Tillgången på arbetskraft 1960-1980 : beräkningar

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1966:8

TILLGÅNGEN PÅ ARBETSKRAFT 1960-1980 1965 års långtidsutredning BILAGA 2 BERÄKNINGAR UTARBETADE INOM STATISTISKA CENTRALBYRÅNS PROGNOSINSTITUT AV BYRÅDIREKTÖR MARGIT STRANDBERG

Stockholm 1966

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1966 Kronologisk

förteckning

1. Svensk ekonomi 1966—1970. Esselte. 294 s. Fl. 2. Export och import 1966—1970. Bilaga 1. Esselte. 92 s. Fl. 3. Yrkesutbildningen. Håkan Ohlssons boktryckeri, Lund. 586 s. E. 4. Ny myntserie. Beckman. 87 s. Fi. 5. Internationellt fredsforskningsinstitut i Sverige. Norstedt & Söner. 61 s. U. 6. Förenklad statsbidragsgivning till hälso- och sjukvården. Håkan Ohlssons boktryckeri, Lund. 158 s. S. 7. Utsökningsrätt IV. Esselte. 148 s. Ju. 8. Tillgången på arbetskraft 1960—1980. Bilaga 2. Esselte. 67 s. Fi.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1966:8 Finansdepartementet

Sl oi<> i m

TILLGÅNGEN PÅ ARBETSKRAFT 1960-1980 1965 års långtidsutredning BILAGA 2 BERÄKNINGAR UTARBETADE INOM STATISTISKA CENTRALBYRÅNS PROGNOSINSTITUT AV BYRÅDIREKTÖR MARGIT STRANDBERG

E S S E L T E AB, STOCKHOLM 1966

Innehåll

1. Inledning

'

2. Utvecklingen av den totala arbetskraften 1960—1964 enligt arbetskraftsundersökningarna 2.1. Definitioner m. m 2.2. Beräkning av arbetskraften 1960—1964 2.2.1. Jämförelse mellan 1960—1961 och 1961—1962 2.2.2. Jämförelse mellan 1961—1962 och 1962—1963 2.2.3. Jämförelse mellan 1961—1962 och 1963—1964 2.3. Sammanfattning

10 14 15 15 I6

3. Beräkning av arbetskraften 1965 och 1970 enligt ningarnas definition

1"

arbetskraftsundersök-

4. Beräkning av arbetskraften 1965 och 1970 (alt. I) enligt folkräkningsdefinition 4.1. Definitioner 4.2. Beräkning av förvärvsintensiteter för män och ej gifta kvinnor . . . 4.3. Beräkning av förvärvsintensiteterna för gifta kvinnor 4.4. Arbetskraftens storlek 1965 och 1970 samt förändringar under perioderna 1960—1965 och 1965—1970 enligt FB-definition 4.4.1. Perioden 1960—1965 4.4.2. Perioden 1965—1970 4.4.3. Jämförelse av den totala arbetskraftsutvecklingen enligt de skilda kalkylmetoderna 5. Beräkning av arbetskraften 1970 (alt. II) och 1980 enligt FB-definition . . 5.1. Diskussion och beräkning av förvärvsintensiteter för gifta kvinnor . . 5.2. Förvärvsintensiteter för män och ej gifta kvinnor samt den totala arbetskraftsutvecklingen 1970 (alt. II) — 1980 6 Tolkning och diskussion av de beräknade förvärvsintensiteterna för gifta kvinnor • • 6.1. Beskrivning av en metod a t t analysera regionala differenser i de gifta kvinnornas förvärvsintensiteter 6.2. Diskussion av beräkningarnas resultat och dess implikationer . . . . 6.3. Beräkning av s. k. årsarbetare

20 2i

21 23 26 28 29

29 29 33

°° 37 40 42

7. Sammanfattning

45 Tabellbilaga Appendix. Bedogörelse för beräkning av antal personer i utbildning 1960—1965, 1970, 1975 och 1980

1*—514793

4 Ta

bellförteckning

Tabell 1. Beräknad total arbetskraft åren 1960 till 1964 enligt AK-undersökningarnas definition i vissa åldersklasser samt befolkningens och arbetskraftens årliga förändring

12 Tabell 2. Analys av olika komponenters inverkan på arbetskraftsförändringarna enligt AK-definition 1960—1961, 1961—1962, 1962—1963 och 1963— 1964

13 Tabell 3. Beräknad total arbetskraft åren 1960, 1964, 1965 och 1970 enligt AK-undersökningarnas definition i vissa åldersklasser samt befolkningens och arbetskraftens förändring

ig

Tabell 4. Analys av olika komponenters inverkan på arbetskraftsförändringarna enligt AK-definition 1964—1965 samt 1960—1965 och 1965—1970.. .

19 Tabell 5. Gifta kvinnliga inkomsttagare i olika åldrar med inkomster överstigande 3 000 kr i procent av motsvarande befolkningsgrupp 1960—1963 samt andelen förvärvsarbetande enligt F R 1960

24 Tabell 6. Medelbarnantalet i åldern 0—9 år i relation till andelen gifta kvinnor 1960, 1965 och 1970 för skilda åldersklasser gifta kvinnor, samt förändringarna 1960—1965 och 1965—1970. Skattad förändring i förvärvsintensiteter för gifta kvinnor (est A Y) i enlighet med den regressionsekvation som presenteras i texten samt beräknade förvärvsintensiteter för gifta kvinnor år 1970 (alt. I)

26 Tabell 7. Beräknad total arbetskraft åren 1960, 1965 och 1970 (alt. I) enligt FR-definition i vissa åldersklasser samt procentuell förändring

27 Tabell 8. Analys av olika komponenters inverkan på arbetskraftsförändringarna enligt FR-definition 1960—1965 och 1965—1970 (alt. I)

27 Tabell 9. Jämförelse av den totala arbetskraften åren 1960, 1965 och 1970 enligt de t v å kalkylmetoderna

29 Tabell 10. Beräkningar av förvärvsintensiteter för gifta kvinnor 1965, 1970 (alt. II), 1975 och 1980 med angivande av de framskrivna förvärvsintensiteterna och skiftens storlek (jfr texten)

33 Tabell 11. Beräknad total arbetskraft åren 1970 (alt. II), 1975 och 1980 enligt FR-definition i vissa åldersklasser samt befolkningens och arbetskraftens förändring

34 Tabell 12. Analys av olika komponenters inverkan på arbetskraftsförändringarna enligt FR-definition 1965—1970 (alt. II), 1970 (alt. II) — 1975 och 1975—1980

34 Tabell 13. Numerisk illustration av förvärvsintensiteter för gifta respektive gifta samboende kvinnor i åldern 20—64 år i enlighet med viss antagen utveckling 1950—1980

38 Tabell 14. Redovisning av antagandet att förvärvsintensiteterna i varje stads och länsgrupp tillväxer i samma t a k t som för hela riket (jfr tabell 13).

39 Tabell 15. Förvärvsintensiteter för de olika stads- och länsgrupperna erhållna genom en särskilt konstruerad skala, vilken beskrivits i texten. . . .

5 Tabell 16. Beräknat antal personer i arbetskraften (FR-definition) och beräknat antal årsarbetare, samt den procentuella arbetskraftsförändringen under varje femårsperiod från 1960 till 1980

44 Tabell 17. Beräknade förvärvsintensiteter (fi) för gifta kvinnor jämförda med »deflaterade» förvärvsintensiteter (fi') 1965—1980 (jfr texten)

44 Tabell 18. Sammanfattning av beräkningarna över befolknings- och arbetskraftsförändringar i antal personer (tusental) och procent per femårsperiod från 1960 till 1980 Tabell 19. Jämförelse i förändring av antal årsarbetare enligt tidigare beräkningar ( I P F 1964: 12) och beräkningar i föreliggande rapport, alt. B (jfr bilagetabell 15)

Tillgången på arbetskraft 1960—1980

1.

Inledning

Som underlag för en analys av arbetskraftsutvecklingen i Sverige finns främst folkräkningarna och de under 1960-talet utförda arbetskraftsundersökningarna, som dock ännu h a r försökskaraktär. Vidare kan information hämtas från inkomststatistiken, dvs. den statistik som produceras med de avlämnade självdeklarationerna för inkomstskatten som underlag. Man kan även för vissa sektorer av näringslivet få årliga uppgifter om antalet anställda genom direkt från företagen eller andra arbetsgivare insamlade uppgifter, t. ex. industristatistiken. Då det gäller att analysera arbetskraftstillgångarna eller utbudet av arbetskraft knyter sig emellertid intresset främst dels till befolkningens tillväxt och förändrade sammansättning, där sådana frågor som naturlig folkökning och migration samt fördelningen på ålder, kön och civilstånd måste belysas, dels till utvecklingen av de s. k. relativa arbetskraftstalen eller förvärvsintensiteterna, dvs. andelen av en viss befolkningsgrupp som är förvärvsarbetande där befolkningen fördelats p å kön, civilstånd och ålder. Den enda källan för att belysa utvecklingen av dessa variabler under de gångna åren av 60-talet är arbetskraftsundersökningarna och i viss mån kan även inkomststatistiken ge ledning. Däremot kan inte den statistik som insamlas genom arbetsgivarna användas för detta ändamål, dels täcks

inte hela den förvärvsarbetande befolkningen, dels ges inte sådan detaljerad information som behövs här. För att göra en beräkning av arbetskraftsutvecklingen fram till 1980 måste man således ha dels en befolkningsframskrivning, dels underlag för att estimera de relativa arbetskraftstalen. Den befolkningsframskrivning som används h ä r h a r utförts av SCB:s byrå för befolkningsstatistik, publicerad i SM B 1965:8. För de åldrar som är aktuella i detta sammanhang bygger befolkningsframskrivningen på antagande om den framtida dödligheten, men därtill kommer att för tiden fram till 1970 inlagts ett antagande om en årlig nettoinvandring omfattande 10 000 personer. I befolkningsprognosen införs efter 1970 tre alternativa antaganden om nettoimmigrationens storlek. Enligt det första ökar nettoinvandringen från 10 000 per år 1970 till 20 000 till 1981. Enligt det andra sjunker nettoinvandringen från 10 000 per år 1970 successivt till noll år 1981. Enligt ett tredje alternativ slutligen (medelalternativet) bibehålls nettoinvandringen på nivån 10 000 per år även under 1970-talet. Detta sista alternativ har bildat underlag för beräkningarna av arbetskraftstillgångarna. Försök kommer här att göras att bestämma de relativa arbetskraftstalen eller förvärvsintensiteterna i enlighet med både folkräkningens (FR) och arbetskraftsundersökningarnas (AK-undersökningarna) definitioner fram till

8 1970. För 1975 och 1980 genomförs endast en beräkning som anses i huvudsak ansluta sig till folkräkningens definitioner. F ö r att ge en viss möjlighet till värdering av den information som AK-undersökningarna givit över arbetskraftsutvecklingen hittills under 1960talet och därigenom även av realismen i de framskrivna relativa arbetskraftstalen presenteras först en analys av arbetskraftsutvecklingen under perioden 1960—1964 enligt AK-undersökningarna.

2. Utvecklingen av den totala arbetskraften 1960—1964 enligt arbetskraftsundersökningarna 2.1 Definitioner m. m.

AK-undersökningarna som påbörjades inom arbetsmarknadsstyrelsen 1959 och som nu utförs av SCB:s utredningsinstitut i samarbete med AMS, har vid flera tillfällen varit föremål för vissa omläggningar. Bl. a. har metoderna för uppräkning från urval till totaler förändrats. Detta gör att det alla gånger inte går att direkt jämföra de uppräknade siffrorna för den totala arbetskraften mellan två undersökningar. För att i viss mån eliminera denna felkälla har här de relativa arbetskraftstalen applicerats på befolkningssiffrorna som de redovisas i befolkningsstatistiken. Vid den senaste omläggningen av AKundersökningarna, vilken företogs i och med undersökningen i februari 1964, påverkades troligen även de relativa arbetskraftstalen. Detta kommenteras närmare i avsnitt 2.2.3. AK-undersökningarna avser att belysa arbetskraftssituationen under mittveckan i varje kvartal och urvalet är också konstruerat så, att man inom en viss marginal främst skall kunna skatta förändringarna mellan på varandra följan-

de undersökningar. Det vill säga det är i första hand de kortsiktiga förändringarna i bl. a. sysselsättning och arbetslöshet som AK-undersökningarna avser att avspegla. Till arbetskraften räknas enligt AKundersökningarna alla de som under mätveckan hade förvärvsarbete under minst en timme (för medhjälpande familjemedlem minst 15 t i m m a r ) , vidare tillfälligt frånvarande samt arbetslösa. Som arbetslös räknas den person som under mätveckan ej hade något förvärvsarbete, men aktivt sökte arbete. Vidare hänförs hit även permitterade, de som erhållit men ännu ej påbörjat nytt arbete samt de som förhindrats att söka arbete på grund av tillfällig sjukdom. Senare upptas frågan om en viss dold arbetslöshet kan tänkas förekomma. För en beräkning av de framtida arbetskraftstillgångarna på lång sikt och en analys av en viss gången tidsperiod som skall belysa karaktären av förändringarna torde man vara mest intresserad av ett mått på arbetskraften som avspeglar årsgenomsnittet. Frågan är då om detta årsgenomsnitt skall avse antal personer i arbetskraften eller om arbetskraftsinsatsen skall mätas i arbetstimmar. Det mest adekvata om man önskar mäta syselsättningsvolymen och dess förändringar torde vara att få ett mått som avser arbetstimmar. Man kan dock anföra, att det för en bedömning av den framtida arbetskraftstillgången är värdefullt att få den uttryckt i antal personer explicit eftersom arbetstiden då kan behandlas som en parameter, varvid effekten av förändringar i arbetstidens längd på sysselsättningsvolymens storlek klarare kan komma till uttryck. Ett speciellt problem utgör också den del av arbetskraften som består av gifta kvinnor, då det ju är vanligt att en stor del av dem har olika former av deltidsarbete. Oavsett om man tror

9 att omfattningen av detta deltidsarbete för kvinnornas del skall förändras i framtiden eller inte, har deltidsarbetet sin betydelse i beräkningarna av den totala arbetskraften eftersom de gifta kvinnorna förmodligen kommer att öka sin andel av arbetskraften. Här h a r valts att applicera de relativa arbetskraftstalen på befolkningssiffror och således erhålla arbetskraften i personer. Emellertid kommer medelst vägning en omräkning av kvinnornas arbetskraftsinsats att göras i ett avslutande skede av beräkningarna. Det skall observeras att i de beräkningar som följer och som bygger på de relativa arbetskraftstalen, ingår således personer både med och utan arbete, eller både sysselsatta och arbetslösa. Då siffrorna över den gångna tidens utveckling betraktas bör man hålla i minnet att det i princip inte är sysselsättningsutvecklingen som avspeglas utan arbetskraftsutbudet, som alltså innehåller även de arbetslösa. Då dock arbetslösheten i Sverige under de gångna åren av 1960-talet varit av ringa omfattning (säsongsmässiga och regionala aspekter bortses härifrån) torde dock inte just detta utgöra någon felkälla om man önskar betrakta siffrorna som ett approximativt mått på sysselsättningen. Någon analys över arbetslöshetens inverkan har dock inte gjorts, då det statistiska materialet inte kan pressas på sådana detaljer. F ö r beräkning av den framtida arbetskraften kan det betraktas som helt korrekt att använda en definition som i arbetskraftstillgångarna även innesluter de arbetslösa. Det skulle dock kunna medföra problem att bestämma de framtida relativa arbetskraftstalen om den observerade arbetslösheten varierande med arbetslöshetstidens längd. Det vill säga om under 1960-talet i Sverige det fenomen uppträtt som framför allt i Förenta stater-

na brukar kallas »discouraged worker», dvs. att personer som varit arbetslösa en längre tid inte anser det möjligt att få något arbete och därför inte heller uppger sig vara arbetssökande och således utträder ur arbetskraften. Ett annat fenomen ligger bakom den s. k. »additional worker theory», då de relativa arbetskraftstalen skulle stiga under en ihållande arbetslöshetsperiod därför att s. k. marginalgrupper bestående av gifta kvinnor, som annars inte brukar förvärvsarbeta, skolungdomar eller äldre, söker sig ut på arbetsmarknaden om familjeförsörjaren gått länge utan arbete. Om det således funnits en relativt omfattande arbetslöshet under en längre tid inom den tidsperiod som bildar underlag för estimering av prognosvärdena, bör man således undersöka om dessa fenomen uppträtt, och om man h a r möjlighet att konstatera detta rensa tidsserien. Diskussionen om förekomsten av dessa fenomen påbörjades i Förenta staterna under 1920- och 1930talens depressionsår men de olika författarna som undersökte dem blev inte eniga i sina slutsatser. Diskussionen h a r emellertid återupptagits och även nu framkommer divergerande åsikter i frågan om något eller båda dessa fenomen uppträtt på senare tid på USA:s arbetsmarknad. Då vi i Sverige inte haft en arbetslöshet av samma karaktär som i USA kan helt uteslutas att de serier över de relativa arbetskraftstalen vi h a r för första hälften av 1960-talet skulle ha påverkats. Det finns dock en slags »discouraged worker» som varit föremål för mätningar på senare tid i AK-undersökningarna. Dessa är dock av annat slag än som avses ovan, då de inte torde ha utträtt ur arbetskraften från ett långvarigt arbetslöshetsstatus, som framgår av den sammansättning gruppen har. De betecknas latent arbetssökande och om-

10 fattar dem som skulle ha sökt arbete under mätveckan, om de ansett sig kunna få lämpligt arbete på bostadsorten. De h a r visserligen sitt intresse främst i ett senare sammanhang, men redan här kan några uppgifter om storleksordningen av denna grupp och något om dess sammansättning nämnas. Uppgifterna h a r hämtats från AK-undersökningarna u n d e r perioden maj 1964 till maj 1965 (tilläggstabeller till AK-undersökninga r n a ) . Totalantalet latent arbetssökande h a r pendlat mellan 143 500 (nov. 1964) och 122 900 (febr. 1965). De gifta kvinnorna utgör den största gruppen och de h a r i sin tur uppgått till mellan 92 900 och 80 100. De flesta av dessa är i åldern 35—54 år och ungefär hälften önskar ett deltidsarbete. Männen har varierat mellan 30 000 och 18 800, här är det dels ungdomar, 14—17 år, och äldre, över 66 år, som dominerar. De yngre synes vara skolungdomar som u n d e r ferierna vill ha heltidsarbete och under terminerna någon form av deltidsarbete. Många av de äldre synes vilja ha ett heltidsarbete, eller arbete med något kortare arbetstid. De latent arbetssökande ej gifta kvinnorna har uppgått till högst 29 600 och lägst 22 600. Åldersfördelningen har varit mer jämn än för männen, men även h ä r utgör de yngre, vilka tolkats som skolungdomar, en stor grupp, men gruppen 45—66 år har även varit markerad. Dessa s. k. latent arbetssökande hänförs enligt AK-undersökningarnas definitioner inte till de arbetslösa och ingår således inte i de relativa arbetskraftstalen.

2.2 Beräkning av arbetskraften 1960—1964

För att beräkna medelarbetskraften för varje år under perioden 1960—1964 har följande tillvägagångssätt valts. Medeltalet av de relativa arbetskrafts-

talen för de under året utförda AK-undersökningarna 1 h a r beräknats för de skilda kategorierna män, gifta kvinnor och ej gifta kvinnor fördelade på tioårsgrupper, utom för de äldsta och de yngsta där femårsgrupper valts. Ett annat undantag från denna p r i n c i p h a r gjorts för de två yngsta åldersgrupperna, 15—19 år och 20—24 år, för vilka man kan konstatera kraftiga säsongsvängningar. Augustisiffrorna ligger avsevärt högre än de övriga noteringarna för året, vilket avspeglar det tillskott arbetskraften får genom skolungdomars och andra studerandes sommararbeten. Medeltalet av de relativa arbetskraftstalen för dessa grupper h a r bildats på observationerna under året exkl. augustiundersökningen, men ytterligare ett p a r korrektioner h a r införts. Man kan nämligen konstatera, att de relativa arbetskraftstalen för dessa yngre grupper synes ligga anmärkningsvärt högt om man nämligen tar i beaktande dels h u r många som kan beräknas gå i skola, dels också för männens del hur många som gör sin första värnpliktstjänstgöring. Separata beräkningar h a r gjorts över h u r stor andel av de yngre befolkningsgrupperna som kan beräknas bedriva studier. (Dessa beräkningar redovisas i ett appendix.) Vidare h a r i AKundersökningarna en stor del av dem som fullgör sin militärtjänst räknats endast som frånvarande från arbete, och ingår således i arbetskraften. AK-undersökningarna skiljer visserligen inte på dem som fullgör sin första militärtjänstgöring eller repetitionstjänst, men en jämförelse med uppgifterna enligt 1 Under 1960 gjordes endast t v å AK-undersökningar (i maj och november), under 1961 endast tre (maj, augusti och november), fr. o. m. 1962 har undersökningarna skett regelbundet fyra gånger om året. Detta kan innebära a t t det ligger vissa vanskligheter i a t t jämföra resultatet av medeltalsberäkningarna mellan de tidigare och de senare undersökningarna.

11 FR 1960 och beräkningar utifrån den för värnplikt aktuella åldersklassens storlek visar att en stor del av de värnpliktiga räknats in i arbetskraften. Detta är helt korrekt enligt AK-undersökningarnas definitioner, om de nämligen innehar anställning skall de tillhöra arbetskraften. Trots detta h a r här dock ansetts att detta bör korrigeras och en reduktion i de relativa arbetskraftstalen har skett på så sätt, att 95 % av 20-åriga män h a r satts i relation till hela antalet män i åldersgruppen 20—24 år. Att, vilket bl. a. framgår av FR, några fullgör sin värnplikt i yngre åldrar har helt bortsetts från. Denna reduktion tillämpas således för den gångna perioden och tas även i beaktande vid beräkning av den framtida arbetskraften. Angående de justeringar som gjorts i de relativa arbetskraftstalen utifrån beräkningarna över studerande kan nämnas att dessa varit mycket små och i flera fall har inga justeringar alls företagits. Det är ju i och för sig inget som h i n d r a r att en person kan vara både studerande och förvärvsarbetande. För att emellertid få den ökande andelen av personer i utbildning att avspegla sig i arbetskraftens förändring har det riktmärket hållits att summan av andelen i utbildning, beräknad andel som fullgör värnplikt och det relativa arbetskraftstalet bör ligga något under h u n d r a procent. Genom AK-undersökningarnas redovisning över hur många som arbetar mindre än 35 timmar och skälen härtill kan man fä information om hur många studerande som har deltidsarbete, men siffrorna varierar mycket starkt. I februari 1964 var t. ex. 3 % av männen i åldern 15—19 år i arbete deltidsarbetande på grund av studier, motsvarande andel i maj 1964 var 6 %. Motiven för att skolungdomarnas sommararbete borträknats är dels att detta är svart att väga in i en definition som av2*—514793

ser medelarbetskraften under aret, vidare blir det en slags dubbelräkning av sysselsättningen, dä de studerande i de flesta fall kommer in som sommarvikarier och då ersätter den ordinarie arbetskraften. Utifrån andra utgångspunkter bör denna arbetskraftsresurs dock inte negligeras. Att dessa justeringar i de relativa arbetskraftstalen för ungdomarna görs hänger endast samman med att vid beräkningen av den framtida arbetskraften har det ansetts lämpligast att anknyta skattningen av de relativa arbetskraftstalen till beräkningen av antalet studerande och värnpliktiga. Vid jämförelse mellan arbetskraftsförändringen under den gångna tidsperioden och kommande har då arbetskraften i möjligaste mån beräknats pä samma sätt. Innan en siffermässig belysning av de utförda beräkningarna presenteras skall till slut nämnas att AK-undersökningarnas estimat av de relativa arbetskraftstalen för den äldsta åldersgruppen (70—74 år) av båda gifta och ej gifta kvinnor visar mycket stora variationer, varför andelen förvärvsarbetande i denna åldersgrupp hållits konstant vid medeltalet av samtliga observationer. De relativa arbetskraftstal som sålunda utgjort grunden för beräkningarna av arbetskraften redovisas i bilagetabell 1. Dessa har sedan applicerats pä medelfolkmängden (se bilagetabellerna 2 —5) under resp. är. Av bilagetabell 6— 8, framgår arbetskraftens storlek i de skilda köns-, civilstånds- och åldersklasserna. I tabell l 1 h a r slutresultatet av beräkningarna sammanfattats. I denna tabell h a r en uppdelning av arbetskraften gjorts så att man kan speciellt 1 Tabeller som är insatta i texten benämnes »tabeller» (åtföljt av löpande nummer), medan större tabeller samlats i en särskild bilaga och benämnes »bilagetabeller».

