Taxesystemet i postverkets tidningsrörelse

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

SOLO ' >JT iLai-tV'fcftB

Statens offentliga utredningar

1969:39 Kommunikations-

Taxesystemet i Postverkets tidningsrörelse

departementet

Betänkande avgivet av tidningstaxeutredningen Stockholm 1969

Staters offentliga utredningar 1969

Kronoogisk förteckning

1. Faktisk arottslighet bland skolbarn. Esselte. J u . 2. Om sexjallivet i Sverige. Esselte. U. 3. Ny sjöabetstidslag. Esselte. K. 4. Bostadsrätt. Esselte. J u . 5. Utsöknngsrätt IX. Norstedt & Söner. J u . 6. Offentlija tjänstemäns bisysslor. Esselte. C. 7. Kungönlseannonsering. Beckman. J u . 8. Sexuallunskapen på grundskolans högstadium. Esselte U. 9. A D B i m m inskrivningsväsendet. Esselte. J u . 10. Ny gru»lug. Svenska Reproduktions A B . J u . 1 1 . Intemaionell adoptionsrätt. Norstedt & Söner. J u . 12. Regionnusik. Esselte. U. 13. Förenkad obligationshantering. Esselte. Fi. 14. Filmen censur och ansvar. Haeggström. U. 15. Växtföridlarrätt. Esselte. J o . 16. Lagstifning om värdepappersfonder m.m. och om stämpeskatt på värdepapper. Esselte. Fi. 17. Nya mint. Esselte. Fi. 18. Ett renire samhälle. Berlingska Boktryckeriet, Lund. S 19. Ny valbknik. Esselte. J u . 20. Ämbetsansvaret. Norstedt & Söner. J u . 2 1 . Skogshdustri i södra Sverige. Esselte. I. 22. De sveiska hamnarna. Esselte. K. 23. De sveiska hamnarna. Bilagor. Esselte. K. 24. Ekononisystem för försvaret. Svenska Reproduktions AB. Fö 25. Planerhg och programbudgetering inom försvaret. Esselte Fö. 26. Skolskutsarna och trafiksäkerheten. Esselte. K. 27. LänspUnering 1967. Esselte. I. 28. Sexuakunskapen i gymnasiet. Esselte. U. 29. Idrott it alla. Esselte. H. 30. Skogsteskattningen. Esselte. Fi. 3 1 . Olja i teredskap. Svenska Reproduktions AB. H. 32. Skogstllstånd och skogsvårdsåtgärder. Esselte. J o . 33. Militära tjänstgöringsåldrar. Esselte. Fö. 34. Medicnska och psykologiska aspekter på åldrande m.m. Esselte. Fi. 35. Bättre Jtbildning för handikappade. Esselte. S. 36. Läkemedelsindustrin. Esselte. Fi. 37. Utbildnings för bibliotek, arkiv och informatik. Almqvist & Wiksell, Uppsala. U. 38. Yttrancefrihetens gränser. Norstedt & Söner. J u . 39. Taxesystemet i Postverkets tidningsrörelse. Esselte. K.

Anm. Om särskild tryckort e janges är tryckorten Stockholm.

Statens offentliga utredningar 1969:39 Kommunikationsdepartementet

Taxesystemet i Postverkets tidningsrörelse

Betänkande avgivet av tidningstaxeutredningen Stockholm 1969

ESSELTE AB, STOCKHOLM 1969

Innehåll

Skrivelse till Herr Statsrådet och Chefen för Kommunikationsdepartementet. . Sammanfattning

5 7

Kapitel 1 Direktiv för utredningen m. m.

9 Kapitel 2 Historik över taxesystemets utveckling i Postverkets tidningsrörelse

12 Kapitel 3 Exempel på taxesystem i tidningsrörelsen enligt principen »pris efter prestation» Kostnadsbestämmande faktorer inom olika funktioner i tidningsrörelsen Kostnaderna för adresserade samt oadresserade utgivarkorsband . . . Kostnadsskillnader för tidningar med olika medeltransportavstånd. . . . Möjligheterna att uppdela befordringskostnaderna på järnväg och på landsväg var för sig Beräkning av medeltransportavståndet för hela den postbefordrade volymen utgivar- och kommissionärskorsband Förenklad metod för beräkning av medeltransportavstånden Buntavgift Kostnadsskillnader mellan tidningar med olika spridningstäthet inom en ort Fördelningen av inlämnade tidningar på olika inlämnings- och utdelningsdagar Kostnadsskillnader på grund av tidningarnas olika format och utformning Kostnadsskillnader mellan tidningar med olika befordringshastighet och periodicitet Exempel på taxesystem i tidningsrörelSOU 1969: 39

22 22 27 28

sen baserat på principen »pris efter prestation» 45 Sammanfattning av exemplet på taxesystem enligt principen »pris efter prestation» 46 Kapitel 4 Exempel på taxesystem i tidningsrörelsen med inslag av principen »pris efter bärkraft» 48 Kapitel 5 Metoder för åstadkommande av kostnadstäckning i Postverkets tidningsrörelse 52 Kostnadstäckning enligt principen »pris efter prestation» 54 Kostnadstäckning med inslag av principen »pris efter bärkraft» . . . . 55 Kostnadstäckning genom anslag av statsmedel 58

32 Kapitel 6 Allmänna distributionsvillkor för utgivar-och kommissionärskorsband . 63

33 Kapitel 7 Utredningsmannens förslag. .

33 34

Bilagor Bilaga 1: Vissa tidningars spridningsförhållanden Bilaga 2: Exempel på förenklad beräkning av medeltransportavstånden. . Bilaga 3: Mängden annonser i vissa postbefordrade svenska tidningar. . Bilaga 4: Förteckning över tidningar som representeras av TU och FKP Bilaga 5: TU:s skrivelse till Poststyrelsens ekonomibyrå den 10 november 1967 Bilaga 6: Poststyrelsens kommentarer till TU:s skrivelse den 10 november 1967

73 77 81 84

Till herr Statsrådet och chefen för Kungl. kommunikationsdepartementet

Med stöd av riksdagens beslut tillkallade Kungl. Maj:t den 29 juni 1966 bankdirektören R G Renlund att vara utredningsman med uppgift att i samarbete med företrädare för Postverket, Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) samt Fack- och Konsumentpressens Postkommitté (FKP) verkställa översyn av avgiftssättningen inom Postverkets tidningsrörelse. Postverket har i utredningen representerats av generaldirektör N Hörjel, ekonomidirektör J E Lövgren, byråchef A Lindeberg, byråchef B Furbäck, avdelningsdirektör J H Edlund samt avdelningsdirektör H Sandgren. TU har i utredningen representerats av chefredaktör T Wärenstam (t. o. m. 29/5 1968), direktör S Gerentz, direktör C H Tollesby (fr. o. m. 30/5 1968), direktör G Frick (t. o. m. 2 9 / 5 1968), direktör I Hedberg (fr. o. m. 30/5 1968), direktör I Hallvig samt direktör K H Ekberg. FKP har i utredningen representerats av direktör Y Mathson, ombudsman H Ahldin, direktör T Olofsson, chefredaktör B Dahlander, försäljningschef T Stääv samt pol. mag. P Tönus. Sekreterare i utredningen har varit byrådirektören i Postverket N O Bergling. Utredningen har antagit namnet tidningstaxeutredningen. En särskild arbetsgrupp inom utredningen har undersökt kostnadernas fördelning inom Postverkets tidningsrörelse samt lämSOU 1969: 39

nat exempel på taxesystem där avgifterna så långt möjligt fördelats på olika komponenter enligt principen »pris efter prestation». Utredningsmannen har med stöd av tillgängligt material låtit utarbeta exempel på taxesystem med inslag av principen »pris efter bärkraft» där tidningarnas annonsdelar belastas med en särskild tilläggsavgift. Frågan om särskilt anslag av statsmedel till Postverket för förlusten på tidningsrörelsen har även behandlats av utredningen. Tidningstaxeutredningen får härmed överlämna sitt betänkande. Utredningen har därmed fullgjort sitt uppdrag. Stockholm den 29 augusti 1969

Gösta Renlund Olov Bergling

Sammanfattning

Enligt direktiven i bevillningsutskottets betänkande nr 1966: 27 har utskottet förordat att taxorna i Postverkets tidningsrörelse blir föremål för utredning under ledning av en opartisk ordförande. Tidningstaxeutredningen har i första hand haft två huvuduppgifter: 1. Att söka åstadkomma en mera differentierad och kostnadsföljsam taxekonstruktion i Postverkets tidningsrörelse än den nuvarande 2. Att söka åstadkomma en anpassning av taxorna i tidningsrörelsen till de faktiska distributionskostnaderna med minsta möjliga tidsutdräkt I utredningen har deltagit representanter för Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU), Fack- och Konsumentpressens Postkommitté (FKP) samt Postverket. Utredningsman har varit bankdirektör Gösta Renlund. En särskild arbetsgrupp inom utredningen har undersökt kostnadernas fördelning inom Postverkets tidningsrörelse och lämnat exempel på taxesystem i rörelsen där avgifterna så långt möjligt fördelats på olika komponenter enligt principen »pris efter prestation». Utredningsmannen har med stöd av tillgängligt material från Postverket låtit utarbeta exempel på taxesystem med inslag av principen »pris efter bärkraft» där tidningarnas annonsdelar belastas med en särskild tilläggsavgift. SOU 1969: 39

Frågan om särskilt anslag av statsmedel till Postverket för förlusten på tidningsrörelsen har på begäran av representanterna för de olika parterna i utredningen även behandlats av tidningstaxeutredningen. Utredningens arbete har till stor del gått ut på att söka åstadkomma grunder för ett taxesystem som kan användas i framtiden efter höjningar av de i systemet ingående komponenterna med hänsyn till inträffade kostnadsförändringar. Det har dock under detta arbete visat sig att en övergång till ett system som så långt möjligt är baserat på principen »pris efter prestation» skulle medföra avsevärda omfördelningar av postavgifternas belastning på olika tidningsgrupper. Utredningen har därför förordat en såvitt möjligt mjuk övergång till en mera kostnadsföljsam taxekonstruktion, vilket bl. a. innebär att viktavgifterna i det nya systemet övergångsvis får bära en större andel av avgifterna än som erfordras från kostnadssynpunkt. När det gäller den av bevillningsutskottet ifrågasatta successiva höjningen av avgifterna i tidningsrörelsen till full kostnadstäckning har från tidningarnas sida förklarats att man anser sig icke kunna tåla den merbelastning som en sådan höjning av postavgifterna skulle medföra för tidningsföretagen. Postverket har i sammanhanget framhållit att den nuvarande metoden för täckandet av förlusten genom belastning av

avgifterna på verkets övriga rörelsegrenar, i första hand brevrörelsen, är oförmånlig för verkets ekonomi. Om avgifterna i tidningsrörelsen ej fastställes på en kostnadstäckande nivå anser därför Postverket att ett årligt anslag av statsmedel över budgeten skall utgå till Postverket för förlusten på tidningsrörelsen, som av Postverket beräknas till 60 miljoner kr per år. FKP:s representanter har i och för sig icke haft något att erinra mot de gjorda beräkningarna av den bristande särkostnadstäckningen. TU har för sin del inte ansett sig kunna vare sig vitsorda eller bestrida att den av Postverket framräknade förlusten kan bestämmas till 60 miljoner kr. Både FKP och TU har - under hänvisning till av Poststyrelsen år 1964 resp. 1965 framförda förslag i ärendet - anslutit sig till tanken på en utjämning över statsbudgeten av förlusten i tidningsrörelsen. Enighet mellan parterna i utredningen har således förelegat ifråga om metoden för en subventionering av Postverkets tidningsrörelse. De förslag som utredningen framlägger ifråga om taxesystemet i Postverkets tidningsrörelse kan sammanfattas på följande sätt: 1. Taxesystemet omfattar komponenterna grundavgift, bokföringsavgift, försändelseavgift för kommissionärskorsband, exemplaravgift samt viktavgift. Zontaxa för viktavgiften tillämpas när det gäller tidningar som befordras som A-post (f. n. tidningar som utkommer med 2-7 nr per vecka). Fast viktavgift tillämpas för övriga tidningar. Skillnaden i exemplaravgift mellan tidningar som behandlas som A-post och övriga tidningar är i bassystemet 1 öre.

tiden och beaktas vid de årliga överläggningarna mellan Postverket och tidningarna. F K P delar utredningsmannens uppfattning och har hävdat att i ett nytt taxesystem större hänsyn bör tagas till befordringshastigheten samt att avgiftsskillnaderna mellan A- och B-posttidningarna planmässigt bör ökas till en sådan storleksordning att en fri övergång mellan olika servicenivåer kan medges. Från TU:s sida har man dock ansett sig icke kunna tillstyrka någon plan för införande av ökad belastning på exemplaravgiften jämfört med viktavgiften eller för en ökning av skillnaderna i exemplaravgift mellan tidningar som befordras som A-post (f. n. tidningar som utkommer med 2-7 nr/vecka) och övriga tidningar. 4. Med utgångspunkt från det taxesystem som parterna enats om som bas bör enligt utredningsmannens uppfattning för de tidningar, som i förekommande fall av statsmakterna anses ej böra erhålla statsbidrag tillämpas ett särskilt avgiftssystem som leder till kostnadstäckning efter 5 år.

2. Förlusten i Postverkets tidningsrörelse ersattes genom ett särskilt anslag av statsmedel över budgeten. Förlustens storlek beräknas av Postverket till f. n. ca 60 milj kr per år. 3. Enligt utredningsmannen bör det exempel på noggrant kostnadsföljsamt taxesystem som framräknats av utredningen vara vägledande för taxesystemets utveckling i fram-

8 SOU 1969: 39

1 Direktiv för utredningen m. m.

Direktiv för utredningen återfinnes i bevillningsutskottets betänkande 1966:27 över Kungl. Maj:ts proposition 1966: 36 angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att besluta om vissa postavgifter. Det avsnitt i utskottets betänkande som avser avgifterna i Postverkets tidningsrörelse återges i det följande. »Postavgifterna har enligt uttryckligt stadgande i § 60 regeringsformen karaktär av bevillning, vilket förutsätter riksdagens medverkan vid deras fastställande. Alltsedan år 1908 har riksdagen emellertid genom olika beslut bemyndigat Kungl. Maj:t att för begränsad tid - i regel en fyraårsperiod besluta om vissa postavgifter. De senast av 1961 och 1962 års riksdagar meddelade bemyndigandena innebär, att Kungl. Maj:t intill utgången av år 1966 äger besluta dels beträffande de till den inrikes posttjänsten hörande avgifterna, inklusive avgifterna i tidningsrörelsen - med undantag av befordringsavgifter i egentlig mening, assurans-, rekommendations-, postanvisnings- och postförskottsavgifter samt avgifter för lösenförsändelser och avgifter i postgirorörelsen - dels beträffande samtliga de till den utrikes posttrafiken hänförliga avgifterna. I den förevarande propositionen föreslås att giltighetstiden för de senast lämnade bemyndigandena förlängs till utgången av år 1970 och att bemyndigandena utvidgas att innefatta även avgifterna i paket- och postgirorörelserna samt avgifterna för lösenförSOU 1969: 39

sändelser. Av det anförda framgår att de i propositionen begärda bemyndigandena också innefattar förlängning av den av 1961 års riksdag till Kungl. Maj:t delegerade rätten att besluta i fråga om avgifterna i tidningsrörelsen. I motionerna I: 648 och II: 799 hemställer motionärerna dels om avslag på förslaget att riksdagen skall bemyndiga Kungl. Maj:t att för den kommande fyraårsperioden bestämma avgifterna i tidningsrörelsen, dels att en parlamentarisk utredning måtte tillsättas med uppgift att undersöka på vilket sätt och i vilken omfattning postverket kan bidra till en tillfredsställande lösning av tidningspressens distributionsproblem och dels att riksdagen i avvaktan på resultatet av en sådan utredning måtte besluta om oförändrade tidningstaxor för år 1967. Med anledning härav får utskottet anföra följande. Sedan överläggningar ägt rum mellan postverket och företrädare för tidningsutgivarna har Kungl. Maj:t i september 1965 fastställt nya avgifter för postbefordran av tidningar att gälla under år 1966. Genom de nya avgifterna har postverkets intäkter av tidningsrörelsen ökats med ca 9,9 milj. kr., vilket i stort sett anses motsvara den höjning av kostnadsnivån i tidningsrörelsen, som inträffat under år 1965. Poststyrelsen beräknar den återstående förlusten på rörelsen - bortsett från de löneökningar som kan ifrågakomma under innevarande år till omkring 32 milj. kr. Av sistnämnda belopp belöper enligt av styrelsen lämnade uppgifter 9

