Betänkande med förslag angående förenklat rekvisitions- och granskningsförfarande beträffande vissa statsbidrag till folkskoleväsendet

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

S T A T E N S O F F E N T L I G A UTREDNINGAR

1949:40

ECKLESIASTIKDEPARTEMINrET

BETÄNKANDE MED FÖRSLAG ANGÅENDE

FÖRENKLAT REKVISITIONSOCH GRANSKNINGSFÖRFARANDE BETRÄFFANDE VISSA STATSBIDRAG TILL FOLKSKOLEVÄSENDET AVGIVET AV 1945 ÅRS

FOLKSKOLESAKKUNNIGA

STOCKHOLM 194 9

Statens offentliga utredningar 1949 Kronologisk förteckning 1. Norrlandskommitténs principbetänkande. F ö r s t a delen. Norrländska utvecklingslinjer. Idun. 303 s. J o . 2. Norrlandskommitténs principbetänkande. A n d r a delen. Särskilda utredningar. Idun. 194 s. J o . 3. Norrlandskommitténs principbetänkande. Tredje delen. Utlåtanden och förslag i vissa frågor. Idun. 163 s. J o . 4. Utredning med förslag om lösdrivarlagens u p p hävande m. m. Marcus. 213 s., bil. 1 73 s., bil. 2 106 s. I. 5. Principer och metoder för kostnadsberäkningar vid statens j ä r n v ä g a r . Beckman. 122 s. K. 6. Kriminalvård i frihet. Fångvårdsstyrelsens u t redning angående skyddsarbetets organisation m. m. Marcus. 140 s. J u . 7. B e t ä n k a n d e med förslag till indexreglering av folkpensionerna. Beckman. 80 s. S. 8. B e t ä n k a n d e angående förbättrad insyn i enskilda företags ekonomiska förhållanden. Norstedt. 105 s. J u . 9. 1944 års a l l m ä n n a skattekommitté. 3. Betänkande angående b e s k a t t n i n g av realisationsvinster, m. m. s a m t ackumulerade inkomster. Marcus. 168 s. F i . 10. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 17. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Värmlands län. Beckman. 45 s. K. 11. B e t ä n k a n d e om sinnesslövården. Katalog och Tidskriftstryck. 248 s., 1 karta. I. 12. Utredning rörande folkpensionärernas bostadsförhållanden och bostadskostnader., Idun. 94 s. S. 13. 1945 års b a n k k o m m i t t é . Betänkande med förslag om i n r ä t t a n d e av en statlig affärsbank. Beckman. 83 s. F i . 14. Bilagor till 1942 å r s järnvägskostnadsutrednings betänkande. Produktions- och kostnadsstrukturen vid statens j ä r n v ä g a r . Promemorior. Av A. Sjöberg. Beckman., 269 s. K. 15. P. M. med synpunkter på det svenska långtidsprogrammet. I anslutning till OEEC:s interimsrapport. Beckman. 23 s. H . 16. Promemoria över preliminär utredning rörande befälsrekryteringen inom försvaret. Beckman. 75 s., Fö. 17. B e t ä n k a n d e med förslag till lag om registrerade föreningar m. m. Idun. 277 s. J u . 18. Kvalitetsforskning och konsumentupplysning. Kihlström. 265 s., 16 pl. H. 19., 1945 års skogshärbärgesutrednings betänkande. 2. Utredning med förslag till lagstiftning rörande tillfälliga bostäder vid skogs- och flottnings- m. fl. arbeten. Idun. 188 s.. 26 pl. S. 20. Dissenterlagskommittén. Betänkande med förslag till religionsfrihetslag m. m. Marcus. XL/VIII. 390 s. Ju. 21. Svensk hamnbyggnadspolitik. Marcus. 318 s. K.

22. B e t ä n k a n d e rörande gallring av handlingar hos vissa av försvarets myndigheter. Hseggström. 232 s., F ö . 23. Lagberedningens u t l å t a n d e angående lagstiftning om gräns mot allmänt vattenområde. Norstedt. 28 s. Ju. 24. Kommunallagskommitténs betänkande 2 med förslag till ändrade bestämmelser om ersättning å t innehavare av k o m m u n a l a förtroendeuppdrag. Idun. 84 s. I. 25. 1945 års försäkringsutredning. 1., Principbetänk a n d e rörande försäkringsväsendet. Norstedt. 220 s. H . 26. 1945 å r s försäkringsutredning. 2. B e t ä n k a n d e med förslag till lag om trafikförsäkring. Norstedt. 160 s. H . 27. B e t ä n k a n d e med förslag till lag om sjömanss k a t t m. m. Katalog och Tidskriftstryck. 237 s. FL 28. Folk- och skolbibliotek. B e t ä n k a n d e och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga. Gummesson. 173 s. E . 29. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 3—4. Redogörelse för detalj distributörerna s a m t deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Uppsala län och Södermanlands län. Beckman. 57 s. K. 30. S t a t s m a k t e r n a och folkhushållningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del. 9.. Tiden juli 1947—juni 1948. — Av K. Åmark. Idun. 382 s. F o . 31. Social upplysning. Idun. XVI, 175 s., 89* s. S. 32. Yrkesutbildning för varubud m. fl. Norstedt. 66 s.. E . 33. En generalplan för rikets farleder och h a m n a r . Bilaga 2 till SOU 1949:21 om svensk hamnbyggnadspolitik. Marcus. 242 s. I i . 34. B e t ä n k a n d e med förslag angående ändrade grunder för fördelning och uttagande av kostnad för byggande och underhåll av skogsvägar. Gernandt. 66 s. J o . 35. Skolöverstyrelsens u t l å t a n d e över vissa av 1940 års skolutrednings betänkande och 1946 å r s skolkommissions principbetänkande j ä m t e s a m m a n fattning av avgivna yttranden. Hseggström. 404 B. E . 36. Utredningar i anslutning till 1949 års nationalbudget.. Marcus. 67 s. F o . 37. Klientelet på arbetshemmen. En socialpsykologisk utredning om försumliga försörjare och störande understödstagare. Beckman. 206 s. S. 38. B e t ä n k a n d e rörande avbetalnings- och för.skottsköp m. m. Gummesson. 67 s. J u . 39. B e t ä n k a n d e angående statens konstsamlingars organisation och lokalbehov. Marcus. 231 s. E . 40.. B e t ä n k a n d e med förslag angående förenklat rekvisitions- och granskningsförfarandt' beträffande vissa statsbidrag till folkskoleväsendet. Katalog och Tidskriftstryck. 98 s. E .

Anm. Om särskild t r y c k o r t ej angives är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E . = ecklesiastikdepartementet. J o . = jordbruksdepartementet.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1949:40 ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE MED FÖRSLAG ANGÅENDE

FÖRENKLAT REKVISITIONSOCH GRANSKNINGSFÖRFARANDE BETRÄFFANDE VISSA STATSBIDRAG TILL FOLKSKOLEVÄSENDET AVGIVET AV 1945 ÅRS F O L K S K O L E S A K K U N N I G A

KATALOG OCH T I D S K R I F T S T R Y C K S T O C K H O L M 194 9

°CKHQV

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Skrivelse till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet . . .

5 Kap. 1.

Utredningsuppdraget

7 Kap. 2.

Allmänna

synpunkter

rörande rekvisitionsförfarande

och

kontroll

10 Kap. 3.

Den statliga kontrollen

16 Kap. 4.

Redogöraransvaret

22 Kap. 5.

Statsbidrag till avlöning åt folk- och småskollärare

31 Kap. G.

Statsbidrag till skolsociala ändamål

44 Kap. 7. Kap. 8.

Statsbidrag till vissa skolorganisatoriska ändamål Verkningarna i ekonomiskt avseende av förslagens genomförande Författningsändringar

53 Kap. 9.

63 66

Kap. 10. Sammanfattning och hemställan

68 Bilagor

Till Herr Statsrådet och Chef en för Kungl.

Ecklesiastikdepartementet.

1945 års folkskolesakkunniga få härmed vördsamt överlämna »Betänkande med förslag angående förenklat rekvisitions- och granskningsförfarande beträffande vissa statsbidrag till folkskoleväsendet». Stockholm den 10 juni 1949.

DAVID ANDERSSON JONES ERIK ANDERSSON

EM. GRANÉR

HELGE HAAGE

FOLKE KYLING

ARVID LUND

RUTH WIKSTRÖM / Kurt

Wedlund

Kap. 1. Utredningsuppdraget. I föreliggande betänkande framlägga de sakkunniga dels resultatet av en av de sakkunniga verkställd utredning rörande möjligheterna att åstadkomma ett förenklat rekvisitions- och granskningsförfarande beträffande vissa statsbidrag till folkskoleväsendet, dels ock av utredningen föranledda förslag. Att detta frågekomplex nu upptagits till behandling torde kräva en närmare motivering. Härvid må till en början erinras om att de sakkunniga enligt givna direktiv ha att verkställa utredning rörande förhållandet mellan staten och skoldistrikten och därmed sammanhängande frågor. I anslutning till vad vederbörande departementschef i nämnda direktiv anfört beträffande utredningsarbetets bedrivande ha de sakkunniga successivt framlagt resultatet av sitt utredningsarbete. Sålunda ha, bland andra, följande betänkanden och förslag hittills avgivits, nämligen den 29 maj 1945 angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet (SOU 1945:25), den 14 mars 1946 angående skoldistriktens reglementen m. m. (stencilerat), den 10 december 1946 angående statsbidrag till undervisningsmateriel vid folk- och småskolor (stencilerat) och den 16 juni 1948 angående nya mellaninstanser för folkskoleväsendet (SOU 1948: 28). I nämnda betänkanden ha vissa av de i direktiven berörda frågorna varit föremål för utredning, som resulterat i förslag, vilka, utom det senast framlagda, även blivit genomförda i huvudsaklig överensstämmelse med vad de sakkunniga föreslagit. Utredningsuppdraget omfattar emellertid ytterligare en del frågor, nämligen dels sådana som i egentlig mening mera direkt avse det ekonomiska mellanhavandet mellan staten och skoldistrikten, dels ock frågor av administrativ natur. Sistnämnda frågekomplex innefattar, bland annat, frågan om en översyn av folkskolestadgan för vinnande av större överskådlighet samt klarare och enklare föreskrifter. Vid förberedande överläggningar härom ha de sakkunniga visserligen blivit övertygade om att en överarbetning av ifrågavarande stadga och med denna sammanhängande författningar måste anses påkallad. Det torde emellertid kunna förväntas, att under den närmaste tiden förslag rörande folkskoleväsendet komma att framläggas av sådan innebörd, att deras genomförande kräver omfattande författnings7

ändringar. Här åsyftas närmast förebådade förslag rörande skolreformen samt nya mellaninstanser för folkskoleväsendet. Med hänsyn härtill anse sig de sakkunniga för närvarande icke böra upptaga frågan om en omarbetning av folkskolestadgan till behandling. Till frågan huruvida och i vad mån partiella författningsändringar böra genomföras ha de sakkunniga för avsikt att efter närmare överväganden återkomma i annat sammanhang. Som redan nämnts ha i tidigare förslag behandlats vissa statsbidragsfrågor. Därvid har, ehuru mera indirekt, även frågan om statens och skoldistriktens ekonomiska mellanhavanden blivit föremål för överväganden. Vad som främst inverkar på förhållandet mellan staten och skoldistrikten är statsbidragssystemets utformning, däri inbegripet såväl gällande statsbidragsbestämmelser som rekvisitionsförfarandet och avvägningen av den statliga kontrollen. Någon utredning, som mera direkt berört alla dessa problem, har hittills icke verkställts. Det var därför de sakkunnigas avsikt att verkställa en dylik utredning och därvid behandla nämnda frågekomplex i ett sammanhang. Denna avsikt har dock ej kunnat fullföljas. De sakkunniga erhöllo nämligen redan på ett tidigt stadium kännedom om att decentraliseringsutredningen under sitt arbete kommit till den uppfattningen, att de inom olika områden tillämpade statsbidragssystemens utformning vore av den natur, att en omläggning av desamma i vissa delar borde upptagas till övervägande. På framställning av nämnda utredning har Kungl. Maj :t den 4 mars 1949 tillkallat sakkunniga med uppgift att företaga en allmän översyn ur rationaliseringssynpunkt av gällande statsbidragsbestämmelser. Härvid kommer givetvis även frågan om inom folkskolans område tillämpade statsbidragssystem att göras till föremål för vissa överväganden. Det är med hänsyn härtill de sakkunniga icke ansett sig i detta sammanhang böra ingå på sådana frågor, som avse statsbidragens konstruktion, bidragsformer, villkoren för utbekommande av statsbidrag och liknande spörsmål. I den på grund av nyssnämnda förhållanden uppkomna situationen hade de sakkunniga att överväga, om en utredning likväl kunde och bcrde verkställas rörande möjligheterna att åstadkomma en förenkling av rekvisitionsförfarandet samt, i viss omfattning, den statliga kontrollen. Även om, som redan framhållits, det hade varit mest rationellt att till samtidig behandling upptaga hela det frågekomplex, som berör statsbidragssystemet, ha de sakkunniga dock funnit övervägande skäl tala för att en utredning i nyss angivna något begränsade omfattning borde företagas. Det har nämligen synts de sakkunniga vara en angelägenhet av största vikt, att förenklingar i ovan berörda hänseenden snarast möjligt kunde komma till stånd. Så kan enligt de sakkunnigas mening ske, därest de i detta betänkande framlagda förslagen genomföras. Slutligen må framhållas, att 8

de nu föreslagna åtgärderna icke kunna anses hindra eller försvåra genomförandet av de ytterligare förenklingar i fråga om statsbidragens konstruktion m. m., vartill nyssnämnda allmänna översyn av statsbidragsbestämmelserna kunna komina att giva anledning. De förslag, som nu framläggas, avse rekvisition av statsbidrag till a) avlönande av folk- och småskollärare, b) skolsociala ändamål (fria läroböcker, undervisningsmateriel, skolhälsovård och anordnande av skolmåltider), c) anordnande av skolskjutsar, d) inackordering av skolbarn, ävensom e) rekvisition av förskott å vissa statsbidrag. Av olika skäl ha i detta sammanhang liknande förslag icke framlagts beträffande övriga statsbidrag till folkskoleväsendet. I fråga om en del rekvisitioner gäller, att några mera betydande förenklingar rörande rekvisitionsförfarandet icke synas kunna genomföras. Beträffande rekvisitionerna av statsbidrag till slöjd och hushållsgöromål synes ändring böra ske först vid ikraftträdandet av beslutad lönereglering för övningslärarna. I samband därmed torde nämligen nya statsbidragsbestämmelser vara att motse. Slutligen må framhållas, att de sakkunniga icke ansett sig böra till behandling upptaga frågor angående anvisande och utanordnande av statsbidrag till skolbyggnader samt tjänstebostäder för folkskolans lärare. I den mån en utredning därom kan anses påkallad, bör därmed i varje fall anstå i avvaktan på resultatet av den allmänna översyn ur rationaliseringssynpunkt av gällande statsbidragsbestämmelser, som enligt Kungl Maj :ts beslut skall verkställas.

Kap. 2. Allmänna synpunkter rörande rekvisitionsförfarande och kontroll. Under de senaste decennierna har staten i allt större utsträckning påtagit sig kostnaderna för folkskoleväsendet. Nya bidragsformer ha undan för undan tillkommit. Som exempel härpå må nämnas, att de sammanlagda anslagsbeloppen till folk- och fortsättningsskoleväsendet år 1920 uppgingo till omkring 45 miljoner kronor, uppdelade på ett tiotal bidragsformer, medan motsvarande anslag budgetåret 1948/49 upptagits till nära 300 miljoner kronor, och antalet bidragsformer överstiger tjugutalet. I samma mån som statens bidrag kommit att utgå med ständigt ökade belopp och till allt flera ändamål har den av de statliga myndigheterna utövade kontrollen över de anvisade medlens användning vidgats. Detta innebär i och för sig icke en skärpning av kontrollen utan endast att kontrollverksamheten kommit att gälla avsevärt större belopp samt omfatta allt flera bidragsformer. Med den utbredning, som bidragssystemet och därmed kontrollen över utgående statsbidrag erhållit, har administrationen för bidragsverksamheten blivit alltmer betungande för såväl skoldistrikten som de kontrollerande statliga organen. Särskilt från de större skoldistrikten har också i olika sammanhang riktats kritik mot det invecklade förfarandet vid rekvisition av statsbidrag till folkskoleväsendet, och det har gjorts gällande, att en förenkling borde kunna genomföras. Denna kritik kom särskilt till uttryck vid en på initiativ av de sakkunniga anordnad överläggning med representanter för vissa större skoldisrikt. Även från statlig—administrativ synpunkt kunna de nuvarande förhållandena betecknas som otillfredsställande, särskilt med hänsyn till den oavbrutet ökade omfattningen av de statliga myndigheternas granskningsverksamhet. En undersökning i syfte att åstadkomma en förenkling av bidragsverksamhetens administration måste därför anses vara i hög grad påkallad. De olika statsbidragen till folkskoleväsendet äro ändamålsbestämda och utanordnas till skoldistrikten efter särskild rekvisition. Denna skall avse redovisningsår och verkställes i regel, sedan redovisningsåret utgått. Statsbidragens ändamålsbestämda karaktär medför, att skoldistrikten i regel 10

måste utskriva en rekvisition för varje ändamål, vartill statsbidrag begäres. I rekvisitionen, som skall ske enligt av skolöverstyrelsen fastställda formulär, skall uppgivas icke endast storleken av det statsbidrag, vartill skoldistriktet anser sig berättigat, utan även — såsom längre fram skall påvisas — en mängd detalj uppgifter av olika slag. Som exempel k a n nämnas att vid rekvisition av statsbidrag till lärarlöner m. m. för varje inom distriktet under året anställd lärare — oavsett anställningstidens längd — skola lämnas 20—25 uppgifter. Det är dessutom att märka, att delvis samma uppgifter årligen skola lämnas av skoldistrikten i undervisningsstatistiken. Pä liknande sätt förhåller det sig vid rekvisition av vissa andra statsbidrag. Det är uppenbart, att denna detaljrikedom hos rekvisitionerna förorsakar skoldistrikten ett omständligt och tidsödande arbete. Särskilt i de större skoldistrikten med ett stort antal anställda lärare måste mycken arbetskraft anlitas för rekvisitionernas upprättande. Avsikten med rekvisitionernas många detalj uppgifter har självfallet varit att möjliggöra en effektiv kontroll över de avsevärda belopp, som utanordnas till folkskoleväsendet. Genomförandet av önskvärda förenklingar i rekvisitionsförfarandet blir därför uppenbarligen beroende av omfattningen av den kontroll av rekvisitionerna, som statsmakterna anse sig böra kräva. En begränsning av kontrollen medför ett mindre behov av detaljer i rekvisitionerna, och ett upphörande av all kontroll skulle givetvis möjliggöra ett synnerligen enkelt rekvisitionsförfarande. Å andra sidan måste ett bibehållande av den nuvarande kontrollens omfattning i stort sett omöjliggöra önskvärda förenklingar i rekvisitionsförfarandet. Eventuellt kunde genom vissa tekniska åtgärder smärre förenklingar åstadkommas. För närvarande finnas tre kontrollmyndigheter, nämligen folkskolinspektionen, länsstyrelserna — beträffande Stockholms skoldistrikt statskontoret — samt riksräkenskapsverket. Den första granskningen av statsbidragsrekvisitionerna verkställes av statens vederbörande folkskolinspektör. Enligt bestämmelserna skall denne därvid tillse, att de uppgifter, vara rekvisitionerna grunda sig, äro riktiga, och att föreskrivna villkor för statsbidrags erhållande äro uppfyllda. Denna föreskrift innebär, att folkskolinspektören skall kontrollera, bland annat, att skolorna inom distriktet varit anordnade enligt fastställd organisationsplan (reglemente), att i rekvisitionen upptagna lärare varit erforderliga för undervisningens upprätthållande, samt att gällande föreskrifter iakttagits beträffande övriga till skolväsendet hörande anordningar, skolsocial verksamhet m. m., för vilka statsbidraget sökes. Folkskolinspektören är däremot icke skyldig att granska de rekvirerade beloppens riktighet. Flertalet folkskolinspektörer torde likväl, åtminstone i viss omfattning, verkställa även sådan granskning och vidtaga de rättelser, som därvid befinnas påkallade. En andra granskning av rekvisitionerna sker inom länsstyrelserna/ 11

statskontoret. Sedan de grundläggande uppgifternas riktighet vitsordats av folkskolinspektören, ha nyssnämnda myndigheter att granska rekvisitionernas författningsenlighet, kontrollera sifferuppgifterna, r ä t t a eventuella felaktigheter samt därefter utanordna de rekvirerade beloppen till skoldistrikten. En tredje och sista granskning av rekvisitionerna verkställes av riksräkenskapsverket, dit handlingarna översändas från länsstyrelserna/ statskontoret. Riksräkenskapsverkets kontroll kan omfatta alla de moment, som förut genomgåtts. Vad angår de särskilda kontrollmyndigheternas uppgifter torde av den föregående redogörelsen ha framgått, att det föreligger en väsentlig skillnad mellan å ena sidan folkskolinspektionens och å andra sidan länsstyrelsernas/statskontorets och riksräkenskapsverkets verksamhet. Inspektörerna skola vitsorda, att förutsättningarna för erhållande av statsbidrag verkligen föreligga. Denna uppgift kan av naturliga skäl åvila endast folkskolinspektören. Länsstyrelserna/statskontoret och riksräkenskapsverket måste i detta avseende helt lita till inspektörens vitsord. Det skulle nämligen möta stora svårigheter för nämnda myndigheter att kontrollera rekvisitionerna i nu nämnt avseende. De granska därför rekvisitionerna främst med avseende på tillämpningen av gällande författningsbestämmelser och utföra dessutom siffergranskning. Det är uppenbart, att båda kontrollformerna äro betydelsefulla och nödvändiga, men det torde icke råda någon tvekan om att den kontroll, som utföres av folkskolinspektörerna, är den ur ståtlig-ekonomisk synpunkt viktigaste. Som redan nämnts verkställer flertalet av dem — ehuru de icke äro skyldiga härtill -— i varje fall i viss omfattning granskning av rekvisitionerna också i de avseenden, som egentligen tillkomma länsstyrelserna och riksräkenskapsverket. Härigenom komma åtskilliga felaktigheter att rättas i rekvisitionerna, redan innan dessa nå nämnda myndigheter. Mest betydelsefull är givetvis den sidan av folkskolinspektörens granskning av rekvisitionerna, som gäller kontrollen av skolväsendets organisation och som utgör ett naturligt led i inspektörens allmänna tillsyn över att skolväsendet är ändamålsenligt anordnat. Denna organisationskontroll, vilken som ovan framhållits icke kan utföras av några andra revisionsmyndigheter, är av avgörande betydelse för att statsverket icke skall åsamkas onödiga utgifter för folkskoleväsendet. Riktigheten härav må belysas genom ett enda exempel: förekomsten av endast två onödiga folkskollärartjänster inom varje inspektionsområde skulle medföra en obehövlig årsutgift för staten på omkring en miljon kronor. I jämförelse härmed äro de belopp som efter ingående granskning av ett flertal personer inom länsstyrelserna/statskontoret och riksräkenskapsverket återföras till statsverket relativt obetydliga, vilket framgår av de undersökningar, som verk12

ställts av de sakkunniga och som redovisas längre fram i detta betänkande. Ett exempel härpå vilja de sakkunniga emellertid redan här anföra. År 1947 framställde riksräkenskapsverket anmärkningar angående statsbidrag till avlöning åt lärare vid folk- och småskolor, avseende ett belopp av omkring 50 000 kronor. Av detta belopp belöpte 60 kronor och 5 öre på de 13 skoldistrikt, som ha ett invånarantal av 40 000 eller därutöver (bilaga 1). Det av dessa distrikt till lärarlöner rekvirerade statsbidraget uppgick till omkring 20 miljoner kronor. Det anmärkta och sedermera återlevererade beloppet utgjorde sålunda 0,003 promille av ifrågavarande statsbidrag till nämnda skoldistrikt. Av vad nu anförts torde ha framgått, att den kontrollverksamhet, som mera direkt är inriktad på folkskoleväsendets organisatoriska förhållanden, är ur ekonomisk synpunkt av större betydelse än den siffermässiga detalj kontrollen. Det är genom den förstnämnda kontrollen, som de större beloppen kunna inbesparas åt statsverket. De sakkunniga förbise emellertid icke värdet av sifferkontrollen. Redan förekomsten av kontrollföreskrifterna torde säkerligen utgöra en viss garanti för att arbetet med upprättandet av rekvisitionerna i regel utföres med stor noggrannhet och att icke några medvetet oriktiga uppgifter lämnas. Självfallet skulle dock dessa reglers förebyggande verkan bortfalla, om de icke vunne tillämpning genom den av revisionsmyndigheterna utövade kontrollverksamheten. Staten kan sålunda icke avhända sig möjligheten till kontroll, och enligt de sakkunnigas mening bör därför kontrollverksamheten i mera väsentliga avseenden bibehållas. I anslutning till vad ovan anförts vilja de sakkunniga dock göra gällande, att den siffermässiga detaljkontrollen, vars ekonomiska betydelse torde vara överskattad, skulle kunna begränsas i vissa avseenden. Att så sker finna de sakkunniga vara motiverat redan ur kontrollsynpunkt men jämväl med hänsyn till att förenklingar beträffande rekvisitionsförfarandet därigenom skulle möjliggöras. Dylika förenklingar, vilka måste anses vara i hög grad påkallade, kunna nämligen icke i önskvärd omfattning åvägabringas, om det nuvarande systemet med dess krav på en mängd detalj uppgifter och »hundraprocentig öreskontroll» skall bibehållas. Det är för de sakkunniga icke möjligt att exakt angiva, i vilken omfattning en inskränkning av den siffermässiga kontrollen bör och kan ske. Några detaljerade föreskrifter därom torde för övrigt icke kunna if rågakomma. De sakkunnigas uppfattning i berörda hänseende torde emellertid framgå av de förslag, som framläggas. I och med att dessa förslag genomföras, bortfalla vissa detalj uppgifter i rekvisitionerna, och därav följer att revisionsmyndigheterna i viss utsträckning befrias från detalj kontroll. Skulle i undantagsfall särskilda förhållanden påkalla sådan, kunna därför erforderliga uppgifter infordras. Härigenom bortfaller visserligen 13

i regel ett granskningsförfarande, som eventuellt kunde giva till resultat, att ett anmärkningsbelopp på ett eller annat tiotal kronor, i vissa fall kanske något större belopp, återfördes till statsverket från det enskilda skoldistriktet. Det torde emellertid kunna göras gällande, att den förlust, som därigenom i en del fall kunde uppkomma, säkerligen uppväges av de genom minskade kostnader för kontrollverksamheten vunna besparingarna. De sakkunniga ha även till övervägande upptagit frågan, huruvida den nu tillämpade ordningen med tredubbel granskning av rekvisitionerna är nödvändig och därvid kommit till den uppfattningen, att så icke är fallet. I det föregående har särskilt understrukits betydelsen av den kontroll, som utövas av folkskolinspektionen. Med den ingående kännedom dessa befattningshavare måste äga om folkskoleförfattningar och tillämpningen av dessa liksom i fråga om skolväsendets förhållanden inom skoldistrikten böra de vara mycket väl kvalificerade att verkställa granskning av rekvisitionerna även i de avseenden, som nu åvila länsstyrelserna/statskontoret. De sakkunniga anse därför, att denna granskning liksom den därmed sammanhängande siffergranskningen, som nu icke ankommer på folkskolinspektörerna, bör kunna utföras av dessa. Därmed kunna länsstyrelserna/ statskontoret befrias från dem åliggande granskningsskyldighet i nu berörda hänseenden utom i vad gäller nämnda myndigheters skälighetsprövning av skolskjuts- och inackorderingsverksamheten. I samband därmed bör det s. k. redogöraransvaret upphöra att gälla i vad det avser till folkskoleväsendet utanordnade medel. De sakkunniga ha i kapitel 4 behandlat denna fråga. Vad angår riksräkenskapsverkets kontrollverksamhet förutsätta de sakkunniga, att denna revisionsmyndighet skall ha möjlighet att verkställa den granskning av statsbidragsrekvisitionerna, som efter genomförandet av den föreslagna omläggningen av rekvisitions- och granskningsförfarandet kan anses påkallad. Denna granskning bör emellertid verkställas i enlighet med de principer, som av de sakkunniga i det föregående och i annat sammanhang förordats. Såsom i det föregående angivits avse de sakkunnigas förslag endast vissa statsbidragsrekvisitioner. Vad de sakkunniga förordat beträffande revisionsmyndigheternas granskningsförfarande och begränsningen av detaljkontrollen bör däremot gälla samtliga rekvisitioner av årligen utgående statsbidrag till folkskoleväsendet. Enligt de sakkunnigas mening bör det för såväl staten som de kommunala skolmyndigheterna vara synnerligen angeläget, att åtgärder snarast möjligt vidtagas i syfte att åstadkomma de förenklingar i fråga om rekvisitionsförfarande m. m., varom förslag nu framläggas. Genomförandet av ifrågavarande förslag är emellertid beroende av en mycket viktig omstän14

dighet, nämligen i vilken omfattning erforderlig arbetshjälp ställes till folkskolinspektörernas förfogande. De sakkunniga ha tidigare, dels i underdånig skrivelse den 28 oktober 1947 med framställning angående medelsanvisningen till biträdeshjälp på folkskolinspektörernas expeditioner, dels ock i betänkandet angående nya mellaninstanser utförligt redogjort för folkskolinspektörernas arbetsförhållanden ävensom framlagt förslag om ökad biträdeshjälp på deras expeditioner. Av nämnda redogörelser framgår, att folkskolinspektörerna, särskilt under de senaste åren, belastats med allt flera arbetsuppgifter. De sakkunniga nödgas på grund härav konstatera, att det för närvarande icke låter sig göra att pålägga dem de ytterligare uppgifter, som de sakkunnigas förslag skulle medföra. En förutsättning för att så skall kunna ske är, att kvalificerad arbetshjälp ställes till folkskolinspektörernas förfogande i den omfattning, som i nyssnämnda betänkande föreslagits. De sakkunniga vilja dock understryka, att denna ökade arbetshjälp icke direkt påkallas av de förslag, som nu framläggas, enär behov av en förstärkning av folkskolinspektörernas arbetshjälp redan föreligger, alltså oavsett den nu ifrågasatta ytterligare arbetsbelastningen. Sistnämnda omständighet aktualiserar emellertid i hög grad frågan om folkskolinspektörernas expeditionsförhållanden och synes tilllika ytterligare belysa angelägenheten av att nämnda fråga snarast erhåller en tillfredsställande lösning. I det följande komma de sakkunniga att redovisa de undersökningar, som verkställts rörande möjligheterna att åstadkomma ett förenklat rekvisitions- och granskningsförfarande, samt framlägga tillika förslag dels därom, dels ock om den tredubbla kontrollens och redogöraransvarets upphörande.

