Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur

Vid tillämpningen av dessa föreskrifter ska de regler som anges för nötkreatur även gälla djur som tillhör grupperna Bubalus (bufflar), Bos (myskoxar, jakar m.m.), Bison (bisonoxe, visent m.m.) och Syncerus (afrikansk buffel).

I dessa föreskrifter avses med:

Avlivning Varje avsiktligt framkallad process som leder till att ett djur dör.

Avvanda djur Djur vars foderstat inte längre huvudsakligen består av mjölk eller mjölkersättningsmedel.

Bedövning Varje avsiktligt framkallad process som leder till att ett djur förlorar medvetandet och förmågan att känna smärta inbegripet varje process som leder till omedelbar död.

Bultpistol Instrument med penetrerande bult för mekanisk bedövning före avlivning. För fjäderfän avser begreppet bultpistol även instrument med icke- penetrerande bult.

Dekapitering Avlivning genom att huvudet hastigt avskiljs från kroppen med hjälp av ett vasst verktyg.

Distansavlivning Avlivning på avstånd genom skjutning med bröstskott.

Drivning All förflyttning av djur från transportfordon till utrymmen där djuren hålls i väntan på avlivning eller från transportfordon eller utrymmen där djuren hålls till den plats där de ska bedövas eller avlivas.

Enhandsvapen Pistol eller revolver, avsedd för kulpatroner.

Fixering Varje metod som tillämpas för att begränsa djurets rörelseförmåga i syfte att underlätta effektiv bedövning och avlivning, samtidigt som djuren inte utsätts för onödig smärta, rädsla eller ångest.

Fjäderfän Tamfjäderfän, inklusive fåglar som inte betraktas som tamfjäderfän men som föds upp som sådan, med undantag för ratiter.

Fåglar Klassen Aves

Försöksdjur Samma betydelse som försöksdjur enligt 1 kap. 3 § djurskyddslagen (2018:1192).

Gnagare Ordningen Rodentia.

Groddjur Klassen Amphibia.

Hagelgevär Slätborrat tvåhandsvapen konstruerat för hagelpatroner.

Halsdislokation Avlivning genom hastig vridning-sträckningtänjning av halskotpelaren på ett sådant sätt att ryggmärgen slits av, halsens blodkärl brister och djuret omedelbart dör.

Hägnat vilt Vilt som hålls på ett markområde som inhägnats med stängsel i avsikt att permanent hålla djuren fångna inom området.

Hästdjur Familjen Equidae.

Höns Arten Gallus gallus.

Kaniner Ordningen Lagomorpha (bl.a. kaniner och harar).

Koldioxidtunnel Slutet containersystem för koldioxidavlivning i två faser, vilket följs av nermalning av djurkropparna i kvarn.

Kräldjur Klassen Reptilia.

Kulmask Instrument med penetrerande fri kula för mekanisk bedövning före slakt eller annan avlivning, gjort för att placeras i direkt kontakt med djurets huvud.

Kulvapen Vapen med fri projektil (kula).

Maceration Avlivning i kvarn med snabbroterande slagor, s.k. homogenizer.

Mekanisk bedövning Bedövning med kulvapen, hagelgevär eller bultpistol eller slag i huvudet med ett hårt föremål.

Nötkreatur Arterna Bos taurus och Bos indicus.

Odlad fisk Fisk som hålls för livsmedelsproduktion, utsättning eller avel inför någon av dessa verksamheter.

Primater Djur tillhörande ordningen Primates.

Skjutvapen Bultpistol, kulvapen samt hagelgevär.

Slakt Avlivning av djur avsedda att användas som livsmedel.

Slakt för privat konsumtion i Slakt och därvid sammanhängande hemmet verksamhet som sker utanför ett slakteri för privat konsumtion i hemmet och utförs av djurens ägare eller en person under ägarens ansvar och överinseende.

Slakteri Byggnad eller lokal, även mobil sådan, iordningställd för slakt av husdjur, där köttet är avsett för försäljning.

Standardrutiner En uppsättning skriftliga anvisningar som syftar till att en särskild funktion eller standard utförs enhetligt.

Strutsfåglar Fåglar av arterna struts, emu och nandu (Ratitae).

Strövren Ren som befinner sig på vinterbetesmark under perioden 1 maj-30 september.

Tamiller Frett, den domesticerade formen av europeisk iller (Mustela putorius furo).

