Länsplanering 1967 : redogörelse

_V)N©

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

S o to

/

tf&=?: Jfr A-

Länsplanering 1967

Redogörelse utarbetad inom Inrikesdepartementet Stockholm 1969

Statens offentliga utredningar 1969

Kronologisk förteckning

1. Faktisk brottslighet bland skolbarn. Esselte. Ju. 2. Om sexualivet i Sverige. Esselte. U. 3. Ny sjöarbetstidslag. Esselte. K. 4. Bostadsrätt. Esselte. Ju. 5. Utsökningsrätt IX. Nordstedt & Söner. Ju. 6. Offentliga tjänstemäns bisysslor. Esselte. C. 7. Kungörelseannonsering. Beckman. Ju. 8. Sexualkunskapen på grundskolans högstadium. Esselte. U. 9. ADB inom inskrivningsväsendet. Esselte. Ju. 10. Ny gruvlag. Svenska Reproduktions AB. Ju. 11. Internationell adoptionsrätt. Nordstedt & Söner. Ju. 12 Regionmusik. Esselte. U. 13. Förenklad obligationshantering. Esselte. Fi. 14. Filmen- censur och ansvar. Haeggström. U. 15. Växtförädlarrätt. Esselte. Jo. 16. Lagstiftning om värdepappersfonder m.m. och om stämpelskatt på värdepapper. Esselte. Fi. 17. Nya mynt. Esselte. Fi. 18. Ett renare samhälle. Berlingska Boktryckeriet, Lund. S. 19. Ny valteknik. Esselte. Ju. 20. Ämbetsansvaret. Norstedt & Söner. Ju. 21. Skogsindustri i södra Sverige. Esselte. I. 22. De svenska hamnarna. Esselte. K. 23. De svenska hamnarna. Bilagor. Esselte. K. 24. Ekonomisystem för försvaret. Svenska Reproduktions AB. Fö. 25. Planering och programbudgetering inom försvaret. Esselte. Fö. 26. Skolskjutsarna och trafiksäkerheten. Esselte. K. 27. Länsplanering 1967. Esselte. I.

Anm. Om särskild tryckort ej anges är tryckorten Stockholm.

Statens offentliga utredningar 1969:27 Inrikesdepartementet

Länsplanering 1967

Redogörelse utarbetad inom Inrikesdepartementet

Innehål Förord 1. Länsplaneringens syfte och utformning 2. Jämförbarheten mellan skilda län 3. Resultat av länsplanering 1967 Befolkningsprognoser och befolkningsramvärden Utvecklingen inom näringslivet Jordbruk, skogsbruk och fiske m. m Industri Byggnadsverksamhet Service Arbetskraftsbalans 4. Länens målsättning m. m Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län

" 7 10 12 12 1» 15 1* 20 ^u 22 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 34 35 37 38 39 41 42 43 44 45 47 48 49 51 CO

Norrbottens län

0t>

4 5. Regeringens anmälan till riksdagen 56 6. Riksdagens behandling av länsplanering 1967 66 Transumt ur statsutskottets utlåtande (1969: 57) 66 Transumt ur bankoutskottets utlåtande (1969: 30) 70 Tabellarisk redovisning av länsplanering 1967 77 Metoder och antaganden för prognos 2 112 Metoder och antaganden för prognos 0 139 Transumt ur anvisningarna för länsplanering 1967 145 Utvecklingsdrag som nödvändiggör regionalpolitisk insats av prof. T. Hägerstrand 152

Förord

I riksdagens beslut 1964 om en aktiv lokaliseringspolitik angavs i huvudsak tre medel för denna politiks förverkligande, nämligen en aktivare samhällsplanering, rådgivning åt företag m. fl. om lokaliseringsbetingelserna i olika delar av landet, samt ekonomiskt stöd till företag som bygger ut eller etablerar sig inom det s. k. stödområdet eller på orter med akuta omställningsproblem utanför detta område. I fråga om samhällsplaneringen uttalade riksdagen att denna främst skulle inriktas på att genom samordning och koncentration av insatserna skapa en effektiv samhällelig servicestruktur i form av bostäder, skolor, kommunikationer, vägar m. m. på lämpliga orter. Som en följd av riksdagens beslut uppdrog Kungl. Maj :t i februari 1967 åt länsstyrelserna att genomföra en försöksplanering med lokaliseringspolitisk inriktning av vilken det bl. a. skulle framgå till vilka orter i de olika länen som de lokaliseringspolitiska insatserna skulle koncentreras. Verksamheten h a r gått under benämningen länsplanering 1967. Den genomförda planeringen omfattar olika prognosalternativ samt en på dessa grundad regionalpolitisk målsättning för de skilda kommunblocken uttryckt i befolkningstal för 1980. En redovisning av resultatet gavs i bilaga 13 till årets statsverksproposition, där även regeringens utvärdering av planeringsresultatet återgavs. Denna redovisning utgör stommen även i denna skrift (kapitel 1—5) men dessutom lämnas i ett särskilt kapitel en redogörelse för behandlingen av den regionalpolitiska planeringen vid årets riksdag. Till redovisningen har fogats 4 bilagor. I bilaga 1 redovisas resultatet av länsplanering 1967 för kommunblocken i de skilda länen, i bilaga 2 anges de metoder och antaganden som tillämpats av länsstyrelserna i deras prognosarbete, i bilaga 3 redovisas de metoder som använts vid ett centralt utfört räkneexempel (den s. k. prognos 0, se kapitel 2) och i bilaga 4- återges viktigare delar av de anvisningar som länsstyrelserna hade att följa vid utformningen av länsplanering 1967. För att närmare belysa den generella karaktären hos många av

6 de problem som möter inom den regionala politiken återges i appendix en uppsats av professor Torsten Hägerstrand om utvecklingstendenser som nödvändiggör regionalpolitiska insatser. Vissa exemplifieringar från våra nordiska grannländer lämnas därvid. Prognoser och målsättningar i länsplanering 1967 omfattade även bedömningar av bostadsbyggnadsbehovet fram till år 1980. Den centrala genomgången av materialet har emellertid visat att jämförbarheten mellan skilda län är sämre i fråga om bostadsbyggnadsbehovet än beträffande andra i systemet ingående variabler. Bostadsbyggnadsbehovet har därför inte medtagits i denna sammanställning. Stockholm den 1 augusti 1969.

1. Länsplaneringens syfte och utformning

Genom beslut av 1964 års riksdag om riktlinjer för en aktiv lokaliseringspolitik (prop. 1964: 185, BaU 48, rskr 408) angavs målet för lokaliseringspolitiken vara att främja en sådan lokalisering av näringslivet 1) att landets tillgångar av kapital och arbetskraft blir fullt utnyttjade och fördelade på ett sådant sätt att ett snabbt ekonomiskt framåtskridande främjas, 2) att det stigande välståndet fördelas på ett sådant sätt att människorna i olika delar av landet erbjuds en tillfredsställande social och kulturell service, 3) att strukturomvandlingen och den ekonomiska expansionen sker i sådana former och i sådan takt att de enskilda individernas trygghet värnas, 4) att rikets försvar underlättas. Medlen för att nå dessa mål skulle i huvudsak vara en aktivare samhällsplanering, rådgivning åt företag m. fl. om lokaliseringsbetingelserna i olika delar av landet samt ekonomiskt stöd vid industrilokalisering till områden med akuta omställningsproblem. I fråga om samhällsplaneringen uttalades att denna främst skulle inriktas på att skapa en effektiv samhällelig servicestruktur i form av skolor, sjukhus, vägar och övriga kommunikationer samt annan offentlig service. Samverkan borde ske mellan stat, kommun och näringsliv på ett sådant sätt att samlade insatser kunde åstadkommas på lämpliga orter. Konkreta planer och handlingsprogram borde utarbetas, i vilka bl. a. en avvägning av olika regionala intressen i fråga om samhällelig service och andra offentliga verksamheter skulle ske. Tyngdpunkten i denna planering och den härför behövliga utredningsverksamheten skulle ligga i länen. Ansvaret för verksamheten lades på länsstyrelserna som fick utökade utredningsresurser och förstärktes med ett särskilt planeringsråd som skulle delta i länsstyrelsens arbete med dessa frågor. Rådet har rådgivande be-

8 fogenheter men dess uppfattning skall enligt riksdagens uttalande tillmätas särskild vikt. För att den berörda planeringen skulle få erforderlig stadga och likformighet i alla län uppdrog Kungl. Maj :t i februari 1967 åt länsstyrelserna/ planeringsråden att i enlighet med anvisningar som utarbetats inom inrikesdepartementet genomföra en försöksplanering med lokaliseringspolitisk inriktning. I dessa anvisningar framhölls bl. a. följande. Planeringen skall syfta till att ge vägledning t. ex. i lokaliseringsfrågor och vid fördelning av resurser som ställs till länets förfogande såsom låneramar för bostadsbyggande o. dyl. I första hand är planeringen avsedd att vara till ledning för den statliga verksamheten inom olika områden. Det är emellertid nödvändigt att denna planering också samordnas med den kommunala planeringen och de värderingar och målsättningar som denna är ett uttryck för. Ett system behöver därför tillskapas, där man genom ett fortlöpande samspel mellan kommunerna och länsstyrelsen/planeringsrådet gör det möjligt att formulera realistiska lokaliseringspolitiska handlingsprogram för olika län och länsdelar. Ett huvudsyfte med länsplaneringen var att lägga grunden till en bättre samordning av de statliga länsorganens beslut om fördelning av utbyggnadsresurser mellan olika orter och regioner. F. n. saknas ofta en uttalad gemensam målsättning för sådana beslut av skilda länsorgan. De mer eller mindre bestämda föreställningar om en önskad regional utveckling som får antas ligga till grund för besluten utformas utan öppen debatt. Möjligheterna till påverkan från andra samhällsorgan, t. ex. kommuner, är därigenom otillfredsställande. Det har därför framstått som angeläget att söka utveckla ett system som ger bl. a. kommuner och näringsliv större möjligheter att medverka vid utstakandet av riktlinjer för fördelningen av utbyggnadsresurser mellan olika länsdelar. Detta syfte har i länsplanering 1967 tillgodosetts främst genom planeringsrådens direkta medverkan i planeringen men även därigenom att planeringen först utarbetats i en preliminär version som landstingens förvaltningsutskott och kommunblockens samarbetsnämnder m. fl. har fått yttra sig över. Med undantag för storstadsområdena, där flera kommunblock betraktas som en regional enhet, har planeringen fått formen av en avvägning mellan kommunblocken, medan resursfördelningen inom blocken har betraktats som en kommunal angelägenhet. Ändamålet med länsplaneringen var att nå fram till en regionalpolitisk målsättning, som kunde bli vägledande vid fördelningsbeslut av olika slag. För att målsättningen skulle tillgodose detta ändamål bedömdes det som lämpligt att ge den så konkret form som möjligt. I länsplanering 1967 har detta lösts så att länsstyrelsen/planeringsrådet har låtit sin målsättning komma till uttryck i vissa ramvärden för befolkningen i kommunblocken år 1980. Enligt anvisningarna skulle länsstyrelsen/planeringsrådet som underlag

9 för sina bedömningar ha tre huvudtyper av informationsunderlag. 1) En prognos, i det följande betecknad som »prognos 1», vilken räknats fram på grundval av vissa gemensamt för hela landet fixerade antaganden i fråga om befolknings- och näringslivsutveckling i kommunblocken fram till år 1980 och på enkla enhetliga utredningsmetoder. Syftet med detta prognosalternativ har främst varit att ge stadga åt redovisningssystemet och underlätta jämförelser mellan länen. På grund av sin uppbyggnad kan dock prognos 1 inte betraktas som mer än ett räkneexempel. 2) En prognos som anger länsstyrelsernas uppfattning om innebörden av rådande utvecklingstendenser i fråga om blockens framtida befolkning, sysselsättningsutveckling m. m. Några metodiska anvisningar för arbetet med detta alternativ gavs inte. Med hänsyn till verksamhetens försökskaraktär bedömdes det som riktigast att låta varje länsstyrelse använda de metoder som syntes lämpligast. Länsstyrelsernas prognos betecknas i fortsättningen »prognos 2». 3) Information om målsättningen för kommunernas planering. En fullständig redovisning härav är svår att åstadkomma. Av praktiska skäl rekommenderades att de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen skulle användas som främsta källa. Syftet med prognosarbetet var att ge länsstyrelserna/planeringsråden ett underlag för att bedöma vilken utveckling i fråga om befolkning och sysselsättning i kommunblocken som kunde väntas fram till år 1980 under oförändrade förutsättningar i fråga om medlen för att påverka utvecklingen. Med utgångspunkt i denna bedömning hade länsstyrelsen/planeringsrådet därefter att formulera en målsättning, angiven i befolkningstal för varje kommunblock år 1980. Målsättningen skulle alltså ge uttryck för länsstyrelsens/planeringsrådets uppfattning huruvida den enligt prognoserna förutsebara utvecklingen är acceptabel från regionalpolitisk synpunkt eller ej. Om befolkningstalen i målsättningen avviker från de värden prognos 2 anger innebär detta med andra ord att länsstyrelsen/planeringsrådet har ansett det motiverat att korrigera den prognoserade utvecklingen. Det ligger i sakens natur att detta i många fall förutsätter särskilda åtgärder för att länka den näringsgeografiska utvecklingen i önskade banor.

2. Jämförbarheten mellan skilda län

Som framgått av det föregående fick länsstyrelserna fritt utforma prognos 2. Detta betyder — även om planeringsnivån i allmänhet är rimlig — att resultaten i de skilda länen inte är fullt jämförbara. Prognos 1 hade till syfte att motverka olägenheterna härav. Det har emellertid befunnits nödvändigt att något vidareutveckla detta prognosalternativ för att få ett mera tillfredsställande underlag för jämförelser mellan länen. Detta vidareutvecklade prognosalternativ har utarbetats inom inrikesdepartementets planeringssekretariat, varvid även de skilda länsresultaten har sammanställts och värderats. Alternativet benämnes i det följande »prognos 0». Även i sin vidareutvecklade version bör detta jämförelsealternativ betraktas som ett räkneexempel. Prognosen bygger bl. a. på följande antaganden om utvecklingen inom näringslivet. För jordbruket är utgångspunkten lantbruksstyrelsens inventering av åkerarealens troliga omfattning år 1980. I fråga om skogsbruket har antagits att avverkningen år 1980 skall bli lika med den beräknade avverkningen per år under budgetåren 1956/57—1965/66 för Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. För Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län beräknas avverkningen år 1980 komma att ligga 50 % över samt i övriga län 33 % över detta värde. När det gäller industrin har länsstyrelsernas bedömningar, i brist på annan information, i allmänhet godtagits. Vissa justeringar har dock gjorts för sådana län i vilka prognos 2 grundats på uppgifter från 1960 års folkräkning. Justeringarna har i dessa fall gjorts med beaktande av folkräkningsmaterialet för år 1965. Eftersom länsstyrelsernas antaganden om industriutvecklingen inte är jämförbara blir prognos 0 också behäftad med brist på jämförbarhet. I vissa län, som i prognos 2 räknat med hög industritillväxt och förhållandevis svag utveckling inom servicesektorn, innebär prognos 0 i allmänhet ett

11 accepterande av industritillväxten och en uppjustering av servicesysselsättningen, vilket resulterar i en betydligt högre befolkningssiffra för år 1980 i prognos 0 än i prognos 2, t. ex. i Jönköpings och Kalmar län. I dessa län synes prognos 2 ge en tillförlitligare bild av befolkningsutvecklingen än prognos 0, medan däremot prognos 0 synes ange en troligare näringsgrensfördelning. Utvecklingen inom byggnadsverksamheten har gjorts beroende av den beräknade befolkningsutvecklingen i kommunblocken på ett sådant sätt att överensstämmelse i stort sett kommer att råda med långtidsutredningens resultat för riket. Serviceverksamheterna har för varje kommunblock delats i två delar. Den ena delen avser service som till sin omfattning helt eller huvudsakligen bestäms av befolkningens storlek i det egna blocket (t. ex. detaljhandel), medan den andra avser service som betjänar befolkning även utanför blocket (t. ex. kvalificerad sjukvård). Den förstnämnda typen av service har alltså i prognosen gjorts direkt beroende av den beräknade befolkningsutvecklingen, under det att den sistnämnda, som i fortsättningen betecknas autonom service, i huvudsak anpassats till långtidsutredningens antaganden. När det slutligen gäller yrkesverksamheten hos befolkningen har antagits att det av långtidsutredningen antagna riksgenomsnittet för år 1980 skall gälla för män i samtliga kommunblock i riket. Kvinnornas yrkesverksamhetsgrad i block, där denna f. n. ligger under riksgenomsnittet, har antagits komma att närma sig detta värde för år 1980 med 5, 10 eller 15 års försening beroende på avvikelsen från riksgenomsnittet år 1965. För kommunblock som redan i utgångsläget har legat över riksgenomsnittet har antagits stabilisering på en nivå som genomsnittligt innebär en mindre förändring per år än den som observerats mellan åren 1960 och 1965.

3. Resultat av länsplanering 1967

Befolkningsprognoser och befolkningsramvärden Om folkmängden i de skilda länen förändras enligt de utvecklingstendenser i fråga om flyttningar, nativitet och dödlighet som har observerats för början av 1960-talet skulle den år 1980 till sammantaget i riket uppgå till ca 8,7 milj. (tab. 1, prognos 1). Statistiska centralbyråns nyligen redovisade framräkning för riket (Statistiska Meddelanden Be 1968:3) anger som trolig folkmängd år 1980 ca 8 570 000. Skillnaderna torde framför allt bero på att prognos 1 innefattar antaganden om samma årliga immigrationsöverskott som under perioden 1964—1966, vilket var större än de 10 000 per år som antagits i statistiska centralbyråns senaste framräkning. Prognos 0, som har utarbetats i samband med analys och värdering av resultaten från länsplanering 1967, ger en folkmängd i riket år 1980 om 8 800 000. Länsstyrelsens prognosalternativ (tab. 1 prognos 2), som i allmänhet utgår från bedömningar av den troliga framtida utvecklingen inom näringslivet, antyder en folkmängd i riket år 1980 om ca 8 975 000. Skillnaden mellan prognos 1 och prognos 2 uppgår till 3,2 % (tab. 2 ) . Summan av de befolkningsramvärden som länsstyrelserna/planeringsråden föreslår som riktmärken för planeringen i länen uppgår till 9 190 000, ett värde som med ca 5,7 % överstiger prognos 1 och med ca 2,4 % prognos 2. Skillnaderna mellan prognosalternativen liksom mellan prognoser och målsättning kan med hänsyn till länsplaneringens syfte betraktas som begränsade. Även om dessa skillnader sålunda är små om man ser till hela landet, kan de vara rätt betydande i en del län. Störst skillnad mellan prognoserna uppvisar Norrbottens, Uppsala och Västerbottens län i nu nämnd ordning. I det förstnämnda länet förutses en befolkningsutveckling som avviker kraftigt negativt från de observerade tendenserna

13 CO

o

O

CO

p

too o H T3

_o

"E CD

o<

a, C £

« :aS ••et ocs

co h

2 *3

to

°s

"E a

CO

<u

a

:c« U

O C tocN o

••o

"3 3

c

a> o o

CO O

o 00

un CO

o o

<d in u

O

CO O

CD O

00 O

CN CO CO O

M"

O

OOrfOtfCOtDNCOrtOCSinOOmcONOO^^OO^H

c??

1 CR l >

<N"

'

CO

o

te

+++++++++++++++++++++++| + CD

CN

co" co" i n

'

1 in 1

+ +++

'

CD l >

I

1 TH lO

e t o f f i o "

O

'

' i n c f '

' C N C O T - T ' T - T '

++

+++ +

++++

1 I

00 00 I >

1 O

1 I '

co^ CN •*_ oo^ i n 00^ co^ o^ c^ co^ C ^ t> c^ •*-< co CM OO m co o co o CN CO es

m

Ol" •* in" r f CO •<? rt c J CO CN CO l^" t d r f (N O CO CO rT r i * O •*" M ffl

CO O

1 m CO O in CO

Si

t>

+++++++i+++++++i++i + iT i i +

00 C

o E

r H - ^ C0_ CN_ T * Tt^ CN^ CN_ w

m

O 00

CO

<N M

o odco •*" co i n co • * co <M" SO cd to co M H co ^ c ; o * c i d H I > m

o CO

+ + + + + + + | + + + + + + + | ++ | + | | + | +

ini>i>cDcOT-icNT-tinoocoocNooi>coooo>T-iTj<ini>tN os i > i n r i d « d r i * co" c J to* to" 0 n TH" d H 10 H d N n d d

++++++||+++++++|++|+|||| +

ln^NLNtoooTfin^cii^t^TjicocnTtioicjioi^ocooiT)* •** 0 co^ ©__ co in_ 0^ 0^ CN CN -*_ co^ r^ 0^ t> co 0 CM CO TH OJ CN i n co 00 00" d cJ co" co" d r ? co" CN" cd m" d •*" H " I H O " r^* rT 0 " M " CO" rq" d

OO

+ + + + + + + | + + + + + + + I ++ | | | | | | +

o O 00 O TH

fi

C

co

J

c

O 00 tji T-l

OJ

to c

c CO

"o tu

O

c ^ L n o i ^ ^ T H i n o a ) T H i ^ r H T j < c ) o i n c N c o i - - i c D c o o o o o o c o i > i > m T f < o o m m o o o c o c N c M c o i > o o o c o T H O o c o m m 0 0 CM <N - • * CO T H CN H l N 0 O i M ! » T f M C \ l c O C O C q c O C N I r < M M

b.

et hes 0 0 CD

es v*

es

£

O ™

O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O N c o t o h n c o w o n c o n T f H t D t o i M i o i N O f f l o o M o

O O 08

o

C to o

00 CO

o 00 o

a> TH

319 658

gs

O 00 O T-l

306 800 327 239 291 431

c £

298 453 309 600

CO

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 O T H T - H o o c o o o c o O i - H i n c D o c D o o t ^ c o c o c x i o o m c o i n i n i n i > c o o T « r t i H i ^ ^ i n c o T - i o T f i > c 3 i O i n c o c o c o i n c o o o O ' S ' ^ H t O C O t O T f t O ^ T J r t O M f - ^ O C f l t D O l L O f f l N O 0 0 <N CN "•* CO TH CM T-ICN00CX|00T}<CXICNCOCNICNCNICN CMCN

175 051 312 981 885 600 235 100

C to o u

276 362 449 246 348 000

O

1 969 930

CO

o o o o - r f o o i - i o o o i n c o o o o t ^ - o o a i c o o T H O o o o o a o i H t ^ T t i i n c o c o r f c o o o c o o o o o c o i n i n o o o i n o o o C M O c N t ^ o o c ^ i n c o c ^ T H C o i T N i o o t ^ c o c ^ i n c ^ o o c ^ c ^ T r o i n C N O i n i n < N T H c c o T t < o i > o c o L ^ L n i n o c v 9 o o o - ^ < N O c o C O O O O c N C O C O ^ i n O L ^ O T H C N C N C ^ O O O O C O O C ^ T H - ^ C J i C O C N C M - ^ C O T H C M THcNooc^oo^tNcacNicNiCNicocNTHCNiTH

»0

"a +-> o H

O

C to o (-1 PH

c 0)

c

'£

in CD

o

TH

W

o ^ o o T t ^ o ^ T H i n c o T H t y O o ^ i - i o i N C N i c o c M C ^ O M ' o o ( N ^ o o c N o c o i n o i > o o o 5 0 i > o o c o c 5 c o o i n - r - i T - i i o 0 0 CM CN CO CO T-l CN THlNOOCMC^-^CNCMCMCMCMCMCN-r-ICMtN TH c o N r t O t o i O r t T H c o h H O H f f l i n T f t O H t D T f o o r o h T f r > c o r i N c o o i « i n T i < c t ^ c c M o i > 0 ) T ! < p i c o c o o i T r M c o o o o m o o c o i > i > T - i o o o o m o i N T - i c D T H T H m c o o - ^ j , T } <

es es os es Cl

T ^ T f o o o o o o o c o o o o T H C o c o o o ^ i ^ o o ^ C N i C N i r ^ T H c o o o c o c ^ o o i n c o i n - ^ i n r ^ t ^ r ^ t ^ - i n o o c D T f G o o r ^ c o c o i n T H C M C O T H C O C O C M C 1 0 1 I N ( M N ( N I H M C V |

t»

TH

g

C

O O h r t t O i O O W O C O N O C O t S C I O T S O O t B f f l f l L O C T l C C T H i n ^ c o r H o o o c x i O T H T - i T H c o c ^ o o o c ^ c o o o o i n c o - i - i

C O T H C M C O C S I T H C N

KA.

O «w

O I ^ C N O O C O O L ^ O C O T M O O T F C O C O C O C X I O O T H O O O O C D

o CO O

o i ^ o ^ o ^ i n t N o o o o c o c o t ^ c o T f i n o o i - i o o o o i n i N M x « c o c J i c o H C O M t o c o T f i n c o o t o c o c O H i n M N O O i ^ o c o o i i o i o N t o n ^ c q o N O i H h O r t n c c o t o c o t o t o M i o N H o o c o M ^ T J N H T f r i T f N n n o i n n i o f f i o i r t M ^ H t o c c m c o i O T i i i o c o t o t o t o i o o i t o n c o o i o o c o c o t o CN

T-l

CN

CO

CM

TM

CM

T M C M C O T H C O C O C M C M C M C M C M C S I C M T - I C M C M

ca US

a •f

CU

c •J

'tZ

<uQHfiHOffiM&J^:z;OP<£ty2r-<;D^X><N<CQ

* "3

X

14 åren 1960—1966 (prognos 1). I de bägge senare länen är denna avvikelse kraftigt positiv (tab. 2). De befolkningsramvärden som länsstyrelsen/planeringsrådet anger i sin målsättning ligger i flertalet fall mycket nära prognos 2. I 16 län överensstämmer befolkningsramvärdena i målsättningen med de i prognos 2 beräknade värdena eller avviker med högst 3 % från dessa. I fem län uppgår den korrigering som länsstyrelsen/planeringsrådet vill göra av befolkningstalen enligt prognos 2 till mer än 5 %, nämligen (med angivande av länen efter avtagande storlek på avvikelsen) Norrbottens, Jämtlands, Gotlands, Östergötlands och Kopparbergs län. Studerar man förhållandet mellan de båda prognoserna samt mellan prognos 2 och målsättningen i resp. län (fig. 1 och 11—33) kan följande konstateras. I Kristianstads, Hallands, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Jämtlands län innebär prognos 2 en snabbare tillväxt i de större k o m m u n blocken eller en relativt sett kraftigare tillbakagång eller långsammare tillväxt i de mindre blocken än om utvecklingen skulle följa tendenserna

Tabell 2. Det relativa förhållandet mellan totalbefolkningens storlek i olika prognos- och målsättningsalternativ. Befolkning 1980 Län

Prognos 2 = 100

Prognos 1 = 100 Prognos 2

Målsättning

Prognos 0

Målsättning

A+ B C D E F G H I K L M N 0 P R S T U W X Y Z AC BD

100,7 118,4 99,5 106,5 102,7 107,5 104,9 97,6 99,7 102,2 108,2 103,9 103,1 105,8 101,4 101,7 106,2 102,0 100,9 105,7 106,5 101,7 116,2 74,9

100,7 112,8 103,8 114,5 106,2 107,5 107,8 107,8 101,9 103,0 108,2 106,4 103,1 108,5 101,4 104,0 107,4 102,9 107,4 107,1 110,9 125,7 116,9 100,1

99,2 101,1 93,1 105,0 112,5 109,3 110,2 90,6 99,3 100,9 105,9 101,4 101,3 105,1 102,2 99,5 106,6 97,4 99,0 101,0 99,5 86,2 104,3 80,8

Summa

103,2

105,7

101,2

100,0 95,2 104,3 107,5 103,4 100,0 102,8 110,5 102,3 100,8 100,0 102,4 100,0 102,5 100,0 102,3 101,3 100,8 106,4 101,3 104,1 123,6 100,6 133,6 102,4

15 i början av 1960-talet (prognos 1). I Södermanlands, Skaraborgs och Västernorrlands län är situationen omvänd, medan i Kalmar, Blekinge och Örebro län skillnaderna i utveckling mellan blocken enligt prognos 2 skulle bli mindre än vad utvecklingen under första hälften av detta decennium antyder. För återstående tolv län är det svårt att urskilja något speciellt mönster utom för Norrbottens län där utvecklingen är sämre enligt prognos 2 än enligt prognos 1 för samtliga kommunblock. När det gäller förhållandet mellan prognos 2 och målsättningen är bilden i stort sett följande. I Jönköpings och Hallands län innebär den lokaliseringspolitiska målsättningen en koncentration av befolkningsökningen till de största blocken. I Östergötlands, Kristianstads, Älvsborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län innebär målsättningen en utjämning av blockens utvecklingstakt jämfört med prognos 2. I Stockholms, Kronobergs, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs län innebär målsättningen att en utveckling enligt prognos 2 accepteras. I allmänhet innebär detta en fortsatt koncentration av befolkningen till större orter. Beträffande de återstående åtta länen har målsättningen i förhållande till prognos 2 inte någon bestämd karaktär. I fem av dessa län (Södermanlands, Blekinge, Kopparbergs, Jämtlands och Norrbottens län) innebär målsättningen en allmän uppjustering av prognos 2. Den redovisade jämförelsen mellan de för skilda län observerade skillnaderna mellan prognos 1 och prognos 2 samt mellan sistnämnda prognos och målsättningen ger endast en ofullständig bild av tendensen i länsstyrelsernas/planeringsrådens regionalpolitiska intentioner. De allmänna iakttagelser som på detta sätt kan göras direkt på grundval av det redovisade siffermaterialet nyanseras i hög grad genom den av länsstyrelserna/planeringsråden redovisade motiveringen, vari målsättningens innebörd utvecklas närmare. Länsstyrelsernas/planeringsrådens målsättningsdiskussion återges i korthet i det följande.

Utvecklingen inom näringslivet Jordbruk, skogsbruk och fiske m.m. (fig. 2, 3a och 3b). I det siffermaterial som redovisas om jordbruket m. m. i det följande har en korrigering skett så att uppgifterna över antalet förvärvsarbetande i det egentliga jordbruket skall motsvara definitionerna i 1960 års folkräkning. Under perioden 1960—1965 minskade antalet sysselsatta i jordbruk, skogsbruk och fiske från 447 000 till 354 000 (tab. 3). Enligt långtidsutredningen (SOU 1966:1) beräknades antalet sysselsatta

16 under perioden 1965—1980 minska med ca 230 000 personer. I den reviderade långtidsutredningen har minskningen av sysselsättningen under perioden 1965—1970 antagits gå snabbare än vad som förutsågs i de ursprungliga bedömningarna. Om den antagna snabbare minskningstakten 1965— 1970 skulle bli bestående även under 1970-talet skulle sysselsättningen i näringsgrenen år 1980 inte omfatta mer än ca 110 000 personer. Prognos 2 i länsplaneringen anger att sysselsättningen år 1980 skulle uppgå till 156 300 personer. Enligt prognos 0 slutligen skulle näringsgrenen år 1980 sysselsätta 131 200 personer. Denna prognos ligger nära den oreviderade långtidsutredningens resultat. Vid en jämförelse mellan prognosresultaten i de skilda länen finner man att en långsammare minskning under perioden 1965—1980 än under åren 1960—1965 förutses endast i Kalmar och Jämtlands län. I Uppsala, Östergötlands, Gotlands, Malmöhus, Skaraborgs, Kopparbergs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län sammanfaller den enligt prognos 2 förutsedda minskningstakten i det närmaste med minskningstakten åren 1960 —1965. I övriga län antas minskningstakten efter år 1965 bli högre än tidigare. Den riksgenomsnittliga minskningstakten per femårsperiod skulle därför stiga från ca 21 % åren 1960—1965 till 24 % perioden 1965—1980. Det kan tilläggas att — bortsett från två extremvärden i prognosen — spridningen kring den riksgenomsnittliga minskningstakten inte är större perioden 1965—1980 än perioden 1960—1965. Med undantag för Kristianstads, Värmlands och Västmanlands län förutser prognos 0 i samtliga fall en kraftigare nedgång i sysselsättningen än prognos 2. Enligt prognos 0 skulle den största sysselsättningsminskningen inträffa i Stockholms, Jönköpings, Kronobergs, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län. Minskningen per femårsperiod skulle i dessa län överstiga 30 %. Om det egentliga jordbruket och skogsbruket åtskiljes, finner man att utvecklingen enligt prognoserna 2 och 0 är ganska samstämmiga, när det gäller det egentliga jordbruket. Enligt de båda prognoserna väntas minskningar i sysselsättningen under hela perioden 1965—1980 på ca 62 % resp. ca 68 %. När det gäller skogsbruket skiljer sig prognoserna mer. Prognos 2 förutser en minskning med ca 35 % medan prognos 0 anger en minskning med ca 48 %. I kolumnerna 9—12 i tab. 3 har angivits länens andel av den i hela riket sysselsatta arbetskraften i jordbrukssektorn. E n jämförelse mellan prognos 2 och prognos 0 visar att — med undantag för de nordligaste länen — bedömningarna av tendenserna i jordbrukets regionala omfördelning är ganska samstämmiga. Industri (fig. 4, 5a och 5b). Enligt prognos 2 kommer sysselsättningen inom industrin att öka med drygt 12 % för hela perioden 1960—1980. Ökningen antas ske relativt jämnt fördelad i tiden med ca 7 % under 1960talet och 5 % under 1970-talet.

^M

1 1 HB

•

1 0

-+

1 0

-

in

1 c

-

> •

<

_ 20

Ib. B e f o l k n i n g s f ö r ä n d r i n g e n I960 - 1980 kommunblockvis enligt prognos 2. Streckade ytor markerar block i vilka målsättningen innebär en minst 7 procentenheter gynnsammare förändring.

o •a o o L

(C c l_

a

C_ 01 C ; L. c o(0 t c CD H-

ro — .* »0 L.

^

-C

L. QJ

VC

U CO

—

1 L_ O

c \C

01 Q) 01 01 Cl 01 C

>- -^

CO O)

prognos C prognos 2 I960 - 65

Fig. 3a. S y s s e l s ä t t n i n g s f ö r ä n d r i n n e n inom jord- och skogsbruk 1965 - 1980 i kommun b Iocken enl igt p rognos 2.

Ig.

3b.

-

2 O -

-

4 O

-

-

-

S y s c r> ! . ' .t t n ; c g s f ö r ii n d r i n g e n inom j o r d - o c ! s k e ; ,1 . 65 - 1980 i kommun b I o c k r n e n l r nos 2 .

19 7 0 I 965 I960 -

Q) "O

cn o c — l_ — u 0) "O

c

:(U

Q01 U

l_ 01X1 :0 E u_ <D

L -t- "t-

+- cn cn oi —

—

C

Q)

Q)

m o E 0

>£> CO C i CA

c — — I

I

Q) 0

m

cn ^o vO c C^ C^ L "O

c

C O

£

u

cn 0 c c

TO — • ^ cn •+c *0 — — c — ++L :0 •+- L O) TJ C

Q)

L

+-

M3 01

:0 U_

• +-ro

> . :ro ZJ t/i — "O

a0 70 65

5a. SysseI sättningsförändrinnen 1965 - 1980 i kommun b Iocken

inom industri enl igt prognos 2.

•i

•

*

Fig.

5»

•

4C

_ •

-

•

1 1

- 5 - • H _ 20 _ -

2C

5b. S y s s e l s ä t t n i n g s f ö r ä n d r i n g e n 1965 - I960 i k o n m u n b l o c k e n

inom i n d u s t r i enligt prognos

2.

c Q) l_

— .

C) C

— .c -X

O Q. 01 1_

o "

:rLo EQ prognos 0 prognos 2 I 960 - 65

o

01 E

O O VO 00 CA CA

cn o^i c vO

I

i XJ

c; c cn HO >- i_ :0

J0

C -C :ro E

oi cn

— cn o :ro

prognos 0 prognos 2 I960 - 65 ro oro

cn E

cn E

— O

G) O

U

>

—

1 L. 0) C 01 UD

c-. E O

—

01 Q)

d) O 01 JZ tfi E

>- ro

co 01

Fig.

b a . Andelen servicesysselsatta I 9 6 C , 1965 och 1980 i p r o m i l l e av t o t a l b e f o l k n i n g e n länsv i s . U p p g i f t e r n a I9 6 0 o c h 19 6 5 e n l i g t folkr ä k n i n g e n , I960 e n l i g t p r o g n o s 2 .

o/oo

Summa länsprognoserna Längti dsuiredn.

in c in o

UD — VO L. O C CA CL

o

Cl «*+-0 -Cu —

UD 01 CA -O

o — c

O

—— 0) ro O ro+o — 00 +UD CA

+•

+-

CA

Cl

+- Q)

ro (0c — > — ro1-01 c« 01

Q) 01 01

—H- cn >- ——cn —C — E Q. c

01 01

u

—

C Q- -*: 1- 3 :ro

C CO Q) CA — 01

c: c o 01 0)

c

Fig. 9a. Sysse I sä 1 1 n i n g s t ö r ä n d r i n g e n inom serviceverksamheter 1965 - 1980 i kommunb Iocken enl igt prognos 2 .

Fig. 9b. Sysselsättningsförändringen inom serviceverksamheter 1965 - 1980 i konmunbIocken enligt p rognos 2 .

Fiq

Arbetskraftstalans se texten.

I 960 - I 980. Förklar i no

17 o

g o 4->

SC0 C/3

c/3

>> C/3

3 (4

C/3

O

c

00 O

o ii

rfoocococDTHrfcMcocni^THcncNco M r t t o c o M i n r o o i o o © i> o ^ f f l o c» H N c s i n w r i o t N T i o o o o o M c o T H i n » o cNcoMiococoiOTHMcooorfrfior^rfcocMcoi^coco o o

CM

C

ooit^ciiAjinTHaioooocNOH-iiinHrtcooooocoMTjic-j 00 O

CMcD^-rf^cX^TH^OiOOTHCOL^-^rfcOCDC^CiOCMiOOOcMCOTfTH CO CN CM r f

rf

CM CO CM CM r f

00 rf" r f

-?

CO* CO CN CM r f " CO r f " r f " l O

rf"

o

o o ©

o

fa M O

> ca c <B 13

T3

wo^ifooraiooHoiinconoNojNmotDMÄi»

C 01

C c

O

1-1

2 O

fa

o

OJ

T H c o o o o T H i n o c o r ^ r f i > r f o r f i > c N i > o i > c o o ! > c N a r ^ i a ^ ^ ^ 1 ' co i > TH o o m c o o o i N C D o n c o M e o o i c o N co CM c\i r f - t m • * TH o f o " i > co ^ " m * m" m" c o c i •*" Tf 1 • * co i o " • *

o

©_ ©

o r-l

O C/1

O 4)

©^ ©

:o3

C C/3

co co m^ co^ • * ^ , t e i > N c» CD a r » r ^ o r f o r f CM CO CM OO TH O CO CM CM r f r f CO - ^ T H C N i O ^ r ^ C O - ^ i O i O ^ i O e r O M - ^ - ^ - ^ C O i O C O

O 00

c

co c» TH^ CM_ O _ co m^ o i>_ rf_ \n -rp r f m cn i > oo TH oo cn CM co TH OO r f r f O CO O O LO CO r f Tj*" co" rf* w " oT co" r f o " • * co" O* rt" CN H CC

01 O,

lO CO

•3

u

fa

o

CM

O

a

C/3

cooo^coic^r>^c>^TH^cOTHcOTfTHTHOoooiocncnTjiTHcMi>o CO CO r f CM i o r C LO oT r f " cn O TH C O O O O c D L O i O T H C D r f O T C M C O

eo

UD

tX)

IO CO O

CMCMCNCMCNMTHTHCMCMCMCMCMCMCMCOCMCMCMCMCNTHCNCN

IN

r-l

COCMCMCMCOCOCMCMMCNCMCMCNCMCMCOCNCMCOCOCOCOCOCM

8| eo"

6C O

I 1 IM 1

1 I I I II II

I 1 M1 1 1 1 I I1 1 I I1 1 M1 1 M1 1 | 1 | 1 | |11

LO

u

O

c

o

-ac

!-, fa

t-l

c M

:C3 U •o

o o

£

1-1

m

••a

g

^ fa

CD O T-l

1 11 1 1 |1 |1 |1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I1 I 1 1 1 1 1 1 | | 1 CDcOhrtiOloOr-aCMOlOMcSCOCOOCCcDinOCOOlinO C K T C I s c c T 0 H

CM

" l i l i l L i l ' „ ' OlÖOCO^CNtsCOcDOcDincON O H H C o O r t O o o o i o o i ^ o ^ c o - i " c ) " » rt*N o i c f n i n

r>.

CNCMCMCMCMCMCMTHTHC^THTHTHTHTHCMCNT^CMCMCMCMCMCM

CM

I I I 1 i II II I I II I I I i I I I II I I

'

O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O OOiOCOCMTHa3incOOt>OCOTHCMrfrfOOrfOa3CMOTH C 0 r f C 0 O i n r f O C M C 0 C 3 O C 0 C D I > C 3 l 0 r f C 0 r f l 0 r f r f O i n

CM

o C/3

Sc

o cn

TH

^1

PH

„ n

-a c es *3 ,£)

3 C/3

r*

CN 89

o

o cn

i O r f C O I > c D r f O C O C O I > c O C O C O [ > O i O r f r O I > O C O I > O O C D •r-l TH TH

t-l

£

t-i :c8 ki

>

13 c

<

i 0 C N C M T H C D 0 3 t > O c M C M C 0 i n 0 3 0 3 O r f T - i 0 0 c M r f c M C D O [ > O H t O i O T f H h C D O i H n i M l C K O O S C N C N X i C O t O H M O n O C M O O C O - ^ C D T H C M r f C O C D O O C O i O c O O r r r f T H O C D C M i O r f

O)

cn

C C

fa

cn

o o o o o c o o o o c o T H c o i o m o i > c o o i > o c o i o o t > i > c o J M O N O M N H O O N M C O T f O l H O O l M O ' J O O O O l O l ooiOOrfcDOCOcMl>CnOOTH(MOCNCOiOOCMOI>COO CMOOOLOCMCOcDC^OcOCOiOOOCnOOOiOiOiOCOCOrt1 TH r l i H H r t CMCMTHT-ICNCMTHTH r l H rt r l H T I

CqoOTHTHrfcM-^00O00CMC0CDC0OC0C0C0rfCMI>THCM N O l f l O O ^ O O c a H O O G H O c O l O C O O O O r t ^ O O O - l 1 T-tTHrfrfl>CMOOmcOcMCOCOOiOOCOLOLOCMiOiO[>000

ocsiTHTHCÄioor^03cococooorfioiocoocnoo3i>->H<oo T H T H T H C M T H T H C M

©

»o T-l

h.

eo »o so CO

« ©

C M C O T H T H C M C M C M T H T H T H T H T H T H C M T H

c

+*

:3

fa

+ : • : : : • • • : • • : : • • • . • • .

-od

<oDö&HOKM^J§ZOfcÄcy5HD?X^N<CQ

2—914160

n co

M "C a "3

a —

18 Långtidsutredningens bedömningar anger för samma tidsperiod en motsvarande tillväxt men till skillnad från länsprognoserna beräknas hela expansionen vara koncentrerad till 1960-talet. En antydan om rimligheten i prognos 2 fram till år 1970 ger den faktiska utvecklingen åren 1960—1965 och den reviderade långtidsutredningen. Enligt industristatistiken ökade sysselsättningen under första hälften av 1960talet med ca 8 %. Den reviderade långtidsutredningen kalkylerar med en nedgång på 2,5 % mellan 1965 och 1970. Totalt skulle i så fall en ökning med ca 6 % komma att ske under 1960-talet vilket alltså ganska väl stämmer med tillväxten enligt prognos 2. Sysselsättningsminskningen inom industrin uppgick mellan åren 1965 och 1967 i genomsnitt till 2,5 % per år (SOU 1968: 24). Industristatistiken för åren 1965—1966 visar betydande regionala olikheter i utvecklingen. I samtliga fem norrlandslän skedde en ökning av antalet industrisysselsatta. Minskningen hänför sig i första hand till storstadslänen. Som framgår av tab. 4 skulle tillväxttakten för riket som helhet successivt avta enligt prognos 2. Under första hälften av 1960-talet var den faktiska ökningen 7,8 %. Ökningen beräknas under andra hälften av 1960talet bli reducerad till 4,8 % för att under 1970-talet uppgå till endast 2,6 % i genomsnitt per femårsperiod. De betydande regionala skillnader som industriutvecklingen uppvisade åren 1960—1965 kommer enligt prognos 2 inte att prägla den fortsatta utvecklingen. Detta framgår av att variationsbredden i industrins regionala förändringstakt krymper under 1970-talet jämfört med 1960-talet. För 1970talet är det endast fem län (Jönköpings, Kronobergs, Hallands, Göteborgs och Bohus samt Västerbottens län) som redovisar en industrikalkyl, som markant avviker från den genomsnittliga för riket. Av de län som hade snabb tillväxt åren 1960—1965 kalkylerar samtliga utom Södermanlands län med en fortsatt snabb expansion fram till år 1970. I de nyssnämnda fem länen förutses den höga tillväxttakten bestå även under 1970-talet. För Gotlands del är ökningen helt koncentrerad till första hälften av prognosperioden. Samtliga storstadslän r ä k n a r med uppgång av industrisysselsättningen. Kraftigast skulle ökningen bli i Göteborgs och Bohus län. För Stockholms läns del ligger den beräknade ökningen under den riksgenomsnittliga vilket även var fallet åren 1960—1965. En mellanställning intar Malmöhus län, vars prognos anger en utveckling i nära anslutning till den riksgenomsnittliga. I endast fem län (Örebro, Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län) förutses en nedgång i industrisysselsättningen mellan åren 1965 och 1980. Om utvecklingen skulle följa länsprognoserna skulle omfördelningar och förskjutningar av den framtida industrisysselsättningen komma att ske både mellan och inom länen.

