Socialvårdskommitténs betänkande. 1,

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

S T A T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 4 0 : 22 SOCIALDEPARTEMENTET

SOCIALVÅRDS KOM M I T T E N S BETÄNKANDE STATISTISK

I:

UNDERSÖKNING

ANGÅENDE

KOMMUNERNAS ÅLDERDOMSHEM

S T O C K H O L M 19

4 0

Statens offentliga utredningar 1940 Kronologisk

1. B e t ä n k a n d e ocli förslag a n g å e n d e r e g l e r i n g av församl i n g s i n d e l n i n g e n i S t o c k h o l m och r e v i s i o n av d e n för h u v u d s t a d e n g ä l l a n d e l a g e n om f ö r s a m l i n g s s t y r e l s e . Av T. Wohlin. Ha3ggström. iv, 167 s. E. 2. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e o m o r g a n i s a t i o n av a r m é f ö r v a l t n i n g e n s s j u k v å r d s s t y r e l s e m . m . B e c k m a n . 77 s. F ö . 3. B e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l å t g ä r d e r för b e f o r d r a n d e av p r o d u k t i o n e n å e n s k i l d a s k o g a r i vissa d e l a r avN o r r l a n d - M a r c u s . 260 s. J o . 4. B e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l lag o m k r i g s s k a d e e r s ä t t n i n g . N o r s t e d t . 84 s. H. 5. P r o m e m o r i a m e d förslag till vissa å t g ä r d e r m o t m i s s b r u k av t r y c k f r i h e t e n . N o r s t e d t . 32 s. J u . 6. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e u p p g ö r e l s e m e l l a n K u n g l . Maj:t och k r o n a n s a m t S t o c k h o l m s stad r ö r a n d e v i s s a m a r k frågor m . m . i S t o c k h o l m . B e c k m a n . 154 s. 8 p l . K. 7. B e t ä n k a n d e med förslag till lag m e d vissa b e s t ä m m e l ser om livförsäkring vid k r i g m . m . N o r s t e d t . 83 s. H. 8. B e t ä n k a n d e med förslag till l a g om ä n d r a d lydelse av 8 k a p . strafflagen m . m j ä m t e d ä r m e d s a m m a n h ä n g a n d e f ö r f a t t n i n g a r . N o r s t e d t . 130 s. J u . 9. B e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l k u n g ö r e l s e a n g å e n d e kont r o l l å h a n d e l n m e d ost s a m t viss l a g s t i f t n i n g a n g å e n d e k o r v v a r o r . Ha?ggström. 72 s. S. 10. Svensk n a m n b o k 1040. V. P e t t e r s o n . 16C s. J u . 11. B e t ä n k a n d e m e d förslag r ö r a n d e offentliga r ä t t s h j ä l p s a n s t a l t e r . Hseggström. 125 s. J u .

förteckning

12. B e t ä n k a n d e m e d u t r e d n i n g och förslag angåen r ä t t a n d e av f r i t i d s r e s e r v a t för s t ä d e r n a s och de t ä t bebyggda s a m h ä l l e n a s b e f o l k n i n g . B e c k m a n . 2H9 s. S. 13. Statistisk u t r e d n i n g a n g å e n d e förvaltningskostnader m . m . i k o n k u r s e r . N o r s t e d t . 26 s. J u . 14. B e t ä n k a n d e och f ö r s l a g a n g å e n d e f ö r h å l l a n d e t mellan a r b e t s u p p g i f t e r och l ö n e s t ä l l n i n g vid s t a t e n s j ä r n v ä g a r . Del 1. B e c k m a n . 247 s. K . 13. B e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g r ö r a n d e s k ä r g å r d a r n a s b e h o v av f ö r b ä t t r a d e k o m m u n i k a t i o n e r . Del 2. B e c k m a n . 134 s. K. 16. Efterfrågan på j o r d b r u k s p r o d u k t e r och dess k ä n s l i g h e t för pris- och i n k o m s t f ö r a n d r i n g a r . Av H. Wold. Murens. 144 s. J o . 17. B e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g till ä n d r a d lagstiftning angående s. k. r a t t f y l l e r i . N o r s t e d t . i>3 s. K. 18. Betänkande m e d f ö r s l a g a n g å e n d e krigsförsäkring av viss l ö s e g e n d o m . N o r s t e d t . 60 s. II. 19. F ö r s l a g till ä n d r a d l a g s t i f t n i n g om straff för försök till b r o t t . L u n d , O h l s s o n . J u . 20. S t r a f f r ä t t s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e m e d förslag till lagstiftning om f ö r m ö g e n h e t s b r o t t . Norstedt. 251 s. J u . 21. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e u t f ä r d a n d e av samt e r s ä t t n i n g för vissa l ä k a r i n t y g . M a r c u s . 60 s. S. 22. S o c i a l v å r d s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e . 1, Statistisk u n d e r sökning a n g å e n d e k o m m u n e r n a s å l d e r d o m s h e m . Beckm a n . '.'8 s. S.

A n m . Om s ä r s k i l d t r y c k o r t ej angives, är t r y c k o r t e n S t o c k h o l m . B o k s t ä v e r n a m e d fetstil u t g ö r a b e g y n n e l s e b o k s t ä v e r n a till d e t d e p a r t e m e n t , u n d e r vilket u t r e d n i n g e n a v g i v i t s , t. ex. E. = e c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t , J o . = j o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t . E n l i g t k u n g ö r e l s e n d e n 3 febr. 1922 a n g . s t a t e n s offentliga u t r e d n i n g a r s y t t r e a n o r d n i n g (nr 93) u t g i v a s u t r e d n i n g a r n a i o m s l a g m e d e n h e t l i g färg för varje d e p a r t e m e n t .

S T A T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 4 0 : 22 SOCIALDEPARTEMENTET

SOCIALVÅRDSKOMMITTÉNS BETÄNKANDE STATISTISK

I:

UNDERSÖKNING

ANGÅENDE

KOMMUNERNAS ÅLDERDOMSHEM

STOCKHOLM 1940 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1251 40]

>!'*'?*

\gs

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid. Skrivelse till Konungen

°

Fattigvårdsanstalterna i riket med undantag av Stockholm, Göteborg och Malmö .. Undersökningens planläggning och primärmaterial Antalet ålderdomshem och deras ålder Särskilda avdelningar inom ålderdomshemmen och deras platsutrymme . . . . Antalet platser på ålderdomshemmen Beläggningen på ålderdomshemmen Vårdtagarna på ålderdomshemmen Vårdtagarnas fördelning i hemortsrättsavseende samt på understödstagare och inackorderade Dagavgifterna för inackorderade Vårdtagare i behov av vård på specialanstalt Sängliggande, svårhanterliga eller för omgivningen störande vårdtagare . . . . Utgående folkpension till vårdtagarna på ålderdomshemmen Vid ålderdomshemmen förekommande särskilda verksamhetsgrenar

7 7

Fickpengar Fattigvårdsanstalterna

i Stockholm, Göteborg och Malmö

Olika slag av anstalter och deras platsutrymme Fattigvårdsanstalternas beläggning Vårdtagarnas fördelning efter kön, civilstånd och ålder Vårdtagarnas fördelning på understödstagare och inackorderingar Antalet vårdtagare med folkpension

14 15 19 25 °^ 34:

36 40 44 47 50 52 52 55 57 59 60

Tabellbilaga. Tab. » »

» » » »

1. 2.

Antal ålderdomshem länsvis, fördelade efter ålder 65 Antalet kommuner länsvis den 1 januari 1938 med ålderdomshem eller utan sådant "6 3. Förekomsten av godkända avdelningar för sinnessjuka och kroniskt sjuka på ålderdomshemmen 67 4. Antal ålderdomshem länsvis, fördelade efter antal vårdplatser å egentliga ålderdomshemmet 68 5. Medelantal vårdtagare per månad å ålderdomshemmen länsvis under tiden 1 juli 1937 — 30 juni 1938 69 — 70 6 a. Ålderdomshemmens beläggning i procent av antal platser länsvis varje m å n a d under tiden 1 juli 1937—30 juni 1938 71 6 b. Genomsnittlig beläggning i procent vid ålderdomshem av olika storlek den 1 juli 1937 och i medio av februari 1938 72 7. Genomsnittlig beläggning på ålderdomshem av olika storlek under 73 tiden 1 juli 1937—30 juni 1938

4 Sid.

Tab. » » »

» » » » »

» » »

» »

» »

»

8.

Ålderdomshemmens genomsnittliga beläggning länsvis under tiden 1 juli 1937—30 juni 1938 74—75 9. Samtliga vårdtagare under tiden 1 juli 1937 — 30 juni 1938 fördelade efter ålder och vårdtidens längd 76 10. Under tiden 1 juli 1937—30 juni 1938 nytillkomna, avlidna och på annat sätt avgångna vårdtagare, fördelade efter kön 77 11. Under tiden 1 juli 1937—30 jnni 1938 nytillkomna, avlidna och på a n n a t sätt avgångna vårdtagare, fördelade efter kön och ålder samt månad för intagning 78 12. På ålderdomshemmen kvarvarande vårdtagare den 30 juni 1938, fördelade efter kön, ålder och civilstånd 79 13. Antal vårdtagare på ålderdomshemmen den 30 juni 1938, fördelade länsvis efter ålder och kön 80—81 14. Antal vårdtagare å ålderdomshemmen den 30 juni 1938, fördelade efter kön, ålder och intagningsår 82 15. Antal vårdtagare å ålderdomshemmen den 30 juni 1938 länsvis, fördelade efter intagningsår 83 16. Understödstagare på ålderdomshemmen den 30 juni 1938 länsvis fördelade efter hemortsrätt, och självbetalande inackorderingar efter dagavgiftens storlek 84—85 17. Antal sinnesabnorma vårdtagare på ålderdomshemmen den 30 j u n i 1938 länsvis 86 18. Antal sinnesabnorma vårdtagare på ålderdomshemmen den 30 juni 1938 fördelade efter hemmens storlek och vårdtagarnas å l d e r . . . . 87 19. Antal vårdtagare på ålderdomshemmen den 30 juni 1938 i behov av vård på hem för kroniskt sjuka samt på annan specialanstalt, fördelade länsvis samt efter hemmens storlek och vårdtagarnas ålder 88 20. Antal sängliggande, svårhanterliga eller för omgivningen störande vårdtagare på ålderdomshemmen länsvis den 30 juni 1938 89 21. Antal sängliggande, svårhanterliga eller för omgivningen störande vårdtagare på ålderdomshemmen den 30 juni 1938 fördelade efter vårdtagarnas ålder och hemmens storlek 90 22. Antal vårdtagare på ålderdomshemmen den 30 juni 1938, vilka åtnjöto folkpension 91 23. Antal ålderdomshem förenade med jordbruk, skogsbruk eller a n n a n verksamhet samt antalet i dessa verksamhetsgrenar sysselsatta personer omkring den 1 april 1938 92 24. Förekomsten av fickpengar till vårdtagare å ålderdomshemmen .. 93

Bilaga. Statistisk frågeblankett

• TILL KONUNGEN.

Genom beslut den 17 december 1937 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för socialdepartementet att utse en kommitté bestående av högst nio personer med uppdrag att verkställa en översyn av den svenska socialvården och fram-

6 lägga därav föranledda förslag. På grund av detta bemyndigande tillkallades den 3 januari 1938 såsom ledamöter i kommittén landshövdingen Bernh. Eriksson, byråchefen E. G.Bexelius, lasarettssysslomannen A.Hagård, numera t. f. generaldirektören K. J. Höjer, ledamoten av riksdagens första kammare professor B. G. Ohlin, stadsfullmäktiges i Malmö ordförande disponenten E. Olsson, ledamöterna av riksdagens andra kammare fru Olivia Nordgren, redaktören A. I. E. Österström och lantbrukaren O. A. "Wallén. Därjämte uppdrogs åt undertecknad Eriksson att såsom ordförande leda kommitténs arbete. P å därom gjord framställning entledigade chefen för socialdepartementet den 3 maj 1938 professor Ohlin från uppdraget och tillkallade ledamoten av riksdagens andra kammare J. M. Skoglund att i Ohlins ställe vara ledamot av kommittén. Kommittén har antagit namnet »Socialvårdskommittén». Den 27 maj 1938 bemyndigade Kungl. Maj:t kommittén att låta verkställa en statistisk undersökning rörande kommunernas ålderdomshem samt å dessa hem intagna. Sedan undersökningen slutförts, har Kungl. Maj.t den 3 maj 1940 medgivit, att den av kommittén utarbetade redogörelsen för utredningen finge tryckas. Den statistiska utredningen har verkställts och redogörelsen har utarbetats av e. o. notarien hos socialstyrelsen, fil. kand. G. F. Holmstedt. Stockholm i maj 1940. Underdånigst Å Socialvårdskommitténs vägnar: B E E N H . ERIKSSON. Gustaf

Holmstedt.

I. Fattigvårdsanstalterna i riket med undantag av Stockholm, Göteborg och Malmö. Undersökningens planläggning och primärmaterial. För sitt utredningsarbete har socialvårdskommittén funnit det erforderligt att erhålla en mera fullständig bild av fattigvårdsförhållandena i vårt land än som kan inhämtas av den officiella statistiken och för densamma införskaffade primäruppgifter. I detta syfte har kommittén, efter medgivande av Kungl. Maj:t, genom inhämtande av uppgifter från fångvårdsstyrelserna företagit tvenne statistiska undersökningar. Den första av dessa undersökningar omfattar kommunernas ålderdomshem och den andra avser att få en belysning av cle hemunderstöddas hjälpbehov. Den senare undersökningen, vilken ännu icke är statistiskt bearbetad, omfattar dels sådana understödstagare, som under viss tidsperiod ha erhållit såväl fattigvård som tilläggspension eller barnbidrag eller bidragsförskott, dels ock understödstagare, som icke erhållit sådana bidrag, men som fått understöd i hemmet eller i form av vård å länslasarett eller med lasarett likställd sjukvårdsinrättning. I denna berättelse redogöres för resultatet av ålderdomshemsundersökningen. Den officiella fattigvårdsstatistiken lämnar endast mycket allmänna och knapphändiga upplysningar om våra ålderdomshem. Den årliga fattigvårdsberättelsen är begränsad till vissa siffror rörande antalet ålderdomshem med eller utan jordbruk och antalet av deras vårdplatser samt redovisar totala antalet av de understödstagare, som under året varit intagna på dessa anstalter. Det statistiska primärmaterialet från kommunerna lämnar heller icke några uppgifter av intresse utöver vad som innehålles i den årliga statistiken. Ändamålet med den av kommittén föranstaltade undersökningen har varit att få besvarade vissa spörsmål, som stå i samband med anstaltsvården, bland annat frågan om en ytterligare utvidgning av vårdhemmen ur beläggningssynpunkt är erforderlig och om en mera lämplig vård vid hemmen kan erhållas genom en fördelning av de vårdbehövande på skilda för olika vårdbehov avsedda hem, samt i vad mån de nuvarande ålderdomshemmen med hänsyn till platsutrymme och beläggning kunna inom vissa geografiskt begränsade områden på ett mera rationellt sätt utnyttjas. E n annan fråga, som synts kommittén vara av särskilt intresse att få belyst, är den om det ytterligare vårdbehov, som föreligger beträffande särskilda grupper av vårdbehövande såsom kroniskt kroppssjuka, sinnessjuka, sinnesslöa med flera. Enligt den av kommittén uppgjorda planen för undersökningen skulle

8 densamma omfatta samtliga av vederbörande länsstyrelser godkända eller godtagna ålderdomshem i riket. Som ålderdomshem räknas varje anstalt enligt 31 § fattigvårdslagen med föreståndare eller föreståndarinna och gemensam hushållning. S. k. fattigstugor och fattighus samt i dem boende skulle sålunda icke medtagas. Undersökningen avser att belysa förhållandena vid de egentliga ålderdomshemmen. Ifråga om de särskilda anstalter eller avdelningar för speciella vårdbehov, vilka förekomma vid en del ålderdomshem, ha endast uppgifter inhämtats om förekomsten av dylika vid respektive anstalter och deras platsutrymme. I övrigt ha inga uppgifter införskaffats om de på dessa avdelningar eller anstalter intagna vårdtagarna. Beläggningen å dessa har sålunda icke blivit föremål för någon undersökning. De närmare detaljerna av undersökningsplanen framgå av den för undersökningen upprättade frågeblanketten och de till densamma fogade anvisningarna (se bilaga). För varje ålderdomshem skulle å blanketten lämnas vissa allmänna uppgifter om hemmet, rörande bland annat byggnadsår, platsutrymme, förekomsten av särskilda godkända avdelningar för sinnessjuka och kroniskt kroppssjuka. Därjämte skulle lämnas en nominativ förteckning över vårdtagarna på ålderdomshemmet under perioden 1 juli 1937—30 juni 1938, upptagande uppgifter om födelseår, kön och civilstånd samt årtalet, då vederbörande intogs på hemmet. Beträffande de vårdtagare, som tillkommit eller på grund av dödsfall eller annan anledning avgått under tiden 1 juli 1937— 30 juni 1938, skulle jämväl uppgivas intagnings-, dödsfalls- eller avgångsdatum. I fråga om vårdtagare, som vistades på hemmet den 30 juni 1938, skulle dessutom lämnas vissa ytterligare upplysningar rörande vederbörandes hemortsrättsförhållanden, om han själv betalade vårdkostnaden (var inackorderad), åtnjöte folkpension eller annan pension samt om vårdtagarens hälsotillstånd och behov av vård på specialanstalt. Denna frågeblankett utsändes till samtliga fattigvårdssamhällen och kommunalförbund i riket med av vederbörande länsstyrelse godkända eller godtagna ålderdomshem, till antalet 1 413. Under undersökningens gång inkom svar från samtliga utom från trenne kommuner, nämligen Harplinge i Hallands län, Bro i Västmanlands län och Åre i Jämtlands län. Särskild redogörelse för fattigvårdsanstalterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Inom landets största städer Stockholm, Göteborg och Malmö är anstaltsvården mera differentierad och vårdtagarna delvis på annat sätt klassificerade än inom övriga, mindre fattigvårdssamhällen, vilket medför vissa svårigheter att uppdela vårdtagarna så att med landet i övrigt jämförbara siffror kunna erhållas. För erhållande av jämförliga uppgifter skulle erfordras en särskild specialundersökning av anstalterna och de intagna. För den belysning av ålderdomshemmen och anstalternas klientel, som avsetts med denna utredning, har kompletterande undersökning av anstalterna i dessa tre städer icke ansetts påkallad, varför de lämnade uppgifterna från Stockholm, Göteborg och Malmö icke ingå i de statistiska tabellerna eller den samman-

9 fattande kommentaren utan äro mera summariskt redovisade i en särskild avdelning i det följande. Begreppet ålderdomshem. I de fall, då flera fattigvårdsanstalter finnas inom ett fattigvårdssamhälle, ha dessa med några undantag räknats utgöra tillsammans ett ålderdomshem. Förekomsten av flera anstalter ger visserligen vederbörande kommun möjligheter till en differentiering av vårdtagarna, men förvaltningsmässigt utgöra samtliga fattigvårdsanstalter i en kommun en enhet. Ifråga om fem kommuner i Västerbottens och Norrbottens län, nämligen Vilhelmina, Sorsele, Arjeplog, Jokkmokk och Jukkasjärvi, vilka vardera ha ett särskilt hem för lappar vid sidan av hemmet för den icke nomadiska delen av befolkningen, ha förhållandena motiverat, att dessa hem redovisats särskilt. Kostnaden för uppförande av ålderdomshem för lappar bestridas nämligen i stort sett av staten, som även lämnar bidrag till vårdkostnaderna med 3At Antalet ålderdomshem och deras ålder. Enligt 31 § fattigvårdslagen skall fattigvårdssamhälle hava anstalt (ålderdomshem, försörjningshem, vårdhem) för mottagande av understödstagare, vilka äro i behov av vård samt ej lämpligen kunna understödjas i hemmet eller utackorderas. Flera samhällen kunna ävenledes förena sig om gemensam anstalt. Ett större antal småkommuner i landet ha på detta sätt löst sin ålderdomshemsfråga genom att sammansluta sig till kommunalförbund för anordnande och drivande av fattigvårdsanstalt. Enligt lagen kunna mindre kommuner av länsstyrelsen tillsvidare befrias från skyldigheten att uppföra anstalt eller att förskaffa sig del i anstalt, men samhället fritages därmed icke från skyldigheten att bereda anstaltsvård åt personer, som äro i behov därav. En hel del kommuner ha begagnat sig härav och merendels träffat avtal med annan kommun om rätt att disponera visst antal platser på dess anstalt för inackordering av sina understödstagare. Enligt de principer rörande ålderdomshemmens redovisning, vilka tidigare angivits, ingå i denna del av redogörelsen för undersökningen 1 410 ålderdomshem, varav 1 302 på landsbygden och 108 i städerna. Dessa redovisas länsvis i tab. 1, där de även fördelats efter år, då de togos i bruk för sitt ändamål. Vid fördelningen av ålderdomshemmen på landsbygd och stad har i de fall, då hemmet är gemensamt för stad och en eller flera landskommuner, varit avgörande, om detsamma varit beläget i stad eller landskommun. Till en ytterligare belysning av på vilket sätt kommun löst sin ålderdomshemsfråga har såsom komplement till tab. 1 utarbetats tab. 2. I sistnämnda tabeil ha sammanställts länsvis siffrorna för antalet kommuner, som ha dels eget, dels gemensamt ålderdomshem, samt antalet kommuner, som sakna ålderdomshem eller del i sådant. Av denna tabell framgår, att 1 106 av rikets 2 408 landskommuner den 1 januari 1938 hade eget ålderdomshem. I övrigt hade 765 landskommuner del i gemensamma ålderdomshem. Dessa gemensamma ålderdomshem voro till antalet 199 i hela riket, varav 196 voro belägna på landsbygden och 3 i städer. Av de 199 gemensamma ålderdomshemmen ägdes 188 av kommunalförbund, omfattande sammanlagt 695 landskommuner och 5 städer. Fördel-

10 ningen på de olika länen av kommunal- eller fattigvårdsförbund med ålderdomshem framgår av följande tablå:

Län

Antal förbund

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands . . . Jönköpings . Kronobergs Kalmar Gotlands . . . . Blekinge Kristianstads . . . Malmöhus . . . Hallands Göteborgs och Bohus

9 9 6 26 10 8 10 2 1 10 25 3 6

Antal landskom- städer muner 23 43 14 65 26 31 36 6 3 41 117 14 19

Län

1 1 1

1 Värmlands Örebro Västmanlands . Västernorrlands

Antal förbund

Antal landskom- städer muner

18 32 1

86 136 4

4 2

8 4

1 3

3 10

2 Summa 188

C95

Västerbottens .

6 5

1 Kommunalförbund saknades helt i Örebro, Gävleborgs och Västerbottens län. Ett mindre antal kommuner hade gemensamt ålderdomshem utan att ha sammanslutit sig till kommunalförbund. E n del av dessa hade bildat särskilda fattigvårdssamhällen enligt 6 § fattigvårdslagen. Dessa voro 5 till antalet och omfattade 13 kommuner: i Uppsala län Järlåsa-Ålands fattigvårdssamhälle i Södermanlands län Eogdö-Helgarö fattigvårdsamhälle, i Östergötlands län Kattilstads-Hägerstads fattigvårdssamhälle, i Kalmar län Runstens och Långlöts fattigvårdssamhälle samt Stenåsa, Hulterstads, Segerstads, Gräs gårds och As fattigvårdssamhälle. Därjämte hade i följande 6 fall kommuner gemensamt ålderdomshem utan att ha sammanslutit sig till vare sig kommunalförbund eller fattigvårdssamhällen. Yeckholms, Kungs-Husby och Torsvi kommuner i U p p k l ä län disponerade ett av stiftelsen Weckholms hospital upplåtet ålderdomshem i Veckholms socken. Långelanda, Myckleby, Ståla och Torps kommuner i Göteborgs och Bohus län hade under namnet Östra Orusts ålderdomshems förening gemensamt ålderdomshem i Ståla. Medelplana och Västerplana kommuner i Skaraborgs län hade tillförsäkrats nyttjanderätt till enskild tillhörig anstalt i Medelplana. Eåda, Mellby och Kållands-Åsaka i samma län hade gemensamt hem i Kållands-Åsaka. I detta län ägde dessutom ett kommunalt aktiebolag, Hagabolaget, bestående av 43 mindre landskommuner, ett gemensamt ålderdomshem, Haga sjuk- och ålderdomshem, beläget i Tidaholms stad, i denna undersökning hänfört till landsbygden.' Inom Kopparbergs län hade Stora Tuna och Domnarvets kommuner gemensamt ålderdomshem i Stora Tuna. Antalet kommuner, som icke ägde vare sig eget eller del i gemensamt ålderdomshem, utgjorde 537 d. v. s. 22-3 % av samtliga landskommuner i riket. Det största antalet dylika kommuner uppvisade Gotlands län med 81, Skaraborgs med 34, Malmöhus med 53, Kristianstads med 52 samt Älvsborgs med 50. Flertalet av dessa ha, som tidigare nämnts, träffat avtal med

11 ett eller flera närliggande fattigvårdssamhällen om rätt att disponera visst antal platser på dess ålderdomshem. Antalet kommuner, som icke hade träffat dylikt avtal, utgjorde enligt 1937 års fattigvårdsstatistik 13. De uppgifter, som kommittén infordrat om vilka kommuner, som avtalat om att få disponera platser för inackordering av sina vårdtagare på respektive ålderdomshem, ha visat sig något ofullständiga och ha därför icke bearbetats. Det kan vara av intresse att undersöka hur kommuner av olika befolkningsstorlek löst sin anstaltsfråga på det ena eller andra sättet. Till belysning därav har därför i nedanstående tablå landskommunerna i riket inom de grupper, vari de indelats i tab. 2, fördelats efter invånarantalet den 1 januari 1938: Antal kommuner med nedanstående antal inv hi are den 1 januari 1938

Antal

500 — 1 0 0 0 - l 5 0 0 - 2 0 0 0 - 3 0 0 0 - 4 0 0 0 - Summa 1 000 1 500 2 000 3 000 4 000

—200

200 — 500

—

15G

10 17 52

34 188 444

18 192 640

83 441

1 33 24S

19 207

3 116

kommuner:

a) m e d e g e t å l d e r d o m s h e m b) i k o m m u n a l f ö r b u n d m e d c) i ö v r i g t m e d d e l i g e m e n samt ålderdomshem . . . . d) s o m s a k n a å l d e r d o m s h e m Summa

70 2 2 537 200 2 408

Av samtliga 1 577 landskommuner med högst 1500 invånare hade 403 eller cirka 26 % eget ålderdomshem och 694 eller 44 % del i gemensamt sådant, medan de övriga 480 eller 30 % saknade hem. I kommuner med mer än 1 500 invånare är det övervägande antalet ålderdomshem kommunernas egna. Av samtliga 831 kommuner i denna grupp hade 703 eller 85 % egen anstalt, 71 eller 8 % hade del i gemensam dylik och 57 eller 7 % saknade ålderdomshem. Av större kommuner är det alltså endast ett fåtal, som icke ha vare sig eget eller del i gemensamt ålderdomshem, över 3 000 invånare endast 5, varav 2 med mer än 4 000 invånare, nämligen Saltsjöbadens köping (3 278 inv.) i Stockholms län, Öckerö (6178 inv.) i Göteborgs och Bohus län, Bjursås (3 373 inv.) i Kopparbergs län, Norrala (3125 inv.) i Gävleborgs län och Hässjö (4 332 inv.) i Västernorrlands län. Samtliga dessa ha dock slutit avtal med andra kommuner om rätt till inackordering av sina vårdtagare på deras ålderdomshem. Av rikets samtliga 116 städer den 1 januari 1938 hade 113 eget eller del i gemensamt ålderdomshem, varav 110 ingå i denna del av redogörelsen och anstalterna i Stockholm, Göteborg och Malmö redovisas i följande avdelning. Trenne, nämligen Östhammar i Stockholms län samt Ludvika och Säter i Kopparbergs län saknade egna ålderdomshem, men hade träffat avtal med andra kommuner om inackordering av sina vårdtagare på deras ålderdomshem, och 5 hade sammanslutit sig med landskommuner till lika många kommunalförbund om gemensamt ålderdomshem. Av de senare fem ålderdomshem-

12 men voro tre belägna i vederbörande stad och två i landskommun och ha i denna undersökning hänförts i förra fallet till städer och i det senare till landsbygd. Beträffande de siffror, som presenteras i tab. 1 rörande ålderdomshemmens fördelning efter året, då de togos i bruk för sitt ändamål, må anmärkas följande. I särskild frågepunkt å blanketten begärdes uppgift om årtalet, när ålderdomshemmet uppfördes. Av svaren framgår emellertid, att byggnadsåret merendels är okänt, om den byggnad, vari ålderdomshemmet nu är inrymt, icke uppförts för anstaltsändamål, varför uppgiften om byggnadsåret icke bearbetats i detta sammanhang. När ålderdomshemmet består av flera byggnader eller anstalter, som tagits i bruk olika år, har fördelning skett efter det år, då huvudbyggnaden började användas för anstaltsändamål. Då uppgifter införskaffades om ålderdomshemmens ålder, avsågs därmed givetvis icke att erhålla någon grund för en värdering av deras kvalitet såsom anstalter. Sedan ett äldre hem först togs i bruk, kan detsamma ha varit föremål för omändringar, reparationer och moderniseringar, så att det till fullo kan mäta sig ifråga om standard med hem, som tillkommit ett eller annat decennium därefter. En belysning av kvalitetsförhållandena skulle erfordra en mera djupgående undersökning. Åldersuppgifterna avse endast att ge en bild av anstaltsvårdens utveckling, och speciellt har det ansetts vara av intresse att få undersökt, huru många av de nuvarande ålderdomshemmen, som förskriva sig från tiden före och efter den nuvarande fattigvårdslagens ikraftträdande. När fattigvårdslagstiftningskommittén år 1917 framlade sitt förslag till ny fattigvårdslag, utgick den från att de då befintliga fattigvårdsanstalterna i allmänhet skulle kunna begagnas till ålderdomshem. En stor del av dessa buro redan då namnet ålderdomshem eller sjuk- och ålderdomshem samt användes även såsom sådana. Härtill behövdes dock en del nya sådana, särskilt inom vissa landsdelar, där anstaltsväsendet dittills blivit föga tillgodosett. Kommittén uppehöll sig därvid särskilt vid de mindre kommunernas anstaltsfråga, som dittills visat sig svår att lösa. Bestämmelsen i den då gällande fattigvårdsförordningen, som även upptogs i den nya fattigvårdslagen, att flera samhällen må förena sig om gemensam anstalt, hade dittills visat sig leda till ringa praktiskt resultat, men det torde bliva annorlunda, framhölls det, om upprättandet av dylik anstalt, som hittills varit fullkomligt frivilligt, hädanefter, på sätt kommittén föreslagit, gjordes till ett åliggande för kommunerna, låt vara med rätt för Konungens befallningshavande att för särskilda fall medgiva undantag. Av tab. 1 får man en uppfattning om i vilken utsträckning nya anstalter tagits i bruk under där angivna tidsperioder. Av samtliga i undersökningen ingående ålderdomshem på landsbygden ha 639 eller ungefär hälften tagits i bruk efter 1920. Bland län, där relativt få hem tillkommit efter 1920 och där de alltså i allmänhet äro av gammalt datum, märkas Blekinge (med 33 % av hemmen tagna i bruk efter 1920), Kristianstads (28 %\ Hallands (17 %\ Västmanlands (30 %\ Kopparbergs (37 %) och Gävleborgs län (32 %). E t t större antal hem, tillkomna under de senaste två decennierna, än rikets landsbygd i genomsnitt uppvisa särskilt trenne norrlandslän, nämligen

13 Västerbottens (89 %), Norrbottens (78 %) och Västernorrlands län (68 %\ Bland dessa märkas även Stockholms län (62 %\ Malmöhus (58 %), Skaraborgs (62 %) samt Gotlands län (där 4 av 6 anstalter tillkommit efter 1920). Av undersökningen framgår, att städerna före den nya fattigvårdslagen mera allmänt ordnat anstaltsfrågan och att endast 32 eller 30 % av samtliga ha tillkommit efter 1920. Icke mindre än 49 eller 45 % av samtliga härröra från förra århundradet. I övrigt ha anstalterna om- och tillbyggts, moderniserats och förbättrats. Dessa förändringar kunna emellertid icke belysas av till denna undersökning införskaffade uppgifter. I uppgiftsblanketten inrycktes en fråga, huruvida ålderdomshemmet, sedan det togs i bruk, undergått någon mera genomgripande modernisering och i så fall när. Det har likväl icke varit möjligt att erhålla en närmare beskrivning av moderniseringens art och omfattning, och dessutom har endast i ett fåtal fall uppgifter lämnats härom, varför svaren i denna frågepunkt icke statistiskt bearbetats. Begreppet modernisering torde i en hel del fall ha fattats i rätt vid bemärkelse. Uppgifterna om när modernisering av ett eller annat slag ägt rum ha även stundom visat sig vara mycket svävande. Ifråga om rätt gamla anstalter ha förbättringar och moderniseringsarbeten företagits flera gånger under årens lopp utan att bestämda årtal kunnat angivas. E n sammanräkning visar, att på landsbygden 602 och i städerna 72 av ålderdomshemmen varit föremål för moderniseringsarbeten av skilda slag, sedan de uppförts. De moderniseringsarbeten, som särskilt angivits, visa sig vara av det mest skiftande slag, från om- och tillbyggnader av hemmet till installation av värmeledning och badrum etc. På en del håll föreligga planer på en mera genomgripande modernisering av ålderdomshemmet under den närmaste framtiden. Den särskilda frågan härom har jakande besvarats av 102 anstalter, därav 79 på landsbygden och 23 i städer. I en del fall rör det sig om mera omfattade arbeten, såsom om-, ny- och tillbyggnader, i andra om mindre förbättringar inom anstalten. Inom en del kommuner har fråga om tillbyggnad av ålderdomshemmet eller om byggandet av ett nytt hem på sista tiden varit på tal. Detta har uppgivits vara fallet vid 54 av landsbygdens och 20 av städernas anstalter. I några fall har upplysts, att dylik till- eller nybyggnad redan pågår, och i andra,'att den redan beslutats. Inom flertalet kommuner är emellertid frågan endast under utredning. Det har i några fall särskilt uppgivits, att tillbyggnaden avser särskilda kategorier av vårdtagare, sålunda vid 5 anstalter (därav 4 städer) avdelningar för kroniskt sjuka, vid 2 anstalter sinnessjukavdelningar och vid 1 hem en mindre paviljong för svårskötta vårdtagare. Från en stad upplyses, att frågan om uppförande av ett hem för betalande i anslutning till ålderdomshemmet för närvarande utredes. Av samtliga 74 anstalter, varom upplysts att tillbyggnad dryftas eller är under utredning, visa sig 25 ha varit fullbelagda större delen av den tid undersökningen omfattar och under vissa tider överbelagda. Flertalet av de övriga kunna även notera höga beläggningssiffror.