Uppstallning Hållande av djur i stall, boxar, fållor med tak, eller hägn i anslutning till slakteriverksamheten, eller som utgör en del av denna.

Övriga fåglar Andra fåglar än fjäderfän och strutsfåglar.

Grundläggande bestämmelser om slakt och annan avlivning finns i rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning , djurskyddslagen (2018:1192) samt djurskyddsförordningen (2019:66). Bestämmelser om ilastning, transport samt urlastning av djur finns i rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97 samt i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:7) om transport av levande djur. Bestämmelser om avlivning av djur vid förebyggande och bekämpning av epizootiska sjukdomar finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:98) om förebyggande och bekämpning av epizootiska sjukdomar.

Bestämmelser om slakt och om offentlig kontroll i samband med slakt finns även i följande EU-förordningar: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung , samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel .

Bestämmelser om avlivning av försöksdjur finns i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:9) om försöksdjur.

Personer som hanterar djur i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet eller för slakt av fjäderfän, kaniner och harar som slaktas för direkta leveranser av små kvantiteter kött från producenten till slutkonsument eller annan avlivning ska ha goda kunskaper om djurskydd och tillräckliga kunskaper för att följa bestämmelserna i dessa föreskrifter. De ska även ha kunskaper och färdigheter i praktisk djurhantering.

Den som ska bedöva djur inför slakt för privat konsumtion i hemmet eller för slakt av fjäderfän, kaniner och harar som slaktas för direkta leveranser av små kvantiteter kött från producenten till slutkonsument eller på annat sätt avliva djur ska vara väl förtrogen med den bedövnings- respektive avlivningsmetod som ska användas.

Standardrutiner ska finnas lätt tillgängliga på slakteriet så att personalen kan ta del av dem. Dessa rutiner ska också ta hänsyn till risken för tekniska fel som t.ex. strömavbrott eller andra omständigheter som stoppar eller fördröjer slaktarbetet, eller på annat sätt påverkar djurskyddet negativt.

Djur som har skadats under transporten eller vid ankomsten till slakteriet ska avlivas omedelbart efter ankomsten till slakteriet. Detsamma gäller djur som uppvisar sjukdomstecken samt svaga eller icke avvanda djur. Under förutsättning att djuret stallas upp i ett för ändamålet avsett särskilt utrymme och att den officiella veterinären vid slakteriet gör bedömningen att uppstallningen inte medför lidande för djuret får kravet på omedelbar avlivning frångås i högst två timmar. Sådan uppstallning ska journalföras.

Vid uppstallning ska djuren hanteras lugnt.

Vid drivning ska djuren hanteras lugnt. Djuren ska tydligt kunna uppfatta drivvägen och får inte utsättas för vägval. Om hjälpmedel måste användas vid drivning får dessa endast användas för att styra djuren. Hästar ska ledas individuellt.

I de fall en elektrisk pådrivare får användas ska stiften på pådrivaren vara avrundade.

Utöver vad som framgår av rådets förordning (EG) nr 1099/2009 får inte heller fjäderfän, kaniner och harar som slaktas för direkta leveranser av små kvantiteter kött från producenten till slutkonsument utsättas för slag eller sparkar. De får inte lyftas i hud, päls, fjädrar, huvud, ben, vingar eller svans. De får inte heller hanteras på annat sätt som kan orsaka smärta eller lidande.

Utrymmen och utrustning på slakterier ska vara lätta att rengöra och desinficera. Golven ska vara halkfria och väl dränerade.

Vid drivning med mekanisk drivanordning ska denna ha en sådan utformning att djuren inte riskerar att skadas. Drivanordningen ska ansluta väl till drivgångens väggar och golv samt vara utformad så att den stannar om ett djur inte flyttar sig. Den mekaniska drivanordningens manöverdel ska placeras så att de djur som drivs kan övervakas. Övervakning ska ske under maskinell drivning.

Ett slakteri ska ha stallutrymmen i tillräcklig utsträckning. Slakterier där renar eller hjortar slaktas får i stället ha fållor eller hägn i tillräcklig utsträckning. Dessa ska ha lämpligt skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden. Stallutrymmen, fållor och hägn ska vara utformade på ett sådant sätt att djuren inte riskerar att skadas och att djurens hälsotillstånd lätt kan kontrolleras.