19 Tabell 4. Förvärvsarbetande inom industri.

Län

A4-B C D E F G H I K L M N 0 P R S T U W X Y Z AC BD

FoB 1

Prognos 2

Industristat.

Prognos 2

Industristatistiken

Prognos 2

1960—65 1965—70 1970—80 1960

163 606 22 311 42 413 64 600 57 468 25 952 36 765 4 291 24 806 38 788 105 873 24 438 102 707 80 684 38 927 43 126 50 327 50 326 45 492 46 411 33 509 7 505 21 818 23 711

167 840 23 882 42 873 66 880 61 390 29 946 40 427 5 260 26 145 42 212 111 275 27 700 111 392 85 721 41 295 43 373 48 688 53 876 44 380 46 845 32 389 7 601 26 282 23 524

172 345 25 749 43 819 71 860 69 050 33 126 42 585 5 250 25 863 43 653 116 425 32 020 123 517 85 721 45 516 43 888 48 439 58 236 42 290 48 868 33 227 7 310 32 195 23 154

+ 3,5 + 14,2 + 14,3 +10,1 + 10,9 4- 16,0 + 11,9 + 14,0 + 7,3 4- 20,3 + 6,7 + 17,6 + 7,5 + 6,3 + 6,1 + 0,6 + 2.3 + 6,2 + 1,4 + 7,1 + 4,5 + 8,7 + 10,0 — 1,7

13,74 1,95 4,03 5,84 5,01 2,42 3,14 0,31 2,25 3,19 9,27 2,00 8,89 7,01 3,37 3,67 4,51 4,67 3,92 4,03 2,72 0,45 1,73 1,88

13,53 2,02 3,44 5,64 5,42 2,60 3,34 0,41 2,03 3,43 9,14 2,51 9,69 6,73 3,57 3,44 3,80 4,57 3,32 3,84 2,61 0,57 2,53 1,82

Hela riket 1 155 854 1211 198 1 274 108 + 1

Riksandelen av ind.sysselsättning

Proc.f örändring per 5-årsperiod

Antal förv.arbetande enligt

7,8

+ 2,6 + 7,0 + 1,1 + 3,5 + 6,8 + 15,4 + 10,0 + 22,4 + 5,4 + 8,8 + 5,1 + 13,3 + 8,5 + 6,2 + 6,1 + 0,6 — 3,3 + 7,1 — 2,4 + 0,9 — 3,3 + 1,3 + 20,5 — 0,8

1,3 3,8 1,1 3,7 6,1 5,2 2,6 0,0 — 0,5 + 1,7 + 2,3 + 7,5 + 5,3 0,0 + 5,0 + 0,6 — 0,3 + 4,0 — 2,4 + 2,1 + 1,3 — 1,9 + 10,7 — 0,8

14,21 1,95 3,84 5,74 4,83 2,22 3,02 0,24 2,26 2,81 9,35 1,79 8,92 7,06 3,12 3,95 4,80 4,80 4,18 4,09 2,81 0,44 1,65 2,04

+

+

108,00 100,00 100,00

4,8

+ + + + + + +

2,6

FoB = Folk- och bostadsräkningen.

I 12 län däribland storstadslänen minskade andelen av rikets industrisysselsatta under perioden 1960—1965 medan omfördelningsvinster tillföll 11 län (tab. 4 kolumnerna 8—10). I Uppsala län var andelen oförändrad. Bland vinstlänen märks främst Kristianstads ( + 0,38), Skaraborgs ( + 0,25), Hallands ( + 0,21) och Kronobergs län (+ 0,20). Bland de län som förlorade position märks Stockholms ( - 0 , 4 7 ) , Örebro ( - 0 , 2 9 ) , Värmlands ( - 0 , 2 8 ) och Kopparbergs (— 0,26) län. Som exempel kan nämnas att Stockholms läns förlustandel motsvarade ca 5 500 industrisysselsatta. För perioden 1965—1980 är omfördelningsmönstret i princip detsamma. Endast för Södermanlands, Östergötlands samt Göteborgs och Bohus län anger prognoserna en annan bild. De högsta omfördelningsvinsterna kommer enligt beräkningarna att tillfalla Göteborgs och Bohus ( + 0,80), Västerbottens (+0,80), Hallands (+0,51) samt Jönköpings (+0,41) län. Bland förlustlänen m ä r k s främst Örebro (— 0,71), Kopparbergs (— 0,60), Älvsborgs (—0,28), samt Stockholms (—0,21) län. Följden av de antagna omfördelningarna blir en smärre förskjutning av industrins tyngdpunkt mot Smålandslänen, Hallands, Göteborgs och Bohus samt Västerbottens län.

20 Vad gäller förhållandena inom länen kännetecknas prognoserna för Götaoch Svealandslänen av ökad spridning av de industrisysselsatta. Undantag är Göteborgs och Bohus samt Kronobergs län i vilka prognoserna pekar mot stark koncentration till den största orten i resp. län. Utmärkande för Norrlandslänen är en koncentration av industrin till ett fåtal kommunblock. Byggnadsverksamhet (fig. 6). I hela riket uppgick antalet förvärvsarbetande inom byggnadsverksamheten år 1965 till 330 000 eller 9,4 % av totala antalet sysselsatta. Enligt den reviderade långtidsutredningen skulle antalet förvärvsarbetande inom byggnadsverksamheten i hela riket bli oförändrat under perioden 1965—1970. Samtidigt väntas det totala antalet förvärvsarbetande i riket öka med ca 1,5 %. Andelen förvärvsarbetande inom byggnadsverksamhet skulle därför bli 9,3 % år 1970. Långtidsutredningens prognos för år 1980 har inte reviderats, men det torde vara en rimlig bedömning att antalet förvärvsarbetande i branschen blir i stort sett oförändrat även mellan åren 1970 och 1980. Totala antalet förvärvsarbetande väntas emellertid öka under samma tid varför andelen sysselsatta inom byggnadsbranschen skulle minska något eller till 9,1 %. E n sammanräkning av det enligt prognos 2 förutsedda antalet sysselsatta inom byggnadsverksamhet ger för år 1980 ca 379 000 förvärvsarbetande, vilket innebär 9,8 % av de sysselsatta (tab. 5). Motsvarande siffror för år 1980 enligt prognos 0 är 342 000, vilket motsvarar en andel av 9,3 % av de förvärvsarbetande enligt denna prognos. Om man jämför den för skilda län förutsedda andelen förvärvsarbetande inom byggnadsverksamhet år 1980, finner man att variationerna mellan länen är avsevärt större än år 1965. Orsakerna till den större spridningen kan vara flera, men man kan anta att den speglar såväl en betydande osäkerhet om byggnadsverksamhetens framtida utveckling som metodiska olikheter. Bland de metoder som kommit till användning vid beräkningen av antalet förvärvsarbetande inom byggnadsverksamheten dominerar de som p å ett eller annat sätt anknyter till den oreviderade långtidsutredningen. Vanligen anknyter prognos 2 till den av långtidsutredningen beräknade trendmässiga utvecklingen eller till den r a m som det av utredningen beräknade totala antalet förvärvsarbetande i branschen utgör. Flera länsprognoser bygger emellertid på självständiga beräkningar eller på enkäter utförda inom länet. I de självständiga beräkningarna anknyts vanligen byggnadsverksamhetens utveckling till den förväntade utvecklingen inom näringslivet i övrigt. Service (fig. 7, 8a, 8b, 8c, 9a och 9b). Antalet servicesysselsatta i hela riket skulle enligt prognos 2 komma att öka med 55 % mellan åren 1960 och 1980. Långtidsutredningen kalkylerar för motsvarande period med 50 % ökning. Att prognoserna ligger så nära varandra förklaras av att de flesta länen har antagit en utveckling som ligger i linje med långtidsutredningens bedömningar.

21 Tabell 5. Förvärvsarbetande inom byggnads- och anläggningsverksamhet. Antal förvärvsarbetande Län

A+ B C D E F G H I K L M N 0 P R S T U W X Y Z AC BD Summa

Folkräkningen

Proc. förändring per 5-årsperiod

Prognos 2 Prognos 0 Folkräkn. Prognos 2 Prognos 0

1960—65 1965—80 1965—80

51 126 7 597 8 108 12 597 9 482 5 227 8 334 1 631 4 887 8 698 22 174 6 264 23 542 12 032 8 254 11 478 10 086 8 574 13 193 11 455 14 111 7 552 13 558 15 033

60 199 9 496 9 658 14 160 10 620 6 481 9 129 2 154 5 995 10 601 28 208 7 520 29 555 14 629 9 372 11 589 10 904 10 517 12 350 12 090 13 407 7 095 10 559 13 990

78 220 15 228 11 963 15 000 12 860 7 528 8 415 2 350 6 518 12 862 33 175 11 710 40 955 17 209 10 704 11 335 11 960 14 238 10 720 10 326 13 216 5 230 11 907 5 692

69 700 10 300 10 100 15 700 12 700 7 200 9 400 1 800 6 200 10 500 34 800 9 600 34 800 15 300 9 700 10 200 12 100 11 200 9 700 11 100 9 900 3 500 8 400 8 300

+ 17,75 + 25,00 + 19,12 + 12,41 + 12 00 + 23,99 + 9,54 + 32,07 + 22,67 + 21,88 + 27,21 + 20,05 + 25,54 + 21,58 + 13,54

294 993

330 278

379 321

342 200

+ 8,11 + 22,66 — 6,39 + 5,54 — 4,99 — 6,05 — 22,12 — 6,94

+ 9,1 + 17,0 + 7,4 + 1,9 + 6,6 + 5,1 — 2,7 + 2,9 + 2,8 + 6,6 + 5,6 + 16,0 + 11,5 + 5,6 + 4,5 — 0,7 + 3,1 + 10,6 — 4,6 — 5,1 — 0,5 — 9,6 + 4,1 — 25,9

+ 5,0 + 2,7 + 1,6 + 3,5 + 6,2 + 3,6 + 1,0 — 6,3 + 1,0 — 0,2 + 7,2 + 8,7 + 5,6 + 1,6 + 1,3 — 4,4 + 3,4 + 2,0 — 7,8 — 2,9 — 9,6 — 21,0 — 7,2 — 15,8

+ 11,96

+

+

+ i,oo

4,7

1,1

I samtliga län utom Norrbottens och Jämtlands län förutses en uppgång i antalet servicesysselsatta. Den största relativa ökningen (över 70 %) väntas i Uppsala, Kronobergs, Malmöhus och Västmanlands län i nu nämnd ordning. I Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Blekinge, Kristianstads, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Örebro län ligger avvikelsen för prognos 2 i förhållande till riksgenomsnittet inom eller mycket nära intervallet ± 10 %. De återstående länens bedömningar kännetecknas av en jämförelsevis moderat tillväxt. Förklaringen till dessa skillnader ligger bl. a. i olikheter i den förutsedda regionala befolkningsutvecklingen, vilken förutsattes påverka basen för service verksamhe terna. År 1960 var i riket som helhet 180 personer per 1 000 invånare verksamma i serviceverksamheter och enligt långtidsutredningen ökar antalet till 229 servicesysselsatta per 1 000 invånare år 1980. Länsprognoserna sammantagna kalkylerar med 233 personer per 1 000 invånare år 1980 (tab. 6). Mellan länen föreligger stora skillnader. År 1960 var det endast Stockholms, Malmöhus och Göteborgs och Bohus län som hade sysselsättningsandelar överstigande den genomsnittliga för riket. De övriga länen låg på betydligt lägre nivåer.

22 Enligt prognos 2 förutses andelen sysselsatta inom servicebranscherna i de flesta länen öka i ungefär samma takt. Jämfört med långtidsutredningen antas en snabbare tillväxt i Östergötlands, Kronobergs, Malmöhus och Västernorrlands län. En långsammare ökning väntas i Uppsala, Jönköpings, Kalmar, Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län. De återstående länen kalkylerar med en utveckling som ligger nära långtidsutredningen. Variationerna i servicenivån utgångsåret 1965 och olikheterna i serviceprognoserna förklaras bl. a. av befolkningsutvecklingen och den eftersläpning som ofta råder i fråga om servicenäringarnas anpassning till ett visst befolkningsunderlag. I expansiva regioner tenderar denna eftersläpning att resultera i en underdimensionerad service, medan resultatet i minskningsregioner ofta blir en överdimensionerad serviceapparat. Av vikt är också att vissa län i utgångsläget har en betydande del av servicesysselsättningen koncentrerad till ett fåtal kommunblock eller väntas få detta enligt prognoserna. I många län har antagandena i prognos 2 grundats på långtidsutredningen, vilket resulterat i en konservering av blockens inbördes relationer i fråga om andelen servicesysselsatta. Detta strider mot de tendenser som nu råder. Enligt dessa förefaller servicetillväxten bli störst i de folkrikaste kommunblocken. Prognos 0 anger för perioden 1960—1980 en ökning av antalet servicesysselsatta med 45 %. Jämfört med prognos 2 och långtidsutredningen innebär detta en något långsammare tillväxt. Att prognos 0 ligger på en lägre nivå beror dels på prognosens uppbyggnad, dels på antagandena. E n betydande del av servicesysselsättningen förutsattes bli en direkt konsekvens av vad som händer i de primära verksamheterna (industri, autonom service, jordbruk m. m.). Prognosantagandena har formulerats på ett sådant sätt att de skall beakta den tröghet som kan iakttas när det gäller serviceverksamheternas anpassning till förändring i befolkningsunderlaget. Prognos 0 antyder för de flesta länen en lägre ökningstakt än prognos 2. I endast tre län (Jönköpings, Kalmar och Norrbottens län) ger beräkningarna för prognos 0 en högre servicesysselsättning. Prognos 0 antyder en lägre servicetillväxt speciellt i Uppsala, Västernorrlands och Jämtlands län. Med tanke på den stelhet som serviceapparaten hittills har uppvisat vid anpassning till ändrade förhållanden är det troligt att prognos 0 har underskattat servicesysselsättningens omfattning i vissa glesbygdslän, särskilt Jämtlands län. På kommunblocksnivå kännetecknas prognos 0 framför allt av att de stora och medelstora blockens ställning som servicecentra har stärkts i förhållande till de mindre. Arbetskraftsbalans (fig. 10). Enligt den reviderade långtidsutredningens beräkningar kommer den tillgängliga arbetskraften år 1980 att uppgå till ca 3 538 000 personer för hela riket. Om man applicerar de antaganden om

23 O

> a

c/3 O

0 C

00 O

CD

«j

S C

O tH

0 3 0 C O C O C O T H I > t > 0 3 i O C 3 3 0 T - i c O r f 0 3 C M i O C n c O O O v O T - i i n T H r f l > o O I > I > C D C 3 l > l > C O O C O I > C D I > c n c O l > l > O O C n O

»•H

C O C O C O T H T - i r f i n i - i O O C M I > C M O i - i O » O O O O i - H C O C M O C O C D C O C D 0 3 T H t > O i n 0 0 3 C 3 l O O r f 0 3 0 0 0 0 0 3 0 0 0 3 C n c O T H t ^ O O

CO

01 CM

TH

S g) fa 0 .5

CM

""! 0

C eo

-1 C3 £ 3 « C3 > +->

O

0 tH

O 00 03 TH

C O C N T H C N T H C N T H C N T H T H C N C M C M T H T H T H T H T H T H T H C M C M T H T H

ers 01

C 0 C 0 i 0 O O T H T H O C n r f i - H C n O I > C M 0 3 t ^ r f i n r f C D T H 0 0 0 0 O O C 0 I > i O i 0 i 0 0 0 O C D C M C 0 C 0 i 0 v O i O C D i 0 l 0 C 0 0 0 0 0 C 0 I >

e 0

fa

fl ° fi

:CS

H->

F

M

••0

tH

u

fa

R3

CU

fa O

<&

co O C

oc

10 CO 03 TH

c/3

C

O tH

•3

fa

10 tH CU 04 00

fl 'tH

CM

O

C/3

00 O C 00 0 tH

1 10 CO 03 T-t

fa

:cS U ••O t-i

c M 3tH

CO

fa

fa

O

0 CD 03 TH

ei 0 C

V]

O C/3

O

fi 00 0 tH

i N r f t ^ i O T H I > i O C O C M r f 0 3 C O r f 0 3 C M C M I > r f i n e M C M r f c r j l O

eo

T H r f i O I > T H 0 3 0 T H i O r f O T H C O C ^ O C O C > o r ^ C M C N T H C D C M C N

•Q

a

Ol

"o

.2

CD O

+++++++1+++++++++++++1+1 + C 0 C 0 O I > t > 0 0 C 0 0 0 0 0 C M i 0 C M i O O C M T - i 0 0 C M C 0 i n C M C 0 C D 0 3 0 0 r f T H C M C 0 i 0 C M T H 0 0 C 0 r f r f 0 0 T H C 0 i 0 0 3 C M m i > I > O C 0 I >

•*

O

+++++++++++++++++++++1+1 + TM

CDTHiOrfOOTHl>CNCOiOOTHC00300003C003CMCDCMCD cacMoo^OTHcr^^ocM^THr^cooiooorfinTHO^o^T^rfo^ co in" I H r f 10" i > cT m" CN C Jro"c» Is-" m* • ^ 00" t o co cs ci" oT eo co H THCMCQTHTHTH

r l r l H r l H H r l

TH CN

THTH

OS

IO IO TH

++++++++++++++++++++++++ +

0 O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O l O c ^ T H C M c M O i n c O r f C M O O O O O O O T H C O T - i T H C M i O i O O O O O

O O t>«

00 OJ T-l

C O O r f c » r f T H C O O O C » c N O C O r f i n o i > I > I > T H C 0 0 3 e M C M L > m r f l > CD CO r f C M r f O r f O O O r f i O i O r f r f i O i O T H r f r f lO CM TH

CO • *

OS T^

fa CU

t5

fi fe,

fl

CM cn O

CS 4-> CU

A ki ca c/3

>

fi 00

O 00

on

O tH

TH

fi 0)

m

h

O O T H O I > C ^ C ) O O C N C O C O C O O O T H C 3 3 C M 0 3 C O T H C J 3 C O C O C O C O

O I > u 0 CO

0 3 i O C 0 C 0 T - i c 0 i O C M r f 0 3 C > 0 r f i O k n i O L O i n c O C N r f C 0 CM TH

• •O

00 C

'3 H->

C

fl

-<

Mej

CD

on

tH

"o

fa

es -H

— OS 0 0]

fa

:C3

a

i n O C O O O C O i O O r f u n i O O O n r f O r ^ T H r f C D O r f O O O N O C O H C B H C X l O C O H O C O r t O O O i n i O N n O i f f l L O O C I i O O T H O O T H i o C M i O l ^ C M c O O C D r ^ 0 3 C N t > r t < C O i O i O C D O

0 CO 03

I > l > l > i O C O i 0 r f I > O T H O O C 0 a > C 0 O 0 0 C D 0 0 r f C D C N 0 0 r f O O O C 0 0 0 3 C M T H C O I > O r f C O a 3 T H T - l O T H C 0 0 3 T H r > O O C O r f M i O C O O I > O O O C M r f i n C M T H C O c M I > O O O O O i n i > C N C M O O t ^ - c M O C O c D O i n C M C O O i O O O i O r f O O C O O O T H C O O C O THCOCOCOrfCMCO C N - ^ r f C N i O i O C O r f r f C O r f r f i o C M C O r f rf TH TI

v»

t ^ O C ^ c > 0 0 0 T H 0 0 t > l > C 0 l 0 l O r f 0 0 l > l > T H C 0 a 3 T H 0 0 r f C 0 C 0 0 3 T H C D C N c M a 3 0 C M T H C ^ 0 3 C M O I > i O i O l > I > r f i O O i O C M C O t ^ . c D C O I > C O C N O O T H i O r f O i O C O i O T H T H r f O O I > O O C O O C D l O C C T H O r f O O C M O i c M r ^ r f r f T H T H r f C M O O O O C O r ^ C O r f T H m CO CO I O r f CM CO C M C O C M C M C O i O C O r f C O C O C O r f r f C M C O r f CO TH TH

CO

0 01 co kO 10

co ej co

c M

fa < u Q m faOEfafa'faS Z O f a t f c / j f a D ^ X ^ N < CQ X

24 förvärvsfrekvensen som ligger till grund för prognos 2 på en befolkningsframskrivning utan flyttningsantaganden blir resultatet en arbetskraftstillgång som ligger ca 154 000 personer över långtidsutredningens värde. Skillnaden beror i huvudsak på att man i bl. a. Jönköpings, Kronobergs, Malmöhus, Älvsborgs samt Västernorrlands län har antagit en kraftig ökning av den kvinnliga yrkesintensiteten. Gör man motsvarande beräkning på grundval av den förvärvsfrekvens som antas i prognos 0 erhåller man ett arbetskraftsutbud år 1980 av ungefär samma storlek som enligt långtidsutredningens beräkning. Prognos 2 kalkylerar med högre förvärvstal än prognos 0 för samtliga län utom Värmlands och Norrbottens län. Om man jämför här redovisade utbudsberäkningar med det arbetskraftsbehov som prognos 2 anger för år 1980 finner man att efterfrågan är större än vart och ett av utbudsalternativen. Avstämningen ger ett arbetskraftsunderskott på 247 000 om arbetskraftstillgångarna antas uppgå till det värde som erhålles vid en befolkningsframskrivning utan flyttningsantaganden och med samma förvärvsfrekvens som har förutsatts i prognos 2. Länsstyrelsernas/planeringsrådens regionalpolitiska målsättningar implicerar en ännu större arbetskraftsbrist nämligen 360 000 personer. Arbetskraftsunderskottet har av allt att döma överskattats. Något immigrationsöverskott har inte inräknats på tillgångssidan och för överskottsområdena (oftast glesbygdsblock) har man kalkylerat med lägre förvärvsfrekvenser än som gäller för de områden där detta överskott rimligen kommer att sysselsättas. I fig. 2 redovisas arbetskraftsbalansen länsvis (ackumulerade värden 1960—1980). För att jämförbarhet skall erhållas mellan de olika länen har vissa omräkningar av länsstyrelsernas beräkningar gjorts. För varje län redovisas ett diagram där den vänstra streckade stapeln visar situationen enligt prognos 2 och den högra stapeln de troliga förhållandena om befolkningen i resp. län år 1980 skall uppgå till de ramvärden som länsstyrelserna/planeringsråden anger i sina regionalpolitiska målsättningar. Staplar som pekar nedåt från den horisontella linjen anger arbetskraftsunderskott, medan staplar som pekar uppåt anger överskott. Varje kvadrat i staplarna motsvarar 10 000 förvärvsarbetande. En jämförelse mellan prognos 2 och målsättningarna för skilda län visar att länsstyrelserna/planeringsråden i allmänhet accepterat en planeringsnivå som innebär stort arbetskraftsunderskott, medan man i län med överskott genomgående eftersträvat en sådan korrigering av den prognoserade utvecklingen att överskottet skall minska eller försvinna. Enligt prognos 2 skulle balans praktiskt taget komma att råda mellan tillgång och efterfrågan i Kalmar, Blekinge, Kristianstads och Skaraborgs län. Egentligt arbetskraftsöverskott skulle med undantag för Gotlands län komma i fråga endast i norrlandslänen samt Värmlands och Kopparbergs län. De största underskotten skulle uppstå i storstadslänen och Uppsala län.

4. Länens målsättning m.m.

I figurerna 11—33 illustreras länsvis kommunblockens förväntade befolkningsutveckling under perioden 1960—1980 enligt prognos 1, prognos 2 och enligt målsättningen (jmf kapitel 1). Diagrammens vertikala axel anger den förväntade procentuella förändringen i blockens invånarantal under perioden 1960—1980. På den horisontella axeln registreras kommunblocken efter antal invånare år 1960. I diagrammen representeras varje block av en triangel eller ett streck. Triangeln ligger inom det fält som motsvarar blockets befolkningsstorlek år 1960, och triangelhörnen markerar de procentuella förändringarna enligt prognos 1, prognos 2 och målsättningen. Förändringen enligt prognos 1 anges av triangelns vänstra hörn, enligt prognos 2 i helsvart triangel av nedre högre hörnet, samt målsättningen i helsvart triangeln av övre högra hörnet. För att exemplifiera hur diagrammen skall tolkas hänvisas till Enköpingsblocket i fig. 12. Triangelns läge visar för det första att blocket år 1960 hade en totalbefolkning mellan 30 000 och 50 000 invånare. Triangelns vänstra hörn visar att en procentuell förändring med ca +46 % väntas enligt prognos 1, dess nedre högra hörn en förändring med ca + 2 6 % enligt prognos 2, samt dess övre högra hörn en förändring med ca +37 % enligt målsättningen i förhållande till folkmängden år 1960. I samma figur har Uppsala markerats med ett rakt streck. Innebörden därav är att prognos 2 och målsättningen sammanfaller och alltså samma procentuella förändring är att vänta. I regel innebär målsättningen en mer gynnsam befolkningsutveckling än prognos 2. Detta förhållande markeras med helsvart triangel. I de fall då målsättningen anger en lägre befolkning än prognos 2 år 1980 har detta markerats med streckade triangelytor. I dessa trianglar kommer det övre högra hörnet i stället för det nedre att markera prognos 2, medan det omvända gäller för målsättningen. Visby kommunblock (Gotlands län) har inte markerats i något av dia-

26 grammen. De förväntade procentuella förändringarna i blocket enligt de olika alternativen är —4,4 % (prognos 1), —6,7 % (prognos 2) och —3,1 % (målsättningen).

Stockholms län 1980 1967 Folkmängd Antal

1 423 092 100,0

prognos 2

målsättning

prognos 0

1 832 200 128,6

1 832 200 128,6

1 805 000 126,8

Prognoser. Länet hade år 1967 1 423 092 invånare. Enligt prognos 2 skulle folkmängden år 1980 komma att uppgå till ca 1 832 000 invånare. Prognosen anger för flertalet kommunblock i länet en mycket gynnsam befolkningsutveckling, östhammars- och Hallstaviksblocken skulle få vidkännas en befolkningsminskning medan i Rimboblocket folkmängden skulle förbli i stort sett oförändrad. Prognos 0 antyder en befolkning år 1980 av ungefär 1 805 000 invånare. När det gäller Stor-Stockholm sammanfaller de två prognoserna medan prognos 0 för övriga block ger något lägre värden än prognos 2. Målsättning. Länsstyrelsen/planeringsrådet framhåller att den spontana utvecklingen i länet är mycket positiv. Detta utgör ett skäl för att inte räkna med högre befolkningstal i målsättningen än som anges i prognos 2. Särskilt de delar av näringslivet som är inriktade på forsknings- och utvecklingsarbete, administration och försäljning, konsultverksamhet och annan kvalificerad service har fördelar av lokalisering och utveckling i storstadsregionerna. Länsstyrelsen/planeringsrådet framhåller emellertid att bostadsbyggandets nuvarande omfattning är en restriktiv faktor för befolkningsutvecklingen i länet. Länsstyrelsen/planeringsrådet framhåller vidare att länet vid sidan av tillväxtproblemet också har glesbygdsproblem framför allt i delar av Roslagen där stadsnäringarnas utveckling inte helt kunnat kompensera nedgången inom jordbruksnäringarna. Yttranden. Stockholms stad framhåller att de bedömningar man utgår från i planeringen i huvudsak överensstämmer med vad som anges i prognos 2. Liknande synpunkter framförs av Storstockholms planeringsnämnd. Södertäljeblocket framhåller att prognos 2 är bäst ägnad att ligga till grund för fortsatta överväganden. Hallstaviksblocket och landstingets förvaltningsutskott har inga erinringar mot planeringens resultat och målsättning me-

27 d a n Norrtälje-, Rimbo- och östhammarsblocken framhåller att länsplaneringen tydligen utgått från att den norra länsdelen främst skall bli bas för fritidsverksamheter samt att utvecklingsmöjligheterna inom näringslivet underskattats.

Uppsala län 1980 1967 Folkmängd Antal Index

203 561 100,0

prognos 2

målsättning

prognos 0

289 700 142,3

275 800 135,5

247 100 121,4

Prognoser. Länet hade år 1967 203 561 invånare. Enligt prognos 2 skulle befolkningen år 1980 uppgå till ca 289 700 invånare, dvs. öka med ca 42 %. Befolkningsminskning skulle enligt prognosen inträffa endast i örbyhus/ Osterbybruksblocket. Enligt prognos 0 skulle folkmängden i länet uppgå till 247 100 invånare år 1980. Skillnaden i förhållande till prognos 2 hänför sig i huvudsak till Uppsala och Kungsängens kommunblock. Målsättning. Länsstyre]scn/planeringsrådet framhåller att utvecklingshilden är olika i de södra och norra delarna av länet. Den södra delen karakteriseras av en kontinuerlig befolkningstillväxt medan utvecklingen i den norra delen varit mindre gynnsam. Med den näringsstruktur som länets norra del uppvisar och genom avsaknaden av en stark centralort i området blir denna del av länet särskilt känslig för strukturförändringar i näringslivet. Länsstyrelsen/planeringsrådet vill därför främja utvecklingen i länets norra del samt framhåller att det är nödvändigt att särskilt satsa på en ort som kan tjäna som centralort för detta område. Den lämpligaste orten i sammanhanget synes därvid vara Tierp. I fråga om Enköpings- och Skutskärsblocken anger målsättningen högre befolkningstal än prognos 2. Höjningen motiveras med närheten till Stockholm resp. Gävle. Yttranden. Landstingets förvaltningsutskott har icke några erinringar mot befolkningsramvärdena i målsättningen. Tierps kommunblock accepterar målsättningen för blocket. Kungsängens kommunblock anser att befolkningstalet år 1980 i blocket väsentligen kommer att överstiga den angivna målsättningen. Uppsalablocket anför att målsättningen får betraktas som ett minimiantagande. Övriga kommunblock yrkar att befolkningsramvärdena år 1980 sättes högre än vad målsättningen anger.

28 Södermanlands län

1980 Folkmängd

Antal Index

230 486 100,0

prognos 2

målsättning

prognos 0

265 200 115,1

276 600 120,0

248 100 107,6

Prognoser. Länet hade år 1967 230 486 invånare. Enligt prognos 2 skulle folkmängden år 1980 uppgå till ca 265 200 invånare, dvs. öka med ca 15 %. Prognosen anger en relativt kraftig befolkningsutveckling för Nyköpings/Oxelösunds samt Eskilstuna kommunblock medan övriga block skulle få en något svagare befolkningsökning. Enligt prognos 0 skulle folkmängden komma att uppgå till 248 100 invånare år 1980. Prognosen utvisar för samtliga kommunblock lägre värden än prognos 2. Målsättning. Det allmänna motivet för att höja befolkningsramvärdena utöver prognosens nivå är länets naturtillgångar och gynnsamma läge med nära anknytning till Storstockholmsområdet. Utvecklingen i det senare området anses komma att påverka förhållandena i bl. a. Södermanlands län i positiv riktning. För vissa block (t. ex. Flen) är motivet för en höjning av befolkningsramvärdena att man vill stödja utvecklingen där tillväxten stagnerat. Målsättningen innefattar en ökning av antalet sysselsatta i basnäringar fram till år 1980 med ca 3 400 utöver det antal som anges i prognos 2 och 7 200 utöver prognos 0. Yttranden. Handelskammaren för Östergötland och Södermanland anför att målsättningen för länet är för optimistisk. I motsats härtill anser samarbetsnämnden i Nyköpingsblocket att prognos 2 ger för låga värden för det egna blocket. Samarbetsnämnderna i Nyköpings- och Oxelösundsblocken accepterar emellertid målsättningen 73 000 invånare för dessa bägge block tillsammantagna. Katrineholmsblocket framhåller att den sydvästra delen av länet borde kunna r ä k n a på en större del av länets tillväxt medan Eskilstuna- och Flenblocken samt landstingets förvaltningsutskott accepterar målsättningen.

29 Östergötlands län

1980 Folkmängd

Antal Index

372 916 100,0

prognos 2

målsättning

prognos 0

425 800 114,2

457 700 122,7

419 800 112,6

Prognoser. Länet hade år 1967 372 916 invånare. Enligt prognos 2 skulle folkmängden i länet år 1980 uppgå till ca 425 800 invånare dvs. öka med ca 14 %. Prognosen anger befolkningsminskning framför allt i Ödeshögs, österbymo och Kisa kommunblock men även i Boxholms-, Söderköpingsoch Valdemarsviksblocken. Befolkningsökningar förutses främst i Linköpings-, Mjölby- och Åtvidabergsblocken men också i Norrköpings, Motala och Finspångs kommunblock. Prognos 0 antyder en folkmängd år 1980 av 419 800 invånare. I jämförelse med prognos 2 innebär prognos 0 en gynnsammare befolkningsutveckling i bl. a. Motala och Åtvidabergs kommunblock och mer ogynnsam befolkningsutveckling i bl. a. Kisa, Österbymo och Norrköpings kommunblock. Målsättning. I länsstyrelsens/planeringsrådets målsättningsdiskussion framhålles bl. a. att länets centrala del utgör landets fjärde stadsregion, att länet har ett fördelaktigt läge från transportekonomisk synpunkt och att länet har tillförts åtskilliga serviceanläggningar de senaste åren, vilket uppfattats som en satsning på länet från statsmakternas sida. Målsättningen för länet innebär att befolkningsramvärdena ligger över prognos 2 för samtliga kommunblock utom Åtvidaberg. Höjningen av planeringsnivån är relativt störst i de kommunblock som i prognos 2 förutses få en negativ befolkningsutveckling. Målsättningen innefattar en ökning av antalet sysselsatta i basnäringar med drygt 9 000 utöver vad prognos 2 anger. Yttranden. Landstingets förvaltningsutskott finner målsättningen alltför optimistisk och anser att den bör läggas på samma nivå som prognos 2. Liknande synpunkter framföres av handelskammaren för Östergötland och Södermanland. Linköpingsblocket understryker att länets utvecklingsmöjligheter är goda men att det på längre sikt måste vara ett hela länets intresse att det i första hand satsas på att utveckla den centrala delen av länet. Målsättningen går enligt samarbetsnämndens mening alltför mycket ut på att stimulera utvecklingen i länets perifera delar. Liknande synpunkter framföres av Norrköpingsblocket.

30 Jönköpings län

1980 Folkmängd

Antal Index

302 581 100,0

prognos 2

målsättning

prognos 0

332 800 110,0

344 200 113,8

364 600 120,5

Prognoser. Länet hade år 1967 302 581 invånare. Enligt prognos 2 skulle befolkningen år 1980 uppgå till ca 332 800 invånare dvs. öka med ca 10 %. Prognosen anger befolkningsminskning i Aneby och Hyltebruks kommunblock, medan övriga block, och då främst Värnamo-, Gislaveds-, Gnosjö- och Jönköpingsblocken, skulle få en gynnsam befolkningsutveckling. Enligt prognos 0 skulle folkmängden uppgå till 364 600 invånare å r 1980 eller ca 31 800 fler än enligt prognos 2. I förhållande till prognos 2 innebär prognos 0 en höjning av befolkningstalet i samtliga block så när som på Anebyblocket. Målsättning. Länsstyrelsen/planeringsrådet framhåller att den differentierade näringsstrukturen ger gynnsamma betingelser för en expansiv utveckling i länet. Med hänsyn till värdet av ett alternativ till landets t r e storstadsregioner bör de expansiva regionernas utveckling stödjas. Målsättningen anger en befolkning av 344 200 invånare, vilket m e d drygt 11 000 överstiger prognos 2. Den största höjningen faller härvid på Jönköpingsblocket. I övrigt fördelar sig höjningen i huvudsak på de fem största blocken. Satsningen på Jönköpingsblocket motiveras med blockets fördelaktiga läge, goda tillgångar på industriområden samt regionens stora folkmängd vilken utgör underlag för en mångsidig service. Höjningar i övriga block motiveras med föreliggande förutsättningar och pågående eller planerade utbyggnader, vilka tyder på en fortsatt expansion. Målsättningen innebär att antalet arbetstillfällen inom basnäringar skulle öka med 1 300 utöver det antal som anges i prognos 2. Yttranden. I yttranden över den preliminära målsättningen yrkade samarbetsnämnderna i Eksjö, Hyltebruks, Vetlanda och Sävsjö komminblock att befolkningsramvärdena i slutliga målsättningen skulle höjas fcr dessa block med sammanlagt 4 600 invånare. I den slutliga målsättningen höjde länsstyrelsen/planeringsrådet ramvärdena för de tre förstnämnda m?d sammanlagt 1 000 invånare, övriga kommunblock i länet har accepterat länsstyrelsens/planeringsrådets målsättning.

31 Kronobergs län

1980 Folkmängd

Antal Index

161 952 100,0

prognos 2

målsättning

prognos 0

181 800 112,2

181 800 112,2

184 800 114,1

Prognoser. Länet hade år 1967 161 952 invånare. Enligt prognos 2 skulle befolkningen år 1980 uppgå till ca 181 800 invånare, dvs. öka med ca 12 %. Prognosen anger befolkningsökningar i framför allt Växjöblocket men även i Markaryd/Strömsnäsbruks samt Ljungby kommunblock. I Åseda/ Lenhovda, Tingsryds och Älmhults kommunblock väntas befolkningsminskningar. Enligt prognos 0 skulle folkmängden uppgå till ca 184 800 invånare år 1980. I jämförelse med prognos 2 innebär prognos 0 en omfördelning av länsbefolkningen till förmån för bl. a. Växjö- och Lesseboblocken. För Ljungby- och Tingsrydsblocken anger prognos 0 en ogynnsammare befolkningsutveckling än prognos 2. Målsättning. Länsstyrelsen/planeringsrådet framhåller att Kronobergs län undergår en snabbare expansion än något annat län i södra Sverige. Den hittillsvarande positiva utvecklingen inom stadsnäringarna visar att förutsättningar finns för en utveckling i enlighet med prognos 2. Länet har visat sig kunna konkurrera också med storstadsregionerna i fråga om lokaliseringsobjekt och arbetskraft. Tyngdpunkten för expansionen i sydöstra Sverige har förskjutits till Växjöområdet, som genom sitt centrala läge i denna landsdel blivit den från kommunikations-, transport- och resekostnadssynpunkt fördelaktigaste lokaliseringsorten. Yttranden. Landstingets förvaltningsutskott anser prognosen vara objektiv och neutral. För tillväxtregionerna accepterar utskottet i princip målsättningen, men för de svaga kommunblocken kunde målsättningen ha varit mera optimistisk. Samarbetsnämnderna i blocken med prognoserad folkökning accepterar målsättningen, medan nämnderna i blocken med en enligt prognosen vikande folkmängd anser att ramvärdena i målsättningen skall ange oförändrad eller ökad folkmägd.

32 Kalmar län 1980 Folkmängd

Antal Index

239 297 100,0

prognos 2

målsättning

prognos 0

248 500 103,9

255 500 106,8

261 300 109,2

Prognoser. Länet hade år 1967 239 297 invånare. Enligt prognos 2 skulle befolkningen i länet år 1980 uppgå till ca 248 500 invånare, dvs. öka med ca 3,9 %. Prognosen anger folkmängdsökningar främst i Kalmarblocket men även i Oskarshamns, Nybro, Västerviks och Mönsterås kommunblock. Folkminskning väntas på Öland samt i Torsås och Högsby kommunblock. Enligt prognos 0 skulle folkmängden i länet uppgå till ca 261 300 invånare år 1980, vilket utgör 12 800 fler än enligt prognos 2. Prognos 0 anger högre befolkningstal än prognos 2 framför allt i Västerviks- och Kalmarblocken men även i Mörbylånga- och Oskarshamnsblocken. För Torsås och Emmaboda kommunblock innebär prognos 0 en sänkning på sammanlagt ca 1 000 invånare. Målsättning. Länet erbjuder lämplig lokalisering för en rad basindustrier som söker sig till kustorter. Vissa förhållanden anses tyda på att ostkusten i framtiden får ett förbättrat konkurrensläge jämfört med västkusten, och i någon mån med Stockholmsområdet. Målsättningen anger ett befolkningstal för år 1980 av 255 500 invånare. Den definitiva målsättningen innebär en satsning på fyra tätortsområden, nämligen Västervik, Oskarshamn, Kalmar/Nybro och Hultsfred/Vimmerby. Ett stärkande av Kalmarblockets ställning anses positivt inverka på hela sydöstra Sveriges framtida utvecklingsmöjligheter. Med hänsyn till riskerna för rubbningar i underlaget för den nödvändiga servicestrukturen har befolkningsramvärdena höjts för Borgholms och Torsås kommunblock. Höjningen för Mörbylångablocket motiveras med att Ölandsbron väntas medföra ökad bosättning på Öland av förvärvsarbetande i Kalmar. Målsättningen innebär att sysselsättningen i basnäringar fram till år 1980 skulle öka med 1 600 personer utöver vad prognos 2 anger. Yttranden. Kalmar läns norra landsting samt Hultsfreds/Virserums, Kalmar, Nybro, Oskarshamns, Vimmerby och Västerviks kommunblock accepterar i huvudsak en satsning på vissa utvecklingsbara regioner. Kalmar läns södra landsting samt Emmaboda, Högsby, Mönsterås, Torsås, Borgholms och Mörbylånga kommunblock accepterar däremot inte denna linje utan anser att en satsning bör ske på hela länet. Södra landstinget anser bl. a. att sysselsättning bör beredas hela den ökning av arbetskraften som blir ett

STOCKHOLMS STAD OCH LÄN Procentuell förändring

Södertälje

t mn —.

i

'jn — .

Nynäshamn Stor-Stockholm

Norrtälje Rimbo

Hallstavik

Östhammar

— DU ~ ~

- 6 000

6 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

100 000

100 000

Fig.

UPPSALA LÄN

12 Procentuell förändring

• 100

1Kungsänger : - Prognos 1 Prognos 2

204 %1015 %

-Hålsättni ig

542 %•-

—v • 50 —

Enköping

Uppsala /

/

S Skutskär

/

^ Alu ida /

r—"

-

Tierp^

I

Ör jyhus/Österbybruk

50-

-100-

6 000

6 000

8 000

10_000

15_000

20JJ00

30_000

50_000

8~5oO

10~000

15 000

20 000

30 000

50 000

100 000

100_000

Fig.

SÖDERMANLANDS LÄN

13 Procentuell förändring

• 100 —

• 50 —

Nyköping/ Oxelösund Eskilstuna

Strängnäs _ Katrinehc ^ / ^ Vingåker Flen

- 50 —

— 1UU —

- 6 000

6 000 8 000

8 000 10 000

10 000 15 000

15 000 20 000

20 000 30 000

30 000

50 000

50 000

100 000

100 000

ÖSTERGÖTLANDS

LÄN

Fig.

14 Procentuell förändring

A

V

Mjölby A ^ Finspång

Söder könina ^ ^

A

I I Valdemarsv

Linköping

y

Norrköping

A++

100 000

A

Åtvi dabe r g /

Boxholm

V A A

Motala

^

få Ödeshö

jm

Kisa

AM

Österbyno -

ou —

- 6 000

6 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

100 000

JÖNKÖPINGS

Fig.

LÄN

Procentuell förändring

Värna m ^JB^P* Gnosjö

Tranås

lliirT1TrTmmnn

H^^iislaved Jönköping Nässjö

S k i l l ingår yd Vetlanda

Sävsjö llyltebruk Eksjö Aneby

- 6 000

y s

6 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

100 000

100 000

KRONOBERGS

Fig.

LÄN

16 Procentuell förändring

* 100 —

• 50 —

Växjö

Ljungby !;arkaryi/>/^ Strönsnäsbruk Alvesta Lessebo

1>

Tingsryd

AbhulJ, *s

Len IOVJ2

- 50 —

-100 —

- 6 000

6 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

100 000

100 000

KALMAR

LÄN

Fig.

17 Procentuell förändring

• mn

t 50 —•

Mönsterås Emmaboda

^

N

Ki Tear ^ ^ ^ Nybro

Oskarshamn j

Vimmerby . ^ ^ Mörbylånga^

4 M

Torsås Högsby

<Am

-Hultsfre Virserum

\S t*

ii

Borghol 1

sn —

100 ™"

- 6 000

6 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

100 000

100 000

Fig.