12 Tabell 1. Beräknad total arbetskraft åren 1960 till 1964 enligt AK-undersökningarnas definition i vissa åldersklasser samt befolkningens och arbetskraftens årliga förändring Antal personer i arbetskraften Ålder 15—24 25—64 65—74 Summa

607 022 2 812 695 161 486

632 280 2 792 769 151 268

642 319 2 813 042 152 815

647 240 2 874 951 168 564

661 740 2 849 672 147 641

3 581 203

3 576 317

3 608 176

3 690 755

3 659 053

Procentuell årlig förändring i befolkning (B) och arbetskraft (AK) 1960—61

1961—62

Ålder

15—24 24—64 65—74 Totalt

1962—63

1963—64

B

AK

B

AK

B

AK

B

AK

4,6 — 0,1 1,9

4,2 — 0,7 — 6,3

3,8 0,1 1,8

1,6 0,7 1,0

3,1 0,1 1,9

0,8 2,2 10,3

3,7 0,5 4,8

2,2 — 0,9 — 12,4

1,0

— 0,1

1,0

0,9

0,9

2,3

1,6

- 0,9

urskilja å ena sidan de ungas och de äldres inflytande på arbetskraftsförändringen, å andra sidan kärngruppens (åldrarna 25—64 år) inflytande. Självklart väger denna grupp tyngst och syftet med åldersgrupperingen är något vidare, vilket kommer att framgå i fortsättningen. Enligt beräkningarna skulle det ha skett en svag minskning av arbetskraften 1960—1961, en måttlig ökning 1961 —1962, och en förvånansvärt stark ökning 1962—1963 samt återigen en sänkning 1963—1964. Som beräkningarna har utförts h ä r föreligger inga möjligheter att göra någon signifikansprövning av förändringarna. För att dock få möjligheter att något mer detaljerat studera förändringarnas orsaker och framför allt i viss mån renodla effekten av förändringarna i de relativa arbetskraftstalen, vilka ju både är de mest intressanta och den svaga länken i beräkningarna har en analys enligt den s. k. standardiseringsmetoden gjorts. Förutom en beräkning över hur mycket av förändringen som h ä r r ö r

från förändringarna i de relativa arbetskraftstalen h a r även inverkan av förändringen i befolkningens åldersfördelning beräknats. Härefter h a r endast en restpost uträknats. Denna restpost är dock ett utslag av förändringarna i befolkningens tillväxt och dess inverkan på arbetskraftens storlek. Denna komponent skulle dock ha kunnat renodlats ytterligare i dels naturlig folkökning, dels nettoimmigration och för kvinnornas del även i överflyttning mellan civilståndsgrupperna. Här har således särskilts tre komponenter i arbetskraftsförändringarna: de relativa arbetskraftstalen och de demografiska variablerna åldersfördelning och befolkningsstorlek. F ö r beräkning av de olika komponenternas storlek vid förändringen exempelvis från 1960 till 1961 h a r således medeltalet av de relativa arbetskraftstalen från 1960 för de tre åldersgrupperna, 15—24 år, 25—64 år, 65—74 år för 1960 tillämpats på 1961 års befolkning och skillnaden mellan den så beräknade arbetskraften och den faktiska

13 e r h å l l i t s . D e t ä r s å l e d e s e n d a s t för d e s s a tre ålderskategorier beräkningarna gjorts, eventuella f ö r ä n d r i n g a r i n o m dessa i sin t u r h a r inte beaktats. Därefter h a r för b e r ä k n i n g a v å l d e r s f ö r d e l n i n g e n s i n v e r k a n 1961 å r s b e f o l k n i n g a n p a s s a t s till 1960 å r s b e f o l k n i n g s f ö r d e l n i n g o c h de r e l a t i v a a r b e t s k r a f t s t a l e n för 1961 h a r a p p l i c e r a t s p å d e s å e r h å l l n a siffrorna för varje å l d e r s g r u p p och skillnaden mellan beräknad och faktisk arbetskraft noterats. S u m m a n Tabell

av dessa två k o m p o n e n t e r jämförs d ä r efter m e d den totala f ö r ä n d r i n g e n av arbetskraften, varvid restposten erhålls. Vid sidan om denna k o m p o n e n t som avspeglar inverkan från f ö r ä n d r i n g e n i befolkningens storlek i de aktuella åldr a r n a , h a r den totala befolkningsförändringen noterats. Resultatet present e r a s i t a b l å m ä s s i g f o r m i t a b e l l 2. Eftersom arbetskraftstillväxten mell a n 1961—1962 v a r a v en o m f a t t n i n g , s o m m a n a p r i o r i b r u k a r f ö r v ä n t a sig, c a

2. Analys av olika komponenters inverkan AK-definition 1960—1961, 1961—1962,

Total absolut förändring i arbetskraften

1960—1961 — 4 886 därav män — 5 802 15—24 år 25—64 »> 65—74 »> gifta kvinnor + 954 20—24 år 25—64 » 65—74 »

på arbetskraftsförändringarna 1962—1963 och 1963—1964

Förändring i arbetskraften härrörande från förändring i åldersfördeln.

— 1 918 — 12 066 — 9 216 — 23 200

— 21 783 + 772 — 8 813

+ 26 211

+ 29 324

1 004 1 379 200 175

+ 3 481

+ 11 332

2 352

+ 31 859 d ä r a v : män — 2 628 15—24 år 25—64 » 65—74 »

rest

+ 12 198

1 841

Samtliga

Befolkningsförändring

rel. AK-tal

040 + 22 551

ej gifta kvinnor — 38 15—24 år 25—64 »> 65—74 »

enligt

+ 5 747 801

+ —

1 384 6 438

+

7 794 9 638 92 1 752 10 740

+ 8 152 + 37 844

+ 14 038

— 31 990

— 13 800 — 6 305 — 871 — 20 976

+ 9 672 — 18 133 + 807 — 7 654

+ 26 002

+ 29 227

1 197 1 925 132 596

+ 4 178

+ 12 536

6 029 7 203 35 1 139 9 389

+ 7 141 + 37 321

+ 12 350 + 54 113

+ 54 694

ltj6l—1962

gifta kvinnor + 45 218 20—24 år 25—64 » 65—74 »

+

ej gifta kvinnor — 10 731 15—24 år 25—64 » 65—74 » Samtliga

+ 38 106 + 3 319 + 41 636

+

— 986 — 12 184

+ —

— 3 563 -16 733 + 3 927

+

14 Tabell 2. (forts.) Total absolut förändring i arbetskraften

Förändring i arbetskraften härrörande från förändring i rel. AK-tal åldersfördeln.

1962—1963 + 82 579 därav: män + 15 597 15—24 år 25—64 > 65—74 » gifta kvinnor + 49 072 20—24 år 25—64 i 65—74 » ej gifta kvinnor + 17 910 15—24 år 25—64 » 65—74 » Samtliga 1963—1964 — 31 702 därav: män — 4 816 15—24 år 25—64 )> 65—74 i gifta kvinnor + 2 740 20—24 år 25—64 » 65—74 i ej gifta kvinnor — 29 626 15—24 år 25—64 i 65—74 » Samtliga

mellan 1960—1961

rest

— 10 620 + 1 208 + 8 939 — 473

+ 7 528 — 15 878 + 1 264 — 7 086

+ 23 156

+ 26 467

+ 3 507 + 39 785 + 1 748 + 45 040

+ 1 531 — 2 419 + 261 — 627

+

4 659

+ 12 528

— 8171 + 19 111 + 2017 + 12 957

+ 4 535 — 6 469 + 140 — 1 794

+

6 747

+ 10 480

+ 57 524

— 9 507

+ 34 562

+ 49 475

— 4 953 — 7 232 — 22 705 — 34 890

+ 5719 — 18 288 + 3 663 — 8 906

+ 38 980

+ 46 376

— 1 553 — 16 650 — 2 847 — 21 050

— 4 362 + 3 934 + 235 — 193

+ 23 983

+ 56 474

— 4 095 — 4 203 — 3 684 — 11 982

+ 19 790 — 30 908 + 1 116 — 1 0 002 — 1 9 101

— 7 642

— 13 657

+ 55 321

+ 89 193

— 67 922

1 %, eller här beräknad till 0,9 % tages förändringarna mellan dessa två år som utgångspunkt för en analys och studeras avvikelserna härifrån för de övriga åren.

2.2.1. Jämförelse 1961—1962

Befolkningsförändring

och

Befolkningsförändringarna visar en förvånansvärd överensstämmelse och något skiljaktigt inflytande på arbetskraftstillväxten kan inte hämtas där-

ifrån. Inflytandet från åldersfördelningsförändringen är mycket likartad för män och ej gifta kvinnor, för de gifta kvinnorna uppvisar förändringen 1961—1962 en något starkare negativ inverkan än 1960—1961. De relativa arbetskraftstalen visar för männens del en liten, men likaledes obetydlig skillnad i utveckling sett på totalen, för de separata åldersgrupperna är förändringarna dock något olikartad. Den stora skillnaden, och det som ligger bakom det faktum att siffrorna visar en ar-

15 betskraftstillväxt mellan 1961 och 1962 är den starkare ökningen i de relativa arbetskraftstalen för de gifta kvinnorna mellan dessa år än för 1960—1961. Å andra sidan motverkades detta något av att 1961—1962 visar en kraftigare minskning i dessa tal för gruppen ej gifta kvinnor. 2.2.2. Jämförelse mellan 1961—1962 och 1962—1963 Den relativt sett kraftiga arbetskraftstillväxten 1962—1963 kan som framgår av tabellen inte förklaras genom skillnader i befolkningstillväxt eller åldersfördelning jämfört med utvecklingen 1961—1962. Skillnaden i utveckling tycks helt h ä r r ö r a ur höjda relativa arbetskraftstal. För de gifta kvinnorna är ökningen 1962—1963 av samma storleksordning som 1961—1962. Men m e r exceptionellt är att de äldre männen h a r ökat sina relativa arbetskraftstal så kraftigt som det framgår här, vidare har männen i åldrarna 25—64 å r en liten ökning, när en sänkning b r u k a r vara vanligare. Slutligen h a r även de ej gifta kvinnorna (äldre än 25 år) en ökning i sina relativa arbetskraftstal. 2.2.3. Jämförelse mellan 1961—1962 och 1963—196b Minskningen i arbetskraften enligt AKundersökningarna mellan 1963 och 1964 har förvånat mycket, och man finner här att den måste helt sökas i de genomgående minskade relativa arbetskraftstalen, som skulle ha sänkts för samtliga grupper. Trots att befolkningsökningen 1963—1964 var mer än halv annan gång så stor som under 1961— 1962 skulle arbetskraften ha minskat. Som synes pekar beräkningarna på en minskning av antalet ej gifta kvinnor i befolkningen 1963—1964, som dock kompenseras genom den kraftiga ökningen av de gifta kvinnorna. Om den-

na utveckling stämmer med verkligheten då befolkningsberäkningen för 1964 ännu h a r prognoskaraktär vet vi ännu inget om. Den totala förändringen för kvinnorna kan nog avspegla den sanna bilden, men civilståndsfördelningen är ett osäkrare moment. För de ej gifta kvinnorna har även förändringen i åldersfördelningen verkat i kraftigt negativ riktning när det gäller antalet personer i arbetskraften. Den omläggning av AK-undersökningarna som företogs 1964 torde emellertid ha påverkat även de relativa arbetskraftstalen. Vid undersökningarna före 1964 användes ett uppräkningsförfarande som avsäg befolkningen vid slutet av året. Härvid klassificerades en person efter den ålder som uppnåddes vid slutet av det år som undersökningarna utfördes. I de fall då de relativa arbetkraftstalen är beroende av åldern kan man då få en förändring av dessa tal u n d e r året som inte ger ett riktigt uttryck för vad man önskar mäta. Som exempel kan nämnas att gruppen 15— 19 år vid februariundersökningarna innehåller en stor grupp 14-åringar och relativt få personer som vid undersökningstillfället uppnått 19 år. Det relativa arbetskraftstalet för den grupp som rubricerats som 15—19 år torde höjas mer under året än för en grupp som innehåller personer vars faktiska ålder ä r 15—19 år, då andelen skolungdomar h a r olika fördelning inom de två grupperna. Vidare sker genom det tidigare uppräkningsförfarandet en sänkning i det relativa arbetskraftstalet för åldersgruppen vid årsskiftena då gruppen fylls på med 14-åringar och tidigare 19-åringar uppnått 20 års ålder. När det försiggår en trendmässig sänkning av de relativa arbetskraftstalen för de yngre åldrarna på grund även ökande andel studerande kan vid en linjär utjämning denna underskattas på grund av det an-

16 förda förhållandet. Vid beräkningarna h a r emellertid här för de yngre ålders- 2.3 Sammanfattning grupperna vissa mindre justeringar av Som framgått av denna analys är förde relativa arbetskraftstalen gjorts uti- ändringarna av de relativa arbetskraftsfrån beräkningarna av andelen stude- talen av vitalt intresse för en belysning rande. För de äldre där de relativa ar- av arbetskraftsutvecklingen. De förändbetskraftstalen är fallande med stigan- ringar som h ä r har beräknats bygger de ålder kan en eventuell trendmässig som inledningsvis redogjorts för på urhöjning å andra sidan döljas, då risken valsundersökningar, men som de relatifinns att observationerna för de första va arbetskraftstalen här har använts vet undersökningarna under året ger rela- man således inte om förändringarna är tivt höga värden eftersom de avser nå- signifikanta. F ö r ä n d r i n g a r n a kan begot yngre personer än vad åldersupp- traktas som mycket små jämfört med giften anger. Omläggningen 1964 inne- hela arbetskraftens storlek och förmodbär således att värden före 1964 ej är ligen skulle urvalets storlek behöva helt jämförbara med de senare under- mångdubblas (f. n. omfattar AK-undersökningarnas. Vid den förenklade ana- sökningarna 12 000 personer) om så lys som h ä r h a r gjorts har således inte små skillnader som synes vara för hanhänsyn tagits till detta. Arbetsmark- den vid arbetskraftsförändringarna nadsstyrelsen har låtit göra en omräk- skall kunna säkerställas. Eftersom här ning av AK-undersökningarnas resultat också är avsikten att göra en beräkning under 1964 med fördelning på män och av den framtida arbetskraftens storlek kvinnor i vissa åldersgrupper, där upp- kan man dock anföra att om de variaräkningen skett efter samma principer tioner i de relativa arbetskraftstalen som gällde för de tidigare undersök- som framkommer i AK-undersökningningarna. Om medeltalet av den upp- arna verkligen skulle kunna säkerstälräknade totala arbetskraften över 15 las bör man även om möjligt finna förårs ålder för samtliga undersökningar klaringar till dessa variationer. under 1963 jämförs med medeltalet av Analysen här torde visa att AK-unden av arbetsmarknadsstyrelsen omdersökningarna under perioden 1960— räknade arbetskraften under 1964 er1964 med bl. a. den stora osäkerheten hålls vid en jämförelse mellan dessa speciellt i de tidigare undersökningarmedeltal en minskning i arbetskraften na och de olika omläggningarna är ett 1963—1964 med 0,3 %, således en mindrelativt bräckligt underlag för de beräkre stark minskning än som h a r erhållits ningar av arbetskraften som skall gögenom kalkylerna i denna redogörelse ras för 1965 och 1970 enligt AK-defini(— 0,9 % ) . En viss del av denna diffetion. rens torde vara orsakad dels av att här en begränsning gjorts i arbetskraften, 3. Beräkning av arbetskraften 1965 och då åldrarna över 74 år ej medtagits, 1970 enligt arbetskraftsundersökningardels av att de relativa arbetskraftstalen nas definition för ungdomarna justerats, men det är ovisst om hela differensen kan förkla- För att undersöka om de relativa arbetskraftstalen, som de framkommer i ras genom detta. En eventuell återstod skulle således visa att de relativa ar- AK-undersökningarna uppvisar några betskraftstalen före 1964 och senare ej trendmässiga förändringar har för samtliga de ålders-, köns- och civilståndsrär helt jämförbara. kategorier som h ä r studeras gjorts lin-

17 jära regressionsanpassningar. För de yngsta åldersgrupperna, 15—19 år och 20—24 år, h a r som tidigare nämnts de relativa arbetskraftstalen dock uträknats med hjälp av beräkningarna över antal studerande och värnpliktiga. För de gifta kvinnorna gjordes regressionsanpassningar under hänsynstagande till eventuella säsongvariationer med hjälp av s. k. dummyvariabler. Man fann emellertid då inga signafikanta säsongvariationer, varför de andra två grupperna anpassades med enkel minstakvadrat metod. Endast i de fall då den beräknade trenden med 95 % sannolikhet var signifikant skilj d från noll har prognosvärdet för 1965 och 1970 beräknats med hjälp av regressionslinjen. I övriga fall har prognosvärdena utgjort medelvärdet av samtliga observationer. För männen befanns att två åldersgrupper hade signifikanta nedåtgående trender, nämligen 35—44-åringarna och (>5—69-åringarna, för dessa två grupper sjunker de relativa arbetskraftstalen med 0,9 resp. 2,4 procentenheter p e r år. Det kan kanske förefalla överraskande att de relativa arbetskraftstalen sjunker för gruppen 35—44 år. Enligt folkräkningarna h a r andelen förvärvsarbetande sjunkit mellan 1950 och 1960 för samtliga åldersgrupper utom för 60—64-åringarna (se följande avsnitt). Att arbetskraftstalen sjunker för åldersgruppen 65—69 år kan nog anses bero på det ökade tjänstemannainslaget i arbetskraften. Tjänstemännen h a r ju en lägre pensionsålder än arbetarna vilket måste påverka de relativa arbetskraftstalen för hela gruppen i negativ riktning. För de gifta kvinnorna visar grupperna 20—24 år, 35—44 år och 45—54 år positiva trender. För resp. åldersgrupp stiger de relativa arbetskraftstalen med 1,7 och 1,7 samt 2,3 procentenheter per år. Samtliga övriga ålders-

grupper har en stigande tendens, men den beräknade trenden är ej signifikant, varför den ej beaktats. För gruppen ej gifta kvinnor slutligen har inga signifikanta trender kunnat iakttas. Den teknik som h ä r h a r använts för beräkning av de relativa arbetskraftstalen kan sägas vara helt mekanisk, dvs. någon närmare analys av orsakerna till de trendmässiga förändringarna har inte gjorts här. Man låter således endast de förändringar som kunnat konstateras i förfluten tid fortsätta in i framtiden. Man känner dock ännu mycket litet till vad som ligger bakom de tidsmässiga förändringarna i de relativa arbetskraftstalen. Med hjälp av folkräkningsmaterialet från 1960 h a r det emellertid funnits möjligheter att för ett tvärsnitt för de gifta kvinnornas del analysera några av de variabler som kan tänkas öva inflytande på dessa kvinnors deltagande i förvärvsarbete i positiv eller negativ riktning. Studier som företagits inom prognosinstitutet och som publicerats i serien Information i prognosfrågor 1965: 5, visar hur de gifta kvinnornas förvärvsverksamhetsgrad bl. a. varierar med kvinnornas ålder, antal barn och barnens ålder. De stora regionala skillnaderna i förvärvsverksamheten som finns, synes till större delen kunna förklaras utifrån näringslivets olika utformning i skilda delar av vårt land. De orter eller områden som har en stor del av sin arbetskraft sysselsatt i bl. a. textileller livsmedelsindustri, handel eller tjänster av olika slag, speciellt sjukvård, uppvisar även höga förvärvsintensiteter eller relativa arbetskraftstal, för de gifta kvinnorna. Detta återspeglar således h u r starkt efterfrågestyrd den kvinnliga sysselsättningen är. Slutligen har även viss typ av utbildning, främst den högre utbildningen,

18 Tabell 3. Beräknad total arbetskraft åren 1960, 1964, 1965 och 1970 enligt AK-undersökningarnas definition i vissa åldersklasser samt befolkningens och arbetskraftens förändring Antal personer i arbetskraften Ålder 15—24 25—64 65—74 Summa

607 022 2 812 695 161 486

661 740 2 849 672 147 641

656 713 2 870 311 157 506

565 354 3 023 825 153 599

3 581 203

3 659 053

3 684 530

3 742 778

Procentuell förändring i befolkning (B) och arbetskraft (AK) 1964 —1965

1960- -1965

1965- -1970

B

AK

B

AK

B

AK

1,7 0,1 2,6

— 0,8 0,7 6,7

18,1 0,6 13,7

8,2 2,0 — 2,5

— 4,5 3,3 12,0

— 13,9 5,2 — 2,5

0,7

0,7

5,2

2,9

2,7

1,6

Ålder

15—24 25—64 65—74 Summa

och dess inverkan på arbetskraftsutbudet studerats. Slutsatsen för denna faktors del blir emellertid att den ännu synes ha en kvantitativt sett ringa betydelse. (Se Information i prognosfrågor 1965:7). Innan beräkningarna av arbetskraften 1965 och 1970 presenteras skall slutligen angående de relativa arbetskraftstalen sägas, att man troligen inte bör fästa uppmärksamheten vid just de serier för vilka signifikanta trender erhållits utan studera den effekt som de prognoserade relativtalen får för hela gruppen i fråga. Därför görs återigen samma kalkyler som för åren mellan 1960 och 1964, vilken frilägger förändringen i de relativa arbetskraftstalen och deras inverkan på den totala arbetskraftstillväxten. Härigenom kan man även beräkna hur mycket ett alternativt antagande om förändringen i de relativa arbetskraftstalen påverkar den totala arbetskraftsutvecklingen. Av tabell 3 framgår slutresultatet av beräkningarna och som jämförelse h a r även inlagts den tidigare beräknade

arbetskraften för 1960 och 1964. De relativa arbetskraftstalen har presenterats i bilagetabell 1, samt arbetskraften fördelad på kön och ålder i bilagetabellerna 6—8. Enligt dessa beräkningar skulle det bli en svag arbetskraftsökning mellan 1964 och 1965. Det intressantaste för denna undersökning är emellertid vad som h ä n d e r under de två perioderna 1960—1965 och 1965 —1970. Arbetskraften under första hälften av 1960-talet visar en svag tillväxt, och skulle under den följande perioden bli ännu svagare. Skillnaden i utveckling orsakas i huvudsak av en minskad befolkningstillväxt. Det är svårt att säga h u r mycket man skall tilltro dessa siffror. Arbetskraftsundersökningarnas svagaste punkter är troligen åren 1960 och 1961, varför det är svårt att säga om siffrorna avspeglar verkligheten. Andra källor tyder på en kraftigare stegring. Detta visar bl. a. industristatistiken och inkomststatistiken. Uppgifter från inkomststatistiken kommer i ett senare avsnitt att tagas som utgångspunkt för

19 en alternativ beräkning av den framtida arbetskraften. Av tabell 4 framgår de olika komponenternas inverkan på arbetskraftstillväxten. Diskussionen h ä r koncentreras till perioderna 1960—1965 och 1965— 1970. Det framgår av tabellen att de förändringar som h ä r r ö r ur de relativa arbetskraftstalen inte skulle ha fullt så stark negativ effekt under den senare perioden på arbetskraftsförändringen jämfört med den tidigare. De verkar totalt för vardera perioden med —43 000 r e s p . —28 000 (avrundat) personer. De två talen kan sägas vara av ungefär samma storleksordning, vilket i och för sig inte är överraskande, eftersom de relativa arbetskraftstalen för den senare perioden är härledda via de skattade förändringarna under den förra perioden. Man kan då också säga att t r o r man med anledning av att andra källor så visar, att ökningen i arbetskraften mellan 1960—1965 har varit starkare än som h ä r beräknats, så finns det anledning att se något mer optimistiskt på

möjligheterna att få en något större arbetskraftstillväxt även fram till 1970. Befolkningsökningen skulle enligt beräkningarna ha givit oss ett tillskott i arbetskraften under 1960—1965 på ca 200 000 personer (enligt summan av de s. k. restposterna), medan denna komponent under 1965—1970 skulle svara för endast ett tillskott av ca 93 000 personer. Man bör då märka att hittills under 1960-talet (1960—1964) h a r den genomsnittliga årliga nettoinvandringen uppgått till 14 600 personer, medan i befolkningsprognosen för 1965—1970 inlagts ett antagande om 10 000 personer i nettoinvandring. Om man finner skäl att tro att nettoinvandringen blir minst lika stor u n d e r den kommande perioden och antar att ca 3 000 av denna skillnad skulle vara förvärvsarbetande, skulle man kunna lägga till 15 000 personer i arbetskraftstillväxten. Självklart ger dock inte så små förändringar särskilt stora utslag, tillväxten under hela perioden höjs då från den beräknade 1,6 % till 2,0 %.

Tabell 4. Analys av olika komponenters inverkan på arbetskraftsförändringarna AK-definition 1964—1965 samt 1960—1965 och 1965—1970 Total absolut förändring i arbetskraften

jg64—1965 + 25 477 därav: män — 5 361 15 24 år 25 64 » 65 74 » gifta kvinnor + 1 1 845 20 24 år 25 64 » 65 74 » ej gifta kvinnor + 1 8 993 15 24 år 25 64 » 65 74 » Samtliga 3*—514793

Förändring i arbetskraften härrörande från förändring i rel. AK-tal åldersfördeln.

enligt

Befolkningsförändring

rest

— 10 010 — 9 540 + 1 895 — 17 655

+ 3 040 — 10 323 + 2 302 — 4 981

+ 17 275

+ 22 462

+ 5 239 + 22 129 + 610 + 27 978

+ 4 832 — 6 994 + 523 — 1 639

— 14 494

— 29 892

— 10 431 — 4 674 + 3 400 — 11 705

— 11 136 + 16 852 — 572 + 5 144 — 1 476

+ 25 554

+ 47 753

+ 28 335

+ 40 323

— 1 382

20 Tabell

4.

(forts.) Förändring i arbetskraften härrörande från förändring i

Total absolut förändring i arbetskraften

rel. AK-tal åldersfördeln. 1960—1965 + 103 327 därav män — 3 010 15—24 år 25—64 65—74 »

— — — —

gifta kvinnor + 1 0 9 829 20—24 år 25—64 » 65—74 »> ej gifta kvinnor — 3 492 15—24 år 25—64 » 65—74 » Samtliga 1965—1970 -f 58 248 därav: män — 10 577 15—24 år 25—64 » 65—74 i gifta kvinnor + 117 221 20—24 år 25—64 » 65—74 »

4. Beräkning 1970

(alt.

av arbetskraften I)

enligt

+ 36 875 — 84 963 + 8 967 — 39 119

+ 135 063

+ 153 856

+ 5 351 + 84 923 + 299 + 90 573

+ 4 292 — 11 112 + 1 329 — 5 491

+

+ 62 978

— 23 300 — 7 620 — 3 702 — 34 622

+ 26 594 — 38 889 + 948 — 11347

+ 42 477

+ 70 964

43 003

55 957

202 287

+ 287 798

— 38 496 — 20 955 — 22 889 — 82 340

— 21 898 + 68 265

+ 86 515

+ 35 229

+ 81 172

— 32 256 0 0 — 32 256

Samtliga 1965

rest

43 030 33 094 22 830 98 954

+ 10 551 + 76 334 0 + 86 885

ej gifta kvinnor — 48 396 15—24 år 25—64 » 65—74 »>

Befolkningsförändring

27 711 och

folkräkningsdefini-

tion Som framgått av den tidigare analysen s y n e s d e t ä n n u v a r a s v å r t att lägga AKu n d e r s ö k n i n g a r n a till g r u n d f ö r b e r ä k n i n g av den framtida arbetskraften. Därf ö r k o m m e r e n b e r ä k n i n g s o m till v i s s d e l g r u n d a r s i g p å de f ö r ä n d r i n g a r s o m k a n u t l ä s a s e n l i g t f o l k r ä k n i n g a r n a 1950 o c h 1960 o c h till viss del u t g ö r en f o r m a v f r a m s k r i v n i n g a v f o l k r ä k n i n g e n 1960

24 747

+ 16 101

+ 9 295 + 3 498 + 4 435 — 10 344 _i_

—

1 016 4 893 15 745

415 + 27 941 +

—

5 389 6 784

|

10 751

— 1 3 213

+ 92 743

| + 154 472

till 1965, v i l k e n g ö r s m e d h j ä l p a v m a t e r i a l från i n k o m s t s t a t i s t i k e n , a t t p r e s e n t e r a s . F ö r 1970 k o m m e r t v å a l t e r n a t i v a m e t o d e r för b e r ä k n i n g a v d e gifta k v i n n o r n a s förvärvsarbete att göras. Resultatet av de två m e t o d e r n a v i s a r inte så s t o r a s k i l j a k t i g h e t e r , m e n d e n f ö r s t a metoden som beskrivs i detta avsnitt och som b e n ä m n t s alternativ I h a r visat sig s v å r att b l . a. a v a r b e t s t e k n i s k a s k ä l t i l l ä m p a för t i d e n ä n d a f r a m till 1980. I d e t t a a v s n i t t följer s å l e d e s en b e r ä k n i n g av a r b e t s k r a f t e n 1965 o c h

21 1970 (alt. I ) , och i ett senare göres beräkningar över arbetskraften 1970 (alt. II), 1975 och 1980.

