Årsredovisning för staten 2009

Regeringens skrivelse

2009/10:101 Årsredovisning för staten 2009

Regeringens skrivelse 2009/10:101

Årsredovisning för staten 2009

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 8 april 2010

Mats Odell

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2009. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren, en redogörelse för statliga garantier och krediter, ett intygande gällande hanteringen av EU-medel inklusive redovisning av avgifter till och bidrag från EU, samt tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. Myndigheter som fått revisionsberättelse med invändning omnämns och skälen för invändningarna anges. En redogörelse för den Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel lämnas.

Sammanfattning

Sammanfattning

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Det ekonomiska utfallet för 2009

Miljarder kronor

Utfall Procent Utfall Procent Den ekonomiska utvecklingen och 1 2

2009 av BNP 2008 av BNP lågkonjunkturen i världen och Sverige har

Den offentliga påverkat statens finansiella resultat och

sektorns ekonomiska ställning. finansiella

Överskottet i de offentliga finanserna mins- sparande -25 -0,8 78 2,5 kade från 2,5 procent av bruttonationalproduk- Statsbudgetens

saldo -176 -5,8 135 4,3 ten (BNP) 2008 till -0,8 procent 2009.

Utgiftstaket för 2009 klarades med en margi- Utgiftstak 989 32,4 957 30,3 nal på 24 miljarder kronor. Utgifterna under ut- Takbegränsade

utgifter 965 31,6 943 29,9 giftstaket uppgick till 31,6 procent som andel av BNP. Underskottet i statsbudgeten uppgick till Statens netto-

förmögenhet -384 -12,6 -410 -13,0 -176 miljarder kronor, vilket är en försämring

Statsskuld 1 149 37,6 1 062 33,7 med 311 miljarder kronor jämfört med 2008.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på Årets över-/under-

skott i resultat- 26 miljarder kronor. Jämfört med 2008 har

räkningen 26 0,9 92 2,9 resultatet försvagats med 66 miljarder kronor.

Garantiför-

I följande tabell redovisas några nyckeltal av- 1

Prel. BNP för 2009 uppgår till 3 057 miljarder kronor (löpande priser).

seende det ekonomiska utfallet 2009 jämfört 2

Rev. BNP för 2008 uppgår till 3 155 miljarder kronor (löpande priser).

Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

med 2008. 4

Kassamässiga uppgifter.

Underskott i de offentliga finanserna 3,2 miljarder kronor och skatt på företagsvinster

minskade med 7,6 miljarder kronor. Skatt på Överskottsmålet innebär att den offentliga sek- konsumtion och insatsvaror ökade med torns finansiella sparande ska uppgå till i genom- 4,9 miljarder kronor, varav 2,3 miljarder kronor snitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. avsåg mervärdesskatt. Den låga ökningen Utfallet för 2009 blev -25 miljarder kronor, mot- förklaras av det kraftiga fallet i näringslivets svarande -0,8 procent av BNP. Med hänsyn investeringar och den svaga ökningen av tagen till konjunkturen bedöms det finansiella hushållens konsumtion. sparandet ligga i linje med överskottsmålet. Kostnaderna för transfereringar ökade med

22 miljarder kronor jämfört med 2008.

Transfereringar till hushåll ökade med

31 miljarder kronor netto. Transfereringar till Utgiftstaket klarades hushåll avseende socialförsäkringen ökade med

18 miljarder kronor medan kostnaderna för Utgiftstaket för staten har sedan det infördes arbetsmarknadspolitik ökade med 12 miljarder budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket kronor. Arbetslöshetsersättningen ökade med omfattar statsbudgetens utgiftsområden 1–25 5,8 miljarder kronor, aktivitetsstödet med och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av 3,6 miljarder kronor och lönegarantistatsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskulds- ersättningarna med 1,8 miljarder kronor. räntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgif- Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av terna eftersom riksdagen och regeringen i statsbudgeten ökade med 18 miljarder kronor mycket begränsad utsträckning kan påverka eller 9 procent. Ökningen beror främst på högre dessa utgifter på kort sikt. inkomstindex och på ett ökat antal pensionärer

Det av riksdagen slutligt fastställda med inkomstrelaterad pension. Kostnaden för utgiftstaket för 2009 uppgick till 989 miljarder sjukpenning minskade med 3,7 miljarder kronor. kronor. Enligt statsbudgetens utfall uppgick de Transfereringarna till kommuner ökade med utgifter som omfattas av utgiftstaket till 4,8 miljarder kronor, medan transfereringar till 965 miljarder kronor. Utgiftstaket klarades utlandet minskade med 10 miljarder kronor. därmed med en marginal på 24 miljarder kronor. Avgiften till Europeiska unionen minskade med

12 miljarder kronor. Minskningen beror främst

på att ett nytt system för medlemsländernas

avgifter har börjat tillämpas 2009, vilket ger Statens resultat- och balansräkningar Sverige lägre avgifter. Systemet gäller retroaktivt

vilket gör att Sverige under 2009 har fått en Resultaträkningen återbetalning på 5,9 miljarder kronor. Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter Kostnaderna för statens egen verksamhet och kostnader i resultaträkningen, uppgick till ökade med drygt 7,5 miljarder kronor jämfört 26 miljarder kronor, vilket var en minskning med 2008. Kostnader för personal ökade med med 66 miljarder kronor jämfört med 2008. 5,4 miljarder kronor, främst till följd av att av-

Minskningen hänförs i huvudsak till att skat- sättningen för tjänstepensioner ökade. teintäkterna minskade med 64 miljarder kronor. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgi- Skatteintäkterna uppgår därmed till varavgifter ökade med 0,9 miljarder kronor, vil- 903 miljarder kronor och utgör 89 procent av de ket motsvarar en ökning med 0,9 procent. totala intäkterna. Resultat från andelar i dotter- och intressefö-

Skatt på arbete minskade med 41 miljarder retag påverkade utfallet positivt med 29 miljarder kronor jämfört med 2008. Förändringen kronor, vilket motsvarar en minskning med förklaras av att lönesumman utvecklades svagt 5,8 miljarder kronor jämfört med 2008. till följd av ett minskat antal arbetade timmar. Luossavaara-Kiirunavaara AB försämrade sitt Regeländringar, som det tredje steget av resultat med 6,9 miljarder kronor och Vattenfall jobbskatteavdraget, bidrog också till att skatt på med 4,2 miljarder kronor. Nordiska arbete minskade 2009. Arbetsgivaravgifterna Investeringsbanken förbättrade sitt resultat med minskade med 12 miljarder kronor. Skatt på 2,0 och AB Svensk Exportkredit med kapital minskade med 15 miljarder kronor. Skatt 1,6 miljarder kronor. på kapital från hushåll minskade med

Nettokostnaden för statsskulden uppgick till Utgifter 5,5 miljarder kronor. Det motsvarar en Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till kostnadsminskning med drygt 70 miljarder 886 miljarder kronor, vilket är 107 miljarder kronor jämfört med 2008. Detta beror framför kronor högre än den beräkning som redovisades allt på att de orealiserade valutavinsterna ökade i statsbudgeten för 2009. På tilläggsbudget med 30 miljarder kronor till följd av att anvisades 39 miljarder kronor, varav 14 miljarder kronkursen förstärktes mot slutet av året. kronor avsåg kommunsektorn och 10 miljarder

Övriga finansiella intäkter blev 46 miljarder kronor bidrag till arbetslöshetsförsäkring och kronor lägre än 2008, då försäljningen av Vin & aktivitetsstöd. I förhållande till totalt anvisat Sprit AB gav en reavinst på ca 48 miljarder (statsbudget och tilläggsbudget) blev utgifterna kronor. 68 miljarder kronor högre. Det beror framför allt

på att Riksbanken lånat motsvarande Balansräkningen 95 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för att Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mel- återställa valutareserven. lan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till -384 miljarder kronor vid utgången av 2009, vilket motsvarar -12,6 procent Statliga garantier och krediter av BNP. Nettoförmögenheten förbättrades med 26 miljarder kronor jämfört med 2008, främst till Statliga garantiåtaganden ökade med följd av årets överskott i resultaträkningen på 421 miljarder kronor jämfört med 2008 och 26 miljarder kronor. uppgick till 1 461 miljarder kronor vid utgången

Den konsoliderade statsskulden ökade med av 2009. De statliga garantiåtagandena har som 87 miljarder kronor till 1 149 miljarder kronor andel av BNP ökat från 33 procent 2008 till vid utgången av 2009. Lån i svenska kronor 47,8 procent 2009. Ökningen beror huvudsakliminskade med 16 miljarder kronor medan lånen gen på att finanskrisen ledde till både nya och i utländsk valuta ökade med 103 miljarder utökade garantiramar och därmed större kronor. volymer av utfärdade garantier. Störst är

insättningsgarantin med 886 miljarder kronor,

kreditgarantier inklusive exportgarantier med

456 miljarder kronor och garantier om tillförsel Statsbudgetens utfall av kapital med 110 miljarder kronor.

Statens externa utlåning med kreditrisk upp- Inkomster gick till 209 miljarder kronor, varav 183 miljarder Statsbudgetens inkomster uppgick till kronor avser studielån. Cirka 26 miljarder 710 miljarder kronor 2009, varav statens kronor av utlåningen bedöms som osäkra skatteinkomster utgjorde 706 miljarder kronor fordringar. och övriga inkomster 3,8 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet av inkomsterna 127 miljarder kronor lägre.

Statens skatteintäkter beräknas uppgå till Nationellt intygande samt avgifter till 728 miljarder kronor, vilket är 69 miljarder kro- och bidrag från EU nor lägre än i statsbudgeten för 2009.

De totala skatteintäkterna blev 93 miljarder Intygandet grundas på ansvariga myndigheters kronor lägre än statsbudgeten. De största intyganden och bedömningar avseende hanterskillnaderna finns under skatt på arbete ingen av EU-medel samt revisionens utlåtanden (40 miljarder kronor), skatt på kapital från från granskningar varpå regeringen lämnar hushåll (3,6 miljarder kronor), skatt på kapital följande intygande: från företagsvinster (30,6 miljarder kronor) samt skatt på konsumtion och insatsvaror (14,5 miljarder kronor). Rättvisande räkenskaper

Inkomsterna från försäljning av statlig Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omegendom blev 50 miljarder kronor lägre än fattande resultat- och balansräkning samt en kasstatsbudgeten. samässig redovisning, har upprättats enligt god

redovisningssed. Regeringen bedömer att räken- AP-fondernas tillgångar ökade med skaperna i allt väsentligt är rättvisande. 82 miljarder kronor till 841 miljarder kronor.

AP-fondernas egna kapital ökade med Betryggande intern styrning och kontroll 120 miljarder kronor och uppgick till Det finns ett ramverk för staten som syftar till 827 miljarder kronor i slutet av 2009. att säkerställa en betryggande intern styrning Statens ägande avseende andelar i de statliga och kontroll av EU-medlen. bolagens tillgångar uppgick till 1 740 miljarder

kronor, en ökning med 201 miljarder kronor Redovisning av EU-medel jämfört med 2008. Statens andel av bolagens Kassamässigt (enligt statsbudgeten) uppgick skulder ökade med 186 miljarder kronor till Sveriges avgift till EU till 19 miljarder kronor. sammanlagt 1 402 miljarder kronor. Det egna Bidragen från EU uppgick till 11,7 miljarder kro- kapitalet ökade med 15 miljarder kronor och nor, vilket är en ökning med 0,7 miljarder kro- uppgick till 338 miljarder kronor 2009. nor. Det kassamässiga nettoflödet från statsbud- Riksbankens tillgångar och skulder ökade med geten till EU minskade med ca 13 miljarder 9 respektive 1 miljarder kronor. Riksbankens kronor. eget kapital ökade därmed med drygt 8 miljarder

kronor, vilket förklaras av årets överskott på

14 miljarder kronor reducerat med utdelningen

till staten på 5,9 miljarder kronor. Statliga sektorns tillgångar och skulder Premiepensionssystemets tillgångar, som re-

dovisas i anslutning till sammanställningen över Utöver de myndigheter som konsolideras i sta- den statliga sektorn, har ökat med 110 miljarder tens resultat- och balansräkningar innefattar kronor jämfört med 2008. Skulderna har ökat sammanställningen över den s.k. statliga sektorn med motsvarande belopp, vilket innebär att det även AP-fonderna och Riksbanken. Vidare ingår egna kapitalet är oförändrat och uppgår till statliga bolag, banker och finansinstitut där sta- -1 miljard kronor. tens ägarandel uppgår till minst 20 procent.

Vid utgången av 2009 var den statliga sektorns samlade tillgångar 4 053 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 307 miljarder kronor jämfört med 2008.

De samlade skulderna uppgick till 3 530 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med 152 miljarder kronor. Sammantaget uppgick den statliga sektorns egna kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde, efter elimineringar, till 523 miljarder kronor, en ökning med 155 miljarder kronor jämfört med 2008.

Bilagor: Bilaga 1 Ordlista Bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. Bilaga 3 Statliga bolag Bilaga 4 Bemyndiganden Bilaga 5 Specifikation av statsbudgetens inkomster Bilaga 6 Specifikation av statsbudgetens utgifter

1¶Årsredovisningen för

staten 2009 – avgränsningar m.m.

1¶Årsredovisningen för staten 2009 – avgränsningar m.m.

Enligt 38 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten formationen inte varit tillräcklig har komplette- (budgetlagen) ska regeringen så snart som möj- rande information inhämtats. ligt, senast nio månader efter budgetårets ut- Redovisningen utgår från vedertagna redovisgång, lämna en årsredovisning för staten till nings- och värderingsprinciper som i så stor utriksdagen. Efter önskemål från riksdagen lämnas sträckning som möjligt hålls oförändrade över årsredovisningen i anslutning till den ekono- tiden. En utveckling av den statliga redovismiska vårpropositionen. ningen sker dock fortlöpande. Under de drygt

Årsredovisningen ska, enligt 38 § budgetlagen, tio år som årsredovisning för staten tagits fram innehålla resultaträkning, balansräkning och fi- har redovisningsprinciperna i ökad grad tydlignansieringsanalys samt det slutliga utfallet på gjorts, bl.a. genom att tillgångar i ökad utsträckstatsbudgetens inkomsttitlar och anslag. ning invärderats och redovisats samt att redovis-

I 44 § budgetlagen anges vidare att regeringen ning enligt bokföringsmässiga principer vidareär redovisningsskyldig inför riksdagen för sta- utvecklats. Gällande principer och förutsätttens medel och övriga tillgångar som står till re- ningar beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningspringeringens disposition. Redovisningsskyldigheten ciper och tilläggsupplysningar. omfattar även den verksamhet som bedrivs av Resultaträkningen ger underlag för bedömstaten samt statens skulder och övriga ekono- ning av statens samlade inflöde och förbrukning miska förpliktelser. av resurser. Värdet av statens tillgångar och

Regeringen beslutar årligen om avgränsningen skulder per den 31 december 2009 redovisas i av staten och former för uppställning av resultat- balansräkningen. Finansieringsanalysen visar och balansräkningarna och finansieringsanalysen. statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs Detta skedde senast den 10 december 2009 (dnr utfallet för 2009 i resultat- och balansräkning- Fi2009/7776). arna samt finansieringsanalysen med utfallet för

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- 2008. visningen omfattar myndigheterna, inklusive af- Statsbudgeten omfattar samtliga inkomster färsverken, under riksdagen och regeringen med och utgifter som påverkar statens lånebehov. I undantag för Riksbanken, AP-fonderna och skrivelsen jämförs och kommenteras statsbud- Premiepensionsmyndigheten. Dessutom ingår getens utfall för 2009 dels med de budgeterade Riksbankens grundfond och de fonder och an- inkomsterna och utgifterna i budgetpropositiodelar som redovisas av myndigheterna. nen för 2009, dels med utfallet för 2008.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret ingående organisationerna oavsett finansiering och Försäkringskassan har lämnat underlag till och baseras på information som de statliga myn- denna skrivelse (dnr Fi2010/717). digheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där in-

En samlad bild av statens ekonomi Nationalräkenskapernas avgränsning av staten

utgår från definitioner etc. som följer rekom- Den årliga skrivelsen Årsredovisning för staten mendationer från Förenta Nationerna samt syftar till att ge en samlad bild av hur statens fi- EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det euronansiella resultat och ekonomiska ställning ut- peiska national- och regionalräkenskapssystemet vecklats. Utöver den redovisning som krävs en- i gemenskapen. Nationalräkenskapernas avligt budgetlagen redovisar regeringen därför fler gränsning skiljer sig från årsredovisningen bland aspekter av det ekonomiska utfallet. annat genom att affärsverken inte ingår i dess av-

De budgetpolitiska målen följs upp och en gränsning av staten. översiktlig redovisning av utvecklingen av statens ekonomi lämnas för den senaste femårsperioden. Vidare lämnas en redovisning av stat- Förändringar i årets skrivelse liga garantier och krediter, nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU-medel samt I årets skrivelse lämnas för första gången en en redovisning av samlade tillgångar och skulder analys av budgeteringsmarginalens användning. i verksamheter där staten har ett väsentligt in- Regeringen lämnar också en upplysning avseflytande. ende Sveriges förväntade överskott av utsläpps-

I årsredovisningen lämnas en redogörelse av enheter. Riksrevisionens iakttagelser i revisionsberättelser En viktig förändring i år avser övergången till över myndigheternas årsredovisningar. Därtill kostnadsmässig anslagsavräkning av myndighelämnas även en redogörelse för Europeiska revi- ternas förvaltningsutgifter. Förändringen innesionsrättens granskning av EU-medel. bär att utfallet för statsbudgetens anslag i dessa

delar avser kostnader i stället för utgifter.

Olika avgränsningar av staten Kvalitetsgranskning

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen En granskning av kvaliteten i årsredovisningen har olika syften. Avgränsningen av staten kan för staten sker främst genom Riksrevisionens årdärmed variera. Ett annat skäl till skillnader mel- liga revision av myndigheterna och deras årslan olika redovisningar är att olika principer till- redovisningar, vilka ligger till grund för bl.a. de lämpas i räkenskaperna och i statsbudgeten. Be- delar av skrivelsen som regleras i budgetlagen, roende på utgångspunkt kan en enskild ekono- dvs. resultat- och balansräkningarna, finansiemisk händelse få delvis olika konsekvenser och ringsanalysen samt statsbudgetens utfall. utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovis- En kvalitetskontroll sker även genom etableningarna. rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med

Den särskilda sammanställningen av verksam- Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete heter som staten har ett väsentligt inflytande och genom Finansdepartementets arbete med att över omfattar en vidare definition av staten än de producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen innekonsoliderade resultat- och balansräkningarna fattar bl.a. kontroller av att myndigheternas och statsbudgeten. Syftet med den redovis- rapporterade finansiella information överensningen är att ge en samlad och översiktlig bild av stämmer med deras respektive årsredovisningar, samtliga verksamheter där staten har ett väsent- formella kontroller, rimlighetskontroller samt ligt inflytande och samtidigt en bild av statens analys av poster. samlade tillgångar och skulder. I fråga om bolag, banker och finansinstitut har väsentligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel Granskning av årsredovisningen för staten 2008 på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av stat-

Informationen om det ekonomiska utfallet i lig verksamhet m.m. granskas årsredovisningen staten utgör även underlag för nationalräkenska- för staten av Riksrevisionen. Granskningen omperna som är en statistisk sammanställning i fattar den del av årsredovisningen som regleras i kontoform över den samlade svenska ekonomin. 38 § budgetlagen, dvs. resultat- och balansräk-

ningarna, finansieringsanalysen och statsbud- redovisningen i allt väsentligt var rättvisande getens utfall. Riksrevisionens bedömning av- (redogörelse 2008/09:RRS25). seende Årsredovisningen för staten 2008 var att

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

I detta avsnitt redovisas uppföljningen av de nition inte i den statliga sektorn utan räknas till budgetpolitiska målen för 2009, den offentliga företagssektorn. sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål Finansiellt sparande 2009 för kommunsektorn i form av ett balanskrav Det offentliga sparandet 2009 visade ett undersom inte följs upp i denna skrivelse. En uppfölj- skott på 25 miljarder kronor, motsvarande ning av balanskravet finns i 2010 års ekonomiska 0,8 procent av BNP. I prognosen till budgetprovårproposition. positionen för 2009 beräknades ett överskott på

35 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP.

Det finansiella sparandet blev således

60 miljarder kronor lägre än beräknat. Den eko- 2.1 Den offentliga sektorns nomiska utvecklingen blev avsevärt sämre än

finansiella sparande väntat med en minskning av BNP med

4,9 procent i stället för en förväntad ökning med Regeringen angav i 2007 års ekonomiska vårpro- 1,4 procent. Detta medförde att den offentliga position att ett överskottsmål för den offentliga sektorns skatter och avgifter blev 84 miljarder sektorn om i genomsnitt 1 procent av brutto- kronor lägre än beräknat. De lägre skattenationalprodukten (BNP) över konjunkturcy- intäkterna kompenserades till viss del av att utkeln bör upprätthållas under mandatperioden gifterna för bl.a. räntor blev lägre än vad som och så länge det är nödvändigt för att de offent- beräknades i budgetpropositionen för 2009, se liga finanserna ska utvecklas på ett långsiktigt tabell 2.1. uthålligt sätt. Det slogs senare fast i budgetpro-

Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

positionerna för 2008, 2009 och 2010 som riks-

Miljarder kronor

dagen har ställt sig bakom.

2009 Utfall- 2008

BP2009 Utfall BP2009 Utfall

Definitionen av överskottsmålet

Inkomster 1 703 1 612 -91 1 661 Det finansiella sparandet för den offentliga sek-

varav skatter och torn är resultatet av samtliga transaktioner som 1

avgifter 1 522 1 438 -84 1 480 påverkar den offentliga sektorns finansiella net-

Utgifter 1 668 1 637 -31 1 583 toförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansi- Finansiellt sparande 35 -25 -60 78 ella tillgångar påverkar således inte det finansiella Procent av BNP 1,1 -0,8 -1,9 2,5 sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

1

Utfallet av skatter och avgifter för 2009 är till vissa delar baserat på prognoser. på tillgångar och skulder. Målet för det finansi-

Regeringens bedömning är att skatteintäkterna för den offentliga sektorn beräkella sparandet omfattar hela den offentliga sek- nas uppgå till 1 430 miljarder kronor och är därmed 8 miljarder kronor lägre än

publicerade siffror i nationalräkenskaperna. torn, vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet samt den kommunala sektorn. Affärs-

Som framgår av tabell 2.2 låg mer än hela den verken ingår enligt nationalräkenskapernas defi-

offentliga sektorns underskott 2009 i statens fi-

nansiella sparande, som uppgick till 2003–2009. En fördel med sjuårsindikatorn är att -27 miljarder kronor. Det är 45 miljarder kronor den är enkel att beräkna och transparent. Den

sämre än vad som bedömdes i budgetpropositio- beaktar även konjunkturläget i viss utsträckning nen för 2009. Både inkomster och utgifter blev eftersom den är beräknade utifrån sparandet unlägre än beräknat. Även ålderspensionssystemets der flera år. Enkelheten gör dock att den inte be-

och den kommunala sektorns sparande blev aktar konjunkturläget på ett mer exakt sätt. Det

lägre än beräknat. finns en risk att beräkningen kommer att om-

fatta fler högkonjunkturår än lågkonjunkturår

Tabell 2.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna

eller vice versa. För att värdera indikatorns vär-

Miljarder kronor

den på ett mer korrekt sätt bör hänsyn tas till

2009 2009 Utfall- 2008

konjunkturläget under den period för vilken den

BP2009 Utfall BP2009 Utfall

beräknas. Om det sjuåriga glidande medelvärdet

Staten 18 -27 -45 44

för det finansiella sparandet ligger nära 1, samti- Ålderspensionssystemet 15 5 -10 31

digt som det sjuåriga glidande medelvärdet för

Kommunala sektorn 3 -2 -5 2

BNP-gapet ligger nära noll under samma tidspe-

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

riod, indikerar detta att det finansiella sparandet

ligger i linje med överskottsmålet.

Principer för uppföljningen av överskottsmålet

Regeringen gör också en beräkning av det så Överskottsmålet är preciserat som att den of-

kallade strukturella sparandet vilket direkt justefentliga sektorns faktiska finansiella sparande ska

rar det faktiska finansiella sparandet för konmotsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en

junkturläget. Det strukturella sparandet justerar konjunkturcykel. Att målet är formulerat i ter-

även för större engångseffekter och extraordimer av ett genomsnitt i stället för ett årligt krav

nära nivåer på hushållens kapitalvinster. Det på 1 procent av BNP är motiverat av stabilise-

strukturella sparandet syftar till att visa hur stort ringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents

det finansiella sparandet skulle vara vid ett sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle

normalt konjunkturläge. Exempelvis visar ett finanspolitiken behöva stramas åt när konjunk-

positivt strukturellt sparande att det finns ett turen försvagas, och därmed bli procyklisk, för

underliggande överskott i de offentliga att säkerställa att det årliga målet uppnås. Det

finanserna, även om underskott tillfälligt finns således goda skäl för att formulera ett

uppstått till följd av ett svagt konjunkturläge. överskottsmål för det finansiella sparandet som

Beräkningen av det strukturella sparandet är ett genomsnitt över en konjunkturcykel.

förknippad med mycket stor osäkerhet. För po- Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt

tentiell BNP redovisas aldrig något utfall, utan svårare att löpande följa upp om målet uppnås.

varje bedömare gör sin egen uppskattning av Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från

dess nuvarande och historiska värden. Ofta revimålsatt nivå ett enskilt år är det viktigt att

deras synen på BNP-gapet såväl framåt som konjunkturläget beaktas när överskottsmålet i

bakåt i tiden, vilket inte bara beror på en förändefterhand utvärderas.

rad syn på konjunkturläget utan också på revide-

För att i efterhand avgöra om det finansiella

ringar av utfallsstatistik. Även bedömningen av sparandet i den offentliga sektorn varit i linje

det offentliga sparandets konjunkturkänslighet med överskottsmålet används i första hand ett

är osäker. Den bygger oftast på en empirisk genomsnitt för det finansiella sparandet under de

skattning av ett genomsnittligt förhållande under tio senaste åren. Därutöver analyseras även de

en längre tidsperiod, medan varje enskild kontvå indikatorer regeringen använder som ett stöd

junkturförändring har egenheter som gör att den i den framåtblickande utformningen av finans-

avviker från den genomsnittliga utvecklingen. politiken: ett sjuårigt centrerat glidande medel-

I den tillbakablickande analysen av hur finansvärde för det finansiella sparandet och en

politiken förhållit sig till överskottsmålet bedömning av det strukturella sparandet.

används även ett tioårigt glidande medelvärde.

Det sjuåriga glidande medelvärdet för ett visst

Medelvärdet beräknas för de år överskottsmålet angivet år omfattar sparandet justerat för större

har gällt och det finns nationalräkenskapsutfall, engångseffekter det angivna året, de tre utfalls-

för åren före det angivna året, samt de tre åren efter det angivna året. Det sjuåriga glidande medel-

värdet för 2006 omfattar följaktligen perioden

Tabell 2.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Finansiellt sparande 3,7 1,7 -1,4 -1,2 0,6 2,0 2,4 3,8 2,5 -0,8

Bakåtblickande tioårssnitt 1,3 Konjunkturjusterat 1,4

Sjuårsindikatorn 0,9 1,0 1,1 1,2

1

1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet adderas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten -0,55. Den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn är inte identiskt lika med ett sjuårssnitt för det strukturella sparandet eftersom det strukturella sparandet även justeras för extraordinära kapitalvinster. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. . närvarande endast tioårsperioden 2000–2009. nansiella sparandet låg i linje med överskotts- Syftet med denna beräkning är att bedöma om målet under dessa perioder, värderat med denna det funnits systematiska fel i den indikator, samtidigt som det finns en svag tenframåtblickande styrningen av finanspolitiken dens till ett ökat sparande mot slutet av periosom minskar sannolikheten för att överskotts- den. målet ska uppnås i framtiden. Vid tolkningen av Sammanfattningsvis pekar således både det detta tioårsgenomsnitt bör hänsyn även tas till genomsnittliga sparandet under åren 2000–2009 det genomsnittliga konjunkturläget under den och sjuårsindikatorn för åren 2003–2006 på ett aktuella perioden. sparande som ligger i linje med målet eller något

över överskottsmålet under åren 2000–2009. Avstämning av överskottsmålet till och med 2009 I budgetpropositionen för 2008 räknade re- År 2009 uppgick det faktiska finansiella sparan- geringen med att ekonomin riskerade att överdet till -0,8 procent av BNP och det strukturella hettas. Finanspolitiken var därför återhållsam, sparandet beräknas till 2,2 procent av BNP (se vilket bidrog till att öka det strukturella sparantabell 2.3). Det genomsnittliga finansiella spa- det mellan 2007 och 2008. Den kraftiga konrandet under 2000–2009 uppgick till 1,3 procent junkturnedgången som inleddes under 2008 inav BNP. Under samma period var det genom- nebar därefter att den offentliga sektorns snittliga resursutnyttjandet något lägre än nor- finansiella sparande försämrades med mer än tre malt mätt med BNP-gapet. Det konjunkturju- procent av BNP mellan 2008 och 2009. Vid en sterade tioårssnittet för det finansiella sparandet konjunkturnedgång sjunker skatteinkomsterna är ca 1,4 procent av BNP 2009. Under åren medan utgifterna för exempelvis arbetslöshets- 2000–2009 låg det finansiella sparandet därmed i understöd ökar. De offentliga finanserna försvagenomsnitt knappt en halv procentenhet över gas samtidigt som efterfrågan i ekonomin hålls överskottsmålet, utvärderat på detta sätt. uppe. Den offentliga sektorns goda finanser när

Tabell 2.3 visar även hur det finansiella spa- lågkonjunkturen inleddes gjorde det möjligt att randet och BNP-gapet utvecklas mätta som sju- tillåta de s.k. automatiska stabilisatorerna att åriga centrerade glidande medelvärden. För verka fullt ut, vilket dämpade konjunktursväng- 2003–2006 visar tabellen att det finansiella spa- ningarna, utan att oroväckande stora underskott randet för perioderna 2000–2006, 2001–2007, uppkom. Därtill har utrymme funnits för att 2002–2008 respektive 2003–2009, ligger nära vidta aktiva stabiliseringspolitiska åtgärder. Fi- 1 procent av BNP i genomsnitt. Eftersom mot- nanspolitiken har därmed motverkat en nedgång svarande 7-åriga medelvärden för BNP-gapet i sysselsättningen, samtidigt som efterfrågan har samtidigt ligger nära noll är slutsatsen att det fi- hållits uppe i den djupa lågkonjunkturen.

2.2¶Utgiftstak för staten

1 Medelvärdet för denna period är detsamma som värdet för den tidigare Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997. 2000-indikatorn för 2009. Fastställda tak har klarats samtliga år (se tabell

Tabell 2.4 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 723 720 735 744 767 810 847 877 894 931 949 971 989 Tekniska justeringar 0 0 18 23 24 2 -25 -19 -24 -24 0 -14 0 Reella justeringar -2 -11 Utgiftstak, slutligt fastställt 723 720 753 765 791 812 822 858 870 907 938 957 989 Takbegränsade utgifter 699 718 752 760,0 786,3 811,6 819,1 855,6 864,3 895,2 910,1 943,4 964,6 Budgeteringsmarginal 24,1 2,0 1,5 5,0 4,7 0,4 2,9 2,4 5,7 11,8 27,9 13,6 24,4 1 Utgiftstaket för 2000 sänktes med 2 miljarderkronor på grund av en fastighetsskattereform. Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i BP07. Dessa två förändringar av utgiftstakets nivå är inte tekniska justeringar, utan faktiska sänkningar av utgiftstaket. 2.4). Den reformerade statliga budgetprocessen I budgetpropositionen för 2008 föreslog rekännetecknas av ett tydligt medelfristigt upp- geringen att utgiftstakets nivå för 2009 skulle ifrån- och nedperspektiv. Utgiftstaket är den ti- uppgå till 989 miljarder kronor. Riksdagen bediga, övergripande restriktionen som begränsar slutade i enlighet med förslaget. budgetprocessen i termer av totala utgifter. Därefter har utgiftstaket för staten tekniskt

Under hela processen – från det att taket fast- justerats i efterföljande budgetpropositioner. ställs till dess att budgetåret är slut – understryks Justeringar av teknisk natur görs när reformer därmed behovet av prioriteringar mellan olika genomförs som inte har någon direkt nettoutgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar effekt på den konsoliderade offentliga sektorns dessutom förutsättningar för att undvika att utgifter eller finansiella sparande, men som ändå tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en påverkar storleken på de takbegränsade utgifgod konjunktur) används för att finansiera terna. Tekniska justeringar syftar till att utgiftspermanent högre utgifter. I och med detta taket ska utgöra en lika stram begränsning för de begränsas också möjligheterna att bedriva en offentliga utgifterna efter justeringen som före destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på de förändringar som föranleder justeringen. I statsbudgetens utgiftssida. enlighet med tidigare praxis har utgiftstaket,

Utgiftstaket för staten är därför ett viktigt efter respektive justering, avrundats till hela milbudgetpolitiskt åtagande som främjar budget- jarder kronor. disciplinen och stärker trovärdigheten i den eko- De tekniska justeringar som gjorts sedan utnomiska politiken. En viktig uppgift för utgifts- giftstaket för 2009 ursprungligen fastställdes taket är att ge förutsättningar för att uppnå redovisas i tabell 2.5. Sammantaget uppgår de överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar tekniska justeringarna till 0 miljarder kronor och för långsiktigt hållbara finanser. Nivån på ut- den slutligt fastställda nivån på utgiftstaket är giftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig därmed samma som den ursprungligt fastställda utveckling av de statliga utgifterna. Tillsamman nivån. med överskottsmålet är utgiftstaket styrande för det totala skatteuttagets nivå och bidrar till att förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.

De takbegränsade utgifterna omfattar 26 utgiftsområden (1–25 samt 27) samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i begränsad omfattning på kort sikt kan påverka dessa utgifter. De takbegränsade utgifterna utgörs av fak-

2 Regeringen lämnade en bedömning av utgiftstaket för 2009 i tiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att

budgetpropositionen för 2007. Den nivå på utgiftstaket som regeringen även myndigheternas utnyttjande av ingående

senare föreslog i budgetpropositionen för 2008 var densamma som anslagssparande och anslagskredit ingår i de

bedömningen i budgetpropositionen för 2007, med undantag för tekniska takbegränsade utgifterna.

justeringar.

Tabell 2.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten Tabell 2.6 Takbegränsade utgifter

2009 Miljarder kronor

Miljarder kronor

SB Utfall Utfall- Utfall

20091 2009 SB 2009 2008 2009 Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2008) 989 Utgifter exkl.

statsskuldsräntor 732,6 744,8 12,2 742,1

Tekniska justeringar i BP 2009

Ålderspensionssystemet Reglering kommunalekonomisk utjämning p.g.a. höjt vid sidan av statsbudgrundavdrag till pensionärer 1,95 geten 220,7 219,8 -0,9 201,4 Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för

Takbegränsade utgifter 953,3 964,6 11,3 943,4 LSS kostnader 0,25

Budgeteringsmarginal 35,7 24,4 -11,3 13,6 Reglering kommunalekonomisk utjämning p.g.a. höjd gräns för reseavdrag -0,29 Utgiftstak för staten 989 989 957

1

Den av riksdagen i december 2008 fastställda statsbudgeten för 2009, dvs.

Tekniska justeringar i BP 2010

exkl. riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudgetar 2009. Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för LSS kostnader 0,55

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan Sänkning av statliga utgifter till följd av kostnadsmässig

av statsbudgeten uppgick till 219,8 miljarder budgetering -2,24

kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor lägre än

Slutligt utgiftstak 989

den beräkning som redovisades i statsbudgeten

för 2009. Till följd av tekniska justeringar skiljer sig det utgiftstak som ursprungligen beslutats från det slutligt fastställda utgiftstaket i stort sett samtliga år sedan utgiftstaket infördes. 2.3 Budgeteringsmarginalens

Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgif- användning ter som omfattas av utgiftstaket, de takbegränsade utgifterna, 2009 till 964,6 miljarder kronor. Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2009 på Därmed underskred utgifterna utgiftstaket med den nivå som regeringen föreslog i budgetpropoen marginal på 24,4 miljarder kronor (tabell sitionen för 2008. Budgeteringsmarginalen upp- 2.6). gick då till 40,4 miljarder kronor. I utfallet för

De takbegränsade utgifterna blev 11,3 miljar- 2009 uppgick budgeteringsmarginalen till der kronor högre än den av riksdagen antagna 24,4 miljarder kronor. Det betyder att statsbudgeten för 2009. Detta förklaras främst av 16,0 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen högre utgifter inom följande utgiftsområden: har tagits i anspråk sedan utgiftstaket för 2009

fastställdes. I tabell 2.7 redovisas hur använd- Utgiftsområde Mdkr ningen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på 25 Allmänna bidrag till kommuner 14,6 effekter av nya förslag, reviderad pris- och löne- 14 Arbetsmarknad 4,7 omräkning, reviderade makroekonomiska förut- 24 Näringsliv 1,4 sättningar, volymförändringar och övriga fakto- 4 Rättsväsendet 1,0 rer.

Inom några områden blev utgifterna lägre än beräknat i statsbudgeten för 2009:

Utgiftsområde Mdkr

23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande när-

ingar -1,2

I kapitel 5 Statsbudgetens utfall redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.

Tabell 2.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fast-

Makroekonomiska förändringar har ian-

ställandet av utgiftstaket för 2009 till utfallet för 2009

språktagit ca 8,1 miljarder kronor av budgete-

Miljarder kronor

ringsmarginalen. Den främsta anledningen är

2009

den kraftiga ökningen av arbetslösheten och

Budgeteringsmarginal i budgetproposi-

därmed utgifterna för arbetslöshetsersättning.

tionen för 2008 40,4

Utgiftsförändringar till följd av ändrade voly- Reformer -35,1

mer har medfört att budgeteringsmarginalen bli- Reviderad pris- och löneomräkning 0,6 vit 15,8 miljarder kronor större. Det är främst Övriga makroekonomiska förändringar -8,1 inom utgiftsområde 10 som volymerna har blivit Volymförändringar 15,8 lägre sedan bedömningen i budgetpropositionen Övrigt 11,0 för 2008 då utgiftstaket för 2009 föreslogs. Total förändring av budgeteringsmargi- Antalet sjukpenningdagar uppgick till nalen -16,0 36,3 miljoner 2009, vilket är 26 procent lägre än Budgeteringsmarginal i utfallet för bedömningen i budgetpropositionen för 2008. 2009 24,4 Antalet personer med sjukersättning uppgick Anm: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina- 2009 till ca 489 0000, vilket är ca 6 procent lägre len, alltså högre utgifter.

än bedömningen i budgetpropositionen för

2008. Sammantaget har 35,1 miljarder kronor av bud-

Utgiftsförändringar till följd av övriga faktogeteringsmarginalen använts för reformer som

rer kan föranledas av nya prognosmetoder, juregeringen genomfört sedan utgiftstaket

steringar till följd av ny information, korrigerfastställdes. Majoriteten av dessa reformer

ingar av tidigare gjorda fel samt regeländringar syftade till att mildra effekterna av finanskrisen.

utom regeringens direkta kontroll, t.ex. änd- Redan i budgetpropositionen för 2009

ringar i EU:s regelverk. Sammantaget har budpresenterade regeringen åtgärder som omfattade

geteringsmarginalen blivit 11,0 miljarder kronor satsningar på infrastruktur, forskning och

större till följd av övriga faktorer. utbildning samt åtgärder för miljö och klimat. Med anledning av den försämrade konjunkturen under senhösten 2008 presenterade regeringen ytterligare åtgärder i propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183) samt i 2009 års proposition om vårtilläggsbudget. Åtgärderna bestod främst av ett tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting samt arbetsmarknadspolitiska insatser. I 2009 års proposition om hösttilläggsbudget föreslog regeringen bl.a. ytterligare konjunkturstöd till kommuner och landsting som betalades ut i december 2009.

3 Det tillfälliga konjunkturstödet belastar statsbudgeten 2009. I nationalräkenskaperna samt i resultat- och balansräkningarna i denna skrivelse periodiseras stödet till 2010 eftersom det avses att användas då.

3¶Utveckling av statens

ekonomi

3¶Utveckling av statens ekonomi

I detta kapitel redovisas inledningsvis en femårs- Statsbudgetens inkomster och utgifter är mycket översikt över statsbudgetens utveckling. Däref- konjunkturkänsliga. I konjunkturuppgångar ter redovisas utvecklingen av vissa nyckelupp- bidrar de så kallade automatiska stabilisatorerna gifter hämtade ur statens resultat- och till ökade skatteinkomster till följd av bland balansräkning. Vidare lämnas en redovisning av annat hög hushållskonsumtion och minskade oförbrukade bidrag för perioden 2005–2009. Av- utgifter då exempelvis arbetslösheten är slutningsvis redovisas de revisionsberättelser förhållandevis låg. med invändning som Riksrevisionen har lämnat Åren 2005–2008 stärktes budgetsaldot gradvis under samma period. från 14 miljarder kronor 2005 till att uppvisa ett

rekordhögt överskott på 135 miljarder kronor

2008 (se tabell 3.1). Det goda ekonomiska läget

förklarar en stor del av budgetöverskotten 2005–

3.1¶Statsbudgetens utveckling

2008. En betydande del av överskottet 2008

förklaras även av försäljningar av statligt aktie-

3.1.1¶Statsbudgetens saldo

innehav.

På samma sätt förklarar den kraftiga och Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan

snabba konjunkturnedgången en stor del av 1997 med statens lånebehov (med omvänt

budgetunderskottet 2009. Från ett överskott om tecken). Ett budgetöverskott innebär följaktli-

135 miljarder kronor 2008 visade statsbudgeten gen ett lika stort negativt lånebehov, vilket

ett underskott på 176 miljarder kronor 2009. medför att staten har möjlighet att amortera på

Statsbudgetens inkomster minskade med nära statsskulden.

200 miljarder kronor och utgifterna m.m. ökade Tabell 3.1 Statsbudgetens utfall 2005–2009 med drygt 100 miljarder kronor från 2008 till Miljarder kronor 2009. Drygt hälften av underskottet 2009

2005 2006 2007 2008 2009 förklaras av att Riksgäldskontoret lånade upp Inkomster 745,8 810,3 863,7 901,3 709,5 95 miljarder kronor åt Riksbanken för att

förstärka valutareserven. Statens skattein- 743,1 806,3 815,5 808,7 705,8 komster Övriga inkomster 2,7 4,0 48,2 92,5 3,8

Utgifter m.m. 731,8 791,9 760,5 766,1 885,7

UO 1–25 och 27 692,3 716,1 721,9 742,1 744,8 Statsskuldsräntor m.m. UO 26 32,7 49,5 47,3 48,2 36,5 Kassamässig korrigering -3,3 -1,1 -4,3 -27,9 -0,3 Riksgäldskontorets nettoutlåning 10,1 27,5 -4,3 3,7 104,7

Budgetsaldo 14,1 18,4 103,2 135,2 -176,1

3.1.2¶Statsbudgetens inkomster

Tabell 3.2 Statsbudgetens inkomster 2005–2009

Miljarder kronor

extrautdelning från TeliaSonera AB. Mellan 2005 och 2008 ökade statsbudgetens Utdelningarna ökade ytterligare under 2007, inkomster med 155 miljarder kronor. Den även detta år till stor del beroende på utdelningar kraftiga konjunkturnedgången medförde av engångskaraktär. däremot ett dramatiskt fall av inkomsterna med Under inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld 192 miljarder kronor 2009. Variationer över åren egendom redovisades 2005 försäljningsär delvis en återspegling av makroekonomiska inkomster från försäljningen av aktier i förändringar, delvis en återspegling av regel- TeliaSonera AB och Nordea Bank AB ändringar, händelser av engångskaraktär samt motsvarande 7 miljarder kronor. Under 2007 periodiseringar. såldes ytterligare aktier i TeliaSonera AB, vilket

I tabell 3.2 redovisas statsbudgetens ökade inkomsterna med 18 miljarder kronor. inkomster för åren 2005–2009 enligt den Under 2008 redovisades stora försäljstruktur som gäller för den beslutade ningsinkomster beroende på försäljningar av statsbudgeten avseende 2009. I tabell 3.2 statens aktieinnehav i OMX, Vin & Sprit AB specificeras även skillnaden mellan statens samt Civitas Holding AB som äger Vasakronan skatteintäkter och statens skatteinkomster. AB. Skillnaden beror på att statens skatteintäkter Under inkomsttyp 7000 Avräkningar m.m. i redovisas periodiserat och har en direkt koppling anslutning till skattesystemet redovisas till det aktuella årets skatteregler och tillkommande skatter och avräkningar. Under makroekonomiska förutsättningar, medan tillkommande skatter redovisas EU-skatter , statens skatteinkomster redovisas kassamässigt som främst utgörs av momsbaserad EU-avgift och i stället avser de skatter som debiteras eller och tullmedel. Sverige har fr.o.m. 2007 rabatt på betalas ett visst inkomstår. avgiften och ska endast betala en tredjedel av

ordinarie avgift, vilket innebär att avgiften blir Statens övriga inkomster 3 miljarder kronor lägre än annars. Beslutet

ratificerades emellertid först 2009. Tillsammans Statens övriga inkomster, dvs. statsbudgetens in- med en retroaktiv rabatt för 2007 och 2008 blev komster exklusive statens skatteinkomster, vari- momsavgiften ca 9 miljarder kronor lägre 2009. erar kraftigt under perioden. I huvudsak förklaras variationen av tre inkomsttyper; 2000, 3000 samt 7000.

Under inkomsttyp 2000 Inkomster av statens 4

EU-skatterna redovisas som inkomster på statsbudgetens inkomstsida verksamhet redovisas aktieutdelningar. Dessa

och betalas ut till EU på statsbudgetens utgiftssida via utgiftsområde 27.

Diagram 3.2 Utveckling av arbetade timmar, timlön och

Nedgången i den ekonomiska konjunkturen och

lönesumma 1996–2009

bortfall av skatteintäkter 2009

Procentuell förändring

Den kraftiga turbulensen på de finansiella marknaderna under slutet av 2008 fick 7 återverkningar på den reala ekonomin. Den 5 globala konjunkturnedgången som följde medförde att svensk BNP minskade både under slutet av 2008 och 2009. Nedgången i BNP på 4,9 procent år 2009 är den största nedgången ett -1

5 Arbetade timmar enskilt år sedan andra världskriget. Den kraftiga

-3 Timlön och snabba försämringen av den ekonomiska ut- Lönesumma

-5 vecklingen under 2009 medförde att de totala

96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 skatteintäkterna minskade (se diagram 3.1).