ca 6,4 milj. kr. på kommersiell veckopress, ca 11 milj. kr. på övrig fack- och veckopress och ca 14,6 milj. kr. på dagspress. Enligt statsmakternas beslut skall postverket drivas efter företagsekonomiska riktlinjer. I princip skall därför varje rörelsegren bära sina särkostnader och därutöver lämna ett skäligt bidrag till de för poströrelsen gemensamma kostnaderna. I fråga om tidningsrörelsen har denna målsättning av olika skäl ännu inte kunnat förverkligas. Poststyrelsen anser att de senaste årens höjningar av avgifterna i tidningsrörelsen inte ens varit tillräckliga för att täcka de faktiska kostnadsstegringar, som uppstått efter det nya avgiftssystemets genomförande. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att i samband med att beslutanderätten över tidningsavgifterna år 1961 delegerades tillKungl. Maj:t utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 40 uttalade, att en anpassning av avgifterna i tidningsrörelsen borde ske så, att rörelsen på längre sikt skulle kunna bära en skälig andel av postverkets kostnader och att, för att detta mål skulle kunna nås inom rimlig tid, avgifterna i tidningsrörelsen borde höjas för att kompensera postverket för kostnadsstegringar i form av höjda löner etc. En av orsakerna till den eftersläpning, som ägt rum under årens lopp var - framhöll utskottet - att kostnaderna stigit utan att häremot svarande taxehöjningar skett. Utskottet hyser alltjämt den uppfattningen att avgifterna i tidningsrörelsen bör anpassas så att rörelsen kan bära en skälig andel av postverkets kostnader. Utskottet är medvetet om att det nuvarande avgiftssystemet är behäftat med vissa bristfälligheter, vilket föranlett kritik såväl vid systemets tillkomst som senare och medfört svårigheter att anpassa tidningsavgifterna till rådande kostnadsläge. Med hänsyn härtill och då den nuvarande avgiftssättningen på längre sikt inte kan anses förenlig med en från företagsekonomiska utgångspunkter sund avgiftspolitik vill utskottet för sin del förorda, att tidningstaxorna blir föremål för översyn under ledning av en opartisk ordförande och med representanter för såväl postverket som tidningsutgivarna. En sådan utredning torde i viss mån kunna baseras på redan utförda kostnadsundersökningar. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att 1961 års kostnadsutredning fortlöpande aktualiseras bl. a. genom att minst en femtedel av undersökningsmaterialet revideras varje år. Den av utskottet förordade utredningen bör syfta till att åstadkomma en mer differentierad och kostnadsföljsam taxekonstruktion än den nuvarande. Härvid kan det bli aktuellt att överväga antalet komponenter i taxan och utform-

ningen i övrigt av densamma samt att ompröva den inbördes avgiftsrelationen mellan olika typer av tidningar. Den ovan angivna målsättningen för avgiftspolitiken i tidningsrörelsen måste givetvis även beaktas vid utformningen av det nya taxesystemet. En viss subventionering av tidningarna via postavgifterna torde inte kunna undvikas under en övergångsperiod. Det bör emellertid tillses att den successiva anpassningen av taxorna till de faktiska distributionskostnaderna sker med minsta möjliga tidsutdräkt. Utredningen bör bedrivas skyndsamt. Först sedan förslag föreligger, torde det bli möjligt att, på sätt motionärerna synes avse, närmare överväga frågan om en ytterligare förbättring av tidningsdistributionsservicen från postverkets sida. Utskottet kan för sin del inte dela motionärernas uppfattning att tidningstaxorna bör bibehållas oförändrade i avvaktan på resultatet av utredningens arbete. Om kostnaderna stiger utan att höjningar av taxorna sker, kommer självfallet driftresultatet att ytterligare försämras och andra verksamhetsgrenar att belastas med högre avgifter än nödvändigt för att kompensera postverket för inkomstbortfallet i tidningsrörelsen. För att så snart som möjligt kunna uppnå en tillfredsställande kostnadstäckning är det enligt utskottets mening nödvändigt att ytterligare eftersläpningar i avgiftsnivån inom tidningsrörelsen undvikes. När den nuvarande tidningskungörelsen upphör att gälla med utgången av innevarande år bör därför i vart fall de justeringar vidtagas i tidningstaxorna, som kan föranledas av den höjning av kostnadsnivån, som ägt rum efter den senaste avgiftshöjningen. Utskottet kan heller inte tillstyrka motionärernas förslag att bestämmanderätten över tidningstaxorna i fortsättningen skall förläggas till riksdagen. Fastställandet av tidningstaxorna föregås av förhandlingar mellan poststyrelsen och representanter för tidningsutgivarna, vilka därvid bereds tillfälle till full insyn i poströrelsen. Med hänsyn till att tidningsrörelsen kostnadsmässigt är en av postverkets dominerande rörelsegrenar är det angeläget att befordringsavgifterna för tidningarna kan anpassas till det förändrade kostnadsläget utan det ytterligare dröjsmål, som med nödvändighet uppkommer genom en riksdagsbehandling av taxefrågan. I sammanhanget bör även framhållas att i postverkets organisation sedan år 1965 ingår en lekmannastyrelse. Utskottet har dessutom under senare år funnit angeläget att från poststyrelsen erhålla upplysningar rörande de olika verksamhetsgrenarna. Erfarenheterna av denna informationsverksamhet har varit goda, och utskottet har för avsikt att även i fortsättningen hålla sig underrättat om utvecklingen inom SOU 1969: 39

poströrelsen. Under hänivsning till vad ovan anförts tillstyrker utskottet förslaget i propositionen om förlängt bemyndigande för Kungl. Maj:t att bestämma avgifterna i tidningsrörelsen. Utskottet avstyrker således bifall till yrkandena i motionerna I: 648 och II: 799 i den mån de inte kan anses tillgodosedda genom vad utskottet anfört.» I skrivelse den 3 maj 1966 anmälde riksdagen att beslut fattats i enlighet med bevillningsutskottets betänkande. Genom beslut av Kungl. Maj:t den 29 juni 1966 utsågs bankdirektör R. G. Renlund till utredningsman med uppgift att - i samarbete med företrädare för Postverket, Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) samt Fack- och Konsumentpressens Postkommitté (FKP) - göra en översyn av avgiftssättningen inom Postverkets tidningsrörelse. Vid översynen borde - med utgångspunkt främst från redan verkställda kostnadsundersökningar - möjligheterna övervägas att åstadkomma en avgiftssättning, som i större utsträckning tar hänsyn till olika tidningskategoriers anspråk på Postverkets tjänster. Till sekreterare i utredningen har förordnats byrådirektören vid Postverket N. O. Bergling. Fördelningen av de postbefordrade tidningsexemplaren på de i utredningen representerade organisationerna har uppskattningsvis beräknats på följande sätt:

Ekonomidirektör J. E. Lövgren Byråchef A. Lindeberg Byråchef B. Furbäck Avdelningsdirektör J. H. Edlund Avdelningsdirektör H. Sandgren Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU): Chefredaktör T. Wärenstam (t. o. m. 29/5 1968) Direktör S. Gerentz Direktör C. H. Tollesby (fr. o. m. 30/5 1968) Direktör G. Frick (t. o. m. 29/5 1968) Direktör I. Hedberg (fr. o. m. 30/5 1968) Direktör I. Hallvig Direktör K. H. Ekberg Fack- och Konsumentpressens Postkommitté (FKP): Direktör Y. Mathson Ombudsman H. Ahldin Direktör T. Olofsson Chefredaktör B. Dahlander Försäljningschef T. Stääv Pol. mag. P. Tönus En arbetsgrupp inom utredningen har gjort studiebesök på postanstalterna Stockholm Ban och Norrtälje samt hos Nordisk Rotogravyr, Solna, och Åhlén & Åkerlunds Förlags AB, Stockholm.

/o

Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) a) Dagstidningar 44,4 b) Övriga tidningar 12,6 Fack- och Konsumentpressens Postkommitté (FKP) 35,4 Tidningar som ej direkt representerats i utredningen 7,6 Summa 100,0 I bilaga 4 har intagits en förteckning över de tidningar som f. n. representeras av de båda organisationerna TU och FKP. Parterna i utredningen har representerats av följande personer: Postverket: Generaldirektör N. Hörjel SOU 1969: 39

2 Historik över taxesystemets utveckling i Postverkets tidningsrörelse

I Sverige har postbefordran av tidningar förekommit sedan 1600-talet. Till en början utgick porto som för vanliga brev för tidningarnas postbefordran med undantag för vissa priviligierade tidningar, t. ex. Postoch Inrikes Tidningar. År 1820 bestämde Kungl. Maj:t efter önskemål från riksdagen att alla »dagblad» skulle befordras mot en postavgift som utgjorde Va av brevportot. Efter några år tycks dock denna avgift ha visat sig olämplig ty vid 1823 års riksdag beslöts att tidningar skulle postbefordras utan särskild avgift men beläggas med en stämpelavgift, kallad charta-sigillata-stämpel, som tillföll riksgäldskontoret. Postverket erhöll sålunda ingen som helst ersättning för sitt arbete med tidningsdistributionen. Stämpelavgiften utgick även för sådana tidningsexemplar som icke befordrades genom postverket utan på annat sätt. Helt naturligt ansåg man från postverkets sida att anordningen med stämpelavgiften icke var särskilt tillfredsställande. På 1860-talet utgjorde tidningarna 64 % av de samlade postförsändelsernas vikt. För denna befordran erhölls ingen som helst ersättning. Även från utgivarnas sida var man ej helt nöjd med stämpelavgiften, bl. a. på grund av att den utgick även för icke postbefordrade exemplar. Efter framställning från poststyrelsen beslöt riksdagen år 1872 att stämpelavgiften skulle avskaffas och ersättas med vissa 12

postavgifter för tidningarnas postbefordran. Postavgifterna utgick med viss procent av tidningarnas abonnemangsavgifter. För tidning som utkom med mer än ett nummer per vecka utgjorde postavgiften 20 % av abonnemangsavgiften. För tidning som utkom med ett nummer i veckan eller mindre ofta utgjorde postavgiften 10 % av abonnemangsavgiften. Vissa maximiregler infördes beträffande det abonnemangspris på vilket postavgiften skulle beräknas. Postavgifterna gällde vid tidningarnas befordran mot postabonnemang. Redan efter några år visade det sig att postabonnemangssystemet medförde en stark ökning av postverkets arbete och kostnader med tidningsdistributionen. Med anledning härav infördes år 1876 försändelseformen tidningskorsband, som väl närmast motsvarar våra dagars adresserade utgivarkorsband. Avgiften för tidningskorsband bestämdes till 2 öre per 50 gram, lägst 4 öre per försändelse, således en med hänsyn till det dåtida penningvärdet ganska hög avgift. Fr. o. m. år 1884 sänktes avgiften till 1 öre per 50 gram dock lägst 4 öre per försändelse. År 1899 tillsattes den första tidningsutredningen. Den började med en kostnadsundersökning för år 1898, som visade en kostnad av 1 556 000 kr. och en inkomst i tidningsrörelsen av 465 000 kr. Denna utredning föreslog delvis efter SOU 1969: 39

Tabell L Avgift per ex i öre

utgivarkorsband postabonnerad dagstidning postabonnerad veckotidning

Vikt per ex i gram

250 Postavgifterna i tidningsrörelsen 1/1 1905—31/12 1920 tyskt mönster ett avgiftssystem som i sina huvuddrag skulle komma att bli bestående ända till år 1962, då det avlöstes av det nu gällande systemet. Ifråga om postabonnemangen föreslogs ett avgiftssystem som bestod av en fast avgift för varje abonnemang (10 öre + 2 % av abonnemangsavgiften), en nummeravgift (12 öre per nr i veckan) samt en viktavgift

(6 öre per kg av årsvikten). För att om möjligt åstadkomma en avlastning av de kostnadskrävande postabonnemangen föreslogs dessutom införandet av utgivarkorsband, där utgivarna själva slog in och adresserade tidningsexemplaren. För utgivarkorsband föreslogs en avgift av 12 öre per kg dock lägst 24 öre vid varje inlämning.

Tabell 2. Avgift per ex i öre

utgivarkorsband postabonnerad dagstidning

»»»»*

postabonnerad veckotidning

»»»*»

>* «*»»*

*«****

»**»*

»»****

»»»**

»»»'*** ***.»»»'

»•»

>%***"

»»»»*» ,**»*» **» »*•'

Vikt per ex i gram

50 Postavgifterna i tidningsrörelsen 1/1 1933 SOU 1969: 39

31/12 1948

De av utredningen föreslagna avgifterna infördes efter riksdagens beslut fr. o. m. den 1/1 1905 och kom att gälla oförändrade t. o.m. den 31/12 1920. I tabell 1 framgår avgifternas storlek per exemplar vid olika vikter tiden 1905-1920. Avgifterna för tidningsexemplar försända som utgivarkorsband var endast bråkdelen av ett öre när vikten var obetydlig. Vid vikter på mer än 50 gram per exemplar var emellertid avgiften för utgivarkorsband högre än avgiften för postabonnemang, trots att utgivarkorsband för postverket är mindre kostnadskrävande än postabonnemang. Detta fel från kostnadssynpunkt skulle komma att bli bestående ända t. o. m. år 1962. Ifråga om avgiftssystemets konstruktion vidtogs under åren 1905-1962 endast smärre ändringar. Den procentuella andelen av abonnemangsavgiften i den fasta avgiften borttogs fr. o. m. år 1933, då man även införde en dubblering av nummeravgiften för postabonnerade tidningar, som utkom med högst ett nummer per vecka. De s. k. tidningskorsbanden avskaffades år 1919. Den 1/7 1927 infördes en minimiavgift för utgivarkorsband, som erhölls genom att försändelser som vid inlämningen vägde mindre än 25 gram i avgiftshänseende beräknades väga 25 gram. Avgifterna per exemplar under perioden 1933-1948 framgår av tabell 2. Skillnaden i avgift per exemplar under denna period mellan veckotidningar och dagstidningar var ca 1 öre. Minimiavgiften vid befordran som utgivarkorsband var 0,55 öre per exemplar. Utredningar angående tidningsrörelsens organisation och avgiftssystem m. m. företogs åren 1923-1924 samt 1931-1932. Endast relativt mindre förändringar vidtogos som följd av dessa utredningar. Fr. o. m. år 1933 medgavs postabonnemang endast för tidningar som utkom med minst 12 nr per år. År 1955 påbörjade den s. k. tidningsförordningsutredningen sitt arbete. Som ordförande i utredningen fungerade överdirektör A. H. Winberg och dessutom deltog i

utredningsarbetet representanter för tidningarna och för postverket. Som expert vid uppläggningen av arbetet med kostnadsundersökningar förordnades professor Ulf af Trolle. Utredningens arbete inleddes med en kostnadsundersökning av tidningsrörelsen. Vid denna undersökning användes den s. k. momentkostnadsmetoden, där man bygger upp kostnaderna för viss prestation genom studier av kostnaderna för olika moment i arbetet. Inom varje moment beräknas kostnaderna för en enhet av varje prestation och totalkostnaderna för en viss prestation erhålles genom addering av momentkostnader med vissa pålägg (spilltidstillägg). Totalkostnaden för varje prestation under en viss period erhålles genom att multiplicera enhetskostnaden med antalet utförda enheter under perioden. Kostnadsundersökningen baserades på tidningsrörelsens volym under år 1955 och avsåg kostnaderna under år 1957. Efter en uppräkning till kostnadsläget under mars månad 1958 erhölls en merkostnad av 60 milj. kr. per år för postverkets tidningsrörelse. Inkomsterna vid samma tidpunkt beräknades till 30 milj. kr. per år. Med merkostnader avses i detta sammanhang de kostnader som skulle bortfalla för postverket om tidningsrörelsen bortfaller. Kostnadsundersökningens resultat har sammanfattats på s. 15 (enligt Postala meddelanden nr 4/1958). Vid denna kostnadsundersökning räknade man i huvudsak med ett spilltidstillägg av 25 %. En särskild undersökning gjordes beträffande tidningsdistributionens kapacitetsanspråk på brevbärarnas turarbete. Den andel som man efter en del överläggningar kom att enas om som tillämplig för hela landet utgjorde 19 %, en siffra som får anses till en del utgöra en förhandlingsprodukt. Det bör framhållas att man vid denna kostnadsundersökning ej medtog samtliga kostnader för tidningsdistributionen. I en särskild bilaga till utredningens betänkande anges de moment som ej medtagits vid kostnadernas beräknande. Bland de kostnader SOU 1969: 39