4.1 Definitioner

Som nämnts tidigare har AK-undersökningarna och folkräkningarna olika definitioner på förvärvsarbetande. Folkräkningarna 1950 och 1960 h a r definierat de förvärvsarbetande så att en person skall ha arbetat minst halv normal arbetsvecka (-dag enligt FR 1950) för att tillhöra arbetskraften. FR:s snävare begränsning av de förvärvsarbetande »drabbar» framför allt de gifta kvinnorna, men FR:s relativa arbetskraftstal, i fortsättningen kallade förvärvsintensiteter för att utmärka att det är FR-definitionen som avses, visar genomgående lägre siffror än AK-undersökningarna för samtliga ålders-, köns- och civilståndsgrupper. Vissa andra skillnader i avgränsningen av arbetskraften finns också, men den som nu framhållits får betraktas som den viktigaste. FR liknar dock AK-undersökningarna så tillvida att båda mäter arbetskraften vid ett visst tillfälle. FR 1960 belyser nämligen arbetskraftssituationen u n d e r en vecka, 2—8 oktober 1960.

4.2 Beräkning av förvärvsintensiteter för män och ej gifta kvinnor

För männen och de ej gifta kvinnorna har beräkningarna grundats på förändringarna mellan FR 1950 och 1960. För samtliga åldersklasser har förvärvsintensiterna mellan 1950 och 1960 sjunkit, utom för män i åldern 60—64 år och för ej gifta kvinnor i åldrarna 50—60 ar. Här görs visserligen ingen civilståndsfördelning för männen, men tendensen är att förvärvsintensiteterna sjunker för samtliga civilståndsgrupper.

För de gifta männen är dock sänkningen mycket svag, den uppgår i de flesta fall till endast några tiondels procentenheter. För de ogifta och de förut gifta är den emellertid mer markerad. Utan att något försök h a r gjorts att finna om det är möjligt att analysera orsakerna till sänkningarna i männens förvärvsintensiteter och därigenom motivera någon speciell utvecklingstakt för intensiteteraas utveckling i framtiden h a r helt enkelt antagits att sänkningen skall fortsätta i samma omfattning fram till 1970 som den haft mellan 1950 och 1960. För de yngre åldersgrupperna skattas dock förvärvsintensiteterna återigen med hjälp av de beräkningar som gjorts över andelen ungdomar i utbildning. Det är svårt att finna en förklaring till sänkningen av de gifta männens förvärvsintensiteter. Däremot torde sänkningen i de ogifta och förut gifta männens förvärvsintensitet vara ett resultat av en negativ selektion. Troligen är en allt större andel av de som förblir ogifta eller som ej gifter om sig sjuka eller socialt sämre anpassade. Det hade kanske varit mer tillfredsställande om framtida förvärvsintensiteter separat för varje civilståndsgrupp hade applicerats på en befolkningsprognos som differentierats på civilstånd. En sådan prognos måste således ha antaganden inte bara om giftermålsfrekvenser utan även om andel änklingar och frånskilda, varvid också antaganden av omgiften måste tillfogas. En så differentierad befolkningsprognos måste dock få stora osäkerhetsmarginaler. För att i viss mån kontrollera det antagande som gjorts här angående förvärvsintensiteternas utveckling fram till 1970, som implicit även inkluderar ett antagande om civilståndsfördelningens utveckling, har en förenklad kalkyl över förändringen i civilståndsfördelningen gjorts. Med denna kalkyl, som utgick från att männens

22 civilståndsfördelning skulle förändras i samma takt och riktning mellan 1960 och 1970 som den gjort mellan 1950 och 1960 (vilket innebär ett större inslag av gifta och frånskilda, samt färre ogifta och änklingar), kunde sedan förvärvsintensiteten för samtliga män i varje åldersgrupp erhållas genom vägning. Därvid antogs att förvärvsintensiteterna för de separata civilståndsgrupperna också förändrats i samma takt som mellan 1950 och 1960. Det resultat som då erhölls var för flera åldersgrupper numeriskt exakt lika med det som erhölls vid det förenklade antagandet att hela åldersgruppens förvärvsintensitet utan analys av civilståndsfördelningen skulle förändras på likartat sätt som mellan 1950 och 1960. I de fall ett annat resultat erhölls uppgick skillnaden endast till några tiondels procentenheter. Anledningen till detta torde vara dels att den tunga gruppen, de gifta, ej förändras så mycket, vare sig i fråga om andel eller i fråga om förvärvsintensitet, dels att förvärvsintensiteternas förändringar i samtliga fall (utom för åldersgruppen 60—64 år) går i samma riktning. Det skall slutligen anmärkas att eftersom de värnpliktiga enligt FR 1960 fördelar sig över både 15—19 års- och 20— 24-årsgrupperna, medan det h ä r för 1965 och 1970 beräknade antalet värnpliktiga, 95 % av årskullen 20-åringar resp. år, helt förläggs till 20—24 årsgruppen, kan vid ett närmare studium de antagna förvärvsintensiteternas utveckling framstå som något ojämn. Även för gruppen ej gifta kvinnor har förvärvsintensiteterna i huvudsak en nedåtgående tendens utom det tidigare nämnda undantaget för 50—60åringarna. Gruppen ej gifta kvinnor består av civilståndsgrupperna ogifta, änkor och skilda eller förut gifta. (FR 1950 redovisar förvärvsintensiteter en-

dast för förut gifta.) Både för ogifta och förut gifta separat visar dock intensiteterna en uppgång, de yngre ogifta undantagna, men förvärvsintensiteterna ligger för de enskilda civilståndsgrupperna på något olika nivåer. Inom gruppen ej gifta kvinnor skedde mellan 1950 och 1960 en omfördelning med en minskning av de ogifta och i de flesta åldersgrupperna även av änkor; där dessa ökade var dock ökningen mycket svag. Gruppen frånskilda steg mycket markerat. 1 Befolkningsprognosen ger dock inte uppgifter om den framtida utvecklingen av dessa kategorier. För framtiden antas att den förändring i förvärvsintensiteterna för hela gruppen ej gifta kvinnor som kan konstateras mellan 1950 och 1960 endast blir hälften så stor mellan 1960 och 1970. Som motiv för ett sådant till synes godtyckligt antagande kan anföras följande. Till skillnad från männen, där gruppen innehåller samtliga civilståndskategorier och där förändringen i förvärvsintensiteterna förändras entydigt i nedåtgående riktning, innehåller gruppen ej gifta kvinnor endast ogifta, änkor och frånskilda och förvärvsintensiteterna for dessa grupper förändras i de flesta fall i uppåtgående riktning. Därtill kommer att de ogifta kvinnorna både 1950 och 1960 hade mycket lägre förvärvsintensiteter än de ogifta männen vilket torde kunna tolkas som en viss dold arbetslöshet eller undersysselsättning bland de ogifta kvinnorna, som kan förmodas minska vid det förväntatade stegrade efterfrågetrycket på arbetskraft samt vid ökad urbanisering. Vidare sker inom gruppen ej gifta kvinnor också en omfördelning mot ökat inslag av skilda kvinnor, vilka h a r högre förvärvsintensiteter. 1 En siffermässig belysning av detta har gjorts i Information i prognosfrågor (IPF) 1965: 5, avsnitt 1.4 samt bilagetabell 7.

23 En kalkyl av motsvarande slag som gjordes för männen, där förändringen 4.3 Beräkning av förvärvsintensiteterna för gifi civilståndsfördelningen mellan 1950 ta kvinnor och 1960 utgjorde vikter för förändring- De framtida förvärvsintensiteterna för de gifta kvinnorna h a r skattats på helt en i förvärvsintensiteterna för de ena n d r a grunder än för män och ej gifta skilda civilståndsgrupperna, visar att kvinnor. Om man jämför andelen förtrots att endast hälften av förändringen enligt folkräkningen i hela gruppen ej gifta kvinnors för- värvsarbetande 1960 med andelen gifta kvinnliga invar vsintensiteter mellan 1950 och 1960 antogs komma att gälla för den följan- komsttagare med inkomster överstigande 3 000 kr. enligt inkomststatistide tioårsperioden, kan detta för åldersken för inkomståret 1960 finner man grupperna mellan 30 och 54 år komma att dessa procentsatser överensstämmer att innebära någon underskattning och för åldrarna över 55 år någon överskatt- förhållandevis väl för de flesta åldersning av de framtida förvärvsintensite- grupperna, vilket framgår av tabell 5. terna. Differenserna som tyder på un- Den fördelning i inkomststatistiken som görs med hänsyn till kön, civilstånd och derskattning uppgår till ett par proålder skiljer dock inte på de personer centenheter, medan de som pekar på en överskattning är något större. Att de som har inkomst genom yrkesverksamgjorda antagandena inte utbytts mot de het eller från andra källor. För totala enligt den senare kalkylen framräknade köns- och civilståndsgrupper finns dock en sådan uppdelning för skilda inkomstförvärvsintensiteterna beror på att den civilståndsfördelning som bildar under- klasser. Därav framgår att de flesta som laget måste anses vara beräknad med hade inkomst genom yrkesverksamhet år 1960 hade mer än 3 000 kr. i inkomst. alltför grova metoder. Enligt denna Följande utdrag ur Skattetaxeringarna skulle inslaget av frånskilda kvinnor bland de ej gifta kvinnorna bli mycket för taxeringsåret 1961 (inkomståret 1 högt, vilket avspeglar sig i att den se- I960) visar för gifta kvinnor inkomstnare kalkylen i de flesta fall ger högre tagarna fördelade på yrkesverksamma förvärvsintensiteter för den samman- och övriga. satta civilståndsgruppen än det förenkAntal inkomsttagare lade antagande som kommer att användas för beräkningarna av den framtida Med inkomsarbetskraften. Totalantal ter under 3 000 kr. För de yngre ej gifta kvinnorna har förvärvsintensiteterna skattats med Yrkesverkhjälp av studerandeandelen, men om 643 105 225 520 andelen studerande och andelen för145 605 117 160 övriga värvsarbetande enligt FR 1960 adderas Summa in788 710 342 680 erhålles procentsatser som uppgår enkomsttagare. dast till 88—84 % för de tre här aktuella De ej yrkesverksamma utgör också de åldersgrupperna. Detta h a r tolkats som följande åren en ringa andel av dem att en viss dold arbetslöshet förelåg som h a r inkomster överstigande 3 000 1960, vilken antas minska i framtiden. kr. För att ytterligare undersöka möjDe beräknade förvärvsintensiteterna ligheterna att använda inkomststatistiför män och ej gifta kvinnor åren 1965 1 Tabell 13. och 1970 anges i bilagetabell 9.

24 ken i det syfte som här avses har också förändringarna mellan vissa inkomstgränser studerats. Inkomstklasserna 3 000—7 000, 7 000—14 000 och över 14 000 kr. valdes. I IPF 1965:5, avsnitt 4.2 och bilagetabellerna 15 och 16, finns en mer detaljerad redogörelse för resultaten, men det kan här nämnas att större delen av ökningarna i andelen inkomsttagare föll på de högre inkomstklasserna. Det skulle enligt detta finnas fog för att anta att det inte främst är de inkomsttagare som har annan inkomstkälla än förvärvsarbete som ökar. Vidare kan ökningen inte heller främst ha orsakats av att de som tjänade under 3 000 kr. på förvärvsarbete 1960 genom ökade penninglöner förflyttats förbi 3 000 kronorsgränsen. Om således andelen inkomsttagare med inkomster över 3 000 kr. beräknas också för åren 1961—1963, (inkomststatistiken för 1964 föreligger ej ä n n u ) , kan dessa procentandelar utjämnas linjärt medelst minsta-kvadratmetoden varvid erhålls en genomsnittlig årlig ökning för varje åldersklass som approximativt motsvarar ökningen i de gifta kvinnornas förvärvsintensiteter enligt folkräkningens definitioner. Som

framgår av tabell 5, där resultatet av beräkningarna presenterats, är dessa ökningar relativt kraftiga och en viss tveksamhet kan råda huruvida de skall extrapoleras till 1965. Eftersom AK-undersökningarnas data från 1964 ocb 1965 är fullt jämförbara sinsemellan och inte heller har den eventuella felkälla som kan ha påverkat de tidigare observationerna genom det sätt som åldern angivits, vilket diskuterades i avsnitt 2.2.3, har hänsyn tagits till de relativa arbetskraftstalen för 1964 och de observationer som hittills föreligger för 1965 (februari och maj) och en modifiering i utvecklingstakten h a r erhållits genom grafisk metod. Den modifiering som företagits är dock relativt liten. Som jämförelse kan nämnas att om förvarvsintensiteterna för 1965 fått helt bestämmas av förändringarna enligt inkomststatistiken skulle det beräknade antalet förvärvsarbetande gifta kvinnor varit 4 % högre. De förvärvsintensiteter som antagits gälla för de gifta kvinnornas del under 1965 finnes redovisade i bilagetabell 9. I de studier som gjorts inom prognosinstitutet över de gifta kvinnornas förvärvsverksamhet och som presenterats

Tabell 5. Gifta kvinnliga inkomsttagare i olika åldrar med inkomster överstigande 3 000 kr i procent av motsvarande befolkningsgrupp 1960—1963 samt andelen förvärvsarbetande enligt FR 1960

Ålder

20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—49 50—54 55—59 60—66 1

Avser 60—64 år.

Antal förv.arb. enl. FR 1960 (%) 34,1 30,3 27,7 28,1 29,1 28,5 25,4 19,4 ^0,2

Inkomsttagare med inkomster över 3 000 kronor (%) 1960

26,3 30,6 28,1 28,8 29,7 28,2 25,5 20,7 14,1

27,0 31,1 29,5 30,9 32,0 31,6 27,3 22,7 15,7

28,5 32,1 31,8 33,2 35,4 33,8 29,5 24,3 18,0

28,8 33,2 33,6 35,6 37,6 37,0 32,3 27,4 20,2

Genomsnittlig årlig ökning 0,90 0,88 1,88 2,27 2,71 2,86 2,26 2,17 2,06

25 i Information i prognosfrågor 1965: 5, har även försökts skapa en tidsserie som visar den samtidiga förändringen i de gifta kvinnornas förvärvsintensiteter och förändringen i medelantalet barn per gift kvinna sedan 1940. Här görs endast en kortfattad beskrivning över det mått som använts och resultatet av analysen. Även om utvecklingen av medelantalet barn per gift kvinna sedan 1940 inte genomgått några radikala förändringar har förändringarna i barnafödandet förändrats så att det är vanligare att kvinnan föder barn tidigare och det kan även spåras tendenser till att barnen kommer tätare. För att ta hänsyn till detta har medelantalet barn i åldern 0—9 år beräknats för kvinnor i skilda kohorter (dvs. kvinnor födda samma kalenderår) h ä r sammanslagna till femärsgrupper med hjälp av material som sammanställts av professor Quensel. 1 Vidare h a r befolkningsprognosens medelalternativ för fruktsamheten fram till 1970 omräknats till medelantal barn per kvinna. Det h a r inte varit möjligt att exakt omräkna medelantalet barn per kvinna till motsvarande tal per gift kvinna, men medelantalet barn per kvinna har satts i relation till andelen gifta kvinnor i varje femårsgrupp och så har förändringarna i de erhållna talen jämförts med förändringarna i förvärvsintensiteterna enligt folkräkningarna sedan 1940 för varje femårsgrupp. Samtliga dessa förändringar anpassades gemensamt, dvs. de skilda åldergrupperna har ej hållits isär, med minsta-kvadratmetoden till den linjära regressionsekvationen A ^ = a + b A-X. Förändringen i förvärvsintensiteten (A Y) visade då följande samband med förändringen i medelantalet barn per gift kvinna (AX) A Y = 6,19 —26,53 A X (6,00)

Vidare erhölls korrelationskoefficienten, r = — 0,74, dvs. oa 55 % av förändringen i förvärvsintensiteten kan genom denna analys förklaras genom förändring i barnantalet. Utan att tolka in några stränga kausala samband kan ekvationen sägas ge ett samlat mått på hur stor förändring man kan förvänta sig i förvärvsverksamheten för en gift kvinna om man känner förändringen i medelantalet barn. Tecknet för regressionskoefficientens estimat är negativt, vilket man a priori förväntar sig, men genom ekvationen kan beräknas att ökningar i medelantalet barn upp till 0,23 ändock har en positiv effekt på förvärvsintensiteten, medan större ökningar i barnantalet leder till en minskning av förvärvsintensiteten. Förvärvsintensiteterna för 1965 har som redan beskrivits skattats utan hänsynstagande till förändringar i barnantalet. Skälet härtill är att den ökning i förvärvsintensiteten som kan iakttas med hjälp av inkomststatistiken sker samtidigt med en förändring i barnantalet. För beräkning av förvärvsintensiteten för 1970 h a r kalkylerna skett enligt följande. Förändringen av medelbarnantalet, som alltså mäts i relation till andelen gifta kvinnor, mellan 1960 och 1965 samt mellan 1965 och 1970 har beräknats. Beräkningarna av medelbarnantalet i relation till andelen gifta kvinnor grundas efter 1964 således på SCB:s fruktsamhetsprognos (medelalternativet). Medelbarnantalet för 1960, 1965 och 1970 samt förändringarna under de två perioderna framgår av tabell 6. Därefter h a r den tidigare beräknade förändringen i förvärvsintensiteterna mellan 1960 och 1965 jämförts med den förändring som enligt ekvationen ovan skulle ha föranletts av det förändrade barnantalet. Den genom regressionsek1 Statistisk Tidskrift 1953 nr 7, 1958 nr 7 och 1962 nr 9.

26 Tabell 6. Medelbarnantalet i åldern O—9 dr i relation till andelen gifta kvinnor 1960, 1965 och 1970 för skilda åldersklasser gifta kvinnor, samt förändringarna 1960—1965 och 1965—1970. Skattad förändring i förvärvsintensiteter för gifta kvinnor (est A. Y) i enlighet med den regressionsekvation som presenteras i texten samt beräknade förvärvsintensiteter för gifta kvinnor år 1970 (alt I) Barnantal Kvinnans ålder

20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—49

1,19 1,51 1,45 1,00 0,55 0,23

1,23 1,58 1,54 1,00 0,51 0,19

Förändring i barnantal, AX

A Y - FörA Y 1 estA Y värvsintensitet I960— 1965— 1960— 1965— 1960— 1960— 1970 1970 1965 1970 1965 1970 1965 1965 0,04 — 0,01 1,22 0,07 1,58 0,00 0,09 1,60 0,06 0,00 1,06 0,06 0,49 — 0,04 — 0,02 0,17 — 0,04 — 0,02

est A Y

5,1 4,3 3,8 6,2 7,3 7,3

6,5 6,2 4,6 4,6 6,7 6,7

4,5 — 0,6 4,4 0,1 6,3 2,5 9,9 3,7 10,9 3,6 12,5 5,2

44,5 41,0 41,1 46,3 50,3 52,9

1 Beräknad som skillnaden mellan förvärvsintensiteterna enligt FR 1960 och de enligt ovan beräknade förvärvsintensiteterna för 1965.

vationen skattade förändringen av förvärvsintensiteterna betecknas i tabell 6 med est A Y. Den överskjutande eller underskjuande delen av ökningen i förvärvsintensiteten har betraktats som en tidsmässig skiftförändring och har lagts till eller dragits från den del av förvärvsintensiteterna som i sin tur enligt ekvationen kan skattas för perioden 1965—1970. Genom denna teknik har förvärvsintensiteterna för samtliga femårsklasser t. o. m. 44—49-åringarna erhållits. För de övriga h a r förändringarna mellan 19(50 och 1964 extrapolerats till 1970. Samtliga de förvärvsintensiteter som sålunda beräknats framgår av bilagetabell 9. Som jämförelse lämnas där även förvärvsintensiteterna enligt FR 1950. Av bilagetabellerna 10—12 framgår den beräknade arbetskraften enligt FR-definitionen. 4.4 Arbetskraftens storlek 1965 och 1970 samt förändringarna under perioderna 1960—1965 och 1965—1970 enligt FR-definitionen

I ett senare avsnitt följer en diskussion av tolkningen av de förvärvsintensiteter

som antagits gälla för de gifta kvinnorna år 1970, här följer endast en numerisk beskrivning av de erhållna resultaten. Beräkningarna h a r lett till att arbetskraften skulle kunna uppgå till och utvecklas enligt vad som framgår av tabell 7. Vid en direkt jämförelse av utvecklingstakten mellan dessa beräkningar och de som gjordes enligt AKundersökningarnas definitioner skall påpekas att här har inte åldersgruppen 70—74 års medtagits. Förändringen i förvärvsintensiteterna för denna åldersgrupp kunde ej skattas, då FR 1950 ej särbehandlade den. Som synes skulle arbetskraften enligt FR-definitionen, som den h ä r beräknats, ha stigit med nästan 5 % mellan 1960 och 1965, vilket motsvarar en årlig ökning hittills under 1960-talet på knappt 1 %. Under den andra hälften av 1960-talet skulle även enligt dessa beräkningar stegringen bli mindre, ca 4 %, men skillnaden är inte lika markerad. Om en högre nettoimmigration än 10 000 per år realiseras under perioden 1965—1970 utjämnas skillnaden i arbetskraftstillväxt mellan de

27 Tabell

7. Beräknad total arbetskraft åren 1960, 1965 och 1970 (alt I) enligt nition i vissa åldersklasser samt procentuell förändring Antal personer i arbetskraften Ålder

15 24 25—64 65—69 Totalt

1965 J 1970 (alt. I)

1960—1965

1965—1970 (alt. I)

602 466 2 501 290 93 971

624 363 2 631 373 99 419

524 245 2 863 946 103 724

3,6 5,2 5,8

— 16,0 8,8 4,3

3 197 727

3 354 948

3 491 915

4,9

4,1

Även i d e t t a fall g ö r s s a m m a t y p a v b e r ä k n i n g a r s o m t i d i g a r e för a t t b e l y s a

8. Analys

effekten av a n t a g a n d e n a o m f ö r ä n d r i n g a r n a i f ö r v ä r v s i n t e n s i t e t e r n a . Med a n l e d n i n g a v a t t å l d e r s g r u p p e n 70—74 å r ej m e d t a g i t s n u b l i r i n v e r k a n f r å n d e d e m o g r a f i s k a v a r i a b l e r n a ej h e l t d e s a m m a i d e t t a fall, v a r f ö r ä v e n d e s s a komponenter belyses. Beräkningarna presenteras i tabell 8 och vissa jämförelser mellan FR-kalkyl och AK-kalkyl k a n n u g ö r a s (se ä v e n t a b e l l 4 ) .

av olika komponenters inverkan på arbetskraftsförändringarna FR-definition 1960—1965 och 1965—1970 (alt. I)

Total absolut förändring i arbetskraften

1060—1965 + 157 221 därav män — 1 214 15—24 år 25—64 » 65—69 » gifta kvinnor + 155 884 20—24 år 25—64 » 65—69 » ej gifta kvinnor + 2 551 15—24 år 25—64 »> 65—69 » Samtliga

4 * _ 514793

Procentuell förändring

t v å p e r i o d e r n a . A n t a s ä v e n h ä r att n e t t o i m m i g r a t i o n e n b l i r av s a m m a o m f a t t n i n g u n d e r s e n a r e d e l e n a v 1960-talet som u n d e r den förra, vilket tidigare ant o g s s k u l l e i n n e b ä r a y t t e r l i g a r e 3 000 p e r s o n e r i arbetskraften per år, skulle arbetstillväxten under hela perioden k u n n a u p p g å till 4,5 % .

Tabell

FR-defi-

Förändring i arbetskraften härrörande från förändring i

enligt

Befolkningsförändring

förvärvsintensitet

åldersfördeln.