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Diagram 3.1 Totala skatteintäkter

Den globala lågkonjunkturen, i kombination

Procentuell förändring Miljarder kronor

med den finansiella krisen, har inneburit betyd-

8 1 600

ande fall i intäkterna från skatt på företagsvins-

6 1 500 ter. Det kraftiga raset i företagens vinster påbör-

jades under 2008. Som en följd av denna nedgång

4 1 400

minskade intäkterna från företagsvinster med

2 1 300 21 procent. Bolagens vinster har sedan fortsatt

att falla under 2009, vilket har medfört att

0 1 200

intäkterna från skatt på företagsvinster också

Procentuell förändring bedöms bli betydligt lägre (se diagram 3.3). Bi- -2 1 100

Miljarder kronor dragande orsaker till de lägre vinsterna var en -4 1 000 lägre orderingång i många verkstadsbolag och

99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

ökade kreditförluster i banksektorn.

Källa: Egna beräkningar.

Diagram 3.3 Intäkter från skatt på företagsvinster

Procentuell förändring Miljarder kronor

De höga antalet varsel som rapporterades under

50 120 hösten 2008 realiserades i högre arbetslöshet och

40 110 lägre sysselsättning under 2009. Försvagningen

30 på arbetsmarknaden ledde till att intäkterna från skatt på arbete blev lägre. Utvecklingen av löne- 90 summan, dvs. antalet arbetade timmar i ekono- 80 min multiplicerat med den genomsnittliga tim-

70

-10 lönen, är av stor betydelse för intäkterna från

60

-20 skatt på arbete. Lönesumman ökade i begränsad

-30 Procentuell förändring 50 omfattning under 2009 till följd av att antalet ar-

Miljarder kronor betade timmar minskade (se diagram 3.2). -40 40

99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

Källa: Egna beräkningar.

Osäkerheten på arbetsmarknaden bidrog till att

hushållen ökade sitt sparande under 2009, vilket

bidrog till att hushållens konsumtion ökade

svagt. Intäkterna från skatt på konsumtion ut-

vecklades därför i måttlig takt under 2009. Den

svaga ökningen förklaras framför allt av låga

skatteintäkter från mervärdesskatten. Intäkterna

från mervärdesskatten dämpades också till följd 5 Anger volymförändring i förhållande till föregående år.

av en ändrad sammansättning i konsumtionen. Förändringar under skatt på arbete Efterfrågan på varor som beskattas med den Utvecklingen av intäkterna från skatt på arbete högsta mervärdesskattesatsen, som bilar och påverkas i huvudsak av skattebasens storlek, andra sällanköpsvaror, föll relativt mycket under skatteregler för de direkta och indirekta skat- 2008–2009 jämfört med andra varor. terna samt de skattereduktioner som dras från

I diagram 3.4 redovisas utvecklingen av de un- den slutliga skatten. Lönesumman utgör ca derliggande mervärdesskatteintäkterna (dvs. 70 procent av skattebasens storlek, vilket innebär effekten av förändrade skatte- och redovisnings- att förändringen av antalet arbetade timmar och regler är exkluderad) från privat sektor och hus- timlön har störst betydelse för utvecklingen av hållens konsumtion av bilar och sällanköpsvaror skatt på arbete. Den globala konjunkturned-

gången har medfört en kraftig minskning av 1999–2009. Under slutet av 2008 och början av 2009 minskade de underliggande mervärdes- lönesummans utvecklingstakt. Mellan 2008 och skatteintäkterna, vilket är ovanligt. Av diagram 2009 ökade lönesumman med endast 3.4 framgår också det dramatiska fallet i hushål- 0,3 procent, vilket kan jämföras mellan 2007 och lens konsumtion av bilar och andra sällanköpsva- 2008 då ökningen av lönesumman var ror som påbörjades fjärde kvartalet 2008 och 5,8 procent.

Ett flertal förändringar som påverkar skatt på som förefaller nått sin botten under första halvåret 2009. arbete har genomförts under 2009. Jobbskatte-

avdraget förstärktes med ett tredje steg och Diagram 3.4 Hushållens konsumtion av sällanköpsvaror och skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjdes,

bilar i löpande priser och underliggande mervärdesskatt från

vilket i budgetpropositionen för 2009

privat sektor 1999–2009

sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna

Procentuell utveckling jämfört med samma kvartal året innan

med 15 miljarder kronor (se prop. 2008/09:1

Förslag till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt

15

12 6.2.1). År 2009 genomfördes även en höjning av

9 det särskilda grundavdraget för pensionärer. För

6 kommunernas del kompenserades höjningen

3 genom en motsvarande höjning av statsbidragen.

0 Dessutom sänktes det sammanlagda uttaget

-3 av socialavgifter och allmän löneavgift med

-6

Underliggande mervärdesskatt från privat sektor 1 procentenhet. Det sammanlagda uttaget

-9 Hushållens konsumtion av sällanköpsvaror och bilar

uppgår numera till 31,42 procent av -12

avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifter och

99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 29,71 procent av avgiftsunderlaget för egen-

avgifter.

Arbetsgivar- och egenavgifter för äldre och

ungdomar har under de senaste åren sänkts i

Den offentliga sektorns skatteintäkter

flera steg. År 2008 slopades den särskilda

löneskatten för personer över 65 år. Arbetsgivar- I tabell 3.3 redovisas den offentliga sektorns

och egenavgifterna har, med undantag för skatteintäkter. De omfattar även kommunal-

ålderspensionsavgiften, halverats för personer i skatter samt avgifter till pensionssystemet, vilka

intervallet 18–24 år. År 2009 utökades nedinte är statliga intäkter och för vilka det görs av-

sättningen av arbetsgivar- och egenavgifterna för drag i slutet av tabellen. Den offentliga sektorns

unga och omfattar alla personer som vid årets skatteintäkter 2009 beräknas vara drygt

början inte har fyllt 26 år. 84 miljarder kronor högre än vad de var 2005. Detta motsvarar en genomsnittlig årlig utveck-

Förändringar under skatt på kapital

lingstakt på 1,3 procent. Regeländringar bedöms

Utvecklingen av intäkterna från hushållens skatt ha minskat skatteintäkterna med 92 miljarder

på kapital beror främst på utvecklingen av taxekronor under perioden 2005–2009. Justerat för

rade kapitalvinster. Skatt på kapitalvinster ökade regeländringar har skatteintäkterna under denna

2005–2007. Den kraftiga nedgången på börsen period en årlig utvecklingstakt på 3,4 procent.

under 2008, i kombination med den finansiella

oron under året, medförde att skatt på

kapitalvinster föll. År 2009 bedöms skatt på intäkterna under perioden var att investeringarna hushållens kapitalvinster uppgå till 23 miljarder ökade relativt mycket. kronor. Konsumtionen av bilar dämpades kraftigt un-

Under 2005–2007 var intäkterna från skatt på der andra halvåret 2008, främst till följd av oron företagsvinster mycket höga. Det var en följd av på finansmarknaderna och den globala konsnabb vinstutveckling och höga vinster i junkturnedgången. Som en följd av detta dämföretagen. Men det berodde också på att företa- pades utvecklingen av intäkterna från mervärdesgen, till följd av den räntebeläggning av periodi- skatt. Ett ökat sparande under 2009, delvis seringsfonderna som infördes 2005, i stor ut- tillföljd av en oro över situationen på arbetssträckning valde att återföra periodiserings- marknaden, medförde att hushållens konsumfonder till beskattning under 2005. År 2007 tion ökade svagt. Minskade investeringar och en uppgick intäkterna från skatt på företagsvinster låg försäljning av bilar bidrog också till att intäktill 105 miljarder kronor. Som en följd av den terna från mervärdesskatt endast ökade i begränsnabba försvagningen av den ekonomiska sad omfattning. konjunkturen föll intäkterna kraftigt 2008 och Från och med den 1 januari 2008 började nya uppgick till 83 miljarder kronor. Låg- regler att gälla för redovisning av mervärdesskatt konjunkturen, i kombination med den finansiella vid omsättning av bygg- och anläggningstjänster. krisen, bedöms leda till ännu lägre skatteintäkter De nya reglerna innebär att skatten debiteras lö- 2009. pande i stället för vid tidpunkten för

Utvecklingen av intäkterna från färdigställande. Debiteringarna beräknas därför fastighetsskatten de senaste åren förklaras tidigareläggas med cirka ett halvår. Övergången huvudsakligen av regeländringar. År 2006 till de nya reglerna innebär att debiteringar sker infördes en begränsning av fastighets- enligt det nya och gamla systemet under 2008, skatteuttaget på markvärdet, vilket medförde att vilket bedöms leda till en engångseffekt på intäkterna från fastighetsskatten minskade trots 8 miljarder kronor i högre intäkter 2008 och den allmänna fastighetstaxeringen och ett högre 2 miljarder kronor 2009. De underliggande skatteuttag på vattenkraft. År 2008 avskaffades mervärdesskatteintäkterna är därmed 8 miljarder den statliga fastighetsskatten på bostäder och kronor lägre än de faktiska intäkterna 2008 och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. 2 miljarder kronor lägre 2009. Övergången medförde att intäkterna från Utvecklingen av intäkterna från punktskatfastighetsavgiften och fastighetsskatten blev terna är inte på samma sätt kopplade till lägre 2008 än 2007. År 2009 beräknas de uppgå konjunkturen som intäkterna från mervärdestill 26 miljarder kronor. skatt. Ett undantag är skatt på energi, där

utvecklingstakten för intäkterna dämpades Förändringar under skatt på konsumtion och in- under 2009 till följd av konjunkturnedgången. satsvaror De senaste årens utveckling av intäkter från Utvecklingen av intäkterna från skatt på kon- punktskatter förklaras annars i hög grad av sumtion och insatsvaror påverkas främst av ut- skattesatsjusteringar. Exempelvis beror den vecklingen av hushållens konsumtion. Mervär- positiva utvecklingen för intäkter från desskatten är den skatt som inbringar mest tobaksskatt till stor del på regeländringar, och då intäkter av konsumtionsskatterna. Intäkterna i huvudsak de skattesatshöjningar som genomfrån mervärdesskatt har ökat årligen sedan 2005 fördes 2007. Införandet och återinförandet av och beräknas 2009 uppgå till 303 miljarder kro- trängselskatt i Stockholms innerstad samt nor. införandet av skatt på trafikförsäkringspremier

Under perioden 2005–2007 ökade de under- har ökat intäkterna från skatt på vägtrafik med ca liggande skatteintäkterna från mervärdesskatt i 4 miljarder kronor under perioden. en snabbare takt än hushållens konsumtionsutgifter. En förklaring till detta var en relativt snabb ökning av hushållens konsumtion av bilar och andra sällanköpsvaror. Dessa varor beläggs med den högsta skattesatsen. En annan förklaring till den snabba ökningen i mervärdesskatte-

Tabell 3.3 Den offentliga sektorns skatteintäkter 2005–2009

Miljarder kronor

Uppskjuten beskattning För att ändå ge en grov uppskattning av

storleken på de skattekrav som den offentliga

Skattelagstiftningen ger skattebetalarna sektorn har redovisas i tabell 3.4 exempel på

möjligheter att i vissa fall skjuta upp uppskjutna skattepliktiga belopp

beskattningen av olika typer av inkomster.

Tabell 3.4 Exempel på uppskjuten beskattning

Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta

(skattepliktiga belopp) avseende 2008 och tidigare år

upp beskattningen av en kapitalvinst som

Miljarder kronor

uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De

stora beloppen för uppskjuten beskattning för Uppskjuten beskattning för

fysiska personer avser emellertid pensionerna, avtalspensioner 1 222

eftersom de beskattas när pensionen faller ut och Uppskjuten beskattning för

inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller individuellt pensionssparande 338

både det egna privata pensionssparandet, men Uppskjuten beskattning vid

2

försäljning av privatbostad 233 framför allt avtalspensionerna.

Även företag har möjligheter att skjuta upp Periodiseringsfonder 216

1 2 3

Källor: Försäkringsförbundet, Skatteverket, Egna beräkningar utifrån beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av

databasen FRIDA. delar av sin vinst i periodiseringsfonder.

Dessutom kan företag göra skattemässiga

avskrivningar som är större än den beräknade

3.1.3¶Statsbudgetens utgifter

ekonomiska värdeminskningen (s.k. över-

avskrivningar).

För att möjliggöra jämförelser av statsbudgetens Enligt de skattepolitiska riktlinjer som antogs utgifter över tiden redovisas i detta avsnitt ut-

av riksdagen våren 2008 (prop. 2007/08:100 av-

gifterna per utgiftsområde i miljarder kronor och snitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259)

som andel av de totala utgifterna under utgiftsbör detta slag av uppskjuten beskattning

taket (de takbegränsade utgifterna) för perioden undvikas.

2005–2009. Tidsserierna är angivna i 2009 års an- De fordringar som är kopplade till olika forslagsstruktur. Genom att utgiftsområdena redo-

mer av uppskjuten beskattning borde egentligen

visas i en och samma struktur för åren 2005– påverka redovisningen av den offentliga sektorns

2009 elimineras de skillnader som beror på att nettoförmögenhet. Anledningen till att detta

anslag före 2009 kan ha tillhört ett annat utgiftsinte görs är att det inte finns någon samlad

område. redovisning av den uppskjutna beskattningen.

I tabell 3.5 redovisas utgifternas utfall per ut- Det gäller framför allt avtalspensionerna. För att

giftsområde åren 2005–2009. Skillnader i fördeländå få en uppfattning om avtalspensionernas

ningen mellan åren kan bero på utgiftsreformer betydelse redovisas i tabell 3.4 det belopp som

och besparingar, förändrade makroekonomiska arbetsgivarna tryggat i försäkringsbolag. Till

förutsättningar, förändrade volymer inom regeldetta belopp ska läggas kreditförsäkrade

styrda transfereringssystem, engångshändelser pensioner, dvs. sådana som företagen avsatt i

och tekniska förändringar. balansräkning, pensionsstiftelser och pensions-

Ett exempel på en teknisk justering är den kassor samt förmånsbaserade pensioner i staten.

förändring av avdragsrätten för den allmänna

Ett ytterligare skäl att inte redovisa

pensionsavgiften som genomfördes 2005. Förskattefordringar är att det är mycket svårt att

ändringen beräknades öka de kommunala skatberäkna den fordran som den offentliga sektorn

teintäkterna med 2,9 miljarder kronor 2005 och har. Även om det för ett visst år t.ex. finns

3,1 miljarder kronor 2006, vilket medförde att uppgift om företagens avsatta medel till

statsbidragen till kommunerna minskade med periodiseringsfonder vet man inte i vilken

motsvarande belopp. Effekten på statsbudgeten utsträckning dessa återföringar kommer att

är därför saldoneutral på kort sikt. Förändringen påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker

innebar dock att statsbudgetens utgifter under år som företagen har förluster bidrar inte

minskade 2005 och 2006 med 2,9 miljarder återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man

kronor respektive 3,1 miljarder kronor. Sådana måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran

förändringar ger upphov till ett brott i tidsserien. vilket gör skattningen än mer osäker.

För att underlätta jämförelser över tiden

redovisas därför även ett utfall som rensats för

större tekniska förändringar (kursiverade i tabell Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 3.5). Förklaringar till större tekniska Justerat för tekniska förändringar minskade utförändringar som påverkar tidsserien finns giftsområdets andel av de takbegränsade utgifredovisade i fotnoter till tabell 3.5. terna med 1,6 procentenheter under perioden

Utgifternas fördelning mellan olika utgifts- 2005–2009. Utgifterna under anslaget 1:2 Bidrag områden kan ses som ett uttryck för politiska till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd m.m. prioriteringar perioden 2005–2009. Flera utgifts- minskade från 47 miljarder kronor 2005 till ca områden uppvisar en betydande förändring un- 23 miljarder kronor 2008, vilket främst förklaras der perioden såvitt avser utgiftsområdets andel av en minskning av antalet öppet arbetslösa, av de takbegränsade utgifterna. reformer som genomförts inom arbetslöshets-

Under perioden 2005–2009 varierade de mak- försäkringen och färre antalet personer i arbetsroekonomiska förutsättningarna. Till exempel marknadspolitiska program. År 2009 ökade uthar bruttonationalinkomsten (BNI) ökat under gifterna till 33 miljarder kronor, vilket beror på perioden, vilket har bidragit till att utgifterna att antalet arbetslösa har ökat. inom bland annat utgiftsområde 7 Internationellt bistånd har ökat. Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgifterna kan också förändras mellan åren Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade till följd av förändrade volymer inom regelstyrda utgifterna med 0,5 procentenheter under periosystem. Några av de största volymförändring- den 2005–2009. Ökningen är inte anmärkningsarna under perioden 2005–2009 återfinns inom värt stor men det är stora variationer mellan utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk- åren. Variationerna beror i huvudsak på de extra dom och handikapp. Exempelvis har ett minskat amorteringar av infrastrukturlån som genomförantal sjukpenningdagar inneburit minskade ut- des 2007 och 2008 på 10 respektive 25 miljarder gifter inom utgiftsområdet. kronor.

Nedan kommenteras de utgiftsområden som uppvisar de största förändringarna mätt som andel av de takbegränsade utgifterna mellan 2005 och 2009.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 1,1 procentenheter under perioden. Ökningen förklaras främst av ökade utgifter för statlig assistansersättning, men även bidrag till läkemedelsförmåner, stimulansbidrag och tandvårdsförmåner m.m. bidrar till utgiftsökningen.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Justerat för tekniska förändringar minskade utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna med 3,3 procentenheter mellan 2005 och 2009. De minskade utgifterna beror främst på ett kontinuerligt minskat antal sjukpenningdagar.

6 Då en teknisk förändring skett har tidsserien justerats för åren före ändringens i kraftträdande. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ andel av de takbegränsade utgifterna som den som gällde året då ändringen trädde i kraft. Vissa av de justerade beloppen är ungefärliga.

Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2005–2009

Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statsbudgeten för 2009. Utfall som justerats för tekniska förändringar anges i kursiv stil.

Andel i procent av de takbegränsade utgifterna Miljarder kronor

2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009

1

10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp 14,7 14,0 13,1 12,3 11,4 127,0 125,7 119,5 115,9 110,0

1

10 Justerat för teknisk förändring 14,7 14,0 13,1 12,3 11,4 127,0 125,7 119,5 115,9 110,0

2

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 5,3 5,0 4,8 4,5 4,4 46,1 45,0 43,7 42,6 42,3

2

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 7,7 7,8 6,0 5,1 6,3 66,4 69,5 54,9 47,8 60,6 14 Justerat för teknisk förändring 7,9 8,0 6,3 5,1 6,3 68,5 71,6 57,1 47,8 60,6 15 Studiestöd 2,3 2,2 2,1 2,0 2,2 19,8 20,1 19,3 19,1 21,0 16 Utbildning och universitetsforskning 5,1 5,2 4,6 4,7 5,1 43,7 46,5 42,2 44,5 49,3 16 Justerat för teknisk förändring 4,4 4,7 4,6 4,7 5,1 38,3 41,8 42,2 44,5 49,3 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1,0 1,1 1,1 1,1 1,1 9,0 9,6 10,1 10,1 10,3

Samhällsplanering, bostadsförsörjning,

21 Energi 0,2 0,2 0,2 0,2 0,3 1,4 1,6 2,2 2,1 3,0 22 Kommunikationer 3,7 3,5 4,9 6,5 4,2 31,7 31,0 44,3 61,5 40,6 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 2,0 2,3 1,7 1,7 1,7 17,4 21,0 15,5 16,5 16,4 24 Näringsliv 0,4 0,4 0,5 1,4 0,7 3,6 3,9 4,3 12,8 6,6 25 Allmänna bidrag till kommuner 6,6 6,7 8,0 6,9 8,5 57,3 60,2 73,0 64,8 81,6 25 Justerat för teknisk förändring 6,7 6,8 6,8 7,1 8,5 58,2 60,8 62,3 66,6 81,6

7

1 År 2005 ökade utgifterna med 3,8 miljarder kronor då bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning fördes från utgiftsområde 11 till utgiftsområde 10. I och med att de allmänna försäkringskassorna förstatligades 2005 kom de att omfattas av det statliga tjänstepensionssystemet, vilket ökade utgifterna under utgiftsområde 10 med 0,4 miljarder kronor 2005. 2 År 2005 minskade utgifterna med 3,8 miljarder kronor då bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning fördes från utgiftsområde 11 till utgiftsområde 10. 3 År 2008 flyttades skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) och särskilt anställningsstöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande 2,3 miljarder kronor.

4 Under 2005–2006 överfördes 0,125 miljarder kronor per år från utgiftsområde 25 till utgiftsområde 16 till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. År 2005 överfördes 3 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25, och ytterligare 1 miljard kronor per år 2006– 2007, avseende medel för personalförstärkning i skolan. Under 2007 tillfördes 1,22 miljarder kronor till utgiftsområde 25 avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan utgiftsområde 16 minskades med 1,82 miljarder kronor. År 2007 överfördes 2,0miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25 avseende medel för personalförstärkning i förskolan. År2007 flyttades olika energistöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande ca 1,1 miljarder kronor. Det har inte föranlett en teknisk justering i tabell 3.5, men det kan däremot förklara en del av utgiftsutvecklingen. 6 Sammantaget sker tekniska förändringar som påverkar tidsserien inom utgiftsområde 25 med 0,9 miljarder kronor 2005, -1,2 miljarder kronor 2006 och +12,5 miljarder kronor 2007. För 2005 beräknas utgifterna för LSS-utjämning till nära 1,8 miljarder kronor. En förändrad redovisning av det kommunala utjämningssystemet år 2005, som innebär en övergång till nettoredovisning, innebär tekniskt sett en minskning av utgifterna för det kommunala utjämningssystemet, vilket också motiverat en minskning av utgiftstaket för staten på 26 miljarder kronor. År 2005 överfördes 3 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25, och ytterligare 1 miljard kronor per år 2006–2007 avseende medel för personalförstärkning i skolan. År 2005 tillfördes statsbidragen 4,7 miljarder kronor, då tillfälliga stöd som tidigare fanns på statsbudgetens inkomstsida flyttades till statsbudgetens utgiftssida. Under 2005–2006 överfördes 0,125 miljarder kronor per år från utgiftsområde 25 till utgiftsområde 16 till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. Under 2005–2006 ändrades avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften, vilket beräknades öka de kommunala skatteintäkterna med 2,94 miljarder kronor 2005 och 3,06 miljarder kronor 2006. Därför minskades statsbidragen i motsvarande mån. Samtidigt höjdes grundavdraget, vilket beräknades minska de kommunala skatteintäkterna med 3,72 miljarder kronor 2005 och 2,5 miljarder kronor 2006, varför statsbidraget höjdes i motsvarande mån. Under 2007 tillfördes utgiftsområde 25 1,22 miljarder kronor avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan utgiftsområde 16 minskades med 1,82 miljarder kronor. År 2007 överfördes 2,0 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25 avseende medel för personalförstärkning i förskolan. År 2007 flyttades sysselsättningsstöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande 7,0 miljarder kronor. År 2008 minskade utgiftsområde 25 med 12,1 miljarder kronor till följd av att den statliga fastighetsskatten på bostäder togs bort och ersattes av en fastighetsavgift som tillfaller kommunerna. Till följd av minskad avdragsrätt för pensionssparande minskade utgiftsområde 25 med 0,9 miljarder kronor 2008. För 2009 tillfördes ca 2,0 miljarder kronor till utgiftsområde 25 på grund av höjt grundavdrag till pensionärer. Utgiftsområde 25 ökade under 2009 med 0,1 miljarder kronor till följd av att riksdagen godkänt ett avtal mellan Sverige och Danmark gällande vissa skattefrågor. Under samma år minskade utgiftsområde 25 med 0,3 miljarder kronor till följd av en höjd gräns för reseavdrag. 7 Ingår inte i takbegränsade utgifter.

3.1.4¶Nyckeluppgifter i balans- och Statens nettoförmögenhet resultaträkningen

I diagram 3.5 redovisas utvecklingen av statens I tabell 3.6 redovisas utvecklingen av ett antal totala nettoförmögenhet och statsskulden under nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och den senaste femårsperioden. Nettoförmögenbalansräkningar. heten är negativ, men har förbättrats under perioden med 362 miljarder kronor. Resultaträk-

Tabell 3.6 Nyckeluppgifter ur resultat- och

ningens överskott är den huvudsakliga

balansräkningarna 2005–2009

förklaringen till nettoförmögenhetens förbätt-

Miljarder kronor

ring. Nettoförmögenheten har även påverkats av

2005 2006 2007 2008 2009

omvärderingar och förändrade värden av resul-

Statens netto-

tatandelar i dotter- och intresseföretag vid sidan

förmögenhet -746 -635 -499 -410 -384

av resultaträkningen. Under motsvarande period

Statsskulden 1 262 1 220 1 115 1 062 1 149

har statsskulden minskat med 113 miljarder kro-

Transfereringar

nor.

exkl. avsättningar 742 759 762 768 790

Diagram 3.5 Statens nettoförmögenhet och statsskuld

Kostnader för 2005–2009 statens egen

Miljarder kronor

verksamhet 194 202 195 210 217

2005 2006 2007 2008 2009

Skatteintäkter 902 964 990 968 903 0

Årets över- -200 /underskott enligt resultat- -400 räkningen 37 104 127 92 26

-600

-800

Redovisningen för 2005 har i allt väsentligt juste-

-1 000

rats i enlighet med de ändrade redovisningsprin-

-1 200

ciper m.m. som gäller sedan 2006, vilket framför allt påverkade skatteintäkterna (se Redovis- -1 400 ningsprinciper och tilläggsupplysningar, avsnitt Nettoförmögenhet Statsskuld 4.4). I övrigt har de begränsade justeringar av redovisningsprinciper som genomförts ett visst år även tillämpats på tidigare år.

Tabell 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper

Statsskulden

2009

Miljarder kronor

Lånebehovet och statsskuldens utveckling

Övriga Statsbudgetens saldo visade ett underskott på RGK RGK, myndig- Elimineras i ba-

(IG) KAF övrig heter lansräkningen 176 miljarder kronor för 2009. Detta innebar att

statens lånebehov – definitionsmässigt lika med Premieobliga-

tioner 0,5 0,5 statsbudgetens saldo, men med omvänt tecken –

var positivt och bidrog till att öka statsskulden. Nominella

statsobliga- Den konsoliderade statsskulden ökade med

tioner 19,0 9,9 0,4 29,3 drygt 87 miljarder kronor till 1 149 miljarder

Reala statsoblikronor 2009.

gationer 10,0 10,0

En förklaring till att statsskulden inte ökade i

Totalt 19,0 19,9 0,5 0,4 39,8 samma utsträckning som underskottet i stats- Anm.: Med RGK (IG) avses Riksgäldskontorets innehav av statspapper inom in-

budgeten är att i första hand Riksgäldskontorets sättningsgarantin, med KAF avses Kärnavfallsfondens styrelse och med RGK,

övrig avses Riksgäldskontorets övriga innehav av statspapper. kortfristiga placeringar minskat under året. Vid

ingången av 2009 uppgick de kortfristiga placer-

Elimineringen av statliga myndigheters innehav ingarna till 66 miljarder kronor, för att vid ut-

av statspapper uppgick till 39,8 miljarder kronor gången av året ha minskat till 4 miljarder kronor.

2009, varav nästan hela beloppet avser Kärnav- Ett av skälen till att de kortfristiga placeringarna

fallsfondens och Insättningsgarantifondens var så stora vid årets början 2009 var att Riks-

innehav (se tabell 3.7). Övriga myndigheters ingäldskontoret under hösten 2008 gav ut mer

nehav har varit lägre än 1 miljard kronor de sestatsskuldväxlar än vad som motsvarade lånebe-

naste åren. Premiepensionsmyndighetens innehovet. Syftet var att möta en kraftigt ökad efter-

hav av statspapper elimineras inte eftersom frågan på statspapper till följd av finanskrisen.

myndigheten inte ingår i den konsoliderade års- Riksgäldskontoret hade även tillgångar i ut-

redovisningen för staten. Sammantaget medför ländsk valuta vid årets början 2009 till följd av att

detta att den okonsoliderade statsskulden som betalningen för statens aktier i Vin & Sprit inte

Riksgäldskontoret redovisar är 39,8 miljarder växlades till kronor och användes för löpande

kronor högre än vad som redovisas i balansräkbetalningar. I stället behöll Riksgäldskontoret de

ningen i årsredovisningen för staten. som valutatillgångar som gradvis användes för

att täcka räntebetalningar i utländsk valuta och

Definition av statsskulden

förfall i valutaskulden.

Sedan den 1 januari 2003 definieras statsskulden

Förutom statsbudgetens saldo och för-

så att samtliga låneinstrument värderas till nomiändringar i Riksgäldskontorets kassa påverkar

nellt slutvärde. Det betyder att instrumenten tas även omvärdering av valutaskulden till aktuella

upp till det belopp som betalas på förfallodagen. valutakurser statsskuldens storlek. Statsskulden

Det avser även derivatinstrument, t.ex. de skuldminskade med 31 miljarder kronor beroende på

bytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret inen omvärdering av valutaskulden.

går för att påverka sammansättningen och löpti-

Den statsskuld som redovisas i årsredovis-

den i statsskulden. Derivatinstrument, liksom ningen för staten (konsoliderad) skiljer sig från

övriga åtaganden i utländsk valuta, värderas med den som Riksgäldskontoret redovisar (okonsoli-

hänsyn till aktuell valutakurs. För reala instruderad) på grund av elimineringar för myndighe-

ment inkluderas upplupen inflationskompensaters innehav av statsobligationer och statsskuld-

tion som med tidigare definition skuldfördes då växlar. Vissa myndigheter som bedriver en

de förföll. Nuvarande mått överensstämmer med omfattande tillgångshantering av medel avsatta

hur skulden mäts i EU-sammanhang. för ändamål vid sidan av statsbudgeten har rätt

att placera på den svenska statspappersmarkna-

Statsskuldens sammansättning

den. Därigenom påverkar även förändringar i

Det lagfästa målet för statsskuldspolitiken är att myndigheters innehav av statspapper statsskul-

statens skuld ska förvaltas så att den långsiktiga den.

kostnaden minimeras, samtidigt som risken i

förvaltningen beaktas. Den övergripande mål-

sättningen konkretiseras genom att regeringen

årligen fastställer riktlinjer för statsskuldens

förvaltning avseende statsskuldens sammansätt- svarar även för den operativa förvaltningen av ning och löptid (mätt i genomsnittlig räntebind- statsskulden.

ningstid). I tabell 3.8 redovisas statsskuldens utveckling

Inför 2009 ändrades riktlinjerna från att ange och sammansättning för perioden 2005–2009. den genomsnittliga räntebindningstiden för

Tabell 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning

skulden som helhet till att ange löptid för re-

2005–2009

spektive skuldslag. Riktlinjerna för 2009 angav

Miljarder kronor

att den genomsnittliga räntebindningstiden ska

2005 2006 2007 2008 2009 vara 0,125 år för valutaskulden, 10,1 år för den

Nominella lån i reala skulden och 3,5 år för den nominella kron-

svenska kronor 770 754 683 651 631 skulden. I mars 2009 upphävde regeringen dock

Reala lån i riktlinjebeslutet för löptiden för den nominella

svenska kronor 189 200 199 186 190 kronskulden då räntenivåerna för obligationer

Nominella lån i med lång löptid var mycket fördelaktiga.

utländsk valuta 303 266 233 225 328 Samtidigt var det önskvärt att sänka risken i

Summa konsoli-

statsskulden då osäkerheten kring det derad statsskuld 1 262 1 220 1 115 1 062 1 149 statsfinansiella utsikterna ökade. Beslutet gav

Riksgäldskontoret möjlighet att ge ut en stor

Nominella lån i svenska kronor

mängd 30-åriga obligationer, vilket ökade den

Nominella lån i svenska kronor utgör den viktigenomsnittliga löptiden för den nominella

gaste källan för finansiering av statsskulden (se kronskulden till 5,5 år.

tabell 3.9). Merparten av upplåningen sker på

Inför 2007 beslutade regeringen om ett nytt

den inhemska värdepappersmarknaden genom andelsmått för att mäta sammansättningen av

statsobligationer (kuponglån med en löptid över statsskulden. Detta andelsmått, kallat skuldens

ett år vid emissionstillfället) och statsskuldväxlar summerade kassaflöden (SSK), ger en tydligare

(nollkuponglån, i huvudsak med en löptid på bild av statsskuldens samlade riskexponering.

högst sex månader vid emissionstillfället). Måttet beaktar skuldslagens samtliga kontrakte-

I nominella lån i svenska kronor ingår även rade kassaflöden genom att, förutom det nomi-

privatmarknadslån. Privatmarknadslån består nella slutbeloppet, även inkludera framtida

dels av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. kupongbetalningar och inflationskompensation.

Under 2009 har privatmarknadsupplåningen

Måttet används endast för att beskriva stats-

minskat med 11 miljarder kronor jämfört med skuldens sammansättning i riktlinjesamman-

2008 och uppgick till 70 miljarder kronor vid hang. För övriga syften används det traditionella

slutet av året (6,1 procent av total statsskuld). skuldmåttet, så även i årsredovisningen för sta-

Det är Riksgäldsspar som står för den stora ten.

minskningen under året. Minskningen kan för- I riktlinjebeslutet gällande statsskuldens klaras av att det var väldigt stora insättningar un-

sammansättning fastställdes att valutaskulden

der hösten 2008 på grund av finansoron. När skulle utgöra 15 procent ±2 procentenheter, den

oron dämpades och räntan sänktes under 2009 reala skulden 25 procent och den nominella

blev effekten att uttagen från befintliga konton skulden 60 procent. Den reala skuldens andel

ökade, nyinsättningarna minskade och att färre uppgick till 25–28 procent under året, medan

kunder valde att förnya sparande som förföll. valutaskuldens andel uppgick till ca 15 procent.

Privatmarknadsupplåning syftar till att ge Riks- Vid beräkningen av andelen (enligt SSK-måttet)

gäldskontoret billigare upplåning än konventioingår inte de skulder som motsvarar medel som

nella statspapper i kombination med möjligheter vidareutlånats. Detta betyder att de medel i

att sprida upplåningen till fler långivare, företräutländsk valuta Riksgäldskontoret lånat upp

desvis privatpersoner. Upplåningen på privatunder året för Riksbankens räkning inte ingår

marknaden minskade kostnaderna för statsskulvid beräkningen av andelen.

den med drygt 0,2 miljarder kronor i förhållande

Inom ramen för riktlinjerna fastställer Riks-

till alternativ upplåning på kapitalmarknaden ungäldskontoret delmål och riktmärken för löpti-

der 2009. För perioden 2005–2009 var den den i den nominella kronskulden, reala kron-

sammanlagda kostnadsbesparingen drygt skulden och valutaskulden. Riksgäldskontoret

0,8 miljarder kronor.

Volymen statsskuldväxlar minskade med valutareserven använts för bland annat lån till 24 miljarder kronor 2009. Statsskuldväxlar emit- svenska banker och utländska centralbanker. teras varannan vecka och utgör huvuddelen av Med de valutakurser som gällde vid årsskiftet Riksgäldskontorets kortfristiga upplåning. motsvarar det 92,5 miljarder kronor. Volymen av emitterade statsskuldväxlar kan Orealiserade valutakursförändringar ingår i variera kraftigt mellan auktionstillfällena, vilket valutaskulden och kan variera kraftigt mellan beror på att statens lånebehov varierar över året. åren. År 2009 uppgick de orealiserade Minskningen beror delvis på att Riksgäldskonto- valutavinsterna till 30 miljarder kronor (se tabell ret vid ingången till 2009 hade ovanligt mycket 3.10) och bidrog till att minska valutaskulden. statsskuldväxlar utestående. Detta var en följd av Dessa kan jämföras med 2008 då de orealiserade de extra emissioner som gjordes under senare valutaförlusterna uppgick till 36 miljarder delen av 2008 för att möta den stora efterfrågan kronor. År 2009 uppgick de realiserade på statspapper som uppstod på grund av finans- valutaförlusterna till 14 miljarder kronor att oron. jämföra med realiserade valutavinster på

6 miljarder kronor 2008, dvs. en försämring med

Tabell 3.9 Nominella lån i svenska kronor 2005–2009

20 miljarder kronor (se tabell 3.10). Valuta-

Miljarder kronor

skulden ökade totalt med 103 miljarder kronor 2005 2006 2007 2008 2009 2009 (se tabell 3.8).

svenska räntor. Genom att sprida skulden över Statsskuldväxlar 284 252 170 139 115

flera valutor kan Riksgäldskontoret dessutom ha

Ränteswappar 85 94 112 134 121 en kortare löptid vilket ger lägre förväntade lå- Nominella privat- nekostnader. marknadslån 63 63 63 81 70 Likviditetsinstrument 23 45 69 50 108 Statsskuldens kostnader

Valutaterminer m.m. 0 14 17 2 -9 De anslagsavräknade utgifterna för statsskulden, Nominella lån i som redovisas under utgiftsområde 26 på svenska kronor 770 754 683 651 631 statsbudgeten uppgick till drygt 31 miljarder

kronor 2009. Det är en minskning med ca Reala lån i svenska kronor 2,0 miljarder kronor jämfört med 2008. Den reala lånestocken uppgick till 190 miljarder Beloppen i statsbudgeten redovisas enligt utkronor i slutet av 2009. I slutet av 2008 uppgick giftsmässiga principer och utgör ett netto av inden till 186 miljarder kronor. komster och utgifter i upplåningsverksamheten.

Reala lån i svenska kronor är viktiga eftersom Den utgiftsmässiga redovisningen är dock inte de bidrar till en mer diversifierad upplåning med fullständig när det gäller att beskriva statsskuldsytterligare ett skuldslag utöver nominell kron- räntornas utveckling över tiden. Exempelvis har och valutaskuld. Staten får därmed tillgång till en valet av upplåningsteknik stor påverkan på anfinansieringskälla med andra kostnads- och risk- slagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig egenskaper än nominell upplåning, vilket medför redovisning ger därför en bättre beskrivning av att den sammantagna risken i samband med hur räntekostnaderna under en viss period påförvaltningen av statsskulden kan reduceras. verkas av underliggande skuld-, ränte- och valu- Låneformen ger även fördelar för investeraren tautveckling. eftersom investeraren erbjuds en möjlighet att I resultaträkningen för staten redovisas räntor försäkra sig mot inflation genom att staten enligt kostnadsmässiga principer efter elimineövertar inflationsrisken. ring av räntor till/från statliga myndigheter. I

kostnaderna ingår även en omvärdering av skul- Nominella lån i utländsk valuta den i utländsk valuta. Av tabell 3.10 framgår Valutaskulden ökade kraftigt under året till följd statsskuldens kostnader (se även avsnitt 4, not av att Riksgäldskontoret lånat upp motsvarande 12 Nettokostnad för statsskulden). 97 miljarder kronor i utländsk valuta för Riksbankens räkning. Orsaken var att en del av

Tabell 3.10 Statsskuldens kostnader 2005–2009

kostnaderna med 20 miljarder kronor jämfört

Miljarder kronor

med 2008. Under 2009 minskade de realiserade

2005 2006 2007 2008 2009

kursförlusterna med 3 miljarder kronor, från

33 miljarder kronor jämfört med 2008. Den Realiserade valutakurs-

svenska kronan har varit lågt värderad under differenser -10 6 2 -6 14

året, vilket förklarar de realiserade valutakurs- Realiserade kursdifferen-

förlusterna. Kronkursen förstärktes dock mot ser 8 6 4 5 2

slutet av året, vilket förklarar de orealiserade Orealiserade valutakurs-

valutakursvinsterna då skulder i utländsk valuta differenser 22 -15 0 17 -16

värderas till bokslutsdagens kurser. Över- och Över- /underkurs vid emission m.m. -7 -7 -6 -7 -6 underkurser vid emission av statspapper m.m.

medförde att kostnaderna minskade med

Summa kostnader 86 65 81 85 43

6 miljarder kronor 2009. Ränteintäkter i upplå-

ningsverksamheten -27 -28 -31 -28 -24 Nettokostnaden för statsskulden exklusive

skuldskötselåtgärder uppgick, med beaktande av

Nettokostnader efter in-

täkter, exklusive skuld- ränteintäkter i upplåningsverksamheten på skötselåtgärder 59 37 50 57 19 24 miljarder kronor, till 19 miljarder kronor Orealiserade valutavinster 2009. Skillnaden mellan statsskuldens utgifts- (-) / förluster (+) hänför- mässiga räntekostnader på 31 miljarder kronor bara till skuldskötsel-

och nettokostnaden på 19 miljarder kronor förinstrument 8 -9 4 19 -14

klaras av att kursdifferenser vid emission, noll-

Nettokostnader inklusive

kupongräntor och orealiserade valutakursförskuldskötselåtgärder 67 28 54 76 5

ändringar redovisas på olika sätt i statsbudgeten

och i resultaträkningen. Enligt resultaträkningen för 2009 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till

Transfereringar

drygt 5 miljarder kronor, vilket är en minskning med drygt 70 miljarder kronor jämfört med Diagram 3.6 Transfereringar per sektor 2005–2009 2008. Minskningen beror i första hand på oreali- Miljoner kronor serade valutakursförändringar som minskat 800 000 statsskuldens kostnader med 66 miljarder kronor

700 000 jämfört med 2008. Däremot ökade kostnaderna

600 000 för de realiserade valuta- och kursdifferenserna

500 000 med 17 miljarder kronor jämfört med 2008.

400 000

Räntekostnaderna på lån i svenska kronor uppgick till 37 miljarder kronor, vilket är en 300 000 minskning med 18 miljarder kronor jämfört med 200 000 2008. Räntekostnaderna för lån i utländsk valuta 100 000 minskade med 9 miljarder kronor till 12 miljarder kronor. Den stora minskningen av 2005 2006 2007 2008 2009 räntekostnaderna förklaras av de låga marknads- Nettoöverföring till ålderspensionssystemet, AP-fonderna räntorna under 2009. Transfereringar till utlandet

Transfereringar till kommuner Realiserade valutavinster/-förluster påverkas Transfereringar till företag

framför allt av kronans växelkurs mot andra va- Transfereringar till hushåll lutor när ett lån förfaller, men också av inbördes

I diagram 3.6 redovisas transfereringarna per förändringar mellan andra valutors växelkurser

sektor 2005–2009. De totala kostnaderna för genom olika derivatinstrument som används i

transfereringar har ökat med ca 48 miljarder förvaltningen av valutaskulden. Utfallet för de

kronor eller drygt 6 procent under perioden. realiserade valutakursdifferenserna uppgick till

Den största delen eller 67 procent av de statliga 14 miljarder kronor 2009 och ökade därmed

transfereringarna går till hushållen (innefattar Socialförsäkring enskilda personer och ideella organisationer och

Diagram 3.7 Socialförsäkring 2005–2009

föreningar tillhörande hushållssektorn samt

Miljoner kronor

premiepensionssystemet). Transfereringarna till hushållssektorn har ökat med ca 49 miljarder 500 000

450 000

kronor eller 10 procent mellan 2005 och 2009.

400 000 Tabell 3.11 Transfereringar 2005–2009 350 000 Miljoner kronor 300 000

250 000

2005 2006 2007 2008 2009

200 000 Socialförsäkring 408 704 419 618 427 972 438 751 457 535

150 000 Allmänna bidrag 100 000 till kommuner 106 472 109 359 123 709 120 734 124 824

50 000 Arbetsmarknad 71 052 68 169 48 786 40 106 49 980 0

2 005 2006 2007 2008 2009 Nettoöverföring till premiepen- Läkemedelsförmånerna sionssystemet 23 805 25 920 26 387 27 546 27 138 Ersättning vid arbetsoförmåga m.m.

Handikappolitik Avgiften till Ekonomisk familjepolitik Europeiska ge- Ålderspensioner m.m. menskapen 25 793 26 066 26 498 31 080 18 769

Kostnaderna för socialförsäkringar har ökat varje

Bistånd m.m.,

migration och år under femårsperioden (se diagram 3.7). År

integration 24 700 29 262 29 880 33 769 35 214 2009 ökade kostnaderna med ca 19 miljarder

Utbildning, stu- kronor eller 4,3 procent. Under hela femårsperidiestöd 19 868 26 838 22 581 22 130 22 477 oden var ökningen totalt ca 49 miljarder kronor Nettoöverföring eller ca 12 procent.

till ålderspensionssystemet,

Tabell 3.12 Socialförsäkringar 2005–2009

Anm.: Från 2007 räknas inte nettoöverföringen till premiepensionssystemet med i transfereringar till ålderspensionssystemet utan dessa redovisas som transfere-

Ekonomisk familjeringar till hushållen. Tabellen är justerad med dessa värden för tidigare år. För 2009 finns inte någon nettoöverföring till ålderspensionssystemet, eftersom politik 54 232 58 415 59 335 60 409 61 597 pensionsutbetalningarna överstiger socialavgifterna till systemet.

Handikappolitik 14 603 16 338 18 416 20 058 21 975

Ersättning vid ar- I tabell 3.11 visas utvecklingen av olika transfere- betsoförmåga m.m. 104 344 102 841 98 939 94 035 90 268 ringar under den senaste femårsperioden. I det

Läkemedelsförmåföljande lämnas en närmare redovisning av del- nerna 20 298 20 792 21 367 21 584 22 267 områdena socialförsäkring, arbetsmarknad, bi- Summa transferestånd m.m. samt utbildning och studiestöd. ringar 408 704 419 618 427 972 438 751 457 535

Av ökningen mellan 2005 och 2009 är drygt

46 miljarder kronor hänförliga till ökade pen-

sionskostnader (se tabell 3.12). Ökningen av

pensionskostnaderna har varit tämligen jämnt

fördelad under perioden. De ökade

pensionskostnaderna beror på ett ökat antal

pensionärer, att en allt större andel av dessa har

inkomstpension och att den genomsnittliga

pensionspoängen ökat, men även på index-

omräkning av pensionsbelopp (se även avsnitt 4,

not 4 Transfereringar).

Kostnaderna för ersättning vid arbetsoför-

måga m.m. minskade med sammanlagt

Tabell 3.15 Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2005–

14,1 miljarder kronor eller 13,5 procent under

2009

perioden. Från 2005 bröts den tidigare uppgången av kostnaderna inom ohälsoområdet och Kvinnor Kvinnor Män Män

Antal Procent Antal Procent Summa de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning

2005 34 338 735 80 8 320 078 20 42 658 813 och aktivitets- och sjukersättning har minskat för varje år. För 2009 var minskningen 2006 34 524 796 79 8 957 898 21 43 482 694 3,8 miljarder kronor eller 4 procent. Det förkla- 2007 35 856 090 79 9 434 538 21 45 290 628 ras av att antalet sjukpenningdagar fortsatt 2008 37 117 288 79 10 143 062 21 47 260 350 minska och kortare genomsnittliga sjukskriv- 2009 37 169 343 78 10 669 822 22 47 839 165 ningsperioder. Källa: Försäkringskassan.

I tabell 3.13 och 3.14 redovisas antalet pensionstagare med ålderspension fördelat på kvin- Antal ersatta dagar med föräldrapenning var nor och män respektive utbetalad ålderspension 47,8 miljoner 2009, varav 78 procent uttagna av fördelad på kvinnor och män under perioden. kvinnor. Andelen dagar uttagna av kvinnor har

minskat med 2 procentenheter under perioden

Tabell 3.13 Pensionstagare med ålderspension 2005–2009

2005–2009. Antalet ersatta nettodagar med för-

äldrapenning har ökat för såväl män som kvinnor Kvinnor Kvinnor Män Män Antal Procent Antal Procent Summa 2009 i jämförelse med 2008.