Merkostnader år 1957 för tidningsrörelsen kr Vissa arbetsmoment för vanliga postabonnemang Vissa arbetsmoment för s. k. fortlöpande postabonnemang samt utgivarkorsband Vissa arbetsmoment för postabonnemang och utgivarkorsband vid postkontoret Stockholm Ban Tidningsgöromålen vid poststationer Tidningsgöromålen vid postombud och lantbrevbärare Olika slag av tidningstransporter Lokala transporter 2 380 739 Järnvägstransporter 6 633 417 Landsvägstransporter 1 418 278 Båttransporter 136 331 Flygtransporter 31 560 Överföringar 574 455 Tidningsarbetet i postkupéerna 3 264 716 Kostnader för tidningarnas utdelning Bortfall av hyreskostnader Inventarier och förbrukningsartiklar Fordonskostnader Adresseringsmaskiner Tidningsrevisionen Tidningstaxan m. m. Befordran av ps-försändelser Eftersändning av utgivarkorsband Summa som utelämnats märkes bl. a. kostnaderna för vissa interna transporter och arbetsmoment samt vissa lokalkostnader vid Stockholm Ban. I organisationsfrågan ansåg tidningsförordningsutredningen att man borde söka åstadkomma en organisation av tidningsrörelsen som ger de sammanlagt lägsta reella kostnaderna. De olika arbetsmomenten borde utföras av den part (postverket, tidningarna eller abonnenterna), som har de bästa förutsättningarna härför. Tidningsförordningsutrednin gen föreslog att postabonnemangssystemet skulle avskaffas efter en viss övergångstid och ersättas med adresserade eller i vissa fall oadresserade utgivarkorsband. Kommissionärskorsband skulle få användas vid försändning till återförsäljare och ombud m. fl. Abonnemangsavgifterna skulle erläggas på lämpligt sätt, t. ex. genom postgiro av abonnenten till utgivaren. Postavgifterna för tidningsexemplaren skulle i princip erläggas vid exemplarens inlämning till postbefordran. Vid konstruktionen av det avgiftssystem SOU 1969: 39

%

4156 183

7,2

2 425 693

4,2

4 766115 1 759 523 99 104

8,3 3,0 0,2

14 439 496 24 878 124 946 788 2 992 371 300 914 281 169 453 527 133 212 52 069 84 644

25,0 43,1 1,6 5,2 0,5 0,5 0,8 0,2 0,1 0,1

57 768 932

100,0

som skulle tillämpas i tidningsrörelsen följde utredningen så långt möjligt principen »pris efter prestation», dvs. postavgifterna sättes i relation till de prestationer som postverket utför för de olika tidningarna. Det bör emellertid framhållas att man inom utredningen under år 1958 även diskuterade möjligheten att införa principen »pris efter bärkraft» i taxesystemet. Närmast övervägde man möjligheten att belägga tidningarnas annonsdelar med en särskild avgift på det sätt som f. n. sker i USA vid postbefordran av tidningar. På grund av en viss tveksamhet från tidningarnas sida införde dock utredningen ej något moment av »pris efter bärkraft» i sitt förslag till taxesystem. Tidningsförordningsutredningens förslag till taxesystem bestod av följande komponenter: Grundavgift Denna avgift var avsedd att täcka kostnaderna för vissa allmänna göromål i tidningsrörelsen, som utgivning av tidnings-

taxan, administration av rörelsen, revision m. m. Avgiften föreslogs utgå med samma belopp för var och en av de samtliga ca 2 000 olika tidningarna i tidningstaxan. avgift för

bokföring

För oadresserade utgivarkorsband var denna avgift avsedd att täcka kostnaderna för befordran och behandling på utdelningspostanstalterna av de utdelningskort som användes för tidningsexemplarens fördelning och utdelning. Avgift för

expediering

Denna avgift avsåg kostnaden för tidningsexemplarens mottagande, vägning och avgiftsberäkning, sortering och avsändande från utgivningspostanstalten. En mindre del av dessa kostnader är beroende av försändelsernas vikt, en större del av antalet sorteringsenheter. Avgiften utgår därför med en del per kg och en del per sorteringsenhet. Utredningen ansåg att antalet sorteringsenheter kunde fastställas vid lämplig tidpunkt och sedan tillämpas under en icke alltför kort period oavsett vissa fluktuationer. Under utredningsarbetet hade man dock ej tillfälle att närmare undersöka på vilket sätt man enklast skulle fastställa antalet sorteringsenheter. Avgifter för

transporter

Denna avgift skall täcka kostnaderna för såväl lokala transporter som transporterna mellan postanstalterna samt kostnaderna för överföring av post mellan anslutande postlägenheter. Med hänsyn till att vissa av transportkostnaderna, särskilt för järnvägsbefordran, varierar med avståndet föreslog utredningen att avgiften skulle differentieras efter avståndet, dvs. en zontaxa skulle införas. Detta överensstämde med utredningens riktlinjer att tillämpa principen »pris efter prestation» så långt det var möjligt. Utredningen föreslog att för tidningar med en årlig postbefordrad vikt av mer än 16

2 000 kg skulle uträknas ett medeltransportavstånd, som skulle användas vid transportavgiftens beräknande. Beräkningen av detta avstånd föreslogs skola ske på så sätt att antalet exemplar vid tidningens olika utdelningspostanstalter fastställes och multipliceras med avståndet i km från utgivningspostanstalten. Den erhållna summan av dessa produkter divideras därefter med antalet exemplar av ett nummer av tidningen. Det därvid erhållna talet utgjorde tidningens medeltransportavstånd. Avståndet mellan zonerna föreslogs till 25 km. Högsta avgift inom systemet utgick för ett medel transportavstånd på mer än 575 km. Denna avgift skulle även tillämpas för tidningar med högst 2 000 kg postbefordrad vikt. Enligt utredningen varierade kostnaderna för transporterna mellan 11,4 öre i lägsta zonen och 39,0 öre per kg i högsta zonen. Genom detta förslag skulle således tidningar med riksspridning få högre avgifter än tidningar med lokal spridning. Från tidningarnas synpunkt ernås dessutom den fördelen att tidningar som utför delprestationer ifråga om transportarbetet, t. ex. genom biltransport av vissa exemplar till viss ort, kan kompenseras härför genom att medeltransportavståndet minskas och viktavgiften vid full kostnadstäckning minskas med 1,2 öre per zon, som passeras. Speciellt vid utdelning på tidningens utgivningsort erhålles sänkningar av postavgifterna i jämförelse med ett system med enhetstaxa. För postverket uppstår en hel del administrativt arbete om en zontaxa av denna typ införes. Avstånden från utgivningspostanstalterna till utdelningspostanstalterna måste beräknas, vilket innebär ett avsevärt arbete. Av de mellan 300 000 och 400 000 olika avstånd som kan komma ifråga hann man under tidningsförordningsutredningens arbete endast med att beräkna ca 80 000. Ej heller gick det att komma till enighet mellan postverkets och tidningarnas representanter hur ofta som medeltransportavståndet skulle beräknas. Om dessa avstånd skall omräknas mer än en gång per år uppstår avsevärt merarbete för postverket. SOU 1969: 39

För att om möjligt undvika för stora kastningar i avgiftssystemet vid en övergång från enhetstaxa till zontaxa enades postverkets och tidningarnas representanter i utredningen om att under en övergångsperiod tillämpa en något modifierad zontaxa för dagstidningarna (2-7 nr/vecka). Enligt önskemål från tidningarnas sida innebar modifieringen en höjning av avgifterna för tidningar med ett medeltransportavstånd av mindre än 225 km och en motsvarande minskning av avgifterna för tidningar med ett medeltransportavstånd av mer än 225 km. Avgift

för

utdelning

Denna avgift avser kostnaderna för utdelning genom brevbäring samt för utlämning genom box, fack etc. Dessutom ingår kostnaderna för försortering samt för adressering av oadresserade utgivarkorsband när så erfordras. Kostnaderna är till största delen beroende av antalet utdelade exemplar och endast till en mindre del av tidningsexemplarens vikt. Dessutom tillkommer en kostnad per tidningspaket (ev. per utdelningspostanstalt). Avgiften föreslogs därför vara sammansatt av en avgift per exemplar, en avgift per kg och en avgift per tidnings-

paket. De ovan angivna avgifterna var avsedda att täcka postverkets kostnader för normalprestationer i tidningsdistributionen. Om postverket kunde åtaga sig uppgifter av annat slag, t. ex. snabbare befordran än normalt, kunde detta ske mot särskild tilläggsavgift, som skulle täcka de särskilda kostnader, som verket åsamkades. Ifråga om befordringshastigheten ansåg utredningen att dagstidningarna borde befordras på snabbaste sätt utan särskild tillläggsavgift. Det ansågs att tidningar med tätare periodicitet från kostnadsssynpunkt är något gynnsammare för postverket än övriga tidningar. Detta ansågs böra uppvägas med en snabbare befordran än för tidningar med glesare periodicitet I princip ansåg emellertid utredningen att ingen skillnad borde finnas mellan avgifterna för tidningar med olika periodicitet. I tabell 3 har intagits en sammanställning över utredningens förslag till taxesystem, som innebär att postverket med de angivna å-priserna beräknas få en inkomst av ca 58 milj. kr. per år från tidningsrörelsen. Postverkets och tidningarnas representanter i utredningen var ense om organisation

Tabell 3. Postverkets merkostnader för tidningsrörelsen 1958 enligt tidningsförordningsutredningen överförda i taxeform. Oadresserade utgivarkorsband (kortutdelning)

Postabonnemang

Adresserade Kommissioutgivarkorsband närskorsband

avgift i öre per Arbetsmoment eller kostnadsfaktor

abon- tidn. ex nepaket mang (bunt)

Bokföring Expediering Transporter (zontaxa) Utdelning Summa

100 Grundkostnad SOU 1969: 39 2—914395

kilo- abon- tidn. ex. kilo- tidn. ex. kilo- tidn. kilogram nepaket gram paket kram paket gram mang (bunt) (bunt) (förs.) 20

2,5 10,0 12,5

2,0 11,439,0 4,5 3,4

4,5 16,8- 20 44,4 125 kronor per tidning och år 100

2,6 2,5 11,439,0 10,0 4,4 3,4 12,5 4,4 17,4- 2,5 45,0 2,5

2,6 3,0 11,439,0 4,1 3,4 3,0 4,1 17,4- 6,0 45,0

2,3 11,439,0 13,741,3

och taxesystem i utredningens förslag. Däremot var man ej ense om avgifternas höjd. I denna fråga fördes vissa förhandlingar mellan representanter för kommunikationsdepartementet och tidningarna. I proposition nr 94 till 1959 års riksdag framfördes utredningens förslag ifråga om organisation och avgiftssystem. Ifråga om avgiftsnivån föreslogs i propositionen att postverket under en 5-årsperiod 1960-1964 skulle få en inkomst av ca 45 milj. kr. per år från tidningsrörelsen. Därefter borde postverket få full täckning för merkostnaderna i rörelsen. Postabonnemangssystemet skulle övergångsvis behållas t. o. m. år 1962. Genom det förslag till avgiftssystem som framfördes i propositionen kom avgifterna för bl. a. dagstidningar med låg vikt att höjas avsevärt i jämförelse med de under år 1959 tillämpade avgifterna för postabonnemang. Höjningarna kom även att drabba dagstidningarna i olika procentuell grad som följd av att zontaxa infördes. Bl. a. med anledning härav uppstod oro bland TU:s dagstidningar när propositionen framlagts. Vid ett extra allmänt möte inom TU i april 1959 tog man avstånd från vad föreningens representanter tidigare hade godkänt inom tidningsförordningsutredningen samt vid överläggningar med kommunikationsdepartementet. I riksdagen väcktes även motioner med förslag om avslag på propositionen. Inom bevillningsutskottet föreslogs därför en kompromiss som sedermera bifölls av riksdagen. Kompromissen innebar att det dittillsvarande systemet för postverkets tidningsdistribution skulle behållas oförändrat åren 1960-1961. Avgiftsnivån skulle dock höjas med totalt 10 milj. kr. per år. Under mellantiden skulle man ytterligare överväga vilket system som skulle tillämpas fr. o. m. år 1962. Under år 1960 förekom en del överläggningar mellan representanter för postverket och för tidningarna om vilket system som borde tillämpas fr. o. m. år 1962. Det var dock ej möjligt att ernå någon överenskommelse varken i fråga om organisationen eller ifråga om avgiftssystemet. På hös18

ten 1960 ingav poststyrelsen till Kungl. Maj:t ett eget förslag i tidningsfrågan som innebar att postabonnemanget skulle slopas och ersättas med adresserade och oadresserade utgivarkorsband. En övergångsform »oadresserade utgivarkorsband med abonnemangsbokföring hos postverket» föreslogs även. Avgiftssystemet föreslogs något förenklat i jämförelse med tidningsförordningsutredningens förslag. Den s. k. buntavgiften hade slopats och en enhetlig viktavgift föreslogs som ersättning för zontaxan. Ingen skillnad gjordes i detta förslag mellan dagstidningar och veckotidningar. Efter en viss omarbetning inom kommunikationsdepartementet framfördes detta förslag i proposition till 1961 års riksdag. I propositionen föreslogs bl. a. skillnader mellan dagstidningar och övriga tidningar ifråga om exemplaravgiften och viktavgiften. I bevillningsutskottet föreslogs dock även denna gång en kompromiss som godtogs av riksdagen. Kompromissen innebar att den nya organisationen av tidningsrörelsen skulle införas fr. o. m. år 1963. För år 1962 skulle det gamla systemet gälla med ca 10 % förhöjda avgifter. För perioden 1963-1966 skulle avgifterna i tidningsrörelsen fastställas av Kungl. Maj:t efter överläggningar mellan representanter för postverket och för tidningarna. Dessa överläggningar ledde så småningom till en överenskommelse mellan parterna beträffande organisationen samt avgifterna i tidningsrörelsen under år 1963. Postverkets inkomster detta år beräknades till ca 51 milj. kr. Det avgiftssystem som infördes fr. o. m. år 1963 kan sägas i huvudsak vara byggt på tidningsförordningsutredningens förslag. Vissa förenklingar har dock gjorts. Buntavgiften har slopats och ersatts med en förhöjning av viktavgiften. Viktavgiften är ej zontarifferad utan enhetlig för alla tidningsgrupper. För att undvika för stora kastningar vid övergången från det gamla systemet infördes en skillnad i exemplaravgift mellan dagstidningar och övriga tidningar. Det i det tidigare avgiftssystemet förekomSOU 1969: 39