— 54 838 — 22 624 — 4 831 — 82 293

+ 31 345 — 65 391 + 6 250 — 27 796

+ 108 875

+ 139 575

+ 5 016 + 137 907 0 + 142 923

+ 4 547 — 6 903 + 289 — 2 067

+

15 028

+

54 810

— 19 179 + 2 107 — 1 636 — 18 708 + 41 921

+ 19 925 — 28 099 + 595 — 7 579

28 839

+

60 298

37 442

| + 152 742

rest

+ 254 683 |

28 Tabell S. (forts.)

Total absolut förändring i arbetskraften

1965—1970 (alt. I) + 136 967 därav: män — 2 8 9 15—24 år 25—64 »> 65—69 » gifta kvinnor + 182 167 20—24 år 25—64 » 65—69 » ej gifta kvinnor — 44 911 15—24 år 25—64 » 65—69 » Samtliga

Förändring i arbetskraften härrörande från förändring i

Befolkningsförändring

förvärvsintensitet

åldersfördelning

— 44 009 — 16 005 — 5 401 — 65 415

— 20 114 + 25 486 + 7 275 + 12 647

+

52 479

+

69 353

+ 7 323 + 152 785 0 + 160 108

+ 3 545 — 7 352 + 263 — 3 544

+

25 603

+

72 499

— 33 485 + 5 442 — 1801 — 29 844

— 12 278 + 10 116 + 1 492 — 670

— 14 397

— 23 656

+ 64 849

+ 8 433

+

+ 1 1 8 196

4A.1. Perioden 1960—1965 Om man således bortser från den äldsta åldersgruppen i båda beräkningarna, som ju h a r olika omfattning, har förändringarna i de relativa arbetskraftstalen (AK) gett en negativ effekt på 16 800 personer, medan förändringen i förvärvsintensiteterna (FR) gett en positiv effekt på 35 500 personer. Denna skillnad är främst att hämta från den olika utvecklingstakt som givits de gifta kvinnornas förvärvsintensiteter enligt de två metoderna, där FR-definitionen givit 52 000 fler gifta kvinnor i arbetskraften än AK-definitionen, men det skall också noteras att FR-definitionens minskning från de övriga gruppernas sida inte är lika stark. Medan AKkalkylen visar en »förlust» av 107 000 män och ej gifta kvinnor i åldrarna upp till 64 år på grund av sänkta relativa arbetskraftstal, blir »förlusten» för samma kategorier enligt FR-kalkylen 94 500 personer. Olikheten har främst uppkommit genom olika trendutveck-

rest

63 685 |

ling för de ej gifta kvinnornas deltagande i förvärvsarbete. F ö r det första ansågs det för de yngre enligt FR-kalkylen föreligga en dold arbetslöshet 1960, vilket diskuterats tidigare och som antagits minska. Utan att detta närmare h a r undersökts är det troligt att AK-undersökningarna i större utsträckning än FR rubricerar yngre kvinnor som medhjälpande familjemedlemmar. För det andra h a r trendutvecklingen, dvs. de sänkningar och ökningar som antagits för de skilda årsklasserna i 25—64-årsgruppen, totalt givit ett positivt resultat enligt FR-kalkylen. För männens del visar FR-kalkylen en starkare sänkning i den yngre åldersgruppen. Detta kan nog tolkas som en realitet, eftersom FR r ä k n a r en person antingen som studerande eller förvärvsarbetande medan enligt AK-undersökningarnas definitioner en sådan distinktion ej görs. Som synes framgår vidare att männen i gruppen 24—64 år genom trendextrapolering från FR 1950 och FR 1960 givit en svagare minskning än ex-

29 trapolationen av AK-undersökningarnas värden för de relativa arbetskraftstalen från 1960—1964 givit för 1965, trots att endast en åldersgrupp (obs! tioårsklasser) uppvisade signifikant sänkning. 4A.2. Perioden 1965—1970 Som redan framgått ger FR-beräkningarna för tiden 1965—1970 en kraftigare tillväxt än AK-beräkningarna. Detta beror naturligtvis på de olikartade antagandena för trendutvecklingen av de relativa arbetskraftstalen och förvärvsintensiteterna. Medan AK-kalkylen för den komponent av arbetskraftsförändringen som mäter utvecklingen av de relativa arbetskraftstalen utgör en negativ faktor uppgående till 4 822 personer (de äldsta undantas) under perioden ger FR-kalkylen ett tillskott genom samma komponent på 72 000 personer. De olika delarna av denna komponent, dvs. dess fördelning på kön, ålder och civilstånd, h a r som framgår av en jämförelse mellan AK-definitionen och FR-definitionen samma karaktär i utvecklingen som beskrivits för 1960—1965.

4-.4.S. Jämförelse kraftsutvecklingen kylmetoderna

av den totala arbetsenligt de skilda kal-

I tabell 9 h a r gjorts en direkt jämförelse mellan slutresultatet av de två analysmetoderna. Jämförelsen bör inte pressas på detaljer men differensen mellan resultaten har uträknats och som synes sjunker denna successivt, vilket inte är överraskande utifrån den diskussion av resultaten som förts ovan, vilken visade att antagandena angående förvärvsintensiteternas utveckling (FRkalkylen) hade en större positiv effekt på arbetskraftsutvecklingen än antagandena för utvecklingen av de relativa arbetskraftstalen (AK-kalkylen). I ett senare avsnitt kommer även beräkningar att göras över utvecklingen uttryckt i s. k. årsarbetare. 5. Beräkning av arbetskraften 1970 II) och 1980 enligt FR-definition

(alt.

5.1 Diskussion och beräkning av förvärvsintensiteter för gifta kvinnor

Den största svårigheten vid beräkningar av den framtida arbetskraften är att

Tabell 9. Jämförelse av den totala arbetskraften åren 1960, 1965 och 1970 enligt de två kalkylmetoderna Män

Gifta kvinnor

Ej gifta kvinnor

Summa

2 304 844 2 240 678 64 166 2,8

690 035 423 568 266 467 38,6

586 324 533 481 52 843 9,0

3 581 203 3 197 727 383 476 10,7

Differens i % av AK-kalkyl

2 301 834 2 239 464 62 370 2,7

799 864 579 452 220 412 27,6

582 832 536 032 46 800 8,0

3 684 530 3 354 948 329 582 8,9

1970 (alt. I) AK-kfllkvl FR-kalkyl Differens Differens i % av AK-kalkvl

2 291 257 2 239 175 52 082 2,3

917 085 761 619 155 466 17,0

534 436 491 121 43 315 8,1

3 742 778 3 491 915 250 863 6,7

I960 AK-kalkyl FR-kalkyl Differens Differens i % av AK-kalkvl 1965 AK-kfllkvl . . FR-kalkyl

30 finna underlag för bestämning av de gifta kvinnornas förvärvsintensiteter. De gifta kvinnorna h a r u n d e r de senaste femton till tjugo åren ständigt ökat sitt deltagande i arbetskraften och i de flesta fall gjort det mer än som kunnat förutses. Som visats tidigare synes ökningen till viss del ha skett samtidigt som mönstret i barnafödandet h a r förändrats, vilket lett till en för kvinnan mer koncentrerad period av barnafödande och barnavård. Detta kan vara en del av förklaringen, men som framgår av material som presenterats i Information i prognosfrågor 1965:5 h a r de yngre gifta kvinnorna u n d e r perioden 1940—1960 ökat sin förvärvsintensitet avsevärt starkare än de äldre om man tar hänsyn till förändringar i barnantal. Studerar man förändringarna i förvärvsintensitet utan hänsynstagande till förändringar i barnantal h a r ökningarna för samtliga åldersgrupper varit i 3tort sett likartad. Kvinnans deltagande i arbetskraften torde även vara mycket starkt styrd av efterfrågan. På de orter i vårt land som har en exceptionell inriktning av näringslivet i den meningen att där finns en industri eller a n n a n näringsgren som huvudsakligast sysselsätter kvinnlig arbetskraft är också de gifta kvinnornas förvärvsintensitet hög, medan man finner även relativt stora städer längst ner på skalan om t. ex. tung industri dominerar. Som exempel på städer som enligt 1960 års folkräkning får sägas ha en mycket hög andel förvärvsarbetande gifta kvinnor (procentandelen anges efter stadens namn) kan nämnas Borås (45,1 %) och Ulricehamn (40,9 % ) , där textil- och konfektionsindustri dominer a r eller Malmö (37,4 %) där även livsmedelsindustrin sysselsätter många. I Stockholm (39,3 %) och dess grannstäder (t. ex. Sundbyberg 45,0 %, Solna 40,2 %, Nacka 37,6 % och Lidingö

32,0 %) är det i mycket hög grad statens och näringslivets stora behov av kontorspersonal som givit höga förvärvsintensitetstal för de gifta kvinnorna. Att det i första h a n d inte kan vara urbaniseringsgraden som ligger bakom höga förvärvsintensitetstal visar bl. a. det faktum att ganska stora städer som t. ex. Göteborg (28,9%), Karlstad ( 2 6 , 9 % ) och Eskilstuna (26,5%) ligger under genomsnittet för samtliga städer ( = 33,2 %) medan det utom Stockholm och förortsstäderna inte är speciellt stora städer som visar höga tal. Utom de redan nämnda är i många fall de städer som uppvisar höga förvärvsintensitetstal tvärtom relativt små. Ulricehamn h a r redan nämnts, andra är Eslöv (40,9%) och Filipstad (33,9%) (livsmedelsindustri), Lund (40,8%) och Vadstena (36,3%) (sjukvård). Vadstena visar mycket drastiskt h u r ett dominerande arbetsområde som i huvudsak sysselsätter kvinnlig arbetskraft kan driva upp de gifta kvinnornas förvärvsintensiteter. I staden var 1960 Va av samtliga förvärvsarbetande sysselsatta inom sjukvård. Umeå (33,4 %) är den norrlandsstad som ligger högst, nästan exakt på genomsnittet för samtliga städer, även här synes sjukvården ge förklaringen. Luleå (28,3 %) som också är residensstad och förvaltningen sysselsätter också ungefär lika stor andel av hela arbetskraften i de båda städerna (8 % i Luleå, 10 % i Umeå), har lägre förvärvsintensitetstal för de gifta kvinnorna. Det är också så att medan 11 % av hela arbetskraften i Umeå är sysselsatt inom sjukvård är motsvarande siffra för Luleå endast 3 %. I ett kommande nummer av Information i prognosfrågor kommer en mer systematisk analys av dessa frågor att presenteras, men frågan återupptas även h ä r i ett senare sammanhang. När således de gifta kvinnornas sys-

31 selsättning är så starkt styrd av efterfrågeförhållandena kunde man argumentera för att den framtida arbetskraftens storlek borde bestämmas genom en modell där arbetskraftsefterfrågan specificerats på näringsgrenar och en avstämning sedan görs mot befolkningsstrukturen. Härigenom skulle man även få vissa möjligheter att bedöma styrkan i de åtgärder som eventuellt är erforderliga för att realisera de planer och prognoser som ligger bakom beräkningarna av den framtida arbetskraftsefterfrågan. Med hänsyn till den förväntade mycket svaga tillväxten av befolkningen i de s. k. aktiva åldrarna och det växande antalet personer i utbildning, vilket verkar reducerande på arbetskraftstillväxten skulle en sådan kalkyl förmodligen visa att de täta skotten mellan kvinnlig och manlig arbetsmarknad måste upplösas. En viss »inträngning» av kvinnor på manliga områden h a r skett, det kan visas genom analys av folkräkningsmaterialet 1950 och 1960. Men den processen måste troligen påskyndas. Emellertid önskas beräkningar av arbetskraftens storlek ända fram till 1980 men då några efterfrågeprognoser för hela 1970-talet inte finns kan den teknik som h ä r skisserats inte användas. I föregående avsnitt användes för en beräkning av de gifta kvinnorna i arbetskraften 1970 en modell som byggde på förändringarna i barnantalet beräknad utifrån fruktsamhetsprognosen. Då det emellertid dels är förenat med ett ganska omfattande räknearbete att utsträcka dessa beräkningar ända fram till 1980, dels osäkerhet om det resultat som då erhålls skulle ge ett tilfredsställande underlag, då fruktsamhetsprognosen innehåller tre alternativ inom ett relativt stort intervall har en annan ansats gjorts. Även denna bygger emellertid på hypotesen att utbudet av den kvinn-

liga arbetskraften hänger samman med förändringar i barnantalet. Man kan genom att studera förändringarna i de gifta kvinnornas förvärvsintensiteter under perioden 1940—1960 konstatera att relativt många kvinnor synes efter några år av förvärvsarbete i unga år återvända till arbetsmarknaden i 35—40-årsåldern.i Bakom detta beteende kan då ligga det förhållandet att kvinnorna återvänder när barnen växer upp. F ö r att finna en metod att skatta hur starkt detta kan göra sig gällande i framtiden och därmed göra en slags framskrivning av den gifta kvinnliga arbetskraften h a r följande teknik använts. Genom material från den s. k. familjestatistiken i folkräkningen 1960 känner man dels h u r de gifta kvinnorna i skilda åldrar fördelar sig efter antal barn och barnens ålder, dels hur stor andel av de gifta kvinnorna som förvärvsarbetar efter egen ålder, antal b a r n och barnens ålder. (Materialet är hämtat ur råtabeller till folkräkningen och finns samlat och beskrivet i Information i prognosfrågor 1965:5, avsnitt 3.) Om man antar att varje femårsklass kvinnor fem år fram i tiden antar den nästföljande åldersklassens fördelning med avseende på antal barn och barnens ålder erhålls en stationär beskrivning över kvinnornas fördelning efter antal barn och barnens ålder i tiden. Om man vidare antar att varje åldersklass kvinnor bibehåller de förvärvsintensiteter som observerats för dem 1960 kan man således beräkna förvärvsintensiteterna för hela åldersklassen gifta kvinnor som alltså erhållits genom nya vikter. Tillvägagångssättet har beskrivits i formaliserad form i I P F 1965:5, avsnitt 3.1.l.b, men följande exempel kan även ges. Åldersklassen 25—29 år 1960 antas 1 Se Information i prognosfrågor 1965: 5, avsnitt 1.3.

32 för 1965, 1970 osv. anta samma fördelning med avseende på antal barn och barnens ålder som åldersklasserna 30— 34 år, 35—39 år osv. uppvisar 1960. De förvärvsintensiteter som observerats för de gifta kvinnorna i åldern 25—29 år differentierade efter antal barn och barnens ålder antas denna grupp dock bibehålla livet igenom. De på detta sätt framräknade förvärvsintensiteterna har angivits i tabell 10 under rubriken framskrivning. För att med denna teknik få fram förvärvsintensiteter som kan uttrycka det framtida utbudet av gift kvinnlig arbetskraft måste ytterligare två problem lösas. För det första har det visats (jfr I P F 1965:5) att »återvändandetendensen» synes bli svagare än som observerats under tidigare perioder, speciellt gäller detta för den åldersklass som framskrivits utifrån 20—24-åringarna 1960, och för det andra erhålls inga förvärvsintensiteter för de yngre kvinnor, som successivt kommer in i systemet. Dessa problem h a r lösts på följande sätt. Förvärvsintensiteterna för de gifta kvinnorna 1965 h a r redan beräknats med hjälp av inkomststatistiken. Om nu de med den här beskrivna metoden beräknade förvärvsintensiteterna jämförs med dem som erhölls via inkomststatistiken och som givit högre siffror erhålls således en viss differens. Denna differens antas ge uttryck för både den förändring i de efter barn och barnens ålder differentierade förvärvsintensiteterna som kan ha skett (de har ju enligt framskrivningsmodellen hållits konstanta) och den förändring som i verkligheten h a r skett i kvinnornas fördelning efter antal barn och barnens ålder (kvinnorna antogs ju genomlöpa den fördelning i detta avseende som finns för 1960). Denna differens som beräknats för varje åldersklass 1965 kan således betraktas som en skriftvariabel som

måste adderas till de framskrivna förvärvsintensiteterna även de följande åren. Nu uppkommer dock frågan om inte ytterligare en skift tillkommer för 1970 osv. Med anledning av att förvärvsintensiteterna redan 1965 h a r nått en relativt hög nivå antas att skiftvariabeln minskar. Det h a r antagits att den ytterligare skift som skall läggas till de framskrivna förvärvsintensiteterna 1970 endast är hälften så stor som den för 1965. Vidare är skiften 1965 knuten till en viss generation kvinnor med anledning av att de framskrivna förvärvsintensiteterna följer generationerna, varför den skall höra samman med just den generation för vilken den beräknats. Således kommer den beräknade förvärvsintensiteten för t. ex. åldersklassen 40— 44 år 1970 att erhållas genom den framskrivna förvärvsintensiteten 40,5 plus den differens som konstaterats för 1965, 5,7, och slutligen plus hälften av den differens som beräknats för dem 1965 när de var 35—39 år, dvs 7,1:2. F ö r denna åldersklass blir skiften 1970 således totalt 9,2 och den beräknade förvärvsintensiteten 49,7. För 1975 och 1980 h a r emellertid ingen ytterligare skift lagts till, vilket skulle innebära att man endast betraktar det utbud som skulle kunna komma till uttryck om de gifta kvinnorna utträder på arbetsmarknaden i samma takt som barnen växer upp, som det mätts utifrån 1960 års fördelning av kvinnorna efter antal barn och b a r n e n s ålder. Det andra problemet som påpekades ovan h a r lösts enligt följande. Förvärvsintensiteterna för åldersklasserna 20— 24 år och 25—29 år har bestämts genom successiva tillägg av avtagande ökningar. Att 20—24-årsgruppen vid framskrivning ger så låga förvärvsintensiteter beror på att förvärvsintensiteterna differentierade efter barnvariablerna för denna åldersgrupp 1960 ligger myc-

33 Tabell 10. Beräkningar av förvärvsintensiteter för gifta kvinnor 1965, 1970 (alt. II), 1975 och 1980 med angivande av de framskrivna förvärvsintensiteterna och skiftens storlek (jfr texten)

Ålder

20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—49 50—54 55—59 60—64

Fram- ProDiff skrivn. gnos

27,3 26,4 30,9 34,3 34,5 30,9 26,0 19,6

38,6 7,5 34,7 7,6 34,0 7,1 38,0 5,7 40,0 6,5 41,0 5,1 36,0 3,0 29,0 19,0 — 0,6

1965 ProPro- FramPro- FramFramSkift gnos skrivn. Skift gnos skrivn. Skift gnos skrivn.

(24,8) 32,1 40,5 41,8 39,8 33,6 26,8

10,9 9,2 9,2 8,3 5,5 1,1

ket lågt, lägre än för 25—29-åringarna. Det finns visserligen ingen tidsserie över denna typ av förvärvsintensiteter i Sverige, men för Förenta staterna finns motsvarande förvärvsintensiteter för flera tidpunkter och även där u p p visar 20—24-åringarna lägre förvärvsintensiteter än den följande åldersklassen. Detta skulle således motivera ett avsteg från den generationsprincip som h a r antagits gälla för de följande åldersklasserna. Med anledning härav h a r således förvärvsintensiteterna för både 20—24-åringar och 25—29-åringar bestämts genom en successivt avtagande trend. De värden som så erhållits för 25—29-åringarna h a r sedan bildat utgångspunkt för de framskrivningar som varit erforderliga. I tabell 10 sammanfattas de beräkningar som gjorts och de förvärvsintensiteter som antagits gälla för resp. år finnes även i bilagetabell 9. 5.2 Förvärvsintensiteter för män och ej gifta kvinnor samt den totala arbetskraftsutvecklingen 1970 (alt. II) —1980

Med anledning av att en befolkningsprognos som visar civilståndsfördelningen mellan ogifta, gifta, änkor (änklingar) och frånskilda behöver läggas till grund för en uppskattning av för-

42,6 39,6 39,7 43,0 49,7 51,0 48,1 39,1 27,9

(29,6) 46,0 50,5 48,0 43,5 34,5

9,2 9,2 8,3 5,5 1,1

46,2 43,4 44,5 47,5 55,2 59,7 56,3 49,0 35,6

(40,7) 56,8 58,2 51,8 44,7

9,2 8,3 5,5 2,1

49,4 46,4 47,8 51,3 62,0 66,0 66,5 57,3 45,8

ändringarna i förvärvsintensiteterna för män och ej gifta kvinnor, som diskuterats tidigare, och då en sådan saknas och då det inte heller kan anses vara tillfyllest att göra en med så schematiska metoder som skisserats i ett tidigare avsnitt, avstås h ä r ifrån att för 1970-talet göra några antaganden om förändringar i förvärvsintensiteterna för män och ej gifta kvinnor. Undantag från denna princip görs dock för de yngre åldersklasserna där som tidigare förvärvsintensiteterna bestäms av de beräkningar som gjorts över personer i utbildning och för männen även i värnpliktstjänstgöring. Förvärvsintensiteterna för män och ej gifta kvinnor kvarhålls således i övrigt på 1970 års nivå för 1975 och 1980. (Se bilagetabell 9.) I bilagetabellerna 10—12 återfinns beräkningarna över arbetskraften 1970 (alt. I I ) , 1975 och 1980 och i tabell 11 görs vissa sammanfattningar av resultaten. Beräkningarna enligt alternativ II för de gifta kvinnorna h a r således lett till en något mindre arbetskraft för 1970. Skillnaden uppgår till ca 30 000 personer (jfr tabell 7), och arbetskraftstillväxten under perioden 1965—1970 skulle uppgå till 3,3 % i stället för 4,1 %.

34 Tabell 11. Beräknad total arbetskraft åren 1970 (alt. II), 1975 och 1980 enligt FIldefinition i vissa åldersklasser samt befolkningens och arbetskraftens förändring Antal personer i arbetskraften Ålder

1970 (alt II)

521 887 2 838 526 103 724

429 976 3 011 822 116 127

406 457 3 131 655 118 374

3 464 137

3 557 925

3 656 486

15—24 25—64 65—69 Summa

Procentuell förändring i befolkning (B) och arbetskraft (AK) 1965—1970 (alt. II) 1970 (alt. II)—1975

1975—1980

Ålder

15—24 25—64 65—69

B

AK

B

AK

B

AK

— 4,5 3,3 11,4

— 16,4 7,9 4,3

— 7,5 2,7 10,9

— 17,6 6,1 12,0

2,5 0,8 1,7

— 5,5 4,0 1,9

2,2

3,3

1,2

2,7

1,2

2,8

Totalt

Tabell 12. Analys av olika komponenters inverkan på arbetskraftsförändringarna enligt FR-definition 1965—1970 (alt. II), 1970 (alt. II)—1975 och 1975—1980

Total absolut förändring i arbetskraften

1965—1970 (alt. 11) + 109 189 därav: män och ej gifta kvinnor se tabell 8 gifta kvinnor + 1 5 4 389 20—24 år 25—64 » 65—69 » Samtliga 1970 (alt. 11) — 1975 + 93 788 därav: män + 3 380 15—24 år 25—64 » 65—69 » gifta kvinnor + 121 148 20—24 år 25—64 » 65—69 » ej gifta kvinnor — 30 740 15—24 år 25—64 » 65—69 » Samtliga

Förändring i arbetskraften härrörande från förändringar i

Befolkningsförändring

förvärvsintensitet

åldersfördeln.

rest

+ 4 965 + 127 365 0 + 132 330

+ 3 395 — 7 246 + 263 — 3 588

+ 25 647

+

+ 37 071

+

8 389

+ 63 729

+ 118 196

— 41 650 — 3 381 0 — 45 031

— 20 556 + 29 291 + 9 608 + 18 343

+ 30 068

+

44 003

+ 3 987 + 99 340 0 + 103 322

— 7 772 + 3 960 + 290 — 3 522

+ 21 348

+

50 303

— 15 193 0 0 — 15 193

— 7 488 + 4 287 + 1537 — 1 664

— 1 3 883

— 27 573

+ 43 098

+ 13 157

+ 37 533

+

72 499

66 733

35 Tabell 12. (forls.)

Total absolut förändring i arbetskraften

1975—1980 + 98 561 därav: män + 6 526 15—24 år 25—64 » 65—69 » gifta kvinnor + 1 1 7 606 20—24 år 25—64 i 65—69 i ej gifta kvinnor — 25 571 15—24 år 25—64 » 65—69 » Samtliga

Förändring i arbetskraften härrörande från förändringar i

Befolkningsförändring

förvärvsintensitet

åldersfördeln.

rest

— 22 760 0 0

— 22 760

+ 1 769 — 6 145 + 718 — 3 658

+ 32 944

-f 42 510

+ 3 528 + 98 682 0 + 102 210

— 1 260 + 1 574 + 22 + 336

+ 15 060

+

15 043 0 0 15 043 + 64 407

+ 6 198 — 11 986 + 153 — 5 635 — 8 957

4 893 + 43 111

— 8 018 + 67 922

Under första hälften av 1970-talet skulle arbetskraften kunna öka med 2,7 % och under den senare hälften av 1970talet med i ungefär samma procentsats, om således de gifta kvinnorna skulle fortsätta att öka i arbetskraften i den takt som beräkningarna visar. Som synes är befolkningstillväxten för hela gruppen 15—69 år densamma under de två delarna av 1970-talet, men utvecklingen för åldersgruppen 25—64 år blir mycket ogynnsam ur arbetskraftssynpunkt under den senare delen. Som framgår av tabell 12, som visar de olika komponenternas inverkan på arbetskrafttillväxten, går också den förändring i åldersfördelningen som inverkar p å arbetskraftens förändring i negativ riktning. Ca 9 000 personer »förloras» i arbetskraften på grund av åldersfördelningsförändringen mellan 1975 och 1980, medan under 1970—1975 13 000 personer blir ett tillskott genom samma komponent. Tillskottet h ä r r ö r a n d e från

33 430

ökningen i de gifta kvinnornas förvärvsintensiteter uppgår till ca 100 000 under båda delarna av 1970-talet. Om man i stället skulle finna det mer plausibelt att räkna med att de förvärvsintensiteter som antagits för 1975 för de gifta kvinnorna inte skulle realiseras förrän 1980 kan man sålunda anta att arbetskraften ökar med endast 44 000 resp. 49 000 under de två delarna av 1970-talet. Den totala absoluta förändringen i arbetskraften för resp. period h a r då minskats med 50 000. Dessa förändringar innebär i procent att arbetskraften skulle öka med 1,3 % resp. 1,4 %. Om de gifta kvinnorna inte skulle öka sina förvärvsintensiteter utöver den nivå som uppnåtts 1970 skulle det inte bli någon tillväxt över huvud taget, utan t. o. m. en svag minskning under båda perioderna. I följande avsnitt diskuteras de förvärvsintensiteter som beräknats för de gifta kvinnorna.