När nötkreatur, får, getter, grisar, hästar och fjäderfän stallas upp på slakterier gäller måttbestämmelserna i: 1. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:18) om nötkreaturshållning inom lantbruket m.m., 2. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:21) om fårhållning inom lantbruket m.m., 3. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:22) om gethållning inom lantbruket m.m., 4. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:20) om grishållning inom lantbruket m.m. och 5. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:49) om hästhållning; 6. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:23) om fjäderfähållning inom lantbruket m.m. Om fjäderfän förvaras i transportbehållare på slakteriet gäller i stället de måttbestämmelser som anges i rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97 . Om nötkreatur, får, getter eller grisar hålls i gruppbox gäller i stället måttbestämmelserna i nedanstående tabell A. För nötkreatur som hålls i endjursboxar gäller nedanstående tabell B. Gruppboxar ska vara utformade så att djuren har möjlighet att vända sig.

I stallutrymmen får djuren inte utsättas för hög ljudnivå och får endast tillfälligtvis utsättas för mekaniskt buller överstigande 75 dBA.

Stallutrymmen ska vara försedda med artificiellt ljus som inte förorsakar djuren obehag. Om djur hålls i stall under den mörka tiden på dygnet ska dämpad belysning vara tänd. (SJVFS 2020:22).

Slakterier ska vara lämpligt utformade och ha lämplig utrustning för avlastning av djur. Utrustningen för avlastning ska vara försedd med halksäkert underlag. (SJVFS 2020:22).

Drivgångar ska vara horisontella eller luta svagt uppåt. (SJVFS 2020:22).

Utrustning som används vid bedövning och avlivning ska underhållas regelbundet och besiktigas varje dag slakt sker.

Reservutrustning ska underhållas regelbundet och besiktigas varje dag slakt sker. Kontrollen av utrustningen ska journalföras. När det finns levande djur i lokalerna, ska det finnas lätt flyttbar utrustning åtkomlig i anslutning till stallutrymmena för bedövning och avlivning av skadade eller akut sjuka djur.

5 KAP. BESTÄMMELSER OM UTRUSTNING, INKLUSIVE BEDÖVNINGS- UTRUSTNING, OCH DJURUTRYMMEN PÅ SLAKTERIER, FÖR ANLÄGG- NINGAR I DRIFT DEN 1 JANUARI 2013

har upphävts genom (SJVFS 2020:22).

Djur som kan förväntas vara aggressiva mot varandra ska hållas åtskilda. Om djur hålls lösgående ska hornbärande och hornlösa djur hållas åtskilda, om de inte tidigare hållits i samma grupp. Hornbärande och hornlösa renar behöver dock inte hållas åtskilda.

Strutsfåglar får inte bindas. Fixering på annat sätt får endast vara tillfällig i samband med hantering. Strutsfåglar får inte hållas fast eller på annat sätt fängslas i benen, fjädrarna eller enbart en vinge.

Om djuren har varit utsatta för höga temperaturer i fuktigt väder ska de vid behov avkylas på lämpligt sätt.

Tillsyn över uppstallade djur ska ske minst morgon och kväll.

Utöver vad som framgår av rådets förordning (EG) nr 1099/2009 ska även kaniner och harar ha fri tillgång till dricksvatten under uppstallning.

Om den sammanlagda tiden för transport till och uppstallning på slakteriet överstiger tolv timmar ska djuren utfodras med foder som är lämpligt för djurarten och i tillräcklig mängd. Idisslare ska förses med stråfoder.

Djur får stallas upp på slakteri högst en natt. Djur som stallas upp över natten ska slaktas utan dröjsmål följande dag. Renar som hålls i hägn enligt 4 kap. 3 § får dock hållas i hägnet i upp till fem dygn.

Högmjölkande kor ska slaktas före slaktdagens slut. Slakteriet ska informera sig om vilka kor som är högmjölkande. Om högmjölkande kor anländer till slakteriet efter slaktdagens slut, ska de slaktas omgående nästa dag. Högmjölkande kor med uppenbart spänt juver ska mjölkas innan övernattning. Mjölkning som utförts på slakteri ska journalföras.

Följande metoder är tillåtna för att kortvarigt minska ett djurs rörelsefrihet vid bedövning 1. användning av bedövningsbox, som får vara utrustad med anordning för fixering av huvudet, 2. fasthållning av djurets huvud med en grimma, brems eller liknande vid mekanisk bedövning, 3. fasthållning av djurets huvud med horntag vid mekanisk bedövning av ren, 4. manuell fasthållning av mindre djur, 5. slakttratt för fjäderfän, samt 6. fotbyglar för fjäderfän med en vikt av högst 20 kg.