2005 942 578 56 745 499 44 1 688 077

Arbetsmarknad

2006 955 994 56 764 622 44 1 720 616 2007 971 518 55 788 215 45 1 759 733 Diagram 3.8 Arbetsmarknad 2005–2009 2008 975 687 55 802 128 45 1 777 815 Miljoner kronor 2009 1 014 629 55 843 501 45 1 858 130 80 000

Källor: Pensionsmyndigheten fr.o.m. 2009. Tidigare Försäkringskassan. 70 000

60 000 År 2009 var nära 1,9 miljoner personer pen-

50 000 sionstagare med ålderspension, varav 55 procent

40 000 kvinnor. Antalet pensionstagare har ökat med

30 000 10 procent sedan 2005.

20 000 Tabell 3.14 Utbetalad ålderspension 2005–2009 10 000

Miljoner kronor

0

Medel- Medel- 2005 2006 2007 2008 2009

ersätt- ersätt-

Kvinnor ning per Män ning per Arbetslöshetsersättning Arbetsmarknadsutbildning m.m. Övrigt

Kronor månad Kronor månad Summa

2005 89 076 7 875 104 017 11 627 193 093

2006 92 053 8 024 107 609 11 728 199 662 Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken mins-

2007 96 405 8 269 112 424 11 886 208 829 kade under perioden 2005–2009 med ca

22 miljarder kronor (se diagram 3.8). Kostna-

2008 102 011 8 713 119 672 12 433 221 683

derna minskade under perioden 2005–2008, för

2009 111 032 9 119 130 318 12 875 241 350

att sedan åter öka 2009. Arbetslösheten Källor: Pensionsmyndigheten fr.o.m. 2009. Tidigare Försäkringskassan.

minskade under 2006 och 2007. Under de två

första kvartalen 2008 fortsatte arbetslösheten att År 2009 utbetalades totalt drygt 240 miljarder

minska, vilket medförde en minskning av kronor, varav 54 procent eller drygt 130 miljar-

arbetslöshetsersättningen med drygt 6 miljarder der kronor till män. Medelersättningen per må-

kronor det aktuella året. På grund av nad 2009 var för kvinnor 9 119 kronor och för

lågkonjunkturen 2008–2009 har arbetslösheten män 12 875 kronor. Kvinnornas medelersättning

åter ökat och arbetslöshetsersättningen har ökat per månad var således ca 30 procent lägre än

med nästan 6 miljarder kronor sedan 2008. männens medelersättning 2009. Skillnaden mellan kvinnors och mäns medelersättning har minskat något under perioden.

Tabell 3.16 Arbetslösa personer i genomsnitt per månad

Bistånd m.m., migration och integration

2005–2009

Diagram 3.9 Bistånd m.m., migration och integration

Kvinnor Kvinnor Män Män 2005–2009

Antal Procent Antal Procent Summa

Miljoner kronor

30000

1 2007 148 400 50 149 200 50 297 600

25000 2008 152 400 50 152 300 50 304 700

20000 2009 185 800 46 222 400 54 408 200

15000 1 Omräknad statistik för 2007, som avser personer i åldersintervallet 15–74 år. Källa: Statistiska centralbyrån. 10000

5000 I tabell 3.16 redovisas det genomsnittliga antalet 0

personer per månad som var arbetslösa perioden 2005 2006 2007 2008 2009

2005–2009.

I oktober 2007 ändrades statistiken enligt in- Bidrag via Sida Bidrag via RK Bidrag till migration och integration

ternationella rekommendationer och avser i och

med detta personer i åldern 15–74 år (tidigare var

Kostnaderna för bistånd, internationella bidrag, åldersintervallet 16–64 år). På grund av detta är

migration och integration ökade med 10,5 milinte statistiken jämförbar mellan åren. För att

jarder kronor eller ca 43 procent under perioden möjliggöra jämförelser perioden 2007–2009 har

2005–2009 (se diagram 3.9). Under 2006 ökade utfallet för 2007 även räknats om enligt nu gäl-

kostnaderna med ca 4,6 miljarder kronor till lande principer.

följd av bland annat att biståndsmålet höjdes från

Det genomsnittliga antalet arbetslösa per må-

0,88 till 1 procent av BNI samt på grund av förnad var 408 200 under 2009. Det har skett en

ändrade BNI-prognoser. Kostnaderna omfattar ökning med i medeltal 103 500 personer under

även samarbete med Central- och Östeuropa 2009. Lågkonjunkturen har framför allt drabbat tillverkningsindustrin och därmed männen i och bidrag till utlandet utöver bistånd. Ök-

högre grad än kvinnorna. Det har medfört att ningen under femårsperioden har främst skett

andelen män som är arbetslösa har ökat från avseende Bidrag till migration och integration

50 till 54 procent. som ökat med över 100 procent mellan 2005 och

2008. Under 2009 skedde dock ett trendbrott

och Bidrag till migration och integration mins-

kade med 4,4 procent. De övriga biståndspos-

terna har dock ökat något under 2009; Bidrag via

Sida ökade med 8,4 procent och Bidrag via

Regeringskansliet ökade med 5,6 procent.

Tabell 3.17 Studerande med studiemedel 2005–2009

Utbildning och studiestöd

Diagram 3.10 Utbildning och studiestöd 2005–2009 Kvinnor Kvinnor Män Män

Antal Procent Antal Procent Summa

Miljoner kronor

20 000

2008 250 302 61 157 514 39 407 816

15 000 2009 266 810 60 177 132 40 443 942

Källa: Centrala studiestödsnämnden.

10 000

Tabell 3.18 Studerande med studiemedel 2005–2009:

5 000

Studielån

0

2005 2006 2007 2008 2009

Kvinnor Kvinnor Män Män

Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet Antal Procent Antal Procent Summa

Utbildningspolitik Kammarkollegiet (bidrag till folkbildningsorganisationer)

2005 189 697 60 126 684 40 316 381

Utbildningspolitik vid Skolverket

Kostnaden för utbildning och studiestöd har ökat med 2,6 miljarder kronor under perioden 2009 179 016 60 120 725 40 299 741 (se diagram 3.10). Kostnaden för studiestöd, in- Källa: Centrala studiestödsnämnden. klusive av- och nedskrivningar, har ökat med ca 4,9 miljarder kronor eller 69,3 procent under I tabell 3.17 redovisas antalet studerande med femårsperioden. År 2009 har en återföring av re- studiemedel perioden 2005–2009. Studiemedel servation för lånefodringar minskat studiestöds- lämnas till studerande vid universitet och högkostnaderna med 2,4 miljarder kronor. En skolor, vid godkända utbildningar utomlands motsvarande återföring av reservation för och till studerande äldre än 20 år i gymnasiala lånefordringar minskade studiestödskostnaden utbildningar. Studiemedel består av studiebidrag 2005 med 16 miljarder kronor. och lån. Totalt fick ca 444 000 studerande stu-

De studiestöd som når flest personer är stu- diemedel under 2009, vilket är en ökning med diehjälp och studiemedel. Dessa stöd är generella drygt 36 000 studerande eller ca 9 procent jämoch rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock läm- fört med 2008. Av dessa hade ca 300 000 studienas med en högre bidragsdel, men i detta avse- lån medan drygt 144 000 studerande endast utende är studiemedlet inte rättighetsstyrt. Stu- nyttjade studiebidrag. Andelen studerande med diemedel består av studiebidrag och studielån studiemedel som utöver studiebidraget även har och utgår till studerande i studiestödsberät- studielån har minskat stadigt under perioden tigande utbildning. 2005–2008, för att sedan öka 2009 (se tabell

Studiehjälpen består av studiebidrag, inackor- 3.18). deringstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är generellt och lämnas normalt med 1 050 kronor per studiemånad för den som är mellan 16 och 20 år och studerar i en gymnasial utbildning inom gymnasieskola, folkhögskola, kommunal vuxenutbildning eller vissa andra utbildningar.

Statens egen verksamhet Kostnader för personal). Under femårsperioden

har lönekostnaderna ökat med 19 procent vid

Diagram 3.11 Statens egen verksamhet 2005–2009

Rikspolisstyrelsen. Lönekostnaderna för

Miljoner kronor

Försvarsmakten har minskat med 8 procent, 250 000 medan de övriga två myndigheterna ligger kvar

på ungefär samma nivå. 200 000

Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen och Re-

geringskansliet redovisar de högsta lokalkostna- 150 000

derna (se även avsnitt 4, not 7 Kostnader för

lokaler). Det avser hyror för de statliga 100 000

myndigheternas lokaler.

50 000 Övriga driftkostnader avser omkostnader för

de statliga myndigheternas verksamhet (se även

0 avsnitt 4, not 9 Övriga driftkostnader). Köpta

2005 2006 2007 2008 2009

varor och tjänster är av stor omfattning vid bl.a.

Avskrivningar och nedskrivningar

Övriga driftkostnader Vägverket och Banverket, som har omfattande

Kostnader för lokaler köp av entreprenader, men också vid

Kostnader för personal

Försvarsmakten. Statens egen verksamhet avser främst kostna-

Statens personal

derna för de statliga myndigheternas drift, dvs.

I det följande lämnas en redovisning av statens personalkostnader (inklusive arbetsavgivar-

personal avseende antal anställda fördelat på kön, avgifter), lokalkostnader, avskrivningar och

åldersgrupper och sektorer . Avgränsningen av nedskrivningar samt övriga driftkostnader. I

staten är densamma som för resultaträkningen. I diagram 3.11 redovisas kostnaderna för statens

bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. redovisas egen verksamhet för den senaste femårsperio-

vilka myndigheter som omfattas av den. Kostnaderna har ökat med ca 16 miljarder

redovisningen nedan samt vilka myndigheter kronor eller 8,2 procent under perioden. Under

som hör till respektive sektor. 2009 har framför allt övriga driftkostnader ökat

Till riksdagen lämnas varje år, senast i budgetnågot mer än de övriga posterna. De största

propositionen för 2010 (prop. 2009/10:1 ökningarna finns på Vägverket, Banverket och

utg.omr. 2), en utförlig redovisning av stats- Försvarsmakten. Vägverkets och Banverkets

förvaltningens utveckling, bl.a. bedömningen av ökade kostnader för tjänster beror främst på en framtida personalkonsekvenser som följer av ökning av entreprenadtjänster. Vägverket har regeringens förslag till riksdagen. ökat sina kostnader för entreprenadtjänster i och

Tabell 3.19 Antal statligt anställda 2005–2009, kvinnor

med bolagiseringen av Vägverkets produktions-

respektive män

enheter. Försvarsmaktens ökade kostnader för tjänster avser ökade kostnader för konsulter och

Antal1 2005 2006 2007 2008 2009 andra externa tjänster.

Kvinnor 105 223 109 678 109 357 107 601 108 545 För att öka jämförbarheten mellan åren har Män 110 614 110 727 109 460 106 336 104 562

personalkostnaderna rensats för förändringar av statens tjänstepensionsskuld (försäkringsteknisk Summa 215 837 220 405 218 817 213 937 213 107 avsättning hos Statens pensionsverk). Övriga 1

Anställda med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår

inte. År 2009 utgjorde de ca 5 300 personer. Betings-, dag- eller timandriftkostnader har rensats för förändringar av av-

ställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde drygt 15 900 personer 2009. sättningar för förluster i garanti- och utlånings- Källa: Arbetsgivarverket. verksamhet hos Riksgäldskontoret och Exportkreditnämnden för 2005. Från och med 2006 Statligt anställda utgör ungefär 5,6 procent av det särredovisas dessa i resultaträkningen (se även totala antalet sysselsatta på arbetsmarknaden. avsnitt 4, not 8 Vissa garantier och Under 1990-talets första hälft minskade antalet kreditkostnader).

Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Försäkringskassan och Skatteverket redovisar de högsta personalkostnaderna (se även avsnitt 4, not 6 7 Observera att antalet anställda skiljer sig från antalet årsarbetskrafter.

Årsarbetskrafter redovisas i not 6 till resultaträkningen.

statsanställda. Därefter har det totala antalet 55 år eller äldre, medan ca 21 procent var 34 år statligt anställda varit relativt stabilt. Sedan 2007 eller yngre. Det föreligger dock påtagliga skillhar antalet anställda åter börjat att minska. nader i åldersstruktur mellan olika myndigheter. Denna utveckling har fortsatt även 2009 (se Arbetsgivarverkets sektorsindelning av statlig tabell 3.19). verksamhet har ändrats i och med att den nya

Antalet anställda (med månadslön) har mins- sektorn Centro bildats . Därför redovisas antalet kat med drygt 800 under 2009. Hela minsk- anställda på sektorerna Affärsverk, Försvar, ningen kan härledas till att Svevia (f.d. Vägverket Universitet och högskolor samt Övrig verksam- Produktion) med nära 3 000 anställda brutits ut het. ur Vägverket. Skatteverket har minskat med 400

Tabell 3.21 Antal anställda 2005–2009 fördelade på sekto-

anställda och Försäkringskassan med drygt 300

rer

anställda. Flera myndigheter har dock ökat an-

Sektor

talet anställda, exempelvis Arbetsförmedlingen

Kön 2005 2006 2007 2008 2009 med 700, Karolinska institutet med 450 och

1

Affärsverk 18 553 18 943 19 124 18 892 14 501 Försvarsmakten med nästan 350 personer.

Kvinnor 24 25 26 27 29 Staten är den sektor som har jämnast köns- Män 76 75 74 73 71

fördelning på arbetsmarknaden. Andelen statsanställda kvinnor har ökat de senaste åren. År Universitet 52 435 52 366 52 266 51 456 52 135 2008 fanns det för första gången fler kvinnor än Kvinnor 52 53 53 54 54 män bland de statsanställda (50,3 procent) och Män 48 47 47 46 46 denna utveckling förstärktes 2009. De Försvar 18 551 16 599 16 138 15 181 15 509 könsmässiga skillnaderna mellan olika ålders- Kvinnor 21 21 21 19 19 grupper är fortfarande marginell (se tabell 3.20), Män 79 79 79 81 81 men varierar mellan olika sektorer (se tabell Övrig verk-

4 3.21). samhet 126 298 132 497 131 289 128 408 130 962

Kvinnor 55 56 56 56 56

Tabell 3.20 Antal statligt anställda 2005–2009 fördelade

Män 45 44 44 44 44 på åldersgrupper 1

Affärsverk och infrastruktur. Antal och procentuell fördelning 2

Universitet och högskolor.

3

Försvarsmakten.

myndighet. Drygt tre fjärdedelar av de statsan- 35–44 53 708 55 673 56 280 55 913 56 142 ställda arbetar vid någon av de 40-talet myndig- Kvinnor 48 50 50 51 52 heter som har minst 1 000 personer anställda. Män 52 50 50 49 48 Mindre än en procent av de statsanställda arbetar 45–54 57 866 57 113 56 052 54 311 53 376 vid någon av de 60 myndigheter som har färre än

Källa: Arbetsgivarverket. I jämförelse med arbetsmarknaden i övrigt har staten en äldre personalstyrka. Utmärkande för staten är att andelen äldre är högre samtidigt som andelen i de yngsta åldersgrupperna är lägre i jämförelse med arbetsmarknaden i sin helhet.

Åldersfördelningen i staten 2009 var ungefär

8 Sektorn omfattar 2009 Arbetsförmedlingen, Domstolsverket, densamma som 2008. Även genomsnittsåldern

Försvarsmakten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, var ungefär densamma 2009 som 2008, dvs. 46

Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket, Statens år. År 2009 var ca 28 procent av de statsanställda

institutionsstyrelse, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

Skatteintäkter 71 procent mellan 2008 och 2009. År 2009 var

överskottet 26 miljarder kronor.

Diagram 3.12 Skatteintäkter 2005–2009

Miljoner kronor

1 000 000

3.1.5¶Oförbrukade bidrag

980 000

960 000

Oförbrukade bidrag är en balanspost som visar

940 000

mottagna bidragsintäkter som ska täcka framtida

920 000

kostnader.

900 000

880 000 Tabell 3.22 Oförbrukade bidrag

860 000 Miljoner kronor

840 000 2005 2006 2007 2008 2009

2005 2006 2007 2008 2009

Universitet och

högskolor 7 049 7 925 8 858 10 069 11 871

Skatteintäkter 2005-2009

- inomstatliga 2 770 3 200 3 848 4 812 5 942 Skatteintäkterna är på ungefär samma nivå i - utomstatliga 4 279 4 725 5 010 5 257 5 929 början som i slutet av femårsperioden (se Länsstyrelser 1 503 2 216 2 553 2 253 2 186 diagram 3.12). Skatteintäkterna visade en stark - inomstatliga 1 395 2 128 2 496 2 190 2 085 ökning mellan 2005 och 2007 med 88 miljarder - utomstatliga 108 88 57 63 101 kronor eller 10 procent. Därefter har

Övriga 3 192 3 740 3 629 3 548 3 984 skatteintäkterna minskat, och perioden 2008–

- inomstatliga 872 1 155 1 267 1 133 1 633 2009 var minskningen 64 miljarder kronor.

- utomstatliga 2 320 2 585 2 362 2 415 2 351

Summa 11 744 13 881 15 040 15 870 18 041

- inomstatliga 5 037 6 483 7 611 8 135 9 660

Resultaträkningens över-/underskott

- utomstatliga 6 707 7 398 7 429 7 735 8 381

Diagram 3.13 Statens över- /underskott 2005–2009

Miljoner kronor

Av tabell 3.22 framgår att de oförbrukade bidra- 140 000 gen sammantaget har ökat med 6,3 miljarder 120 000 kronor eller med 54 procent under perioden 100 000 2005–2009.

De inomstatliga bidragen är medel som beta-

80 000

lats från en statlig myndighet till en annan och

60 000

som i många fall redovisats mot anslag hos den

40 000

betalande myndigheten, medan de ännu inte för-

20 000

brukats hos den mottagande myndigheten eller

0 utbetalats till slutanvändare. Denna post ökade

2005 2006 2007 2008 2009

med 4,6 miljarder kronor eller 92 procent under

Över/-underskott perioden och uppgår vid utgången av 2009 till ca

9,7 miljarder kronor. Statens resultaträkning visar ett överskott för alla Huvuddelen eller ca 62 procent av de fem åren (se diagram 3.13). Den starka inomstatliga bidragen finns hos universitet och konjunkturen ledde till stora överskott under högskolor. För universitet och högskolor är 2006 och 2007. Under 2008 bidrog de stora bidragen en del av finansieringen av forskning kapitalvinsterna vid försäljningen av Vin & Sprit och utbildning. De lärosäten som redovisar till det höga överskottet. För 2009 har den störst belopp är Lunds universitet, Karolinska försämrade konjunkturen med bl.a. lägre institutet, Göteborgs universitet och Uppsala skatteintäkter och högre transfereringar gjort att universitet. överskottet minskat kraftigt, men lägre Länsstyrelserna svarar för nära 22 procent av kostnader för statsskulden har bidragit till att de inomstatliga oförbrukade bidragen. Det avser även detta år visar ett överskott. Överskottet vanligtvis medel som ska förmedlas som bidrag minskade med 66 miljarder kronor eller till olika regionala projekt.

Övriga myndigheter redovisar drygt 3.2.1 Revisionsberättelser med 1,6 miljarder kronor av de inomstatliga oförbru- invändning 2005–2009 kade bidragen. Det motsvarar ca 17 procent av

Tabell 3.23 Antal revisionsberättelser med invändning

de inomstatliga bidragen 2009.

2005–2009

I årsredovisningen för staten elimineras de in-

Antal

omstatliga bidragen när balansräkningen konso-

2005 2006 2007 2008 2009 lideras. Det sker eftersom de inte motsvaras av

Summa 16 11 10 5 12 någon förpliktelse i relation till någon utomstående motpart.

Oförbrukade bidrag från utomstatliga givare Antalet revisionsberättelser med invändning har ökade med 1,7 miljarder kronor eller 25 procent minskat under femårsperioden (se tabell 3.23). perioden 2005–2009. De uppgår till nära Däremot har antalet invändningar ökat markant 8,4 miljarder kronor 2009. Universitet och hög- vid en jämförelse mellan 2008 och 2009. En skolor är mottagare av ca 71 procent av dessa möjlig förklaring till detta trendbrott är att 2009 bidrag. De avser exempelvis medel från forsk- är det första året då myndigheterna lämnar en ningsstiftelser. Övriga myndigheters andel av resultatredovisning enligt nya förutsättningar. oförbrukade bidrag från utomstatliga givare är Vidare är fel i redovisningen en förklaring till att 28 procent. Jordbruksverket och Ungdomssty- några myndigheter erhöll en revisionsberättelse relsen är exempel på myndigheter med oförbru- med invändning. Även brist på information i kade bidrag från utomstatliga givare. I avsnitt 4, myndigheternas årsredovisningar och saknade not 51 Periodavgränsningsposter – oförbrukade underskrifter utgör i några fall grund för en bidrag, specificeras de utomstatliga oförbrukade invändning. Värt att notera är att två av de redobidragen. Av noten framgår belopp per myndig- visade invändningarna avser avvecklingsmyndighet och i vissa fall bidragets ändamål. heter.

3.2.2¶Revisionsberättelser med

3.2¶Revisionsberättelser invändning respektive upplysning 2009

Riksrevisionen genomför revision genom årlig revision och effektivitetsrevision. Den årliga re- Om myndigheten på ett rättvisande sätt beskrivisionen avslutas genom uttalanden i revisions- vit sin verksamhet inklusive väsentliga brister i berättelser om bl.a. myndigheternas årsredovis- denna lämnar Riksrevisionen en revisionsberätningar. telse i standardutformning.

I det följande redovisas utvecklingen av revi- En upplysning kan lämnas för att peka på insionsberättelser med invändning för perioden formation av särskild vikt som kan anses oväntad 2005–2009. En redovisning lämnas också av eller på annat sätt central för att årsredovisrevisionsberättelser med invändning respektive ningen ska kunna anses rättvisande. upplysning avseende räkenskapsåret 2009. Om årsredovisningen saknar central informa-

Regeringen avser att på sedvanligt sätt åter- tion eller är missvisande avger Riksrevisionen en komma i budgetpropositionen för 2011 med en revisionsberättelse med invändning. redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits Nedan lämnas en redovisning av de invändeller kommer att vidtas med anledning av ningar respektive upplysningar Riksrevisionen invändningarna. lämnat i 16 revisionsberättelser avseende räken-

skapsåret 2009. Noterbart är att ingen

myndighet 2009 har fått en revisionsberättelse

med invändning eller upplysning till följd av

övergången till kostnadsmässig avräkning av

förvaltningsutgifter.

Invändningarna respektive upplysningarna

återges i enlighet med beslutade revi-

sionsberättelser.

Revisionsberättelser med invändning lågt redovisat och borde istället uppgå till ca 12

mnkr.

Diskrimineringsombudsmannen (DO)

Riksrevisionen har följande invändning: Avvecklingsmyndigheten för Verket för förvalt- DO bedöms inte uppfylla kraven på resultatredo- ningsutveckling (AVerva) visning enligt 3 kap. 1 § i förordningen om årsre- Riksrevisionen har följande invändning: dovisning och budgetunderlag av följande skäl: Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen inte

DO har inte på ett tydligt sätt i resultatredovis- är rättvisande eftersom AVerva har kostnadsfört ningen definierat sina uppgifter och prestationer 1087 tkr för lite som lokalkostnader för outhyrda utifrån instruktion och lagar. DO har inte heller i lokaler. En korrekt redovisning hade lett till ett ej rapporteringen i resultatredovisningen tydligt åter- godkänt anslagsöverskridande om 243 tkr på ramkopplat till uppgifterna enligt instruktion och lagar. anslag Uo 2 1:3.

DO redovisar dessutom för få relevanta presta-

tioner i förhållande till uppgifter enligt instruktion Rymdstyrelsen och lagar. Detta gäller framför allt prestationer med Riksrevisionen har följande invändning: avseende på kostnader. Bemyndiganderedovisningen ger inte en rätt-

Sammantaget bedöms därmed redovisningen av visande bild avseende utestående åtaganden för verksamhetens resultat inte bli överskådlig och anslaget 24:1:15 ap 1 Rymdverksamhet. Av be-

rättvisande. myndiganderedovisningen borde ha framgått vilken effekt en värdering till balansdagens kurs skulle

Statistiska centralbyrån (SCB) ha haft på de redovisade åtagandena i förhållande Riksrevisionen har följande invändning: till den valda valutakursen.

I årsredovisningen redovisas att SCB år 2009

upptäckte allvarliga fel i statistikprodukten KPI Statens energimyndighet och andra indexprodukter samt att åtgärder vidta- Riksrevisionen har följande invändning: gits. Vidare redovisas att fel i KPI eller närliggande Årsredovisningen är inte rättvisande eftersom tillprodukter kan få mycket stora samhällsekonomiska gångar avseende likvida medel och kortfristiga plakonsekvenser. ceringar uppgående till 391 mnkr inte har redovi-

SCB har däremot inte beskrivit de upptäckta sats i balansräkningen.

felen samt konsekvenserna av dessa. SCB har hel-

ler inte redogjort för om tillräckliga åtgärder vidta- Energimarknadsinspektionen gits eller för risknivån för fortsatta fel. Riksrevisionen har följande invändning:

Riksrevisionen bedömer därmed att årsredovis- Redovisningen av den avgiftsbelagda verksamheningen inte är rättvisande. ten är inte rättvisande. Resultatet är för lågt redo-

visat med 973 tkr vilket leder till att ett egentligt

Statens Maritima Museer ackumulerat överskott om 480 tkr redovisas som Riksrevisionen har följande invändning: ett underskott om -493 tkr.

Resultatredovisningen för Statens maritima museer

har inte upprättats enligt 3 kap. 1 § förordning Försvarshögskolan (2000:605) om årsredovisning och budgetunder- Riksrevisionen har följande invändning: lag. En väsentligt del av verksamheten redovisas Försvarshögskolans årsredovisning innehåller med volymmått som inte är relevanta som besluts- brister som sammantaget innebär att årsredovisunderlag och som är svåra att förstå utan komplet- ningen inte är upprättad enligt förordningen om terande information. årsredovsining och budgetunderlag och därmed

inte ger en rättvisande bild.

Riksantikvarieämbetet

Riksrevisionen har följande invändning: Kungl. Konsthögskolan Riksantikvarieämbetets anslagsredovisning avse- Riksrevisionen har följande invändning: ende anslag UO 17, 7:1 ap. 1 Riksantikvarieäm- Årsredovisningen var vid inlämnandet av revibetet är inte rättvisande. Anslagsredovisningen sionsberättelsen inte undertecknad av samtliga stämmer inte överens med den underliggande re- styrelseledamöter i enlighet med 8 § 2 kap. förorddovisningen. Anslagssparandet är ca 6 mnkr för ningen (2000:605) om årsredovisning och budget-

underlag. Årsredovisningen är således inte full- Sametinget

ständig. Riksrevisionen har följande upplysning:

Som framgår av årsredovisningens sid 50 har Sa-

Uppsala universitet metinget per den 31/12 2009 överskridit de av re- Riksrevisionen har följande invändning: geringen tilldelade medlen för anslaget 1.28 ap.2 Årsredovisningen var vid inlämnandet av revi- med 4227 tkr. Som framgår av årsredovisningens sionsberättelsen inte undertecknad av samtliga sid 51 har Sametinget per den 31/12 2009 även styrelseledamöter i enlighet med 8 § 2 kap. förord- överskridit den av regeringen tilldelade bemyndiningen (2000:605) om årsredovisning och budget- ganderamen för anslaget 1.28 ap.2 med 4908 tkr.

underlag. Årsredovisningen är således inte fullständig. Socialstyrelsen

Riksrevisionen har följande upplysning: Avvecklingsmyndigheten för ombudsmännen mot Som framgår av årsredovisningen föreligger en risk diskriminering att myndighetens beredskapslager är övervärderat. Riksrevisionen har följande invändning: Förutsättningarna finns beskrivna i Resultaträkning, balansräkning och sammanställ- Tilläggsupplysningarna (s.124-125) och i not 6 ning över avvecklingskostnader i kapitel 3 i årsre- (s.129).

dovisningen, daterad 2009-09-30, är inte rättvisande. Sida

Riksrevisionen har följande upplysning: Riksrevisionen har följande upplysning: Som framgår av årsredovisningen har Sida brister i Efter avlämnande av årsredovisningen har en rät- den interna styrningen och kontrollen avseende telse, daterad 2009-10-26, inkommit. Riksrevisio- bland annat revision som kontrollmetod samt budnen bedömer att årsredovisningen inklusive denna getering och uppföljning av förvaltningsanslaget. rättelse är rättvisande. Däremot överensstämmer Bristerna har beskrivits i avsnittet om intern styrinte den rättade årsredovisningen med underlig- ning och kontroll (sid. 67-70), men framgår även gande redovisning. av årsredovisningen i övrigt.

Revisionsberättelser med upplysning

Kammarkollegiet

Riksrevisionen har följande upplysning:

Som framgår av årsredovisningen sid 37 är merparten av värderingarna och redovisningen av andelar i de statliga bolagen i balans- och resultaträkningen baserad på bolagens redovisning per kvartal

3 2009.

4¶Resultaträkning,

balansräkning och finansieringsanalys

4¶Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

Resultat- och balansräkningarna samt finansie- ningen och att fordringar och skulder mellan ringsanalysen omfattar myndigheterna, inklu- myndigheter elimineras i balansräkningen. På sive affärsverken, under riksdagen och reger- så vis erhålls en konsoliderad redovisning för ingen. Riksbankens grundfond omfattas också staten. eftersom den utgörs av kapital som Gällande principer och förutsättningar unursprungligen tillskjutits av staten. Däremot der det senaste året beskrivs i avsnitt 4.4 Redoomfattas inte Riksbanken, AP-fonderna och visningsprinciper och tilläggsupplysningar. Premiepensionsmyndigheten. En fullständig förteckning över samtliga ingående organisationer framgår av bilaga 2 Statliga myndigheter

m.m. 4.1 Resultaträkning

I resultaträkningen redovisas de totala konsoliderade intäkterna och kostnaderna för de Resultaträkningen för 2009 redovisar ett övermyndigheter som ingår i årsredovisningen. skott på 26 miljarder kronor, vilket är en

Konsolideringen innebär att transaktioner minskning med 66 miljarder kronor jämfört mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter med föregående år (se tabell 4.1). för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter, tas bort (elimineras) i resultaträk-

Tabell 4.1 Resultaträkning

med knappt 8 miljarder kronor. Resultatet från

Miljoner kronor

andelar i dotter- och intresseföretag försämrades Not 2009 2008 med 6 miljarder kronor. Att resultaträkningen

ändå visar överskott beror på den stora

Intäkter

minskningen av nettokostnaden för statsskulden Skatteintäkter 1 903 454 967 576

och det fortsatt positiva resultatet från andelar i Intäkter av avgifter och andra

dotter- och intresseföretag. Nettokostnaden för ersättningar 2 55 716 58 243

statsskulden uppgick till 5 miljarder kronor, en Intäkter av bidrag 3 39 365 25 609

minskning med 70 miljarder kronor. Minsk-

Summa intäkter 998 535 1 051 428

ningen förklaras av orealiserade valutavinster på

30 miljarder kronor att jämföra med orealiserade

Kostnader

valutaförluster på 36 miljarder kronor föregå- Transfereringar m.m.

ende år. Övriga finansiella intäkter blev däremot Transfereringar till hushåll 4 -532 450 -501 846

46 miljarder kronor lägre än föregående år. Transfereringar till företag 4 -36 803 -36 607 Minskningen beror på att försäljningen av Vin & Transfereringar till kommuner 4 -175 183 -170 376 Sprit AB gav en reavinst på nära 48 miljarder Transfereringar till utlandet 4 -45 137 -55 168 kronor 2008.

Nettoöverföring till ålderspensionssystemet 4 - -3 542 Avsättningar till/upplösning av 4.1.1 Intäkter fonder 5 -4 091 -3 294 Summa transfereringar m.m. -793 664 -770 833 Diagram 4.1 Statens intäkter

Finansiella Statens egen verksamhet Intäkter av

intäkter

bidrag Kostnader för personal 6 -104 410 -99 040 2%

4% Kostnader för lokaler 7 -16 334 -15 949 Intäkter av Vissa garanti- och kreditkostna- avgifter och der 8 -1 433 -1 793 andra Övriga driftkostnader 9 -72 737 -69 315 ersättningar

5% Avskrivningar och nedskrivningar 10 -22 464 -23 699

Summa statens egen verksamhet -217 378 -209 796

Summa kostnader -1 011 042 -980 629

Saldo före resultat från andelar

och finansiella poster -12 507 70 799 Skatteintäkter

89%

Resultat från andelar i dotter-

och intresseföretag 11 29 009 34 851

Skatteintäkterna uppgick till 903 miljarder kro- Finansiella intäkter och kostna- nor och utgör 89 procent av statens totala in-

der

täkter (se diagram 4.1). Statens skatteintäkter Nettokostnad för statsskulden 12 -5 495 -75 910

minskade med 64 miljarder kronor (6,6 procent) Övriga finansiella intäkter 13 17 152 63 624

jämfört med 2008. Övriga finansiella kostnader 14 -1 906 -1 519 Skatt på arbete minskade med 41 miljarder Summa finansiella poster 9 751 -13 805 kronor jämfört med 2008. Minskade inkomst- ÅRETS ÖVERSKOTT 26 253 91 845 skatter förklaras av att lönesumman utvecklades

svagt till följd av ett minskat antal arbetade

timmar. Regeländringar, som det tredje steget av Den stora försvagningen av överskottet beror

jobbskatteavdraget, bidrog också till att skatt på bland annat på att skatteintäkterna minskade

arbete minskade 2009. Arbetsgivaravgifterna med 64 miljarder kronor och att kostnaden för

minskade med 12 miljarder kronor. transfereringar (exkl. avsättningar till fonder)

Minskningen förklaras av en svag utvecklig av ökade med 22 miljarder kronor. Intäkter av

lönesumman och att avgiftssatsen sänktes med bidrag ökade med 14 miljarder kronor.

en procentenhet till 31,42 procent samt att Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade

halveringen av arbetsgivaravgifter för ungdomar 4.1.3 Transfereringar utvidgades till att gälla ungdomar 18–26 år, från att tidigare ha gällt enbart 19–24-åringar. Diagram 4.3 visar transfereringar i form av Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av av- lämnade bidrag och andra överföringar fördelade giftssatsen i procent av lönesumman. Preliminärt på mottagarsektorer enligt nationalräkenökade lönesumman med endast 0,36 procent till skapernas indelning. Den realekonomiska indelföljd av att antalet arbetade timmar minskat ningen redovisas även ur ett statsbudgetperkraftigt. spektiv i avsnitt 5.5.

Jämfört med 2008 minskade skatt på kapital

Diagram 4.3 Transfereringar per sektor

med 15 miljarder kronor (9,0 procent). Skatt på kapital från hushåll minskade med 3,2 miljarder Transfereringar till

utlandet kronor (12,3 procent) framför allt till följd av

6% minskade kapitalvinster. Skatt på företagsvinster

Transfereringar till minskade med 7,6 miljarder kronor på grund av kommuner

22% företagens lägre vinster.

Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 4,9 miljarder kronor (1,2 procent). Därav ökade intäkter av mervärdesskatt med Transfereringar till Transfereringar till

företag hushåll 2,3 miljarder kronor. Den låga ökningen förkla- 5%

67% ras av det kraftiga fallet i näringslivets investeringar och den svaga ökningen av hushållens konsumtion. Skatt på alkohol och tobak ökade med 1,4 miljarder kronor bland annat till följd av att

Av diagram 4.3 framgår att hushållssektorn är införseln av alkohol från utlandet minskat och

den dominerande mottagaren av statliga transfeatt den svaga kronan ökat gränshandeln.

reringar. Transfereringarna till hushåll innefattar

bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, föräldrapen-

ning, barnbidrag och arbetslöshetsersättning,

4.1.2¶Kostnader

men även bidrag till organisationer inom t.ex.

utbildningsområdet eller biståndsområdet.

Diagram 4.2 Statens kostnader

Finansiella Kommunerna tar emot 22 procent av transfere-

Kostnader för kostnader

statens egen 1% ringarna i olika former av statsbidrag, företags-

verksamhet

21% sektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd

och EU-avgifter, tar emot 6 procent av de stat-

liga transfereringarna.

Kostnaderna för transfereringar (exklusive av-

sättningar till fonder) uppgick till 790 miljarder

kronor. De ökade därmed med 22 miljarder

kronor mellan 2008 och 2009.

Transfereringar till hushåll har ökat med

Transfereringar

78% 31 miljarder kronor netto. Av denna ökning

svarar socialförsäkringen för 18 miljarder kronor

och arbetsmarknadspolitiken för 12 miljarder Av statens kostnader utgjorde 78 procent

kronor. Inom socialförsäkringen ökade transfereringar, varav transfereringar till hushåll

kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av var den största delen (se diagram 4.2).

statsbudgeten med 18 miljarder kronor Kostnaderna för statens egen verksamhet

(9,1 procent). Ökningen beror främst på högre utgjorde 21 procent och nettokostnaden för

inkomstindex och på ett ökat antal pensionärer statsskulden och övriga finansiella kostnader

med inkomstrelaterad pension. Kostnaden för 1 procent.

sjukpenning minskade däremot med

3,7 miljarder kronor (16 procent) 2009, vilket

förklaras av att antalet sjukfall har fortsatt

minska och att sjukfallen i genomsnitt blivit

kortare.

Inom arbetsmarknadspolitiken ökade kostna- 0,9 miljarder kronor (0,9 procent). Övriga driftderna för arbetslöshetsersättning med kostnader ökade med 3,4 miljarder kronor. 5,8 miljarder kronor och aktivitetsstöd med 3,6 miljarder kronor. Arbetslösheten 2009 var 8,3 procent, en ökning med 2,1 procentenheter 4.1.5 Resultat från andelar i dotter- och jämfört med 2008 . intresseföretag

Kostnader för transfereringar till kommuner och landsting ökade totalt med 4,8 miljarder Resultatet från andelar i dotter- och intressekronor. Den kommunalekonomiska utjäm- företag minskade med 5,8 miljarder kronor. Det ningen till kommuner och landsting ökade med resultat som redovisas baseras främst på bola- 3,2 miljarder kronor. Bidrag till landsting för gens redovisade nettoresultat enligt respektive influensapandemin förklarar en ökning på årsbokslut. 1 miljard kronor. Luossavaara-Kiirunavaara AB har försämrat

Bland transfereringar till utlandet har avgiften sitt resultat med 6,9 miljarder kronor. Vattenfall till Europeiska unionen minskat med AB har försämrat sitt resultat med 4,2 miljarder 12 miljarder kronor. Minskningen beror främst kronor. Nordiska Investeringsbanken har förpå att ett nytt system för medlemsländernas av- bättrat sitt resultat med 2,0 miljarder kronor och gifter har börjat tillämpas 2009, vilket ger Sverige AB Svensk Exportkredit har förbättrat sitt lägre avgifter jämfört med tidigare system. Sy- resultat med 1,6 miljarder kronor. stemet gäller retroaktivt från 2007, vilket gör att Sverige 2009 har fått en återbetalning av inbetalda avgifter 2007–2009. Under 2009 återbetala- 4.1.6 Nettokostnad för statsskulden och des 6,6 miljarder kronor avseende 2007 och 2008 övriga finansiella intäkter och och ytterligare 1,8 miljarder kronor från över- kostnader skott i EU:s budget för 2008. Återbetalningarna påverkar resultaträkningens överskott för 2009, Nettokostnaden för statsskulden minskade med eftersom de inte kunnat redovisas tidigare år. 70 miljarder kronor.

Kostnaden för bistånd och andra internatio- Den viktigaste förklaringen är de orealiserade nella bidrag genom Sida och Regeringskansliet valutavinsterna på 30 miljarder kronor att jämökade med 1,2 respektive 0,6 miljarder kronor. föra med orealiserade valutaförluster för 2008

med 36 miljarder kronor. Kronkursen förstärk-

tes mot slutet av året, vilket förklarar de orealise- 4.1.4 Kostnader för statens egen rade valutavinsterna, då skulder i utländsk valuta

verksamhet värderas till bokslutsdagens kurs. Räntekostna-

derna avseende upplåning i svenska kronor Kostnaderna för statens egen verksamhet minskade med 18 miljarder kronor till följd av (exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) den låga räntan. uppgick till 217 miljarder kronor 2009, vilket är en ökning med 7,6 miljarder kronor jämfört med 2008.

Statens personalkostnader ökade med 4.2 Balansräkning 5,4 miljarder kronor. Löner och pensionsutbetalningar ökade, men den viktigaste förklaringen är I balansräkningen redovisas värdet av statens att avsättningen för tjänstepensioner ökade till samtliga tillgångar, skulder och kapital per den följd av högre försäkringstekniska avsättningar 31 december 2009. I de fall marknadsvärden hos Statens pensionsverk. Lönekostnader inklu- finns att tillgå för aktier och andelar i statliga sive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med bolag redovisas dessa i bilaga 3 Statliga bolag.

9 Arbetslöshet i procent av arbetskraften i åldersgruppen 15-74 år. Årsgenomsnitt.

Tabell 4.2 Balansräkning Periodavgränsningsposter

Miljoner kronor

Förutbetalda kostnader 36 24 069 11 350 TILLGÅNGAR Upplupna bidragsintäkter 37 1 318 1 241

Not 2009-12-31 2008-12-31 Övriga upplupna intäkter 38 23 574 14 420

Anläggningstillgångar Summa periodavgränsningsposter 48 961 27 011 Immateriella anläggningstillgångar Kortfristiga placeringar

Balanserade utgifter för ut- Värdepapper och andelar 39 6 732 70 992 veckling 15 5 980 5 196 Summa kortfristiga placer- Rättigheter och andra im- ingar 6 732 70 992 materiella anläggnings- Kassa och bank 40 3 554 3 521 tillgångar 16 938 881

SUMMA TILLGÅNGAR 1 218 562 1 089 710

Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 17 0 11

Summa immateriella an- KAPITAL OCH SKULDER läggningstillgångar 6 918 6 088

Not

Materiella anläggningstill-

Nettoförmögenhet 41 -384 145 -409 914

gångar

Fonder 42 81 418 77 327 Statliga väganläggningar 18 102 994 102 586

Avsättningar

Statliga järnvägsanläggningar 19 79 051 72 418 Avsättningar för pensioner

och liknande förpliktelser 43 188 710 178 667 Byggnader, mark och annan fast egendom 20 41 969 42 182 Övriga avsättningar 44 18 195 17 099 Förbättringsutgifter på an- Summa avsättningar 206 905 195 766 nans fastighet 21 3 552 3 367

Statsskulden

Maskiner, inventarier, in-

Lån i Sverige 820 915 836 712 stallationer m.m. 22 22 716 23 309

Lån utomlands 328 464 225 047 Pågående nyanläggningar 23 76 642 58 061

Summa statsskulden 45 1 149 379 1 061 759 Beredskapstillgångar 24 98 352 95 858

Skulder m.m.

Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 25 2 898 3 322 Leverantörsskulder 46 16 999 15 367 Summa materiella anlägg- Övriga skulder 47 76 091 78 954 ningstillgångar 428 174 401 103 Depositioner 48 1 073 1 011 Finansiella anläggningstill- Förskott från uppdragsgivare gångar och kunder 49 355 446 Andelar i dotter- och intres- Summa skulder m.m. 94 518 95 778 seföretag 26 336 268 322 017

Periodavgränsningsposter

Andra långfristiga värdepap-

Upplupna kostnader 50 30 890 33 677 persinnehav 27 39 219 14 892

Oförbrukade bidrag 51 8 381 7 735 Långfristiga fordringar 28 5 765 6 509

Övriga förutbetalda intäkter 52 31 216 27 582

Summa finansiella anläggningstillgångar 381 252 343 418 Summa periodavgränsningsposter 70 487 68 994 Summa anläggningstillgångar 816 344 750 609 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 218 562 1 089 710

Utlåning 29 276 893 176 119

Garantiförbindelser 53 1 264 341 879 654

Varulager m.m.

Övriga ansvarsförbindelser 54 12 830 12 126 Varulager och förråd 30 1 574 1 756 Pågående arbeten 31 405 316 Fastigheter 32 172 140

4.2.1¶Nettoförmögenheten

Förskott till leverantörer 33 95 105

Summa varulager m.m. 2 246 2 317

Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden Fordringar mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda Kundfordringar 34 8 155 7 618 värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar Övriga fordringar 35 55 677 51 523 statsbudgetens ackumulerade underskott över Summa fordringar 63 832 59 141 åren, svarar för den övervägande delen av skul-

derna och därmed den negativa nettoförmögen- den beräkning i anslutning till NR som gjorts i heten. Vid utgången av 2009 var nettoförmö- 2010 års ekonomiska vårproposition på genheten -384 miljarder kronor, dvs. staten hade 150 miljarder kronor innebär att NR-beräken nettoskuld på motsvarande belopp. Det är en ningen visar en positiv nettoförmögenhet som är förbättring med 26 miljarder kronor jämfört 560 miljarder kronor högre än vad som redovisas med 2008 då nettoförmögenheten var i balansräkningen. -410 miljarder kronor. Skillnaderna beror dels på olika värderings-

Nettoförmögenhetens förändring fördelad på principer, dels på olika avgränsning av staten. balansräkningens olika delar kan sammanfattas Den enskilt största skillnaden beror på att fasta enligt nedan: realtillgångar i NR värderas till åter-

anskaffningsvärdet, dvs. restvärdet efter av-

Mdkr

skrivningar räknas upp med prisindex samt med

Summa 26 för skulder i form av bl.a. statsobligationer.

Beredskapstillgångar ingår endast till den del det Förändringen av nettoförmögenheten kan även inte avser s.k. förstörelsemateriel . I fråga om beskrivas på följande sätt: avgränsning ingår Riksbanken som kapitalandel i

NR och inte endast med grundfonden.