36 6. Tolkning och diskussion av de beräknade förvärvsintensiteterna för gifta kvin-

Det h a r redan framhållits att den största svårigheten vid beräkningar av den framtida arbetskraften är att bestämma förvärvsintensiteter för de gifta kvinnorna. Man känner inte och det torde inte heller vara möjligt att beräkna h u r stor förvärvsarbetsbenägenheten för de gifta kvinnorna är. Som redan påpekats varierar andelen förvärvsarbetande kvinnor inom mycket vida marginaler på olika orter i landet, vilket tolkats som att det utbud som f. n. realiserats är starkt styrt av efterfrågan på kvinnlig arbetskraft. Att förvärvsarbetsbenägenheten är avsevärt större än den nu sysselsatta gifta kvinnliga arbetskraften framgår av de siffror som i början av redogörelsen gavs över de s. k. latent arbetssökande, som för de gifta kvinnornas del under senare tid uppgått till ca 90 000 personer. Dessa skulle således ha sökt arbete, om de ansett sig ha kunnat få lämpligt arbete på orten. Det är dock svårt att få en uppfattning om vad den intervjuade lägger in i ordet lämpligt arbete. Eftersom cirka hälften av dem önskar en arbetstid som ligger under den normala, är det kanske svårigheten, eller uppfattningen om att det är svårt, att få deltidsarbete som avhållit dem från att aktivt söka arbete. Hade de gjort det skulle de ha förts till kategorin arbetslösa. Man frågar sig således om det är realistiskt att räkna med att de förvärvsintensiteter som i det föregående beräknats för framtiden kommer att realiseras. De förvärvsintensiteter som beräknats för resp. år har tecknats i diagram 1, vari även förvärvsintensiteterna för gifta kvinnor i Borås stad enligt FR 1960 inlagts. Borås uppvisar nämligen de

Diagram 1. Gifta kvinnors förvärvsverksamhet enl. FR 1950 och 1960 samt beräkningar för perioden 1965—1980. - Förvärvsfrekvens

Aide 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-5960-64

högsta förvärvsintensiteterna för gifta kvinnor bland landets samtliga städer 1960, med något enstaka undantag för några enskilda åldersklasser. De beräknade intensiteterna för 1970 (båda alternativen) följer som synes i stort sett kurvan för Borås utom för de yngre grupperna där de ligger markant under Borås. Borås är en stad med nära 70 000 invånare, det vill säga hör till en av våra större städer och erbjuder därigenom arbetsmöjligheter för kvinnor inom handel och tjänster, men framför allt dominerar textil- och beklädnadsindustrin arbetsmarknaden. Enligt FR 1960 var 38 % av de förvärvsarbetande i Borås sysselsatta i denna industrigren, i vilken i sin tur 58 % av de anställda var kvinnor. Borås erbjuder således arbeten inom traditionellt kvinnliga yrkesområden. Till en viss del kanske de höga förvärvsintensiteterna för de gifta kvinnorna förklaras av att in-

37 komsterna kan tendera att vara låga i en ort som så starkt domineras av textilindustrin, som ju hör till låglönegrupperna. Hypotesen skulle således vara att om mannen arbetar inom textilindustrin söker sig kvinnan ut till förvärvsarbete för att förbättra familjeinkomsterna, men man kan för nästan samtliga de fall där de gifta kvinnornas förvärvsintensiteter i en viss stad ligger högre än riksgenomsnittet peka på att ett visst sysselsättningområde som använder huvudsakligast kvinnlig arbetskraft dominerar i just den staden. Detta har redan tidigare illustrerats.

6.1 Beskrivning av en metod att analysera regionala differenser i de gifta kvinnornas förvärvsintensiteter

För att få underlag för vad som kan vara en trolig utveckling för framtiden h a r följande beräkningar gjorts. F ö r samtliga städer i hela riket och för landsbygden i samtliga län har från 1960 års FR-material förvärvsintensiteten för de gifta samboende kvinnorna beräknats. Tidigare i redogörelsen h a r ej gjorts någon distinktion mellan de samboende och ej samboende gifta kvinnorna, utan beräkningarna avser samtliga gifta kvinnor. De tabeller som har använts för beräkningarna h ä r anger dock de gifta samboende kvinnorna. Vidare var avsikten att beräkna förvärvsintensiteten för åldersgruppen 20—64 år. Emellertid h a r ett visst avsteg i denna princip fått göras, då de ej förvärvsarbetande anges i åldersgruppen 16—66 år. Således kommer de förvärvsintensiteter som beräknats att vara systematiskt underskattade visavi förvärvsintensiteterna för hela gruppen gifta kvinnor i åldern 20—64 år. De förvärvsintensiteter som beräknats finnes samlade i bilagetabell 13. Vidare h a r samtliga städer och län (avser så-

ledes endast landsbygden) samlats i homogena grupper med avseende på förvärvsintensiteterna, varje grupp omspänner en spridning av ca tre procentenheter i förvärvsintensitet. För varje grupp har också uträknats två vikter, vilka motsvarar hela gruppens andel av samtliga gifta samboende kvinnor bland samtliga städer eller hela landsbygden resp. hela riket. Slutligen har för stadsgrupperna en till tre städer och för länsgrupperna ett län valts ut slumpvis, där urvalet skett med hjälp av en slumptabell. För de utvalda städerna och länen har vidare motsvarande förvärvsintensiteter för 1950 beräknats. Resp. grupp får sedan representeras av det vägda medeltalet av förvärvsintensiteterna för de utvalda städerna och länen. I bilagetabell 14 finns gruppernas vikter och urvalets förvärvsintensiteter, både de enskilda och de sammanvägda. Studeras de olika grupper som bildats så framgår det att utom förvärvsintensiteterna för de gifta kvinnorna är det svårt att finna något gemensamt mellan städerna eller länen i övrigt. Man kan inte finna någon geografisk samhörighet, inte heller tycks städernas storlek vara bestämmande, utom möjligtvis för den sista gruppen, som i huvudsak består av småstäder. I grupp nr 8 finner man också ganska många städer där metall- och verkstadsindustri dominerar som t. ex. Arboga, Karlskoga, Skövde, Oskarshamn, Huskvarna, Borlänge. Och som redan framhållits är det tydligen mera näringslivets inriktning än stadens storlek, som kan sägas avspegla urbaniseringsgraden, eller dess geografiska belägenhet som avgör h u r stor andel av de gifta kvinnorna som förvärvsarbetar. Redan tidigare har detta exemplifierats för de städer som h a r de högsta förvärvsintensiteterna.

38 Tabell 13. Numerisk illustration av förvärvsintensileter för gifta resp. gifta samboende kvinnor i åldern 20—64 år i enlighet med viss antagen utveckling 1950—1980. 1950 Gifta kvinnor, 1960 observerade tal

Städer Landsbygd

Gifta samboende kvinnor, 1950 observerade tal, 1960 beräknade med hjälp av Hela riket urval; utveckling i procen- Städer tuellt samma t a k t som i Landsbygd serien ovan även för städer och landsbygd

14,6 20,7 8,3

Gifta samboende kvinnor beräknade genom urval och 1960 års vikter

14,0 19,2 8,1

Städer

I tabell 13 h a r en uppställning gjorts över för det första de observerade förvärvsintensiteterna för gifta kvinnor 1960 för hela riket och bland samtliga städer och hela landsbygden samt de för resp. år tidigare beräknade förvärvsintensiteterna, nu uträknade för samtliga gifta kvinnor i åldern 20—64 år. För det andra finns de för 1950 observerade förvärvsintensiteterna för gifta samboende kvinnor och de enligt det presenterade urvalet beräknade förvärvsintensiteterna för gifta samboende kvinnor år 1960, vilka får utgöra utgångspunkt för diskussionen i det följande. Om dessa förvärvsintensiteter utvecklas i samma procentuella takt som beräknats för de gifta kvinnorna erhålls den serie som anges i tabellen. Utvecklingen av förvärvsintensiteterna för städer och landsbygd h a r beräknats efter takten för hela riket. För det tredje slutligen finns förvärvsintensiteter för 1950 som beräknats med hjälp av urvalets intensiteter för 1950 men med 1960 års vikter. Det får sägas vara en förvånansvärd liten skillnad mellan dessa senare förvärvsintensiteter och de observerade för 1950,

26,3 33,2 18,4

35,1

42,8

48,8

54,6

25,0 31,5 17,9

33,4 42,1 23,9

40,7 51,3 29,6

46,4 58,5 33,2

51,9 65,4 37,1

vilket skulle betyda att befolkningsomflyttningen i varje fall mellan 1950 och 1960 betytt mycket litet. Hänsyn får även tas till de slumpfel som ligger i beräkningarna. I det följande kommer en serie av olika alternativa antaganden om utvecklingstakten i de olika gruppernas förvärvsintensiteter att göras för att belysa effekten av dessa på utvecklingen av förvärvsintensiteten för gifta kvinnor i hela riket. Som alternativ 1 kan följande beräkning göras. Om samtliga städer antar den i urvalet högsta noterade förvärvsintensiteten för 1960, dvs. 45,1 och samma antagande görs för landsbygden, erhålls förvärvsintensiteten 37,0 för hela riket, dvs. vad som enligt tabell 13 skulle behöva inträffa 1967 eller 1968 för att den antagna utvecklingstakten skulle bli verklighet. Det kan nämnas att görs samma antaganden för 1950 års siffror erhålls förvärvsintensiteten 24,6, vilket nästan inträffade 1960. Alternativ 2. Endast för att visa vilka nivåer på förvärvsintensiteterna som skulle uppnås om tillväxten skulle antas vara likartad med tillväxten i hela riket i var och en av de olika grup-

39 Tabell 14. Redovisning av antagandet att förvärvsintensiteterna i varje stads- och länsgrupp tillväxer i samma takt som för hela riket (jfr tabell 13) 1960

45,1 39,4 37,3 34,0 31,1 28,3 26,6 21,9 19,5

60,2 52,6 49,8 45,4 41,5 37,7 35,5 29,2 26,0

73,4 64,1 60,7 55,3 50,6 46,0 43,3 35,6 31,7

83,7 73,1 69,2 63,1 57,7 52,5 49,4 40,6 36,2

93,6 81,8 77,4 70,6 64,6 58,8 55,2 45,5 40,5

28,0 25,0 24,2 19,0 16,1 12,6

37,4 33,4 32,3 25,4 21,5 16,8

45,6 40,7 39,4 30,9 26,2 20,5

52,0 46,4 44,9 25,3 29,9 23,4

58,1 51,9 50,2 39,4 33,4 26,2

Städer: 2 3 4 5 6 7 8 9 Landsbygd: 2 3 4 5

perna h a r även en sådan kalkyl gjorts. Den redovisas i tabell 14. Ett sådant antagande skulle således medföra mycket höga förvärvsintensiteter för de grupper som ligger högst 1960. Antagandet kan för dessa grupper inte anses leda till realistiska resultat. Städer 1 61,1 2 53,0 3 52,1 4 55,0 5 52,2 6 57,6 7 50,9 8 50,4 9 41,3

Landsbygd 1 52,6 2 53,7 3 42,7 4 46,3 5 38,7 6 31,1

Alternativ 3. Antag att den mellan 1950 och 1960 observerade procentuella ökningen i varje grupp fortsätter. Detta leder till de förvärvsintensiteter som noterats h ä r ovan. För hela riket blir resultatet då 47,0 och för städer och landsbygd 53,4 resp. 40,0. F ö r hela riket motsvarar detta läget ungefär 1975 i tabell 13. ökningen i stadsgrupperna synes inte ha lett till orealistiska siffror, även om nivån i samtliga fall utom ett ligger över vad som kunnat obser-

veras för någon stadsgrupp 1960. Huruvida kvinnorna på landsbygden kan finna sysselsättning till den grad som antagandet lett till torde vara mer osäkert. Det kan dock anmärkas att det är de två lägsta grupperna som h a r den tyngsta vikten, och medelvärdet för landsbygden ligger ju inte heller mycket över de beräknade intensiteterna för dessa grupper. Alternativ 4. Enligt det förra alternativet antogs gruppens ökningar ske med samma procentsats som noterats mellan 1950 och 1960 för gruppen i fråga. Det kan finnas skäl att anta att när förvärvsintensiteten nått en högre nivå kommer ökningarna att avta. Med hjälp av förvärvsintensiteterna för 1950 och de ökningar som inträffat mellan 1950 och 1960 kan man konstruera en skala där ökningarna är fallande med stigande förvärvsintensitet. Observationerna visade sig kunna väl anpassas till en linjeär funktion där ökningarna uttrycktes i logaritmer. Minsta-kvadrat anpassning gjordes till ekvationen log Y = a + bX, där Y således är ökningen i procent inom varje grupp och X är för-

40 Tabell 15, Förvärvsintensiteter för de olika stads- och länsgrupperna erhållna genom en särskild konstruerad skala, vilken beskrivits i texten. Grupp

Alt. 4a

Alt. 4b

Alt. 4c

51,8 47,3 45,7 43,1 40,8 38,6 37,2 33,1 30,9

57,1 53,5 52,2 50,2 48,4 46,7 45,6 42,4 40,7

61,6 58,5 57,5 55,8 54,4 53,1 52,2 49,7 48,3

41,0

48,6

54,6

38,3 35,8 35,2 30,4 27,3 23,2

46,5 44,5 44,0 40,3 37,8 34,3

52,9 51,3 50,9 48,0 46,0 43,3

Landsbygd....

28,8

39,0

46,9

Hela riket. . . .

35,2

44,0

51,0

1 2 3 4 5 6 7 8 9 Samtliga städer 1 2 3 4 5 6

värvsintensiteterna för 1950. Efter skattning av p a r a m e t r a r n a 1 erhålls således en skala med vars hjälp förvärvsintensiteterna för 1960 kan genom skattning ges vissa ökningstal. Skalans innebörd kan exemplifieras med att nämna att grupp 6 bland städerna som 1960 hade förvärvsintensiteten 28,3 kommer att ökas med ungefär lika mycket som grupp 2 gjorde mellan 1950 och 1960 eftersom grupp 2 år 1950 hade förvärvsintensiteten 29,3. Om ökningarna h a r detta mönster kommer slutresultatet att bli en något minskad spännvidd i förvärvsintensiteten mellan de olika grupperna. I tabell 15 anges under alternativ 4a de förvärvsintensiteter som erhållits där den beskrivna skalan använts direkt. Alternativ 4a leder således till att förvärvsintensiteten för hela riket skulle bli 35,2. Detta överstiger något vad som enligt de tidigare beräkningarna ansetts ha inträffat redan 1965. Innebörden av

beräkningarna blir således att den ökning som inträffade mellan 1950 och 1960, dvs. under tio år, nu skulle ha åstadkommits på fem å sex år, i det närmaste en fördubbling av utvecklingstakten. Detta framgår även av de förvärvsintensitetskurvor som ritats i diagram 1. Om ökningarna enligt den estimerade skalan sedan successivt tillämpas så att de förvärvsintensiteter som erhållits enligt alternativ 4a återigen höjes erhålles alternativ 4b. Slutligen göres ytterligare en höjning utifrån de nivåer på förvärvsintensiteterna som alternativ 4b uppvisar, varvid alternativ 4c erhålles. Alternativ bb leder till att förvärvsintensiteten för hela riket skulle bli H,0 och alternativ 4c ger resultatet 51,0. Jämförs dessa förvärvsintensiteter med de som anges för resp. år i tabell 13 uttrycker de beräkningar som anges av alternativ 4b och 4c att de skulle inträffa ungefär 1973 och 1980, mätt i tiden skulle således ökningstakten åter avta något.

6.2 Diskussion av beräkningarnas resultat och dess implikationer

Man kan kanske anse att de beräkningar som h ä r h a r gjorts endast är en serie manipulationer, men de pekar ändock pä vad som bör ske om det utbud av arbetskraft från de gifta kvinnornas sida som i det tidigare erhållits genom framskrivning skall kunna realiseras. Den mycket stora spridning i förvärvsintensiteterna som förelåg 1960 tyder på att förvärvsarbetsbenägenheten avsevärt översteg vad som förvärvsintensiteterna för hela riket anger år 1960. I alternativ 3 och 4 har be1 Den estimerade repressionsekvationen : log Y=2,2189—2,327 • 10 ~2X

41 räkningarna lett till en mindre spännvidd i förvärvsintensiteterna. Om detta skall kunna bli verklighet erfordras en mycket snabbare inträngning av kvinnor på traditionellt manliga arbetsområdet. "Visserligen förutses en fortsatt expansion för sjukvård och åldringsvård, undervisning och förvaltning, alla traditionellt kvinnliga arbetsområden, men även industrin och då främst verkstadsindustrin synes också komma att expandera kraftigt. För att möta denna efterfrågan på arbetskraft med kvinnor torde stora omskolningsresurser erfordras, både längre kurser av regelrätt yrkesutbildningskaraktär och s. k. introduktionskurser, då kvinnorna i allmänhet inte h a r den yrkeserfarenhet som industrin erfordrar. Men stora resurser torde även behöva läggas ned på information riktad både till arbetsgivare, arbetsledare och till kvinnorna, så att de r å d a n d e konventionerna om manliga och kvinnliga arbetsuppgifter upplöses. Tidigare h a r ingenting nämnts om den effekt som en omfördelning av vikterna skulle få på de beräknade talen. I samtliga alternativ har 1960 års vikter använts. Eftersom av tekniska skäl uppdelningen h a r gjorts på städer och landsbygd och ej på tätbebyggelse och glesbebyggelse vilket torde vara det mest adekvata är det svårt att kalkylera med någon viss förändring i vikterna med anledning av den omflyttning av befolkningen som sker mot tätorterna. Detta behöver ju nämligen inte i och för sig öka stadsbildningen varigenom det relativa förhållandet mellan städer och landsbygd skulle ändras. Om dock för det första utvecklingen av förvärvsintensiteterna bland städerna skulle gå mot den jämnare struktur som alternativ 3 och 4 lett till minskar dock inflytandet från de ojämna vikterna bland städerna sinsemellan på slutresultatet för samtliga städer. Inom landsbygden som

ju i de olika länen innehåller en skiftande sammansättning av tätorter och glesbebyggelse, går ju för det a n d r a befolkningsomflyttningen mot tätorterna vilket dels inte behöver rubba landsbygdens vikter relativt städerna, och dels underbygger antagandena att förvärvsintensiteterna även för landsbygden kan öka. Observera att i dessa beräkningar har helt bortsetts från det fel som folkräkningen har, då antalet medhjälpande jordbrukarhustrur underskattats grovt. Om intentionerna i folkräkningens definitioner uppfyllts av uppgiftslämnarna skulle ca 100 000— 160 000 fler gifta kvinnor ha räknats till arbetskraften 1960. (Enligt FR 1960 var ca 400 000 gifta kvinnor förvärvsarbetande). Enligt kontrollundersökningen i samband med 1960 års FR 1 skulle förvärvsintensiteten för de gifta kvinnorna i åldern 45—64 år ha legat mellan 29,0 och 34,8 % i stället för 22,3 % som noterats för denna åldersgrupp. Eftersom felet är i huvudsak koncentrerat till en ur sysselsättningssynpunkt vikande näringsgren finns det speciella motiv för att anta att landsbygdens förvärvsintensitetstal skulle kunna höjas. De låga siffrorna för landsbygden är således delvis beroende av ett statistiskt fel och de kommer att höjas om jordbruksbefolkningen avtar eftersom förvärvsarbetsbenägenheten är större än siffrorna visar. Förutsättningen skulle dock vara att de kvinnor som flyttar till tätorterna kan beredas sysselsättning där. Huruvida utvecklingen kommer att gå i den riktningen att främst kvinnorna över åldern 35—40 år skulle komma att öka sin förvärvsverksamhet i den utsträckning som anges av de framskrivna förvärvsintensitetstalen är ett annat frågetecken. Som framgår av diagram 1

SM B 1964: 16

42 1 h a r förvärvsintensitetskurvan för Borås 1960 ett annat utseende. Där ligger förvärvsintensiteterna för de unga gifta kvinnorna mycket högt, varefter en sänkning sker fram till åldern 30—34 år och sedan följer återigen en stigning. Det kan nämnas att för samtliga städer som h a r höga förvärvsintensitetstal h a r kurvan samma förlopp. Om kvinnorna i Borås h a r samma fördelning med avseende på antal barn som gäller för riket i dess helhet 1 är det främst när barnen kommer som kvinnorna utgår ur arbetskraften. Huruvida detta beror på att även förvärvsarbetsbenägenheten sjunker eller om barntillsynsfrågorna är svåra att lösa, eller eventuellt ett både ock, är svårt att säga. Men även om utvecklingen av förvärvsintensiteterna för de gifta kvinnorna inte skulle gå mot de höga tal som Borås uppnått för 1960 för de yngre kvinnorna utan följa den utveckling som beräknats ställer detta stora krav på barntillsynsmöjligheterna. 1960 hade enligt folkräkningens familjestatistik (beräknat från råtabeller och delvis redovisat i I P F 1965:5) av de gifta samboende kvinnorna i följande åldersgrupper följande procentandelar barn under 16 år respektive under 5 år: 20—24 år 25—29 år 30—34 år

76,2 % 68,6 % 87,4 %

66,3 % 66,2 % 50,7 %

En ytterligare förskjutning av barnafödandet mot yngre åldrar skulle leda till en höjning av dessa procentsatser för de två yngre grupperna och en sänkning för den äldre. För att något ange storleksordningen av de krav som skulle ställas på barntillsynen om endast åldersgruppen 25—29 år betraktas och av dessa ca 40 % skulle förvärvsarbeta 1975 kan följande kalkyl göras. Antag att fördelningen mellan gifta kvinnor med och utan barn under

5 år då är 30—70 %. Det beräknas finnas 245 000 kvinnor och således 170 000 med barn och 73 000 utan barn under 5 år. Antag vidare att 80% av kvinnorna utan barn under 5 år förvärvsarbetar. Dessa antaganden leder då till att ca 46 000 gifta kvinnor i åldern 25—29 år med barn under 5 år skulle förvärvsarbeta. Om fördelningen efter antal barn skulle vara densamma som gällde för de förvärvsarbetande kvinnorna i åldersgruppen år 1960 skulle detta motsvara ca 64 000 barn under 5 år. 1960 fanns det 17 000 gifta samboende kvinnor i denna ålder med totalt 24 000 barn under 5 år som hade förvärvsarbete. Denna kalkyl skulle alltså tyda på mer än en fördubbling av antalet barn under 5 år till förvärvsarbetande m ö d r a r om ca 40 % av de gifta kvinnorna i dessa åldrar kommer att förvärvsarbeta. Det kan vidare nämnas att det 1960 fanns ca 93 000 barn under sex år till gifta samboende mödrar som var förvärvsarbetande samt ca 13 000 barn i samma ålder vars moder hör till kategorien ej gifta kvinnor och som var förvärvsarbetande 2 .

6.3 Beräkning av s. k. årsarbetare

Eftersom de planer och prognoser över det framtida behovet av arbetskraft som insamlas och sammanställs av långtidsutredningen är uttryckta i antal helårssysselsatta personer måste man för att kunna göra en avstämning mellan arbetskraftens behovs- och tillgångssida även uttrycka tillgångssidan i årsarbetare. Den teknik som här används innebär endast att de gifta kvinnorna som tidigare räknats i antal personer, men som i viss utsträckning har deltidsarbete, ges en annan vikt än männen och de ej gifta kvinnorna i arbetskraften. 1 2

Se IPF 1965: 5. SM B 1964: 3 och IPF 1965: 5.

43 F r å n intervjuundersökningen i samband med FR 1960 där en kartläggning av arbetstidsfördelningen gjordes, kan man skatta att de gifta kvinnornas arbetstid utgjorde ca 85 % av männens. F ö r perioden 1960—1965 finns det ingenting i den information som h ä r har använts som säger att de gifta kvinnornas ökning i arbetskraften främst skulle ha skett genom ökat deltidsarbete. AK-undersökningarna visar i tiden en relativt konstant relation mellan männens och de gifta kvinnornas medelarbetstider. De variationer som finns visar ingen trend. Av den tidigare beskrivningen av resultaten från analysen av inkomststatistiken framgick även att ökningen var störst i de högre inkomstgrupperna. Här antas därför att ingen förändring i medelarbetstiden för de gifta kvinnorna relativt männen har inträffat mellan 1960 och 1965. Om relationstalet mellan de gifta kvinnorna och männens arbetstid i framtiden bibehålls till 85 % kommer arbetskraftstillväxten för de olika femårsperioderna fram till 1980 att uppgå till de tal som angivits under alt. A i tabell 16. (I dessa kalkyler h a r beräkningarna av de gifta kvinnorna i arbetskraften enligt alt. I uteslutits.) Vid jämförelse mellan AK-undersökningarnas relativa arbetskraftstal och förvärvsintensiteterna enligt FR 1960 för de gifta kvinnorna, finner man att de relativa arbetskraftstalen jämfört med förvärvsintensiteterna för de äldre kvinnorna ligger på en relativt sett högre nivå än för de yngre kvinnorna. Detta innebär att bland de äldre kvinnorna förvärvsarbete med mindre än halv normal arbetstid är vanligare än bland de yngre. Vidare visar uppgifterna om de latent arbetssökande, som bland de gifta kvinnorna till ungefär hälften utgörs av kvinnor i åldern 35— 54 år, att de önskar någon form av del-

tidsarbete. Trots att beräkningarna öve* de framskrivna förvärvsintensiteterna utgick från folkräkningen och dess snävare definition av de förvärvsarbetande kan det kanske vara troligt, att om det utbud som beräknats kommer att realiseras, en viss del kan bestå av deltidsarbetande med mindre än halv normal arbetstid då de starkaste ökningarna erhölls för de äldre årsgrupperna. Det skulle således kunna finnas argument för att göra vissa sänkningar i det framtida relationstalet mellan män och gifta kvinnor i arbetskraften. AK-undersökningarna med sin vidare definition av förvärvsarbetande visar att relationstalet mellan männens och de gifta kvinnornavS arbetstid är ca 70 %. Som ett andra alternativ (alt. B) antas att medelarbetstiden för de gifta kvinnorna i förhållande till männen från 1965 successivt sänks från 85 % till 70 % 1980. Detta skulle innebära att folkräkningens avgränsning av arbetskraften inte h a r hållits utan en glidning inträffat, så att för 1980 de genom framskrivning erhållna förvärvsintensiteterna då h a r övergått till att beteckna relativa arbetskraftstal. Att göra någon omräkning för de ej gifta kvinnorna finns det inga motiv för då förvärvsintensiteterna fram till 1970 erhållits genom en trendframskrivning av data från FR 1950 och 1960. De erhållna förvärvsintensiteterna befarades dessutom ge en underskattning i flera åldersgrupper. Efter 1970 har ju inte heller några förändringar i de ej gifta kvinnornas förvärvsintensiteter antagits. I bilagetabell 15 finns det beräknade antalet årsarbetare för varje köns- och civilståndskategori och en sammanfattning göres i tabell 16. Det kan angående dessa beräkningar anmärkas att de ej i och för sig innefattar någon förutsättning om en allmän arbetstidsförkortning. Om en sådan införs kan denna verka höjan-

44 Tabell 16. Beräknat antal personer i arbetskraften (FR-definition) och beräknat antal årsarbetare, samt den procentuella arbetskraftsförändringen under varje femårsperiod från 1960 till 1980. Personer

Årsarbe- Årsarbetare Alt. A tare Alt. B

3 197 727 3 354 948 3 464 137 3 557 925 3 656 486

3 134 192 3 268 030 3 354 061 3 429 677 3 510 597

3 134 192 3 268 030 3 317 369 3 344 178 3 364 708

4,9 3,3 2,7 2,8

4,3 2,6 2,3 2,5

4,3 1,5 0,8 0,6

Antal 1960 1965 1970 1975 1980 Procentuell förändring 1960—1965 1965—1970 1970—1975 1975—1980

de på relationstalet mellan manlig och gift kvinnlig arbetskraft. En allmänt kortare arbetstid kan förväntas verka som ett incitament för de gifta kvinnorna att arbeta normal arbetstid, dels därför att normal arbetstid i många fall medför fler förmåner i fråga om bl. a. pension och semesterersättning, dels därför att makens kortare arbetstid ger honom större möjligheter att ta del av arbetsuppgifterna i hemmet. Trots att de förvärvsintensiteter som beräknats för de gifta kvinnorna jämfört med 1960 års nivå får betraktas

som relativt höga, om de skall avse FR-definitionen, blir arbetskraftstillväxten mycket svag. Om deltidsarbetet för de gifta kvinnorna ökar i omfattning blir arbetskraftstillväxten speciellt liten under 70-talet. Om de intensiteter som beräknats för 1980 h a r helt glidit över till att avse relativa arbetskraftstal, dvs. att antagandet angående årsarbetarna enligt alt. B uppfylls år 1980, kan dessa tal inte betraktas som exceptionellt höga. För 1965 h a r erhållits ett trendvärde för de gifta kvinnornas relativa arbetskraftstal i åldern 35—54 år som uppgår till ca 55 % (se bilagetabell 1), och de latent arbetssökande gifta kvinnorna har under 1964 och de under 1965 hittills utförda (maj 1965) AK-undersökningarna uppgått till ca 45 000 kvinnor. Detta motsvarar 5 % av hela befolkningsgruppen. Om således lämpligt arbete kunde beredas dem skulle det relativa arbetskraftstalet i nuläget uppgå till 60 %. För gruppen som helhet når de framskrivna förvärvsintensiteterna för 1980 upp till ca 64 %. F ö r att få en mer konkret bild av innebörden av det omräkningsförfarande som gjorts för beräkningen av årsarbetare enligt alt. B kan förvärvsintensiteten enligt FR-definition för gifta kvinnor skrivas ner eller »deflateras» med hjälp av en index som beräknas från

Tabell 17. Beräknade förvärvsintensiteter (fi) för gifta kvinnor jämförda med »deflaterade» förvärvsintensiteter (fi') 1965—1980 (jfr texten). 1965

1970 Ålder

20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—49 50—54 55—59 60—64

fi

fi

fi'

fi

fi'

fi

fi'

38,6 34,7 34,0 38,0 40,0 41,0 36,0 29,0 19,0

42,6 39,5 39,7 43,0 49,7 51,0 48,1 39,1 27,9

40,1 37,2 37,4 40,5 46,8 48,0 45,3 36,8 26,3

46,2 43,4 44,5 47,5 55,2 59,7 56,3 49,0 35,6

40,7 38,3 39,2 41,9 48,7 52,7 49,7 43,2 31,4

49,4 46,4 47,8 51,3 62,0 66,0 66,5 57,3 45,8

40,7 38,3 39,4 42,2 51,1 54,4 54,8 47,2 37,7

45 Tabell 18. Sammanfattning av beräkningarna över befolknings- och arbetskraftsförändringar i antal personer (tusental) och procent per femårsperiod från 1960 till 1980

Befolkningsförändring 15—69 år) Antal personer..