Efter utförd bedövning i samband med samtlig slakt och avlivning ska en kontroll göras att djuret är bedövat.

Följande bedövningsmetoder är tillåtna att använda till respektive djurart, med de begränsningar och detaljerade anvisningar som anges i 4-7, 16-17, 20-24, 26-28 §§ som gäller vid samtlig slakt och avlivning och 8-15, 18-19, 25 §§ som gäller vid slakt för privat konsumtion i hemmet och avlivning.

Vid mekanisk bedövning ska djurets rörelsefrihet begränsas så att skottet kan placeras rätt. Detta gäller dock inte i samband med strövrensslakt. I samband med alla typer av avlivning som omfattar mekanisk bedövning ska bedövning ske omedelbart efter att djurets rörelsefrihet har begränsats.

Skjutvapnets typ, laddning och ammunition ska anpassas till djurarten och djurets storlek.

Ett skjutvapens skötsel ska innefatta rengöring, smörjning och kontroll av eventuella packningar varje dag det används. Motsvarande skötsel ska ske innan vapnet används efter ett längre uppehåll. Ammunition ska förvaras torrt. Den som använder bultpistol ska efter varje skott säkerställa att bulten återgår till utgångsläget.

Vid samtlig slakt eller avlivning där bultpistol eller ett annat skjutvapen används för att bedöva djur ska djuret skjutas så att hjärnan träffas och skadas på ett sådant sätt att djuret omedelbart förlorar medvetandet. Om en bultpistol används för att bedöva fjäderfän får djuret skjutas så att hjärnan skadas på ett sådant sätt att djuret omedelbart förlorar medvetandet. När andra skjutvapen än bultpistol och kulmask används, ska vapnets mynning inte ha direktkontakt med djuret.

Vid slakt för privat konsumtion i hemmet eller annan avlivning där enhandsvapen används för bedövning av nötkreatur, får, getter, renar, hjortar, grisar och hästdjur måste vapnets kaliber vara minst 32” (7,65 mm) och ammunitionen som används

måste ha mynningsenergi (E0) av minst 217 J (joule). Kulan ska vara konstruerad för att expandera och vara rundnosad, s.k. wadcutterkulor får inte användas.

Vid mekanisk bedövning i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet och annan avlivning av nötkreatur, med undantag av tjurar och kalvar, ska vapnet placeras i rät vinkel mot skallbenet i den punkt där tänkta linjer från respektive öras överkant till motstående sidas öga korsar varandra. Hur vapnet ska placeras framgår av nedanstående skiss. På tjurar ska vapnet placeras i rät vinkel mot skallbenet cirka en centimeter vid sidan om den ovan beskrivna punkten och på kalvar ska vapnet placeras i rät vinkel mot skallbenet något nedanför denna punkt.

Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av nötkreatur:

Vid mekanisk bedövning i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet och annan avlivning av får utan horn ska vapnet placeras i rät vinkel mot skallens högsta punkt i mittlinjen på det sätt som framgår av nedanstående skiss. På får utan horn får vapnet även placeras i rät vinkel mot skallbenet något nedanför den punkt där tänkta linjer från respektive öra till motstående sidas öga korsar varandra. På får och getter med horn ska vapnet placeras strax bakom benåsen mellan hornen i riktning mot käkvinkeln på det sätt som framgår av nedanstående skiss. Bestämmelser om när avblodning ska påbörjas i sådana fall finns i 8 kap. 2 § andra stycket. På getter utan horn får vapnet placeras på samma sätt som för får, eller som för getter med horn. Bestämmelser om när avblodning ska påbörjas vid skjutning bakifrån finns i 8 kap. 2 § andra stycket.

Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av får och getter:

Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av får och getter med horn:

Vid mekanisk bedövning i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet och annan avlivning av renar ska vapnet placeras något ovanför en tänkt linje mellan ögonens överkant på det sätt som framgår av nedanstående skiss. Om hornutskott förhindrar att djuret skjuts i pannan får vapnet placeras strax bakom hornen i riktning mot munnen enligt nedanstående skiss.

Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av renar:

Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av renar med hornutskott i pannan:

På övriga idisslare ska vapnet placeras på samma sätt som på nötkreatur, enligt 9 §.