BLEKINGE LÄN

18 Procentuell förändring

+ 100 —

• 50 — Olofström

•"•"•

Karlshamn

Ronneby

Karlskrona

Sölvesborg

- 50 —

— 100 —

- 6 000

6 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

100 000

100 000

KRISTIANSTADS

Fig.

LÄN

19 Procentuell förändring

i mn

Perstorp

"^^"Dnnnnm

"»muilJU

Bromölla

Åstorp

^

^uTtitnni — r t r t m i i n i l l l l l --ITI1MMIMII

Broby

Klippa i

^ Ängelholm Hässleholm

Oshv

Cr k e l l junga

- 6 000

^ -*^^

^

Kristianstad

B å s t a d ^ Simrishamn

Tomelilla

- - - «

6 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

100 000

100 000

MALMÖHUS

Fig.

LÄN

20 Procentuell förändring

• 100 —

• bil —

Stor-Malmö

Bjuv

Höganäs

Eslöv Trellebor g Landskrona y1^

^

S

/

Hälcnnnhnrn

Svalöv Höör

/ SI urup/ Ystad Sjöbo

- 50 —

— 100 —

- 6 000

6 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

100 000

100 000

HALLANDS

Fiq.

LÄN

2 Procentuell förändring

i inn —

<ungsbacka

i "ifl —

Varberg

^ x K a l istad

Falkenberg

Laholm

mn —

- 6 000

6 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

100 000

100 000

Fig.

GÖTEBORGS- OCH BOHUS LÄN

22 Procentuell förändring

+ 100 —

+ 50 —

Stor-Göteborg Uddevalla

Lysekil Strömstad Grav arne^ss*^ Orust

-^Kunkeda

Tanumshede

- 50 —

— 100 —

- 6 000

6 000 8 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

100 000

100 000

Fig.

ÄLVSBORGS LÄN

'rocentuell Förändring

+

A

1 m

IUU —

Lerum

FA

Surte

T rollhättan

A

Alingsås.

yiP"

Vänersborg Lilla Edet^^ Vårgårda

^gSSSSStf®

^

Borå

Tr a n e m o / ^

/ Kinna

Åmål

,

/

Ulricehamn Herrljunga ^r-lellerud

A

^5

Bengtsfors

Färgelanda A*-^*

-

'JU — •

- 6 000

6 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

100 000

100 000

Fig.

ÄLVSBORGS LÄN

'rocentuell : örändr1ng

1 m

+ luu —

Lerum

rå

Surte

i rollhättan

Alingsås.

yrAS Vänersborg

Tr anemo./^ ^

Lilla

Vårgårda

^assSSS^ ^

Ulricehamn Herr!junga ' r l e l l e r u d

A

y

^

y

.A

Kinna

Åmål

Borå

^Q

Bengtsfors

Färgelanda

A+^^

- 6 000

6 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

100 000

- l)U —

100 000

Fig.

SKARABORGS LÄN

24 Procentuell förändring

• 100 —

Mariestad + DU —

\

Skövde

T i bro Falköping [ abij,.^.—•

/ TidahoTm

>

Hjo Gul!spång

Götene /

/

> /

Karlsborg Grästorp^

-

7^

ilossebro

Skara/

Lidköping

/

/var i

'—~^__

/

50 —

- 6 000

6 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

100 000

100 000

VÄRMLANDS

Fig.

LÄN

25 Procentuell förändring

I

y

Karlstad/ Skoghall

/

K r i s t i nehamn,

Säffle Kil Grums

/

Munkfors Forsh aga Storfors

Åmotfo ff

> -

Filipst id

i Arvikä^^

| "Vjorsby Kyrkhe den^k

^

1 [Hrjang-«

^ Sunne " ^

5U " ~

Sysslebäck

- 6 000

6 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

100 000

100 000

Fig.

ÖREBRO LÄN

26 Procentuell förändring

• 100 —

•

5U — •

/ Laxå

Karlskoga \

uJii „!,«»„

. . „~~. 1

Örebro

/

Oegerfors Kuiiilayr Hällefors

^ ^ ^ Lindesberg Nora

Pålsboda

y^A

Askersund

Kopparberg - 50 —

— 100 —

- 6 000

6 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

100 000

100 000

VÄSTMANLANDS

LÄN

Fig.

27 Procentuell förändring

1 mn. mm

Västerås

Hallstahammar

Kungsör

Köping Arboga Suradammar

/ / Fagersta f Skinnska teberg

Sala/Heby

Norberg

- 6 000

6 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

100 000

100 000

F i g . 21

KOPPARBERGS LÄN Procentuell förändring

t 100 —

+ 5U —

Borlänge

F alun^^^H

Avesta^^ Smedjebacken ^ ^ ^ Mor ^^^^ -nocKTjara Rättvik

^^1^

Ludvika Hedeciora

Orsa"^^* B i 1) Säter 2) Leksan J 3) Malung k) Vansbr 3

I

Älvdalen - 50 —

— 100 —

- 6 000

6 000 8 000

8 000 10 000

10 000 15 000

15 000

20 000

30 000

50 000

20 000

30 000

50 000

100 000

100 000

GÄVLEBORGS

Fig.

LÄN

29 Procentuell förändring

Hofors

Sandviken ^ ^ G ä v l e

^> Söderhamn Hudiksvall ^ s^ Bollnäs

Edsbyn Ockelbo Ljusdal

—

JU

y

A

•—

- 6 000

6 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

100 000

100 000

Fig.

VÄSTERNORRLANDS LÄN

30 Procentuell förändring

+ 100—-

4 50 —

Sundsvall

Härnösand

J <T

^ ^ ^ >

illefteå

Matfors

-

50 — Ramsele

/

> ^ K

!

'nsköldsvik

ramfors

A v^

— 100 —

- 6 000

6 000 8 000

8 000 10 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

15 000

20 000

30 000

50 000

100 000

100 000

JÄMTLANDS

LÄN

Fig.

31 Procentuell förändring

i m n

• "ifi —

Ös:ersund/Lit

Järpen Bräcke H<mmarstrand Svenstavik

- 6 000

J M

§\ Strömsund/ Hannerdal k n

"^Ä

Sveg

6 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

100 000

100 000

Fig.

VÄSTERBOTTENS LÄN

32 Procentuell förändring

- 6 000

6 000

8 000

10_000

15_000

20_000

30_000

50_000

8 000

10 000

15 000

20 000

30 000

50 000

100 000

100_000

NORRBOTTENS

LÄN

Fig.

33 Procentuell förändring

•

lull —

+ bli — Luleå

w$. Kiruna ^ ^ i t e c

Boden^ Haparanda Alvsbyn KaMxAm Arvidsjaur

Arjeplog

Ud

Övertorneå Överkal i x

-

50 —

Jokkmokk

rdjd

— luu —

- 6 000

6 000 8 000

8 000

10 MO

15 000

20 000

30 000

50 000

10 000

15 MO

20 OM

30 000

50 000

100 000

100 OM

33 resultat av den naturliga befolkningsökningen. Flera remissinstanser anser att en lokaliseringspolitisk satsning skall avse stöd till kommunblock med den svagaste utvecklingen. Västerviksblocket anser att befolkningsramvärdet för dess del bort höjas med 3 500 invånare utöver det värde målsättningen anger.

Gotlands län 1980 Folkmängd

Antal

53 999 100,0

prognos 2

målsättning

prognos 0

50 700 93,8

56 000 103,7

47 000 87,1

Prognoser. Länet hade år 1967 53 999 invånare. Enligt prognos 2 skulle befolkningen i länet år 1980 uppgå till ca 50 700 invånare, dvs. minska med ca 6 %. Enligt prognos 0 skulle folkmängden i länet uppgå till 47 000 invånare år 1980, vilket är ca 3 700 färre än enligt prognos 2. Målsättning. Inom väsentliga verksamhetsområden måste Gotland ha en hög grad av självförsörjning, och denna ambitionsnivå förutsätter att länet får en gynnsam befolkningsutveckling, rikare differentierat näringsliv och serviceinstitutioner med tidsenlig utformning. Länsstyrelsen/planeringsrådet fixerar befolkningsramvärdet i målsättningen till 56 000 personer år 1980. Målsättningen innebär att sysselsättningen i basnäringar skulle öka med 1 200 personer till år 1980 utöver prognos 2 och 2 200 personer utöver prognos 0. Länsstyrelsen/planeringsrådet anser att målsättningen är realistisk under förutsättning att förslaget om ekonomiskt stöd för att nedbringa kostnaderna för godsbefordran mellan Gotland och fastlandet genomförs och att Gotland i fråga om statligt lokaliseringsstöd behandlas som om det tillhörde stödområdet. Yttranden. Landstingets förvaltningsutskott och samarbetsnämnden för Gotlands kommuner biträder den angivna målsättningen.

3—914160

34 Blekinge län

1980 Folkmängd

Antal Index

150 897 100,0

prognos 2

målsättning

prognos 0

164 700 109,2

168 500 111,6

164 100 108,8

Prognoser. Länet hade år 1967 150 897 invånare. Enligt prognos 2 skulle befolkningen i länet år 1980 uppgå till ca 164 700 invånare, dvs. öka med ca 9 %. Prognosen förutser folkmängdsökningar i samtliga kommunblock, dock framför allt i Olofströms- och Karlshamnsblocken. Enligt prognos 0 skulle folkmängden i länet uppgå till ca 164 100 invånare år 1980. I förhållande till prognos 2 innebär prognos 0 en moderat omfördelning till förmån för Karlskronablocket på bekostnad av Olofströms och Sölvesborgs kommunblock. Målsättning. Länsstyrelsen/planeringsrådet har vid bedömningen av den framtida befolkningsutvecklingen antagit att länet får samma relativa förändring som övriga riket. Någon inbördes befolkningsförskjutning förutsattes inte komma att ske. Befolkningsramvärdet för år 1980 anges i målsättningen till 168 500 invånare. Målsättningen innebär att sysselsättningen i basnäringar fram till år 1980 skulle öka med 700 personer utöver prognos 2 och med 1 800 personer utöver prognos 0. Yttranden. Landstingets förvaltningsutskott samt Karlskrona, Ronneby och Karlshamns kommunblock accepterar i huvudsak målsättningen. Sölvesborgs- och Olof strömsblocken förordar något högre befolkningstal för de egna blocken.

Kristianstads län

1980 Folkmängd

Antal Index

261 247 100,0

prognos 2

målsättning

prognos 0

279 100 106,8

281 300 107,7

275 500 105,4

35 Prognoser. Länet hade år 1967 261 247 invånare. Enligt prognos 2 skulle befolkningen i länet år 1980 uppgå till ca 279 100 invånare, dvs. öka med ca 6,8 %. Prognosen förutser folkmängdsökningar främst i Perstorps, Bromölla, Åstorps, Broby och Klippans kommunblock. Folkminskningar väntas i Tomelilla, Simrishamns, Båstads, örkelljunga och Osby kommunblock. Enligt prognos 0 skulle folkmängden i länet uppgå till ca 275 500 invånare år 1980, vilket understiger prognos 2 med ca 3 600. Prognos 0 innebär en omfördelning av befolkningen i länet till förmån för Tomelilla, Bromölla, Broby och Kristianstads kommunblock på bekostnad av bl. a. Båstads-, Åstorps- och Ängelholmsblocken. Målsättning. Länsstyrelsen/planeringsrådets målsättning anger en befolkning på 281 300 invånare i hela länet år 1980, vilket är 2 200 fler än vad prognos 2 anger. För de kommunblock i södra och nordvästra länsdelen (Simrishamn, Tomelilla, örkelljunga, Osby och Båstad), som väntas få en fortsatt negativ befolkningsutveckling, har de prognoserade befolkningstalen höjts i målsättningen. I målsättningen för andra block (Broby, Perstorp, Klippan och Ängelholm) med positiv befolkningsutveckling, har länsstyrelsen/planeringsrådet sänkt befolkningstalen. Motivet är att prognosen bedömts ge orealistiskt höga värden. Målsättningen innebär att sysselsättningen inom basnäringar fram till år 1980 skulle öka med 500 personer utöver prognos 2 och 1 700 personer utöver prognos 0. Yttranden. Den fastställda målsättningen accepteras av landstingets förvaltningsutskott och av flertalet kommunblock. Broby, Bromölla, Tomelilla, Åstorps och Ängelholms kommunblock anser en höjning av befolkningsramvärden för de egna blocken med sammanlagt 3 300 personer motiverad.

Malmöhus län

1980 Folkmängd

Antal Index

692 404 100,0

prognos 2

målsättning

prognos 0

867 300 125,3

867 300 125,3

848 600 122,6

Prognoser. Länet hade år 1967 692 404 invånare. Enligt prognos 2 skulle befolkningen i länet år 1980 uppgå till ca 867 300 invånare, dvs. öka med ca 25 %. Prognosen anger folkmängdsökningar framför allt i Malmö-Lund-

36 området men även i Hälsingborgs, Trelleborgs, Landskrona, Eslövs, Höganäs och Bjuvs kommunblock. I flertalet övriga block väntas en tillbakagång i befolkningsutvecklingen. Enligt prognos 0 skulle folkmängden i länet uppgå till ca 848 600 invånare år 1980. I förhållande till prognos 2 innebär prognos 0 en omfördelning av befolkningen till förmån för Malmö-Lund-området samt Trelleborgs- och Hälsingborgsblocken på bekostnad framför allt av Höganäs och Sjöbo kommunblock. Målsättning. Befolkningsramvärdena i målsättningen överensstämmer med de värden som prognos 2 anger. Länet har från transportlägessynpunkt goda utvecklingsförutsättningar. Särskilt gynnsamma är dessa för företag som exporterar en relativt stor del av sin produktion. Transportläget är mest gynnsamt i länets västra delar, och dessa kommer vidare att gynnas av utvecklingen inom servicenäringarna. Malmö/Lund kommer att få sin ställning stärkt som ekonomiskt centrum för hela södra Sverige och bli lokaliseringsplats för service som behöver hela detta områdes folkmängd som befolkningsunderlag. Enligt länsstyrelsens/planeringsrådets mening bör näringsliv och befolkning grupperas kring ett antal regioncentra med ett befolkningsunderlag av minst 60 000 invånare i regionen. För närvarande har endast Malmö, Lund, Hälsingborg och Ystad så stor folkmängd i sina regioner. Landskrona, Trelleborg och Eslöv torde dock inom överskådlig tid komma upp till detta underlag. Näringsliv och bosättning bör därför grupperas kring dessa sju centra. Inom regionerna bör emellertid eftersträvas även en gruppering av bebyggelsen kring mindre orter. Länsstyrelsen/planeringsrådet har valt 10 000 invånare i orten och dess omland som riktpunkt vid valet av de orter som näst efter regioncentra bör bli de viktigaste servicecentra. Samtliga kommunblockscentra anses vara lämpliga härför. Förekomsten av en storstad är en viktig faktor för en gynnsam utveckling i hela länet. Målsättningen bygger därför på att Malmö/Lund skall fungera som kommersiellt och kulturellt centrum för länet såväl som för övriga Sydsverige. Man måste emellertid beakta risken för att en alltför kompakt stadsbebyggelse med otillfredsställande samhällsmiljö kan uppkomma efter år 1980. Genom en koncentration inom ramen för en öppen regional struktur anser länsstyrelsen/planeringsrådet det möjligt att behålla befolkningskoncentrationens fördelar men undgå några av den kompakta storstadens nackdelar. Beträffande blocken i sydöstra Skåne framhålls att prognosen för dem förutsätter att näringslivet i regionen byggs ut. Länsstyrelsen/planeringsrådet anser läget i sydöstra Skåne vara så allvarligt att statligt lokaliseringsstöd bör utgå till industriföretag som etablerar sig eller bygger ut i området.

37 Yttranden. Landstingets förvaltningsutskott samt Nordvästra Skånes kommunalförbund ifrågasätter om inte länsprognosen är för optimistisk. Hälsingborgs och Landskrona kommunblock anser att folkökningen kommer att bli större än vad prognosen visar. I övrigt har inga erinringar framförts mot prognosresultatet. Förslaget om sju regioncentra har accepterats eller lämnats utan erinran av remissinstanserna med undantag av de kommunala organen i sydvästra Skåne. Landstingets förvaltningsutskott varnar för att ställa upp bestämda krav på befolkningsunderlag för service och regioncentra. Sydvästra Skånes kommunalförbund, Malmö och Kävlinge kommunblock framhåller att något behov att avlasta tillväxten i sydvästra Skåne inte har påvisats och att några olägenheter hittills inte förmärkts. Några remissinstanser, bl. a. Svenska kommunförbundets länsavdelning och överlantmätaren instämmer i länsstyrelsens/planeringsrådets uppfattning om önskvärdheten av öppna områden mellan tätorterna och menar att förutsättningen härför i sydvästra Skåne är att expansionen i området dämpas. Nordvästra Skånes kommunalförbund noterar med tillfredsställelse länsplanens uttalande att övriga delar av länet och landskapet åtminstone på sikt får större del av expansionen.

Hallands län 1980 Folkmängd

178 176 100,0

prognos 2

målsättning

prognos 0

216 200 121,3

221 400 124,3

211 000 118,4

Prognoser. Länet hade år 1967 178 176 invånare. Enligt prognos 2 skulle befolkningen i länet år 1980 uppgå till ca 216 200 invånare, dvs. öka med ca 21 %. Prognosen anger folkmängdsökningar främst i Kungsbacka, Halmstads och Varbergs kommunblock. Laholmsblocket väntas få en nästan oförändrad befolkning. Enligt prognos 0 skulle folkmängden uppgå till ca 211 000 invånare år 1980, vilket är ca 5 200 färre än enligt prognos 2. Jämfört med prognos 2 innebär prognos 0 en minskning av befolkningen i Varbergs och i Kungsbacka kommunblock och en ökning i Falkenbergsblocket. Målsättning. Hallands län har ett gynnsamt läge mellan de expanderande

38 Göteborgs- och öresundsområdena och länets tätorter bör kunna expandera till följd av näringslivets förskjutning mot västkusten. I målsättningen anges ett befolkningsramvärde för år 1980 till 221 400 i kommunblockslänet eller 5 200 flera än i prognosen. Huvudparten av ökningen eller 3 900 faller på Halmstadsblocket. Halmstads-, Falkenbergs- och Varbergsblocken anses kunna bilda en flerkärnig region med stor samlad attraktionskraft som gör regionen till ett alternativ till storstadsregionerna vid företagslokaliseringar. Höjningen av befolkningsramvärdet för Halmstadsblocket motiveras bl. a. med att prognosen anses innebära en underskattning av servicesektorns utveckling. Målsättningen för Varbergsblocket beaktar planerad utbyggnad i Värö. Länsstyrelsen/planeringsrådet har emellertid inte kunnat överblicka och räkna in eventuell ytterligare lokalisering som kan bli följden av den industriella utbyggnaden, varför den prognos för blocket som också utgör målsättningen måste betraktas som en minimiprognos. För Falkenbergsblocket har det prognoserade befolkningsramvärdet höjts med 1 000 invånare bl. a. med hänvisning till blockets goda förutsättningar att dra till sig nya industriföretag samt till underskattningen av servicesektorns utveckling. När det gäller Kungsbackablocket fastställs prognos 2 som målsättning. En snabbare folkökning skulle försvåra den planering som behövs för att nå en mera balanserad utveckling i fråga om arbetsmöjligheter, bostadsförsörjning och servicetillgång. Målsättningen innebär att sysselsättningen i basnäringar fram till år 1980 skulle öka med 600 personer utöver prognos 2 och 2 700 personer utöver prognos 0. Yttranden. Landstingets förvaltningsutskott anser planeringen bygga på väl grundade antaganden. Varbergsblocket anser att befolkningsramvärdet för det egna blocket bör höjas med 4 800 utöver det värde målsättningen anger.

Göteborgs och Bohus län

1980 Folkmängd

Antal

689 250 100,0

prognos 2

målsättning

prognos 0

823 800 119,5

824 100 119,6

809 600 117,5

39 Prognoser. Länet hade år 1967 689 250 invånare. Enligt prognos 2 skulle befolkningen i länet år 1980 uppgå till 823 800 invånare dvs. öka med ca 20 %. Prognosen förutser en positiv befolkningsutveckling endast för StorGöteborg och Uddevalla kommunblock. Lysekils kommunblock väntas få oförändrad befolkning, medan övriga block förutses få en negativ befolkningsutveckling. Enligt prognos 0 skulle folkmängden i länet uppgå till ca 809 600 invånare år 1980, vilket är ca 14 000 färre än enligt prognos 2. Minskningen faller nästan helt på Stor-Göteborg. För övriga block innebär prognos 0 en viss omfördelning till förmån för Uddevalla- och Strömstadsblocken. Målsättning. Göteborg är överordnat centrum för Västsverige. Det är därför angeläget att resurser (kommunikationer, bostäder) tilldelas regionen i tillräcklig omfattning. Inom länet utanför Göteborgsregionen kännetecknas utvecklingen av stagnation eller tillbakagång. För att denna utveckling skall k u n n a vändas till det bättre krävs en ökad satsning från samhällets sida. Den behövliga utökningen av den lokaliseringspolitiska aktiviteten bör i första hand koncentreras till Uddevalla så att en centralort av hög dignitet kan behållas och utvecklas i denna del av länet. För att bättre samordna resursfördelningen i detta område bör enligt länsstyrelsen/planeringsrådet ett regionplaneförbund bildas av trestadsområdet (Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg) samt Munkedals- och Lysekilsblocken. För att norra delen av länet inte skall lämnas utan en större centralort krävs satsning även på detta områdes naturliga centralort, Strömstad. Målsättningen anger ett befolkningsramvärde för år 1980 av 824 100 invånare, ökningen med 300 personer, jämfört med prognos 2, avser Strömstadsblocket. Yttranden. Prognos 2 accepteras i stort sett av Stor-Göteborgs samarbetskommitté och Uddevallablocket medan Lysekils, Gravarne, Orusts, Munkedals, Tanumshede och Strömstads kommunblock finner prognosen alltför ogynnsam.

Älvsborgs län

1980 Folkmängd

Antal Index

385 040 100,0

prognos 2

målsättning

prognos 0

427 800 111,1

438 600 113,9

424 800 110,3

40 Prognoser. Länet hade år 1967 385 040 invånare. Enligt prognos 2 skulle befolkningen i länet år 1980 uppgå till ca 427 800 invånare dvs. öka med ca 11 %. Prognosen anger folkmängdsökningar i förortsblocken till Göteborg (Lerum och Surte) samt i Alingsås och Trollhättans kommunblock medan Dalslandsblocken jämte Svenljungablocket förutses få en vikande befolkningsutveckling. Enligt prognos 0 skulle folkmängden i länet uppgå till 424 800 invånare år 1980 vilket är något färre än enligt prognos 2. I förhållande till prognos 2 innebär prognos 0 en höjning av befolkningstalet bl. a. i Borås-, Vänersborgs-, Melleruds- och Åmålsblocken, på bekostnad av bl. a. Kinna, Ulricehamns, Alingsås, Tranemo och Lilla Edets kommunblock. Målsättning. Inom Dalsland bör fortsatta lokaliseringspolitiska insatser i första hand inriktas på en utbyggnad av industrin och viss offentlig service inom Åmåls stad, som är den största tätorten inom denna del av länet. Även i övrigt torde fortsatt lokaliseringsstöd vara nödvändigt för att stabilisera sysselsättnings- och befolkningsutvecklingen i Dalsland. Med hänsyn till det fortfarande relativt stora antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruket i Bengtsfors, Melleruds och Färgelanda kommunblock torde det dock vara svårt att undvika en viss nedgång i befolkningstalen. Textil- och konfektionsindustrins dominans inom den södra länsdelen innebär speciella svårigheter vid framtidsbedömningar av den totala industrisysselsättningen inom denna del av länet. På sikt framstår en mera mångsidig branschsammansättning som nödvändig. För att åstadkomma detta måste man sannolikt räkna med statliga stödåtgärder för att underlätta nyetablering av företag inom mera expansiva branscher. Under överskådlig tid kommer dock utvecklingen inom textil- och konfektionsindustrin att ha stort inflytande på den totala industrisysselsättningen. Statligt lokaliseringsstöd kan även i fortsättningen bli aktuellt i samband med större företagsnedläggningar eller andra krisartade förhållanden för att orter med en redan utbyggd samhällsservice skall kunna bestå. Målsättningen anger ett befolkningsramvärde för länet i dess helhet på 438 600 invånare. I förhållande till prognos 2 innebär målsättningen ökningar för Surte, Lerums, Svenlj unga och Trollhättans kommunblock samt Dalslandsblocken och en minskning för Alingsås, Vårgårda, Lilla Edets och Kinna kommunblock. Målsättningen innebär att antalet arbetstillfällen inom basnäringar fram till år 1980 skulle öka med 3 900 utöver prognos 2 och 4 800 utöver prognos 0. Yttranden. Målsättningen accepteras i stort sett av landstingets förvaltningsutskott samt Åmål, Lilla Edet, Herrljunga, Ulricehamn, Tranemo och Borås kommunblock. De övriga blocken önskar uppjusteringar. I några block däribland Surte och Lerum motiveras de högre befolkningsramvärdena av närheten till Göteborgsregionen. Bengtsfors kommunblock accepterar ej den ensidiga satsningen på Åmål som målsättningen är ett uttryck för utan vill via länsstyrelsen initiera ett samarbete med Åmålsblocket.

41 Skaraborgs län

1980 Folkmängd

Antal

258 565 100,0

prognos 2

målsättning

prognos 0

275 600 106,6

275 600 106,6

277 700 107,4

Prognoser. Länet hade år 1967 258 565 invånare. Enligt prognos 2 skulle befolkningen i länet år 1980 uppgå till ca 275 600 invånare dvs. öka med ca 7 %. Prognosen antyder den kraftigaste befolkningstillväxen i Skövde, Lidköpings, Falköpings och Skara kommunblock. Grästorps, Nossebro, Karlsborgs och Vara kommunblock förutses få en fortsatt klart ogynnsam utveckling medan övriga block väntas behålla nuvarande befolkningsstorlek. Enligt prognos 0 skulle folkmängden i länet uppgå till ca 277 700 invånare år 1980 vilket är något fler än enligt prognos 2. I förhållande till prognos 2 innebär prognos 0 en höjning av befolkningstalen för Falköpings, Mariestads och Habo kommunblock, medan framför allt Skövde, Nossebro och Töreboda kommunblock skulle få en mindre gynnsam befolkningsutveckling. Målsättning. Befolkningsramvärdena i målsättningen överensstämmer med motsvarande värden i prognos 2. Länsstyrelsen/planeringsrådet hänvisar bl. a. till den goda tillgången på arbetskraft för industri, länets strategiska läge mellan stora avsättningsområden, jordbrukets bestående betydelse som faktor i länets näringsliv, tillgången till sötvatten för industrin samt den gynnsamma utvecklingen inom industrin. Länsstyrelsen/planeringsrådet anför bl. a. att länets resurser bör underkastas en samordnad ekonomisk-fysisk planering, varvid bl. a. bör utredas frågan om en central stadsregion vari Skövde ingår. Yttranden. Målsättningen för totalbefolkningen accepteras inte av Lidköpingsblocket, som anser att länet bör behålla andelen av rikets totalbefolkning, vilket för år 1980 skulle innebära en befolkning i länet om 290 000 invånare. Landstingets förvaltningsutskott betonar vikten av att den nuvarande länsindelningen behålles samt att inom länet skapas »ett eller flera utvecklingskraftiga centra». Uppbyggnaden av en central attraktiv stadsregion har föranlett erinringar och synpunkter av flertalet remissinstanser.

42 Värmlands län

Folkmängd

Antal Index

1980 1967

286 665 100,0

prognos 2

målsättning

prognos 0

285 700 99,7

292 200 101,9

279 600 97,5

Prognoser. Länet hade år 1967 286 665 invånare. Enligt prognos 2 skulle befolkningen i länet år 1980 uppgå till ca 285 700 invånare. Prognosen anger en tillväxt av befolkningen i Karlstads- och Skoghallsblocken, medan invånarantalet i Kils-, Grums-, Säffle- och Kristinehamnsblocken skulle bli i stort sett oförändrat. Enligt prognos 0 skulle folkmängden i länet komma att uppgå till 279 600 invånare år 1980 vilket är ungefär 6 100 färre än enligt prognos 2. I förhållande till prognos 2 innebär prognos 0 en höjning av invånarantalet i Kristinehamns- och Arvikablocken samt i någon mån i Filipstads kommunblock. För Karlstad/Skoghall förutser prognos 0 färre invånare än prognos 2. Målsättning. Länsstyrelsen/planeringsrådet delar in kommunblocken i tre grupper: (1) block där befolkningsminskningen går så hastigt att den inte kan accepteras från välfärdssynpunkt, (2) block som är naturliga växtcentra och slutligen (3) bruksorterna. När det gäller den första gruppen av kommunblock, till vilken hänföres Ärjängs, Åmotfors, Sunne, Torsby, Sysslebäcks och Kyrkhedens kommunblock, konstateras att en stor del av den utflyttning som måste ske för att balans skall åstadkommas på arbetsmarknaden kommer att drabba generationer som normalt sett har liten flyttningsbenägenhet. För dessa block har man därför eftersträvat en sådan sysselsättningsutveckling att ingen skall behöva flytta efter 40 års ålder. Uppjusteringen i förhållande till prognos 2 uppgår totalt för dessa block till ca 4 000 personer. Av dessa block har Torsby en bättre utvecklad samhällelig service än de andra blocken. Till växtcentra räknas Arvika, Säffle, Filipstads, Karlstads och Kristinehamns kommunblock. Målsättningen anger inom denna grupp högre befolkningstal än prognos 2 för Filipstads, Säffle och Arvika kommunblock. Till bruksorterna hänförs Storfors, Hagfors, Munkfors, Forshaga och Grums kommunblock. Samtliga orter domineras av ett enda företag men för Forshaga och Grums påverkas situationen betydligt av angränsande större orters arbetsmarknad. Problemet för de isolerade bruksorterna är framför allt frågan hur man skall kunna öka den kvinnliga sysselsättningen. Om en sådan ökning inte kan uppnås finns det enligt länsstyrelsen/planeringsrådet berättigad anledning betvivla att varaktig balans kan åstadkommas på arbetsmarknaden i dessa orter.

43 Målsättningen anger ett befolkningsramvärde för år 1980 på 292 200 invånare. Målsättningen innebär att antalet sysselsatta inom basnäringar fram till .år 1980 skulle öka med ca 1 650 personer utöver prognos 2 och med 2 800 personer utöver prognos 0. Yttranden. Säffle, Årjängs, Åmotfors, Arvika, Sunne, Torsby, Sysslebäcks och Kyrkhedens kommunblock har enats om en gemensam granskning av prognos 2. Granskningen, som genomförts i samarbete med Svenska kommunförbundet, lämnar alternativa prognoser för såväl sysselsättning som totalbefolkning. Resultaten ligger i allmänhet på en högre nivå än prognos 2. Flera samarbetsnämnder anser att prognos 2 inte präglas av godtagbar objektivitet och neutralitet. Målsättningen accepteras av Filipstads-, Karlstads/Skoghalls-, Kils-, Grums-, Arvika-, Hagfors- och Munkforsblocken, övriga block föreslår en uppjustering av målsättningen med sammanlagt ca 17 000 invånare, varav en dryg tredjedel faller på Kristinehamnsblocket.

Örebro län 1980 Folkmängd

Antal

271 334 100,0

prognos 2

målsättning

prognos 0

299 600 110,4

303 500 111,8

300 600 110,8

Prognoser. Länet hade år 1967 271 334 invånare. Enligt prognos 2 skulle befolkningen i länet år 1980 uppgå till ca 299 600 invånare dvs. öka med ca 10 %. Prognosen anger en klart gynnsam befolkningsutveckling i Örebro, Karlskoga, Laxå, Hallsbergs och Kumla kommunblock. I övriga block antas befolkningsutvecklingen gå tillbaka eller stagnera. Enligt prognos 0 skulle folkmängden i länet uppgå till ca 300 600 invånare år 1980 vilket är ca 1 000 fler än enligt prognos 2. I förhållande till prognos 2 innebär prognos 0 en kraftig ökning av befolkningstalet framför allt i Karlskoga, Lindesberg och Kumla kommunblock samt i någon mån i Hallsbergsoch Pålsbodablocken, medan särskilt Örebroblocket men även Hällefors och Degerfors kommunblock skulle få en minskning. Målsättning. Länsstyrelsen/planeringsrådet önskar med statsmakternas stöd vidareutveckla Örebro som landsdelscentrum. Lokaliseringen av lämpliga servicefunktioner till regioncentra såsom Hallsbergs, Karlskoga och

44 Lindesbergs kommunblock bör också fortsätta. Att stärka Lindesbergsblocket anses särskilt angeläget. Den starka befolkningsminskningen i block med väl utrustade servicecentra är inte acceptabel. Till sådana block eftersträvas en lokalisering av primär näringsverksamhet, framför allt industri. Målsättningen anger ett befolkningsramvärde för hela länet på 303 500 invånare. Målsättningen innebär höjningar av befolkningstalen enligt prognos 2 i Lindesbergs, Askersunds, Hällefors, Hallsbergs och Kopparbergs kommunblock. Målsättningen innebär att sysselsättningen i basnäringar fram till år 1980 skulle öka med 1 100 personer utöver prognos 2. Yttranden. Landstingets förvaltningsutskott samt Örebro, Kumla, Askersunds, Nora, Lindesbergs och Kopparbergs kommunblock accepterar i huvudsak länsstyrelsens/planeringsrådets målsättning. Övriga kommunklock anser att planeringen bör inriktas på en större folkmängd än som redovisas i länsstyrelsens prognos och målsättning.

Västmanlands län

Folkmängd

Antal Index

1980 1967

253 159 100,0

prognos 2

målsättning

prognos 0

298 800 118,0

301 200 119,0

285 200 112,7

Prognoser. Länet hade år 1967 253 159 invånare. Enligt prognos 2 skulle befolkningen i länet år 1980 uppgå till ca 298 800 invånare dvs. öka med ca 18 %. Prognosen anger befolkningsökningar för flertalet kommunblock särskilt Västerås, Hallstahammar och Köping. Minskning förutses i Skinnskattebergs-, Norbergs-, Sala- och Hebyblocken. Enligt prognos 0 skulle folkmängden i länet uppgå till ca 285 200 invånare år 1980 vilket är 13 600 färre än enligt prognos 2. Minskningen faller främst på Västerås-, Sala-, Heby- och Köpingsblocken medan framför allt Hallstahammars men även Surahammars kommunblock skulle få vissa ökningar jämfört med prognos 2. Målsättning. Länet kan uppdelas i två relativt homogena delar av vilka den ena karaktäriseras av hög andel och snabb tillväxt av industrisysselsättningen och den andra — länets nordöstra del — i hög grad präglas av tillbakagående jord- och skogsbruk. Viss regional omfördelning av befolkningen följer av dynamiken i näringslivet. Det finns emellertid anledning

45 att ingripa när takten i folkminskningen medför alltför snabb avskrivning av samhällskapital eller hotar att undergräva basen för samhällsservice. Länsstyrelsen/planeringsrådet betonar vikten av att ett differentierat och stabiliserat näringsliv skapas i Fagerstaregionen samt att särskilda ansträngningar ägnas utvecklingen i Salaregionen. Målsättningen anger ett befolkningsramvärde för år 1980 på 301 200 invånare. Målsättningen innebär en höjning för Norbergs kommunblock och Salaregionen. Vid en jämförelse mellan dessa bedöms förutsättningarna som gynnsammare för Norbergsblocket. Motivet för höjningen är att mildra effekterna av den snabba rationaliseringen inom gruvindustrin respektive minskningen inom jord- och skogsbrukssysselsättningen. Målsättningen innebär att sysselsättningen i basnäringar fram till år 1980 skulle öka med 1 150 personer utöver prognos 2 och 4 200 personer utöver prognos 0. Yttranden. Enligt Västerås stad överensstämmer prognos 2 väl med stadens egen prognos. Flera samarbetsnämnder bl. a. i Köpings-, Arboga- och Hebyblocken hävdar att prognos 2 anger en alltför hög minskningstakt inom jord- och skogsbruk. Fagerstablocket ifrågasätter om inte ansträngningarna att förbättra utvecklingen i regionen skulle få ett bättre resultat om stöd för näringslivet kunde utgå även till andra kommunblock än Norberg. Norbergs- och Salablocken anser att folkmängden bör ligga på en högre nivå år 1980 än vad målsättningen anger. Flera kommunblock framhåller att en utveckling enligt målsättningen förutsätter bättre vägförbindelser med Stockholm samt en fördjupad mälarled.

Kopparbergs län

1980 Folkmängd

Antal Index

281 100 100,0

prognos 2

målsättning

prognos 0

268 900 95,6

286 000 101,7

263 700 93,8

Prognoser. Länet hade år 1967 281 100 invånare. Enligt prognos 2 skulle befolkningen i länet år 1980 uppgå till ca 268 900 invånare dvs. minska med ca 4 %. Prognosen förutser folkökning endast i Falu- och Borlängeblocken. För Mora och Avesta kommunblock väntas befolkningsutvecklingen stag-

46 nera medan minskande befolkning förutses i övriga block. Särskilt stark minskningstakt väntas i de nordliga delarna av länet. Enligt prognos 0 skulle folkmängden i länet uppgå till ca 263 700 invånare år 1980 vilket är ungefär 5 200 färre än enligt prognos 2. I förhållande till prognos 2 innebär prognos 0 en gynnsammare befolkningsutveckling i framför allt Falu-, Hedemora- och Ludvikablocken men en mindre gynnsam utveckling i Borlänge och Rättviks kommunblock samt de fyra nordligaste blocken. Målsättning. Utvecklingen präglas av konkurrens inte mellan tätorter och glesbygd utan mellan olika tätorter och tätortsregioner. I denna konkurrens förefaller det som om ökad agglomerationsgrad ger stora fördelar, ett förhållande som måste beaktas vid fördelning av samhällets investeringar och vid inriktningen av den lokaliseringspolitiska stimulansen i länet. Det innebär stor risk för produktionsutvecklingen och levnadsstandarden att slå vakt om ett alltför stort antal små tätorter. Det är emellertid inte styrkt att en spridning av expansionen i riket till ett antal tätortsregioner med t. ex. 100 000 invånare inte skulle vara ekonomiskt gynnsammare än t. ex. Storstockholms expansion. Det är därför rimligt att tillvarata de möjligheter till vidareutveckling som finns i Falu—Borlängeregionen. I block med vikande näringsliv bör det vara en allmän målsättning att begränsa eller i bästa fall avhjälpa konsekvenserna av näringslivsutvecklingen. Målsättningen anger ett befolkningsramvärde på 286 000 invånare eller 17 100 fler än enligt prognos 2. Av höjningen faller ca 7 000 på Falun—Borlänge, resten är tämligen jämnt fördelad på övriga block. Målsättningen innebär att sysselsättningen i basnäringar fram till år 1980 skulle öka med 4 020 personer utöver prognos 2 och 6 000 personer utöver prognos 0. En ungefärlig uppskattning av de investeringar som målsättningen innefattar anger en kostnad på inemot 1 miljard kr. En betydande del av dessa investeringar måste enligt länsstyrelsen/planeringsrådet komma till stånd under statlig medverkan. Yttranden. Ett stort antal remissinstanser finner prognoserna pessimistiska i synnerhet beträffande jord- och skogsbruk. Några kommunblock jämte länsavdelningen av Svenska kommunförbundet ifrågasätter om prognos 2 är neutral och objektiv och framhåller att den gynnar vissa av de större blocken på bekostnad av vissa av de mindre.

47 Gävleborgs län 1980 Folkmängd

Antal Index

294 977 100,0

prognos 2

målsättning

prognos 0

309 800 105,0

313 900 106,4

296 000 100,3

Prognoser. Länet hade år 1967 294 977 invånare. Enligt prognos 2 skulle befolkningen i länet år 1980 uppgå till ca 309 800 invånare dvs. öka med ca 5 %. Prognosen tyder på en positiv befolkningsutveckling i Gävle, Sandvikens och Hudiksvalls kommunblock. Hofors-, Söderhamns- och Bollnäsblocken väntas få en i det närmaste oförändrad befolkning medan övriga block i länet förutses få en negativ utveckling. Enligt prognos 0 skulle folkmängden uppgå till ca 296 000 invånare år 1980 vilket är ungefär 14 000 färre än enligt prognos 2. I förhållande till prognos 2 innebär prognos 0 en omfördelning av befolkningen till förmån för Sandvikens och Hofors kommunblock och på bekostnad av framför allt Gävle- och Bollnäsblocken. Målsättning. Omflyttningar inom länet kan inte undvikas. I detta sammanhang bör ansträngningarna inriktas på att främja en gynnsam utveckling av länets A-regioner och i synnerhet centralorterna i dessa. I block med ogynnsam befolkningsutveckling är det emellertid angeläget att bevara underlaget för tillfredsställande service. Målsättningen anger ett befolkningsramvärde för år 1980 på 313 900 invånare. Höjningar jämfört med prognos 2 har genomförts för fyra block, nämligen Bollnäs, Edsbyn, Ljusdal och Bergsjö. Motivet är att tillförsäkra dessa block underlag för tillfredsställande eller redan befintlig service, bl. a. på skolväsendets område. Ljusdalsblockets strategiskt viktiga roll i nordvästra länsdelen gör att blockets folkmängd på sikt inte bör få understiga 25 000 invånare. För att uppfylla detta krav torde statliga stödåtgärder bli nödvändiga. Redan en utveckling enligt prognos 2 förutsätter sådana åtgärder. Gävle kommunblock utgör ett viktigt ekonomiskt och kulturellt centrum för länet och angränsande områden. Länsstyrelsen/planeringsrådet är berett att stödja den spontana tillväxt som prognos 2 anger. Målsättningen innebär att sysselsättningen i basnäringar fram till år 1980 skulle öka med 900 personer utöver prognos 2 och 3 300 personer utöver prognos 0. Yttranden. Gävle- och Hudiksvallsblocken accepterar de uppställda befolkningsramvärdena för år 1980 medan övriga kommunblock önskar uppjusteringar. Kommunblocken i Hälsingland framhåller i ett gemensamt yttrande att folkmängden år 1980 inte bör tillåtas understiga 150 000 personer samt att målsättningen för de olika blocken bör överensstämma med den kommunala uppfattningen.

48 Västernorrlands län 1980 Folkmängd

Antal Index

277 583 100,0

prognos 2

målsättning

prognos 0

274 700 99,0

286 000 103,0

256 500 92,4

Prognoser. Länet hade år 1967 277 583 invånare. Enligt prognos 2 skulle befolkningen i länet år 1980 uppgå till ca 274 700 invånare dvs. minska med ca 1 %. Prognosen anger en kraftig expansion i Sundsvallsblocket, medan örnsköldsviks, Timrå och Härnösands kommunblock förutses få oförändrad befolkningsstorlek. I övriga block, särskilt Ramsele- och Ångeblocken, väntas en rätt ogynnsam befolkningsutveckling. Enligt prognos 0 skulle folkmängden uppgå till ca 256 500 invånare år 1980 vilket är ca 18 000 färre än enligt prognos 2. I förhållande till prognos 2 innebär prognos 0 en ökning av befolkningsramvärdet för Kramforsblocket och en minskning för övriga block, särskilt Sundsvall, Timrå, Örnsköldsvik, Ramsele och Sollefteå. Målsättning. Länsstyrelsen/planeringsrådet vill i första hand möjliggöra fortsatt expansion i Sundsvalls och Örnsköldsviks kommunblock samt ge Härnösand-Kramforsregionen en bas för framtida expansion och i andra hand motverka folkminskningen i nordvästra Ångermanland och västra Medelpad. Målsättningen anger ett befolkningsramvärde för år 1980 på 286 000 invånare eller 11 300 fler än enligt prognos 2. Höjningen av befolkningstalen är relativt sett störst i de mest tillbakagående blocken Kramfors, Sollefteå, Ange och Ramsele. Höjningarna för Ange- och Ramseleblocken motiveras med att centralorterna bör kunna tjäna som bostadsorter och servicecentra för sysselsatta inom skogsbruket, samt att tillräckligt underlag måste skapas för gymnasiala skolor resp. grundskolans högstadium. Målsättningen för Sundsvallsområdet (inkl. Timrå- och Matforsblocken) är att området skall kunna utvecklas till ett storcentrum inte bara för mellersta Norrland utan i viss mån även för hela Norrland. Med målsättningen för Härnösand vill länsstyrelsen/planeringsrådet mildra effekten av den ogynnsamma befolkningsutvecklingen i Ådalen och samtidigt skapa underlag för kvalificerad service i fråga om sjukvård m. m. I Kramforsblocket kvarstår ett behov av nya arbetstillfällen inom verkstadsindustrin. För att behövligt underlag för samhällsservice skall finnas bör folkmängden i blocket år 1980 uppgå till ca 30 000 invånare. När det gäller Sollefteåblocket motiveras höjningen av blockets betydelse för den framtida skogsindustrin i nordvästra Ångerman-

49 land och av önskemålet att bevara underlaget för nu befintlig service. I fråga om Örnsköldsviksblocket har målsättningen förestavats av önskan att bevara underlaget för gymnasium och lasarett. Länsstyrelsen/planeringsrådet anför slutligen att målsättningen för svaga block inte har högre angelägenhetsgrad än målsättningen för de starka blocken. Bidragsprocenten i samband med statligt lokaliseringsstöd bör dock differentieras till förmån för svagare kommunblock. Målsättningen innebär att antalet sysselsatta i basnäringar fram till år 1980 skulle öka med 2 700 personer utöver prognos 2 och 7 100 personer utöver prognos 0. Yttranden. Sundsvallsblocket framhåller vikten av att målet för länet som helhet kan uppnås. Om målsättningen inte kan uppfyllas i något block är det angeläget att de mera expansiva blocken bereds tillfälle att öka ytterligare för att den totala målsättningen skall k u n n a uppnås. Kramfors kommunblock förordar en målsättning som ligger ca 4 000 invånare högre än vad planeringsrådet förordat för år 1980 medan Sollefteåblocket vill justera upp målsättningen så att nuvarande folkmängd kan behållas. Ett stort antal samarbetsnämnder bl. a. i Ange, Kramfors, Sollefteå, Ramsele och Timrå kommunblock anser av olika skäl att prognoserna är alltför pessimistiska.