1965—70

1970—75

1975—80

254 4,9 128

118 2,2 90

67 1,2 38

68 1,2 63

157 4,9 134 4,3 134 4,3

109 3,3 86 2,6 49 1,5

94 2,7 76 2,3 27 0,8

99 2,8 81 2,5 21 0,6

(i åldrarna

/o

ökning i antal studerande D:o andel av befolkningstillväxten (%) Ökning i arbetskraften Antal personer

°/ Antal årsarbetare alt; A /o

Antal årsarbetare alt. B

°/

1960—65

talen 85—80—75—70 % för resp. år under perioden 1965—1980. Visserligen borde inte nedskrivningen ske likartat för samtliga åldersgrupper, dels därför att deltidsarbetet är relativt sett mer vanligt i de högre åldrarna, och dels därför att de olika åldersgrupperna inte h a r samma andel av totalbefolkningen gifta kvinnor, men kalkylen får endast ses som en illustration av konsekvensen av årsarbetaromräkningen varför dessa detaljer negligeras. Av resultaten i tabell 17 framgår då, att om en inriktning mot ökat deltidsarbete kommer till stånd framstår ökningarna i de gifta kvinnornas förvärvsintensiteter som avsevärt moderatare. 7.

Sammanfattning

Vid ovanstående beräkningar har framhållits att storleken av de framtida arbetskraftstillgångarna är avhängig främst av befolkningstillväxten, åldersfördelningen, antalet studerande och de gifta kvinnornas förvärvsintensiteter. Jämfört med den första delen av 1960talet förväntas tillväxten under den senare delen av 1960-talet av befolkningen i åldrarna 15—69 år komma att försvagas. Det kan återigen erinras om

att nettoimmigrationen hittills under 1960-talet per år (1960—1964) uppgått till 14 600 personer, medan beräkningarna för den framtida befolkningstillväxten bygger på antagandet att nettoimmigrationen uppgår till 10 000 årligen. Man kan kalkylera med att en ökning i immigrationen av 5 000 personer per år innebär en ytterligare tillväxt av befolkningen räknat under en femårsperiod på 0,5 %. Under 1970-talet skulle befolkningstillväxten bli än svagare. Som en ytterligare faktor tillkommer att u n d e r den senare delen av 1970-talet åldersfördelningsförändringen verkar i negativ riktning för arbetskraftstillväxtens del. Enligt tabell 18, där också befolkningsförändringarna framgår, kommer mycket stora delar av den relativt k n a p p a befolkningsökningen att motsvaras av ökat antal studerande. Beräkningar av antalet personer över 15 år som i framtiden beräknas genomgå någon form av utbildning har presenterats i särskilt appendix. Man finner därav att ökningen i antal studerande synes accelerera under senare delen av 1970-talet. Detta är emellertid inte en följd av att andelen studerande per åldersgrupp skulle öka i stigande takt utan en följd av att

46 Tabell 19. Jämförelse i förändring av antal årsarbetare enligt tidigare beräkningar (IPF 1964: 12) och beräkningar i föreliggande rapport, Alt B (jfr bilagetabell 15)

1965—1970 Män Gifta kvinnor Ej gifta kvinnor Totalt 1970—1975 Män Gifta kvinnor Ej gifta kvinnor

IPF 1964: 12

Föreliggande beräkningar

— 9 800 + 75 700

— 300 + 94 500

— 63 400

— 44 900

+

2 500

+ 49 300

— 1 8 000 + 63 600

+ 3 400 + 54 100

— 54 600

— 30 700

Totalt

— 9 000

+ 26 800

1975—1980 Män Gifta kvinnor Ej gifta kvinnor

— 6 500 + 44 500

+ 6 500 + 39 600

— 28 600

— 25 600

Totalt

- 9 400

+ 20 500

befolkningstillväxten är starkt markerad i den yngsta åldersgruppen (15—19åringarna). Det stora problemet vid beräkningen av arbetskraftstillväxtens storlek är bedömningen av i vilken utsträckning de gifta kvinnorna kommer att träda ut på arbetsmarknaden och också vilken arbetstid de kommer att föredra. Som framhållits i avsnitt 6 är andelen förvärvsarbetande gifta kvinnor i mycket hög grad beroende av efterfrågans storlek och inriktning. Om de beräknade arbetskraftstillgångarna skall realiseras i faktisk sysselsättning beror huvudsakligen på efterfrågans storlek, och det sy-

nes i första hand erfordras en större geografisk spridning av arbetstillfällena och en uppluckring av gränserna mellan manliga och kvinnliga arbetsuppgifter. Slutligen kan en jämförelse göras mellan de beräkningar som gjorts här och de beräkningar som prognosinstitutet vid ett tidigare tillfälle gjort över de framtida arbetskraftstillgångarna. De tidigare beräkningarna 1 h a r delvis gjorts med annan teknik, men eventuella olikheter och likheter för slutresultatets del framkommer tydligast om förändringen i antal årsarbetare för män, gifta och ej gifta kvinnor jämförs. I den tidigare beräkningen utgick man ifrån AK-undersökningarnas definition av arbetskraften, varför alt. B tages som utgångspunkt för jämförelsen. Som synes (tabell 19) innebär de nya beräkningarna en något kraftigare ökning för de gifta kvinnornas del än beräkningarna i I P F 1964:12 för perioden 1965—1970, men därefter något svagare. Olikheterna i utvecklingen för männens och de ej gifta kvinnornas del torde främst h ä r r ö r a från den skilda behandlingen av antalet studerande i framtiden. I föreliggande beräkningar h a r de studerande skattats explicit, medan i de tidigare beräkningarna sänkningen i andelen förvärvsarbetande ungdomar gjordes trendmässigt. Vid den tid då beräkningarna gjordes fanns dock inte så utförliga prognoser och program över undervisningsväsendets utveckling tillgängliga som nu är fallet. 1 Information i prognosfrågor 1964: 12, Arbetsmarknadsstyrelsen (stencil). (Prognosinstit u t e t överfördes den 1 juli 1964 från AMS till SCB).

Tabellbilaga

Förteckning

över

bilagetabeller

1. Relativa arbetskraftstal, dvs. antal personer i arbetskraften i procent av befolkningen (AK-undersökningarnas definition) för män, gifta kvinnor och ej gifta kvinnor i skilda åldersgrupper 1960—1965 och 1970 2. Antal män (medelbefolkningen) 1960—1970 3. Antal män (medelbefolkningen) (femårsklasser) 1965—1980 4. Antal kvinnor (medelbefolkningen) 1960—1970 5. Antal kvinnor (medelbefolkningen) (femårsklasser) 1965—1980 6. Antal män i arbetskraften (AK-definition) 1960—1970 7. Antal kvinnor i arbetskraften (AK-definition) 1960—1970 8. Totalantal personer i arbetskraften (AK-definition) 1 9 6 0 — 1 9 7 0 . . . . 9. Förvärvsintensiteter för män, gifta kvinnor och ej gifta kvinnor enligt F R 1950 och 1960 samt framskrivning för perioden 1965—1980 10. Antal män i arbetskraften (FR-definition) 1960—1980 11. Antal kvinnor i arbetskraften (FR-definition) 1960—1980 12. Totalantal personer i arbetskraften (FR-definition) 1960—1980.. . . 13. Förvärvsintensiteter för gifta samboende kvinnor i städer och landsbygd 1960 14. Förteckning över slumpmässigt utvalda städer och län från resp. grupp i bilagetabell 13, dess förvärvsintensiteter för 1950 och 1960 samt relativa vikter 15. Reräknat antal personer (FR-definition) och beräknat antal årsarbetare i arbetskraften 1960—1980.. . . .

48 49 49 50 51 52 53 54 54 54 55 55 56

57 58

48 Bilagetabell befolkningen

1. Relativa arbetskraftstal, dvs. antal personer i arbetskraften (A K-undersökningarnas definition) för män, gifta kvinnor kvinnor i skilda åldersgrupper 1960—1965 och 1970 Medeltal av AK-undersökningarnas observationer 1

i procent av och ej gifta

Framskrivning

1965 Män 15—19 20—24 25—34 35—44 45—54 55—64 65—69 70—74

57,7 65,0 98,1 99,0 96,4 87,6 58,6 32,8

56,9 65,3 96,3 99,1 96,6 86,7 56,7 27,1

55,1 62,2 93,9 98,2 96,6 89,2 54,9 28,6

52,7 61,0 95,3 96,9 96,4 90,1 58,0 31,8

50,0 61,8 95,5 96,7 96,7 88,6 48,5 26,6

45,9 62,2 95,2 95,3 96,5 88,6 48,6 28,1

Gifta kvinnor 15—19 20—24 25—34 35—44 45—54 55—64 65—69 70—74

45,2 45,9 44,6 45,7 28,4 10,0 5,0

45,4 41,7 48,4 45,1 29,6 7,0 5,0

44,2 43,4 49,2 50,0 32,6 10,7 5,0

45,2 48,1 52,0 52,4 33,0 12,7 5,0

49,5 45,0 52,5 52,1 32,3 9,7 5,0

50,0 44,7 54,6 55,7 31,6 10,3 5,0

Ej gifta kvinnor 15—19 20—24 25—34 35—44 45—54 55—64 65—69 70—74

51,4 79,5 84,7 82,3 80,1 52,8 24,1 5,0

52,2 79,0 80,8 81,1 80,0 52,4 22,6 5,0

52,1 78,5 78,2 79,0 73,4 52,2 18,6 5,0

49,7 77,0 84,5 82,1 77,7 56,8 20,8 5,0

47,7 75,0 81,8 80,2 79,1 55,0 17,0 5,0

43,3 74,8 81,5 80,2 77,3 54,5 20,5 5,0

1 Vissa avsteg från denna princip har gjorts, jfr texten.

49 Bilagetabell 2. Antal män (medelbefolkningen) 1960—1970 Ålder 15—19 20—24 25—34 35—44 45—54 55—64 65—69 70—74

293 028 232 165 460 119 541 103 529 827 412 901 149 666 114 734

311 618 239 694 454 934 537 279 529 910 420 355 153 401 115 676

323 653 250 041 453 432 532 290 529 762 429 007 157 077 116 832

327 831 264 652 453 860 527 122 528 040 437 871 160 926 118 259

322 321 290 270 459 534 519 172 523 612 456 503 168 405 125 120

313 682 309 350 463 986 503 033 530 922 464 900 172 511 129 015

276 015 319 242 559 830 457 173 528 084 494 494 192 899 146 177

Summa 2 733 543 2 762 867 2 792 094 2 818 561 2 864 937 2 887 399 2 973 914

Bilagetabell 3. Antal män (medelbefolkning) [femårsklasser] 1965—1980 Ålder

313 682 309 350 242 421 221 565 235 993 267 040 267 432 263 490 252 193 212 707 172 511 129 015

276 015 319 242 315 398 244 432 222 005 235 168 264 595 263 489 255 720 238 774 192 899 146 177

270 265 281 874 325 425 317 200 244 882 221 472 233 391 260 442 256 499 243 085 217 205

289 581 276 275 288 343 327 327 317 408 244 363 220 087 230 190 254 072 244 691 221 913

Summa 15—74 år

2 887 399

2 973 914

S u m m a 15—69 år

2 758 384

2 827 737

2 871 740

2 914 250

15—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—49 50—54 55—59 60—64 65—69 70—74

E E S

inoooococMCMcom c o o m c o o o s c o o o cooomi>-^incooo

CO CO CO

T H T f c O O s C M O i - i C M o m T P i - H C M c o o o T f c o c M ^ i n m T t i r H i - i

+->

'5b

m a s c M T p o o c o o o o fflHt^HhHHOl c o c M c o m O T f T f c o

CM

I> CO

m m o

H l f l H l > O l O H O O © T f O O I > O c o a s O O CO T H TH TH

H

rH a s co os T f co m o o oo T f C M r » r f m

O Cd

E £

CM

CM

00 CO CO OS

I>

T H CM CO T H

m as

CM T H

1 OS C M CM CO o o 1 o co - * T H o oi i H CO T f T f CO

Tf in

Tf CO

as r~ i> rH

i — i i - i i n m c 3 0 i — i t o T H t ^ T H T f c o o c o i n T f o o i > c o c M c o o o m

0 0 l - H T f T f T f C M I > © C Ä T j < T i < o J o i i n i ^ i *

Tf O

CM

CS

co

E E

3 00

00 CM

T H o o o o c » i - i r ^ o o o crj CM CO

'3b

CM

T H O S T H O I > 1 > [ > C O

as

- ^ T H t ^ c M c o i - i a i m

00 O O f f l H C J H O f f l h

<f

O C 0 0 0 I > T H C 0 0 0 0 0

TP

CM TH

o

TH TH

W

a O

'5b

r» as

CO 0 0 CO T H 0 0 as co as CM as TH en TH m TH oo o

i> co 1 i n CM m CM CM r^ co 1 o co TJ« TH as oo m

CO

3 CO T f

TH

Tf

m c o i - i a s c M c M T f c o i n o c o T f c M O i - i i > C M c o m ^ f i n m c M T H

TH

CO

l> as m m as CM

O C O O O C M T H T P C O O O

oomcoi>ooincoin mcoooooi>i>asi-i mcMi>cMa3ininco i n o o a s c o a s c o o o CM TH

m m CM

i H l H r H

CO I> O

O

00 W

TH

CO l >

o o i - i c M c o a s c o i n o o o o o o M n i f H r ? m T p o o m c o c o o o

f

CO

co

C

O

CM rH TH o

as m

3 CM

O o i>

N

i

CM as

co m

M o o

^ oo in

1 T P T f t o CM CO 0 0 t > 1 CM 0 0 0 0 CM CO O CO T H T p 0 0 TP CO T H

l>

as i> 00

l-H

c8

£ E 3 OO

c o o i - H C 7 > c o T H c o > n o m c o - ^ i n T H c o r ^ c o o o m m a i T H C O C M

'5b

0 0 C O T P C M C M T P I > C O

N

N

^

l

O

W

^

r

l

H

O O T H C M O T P O S O O C O

o o o o o o o O T H i n o o o o CM T H TH TH

f> t>

3 00

CM

•<*

m CM CO

o

1 CM i f r > o • * m 1 o c o -»t T H oo o o T H 0 0 T f T f CM

H

in

a s m T H T H o o i > T f a s m c o o o i - H C M O c o c M o o c M c o i n o o i > o o t o

Tf 1—1

i H t O O O t ^ r f H l N r f a s a s T f o s c M o o a s m C M C M T p T p m T f r H T H

00 00 00 CM

+->

00 CO Tf

'5b

asooooi>ocoasas

T H T f C M T H T f C M t O i n

as

CM T H

TH

r l r t

W

o o as to

l>

H i f O O t D i O i f CO CO CM 0 0 I > CM T H TT co TH TH oo co as T H t o CO O 0 0 CO 0 0 1 TH co CM CM TH as m T H CO T f t f CO

C8

E E 3 oo

CM

O O T H C M C M T P O O S O S TP o as CM T P i > [^ i >

I> O

C M r - - c o i - i m c o o i n I>CMincOCMCOL^CO c M C M T f i i n m - T f T H i - i

"f in t>

OOCOCMOOCOCOOSTf i f i f M B H 00 O O

O CO OS TH

'5b

O

£ E 3

oo m CM a s o oo c o t > as co i > T f as r f CM T H i n CM 0 0 CO I >

00 to

1 a s oo o o oo c o c o 1 a s co r f o i > oo CO T f T f CM

o m

o

C O C M l > O O O T f T P O O O C O C M I > C O O C O o r ^ T f T H T H i > o o i n c o c M T f i n i n T f T H T H

00 Tf O in

c M o o i n c M i > 0 3 i > i n i > C M o o o o i - i i n o o o o CM l-H TH TH

W OS

i>ooooascMcoas r>cM-fTfoocoinas

CM

T H O I I O O O C O C N T C O )

o

CO Tf

m 00

as p» l-H

TH

i - i l > O O i O C M C M m

o

O S T j i I N i O M H O S i O i n t ^ T H O O T f o o c o i - i O O I > O C O C O O O C M I >

a in to as

TH

0 0 CO O CO T f CO CO CO CO 0 0 O ! CO > H r j i CM m m r^ T H i ^ oo

O

E S

CM

W

+•>

at

TP

O O C O r ^ C O T f r f H / O O

c o a s o o a s o t ^ i ^ a s O T H CO CO <0 l > T H CM C O i H C 1 0 > r * 0 ) < f l T l <

i-H CO

CM

If CO

as

1-H

rt '5b

O H I f f i T f C O H T f C O O ^ M O O S T f O S O ) CO T H TH

SB

i>

o i> 00 CM

i > T H C o a s i > c o c o a 3 r ^ i > c M C M c o c o c M i n C O t O C O O O I > O C M i - H

W

m m co

CO in

m TH

l> Tf O TH

CM t ^ T H C M a s I > O i n T H T H CM CO CM T f m TH as co as CM co

00 00 Tf

1 CO I > l > CO T f Tf I > 1 o co Tf CM co as m

00 TH CO T f

Tf

co

CM

00 TH

rt

« E E

4)

•0

O S T f T f l T f M ' T j i a S T f

<

T H C M c o T f i n c o c o i >

3 00

E

s

as

<

O S T f T f T f T f T f O S T f T H C M c o T f i n c o c o i >

m o i n i n m i n m o

i n o m m m m i n o

T H C M C M C 0 T P i n c O I >

T H C M C M 0 0 T f i n c O l >

3 00

ed

B £ 3 00

THt^t^-oicoi-iinoooxfcM i>coocMinooooxt<oocMin T f n m o j o i H O i n o o o o o o i>coi-iascscoincsrfooco cocoi>oo5coi-HCMinx}<co CMCMCMCOCMCMCMCMCMCMCM

o l> co

i

'

i-icot^T-iinxfcooooT-ico Cd

o

'3b

00 OJ TH

W cd

3 cd

£

e 3

CO

rfoOrfCMCMOOsOsrfoOOO !>CMCOi-lcOrfC0rfCMCMrf 1 coininrfcococorfcocsi-i ' N r l TH rfO00i-<l>CMOOC0as m c M O c D c o o i n r f i - i o CMOOCDiHiHinxfOCTi looOOOCOOSi-irfCMCOi-i 1 rtHtOtOfflOOOOOJiON

O in 1

rf CO

1 *5 '

'

'

oo CTj

in i>

'3D

T-l

W

O

COinoOrHxfTHinCMCDCOO THincoxrcoooococDoso cMOi-iascoasooorfmco OSOOCOi-iasi-IOOCMCOCOrf TfincorfcMcocomcoasi-i ' CM TH TH cocomcoOT-irfcMcsco Tf H W r t H C O t D M O h I^-asc005iHl>CMTHCOCM |ocMi>corfcocoasrfas 1 r C * l f l O » O l O O O l O r ( r l N N N H H N r l r l n

CO O)

oo

THCMCMCMTHTHTHT-II-II-(

co-rHTfcoc^i-icooooinoo i-ioini>[^oicocMcocoi> cMooommoi>THcocMoo asooasoscocoT-iasmooco rfcoooscoi-icoininrfco CMCMCOCMCMCMCMCMCMCMCM

CO 00 CM

CS 00

CO in OS rf O 00 CM rf CM

m

1 <N 1

rf OS rf CO rf

'

1 CM CO OO 1-1

cd

a

£

3 00

cd O

'3b

OS

oomcDOJCOoomi-iooco OOOOmCMCMrfOrfcOi-li-i m ^ h r t i n o o n o i ^ o mcooococococMomcorf moojcoi-icococDinxfiTH CMCOCMCMCMCMCMCMCMCMCM

CO l>

i-i

as m m as

CM CO

o o m c o c o T f C M r H i - i c o i - i c o lO m w m w H > O M O n c o i n c M r f c o o o r f r f i n o m m inoocococMcorfini>cso o CM T H

TH

T / i f U O O H n i f r t ^ C M C M 0 0 0 0 C M a s C 0 0 S O l > i-lCMI>COCOCSCOCMCOO

ed 1 1

O

m m

00 CM CM CM 00 I> CM

CM

1^ CS O

CO

o

o

l> CS

I>

00 CO

m

r t " T T < a i o o o o i > T f i n i - i o o i> c M c o a s o o o i - i o o o m o CO rtNnHHNNHrlrl

l>

1-1

CS

CM

00 TH

ed

s 3

o s m r f [ > c o o o o o o i n c M r f i n c o r f c o o o o o r f c o c M c o COCMCMi-Hl>0OinCMCO00O0 i-HCOCMCOCOCOCOi-irfCOCM a s a s c o T - i c o c o c o c o i n c M C s CMCMCMCMCMCMCMCMCMCMi-i

en CM

to rf m

ed +•>

m

'33

CD OS 1-H

W

o n f C T H o m o o o h t f o m i > c M a i i n c o a 2 i n i - i T H c o c o i > c o c o i n o o c o c M a s a 3 C M THrfTHOi-HOSCOOOCOGOCO c s o o i n c o c o c o r f i n [ > o o o s CM T H

co co co i> CM

00 CO

CO

as

CO

l> CS

m 00

o

m i>

as as

TH

CO rf

T H O O c o c o c o o o o o o o m c o i - i r f i n r ^ - c s a s c o o c M O

m

T H O i n C M C O I > C M O t ^ C D irt H O O O O O N H O O O B O I THT-IT-ICMCMCMCMI-II-I

CO CS I>

i l f f i i f r t f f i H O l O l O i t O

cd 1

O

rf O 00 00 00 CM

rf I>

in

CM CO CO

as CO

i>

as CO

m 1-H

"O

rf

T H C M C M c o c o x f x f i n i n c o c o t> i n o m o m o m o i n o i n o t> iHCMCMCOCOrfrfinincOCO

cd

cd

£ £ g £ 00

52 Bilagetabell 6. Antal män i arbetskraften (AK-definition) Ålder 15—19 20—24 25—34 35—44 45—54 55—64 65—69 70—74 Summa

1960—1970

169 077 150 907 451 377 535 692 510 753 361 701 87 704 37 633

177 311 156 520 438 101 532 443 511 893 364 448 86 978 31 348

178 333 155 526 425 773 522 709 511 750 382 674 86 235 33 414

172 767 161 438 432 529 510 781 509 031 394 522 93 337 37 606

161 161 179 387 438 855 502 039 506 333 404 462 81 676 33 282

143 980 192 416 441 714 479 390 512 340 411 901 83 840 36 253

85 013 197 930 532 958 415 570 509 601 438 122 70 987 41 076

2 304 844 2 299 042 2 296 414 2 312 011 2 307 195J 2 301 834 2 291 257

£

s

0 0 l > O 0 0 CO CM O I > O CO 0 3 r H 0 3 CO CO 0 3 CO CM CO r H - t f CO Tt< OS © r H r H CM CM CO

190 174 30 476 7 145

roo i> co

00 03 03 03 T f CM 0 3 0 0 t > CO I >

rH m co i n

0 3 r H CO CO T f "tf r H CO CO 0 0 rH r H

*-> «*H

O 03

S

s

m CO T)< CO 03

m

51 288 174 211 229 969 216 582 178 844 99 058 26 138 11 461 7 028 2 710

CS

*-> '5b W

oo CO OS

91 116 19 015 4 435

3 GO

CM 0 0 Tt< CM CO I > 0 0 T f 0 0 CO •HH CM

os - * m

i n CM r H r H 0 0 m i n CM oo oo r H T H CM CM CM

C3 CM

m 00 i> CM CO I>

£ g

co

3 GO

m co m i>

'5b

CM f » 1-H O l > CO Ti1 0 3 0 3 m o s CM

W

T-I

m co co rH m o co co oo

03 W 03

b ed

S £ 3 to 03 O CO 03

'5b W c3

O

T P 0 0 CO 0 0 0 0 CO CO CM m o co co CO l > i n rH o co co 03 t-i

83 828 20 027 4 321

•"# 03 TJ< O m i-<

03 O t> 03 rH

'5b

o

03 CM

3 CO

co m i>

O r H C O m r H C O C M O O 0 0 O l > 0 3 CO 0 3 CO CM CM CM CO r H

O O O C M C O C M C O I > 0 0 0 0 3 C O C M 0 3 C O r H O m c M i > T ! < o o o i > c o 0 0 3 0 3 0 C ^ O r H i n 0 0 CM i > m l > OS CM

c o rj< o o m •<* C M o s r H O CO CM CO CO t > 1 CO O r H T t CO r H CO '