Kap. 3. Den statliga kontrollen. I föregående kapitel har redogjorts, bland annat, för den statliga kontrollens karaktär och för de olika kontrollmyndigheterna. Vidare har framhållits, att en förenkling av det nuvarande rekvisitionsförfarandet icke i nämnvärd omfattning är möjlig utan att den nuvarande kontrollen j ä m väl förenklas. I syfte att utröna i vad mån en sådan ändring kan genomföras ha de sakkunniga verkställt vissa undersökningar rörande huru den nuvarande kontrollen fungerar, sett ur statens synpunkt. Kontrollens verkningar för den motsatta parten, skoldistrikten — det vill säga främst det betungande arbetet med upprättandet av vidlyftiga rekvisitionshandlingar — har antytts i föregående kapitel. Även folkskolinspektörernas granskningsverksamhet har därvid berörts. Undersökningarna utvisa följande. I Betänkande och förslag angående skolöverstyrelsens organisation, avgivet år 1938 av särskilda sakkunniga, finnas vissa uppgifter om den tid, som länsstyrelserna/statskontoret och riksräkenskapsverket ägna åt granskningen av statsbidragsrekvisitionerna beträffande de under åttonde huvudtiteln uppförda anslagen till undervisningsändamål. Enligt en av dessa sakkunniga gjord undersökning omfattade den årliga arbetstiden inom länsstyrelserna för utförande av granskning, föredragning och redovisning ra. m. beträffande nämnda anslag i medeltal inemot fem månader, av vilken tid omkring två månader beräknades falla på vederbörande länsbokhållare. Vad beträffar riksräkenskapsverket beräknades att 9 revisorer och amanuenser samt 3 kanslibiträden ständigt voro sysselsatta med granskning av utbetalningarna från undervisningsanslagen (sid. 148 och 174 i betänkandet). Undersökningarna avse samtliga av länsstyrelserna utanordnade medel till undervisningsväsendet. För granskning enbart av statsbidragsrekvisitionerna till lärarlöner åtgår givetvis icke så mycken tid och arbetskraft som ovan redovisats. Beträffande nuvarande förhållanden ha de sakkunniga gjort vissa undersökningar rörande länsstyrelsernas och riksräkenskapsverkets befattning med allenast rekvisitionerna av statsbidrag till avlöning åt lärare vid folk- och småskolor. I vad avser länsstyrelserna inhämtades därvid uppgifter rörande arten och omfattningen av de anmärkningar, som av nämnda 16

myndigheter framställts mot lönerekvisitionerna, samt om tid och kostnader för granskningen. Undersökningen berörde redovisningsåren 1945/46, 1946/47 samt i tre fall 1947/48. Av olika skäl ha länsstyrelserna emellertid icke kunnat lämna fullständiga uppgifter på de framställda frågorna. Dessa ha nu besvarats av tjugutre länsstyrelser. Samtliga ha angivit beräknad tid och beräknade kostnader för granskningen; den förra har angivits till i medeltal 2,65 månader årligen och de senare till 1 955 kronor per år. Anmärkningarna ha huvudsakligen avsett följande poster i rekvisitionerna, nämligen tjänstebostadsbidrag, hyresavdrag, pensionsavdrag, tjänstledighetsavdrag och uppburna förskott. Vidare ha felräkningar rättats. Då i fråga om antalet framställda anmärkningar knappt hälften och beträffande storleken av de anmärkta beloppen endast en fjärdedel av de 23 länsstyrelserna lämnat besked, torde inga säkra slutsatser härom kunna dragas. På hemställan av de sakkunniga har inom riksräkenskapsverket verkställts en undersökning rörande av verket framställda anmärkningar angående statsbidrag till avlöning åt lärare vid folk- och småskolor. Av nedanstående sammanställning framgår anmärkningarnas art, antalet anmärkningar, summorna av de anmärkta beloppen samt storleken av de inlevererade beloppen. Undersökningen avser de av riksräkenskapsverket under åren 1944—1947 samt de tre första kvartalen 1948 gjorda anmärkningarna och omfattar rekvisitioner för räkenskapsår, som infallit två till tre år tidigare. F r å n riksräkenskapsverket har beträffande år 1948 anmärkts, att ett flertal ärenden ännu icke slutbehandlats. Av undersökningen framgår att under perioden framställts sammanlagt 1 549 anmärkningar på tillsammans 329 887,04 kr. I medeltal per år utgör detta 326 anmärkningar på tillsammans 69 450 kr. Av de anmärkta beloppen ha inlevererats 269 020,46 kr. eller i runt tal 81 procent. Beträffande de återstående beloppen ha godtagbara förklaringar lämnats. För perioden ha sålunda i medeltal per år till statsverket inlevererats 56 635 kr. Då undersökningen avser kalenderår och statsbidragen till lärarlöner utgå för redovisningsår, kunna de till statsverket på grund av anmärkningar återlevererade beloppen icke direkt uttryckas i procent av hela statsbidraget till lärarlöner för visst redovisningsår. Viss uppfattning om den procentuella storleken av de återlevererade beloppen erhålles dock, om man låter 1944 års granskning motsvara statsbidragen för 1941/42, 1945—1942 /43, 1946—1943/44 och 1947—1944/45. Då erhållas följande siffror. Även om de anförda siffrorna icke äro fullt korrekta, giva de dock anvisning om att de anmärkta beloppen äro synnerligen obetydliga i förhållande till hela statsbidraget. De efter gjorda anmärkningar inlevererade beloppen torde i regel icke överstiga en halv promille av statsbidraget till lärarlöner. 2 — 92756

Redovisningsår

Anmärkningsår

Statsbidrag till lärarlöner under redovisningsåret kr.

1944 1945 1946 1947

134 745 000 134 400 000 135 400 000 136 400 000

1941/42 1942/43 1943/44 1944/45

inleveAv anmärkta Det rerade bebelopp ha loppet i% inlevererats av hela kr. statsbidraget 63 869 79 726 76 486 42 310

0,048 0,059 0,056 0,031

Beträffande arten av anmärkningarna visar undersökningen, att posten hyresavdrag är störst såväl i fråga om antal anmärkningar som med avseende å beloppen. Av det sammanlagda antalet anmärkningar utgöra enbart anmärkningarna mot hyresavdragen över 25 procent och i fråga om beloppen utgöra de över 28 procent. Därnäst komma anmärkningar mot tjänstledighetsavdrag under ferier (243), avlöningar (201), pensionsavdrag (201), löneklassplaceringar (141), lön under tjänstledighet för militärtjänstgöring (105) samt tjänstebostadsbidrag (100). Anmärkningar mot övriga poster äro till antalet betydligt lägre än de nu angivna. Av särskilt intresse är antalet anmärkningar och storleken av anmärkningsbeloppen beträffande de poster, med vilka skoldistrikten efter den 1/7 1947 på grund av genomförda författningsändringar icke behöva räkna vid rekvisition av statsbidrag till lärarlöner. 1 Dessa poster äro hyresavdrag, pensionsavdrag, tjänstebostadsbidrag och provisoriska lönetillägg. Antalet anmärkningar i dessa hänseenden utgjorde under perioden 776 eller hälften av samtliga under perioden förekommande anmärkningar, vilket framgår av nedanstående tabell. De sammanlagda anmärkningsbeloppen för dessa poster uppgå till 125 267 kr., utgörande omkring 38 procent av hela anmärkningsbeloppet för den undersökta tidsperioden. 1

4 Är

Antal anm. mot hyresavdrag, pensionsavdrag, tjänstebostadsbidrag ocli prov. tillägg

Hela antalet anmärkningar

Kol. 2 i procent av kol. 3

461 324

57,3 42,1 52,8 50,7 46,7

1944 1945 1946 1947 1948 1/1—30/9 1

171 116 52

229 111

En närmare redogörelse för ifrågavarande författningsändringar lämnas i kap. 5.

De sakkunniga ha av praktiska skäl inskränkt sin undersökning till en enda statsbidragsform. Att just bidragen till, lärarlöner därvid valts till undersökningsmaterial beror på att dessa bidrag äro de till beloppen mest betydande — för redovisningsåret 1948/49 uppgå de till 225 600 000 kronor. Vad angår den tid och de kostnader, som'äro förenade med revisionsförfarandet beträffande samtliga årligen utgående statsbidrag till folkskoleväsendet, har man anledning antaga, att dessa bliva större än vad ovan angivits beträffande kontrollen av allenast lärarlönerekvisitionerna. Av ovanstående redogörelse torde ha framgått, att åtskilliga tjänstemän inom länsstyrelserna/statskontoret och riksräkenskapsverket under avsevärd del av året äro sysselsatta med granskning av här ifrågavarande statsbidragsrekvisitioner, att granskningskostnaderna därför måste uppgå till betydande summor, samt att de belopp, som genom granskningen återföras till statsverket, såvitt kan utläsas av riksräkenskapsverkets uppgifter, äro relativt obetydliga och visa tendens att minska. Man torde vidare vara berättigad antaga, att redan med den från och med den 1 juli 1947 möjliggjorda förenklingen av statsbidragsrekvisitionen beträffande lärarlöner antalet anmärkningar kommer att sjunka med omkring 50 procent och de anmärkta beloppen med 35—40 procent. Därtill kommer att särskilda tabeller utarbetats såväl för lönernas som tjänstledighetsavdragens beräknande. Beträffande samtliga statsbidrag till folkskoleväsendet gäller, att de tid efter annan förbättrade formulären för bidragsrekvisitioner även medverka till att skapa ordning och reda i rekvisitionsarbetet. Vidare bör framhållas att rekvisitionernas korrekthet torde komma att öka i samma mån som överlärar- eller skolsekreterarinstitutionen genomföres och att med kommunreformens genomförande överlärarinstitutionen kommer att införas i så gott som samtliga landets skoldistrikt. I detta sammanhang bör även uppmärksammas den upplysningsverksamhet beträffande tolkning och tillämpning av författningarna rörande statsbidrag, som riksräkenskapsverket numera bedriver. I betänkande med utredning rörande riksräkenskapsverkets organisation (SOU 1947:13) framhålles, bland annat, följande (sid. 77): »De sakkunniga finna det uppenbart att behov föreligger av att riksräkenskapsverket vidtager åtgärder för att i lämplig form fästa myndigheternas och redogörarnas uppmärksamhet på den rätta tillämpningen av författningar och andra föreskrifter, beträffande vilka tvekan visar sig föreligga, vidare på avgivna förhandsutlåtanden från verkets sida i anledning av inkomna förfrågningar av principiell räckvidd, på utslag i anmärkningsmål av större betydelse m. m. Hit höra även förhandsupplysningar av olika slag om att tillämpningsföreskrifter på visst område kunna vara att förvänta m. m.» I propositionen nr 136 till 1947 års riksdag hemställdes i enlighet med förslag av nämnda sakkunniga 19

att, bland annat för handhavande av nämnda upplysningsverksamhet, en nyrevisionskommissarietjänst skulle inrättas. Riksdagen beslöt i enlighet med Kungl. Maj :ts hemställan. Då det gäller tolkningen och tillämpningen av löneförfattningar, statsbidragskungörelser o. dyl. kunna sålunda numera i tveksamma fall såväl folkskolinspektörer som lokala skolmyndigheter vända sig direkt till riksräkenskapsverket för erhållande av upplysningar. Av såväl de undersökningar, för vilka ovan redogjorts, som av vad i övrigt anförts, har framgått, att antalet av de vid granskning av statsbidragsrekvisitionerna framställda anmärkningarna liksom de till återbäring anmärkta beloppen visa tendens att minska, och att, på grund av genomförda författningsändringar, en ytterligare och ganska betydande sådan minskning kan förväntas komma att ske vid granskningen av de rekvisitioner, som avse tiden efter den 1 juli 1947. Det kan vidare göras gällande, att skoldistriktens administration av statsbidragsverksamheten i genomsnitt avsevärt utvecklats och förbättrats, bland annat till följd av att överlärarinstitutionen införts i allt flera skoldistrikt. Riksräkenskapsverkets upplysningsverksamhet till förekommande av felaktigheter i rekvisitionerna är ävenledes av stor betydelse. Med hänsyn till nu nämnda omständigheter och jämväl till vad i övrigt i det föregående blivit anfört anse de sakkunniga, att vid granskningen av statsbidragsrekvisitionerna den siffermässiga detalj kontrollen bör kunna i viss omfattning begränsas utan att statens ekonomiska intressen bli lidande. De sakkunniga vilja ånyo framhålla, att detta icke innebär, att sifferkontrollen skall upphöra, men väl att kraven på en »hundraprocentig öreskontroll» böra kunna uppgivas. De av de sakkunniga framlagda förslagen till förenklingar beträffande rekvisitions- och granskningsförfarandet ha emellertid utformats så, att det skall vara möjligt för de statliga kontrollmyndigheterna att utöva en ur statens synpunkt fullt tillfredsställande detalj kontroll. Det må här erinras om att folkskolinspektörerna kunna grunda sin granskning icke blott på uppgifterna i rekvisitionerna utan även på den allmänna kännedom, de äga om förhållandena inom skoldistrikten, ävensom på å folkskolexpeditionerna tillgängliga uppgifter. Som redan i kapitel 2 antytts synas inga detalj föreskrifter kunna utfärdas rörande den inskränkning av detalj kontrollen, som av de sakkunniga förordas. Man torde för övrigt kunna utgå från att i olika fall något skiftande granskningsförfarande kommer att tillämpas. Frågan härom synes därför böra bedömas av de kontrollerande myndigheterna själva enligt erfarenhetsmässiga grunder. Vad slutligen angår de myndigheter, som utöva den statliga kontrollen, behöver den föreslagna begränsningen i detalj kontrollen icke i och för sig medföra någon inskränkning av kontrollmyndigheternas antal. Ett på lämpligt sätt organiserat granskningsarbete, förlagt till allenast två av de 20

nu kontrollerande statliga myndigheterna, synes emellertid kunna medföra samma granskningseffekt som den nuvarande. Främst av praktiska skäl vilja de sakkunniga därför föreslå, att länsstyrelserna/statskontoret befrias från sin nuvarande granskningsskyldighet beträffande statsbidragsrekvisitionerna till folkskoleväsendet. Ett hinder därför utgör emellertid för närvarande det så kallade redogöraransvaret, vilket åvilar de utanordnande tjänstemännen. Frågan om redogöraransvaret och detsammas avskaffande upptages till behandling i följande kapitel. Vad de sakkunniga i detta och föregående kapitel anfört rörande kontroll och kontrollmyndigheter gäller samtliga till folkskoleväsendet årligen utgående statsbidrag, dock vad beträffar statsbidrag till skolskjutsar och inackordering icke länsstyrelsens/statskontorets prövning av kostnadernas skälighet.

Kap. 4. Redogöraransvaret. De tjänstemän inom länsstyrelserna/statskontoret, vilka efter granskning av i rekvisitionen föreliggande uppgifter tillstyrka och besluta om utanordnande av statsbidrag, äro enligt praxis ansvariga gentemot staten för riktigheten av de gjorda utbetalningarna. Detta medför att ifrågavarande tjänstemän i vissa fall kunna ådömas ersättningsskyldighet, oavsett om de vid granskningen haft möjlighet att upptäcka, att de i rekvisitionen upptagna beloppen varit felaktiga. Regeln är sålunda att den reviderande statliga myndigheten icke riktar återkravet mot sakägaren — den som till äventyrs erhållit för mycket i lön eller i statsbidrag — utan mot de statliga befattningshavare, som fattat beslut om utanordningen, med öppen rätt för dessa att söka sitt åter hos vederbörande i mån av befogenhet. Därest den sålunda framställda anmärkningen gillas av sakägaren och denne inbetalar det anmärkta beloppet till statsverket, föranleder anmärkningen i regel ingen ytterligare åtgärd. Bestrides anmärkningen däremot och vidhåller revisionen densamma, meddelar vederbörande revisionsorgan utslag i målet. Besvär häröver kunna anföras i kammarrätten samt i vissa fall därefter i regeringsrätten. Erfarenheten har visat, att det av sakägaren för mycket uppburna beloppet, sedan anmärkning därom framställts, i flertalet fall inlevereras till statsverket. Endast i ett fåtal fall ha utslag måst meddelas eller har sakägaren anfört besvär hos kammarrätten. Om revisionsorganet eller högre instans skulle fastställa anmärkningen och sakägaren befinnes icke kunna återbetala det anmärkta beloppet, äro av utanordningsbeslutet berörda befattningshavare inom länsstyrelserna skyldiga att till statsverket inleverera det för mycket utanordnade beloppet. I sådana fall kunna dessa emellertid göra framställning till Konungen om att bliva befriade från återbetalningsskyldigheten. En dylik anhållan brukar vinna bifall utom i de fall, då redogöraren uppenbarligen förfarit vårdslöst. Såvitt känt är har sålunda under de senaste årtiondena ingen redogörare behövt av egna medel ersätta statsverket i anledning av för mycket till folkskoleväsendet utbetalat statsbidrag. Redogöraransvaret är såtillvida säreget som vederbörande kan dömas ersättningsskyldig, även om vårdslöshet (culpa) från hans sida icke före22

ligger, och t. o. m. då han icke haft någon möjlighet att kontrollera, huruvida grunden för föreliggande rekvisitionsuppgifter varit riktiga. Vid sådant förhållande synes rättsgrunden för en i anmärkningsprocess ådömd ersättningsskyldighet för redogörare svårbestämbar. De sakkunniga, som sakna möjlighet att närmare ingå på detta problem, vilja emellertid hänvisa till två av kammarrättsrådet Otto Ekenberg i Förvaltningsrättslig tidskrift åren 1938 (sid. 349—376) och 1939 (sid. 20—33) publicerade uppsatser om Processen i anmärkningsmål. Ur den förstnämnda uppsatsen vilja de sakkunniga återge följande (sid. 357—358). »Är det emellertid så, att redogöraren kan dömas ersättningspliktig även då någon culpa knappast kan anses föreligga, frågar man sig, vad det finnes för rättsgrund för en sådan dom. Denna fråga brukar besvaras med en hänvisning till rättsuppfattningen under äldre tid, och det händer därvid, att såsom exempel på författningar, där principen om ansvar utan culpa skulle vara uttalad, åberopas K. M:ts nådiga Instruction för Landz-Bookhållarne wid deras Tiensters och Embetens Förrättningar 28 maj 1688, vilken författning beträffande avskrivningar bl. a. stadgar: »Men där Landz-Bookhållaren utan desto wichtigare Skiäl en sådan Afskrifning gör eller tillåter, skal han wara förtänckt tillijka med Upbördzmannen att stå och swara för all den skada Kungl. May:t därigenom tilwäxa kan.» Och som stöd för ett fortsatt tillämpande av denna princip, som icke upphävts genom någon senare lagstiftning i förevarande ämne, brukar framhållas, att det icke gör så mycket, om redogöraren dömes utan att han gjort sig skyldig till någon subjektiv försummelse, då han i de flesta fall kan hålla sig till den tredje man, som haft fördel av hans felaktiga förfarande (den s. k. sakägaren); skulle denna utväg icke stå honom öppen, brukar han få »nåd». Grunden till ersättningsskyldighet blir m. a. o. att finna i själva tjänsteförhållandet mellan staten och redogöraren — vare sig detta uppfattas såsom ett civilrättsligt avtal eller ett rent offentligrättsligt rättsförhållande — så att redogöraren i och med tillträdet av sin tjänst får anses hava iklätt sig ett speciellt ansvar. För den som ansluter sig till denna ståndpunkt förlorar frågan, huruvida anmärkningsprocessen är av straffrättslig eller civilrättslig karaktär större delen av sitt intresse; han brukar vara benägen att betrakta densamma såsom en speciell förvaltningsrättslig process.» Vid åtskilliga tillfällen har frågan om redogöraransvaret varit föremål för offentlig behandling. Sålunda har, bland andra, militieombudsmannen vid två skilda tillfällen, nämligen i sin ämbetsberättelse dels till 1932 års riksdag och dels till 1942 års riksdag berört frågan. Vidare har den varit föremål för en interpellation av professor N. Herlitz vid 1939 års riksdag, behandlats av Militära expeditionstjänstkommittén i dess den 26 septem23

ber 1944 avlämnade förslag angående förenkling och modernisering av den militära expeditionstjänsten, år 1945 motionsvägen förts inför riksdagen samt slutligen ånyo aktualiserats genom interpellation av R. Berg vid 1949 års riksdag. Samtliga ha funnit, att det ansvar, som av ålder ställes på statlig redogörare, icke har stöd i modern rättsuppfattning. Frågan borde därför göras till föremål för en grundlig utredning. Av särskilt intresse i detta sammanhang är det svar, som finansministern lämnade på professor Herlitz' interpellation och som till största delen stödde sig på en inom riksräkenskapsverket utarbetad promemoria i ämnet. Interpellanten hade ifrågasatt, om icke det straff- och skadeståndsansvar, som i allmänhet ålåge tjänstemännen, kunde vara tillfyllest också såsom redogör ar ans var och framhållit, att i varje fall formerna för redogörarens regresskrav borde kunna ändras. Till en början anförde finansministern, att han anslöt sig till den av riksräkenskapsverket hävdade uppfattningen, att det tillämpade förfaringssättet, enligt vilket redogöraransvaret helt ålägges den utbetalande tjänstemannen, i antydda hänseende kunde verka alltför strängt. Att låta det tjänstemännen allmänt åvilande straff- och skadeståndsansvaret tillika utgöra redogöraransvar skulle emellertid, enligt vad riksräkenskapsverket framhållit, betyda redogöraransvarets fullständiga avskaffande i den form det nu har. Då detta skulle medföra konsekvenser, vilkas innebörd och omfattning icke kunde överskådas utan en ingående utredning, hade riksräkenskapsverket för det dåvarande förklarat sig icke kunna ansluta sig till en sådan linje. Däremot hade ämbetsverket ansett vissa möjligheter föreligga att mildra redogöraransvaret. Sålunda borde de mest framträdande olägenheterna kunna avlägsnas genom att — sedan redogöraren själv utan framgång vidtagit på honom ankommande åtgärder för att av sakägaren återfå felaktigt utbetalt belopp — staten själv genom vederbörande myndigheter toge hand om återkrävandet av de felaktigt utbetalda medlen. Härvid finge då särskilt prövas, om rättegångsförfarande över huvud taget borde tillgripas. En sådan anordning skulle dock ej tillämpas, om redogöraren förfarit försumligt eller eljest åsidosatt sin tjänsteplikt. Det effektivaste sättet att utan redogöraransvarets upphävande mildra dess olägenheter hade synts ämbetsverket vara att giva de myndigheter, som ha att fatta beslut i anledning av framställda revisionsanmärkningar, ökad befogenhet att vid anmärkningsmålens avgörande taga hänsyn till sådana omständigheter, vilka skäligen borde föranleda att redogöraransvar ej utkrävdes. Riksräkenskapsverket hade vidare framhållit att det borde kunna sättas i tillfälle att i vidare mån än dittills lämna redogörare upplysningar och anvisningar, varigenom felaktigheter vid medelsförvaltningen skulle kunna förebyggas. I slutet av sitt interpellationssvar konstaterade statsrådet, att redogörar24

ansvaret i dess för svensk förvaltningsrätt utmärkande utformning otvivelaktigt understundom ledde till konsekvenser, som kunde tyckas hårda för den enskilde redogöraren. Likväl hade man i allmänhet icke ansett det möjligt att avskaffa det. Redogöraransvaret vore nämligen av central betydelse för den rättsliga regleringen av den statliga medelsförvaltningen. Till sist anförde statsrådet: »Frågan om redogöraransvarets omfattning och utformning synes mig förtjänt av fortsatt allvarligt övervägande. Med hänsyn till de vanskligheter, varmed en omläggning av grunderna för nu gällande system är förbunden, bör dock resultatet av smärre reformer i av riksräkenskapsverket angivna hänseenden avvaktas, innan frågan om en mera genomgripande rättslig omreglering av redogöraransvaret upptages till avgörande. Med avseende å de av riksräkenskapsverket berörda möjligheterna finner jag för min del anledning att särskilt understryka den förbättring som skulle vinnas genom att riksräkenskapsverket i vidare mån än hittills lämnade redogörare upplysningar och anvisningar, varigenom felaktigheter vid medelsförvaltningen kunde förebyggas eller under hand rättas.» Militära expeditionstjänstkommittén fann att de av riksräkenskapsverket ifrågasatta reformerna icke medförde en tillfredsställande lösning av frågan om redogöraransvaret. Den av riksdagen ävensom vissa statliga myndigheter förordade utredningen av frågan i hela dess vidd borde därför ofördröj ligen komma till stånd, alldenstund det kunde antagas, att utredningen på grund av sin omfattning komme att taga en betydande tid i anspråk. I detta sammanhang må framhållas, att 1945 års riksdag i anledning av i ämnet väckta motioner anhållit om utredning angående redogöraransvaret. (Första lagutskottets utlåtande nr 50, riksdagens skrivelse nr 532). Någon utredning har ännu icke kommit till stånd, varför redogöraransvaret, sådant det av ålder tillämpats, alltjämt finnes kvar. Innan de sakkunniga behandla frågan om det förenklade rekvisitionsförfarandets inverkan på redogörarens ställning, vilja de i korthet redogöra för den nuvarande ordningen på hithörande område beträffande folkskoleväsendet. Sedan vederbörande tjänstemän inom länsstyrelserna verkställt granskning av rekvisitionerna, gjort eventuellt erforderliga justeringar, beslut fattats om utanordning av beloppen samt dessa utbetalats, översändas handlingarna jämte länsräkenskaperna i övrigt till riksräkenskapsverket för ytterligare granskning. Skulle det därvid befinnas att utbetalningen icke är verkställd enligt gällande bestämmelser, utställes anmärkning inom riksräkenskapsverkets revision, varvid från vederbörande länsstyrelsetjänstemän infordras förklaring. I flertalet fall (se nedan) inlevererar vederbörande skoldistrikt till statsverket det sålunda anmärkta beloppet, sedan det 25