Tabell 4. Avgift per ex i öre 18

utgivarkorsband

16 postabonnerad dagstidning ••••••••••••••••• postabonnerad veckotidning

*** 12

^

V*%

*»*#*

»%*&

V*^

^ 6—

*»*

***

»»*

**»

*»»»*

Vikt per ex i gram

250 Postavgifterna i tidningsrörelsen år 1962 Tabell 5. Avgift per ex i öre 25

Vikt per ex i gram

200 Postavgifterna i tidningsrörelsen för adresserade utgivarkorsband år 1969 SOU 1969: 39

mande felet från kostnadssynpunkt att ett för postverket kostsammare system hade lägre avgift än ett för postverket mindre kostsamt system har eliminerats. Genom de höjningar som vidtagits under åren 1964— 1969 har viktavgiften kommit att få en relativt stor betydelse i avgiftssystemet. Detta kan möjligen sägas utgöra ett inslag av principen »pris efter bärkraft» i systemet eftersom det i regel är så att de tunga tidningarna innehåller mer annonser än de lättare tidningarna och därigenom av många anses ha större förmåga att bära kostnadsökningar än de lättare tidningarna. Av tabell 4 framgår avgifternas storlek per exemplar i tidningsrörelsen under år 1962. Av tabell 5 framgår avgifternas storlek per exemplar under år 1969. Dessa avgifter ökar relativt hastigt när tidningarnas vikt per exemplar ökar. För tyngre tidningar är skillnaden till masskorsbandsavgift ej så stor som för lättare tidningar. 19

Tabell 6. Postabonnemang Förskrivningsavgift för varje abonnemang År

öre

1/1 1905—31/12 1920 1/1 1921—31/12 1924 1/1 1925—31/12 1932 1/1 1933—31/12 1948 1/1 1949—31/12 1951 1/1 1952-31/12 1952 1/1 1953—31/12 1957 1/1 1958—31/12 1959 1/1 1960—31/12 1961 1/1 1962—31/12 1962

10 20 20 25 30 40 50 50 70 80

1 2

Befordringsavgift

i % av prenumera- för varje tionsavgiften veckonummer

2 % (lägst 5 öre) 4 % ( » 10 » ) 2 % ( » 10 » )

— — — — — — —

för varje kg av års- Tillhopa vikten lägst

öre

öre

öre

121 242 242 24 (lägst 48) 29 ( » 58) 38 ( » 76) 46 ( » 92) 50 ( » 100) 66 ( » 132) 73 ( » 146)

6 12 17 16 20 26 31 34 44 49

20 40 40 40 48 62 75 80 105 115

6 öre för varje nummer utöver 7 i veckan. 12 » » » » » 7» »

År

Utgivarkorsband i allmänhet

1/1 1905—31/12 1916 1/1 1917—31/12 1920 1/1 1921—30/6 1925 1/7 1925—30/6 1927 1/7 1927—31/12 1932 1/1 1933—31/12 1948 1/1 1949—31/12 1951 1/1 1952—31/12 1952 1/1 1953—31/12 1957 1/1 1958—31/12 1959 1/1 1960—31/12 1961 1/1 1962—31/12 1962

12 öre per kg, lägst 24 öre 6 » » 1/2 kg, lägst 24 öre 12 » » 1/2 » , » 48 » 12 » » 1/2 » , l » 48 » 2 12 » » 1/2 » , » 48 » a 11 » » 1/2 » , » 44 » 14 » » 1/2 » , 2 » 56 » 18 » » 1/2 » , 2 » 72 » 22 » » 1/2 » , 2 » 88 » 24 » » 1/2 » , 2 » 96 » 31 » » 1/2 »,* » 124 » 34 » » 1/2 » , 2 » 136 »

+ 1 öre för försändelse å högst 25 g. Försändelse under 25 g beräknas väga 25 g. Max. vikt (fr. o. m. 1/1 1933): 25 kg.

2 Tabell 7. Utgivar- och kommissionärskorsband.

År

1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969

20 Exemplaravgift

Grundavgift

Bokföringsavgift

Försändelseavgift för kommissionärskors- Viktband avgift

kr

öre

öre

öre

öre

öre

öre

öre

200 200 200 200 200 250 250

20 20 25 25 25 30 35

8 10 14 17 20 20 20

45 51 56 65 76 78,7 85

1,5 1,8 2,1 2,9 3,6 4,9 5,7

2,9 3,1 3,2 3,6 4,1 5,15 5,8

1,6 1,9 2,2 3,0 3,7 5,0 5,8

3,1 3,2 3,3 3,7 4,2 5,25 5,9

Adresserade utgivarkorsband

Oadresserade utgivarkorsband

2—7 nr/ vecka

Mindre än 2 nr/ vecka

Mindre 2—7 nr/ än 2 nr/ vecka vecka

SOU 1969: 39

I tabell 6 lämnas en översikt över utvecklingen av avgifterna i Postverkets tidningsrörelse under perioden 1905-1962. I tabell 7 lämnas en översikt av avgifternas förändringar under perioden 19631969.

SOU 1969: 39

3 Exempel på taxesystem i tidningsrörelsen enligt principen »pris efter prestation»

En arbetsgrupp i vilken ingått utredningsmannen samt representanter för TU, F K P och Postverket har utarbetat exempel på taxesystem i Postverkets tidningsrörelse som så långt möjligt är baserade på principen »pris efter prestation». I detta avsnitt redogöres för utredningens tekniska behandling av denna fråga. Grundmaterialet för arbetsgruppens arbete har lämnats från Postverket. Kostnadsbestämmande faktorer inom funktioner i tidningsrörelsen

olika

Inledningsvis bör erinras om några för sammanhanget grundläggande förhållanden. Postverkets kostnader för en prestation, t. ex. postbefordran av utgivarkorsband, är beroende av vilka krav denna prestation ställer på de resurser Postverket betalar för: arbetskraft, lokaler, lejda transporter etc. De olika prestationerna ställer inte lika stora krav på resurser och förorsakar därmed inte lika stora kostnader för Postverket. Paket kräver t. ex. större lokalutrymme än brevpostförskott. Men även enheter av samma slags prestation har olika kapacitetskrav, beroende på att de är olika i ett eller annat avseende. Tunga tidningar kräver större transportkapacitet än lätta tidningar. Försändelsernas volym resp. vikt i dessa två exempel tillhör de faktorer som inverkar på kostnadsförhållandena. Det finns i regel ett flertal sådana kostnadsbestäm-

mande faktorer. Avgifterna för Postverkets prestationer betalas i allmänhet i förskott enligt för olika försändelseslag bestämda taxor. Dessa taxor är därför en prognos av vad Postverket behöver ta betalt för att få tillräckliga intäkter. Om en taxa skall vara kostnadsföljsam i princip behöver man därför kunna i förväg beräkna kostnaderna för de olika prestationerna och för enheter av resp. prestationer som har olika kapacitetskrav. För att kunna beräkna dessa kostnader måste man veta vilka faktorer som är kostnadsbestämmande inom resp. kostnadsställen. Alla kostnader går emellertid inte att på ett objektivt sätt hänföra till prestationer, utan måste - för att rörelsen skall gå ihop - täckas genom ett på subjektiva grunder fastställt bidrag till samkostnaderna. Dessutom måste man av praktiska skäl göra vissa förenklingar i särkostnadsberäkningarna och vid taxesättningen. Postverkets avgifter kan därför inte vara lika med särkostnaderna. Med en kostnadsföljsam taxa måste därför istället avses en taxa där avgifterna beräknas med hjälp av faktorer som står i ett så nära samband som det praktiskt är möjligt med de särkostnadsbestämmande faktorerna. För Postverkets beräkning av särkostnaderna för allmänna poströrelsens produkter/ prestationer har postarbetet indelats i ett antal funktioner som i sin tur indelats i delfunktioner eller s. k. celler. Denna indelSOU 1969: 39

en approximation, nämligen att översätta de ning har gjorts, dels i syftet att för de ruldominerande kostnadsbestämmande faktolande beräkningarna avgränsa studieobjekt, rerna till närmast motsvarande lämpliga dels för att få fram så homogena delar taxefaktorer. Dessutom förekommer givetsom möjligt med avseende på de kostnadsvis olikheter mellan tidningarna beträffanbestämmande faktorerna. Indelningen bör de adressatstruktur t. ex. ifråga om andel av beräkningstekniska skäl inte drivas så adressater med utlämning via box och fack, långt att man i alla celler får endast en via stads- och lantbrevbäring vid postkonenda kostnadsbestämmande faktor. Ju tor, postexpeditioner, poststationer och via mindre celler man delar upp arbetet i ju postombud. Olika utlämningsformer är osäkrare blir fördelningen mellan de olika nämligen olika dyrbara. Några praktiska cellerna vid ett givet antal observationer i möjligheter att ta hänsyn till varje enskild frekvensstudierna. En dylik nedbrytning olikhet torde därför inte föreligga. Ett såtorde inte heller vara nödvändig för att dant taxesystem skulle bli administrativt uppnå kostnadsberäkningar med tillfredsbetungande och ohanterligt. ställande säkerhet. Resultatet av genomgången redovisas i Trots nyssnämnda kompromiss vid upptabell 8. I det följande lämnas några komdelningen av arbetsområdet finns det alltid mentarer till uppgifterna i denna tabell. någon kostnadsbestämmande faktor som När vikten tas upp som kostnadsbestämframträder som dominerande, ibland redan mande faktor för t. ex. transporter, uppasspå funktionsnivå. Att en faktor är dominening och postöppning, kan det invändas, rande betyder i detta sammanhang att den att vikten har betydelse endast om man är bestämmande för kapacitetskravet bemåste göra samma arbetsmoment flera träffande så gott som allt arbete inom resp. gånger, använda flera eller större fordon funktion eller cell. För att nämna ett enkelt etc. därför att vikten ökat. Det är riktigt exempel så är i cellen avgående sortering att dessa kostnader ändras språngvis, men av brevförsändelser antalet sorteringsenheeftersom det är viktförändringar som närter bestämmande för hur lång tid sorteringmast förorsakar dessa språngvisa kostnadsen tar. förändringar, bör det vara riktigast att I samband med 1963 års kostnadsundervälja vikten som kostnadsbestämmande sökning i tidningsrörelsen gjordes en detalfaktor i dessa fall. jerad lista över tidningsgöromålen inom Att vikten valts som taxefaktor för invenolika funktioner. Denna lista har genomtarier, förbrukningsartiklar och blanketter gåtts i syfte att bestämma den domineranär givetvis en förenkling. Ett visst stöd för de kostnadsbestämmande faktorn för olika det finns dock beträffande inventarier. Befunktioner eller - om sådan saknas - för tydande poster bland inventarierna är kostresp. celler inom funktionerna. Även saknader för transportfordon, sorteringsfack kostnadsslagen har analyserats i samma o. d., och behovet av sådana har närmast syfte. samband med postens vikt. För att en taxa skall vara praktiskt hanVid val av den kostnadsbestämmande terbar bör den vara uppbyggd så att avfaktorn för brevbäringens turarbete skulle gifterna bestäms av ett fåtal lätt mätbara man kunna tro att eftersom det till stor del storheter. I nuvarande tidningstaxa bestäms är ett slags transportarbete så bör vikten portoavgifterna för en tidning av sex fakväljas som taxefaktor. Genom den organitorer nämligen periodiciteten, antalet editiosation som tillämpas i brevbäringen och ner, antalet exemplar, vikten i kg, antalet konstruktionen av arbetstidsberäkningen utdelnings- och indragningskort och bepåverkas emellertid turarbetstiden ej nämnträffande kommissionärskorsband antalet värt av försändelsernas vikt. De viktberoenförsändelser. Sedan de dominerande kostde kostnaderna i brevbäringen är i stället nadsbestämmande faktorerna bestämts är hänförliga till buntkörningen som upptas det i vissa fall nödvändigt med ytterligare SOU 1969: 39

Tabell 8. Analys av tidningsdelen i n o m olika k o s m a d s s l a g o c h kostnadsställen.

Kostnadsslag/kostnadsställe

Personal- och lokalkostnader Central administration Debetgranskning Redovisningsgranskning Kassa Pk/pxp Brevförsändelser in » ut Egna pst Brevförsändelser ut Box och fack Brevbäring Postombud Brevförsändelser ut Ankommande Postöppning Oadresserade uxb utdelningskort övrigt Försortering Adressundersökning Boxsortering Stadsbrevbäring Förarbete Turarbete Lantbrevbäring Förarbete vanlig post Turarbete » » Avgående Sortering »Uppassning» Transportarbete Terminal och filialtransp. Buntkörning Järnvägsposten Sortering brevf. m. m. Lastning och lossning Fack med bevakning, tp. Städning Postföring m. m.

Särkostnader, alt. I, år 1965

Dominerande kostnadsbest. faktor

Närmast motsv. tänkbar taxefaktor

Personal

Lokaler

antal

antal

tkr

tkr

tidn.-ärenden inl.-uppgifter »

editioner inl.-uppgifter »

500 86 44

8 13 4

inlämningar adressatförs.1

» tidningsex2

705 550

69 49

» »

»

»

1 5911 6521

*

14L kg

kg

1 662

utd.- o. indr.k. tidningsex.5 adressatförs.6 obeställbara6 adressatförs.6

utd.- o. indr.kort tidningsex.* » • » « 6 »

9333 2 177 4 760 967 2 264

100 233 321 75 295

14 292 22 630

6 230 6 822

adressatförs.6 »

» »

« «

adressatförs. »

» »

»

sort.-enheter* sorteringskg6

kg

4 074 1957

258 166

kolli brevb.-buntar

kg kg6

8 729 1 052

sort.-enheter kolli » m2 kgkm

tidningsex.8 kg kg som för lokaler kg

3 168 1 594 490 785 1056

—

Övr. sakkostnader Transportkostnader Postbefordran på järnväg » » landsväg Lokala transporter Fordonsersättning Övriga landtransporter Sjöbefordran inrikes Flygbefordran, inrikes 7

volymkm kgkm kg km kg sjövolymkm flygkgkm

kg kg kg tidningsex.8 kg kg kg

10 949 4 108 2 257 4 108 156 49 331

Kostnader för förenade pst

adressatförs.

tidningsex.8

492 Kostnader för inventarier *j förbrukningsartiklar

kg

kg

2 807

Blankettkostnader Summa

119 274 SOU 1969: 39

Tabell 9. Särkostnader 1965 Taxekomponent

tkr

%

Motsvarande andel av intäkterna 1968, tkr

Grundavgift Inlämningsavgift Exemplaravgift Totalviktsavgift Bokföringsavgift

510 937 78 446 38 329 1 1 052 119 274

0,4 0,8 65,8 32,1 0,9 100,0

389 715 59 850 29 243 8031 91000

Summa

Exkl. befordringskostnaderna (-avgifterna). under punkten »transportarbete» i tabell 8. Då det dessutom finns ett klart samband mellan antalet avlämningsställen och antalet försändelser, har här antalet tidningsexemplar valts som taxefaktor. Tabell 8 gäller förhållandena före Postverkets omorganisation av sorterings- och transportorganisationen den 12 maj 1968. Denna omorganisation torde dock enligt Postverket endast i ringa mån påverka totalkostnaderna. Järnvägsposten är en blandning av avgående- och transportfunktion. Personalkostnaderna inom järnvägsposten kommer att reduceras kraftigt. Även kostnaderna för postbefordran på järnväg kommer att minska. I gengäld kommer personalkostnaderna inom avgående och transportfunktionerna att öka liksom sakkostnaderna för postbefordran på landsväg. Kostnaden för sortering resp. lastning och lossning inom järnvägsposten är hänförlig till samma taxefaktor som motsvarande arbete vid fast postanstalt. Kostnaderna för postbefordran på järnväg och landsväg hänföres till samma taxefaktor (se tabell 8). En överflyttning från järnvägspost och järnvägsbeford-

ran till avgående- och transportfunktionerna resp. till landsvägsbefordran bör därför inte i någon nämnvärd grad påverka den andel av kostnaderna som hänförts till de i tabellen medtagna taxefaktorer eftersom man här t. v. räknar som om tidningarna har samma medeltransportavstånd. Som framgår av tabell 8 har där tagits in fem taxefaktorer, nämligen antalet editioner, inlämningsuppgifter, tidningsexemplar (för kommissionärskorsband försändelser) kg totalvikt, utdelnings- och indragningskort. I tabell 9 har de i tabell 8 upptagna särkostnaderna summerats taxefaktorvis och sammanställts med motsvarande tänkbara taxekomponenter. Intäkterna för år 1968 har därför fördelats på samma sätt som summa särkostnader per taxekomponent. Därigenom framgår hur stor del av dessa intäkter som med här använda förutsättningar skulle falla på de här tänkta taxekomponenterna. Vid fördelningen av kostnaderna i tabel-

Noter till tabell 8 se sid. 24. 1 Till skillnad mot till postanstalterna adresserade. 2 För kommissionärskorsband antalet försändelser. 3 Befordringskostnaderna ligger utanför. 4 Av tidningarna till adresspostanstalt ej sackade eller pallastade tidningar. 5 Vikten av sorteringsenheterna i kg. 6 Ej kommissionärskorsband. 7 Huvudsakligen Gotlands- och skärgårdsflyg. 8 För kommissionärskorsband antalet försändelser. SOU 1969: 39

Tabell 10. Särkostnader, alt. I tkr 1965 Kostnadsslag/kostnadsställe Personal- och lokalkostnader Central administration Kassa pk/pxp Brevförsändelser in Redovisningsgranskning pk/pxp Debetgranskningen 2 Avgående Sortering »Uppassning» 7 Transportarbete Fjärr- och filialtransp. Buntkörning åt brevbärare Järnvägsposten Sortering brevf. Lastning och lossning Fack med bevakning, tp. Ankommande Postöppning 3 Ouxb Utdelningskort övrigt 4 Försortering Adressundersökn. Boxsortering Brevbäring pk/pxp Stadsbrevbäring Förarbete Turarbete Lantbrevbäring Förarbete Turarbete Kassa pk/pxp Brevförsändelser ut Egna pst Box och fack Brevbäring Postombud Postförare o. dyl. Städning Transportkostnader Postbefordran på järnväg » » landsväg Lokala transporter Fordonsersättning 9 Övriga landtransporter Sjöbefordran, inrikes Flygbefordran, inrikes 10 Kostnader för förenade pst

Totalt

kxb

auxb

ouxb

510i

Fördelningsnorm 1 och taxefaktor

editioner

787 49 101J

Spaltas ej

4 381 2155

52 26

2 362 1089

1 967 1 040

tidn.ex. kg

9 540 1052

452 —

4 649 538

4 439 514

kg »

3 168 1 594 490

38 81 23

1 708 774 239

1422 739 228

tidn.ex. kg »

1 785

1 161

1052 2 455 5 142 1 056 2 616

— — — —

5 142 1056 1428

1 188

15 595 22 630

— —

7 799 12 349

7 796 10 281

e

6 798 6 822

— —

2 681 3 723

4 117 3 099

« tidn.ex.

tidn.ex.