CM • * i n - r f CO r H CO t > 0 3 T f CO O r H r H CM CM r H

m C M O 3 C O C O 0 0 r H C M

CM t^l> CM

CO 00 CM CO 00

CM ifl rH W

CO CO

—< CO ifl

in

o OJ

03 O T T O I - H C O O O O O O

£ £

c o o 3 c o o 3 0 > m c o i >

CO 03 CO

C O C 0 0 0 3 - * t < 0 3 0 3 t > CM 0 3 CO 0 0 r H 0 0 CM r H r H CM CM CO r H

CM 00 CO

m r H - * r H C 0 C 0 O 3 C O i>i-HTtiino3-^cMoo C O C M 0 O C M 0 O I > t > I >

CO

m

'5b

CO 03 rH

m

W

C33 00 03

o

O

03 CO 03

m

£ £

CO 1> CM

3 GO

rH

m os os CM o m o o m in O

r H CO O

00 O CM CM 0 0 CO T f O M o a rH r H

84 407 20 990 4 252

'5b

CO 03

m m m m i> in

mo3i>inini>ooco

GO

140 055 44 371 146 983 241 611 152 023 268 097 216 629 280 434 185 268 84 104 163 030 6 002 29 360 2 592 6 789

3 oo

03 CM 00 CO 00

'5b

CO 03

W

m

44 874 169 002 200 045 186 584 78 623 8 370 2 537

e s

150 494 147 955 219 061 282 295 276 596 167 932 26 029 6 913

3 0)

rH

46 073 157 541 219 007 206 299 95 232 9 404 2 651

CM CO C3

83 612 16 734 4 377

3 GO

0 0 C 0 C 0 r H t ^ O 0 3 O O O C O O S r H O - r f O O

C O 0 0 C © t > O C 0 O 3 T t < CM co co m oo oo rH

o o

O

03 CO

CM CO lfl

rH m m o m CM co co co co T * co m T * 1 I > l > CO O O 0 3 0 3

CO oc

' m co CM •<* o os CM m co co co o

s»

r H CM CM r H O C M l O C O r H r H O O i n OOrHCOTHCMOOinCM C M 0 3 C O r H l > t ^ r H i n

cot^ot^Tfmini> •<* I > CO 0 0 0 3 0 0 CM l-H r H CM CM CM r H

00 lfl oc lfl CO rH

o c o c M c o o m o o o o o o o c o o 3 i > o o T H i n C M O r H O S r H i n O C O

C3 CO cc

0 O l - H l O r H r H | > C O - ^ T f CO CO i n l > l > r H 1-H l-H

CO

C3 CO CO rH CO O l > o o m m 03 Tt1 co os CM rH m i-H TH oo

C3 rH O 00

m CO

CM CO

i '

co m m o oo os CM ^ t CO CO CM O rH CM CM rH

co lfl

ed

•4

£ £

5 g

'3

3 00

0 3 Tj< T H r f T H

rH CM co "# m m o mm m r H CM CM CO Tt<

55—64 65—69 70—74

3 <

oo i-HCMcoTrmcocoi>

i n o m m m m i n o r H C M C M C 0 ^ m c O l >

54 Bilagetabell 8 Totalantal personer i arbetskraften Ålder 15—19 20—24 25—34 35—44 45—54 55—64 65—69 70—74 Summa

(AK-definiti on) 1960-—1970

309 132 297 890 692 988 803 789 791 187 524 731 117 064 44 422

327 805 304 475 657 162 814 738 788 489 532 380 113 007 38 261

333 805 308 514 647 217 804 291 800 016 561 518 112 373 40 442

322 695 324 545 675 499 804 389 810 367 584 696 123 813 44 751

304 441 357 299 669 190 789 185 801 054 590 243 106 834 40 807

270 355 386 358 672 323 769 306 827 273 601 409 113 521 43 985

165 521 399 833 806 724 711 161 871 118 634 822 103 836 49 763

3 581 203 3 576 317 3 608 176 3 690 755 3 659 053 3 684 530 3 742 778

Bilagetabell 9. Förvärvsintensiteter för män, gifta kvinnor och ej gifta kvinnor enl. FR 1950 och 1960 samt framskrivning för perioden 1965—1980 15— 20— 25— 30— 35— 40— 45— 50— 55— 60— 65— 19 24 29 34 39 44 49 54 59 64 69 Män 1950. 1960. 1965. 1970. 1975. 1980.

74,4 52,8 46,3 30,7 26,3 21,4

kvinnor 1950. 1960. 1965. Alt. I 1970. Alt. II 1970. 1975. 1980.

90,0 74,9 61,2 59,8 50,7 48,8

96,1 92,9 87,9 87,3 86,2 84,6

98,1 96,2 95,4 94,3 94,3 94,3

98,3 96,7 95,9 95,1 95,1 95,1

97,9 96,8 96,3 95,7 95,7 95,7

97,1 96,2 95,8 95,3 95,3 95,3

95,5 95,1 94,9 94,7 94,7 94,7

95,2 92,3 92,3 92,3 92,3 92,3

79,7 82,5 82,5 82,5 82,5 82,5

56,4 50,6 47,8 45,0 45,0 45,0

26,0 34,1 38,6 44,5 42,6 46,2 49,4

20,2 30,3 34,7 41,0 39,5 43,4 46,4

15,5 27,7 34,0 41,1 39,7 44,5 47,8

15,1 28,1 38,0 46,3 43,0 47,5 51,3

16,4 29,1 40,0 50,3 49,7 55,2 62,0

16,5 28,5 41,0 52,9 51,0 59,7 66,0

13,5 25,4 36,0 50,0 48,1 56,3 66,5

9,6 19,4 29,0 41,0 39,1 49,0 57,3

5,2 10,2 19,0 29,0 27,9 35,6 45,8

2,4 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5

80,1 74,1 74,8 71,7 67,7 66,7

83,3 81,3 80,8 80,0 79,2 78,2

82,5 78,5 77,5 76,5 76,5 76,5

79,9 77,1 76,4 75,7 75,7 75,7

77,4 75,7 75,3 74,9 74,9 74,9

74,5 72,5 71,4 70,4 70,4 70,4

65,4 67,8 69,5 71,2 71,2 71,2

50,5 58,2 62,1 66,0 66,0 66,0

30,3 37,7 41,4 45,1 45,1 45,1

20,8 15,8 14,1 12,4 12,4 12,4|

Gifta

Ej gifta kvinnor 1950. 1960. 1965. 1970. 1975. 1980.

55,9 47,2 37,2 24,5 23,2 19,9

Bilagetabell 10. Antal män i arbetskraften (FR-definition) Ålder 15—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—49 50—54 55—59 60—64 65—69 Summa

1960—1980

160 202 176 683 204 146 227 244 260 052 261 886 258 704 248 277 208 818 157 572 77 094

145 235 189 322 213 088 211 373 226 317 257 160 256 200 250 052 232 774 175 483 82 460

84 737 190 907 275 342 230 499 211 127 225 056 252 159 249 524 236 030 196 989 86 805

71 080 142 910 280 516 299 120 232 883 211 949 222 422 246 639 236 749 200 545 97 742

61 970 134 822 243 938 308 669 301 855 233 855 209 743 217 990 234 508 201 870 99 861

2 240 678

2 239 464

2 239 175

2 242 555

2 249 081

55 Bilagetabell 11. Antal kvinnor i arbetskraften

(FR-definition)

1960—1980 1970 (alt. I)

1960 Ålder Gifta

Ej gifta

Summa

Gifta

Ej gifta

Summa

133 571 133 571 99 086 132 010 40 216 90 491 28 476 83 198 30 474 93 694 32 003 96 964 37 107 97 995 43 323 93 345 43 757 74 812 44 092 31 633 16 877 13 835

43 024 62 779 63 052 76 818 89 589 89 048 73 076 52 481 26 203 3 382

108 571 138 211 41 471 23 786 24 104 29 996 33 122 40 489 45 902 36 810 13 570

108 571 181 235 104 250 86 838 100 922 119 585 122 170 113 565 98 383 63 013 16 952

55 235 96 032 82 113 87 220 99 755 115 317 102 316 75 971 43 877 3 783

62 617 130 749 51 625 25 503 21 309 26 008 30 988 39 668 46 620 42 898 13 136

62 617 185 984 147 657 107 616 108 529 125 763 146 305 141 984 122 591 86 775 16 919

957 049

579 452

536 032 1 115 484

761 619

491 121 1 252 740

Gifta

Ej gifta

15—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—49 50—54 55—59 60—64 65—69

32 924 50 275 54 722 63 220 64 961 60 888 50 022 31 055 12 459 3 042

Summa

423 568

533 481

Summa

Bilagetabell 11. (forts.) Antal kvinnor

i arbetskraften

1970 (alt. II)

(FR definition)

1960—1980 1980

Ålder Gifta

Ej gifta

Summa

Gifta

Ej gifta

Summa

Gifta

Ej gifta

Summa

15—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—49 50—54 55—59 60—64 65—69

52 877 92 518 79 316 81 003 98 565 111 175 98 428 72 450 43 726 3 783

62 617 130 749 51 625 25 503 21 309 26 008 30 988 39 668 46 620 42 898 13 136

62 617 183 626 144 143 104 819 102 312 124 573 142 163 138 096 119 070 86 624 16 919

51 165 105 426 114 648 96 859 101 629 115 657 116 127 92 694 56 609 4 175

57 818 107 003 52 381 32 085 22 456 23 954 26 756 37 638 43 868 42 212 14 210

57 818 158 168 157 807 146 733 119 315 125 583 142 413 153 765 136 562 98 821 18 385

54 465 101 161 128 442 135 258 123 465 119 527 122 726 110 268 73 014 4 269

53 227 101 973 41 827 31 534 27 475 25 499 23 924 32 033 41 216 41 858 14 244

53 227 156 438 142 988 159 976 162 733 148 964 143 451 154 759 151 484 114 872 18 513

Summa

733 841

491 121 1 224 962 854 989

460 381 1315 370

972 595

434 810 1 407 405

Bilagetabell 12. Totalantal personer i arbetskraften Ålder 15—19 20 24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—49 50—54 55—59 60—64 65—69 Summa

(FR-definition)

1960—1980

1970 (alt. I)

1970 (alt. II)

293 773 308 693 294 637 310 442 353 746 358 850 356 699 341 622 283 630 201 664 93 971

253 806 370 557 317 338 298 211 327 239 376 745 378 370 363 617 331 157 238 496 99 412

147 354 376 891 422 999 338 115 319 656 350 819 398 464 391 508 358 621 283 764 103 724

147 354 374 533 419 485 335 318 313 439 349 629 394 322 387 620 355 100 283 613 103 724

128 898 301 078 438 323 445 853 352 198 337 532 364 835 400 404 373 311 299 366 116 127

115 197 291 260 386 926 468 645 464 588 382 819 353 194 372 749 385 992 316 742 118 374

3 197 727

3 354 948

3 491 915

3 464 137

3 557 925

3 656 486

56 Bilagetabell 13. För v ärvs intens Heter för gifta samboende kvinnor i städer och landsbygd 1960 Källa S. O. S. F R 1960 del VI: tab. 1, 2 och 4 Förvärvsintensiteten definieras som det relativa' antalet förvärvsarbetande gifta samboende kvinnor i åldern t. o. m. 64 år i förhållande till summan av dessa och ej förvärvsarbetande gifta samboende kvinnor i åldern 16—66 år. STÄDER Grupp 1 45,1 Borås 45,0 Sundbyberg Grupp 2 40,9 Ulricehamn 40,9 Eslöv 40,8 Lund 40.2 Solna 39.3 Stockholm Grupp 3 37,6 Nacka 37,4 Malmö 36,5 Mölndal 36,3 Vadstena Grupp 4 35,7 Visby 35,2 Trelleborg 35,1 Vänersborg 34,9 Hälsingborg 34,2 Landskrona 33,9 Filipstad 33,4 Umeå 33,4 Kristianstad 33,2 Piteå 33,1 Nynäshamn Grupp 5 32,6 Sundsvall 32,4 Säter 32,4 Vaxholm 32,2 Hässleholm 32,1 Borgholm 32,1 Växjö 32,0 Strömstad 32,0 Lidingö 31,9 Kungälv 31,7 Boden 31,5 Kumla 31,3 Lysekil 31,3 Ystad 31,0 Östersund 31,0 Västervik 30,8 Härnösand 30,8 Karlskrona 30,7 Västerås 30,7 Alingsås 30,6 Uppsala 30,4 Södertälje 30,1 Sollefteå

30,0 Örebro 30,0 Falköping Grupp 6 29,8 Strängnäs 29,7 Norrköping 29,5 Haparanda 29,3 Mariestad 29,3 Jönköping 29,1 Kalmar 29,0 Halmstad 28,9 Göteborg 28,6 Ängelholm 28,5 Falun 28,3 Luleå 28,3 Kristinehamn 28,2 Hudiksvall 28,1 Laholm 27,9 Simrishamn 27,9 Linköping 27,8 Enköping 27,8 Lindesberg 27,6 Nyköping 27,6 Norrtälje 27,6 Gävle 27,5 Ljungby 27,5 Varberg 27,4 Höganäs 27,2 Lidköping Grupp 7 26,9 Karlstad 26,9 Katrineholm 26,7 Uddevalla 26,5 Eskilstuna 26,5 Ronneby 26,3 Örnsköldsvik 26,0 Tidaholm 25,9 Nybro 25,8 Kungsbacka 25,5 Värnamo 24,9 Ludvika 24,9 Fagersta 24,8 Söderhamn 24,5 Lycksele 24,3 Köping 24,2 Djursholm Grupp 8 23,7 Arboga 23,7 Karlskoga 23,7 Skara 23,6 Arvika

23,6 Falkenberg 23,6 Karlshamn 23,4 Sölvesborg 23,4 Tranås 22,9 Skövde 22,9 Oskarshamn 22,8 Nora 22,7 Eksjö 22,7 Torshälla 22,5 Nässjö 22,5 Sala 22,3 Trollhättan 22,3 Sävsjö 22,3 Huskvarna 22,3 Säffle 22,0 Hedemora 21,8 Skellefteå 21,7 Trosa 21,5 Sigtuna 21,5 Motala 21,4 Vetlanda 21,3 Mariefred 21,1 Borlänge 21,0 Kiruna

Grupp 9 20,9 Mjölby 20,8 Vimmerby 20,8 Oxelösund 20,1 Sandviken 20,1 Flen 20,0 Avesta 19,9 Hagfors 18,9 Askersund 18,6 Bollnäs 18,6 Åmål 17,8 Skanör o. Falsterbo 17,6 Skänninge 17,5 Hjo 17,1 Kramfors 16,6 Söderköping 14,1 Öregrund 13,0 östhammar 11,6 Marstrand 11,3 Gränna

LANDSBYGD Landsbygd = landsko mmuner och köpingar Grupp 1 28,0 Stockholms län

Grupp 2 25,0 Malmöhus län

Grupp 3 Grupp 4 24,2 Älvsborgs län 19,0 Norrbottens län 22,7 Kristianstads län 17,1 Göteborgs o Bohus län Grupp 5 Grupp 6 16,7 Kronobergs län 13,8 Södermanlands 16,5 Västmanlands län län 16,2 Gotlands län 13,7 Västerbottens län 16,1 Kopparbergs län 13,3 Östergötlands län 16,0 Blekinge län 12,6 Uppsala län 15,4 Västernorrlands 12,4 Kalmar län län 11,7 Skaraborgs län 15,1 Jämtlands län 15,0 Jönköpings län 14,9 Örebro län 14,1 Hallands län 14,0 Värmlands län 14,0 Gävleborgs län

57 Bilagetabell 14. Förteckning över slumpmässigt grupp i bilagetabell 13, dess förvärvsintensiteter

utvalda städer och län från respektive för 1950 och 1960 samt relativa vikter

Städer Förvärvsintensiteter Grupp

Urval inom resp. grupp Stad

1950 Enskilda

Borås Stockholm Lund Mölndal Malmö Nynäshamn , Visby , Kristianstad , Kungälv , Västerås , Lidingö Höganäs , Falun Haparanda Karlstad , Tidaholm Nybro , Skövde , Borlänge Sigtuna , Öregrund Skanör med Falsterbo Vimmerby

33,3 29,4 28,0 27,3 26,6 18,3 19,2 24,0 15,4 17,9 21,0 13,4 13,6 17,3 14,3 14,3 11,6 11,5 7,9 8,9 6,3 5,6 11,1

Vikter för hela gruppen

1960 Sammanvägda 33,3 29,3 26,7 21,0 18,5 13,9 13,9 9,5 9,2

Enskilda

45,1 39,3 40,8 36,5 37,4 33,1 35,7 33,4 31,9 30,7 32,0 27,4 28,5 29,5 26,9 26,0 25,9 22,9 21,1 21,5 14,1 17,8 20,8

Sammanvägda

V,

V,

45,1 39,4

0,0130 0,1172

0,0248 0,2227

37,3

0,0392

0,0746

34,0

0,0319

0,0607

31,1

0,0768

0,1459

28,3

0,1338

0,2543

26,6

0,0390

0,0742

21,9

0,0548

0,1042

19,5

0,0203

0,0386

0,5260

1,0000

Landsbygd

Grupp

1 2 3 4 5 6

Urval inom resp. grupp Län Stockholms län Malmöhus län Älvsborgs län Norrbottens län . . . . . Kopparbergs län Uppsala län

Vikter

Förvärvsintensiteter 1950

1960 Vi

V2

14,9 11,6 13,7 7,8 6,7 5,1

28,0 25,0 24,2 19,0 16,1 12,6

0,0362 0,0265 0,0541 0,0403 0,2087 0,1082

0,0763 0,0558 0,1142 0,0851 0,4403 0,2283

0,4740

1,0000

58 Bilagetabell

15. Beräknat

antal personer (FR-definition) och beräknat tare i arbetskraften 1960—1980.

Beräknat antal personer i arbetskraften

1960 1965 1970 (alt. I). 1970 (alt. II) 1975 1980

Beräknat

antal

årsarbe-

(FR-definition)

Män

Gifta kv

Ej gifta kv

Summa

2 240 678 2 239 464 2 239 175 2 239 175 2 242 555 2 249 081

423 568 579 452 761 619 733 841 854 989 972 595

533 481 536 032 491 121 491 121 460 381 434 810

3 197 727 3 354 948 3 491 915 3 464 137 3 557 925 3 656 486

antal årsarbetare i

arbetskraften

Alt. A: De gifta kvinnorna i arbetskraften har reducerats med 85 °/t

1960 1965 1970 (alt. I) 1970 (alt. II) 1975 1980

Män

Gifta kv

Ej gifta kv

Summa

2 240 678 2 239 464 2 239 175 2 239 175 2 242 555 2 249 081

360 033 492 534 609 295 623 765 726 741 826 706

533 481 536 032 491 121 491 121 460 381 434 810

3 134 192 3 268 030 3 339 591 3 354 061 3 429 672 3 510 597

Alt. B: De gifta kvinnorna i arbetskraften har successivt reducerats från 85 °/c 1960 och 1965 till 70 % år 1980.

1960 1965 1970 (alt. I) 1970 (alt. II) 1975 1980

Män

Gifta kv

Ej gifta kv

Summa

2 240 678 2 239 464 2 239 175 2 239 175 2 242 555 2 249 081

360 033 492 534 609 295 587 073 641 242 680 817

533 481 536 032 491 121 491 121 460 381 434 810

3 134 192 3 268 030 3 339 591 3 317 369 3 344 178 3 364 708

Appendix

Redogörelse för beräkning av antal personer i utbildning 1960—1965, 1970, 1975 och 1980. I bifogade tabeller redovisas för varje år under första hälften av 1960-talet och för åren 1970, 1975 och 1980 beräkningar över antalet personer under utbildning i olika skolformer samt totalantalet personer u n d e r utbildning fördelat på kön och åldersgrupperna 15—19 år, 20—24 år och över 25 år. Som grund för beräkningarna för åren 1960—1963 h a r statistik hämtats främst från material publicerat i Statistisk Årsbok och för de följande åren h a r materialet hämtats främst från skolöverstyrelsens och universitetskanslersämbetets planer enligt resp. ämbetsverks långtidsbudget samt från beräkningar utförda inom prognosinstitutet, vilka bifogats SCB:s remissyttrande över 1963 års universitets- och högskolekommittés betänkande. Flera utbildningsvägar täcks dock inte av detta material, främst yrkesutbildningen, och i dessa fall h a r schablonmässiga kalkyler gjorts. I folkräkningen 1960 finnes samtliga personer i utbildning redovisade på kön och ålder*. (Här h a r endast tagits hänsyn till dem som inte är förvärvsarbetande och bedriver studier. Ett litet antal studerande redovisas ha tillfälligt uppehåll i arbete och hänförs således till den förvärvsarbetande befolkningen.) Folkräkningen h a r emellertid bland de studerande ej inkluderat de 15-åringar som är i skola. Uppgifter om detta finns emellertid i annan källa,

vilken kommenteras nedan. Man kan således beräkna att 1960 fanns (jfr även tabell 1) 149152 män i utbildning 143 376 kvinnor i utbildning summa 292 528 personer i utbildning. För år 1960 finns dessutom antal elever fördelat på kön och ålder (ettårsklasser) i det obligatoriska skolväsendet, real- och flickskolor, gymnasier, yrkesskolor, folkhögskolor och folkskoleseminarier.2 Om antalet studerande i folkräkningen med tillägg av antalet studerande 15-åringar jämförs med antalet studerande i dessa skolformer uppkommer en differens, vilken kan ge en uppfattning om köns- och åldersfördelningen 1960 för de studerande i de övriga skolformer, där sådana detaljerade uppgifter inte h a r kunnat erhållas. Dessa övriga skolor och utbildningsanstalter för vilka finns löpande statistik över antalet närvarande studerande, men således ingen åldersfördelning, är förutom universitet och högskolor, lantbrukets skolor, sjöbefälsskolor, skolor för utbildning i konst och musik, sjuksköterskeskolor, olika typer av seminarier (förutom folkskoleseminarierna), bergsskolan, textilinstitut. Om det totala antalet studerande enligt dessa källor summeras skulle år 1960 ha funnits 152 120 män i utbildning 137 701 kvinnor i utbildning summa 289 821 personer i utbildning. Man finner således vid jämförelse mellan folkräkningens uppgifter och de 1 2

FR 1960, del IX, tabell 1. Statistisk Årsbok 1961, tab 315.

60 övriga statistikkällorna att enligt folkräkningen skulle det ha varit färre män och fler kvinnor i utbildning. Denna diskrepans har i tabellerna betecknats som justeringsposter och uppgår till — 2 968 män + 5 675 kvinnor Någon möjlighet att med säkerhet kartlägga vad dessa skillnader beror på finns inte, men de har h ä r tolkats så att »underskottet» av män är dubbelföringar mellan värnpliktiga och studerande och »överskottet» av kvinnor är studerande eller lärlingar vid privata, ej statsunderstödda utbildningsformer. Dessa justeringsposter h a r för de följande åren fram till 1970 utan något antagande om förändring av dem applicerats på de framräknade totalsiffrorna över personer i utbildning. För 1963 finns samma typ av kartläggning över köns- och åldersfördelning av eleverna i det obligatoriska skolväsendet, gymnasier m. fl. skolor som för 1960.1 Man kan mellan dessa år notera en viss förändring i dessa strukturer. F ö r beräkning av antalet personer i utbildning 1961 och 1962 finns andra uppgifter att tillgå som anger fördelning på kvinnor och män, däremot ej ålder. Den åldersförskjutning som således kan konstateras mellan 1960 och 1963 har genom linjär interpolering applicerats vid beräkningarna för de mellanliggande åren och även extrapolerats för prognosberäkningarna. För de övriga utbildningsanstalterna, där det inte finns någon åldersfördelning av eleverna har efter justering med de ovan redovisade posterna, applicerats den åldersfördelning som de personer h a r som framräknats som skillnaden mellan antalet personer i utbildning enligt folkräkningen och antalet personer i det obligatoriska skolväsendet, gymnasier m. fl. skolor enligt den åldersfördelning som ges 1960 för

dessa skolformer från den särskilda statistik som förut omnämnts. Det finns således relativt detaljerade uppgifter över antalet personer i utbildning förutom för 1960 även för 1963 för vissa skolformer. För de mellanliggande åren har den löpande skolstatistiken använts, men ännu har inte någon statistik redovisats för 1964. Förutom prognosberäkningarna för perioden 1965—1980 får alltså beräkningarna även för 1964 prognoskaraktär. I det följande lämnas en redogörelse för beräkningarna, vilka redovisas separat för de olika skolformerna. Obligatoriska skolväsendet, real- och flickskolor

I den löpande skolstatistiken finns antalet elever, pojkar och flickor, fördelat på varje årskurs. Då man h ä r har intresse endast för de elever som är 15 år eller äldre, skulle man således ta antalet elever fr. o. m. den 9:e årskursen. En kollationering av detta för 1960 och 1963 visade emellertid att detta skulle ge för låga siffror. Diskrepansen stod dock i relativt stabil relation till antalet elever i 8:e årskursen för både 1960 och 1963, med något större andel för pojkarna än för flickorna. Dessa andelar tillämpades sålunda för 1961 och 1962 då alltså antalet elever i årskurs 9 och högre adderades med en viss andel av antalet elever i 8:e årskursen. Skolöverstyrelsen har i sin långtidsbudget för 1966/67—1969/70 beräknat antalet elever i grundskolans olika årskurser från läsåret 1964/65 till läsåret 1969/70 (tabeller å sid. 3 i långtidsbudgeten) samt antalet elever i »avvecklingsskolorna», realskolor och flickskolor (tab. 6, sid. 10), dock utan fördelning på årskurser. Om man till ett schablonmässigt beräknat antal elever i de h ä r relevanta årskurserna av 1

Statistisk Årsbok 1964, tab 336.