Mdkr

Dessutom finns andra mindre skillnader. För Årets överskott enligt

tillgångar och skulder i övrigt tas främst vissa resultaträkningen 26

stora myndigheter med omfattande finansiell Utjämningspost vid eliminering av

verksamhet med i NR. Fordringar och skulder statspapper -2

av löpande karaktär är till största delen inte med i Övriga direkta förändringar av nettoförmögenheten 2 NR. För att balansera den särskilda löneskatt

som ingår i kommunernas pensionsskuld tar NR

Summa 26

upp en fordran i staten på motsvarande belopp. I

Förändringen av nettoförmögenheten är i första anslutning till not 41 visas de viktigaste hand hänförbar till årets överskott i resultaträk- skillnaderna för 2008 och 2007. ningen på 26 miljarder kronor. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde 4.2.2 Övriga förändringar i utan att de redovisas över resultaträkningen. Vid balansräkningen eliminering av inomstatliga värdepapper uppstår ett saldo på grund av olika redovisningsprinciper. Under räkenskapsåret 2009 ökade de totala till- Vid årsskiftet har detta resulterat i en negativ gångarna med 129 miljarder kronor till påverkan med 2 miljarder kronor på netto- 1 219 miljarder kronor. förmögenheten. De materiella anläggningstillgångarna ökade

med 27 miljarder kronor. Statliga järnvägsan- Jämförelse med nettoförmögenheten enligt läggningar ökade med 6,6 miljarder kronor. definitionen i nationalräkenskaperna Exempelvis har Botniabanans etapp 2 tagits upp För att belysa sambandet mellan olika sätt att re- bland tillgångarna under året med 6,8 miljarder dovisa statens finansiella ställning görs en jämfö- kronor. Pågående nyanläggningar har ökat med relse mellan nettoförmögenheten i balans- 19 miljarder kronor, varav 11 miljarder kronor räkningen och nationalräkenskaperna (NR). vid Banverket. Banverkets pågående större inve- NR:s beräkningar finns inte färdigställda för 2009 och jämförelsen görs därför för 2008. NR:s uppgifter har dessutom kompletterats på några punkter för att öka jämförbarheten. Skillnaden

10 Försvarets inköp av förstörelsevapen och kringutrustning för att mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid

använda dessa, såsom jaktplan och stridsvagnar, behandlas i NR som utgången av 2008 på -410 miljarder kronor och

insatsförbrukning och inte som bruttoinvestering.

steringsprojekt avser citytunneln och ombygg- förklaring är en högre indexuppräkning av nad av Malmö bangård, citybanan i Stockholm, pensioner efter den relativt sett höga inflationen Ådalsbanan, Götalandsbanan, Haparandabanan under 2008. och Pajalaprojektet. Vägverkets pågående ny- Statsskulden ökade med nära 88 miljarder kroanläggningar har ökat med 6,7 miljarder kronor nor och uppgick vid 2009 års utgång till och de större projekten är Norra länken i Stock- 1 149 miljarder kronor. Lån i svenska kronor holm, utbyggnaden av E6 genom Bohuslän norr minskade med 16 miljarder kronor och lån i utom Uddevalla samt närtidssatsningar i Umeå av- ländsk valuta ökade med 103 miljarder kronor. seende E4/E12 och Hjulsta–Kista på E18 i Den andel av statsskulden som upptas i utländsk Stockholm. valuta ökade från 21 till 29 procent. För en när-

De finansiella anläggningstillgångarna ökade mare beskrivning av statsskuldens utveckling, se med 38 miljarder kronor. Andra långfristiga vär- avsnitt 3.1.4. depappersinnehav har ökat med 24 miljarder kronor. Den största förändringen avser Kärnavfallsfonden som efter ändrade placeringsregler under året har placerat en stor del av fondmedlen 4.3 Finansieringsanalys i bostadsobligationer. Dessutom har staten deltagit i Nordeas nyemission med 5,6 miljarder Finansieringsanalysen visar statens betalningar kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag fördelade på avsnitten statens verksamhet, inveökade med 14 miljarder kronor. Posten Nordens steringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Fiemission av nytt kapital har inneburit en ökning nansieringsanalysen visar även förändringen av av kapitalandelen med 7,2 miljarder kronor, och respektive avsnitts påverkan på statens netvilket dock uppvägs av en motsvarande toupplåning under redovisningsperioden. Statens minskning av kapitalandelen i Posten AB. nettoupplåning definieras som förändringen av Vattenfall AB:s andelsvärde har ökat med statsskulden justerad för orealiserade valuta- 5,8 miljarder kronor, vilket huvudsakligen för- kursförändringar. klaras av årets vinst. Kapitalandelen i Svensk Uppgifterna avseende finansieringsanalysen Exportkredit AB har ökat med 3,2 miljarder har hämtats från resultat- och balansräkningarna kronor, främst som en följd av årets resultat samt från den information som myndigheterna samt omvärdering av finansiella tillgångar. rapporterat in till statsredovisningssystemet eller

Periodavgränsningsposter ökade med från myndigheternas årsredovisningar med 22 miljarder kronor. Förutbetalda kostnader har eventuella kompletteringar. ökat med 13 miljarder kronor till följd av att Skatteverket i december 2009 betalade ut det tillfälliga konjunkturstödet till kommuner och landsting som avser 2010. Övriga upplupna intäkter har ökat med 9 miljarder kronor, vilket främst avser periodisering av skatter med 10 miljarder kronor, som följd av att de beräknade intäkterna översteg de betalda skatterna 2009.

Värdepapper och andelar har minskat med 64 miljarder kronor som följd av att Riksgäldskontoret minskat sina kortfristiga placeringar med 62 miljarder kronor. Det beror till stor del på att Riksgäldskontoret under 2008 gav ut extra statsskuldväxlar utan att motsvarande lånebehov fanns.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ökade med 10 miljarder kronor. Förändringen är hänförlig till att den av Statens Pensionsverk redovisade pensionsskulden har ökat med 10 miljarder kronor. En viktig

Tabell 4.3 Finansieringsanalys

kronor, vilket är en minskning med nära

Miljoner kronor

19 miljarder kronor jämfört med föregående år. Not 2009 2008 Inbetalningar av skatter minskade med

110 miljarder kronor samtidigt som

Statens verksamhet

utbetalningar av transfereringar och Skatter 55 876 003 986 183

utbetalningar avseende statens egen verksamhet Avgifter och andra ersätt-

ökade med 34 miljarder kronor. Detta

Justeringar till betalningar 59 62 115 -54 588

4.3.2¶Investeringar

Saldo statens verksamhet 76 103 94 739

Statens investeringar uppgick till nära Investeringar 60 80 miljarder kronor, vilket är en ökning med Finansiella investeringar -30 197 -13 414 20 miljarder kronor. Den beror främst på en Materiella investeringar -46 959 -43 268 ökning av finansiella investeringar, där Immateriella investeringar -2 579 -2 639 Kärnavfallsfonden placerat 18 miljarder kronor i

bostadsobligationer och staten deltagit i Nordeas

Summa investeringsutgifter -79 735 -59 321

nyemission med 5,6 miljarder kronor. Även Försäljning av anläggningstillgångar 1 512 81 068 materiella investeringar har ökat, där Summa investeringsverk- Botniabanans etapp 2 är en viktig förklaring till samhet -78 223 21 747 ökningen.

Utlåning 61 Nyutlåning -119 072 -20 114 4.3.3 Utlåning

Amorteringar 21 152 17 283

Nettoutlåningen, dvs. saldot mellan nyutlåning

Summa nettoutlåning -97 920 -2 831

och amorteringar, har ökat kraftigt. Till största

delen förklaras ökningen av ett lån till

Finansiella aktiviteter

Riksbanken på 95 miljarder kronor för att Finansiellt netto för statens

förstärka valutareserven. Lånet är i utländsk vaupplåning 62 -35 583 -40 197

luta och har värderats till 92,5 miljarder kronor Övrigt finansiellt netto 63 13 088 14 028

på balansdagen. Staten har även lånat ut Justeringar till betalningar 64 4 827 1 361

0,9 miljarder kronor till Island.

Summa finansiella aktiviteter -17 668 -24 808

Totalt -117 708 88 847

4.3.4¶Finansiella aktiviteter

Statens nettoupplåning

Förändring av statsskulden 87 620 -53 135 Nettobetalningar för finansiella aktiviteter Orealiserade valutakursför- uppgick till -18 miljarder kronor, vilket innebär ändringar 30 088 -35 712 att de negativa nettobetalningarna minskade med Totalt 117 708 -88 847 7 miljarder kronor jämfört med 2008.

Förbättringen beror främst på att det finansiella

nettot för statens upplåning är lägre, till följd av

lägre räntor på statsskulden. En stor del av de

4.3.1¶Statens verksamhet

minskade kostnaderna för statsskulden avser

orealiserade valutaförändringar, men även efter Kassaflödet i statens verksamhet, dvs. den del

justering för detta uppvisas en förbättring 2009. som är hänförlig till intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet enligt resultaträkningen, uppgick till 76 miljarder

4.3.5 Statens nettoupplåning Intäkter som redovisas i resultaträkningen men

inte motsvaras av inbetalningar 2009 är bl.a. re- Statens nettoupplåning visar förändringen av sultatandelar i dotter och intresseföretag som statens upplåning justerad för valutakursföränd- uppgår till 29 miljarder kronor. I resultaträkringar i utländsk valuta. Statens nettoupplåning ningen redovisas kostnader som inte motsvaras var positiv för första gången på flera år, dvs. av utbetalningar 2009. Dessa kostnader omfattar staten har ökat sina lån till följd av det negativa avskrivningar, nedskrivningar, avsättningar och budgetsaldot. Statsskulden ökade med nära fonderingar (33 miljarder kronor åt motsatt håll) 88 miljarder kronor. I finansieringsanalysen och slutligen orealiserade valutavinster med elimineras orealiserade valutakursförändringar. 30 miljarder kronor. Utan en sådan eliminering blev ökningen av Förändringar av fordringar och skulder har statsskulden 118 miljarder kronor. medfört betalningar, men inte påverkat resultat-

räkningen. Den viktigaste delposten är att Riks-

gäldskontorets kortfristiga placeringar har mins- 4.3.6 Samband mellan resultaträkningen kat kraftigt. Nettoförändringen av fordringar

och statsbudgetens utfall och skulder ger därför en positiv påverkan på

likvida medel med drygt 37 miljarder kronor. I tabell 4.4 visas sambandet mellan re- Övriga transaktioner som påverkar betalsultaträkningens överskott och statsbudgetens ningar är investeringar som gav ett utflöde av saldo. Tabellen visar de delar som skiljer likvida medel med 78 miljarder kronor och netresultaträkningen från statsbudgeten, nämligen toutlåningen som gav ett utflöde på 98 miljarder poster som finns med i resultaträkningen men kronor. Utdelningar från statliga bolag gav ett inte medför betalningar, förändringar av inflöde på 20 miljarder kronor. fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Justeringar som är hänförliga till statsskulden Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finan- Statens nettoupplåning var drygt 58 miljarder sieringsanalysens saldo. Därefter visas juster- kronor lägre än statsbudgetens negativa saldo på ingsposter hänförbara till statsskulden som ut- 176 miljarder kronor. Skillnaden mellan statens gör skillnaden mellan finansieringsanalysens nettoupplåning och statsbudgetens saldo beror saldo och statsbudgetens saldo. på att det finns transaktioner som påverkar stats-

skulden men som inte påverkar statsbudgetens

Tabell 4.4 Samband mellan resultaträkningens överskott

saldo. Å andra sidan finns transaktioner som på-

och statsbudgetens utfall 2009

verkar statsbudgetens saldo men som inte

Miljoner kronor

påverkar statsskulden, t.ex. anskaffning och Resultaträkningens överskott 26 253 försäljning av inomstatliga värdepapper.

Därutöver påverkar Riksgäldskontorets innehav Justeringar för poster som ej medför betalningar -25 645 av kortfristiga placeringar finansieringsanalysens Justeringar för förändringar av ford- saldo. En minskning av kortfristiga placeringar

ringar och skulder 37 399 påverkar exempelvis statsskulden utan att Övriga transaktioner som påverkar påverka statsbudgetens saldo. För att komma betalningar -155 715

fram till statsbudgetens saldo måste därför

Finansieringsanalysens saldo -117 708 justering göras för förändringar av kortfristiga

placeringar. Justeringar hänförbara till statsskul- Förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga

den -58 429 placeringar har medfört att statsskulden har

Förändring av Riksgäldskontorets minskat med 64 miljarder kronor, vilket innebär kortfristiga placeringar -64 122

att justering måste göras för detta för att komma Förändring av inomstatliga innehav av fram till statsbudgetens saldo. Förändringar av värdepapper, skuldkorrigeringar samt

myndigheters innehav av statspapper har påverövriga poster 5 693

kat lånebehovet men inte statsskulden. Inneha-

Statsbudgetens saldo -176 137

vet har minskat under 2009 eftersom Kärnav-

fallsfonden placerat om medel till bostadsobliga- Transfereringar tioner. Skuldskötselåtgärder, eller skuldkorrigeringar, i anslutning till Riksgäldskontorets Principen för redovisning av transfereringar är förvaltning av statsskulden har påverkat stats- att de redovisas enligt bokföringsmässiga grunskulden utan att påverka lånebehovet. Det avser der. Det innebär att de redovisas det år till vilket bl.a. omvärdering av inflationskompensation för kostnaden hänför sig. Innebörden av denna realobligationer och bokföringsmässiga skillna- princip för transfereringar är inte klarlagd i alla der mellan affärs- och likviddag. Nettopåverkan detaljer och Sverige deltar i ett internationellt utför dessa olika poster är knappt 6 miljarder kro- vecklingsarbete i syfte att klargöra principerna. nor under året. Transfereringar periodiseras endast när kost-

naden tydligt är hänförlig till ett visst år. Exem-

pel på detta är Sveriges avgift till Europeiska uni-

onen och vissa EU-finansierade stöd på jord- 4.4 Redovisningsprinciper och bruksområdet som uttryckligen avser ett visst år.

tilläggsupplysningar För 2009 har det tillfälliga konjunkturstödet till

kommuner och landsting, som betalades ut Årsredovisningen för staten grundas på de stat- under 2009 men som avser 2010, periodiserats. I liga myndigheternas årsredovisningar, vilka upp- fall där något annat inte är tydligt bedöms rättas enligt förordningen (2000:605) om årsre- kostnaden sammanfalla med betalningen. dovisning och budgetunderlag.

I detta avsnitt beskrivs i en första del redovisningsprinciperna för resultat- och balansräkning, Skatter i några fall med koppling även till statsbudgeten. Den första delen innehåller även kommentarer Sedan 2006 redovisas statens inkomster från till vissa särskilda poster och förändrade princi- skatter enligt intäktsmässiga principer i enlighet per för resultat- och balansräkning. Därefter med riksdagens beslut om nya principer för görs en kort beskrivning av principerna för re- redovisning av skatter (prop. 2005/06:1 Förslag dovisningen av statsbudgetens utfall. Slutligen till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt 6.2.2, belyses några viktiga skillnader och samband bet. 2005/06:FiU1, rskr. 2005/06:34). I samband mellan de olika redovisningsmetoderna. med detta beslutade regeringen att samma

principer ska gälla även för resultaträkningen i

årsredovisningen för staten. Principerna innebär 4.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och främst att skatteinkomsterna redovisas enligt

balansräkning fullt periodiserade principer, dvs. det år de

hänför sig till. Eftersom många skatter taxeras Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Redovis- per kalenderår, är det slutliga utfallet för taxering ning av kostnader och intäkter sker enligt och betalningsgrad inte känt förrän drygt ett år bokföringsmässiga grunder. efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av

De konsoliderade resultat- och balansräkning- skatter i årsredovisningen för staten grundas arna och finansieringsanalysen är uppställda en- därför till viss del på bedömningar av förväntat ligt regeringens beslut den 10 december 2009 taxeringsutfall och inbetalningar. (dnr Fi 2009/7776) om normering av En utförlig beskrivning av metoderna gjordes avgränsning och uppställningsformer som grund i årsredovisningen för staten för 2006 (skr. för Ekonomistyrningsverkets underlag till 2006/07:101). årsredovisningen för staten 2009. De uppställningsformer som föreskrivs i regeringens beslut, bygger på de uppställningsformer som Metoder för konsolidering föreskrivits för myndigheterna med vissa anpassningar för årsredovisningen för staten. Gemensam brytdag

Den 11 januari gällde som gemensam brytdag

för samtliga myndigheters räkenskaper 2009.

Med begreppet brytdag avses den dag då den

löpande bokföringen av händelser som berör den

avslutade räkenskapsperioden avslutas. Fram till relativt lågt. Liksom de senaste åren är differenoch med brytdagen bokförs leverantörsskulder serna också beloppsmässigt nu så begränsade i och kundfordringar, efter brytdagen redovisas relation till helheten att de inte kan anses påhändelser som härrör från den avslutade verka resultat- eller balansräkningen i någon utperioden som upplupna kostnader respektive sträckning som har materiell betydelse. intäkter (dvs. som periodavgränsningsposter). Den gemensamma brytdagen är en förutsättning för att fordringar och skulder mellan Ändrade redovisningsprinciper myndigheterna ska stämma överens.

Ändrade redovisningsprinciper i den konsoliderade Principer för konsolidering redovisningen

Konsolidering sker genom en sammanläggning Statens innehav i Nordea Bank AB har tidigare av myndigheternas balansräkningar och resultat- redovisats som Värdepapper och andelar bland räkningar efter det att interna mellanhavanden i omsättningstillgångar. Under 2009 har staten form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och deltagit i nyemissionen i Nordea med kostnader mellan myndigheterna eliminerats. 5,6 miljarder kronor, vilket i Riksgäldskontorets Informationen från myndigheterna har hämtats årsredovisning redovisas som anläggningstillgång både från statsredovisningen och ur myndighe- under Andra långfristiga värdepappersinnehav. ternas årsredovisningar. Utöver elimineringar av För att uppnå en enhetlig redovisning av statens transaktioner mellan myndigheter har även innehav i Nordea i årsredovisning för staten har transaktioner som varken är intäkter eller kost- hela innehavet hänförts till Andra långfristiga nader respektive fordringar eller skulder för sta- värdepappersinnehav. ten som helhet eliminerats. Exempel är statens I övrigt har inga förändringar av redovisningsarbetsgivaravgifter för egen personal som före principerna gjorts 2009. eliminering redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndig- Skatteverket. heter

Försäkringskassan har gjort vissa ändringar av Omklassificeringar av poster principerna för värdering av fordringar på främst Vissa typer av transaktioner omklassificeras i års- bidragsskyldiga avseende underhållsstöd samt redovisningen för staten i förhållande till myn- vissa andra fordringar inom socialförsäkringsomdigheternas redovisning. Anledningen till detta rådet. En justerad betalningsgrad som bedöms är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostna- utifrån gäldenärens betalningsförmåga används. der för verksamheten och inte transfereringar. Krav som är yngre än 60 dagar bedöms som Ett exempel är omklassificering av statens tjäns- säkra, medan fordringar äldre än 60 dagar värdetepensioner som redovisas som personalkostnad ras utifrån omständigheterna, överenskomna avi statens årsredovisning men skilt från verksam- betalnings- eller kvittningsplaner, avbruten inhetens kostnader i Statens pensionsverks årsre- drivning och ärenden hos Kronofogdemyndigdovisning. I några fall följer inte myndigheterna heten. Försäkringskassan har inte gjort omräkde resultat- och balansräkningsscheman som är ning av jämförelsetalen 2008, eftersom underlag generellt föreskrivna. För affärsverken gäller för en omräkning saknas och kostnaden för att dessutom särskilda uppställningsformer. Detta ta fram detta bedömts inte stå i proportion till medför att vissa resultat- och/eller balansposter värdet av den. Därför har inte heller någon måste omklassificeras innan konsolidering görs. omräkning kunnat göras i årsredovisningen för

staten. Det kan dock konstateras att de totala Motpartsavstämning fordringarna avseende underhållsstöd och För att det ska vara möjligt att eliminera s.k. in- återkrav hos Försäkringskassan endast ändrats omstatliga poster, dvs. kostnader, intäkter, ford- med 66 miljoner kronor (3 procent) mellan 2008 ringar och skulder mellan myndigheter, används och 2009. rutiner för s.k. motpartsavstämning mellan Metoderna för värdering av lånefordringar hos myndigheter. Kvaliteten i motpartsavstäm- Centrala studiestödsnämnden (CSN) har ändningen, som infördes 2000, förbättrades succes- rats, vilket har minskat värdet med 2,0 miljarder sivt under åren därefter och antalet differenser kronor genom en ändring i beräkningsmodellen. över angivna beloppsgränser är sedan några år

Det osäkra beloppet för lånetypen annuitetslån Statens fastighetsverk har för bidragsfastigberäknas numera mindre schablonartat genom heter undantag från regler vilka innebär att kaen detaljerad simulerad betalningsplan för hela pitalutgifter för bidragsfastigheterna inte beåterbetalningstiden på motsvarande sätt som för traktas som anläggningstillgång. lånetypen studielån. CSN har inte ändrat jämfö- Undantag från regler på finansieringsområdet, relsetalen för 2008 och det har inte heller gjorts i exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avårsredovisningen för staten. gifter eller för att ta emot bidrag och donationer,

förekommer, men eftersom dessa inte påverkar Ändringar av jämförelsetal resultat- och balansräkningarna annat än indirekt Inga saldopåverkande ändringar av jämförelsetal redovisas de inte här. för 2008 har gjorts i resultat- och balansräkningarna. En viktigare ändring avser att statens inne- Undantag i fråga om utformning av myndighetens hav av aktier i Nordea Bank AB klassificerats om årsredovisning eller finansiella rapportering från kortfristiga Värdepapper och andelar till Viss verksamhet eller vissa balansposter hos Andra långfristiga värdepapper med 4,4 miljarder myndigheter med koppling till det försvars- och kronor. I övrigt har endast några få ändringar av säkerhetspolitiska området är hemlig, och redorättelsekaraktär med relativt begränsade belopp visas därför på ett förenklat sätt i årsredovisgjorts. ningen för staten. Så långt det är möjligt görs

dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är

jämförbart med redovisningen i övrigt, och på Undantag från generella principer samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms

påverka resultat- och balansräkningarna i någon För att på ett mer fullständigt sätt belysa tilläm- väsentlig grad. pade principer i årsredovisningen för staten, beskrivs här undantag som förekommer från de generella ekonomiadministrativa reglerna och Värderingsprinciper principerna eller från den praxis som vanligen gäller i staten. Det kan vara fråga om undantag Myndigheter följer normalt generella värdebåde för en enskild myndighet och för statens ringsprinciper för statlig redovisning i enlighet redovisning som helhet. med förordningen (2000:605) om årsredovisning

och budgetunderlag. Det finns dock myndighe- Engångseffekter ter som på grund av verksamhetens särart, Engångseffekterna på statsbudgeten (se avsnitt genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av 5.1) påverkar oftast inte resultaträkningen annat särskilt skäl avviker från dessa. Sådana eftersom redovisningen där görs på avvikelser förekommer dock i mycket liten bokföringsmässiga grunder med periodisering av omfattning (jämför Undantag från generella intäkter och kostnader. Balansräkningen påver- principer ovan). kas av belopp som redovisas som periodavgränsningsposter och när likviditeten påverkas. I Omsättningstillgångar fall där engångseffekterna avser stora engångs- Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värhändelser, exempelvis intäkter från försäljning av dets princip. Detta innebär att de tas upp till anstatliga bolag, kommer även resultaträkningen skaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om att påverkas av t.ex. realisationsvinster. detta är lägre. Med verkligt värde avses försälj-

ningsvärde med avdrag för beräknad försälj- Undantag hos vissa myndigheter ningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaf- Skatteverket har enligt regeringsbeslut den 10 fenhet eller andra omständigheter ger anledning december 1998 dispens från kravet på att redo- till detta får det verkliga värdet bestämmas till visa fordringar och skulder avseende uppbörd återanskaffningsvärdet eller annat värde som är som redovisas på annat sätt än via skattekontot. förenligt med god redovisningssed. Vidare får Dispensen har utnyttjats för ej restförda upp- omsättningstillgångar tas upp över anskaffningsbördsfordringar redovisade genom de gamla värdet om det föreligger särskilda omständigheuppbördssystemen, för arvs- och gåvoskatt samt ter och det samtidigt är förenligt med god redosystemet för punktskatter m.m. visningssed. Osäkra fordringar redovisas med

det belopp varmed de beräknas inflyta. Ford-

ringar och skulder i främmande valuta värderas tillgång och skuld för egen räkning. Medlen till balansdagens kurs. kommer att tas i anspråk respektive återbetalas i

den ordning som riksdagen beslutar särskilt. Anläggningstillgångar Riksgäldskontorets fordran och skuld har inte Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- tagits med i balansräkningen eftersom de är värde med avdrag för ackumulerade avskriv- interna i staten samtidigt som Rundradiorörelningar. Avskrivningstiderna är anpassade till re- sens redovisning inte ingår i någon statlig redospektive tillgångs förväntade ekonomiska livs- visningsenhet som redovisas som motpart till längd. Riksgäldskontoret.

Aktier och andelar Statsskulden

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag Statsskulden värderas inklusive derivatinstruhar värderats enligt kapitalandelsmetoden. Me- ment, som skuldbytesavtal och valutaterminer. toden innebär att statens andel av företagens Dessutom värderas skuldinstrumenten i den egna kapital tas upp som en tillgång i balansräk- statliga redovisningen till nominellt slutvärde. I ningen. Årets andel av företagens resultat redo- balansräkningen redovisas den konsoliderade visas i resultaträkningen. Även affärsverkens statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndotter- och intresseföretag redovisas enligt ka- digheters innehav av statspapper, till skillnad från pitalandelsmetoden. I bilaga 3 Statliga bolag re- Riksgäldskontorets redovisning av den okonsodovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de liderade statsskulden (se även avsnitt 3.1.4). Den fall staten innehar aktier i börsnoterade företag konsoliderade statsskulden uppgick den 31 presenteras även marknadsvärdet för dessa aktier december 2009 till 1 149 miljarder kronor, i bilagan. medan den okonsoliderade statsskulden uppgick

till 1 189 miljarder kronor.

Kommentarer till särskilda poster Transfereringar via skattekonto

I ett antal fall görs transfereringar genom kredi- Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos Riks- tering av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) gäldskontoret skattekonto hos Skatteverket. Den skattskyldige De TV-licensmedel som tas ut enligt lag sätts in får således en skattereduktion. Denna subvenpå ett konto i Riksgäldskontoret varifrån de tion redovisas bland transfereringarna i resultatbetalas till de tre public service-företagen räkningen, för att på ett transparent sätt visa Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och statens stöd till olika verksamheter i samhället. Utbildningsradion AB. Medlen förvaltas för Dessa transfereringar redovisas således brutto i statens räkning av Radiotjänst i Kiruna AB. resultaträkningen och samtidigt redovisas även Övergångsvis tillförs extrapengar till Radiotjänst skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av subgenom ett särskilt lån i Riksgäldskontoret, det ventionen. Det bakomliggande synsättet är att s.k. distributionskontot. Härigenom finansieras om tekniken med skattekonto inte använts, de tillfälligt ökade kostnaderna för samtidig skulle bidrag ha betalats ut och skatter betalats in distribution av TV-utsändningar i analog och med motsvarande belopp. Metoden är endast en digital form som krävs för att det ska vara teknisk lösning. Den generella redovisningsprinmöjligt att gradvis övergå till digitala TV- cipen ”Innehåll före form” (Substance over utsändningar. Avsikten är att distributions- form) leder därmed till slutsatsen att transferekostnaderna efter omläggningen ska vara lägre än ringen och skatten ska redovisas brutto. kostnaderna skulle vara för analoga De transfereringar som omfattas är de som utsändningar. redovisas under statsbudgetens inkomsttitel-

Riksgäldskontoret redovisar i sin årsredovis- grupp 8100, Utgifter som redovisas som kreditening en fordran för TV-licensmedel uppgående ringar på skattekonto. I statsbudgeten har avtill 839 miljoner kronor och en skuld avseende gränsningen gjorts utifrån kopplingen till skats.k. distributionsmedel på 1 488 miljoner kronor, telagstiftningen, så att nedsättnetto en skuld på 649 miljoner kronor, till den ningar/subventioner som saknar koppling till s.k. Rundradiorörelsen. Radiotjänst har inte tagit skattelagstiftningen redovisas som transfereupp tillgången och skulden i sina räkenskaper, ringar. Nedsättningar med koppling till skatteeftersom det är fråga om förvaltade medel, inte lagstiftningen men där det av administrativa skäl

är enklare med en nedsättning än en ändrad ingår denna skatt brutto som en del av den ofskattelagstiftning, räknas av mot skatterna och fentliga sektorns och statens skatteintäkter. Det redovisas inte som transfereringar. De redovisas är naturligt eftersom mervärdesskatten ingår i också i anslutning till respektive skatt i den nya myndigheternas konsumtionsutgifter i nationalbudgetstrukturen i stället för som tidigare i en räkenskaperna – där får man således en bruttoresärskild inkomsttitelgrupp eller inkomsthuvud- dovisning. I resultaträkningen, liksom i myndiggrupp. Den avgränsning av transfereringar som heternas redovisning, nettoredovisas däremot tillämpas överensstämmer med nationalräken- kostnaderna. Därför redovisas skatteintäkterna skaperna. Enligt ESA-95, European System of efter avdrag för denna kompensation. Accounts, ska endast skatterabatter som är ett led i den ekonomiska politiken nettoredovisas. Resultatandelar i dotter- och intresseföretag

Resultatandelarna i dotter- och intresseföretag Transfereringar till kommuner och landsting i redovisas avseende de fyra kvartalen 2009, med form av momskompensation undantag för Nordiska investeringsbanken där Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på delårsbokslut för andra tertialet har använts. Det statsbudgeten. Kommunernas kompensation för innebär att årsredovisningen för staten på denna ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig punkt avviker från Kammarkollegiets årsredoverksamhet redovisas på inkomsttitel 7222, visning, som av tidsskäl inte har beaktat fjärde Kompensation för mervärdesskatt, kommuner, kvartalets resultat hos vissa bolag. vilket minskar inkomsterna i statsbudgeten. I resultaträkningen har det dock bedömts vara mest Överföringar till och från pensionssystemet rättvisande att bruttoredovisa momskompensa- Eftersom AP-fonderna och Premiepensionstionen som lämnade bidrag och skatteintäkter. myndigheten (PPM) inte konsolideras i årsredo- Det innebär att både skatteintäkter och lämnade visningen för staten behandlas de överföringar bidrag är 44 miljarder kronor högre än nettobe- som görs mellan dessa organisationer och staten loppen på inkomsttitlar respektive anslag i stats- i övrigt som externa transaktioner. budgeten. Under året inbetalas socialavgifter och all-

männa pensionsavgifter från arbetsgivare, egen- Transfereringar i det kommunala utjämningssy- företagare och hushåll. Dessa redovisas brutto stemet som intäkter under posten Skatteintäkter. Där- Den kommunalekonomiska utjämningen netto- efter görs löpande överföringar av den andel som redovisas på statsbudgeten varvid det generella är hänförlig till ålderspensionssystemet till APstatsbidraget sammanförts med utjämningssy- fonderna och PPM. Löpande rekvirerar Försäkstemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnads- ringskassan, som betalar ut pensionerna, dessutjämningsavgift från kommuner och landsting utom medel från AP-fonderna för de månatliga på sammanlagt 13 miljarder kronor tas in under utbetalningarna av pension. Efter utgången av ett anslaget i stället för på inkomsttitel. I resultat- taxeringsår görs slutjusteringar av de medel som räkningen har det bedömts vara mest rättvisande löpande överförts till AP-fonderna och PPM, i att bruttoredovisa den kommunalekonomiska samband med att pensionsrätter fastställs. utjämningen. Det innebär att både transfere- För 2009 har de socialavgifter m.m. som inringar och skatteintäkter är 13 miljarder kronor betalats och överförts till AP-fonderna för första högre än i statsbudgeten. gången på många år understigit de pensionsme-

del som rekvirerats från AP-fonderna för utbe- Momskompensation till statliga myndigheter talning av pension. De löpande överföringarna Statliga myndigheter har rätt till kompensation till och från AP-fonderna elimineras i årsredoför ingående mervärdesskatt i sin verksamhet visningen för staten och endast nettoöverföenligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) ringen från AP-fonderna kvarstår därför och blir om myndigheters rätt till kompensation för in- för 2009 därmed en transferering från ålderspengående mervärdesskatt. Myndigheterna rekvire- sionssystemet (Intäkt av bidrag). Föregående år rar medlen från Skatteverket och i statsbudgeten redovisades en transferering till ålderspensionsredovisas kompensationen som debitering (ne- systemet med motsvarande nettobelopp. gativ inkomst) på inkomsttitel 7221, Avräknad För premiepensionssystemet har inbetalda avmervärdesskatt, statliga myndigheter. I skattebe- gifter överstigit utbetalda pensioner med betygreppet som ansluter till nationalräkenskaperna dande belopp även 2009 och detta redovisas som

en transferering till hushållssektorn, eftersom Stabilitetsfonden PPM hänförs till hushållssektorn. Under hösten 2008 beslutade riksdagen om in-

rättande av Stabilitetsfonden (prop. 2008/09:61, Särskilt om premiepensionssystemet bet. 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17). Från Sedan 2007 redovisar nationalräkenskaperna fonden ska finansieras det stödsystem som inpremiepensionssystemet i hushållssektorn i stäl- förts i lagen (2008:814) om statligt stöd till krelet för som tidigare socialförsäkringssektorn, i ditinstitut (stödlagen). Inledningsvis tillfördes enlighet med principer för denna typ av system fonden 15 miljarder kronor från anslag på statssom fastställts inom Europeiska unionen. I års- budgeten 2008. I stödlagen finns föreskrifter om redovisningen för staten har viss anpassning att de kreditinstitut och andra företag som omgjorts till detta. fattas av stödlagen ska betala en stabilitetsavgift

I redovisningen av statsbudgetens utfall dras (7 kap. 2 §). Denna avgift ska tillföras fonden. den del av arbetsgivaravgifter och egenavgifter Bestämmelserna om stabilitetsavgiften trädde i som förs till premiepensionssystemet av från in- kraft den 30 december 2009 (prop. 2009/10:30, täkterna, så att skatterna redovisas exklusive de bet. 2009/10:FiU7, rskr. 2009/10:86). avgifter som avser premiepensionssystemet. Då fondens medel i betydande grad kan be- Bland utgifterna för ålderspensionssystemet som dömas komma att användas inte för kostnader redovisas utanför men i anslutning till budgeten utan för olika slag av finansiella tillgångar redovioch under utgiftstaket, redovisas utbetalda pen- sades överföringen från anslag inte som en kostsioner exklusive premiepensioner. nad i statens resultaträkning 2008. I stället fördes

I resultaträkning, balansräkning och finansie- medlen direkt från nettoförmögenheten i balansringsanalys redovisas däremot ålderspensionerna räkningen till balansposten Fonder. För 2010 är i sin helhet, liksom i berörd myndighets redovis- avsikten att de avgifter som tas in ska redovisas ning, som en del av statens transfereringar och som intäkter i resultaträkningen och som avsättavgifterna redovisas som en del av intäkterna av ningar till fonder. De kostnader som uppkomskatter. Det har bedömts ha ett värde att ha kvar mer avses i första hand avräknas mot de avgifter denna redovisning av totala pensionsutbetal- som kommit in, och då med upplösning av fond ningar från staten och motsvarande avgifter både som motsvarande tillförsel av medel. Om därpå kostnads- och intäktssidan. Det har även ett emot fondens kapital går under 15 miljarder värde att se överföringen till premiepensionssy- kronor är avsikten att resultaträkningens saldo stemet brutto, samtidigt som det kan finnas defi- ska påverkas. Metoderna kompliceras om fonden nitionsmässiga problem med att bestämma vil- slås ihop med insättningsgarantifonden. ken del av avgifterna och medel tillförda från an- Regeringen kommer att bevaka utvecklingen, så slag som egentligen ska ses som transferering till att redovisningen långsiktigt ger en rättvisande premiepensionssystemet. Flödena av avgifter bild av händelserna på detta område. Under 2009 och rekvisition av pensionsmedel delas upp på har fonden ökat med bankgarantiavgifter och transfereringar till/från ålderspensionssystemet finansiella intäkter och det är således ingen som nu omfattar endast AP-fonderna å ena si- oklarhet i denna fråga. dan, och hushållssektorn å den andra. I not 1 Skatteintäkter har sambandet med motsvarande Periodiseringar av bidrag till kommuner belopp i statsbudgeten tydliggjorts. I slutet av 2009 har 13 miljarder kronor betalats

ut som tillfälligt konjunkturstöd till kommuner Systembolagets inlevererade överskott och landsting. Medlen är avsedda att användas Systembolagets inlevererade överskott ingår under 2010 och i regeringens propositioner har bland skatteintäkterna i den konsoliderade redo- angivits att det förutsätts att mottagarna periodivisningen enligt den definition av skatter som serar dem. De är också hänförda till 2010 i natiotillämpas. Hos den myndighet som redovisar nalräkenskaperna. De har därför även periodiseaktierna (Kammarkollegiet) ingår beloppet i rats i resultat- och balansräkningarna. Resultatandelar i dotter- och intresseföretag. Omklassificering i årsredovisningen för staten görs genom att posten Resultatandelar minskas och posten Skatteintäkter ökas med faktiskt erhållen utdelning under året (201 miljoner kronor 2009).

Sveriges förväntade överskott av utsläppsenheter påverkar statens lånebehov. Undantag görs för

vissa verksamheter där inkomster endast ska bi-

Parter med kvantitativt åtagande i klimatkon- dra till att täcka verksamhetens kostnader och

ventionens Kyotoprotokoll tilldelas en mängd verksamheter där kostnaderna helt ska täckas

utsläppsenheter (Assigned Amount Units, med verksamhetens intäkter. I praktiken innebär

AAU) motsvarande den mängd parten får släppa detta i allt väsentligt samma avgränsning som

ut i ton koldioxidekvivalenter under åtagandepe- den som gäller för resultat- och balansräkning-

rioden 2008–2012. Den tilldelade mängden ju- arna. Om en myndighet eller en del av en myn-

dighets verksamhet varken har anslag på budgesteras under åtagandeperioden för förvärv och

ten, redovisar inkomster mot inkomsttitel eller överlåtelse av utsläppsenheter i enlighet med

gör betalningar via de statliga betalningssystem Kyotoprotokollets artikel 6 (Joint Implementa-

som har koppling till statens centralkonto i tion), artikel 12 (Clean Development Mecha-

Riksbanken, kommer dock myndigheten inte att nism) eller artikel 17 (International Emissions

påverka statsbudgetens utfall. Trading).

Statsbudgetens utgifter redovisas mot anslag

Sverige har tilldelats 375 864 317 AAU för pe-

och statsbudgetens inkomster redovisas mot inrioden 2008–2012. För att Sverige ska uppnå sitt

komsttitlar. Enligt budgetlagen ska avräkning åtagande under Kyotoprotokollet ska utsläppen

mot anslag för transfereringar göras det år då av växthusgaser under perioden 2008–2012 inte

betalning sker medan avräkning mot inkomstöverstiga den tilldelade mängden, justerat för

titlar för skatt ska göras det år då betalning erförvärv eller överlåtelse av utsläppsenheter.

hålls. Övriga utgifter och inkomster avräknas det

De senaste prognoserna tyder på att Sverige

år till vilket utgiften respektive inkomsten hänkommer få ett överskott på AAU, dvs. att ut-

för sig. Riksdagen beslutade hösten 2008 om släppen av växthusgaser kommer att vara lägre än

ändrad grund för avräkning av myndigheternas det förutsedda innehavet av AAU för perioden

förvaltningskostnader mot anslag (prop. 2008–2012. Överskottet uppskattas till ca

2008/09:1, bet. 2008/09:FiU15, rskr. 70 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det fak-

2008/09:30). Förändringen innebär att för de tiska nettot kan fastställas sedan avräkning skett

flesta myndigheter kommer poster som föränd- 2014.

ring av semesterlöneskuld, upplupna kostnader i

Under 2008 och 2009 har det skett en viss

övrigt, förändring av avsättningar samt andra pehandel med AAU. Handeln har dock varit

riodiseringar att avräknas mot anslag redan när begränsad och transaktionerna är inte offentliga.

kostnaden identifieras, i stället för att som tidi- Marknaden kan därmed inte anses vara likvid,

gare avräknas när faktura kom in till myndighevilket innebär att en värdering av ett förväntat

ten eller i vissa fall när betalning gjordes. Föröverskott av AAU är högst osäker.

ändringen berör anslagsfinansierad verksamhet, Genomsnittspriset för de affärer som gjordes

men Vägverket och Banverket som redan tidiunder 2008 och 2009 uppskattas av

gare tillämpade kostnadsmässig anslagsavräk- Energimyndigheten till ca 10 euro per AAU.

ning, liksom universitet och högskolor som har

Någon värdering av överskottet har således

en egen modell för anslagsavräkning, påverkas i inte kunnat göras och därmed har inte någon

princip inte. I redovisningen av Statsbudgetens tillgång redovisats i balansräkningen.

utfall analyseras hur förändringen påverkat

utfallet 2009.

Universitet och högskolor tillämpar för en

4.4.2¶Redovisningsprinciper,

stor mängd anslag inom grundutbildningsområ-

statsbudgetens utfall

det en anslagsavräkningsmodell som innebär att

löpande under året avräknas en tolftedel av Statsbudgeten redovisas enligt de principer som

årsbeloppet oavsett verklig förbrukning medan följer av lagen (1996:1059) om statsbudgeten

vid årets slut görs en slutlig anslagsavräkningen (budgetlagen) och riksdagens beslut om stats-

är beroende av volymen studieprestationer upp budgeten.

till ett visst maxbelopp, medan. Sveriges

Avgränsningen är den som följer av riksda-

lantbruksuniversitet är undantaget från denna gens budgetbeslut. Enligt budgetlagen ska re-

modell och i stället är den löpande avräkningen geringens förslag till statsbudget omfatta alla in-

densamma som den slutliga. komster och utgifter samt andra betalningar som

En viktig punkt i redovisningen mot stats- är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. budgeten är preciseringen av skattebegreppet Jämförelser av poster i resultaträkningen och som även ges uttryck i statsbudgetens indelning statsbudgeten låter sig därmed ofta inte göras, och som även utgår från nationalräkenskapernas utan dokumenten kompletterar i stället varandra. klassificering av olika typer av transaktioner, där Resultaträkningen visar verksamhetens totala socialavgifter och allmän pensionsavgift ingår kostnader och intäkter under året. Balansräkbland skatterna. ningen visar den ekonomiska ställningen, dvs.

Till skillnad mot vad som gäller för resultat- tillgångar och skulder, per den 31 december. och balansräkningen, där olika redovisningsme- Ibland påverkas endast balansräkningen av vissa toder och principer för ett antal specifika poster händelser i statsbudgeten medan resultaträkförklaras, finns för statsbudgetens anslag och in- ningen är oförändrad. komsttitlar riksdagsbeslut och motiveringar har En stor principiell skillnad är att i resultaträkredovisats för riksdagen i budgetpropositionen ningen elimineras alla poster som avser transakeller andra propositioner. Därför redovisas inte tioner mellan myndigheter. Det gäller köp och den typen av specifik information här. Även för- försäljning av tjänster eller varor mellan myndigändringar av struktur och innehåll för anslag och heter liksom bidrag mellan myndigheter. Viktiga inkomsttitlar har redovisats i budgetpropositio- elimineringsposter är arbetsgivaravgifter och nen och beskrivs därför inte. skatter som statliga myndigheter betalat och

Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehål- premier för det statliga tjänstepensionssystemet ler statsbudgeten en post för Riksgäldskontorets som statliga myndigheter betalat till Statens pennettoutlåning och en kassamässig korrigerings- sionsverk. I statsbudgeten bruttoredovisas dessa post. Den kassamässiga korrigeringsposten på transaktioner i de flesta fall som utgifter på anutgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo slag och inkomster på inkomsttitel. ska visa statens lånebehov med omvänt tecken, En annan stor skillnad är att ålderspensionsdvs. ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lå- avgifterna från andra än statliga myndigheter nebehov. bruttoredovisas som intäkt i resultaträkningen

samtidigt som de faktiska utbetalningarna av

pensioner i ålderspensionssystemet redovisas 4.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen som kostnader. I statsbudgeten däremot netto-

och statsbudgeten redovisas ålderspensionsavgifterna efter avdrag

för utbetalningarna till pensionssystemet inklu- Statsbudgeten och resultaträkningen skiljer sig sive premiepensionssystemet, medan utbetalsom nämnts åt avseende såväl avgränsning och ningarna av pensioner inte framgår av statsbudstruktur som redovisningsprinciper. geten, utan redovisas i anslutning till budgeten

Ett exempel på skillnader i avgränsningen är som ålderspensionssystemet utanför statsbudaffärsverken som ingår i resultaträkningen men geten. till helt övervägande del ligger utanför statsbud- I nedanstående tabell sammanfattas några geten. Ett annat exempel är att avgifter och bi- skillnader mellan resultaträkningen och statsdrag som myndigheterna får disponera redovisas budgeten. i resultaträkningen medan de endast påverkar statsbudgeten i den mån dessa verksamheter har en inverkan på statens lånebehov. Detsamma gäller affärsverkens verksamheter.

När det gäller redovisningsprinciper innefattar statsbudgeten redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt) och för vissa anslag eller inkomsttitlar kostnader och intäkter eller utgifter och inkomster. I resultaträkningen görs redovisningen i sin helhet enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. av intäkter och kostnader.

Statsbudgeten har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen

Tabell 4.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och

nas räntekonton i Riksgäldskontoret och där-

statsbudgeten

med Riksgäldskontorets nettoutlåning, vilket i

Resultaträkningen Statsbudgeten

sin tur påverkar statsbudgeten och statens låne- Skatt Intäkt Intäkt och be- behov.

talning

Transfereringar i form av lämnade bidrag och Offentligrättsliga av- Intäkt Inkomst andra omfördelningstransaktioner redovisas som

gifter på inkomsttitel

kostnader i resultaträkningen, medan de redovi- Avgift av tillfällig natur Intäkt Kostnadsreduk-

sas vid utbetalningen i statsbudgeten. Till största

eller mindre omfatt- tion på anslag

delen sammanfaller dock dessa begrepp, bero-

ning

ende på hur kostnaderna för transfereringar Övriga avgifter Intäkt Ingen påverkan

på anslag eller fångas i olika fall. Transfereringar periodiseras i

inkomsttitlar resultaträkningen endast i de fall de är tydligt Erhållna bidrag som Intäkt Ingen påverkan hänförliga till ett visst år, såsom exempelvis

används i verksamhe- på anslag eller jordbruksstöd eller EU-avgiften för ett visst år. ten inkomsttitlar

Löner, lokalhyror och köp av varor och

Transfereringar (läm- Kostnad Utbetalning tjänster i övrigt redovisas som kostnader i re-

nade bidrag m.m.)

sultaträkningen och i de allra flesta fall även som Avsättningar för fram- Kostnad (intäkt) Kostnad

kostnader i statsbudgeten. Däremot redovisas

tida åtaganden

utgifterna för stora investeringar i infrastruktur Löner, varor och Kostnad Kostnad

och för försvarets räkning på statsbudgeten i

tjänster

samband med att anskaffningen görs. Andel av företags- Intäkt/kostnad en- Inkomst vid

Skillnader gäller även för ett antal andra transvinst/förlust ligt kapitalandels- utdelning

metoden aktioner av särskild art. Orealiserade vinster,

upplupna ränteintäkter, avsättningar för framtida Orealiserad valuta- Intäkt/kostnad Ingen påverkan vinst/förlust och upp- på anslag eller åtaganden eller andel av vinst/förlust i bolag som lupen ränta inkomsttitlar staten äger, redovisas som intäkter eller kostna-

der i resultaträkningen, medan de inte påverkar Skatter redovisas som intäkter i resultaträk- statsbudgeten förrän i samband med eventuell ningen, medan i statsbudgeten redovisas intäkter betalning. som är hänförliga till det aktuella året med korrigeringsposter för betalda skatter så att slutsumman blir kassamässig. Även intäktsdefinitionen skiljer sig åt. Intäkter eller reduktioner som inte tagits upp tidigare år påverkar skatteintäkterna i resultaträkningen, medan de i statsbudgeten för det aktuella året hänförs till korrigeringsposterna för uppbörds- och betalningsförskjutningar.