14 Särskilda avdelningar inom ålderdomshemmen och deras platsutrymme. Såsom benämning på de särskilda anstalter, som fattigvårdssamhällena enligt 31 § fattigvårdslagen skola anordna för mottagande av understödstagare, angives i lagen ålderdomshem, försörjningshem eller vårdhem. Varken i lagen eller i fattigvårdslagstiftningskommitténs motivering till densamma finnas några utförligare anvisningar rörande karaktären av de kommunala fattigvårdsanstalterna. Härom kan emellertid i enlighet med de alternativ i namnfrågan, som nämnda paragraf i fattigvårdslagen innehåller, sägas följande. Fattigvårdens huvuduppgift ifråga om anstaltsvården är att bereda vård åt medellösa, orkeslösa åldringar, vilket i lagen markerats med ordet ålderdomshem. Därjämte måste emellertid fattigvården stundom taga hand om och bereda bostad och försörjning åt medellösa, medelålders och yngre personer, vilka av olika skäl, bristande arbetsförmåga, arbetslöshet eller andra orsaker, sakna förmåga att ordna sina bostads- och försörjningsmöjligheter; detta ligger i benämningen försörjningshem. Det ankommer även på fattigvårdssamhället att i viss ut sträckning på sin anstalt mottaga sjuka och bereda dem vård, vilket betonas med ordet vårdhem. De flesta primärkommuner äro som regel för små för att kunna var för sig ha mer än en anstalt och denna benämnes då i allmänhet ålderdomshem men får samtidigt i mån av behov fungera även som försörjningshem och vårdhem. Endast de större städerna ha skilda anstalter eller avdelningar för alla tre uppgifterna. För vård av kroniskt kroppssjuka personer har dock vid ett större antal anstalter upprättats särskilda avdelningar. Till en del av dessa utgår under vissa villkor statsbidrag dels för deras uppförande eller inrättande, dels till driftskostnader. Dessutom utgår i viss utsträckning landstingsgottgörelse för vård å dylika av fattigvårdssamhälle särskilt inrättade anstalter och avdelningar för kroniskt sjuka enligt 41 § fattigvårdslagen. En del kommuner eller kommunalförbund ha även anordnat avdelningar för sinnessjuka vid sina fattigvårdsanstalter. Kommuner, som anordnat dylika av medicinalstyrelsen vederbörligen godkända sinnessjukavdelningar, äga jämlikt 40 § 2 mom. fattigvårdslagen av vederbörande landsting erhålla gottgörelse för sina där vårdade sinnessjuka med halva vårdkostnaden. Förevarande undersökning avser endast att belysa förhållandena inom landets ålderdomshem eller de avdelningar av kommunernas fattigvårdsanstalter, som utgöra egentliga ålderdomshem och försörjningsavdelningar. Beträffande de vid anstalterna befintliga för statsbidrag och landstingsgottgörelse vederbörligen godkända avdelningarna för kroniskt sjuka och sinnessjuka inhämtades i särskilda frågepunkter endast upplysningar om sådana förekommo och vårdplatsernas antal inom dessa. Resultatet av undersökningen i denna del lämnas i tab. 3, som även redovisar sammanlagda antalet platser inom hemmen och olika avdelningar av desamma. De i tabellen redovisade sinnessjukavdelningarna utgöras av sådana, till vilka efter vederbörligt godkännande landstingsgottgörelse utgår enligt 40 § 2 mom. fattigvårdslagen, och avdelningarna för kroniskt sjuka av samtliga, till vilka efter vederbörligt godkännande landstingsgottgörelse enligt 41 § fattigvårdslagen erhålles (till en del av dem utgår därjämte statsbidrag). Ifråga om städer, vilka icke deltaga i landsting, ha deras kroppssjukavdelningar och sinnessjukav-

15 delningar här likställts med de avdelningar, för vilka landstingsgottgörelse utgår vid övriga anstalter. Uppgifterna om antalet platser på ålderdomshemmet avse det antal platser, som beräknats i den plan, vilken godkänts för respektive anstalter enligt 34 § fattigvårdslagen. Ifråga om fördelningen av platsantalet på olika avdelningar av ålderdomshemmen ha uppgifter därom lämnats av de kommunala myndigheterna. Såsom framgår av tab. 3 äro särskilda godkända avdelningar för sinnessjuka vid landsbygdens ålderdomshem mycket sparsamt förekommande. E n dast 17 av landskommunernas 1,302 ålderdomshem ha sådana om sammanlagt 283 platser. Godkända avdelningar för kroniskt sjuka förekomma vid 105 ålderdomshem på landsbygden, och sammanlagda platsutrymmet i dessa utgjorde 1,068 platser. I städerna med sina i allmänhet större anstalter äro godkända avdelningar för sinnessjuka och kroniskt sjuka väsentligt talrikare än å landsbygden och likaså antalet vårdplatser inom desamma. För sinnessjuka finnas vid 28 anstalter godkända avdelningar om tillhopa 1,086 platser. Kroniska sjukavdelningar finnas vid 53 av städernas 108 ålderdomshem och rymma sammanlagt 1,382 vårdplatser. Förekomsten av avdelningar för sinnessjuka och kroniskt sjuka vid anstalter av olika storlek framgår av tabell A, där anstalterna grupperats efter storleken av det egentliga ålderdomshemmet. Antalet platser på ålderdomshemmen. Antalet platser på ålderdomshemmen i denna undersökning dels inom hela anstalten, dels inom egentliga ålderdomshemmet — alltså i förra fallet inberäknat godkända avdelningar för sinnessjuka och kroniskt sjuka och i senare fallet bortsett därifrån — framgår länsvis av tab. 3 och av ålderdomshem vid olika storlek av tab. A. Ålderdomshemmens fördelning efter antalet vårdplatser å egentliga ålderdomshemmet länsvis framgår av tab. 4. Medräknat platsantalet vid godkända avdelningar för sinnessjuka och kroniskt sjuka utgjorde vårdplatserna vid ålderdomshemmen på landsbygden 27 251 och i städerna 8 664. Av dessa utgjorde på landsbygden 25 900 eller 95-o % och i städerna 6 196 eller 71'5 % platser å egentliga ålderdomshemmen. Sättas de absoluta siffrorna för respektive län och hela riket i relation dels till 1 000 av folkmängden inom respektive områden den 1 januari 1938 dels till folkmängden över 65 år den 31 december 1935, varvid man bortser från invånarantalet i de 3 städer med egna ålderdomshem, som icke ingå i denna del av redogörelsen för undersökningen, får man de tal som framgå av tab. B. För hela riket utgör alltså totala antalet platser vid ålderdomshemmen per 1000 av folkmängden den 1 januari 1938 på landsbygden 6'7 och i städerna 6*9. Bortser man från de godkända avdelningarna för sinnessjuka och kroniskt sjuka bli motsvarande siffror 6'4 respektive 4" 9. Den 1 januari 1938 hade icke mindre än 2 092 eller 86' 9 % av landets 2 403 landskommuner en folkmängd om högst 3 000 invånare. Även om

16 Tab. A. Förekomsten ay godkända avdelningar för sinnessjuka och kroniskt sjuka vid ålderdomshem av olika storlek. Därav med godkänd avdelning Antal ålderdomshem

Storleksgrupp

endast för sinnessjuka

Därav på

Hela både för antalet endast sinnesplatser för sjuka 0. kroniskt kroniskt sjuka sjuka

Egentl. ålderdomshemmet

1746 10 960 6 531 3 207 2 129 1661 511 506

1689 10 737 6 305 3 010 1889 1297 511 462

27 2 5 1

25 9 0 0

1 3 5 2 7 3 2

28 328 725 483 548 1854 696 1650 1355 997

8 664

godkänd avdelning sinnessjuka

kroniskt sjuka

7 47 18 69 142

57 216 179 179 171 222

28 288 657 385 320 1409 494 1021 1066 528

35 106 179 48 341 185 192

40 68 63 122 266 154 288 104 277

1382 Landsbygd. Hem med: — 10 p l a t s e r 1 1 — 20 » 2 1 — 30 » 3 1 — 40 • 4 1 — 50 » 5 1 — 75 » 76—100 ). 101—150 » Hela

192 700 251 86 41 22 6 4 antalet

1 1 1

8 30 18 16 11 7

1 2 3 7

1 2

4 Städer. Hem med: — 10 p l a t s e r 1 1 — 20 » 2 1 — 30 » 3 1 — 40 >» 4 1 — 50 » 5 1 — 75 » 76—100 » 101—150 » 151—200 » 201— » Hela

3 17 26 11 7 22 6 8 6 2 antalet

4 7 5 1 9 3 1

2 5

man räknar med att 755 av dessa sammanslutit sig till större enheter för drivande av ålderdomshem och dessutom omkring 524 betingat sig rätt att få inackordera sina vårdtagare på ålderdomshemmen i andra kommuner, är det givet, att flertalet ålderdomshem på landsbygden äro relativt små. Detta framgår också av tab. 4 och tab. A. Icke mindre än 892 eller 68*5 % av landsbygdens 1302 ålderdomshem ha för närvarande högst 20 platser å egentliga ålderdomshemmet. Dessa rymde sammanlagt 12 426 platser eller 48" o % av landsbygdens samtliga 25 900 platser. Inom gruppen 21—30 platser finnas inalles 251 hem eller 19-3 % av samtliga, rymmande tillsammans 6 305 platser eller 24"3 % av hela platsantalet vid landsbygdens ålderdomshem. Av de övriga 159 ålderdomshemmen på landsbygden ha 86 mellan 31 och 40 platser, 41 mellan 41 och 50 platser samt 32 mera än 50 platser. Av de 192 ålderdomshem på landsbygden, som redovisas ha högst 10 platser, ha de flesta en platssiffra på 8—10; genomsnittliga platsantalet på egentliga ålderdomshemmet för samtliga hem i denna grupp utgör 8'8. Det minsta ålderdomshemmet i hela landet tillhör Norra Björke kommun (709 inv. den 1 januari 1938) i Älvsborgs län med 4 platser. I övrigt märkas 6

17 Tab. B. Antalet platser på ålderdomshemmen per 1000 av folkmängden den 1 jannari 1938 samt per 1 000 av folkmängden över 65 år den 31 december 1935, dels å hela ålderdomshemmet, dels å egentliga ålderdomshemmet, länsvis samt å landsbygd och i städer. Antalet platser på 1 000 xv folkmängden den 1 januari 1938 å hela ålderdomshemmet

L ä n

Landsbygd 7 4 6*6 10-8 9-2 7-i 6-7 8-3 1-9 6-7

Stockholms

Östergötlands

Blekinge

4-G

Malmöhus Hallands G ö t e b o r g s och. B o h u s . . . . Alvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

64 8-4 6-6 7-2 69 8*6 8-4 86 fro fro 6-3 5'6 3'2 3-8

Hela riket

6 7

å egentliga ålderdomshemmet

å egentliga ålderdomshemmet

Städer

Landsbygd

Städer

2-9 6-9 4-9 5-3 5'6 6-o 5-i 5-4 4-8 5-2 5-5 55 2-7 6-3 37 4-7 5-7 4-3 3-7 5-2

79-2 62-7 99-5 84-9 65 - G 57-7 73-2 16-1 61-8 43-5 56-5 72-4 59i 63-o 56 7 81-8 75-2 81-4 60-9 69-o 77-e 58-3 49-3 66-2

76-3 74-2 79-9 85 - 3 63o 152-5 81-o 82-9 93-6 83-2 97-8 116-4 87 2 92-8 86-8 91-4 60-2 70-s 69.3 73-2 152-4 102-2 93 5 98-2

73-9 59-8 99-5 82-o 64-2 54i 71-3 16-1 58-i 43-5 56-5 71-8 53-3 61-4 52-6 74-3 66i 81-4 54'o 63-2 74-7 57-9 46-8 58-9

67i 59-5 49-3 55-2 39-4 108-3 583 55 - 9 72-4 80-7 64-8 66-3 60-o 78-9 61-8 69-3 35'5 69i 54-5 54-i 80-1 67-8 93-5 89-0

6 4

86-7

63-3

62o

Landsbygd

6-i 7-o 6\s 7-7

7-o 6-3 10-8 8-9

54 5-6 4-2

4-G

fr 9 fr 3

å hela ålderdomshemmet Landsbygd

Städer

97 6-9 7-9 7'3 6-2 7-7 9-5 7-o 6-i 7-7 7-2 4-6 64 47 6-4 10-8 6-5 3-7 5-7

Antalet platser på 1 000 av folkmängden över 65 år den 31 december 1935

8-i 1*9 6-3 4-G 6-4 8-4 5-9 7-o 6-4 7-8 7'4 8-6 5'3 5-5 6-1 5-G 3-o

Städer

5-o

ålderdomshem med 5 platser, nämligen 1 i vardera av följande kommuner: Bromma (524 inv.) i Malmöhus län, Kungshamn (2 407 inv.) i Göteborgs och Bohus län, Borgstena (586 inv.), Tämta (323 inv.) och Östad (947 inv.) i Älvsborgs samt Södra Fågelås (936 inv.) i Skaraborgs län. De fyra största ålderdomshemmen på landsbygden ha Sköns kommun (14 181 inv.) i Västernorrlands län med 125 platser, Yalbo (12 420 inv.) och Bollnäs (11159 inv.) kommuner i Gävleborgs län med 120 respektive 106 platser och Solna (22 581 inv.) i Stockholms län med 111 platser å egentliga ålderdomshemmet. För städernas del är medelantalet vårdplatser å egentliga ålderdomshemmet per 1000 av folkmängden 4*9 eller något mindre än motsvarande tal för landsbygden, vilket huvudsakligen beror på att godkända avdelningar för sinnessjuka och kroniskt sjuka äro mera allmänt förekommande i städerna och att platsantalet å dessa avdelningar i regel är större i städerna än på landsbygden. Stadskommunernas ålderdomshem äro av naturliga skäl i allmänhet avsevärt större än hemmen å landsbygden. Av samtliga hem ha 20 eller 18"5 % högst 20 platser, 46 eller 42"6 % högst 30 platser,

18 Tab. C. Ålderdomshemmen fördelade efter ålder och plats utrymme å egentliga ålderdomshemmet. Antal ålderdomshem tagna i bruk år Antal vårdplatser Före 1901— 1911 — 1921 — 1926 — 1931 — 1936 — 1901 1910 1920 1925 1930 1935 1938 Landsbygd. H e m med: — 10 11— 20 21— 30 31— 40 41— 50 51— 75 76—100 101—150

36 109 31 17 14 8 2 1

24 96 54 15 8 4 1 2

Summa hem 218 Summa platser 4 722

23ti

27S

4 492

4 173

4 943

249 Städer. Hem med: — 10 11— 20 21— 30 31— 40 41— 50 51— 75 76—100 101—150 151-200 201-

35 113 55 20 9 6 2 1

33 146 40 14 1 2

1 4 6 1 1 1

5 10 6 4 12 4 4 3 1

Summa hem 49 Summa platser 3 109

43 166 49 13 4 2 1

1 1 19 1 539

240 Summa Summa hem platser

192 700 251 86 41 22 6 4

1689 10 737 6 305 3 010 1889 1297 511 462

1302 25 900

3 17 26 11 7 22 6 8 6 2 108

28 288 657 385 320 1409 494 1021 1066 528 6 196

57 eller 52" 8 % högst 40 platser, 64 eller 59-3 % högst 50 platser och 44 eller 40" 7 % mer än 50 platser. Av samtliga 6 196 platser vid städernas ålderdomshem hänföra sig 3 087 eller knappt hälften (49-8 %) till de 86 ålderdomshem, som ha högst 75 platser vardera. Genomsnittliga antalet platser per ålderdomshem blir därför rätt högt för städerna eller 57'4 mot 19-9 för landsbygdens del. I trenne städer ha ålderdomshemmen mindre än 11 platser, nämligen i Öregrund i Stockholms län, tillhörande ÖregrundGräsö fattigvårdsförbund (sammanlagt 2,326 inv.) med 10 platser, i Trosa (951 inv.) i Södermanlands län med 10 platser samt i Skanör med Falsterbo (1 077 inv.) i Malmöhus län med 8 platser. Det största ålderdomshemmet för här redovisade städer — alltså bortsett från Stockholm, Göteborg och Malmö — har Norrköping med 296 platser. I tab. G ha ålderdomshemmen fördelats efter antalet vårdplatser på egentliga ålderdomshemmet och efter det år, då de togos i bruk för sitt ändamål. Denna tabell utgör ett komplement till tab. 1 och 4. E t t närmare studium av densamma ger bland annat vid handen, att de ålderdomshem, som tillkommit under de senaste två decennierna, i allmänhet äro mindre till stor-

19 leken än de, som äro av äldre datum. Detta gäller såväl landsbygd som städer. Detta är ett förhållande, som står i samband med att anstaltsfrågan blev särskilt aktuell efter ikraftträdandet av 1918 års fattigvårdslag samt den allmänna folkpensioneringens genomförande. Av landsbygdens 892 ålderdomshem med högst 20 platser ha 479 eller 53'7 % tillkommit efter 1920, medan av de 410 med fler än 20 platser endast 160 eller 39'o % tagits i bruk efter samma år. De ålderdomshem, som tagits i bruk sedan 1920, rymma för närvarande ifråga om landsbygden 11491 platser eller 444 % av samtliga 25 900 och beträffande städerna 1056 platser eller 17'o % av samtliga 6 196. Uppgifter om huru många platser, som tillkommit genom till- och ombyggnader vid äldre anstalter sedan detta år, ha icke införskaffats. Beläggningen på ålderdomshemmen. E t t av de betydelsefullaste spörsmålen, som denna undersökning avsett att få belyst, är frågan om huru utrymmet vid ålderdomshemmen utnyttjas. Dessa förhållanden belysas icke av den officiella statistiken och äro därför icke siffermässigt kända. I fattigvårdssamhällenas statistiska redogörelser till Socialstyrelsen redovisas visserligen de understödstagare vid samhällets fattigvård, som varit intagna på ålderdomshem under året. Antalet av de understödstagare, som vistas vid visst ålderdomshem, är dock härmed icke angivet. Understödstagare, som inackorderats å annat samhälles anstalt, så ock understödstagare, som varit intagna å anstalt tillhörig s. k. kommunalförbund, upptagas nämligen i redogörelsen för det fattigvårdssamhälle de tillhöra. Genom uppgifterna till den officiella statistiken kan man endast framräkna en siffra för antalet understödstagare, som någon gång under året varit intagna å något av rikets ålderdomshem. Uppgifterna äro emellertid ofullständiga även i så måtto, att man icke känner vårdtidens längd för de olika personerna eller huru många, som voro intagna å hemmen vid en viss tidpunkt. Det bör i detta sammanhang även uppmärksammas, att fattigvårdsstatistiken icke upptager de vårdtagare på ålderdomshemmen, som inackorderat sig där och själva eller genom anhöriga betala för vården, utan självfallet endast understödstagare vid fattigvården. Frågan om beläggningen på ålderdomshemmen har tidigare varit föremål för uppmärksamhet och bland annat behandlats av skatteutjämningsberedningen. Enligt särskilda beräkningar, som företagits på grundval av 1928 års fattigvårdsstatistik, hade befunnits, att det förefintliga utrymmet vid landets ålderdomshem långt ifrån togs i anspråk. Vid landsbygdens anstalter hade platsantalet utnyttjats till i genomsnitt icke fullt 60 % och i städerna till 85 % eller för hela riket till 65 %. I de yttranden, som avgavs över beredningens betänkande i denna del, framfördes från en del håll betänkligheter rörande riktigheten av de statistiska uppgifterna angående beläggningen på ålderdomshemmen. Statens fattigvårds- och barnavårdsinspektör anmärkte, att de siffror beredningen meddelar icke grunda sig på någon undersökning av anstalternas beläggning utan vore citerade från statistiska centralbyråns berättelser, där de ha en annan uppgift att fylla än att konstatera, hur stort platsantal, som är be-

20 hövligt. En av inspektören föranstaltad undersökning rörande det högsta antalet belagda platser å ålderdomshem under åren 1931 och 1932, vilken undersökning omfattade anstalter med ett antal platser uppgående till 28 786, gav vid handen, att den högsta beläggningen under år 1931 var 26 337 eller 91 % och under år 1932 26 360 eller 91'6 %. Med hänsyn till den vikt denna fråga har för bedömande av spörsmålet om anstaltsvårdens rationella ordnande, har kommittén ägnat frågan särskild uppmärksamhet och infordrat ingående uppgifter för dess belysande. Denna del av undersökningen har begränsats till att avse förhållandena inom det egentliga ålderdomshemmet. De för statsbidrag och landstingsgottgörelse vederbörligen godkända avdelningarna för sinnessjuka och kroniskt sjuka vid ålderdomshemmen ha alltså i detta avseende lämnats helt utanför. För denna del av undersökningen har kommittén i första hand haft att tillgå de vid undersökningen framkomna och redan kommenterade siffrorna rörande antalet vårdplatser på varje ålderdomshem och dess olika avdelningar. Såsom tidigare framhållits skulle dessa uppgifter avse det antal platser, som beräknats i den för hemmet vederbörligen godkända planen. Såsom underlag för undersökningen av huru utrymmet inom ålderdomshemmen utnyttjades ha fattigvårdsstyrelserna lämnat en nominativ förteckning över samtliga personer, som varit intagna å det egentliga ålderdomshemmet längre eller kortare tid under perioden 1 juli 1937—30 juni 1938. I denna förteckning skulle uppgivas året, när vederbörande intogs på ålderdomshemmet och, om detta skett under tiden 1 juli 1937—30 juni 1938, även datum härför. Hade någon vårdtagare under sagda tid genom dödsfall eller på annat sätt avgått från hemmet, skulle datum för avgången uppgivas. Hade vårdtagare intagits, utskrivits eller avvikit från hemmet två eller flera gånger under året, skulle intagnings- respektive avgångsdata angivas för varje gång. I förteckningen skulle upptagas samtliga personer, som vistats på det egentliga ålderdomshemmet såsom vårdtagare, alltså icke endast understödstagare vid fattigvården i den kommun, där hemmet var beläget, utan även understödstagare från andra kommuner och därjämte alla, som voro inackorderade på hemmet och själva eller genom anhöriga betalade vården helt eller delvis. De vårdtagare, som under hela året varit intagna på godkända avdelningar för sinnessjuka och kroniskt sjuka, skulle icke upptagas i förteckningen. De personer, vilka delvis vårdats å dylika avdelningar och delvis å egentliga ålderdomshemmet, skulle däremot medtagas för den tid under året, då de vistats å det egentliga ålderdomshemmet. P å grundval av de granskade och, där det varit erforderligt, kompletterade uppgifterna har uppgjorts en tabell, utvisande genomsnittliga antalet vårdtagare och totala antalet vårddagar per månad och år under tiden 1 juli 1937—30 juni 1938 vid samtliga 1410 ålderdomshem, som ingå i denna del av redogörelsen för undersökningen. Då denna tabell icke ansetts böra tryckas, ha i tab. 5—8 sammanställts vissa huvudsiffror ur densamma. I tab. 5 a och b har sammanräknats länsvis totala antalet vårdtagare vid ålderdomshemmen den 1 juli 1937 och den 30 juni 1938 samt medel-

21 antalet vårdtagare under var och en av månaderna juli 1937—juni 1938. Totala antalet vårdtagare vid ålderdomshemmen utgjorde vid undersökningsperiodens början eller den 1 juli 1937 på landsbygden 19 236 och i städerna 4 730. Siffrorna för hela rikets landsbygd ökades under de därpå följande månaderna oavbrutet till i medio av februari 1938, då ökningen uppgick till 837 eller 4" 4 %, och nådde sitt maximum, 20 073 vårdtagare. För städernas del började ökningen från mitten av juli och fortgick till i februari, då medelantalet vårdtagare ökats med 241 eller 5 i % och utgjorde 4 959. Från februari till utgången av juni 1938 ägde sedan en nästan oavbruten minskning i antalet vårdtagare rum, men totalt hade vårdtagaresiffrorna från den 1 juli 1937 till den 30 juni 1938 ökat med 295 på landsbygden och 39 i städerna och relativt med 1'6 respektive 0"8 %. I tab. G a har beräknats den genomsnittliga procentuella beläggningen vid ålderdomshemmen den 1 juli 1937 och den 30 juni 1938 samt varje mellanliggande månad. För hela rikets landsbygd var den genomsnittliga beläggningssiffran 743 % den 1 juli 1937, 77'5 % i februari 1938 samt 75"4 % den 30 juni 1938. För städerna voro motsvarande siffror något högre eller respektive 76-3, 80'0 och 77o %. Såsom sammanfattning rörande den genomsnittliga beläggningen vid ålderdomshemmen i olika län under tiden 1 juli 1937—30 juni 1938 kan sägas följande. Mer än 80-procentigt utnyttjande av platstillgången vid anstalterna under de flesta av årets månader förekom på landsbygden i Uppsala, Gotlands, Blekinge, Skaraborgs, Kopparbergs, Västerbottens och Norrbotten län samt i städerna i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Skaraborgs, Örebro, Västmanlands län och samtliga norrlandslän. Beläggningssiffror under 70 % under större delen av året hade på landsbygden endast två län, nämligen Jönköpings och Hallands, och i städerna Jönköpings, Gotlands, Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län. I alla övriga fall varierade beläggningssiffrorna mellan 70 och 80 %. För ett mera ingående studium av beläggningen vid ålderdomshemmen under undersökningsperioden, särskilt med hänsyn till dess säsongvariationer, har i tab. 6 b uträknats länsvis den genomsnittliga procentuella beläggningen vid anstalter av olika storlek vid de två tidpunkter på året, då anstalterna i allmänhet hade den lägsta och den högsta beläggningen, respektive den 1 juli 1937 och i medio av februari 1938. Beläggningens storlek inom de olika grupper, vari anstalterna med hänsyn till platsantalet indelats, och förändringarna med avseende på beläggningsfrekvensen mellan de två tidpunkterna äro synnerligen varierande från län till län. I medeltal förete av landsbygdens ålderdomshem de om 31—40 platser vid båda dessa tidpunkter de högsta beläggningssiffrorna, den 1 juli 80 % och i februari 82 %. För städernas del ha den 1 juli hem om 41—50 platser den högsta beläggningen (85 %) och i februari hem om 31—40 platser (88 96). De lägsta siffrorna i juli förete på landsbygden de största anstalterna med mer än 75 platser (cirka 70 %) och i städerna anstalterna med 51—75 platser (66 %). I februari uppvisa på landsbygden de minsta ålderdomshemmen med högst 20 platser den lägsta siffran om 75 % och i städerna hem om 51—75 platser

22 med 72 %. Skillnaden i beläggningsprocenten den 1 juli 1937 och i mitten av februari 1938 var enligt tab. 6 a för landsbygden i medeltal 3-2 % och för städerna 3-7 % och sålunda rätt liten. I de olika storleksgrupperna äro länssiffrorna i vissa fall lägre i februari än i juli och någon gång desamma vid dessa två tillfällen. I regel äro emellertid februarisiffrorna högre än julisiffrorna, i några fall är skillnaden i procenterna rätt stor, ett tiotal procent och mera. För hela landsbygden i genomsnitt finner man, att avståndet mellan procentsiffrorna vid dessa två tillfällen är minst (2—4 %) för de minsta och medelstora anstalterna om högst 50 platser. Skillnaden stiger sedan med anstalternas storlek och är störst (11-7 %) för de fyra största anstalterna med mer än 100 platser. För städernas ålderdomshem iakttager man icke motsvarande förhållande. Här variera skillnaderna mellan lägst 0-6 % för anstalter om 41—50 platser och högst 6' 3 % för hem med högst 20 platser. Genomsnittssiffrorna för respektive län och hela riket i tab. 6 visa endast i vilken utsträckning utrymmet inom ålderdomshemmen i allmänhet utnyttjades inom dessa större områden. Beläggningen är emellertid ytterst varierande från anstalt till anstalt. Sammanräknas för varje hem samtliga vårdtagares totala antal vårddagar under det år undersökningen avser (1 juli 1937—30 juni 1938) och sättes i procent av 360 gånger antalet platser inom hemmet, får man en siffra för medelbeläggningen under året. Dylika siffror ha framräknats för samtliga 1 410 anstalter i denna del av redogörelsen för undersökningen och ha sammanställts i tab. 7 och tab. 8. De olika anstalterna redovisas där gruppvis efter procentsiffrornas storlek för varje särskild anstalt, i tab. 7 efter anstalternas storlek och i tab. 8 länsvis. P å landsbygden hade av samtliga 1302 ålderdomshem 197 eller 15 % högst 50 % beläggning. Av dessa hade 17 stått tomma hela året, 10 hade en beläggning mellan 0 i och 20 % samt 170 mellan 20 och 50 %. De flesta eller 85 % av anstalterna voro mer än halvbelagda. Mellan 50'o och 100'o % beläggningsfrekvens redovisades av 959 hem eller 74 % av samtliga anstalter, av vilka 627 hem eller något mindre än hälften av samtliga hade lägst 60 och högst 90 %. Överbelagda voro 146 eller 11 % av anstalterna, av vilka de flesta eller 86 hade mellan 0 - i och 10 % överbeläggning och 60 hade mer än 10 % överbeläggning. För städernas del är spridningen på de olika procentgrupperna mindre än på landsbygden. Här ha icke mindre än 64 eller 59 % av samtliga anstalter utnyttjats i medeltal till lägst 60 och högst 90 %. Endast 2 anstalter hade mindre än 30 % beläggning och endast 8 hem eller 7 % av samtliga ha varit överbelagda. Den genomsnittliga årsbeläggningen vid samtliga anstalter är för landsbygden 76 - i % och i städerna 77'3 %. Beträffande beläggningssiffrorna inom de särskilda länen lägger man särskilt märke till de höga procentsiffrorna på landsbygden i Norrbottens (92-4 %\ Gotlands (92"2 %), Västerbottens (90"9 %\ Uppsala (83'0 %\ Kopparbergs (82-6 %) och Blekinge län (82-5 %) och i städerna i Östergötlands (91-5 %), Gävleborgs (88'8 %) och Yästernorrlands län (88"6 %). Anmärkningsvärt låg är den genomsnittliga årsbeläggningen på landsbygden i Jön-

23 köpings (53-0 %) och Hallands län (58-8 %) och i städerna i Gotlands (57*3 %) och Älvsborgs län (57"6 %). Av tab. 7 finner man, att spridningen med avseende på belaggnmgstrekvensen är störst i de tvenne mindre storleksgrupperna, —10 och 11—20 platser, och för övrigt minskas med anstalternas storlek. I dessa båda grupper finnas samtliga 17 anstalter, som stått tomma under hela året, och dessutom ett relativt stort antal hem, som endast varit halvbelagda. Av samtliga hem med högst 20 platser hade på landsbygden 143 eller 16 % en beläggning på 1—50 % och i städerna var detsamma fallet med 3 eller 15 % av dessa mindre anstalter. Kelativt många av de minsta hemmen voro emellertid även överbelagda. Av landsbygdens 146 överbelagda hem ha 95 högst 20 platser och av städernas 8 överbelagda hem hade 5 högst 20 platser. Ifråga om de större anstalterna är spridningen med avseende på beläggningsfrekvensen i allmänhet mindre. Bland dessa större hem finnas dock även en del som endast varit högst halvbelagda, på landsbygden 2 hem med respektive 57 och 74 platser och 1 hem med 120 platser samt i städerna 4 hem med respektive 62, 69, 70 och 75 platser och 1 hem med 86 platser. Särskilt intresse tilldraga sig de ålderdomshem, som förete ytterlighetssiffror ifråga om beläggningen, alltså de minst belagda och de mest överbelagda hemmen. E n viktig orsak till en låg respektive hög beläggning kan ju tänkas vara, att ålderdomshemmet är avsevärt större respektive mindre i förhållande till folkmängden i den eller de kommuner, som äga hemmet, än vad som normalt är fallet. En jämförelse mellan respektive kommuners folkmängdssiffror och platsantalet å deras ålderdomshem visar också, att platsantalet per 1 000 av folkmängden för de kommuner, vilkas ålderdomshem ha en beläggning av högst 50 %, i allmänhet är väsentligt större än i sådana, vilkas ålderdomshem varit belagda till mer än 100 %. För hela riket är siffran ungefär dubbelt så stor i förra fallet som i det senare, som framgår av nedanstående tablå: Antal vårdplatser vid egentliga ålderdomshemmen per 1000 ar folkmängden den 31 december 1938, länsvis a) i hem med mindre än 50 % beläggning, b) i hem med mer än 100 % beläggning och c) i samtliga hem. Hem med

Hem med Län

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands G ö t e b o r g s o. B o h u s

mindre mer än än 50 % 100 % lieläggn. beläggn 11-5 10-2 12-4 13-8

8-s 8-5 10-G 18-i 9-8 13'0 13-8 5-2

6'9 6'6 9-1 54 3-7 7-7 6-i 14-8 66 3-8

8-o

Samtliga hem

67 6-i 8-4 7-3 5-6 6-4 7-4 2-G

6-i 4-8 5-9 7'4 5-7

Län

mindre mer an än 50 % 100 % belä<r<ni belägen

Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands. . . . Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela

riket

95 9-9 143 15-i 11-6 6-o 10-6 8-4 fV4

3-6 97

Samtliga hem

8-3 548 4-5 5-8 4-8 2-2 2-7

6-5 62 7-4 62 7-8 5-i 54 6-1 54 3-i 3-e

5o

6-1

6-5 5'2 6-3

3-s

24 För hela riket utgör platsantalet på 1 000 av folkmängden i kommuner med högst halvbelagda ålderdomshem 9'7, medan motsvarande siffra för kommuner med mer än 100 % beläggning utgör 5"0. Medeltalet för samtliga kommuner i riket, som ingå i undersökningen, utgör 6'i. Det är knappast att vänta sig någon större utjämning av skillnaderna i dessa fall, om man haft möjligheter att sätta platsantalet i relation till folkmängden över 65 år i respektive kommuner. Bristen på aktuella folkmängdssiffror i dessa åldrar kommunvis har gjort, att man fått avstå från en sådan undersökning. _ I en särskild enquéte till de 64 ålderdomshem, som ha en överbeläggning av mer än 10 %, har kommittén införskaffat vissa ytterligare upplysningar rörande vissa frågor beträffande beläggningen vid hemmen, vilka det kunde vara av intresse att få klarlagda. Från 61 av dessa ha svar inkommit. En översikt av dessa svar lämnas i det följande. På kommitténs fråga om överbeläggningen av hemmet av någon anledning endast var en tillfällig företeelse under den period undersökningen avser eller om densamma har förekommit sedan någon längre tid tillbaka har från 21 anstalter upplysts, att överbeläggningen endast varit av tillfällig och övergående natur, medan 40 svarat, att deras hem varit överbelagda sedan flera år. I ett par fall, där överbeläggningen avtagit eller försvunnit, sedan undersökningen verkställdes, har man särskilt framhållit detta vara en följd av folkpensionernas höjande från och med ingången av år 1938. Från en kommun, där behovet av vårdplatser under senare tid ökat, framhålles å andra sidan, att de gamla, även om de kunna nödtorftigt bärga sig på sin folkpension, önska få en plats på ålderdomshemmet, enär de på grund av ålder eller sjukdom icke kunna reda sig själva. Några av de kommuner, i vilka ålderdomshemmen konstant varit överbelagda under senare år, däribland ett par norrlandskommuner, ha påpekat, att vederbörande hem äro för små i förhållande till kommunens befolkningssiffra. En norrbottenskommun framhåller, att överbeläggningen är beroende på att personer hellre söka vård å ålderdomshemmets sjukavdelning än å sjukhus utom hemorten, vilka sjukhus f. ö. stundom icke kunna mottaga inträdessökande patienter på grund av platsbrist. E t t par kommuner påpeka, att överbeläggningen har sin orsak däri, att ensamstående sjuka, som ej kunna erhålla tillfredsställande vård i hemmet och ej äro lasarettsfall eller för tidigt utskrivits från sjukvårdsinrättningar, måste intagas å ålderdomshem. Från ett annat håll framhålles såsom orsak till överbeläggningen, att sinnessjuka och sinnesslöa icke kunna beredas plats på för dem avsedda anstalter och hem. Av de siffror, som sammanställts i det följande rörande antalet å ålderdomshemmen vårdade sinnesabnorma samt kroniskt kroppssjuka vårdtagare den 30 juni 1938, framgår ju också med tydlighet, att en väsentlig avlastning av beläggningen på ålderdomshemmen skulle kunna komma till stånd genom att dessa vårdtagarkategorier helt eller delvis kunde överföras till andra och lämpligare vårdhem och anstalter. ^ Kommittén har vidare frågat, om kommunen i anledning av överbeläggningen har planer på att utöka hemmets platsutrymmen genom ny-, tilleller ombyggnader under den närmaste framtiden. Denna fråga har jakande