genom länsstyrelsen uppmärksamgjorts på felaktigheten. Länsstyrelsen underrättar i avgiven förklaring riksräkenskapsverket om inbetalningen, varefter målet avskrives genom särskilt beslut av ämbetsverket. Skulle däremot länsstyrelsens tjänstemän och vederbörande kommun bestrida riktigheten av den framställda anmärkningen, men revisionen trots detta vidhålla densamma, meddelar riksräkenskapsverket utslag. Därest anmärkningen därvid gillas, förpliktas vederbörande länsstyrelsetjänstemän att »gemensamt eller vilken gälda gitter, ersätta statsverket med det anmärkta beloppet, envar av dem dock öppet lämnat att hos vederbörande söka sitt åter efter befogenhet.» Den som icke åtnöjes med ämbetsverkets utslag äger att däri hos kammarrätten söka ändring genom besvär. Skulle anmärkningen fastställas, har vederbörande redogörare möjlighet att genom process vid allmän domstol söka återfå det för mycket utbetalda från sakägaren (kommunen). Misslyckas detta, återstår, som ovan nämnts, möjligheten att hos Konungen anhålla att av nåd befrias från den ålagda återbetalningsskyldigheten. På hemställan av de sakkunniga har inom riksräkenskapsverket verkställts en undersökning rörande av verket under åren 1944—1947 framställda anmärkningar i fråga om statsbidrag till avlöning åt lärare vid folk- och småskolor. Redogörelse för denna undersökning är lämnad i kap. 3. Av redogörelsen framgår att omkring 81 procent av de anmärkta beloppen inlevererats till statsverket. Då det i detta sammanhang är av stor betydelse att få kännedom om på vilken grund beloppen inlevererats, har riksräkenskapsverket jämväl verkställt en utredning härom berörande tiden 1/1 1946—30/9 1948. En tabellarisk sammanställning av undersökningen återfinnes i bilaga 1. Av denna framgår att under år 1946 324 anmärkningar framställdes till ett sammanlagt belopp av kronor 79 731,21. Av dessa ha i 292 fall ett sammanlagt belopp av kronor 71 614,18 inlevererats till statsverket utan att riksräkenskapsverket behövt meddela utslag. I 25 fall, avseende sammanlagt kronor 3 158,45, ha anmärkningarna avskrivits, enär nöjaktig förklaring kunnat lämnas; i fem fall har inleverering skett, sedan riksräkenskapsverket meddelat utslag, och endast i två fall, gällande synnerligen obetydliga belopp, ha besvär anförts över riksräkenskapsverkets utslag. Utan att utslag behövt meddelas har rättelse eller avskrivning sålunda vunnits i icke mindre än 97,8 procent av de anmärkta fallen. Endast 0,6 procent av fallen ha föranlett besvär. Under år 1947 har i omkring 90 procent av fallen återbetalning skett i samband med avgivande av förklaringar och endast 0,4 procent av fallen ha föranlett besvär. Sammanlagda antalet besvärsmål under åren 1946 och 1947 utgjorde tre och summan av de anmärkta beloppen i dessa mål kronor 287,03. Under tiden 1/1—30/9 1948 ha inga besvär anförts; ej heller har riksräkenskaps26

verket under nämnda tid behövt meddela utslag. Därvid är dock att märka att 15 ärenden ännu ej avgjorts. Under de senaste årtiondena är intet fall känt, då redogörare tvingats till process mot kommun. Skoldistrikten ha över huvud taget lojalt inlevererat anmärkta belopp, så snart rättsfrågan blivit klarlagd. Av ovanstående redogörelse framgår, bland annat, att redogöraransvaret av åtskilliga myndigheter ansetts för betungande och att en ändring är påkallad. Utredning har påyrkats men ännu icke igångsatts. Vad särskilt folkskoleväsendet beträffar synes redogöraransvaret emellertid i praktiken icke medföra stora olägenheter. Orsaken härtill torde vara att söka bland annat i den omständigheten, att sakägaren är en kommun, från vilken redogöraren alltid har större möjlighet att söka sitt åter, än då fråga är om enskilda personer, där utsikten till framgång är mera oviss. Redogöraransvarets olägenheter torde också i viss mån ha minskat därigenom, att vederbörande tjänstemän i länsstyrelserna genom det nuvarande rekvisitionsförfarandet ha möjlighet att granska flertalet av de för rekvisitionen grundläggande uppgifterna och därvid kunna rätta eventuella felaktigheter, innan beslut om utanordning ägt rum. Enligt de sakkunnigas förslag skulle länsstyrelserna emellertid befrias från detalj granskningsskyldigheten, som i stället skulle helt förläggas till folkskolinspektionen. Redogöraransvarets formella olägenheter komme givetvis att härigenom öka. De sakkunniga äro emellertid av den uppfattningen, att förenklandet av formerna för rekvisition av statsbidrag till folkskoleväsendet är en så viktig rationaliseringsåtgärd, att den rimligen icke bör hindras av ett såsom ovan visats i praktiken betydelselöst redogöraransvar. De sakkunniga ha därför till övervägande upptagit frågan, huruvida icke redogöraransvaret i dess nuvarande form skulle kunna bortfalla, då det gäller statsbidrag till folkskoleväsendet. Till en början vilja de sakkunniga härvid erinra om att länsstyrelserna redan med det nuvarande rekvisitions- och utbetalningsförfarandet vid sin granskning måste stödja sig på vederbörande folkskolinspektörs vitsord att grunderna för rekvisitionen äro riktiga och villkoren för statsbidrags erhållande uppfyllda. För länsstyrelserna skulle det nämligen möta alltför stora svårigheter att verkställa granskning i berörda avseenden. Länsstyrelsernas huvuduppgift får anses vara att kontrollera, att de lämnade sifferuppgifterna äro riktiga vad beträffar tillämpningen av statsbidragsbestämmelserna och uträkningen av beloppen. De sakkunniga ha — som nämnts i kapitel 3 — hos länsstyrelserna anhållit om uppgifter rörande omfattningen och arten av de justeringar, som för visst redovisningsår gjorts i fråga om rekvisitioner av statsbidrag till lärarlöner m. m. Av olika 27

skäl ha emellertid icke alla länsstyrelser kunnat lämna fullständiga u p p gifter, varför någon detalj redogörelse här icke kan lämnas. Så mycket torde emellertid kunna utläsas av det föreliggande undersökningsmaterialet, att antalet gjorda justeringar är mycket skiftande. I vissa län förekommer knappast någon anmärkning, under det i andra anmärkningarnas antal är stort. Orsaken härtill kan ligga däri, att vissa inspektörer — och det torde vara flertalet — granska även sifferuppgifternas riktighet, ehuru de enligt nu gällande bestämmelser icke ha skyldighet därtill. Ett genomförande av de sakkunnigas förslag skulle givetvis medföra, att folkskolinspektörerna ålades att vitsorda ej mindre grunderna för statsbidragets utgående ä n även sifferuppgifternas riktighet och att gällande författningar följts. E n förutsättning för att så skall kunna ske är emellertid, som redan i kapitel 2 framhållits, att den i de sakkunnigas förslag om nya mellaninstanser förordade förstärkningen av folkskolinspektörernas expeditionshjälp genomföres. Med denna anordning återstår i huvudsak för länsstyrelserna att verkställa utanordning av statsbidrag i enlighet med vad folkskolinspektören tillstyrkt och under hänsynstagande till tidigare utanordnade förskott. Därutöver skola länsstyrelserna/statskontoret liksom hittills verkställa skälighetsprövning av till skolskjutsar och inackordering rekvirerade statsbidrag. I detta sammanhang bör även påpekas att beträffande vissa skoldistrikt, nämligen de som omfatta de s. k. landstingsfria städerna, de utanordnande och reviderande statliga myndigheterna redan nu ha begränsade möjligheter att fastslå riktigheten av i rekvisitionen lämnade uppgifter. Det förhåller sig nämligen så, att ifrågavarande skoldistrikt enligt bestämmelserna i kungörelsen 1948:565 6 § c) själva besluta om lärares placering och uppflyttning i löneklass utan att inhämta yttrande från statens folkskolinspektör. Skulle en felaktig löneklassplacering ha skett, blir tydligen rekvisitionens slutsumma felaktig. Myndigheterna ha i sådana fall icke någon möjlighet att upptäcka felet, ehuru ett flertal detalj uppgifter finnas tillgängliga för dem. Likväl har systemet accepterats i förlitande på att ifrågavarande skoldistrikt med sin tekniskt väl utrustade och erfarna kanslipersonal skola kunna verkställa löneklassplaceringarna riktigt. I princip måste emellertid nämnda förhållande anses innebära större olägenheter för redogöraren än den av de sakkunniga föreslagna reformen. Till frågan om hur granskningen skall kunna effektiviseras beträffande de landstingsfria städerna och andra större skoldistrikt, i fråga om vilka de sakkunniga i sitt ovan nämnda betänkande föreslagit samma anordning rörande löneklassplacering, återkomma de sakkunniga i det följande. Ehuru de sakkunniga sålunda funnit, att deras reformförslag i praktiken icke skulle öka olägenheterna med det nuvarande redogöraransvaret anse 28

de likväl, att detsamma i och för sig leder till orimliga konsekvenser. Redogöraren kan nämligen dömas ersättningsskyldig för belopp, vilkas riktighet h a n icke haft möjlighet kontrollera. Då det gäller frågor om statsbidrag till folkskoleväsendet föreligger i realiteten ett rättsförhållande direkt mellan stat och kommun, för vars reglerande man tar omvägen över redogöraren. Det synes de sakkunniga vara mera rimligt och ändamålsenligt, att staten genom sin revisionsmyndighet •— i detta fall riksräkenskapsverket — framställer anmärkningen direkt mot sakägaren-kommunen i enlighet med vad som anförts i riksräkenskapsverkets ovannämnda promemoria i anledning av professor Herlitz' interpellation. De sakkunniga vilja i detta sammanhang erinra om att revisionsanmärkning rörande felaktigt debiterad skatt regelmässigt riktas mot vederbörande skattskyldige. De sakkunniga anse, att en liknande anordning bör kunna vidtagas även i fråga om statsbidrag till skoldistrikten. De sakkunniga äro väl medvetna om, att ett dylikt förfaringssätt skulle bryta principen om redogöraransvaret sådant detta utbildats i svensk förvaltning men anse likväl, att detta utan olägenhet skulle kunna ske på förevarande områden utan avvaktande av en omfattande och tidsödande utredning. Redan det förhållandet att sakägaren är en kommun talar för en sådan anordning. De av de sakkunniga företagna undersökningarna visa — som ovan framhållits — dels att antalet anmärkningar beträffande ifrågavarande statsbidrag är i sjunkande, dels ock att kommunerna nästan undantagslöst fullgöra sin återbetalningsskyldighet. Från statens synpunkt förefaller det därför icke längre oundgängligen nödvändigt att vid återkrävande av för mycket utbetalade statsbidrag taga omvägen över redogöraren. Riktigast synes därför vara att staten riktar kravet direkt mot sakägaren-kommunen. De sakkunniga vilja därför föreslå, att revisionsförfarandet i fråga om statsbidrag till folkundervisningen så utformas, att riksräkenskapsverket, då anledning till anmärkning finnes, direkt från vederbörande skoldistrikt infordrar förklaring, varjämte avskrift av riksräkenskapsverkets skrivelse tillställes länsstyrelsen och folkskolinspektören. Redan detta torde i de flesta fall komma att medföra, att de anmärkta beloppen omedelbart inlevereras. Skulle kommunen i något fall bestrida riktigheten av anmärkningen, bör riksräkenskapsverket liksom nu ha att taga frågan under övervägande och endera låta sig nöja med inkommen förklaring eller meddela utslag. I det senare fallet bör skoldistriktet i likhet med vad nu gäller kunna anföra besvär hos kammarrätten. Har beslut angående mot kommun framställd anmärkning vunnit laga kraft, åligger det kommunen att inleverera beloppet till statsverket. Inlevererandet bör enligt de sakkunnigas mening även kunna ske i den formen, att beloppet avdrages vid utanordnandet av medel enligt påföljande 29

rekvisition av statsbidrag. Ett sådant system tillämpas redan nu inom förvaltningen. De sakkunniga vilja i detta sammanhang hänvisa till reglementet 1935:18 angående ecklesiastik medelsförvaltning 5 §: »I avräkningslängd må efter den 15 december, då längden jämlikt 2 § i detta kapitel senast skolat vara upprättad, ändring icke företagas. Påkallas efter nämnda tidpunkt på grund av ändring i fastställd uppskattning av löneboställes normalavkastning eller av annan anledning, som av stiftsnämnden eller beträffande Stockholms stad av statskontoret godkännes, ändring av pastorat eller kyrkofonden i avräkningslängden för året tillgodoräknat saldo, skall sådan ändring vidtagas genom tillägg eller avdrag av erforderligt belopp i avräkningslängd för efterföljande år enligt särskild avräkning i bilaga till längden.» En bestämmelse om ett avräkningssystem av denna typ synes böra ingå bland statsbidragsvillkoren. Genom införandet av ett dylikt avräkningssystem tillförsäkras staten möjlighet att på ett enkelt och smidigt sätt återfå för mycket utbetalat statsbidrag. De sakkunniga vilja fästa uppmärksamheten på att det framlagda förslaget om redogöraransvarets upphörande givetvis icke påverkar sådana eventuellt uppkommande undantagsfall, då det uppenbarligen kan konstateras, att vederbörande länsstyrelsetjänstemän förfarit vårdslöst vid granskning av huvudrekvisitionens uppgifter. Om staten av denna anledning lidit förlust, har staten givetvis möjlighet att ställa nämnda tjänstemän till ansvar. De sakkunniga anse sig till sist böra påpeka, att förslaget icke medför någon ändring i fråga om besvärsgången i ekonomiska mål. Redan har framhållits, att för det fall, då skoldistrikt anför besvär, detta äger r u m på samma sätt som nu. De sakkunnigas förslag medför, att bland statsbidragsvillkoren måste införas bestämmelse dels om skyldighet för kommun att i avseende å erhållet statsbidrag underkasta sig sådan revision från riksräkenskapsverkets sida, som av de sakkunniga föreslagits, dels ock om rätt för länsstyrelse att vid utanordnande av rekvirerade medel till folkskoleväsendet göra avdrag för av skoldistriktet tidigare uppburet för stort belopp. Vidare bör i instruktionen för statens folkskolinspektörer föreskrivas, att folkskolinspektörerna äro skyldiga i alla avseenden granska i statsbidragsrekvisitionen lämnade uppgifter. Vad i detta kapitel sagts om länsstyrelse och dess tjänstemän gäller även statskontoret och motsvarande tjänstemän hos denna myndighet.

Kap. 5. Statsbidrag till avlöning åt folk- och småskollärare. A. Nuvarande förhållanden. Gällande bestämmelser återfinnas i kungörelsen den 23 april 1948 (nr 208) angående statsbidrag till avlönande av folk- och småskollärare m. m. med däri genom kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 545) gjorda ändringar. Statsbidragets beräkning och villkoren för statsbidrag. Statsbidrag utgår med belopp, motsvarande distriktets samtliga kostnader för avlönande av lärare vid folk- och småskolor. För varje inom skoldistriktet uppehållen ordinarie eller icke-ordinarie lärartjänst skall dock från statsbidraget avdragas ett belopp, som framgår av nedanstående tabell: Stationeringsortens T j ä n s t

hyresgrupp 4

Avdrag för varje redovisningsår,

Folkskollärartjänst Småskollärartjänst, tjänst såsom biträdande lärare vid folkskola och lärartjänst vid mindre folkskola

kronor

2 200

1500 Statsbidraget skall vidare minskas med det belopp, som skoldistrikt enligt olycksfallsförsäkringslagen eller lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar ägt uppbära i sjukpenning på grund av lärares olycksfall i tjänsten eller i tjänsten ådragen yrkessjukdom. Därest pensionerad lärare eller extra lärare, som icke avlagt föreskriven examen, anlitas för vikariat, utgår statsbidrag endast om folkskolinspektören vitsordat lärarens lämplighet och duglighet. Statsbidrag till avlönande av timlärare i annat läroämne än slöjd och hushållsgöromål utgår endast, där ej skolöverstyrelsen för visst fall annorlunda medgivit, dels till skoldistrikt, där överlärare är anställd, i den mån timlärare förordnats att meddela undervisning det antal veckotim31

mar, v a n n e d överlärarens av skolöverstyrelsen bestämda undervisningsskyldighet understiger 30 veckotimmar, dels ock till distrikt, där förstärkningsanordningar införts, eller för meddelande av särskild hjälpundervisning. Såsom villkor för utgående av här omförmälda statsbidrag gäller, bland annat, att distriktets skolväsen är anordnat enligt gällande föreskrifter, att undervisningen vid distriktets skolor under redovisningsåret fortgått den stadgade årliga lästiden, att skoldistriktet i förekommande fall tillhandahåller lagenlig tjänstebostad för lärare, att distriktets lärare meddelat undervisning i minst den omfattning, som angives i folkskolans avlöningsreglemente, att lärarnas avlöningsförmåner utgå i enlighet med vad därom särskilt stadgas och att lärare icke därutöver av skoldistriktet åtnjuter ersättning för utförande av arbetsuppgifter, som enligt meddelade bestämmelser k u n n a åläggas honom i tjänsten, samt att skoldistriktet i förekommande fall betalar personlig pensionsfyllnad till vissa lärare, mottager övertaliga lärare och tillhandahåller lärjungarna fri undervisningsmateriel. Rekvisitionsförfarande och förskott. R e k v i s i t i o n av statsbidrag uppgöres i enlighet med av skolöverstyrelsen fastställt formulär. Detta innehåller 26 kolumner, upptagande en sammanställning av de för redovisningsåret rekvirerade bidragsbeloppen, formulär för folkskolinspektörens vitsord att de föreskrivna villkoren för statsbidrags erhållande äro uppfyllda samt vissa anvisningar. I kolumnerna skola bland annat följande uppgifter lämnas, nämligen skolans namn, lärarens namn samt födelseår och -dag, den tid, läraren varit anställd under redovisningsåret, lönegrad och löneklass, dag för termins början och slut, lärarens tjänstgöring som timlärare; tjänstledigheter, avlöningens storlek, löneavdrag pä grund av tjänstledigheter och skoldistriktets kostnader för lärarens lön. Rekvisitionen skall avse redovisningsår och av skolstyrelsen efter ingången av juli och före utgången av augusti månad näst efter det redovisningsår, som avses, i två likalydande exemplar avlämnas till statens folkskolinspektör. Denne skall granska de inkomna rekvisitionerna och därvid tillse att i fråga om de särskilda lärare, för vilkas avlöning statsbidrag sokes, de för bidragens erhållande stadgade villkoren äro uppfyllda och de lämnade uppgifterna riktiga. Rekvisitionerna överlämnas därefter med tilleller avstyrkande till respektive länsstyrelser eller beträffande Stockholm till statskontoret, vilka myndigheter granska rekvisitionerna och, sedan eventuella felaktigheter rättats, utbetala de rekvirerade beloppen. F r å n länsstyrelserna/statskontoret översändas därefter rekvisitionerna till riksräkenskapsverket, där de bli föremål för ännu en granskning. Utan särskild rekvisition skola länsstyrelserna/statskontoret till skoldistrikten utbetala f ö r s k o t t å statsbidraget för löpande redovisningsår. 32

Detta förskott utbetalas i början av juli, oktober och januari varje gång med en fjärdedel av de förskott, distriktet sammanlagt uppburit det senast förflutna redovisningsåret. I början av april utbetalas förskott med belopp, motsvarande skillnaden mellan 90 procent av det utanordnade statsbidraget för det senast förflutna redovisningsåret och summan av de förskott, som tidigare utbetalats för löpande redovisningsår. Summan av förskotten skall avdragas vid den slutliga utanordningen av statsbidrag för redovisningsåret. Om skoldistrikt ändras till sin omfattning genom delning eller sammanslagning eller om nytt skoldistrikt bildas, skall skolstyrelsen före den 15 juni, respektive den 15 december närmast innan förskott å statsbidrag skall till distriktet utbetalas insända uppgift till statens folkskolinspektör om de distriktet tillhörande lärare, för vilka statsbidrag skall utgå. Folkskolinspektören har att före den 1 juli, respektive den 1 januari överlämna uppgiften till länsstyrelsen/statskontoret. B. Av de sakkunniga diskuterade förenklingsåtgärder. Av vad i det föregående blivit anfört torde ha framgått, att rekvisition av statsbidrag till folkskoleväsendet verkställes på ett för såväl skoldistrikten som granskningsmyndigheterna onödigt betungande sätt. Under de senaste åren ha emellertid genom författningsändringar vissa förenklingar åstadkommits. Genom 1947 års avlöningsreglemente för folkskolan (1947:414) samt kungörelsen om statsbidrag till avlönande av folk- och småskollärare m. m. (1948:208) bortföll exempelvis den tidigare i rekvisitionen för varje lärare redovisade pensionsavgiften, enär befattningshavarna befriades från skyldigheten att erlägga sådana avgifter. Skoldistriktets bidrag till lärares lön, som tidigare motsvarade det hyresavdrag, lärare var skyldig vidkännas för till honom upplåten tjänstebostad, frikopplades vidare helt från sambandet med tjänstebostaden. Det kommunala bidraget har i stället med bestämda — ovan återgivna -— belopp knutits till varje inom skoldistriktet under redovisningsåret uppehållen ordinarie eller icke-ordinarie lärartjänst. Det nämnda har jämte vissa andra författningsändringar bidragit till att göra rekvisitionsförfarandet något enklare. Trots de sålunda uppnådda lättnaderna upptar rekvisitionsformuläret med sina 26 kolumner alltjämt en mängd detalj uppgifter för varje lärare. Detta beror främst därpå, att samtliga kontrollerande myndigheter enligt det nuvarande rekvisitionssystemet skola ha möjlighet att i detalj kontrollera varje enskild post, oavsett dess storleksordning. Under sina försök att åstadkomma en förenkling ha de sakkunniga diskuterat åtskilliga rekvisitionsmetoder, innan de kommit fram till sitt slutliga förslag. För någ3 — 92756

ra av dessa diskuterade men av olika anledningar såsom mindre lämpliga befunna metoder lämnas här nedan en kortfattad redogörelse. Ett av skälen till att så många uppgifter erfordras för varje lärare är, att under året inträffade tjänstledigheter skola i detalj redovisas. I regel skall lärare, som åtnjuter tjänstledighet, vidkännas avdrag å lön. Avdragets storlek beror på tjänstledighetens art. För tjänstledig lärare anställes vikarie. I rekvisitionen skall i anledning av en lärares tjänstledighet angivas, bland annat, dels orsaken till tjänstledigheten med hänvisning till vederbörlig paragraf och moment i avlöningsreglementet, tjänstledighetens omfattning och tjänstledighetsavdragets storlek, dels ock i fråga om vikarien, förutom vissa personliga uppgifter, dennes anställningstid, löneklassplacering, utanordnad lön m. m. Samtliga dessa uppgifter måste lämnas även om tjänstledigheten omfattat endast en enda dag under redovisningsåret och vikarien anställts för samma tid. Å en lärartjänst, som innehaves av en ofta tjänstledig lärare, k u n n a under samma redovisningsår olika vikarier komma att anställas, och det kan därför inträffa, att för en lärartjänst åtskilliga vikarier måste redovisas med alla detaljerade uppgifter. Samtidigt skola, i stort sett, samma uppgifter lämnas i undervisningsstatistiken. Det har också gjorts gällande, att ett enklare system borde kunna åstadkommas särskilt beträffande redovisningen av vikarierna och ersättningen till dem. Procentregeln. Ovanstående problem har tidigare tagits upp till behandling av 1941 års lärarlönesakkunniga, som därvid diskuterade tre alternativa förslag. Enligt ett av förslagen skulle statsbidrag utgå för de lärare, som ha egen läraravdelning, med belopp, motsvarande deras årslön oavsett tjänstledighet, men — på grund av då gällande avlöningsreglemente — minskat med belopp motsvarande hyresavdraget. Därutöver skulle för täckande av vikariekostnader utgå statsbidrag efter en viss procent — förslagsvis 5 procent, för vilket fall de sakkunniga nedan använda termen femprocentregeln — å det sammanlagda beloppet av nämnda lärares årslöner. Skulle vikariekostnaderna överstiga exempelvis 10 procent, borde distriktet äga rätt att insända specifikation över sina faktiska kostnader och få dessa ersatta utom till den del, som låg mellan 5 och 10 procent av nämnda årslöner. Vid den i kapitel 2 nämnda överläggningen mellan de sakkunniga och representanter för vissa större skoldistrikt framkommo starka sympatier för detta förslag. I anledning härav verkställde de sakkunniga vissa undersökningar rörande möjligheten att förenkla rekvisitionsförfarandet enligt nämnda alternativ och valde därvid redovisningsåren 1945/46 och 1947/48. Anledningen till att dessa båda år valdes var, att statsbidragsbestämmelser34

na i viktiga avseenden ändrades från och med den 1 juli 1947. Enligt den äldre statsbidragskungörelsen (1937:999) skulle kommunerna själva bestrida en del av vikariekostnaderna, främst till vikarier för sjuktjänstlediga lärare. Kostnaderna för vikarier för lärare, vilka voro tjänstlediga av andra skäl, ersattes helt av statsmedel. Enligt den från och med den 1 juli 1948 gällande statsbidragskungörelsen (1948:208) bestrider däremot staten samtliga vikariekostnader. Den undersökning, som avser redovisningsåret 1945/46, omfattande åtta städer och 20 landsbygdsdistrikt, visar, att femprocentregeln icke i ett enda fall skulle slå rätt, d. v. s. medföra varken vinst eller förlust för staten eller skoldistriktet. Detta var ju heller icke väntat. För de undersökta kommunerna skulle systemet i 25 fall medföra vinst. Tre kommuner skulle lida förlust, däribland Stockholm. Utredningen visar vidare, att ju större distrikten äro, desto mindre blir vinsten eller förlusten, procentuellt sett. Att Stockholm trots sin storlek skulle lida förlust, torde bero på lärarkårens speciella sammansättning därstädes. Undersökningsåret 1945/46 voro vid Stockholms folkskolor anställda 238 manliga lärare mot 1 092 kvinnliga, varav på folkskolestadiet 558 och på småskolestadiet 534. De manliga lärarna hade i medeltal varit tjänstlediga 26,9 dagar, varav för sjukdom 14,2 dagar. Motsvarande siffror för de kvinnliga var 37,8 resp. 27,2 dagar. Det är uppenbart, att den angivna sjukledighetsfrekvensen måste medföra betydande vikariekostnader, vilka icke kunna täckas vid tillämpning av femprocentregeln. För övriga undersökta större skoldistrikt, där strukturen av lärarkåren är en annan, synes systemet från kommunens synpunkt verka tillfredsställande. Vinstmarginalen är emellertid relativt obetydlig, och en något ökad sjuktjänstledighet skulle förmodligen konsumera hela vinsten. För de större distrikten torde med undantag för Stockholm systemet räknat på lång sikt komma att medföra, att vinster och förluster utjämna varandra. För mindre distrikt skulle däremot systemets ekonomiska verkningar i vissa fall bli mycket ogynnsamma. Av ovanstående torde ha framgått, att femprocentregeln icke skulle ha verkat tillfredsställande under den tid, då den äldre statsbidragskungörelsen var i kraft. Den av de sakkunniga gjorda undersökningen beträffande redovisningsåret 1947/48, omfattar 25 av de största skoldistrikten (städerna) och 40 landsbygdsdistrikt av olika storleksordning. Distrikten äro fördelade över hela landet. F r å n skoldistrikten har inhämtats uppgift å antalet lärare med egen klassavdelning, lärarnas fördelning på löneklasser, lönesumman för dessa lärare (inklusive 12 % ) , summan av under året utgående vikarieersättningar och tjänstledighetsavdrag m. m. Därefter har för varje distrikt beräknats 5 procent på summan av bruttolönerna. Till detta belopp 35