För olika typer av avgifter och bidrag redovisas intäkter i resultaträkningen, medan i fråga om avgifter som förs till inkomsttitel redovisas inkomster. Med inkomster avses här vanligen de inkomster där faktura utfärdats under året eller i omedelbar anslutning till året före den s.k. brytdagen. Avgifter som disponeras av en myndighet påverkar statsbudgeten endast som betalningar, medan de normalt inte berör anslag eller inkomsttitlar. Bidrag redovisas i några fall kassamässigt på statsbudgeten, främst bidrag från EU, medan de i de flesta fall inte redovisas mot inkomsttitel eller anslag utan endast påverkar statsbudgeten som betalningar. Nettobetalningar från avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet påverkar dock vanligen saldot på myndigheter-

4.5¶Noter Totala skatteintäkter 1 436 574 1 486 164

Avgår: Kommunala inkomstskatter -524 047 -515 483

Avgår: Avgifter till ålderspensionssy-

4.5.1¶Noter till resultaträkningen stemet -178 290 -178 108

Avgår: EU-skatter -6 502 -7 237 Not 1 Justering till belopp enligt ÅRS 2008 937

Skatteintäkter Statens skatteintäkter enligt statsbud-

getavgränsning 727 735 786 273

Miljoner kronor Tillkommer, avgränsningsskillnader

2009 2008 m.m.

Skatter hänförliga till tidigare år Direkta skatter på arbete

Indirekta skatter på arbete

Elimineringar

Eliminering av statliga myndigheters Skatt på kapital avräknade moms -24 235 -23 227 Skatt på kapital, hushåll 23 077 26 301 Eliminering av statens arbetsgivarav- Skatt på företagsvinster 75 429 83 042 gifter -23 874 -24 564

Skatt på konsumtion och insatsvaror

tersom många skatter fastställs per kalenderår är Inlevererat överskott från AB Svenska

det slutliga utfallet för taxeringen inte känt för- Spel 4 203 3 587

rän i december året efter det aktuella årets ut- Skatt på import 5 151 5 874

gång. Redovisningen av skatteintäkter grundas Övriga skatter på konsumtion och in-

därför till viss del på bedömningar. Även om satsvaror 2 225 1 976

man vid tidpunkten för årsredovisningen kan

Summa Skatt på konsumtion och insats-

göra en någorlunda säker bedömning av intäk-

varor 423 646 418 716

terna från skatt på arbete och skatt på konsum-

tion är osäkerheten fortfarande stor vad gäller Restförda och övriga skatter

skatt på kapital. Historiskt ligger avvikelsen

ordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatte-

intäkterna. För 2008 har den dock totalt sett vi- Summa Totala skatteintäkter före ju- sat sig lägre än så. stering 1 436 574 1 488 140

Direkta och indirekta skatter på arbete mins- Justering till belopp enligt ÅRS 2008 -1 976

kade med 41 miljarder kronor jämfört med 2008.

Minskade inkomstskatter förklaras av att geten. De skatter och avgifter som avser komlönesumman utvecklades svagt till följd av ett munsektorn och ålderspensionssystemet utbeminskat antal arbetade timmar. Regeländringar, talas av staten löpande för att sedan regleras när som det tredje steget av jobbskatteavdraget, slutlig taxering är fastställd. Den redovisning av bidrog också till att skatt på arbete minskade skatteintäkter som görs i resultaträkningen avvi- 2009. Arbetsgivaravgifterna minskade med ker på några punkter från den som görs på stats- 12 miljarder kronor. Minskningen förklaras av budgetens inkomstsida. I statsbudgeten görs en svag utvecklig av lönesumman och att omföringar och en finare indelning av vissa posavgiftssatsen sänktes med en procentenhet till ter för att tydligare redovisa fördelningen mellan 31,42 procent samt att halveringen av olika skatteslag etc. Den del av den statliga ålarbetsgivaravgifter för ungdomar utvidgades till derspensionsavgiften som går till premiepenatt gälla ungdomar 18–26 år, från att tidigare ha sionssystemet läggs i resultaträkningen till skatgällt enbart 19–24-åringar. Arbetsgivaravgifterna teintäkterna trots att systemet numera ses som utgörs i princip av avgiftssatsen i procent av en del av hushållssektorn i nationalräkenskalönesumman. Preliminärt ökade lönesumman perna (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och med endast 0,36 procent till följd av att antalet tilläggsupplysningar). En annan väsentlig skillarbetade timmar minskat kraftigt. nad jämfört med statsbudgeten är att arbetsgi- Myndigheternas arbetsgivaravgifter är inom- varavgifter avseende statligt anställda elimineras i statliga och har eliminerats. Elimineringen resultaträkningen. bruttoredovisas i tabellen. I resultaträkningens skatteintäkter ingår den

Jämfört med 2008 minskade skatt på kapital kommunalekonomiska utjämningen som nettomed 15 miljarder kronor (9,0 procent). Skatt på redovisas på statsbudgetens utgiftssida. Inkapital från hushåll minskade med 3,2 miljarder komstutjämningsavgift och kostnadsutjämkronor (12,3 procent) framför allt till följd av ningsavgift från kommuner och landsting på minskade kapitalvinster. Skatt på företagsvinster sammanlagt 13 miljarder kronor redovisas under minskade med 7,6 miljarder kronor på grund av anslaget för kommunalekonomisk utjämning företagens lägre vinster. varför statsbidragen till kommunerna minskats

Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med motsvarande belopp på statsbudgeten. I remed 4,9 miljarder kronor (1,2 procent). Därav sultaträkningens skatteintäkter ingår också merökade intäkter av mervärdesskatt med värdesskatt med 44 miljarder kronor för kom- 2,3 miljarder kronor. Den låga ökningen förkla- muner och landsting som nettoredovisas på ras av det kraftiga fallet i näringslivets invester- statsbudgetens inkomstsida (nettoredovisningen ingar och den svaga ökningen av hushållens kon- går mot en inkomsttitel som inte ingår i statens sumtion. Mervärdesskatt redovisas av Skattever- skatteintäkter/skatteinkomster). I resultaträkket och Tullverket. I beloppet mervärdesskatt, ningen har den kommunalekonomiska utjäm- 303 miljarder kronor, ingår återbetald mervär- ningen och kommunmomsen bruttoredovisats, desskatt till statliga myndigheter med vilket innebär att både inkomster och transfere- 24,2 miljarder kronor. Beloppet utgör en inom- ringar till kommuner är 57 miljarder kronor statlig transaktion, vilket elimineras för att inte högre än i statsbudgeten för 2009. påverka det konsoliderade utfallet. Skatt på al- I kolumnen för jämförelsetalen från 2008 rekohol och tobak ökade med 1,4 miljarder kronor dovisas för varje skatteslag de utfall för 2008 som bland annat till följd av att införseln av alkohol beräknats under våren 2010 efter 2008 års taxefrån utlandet minskat och att den svaga kronan ring och som överensstämmer med motsvarande ökat gränshandeln. uppgifter i redovisningen av statsbudgetens ut-

Övriga intäkter av punktskatter har förändrats fall. Dessa avviker något för varje enskilt skati begränsad omfattning, vilket beror på en låg ut- teslag från de belopp som beräknades när resulvecklingstakt för intäkter av energi och koldi- taträkningen för 2008 togs fram eftersom de baoxidskatt. Den del av skatteintäkterna som avser seras på ett senare taxeringsutfall. Tre justeringskommunala inkomstskatter och går till kommu- belopp har i ovanstående tabell lagts till så att nerna ökade med 8,6 miljarder kronor. överensstämmelse även uppnås med de

Den offentliga sektorns samtliga skatter tas in periodiserade skatter som redovisades i till staten främst genom Skatteverket och redovi- årsredovisningen för staten 2008. sas både i statens resultaträkning och i statsbud-

Nettoskillnaden är liten jämfört med den be- Lunds universitet 433 429 räkning av 2008 års skatt som gjordes våren Skatteverket 426 398 2009, endast 1,3 miljarder kronor, men för re- Statens jordbruksverk 405 395 spektive skatt finns större skillnader. Skatt på Vägverket 222 2 971 kapital för hushåll blev 5,1 miljarder kronor högre och fastighetsskatt 1,4 miljarder kronor

Affärsverk

högre medan skatt på företagsvinster blev

Svenska kraftnät 6 402 7 182

7,8 miljarder kronor lägre. Indirekta skatter på

Luftfartsverket 2 187 2 284

arbete blev 2,6 miljarder kronor högre än

Statens järnvägar 125 141

beräkningen våren 2009.

Sjöfartsverket 62 105

Not 2

Intäkter av avgifter och andra ersättningar Övriga 5 053 4 912

Summa uppdragsverksamhet 31 019 29 939

Miljoner kronor

2009 2008 Andra ersättningar

Offentligrättslig verksamhet Inspektionen för arbetslöshetsförsäk-

ringen 7 466 8 353

Rikspolisstyrelsen 889 882 Transportstyrelsen 1 821 -

Exportkreditnämnden 298 415 Kronofogdemyndigheten 1 304 1 412

Konkurrensverket 279 21 Lantmäteriet 849 784

Vägverket 244 448 Banverket 503 514

Centrala studiestödsnämnden 226 193 Rikspolisstyrelsen 481 495

Karolinska institutet 172 43 Centrala studiestödsnämnden 404 401

Post- och telestyrelsen 6 2 100 Bolagsverket 389 394 Läkemedelsverket 329 342

Övriga 1 656 2 287 Vägverket 318 911

Summa andra ersättningar 11 236 14 742

Elsäkerhetsverket 311 311

Total summa 55 716 58 243

Strålsäkerhetsmyndigheten 282 134 Finansinspektionen 266 249

Intäkter av avgifter och andra ersättningar har

Luftfartsstyrelsen - 1 012

minskat med 2,5 miljarder kronor (4,3 procent). Det beror i huvudsak på att andra ersättningar

Affärsverk

avseende likvid från auktion av frekvenser för

Luftfartsverket 3 145 3 280

nästa generations mobila nät som redovisas av Sjöfartsverket 1 320 1 440 Post- och telestyrelsen knappast förekommit Svenska kraftnät 6 10 under 2009 samt bolagiseringen av Vägverkets affärsenheter. Även Inspektionen för arbetslös- Övriga 1 733 1 873 hetsförsäkringens redovisade uppbördsintäkter Summa offentligrättslig verksamhet 13 461 13 562 har minskat på grund av att den förhöjda finansieringsavgiften ersatts av en arbetslöshetsavgift, som innehåller en begränsningsregel avseende

Uppdragsverksamhet

arbetslöshetsersättning.

Banverket 4 377 3 796

Intäkter av avgifter utgör ersättning som be-

Försvarets materielverk 3 272 3 950

talas till staten för en motprestation. Avgifterna

Exportkreditnämnden 3 106 371

utgör ersättning för kostnader som staten via

Riksgäldskontoret 1 481 18

myndigheterna har för att tillhandahålla varor

Statens institutionsstyrelse 1 198 1 229

och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i

Försäkringskassan 619 296

noten utgör ersättningar som inte betraktas som

Karolinska institutet 570 454 avgifter.

Lantmäteriet 545 545 I noten delas intäkterna upp beroende på om Statens fastighetsverk 536 463 de genererats i offentligrättslig verksamhet, upp-

dragsverksamhet eller är att betrakta som annan Centrala studiestödsnämnden tar t.ex. ut aversättning. gift för att bevilja studiestöd och för att admini-

strera återbetalningen av studielånen. Offentligrättsliga avgifter Bolagsverket tar ut avgifter för bl.a. bolagsre- De offentligrättsliga avgifterna är så kallade gistreringar. tvingande avgifter där riksdagen beslutar att Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll verksamhet ska bedrivas och att den ska vara av- och tillsyn av läkemedel, medicintekniska progiftsbelagd. En avgift betraktas som offentlig- dukter och vissa andra produkter som med hänrättslig om den innebär ett ingrepp i enskildas syn till egenskaper eller användning står läkemeekonomiska förhållanden. del nära.

Under 2009 uppgick dessa intäkter till Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar, 13,5 miljarder kronor, vilket är en minskning efter överföring av uppgifter till Transportstyrelmed 0,1 miljarder kronor jämfört med föregå- sen, huvudsakligen förarprovsavgifter och anende år. Totalt redovisar omkring 130 myndig- sökningsavgifter. heter offentligrättsliga avgifter, vilka tas ut i en Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter mängd verksamheter. omfattar elsäkerhetsavgifter, elberedskapsavgif-

Transportstyrelsens offentligrättsliga avgifter ter och nätövervakningsavgifter. Dessutom tar omfattar avgifter inom regelgivnings-, tillstånds- myndigheten emot avgifter på elområdet t.ex. och tillsynsverksamheten inom sjöfarts- och behörighetsavgifter och ersättning för provade luftfartsområdet. Avgifter tas också ut för re- produkter s.k. provningsavgifter. gisterhållningsverksamhet inom vägtrafikområ- Strålsäkerhetsmyndighetens offentligrättsliga det, flygtrafiktjänstverksamhet och gemensam avgifter omfattar dels avgifter från anläggningar avgift för säkerhetskontroll inom luftfarts- som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verkområdet. Även undervägsavgifter tas ut i enlig- samhet, dels avgifter från de som i sin yrkesverkhet med den internationella Eurocontrolkon- samhet använder utrustning med icke-joniseventionen. Därtill kommer uppbörd av träng- rande strålning bl.a. för lasrar och röntgenutselskatt och felparkeringsavgifter m.m. inom rustning. vägtrafikområdet. I och med att Luftfartstyrel- Finansinspektionens (FI) offentligrättsliga sen upphörde 2008 togs uppbörden av en mängd avgifter omfattar avgifter för tillstånd och anavgifter avseende offentligrättsliga avgifter över mälningar, exempelvis auktorisationer, ägarav Transportstyrelsen. Även de registerhåll- prövningar, bolagsordningsändringar, ledningsningsavgifter, körkortsavgifter och avgifter för prövningar, prospektgranskning och gränsöverregistreringsskyltar, som tidigare redovisades av skridande verksamhet. Finansinspektionen tar Vägverket, redovisas fr.o.m. 2009 av Transport- även ut årliga avgifter från alla som står under styrelsen. FI:s tillsyn eller är registrerade hos FI.

Kronofogdemyndighetens offentligrättsliga Luftfartsverkets infrastrukturintäkter, som avgifter omfattar huvudsakligen grundavgifter i innefattar bl.a. startavgifter, undervägsavgifter allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om och passageraravgifter, redovisas som offentbetalningsföreläggande m.m. ligrättsliga avgifter.

Lantmäteriet redovisar offentligrättsliga av- Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst fargifter inom fastighetsbildningsområdet och ex- leds- och lotsavgifter. peditionsavgifter som ska finansiera inskriv- Svenska kraftnät redovisar avgift för elcertifiningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid kat som offentligrättslig avgift. köp av fastighet.

Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar Uppdragsverksamhet huvudsakligen banavgifter för trafik på statens Uppdragsverksamhet omfattar samtliga avgifter järnvägsanläggningar. som inte klassificerats som offentligrättsliga, i

Rikspolisstyrelsen tar ut offentligrättsliga av- regel försäljning av sådana varor och tjänster som gifter för stämningsmannadelgivning, passhan- är frivilligt efterfrågade. Till uppdragsverksamhet tering, nationella ID-kort och ansökan om räknas också den verksamhet som avses i det geprövning av olika ärenden. nerella bemyndigandet i 4 § avgiftsförordningen

(1992:191). Enligt paragrafen får myndigheten

själv besluta om att ta ut en avgift för till exem-

pel publikationer, uthyrning av lokaler, utbild- fonden för administration av inkomstgrundad ning eller konsultuppdrag. Under 2009 ökade ålderspension. intäkterna av uppdragsverksamhet med Karolinska institutet bedriver huvudsakligen 1,1 miljarder kronor och det är ca 200 myndig- uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning heter som redovisar sådan avgiftsbelagd verk- och forskning. samhet. Lantmäteriets avgiftsbelagda verksamhet om-

Banverkets uppdragsverksamhet omfattar fattar bl.a. grundläggande geografisk information drift och underhåll samt om- och nybyggnader och fastighetsinformation. av statens järnvägsanläggningar. Konsultverk- Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut samheten inom bland annat projektering, bygg- hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster styrning av järnvägsanläggningar, tekniska men bedriver även annan uppdragsverksamhet, tjänster för underhåll och investeringar, rådgiv- såsom konsultverksamhet inom byggenheten. ning m.m. bedrivs från och med 2009 i bolags- Lunds universitet redovisar intäkter avseende form. Banverkets uppdragsintäkter ökade med uppdragsverksamhet i samband med uppdragsca 0,6 miljarder kronor. Det beror i huvudsak på utbildning och forskning, tidskrifter och publiökad försäljning från resultatenheter och ökad kationer samt rådgivning och annan liknande försäljning av el. service.

Försvarets materielverks (FMV:s) uppdrags- Skatteverkets uppdragsverksamhet avser erverksamhet omfattar försäljning av materiel, ut- sättning från AP-fonderna och PPM för arbete bildning, sålda tjänster samt försäljning av prov- med uppbörd av ålderspensionsavgifter m.m. verksamhet. FMV:s externa uppdragsintäkter Statens jordbruksverks uppdragsverksamhet har minskat med 0,7 miljarder kronor, beroende avser huvudsakligen distriktsveterinärorganisabl.a. på att Försvarsmaktens andel av order- tionen. stocken har ökat medan övriga kunders andel Vägverkets uppdragsverksamhet består i huhar minskat under det senaste året. Bland större vudsak av försäljning av administrativa tjänster uppdrag till andra kunder dominerar export av och IT-tjänster till Svevia AB, Svevia Fastighet Jas Gripen till Ungern och Tjeckien. och Maskin AB samt Vectura Consulting AB.

Exportkreditnämnden har till uppgift att Minskningen av Vägverkets uppdragsverksamhet stödja svensk export och utveckla svenskt när- med 2,7 miljarder kronor beror i huvudsak på ingsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga ombildningen 2009 av affärsenheterna Vägverket exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Produktion och Vägverket Konsult till de stat- Premieintäkterna (avgifterna) ska täcka garanti- liga bolagen Svevia AB och Vectura Consulting tagarnas eventuella framtida kundförluster. Ga- AB. rantin är frivillig för företagen och premiens Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet storlek sätts på marknadsmässiga grunder. Ex- för transport av elektricitet via stamnätet och portkreditnämndens ökade uppdragsintäkter utlandsförbindelserna. Svenska Kraftnät har med 2,7 miljarder kronor beror i huvudsak på dessutom ansvaret för att balansera den natiokraftigt ökade premieintäker på grund av att ef- nella produktionen och förbrukningen av el. terfrågan på bl.a. rörelsekreditgarantier ökat Detta sker genom att ett antal företag (balansankraftigt. svariga) åtagit sig att planera sin tillförsel av el

Riksgäldskontorets uppdragsverksamhet avser (produktion och inköp) och sitt uttag (förbrukbankgarantiavgifter i enlighet med de åtgärder ning) så att dessa balanserar varandra. Svenska som inleddes hösten 2008. Kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering

Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård av obalanserna vilka redovisas som köpt respekoch behandling på landets LVM-hem, enligt la- tive såld balanskraft i Svenska kraftnäts resultatgen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa räkning. Balanskraft redovisas under verksamfall, och särskilda ungdomshem. Den del av hetsgrenen Systemintäkter – el hos Svenska verksamhetens kostnader som inte täcks av kraftnät. De lägre rörelseintäkterna beror på myndighetens anslag ska finansieras med avgifter kraftigt minskade flaskhalsintäkter, vilka var från kommuner. 0,5 miljarder kronor lägre än föregående år.

Försäkringskassans avgiftsbelagda verksamhet Flaskhalsintäkter uppstår när den nordiska består till största delen av ersättning från AP- marknaden har delats upp i skilda prisområden

på grund av kapacitetsbrist. Även intäkterna från

systemansvaret för el minskade, främst beroende Karolinska institutets andra ersättningar avser på lägre elpriser under 2009. Systemansvaret intäkter för fakturerade pensionskostnader. Öksyftar till att upprätthålla balans mellan förbruk- ningen hänför sig i huvudsak till retroaktiva penning och produktion av el. sionsbetalningar för perioden 2005–2008.

Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksam- Den största minskningen av intäkter från het består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på andra ersättningar avser intäkterna avseende likaffärsverkets flygplatser och uthyrning av loka- vid från auktion av frekvenser för nästa generaler. Intäkterna inom detta område har minskat tions mobila nät som endast förekommit med under året, vilket till största delen förklaras av en små belopp under 2009. Under 2008 redovisade kraftig passagerarminskning som medför mins- Post- och telestyrelsen sådana intäkter med kad efterfrågan på de kommersiella tjänster och 2,1 miljarder kronor. produkter som erbjuds på flygplatserna.

Affärsverket Statens järnvägars intäkter består Not 3 i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg Intäkter av bidrag och fartyg.

Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverk- Miljoner kronor samhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, 2009 2008 sjömätning och från konsultuppdrag inom AP-fondsmedel 13 466 affärsverkets kompetensområde.

EU-bidrag

Andra ersättningar Statens jordbruksverk Andra ersättningar är oftast intäkter utan mot-

- gårdsstöd och djurbidrag 7 256 7 163 prestation. Dessa intäkter har under året minskat

- miljöstöd m.m. 1 721 1 978 med 3,5 miljarder kronor.

- övriga stöd 452 766 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens

Summa Statens jordbruksverk 9 429 9 907

andra ersättningar minskade med 0,9 miljarder kronor jämfört med 2008. Huvudorsaken är att

Tillväxtverket under 2008 har den förhöjda finansieringsavgif-

- bidrag från EU:s regionalfond perioden ten ersatts av en arbetslöshetsavgift som motsva-

2007–2013 1 340 rar 33 procent av den under månaden utbetalade inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen vid

Banverket respektive arbetslöshetskassa. Vid beräkningen

- bidrag till transeuropeiska nätverk 332 215 av arbetslöshetsavgiften finns en inbyggd begränsningsregel som innebär att ingen kassa ska

Rådet för Europeiska Socialfonden i Svebehöva betala mer än 300 kronor per arbetande rige medlem i arbetslöshetsersättning. - bidrag från EU:s socialfond period

Rikspolisstyrelsens andra ersättningar avser i 2007–2013 256 195 huvudsak böter. - övriga bidrag från EU Europeiska fon-

den för integration av tredjelandsmed- Exportkreditnämndens andra ersättningar avborgare 14 -

ser återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor.

Övriga EU-bidrag 1 442 2 494 Den största ökningen av intäkter från andra

Summa EU-bidrag 12 813 12 811

ersättningar redovisar Konkurrensverket där intäkterna ökade med 0,3 miljarder kronor. Dessa

Erhållna bidrag vid universitet och högavser konkurrensskadeavgifter.

skolor (exklusive EU-bidrag) 5 084 4 519

Vägverkets andra ersättningar avser fordran gentemot försäkringsbolag avseende skadeer- Försäkringskassan sättningar på väganläggningar.

- assistansersättning 4 186 3 856 Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovi- - underhållsstöd 1 599 1 699

sar återkravsintäkter. Om en studerande avbrutit studierna utan att meddela CSN eller har en

Erhållna bidrag vid övriga myndigheter 2 217 2 724 högre inkomst än vad som meddelats i ansökan,

Total summa 39 365 25 609

skapas ett återkrav.

Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relate- den för statlig assistansersättning samt intäkter rade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna avseende underhållsstöd från bidragsskyldiga. har totalt sett ökat med 13,7 miljarder kronor. Bidragen till universitet och högskolor avser

Ökningen av bidragsintäkterna beror uteslu- huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex. tande på att AP-fondsmedel, för första gången företag inom och utom Sverige samt från olika på många år, redovisas med nästan 13,5 miljarder forskningsstiftelser. Statliga bidrag från t.ex. kronor. Posten AP-fondsmedel är en nettopost forskningsråd är eliminerade. Utöver angivna vilken utgörs av skillnaden mellan de medel som belopp för universitet och högskolor utgör näslöpande erhålls från Allmänna pensionsfonden tan 0,9 miljarder kronor av övriga EU-bidrag i vid utbetalning av ålderspensioner och inbetalda sammanställningen bidrag till universitet och pensionsavgifter som överförts till AP-fonden. högskolor. Ålderspensionssystemet finansieras i första hand

Not 4

med ålderspensionsavgifter från arbetsgivare

Transfereringar

samt allmänna pensionsavgifter. Fram till 2008 översteg avgifterna pensionsutbetalningarna och

Miljoner kronor

nettot redovisades som en transferering till ålderspensionssystemet (jämför not 4). För 2009 2009 2008 täcker inte avgifterna pensionskostnaderna vilket Socialförsäkring 457 535 438 751 gör att medel från AP-fondens avkastning an- Allmänna bidrag till kommuner 124 824 120 734 vänds.

Arbetsmarknad 49 980 40 106 Bidragen från EU var lika stora som 2008. Överföring till premiepensionssystemet 27 138 27 546

Statens jordbruksverk redovisar en stor del av

Bistånd och andra internationella bibidragen från EU och dessa intäkter minskade

drag, migration 35 214 33 769 totalt med 0,5 miljarder kronor. Det är främst

Avgiften till Europeiska gemenskapen 18 769 31 080 den del av bidragen som sammanställts som öv-

Utbildning, studiestöd 22 477 22 130 riga stöd som minskat. Av de totala intäkterna

Nettoöverföring till AP-fonderna - 3 542 från EU redovisas 1,3 miljarder kronor av Till-

Övrigt 53 636 49 881 växtverket, vilket avser bidrag från EU:s regio-

Summa 789 573 767 539

nalfond perioden 2007–2013. Bidragen vidareförmedlas inom Sverige och syftar till att främja

Nedan specificeras transfereringar utifrån motinnovationer, förnyelse och entreprenörskap.

tagarkategori och syfte. Banverket redovisar 0,3 miljarder kronor, vilka avser bidrag till Traneuropeiska nätverk m.m. det

Transfereringar 2009 2008 vill säga utbyggnaden av den svenska delen. Av

Transfereringar till hushåll

dessa avser nästan 0,2 miljarder kronor Citytun-

inkl. hushållens övriga organisationer

neln i Malmö och nästan 0,1 miljarder kronor

Socialförsäkring (Försäkringskassan)

västra stambanan/södra stambanan. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (ESF-rådet) Ålderspensioner vid sidan av statsbud-

geten 217 441 199 249 administrerar bidrag från EU:s socialfond period

Premiepensioner 1 682 825 2007–2013, i år redovisas en intäkt med nära

Ersättning vid ålderdom 42 305 42 591 0,3 miljarder kronor.

Redovisningen av bidragen från EU är perio- Ersättning vid arbetsoförmåga m.m. 90 268 94 035 diserad, dvs. intäkten redovisas under det år den varav sjukpenning och rehabilitering

m.m. 19 790 23 442 är hänförlig till, vilket avviker från redovisningen

varav aktivitets- och sjukersättning 60 634 61 564 på inkomsttitlar.

Stöd till personer med funktionsnedsätt- Av bidragsintäkterna från EU är ning 21 975 20 058

11,2 miljarder kronor sådana medel som i allt vä-

Ekonomisk trygghet för familjer och barn 61 597 60 409 sentligt bruttoredovisas på statsbudgeten och är

Summa socialförsäkring till hushåll 435 268 417 167

hänförliga till den fleråriga budgetramen 2007– 2013. En mer utförlig beskrivning lämnas i räkenskapssammanställningen i avsnitt 7. Arbetsmarknadspolitik

Försäkringskassan redovisar intäkter från Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 29 597 20 259 kommuner för kommunernas andel av kostna- varav arbetslöshetsersättning 19 304 13 521

varav aktivitetsstöd 10 293 6 738 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning,

Mynd för yrkeshögskolan 253 - Köp av arbetsmarknadsutb. och övriga

Utbildningspolitik Transfereringar till kommuner Studiestöd , Centrala studiestödsnämnden 14 298 13 021 Allmänna bidrag till kommuner Återföring av reservation för förluster i Kommun- och landstingsmoms, Skatteutlåningsverksamheten, Centrala stu- verket 44 008 43 671 diestödsnämnden -2 441 -651

Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Bidrag till folkbildningsorganisationer, Skatteverket 2 808 2 259 Kammarkollegiet 3 255 3 182

Kommunalekonomisk utjämning till

kommuner, Skatteverket 57 101 54 826 Bistånd m.m., migration och integration Kommunalekonomisk utjämning till Bistånd och andra internationella bidrag landsting, Skatteverket 20 907 19 978 (bidrag till organisationer), Styrelsen för Summa allmänna bidrag till kommuner 124 824 120 734 internationellt utvecklingssamarbete 2 996 3 006 Migrationsverket 1 148 1 347

Bidrag till landsting för influensapan-

demin, Skatteverket 1 000 - Nettoöverföring till premiepensionssy- Socialförsäkring (Hälso- och sjukvårdsstemet 27 138 27 546 politik), Bidrag till läkemedelsförmånerna

m.m., Socialstyrelsen 22 267 21 584 Övrigt 13 681 11 814 Tandvårdsförmåner m.m. (Hälso- och

sjukvårdspolitik), Försäkringskassan 1 506 1 042

Summa transfereringar till hushåll 532 450 501 846

Arbetsmarknadspolitik

Transfereringar till företag

Anställningsstöd m.m. till kommuner och

Lönebidrag och Samhall m.m., Kammarkollegiet 4 405 - Summa arbetsmarknadspolitik till kom-

muner 2 578 4 294

Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m., Arbetsförmedlingen 907 844 Anställningsstöd, Skatteverket 15 171 Skolverket: Summa arbetsmarknad till företag 10 295 10 398 Maxtaxa i barnomsorgen 3 657 3 657

Statligt stöd till vuxenutbildning 341 132 Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder Fortbildning av lärare och förskoleperm.m.,Statens jordbruksverk 11 610 11 751 sonal 530 377 Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda Övrigt, Skolverket 744 430 utbildningssamordnare, Kammarkollegiet 2 093 1 982

Summa Skolverket till kommuner 5 272 4 596

Räntebidrag m.m., Boverket 1 154 1 314 Bidrag till kultur m.m., Kammarkollegiet 1 341 1 286

Migration, Migrationsverket 6 953 7 126 Forskning och utveckling m.m., Verket för

Ersättning vid sjukdom och handikappp, innovationssystem 1 007 1 217

Försäkringskassan 1 808 1 211 Regional utveckling, Tillväxtverket/NUTEK 1 441 1 378

Övrigt 8 975 9 789 Regionala tillväxtåtgärder m.m., Läns-

Summa transfereringar till kommuner 175 183 170 376

Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, Mynd för kvalificerad yrkesutbildning 351 518 Mervärdesskattebaserad avgift, Skatte- -4 305 4 323

verket

De totala kostnaderna för transfereringar i

Storbritanniens budgetreduktion, Kam- form av lämnade bidrag m.m. ökade med

markollegiet 481 437

22 miljarder kronor mellan 2008 och 2009.

Tullavgift, Tullverket 3 791 4 023

Jordbrukstull och jordbruksavgifter,

Transfereringar till hushåll

Tullverket m.fl. 112 337

Transfereringar till hushåll har under 2009 ökat

Summa Avgiften till Europeiska

med 31 miljarder kronor netto.

gemenskapen 18 820 31 080

De transfereringar som redovisas avser Bistånd och andra internationella bidrag, Styrelsen för internationellt ut- utbetalningar exklusive statlig ålderspensions-

vecklingssamarbete 12 502 11 294 avgift. Den del av den statliga ålderspensions-

Bistånd och andra internationella bidrag, avgiften som går till premiepensionssystemet

Regeringskansliet 11 615 10 996 (14 procent 2009) finns med bland transfere-

Övrigt 2 200 1 798 ringar till hushållssektorn men redovisas separat.

Summa transfereringar till utlandet 45 137 55 168 Statlig ålderspensionsavgift ingår i statsbudge-

tens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en be-

talning från anslag till pensionssystemet för att

Nettoöverföring till ålderspensionssy-

stemet finansiera pensionsrätterna för bl.a. de personer

Överföring till AP-fonderna - 3 542 som uppbär sjukpenning och andra sociala för-

Summa nettoöverföring till ålderspen- måner. Nettoöverföringen till premiepensions-

sionssystemet - 3 542 systemet var 28,8 miljarder kronor 2009, endast

Total summa transfereringar 789 573 767 539 0,4 miljarder mer än 2008 eftersom utbetalda

premiepensioner ökar. Överföringarna till och

från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till Transfereringar utgörs av medel som staten via

hushåll. myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I

Transfereringar till hushåll avseende socialförhuvudsak sker transfereringar från anslag på

säkringen ökade med 18,1 miljarder kronor statsbudgeten. Transfereringar kännetecknas av

netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan att staten inte erhåller någon motprestation.

av statsbudgeten ökade med 18,2 miljarder kro-

Många transfereringar är dock förknippade

nor (9,1 procent). Ökningen beror främst på med någon form av villkor. Ett exempel är akti-

högre inkomstindex och på ett ökat antal penvitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där

sionärer med inkomstrelaterad pension. Inkravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmark-

komstutvecklingen i samhället ligger till grund nadspolitiskt program.

för det inkomstindex som används i ålderspen-

Noten inleds med en sammanfattande tabell

sionssystemet och som styr uppräkningen av med transfereringar uppdelade i delområden.

förmånerna inkomstpension och tilläggspension. Därefter specificeras transfereringarna utifrån

Stöd till personer med funktionsnedsättning inmottagarkategori, syfte och utbetalande myn-

kluderar även kommunernas andel av kostnad dighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer

för assistansersättning och ökade med som erhållit transfereringen och är hushåll, fö-

1,9 miljarder kronor (9,6 procent), se vidare avretag, kommuner, utlandet samt ålderspensions-

snitt 5.5 Realekonomisk fördelning av statsbudsystemet. Hushåll innefattar enskilda personer,

geten. De ökade kostnaderna för assistansersättideella organisationer och föreningar tillhörande

ning beror dels på att fler personer beviljas hushållssektorn samt premiepensionssystemet.

ersättning, dels på att fler assistanstimmar bevil-

Till socialförsäkring har hänförts transfere-

jas per person. ringar som under 2009 hanterades av Försäk-

Bland transfereringar till hushåll har kostnaringskassan. Utöver ålderspensioner ingår bl.a.

derna för arbetsmarknad ökat med 11,7 miljarder ekonomisk trygghet för familjer och barn, er-

kronor. Arbetslöshetsersättningen har ökat med sättning vid arbetsoförmåga som sjukpenning,

5,8 miljarder kronor och aktivitetsstöd har ökat sjuk- och aktivitetsersättning, arbetsskade-

med 3,6 miljarder kronor. Arbetslösheten i deersättning samt vissa stöd till personer med

cember 2009 var 8,6 procent, en ökning med 2,2 funktionsnedsättning. Dessutom ingår bidrag till

procentenheter jämfört med december 2008. Erlandsting för läkemedelsförmånerna som utbe-

sättning vid ålderdom har minskat med talas av Socialstyrelsen.

0,3 miljarder kronor främst till följd av att antalet

personer med garantipension minskar och att även till hushåll och kommuner. Av beloppet avantalet personer med inkomstgrundad ålders- ser 9,4 miljarder kronor gårdsstöd, landsbygdspension ökar. åtgärder m.m. där medlen betalas ut av Statens

Inom ohälsoområdet har de sammanlagda jordbruksverk, och 1,3 miljarder kronor regional kostnaderna för sjukpenning, sjuk- och aktivi- utveckling som betalas ut av Tillväxtverket (fram tetsersättning fortsatt att minska. Kostnaden för till och med den 31 mars 2009 av Verket för sjukpenning minskade med 3,7 miljarder kronor näringslivsutveckling). (16 procent), vilket förklaras av att antalet sjukfall har fortsatt minska och sjukfallens längd Transfereringar till kommuner blivit kortare. Sjuk- och aktivitetsersättningen Transfereringarna till kommuner ökade totalt minskade med 0,9 miljarder kronor med 4,8 miljarder kronor. (1,5 procent). Antalet personer som uppbär er- De allmänna bidragen till kommuner ökade sättningen hade i december minskat med med 4 miljarder kronor. De innefattar den 6,2 procent jämfört med december 2008. Minsk- kommunalekonomiska utjämningen som nettoningen förklaras av att inflödet till sjukersättning redovisas på statsbudgeten varvid det generella minskat i takt med att antalet långtidssjukskrivna statsbidraget sammanförts med utjämningssyminskat och att fler personer lämnat sjukersätt- stemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsningen. Två tredjedelar av de som lämnade sjuk- utjämningsavgift från kommuner och landsting eller aktivitetsersättningen fyllde 65 år. Av reste- på sammanlagt 13,2 miljarder kronor redovisas rande del bedömdes merparten kunna stå till ar- under anslaget för kommunalekonomisk utjämbetsmarknadens förfogande, vilket var en ökning ning varför statsbidragen till kommunerna jämfört med 2008. Dessutom bidrog omfattande minskat med motsvarande belopp på statsbudregeländringar, bland annat att tidsbegränsad geten. I de allmänna bidragen till kommuner insjukersättning avskaffades. I december 2009 var går också mervärdesskatt för kommuner och ohälsotalet det lägsta på 10 år. landsting som nettoredovisas på statsbudgetens

Inom området ekonomisk trygghet för famil- inkomstsida. Samtidigt justeras statsbidragen till jer och barn ökade föräldraförsäkringen med en kommuner ned med motsvarande belopp. miljard kronor medan kostnaderna för barnbi- Kommunernas kompensation för ingående merdragen minskade något. Antal uttagna dagar i värdesskatt i icke skattpliktig verksamhet redoviföräldraförsäkringen har ökat med 1,2 procent sas på inkomsttitel, vilket minskar kommunbijämfört med 2008. Andelen föräldradagar ut- dragen och skatteintäkterna på statsbudgeten tagna av män har ökat från 21 till 22 procent med 44 miljarder kronor. I resultaträkningen har 2009 och detta har bidragit till att medelersätt- den kommunalekonomiska utjämningen och ningen per dag är högre än 2008. kommunmomsen bruttoredovisats, vilket inne-

Nettoöverföring till premiepensionssystemet bär att både transfereringar till kommuner och redovisas som en transferering till hushåll mot skatteintäkter är 57 miljarder kronor högre än i bakgrund av att systemet numera i national- statsbudgeten. räkenskaperna ses som en del av hushållssektorn Den kommunalekonomiska utjämningen till (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och kommuner och landsting har ökat med tilläggsupplysningar). Beloppet avser de social- 3,2 miljarder kronor. Anslagsnivån höjdes för avgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga 2009 med knappt 2,3 miljarder kronor, vilket ålderspensionsavgifter som överförts till premie- främst avser justeringar för det höjda grundavpensionssystemet, med avdrag för utbetalda draget för pensionärer samt utvidgningen av det premiepensioner (1,7 miljarder kronor), vilka in- nationella vaccinationsprogrammet. Bidrag till går i utbetalda ålderspensioner. influensapandemin förklarar en ökning på 1

miljard kronor. Transfereringar till företag Bidrag för läkemedelsförmånerna har ökat Transfereringar till företag har ökat marginellt med 0,7 miljarder kronor och till tandvårdsförmed 0,2 miljarder kronor. måner med 0,5 miljarder kronor.

Transfereringar finansierade med EU-medel På arbetsmarknadsområdet har anställningssom avser programperioden 2007–2013 uppgick stöd i form av nedsättningar av skatter minskat till 11 miljarder kronor 2009. Dessa avser till allra med 1,5 miljarder kronor. Bidrag till kommustörsta delen transfereringar till företag men nerna inom Skolverkets område ökade med

0,7 miljarder kronor bl.a. avseende stöd till Not 5 vuxenutbildningen. Ersättning vid sjukdom och Avsättning till/upplösning av fonder handikapp bland annat avseende rehabiliteringsgarantin inom hälso- och sjukvården har ökat Miljoner kronor 0,6 miljarder kronor. 2009 2008

Insättningsgarantifonden 1 643 1 464

Transfereringar till utlandet

Stabilitetsfonden 1 378 110 Bland transfereringar till utlandet har avgiften till

Kärnavfallsfonden 1 087 1 612 Europeiska unionen minskat med 12,3 miljarder

Försäkringskassans fonder 32 84 kronor. Avgiften redovisas här periodiserad till

Batterifonden 29 39 skillnad mot redovisningen på statsbudgeten. Den mervärdesskattebaserade avgiften är

Övriga fonder -78 -15 8,6 miljarder kronor lägre och den BNI-baserade avgiften är 3,2 miljarder kronor lägre än 2008. Summa 4 091 3 294 Minskningen beror främst på att ett nytt system för medlemsländernas avgifter har börjat tilläm- Avsättning till fonder i staten avser för 2009 pas 2009, vilket ger Sverige lägre avgifter jämfört främst Insättningsgarantifonden och Stabilimed tidigare system. Systemet gäller dessutom tetsfonden hos Riksgäldskontoret samt Kärnavretroaktivt från 2007, vilket gör att Sverige 2009 fallsfonden. har fått en återbetalning av tidigare inbetalda av- Avsättningen till Insättningsgarantifonden är gifter 2007–2009. Under 2009 återbetalades direkt kopplad till det ekonomiska resultatet i 3,2 miljarder kronor avseende 2007 och garantiverksamheten och har ökat med nära 3,4 miljarder kronor avseende 2008. Förutom 0,2 miljarder kronor under året. Fonden förvaldetta återbetalades 1,8 miljarder kronor till Sve- tas av Riksgäldskontoret. Intäkterna från banrige från överskott i EU:s budget för 2008. kernas avgifter steg med ca 0,3 miljarder kronor

Kostnaden för bistånd och andra internatio- som följd av att ersättningsnivån i insättnella bidrag genom Sida och Regeringskansliet ningsgarantin höjdes under hösten 2008 och att ökade med 1,2 respektive 0,6 miljarder kronor. alla inlåningskonton blev skyddade av garantin.

Den finansiella avkastningen är något lägre än Nettoöverföring till AP-fonderna föregående år. Någon nettoöverföring av inbetalda pensionsav- Stabilitetsfonden bildades 2008 och tillfördes gifter till AP-fonderna har inte skett 2009. Det då 15 miljarder kronor från anslag på statsbudberor på att för första gången på många år var geten. Under 2009 har garantiavgifter för de tre pensionsutbetalningarna större än avgifterna. första kvartalen 2009 tillförts fonden med drygt Posten är en nettopost vilken utgörs av skillna- 1,4 miljarder kronor. Därutöver har finansiella den mellan de medel som löpande erhålls från intäkter och kostnader påverkat avsättningen till Allmänna pensionsfonden vid utbetalning av ål- fonden marginellt. Den nya stabilitetsavgiften derspensioner och inbetalda pensionsavgifter kommer att börja faktureras banker och andra som överförts till AP-fonden. Ålderspensionssy- kreditinstitut 2010 och baseras på balansräkningstemet finansieras i första hand med ålderspen- arna per den 31 december 2009. sionsavgifter från arbetsgivare samt allmänna Avsättningen till Kärnavfallsfonden har minspensionsavgifter. Fram till 2008 översteg avgif- kat med drygt 0,5 miljarder kronor. Realisaterna pensionsutbetalningarna och nettot redo- tionsvinsterna vid försäljning av värdepapper är visades som en transferering till ålderspensions- högre än föregående år, men ränteintäkterna på systemet. För 2009 täcker inte avgifterna pen- reala placeringar är betydligt lägre som en följd sionskostnaderna vilket gör att medel från AP- av den lägre inflationen under 2009. Avgifterna fondens avkastning används och redovisas som från reaktorinnehavarna som bestäms årligen av intäkt av bidrag i statens resultaträkning (jämför regeringen, ökade med ca 0,2 miljarder kronor not 3). jämfört med föregående år.

Fondernas ändamål och vilka myndigheter

som redovisar olika fonder, framgår av not 42.

Not 6 Arbetsförmedlingen 501 452 Kostnader för personal Lunds universitet 484 392

Domstolsverket 421 419

Miljoner kronor

Göteborgs universitet 394 335 2009 2008

Banverket 379 411

Lönekostnader inklusive arbetsgivar- Karolinska institutet 369 251

avgifter

Kriminalvården 351 336

Affärsverk Luftfartsverket 1 947 1 877 Övriga personalkostnader Sjöfartsverket 630 705 Regeringskansliet 361 290 Svenska kraftnät 178 166 Försvarsmakten 338 283 Statens järnvägar 4 5 Rikspolisstyrelsen 192 280

Kriminalvården 150 140 Övriga myndigheter 27 823 26 895 Banverket 146 138 Summa lönekostnader inklusive Karolinska institutet 131 124 arbetsgivaravgifter 102 039 101 128 Uppsala universitet 120 113 Eliminering av arbetsgivaravgifter -23 874 -24 565 Stockholms universitet 117 95 Summa lönekostnader efter eliminering Arbetsförmedlingen 117 67

Försäkringskassan 690 664 Luftfartsverket 85 95 Skatteverket 661 612 Sjöfartsverket 22 35 Regeringskansliet 557 541 Svenska kraftnät 16 14

Statens järnvägar 0 0 soner, vilket är en lägre takt än de närmast före-

gående åren. Även inom Skatteverket har antalet

Övriga myndigheter 1 760 1 943 anställda minskat under året. Hos Arbetsför-

Summa övriga personalkostnader 3 872 3 928 medlingen har antalet anställda ökat med om-

kring 300 under året. Den stigande arbetslöshe-

Total summa kostnader för personal 104 410 99 040

ten och nya uppdrag från regeringen har gjort att

kompetensförsörjningen under året fokuserats Statens kostnader för personal ökade med

på att stärka personalresurserna i förmedlings- 5 miljarder kronor. Löner och pensionsutbetal-

verksamheten. ningar har ökat, men den viktigaste förklaringen

Vägverkets lönekostnader har minskat krafär att avsättningen för tjänstepensioner ökade

tigt beroende på de stora omstruktureringar av med anledning av större indexuppräkning av

verksamheten som gjorts och som fortsätter unpensionsskulden som följd av högre inflation

der 2010. Mer än 3 000 anställda vid Vägverkets under 2008.

tidigare affärsenheter har överförts till främst de

nybildade bolagen. Nära 600 medarbetare gick

Löner

över till Transportstyrelsen i början av 2009. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgi-

Även andra rationaliseringsåtgärder har genomvaravgifter ökade med 0,9 miljarder kronor,

förts. Totalt är antalet anställda vid myndigheten vilket motsvarar 0,9 procent. Lagstadgade arbets-

2 816 vid utgången av 2009, att jämföra med givaravgifter uppgick under 2009 för de flesta

6 593 vid utgången av 2008. anställda till 31,42 procent av lönesumman.

Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter,

Pensionskostnader

löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner

Kostnaderna för statens tjänstepensioner har och således inga kostnader för staten och har

ökat med 3,5 miljarder kronor, varav tjänstependärför eliminerats.

sionsrörelsen hos SPV står för ca 3 miljarder

Generellt är förändringarna av myndigheter-

kronor. I SPV:s pensionsrörelse är förändringen nas lönekostnader inte dramatiska. Eftersom ar-

av försäkringstekniska avsättningar betsgivaravgifterna var en procentenhet lägre än

10,2 miljarder kronor, vilket är 3,7 miljarder kro- 2008, blir den procentuella förändringen ca

nor högre än 2008. Jämfört med föregående år är 0,7 procent lägre vid oförändrad lön och antal

främst basbeloppsindexering betydligt högre anställda vilket begränsar utvecklingen av myn-

som följd av den relativt stora höjningen av prisdigheternas lönekostnader.

basbeloppet mellan 2008 och 2009. En mer de-

Försvarsmaktens lönekostnader har sjunkit

taljerad beskrivning av de faktorer som ingår i med ca 2 procent. Medelantalet anställda är i det

förändringen av pensionsavsättning finns i not närmaste oförändrat mellan 2008 och 2009, men

43. antalet anställda vid årets slut har ökat. Här finns

Myndigheternas pensionskostnader utgörs dock både avgångar och nyrekryteringar i

främst av premier för statens avtalsenliga tjänssamband med försvarets omstrukturering. Ut-

tepensioner, vilket innefattar avgifter till komgifter för avveckling av personal har minskat.

pletterande ålderspension (Kåpan) och

Rikspolisstyrelsens lönekostnad ökade med

individuell ålderspensionen (Iåp). drygt 2 procent. Nettoökningen av antalet poli-

Pensionspremierna påverkas av åldersser var drygt 800 eller drygt 4 procent under året

fördelningen och löneläget hos personalen vid och antalet poliser uppgick vid årsskiftet till över

11 respektive myndighet. Premier för avtals- 19 000. Antalet civilanställda minskade med ca

försäkringar betalas till och hanteras till största 50 personer.

delen av Statens pensionsverk och har därför

Vid Försäkringskassan minskade lönekostna-

eliminerats. Däremot hanteras den komden med ca 1,5 procent. Antalet anställda har

pletterande och individuella ålderspensionen av fortsatt minska under 2009, med ca 550 per-

särskilda organ som inte är myndigheter och

dessa avgifter elimineras därför inte. Detsamma

gäller också för några myndigheter som gör egna

pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa in-

11 Antalet anställda poliser i december 2009 var 19 144. I januari 2010

går ovan och elimineras inte.

anställdes ytterligare 803 personer för att påbörja praktiktjänstgöring vid polismyndigheterna.

På myndighetsnivån är det främst Försvars- ställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas maktens pensionskostnader som förändrats. De med myndighetens medel, ska ingå när antalet har sjunkit främst för att premierna till SPV årsarbetskrafter räknas fram. minskat. Under de föregående åren har För- Den arbetstid som inräknas ska vara den tid svarsmakten betalat stora belopp som engångs- som myndigheten utbetalt lön eller annan erpremier i samband med avveckling av personal. sättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till

heltidstjänster innebär att deltidsanställd perso- Övriga personalkostnader nal ingår i summa antal personer med den pro- Övriga personalkostnader utgörs av kostnader centandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöför personalutbildning, traktamenten m.m. De ring utgör. har sammantaget minskat marginellt. Under 2009 har antalet årsarbetskrafter mins-

kat motsvarande ca 3 000 personer. Den vik- I nedanstående tabell visas antalet årsarbetskraf- tigaste förklaringen är bolagiseringen av Vägverter vid de statliga myndigheterna under 2009 och kets affärsenheter. 2008.

Årsarbetskrafter

2009 2008

Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår räknat i antalet heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som bara är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som an-

Not 7 reskostnader avseende 2007 som återbetalades Kostnader för lokaler under 2008.

Kriminalvårdens lokalkostnader ökade med 90 Miljoner kronor miljoner kronor. Ökningen beror främst på 2009 2008 byggnationer vid anstalterna Saltvik och Väs-

naderna för Stockholms tingsrätt ökat som en Kriminalvården 1 050 959

följd av dubbla hyror som har betalats under ti- Lunds universitet 827 790

den för ombyggnation och renovering av rådhu- Försäkringskassan 736 775

set. Domstolsverket 696 633

Stockholms universitets lokalkostnader har Stockholms universitet 667 587

ökat med 80 miljoner kronor. Detta beror till Göteborgs universitet 616 603 stor del på en avsättning om 47 miljoner kronor

Skatteverket 544 535 med 50 miljoner kronor med anledning av att Arbetsförmedlingen 499 493 huvuddelen av Centrum för folkhälsa överfördes

från Stockholms läns landsting. Migrationsverket 439 415

Miljoner kronor

Banverket 223 223

2009 2008 Försvarets materielverk 190 187

Exportkreditnämnden

Malmö Högskola 174 180

Förändring i avsättningar för försäk- Vägverket 165 274 ringstekniskt beräknad risk i engage-

manget 1 529 1 926

Affärsverk Skadekostnader 275 50

Luftfartsverket 46 46 Utlösen självriskandelar 0 1

Sjöfartsverket 40 41 Förändring av försäkringstekniskt be-

Eliminering av inomstatliga

Riksgäldskontoret -8 25 lokalkostnader -4 385 -4 179

Summa 1 433 1 793 Summa 16 334 15 949

Under posten vissa garanti- och kreditkostnader Som kostnader för lokaler redovisas myndighe-

redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåters kostnader för hyrda lokaler. Redovisning ningsverksamhet som inte redovisas bland per myndighet görs brutto och inkluderar hyra transfereringar. Kostnaderna skiljs från övriga till andra statliga myndigheter. Elimineringarna driftkostnader eftersom de kan variera kraftigt utgörs av myndigheternas lokalkostnader som

mellan åren och därför stör jämförelser mellan betalas till Fortifikationsverket och Statens fas-

åren samtidigt som de har en annan karaktär än tighetsverk.

de flesta myndigheters driftkostnader i övrigt.

Försvarsmaktens lokalkostnader ökade med Exportkreditnämndens kostnader för Föränd- 162 miljoner kronor. Därav kan omkring ring i avsättningar för försäkringstekniskt beräk- 140 miljoner kronor hänföras till krediterade hy- nad risk i engagemanget har minskat med

397 miljoner kronor och förändring av försäk- Försvarsmakten 1 022 2 735 ringstekniskt nettovärde på skadefordringar har Rikspolisstyrelsen 649 679 ökat med 373 miljoner kronor sedan föregående Fortifikationsverket 546 531 år. Skadekostnaderna har ökat med 225 miljoner Vägverket 530 2 668 kronor, huvudsakligen avseende skadeersätt-

Kriminalvården 405 386 ningar och kostnader för skadeförebyggande lea-

Karolinska institutet 328 345 sing.

Uppsala universitet 297 259 Statens bostadskreditnämnd redovisar en Statens fastighetsverk 265 236

kostnadsreduktion vid minskning av

Lunds universitet 261 227 avsättningar för garantier, vilket i huvudsak

Göteborgs universitet 186 164 beror på lägre marknadsvärden och att

Sveriges lantbruksuniversitet 173 184 garantistocken minskat jämfört med 2008.

Riksgäldskontoret redovisar en förändring i Stockholms universitet 171 161 reservering för förväntade garantiförluster Transportstyrelsen 147 inklusive omvärdering av garantifordringar med Kungl. Tekniska högskolan 145 125 8 miljoner kronor. Skatteverket 144 156

Övriga myndigheter 2 626 2 608

Not 9

Summa varor 23 358 26 141

Övriga driftkostnader

Affärsverk, övrig drift – varor och

Miljoner kronor

tjänster

2009 2008

Rikspolisstyrelsen 232 209 Transportstyrelsen 1 037 -

Myndigheten för samhällsskydd och

Arbetsförmedlingen 609 585

Övriga driftkostnader - varor

Skatteverket 86 106 Försvarets materielverk 10 952 11 244

Uppsala universitet 83 74 Banverket 4 511 3 433

Migrationsverket 82 82

Linköpings universitet 77 68 Både Banverket och Vägverket har aktiverat

mer investeringar i anläggningstillgångar i egen

Affärsverk regi än föregående år. De ökade aktiveringarna

Svenska kraftnät 280 252 avser järnvägsanläggningar, produktionsan-

läggningar och väganläggningar. Aktiveringarna Luftfartsverket 250 236

för Banverket och Vägverket innebär att kostna- Sjöfartsverket 56 73

der för köp av varor och tjänster avseende pro- Statens järnvägar 11 5

duktion av väg- och bananläggningar förs bort

från resultaträkningen och tas upp som inve- Övriga myndigheter 1 549 1 629

steringar i balansräkningen. Försvarsmaktens

Summa övriga driftkostnader -

aktiveringar har minskat.

reparationer, diverse m.m. 11 606 10 296

Not 10

Aktivering utveckling av anläggnings- Avskrivningar och nedskrivningar

tillgångar i egen regi

Banverket -13 284 -11 504 Miljoner kronor

Vägverket -10 817 -8 752 2009 2008

Försvarsmakten -7 038 -9 717

Försvarsmakten 6 828 8 164 Försäkringskassan -372 -518

Vägverket 4 022 3 983 Skatteverket -276 -180

Banverket 2 760 2 620 Sjöfartsverket -122 -142

Rikspolisstyrelsen 797 836 Transportstyrelsen -97 -

Fortifikationsverket 662 616

Försäkringskassan 651 626 Övriga myndigheter 1 183 1 063

Statens fastighetsverk 337 310

Summa aktivering utveckling av an-

Myndigheten för samhällsskydd och

läggningstillgångar i egen regi -30 823 -29 750

beredskap 284 - Eliminering av inomstatliga transaktio-

Skatteverket 284 244

ner -18 181 -15 848 Domstolsverket 243 233

Total summa övriga driftkostnader 72 737 69 315

Lunds universitet 227 228

Regeringskansliet 208 185

Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas

Uppsala universitet 204 215 köp av tjänster, varor, reparationer och diverse

andra driftkostnader. Elimineringarna avser köp

av varor och tjänster mellan myndigheterna. Affärsverk

Vägverkets ökade kostnader för tjänster beror Luftfartsverket 1 174 1 517

främst på en ökning av entreprenadtjänster i och Svenska kraftnät 470 439

med bolagiseringen av Vägverkets produktions- Sjöfartsverket 142 141

enheter. Tidigare utfördes dessa tjänster i egen

regi. Övriga myndigheter 3 171 3 342

Banverkets ökade kostnader avseende tjänster

Summa 22 464 23 699

beror till största del på en ökning av entrepre-

nadtjänster.

Försvarsmaktens avskrivningar avser främst be- Försvarsmaktens ökade kostnader för tjänster redskapsinventarier som stridsfordon, självgå-

avser ökade kostnader för konsulter och andra

ende pjäser, fartyg och båtar. Avskrivningarna externa tjänster. Försvarsmaktens minskade

har minskat med 1,3 miljarder kronor kostnader för varor beror i huvudsak på en kor-

(16,4 procent) under det senaste året. rigering av värderingspriset för en viss typ av

Anledningen är att man sedan 2008 har tagit bort ammunition.

totalt 42 flygplan från verksamheten. Dessa Försvarets materielverks minskade kostnader monteras ned och av delarna monteras sedan,

för varor beror på färre leveranser av Jas 39 Gri-

tillsammans med nya delar, flygplan med bättre pen och helikopter 14. Även kostnader för

förmåga. Ett antal JAS 39 A/B byggs om till JAS tjänster för materielförsörjning och inhyrda

39 C/D på detta sätt. Under tiden genererar konsulter har minskat.

dessa tillgångar inga avskrivningskostnader.

väganläggningar och järnvägsanläggningar.

Lernia AB -27 5

Almi Företagspartner AB -81 15

Not 11

Swedfund International AB -92 76

Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag

Green Cargo AB -174 6

Innovationsbron AB -413 -224

Miljoner kronor

2009 2008

Övriga dotterföretag inom Kammarkolle-

Resultat från andelar i dotterföretag

giet -1 1

Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB 951 424

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB

Resultatet för LKAB har försämrats med Det är främst lägre resultat från intressebolag 6,9 miljarder kronor, vilket främst förklaras av och ökade skattekostnader som förklarar minskade intäkter på grund av lägre priser och skillnaden. volymer för järnmalm. Nordiska Investeringsbanken NIB har för-

Sveaskog har förbättrats med 0,5 miljarder bättrat sitt resultat med 2,0 miljarder kronor. kronor trots minskad nettoomsättning. Orsaken Det är främst resultatet från finansiella instruär bl.a. en ökad positiv värdeförändring av skog ment som förstärkts. Resultatet för 2009 avser samt kostnadsbesparingar. endast januari t.o.m. augusti.

AB Svensk Exportkredit har förbättrat resul- SAS har förbättrat sitt resultat med tatet med 1,6 miljarder kronor främst på grund 0,7 miljarder kronor trots minskade intäkter. av att orealiserade värdeförändringar på Förändringen förklaras främst av att föregående finansiella tillgångar förbättrats med år belastades av kostnader i samband med av- 1,4 miljarder kronor. vecklingen av Spanair.

Akademiska hus har 0,2 miljarder kronor Svenska kraftnäts intressebolag har minskat högre resultat. Värdeförändringar på fastigheter resultatandelen med 1,0 miljard kronor. är mindre negativa, vilket förbättrat resultatet Minskningen beror på att föregående års resultat med 1,0 miljard kronor. Detta har dock inkluderar Nord Pool ASA:s realisationsvinster utjämnats av en ökad skattekostnad med vid avyttring av clearing- och konsultverksamhet 0,9 miljarder kronor. samt aktier i tyska elbörsen EEX.

Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB har förbättrat resultatet med 0,5 miljarder kro- Not 12 nor, vilket främst beror på förbättrat räntenetto Nettokostnad för statsskulden och ökat resultat av finansiella poster.

Resultatet för Apoteket Omstrukturering AB Miljoner kronor har försämrats med 0,2 miljarder kronor främst 2009 2008 som en följd av 0,7 miljarder kronor i ökade Finansiella intäkter för förvaltning av kostnader inför omregleringen av apoteksmark- statsskulden naden. Ränteintäkter avseende upplåning i

Resultatet för SJ AB har minskat med svenska kronor 15 351 16 010 0,1 miljarder kronor, vilket främst beror på det Ränteintäkter avseende upplåning i

utländsk valuta 8 071 11 417 intäktsbortfall som följt av att Öresundstrafiken

Intäktsförda, preskriberade obligationer övertagits av DSB First.

m.m. 50 22 SVEDAB redovisar en förlust på 0,3 miljarder Överkurs vid emission (netto) 5 826 6 512

kronor, vilket dock inte redovisas som resultat-

Orealiserade valutavinster (netto) 30 088 andel så länge det egna kapitalet är negativt.

Realiserade valutavinster (netto) - 6 497

Resultatet i Svenska Spel AB behandlas inte som resultat från andelar utan redovisas som Summa finansiella intäkter för förvalt-

ning av statsskulden 59 386 40 458

skatteintäkt i samband med utdelning till staten.

Resultatandelen från Systembolaget har ökat

Finansiella kostnader för förvaltning

med 0,2 miljarder kronor. Andelen har reduce-

av statsskulden

rats med respektive års betalda utdelning på

Räntekostnader avseende upplåning i 0,2 miljarder kronor respektive 0,9 miljarder

svenska kronor 36 986 55 025 kronor, som i stället betraktas som en

Räntekostnader avseende upplåning i skatteintäkt. Resultatet innan denna omföring utländsk valuta 12 253 20 780 har minskat med 0,4 miljarder kronor till en

Realiserade kursförluster (netto) 1 573 4 726 vinst med 0,3 miljarder kronor.

Realiserade valutaförluster (netto) 13 905 - Specialfastigheter Sverige har förbättrat re- Orealiserade valutaförluster (netto) - 35 712

sultatet med 0,4 miljarder kronor till en vinst

Provisioner till banker m.fl. 164 125 med 0,3 miljarder kronor, vilket till största delen beror på en mindre negativ värdeförändring av

Summa finansiella kostnader för för-

fastigheterna än föregående år.

valtning av statsskulden 64 881 116 368

Resultatet från TeliaSonera har minskat med

Nettokostnad för förvaltning av stats-

0,1 miljarder kronor till 7,0 miljarder kronor.

skulden 5 495 75 910

Finansiella intäkter och kostnader för förvalt- Finansiella intäkter redovisade av Kammarning av statsskulden redovisas av Riksgäldskon- kollegiet avser Riksbankens inlevererade övertoret. De innefattar även intäkter respektive skott på 5,9 miljarder kronor samt 1,1 miljarder kostnader för skuldskötselåtgärder. kronor avseende utdelning från Nordea Bank.

Nettokostnaden för statsskulden (räntor, Utdelningen från Nordea Bank redovisades föreöver- och underkurser och valutakurs- gående år av Regeringskansliet. förändringar m.m.) uppgick till 5 miljarder Centrala studiestödsnämndens finansiella inkronor, vilket innebär att nettokostnaden mins- täkter avser bl.a. räntor på studielån. kat med 70 miljarder kronor. Den viktigaste för- Skatteverket redovisar räntor i skattekontosyklaringen till minskningen är orealiserade stemet. valutavinster på 30 miljarder kronor, vilket ska Kärnavfallsfondens intäkter omfattar huvudjämföras med orealiserade förluster på 36 sakligen realisationsvinster vid avyttring av miljarder kronor 2008. Den svenska kronan har statsobligationer samt bostadsobligationer. varit lågt värderad under året men förstärktes Vägverket redovisar en reavinst i samband mot slutet av året, vilket förklarar de oraliserade med bolagisering av Vägverket produktion och valutavinsterna eftersom skulder i utländsk Vägverket konsult. valuta värderas till bokslutsdagens kurs. Regeringskansliet redovisade föregående år

Räntekostnaderna avseende upplåning i reavinster i samband med försäljning av Vin och svenska kronor minskade med 18 miljarder kro- Sprit och OMX med 48,5 miljarder kronor samt nor. De realiserade valutaförlusterna uppgick till utdelning från Nordea Bank med 2,4 miljarder 14 miljarder kronor att jämföra med realiserade kronor. valutavinster på 6 miljarder kronor föregående De finansiella intäkterna hos Statens järnvägar år. utgörs bl.a. av ränteintäkter på långfristiga vär-

depappersinnehav samt på leasingtillgångar (lok, Not 13 färjor och fordon i egen förvaltning).

Övriga finansiella intäkter Not 14

Miljoner kronor Övriga finansiella kostnader

2009 2008

Miljoner kronor

Kammarkollegiet 7 084 3 708

2009 2008 Centrala studiestödsnämnden 4 414 3 874 Skatteverket 2 513 2 606 Exportkreditnämnden 517 25 Kärnavfallsfonden 1 179 281 Kärnavfallsfonden 271 107 Vägverket 597 2 Banverket 196 82 Regeringskansliet 422 51 037 Riksgäldskontoret 137 0 Försäkringskassan 135 160 Regeringskansliet 51 787 Exportkreditnämnden 127 891 Banverket 112 18 Affärsverk

De finansiella intäkterna och kostnaderna för Exportkreditnämndens finansiella kostnader avförvaltning av statsskulden redovisas i not ser huvudsakligen kursdifferenser och beräknade 12 Nettokostnad för statsskulden. kursförluster för premier.

Kärnavfallsfonden redovisar realisationsför- Försäkringskassans balanserade utgifter avser luster vid avyttring av statsobligationer och bo- utveckling av IT-system, varav IT-stöd för det stadsobligationer. nya pensionssystemet samt följdreformer till

Banverkets finansiella kostnader avser huvud- detta utgör den största delen. Därutöver utsakligen finansiella avgifter för Botniabanan vecklar Försäkringskassan IT-stöd för ärende- (180 miljoner kronor). hantering inom andra försäkringsområden samt

Riksgäldskontorets övriga finansiella kostna- inför erforderlig ny infrastruktur för IT. der avser Stabilitetsfonden. Försvarsmaktens post avser i huvudsak ut-

Regeringskansliet redovisade föregående år en veckling av ett integrerat resurs- och ekonomireaförlust på 698 miljoner kronor avseende för- ledningssystem (Prio). säljning av Civitas Holding samt räntekostnader Skatteverkets post avser utgifter för utveckavseende avveckling av Barsebäck 2 med ling av IT-system. Under 2009 har flera stora 53 miljoner kronor. projekt färdigställts och tagits i produktion,

Affärsverket Statens järnvägars finansiella vilket förklarar ökningen mellan åren. De största kostnader består bl.a. av skulduppräkning på lea- projekten är Taxeringsförnyelse och sing och räntor på leasingskulder på lok och Folkbokföring. vagnar.

I noten redovisas finansiella kostnader brutto. Not 16 Några myndigheter har aktiverat räntekostnader Rättigheter och andra immateriella i samband med anläggningsprojekt, eftersom anläggningstillgångar räntan är en del av de utgifter för att bygga anläggningen som tas upp som tillgång. Miljoner kronor

2009 2008

Myndigheten för samhällsskydd och 4.5.2 Noter till balansräkningen beredskap 146 -

Transportstyrelsen 98 - Not 15 Försäkringskassan 74 74

Balanserade utgifter för utveckling

Rikspolisstyrelsen 59 81 Socialstyrelsen 34 14

Miljoner kronor

Fortifikationsverket 28 34 2009 2008

Krisberedskapsmyndigheten - 129 Försäkringskassan 1 564 1 565 Försvarsmakten 992 756

Affärsverk Skatteverket 676 417

Svenska kraftnät 98 104 Rikspolisstyrelsen 327 342

Sjöfartsverket 13 12 Verket för högskoleservice 157 169

Luftfartsverket 12 9 Kronofogdemyndigheten 155 100 Försvarets radioanstalt 119 77

Övriga myndigheter 376 424 Statens pensionsverk 114 125

Summa 938 881

Lantmäteriet 108 80 Migrationsverket 100 56

Under posten Rättigheter och andra immateri-

ella anläggningstillgångar redovisas i första hand Affärsverk köpta IT-system och program. Svenska kraftnät 186 169 Myndigheten för samhällsskydd och bered- Sjöfartsverket 11 28 skaps tillgångar avser investeringar avseende det

gemensamma radiokommunikationssystemet Övriga myndigheter 1 471 1 312 Rakel samt växlar och annan immateriell radio-

kommunikationsutrustning. Myndigheten bil-

Summa 5 980 5 196

dades 2009 då en stor del av verksamheten

överfördes från Krisberedskapsmyndigheten.

Under posten Balanserade utgifter för utveck-

Posterna för Rikspolisstyrelsen, Försäkringsling redovisas främst egenutvecklade IT-system

kassan och Transportstyrelsen består till största och program.

delen av licenser inom IT-verksamheten. Trans- Not 19 portstyrelsen bildades 2009 och övertog då verk- Statliga järnvägsanläggningar samhet från bl.a. Luftfartsstyrelsen och Vägverket. Miljoner kronor

Affärsverket Svenska kraftnäts post består av 2009 2008 markrättigheter i form av servitut och lednings- Banverket 79 051 72 418 rätter samt nyttjanderättigheter för optoförbin-

Summa 79 051 72 418

delser.

Banverket redovisar investeringar i järnvägsan-

Not 17

läggningar. Anskaffningskostnad för mark för

Förskott avseende immateriella

järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för

anläggningstillgångar

järnvägsanläggningen. Sedan 2008 tillämpar Ban-

verket differentierade avskrivningstider på samt-

Miljoner kronor

liga järnvägsanläggningar. 2005 2008

Värdet av järnvägsanläggningar som har fär- Övriga myndigheter 0 11 digställts under året uppgår till 2 295 miljoner Summa 0 11 kronor. Därutöver har etapp 2 av Botniabanan

tillförts ett anläggningsvärde med 6 750 miljoner Förskott i samband med investeringar i immate- kronor eftersom etapp 2 har tagits i bruk under riella anläggningstillgångar förekommer endast i året. liten omfattning i staten. Pågående större investeringsprojekt avser Ha-

parandabanan, som kommer att möjliggöra tung Not 18 godstrafik mellan Finland och Sverige, citytun- Statliga väganläggningar neln i Malmö samt citybanan som kommer att

fördubbla spårkapaciteten genom Stockholm.

Miljoner kronor

2009 2008 Not 20

Byggnader, mark och annan fast egendom

Vägverket 102 994 102 586

Summa 102 994 102 586

Miljoner kronor

2009 2008 Vägverket redovisar investeringar i statliga väg-

der året och före 2009 är bl.a. Norra länken i Stockholm, utbyggnaden av E6 genom Bohuslän

Affärsverk norr om Uddevalla, samt Västerhaninge - Ny-

Luftfartsverket 9 867 10 219 näshamn på väg 73. Som en del av regeringens

Sjöfartsverket 1 025 1 005 utpekade närtidssatsning har Umeå-projektet på

Svenska Kraftnät 201 200 E4/E12 och Hjulsta–Kista på E18 i Stockholm startat under året.

Övriga myndigheter 1 053 1 036

Fem objekt med en kostnad på över 100 miljoner kronor vardera har öppnats för Summa 41 969 42 182 trafik under året. Dessa objekt representerar en

Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens investeringsvolym på 1 034 miljoner kronor och deras totala längd är 95,3 km. Under året har fasta egendom som regeringen bestämmer.

Större delen av fastigheterna tillhör det natio- 55 objekt med en kostnad på mellan 10 och 99 miljoner kronor färdigställts. Den totala nella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de

kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, natiokostnaden var omkring 1 721 miljoner kronor.

nalteatrarna, museerna, regeringens byggnader,

landshövdingarnas residens och ambassadbygg-

nader i utlandet. De markegendomar som redo-

visas av Statens fastighetsverk består till stora Not 21

delar av markområden väster om odlingsgränsen Förbättringsutgifter på annans fastighet

i Västerbottens och Norrbottens län samt ren-

betesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Miljoner kronor

Sverige förvaltas ett antal kungsgårdar som av 2009 2008

kulturhistoriska skäl ägs av staten. Årets inve- Rikspolisstyrelsen 773 777

steringar uppgår till 406 miljoner kronor. Om-

Försvarsmakten 304 304 och tillbyggnader har genomförts till ett värde av

Regeringskansliet 232 193 398 miljoner kronor, där det största projektet

Kungl. Tekniska högskolan 173 210 avser ombyggnad av hotell Boställshusen på

Göteborgs universitet 144 144 Skeppsholmen.

Stockholms universitet 141 149 Fortifikationsverket förvaltar fastigheter av-

Skatteverket 108 54

sedda för försvarsändamål. Under året har inve-

Kriminalvården 103 117 steringar gjorts med 479 miljoner kronor. Större

projekt är en utbildningsanläggning för strid i Lunds universitet 91 98

bebyggelse i Kvarn/Motala, tvätthall för fordon, Domstolsverket 84 78

flygplan m.m. i Malmen/Linköping, logistikför- Umeå universitet 79 84

råd i Boden och taxibana för flyg på Kallax flyg- Försvarets materielverk 78 64

plats i Luleå.

Naturvårdsverket redovisar främst national- Övriga myndigheter 1 242 1 095

parker och naturreservat. Dessa är dock i många

Summa 3 552 3 367

fall upptagna till ett lågt värde. Under 2009 har

värdet av marken ökat med ca 450 miljoner

Förbättringsutgifter på annans fastighet avser kronor vilket främst avser investeringar i mark-

sådana utgifter som myndigheten har haft för att inköp för bildande av naturreservat och natio-

anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, nalpark.

exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldrag- Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdagsningar för nätverk, larmanordningar samt repa-

byggnaderna och ombyggnader och förbätt-

rationer och underhåll om utgifterna uppgått till ringar under året är förhållandevis små.

väsentliga belopp.

Luftfartsverkets redovisar de flygplatser som

Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser staten äger med byggnader, fältanläggningar, el-

diverse om- och tillbyggnationer av polislokaler anläggningar och teleanläggningar som de vikti-

runt om i landet. gaste delarna. Av- och nedskrivningarna har un-

der året varit något högre än nyinvesteringarna.

Not 22 Luftfartsverket redovisar huvudsakligen for-

Maskiner, inventarier, installationer m. m. don och maskiner under denna post.

Miljoner kronor Not 23 2009 2008 Pågående nyanläggningar

Vägverket 804 1 305 Fortifikationsverket 632 717 Banverket 741 796 Statens fastighetsverk 565 325 Domstolsverket 695 684 Kustbevakningen 427 111 Regeringskansliet 580 544 Kriminalvården 380 121

Kriminalvården 427 388 Luftfartsverket 738 678

Luftfartsverket 1 009 974 Banverkets pågående större investeringsprojekt

Sjöfartsverket 635 650 avser citytunneln och ombyggnad av Malmö

Statens järnvägar 241 651 bangård, citybanan i Stockholm, Ådalsbanan,

Götalandsbanan, Haparandabanan och Pajala-

projektet. Övriga myndigheter 4 961 5 474

Som Vägverkets pågående större investerings-

Summa 22 716 23 309

projekt räknas Norra länken i Stockholm, ut-

byggnaden av E6 genom Bohuslän norr om Ud- Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner,

devalla samt närtidssatsningar i Umeå avseende installationer, bilar, fartyg, flyg och andra trans-

E4/E12 och Hjulsta – Kista på E18 i Stockholm. portmedel är exempel på tillgångar som redovi-

sas under denna post. Även tillgångar som inne-

Not 24

has genom finansiell leasing ingår.

Beredskapstillgångar

Kustbevakningens tillgångar har ökat med

275 miljoner kronor. Under året har bland annat

Miljoner kronor

ett större fartyg nyanskaffats.

2009 2008

Vägverkets tillgångar består förutom av ma-

Försvarsmakten 97 552 94 837 skiner och inventarier för verksamheten även av

färjor bokförda till 442 miljoner kronor. Minsk- Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap, räddningstjänst- och varningen under året beror på att affärsenheterna

ningsmateriel m.m. 492 - Vägverket produktion och Vägverket Konsult

Socialstyrelsen, läkemedel och ombildats till statliga bolag. sjukvårdsförnödenheter 277 268

Myndigheten för samhällsskydd och

Statens räddningsverk - 592 beredskap bildades 2009 och har övertagit

tillgångar från bl.a. Statens räddningsverk och

Övriga myndigheter 31 161 Krisberedskapsmyndigheten.

Summa 98 352 95 858

Svenska kraftnäts tillgångar består till största

delen av ställverksutrustningar, kraftledningar,

Beredskapstillgångar avser tillgångar både för cisjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoverk-

vil och militär beredskap. samhet samt tele- och informationssystem.

Posten omfattar främst Försvarsmaktens till- Kustbevakningens post avser förskott för gångar för militär beredskap. Tillgångar för civil fartygsprojekt. Minskningen mellan åren beror beredskap omfattar t.ex. läkemedel, fordon samt på att fartyg aktiverats som anläggningstillgång medicinsk utrustning. samt överförts till pågående nyanläggning.

Försvarsmakten delar in sina beredskapstill- Försvarets materielverks post avser främst gångar i dels beredskapsinventarier, dels bered- förskott till FMS, Foreign Military Sales. skapsvaror, vilka redovisas som anläggningstillgångar. Beredskapsinventarierna uppgår till 81,8 Not 26 miljarder kronor och utgörs av t.ex. flygplan, Andelar i dotter- och intresseföretag fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reservmateriel och bekläd- Andelar i dotterföretag nadsmateriel uppgår till 15,7 miljarder kronor.

Årets ökning med 2,5 miljarder kronor avser i Miljoner kronor stort sett Försvarsmakten. Nyanskaffning av 2009 2008 militära beredskapsinventarier uppgår till Vattenfall AB 135 620 129 861 6,5 miljarder kronor och av- och nedskrivningar

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 25 375 25 218 uppgår till 6,3 miljarder kronor. Anskaffningen

Akademiska Hus AB 24 477 24 462 innefattar bl.a. två korvetter till marinen och

Sveaskog AB 17 898 16 087 modifiering av och kringutrustning till JAS 39

AB Svensk Exportkredit 13 455 10 215 Gripen. Under året har försäljningar och

Posten Norden AB 8 052 utrangeringar genomförts för 0,1 miljarder kro-

Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag nor. Beredskapslagret har ökat med 2,6 miljarder

SBAB 7 377 6 432 kronor, bl.a. som en följd av korrigerat värde-

Almi Företagspartner AB 6 170 6 251 ringspris för viss typ av ammunition.

Specialfastigheter Sverige AB 4 772 4 789 Myndigheten för samhällsskydd och SJ AB 4 306 4 058

beredskap har övertagit beredskapstillgångar från

Apoteket Omstrukturering AB (Apoteket Statens räddningsverk och Krisberedskaps-

AB) 4 026 3 858 myndigheten. Tillgångarna består av materiel för

Jernhusen AB (AB Swedcarrier) 3 611 3 113 räddningstjänst, andningsskydd och anläggning-

Fouriertransform AB 3 008 3 000 ar för varningssignaler.

Swedfund International AB 2 674 2 078

Socialstyrelsens beredskapstillgångar avser läkemedel och sjukvårdsförnödenheter. Systembolaget AB 2 213 2 069

Teracom AB 1 685 1 666 Not 25 Green Cargo AB 1 393 1 482 Förskott avseende materiella Svevia AB 1 316 1 anläggningstillgångar Samhall AB 1 231 1 256

Vasallen AB 1 201 1 024

Miljoner kronor

RISE Research Institutes of Sweden

Under denna post redovisas de förskott som SweRoad (Swedish National Road Con-

av järnvägsanläggningar. Vägverkets post består Arlandabanan infrastructure AB (A-Ba-

nan Projekt AB) 10 10 främst av förskott avseende väganläggningar.

3,2 miljarder kronor, vilket främst förklaras av Svensk-Danska Broförbindelsen AB

årets resultat på 1,7 miljarder kronor samt om- (SVEDAB) 0 0

värdering av finansiella tillgångar på 1,3 miljarder IMEGO AB - 14

kronor.

Posten Nordens emission av nytt kapital har Affärsverk

inneburit en ökning av kapitalandelen med Luftfartsverket – LFV Holding AB 187 179

7,2 miljarder kronor. Övrig förändring av kapi- Svenska kraftnät – SwePol Link AB m.fl. 138 118

talandelen motsvaras främst av årets resultatan-

del på 1,0 miljarder kronor. Övriga andelar 308 351 SBAB har ökat i värde med 0,9 miljarder kro- Summa 274 128 261 933 nor som en följd av årets resultat på 1,0 miljarder

kronor.

SJ AB har ökat med 0,3 miljarder kronor, vil- Med dotterföretag avses företag där statens ägar-

ket väsentligen avser årets resultat på andel överstiger 50 procent.

0,5 miljarder kronor samt utdelning av

Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade

0,2 miljarder kronor. egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per

Apoteket har ökat med 0,2 miljarder kronor. den 31 december 2009, utom i några fall då

Årets resultat uppgår till 0,5 miljarder kronor senaste delårsbokslut använts.

och utdelningen till 0,2 miljarder kronor.

Andelar i dotterföretag har ökat med

Uppgifterna avser Apoteket AB. 12,2 miljarder kronor.

Andelsvärdet i Jernhusen AB har ökat med

Ökningen av andelsvärdet för Vattenfall AB

0,5 miljarder kronor, vilket beror på fusionen uppgår till 5,8 miljarder kronor, vilket huvud-

med Swedcarrier AB samt utdelning av sakligen förklaras av periodens vinst på

0,1 miljarder kronor. 12,9 miljarder kronor. Utdelning av 6,9 miljarder

I samband med att verksamhet förts över från kronor har minskat andelsvärdet. Negativa om-

Vägverket till Svevia AB har bolaget övertagit räkningsdifferenser för verksamhet i utlandet på

tillgångar och skulder genom en apportemission 10,7 miljarder kronor har delvis utjämnats av po-

på 1,2 miljarder kronor. sitiv påverkan från valutasäkring av utländskt

Vectura Consulting AB har övertagit verkeget kapital på 6,0 miljarder kronor. Omräk-

samhet från Vägverket och Banverket och i samningsdifferenserna har uppstått när balansräk-

band med detta genomfört en apportemission på ningar i utländska dotterbolag räknats om till

0,4 miljarder kronor. svenska kronor. Kassaflödessäkring har medfört

Preaktio AB har minskat med 2,9 miljarder en ökning med 3,8 miljarder kronor. Kassaflö-

kronor, vilket avser utdelning till staten. dessäkringen avser huvudsakligen orealiserade

Swedfund International AB har erhållit ett värdeförändringar av el-derivat som används för

aktieägartillskott på 0,6 miljarder kronor, vilket prissäkring av framtida försäljning.

medfört en ökning av andelsvärdet med samma

LKAB:s resultat för året uppgår till

belopp. 0,7 miljarder kronor, vilket bidragit till andels-

Posten AB har fusionerats med Post Danvärdets ökning med 0,2 miljarder kronor. Kassa-

mark AB A/S till Posten Norden AB. Posten flödessäkringar och marknadsvärdering av finan-

AB har delat ut 1,4 miljarder kronor innan fusiella instrument har ökat värdet med

sionen. 2,2 miljarder kronor. En utdelning på

Innehavet i SVEDAB har skrivits ned till noll i 2,8 miljarder kronor har reducerat värdet.

enlighet med kapitalandelsmetoden eftersom

Andelsvärdet för Akademiska Hus AB är

SVEDAB-koncernens egna kapital uppgår till oförändrat mellan åren. Betald utdelning av

minus 1,4 miljarder kronor. Efter övergång till

redovisning enligt IFRS täcks moderbolaget Marknadsvärdet på statens aktier i SAS AB SVEDAB:s förlust av balanserade vinstmedel uppgår till 2,1 miljarder kronor. och bolaget behöver därför inte något aktieägar- Svenska kraftnäts intressebolag har minskat tillskott. med 1,2 miljarder kronor, främst avseende ut-

Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktie- delning till staten. kapital och reservfond (värdet uppgår till 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll Andelar i dotter- och intresseföretag – totalt miljoner kronor). Resultatet tillförs som en skatteintäkt när utdelning betalas till staten. Miljoner kronor

2009 2008

Andelar i intresseföretag

Summa andelar i dotterföretag 274 128 261 933

Summa andelar i intresseföretag 61 140 59 084

Miljoner kronor

Riksbankens grundfond 1 000 1 000 2009 2008

Miljoner kronor

Affärsverk

2009 2008

Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. 276 1 466 Luftfartsverket - Nordic Airport Properties KB m.fl. 30 15 Kärnavfallsfonden, bostadsobligationer 18 103 - Summa 61 140 59 084 Statens aktier i Nordea Bank AB 10 029 4 419

Exportkreditnämnden, obligationer 3 212 2 472

Andelar i intresseföretag är 2,1 miljarder kronor Kammarkollegiet, Europeiska högre än föregående år främst på grund av att investeringsbanken EIB 1 677 1 677 andelen i TeliaSonera ökat i värde med Kammarkollegiet, Europeiska

utvecklingsbanken EBRD 1 040 1 040 1,9 miljarder kronor. Andelsvärdet i TeliaSonera har påverkats positivt med 7,0 miljarder kronor Kammarkollegiet, Världsbanken IBRD 593 593 av andelen i årets resultat och negativt av Karolinska institutet, aktier, 2,2 miljarder kronor i valutakursdifferenser. andelar och obligationer 277 247 Utdelning av 3,0 miljarder kronor till staten har Kammarkollegiet, Europarådets

utvecklingsbank CEB 34 34 minskat värdet med motsvarande belopp. Marknadsvärdet på statens aktier i TeliaSonera uppgick vid årsskiftet till 86,8 miljarder kronor. Affärsverk

Nordiska Investeringsbanken har ökat med Statens järnvägar 4 001 4 157 0,8 miljarder kronor främst hänförligt till periodens resultat. Övriga myndigheter 253 253

SAS genomförde en nyemission våren 2009, i Summa 39 219 14 892 vilken staten tecknade aktier till ett värde av 1,3 miljarder kronor. Statens ägarandel är

Den största förändringen av värdepappersinneoförändrat, 21,4 procent. Statens kapitalandel

haven avser Kärnavfallsfonden som, efter ändökade till följd av detta. Det negativa resultatet i rade placeringsregler under året, placerat en stor SAS minskade dock kapitalandelen med del av fondmedlen i bostadsobligationer. 0,6 miljarder kronor. Sammantaget ökade Statens aktier i Nordea redovisas dels av kapitalandelen i SAS med 0,6 miljarder kronor.

Kammarkollegiet (t.o.m. 2008 av Reger-

ingskansliet) som en del av statens aktieförvalt-

ning med 4,4 miljarder kronor, dels av Riks- som betalats ut. Avdrag görs för återvunna eller gäldskontoret som deltog i Nordeas nyemission avskrivna belopp. Till detta läggs kapitaliserade under året genom stabilitetsfonden med räntor samt förfallna, obetalda och upplupna, ej 5,6 miljarder kronor. Exportkreditnämndens in- förfallna avtalsräntor. Värderingen av EKN:s nehav av obligationer har ökat med 0,7 miljarder fordringar görs utifrån olika kriterier. En utkronor. gångspunkt vid bedömning av fordringar på

Som ett led i garantiverksamheten placerar andra länder är det aktuella landets skuldsättning Exportkreditnämnden erhållna premier i olika och inkomstnivå samt hur landet skött sina finansiella tillgångar och har under året ökat in- skuldbetalningar. Detta kompletteras med det nehavet av obligationer i utländska valutor. In- allmänna riskläget på landet vad gäller krediter nehavet utgör en del av likvid buffert för riskex- och på den återstående löptiden av EKN:s uteponering och balanserande innehav för åtagan- stående fordran. den i respektive valuta. Sverige är det land där EKN haft den största

Statens Järnvägars innehav avser till största ökningen av riskexponering. Den mycket stora delen nollkupongobligationer i syfte att möta ökningen beror på de rörelsekreditgarantier till betalningsströmmar vid förfall av leasing- och stora svenska företag som EKN ställt ut under leaseholdkontrakt för anläggningstillgångar ut- året. Rörelsekreditgarantierna innebär att EKN hyrda till SJ AB och Green Cargo AB. delar risk med utlånande bank på stora svenska

Kammarkollegiets innehav i internationella exportföretag med hög kreditvärdighet. I likhet banker redovisades föregående år av Regerings- med tidigare år är Pakistan och Sydafrika bland kansliet. de största länderna med anledning av en mycket

stor affär i respektive land. Not 28 Värdet före reservering för förlustrisker m.m. Långfristiga fordringar på EKN:s fordringar uppgår till 6 703 miljoner

kronor. Reserveringen uppgår till 5 353 miljoner Miljoner kronor kronor. De största fordringarna finns på Nord- 2009 2008 korea, Kongo-Kinshasa, Pakistan, Kuba och

Exportkreditnämnden Irak. Även värdet på den del av fordringarna som

avser återförsäkrares andel av försäkringstek- - Skadefordringar 1 350 1 558

niska avsättningar har skrivits ned under året. - Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 1 341 1 712 Styrelsen för internationellt utvecklingssam- Summa Exportkreditnämnden 2 691 3 270 arbete (Sida) garanterar och subventionerar u-

landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få

betydande utvecklingseffekter i landet. Posten

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 191 258 utgörs till största delen (144 miljoner kronor) av Göteborgs universitet 130 135 nettovärdet på skadefordringar som förvaltas av

EKN knutet till U-kreditsystemet. Resterande Fiskeriverket 92 116

del av posten är en fordran på Swedfund avse- Statens bostadskreditnämnd 55 65

ende villkorslån. Regeringskansliet 21 23

Göteborgs universitets fordringar avser utlå-

ning av donationsmedel till Akademiska Hus. Affärsverk

Fiskeriverket har tillgångar som förvaltas av Statens järnvägar 2 045 2 323

Kammarkollegiet. Dessa tillgångar avser medel Luftfartsverket 256 25

från fiskeavgifter beslutade enligt vattenlagen. Svenska kraftnät 207 200 Medlen hos Kammarkollegiet består av 25

Sjöfartsverket 67 79 fonder.

Affärsverket Statens järnvägar redovisar ford- Övriga myndigheter 10 15 ringar avseende leasing- och leaseholdavtal på SJ

Summa 5 765 6 509 AB och Green Cargo AB. Dessa uppgick till

1 976 miljoner kronor 2009 av totalt Exportkreditnämnden (EKN) redovisar försäk- 2 045 miljoner kronor avseende långfristiga ford-

ringar. ringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar. Fordringarna utgår från de skadebelopp

Sjöfartsverkets fordringar uppgick till CSN:s modell för att beräkna de osäkra ford- 67 miljoner kronor. Sjöfartsverket redovisar ringarna och nedskrivningarna utvecklas hela tifordringar avseende förskottshyra för tre isbry- den och osäkerheten beräknas fram utifrån tre tande offshorefartyg som man tecknat avtal om värderingsprinciper. Dessa principer är betalmed Trans Viking A/S. Dessa uppgick till ningsbenägenhet, reservation enligt de trygg- 57 miljoner kronor 2008. hetsregler som finns vid återbetalning och fram-

tida förluster på grund av dödsfall. Med Not 29 bristande betalningsbenägenhet menas att inga Utlåning eller få inbetalningar gjorts under de senaste åren

trots påminnelser och kravåtgärder. Vid reserva- Miljoner kronor tion enligt trygghetsregler görs en bedömning av 2009 2008 möjligheterna att betala tillbaka lån utifrån indi- Centrala studiestödsnämnden videns ekonomiska förutsättningar i förhållande

till skuldens storlek. Den tredje värderingsprici- Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni 2001) 85 334 73 620 pen beräknas slumpmässigt utifrån kön- och ål-

Studielån (lån med villkorad återbetal- dersspecifika dödsfallsrisker från Statistiska

ning, beviljade mellan den 1 januari centralbyrån. 1989 och den 30 juni 2001) 66 764 71 394

CSN:s totala lånefordran uppgår till Studiemedel (beviljade före 1989 och

184 miljarder kronor och vid utgången av 2009

äldre lån) 6 436 8 045

var den totala reserveringen 24,7 miljarder kro- Hemutrustningslån 1 115 1 147

nor. Det är en minskning netto med

Summa Centrala studiestödsnämnden 159 649 154 206

2,4 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Minskningen beror till största delen på en mo- Riksgäldskontoret dellförändring för lånetypen annuitetslån som Riksbanken 92 530 - numera beräknas mindre schablonartat. Det

utöver CSN som har omfattande utlåning och AP-fonden 157 138 under 2009 ökade utlåningen hos RGK med Övrigt 539 245 95 miljarder kronor. Framför allt beror det på

Summa Riksgäldskontoret 116 846 21 540

utlåningen till Riksbanken under året motsvarande nästan 93 miljarder kronor. RGK lånade Styrelsen för internationellt utvecklingsupp motsvarande 97 miljarder kronor under året samarbete 263 264 i utländsk valuta varav 95 miljarder kronor lånats

ut till Riksbanken för att förstärka Övriga myndigheter 135 109

valutareserven. Lånet till Riksbanken värderas till Summa 276 893 176 119 92,5 miljarder kronor, enligt de valutakurser som

gällde vid årsskiftet. Utöver detta lån till följd av Centrala studiestödsnämnden (CSN) admini- lågkonjunktur och finanskris beslutade de strerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två

nordiska länderna att låna ut pengar till Island huvudkategorier. Den ena typen är lån finansie-

vilket ledde till att vid årets slut motsvarade Sverade med lån hos Riksgäldskontoret, vilket är de

riges utlåning till Island nästan 0,9 miljarder krolån som går under benämningen studielån. Den nor. Riksgäldskontoret redovisar också lånen till andra kategorin är lån som ursprungligen

Botniabanan AB (91 procent ägs av svenska finansierades via anslag på statsbudgeten och staten) och dess uppgift är att detaljprojektera, benämns som studiemedel i sammanställningen.

upphandla, bygga och finansiera Botniabanan. CSN:s fordringar har ökat med 5,4 miljarder

När Botniabanan är färdigställd ska bolaget börja kronor och uppgår till nära 160 miljarder kronor,

amortera lånen tagna hos RGK. Återbetalning efter att hänsyn tagits till reservationerna för kommer att ske med den hyra som Banverket osäkra fordringar.

kommer att betala till bolaget och senast 2050

ska samtliga lån vara återbetalda. När det gäller Not 31 Svensk-Danska broförbindelsen AB (SVEDAB) Pågående arbeten är bolaget beroende av Öresundsbro Konsortiets framtida resultat för att kunna återbetala lånet. I Miljoner kronor sammanställningen över RGK:s utlåning ingår 2009 2008 också lånen till Premiepensionsmyndigheten och Lantmäteriet 244 214 AP-fonderna, eftersom dessa myndigheter inte

Banverket 65 31 konsolideras i årsredovisningen för staten.