Vid mekanisk bedövning i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet och annan avlivning av grisar som väger mer än 90 kg, med undantag av galtar och äldre suggor, ska vapnet placeras mot skallbenet i medellinjen två till tre centimeter ovanför en tänkt linje som förbinder ögonens övre kant, i linje med halskotpelaren

och i riktning mot svansfästet. Hur vapnet ska placeras framgår av nedanstående skiss. På grisar som väger mindre än 90 kg ska vapnet placeras på motsvarande sätt i förhållande till djurets storlek, dvs. något närmare den tänkta linjen. På galtar och äldre suggor ska vapnet placeras mot skallbenet vid sidan om den benkant som löper längs skallens medellinje, tre till fyra centimeter ovanför en tänkt linje som förbinder ögonens övre kant.

Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av grisar:

Vid mekanisk bedövning i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet och annan avlivning av hästdjur ska vapnet placeras i rät vinkel mot pannbenet på mittlinjen mitt emellan en tänkt linje mellan överkanten på ögonen och översta benkanten i skallen på det sätt som framgår av nedanstående skiss.

Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av häst:

Nötkreatur, får, getter, renar, grisar och hästdjur får bedövas genom skjutning med kulgevär eller hagelgevär enligt nedanstående tabell i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet och annan avlivning.

Vid samtlig slakt och annan avlivning av strutsfåglar ska vapnet placeras i rät vinkel mot skallbenet på skallens högsta punkt.

Vid samtlig slakt och annan avlivning av kaniner ska vapnet placeras mitt på den högsta punkten av huvudet och riktas mot käkvinkeln.

Senast ändrad genom NFS 2018:2.

Kaniner och fjäderfän får bedövas genom ett slag i bakhuvudet med ett hårt föremål vid slakt för privat konsumtion i hemmet. Enstaka sjuka, skadade, eftersatta eller av andra skäl frångallrade fjäderfän och kaniner får bedövas genom ett slag i bakhuvudet med ett hårt föremål eller, för mindre djur, genom att bakhuvudet slås mot ett hårt fast föremål. Slaget ska utföras på ett sådant sätt att djuret omedelbart förlorar medvetandet.

Efter utförd mekanisk bedövning i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet och annan avlivning ska en kontroll göras att djuret uppvisar följande tecken 1. djuret ska omedelbart falla samman och får inte visa några tecken på resningsförsök, 2. normal andningsrytm ska inte kunna ses hos djuret, samt 3. djurets ögon ska vara öppna och blicken stirrande riktad framåt.

Bedövningsutrustningen ska vid individuell bedövning vara försedd med en teknik som garanterar att föreskriven strömstyrka uppnås och en signal som för operatören tydligt anger att strömkretsen är sluten.

Elektroder ska vara väl underhållna och rena.

Vid elektrisk bedövning av strutsfåglar ska elektroderna placeras på båda sidor om skallen så att strömmen passerar genom djurets hjärna.

Vid individuell bedövning då elektroderna placeras på båda sidor om skallen, ska strömstyrkan uppgå till minst följande värden för varje djur 1. 1,25 Ampere för får och getter, 2. 0,5 Ampere för strutsfåglar samt fjäderfän med en kroppsvikt över 2,5 kg, 3. 0,3 Ampere för övriga fjäderfän, samt 4. 0,3 Ampere för kaniner. Föreskriven strömstyrka ska för alla djurslag i alla situationer uppnås inom en sekund efter det att strömkretsen har slutits och ska därefter upprätthållas genom djurets hjärna till dess att djuret är bedövat. Lämpliga åtgärder ska också vidtas för att säkerställa en god elektrisk kontakt, särskilt genom avlägsnande av ull eller genom att huden fuktas.

Vid elektrisk bedövning av slaktkyckling och värphöns då huvudet passerar genom ett vattenbad ska strömstyrkan, vid användning av 50-200 Hz växelström, för varje djur uppgå till 0,12 Ampere. Föreskriven strömstyrka ska upprätthållas till dess att djuret är bedövat.

Efter utförd elektrisk bedövning av får, getter, grisar eller strutsfåglar i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet och annan avlivning ska en kontroll göras att djuret uppvisar följande tecken 1. djuret ska falla samman i kramp vilken först karaktäriseras av stelhet, sedan av muskelryckningar, 2. normal andningsrytm ska inte kunna ses hos djuret, samt 3. djurets ögon ska vara öppna och pupillerna kraftigt utvidgade.