ha lagts tjänstledighetsavdragen, som ju helt skulle komma att tillfalla skoldistrikten. Den så erhållna summan har jämförts med de verkliga vikariekostnaderna för året, varvid kunnat konstateras om systemet medfört vinst eller förlust för kommunen. Vidare har för varje distrikt verkställts en beräkning rörande erforderlig procent av bruttolönen för att vikariekostnaderna nätt och jämt skulle ha täckts. Sammanställning av utredningsresultaten återfinnes i bilagorna 2 och 3. Av undersökningarna framgår att såväl landsbygds- som stadsdistrikten sammanlagt skulle erhålla ett statsbidrag, som vore större än de verkliga utgifterna. I medeltal synes ett tillägg av omkring fyra procent vara tillräckligt för att täcka vikariekostnaderna. I de enskilda fallen medför emellertid systemet stora ojämnheter. Bland de undersökta stadsdistrikten skulle sålunda sex ha fått vidkännas förluster, bland dem Stockholm, vars vikariekostnader procentuellt sett ligga väsentligt högre än andra distrikts. Orsaken härtill har ovan berörts. Jämväl av de undersökta landsbygdsdistrikten skulle åtta ha förlorat på systemet, under det att vissa andra skulle ha erhållit icke obetydliga vinster i förhållande till sina kostnader för folkskoleväsendet. Undersökningen visar vidare, att vinsterna respektive förlusterna variera mera i landsbygdsdistrikten än i stadsdistrikten. Procentuellt sett variera de för landsbygden mellan + 5 (för det distrikt där ingen tjänstledighet förekommit) till — 2,5, alltså en skillnad på 7,5. Vad städerna beträffa är variationen -f- 3,1 till — 1,8, d. v. s. en skillnad på 4,9. Ehuru de företagna undersökningarna icke äro av större omfattning — de inbegripa dock 65 skoldistrikt med sammanlagt över 6 500 lärare med egna avdelningar — torde dock vissa slutsatser kunna dragas. Ett tillägg av 5 procent på bruttolönerna för att täcka vikariekostnaderna skulle sannolikt för statens del betyda, att större statsbidrag till lärarlöner måste utanordnas, än vad som betingas av de verkliga förhållandena. Trots detta skulle systemet i vissa fall för enskilda skoldistrikt medföra icke obetydliga förluster. En sänkning av den genomsnittliga procentsatsen till omkring fyra, vilket utredningen ger anledning antaga skulle bättre svara mot de verkliga förhållandena, skulle visserligen medföra, att statsbidragen i det närmaste skulle komma att motsvara de verkliga utgifterna för lärarlönerna, men skulle samtidigt pålägga en del kommuner ytterligare utgifter för folkskoleväsendet. Härigenom skulle orättvisor skapas kommunerna emellan. Orättvisorna framstå så mycket starkare, som de betingas av förhållanden, varöver kommunerna i regel icke kunna råda, t. ex. att medelåldern på lärarna är hög med därav följande större sjuktjänstledighet. Även för lärarnas del kan systemet tänkas få ogynnsamma verkningar. Det kunde leda till att skoldistrikten av ekonomiska hänsyn i stor utsträckning komme att neka lärarna tjänstledighet med A- eller B-avdrag 36

för t. ex. studier, enskilda angelägenheter av vikt o. s. v. Tjänstledigheter med C-avdrag torde i detta fall icke ha någon inverkan, då dessa avdrag i regel äro större än vikarieersättningen. Beträffande sådana tjänstledigheter står kommunen sålunda icke någon risk. De största nackdelarna kan systemet innebära för de minsta skoldistrikten, där en enda lärares långvariga sjuk tjänstledighet får menlig inverkan på skoldistriktets ekonomi. Redan under normala förhållanden synes sålunda systemet med visst procenttillägg på de sammanlagda bruttolönerna icke fungera tillfredsställande. Om det under ett läsår skulle utbryta en svårartad epidemi med omfattande sjuktjänstledighet som följd eller om onormalt stora militärinkallelser skulle företagas, måste resultatet bli, att de flesta skoldistrikt skulle förlora på tillämpningen av den nu diskuterade procentregeln. Skoldistriktens kassabokföring. Möjligheten att grunda statsbidragsrekvisitionen på skoldistriktens kassabokföring i vad den avser lärarlöner har ingående undersökts. För löneutbetalningarna måste distrikten för varje månad föra noggranna anteckningar över samtliga inom distriktet anställda lärare, deras löneklassplacering, tjänstgöring och tjänstledighet m. m. Ett årssammandrag av dessa anteckningar skulle lätt kunna överföras till en lämplig och enkel rekvisitionsblankett. Rekvisitionens riktighet skulle kunna bestyrkas dels av skolstyrelsens ordförande och distriktsöverläraren, dels ock av kommunens revisorer. Därmed skulle distriktets arbete med rekvisitionen förenklas. Genom undersökningar har styrkts att kommunernas bokföring redan nu medgiver eller efter en enkel omläggning kan medgiva tillämpningen av ovan nämnt system. Undersökningen visar också, att med detta system tillfredsställande kontrollmöjligheter föreligga, då under redovisningsåret inom skoldistriktet icke förekommit några tjänstledigheter. Svårigheter beträffande kontrollen inträda däremot, då tjänstledigheter och vikarieanställningar förekomma. Tjänstledighetsavdragen k u n n a nämligen icke kontrolleras, utan man måste beträffande dem lita till att skoldistriktet verkställt avdrag i enlighet med gällande bestämmelser. Systemet förutsätter dessutom, dels att folkskolinspektören skall kunna svara för det huvudsakliga av detaljkontrollen, dels ock att inspektören och den utanordnande myndigheten skola beredas möjlighet att, då så befinnes påkallat, i kommunalbokföringen taga del av de detaljerade uppgifter, vara distriktets rekvisition grundar sig. Ingående undersökningar visa, att nämnda system i praktiken icke skulle vara lämpligt, även om det rent tekniskt är genomförbart. Förutom den nämnda bristen i kontrollavseende belastas systemet nämligen av, bland annat, den nackdelen, att infordrandet i efterhand av skoldistriktens detalj anteckningar rörande lärarpersonalen torde komma att möta vissa svårigheter. Visserligen kunna statens folkskolinspektörer med ledning av de 37

av distrikten lämnade statistikuppgifterna, egna anteckningar rörande lärarnas tjänstgörings- och anställningsförhållanden m. m. samt allmän kännedom om skolväsendets anordning inom distrikten tämligen säkert kontrollera rekvisitionens riktighet, men dessa kontrollmöjligheter skulle icke föreligga för riksräkenskapsverket. Det nuvarande systemet modifierat. För att tillmötesgå kravet på ett förenklat rekvisitionsförfarande, som dock möjliggör direkt kontroll genom rekvisitionen, ha olika förslag utarbetats. Främst har undersökningen därvid tagit sikte på att de variabla faktorerna tjänstledighetsavdrag och vikarieersättningar skulle kunna direkt kontrolleras av myndigheterna. Man skulle därvid kunna tänka sig» att rekvisitionen beträffande de lärare, som icke vid något tillfälle under året varit tjänstlediga, upptoge endast a n t a l e t sådana lärare i de olika löneklasserna, under det att den i fråga om övriga lärare omfattade vissa detaljerade uppgifter rörande tjänstledigheterna, vikariers anställningstid, löneklassplacering m. m. Möjligen skulle ett sådant rekvisitionsförfarahde något minska kommunernas arbete. Undersökningen visar, att det även torde kunna godtagas av riksräkenskapsverket. Huruvida metoden skulle komma att medföra en sådan förenkling för kommunerna att väsentlig lättnad i arbetsbördan vunnes blir tydligen beroende av tjänstledighetsfrekvensen bland lärarna. En hög frekvens kommer nämligen att omintetgöra de med metoden förenade lättnaderna. En undersökning för att utröna dessa förhållanden har därför verkställts bland 25 av de största skoldistrikten (städer) och 40 landsbygdsdistrikt av olika storleksordning. Undersökningen som avser läsåret 1947/48, finnes redovisad i bilagorna 4 och 5. Av undersökningen framgår, att tjänstledighetsfrekvensen bland städernas lärare är hög. Lärare, som någon dag under nämnda läsår varit tjänstlediga, utgöra i procent av hela lärarkåren i medeltal 57,1. Några distrikt kunna uppvisa en procentsiffra, som väsentligt överstiger 60, däribland Stockholm. För landsbygdsdistrikten är motsvarande procentsiffra 31,2. Något landsbygdsdistrikt kan t. o. m. uppvisa, att någon tjänstledighet alls icke förekommit under året. Ett genomförande av sist ifrågasatta alternativ synes sålunda icke komma att medföra de åsyftade lättnaderna i arbetsbördan för skoldistrikten, i varje fall icke för de största, vilka otvivelaktigt ha det besvärligast med det nuvarande rekvisitionsförfarandet. Dessa skoldistrikt skulle alltjämt tvingas att lämna detaljerade uppgifter beträffande nära 60 procent av lärarkåren. En reform, som medför så liten vinst, synes knappast värd att genomföra. Med den av de sakkunniga i kapitel 2 angivna förutsättningen, nämligen att den statliga kontrollen i mera väsentliga avseenden bör bibehållas, 38

men att den siffermässiga detalj kontrollen bör i vissa avseende begränsas, framstår icke något av de hittills diskuterade systemen såsom tillfredsställande. De ha antingen medgivit väsentliga lättnader i avseende å rekvisitionsförfarandet men då icke erbjudit de kontrollmöjligheter, som de sakkunniga anse erforderliga, eller ock från kontrollsynpunkt varit tillfredsställande men inneburit ringa förenkling i fråga om rekvisitionsförfarandet. Vill man nå fram till ett rekvisitionssystem, som tillgodoser båda de nyssnämnda kraven, måste tydligen andra vägar beträdas. De sakkunniga framlägga i det följande ett förslag, som enligt de sakkunnigas mening kan anses fylla nämnda krav. C. De sakkunnigas förslag. Skoldistrikt i allmänhet. Som i olika sammanhang framhållits skulle det icke möta några svårigheter att genomföra en förenkling av rekvisitionsförfarandet, för den händelse man icke behövde räkna med tjänstledigheter och vikarieanställningar. Då därmed sammanhängande förhållanden kunna medföra betydande statliga utgifter, är det emellertid tydligt, att detalj redovisning beträffande dem måste fordras. Därav följer också att uppgifter rörande lärares lönegrader och löneklasser liksom beträffande antalet tjänstledighetsdagar respektive tjänstgöringsdagar för vikarier böra finnas tillgängliga vid granskningen av rekvisitionerna. Däremot torde det icke vara nödvändigt, att kommunerna detalj redovisa vissa utgående arvoden och tillägg, t. ex. distriktsöverlärar- och skolsekreterararvoden, barn-, kallorts- och språktillägg. Dessa poster torde nämligen kunna kontrolleras utan alltför detaljerade uppgifter: inom varje kommun finnes endast en distriktsöverlärare eller en skolsekreterare, kallorts- och språktilllägg utgå endast inom vissa begränsade områden i landet, barntilläggen uppgå till obetydliga belopp och komma att upphöra fr. o. m. första kvartalet 1955. Som redan nämnts återfinnes flertalet av de uppgifter om lärarna, som nu lämnas å rekvisitionsformuläret, jämväl i den undervisningsstatistik rörande förhållandena vid varje skola, som skoldistrikten jämlikt § 66 folkskolestadgan årligen skola avlämna till folkskolinspektören. En avsevärd förenkling skulle vinnas, om statistikformulärets uppgifter i vissa avseenden lades till grund för statsbidragsrekvisitionen, och själva rekvisitionen gjordes å en särskild blankett, en huvudrekvisition. F r å n denna kunde då uteslutas de uppgifter rörande lärarförhållanden m. m., som finnas upptagna å statistikformuläret. En kopia av statistikblanketten kunde lämpligen fogas som bilaga till huvudrekvisitionen. Det torde icke vålla skoldistrikten större besvär att taga två extra kopior av statistikuppgifterna, som i varje fall måste lämnas årligen. 39

Frågan om statistikblankettens innehåll måste med denna utgångspunkt tagas under övervägande. En granskning av nu gällande av skolöverstyrelsen fastställda statistikformulär har givit vid handen, att detta formulär icke lämpligen kan användas för ifrågasatta ändamål. En av skolöverstyrelsen tillsatt statistikkommitté med uppdrag att söka åstadkomma förenklingar beträffande formulären för undervisningsstatistiken har emellertid utarbetat förslag till nytt formulär för de uppgifter, som här avses. De sakkunniga ha beretts tillfälle taga del av nämnda förslag och efter samråd med nämnda kommitté funnit, att formuläret med vissa mindre ändringar kan läggas till grund för kontrollen av statsbidragen till lärarlöner. I enlighet härmed har förslaget till statistikformulär utarbetats, bilaga 6. I detta återfinnas de detaljerade uppgifter rörande de enskilda lärarna, som de sakkunniga anse erforderliga för kontrollen. Med hjälp av dessa uppgifter bör det icke möta svårigheter att konstatera, om lönen är rekvirerad enligt gällande bestämmelser. Huvudrekvisitionen bör därför kunna utgöra ett sammandrag av de i bilagan angivna detalj uppgifterna. Därutöver bör huvudrekvisitionen uppta de uppgifter, vilka icke kunna utläsas av bilagan, t. ex. arvoden och särskilda tillägg. Vidare böra angivas skoldistriktets hyres- och dyrortsgrupper samt, i förekommande fall, kallortsklass. Bland avdragsbeloppen måste, liksom hittills och till dess övningslärarnas lönereglering genomförts i enlighet med riksdagens beslut, upptagas pensionsavgifter för övningslärare, vilka ha pensionsrätt i statens pensionsanstalt. Bland avdragsbeloppen i övrigt ha hittills upptagits även sådana pensionsavgifter, vilka erlagts för folk- och småskollärare, som alltjämt kvarstå å före 1938 gällande lönesystem. Då antalet sådana lärare numera är obetydligt, ha de sakkunniga ansett, att rekvisitionsformuläret icke bör tyngas av uppgifter i detta hänseende. I de fåtaliga fall, där sådant avdrag måste verkställas, bör detta kunna ske å huvudrekvisitionen och erforderliga uppgifter lämnas å bilagan. Anvisningar härom jämte övriga upplysningar, som kunna befinnas nödvändiga, återfinnas nederst å huvudrekvisitionens baksida. Med utgångspunkt från vad ovan anförts ha de sakkunniga ansett sig böra föreslå en huvudrekvisition, vars utformning framgår av bilaga 7. I denna är upptaget antalet lärare med egen avdelning, d. v. s. ordinarie och extra ordinarie samt i förekommande fall extra lärare i respektive löneklasser samt bruttolönerna inklusive tillägg å dessa. I kolumn 4 upptagas skoldistriktets kostnader för respektive tjänster och i kolumn 5 det statsbidrag, som skulle tillkomma skoldistriktet, därest några tjänstledigheter icke förekommit under året. På formuläret finnas under kolumn 1 15 rader, vilket antal täcker alla kombinationer av anställningar från extra småskollärarinna till ordinarie folkskollärare i högsta löneklassen. Genom denna uppställning erhålles omedelbart en överskådlig bild av lärarförhål40

landena och antalet tjänster av olika slag inom distriktet, samtidigt som skoldistriktets bidrag till lärarnas löner lätt kan kontrolleras. Vilka lärare, som under året varit anställda inom distriktet och hur varje enskild tjänst därunder uppehållits, framgår i detalj av bilagan, där såväl tjänstledigheter som vikarielöner kunna kontrolleras. En särskild kolumn finnes även för statsbidragsberättigade timlärararvoden, varigenom dessa kunna kontrolleras. Folkskolinspektörerna ha genom sin allmänna kännedom om skoldistrikten och de därstädes anställda lärarna samt genom sina anteckningar över dessa goda möjligheter till kontroll. För att underlätta inspektörernas möjlighet att överblicka lärarförhållandena inom sina inspektionsområden bör enligt de sakkunnigas mening genom skolöverstyrelsens försorg utarbetas ett enhetligt kortsystem rörande lärarna och deras tjänsteförhållanden. Enligt vad de sakkunniga inhämtat, torde varje folkskolinspektör redan nu ha lagt upp ett kortsystem över lärarna inom inspektionsområdet. Några enhetliga principer för dessa system torde emellertid icke förekomma. En rationell ordning på detta område skulle säkerligen underlätta folkskolinspektörernas arbete icke blott — såsom ovan nämnts — med kontrollen över vissa arvoden och tillägg utan även vad beträffar lärarnas tjänstgöringsförhållanden i allmänhet. Det av de sakkunniga här förordade sättet för rekvisition av statsbidrag till lärarlöner bygger på förutsättningen, att uppgifterna rörande de enskilda lärarna och deras tjänstgöringsförhållanden under redovisningsåret skola kunna kontrolleras genom statistikformuläret. Med hänsyn härtill vilja de sakkunniga särskilt framhålla vikten av att de statistiska uppgifterna noggrant överensstämma med de verkliga förhållandena. I fråga om tidpunkten för statistikuppgifternas ingivande märkes, att desamma enligt gällande bestämmelser före den 1 augusti av skolstyrelsen skola insändas till statens vederbörande folkskolinspektör. De sakkunniga vilja emellertid föreslå, att denna tid ändras så, att den sammanfaller med tiden för lönerekvisitionernas ingivande, det vill säga efter ingången av juli men före utgången av augusti. Härigenom vinnes även att skoldistrikten få längre tid på sig för uppgifternas lämnande, överstyrelsens bearbetning av statistikuppgifterna torde icke nämnvärt påverkas av att tidpunkten för deras ingivande ändras något. De större städerna. Det nu föreslagna sättet för rekvisition av statsbidrag till lärarlöner kan tillämpas i alla skoldistrikt. De sakkunniga ha emellertid tagit under övervägande, om icke de allra största skoldistrikten, med 40 000 invånare eller därutöver, skulle kunna befrias från skyldigheten att till rekvisitionen foga särskild bilaga. Skälen härtill äro, bland andra, följande. Bland de nyssnämnda skoldistrikten, 13 till antalet, ingå de s. k. 41

landstingsfria städerna. Dessa äga att själva placera och uppflytta lärare i löneklass utan inhämtande av yttrande från statens folkskolinspektör, en skyldighet som föreligger för övriga skoldistrikt. I betänkandet angående nya mellaninstanser ha de sakkunniga föreslagit, bland annat, att ytterligare sju större skoldistrikt skulle erhålla samma rätt att utföra löneklassplaceringar som de landstingsfria städerna. Vinner detta förslag beaktande, synes en detalj redogörelse för lärarnas löneklassplacering inom dessa distrikt icke ha nämnvärd betydelse ur kontrollsynpunkt, då icke någon revisionsmyndighet utan ingående och tidsödande arbete med infordrande av lärarnas tjänsteförteckningar m. m. kan kontrollera de uppgivna löneklassplaceringarnas och därmed löneavdragens riktighet. Härtill kommer att inom dessa stora distrikt med hundratals — i Stockholm betydligt över tusentalet — anställda lärare speciella förhållanden råda, som skulle medföra, att ett fasthållande vid kravet på särskild bilaga till huvudrekvisitionen skulle väsentligt minska vinsten av de här föreslagna förenklingarna. De sakkunniga föreslå för dessa skoldistrikt ett särskilt rekvisitionsformulär (bil. 8), vilket dock icke skall behöva åtföljas av den för övriga skoldistrikt föreskrivna bilagan. Enligt detta formulär uppgives icke antalet lärare i olika löneklasser; i stället kräves en försäkran, att antalet läraravdelningar på folk- och småskolestadiet under redovisningsåret varit i överensstämmelse med vederbörande myndighets beslut, att de särskilda statsbidragsvillkoren iakttagits och att vederbörliga läkarintyg förelegat. Det är icke de sakkunnigas mening att all kontroll skall upphöra över de ansenliga statsbidragsbelopp, som utanordnas till nu ifrågavarande distrikt. Det bör nämligen uppmärksammas, att folkskolinspektörerna med ledning av ifrågavarande skoldistrikts årliga statistikuppgifter ha möjlighet att kontrollera vissa av de i statsbidragsrekvisitionerna lämnade uppgifterna. De skola därjämte självfallet äga infordra sådana kompletterande uppgifter, som kunna befinnas vara erforderliga för avgivande av dem åliggande vitsord rörande rekvisitionens riktighet. Vidare vilja de sakkunniga beträffande dessa skoldistrikt föreslå, att riksräkenskapsverket beredes möjlighet att hos vederbörande skoldistrikt företaga s. k. platsrevision, d. v. s. ämbetsverket skall genom sina revisorer kunna på ort och ställe granska riktigheten av de lämnade uppgifterna. Härigenom torde den nuvarande ordningen, som beträffande de landstingsfria städerna icke giver möjlighet till en i alla avseenden tillförlitlig granskning, samtidigt kunna effektiviseras. Skyldighet för nu ifrågavarande skoldistrikt att underkasta sig platsrevision från riksräkenskapsverkets sida torde böra meddelas i statsbidragsförfattningarna. De sakkunniga vilja i detta sammanhang erinra om att enligt föreskrift i stadgan för centrala verkstadsskolor (1941: 835) § 40 sådan skola, för vilken landstinget i regel är huvudman, är skyl42

dig underkasta sig den granskning från riksräkenskapsverkets sida rörande användningen av skolan tilldelade statsbidrag, vartill ämbetsverket må finna skäl. Skyldighet för kommunalt organ att underkasta sig granskning från statlig myndighets sida föreligger även exempelvis i avseende å länsstyrelsernas granskning av barnavårdsnämndernas mödrahjälpsredovisningar. Det förslag rörande rekvisitionsförfarande m. m. beträffande statsbidrag till lärarlöner, för vilket här redogjorts, tillgodoser enligt de sakkunnigas mening i allt väsentligt kravet på en förenkling av rekvisitions- och granskningsförfarandet, utan att kravet på erforderlig effektivitet i fråga om statskontrollen eftersattes. Förslagets genomförande skulle medföra en avsevärt förenklad administration av statsbidragsverksamheten. Detta gäller särskilt de största skoldistrikten, där behovet av sådan förenkling också är mest framträdande. Det vore enligt de sakkunnigas mening önskvärt, att samma rekvisitions- och granskningsförfarande, som föreslagits skola gälla beträffande rekvisitionerna från dessa distrikt, kunde tillämpas av ytterligare ett antal större skoldistrikt. Då nämnda förfarande är förbundet med kravet att platsrevision skall kunna verkställas av riksräkenskapsverket, anse sig de sakkunniga icke nu kunna föreslå en sådan utökad tillämpning men förutsätta, att så sker, därest erfarenheten visar, att detta befinnes vara lämpligt samt möjligt att genomföra.

Kap. 6. Statsbidrag till skolsociala ändamål. Under beteckningen statsbidrag till skolsociala ändamål ha de sakkunniga sammanfört de bidrag av statsmedel, som utgå för tillhandahållande av fria läroböcker m. m., till viss undervisningsmateriel, till hälsovård samt till anordnande av skolmåltider. Bestämmelserna om statsbidrag till ifrågavarande ändamål innehålla i huvudsak följande. 1. Fria läroböcker m. m. Kungörelsen den 14 juni 1946 (nr 292). För varje lärjunge, som åtnjuter obligatorisk undervisning vid distriktets folk- eller småskola eller frivillig undervisning, motsvarande sjunde eller åttonde skolåret, äger skoldistrikt årligen erhålla ett statsbidrag av tio kronor för tillhandahållande av fri undervisningsmateriel. Som villkor för statsbidraget gäller att skoldistriktet kostnadsfritt tillhandahåller varje lärjunge för undervisningen erforderlig undervisningsmateriel, att egentliga läroböcker m. m. utlämnas såsom gåva, samt att undervisningsmaterielen är av den beskaffenhet, som statens folkskolinspektör godkänner. Till länsstyrelsen ställd rekvisition av statsbidrag för här ifrågavarande ändamål skall avse redovisningsår och av vederbörande skolstyrelse i två exemplar enligt av skolöverstyrelsen fastställt formulär ingivas till statens folkskolinspektör under oktober månad det redovisningsår, för vilket bidrag sökes. Rekvisitionen skall grunda sig på de uppgifter om antalet lärjungar vid vårterminens slut, som lämnas i de i § 66 mom. 1 folkskolestadgan föreskrivna statistiska uppgifterna. Rekvisitionen skall åtföljas av uppgift dels om skoldistriktets utgifter för ändamålet under närmast föregående redovisningsår, dels om de för löpande redovisningsår beräknade kostnaderna. Folkskolinspektören skall granska de inkomna rekvisitionerna och därvid tillse, att de för statsbidrags erhållande föreskrivna villkoren äro uppfyllda. Snarast möjligt skall han därefter med tillstyrkande eller avstyrkande insända ett exemplar av rekvisitionen till länsstyrelsen/statskontoret. Nämnda myndigheter skola därefter utbetala det rekvirerade beloppet, såframt icke folkskolinspektörens erinringar eller andra på den utbetalande myndighetens beslut inverkande omständigheter annat föranleda. 44

2. Fri undervisningsmateriel. Kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 400). Till kostnaderna för tillhandahållande av viss annan undervisningsmateriel än ovannämnda fria läroböcker m. m. äger skoldistrikt årligen erhålla statsbidrag med för varje läraravdelning av A» » » » B 1» » » » B 2» » » » B 3-

eller » »

a-typ 60 kr. b-typ 110 » typ 160 » D-typ 200 »

Som villkor för statsbidrag skall gälla, att undervisningsmateriel tillhandahålles i erforderlig omfattning och är av beskaffenhet, som statens vederbörande folkskolinspektör godkänner. Till länsstyrelsen ställd rekvisition av statsbidrag skall avse redovisningsår och av skolstyrelsen i två exemplar enligt av skolöverstyrelsen fastställt formulär ingivas till statens folkskolinspektör under oktober månad det redovisningsår, för vilket bidrag sökes. Sedan folkskolinspektören granskat de inkomna rekvisitionerna och därvid tillsett, att statsbidragsvillkoren äro uppfyllda, skall han med tillstyrkande eller avstyrkande insända ett exemplar av rekvisitionen till länsstyrelsen/statskontoret, som har att efter vederbörlig prövning utanordna det rekvirerade beloppet. 3. Den statsunderstödda hälsovården vid folk- och småskolor. Kungörelsen den 15 juli 1944 (nr 585). Vid varje skola, där statsunderstödd skolhälsovård bedrives, skall såväl läkare som sköterska vara verksam. Inom tättbebyggda orter med minst 10 000 invånare bör en eller flera skolläkare anställas. I andra fall anlitas vederbörande tjänsteläkare som skolläkare. I städer med mer än 20 000 invånare böra särskilda skolsköterskor anställas. På varje skolsköterska med full tjänstgöring bör ankomma vården av högst 1 500 barn. I skoldistrikt med högst 20 000 invånare skola distriktssköterskorna inom ramen för sin tjänstgöringsskyldighet såsom sådana vara skolsköterskor, skoldistriktet dock obetaget att anställa särskild skolsköterska. Statsbidrag utgår till arvode åt skolläkare samt åt skolsköterska, som är anställd i distrikt med mer än 20 000 invånare. Statsbidrag till arvode åt skolsköterska, som samtidigt är distriktssköterska, utgår sålunda icke. Om skolöverstyrelsen finner skäl föreligga för anställande av särskild skolsköterska i distrikt med under 20 000 invånare, utgår statsbidrag även till hennes arvode. Statsbidrag till arvode utgår i efterskott dels till skolläkare med en krona 45

25 öre, dels till särskilt anställd skolsköterska med en krona för varje lärjunge, som vid vårterminens slut varit inskriven och deltagit i undervisning vid folk- eller småskola i distriktet, dock att arvodet till skolsköterskan enligt 14 § andra stycket kan utgå med lägre belopp enligt följande. »Statsbidrag till arvode åt skolsköterska må utgå med högst hälften av distriktets verkliga kostnader för skolsköterskans avlönande; och må, där skolöverstyrelsen funnit endast deltidsanställd skolsköterska vara erforderlig inom distrikt med högst 20 000 invånare, statsbidraget ej heller överstiga hälften av ett belopp, motsvarande arvode efter 100 kronor för vecka vid heltidstjänstgöring i början av höstterminen under visst, av överstyrelsen bestämt antal veckor och efter tre kronor 75 öre för timme vid tjänstgöring under återstoden av läsåret.» Som villkor för statsbidrag gäller, att skolhälsovården bedrives i enlighet med bestämmelserna i statsbidragskungörelsen, att verksamheten, i den mån Kungl. Maj :t icke därifrån medgivit undantag, omfattar distriktets samtliga skolor, samt att till skolläkaren utgår ett arvode av minst 2 kronor 50 öre för varje lärjunge, som vid vårterminens slut varit inskriven och åtnjutit undervisning i skola med statsunderstödd hälsovård. Till länsstyrelsen ställd rekvisition av statsbidrag till skolhälsovård skall av vederbörande skolstyrelse upprättas i enlighet med av skolöverstyrelsen fastställt formulär och efter ingången av juli men före utgången av augusti månad näst efter det redovisningsår, som avses, i två likalydande exemplar inlämnas till vederbörande folkskolinspektör. Denne har att tillse, att de lämnade uppgifterna äro riktiga och att de för statsbidrag föreskrivna villkoren blivit uppfyllda. Inspektören skall därefter med tillstyrkande eller avstyrkande insända rekvisitionerna till länsstyrelsen/statskontoret, som har att utbetala det statsbidrag, som prövas böra tillkomma distriktet. Enligt kungörelsen angående resekostnadsersättning åt skolläkare vid folkskoleväsendet (1945:17) ingives räkning å skolläkares resekostnadsersättning direkt till länsstyrelsen, som utanordnar ersättningen. 4. Skolmåltidsverksamheten. Kungörelsen den 28 juni 1946 (nr 553). Skoldistrikt, som anordnar skolmåltider vid folk- och fortsättningssko.a, äger erhålla statsbidrag dels för skolmåltiderna, dels till anskaffande iv inventarier för skolmåltidsverksamheten. Såsom villkor för statsbidrag till s k o l m å l t i d e r gäller, att skolmåltiden skall bestå av smörgås och mjölk samt en lagad rätt i huvudsaklig överensstämmelse med av skolöverstyrelsen utfärdade typmatsedlar samt stå öppen för alla lärjungar, som önska deltaga däri. Skolmåltiden skall tillhandahållas kostnadsfritt, och lokaler, i vilka tillagning och bespisniig äger rum, skola vara lämpade härför. Vidare skall den anställda personalen årligen läkarundersökas. 46