25 besvarats av 21 fattigvårdsstyrelser. Flertalet av de övriga 40 fattigvårdsstyrelserna, som nekande besvarat frågan, ha uppgivit, att kommunerna för närvarande ha reservutrymmen inom eller utom ålderdomshemmet, som kunna utnyttjas vid överbeläggning av detsamma. En fråga, som man givetvis ställer sig beträffande dessa överbelagda hem, är den, på vilket sätt det är möjligt för respektive fattigvårdsstyrelser att bereda plats inom hemmet för flera vårdtagare än det antal, för vilket hemmet beräknats i den plan, som godkänts enligt 34 § fattigvårdslagen. Av svaren framgår, att 30 av de tillfrågade fattigvårdsstyrelserna fått tillgripa den åtgärden att belägga en del rum med flera vårdtagare än det antal, för vilket de äro avsedda. Ensamrum ha sålunda fått beläggas med två personer och i rum för två vårdtagare har man fått inrymma tre. Lika vanligt synes emellertid vara, att man på ett eller annat sätt tagit reservutrymmen inom eller utom anstalten i anspråk eller inrett sådana. Dessa utrymmen äro givetvis icke inräknade i siffran för antalet platser enligt den godkända planen. Den senare siffran blir därför i någon mån missvisande för platsutrymmet inom hemmet. Sålunda ha i en del fall vårdtagare fått inhysas i personalrum, dagrum, styrelserum, kontorslokaler e. d. inom hemmet. En relativt vanlig åtgärd vid överbeläggning synes vara, att rum avsedda för biträden på anstalten, beläggas med en eller flera vårdtagare, medan biträdena förflyttas till vindsrum eller rum i närbelägna byggnader av ett eller annat slag. I några fall ha också de yngre bland vårdtagarna fått använda reserverade och iordningställda vindsrum. Dessutom har i 18 fall uppgivits, att fattigvårdsstyrelsen utom anstalten förfogar över en flygelbyggnad, en ekonomibyggnad e. d., där rum disponeras för vårdtagarna och i något fall även för personalen. I trenne fall användes f. d. epidemisjukhus såsom annex till ålderdomshemmet, i ett fall ett förutvarande ålderdomshem. På detta sätt kan ålderdomshemmet stundom mottaga avsevärt flera vårdtagare än det antal, för vilket hemmet en gång godkändes, i något fall ända upp till 25 ä 50 % flera vårdtagare. Frågan om överbeläggningen av ålderdomshemmet är förenad med olägenheter av något slag har besvarats jakande av endast 16 anstalter. Detta får givetvis ses i samband med att man i många fall har att tillgå reservutrymmen inom eller utom anstalten vid överbeläggning av densamma, vilket givetvis reducerar olägenheterna. Såsom olägenheter framföres svårigheterna att differentiera vårdtagarna efter kön, vårdbehov o. d. Avdelningarna för manliga och kvinnliga vårdtagare kunna icke alltid helt avskiljas från varandra; nervösa och oroliga åldringar kunna icke hållas skilda från lugna och fridsamma; sinnesabnorma, sjuka och sängliggande kunna icke isoleras från övriga o. s. v. Vidare framhålles, att personer, vilka begära intagning på hemmet, få vänta på grund av platsbrist. Dessutom blir givetvis arbetsbördan för personalen större. Yårdtagarna på ålderdomshemmen. Antalet vårdtagare, som vistats längre eller kortare tid vid de i denna del av redogörelsen för undersökningen in-

26 gående ålderdomshemmen under tiden 1 juli 1937—30 juni 1938 framgår av tab. 9, där de fördelats på kön och ålder samt efter längden av den sammanlagda tid, som de vistats vid hemmen under året. Uppgifterna om åldern avse fyllda åldersår under år 1938. Totala antalet vårdtagare vid ålderdomshemmen med undantag av anstalterna i Stockholm, Göteborg och Malmö utgör 34 204 varav 26 756 på landsbygden och 7448 i städerna. I förra fallet äro 12 742 eller 47'6 % män och 14 014 eller 52*4 % kvinnor och i det senare 3 836 eller 51-6 % män och 3 612 eller 48"5 % kvinnor. Kvinnorna visa sig sålunda vara talrikare än männen på landsbygden, under det att männen äro talrikast i städerna. Yårdtagarnas procentuella fördelning på olika åldersgrupper framgår av nedanstående tablå: ^lder —2 år 3—16 » 17—30 » 31—40 » 41—50 » 51—60 » 61—65 » 66—70 » 71—75 » 76—80 i 81— »

Landsbygd Män Kvinnor 0-3 0-3 l-i 0'9 31 3'2 4-6 4-2 6-5 6-1 9-9 9-s 7-2 6-1 9'0 7'8 14-1 131 17-4 17-1 26-8 31-9 Summa 100 0

100 0

Städer Män Kvinnor 0"7 0-7 0"9 0-6 4-0 4-2 6-0 4-9 8-0 7-0 14-0 9-4 10-1 6-2 9'3 7'8 13-5 12-8 15-4 18"0 18-1 28'4 100.0

100.0 Procentsiffrorna visa en starkt stigande serie med stigande ålder. Av samtliga 34 204 vårdtagare voro 22 956 eller 67' i % över 65 år och 20 087 eller 58"7 % över 70 år. På landsbygden voro 67'3 % av männen och 69'9 % av kvinnorna över 65 år. I städerna voro männen något yngre än i övriga riket. Av dessa voro nämligen 56"3 % och av kvinnorna 67'o % över 65-årsåldern. De minderåriga över 2 år, vilka enligt 32 § fattigvård slagen endast tillfälligtvis få intagas å fattigvårdsanstalt, utgjorde på landsbygden 0-9—1'1 % av samtliga vårdtagare och i städerna 0*6—0"9 %. I tab. 9 redovisas i absoluta tal vårdtagarnas fördelning efter vårdtidens längd under undersökningsåret. En procentisk fördelning av motsvarande siffror meddelas i tab. D, där emellertid grupperna med avseende på vårdtiden i några fall sammanslagits. P å landsbygdens ålderdomshem vistades 59'4 % av samtliga män och 57• 9 % av samtliga kvinnor hela året. För städernas del har omsättningen vid ålderdomshemmen synbarligen varit livligare under året än på landsbygden. Där hade nämligen 51*2 % av männen och 47'8 % av kvinnorna vårdats under hela året. Det största relativa antalet, som vårdats under hela året redovisas i åldersgrupperna 51—65 år. På landsbygden voro beträffande såväl män som kvinnor omkring 2/3 av vårdtagarna i denna ålder kvar hela året. Av vårdtagare under 30 år ha endast ett relativt fåtal stannat

27 Tab. D. Samtliga i undersökningen ingående vårdtagare fördelade i procent efter vårdtidens längd under tiden 1 juli 1937-30 juni 1938. Totala antal et vårdtagare

Kön, ålder ra. m.

Därav vårdtagaro (i %), som vistats på hemmen en sammanlagd tid av —30 dagar

31 — 180 dagar

181—345 dagar

hela året

42 139 391 582 835 1266 912 1142 1796 2 220 3 417

40-5 60-4 28-4 16-7 13"4 9'7 7-7 11-7 103 9-5

35-7 23-0

8-s

16-1 16-3 13i 14-8 15-2 14-2 16-2 16-2

19o 8-6 l4o 12-9 10-1 9-4 11-1 9-8 12-7 14o 17-7

4-8 13o 32-o 54-3 60-2 67-8 66-4 63-3 62 8 60-3 57-3

12 742

15 8

13 4

42 124 453 581 851 1305 857 1089 1836 2 401 4 475

52-4 57-2 29-3 20-3 13-9 9-7 8'9 12-i 111 10-3 7-i

33-3 21-8 30-7 21-2 14-9 13-9 15'3 155 19-4 16-8 16i

11-9 4-o 11-5 8-i 10-9 9-5 10-2 10-7 12-8 15-4 18-o

2'4 17-o 28\5 50-4 60-3 66-9 65-6 61-7 56-7 57-5 58-8

14 014

Ila

17o

13 9

29 33 152 232 307 536 387 356 519 591 694

41-4 66-7 39'5

6-9

20-5 12-2 11-5 12-7 13-5 12-5

48-3 24-2 27-c 24-c 19-9 17-9 17-8 15-5 16-e 17-5 20-9

6-5 8.5 9-7 11-6 12-6 13-5 13-5 16-3

34 9-i 24-3 37-9 45-6 51-9 58-9 60-4 57-2 55-5 50-3

3 836

19l

12o

26 23 150 178 253 339 223 282 461 651 1026

69-2 78-3 42-o 28-i 17-4 14-7 16-2 19-2 20-o 15-4 12-6

23-1 17-4 333 20-2 18-2 18-6 19-7 17-7 18-4 22-i 20-5

7-7

18 l

205 Landsbygd. Män. — 2 år 3—16 » 17_30 » 31_40 » 41—50 » 51—60 » 61—65 » 66—70 »

.

1 71—75 » 76—80 » 81— » Summa

25-c

Kvinnor. — 2 år 3—16 » 17—30 » 31—40 » 41—50 » 51_60 » 61—65 » 66—70 » 71—75 » 76—80 » 81— » Summa Städer. Män. — 2 år 3—16 » . 17—30 » . 31—40 » . . 4 1 _ 5 0 ,, . . 51—60 » . 61—65 » . 66—70 » 71—75 » 76—80 » 81— B Summa

81o 26-o

8-e

512 Kvinnor. — 2 år 3—16 » 17—30 » 31—40 » 41—50 » 51—60 » 61—65 » 66—70 » 71—75 » 76—80 » 81— » Summa

6-o Ils 9-i 11-2 9-4 13*8 12-8 16'7 16'7 136

43 18-7 39-9 55-3 55-5 54-7 49-3 48-8 45-8 50-2 47-8

28 hela året. Från 65-årsåldern sjunka procentsiffrorna i regel något mot de högre åldrarna, där avgången genom dödsfall är väsentligt större än bland yngre vårdtagare. En avsevärd del av samtliga vårdtagare ha vistats på hemmen kortare tid än hela året 1 juli 1937—30 juni 1938. Kortare vårdtid än ett helt år redovisas sålunda för samtliga intagna och/eller avgångna under året, på landsbygden för 40'6 % av männen och för 42'i % av kvinnorna. I städerna ha såväl män som kvinnor högre procenttal, männen 48'8 och kvinnorna 52'2 %. Den största omsättningen av vårdtagare är koncentrerad till det första halvåret, och man lägger särskilt märke till de höga procentsiffrorna för åldrarna under 30 år. De, som icke vårdats å ålderdomshemmen under hela året, äro nytillkomna och/eller avgångna vårdtagare. Antalet av de vårdtagare, som intagits under tiden 1 juli 1937—30 juni 1938 eller genom dödsfall eller på annat sätt avgått under året, redovisas i tab. 10 länsvis, fördelade efter kön. I tab. 11 ha samma vårdtagare fördelats efter kön, ålder samt månad för intagning, dödsfall och avgång. Om siffrorna för antalet nytillkomna, avlidna eller på annat sätt avgångna vårdtagare i olika åldrar och kön i sistnämnda tabell sättas i procent av totala antalet vårdtagare under året i motsvarande grupper får man följande tablå. Nytillkomna

På annat sätt avgångna

Avlidna

Ålder

Landsbygd. — 2 år 3-16 » 17—30 »> . . . . 31-40 » 41—50 » 51-60 » 61—65 » 66-70 » 71-75 » 76-80 » 81— » Summa

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

71-4 734 535 34-5 29-6 24-5 24-2 26' 3 27-9 27-4 23-4

81-o 75-o 57-2 37-e 28- 3 23-7 24-2 29-5 33-2 29-9 22-5 286

2-4 0-8 29 2-8 8-1 5-1 9-1 10-8 13-3 16-2 22-4 139

64-3 70-5 45-8 28-2 24-o 15-8 14-0 13-6 92 8-6 5-6 138

73-8 72-c 52-3 35-2 25-o 16-9 14-o 13-i ll-o 9-o 4-9

27-7

7-1 2-9 6-i 8-1 3-o 4-0 7-o 10-4 14i 15-6 23-3 133

82-8 72-7 65i 52-2 46-3 40-3 28-9 29-2 29-5 30-8 28-4

88-5 82-6 66-7 45"5 36-8 34-5 37-2 35-8 37-3 39-8 29-6

6-i 4-6 3'4 4-9 4-3 62 8-i 10'6 129 23-8

4-3 4-o 3"4 3-6 8-o 9-o 12-8 14-8 16-0 21-7 138

135 Städer. — 2 år 3-16 » 17—30 » 31—40 » 41—50 » 51-60 » 61—65 » 6 6 - 7 0 >» 71—75 » 76-80 » 81— ». Summa

90-o 72-7 57-2 51-3 38-4 31-2 25-e 20-2 19-3 15-4 11-2 25 6

88-5 87-o 64 7 46G

28-i 22-4 19-7 23-4 20-4 16-3 11-9 222

29 Det största relativa antalet nytillkomna förekommer i de yngsta åldrarna och städerna visa i dessa åldersgrupper väsentligt högre siffror än landsbygden. Bland avgångsorsakerna överväger utskrivning eller avvikning från hemmen över dödsfall på landsbygden ända upp till 70-årsåldern för såväl män som kvinnor och i städerna upp till 80-årsåldern för män och upp till 75-årsåldern för kvinnor. Med stigande ålder sjunker i regel procentuella antalet genom utskrivning avgångna vårdtagare men avgången genom dödsfall ökas starkt inom de högre åldrarna. Över 60-årsåldern är dödligheten för landsbygden, om man undantar gruppen 81 år och däröver, högre än i städerna beträffande männen men mindre ifråga om kvinnorna. Åldersfördelningen bland nyintagna och av olika orsaker avgångna vårdtagare framgår av tab. E. Tab. E. Under tiden 1 juli 1937—30 juni 1938 nytillkomna, avlidna eller på annat sätt avgångna vårdtagare fördelade efter ålder i procent. Nytillkomna vårdtagare

Avlidn a vårdtag are

På annat sätt avgångna vårdtagare

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

3 524

4 011

0-9 2-9 5'9 8-8 6-2 8-5 14-2 17-2 22-7

0-8 2-3 6'5 54 6-o 7-7 5-2 8-o 15-2 17-8 25i

0-2 0-2 1-4 l-o 1-5 3-o 3-8 7-o 14-8 20-4 46-7

0-i 0-i 0-6 0-8 1-3 35 4-o 5-8 12-5 19-9 51-4

1-6 5-8 10-G 9-6 11-8 11-8 7-5 9-i 9-7 11-2 11-3

1-6 48 12-5 10-8 11-2 11-6 6-3

Antal nytillkomna resp. avgångna vårdtagare

802 Därav x % i åldern: — 2 år 3—16 » 17—30 » 31—40 » 41—50 » 51—60 " 61—65 » 66—70 » 71—75 » 76—80 » 81— »

1-8 1-8 7-8 8-8 10-3 15-7 8-2 7-6 11-1 13-2 14-3

1-7 1-4 7'4 6-0 6'9 8-7 6-i 7-5 12-7 19-i 22-5

0-5 1-7

0-2 1-2 1-2 1-8 5-4

2-7 2-4 8-9 12i 12-o 17-o 10-i 7-3 10-2 9'3 8-o

2-9 2-5 12-i 10-3

Landsbygd. Antal nytillkomna resp. avgångna vårdtagare Därav i % i åldern: — 2 år 3—16 » . 17—30 » , 31—40 » 41—50 » . 51—60 » 61—65 » 66—70 » 71_75 „ . 76—80 » , 81— »

f>-7

7-o

7-c 10-7 11-4 11-5

Städer.

2-o 3-7 5-7 6-o 7-2 13-6 18-8 40-8

4-o 7-2 13-6 20-8 44-6

8-s 96 5-5 82 11-7 13-2 15-2

I nedanstående tablå ha nytillkomna och avgångna vårdtagare vid ålderdomshemmen under tiden 1 juli 1937—30 juni 1938 fördelats i procent efter månad för intagning eller avgång.

30 Landsbygd

Antal nytillkomna resp. av gångna vårdtagare Därav i % u n d e r : Juli Augusti September Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni

Städer

Nytillkomna

Avlidna

På annat sätt avgångna

Nytillkomna

Avlidna

På annat sätt avgångna

7 535

3 648

3 592

2 726

6-7 6-4 7-i 9-4 9'9 95 9-5 8-5 89 8-4 8-0 7-7

6-1 6-4 6-3 6'5 69 9-1 ll-o 94 10-4 9-1 10-6 8-2

6-3 6-6 5-8 7-4 6-2 6-8 8-2 7-9

6-1 7-3 8-3 10-6 8-2 9-3 8-8 8-o 8-6 8-o 8B 7-9

7-5 6-5 5-3

6-5 64 57 7'6 7-G 8-3 69 9-2 11-3 10-2 10-9 94

10a 11-9 11-9 11-4

8-o 8-2 8-i 9-5

9-o 10-7 97 10-i 7-4

Den 30 juni 1938 kvarvoro på landsbygdens ålderdomshem 19 531 vårdtagare ocli i städerna 4 769 eller tillsammans 24 300. Deras fördelning på kön, ålder och civilstånd, i absoluta tal framgår av tab. 12 där också vårdtagarnas åldersfördelning uträknats i procent. Av vårdtagarna på landsbygden voro 9 350 eller 47'9 % män och 10181 eller 52 - i % kvinnor och i städerna 2,457 eller 51"5 % män och 2 312 eller 48"5 % kvinnor. Överskottet av kvinnor bland vårdtagarna på landsbygden är huvudsakligen tillfinnandes i åldern över 70 år, särskilt över 81-årsåldern. Yid städernas ålderdomshem äro männen mellan 51 och 75 år mycket övertaliga de jämnåriga kvinnorna. Såväl på landsbygd som i städer överväga både bland män och kvinnor de ogifta vårdtagarna, såsom framgår av följande tablå: Antal vårdtagare den s % — 3 8 Landsbygd Män

Städer Män Kvinnor

19 531 9 350 10181 4 769 2 457 2 312

Därav i % Ogifta

Gifta

Förut gifta

54o

56-i 52-1

9-5 7-8

34-4 40i

55 5

8-0

35 6

55-4 55-7

10-o 7-6

34-6 36-7

Vad åldersfördelningen beträffar visa procentsiffrorna i tab. 12 en större andel äldre vårdtagare den 30 juni 1938 än bland totala antalet vårdtagare under året. De yngre vårdtagarna ha nämligen såsom framgår av det föregående, avgått i större utsträckning än åldringarna. På landsbygden voro nu 68" i % av männen och 71" 5 % av kvinnorna över 65 år. I städerna voro männen även nu något yngre än i övriga riket. Av dessa voro nämligen 61o % och av kvinnorna 69'4 % över 65-årsåldern.

31 Tab. F. Vårdlagarna på ålderdomshemmen den 30 juni 1938 fördelade i procent efter ålder länsvis. Städt r

Landsbygd Antal vårdtagare den 3 0 /6-38

L ä n

Stockholm? Uppsala Södermanlands Östergötlands Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Alvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela landet

Därav i % i åldern — 50 år

51—70 år

71 — år

6-8

20-9

1222 500 1032 1268 588 657 1072 79 513 777 1182 494 679 1191 974 1159 916 678 942 920 1123 479 545 541

7-o

2l-o

7-i 8'2 8-o 10-i 8-8 6'3 16-2 7-2 8-4 11-5 12-7 12-4 7-9 18-o 14-4 9-6 20-9 22-3 20-5 14-6 21-8 22'7

23-8 23-2 26-4 275

26-i 31-4 30i

72 3 72-o 69-i 68e 65-6 62-4 65-2 68-4 53-8 69-9 65-5 63-G 60-3 59-5 68-7 49-4 55-7 69-o 47-7 50-4 55-6 59-3 46-8 47-2

19 531

26 2

26-o 25-3 30-0 22-9 26-i 24-9

27-o 28-1 234 32-6 29-9 21-4 31-4 27-3 239

Antal vårdtagare den 3 % - 3 8

Därav i % i åldern — 50 år

51-70 år

71 — år

225 182 238 536 162 64 206 30 192 121 566 193 145 293 243 216 127 282 87 239 202 48 69 103

5'8 7-7 10-5 13-8 17-3 6-3 12 6 3-3 22-9 14-0 14-7 11-9 ILO 16-4 13" 6 14-8 14-2 12-4 12-6 17-6 18-3 12-5 14-5 17-5

28-9 25-3 30-2 31-7 22-8 25-0 29i 36-7 339 29-8 32-3 34-2 37 - 3 31-4 26-s 27-s 32-3 30-i 20-7 32-6 28-7 22-9 29-o 38-8

65-3 67'o 59-3 54-5 59-9 68-7 58s 60-o 43-2 56" 2 53-o 53 9 51-7 52-2 60i 57-4 53-5 57-5 66-7 49-8 53-0 64-6 56-5 437

4 769

558 I tab. 13 ha vårdtagarna den 30 juni 1938 länsvis fördelats efter kön, ålder och civilstånd. Åldersfördelningen företer inom de olika länen en del olikheter, som i huvudsak framgår av tab. F. Flertalet av de nordsvenska länen, Norrland samt Dalarna och Värmland, ha, vad landsbygden beträffar, relativt färre vårdtagare över 71 år än riket i övrigt. H ä r äro däremot åldrarna upp till 50 år talrikare företrädda än vid landsbygdens ålderdomshem i övriga Sverige. Beträffande städerna äro olikheterna med avseende på åldersfördelningen stora mellan å ena sidan Blekinge, Norrbottens och Gävleborg län samt å den andra Kronobergs, Uppsala, Kopparbergs och Stockholms län. En del vårdtagare ha vistats på ålderdomshemmen rätt länge. Det övervägande flertalet har emellertid intagits under senare år. Detta framgår vid ett studium av tab. 14 och 15, där vårdtagarna på hemmen den 30 juni 1938 fördelats efter intagningsår, i förra fallet inom olika åldrar och kön och i det senare länsvis. I tab. G. lämnas i procentsiffror en översikt av uppgifterna i tab. 14, sammanförda till vissa större grupper. Det visar sig av tab. G. att motsvarande procentsiffror för landsbygd och städer totalt äro rätt överensstämmande för de olika grupper av intagningsår, som där redovisas. Av vårdtagarna på landsbygden den 30 juni 1938 ha 39,2 % intagits på ålderdomshemmen efter 1935 och 32*7 % under tiden

32 Tab. G. Vårdtagare å hemmen den 30 juni 1938 fördelade i % efter intagningsår. Däray (i %) ntagna å lemmen ncdanståend e ir

Antal vårdtagare den 30 /6 1938

— 1915

191 6 — 1920

1921 — 1925

1926 — 1930

1931 — 1935

Landsbygd

19 531

32?

39 2

Män

9 350

4'6

7-0

—50 år 51-70 » 71-

1246 2 605 5 499

5-o 8-3 2-8

2-9 5-2 2'5

8-3 8-7 5-8

16-3 139 12-5

27-2 31i 35'6

40'3 32-8 40-8

Kvinnor

10 181

6-o

4i

5-6

39-9

—50 år 51-70 » 71—

1219 2 509 6 453

4-4 11-2 4-2

5'0 6-7 2-8

7-6 8-6 4-1

16G

29-o

13-6 10-9

34e

37"4 32-i 43-4

41l

27-8

1936 — % 1938

Städer . . . .

4 769

5-8

7 i

13o

29 4

Män

2 457

6-0

8i

14-9

30G

—50 år 51-70 » 71>

346 869 1242

3-2 7-2

lOi 85 7-2

13-9

6-o

3-8 44 2-7

15o 15-2

29-7 32-2 29-6

39 a 327 39-3

Kvinnor

2 312

5-G

28i

—50 år 51—70 » 71— »

312 579 1421

3-2 10-5 4-i

6-7 7-1 1-6

9G

8-5 4-5

11-G 14-1 9o

27-9 24-7 29-5

41o 35i 50-8

1931—1935 eller sammanlagt 71*9 % efter 1930. Sedan 1920 ha tillkommit icke mindre än 91'o % av samtliga vård tagare i landskommunerna. De, som intagits före 1916, utgöra 5'3 % av samtliga. I städerna ha intagits 41* i % efter 1935, 70-5 % efter 1930, 90-6 % sedan 1920 och 5'8 % före 1916. Större skiljaktigheter i procentsiffrorna för vårdtagare av olika kön visa sig endast i fråga om städerna, där relativt flera av kvinnorna (73'6 %) intagits sedan 1930 än beträffande männen (67'5 %). Yad gäller vårdtagare av olika åldrar är det förhållandet genomgående för såväl män som kvinnor både på landsbygd och i städer, att de, som år 1938 befunno sig i åldern 51—70 år, i relativt större utsträckning intagits tidigare än i de andra åldrarna och att åldringarna över 71 år tillkommit relativt talrikare under åren efter 1930 än vad fallet är i övriga här redovisade åldersgrupper. Beträffande förhållandena i olika län hänvisas till de absoluta siffrorna i tab. 15. Tårdtagarnas fördelning i hemortsrättsayseende samt på understödstagare och inackorderade. Vårdtagarna på ålderdomshemmen kunna i fattigvårdsrättsligt hänseende i huvudsak fördelas på trenne grupper, såsom skett i tab. 13 och tab. 16, nämligen på understödstagare vid fattigvården och självbetalande inackorderingar samt de förra på understödstagare med hemortsrätt i den eller de kommuner, som äger (äga) ålderdomshemmet, och understödstagare från andra kommuner. Till understödstagare ha i denna undersökning räknats alla, vilkas vård enligt fattigvårdsstyrelsens uppgift bestritts med fattigvårdsmedel eller kommunalt pensionstillskott. Till denna kategori

33 ha givetvis även förts de fall, då kostnaderna för vården bestritts av annat fattigvårdssamhälle. Vårdtagare, som utan bidrag av fattigvårdsmedel eller kommunalt pensionstillskott själva genom egna medel eller folkpension utfylld med egna medel bestritt kostnaderna för vården, samt vårdtagare, för vilka försörjningspliktiga anförvanter eller andra enskilda betala för vården, ha betecknats såsom självbetalande inackorderingar. Vid fördelningen av understödstagarna efter hemortsrätt ha tillämpats något andra grunder än som eljest är brukligt. Alla understödstagare med hemortsrätt i det fattigvårdssamhälle, som äger hemmet eller del i detsamma eller enligt särskilt avtal disponerar visst antal platser på hemmet, ha hänförts till en grupp, vilken betecknats understödstagare med hemortsrätt i vårdkommun. De understödstagare, som icke varit att hänföra till denna kategori, ha i hemortsrättshänseende räknats såsom understödstagare från annan kommun. H i t ha också hänförts sådana fall, där vederbörande saknat hemortsrätt inom riket eller där hemortsrätten varit okänd eller tvistig. Fördelningen av antalet vårdtagare den 30 juni 1938 på understödstagare med hemortsrätt i vårdkommun respektive annan kommun och självbetalande inackorderingar framgår i absoluta siffror av tab. 13 och tab. 16. I den senare tabellen redovisas även inackorderingarna' fördelade efter den uppgivna dagavgiftens storlek. I nedanstående tablå har på grundval av tab. 13 sammanställts vissa procentsiffror, utvisande för landsbygd och städer de manliga och kvinnliga vårdtagarnas fördelning på understödstagare med hemortsrätt i vårdkommun respektive annan kommun och inackorderingar. S t ä d c r

L a n d s b y g d Totala antalet vårdtagare den s % 1938

—50 år

51 — 70 71 — år år

Totala antalet vårdtagare den S 0 / 8 1938

—50 år

51 — 70 71 — år år

Män

9 350

1246 2 605 5 499

2 457

869 1242

Därav i % understödstagare med h e m o r t s r ä t t i: a) v å r d k o m m u n . . b) a n n a n k o m m u n inackorderingar . .

80-5 33 16-2

89-8 45 5-7

86-3 2-8 10-9

75-7

79-9 5-o 15-i

88-4

3-a 21-o

86-6 5-i 83

2 509

6 453

2 312

579 1421

80-9 2-3 16-s

91-2 2-5 6-3

86-i

76'9 2'4 20-7

75-5 4-8 19-7

87-2

84-8 4-o 11-2

Kvinnor Därav i % understödstagare med h e m o r t s r ä t t i: a) v å r d k o m m u n . . b) a n n a n k o m m u n inackorderingar . .

2-o 11-9

5-s

8-o 4-8

72-7 4-8 22-5

69 2 4'4 26-4

Av de på ålderdomshemmen intagna voro understödstagare vid fattigvården på landsbygden 83'8 % av männen och 83-2 % av kvinnorna och i städerna 84" 9 % av männen och 80 3 % av kvinnorna. Endast en ringa del 125140

34 av understödstagarna voro från annan kommun än vårdkommun. Städernas ålderdomshem hyste i något större utsträckning än landsbygdens understödstagare från andra kommuner. E n icke oväsentlig del av vårdtagarna voro inackorderingar, på landsbygden 16"2 % män och 16"8 % kvinnor och i städerna 15'i % män och 19"7 % kvinnor. Det må särskilt påpekas, att den procentuella andelen inackorderingar är störst i de högsta åldersklasserna. Åldersfördelningen bland understödstagare och inackorderingar framgår i huvudsak av följande sammanställning: S t ä d e r

L a n d s b y g d Hemortsrätt m. m.

Antal vårdtagare den 30 /e 1938

Därav i % i åldern — 50 51—70 71 — år år år

Antal vårdtagare den 3 % 1938

Därav i % i åldern —50 51 — 70 år år

år

Män. Understödstagare ined hemortsrätt i: a) v å r d k o m m u n . . . . b) annan kommun inackorderingar. . . .

7 529 312 1509

14-9 17-9 47

29-9 234 18-8

55-2 58-7 76-5

1962 123 372

15-6 16-2 54

38-4 35-8 19-4

46-o 48-o 75-2

8237 231 1713

13-5 13-o 4"4

26-2 21-6 17-5

60-3 65-4 78-i

174G 111 455

15-6 22-5 33

28-i 20-7 14-3

563 56-8 82-4

Kvinnor. Understödstagare med h e m o r t s r ä t t i: a) vårdkommun. . . . b) annan kommun inackorderingar. . . .

I tab. H ha vårdtagarna på ålderdomshemmen den 30 juni 1938 länsvis fördelats i procent på understödstagare och självbetalande inackorderingar. Dagavgifterna för de inackorderade. Den dagavgift, som inackorderade vårdtagare betala för vården på ålderdomshemmen, bestämmes av respektive fattigvårdsstyrelser. De avgifter, som debiteras, prövas stundom från fall till fall av de lokala myndigheterna och variera starkt från anstalt till anstalt — ja, ibland även inom ett och samma ålderdomshem. I en del fall bestämmes en avgift motsvarande det beräknade självkostnadspriset, vilket givetvis ställer sig olika för olika anstalter och ibland även för olika vårdtagare, eller ett belopp motsvarande vederbörande vårdtagares betalningsförmåga, och i andra fall verkställer man debitering efter den av Kungl. Maj:t fastställda vårdtaxan, där dagavgiften i de olika dyrortsgrupperna satts till respektive kronor 1:40, 1:60 och 1: 80. För relativt välbärgade personer, som inackordera sig på hemmen, sättes avgiften stundom högre än för övriga vårdtagare. E n uppfattning om storleken av de avgifter, som självbetalande vårdtagare betala vid inackordering på ålderdomshemmen, får man av tab. 16, där inackorderingarna fördelats efter dagavgiftens belopp. Grupperna med avseende å avgiftsstorleken ha därvid valts så, att det skall framgå i vilken utsträckning Kungl. Maj:ts vårdtaxa tillämpas vid anstalterna.

35 Tal). H. Tårdtagare på ålderdomshemmen den 30 juni 1938 fördelade i % på understödstagare och självbetalaude inackorderingar länsvis. S t ä d e r

L a n d s b y g d Antal vårdtagare den s % 1938

Län ni. m.

vårdkommun

annan kommun

72-8 78-8 78-o 81-9 77-o 78-7 85-5 96-2 84-2 76-5 75-8 76-1 83-4 77-7 76-5 84-3 81-3 78-3 86-3 84-3 85-3 83-7 83-6 89-7

6-2 1-8 3-2 1-9

....