Jämtlands län

1980 Folkmängd

Antal Index

129 275 100,0

prognos 2

målsättning

prognos 0

112 450 87,0

139 000 107,5

95 300 73,7

Prognoser. Länet hade år 1967 129 275 invånare. Enligt prognos 2 skulle befolkningen i länet år 1980 uppgå till ca 112 450 invånare dvs. minska med 13 %. Prognosen förutser ökning av folkmängden i östersundsblocket (inkl. Lits k o m m u n ) , övriga block i länet antas emellertid få en kraftig folkminskning, 20 % eller mer. Särskilt ogynnsam utveckling förutses i Svenstaviks-, Järpen- och Svegblocken. Enligt prognos 0 skulle folkmängden uppgå till ca 95 300 invånare år 1980 vilket är ungefär 17 100 färre än enligt prognos 2. 4—914160

50 Målsättning. Utgångspunkter i länsstyrelsens/planeringsrådets målformulering har varit att 1) näringslivet i länet bör göras mer differentierat, 2) avfolkningstakten inte får bli så hög att omställningssvårigheter uppstår, 3) sysselsättning inom länet bör beredas åt länets arbetskraftstillgångar, 4) länets olika delar på ett tillfredsställande sätt bör kunna försörjas med service. Eftersom möjligheterna att erbjuda viss service är beroende av konsumentunderlaget betraktas målsättningen för serviceförsörjningen som utgångspunkt och utslagsgivande faktor vid bestämning av ramvärden för länet som helhet såväl som för enskilda block. Östersund är den enda ort i länet där verkligt kvalificerad service kan erhållas. Om inte länets befolkning skall tvingas söka denna service på mycket stort avstånd från länet, måste befolkningsunderlaget i såväl länet som östersundsblocket vara sådant att nuvarande service kan upprätthållas. Länsstyrelsen/planeringsrådet anser därför att länets folkmängd inte får minska ytterligare. Målsättningen anger ett befolkningsramvärde för år 1980 på 139 000 invånare, vilket är 26 500 fler än enligt prognos 2. Av denna höjning faller ca 15 000 på östersundsblocket (inkl. Lit) medan ca 5 700 faller på Svegs och Strömsunds kommunblock tillhopa. P å grund av de stora avstånden i länet är det nödvändigt att utövei Östersund ha orter som kan erbjuda service mellan kommunblocks- och länsnivå. Orter som kan komma i fråga är Strömsund och Sveg. Som lämpligt tröskelvärde på det minsta befolkningsunderlaget för sådan service har angivits underlaget för gymnasium. Man finner att Strömsunds kommunblock med större sannolikhet än Svegblocket kan uppnå erforderlig folkmängd år 1980. Järpens och Svegs kommunblock kommer enligt prognos 2 inte att ha underlag för tillfredsställande kommersiell och samhällsservice. Detta har utgjort motiv för att i målsättningen ange högre befolkningstal för dessa block än prognos 2 utvisar. För den händelse länet skulle tillföras resurser i form av nya arbetstillfällen utöver dem som följer av den spontana utvecklingen har länsstyrelsen/planeringsrådet gjort ett försök att rangordna tänkbara lokaliseringsorter. Därvid har sammanvägts sådana faktorer som avståndet till alternativa serviceorter, det nedlagda realkapitalets värde i resp. ort, ortens spontana utvecklingsmöjligheter m. m. Resultatet har blivit fyra prioriteringsgrupper: I) Östersund, II) Strömsund, III) Sveg, Järpen och Bräcke samt IV) Hammarstrand och Svenstavik. Målsättningen innebär att sysselsättningen i basnäringar fram till år 1980 skulle öka med 4 800 personer utöver prognos 2 och 12 300 personer utöver prognos 0. Av nämnda 4 800 arbetstillfällen skulle 1 800 krävas inom områden där resultatet av den hittills bedrivna lokaliseringspolitiken tyder på

51 att målsättningen inte kan uppnås med nuvarande medel medan c:a 3 000 krävs inom områden (främst östersundsblocket) där nuvarande medel kan väntas få vissa om än otillräckliga resultat med hänsyn till uppställda mål. Länsstyrelsen/planeringsrådet har efter redovisningen av länsplanering 1967 gjort vissa uttalanden om åtgärder för att främja en gynnsammare utveckling i länet. Innehållet är i korthet följande. Den sysselsättningstillväxt som erfordras om målsättningen skall kunna nås måste till övervägande del ske genom utveckling av industrisektorn. Även andra delar av näringslivet berörs emellertid. Länsstyrelsen/planeringsrådet föreslår bl. a. 1) särskilda produktionsstimulerande åtgärder inom jordbruket i vissa delar av länet, 2) intensifierat statligt stöd till skogsbruket inom råvaruområdena föz den i länet utbyggda skogsindustrin, 3) intensifiering av malmprospekteringen, 4) differentiering av lokaliseringsstödets storlek och villkor inom stödområdet så att nyetablering och omflyttning av företag stimuleras, 5) ökade statliga bidrag för gemensamhetsanläggningar inom turistnäringen i länet, 6) ytterligare lokalisering till länet av idrottsanläggningar och riksanläggningar för hälso- och sjukvård, 7) förnyat övervägande av Östersunds lämplighet som universitetsfilial. Yttranden. Östersunds kommunblock anser att prognos 2 är realistisk, medan ett antal andra kommunblock hävdar att bedömningen av jordbrukets utveckling är alltför pessimistisk. Svenstaviksblocket anser att turismens betydelse underskattats. Målsättningen accepteras av landstingets förvaltningsutskott samt Östersunds och Krokoms kommunblock. Strömsundsblocket anser att en något annorlunda relation bör gälla i resursfördelningen mellan blocken. Även Järpens kommunblock ställer sig kritiskt på denna senare punkt. Prioriteringen av de olika orterna godtas inte av Hammarstrands, Svegs, Bräcke och Svenstaviks kommunblock.

Västerbottens län 1980 Folkmängd

Antal

235 230 100,0

prognos 2

målsättning

prognos 0

249 100 105,9

250 700 106,6

223 500 95,0

52 Prognoser. Länet hade år 1967 235 230 invånare. Enligt prognos 2 skulle befolkningen år 1980 uppgå till ca 249 100 invånare dvs, öka med ca 6 %. Prognosen visar på folkökning i de två största blocken Umeå och Skellefteå och därtill synnerligen kraftigt i det förstnämnda blocket. I övriga block emotses en mycket ogynnsam befolkningsutveckling. Enligt prognos 0 skulle folkmängden i länet uppgå till ca 223 500 invånare år 1980 vilket är ungefär 25 500 färre än enligt prognos 2. Skillnaden faller nästan helt på Umeå och Skellefteå kommunblock. För övriga block avviker prognos 0 inte radikalt från prognos 2. Målsättning. E n viss folkmängdsminskning i inlandet är oundviklig. Med hänsyn till risken för kapitalförstöring bör dock en snabbare befolkningsminskning än 2 % i ett kommunblock inte accepteras. Lyckseles karaktär av centralort för hela inlandet gör utvecklingen där av strategisk betydelse. Om möjligt bör blockets folkmängd behållas oförändrad. Målsättningen anger ett befolkningsramvärde för år 1980 av 250 700 invånare, vilket innebär en höjning med 1 600 invånare jämfört med prognos 2. Höjningar i framför allt Lyckseleblocket och andra inlandsblock har kompenserats med sänkningar av ramvärdena för Umeå och Skellefteå kommunblock. Denna sänkning är att betrakta som en korrigering av prognos 2 vilken inte beaktade pendlingen mellan blocken och därför överskattade befolkningsutvecklingen i nämnda block. För att förverkliga målsättningen föreslår länsstyrelsen/planeringsrådet följande åtgärder: 1) Lokaliseringsstödet bör göras mer generöst i inlandet än i kustområdena och turistnäringen i inlandet bör jämställas med industri. Vidare bör någon form av bidrag utgå till företag som investerar i bättre organisation. 2) Förutom stöd till det enskilda näringslivet bör lokalisering av olika former av statlig verksamhet ske till inlandet. 3) Samhällsplaneringen bör förbättras, bl. a. i syfte att dokumentera samhällets beslutsamhet att på lång sikt bevara och satsa på inlandets centralorter, främst Lycksele, Vilhelmina och Storuman. Inlandsorternas förbindelser bör förbättras. 4) Stöd bör ges åt inlandets skogsbruk för att på lång sikt trygga skogsproduktionen. 5) Malmletningen i inlandet bör intensifieras. Ett positivt beslut om gruvbrytning vid Stekenjokk bör fattas snarast. 6) Vindelälven bör byggas ut. Blir så inte fallet bör kompenserande utbyggnad av vägar och turistföretag ske. 7) Stöd bör ges åt äldre jordbrukare så att de k a n fortsätta verksamheten under sin återstående yrkesverksamma tid. Länsstyrelsen/planeringsrådet framhåller att socialpolitiska åtgärder

53 måste tillgripas om de uppställda befolkningsramvärdena inte kan uppnås. Målsättningen innebär att sysselsättningen inom basnäringar fram till år 1980 skulle öka med 370 personer utöver prognos 2 och med 6 300 personer utöver prognos 0. Den tämligen låga siffran 370 förklaras av att omfördelningar mellan Umeå-Skellefteåregionerna och Lyckseleregionen förutsattes ske. I den senare regionen uppgår behovet av ytterligare arbetstillfällen till ca 2 400. I fråga om Vindelälvens utbyggnad har tre av planeringsrådets ledamöter avgivit särskilda yttranden. En reservant i rådet anser att en befolkningsminskning med 2 % per år inte bör accepteras. Yttranden. Flera samarbetsnämnder finner det märkligt att folkräkningsdata från år 1965 inte beaktats i prognos 2. Lycksele, Åsele, Vindelns och Storumans kommunblock har låtit utföra alternativa prognoser vilka antyder en annan utveckling än prognos 2. Landstingets förvaltningsutskott jämte ett antal kommunblock ifrågasätter starkt om en befolkningsminskning med 2 % per år kan accepteras, eftersom flyttarna framför allt består av unga människor. Länsavdelningen av Svenska kommunförbundet finner att om en procentgräns skall användas bör den sättas till 1,55 %. Länsarbetsnämnden understryker behovet att satsa på Lyckseleblocket men anser att ytterligare några orter har betydelse för utvecklingen i området. Umeå- och Skellefteåblocken tillstyrker målsättningen i stort, medan övriga kommunblock har större eller mindre invändningar att göra. Preciserade krav på ändring av ramvärdena för år 1980 ställs av Vännäs (12 000 inv. år 1980), Lycksele (16 600 inv. år 1980), Storuman (8 500 inv. år 1980) och Robertsfors (7 500—8 000 inv. år 1980). Några kommunblock anser att en planering som anger att de lokaliseringspolitiska insatserna skall koncentreras till vissa orter är skadlig.

Norrbottens län 1980 Folkmängd

Antal Index

260 918 100,0

prognos 2

målsättning

prognos 0

193 500 74,2

258 500 99,1

208 500 79,9

Prognoser. Länet hade år 1967 260 918 invånare. Enligt prognos 2 skulle befolkningen i länet år 1980 uppgå till ca 193 500 invånare dvs. minska med ca 26 %. Prognosen förutser en ogynnsam befolkningsutveckling för

54 samtliga block. I vissa fall är den förutsedda utvecklingen synnerligen negativ, sålunda skulle t. ex. Pajala- och Överkalixblocken få en folkmängdsminskning på omkring 70 % under tiden 1960—1980. Enligt prognos 0 skulle folkmängden i länet uppgå till ca 208 500 invånare år 1980 vilket är ungefär 15 000 fler än enligt prognos 2. I förhållande till prognos 2 innebär prognos 0 en höjning av befolkningstalet i Luleå-, Piteå-, Älvsbyn- och Bodenblocken med sammanlagt 15 700 samt i Kiruna kommunblock med ca 1 700. För övriga block ligger prognos 0 under prognos 2. Målsättning. Målsättningen anger ett befolkningsstamvärde av 258 500 invånare vilket innebär att det enligt prognos 2 förutsedda befolkningstalet höjs med 45 000. Länsstyrelsen/planeringsrådet vill genom att satsa på Luleå, Piteå, Boden, Älvsbyn och Kalix utveckla dessa block till en tätortsregion av sådan storlek och struktur att den får samma spontana tillväxtkraft som observerats för Sundsvallsområdet och Gävle-Sandviken. För Kiruna, Gällivare och Arvidsjaurs kommunblock motiveras befolkningsramvärdena (som är uppjusteringar av prognos 2) av att en utveckling enligt prognosen skulle innebära risker för att man i framtiden inte kan ta till vara skogs- och malmtillgångarna i inlandet. Höjningen för övriga block motiveras med att befolkningsunderlaget enligt prognos 2 blir otillräckligt i fråga om både kommersiell och institutionell service. Detta argument gäller särskilt för övertorneå som omnämns som enda tänkbara centralort på mellannivå för mellersta Tornedalen. Underlaget för grundskolans högstadium är i fara om utvecklingen skulle tillåtas följa prognosen. Detta är även motiv för målsättningen för Pajala och Jokkmokks kommunblock. Länsstyrelsen/planeringsrådet föreslår följande åtgärder för att förverkliga målsättningen: a) När det gäller gruvbrytning föreslås (1) att prospekteringskapaciteten ökas (utökning av SGU) samt (2) att möjligheterna till snabb teknisk och ekonomisk undersökning av olika fynds brytningsförutsättningar förbättras. b) I fråga om industrin föreslås (1) att samhället griper in och i inlandet skapar sysselsättning i första hand i Gällivare och Arvidsjaur, (2) att den medvetna lokaliseringspolitik fortsätter som genom frisläppandet av investeringsfondmedel ledde till att åren 1964—1966 fyra industriföretag nyetablerades i kustlandet (8—10 sådana företagsetableringar fram till 1980 skulle leda till ett realiserande av den målsättning som ställts upp för detta område), (3) att det till Norrbotten nylokaliserade näringslivets krav på samhällsservice beaktas så att inte förutsättningarna för utvecklingen försämras genom isolerade beslut inom en viss samhällssektor samt (4) att företagareföreningens kapacitet byggs ut. c) Beträffande de areella näringarna lämnas en rad generella förslag bl. a. om socialt betingat investeringsstöd till äldre jordbrukare, stöd och

55 lån för bär- och grönsaksodlingar samt intensifierade skogsvårds- och återväxtåtgärder för att förbättra utgångsläget för framtida avverkningar. d) (1) Utbyggnaden av turistnäringen bör koncentreras till trakterna av den blivande Graddisvägen (Arjeplog), till Gällivare-Jokkmokksområdet och Torne träsk och (2) lokaliseringsstödets tillämpning när det gäller turistverksamhet bör omprövas (bl. a. föreslås att bidrag skall utgå). e) I fråga om den icke befolkningsbestämda servicen föreslås (1) att Norrbotten i framtiden prövas som lokaliseringsområde för sådan serviceverksamhet som är avsedd att betjäna regioner större än länet, (2) att en eventuell utbyggnad av mera kvalificerad omskolningsverksamhet för Övre Norrland förläggs till länet samt (3) att frågan om högre teknisk utbildning i Luleå omprövas. f) En »aktiv och omfattande arbetsmarknadspolitik» måste säkerställas. Målsättningen innebär att sysselsättningen i basnäringar fram till år 1980 skulle öka med 16 700 personer utöver prognos 2 och 11 870 arbetstillfällen utöver prognos 0. Av de n ä m n d a 16 700 arbetstillfällena behövs ca 10 700 i områden där utvecklingstendenserna och resultatet av den hittillsvarande lokaliseringspolitiken är sådana att en rimlig del av målsättningen bör kunna realiseras med hjälp av nuvarande medel. Yttranden. Remissinstanserna har i allmänhet accepterat länsstyrelsens prognoser som en lämplig utgångspunkt för planeringsdiskussionen men understrukit att de inte får utgöra målsättning för planeringen. Luleå, Piteå, Älvsbyns och Bodens kommunblock accepterar den lokaliseringspolitiska satsning som länsstyrelsen/planeringsrådet vill göra. Piteåoch Luleå-blocken anser dock att befolkningsramvärdena för dessa block är för låga. Kalix- och Arvidsjaursblocken accepterar målsättningen medan övriga kommunblock föreslår en uppjustering av länsstyrelsens/planeringsrådets målsättning. Arvidsjaurs kommunblock anser att samplanering bör ske inte med Jokkmokksblocket utan med angränsande kommunblock i Västerbottens län. Arjeplogsblocket framhåller vikten av att Vindelälven byggs ut. Flera av kommunblocken i Tornedalen anser att länsstyrelsen/planeringsrådet inte tagit hänsyn till de möjligheter som området erbjuder i egenskap av gränsbygd.

5. Regeringens anmälan till riksdagen] Till regionalpolitiken kan hänföras olika strävanden, som har till syfte att förena ett effektivare resursutnyttjande och ökad ekonomisk tillväxt med förbättrad jämvikt i den näringsgeografiska utvecklingen och därigenom skapa ökad jämlikhet i ekonomiskt och socialt avseende mellan de människor som bor i olika regioner. De insatser som brukat sammanfattas i begreppet lokaliseringspolitik är ett av de mera påtagliga uttrycken för sådana strävanden. Uppenbarligen kan emellertid de regionalpolitiska insatserna inte begränsas till stimulansåtgärder i syfte att öka den ekonomiska tillväxten i utvecklingsbara regioner där den spontana utvecklingen är för svag. Om man skall nå vad som enligt min uppfattning måste vara ett av regionalpolitikens huvudsyften, nämligen att öka graden av jämlikhet i samhället, måste den också innefatta åtgärder för att trygga acceptabla levnadsförhållanden i orter och regioner, där en långsiktig bedömning ger vid handen att en vikande utveckling i och för sig är ofrånkomlig. Det kan också finnas skäl för samhället — inte minst av stabiliseringspolitiska hänsyn — att medverka till en mera dämpad och balanserad utveckling i de starkast expanderande regionerna. När 1964 års riksdag fattade beslut om en aktiv samhällelig lokaliseringspolitik och utstakade riktlinjer för denna politik fastslogs att en aktivare samhällsplanering skulle utgöra ett viktigt medel i den nya verksamheten. Bakgrunden härtill var självfallet insikten om att samhället genom sina planerande och resursfördelande beslut medverkar till att inom olika regioner forma de lokala betingelserna för den ekonomiska tillväxten och att dessa beslut därigenom påverkar näringslivets val av lokaliseringsorter. Det råder knappast något tvivel om att valet av lokaliseringsort för en stor del av de nutida företagen inom industri, handel och service i ökande utsträckning styrs av den tillväxtmiljö som skilda orter erbjuder på grund av näringslivets och arbetsmarknadens grad av differentiering, tillgången på 1 I detta avsnitt återges departementschefens anförande till statsrådsprotokollet för den 3 januari 1969 vid anmälan av anslag för budgetåret 1969/70 till regional utveckling m. m. (prop. 1969: 1, bil. 13, s. 138—147).

57 institutioner för utbildning, forskning och utveckling samt försörjningen med kommunikationer, bostäder och med social, kulturell och kommersiell service. Mycket tyder på att faktorer av denna art blir mer och mer dominerande vid näringslivets val av lokaliseringsorter medan avstånden till t. ex. råvarukällor synes få relativt minskad betydelse. På grund av dessa förhållanden är det utomordentligt angeläget att samhälleliga beslut, som bestämmer lokaliseringen av viktiga offentliga institutioner t. ex. för utbildning, forskning och service eller som avgör möjligheterna att i skilda orter och regioner bygga bostäder, skolor, vägar, sjukhus och olika serviceanordningar, blir inbördes samordnade så att deras effekt på den regionala utvecklingen står i samklang med samhällets regionalpolitiska strävanden. Syftet med länsplanering 1967, som innebar ett första försök till en aktivare samhällsplanering med regionalpolitisk inriktning var att skapa en fastare grundval för sådana samhälleliga beslut om resursfördelning. Avsikten var att planeringen skulle leda fram till regionalpolitiska målsättningar i länen och att dessa målsättningar skulle utgöra ett gemensamt underlag för överväganden och beslut av regionalpolitisk innebörd inom länen. Länsplanering 1967 har nu slutförts och en sammanfattande bedömning av resultaten kan göras. Enligt min mening står det klart att försöksverksamheten har varit framgångsrik i så måtto att det har visat sig möjligt att på länsregional grund med en betydande grad av enighet inom planeringsråden och med god resonans bland kommunerna genomföra en utvecklingsplanering på en så realistisk nivå och med så klart uttalade prioriteringar att den är ägnad att tjäna som vägledning för sådana resursfördelande beslut som jag förut talat om. Jag har styrkts i denna uppfattning vid överläggningar som ägt rum inom den till inrikesdepartementet k n u t n a lokaliseringsberedningen, vari ingår representanter för ämbetsverk, fackliga sammanslutningar samt organisationer inom handel och industri. Det ligger i sakens natur att en försöksverksamhet inte är utan brister. Även länsplanering 1967 är utan tvivel behäftad med sådana. Bristerna är emellertid enligt min uppfattning inte av så allvarlig art att de i nämnvärd grad minskar länsplaneringens värde för de ändamål den är avsedd att tjäna. Den fortsatta planeringsverksamheten bör därför utvecklas med utnyttjande av de erfarenheter som försöksverksamheten gett. Ett arbete med att vidareutveckla metoderna för planeringen pågår sedan någon tid inom Kungl. Maj :ts kansli. De regionalpolitiska målsättningar som länsplanering 1967 har mynnat ut i kan givetvis inte få några bindande verkningar. Detta har heller inte varit syftet. I vissa avseenden finns det också skäl att anlägga ett delvis annat synsätt än det som avspeglas i de länsvis gjorda bedömningarna. Jag återkommer strax till detta. På det hela taget anser jag emellertid att länsstyrelsernas/planeringsrådens målsättningar är väl ägnade att tillgodose sitt

58 syfte, nämligen att bilda ett allmänt vägledande, gemensamt underlag för de skilda länsorganens avvägningar och beslut om fördelning av lånemedel, statsbidrag och olika fysiska r a m a r mellan skilda orter och länsdelar. Jag vill i detta sammanhang uttala förhoppningen att det prognosmaterial som ställts till förfogande genom länsplanering 1967 och de målsättningar som länsstyrelserna/planeringsråden formulerat skall visa sig bli av värde som vägledning också i samband med att näringslivet fattar beslut om etableringar på nya orter eller omfördelning av sin verksamhet mellan skilda orter. För att göra resultatet av länsplaneringen lättare tillgängligt för den som önskar ta del av information härom kommer genom inrikesdepartementets försorg en särskild publikation att utges med en sammanfattning av länsplaneringen. Inom inrikesdepartementet övervägs nu i vilka former den regionalpolitiska utvecklingsplaneringen bör fortsätta. Närmast framstår det som angeläget att mera ingående än som skett i anslutning till länsplaneringen undersöka och belysa de konsekvenser i fråga om investeringar och andra åtgärder som indirekt kan sägas vara innefattade i länsstyrelsernas/planeringsrådens målsättningar. Den försöksverksamhet avseende en långsiktig kommunal investeringsplanering som har kommit till stånd i samverkan mellan en arbetsgrupp i Kungl. Maj :ts kansli, bostadsstyrelsen, statistiska centralbyrån och Svenska kommunförbundet torde kunna bli av stort värde i det fortsatta arbetet. Jag räknar med att de prognoser som bildar det viktigaste informationsunderlaget för länsstyrelsernas/planeringsrådens målsättningsbeslut skall revideras så snart det låter sig göra. Detta arbete torde kunna påbörjas under senare hälften av detta år och slutföras under loppet av år 1970. Länsplanering 1967 betraktar jag som den första omgången i en rullande utvecklingsplanering. En ny sådan omgång torde kunna genomföras någon gång under perioden 1972—1973. Som framgått av min föregående redogörelse har länsplanering 1967 bestått av dels olika typer av prognoser över utvecklingen av befolkning och näringsliv fram till år 1980 i vart och ett av kommunblocken, dels en regionalpolitisk målsättning. Målsättningen har först utarbetats i en preliminär version samt har efter remissbehandling hos bl. a. landstingens förvaltningsutskott och kommunblockens samarbetsnämnder fått sin slutliga utformning. Prognoserna har haft till syfte att ge så god information som möjligt om den utveckling som nuvarande tendenser pekar fram mot. Särskilt gäller detta prognos 2, som innehåller länsstyrelsernas bedömningar av den sannolika utvecklingen i fråga om befolkning och näringsliv fram till år 1980. Målsättningen har varit avsedd att ge uttryck för länsstyrelsens/planeringsrådets uppfattning huruvida den i prognoserna antydda spontana utvecklingen i de skilda kommunblocken är acceptabel från regionalpolitisk syn-

59 p u n k t eller om den bör korrigeras med de medel som står till samhällets förfogande. Målsättningen har formulerats i s. k. befolkningsramvärden, varmed avses den ungefärliga fördelning av 1980 års beräknade länsbefolkning mellan kommunblocken som enligt länsstyrelsens/planeringsrådets uppfattning bör utgöra riktpunkt i samband med att skilda länsorgan fattar beslut som påverkar resursfördelningen mellan blocken. Lokaliseringen av bostadsbyggande och offentlig verksamhet samt det statliga lokaliseringsstödet är de viktigaste medel genom vilka samhället k a n påverka den regionala utvecklingen. Möjligheterna att med hjälp av dessa medel åstadkomma radikala förändringar i den spontana näringsgeografiska utvecklingen måste emellertid i allmänhet betraktas som begränsade. I den mån en väsentligt ändrad utveckling betraktas som nödvändig i vissa delar av landet måste därför andra medel tillgripas. Ett sådant medel kan vara statlig eller halvstatlig företagslokalisering. Jag vill erinra om att en av nuvarande chefen för industridepartementet tillkallad delegation f. n. överväger möjligheterna till åtgärder av denna art. I det följande kommer jag att föreslå att lokaliseringsstöd skall kunna beviljas även statsägda företag. Länsstyrelserna/planeringsråden har i sina målsättningsdiskussioner angett ett stort antal kommunblock där sådana mera genomgripande åtgärder som nyss nämnts bedöms vara nödvändiga om utvecklingen skall överensstämma med målsättningen. Det är ännu inte möjligt att överblicka förutsättningarna för statliga insatser av ifrågavarande art. Det måste dock med all sannolikhet anses uteslutet att den statliga företagsamhet som kan komma i fråga koncentreras till områden som det enskilda näringslivet finner vara mindre lämpliga som lokaliseringsorter. Det kan därför redan nu sägas att alla de anspråk på sysselsättningsökning som målsättningarna innefattar inte kan tillgodoses. Flera länsstyrelser/planeringsråd framhåller i sin målsättning att vissa •expansiva kommunblock ensamma eller tillsammans med närliggande block bör utvecklas till så livskraftiga stadsregioner att de kan erbjuda alternanativ till storstäderna i samband med lokalisering av olika verksamheter. Tanken på sådana storstadsalternativ förs fram i fråga om bl. a. Linköping—Norrköping, Jönköping, Växjö, Halmstad—Varberg—Falkenberg, -Örebro, Falun—Borlänge och Gävle—Sandviken. Enligt min mening finns det flera skäl som talar för att man bör inrikta sig på att dämpa den starka tillväxten i de nuvarande tre storstadsregionerna något och fördela en del av expansionen på växtkraftiga stadsregioner på skilda håll i landet. De strävanden av denna innebörd som kommer till uttryck i målsättningarna bör därför stödjas, i synnerhet som målsättningen i stort sett håller sig på en med hänsyn till utvecklingen i resp. län rimlig planeringsnivå. Om det skall bli möjligt att förverkliga en så stark tillväxt i de nämnda stadsregionerna att egentliga lokaliseringsalternativ till

60 storstadsområdena skapas torde det i vissa fall vara nödvändigt att i högre grad än som gjorts i länsstyrelsernas/planeringsrådens målsättning koncentrera utbyggnadsresurserna till de utvalda orterna och stödja en fortsatt omflyttning av befolkningen inom länen i konsekvens härmed. Jag bedömer det emellertid knappast som möjligt att nå en påtaglig effekt av sådana strävanden om inte åtgärder samtidigt vidtas för att flytta ut verksamheter från storstadsområdena eller i varje fall dämpa tillväxten av verksamheter där. Det statliga lokaliseringsstödet har haft till syfte bl. a. att främja en sådan utveckling när det gäller industriell verksamhet. En inte oväsentlig utflyttning av industriföretag har också skett framför allt från huvudstadsregionen. Expansionen i storstadsområdena grundar sig emellertid främst på tillväxten inom servicenäringarna. En mera märkbar dämpning av storstadstillväxten kan därför åstadkommas bara om man aktivt påverkar serviceverksamheternas lokalisering. Någon sådan påverkan förekommer f. n. inte i fråga om annat än statlig verksamhet. Jag vill också framhålla att vi har rätt knapphändiga kunskaper om vilka effekter som skulle uppkomma om man i stor omfattning decentraliserar funktioner som nu är lokaliserade till storstadsregionerna. Den utredningsverksamhet som pågår bl. a. i anslutning till expertgruppen för regional utredningsverksamhet bör därför avvaktas innan beslut om mera genomgripande åtgärder kan fattas. Detta hindrar inte att vissa åtgärder i decentraliserande syfte kan och bör vidtas u t a n att utredningsresultaten inväntas. Jag anser sålunda att en väsentligt ökad lokalisering utanför huvudstadsregionen bör övervägas i anslutning till framtida beslut som innebär tillväxt av den statliga centralförvaltningen. Åtgärder för att bromsa tillväxten i storstadsområdena synes motiverade även med hänsyn till de svårigheter som i dessa områden gör sig gällande för att klara den behövliga samhällsutbyggnaden. Dessa förhållanden talar emellertid också för att planeringsnivån i storstadsområdena tills vidare inte sänks under den nivå som prognos 2 anger. En högre nivå kan inte heller anses motiverad. I Malmöhus län har länsstyrelsen/planeringsrådet uppställt som mål att på sikt söka avlänka en viss del av den för Malmö-Lundregionen förutsedda expansionen till vissa andra orter i länet. E n sådan utveckling synes i hög grad värd att främja och jag anser därför att denna målsättning bör vara vägledande för de statliga länsorganens planering och åtgärder. De målsättningar som länsplanering 1967 har gett till resultat innebär indirekt anspråk på nya arbetstillfällen inom basnäringar i betydande omfattning. Om man jämför med den förutsedda spontana utvecklingen enligt prognos 2 betyder målsättningen att ytterligare 59 000 sådana arbetstillfällen skulle behöva tillkomma. Möjligheterna att skapa nya arbetstillfällen varierar regionalt. Likaså

61 varierar tyngden i de anspråk på ökad sysselsättning som målsättningen i länsplaneringen innefattar. I syfte att få ett underlag för bedömning av målsättningarna med hänsyn till förutsedda sysselsättningsbehov har inom inrikesdepartementet sammanställts en tabell (tabell 7), i vilken redovisas behovet av sysselsättningsskapande åtgärder för skilda län, dels med uppdelning på norra stödområdet samt resten av landet, dels efter en klassificering av kommunblocken med hänsyn till de beräknade sysselsättningseffekterna av hittillsvarande lokaliseringspolitiska medel. I denna klassificering, som självfallet i viss mån grundas på subjektiva bedömningar, har nästan samtliga kommunblock i Norrlands inland samt ett begränsat antal block i södra och mellersta Sverige utanför stödområdet ansetts tillhöra den kategori av block där påtagliga effekter enbart av nuvarande lokaliseringspolitiska medel inte kan påräknas med gällande begränsningsregler. Tabell 7. Beräknat behov av sysselsättningsökning i basnäringar för att uppnå målsättningen i lånsplanering 1967.

Län

Kommunblock i stödområdet a

A+B C D E F G H I K L M N 0 P R S T U W X Y Z AC BD

b

Kommunblock utanför stödområdet a

1 090 3 400 7 720 1300 1100

b

1540 510 1230

700 500

2 520

440 140 900 2 170 3 030

1080 640

10 700

530 1 770 2 350 6 000

18 450

12 370

130 100

290 1000 1 150

3 240

21 900

1090 3 400 9 260 1300 1610 1230 700 500 600

600 1070

Summa

6 220

3 880 1 650 1 100 1 150 4 020 900 2 700 4 800 2 350 16 700 58 940

Tabellen bygger på en klassificering av kommunblocken enligt följande. Till grupp a har hänförts kommunblock i vilka beräknade effekter av hittillsvarande lokaliseringspolitiska medel (lokaliseringsstöd, investeringsfondsmedel, förbättring av infrastrukturen m. m.) tyder på att en utveckling enligt målsättningen till rimlig del kan erhållas med nuvarande medel. Till grupp b hänföres övriga block. Det bör observeras a t t siffrorna i de skilda länen inte är fullt jämförbara.

62 Behovet av åtgärder, om utvecklingen skall följa målsättningen i l ä n s planeringen, är sannolikt större i fråga om block inom stödområdet än i övrigt. I de block inom stödområdet, där nuvarande lokaliseringspolitiska medel inte har visat sig tillräckligt verksamma, kan någon radikal förändring av en väntad negativ utveckling sannolikt inte åstadkommas utan lokalisering av offentlig verksamhet eller statliga företag. I de block utanför stödområdet där särskilda åtgärder bedöms som erforderliga skulle det möjligen räcka att ställa lokaliseringsstöd enligt nuvarande regler till förfogande. Jag vill erinra om att lokaliseringsstöd i vissa fall kan utgå även vid lokalisering till orter utanför stödområdet, enligt praxis väsentligen för att motverka akuta, mera omfattande sysselsättningsstörningar. Behovet av insatser för denna kategori av block (6 200 arbetstillfällen) måste emellertid vägas mot behoven i de kommuner inom stödområdet där nuvarande medel har visat sig kunna ge effekt och där denna effekt till huvudsaklig del torde ha beaktats vid utarbetande av prognos 2. Det sist sagda gäller för större delen av stödområdet där prognos 2 anger en sysselsättningsökning inom industrin under åren 1965—1980 på ca 6 300 sysselsatta. Enligt prognos 2 i länsplanering 1967 skulle industrisysselsättningen öka med ca 5 % åren 1965—1980. Långtidsutredningen synes däremot för denna tidsperiod förutsätta en minskande sysselsättning inom industrin. Om antalet arbetstillfällen inom industrin totalt sett blir mindre än som förutsetts i prognos 2, måste en utveckling av industrisysselsättningen i en del av landet i enlighet med prognosen förutsätta en ogynnsammare utveckling i andra delar av landet. I än högre grad gäller detta om utvecklingen i en del av landet skulle följa målsättningen i länsplaneringen, eftersom denna i många fall innebär en höjning av prognosens befolkningstal. Regionala omfördelningar av näringsliv och befolkning skulle alltså bli nödvändiga inom den givna ramen. Målsättningar som innebär högre befolkningsramvärden än prognos 2 kan mot denna bakgrund inte godtas utan reservationer. Den information som föreligger är inte tillräcklig för att i detalj ange h u r målsättningen bör modifieras. Vissa allmänna prioriteringar inom ramen för det insatsbehov som anges i länsplaneringen synes dock möjliga. Samtliga kommunblock utanför stödområdet, där länsstyrelserna/planeringsråden anser åtgärder nödvändiga för att motverka en förutsedd negativ befolkningsutveckling, kan anses vara rätt väl belägna i förhållande till större orter som förutses få en på längre sikt bestående sysselsättning och service. Det kan enligt min mening inte anses motiverat att prioritera kommunblock av denna typ framför blocken i stödområdet, med vilka de närmast bör jämföras när det gäller frågan om fördelning av det stöd som står till buds. Även om prognos 2 får anses representera olika grad av realism för de skilda länen bör man därför enligt min mening för de ifrågavarande blocken utanför stödområdet kunna godta en utveckling i huvudsaklig överensstämmelse med prognos 2 där denna utvisar lägre befolkningstal år 1980

63 än målsättningen. Detsamma gäller generellt sådana kommunblock som inte präglas av speciella utvecklingsproblem och som enligt prognos 2 väntas få en oförändrad eller ökande folkmängd. Även i de län som helt eller delvis tillhör norra stödområdet finns det med undantag för Jämtlands och Norrbottens län kommunblock för vilka prognos 2 visar på en betydande expansion. I samtliga sådana fall har länsstyrelserna/ planeringsråden i sin målsättning velat acceptera eller förstärka denna utveckling. Länsstyrelserna/planeringsråden anser alltså att en satsning bör ske framför allt på de till synes mest utvecklingsbara delarna av länen. Detta gäller även för de län (Jämtlands och Norrbottens län) där antalet block med förväntad expansion är ringa. Denna länsstyrelsernas/planeringsrådens satsning på områden med spontan tillväxtkraft bör enligt min mening understödjas. För flertalet av kommunblocken inom stödområdet innebär målsättningen en uppjustering av befolkningstalen för år 1980 jämfört med prognos 2. Den inom inrikesdepartementet gjorda sammanställningen (tabell 7) visar att målsättningen i dessa fall innebär ett behov av ca 12 400 nya arbetstillfällen i kommunblock där de nuvarande lokaliseringspolitiska medlen har visat sig otillräckliga. En del av dessa block har huvuddelen av sin folkmängd på betydande avstånd från större orter med bestående sysselsättning och tillgång till kvalificerad service. Om nya sysselsättningstillfällen skall skapas i alla dessa block i den omfattning målsättningarna antyder skulle detta utan tvivel ställa anspråk på statlig nyetablering i mycket stor utsträckning. Det torde vara ofrånkomligt att som underlag för en meningsfull regional planering på lång sikt rangordna de ifrågavarande blocken med hänsyn till angelägenheten av offentliga insatser i syfte att öka sysselsättningen. Denna prioritering bör ske utifrån de synpunkter som förut anförts om det troliga utrymmet för sysselsättningsökningen inom industrin samt beakta att ny statlig företagsamhet inte rimligen kan hänvisas uteslutande till de från företagssynpunkt relativt ogynnsamma lägen som det h ä r i allmänhet är fråga om. Prioriteringen bör vidare utgå från den av länsstyrelserna/planeringsråden förda målsättningsdiskussionen samt beakta betydelsen av att avståndet till bestående serviceorter inte blir orimligt stort i de utpräglade glesbygdsområdena. I flera län, även utanför stödområdet, har länsstyrelsen/planeringsrådet i anslutning till sin målsättningsdiskussion ordnat tätorterna i resp. län i en prioritetsordning när det gäller stöd för den framtida utvecklingen. I vissa fall är prioriteringen klart uttalad, i andra fall k a n den härledas ur relationen mellan befolkningsramvärdena i målsättningen. Enligt min uppfattning är en sådan prioritering ett värdefullt inslag i en medveten och målinriktad regional planering. Den rangordning som redovisas för de ifrågavarande länen föranleder inga andra erinringar från min sida än

64 som följer av vad jag nyss anfört beträffande målsättningens nivå för block med vikande befolkningsutveckling i vissa län. I fråga om Gotland finns det risk för att den utveckling som prognos 2 anger kan vålla svårigheter när det gäller serviceförsörjningen på ön. Med hänsyn härtill är vissa lokaliseringspolitiska insatser motiverade. Omfattningen härav kan dock inte anges klart förrän den särskilda utredning om serviceproblemen som nyligen redovisats av länsstyrelsen kunnat analyseras närmare. Några län, bl. a. Skaraborgs och Jämtlands län, har satt som mål för planeringen att tillvarata länets arbetskraftstillgångar. I den m å n detta betyder att outnyttjade tillgångar förutsätts bli tagna i anspråk genom ökad yrkesverksamhet är en sådan målsättning helt i överensstämmelse med målen för regionalpolitiken. En del län går emellertid längre och förutsätter att sysselsättning inom länet bör skapas för hela det arbetskraftsutbud som den nuvarande befolkningen vid balans mellan in- och utflyttning beräknas ge upphov till år 1980. I och för sig får det anses rimligt att man i möjlig m å n söker begränsa de avstånd inom vilka de ofrånkomliga flyttningarna måste ske. Den strävan som kommer till uttryck i länsplaneringen bör också k u n n a understödjas i så måtto att man söker få till stånd en utveckling som medför att det i varje län finns minst en stadsregion med framtida spontan tillväxtkraft, till vilken en betydande del av flyttningsströmmarna kan gå. Detta k a n emellertid inte få innebära att olika län garanteras en sådan sysselsättning att ingen nettoutflyttning skulle behöva ske från länen. En betydande befolkningsomflyttning är nödvändig även i framtiden om det skall bli möjligt att trygga fortsatt snabbt ekonomiskt framåtskridande och balans på arbetsmarknaden. Detta är i både samhällets och de enskilda människornas intresse. Lika litet som målsättningen uttryckt i befolkningsramvärden skall uppfattas som en garanterad nivå för planeringen, lika litet kan en bestämd sysselsättningsnivå garanteras för varje område för sig. I flera län ligger målsättningen för ett stort antal glesbygdsblock på en högre nivå än vad prognos 2 anger. Motiveringen är att olika glesbygdsproblem skulle uppstå om utvecklingen skulle följa prognosen, t. ex. otillfredsställande kommersiell och institutionell service, förluster på det insatta samhällskapitalet, försämrad åldersfördelning m. m. Det framgår av vad jag tidigare anfört att regionalpolitiken också måste innefatta strävanden att undvika eller mildra problem av denna art. Det är emellertid inte realistiskt att tänka sig en lösning av problemen enbart eller huvudsakligen genom lokaliseringspolitiska åtgärder. När det gäller serviceproblemen i de mest glesbefolkade delarna av landet måste dessa lösas genom vidareutveckling av glesbygdsstödet. Det ankommer i första hand på arbetsgruppen för glesbygdsfrågor att ta initiativ härtill. Riskerna för kapitalförluster i avfolkningsområden kan naturligtvis i

65 många fall vara ett rimligt skäl att försöka dämpa befolkningsutflyttningen. Emellertid måste kostnaderna för de åtgärder som skulle behöva vidtas för att nå detta syfte vägas mot de befarade kapitalförlusternas storlek. Man måste även beakta risken för att den ekonomiska tillväxten bromsas upp, om riskerna för kapitalförluster i glesbygdsområdena allmänt skulle motverkas genom lokaliseringspolitiska insatser. Vissa kapitalförluster kan inte undvikas i utflyttningsområdena. Att samhället solidariskt svarar för en del av de kapitalförluster som drabbar enskilda människor i sådana områden finner jag naturligt och nödvändigt. När det slutligen gäller problemen med den försämrade åldersfördelningen måste dessa i flertalet fall lösas med arbetsmarknads- och socialpolitiska medel. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t beslutar att vad jag i det föregående har anfört angående den regionalpolitiska utvecklingsplaneringen anmäls för riksdagen.

5—914160

6. Riksdagens behandling av länsplanering 1967.

Transumt ur statsutskottets utlåtande (1969:57)

Regionalpolitikens mål och medel. Termen regionalpolitik har kommit till användning som beteckning för såväl strävandena att förena ett effektivare resursutnyttjande och ökad ekonomisk tillväxt med förbättrad jämvikt i den näringsgeografiska utvecklingen som åtgärder för att trygga acceptabla levnadsförhållanden i orter och regioner där en långsiktig bedömning ger vid handen att en vikande utveckling är ofrånkomlig. Målet för de förstnämnda strävandena har preciserats av statsmakterna (prop. 1964: 185, BaU 48) och refererats i statsverkspropositionen (bil. 13, s. 92—93 1 )- 1968 års lokaliseringsutredning arbetar enligt sina direktiv utifrån den förutsättningen att dessa målsättningar inte ändras. Som ett centralt medel för att fullfölja en regionalpolitik i vid mening framstår — och det har redan 1964 lagts fast — en aktiv samhällsplanering som kan utmynna i konkreta planer och program och bli vägledande för de offentliga investeringarnas regionala fördelning. Medlen för att direkt påverka näringslivets lokaliseringsbeslut utgörs främst av det hittills försöksvis tillämpade lokaliseringsstödet med dess stimulanssyfte men även av andra investeringsstimulanser m. m. inom den ekonomiska politikens ram. Glesbygdsåtgärderna i här använd mening — de som inriktas på orter och områden som bedöms få en vikande utveckling — spänner över flera olika områden, främst socialpolitiken och trafikpolitiken men även t. ex. sysselsättningspolitiken. Planeringsarbetet är som ett centralt medel för regionalpolitiken av grundläggande betydelse för övriga åtgärder — inte minst de 1

Motsvaras i huvudsak av redovisningen s. 7—8 i denna skrift.