J2 575

1 168

tidn.ex.

1 056

t

kg

10 949 4 108 2 257 4 108 156 49 331

482 198 85 — 1 3 13

5 354 2 000 1 111 2 242 79 24 163

5 113 1 910 1061 1 866 76 22 155

kg » » tidn.ex. kg » »

tidn.ex.

inl. uppgifter » »

1052 2 455

kg utd.kort tidn.ex. » » tidn.ex.

tidn.ex.

8 Kostnader för inventarier, förbrukningsartiklar och blanketter

2 807

1 431

1 366

Summa Därav ej spaltat enligt ovan

119 274 1 447

1 536

61 618

54 673

kg

Vid fördelningen mellan auxb och ouxb. Central revision av tidningsjournaler. Intransport, öppning av påsar och buntar samt uppläggning av post för försortering. Intransport, öppning, fördelning och ev. maskinadressering av ouxb. Tidn.ex., sedan merkostnaderna för ouxb avskilts. Tidn.ex., sedan merkostnaderna för ouxb och auxb avskilts. Interntransporter, buntning, säckning o. dyl. Totalt 785 tkr (varav för kxb 7 tkr) fördelade som lokalkostnaderna. Ersättning till länt- och lådbrevbärare för användningen av egna fordon. 5 Huvudsakligen Gotlands- och skärgårdsflyg.

lerna 8 och 9 har hänsyn ej tagits till kostnadsskillnader som kan uppstå på grund av tidningarnas befordrings- och utdelningshastighet periodicitet format och allmän utformning användning av adresserade och oadresserade utgivarkorsband olika långa befordringssträckor (medeltransportavstånd) . Dessa frågor behandlas i det följande i särskilda avsnitt.

Kostnaderna för adresserade samt serade utgivarkorsband

oadres-

Ingen tidning är helt lika en annan när det gäller kapacitetsanspråk vid postbefordran. Även om man bortser från olikheter beträffande adressatstruktur, adresseringssätt, befordringshastighet, periodicitet, format och medeltransportavstånd, är de kostnadsbestämmande faktorerna för tidningsbefordran så många att man inte kan bygga en praktiskt hanterbar tidningstaxa direkt på dessa faktorer. I stället måste man gå på närmast motsvarande taxefaktorer. Detta innebär att taxan inte kan bli helt kostnadsföljsam. En uppdelning av kostnaderna för

utgivarkorsband mellan adresserade och oadresserade utgivarkorsband (i detta avsnitt förkortat auxb resp.ouxb) samt kommissionärskorsband (kxb) skulle emellertid möjliggöra hänsyn till olikheter beträffande adresseringssättet och därmed öka kostnadsföljsamheten. I tabellerna 10 och 11 visas en sådan uppdelning. I tabell 10 har uppdelningen gjorts pei kostnadsslag och kostnadsställe. I tabell 11 har kostnaderna fördelats på de angivna taxekomponenterna. I tabell 11 har kostnader för taxefaktorn editioner hänförts till grundavgiften, för inlämningsuppgifter till inlämningsavgiften, för utdelningskort till bokföringsavgiften, för tidningsexemplar till exemplaravgiften och för kg till viktavgiften. För att medge en avstämning av totalkostnaderna har även kostnaderna för kommissionärskorsband medtagits. Personal- och lokalkostnadsställena i tabell 10 har ordnats så att de i möjligaste mån motsvarar den ordning i vilken tidningarna behandlas. Vidare ges i nothänvisningar korta beskrivningar av vissa kostnadsställen. Vid fördelning i tabell 10 av kostnader för kostnadsställen som omfattar både auxb och ouxb har i regel fördelningen skett med hjälp av de taxefaktorer som anges längst

Tabell 11. Särkostnader 1965 i tkr och i % ouxb kxb auxb

Taxekomponent Exemplaravgift1 Viktavgift Bokföringsavgift2

98 0,1 % 1438 1,2 %

42 491 35,6 % 19 127 16,0 %

—

—

Grundavgift Inlämningsavgift Summa

510 937 119 274

35 857 30,1 % 17 764 14,9 % 1 052 0,9 % 0,4 % 0,8 %

Motsvarande andel av intäkterna 1968, tkr3 ouxb auxb kxb 75

32 418

27 357

14 593

13 553 803

389 715 91 000

1 För kxb försändelseavgift. 2 Exkl. befordringskostnaderna 3

(-avgifterna). Enligt sammanställningen blir andelen av intäkterna år 1968 per tidningsexemplar följande: För adresserat utgivarkorsband 13,54 öre För oadresserat utgivarkorsband 14,16 öre 0,62 öre Skillnad SOU 1969: 39

till höger i tabellen och som överensstämmer med de taxefaktorer som angetts i tabell 8 i avsnittet om kostnadsbestämmande faktorer. Från denna regel har följande undantag gjorts. Kostnaderna för de fyra första kostnadsställena i tabell 10 har inte uppdelats. För dessa kostnadsställen är taxefaktorn antalet editioner resp. antalet inlämningsuppgifter. Om en edition eller en inlämning - vilket torde vara vanligt - omfattar mer än en av de tre typerna av tidningsförsändelser (kxb, auxb och ouxb) förorsakas i dessa kostnadsställen en för typerna gemensam kostnad som inte kan spaltas på objektiva grunder. Kostnaderna för dessa kostnadsställen bör därför täckas av en editionsavgift resp. en inlämningsavgift, vilka inte påverkas av tidningarnas försändningssätt. Inom ankommandefunktionens postöppning förekommer ouxb endast i den mån avsändaren inte skickat dem i påsar, adresserade direkt till utdelningspostanstalten. Någon säker uppgift om vikten av icke direktsäckade (dvs. av avsändaren till utdelningspostanstalterna iordningställda och adresserade påsar) ouxb finns inte. I tabell 10 har fördelningen skett med ledning av en uppskattning, enligt vilken viktmässigt 55 % av ouxb ej direktsäckas. Under brevbäringens förarbete ordnas posten i den gångordning som brevbäraren använder under turen. För sådana ouxb, som inte maskinadresseras av adresspostanstalten och som man enligt gällande normer för beräkning av förarbetstiden räknat med att brevbärarna skall skriva på adressen, förekommer viss mertid under förarbetet. Lantbrevbärarna har enligt gällande normer viss mertid även för auxb. Sedan den merkostnad detta motsvarar hänförts till ouxb, har resten fördelats mellan auxb och ouxb med hjälp av den i tabellen angivna taxefaktorn. I olika sammanhang har från tidningsutgivare framhållits att enskilda postanstalter ibland riktar en framställning till tidningen att tidningsexemplaren till en viss postanstalt skall sändas som oadresserade i stället för som adresserade utgivarkorsband.

28 Detta tyder enligt utgivarens mening på att det för Postverket är fördelaktigast med oadresserade utgivarkorsband. Från Postverkets representanter i avgiftsöverläggningar e. d. har beträffande denna fråga framhållits att det måste anses ostridigt att oadresserade utgivarkorsband vid en totalbedömning av hela tidningsrörelsen är kostsammare för Postverket än adresserade utgivarkorsband. Enligt beräkningarna i tabell 11 är de genomsnittliga kostnaderna högre för oadresserade än för adresserade utgivarkorsband. I enskilda fall kan det dock inträffa att oadresserade utgivarkorsband av praktiska skäl vid någon postanstalt är lämpligare än adresserade utgivarkorsband. Detta kan bl. a. inträffa när beläggningen av tidningen täcker praktiskt taget alla hushåll vid postanstalten eller när en postlägenhet eller lantbrevbärare skall avgå från postanstalten omedelbart efter huvudpostens ankomst och vanlig försortering ej medhinnes. Det synes dock ej möjligt att anpassa taxesystemet efter dessa relativt sällsynta fall. Den lämpligaste lösningen torde vara att Poststyrelsen efter prövning i varje särskilt fall medger att avgiften för adresserade utgivarkorsband får tillämpas i de fall att tidningen helt anpassar sig efter från Postverkets centralförvaltning framförda önskemål om fördelning mellan adresserade och oadresserade utgivarkorsband.

Kostnadsskillnader för tidningar med olika medeltransportavstånd Frågan om hänsyn i taxesystemet skall tagas till de kostnadsvariationer som uppstår på grund av befordringssträckornas olika längd för de skilda tidningsexemplaren har tidigare diskuterats (jfr avsnittet »Historik över taxesystemets utveckling i Postverkets tidningsrörelse). I ett kostnadsföljsamt taxesystem bör sådan hänsyn tagas vilket innebär att man tillämpar någon form av zontaxa. Det får anses uteslutet att särskilt taxera varje enskild tidningsförsändelse efter beSOU 1969: 39

fordringssträckans längd. I likhet med tidningsförordningsutredningen har därför arbetsgruppen funnit det lämpligt att arbeta med s. k. medeltransportavstånd, dvs. medeltalet för samtliga exemplar av ett visst tidningsnummer när det gäller befordringssträckans längd. Detta medeltransportavstånd beräknas vid lämpliga tillfällen och tillämpas till dess anledning förekommer till omräkning. Vid de undersökningar som hittills gjorts ifråga om zontaxa har man tillämpat zoner om 25 km, dvs. ändringar i taxesystemet göres för varje gång medeltransportavståndet »passerar» gränserna mellan dessa zoner. Härigenom ernår man tillräcklig rörlighet i systemet bl. a. när tidningarna önskar kompensation för egna transporter. Mindre zoner skulle medföra avsevärda kostnader vid beräknandet och omräknandet av medeltransportavstånden. Om man för de postbefordrade exemplaren av ett visst tidningsnummer adderar befordringssträckorna mellan inlämnings- och utlämningspostanstalten och dividerar summan med antalet postbefordrade exemplar av tidningsnumret erhålles tidningens medeltransportavstånd. Eftersom detta avstånd är olika för olika tidningar och en del av Postverkets transportkostnader är avståndsberoende, kan avgifterna i tidningsrörelsen göras mera kostnadsföljsamma, om man tar hänsyn till olikheterna i avstånd. För att skapa en avståndsberoende taxa måste man veta de olika tidningarnas medeltransportavstånd och storleken av de avståndsberoende kostnaderna samt bestämma, på vilket sätt avståndet skall påverka tidningstaxan. Någon i detta avseende helt kostnadsföljsam taxa går ändock inte att skapa till rimliga kostnader. Liksom i andra liknande sammanhang måste nämligen taxesättningen bygga på vissa förenklingar. Bl. a. får man göra en zonindelning, dvs. man klassindelar editionerna efter deras avstånd och räknar som om editioner inom respektive klass hade ett avstånd lika med klassmitten. Vad gäller storleken av de avståndsberoende kostnaderna för tidningsbefordran kan följande siffror erhållas från 1965 års kostSOU 1969: 39

Tabell 12. Saksärkostnader tkr Postbefordran på järnväg Postkupéernas arbetsavdelning, lagerutrymme 745 Postkupéernas lagerutrymme 2 694 Godsvagns- och resgodsutrymme 2 715 Fack med bevakning och Fack 2 423 Tidningsväskor 74 Postbefordran på landsväg

8 651 4 108

nadsundersökning inom Postverket. Av de berörda kostnaderna är det endast vissa saksärkostnader som är avståndsberoende. Personalkostnaderna för sortering i postkupé är t. ex. inte beroende av om den sorterade posten skall befordras lång eller kort sträcka. I konsekvens härmed har heller inte saksärkostnaderna för postkupéernas arbetsutrymme medtagits. Att kostnaderna för in- och utlastning inte påverkas av tidningarnas avstånd är också klart. Kostnaderna för transporter på in- och utlämningspostan starterna (lokala transporter, fordonsersättning och vissa övriga landtransporter) är inte beroende av om dessa postanstalter ligger nära eller långt ifrån varandra. Vad gäller kostnaderna för sjö- och flygbefordran så är de knappast beroende av tidningarnas avstånd. De är istället beroende av i vilken omfattning vederbörande tidning har abonnenter på öar e. d., dit posten sjö- eller flygbefordras. Till och från Gotland flygbefordras t. ex. numera normalt all post. För att skapa en i möjligaste mån kostnadsföljsam taxa behövs en undersökning av i vad mån och på vilket sätt de avståndsberoende kostnaderna påverkas av tidningarnas medeltransportavstånd. Därvid fordras en analys av de transportavtal Postverket har med SJ och med landsvägspostförare. Ersättningen enligt nu gällande avtal med SJ är uppbyggt av fyra komponenter: turavgift, ytavgift, rekvisitionsavgift och snabbtågsavgift. Turavgiften är en fast avgift per sträcka som hel vagn, vagnsavdelning resp. oförändrat delutrymme i vagn framföres 29

för Postverkets räkning. Turavgiften utgår per m 2 och är lägre ju större utrymmet är. Detsamma gäller rekvisitionsavgiften, som är en fast avgift för beställning av extra utrymme. Ytavgiften utgår efter antalet kilometer, som utrymmena framföres. Ytavgiften är lägre för hela vagnar och hela vagnavdelningar än för delutrymmen samt är lägre per km ju större resp. utrymme är. Snabbtågsavgiften innebär en förhöjning med 30 % av ytavgifterna för postutrymmen i express och snälltåg. Hur stort utrymme som fordras för en viss järnvägstransport av tidningar är inte beroende av de i utrymmet befordrade tidningarnas avstånd utan av hur många kg tidningspost som befordras per m 2 i utrymmet. Det senare är i sin tur beroende av tidningarnas specifika vikt och av hur fullt utrymmet kan utnyttjas p. g. a. lastningssätt inklusive in- och urlastningar under vägen. Skillnaden i specifik vikt mellan olika tidningar torde vara så liten att man kan bortse från den i detta sammanhang. Beträffande lastningssättet torde det inte finnas några signifikanta skillnader mellan olika tidningar med undantag för pallastade tidningar. Det är möjligt att pallastade järnvägsutrymmen utnyttjas bättre eller sämre än vid konventionell lastning, men om man bortser från pallastningen, som fortfarande är av relativt liten omfattning, blir slutsatsen att det utrymme en viss tidning kräver under en viss transportsträcka är proportionell mot vikten av de i utrymmet transporterade exemplaren av tidningen. Beträffande turlängderna 1 har från Postverkets sida anförts att det inte finns något som talar för att det skulle föreligga något systematiskt samband mellan dessa och de i utrymmena befordrade tidningarnas avstånd. Under vägen görs in- och urlastningar och ofta överföres post från ett utrymme till ett annat. I utrymmen med lång turlängd befordras därför även tidningar med korta medeltransportavstånd och tvärtom. Att söka fastställa, om det finns något samband mellan turlängd och tidningarnas avstånd, och att kvantifiera detta skulle vara utomordentligt komplicerat och dyr-