1222 500 1032 1268 588 657 1072 79 513 777 1182 494 679 1191 974 1159 916 678 942 920 1123 479 545 541

1-8 2-4 1-9 34 1-G 32 3-7 2-4 2-9 48 3-2 3-4 2-4 3-3

landet

19 531

80 7

9 350 10181

80-5 80-9

Stockholms Uppsala Södermanlands . . Östergötlands. . . . Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads . . . . Malmöhus Hallands Göteborgs o.Bohus Alvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands.... Kopparbergs . . . . Gävleborgs Västernorrlands. . Jämtlands Norrbottens Hela

Därav i % understödstagare med hemortsrätt i

Därav män kvinnor

..

inackorderingar

Antal vårdtagare den 3 % 1938

Därav i % un derstödstagare med hemortsrätt i

inackorderingar

vårdkommun

annan kommun

79-6 76-4 60-9 836 73-4 687 82'o 86-6 88-5 82-6 77-o 72-5 80-7 85-0 74i 77-3 76-4 70-e 66-7 82-4 79-7 72-9 71-o 81-6

7-1 9-3 3-8 3'4 8-i 4-7 1-5 6-7 2-6 1-7 3'4 6-8 3-4 5-i 3-3 6-5 7-i 6-4 6-9

5-o 8-9 12-5 7-s 5-8

26-4 12-6 11-4 14-6 21-7 12-6

2-8

14-o 7-o 165

225 182 238 536 162 64 206 30 192 121 566 193 145 293 243 216 127 282 87 239 202 48 69 103 4 769

77-8

34 23

16-1 16-8

2 457 2 312

79-9 75-5

5-o 4-8

15-i 19-7

21-o 19-4 18-8 16-2 22-o 18-7 13-0 38 13-8 22-5 22-4 215 14-7 18-9 21-9 12-5 15-0 19-3 10-8 10-9 11-5 129

l-o 2-6 1-5

2-o l-o

13-3 14-3 35-3 lo-O 23-5

26-e 16-5 6-7 89 15-7 19-6 20-7 15-9 9-9 22-6 16-2 16-5

23-o

Procentuellt fördela sig de självbetalande inackorderingarna på olika da£ avgifter på följande sätt: S t ä d e r

L a n d s b y g d

Antal inackorderingar D ä r a v i % m e d en dagavgift av kronor: —1-00 1*01—1'39 1-40 1-41 —1'59 l-60 1'61—1*79 1'80 1'81—2 00 2'oi—2-50 2 51—

Män

Kvinnor

Tillsammans

Män

Kvinnor

Tillsammans

3 222

8-5 13-6 14-3 23-7 84 7-1

7-8 14-8 11-1 26-2 7-3 8-0 23 16-5 4-8 1-7

8i 14o 12-6 25o 7-8 7-6 22 164 4-9 14

3-8 1-9 0-2 27-7 10-5

4'6 0-2 18-9 18-2

3-o 65 15-3

2-o 4-2 20-7

23i

23-i 6-1

4-2 1-9 0-2 22-9 14-8 24 5-2 18-3 231 7-0

2-o 16-4 5-0

lo

8-o

2-o

36 Dagavgifterna äro i allmänhet väsentligt lägre på landsbygden än i städerna. Av samtliga inackorderingar betalade på landsbygden 22'7 % och i städerna 48'4 % en dagavgift av mer än kronor 1: 80. Kungl. Maj:ts taxa tillämpas synbarligen i rätt liten utsträckning, på landsbygden i 22*6 % och i städerna i 20"2 % av samtliga fall. Vårdtagare i behov ay Tärd på specialanstalt. En av huvudfrågorna vid denna undersökning har gällt förekomsten av sådana vårdtagare vid egentliga ålderdomshemmen, vilka äro i behov av vård på specialanstalter av olika slag. Ålderdomshemmen få ju, såsom tidigare framhållits, stundom omhändertaga sjuka, såväl åldringar som yngre personer, vilka på grund av platsbrist och andra omständigheter icke kunna beredas vård å för dem avsedda anstalter och hem. Det är flera kategorier av vårdbehövande sjuka, vilka på detta sätt av olika skäl finna väg till ålderdomshemmen. Bland dessa kunna särskilt nämnas tvenne, vilka äro de allmännast förekommande, nämligen de sinnesabnorma, under vilken benämning sammanfattas såväl sinnessjuka som sinnesslöa, samt de kroniskt kroppssjuka. Förutom dessa tvenne kategorier finnas också ett flertal andra, bland vilka de vanligaste äro tuberkulösa, epileptiker, vanföra och blinda. Yid en del ålderdomshem finnas, såsom tidigare visats, särskilda avdelningar för sinnessjuka och kroniskt kroppssjuka, vilka äro avsedda att bereda ifrågavarande sjuka den speciella vård, som de behöva, och äro särskilt godkända härför. Det stora flertalet av ålderdomshem i landet sakna dock dylika avdelningar och äro sålunda icke utrustade eller lämpade för att bereda sådana vårdtagare den erforderliga vården. Personalen har oftast icke erforderlig utbildning för de sjukas vård, och vården bereder därför även av denna anledning mången gång stora svårigheter, särskilt om sjukdomen binder de sjuka vid sängen och erfordrar nattvak och gör sinnesabnorma svårhanterliga eller störande. För övriga vårdtagare] på ålderdomshemmen är naturligen en daglig samvaro med sinnesabnorma förenad med obehag, ofta av svår och beklämmande art. I frågeblanketten till denna undersökning har i förteckningen över vårdtagarna på det egentliga ålderdomshemmet för varje person, som vistades där den 30 juni 1938, inhämtats om vederbörande vore i behov av vård å 1) sinnessjukhus, 2) vårdhem för lättskötta sinnessjuka; 3) anstalt för sinnesslöa, 4) hem för kroniskt sjuka eller 5) annan specialanstalt av något slag, som skulle i varje särskilt fall uppgivas. Dessa uppgifter skulle lämnas av vederbörande fattigvårdsstyrelse respektive direktion i kommunalförbund i samråd med anstaltens läkare. I tab. 17—19 ha sammanställts siffrorna för antalet vårdbehövande av dessa olika kategorier. Vårdtagare vid särskilda för statsbidrag respektive landstingsgottgörelse vederbörligen godkända avdelningar för sinnessjuka och kroniskt kroppssjuka vid ålderdomshemmen ingå, som tidigare nämnts, icke i denna undersökning, varför patienter å dylika avdelningar icke äro inräknade i dessa siffror. I fråga om de uppgifter, som ligga till grund för dessa siffror, bör an-

37 märkas, att de i en del fall torde vara bristfälliga. Det vill synas, som om de frågekolumner på blanketten, vilka avsågo vårdtagarnas behov av vård på specialanstalter, i vissa fall förbigåtts. Någon kontroll härutinnan har dock icke kunnat göras på grund av härmed förenade svårigheter. Yid jämförelser mellan de sammanställda siffrorna för olika områden, såsom landsbygd och städer samt olika län, framträda emellertid en del differenser, som icke kunna förklaras på annat sätt än att uppgifterna icke alltid lämnats med samma noggrannhet. De lägre siffror, som landsbygden i flera fall uppvisar i förhållande till städerna beträffande relativa antalet vårdtagare i behov av vård på specialanstalter av olika slag, ha med all sannolikhet sin huvudsakliga grund i ofullständiga uppgifter från vissa landskommuner i en del län. ;,^Av vårdtagarna på ålderdomshemmen den 30 juni 1938 var ett betydande antal sinnesabnorma, på landsbygden 2 650 eller 13'6 % och i städerna 740 eller 15'5 %. Flertalet av dessa voro lättskötta sinnessjuka, 1 491 respektive 519? De absoluta siffrorna i tab. 17—18 ha i tab. I satts i procent av samtliga vårdtagare i varje särskilt fall. [De kroniskt kroppssjuka voro såväl absolut som relativt väsentligt färre än de sinnesabnorma, 909 eller 4'7 % på landsbygden och 304 eller 6'4 % i städerna. Även här har landsbygden ett underskott i förhållande till städerna, som torde få tillskrivas ofullkomligheter i materialet. Endast ett mindre antal vårdtagare ha uppgivits vara i behov av vård på annan specialanstalt än de nu nämnda. Även här torde emellertid uppgifterna på en del håll vara rätt ofullständiga. Hela antalet dylika vårdbehövande utgör 219, därav på landsbygden 152 och i städerna 67 eller 0'8 respektive 1'4 % av samtliga vårdtagare inom respektive områden. Av samtliga ha 57 angivits behöva vård på epilektikerhem, 61 på sanatorium, 12 på vanföreanstalt, 16 på hem för blinda och 42 på annan anstalt, i de flesta fall alkoholistanstalt. För 31 vårdtagare har anstaltens art icke särskilt uppgivits. Det svåraste^ problemet för ålderdomshemmen utgör synbarligen vården av de sinnesabnorma, som där måste inhysas för längre eller kortare tid. För att få en inblick i förekomsten av sinnesabnorma vid de olika ålderdomshemmen har för vart och ett sammanräknats antalet sinnesabnorma, vilka satts i procent av antalet vårdtagare vid respektive hem den 30 juni 1938, varpå hemmen i tab. J länsvis fördelats efter procenten sinnesabnorma. P å landsbygden hade beträffande 568 hem och i städerna för 24 icke uppgivits några sinnesabnorma. Övriga eller det stora flertalet ålderdomshem hade någon eller några sinnesabnorma bland vårdtagarna. Yid en hel del av dessa var det relativa antalet sinnesabnorma rätt stort. Av landsbygdens ålderdomshem hade icke mindre än 121 och av städernas hem 15 mer än 30 % sinnesabnorma bland vårdtagarna. Mer än 50 % var siffran vid 17 hem på landsbygden och vid 2 hem i städerna.

38 Tab. I . Antal vårdtagare på ålderdomshemmen i behov av vård på a) sinnessjukhus, b) vårdhem för lättskötta sinnesjuka och c) anstalt för sinnesslöa i procent av samtliga vårdtagare den 30 juni 1938 länsvis, åldersyis och vid hem av olika storlekr* Landsbygd Län Kön Ålder Hemmens storlek

sinnessjukhus

Summa vårdhem sinnesanstalt för lättabnorma för skötta sinsinnesslöa nessjuka 4-3 6-8 37 46 4-9 8-8

1-9 1-6 1-6 1-8 0-3 2-6

7-o

2-s 1-3 4'5 1-1

2-o

7-5 7-8 39 5-1 8-8 8-i 9-2 5-i 7-9 69 6-s 14i 10-8 10-o 8-5 13-9 17-7

antalet

31 Därav: Män . . . Kvinnor.

Stockholms Uppsala Södermanlands . . Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads . . . . Malmöhus Hallands G ö t e b o r g o. B o h u s Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands .. Kopparbergs . . . . Gävleborgs Västernorrlands.. Jämtlands Västerbottens.... Norrbottens .... Hela

i åldern: — 2 år 3—16 » 1 7 - 3 0 .» 31—40 » 4 1 — 5 0 .» 51—60 » 61-65 » 66—70 » 71-75 » 76-80 » 81vid hem m e d : — 10 p l a t s e r . 1 1 — 20 » . 2 1 — 30 »» . 3 1 — 40 » 4 1 — 50 » 5 1 — 75 ». . 76-100 » 101—150 ». 151—200 » 201—

Städer

Vårdtagare (i %) i behov av vård på

1-7 1-6 1-6 0-9

Vårdtagare (i %) i behov av vård på sinnessjukhus

Summa vårdhem sinnesanstalt för lättabnorma för skötta sin sinnesslöa nossjuka

8-o

7-9 10o 69 7-3 62 14-4 11-3 10-1 20-1 63

1-2

2-4

0-2

1-6 6-5 3-2 1-6 39 3-4 3-i 5-5 4-7 4-o 1-9 3-7 3-o

109 193 17-4 98 16-7 11-8 12-6 27-0 197 175 125 235 22 7

l-o

14-8 11-4 10-4 12-c 95 5-i 1-6 99 13-8 19-7 17-3

2-9

13-o 15-5

2-o

7-6

2-9

2o

10 9

3-6 2-5

7-9 7-4

2-7 3-1

14-2 130

2-i 1-9

9-o 12-8

2o 29

1-6 64 89 7-4

1-5 11-5 14-3 14-8 14'7 14-1 10-1 6-4 49 2-5

4'4 99 11-9 9-7 6-5 35 22 1-3 l-o 0-4

7-4 27-8 35i 31-9 26-6 218 15-7 10-4 7-4 4-0

3-8 67 5'2 2-7 24 2-o 1-6 1-2 0-3

9-5 16-5 20-4 17-6

13-3 12-4 10-4

15o 13-4 8-7 7-i 5-4

2-6 14 0-3 0-3 0-i

4-o

0-7 2'4 26 4-4 3-5 5-8 2-9 3-5

59 10-1 133 194 24'o 19-6 165 16-7

0-6 1-2 1-9 0-7 33 6-6 0-4 22 0-2

8-2 9-5 10-3 11-1 10-4 9-5 12-4 15i 2-6

22 1-9 1-G 3'0 23 3-i 1-5 3-8 2-5

l-o 3-o 2-o 1-3 7-8 1-3 1-8

lo 4-7

5-o 3-i 4-9 1-5 3-2 7'4 4'3 3-5 2-1 5.9

54 4-2 34 2-7 1-5 1-1 1-2 2-2

3-o 4-1 5-3 5-2 7-2 1-8

5-5 7-7 10-9 152 8-6 6-4 11-4

3-4

11-5 1-7 9-7 14-2 4-7 13-6

0-9 1-7 0-4 43 43 1-6 3-9

1-4

6-3

14o 4-8 7-2 2-5 2-8 5-3 4-6

l-o 5-o 27 1-6 5-5 3-4 0-8 32 0-8 64 2'3 08 1-5

5-o

39 Tab. J. Ålderdomshemmen fördelade efter förekomsten av sinnesabnorma vårdtagare den 30 juni 1938 i behov av vård å specialanstalt. Antal ålderdomshem med nedanstående procenttal sinnesabnorma vårdtagare den 30 juni 1938 Län 1—5

Landsbygd. Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela antalet Städer. Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela antalet

6 — 10

11 — 15

16—20

%

%

%

9 5 10 12 4 8 10

3 3 2 7 5 6 11 1

10 4 4 10 4 13 4 5 2 4 10 6 5 2

6 7 2 5 9 8 10 4 3 2 5 7 1 4 3

38 16 42 57 61 22 22 1 5 42 43 25 20 39 35 17 22 21 6 7 10 12 2 3

1 2 4 3

3 1

12 4 7 5 8 2 10 4 4 7 16 9 6 10 14 9 10 7 2 6 2 4 2 4

1 6 1 1 2 1 3 3 1 3 1 1 3 3

3 5 6

2 3 1 1 1 1 1

%

2 1 1

21—30 31—40 41—50

1 3 1 4 3 2

11 8 4 5

1 1 1 2 4 7 5 5 4 4 11 4 5 1 2 1

3 2 9 3 8 14 6 11 4 5

3 7 1 2 1 2 1 1 1 4 2 32

3 1 2 1 1 2 17

40 Sängliggande, svårhanterliga eller för omgivningen störande vårdtagare. Även efter avskiljandet av sådana vårdtagare, som äro i behov av vård på specialanstalter av olika slag, såsom sinnessjuka, kroniskt kroppssjuka och andra, ha fattigvårdsstyrelserna att på ålderdomshemmen taga vård om ett klientel av mycket olikartad sammansättning. P å grund av vårdtagarnas stundom mycket skiftande karaktär kräva såväl humanitära skäl — hänsyn till vårdtagarna — som rationella vårdsynpukter möjligheter att kunna differentiera vården, vilka icke kunna tillgodoses vid de flesta ålderdomshem. Kommittén har i sin undersökning särskilt fäst avseende vid tvenne kategorier av vårdtagare, nämligen de mera varaktigt sängliggande och de svårhanterliga och för omgivningen störande. Antalet dylika vårdtagare på ålderdomshemmen den 30 juni 1938 framgår av de uppgifter, som sammanställts i tab. 20 länsvis och i tab. 21 efter vårdtagarnas ålder och ålderdomshemmens storlek. I omstående tab. K ha de absoluta siffrorna satts i procent av totala antalet vårdtagare vid samma tid läns- och åldersvis. Hade vårdtagare varit sängliggande minst 6 månader av de senast förflutna 12 månaderna skulle han räknas som mera varaktigt sängliggande. Vårdtagare, som vistats kortare tid än 12 månader på hemmet men under större delen av denna tid varit sängliggande och jämväl för framtiden kunde förväntas bli mera varaktigt sängliggande, skulle även räknas hit. Som svårhanterlig eller störande för omgivningen skulle anses den vårdtagare, som på grund av exempelvis dåligt humör, elakhet, grälsjuka etc. vållade personalen svårigheter. Om vederbörande vore så svårhanterlig och störande, att han rätteligen borde intagas på arbetshem, skulle även uppgift lämnas härom. Ifråga om fullständighet torde dessa uppgifter vara bättre än de tidigare rörande vårdtagarnas behov av vård på ovan nämnda specialanstalter av olika slag, enär man i detta fall haft mera konkreta, lättare konstaterbara data att utgå ifrån vid lämnande av uppgifterna. Jämförelser mellan större områden antyda här icke, att några större bristfälligheter skulle föreligga. Totala antalet varaktigt sängliggande vårdtagare utgjorde den 30 juni 1938 på landsbygdens ålderdomshem 2 215 och i städernas 483. Detta motsvarar för landsbygden 11*8 % och för städerna 10'i % av samtliga vårdtagare vid denna tidpunkt. Relativa antalet varaktigt sängliggande är större bland kvinnorna än bland männen, på landsbygden 12-6 % i förra fallet mot 10" o % i det senare och i städerna 13" 4 respektive T\ %. Det relativa antalet varaktigt sängliggande är störst i de högsta åldrarna. Av samtliga vårdtagare över 80 år voro sålunda cirka 18 % varaktigt sängliggande. Endast en mindre del av de mera varaktigt sängliggande visa sig samtidigt ha uppgivits vara i behov av vård på hem för kroniskt sjuka. Detta är ifråga om landsbygden fallet med 387 vårdtagare eller 17-5 % av samtliga sängliggande. För städernas del äro motsvarande siffror 128 respektive 26-6 %. En bidragande orsak till att andelen kroniskt kroppssjuka bland de mera varaktigt sängliggande är större ifråga om städerna än beträffande

41 Tab. K. Varaktigt sängliggande, svårhanterliga eller för omgivningen störande |Yårdtagare på egentliga ålderdomshemmen den 30/e 1938 i % av samtliga vårdtagare länsvis och i olika åldersgrupper samt vid hem av olika storlek. Procentuella antalet vårdtagare, som äro Län Ålder Hemmens storlek

mera varaktigt sängliggande

Stockholms Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs

Städer

Landsbygd

Städer

8-2 11-8 54 10-5

6-7 5-5 7'i 7-5 15-4 4'7 9-2

44 5-8 2-7 3-9 2-7 7-2 3-7 38 13i 2-2 4-i 45 6-8 6-3 4-7 5-9 56

67 4-4 25 8-6 6-2

6-o

Hela

lira

10a

5-2 4-1 4-8

ll-o 7-2 4-i 6-9

13-0 18-2 21-5 16-3 15-3 114

10 i

57 36 43 3-i 6'8 8-7 9-i

5'9 9-G 97 8-9 7-9 5'9 47 3'9 33

8-c

34 4-4 5'6 6-2 8-8 7-3 99 3-8

6-7 6-2 6-2

9-o

antalet

16-7 9i 5-5 5-7

14-3 11-5 12-5 63 14-2 20-7 10-9 99 12-5 18-8 25-2

12-2 13-3 95 12-5

Därav vårdtagare i åldern: — 2 år 3-16 » 17—30 » 31—40 » 41—50 » 51—60 » 61-65 » 66—70 » 71—75 » 76-80 » 81— å hem med: — 10 p l a t s e r 1 1 — 20 »» 2 1 — 30 » 3 1 — 40 » 41-50 • 5 1 — 75 » 76—100 » 101—150 » 151—200 » 201— »

Lundsbygd

13-9 11-6 6'3 13-8 7-5 7-6 11-7 10-3

Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Alvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

svårhanterliga eller för omgivningen störande

1-5 5i 11-2 5-9 8'9 9'4 6-5 8-9 10-6 17-6

86 9-9

16a 97 10" i 9-3 7-5 14-4

12l 18-o 13-3 6-6 13-8 8-i U i 155 12-9 5-1 10-7 25

4-o 6-7 67 7-9 8-i 5-5 8-3

6'7 9-1 8-4 3-5

3-9

62 7-5 6-5 54 66 4-6 5-2

4-o

5-o 3-3

8-o 6a 2-6

3-s 7-6

42 landsbygden torde vara den, att uppgiften om antalet vårdtagare i behov av vård på olika specialanstalter därvidlag äro fullständigare. De svårhanterliga eller för omgivningen störande vårdtagarna utgjorde på landsbygdens ålderdomshem 1 061 och i städernas 258 eller 5'4 % av samtliga vårdtagare i båda fallen. Motsvarande procenttal äro för männen 5" 5 respektive 4*2 och för kvinnorna 5'4 respektive 6*7. Kelativt talrikast äro dessa vårdtagare i åldern 31—65 år. Flertalet av de svårhanterliga eller för omgivningen störande vårdtagarna ha samtidigt uppgivits vara sinnesabnorma, på landsbygden 747 eller 70 4 % och i städerna 160 eller 62" o % av samtliga svårhanterliga. Endast ett mindre antal har däremot angivits böra intagas på arbetshem, på landsbygden 12 män och 7 kvinnor samt i städerna 5 män och 1 kvinna. Till en sammanfattning av undersökningens resultat rörande de olika kategorier av vårdtagare, vilka kunna anses behöva en mera speciell vård på andra anstalter och vårdhem än de egentliga ålderdomshemmen, har utarbetats tab. L. Där redovisas länsvis först i en grupp alla vårdtagare på ålderdomshemmen den 30 juni 1938, vilka angivits vara i behov av vård på anstalter eller vårdhem för sinnesabnorma, kroniskt kroppssjuka m. m. (kol. 2). Vid sidan härav angives i kol. 3 respektive 4 antalet vårdtagare, som uppgivits vara mera varaktigt sängliggande, men icke äro kroniskt kroppssjuka och sålunda redan ingå i föregående kolumn, samt svårhanterliga och för omgivningen störande, vilka icke äro sinnesabnorma, I följande kolumn 5 upptages antalet av de vårdtagare, som förekomma samtidigt i flera av de övriga kolumnerna 2—4 och för vilka avräkning måste göras vid summation av de vårdbehövande för att undvika dubbelräkningar, alltså på samma gång sinnesabnorma och varaktigt sängliggande, svårhanterliga eller störande och varaktigt sängliggande eller kroniskt sjuka o. d. Det sammanlagda antalet vårdbehövande av olika kategorier (kol. 6) ha i sista kolumnen satts i procent av samtliga vårdtagare vid samma tid. Det är som synes tillsammans ett betydande antal vårdtagare på de egentliga ålderdomshemmen, vilka kunna anses erfordra en för dem mera differentierad och lämpad vård. De utgjorde vid sagda tidpunkt på landsbygden 5 603 eller 28-7 % av samtliga och i städerna 1478 eller 31o %. Det är dock att märka, att dessa siffror, särskilt för landsbygdens del, på grund av bristfälligheter i primärmaterialet torde vara något för låga. Man torde med all sannolikhet kunna utgå ifrån, att procenttalet för landsbygdens ålderdomshem med en noggrannare redovisning av vissa kategorier vårdbehövande skulle ha varit minst lika högt som för städernas, där godkända avdelningar för speciellt sinnessjuka och kroniskt sjuka äro relativt talrikare förekommande och i allmänhet större än i landskommunerna. Vad olika landsdelar beträffar lägger man särskilt märke till de höga procenttalen i flertalet av de nordsvenska länen (Norrland, Dalarna och Värmland) ifråga om såväl landsbygd som städer.

43 Tab. L. Antal vårdtagare i behoy av vård på anstalt eller vårdhem för sinnesabnorma, kroniskt kroppssjuka ni. ni. samt antalet varaktigt sängliggande ej kroniskt kroppssjuka, svårhanterliga eller för omgivningen störande ej sinnesabnorma och säng-§| liggande sinnesabnorma o. d. vid ålderdomshemmen länsvis den 30 juni 1938 och totalantalet aY dessa i % av samtliga vårdtagare.

L ä n

l

Summa vårdtagare i Svårhanter- Sängliggande Vårdtagare i Mera var- liga el. för äinnesabnorma. behov av speciell vård behov av vård aktigt s än g- omgivningen svårhanterliga å annan anstalt än på anstalt för liggando ålderdomshem störande o. sängliggande sinnesabnorma, vårdtagare vårdtagare el. kroniskt kol. 2 + 3 + 4— 5 kroniskt ej kroniskt ej sinnessjuka vårdsjuka m. m. sjuka tagare etc. abnorma Antal % 3

|

14 10 8 5 1 12 12

270 130 144 272 86 205 264 15 196 131 243 126 208 411 252 386 242 191 381 345 458 177 231 239 5603 2 612 2 991

22l 260

59 35 40 163 68 7 73

262 192 168 304

58 46 173 41 58 122 60 80 13 111 36 81 74 6 25 49 1478 633 845

302 38o 306 212 40o 416 247

Landsbygd. Stockholms Uppsala Södermanlands . . Östergötlands . . . . Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads . . . . Malmöhus Hallands Göteborg o. Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands . . . . Kopparbergs . . . . Gävleborgs Västernorrlands . . Jämtlands Västerbottens . . . . Norrbottens Hela antalet D ä r a v : Män . . Kvinnor

189 83 102 136 56 128 156 9 127 83 156 82 157 281 145 260 147 115 326 245 292 79 166 191 3 711 1789 1922

76 43 41 119 29 79 112 5 63 45 72 45 61 117 99 126 78 74 68 100 161 91 70 54 1828 780 1048

19 14 9 22 2 110 8 1 12 8 20 3 5 26 20 22 21 12 6 16 29 14 7 8 314 160 154

36 25 24 110 56 4 64

10 9 14 37 16 3 15

13 4 4 24 3

—

—

—

38 34 157 38 43 91 38 57 5 89 29 62 63

17 8 15 3 15 32 25 20 8 26 6 24 17 6 4 25 355 128 227

9 5 5

6 1 4

—

—

—

—

6 5 5 4 15 13 12 22 4 10 19 16 24 7 12 14 250 117 133

14-0 215

14-6 31 2 246 19o 38-2 16-9 20 6 255

30-6 345 259 333 264 282

40-4 375 408 370 424 442

28-7 27-9 294

Städer. Stockholms Uppsala Södermanlands . . Östergötlands . . . . Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads . . . . Malmöhus Hallands Göteborg o. Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands . . . . Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands . . Jämtlands Västerbottens . . . . Norrbottens Hela antalet Därav: Män . . Kvinnor

—

24 24 1111 497 614

3 4 2 8

7 2 3 1

— — — 98 45 53

3 2 8 7 7

3 5 5 5

11 1 8 7

— 3

—

86 37 49

42-0 109 354

37-0 102 394

41 i 339 366

12-5 362

47-6

81o 258 365

44 För ålderdomshem av olika storlek te sig motsvarande siffror på följande sätt. Landsbygd Hemmens storlek

med: — 10 p l a t s e r 1 1 — 20 • 2 1 — 30 » 3 1 — 40 » 41-50 » 51-75 »» 76-100 » 101—150 • 151—200 » 201— »

Städer

Totalantalet värdtagare i behov av speciell vård

I % av samtliga värdtagare den 3 % 1938

189 1872 1G13 770 576 326 112 145

17-4 23-3 33-2 31-9 39-5 33-4 29-9 42-5

3 62 151 85 73 382 124 222 305 71

20-0 25-7 31-1 26-c 27-o 37-9 35-e 26-5 377 16-3

5 603

28-7

31o

Totalantalet värdtagare i behov av speciell vård

I % «T samtliga värdtagare den s 0 /e 1938

Hem

Hela

antalet

I åldrarna 17—60 år äro de värdtagare, som erfordra speciell vård relativt talrikare förekommande än i övriga åldrar, såsom framgår av följande tablå. Landsbygd Å l d e r

Vårdtagare i åldern: — 2 år 3 - 1 6 >» 17—30 a 31-40 » 41-50 » 51-60 » 61-65 » 66-70 » 71-75 » 76-80 » 81Hela

antalet

Städer

Totalantalet vårdtagarc i behov av speciell vård

I % av samtliga vårdtagare den s % 1938

1 11 161 406 541 816 498 461 641 717 1350

6-6 16-2 41-i 53-3 44-2 40-i 36i 27-i 23-2 20-G 23-7

43 89 165 196 142 131 163 229 320

28-2

5 603

28-7

31o

Totalantalet vårdtagare i behov av speciell vård

I % av samtliga vårdtagare den 3 % 1938

41-o 45-9 47-6 33G

33-4 29-8 24-4 26G

Utgående folkpension till vårdtagarua på ålderdomshemmen. Till flertalet vårdtagare på ålderdomshemmen utgå folkpensioner eller invalidunderstöd — i denna statistiska redogörelse gemensamt benämnd folkpension. E n redovisning av antalet folkpensionärer på hemmen den 30 juni 1938 lämnas länsvis i tab. 22, där pensionstagarna även grupperats efter den årliga folkpensionens storlek. Även i en del andra tabeller innehållas vissa uppgifter rörande folkpensionärerna. I tab. 13 redovisas sålunda för landsbygd respek-

45 tive städer antalet pensionärer i olika åldersgrupper samt i tab. 16 antalet pensionärer bland understödstagare i vårdkommun respektive i annan kommun och bland inackorderingar. Av samtliga vårdtagare över 16 år på landsbygdens ålderdomshem den 30 juni 1938 åtnjöto 7 706 eller 82"8 % av männen och 8 522 eller 84"0 % av kvinnorna folkpension. I städerna var det relativa antalet pensionstagare något lägre, särskilt ifråga om männen. Av dessa hade 1760 eller 71'9 % folkpension och av kvinnorna 1829 eller 79"2 %. Folkpensionärerna voro sålunda i båda fallen relativt talrikare bland kvinnorna än bland mannen. I nedanstående tablå redovisas antalet folkpensionärer i olika åldrar, vilka även satts i procent av antalet vårdtagare inom respektive åldersgrupper. Städer

Landsbygd Ålder

Antal 17—30 år. 31-40 . . 41-50 » . 51-60 • . 61-65 » . 66—70 • , 71—75 » . 76-80 » 81 — Samtliga

Män

Kvinnor

Män

Antal

%

Antal

Kvinnor Antal

119 298 438 703 519 700 1237 1503 2189

62-c 74-7 71-7 69-i 72-2 80-2 90-o 88-7 90-3

108 253 446 744 497 668 1226 1595 2 990

53-2 69-9 72-8 73-i 75-4 79-5 88-2 88-8 91-5

32 68 108 159 150 185 307 372 379

55'2 64-8 62-i 46-o 56-4 72-0 83-7 87-9 83-8

20 56 111 145 115 142 244 382 614

42-6 62-9 64-2 60-9 72-3 78-o 81-3 87-o 90-6

7 706

8 522

84o

792 Det procentuella antalet folkpensionärer bland understödstagare och självbetalande inackorderingar vid ålderdomshemmen framgår av nedanstående sammanställning. bland Pro jentuella antalet folkpensionärer vårdtagarna den 3 % 1938 I allt

16—66 år

67 —

Män | Kvinnor

Män | Kvinnor

Män

Kvinnor

åi-

Årlig folkpension i medeltal per vårdtagare med folkpension Kr. Män J Kvinnor

Landsbygd.

88G

89-2

302 Understödstagare med. h e m o r t s r ä t t i: a) vårdkommun . . . . b) annan kommun . . inackorderingar . . . .

73-o 52-3 62-o

73-4 52-5 59-9

91-B

80-2

91-2 81-8 82-4

847 663 77-4

851 74-2 78-8

310 322 271

304 330 285

Städer.

63 6

83-6

86ö

71o

382 Understödstagare med h e m o r t s r ä t t i: a) vårdkommun . . . . b) annan kommun . . inackorderingar . . . .

57-2 32-6 38-8

68-o 39-o 35-i

8G-4 77-6 75-3

90-7 81-4 75-G

73'2 60-7 685

82 3 658 70-5

394 366 339

390 385 343

74-i

46 Tab. M. Antalet folkpeusionärer i % av antalet vårdtagare den 30 juni 1938 samt å r l i g folkpension i inedeltal per vårdtagare med folkpension. Procentuella antalet folkpensionärer bland vårdtagarna den 3 % 1938 L ä n 16 — 66 år

I allt

Ärlig folkpension i medeltal per vårdtagare ined folkpension Kr.

Män

Kvinnor

Män

| Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands G ö t e b o r g o. B o h u s . . Alvsborgs Skaraborgs Yärmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands . . . . Jämtlands Västerbottens Norrbottens

71-6 72 7 67-5 75-8 82-i 78-9 73-2 72-7 73-4 80-4 75-9 78-5 69-7 71-8 81-4 64i 72-2

79-2 81-o 82-o 76-9 72-7 77-9 763 60-o 77-7 74-5 71-7 78-4 73-8 72-2 74-o 67-i 67-9 77-5 66-8 57-4 68-i 62-7 72-6 69-1

91-3 92-7 94-i 92-2 88- 5 90s 90-2 100-0 84-i 91-i 88-3 87-o 88-9 83-o 90-7 83-o 87-5 90s 85-i 87-2 86-3 88-2 78-7 86-9

91-o 93-6 94-5 92i 91-2 87-o 92-2 97-4 91-5 89-5 87-5 90-o 88-2 87-4 90-4 854 83-i 89i 84-7 863 87-i 89-s 84-8 88-8

87-4 88'9 87-6 87-5 866 86-7 85-2 90-3 79-5 887 85-5 84-3 81-9 78-8 878 74-4 81-2 872 75-0 76-2 76-2 83-5 78 4 792

88-8 906 91-9 888 869 845 88i 896 865 856 831 865 84i 829 86-9 78-3 78-0 86-3 769 73-3 80-2 792 79-1 80-7

338 299 307 300 301 298 296 297 296 296 293 294 306 302 292 299 306 299 304 311 329 30G 309 322

Hela

antalet

88-6

89-2

82-8

84o

305 Stockholms Uppsala Södermanlands .... Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands G ö t e b o r g o. B o h u s . . Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands . . . . Jämtlands Västerbottens Norrbottens

62-1 56-5 47-2 55-s 70-u 60-o 63-o 66-7 40-o 54-2 54-5 43-2 64-5 60-s 50o 52-s 36i 72-o 58-3 48-3 54-9 50-o 62-3 63-3

67-9 81-8 63-o 71-9 58-3 45-4 52-2

88-4 85-2 87i 81-5

50-o 52 o 57i 69-7 44-8 68 o 66-7 73-7 53-3 43 8 67-3 33-3 52-9 67-7 80-o 64-s 80-o

85-3 85-o 85-7 833

86 9 84-3 92-2 87-3 75-4 88-o 78-8 100-0 91-7 88-9 94-2 90-4 80-o 94-5 79-6 78-7 83-3 93-7 88-1 75-s 86-2 84-e 77-4 91-4

806 766 72-6 69 9 69i 75-0 76-1 85-7 57-7 73-4 77-2 60 7 77-6 76-6 63-7 66o 67-3 81-2 788 66-9 71-4 73-3 773 70-8

82-7 838 83-5 82-2 70-4 75-0 71-9 88-9 74-4 77-2 847 74-1 75-0 84-1 78-0 72-3 71-2 84-7 75-9 68o 798 833 73-3 873

429 383 392 365 339 370 391 392 371 351 371 387 382 378 375 372 341 391 348 374 459 509 462 469

Hela

54-8

71-9

79 2

385 Landsbygd.

77-i 63-5 59-3 64-e 72-6 78-o 70-9

Städer.

antalet

68-G

78-3 84-5 93-3 77-G

85-o 91-6 72-i 85-2 89-0 74-i 77-4 76-9 86-4 90-5

81a

47 Om fördelningen av antalet folkpensionärer efter pensionsbeloppets storlek i tab. 22 för landsbygd respektive städer omräknas i procent, får man följande tablå: Städer

Lands bygd

Därav i % med en årlig folkpension av: —200 201—250 251—300 301—350 351—400 401—450 451—500 501—

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

7 700

8 522

1 760

% 3'2 Si 50- G 36-5 2-9 2-5 0-7 0-5

% 23 2'7 70-2 18-8 34 1-5 0-8 0-3

% 3-6 1-2 6-8 10-4 34-2 35-8 4-8 3-2

% 27 1-5 ii-8 48-o 20-8 5-6 3-2

Av tab. M framgår det procentuella antalet folkpensionärer bland vårdtagarna på ålderdomshemmen länsvis. De folkpensioner, som utgå till understödstagare vid ålderdomshemmen, äga respektive fattigvårdssamhällen uppbära såsom ersättning för den vård, som lämnas vederbörande. Det exakta beloppet av de folkpensioner, som fattigvårdssamhällena uppburit av folkpensionärer bland understödstagare på ålderdomshemmen under den tid denna undersökning avser, är icke känt. En uppfattning om storleken av detta belopp kan man emellertid få av uppgifterna i tab. 22 om summan av de folkpensioner, som för år utgå till understödstagare på ålderdomshemmen den 30 juni 1938. Detta belopp utgjorde för samtliga ålderdomshem i riket med undantag av anstalterna i Stockholm, Göteborg och Malmö 5 405 542 kronor, varav 4 226 623 kronor komma på landsbygden och 1 178 919 kronor på städerna. x ) Kommittén har även införskaffat uppgifter, om vård tagarna åtnjuta annan pension än folkpension, från exempelvis förutvarande arbetsgivare eller dylikt, och huru mycket. Då dylik pension visat sig vara sällan förekommande, ha dessa uppgifter endast bearbetats helt summariskt och har sammanräknats endast antalet vårdtagare, som åtnjuta sådan. Dessa siffror redovisas i tab. 16. Av samtliga vårdtagare uppburo på landsbygden 510 eller 2*6 % och i städerna 208 eller 4'4 % annan pension än folkpension. Av dessa ha i förra fallet 301 och i det senare 123 eller i båda fallen 59 % uppgivits vara inackorderade på ålderdomshemmen och självbetalande. P å landsbygden uppburo 360 och i städerna 144 eller 70" 6 respektive 69* 2 % av dessa därjämte folkpension. Tid ålderdomshemmen förekommande särskilda verksamhetsgrenar. Av ålder ha fattigvårdens anstalter i stor utsträckning varit förenade med en del verksamhetsgrenar av olika slag, där vårdtagarna alltefter krafter och färdigheter kunnat sysselsättas. Särskilt har jordbruket varit ett viktigt sådant verk*) Medräknas även städerna Stockholm, Göteborg och Malmö kan det sammanlagda folkpensionsbeloppet beräknas till omkring 6,943,000 kronor.