67 som syftar till att påverka utvecklingen i glesbygdsområden — och även för en rad övriga samhällsbeslut i fråga om bostadsbyggandets fördelning, kommunikationer, samhällets service m. m. Skilda uppfattningar om vilka orter och regioner som kan bedömas som utvecklingsbara måste i första hand prövas inom den regionala planeringens ram. Reslutaten av denna planering får under beaktande även av den faktiska utvecklingen — utom annat — tjäna till ledning för de statliga fördelningsbesluten och den kommunala ekonomiska och fysiska planeringen. Regional samhällsplanering. Som ett av medlen för att nå de mål för lokaliseringspolitiken som godtogs av 1964 års riksdag (prop. 1964: 185, BaU 48) har — som nämnts — angivits en a k t i v a r e samhällsp l a n e r i n g som kunde utmynna i konkreta planer och handlingsprogram. Länsstyrelserna, förstärkta med de till dem knutna planeringsråden fick år 1967 Kungl. Maj :ts uppdrag att genomföra en försöksplanering med lokaliseringspolitisk inriktning. I statsverkspropositionen lämnas en redovisning av länsplanering 1967 — den nu genomförda första etappen i en regionalpolitisk utvecklingsplanering. I statsrådsprotokollet anges att inom inrikesdepartementet övervägs i i vilka former den regionalpolitiska utvecklingsplaneringen bör fortsätta. Utskottet har med tillfredsställelse noterat vad som anförts om en uppföljning av resultaten genom en rullande utvecklingsplanering. Kungl. Maj :t har den 28 mars 1969 uppdragit åt länsstyrelserna att tillsammans med planeringsråden utarbeta regionalpolitiska handlingsprogram för länen som en fortsättning på den nämnda första etappen i planeringen som utmynnade i målsättningar för kommunblocken fram till år 1980. Handlingsprogrammens syfte är att närmare belysa vilka offentliga insatser, främst i form av samhällsinvesteringar, som blir behövliga om utvecklingen sammanfaller med den regionalpolitiska målsättningen. De skall också belysa vad som behöver göras i regioner med vikande befolkningsutveckling för att trygga goda levnadsförhållanden för den kvarboende befolkningen. Departementschefen har utfärdat närmare anvisningar för den fortsatta planeringsverksamheten. Denna får sin tyngdpunkt i en kartläggning av de offentliga investeringar som beräknas bli behövliga under perioden 1970— 1975 och en regional prioritering av dessa investeringar. Handlingsprogrammen utarbetas först i en preliminär version. Efter remiss till kommunblockens samarbetsnämnder och landstingens förvaltningsutskott skall programmen få sin slutliga form. Redovisningen till departementschefen beräknas ske under våren 1971. I detta sammanhang bör även erinras om att länsplaneringens resultat torde få betydelse bl. a. i det samarbete om industrilokaliseringen, till vilket inbjudits Sveriges industriförbund. Enligt utskottets mening torde den fortsatta utvecklingen av försöksverksamheten med en långsiktig kommunal investeringsplanering vara en

68 förutsättning för samordnade planer som kan möjliggöra en konkret samverkan mellan stat, kommun och näringsliv — en samverkan som är nödvändig för samlade insatser i lämpliga orter och regioner. K u n g l . M a j : t s a n m ä l a n till riksdagen av vad departementschefen anfört till statsrådsprotokollet angående den regionalpolitiska utvecklingsplaneringen har delvis ovan berörts i samband med frågor om planeringens vidareutveckling. Anmälan avser i övrigt de slutsatser vartill den nu genomförda delen av den regionala politiska utvecklingsplaneringen — länsplanering 1967 — enligt departementschefens mening bör föranleda. Utskottet erinrar i detta sammanhang om att bankoutskottet i sitt utlåtande n r 30 behandlar ett antal motioner rörande lokaliserings- och regionalpolitik som har ett ofta direkt samband med av departementschefen upptagna frågor. Departementschefen har framhållit att de regionalpolitiska målsättningarna i den försöksvis genomförda planeringen givetvis inte kan få bindande verkningar men att de ändå tjänar sitt syfte att bilda ett allmänt vägledande underlag för de skilda länsorganens avvägningar och beslut. Denna uppfattning kan utskottet helt dela. Anmälan berör vidare de medel genom vilka samhället kan påverka den regionala utvecklingen. Utskottet ansluter sig även till den anförda meningen att andra medel än lokalisering av offentlig verksamhet samt ett statligt lokaliseringsstöd måste tillgripas där en väsentligt ändrad utveckling anses nödvändig. Förutsättningarna för insatser genom statlig eller halvstatlig företagslokalisering k a n ännu inte överblickas. Åtgärder övervägs inom den av chefen för industridepartementet tillkallade delegationen för statlig industrietablering. Utskottet emotser med stort intresse resultatet av dessa överväganden och av den verksamhet i andra former som tjänar samma syfte. Utskottet delar den uppfattning som — närmast mot bakgrund av storstadstillväxten — innebär att vissa åtgärder i decentraliserande syfte kan och bör vidtas i avvaktan på de utredningar som pågår i anslutning till expertgruppen för regional utredningsverksamhet. Som departementschefen anfört bör en väsentligt ökad lokalisering utanför huvudstadsregionen övervägas vid en tillväxt av den statliga centralförvaltningen. Vad departementschefen anfört rör i centrala delar även i övrigt riktlinjer för ett statligt stöd för vissa strävanden och målsättningar som kommit till uttryck i de regionala utredningarna. Utskottet k a n helt ansluta sig till vad som anförts om att de strävanden bör stödjas som syftar till att länka en del av den väntade totala expansionen till växtkraftiga stadsregioner på skilda håll i landet och i vissa fall ytterligare koncentrera utbyggnadsresurserna för att skapa attraktiva befolkningscentra.

69 Utskottet avstyrker i samband härmed bifall till motionerna — vari förts fram ytterligare tänkbara större stadsregioner än de som i statsrådsprotokollet anförts som exempel från länsutredningarna. Beslut av sådan karaktär bör inte fattas i detta sammanhang. Härtill anknyter vad departementschefen anfört om att det i varje län bör finnas minst en stadsregion med framtida spontan tillväxtkraft. Den fortsatta planeringen för en prioritering av stödet för den framtida utvecklingen bör enligt utskottets mening — och som skett i målsättningarna för flera län även utanför stödområdet — också omfatta i vart fall de sekundära tätortsbildningarna och avse även de orter som erfordras som replipunkter för glesbefolkade delar av landet. Det är enligt utskottets mening angeläget att denna prioritering i den fortsatta planeringen preciseras så långt detta är möjligt till ledning för statliga och kommunala organs överväganden och beslut om tillväxtfrämjande investeringar och andra offentliga insatser. I fråga om inriktningen i övrigt på skilda typer av block av sysselsättningsskapande åtgärder har departementschefen dragit vissa slutsatser mot bakgrund bl. a. av en jämförelse mellan dels de i målsättningarna liggande anspråken på nya arbetstillfällen — 59 000 nya arbetstillfällen i basnäringar, dels industrisysselsättningen enligt prognos 2 — en ökning med 5 % till år 1980, dels långtidsutredningen som förutsätter en minskande sysselsättning inom industrin. Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen anfört i detta sammanhang och noterar att någon direkt invändning inte heller förts fram i motioner. Som tidigare angetts ingår härmed sammanhängande överväganden i bankoutskottets utlåtande nr 30. För ett stort antal glesbygdsblock har redovisats målsättningar som motiverats med behovet av arbetstillfällen för att ge ett invånarunderlag så stort att glesbygdsproblem undviks eller mildras. Utskottet får — med hänvisning dock till vad som anförts om prioritering av vissa orter som replipunkter för glesbefolkade delar av landet — ansluta sig till uppfattningen att det är orealistiskt att vänta en lösning huvudsakligen genom lokaliseringspolitiska åtgärder. En vidareutveckling av glesbygdsstödet blir därför nödvändig. Enligt utskottets mening bör det framstå som självklart att det ekonomiska framåtskridande som främjas genom omstruktureringarna i näringslivet får bära kostnaderna för att samhällsservicen bibehålls i rimlig omfattning och en del av de kapitalförluster som måste drabba enskilda människor i utfiyttningsområden. Vad utskottet yttrat i anledning av Kungl. Maj :ts anmälan bör riksdagen som sin mening ge Kungl. Maj: t till känna.

70 Transumt ur bankoutskottets utlåtanden (1969:30)

I ett flertal motioner framförs önskemål rörande den regionalpolitiska planeringsverksamheten. Genomgående berörs härvid den fortsatta länsplaneringen, varjämte i vissa fall framställs krav på centrala riktlinjer och beslut på regionalpolitikens område. I motionerna I: 721 1 och II: 8351 hävdas att den regionala samhällsplaneringen hittills knappast har spelat den roll som riksdagsbeslutet 1964 om riktlinjer för lokaliseringspolitiken ställde i utsikt. Förklaringen härtill är enligt motionärernas uppfattning att det saknas en av statsmakterna uttalad regionalpolitisk målsättning till grund för planeringsarbetet. De menar att länsorganens osäkerhet om målsättningen lindrats men inte skingrats genom länsplanering 1967. Först när regering och riksdag på ett mera preciserat sätt har uttalat sig för ett regionalpolitiskt handlingsprogram är det, säger motionärerna, meningsfullt att söka skapa regionala utvecklingsprogram. Den hittills förda politiken har enligt deras mening i stort sett främjat en ökad koncentration till de tre storstadsområdena, vilken betraktats som naturlig och önskvärd. I de uttalanden som chefen för inrikesdepartementet gjort i statsverkspropositionen i anslutning till presentationen av länsplanering 1967 ser de tecken på en ändrad inställning, som de hälsar med tillfredsställelse. Motionärerna anför att en viss grad av koncentration av näringsliv och bebyggelse är nödvändig. En mera decentraliserad samhällsstruktur är dock enligt deras uppfattning önskvärd, framför allt av miljöpolitiska skäl. Målsättningen säges böra vara »ett så långt möjligt decentraliserat samhälle med livskraftiga tätorter i olika delar av landet». Om orter med en mera fullständig serviceutrustning måste vara förhållandevis stora, får detta inte innebära att man försummar att upprätthålla livskraftiga orter i lägre serviceklass. Uppgiften att utforma ett regionalpolitiskt handlingsprogram enligt de riktlinjer som skisserats bör, anser motionärerna, ankomma på en parlamentarisk arbetsgrupp. Ett ökat parlamentariskt inslag i planeringsverksamheten begärs också i motionen II: 8282, vilken i mycket kännetecknas av samma synsätt som de senast berörda motionerna. En betydande omdaning pågår, säger motionärerna, utan någon medveten planering i stort, utan samordning av olika ställingstaganden och utan att åtgärdernas långsiktiga konsekvenser prövas. Som exempel nämner de arbetsmarknadspolitiken, som de anser ha varit alltför ensidigt inriktad på omflyttning. En viss omsvängning finner motionärerna ha inträtt i samband med införandet av lokaliseringspolitiska stödåtgärder, men även nu urskiljer de inslag i utvecklingen vilka kan få men1 2

Herrar Bengtson och Hedlund (cp) m. fl. Herr Elmstedt (cp) m. fl.

71 liga konsekvenser. Hit hör det beslut som fattats rörande jordbrukspolitiken, vilket säges medföra ökade servicekostnader och värdeförstöring i glesbygderna, nya naturvårdsproblem m. m. Den planerade omläggningen av SJ:s verksamhet bedömes få liknande följder. Motionärerna befarar en ytterligare befolkningskoncentration till storstadsområdena om inte en totalplanering kommer till stånd varvid både dessas och de glesbefolkade regionernas problem beaktas. De efterlyser en bättre överensstämmelse mellan lokaliseringspolitiken och besluten rörande statliga myndigheters lokala organisation. För att de regionala åtgärderna med avseende på befolkningsfördelningen skall utvecklas och stärkas förutsätts, betonar motionärerna, en omfattande forskning. De finner det lämpligt att en representativ region, innefattande både glesbygd och tätorter, utväljs för detta ändamål. Ett parlamentariskt inslag bör, anser de, finnas i den forskargrupp som de föreslår skola få i uppdrag att studera de i motionen påtalade strukturförändringarnas långsiktiga verkningar. En regional planering för Norrland som går utöver länsgränserna och ett näringspolitiskt program på grundval därav förordas i motionerna I: 334 1 och / / : 3851, vilka ger en brett upplagd översikt över problem i denna del av landet. Motionärerna framhåller att norrlandslänen sedan årtionden präglas av en negativ befolkningsutveckling och att ingenting i dag ger anledning förmoda annat än att denna kommer att fortsätta. Särskilt betonas följderna av den sysselsättningsminskning som sker i Norrlands inland. Den ringa effekt lokaliseringspolitiken haft i fråga om inlandets tätorter tillskriver motionärerna främst den rådande osäkerheten om dessa orters framtid. De anser det möjligt att en direkt utfästelse från statsmakterna om servicestöd till vissa stödjepunkter i inlandet samt ett förstärkt lokaliseringsstöd kan medföra viss företagslokalisering till inlandet. Även för Norrlands kustområde efterlyser de en plan över vilka orter och regioner som skall stödjas. Motionärerna önskar en översyn av medlen för lokaliseringspolitiken. De framför tanken att det direkta lokaliseringsstödet i Norrlands inland skall knytas till arbetskraften, exempelvis i form av befrielse från den enprocentiga allmänna arbetsgivaravgiften. Vidare skulle kunna tänkas att rörelsekapital får ingå i låneunderlaget, att generella medel, såsom rätt till snabbare avskrivning av industribyggnader inom stödområdet, kommer till användning i ökad utsträckning och att lokaliseringsstöd får utgå även till serviceanläggningar. Ytterligare diskuteras sänkta avgifter för gods- och persontrafik och billigare elström i Norrland samt ökade resurser för företagareföreningarna där. Chefen för inrikesdepartementet har i årets statsverksproposition nämnt statlig eller halvstatlig företagslokalisering såsom ett medel som kan behöva tillgripas i vissa delar av landet för att man där skall få till stånd en väsent1

Herrar Dahlén och Wedén (fp) m. fl.

72 ligt ändrad utveckling. Ur de formuleringar som därvid använts utläser motionärerna att departementschefen ställt i utsikt statliga företag bl. a. i områden där lokaliseringspolitiken inte lyckats. Efter att ha sammanställt uttalanden på olika håll i propositionen anför motionärerna att betydande och svårförutsebara kapitalförluster torde uppkomma om man går in för statlig företagsamhet i stor stil under de angivna villkoren. De påtalar också riskerna för ett ineffektivt utnyttjande av produktionsresurserna och för godtycklighet i de näringspolitiska bedömningarna. Innan man bestämmer sig för en statlig företagsamhet av den omfattning som enligt motionärernas tolkning har ställts i utsikt bör därför enligt deras mening prövas om det inte är möjligt att med generella medel och lokaliseringspolitiska insatser av delvis nytt slag stoppa den negativa utvecklingen i vissa regioner. En åtgärd som rekommenderas i motionerna är att statliga verk, inklusive försvaret, till Norrland förlägger verkstäder för tillverkning av produkter för eget bruk. Sammanfattningsvis uttalas att i den mån statliga företag skall startas i Norrland detta bör ske efter en viss plan och som ett led i ett näringspolitiskt program. Motionärerna citerar bankoutskottets av riksdagen godkända uttalande i ämnet hösten 1968 (uti. nr 64). En snabbare utbyggnad av den högre utbildningen i Norrland begärs också i dessa motioner. I första hand pekas på angelägenheten av teknisk forskning och utbildning i Norrland. Ett allsidigare arbetskraftsutbud och ett ökat antal sysselsättningstillfällen nämns som positiva följder av att den akademiska utbildningen byggs ut. Beträffande kommunikationsförhållandena i Norrland framför motionärerna en rad önskemål, såsom en utbyggnad och förbättring av landsvägsnätet och en ändrad järnvägstaxepolitik, innefattande såväl generella taxesänkningar som möjlighet till individuella taxeavtal. Efter denna diskussion av medlen för norrlandspolitiken framhåller motionärerna att frågan om politikens mål är minst lika viktig. De begär en precisering av målen i fråga om befolkningstal och i fråga om olika orters och regioners framtid. En sådan målformulering kan, menar de, ske endast inom ramen för en hela riket omfattande regional ekonomisk långtidsplanering, syftande till att samordna alla de åtgärder som statsmakterna vidtar. Om den negativa utvecklingen för Norrlands del skall kunna brytas erfordras, framhålles det, skyndsamma ställningstaganden. Med förtur säges därför böra upprättas dels en utvecklingsplan för Norrland med mål för utvecklingen inom olika delregioner, dels på grundval därav ett näringspolitiskt program som ledning för statens mera långsiktiga norrlandspolitik. Motionerna / : 3361 och II: 444 1 utgår från samma problem som de nyss behandlade motionerna men synes mer än dessa ta sikte på olika konkreta reformåtgärder. Att hejda utflyttningen från inlandet och andra mera gles1

Herrar Jacobsson och Larsson (fp) m. fl.

73 befolkade områden i Norrland är enligt motionärerna ett syfte som fortsättningsvis måste ges prioritet. Insatserna måste därvid, framhåller de, begränsas till de egentliga bosättningsområdena, främst de stora älvdalarna. De flesta kommuncentra i norrlandslänen har en god samhällsservice, påpekas det, men avsaknaden av företagstradition gör att det allmänna måste svara för de initialåtgärder som en ny näringspolitisk inriktning kräver. Samtidigt erinras om att Norrland i många avseenden är ett expanderande område. Utbildningsväsendet — bl. a. universitetet i Umeå och ett flertal yrkesskolor — nämns särskilt som exempel härpå. Sina krav i fråga om en mera målmedveten satsning på stadigvarande sysselsättningsskapande åtgärder för det norrländska inlandet sammanfattar motionärerna i sju punkter. Det norrländska jordbruket bör få statlig stimulans inom de storleksgrupper som med hänsyn till lokala synpunkter är mest ändamålsenliga. Större statliga insatser bör göras för att främja ett rationellt skogsbruk genom röjnings- och reproduktionsåtgärder, byggande av skogsvägar m. m. Möjligheterna att förlägga ny statlig företagsamhet till Norrland bör speciellt beaktas. Vid utläggning av delbeställningar från statliga verk och inrättningar bör möjligheten att anlita företag i Norrland särskilt undersökas. Vägväsendet bör byggas ut snabbare. SJ:s taxepolitik bör underkastas en genomgripande översyn. Företagareföreningarna i de fyra nordligaste länen bör få ett kraftigt stöd. Närings- och regionalpolitiska åtgärder i Västerbottens län påkallas i motionerna I: 736i och //.- 846K Här framhålls att arbetslösheten i Västerbotten på senare år stigit kraftigt, trots att samhället ökat de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Som orsak därtill nämns mekaniseringen och rationaliseringen inom länets två basnäringar, skogsbruket och jordbruket. De lokaliseringspolitiska insatserna har, påpekas det, varit otillräckliga för att bromsa utflyttningsströmmen, och det finns f. n. inte tillgång till projekt som under de närmaste åren kan ge tillfredsställande sysselsättning i länet, vilket eljest har goda lokaliseringsbetingelser. För att utvecklingen skall i egentlig mening kunna påverkas erfordras, menar motionärerna, en långsiktig och aktiv närings- och regionpolitik, vilken i sin tur kräver ökade kunskaper om de tekniska och ekonomiska problemen. En vidareutveckling av länsplanering 1967, inriktad på aktiva och snara åtgärder, och av systemet med statliga utvecklingsbeställningar samt en snabb insats av industrietableringsdelegationen är åtgärder som betecknas såsom särskilt angelägna. Utskottet erinrar om att chefen för inrikesdepartementet i årets statsverksproposition betecknar länsplanering 1967 som »ett första försök till en aktivare samhällsplanering med regionalpolitisk inriktning». Avsikten var, framhålls det, att skapa en fastare grundval för beslut om fördelning 1

Herrar Rönnberg och Skoglund (s) m. fl.

74 av samhälleliga resurser. Planeringen skulle leda fram till regionalpolitiska målsättningar i länen uttryckta i befolkningsramvärden för kommunblocken, och dessa målsättningar skulle utgöra ett gemensamt underlag för överväganden och beslut av regionalpolitisk innebörd inom länen. Enligt det uppdrag som Kungl. Maj :t nyligen har meddelat länsstyrelserna skall länsplaneringen under de närmaste åren fullföljas. Härvid skall försöksvis utarbetas konkreta regionalpolitiska handlingsprogram för länen. I motionerna I: 721 och / / ; 835 riktas en viss kritik mot formerna för och innebörden av den hittillsvarande regionalpolitiska planeringsverksamheten. Denna kritik tycks drabba även uppläggningen av den nya planeringsomgång som förestår. Vad motionärerna efterlyser är ett av statsmakterna klart preciserat regionalpolitiskt handlingsprogram, med riktmärken både för samhällsplaneringen på länsnivå och för en riksplanering i den mån denna skall ange ramar för regionalpolitiken. Utan att länsplanering 1967 direkt kritiseras framförs även i motionerna I: 334 och II: 385 synpunkter som har viss släktskap med dem som kommer till uttryck i de nyss berörda motionerna. Planeringsproblemen för Norrland föreslås nämligen bli behandlade med förtur och med ett bräckligare underlag än som i och för sig vore önskvärt, allt i syfte att riksdagen snarast möjligt skall få ta ställning till en utvecklingsplan för Norrland. Utskottet har viss förståelse för bevekelsegrunderna för de uttalanden i motionerna som här senast berörts. Några meningsskiljaktigheter föreligger enligt utskottets bedömning inte när det gäller den regionalpolitiska planeringsverksamhetens uppläggning på längre sikt. Denna verksamhet bör då säkerligen omfatta de olika komponenter som behandlas i motionärernas här åsyftade uttalanden. Vad frågan nu gäller synes snarast vara tidsplanen för och samordningen mellan de insatser i planeringsarbetet som görs på på olika nivåer. I detta sammanhang vill utskottet först understryka behovet av ett omfattande faktaunderlag och av en grundlig behandling av planeringsfrågorna inom de regionala och kommunala organ som engageras i planeringsarbetet. Ett handlingsprogram innefattande beslut som kan ha avgörande betydelse för orters, kommunblocks och hela regioners framtid måste givetvis grundas på ingående utredningar och överväganden. Att m ä r k a är att ett regionalpolitiskt handlingsprogram inte kan begränsas till att ange stimulansåtgärder med generell räckvidd utan måste ge uttryck för en bedömning som innebär att man på vissa platser får räkna med befolkningsmässig tillbakagång med därav föranledda konsekvenser. Detta förhållande pålägger de instanser som medverkar i tillkomsten av handlingsprogrammet ett stort ansvar. Vad gäller det i några av motionerna framförda önskemålet om ett parlamentariskt inslag i planeringsarbetet vill utskottet först betona att en väsentlig beståndsdel i detta arbete är medverkan av kommunala nämnder

75 och fullmäktige samt av landstingen och andra representativa organ på länsnivå. Den organisatoriska uppläggning som planeringsarbetet hittills fått stämmer väl överens med de av 1964 års riksdag fastställda riktlinjerna, enligt vilka tyngdpunkten i planeringen skulle ligga i länen. Det synes naturligt att det medborgerliga inflytandet också i första hand får göra sig gällande på det lokala och regionala planet. För ett fullföljande av det regionala planeringsarbetet erfordras också ställningstaganden på central nivå. Statsmakterna måste givetvis uttala sig om målsättningen för den regionala planeringen. Förr eller senare bör av dem kunna förväntas ett sådant klart preciserat regionalpolitiskt handlingsprogram varom talas i motionerna I: 721 och 11:835. Den fråga som aktualiseras i de motionsuttalanden utskottet nu behandlar synes närmast vara på vilket stadium det centrala handlingsprogrammet skall kunna föreligga. Motionärerna ser detta som en förutsättning för att meningsfulla regionala utvecklingsprogram skall kunna skapas. Samtidigt kan hävdas att de konkreta handlingsprogram som länsstyrelserna nu fått i uppdrag att utarbeta utgör ett nödvändigt underlag för det önskade ställningstagandet. Den konflikt mellan olika synsätt som här kan tyckas föreligga torde emellertid i huvudsak vara skenbar. Det bör nämligen beaktas att de handlingsprogram som begärts från de olika länen skall vara av försökskaraktär. I själva verket torde det bli fråga om ett fortlöpande samspel mellan centrala och regionala synpunkter. Vad som på nuvarande stadium förtjänar understrykas är att förberedelserna för en sammanfattande och preciserad målformulering från statsmakternas sida måste planmässigt fullföljas inom de centrala instanserna. Ett bidrag till målsättningsdiskussionen är det i motionerna I: 721 och / / : 835 uttalade önskemålet om en mera decentraliserad samhällsstruktur. I detta sammanhang kan erinras om att chefen för inrikesdepartementet i statsverkspropositionen uttalat sig för vissa åtgärder i decentraliserande syfte, avsedda att dämpa storstadstillväxten, och att riksdagen anslutit sig till detta uttalande. Hur långt decentraliseringen skall drivas när det gäller sysselsättningens fördelning på olika regioner och på olika orter inom regionerna är en fråga som utifrån den av statsmakterna fastslagna generella principen torde få prövas regionvis under den nu inledda nya planeringsomgången. Mot den uppläggning av verksamheten som ovan beskrivits kan den invändningen tänkas bli riktad att under den tid som planeringsarbetet pågår de orter och regioner som redan befinner sig i ett kritiskt läge kan drabbas av ytterligare bakslag som måhända inte låter sig kompenseras när mera preciserade riktlinjer för statsmakternas regionalpolitiska insatser väl blivit fastslagna. Denna invändning synes emellertid vara bärkraftig endast om planeringsstadiet skulle komma att kännetecknas av passivitet i fråga om stöd- och stimulansåtgärder av olika slag. Något sådant har ingalunda ifrå-

76 gasatts. Den lokaliseringspolitiska stödverksamheten avses, som utskottet ovan belyst, fortsätta och är f. n. föremål för utredning med sikte på vissa reformer från ingången av budgetåret 1970/71. Åt glesbygdsproblemen ägnas redan en inte obetydlig uppmärksamhet; därtill kommer att utskottet ovan förordat en parlamentarisk utredning på detta område. Ytterligare kan framhållas alt de överväganden både på regional och på lokal nivå som ingår i planeringsarbetet kan ha en stimulerande effekt och leda till att nya uppslag framförs och prövas vilka kan bidra till en positiv utveckling i de berörda områdena. Att det regionala planeringsarbetet har sin tyngdpunkt i länen behöver inte innebära att planeringen, såsom sägs i motionerna I: 334 och II: 385, »gör halt vid länsgränserna». De anvisningar som från centralt håll utfärdas för verksamheten bör kunna medverka till att perspektivet vidgas utöver dessa gränser. Informationsutbyte och samråd mellan planeringsorgan i angränsande län förefaller vidare att vara ett naturligt inslag i arbetet. Den centrala samordningen av de länsvis utarbetade planerna bör slutligen på ett avgörande sätt motverka de av motionärerna påtalade riskerna för ett alltför snävt betraktelsesätt vid planeringen.

Bilaga 1. Tabellarisk redovisning av länsplanering 1967 I denna bilaga lämnas en redovisning av länsplaneringens resultat för kommunblocken i de skilda länen. I tabell 8 redovisas befolkningsprognoserna och de därpå grundade målsättningarna uttryckta i befolkningsramvärden och i tabellerna 9 och 10 prognoserna för de skilda näringsgrenarna. Vid sammanställningen av materialet har vissa korrigeringar vidtagits av det material som redovisades i bilaga 13 till 1969 års statsverksproposition. Dessutom har ytterligare information tillkommit varför några förtydligande kommentarer synes nödvändiga. De smärre skillnader i befolkningssiffrorna för länen som finns mellan tabell 1 och tabell 8 för åren I960 och 1965 beror på att uppgifterna i resp. tabell har hämtats från olika delar av folkräkningarna. För år 1965 har uppgifterna i tabell 1 hämtats från folkräkningens del IV och i tabell 8 från del I. I 1965 års folkräkning har definitionen av de i jordbruket medhjälpande kvinnorna vidgats jämfört med 1960 års. För att i denna redovisning åstadkomma jämförbarhet i tiden och mellan länen har samtliga uppgifter korrigerats så att de uttryckts i 1960 års definitioner. Den jordbruksprognos som i tabellerna 3 och 9 redovisas för Jönköpings län är reviderad och anger en lägre framtida sysselsättning i de areella näringarna än den tidigare. Den reviderade jordbruksprognosens konsekvenser för befolkningsutvecklingen har inte angetts i tabellerna 1 och 8 eftersom länsstyrelsen/planeringsrådet bedömer det som sannolikt att serviceutvecklingen i motsvarande grad underskattats. Folkräkningarna för åren 1960 och 1965 är ej fullt jämförbara vad gäller industri och service. Vid folkräkningen år 1965 har 39 000 personer som i folkräkningen år 1960 klassificerades som industriellt verksamma förts till service. Drygt hälften av dessa beräknas falla på de tre storstadslänen. I Göteborgs och Bohus län beaktade man denna förskjutning i prognosar-

78 betet och justerade 1960 års värden för Storgöteborg och Uddevalla, vilket även beaktats i tabellerna 9 och 10. Vid tolkningen av de i tabellerna 9 och 10 angivna förändringarna bör också beaktas att folkräkningsuppgifterna för åren 1960 och 1965 avseende industri och service inte är fullt jämförbara. I en särskild bilaga 4 i del 3 av länsplanen för Jämtlands län redovisas en översyn av prognos 2 vilken tyvärr ej helt kunnat beaktas i denna sammanställning. Den reviderade prognosen anger totalt för länet 220 personer mer än den ursprungliga. De regionala och sektoriella skillnaderna är dock av större omfattning. Slutligen skall än en gång påpekas att prognos 0 bör betraktas som ett räkneexempel.

79 o oo

o eo o

1 to CO Ol 1-H

PH

o o c/i

_L C 3 :rt

H IO

00 1 lO CO

£ *s

T3

° fl o

C

••o

60 O H

rf

CO

lO

co oi

rf

CO

00 CM

•n

+

1-H

•*

O PH

h n w o oT-HmCM

oT

O

T-H

I O CO O l r f

CO

CM CO CM CO

CM

rf

Cl

I > co t o

Ol

CO O

+->

to

_ y CM l

C

<o

eo C 0

+

++ CO O l

TH

Ol

Ol

O l CO

to o r^ CM co r> TI CM

1 + +++ + +

+1

CO O

T-H

CM

| + + | +

+

+

+ +

Ol r f r f •>

0 0 O l CO O Ol CO r H O t O CD

OO

rf

O CO

rf

00 T-H T-H CO T-H^

CM O Cl T-H T -

oo

T-H T-H

CM O l I > T-H t O rf

00 CM

T-TO"

| + + | + +

+

++

rf

CO O l

CO CO

rf r> rf

T-H

O

O

o

I > CM O rf

r H CN

O

O

O

O

O

CO O l T-H T-H

O

O

O

1-H

I > Ol r f Cl Ol O CM CM l >

Ol CO Ol

bO

,_, CM

H

CM

CM r f Ti

CO

"«

TH

CO T-H CM O l O 1-H

to o

co

i> t> t> co o to CM CO CM O l t O T-H

00 CM

o

00 CM

1-1

PH

CM

CMC<

CO

T-H

T-H

O l T-H O

C

tO CO

GO C

C ••a

jS]

o

>H

CO

c U

'*

4rf o -Q

c

c

:c3

S

•J a 6 o

CM CO

C

T-H

0 0 CO O l T-H 0 0 CO

o

<5

00 O

0 0 0 0 I O CM

I > 00 r f I > Ol CO CM T-H

I> rf CM

O O O O co O

O O O O CO CM

O O OO

O

l > CM t O 0 0 O r f CM i-H T H

to

co

I > T-H

O

CM

O

I>

O

T-H

TH

o o O

-* CO

o c

rf

T*"

CM O CO T -

CO

T-H

O O O

CM

T H

1 1 1 1

M I M

M i l l CM

r- co

CM CM 00

CO 0 0 CM OC I > CO

l > O l r f CM CN r f O T-H t O CO I O CO r f l O r f

00 Ol CO

lO

lO

CM CO 00

T*

T-H O CO T-

l>

0 0 CO 0 0 O l CO r f T-H

Ol 00 CM

Ol

CO O l

T-H

T-H

o o T-H

tO

O l CM CO r f 0 0 T-H

O t^ Ol Ol r f CM O l i-H CO r f CO I > 0 0 CM CO

rf

o

rf CO

IO rf

I> rf rf

CO

rf

Ol

co

T-H

t^ O tO rf rf CM

I>

o T-H

tO

oo CM CM

CM 00

CO CO

T-H

I>

1-H

I> Tf OO

CM i-H co te 0 0 CO

CO CO t O CO t O O T-H CM c o a CO t o I > CO r H

00 CO OO

00 IO IO CM

o co

oo co to i> o

rf Ol

00 CM 0 0

[ >

i-H

Ol

rf 00

CM

o

00 •<*

Ti

Ti

l>

•*

Ol CM O

CO

CO r f Ti Tr f 0C

O l T-H 0 0 l > r f C T-l TH T H co

r^

lO

Ol tO

O l OC Ol

O

O l CO CO

i> CM

T-l

T-H

1-H

o

_

c

tet

o C/1 U•

fl

»fl

S a

S I T i c •s? " v fl « tt. X v c £^ 3 5 »= a

C3

g g - eotr

£

1 )

oö

CO

T-H

1-H TH

T-H

Ti

• *

TH

s :etfc

-

l>

T H

O

T-H CO T-H T-H T-H T-H

rf

1-H

co

X to « 2 PC

00 1-1

Ol CO

Ti

0 0 C3 v,

o

Ol

rf

lO CM

£

O

l O i-H CM O Ol CM O CO T-H CM r f O l CO CO T-H

i-H

O O O o o o CO O O CM t > O O t O O r l H O

TJ<

PH

00 O

i-H

O O

o co

00 CM CM

O CO Ol

T-H

CM l>

CO rf CO

O C O

+1

00 lO O

Tf O 00 1-H

CM CO 00

O O O O O t O O O O CM t O CO t O CM r f

o

CU

ja

co

T-H

CM r f

l>

o

CO TM

O)

T-H

CM

lO

+

CM

Cl

rf

l>

T-H

S <3

CO CM CM Ol

| + + + |

CO

o

CO T-H

CM CM CO CM 0 0

T-H

CO CO

++

I>

+ +

T-H

o

+ T-H

CO CM

O l CO 0 0 I > t O T-H

*=;

rf

+ + O ^ T H

CM CO

CO 0 0 r f rf

+ T-H

CM

i>

1+++ + + +

• *

CM

rf

tO

CM CO T-H

3 :cS

T

co co

°CCS

++ | + ++ + + 1 1 1 11| |

Ol

lO CM

Tf

rf

rf

Ol

O

T-H

o

CM

O

+ 1

co

CO r f

c

I > CO CM CO

O

CO CO r f

+

I

rf

rf

o

rf

o

PH

CO CO

Ol

T-H

T-H

o

co i>

rf

o eo

rf

CM CM l O

c o T-H o

+

to Ol 1-H

+

0 0 CO CO CM

I + I ++ + +

+ T-H

CO 1

| + + + |

1 + +++ +

T-H

C<1

T-H

to TH

o

Ol

t o CM O

co

++

Tf

1 + 1 +++ + T-i CO O

1-H

PH

00 TH

00 1 lO CO Cl

te

Ol T-H

CM CM l O

CO O

CM

o o

,_

CO h

1 1 1 1 +++ +

+

1 IO CO

PH

o o

0 0 T H CO t O

0 0 CM

IO CO

o

CM

fl

T-H t >

Ol

1-H

sed

+-> C

rf

Ol

+

o o

00 CM

M CO O T-H

+

o =CS + J

CO CO T-H CM CO r f

^ o

CO t O CO l > O O l O l CM 0C 0 0 CO 0 0 CO tO T-H

oo o co i> o CO

T-H

T-H 0 0

CM

OO O

rf

T-H

T1

+->

. 4>fl

0 eo O :aS -2 c J 3 CO

3 eo o C o fl op & 00 C>

?! ••< h-1 <

C

00 C

.]

PH£ PH

P

I-

3 t. :c-

o BP

<O O d

U

,| s •

å

c o

3 M

^5 ti cn "CO

as

S a

BP c fl

z .5 r

%> l

t-

= 5 - - c7

X 0 0 >-,

it

80 •*oo to co

C M 0 1 0 l > C O c O r f O r f r f T - H C l

tO^

CO CM CO T - H l O 0 0 O

r» co r^ co CM I Ä 00 CO CO M " O 00

oT

TH CO r f

+

++I+ +++++

++

++

co o

CÄOOCMCOCO^COOOCM

oo co*

tO

l > 0 0 O

C M T - H C O L O C » C O I O I - H [ >

C M T H * C M O I O * I > T H C M 0 0

CO

CMCOCOCOO*CMO*COrf*

+ +

+ +++ | ++++++ |

+

+ + [ + +++++

CO lO

Cl^ -r-H^ C ^ CO CZl^ r-f^ c q O ^ 0 0 I O

"^

'"i TH.. °1 L 1 "^ "^ ^ ^ ^

CO

CMOCOCOT-TcOCOOOrf1

O

CM

t O t O CM r f

IO

rf

C M o T o t O t O T H C M O O

+ + + + ++ + + + + + I

+ + Cl^OO co"to

C M C O C O 0 0 0 0 C O T - H O 1 ^ I > ( N I - H

T-H

CD CO CM T - H CO CM < » t O

CM 0 0 CO l O CO CM C» CO r f * CM T H * r f *

++

+ +I

++

.O^O^

rf

' lO C l

C M O O O c O t O C M O r f c O

+ +

I +I

+ +++ +

T^OCOCMIT^-rH

Cl

Ol

I> CO

i - i t ^ I > T H C O O i O C O C M C M C O T H

++

i +1 +1 i + + +1 i7

o o o o o co

Ol l > 00 CO r> CM r f Ol r f THtOrfCNCOOOrf'rf

+

++ | + | | | + + + + I+ I+ I++

r f O C O r f O O O r f O O C M C O C O O r f c O r f T - H T - H 0 1 0 0 I > T f C l i - H t O I > O C 0 C M r f C M O l C M 0 0 i O c O

I O C M C D O I O T - H O O O I C M

O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O l > O C O O C O C O c O O r f O O

o o o o o o o o o o o o o o o o o o

0 l T H I > O 0 0 C l r f T - H 0 1 0 0 1 > l > C O C M I > O 1 0 0 i O

OOOOI>OOOOtO

l O I > T - H O O O O O r f O C M r f l O r f 0 1 C M t O I > C O O C l O l 0 0 1 i O i - H C M I > C O r f r f O i O ! N C l C M I >

O O O

C O t > C O I > T - H T - H C M | > i 0 0 1 0 C O tOCM T-HCMCOCMCO TH

si

++++++

CO rf

C O t O C O C M C O O O I > t O

C O C M C O I > O O O C O [ > C M O O C O tOCO T-HT-HCOCMrfT-HT-H

o o o o O co

CO

T-^cococNOoor-Tto

+ ++ +

rf CM i> co PH

23 T-H

rf

oo* 10"

*3 B

| ++++ | +

O

r»f co O T-T T-H* 00

O O O O O O O O O O O O O O O O

O O O O O O l O t O

C M C M C O I > C 1 T - H C 0 I O 0 0

o fl O O O O O O O O O O O O t O C O C M I > r f O O O C O t 0 0 1 i O O r f o O i - H r f c O O I > t O C 1 0 0 C M T - H

vi

o o o o o o o o o O l O C M C O i H r f C M C M C O l > t 0 O l O r f C M 0 0 r f C 0

i O C O O l C O C l t O T - H r f C l l O 0 0 C ~ H i f M l O C O O T f O O f N r t 0 0 0 1 t O O C O O l T - H C O r f i o C M T - (

Ol rf rf 00 IO O

coocoi>cotooir^-coinrfco

C M O O O l C O O C l C M r f o O r f T H C O O t O t O C M C M O C M r f c O r f C M O C O I > r f

C O t O C M t O 0 0 C O C 0 l > O l l O t O 0 0 l > C 0 C 0 c O O C M 0 0 C 0 i O 0 1 0 i r f r f CM T-H T H O l CM T-H

r f C 0 O I > O O r f l > 0 0 C 0 C 0 [ > I > O O T - H T H O O L O t O i O O r f c O O O O O O O O r f i O C O r f C O O I > C M t O I > T-H c o CO r f CM

C 0 O I > I - H I - H C 0 O T - H C M

O r f c O C O C M I > C O O O O O l r f o O l O O l O O C O O O O O I > C O C M C C [ > T - i i O I > T-H T-H CO T-H CM T-H CM

#

G

»- -Q

fl c

V\

ocMcor^ooooico Cll>l>OC001i001rf

C M C M O C O O O T H O I O T H C O O O

F~ co CM CM i> co

t-l C

O I O T - H I > I > O O O C 1

3. c

s| v> ti

W oo

< o o PC

w

bo tH tO

r—I

ec tO"S C co K O •fi.HJJS

.. eo to 2 a • aa .fl ft,- c : nc :o c 2 ^C, i-T —

00 O PH

O

b D - ~ - »*i

ca c "° a *H Ef « bl o C O .fl , . >,« t ö s c -A to . . »a co- c g

O y-, rö o » £ fl .g o 2 3 ta ™3 3 S O pq ^»< _ife»? oo > 0

t-H oC " " K cS a "7 Z o J*3 »a tH

O0:<

•-JhJ

0_!

<2 Tf- H-> > tH O fl™^ r > O 0 > O

81 o

o bo

o tH

Cl

PH

o

T3

C

I 41

a,

00 1 tO

S :cä

CO tH

00 1

to

CO Cl

o

°a tO

C co

bo

2 !3

.2

°. 2

-d c

»HH

bo tH

fi

"33

fl ti

L

00 c 1

00 rf

+

+

o c>

CM

lO

T-

T - H O

1 - H C O r f C O r f C M C O r f O r -•

CM

+

+ | + + |

+

+ | +++++ | |

4-

T-H

+

T-H

+

+

+ 1++ 1

+

+

+ | +++++ |

+

t> r f O1 CM

CM

tO C l

l>

CO )

T-H

CMCO

r f T - H T H C O t O t O t O C O r f r ~

CM

CO

O

T-H O l

CO 0 0 C> l

CN

CMCO

l O O l C M c O r f C O C O O O O l O C)

O

+

+

+M + II

+

1 1 +++++ | |

CO

I>

) O)

Ol tO

i-H 00

T-H CM 0 0

r f O l t > C 0 l 0 c o r -• O C l C l Ci

t> lO

lOOO IOT-H

O l r f T H O O t O C O r f O l T - H i r) O C O r ^ C M O O r f O O i - H C O C V)

T-H

o

o c>

CO

CM

r f T H O C M C O C O C>

co

T-HCM

C O I > T - i l > r f C O C O I > I > 0 C)

O

+

+

+ | ++ | |

+

!

co

CO lO Ol

H O O O l M r l O C Cl 00 tO C l O l > tf CM 0 0 CM O CD T-H u" )

T-l T-H

CO co

rf CO

O l TCM T-

rf CO

rf CM

e M C O C l T - H C M i - H O> TH T-H T-H 0 0 T-H TH

o

C

O O O O O O C) l O O l O t O O O C

CV

o o

O lO

O

CM

CO

C O T H O I C O C O O O C V)

O TCO T-

rf rf 00

l>

CMrfoOCOCOOOC" TH T-H TH l > T-H T-H

o o

c c

O O O

O

T-

00 rf CO

o

:cd

00 Ol

co

T-H

CO

+

+

o

00 Cl T-H

o

c

co 1 -

o

CO

c c:

O rf 00

00 Ol

0 0 T<N 1 -

CM CO CO

o Ol

rf

OO r f

rf

co

O co

o o

T-H

rj

c

PH T-

co n CM r t I> C CM T -

CM

M

1M

C tO Cl 1-H

C

•w

Ol

»J s o

v)

C

\—914160

»

O I I O I O C M C M T H O O C O C M O T - H l O t O T - l T - H C O r - C O r f C r f T - H C M O O C O C M C O r f O I >

00 CO tO

COI> r f T-

O 0 0 I > r f C 0 C M 0 0 C 0 0 0 0 C CM CM T-H CM T-H t o

00 rf

1 CO lO

00 r > rf O

O l C l O l O t > c O i O C M I > 0 C CMOOrfT-HClOOCMCMi-Hir

1-H

i>

t O r f i - H O O t O O O C 00 r f O r f 0 0 CO T T - H O C I I > O C O I >

o

co t r

rf CM

I>

T-H 00 l > l > r f T-H T H T-H CO TH

Ol CD

O l IT CO T -

toi>cocoi>ooocMcotr COCOCOCOrfc0tOCOI>0C

CM

C l I>

CM

b» o o I>

CM T-H CM T-H t O

TH

co

CM

Ti

CO O CM

o

c

00 CM er O rt CM t>

to

rf

T-

rf

•n O 00 1 -

l O C O r f l O l O I > r ^ O 0 0 r f 0 0 CM I > I T O T-H OO 0 0 CO t O C

tO 00 CO

IO

T - H I O G O T - H I O C M O C

CM

TH T-H T-H I O

T-H T-H

COCOCICMOOOOCOrfOOr] r f C O t O O O C M T H T - l r f C M T l O O I > r f l > r f l > T - H C M C N

O CM l>

O l O l r f C O r H r H O l O O O T T-i CMi-HCMTHrf T-HT-

oo co CM

i - H C M C M I > C M C l i O l O O c O l > i O r f c O C M C 0 l > I > l > c r T - H l ^ C O t O I > O O O I > O C N

Ol rf

T-H

lO CM

M O M n co i o oc CO 0 0 0 0 i-H CO C l oc l O CO CO CO CM O 0"

T-H

O l O 0 0 CO CO CO OC T-H 1-H T-H r f T-H T-H

CO IO

co OC CM I> r f r-

CM

O Ol CO CM

O C l r f C M O i - H O O O T - H C N CM CMi-HCMi-Hrf T-HT-

1-H

^Cl

+->

fl •3

sed

c

C :cä

^ -Q

pi.

r

riCO C O O rfCM

lO T-H

IO CM

1 1

00 CO

»a

1 >

l>

CM tO

rf IO

1 1

00 T-H

TH TH

r ±,

CL

O 0 0 0 0 r f r f C M C l I > O O CM C M T - H C M T H I O T-H

M

w

å a

r f l > rfi-H

T-H

rf

3 T-H

00 Ti

CMrfoOCOCOOOC

00 00 CM

M o o

O l i O C M C M C M i - H C O O O C T - H l O i - H T - H r f c O r f O O C r f i - H C M O O r f C M C l O O C

T-H T H T-H I >

co

fl

O 0 0 O O O C M

I>

tO CO CO

CM i CM T -

O O 00

tO

Ol Cl CM

V.