Vid koldioxidbedövning av grisar ska indrivningen ske från en indrivningsbox. Boxen ska vara belägen i omedelbar anslutning till den transportkorg som fraktar grisarna ner i koldioxidschaktet. Koldioxidschaktets övre del ska vara försedd med belysning. Vid manuell indrivning ska den som arbetar med indrivningen befinna sig i indrivningsboxen.

Transportkorgar för grisar ska vara försedda med ett plant och halkfritt golv. I varje transportkorg ska det finnas utrymme för minst två grisar. Transportkorgarna ska vara utformade så att djuren kan stå upprätta tills de förlorar medvetandet. Transportkorgarna får inte överbeläggas.

Gasbedövningsutrustning ska kalibreras regelbundet. Registreringen av koldioxidkoncentrationen ska ske på sådan nivå i koldioxidschaktet/tunneln som gör det möjligt att kontrollera att den koncentration och tidsperiod som fastslagits i standardrutinerna avseende grundläggande parametrar vid bedövning har uppnåtts. Koldioxidschaktet/tunneln (bedövningsutrymmet) ska kunna inspekteras när bedövningsanläggningen är i drift.

Nötkreatur, får, getter, renar, hjortar och övriga idisslare, grisar, hästdjur samt fjäderfän, strutsfåglar och kaniner ska slaktas enligt föreskrifterna i detta kapitel. För annan avlivning än slakt, samt för foderslakt av de djurslag som inte omfattas av 7 kap., gäller detta kapitel.

Vid mekanisk bedövning med bultpistol eller skjutvapen i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet och vid slakt av fjäderfän, kaniner och harar för direkta leveranser av små kvantiteter kött från producenten till slutkonsument och annan avlivning ska avblodning påbörjas inom 60 sekunder efter bedövning. Får och getter som bedövats genom skjutning bakifrån i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. 11 § andra stycket ska avblodas senast 15 sekunder efter det att skottet avlossats.

Avblodning av kaniner, harar och fjäderfän i samband med slakt för privat konsumtion i hemmet och vid slakt av fjäderfän, kaniner och harar för direkta leveranser av små kvantiteter kött från producenten till slutkonsument ska utföras genom att man öppnar båda halspulsådrorna eller det gemensamma blodkärl som dessa ådror utgår ifrån.

Efter avblodningen ska det göras en kontroll i syfte att säkerställa att djuret är dött innan ytterligare steg i slaktprocessen får utföras på detta djur. En sådan kontroll ska utföras visuellt på samtliga djur. För andra djurslag än fjäderfän ska den visuella kontrollen kompletteras med stickprovskontroller där avsaknad av hornhinnereflex eller frånvaro av smärtkänslighet kontrolleras.

Vid misstanke om att ett djur inte är dött ska djuret omedelbart bedövas på nytt och avblodas.

I de fall det i nedanstående paragrafer anges att en avlivningsmetod endast får användas på medvetslösa djur får djuret göras medvetslöst genom användning av de metoder som är tillåtna för respektive djurslag enligt 7 kap.

Även i andra situationer än slakt ska det efter genomförd avlivning göras en kontroll i syfte att säkerställa att djuret är dött, innan vidare åtgärder företas med kroppen. En sådan kontroll ska utföras visuellt på samtliga djur. Vid misstanke om att ett djur inte är dött ska förnyade avlivningsåtgärder omedelbart vidtas.

Följande djur får avlivas genom avblodning: nötkreatur, får, getter, renar, hjortar och övriga idisslare; grisar, hästdjur, fjäderfän, strutsfåglar och övriga fåglar; hundar, katter, minkar och rävar; kaniner, gnagare och tamillrar. Avblodning får endast göras på medvetslösa djur. För avblodning av nötkreatur, får, getter, renar, hjortar och övriga idisslare, grisar, hästdjur samt fjäderfän, strutsfåglar och kaniner gäller 8 kap. 2-4 §§ i tillämpliga delar.

Avblodning av ett djur ska utföras genom att man öppnar båda halspulsådrorna, det gemensamma blodkärl som dessa ådror utgår ifrån eller ett annat centralt blodkärl.

Kaniner, gnagare, tamillrar, fjäderfän och övriga fåglar samt kräldjur och groddjur får avlivas genom dekapitering. För kaniner och fjäderfän är avlivning genom dekapitering enbart tillåtet för individer som avlivas/slaktas för privat konsumtion i hemmet. Djur ska vara medvetslösa när de avlivas. Kaniner, gnagare och tamillrar med en kroppsvikt om 1 kg eller därutöver får inte avlivas genom dekapitering. På kräldjur och groddjur ska hjärnan förstöras omgående efter dekapitering.