48 samhetsområde. Till en del fattigvårdsanstalter, framförallt på landsbygden, har sålunda sedan gammalt hört viss jordbruks- och på sina håll även skogsareal, vilken jämte den merendels tillhörande ladugården alltefter driftens omfattning skötts av anstaltens föreståndare eller föreståndarinna och övrig personal med hjälp av mer eller mindre arbetsföra vårdtagare på hemmen, vilka kunde biträda i arbetet. Vid en del anstalter, där trädgårdsmark funnits, har trädgårdsskötsel förekommit och sommartiden sysselsatt en del vårdtagare. Avkastningen av jordbruket och trädgårdsskötseln har gått till anstaltens behov eller avyttrats. Vid anstalter, där jordbruk eller trädgårdsskötsel icke förekommit eller icke kunnat bereda lämplig sysselsättning åt vårdtagare, har man sysselsatt vårdtagare alltefter arbetsförhet och yrkesfärdigheter i en del andra verksamhetsgrenar. Alltjämt förekomma vid en del ålderdomshem verksamhetsgrenar av olika slag, i vilka vårdtagare sysselsättas i större eller mindre utsträckning. I förhållande till tidigare har emellertid omfattningen av den bedrivna verksamheten efterhand avtagit. Såsom orsak härtill anföres, att vårdtagarna numera icke komma till anstalterna, förrän deras arbetsförmåga är mycket nedsatt eller praktiskt taget slut. Den vid en del av anstalterna förekommande jordbruksdriften, vilken varit och alltjämt är den viktigaste verksamhetsgrenen vid ålderdomshemmen, måste därför i allt större utsträckning skötas med lejd manlig eller kvinnlig arbetskraft. Kommunerna ha därför i allt större utsträckning avyttrat jordbruken eller arrenderat ut dem. Andra verksamhetsgrenar än jordbruk ha också av samma skäl minskat i omfattning. Vid förevarande undersökning har kommittén inhämtat upplysningar om vilken verksamhet, som förekommer vid ålderdomshemmen och omfattningen därav. Uppgifter skulle sålunda lämnas, om jordbruk och skogsbruk förekommo vid hemmen och i så fall åker- och skogsarealens storlek eller om annan verksamhet bedrevs och i så fall av vad slag. Upplysningar skulle vidare lämnas om antalet vårdtagare, som deltogo i den av hemmet särskilt bedrivna verksamheten. För ett bedömande av verksamhetens omfattning begärdes jämväl uppgifter om huru många andra personer än vårdtagare på hemmet, som voro sysselsatta häri, fördelade på personer, som arbetade mot full lön och alltså voro att anse såsom anställda i vanlig mening, samt sådana, som voro i något avseende hjälpbehövande och av någon orsak sysselsattes i denna ordning. I senare fallet skulle även närmare angivas anledningen till att vederbörande bereddes arbete vid hemmet. Uppgifterna rörande antalet sysselsatta skulle avse tiden omkring den 1 april 1938. De inkomna uppgifterna ha sammanställts i tab. 23. De i tabellen angivna siffrorna kunna givetvis icke göra anspråk på att ge en fullständig belysning av på hemmen förekommande arbeten av olika slag, vari vårdtagare och andra vid behov kunna deltaga. Detta har heller icke avsetts. Huvudsyftet har varit att erhålla uppgifter om förekomsten av särskilda verksamhetsgrenar, vilka skulle anges till sin art och omfattning. Vad gäller antalet sysselsatta har därvid syftemålet varit att få en ungefärlig uppfattning om huru många, som sysselsattes vid en tid på året, då verksamheten var av något så när normal omfattning. De sysselsättningsmöjligheter, som

49 erbjuda sig för vårdtagarna genom deltagande i allehanda göromål inom hemmen, såsom handräckning, biträde i kök o. d., lämnades helt utanför undersökningen. Dylika arbetstillfällen förekomma naturligtvis i stor utsträckning, men att kvantitativt få en bild av deras omfattning möter stora svårigheter. Frågan i vilken utsträckning vårdtagare mot betalning deltaga i arbetet hos befolkningen på orten har även förbigåtts. Vad som är att anse såsom särskild verksamhet vid anstalten kan stundom vara rätt svårt att närmare ange. Det synes även i något fall ha rått tveksamhet från uppgiftslämnarnas sida, huruvida viss verksamhet skulle upptagas å frågeblanketten, när den varit av mindre omfattning och endast tjänat anstaltens behov av vissa förnödenheter. Vid en del anstalter förekommer sålunda trädgårdsodling i mindre skala, en mindre svin- eller hönsgård, men den tillhörande jordarealen är så liten, att man icke kan tala om jordbruk i egentlig mening. När dylika verksamhetsgrenar upptagits å frågeblanketten, ha de vid bearbetningen hänförts till annan verksamhet, om samtidigt något antal sysselsatta uppgivits, eljest har uppgiften fått utgå. Man torde få räkna med, att en del uppgiftslämnare i dylika tveksamma fall förbigått frågan, varför uppgifterna i tabellen torde vara i viss mån ofullständiga. Jordbruk förekommer på landsbygden vid 289 ålderdomshem och i städerna vid 28. På landsbygden äro 183 av hemmen förenade med skog och i städerna endast ett. Den sammanlagda åkerarealen utgör för landsbygden 5 841 hektar och skogsarealen 22 034 hektar. I städerna äro motsvarande siffror 792 respektive 152 hektar. Medelarealen åker per hem med jordbruk blir enligt dessa siffror för landsbygden 20 hektar och för städerna 28 hektar. Med ålderdomshemmen förenad annan verksamhet än jord- och skogsbruk har icke uppdelats på olika verksamhetsgrenar av den anledningen, att flera dylika grenar stundom förekomma samtidigt vid en och samma anstalt och den huvudsakliga verksamheten icke kunnat anges. Det framgår av tabellen, att dylika andra sysselsättningar äro mera sällan förekommande vid ålderdomshemmen. Särskilt gäller detta landsbygden. Bland anstalterna är det framförallt de större städernas inom respektive län, som redovisa någon dylik verksamhet eller något större antal sysselsatta. Av olika verksamhetsgrenar, som redovisas, kan särskilt nämnas vedgård och tvättinrättning eller tvättstuga. Av landsbygdens ålderdomshem redovisa 6 och av städernas 17 endera eller bådadera av dessa. Från vedgården leverera hemmen ved till understödstagare i den öppna fattigvården. Vid tvättinrättningen eller tvättstugan utföres tvätt för utomstående, och vid inrättningen mottages stundom kläder för mangling. Bland mera ovanliga verksamhetsgrenar kunna nämnas följande. Vid tvenne anstalter på Örebro läns landsbygd förekommer torvströtillverkning. I trenne fall finnes kommunal badinrättning vid hemmen. Vid en anstalt finnes smidesverkstad, tvenne anstalter ha på en gång skomakeri-, skrädderi- och snickeriverkstäder, en av dessa har även måleriverkstad och den andra därjämte sy- och vävsalar, en har bageri och en renhållningsverk. Samtliga dessa anstalter äro belägna i städer. Vid tvenne anstalter syssla en del vårdtagare med borstbinderi, vid en med kalkslagning, vid en annan med repning av drev samt 1251 40

50 vid en fjärde med rensning av spannmål och mattförvaring. Under annan verksamhet redovisas även 11 anstalter med köksträdgård, svin- eller hönsgård. H i t har dessutom förts en anstalt med handelsträdgård. Beträffande siffrorna för antalet sysselsatta måste framhållas, att de i många fall torde vara blott ungefärligt uppskattade av respektive uppgiftslämnare. Detta gäller givetvis framförallt vårdtagarna på hemmet och andra hjälpbehövande. En del av dessa deltaga endast tillfälligtvis i arbetet, andra däremot mera regelbundet. I fråga om de i vanlig ordning mot full lön anställda torde siffrorna i en del fall även inbegripa föreståndare respektive föreståndarinna och övrig anställd personal som endast delvis sysselsatts i de särskilda arbeten, varom här är fråga, enär olika arbetsområden vid anstalterna i många fall knappast äro strängt skilda åt. Hela antalet sysselsatta i förekommande verksamhetsgrenar är på landsbygden 1 658 och i städerna 630. Av dessa utgöra de i arbetet deltagande vårdtagarna på hemmen i förra fallet 767 eller 46-3 % av antalet sysselsatta och i det senare 372 eller 59"o %. Andelen vårdtagare av hela antalet sysselsatta är alltså större i städerna än på landsbygden. Detta är utan tvivel beroende därpå, att jordbruken vid landsbygdens ålderdomshem för sin skötsel tarva ett större antal arbetsföra och avlönade arbetare. I städerna däremot överväga andra verksamhetsgrenar än jord- och skogsbruk, vilka i många fall tillkommit speciellt för att sysselsätta åtminstone i någon mån arbetsföra och mer eller mindre yrkesutbildade vårdtagare. De arbetande vårdtagarna utgöra på landsbygden 3'8 % och i städerna 7"7 % av hela antalet vårdtagare vid hemmen under april månad 1938. Endast en mindre del av de sysselsatta utgöras av andra hjälpbehövande än vårdtagare på hemmen. De äro på landsbygden 108 eller 6'5 % av samtliga och i städerna 58 eller 9-2 %, Anledningen till att andra hjälpbehövande än vårdtagare beretts arbete uppges vara, att vederbörande' personer haft svårigheter att erhålla arbete på orten. Orsakerna till dessa svårigheter äro givetvis rätt växlande såsom lyte, relativt hög ålder, efterblivenhet o. d. I något fall har även uppgivits, att fattigvårdsstyrelsen i stället för lämnande av understöd anvisar och bereder vederbörande arbete i denna ordning. Fickpeng-ar. I allmänhet pläga de vårdtagare, som utföra arbete inom eller utom anstalten, erhålla s. k. flitpengar, vilka tjäna som uppmuntran för vårdtagarna att deltaga i arbetet och därför även kallas uppmuntringspengar. Denna uppmuntran lämnas antingen kontant eller in natura i form av förnödenheter av olika slag. Några uppgifter rörande förekomsten av dylika flitpengar vid ålderdomshemmen har kommittén icke införskaffat, då desamma icke utgå efter några enhetliga grunder. De flesta vårdtagare ha icke själva kontanta medel och kunna icke heller förvärva sådana i form av flitpengar. De pensionsbelopp, som utgå till folkpensionärer bland vårdtagarna, uppbäras även av fattigvårdsstyrelserna i respektive hemortskommuner såsom ersättning för den vård, som lämnas dem. Emellertid har för att tillgodose vårdtagarens behov av kontanter ett

51 system med tilldelande av mindre penningbelopp, s. k. fickpengar, till vårdtagarna alltmer börjat tillämpas vid anstalterna. E n sammanställning av de på kommitténs frågor inkomna svaren i vad dessa avse den huvudsakliga frågan, om fickpengar utgå eller icke samt fickpengarnas månadsbelopp, i de fall då bestämda sådana fixerats, lämnas i tab. 24. För att förenkla bearbetningen och redovisningen har materialet fördelats i endast fyra huvudgrupper. I den första redovisas alla de fall, då fickpengar icke alls utgå; till den andra ha hänförts alla anstalter, där fickpengarna utgå månads- eller kvartalsvis med bestämda belopp, lika för alla. Kvartalsbeloppet har i senare fallet reducerats till månad. Övriga anstalter, där fickpengar utgå mera sällan eller med varierande belopp, redovisas helt summariskt på tvenne grupper. Den första gruppen omfattar alla de hem, där beloppet utgår månads- eller kvartalsvis, men varierar från fall till fall. Vid angivande av beloppen ha nämligen svaren i en del fall varit rätt skiftande och obestämda: »när föreståndarinnan finner lämpligt»; »vid behov»; »efter prövning i varje fall»; »beloppets storlek beroende på hälsan»; >en viss del av pensionen»; »2—10 kronor per månad efter behov»; »4—6 kronor»; »2—5 kronor»; »några kronor varje månad»; »snusare 2 kronor per månad, andra ingenting»; »snusare 5 kronor per månad, icke snusare 2 kronor» o. d. Till den fjärde och sista gruppen ha hänförts alla de fall, då det särskilt angivits, att fickpengar utgå till helger och högtider med vissa belopp, i regel med 5 kronor varje halvår, till midsommar och jul. Vid 409 eller 31*4 % av landsbygdens ålderdomshem utgingo icke fickpengar. Samma var förhållandet vid 22 eller 20"4 % av städernas anstalter. På landsbygden erhöllo vårdtagarna i 761 fall (58'4 % av samtliga) bestämda månads- eller kvartalsbelopp, medan i 72 fall beloppet varierade och tilldelades efter förtjänst eller efter förmågan att använda pengar e t c , och vid 60 anstalter utdelades pengar till helger. I städerna utgingo vid 82 eller 75-9 % av samtliga anstalter bestämt belopp per månad eller kvartal; endast vid 2 anstalter utdelades varierande belopp och vid 2 vissa belopp till helger. Som i det föregående antytts förekommer mycket skiftande grunder för utdelning av fickpengar, men en statistisk bearbetning av uppgifterna i detta hänseende har dock icke ansetts erforderlig. Katt självklart torde vara, att fickpengar icke utgå till sinnesabnorma eller andra, som icke kunna använda pengar. Det har även framgått, att fickpengarnas indragande för längre eller kortare tid ofta tillgripes såsom disciplinär åtgärd. Som en allmän iakttagelse framgår, att förmånen av fickpengar eller dessas storlek i få fall är beroende av om folkpension utgår till vårdtagare eller icke. Från 93 anstalter, därav 78 på landsbygden och 15 i städer, meddelas sålunda, att fickpengar endast utgå till vårdtagare, som åtnjuta folkpension. I detta sammanhang upplysa ett par fattigvårdsstyrelser, att systemet med fickpengar infördes vid deras anstalter med anledning av den senaste pensionsreformen, då fattigvårdsstyrelsen ansåg, att pensionärerna borde erhålla någon förmån av de höjda folkpensionerna. I ett fall har en höjning av fickpengarna till 5 kronor per månad företagits från och med den 1 januari

52 1938 med anledning av höjningen av folkpensionerna. Det framhålles från några anstalter, att frågan om fickpengar till andra vårdtagare än folkpensionärer aldrig varit aktuell, enär samtliga vårdtagare där åtnjuta folkpension. Mestadels erhålla pensionärerna i dylika fall ett för varje anstalt fixerat belopp lika för alla i fickpengar per månad eller kvartal. Från ett par kommuner uppgives emellertid viss procent av folkpensionen (10 respektive 20 %) utgå i fickpengar. I ett fåtal fall uppgivas fickpengarnas belopp vara beroende av om folkpension åtnjutes eller inte. Från en stad meddelas sålunda, att vårdtagare på ålderdomshemmet, för vilka fattigvårdsstyrelsen uppbär folkpension, erhålla 3 kronor per månad i fickpengar, medan övriga erhålla 2 kronor. I en annan stad erhålla samtliga 3: 50 kronor månadsvis i fickpengar, varjämte understödstagare med folkpension dessutom erhålla 6 % av den utgående folkpensionen. I detta sammanhang kan även nämnas ett fall, där fickpengar månadsvis utgå med 3 kronor per understödstagare, men ifråga om äkta makar, vilka båda åtnjuta folkpension, är beloppet begränsat till denna summa för bägge.

II. Fattigvårdsanstalterna i Stockholm, Göteborgoch Malmö. I den mera ingående undersökning rörande ålderdomshemmen i landet, för vilken en redogörelse lämnats i det föregående, har det av flera skäl icke låtit sig göra att medtaga fattigvårdsanstalterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I dessa städer ha skilda anstaltstyper för olika vårdtagarkategorier tillkommit och en långtgående differentiering av vårdtagarna kunnat genomföras. För en allmän översikt av landets fattigvårdsanstalter har det emellertid framstått såsom önskvärt att även erhålla en statistisk belysningav anstaltsbeståndets storlek och differentiering, vårdtagarnas antal och sammansättning samt anstalternas beläggning med mera i dessa städer. Från fattigvårdsstyrelserna i Göteborg och Malmö ha liknande primäruppgifter införskaffats som för undersökningen i övrigt och dessa ha bearbetats efter i huvudsak samma linjer. För Stockholms del har någon särskild undersökning icke företagits genom införskaffande av särskilda primäruppgifter utan de statistiska siffrorna ha hämtats ur den av Stockholms stads statistiska kontor utarbetade månads- och årsstatistiken över fattigvården. Olika slag ay anstalter och deras platsutrymme. En översikt av antalet fattigvårdsanstalter av olika slag, som förvaltas av fattigvårdsmyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö, samt anstalternas platsutrymme lämnas i tab. N. Tabellen upptager 15 olika anstalter i Stockholm. Under fattigvårdsnämnden sortera ytterligare två anstalter, nämligen sinnesslöanstalten Åkeshov (50 platser) samt Jacques och Galathée Lamms hem för behövande blinda (9 platser), vilka förvaltas av särskilda styrelser, utsedda av fattigvårdsnämnden. För omhändertagande av försumliga försörjningspliktiga har staden dessutom tillgång till tvenne arbetshem, nämligen arbetshemmen Ösbyholm

53 Tab. N. Översikt av under fattigvård snämnd erna i Stockholm, Göteborg och Malmö sorterande fattigvårdsanstalterna under år 1938. A n t a l A n s t a l t e r stalter Stockholm,

i allt

Ålderdomshem,

i allt

Sabbatsbergs ålderdomshem Rosenlunds ålderdomshem Gammelbyns ålderdomshem Guldbröllopshemmet Ålderdomshemmet i B r o m m a » i Skarpnäck

platser

Antal platser per 1 000 av folkmängden den Vi 1938

1 1 1 1 1 1

550 292 260 160 37 52 1218 739 374 55 50

2-2

Vårdhem, i allt

2c

Rosenlunds ålderdomshem, vårdavdelning Vårdhemmet Högalid, vårdavdelning » Stureby, vårdavdelning » Roslagsgatan (Bellevue) » Södermannagatan o Asögatan » Sabbatsbergsvägen

516 328 336 18 110 62 75

Försörjningshem,

i allt

Vårdhemmet Högalid, försörjningsavdelningen » Stureby, försörjningsavdelningen Upptagningshärbärget, Östgötagatan Försörjningshemmet i A r s t a

Asyler för husvilla,

.... ....

i allt

Barnasylen vid Asögatan Vårdhemmet Roslagsgatan (nattasyl) Göteborg,

i allt

Ålderdomshem,

0'2

85 1619

6o le

i allt

432 Landalahemmet Sprängkullshemmet Ivarsbergshemmet Örgrytehemmet

48 102 78 204

Försörjningshem,

602 522 80

2'2

585 585

2-2

785 266

i allt

Gibraltar, arbets- och försörjningsavdelning Fjällbohemmet Värdhem Gibraltar, allmän sjuk- och tuberkulosavdelning

..

Ma l m ö, i allt Ålderdomshem

1-8

Försörjningshem Värnhems vårdhem, försörjningsavdelning

160 160

11 Vårdhem Värnhems vårdhem, vårdavd. för kroniskt kroppssjuka » » » » lättskötta sinnessjuka kvinnor

359 222

54 (47 platser för män) och Emaus (12 platser för kvinnor), vilka ägas och drivas för stadens räkning av i förra fallet Svenska Diakonsällskapet och i det senare av Kristliga föreningen av unga kvinnor i Stockholm. Genom särskilda överenskommelser med staten ha Stockholm, Göteborooch Malmö förbundit sig att omhänderhava all anstaltsvård av sina sinnessjuka, vilket sker vid särskilt upprättade kommunala sinnessjukhus. Staten ersätter efter vissa normer kostnaderna för vården av de sinnessjuka vid dessa anstalter. Fördelningen i procent av totala antalet platser på fattigvårdsanstalter av olika slag i de tre städerna framgår av följande tablå: Ålderdomshem Försörjningshem Vårdhem Asyler Summa

Stockholm

Göteborg

Malmö

32'9 29"7 352 2'2 100 0

26-7 37'2 36'1 — 100 0

33"9 20"4 45*7 — 100" 0

För att erhålla i möjligaste mån jämförbara siffror för anstalterna i de tre städerna och för ålderdomshemmen i den tidigare undersökningen, när det gäller vårdtagarna i desamma, skulle vårdhemmen till väsentlig del uteslutas och undersökningen huvudsakligen begränsas till de anstalter eller avdelningar av sådana, som betecknas såsom ålderdomshem och försörjningshem. Beträffande Göteborg och Malmö har denna begränsning skett genom att särskilda primäruppgifter om vårdtagarna endast å de två senare slagen av anstalter införskaffats och bearbetats. Ifråga om Göteborg ha sålunda uteslutits allmänna sjukavdelningen och tuberkulosavdelningen å anstalten Gibraltar och beträffande Malmö dess avdelning för kroniskt kroppssjuka och dess avdelning för lättskötta psykiskt sjuka kvinnor vid Värnhems vårdhem. För Stockholms del har emellertid en liknande begränsning av undersökningens omfattning icke varit möjlig, enär redovisningen av vårdtagarna i stadens fattigvårdsstatistik inskränkt möjligheterna härför. Sålunda ha vårdtagarna på flertalet av vårdhemmen måst medtagas i de siffror, som redovisas i det följande, nämligen samtliga intagna å vårdavdelningarna för huvudsakligen kroniskt kroppssjuka vid vårdhemmen Högalid och Stureby samt vid Kosenlunds ålderdomshem. I stadens fattigvårdsstatistiska berättelser ha nämligen merendels sammanräknats vårdtagarna vid försörjningsavdelningarna och vårdavdelningarna vid Högalids- och Sturebyhemmen och likaledes vårdtagarna vid egentliga ålderdomshemmet och vårdavdelningen vid Eosenlunds ålderdomshem. I vårdavdelningen vid Sturebyhemmet är inräknad en för statsbidrag godkänd avdelning för kroniskt kroppssjuka om 287 vårdplatser. En uppdelning av vårdtagarna på de olika anstaltstyperna skulle erfordrat en särskild undersökning. Av vårdhemmen i Stockholm ha endast kunnat uteslutas de under asylförvaltningen sorterande, huvudsakligen för kroniskt sjuka avsedda mindre vårdhemmen vid Södermannagatan, Åsögatan och Sabbatsbergsvägen, och likaså vårdhemmet vid Eoslagsgatan (Bellevue). Vidare ha

55 asylerna för husvilla icke medtagits. Även i övrigt har det icke varit möjligt att erhålla fullt jämförbara siffror för anstalterna i Stockholm och de övriga två städerna, en omständighet, som emellertid icke är av någon större betydelse. Fattigvårdsanstalternas beläggning-. Beläggningen vid fattigvårdsanstalterna i de trenne städerna varje månad under tiden juli 1937—juni 1938 framgår av tab. 0. ab. O. Antalet vårdtagare vid fattigvårdsanstalterna i Stockholm, Goteborg- och Malmö månadsvis under tiden juli 1937—juni 1938 dels i absoluta tal, dels i procent av antalet platser den 31 december 1937. 3 VT

Anstalter

Antal

juli

aug.

sept.

okt.

no v.

dec.

jan.

febr.

mars

april

maj

juni

%

vårdtagare. 3 565 3 742 3 711 3 815 3 821 3 854 3 749 3 769 3 788 3 694 3 619 3 556

Stockholm

•

Göteborg: Ålderdomshem Försörjuingshem

....

366 458

370 462

373 475

378 490

387 497

390 511

388 519

391 518

393 517

390 509

384 491

377 472

368 450

360 436

....

174 103

176 108

180 114

186 119

192 126

197 136

200 145

201 150

202 149

200 139

200 132

205 121

215 107

221 103

85-i

89-4

88-6

91-i

91-2

92-o

89-5

90-o

90-4

88-2

86-4

84-9

M alrnö: Ålderdomshem Försörjningshem I procent av platser.

antalet

Stockholm Göteborg: ....

84-7 76i

85-c 76-7

86-3 78-9

87-5 81-4

89-6 82-6

90s 84-9

89-3 862

90-5 86-o

91-0 85-9

90s 84-6

88-9 81'6

87-3 78-4

85-2 74-8

83-3 72-4

Ålderdomshem Försörjnmgshem....

65-4 64-4

66-2 67'5

67-7 71-3

69-9 74-4

72-2 78-8

74-i 85-o

75-2 90-6

75'6 93-8

75 - 9 93-i

75-2 86-9

75'2 82-5

77-i 75-6

80-8 66-9

83i 64-4

Ålderdomshem Försörjuingshem M a1 m ö:

För Stockholms del avse månadssiffrorna samtliga i föregående tab. N upptagna anstalter, de enda siffror, som tyvärr stått till buds. De absoluta talen skilja sig för Stockholm från siffrorna för de övriga två städerna även i så måtto, att de omfatta endast understödstagare och avse samtliga, som någon gång under respektive månader varit intagna å ifrågavarande anstalter. Ifråga om Göteborg och Malmö avse månadssiffrorna medelantalet vårdtagare under månaden, en siffra, som vanligen är lägre än totala antalet vårdtagare under samma tid. E n bild av omsättningen vid olika fattigvårdsanstalter i Stockholm lämnas i tab. P., som även visar variationerna i beläggningen vid anstalterna under året. I denna och följande tabeller^ ha uteslutits de tidigare omnämnda vårdhemmen vid Södermannagatan, Åsögatan och Sabbatsbergsvägen samt asylerna.

56 De egentliga ålderdomshemmen förete som synes den minsta omsättningen och ävenledes de minsta variationerna i beläggningen. Endast vårdhemmet Högalids försörjningsavdelning företer några större skillnader mellan det högsta och det lägsta antalet intagna under året. Av tabellen framgår, att flertalet medtagna fattigvårdsanstalter i Stockholm äro utnyttjade i det närmaste till sin fulla kapacitet. De egentliga ålderdomshemmen (Sabbatsberg, Bromma och Gammelbyn), uppvisa en mycket hög beläggning jämfört med flertalet anstalter i riket i övrigt. Tab. P. Vårdtagarnas omsättning Tid fattigvårdsanstalterna i Stockholm år 1938.

Anstalter

A n t a l e t v å r d t a g are Belä Högsta Lägsta nine Under året Antalet Vid Vid antalet antalet procent vård samsamvid årets platser årets tidigt tidigt årets början intagna avlidna gångna slut vårvårslut i övrigt dade dade

Sabbatsbergs ålderdomshem samt ålderdomshemmet Bromma 587 Rosenlunds ålderdomshem samt Guldbröllopshemmet och ålderdomshemmet Skarpnäck 1020 Gammelbyns ålderdomshem 260 Vårdhemmet Högalid vårdavdelning 328 försörjningsavdelning . . . . 739 Vårdhemmet Sture by vårdavdelning 336 försörjningsavdelning . . . . 374 Samtliga 3644

96-

916 251

178 56

142 15

55 38

897 254

917 255

865 243

87-9 97-7

271 629

288 1096

58 3

229 1 123

272 599

287 644

267 428

82-9 81-i

322 359

496 213

252 4

231 230

336 365

292 337

99-7 90-4

2 394

335 338 3 263

89-5

Ålderdomshemmen i Sabbatsberg och Bromma ha vissa tider av året varit överbelagda. Omsättningen av vårdtagare vid fattigvårdsanstalterna i Göteborg och Malmö under tiden 1 juli 1937—30 juni 1938 samt genomsnittliga beläggningen under samma tid, uträknad på grundval av uppgifterna om vårdtagarnas sammanlagda vårdtid, framgår av nedanstående tablå. Antalet Anstalter

Antalet platser

vårdtagare Den 30 juni 1938

Genomsnittlig beläggning under året

121 308

360 436

87-2 79-7

16 98

221 103

73-c 80-9

Under tiden 1 juli 1937— 30 juni 1938

Den 1 juli 1937

intagna

avlidna

avgångna i övrigt

432 602

366 458

119 287

4 1

266 160

174 103

63 98

Göteborg. Ålderdomshem Försörjningshem Malmö. Ålderdomshem Försörjningshem

57 Liksom ifråga om Stockholm är omsättningen av vårdtagare även i dessa städer störst vid försörjningsavdelningarna. Anledningen till den ringa frekvensen av dödsfall vid de egentliga ålderdomshemmen och försörjningsavdelningarna i dessa två städer är den, att vårdavdelningarna, till vilka vårdtagare överflyttas vid inträffade sjukdomsfall, här uteslutits. Beläggningssiffrorna vid ålderdoms- respektive försörjningshemmen i Göteborg och Malmö äro något lägre än för motsvarande anstalter i Stockholm. Yårdtagarnas fördelning efter kön, civilstånd och ålder. Av hela antalet vårdtagare vid Stockholms stads fattigvårdsanstalter under år 1938 voro 3 205 eller 70'9 % män och 1 314 eller 29 - i % kvinnor, såsom framgår av tab. Q. Männens övertalighet är särskilt framträdande vid försörjnings- och vårdhemmen. Vid ålderdomshemmen och försörjningsavdelningarna i Göteborg voro av samtliga 796 vårdtagare 549 eller 69"o % män och 247 eller 3To % kvinnor. I Malmö voro vid samma tid av 324 vårdtagare vid motsvarande anstalter 232 eller 71' 6 % män och 92 eller 28*4 % kvinnor. Tab. Q. Vårdtagare å fattigvårdsanstalter i Stockholm under år 1938 samt vid anstalterna i Göteborg och Malmö den 30 juni 103S ined fördelning på kön och civilstånd. Ogifta

Anstalter

Gifta

Tillsammän kvinnor mans

män kvinnor

Förut gifta

Därav

män

kvinnor

155 54

90 22

212 79

604 145 1446 637

457 155

män kvinnor Stockholm. Sabbatsbergs ålderdomshem samt ålderdomshemmet i 190 Bromma Rosenlunds ålderdomshem samt Guldbröllopshemmet och ålderdomshemmet i 202 Skarpnäck Gammelbyns ålderdomshem 36 Vårdhemmet Högalid 1004 346 Vårdhemmet Stureby

127 31 135 98

275 78 307 193

1061 300 1446 1043

Summa 1778

4 519 3 205

116 241

90 82 172

27 28

79 58 137

43 19

360 436

222 327

138 109

5 8 13

19 10

10 1

66 15

39 5

221 103

86 6

135 97 232

406 Göteborg. Ålderdomshem Försörjningshem Summa

357 Summa

50 72 122

Malmö. Ålderdomshem Försörjningshem

92 Åldersfördelningen bland samtliga under år 1938 på ifrågavarande fattigvårdsanstalter i Stockholm under längre eller kortare tid intagna vårdtagare

58 framgår i absoluta och relativa tal av tab. R. Av samtliga vårdtagare voro 59*7 % 67 år och däröver och 34'4 % i åldrarna över 75 år. Den största andelen åldringar bland vårdtagarna finns på de egentliga ålderdomshemmen, där vårdtagarna över 66 år vid de olika hemmen utgöra mellan 85 % och 92 % av samtliga. Bland kvinnorna är det relativa antalet ålderstigna väsentligt större än bland männen. I tab. S ha vårdtagarna vid ålderdoms- respektive försörjningshemmen i Göteborg och Malmö den 30 juni 1938 fördelats på i huvudsak samma åldersgrupper som i Stockholm. I Göteborg äro 61'3 % och i Malmö 68-5 % av vårdtagarna över 65 år. Skillnaden i åldersfördelning mellan vårdtagarna på ålderdomshem och försörjningshem samt mellan män och kvinnor är även här påfallande. Tab. R. Vårdtagarna å fattigvårdsanstalter i Stockholm med fördelning- på olika åldrar. 16—30 30—50 50 — 60 60—67 67—75 7 5 — ur år år år år år

Anstalter

Antal

vårdtagare.

S a b b a t s b e r g s å l d e r d o m s h e m s a m t ålderdomshemmet i Bromma R o s e n l u n d s å l d e r d o m s h e m s a m t Guldbröllopshemmet och ålderdomshemmet i Skarpnäck Gammelbyns ålderdomshem ATårdhemmet Högalid Vårdhemmet Stureby

9 12

Summa Därav: Män Kvinnor Procentisk

10 215 123

30 3 409 220

115 20 388 188

325 99 265 249

581 178 160 251

1061 300 1446 1043

4 519

15 6

288 61

586 92

660 113

843 302

813 740

3 205 1314

0-i

2-4

9-3

30-9

57-3

100-0

l-o

2-8 lo 28-3 21-i

10-8

30-e 33o 18-3 23-9

54-8 59-3 lli 24i

lOOo lOOo 100-0 100-0

25'3

34 4

lOOo

26-3 23-o

25-4 56-3

lOOo lOOo

fördelning.

S a b b a t s b e r g s å l d e r d o m s h e m s a m t ålderdomshemmet i Bromma R o s e n l u n d s å l d e r d o m s h e m s a m t Guldbröllopshemmet och ålderdomshemmet i Skarpnäck Gammelbyns ålderdomshem Vårdhemmet Högalid Vårdhemmet Stureby

O.c 11

Summa

05 Därav: Män Kvinnor

I allt

0-4 0-5

14-9 11-8 7-7

9-o 4-6

15o

67 26-8 18-o 17l

18-3 7-o

20-6 8-6

59 Tab. S. Yårdtagare å fattigvårdsanstalter i Göteborg och Malmö den 30 juni 1038 med fördelning på olika åldrar.

Antal

Tillsammans

17—30 30—51 51—60 Gl —65 66—70 71—75 7 6 — år år år år år år år

Anstalter

vårdtagare.

Göteborg: Ålderdomshem Försörjningshem

2 5

14 54

37 112

24 60

52 77

78 65

153 63

360 436

796 Därav: Män Kvinnor

4 3

52 16

102 47

63 21

105 24

98 45

125 91

549 247

Malmö: Ålderdomshem Försörjningshem

1 1

2 22

11 24

17 24

36 14

46 11

108 7

221 103

1 1

22 2

29 6

33 8

36 14

39 18

72 43

232 92

Oo l-i

3'9 12-4

10-3 25-7

6-7 13-8

14-4 17-7

21-6 14-9

42-5 14-4

100-0 100-0

0 9

8'5

18-7

lOfi

18o

27l

lOOo

0-7

la

9-5 65

18-6 19-0

115 8-5

19i 9-7

17-8 18-2

22-8 36-9

1000 lOOo

0-5 l-o

0-9 21-3

5-o 23-3

7-7 23-3

16-3 13-6

20-8

48-8 6'8

1000 1000

10 s

lOOo

95 2-2

12-5 6-fl

14-2 8-7

15-5 15-2

176 16-8 19-6

35 5

0-4 1-1

31i 46-7

100-0 lOOo

Tillsammans

Tillsammans Därav: Män Kvinnor Procentisk

fördelning.

Göteborg: Ålderdomshem Försörjningshem Tillsammans Därav: Män Kvinnor Malmö: Ålderdomshem Försörjningshem Tillsammans Därav: Män Kvinnor

10-7

Vårdtagarnas fördelning på understödstagare och inackorderingar. Av de 4 519 vårdtagarna vid Stockholms stads i tab. R upptagna fattigvårdsanstalterna under år 1938 erhöllo i det närmaste hälften eller 47'8 % understöd i form av kommunalt pensionstillskott enligt nedanstående tablå: Antal vårdtagare med fattigvård

kommunalt pensionstillskott

S a b b a t s b e r g s ålderdomshem s a m t ålderdomshemmet, i Bromma R o s e n l u n d s ålderdomshem samt Guldbröllopshemmet o. ålderd o m s h e m m e t i Skarpnäck Gammelbyns ålderdomshem V å r d h e m m e t Högalid » Stureby

329 102 1135 622

732 198 311 421

Summa

2 358

GO

P å ålderdomshemmen dominera vårdtagare med kommunalt pensionstillskott, medan däremot på vårdhemmen redovisas huvudsakligen vårdtagare med fattigvård. I undersökningen av ålderdomshemmen i övriga riket ha, som i den tidigare redogörelsen angivits, vårdtagare, vilkas vård bestridas av fattigvårdsmedel eller kommunalt pensionstillskott hänförts till en grupp understödstagare. Personer, som själva betala för vården, s. k. självbetalande inackorderingar, ingå självfallet icke i stadens fattigvårdsstatistik, men enligt uppgift från dess fattigvårdsnämnd utgjorde deras antal under år 1938 tillsammans 346: vid vårdhemmet Sturebys vårdavdelning 320, vid dess försörjningsavdelning 25 och vid Gammelbyns ålderdomshem 1. Totala antalet vårdtagare vid anstalterna utgjorde alltså under 1938 4 865, varav 7'i % voro inackorderade och självbetalande. Beträffande Göteborg och Malmö ha vårdtagarna vid ålderdoms- och försörjningshemmen den 30 juni 1938 fördelats på understödstagare och självbetalande inackorderingar på sätt som skett i undersökningen i övrigt (se sid. 32 o. f.), och siffrorna framgå av följande sammanställning: Samtliga vårdtagare den s % 1938

Anstalter

Antal

Därav Understödstagare med hemSjälvortsrätt i bctalande inackorderingar vårdkommun [annan kommun

vårdtagare.

G ö t e b o r g , i allt Ålderdomshem Försörjningshem

796 360 436

703 300 403

35 15 20

58 45 13

M a l m ö , i allt Ålderdomshem Försörjningshem

324 221 103

253 164 89

15 10 5

50 47 9

G ö t e b o r g , i allt Ålderdomshem Försörjningshem

100 o 100-0 100-0

88 3 83-3 92-4

44 42

M a l m ö , i allt Ålderdomshem Försörjningshem

lOOo 1000 lOOo

78l 74-2 86-4

73 125 3o 178 21-3 8-7

Procentisk

fördelning.