T-H CO CM

T-H

CO T CM T-

\r. \r

O O O O l t O C O T H T - i t O O O O C CM CMTHCMT-HCO

i-HcioiT-Hi>oir

T-H

CO

C l l > r f r H

00 CO T-H r f l O CM CM r COT-IOICOCOOOCN

CO O

o

rf 00 T-H

oi

co cc

IO

o

1 Ol rf CO

CM

:c« tH

1+++++ | O O i - H t O C O r f C M i - H C O I > C > T-HCMiOOOCOTHrflOCMTC O O C M C 1 0 0 I > C O C 0 0 1 U ")

O co

o n

00 c\

1 rf

00 iO O O COCO

1 1 1 1 1 I I

co

PH

C

1 1111111 1 I

1 1111 1 |

+

<H

to

CM

rf

H->

H

CO

i O r f C O C M r f r f t O t O I > C X

G

"3

+

t O r f r f C M O r f c O C l O O T -<

T H C O C O C O C M C N i O t > I > r -

»3

cu »Q

+ | +++++ |

l O r f

CM C l C> J

T-Hrf

£3 t i

eo

+

CO C O C M O C O t O r f C1 rf CM O l

r i O

fl O

+ | + + | \ -\ - +

'"J, co

rf

v* fl

T - H C O t o t O C O O ! > O r f C <)

co

PH

bo

0 0 C l I > 0 O T - l C l r f i O r f C < i.

C O C M O C O t O r f C>

o

2 £3

t>i-H l O O

C l r f CM O l CM C l r) i

CO r

fl «

Ol r f

+

T- <

O l O l t£

l>

CO Cl

fl

C O C M O c O C O C O r"

CM

00 1 tO CO Ol

1 I

00 C l r-

O

+

CO Cl

to O

CO

+ HO

rf

i. °i tO

l >

co

co co

tH

PH

T- t

+ -i-

bo

l>

co r- • CO C >

o oo

TH

o

tO CO Ol

o

CM

:C3 tH

00 CM

c3 OÖ

C3

•o

fl

00 O

PC

»Q

m

%i ( w! a>1 4" Q°2 5

:cS T=

O

Z B O af0 £ . - ,h oo % PCwjJ » tfn-,

ed

c/-

1> c

•C

>• j i - l c \ 0 XO3 o»or

:C!* C»

< > .= c-

lO

c.

l PC'> <>

Vi

p

••<

oö

e

CC

»Q

Vi

> o »fl

tH

1/

a)

t Ä E M

.<> >

v\

£ ct

c

00 C

= a

e

X

i DÖ a

C

cs eo _

- C 0

fr

t»c r*

•-

es

gg

|

•es

J »*

cc

oö

£ £

) :0

C

82 I> O CO 00 to CM CO l O * 0 CO

2 "3

T-H

C4 a

CÖ

! > ^ 0 0 C N C 0 C N * r f * r f O a * i O r f - c f

H

TH ^

O

CO N

O

N

f j

CO

+ ++++

+ ++ M + M M I

t> CM 00 00 CO CM rf* to" CO CO*

C O C M T f ^ C ^ O C O O O ^ C M r f o O C M l O ^

I I

CMCO*cO*OCOOOcO*CMi>*tO*COiO

+ ++++

+ ++++++I+M+I I

CM O CM CO rf rf* Tf* 00 rf* [>

r f r f r f r f t O T - H C M 0 1 C O r f l O C l l > C O C O i O t O O C M O t O r f l O C O C O C M T-H T-H T-H CM

+ ++ ++

+ + + + + + I + + + + + I

CO t> CM O T H 1-T CO lO CO CD

CO CM

COO^Orf^THCO^CMCntOCOCl

C M C D I > C M C O i - I C O C D r f 0 0 l O r f [ >

+ +++ +

++

+ ++

CM CD CM 00 CM O rf* 00 Tl t>

H O io w oi q ri w i> co N io iq

I++++

+ ++

Ö* O

CO* TI

CM CM r f * r f

CM I >

00 rf*

O*

+ +

T - H O C O O C O C O T - H r f T H C O O C M C C

CO 00 CM rf

+ +++++ M M + I

+ +++ l> rf Ol l> CO l> CM CO CO CO CM O CM O to

I

C O C O C M C l c O O O r f C l C M O i - H C O C O O O O r f C l C O r f o l C M O C M C M O O r f C M r f C M I > r f 0 0 C M O i O C 0 c O 0 0 O . O 1 C M I > C M 0 1 O I > 0 1 I > O 0 0 0 0 T -

( D r l r l H T f r l

Ol CM O T-H Ol 00 rf CO T-H i-H tO rf T-H

TH

CM

CM

T-H T -

C 0 0 1 0 0 I > O O O O O O O C O l O O O O l O O O O O O O C C D C l i - H O t 0 1 > r f l O t > l > O i O i n I > T - H C O r f O 0 1 0 0 O O l O l C M C l T COi-Hi—IrHtO CO T-HT-HT-HI—

TH

O Ol CM O O O I> I> O O CM rf Ol 00 CO

C M O C O O I C O C O C M C O O L ^ C O O C O O C O r l l O ^ M O I O l O r l W O h C i r f t O O 1 0 0 i - H 0 0 r f I > c O C M T - H i f ;

2°2 9 2

O l r f O t O O C O O O O T - H O O C M r f C S CO T-H CM T-H CO T-H CO T-H T-H T-H CM T -

O

CO 00 rf [> O i-H rH Cl CM O Ol O 00

C O C l T - ( O I > O r f C O I > C M r f T - H C 0 1 0 0 T H 0 1 C l C O C O O l O O O r f l > CDOliOOOiOClcOi-Hi-HtOOOCOCC

T-H

I > T H C D C M O C 1 I > T - I C 1 O T H 0 0 C

COTHT-lT-HtO

I> Cl CM i-H Ol T-H l> O l> T-H 00 rf Cl rf lO

CO

CM T-H T-H T -

l O r f r f C O C O O O O c O r f O C O C O T - H I O T - H C M 0 0 I > C 1 C O C M I O C M C M O .

r f C M T - H O i - H T H C O C l l O C O O O I > r ^

TH 00 T-H 1> I> rf T-H oo r^ CO CM rf Ol CO 00

O T H C O O 1 C O C 0 I - H T - H C M T - H O 1 0 1 C 0

O T f c O C M t O C O O l i - H t O i - H C M O O r " T-HC100CDi-HCMCOCOCOOlT-lrfc0 C 0 0 1 C O C O t O L > O O l O O l O O i - H C ^ CO T-HTHrf C M T H T - H T H C M T -

Cl T-H CO rf CM O 00 rf 00 CO t> CM OO

T-H T-H

C O C D O C O I > I O C O C O C M T - I C O C 1 T -

r f r ^ - » f C 0 0 0 C M i O C O C O i - l c O C 0 C 0 lOOltOtOrfCMtOtOtOOOT-HT-HCO

Z

••<

••<

»J

C/j

C te

2 P

>>% -

< t?

fl J2 oi cö

o

fl TI. > "S ^^p^^ooO P3

fl

oo : 2

c »a

p is

Cd tO

w HH

»X:<

fl -fl

I S ft •B c •> > > co H3O~I »2 o 5 P H tn , a

p »a ,ä " o) tn fl °cci •—• to p q p q o » r | P H O : < « i - < ~ < oo H

PH 5 :c«

oS a JH

'

*

g t- to <oo£

83 o

o to o

!i PH

Ol rH

o 00

S:2 2 « fl

lO CO Ol

o

ja

q p

CO

o o

CM bo o

i>

COCMCMCOOlCOtOOO

oo

CO

t^

CO

1-H

rH 00 I >

O O r f O O l r f r n O r f C M C O

+ + + | + |

| + |

rH

rf

+

+ 1 + + ++

O O O l r H C D O O O O C M O t O i O

Cl

IO

t > i - H i O r H C O O O r f l > C O C

oi o

+ + + + + +!+ | + j |

+

+ 1 + + ++

rHrHCOCOCMCOCOCMCMtOI>

CO

CM r f

0 C C l C l r H r f O l C M i O [ > r H l O

Ol

rH rH

CO CO r f

co i >

CO Cl

o 00

eo o

CO CO r f

Ol

to o

s-s 2m 2 !3 ° S

+ 1+ 1 111 ++

+

o

CM

o

00 O O I > I > O C O C O O I -

o

Ol

r H CO

+ 1 + 1 1 1 1 +1

t^ O

OO lO 00 O

1 '

1 to 1 1 ' O ' '

+ +

rf

00 CO r f

[>

I>

O O i O M O f f l t O S !

Cl

O r H l O r H C O O O r f I > C O C

oc

00 O

CM I >

O CM

I>

0 0 1 > I > O C O C O O T -

CO

+

T-l

+ + + + ++1+ 1 + 1

+

+ | + + +

T

+ 1 + 1 1 1 1 +1

+

T - H r H C M O O I > r f C O C M O r f C ~

o

rH

l>

CO

r H C O C M i - H O r f r f O l

Cl

I>

C O C l C M O r f - 0 > r f c O i O I > r H

CO

CO r H 1-H r f

O

CO

I > C D l O r H C O C O C M 0 C

to

l>

+ + + + + | | | + |

+

+ | + + + +

+ 1 + 1 1 1 ! 1+

+

T

l>

CO CO

CD C l l O CO r H C l CO O COCClOrfrHCOCMCN

tO l>

tO

O O t O l O r H C O r f C O r f

CO

O l 00 Ol

C O C D C M r H T - O O r H C M C l O T H

rf

o

CO O l CO O

CO

CO r H CM r f

O

J

O

H

C

O

lO

I

O

IO

H

rf

I

C

H

H

CO r f

C

O

TH

+

+ | + + + +

+ 1 + 1 1 1 1 1+

+

T-H

COrfOlCOrfClrfcO oo CM r - oo co TH o i co

CM o o

CO Cl

o

CM CM t O t O CO I O O I> to l > T-H CD CM CM

Cl

cocorHCMiooicoor^ooi>

00 rf 00

CO 0 0 r f 0 0 CO 0 0 r H CO CO CO

l O C 0 C l C 0 0 0 0 0 I > O Cl tO rH T-H CO

Cl

00 l> l>

o o

O O rH

O O O

O O O O CM T H

O O O

o

O O O O O O O O

O

O C O C O C M C O I > O C D C l r H l O I > O l O r H C O

Cl rf rf T-H CO r f

|> CO

rH CM CM

ooi>oocooooicco

1-1

l^ CO 00

O 00

O O O O O O O O O O C O O O O O O O O O O O

o o

O O O O O O O o o o CM O O C l o rH O tO 00 O C l CM CO r f -rf

O O

o o O O O O

lO

co

CO CM CM T H

CM

!>

O O CM

O O O O O O O O O C D C O C M C O L ^ O C C l r H l O I > O l O r H r +

CO

ooi>oococooiooo

o Cl

o Ol

a

to Cl

a M :cd tH

o Ol

T H r H r f r H r f rH

o o

o o

o o

o o

o o

CMrHCM

o o

o o

o o

o o

o o

c o

O l O r H O O t > O O C O C O C O O [ > 1 > C 0 C M C M I - H O I O C M O 1 I - H 0 C

T H r H r f r H r f r H C M T H C M r H

C 0 C 0 O 0 0 C D C M I > C l C 0 1 > r f

Cl IO

CO

CO

0 0 t O I > C M O l r f C 0 r H C l r H O i H T - H r f ^ H C O T H C M r H C M r H T H rH

tO OO 00

O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O

o o co

O O

t^ CO 00

CO 0 0 CO r f 0 0 T-H CO r f

CO Cl

O o

c o i O r H o o r - o o c o c o c o o [ >

C M O O I > C O [ > C O i - i O c O C M I > O O O C O O O C M i O C O C O O r f c O C l C M C O r f r H O O r f t O O l L ^ C O C M l O 0 0 C M O 0 0 r H r H l > 0 1 0 C O r H C O r H r f CMrHCM

CM I >

Ol l>

o

00 C D l O C M O l O O O l r H O O C O r H O " C M O O C O O O C l r H C C C l l O r C l l > C M C M O l ^ t ^ C l r H C M 0 C

CM tO

C O i - H C D C M i O O r f c O r f C M O C OlrHCOrHCOTHCMl-HCMrH

O O O o o o

O o

CM r H

O

r^ CO

O O O o o o

O O t O C M C O r H t O r f c O C O O C O l r H C O r H C O r H C M r H C M r H

r H

O o

Cl rf O

a 3 g

•J 2 o

Vi

»3 >

-)

bi

c

•si C

=3 .Et cd

cc >

h-1 o-

-

CH z\ i- CC CI J it v

> >1 - (C fr x X

<x X

~

j % t.

00 CO l>

CO tO tO

r^ rf O

C M O O I > C O O l O r H O CO r f rH T-H T—I IO

co

IO

t> CO

CO

C l r H r f C O l O O O C M O " O l l O C D C l C O O C O C

to

O I> Cl CO

a r—

*

^

CO

fl > vi

CO 0 0 0 0 I > rH

Cl

O O O l O C O O l r H C O O C C M C l C O M > H C O C T

o CO r^

cd

lO tO

T H I - H C M 0 1 I > O 0 0 I 0

CM Cl

a

bO

Cl l>

Ti

»Q K/

E

CM co

Ol Ol L^

H->

c

CO CM 00

Ol 00

01 C :cd

•z

rH

o rf

T-H

OOrfooClrfcOOOrt OOOlrfoOOOCMC rH tO

*"

b

tO

o oo 00

oo

rf CO

r,

1 O T-H

rf

oö

1 C M C O O O O T H C M C O T H

CM O l O CO 0 0 CO TH CO CO TH

b o

i 1

o oo

l O C O r H C O O C O l O l - H r f C O C l C l t O C l i - H C O

CO to CM

oo

| I

Ol

O

rf I> rf

z

1 o 1 to CM

o o

r H

r^

oc o

t O CO C l rf O I> r f CO C l

I 1

t^

o rf CM 00

o

Cl

H->

cd

r^ i 1

o 00 o

t O T-H

O

••< -I cd C O tH

O

i-H

CO CO

K/

to u o »a eo

rf

0 0 CM r H t^i-H CO r f CO

CD O l O tO rH CD r H CO CO CM

o

»id 01 o

COCMOICOCOCOOCM

rH

o 1-H

CO C l i-H t O r f CO t o C l r H CD CM r H C l CO O

t^ CO CO rf

o

Cl

oo

i O I > C O C O O O i - H 0 1 0 r f i O r f r f o 0 0 1 0 l > l > 0 1 C O I > C C 0 t > O r H C 0 r f l > 0 0 O i - H 0 "

r H

O

CM T-H 1 > T-H

1-H

tO

CM

:5

»Q

o o

O

PH

a W

rf

+ + + + + | | | + | |

Ol

O

CO r H CM CM 0 0 O

r f c 0 0 1 l O r H C M C O C O O I > 1 0 O r H C O t O r H I > C O r f C O l O T H C M O C M r H l O r f 0 0 O I > G 0 0 C

o

a

I> rf

T-H

Ol

T-H

01 Ol oo

+ + + + + +

Cl

Cl O

PH

eo

+ + + + + + + ] + | + +

t ^ - c O C M C M r H O L O C M C l i - i X H H T f H T T H C r H N H

eo

+

1 1

O O C l r H C O O O O O C M O t O t O

M

o

to

Cl 00

T H CM

lO CO

PH

C

O

O O C O C l O C D C O r H

CM

fi

:cd

CO O

CD

r H CM 0 0

rH r f

I-H

O CM

rH

PH

I

00 CO CM O l

r f 0 0 r f C M r H C O C M r f I > r H O :

rf

r H T-H T-H r H

co o

tO 00 Ol

co

TCO

CD IO

H->

Ol

„ cd

^

K^

Cl

:cd

O

eo cd b

oo

o l o oo

tn H Q

-i

o z -2 a"-a o -J;? g °

C"

»Q 01

cd r a

C •-

OJ

T;

•fl

CC

*

1 2 | oö oa; *Ago

>—s — 0. > et - >i t- — 1 b o' Q oo w h - 1 C X- C

OM

„ * H 01 01 V eo cd 3 tn _Q 5 O w O0 •Q ^ - f l _2 2 «•>

slö

84 r-^toc^iqO[>iOT-^cqcDCT^cMr^TH_t>cqiq lO* r * O* ^ O* CD* o f • * LO co' CO r i CO*

r H O l O O O O O i O O l C l C ^ C O O O

TH CO" 00* «

++

t O L O O C M r f O O t o ' c O

tOCM

| + + + + +I + + | + |

+ +++

cqcqTH_tocqT-^oqc^t>rfTHrfi>rH£uqio^cM co o i oT TH TH o * r f d o f • * oi~ o f co" d co o* c i

l^rfiqCM^cqOcOrfOrfT-H^ rf*lOCMCOCMCMOrfcDCOO

I +++

| + + + + | ++ | + +

+ + + ++

OOOOOOOrHrHrHiqCllOO

THidcdcMiOcfrfrf*OOCM

2 "3 Vi fc

I +++++++++ I TH t ^ N q r f q q • * q q r- oq cq cq cq i> o to" Ol" CO" H H d r f CO" CO* r f CO* •*" Oo" O oo" N CM

+ ++

I>

l O CM 0 0 0 _ CD r f

CO r f

rH^

| + + + + | ++ | + +

+ + ++++

M q q « ' f Tf q Q I-H co CM io co oo cN i> oq CO*rf*COT-*rf*cMO*»dT-"cMCOcy*rf"rH > o"oCM

++

rf

rfiOCMCOCMCMC*rfcdoO*CO

THrHOCOCMrHCOrf^cqrHrH co" o " rf" o f io" r i " o f co" co" ffl t>"

+ + ++ CMOOOlrHOOOOOOlClOlCO i-HcocMioooqcDrfcqcqo CO" r l * CO* O" f f n " rf" co" co" d rf"

COCMOOCMCMrHCOCMCMtOCMtOOOOOOrHCO r H CM

+ I ++

M + +I M M +++ +I

+

+

O O r H C i r ^ C M t ^ C O O O c O i O O C M O O t O C l r f C M O O O O C ^ C M I > C O r f c O i O C M C O C O I > t ^ C M C O C O C l C O O O O C O r H O O O l O C O r H C M r H O r H C O

C O I > r H r H r H C O r H C O 0 0 e M C M C 0 r f 0 0 C 0 O l > t ^ l > r H r H 0 0 C O I > r f c O C M I > l O t O C M C O C l

o oo oo o o o o o o o o o o o o oo o o o o o o o o o o o o o oo o oo oO t O O O i O O O O O O O O O O O

O O

O O

O O

O O O O O O O O O O O r f

O O

O O

I O T H T - H O O O O I O T H I O O C I

s:s O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

I

-

H

O

O

O

O

O

O

O

O C O t O C O l O C O C O r H C O C O O

2 *d

l O 0 0 r f c O C O T - H C O t O r f 0 0 l O l O C M C O t O I > r f C 0 0 1 t O C 0 l > C M C O C M 0 0 i - H i O G 0 0 1 C O r f 0 0 C M l O O i O i - H O l t O C 0 0 0 C 0 r f t > i O r f C l O C 0 C 0

O O O O O O O O O O O O O O O O O O O r f O O l O r H r H O O O O l O r H t O O O l

O l r f r f O 0 0 i - H C M 0 0 O C 0 r H l O 0 0 l > l O C M C O CO I O r H CMrH COrHCICMCM 1-HrH

t001C0l>C0Cll>rHl>CMO

C

O C O l - H 0 0 0 1 C M r H 0 1 C O r H I > H C O I > O H C O M O C O N H C 0 t 0 l > 0 1 i 0 C 0 0 0 I > C 0 O I >

O

H

H

M

^

M

^

H

C

O

H

O

H

C

I

C

C

O

M

I

THCOrHrHCOrH

T

O r f c O C O O O i O C l r H O O r H C O O O C M C O C O [ > 0 0 i - H C O C M O i - H O O i - H l > l > r ^ r H C M r f O O r f C O

i-H

LO

H

COCOOrfoOCMCOOl>COOO I - H C O T H I - H C O T - H

rH

to

H O C O W h i f i O f f l W C O K t H O O C o h I ^ r f C M I > i O r f O l l > 0 0 C M O O l i O O 1 0 0 l > r f T - H r f i - H L O C O l O C M I > C D l O 0 0 0 0 C M 0 0 C O l > r H

CMClC^CNi-HOtV^COCOCOOl C l C M l > C M C O C D c O r f c 0 0 1 l > C l r f r H C M r H l ^ C O I > O I > C O

T - H r H C O C l C l r H r H C l l ^ - C O r f c D C M I > C O C O 0 0 r H C O r f CMrH C M O T H T H C M 1-HT-H

l > C O C M C O C O C M I > C l C l O O THCOTHT-HCOT-H r f r H

i O r H O O O O C O I > C O i - H l > C O C M O I > O r r 3 C C O C O C O i H i H l > C O l > C 0 O l C M 0 0 C 0 C l c O L ^ - O l C O C O C D C O C 0 t O I > C O O O C M r H r f t O 0 1 C M O 0 0

O l i - H C M O i - H r H O l C O C M C O C l O l i - i O O r f O O r H C l O O C O O l C M r f 0 0 i O r H r f O I > O l C D r H C 0 0 0 C M C M C D C l C O l > 0 C C l l > r H

z ••<

fl

si 31 o Vi

^2

OO

. eo C •3

CH^^JHJTO

a

ea ~

-

O ? S° : 5 CrJ fl ~ B .a,», ö ^ «3 a r y c c c _> «a i? ^ -5 Ä ra ,tn »> : t o

co » 3

°cd

cd

•"

zr<

tr. 3 ^ to eo°cd « - »3 »3 :cd 2 S ^S>HJKDHoo--<«oo»-l<^»-H<<lPa

O PC O PQ

<

to

to

•zl

'a, i• "S, i_H oi av E2, o O

•

C d _ i r <OC J tH S H_^>>c;

•

.

• O "* 3 cd :0 =0 -3 r0

cd

•Mlfl

. f l ^ O

• o "i? ^ >* H —•

,o»

tuo

»H < Z t«H »2- H H-o- i iicd 33! 2r-s oO - ö, 3« 0^j =o &:< ^ » - l O ö o t H H K r r ^ o o H

00 HJ

85 o

o to o

00 IO CO Cl

Oi

tH 01 CH

o i

c

"3: Jj

£ 2

00 IO CO Cl

tH

o

°cd to eo C

2 -o 2o-3

° fl

lO CO Ol

red

Ol to

"C •a fl

PH

o lO CO Ol

o

rH

o

Pu

t O l O C 0 l > i - H C O T H i o O l i - H 0 0 r f C 0 O r f O C 1 TH i-H CM TH rH rH

LO CO

rf o

oo

i O r f O l i O r f c O c O i > c D 0 0 r f C O r H C M C 0 C O c 0

CO

CM

CNCOCOrHOCOrHrHrHOCrHCMCOrHCMOOCr > rH rH

O

co O t > 00 t o r f

+

+

+ ++

t o \e i

CM CM 0 0 0 0

C

+ + I M- + T-H

o

CO r f

O

o bo

o

^ J :cd

fl

a c o O)

»a

"3 o fi

2 *d o fl

Vi

c o CO

lO

C l T H C O r H O C O i - H O C O O t O C M C O C O i O t O C V

CM

+ 1 I + + I + ! 1111l + !1

+

O

l O IT O

l O r f C l t O r f C O C D C O r ^ O C M C O r H r »

CM

CM CO r t

o 00

o rH

o

O l 0 0 T-H C l l > r t

If

Ti

CO CO t O l > T-H t o T -

+

00 00 tO C l c

Cl

1-H C l t O 1-H [>

[ >

1 O l CO 0 0

C l CO O l

e>

O

rf

0 0 O r H r H 0 0 r f c O r H r t r f C D I > l ^ C 0 r CD l > o t o c o o i o o o t > c i c i c o i r CM O l T H CO oc oc

rf 00

O CM t O O l O CM

1-H

tO O

r

CO CM T H 0C

T -

T-H t o

CO CO CM r

| + + |

T -

p

o-

Ol

+

l

+ 1

rf

+ ++

rf

+ 1 +

0 0 t O O C D O C O T - H l > r :

O

tO 00 tO

CM 0 0 CO CO CO CM tO 0 0 0 0

[> l> CM

C O t O i O I > [ > l > O C l l > C N r } 1-H O l CO

Cl l> CM

CM T-H r H

o O O O C O O CO o c l O CO 0 0 l O T -

O O CO

o o

O

O

r f CO -rf O CM

C 1-

tO I> CM

c 00

o <r c c c c c -I O I > o: i r CM c

O CM C O CO C t O O OC

CO tO

c c

C c t± c o c o rt c <T or I f

O o

C

o

O O O

O O O

t O T1-

co i > t o c i

c

00 T-

o

o

o

c

O O CO o c l O CD CO t O T O

C i-

tO r f

1>

C

co

T-H

l>

00 Cl CM

r f CM T H C t O CO O l CO CN O

o

c ev

IT

O

l > CM t f r -

ir

O

1-1

TH

O

o o

o o

C

<r C c c c c o

T—

T -

O C rt

>r

e cr

C

C

00 C C rt

C o.

c tfl

ef

CC

—t ' CM

C

C CO

c

c o r}

o c cr C c o C o C c c. co C c O O O l OC r f t r c C" 0C c t o oo r~ r^ C o r» CN - T r rH

c

c C C C

C

c C et c

o CM Ol Ol CM

O

o

o

O

o

I > CM t O

co i > co CO r H r H T-H

I

1 1

CO Cl

o o

CM r f O r f O IO CD CM r H

rf C

IO 00 CM

CD I > CO

O Ifl

co

CM l > 00

Cl 00

O l I > TH 0 0 t O CO

o

O r f CO CM r H T H

c t r f » rH <~ r t - 1 ii;

CT CC 1 ^

O

** o

CO CM

o c

[ > T-H

IT

r^

c

r> o

CM

<_

T-H O l

CM r f CC T — t r r f CN C r« c r f O 0C r t c

CC

o

tr

a er o OC it. r » oo r~ rH I > o

I> tO

o c r> irt rr o 1—

i > cc T * C l 00 c p CC 0 0 O l r f C r t r f O I > oc

t

O

er

[ >

CC C

CM lO

oc cc o

0 0 CM t > O rH l >

Cl

c

or C rr or c <r I f i r» [ > - t - t co- u- r t c r r i f i 00 i r CC C l o C l CC K t r c or c c o c T -

T -

O

« CC

00 CC l> or- l> - T - T C l CT C 00 CC er CC r r CC Cr" C l CC y o C CC kfl I f i l > i i ! CC r r c c X

t-00

«

o c- Ot r> or OT CL <T - t c o irt C • f i c c •o Cr CC or i f l

r C

cr r t er ol> T

CC

~

: / •

1 —

i —

l>

c

T "

1 ^ TH t > C [ ^ 0O r j tfl CO O l CC CT

o

Ol

w

tO 00 t > l > c

l > T-

o i oo co

*"•

tO l> CM

rf CO

c o c o

0 0 0 0 CO C t r

TH

CO

CD

C l O l t > r f CM

c

rt

CO

o c

I> l> CM

O CO t o O CM T-H

rt

O o

CO CO 00 O l o o CM o i c - r> 00 CM t o i > er CM CO lO O l O CM

CC

T-H

O l OC r t

O O O C o o o c c I > C* tO o o ifl CC kfi t o co r» oc

rf

CO I O O l CO O

o o o o o o o o o c o o o o o o c O O O C o

tO Ol tO O

CM

T-H

CD

+1

O r H CM T H O l > O 0 1 I > C M 0 1 0 1 1 0 0 C M O I > C O r t l O r H l O I > l > l O r T - H C 0 t 0 C M t ^ O l > C C M O I > 0 1 t O 0 0 C M O r f l O C l r f r CO CO r c

T-H

tO CO

| +

+ 1 1 1 -•» + O CO CM l > O CO r f CO CO C r f r f o i t O O1

+ + +

111 1

\

I>

1—1

o

o

!

00 C l C O r H O l r f l O r H C M O O r t

! 1 1 --+ +

o

:cd tH

<-H

CO O

0 0 l O CO

fi a c M

CM

O

o

0 0 t > l > CD CC 00 r f lO O O r l r l l>l^CC

rH

bo

CO CM O

J_

i-

1 11 1 1 1

CO T - r r r t r f r t C M C O O l O r H r J T-H CM r H

| ++ |

r f CO r f CM

tn

c 01

rH O

+

rH co co r-

CO r H CO CO r H CO r j

co

+ + | | 4- +

PU

bo o

1+ 1

O C O O l t O r H l O C D r -

CM CM CO 0 0

o Ol bo

+

T-H

CM r j

T -

T —

r -

C 1 —

C

C tr

^r c

1-1

CM

^ r^- 00 r f CO l O t o 00 00 l >

T-H

CO r f r H O 1-H i-H

l> 00 CM

1-H

co t o t o

CO CM O

00 t o t > l O 0 0 CM

rH Cl CM

rH r f rH O rH rH T i

H->

:5 o o

Vi

c

cd

3 fl

*i .-, 2 o

3 :cd

-—i

»a

Mariestad Gullspång Grästorp. Nossebro Habo. . .

bO

C/5

tO

I > CO r f CM

tH PH

• c

+ +

+ + +

c o c o oc

+ + | | 4- + rf

+

O

1-H T-H l O I O TCO Ol

CO CM CO

co oc t o

+

o

| +

Ol O

+ + I M- +

Ol Ol T H

PH

t O C O C O C O T H O C M I > C l I > r f c O t O t O t " - 0 1 0 )

CM

CM CO)

r H CO l O l >

eo o

tO

CO T-H r f

oo

»a bo o M oo

|

OO

<

* or

s 1i • -

• • < : <

i> d

*

c c7

Filipstad. Karlstad/ Kil

•a o

CO O l T-H r f T-

St e et •JA £ a t-

4i c

)

t-

BS

»Q Vt cd 00

to

*

s

K

c

|

i. CJ

C :cc

CC

r; c

« 0 •E 1 = ic. > , > or: 3 X IT. E•< < 0

t/

z »-) O

to c

PL, £

s-s M

o

t-

I

tH 01 HQ

"3 X

86 o

o bo o tH

00 1 lO CD Ol

PH

-o fl

I 'tH 01

OH CO tH

°cd : H-J

S «d 00

»=H

°rt

o

lO

fl

"So

2 *d

C 'tH

-a c

O 00 1 IO CO Ol

CO

° 3 Vi ö oi eo o tr

:cd tH •O

OH

"Öl

00 1 tO CO Ol

o 00 1 tO CD Ol 1-H

fl

,_,

H->

C

eo o tH

o

s

tH

PH

o 00 1 to CO Cl

eo o

00 C M C D C M O l r f O i O O O C O C

Ol

O l T-H CO O l r f

eo

O O C M i O C O C O t O C O t O O O C rH T-H

rt

I>

1 1 + 1 + + 1 1 +1 rf ^ q r > C M H H I > C r rf* O o f TH" r f o " Ol r f CO

1 1111111 1

1 C " 3 H-> ^H :cd CO

É5

bo C C

£4 "o 01

X)

rt

2 «a 2 •*

+

+ + 1 111 1 CM cq o

o to o cq t d c * o* o f cd co o f

1 11111 111 1 1

1 O

r H "O CO t O CO

1 O

1 0 0 0 0 C O I > C O r f l O O C N

lO

co

O r H O O O O C O l O r f c O C l r t

CO

0 0 CO 0 0 1 > 0 0 CD CO

T

^

1 1 + 1 + + 1 1 +1 l^CqO^THOqcqrfrH^O

P

C O ! > c d o f l d r f * C * c d r1t-

H

o

T-

I>

+

+ + 11II 1

C M I > C 1 C D O C 0 T H I > 0 0 I -

oo

CM O

O l CM CO CM 0 0

tO

O

CM O l CO t O CO

,

,

rf

++++++1

+

+ + 1 111 1

C O l t O r H O l r H r f r f O l C O r 0 0 r H r f 0 O I > r f C O r f 0 0 0 C

Cl CM

CN r H C l CO r f I > CM CO 0 0 f » CM r f

CO CO

C O r f t O I > i > t O C M O C l C N

I>

rH r f

rf

+ ++++++ |

+

+ + 1 111 1

^

l |+++|+ l l +

O l rH t >

, I I

^

1+++ 1 + 1 +

IO

+ ++++++ |

0 0 1 0 0 I > O O c O C M 0 1 C l t O

T-H

CM

00 Ol rH

+ ++++++ | 1

t^

,

r f C O C M r H r f O r f O O t O

C O 0 0 l > O [ > r f O r H C r "

o

,

r f C 0 C O I > C M T - l t O l O O

^

*? i 1

r H T-H I O CO

COCOCMCOrHlOOlCMOl 0 0 C D r t 0 0 l > O C 0 C D | > c O 0 0 c O C M r f I > i O r f C C

CM lO IO

r f O [ > I > t O O I > C O r f C r H O r H C O O l O O O O r H C O T O C O O O C M O C M t O O O C M t r :

O CM CM

O CM r f CO I > 0 0 l O CM CM CO I > CM l O CO T-H CO t > CD t o t o CM

O O O O l O O O O l O l r f c C T-H rH r f CM

o o CO

r H C O C M C 0 O l I > 0 0 r f l O C C 0 0 CM i-H CO T-H T-H CM T-H

IO 00 CM

O CM I O IO r f

00 t >

00 I>

O O

o o

C O r f C M C O O O O C M C O r H O C t > O 0 0 i - H 0 0 C M C D r H C O C C l O t O O O t O r H r f O I > T H l >

O T-H CM

O O O

O O O O CO O

O O Ol

O O I>

co

C l t O C M i 0 0 1 l > 0 ! r f c O r CO CM T H 0 0 rH rH 0" Ti

T-H

CM O 00 00 00 O 00 tO tO T-H

PH

I

rf

,

+ + +1 | | + |

o

Ol

CD

rH

rf

Cl

»H

+ + 11! I1 CO CO CM CM CO CO

1 C l O O I C M C O C M O O O r f r f l O O I > 0 0 O 0 1 r t C C

o 00

+ oo

1 CO 0C

0 0 CM 0 0 rH

+ ++++++ | rH

1 1 + 1 + + 1 1 +1

rH rH r f rH

l O O O O C O r - C O r f t O t O P " O i - H O O O O C O i O r f C O i O C M

rf

tO CO

CO Ol

o

C l t O O O r f o O O O O O C C O C M r H r f 0 0 O C © T H i >

O O

O O

O O

O O

O O

O O

O O

O O

ootocncMCMtotooir

tO

t > r H 0 1 r H C O C l T H r f I > rH rH r f T-H CM

o co

o co

O O O

o

00 Ol

O O O O CO O

O O O

O O O O O O IO o CO t O CO O

O o Ol

00 00 00 Ol Ol r f 00 lO IO rH

g CM

bo o tH

0H

o

00 Cl Ti

o

H to O

o

00 Cl

O l C O C O C O C O O t O l O C C O O C M t ^ O O t O O l O O C M r f l > C O 0 0 T H T - l r f C O t > O

Ol CO tO

C O r f e M C O O O O C l C O r H r -

I > O C l r H C O C l O C M l > TH T-H r f T-H CM

Ol Ol CM

0 1 1 0 C M l 0 0 1 I > 0 1 r f l O O CO CM T-H CO T-H r H CN

O O l O O C M O l i O C l O O r f O r f t O i O r ~ - O O O r O O C O r H t O r f C O r f O O l

CM rf O

C O r f O l r f r H r H C O t O r f r O O C O r f C O O T H O r H C M C

c D C l r H C M r f O O C M C O t O rH rH r f r H CM

CM 00 CM

O O r f C M r f O l O O t O t O l O O CO CM r H CO rH rH CN

C O r H r f l > C M I > C O I > C C M r f r f O O r H C O C O l O C C 0 1 I > T - H I > r H r f 0 1 0 1 r t

rf rf CO

l O r f c O O C M O l i O O C O r r f r f T H C O r f T - H 1 0 l > t > 0 C O C 0 0 1 > t O C l I > l > C M C

O O r H C l r H O O O l C M t O O C 1-H TH CO T-H CM

00 CO CM

C O 0 0 r H l > t > r f c O i O I > r t O r H r H CM T-H r H OO

t O C M C 3 1 0 0 C O r f O l t > C r f c O C O O r f c O t O O O C tOOOtOt^COOOrHCOOC

tO

C M r H i - H O C M C M r f c O C O l > r f C O i O C O O r f o l r f C D l > I > C O r f l > O r H C O r t O C

C l C M O O r H t O O l C M i O O rH r H CO r H CM

CO CD CM

tH PH

3 eo

.2 B

tO CD Ol T-H

3 tn

o

O

CO Cl

<TH

a W

oocorHcoeMcoTHCocc

t O t O C O t O T - H r f O I > r f C "

** T - H C O C O 1 O I O T - H I > C O 0 0 T -

Ti

**

co 1-H

O C O O t O I > r f c O C O O O t O C l r H T H CM rH TH er

co

O l CM O l I O r f t > CO 00 O CD O CO T H C l CM r f O l r H r f r f rf

00 Ol CM

o to co oo r^ o oo

00 00 l>

O 0 0 T-H r f t O CM C l r f 1 ^ T-H I O r f

CM Ol CM

t O CD l > rf rf

o

CM O r f r H CO r f T-H l > 0 0 C l O O CM CO r f O l CM T-H 0 0 0 0 t O

!>

tO O rf rf

tO i>

IO r f

rf CM

rH

CO I O CM CO CO CO O O l 0O

C l 00 O rH

00 O Ti

t>

O l CM C l Ti

CM CO r f C l 0 0 l O O CM 0 0 t O r » r f 0 0 O l O l CM r f C l CO CM O l

co o

rf rf

CO CM

O l 0 0 O O CO O l CO rH rH rH

+-> 01 C

»M 01

o

c »•

l

;cd a »J 2 o

Vi

"C CC c

er

"C

C

c

•J v?

v p.

<

CC

• eD eo -

et t c

tH

tC

|

O

oi ,c »Q X CO

CO

- 12 t* e « c * V Z X •2J *c o •-

CC

25 3 Vi

z

tH

cd

OC °CC t-

3 t. 0 := or t H C

3 i6 o to-S-E

C5 g c

H

or

OO

> Koo*

•>

01 -O 01

a te

+-> 01

bo

tH

Z

s. < »J

O0

«

oo Q

cd a sC

C >v

CC

c t CC

1 C

:cd

>

3 bof co ÖT C r-

II a —"5 o.a fe

«

a»! rr oo Z

00 O rf 1

"C

v\ m cd

0.