Försvarsmakten 50 5 Styrelsen för internationellt utvecklingssam- Statens väg- och transportforskningsin-

arbetes (Sida) utlåning avser biståndskrediter stitut 15 15 och villkorslån.

Fortifikationsverket 11 19

Not 30

Övriga myndigheter 20 32

Varulager och förråd

Summa 405 316

Miljoner kronor

Pågående arbeten hos Lantmäteriet avser i hu- 2009 2008

vudsak fastighetsbildning, vilket t.ex. innebär av- Banverket 586 489

styckning och reglering av gränsdragning mellan Försvarsmakten 271 388

fastigheter. Ökningen jämfört med föregående Myndigheten för samhällsskydd och

år beror främst på ett ökat antal infrastrukturberedskap 132 -

ärenden. Rikspolisstyrelsen 123 126

Banverkets pågående arbeten avser ej av- Försvarets materielverk 86 95

slutade entreprenaduppdrag som i huvudsak ut- Kriminalvården 71 70

förts av Banverket Produktion och Investerings-

divisionen. Affärsverk Försvarsmaktens pågående arbeten avser Sjöfartsverket 71 43 främst verksamheten hos Försvarsmaktens Luftfartsverket 46 44 logistik (FMLOG) som är redovisad som pågå-

Miljoner kronor

Med varulager och förråd avses råmaterial, råva-

2009 2008 ror, halvfabrikat och färdiga produkter samt för-

Länsstyrelsen i Dalarnas län 133 112 nödenheter som förbruknings- och tillsatsmate-

Summa 172 140

Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort antal fastigheter i den s.k. Jordfonden, där bytesprojekt pågår eller är planerade.

Not 33 (jämför not 2) vilket även påverkar

Förskott till leverantörer kundfordringarna.

Vägverkets och Banverkets poster består av Miljoner kronor fordringar för externa uppdrag i huvudsak åt

2009 2008 kommuner. Bolagiseringen av Vägverkets pro- Banverket 36 58 duktionsenheter leder till lägre kundfordringar eftersom uppdragsintäkterna minskar (jämför

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2 - not 2).

Fortifikationsverket - 2

Not 35 Övriga fordringar

Affärsverk Luftfartsverket 56 44

Miljoner kronor

Övriga myndigheter 1 1

2009 2008

Summa 95 105

Skatteverket

- Fordringar på skattekonto, inkl. rest-

Myndigheternas förskott avser bl.a. varuleveran-

förda samt värdereglering 36 157 32 256

ser.

- Fordran kommuner och landsting av-

seende slutreglering av kommunalskatt

Miljoner kronor

2009 2008 Riksgäldskontoret

Som kundfordringar redovisas fakturerade be- Luftfartsverket 138 170

lopp avseende myndighetens försäljning av Svenska kraftnät 37 33

främst tjänster. Exportkreditnämndens ford- Sjöfartsverket 1 1

ringar utgörs av fordringar på garantitagare avse-

ende förskotts- och efterskottspremier.

Övriga myndigheter 1 307 1 214 Ökningen mellan åren avser i huvudsak ford-

Summa 55 677 51 523

ringar avseende efterskottpremie, nominellt

värde.

Övriga fordringar har ökat med 4 miljarder kro- Försvarets materielverk har lägre intäkter från nor jämfört med föregående år.

uppdrag för andra än statliga myndigheter

Skatteverkets fordringar på skattekontot har Not 36 ökat med 4 miljarder kronor. Skatteverket redo- Periodavgränsningsposter – förutbetalda visar också en fordran på kommuner och lands- kostnader ting avseende slutreglering av kommunalskatt för inkomståret 2008. Slutavräkning av kommu- Miljoner kronor nalskatt kan variera starkt mellan åren. Slutavräkningen görs i januari månad andra året efter 2009 2008 inkomståret. Då justeras de totala slutliga kom- Skatteverket 13 146 134 munalskattemedlen mot de preliminära medel som betalades ut till kommuner och landsting

Riksgäldskontoret

under inkomståret. Slutavräkningen avseende

- underkurser, upplåning i svenska kro- 2007 medförde en skuld till kommuner och nor 5 240 4 259 landsting.

- underkurser, upplåning i utländsk

Riksgäldskontorets fordringar utgörs till valuta 198 141 största delen av fordran på finansiella institut. I - underkurser, statsskulden till nomiposten ingår en fordran som bedöms som säker nellt belopp i svenska kronor 680 2 466 för den del av försäljningen av Carnegie Invest- - underkurser, statsskulden till nomi-

nellt belopp i utländsk valuta 31 17 ment Bank och Max Matthiessen som ännu inte är reglerad. - förutbetalda kostnader 8 5

Statens jordbruksverk redovisar huvudsakli- Summa Riksgäldskontoret 6 157 6 888 gen fordringar på EU för gjorda utbetalningar av bidrag inom jordbruksfonderna samt bundet ka- Rikspolisstyrelsen 429 438 pital i offentliga lager (145 miljoner kronor) till Kriminalvården 278 244 följd av inköps- och försäljningsverksamhet för Banverket 249 146 EU:s räkning. Kapitalbindningen är utgifter av

Lunds universitet 239 260 inköp minskat med försäljningsintäkter och be-

Försäkringskassan 209 186 talningar (lagernedskrivningar och korrigeringar

Transportstyrelsen 172 av vinst/förlust) som erhållits från EU. Jord-

Domstolsverket 168 153 bruksverkets fordran på EU uppgår till totalt

Stockholms universitet 141 141 7 421 miljoner kronor, netto (7 562 miljoner

Arbetsförmedlingen 137 118 kronor föregående år), varav 7 462 miljoner kro-

Uppsala universitet 133 122 nor avser den aktuella fleråriga budgetramen

börd.

Försäkringskassans fordringar utgörs till Affärsverk största delen av fordringar på bidragsskyldiga av- Sjöfartsverket 76 70 seende underhållsstöd, 1 015 miljoner kronor

Luftfartsverket 48 69 (en minskning med 203 miljoner kronor jämfört

Svenska kraftnät 2 4 med föregående år) samt återkravsfordringar av-

Statens Järnvägar 1 1 seende övriga socialförsäkringsförmåner, 918 miljoner kronor. Samtliga fordringar äldre

Övriga myndigheter 2 122 2 001 än fyra år avseende underhållsstöd bedöms som

Summa 24 069 11 350

osäkra och har skrivits ned till noll. Till övriga fordringar hänförs också fordringar för EU-vård

Som förutbetalda kostnader redovisas kostnader på 184 miljoner kronor och fordringar hos kommuner för assistansersättning med som är hänförliga till kommande år, men har

betalats ut under året. 143 miljoner kronor.

Skatteverket betalade i december 2009 ut det

Statens järnvägars post består till största delen

tillfälliga konjunkturstödet till kommuner och av fordran på AB Storstockholms Lokaltrafik, kortfristig del. landsting som avser 2010. En anledning att re-

geringen valde att lämna förslaget i 2009 års pro-

position om vårtilläggsbudget var att utrymmet

under utgiftstaket för staten var större 2009 än Not 38 2010. Medlen är avsedda att användas för verk- Periodavgränsningsposter – övriga upplupna samhet under 2010 och antas därmed periodise- intäkter ras av kommuner och landsting som en intäkt

Miljoner kronor

2010.

Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret 2009 2008 emitterar obligationer och marknadsvärdet är

Periodisering av skatter 10 447 lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurser och bokförs som en förutbe-

Riksgäldskontoret: tald kostnad som periodiseras över lånets löptid.

Upplupna ränteintäkter, svenska kronor 5 753 5 846 Förutbetalda kostnader i övrigt avser t.ex. hy- Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta 3 295 4 852

ror eller licensavgifter för nästa kvartal eller år.

Övriga upplupna intäkter 798 443 Not 37 Summa Riksgäldskontoret 9 846 11 141

Periodavgränsningsposter – upplupna

bidragsintäkter Inspektionen för arbetslöshetsförsäk-

ringen 622 557 Miljoner kronor Kärnavfallsfonden 548 142

Banverket 287 197 2009 2008 Försäkringskassan 169 142

Tillväxtverket 110 - Affärsverk Göteborgs universitet 100 79 Svenska kraftnät 597 519 Stockholms universitet 95 83 Luftfartsverket 215 249 Försäkringskassan 81 102 Sjöfartsverket 86 35

andra intäkter som upparbetats, men där faktu-

rering eller betalning inte skett till och med Som upplupna bidragsintäkter redovisas överenskommen ersättning för genomförd verksam- brytdagen. het som ännu inte utbetalats till myndigheten. Periodisering av skatter 2009 avser mellan-

Bland upplupna bidragsintäkter ingår medel skillnaden mellan de skatteintäkter som tas upp

av främst Skatteverket och de skatteintäkter som från EU för den aktuella fleråriga budgetramen

beräknas i samband med upprättandet av årsre- 2007–2013 med 118 miljoner kronor, huvudsak-

dovisningen för staten. Beloppet redovisas inte ligen hos Tillväxtverket.

av någon myndighet utan endast i årsredovis-

ningen för staten. För 2008 översteg betalda

skatter intäkterna vilket ledde till att ett belopp

redovisades som förutbetalda intäkter. För 2009

överstiger de beräknade intäkterna de betalda

skatterna och därför redovisas i stället en upplu-

pen intäkt (se not 52).

Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter

avseende skuldskötselinstrument avser räntein-

täkter förknippade med statsskulden som är in-

tjänade under året men som ännu inte är Not 40

inbetalda. Kassa, bank m.m.

Kärnavfallsfondens upplupna intäkter avser avgifter för producerad el som kärnkraftsbolagen Miljoner kronor i efterhand betalar till Kärnavfallsfonden. Dessa avgifter ökade med 406 miljoner kronor. 2009 2008 Arbetsförmedlingens upplupna intäkter avser Kronofogdemyndigheten 657 591 medel som Arbetsförmedlingen för Sveriges

Riksgäldskontoret 437 901

räkning rekvirerar från EU och levererar in på

Regeringskansliet 184 127

inkomsttitel.

Exportkreditnämnden 165 73 Länsstyrelsen i Norrbottens län 161 150

Not 39

Lunds universitet 149 67

Värdepapper och andelar

Kustbevakningen 132 2 Miljoner kronor Länsstyrelsen i Västerbottens län 114 137

Karolinska institutet 106 96 2009 2008 Internationella programkontoret för ut-

bildningsområdet 95 145 Riksgäldskontoret 4 226 68 348 Försäkringskassan, hypoteksobligationer

Affärsverk

Summa 6 732 70 992 största delen klienters bankmedel (deponerade

medel samt ansökningsavgifter som inbetalats Riksgäldskontoret har minskat sitt innehav av men ännu ej redovisats mot inkomsttitel). värdepapper och andelar med 64 miljarder kro- Riksgäldskontoret redovisar medel på valutanor, varav kortfristiga placeringar minskat med konton i Nordea, Euroclear och Clearstream. 62 miljarder kronor beroende på att Riksgälds- Flera länsstyrelser redovisar bygdemedel och kontoret under 2008 gav ut extra statsskulds- deponerade medel som är placerade i bank. växlar utan att motsvarande lånebehov fanns. Detta har inte gjorts under 2009. Not 41

Försäkringskassans värdepapper och andelar Nettoförmögenhet avser huvudsakligen hypoteksobligationer i fon-

Miljoner kronor

der för socialförsäkringsändamål.

Exportkreditnämnden redovisar fasträntepla-

2009 2008 ceringar i utländsk valuta i form av valutadeposi-

Uppskrivningskapital 107 109 tioner i svenska banker.

Donationskapital 442 420

Resultatandelar i dotterföretag 233 364 217 484

Balanserad kapitalförändring -644 311 -719 772

Årets över-/underskott enligt

resultaträkningen 26 253 91 845

Summa -384 145 -409 914

Nettoförmögenheten är skillnaden mellan till- Vattenfall AB redovisar en minskning av det gångar och skulder. Eftersom statens skulder är egna kapitalet vid sidan av resultatet. Förändstörre än tillgångarna är statens nettoförmögen- ringen uppgår till -0,2 miljarder kronor och behet negativ. Förändringen av nettoförmögenhe- står till största delen av omräkningsdifferenser ten mellan två år samvarierar i huvudsak med vid konsolidering av verksamhet i utlandet statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten (-10,7 miljarder kronor), valutasäkring av utpåverkas i första hand av resultaträkningens ländskt eget kapital (6,0 miljarder kronor), kasöverskott. Därutöver påverkas nettoförmögen- saflödessäkring (3,8 miljarder kronor) samt efheten av andra transaktioner som förändrar till- fekter vid ägarförändringar i dotterbolag gångarnas eller skuldernas värde utan att de re- (0,7 miljarder kronor). dovisas i resultaträkningen. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoför- Balanserad kapitalförändring mögenheten. Vissa händelser som i sig inte inne- Den balanserade kapitalförändringen har ökat bär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå med 75,5 miljarder kronor under året. Den del av förklaringar till förändringar av ingående del- föregående års överskott som ej är hänförligt till poster. resultatandelar har ökat kapitalförändringen med

57,0 miljarder kronor. Uppskrivningskapital Utdelningar från dotterbolag enligt föregå- Uppskrivningskapitalet har varit i stort sett ende stycke ökar denna delpost med motsvaoförändrat under året. Kapitalet minskar med rande belopp dvs. 19,6 miljarder kronor. avskrivningsbeloppen på uppvärderade anlägg- Systembolaget AB:s resultat förs till en del ningar. som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till

resultatandel från kapitalförändring Donationskapital (-0,9 miljarder kronor). Donationskapitalet har ökat med 22 miljoner Skilda principer vid värdering av inomstatliga kronor under året. Ökningen beror på till största värdepapper har medfört en utjämningspost på delen på att Moderna museet har erhållit dona- -1,6 miljarder kronor som redovisas som tioner i form av konstverk och likvida medel. balanserad kapitalminskning.

Saldot vid avräkning av inomstatliga betal- Resultatandelar i dotterbolag ningar avseende anslag och inkomsttitlar upp- Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. gick vid årsskiftet till 1,1 miljarder kronor och Andelsvärdet är vid årets beräkning till största redovisas som en ökning av nettoförmögenhedelen baserat på bolagens egna kapital enligt års- ten. bokslut. Förändringen på 15,9 miljarder kronor Riksgäldskontorets konton för hantering av under året består av föregående års resultatande- TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras lar (34,9 miljarder kronor), utdelningar betalda som en del av statsverket, vilket har inneburit en under 2009 (-19,6 miljarder kronor) samt övriga ökning av nettoförmögenheten med förändringar av eget kapital i dotterbolagen 0,5 miljarder kronor. (-0,2 miljarder kronor). Den del av Summan av statens interna fordringar och Systembolaget AB:s resultat som motsvarade skulder avseende moms har minskat nettoförårets utdelning 2008 och som redovisades som mögenheten med 0,4 miljarder kronor. skatteintäkt 2008 har omförts från balanserad Eliminering av inomstatliga ensidiga periodikapitalförändring till resultatandel 2009 seringar samt diverse fordringar och skulder (0,9 miljarder kronor). medför ett saldo på 0,1 miljarder kronor som

TeliaSonera AB har, vid sidan av resultatet, en ökar nettoförmögenheten. direkt minskning av eget kapital med Se även avsnitt 4.2.1. 2,2 miljarder kronor avseende främst valutakursdifferenser.

LKAB redovisar, vid sidan av resultatet, en direkt ökning av eget kapital med 2,2 miljarder kronor avseende kassaflödessäkringar och marknadsvärdering av finansiella instrument i säkringsreserv och reserv för verkligt värde.

Nettoförmögenhetens förändring

Miljoner kronor

Uppskriv- Donations- Resultatandelar i Balanserad Årets över-

ningskapital kapital dotterföretag kapitalförändring /underskott Summa

Utdelning från dotter- och intresseföretag -19 578 19 578 0 Förändring av eget kapital hos dotter- och intresseföretag -198 -198 Omföring av resultatandel från Systembolaget redovisad som skatteintäkt 869 -869 0 Sålda andelar -26 26 0 Utjämningspost avser eliminering statspapper -1 556 -1 556 Saldo inomstatlig betalningsavräkning 1 127 1 127

Rundradiokonto m.m., Riksgäldskontoret 490 490 Eliminering av inomstatliga balansposter avseende moms -367 -367 Saldo vid eliminering av ensidiga inomstatliga periodavgränsningsposter samt diverse

I tabellen nedan redovisas en beräkning av skill- Not 42 naderna mellan balansräkningens nettoförmö- Fonder genhet för 2008 och 2007 jämfört med statens förmögenhet beräknad i anslutning till national- Miljoner kronor räkenskapernas principer.

2009 2008

Riksgäldskontoret, Centrala studiestödsnämnden

- Trafiklivräntefonden 778 741 m.fl. 120 75

- Frivilliga yrkesskadefonden 119 115 Värdejusteringar, Centrala studiestödsnämnden

ligt NR-principer

Uppvärdering av börsnoterade aktier till mark- Batterifonden (Naturvårdsverket) 790 819 nadsvärde 40 109

Kammarkollegiets försäkringsverksam- Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell het m.m. 369 364 prisnivå av anläggningstillgångar/förbruknings-

Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) 296 301 inventarier samt utökad aktivering av mjukvaruutveckling 333 290 Medel från vattendomar m.m. (Fiskeri-

verket) 100 120 Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till marknadsvärde -34 -25 Riksbankens egna kapital utöver grundfond 69 61 Övriga 96 96 Värdepapper hos Norrlandsfonden, Riksbankens Total summa 81 418 77 327 jubileumsfond, Allmänna arvsfonden m.fl. 25 37 Fordran på kommuner avseende särskild löne- Som fonder i staten redovisas medel som reserskatt 76 75

verats för särskilda ändamål, men där det reser- Övrigt 16 16

verade beloppet inte bestäms av en fastställd Statens förmögenhet enligt NR-principer 150 57 skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk.

De viktigaste förändringarna i fondkapitalet be-

skrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fon-

der.

Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten

Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkol-

legiet. Fonden består av avgifter från kärn-

kraftsföretagen, baserade på produktionen av

elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostna-

der nu och i framtiden för hantering och slutför-

varing av använt kärnbränsle och annat avfall.

Kärnavfallsfonden har ökat kraftigt under ett

antal år. Fondmedlen är sedan 2009 till stor del

placerade i s.k. säkerställda obligationer utgivna

av bostadsfinansieringsinstitut och i övrigt lik-

som tidigare i statspapper och till en mindre del

på konto i Riksgäldskontoret. Vid utgången av

2009 är ca 45 procent av tillgångarna placerade i

säkerställda obligationer.

Insättningsgarantifonden förvaltas av Riks-

gäldskontoret och utgörs av avgifter från institut

som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som Not 43 baseras på institutens kapitaltäckningsgrad, an- Avsättningar för pensioner och liknande vänds till att bygga upp en fond varifrån ersätt- förpliktelser ning betalas ut till institut som försatts i konkurs och som omfattas av garantin. Insättningsgaran- Miljoner kronor tin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Även insättnings- 2009 2008 garantimedlen är placerade i statspapper och på Statens pensionsverk 178 399 168 178 konto i Riksgäldskontoret. Insättningsgaranti-

Riksdagsförvaltningen 1 855 1 782 fonden är den fond som ökat mest under 2009

Försvarsmakten 511 858 (jämför not 5).

Rikspolisstyrelsen 293 433 I samband med finanskrisen under hösten Skatteverket 150 101

2008 beslutade riksdagen att inrätta Stabilitets-

Försäkringskassan 108 146 fonden för att finansiera framtida stödåtgärder. Inledningsvis tillfördes 15 miljarder kronor

Affärsverk genom ett särskilt anslag på statsbudgeten.

tillförts garantiavgifter, medan däremot den nya stabilitetsavgiften inte kommer in förrän 2010. Övriga myndigheter 961 1 071

Försäkringskassan redovisar ett antal fonder

Summa 188 710 178 667

som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka

bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser

Det stora flertalet myndigheter betalar penbetalas ut. De största är Trafiklivräntefonden,

sionspremier till Statens pensionsverk (SPV). Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfon-

SPV ansvarar och gör avsättningar för merparten den.

av statens pensionsåtagande i den statliga försäk-

Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket

ringsrörelsen. Undantag från denna försäkoch används för bl.a. omhändertagande av mil-

ringslösning är de myndigheter som gör egna avjöfarliga batterier.

sättningar för pensioner, främst affärsverken

Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel,

utom Statens järnvägar. vattenregleringsmedel och älgvårdsfonder. Det

Den av SPV redovisade pensionsskulden har största beloppet (137 miljoner kronor) redovisas

ökat med 10 miljarder kronor (6,5 föregående av Länsstyrelsen i Norrbottens län.

år). De viktigaste faktorerna som ökade avsätt-

ningen var basbeloppsindexering (värdesäkring)

6,8 miljarder kronor, nyintjänad pension

5,0 miljarder kronor samt grundränta (uppräk-

ning enligt de försäkringstekniska riktlinjerna),

netto, 3,0 miljarder kronor medan avsättningen

minskade på grund av utbetalade förmåner med

7,5 miljarder kronor. Framför allt har basbe-

loppsindexeringen fått stor påverkan detta år,

eftersom prisbasbeloppet ökade med 4,4 procent

mellan 2008 och 2009 (året innan var denna

faktor endast ca 1,7 procent eller 2,5 miljarder

kronor).

Riksdagsförvaltningen tar upp en avsättning

för pensioner och inkomstgarantier till förutva-

rande och nuvarande ledamöter. Drygt

63 procent av avsättningen avser ledamöter som

lämnat riksdagen samt belopp som upparbetats i

EU-parlamentet, medan återstoden avser leda- minskade ändå avsättningen, efter avdrag för möter i riksdagen. återförsäkrares andel av engagemanget, till

Försvarsmaktens avsättningar har liksom fö- 7,2 procent av engagemanget, jämfört med regående år minskat kraftigt eftersom utbetal- 8,4 procent vid utgången av 2008. Kronans ningarna legat kvar på en hög nivå medan årets förstärkning mot dollarn och euron har dämpat kostnader varit låga jämfört med åren dessförin- reserveringsbehovet något. Flera av EKN:s nan. affärer har fått ökade riskreserveringar. EKN gör

Affärsverkens pensionsavsättningar visar inte även reserveringar för s.k. oförväntade förluster, på några dramatiska förändringar detta år. som görs med hänsyn till koncentrationsrisken i

portföljen. Dessa har ökat med 267 miljoner Not 44 kronor i samband med ökningen av engagemang. Övriga avsättningar Försvarsmaktens avsättning för framtida ut-

gifter för omstrukturering enligt främst För- Miljoner kronor svarsbeslutet 2004 har fortsatt minska under

2008. Minskningen avser framför allt avveckling 2009 2008 av materiel. De kvarstående avsättningarna avser till nära 80 procent avsättningar för avveckling av materiel, medan de återstående delarna bl.a. avser

tida garantiförluster i garantiverksamhet enligt Banverket 584 339

den s.k. garantimodellen. Reserveringen avser till Försäkringskassan 537 587

största delen garantin avseende Öresundsbron

Styrelsen för internationellt

och har sjunkit marginellt under året.

utvecklingssamarbete 483 600

Avsättningar hos Banverket avser i huvudsak

Bostadskreditnämnden 356 938 avsättningar för miljöåtgärder och det är också

dessa som ökat kraftigt under året.

Affärsverk Statens bostadskreditnämnd avsättning för

Luftfartsverket 265 92 förluster i garantiverksamheten har minskat

Statens järnvägar 242 222 kraftigt under året beroende på lägre marknads-

Sjöfartsverket 9 14 värden och att garantistocken minskat.

Av Försäkringskassans avsättning avser Svenska kraftnät 8 -

522 miljoner kronor den frivilliga

pensionsförsäkringen enligt äldre lagstiftning. Övriga myndigheter 514 481

Nyteckning till försäkringen upphörde i början

Summa 18 195 17 099

av 1980-talet och avsättningen minskar numera

successivt eftersom inga premier inbetalas, med Balansposten Övriga avsättningar består till

skillnaden mellan kapitalavkastning och största delen av Exportkreditnämndens (EKN)

pensionsutbetalningar. Försäkringskassan har avsättningar för risker i garantiengagemang. Re-

dessutom en avsättning vid omställning av serveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i

verksamheten som till största delen har reglerats. affärerna och för riskkoncentration i portföljen.

Styrelsens för internationellt utvecklingssam- Den totala reserveringen vid utgången av 2009

arbete (Sida) avsättningar för risker i engageuppgick till 12 732 miljoner kronor, vilket

mang avser garantier som Exportkreditnämnden innebär en ökning med 1 529 miljoner kronor

administrerar för Sidas räkning avseende U-kreunder året. Det är i allt väsentligt avsättningen

diter. U-krediterna avser för närvarande 16 för förväntade förluster som har ökat

länder för export som av Sida bedöms få (1 552 miljoner kronor). Samtidigt har

betydande utvecklingseffekter i länder som inte återförsäkrares andel av risken, som redovisas

själva kan bära kostnaden för normal finansiering bland Långfristiga fordringar på

på kommersiella villkor. Under året har balansräkningens tillgångssida, minskat med

engagemanget minskat från drygt 1 800 till ca 371 miljoner kronor. Nettoökningen av avsätt-

1 500 miljoner kronor. Av avsättningen för Uning för risk är 1 900 miljoner kronor. Eftersom

krediter avser nära 65 procent reservation för s.k. samtidigt engagemangsvolymerna ökat kraftigt

oförväntade förluster (riskkoncentration) på Lån utomlands grund av den kraftiga koncentrationen av engagemanget på Sri Lanka. Under året har Miljoner kronor avsättningen totalt sett minskat beroende på lägre engagemangsbelopp och kortare risktid. 2009 2008 Förutom U-krediter ingår i avsättningen även en Obligationer m.m. i utländsk valuta 185 160 112 712 mindre del som avser s.k. fristående garantier.

Valutaswappar 134 475 113 498 Luftfartsverket har gjort ökade avsättningar Terminskontrakt m.m. 8 829 -1 163

för främst omstruktureringskostnader under

Summa 328 464 225 047

året. Affärsverket Statens järnvägars avsättningar avser främst riskreserv för leasing.

Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen Not 45 till sitt aktuella värde, dvs. de räknas om till de Statsskulden valutakurser som gällde på bokslutsdagen (till

skillnad från lån i Sverige, se ovan). De redovi- Lån i Sverige sade lånen i utländsk valuta ökade med 103 mil-

jarder kronor. De utländska lånens marknads- Miljoner kronor värde den 31 december 2009 uppgick till

328 miljarder kronor. 2009 2008

Statsskulden totalt

Likviditetsförvaltningsinstrument 107 856 49 605

I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som kontoret använder, och har använt sig av, i sin finansiering av statens lånebehov. Lån i Sverige redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med avseende på förändringar i marknadsräntorna.

I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskat med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer.

Det är endast ett fåtal myndigheter som innehar statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 19,9 miljarder kronor och Riksgäldskontorets innehav för insättningsgarantifonden var 19,0 miljarder kronor. Övriga myndigheters innehav avser främst Riksgäldskontorets eget innehav av premieobligationer.

Not 46 Not 47 Leverantörsskulder Övriga skulder

Miljoner kronor Miljoner kronor

2009 2008 2009 2008

Försäkringskassan 496 579 Obligationer som förfallit, vinster, räntor 177 265 Arbetsförmedlingen 485 365 Avistamedel 22 1 560 Rikspolisstyrelsen 439 545 Övrigt Riksgäldskontoret 578 419 Regeringskansliet 364 261 Summa Riksgäldskontoret 23 026 24 145 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 305 -

Skatteverket

Fortifikationsverket 302 323

Kontoöverskott skattekonto 20 541 20 646 Kriminalvården 291 260

Övrigt Skatteverket 93 7 314 Statens fastighetsverk 290 266

Summa Skatteverket 20 634 27 960

Transportstyrelsen 290 - Karolinska institutet 175 146

Banverket 12 550 5 612 Skatteverket 156 246

Försäkringskassan 10 106 8 482 Domstolsverket 132 150

Vägverket 3 041 3 127 Styrelsen för internationellt utvecklings-

Exportkreditnämnden 344 414

Migrationsverket 104 136

Luftfartsverket 112 131 Göteborgs universitet 101 125

Svenska kraftnät 111 79

Sjöfartsverket 13 45 Affärsverk Svenska kraftnät 347 360

Övriga myndigheter 2 622 3 564 Luftfartsverket 342 474

Summa 76 091 78 954

Sjöfartsverket 80 63 Statens järnvägar 22 11

Riksgäldskontorets skuld till Premiepensions-

myndigheten avser huvudsakligen inbetalda ål- Övriga myndigheter 2 651 2 768

derspensionsavgifter som övergångsvis placerats Totalt 16 999 15 367 på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av

framtida pensioner. Leverantörsskulder avser skulder som uppkom- Medel för EU-avgiften avser medel som har mer vid köp av varor och tjänster. Posten kan skuldförts på EU-kommissionens konto i Riksvisa stora variationer på grund av skuldernas gäldskontoret, men ännu inte betalats från stakortfristiga karaktär.

tens centralkonto i Riksbanken. Beloppet varie-

rar över tid beroende på EU-kommissionens

aktuella likviditetsbehov.

Riksgäldskontoret tar upp lån i svenska kro-

nor och genom skuldbytesavtal (kron-

/valutaswappar) omvandlas lånen till skuld i

utländsk valuta. Genom dessa swapptransak- avseende villkorat aktieägartillskott till tioner uppstår en kreditrisk och för att hantera SVEDAB. denna ingår man s.k. CSA-avtal. Storleken på sä- Affärsverket Statens järnvägar har minskat kerheterna beror på marknadsvärderingen på de sina övriga skulder med 1 805 miljoner kronor, underliggande derivaten den aktuella dagen och vilket till övervägande del avser minskade leavarierar kraftigt över tid. Vid utgången av 2009 singskulder. Leasingskulderna amorteras ned i var de betydligt högre än föregående år. Avista- takt med att motsvarande tillgångar minskar i medel avser inlåning i Statens internbank. Den värde. del som avses här gäller inlåning från statliga bolag och andra organ som inte ingår i den konso- Not 48 liderade balansräkningen och därför inte elimine- Depositioner ras. Den största delen av beloppet avser Europeiska utvecklingsbanken. Miljoner kronor

Skatteverkets skuld avseende kontoöverskott på skattekonto utgörs huvudsakligen av skatt- 2009 2008 skyldigas kompletteringsinbetalningar för att Kronofogdemyndigheten 608 546 täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först

Länsstyrelsen i Stockholms län 255 271 2010. Till viss del utgörs överskotten också av

Övriga länsstyrelser 139 121 oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar

Övriga myndigheter 71 73 som inte hunnit effektueras på balansdagen. Un-

Summa 1 073 1 011

der Övrigt Skatteverket har utfallet minskat med 7 221 miljoner kronor, vilket i huvudsak avser

Depositioner utgörs bl.a. av indrivna medel hos skulder till kommuner och landsting avseende

Kronofogdemyndigheten och av hyror som deslutreglering av kommunalskatt. Slutavräkning

ponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna i görs i januari månad andra året efter inkomst-

samband med tvist med fastighetsägare. året. Då justeras de totala slutliga kommunalskattemedlen mot de preliminära medel som

Not 49

betalades ut till kommuner och landsting under

Förskott från uppdragsgivare och kunder

inkomståret. Slutavräkning av kommunalskattemedel kan variera starkt mellan åren. För 2009

Miljoner kronor

uppstod fordran på kommuner och landsting vid slutreglering av kommunalskatt.

2009 2008

I Banverkets övriga skulder ingår leasingskulder med 10 567 miljoner kronor och betalnings- Vägverket 176 185 utfästelser till Svensk-Danska broförbindelsen Försvarets materielverk 24 26 AB (SVEDAB) avseende villkorat aktie- Patent- och registreringsverket 18 19 ägartillskott med 940 miljoner kronor. Leasing- Kemikalieinspektionen 12 15 skulderna har ökat kraftigt och avser finansiering Banverket 8 49 av Botniabanans etapp 2 som tagits upp som tillgång under 2009.

Affärsverk Försäkringskassans övriga skulder avser Svenska kraftnät 96 107

främst innehållen skatt på utbetald pension, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, för-

Övriga myndigheter 21 45 äldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäkringsförmåner. Ökningen jämfört med 2008 av- Summa 355 446 ser skuld till AP-fonden för socialavgifter som betalas i förskott och regleras månaden därpå. Förskott från uppdragsgivare och kunder består

Av Vägverkets övriga skulder avser av medel som erhålls för finansiering av större 1 343 miljoner kronor förskotteringar från projekt, t.ex. byggnader och forsknings- och utkommuner i samband med vägprojekt och vecklingsprojekt, som pågår under en längre tid 940 miljoner kronor en betalningsutfästelse och där arbetet ej har avslutats eller slutavräk-

nats. Svenska kraftnäts förskott består av avtal

med kunder inom optoverksamheten, dvs. infra- Försäkringskassan redovisar upplupna koststruktur för tele- och datakommunikation. Av- nader för EU-vård, tandvård och andra försäktalstiden varierar mellan 15 och 25 år och för- ringskostnader. skotten intäktsförs under denna tid. Svenska kraftnät redovisar bl.a. upplupna

kostnader för balanskraft, överföringsförluster, Not 50 transitkompensation och underhåll.

Periodavgränsningsposter – upplupna kostnader Not 51

Miljoner kronor Periodavgränsningsposter – oförbrukade bidrag

2009 2008 Miljoner kronor

Kriminalvården 262 292

Ungdomsstyrelsen 201 201 Domstolsverket 226 238

Tillväxtverket 105 -

Affärsverk

Övriga myndigheter 1 295 988 Svenska kraftnät 698 492

Summa 8 381 7 735

Luftfartsverket 333 300 Sjöfartsverket 124 131 Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel Statens järnvägar 5 80 som erhållits, men som ännu inte förbrukats för

sitt ändamål. Övriga myndigheter 3 762 3 845 De oförbrukade bidragen hos Karolinska in- Summa 30 890 33 677 stitutet består till stor del av medel från EU och

Cancerfonden. Statens jordbruksverk har mot-

Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser tagit förskott från EU:s fond för landsbygdsut-

veckling på 1,3 miljarder kronor som avser den räntekostnader för upplåning i svenska kronor

aktuella fleråriga budgetramen 2007–2013. och utländsk valuta samt skuldskötselåtgärder.

Oförbrukade bidrag mellan statliga myndig- Förändringen avser huvudsakligen kostnader för skuldskötselåtgärder som minskat med heter har eliminerats i årsredovisningen för sta- 2,6 miljarder kronor, vilket bedöms bero på att ten med nästan 9,7 miljarder kronor. Motsvamarknadsräntan sjunkit under året. rande eliminering uppgick föregående år till

8,1 miljarder kronor. Elimineringarna avser till ca

Vägverkets upplupna kostnader inkluderar

61,5 procent medel hos universitet och 292 miljoner kronor avseende markinlösen.

högskolor och 21,6 procent medel hos läns-

Migrationsverket redovisar bl.a. upplupna kostnader för placering av barn med styrelserna. 480 miljoner kronor, sjuk- och hälsovård med 237 miljoner kronor samt schablonersättningar vid flyktingmottagande med 348 miljoner kronor.

Not 52 Försvarets materielverk redovisar ökade fö-

Periodiseringsposter – övriga förutbetalda intäkter rutbetalda intäkter inom exportverksamheten.

Bland de förutbetalda intäkterna ingår Miljoner kronor 108 miljoner kronor medel från EU som avser den aktuella fleråriga budgetramen 2007–2013.

2009 2008 Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra Riksgäldskontoret: myndigheter redovisas avgiftsintäkter etc. som betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till

- förutbetalda överkurser vid upplåning i svenska kronor 27 211 21 145 kommande år. - förutbetalda överkurser vid upplåning i utländsk valuta 37 137 Not 53 - förutbetalda avgifter för utfärdande av Garantiförbindelser garantier 8 13

Summa Riksgäldskontoret 27 256 21 295 Miljoner kronor

Periodisering av skatter - 3 083 2009 2008 Försvarets materielverk 1 579 635 Garantier för vilka avsättning ej görs Banverket 578 809 Insättningsgarantin och investerarskyd-

Lantmäteriverket 74 86 Strålsäkerhetsmyndigheten 71 68 Garantier om tillförsel av kapital

Sjöfartsverket 21 7 Garantier för vilka avsättning görs

Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är Exportgarantier m.m. högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden Exportgarantier, EKN 147 151 105 407 utgör överkurs och bokförs som förutbetald in- U-kreditgarantier (Sida) 1 143 1 390 täkt som periodiseras över lånets löptid. Fristående krediter (Sida) 212 209

Periodisering av skatter avser mellanskillnaden mellan de skatteintäkter som tas upp av främst

Kreditgarantier

Skatteverket och de skatteintäkter som beräknas

Infrastruktur, RGK 27 011 29 773 i samband med upprättandet av årsredovisningen

Bostadskrediter, Statens bostadskreditför staten. Beloppet redovisas inte av någon

nämnd 2 380 2 568 myndighet utan redovisas endast i årsredovis-

Internationella åtaganden, RGK 7 372 7 860 ningen för staten. För 2008 översteg betalda

Övrigt, RGK 36 46 skatter intäkterna vilket ledde till att ett belopp redovisades som förutbetalda intäkter. För 2009

Övriga garantier

överstiger de beräknade intäkterna de betalda

Pensionsgarantier, RGK 7 788 7 926 skatterna och därför redovisas i stället en upplu-

Summa 197 098 160 184

pen intäkt (se not 38).

Total summa 1 461 439 1 039 838

De statliga garantiåtagandena hanteras av fyra Not 54 myndigheter: Riksgäldskontoret (RGK), Ex- Övriga ansvarsförbindelser portkreditnämnden (EKN), Sida och Statens bostadskreditnämnd (BKN). Garantiverksamheten Miljoner kronor beskrivs närmare i avsnitt 6.

I noten har garantiåtagandena delats upp i ga- 2009 2008 rantier för vilka ingen avsättning för förluster Riksgäldskontoret 7 050 6 402 görs och garantier för vilka avsättning görs.

Statens pensionsverk 2 881 3 157 Inom linjen tas de åtaganden upp för vilka ingen

Kriminalvården 1 177 11 avsättning görs (se även Redovisningsprinciper

Vägverket 928 928 och tilläggsupplysningar samt avsnitt 6).

Rikspolisstyrelsen 206 204

Garantiåtagandena har fortsatt att öka kraftigt

Banverket 183 185 som en följd av det nya garantiprogram som

Totalförsvarets forskningsinstitut 179 183 riksdagen beslutade om under hösten 2008 för

Försäkringskassan 35 46 att underlätta bankernas och bostadsinstitutens upplåning under den rådande finanskrisen. I Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap 32 samband med den finansiella oron höjdes också

Uppsala universitet 17 13 insättningsgarantin och utökades till att omfatta

Statens folkhälsoinstitut 12 12 fler typer av inlåning. Den stora ökningen av exportgarantier hos EKN beror till stor del på de Radio- och TV-verket - 781 rörelsekreditgarantier till stora svenska företag Statens räddningsverk - 64 som EKN ställt ut under året.

Garantiförbindelser avseende Affärsverk insättningsgarantin och investerarskyddet avser Sjöfartsverket 96 98 förhållandet den 31 december 2008. Beloppet Luftfartsverket 17 9 avser insättningsgarantin. För investerarskyddet

Svenska kraftnät 4 20 saknas uppgift om storleken på de skyddade tillgångarna.

Övriga myndigheter 13 13

Summa 12 830 12 126

Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte re-

dovisas som skuld eller avsättning i balansräk-

ningen på grund av att det inte är troligt att de

kommer att regleras eller på grund av att deras

storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillför-

litlighet. Det kan också vara möjliga förpliktel-

ser, dvs. det är osäkert om det förekommer en

förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbin-

delser redovisas de ansvarsförbindelser som inte

är garantiförbindelser.

Riksgäldskontoret redovisar åtaganden gent-

emot internationella finansieringsinstitutioner.

Statens pensionsverk redovisar antastbara för-

måner. Vägverket redovisar den uppskattade

kostnaden för avhjälpande av miljöskadan på 495

stycken f.d. Vägverket Produktions fastigheter i

Sverige. Vägverket genomför årligen ett antal

miljösaneringar på sina fastigheter. Den genom-

snittliga kostnaden för miljösanering de senaste

fem åren uppgår till ca 14 miljoner kronor per år.

Rikspolisstyrelsen redovisar vitesbelopp i hy-

reskontrakt vid förtida avflyttning. Banverket,

Totalförsvarets forskningsinstitut, Kriminalvår-

den och Försäkringskassan redovisar ansvarsför- Not 56 bindelser gällande hyrda lokaler. Myndigheten Avgifter och andra ersättningar

för samhällsskydd och beredskap har tagit över en del av Statens räddningsverks redovisning och Miljoner kronor redovisar ansvarsförbindelser gällande hyrda lo-

kaler. 2009 2008

Radio- och TV-verket redovisade 2008 över- Enligt resultaträkningen 55 716 58 243 klagade koncessionsavgifter för TV4 från 2002–

2007. I maj 2009 beslutade Regeringsrätten att

Tillkommer: inte meddela prövningstillstånd i de mål rörande

Utdelningar 20 428 23 064 koncessionsavgiften som var överklagade. I och

Summa 76 144 81 307

med detta beslut avgjordes samtliga pågående

ärenden om koncessionsavgift för perioderna

Dotter- och intresseföretag värderas enligt den andra halvåret 2002 till andra halvåret 2007 slut-

s.k. kapitalandelsmetoden, vilket innebär att utligt.

delningar inte redovisas i resultaträkningen. Det Sjöfartsverkets post utgörs av antastbara peninnebär att utdelningar från dotter- och intres-

sionsförpliktelser. Svenska kraftnät har tecknat

seföretag måste läggas till för att komma fram till borgen för lån avseende förvärv av fastighet och

statens nettoupplåning. Statens utdelningar re- Luftfartsverkets belopp avser bl.a. pensionsåta-

dovisas i huvudsak av Kammarkollegiet. Under ganden till dotter- och intresseföretag.

året har bl.a. Vattenfall AB delat ut 6,9 miljarder

kronor, TeliaSonera AB 3 miljarder kronor och

Posten 1,4 miljarder kronor i samband med sam-

4.5.3¶Noter till finansieringsanalysen

gåendet med danska posten.

Utdelningar skiljer sig från vad som redovisas

Not 55

på inkomsttitel på statsbudgeten (se avsnitt

Skatter

5.2.3, tabell 5.11) beroende på att vissa

utdelningar inte redovisas mot inkomsttitel. Den

Miljoner kronor

viktigaste är utdelningen från NordPoolASA till

Affärsverket Svenska kraftnät som uppgick till 2009 2008

ca 1,3 miljarder kronor. Enligt resultaträkningen 903 454 967 576

Not 57

Tillkommer/avgår: Transfereringar

Förändring av skulder och fordringar -27 451 18 607

Summa 876 003 986 183 Miljoner kronor

Vid periodisering av skatteintäkter tas upplupna 2009 2008 eller förutbetalda intäkter upp i årsredovisningen Enligt resultaträkningen 793 664 770 833 för staten avseende de skatter som är hänförliga

till året, men ännu ej betalats eller omvänt. Skat-

Avgår: teintäkterna enligt resultaträkningen justeras för

Avsättningar till fonder -4 091 -3 924 dessa. Detsamma gäller fordringar och skulder

Nedskrivning och avskrivning av lån, avseende skatter som tas upp av Skatteverket.

Centrala studiestödsnämnden m.fl. 1 594 -30 För 2009 överstiger de beräknade intäkterna de

Förändring av fordringar, socialförsäkbetalda skatterna och därför redovisas en minsk- ring -66 -129

ning av kassaflödet. I detta justeringsbelopp in-

Summa 791 101 766 750

går även fordran på kommuner avseende reglering av kommunalskattemedel.

Avsättningar till fonder och nedskrivningar av

lån medför inte några betalningar och dessa

kostnader tas därför bort.

Avsättning till fonder i staten för 2009 avser Not 59 främst Insättningsgarantifonden, Stabilitetsfon- Justeringar till betalningar den och Kärnavfallsfonden (se not 5).

Nedskrivningar och avskrivningar av lån hos Miljoner kronor Centrala studiestödsnämnden är ett netto av avskrivningar på grund av ålder och andra 2009 2008 orsaker och återföring av tidigare reservering för Förändring av långfristiga fordringar 1 179 1 409 osäkra fordringar. Nettoförändringen under året

Förändring av omsättningstillgångar 52 876 -59 442 är en återföring av tidigare reservationer, vilket

Förändring av kassa och bank -33 -584 innebär att transfereringskostnaderna har

Förändring av skulder 8 093 4 029 minskat utan påverkan på kassaflödena.

Summa 62 115 -54 588

Till transfereringar hänförs även förändringar i återkravsfordringar m.m. hos Försäkringskassan.

Förändringar av långfristiga fordringar avser

främst att Exportkreditnämndens

Not 58

skadefordringar och försäkringstekniska

Statens egen verksamhet

avsättningar minskat med drygt 700 miljoner

kronor. I posten ingår även förskott avseende

Miljoner kronor

materiella anläggningstillgångar. Hos

Kustbevakningen har förskott avseende fartygs- 2009 2008

projekt minskat beroende på att fartyg har akti- Enligt resultaträkningen 217 378 209 796

verats som anläggningstillgång samt överförts till

pågående nyanläggning (se även not 25). Avgår:

Minskningen av omsättningstillgångar beror Avskrivningar -22 464 -23 699 till stor del på att Riksgäldskontorets kortfristiga Avsättningar (se not 43 och 44) -11 217 -8207 placeringar minskade kraftigt (se not 39). Det Justering av kostnader Försvarsmakten 2 882 - medför att statens nettoupplåning ökat. Realisationsförluster -156 -868 Skulderna har ökat med drygt 8 miljarder

kronor under året, vilket medför att statens

Summa 186 423 177 022

nettoupplåning minskat. Ökningen avser främst Kostnader för avskrivningar, avsättningar och ökning av leasingskulder hos Banverket i samnedskrivning av lån medför inte några betal- band med att Botniabanans etapp 2 tagits upp

som tillgång. ningar och tas därför bort.