Fjäderfän med en kroppsvikt överstigande 250 g ska först bedövas i enlighet med 7 kap. Strutsfåglar får inte avlivas genom halsdislokation. Om det är nödvändigt i diagnostiskt syfte får en veterinär besluta att fjäderfän upp till 5 kg får avlivas genom dislokation av halskotpelaren utan föregående bedövning, på ett sådant sätt att djuret omedelbart dör.

Följande djurslag får avlivas genom halsdislokation: 1. Gnagare och kaniner i annan situation än slakt med en kroppsvikt om högst 1 kg. Djur med en kroppsvikt överstigande 150 g ska vara medvetslösa när de avlivas. 2. Övriga fåglar med en kroppsvikt om högst 5 kg. Fåglar med en kroppsvikt överstigande 250 g ska vara medvetslösa när de avlivas.

Slag mot bakhuvudet får användas för att avliva ett mindre antal 1. lamm, killingar, smågrisar, hundvalpar, kattungar samt mink- och rävvalpar, om djuret är yngre än 14 dagar, 2. strutsfågelkycklingar och fjäderfän, samt 3. kaniner, gnagare, tamillrar, kräldjur, groddjur samt övriga fåglar, om djuret väger högst 1 kg. Slaget ska utföras med sådan kraft och precision att det medför omedelbar medvetslöshet och död.

Kräldjur och groddjur får avlivas genom att ett smalt, vasst instrument sticks in och roteras i djurets hjärna genom öppningen mellan skallen och halskotpelaren. Instrumentet ska föras in först framåt mot hjärnstammen och därefter bakåt mot ryggmärgen. Hjärnstamsstick får endast göras på medvetslösa djur.

Hundar och katter som har skadat sig eller av annan anledning har en kraftigt inskränkt rörelsefrihet får avlivas i enlighet med nedanstående tabell. Även katter som har fångats i fälla får avlivas i enlighet med nedanstående tabell. Hundar och katter får avlivas med kulvapen eller hagelgevär, som är tillåtna för jakt eller avlivningsändamål, i enlighet med kraven i nedanstående tabell. Djuret ska skjutas så att hjärnan träffas och skadas på ett sådant sätt att djuret omedelbart förlorar medvetandet. Medvetandet får inte återkomma.

Gnagare, tamillrar, kräldjur och kaniner får avlivas genom skjutning med vapen. Vid avlivning med skjutvapen ska skjutvapnets laddning respektive ammunition anpassas till djurarten och djurets storlek. Djuret ska skjutas så att hjärnan träffas och skadas på ett sådant sätt att djuret omedelbart förlorar medvetandet. Medvetandet får inte återkomma. Om bultpistol används, ska djuret avblodas omedelbart efter det att djuret har skjutits.

Enstaka förvildade, förrymda eller skadade djur, som inte är möjliga att fånga in utan att djuren åsamkas ett större lidande, får avlivas med för jakt- eller avlivningsändamål avsedda kulgevär och hagelgevär enligt nedanstående tabell.

Levande okläckta, halvkläckta eller daggamla fågelungar får avlivas genom maceration. Vid sådan avlivning ska utrustningens kapacitet vara tillräcklig för att snabbt avliva alla djur. Enstaka okläckta eller halvkläckta fågelungar får även avlivas genom krossning på annat sätt.

Vid avlivning av chinchillor, fjäderfän och övriga fåglar med elektrisk ström ska exponeringen för strömmen ske på ett sådant sätt att djuret omedelbart förlorar medvetandet och att hjärtat stannar. Avlivningsutrustningen ska vara försedd med utrustning som för operatören tydligt anger att strömkretsen är sluten. Elektroderna ska vara väl underhållna och rena.

Samtliga djurslag får avlivas genom en överdos av narkosmedel för injektion. Sådana avlivningar ska utföras av en veterinär eller på veterinärs delegering i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:25) om skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård samt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och läkemedelsanvändning. Veterinären är dock skyldig att själv fastställa att djuret är dött. Tillförseln av preparatet får ske genom en intravenös, intrakardiell (hjärtstick) eller intraperitoneal (i buken) injektion eller, för kräldjur och groddjur, en intracoelomisk (i kroppshålan) injektion. Hjärtstick får endast utföras på medvetslösa djur.