,

4c 4c 4-5 4-9

Andelen understödstagare bland vårdtagarna är i Göteborg 92'7 % och i Malmö 82'7 %. Den är självfallet större för försörjningshemmen än för ålderdomshemmen. Tårdtagare med folkpension. Av de 4 519 vårdtagarna vid Stockholms stads fattigvårdsanstalter under år 1938 åtnjöto 3133 eller 69'3 % folkpension (tilläggspension) enligt tab. T. Procenttalet var, som man kunde vänta, större i de högre åldrarna; mot 35'6 % i åldrarna 16—66 år svarade 92'i % i åldrarna över 67 år. Summan av de belopp, som fattigvårdsnämnden uppburit av de till understödstagarna utgående folkpensionerna under år 1938, utgjorde enligt uppgift från nämndens pensionsbyrå sammanlagt 1 195 617 kronor.

61 Tab. T. Antalet folkpensionärer bland vårdtagarna på fattigvårdsanstalter i Stockholm år 1938 och av fattigvårdsnämnden uppburet belopp av deras pension samma nr.

16 — 66 år

67—

år

Antal

%

Antal

%

Antal |

%

Ay fattigTårdsnämnden uppburet pensionsbelopp under 1938

74-7

94-4

92i

277 080

115 15 193 267

74-2 65-2 18-9 49-2

853 264 363 447

942 95-3 85-4 89-4

968 279 556 714

912 93o 385 685

425 330 120 384 165 117 207 706

2 484

92l

1195 617

467 182

30i 66-9

1499 985

90-5 94-5

1966 1167

61-3 88-8

Vårdtagare med folkpension Anstalter

Sabbatsbergs ålderdomshem (inklusive filialen i Bromma; Rosenlunds ålderdomshem (inklusive Guldbröllopshemmet och filialen i Skarpnäck) . . Gammelbyns ålderdomshem. . Vårdhemmet Högalid » Stureby I allt

Tab. U.

I allt

Antalet folkpensionärer bland vårdtagarna på fattigvårdsanstalter i Göteborg och Malmö den 30 juni 1938 samt summan av deras folkpensioner. Vårdtagare med folkpension Anstalter

16—66 år

Summa folkpensioner

I allt

år

Antal

Antal Göteborg. Ålderdomshem Försörjningshem Tillsammans

67—

Antal

%

90-3 74-G

302 258

839 59 2

150 983 128 009

51 5

243 147 390

83-7

110 60

45-8 667

259 131

83-8 83-4

369 191

67-2 77-3

183 832 95160

164 4 2

55-2 19-o 16-7

347 10 33

85-7 66-7 71-7

511 14 35

72-8 38-9 60-3

255 619 6 952 16 421

Malmö. Ålderdomshem Försörjningshem Tillsammans

22 28

170 25

92 9 89-3

192 53

92 4

86 9 515 75 6

76 863 16 938

50 OT9 37'3 44 2

Därav: Män Kvinnor

40 10

42-6 52-6

125 70

91-2 946

165 80

714 86o

62 867 30 934

Understödstagare med h e m ortsrätt i: a) vårdkommun b) annan kommun inackorderingar

46-9

33-3

148 11 36

94-9 91-7 83-7

194 11 40

764 733 72-7

75 316 4 260 14 225

Därav: Män Kvinnor Understödstagare med hemortsrätt i: a) vårdkommun b) annan kommun inackorderingar

59 111

64-8 46-4

93 801

G2 Uppgift om storleken av det till varje folkpensionär utgående pensionsbeloppet har icke införskaffats. På grund av vårdtidens varierande längd för olika vårdtagare kan man av siffrorna i tabellen ovan tyvärr icke draga några slutsatser om detta belopps storlek. Vårdtagarnas pensionsförhållanden vid anstalterna i Göteborg och Malmö belyses av siffrorna i tab. U närmast jämförliga med uppgifterna rörande Stockholms stad. Av samtliga vårdtagare vid de här ingående anstalterna den 30 juni 1938 åtnjöto i Göteborg 70'4 % och i Malmö 75-6 % folkpension. För vårdtagarna på ålderdomshemmen utgjorde motsvarande siffror i förra fallet 83-9 % och i det senare 86'9 %. Summan av de till understödstagarna utgående årliga pensionsbeloppen utgjorde detta år i Göteborg 262 571 kronor och i Malmö 79 576 kronor eller till varje folkpensionär i genomsnitt 500 kronor i förra fallet och 388 kronor i det senare.

TABELLBILAGA TILL

REDOGÖRELSEN RÖRANDE FATTIGVÅRD SAN ST ALTERN A I RIKET MED UNDANTAG AV STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ.

65 Tab. 1. Antal ålderdomshem länsvis, fördelade efter ålder. Därav hem tagna i brui. nedanstående år

Län

Antal ålderdomshem

Hela antalet Därav ålderdomshem gemensamma för flera landskommuner

6 3 12 10 12 9 14 1 2 9 8 17 5 15 12 17 10 13 7 9 6 4 — 3 204

17 8 9 12 20 13 17

17 4 6 13 7 4 6 1 3 — 2 2 4 5 7 5 5 7

— 241

3 3 3 1 2 111

13 9 17 19 11 6 3 1 4 5 23 3 16 18 18 7 10 5 7 6 10 5 13 7 236

14 5 8 18 16 12 25 2 — 13 27 3 7 28 21 20 6 2

4 5 16 21 16 6 3 1 5 25 16 15 7 11 7 12 16 7 7 11 3 2 — 2 218

2 20 8 8 8 278

— — 1 3 — — — — — — — 1 — 1 1 1 — — 1 1 1 2 1 14

8 2 6 7 8 2 5 1 4 4 8 5 6 6 7 4 4 4 3 3 4 1 2 4

— 2 3

1 1 —

— — —

4 2 3 1 3 2 3 1 3 — 4 3 2 — 2 2 3 3 2 3 1 1 — 1 49

71 34 68 94 85 50 68 6 21 64 90 47 53 99 76 71 52 47 35 38 50 33 27 23

Städer. Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus1 Hallands Göteborgs och Bohus l Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela antalet Därav ålderdomshem gemensamma för städer och landskommuner . .

1901 Landsbygd. Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Yärmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

Före 1901 — 1911 — 1921- 1926- 1931- 1936-

— 7 12 14 7 13 22 10 9 4 13 8 6 7 10 3

1 2 1

— 1

— 1 —

—

—

—

—

—

— 1 1 1 1 3 2 2 — 1 —

— 1 — — — 3 —

— — 1 — 1 — 1

— 1 1 — 1 — 2

1 1 1 1 1 — —

— — — — — — —

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1 — 19

— — 8

— 1 5

1 2 16

— — 11

— — —

—

—

—

—

1 Pattigvårdsanstalterna i Malmö resp. Göteborg ingå icke i tab. 1, 3—24. Se den särskilda redogörelsen å sid. 52.

1 2 5 1 40

66 Tab. 2. Antalet kommuner länsvis den 1 januari 1938 med ålderdomshem eller utan sådant. Antalet kommuner Totala antalet som sakna kommuner med med eget ålderdomshem Vi 1938 ålderdomshem gemensamma eller del i ålderdomshem dylikt

Län

Landsbygd. Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Yästmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela antalet Städer. Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus l Hallands Göteborgs och Bohus 1 Alvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands

•

Västerbottens Norrbottens Hela antalet 1

Malmö resp. Göteborg inräknade.

112 86 89 145 128 86 106 91 36 147 235 86 87 217 259 88 60 66 52 53 63 61 30 25

63 23 62 69 75 42 56 4 20 54 65 45 47 81 41 70 52 44 32 38 49 31 25 18

23 48 16 67 26 31 43 6 3 41 117 14 23 86 184 4

26 15 11 9 27 13 7 81 13 52 53 27 17 50 34 14 8 14 14 15 11 20 5 1

2 408

9 2 7 7 8 2 6 1 4 4 9 5 7 6 7 4 4 4 5 3 4 1 2 4

7 2 6 6 8 2 5 1 4 4 9 5 6 6

rf

i

4 4 4 3 3 4 1 2 4

3 10

67 Tab. 3. Förekomsten av godkända avdelningar för sinnessjuka och kroniskt sjnka på ålderdomshemmen. Därav på

Därav m 2d godkända avd. Län

Antal ålderhem

både för endast endast sinnesför för sinnes- kroniskt sjuka 0. sjuka sjuka kroniskt sjuka

Hela antalet platser

egentliga godkänd avd. för åldersinnes- kroniskt domshemmet sjuka sjuka

Landsbygd. Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus . . Alvsborgs Skaraborgs Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Yästernorrlands Jämtlands

Hela antalet

71 34 68 94 85 50 68 6 21 64 90 47 53 99 76 71 52 47 35 38 50 33 27 23

— — — — — — — — — — — — 1 1

— — — — 1

6 o 2 2 8 5

— 4

— — 1 10 6 9 o 5

— — 1

— — — — — — — — 1

1 4 3

5 10 5 1 3 4

— — —

8 2 6 7 8 2 5 1 4 4 8 5 6 6 7 4 4 4 3 3 4 1 2 4

— —

—

—

—

— —

1633 638 1 300 1 739 1 132 930 1474 87 652 1017 1480 851 1062 1651 1287 1866 1388 925 1287 1334 1527 666 628 697 27 251

1546 608 1300 1679 1108 872 1436 87 613 1017 1480 844 957 1609 1 194 1696 1219 925 1141 1221 1471 661 596 620 25 900

324 298 472 942 361 145 363 92 349 167 1 124 460 318 573 406 392 254 352 150 368 424 101 79 150

285 239 291 609 226 103 261 62 270 162 745 262 219 487 289 297 150 344 118 272 223 67 79 136

68 30

46 24 58 38

— — — — — — — — 5

13 92 80 35

— — —

2 23 283

— 39

— —

7 100 42 80 78 89

111 113 56 5 30 54 1068

Städer. Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus . . Alvsborgs Skaraborgs Värmlands Västmanlands Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Hela antalet

— — — — — — — 1

— — 2

— — — —

2 1 3

— 2 1 2 1

— 1 2 2 3 1 2 1

— 2

1 1 2 1 1 1

— 1

— 3 2 2

2 1

— — 1 1 2 1

1 23

18 46 122 23

39 30 111 210 105 12 59 30 47 5 166 92 54 24 66 52 104 8 14 50 79 11

—

29 70 123 30 30 43

— 32

—

213 106 45 62 51 43

— —

68 Tab. 4. Antal ålderdomshem länsvis, fördelade efter antal vårdplatser å egentliga ålderdomshemmet. Antal ålderdomshem med nedanstående antal platstsr

Län -10

3140 Landsbygd. 5 44 13 2 Stockholms Uppsala 5 20 6 2 Södermanlands ., 13 36 12 4 Östergötlands 17 52 19 4 Jönköpings 30 53 1 1 Kronobergs 7 28 11 4 Kalmar 5 31 22 9 Gotlands 1 4 1 — 8 7 3 Blekinge Kristianstads . . . . 9 45 7 3 Malmöhus 16 55 16 3 Hallands 8 26 12 — Göteborgs och Bohus 7 34 7 o Älvsborgs 24 54 16 3 Skaraborgs 18 46 9 2 Värmlands 7 27 19 9 Örebro 6 25 9 4 Västmanlands 3 29 9 5 Kopparbergs 1 10 7 6 Gävleborgs 1 13 9 7 Västernorrlands 4 20 15 4 Jämtlands 3 18 10 1 Västerbottens 2 12 8 4 Norrbottens — 10 6 3 Hela antalet 192 700 251 86

7 6 - 1 0 1 - 151 — 201100 150 200

4 1 2 1

—

1 —

— —

— —

— —

1 2

—

—

—

— — —

1 1 2 — 8 3 — 5 4 — 1 1 4 41

— 1 1 5 1 6 2 3

— — — — — — — — 3

— — — — — — — 2 1

1 1

—

—

— —

— — — — — — — — —

—

— — — — — — — — —

—

Summa Summa hem platser

71 34 68 94 85 50 68 6 21 64 90 47 53 99 76 71 52 47 35 38 50 33 27 23

608 1800 1679 1 108

872 1436

87 613 1017 1480

844 957 1609 1 194 1696 1219

925 1 141 1221 1471

661 596 620

1302 25 900

Städer. Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela antalet

1 1 —

—

1 3

3 4 1 1

— 1

2 1 —

1 — —

2 1

1 2

1 —

— 1 1 3 1

— 1

—

—

_

1 —

—

1 —

— —

—

—

—

2 1

1 — 2 2 2 2

1 1

1 —

i

2 1

1 —

1 1

—

—

— — 1

—

2 1

1 1

— 1 —

— 1 1

1 —

1 1

1 1 1

—

1 1

8 2 6 7 8 2 5 1 4 4 8 5 6 6 7 4 4 4 3 3 4 1 2 4

285 239 291 609 226 103 261 62 270 162 745 262 219 487 289 297 150 344 118 272 223 67 79 136

6196|

69 Tab. 5 a. Medelantal yårdtagare per manad å ålderdomshemmen länsvis under tiden 1 juli-31 december 1937. l

L ä n

h 1937

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

1225 504 1034 1280 571 636 1074 80 482 731 1144 486 690 1176 938 1207 936 682 898 892 1043 469 504 554

1231 504 1034 1284 574 635 1072 79 484 736 1145 489 692 1173 944 1204 937 681 909 888 1044 468 507 558

1239 504 1027 1286 576 632 1072 78 487 738 1141 491 693 1174 951 1196 935 683 922 891 1051 464 515 558

1249 505 1025 1290 578 634 1073 79 491 739 1139 491 693 1174 951 1194 934 6S3 919 904 1070 461 523 559

1271 507 1039 1303 583 641 1074 81 497 745 1151 493 693 1177 956 1196 943 686 918 918 1083 460 529 566

1297 510 1060 1314 590 651 1083 82 506 758 1167 497 694 1191 964 1201 955 694 931 930 1099 464 537 572

1307 511 1074 1318 596 663 1095 80 513 769 1176 501 696 1203 975 1211 958 698 950 946 1133 473 544 578

19 236

19 272

19 510

19 747

19 968

233 183 221 542 147 66 214 39 214 114 578 206 134 272 248 210 122 264 92 217 186 54 64 110

235 181 223 545 150 66 217 40 209 115 577 205 136 270 245 208 111 262 90 221 185 54 63 110

234 179 227 542 155 67 222 40 207 115 575 203 136 268 244 206 111 264 87 226 185 58 62 111

232 182 230 541 157 69 224 38 213 114 578 205 135 272 248 212 115 269 87 230 187 63 62 113

232 184 233 555 155 70 224 37 219 116 585 206 138 281 247 220 120 271 87 237 192 64 64 116

232 180 237 564 153 71 228 36 223 120 589 206 140 285 246 221 124 276 90 241 196 62 66 116

234 180 237 568 155 71 230 35 219 120 596 205 136 283 248 220 127 282 93 244 198 63 67 115

4 730

4 718

4 724

4 776

4 853

4 902

4 926

Landsbygd. Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Alvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands

....

Västerbottens Norrbottens Hela antalet Städer. Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Alvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands

....

Västerbottens Norrbottens Hela antalet

70 Tab. 5 b. Medelantal vårdtagare per månad å ålderdomshemmen länsvis under tiden 1 januari—30 juni 1938. Jan.

Febr.

Mars

A.pril

Maj

Juni

1304 508 1074 1310 599 666 1102 81 515 771 1179 499 701 1206 988 1207 955 698 960 966 1154 476 550 589

1295 505 1075 1303 595 664 1107 83 511 772 1181 496 705 1207 993 1199 954 700 960 972 1162 476 560 598

1286 503 1069 1303 591 661 1100 83 514 775 1183 498 699 1218 997 1188 946 698 961 962 1167 479 566 595

1274 503 1057 1296 593 651 1090 80 524 781 1184 501 699 1218 993 1174 935 693 967 946 1166 474 556 583

1250 500 1050 1283 591 648 1085 79 517 782 1187 502 695 1207 979 1167 927 687 965 933 1151 467 545 570

1230 499 1040 1273 588 654 1077 80 511 778 1185 497 683 1198 973 1162 919 680 950 925 1130 473 543 554

20 058

20 073

19 938

19 767

19 602

235 185 238 577 156 71 232 35 212 120 603 203 133 279 248 221 131 284 93 249 201 66 70 114

187 238 580 156 71 231 36 207 121 605 201 133 283 245 224 129 284 90 254 205 63 71 113

227 184 236 568 158 71 228 36 201 118 596 201 136288 245 222 125 287 85 256 207 60 71 111

223 183 236 560 155 70 226 33 193 117 585 195 137 285 247 219 125 288 85 255 207 57 71 109

222 183 236 552 157 67 217 32 192 121 579 188 139 286 247 219 124 287 87 249 206 52 70 104

223 182 237 541 162 65 209 31 193 122 570 191 143 290 245 218 126 285 87 242 204 49 69 103

4 956

4 917

4 816

4 787

Landsbygd. Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

, , , , , , ,

, ,

Hela antalet

Städer. Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Alvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

,

Hela antalet

71 Tab. 6 a. Ålderdomshemmens beläggning i % av antal platser länsyis varje månad under tiden 1 juli 1937—30 juni 1938. 3 °/6 VT Juli Aug. Sept. Okt, Nov. Dec. Jan. Febr. tfars \ p r i l Maj Juni 1938 19 37

L ä n

Landsbygd. 79-2 79-6 80-i 80-8 82-2 83-9 84-5 84-3 83-8 83-2 82-4 80-9 79-G 79o 82-9 82-9 82-9 83-1 83-4 83-9 84-o 83-6 83-1 82-7 82-7 82-2 82-i 82-2 79-5 79-5 79-o 78-8 79-9 81-5 82-c 82-6 82-7 82-2 81-3 80-8 80o 79-4 76-2 76-5 76-6 76-8 77-6 78-3 78-5 78-o 77-6 77-6 77-2 76-4 75-8 75'5 51-5 51'8 52-o 52-2 52-6 532 53-8 54-i 53-7 53-3 53-5 53-3 5 3 i 5 3 i Jönköpings 72-9 72-8 72-5 72-7 73-5 74-7 76-o 76-4 76-i 75-s 74-7 74-3 75-o 75-3 Kronobergs 74-8 74-7 74-7 74-7 74-8 75-4 76-3 7 6 7 77-i 76-6 75-9 75-6 75-o 74-7 92-o 9 0 s 89-7 90-8 9 3 i 94-3 92-o 93-i 95-4 95-4 9 2 o 90-8 92-o 90-8 78-6 79o 79-4 80-i 81-i 82-5 83-7 84-o 83-4 83-8 8 5 5 84-3 83-4 83-7 Blekinge 71-9 72-4 72-6 72-7 73-3 74-5 75-6 75-8 75-9 76-2 76-8 76-9 76-5 76-4 Kristianstads 77-3 77-4 77-i 77-o 77-8 78-9 79-5 79-7 79-8 79-9 80-o 80-2 80-i 79'9 Malmöhus 57-6 57-9 58-2 58-2 58-4 58-9 59-4 59-i 58-8 59o 59-4 59-5 58-9 58-5 72-G 71-4 71-c Göteborg och Bohus . . 7 2 i 72-3 72-4 72-4 72-4 72-5 72-7 73-2 73-7 73-0 7 3 o 75-o 74-5 74-o 7 3 i 72-9 73-o 73-o 73-2 74-o 74-8 7 5 o 75-o 75-7 75-7 83-5 83-2 82-o 81-5 81-G 78-G 79-i 79-6 79'6 80-i 80-7 81-7 82-7 83-2 71-2 70-7 70-o 69-2 68-8 68-5 68-3 71-2 71-o 70-5 70-4 70" 5 70-8 71-4 79-o 78-9 78-2 77-3 76-7 76-o 75-8 77-4 77-5 77-3 77-3 78-o 79-o 79-2 75-5 75-7 75-5 74-9 74-3 73-5 73-3 73-7 73-6 73-8 73-8 74-2 75-o 75-5 Västmanlands 8 4 i 84-1 84-2 84-8 84-6 83-3 82-6 78-7 79-7 80-9 80-5 80-5 81-6 83-3 79-i 79-6 78-8 77-5 76-4 75"8 75-3 73-i 72-7 73-o 74-o 75-2 76-2 77-5 76-8 76-s 78-5 79-0 79-3 79-3 78-2 70-9 71-o 71-4 72-7 73-6 74-7 77-o Västernorrlands 70-2 69-7 6 9 G 70-2 71-6 72-o 72-o 72-5 71-7 70-7 71-G 72-5 71-o 70-8 86-4 87-8 88-8 90-i 91-s 92-3 94-o 95-o 93-3 91-4 91-i 91-4 84-6 85-i Västerbottens 90-o 90-2 91-s 92-3 93-2 95-o 96-5 96-o 94-o 92-o 89-4 89-4 90-o 87-3 Hela riket 7 4 3 7 4 4 74 5 7 4 7 75 3 76-2 7 7 l 77-4 77-5 77-4 7 7 o 76 8 75-7 754 Stockholms Uppsala Södermanlands

Städer. 81-8 82-5 8 2 i 81-4 81-4 81-4 82-i 82-5 81-4 79-6 78-2 77-9 78-2 78-9 76-6 75-7 74-9 76-2 77-o 75-3 75-3 77-4 782 77-o 76-6 76-6 76v 76-2 75-9 76-6 78-o 79-o 80-i 81-4 81-4 81-8 81-8 81-i 81-1 81-i 81-4 81-8 Södermanlands 89-o 89-5 89-o 88-8 9 1 i 92-6 93-3 94-7 95-2 93-3 92-o 90-6 88-s 88-o Östergötlands 6 o o 66-4 68-6 69-5 68-6 67-7 68-6 69-o 69-o 69-9 68-6 69-5 71-7 71-7 6 4 i 6 4 i 65-o 67-o 68-0 68-9 68-9 68-9 68-9 68-9 68-o 65-o 6 3 i 6 2 i 82-o 83-i 8 5 i 85-8 85-8 87-4 88-i 88-9 88-5 87-4 86-6 83-1 80-1 78-9 62-9 64-5 645 61-3 59-7 58-1 56-5 56-5 58-i 58-1 5 3 2 51-6 50-o 48-4 79'3 77-4 76-7 78-9 81-i 82-6 81-i 78-5 76-7 74-4 71-5 71-i 71-5 71-i 70-4 71-o 71o 70-4 7 1 G 74-i 74-i 74-i 74-7 72-8 72-2 74-7 75-3 74-7 77-6 77-4 77-2 77-6 78-5 7 9 i 80-o 80-9 81-2 80-o 78-5 77-7 76-5 76-o Malmöhus 78-6 78-2 77-5 78-2 78-6 78-6 78-2 77-5 76-7 76-o 74-4 71-8 72-9 73-7 62-i 62-i 61-6 63-o 63-9 6 2 i 6O7 60-7 62-i 62-6 635 65-3 66-2 Göteborg och Bohus . . 61-2 55 - 9 55-4 55-o 55'9 57-7 58-5 58-i 57-3 58'i 5 9 i 58-5 58-7 59-5 60-2 85-s 84-8 84-4 85-8 85-5 85-i 85-8 85-8 84-8 84- 8 85-5 85-5 84-8 84-i 70-7 70-o 69-4 71-4 74-i 74-4 74-i 74'4 75-4 74-7 73-7 73-7 73-4 72-7 81-3 74-o 74-o 76-7 80-o 82-7 84-7 87-3 86-o 83-s 83-3 82-7 84-o 84-7 76-7 7 6 2 76-7 78-2 78-8 80-2 82-o 82-6 82-6 83-4 83-7 834 82-8 82-o 78-o 76-3 73-7 73-7 73-7 7 6 3 78-8 78-8 76-3 72-o 72-o 73-7 73-7 73-7 79-8 81-2 83-i 84-6 87-1 88-6 89-7 91-5 93-4 941 93-7 91-s 89 c 87-9 83-4 83-o 83-o 83-9 86-i 87- 9 88-8 90-i 91-s 92-8 92-8 92-4 91-j 90-6 Västernorrlands 80-« 80-6 86-6 94-o 95-5 92-5 94-o 98-s 94-c 89-6 85-i 77-£ 73-1 71-e 84-s 88-6 89-s 89-E 89-£ 88-e 87- j 87-3 81-o 79-7 78-5 78-5 81-o Västerbottens 8 0 s 80-9 81-e 83-i 85-2 85-3 84-6 83-s 83-i 81-( 80-i 76- l 75-' 75-7

Stockholms

Hela riket 7 6 3 7 6 l 76 2 7 7 1 78'a 7 9 1

79É

8 0 c 80( » 79-4 78-1. 77" 77-!i 77-0

72 Tab. 6 b .

Genomsnittlig beläggning i procent Tid ålderdomshem ay olika storlek den 1 j u l i 1937 och i medio a r februari 1938. —20 platser

21—30 platser

31 — 40 platser

41—50 platser

51—75 platser

76—100 platser

101 — platser

L ä n 1937

febr. 1938

V» 1937

febr. 1938

193;

febr. 1938

Vi 1937

febr. 1938

febr. febr. V' febr. 1938 1937 1938 1937 1938

Landsbygd. Stockholms Uppsala Södermanlands . Östergötlands. . . Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads . . . Malmöhus Hallands Göteb. o. B o h u s . Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands. . . , Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands. . Jämtlands Västerbottens. . . . Norrbottens Hela riket

80-3 85-6 78-7 82-9 75-7 81-7 79-i 86-i 75-o 77-5 72-5 80-2 76-6 79-9 85-6 85 105-5 100-0 88-4 88-4 77-3 80-7 82-i 85-3 87-o 87-7 81-3 9 0 o 73-8 82-5 74-o 75-o 76-4 8 2 o 89-i 82 65i 67-4 9298-1 51-o 54-s 46-2 42-8 71-4 68-6 75-5 77-6 66-o 74-6 77-8 81-5 69-4 71-5 72-6 76-7 87-5 89-7 73-9 82-6 84-8 92-4 114-3 109-5 94-2 101-3 72-4 78-4 81-5 82-4 75-6 91-9 62-5 57-5 70-9 75-2 71-3 78-4 79-6 87-4 75-4 78-7 86-8 89-4 60-4 67-3 62-2 64-9 53-5 54-5 37-2 37-2 73-7 76-G 00-3 64-o 80-6 78-6 100-0 106-0 56-7 55- o 73-7 76-7 72-9 77-1 72-3 70-3 68-4 68-4 75-8 81-4 81-8 92-5 74-7 73-s 115-4 107-7 72 77-2 76-7 77-7 77-7 65-i 64-o 32-4 39-2 72 73-2 75-4 78-3 78' 82-4 87-3 73-9 71-i 79-3 83-5 70-1 69-7 75-6 80 77-8 82-2 8 3 6 96-4 69'8 74-6 77-7 87-4 76-5 80-4 85-4 91-6 80-4 86-4 7 8 8 90-5 69-o 72-4 77-4 89-3 85-6 87-3 69 69-3 — 59-3 66-2 75-2 76 85-8 64-i 66-9 69-9 74-6 68-6 81-9 79-2 73-2 79-2 68-o 66-o 90-o 77-5 55-6 64-4 84-3 89-s 83-i 98-9 81-7 91-5 100-0 112-2 93-7 104-6 87-5 96-7 81-8 83-6 91-s 9 8 72-4

75o

78-6

79 7

81-7

77-2

81-2

75-6

8 0 2 69

76 7 6 9 7

Städer. Stockholms 64-s 61-9 85-7 96-4 78-6 84-3 76-2 69-o Uppsala 91-1 93-3 S ö d e r m a n l a n d s . . 70-o 70-o 71-4 65-3 94-i 100-0 76-4 Ö s t e r g ö t l a n d s . . . . 66-7 94-4 78-4 83-s 63-6 Jönköpings 75-0 87-5 62-i 62-1 62-7 44-0 48-o Kronobergs Kalmar 75-o 120-0 52-2 65-2 86-7 9765-i Gotlands 62-9 Blekinge — 83-7 83-7 75o Kristianstads . .. /0'0 80-o 69-8 81-i Malmöhus 62-5 62-5 107-7 100-0 63-9 72-2 73-6 Hallands 57i 14-3 84-o 76-0 77-4 106-5 79-e 69-4 G ö t e b . o. B o h u s . 81-8 69-7 648 7 2 2 54-5 Älvsborgs 35-9 — 70o 70-o 85-7 74-s Skaraborgs 94-4 77-s 80-4 88-4 104-0 94-o 81-7 — Värmlands , 122-9 117-1 67-7 Örebro , 42i 57-9 53-2 74-ö Västmanlands.... 67-4 76-i 68-1 K o p p a r b e r g s . . . . 94-4 94-4 lOO-o 90-9 Gävleborgs 64-9 V ä s t e r n o r r l a n d s . . 116-6 108-3 64-3 67-8 90 7 102-3 Jämtlands 80-6 V ä s t e r b o t t e n s . . . . 122-2 172-2 68-8 N o r r b o t t e n s . . . . 105-5 116-7 61-9 47-6 68-8 68-8 86-1 Hela riket 78-8 85-1 70-8 7 3 8 82-9 88-8 85-8 85-9 6 6 2

92-2 73-2 73-i 95-3

yö-5 68-2 69s 70-5 75-6 74-6 58-i 85-3

97-3 79-7 69-7 69-7

74-4

78-2 79-7

53-8 40-7 41-9 44-2 69-e 78-9 69-9 59-7 94-o 98-8 77-9 84-3 67-9 69-2 84-2 73-4 87-3 89-7 82-1 94-o 65-6 93-8 7 1 5 6 9 4 7 3 9 81-8

94-6

73 Tab. 7. Genomsnittlig beläggning på ålderdomshem ar olika storlek under tiden 1 juli 1937-30 juni 1938. Därav ålderdomshem med nedanstående antal platsei Antal ålderdoms11 — 21 — 31 — 4 1 — 51 — 76 — 101 — 151 — 201 — — 10 200 75 100 150 40 50 hem 20 30 Landsbygd. A n t a l å l d e r d o m s h e m i a l l t 1,302

3 1 5 6 28 51 79 118 114 110 110 41 21 9 3

4 6 16 16 12 20 7 4

1 1 3 9 9 5 4 7 2

1 1 2 1 5 6 4 2

2 3 1

2 1

86 Därav ålderdomshem, vars årsbeläggning i % av antalet platser utgjorde — 0-0 % 0 - 1 — 10-0 » 1 0 - 1 — 20-0 » 2 0 - 1 — 30-o » . . 3 0 i — 40-o » 4 0 i — 50-0 » 5 0 i — 60o » 6 0 - 1 — 70-o » 7 0 - 1 — 80-0 » 8 0 - 1 — 90-o » 90-1—100-0 » 100-1—110-0 » 110-1—120-0 » 120-1—130-0 » 130-1—140-0 » 140-1—150-0 » 150-1— Genomsnittlig ning i %

17 1 9 18 59 93 134 197 217 213 198 86 41 12 3 2 2

3 10 22 17 19 20 24 24 19 10 5 2 2 1

1 2 7 18 25 31 46 54 39 19 9 1

årsbelägg76-1

75-2

77o

81o

73-3

77-0

1 3 1 1 4 1 3 1

1 4 6 3 6 4 1

3 1 3

1 3 1 6 4 5 2

2 1 1 1

1 2 3 2

4 1 1

1 1

84-9

71-1

84-0

81-2

887 Städer. A n t a l ålderdomshem i allt Därav ålderdomshem, vars årsbeläggning i % av a n t a l e t p l a t s e r utgjorde 0-0 O-i— 10-0 10-1— 2 0 o 2 0 - 1 — 30-o 3 0 - 1 — 40-0 4 0 - 1 — 50-o 5 0 - 1 — 60-o 6 0 - 1 — 70-0 7 0 - 1 — 80-o 8 0 - 1 — 90-o 90-1—1000 100-1—110-0 110-1—120 o 120-1—130-0 130-1—140-0 140-1—150-0 150-1—

% » » » » » » » » » » » » » » »

Genomsnittlig ning i %

2 1 7 9 18 23 23 17 4 2 1

1 1 1

1 1 Q O

2 2

1 1

1 årsbelägg77-3

60-1

84-4

73-2

86-4

74 Tab. S. Ålderdomshemmens genomsnittliga belägg. Antal ålderdomshem

Län

Därav

o-o

0*1— io-o %

å 1 d e r domshem,

10-1 — 20-0

20l— 30-0

30-1 — 40-0

%

%

%

1 1 2 5 1

vars

40-1 — 50.1 — 50-o 60-0 % %

Landsbygd. Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborg och Bohus Alvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela antalet Städer. Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings' Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborg och Bohus Alvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela antalet

71 34 68 94 85 50 68 6 21 64 90 47 53 99 76 71 52 47 35 38 50 33 27 23 1302

8 2 6 7 8 2 5 1 4 4 8 5 6 6 7 4 4 4 3 3 4 1 2 4 108

1 1 2 1 1

1 2 1

1 4 2 1 1

3 2 1 1

1 1

1 1 1 4 16 2 2 1

1 2 1 8 18 6 4

4 3 o 11 12 6 10

2 2 6 2 6 3 3 2 1 1

1 4 5 4 6 4 5 6 7

1 1 1

5 2 3 1

G 8 4 8 10 8 8 7 5 3 4 5 4

•->

1 17

1 9

2 1 1

1 1

1 2

1 1

1 1

1 2

ning läiisyis under tiden 1 juli 1937-30 juni 1938. å r s b c 1 ä -§g n i n g

i

a v a n t a 1 et p l a t s e r

%

60-1 — 70'0

70-1 — 80-0

801— 90-0

90-1 — 100-0

%

%

%

%

14 2 16 9 10 7 13

11 3 11 16 8 6 13

13 6 5 23 3 8 12

20 6 17 17 3 6 6 2 6 7 14 2 8 7 16 7 8 5 6 9 12 2 9 3

6 12 13 9 8 15 9 15 7 4 5 5 9 7 1 1 197

2 2

3 19 17 7 11 13 8 13 5 12 10 5 12 7 3 4

1 12 19 9 7 21 14 12 10 9 7 2 6 5 3 6

1 1 2 3

2 1 1 2 2 1

1 3 4 3

,

3 1 1 1

?6

%

%

%

%

1 3 2

— — — —

— — — — — —

— — — — — — — — — — —

— — — — — —

1 1

1 3 6

1 1

1 3 3 1 1 2 1 2

—

—

—

— — •

1 3 2

2 2

— 1

— — 1

— —

— — — — —

— — —

— — — — — —

140-1 — 150-0

1 2

2 1

130-1 — 140-0

—

120-1— 130-0

2 3

4 7 7 5 3 1 2 4 2 2 3 4

2 1 2

110-1 — 120-0

—

— — — —

— — — — — — — — 1

— —

— — — —

—

— — — — — — — 1

1 1

—

—

—

— — — — — — — —

3 1

2 1 1

1 2 1 1

Genomsnittlig belägg150-1 — ning i

%

_

_

no-o % 6 7 7 2 3 4 3 3 3

1 2 2

100-1 —

utgj o r d e

— — — — 1

— — — — — 1 1 3

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — 2

_ — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

•

—

— — 1

— — — — — — — — — — — 1 2

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

82-1 830 809 77 - 2 530 745 75-6 922 825 72-9 789 588 72-6 74-3 81-4 702 77'2 74-G 826 763 76-o 71'0 909 92-4

76 i

80-7 76 3 80s 915 688

67-o

—

85-7 57-3 76-7 72-8 782 76-5 624 57-6 85-1 73i 81'4 808 74-7 88-8 88-6 881 848 81-6

76 Tab. 9.

Samtliga vårdtagrare under tiden 1 j u l i 1 9 3 7 - 3 0 juni 1938 fördelade ålder och vårdtidens längd.