De ökade avsättningarna under 2009 avser till största delen avsättningar för statens tjänstepensionsåtagande hos Statens pensionsverk. Förändringar av avsättningar beskrivs i not 43 och 44.

Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning.

Not 60 Investeringar i maskiner och inventarier upp- Investeringar gick till 4,6 miljarder kronor och minskade med

drygt 0,7 miljarder kronor mot föregående år. Miljoner kronor Under året har Vägverket produktion och Väg-

verket Konsult ombildats till statliga bolag vilket 2009 2008 är en bidragande orsak till att investeringarna Finansiella investeringar minskade under året.

Investeringar i fastigheter och markanlägg- Aktier och andra värdepapper 30 197 13 414

ningar uppgick till strax under 2 miljarder kro-

nor, och minskar jämfört med föregående år

Materiella investeringar

med drygt 1 miljard kronor. Statens fastighets- Beredskapstillgångar 6 413 9 205

verk, Fortifikationsverket och Naturvårdsverket Väganläggningar 11 054 9 771

står för ca 75 procent av nyinvesteringarna i fas- Järnvägsanläggningar 19 794 15 206

tigheter och mark. Statens Fastighetsverk har Maskiner och inventarier 4 579 5 324

minskat sina investeringar under året med drygt Fastigheter och markanläggningar 1 827 2 958 0,6 miljarder kronor. Övriga investeringar 3 292 804 Bland övriga investeringar märks bl.a. inve- Summa materiella investeringar 46 959 43 268 steringar hos Svenska kraftnät med 1,4 miljarder

kronor och hos Luftfartsverket med

2,6 miljarder kronor 2009. De största invester-

ingarna i immateriella tillgångar finns hos För- De finansiella investeringarna uppgick till

säkringskassan med 0,7 miljarder kronor och 30,2 miljarder kronor, vilket är en kraftig ökning.

Försvarsmakten med 0,6 miljarder kronor, som Den största förändringen avser att Kärnavfalls-

båda ökat sina investeringar kraftigt. Försvarsfonden har köpt bostadsobligationer för drygt

maktens investeringar avser till största delen 18 miljarder kronor. Riksgäldskontoret har del-

verksamhetsstödet Prio. tagit i Nordeas nyemission med 5,6 miljarder

kronor. Därutöver har kapitaltillskott i statliga

Not 61

bolag lämnats till bl.a. SAS AB och Swedfund.

Utlåning

Materiella investeringar uppgick till

47 miljarder kronor, vilket är en ökning med

Nyutlåning

nästan 4 miljarder kronor från föregående år. Miljoner kronor

Investeringar i beredskapstillgångar uppgick

till 6,4 miljarder kronor, vilket är en minskning

2009 2008 med 2,8 miljarder kronor från föregående år (se

Centrala studiestödsnämnden, not 24).

studielån och hemutrustningslån 11 745 10 518 Investeringar i väganläggningar uppgick till Riksgäldskontoret 107 175 9 498

11 miljarder kronor, vilket är en ökning med

Övriga myndigheter 152 98 1,3 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Vägprojekt för 1,7 miljarder kronor har färdig- Summa nyutlåning 119 072 20 114 ställts under året.

Investeringar i järnvägsanläggningar fortsätter

Amorteringar

att öka kraftigt och uppgick till 19,8 miljarder

kronor, vilket är en ökning med 4,6 miljarder

Miljoner kronor

kronor från föregående år. Järnvägsanläggningar

2009 2008 har färdigställts med drygt 2 miljarder kronor

Centrala studiestödsnämnden 9 250 9 084 under året. Botniabanans etapp 2 har tagits upp

som investering med drygt 6,7 miljarder kronor, Riksgäldskontoret 11 870 8 141 vilket är den viktigaste förklaringen till ök- Övriga myndigheter 32 58

ningen. Summa amorteringar 21 152 17 283

Centrala studiestödsnämndens nyutlåning, som Not 63 till största delen består av studielån, uppgick till Övrigt finansiellt netto 11,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 1 miljard kronor. Miljoner kronor

Riksgäldskontorets nyutlåning var 107 miljarder kronor, vilket är en kraftig ökning. 2009 2008 Den dominerande delen av ökningen avser lån i Finansiella intäkter enligt resultaträkutländsk valuta till Riksbanken som är värderade ningen 17 152 63 894 till 92,5 miljarder kronor på balansdagen, men Finansiella kostnader enligt resultaträkäven ett lån till Island på 0,9 miljarder kronor ningen -1 906 -1 519 ingår (se även not 29).

Avgår: Not 62 Kapitaliserade räntor på utlåning -1 501 -1 480 Finansiellt netto för statens upplåning Finansiella intäkter vid Vägverket -597 -

Avgår reavinst vid försäljning av aktier Miljoner kronor m.m. -60 -46 867

Summa 13 088 14 028

2009 2008 Finansiella intäkter enligt resultaträk- Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor ningen 59 386 40 458 och andra finansiella transaktioner som inte är Finansiella kostnader enligt resultaträk- hänförliga till statsskuldförvaltningen (se not 13 ningen -64 881 -116 367

och 14).

Centrala studiestödsnämnden tar upp ränte- Avgår: intäkter för sin utlåning i resultaträkningen. En Orealiserade valutadifferenser -30 088 35 712 stor del av denna ränteintäkt betalas inte in till Summa -35 583 -40 197 staten utan bokförs i balansräkningen som en

ökning av fordran avseende utlåning. Denna s.k.

kapitaliserade ränta har inte betalats in till staten

Det finansiella nettot som är hänförbart till sta-

och den påverkar således inte statens nettoupptens upplåning har förbättrats med 4,6 miljarder

låning. kronor jämfört med föregående år.

Vissa finansiella intäkter redovisade av Väg-

Intäkter som hänförs till orealiserade valuta-

verket i samband med bolagiseringen ingår bland kursdifferenser (skulder och fordringar i ut-

försäljningsinkomster och ingår därför inte här. ländsk valuta värderade till bokslutsdagens kur-

Realisationsvinster vid försäljning av aktier inser) uppgick till 30,1 miljarder kronor, vilket

går i finansieringsanalysens post Försäljning av ökat upplåningsbehovet. Orealiserade poster på-

anläggningstillgångar och dras därför av från de verkar inte statens nettoupplåning. Föregående

finansiella intäkterna. För 2009 har endast små år innebar de orealiserade valutakursdifferen-

belopp förekommit, medan den stora posten för serna förluster, vilket påverkade statens upplå-

2008 till största delen avsåg försäljningen av Vin ning åt motsatt håll.

& Sprit AB.

Not 64 Justeringar till betalningar

Miljoner kronor

2009 2008

Förändring av tillgångar hänförbara till

statens upplåning 2 025 810

Förändring av skulder hänförbara till

statens upplåning 2 802 551

Summa 4 827 1 361

Upplupna och förutbetalda räntor som är hän- statens upplåning har påverkat statens nettoförbara till statens upplåning redovisas i balans- upplåning med 2 respektive 2,8 miljarder kronor räkningen under periodavgränsningsposter och under året. påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till

5 Statsbudgetens utfall

5 Statsbudgetens utfall

I 2010 års ekonomiska vårproposition redovisar Inkomsterna beräknades i statsbudgeten regeringen en kort sammanfattning av statsbud- uppgå till nästan 837 miljarder kronor. Det slutgetens utfall för 2009. I detta kapitel lämnar re- liga utfallet blev knappt 710 miljarder kronor, geringen en utförligare redovisning av statsbud- således 127 miljarder kronor lägre än beräknat. getens utfall för 2009, som också jämförs med de Avvikelsen förklaras främst av att statens skatberäknade inkomsterna och budgeterade utgif- teinkomster underskred beräkningen i statsbudterna i statsbudgeten. Med statsbudgeten avses i geten med 80 miljarder kronor. Intäkter av skatt det följande den ursprungliga statsbudgeten an- på arbete blev 40 miljarder lägre än beräknat i tagen av riksdagen i december 2008 (prop. statsbudgeten. Intäkten av skatt på kapital be- 2008/09:1, bet. 2008/09:FiU10, rskr. räknades i statsbudgeten uppgå till 188 miljarder 2008/08:154). När jämförelse görs mot totalt kronor för 2009. Utfallet blev 149 miljarder kroanvisade medel avses såväl den ursprungliga nor, dvs. 39 miljarder kronor lägre. statsbudgeten som de tilläggsbudgetar som be-

Tabell 5.1 Statsbudgetens utfall 2009

slutats under året. Indrag av anslagsbelopp fram-

Miljoner kronor

går inte i detta avsnitt. En mer utförlig redovis-

Stats- Tilläggs- Utfall Skillnad mot ning finns i bilaga 5 Specifikation av statsbudge- 1

budget budget 2009 statsbudget tens inkomster och bilaga 6 Specifikation av

Totala inkoms-

statsbudgetens utgifter.

ter 836 812 709 536 -127 276

Statens skatte-

inkomster 786 233 705 783 -80 450

Övriga inkoms-

5.1¶Statsbudgetens saldo 2009 ter 50 579 3 753 -46 826

Totala utgifter

Statsbudgeten ska enligt 16 § lagen (1996:1059) m.m. 778 876 39 143 885 673 106 797 om statsbudgeten omfatta alla inkomster och Utgiftsområden utgifter, med vissa specificerade undantag, samt exkl. räntor 732 577 39 143 744 807 12 230 andra betalningar som påverkar statens lånebe- Statsskuldshov. Statsbudgetens saldo är därmed detsamma räntor m.m. 33 871 36 463 2 592 som statens lånebehov (med omvänt tecken). Riksgälds-kon-

torets nettoutlå- Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet

ning 11 036 104 674 93 638 att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo

Kassamässig innebär att staten behöver låna.

korrigering 1 392 -270 -1 662 Budgetsaldot uppgick 2009 till -176 miljarder

Budgetsaldo 57 937 -39 143 -176 137 -234 074

kronor (tabell 5.1). I statsbudgeten beräknades

1

Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksbudgetsaldot till knappt 58 miljarder kronor. dagen i december 2008, exkl. tilläggsbudget. I beloppet för utgiftsområden exkl.

statsskuldsräntor m.m.ingår beräknad förändring av anslagsbehållningar, Utfallet blev därmed 234 miljarder kronor lägre

– 2 371miljoner kronor. än beräknat i statsbudgeten.

Statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter vissa resurser, t.ex. transport- och drivmedelssom är hänförliga till 2009, beräknas bli kostnader samt löner, blivit billigare när det 69 miljarder kronor lägre än beräknat i gäller de internationella insatserna. statsbudgeten. Förklaringen till att statens I förhållande till totalt anvisat (statsbudget skatteinkomster avviker mer från statsbudgeten och tilläggsbudget) blev de totala utgifterna än skatteintäkterna är hänförligt till de m.m. 68 miljarder kronor högre, vilket främst kommunala inkomstskatterna. Dessa påverkar beror på Riksbankens lån i Riksgäldskontoret inte statens skatteintäkter. Men de minskar för återställning av valutareserven. Lägre utgifter temporärt statens skatteinkomster 2009 och än totalt anvisat uppvisas på arbetsmarknadsbelastar inte kommunerna förrän vid slut- området med 8 miljarder kronor, framförallt för reglering 2011. att andelen arbetslösa som fick ersättning blev

Det slutliga utfallet för statsbudgetens utgifter lägre än beräknat. Utgifterna för sjukpenning m.m. blev 886 miljarder kronor, vilket är och rehabilitering blev 3 miljarder kronor lägre 107 miljarder kronor högre än den ursprungligen än vad som beräknades i statsbudgeten. Både fastställda statsbudgeten. Det beror framför allt antalet sjukpenningdagar och medelersättning på att Riksbanken lånat motsvarande per dag blev lägre än beräknat. Avgiften till EU 95 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för att blev 5 miljarder kronor lägre än vad som återställa valutareserven, vilket påverkar Riks- anvisades. Detta beror delvis på att Sveriges gäldskontorets nettoutlåning. tullintäkter blev lägre jämfört med tidigare

På tilläggsbudget anvisades 39 miljarder kro- beräkningar. Ytterligare orsaker är att Sveriges nor varav 14 miljarder kronor avsåg bidrag till att BNI och mervärdesskattebas beräknas blir lägre upprätthålla grundläggande välfärdstjänster i jämfört med tidigare prognoser. kommunsektorn och dämpa nedgången i syssel- Statsbudgetens utfall för 2009 påverkades av sättningen i sektorn samt 10 miljarder kronor i betydande engångseffekter (tabell 5.2). bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitets-

Tabell 5.2 Statsbudgetens saldo justerat för större engångs-

stöd med anledning av ökad arbetslöshet. För

effekter 2009

avgiften till Europeiska gemenskapen anvisades

Miljarder kronor

ytterligare 4 miljarder kronor, framför allt på

2009 grund av den kraftiga försvagningen av den

Statsbudgetens saldo -176,1

svenska kronan i förhållande till euron.

Utgifterna för samtliga utgiftsområden, ex- Justering för större engångseffekter 92,3 klusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., varav blev 12 miljarder kronor högre än beräkningen i Försäljning av aktier 0 statsbudgeten. Det utgiftsområde som visade Extra aktieutdelningar -4,4 högre utgifter än vad som beräknades i statsbud- Förändrad inbetalning av moms inom bygg- och geten var framför allt utgiftsområde 25 All- anläggningssektorn -2,0 männa bidrag till kommuner, där utgifterna är EU-avgift, försenat beslut avseende egna medel -6,5 15 miljarder kronor högre. Detta förklaras Kapitaltillskott till bolag 6,9 främst av det ovan nämnda tillfälliga konjunk-

Lån till Riksbanken 95,3 turstödet till kommuner och landsting. Utgifts-

Lån till andra länder 0,9 område 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppvi-

Venantius AB, förfalloprofil övertagna lån 1,4 sade 5 miljarder kronor högre utgifter än vad

Carnegie -1,2 som anvisats på statsbudgeten, vilket beror på högre arbetslöshet och fler företag som satts i Övrigt, netto 2,0 konkurs. Lägre utgifter än anvisat i statsbudge- Statsbudgetens saldo justerat för större engångsten blev det främst inom ovan nämnda utgifts- effekter -83,9 område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp med 4 miljarder kronor och inom Engångseffekterna beräknas totalt påverka saldot utgiftsområde 6 Försvar och samhällets bered- negativt med 92,3 miljarder kronor. Den största skap med 3 miljarder kronor. Orsaken till lägre effekten avser lån till Riksbanken, som uppgick utgifter inom försvaret är dels ett planerat till 95,3 miljarder kronor. Riksbanken lånade i sparande från 2009 till 2010 och 2011, dels att Riksgäldskontoret för att återställa valutareserreserver inte behövt utnyttjas. Dessutom har ven efter olika insatser under den finansiella kri-

sen. Under 2009 utbetalade Riksgäldskontoret skott 1998. Två år senare, år 2000, nådde överockså 0,9 miljarder kronor avseende en mindre skottet 102 miljarder kronor. Nästan hela överdel av ett beslutat lån till Island. skottet bestod emellertid av engångsvisa försälj-

Extra utdelningar från statliga aktier uppgick ningsinkomster och överföringar från AP-fontill 4,4 miljarder kronor, varav 2,9 miljarder kro- den. I början av 2000-talet försämrades saldona nor kom från Preaktio AB. Medlen avser in- återigen, men underskotten dämpades av posikomster vid försäljning av aktier i Beam Global tiva engångseffekter även dessa år. Från 2005 vi- Spirits & Wine (innehades tidigare av Vin och sade det faktiska saldot åter överskott och ökade Sprit). Införandet av löpande momsbetalning successivt till 2008. inom bygg- och anläggningssektorn bedöms ha För 2009 visar det faktiska såväl som det uninneburit en positiv effekt på 2 miljarder kronor derliggande saldot ett underskott. Det faktiska medan kapitaltillskott till bolag medförde en ne- saldot vände från ett rekordstort överskott 2008 gativ effekt på 6,9 miljarder kronor. Av detta av- på 135 miljarder kronor till ett underskott på såg 5,6 miljarder kronor deltagande i Nordeas 176 miljarder kronor. Detta omslag berodde nyemission och 1,3 miljarder kronor deltagande i emellertid till stor del på olika engångseffekter. SAS nyemission. År 2008 tillfördes statsbudgeten stora inkomster

Ett nytt system för EU-ländernas avgifter av aktieförsäljningar (främst från Vin & Sprit genomfördes 2009 med retroaktiv verkan från och Vasakronan) medan den 2009 belastades 2007. Enligt det nya systemet får Sverige varak- med tillfälliga utgifter till följd av insatser mot tigt en rabatt på EU-avgiften. Det uppstod där- finanskrisen (främst utlåning till Riksbanken). med negativa engångseffekter för saldot 2007 Även rensat för engångseffekter försvagades och 2008 medan en motsvarande positiv effekt dock saldot, framför allt som en följd av den uppstod 2009, på sammanlagt 6,5 miljarder kro- kraftiga konjunkturnedgången. nor.

Justerat för engångseffekter uppgick budgetsaldot för 2009 till 83,9 miljarder kronor. När 5.1.1 Statsbudgeten 2008 och 2009 engångseffekterna exkluderats erhålls ett mått på den underliggande saldoutvecklingen (statsbud- I tabell 5.3 redovisas statsbudgetens utfall för getens underliggande saldo). I diagram 5.1 redo- 2008 och 2009. Statsbudgeten visar 2009 ett unvisas statsbudgetens faktiska och underliggande derskott på 176 miljarder kronor jämfört med saldo för åren 1990–2009. ett överskott på 135 miljarder kronor 2008, en

försämring med 311 miljarder kronor.

Diagram 5.1 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990-2009

Miljarder kronor

200,000

150,000

100,000

50,000

0,000

-50,000 -100,000 -150,000 -200,000 -250,000 -300,000

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

Faktiskt saldo Underliggande saldo

Under 1990-talets inledande år var staten tvungen att låna stora belopp. Under dessa år var engångseffekterna negativa som en följd av stora utbetalningar av bankstöd. Lånebehovet var som störst 1993 med 250 miljarder kronor. Därefter förbättrades saldot kraftigt och vände till över-

Tabell 5.3 Statsbudgetens utfall 2008 och 2009 kronor (10,6 procent) och utgiftsområde 9 Häl- Miljoner kronor sovård, sjukvård och social omsorg ökade med

Skillnad 4 miljarder kronor (7,4 procent).

Utfall 2009 Utfall 2008 mot 2008 Utgiftsområde 22 Kommunikationer mins-

Totala inkomster 709 536 901 274 -191 738 kade med 21 miljarder kronor (34,0 procent), Statens skatteinkomster 705 783 808 730 -102 947 utgiftsområde 24 Näringsliv minskade med

6 miljarder kronor (48,5 procent) och utgifts- Övriga inkomster 3 753 92 545 -88 792

område 27 Avgiften till Europeiska gemenska-

Totala utgifter m.m. 885 673 766 076 119 597

pen minskade med 12 miljarder kronor

Utgiftsområden exkl.

(39,1 procent). räntor 744 807 742 057 2 750

Riksgäldskontorets nettoutlåning ökade med

Statsskuldsräntor m.m. 36 463 48 206 -11 743

133 miljarder kronor samtidigt som posten Kas- Riksgäldskontorets

samässig korrigering minskade med 4 miljarder nettoutlåning 104 674 -27 901 132 574

kronor. Nettoutlåningen ökade framför allt till Kassamässig korrigering -270 3 713 -3 983 följd av utlåning till Riksbanken med

95 miljarder kronor. Utgiftsområde 26 Stats-

Budgetsaldo -176 137 135 199 -311 336

skuldsräntor m.m. minskade med 12 miljarder

kronor (24,4 procent). Minskningen förklaras Statsbudgetens inkomster minskade med

främst av att det tillfälliga anslaget Tillskott till 192 miljarder kronor (21,3 procent) mellan 2008

stabilitetsfonden hade ett utfall på 15 miljarder och 2009.

kronor 2008. Ett nytt tillfälligt anslag Över-

Statens skatteinkomster minskade med

gångseffekter av kostnadsmässig avräkning 103 miljarder kronor. Direkta skatter på arbete

medförde dock en ökning av utgifter med beräknas minska med 19,4 miljarder kronor

5 miljarder kronor för 2009. (3,9 procent) och indirekta skatter på arbete med 21,8 miljarder kronor (5,3 procent). Inkomster

av skatt på kapital beräknas minska med 14,7 miljarder kronor (9 procent). Skatt på

5.2¶Statsbudgetens inkomster 2009

konsumtion och insatsvaror beräknas öka med 5,7 miljarder kronor (1,4 procent). Se tabell 5.6.

Statsbudgetens inkomster uppgick till

Övriga inkomster minskade med 89 miljarder

710 miljarder kronor, vilket är 127 miljarder kronor jämfört med 2008. Det beror främst på

kronor lägre än vad som beräknades i statsbudatt Inkomster av försåld egendom minskade med

geten för 2009. Statsbudgetens inkomster utgörs 76 miljarder kronor. Under 2008 avsåg

av statens skatteinkomster och övriga inkomster, 50 miljarder kronor försäljningen av Vin & Sprit

vilka uppgick till 706 respektive 4 miljarder AB och 25 miljarder kronor försäljningen av

kronor. statens aktier i Vasakronan AB.

I tabell 5.6 redovisas statsbudgetens skattein-

Statsbudgetens totala utgifter m.m. ökade

täkter och inkomster 2008 och 2009. I tabellen med 120 miljarder kronor (15,6 procent) mellan

redovisas även en jämförelse av utfall mot stats- 2008 och 2009.

budgeten. Statsbudgeten för 2009 baserades på

Utgifterna för utgiftsområden exklusive Stats-

de prognoser som publicerades i budgetskuldsräntor m.m. ökade med knappt 3 miljarder

propositionen för 2009. kronor (0,4 procent). De största ökningarna var framförallt inom fyra utgiftsområden som till-

sammans har ökningar på 39 miljarder kronor.

5.2.1¶Prognosförutsättningar

Tre utgiftsområden står för de största minsk-

ningarna som tillsammans är 39 miljarder kro-

Statsbudgetens utfall baseras för ett flertal skatnor. Inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

ter på löpande debiteringar av skatter som avser kommuner blev utgifterna 17 miljarder kronor

flera inkomstår. En analys av hur statsbudgetens högre (26,0 procent). Utgiftsområde 14 Ar-

inkomster har utvecklats jämfört med den betsmarknad och arbetsliv ökade med

fastställda statsbudgeten bör beakta utvecklingen 13 miljarder kronor (26,9 procent),

av makroekonomin och förändringar i regelverutgiftsområde 16 Utbildning och

ken. universitetsforskning ökade med 5 miljarder

Tabell 5.5 Antaganden i 2010 års ekonomiska vårproposi-

Regeringen föreslog och aviserade i

tion jämfört med budgetpropositionen för 2009

budgetpropositionen för 2009 skattereformer

Procentuell förändring och differenser uttryckt i procentenheter om

som sammanlagt minskade skatteintäkterna med inte annat anges. 36,7 miljarder kronor.

2008 2009 Tabell 5.4 Skattereformer 2009 1

BNP, marknadspris -0,2 -4,9

Miljarder kronor

Differens mot BP2009 -1,7 -6,1 Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna Hushållens konsumtionsutgifter -0,2 -0,8 Skatt på arbete -38,3 Differens mot BP2009 -2,0 -3,2 Skatt på kapital 1,2 Arbetade timmar 1,0 -2,6 Skatt på konsumtion och insatsvaror 0,4 Differens mot BP2009 -0,7 -2,1

3

varav det tredje steget i jobbskatteavdraget

Differens mot BP2009 0,00 -0,08 bedömdes minska intäkterna med 10,8 miljarder 4

KPI juni-juni 4,3 -0,8 kronor. Sänkt skatt för pensionärer bedömdes

Differens mot BP2009 0,0 -3,2 minska intäkterna med 1,9 miljarder kronor och

5

Inkomstbasbelopp 48 000 50 900 sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter be-

Differens mot BP2009 0 100 dömdes minska intäkterna med 12,8 miljarder

kronor. En höjd skiktgräns beräknades minska Prisbasbelopp 41 000 42 800

intäkterna med 4,2 miljarder kronor. Lägre Differens mot BP2009 0,0 0,0

5 arbetsgivaravgifter och egenavgifter för personer Skiktgräns 328 800 367 600

under 26 år bedömdes minska intäkterna med Differens mot BP2009 0,0 0,0

9 miljarder kronor. 5

Övre skiktgräns 495 000 526 200 Reformer inom skatt på kapital bedömdes Differens mot BP2009 0,0 0,0

leda till en ökning av intäkterna med 1

Fasta priser, procentuell förändring

2

Kalenderkorrigerat 1,2 miljarder kronor, varav skatt på 3

Enligt nationalräkenskapernas definition

4 företagsvinster bedömdes öka med 1,6 miljarder Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år

5

Kronor kronor.

Intäkterna från skatt på konsumtion och in-

En viktig variabel för prognosen av skatt på arsatsvaror bedömdes bli 0,4 miljarder kronor

bete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin, högre till följd av ändrade skatteregler.

men också skiktgränserna som justeras med för-

ändringen i konsumentprisindex (KPI). Om

lönerna i samhället ökar mer än KPI, så hamnar

Makroekonomiska förutsättningar

en större andel av inkomsterna över

skiktgränsen, vilket leder till högre skatte- Utvecklingen av skatteintäkterna beror i stor

intäkter. utsträckning på hur ekonomin utvecklas. I tabell

Skatt på energi påverkas av KPI genom den 5.5 redovisas några av de makroekonomiska

årliga indexeringen av skattesatserna. förutsättningar som påverkar skatteintäkterna.

Hushållens konsumtionsutgifter påverkar in- De ekonomiska antaganden som redovisas är

täkterna från såväl mervärdesskatt som punktdetsamma som i 2010 års ekonomiska

skatter. vårproposition. I tabellen jämförs dessa även

med antagandena i budgetpropositionen för

2009, som användes till prognoserna som låg till

grund för statsbudgeten.

12

För skatt på arbete avseende 2009 används förändringen av

konsumentprisindex (KPI) under perioden juni 2007–juni 2008.

13 2009 års skattesatser justerades med förändringen av KPI under

perioden juni 2007–juni 2008.

Sedan prognoserna, som låg till grund för För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar statsbudgeten, gjordes hösten 2008 har BNP och fastställs utfallet i samband med taxeringsutfallet hushållens konsumtionsutgifter för 2009 revide- för 2009 vilket blir känt i november 2010. rats ner med 6,1 respektive 3,2 procentenheter. För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) Även lönesumman har reviderats ner, eftersom och mervärdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs antalet arbetade timmar till följd av den globala utfallet i augusti 2010, när skattedeklarationerna lågkonjunkturen har utvecklats svagare än för- för juli månad är kända. väntat. Inflationen, mätt som KPI mellan juni För inkomsthuvudgruppen 1600 Restförda 2008 och juni 2009, blev även lägre än förväntat. och övriga skatter fastställs utfallet inte förrän i

maj 2011, beroende på omprövningar för hushåll

(inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel Bedömningar i statsbudgetens utfall för 1631). Detta innebär även att uppbördsförskjut- 2009 ningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent.

Beloppen för 2008 och 2009 på inkomsttitlarna För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1621, 1631 samt 1911 är således fortfarande be- 1000 Statens skatteinkomster är de redovisade dömningar vid tidpunkten för publicering av beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är denna årsredovisning. kända vid tidpunkten för publicering av denna årsredovisning. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000 Statens skatteinkomster 5.2.2 Totala skatteintäkter ett fastställt utfall, eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten. De totala skatteintäkterna beräknas uppgå till

Nedan redovisas berörda inkomsttitlar och 1 437 miljarder kronor, vilket är 93 miljarder tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat an- kronor lägre än i statsbudgeten. Statens skatteges, avses alla inkomsttitlarna i inkomsttitel- intäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive gruppen: EU-skatter, kommunalskatt och avgifter till ål-

derspensionssystemet, beräknas uppgå till 1100 Direkta skatter på arbete 728 miljarder kronor, vilket är 69 miljarder kro- 1110 Inkomstskatter nov 2010 nor lägre än statsbudgeten. 1120 Allmän pensionsavgift nov 2010 Främst är det lägre intäkter från skatt på ar- 1140 Skattereduktioner nov 2010 bete och skatt på företagsvinster som förklarar 1200 Indirekta skatter på arbete de stora avvikelserna gentemot statsbudgeten. I 1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 aug 2010 avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer 1240 Egenavgifter nov 2010 utförligt. 1270 Särskild löneskatt, 1274 nov 2010 I tabell 5.6 nedan redovisas såväl skatteintäk- 1280 Nedsättningar, 1283-1284 nov 2010 ter som inkomster samt avvikelser mot stats- 1300 Skatt på kapital budgeten. För de skatteintäkter som ännu inte är 1310 Skatt på kapital, hushåll nov 2010 slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas 1320 Skatt på företagsvinster nov 2010 prognoser för 2009. 1340 Avkastningsskatt, 1341-1342 nov 2010 Skatteintäkter är periodiserade skatter och 1350 Fastighetsskatt nov 2010 skatterna har en direkt koppling till den ekono- 1370 Förmögenhetsskatt nov 2010 miska utveckling och de skatteregler som gäller 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad 1410 Mervärdesskatt, 1411 aug 2010 på inkomsthuvudgrupperna skatt på arbete, skatt 1600 Restförda och övriga skatter på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror 1620 Övriga skatter, hushåll maj 2011 samt restförda och övriga skatter. Summan av 1630 Övriga skatter, företag maj 2011 dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna. 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för 1810 Skatter till andra sektorer nov 2010 de skatter som tillhör EU. Det kvarstående be- 1900 Periodiseringar loppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, 1910 Uppbördsförskjutningar maj 2011 som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, 1920 Betalningsförskjutningar nov 2010 ålderspensionssystemet och staten.

Tabell 5.6 Totala skatteintäkter och statsbudgetens inkomster, jämfört med 2009 års statsbudget

Miljarder kronor

Beräknat utfall Beräknat utfall Skillnad mot statsbudgeten Inkomstår 2009 2008 2009 2008

Statsbudgetens inkomster, som utgörs av statens der kronor, eller 4,9 procent jämfört med statsskatteinkomster och övriga inkomster blev budgeten. 710 miljarder kronor, vilket är 127 miljarder kronor lägre än statsbudgeten. Kommunal inkomstskatt

År 2009 beräknas intäkterna från den kommu- Skatt på arbete nala inkomstskatten uppgå till 510,1 miljarder

kronor. Jämfört med statsbudgeten har intäk- Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala terna för 2009 reviderats ner med 15,5 miljarder skatteintäkterna och kan delas in i direkta och kronor. Detta förklaras framförallt av det förindirekta skatter. Löner och andra ersättningar sämrade konjunkturläget, som i sin tur ledde till för arbete är underlag för både direkta och indi- lägre skatteunderlag. rekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- Statlig inkomstskatt ersättning och pensioner, endast är underlag för Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas direkt beskattning. Direkta skatter på arbete be- uppgå till 40,7 miljarder kronor 2009. I jämföstår till största delen av kommunal och statlig relse med 2008 minskar den statliga inkomstinkomstskatt. Under de direkta skatterna på ar- skatten med 7,3 miljarder kronor. Minskningen bete redovisas också skattereduktionerna. förklaras av höjd skiktgräns för statlig inkomst-

Gemensamt för merparten av de skatter som skatt. En lägre lönesumma har även medfört att ingår i skatt på arbete är att de följer utveck- prognosen för 2009 är 3,1 miljarder kronor lägre lingen av utbetalda löner och transfereringar. än vad som redovisas i statsbudgeten.

Posterna under direkta skatter fastställs i taxe-

Allmän pensionsavgift

ringen 2010 och uppgifterna för 2009 är därmed ett bedömt utfall, grundat på en prognos. Den allmänna pensionsavgiften tas ut på för-

värvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs

År 2009 beräknas skatt på arbete uppgå till

av pensionsgrundande ersättningar och intäk- 867,6 miljarder kronor. Jämfört med statsbud-

terna följer därför utvecklingen av skatteundergeten har intäkterna reviderats ner med 39,9 miljarder kronor. laget för direkta skatter. På grund av en svagare

ökningstakt av skatteunderlaget är prognosen

De direkta och indirekta skatterna har reviderats ned med 24,4 respektive 15,5 miljarder kro- nedreviderad med 0,5 respektive 3,0 miljarder

kronor för 2008 och 2009. nor, vilket till största delen är en följd av den globala konjunkturnedgången som har medfört

Skattereduktioner

en kraftig minskning av lönesumman.

År 2009 utgör den totala skattereduktionen

Utfallet för skatt på arbete 2008 beräknas bli

159,2 miljarder kronor, vilket är 2,5 miljarder 1 miljard kronor lägre än statsbudgeten och

kronor högre reduktioner än i statsbudgeten. uppgår till 908,8 miljarder kronor.

Avvikelsen beror på högre skattereduktioner för

husarbete än vad som beräknades i

statsbudgeten.

Direkta skatter

I jämförelse med 2008 ökar de totala skattere-

duktionerna med 20,0 miljarder kronor. Ök- De direkta skatterna på arbete består av

ningen förklaras framförallt av det tredje steget i inkomstskatter till staten och kommuner, allmän

jobbskatteavdraget. Skattereduktionerna för pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2008

jobbskatteavdrag uppgår 2009 till 64,8 miljarder blev utfallet för de direkta skatterna

kronor, vilket är 11,3 miljarder kronor högre än 497,5 miljarder kronor. År 2009 beräknas

2008. Skattereduktionen för allmän pensionsavintäkterna minska med 3,9 procent till

gift och reduktion för hushållstjänster uppgår till 478,1 miljarder kronor. Minskningen beror dels

86,3 respektive 7,9 miljarder kronor. på en lägre lönesummetillväxt, dels på regeländringar i form av tredje steget av jobbskatteavdraget och även på en höjd skiktgräns

Indirekta skatter

för statlig inkomstskatt. Sammantaget har de direkta skatterna reviderats ned med ca 24,4 miljar-

De indirekta skatterna på arbete utgör drygt

45 procent av skatt på arbete och beräknas 2009

uppgå till 389,6 miljarder kronor. Jämfört med nadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt föregående inkomstår minskade intäkterna med på kapital för 2009 fortfarande är en prognos. 5,3 procent. Till skillnad från de direkta skatterna, där merparten av intäkterna överförs Skatt på kapital, hushåll till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna Underlaget för hushållens skatt på kapital är huvudsakligen staten och ålderspensions- nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. systemet. Den största delen av kapitalskatten kommer från

realiserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna kan Arbetsgivaravgifter variera kraftigt mellan åren, vilket leder till att Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av även hushållens kapitalskatt varierar. Kapitalarbetsgivaravgifter. Prognosen för 2009 är vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av 17,7 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. olika tillgångar samt när de ackumulerade vins- Det huvudsakliga skälet till de lägre intäkterna är terna realiseras. en lägre lönesumma till följd av lågkonjunkturen. Den kraftiga nedgången på börsen under 2008 Jämfört med 2008 är utfallet 11,8 miljarder i kombination med den finansiella oron under kronor lägre, vilket motsvarar en minskning med året gjorde att de taxerade kapitalvinsterna föll 2,9 procent. Det låga utfallet förklaras tillsam- kraftigt 2008. Vinsterna uppgick till mans med den lägre lönesumman av sänkningen 102 miljarder kronor, vilket kan jämföras med av avgifterna med 1 procentenhet fr.o.m. 2009. 172 miljarder kronor året innan. Turbulensen på

kapitalmarknaderna de senaste åren har medfört Nedsättningar att många hushåll valt att realisera ackumulerade Jämfört med statsbudgeten för 2009 beräknas kapitalvinster. I kombination med börsfallet nedsättningarna bli 3,4 miljarder kronor lägre. I under 2008, innebär detta att det måste ske en huvudsak är det nedsatta socialavgifter för unga kraftig återhämtning på börsen innan hushållen i som antogs vara högre i statsbudgeten för 2009. större utsträckning har finansiella vinster att Beroende på utvidgningen av nedsättningen av realisera. Omsättningen på fastighetsmarknaden socialavgifter för personer under 26 år 2009 har varit låg under 2009, vilket bidrar till att ytberäknas nedsättningar bli 7,1 miljarder kronor terligare minska kapitalvinsterna. Kapitalvinshögre jämfört med 2008. terna för 2009 bedöms minska ytterligare och

uppgå till 85 miljarder kronor. Särskild löneskatt Utfallet för hushållens skatt på kapital beräk- År 2009 beräknas den särskilda löneskatten bli nas bli 23,1 miljarder kronor 2009. Det är 31,4 miljarder kronor. Jämfört med statsbudge- 3,6 miljarder kronor lägre än beräkningen i ten har intäkterna reviderats ner med statsbudgeten. Revideringen beror i huvudsak på 0,9 miljarder kronor. att prognosen för kapitalvinsterna har justerats

ned.

Skatt på kapital Skatt på företagsvinster

Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, Skatt på kapital omfattar bland annat skatt på föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar inhushållens kapitalinkomster, skatt på företags- komstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Bevinster samt kommunal fastighetsavgift och skattningen utgår från bolagens bokföringsmässtatlig fastighetsskatt. År 2009 beräknas skatt på siga resultat, men vissa skattemässiga justeringar kapital utgöra ca 10 procent av de totala skattein- görs för att få fram den beskattningsmässiga täkterna. Skatt på företagsvinster utgör ca hälf- inkomster. ten av skatt på kapital. Utfallet för skatt på företagsvinster bedöms

Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt bli 75,4 miljarder kronor 2009. Jämfört med på företagsvinster är de skatter som uppvisar statsbudgeten har prognosen reviderats ned med störst variationer över åren. Det är också för 30,6 miljarder kronor. Prognosrevideringen är en dessa skatter som prognososäkerheten är störst. följd av den snabba försvagningen av den eko-

De flesta skatter i undergruppen skatt på ka- nomiska konjunkturen. Lågkonjunkturen, i pital fastställs i den årliga taxeringen i november kombination med den finansiella krisen, har lett året efter inkomståret. Undantagen är kupong- till betydande nedrevideringar för företagens reskatten och stämpelskatten, som fastställs må- sultat för 2009.

Kupongskatt Utfallet för stämpelskatt för 2009 blev Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i 8,1 miljarder kronor, vilket är 1,8 miljarder krosvenska aktiebolag och svenska aktiefonder. nor lägre än i statsbudgeten. Skatten betalas av personer som är bosatta utomlands och som fått utdelning från svenskt aktiebolag. Skatt på konsumtion och insatsvaror

Kupongskatten uppgick till 3,1 miljarder kronor 2009, vilket är 3,1 miljarder kronor lägre än i Mervärdesskatt, punktskatter samt skatt på statsbudgeten. Lågkonjunkturen har inneburit import bildar tillsammans skatt på konsumtion lägre utdelningar i företagen, vilket har medfört och insatsvaror. År 2009 uppgick intäkterna till att skatteintäkterna från kupongskatten har 423,6 miljarder kronor, vilket är 14,5 miljarder blivit lägre än beräknat. kronor lägre än i statsbudgeten. Den främsta

anledningen till att intäkterna blev lägre är den Avkastningsskatt kraftiga konjunkturnedgången, som inleddes Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- under den senare delen av 2008. och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på till- Konjunkturnedgången medförde att hushållens gångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen be- konsumtion ökade svagare än förväntat. ror avkastningsskatten på statslåneräntan året före beskattningsåret. Skattesatsen är 15 procent Mervärdesskatt på pensionsförsäkringar och 27 procent på kapi- Intäkterna från mervärdesskatten påverkas talförsäkringar. främst av hushållens konsumtion. Eftersom

Intäkterna från avkastningsskatten beräknas olika varu- och tjänstegrupper beskattas med bli 13,2 miljarder kronor 2009, vilket är olika mervärdesskattesatser beror intäkterna 1,6 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. både på den totala konsumtionen och på Lägre räntor har inneburit att avkastningsskatten sammansättningen i konsumtionen. Mervärdesberäknas bli lägre än i statsbudgeten. skatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris,

vilket medför att intäkterna är starkt kopplade Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighets- till prisökningstakten i ekonomin. Utöver skatt hushållens konsumtion består skattebasen för År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskat- mervärdesskatt även av offentlig konsumtion, ten på bostäder och ersattes av en kommunal samt förbrukning och investeringar i både privat fastighetsavgift. Avgiften för småhus uppgick och offentlig sektor. 2009 till 6 362 kronor, dock högst 0,75 procent Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads- 302,6 miljarder kronor 2009, vilket är delen i hyreshus uppgick till 1 272 kronor per 11,1 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. lägenhet, dock högst 0,4 procent av taxe- Prognosrevideringen är framförallt en följd av en ringsvärdet. Avgiften indexeras genom att kny- svagare utveckling av hushållens konsumtion tas till inkomstbasbeloppet. och bostadsinvesteringarna under 2009.

Intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften 2009 beräknas uppgå till 14,3 miljarder kronor, varav 11,5 miljarder kronor för småhus Punktskatter och 2,8 miljarder kronor från bostadsdelen i hyreshus. Jämfört med beräkningen till Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska statsbudgeten har prognosen reviderats upp med kompensera för de negativa externa effekter för 0,2 miljarder kronor. samhället som uppstår i samband med förbruk-

Statlig fastighetsskatt tas ut på den del av hy- ning av vissa varor och tjänster. Punktbeskattreshus som avser lokaler samt på industrifastig- ning används för att påverka konsumtionen i en heter. Det statliga fastighetsskatten för 2009 be- för samhället önskvärd riktning, även om de räknas uppgå till 11,5 miljarder kronor, vilket är också har en klar offentligfinansiell betydelse. 1,5 miljarder kronor mer än i statsbudgeten. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och

energi. Punktskatter skiljer sig från mervärdes- Stämpelskatt skatt i avseendet att de oftast är baserade på kon- Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och sumerad kvantitet i stället för på marknadspris. tomrätter och vid beviljande av inteckningar.

Till undantagen hör beskattningen av cigaretter, Skatt på vägtrafik som till viss del beror på detaljhandelspriset, Skatt på vägtrafik utgörs till största delen av forsamt energi- och koldioxidskatterna som skrivs donsskatter. Totalt uppgick skatt på vägtrafik upp med förändringen i KPI. 2009 till 16,4 miljarder kronor, vilket överens-

Intäkterna från punktskatterna uppgick 2009 stämmer med beräkningen i statsbudgeten. till sammanlagt 121 miljarder kronor, vilket är 3,4 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Skatt på import Förklaringen till att utfallet blev lägre än Skatt på import blev 5,2 miljarder kronor, vilket beräkningarna till statsbudgeten är främst är 1,2 miljarder kronor lägre än statsbudgeten. konjunkturnedgången, vilken medförde lägre Skillnaden förklaras av en lägre varuimport till intäkter från koldioxidskatt på diesel. Oväntat följd av lågkonjunkturen. långa driftstopp av vissa kärnkraftsreaktorer medförde även lägre intäkter från skatt på termisk energi i kärnkraftsreaktorer. Restförda och övriga skatter

Skatt på tobak Restförda skatter är nettot av restförda och av Skatt på tobak omfattar skatt på cigaretter, cigar- Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland rer, cigariller, snus samt rök- och tuggtobak. In- övriga skatter redovisas omprövningar av Skattetäkterna från skatt på tobak utgörs till största verkets tidigare fattade taxeringsbeslut samt didelen av intäkter från skatt på cigaretter. Intäk- verse inkomster som förs till exempelvis Insättterna från skatt på tobak uppgick 2009 till ningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, Av- 10,6 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder gifter till Kärnavfallsfonden m.fl. kronor högre än i statsbudgeten. Differensen Restförda skatter är 0,7 miljarder kronor förklaras i huvudsak av att efterfrågan på ciga- högre än i statsbudgeten, medan övriga skatter är retter och snus blev högre än väntat. 0,2 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten.

Skatt på alkohol

Alkoholskatterna uppgick 2009 till 5.2.3 Övriga inkomster 12,2 miljarder kronor. Utfallet blev 0,9 miljarder kronor högre än i statsbudgeten, i huvudsak till Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inföljd av en högre konsumtion av vin och öl. komster av statens verksamhet, Inkomster av

försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl- Skatt på energi mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Under skatt på energi återfinns energiskatt och Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i koldioxidskatt. År 2009 uppgick intäkterna från anslutning till skattesystemet och Utgifter som energiskatt till 40,1 miljarder kronor, vilket är redovisas som krediteringar på skattekonto. 0,4 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Utfallet för 2009 uppgick till totalt Koldioxidskatten uppgick till 26,1 miljarder kro- 3 753 miljoner kronor och var därmed nor och blev därmed 2,2 miljarder kronor lägre 46 826 miljoner kronor lägre än vad som beräkän i statsbudgeten. Lägre intäkter från koldiox- nades i den ursprungliga statsbudgeten antagen idskatt på diesel är den främsta förklaringen till av riksdagen i december 2008. Skillnaden förklaatt utfallet blev svagare. Den kraftiga konjunk- ras främst av att Inkomster av försåld egendom turnedgången och fallet i industriproduktionen blev 49 898 miljoner kronor lägre än beräknat. under 2009 bidrog till en lägre efterfrågan på diesel och därmed lägre skatteintäkter.

Övriga skatter på energi och miljö

År 2009 uppgick intäkterna från övriga skatter på energi och miljö till 4,2 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Intäkterna från skatt på termisk energi i kärnkraftsreaktorer blev 0,6 miljarder kronor lägre till följd av oplanerat långa driftsstopp i vissa kärnkraftsreaktorer.

Tabell 5.7 Övriga inkomster, sammanfattning Tabell 5.8 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor Miljoner kronor

Återbetalning av lån 1 775 1 736 -39 1 881

Aktieutdelning 22 000 19 140 -2 860 24 681 Kalkylmässiga in-

Offentligrättsliga komster 8 608 8 912 304 8 700

avgifter 10 318 10 762 445 12 134 Bidrag m.m. från EU 11 128 11 682 555 11 036

Försäljningsinkomster 155 84 -71 157

Avräkningar m.m. i

Böter m.m. 1 116 1 405 289 1 202 anslutning till skattesystemet -67 933 -66 808 1 125 -56 163 Övriga inkomster av

statens verksamhet 450 917 467 2 580 Utgifter som redovisas som krediteringar Inkomster av statens på skattekonto -100 13 113 -2 393 verksamhet 47 101 48 115 1 014 52 964

Övriga inkomster 50 579 3 753 -46 826 92 545

Rörelseöverskott

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Rö-

Inkomster av statens verksamhet

relseöverskott uppgick till 7 143 miljoner kronor

och var därmed 2 777 miljoner kronor (63,6 pro- Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelse-

cent) högre än beräknat i statsbudgeten. Riksöverskott från statliga affärsverk, Riksbanken

bankens inlevererade överskott uppgick till 5 900 och statens fastighetsförvaltning. Vidare redovi-

miljoner kronor, vilket är 2 300 miljoner kronor sas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag

högre än beräknat i statsbudgeten. med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter,

Under 2009 blev inkomsterna av Rörelseöverförsäljningsinkomster, böter samt övriga in-