Statsbidragets storlek är beroende av kommunens ekonomiska bärkraft. Varje skolmåltid beräknas kosta 60 öre per deltagare, det s. k. bidragsunderlaget. Kommun eller skoldistrikt med ett skatteunderlag av lägst 50 skattekronor per invånare erhåller intet statsbidrag. För varje fullt tiotal skatteören, varmed skoldistrikts eller kommuns skatteunderlag understiger 50 skattekronor per invånare, utgår statsbidrag med två tiondels procent av bidragsunderlaget. Om exempelvis i en kommun skatteunderlaget 30X2X60 är 20 skattekronor per invånare utgår statsbidraget med — — = 36 100 öre för varje i skolmåltiden deltagande elev. Rekvisition skall göras på av skolöverstyrelsen fastställt formulär och innehålla uppgifter om antalet i måltiderna i regel deltagande lärjungar, antalet utspisningsdagar, antalet utspisade måltider, antalet skattekronor samt antalet invånare i distriktet respektive kommunen. Rekvisition skall ställas till länsstyrelsen/statskontoret och i två likalydande exemplar ingivas till vederbörande folkskolinspektör efter ingången av juli och före utgången av augusti månad näst efter det redovisningsår, under vilket sådan verksamhet bedrivits. Folkskolinspektören har att granska rekvisitionen och snarast översända det ena exemplaret till länsstyrelsen/statskontoret, som skall föranstalta om utanordning av statsbidrag. Av det statsbidragsbelopp, som kan beräknas komma att utgå för redovisningsåret, äger länsstyrelsen/statskontoret i förskott utbetala 40 procent. Rekvisition av sådant förskott skall ingivas senast den 1 december bespisningsåret, och länsstyrelsen/statskontoret har att utbetala dylikt förskott före utgången av januari månad. Efter samma procentsats, som ovan angivits beträffande bidrag till skolmåltider, utgår av statsmedel engångsbidrag till a n s k a f f a n d e a v i n v e n t a r i e r f ö r s k o l m å l t i d s v e r k s a m h e t e n . Bidragsunderlaget är därvid differentierat efter antal deltagare per bespisningsenhet (skola) och varierar från lägst 1 200 kr. till högst 20 000 kr. Under vissa förhållanden kan ett tilläggsbidrag utgå. Rekvisition av statsbidrag till anskaffande av inventarier skall på av skolöverstyrelsen fastställt formulär ställas till länsstyrelsen/statskontoret och ingivas till folkskolinspektören samtidigt med rekvisition av statsbidrag för skolmåltiderna. Länsstyrelsen/statskontoret äger även i detta fall att efter ansökan utbetala förskott med 40 procent av det statsbidragsbelopp, som kan beräknas komma att utgå till nämnda ändamål. De sakkunnigas förslag. Bestämmelserna rörande statsbidrag till skolsociala ändamål ha tillkommit vid olika tidpunkter i huvudsak under 194047

talet och delvis oberoende av varandra. Därav har följt, bland annat, att för varje bidragsform fastställts ett särskilt rekvisitionsformulär, att tidpunkten för respektive rekvisitions ingivande anpassats med hänsyn till kommunernas omedelbara behov av bidraget, samt att förskott utanordnats endast beträffande det i allmänhet mest omfattande bidraget, nämligen det till skolmåltider. Ehuru grunden för tre av nu ifrågavarande bidrag är densamma, nämligen antalet skolpliktiga barn inom skoldistriktet, måste likväl distriktet begagna fem olika rekvisitionsformulär, vilka dessutom skola ingivas vid något olika tidpunkter av året. Sålunda skall statsbidrag till fria läroböcker och till viss undervisningsmateriel rekvireras under oktober månad det redovisningsår, för vilket bidrag sökes, samt bidrag till hälsovård och skolmåltider under juli och augusti månader näst efter det avsedda redovisningsåret. Förskott till skolmåltidsverksamheten rekvireras före den 1 december bespisningsåret. Bidrag till fria läroböcker och hälsovård beräknas efter antalet i distriktet inskrivna barn under föregående läsår och bidraget till skolmåltider efter antalet föregående läsår serverade måltider. Bidraget till viss undervisningsmateriel hänför sig däremot till förhållandena under löpande läsår. Det är uppenbart, att dessa förhållanden äro mindre tillfredsställande, och att de vålla såväl de kommunala som de statliga myndigheterna onödigt arbete. De sakkunniga ha därför undersökt, om icke rekvisitionsförfarandet beträffande statsbidrag till skolsociala ändamål kunde förenklas och samordnas såväl med avseende å tiden för ingivandet av rekvisitionen som i fråga om det för bidragets beräknande avgörande redovisningsåret. Vidare har övervägts, om icke samtliga här ifrågavarande rekvisitioner lämpligen kunde sammanföras på ett formulär. Gemensamt för samtliga rekvisitioner är att de skola ingivas till vederbörande statens folkskolinspektör, som har att vitsorda, att de uppgifter, vara rekvisitionerna grunda sig, äro riktiga och att föreskrivna villkor för statsbidrags erhållande äro uppfyllda. I fråga om fria läroböcker och hälsovård beräknas statsbidraget efter antalet i distriktets folkskolor vid föregående vårtermins slut inskrivna barn. Statsbidraget till skolmåltider grundar sig på antalet under föregående år inskrivna barn i den mån de deltagit i skolmåltiderna. Å två rekvisitioner — de som avse hälsovård och skolbarnsbespisning — skola uppgivas namnen på de skolor inom distrik.et, där sådan social verksamhet förekommit. De tre nämnda rekvisitionerna innehålla åtskilliga gemensamma uppgifter. Statsbidraget till viss undervisningsmateriel intager såtillvida en särställning, som bidraget beräkias efter förhållandena under pågående redovisningsår. Det torde emellertid icke möta större svårigheter att beräkna även sistnämnda statsbidrag elter förhållandena under föregående redovisningsår. En viss olägenhet skulle 48

komma att inträffa under övergångsåret. För exempelvis läsåret 1948/49 ha skoldistrikten sålunda redan under pågående läsår erhållit bidrag till ifrågavarande ändamål. Ett genomförande av de sakkunnigas förslag från och med den 1 juli 1949 skulle därför komma att medföra, att distrikten för läsåret 1949/50 icke skulle utfå något bidrag förrän hösten 1950. Svårigheten k a n emellertid övervinnas, om — som nedan av andra skäl föreslås — ett system med automatiskt utgående förskott införes. Förutsättningar torde därför från teknisk synpunkt föreligga för en samordning av dessa rekvisitioner. Även rekvisitionen av bidrag till fri skolmateriel torde därvid utan större olägenhet kunna medtagas. Observeras bör emellertid att utöver de gemensamma uppgifterna vissa specialuppgifter skola lämnas i varje rekvisition. Ett system med huvudrekvisition och bilagor förefaller här liksom ifråga om lönerekvisitionerna att giva den bästa lösningen av föreliggande problem. Å huvudrekvisitionen upptages det rekvirerade statsbidragsbeloppet till varje särskilt ändamål och å bilagorna de mera specificerade uppgifterna för varje bidrag, t. ex. skolornas namn, antalet barn i distriktet, antalet utspisade måltider av olika typ, antalet skattekronor, invånare, skolläkarens arvode m. m. Vidare införas å bilagorna vissa anvisningar beträffande här ifrågavarande statsbidrag. I enlighet härmed har ett förslag till rekvisitionsblankett för samtliga skolsociala statsbidrag utformats (bil. 9). Av praktiska skäl ha bilagorna förts samman med huvudrekvisitionen, som återfinnes på formulärets första sida. Å huvudrekvisitionen och i bilagorna återfinnas samtliga de uppgifter, som finnas å de nuvarande rekvisitionsformulären. Det föreslagna systemet kommer sålunda icke att i något hänseende minska kontrollmöjligheterna. Ett genomförande av förslaget förutsätter emellertid vissa ändringar i nu gällande bestämmelser angående ifrågavarande statsbidrag. Sålunda bör storleken av samtliga statsbidrag till skolsociala ändamål beräknas på grundval av förhållandena inom skoldistriktet under nästföregående redovisningsår. Därjämte måste tidpunkten för ingivandet av rekvisitionen av dessa statsbidrag bli enhetlig. Slutligen bör — liksom då det gäller avlöning till lärare vid folk- och småskolor — förskott automatiskt utgå ined viss procent av distriktets kostnader. Ett införande av enhetliga bestämmelser om tiden för ingivandet av statsbidragsrekvisitioner till nu ifrågavarande skolsociala ändamål torde komma att medföra administrativa fördelar för både kommunala och statliga myndigheter. Av praktiska skäl synes tiden för ingivandet böra bestämmas på samma sätt som beträffande rekvisition av statsbidrag till lärarlöner, nämligen till tiden efter ingången av juli och före utgången av augusti. Beträffande två av bidragen, nämligen till hälsovård och skolmåltider, gäller denna regel redan nu. 4 — 92756

De sakkunnigas förslag till formulär för rekvisition av statsbidrag; till vissa skolsociala ändamål avser endast f o l k s k o l e v ä s e n d e t . E t t av de nu gällande rekvisitionsformulären, nämligen det till anordnande av skolmåltider, gäller emellertid för såväl skoldistrikt som kommun, vilken anordnar skolmåltider i andra skolor än folkskolor. Då det föreslagna formuläret icke kan avse sistnämnda skolor, bör rekvisition av statsbitdrag till skolmåltider i nämnda skolor alltjämt ske å nu gällande formulär. Såsom ovan nämnts synes det lämpligt, att ett system med automatiskt utgående förskott införes beträffande samtliga statsbidrag till skolsociala ändamål. Förskott utgår för närvarande endast beträffande statsbidraget till skolmåltidsverksamheten och därvid såväl till själva måltiderna som till nyanskaffning av inventarier. Även om rekvisitionsförfarandet omlades på sätt ovan angivits, kunde det nuvarande systemet med förskott endast till skolmåltidsverksamheten likväl bibehållas. En automatiskt verkande förskottsregel beträffande samtliga skolsociala statsbidrag skulle emellertid medföra många fördelar. Skoldistrikten skulle befrias från en extra rekvisition av förskott. Länsstyrelserna skulle vinna en viss lättnad, därest de automatiskt utgående förskotten tillika reglerades efter samma normer, som gälla för lärarlöner. Då därjämte tiden för rekvisition av statsbidrag till skolsociala ändamål och till lärarlöner förutsatts skola sammanfalla, skulle inom länsstyrelserna såväl utanordningsbesluten som utbetalningsförfarandet till tiden k u n n a sammanföras. Därmed skulle också i praktiken beloppen kunna utbetalas genom samma giroblankett. Den nu skisserade anordningen skulle medföra så många fördelar, att den synes böra vinna tillämpning. För att visa storleken av de statsbidrag, varom här är fråga, angivas här nedan de för budgetåret 1949/50 beviljade anslagen till skolsociala ändamål. Bidrag till kostnaderna för tillhandahållandet av fria läroböcker m. m kr. 5 950 000 Bidrag till undervisningsmateriel » 2 800 000 Bidrag till hälsovården vid folk- och småskolor » 820 000 Bidrag till anordnande av skolmåltider » 14 000 000 Kronor 23 570 000 Av ovanstående belopp skulle enligt nu gällande regler under januari månad 1950 efter särskild ansökan utanordnas 40 procent av bidragen till anordnande av skolmåltider, det vill säga 5 600 000 kronor. En automatiskt verkande förskottsregel, tillämplig på samtliga ovanstående statsbidrag, skulle lämpligen kunna utformas på samma sätt som motsvarande regel i 9 § 7 mom. kungörelsen 1948:208. Denna bestämmelse har följande lydelse: 50

»Utan särskild rekvisition skall statskontoret eller länsstyrelsen till skoldistrikt utbetala förskott å statsbidraget för löpande redovisningsår i följande ordning. I början av juli, oktober och januari utbetalas förskott varje gång med belopp, motsvarande fjärdedelen av de förskott distriktet sammanlagt uppburit det senast förflutna redovisningsåret. I början av april utbetalas förskott med belopp, motsvarande skillnaden mellan 90 procent av statsbidraget för det senast förflutna redovisningsåret och summan av de förskott, som tidigare utbetalats för löpande redovisningsår. Förskotten avrundas till närmast lägre hundratal kronor. Summan av förskotten skall avdragas vid den slutliga utanordningen av statsbidrag för redovisningsåret.» Då förskotten första gången utbetalas torde de övergångsvis böra grunda sig på det statsbidrag kommunerna under föregående år erhållit för ifrågavarande ändamål. Med utgångspunkt exempelvis från de av 1948 års riksdag beviljade beloppen till ifrågavarande ändamål, uppgående till omkring 23 000 000 kronor, och under antagande att förskotten under föregående redovisningsår uppgått till 21 000 000 kronor, skulle under budgetåret 1949/50 statskontoret respektive länsstyrelserna i början av juli, oktober och januari utanordna varje gång sammanlagt omkring 5 250 000 kronor, i början av april omkring 4 950 000 kronor samt återstoden av distriktet tillkommande statsbidrag vid den slutliga utanordningen av statsbidrag för redovisningsåret. Detta betyder att staten får tre- å fyrdubbla sina förskott jämfört med nu. Den obetydliga ränteförlust för staten som följer härav, får anses bli mer än väl uppvägd av vad som vinnes i administrativa lättnader för såväl stat som kommun. I vissa fall kunna förskotten bli mycket små, nämligen beträffande distrikt med ett fåtal läraravdelningar och distrikt, där skolhälsovård och/ eller skolbarnsbespisning icke äro genomförda. Erinras bör emellertid i detta sammanhang, att i och med kommunreformens genomförande de små kommunenheterna komma att försvinna. Därjämte bör uppmärksammas, att skolhälsovården genomföres i allt större utsträckning. Den omfattade, enligt skolöverstyrelsens uppgifter, under läsåret 1946/47 90,1 procent av folkskolans samtliga lärjungar eller 496 332 och var då helt genomförd i 1 961 skoldistrikt. Flertalet kommuner åtnjuter sålunda statsbidrag till i varje fall tre skolsociala ändamål, nämligen fria läroböcker, viss undervisningsmateriel och skolhälsovård. I detta sammanhang bör uppmärksammas frågan, huru de distrikt skola förfara vid rekvisition av förskott, vilka efter ett eventuellt genomförande av här föreslagna förskottssystem besluta att införa skolhälsovård eller skolmåltidsverksamhet eller att utvidga den senare verksamheten. I dessa fall komma nämligen de löpande utgifterna under det första året att bli 51

så stora, att de icke tillnärmelsevis kunna täckas av de efter andra förutsättningar utanordnade förskotten. Det vore i dessa fall rimligt, att förskott för de nya verksamhetsgrenarna finge utgå enligt samma principer som skulle ha gällt, för den händelse verksamheten redan varit i gång. Härför erfordras en bestämmelse motsvarande den, som gäller beträffande förskott å lärarlöner, då antalet lärare sedan föregående redovisningsår ändrats. I kungörelsen 1948:545 8 § 8 mom. heter det h ä r o m : »Ändras skoldistrikt till sin omfattning genom delning eller sammanslagning eller bildas nytt skoldistrikt, skall skolstyrelsen före den 15 juni respektive den 15 december närmast innan förskott å statsbidrag skall till distriktet utbetalas insända uppgift till statens folkskolinspektör om de distriktet tillhörande lärarna, för vilka statsbidrag skall utgå. Folkskolinspektören har att före den 1 juli respektive den 1 januari överlämna uppgiften till statskontoret eller länsstyrelsen.» Nämnda förfaringssätt bör i tillämpliga delar gälla vid inträffade mera avsevärda förändringar beträffande den skolsociala verksamheten. Den nu föreslagna reformen av rekvisitionsförfarandet beträffande statsbidrag till skolsociala ändamål skulle sålunda medföra, att vissa likartade bidragsformer samordnades beträffande rekvisition, beräkningsgrund och utanordning, en rationaliseringsåtgärd, som skulle medföra minskat arbete för såväl skoldistrikten som länsstyrelserna/statskontoret. Såsom tidigare antytts nödvändiggör reformens genomförande vissa ändringar i de kungörelser, som avse statsbidrag till skolsociala ändamål.

Kap. 7. Statsbidrag till vissa skolorganisatoriska ändamål. Under ovan angivna beteckning ha de sakkunniga sammanfört statsbidragen till skolskjutsar och inackordering av skolbarn. A. Skolskjutsar. Allmänna bestämmelser. Statsbidrag till skolskjutsar utgår i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 346). Skjutsanordning med anlitande av järnväg, motorfordon, hästskjuts, båt eller annat lämpligt fortskaffningsmedel benämnes egentlig skolskjuts, och skjuts med fordon, som framföres av lärjungen själv, benämnes självskjuts. För utgående av statsbidrag gäller som allmän regel, att anordnandet av skolskjutsar skall medföra besparingar i det allmännas utgifter för skolväsendet i övrigt. Därjämte må statsbidrag emellertid utgå, då medelst skolskjuts undervisning kan beredas barn i skola av högre form än den, de annars skulle tillhöra, eller eljest förbättring av skolväsendet kan ernås, allt under förutsättning att den skolorganisation, som föranleder skolskjutsanordningen, prövas lämplig och befinnes icke medföra oskäliga kostnader för statsverket, att skolvägens längd gör skolskjuts erforderlig samt att skolförbättringen icke kan på annat sätt åstadkommas med lägre kostnader. Statsbidrag må jämväl utgå, där allenast lång eller besvärlig skolväg åberopas som skäl. Statsbidrag utgår med åtta tiondelar av skoldistriktets styrkta verkliga kostnader för skjutsarna. Därest den utanordnande myndigheten finner, att kostnaderna överstiga vad som kan anses efter ortens förhållande skäligt eller att skjutsning kunnat utan avsevärd olägenhet anordnas för lägre kostnad genom anlitande av annat färdmedel än det använda, skall statsbidraget av myndigheten minskas till åtta tiondelar av den kostnadssumma, för vilken myndigheten anser skjutsning skäligen ha bort k u n n a anordnas. 1. Egentliga

skolskjutsar.

Ansökan om statsbidrag till sådan skjutsanordning skall ställas till skolöverstyrelsen på av överstyrelsen fastställt formulär. Ä detta skola an53

givas namn på byar m. m. med skolpliktiga barn, för vilka skjuts skall anordnas, antal barn i klasserna 1—3 och i högre klasser, avstånd i k m från barnens hem till skola, dit skjuts anordnas, namn på begynnelse- och slutstationer för skjuts, färdsätt, om skjuts ordnas både till och från skolan eller i endast en riktning, beräknat antal skjutsdagar, beräknade kostnader enligt träffat avtal, de besparingar, som beräknas uppstå genom anordnande av skjutsen, samt skäl för skjutsens anordnande. I allt upptager formuläret 12 kolumner. Ansökan skall före den 1 februari närmast före det redovisningsår, för vilket bidrag önskas, insändas till vederbörande folkskolinspektör, som har att granska ansökningen. Han skall därefter före den 1 mars med eget yttrande översända handlingarna till skolöverstyrelsen, som fattar beslut i ärendet. Sådant beslut skall allenast innefatta bestämmande, huruvida för de ifrågavarande skjutsarna statsbidrag må utgå, utan angivande av statsbidragets belopp. I de fall då skoldistrikt för ett redovisningsår medgivits rätt till statsbidrag för anordnande av egentliga skolskjutsar och för ett följande redovisningsår önskar erhålla statsbidrag för anordnande av dylika skjutsar å samma sträcka, för samma antal skjutsar och för i huvudsak samma antal barn som för förstnämnda redovisningsår, kräves intet särskilt ansökningsförfarande. Rekvisition av statsbidrag ställes till länsstyrelsen på av skolöverstyrelsen fastställt formulär och ingives i två likalydande exemplar till vederbörande statens folkskolinspektör efter ingången av juli och före utgången av augusti månad näst efter det redovisningsår, rekvisitionen avser. Sådan rekvisition skall, då skjutsningen ombesörjts av skoldistriktet självt med fordon, varöver skoldistriktet förfogat, vara åtföljd av uppgifter om de verkliga kostnaderna för skjutsningens anordnande, ävensom av de upplysningar, som erfordras för bedömande av skäligheten av dessa. Har skjutsningen utförts enligt entreprenadavtal, skall rekvisitionen åtföljas av kvitto från entreprenören på det belopp, han uppburit av skoldistriktet. Folkskolinspektören skall granska de inkomna rekvisitionerna och därvid tillse, att de för statsbidrag stadgade villkoren äro uppfyllda och de lämnade uppgifterna riktiga. Han skall därefter översända ett exemplar av rekvisitionen till länsstyrelsen, som har att efter granskning utanordna det rekvirerade beloppet, i den mån av folkskolinspektören framställda erinringar eller andra på beslutet inverkande omständigheter icke prövas föranleda avdrag. Rekvisitionsformuläret omfattar 13 kolumner, av vilka flertalet ha samma rubriker som ansökningsformuläret. Samma uppgifter skola sålunda i vissa avseenden lämnas såväl i ansökan som i rekvisitionsformuläret. I ansökan skall angivas beräknat antal skjutsdagar och kostnader, i rekvisi54

tionen verkliga antalet skjutsdagar och kostnader. I rekvisitionen skall dessutom angivas datum för beslut, då statsbidrag medgivits, samt eventuella avvikelser med avseende å barnantal i jämförelse med förhållandena, då statsbidrag till ifrågavarande skjutsar beviljades. De sakkunnigas föreslag. Vid sina undersökningar rörande möjligheterna att åstadkomma ett förenklat rekvisitionsförfarande ha de sakkunniga till en början övervägt, om de grundläggande uppgifterna skulle kunna lämnas endast å ansökningsformuläret. I så fall skulle uppgifterna å rekvisitionsformuläret kunna begränsas till att avse endast kostnaderna för skolskjutsarna. Undersökningarna härom visade emellertid, att ett dylikt system icke skulle möjliggöra erforderlig kontroll vid utanordnandet av bidragen. Beträffande rekvisition av statsbidrag till skolskjutsar måste nämligen prövning ske rörande skäligheten av skjutskostnaderna. Denna prövning bör liksom hittills verkställas av länsstyrelserna. Vissa uppgifter, bland annat om begynnelse- och slutstationer för skjutsarna, vägavstånd, färdsätt m. m., måste därför lämnas i rekvisitionen för att länsstyrelsen med ledning av dessa skall kunna kontrollera, att kostnaderna för skjutsanordningen icke överstigit vad som kan anses efter ortens förhållanden skäligt och att skjutsning icke kunnat utan avsevärd olägenhet anordnas för lägre kostnad genom anlitande av annat färdmedel än det använda. Vidare kunna sådana förändringar beträffande skjutsanordningarna ha inträffat, att uppgifterna i ansökan icke överensstämma med de verkliga förhållandena. Vissa av de å nuvarande rekvisitionsformulär ingående uppgifterna måste därför bibehållas. De sakkunniga ha dock funnit, att en del detalj uppgifter å rekvisitionsformuläret utan olägenhet kunna uteslutas, och att sålunda en förenkling av detsamma kan åstadkommas. I enlighet härmed vilja de sakkunniga föreslå ett rekvisitionsformulär, vars utformning framgår av bilaga 10. I formuläret angives det i ansökan skjutsen åsatta numret, datum för skolöverstyrelsens beslut om statsbidrag, skjutskostnaderna, namnen på begynnelse- och slutstationerna, våglängden, färdsättet samt antalet skjutsar, skjutsdagar och barn. Med ledning av dessa uppgifter kan länsstyrelsen verkställa nyssnämnda skälighetsprövning. Möjligheten till kontroll är för såväl nämnda myndighet som folkskolinspektören densamma som vid nuvarande rekvisitionsförfarande, men fördelar vinnas i flera avseenden: i rekvisitionsarbetet åstadkommas förenklingar och lättnader för skoldistrikten, rekvisitionen kan verkställas på ett formulär av enkelt A 4-format mot nu dubbelt A 4-format, och formuläret ger utrymme för 12 skjutsar mot nu 8. Till rekvisitionen skola fogas kvitterade räkningar beträffande de utförda skjutsarna. Häri synes någon ändring icke böra ske. Enligt vad de sak55

kunniga erfarit, äro emellertid de räkningar, som nu bifogas rekvisitionerna, av synnerligen skiftande utseende och innehåll. Därtill kommer att från vissa distrikt bifogas flera räkningar för varje skjuts, allt efter utbetalningarnas antal, under det att andra distrikt bifoga en årsräkning för varje skjuts. Det är uppenbart, att dessa förhållanden medföra ökat arbete för de granskande myndigheterna. Önskvärt är därför att ett enhetligt formulär för räkning å skolskjutskostnader utarbetas. Detta synes förslagsvis böra innehålla uppgifter om våglängd, antal skjutsar, skjutsade barn, skjutsdagar och fordonstyp. Den till rekvisitionen fogade räkningen bör avse årskostnaderna, även om skoldistriktet månadsvis eller kvartalsvis utbetalat ersättning för skjutsarna. Mot återställande av delkvittona bör skoldistriktet utan svårighet kunna av entreprenören erhålla en kvitterad årsräkning på skolskjutskostnaderna. Härigenom skulle för varje skjutsentreprenör komma att bifogas endast en räkning. De sakkunniga vilja sålunda föreslå, att i rationaliseringssyfte enhetliga formulär för räkningar å ersättning för skolskjutsar fastställas av skolöverstyrelsen. I underdånig skrivelse den 26 april 1949 har skolöverstyrelsen — med bifogande av förslag till ändrad lydelse av 5, 6, 7 och 9 §§ kungörelsen 1947:346 — föreslagit, att från och med den 1 juli 1949 till folkskolinspektörerna skall överflyttas befogenheten att pröva och avgöra huvudparten av skoldistriktens ansökningar om statsbidrag till egentliga skolskjutsar. Beträffande ur olika synpunkter tveksamma fall föreslås att de med inspektörens yttrande överlämnas till skolöverstyrelsen för prövning och avgörande. Samtidigt har överstyrelsen föreslagit en framflyttning av tidpunkten för ingivande av ansökan om statsbidrag till den 1 mars närmast före det redovisningsår, för vilket bidrag sökes. De sakkunniga vilja i anledning av skolöverstyrelsens förslag endast framhålla, att den förändring av folkskolinspektörens ställning, som tilllämpningen av ifrågavarande förslag skulle medföra, torde kunna anses skapa gynnsammare förutsättningar för genomförandet av de sakkunnigas förenklingsförslag beträffande rekvisitionsförfarandet. 2. Själv skjutsar. För att möjliggöra hänvisning av lärjungar i folkskolans sjunde eller högre klass från skola av B 2-form eller lägre skolform till skola av Aeller B 1-form och från skola av B 1-form till skola av A -form må statsbidrag utgå för skjuts med fordon, som framföres av lärjunge själv. För lärjungar i nämnda klasser kan statsbidrag utgå jämväl där allenast lång eller besvärlig skolväg åberopas som skäl. Bidragsunderlaget utgöres av högst 50 öre per dag, om skolvägens längd överstiger 7 km, och högst 40 öre per dag, om skolvägens längd uppgår till högst 7 km och skolskjuts prövats erforderlig. 56