61 realskolor och flickskolor adderar det av SÖ antagna elevantalet i årskurs 9 av grundskolan erhålls följande sifferserie, vilken jämförs med det observerade antalet elever, som är 15 år och äldre år 1963 i dessa skolformer. 1963 125 646 (verkligt antal) 1964 100 000 1965 106 000 1970 110 3001) Man bör tydligen även för prognosen höja dessa siffror något. SÖ h a r utgått från antalet personer i varje ålderskull för beräkning av årskursernas storlek och 15-åringarna motsvaras av årskurs 9. Här har, vilket synes vara lämpligt med hänsyn till skillnaden mellan 1963 och 1964 (se siffrorna ovan), de redovisade siffrorna genomgående höjts med 30 000. Någon fördelning på de olika skolformerna inom gruppen har ej gjorts. Vid en beräkning av personer i utbildning vid fullt utbyggd grundskola bör även ca hälften av 16åringarna räknas som elever i grundskolan med anledning av den tidsförskjutning, som finns mellan skolår och kalenderår. F ö r 1975 och 1980 h a r således hela årsklassen 15-åringar och hälften av 16-åringarna antagits gå i grundskolan. För åren 1960—1963 visar könsfördelningen att flickorna i dessa skolformer h a r en viss överrepresentation, som dock avtar, men då den obligatoriska grundskolan kommer att dominera gruppen h a r antagits att könsproportionen mellan eleverna för 1970 då helt skall h a anpassats till motsvarande proportion i befolkningen. Utvecklingen mellan 1963 och 1970 antages ske linjärt, och således erhålls andelen flickor 1964 och 1965 genom interpolation. Gymnasier och fackskolor

SÖ h a r beräknat antal elever i gymnasiet enligt olika alternativ för andelen

elever i 9 g och övergångsfrekvenser till gymnasiet samt real- och flickskoleelevernas övergång till gymnasiet. Det alternativ som anses leda till en genomförbar utbyggnad av gymnasieorganisationen innebär att ca 33 % av en årskull skulle få gymnasieundervisning (tabell 4 a och b, sid. 8, tabell 5). Då emellertid redan nu nära 30 % av en årskull intas i gymnasiet, har med det långa perspektiv som är för handen, i enlighet med prognosinstitutets beräkningar av gymnasieexaminationen presenterade i SCB:s remissvar till »U 63», antagits att andelen nybörjare i gymnasiet stiger till 38 % i slutet av 1970talet. För beräkning av könsproportionen h a r antagits en svagt sjunkande andel kvinnor. Även för det framtida antalet elever i fackskolan beräknar SÖ olika alternativ, emellertid förordar SÖ ett av sina alternativ (alt. 1, tabell 3 a, sid. 4), vilket används här. SÖ går dock inte längre än till 1969, varför här en schablonmässigt beräknad ökning i intaget till årskurs 1 för 1970 h a r utförts. Det har vidare antagits, att fackskolan exp a n d e r a r så att 1980 intas 20 % av en årskull i fackskolan. Samma könsfördelning som för gymnasiet har antagits.

Yrkesskolor och övriga utbildningsanstalter exkl. universitet och högskolor

Beräkningarna för 1965 och 1970 har för resp. skolform underbyggts med följande antaganden. SÖ:s prognos över antalet elever i yrkesskolan bygger på antagandet att 35 % av 16-åringarna 1970 bör få utbildning inom yrkesskolans ram. Detta 1 SÖ beräknar antalet elever per läsår, här antages exempelvis läsåret 1964/65 motsvara 1964. Vidare har SÖ inte gjort någon beräkning för läsåret 1970/71, siffrorna här bygger på antalet elever i grundskolans 8:e årskurs läsåret 1969/70.

62 behöver dock inte tolkas så att yrkesskolan skulle appellera endast till denna årsgrupp. Vidare anges de således prognoserade siffrorna utgöra antalet heltidsläsande elever. Jämförs SÖ:s siffror med det observerade antalet elever i yrkesskolan avseende elever i heltidskurser om minst fem månaders längd för 1963 erhålls följande.

1962 1963 1964 1965 1970

Obs. antal 59 514 64 993 •

—

— —

SÖ

— 61 733 63 275 67 706 77 916

Det synes således vara motiverat att höja SÖ:s siffror något. Som grund för detta kan dels läggas att Sö:s definition över heltidsläsande är striktare än den som tillämpas i statistiken över yrkesskolorna, vilket utgjort grundval för beräkningarna av de gångna åren, dels ock att den del av yrkesutbildningen som har postgymnasial karaktär inte explicit beaktats av SÖ. SÖ:s siffror h a r h ä r dock endast uppräknats så att takten i den av SÖ prognoserade utvecklingen bibehållits, men tillämpats på det observerade antalet elever 1963. Angående utvecklingen av könsproportionen kan nämnas att det ökade inslag av kvinnor som skett mellan 1960 och 1963 antas fortsätta. Bland de utbildningsanstalter som SÖ eller UKÄ ej utformat prognoser för eller som ej administreras av dessa ämbetsverk märks folkhögskolor, olika typer av seminarier, som folkskoleseminarier, förskoleseminarier, seminarier för huslig utbildning, lantbrukets skolor, sjuksköterskeskolor, sjöbefälsskolor, konstfackskolan, konst- och musikhögskolan. För samtliga dessa h a r relativt schablonartade kalkyler gjorts. För utbildningar inom expansiva om-

råden som för sjuksköterskeskolor och förskoleseminarier h a r en relativt kraftig tillväxt antagits, medan andra som t. ex. seminarierna för huslig utbildning endast h a r antagits få en ganska ringa ökning. I en del fall bygger antagandena på underhandskontakter med utbildningsmyndigheterna. Angående könsfördelningen kan nämnas att de skolor som huvudsakligast rekryterar endast män eller kvinnor har helt bortsetts från att det finns ett litet inslag av det andra könet. F ö r 1975 och 1980 h a r mer schablonmässiga kalkyler gjorts. Det har antagits, att elevantalet i det som f. n. betecknas som yrkesskolor expanderar något ytterligare. 1980 h a r det beräknats att 40 % av en årskull går i 2-årig yrkesskola. För de övriga yrkesutbildande skolformerna h a r det inte ansetts möjligt att göra några separata beräkningar. I stället h a r det beräknats, att personer med fackskoleutbildning och de från allmänna gymnasier som ej går till universitet eller högskolor kommer att vidareutbilda sig i ytterligare lya år för något yrke. I tabellerna h a r de så erhållna siffrorna hänförts under beteckningarna yrkesskola (grundskola), yrkesskola (fackskola) resp. yrkesskola (gymnasium).

Universitet och högskolor Beräkningarna för 1965—1980 bygger p å den prognos över antalet närvarande vid universitet och högskolor (det högre alternativet) som prognosinstitutet presenterat i SCB:s remissvar till »U 63». Då det även kan vara av visst intresse att studera fördelningen av antalet elever på de skilda studieområdena inom hela gruppen universitet och högskolor lämnas en sådan sammanställning i tabell 2.

63 Sammanfattning Andelen studerande i olika åldrar och fördelat på män och kvinnor för varje år som beräkningar gjorts framgår av tabell 1 men h a r även sammanställts nedan. (Andelen studerande över 25 år har satts i relation till befolkningen i åldersgruppen 25—29 år som en approximation.) Vid en granskning av siffrorna synes utvecklingen av dessa relativtal speciellt för åldersgruppen 20—24 år 1964—1965 förete en tillbakagång. I och för sig kan detta naturligtvis inte anses som en realistisk bedömning av utvecklingen. Detta har uppkommit genom att en troligen

15—19 år M . Kv 20—24 år M . Kv 25— år M . Kv

inte helt riktig åldersfördelning h a r tilllämpats. För de flesta skolformer h a r material hämtats från redan uppgjorda prognoser, men dessa saknar i allmänhet en åldersfördelning, och förmodligen har de åldersfördelningar som har använts h ä r inte varit helt realistiska. En justering hade eventuellt kunnat göras som inneburit en förskjutning av de studerande mot högre åldrar. Men syftet h ä r är endast att beräkna andelen studerande som ett underlag för en beräkning av arbetskraftsutbudet och den totala arbetskraftsutvecklingen påverkas inte av en omfördelning av de sturande mellan skilda åldersgrupper.

1962 962

36,9 40,7 12,0 10,6 6,0 2,1

38,9 41,6 12,7 11,2 6,4 2,2

40,7 10,7 13,0 43,0 L3,8 13,8 Ll,7 11,7 7,1 7,1 2,4

42,9 45,7 14,4 12,3 7,6 7,6 2,5 2,5

45,6 48,2 14,2 12,0 7,8 7,8 2,6 2,6

49,6 53,0 14,1 12,5 7,7 7,7 2,9 2,9

65,3 68,5 19,1 17,3 8,7 8,7 3,2 3,2

69,7 70,8 26,7 22,3 9,8 9,8 4,0 4,0

74,6 75,1 29,1 23,9 11,4 5,0 5,0

s s

3 00

CO

os

>

g

C ••a

2 CO

a g 9

l ^ 0 0 H 0 0 m C O I > a s C O 0 O a s M O l N N H W i n ' J O O f f i O ) H O t i n f f l r o o c i o i n M O

n o i n o o o T f TH i n TH o s l > H TH O T H CM CM 0 0

c e m ^ r t i n ^ H ^ f f i OS CO T H i n i o n

T - I CD

o o i n o o m o o c o c M r ~ H c o N H O r i f - i e m O H O O C O C O l > r - 0 0 0 0

as co os T H co o o m TH i n TH i n CD o l> TH I > TH TH I > TH

CO l > - * CM CM H

TH

rf

co co co CM

co

TH

CO

co T H m in -f

oo m c o CM CO 0 0 O H © H •*

TH

CO OS CM T * oo m T H

T H

>

"V

O M H CM CO CO H I > 00

H ( D O ) H Tt CO 0 0 t > CD TCM CM CO ^t* OS

Ol H Tf r l M H

l > TH l > CO CM

0 0 CO l O O O CM

O

TH

Tf m 1> I >

o (

O

CC

CC >

i f>

0 0

CM

o

l > 0 0 0 0 CO CC 0 0 0 0 CM I > CO CN OS T H CM 0 0 OS [ > I>

I>

H H m t>

CC ol

o0 0

•CO

CM

CN

in Os

^ CO CM

T -

TH

CO

p"

TH

rf

CC

CO

IT r»

TH

O TP

CC

o

I f

TH

CO CO

CO CO • H

*••

T j CO CO CM T } CM

oc CC O

CM OS 00

1 ^ CO CO

OS Cv

c\

H 00 TH

CO

CM

c o CN CD CM O CM

o TH

CC T f i> m

OS CO

y-l

s

a

T H CO CC TH

TH

in

CM CO

X/i

co oo m

m CM o os c •H/I as co co o

CM CO T J CO OS H

Cfi

00 I > CM T f CD CM [ >

in

>

CM CM m

0 0 0 0 CO O

in

co

^f

•3*

H

CO

H

CM 0 0 t > CO CM CO T H

c KS <5

a

£ £ 3

o o c o oo i n cc C O CM co oo m I T TH o o c o c o oo T - 0 0

i> m

c o m "H •>* c o

irt

CO

H

OS

co cco o o Tin T *

CM

OS CD

c o c o T H cs

r p 0C • H i n CM

[>

00 00

H

CO

r-

CS

0C I f

CM CM

— m •»t Ol

o

o Os

CC I f

T H

ir H o CM H

I f

CO TI< TH

CM

if

in

T}< CC H ^r CN CM

co

m

4 ""!

TH

m 00

0 0 O CO CO OS CM H M O

oc CC O

CD

CN

CM

i

CO

m OS

m

CD TH

CO H

CO 00

CM T-1 CM

CN o I>

"

CO

CO

CO I > CD H

CM OS CM

CM CM CM

cs I > l~~

CC

CN

^

CM

H 00

rf^t H T f

CO

•H

CC o m if H 0 0 c^ c-T 01 ^ " O O

<M

co

C

ec

**

CM in

H

^ " 0 0

OS

00 TH

C

• H

o s o s oo c o <y T P O © CM © © CN l > m CM m T H i > i n co O S O T- in t j CC TH m C M oo c OS T f O S T j OS CM 0C TH

H

o-

r-

o"

CM CO CC

I> c

CM

eo^n o""" Tl< T t H m t>

CC

o

Tt T-

o t> r^ co „ " 00 ^ CM ^

OS

m

co co o oo oo m CO CM T H

in

o

oo M M D O T0H -I T CM co C O CO T J O

CO

0C

ro

co

t>

H 00 Os

OS

CM

co m oo -^ cc co -<* m co co os c\ CM i>

CO

CC

CM 0 0 T t CO CO T -

C O CM

CS CM 00

I> H

c\

cs H m o c q o os m cc

oo m CO T j O

I> H o -H< CO

- H H

CO CM

•^ co

CM r t H OS C

CO CO Os 0 0 - ^ O w - OS ^ T CM CD^

-r

CM CO

c3

T-I

4 0"

CM

•^ co

S

OS 0 0 T *

T f

"!

m

T-I H

CO

fflllr-

H

os

CM" ^

CO

C :ctf

T H

! >

os co

"* Tt"

o H

T*

"*

Tf

co

•H/i

I>

o w ^

Os

CM oo m H H O I

oo

o

1-1

m

CO CM

CM CM

-t

T H

""3" O

o l>

"*

OS O

oc

TH

m

00 CM

c-l oc CM

00 o Tp O CM OS OS CD OS OS •<*! C D T - o o i n C M in I > TP O CM O CO

cc

^~

H CM 0 0

co

rr" t ^ l > C CM T H i n CM r t

o

CO

mo-*

co

TH

[ >

CO CO

co if r-

- * m CM ^ cc i >

CO T t ( O H

o t>

TH

C/3

CM CD CS

00 •»*

CO

T H

O l C O r t M O l O r t M C O O O O t O O r t O O C O t O O T t i O l l 1 H a s H a s c s c M H © c M i > o o O I> CO CM

TH

CO

TI f

H

I f

co oo

H

l > T-JT

I H

••<a

TH

Tj<

T}

TH

CO

T-

0 0 CO l > CM T H

i>

CM CN

I f

l^ CC

CO l> CO

"*

I f

CO

c oc

OS O TT OS 0C r f 0 0 T H T H CC 0 0 CM T f 0 0 CN O S

l>

H CO

H

-<*

H

0C

« * oc H

CO

c

o

oc

CD T-

CC

o cs

T» CS

co co

c it b

t/3

£

K

c B"

it 0 ) ^ c

•s

fcd

t/s - *

v>

O

c

si H >

a

+-1

u c •r—I c 1?

•-

<c:

p ifl T-I

CU

S3 o

•c ••c

rC

s

c

i

^r

1-1

a

:2» O f i t t o >* H PH _; 00 £> w U. •J- ra w 5

OS

00 c O T J O

o ccT* CM'^CO" [»> co i> H HC O o c\ H

Cs

c •-

I f

Cs OS

H

0)

£

CS

m

t/1

—

cu g:

CM H

4->

+->

in OS

O

i*

-T -rI ->* T t n i f «

c\

c e

X

cu

-c

o " c o"10

ec

ccu M "7-.u a o £ ito

CM

CO

H

H •H

-i

-* m m oo I >

m TH i> CO CM CO r l h r TH

CM O OS H; oc o s r - T- O if O S H T t

co O S TTf

>

'C

-o

^

O

fc.

>

CN

3 I>

C3 1

s p C :C3 O ^ C N

3 00

Q

c

p

p

kl

eg

2 « h-

ti cu P,

d

befol 9 år. befo

>

M

co co o

ymnas rkcssk olor . olkhög skolo olksko lesem antbru kets

CO OS

m O

O f f i T f T f r t T H r f TP OS C CO CM 0 0 OS OC

O O CM h r l r

O

C!

|

*

^ o i n \ p o ^ C M <c>-

„

O O

O O

O O

i l

- H O > O 0

O 0

O O

O O

O O

O O

O O

O O

O O

£

O r ^ O O r H C M i n O r H r H O C M i - H TH CO O 0 0 T H

o

O «= S °° ^ » O) C D co T H r-

1-1

m

ro

co

r^ m co co co CM

O O

OJ

m

CO OJ

TH

>

O O C O O O O CM O

O O CM O

O O

m M O T f o m o ) oo co oo - # co • * co c o n •* n

O O O O O O

O O i f O O I >•

O J m co m CM co cc ) OCMI-H o o i r) CO

©cM-xfinomooooj CMi-HCJr^COrHCOrH i > CM m r f

m

O CO

O m O C M O O O O O O C O O C M C M C O I >

3 00

1-H

>

T

CO O CO i-H CM TH r > M n O h r l

i-H T}< CO l >

O

C :0J

S

ej

g £ 3

CM •*<

inooomoir OJ o © o i> OJ i> t > O CM CM i-H CO CC

CD CO CO

l > r l r (

O

I

>

L

^

O

I

-

H

O

O

O

O

o o o o i > o c o o o m

O

i

-

0C

T-H co

C* 1-H

I > CN CO

|

tf

d :03

S

CO 0 0 i-H t >

Ifl

g 5 3 » ® oo

N

o CO

O 00

o

r»

CM

o co o co i-H co _T C „r m ,r co rH ^ J co ^ ,m

o 00

m CM

CO

o co m OJ OJ o CogcM-gcMm i-H ^ I> co o LO co 00 CJ

T i

r H CD T f

i-H CM

l>

CJ LO

5"S"S^ in CO

0 0

lO

•*

rH

o o - * t ^ o c o o o o o o o o o o m c o i > o i > o o c o o o i n i - H O o o o c o i n o c o o o o o c D i n o i H c o ' * O T* OJ CO CM Tt« CD H t C r t rl CO CO OJ CD i-H m

TT

CO

CM

CJ

co O

1-H

t>

co CO

co CO

m

•f

TH

CJ

I >

CM

co

CM

O O CJ CO © i-H O O C O C O C O O O J O Oi-ioooJi>iHin OJ CM CO TH CO CO CO CO -*/ CM

1-H

l ^ CM C D O CM CO

0 0

cc

m

T * OJ

O O O O O O i T o o o o m c D i n i > r-moiHi-Hincc O r rH OJ I T

"* !-H

~4-

o o m i - i o m o o o o c M O J i - i o o o o o m o i > r » co co i - CO 0 0 0 0 TH CM m i-i m r-t co co m *#

00 00

iH

co

O O O C

1-H

(O CO CO CM r H 0 0

CO CN

CO

4%i%*z rH Tf

00 1-H

u .5 •3 'S

u °:3

=C3

13 CJ

• * CM

XI 3

|

CD O CM

|

co co

"* CO CO

CO

CO

oo^ejgof

OJ m 0m 0 cc o m

i-l

T-H

0 0

£

in

E/5

C

1. skol' ckskola mnasie kesskol lkhögsl lkskole antbruk öbefälss tb. i ko nst o. mu juksköte rskeskolor örskolesiäm ;m. för husl. utb. ergsskolan, textili niv. o. högskolor, jsterinssnost. . . .

•

O

CM

00 CO OJ

CM O CM

I > CM CD

w o eO i-H T H

COOOCOrHTfcOTfCOOO

Tf m co - ^ m CO m -rj<

CO O 00

CO K" <M

i-i

CO

O

CO

r f CM

oogi>£« 1-H 03 CO co OJ l> m

"* •*r o

1-H

l>

1~C

r l h r l r l

OOOCOOCMO o mt >oCO o iO> oCOi -i ni i CO n

CM

CD CM

o o i > c o o c o o o m o o o m o o i n c o m o ^ i n o - ^ o o o c M c j i

E S

CO

1-H

w

CM

O O 0C> m O O C£ co CM O O) C O 00 00 o

O O O C O O O O O O O O O r r O C D O O O

c :c3 S

lO

CM CM

H "* -

in CD CJ

O

00 00

C/3

o

r > OJ i-H CM O O

O O

c o o j o o i o o o t ^ o o o i n c o i n ^ f c o

rt E

LO

.

(H

-

c

0.

:CS

o "o

t-

-a t. -c cc tEy M c

J-> rt >>> fn o

CO

C o

;

CM

.

| '

*-o '..

O CM

CM

d o

5 C

o

"c

"o

— — e o c ) ^ > X) X I -Q s cs a o

H

c

C fcC • pt ( i . r-1 X

u

u '..

CJ

p—

oc

fc v. PC £

r—

CO

CD

i>

s0 G o ^

>

>

V.O

^sP

o^

o^

tes

vP

66 Tabell 1. (forts.) Antalet personer i utbildning 1980

1975 Obl. skolväs Gymnasier Yrkesutb. (grundsk.) Yrkesutb. (facksk.) . Yrkesutb. (gymn.) . Folkhögskolor Universitet Summa

personer

Män

Kv

Summa

Män

Kv.

Summa

79 000 22 900 63 100 43 100 15 300 2 600 6 000 63 600

75 100 18 800 51 600 40 500 12 500 5 300 6 000 43 800

154 100 41 700 114 700 83 600 27 800 7 900 12 000 107 400

93 200 26 300 69 000 48 900 17 500 2 800 6 000 64 500

88 600 21 500 56 400 46 600 14 300 5 400 6 000 44 700

181 800 47 800 125 400 95 500 31 800 8 200 12 000 109 200

295 600

253 600

549 200

328 200

283 500

611 700

188 300 69,7 75 300 26,7 32 000 9,8

181 400 70,8 59 900 22,3 12 300 4,0

369 700 70,2 135 200 24,6 44 300 7,0

214 900 74,6 80 500 29,1 32 800 11,4

207 100 75,1 62 900 23,9 13 500 5,0

422 000 74,6 143 400 26,6 46 300 8,3

i

Därav i åldern: 15—19 år % av befolkn. . 20—24 år % av befolkn. . 25—29 år % av befolkn. .

67 ca

6 6 3

o o o o m CN o o oo T}< co m

o o o o o o o o o T

-

I

O

O

O

O

O

O

O

O

N l f l r l O l H O ' J O O H H l f

n t D O O l O T f r l H W f T-l

TH

o 00 T-l

o o TH

o o o o o o o o o o

>

00 Cl

C O O O O O O O O O i n T f C» O J O fl) 0 0 M B T-4

c S

:CS

ca

S

o

ja

C/3

co T f

o o

o

H l f r l O

CO l>

TH

X*

0 0 CO CM CN

<* O m i>

o o o o o o o o o m o o o o o o o o ( O H N O r t r t t O r t N

o o

o o o o o CN m o

TH

o c o •># c o T-i CN TH T-I

o o

o o

o o

o o

o o

o o

I o o o 1 T -m o m I m Tf CO

o o

T H T - I 0 0 0 5 O I > C 0 0 0 T - I

o o o o m cs o co 0 0 T}* CO 0 0

o

T H

I>

r H ^ C M l O C O T f r J l r l i - l CN T P TH

CN CO

o T*

o C

m i>

o o o o o CN m o T H •>* T H CN

o o o o o o o o O O O O O O O O O

wcomnooihha

O T-l

TH

0 0 CO CN CN

TH

C

O

O

O

O

O

O

O

O

O m F>

O

C O O O C O C O O O O C O T H C N

a

CN - ^ C75 CO CO CO T-l TH T-l T-l

ca

o o o o o o o o o

g s

C

O

O

O

O

O

O

O

O

I o o o 1 T Hm COco o m co

O

o o o o m CN o o h T f M O

o

CN

CO

T H C O T H C N C O T H C O T H T H

CN "tf

co

CO

cNocNin-^-^cocoo

3 00

CO I> TP

o o o o o o o o o C :ca

o

CO

co o

TH

t,

o o o o o o o o o 3

o l>

>

C O O O O O O O O O m T H i > o c o [ > c D c o o o TH

C 3

o o o o o o o o o o o o o o o o o o i>ooincoooi>oocN

s

CN • • * 0 0 Tjt O CO T H T-l T-l T-l

ca

s 6

c

C/3

m

>

CO

CQ

o

o co m

T-l

00 CO

T-I

c

:C8

"8

CO CO CN

o o o o o CN Hm CO o

•H ^

O m CO

I o o o 1 T-lm I >o o oo m

o o o o o

o o o o o o o o o o m o o o o o o T - .

O O

T H | > O C O ' T J < T ) < I > C N O O

00 00 o CO CN TT T i

T H C N T H C O - ^ C ^ C N T H T H CN

CO

o o o o o

o o o o o o o o o o m o o o o o t > m TfcoCNCOT-i-rJt^-rpCC

O M T f O r i n n f f l

TH

o o o o o o o o o

a

h

O

O

O

O

O

O

O

O

C

O O o

C

O T H O O O C O O C O O O T -

CN l >

CN CO l > TH

1 o I Tf TH

o O m

^

3 -J i/3

+j 0)

s s

>

C/3 3

6 M X C/3 ja fl M oc jji :0 »o « > f l *. ja ± . «*H .t/1 o c o i i T; cn co C ^s +•> v :o A ca c M co 8 .52 ^ £ ö n i - f l " ^ - - 3 :0 P OX) S2 f. ^ (U :C8

>

«**!

° 3 « 5 ^ « i S c 8 a

<* ca

CO

Jordb när Sjukg

a

O i

ca

o o

B

CN

B OJ o id ai

o CO CO CN

CO x * TH

C :c8

o t> o

X H

cD

•z

e c c

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 9 6 6 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer l den kronologiska förteckningen)

Justitiedepartementet Utsökningsrätt IV. [7] Utrikesdepartementet Internationellt fredsforskningsinstitut i Sverige. [5] Socialdepartementet Förenklad statsbidragsgivning till hälso- och sjukvården. [6J Finansdepartementet 1965 års långtidsutredning 1. Svensk ekonomi 1966— 1970. [1] 2. Export och import 1966—1970. Bilaga 1. [2] 3. Tillgången på arbetskraft 1960—1980. Bilaga 2. [8] Ny myntserie. [4] Ecklesiastikdepartementet Yrkesutbildningen. [3]

ESSELTE AB, STOCKHOLM 1966