-

e

tf J

PC

PH

c t-

_o

0 :~

P-1 Z ra

oö

•=

s 'c

C

»S

i/

H-

C

rr

3 o :cc

PC

i

c

°cd i j

O coco O H ^ q i r

CO O

r f " rH O

rf*r-*CO*OlTH r f

r f " T H CO* CO O Ti TH CM

O

CN c q c q c q i > T-H^

CMCMlO^rf^cqcOrH C1COOCM

CD -rf CD C O r H

to

I I+I I I II

+ + + I I I I I +1

c^ooicor-^cqcqcq rf*oicdcdidrHcdi>

o oo CM o to to r> oqoqcq r-*tdcdoc*cdcdrt*ofrH i>

oi T-H r- to co cq id t> td of rf rf"

I ++ I I + I I

+ ++ I ++ I I+ I

I + I++ I

x to o o H r> q r ^ H rf" O* rf* O* O rf" TH

ooioitooioicqcqeqcq

TH I > I > T-H^ CM

uq

rCl>*ldcMrHlOOrHTHCO

Ol 0 0 lO r f

O

+ + +1+ I + I I

+ + + + + +1

co"H*r--ciiocMi>ci

OOOCMCOCOCMClcqcqrf tCtdooOOOOOtOrHCl

c d o O r f C D O O O C l

++ CM CM T H CO r f l O 0 0 CD CO T-H CM CO

+ ++ I+I I I+ I CO CM CM r f

cDcotococMcDiooioqcq rf*COI>00ofc0rt00CMI>

CO Ol CO 00^

lOOCOOtOrHOOCM

TH

++ 0 0 CO I > t > r f

I>

rH CO l > CM rf" r >

+ ++ I I I I I I I O C ^ t O O l r H C l t O t O O l C M

oo rf oo O o^T-^o^cquqoq c d o o i > c d c M c d c o OOTH to

r f O C M O C O O C O C M

CM CO 0 0 CM CO CD

+ ++ I I I I I II COOiOCOCMCOClCD COCICOCOOOTHOICI OOOCMOOOOCOT-HO

r H C O O O C O C O r f C O O r H

O M f l H o o i n c o m

C O O l O O t O r H C l c O O l t O O O O l r f rH CO CM 1-H CO

rH CM CO rH

rH

o oo oo oo oo oo oo oo oo oo o

O O O O O O O O O O O O O O O O 1-^rHOlrHOOOOOOO

s:s c « 2 *d

CM O tO CO rf lO 00 Ol rH 00 O rf rH CO CO lO O 00

I O 1 > O 0 0 C 0 0 0 C M T - H I 0 0 0 C 0 1 > O I O O T H O T H [ > T H

O O O O O O

o oooo o O O to O O tO

I > C M C D 0 0 I > O O C 0 0 0 t 0

i O H i n N O c o M > rH CO CO rH T-H rH

O 0 0 C D t 0 C M r f I > 0 1 C D 0 1

O

C i I > c O O i O O O O C O C l l O C l O l O C O C O O l O O C O O O l O O r H O l O O O O r H O O O l O O C l O C O C l O O C O C O C l O t O rH CO CO CM CO

O

O

O

O

O

O

O

O

tooot>oocoo T - H l O O l O C O t O C M t O O 1 0 0 r f t O C M I > 0 0 O l TH CO CO T-H rH rH

r f TH

CO CO

CM CO

hCDOHCOt^ rf co T-H o r^ CM CO Cl lO T-H tO Ol

o o oo oo o oo oo o

O C M r f O O i O O O O O r f C O O r H C O r f O O O ClCOrHlOCOCMCMCO r f C l r f r H O I > I > I > rH CM CO rH rH T H

l O 0 0 l > C O r f r H [ > l O C 0 t O r f r f I > r f C D O r H O O C O C O I > r H i O t > r t c O r H C 0 0 0 O l

oooooit^rHcoor-

r f C O 0 0 O l r f 0 0 r f I > C O C O l > C O C O r f O l C O r f I > C O 0 O O O O r f i > O O O t O t O t O • r f r f O t O O O I > O O C M C l O l r f CM CO CO T-H CO

rH tO CM Ol O O CM 00 I> Ol 00 I> lO 00 O CD O CO

l O O O r ^ r f r f O C M t O C O C O C M O i r f t O l > 0 1 THCMOlCOCOrHlOOl

r f r f r H O l T — I C D t O C O t O C O l O t ^ I > r t 0 0 C M O 1 0 0 r H C 0 r H C O r f r t r H l O O t O r f O

rH O CM O rH rf CM O tO 00 rf CM 00 IO rH CO tO rf

C O l O O l C D O O C O C O O C l r t C l l > t O r t r t I > O l O l ^ - r f r H C M C M r f

r f T H C M C M O C l O r f 0 0 l > r f i - H l > C O r f O O l O C M O O I >

I> O 00 Cl CO CM tO rH CO IO rH tO T H Cl rH Cl tO I>

O O O l t O C O C O O O r H T-HCMCOrHrHrHrHrH

O l O l t O I > C M r f 0 0 C O i O C M 1 > CO H COCO CMCOrH

O

O

rf rf CO T-H

O O O C O t O C M C O C D O C D O O O

-rf rH

CO CO

CM CO

PH

COI>OCOCMOOC1CO CMrfl>Oll>rHC0cO tOOlT-HCOOCOI>cO T H CM CO T H r H T H

T H C O O 1 C 1 C O C O C O 0 0 O 1 I >

O .3 3 co »a

- * .3. 2 «.* 'a oi 01

>

« o s »a

K<»-lO0SSO:<

O PQ W J

o Z . • . .-g co CO JO H 3 TH

O».

fl - i co O OT Cd ^A . r ^

Oi-Om»36D

> 3 *fl H -O -i _<" o2 a 3 -

>Z

CCd 3

• • < : <

OooKOooP3W»-lKm

OJ

.2

U

:0

© ^

•rr>103

Oi

Z:j '

§J"o^^c-

88 i>

cqcM

C O O i - H l > O O r f C M I >

C O C O I > O T H C l I > T - H C O C M C M r H

lOrH

to T H * o r ^ c d o r f o * c i T-H r H r H T H CM O l 1-H

C l t > r f r t O C M r H l > 0 1 0 1 C 0 0 1 T-HrHrH T-H 1-HCMrHrH

1+ 111111 O

2 "3

+ I I I I + I II

I II

H

oq

oi^ rH c q T-H c q o q TH O I

c o o c o c o _ c N c q o i o c N c q i - H i >

rf" o f

H

Ol O

c o r f * c T o o " i > c d o * o c d o o o o o o

c q CO

O

i-T T-H r f * CO CO 00

o q r f ^ o q c o t q c o c ^ r H o q i > i q c o

cd cd of

00* 00 CO O f CO* 00 00 l O rH* CO r f "

l d

+1 + + TH q

TH

c q t q r H i > c q r f c M

CD t o

O

cdcdofcdoorHcdcdcM

oqo^o

o q o q c q r ^ r ^ o o o ^ o q c q

ofoTrH*

rfCOOt001COo6*rf"rH

oi

o

iOiqrHoqtOioi>ocoioioco cdcdcdrt"i>ldcdoo*ooididcd

+

+

cqcqcNrHcOiH^iotocoqcDrtcq cdoidoT^rtcfoToocdcdto" T H r H r H r H r H

T1

r H r H r H

+ I I I I I I II

I I I

r H C O C M t O r t O l O C O C M C l i O C O

q q q q q o i q oa H H q q cM*cdcdi>c*ofofoo*i>of't*of

O I > O C 0 O t 0 0 0 C M 0 1

7 i + 7 7 i i 77 l > CM O l CD t o r f t ^ 00 t o

i 3

c

o oo o oo o oo

0 1 0 l > O C O C O r f I > 0 t O l O O O r f O I > O e M i O O O t O O C M C O r H C O r H O

r t t O O O r t t O r H O O C M O l r H O l O r f O O r H O r H r H C N O t ^ O l O O t > 0 1 C M 0 1 r H r t O C M O I > 0 0 0 0

l O I > 0 0 t O 0 0 l O r f | > 0 0

c i c o t o i > c o o o o o e M i O T H c o i o

o oo*

O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O t O O O t O I > O i O O i O O O i O r f

o o o o

O O O O O O O O C 0 0 0 0 l > 0 0 0

H->

OI>COClcOOOOtOI>COC^OO

o

2 "3

CM t O O r H C l CO tO l > r f

O l r f o O O l O C N C M O O C O t O O i O r f 0 1 r f C l r t O 0 0 r H C M I > C l C 0 t O C O r f r H i O C O O O C M O l O r f O l O C O t O C O I > O O C O O r f O O C 3 CO T-H O l r H CM r H

o o o o o o o o o

T - H T H O I O C O C M O C O O O C M T - H T - H

COC1COIOCOC1COT-HCO

r > r H i O I > C O c 0 C 0 0 0 C M O 0 0 r f

c o o i o i c o o o o o i o o o o

COI>tOI>COrf00rHiOC0iOCO

r ^ o o o t > o o c o o i C M

oi

tO r f t O CO O 00

CMrHCMOlCOl-HClrtCO O O O C O r f c O r f M O O ) r f l > r f C D C 0 c N O C 0 0 0 0 0 C l l > i O O O 1 0 0 0 0 C N rf T-H

r H C O i O C O r f I > O O i O I > O C O t ^ i o r » o o i o o i c M o o o i r H r f i > o i

Ol Ol rH O 00 00 O I > CO

r f C M r f l 0 0 1 r f c O I > 0 r f O O I > 0 0 0 1 i O T H t o l > C 1 0 0 r f l O i - H C O l O r H

C O O r f I > I > C O C M O C N t O r f O O O r H r H r f O O O r f r f o O r H l O r f O O t O r f C O O C D C M C O O C O O rHOOOOCMOOCMrHlOOltnClT-H CO T-H I > T-H T-H rH

CM CM r f T-H CO r f h O r f

O O O O O l O l O l C O r H C l C M t O C l l O r H C O r H T f r f 0 0 0 0 C O 0 0 C M C O c O r f l >

O C D l O C O r H C O O C O r f r H I > C l r t C O r f C O t O C M O r H 0 1 r H C O I > 0OtO0OrfCMcO00cOrfl>00cO

rf l> O

C M r f c O c O t O I > C M I > 0 1 0 0 i O O

oo

T-H

C 1 C N T H O I > I O I > C M 0 0 C M C M C O

rfOlOlCOOlCOCMCOOinrHCN IO

z a

J 2 2 o Vi

CO

•rt oi 2

a co x »a 2 S o s t: oo CCO

a oo 2 Qto 17

2II I

H

H

T H T H

cd TH tH

« a co

fl

CM

g

H

tn

< fl X £ fl

C - H

a

to CM CO

z w

1-1

:cS

rH

CM

fl H-i 0) co

o, a bo a r

n m H

O PQ CC

o

.. 2 1 «a

cd B

»cd

S3 »

»i «

I

o tn co 75 j ä oi - •§ a -S C5?»* »fl • —. 75 co ooZ Pa Zo^ .aP :cSd OoOaZoJ C>. X

w

••<••<

>»1

«>

89 o

o bo O

01 PH

CO tH

-cd

to bo C 'tH

T3

C ••a tH

o a01 s g

H-> 01 O

T H C O 0 0 I > r f C O r f | > C i e 0 0 0 T - H l O r H T-HT-HT-H CM CMrHOlCOrH

tH

-o _o 'C

l O c O r f 0 1 r H C N C O t O I > O O I > r f O C O

00 l O

CO Ol

£ »i a

^:S 2« 2 <d

°S

1 111 + 11111111 1

o co 1 to CO Ol T-H

o 001

tH PH

O

o tH

o

l

l

l

l

l

l

l

l

l

O O i 0 0 1 0 0 i O O t O r f O c O r f 0 1 I > t O

co

r f I > l > C O T - H I > C M I > 0 1 C 0 0 0 l > r f c 0

O l

CM

CM

TH

d

Ol

T-H

T - H C O C M 0 1 C M 0 l T - H l > 0 1 r f o i C 0 i O 0 1

ON

r f C N C 1 0 0 0 0 C O I > C O C N O T - H C O C O rH rH rH rH rH rH

od

O l C O t O O O C M r H r t C M C O t ^ C N r H C l O O

CO

Mi^Ort^rtocococNO^tq^cqocq eoTHoooiofi^cNC^ofofcdofofid

oq cd

rH

CO O l Tl

T-H

+ I I I + I I I I I I I I +

o

oo Ol

tH

l

+ 111 + 11 I I I 111 + 1

l O CO

bo o

l

llllllllllllll

Tl

o

l

T H T H T H

Ol

fi

l

T-H

Tl

to

O

CO CI

o oo 1 to CO

T H

r H

l O r H i O r H i O C M C O C O O l O O O O t O C M 1-H T-H T-H Tl

l

to

to CO Ol

O

H O f l r f O l O C O H O C O O l C O C O l O

+III++I+IIIII+ 1 I 11111111111 1

o oo

CM bo

i O C O 0 0 C O C O C O i O O l O 0 0 c O i O I > C N r f l > O 1 0 0 0 0 C 1 0 0 C O C M i O C O C 0 C N t O C O O l O O O O C M O O r f C O r H T - l T H C O C O

C l CO

O l t O t O C M O l t O r f r t C M C O C O r f c O O O CM t O CM rH r H CM

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o O O O t O O O t O O O t O O O O O

O

C 0 0 1 0 0 C 0 0 0 O c O O r f O l i > I > C 0 C M 00 CO CO CM CM CO

00 PH

a

P

°C$ H-l pcsj

aj

a . 2 <3 bo

o 00 Ol rH

l l l l l l l l l l l l l l

o oo

°3

Ol tH

^

<IH

CM to o

o oo

»a *3

fi

H->

T-H

o H

to o tH

PH

c a

o to to

1 O

Ol T-l

C O t O t O C M O O l r t r t C M C O O O r f c O C O CM t o CM TH T H CM

CO

C O C O C M i - H O C O T - H l O r f r f c O O C O O O 0 0 0 0 r H C O r f r f C O l O C O r H I > C O r H I > C l i O O t O O C M C O C O C l C l C M C l C O C O

CO 00

o

Ol T-H

r f 0 0 I > C O r H l O C O r f r f 0 0 C O 0 0 r f C 0 CO l > CM T-H CM CO

00 tO

oo

to CO Ol T-H

CO Ol

C

r^

Ol rH

T-H

l O C l r H C N O O O r f O C O C M O C O r H I > C O I > O O O O C O t O C l I > C O O I > C M C O r f O C M C O O O O O O C M i O c O C O O O O O

00 T - H 0 1 0 1 t O C 0 I > O 0 0 I > 0 1 0 0 C M I > C :

Ol tO CM

eo

o

«1H

o t o

CM

tH

go

o CM

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o 0 0 C M O l C l l > r f I > i O I > C M O 1 0 0 0 0 I >

c to

to

CN

a c "o

o i>

IOCMTHTH

H

N OI

T-H

rf

O O i O C O C l t O r f r H C M C O i O O O C l O C r H r f O l O C O C M 0 0 i - H 0 0 C M I > C l C 0 r f O r t C O t O r f I > l O I > t O O O r f r H C O r H

O l

O C l O i 0 0 0 0 0 r H 0 1 0 0 C 1 0 1 r f I > 0 C CO T-H r f C M r H r H H C N C T

1-H

I> CO CO O l

W

M o ^o

.3 c c J 2 2 :« 3 o

Vi

H->

c :<n

zw PH

C

o *

PC

a.

0:HJ-

P-

ZJ

a •

CO °C"3

V

o

CO tH

ill a: s 1 i '> * »3 PC a* > Eop. ' OS *i 0 £ y A 0

rt bo

>•5 5

CQ »v-

y

tH

H

•a

ci,<<c

c

tn ' C ö

o VK

C

cd

g

•2

> CC

rt cc > C

3 Vi OO

90 1

o

CM bO

co O

.2-a

C eo

tH

1> 0 0 Ol T-H

o »H

O

fl -c 01 "a :

1 CO Ol

tq

lO O

cd

r H CO r f " rH* CO r t

o

CO Cl

o

00 Ol

oo O

01 T3 B

Pu

tH

c

>

••o

01 60 C

cd

'c irt

a 3

o

tO Ol

t o t o oo oo i o r > co

Ol

o

CO CO l O 0 0 r H

I>

Ol

O T-H CM r H r f <31 CO r H CM CM CO

O

T-H CO

tH PH

"So

.2-a »TH . 2 3 tn

CM

»H OO O tn - i »cd

tH PH

»fl a •:oi :v.\j ein

eo o

g"

o tH PH

cd

CM

-a c

eo o

,o. tH cd oo

tH PH

> >

:Cd tH

I>

rH

+ 1 ++ 1 7

o o lO

O O O CO O O 0 0 CO O

O O CO O CO r f

tO CM CO

eo

fl 'c

cd C

+ + 1 + + + 1+ tO r f

CO

T-H

Cl I>

| ++++ ++ +

co

tO rt

CO

co

o

O tO O T-H CO O CO O l >

CO CO r H t > I > CO r f C l CM I O CD 0 0

Cl rf

t>

T-H

tO CM

o

o o 00

tO O O O O tO CO O CO r f o CO 0 0 CO 0 0 CO CM C l

o

O CM

r H 0 0 r f CO C l CO r H CM 0 0 C l O CM O rf O CO t O O t O O O

Ol 00 00

O

co

l> Ol

CM

I > r H r H CO CM O CO 0 0 CO r H O Ol 0 0 CO I > CO 0 0 O l

CO O CO

lO CO rf

rf O l>

O

CO CO r^

CO rf rH

Cl

T-H T-H

CM CO CD

O

rH rH

I> l> rH

rH rH

CM CM TH

CO

T

J

O

H

M

O

C

S

0 0 l O r f CO CO r f 1 > I > CO t O 0 0 o

o o

CO Cl

rH

t> CO r-1

CM rf

o

co co

CO CO rH

rH rH

CM rt

CM tO Cl

rf 00

CM r H t O

rH rH

Ol lO

Ol

T-H

tO

CO T H

0 0 CM

CM

rf r-1

00 Ol O

T-H

CM CM

CM CM

Ol C l O IO rH rH r f r f 0 0 r f r H r H r f CM 0 0 0 0 CD l > CO t o O

Cl

Ol lO rH

o

T-H

co

O l O l r f CO r f T H 1 > CM r H I > CD l O t O l >

TH

rf

eo

CM

oi

eo

Ol CM

eo

rf

00 r f

C

CD

CO

rH 00 rH [ > O

rf

T-H

cd rf

I O r f CO t d l O CO 0 0 CO CM O l

lO Ol

tCO

Cl CO

0 0 0 0 CO I > CO O l CN CM O l r H C l d

O Ol

rf CM

co

CM r f

IO

IO

y-l

I O CO r H CN I >

tO o CO 0 0 Ol

cd CM

O l r f O l CM O lO CM CM O l O l 0 0 CM

CD CN

CO CM

r f l O l O O CO I > CM O l O l O l CM O l

lO CO

!>

CM r> o

e»

CO r f

CO CO

00 CO

1-H 0 0 r f C l rH O

o

Cl

t O CM O l t > 0 0 C CM CM T H T-H T H es

tO o CO 0 0 Ol rH

rH l >

1 11111 1 00 C l t >

T-H r H

O Ol

oo CO CM

1 1 1 1 1 1 11

l > C l I > l O I > CC CO CO t o t O O l r f CM r H CO CO T-H OC

o

rf rH

o

rt l> CO

00 Ol T-H

r H CO I O 0C

rH IO r f Ol 00 r f I O t O CM O l t O oo 0 0 CM r f CO r H 0C

CM

00 O r f C l r f r0 0 O l CM CO I > CM C l t O CM 0 0 r f c

c*

lO CO Ol

o o CM CM

rf C

CO 00

O CO 0 0 O l CM O O O l O l O l r l CO O l CO

00 00 00 00 O r f

T-H

CO rf O rf

CM

o

00 Ol

o i co r t

CO

rH

Cl Cl tO

I> IO IO

CM O r H l O O l r H 0C 0 0 O l r f CM r f CO O T H CO CN r f T-H t O

co

rH

T-H

tO Cl

Ol 00

O 0 0 CM C l t O O 0C l > CM t O O l r f CM O CO r f CM O l T-H CO

CM

o lO

CM

T-H

rH

rf

o rf

O

Ol O

o o o

rH O

1-H

OM

CM

CO r H CO T-H CM er CM CO T H t O 0 0 KO CO I > t O O t O I T

CM Ol

Ol

eo co

Ti

oo

rH

CO

00 CO

Ti

0 0 C l CO CO CN

CM

O

r- oo IcOi to CM o i o IO 00 tO r-

co to

CO i-H

Cl

CM

T-H

a :cd tH

£g "o

<

STH

»^ fl

Ol

o CO Ol

rH rH

C5

O CO r H r f o r> CM O CO t > 0 0 O O r f 00 rH r f o

1-H

rf

z

••<

»a o o c

3 2

:rt fl J

CO

TH

oc t> d

CO Cl rH

CM

CM

T-H

w

J

:

+-> 01 ^ H ,

B

:ei

a 01 2 to c :

S3 o :es 00 . »J S eo t

2 2

O

Vi

3 Vi

c

>

E

c

a

§ £ i C o5 :r \ vi £ t c o > -*£ X ». PC rf

X *i

o O

CO I > O l

CM rf r-1

T-H

rf

a 01

tH

O*

CM t> r-1

CO Ol

o eo

o^

CO CM CM

tH

PH

of

1 + + + ++ |

W

o bo o

I>

CO r f OO r H CO l > l > C l r f rH T H tO

rf

tH

_! C

CO t O t O O CO 0 0 CM CO TH

o

IO r f

Ol

+ rf O

P

Ti

IO CO Ol

»M "o

<

+ +++++ | I > l O CO O l CM CO CM CM CO O t O r H CO l >

o

Ol tO

oo

rf

« > :cd

rH

oq

Ti

O

(H

o i o o q i > CM CM cq o f cd cd o f ed cd oö

O

C eo

ed

-HH

cq r q cd

T-H

., oi CM o o r» 5C .l 00- l>* r f- Ol- 00• - r f

[>

tO CO

CM

00 T-H T-H

O !H TH OCS

PH

tO l O i H

1 + +1 + + + + +

tO o

PH

fd a, tH OO

o

_

• -

i

CC

X t

c 7

«

•

• /_s

; a a eo

r2 a O r-

••<

•"H

00 C»

a

>> »a

z

:cd oo

tn 73

+01 ->

tH

»O

3 eo « o 2 a 5o --1

3 c

• 0*

tH 01

åt 00

CC

%

i

,o

P o

•i

•"

t-

:cc

L c/ t

•a 7 tH

-— o

C

cu£ < O f r V PH

2 3 Vi

'f

rr

cd OÖ

91 o r ^ o ^ O r f i > r f c q t q c o q c o o_ o*L^*tdo*ofr-*eo"cfcfcdT-*o oi

rH to CM oq

O Or-* TH*

+ ++ +

+I+ + + I + + + + + + + +) cii>i>coi>r^cMi^oioooico

r

rH rH

>-H

+ + +

tH oO

rH rH

T-H

+ ++++ +++ I ++ + COCOl-HCOrfCOOlrHCOCNOCO i> c Ä C M c q u q r q c i

Ol O O rf

r

-

q

q

q

t > oo* i > c d c d CM* to* oo c d i d oo r f * T-H CM T-H T-H T-H T-H

+ ++ +

+ + OO O IO CO

CM

Cl 00

+

++

CO rf

Ol rf c<;

rH

Ol CO

o

1 ++

I +++++++ I ++ + O O O O O O O O O O O O O O C O C O C O O M O O O O I > C M T-HOOOOrHOlCOlOCOOOCMOOrt

Ol CD rf 00 tO T H CO CO 00 CO CM CD l> CO O

H

+ ON tO

CM

O

O O 00

O lO CO Ol Ol

o

Ol rf

CM

I> CO Ol CM

O O O O O O O O O O O O O r f t O C O O O l i O C l O C i O C M C l T - H r H [ > r H C M 0 1 0 1 0 1 l > 0 0 0 - *

O rf I>

C l r f

Cl

T H T H C O O O I O C I T H I - H

o O l> OM lO OM Ol rf

^ O

TH rH Ol

rf CD CO 00 rf CM tO rf l> CO Ol CM

CM CD CM l>

t ^ I > C l i - H 0 M r H C O r t 0 0 e O C O I > l O r H C O r t T H C O O r - O O O C M O 0 0 t O C O C N r H I > C O l O C N 0 0 C O r t

tO tO CM

00CO

Cl T-H

T H T H C N O I O O TH CM

TH

[> co co eo

rf 00 CO 00 CM CO

o

C M C J l C D C O C O O O C M C D t ^ t O O O O i O C 1 0 0 1 C M r H l O c O C O I > 0 1 C 0 C l t 0 O 0 0 r f 0 0 r H C 0 1 > C 0 C 0

CO rf 00 lO Ol CO Ol CO CO CM CI CM

r^ CO

lO Ol rf CO

rf

p

C M c O t O r f c O c O r f o l O q q i > o o T H c T o c d r t * c d c d r f * c d o o o o

rf tq^ 00 rf

rf* CM

T-HCMOICOCOCOCMCOCMOIOICO

CO ON

1 1 1 rH CO CO rf

l O C M i O l O r H T f - r f O O t O i O O q

CO

O cq

OT-*c*CMidcfcdedofc*i>id

rf*

!>CN

CM

CM CM

CMCMCMCMOlOlOlOlOlOlTHOl

1 o o T H C ^ i o c o t ^ o i t ^ - o i c o o i t o o O r f o i c o o o i > O i T - i c q r q i o q

co

oi oo

CO

CM CO

O 00

O CO 00 CM Cl

C * O O C M C " c M t d l > O T H r f C O O CNrHOlCOCMOlOlCMeMeMCMCM

rH CM lO lO rf CI tO CO Ol CO I> rf

l O O r H C O C M t O r f C i r ^ r H C r i C M C M C 0 0 0 I > e M C 0 C M 0 0 O O r H I > C M C D C M T H r f C M C O C M r H r f O O r H

CO CO 00 O rf Ol CM O O rf 00 rf

r f r H C M C 0 r f l > C O C O C O 0 0 l > C O C l l > 0 0 r f O 0 1 C N O 0 1 O 0 1 O THCOCMCMCOCOOOtOi-HlOrfCO

o T-H rf O T-H

o

CM Ol rf Cl 00 OM

T-H

C O O r f C M C l r H I > r f o O T H C O O e O O O C M C O l O r f O r H r H O O r f

00 CO CO OM

oo to co o rf rH O O

3 B B :rt

00 HH

< z oto |2 < .S"S »3 CC

o

V,

i-i

3 5 g> B 3fl° 3 :5

PC

>> cd .3 « -i % O0 h-1

to-r

H-l

O O

o-Bro; . 3 <rt

CM

TH

O

O

••<

< 5 a

Ol i-H 1> IO 00 CO

z

Q Z

C =rt

tO

C O r H I > C O O O O r H I > t O C O O O C O C M t ^ C O t O C O r t o O O l O l C O i O C O G O C O O O O O r H O C O r H C O r H O l CMrHrH r H r H r f r H C O r H r H

oo co co to rf O L^ CO rH tO rf CO

re G Z

tO

C M C O O O l O r f o O C l r H t O O O O O CM CN T-H rH CM

to B 73 -a -c 2

co tH 01

bo

a

>

o _ eo • H a -Ö -3 c e a to • - :a, 3 3 x c >> aBnort B -o .oa P

e

••O r v 0 * tn ~ 0O-J7_4 " t n o i - ö 01 X "i. H-> . f l . f l O . Q Cd CO o

0 0 »CO

o .3 01 i*a Vi°< HH fe Z 0 0 r > O O0=-< »3 »3 OCQ O J

hJ oo O v eo -d ^ M c^ Ö O c o •O

=0

01 C ort

*-i eoa1c s *2; oBa5S?^ ^ > g

1-3 > OO H

92 cqooqcMciocMcito CO CO CM CO t >

CO 0 0 * CO

!>

CO O I-H cq rf TH o to" cd cd rf* cd rr" T-H

1 - ^ t q ^ r H r f O l r> H Ol T-H r f rH o f rH CO* 00 o f

+ +!+ + I I I

+ + + I + + + +

+++++++++ PH

c O C O C O C ^ O O r H O C M O l

COrfOOlOCOCOrHrH

+++++++++

•TH ofl

+ ++++++

+ ++ I +++ +

T-H to CO rf CO rf to rH rH rH T-H

CMrf|>oiOI>Clt^

+++++++++

+ ++++++

+ ++ I +++ +

ooooooooo

rH CO Ol rf to rf CO 00 O tO CM rf O Ol oi co oo cn co co to CM CM 00 O CM Ol Ol

OOI>lOOOOtOtO rfrtr^COrfLOOrH

r f CO 0 0 O t > CO T-H O O C O M O C O H I > 0 0 CO CM CO 0 0 CO

l O t O C M O O O O i O OOOOOlOrfrfOllO 00t>00rfC0ClOlI>

CM O l CO 0 0 CM CM O l

COCMCOrHtOCMrfCM

t^ O rf rH rf CO Ol 00 O CM CM 00 CO 00 CO I> rH CO CM CO rf CM CM CO CO CM Ol Ol

i - H r f O O l O O O C O C 1 C D C 1 I > C M O C O C O r f C O l O r f O C O r f r f

O O C O r H O C O C M l O r f T H O r H r f O O C O I > C 1 0 0 C O

o o oi eo io co co oi r-cocOrHioeoiooi

T - H l > C M i O O l l > C M 0 0 C M

O O O O O O O O O lOrfoOrfOOOCMOlCD ClcOCMrHOCOtOClCM COCNtOOlCOCNCOCM

C O C M O l r H T H O l l O t O l O C l r f O O t O r H O O C M C O O O O I C M O O O O O C M O I O t O C M r f r H t O C M C O C M

0 1 r H C O C M O O r t l > r H C M C l C 0 O r H t ^ O I > C l

3 O OO Ol tO 00 l> 00 to lO I> CO o to to rH to CO lO O lO CO CM oi oi to oi oa oi

r^oOrHoococioicooi

s

COCMCOrHrfcMrfoi

tOCMrfrHrtrHlOrH

rH lO t > rH t > r f 00 Ol C O C M r f C l I > T H t ^ O C O C O C O l O C O C M O r H C D C N C O r H r f o i T t o l

O rf I> O l> rf 00 rf CM OllOCOrHOOCOcdtdcd PH

t> lO lO lO lO CO rf

t > C 3 C 1 0 1 C O O C O C O

rfCMrfOI>iOOOCOCM

CM Ol l> CO rH rH CO

O 1 0 0 0 0 r f [ > O r f O

oitocor-oiciococo

rf rf Ol CO CO Ol lO O O O O I O I C O O CM rf CO O tO CN rH

lOClcOOOCOOCMOl lOI>rfI>o01>OrH ClOOrfCMrHOOOOrH

OOrfiOlOOCOOltOCM OlrfClrfrfOlrfOlrf COCOrfOlrtCOrHrfrf

t^ CO T-H Ol I> 00 l> CO 00 CO I> rf rf CO CM rf CO O I> CO T H

C M I > r f L O e o c O C O c O

rHOrfOCNCOClOlO CMrfClCOI>l>l>lOCl OOlOrHCOOCOOOCOrH

I-H

cococNooeocMooeoco

2 6 — H o—(

l O T H C O C O r f c O r H C O r H

CMrfrfr-OJCDrHeOCO PH

O

a

TH

B

cd

T-H CM r H

T-H

O I C N O O I M ^ O O T H

C O r H C l r f r f T f O O l O

eorfOrHcooi>c oicoHcoccmcMr-

CM Ol tO Ol rf CD rf to Ol CM CM r^ tO CO T H tO Ol CI Ol CO

T H T-H

r f t O r f | > o l l > r t 0 C

T-H T-H CM T-H

å

fi <

»O-»

«TH

c

r f lO r f CO CO rH r f 00 Ol 00 CO r f lO lO l > IO O IO r f rH r f

C O C O T f l O C O r f r t C O t O C M O l C M T H 0 0 C O I > C M r f O O O l O C l C O r H r f O O l O T H T - H T - I C N T H O I THrH

O l r H O C O r f C N O O C l OlrfrHOOCMOOrHT-H O 1 T - H C O O 1 C M C 1 0 0 T - I

r H CM CO CM T-H

w

z ••<

»J oo O

XI B

1 6 -~d

a :rt a3 c

-I 2 o

Vi

> o »fl C C w m -a b S a; °5 V $ o g« o z SSKBr-ifiCl» o "-> ~ 3 •—> f—i d . a oo oi PC _1SOO!<<1 >H-<TA a

PC

a. . > CJ

»a lo 01

..

CO CO . " , ! » > LCH O to » — cd ' —H

fl red M % .£ :3 fl » £> < Z W > CO > O O K

tH

ZH~

:{

z

la ecl <0 :rt

<

a

* ; H 7

2 .. - cd °cd KHO tl

»r> as oi O

»3 cd

»>S K o 3 Z w

93 CO

:cd rv TH

o

l+ + + + + l1 I + 1

| + |+ +

-H +1

O

CM CD rf 00 I>

+ +++

+ ++++

I > rH r f rH i-H

o

CO CO rH* CM rH

+ +! I I

2 "3 »5.2 .2 S

IO CO CD OM O t> Ti 1-H IO Cl TH tO rf Cl TH CD TH O rH Cl

oqco c q o cq

l> CO r f I> tdcdcdr-*

CMCliOClClCOOCOrHOOCM T-H rH CM rH

+ + + + ++++ | + + ClC0O00-Cf00l>0000t^I> Oli-HeOrHrHOlrfcqCOr-^Cq cdcMcdocdorfoftdtdrf*

^

CO^

co o i o i i>

O

u

+ 77 i

+ ++++

+++++++++++

rH 00 Cl rf CO rH tO Cl O 00 I> T-H l> CM Cl I> IO tO CM rf

1 - H r - r H O l O O l r H O r H C l O t O I > O l t > C 0 t ^ r H [ > l O l O r f I>I>00rHCMC0lOO00l0rH

PH

lO O lO o CM CO O Cl O l> l> tO

CM CM O IO T-H TH rH CM

CM rH

Ol

T-H

t>cocoooi>CMrHeo

eocM

COOOCOCOrHCMrt-rfCMCOrH C00000rfOC^rfOt>CDC0

IO O tO o 00 CO 00 rH rH I > 00 CO

OOCOIOOOCOIOTHOOOOT-H

00 tO IO CM rf

i>oocoeoi>CMrHoo

CO rf CO 00 CO 00 rf O rH CO 00 CO

CM Ol rf 00 CO rf O Ol Ol CO Cl 00 to Ol rf [^ rf IO rH rf

COCMI>0100rHl>01l>01 COrfOlClCMCMrfOOOOCMOl C000OI>rtCllOC10000O l>CMeOCMcOrHrHCM CMCM

oo co o t>

CO O 00 rH rf Ol O CO O CD 00 CM Ol 00 tO > rf rf rl CO

oi>corfr>t>tocit^ooeo

rf CO CO tO CO

Olrfe001CDC3rHrfI>THCl

O

r f Oi r f c q i > i q c q c q o q o o q o*o"co<oococ»oocio eOCOCMCOCOCMOlCOCOCMCO

rf l> IO tO Cl tO O CC

oocM

rfCMCDCOCOOOOOCOOOT-H COCOCOtOOltOrfOlOOCOO !>CMCMCMtOrHrHCM CMOl

to

.2-a

l> CO tO IO

CO CO rf 1> cd cd CM td

tH O

•ST: fl o :ed a

t ; co O tH «-H oCS

00 rf 00 rf

00 CO O Ol rH Oi O T H cq coq rH CO rH* CM CO* CM CM Ol T-H T-H

rH to O 00 CM Cl CO rf CO CO rH O

CO O OO O 00 l> rf CO co rT H 1> rf I> rH

r f r f r H r H l > O l r H r f 0 0 r f C N lOOOtOrHCOCOOOOrHOCO COTHCOTHCI OtOtOCM

CO CO lO N I> tO O CO rH CO O O

CO lO Cl Ol T H IO CO 00 00 o CM CO rf I> Ol

O C O C O C O r f O i * t O t O I > 0 OrfcNClCOlOCDI>ClCllO COrHCOrHCl CMCOrfcOrH

Ol rf [> O i-H CM Ol 00 O rH rf !>

I> rf I> rf Ol CO CO CO O CO O tO i-H rf CO

cocMOOi>THOioicoT-ieo tOrfT_|rf01rfCOC101lOI> l > r f 0 0 t > 0 O T H t > C l r f r H r f

CO CO tO lO 00 T-H CO 00

T-H O l rH 00 Ol CO T H r f o CO C l O l r f CD I >

I>OCOCOC0010COIOCOCM TH[>COlOI>COCMtOCOi-HO

rf eo co o

Oioocoii>coooooi>coco

CM T H T H CM

z

'•<

A a fl =§2

iJ 2 o Vi

2 2 rt co ^

212 fj 00 « o :° o »HHHSm

m Q

z <; >> o^ o

:::::=§

• < : : : : : 3 •-3 • • • • • Vi

oo G

< oo

2 2 £ 2 .§ I * z I—I

CO

fl

CO oi to

\y T, c tn > 70 ri cd o ez ofl o W*K»-H-OOO

CQ

T-,

B

• oo C

oa • c H 2 ^

^

-fi

tH

. « o ar-a-a « ft

ifÄilllil! tHtHCO^flltHeoCd-HCO

pqcqoEcuO:<:pQtf-<

"be

.2 "3 tn

o

»o .3 B cu a

CM

o o

co O

l >l O

B to O

tH

PH

tO CO Cl

.3 co 2 t-

o l>

lO CO

tH TH PH ojg

o CO o

C O ^

o

CM 01

00 Cl

I>

00 O

rH

C M r t c O C M O 0 0 C 0 C D I > l > r ^ 0 0 C 0

" + + +

C M C O O l O C O C O C O C O r t c O t O C O r H

+ +++ 1 +++++++++

+ + + + + +

O T-H C l CO

o

kj 0

CM CM I O [ ^ r f 0 0 0 0 CO

tO

lO

IO

I>

CO 0 0 CM

eo

co r^

B bo o

01 »Q tH

tH PH

o Cl

cd

CO

cO l O C D r f O r t O t ^ C M C n O O i r ^ -

oc

l > 0 0 O C 1 0 0 r H 0 0 l O r H i - H 0 0 0 0 C O

r f O C M C O r f C l r f r f t O C l C M r H O rH Ol rH

+ + + lO O l l O CM

0O

Ol T-Ho

00 C- I C M r f l O i O C O C l O O c O C O r H c O O O r f i O O O C O r H i O O l O O l r H O c M

IO

l O e O r f O C M O C M t O r f r H C l r H O rH T-H

+ 1 + 1 ++ 1

co

>

tH

•O

«*-H

"3 H->

B

a

<

C bo C

'a 3 »3 "o

bo

.2 "3 »3 2 :c s

2 °<

£ OM

1 H

tO o CO 0 0 Ol

PH

T-H

"H =3

to CO

co^ tH

PH

01 PH

00 •rf

CO

CM CO CO CO CM

Ti

1-H

CM CO

CM 0 0 O CO IO r f

CM

O O O O O O O O LO O O IO lfl l O O l O i O O O O t O t ^ O O C M I > COOltOCMtOCDOlCOOOCMCOCMCri

tO CM

t>

O O O O O t O CO H CM C l I > CO CO r f I O

o o I>

CM r H

CM rt

i—i

T-H CM t O

CM T H

CM

O C M t O C O O O r H C O r H C M T H r f T - H

co

00 O rf

o rf 00

00 00 l>

r ^ - C l C O C l r H C O r f r H t O O l O t O i - H C M O O C O C O r H C O O O C l C O O l r H O O O 0 7 i C O C M O T H r f t O C M I > 0 0 0 0 0 0

CM T-H

00 I > C M l O C O 0 O T H C O r H C M r H e 0 r H IC 5 TH

00 IO Ol rH r H CM CM T H

B <3

fi fl

w

lO tO

Cl

O

rH 00 r f

rH

CM CM

o rH lO

cd

o to cq to cq r f f rH* t d CM rf* o f rCM Cl

CM

CM CM O l CO

1 1 II 1 1 1 1 II1 1 11 11 1 1 11

rH

CO

C 0 r f O C D 0 0 C M 0 0 r H O I > r H r f 0 1

rf

O

lOrH

rH

lO

0 0 CO CM CM

Cl

O O O O C O O I > C O O O C O r H L O ( 3 1 C M C M T H r H C M r H r H O l O l O l O l O l r H

cd CM

Ol

C l rH

O

Ol

TH

T H CM CM CM

CM

,_, CM

1 1

1 CO r H CO CM CO T-H T-H T-H r H r H

rf

O rf O

r H C O O l l > C l O l C l r t 0 0 C D C r i l > C O l O C M r H r H O O O l O C O r f r f r H O O O O I > C O O l C M r t t > T H l O C 1 0 O T - H r f r H

r*l>

o i t o rH eo o i CM r H O CD r f 00 rH r f IO IO

t»

o 00

00 r f t O 0O CO CM

Ol

Ti

Cl

CM

o

Ti

CO

1 1 rH

rH

T-H

T-H

Ti

Ti

Ti

7 rf O

rH

o

CO CD 00 tO O Ol

CM

1-H

T—1

0 1 C M 0 0 O 0 0 C M C l C M I > I > i O 0 i e 0 C O r H O C O C O O O t ^ r f O l O l O O O O

co

i>toooeotooiocorHOoioorf

t>

00 T-H

1-H

r H T-H

oo CO

t > CO T H CM O l CM O CO t o OM r f r f t o 0 0 CO

tO l> 00

co

T-H T-H T-H T-H

CO

CO

rH

IO CO Ol

CO CO O CD O l CO

CD CM (31

C O C O C O r H C O C M O O ( 3 1 I > C l C M I > r t C O r H I > C M C O C O i - i l 0 0 1 C O O r t o O r f O C O C O r H I > O C M r H r f 0 0 1 I >

IO 00 Cl

0 0 r H r H CM CO CO C l 0 0 CO O l co co T-H co r »

tO 00 Ol

CM CM

O CM

I > T H C M

CO CM

CM O l CO 0 0

CO rH

o

CO Ol

Cl

C M O l l O 0 1 0 1 I > - H f r H C O [ > i - H C 0 C M C M O r f o O C M r f T H O r H r f l O O O C O C M C M O O C O C M O O O O O C r i C l l O C O O

00 00 CO

CO l O CM CO C l CO CM CO CO CO CM O 0 0 r H r H

00 CO CO CO r f

tO O r H CO CO O

co eo

o

3c § | J 2 o »4

fl

Ti

CM CO Ol

O r H C M

T H r H C M r H O l O l O l r H

i-H

•c *£ 2c .2 t-

T H O l O l r H O l O l O l O l T H

CM

4->

H->

01 Cl

a pS

B

*3

z

*<

cd

00 "2

oö

£ 2

3 to »H

O

O »Q

eo « =oc a D»H > a t :cd -

cd B o tH

•v1

oo u

•3 >Zc — g > >é TO * 35 £ 0 f ••z p or a cc ^1 tn p* •z •s cd > H rr 55 XX <t OO I Eff r4 or-

hH 0 3

E §

C3

c

H

B"

cd oö

OM Ol

co CO 1-H

oo

»^

l-o O0

O

00 C M l O r H O C r i O O O t O l O O C O O r t

O

» H

•ri

0 0 i - H l > c r i 0 0 C 0 C O C 0 r f O I > I > 0 0 C M C O C M O l O l O l r H O l C l C O r H O O C O

»OH

5 CM

Ol O

rf

O

CO r H O l O

co oo i> r- co

rf

1 11

rf CM

IO

rf

CM

rH

oo Ti

CM 0 0 CM T-H

rf

-rf

^i

:rt O

tH «TH

*

T-HCMtOCMOOrHCDrHCMrHOO CO TH

,_(

CM r f

o f TH

TH

"3

^

( 3 1 t O C O C l I > i O O O O r f C O T H O O r f T-HrHrH rHCMOOCMi-HCMrHOl

tH

C bo

O

o

oo CO rf

O CM

PH

>

IO

[ >

rH CM

el c/1 tH

I O O l C l CO CM CM t O CO O 00 O l Ol r f 00 Cl

00 Cl rH

00 Ol

tH O

00 CO

bo O

:cd

C O O O r f C O C O O O C M O l r H t ^ l O e O 0 0 O C 0 t O O r f r H l > r t C M O l ( 3 1 0 0 THCOCll>COCOrfcOCOi-HCO<3100

!> IO

o CM

O l CO 0 0 Ol l > TH

ON

«*H

CO CM

t O CM

r-1

CO r f 00 O

rt

>

-n

1-1

CM

o

O Cl

01 »Q tn

H->

o o

l > C O C l l > t > C l c O C l c o e M C M O C O C O O l t O O O i O C O r f O C O C M i O r f O

O

-a c

C0 o o o

Ol rH

o

tH

f- + + + + +

r H T-H CO C l

CO Ol

bo o

cq

cd rr" oo o f cd 1—1 Ti

00*

CO T-H CO CO r H l O CM CO CO C l

T-H

bo o

t>

rH

OM I >

rf

co

tO o CO 0 0 Ol

p

tO CM

W

o bo O

o eo co co c i

0 CM O

CO

o eo

1-H

Ol

CO

C O C O t O e O O O T H t > r H C O r H r f r H r H O rH

eo

o CO

TH

O

f + + + + +

1+ + ! 1

:cd

fl

C!

IO CO Ol

1-H

l>

rH

CO O O O O t O O O O O O O O l O O t O O O C M O i O i O i O O i O O C 0 r H l > C 0 O 0 0 r t r f T H l O 0 0 r f O

Ol 00 rt

> tH

TH

to

IO CO

I> 00 IO

CO

:ctf

1-H r H

)- + + + + + + + + + + + + +

+ + +

O

-a B cd

eo to CM c i o i eo O CM o to

cq of

[ >

+-> 01

a

i-H

z

_1 OO

•

to tH 01

cs 01

»a bio »a

5« T a r

CO

5-2-J Sä »c tos <

E

00 t. cd cc » H l U i >

»5

et

ti

95 1

"So .2-a 12'S 2 <"

o O I> 00 Ol

CM CO O

bo o

>

0 CO

Ol

O

H

O

IO

to

O * O O O < O C D C * C * C D O

+ +!+!+! | +1 | +1+

+

+1 +i +1 +! +1 -H +1 -H +1 +1 +1 +! +1

CO rf

CO

0 1 O O O I > r H C M 0 1 0 1 0 0 0 0 e 0 l >

O^

H

cd

o*

CO

C

O

O

O

O

C

O

O

C

O

O

O

O

r

f

O

I r

CO I > t > <0 Cq CM r f

tH

PH

t H on ; :O0d O t nH • T H oC3

H

d r f d d o c o o o i

tO o CO I > Ol

+ + + +1 1 + 1 ++

to

» I Q

I>lO

tH

PH

CO r f

c q CM c q c q

l o ' d r T o ' ^ H H

eo

+

cd B

»a

^

co co q

O

O

q

O

^ o

q

C

O

o

q

o

n

o^

+ + +++ ++++ 1 ++ +

rf

cd

C O O l C M I > C 0 i O 0 0 C M

l O

O

oo CM

+

r H

I-H

T H

T-H

T-H

+ 1 + ++++++ 1 + + + r f r f C O C M C l C O e O C O O r f c N t O r f

CO CM CO

r f t > 0 1 C O C O O r H 0 0 0 1 I > T H e O l O l > C l r H I > O r t r H C M l O C O I > r t r H r f r H O l T H l O C O C M I > C O r t 0 1 r f

co

CM

T I

C bo o

UH

C O C l C M O r f t O O O C M

C I

:cd

C

>

bo

r f

0 0 CM r H r H

-ri

CM Ol CO

Ol Ol CO

r f r f c O C M C i C O O O C O O r f C M i O r f

r H r t r H C M r H l O C O C M I > C D r f 0 1 r f

rH

CO o

Cl

r t 0 0 0 0 r H I > t > C O C 0 l O 0 0 C 0 0 0 I > l O r f C O C O t > 0 0 C O O l C M C M l O r H 0 0 r t l O r f O l O C O O O l O r H C O C O C O

1-H 1-H

r f [ > C l C O e O O r H O O < 3 1 l > r H C O l O I > O l T H l > O r f i - H C M t O C 0 1 > r f

rH

O CO C I

:3 3

C M 0 O I > l > r f r f 0 O O l

I >

CM

CM O r"1

rf Ol

r H r f O C M r H r t C O r H I > C O e O C M r f

r f t O C l r H C M O O O C O r f I > e O r f C l r H C O t O O C M C M r f T H O l O l O l O C D

CM

rH

O

Cl

CO CO

I> Cl

00 00

T H r f O l r H r H r t C M r H C O C O C O r H r f

0 0

rf

C l

CM

td

CO CM

T - H " e d o 6 * C M I > C O C O I > r f 0 1 0 1 C M O rHrHCMCMOlCOCOCOCOCOCMCOrf

Ol B

rH

l O C O C D I > i O r f 0 0 O l

o CO

CM

TH

I >

01 B B

e

O

t O r H i > c M C i i > i > c o o c i o e o r H

00 O l

>

<

Oi o i

O

r f r f r f O C O r H l O C M r H O l O r H i—1 T H T—1 T-H T H

T-H

O l

cd

O

c o i o O r f C M c q i q ^ c q r q c q c q c o ^ r f O * C M 0 0 0 0 c d r H ' r H C l C 0 r H O 0 0 O

+ + + + 1 1 1 ++

cd

«TH

O

rH

tH

tH

ci oi

O

CM

CO O l

00 O

O tH

HH>

O

o

I >

-fl

O

Ol oq

o

CM

O

C O C O c O C i e 0 C M l > 0 0 [ > r f C 0 O i e O CM

W O

O to

o

O

bS

O

.2 <"

PH

to o CO 0 0 CI

(H

:rt r v b oo : 0

JH

* H

oj.

tH

o CO O l 1-H

rf

00 O l

CM

bo

tH CO

UH

> >

a

fl

<!

oi

CM

Ol

q

q

q

q

q

i o o> q

q

i>

q

q

I II 1 1111 1 1 1 1 1 O

cd

o i io TH oi H

I

O

O

O

I

O

O

C

O

C

O

T

H

C

O

O

O

C

M

o o t d i > [ > * c * o " r f o f c d i o

C

rt

M

T

-

^

co CM

C M C M T H C O C O O I O I O I C O C M C M C O C M

!