Ansökan om statsbidrag till självskjuts skall av skoldistriktet ingivas till vederbörande statens folkskolinspektör, som har att avgöra, huruvida statsbidrag skall utgå. Finner sig folkskolinspektören icke kunna medgiva statsbidrag, kan ärendet underställas skolöverstyrelsen för avgörande. Ansökan skall göras på av skolöverstyrelsen fastställt formulär, som omfattar 12 kolumner, upptagande bland annat lärjungens namn och hemvist, namn på den skola, i vilken lärjungen kommer att undervisas, klass, skolform, våglängd, färdsätt samt den tid självskjutsen avses skola pågå. Ansökan skall om möjligt ingivas senast en månad före läsårets början. Rekvisition av statsbidrag ställes till länsstyrelsen på av skolöverstyrelsen fastställt formulär och ingives till folkskolinspektören i två exemplar under juli och augusti månad. Rekvisitionsformuläret omfattar sammanlagt 11 kolumner och upptager delvis samma uppgifter, som angivas i ansökningsformuläret. Dessutom skall å rekvisitionen angivas antalet verkliga skjutsdagar, kostnad för skjutsdag, totalkostnader samt sökt statsbidrag. De sakkunnigas förslag. För att länsstyrelsen skall bli i tillfälle att pröva skäligheten av det sökta statsbidraget, måste vissa detalj uppgifter rörande varje skjuts lämnas i rekvisitionen. Sådana uppgifter äro i första hand våglängd, färdsätt, antal verkliga skjutsdagar, kostnader för skjutsdag, totalkostnader samt sökt statsbidrag. Däremot synas uppgifter om lärjunges namn och hemvist samt skolans namn icke behöva uppgivas i rekvisitionen. I denna bör i stället för nyssnämnda tre uppgifter angivas det i ansökan skjutsen åsatta numret samt datum för beslut, då statsbidrag medgivits. Därigenom kan folkskolinspektören vid granskning av rekvisitionen lätt identifiera varje enskild skjuts och vitsorda dess riktighet. I enlighet härmed vilja de sakkunniga föreslå, att rekvisitionsformuläret erhåller den utformning, som framgår av bilaga 11. I formuläret upptagas nummer å skjutsen, datum för beslut, då statsbidrag medgivits, våglängden, färdsättet, antalet verkliga skjutsdagar, kostnader för skjutsdag, totalkostnader för varje skjuts samt sökt statsbidrag. Det föreslagna rekvisitionsformuläret skiljer sig icke i princip från det nu gällande. Likväl torde det för skoldistrikten medföra vissa lättnader i arbetet. Kontrollen. Beträffande skolskjutsbidragen skall länsstyrelsen verkställa dels en skälighetsprövning av de verkliga skjutskostnaderna med hänsyn till ortens förhållanden, dels ock en trafikteknisk granskning av den anlitade skjutsformen. Anledningen härtill är givetvis, att länsstyrelsen i nyssnämnda avseenden innehar en särskild sakkunskap. Länsstyrelsen fast57

ställer sålunda, bland annat, taxor för den yrkesmässiga biltrafiken inom länet och kan därigenom bedöma skäligheten av skjutskostnaderna. Vad beträffar den trafiktekniska granskningen må erinras om att länsstyrelsen själv eller genom underordnade myndigheter i olika former övervakar trafikförhållandena inom länet; länsstyrelsen meddelar exempelvis tillstånd till omnibustrafik. Då länsstyrelsen i här nämnda avseenden har en saklig kompetens, som icke kan föreligga hos folkskolinspektören, anse de sakkunniga, som redan nämnts, att länsstyrelserna liksom hittills skola pröva skäligheten av skjutskostnaderna. Däremot bör den siffermässiga kontroll, som ytterligare erfordras beträffande dessa rekvisitioner, kunna inskränkas på sätt föreslagits i kapitel 2 och 3. Vad här ovan sagts om länsstyrelse skall, då fråga är om Stockholms skoldistrikt, gälla statskontoret. B. Inackordering av skolbarn. Statsbidrag till ifrågavarande ändamål utgår i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 17 juni 1943 (nr 538). För skolbarn i folkskolans första, andra eller tredje klass, som är bosatt minst 4 km från närmaste skola, samt för skolbarn i fjärde eller högre klass, bosatt minst 6 km från närmaste skola, utgår statsbidrag utan ansökningsförfarande för den tid vederbörande skolstyrelse finner inackordering erforderlig, dock icke för flera dagar under ett och samma redovisningsår än läsåret omfattar vid den skola, där barnet undervisas. För skolbarn, som är bosatt på kortare avstånd från närmaste skola än vad ovan sagts, kan statsbidrag utgå efter därom av skoldistrikt gjord ansökning för det antal dagar, som bestämmes av folkskolinspektören eller, i vissa fall, skolöverstyrelsen. Som villkor för erhållande av statsbidrag gäller, bland annat, att skoldistriktet tillser, att barnen under inackorderingstiden erhålla god Ull syn och vård, att kostnaderna icke bliva större än som föranledas av gängse priser på orten, samt att vederbörande lärare för noggranna anteckningar om antalet inackorderingsdagar för varje inackorderat barn. Statsbidrag utgår med åtta tiondelar av skoldistriktets verkliga kostnader för inackorderingen. Vid inackordering i skolhem eller arbetsstuga bestämmer Kungl. Maj :t det belopp, som skall anses motsvara inackorderingskostnaderna. Då ansökan om inackorderingsbidrag erfordras, skall denna före den 1 juni närmast före det redovisningsår, för vilket bidrag önskas, ingivas i tre exemplar till folkskolinspektören. 58

Rekvisition av statsbidrag sker på av skolöverstyrelsen fastställt formulär. Därvid skola detaljerade uppgifter lämnas beträffande, bland annat, barnets namn, klass, hemvist, avstånd från barnets hem till skolan, namn och hemort för den person eller uppgift på skolhem eller arbetsstuga, där barnet varit inackorderat, antal inackorderingsdagar, kostnad för varje inackorderingsdag, samt sökt statsbidrag. I allt upptager formuläret 16 kolumner. Rekvisitionen skall efter ingången av juli och före utgången av augusti näst efter det redovisningsår, rekvisitionen avser, i tre likalydande exemplar ingivas till statens folkskolinspektör. Denne skall granska de inkomna rekvisitionerna och därvid tillse, att de för erhållande av statsbidrag stadgade villkoren äro uppfyllda samt att de lämnade uppgifterna äro riktiga. Han skall därefter insända två av exemplaren till länsstyrelsen, som efter granskning och skälighetsprövning — de verkliga inackorderingskostnaderna få icke överstiga vad som efter ortens förhållanden kan anses skäligt — skall utanordna det rekvirerade beloppet. Det ena exemplaret skall därefter med anteckning om länsstyrelsens beslut översändas till skolöverstyrelsen. De sakkunnigas förslag. Av den nu lämnade redogörelsen har framgått, att rekvisitionen skall ingivas i tre exemplar, i vilka detaljerade uppgifter skola lämnas beträffande varje inackorderat barn. Denna detalj redovisning är självfallet ganska betungande, särskilt för skoldistrikt med mera omfattande inackorderingsverksamhet. Dylika distrikt finnas främst i Norrland, där i vissa distrikt antalet i enskilda hem, skolhem eller arbetsstuga inackorderade barn kan uppgå till flera hundra. Ur kontrollsynpunkt ha givetvis de detaljerade uppgifterna sitt värde, i all synnerhet i de fall, då intet ansökningsförfarande föregått rekvisitionen. Detta gäller beträffande folkskolinspektörerna, vilka ha att vitsorda uppgifternas riktighet. För länsstyrelserna däremot, vilka i första hand ha att pröva skäligheten av inackorderingskostnaderna torde det vara tillräckligt, om de erhålla uppgift om antalet inackorderade barn, antalet inackorderingsdagar, inackorderingskostllader för dag samt totalkostnaden för inackorderingen. Med stöd av nämnda uppgifter kan länsstyrelsen bedöma skäligheten av kostnaderna för i enskilda hem inackorderade barn. För inackordering i skolhem eller arbetsstuga är det belopp, som skall anses motsvara inackorderingskostnaden, bestämt av Kungl. Maj :t. De sakkunniga anse sålunda, att rekvisitionsformuläret kan avsevärt förenklas. Förslag till nytt formulär har upprättats, och dess utformning framgår av bilaga 12. I detta upptages antalet i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem under redovisningsåret inackorderade barn, fördelade efter inackorderingskostnader, såväl de, beträffande vilka särskilt ansökningsförfarande ägt rum, som de för vilka skoldistriktet självt i enlighet med 59

gällande bestämmelser funnit inackordering erforderlig. Vidare angivas antalet inackorderingsdagar samt totalkostnaden. Den erforderliga detalj kontrollen verkställes av folkskolinspektören. Denne bör därför erhålla kännedom om vilka barn, som inackorderats. De sakkunniga föreslå därför, att skoldistrikten i stället för den å tre rekvisitionsformulär nu lämnade detalj redovisningen för varje barn skola till folkskolinspektören insända en förteckning i ett exemplar över de barn, som skola inackorderas utan ansökningsförfarande. Förteckningen bör insändas senast den 15 juni närmast före det redovisningsår, under vilket inackorderingen skall äga rum. I förteckningen skall angivas barnets namn, hemvist och klass, avstånd från hemmet till närmaste skola samt namn på inackorderingsstället och den skola, där barnet skall undervisas. Förslag till formulär för sådan förteckning framgår av bilaga 13. Med en sådan anordning erhålles enligt de sakkunnigas mening tillräcklig kontroll beträffande statsbidragsrekvisitionen. Vidare vinnes den fördelen, att folkskolinspektören, om så befinnes erforderligt, på ett tidigt stadium får möjlighet att överlägga med vederbörande skolstyrelse eller skolledare om sådana eventuella förändringar i fråga om inackorderingsverksamheten, som kunna påkallas av organisatoriska, pedagogiska eller andra skäl. För skoldistrikten torde ett dylikt förfarande kunna anses vara till fördel, då därigenom anordningar beträffande inackorderingsverksamheten, som kunde föranleda anmärkningar vid granskning av statsbidragsrekvisitionen, kunna undvikas. Beträffande kontrollen över inackorderingsverksamheten vilja de sakkunniga framföra ytterligare några synpunkter. Genom utfärdande av nu gällande bestämmelser om statsbidrag till inackordering av skolbarn åstadkommos, tack vare en då gjord eftergift i fråga om kontrollmöjligheterna, betydande förenklingar beträffande ansöknings- och rekvisitionsförfarandet. Sålunda erhöllo skoldistrikten rätt att, med tillämpning av vissa bestämda regler och med vissa undantag, avgöra, när inackordering befanns erforderlig. Erfarenheten torde ha visat, att inga mera påtagliga missbruk av denna befogenhet förekommit. Det finnes därför icke anledning att föreslå någon ändring härutinnan. I allt väsentligt måste det ankomma på vederbörande skolstyrelse att i enlighet med gällande bestämmelser pröva, när inackordering är oundgängligen nödvändig, liksom att svara för att uppgifterna om antalet inackorderade barn och antalet inackorderingsdagar äro riktiga. Den omständigheten att vederbörande lärare är skyldig föra noggranna anteckningar om antalet inackorderade barn torde enligt de sakkunnigas mening utgöra ytterligare garanti för att ifrågavarande uppgifter överensstämma med de verkliga förhållandena. Vad här sagts om skoldistrikt skall i tillämpliga delar gälla även skolhem och arbetsstugor. 60

Förskott å statsbidrag till skolskjutsar och inackordering av skolbarn. Skoldistrikt, som medgivits rätt till statsbidrag för anordnande av egentliga skolskjutsar, äger på därom gjord anmälan hos länsstyrelsen efter ingången av det redovisningsår, bidraget avser, i förskott erhålla hälften av den av distriktet för skjutsarna beräknade kostnadssumman. I vissa fall kan förskottet utgöra % av de beräknade kostnaderna. Skoldistrikt, som medgivits rätt till statsbidrag för anordnande av självskjutsar, äger på därom gjord anmälan hos vederbörande länsstyrelse efter ingången av det redovisningsår, bidraget avser, i förskott erhålla hälften av den av distriktet för skjutsarna beräknade kostnadssumman. Skoldistrikt äger att efter särskild anmälan till bestridande av kostnaderna för inackorderingsverksamheten erhålla ett belopp, motsvarande hälften av statsbidraget till samma ändamål för näst föregående redovisningsår. Har inackordering av skolbarn icke under nästföregående redovisningsår förekommit inom distriktet, må länsstyrelsen likväl, efter därom gjord framställning, kunna förskottsvis utanordna belopp, som länsstyrelsen prövar skäligt, dock högst hälften av det beräknade statsbidraget för året. Av redogörelsen framgår att skoldistrikten kunna erhålla bidragsförskott till kostnaderna för såväl skolskjutsar som inackordering, i regel till belopp motsvarande hälften av kostnaderna för ändamålet under föregående år samt att särskild rekvisition härom skall göras. Någon bestämd tidpunkt för rekvisitionens ingivande är däremot icke föreskriven. De sakkunnigas förslag. Att förskottssystemet för här ifrågavarande ändamål utformats på angivet sätt torde bero på att kostnaderna från början varit relativt obetydliga men dock i vissa fall så stora, att verksamhetens behöriga upprätthållande fordrade, att förskott utanordnades till de skoldistrikt, som ansågo sig vara i behov därav. Kostnaderna liksom de statliga anslagen ha emellertid ökat avsevärt under de senaste tjugo åren. För budgetåret 1925/26 anvisades sålunda till skolskjutsar 30 000 kronor och till inackordering 200 000 kronor. För budgetåret 1949/50 har riksdagen beviljat till skolskjutsar 9 000 000 kronor och till inackordering 2 250 000 kronor. Med hänsyn härtill och då kostnaderna för vissa skoldistrikt, främst i Norrland, numera uppgå till betydande belopp, anse de sakkunniga, att en något förmånligare förskottsregel bör tillämpas, nämligen den som gäller i fråga om statsbidrag till löner åt lärare vid folk- och småskolor. Med tillämpning av denna regel komma länsstyrelserna att automatiskt utanordna förskott jämväl till nu ifrågavarande ändamål fyra gånger om året, nämligen i början av juli, oktober, januari och april, och förskottsbeloppens storlek grunda sig på förhållandena inom distriktet 61

föregående år. En sådan anordning innebär en ekonomisk lättnad för skoldistrikten, och för länsstyrelserna vinnes en större enhetlighet beträffande utanordnandet av förskott. Såsom de sakkunniga i kapitel 6 föreslagit bör nämligen även utanordnandet av förskott å statsbidrag till skolsociala ändamål kunna ske vid de nu angivna terminerna. Därvid kommer utanordningen av förskott å statsbidrag till lärarlöner, skolsociala ändamål, skolskjutsar och inackordering att kunna ske samtidigt och på samma giroblankett. Det råder emellertid en viss skillnad mellan statsbidrag till å ena sidan lärarlöner och skolsociala ändamål och å andra sidan skolskjutsar och inackordering. Under det att de förra variera relativt obetydligt, kunna de senare på grund av olika omständigheter växla avsevärt. Grunden för beräkning av förskottsbeloppens storlek kan därför bli osäkrare i det senare fallet. Det torde emellertid förhålla sig så, att de distrikt, som ha en omfattande skolskjuts- och inackorderingsverksamhet, icke förete så stora variationer beträffande kostnaderna från år till år, i varje fall icke i riktning mot sänkta kostnader. Med hänsyn härtill torde det icke möta större olägenheter att tillämpa en automatiskt verkande förskottsregel även beträffande nu ifrågavarande statsbidrag. Det finnes emellertid skoldistrikt, där skolskjuts- och inackorderingsverksamheten är av mycket ringa omfattning. De till sådana skoldistrikt varje gång utbetalade förskotten skulle komma att uppgå till så obetydliga belopp, att de i en del fall torde sakna ekonomisk betydelse. De sakkunniga föreslå därför, att skoldistrikt, vars kostnader för skolskjuts- eller inackorderingsanordningar, var för sig eller tillsammans, uppgått till eller överstigit 4 000 kronor under ett redovisningsår, skola komma i åtnjutande av förskott å statsbidrag till ifrågavarande ändamål enligt den automatiskt verkande förskottsregeln. Till övriga skoldistrikt utanordnas förskott först efter därom gjord rekvisition. Skoldistrikt, som avser att vidtaga sådana förändringar beträffande nämnda verksamhet, att kostnaderna härigenom under ett följande redovisningsår avsevärt öka, må härom kunna göra sådan anmälan, som i det föregående föreslagits skall kunna ske vid liknande förändringar i fråga om den skolsociala verksamheten.

Kap. 8. Verkningarna i ekonomiskt avseende av förslagens genomförande. Genomförandet av de framlagda förslagen till förenklingar i fråga om rekvisitions- och granskningsförfarandet beträffande vissa statsbidrag till folkskoleväsendet medför vissa ekonomiska konsekvenser för såväl statsverket som skoldistrikten. Konsekvenserna äro emellertid av sådan art, att de böra underlätta förslagens genomförande. Det kan nämligen med bestämdhet göras gällande, att genom de ifrågasatta åtgärderna besparingar uppkomma. Det är emellertid icke möjligt att få fram underlag för verkställande av mera noggranna beräkningar härom. De sakkunniga ha likväl ansett sig böra framlägga resultatet av de beräkningar, som över huvud taget kunnat göras, dock med understrykande av att de belopp, som angivas, måste betecknas såsom approximativa. Enligt de sakkunnigas förslag komma länsstyrelsernas/statskontorets hittillsvarande granskningsverksamhet att i väsentliga avseenden inskränkas. Vidkommande dessa myndigheter kan det sålunda med säkerhet konstateras, att de föreslagna åtgärderna komma att medföra en minskad arbetsbelastning av sådan omfattning, att besparingar uppkomma. Såsom i kapitel 3 redan nämnts, ha länsstyrelserna lämnat vissa uppgifter rörande av dem enbart för granskning av rekvisitioner beträffande statsbidrag till lärarlöner anlitade arbetskrafter samt kostnaderna härför. Om till de av länsstyrelserna uppgivna kostnaderna föras statskontorets kostnader för motsvarande arbetsuppgifter, kunna de sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande granskningsverksamhet uppskattas till, lågt räknat, 50 000 kronor. Härtill komma emellertid kostnaderna för granskning av rekvisitioner av övriga årligen utgående statsbidrag till folkskoleväsendet, vilka torde kunna uppskattas till ungefär samma belopp. Enligt dessa beräkningar skulle alltså för närvarande de årliga kostnaderna för det av länsstyrelserna/statskontoret utförda arbetet med granskning av här berörda statsbidragsrekvisitioner uppgå till sammanlagt omkring 100 000 kronor. Det är vanskligt att med ett bestämt belopp angiva den minskning av ifrågavarande kostnader, som kan väntas uppkomma genom införandet av ett ändrat granskningsförfarande. Avgörande härvid är i vilken omfatt63

ning de föreslagna åtgärderna kunna anses minska behovet av arbetskrafter hos nämnda myndigheter. Med hänsyn till att länsstyrelserna/statskontoret befrias från detalj kontrollen beträffande, bland andra, rekvisitionerna av statsbidrag till lärarlöner och att antalet rekvisitioner nedbringas, ha de sakkunniga kommit till den uppfattningen, att arbetskraftsbehovet och därmed kostnaderna komma att minska i sådan omfattning, att den därigenom uppkommande årliga besparingen för statsverket kan uppskattas till omkring 50 000 kronor. Vad angår riksräkenskapsverket torde man, därest de av de sakkunniga i kapitel 2 förordade granskningsprinciperna vinna tillämpning, jämväl kunna räkna med icke oväsentliga besparingar, även med hänsynstagande till kostnaderna för den föreslagna platsrevisionen. Sannolikt komma dock här åsyftade utgiftsminskningar att framträda först sedan någon tids erfarenhet vunnits rörande tillämpningen av det av de sakkunniga förordade granskningsförfarandet. Med hänsyn härtill kan för närvarande icke angivas storleken av de besparingar, som här kunna uppkomma. Vad skoldistrikten beträffar är det uppenbart, att det förenklade rekvisitionsförfarandet kominer att medföra avsevärda minskningar i kostnaderna för rekvisitionernas upprättande och utskrivande. Detta gäller särskilt beträffande de skoldistrikt, där, såsom i det föregående påvisats, mycken arbetskraft måste anlitas för utförande av nämnda arbete. Det är emellertid icke möjligt att närmare angiva storleken av de besparingar, som genom det förenklade rekvisitionsförfarandet kunna uppstå för skoldistrikten. Med stöd av gjorda överslagsberäkningar ha de sakkunniga dock kommit till den uppfattningen, att här ifrågavarande kostnader böra kunna nedbringas med ett approximativt beräknat belopp av omkring 50 000 kronor. Slutligen må framhållas att den föreslagna rationaliseringen och förenklingen av rekvisitionsformulären åstadkommer icke obetydliga besparingar för det allmänna även i andra avseenden. För av de sakkunniga i det föregående behandlade bidragsformer verkställas nu rekvisitioner av statsbidrag samt förskott å dessa på sammanlagt 11 formulär. Enligt de sakkunnigas förslag kommer antalet formulär att nedbringas till 5. Härtill kommer att i regel enkelt A 4-format kan användas. Räknat med nämnda format verkställas nu statsbidragsrekvisitionerna för här ifrågavarande ändamål å sammanlagt 18 blad. De sakkunnigas förslag innebär, att detta antal nedbringas till 6. De föreslagna åtgärderna komma sålunda att medföra, dels att skoldistriktens utgifter för anskaffande av formulär minska högst väsentligt, dels ock att en icke obetydlig pappersbesparing åstadkommes, en omständighet, som i nuvarande läge synes böra tillmätas ett visst värde. För folkskolinspektörerna medför en omläggning av granskningsförfa64

randet i enlighet med de sakkunnigas förslag ökad arbetsbörda. De nya arbetsuppgifterna äro av sådan omfattning, att de icke utan vidare kunna påläggas folkskolinspektörerna. Såsom i det föregående och jämväl i andra sammanhang av de sakkunniga framhållits är emellertid, oberoende av nu föreslagna åtgärder, behovet av ökad arbetshjälp åt folkskolinspektörerna mycket trängande. Förslag om åtgärder för tillgodoseende av nämnda behov ha också tidigare framlagts av de sakkunniga. En förstärkning av folkskolinspektionen i administrativt avseende påkallas sålunda icke direkt av ifrågavarande nya arbetsuppgifter. Sedan folkskolinspektörernas expeditionsförhållanden erhållit en tillfredsställande lösning med hänsyn tagen till deras nuvarande och i vissa andra avseenden tillämnade arbetsuppgifter, kunna de nämligen jämväl fullgöra de åligganden, som bli en följd av nu föreslagen ändring av granskningsförfarandet. Utifrån vad nu blivit anfört anse sig de sakkunniga sålunda kunna göra gällande, att genomförandet och tillämpningen av föreliggande förslag under av de sakkunniga angivna förutsättningar icke medföra ökade kostnader, utan att i stället vissa besparingar därigenom uppkomma för såväl staten som kommunen. De sakkunniga anse, att dessa besparingar för det allmänna kunna uppskattas till omkring 150 000 kronor.

5 — 92756

Kap. 9. Författningsändringar. Genomförandet av de sakkunnigas förslag kräver vissa författningsändringar, varom följande må anföras. Den granskningsskyldighet beträffande statsbidragsrekvisitionerna, som enligt nu gällande föreskrifter åvilar folkskolinspektörerna, kominer enligt förslaget att utvidgas till att avse även den mera siffermässiga detaljkontrollen av rekvisitionerna. Detta bör komma till uttryck i instruktionen för folkskolinspektörerna den 15 december 1914 (nr 489), genom att 21 § nämnda kungörelse gives ändrad lydelse. Det förhållandet, att detaljkontrollen av rekvisitionerna sålunda överflyttas från länsstyrelsen/statskontoret till folkskolinspektörerna, liksom de sakkunnigas förslag rörande dels ändrad tid för ingivande av vissa rekvisitioner, dels ändrat förfarande i fråga om utanordnande av förskott, föranleder vissa ändringar i de av förslagen berörda statsbidragskungörelserna. Folkskolestadgans § 66 mom. 3 bör ändras därhän, att tidpunkten för insändande av blankett 2 av statistiska uppgifter sammanfaller med tidpunkten för ingivande av rekvisition av statsbidrag till lärarlöner. Författningsföreskrift torde jämväl böra utfärdas dels om skyldighet för skoldistrikt att vidkännas avdrag å statsbidrag till folkskoleväsendet i anledning av lagakraftvunnet beslut i anmärkningsmål, dels om åliggande för länsstyrelserna/statskontoret att i förekommande fall verkställa dylikt avdrag. De sakkunniga ha övervägt att i samband med avgivande av nu föreliggande betänkande jämväl framlägga förslag till de författningsändringar och författningsföreskrifter, som erfordras för genomförande av nu ifrågavarande förslag. Som skäl för att så icke sker må följande framhållas. I det föregående ha de sakkunniga givit uttryck åt den uppfattningen, att det icke låter sig göra att utan vidare pålägga folkskolinspektörerna de ökade uppgifter, som de nu framlagda förslagen skulle medföra. Som en förutsättning för att så skall kunna ske ha de sakkunniga angivit, att kvalificerad arbetshjälp ställes till folkskolinspektörernas förfogande, 66

d. v. s. att deras expeditionsförhållanden erhålla en med hänsyn till deras arbetsuppgifter tillfredsställande lösning. Förslag till åtgärder i sistnämnda avseende ha av de sakkunniga framlagts, bland annat i betänkandet om nya mellaninstanser. Dessa förslag, det nu föreliggande och förslaget om mellaninstanser, ha sålunda i vissa avseenden nära samband med varandra. Starka skäl synas därför föreligga för att förslagen genomföras samtidigt och att så sker snarast möjligt. F r å n nämnda utgångspunkt, och då genomförandet av förslaget om mellaninstanser kräver mera omfattande författningsändringar beträffande bland annat folkskolestadgan och instruktionen för folkskolinspektörerna, ha de sakkunniga funnit övervägande skäl tala för att med utarbetande av förslag till de författningsändringar, som föranledas av vad de sakkunniga nu föreslagit, åtminstone tills vidare kan anstå. De sakkunniga äro dock beredda att, om vid frågans fortsatta handläggning så kräves, utarbeta och avgiva förslag i berörda hänseenden.