Samtliga djurslag får avlivas genom injektion av kemiska preparat specifikt avsedda för ändamålet och för det aktuella djurslaget. Sådan avlivning ska utföras av en veterinär eller på veterinärs delegering i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:25) om skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård samt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och läkemedelsanvändning. Veterinären är dock skyldig att själv fastställa att djuret är dött.

När preparat utan sederande effekt används ska djuret vara medvetslöst vid tillförseln av avlivningspreparatet. Groddjur får avlivas genom att avlivningspreparat tillförs i vattnet.

Hundar, katter, rävar, minkar, kaniner, gnagare, tamillrar, primater, fjäderfän, strutsfåglar och övriga fåglar får avlivas genom en överdos av narkosmedel för inhalation. Sådan avlivning ska utföras av en veterinär eller på veterinärs delegering i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:25) om skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård samt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och läkemedelsanvändning. Veterinären är dock skyldig att själv fastställa att djuret är dött.

Eter eller kloroform får inte användas vid avlivning av djur.

Vid avlivning av fjäderfän genom exponering för koldioxid i stall ska visuell inspektion av djuren kunna ske under avlivningen. Gashalten i stallet ska kunna mätas vid behov. Den planerade avlivningen ska anmälas till länsstyrelsen senast en vecka i förväg. Avlivningen ska övervakas av en veterinär från det att gasen släpps på till det att utrymmet öppnats och resultatet kan inspekteras. Veterinären ska godkänna den gjorda beräkningen av mängden koldioxid som ska användas vid avlivningen innan gasinsläppet påbörjas. När avlivningen är genomförd ska veterinären sända in en ifylld rapportblankett till Jordbruksverket. Vid förprövningspliktig nybyggnation av höns- och kalkonstallar ska fast genomföringsrör för gasinsläpp installeras.

Vaktlar och daggamla kycklingar får avlivas med koldioxid. Vid sådan avlivning ska djuren föras in i ett utrymme med högsta möjliga koncentration av koldioxid, som ska tillföras i ren form. Djuren ska stanna i utrymmet till dess de har dött.

Då höns avlivas genom exponering för koldioxid i tunnel med kvarn ska visuell inspektion av djuren kunna ske under avlivningen. Koldioxidtunneln ska vara försedd med två prober för mätning av koldioxidhalten, en placerad tidigt och en sent i tunneln. Båda dessa ska kunna avläsas samtidigt. Den planerade avlivningen ska anmälas till länsstyrelsen senast en vecka i förväg. Veterinär ska finnas närvarande och inspektera avlivningen vid uppstart samt under en timmes drift. När avlivningen är genomförd ska veterinären sända in en ifylld rapportblankett till Jordbruksverket.

Gnagare äldre än 10 dagar får avlivas med koldioxid enligt nedan. Utrymmet där djuren exponeras för gasen ska vara konstruerat så att djuren inte skadas. Visuell inspektion av djuren ska kunna ske under avlivningen. Avlivning med gas ska ske på ett sådant sätt att alla djur snabbt blir medvetslösa och därefter dör. Djuren ska stanna i utrymmet till dess de dött. Vid avlivning med koldioxid ska djuren utsättas för en koldioxidhalt om minst 80 volymprocent. Koldioxidhalten i utrymmet ska kunna mätas vid behov.

Visuell inspektion av djuren ska kunna ske då mink avlivas. Djuren ska stanna i utrymmet till dess de dött.

Det är inte tillåtet att avliva djur genom exponering för kolmonoxid.

Detta avsnitt, 25–27 §§, gäller endast för odlade fiskar, och endast i samband med annan avlivning än slakt.

Vid bedövning och avlivning av odlade fiskar ska hänsyn tas till odlingssystem, art, storlek och antal fiskar som ska avlivas. De metoder som används ska antingen 1. leda till omedelbar död, eller 2. snabbt leda till bedövning som varar tills döden inträder och som alltid följs av en metod som leder till döden, eller 3. leda till död hos fisk som är bedövad eller sövd.

Strupskärning får inte ske utan föregående bedövning.

Kontroll ska göras att fisken är död.

Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter. _________________________

Denna författning träder i kraft den 1 april 2019, då Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2012:27) om slakt och annan avlivning av djur ska upphöra att gälla. De allmänna råden ska gälla från och med samma tidpunkt. _________________________

Denna författning träder i kraft den 15 juni 2020.

CHRISTINA NORDIN Maria Ekengard (Djurvälfärdsenheten)