Kön Ålder

Landsbygd. Män: — 2 år 3—16 » 17-30 » 31—40 » 41 50 »

51 60 » 61—65 » 66—70 » 71 — 75 » 76—80 » 81—

»

Summa Kvinnor: — 2 år 3—16 » 17—30 » 31—40 » 41—50 » 51—60 » 61 — 65 » 66—70 » 71—75 » 76-80 a 81— » Summa Städer. Män: — 2 år... 3—16 » . . . 17—30 >> . . . 31—40 » . . . 41—50 » . . . 51—60 61—65 » . . . 66—70 » . . . 71—75 »> . . . 76—80 » . . . 81 — Summa Kvinnor: — 2 år 3—16 >> 17—30 » 31—40 » 41—50 » 51—60 » 61-65 » 66—70 » 71—75 » 76—80 • 81— Summa

Samtliga vårdtagarc

efter

Därav vårdtagare, som vistats på ålderdomshemmen under året en sammanlagd tid av —30 dagar

31 — 60 dagar

61—90 dagar

91—180 181—270 271—345 dagar dagar hela året

42 139 391 582 835 1266 912 1 142 1796 2 220 3 417 12 742

17 84 111 97 112 123 70 134 186 212 300 1446

4 14 33 29 43 51 40 42 68 92 140 556

o 9 26 15 33 31 27 33 58 86 116 439

6 9 41 50 60 84 68 98 129 182 298 1025

5 3 25 44 45 73 55 63 138 170 343 964

3 2 30 31 39 46 46 49 89 140 263 738

2 18 125 316 503 858 606 723 1128 1338 1957 7 574

42 124 453 581 851 1305 857 1089 1836 2 401 4 475 14 014

22 71 133 118 118 127 76 132 204 247 318 1566

8 11 45 50 44 54 38 42 104 113 160 669

3 5 36 22 31 48 30 33 68 91 148 515

3 11 58 51 52 79 63 93 183 198 412 1203

5 3 30 24 54 77 47 70 143 215 480 1148

2 22 23 39 47 41 47 92 156 327 796

1 21 129 293 513 873 562 672 1042 1381 2 630 8117

29 33 152 232 307 536 387 356 519 591 694 3 836

12 22 60 72 80 110 47 41 66 80 87 677

5 5 16 16 23 33 20 15 31 24 41 229

3 2 9 13 15 18 16 14 14 26 27 157

6 1 17 28 23 45 31 26 41 53 77 348

7 6 20 30 26 28 41 45 71 275

6 9 6 22 19 17 29 35 42 186

1 3 37 88 140 278 228 215 297 328 349 1964

26 23 150 178 253 339 223 282 461 651 1026 3 612

18 18 63 50 44 50 36 54 92 100 129 654

3 1 23 15 16 30 12 15 36 45 58 254

1 8 4 7 10 16 12 11 33 48 150

3 2 19 17 23 23 16 23 38 66 105 335

4 11 15 19 8 24 26 63 93 265

o 10 8 19 13 15 33 46 78 227

1 28 71 140 188 122 139 225 298 515 1727

77 Tab. 10. Under tiden 1 juli 1937—30 juni 1938 nytillkomna, avlidna och på annat Hatt avgångna Yårdtagare, fördelade efter kön. Nytillkomna yårdtagare

På annat sätt avgångna vårdtagare

Avlid na vårdtagare

Län Män

Kvinnor

232 61 136 Södermanlands . . Östergötlands . . . . 169 Jönköpings 57 Kronobergs 111 173 Gotlands 12 Blekinge 132 Kristianstads . . . . 133 Malmöhus 190 Hallands 41 Göteborgs o. Bohus 94 152 Skaraborgs 160 Värmlands 172 144 Västmanlands . . . . 76 Kopparbergs 244 Gävleborgs 246 Västernorrlands . . 321 Jämtlands 123 Västerbottens . . . . 118 Norrbottens 227 Hela antalet 3524

295 76 142 201 89 103 202 17 114 158 181 60 141 211 237 218 150 116 212 233 365 109 117 264 4 011

Tillsammans

Män

Kvinnor

119 35 92 110 29 51 98 5 38 69 117 21 61 90 101 89 86 44 70 95 113 57 33 78 1701

155 47 95 142 50 60 111 10 46 76 93 38 63 105 106 131 95 69 90 85 113 54 52 61 1947

26 10 15 25 30 2 27 1 17 6 34 12 14 19 28 22 13 26 13 12 27 8 5 12 404

24 21 24 45 23 3 19

Tillsammans

Män

Kvinnor

274 82 187 252 79 111 209 15 84 145 210 59 124 195 207 220 181 113 160 180 226 111 85 139

102 29 36 64 27 42 86 73 49 65 14 42 58 69 103 66 49 134 130 175 55 60 163 1698

154 30 57 66 23 40 82 8 58 51 58 20 80 95 85 115 67 34 118 141 205 56 49 202 1894

23 39 37 112 47 7 38 13 41 44 111 43 22 60 42 55 25 34 29 49 46 35 15 14 981

32 33 23 88 25 13 39 8 45 19 66 30 20 64 32 44 14 32 34 36 44 35 8 18 802

Tillsam-

Landsbygd. Stockholms

527 137 278 370 146 214 375 29 246 291 371 101 235 363 397 390 294 192 456 479 686 232 235 491

7 535

3 648

256 59 93 130 50 82 168 15 131 100 123 34 122 153 154 218 133 83 252 271 380 111 109 365

3 592

Städer. 38 51 62 133 81 8 55 7 47 59 140 51 38 94 53 75 42 Örebro Västmanlands . . . . 65 Kopparbergs 39 Gävleborgs 71 Västernorrlands . . 83 Jämtlands 41 Västerbottens . . . . 18 Norrbottens 23 Hela antalet 1374

Stockholms Uppsala Södermanlands . . Östergötlands . . . . Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads . . . . Malmöhus Hallands Göteborgs o. Bohus Alvsborgs Skaraborgs

59 51 54 131 59 15 60 6 64 35 97 43 44 103 66 78 32 73 54 64 73 37 20 34 1352

97 102 116 264 140 23 115 13 111 94 237 94 82 197 119 153 74 138 93 135 156 78 38 57

2 726

30 18 38 22 15 33 22 26 17 28 22 16 23 6 5 20 500

50 31 39 70 53 5 46 1 47 24 72 34 29 52 50 48 30 54 35 28 50 14 10 32

55 72 60 200 72 20 77 21 86 63 177 73 42 124 74 99 39 66 63 85 90 70 23 32

78 Tab. 11. Under tiden 1 juli 1937—30 juni 1938 nytillkomna, avlidna och på annat sätt avgångna vårdtagare, fördelade efter kön och ålder samt månad för intagning. Vårdtagarnas ålder. Månad för intagning.

Nytillkomna vårdtagare

På annat sätt avgån gna vårdtagare

Avlidna vårdtagare

Tillsammans

Män

Kvinnor

Tillsammans

1 108 1323 1806

3 4 24 18 25 50 64 119 252 347 795

1 1 13 16 26 67 78 112 244 388

4 5 37 34 51 117 142 231 496 735

7 535

228 220 252 292 369 346 358 291 332 295 282 259

276 259 285 413 379 371 356 352 339 335 322 324

504 479 537 705 748 717 714 643 671 630 604 583

104 109 120 115 112 148 191 168 182 134 175 143

24 24 99 121 142 216 112 104 153 182 197

23 19 100 81 93 117 83 101 172 259 304

47 43 199 202 235 333 195 205 325 441 501

78 105 114 146 122 146 123 106 112 102 117 103

89 95 112 142 101 106 118 113 123 116 125 112

Män

Kvinnor

30 102 209 200 247 310 220 300 499 607 800

34 93 259 218 240 308 207 321 609 716 1006

3 524

Män

Kvinnor

Tillsammans

27 98 179 164 200 200 127 155 166 190 192

31 90 237 204 213 220 120 143 202 216 218

58 188 416 368 413 420 247 298 368 406 410

3 648

3 592

119 125 109 121 141 185 210 175 199 198 212 153

223 234 229 236 253 333 401 343 381 332 387 296

112 111 84 109 95 102 146 131 186 230 198 194

114 126 125 155 126 119 149 153 181 199 230 217

226 237 209 264 221 221 295 284 367 429 428 411

2 7 8 15 23 24 29 55 76 165

1 6 6 9 27 20 36 68 104 223

3 13 14 24 50 44 65 123 180 388

26 24 87 119 118 167 99 72 100 91 78

23 20 97 83 71 76 44 66 94 106 122

49 44 184 202 189 243 143 138 194 197 200

2 726

167 200 226 288 223 252 241 219 235 218 242 215

26 25 23 32 31 30 38 41 50 35 39 34

42 34 25 40 43 43 48 40 47 53 52 33

68 59 48 72 74 73 86 81 97 88 91 67

61 60 64 77 72 73 65 88 120 96 120 85

55 55 38 58 64 75 58 76 81 85 75 82

116 115 102 135 136 148 123 164 201 181 195 167

Landsbygd. — 2 år 3—16 » 17—30 » 31—40 » 41-50 » 51-60 » 61—65 » 66-70 » 71-75 » 76-80 » 81— Summa D ä r a v under: juli augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni

Städer. — 2 år 3-16 17—30 31—40 41—50 51—60 61-65 66—70 71-75 76—80 81—

» » » » » » » » » Summa

64 195 468 418 487 618 427 621

D ä r a v under: juli augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni

79 Tab. 12. På ålderdomshemmen kvarvarande vårdtagare den 30 juni 1938, fördelade efter kön, ålder ocli civilstånd. Förut gifta

Gifta

Ogifta

Tillsammans

A i d e r

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

10 37 186 383 545 877 552 594 693 704 660 5 241

8 31 196 324 491 810 488 526 689 723 1017 5303

— —

— —

4 22 64 86 53 91 150 154 175 799

— —

2 5 33 75 100 173 521 782 1531 3 222

— —

o 16 58 122 118 217 551 920 2 074 4 079

2 1 46 73 136 198 115 116 150 189 261 1287

— — —

— —

5 19 22 27 28 37 60 48 246

1 10 20 17 13 14 29 36 36 176

— — —

Summa

3 6 58 98 140 286 187 151 188 144 100 1361

Procent. Landsbygd. — 2 år 3—16 »> 17—30 a 3 1 — 4 0 »> 41—50 a 51—60 a 61—65 » 66-70 a 71—75 a 76-80 a 81— Summa

0-2 0-7 36 7-8 10-4 16-8 10-5 11-3 13-2 13-4 12-6 lOOo

0-i 0-e 37 6-i 9-8 15-3 9-2 99 13-o 13-6 19-2 lOOo

— —

— —

— —

0-2 0-4 43 7-2 10-3 21-o 13-7 111 13-8 10-6 7-4 1000

0-2 01

Antal vårdtagare. Landsbygd. — 2 år 3-16 » 17—30 » 31—40 > 41-50 6 5 1 — 6 0 .» 61—65 » 66-70 » 71—75 » 76-80 » 81— a Summa

1 12 32 64 69 101 164 198 246 887

Därav Män

Kvinnor

18 68 392 762 1223 2 034 1380 1702 2 768 3 481 5 703 19 5 3 1

10 37 189 400 610 1016 721 868 1378 1684 2 437 9350

8 31 203 362 613 1018 659 834 1390 1797 3 266 10181

— — —

5 7 105 194 347 584 425 439 667 862 1134 4 769

3 6 58 105 174 346 266 257 367 423 452 2 457

2 1 47 89 173 238 159 182 300 439 682 2 312

— —

0i

0-i Os 2o 3-6 6-o 10-o 6-5 8-2 13-6 17-6 32-i lOOo

o-i Oo 2-o 38 7'5 10-3 6-9 7-9 13-o 19-o 29-5 100 o

Städer. — 2 år 3-16 » 17—30 » 31—40 » 41—50 a 51—60 » 61—65 a 66—70 » 71—75 a 76-80 a 81— a

0*1 1-4 3-o 7-2 7-8 11-4 18-5 22-3 27-7 1000

0-5 2-8 8-o 10 8 6-6 11-4 18-8 19-s 21-8 lOOo

— , — —

— —

2 15 38 52 78 142 219 304 850

6 17 23 31 52 121 214 385 849

2-3 8-i 5-4 16i 24-3 47-5 lOOo

0-i 0-4 1-4 3-o 2-9 5-3 13-5 22-5 50-9 lOOo

2-0 39 63 104 71 87 14-2 17-8 292 lOOo

0-i 0-4 2-o 43 6-5 10-9 7-7 9-3 14-7 18-o 26-i lOOo

— — —

— — —

Ol o-i 22 4 1 73 12-2 89 92 140 18i 238 lOOo

O-i 0-2 2-4 4-3 7-1 14-1 10-8 10-5 14-9 17-2 18-4 lOOo

0-1 0-2

ro

o-s

Städer. — 2 år 3—16 »> 17—30 » 31—40 a 41-50 » 51—60 » 6 1 - 6 5 >» 66—70 » 71—75 a 76-80 » 81— a Summa

3-e

5-7 10-5 154 8-9 9-o 11-6 14-7 20-3 1000

2-o 7-7 9-o ll-o 11-4 15-o 24-4 19-5 lOOo

0-6 07 11-4 97 7-4 7-9 16-5 20-4 20-4 1000

0-2 1-7 45 6-i 9-2 16-7 25-8 35-8 1000

0-7 2-o 2-7 3-7 6-i 14-3 25-2 45-3 lOOo

80 Tab. 13. Antal yårdtagare på ålderdomshemme A n t a l L ä n

$—16 år

är

LandsbygdStockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

1 1 3 1

Summa Därav: Understödstag. med hemortsrätt i a) vårdkommun b) annan kommun inackorderingar folkpensionärer Städer. Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Summa Därav: Understödstag. med hemortsrätt i a) vårdkommun b) annan kommun inackorderingar folkpensionärer

2 1 3 1 1 1 18 17 1

4 2 1 1 19 1 2 4 6 14 2 6 68 66 1 1

v å r d t

17—30 31—40 41—50 51—60 61—65 år år år år år

7 4 9 18 2 11 9 1 14 8 12 11 16 12 15 30 21 6 31 38 44 14 23 36 392

23 13 25 25 13 29 35 2 28 15 34 13 28 44 13 65 44 23 62 65 70 22 37 34 762

50 18 38 60 32 26 47 2 41 33 48 31 40 90 49 91 65 34 98 95 100 31 58 46 1223

77 37 79 99 45 74 115 9 71 72 117 52 78 132 87 151 102 58 141 113 118 51 85 71 2 034

60 26 70 91 45 54 75 7 38 48 64 34 41 92 53 112 97 40 78 58 72 37 49 39 1380

365 14 13 227

697 31 34 551

1085 39 99

1795 40 199 1447

1185 43 152 1016

4 1 6 6 6

2 6 9 27 6 1 6 1 9 3 25 7 9 16

7 7 9 41 16 3 17

20 14 36 72 11 8 24 2 22 16 74 25 18 39 36 22 26

11 2

5 105

22 12 44 14 4 24 23 19 8 18 5 19 15 6 6 8 347

92 8 5 52

171 15 8 124

304 21 22 219

1-1 2

8 5 2 5 1 8 i 5 12

31 29 3 5 15 584

22 15 16 52 13 4 13 3 26 11 53 21 20 29 11 19 6 27 4 19 14 3 7 17 425

501 26 57 304

384 12 29 265

den 30 juni 1938, fördelade länsvis efter ålder och kön. å 1 d

o r n

D Tillsammans

81— år

209 74 169 193 78 93 153 15 54 102 168 67 101 175 158 158 114 106 130 113 141 71 57 69 2 768

293 111 187 258 115 115 193 14 78 184 211 84 116 187 188 197 145 127 144 131 185 71 76 71 3 481

381 175 357 419 193 202 353 25 144 257 395 163 193 347 323 218 251 235 175 220 298 142 122 115 5 703

500 1032 1268 588 657 1072 79 513 777 1182 494 679 1191 974 1159 916 678 942 920 1123 479 545 541 19 531

2 214 81 473 2 463

2 645 111 725 3 098

4 266 142 1295 5179

15 766 543 3 222 16 228

4 504

35 25 38 79 28 7 27 6 20 19 76 23 19 39 38 31 17 39 8 34 31 8 9 11 667

47 38 43 88 28 17 39 6 23 19 110 32 24 51 49 34 14 58 25 46 33 7 14 17 862

65 59 60 125 41 20 54 6 40 30 114 49 32 63 59 59 37 65 25 39 43 16 16 17 1134

225 182 238 536 162 64 206 30 192 121 566 193 145 293 243 216 127 282 87 239 202 48 69 103 4 769

39 34 76 144 43 10 66 11 71 39 158 65 50 89 56 58 51 69 16 84 69 19 13 31

508 26 133 551

624 43 195 754

754 53 327 993

3 708 234 827 3 589

l a s i ;Q

r

a v

M ä n

71—75 76 — 80 år år

ä

Tillsammans

Ogifta

Gifta

269 106 242 235 84 108 161 14 79 162 270 85 69 151 165 127 125 138 115 140 155 78 67 77

558 235 498 577 261 316 481 31 254 408 604 249 301 525 393 527 451 314 520 483 534 281 282 267

222 114 200 298 186 186 302 21 144 194 287 147 227 404 336 430 268 157 256 248 269 109 157 141

3 222

9 350

5 303

71 15 57 67 20 23 44 4 21 34 43 18 15 50 33 43 41 32 27 40 47 10 23 21 799

703 29 155 789

2 322

7 529

4 518

97 803

102 683

12 6 18 31 10 5 11 3 13 6 30 7 7 5 5 15 4 9 3 18 14 3 2 9 246

47 37 53 91 28 13 40 7 22 19 123 40 28 53 41 24 20 60 14 36 30 8 8 8 850

181 21 44 184

605 41 204 712

Ogifta

Gifta

219 112 184 272 151 187 260 14 148 216 286 143 208 327 193 356 281 155 362 306 329 184 190 158

70 17 72 70 26 21 60 3 27 30 48 21 24 47 35 44 45 21 43 37 50 19 25 32 887

5 241

186 551 3 993

61 124 864

K vi n n o r

Förut gifta

2 924

1509 7 706

98 77 147 266 81 28 117 21 106 64 311 112 85 147 102 97 75 138 33 138 113 30 23 48

47 56 40 164 42 23 48 4 46 29 154 49 38 112 74 79 22 67 23 51 53 8 27 31

2 457

123 372

51 195 960

1760 Förut gifta

Tillsammans

371 136 277 326 121 132 245 23 94 141 248 80 136 212 212 159 156 175 139 149 273 79 83 112

664 265 534 691 327 341 591 48 259 369 578 245 378 666 581 632 465 364 422 437 589 198 263 274 10181

615 27 157 631

3 715

8 237 231 1713 8 522

8 8 13 14 6 3 11 2 7 4 17 4 3 5 10 12 2 12 6 10 10 3 2 4 176

72 41 38 92 33 10 30 3 33 24 84 28 19 29 57 28 28 65 25 40 26 7 17 20 849

127 105 91 270 81 36 89 9 86 57 255 81 60 146 141 119 52 144 54 101 89 18 46 55 2 312

121 17 38 115

584 43 222 754

1 746 111 455 1 829

102 873

82 Tab. 14. Antal vårdtagare å ålderdomshemmen den 30 juni 1938, fördelade efter kön, ålder och intagningsår. Antal vårdtagare 3 %—38

Ålder

Landsbygd. Män. — 2 ar. • 3—16 » 17—30 » 31—40 » 41—50 » 51—60 » 61—65 » 66—70 » 71—75 » 7 6 — 8 0 .) 81 — Hela

antalet

10 37 189 400 610 1016 721 868 1378 1684 2 437 9 350

D irav intagna å lemmen nedanstående år Före 1901

1 9 0 1 - 1 9 0 6 - 1 9 1 1 - 1 9 1 6 - 1 9 2 1 - 1 9 2 6 - 1931— 1 9 3 6 1930 1935 3 0 / c - 3 8 1910 1915 1925 1905 1920

8 40 117 174 315 219 276 457 579 921

10 20 108 141 223 304 237 314 526 716 1005

1 2 9 14 11 7 17 7

1 7 16 6 9 11 4 6

—

5 10 23 21 18 11 17 15

2 14 21 36 29 23 24 12 22

6 11 19 60 36 40 51 42 43

G8

4 19 74 105 160 88 93 160 154 387

10 49 104 191 281 168 248 392 599 1241

8 16 122 114 196 291 205 309 603 835 1361

3 283

—

—

Kvinnor. — 2 år 3—16 <> 17—30 » 31—40 » 41—50 » 51—60 » 61—65 » 66—70 » 71—75 » 76—80 » 81— »

8 31 203 362 615 1016 659 834 1390 1797 3 266

—

2 3 10 10 12 31 16 24

— 3 3 12 13 5 18 11 14

1 3 11 37 26 33 24 18 13

1 6 21 56 37 29 28 40 36

6 24 31 74 53 42 60 44 79

1 5 32 54 95 59 63 74 80 111

Hela

antalet

8 24 66 105 154 95 113 198 200 289

1 9 44 49 99 64 64 93 97 129

Städer. Män. — 2 år 3—16 »> 17-30 » 31—40 » 41—50 » 51—60 » 61—65 » 66—70 » 71—75 » 76—80 » 81— »

3 6 58 105 174 346 266 257 367 423 452 antalet

2 457

Kvinnor. — 2 år 3—16 » 17—30 » 31—40 » 41—50 » 51—60 » 61—65 » 66—70 » 71—75 » 76—80 » 81— Hela antalet

2 1 47 89 173 238 159 182 300 439 682 2 312

Hela

—

— 5 8 16 8 14 11 12 11

—

3 3 8 8 5 11

2 7 14 5 10 10 7 12

15 20 39 18 17 30 31 28

8 13 27 60 40 30 62 77 50

19 32 52 97 97 86 110 115 143

3 6 31 36 60 113 83 88 127 169 192

14 28 45 57 40 46 84 103 232 649

2 1 28 32 65 74 56 73 146 245 331 1053

— — —

— — —

—

2 6 3 6 3 2

2 6 1 3 4 3

— — 2 2 8 5 6 4 6 28

—

— —

— —

—

4 33

1 2 2 5 5 2

3 11 3 3 6

— — 4 11 9 5 10 4 8 51

1 4 16 21 11 9 4 9 10 85

1 11 18 21 9 19 13 27 24 143

3 14 19 39 26 17 26 42 67 253

83 Tab. 15. Antal värdtagare å ålderdomshemmen den 30 juni 1938 länsvis, fördelade efter intagningsår.

Län

Därav intagna å ålderdomshemmen nedanstående år Hela antalet värdtagare Före 1 9 0 1 - 1906- 1 9 1 1 - 1916- 1921 — 1926- 1 9 3 1 - 1 9 3 6 3 s %—38 1901 1905 1910 1915 1920 1925 1930 1935 %>-38

Landsbygd. 4 2 6 9 12 8 12

—

2 5 14 3 6 7

4 1 12 13 6 15 25

17 11 18 21 16 14 20

—

—

—

3 10 16 5 7 16 8 41 20 10 24 19 17 6 3 5

—

3 3

4 3 7 6 2 10 2 13 23 2 13 6 4 2 3 2

17 18 17 11 20 27 10 43 32 15 40 27 11 15 8 9

22 11 32 65 35 26 41 1 21 29 26 20 26 46 24 65 50 31 41 45 31 10 15 8

19 531

721 Stockholms Uppsala Södermanlands . Östergötlands. . . . Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads . . . . Malmöhus Hallands Göteb. o. B o h u s . . Alvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlads . . . . Kopparbergs . . . . Gävleborgs Västernorrlands. . Jämtlands Västerbottens.... Norrbottens . . . .

225 182 238 536 162 64 206 30 192 121 566 193 145 293 243 216 127 282 87 239 202 48 69 103

5 1 2 2 1

2 2 3 2

7 4 4 8 3 3 6 1

5 3', 2 11 5 4 7 1 10 4 18 5 4 5 3 9 5 7

—

—

—

—

—

— — 1

5 7 7 20 9 3 13 2 9 4 23 11 6 5 9 3 3 8 1 8 8 1 2 3

Hela antalet

4 769

170 Stockholms Uppsala Södermanlands . . Östergötlands. . . . Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads . . . . Malmöhus Hallands Göteb. o. B o h u s . . Alvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs . . . . Gävleborgs Västernorrlands. . Jämtlands Västerbottens. . . . Norrbottens . . . .

1222 500 1032 1268 588 657 1072 79 513 777 1182 494 679 1191 974 1159 916 678 942 920 1 123 479 545 541

Hela antalet

8 6 9 11 1 8 4 14 24 4 14 9 5

—

67 30 77 87 41 39 73

—

39 32 47 36 48 76 40 109 72 67 63 58 53 33 8 28 1223

439 158 88 163 153 360 171 421 75 193 77 223 135 347 5 32 74 149 92 227 151 426 59 173 114 222 132 457 109 359 153 358 137 259 81 213 101 266 107 251 131 334 66 148 72 174 55 195 2 496 6 389

511 192 369 467 207 249 412 41 198 360 483 173 239 419 418 363 299 255 380 398 537 199 259 236 7 664

71 51 72 181 35 14 59 6 51 34 160 53 45 113 70 54 22 87 25 65 57 19 20 36 1400

94 82 84 201 80 31 79 9 68 54 211 86 55 100 105 103 69 120 48 96 97 17 32 40 1961

Städer.

2 4

5 4 1 9 4 1 3

—

—

—

—

—

—

—

—

— 3

8 1 3 5

— 1 3 1 6

— — — — 47

— 3

2 1

1 3 1

— 2 1

3 2

5 1

1 1

8 1

11 7 23 34 8 2 14 3 17 9 49 11 10 30 23 10 12 24 7 16 13 1 3 4 341

27 25 44 76 20 7 22 9 29 16 88 21 21 28 22 33 9 27 5 33 24 10 8 16 620

84 I O CT> CT5 O CM CM CO CM T - < <M T - l T H T H

N

N O O O I N H ^ C O W O O W ^ H ( M H H ( M ( M H i - t H H H l - (

^

C

O

©1 ©1

< M i O « H « D 0 5 H ( M H ( f l h . C ( 3 H H » : c D

GO

h - Tji O H CD CO

«2 .5 £ 1> - #

MTi T-H CO T j i CO

, - 1 CM

I

T-H

I

CO

DO OS

r-"

05 ^3

o

8 •** GO

S

MS

CD

H S

• *H

( M ( M CO N

tJ)

C

•« go <8

O

^

T

iQ H

H

H

I C O C C H C

O

I

G O - * CO O i

i

O ^ W O J N C O N

TH

I

T

I

CM

»o

-

I

I-ICQ

T-t

0» T-l

• * H C O O O r - l X H C i ' - ( C O O O ( M H H ' } ( C O l S N C D N C J 5 - * C C CO CO - * t - - CO i O CO H M - * C O C O t D O - * C O i O H H ( N T-l

• -< 05

0» o

a P 2= 05

CO

ft

05 "Ö

3 CO iT5 CM O T H T - I Tji

bo

GO CO CO id GO T j i ( M CO 0 0 CD CO H H H I M H TH

| I

a

OS O •»fl

0J

05 P

S o

-

ff)CDT|tHCO'>OHOiOf»005iOa5COCM r H CO <—I CO i - l T-l CM i-H CM T - I CM T - I T H

o

o *»

I H

«3

.2

s 05

c o rtH r -

t » CM

( M t O C D ^ - ^ O N H C n H O i O N N C O O TH T-l CO (M H r l H T-I

CO OS

C

S05

a M O C O H I M m O f f l N ^ t O N ' t t C C C C O C O T-l N r J r t T t l H C O C O H N ^ W H H H

•M >a A • 05 S3

'T?

6JDÄ T3

-^J

C5 ©

CT5-T#iOCOCOt^r~CO<MTJiCOCOCOCDinr^inT--icOCDXT-ICOin C O C n O C O i O H H t ' C C J f f J i X i N a x M T l i N ^ C O ' H t ^ i O O i O C O

GO co co o

^ in <ji

CO

»O TH

1«

TH

OS OS

—1 CO CO GO

Tti in GO co vo en t-- as t*- in co r>- as rri Tji -*n!>•

^s

CO T-1

CM CO T-l

NONOOOOt-NQWNNTjlOSHTjICftCOOOKOMflSlOH

isowfflooioi-i-Ht-oooii-ftt-ioHi-Tjieiieiii-TjiTji

fl 4a SP-å .»

-"3 *• S

CO t-~ CO

N

«3 O

«

i O CO O

CO

l O t - H r J I C B H O H f f l C O f f l f f l H T j l l O l O

CO 0 0 l O CO T-l 0 0

5"-

a p

d

T3

=D

a

o S ® S-y d O r - . u ' S . A ^ ^ + i

>

<ä

f-i

°* -S co C H

J3 ffl =fl G »

M W>,3

H ^s £? ä° o ' c 05

a,

^

>

co

d -^ u

2 S "ö

co P QQO ^ M M O p q M ^ K ö«<J GG t > 0 ! > M ö f > •cä

:cS

°

Pi=<H d

r-J

85 co o

co o co a> o i-i

1-1

H

l O t -

t~-

H

lOO)

if5

CO

CO CM

CM

CO

- f

r» <N CO

"* O t> OOrii CM i n

CO N i O t-^ t^ IO co Tfi

: iji ce

co** ••#

r>» «* o:

WC5T((

<M

t~

co o co CM O i-l co co

CD CD

CM CD CD -tfi

O t D ^ O C C N i * N N < r . H O C 0 C i u 0 i C j H O C 0 O C 0 h - i 0 r a SO I S CO N .T, H « - ( H H ^ N l N i Q S O S W l S S O l M ^ H i-H i-i

CM O

| <N CM i-( CM i SOSO

CO

<M CM

« S N

I I I I I I I

T*

I-I

CM

r^ en

CM

• *

UO-* c o *3i

co

»o i c o co o "sf

i-i

|

I

|

T H I >

CO

I

CD T j i C7S

CM

|

i-H-#

•*

I CM r-l CM

ITH

CM CM

CO

c o T-i c o

i I i I I ^ 55 i

CT5

co

CM T H - H CO

CDt^-05COiOCOCOCMir5<MC. COiCiffCO-^cncOCOCMCOCOiOCD

Oi 1> (M CO

C ! c n i n o D O > - # o s « > o o c D O N C 5 0 N N c n « i i i w i n o 5 - *

•»*

CO CM

N S J ^ ^ H - ^ C O N N O C O ' * ! - i - r M C O C O C T 5 C T 2 > O C T 5 C O C O - ^ C O H r l H T l l H TH H H l J I H H I M H H T—I i-Hi—I

i O « 0 0 ( 0 « < i l C B O N ' - l t O W i O M W ( S I - N > f l ) N » f f l C i ! « « c 5 n c o a o M O J « ® o > < * < » * H N o ( i « ! w o < j i ( o o CSJ »-< O * "O i-H

Ol

H

H

O

H

rt«NNH«

N

O

r-t

CO U5 T *

*#

t - 04

H ^ r H <^

^ »-<

I O H ^ * 00

r-t

r3

:3J

_d

ffl

hn M

^

rt M - ^ l ! K h S 5 d ° o ^ ^ O tä ö flÖO

a>£ g 0,5;

!>

-^2

fl B ^ö ^ or O^

CO

©10*

o % .2 2 d

bo

ffl

§^° : ö2£c

pq rf Ö

CT5 C^

a A <D a d

'Ho*

8£ Sr? 9 o.» » 2 O'0

*t. dS ^t - P £<--; 43 "£ 43 f-,

P coo £ W M ö n M £ W O ^ 3 f>o > M O j> * k fc

2 frS-a* cfl ^ j a ^

<» -? a o a

P.«° a ^ g -

<3

OJ 03

*

9 CD O3

"3 s s a

a^

86 Tab. 17. Antal sinnesabnorma vårdtagare på ålderdomshemmen den 30 juni 1938 länsvis. Vårdtagaro i behov av vårc på Vårdhem för lättskötta Anstalt för sinnesslöa sinnessjuka TillTillTillKvin- samKvinsamsamMän Män nor nor mans mans mans

Sinnessjukhus

Län

Män

nor

8 5 5 6 5 7 16 1 24 4 11 1 21 37 18 31 3 9 45 23 19 6 27 7

13 3 11 6 1 13 5 16 6 11 4 11 22 12 26 11 13 25 16 20 4 5 4

21 8 16 12 6 20 21 1 40 10 22 5 32 59 30 57 14 22 70 39 39 10 32 11

—

—

Landsbygd. Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Alvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands

....

Västerbottens Norrbottens Hela antalet

17 13 14 22 12 23 40 4 28 13 16 17 28 56 22 48 32 20 78 48 54 27 53 54 739

35 21 25 36 17 35 35 2 12 17 44 24 27 54 28 43 31 23 55 51 58 14 23 42 752

52 34 39 58 29 58 75 6 40 30 60 41 55 110 50 91 63 43 133 99 112 41 76 96 1491

10 4 5 12 2 9 13

6 3

12 18 4 27 16 2 17

18 21 4 52 23 3 28

—

7 8 45 13 5 17 15 7

1 4 5 2 2

9 5 14 3 19 14 7 23 16 9 26 12 20 1 9 7 249

13 4 11 11 8 12 1 14 4 14 5 25 24 8 22 15 12 26 31 25 8 11 9 313

23 8 16 23 2 17 25 1 23 9 28 8 44 38 15 45 31 21 52 43 45 9 20 16 562

2 3 1 11 3 1 3

2 3 1 23 7 1 8

1 2 10 1 6 7 1 2 1 8 1 1

2 6 15 3 8 10 2 7 1 18 2 2 3

—

—

Städer. Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Alvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

. — •

•

—

— — 1

— — —

— —

4 9 5 4

3 12 1 2

7 21 6 6

—

—

—

8 1

3 1

11 2

—

—

—

—

18 2

....

Hela antalet

—

5 2

3 95

— 25 7 1 11

— 12 4 5

5 9 39 9 10 20 8 4 2 11 2 18 23

17 10 29 12

12 17 84 22 15 37 23 11 2 28 12 47 35

1 8

8 8

9 16

—

—

—

n O

1 5

— 10 2 1 2 1

2 126

87 Tab. 18. Antal sinnesabnorina vårdtagare på ålderdomshemmen den 30 juni 1938 fördelade efter hemmens storlek och vårdtagarnas ålder. Vårdtagare i behov av vård på Hemmets storlek

Sinnessjukh US

Vårdtagarnas ålder

Landsbygd. A hem med: — 10 platser . . 1 1 - 20 » .. 21— 30 » .. 31— 40 » .. 41— 50 » 51— 75 » .. 76-100 » .. 101—150 151—200 201— Hela antalet Därav vårdtagare i åldern: — 2 år 3 - 1 6 »» 17-30 » 31-40 » 41—50 » 51—60 » 61—65 »» 66—70 » 71—75 » 76—80 » 81— » Städer. A hem med : — 10 platser . . 1 1 - 20 » 21— 30 » .. 31— 40 »» .. 41— 50 » .. 5 1 - 75 . .. 76—100 » .. 101—150 151-200 201— Hela antalet Därav vårdtagare i åldern: — 2 år 3—16 » 17-30 » 31—40 » 41—50 » 51—60 » 61—65 s 66—70 » 71—75 » 76—80 » 81— »

Vårdhem för lättskötta sinnessjuka Kvinnor TillsamMän mans

Anstal i för sinnesslöa Kvinnor Tillsammans

Män

Kvinnor

Tillsammans

6 98 77 67 46 33 9 3

7 77 70 33 32 18 18 3

13 175 147 100 78 51 27 6

23 207 167 148 113 53 15 13

20 235 206 116 109 31 9 26

43 442 373 264 222 84 24 39

5 84 59 45 20 25 5 6

3 108 67 60 31 32 6 6

8 192 126 105 51 57 11 12

— —

— —

— —

— —

— —

— —

— —

— —

—

— —

—

—

— —

—

— —.