bart. Om man utgår från att det inte finns något sådant samband, är tur- och rekvisitionsavgifterna inte beroende av tidningarnas avstånd, medan yt- och snälltågsavgifterna är helt proportionella mot dessa avstånd. Enligt uppgift uppgår f. n. turavgifterna till 6,51 % och rekvisitionsavgifterna till 0,04 % av kostnaderna för järnvägsbefordran. Vid beräkning av de kostnader som bör täckas av en ev. zontaxa, skulle det — med ovan angivna förutsättningar vara riktigast att ta med 93,45 % av järnvägsbefordringskostnaderna. När det gäller avtalen om postföring på landsväg, finns det dels en s. k. postföringstaxa för bussar och bilar i linjetrafik, dels individuella avtal för postföring utan samband med linjetrafik. Den förra dominerar helt och är normgivande för de individuella avtalen och för ersättningen till diligensrörelsen. Avgifterna enligt postföringstaxan är viktdegressiva och kraftigt avståndsdegressiva. Att låta denna degressivitet på ett någorlunda riktigt sätt avspeglas i tidningstaxan torde dock innebära avsevärda svårigheter. För detta skulle nämligen bl. a. fordras uppgift om tidningarnas avstånd beträffande landsvägsbefordran, eftersom landsvägsbefordringen utgör olika stor andel av olika tidningars totala befordringssträcka. Landsvägsbefordringen utgör en del av befordringssträckan för tidningar till vissa orter och vid beräkningen av medeltransportavstånden har ingen uppdelning gjorts på hur stor del som avser järnvägsresp. landsvägsbefordran. Frågan om en uppdelning av befordringskostnaderna på järnväg och på landsväg var för sig behandlas i ett särskilt avsnitt. Här har den förenklingen gjorts vid uppgörandet av en zontaxa att postföringstaxan är vikt- och avståndsproportionell. Av de i tabell 12 upptagna kostnaderna för år 1965 skulle, efter vad ovan sagts,

1 Turlängden = längden av den sträcka som hel vagn, vagnavdelning resp. oförändrat delutrymme framföres på järnväg för Postverkets räkning och som Postverket betalar turavgift för.

SOU 1969: 39

Tabell 13. Motsvarande andel av intäkterna 1968, tkr adresse- oadresse- kommis- adresse- oadresserade utgi- rade utgi- sionärs— rade utgi- rade utgivarkors- varkors- korsvarkors- varkorsband band band band band

Särkostnader 1965 tkr

Taxekomponent

kommissionärskorsband

Bokföringsavgift1 Exemplaravgift2 98 Viktavgift: avståndsoberoen de del 981 »zontaxedel» Grundavgift Inlämningsavgift Summa 1 2

42 491 13 043 12 192 510 937 119 274

1052 35 857

32 418

12 113

9 951 9 302 389 715 91000

803 27 357 9 242

Exkl. befordringskostnader (-avgifter) för abonnemangs- och indragningskort. För kommissionärskorsband försändelseavgift.

Avståndsberoende del 1968 (enligt tabell 13) Beräknad intäkt i tidningsrörelsen 1969 Avståndsberoende del 1969 Avståndsoberoende del 1968 Avståndsoberoende del 1969 Tidningarnas beräknade totalvikt 1969 Avståndsoberoende del 1969 per kg Avståndsberoende del 1969 per kg

9 302 000 kr. 98 400 000 kr. 98,4 x 9 302 00C = 10 058 000 kr 91 748 000 + 9 951 000 + 9 242 000 = = 19 941 000 kr 9 8 , 4 x l 9 941000 = 2 1 5 6 3 0 0 ( ) k r 91 71 000 000 kg 21 563 000 71 000 000 = °« 3 0 3 7 k" 10 058 000 71 000 000 0,14166 kr

Genomsnittligt medeltransportavstånd (jfr särskilt avsnitt) 253,5 km 25 x 0,14166 = Zonskillnad 253! 0,0139704 kr = 1,4 öre/kg S:a viktandel 1969 10 058 000 + 21 563 000 = 31 621 000 kr 31 621 000 Genomsnittlig viktavgift vid intäktsberäkningar 71 QQQQQO = 0.445366 kr/kg

12,5 x 0,14166 = 0,304 + 0,007 - 0,311 kr/kg 253,5 262,5 x 0,14166 - 0,304 + 0,147 = 0,451 kr/kg Avgift för zon 251—275 km 0,304 + 253,5 Klassmitt: 12,5, 37,5, 62,5, 87,5, 112,5 km osv. Avgift för zon 0—25 km 0,304 +

följande belopp täckas med avgifter, som per kg görs direkt proportionella mot resp. tidningars medeltransportavstånd: Postbefordran på järnväg 0,9345 x 8651 Postbefordran på landsväg

8 084 tkr 4 108 » 12 192 tkr

I tabell 13 har den totala zontaxedelen av SOU 1969: 39

viktavgiften frånskilts. Det har förutsatts att ett gemensamt medeltransportavstånd beräknas för adresserade och oadresserade utgivarkorsband samt för kommissionärskorsband. I tabell 13 visas beräkningen av de viktavgifter som skulle använts i tidningsrörelsen under år 1969 vid tillämpningen av en zontaxa med 25 km zoner.

Möjligheterna att uppdela befordringskostnaderna på järnväg och på landsväg var för sig i samband med diskussionerna om en eventuell zontaxa i avgiftssystemet har från TU:s sida framförts önskemål om att man borde undersöka kostnaderna för järnvägstransporter och för landsvägstransporter vai för sig. Bakgrunden till de framförda önskemålen torde vara att Postverkets kostnader vid järnvägsbefordran i stort sett ökar proportionellt med befordringssträckans längd, då däremot kostnaderna vid landsvägstransporter i allmänhet är vikt- och avståndsdegressiva. Enligt den metod som under utredningens arbete använts vid beräkningen av vissa tidningars medeltransportavstånd anger tidningsföretaget exemplarens fördelning på olika postanstalter. Avstånden från utgivningspostanstalten till de olika utdelningspostanstalterna beräknas därefter vanligen efter det kortaste avståndet per järnväg och landsväg. Eftersom det finns ca 160 utgivningspostanstalter och ca 3 000 postanstalter kan således med denna metod 160 X 3 000 = 480 000 olika sträckor komma ifråga. En tillämpning av denna metod medför avsevärda administrationskostnader. Man har vidare hittills utgått från att zontaxan skall vara rak, dvs. avgiftsskillnaderna är lika stora mellan samtliga zoner. Detta medför bl. a. att kompensationen till tidningarna för egna transportprestationer blir lika stor oavsett om tidningen har långt eller kort medeltransportavstånd. En degressiv zontaxa skulle medföra att en tidning med långt medeltransportavstånd skulle få lägre ersättning för samma prestation än en tidning med kort medeltransportavstånd. Detta kan ej anses tillfredsställande från tidningarnas synpunkt. Om man enligt de framförda önskemålen skulle göra en uppdelning av tidningsexemplarens befordran på järnväg och på landsväg uppstår orimliga kostnader redan för framräknandet av medeltransportavstånden. Det antal sträckor som skulle då kom-

ma ifråga vid exemplarens fördelning skulle säkerligen komma att uppgå till mellan 800 000 och 900 000 st. Enbart arbetet med att fastställa sträckornas längd skulle säkerligen medföra arbete i ett par år för 2-3 personer. Den fortlöpande tillämpningen av en zontaxa skulle således bli mycket mer kostsam än i det fall då man endast tar hänsyn till totalavståndet mellan utgivningspostanstalten och utdelningspostanstalten. Till detta kommer att man inte heller genom skilda medeltransportavstånd för järnvägs- och landsvägsbefordran kan ta hänsyn till degressiviteten i »landsvägstaxan». Skilda transportavstånd kan ge en rättvisare tidningstaxa under förutsättning att tidningarna har olika lång landsvägsbefordran och samtidigt den genomsnittliga kostnaden per kgkm är olika hög för järnvägs- och landsvägsbefordran. För att ta hänsyn till degressiviteten i kostnaderna för landsvägsbefordran skulle (även om man gör den förenklingen att räkna som om all postföring på landsväg betalades efter postföringstaxa) för varje tidning fordras uppgifter om hur många exemplar som befordrades i de olika vikt- och avståndsklasserna. Tidningarnas medeltransportavstånd är nämligen sammansatt av olika kombinationer av olika långa sträckor med var och en sin postvikt och p. g. a. detta och taxans konstruktion är kostnaden för transport av tidningar med samma medeltransportavstånd på landsväg endast i vissa speciella fall lika stor. Det är således inte självklart att man skulle få en mera kostnadsföljsam taxa genom att beräkna en särskild avgift för landsvägsbefordran. En insamling av de erforderliga uppgifterna om exemplarens fördelning på olika viktoch avståndsklasser måste f. ö. anses helt orealistisk. Med hänsyn till de ovan anförda skälen anser utredningen att befordringskostnaderna på järnväg och på landsväg vid ett ev. införande av zontaxa bör beräknas gemensamt.

SOU 1969: 39

Tabell 14. Medeltransportavståndet för den postbefordrade volymen tidningar (utgivar- och kommissionärskorsband)

Tidningsgrupp Riksspridning med större upplagor Riksspridning övriga tidningar Riksspridning Svenska Pressbyrån Regionspridning med större upplagor Regionspridning övriga tidningar Lokal spridning Summa

Beräknad postbefordrad volym år 1968 kg

Medeltransportavstånd km

Total vikt per år X medeltransportavståndet i km

24 602 678 15 836 680 1 617 772 13 375 920 11 426 244 4 140 706

368,5 330,5 424,8 115,9 98,8 80,8

9 066 312 346 5 234 022 740 687,199 781 1 550 315 041 1 128 912 907 334 569 045

71 000 000

253,5

18 001 331 860

Medeltransportavståndet för hela den postbefordrade volymen utgivar- och kommissionärskorsband är sålunda 253,5 km med den fördelning av transportarbetet som under år 1968 tillämpas mellan Postverket och tidningarna. Beräkning av medeltransportavståndet för hela den postbefordrade volymen utgivaroch kommissionärskorsband Det genomsnittliga medeltransportavståndet per kg för hela den postbefordrade volymen utgivar- och kommissionärskorsband har framräknats genom arbetsgruppens försorg. Grundmaterial för denna beräkning har varit uppgifterna om spridningen för vissa utvalda tidningar med större upplagor samt uppgifter från vissa slumpvis utvalda tidningar från tre olika grupper (riksspridning, regionspridning samt lokalspridning). En särskild beräkning har gjorts för den inlämning av utgivar- och kommissionärskorsband som sker i Stockholm från Svenska Pressbyrån. En sammanställning av materialet lämnas i tabell 14. Som framgår av denna sammanställning har det genomsnittliga medeltransportavståndet beräknats till 253,5 km. Det bör framhållas att detta avstånd gäller vid nuvarande fördelning av transportarbetet mellan Postverket och tidningarna. Om denna fördelning ändras, påverkas givetvis det genomsnittliga medeltransportavståndet. I bilaga 1 har uppgifter intagits om medeltransportavstånden m. m. för de tidningar, som undersökningen omfattat. Förenklad metod för beräkning av medeltransportavstånden Som tidigare nämnts är den metod som använts vid medeltransportavståndens beräkSOU 1969: 39 3—914395

ning administrativt besvärlig samt dyrbar att tillämpa. Enligt denna metod skall samtliga avstånd från utgivningspostanstalterna till utdelningspostanstalterna beräknas. Eftersom det finns ca 160 utgivningspostan stalter och ca 3 000 olika utdelningspostanstalter kan sålunda ca 160 X 3 000 = 480 000 olika sträckor komma ifråga. Sedan tidigare utredningar i denna fråga finns ca 160 000 olika sträckor beräknade. Arbetet med att beräkna dessa sträckor har sysselsatt en person under ca 2 år. Att beräkna 480 000 olika sträckor skulle således med hittills använda och möjliga metoder sysselsätta en person under minst ca 5-6 år. Härtill kommer att ett avsevärt arbete åtgår för att hålla systemet aktuellt eftersom åtskilliga ändringar av postanstalterna företages varje år. De administrativa kostnaderna för tilllämpandet av zontaxa måste givetvis betalas genom avgifterna i tidningsrörelsen. Det hittills vid beräkningarna använda systemet torde medföra avsevärda extra kostnader för tidningsföretagen. Genom införandet av brevområden i Postverkets sorterings- och transportorganisation (fr. o. m. den 12/5 1968) har en möjlighet uppstått att tillämpa ett betydligt enklare system för medeltransportavståndens beräknande som ej synes komma att medföra några nämnvärda olägenheter för vare sig Postverket eller tidningarna. Enligt detta system fördelas de inläm-

nade tidningsexemplaren på följande sätt vid transportavståndens beräknande: Exemplaren till de orter som är belägna inom samma brevområde som utgivningspostanstalten fördelas på de aktuella postanstalterna. I detta fall beräknas avstånden från brevområdets centralort (spridningsort) till var och en av de inom brevområdet belägna postanstalterna. Om utgivningspostanstalten ej är densamma som postanstalten på centralorten göres tillägg föl avståndet mellan dessa bägge postanstalter. Vid beräkningen av medeltransportavståndet multipliceras antalet exemplar för varje ort med avståndet i km från utgivningspostanstalten. Exemplaren till orter som är belägna inom övriga brevområden sammanföres vid beräknandet av avstånden brevområdesvis. För varje brevområde fastställes ett genomsnittligt avstånd från utgivningspostanstalten till alla orterna i brevområdet. Detta avstånd är lika med avståndet från utgivningspostanstalten till brevområdets centralort med tillägg av ett »inre» avstånd för varje brevområde. Det »inre» avståndet fastställes enligt denna metod på följande sätt. Till faktor som skall ange de olika postanstalternas vikt i fråga om tidningsexemplarens fördelning väljes antalet hushåll på varje ort. Därefter göres en beräkning av medeltransportavståndet inom varje brevområde på sedvanligt sätt, dvs. antalet hushåll på varje ort multipliceras med avståndet i km från brevområdets spridningsort. Summan av de erhållna produkterna divideras därefter med det totala antalet hushåll. Det på så sätt erhållna »inre» avståndet för brevområdet lägges till avståndet från utgivningspostanstalten till brevområdets spridningsort. Detta sätt att beräkna det inre avståndet får anses ge ett riktigare resultat än om avståndet beräknats som om varje postanstalt har ett exemplar av resp. tidningar. Kompensationen för egna transporter vare sig det gäller transporter inom det egna brevområdet eller transporter till andra brevområden - torde med tillämpning