Kap. 10. Sammanfattning och hemställan. Enligt givna direktiv ha de sakkunniga i uppdrag att, bland annat, utreda frågan om statens och kommunernas ekonomiska mellanhavanden beträffande utgifterna för folkskoleväsendet. Av skäl, som i kapitel 1 angivits, ha de sakkunniga dock icke ansett sig kunna till behandling upptaga alla de till en dylik utredning hörande frågekomplex, såsom statsbidragens konstruktion, bidragsformer, villkoren för utbekommande av statsbidrag och liknande spörsmål. De sakkunniga ha måst begränsa utredningen till att avse endast frågan om förenkling av rekvisitions- och granskningsförfarandet beträffande vissa statsbidrag till folkskoleväsendet. I samma mån som statens bidrag till folkskoleväsendet kommit att utgå med ständigt ökade belopp och till allt flera ändamål — de årliga bidragen ha under de senaste trettio åren ökat från omkring 45 miljoner kronor till nära 300 miljoner kronor — har administrationen för bidragsverksamheten blivit alltmer betungande för såväl skoldistrikten som de kontrollerande statliga organen. Med hänsyn härtill ha de sakkunniga funnit det vara ett allmänt intresse, att åtgärder snarast möjligt vidtagas för åstadkommande av en förenkling i berörda hänseenden. Det är uppenbart, att de nuvarande statsbidragsrekvisitionernas många detalj uppgifter tillkommit i syfte att möjliggöra en effektiv kontroll av de anvisade medlens användning. Verkställda undersökningar ha emellertid visat, att förenklingar i administrationen icke i önskvärd omfattning kunna åstadkommas, om det nuvarande systemet med dess krav på en mängd detalj uppgifter skall äga tillämpning. Den ur ekonomisk synpunkt viktigaste granskningen av statsbidragsrekvisitionerna är otvivelaktigt den, som avser kontrollen över att förutsättningarna för utbekommande av statsbidrag föreligga och att gällande författningsbestämmelser iakttagits. Denna granskningsverksamhet bör i allt väsentligt bibehållas. Efter ingående undersökningar ha de sakkunniga emellertid kommit till den uppfattningen, att den mera siffermässiga kontrollen, vars ekonomiska betydelse torde vara överskattad, i viss omfattning kan inskränkas utan att statens berättigade intressen åsidosättas. En dylik åtgärd synes vara motiverad redan ur den syn68

punkten, att de med nämnda kontroll förenade kostnaderna knappast motsvara vad som i ekonomiskt avseende därmed vinnes, men jämväl med hänsyn till att genomförandet av förenklingar i fråga om rekvisitionsförfarandet därigenom underlättas. De sakkunniga föreslå vidare, att den nu tillämpade ordningen med en tredubbel granskning av rekvisitionerna, nämligen av folkskolinspektörerna, länsstyrelserna/statskontoret samt riksräkenskapsverket, skall upphöra. Den granskningsskyldighet, som nu åvilar länsstyrelserna/statskontoret, föreslås överflyttad på folkskolinspektörerna. Förstnämnda myndigheter komma alltså att befrias från den detalj kontroll av rekvisitionerna, som för närvarande åligger dem. I samband därmed föreslå de sakkunniga, att det s. k. redogöraransvaret skall upphöra att gälla i vad detsamma avser utanordnandet av till folkskoleväsendet årligen rekvirerade statsbidrag. Om nu angivna principer beträffande granskningsförfarandet vinna tilllämpning, anse de sakkunniga, att förutsättningar föreligga jämväl för genomförande av betydande förenklingar i fråga om förfarandet vid rekvisition av vissa statsbidrag. De sakkunnigas förslag i sistnämnda hänseende innebär i huvudsak följande. Statsbidrag till lärarlöner. Flertalet av de uppgifter rörande lärarna, som nu skola lämnas å rekvisitionsformuläret, upptagas jämväl i den till folkskolinspektören årligen av skoldistrikten lämnade undervisningsstatistiken. De sakkunniga föreslå, att vissa uppgifter om lärarnas löneförhållanden — huvudsakligen sådana som avse lärarnas lön, tjänstledigheter och vikarier — skola uppgivas endast å statistikformuläret. Därigenom vinnes att flera uppgifter angående lärarförhållandena behöva uppgivas å endast ett formulär. Statistikformuläret skall som bilaga fogas till en huvudrekvisition, å vilken skola angivas antalet lärare i olika löneklasser, skoldistriktens kostnader för lärartjänsterna, tjänstledighetsavdrag m. m. Skoldistrikt med ett invånarantal av 40 000 eller därutöver skola rekvirera statsbidrag å en huvudrekvisition utan bilaga. Beträffande sistnämnda skoldistrikt föreslå de sakkunniga, att riksräkenskapsverket skall kunna verkställa platsrevision. Statsbidrag till skolsociala ändamål. Statsbidrag till följande skolsociala ändamål, nämligen fria läroböcker m. m., viss annan undervisningsmateriel, skolhälsovård samt anordnande av skolmåltider rekvireras nu å sammanlagt fyra olika formulär. Därjämte rekvireras förskott å statsbidrag till skolmåltider å särskilt formulär. Rekvisitionerna skola ingivas vid olika tidpunkter på året och grunda sig i vissa fall på förhållandena under föregående år och i andra fall på förhållandena under löpande redovisningsår. De sakkunniga föreslå, att samtliga ifrågavarande rekvisi69

tioner skola sammanföras till en huvudrekvisition och att erforderliga specificerade uppgifter fogas till huvudrekvisitionen, så att dessa tillsammans utgöra ett formulär. Till grund för rekvisitionen läggas förhållandena under föregående redovisningsår. Därjämte föreslås att förskott skall utgå för samtliga ändamål utan särskild rekvisition efter samma grunder, som gälla för förskott å statsbidrag till lärarlöner. Statsbidrag till skolorganisatoriska ändamål. Vid rekvisition av statsbidrag till egentliga skolskjutsar, självskjutsar samt inackordering av skolbarn skall nu ett betydande antal detalj uppgifter lämnas å rekvisitionsformulären. Då de sakkunniga funnit, att en del av dessa uppgifter kunna uteslutas utan att kontrollmöjligheterna minska, föreslås förenklade formulär för rekvisition av ifrågavarande statsbidrag. Dessutom föreslås även här automatiskt utgående förskott, dock med den begränsningen, att till skoldistrikt, vars kostnader för nämnda ändamål icke uppgå till 4 000 kronor, förskott utanordnas först efter därom gjord rekvisition. Förslagets verkningar i ekonomiskt avseende. Då det framlagda förslaget innebär betydande förenklingar beträffande såväl rekvisitions- som granskningsförfarandet, kommer dess genomförande att medföra besparingar både för staten och skoldistrikten. De sakkunniga ha efter gjorda överslagsberäkningar ansett sig kunna uppskatta den årliga besparingen för det allmänna till omkring 150 000 kronor.

De sakkunnigas hemställan. Under åberopande av vad i det föregående anförts få 1945 års folkskolesakkunniga hemställa, att Kungl. Maj :t måtte dels vidtaga åtgärder för genomförande av de förslag, som av de sakkunniga framlagts, dels ock vidtaga erforderliga ändringar i de författningar och instruktioner, som beröras av de sakkunnigas förslag.

BILAGOR

Uppgift

å

antalet av riksräkenskapsverket framställda i anmärkningar angående statsbelopp en under åren 1946—1947 oeh A n m ä r k n i n

År

Överlärararvode

Tjänstledighetsavdrag under ferier

Avlöning

Lön under tjänstledighet för militärtjänstgöring

Placering i löneklass

g a r

Provisoriskt (tillfälligt) lönetillägg

An- Anmärkt An- Anmärkt An- Anmärkt An- Anmärkt An- Anmärkt An- Anmärkt belopp tal belopp tal belopp tal belopp tal belopp tal belopp tal 1946 1947 1/1—30/9 1948.

50: — 27 15 125:89 65 14 972:02 22 3 044:41 17 3 382:73 32 13 578:75 47 11735:13 10 961:27 14 3 444:48 1 10 3 699:39 12 51:86 13 4 694:99 31 6 909: 82

1 2

300: — 982:29

Av ovanstående anmärkningar ha t. o. m. den 15 januari 1949 följande Anmärkningar år

1946 1947 1/1—30/9 1948. 1

fastställts

frånträtts

Antal anmärkningar

Belopp

Antal anmärkningar

Belopp

299 212 89

76 572:76 42 834:90 16 003:24

25 17 7

3158:45 7 029: 69 3 089:91

ej slutgiltigt avgjorts Antal anmärkningar

Belopp

ej avgjorts på grund av besvär Antal anmärkningar

Belopp

192:68 94:35 15

5 067:99

Härav 7 st. å sammanlagt kr 1 123: 15 avseende skoldistrikt med invånarantal överstigande 2 Härav 1 st. å kr. 60: 05 avseende skoldistrikt med invånarantal överstigande 40.000, vilket 3 Härav 6 st. å sammanlagt kr 1 649: 24 avseende skoldistrikt med invånarantal överstigande

Bil. bidrag

till

avlöning

åt

lärare

1.

vid folk- och småskolor och s u m m a n av de a n m ä r k t a

tiden 1 j a n u a r i — 3 0 september 1948. a

v

s

e

e

n

d

Pensionsavdrag

e

S u m m a Tj änstebostadsbidrag

Hyresavdrag

Felsummeringar och felräkningar

Barntillägg

Antal

Anmärkt belopp

Antal

Anmärkt belopp

Antal

Anmärkt belopp

Antal

Anmärkt belopp

38 28 4

2 528:08 109 26 681:12 24 71 13 600:03 16 2 042:82 32 6 416: — 4 438: —

3 079:42 3163:61 439:99

4 8 2

468: — 999:55 81: —

17 2 1

10 399:54 38:95 447:80

Antal

Anmärkt belopp

Antal anmärkningar

Anmärkt belopp

324 229 111

79 731:21 49 864:59 24 161:14

Av ovanstående a n m ä r k t a belopp h a v a t . o. m . d e n 15 j a n u a r i 1949 Summa

i n l e v e r e r a t s u t a n utslag Antal anmärkningar

Belopp

292 205 89

71614:18 40 830:49 16 003:24

Summa på grund a v utslag Antal anmärkningar

Belopp

5 6

4 765:90 1910:06

Antal anmärkningar

Belopp

Antal anmärkningar

297 211 89

76 380:08 42 740:55 16 003: 24

3241 229 2 Hl3

Belopp

79 731:21 49 864:59 24161:14

40 000, v ilka samtliga bel opp levei•erats utan utslaj r belopp le vererats utan ut slag. 40 000, v ilka samtliga be opp leve rerats utan utsls g-

Undersökning rörande statsbidragen till lärarlöner i n o m vissa skoldistrikt (städer) l ä s tillägg på bruttolönerna för i

6 Skoldistrikt

Antal läraravdelningar

Bruttolöner inkl. 12 %

Vikarielöner

Tjänstledighetsavdrag

5 % av bruttolönen

Kr.

Kr.

Kr,

Kr.

59 60 60 63 64 70 74 81 84 90 93 102 112 119 122 126 139 143 146 161 224 228 488 920 1 512

538 404 566 916 541 400 559 692 556 822 594 124 647 814 716 135 747 120 795 343 865 083 897 180 964 808 1 061 261 1 057 532 1 080 812 1 221 306 1 230 432 1 312 368 1410 573 1 990 896 2 022 780 4 258 850 8 624 554 13 818 330

52 441 50 098 21 962 34 771 48 292 49 104 70 136 17 163 54 553 52 359 58 767 59 402 56 394 90 205 58 314 52 169 72 348 58 975 59 531 69 653 124 671 183 000 293 188 765 943 1 695 506

17 839 14 219 7 016 9 288 31 782 8 578 32 543 3 593 18 786 19 939 34 863 25 627 31 437 37 829 19 087 15 133 39 882 31 035 13 999 30 987 40 877 89 965 197 929 245 979 808 062

26 920 28 346 27 070 27 984 27 841 29 706 32 390 35 807 37 536 39 767 43 254 44 859 48 240 63 063 52 876 54 040 61 065 61 521 65 618 70 528 99 544 101 139 212 942 431 227 690 916

3 828

34 262 205

2 453 439

1018 212

1 723 283

48 080 535

4 148 945

1 826 274

2 414 199

Landskrona Sundsvall Södertälje Uddevalla Trollhättan Kalmar Borlänge Kristianstad Karlstad Karlskrona Solna Halmstad Karlskoga Gävle Jönköping Linköping Västerås Uppsala Örebro Borås Hälsingborg Norrköping Malmö Göteborg Stockholm Summa (utom Stockholm) Summa (med Stockholm)

5 340

Bil.

2.

året 1947/1948: vikarielöner, tjänstledighetsavdrag m. m. samt erforderligt procentuellt täckande av vikarielönerna. 7

8 Tjänstledighetsavdragen + 5 % av bruttolönen (kol. 5 + kol. 6)

Vinst + Förlust —• (kol. 7—kol. 4)

Kr.

11 Kr.

Tjänstledighetsavdrag i % av bruttolönen

Vikarielöner i % av bruttolönen

Erforderlig % av bruttolönen för att täcka vikariekostnaderna

44 759 42 565 34 086 37 272 59 623 38 284 64 933 39 400 56 147 59 706 78 117 70 486 79 677 90 892 71963 69 173 100 947 92 556 79 617 101515 140 421 191104 410 871 677 206 1 498 978 2 731315

— 7 682 — 7 533 + 12 124 + 2 501 + 11 331 — 10 820 — 5 203 + 22 237 + 1589 + 7 347 + 19 350 + 11 084 + 23 283 + 687 + 13 649 + 17 004 + 28 599 + 33 581 + 20 086 + 31 862 + 15 750 + 8 104 + 117 683 — 88 737 — 196 528

3,3 2,5 1,3 1,6 5,7 1,4 5,0 0,5 2,5 2,5 4,0 2,9 3,2 3,5 1,8 1,4 3.3 2,5 1,0 2,2 2,0 4,4 4,6 2,8 5,8

9,7 8,8 5,3 6,2 8,6 8,3

12,2

6,4 6,3 4,0 4,4 2,9 6,8 5,8 1,9 4,8 4,0 2,8 3,7 2,6 5,0 3,7 3,4 2,6 2,3 3,5 2,7 4,2 4,6 2,3 6,0 6,4

+ 277 876

3,0

7,1

4,1

4 230 293

+

3,8

8,6

4,8

81 348

10,8 2,4 7,3 6,5 6,8 6,6 5,8 8,5 5,5 4,8 5,9 4,8 4,5 4,9 6,2 9,0 6,9 8,8

Undersökning rörande statsbidragen till lärarlöner inom vissa landsbygdsdistrikt läsåret lägg på bruttolönerna för 1

6 Skoldistrikt

Antal läraravdelningar

Bruttolöner inkl. 12 %

Vikarielöner

Tjänstledighetsavdrag

5 % av bruttolönen

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

10 11 11 12 12 13 14 14 15 17 17 18 18 18 19 19 19 20 20 21 22 23 24 24 26 26 26 28 29 35 35 35 39 55 60 62 67 73 73 105

82 752 97 116 96 213 103 704 96 474 113 022 124 272 118 179 125 814 144 312 136 582 138 381 145 235 151 908 170 580 166 367 162 026 162 403 171 196 184 854 166 048 206 619 202 560 209 281 213 144 210 582 222 330 242 196 263 280 310 532 299 260 284 766 328 918 503 940 536 454 551 484 563 880 647 097 619 338 988 219

1 044 5 258 108 4 278 6 709 3 135 4 818 2 559

191 1 522 20 872 1 400 543 1421 751

900 14 188 10 037 5 836 898 7 915 1 780 10 403 5 527 2 793 9 570 8 788 3 845 5 477 6 295 15 609 16 107 2 560 13 617 19 381 11 505 22 895 30 972 4 618 29 914 39 552 56 374 41 811 55 791 52 056 63 048

185 2 577 3 453 1 016 154 2 414 516 1 880 1 302 573 3 845 1 184 713 1 034 1 116 9 495 11 395 773 5 979 12 210 6 740 4 515 5 501 1 098 6 572 16 014 15 161 21 608 8 249 9 598 16 526

4 137 4 855 4 810 5 185 4 823 5 651 6 213 5 908 6 290 7 215 6 829 6 919 7 261 7 595 8 525 8 344 8 101 8 120 8 560 9 242 8 302 10 330 10 128 10 464 10 657 10 529 11 116 12 109 13 164 15 526 14 963 14 238 16 446 25 197 26 822 27 574 28 194 32 354 30 967 49 410

1 185

10 261 318

597 971

180 116

513 073

Lindome Bengtsfors Nättraby Vreta kloster Othem Tomelilla Flen Gamleby Alvesta Traryd Norrahammar Mellösa Väddö Burlöv Njutånger Kvlllinge Kisa Algutsboda Lerum Lit Rödeby Norberg Folkärna Ransäter Offerdal Tibro Ljusnarsberg Säffle Ragunda Partilie Orsa Ockelbo Västra Vingåker Huddinge Jokkmokk Vilhelmina Älvsby landskommun Nederluleå Pajala Nederkalix Summa

Bil.

3.

1947/1948: vikarielöner, tjänstledighctsavdrag m. m. samt erforderligt procentuellt tilltäckande av vikarielönerna.

v

11 Tjänstledighetsavdrag i % av bruttolönen

Vikarielöner i % av bruttolönen

Erforderlig % av bruttolönen för att täcka vikariekostnaderna

+ 3 284 + 1 119 + 4810 + 1 799 — 486 + 3 059 + 2 816 + 4 100 + 6 290 + 6 500 — 4 782 + 335 + 2 441 + 6 851 + 3 024 + 7 080 — 422 + 3 895 + 6 340 + 3 517 + 698 + 7 198 + 5 685 + 5 285 + 4 542 + 5 817 + 9 329 + 4 471 + 5 993 + 10 761 — 3 417 — 11 233 + 12 926 + 1 855 + 3 284 — 13 639 + 7 991 — 15 188 — 11491 + 2 888

0,2 1,5

1,2 5,4 0,1 4,1 6,9 2,7 3,8 2,1

+ 155 983 — 6 0 658

1,7

8 Tjänstledighetsavdragen + 5 % av bruttolönen (kol. 5 + kol. 6) Kr.

Vinst + Förlust — (kol. 7—kol. 4) Kr.

4 328 6 377 4 830 6 057 6 223 6 194 7 634 6 659 6 290 7 400 9 406 10 372 8 277 7 749 10 939 8 860 9 981 9 422 9 133 13 087 9 486 11 043 11 162 11 580 20 152 21 924 11 889 18 088 25 374 22 266 19 748 19 739 17 544 31 769 42 836 42 735 49 802 40 603 40 565 65 936 693 459

0,02 0,8 1,4 0,5 1,1 0,6

—

0,1 1,8 2,4 0,6 0,1 1,4 0,3 1,0 0,8 0,3 2,1 0,7 0,3 0,5 0,5 4,4 5,4 0,3 2,5 4,6 2,1 1,5 1,9 0,3 1,3 2,9 2,7 3,8 1,2 1,5 1,6

1,0 3,9

0,08

7,4 8,4 8,3 6,3

3,3 5,5 1,8 2,7 1,5 0,0 0,4 8,5 4,7 3,4 0,4 3,1 0,7 5,4 2,6 1,3 3,1 4,6 1,6 2,2 2,5 2,9 2,4 0,8 3,1 2,7 1,6 6,1 8,9 1,1 4,6 4,5 7,5 3,6 7,2 6,8 4,7

5,8

4,1

—

0,5

10,3 7,1 4,0 0,5 4,5 1,0 6,4 3,4 1,6 5,2 5,3 1,9 2,7 3.0 7,3 7,6 1,1 5,6 7,3 3,7 7,6

10,8 1,4 5,9 7,4

10,2

+ 95 325

Tjänstledigheter i vissa större skol-

Antalet Skoldistrikl

Folkskola

Landskrona Sundsvall Södertälje Uddevalla Trollhättan Kalmar Borlänge Kristianstad Karlskrona Solna Karlskoga Halmstad Karlstad Gävle Jönköping Linköping Västerås Uppsala Örebro Borås Hälsingborg Norrköping Malmö Göteborg Stockholm Summa

78 Småskola

tjänstledighets dagar

Summa

Därav tjänstledighet för sjukdom, havandeskap eller svag hälsas vårdande Folkskola

Småskola

Summa

1 368 1 377 572 948 1 393 1 257 2 406 508 1 522 1 860 1 270 1 729 1 390 4 028 763 1 806 1 698 1 347 1 366 2 276 3 198 5 329 7 148 15 738 39 066

680 373 343 672 734 360 378 234 781 1487 1 452 377 1 036 2 024 1 045 1 265 1 132 1 404 1 714 948 2 150 2 422 4 322 6 959 27 514

2 048 1 750 915 1 620 2 127 1 617 2 784 742 2 303 3 347 2 722 2 106 2 426 6 052 1 808 3 071 2 830 2 751 3 080 3 224 5 348 7 751 11 470 22 697 66 580

1 030 1 319 303 798 622 1 242 1 459 501 1 100 1 180 334 1 255 1 261 1 699 668 910 972 715 1 159 1 061 2 018 2 803 2 866 10 276 26 388

341 211 328 657 328 168 377 224 487 911 1 174 346 686 1 204 969 390 970 1 143 1 685 867 1 149 1 801 2 823 5 840 12 749

1 371 1 530 631 1 455 950 1 410 1 836 725 1 587 2 091 1 508 1 601 1 947 2 903 1 637 1 300 1 942 1 858 2 844 1 928 3 167 4 604 5 689 16 116 39 137

101 363

61 806

163 169

63 939

37 828

101 767

Bil.

4.

distrikt under läsåret 1947/1948. 8

i)

10 Sjukt jänstlcdigheter m. m. (kol. 5, 6 och 7) i procent av totala antalet tjänstledighetsdagar

13 Antal ord. och e. o. lärare i distriktet

19 Antal lärare som någon dag under läsåret varit tjänstlediga

Kol. 14—16 i procent av hela antalet lärare i distriktet

Folkskola

Småskola

Summa

Folkskola

Småskola

Summa

Folkskola

Småskola

Summa

Folkskola

Småskola

Summa

75 95,6 53 84 44,6 98,8 60 98 72 63 26 72,5 90,7 42,1 87,5 50 57 53 84 46 63 52 40 65,3 67,5

50 56,5 95,6 90 44,6 46,9 100 95 62 61 80 91,7 66,2 59,4 92,7 30 85 81 98 90 53 74 65,3 84 46

67 87,4 69 89 44,6 87,2 75 97 68 62 55 76 79 48 90 42 68 67 92 60 59 60 50 71 58

40 35 34 35 37 41 49 49 53 51 65 62 48 70 75 75 81 78 91 97 144 139 290 576 879

23 25 26 28 27 29 25 32 37 42 47 40 36 49 47 51 58 65 55 64 80 89 198 372 633

63 60 60 63 64 70 74 81 90 93 112 102 84 119 122 126 139 143 146 161 224 228 488 948 1 512

17 28 27 29 23 18 25 11 32 27 36 36 26 46 30 37 38 48 40 55 78 86 161 313 595

11 11 13 14 11 11 8 4 18 25 28 14 22 26 23 31 32 36 31 35 46 46 98 201 409

28 39 40 43 34 29 33 15 50 52 64 50 48 72 53 68 70 84 71 90 124 132 259 514 1 004

42,5 80 80 85 62,1 44 50 22 60 53 55 58 54 65,7 40 50 47 61,5 44 56 54 61 55,5 54 67,5

50 44 65 50 40 41,4 32 12,5 50 60 60 34 61 53 50 60 55 55 56 54 57 50 50 54 64,5

44 65 66,6 68 53,1 41,4 44 18,5 55,5 56 57 48,5 57,6 60 45 54 50 58 50 56 55 56 53 54 66,4

63,1

61,2

62,3

3 190

2 178

5 368

1 862

1 204

3 066

58,3

55,2

57,1

Tjänstledigheter i vissa landsbygds2

|

7 A n t a l e t t. j ä n s t l e d i g h e t s d a g a r

Skoldistrikt

Folkskola

Småskola

Summa

Därav tjänstledighet för sjukdon , havandeskap eller svag hälsas vårdande Folkskola

Lindome Bengtsfors Nättraby Vreta kloster Othem Tomelilla Flen Gamleby Alvesta Traryd Norrahammar Mellösa Väddö Burlöv Njutånger Kvillinge Kisa Algutsboda Lerum Lit Rödeby Norberg Folkärna Ransäter Offerdal Tibro Ljusnarsberg Säffle Ragunda Partilie Orsa Ockelbo Västra Vingåker Huddinge Jokkmokk Vilhelmina Älvsby landskommun Nederluleå Pajala Nederkalix

82 33 155 5 148 89

Summa

80 Småskola

Summa

58 158 6 196 124 149 7 69

58 209 8 225 279 149 25 156

14 406 6 211 6 11 65 186 273 15 125 237 113

58 158 6 196 124 149 7 72

58 240 6 229 279 154 155 161

14 406 16 211 6 11 65 186 273 15 126 237 113

96 269 176 68 214 79 50 33 69 483 122 73 502 504 137 605 375 122 230 494 1 073 909

223 362 70 47 128 272 209 590 167 95 416 794 522 246 673 190 971

34 561 95 290 33 382 86 431 273 111 394 413 181 214 302 412 103 116 611 394 282 1 092 671 232 1 021 1 169 644 476 1 167 1 263 1 880

8 030

8 410

16 440

25 175 191 79 27 385 28 245 12 96 315 176 68 214 89 63 261 69 536 292 638 502 649 143 643 813 313 666 622 1 118 1 375

223 743 436 61 280 527 211 597 139 116 471 810 933 313 686 230 1 001

39 581 207 290 33 396 93 431 285 111 441 413 181 214 312 806 697 130 816 819 849 1 099 818 259 1 114 1 623 1 246 979 1 308 1 348 2 376

11 340

10 256

21 596

51 29 155 18 87 20 155 89 79 27 371 21 245

Bil.

5.

|

distrikt under läsåret 1 9 4 7 / 1 9 4 8 . 8

10 Sjuktjänstledigheter m. m. (kol. 5, 6 och 7) i procent av totala antalet tjänstledighetsdagar Folkskola

Småskola

Summa

100 100 100 100 100 100 100 98

100 87 100 98 100 95 16 98

—

—

U

4 8 3 3 4 5 8 8 4 5 6 12 7 11 13 8 13

1 183

93,5

73,3

12,5

—

48,5 23,5

87 96 46 100 100 96 92 100 96 100 89 100 100 100 97 51

14,5

100 90 42

77 46

51,5

11,5

100 99 99

48 33

77,5 96 94 46 39

81,5 88 98 56

(i — 92756

73,5 99,5 82 91

91,5 72

Folkskola

4 7 8 4 3 4 4 4 3 4 7 5 8 2 10 13 8 5 14 11 18 12 11 8 19 26 13 19 30 21 40

82,5

—

100 85 100 100 100 89 80

100 100 40 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Folkskola

2 3 6 2 2 3 3 1 2 2 5 3 4 2 6 5 5 2 10 6 10 4 7 3 13 14 6 8 17 13 27

80 89 46 100 100 91 82 100

18 Kol. 14 —16 i procent av hela antalet lärare i distriktet

10 11 11 12 12 13 14 14 15 17 17 18 18 18 19 19 19 20 20 21 22 23 24 24 26 26 26 28 29 35 35 36 36" 55 60 62 67 73 73 105

78,5

—

17 Antal lärare som någon dag under läsaret varit tjänstlediga

4 4 4 4 5 4 5 4 6 6 6 7 7 8 6 6 7 8 8 8 9 8 10 9 14 11 11 10 12 12 14 18 14 19 29 43 27 26 28 34

12 98

16 Summa

34,5

—

15 Småskola

80 96 66

8,8 100

14 Folkskola

51,5 48,5

—

13 Anta ord. och e. o. lärare i distriktet

6 7 7 8 7 9 9 10 9 11 11 11 11 10 13 13 12 12 12 13 13 15 14 15 12 15 15 18 17 23 21 18 22 36 31 19 40 47 45 71

6,2

12 Småskola

Summa

2 1 2

1 4 1 4 2 3 5 5

— 3 1 1 4 3

2 4 2 2 1 1 1 3 1 2 2 2 4

.

37,5 14 11 44 33 18 27 54 18 20 23 23 8

Småskola

Summa

25 25 25 25 20 50 20 50

25 36 9 33 17 23 35 36

33 67 28

23 40 44 22 17 21 21 21 15 20 33 23

28,5 12 16 16 43

16,5

12,5

16 38 23 27 14 40

25 25 22 50

41,5 33 13

55,5

44 57 27 27 40

43,5

41,5 66,5

19 40

57 22

13,5

35,5 31,5

36 45

31,5 20 36 30 38

29,8

40 16 40 50

34,5 8 42 50 31 19 50 38 50

34,5 30 22

34,5

43 21 28 41 29 38

33,4

31,2

28,5

UNDERVISNINGSSTATISTIK Blankett 2 Fastställd av Skolöverstyrelsen den

Uppgifter för redovisningsåret 19. . . . / . . . . från

skoldistrikt

1 Bilaga 6.

län. 2. Folkskolor

Lärare samt deras tjänstgöring m. m.

Lärare

v

! s n i n g a r: lärare !•"• V i k a r i e r a n d e lärare uppföras omedelbart under Kol 9 ^ a d e v i k a r i e r a t . blunda 19 1 rmP p , gift ?V n . a , . I ä m n a s _ . e n l - folkbokföringssystemet 0G0714. vo] ; J36 md eenn s1 4å r Je ut l i rin«i,'- ™ angives endast med två siffroi xemp s 1916 Sf i2 = 16, 1945 = 45. „K°1- 10. Ifylles ej betr. lärare, som vid föregående rek an avs tillhör Kol V | a högsta gällande löneklass. eloppen skola avse Kof is" u endast avdrag å l ö n . Un( Wårpt a n t a.. u P P t a g e s lön för samtliga inom distriktet 1 i^ "' som , ^ IIda vikarier, sålunda även för sådana vika'ärare m haft helårsanställning för t. ex. sjuktjänstledig

Kol. 19. Här upptages den till varje ordinarie, extraordinarie och extra lärare m e d egen avdelning utanordnade lönen, icke arvoden. Lärare, som förordnats att uppehålla av nämnda lärare innehavd befattning, anses ej ha egen avdelning.

Summa (Transport)

den

Kol. 20. Här upptages under året uppburet arvode för statsbidragsberättigade timlärartimmar. Kol. 21. Här angives bl. a. antalet statsbidragsberättigade veckotimmar som timlärare, timtaxebeteckning, antalet barntilläggsberättigade barn, födelseår och -dag för dessa, om läraren varit distriktsöverlärare eller skolsekreterare, om anlitad vikarie varit pensionerad lärare eller icke behörig o. s. v.