—

—

—

19 52 62 66 31 21 41 26 21

— —

1 6 16 29 43 27 37 34 26 39

i 25 68 91 109 58 58 75 52 60

—

—

25 37 87 141 105 80 91 95 91

1 45 109 181 299 195 172 176 172 141

—

—

—

6 1

2 6 6 2 33 23 3 18 2

14 18 13 16 42 18 46 44 11

— _

— —

— —

— —

4 2 1 15 14 3 12 1

3 11 9 7 6 6 7 3

—

2 2 4 1 18 9

1 20 72 94 158 90 92 85 77 50

i_

1 2 9 9 4 3 4 7 4

4 13 18 16 10 9 11 10 4

5 23 37 54 28 16 21 19 19

12 28 20 14 63 15 58 78 9 297

26 46 33 30 105 33 104 122 20 519

— —

— —

5 9 34 49 36 43 37 42 42

10 32 71 103 64 59 58 61 61

Män

3 18 40 49 65 23 16 13 15 7

•

—

3 6

—•

21 51 70 68 25 22 22 20 14

3 39 91 119 133 48 38 35 35 21

—

—

5 12 6 8 11 9 60

4 3 5 3 11 5 5 20 10 66

7 9 5 8 23 11 13 31 19 126

— —

— —

— —

—

8 10 13 12 9 3 2 2 1

6 14 23 17 2 3

— 1

—

14 24 36 29 11 6 2 3 1

Tab. 19. Antal vårdtagare på ålderdomshemmen den 30 juni 1938 i behov av vård på hem för k r o n i s k t s j u k a samt på a n n a n s p e c i a l a n s t a l t , fördelade länsvis samt efter hemmens storlek och vårdtagarnas ålder. Antal vårdtagare i behov av vård på Län Kön Ålder Hemmens storlek

Hem för kroniskt sjuka Landsbygd Kvin- TillMäi samnor mans

10 15 17 13 10 30 12 16 14 10 28 25 26 11 18 24

43 14 15 17 10 15 17 1 12 14 27 15 10 35 33 40 14 16 31 17 55 8 22 31

87 27 29 37 18 30 26 1 22 29 44 28 20 65 45 56 28 26 59 42 81 19 35 55

H e l a a n t a l e t 397

Stockholms Uppsala Södermanlands . . . Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands G ö t e b o r g o. B o h u s . Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands. . . Jämtlands Västerbottens Norrbottens

44 13 14 20 8 15 9

Annan spccialanstalt Landsbygd

Städer KvinMän nor

5 1 7 2 13

10 12 5

12 12 7 25 5 5 8 2 8

Tillsammans

KvinMän nor

15 1 19 7 21

7 4 1 5

21 9 52 11 12 19 6 24 2 27 13 2 10

909 130

12 1 174

13 1 304

18 187 124 59 53 31 27 13

32 325 233 103 92 57 37 30

12 10 11 61 9 30 33

13 24 22 14 99 21 51 60

11 29 33 50 46 55 77 83 128

1 22 45 65 98 83 105 135 150 205

Mäi

Kvin nor

6 6 2 6 1 3 9

19 9 2 27 6 7 11 4 16 2 20 9 1 5

Städer

Tillsammans

10 3

2 5 2

4 6 3 3 4 4 11 4

11 11

3 2 5 2 1 4 1 9

6 9 5 11 11 3 12 22 15

1 2 13

3 13

1 2

2 2

2 27 24 9 11 6 1 7

4 47 39 18 18 9 2 15

1 2

2 2 2 1 15 4 26 14 1

1 5 65

Tillsammans

Därav å hem med — 11— 21— 31— 41— 51-

10 p l a t s e r 20 30 40 50 75

76—100 101—150 151—200 201—

.

14 138 109 44 39 26 10 17

Vårdtagare i åldern: — 2 år

3—16 » 17—30 31—40 41—50 51—60 61—65 66—70 71—75 76—80 81—

» » » » » » » »

1 5 8 14 10 12 28 39 57

1 11 15 19 23 25 51 71 88

2 14 10 15 15

9 5 7 6 4

1 4 19 21 30 25 15 10 13 9 5

1 6 2 15 6 1

5 6 12 3 2 1

3 2

10 9 16 8 8 5 2 6 3

Tab. 20. Antal sängliggande, svårhanterliga eller för omgivningen störande vårdtagare på ålderdomshemmen länsvis den 30 juni 1938. Svårhanterliga eller störande för omgivningen

Mera varaktigt sär gliggande vårdtagare L ä n

Kvin- Hela Män nor antalet

Därav kroniskt sjuk a Män

Kvin- Tillnor sammans

Kvin- Hela Män nor antalet

Därav sinnesabnorma Män

Kvin- Tillnor sammans

Landsbygd. Stockholms Uppsala Södermanlands . . Östergötlands. . . . Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads . . . . Malmöhus Hallands Göteb. o. Bohus. . Alvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands.... Kopparbergs . . . . Gävleborgs Västernorrlands. . Jämtlands Västerbottens. . . . Norrbottens . . . .

50 25 27 49 12 52 36 2 35 34 30 28 32 52 40 55 34 42 41 45 81 56 36 42

50 31 29 84 23 39 88 3 36 24 60 30 38 90 73 99 53 43 44 75 123 47 53 41

100 59 56 133 35 91 124 5 71 58 90 58 70 142 113 154 87 85 85 120 204 103 89 83

14 7 8 7 3 7 2

10 9 7 7 3 5 10

24 16 15 14 6 12 12 8 13 18 13 9 25 14 28 9 11 17 20 43 12 19 29

25 12 9 23 7 11 23 2 43 5 20 11 21 38 19 29 21 6 37 27 46 26 23 26

29 17 19 27 9 36 17 1 24 12 29 11 25 37 25 39 30 21 26 35 43 13 7 19

54 29 28 50 16 47 40 3 67 17 49 22 46 75 44 68 51 27 63 62 89 89 30 45 1061

—

— 2 6 13 7 7 13 12 20 6 8 11 13 28 5 14 15

—

Hela antalet 936 1279 2 215 156

3 4 2 12 7

12 4 4 34 3

15 8 6 46 10

—

2 3 4

5 1 3 3 9

7 2 5 2

8 1 11 6

15 3 16 8

7 2 9

—

—

— 10 3 7

4 4 1 2

10 8 1 1

—

8 1

6 7 5 6 2 12 2 8 3 o 6 7 15 7 5 14

Ib 20 5 10 4 15 10 18 6 8 8 29 19 13 2 — 37 18 1 8 7 22 9 10 20 21 24 25 9 15 21 25 10 20 4 11 34 23 16 30 31 29 16 9 19 4 23 14 350 397

35 Ib 19 28 14 37 32 2 55 9 29 19 41 49 24 46 30 15 57 46 60 25 23 37 747

— 7 4

2 3 2 15 3

2 4 2 22 7

b

3 3 18

10 5 27

— —

—

—

10 9 3 10

6 12 7 5

16 21 10 15

8 6 3 3

5 11 5 4

13 17 8 7

14 12 2 3

11 2 7 1

8 6 13 6

19 8 20 7

6 2 b 1

6 4 12 b

12 6 17 6

9 1 128

—

4 154

4 258

—

4 101

4 160

Städer. 14 6 9 27 12 3 14

15 10 17 40 25 3 19

15 5 11 11 2 2 7

23 7 18 9 5 25 19 19 3 25 13 15 9 4 11 19

32 11 31 11 15 42 28 27 8 40 18 26 20 6 13 26

Hela antalet 174

483 Stockholms Uppsala Södermanlands . . Östergötlands. . . . Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads . . . . Malmöhus Hallands Göteb o. B o h u s . . Alvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands. . . . Kopparbergs . . . . Gävleborgs Västernorrlands. . Jämtlands Västerbottens.... Norrhottens . . . .

1 4 8 13 13

— 5

9 4 13 2 10 17 9 8 0

1 1 1

—

3 1 4

—

—

7 2 o

90 Tab. 21. Antal sängliggande, svårhanterliga eller för omgivningen störande vårdtagare på ålderdomshemmen den 30 juni 1938 fördelade efter vårdtagarnas ålder och hemmens storlek. Mera varaktigt sängliggande vårdtagare Kvin- Hela Män antalet nor Landsbygd. — 2 år 3-16 " 17—30 » 31—40 » 41—50 » 51—60 » 61—65 » 66—70 » 71—75 » 76-80 » 81— » Hela antalet A hem m e d : — 10 platser 11— 20 21— 30 31— 40 41— 50 51— 75 76—100 101—150 » 151—200 201 —

Svårhanterliga eller för omgivningen störande vårdtagare

Därav kroniskt sjuka

Män

Kvin- Tillsamnor mans

1 11 47 33 92 75 68 153 207 592

1 20 85 72 181 129 111 245 369 1002

5 6 8 13 10 15 22 38 39

4 10 7 21 18 23 31 36 81

9 16 15 34 28 38 53 74 120

936 1,279

2,215

9 38 39 89 54 43 92 162 410

Män

Kvin- Hela nor antalet

Därav sinnesabnorma

Män

Kvin- Tillsamnor mans

88 49 49 62 64 75

11 29 51 92 61 52 69 72 114

10 37 55 69 36 35 33 42 33

22 41 76 43 39 52 48 68

551 1,061 350

10 83 65 28 21 11 9 4

13 140 110 44 38 17 15 10

18 163 128 77 64 36 17 7

19 192 143 73 65 33 20 6

37 355 271 150 129 69 37 13

12 138 89

12 44 67

23 73 118 180 110 101 131 136 189

37 302 370 90 67 36 11 23

56 490 415 144 81 50 17 26

93 792 785 234 148 86 28 49

3 4 8 9 11 25 41 70

3 4 11 10 20 27 36 64 134

6 7 15 18 29 38 61 105 204

1 2 1 3 1 8 11 19

2 4 5 4 6 12 18 31

3 6 6 7 7 20 29 50

4 8 12 15 13 9 10 17 16

5 4 14 23 10 20 21 28 29

9 12 26 38 23 29 31 45 45

8 9 9 6 5 5 9 5

3 4 9 16 6 15 13 19 16

Hela antalet

101 Å hem m e d : — 10 platser 11— 20 21— 30 31— 40 41— 50 51— 75 76—100 101—150 151—200 201—

1 4 19 6 6 59 21 18 35 5

1 12 48 20 24 97 24 25 52 6

2 16 67 26 30 156 45 43 87 11

6 11 9 5 16 15 17 19

5 14 4 1 41 12 8 11 8

1 10 16 12 8 40 12 14 16 25

1 15 30 16 9 81 24 22 27 33

11 1)8 SU 61 46 30 15

66 49 25 16 2

Städer. — 2 år 3—16 » 17—30 » 31—40 » 41—50 » 51—60 » 61—65 » 66—70 » 71—75 » 76—80 » 81—

9 8 11 6 29 7 10 13

91 Tab. 22. Antal yårdtagare på ålderdomshemmen den 30 j u n i 1938, Tilka å t n j ö t o f o l k p e n s i o n . Summa Antal vårdtagare, vilka åtnjöto folkpension Därav folk- under under tiden V? 1937—30/6 1938 pensio67 år t. o.m. 201 — 251 — 301 — 351 — 401— 451 — över närer 200 250 300 350 400 450 500 500

Län

Landsbygd.

Malmöhus

. . •'.

Västerbottens Norrbottens

33 15 20 24 8 10 20 1 9 22 62 9 14 26 32 15 17 17 22 15 20 9 11 10 Hela antalet 441

Därav: 246 Män 195 Kvinnor Understödstagare med hemortsrätt i 146 2 293 Städer. Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads

3 7 1 16 1 1

435 271 253 152 497 349 735 336 385 102 425 106 672 214 51 19 337 66 435 196 502 373 277 110 404 99 594 279 577 210 603 229 408 234 363 191 409 225 387 187 439 159 211 124 230 116 257 75 9 886 4422

1 1 5 2 20 15 4 2 28 2 27 42 156 22 35 25 512

1 1 1

9 32 71 10 19 13 319

1 3 2 1 1 20 116

1 8 64

1075 173 362 280 449 83 134 500 926 174 280 200 238 333 833 1 118 120 152 270 510 160 166 470 562 220 275 380 928 21250 14 71 153 126 130 426 144 199 870 678 215 289 130 993 120 124 070 420 155 170 780 563 283 288 960 964 183 249 970 850 313 259 430 870 241 221 620 727 133 174 040 586 276 214 450 710 224 212 510 683 278 283 255 874 108 119 120 389 195 133 300 429 166 134 951 427 16 228 4 369 4927 769

239 3 899 2 816 229 5 987 1 606

220 292

194 125

50 66

42 22

7 706 2 215 2 350 561 8 522 2154 2 577 208

214 8 421 3 750 210 88 6 248 1255 584

431 30 51

258 18 43

76 13 27

43 13 339 3 954 4103 733 89 122 890 10 377 11 2 512 326 701146

6 4 16 55 37 5 13 2 21 19 35 13 15 14 28 5 17 14 5 6 2

7 7 12 61 32 5 17 2 23 16 28 9 10 7 18 2 21 6 3 10

56 84 89 188 24 22 89 14 61 32 122 65 48 104 75 96 29 108 35 69 41

37 44 61 77 17 14 31 7 16 16 232 37 31 92 47 41 9 91 19 60 17

46 1

29 11 30 19 11 20 19 13 22 45 22 8 34 25 20 21 13 17 16 26 12 16 19 468

1 3 7 1 1 2

1 1 2 1 1

2 1 2 18 14 1

1 1 2

1 1

601 877

630 381

85 103

57 58

1760 1829

545 473

234 1261 13 48 53 169

841 33 137

154 11 23

98 6 11

2 866 147 576

941 1123 738 55181 31 46 196 486

Hela antalet 114

2 1 335

64 50

21 27

119 216

183 117

35 4 75

15 2 31

228 30 77

Understödstagare med h e m o r t s r ä t t a a) vårdkommun b) annan kommun Inackorderingar

11 8 1 16 7 3 300 1478 1011

1 Därav: Män

36 19 7 22 115

1 Västerbottens Norrbottens

2 6 2 4

93 4 11 2 1

3 51 18 19 33 188

1 3 8 1 1 4

89 14 18 1 1

79 930 37 184 56 070 31 147 70 380 42 182 131 147 650 408 38 370 35 113 17 750 8 48 58 970 41 153 10 200 5 26 44 800 42 124 31100 25 91 135 168 899 456 49 290 32 128 41820 37 111 88 380 74 233 64 660 50 175 57 350 39 150 27 600 20 80 69 89 330 234 11 24 720 67 47 60 430 159 49 68 480 151 18 770 9 37 22 046 14 50 38 410 35 82 3 589 1018 1375405

2 5 26 2 3 18 3 6 2 8 3 7 4

Hallands Göteborgs och Bohus

Summa folkpensioner

4 1

1 1 5 2 3 2

677 273 698 132

92 Tal). 23. Antal ålderdomshem förenade med jordbruk, skogsbruk eller annan verksamhet samt antalet i dessa verksamhetsgrenar sysselsatta personer omkring: den 1 april 1938. Ant. ålderdomshem med enbart jordbruk

jordbruk annan med verkskogs- samhet bruk

Hela arealen

D ä Hela antalet andra syssel- vård- hjälp- ställda satta taga re behö- i vanlig ordn.m. vande full lön

åker

skog

har

har

25 70 130 10 86 71 276

48 29 207 70 311 567 1317

11 34 3 12 27 65

4 6 1 2 9 14

99 207 259 376 367 412

131 460 36 150 738 1298

38 39 71 76 137 93

28 10 23 30 53 35

34 15 2 16 17 15 10 5 5 183

2 10

1120 752 53 496 328 266 208 119 111 5 841

4 505 280 3 384 187 107 19 2152 164 2 113 102 1279 113 1658 83 467 59 1007 37 22 034 1658

108 106 10 104 61 41 29 37 23 767

1 1 1 1 2 1 1

3 15 200 12 35 20 62

14 2 56 86 17 15 18

13 28 68 6 12 7

29 14 35 102 22 46

99 13 13 25 7 34 19 63

71 3 10 23 4 11 17 24

43 57 30

72 48 9

36 17 4

Landsbygd. Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands 3 Blekinge 7 Kristianstads 15 Malmöhus 18 Hallands 11 Göteborgs och Bohus .. Älvsborgs 9 Skaraborgs 4 Värmlands 7 Örebro 2 Västmanlands 4 Kopparbergs 2 Gävleborgs 2 Västernorrlands 6 Jämtlands 4 Västerbottens •> Norrbottens Hela antalet 106

4 6 19 3 3 12

4 14 9 12 35

6 2 6 5 17 9 5 7 23 6 5 4 108

10 29 42 44 78 53 155 72 9 55 34 49 48 17 10 783

Städer. Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus . . Älvsborgs Skaraborgs Yärmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela antalet

2 1 3 1 1

1 2 28 15 4 3 8

6 2 1 1

22 8 3 1 3 22 2 36

1 25

630 I 372

11 19 2 58

25 12 3

93 Tab. 24.

Förekomsten av fickpengar till vårdtagare å ålderdomshemmen Antal ålderdomshem varest fickpengar utgå utgå med med icke varie- vissa belopp utgå t. o. m. l-oi— 1 6 1 — 2-01 — 2 5 1 — 3-01 — 4-01 — rande till belopp 5-00 4-00 3 00 2'50 2-00 1-— 1-50 helger utgå med bestämda belopp per månad av kronor

L

ä n

Landsbygd. Stockholms Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs

Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Alvsborgs Skaraborgs Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västei-norrlands

....

Västerbottens Norrbottens Hela antalet

G 8 8 23 29 23 28 1 9 22 30 16 12 54 17 31 17 7 10 15 11 13 10 9

5 4 13 20 14 5 9

7 11 3 9 8 9 3 5 3 3 2 10 1 1

4 2 5 4 2 4 O

O

4 3 4 5 2 3 3 4 3 3 2 3 1

24 10 17 16 20 7 17 5 1 20 19 15 13 10 34 13 9 10 3 8 11 9 5 2 298

3 2 2 3 4 1 1 1 1 3 1 2 4 1 3 3 1 1

6 6 15 12 2

3 1 3 1

4 2 4 9 2 3 9 2 t»

4 11 6 3 9 1 6 6 132

17 2 2 2 5 2 2

4 5 2 3 3

1 6 6 4 1

5 1

2 1 4 2 1 1 3 2 1 3

o O

5 2 2 5 3 4 5 2 2 5 4 1 4 2

1 1 1

1 1 3 2 2 2 2 1 1

2 2

1 10 2 5 7 2 1 5 3 1 3 1 60

Städer. Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs

1 3 1

1 1 1

2 Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus

2 1

1 1 1

1 1

2 1 1

2 Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands

1 1 4 1 1 1

1 2

2 Västerbottens Norrbottens Hela antalet

1 22

Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands

1 1

1 3 1 2 1 1 1

2 2 1 2 2 1 1

1 2 1 2 1 1

1 4

1 2

2 1 1 1 1 1

1 1 1 2

9 1

95 Bilaga. SOCIALVÅRDSKOMMITTÉN

Kungsgatan 39, 6 tr. Tel. 10 83 22

ge å formulärets

Statistisk

rPllnnÄrPKP

medde,ade

«*

noggrant

STOCKHOLM! *or

sista

sida

anvisningarna torde

görelsens

genomläsas

före

redo-

upprättande.

kommuns ålderdomshem, kommunalförbunds ålderdomshem. 1.

Yar är ålderdomshemmet beläget? a) i socken, stad, köping, municipalsamhälle (det icke tillämpliga överstrykes). i län. b) närmare lokalisering genom angivande av platsen, by, gata etc. (se a n v i s n i n g a r n a ) .

2.

H a r byggnaden uppförts för detta ändamål? I så fall vilket år? Är byggnaden av t r ä , sten, reveterad? Vilket år togs ålderdomshemmet i b r u k ? H a r ålderdomshemmet sedan dess undergått någon mera genomgripande modernisering och i så fall när? Föreligga några planer på dylik mera genomgripande modernisering under den närmaste framtiden?

3.

Hava andra fattigvårdssamhällen än ålderdomshemmets ägare tillförsäkrat antal # platser på hemmet ? I så fall vilka fattigvårdssamhällen och huru många platser för varje?

4.

F ö r huru många vårdtagare h a r hemmet beräknats lagen (ee a n v i s n i n g a r n a ) ?

5.

H a r fråga om tillbyggnad tiden varit på tal?

av ålderdomshemmet

Finnes på ålderdomshemmet inrättad särskild g o d k ä n d a v d e l n i n g (se a n v i s n i n g a r n a ) : a) för sinnessjuka?

i den plan, som godkänts enligt 34 § fattigvårdsom byggandet

för statsbidrag

Utrymme för

b) för kroniskt sjuka?

eller

sig rätt att disponera visst

av ett nytt större hem på sista

eller landstingsgottgörelse vederbörligen

vårdtagare.

Utrymme för

vårdtagare.

Finnes särskild avdelning för akut sjuka?

Utrymme för

vårdtagare.

Ar ålderdomshemmet förenat: a) med jordbruk? b) » skogsbruk? c) » annan verksamhet? ning etc 9.

Åkerarealens storlek Skogsarealens storlek Angiv i så fall

hektar. » närmare verksamhetens

a r t : vedgård, tvättinrätt-

Huru många av de personer, som omkring den 1 april 1938 sysselsattes i under fråga 8 berörda arbete, voro (se a n v i s n i n g a r n a ) : a) vårdtagare på hemmet? b) andra, som äro i något avseende hjälpbehövande (se a n v i s n i n g a r n a t i l l f r å g a 10)? c) anställda i vanlig ordning mot full lön? Av vilken anledning beredas de i fråga 9 under punkt b) redovisade personerna sysselsättning i denn a ordning (se a n v i s n i n g a r n a ) ? F å r varje vårdtagare ett bestämt belopp i fickpengar? I så fall h u r u mycket? kr # per månad (se a n v i s n i n g a r n a ) . Är förmånen av fickpengar eller dessas storlek beroende av om vårdtagaren åtnjuter folkpension och i så fall efter vilka grunder? Finnas i övrigt för tilldelande av fickpengar några särskilda regler fastställda? I så fall vilka? Förteckning över vårdtagare på ålderdomshemmet (se följande sidor). den

(Fattigvdrdsslyr elsens ordförande) Postadress:

1938.

96 FÖRTECKNING över vårdtagare på ålder dom sAnm.

|

Följande uppgifter skola avse ålderdomshemmet i dess helhet dock liksom även annan avdelning för dylika sjuka, för vilken efter vårdslagen erhålles, och till sist med uteslutande av godkännande landstingsgottgörelse utgår 3 | 4 | 5

| 6 |

7 | 8 |

|

| 11 | 12 | 13 j 14 | 15 | 16 ]

17 P e r s o n e r , s o m v a r i t i n t a g n a p å h e m m e t k o r t a r e eller l ä n g r e tid u n d e r p e r i o d e n 1 j u l i 1937—30 j u n i 1938.

Ogift Nummer

Änka Vistades änkling, Intogs på på frånskild hemmet hemmet år den 1 juli 1937

Gift

Födelseår

M.

Kv.

M.

Kv.

M.

Kv.

Under tiden 1 juli 1937— 30 juni 1938

Kvarvarande på på annat nytillhemavliden sätt kommen met avgången den 30 juni mån. dag mån. dag mån. dag 1938

I så fall av vad slag (angiv i varje särskilt fall vårdtagarens ovanstående nummer)?

A N V I S N I N G A R . Som ålderdomshem räknas varje anstalt enligt 31 § fattigvårdslagen med föreståndare eller föreståndarinna och gemensam hushållning. S. k. fattigstugor och fattighus samt i dem boende skola således icke redovisas i denna redogörelse. Äges ålderdomshemmet av två eller flera kommuner, vilka icke bilda kommunalförbund, skola överst på formuläret sid. 1 resp. kommuners namn angivas. Dylikt hem redovisas endast av det fattigvårdssamhälle, inom vilket hemmet är beläget. Som vårdtagare på hemmet räknas varje person, som ä r där intagen för vård, oavsett på vilket sätt kostnaderna för vistelsen bestridas. Därest vid frågornas besvarande blankettens utrymme visar sig otillräckligt, böra svaren angivas å särskild bilaga. Fråga 1. För bestämmande av ålderdomshemmets läge inom kommunen skall under punkt b) närmare angivas den plats, på vilken hemmet är uppfört. Enklast torde detta ske genom angivande av byns eller gatans namn, i eller vid vilken hemmet är beläget. Fråga 4. Uppgiften om ålderdomshemmets ut-

rymme skall innefatta även det antal platser vid eventuellt befintliga avdelningar för sinnessjuka eller kroniskt sjuka, som redovisas under fråga 6, samt eventuellt befintlig avdelning för a k u t sjuka, som redovisas under fråga 7. Fråga 6. Här redovisas eventuellt befintlig avdelning för a) sinnessjuka, för vilken efter vederbörligt godkännande landstingsgottgörelse utgår enligt 40 § 2 mom. fattigvårdslagen; b) kroniskt sjuka, till vilken utgår statsbidrag liksom även a n n a n avdelning för dylika sjuka, för vilken efter vederbörligt godkännande landstingsgottgörelse enligt 41 § fattigvårdslagen erhålles. Fråga 9. Med denna fråga avses a t t erhålla närmare upplysning, i vilken utsträckning vårdt a g a r n a deltaga i den av hemmet eventuellt bedrivna verksamheten. För ett bedömande avverksamhetens omfattning begäres jämväl uppgift huru många andra personer än vårdtagare på hemmet, som sysselsättas mot full lön och alltså äro a t t anse som anställda i vanlig mening samt sådana personer, som av särskild anledning (se närmare härom under fråga 10 > beredas sysselsättning i denna ordning.

hemmet under perioden 1 juli 1937—30 juni 1938. med uteslutande av avdelning för kroniskt sjuka, till vilken utgår statsbidrag vederbörligt godkännande landstingsgottgörelse enligt 41 § fattigavdelning för sinnessjuka, för vilken efter vederbörligt enligt 40 § 2 mom. fattigvårdslagen. 18

|

|

|

|

29 N e d a n s t å e n d e u p p g i f t e r l ä m n a s e n d a s t f ö r v å r d t a g a r e , v i l k a e n l i g t kol. 17 ä r o k v a r v a r a n d e p å å l d e r d o m s h e m m e t d e n 30 j u n i 1938. Vårdtagaren vistas på hemmet såsom inackordering

såsom understödstagare med hemortsrätt i denna kommun

(sjUlv-

annan Dagavgift kommun Kr.

V årdtagaren åtnjuter

folkpension ; per år Kr.

Vårdtagaren är

svårhanterlig pension mera eller av annat varaktigt störande slag; sängför per år liggande omgivningen Kr.

Personen anses vara i behov av vård på

sinnessjukhus

vårdhem för lättskötta sinnessjuka

anstalt för sinnesslöa

hem för kro-

annan special anstalt nism _ sjuka j '

i 1

Uppgiften rörande antalet sysselsatta personer skall om möjligt avse tiden omkring den 1 april 1938. Fråga 10. Anledningen till a t t de i fråga 9 punkt b) redovisade personerna beredas arbete i denna ordning skall här närmare angivas. Som exempel må nämnas att vederbörande personer på grund av lyte, relativt hög ålder, efterblivenhet o. dyl. måhända betraktas som icke fullgod arbetskraft och därför icke kunna erhålla arbete i orten. Även a n d r a orsaker k u n n a t ä n k a s såsom lättja, arbetsovillighet eller annan liknande omständighet, som givit fattigvårdsstyrelsen anledning a t t i stället för lämnande av understöd bereda vederbörande arbete i denna ordning, Fråga 11. I denna fråga avses icke s. k. fliteller uppmuntringspengar, som vårdtagare erhåller för utfört arbete. Förteckning över vårdtagare på hemmet. Det för varje vårdtagare i tabellens kolumnhuvuden 3—8, 17—19 och 23—29 tillämpliga, utmärkes med ett streck (1). Exempel: ett streck i kol. 5, 10, 17, 18 eller 19, 23 och 28 betyder, a t t vederbörande vårdtagare är en gift man (vars 1251 40

födelseår finnes angivit i kol. 2 och intagningsår på hemmet i kol. 9), som vistades på hemmet den 1 juli 1937 och var där kvarvarande den 30 juni 1938; vårdtagaren vistas på hemmet som understödstagare samt är mera varaktigt sängliggande och enligt läkares utlåtande i behov av vård på hem för kroniskt sjuka. Kol. 1. Varje vårdtagare skall förses med eget nummer. För underlättande av eventuella förfrågningar är det angeläget, a t t så v i t t möjligt fullständig överensstämmelse råder mellan vårdtagarens numrering i den insända förteckningen och i fattigvårdsstyrelsens eller ålderdomshemmets liggare. Äkta makar, som vårdas på hemmet, utm ä r k a s i denna kol. med en klämmer kring resp. nummer. Kol. 2. Skulle i något fall vårdtagares exakta födelseår vara svårt a t t fastställa, bör en ungefärlig uppgift om åldern lämnas. Kol. 3—8. Med ett streck i den tillämpliga kolumnen angives vårdtagarens kön och civilstånd. Kol. 9. I kol. 9 skall uppgift lämnas rörande det år vårdtagaren intogs på hemmet. För vårdtagare, sorn intagits på hemmet under tiden 7

98 1 juli 1937—30 juni 1938 skall förutom årtalet i kol. 9 jämväl angivas månaden och dagen för intagningen i kol. 11 och 12. Kol. 10. Samtliga vårdtagare, som vistades på hemmet den 1 juni 1937 skola medtagas i förteckningen och u t m ä r k a s med ett streck i kol. 10. Vårdtagare, som enligt uppgift i kol. 11 och 12 intagits på hemmet senare än den 1 juli 1937 skola således icke u t m ä r k a s med streck i kol. 10, enär de ju icke vistades på hemmet vid sistnämnda tidpunkt. Kol. 11—12. I dessa kolumner angives intagningsdatum för vårdtagare, som är nytillkommen under tiden 1 juli 1937—30 juni 1938. Har vårdtagare, som enligt uppgift i kol. 15— 16 avgått från hemmet, på n y t t där intagits skall jämväl datum härför angivas i kol. 11—12. Kol. 13—14. Har vårdtagare på hemmet avlidit under tiden 1 juli 1937—30 juni 1938 angives i kol. 13—14 datum härför. Kol. 15—16. Har på hemmet intagen vårdtagare utskrivits eller avvikit, skall i kol. 15 och 16 datum för vederbörandes avgång angivas. Har vårdtagare avgått från hemmet två eller flera gånger under året, angivas resp. avgångsdata var för sig. Kol. 11. Samtliga vårdtagare, som vistades på hemmet den 30 juni 1938 skola redovisas i denna förteckning och u t m ä r k a s med ett streck i kol. 17. De på hemmet kvarvarande vårdt a g a r n a den 30 juni 1938 utgöras sålunda dels av de personer, som vistades på hemmet den 1 juli 1937 med frånräknande av dem, som avlidit eller på a n n a t s ä t t avgått, dels ock av de under tiden 1 juli 1937—30 juni 1938 nytillkomma vårdtagarna med frånräknande av dem, som avlidit eller på a n n a t sätt avgått. Kol. 18—19. Hit räknas även de fall då vården har fattigvårds k a r a k t ä r men sedermera ersättes av försörjningspliktiga anförvanter enligt fattigvårdslagens bestämmelser. Vidare räknas även hit de fall där vårdkostnaden har k a r a k t ä r e n av pensionstillskott enligt lagen om kommunala pensionstillskott m. m. men markeras dessa fall med en stjärna. I kol. 19 föras alla understödstagare med hemortsrätt i annat fattigvårdssamhälle än sådant, som äger hemmet (del i hemmet) eller enligt särskilt avtal disponerar visst antal platser på hemmet. Kol. 20. Hit räknas vårdtagare, som u t a n bidrag av fattigvårdsmedel eller kommunalt pensionstillskott själv genom egna medel eller folkpension utfylld med egna medel bestrider kost-

naderna för vården, samt vårdtagare, för vilkei försörjningspliktiga anförvanter eller andrj enskilda personer betala för inackorderingen Däremot föras vårdtagare, för vilka kostnaderna bestridas av a n n a t fattigvårdssamhälle i kol. 19. Kol. 21. För vårdtagare, som å t n j u t e r folk] pension, angives i denna kolumn pensionens storlek, varvid beloppet avrundas till jämnt antal kronor. Kol. 22. Åtnjuter vårdtagare pension eller understöd, som icke är fattigvård eller kommunalt pensionstillskott, från exempelvis förutvarande arbetsgivare, from stiftelse e t c , meddelas i denna kolumn sammanlagda beloppet av ifrågavarande pensioner eller understöd. Beloppet avrundas till j ä m n t antal kronor. Kol. 23. E n ä r en sängliggande person med hänsyn till hälsotillståndet som regel får anse9 vara mera svårskött än a n n a n vårdtagare, önskas här uppgift huruvida vederbörande är mera v a r a k t i g t sängliggande. Har vårdtagare varit i huvudsak sängliggande minst 6 månader av de senast förflutna 12 månaderna skall han r ä k n a s som mera v a r a k t i g t sängliggande. Vårdtagare, som vistats kortare tid än 12 månader på hemmet men under större delen av denna tid v a r i t sängliggande och jämväl för framtiden k a n förväntas bli mera v a r a k t i g t sängliggande skall även räknas hit. Kol. 24. Som svårhanterlig eller störande för omgivningen må den vårdtagare anses vara som på grund av exempelvis dåligt humör, elakhet, olydnad, grälsjuka etc. vållar personalen svårigheter och stör ordningen på hemmet. Är vederbörande så svårhanterlig och störande a t t han rätteligen borde intagas på arbetshem skall uppgift härom s ä r s k i l t lämnas i kol. 29. Kol. 25—29. För erhållande av uppgift rörande klientelets sammansättning skall i dessa kolumner angivas, huruvida vederbörande vårdtagare anses vara i behov av vård på någon av de här uppräknade hemmen eller a n s t a l t e r n a . Enär det i vissa fall k a n vara s v å r t a t t bedöma huruvida behov föreligger av vård å dylikt hem eller anstalt, skola frågorna besvaras efter samråd •med den läkare, som närmast har ansvaret för vården på hemmet. Uppgives v å r d t a g a r e vara i behov av vård å »annan specialanstalt», kol. 29, skall i varje dylikt fall nederst å formuläret angivas specialanstaltens k a r a k t ä r , varvid samtidigt vederbörande vårdtagares nummer i förteckningen angives.

Statens offentliga utredningar 1940 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Bättsskipning. FångTard. Betänkande med förslag till lag om andrad lydelse av 8 kap. strafflagen in. m. jämte därmed sammanhängande författningar. [81 Betänkande med förslag rörande offentliga rättshjälpsanBtalter. [11] Statistisk utredning angående förvaltningskostnader m. m. i konkurser. [13] Förslag till .'ändrad lagstiftning om straff för försök till brott. [19] .Straffrättskommitténs betänkande med förslag till lagstiftning om förmögenhetsbrott. ''20]

Vattenvägen. Skogsbruk. Bergsbruk. Betänkande med förslag till åtgärder för befordrande av produktionen å enskilda skogar i vissa delar av Norrland. [31

Industri.

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Promemoria med förslå] till vissa åtgärder mot missbruk av tryckfriheten^ [5' Handel och sjöfart. K om in u ii al för va It n i n g.

Statens och kommunernas iinansviisen.

Kommun i kat ionsväsen. Betänkande och förslag ang. förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning vid statens järnvägar. Bel 1. 11' Betänkande med förslag rörande skärgårdarnas behov av förbättrade kommunikationer. Del 2. 15] Betänkande med förslag till ändrad lagstiftning ang.' s. k. rattfylleri. [17]

Bank-, kredit- och penningväscn.

Politi.

Nationalekonomi och socialpolitik. Betänkande med utredning och förslag ang. inrättande av fritidsreservat för städernas och de tättbebyggda samhällenas befolkning. [12] Socialvårdskommitténs betänkande. 1. Statistisk undersökning ang. kommunernas ålderdomshem. .2,2}

Försä krings vä sen. Betänkande med förslag till lag om krigsskadeersättning, i Betänkande med förslag till lag med vissa bestämmelser om livförsäkring vid krig ni. m. [7] Betänkande med förslag ang. krigsförsäkring av viss lösegendom. [18]

Hälso- och sjukvård. Betänkande angående utfärdande av samt ersättning för vissa läkarintyg. [21]

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Betänkande och förslag ang. reglering av församlingsindelningen i Stockholm och revision av den för huvudstaden gällande lagen om församlingsstyrelse. [1] Svensk namnbok 19-10. [101

Allmänt näringsväsen. Betänkande med förslag till kungörelse ang. kontroll å handeln med ost samt viss lagstiftning ang. korvvaror. [9]

Försvars väsen. Betänkande ang. omorganisation av sjukvårdsstyrelse m. m. [2]

Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Betänkande ang. uppgörelse mellan Kungl. Maj:t och kronan samt Stockholms stad rörande vissa markfrågor m. m. i Stockholm. [6] Efterfrågan på jordbruksprodukter och dess känslighet för pris- och iukomstförändringar. 'IG

Utrikes ärenden.

Stockholm 1940. K. L. Beckmans Boktryckeri. 1251 40

arméförvaltningens

Internationell rätt.