av detta system kunna ske med samma noggrannhet som om det mera komplicerade systemet för zontaxa skulle tillämpas. Ett förslag till blankett som visar tillämpningen av det förenklade systemet lämnas i bilaga 2. I denna bilaga lämnas även exempel på tillämpningen av en zontaxa med förenklad beräkning av medeltransportavstånden. En särskild blankett med förtryckta avståndsuppgifter erfordras för varje brevområde. Med detta förenklade system skulle endast ca 3 800 olika avstånd behöva beräknas och tillämpas. Arbetsgruppen har förordat att den ovan angivna metoden för beräkning av tidningarnas medeltransportavstånd tillämpas om zontaxa skall ingå i taxesystemet. Det har visat sig att det ibland kan vara svårt för Postverket att från tidningsföretagen erhålla uppgifter om tidningsexemplarens fördelning på olika postanstalter. Dessa uppgifter är dock absolut erforderliga för att medeltransportavståndet skall kunna beräknas. I dylika fall bör tidningen intill dess att uppgifterna avlämnas taxeras enligt den högsta zonen i taxesystemet. Buntavgift Tidningsf örordningsutredningen (1955— 1959) införde i sitt förslag till taxesystem i tidningsrörelsen bl. a. en s. k. buntavgift. Denna avgift var avsedd att täcka en del av kostnaderna för den avgående sorteringen. Till avgående sortering räknades även omsortering på vissa postanstalter. Enligt utredningens mening påverkades kostnaderna för den avgående sorteringen i huvudsak av antalet sorteringsenheter samt dessas vikt och omfång. Omfånget ansågs dock stå i ett bestämt förhållande till vikten. Man föreslog därför att den större andelen av dessa kostnader skulle täckas av en avgift per sorteringsenhet och den mindre andelen av en avgift per kg. Utredningen hann ej utarbeta den lämpligaste metoden för att fastställa antalet sorteringsenheter. Man framhöll dock att SOU 1969: 39

antalet sorteringsenheter för en postanstalt kunde variera mellan högst det antal som motsvarar antalet för postanstalten avsedda tidningsexemplar och lägst det antal tidningspaket som sändes till postanstalten i det fall att tidningsexemplaren av utgivaren sammanförts så långt möjligt per postanstalt. Man ansåg även att antalet sorteringsenheter borde i första hand fastställas av utgivaren. Ett fastställt antal borde gälla under en längre tidsperiod. 1 sin översättning av tidningsrörelsens kostnader till ett taxesystem angav utredningen å-priserna för »expediering», där kostnaderna för den avgående sorteringen övervägde, till 2,5-2,6 öre per sorteringsenhet och till 2,0-2,5 öre per kg. De totala kostnaderna för tidningsrörelsen beräknades vid detta tillfälle till ca 60 milj. kr. per år. Utredningens motiv för att införa en buntavgift av detta slag får anses ha varit följande: 1. Avgiften är motiverad i ett avgiftssystem som så långt möjligt skall vara baserat på principen »pris efter prestation». 2. Avgiften medför att tidningsföretagen i större omfattning sammanför försändelserna per postanstalt. Detta arbete ansågs kunna göras till lägre kostnader av tidningsföretagen i samband med tidningsexemplarens produktion än av Postverket i ett senare skede av produktions- och distributionsarbetet. Vid denna tidpunkt (1958) fanns inga generella regler för sammanförande av tidningsexemplaren vid inlämningen till postbefordran som kan jämföras med de som införts fr o m den 12 maj 1968. En olägenhet med denna effekt av buntavgiften är att utgivaren kan variera buntningens omfattning från nummer till nummer vilket medför belastningsvariationer för Postverket. En effekt av buntavgiften som ej så mycket diskuterades av tidningsförordningsutredningen är att den i sin föreslagna utformning skulle ha drabbat glest spridda tidningar med få exemplar per postanstalt ganska hårt. Följande exempel anger ytterlighetsfallen: SOU 1969: 39

a) En tidning med 3 000 exemplar fördelade på 3 000 olika postanstalter med 1 exemplar per postanstalt skall erlägga 3 000 buntavgifter per tidningsnummer. b) En tidning med 3 000 exemplar fördelade i 10 buntar på 3 olika postanstalter skall erlägga 10 buntavgifter per tidningsnummer. c) En tidning med 300 000 exemplar fördelade på 3 000 olika postanstalter med 100 exemplar per postanstalt och bunt skall erlägga 3 000 buntavgifter per tidningsnummer, dvs samma belopp som under a). Vid de undersökningar som gjorts beträffande tidningarnas medeltransportavstånd har det visat sig att tidningar som har största andelen av exemplaren samlade på ett mindre antal postanstalter relativt nära utgivningsorten i regel också har en mindre andel av exemplaren fördelade på ett stort antal postanstalter i det övriga landet. Ett kort medeltransportavstånd kan vara förenat med ett stort antal utdelningspostanstalter. För vissa dagstidningar kan en buntavgift av den föreslagna arten vara relativt betungande. Detsamma gäller även vissa tidningar med mindre än 2 nr per vecka, som har relativt liten upplaga men stort antal utdelningspostanstalter. Rent allmänt kan sägas att en buntavgift med den av tidningsförordningsutredningen föreslagna konstruktionen i första hand drabbar de tidningar som har ett litet antal tidningsexemplar per postanstalt. För tidningar med ett stort antal exemplar per postanstalt är avgiften av ganska ringa betydelse om exemplaren är sammanförda i buntar till postanstalterna. När det gäller att taga ståndpunkt till frågan om särskild buntavgift enligt tidningsförordningsutredningens förslag skall införas i tidningstaxeutredningens förslag till taxesystem bör bl. a. följande beaktas. Tidningsförordningsutredningens förslag till avgift per sorteringsenhet var avsedd att täcka en del av kostnaderna för den avgående sorteringen. Genom de ändrade regler som införts för utgivarkorsbandens sammanförande f r o m den 12 maj 1968 åstadkommes att en stor del av detta arbete

utföres av tidningsföretagen som fr o m denna tidpunkt - till skillnad från vad som gällde under år 1958 - skall sammanföra tidningsexemplaren såväl på postanstalter som på brevområden. Någon valfrihet finnes ej i detta sammanhang utan reglerna gäller i princip generellt för alla typer av tidningar och för samtliga utgivningspostanstalter. I regel har tidningar av olika typer åtminstone något exemplar till vart och ett av de olika brevområdena. De kostnadsskillnader som kan uppstå genom att volymerna för olika tidningar varierar mellan olika brevområden motsvaras i taxesystemet av den del av viktavgiften som är avsedd att täcka vissa kostnader för den avgående sorteringen. Införandet av en buntavgift kan därför f. n. anses icke vara särskilt motiverat. Det av tidningsförordningsutredningen framförda skälet till buntavgift som innebär att tidningsföretagen genom en dylik avgift uppmuntras till att i större omfattning sammanföra tidningsexemplaren till sorteringsenheter är ej heller längre aktuellt, eftersom någon valfrihet ej finnes ifråga om de nya reglerna för sammanförande av utgivar- och kommissionärskorsbanden. Av det ovan anförda framgår att skäl f. n. ej synes föreligga att införa en buntavgift av den typ som föreslogs av tidningsförordningsutredningen. Kostnadsskillnader mellan tidningar olika spridningstäthet inom en ort

med

Med olika spridningstäthet kan avses, dels att tidningarna har sina postbefordrade tidningsexemplar fördelade på olika många eller olika belägna orter, dels att tidningarna inom resp. orter har abonnenterna fördelade på olika sätt. Fördelningen på olika många orter har tidigare berörts under rubrikerna »Kostnadsbestämmande faktorer inom olika funktioner i tidningsrörelsen» och »Buntavgift». Fördelningen på olika belägna orter har behandlats under rubriken »Kostnadsskillnader för tidningar med olika stort medeltransportavstånd». I me36

deltransportavstånden var således inte inräknade de sträckor som brevbärarna tillryggalägger. I det följande kommer olikheter i abonnenternas fördelning inom orterna att behandlas. Om en tidning i egen regi skall sköta utdelningen, så är det naturligt, om utdelningskostnaden per exemplar blir avsevärt lägre på en ort med många abonnenter än på en ort med få. Detta förhållande gäller ej när utdelningen sker genom Postverket i ordinarie brevbäringsturen. Arbetet på utdelningspostanstalten kan indelas i brevbärarnas turarbete och det övriga arbetet. Kostnaderna för brevbärarnas arbete har tidigare behandlats under rubriken »Kostnadsbestämmande faktorer inom olika funktioner i tidningsrörelsen». Som framgår av tabell 8, har som kostnadsbestämmande faktor för såväl förarbete som turarbete inom brevbäring valts antalet adressatförsändelser. Det innebär, att man inte räknar med att det ger upphov till några kostnadsskillnader per försändelse, om tidningarna inom resp. orter har olika många eller på olika avstånd från varandra boende abonnenter. Turarbetet omfattar den sista länken av distributionen och börjar när brevbäraren lämnar postanstalten för att bege sig till sitt distrikt. Hur lång tid som anslagits för turarbetet för ett distrikt är beroende av antalet avlämningsställen och dessas struktur, t. ex. hur de är belägna. Antalet avlämningsställen är i sin tur beroende av hur många försändelser som skall delas ut. Om det bland de försändelser som skall delas ut i ett distrikt finns ett tidningsexemplar vardera till exempelvis 150 avlämningsställen, så har det således ingen inverkan på turarbetstiden och därmed inte heller på turarbetskostnaden, om dessa 150 tidningsexemplar kommer från en eller flera tidningsutgivare. Övrigt arbete med tidningar på utdelningspostanstalten kan indelas i 1. Postöppning, dvs. intransport, öppnande och tömning av påsar, öppnande av buntar och uppläggning till försorterare. 2. Försortering av adresserade utgivarSOU 1969: 39

korsband resp. fördelning och adressering av oadresserade utgivarkorsband. 3. Förarbete för brevbäringsturen, dvs. att lägga försändelserna i den ordning de skall delas ut under turen. Beträffande postöppningen finnes det en viss kostnadsskillnad mellan tidningar med olika spridningstäthet inom orten. Får en postanstalt 1 000 ex. av en tidning, så kanske det bara är tre buntar att öppna. Kommer däremot 1 000 exemplar från 50 olika tidningar, så är det 50 buntar att öppna. När det gäller försortering och förarbete finnes inte denna skillnad. Sedan försändelserna i postöppningen ordnats för sortering bör det ta samma tid att försortera och att ställa i gångordning t. ex. 1 000 exemplar från en tidning som 1 000 exemplar från 50 olika tidningar, under förutsättning att de inte har olika bekvämt format. Ifråga om fördelningen och adresseringen av oadresserade utgivarkorsband kan man möjligen tänka sig en viss kostnadsskillnad mellan tidningar med olika spridningstäthet inom en ort. Den skulle bestå i att man för varje tidning slår upp dess fördelningsplan resp. dess adresser. I många fall kan det dock tvärtom vara så att beträffande tidningar, som kommer i få exemplar, kan man oftare fördela dem utantill och ställa dem i gångordning utan adressering. Något underlag för att beräkna kostnadsskillnader i postöppningen har inte tagits fram. Vissa siffror som ger en uppfattning om storleksordningen kan dock nämnas. Som framgår av tabell 10 uppgick de totala kostnaderna för postöppning och »Ouxb övrigt»i till 4 240 tkr. (1785 + 2 455). Uppskattningsvis torde inte mer än ca 10 % av tiden för nämnda arbeten avse öppnandet av buntar. Det motsvarar ca 0,4 % av de totala kostnaderna för tidningsrörelsen. Det är i så fall dessa 0,4 % av kostnaderna som i förekommande fall skulle fördelas annorlunda mellan tidningar med olika spridningstäthet inom olika orter. Det bör betonas att det är fråga om en fördelning. Det är ju nämligen så att den del av kostnaderna för buntöppning SOU 1969: 39

förorsakas även av tidningar med många exemplar till en ort, och dessutom har de flesta tidningar inte stora upplagor på alla orter. Det går givetvis att åstadkomma en omfördelning av ifrågavarande kostnader med en buntavgift. Man kommer då in på en för varje tidning individuell taxa, som torde vara svåradministrerad. Med hänsyn till det relativt ringa belopp som det här bör vara fråga om, och till de approximationer som ändock alltid i praktiken måste vidlåda en taxa har arbetsgruppen ansett att taxesystemet i tidningsrörelsen inte skall kompliceras med en buntavgift av detta slag.

Fördelningen av inlämnade tidningar olika inlämnings- och utdelningsdagar

på

Arbetsgruppen har låtit utföra en undersökning av den inlämnade postbefordrade volymens fördelning på olika veckodagar när det gäller tidningar med mindre än 2 nr per vecka. För vissa tidningar med större upplagor inom denna grupp har inlämningen undersökts för veckorna 30/9-5/10 samt 14/10-19/10 1968. Vissa slumpvis utvalda veckotidningar har även undersökts under dessa perioder. För tidningar med mindre än 1 nr per vecka har man utgått från 100 slumpvis utvalda inlämningsuppgifter och fördelat dessa på veckodagar efter stämpelavtrycket från postanstaltens datumstämpel. Resultatet av undersökningen har intagits i tabell 15. Som framgår av denna är den framräknade totala inlämningen relativt jämnt fördelad på måndag, tisdag och fredag men har toppar på onsdag och torsdag. Inom denna ram varierar inlämningstiderna för enskilda veckotidningar. För dagstidningar varierar den inlämnade volymen mellan olika perioder under året. Arbetsgruppen har haft tillgång till en undersökning som gjorts inom Postverket 1 »Ouxb övrigt» omfattar intransport, postöppning, fördelning och i vissa fall adressering av oadresserade utgivarkorsband.

8 8 °a5

o3

I00 u

ed

00 nS

•9 c •a

e

ja o •a i>

2$ "ÖJ

> TD

V*

C <N

t-.

£

C

c

••a

E

<D

:rt 03

u

T3 C

'i 1>

T3 U

o\

-o

i

/—s

o o o<N

••7i t/i

T3 C

c*-

.O 09

c

:0

1-,

o o

Q O O

VO

£

O

:c3

^B C 53 >

c/)

cd s

O

'

H

a t/) c

C

rt

o •t

o\

o o o

o o o

o o o o o o

o

oo"

c rt C •oa

E

:nj

o

o oo

8 T3

C

ooo

> i

ooo oo o

cd -o

rt E to C3

T3 O

"•^

ci to C

<Tl

r^ OS

'5 -a

> '*-

o?3

a cO

fcO

03 M C

c 'c

"S

<D

C/5

T3 v< :Q

5 Si E fe E «o 5j ~~i

oo o C P C

»5 i O

oo tu 43 etj

c

:0

c/i

= Crt ^ Cu -Cl

3 -o

K -.

o.

C

id g o E

O rt 3 t<Tj b

•I e •S-a * g E£ oo

-C

•y

O

O

£ UEcC

cd C/0

SOU 1969: 39

Tabell 16. Undersökt volym Utdelningsdag

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Summa

Medelvikt per förs.

Antal försändelser

Vikt

st

kg

543 980 528 065 637 781 695 533 715 035 411 224 3 531 618

56 865,8 49 891,2 63 756,3 72 016,6 71 978,6 40 068,4 354 576,9

beträffande fördelningen av stora och små försändelser i utdelningsskedet (stadsbrevbäringens turer). De flesta tidningsförsändelserna torde i undersökningen ha hänförts till gruppen stora försändelser. Undersökningen är baserad på material från åren 1966-1967. Undersökningens resultat vad gäller stora försändelser lämnas i tabell 16. Som framgår av uppgifterna i tabellen är variationerna i utdelningsskedet ej så stora i jämförelse med variationerna i inlämningsskedet för tidningar med mindre än 2 nr per vecka (tabell 15).

Procentuell fördelning av antalet försändelser

% 104,5 94,5 100,0 103,5 100,7 97,4 100,4

15,4 15,0 18,1 19,7 20,2 11,6 100,0

däremot dessa mått. Flera gånger vikta eller rullade tidningsexemplar, de s. k. pinnarna, åsamkar Postverket särskilda kostnader i synnerhet i brevbärarnas turarbete. Med hänsyn härtill kan en ev. tilläggsavgift vara befogad även för sådana försändelser, om de överstiger en viss vikt, t. ex. 100 g per styck. Det har ej ansetts lämpligt att införa tilläggsavgift för obekvämt format i det egentliga taxesystemet. Om tilläggsavgift skall införas synes det mest ändamålsenligt att avgiften regleras genom en specialregel som ligger utanför det egentliga taxesystemet.