19 Skolstyrelsens ordförande

Distriktsöverlärare

Adress:

Adress:

Tel.:

Tel.: 83

Bil. Rekvisition av statsbidrag till avlöning åt folk- och småskollärare m. m.

7.

Formulär fastställt av Skolöverstyrelsen den

Till Länsstyrelsen i Skolstyrelsen H anhåller om statsbidrag till avlönande av folk- och Styrelsen for ) småskollärare m. m. för redovisningsåret 1/7 19..—30/6 1 9 . . med nedan angivna belopp. Föreskrivna handlingar bifogas. Dyrortsgrupp(er) Hyresgrupp(er) Kallortsklass Årlig(a) lästid(er) 2

1 Antal folk- och småskollärare med egen avd. ord.

e. o.

extra

Löneklass

4 G

5 Skoldistriktets Statsbidrag Beloppet i kostnader Lön inkl. enligt stats- kol. 3 minskat rörligt tillägg bidragskungö- med beloppet kronor relsen i kol. 4 kronor kronor

A n m.

(Antalet rader avses vara 15.) T i l l k o m m e r s t a t s b i d r a g för: 1. Distriktsöverlärar- eller skolsekreterararvode 2. Timlärararvoden 3. Vikarielöner 4. Barntillägg 5. Kallorts- och/eller språktillägg 6 Summa Avgår: 7. Tjänstledighetsavdrag 8. Sjukpenning vid olycksfall i tjänsten 9. Livränte- eller pensionsförmåner 10. Pensionsavgifter för samtl. övningslärare i distr. m. pensionsrätt i statens pensionsanst 11. För redovisningsåret uppburna förskott 12. För mycket uppburna medel 13 Återstår att utbekomma summa kronor Medlen torde tillföras postgirokonto nr Härmed försäkras att de uppgifter, varpå rekvisitionen grundar sig, äro riktiga. den 19 På skolstyrelsens vägnar: Ordförande

Distriktsöverlärare

Denna rekvisition skall i t v å likalydande exemplar avlämnas till statens folkskolinspektör under juli eller augusti näst efter det redovisningsår, rekvisitionen avser.

Baksida

till Bil. 7.

Folkskolinspektörens anteckningar angående vid granskning av rekvisitionen i förekommande fall gjorda anmärkningar.

Pensionerade ha . . . . varit lämplig

att uppehålla de . . . . befattning

., vara

Vikarie

med vederbörlig behörighet ha . .

icke kunnat erhållas för uppehållande av

vikarierat;

de . . . . befattning . . . ., vara vikarierat; Nämnda p e r s o n . . . . ha

befunnits duglig

Då föreskrivna villkor för statsbidragets erhållande, med ovan angivna undantag, äro uppfyllda, tillstyrkes, att statsbidrag utanordnas med kronor den

19 Statens folkskolinspektör

Anvisningar: Kol. 1. Här upptagas alla lärare med egen avdelning ävensom, i förekommande fall, överlärare, som icke har egen avdelning. Det bör observeras, att även »ådan lärare, som är tjänstledig hela året, skall upptagas här, även om han är tjänstledig med C-avdrag. Lärare, som förordnas att uppehålla av tjänstledig lärare innehavd befattning, anses ej ha egen avdelning. Kol. 3. Här upptages bruttolönen för samtliga lärare med egen avdelning, även för sådan lärare, som eventuellt varit tjänstledig hela året. Kol. 1—5. Därest lärare under redovi^ningsåret uppflyttats i löneklass, angives detta enligt följande exempel. En av lärarna i distriktet har upp-

flyttats från löneklass 23 till löneklass 24 den 1 oktober. I löneklass 24 befinna sig förut 4 lärare samt i löneklass 23 2 lärare. Orts- och hyresgrupperna antagas vara 1. 1 2 3 4 5 43/„ 24 45 771 4 750 41021 P/ 4 23 11385 1250 10135 Punkt 2. Jmfr summan under kol. 20, bilagan. Punkt 3. I I » i 18, » Punkt 7. • • » i 17, • Punkt 13. Här upptagas i förekommande fall pensionsavdrag för samtliga folk- och småskollärare i distriktet, vilka ej övergått till nu gällande lönesystem. (Särskild förteckning å dessa lämnas.)

Bil.

8.

Formulär, fastställt av Skolöverstyrelsen den

Rekvisition av statsbidrag till avlöning åt folk-och småskollärare m.m. i skoldistrikt, vars folkskoleväsen är befriat från inspektion genom statens folkskolinspektör.

Till Länsstyrelsen i Statskontoret Skolstyrelsen i skoldistrikt anhåller om statsbidrag till avlönande av folk- och småskollärare m . m . för redovisningsåret 1/7 1 9 . . . — 3 0 / 6 1 9 . . . med nedan angivna belopp: Kronor 1. Avlöning åt folk- och småskollärare kr. 2. Timlärararvoden, skolöverstyrelsens beslut den . . » 3. Barntillägg » 4 • Summa Avgår: 5. Tjänstledighetsavdrag kr. 6. Skoldistriktets kostnader enl. statsbidragskung. » 7. Sjukpenning vid olycksfall i tjänsten » 8. Livränte- eller pensionsförmåner » 9. Pensionsavgifter för samtliga övningslärare med pensionsrätt i statens pensionsanstalt » 10. För redovisningsåret uppburna förskott » 11. För mycket uppburna medel » 12 » Återstår att utbekomma summa Medlen torde tillföras postgirokonto nr Härmed försäkras, att de uppgifter, varpå rekvisitionen grundar sig, äro riktiga, att antalet läraravdelningar i enlighet med skolöverstyrelsens beslut varit å folkskolestadiet , varav . . . . endast tiden / — / ; hy resgrupp .... » » å » , » / — / å småskolestadiet

.... .... .... .. ..

» » » »

»> » » »

/ / / /

— — — -

/ / / /

; ;

ideade föreskrifter i 4 och 5 §§ kun^ »öreisen 1948: att för statsbidrags erhållande stadgade iakttagits, att föreskrivna medgivanden av statens folkskolinspektör eller skolöverstyrelsen inhämtats, att vid tjänstledighet enligt 18 §, punkt 6, avlöningsreglementet för folkskolan vederbörliga läkarintyg förelegat, samt att i övrigt stadgade villkor för statsbidrags erhållande uppfyllts. den 19 På skolstyrelsens vägnar: Ordförande Distriktets folkskolinspektör Adress: Tel.: . Denna rekvisition ingives i två likalydande exemplar till statens folkskolinspektör under juli eller augusti näst efter det redovisningsår, rekvisitionen avser.

Baksida till Bil. 8. Skoldistriktets kompletterande upplysningar:

Folkskolinspektörens anteckningar angående vid granskning av rekvisitionen i förekommande fall gjorda anmärkningar:

Med stöd av skolstyrelsens å omstående sida avgivna försäkran och med vitsordande av a t t distriktets folkskoleväsen, såvitt framgår av tillgängliga uppgifter och för mig kända förhållanden, med ovan angivna undantag, varit anordnat i överensstämmelse med gällande författningar och vederbörligen givna föreskrifter, tillstyrkes, att statsbidrag utanordnas med kronor

den

19 Statens folkskolinspektör

Anvisningar. Under punkt 12 omstående sida upptagas i förekommande fall pensionsavgifter för sådana lärare, som kvarstå å före den 1 juli 1947 gällande avlöningsreglementen. Särskild förteckning över dessa liksom över de lärare, som beröras av de under punkterna 8 och 9 omstående sida angivna förhållandena, bifogas rekvisitionen.

Bil.

9.

Formulär fastställt av Skolöverstyrelsen den

Rekvisition av statsbidrag till vissa skolsociala ändamål.

Till Länsstyrelsen i Statskontoret Skolstyrelsen i får m e d stöd a v ; rek. Styrelsen för visitionen lämnade uppgifter och under åberopande av följande kungörelser, nämligen A. den 14 juni 1946 (nr 292) angående statsbidrag för tillhandahållande av fria läroböcker m. m. åt lärjungar vid folk- och småskolor; B. den 30 juni 1947 (nr 400) angående statsbidrag till viss undervisningsmateriel vid folk- och småskolor; C. den 15 juli 1944 (nr 585) angående statsbidrag till hälsovård vid folk- och småskolor, samt D. den 28 juni 1946 (nr 553) angående statsbidrag till anordnande av skolmåltider anhålla om utanordnande av statsbidrag för redovisningsåret 1/7 1 9 . . . — 3 0 / 6 1 9 . . . med kronor i enlighet med nedanstående specifikation: Kronor A. Till fria läroböcker B. Till viss undervisningsmateriel C. Till skolhälsovård: Bidrag till arvode åt skolläkare Bidrag till arvode åt särskild skolsköterska (kung. 1944: 585, l och 13 §§) D. Till skolmåltidsverksamhet: Bidrag till skolmåltider Bidrag till nyanskaffning av inventarier Summa Avgår: Uppburna förskott Återstår att utbekomma summa Medlen torde tillföras postgirokonto nr Härmed försäkras, att skoldistriktet — i den omfattning, som angives i 2 § kungörelsen 1940: 292 — kostnadsfritt tillhandahållit varje lärjunge för undervisningen erforderlig undervisningsmateriel och såsom gåva utlämnat egentliga läroböcker, arbetsböcker och förbrukningsmateriel, att skolhälsovården bedrivits enligt gällande bestämmelser och omfattat distriktets samtliga skolor utom de genom Kungl. Maj:ts beslut den undantagna (se särskild bilaga) och att till skolläkaren utgått arvode med kr öre för varje lärjunge, som vid vårterminens slut varit inskriven och åtnjutit undervisning vid distriktets folk- och småskolor, där statsunderstödd hälsovård varit anordnad, samt att bestämmelserna i 2 § kungörelsen 194C: 553 angående villkoren för erhållande av statsbidrag till skolmåltider iakttagits. den

19..

På skolstyrelsens vägnar: Ordförande Adress: Tel.. . . Denna rekvisition ingives i två likalydande exemplar till statens folkskolinspektör under juli eller augusti näst efter det redovisningsår, rekvisitionen avser.

Bil. 9, sid. 2. Uppgifter till rekvisition av statsbidrag till fria läroböcker, skolhälsovård samt anordnande av skolmåltider. 1

Skolans

namn

|

|

10 Antal inskrivna Antal utspisade mållärjungar sista lästider av t y p dagen (enligt i § 66 mom. 1 folkskoleAntal A B C stadgan och i § 52 i regel Antal (Målp u n k t 18 fortsätti be- bespis- tid, beningsskolestadgan spisnings- stående Summa föreskrivna statistiska ningen dagar av uppg.) var i delta- under smör- (Oslo- (Gröt eller gande året gås och frukost) välling) barn folkfolkfortmjölk skolans skolans sättsamt en högre ningsobl. lagad klasser avd. skolan rätt)

Lärjungar från eget skoldistrikt

Summa

Lärjungar från annat skoldistrikt Skoldistriktets namn

Summa

Uppgifter till rekvisition av statsbidrag till viss undervisningsmateriel. Skolform

A

a

Bl

b

B21

B3

D

Summa

Antal avdelningar Belopp per avdelning . . . . 60 kr. 60 kr. 110 kr. 110 k r . 160 kr. 200 kr. 200 kr. Summa 1

Endast folkskolestadiet.

Bil. 9, sid. 3. Uppgifter

till rekvisition av statsbidrag till nyanskaffning av inventarier för skolmåltider. 2

4 Antal deltagande per bespisningsenhet Bespisningsenhet

Vissa ekonomiska

bespisningsåret före det, som rekvisitionen avser

det bespisningsår, som rekvisitionen avser

|

|

6 Statsbidrag till inventarier erhölls senast

år

med kronor

för följande antal barn per bespisningsenhet

uppgifter.

1. Under redovisningsåret 1/7 gått till

—30/6

ha utgifterna för nedan angivna ändamål upp-

för tillhandahållande av fria läroböcker

kronor

för tillhandahållande av annan undervisningsmateriel

»

för skolhälsovården

»

för skolmåltidsverksamheten

»

för nyanskaffning till inventarier till skolmåltider

»

2. Antalet skattekronor i skoldistriktet — kommunen enligt sistförflutna kalenderårs taxering Antalet invånare i skoldistriktet — kommunen vid sistförflutna kalenderårs utgång Antalet skattekronor per invånare Att å sidorna 2 och 3 lämnade uppgifter, varpå föreliggande rekvisition grundar sig, äro riktiga, betygas den

Skolstyrelsens ordf.

19 . . .

Distriktsöverlärare

Adress: Tel.: . .

Bil. 9, sid. 4. Folkskolinspektörens anteckningar angående vid granskning av rekvisitionen i förekommande fall gjorda anmärkningar:

Då föreskrivna villkor för statsbidragets erhållande, med ovan angivna undantag, äro uppfyllda, tillstyrkes, att statsbidrag utanordnas med kronor den

19...

Statens folkskolinspektör

ANVISNINGAR: Viss undervisningsmateriel. Förekommer skola av C-form eller av variantform göres anteckning härom i den härför avsedda kolumnen i tabellen längst ned å sid. 2. Bidrag utgår efter samma grunder som till läraravdelning av den huvudtyp, med vilken vederbörande statens folkskolmspektor fmner sådan avd. vara närmast jämförbar. Läraravd. i skola av C 1-form synes på folkskolestadiet böra närmast jämföras med läraravd. av B2-typ och på småskolestadiet (två eller treårigt) med b-typ. Läraravdelning i skola av C2-form och avd. av B3 eller Dl-variant (klasserna 1—4) synes närmast böra jämföras med läraravd. av B3-typ. Skolmåltider. Med bespisningsenhet avses skola eller, för det fall att måltider för flera skolor anordnas gemensamt, dylik anordning. Exempel på bidragsprocentens storlek Skattekronor per invånare

Statsbidrag

Kommunandel

%

/o

2 3 4 5 10 15 25 50

96 94 92 90 80 70 50

4 6 8 10 20 30 50 100

—

Den kommunala andelen uttryckt i procent av bidragsunderlaget uträknas på så sätt antalet skattekronor per invånare multipliceras med två.

att

Bil. Rekvisition av statsbidrag för anordnande av egentliga skolskjutsar åt skolpliktiga barn.

10.

Formulär fastställt av Skolöverstyrelsen den

Till Länsstyrelsen i Skolstyrelsen i skoldistrikt får under åberopande av kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 346) angående statsbidrag för anordnande av skolskjutsar åt skolpliktiga barn samt med stöd av omstående uppgifter anhålla om statsbidrag för ifrågavarande ändamål för redovisningsåret 1/7 19. . .— 30/6 19. . . med kronor vilket belopp utgör 80 procent av de verkliga kostnaderna, kronor enligt bifogade räkningar.

,

Härifrån avgår erhållet förskott Återstår att utbekomma

kronor

Medlen torde tillföras postgirokonto nr Härmed försäkras att skjutsarna varit anordnade enligt gällande bestämmelser, samt att å omstående sida lämnade uppgifter äro riktiga. den

19.

På skolstyrelsens vägnar: Ordförande Adress: Tel.: . Distriktsöverlärare Adress: Tel.: . . Folkskolinspektörens anteckningar angående vid granskning av rekvisitionen i förekommande fall gjorda anmärkningar:

Då föreskrivna villkor för statsbidragets erhållande, med ovan angivna undantag, äro uppfyllda, tillstyrkes, att, under förutsättning att de uppgivna kostnaderna icke befinnas överstiga vad som kan anses efter ortens förhållanden skäligt, statsbidrag utanordnas med kronor den

19.

Statens folkskolinspektör Denna rekvisition ingives i två exemplar till statens folkskolinspektör under juli eller augusti näst efter det redovisningsår, rekvisitionen avser.

Baksida

till Bil. 10.

bl in

CS

8 •* •S S .3

GJ

5 Skjutskostnader 3 kronor

N a m n å begynnelseoch slutstationer för skjuts

Våglängd mellan skjutsens ändstationer. Kilometer

1 Datum för beslut, då statsbidrag medgivits2

Uppgifter, till rekvisition av statsbidrag för anordnande av egentliga skolskjutsar. 6

|

|

•a

Antal skjutsar 5 3

•8 G fe

"3 a till från sko- sko- Summa lan lan

cl

IC

<n t o

m ca

c

CD

<

a <

S limma Eventuella avvikelser med avseende å barnantalet i jämförelse med förhållandena, då statsbidrag till nu ifrågavarande skjutsar senaste gången beviljades, antecknas här. (Jfr föreskrifterna i 7 § kung. 1947: 346). Härvid angives skjutsens nr

Anvisningar: Beträffande skjutsning på entreprenad bifogas kvitto — avfattat enligt av skolöverstyrelsen fastställt formulär — från entreprenören på det belopp, han uppburit av skoldistriktet, ävensom i fall, då nytt avtal om skjutsning ingåtts, de avgivna anbuden å skjutsningen. Beträffande skjutsning, som ombesörjts av skoldistriktet självt med fordon, varöver distriktet förfogat, bifogas specificerad uppgift å de verkliga kostnaderna för skjutsningens anordnande ävensom de upplysningar, som erfordras för bedömande av skäligheten därav. 1

Här angives skjutsens nr i ansökan samt det år skjutsen beviljades; ex. 1/44, 3/45 o. s. v. Här angives dag och år för det beslut av skolöverstyrelsen, varpå rekvisitionen grundar sig. Flär upptagas endast kostnader för statsbidragsberätligade skjutsar. * Följande förkortningar användas: jv = järnväg, lo = omnibus i linjetrafik, ao = annan skolskjuts med omnibus, lb = personbil i linjetrafik, ab = annan skolskjuts med personbil, am = skolskjuts med annat motorfordon än omnibus eller personbil, h = hästskjuts, mb = motorbåt, rb = roddbåt. 6 Då skjuts varit anordnad endast vissa tider av läsåret eller vissa tider både till och från skola och vissa tider endast till eller endast från skola, lämnas närmare redogörelse härför i särskild bilaga. 6 Hava i fråga om barnantalet väsentliga avvikelser från det i ansökningen uppgivna ägt rum eller hava större växlingar i detsamma under året förekommit, lämnas förklaring i särskild bilaga. 2

Bil. Rekvisition av statsbidrag för anordnande av självskjuts åt skolpliktiga barn.

11.

Formulär fastställt av Skolöverstyrelsen den

Till Länsstyrelsen i Skolstyrelsen i skoldistrikt får under åberopande av bestämmelserna i kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 346) angående statsbidrag för anordnande av skolskjutsar åt skolpliktiga barn samt med stöd av omstående uppgifter anhålla om statsbidrag för ifrågavarande ändamål (självskjutsar) för redovisningsåret 1/7 19..—30/6 1 9 . . . med kronor , vilket belopp utgör 80 procent av de verkliga kostnaderna, kronor Härifrån avgår erhållet förskott

»

Återstår att utbekomma

kronor

Härmed försäkras, att skjutsarna varit anordnade enligt gällande bestämmelser samt att å omstående sida lämnade uppgifter äro riktiga. den

19...

På skolstyrelsens vägnar: Ordförande Adress: Tel.: Distriktsöverlärare Adress: Tel.: Folkskolinspektörens anteckningar angående vid granskning av rekvisitionen i förekommande fall gjorda anmärkningar.

Då föreskrivna villkor för statsbidragets erhållande, med ovan angivna undantag, äro uppfyllda, tillstyrkes, att, under förutsättning att de uppgivna kostnaderna icke befinnas överstiga vad som kan anses efter ortens förhållanden skäligt, statsbidrag utanordnas med kronor den

19.

Statens folkskolinspektör Denna rekvisition ingives i två exemplar till statens folkskolinspektör under juli eller augusti näst efter det redovisningsår, rekvisitionen avser.

Baksida

till Bil. 11.

Uppgifter till rekvisition av statsbidrag för anordnande av självskjuts. 6

Datum för beslut då stats- Våglängd Nr i framställ- bidrag med- i km. från ningen givits av folk lärjungens hem till om stats- skolinspektöskolan bidrag ren eller skolöverstyrelsen

Antal Kostnad verkFärdför liga sätt skjuts- skjutsdag dagar

Totalkostnad kronor

övriga upplysningar av skolstyrelsen

Summa Anvisningar: Kol. 1. Lärjungarna upptagas här under samma nummer som i den framställning till folkskolinspektören, på grund av vilken statsbidrag medgivits. Kol. 4. Här angives det slag av fordon lärjunge använt, såsom cykel (ek), sparkstötting, (sp), skidor (sk).

Bil. Rekvisition av statsbidrag för inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem.

12.

Formulär fastställt av Skolöverstyrelsen den

Till Länsstyrelsen i Skolstyrelsen i skoldistrikt får under åberopande av bestämmelserna i kungörelsen den 17 juni 1943 (nr 538) angående statsbidrag för inackordering av skolbarn samt med stöd av omstående uppgifter anhålla om statsbidrag till ifrågavarande ändamål för redovisningsåret 1/7 19. . .—30/6 19. . . med kronor vilket belopp utgör 80 procent av den i kol. 7 å omstående sida upptagna slutsumman. Härifrån avgår erhållet förskott

»

Återstår att utbekomma

kronor

Medlen torde tillföras postgirokonto nr Härmed försäkras, att inackorderingen varit anordnad enligt gällande bestämmelser, att uppgivet antal inackorderingsdagar är med verkligheten överensstämmande samt att övriga å omstående sida lämnade uppgifter äro riktiga. den

19. . .

På skolstyrelsens vägnar: Ordförande Adress: Tel.:

Distriktsöverlärare Adress: Tel.:

Folkskolinspektörens anteckningar angående vid granskning av rekvisitionen i förekommande fall gjorda anmärkningar:

Då föreskrivna villkor för statsbidragets erhållande, med ovan angivna undantag, äro uopfyllda, tillstyrkes, att, under förutsättning att de uppgivna kostnaderna icke befinnas översliga vad som kan anses efter ortens förhållanden skäligt, statsbidrag utanordnas med kronor den

19.

Statens folkskolinspektör Denna rekvisition ingives i tre exemplar till statens folkskolinspektör under juli eller augisti näst efter det redovisningsår, rekvisitionen avser.

Baksida

till Bil.

12.

Uppgifter till rekvisition av statsbidrag för inackordering av skolbarn. 1

6 Antal inackorderade b a r n i

Antal inackorderingsdagar i

Kostnad för inackorderingsdag kronor 2

skolhem eller arbetsstuga

skolhem eller arbetsstuga

skolhem eller arbetsstuga

enskilda hem

enskilda hem

enskilda hem

8 Totalkostnad kronor

A n m.

1. från klasserna 1—3 med över 4 km. till närmaste skola 1

2. från övriga klasser med över 6 km. till närmaste skola 1

3. Inackordering medgiven enl. 1 § 3 mom. kung. 1943:53s 1

Summa

Anvisningar: 1 Därest inackorderingskostnaden per dag varierar, fördelas barnantalet liksom uppgifterna i övrigt med hänsyn härtill på de olika raderna under punkterna 1, 2 och 3. 2 Kostnaderna för inackordering i skolhem och arbetsstuga beräknas enligt av Kungl. Maj:t bestämt belopp för dag.

Bil. 13. Förteckning över inackorderade skolbarn läsåret 1 9 . . / . . från skoldistrikt. B a r n e t s namn

hemvist

Avstånd från hemmet till närmaste skola klass km

Inackorderingsstället

Den skola där barnet skall undervisas

1 2 3 . 4 5 6 . 7 8 9 . 10 11 . 12 13 14. . 15. . 16 . 17. . 18. . 19 . 20. . 21. . 22 23 . 24 25 den

19...

Distriktsöverlärare Adress: Tel.: Denna förteckning ingives i ett exemplar till statens folkskolinspektör senast den 15 juni före det redovisningsår, inackorderingen avser.

Statens offentliga utredningar 1949 Systematisk (Siffrorna

inom k l ä m m e r

beteckna

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Utredning m e d förslag om lösdrivarlagens u p p h ä v a n de m. m. [4] K r i m i n a l v å r d i frihet. Fångvårdsstyrelsens u t r e d n i n g ang. skyddsarbetets organisation m. m. [6] B e t ä n k a n d e a n g . förbättrad insyn i enskilda företags ekonomiska förhållanden. [8] B e t ä n k a n d e m e d förslag till lag om registrerade föreningar m. m. [171 B e t ä n k a n d e m e d förslag till lag om sjömansskatt m. m.. [271

Statsförfattning.

Allmän

förteckning

utredningarnas

statsförvaltning.

Kommunalförvaltning. Kommunallagskommitténs betänkande 2 med förslag till ä n d r a d e bestämmelser om ersättning å t inneh a v a r e av k o m m u n a l a förtroendeuppdrag. [24]

Statens och kommunernas finansväsen. 1944 års a l l m ä n n a skattekommitté. 3. B e t ä n k a n d e ang. b e s k a t t n i n g av realisationsvinster, m. m. s a m t a c k u m u l e r a d e inkomster. [9]

nummer

i den kronologiska

förteckningen.)

Vatteuväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Lagberedningens utlåtande angående lagstiftning om g r ä n s mot allmänt vattenområde.. [23]

Industri.

Handel och sjöfart. Kvalitetsforskning och konsumentupplysning. [18] Betänkande rörande avbetalnings- och förskottsköp m. m. [38]

Kommunikationsväsen. Principer och metoder för kostnadsberäkningar vid statens järnvägar. [5] Bilagor. Produktions- och kostnadsstrukturen vid statens j ä r n v ä g a r . [14] Svensk hamnbyggnadspolitik. [21] En generalplan för rikets farleder och hamnar. [33] Betänkande med förslag angående ändrade grunder för fördelning och u t t a g a n d e av kostnad för byggande och underhåll av skogsvägar. [34]

Bank-, kredit- och penningväsen. 1945 å r s bankkommitté. Betänkande med förslag om i n r ä t t a n d e av en statlig affärsbank. [13]

Pcliti. Nationalekonomi och socialpolitik. B e t ä n k a n d e m e d förslag till indexreglering av folkpensionerna. [7] Utredning rörande folkpensionärernas bostadsförhållanden och bostadskostnader. [12] P. M. med synpunkter på det svenska långtidsprogrammet. I anslutning till OEEC:s interimsrapport. [15] 1945 å r s skogshärbärgesutrednings betänkande. 2. Utredning m e d förslag till lagstiftning rörande tillfälliga bostäder vid skogs- och flottnings- m. fl. a r beten. [19] S t a t s m a k t e r n a och folkhushållningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 9. Tiden juli 1947—juni 1948. [30] Social upplysning. [31] Utredningar i anslutning till 1949 å r s nationalbudget. [36] Klientelet p å arbetshemmen. En socialpsykologisk u t redning om försumliga försörjare och störande understödstagare. [37]

Hälso- och sjukvård. B e t ä n k a n d e om sinnesslövården. [11]

Allmänt näringsväsen. Elkraftutredningens redogörelse n r 2 : 1 7 . Redogörelse för detalj distributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Värmlands län. [10] 2: 3—4. Uppsala län och Södermanlands län. [29]

Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Norrlandskommitténs principbetänkande. Första d e len. Norrländska utvecklingslinjer. [1] Andra d e len. Särskilda utredningar. [2] Tredje delen. U t låtanden och förslag i vissa frågor. [3]

Försäkringsväsen. 1945 å r s försäkringsutredning. 1. Principbetänkande rörande försäkringsväsendet., [25] 2. B e t ä n k a n d e med förslag till lag om trafikförsäkring m. m. [26]

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Dissenterlagskommittén. Betänkande med förslag till religionsfrihetslag m. m. [20] Folk- och skolbibliotek. Betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga. [28] Yrkesutbildning för varubud m. fl. [32] Skolöverstyrelsens utlåtande över vissa av 1940 å r s skolutrednings betänkande och 1946 å r s skolkornmissions principbetänkande j ä m t e s a m m a n f a t t n i n g av avgivna yttranden. [35] Betänkande angående statens konstsamlingars organisation och lokalbehov. [39] Betänkande med förslag angående förenklat rekvisitions- och granskningsförfarande beträffande vissa statsbidrag till folkskoleväsendet. [40]

Försvarsväsen. Promemoria över preliminär utredning rörande befälsrekryteringen inom försvaret. [16] Betänkande rörande gallring av handlingar h o s vissa av försvarets myndigheter. [22]

Utrikes ärenden. Internationell rätt.

Stockholm 1949 Katalog och Tidskriftstryck