Cl O

Ol Ol

O l O O O O l c O O O O O O i O C M O O i O C D

cd

td

t d c d o f o f oo i > c d oo o

rH

rH

oi

co >

r H r H

CM c o c o H

q q < »

r - ^ i n CM

r» t o

CM I >

C M r H T - H r H r H C M r H r H C M C N

1 1111111M 1 M O O I > t > C M 0 1 0 1 C M O I > C O C O r H

O r t r f C l r f r f | > r f

00 CM

(31 OJ Ol

co

CO

CO

r f C O r f O C O C O O O r H i-HlOOOOOCOCMCOO C O C O r f O l r f r f l M O

Ol 00 00

o rf CO

CO

CO

rf

o o e o c o t o c M i > t o e o

Ol r H

tO rf O

C 0 t 0 0 0 r H C M r H O I > 0 1 C M r H e 0 r H l O 0 0 I > 0 0 1 O O l O O I > C 0 t 0 r t r H

r H C M O O t O O O O C l O l

I O

C

rH rH

0 0 r f l O C M C O O l l > C l O l i O C M C O C 0 O O r H C O C M r f r f O l O l i O r f O l T H T H 1-H

PH

O tH

cd

tH

«TH

co O

r t * T - H c d c d r t 0 0 l > 0 0 H N H H H H H r l

T - H O C D I O O O 1 0 0 < 3 1

bo o

cd

1 T-H

C O l O O O r t l O I > O O C O

O

»a

CM

1 1 I I 1 1 11 1

lO CO

PH

-a c

q

C M O O C M O l r H O l O l T H

co^

q

r f O r H C i r H o q o q c q

CM

"ITS

H

M I M M I

Ol

PH

.2 "3 »3 2

co o i I O r f

CMCOCMCMCMOlOlrH

a a M

0 0 O l T-H

CO O l

T - H r t 0 1 t > C M C O I > T H O r H r f 0 0 0 1 I O l O t O r H O O C O O [ > T H r f C O r H O O r f l > l O T H C O I > r f l O C O 0 0 C N i - I O l

C l r - C l r t r H r H O l C M O O C O r f c O T-H CM

T H CM CM

TH

:rt jg

I O

O rf

c o i o t o c o c i e o c o r H

o

OC

0 0 T-H r H

rr-

eo CO O l

T H CM T H

a W H-> 01

a

^ • 7

ff*^ ©

t-

S

& • • < £ &

c TO C

g

r-3 : 0

r o oo O

V

„ _03 S

T - H C M T H

^3+-

3 _

• •

ex> «,

ei

2 ti 2 -a 3 T £oo ä

r v

»rH,

CO H->

0 0

oi

B

cd »B

fl

"

| a 2 W ä o 2 § : "3 > S « § 2 :2 i tn , 2 cd ä Q W H I Ä C E r OShoo OCQ

z

••<

»Q

T3 cd

r H C M r H r H C M O l

y^

:cd

r*

0 C l C O 0 0 r H r H r f r t 0 0 O O I > I > r f r t O O C O r f t O r H r t C O l O I > l O O O

a a »fl ^V ers co o

>< »a c

t O C O r f C l r H C O e M r H t > O i e O C M O

oo

•c 0 0 t- a

O

- «J

cc Bn

d;a2ti^c3*c 9 2 g g3-S:rtg3H3S.3,„ D

t.

g

C

O

BÄsåfl^JflflC >

C r O j ^ ••<

S

P> H

KJ E

E

E- OO V

00 c/ T

« E - ECa 7 »- <

96 cqo_ co o o* o* o* o"

.2-a tH S

:

:0

o i LO

rH c d t >

r f CO

CM CO O * rH* r f " CO 00* IO* r f * o f C^*

I + +

r f 0 1 0 0 C M t O O C J 1 0 I > i - l O O O O C ^ . I > C O

O oi

o c D T t o c o c q c ^ r t c q t > c q o i o

2 ft

•H

cq cq o

IO l > CD I > r f

++++++++I+++++++

+!+!+!+! +1

i q c q O r - ^ c O ( 3 i o o o i i > T H C N i o c i T - H i o t >

oo t o oo

CO CM CO CM

CM I > r f

+ ++ +

+ +++++++ I++++++ +

rf

c q ^ O r f i q ^ c o c Ä C M r t i q c M o q c q c M oo co CM O i O r f r l M O C O l O C O r f T f M I > CO d f" CM TH T-H rH T-H

tH TH or*,

cj^

< d CO CM i d tO* CO c d r f * l>* O * CM 00*

00*

T-H C l r f

0 N 0 0 t > l > 0 1 C D O O t > r f l O 0 0 r H O r f 0 0

tH PH

T-H TH I O

rf

Cl

+ I I+ + rf Ol CO IO r f r f rf

TH

IO IO

rH

rf* T-H

+ I ++

+

C l r f Ol r f r f "rf rH ! >

C O t O O C M O O O I > r f r f O T H C O I > O c O e O tOCMCOCMtOI>[>lOCOt^eOTHrfoOOOO T-HCMCOlOtOCOrft^THCOI>OCOtOrHrf

tO o O O CO T-H O 00 rf 00 CM T-H Cl CD T H

CMC0O101tOOlrH0lTHI>rHrtrH

TH CN

rf rH CM 00 T-H

l O O O O O O O O O O t O O O t O O O C O O O O O t O C O O r f o O O C N i O O O O O O O

O O l> rf T-H 00 CD rf oi I> T-H T-H rf co Ol rf T-H CO CM

CM 00 CD Ol CM Ol

TH

Ol r f C l r f r f r f TH I > Ol 00 CO O l

++ + I++ I ++ ++ + + +

I I I I +

0 1 0 0 r H C M O t 0 C 0 r f r H 0 0 C 0 t > C M l O r H O THlOCMOllOCMrHCMT-HCOrHCOTH

TH CO Ol CO CO CM r f T-H i-H 00 r f O

r l CM

l > C 0 O 0 0 i O C 0 i O i 0 C 0 I > 0 0 C M C 0 r f r H 0 1 CMClrHrHCOI>{3lTHCOlOiOOOOI>010 I > O O O O r f C M C O r H t O i O t o O r f O C l THrfCMCMrfOlrHOlrHCOrHeOrH

l> tO t> 00 CO tO Cl Ol O CO O T-H tO Ol 00 rf T-H CO rH

THrH

t O O r f r H t > I > r f C O C M O c O O O C O C l I > C O O O C M O O O l C M r f O C O C l C O O r H C l O O r f O C 1 0 1 C O C O r H O C N C M r t r H O C O O I > THtOrHrHrfCMrHOlrHCDrHCOrH rHrH

00 T-H CM O rf [> lO T-H O lO tO CM 00 CO t>

CMl>rq,-^Tq-rH^CqCO[>[>COrfOl(>CO00

O

rf rH CO CM

•-H

T-H l> O

l>

C M I > l > C D l O I > C l r f O C * o d r - - * I > * c d i - * c f CMrHrHOlCOCNrHOlOlOlrHrHOlrHCOCO

CO r » l >

rf

c o i o o o c i c o c D c o o c o c o e o i > c D c o c o o o

l> rH O

CM 00 r f CO tO 00 CO CO co eo TH t o

C 1 0 c 0 0 1 r f l O T H r f c O C M O O O l l O I > O l O T H C M O r H C 1 0 l > I > r t r H O O C O t 0 0 1 l O C O COCOCOlOOOrfCOrHCMOCtOCOrHrfiOTH

CO 00 l> 00 CO CM Cl rf CO CO rf CM O Ol

to o i> co

COCOrfCM001COrHCOCOtOrHI>rHl001 COCOC10101CNCDCM01I>COrHOI>COrt CMrHiOiOrftocOCMCOCOtOI>CMeOl>CO

00 (31 tO IO CO [> 00 lO CO o CO CM CO CM

CD CM r f Ol CM Ol CM C l O O CO l >

r H I > C O C l C M r f C l T H r f O I > l > C O t O r H [ > O c O l ^ 0 0 C D r f O l O C 1 0 0 l > C O i - H C M C l l 0 O O C O O C M O O C O r f r f C O O i - H r f c r i C O I > CMOlrHrHCOrH rHrHrH rH

rf CO I> CO T H CO Ol CM tO l> T-H co c i o co

O 00 O O lO Ol TH CD CM CM l > rH

e 0 O r f t O 0 1 C 0 O I > r H 0 0 O C 0 O 0 1 l O C 0 0 0 0 1 I > r H 0 1 0 C M C O t O C O I > r t r t c O r f O

T-H oo o i co O r f 00 TH CM •rf l O CM IO 00

rf Ol

: 2 <"

2 ft

t > tO ON CO

O 00 rH IO CO CO CM lO

CMcncoioioeooitocoocotoioooici COCMrHrHCOrH

OlrHrH

THT-H

z ••<

•J oo

»3

c

a s

2 3 2

,2 ti 00

:cd

3 t-

°cd

oi »—c - i - ,

to ec°cd 5P b b B c

•rt :cd

•-s

-

•CD O

o

B

r> t U <

CQ

Ä O CC

< cc <.

.2 C, «

.

PH O

O fi CJ O fl »a

oi

:

t-, ^

cd

° £ « 3^.-2 «

« 3« B a° PH ° • •a 3 o «c«a 3 3 > & -G ft .2 T2 si

—H

»-IOOOHHC-HEHC-IOOL-SOOZ

oo

Z »a

IB'33

^ B rf

H-H e2

«

"(O

tn

»fl

«

o

ra

5 Vi OO £ V, Vi >

97 O o l> 00 Ol T-H

CM

"tfl

.2-0

»fl . ° •g-c .3

00 P

tn

co O C to

o

tH PH

lO CO

tH

o

PH

Ol rH

CO

O O O O O t O r f O i O O O O O

O

T - H O C M O O o O r H O O O O O

+ 1 + 1 ++! 1 1 1 + 1 1 1

co

O r f cqiOrfrHcq^CMcqrfiq

e d o o r t o c d o r f * o f r t * r t * c o

O*

oi d

rt 01

l + l+ M M + I M +

rt

i>

T-H

c d c d r H r f " o f c M o f o f c d r t * t d i > rH CM T H

:0

cd H->

B

«<

i o i > c o o e o t o o i c o t > i > o o c N 0 0 r f 0 0 l O I > C O l O r f l O C M C O r f

oo eo rf

r f e O r H r H r H C M O l O r H O l r f r H T-H

CM

1 Ol

00 rt

T-H

oo

[ > N O l C 0 r i c O O C 0 r f 0 0 i O O

t> 00

i O t O O l C O C N 0 0 O 1 0 0 r f I > t O r t t O I > C 0 O i O 0 1 i O C 0 I > t > 0 0 C N T - H r f [ > l O I > T H C O l O l O C M C O r t

o l> Cl TH

T-HCMrH

oo

l O e O r H r H r H C M C M O r H O l r f r H

OO rf

CO H CO

r H r f

rf

TI

T H t O r H o o c o i > i > c o i o e o t o i > C 1 0 0 C O C O I > O l C O I > r f r H C M C 0

CO CM T-H

T t C M r H C O I O O C l O O l O O i e N C O O O O r f i O l O O O O C M r f C l O i e O r f t O C O e 0 l > O l O 1 0 0 C O l O 0 0 I >

I>

I > C M 0 1 I > T - H C O O C O C 0 0 1 < 0 0 1

T-HCMrH

TH r f

CO

t O C O r H T - l T - l T H C M O r H O l r f r H rH Ti

o

C O C M r t C 0 0 0 t > C M 0 0 0 0 l O C D O C l i - H C i e O C l C O O C M r H r f C l C O OICOCMIO C O O r f r H C O t O C O

00 Ol

T-HCMTH

co

CO H CO

M fi

T-H

:cd tH

.5]

o

O

CO Ol TH

o

tO

o

r H r f

eo

rf

C O C O r H r H T H r H C M O r H O l H t O l T-H T-H

rH tO

PH

2 "3 tH O

CM

3-c

bo O

ClrfI>010t>iOCNrtiq<OqiO

1 tO

o

Ol TH

:

e ft PH

tH 00 O tn T H ort tH PH

I>OltOOiOC000COrfc0qcOCl

rf"

C M c d i d o f c f c D O C M O O C l c D O

t d

eo

CMrHCMCMOlOOCOeOCMOlOieO

P

C O C O C M O l r f r H O O t O i O C l C O i q

P

r t * c d c f c f t d l > c d T H * o f r t CO r f C N O I O I O I O I O I O I O I O I O I O I O I

t d

bo

o

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11

cdcdooOT-*idrH*eoT-*o o c e O C O e O r f c O C O T f r t e O r f C O r t

cd co

I I 1 1 1 1 1 1 M 1 11

1 11111111 1 II 1

tO CD

0 0 0 ! > C O C O C M I > C O O O T H 0 1

T-H r f i ^ c o r - ^ o i ^ c M C ^ r - ^ o q c q r H

CM

O O l O I > l O t > C M r H C O r H r H O < 3 1 o o o i o r f r t c o e M r H c o e o c q t o

o

r-*cdi-Hcdofi>edi>rf*i>co r f O l d O l e O C O O l r H r H r H O l e O C N

rf CM

T - H T H I - H C M C M T H C M C M C M C M C M T H

CO Ol

O

c d r f C O C M T H r f r H r H O O O C O C e O C O O O r f C O C O r f r f C M r f C O r f

I I I I 1 M 1 1 M 11

Ol

bo

01 OOrHCO

O C D C 0 0 0 C 0 l > O i 0 r f I > I > O r H C M I > T - H r f l 0 0 1 0 1 C O C l t O O C l I > r f r f 0 1 t 0 0 1 i O C D r f c D r H

T-H

r f r t c o o c M o i r q c q c M r H r - ^ c r

bo

o 00

o

oToocdeo*eocir-*oeococMio

<zS

I I I I M 1 1 1 1 1 11

1 1 1 1 1 1 1 1 + 1 1 11

1 0 0 1 < 3 1 C D r H 0 1 C i r f [ > l O C O l O C l C D O O r H r f r t C M t O O O O C M C M t O C M r H r t C O r H r H r H r H C M C O T H

00 IO

T-H

"t

rf CM O

C l O l d O l C O C O C O C O O C N C O C O O O l C D T H O r H t O r f c O i O O c O r f r H r H C O r f C N r H O l O l O l C O T H

T-H

IO

rH

rf

o o CM

C l O O C O O O t O O l O C O O i O i O O r f I > l O O t ^ r f 0 1 0 r H 0 1 C O l " ^ r f r f r f O O O l t O C O t O i O i O i O C O

C"> Ol CO

Ol

(31

CO

O

O O C O l O r H C O C O O O r H l O l O C O r J C 0 C M 0 1 C D I > O l I > r H I > O C 0 I > C O C O O O O M C M i O O C M O C l e O C C

O 00

C M O l O I > r f c O t O O i 0 0 0 1 0 C O 0 0 C O r f [ > 0 0 C l C 0 C O 0 0 C O r H C M l O l O T H O l C D r f c D C 0 l > c r i r }

eo o tO

rf

co

r f l O r t r H C l r t O O C O r t e O C O t > r f c O C D < 3 1 l > O O O C O i O r f ( - M T T-HrHiOCMOlCOrH COCOCMrJ

Ol

O tO

co

tH

•a

ffi

cd

CM

c

00 T-HCMrH

W o

CO

C M i O O C O r t O O l C O r f O i O r f

COCOCMOJlTHCOOCMiOOOrtoO

tO CO Ol

3 C

<rq

| + | | ++++++|

1 oo

Cl rH

H CO

cd

CM

P

r f O r H c o c o i o q c q o q c q c q o c q

O r H C M O O o T o f T - l C O I > r H r H C M rH , r f rr f

COrHOO

CO

| | + + | + | l l l l l1

o 00

c B

of O I > Ti Ti Ti

0 O r H 0 O l > 0 O C O C O 0 0 I > 0 0 l O e O

CO

• TtH H

d ri" o f r f T-H TH

rf

i > c o t o i o t o c o c o c o o e o c M c o

tH

n" d T-H

I > I > l O t O 0 1 C M I > r f t O l O 0 1 0 3 CM Ti I O r H t q r q r H c q r f t q ^ o q r H

1 1I+ +++ I +++I

bo O PH

d

T-H

fl

-O B

| +I + +I | + | | +!+!+! + 1 C M I > r f c O I > C l l > 0 0 C M O l c O t ^ T-H r ^ t o o i - H c q c M c o c q o q o q o i

O O C O C O t O O O r f O r H O I > t O

CO

CO

I> tq_

to

l O lo CO > Ol

TH ofrj

l > C O O O t > O O i - H i O C O C O r f l O r f O r H C O O C O O r f C M r f r f C O

bo

»a

o

tH cd

> :cd tH >

0 1 0 1 C 1 0 1 C M C O t > C M r H C 0 0 1 0 C M r f O O O O C 1 0 0 C O I > C O C M O T H T - H I O C O C M O I T H tOOOCMrf

Ol T-H

tH PH

CO

o 00

C

0 0 1 0 C D I > O l O i O O C M < 3 1 0 IO CO Ol

tH TH

r f r f O l r f C O H O l H l M O C O C CM T-H

C

3 T-H

r H T-H

CM

T H

irt

C

IH M

<

o CO

o TH

_ fi w

Ol

CMCMrHrHrH

CN 0 1 r l CN

co IO CM

rH rH

rH

*

H-> 01

fl

B

äl 3 Vi

O

Ti c c

B

3 :cd B 3 »J o

* f cd bo

,sici

>

cd tH 6 nP,

00 cc

E B S £ 8 E U S 5 S 3 "5 S

O t " O O r - , . 7 , 2 - t :cil t< t C H O o 0 c - i O 0 Ä E r ^ 0 0 » < ° < H <

z

3 o Vi g fl t- OO a t t 0 t-

••<

»J

9 c c

"C ^ rt C o " 3 fl o O co

u

cc eo

o o

•tH OÄ

,00

oo

CC H

W-§2^»^^Xtot-Ss^c:H ryi

£

3 Cd orH Too

cd cu a

O

:03

.3

c

g o t f E S ^ J Q S Z E PV O

1—914160

|rt

98 cociooiocMoqoqr^T-^o edcdcdcocDcOi-Hcoi-Hcoo

+ + + + + + + I + 1+1

bo 2 "Ö »3 .2

C O C O r f i O C O C M C l r H C l O O rf l> O e q O C O r t r H r t u q O

3 C

O O r H c d c N O C l t O O r f l O O TH T-H T-H CM

:

tocor^coocooor^ooi^cqcqc-^rH^ r T d r f t o co r>ri< r y r i n n oo I H <o o f

fl 01

O O r f c O C O t > O r f O C M C l l > 0 0 0 1

+ + + + + + + + + I +!

2 ft

tH 00 = 0 tn TH K-3

l O O O r H O l l O C O C O r H O O C O O r f T H C D l O O O O l C N C M c q c q O

rHcdio*oocdi>*cdi-i o o

g"

+ + + + + + I

PH

o

T H CM T-H

TH

tH

I +1

cncoeorHtoiocioooiooo t O i O C M C J l C l r f t O r H O O r t c O O l i O C O O O O t O O O O l O O CO CD CO t > CM M 1 r f rHOl

PH

I I + + + + I I I I + I + + +I C O O I > O O O I > 0 0 1 C M C O e O i - I C O r H r f C O C O O l C O O O O t O O l C M l O C O r H C M l O 0 1 C M r H O C r i C M 0 1 C O C O C O r t I > 0 1 0 0 t O l O O O r H r H

rH

O l l O CO O l H

Ol

O r H C O r f C M C l r f C M c O I > 0 0 r f c O i O T H C O C O O r H i O l > C O C M t > C 0 0 0 0 0 l 0 r f C 1 0 1 C l O

0 1 l 0 C M C 0 0 0 T H C 0 I > r f r H r f 0 1 C 0 O 0 0 r H C O C 7 1 0 0 r H C M r ^ 0 1 C O C O O t O r f c O C ~ T _ l T _ i C l r H O r t o i O r f C M C O O C M c r i t O

Ol

CO 0 0 r H r H T -

lO

CO CO r i

CO r f

THCM

T H O O C M I O I O C O I O T H C O C M O O

T-HCMCOCOCD00I>rHCDClCD t O r H r H O C O C N r H C l C M O O O l O CO CO r l CO r f rHCMOl CM

O O t ^ r t l O e M r H C O C O O C O O O r H C l C l O O O r f o O C M c n C M C O C M C O C l t O t O O r H O i O C O O O r t C M l O r H C O r f r H r H C M O l

CO t O I >

CM O l CM

0 0 C O I O I > C O r f C O O l r f l > C O t ^ C O 0 0 r H I > 0 0 t 0 c O 0 0 r f 0 0 C 0 O C M C O C M r t C 0 r f T - H O C O C M O i O O C M i O r t c O C M O l O l C O ( ^ O O r H r H r H r H r H C O l O O C M O l O l

O l O I > l > I > r f r t r t O O T H C 0 0 0 r H r H r f O O O r f r ^ r H l O r H C M i O C M C O r f C l r f r f C M C M C M O t O r H C O t O r H l O C M O C l C O C O O O r H r H r H r H r H C O t O C O C M C M O l

l O C O r t r H r f C O r H O O

0 1 r H l > T - H I > r H O l O C O r f l O l O r f C O C D

r i c o o o i> CD q ^ q q ^ q

o i oo r i I O r^ H q q q q n O H q q rf"idofcdofr-*r)*cfcfl>rfOCOTHt--

C O C M O O t O r f C l C l O O O O l C M T H C M O I O I T H O I O I C O C M C M C O

'tH P H O CO «HH tH

• r f C M C M r H O r H t O O l O O O l O C M C r i T H O

of

o lO

C M O l O l O l r H O l O l O l r H T - l r H O l O l O l r H

r f I > O C O r f O r f O O O C M r f C M C O r t t O

oioio^oi^ootOTf q q n q q q cdcdrt"i>*cdcMcdcdcMcricoooiococo ClrHCMi-HCMCMCMrHrHTHCMCMCMCMCM C O O r f O C l O C l C O O O C O r f CO<31rHCOOOrHOCOCMOO[> t > T - H T - H r t r H C M T H 0 1 r H I > l O

l O C O r f C M C O r f r f 0 1 r f l > t O O C D C O C l l > l > C O O l r H C O r H T - H 0 0 C O 0 0 t O C 0 C M C O C O C M i - H C O C O r H r H t O r f C M O l O l O l O l e O

T H 0 0 0 0 t O t > C M r H C M O l C O i > O O O O r H r H O l O l C O O r f C O OICM r f O l r H r H r H C O r f

0 3 t 0 0 1 t O 0 0 t 0 I > I > l > O r f T - H r f C 0 i 0 C O r t r t l O C 0 r f r t r f r H C O r H t O 0 0 l > O l l > C O C M C O i O C O C M i O I O i O i O i O r f r f c O

O O O r f O O O C O O l O O C O O O r f C O r t T H r f r f t O t ^ O O r H C O r f C M O C O i O C M r f C O O O t O

C M t O t > r f I > o l C O C O C O C M 0 1 r f r H C O C M 1 - H r t C M C ^ O O ( 3 1 0 0 C O C l r f r H I > O C O T H O O O O l O O O O O O t O r H O l C l O O O C O O l C M

0*

O O O O O O O l O r f r f C O l O O l C O

O

O l l O 0 0 C N r f [ > e 0 l O r t r H C O

C M C M 0 0 I > C O r f T H 0 0 r f C l C M I > C O C M i O C l l > 0 1 0 0 0 t O C 0 0 1 C O C O C D C l C O O I > C M C l C D O r f r H O O C O r H r H O C O I > e O t O

PH

TH

cd

fl <

C C •o

id

cooocOTf

TH

HinoiHcoco

c W

fl

I E

c fl

3 J 2

t. •o

o>

•w

fl O<-.

Hrt ^

:rt 3

Q Z <

2 a

»J

z <

« »a 3 • b '. « S a ^rtg^Sedtr;^^ »3 « ^ 2 f t 2 » B oo .2 " c d f l :rt 3 3 S 5 % • 3 ,2 3 ,2 So Z ••<••<

>P

>EOOH<^<CHOOZOOE

CD tH cd JH fl • O . w o TO -a kJ»< o eo=rt »H »— (H e? > g tfi > -3 2 fiirtoi!tH7oSH-i^to>'a3rt rt "O »a a ^tn O l O f l S H - i T O o i T O S - a t H (O > 3 o 0 ^ 3 - 3 - c d a i > 3 2 3 3 tH fa CQ 3 vo > J ca E < »J oo S S 0=< LH

- rt »CH

99 1 CM O

oo

.2 -Ö tH

O

•i "B B 01 :cd p , t - 00 O tn TH . «

a

00 o tH PH

tO o CO I > Ol T-H

o CO Ol

o 00 Ol

CM Ol TO

3 O

fl

00 o

o o

PH

tH cd OO

> tH H :rt O

3 Ol

a tO CO Cl

fl 3

B

<

So

Ol

3 W o 00

TO T * 3 »H B o) : « PH tn oo O IH TH o «

1 + +1 + 1 1 + h1 +"

p

to O tH PH

1 lO o CO 0 0 cn tO CO

o CO Ol

O to O

o 00 Ol

!>

I I 1 -H |

O C D I > r H O i O C O r f C M U 5

O

r t O l O r H C M C O C N l O O i rH rH rH

eo

CO CO 0 0 l O 0 0

O C M O l O l r f C O C O O l O O t C 0 0 0 O l I > r f C 0 I > l O r H O t C 0

(31 O

T - H O i - H C r i C O l O C M I > r f C 5 rH rH rH

CM

| ++ | | +++ +

+

C O l O i O O O i O r f r f r H O C 0 | > r f r t r t O 1 0 0 C O C M C 1 0 0 T - H C M 0 1 [ > 0 < 3 1 0 C O r H C > 0

00 CO 00

r f r H r f T-H r H

t O C O r H i - H l O rH

00 rt

O O r f r f O l O C l l O r f O C 1 I > C O C O O l i O C O t O C O C O 0 1 O l O r H l > C O I > T - H C 0 0 1 l C 3

tO rf 00

C M O r f T-H TH

t O C O r H r H r t rH

CO rf

C O O c O C M O O O r H C N i O r f C O O O l O O t ^ O O O l O C M O 3 0 0 C l r f l > C 0 t O C M C ~ - 0 0 « >

rH

O r f r H C D I > I > O 0 1 C 3 e o o i t o c i i - H i O r f o o c 1 C O I > l > C M r H C O i O C D r 1-H T-H rH T-H T-H

COeOCOClCD<31[>THC3 r f c O O O C M C M c O l O l O C 3 0 0 C M 0 0 l > C O i O C O C O C 3

CO

0 1 C M C O I > r f r f r H C O C £ 3 O O r t c O i O C M O r H r f C 1 O O O O O O C O O t O r f O 1

Ol O tO

rH r f O rH I O CM CO CJI r f O l I O CO r f CO O

C1

00 oo

CO

Ol O Ol rf 00

eo c i t > oo eo l O t O CO l > r H t O CO 0 0 CO r H

T-HOrHCMCMlOrH

3 Cl

•rf TH q

r f 0 1 t - ~ r > 0 1 0 T - H 0 1 C M t f 3 COCMCMCMCMCOCOCMCOC3

O CO

c d i d c r ^ r t ' c o i - T r t ' o c 3* CMeocMcoeooococoo1

O

O

M

!

r»

CM CO

tO rf

O

oi ci

r f r f I > TH O lO ! > I > CM r f t o i > i > oo o i

C1

CM O l r f r H

C O l O r f C O l O t > r f r t r H COCOCOCM00COtOI>O 3 c i o o o o i o c o c o i o e o c 1 Ol CM CM r f r H 0< 3

TH

o

M I M

Ol 00 CO

O rH

C O C l r f rH

M

w

CM r H O l r H C l r f rH O Ol O t O I > l > CO C l

T - H r H r H r f r f C l C O C l r » O O l C 0 r f i O 0 0 0 0 l > C 3 COCOrHC101rH[>eOCi 3

H

rf

l> CM CM 00 co

O CD rf

H

O l CO r f O l r H I> l > O l> Ol

•

C M O C M r f r f O r H l O O O O ! 3 C0i-HCMCOCO00l>OlCOD O O O O O O t O C O r H r f c O r »

H

o CM

M M M 1 +"1

l O C O r H r H r f r4

t O C O r H r H r f ri

+++ 1 1

1 +1 + 1

rf CO rf

rH O l

CM CM I O T H

q

q

i> q

0C3

q

c

oo

l °l

rH

eo r » o

t>

to

r H T-H C l CO TH CO CO CM CO CO

TH

CO

M I M M I

T-H

1 II 1 1 1

< 3 1 l > C D r t O O O C 7 l C O O T - i

rf

H W C O C O H H

C O H C C1

1-H

cqcqcq

C O C 1 0 0 0 0 C O I > 0 0 l O 0 0 D CMCMCMCMCMCMCMOIOIO1

co CN 1

O r f r f i o i O r f r f O O O 1 OIOIOIOICMCICICMO1

rf CM

o f c d eo" c d oo* CM T-H CM T-H r H

1 1 1 1

eo cq

0 0 CO C l t O 0 0 rt l O 0 0 r f T H

\ of Cl

CO o f T H * CO* r f " CM r H O l CM CM

1 1 1 1 1 1 1 1

Ti

O

CO O CM l > O 0 0 t O CM 0 0 CM

1 1 1 1 1 1 1 1I I

1 CM

Cl O

rf eo

H tO o CO 0 0 Ol

CU

C O ^ tH PH

01 TO

rH r f rH O r H

l O I > l O O l C M 0 0 i O 0 0 C 1 O O C M C O C O I > O O I O C i

CM O l r f

o CO

«TH

eo

TH

rf Cl

M

:cd tH

.2 -a tH O

eo rH

a

H-l

01 T H O O O r H r H C O r H C i t O O l O r f r H r H C O C O O H

OOOOOCMCOOOCOCOCOO 0 C O r f C O C l r f C M O O C O r H r f

1 + 1 + 1 + 1 + ++

tO CO

g*

CM

+ + + 1 1 + 1 1 ++

tH PH

„ ,_,

C O C O O r H l O O O r t r t c O r

l O C O r H C O C M O l t O O C l C i 0

O O i > oo Ol T-H

1 O O C O C l C M C M O t O O c O C 1 C O r H r t O O C M r H O l O t f 3

O O

O r H O l O O O C M r f c O O i q q q q q q q rf f'

O C O l > C M t ^ r f i O r f c O ^ < C M r H r H r H C M C M r H O l C M O 1

Ol CM

r~*co*Tf"ofcdoc"cdido OIT-HCMCMTHTHCMOIO 1

T H C M 0 0 l > C M l - H 0 0 r t C O t f ) I > l > C O r H t O r H l O I > C O r J ' r f r f r H C O C O C l C M C l O C i " 1

TH eo o

o t O r H C i i > o o e M c i o i O C M C D O O l O r f | > r f o 1 COCOeOCOCMlOCOrfC<>

eo CM Ol

lO

<

rf

rf CO O

O C O O O C l r f O O r H I > I > r H r f i ^ . t ^ C M C O 0 0 C 0 1 l > t O r f i O C 0 C O 0 0 i O C C

CM i— CO

O rf rf

cqcq

1 CO t O r f l O O l I > CO CO r f I > CO CO

PH

fi

cd

fl rt t.

CO

C O O O C O C l O l r f C M r f O O 1 C M i O i O C O r f i O O O C O r f o t > r t r H C 0 r f O C M r H ( 3 1 r l

CM

00 o tH PH

o 00 Ol

1-H

Ti

CO

00 t > 00 r f O CO O l r H CO CM co i > o r > i-H Ti 1-H

CO

> tH :cd tH 0> (O <+«

3 B

<

a 01 00 B

3 :cd t-i 04 o TH

rt a

IO CO Ol TH

o CO Ol T-H

COrHOOOOOrfCMCTiC rfCMCMOli-HTHOOCMi-HC C 0 C 0 r f 0 0 O I > l > I > l O O

lO rf CM

O O O r f O O C O r f r H C O O C O O l C M C O O O O l O C D O l O r H O O O O l O O O l O t r

Cl 00 O

l > I O T-H CO 0 0 l O r f CO r f I > 0 0 t O CM r H O

rH rH

tO rH

H

T-H CM r H 0"

to

r H r H CM r H CM

C O C O C l C M O O t O r f r H r f C C O I > O 0 0 0 0 l > C M O l C ^ C O i O t 0 0 1 C O t 0 0 1 i O C l l >

rf rf IO

O l O r H r f C l O O C M O C C 0 0 l 0 t 0 C D O r H l > 0 1 t r O r f C O I > T H C O C O O C C

CM O IO

O O I>

O 00 I > r f CM 0 0 O l CO Ol 00 r f I >

CM T H

Cl

CMrHrHrHrHOlOlOlrf

Ol rH

TH

r H CN T-H O l

r H CM

TH

00 Ol

N

r

0 0 CO r -

r

l

H

H

1-H

1-1

W

+-> 01

z ^o

t<

a J2

o

fl B

SS J 2 o Vi

J

o cc o

a cd 0 2 c > K ti or -= 2 c CQ ,1 "Jr W o '> C- c fl :cc or .-= ) • J 7> "C •c TO BJ c or — g ••c :0 r> TO h - 'X «1 C C/0cc X C oo CC _ O (C CO c Oi

t

1 C

01 B :rt

Z '< hQ o» "5

OO

Q , Z

"3 >

v

T0 C CC : or

'i

«rt C or S =c-t- C= > • -

=co c

c

er JO

* t ."C E * D E w E £ « t0 0 CC C s rO l :•< O< tr. Ca f X V rr. PC C

2z

er

3 Vi cd OO

:z :

a OH

;_w 2

CO

00 2 >-i B

rt""0 "7 *i

tn cd

3 E ->

CO

1 2* S £ 0, : C

I c

cd 2: ^ « t 3 « £ O oo v »-3 .3Ec: • -

100 CD c q 00 00*00 r f *

+ ++

| « •3.3 B tn :rt « tn

tO Ol tO CO Ol Cft rH CN O- rf 'CO l> rt

OrflOCNClI>CO000qcqtOI> C M C M r t t C c d c d r t r - T r t ^ C ) c© o

T-H r f

cd oo T-* td T-T of o* o f d c d ' c d i d i - H

Ml

PH

8o 1to

+ + II + I I

+ +++++++++ I+

Irt

t O 0 0 CO CM

+ +

r f C O O O O l O l C M o l C l r - 0 0 M Ol r f r f l > C M I > 0 0 t O c l ClO.lOlI>lOC0 cd cd cd T-T td td oo cd oc" td 'cd of cd

Hr~ocoiocDH>Hcocooi OlOOtOOOOrtCMrHlOCMoqiO

£

++

O r H C O r H l O O O C O Ol co m HO CD CO CM o i co co o i ^ o i CM cq CN n o c q u q r-* c d T-T rf* TH c d o f o f co c d 'Oi o f c d

iHOOrHI>CMlOrtrtcqOlOCN cdtdrfCOrf00rflOtOCOcDI> CO T-H rH CO rH CO rH

CO CO O CO CM CM rH

PH

+

+ +

+ +

+++

coeoi>eocii>ooeorHOcoo

cdcdedidoidrfrfcdoofed + | + + + — co

+ I

I ++

OiOCNI>tOrtt^O0100O00

0 0 r f T-H CM CM rt t O CO 0 0 CM r f rt

C M O O O O I > C O O O I> tfl tO O

t>eoi>oorfoii>ciooi>coo

C 0 t O r H r H t > O 0 0 l O e 0 O C 0 r H O l

O l r H l O l O O l O O C M O l C O r H C O r t

l > i O r f 0 0 C D r H C M

O r - r f

CO

CM

CO

rt

ooT-HOOiooeoeorfuorHoooooo

C 0 C 0 O C 0 0 1 l > r H 0 0 O l 0 l > l >

C O e M C O C O O C O r t C N C N O O r f t o O r f r f C O C O C O r f O l O l r f r l C O C O

C l C B I O C D C O C O H O l C O T H r f C O

CO

O l T-H

OO00tO0101l>00rfrHlOC0 CMOrfi>cDrtOlOCOCMrfoO

rf rH

CO r H

TH

CO

C O 0 0 r H 0 0 0 0 0 0 r H r f r > l O O 3 r H l O C O 0 0 0 0 r H O 1 0 O 0 O r H r f I > r H O l I > O l r f T f r f C D O l l O r l C N r f O l O l C O

O O r f C O C N C O C l O O r H O O t O O l C M

oi eo oo oi

rH

t0t0C001OlrfI>00rHOCMiO

tO

CO CD rt CO CO t O

CM

C M r t r f O O r f r f C O O l T - r t r H C O O CO r H

0 0 OO t O 0 0 t > CO 0 0 CO r f CO r f r H

OM O l CO

O0rf00CMrtt>CM00tOCM»OtO00 oo co CM i o co i o r - oo o o o i o co

T - H C O r f C M C l O O O O O O r f r f C M r f O O C M O O C M I > C O C O r t O ( 3 l O 0 3 0 l O C O I > r f T H C O e O C M C O r f

O l t O t O CO r f t o 00 r f CO CM r f r H

Cl Ol

ooeocMcooocooorfioqr-^oqcq CDCMOOrHI>COCOrfOrfClCM cMcocococMCMeooortoocqeo

r f r f l O O O O t O O O O O C O r H C O C O O

r f c o o c D i ^ c o c M O i q q q q CMrfidtdcdocfcdoi01I>rfrf CNOlOlOlOarHCOCNrHrtOlOl

0000O10000OrHlO0101Clt>CO

l>iOrf00rtcOC0CMC31Oll>CO

0 0 0 0 I > 0 1 r t O C M 0 1 0 0 C M < 3 3 C M O t > C M O O C O r H r H O I > l O O O l O t O O O

PH lO

is

tn

CM CO CM

PH

TH Hrt

i> to o TH q q q q q q q q cdofcdi>*coioiococoi>i>03

cdtdcfrcr"rHrcdtoeooitocNOico

1 - H C M O l r H C l O l O l r H O l C O r H O l

CMCMrt

rt O l CM CO l > r f l > Ol

O l r f r f O C O C l C O O C l O O C M r f t O C O 0 N O 3 I > C M r f l > O 1 0 0 C D O 0 0 C M C O r f r t l > C M r t i - H r H C M t O

C M O O C O r H C M O O C M O l r t O O O l t O O l C O i - H r H l O C O e O t O O r f O O l C O t O C M C 0 0 1 I > i O e O C O C M C M C O C O C O

CO CO rt I > CM rt tO CO CO C l O CO

O O O O O O O O O O O O

0 1 C 0 r f I > O i 0 C 0 r t C D r f O 0 1 r f r f O l r H r f c O C M i - H O i O O l C l O l O O C M r f C M 0 1 l > r f r f o i 0 1 C O t O r f

00CM01O101rHrHtOOlC0OI> ooioooeMcooor-oocMi>Orf rtCOOlOCMCOClCDOlCOCNcO

0 0 t > C D C O I > 0 0 i O I > r f t O 0 M a i O C M I > i - H r t l O C O r t 0 1 l O I > C l T H C N r t C 0 O l O 0 0 C M C 0 0 0 1 > O 0 1 I > O

rtOlOtOrft>rtCO0M00rfCO

t O C O 0 0 r H 0 1 C 3 1 I > l > I > O r H C 3 r f O O C D r f c O r f C M I > r f T H 3 1 C O r t O O l C M l O r H C O r H r t C N C l r r t r f C O C O I

CM t o r f

o

rt

di>coeocoo3eooooooocNi-H OCOrfcOCOCOCOiOrfCOtOI>

oo oo co

Ol TH t > 1-H l > o i CO 00 CO CO CO 00

C M O r H r f r f C ^ r t r t O I > l O e O l > r H r t 0 0 C 0 0 0 0 0 O C M O r t C 0 C M r H r H r H r H l O r H O l r H T H r H C M

CM

T-HCMCMOICOCMCMOICO

rH

C M T H T - H T H T H

T H C N T H

w ••<

rt

Z W H C

:rt

O CO

B 3

J E

oo

Cl

c/1

£ cd oi fl

rt

CQ

°w OH OS (-• ai OS 01 "O TO fl X - 3 B 3 B B" »a

p . B bC fl

oo Z fl o a

rt

B .« 0>} oo"

fl

TO pH°rt

B 2

rt

tH

O

CC

3 P >>.

: ^ E Z r > r > P C C r O Z

H H O

E ' Ö 0 00 r>°<H

tH

fl

03 c i cd ed ^C o tn 73 fl o BH OI . 3 , 3 3 »> Jd > c» :cd •

cc •- : < < < i ; r t l f f l a ^ O » i ; 0 ( r t O » t l O C H

z

bo C

o

o

tO o CO 0 0 Ol

PH

'E "2 c 'C »o o

CM

bO O

TH

»H

PH

O

tO

:ei

o

O

+

c

00 CM CM I >

C71 l > CO T-H Ti Ti

r + | +~ + +

rf

+ ,_

r + + 1

to CD

co tH

O

to

PH

O °f

O

Ol

cd tH

>

:3

o CO Ol

C

rt C

H->

Cl 0 CO

[ >

,_

0 0 C-» C l 0 0 CO c- r f l > CM r f 0 0 r H CM rt O O O C- -

I> Ol i>

T-H r H

CO T-H CM 0 1

00 10 co

rH

rf

T-H

0 0 t O CO CO C 3 Ol O

T- •1 T- 4

01 CM t> Ol 00

r> CM

rt O CO r f CM O l CM

r O

Cl

00 C l CO O

IO rf

CM CD I > CM CO CO r H

l O

CM

+

+ + ++ 0 0 O CM 0 0 rf O I> rf 00 tO O l C l

Ol IO

C l CM t O

00 0 l r f l > CO CD O r f 0 0 CM r~ O 0 0 r f CO CM I > I > 0 0 -rf CO

0 CO O

r f r f t O CO r f t > r f Ol CM O t O O l

CD H rf

CD I>

rt

t O t > r f 0 0 rt CO CO CM CM t o O l CO I > TI CO 0 0 [ > O rt 0 0 0 0

I> 00 tO

l > 0 0 CM r f CM O CO r f CD O l r H O

00 CM

0 0 r H LO

I > O 10 eo 10 TH CO CM rt CO C l

r f 10 r00 00 rt T-H r H

CO CO CM T H TI

LO

rt

rH

rH

CO

I>

T-H

CM 0 0 r f r H I > C l CM t O CD CO rt CO t O I O I > [ > H C O C^ O CM CM

rf CO

rt

eo

lf 3

T H

rf

rH

rt

CO CO

CM CO CO O l CO O l 0 0 rt t O CO 0 0 0

1-H

CO

rt

rf

rH

00 O

00 CM O

tO

to

CO CM Cl

II II M- + +

+ I>

rt

I>

LO

Cl T-H rf

TH

00 Ol rf

CO Cl CM

r f rf i > 10 CM Ol Ol 00

CO 0 Crt Cl

T-H T H CO TH CM C 3 1

CD O O r H T-H

rt

rt

rf

frt

CM t O C l

O

00 r f CM

O n

CM

tO tO O

CO

00 IO rt

rH

+ 1 1 + +1

+

rf

rf

CN Cl

CO

O1

Ti

0 0 0 0 T-H o i c o t O

i > 00 »

rf

00 CO rt Ti Ti

00 C£ 1 O1

Ol

0 0 CO O Ti Ti

O

l>

l O C l CO r H

0 0 CO O tO

MM

Ti

r»

rH

+

+ | + + + H- +

+

+ + ++ ++1 +

+ + + |

I>

00 Tf tO ©

10 !>

0 CO

0 Ol

0 0

O rf

O rH CO Ti

O Ti

tTi

tO

eo r f rf* c d "0 o f CM O l Ti CM r H

tO CM

CO r f r f rt CM r H

rf rt

'"t

*—'

CO CO r f r j• LO r f CO O 1

0 0 CM l > r f l > 01 Ol r f

or 1 l f1

T-H

T-H co eo 00 00 t ^ CO CO lO CM CO CO of ,_,

+

+ + + + + H-