Kostnadsskillnader på grund av tidningarnas olika format och utformning Vid ett studiebesök på postkontoret i Norrtälje ägnade arbetsgruppen viss tid till att studera de olika format och olika inslagningsmetoder som kan förekomma för postbefordrade tidningar. Arbetsgruppen anser att om en tillläggsavgift för obekvämt format skall införas bör den tillämpas för tidningsexemplar som vid avlämnandet till postbefordran överstiger vissa angivna mått. Om denna måttgräns sättes till exempelvis 25 X 32 cm, dvs. något större än A 4 format, torde de flesta tidningar med s. k. tidskriftsformat samt dagstidningar som falsats två gånger undgå tilläggsavgift. Dagstidningar som falsats en gång samt tidningar med s. k. tabloidformat som ej falsats överstiger SOU 1969: 39

Kostnadsskillnader mellan tidningar med olika befordringshastighet och periodicitet På uppdrag av utredningsmannen har inom arbetsgruppen Postverkets representant avdelningsdirektör H. Sandgren utarbetat följande avsnitt i frågan om kostnadsskillnader mellan tidningar med olika befordringshastighet och periodicitet. I detta avsnitt diskuteras först hur Postverkets kostnader påverkas av försändelsernas befordringshastighet och periodicitet och vilka kostnadsställen och kostnadsslag som berörs. Denna analys utmynnar i en metod att på basis av vissa antaganden och tillgängliga kostnadsdata beräkna storleksordningen av kostnadsskillnaderna mellan tidningar med olika befordringshastighet 39

och periodicitet vid nuvarande fördelning mellan 0 - 1 - och 0-2-befordran (Dag 0 = inlämningsdag, andra siffran anger utdelningsdag). Siffermaterialet redovisas i tabell 17 med kommentar. För att underlätta analysen antas till en början att det finns två klasser av post, Apost och C-post, för vilka gäller att A-posten skall gå med brevposthastighet (0-1-befordran) och att postbehandlingen av C-post får ta högst 3 dygn längre tid än för samtidigt inlämnad A-post (0-3-befordran). Senare tas även B-post med 0-2-befordran med i bilden. Befordran med brevposthastighet innebär att posten måste gå från inlämningspostanstalterna till spridningsorterna med närmast efter inlämningen avgående transport. Till spridningspostanstalterna kommer posten på natten eller tidigt på morgonen. Där måste den omlastas och omsorteras så att den kan vidaresändas samma morgon till adresspostanstaltema. På adresspostanstalterna skall A-posten ankomstbehandlas (bl. a. gå genom postöppningen, försorteras eller fördelas) så att den kan gå ut med första brevbäringsturen efter ankomsten. På såväl inlämnings-, spridnings- och adresspostanstalterna står i regel endast några få timmar till förfogande för ovannämnda arbeten. För att klara A-postbefordringen fordras en stor insats av resurser (personal, lokaler, fordon etc.) under en kort del av dygnet och till stor del på tid, för vilken s. k. obekvämtidstillägg utgår. För att gardera sig mot oförutsedda variationer i A-postvolymen eller i personalens frånvaro p. g. a. sjukdom o. d. måste personalstyrka etc. vara något överdimensionerad. Ibland måste man också ta till övertidstjänstgöring för att kunna hålla befordringshastigheten. 1 stor utsträckning kan man inte få folk som arbetar enbart under de relativt korta dagstopparna och ofta saknas tillräckligt arbete under icke toppbelastning för att tiden då skall kunna utnyttjas effektivt. Alla dessa förhållanden gör att spilltiden och timkostnaden blir högre inom de kostnadsställen som berörs av toppbelastningen. För topp-

belastningen behövs också större lokaler, mera inventarier (t. ex. flera sorteringsfack i försorteringen) än vid den jämnare belastning som kunde uppnås, om all post var C-post. För A-postbefordran behövs också i vissa fall snabbare och därmed dyrare transportmedel. I föregående stycke nämndes att oförutsebara variationer i A-postvolymen förorsakar vissa merkostnader. Även förutsebara variationer i A-postvolymen förorsakar merkostnader därför att toppbelastningen därigenom accentueras. Vad dagstidningarna beträffar, är deras inlämning synnerligen regelbunden. De förorsakar därför inga oförutsebara variationer. Vissa förutsebara variationer förorsakar de däremot genom att (p. g. a. olika periodicitet) inte lika många dagstidningar inlämnas varje dag. Med den avsevärt längre tid som står till förfogande vid 0-3-befordran (C-post) kan man behandla posten på icke obekväm arbetstid, dvs. dagtid måndag-fredag, som inte drar någon kostnad för obekvämtidstillägg. Man kan anställa så många funktionärer som effektivt kan utnyttjas och som genomsnittligt behövs för att klara den C-postmängd som brukar komma under veckan. Man behöver inte gardera sig personalmässigt för oförutsebara variationer i postinlämning eller i personalens frånvaro p. g. a. sjukdom, och övertidsarbete behöver inte tillgripas. Den C-post som inte hinns med, kan läggas över till nästa dag. Spilltiden bör kunna begränsas till vad som är normalt vid fabriksmässig drift (ca 10 % ) . Förut har nämnts att man inte behöver gardera sig personalmässigt för oförutsebara variationer i C-postmängden. När det gäller förutsebara variationer, kan arbetstiden anpassas till C-postvolymen genom att man ger de anställda olika lång tjänstgöring olika dagar utan att därför behöva tillgripa övertid eller arbete på obekväm tid. Varken förutsebara eller oförutsebara variationer i C-postmängden förorsakar därför några kostnader för övertid, obekvämtidstillägg eller ökade spilltidskostnader. Däremot förosakar C-posten vissa, troSOU 1969: 39

ligen ganska små kostnader för lagring. Lokalerna behöver t. ex. vara något större än om ingen post lagras, och det tillkommer vissa hanteringskostnader när post föres till och från lagret. I tabell 10 återgavs en indelning av personal- och lokalkostnaderna i kostnadsställen (funktioner). Funktionerna Central administration, Debetgranskning, Redovisningsgranskning, Kassa och Brevbäring samt sakkostnaderna för blanketter och förbrukningsartiklar påverkas inte av postens befordringshastighet och periodicitet. Brevbärarna bär ut den post som till en viss tidpunkt tillsorterats dem, och enligt gällande normer påverkas inte deras lön av om denna post kommit samma morgon eller dagen innan eller om postmängden är olika stor olika dagar. Det är istället försortering etc. som får dimensioneras så att A-posten blir uppsorterad i tid. Däremot berörs funktionerna Avgående, Transporter 1 och Ankommande samt sakkostnaderna för transporter och inventarier av postens befordringshastighet och periodicitet. Beträffande transportsakkostnaderna är det ofta nödvändigt med ett snabbare och därmed dyrare transportmedel för post som skall befordras snabbare än C-post, t. ax. mindre bilar, som får köra med högre hastighet än stora bilar, speciella transporter från spridnings- till adresspostanstal terna etc. Av vad som ovan sagts framgår att kostnadsskillnader föreligger mellan C-post och annan post. Följande personalkostnader kan hänföras till annan post än C-post: 1. Kostnader för övertid 2. Kostnader för obekvämtidstillägg 3. Spilltidskostnader över 10%

linom Avgående, [Transporter och [Ankommande J

Beträffande kostnaderna för lokaler, transporter och inventarier går det inte att på basis av tillgängliga uppgifter närmare beräkna hur stor reducering som skulle kuina göras, om all post vore C-post. En nä-mare utredning av detta skulle bli mycke: omfattande. Eftersom sakkostnaderna i ticningsrörelsen utgör endast 23 % av kostSCU 1969: 39

naderna, betyder emellertid ett fel i en skattning inte så mycket som när det gäller personalkostnaderna. I nedanstående beräkning har antagits att sakkostnaderna skulle kunna sänkas med 15 % om all post vore C-post. I det föregående har diskuterats vilka merkostnader som kan hänföras till annan post än C-post. När man sedan tar med i bilden en B-post med 0-2-befordran, så uppstår problemet att fördela nämnda merkostnader mellan A- och B-post. Genom att först fastställa vilka merkostnader som kan hänföras till annan post än C-post har man emellertid en ram för vidarefördelningen mellan A- och B-post. För B-posttidningar har man ett dygn längre tid på sig än för A-post men två dygn kortare tid än för C-post. Det innebär att B-post kan läggas över till nästa dygn endast en gång, t. ex. genom lagring på spridnings- eller adresspostanstalterna eller genom långsammare transport än Apost. Vidare måste B-posten behandlas på lördagar. Detta betyder att B-posten delvis måste behandlas under toppbelastning och förorsakar därför högre spilltid än C-post. C-post skulle enligt tidigare antagande fordra 10 % spilltid. Den genomsnittliga spilltiden i berörda funktioner uppgick enligt mätningar år 1965-66 till mellan 20-28 % (rad 5 i tabell 17). Det torde vara en rimlig skattning att hänföra 15 % spilltid till B-posttidningar och resten av tidningsrörelsens spilltidskostnader i berörda funktioner till A-posttidningarna. En procent fel i denna skattning gör en skillnad i nedan beräknade exemplaravgift på endast 36 tusendels öre. På grund av sin tidsfrist torde B-post till något större del än när det gäller A-post kunna behandlas på dagtid och därmed förorsaka något lägre kostnad för obekväm arbetstid (ob-kostnad) än A-post. Beträffande övertidskostnaderna är det troligt att B-posttidningarna i någon mån förorsakar sådana. Eftersom man har ett 1 Inklusive lastning och lossning inom järnvägsposten.

dygn längre tid på sig torde man dock endast i mycket begränsad omfattning behöva tillgripa övertid för behandling av B-post. Att B-posttidningar torde ha något lägre andel ob-kostnader än A-posttidningar samt en mindre del av övertidskostnaden antas i beräkningen ta ut vartannat Följaktligen ges B-tidningarna proportionell andel av ob-kostnader men ingen övertidskostnad. Nuvarande B-posttidningar förorsakar vissa oförutsebara variationer i postvolymen genom att många av dem inte har bestämd inlämningsdag. Dessutom förorsakar de som grupp betraktat stora förutsebara variationer genom en klar toppinlämning onsdag-torsdagar. Verkan av dessa variationer dämpas av att man har ett dygn längre postbefordringstid och därför till en del kan uppskjuta behandlingen till icke toppbelastning. Till den del de måste behandlas under toppbelastning ger variationerna emellertid samma effekter som för variationer i A-posten. Som nämnts har bl. a. därför spilltiden för B-post skattats att ligga 50 % högre än för C-post. Som nämnts kan behandlingen av B-post uppskjutas i mycket begränsad omfattning. Kostnaderna för lagring av B-post torde därför vara mycket små. Beträffande transportsakkostnaderna torde skillnaden mellan genomsnittskostnaden och kostnaderna för B-posttidningar vara avsevärt mindre än när det gällde C-posten. För att klara 0-2-befordringen måste nämligen B-posttidningarna i stor utsträckning gå i samma transporter som A-posten. I nedanstående beräkning har antagits att sakkostnaderna skulle kunna sänkas med 5 % om all post vore B-post. Resultatet av en beräkning i tabell 17 med ovannämnda förutsättningar kan sammanfattas sålunda: Merkostnad 1968 för dåvarande 0—1 och 0—2-befordran av inrikes tidningar jämfört med om de getts 0—3-befordran Merkostnad vid enbart 0—2-befordran jämfört med 0—3-befordran Nedräknade till 1968 års intäktsnivå, 98,4 mkr, blir dessa siffror resp.

42 Om sistnämnda siffror läggs på exemplaravgifterna erhålles en skillnad på 1 öre mellan C-posttidningar och B-posttidningar och IV2 öre mellan B-posttidningar och A-posttidningar. Skillnaderna har avrundats till jämna halvören med hänsyn till att beräkningarna bygger på osäkra faktorer. Det bör observeras att nämnda skillnader i exemplaravgift är en nedräkning till 64,9 % av de ovannämnda kostnadskillnaderna. Vidare bör understrykas att de beräknade kostnadsskillnaderna bl. a. bygger på nuvarande volymmässiga fördelning mellan A- och B-posttidningar. Skulle andelen A-posttidningar ökas, ökas också kostnadsskillnaderna. Ju större del av posten som skall befordras som A-post, ju mera extrem blir toppbelastningen och de effekter som den medför och som beskrivits tidigare. Det blir alltså olika totalkostnader och olika kostnadsskillnader mellan A- och B-post beroende på hur stor andel som är A- resp. B-post. Särskilda yttranden har avgivits av TU:s och FKP:s representanter i arbetsgruppen. TU:s representant har för sin del funnit att den analys av kostnadsskillnader mellan tidningar med olika befordringshastighet och periodicitet som framlagts icke ger tillräcklig grundval för de taxetekniska slutsatser som dragits ifråga om exemplaravgifterna. Beträffande kostnadsskillnader förorsakade av tidningarnas olika befordringshastighet anser FKP:s representant att den av Sandgren använda beräkningsmetoden kan accepteras samt att det faktum att Bpost huvudsakligen behandlas under dagtid och befordras med billigare transportmedel icke tillräckligt beaktats av honom varför den framräknade kostnadsskillnaden mellan A-post och B-post blivit för låg.

13 108 tkr 7 266 tkr 8 507 tkr 4 716 tkr SOU 1969: 39

O eN oo CO CN 00 t» NO oo

1—4

oo vo r-~ vo O ^O O I-H r-ifsini^

S* to

"i h

c

"3 t— >o

00 oo r o <N T3 C ctf t-i ctf

>

cN cN ON o VO SO

C >

f"~ I/O t ~ OOtJirH CN -tf t N ^OOOM »H O «

H

o

0£

ON

O

o, c/3 00

r-"io

'

o"

#G

'S •Tjr-ONONtNNO-^-pooo n 0O | v i ^ r n V ) f l O VO "•^r^in^o^ON^d-^ooo O <JN _ T-I 00 ON

C

••-i

»cd

O

>

C c/)

•a

00 s o c/3 o<

°3 r; O M J O ' t

<n o

- I - H ^ H

t-

S3 rs

O (S f<T* >o ^ oo Tt Os

~

en a

fi

oo FS

NO v o cd C ON < * n O »cd c ! .W > »cd

'o,

en e

o o cd -o Ä NO a cd ON co Ö 1—i

o S

»5? ._C ^CO Jo*

-g«/o o C cd

rt

" O C/5 • r ; Cd

c»©

O

C

cd B T3 IH

°o

O

O

M

O \ C >

> c X i — NT^TJ-' O vo

I

C

Jo

i ^ • * io >

(50 ° ;cd -o

N ' - i i ^ vo r^

7 hcd Ol. J O

ja o

T3

>

O ON

O :0

-*_*! X X o

o

«d

o

ii "O

IH :0

•— Ui

«*-

•o

C/5

CO

a

JZ tu ö

•H CO

ON

s a T3 <-i O t—

<u

+

(i o

= - j s c/i t a . m *f _ X

»H ., i —4> "O _ > cd o , — , , _ ccj

PH

to 1

SOU 1969: 39

<-iCNrO-^-u-)VOt-~0OON

:cd

a

—

o

Ä *^3

^

•d

» ort A * 00 00 00 VO NO NO

•H

O

O

A

cd (3

"'-'icd U t N PO T f 1-H 1—< 1—1

rtoort

'—i

"O T3 "O cd cd cd

"Q "O "O "C cd

P4P4P4

&&»&

O

PO • * <Tl V£)

»^ <N hQ

> 61 .g

a

*

X)

K o

T3 cd

O L c/3

:cd C/5

"3 c o c/5

ÄÄ

c

C/5 O

O C*_i

"S

cd

T3 cd C "c/5 O

K ~-i

> '3

ON

CN 1 »cd

»H «N

Kommentarer till tabell 17 På rad 1 anges totalkostnaderna för tidningsposten enligt den senaste totalundersökningen. De av befordringshastigheten och periodiciteten berörda tre personalfunktionerna och saksärkostnaderna särredovisas. På rad 2, 3 och 5 anges hur mycket av kostnaderna för tidningsposten (rad 1), som år 1965 utgjordes av obekvämtidstillägg, övertidsersättning resp. spilltidskostnader inom berörda funktioner. Rad 4 visar kostnaden exklusive obekvämtidstillägg och övertidsersättning inom berörda funktioner. Rad 6 anger spilltidskostnaden inom berörda funktioner vid enbart 0—3-befordran. Rad 7 visar spilltidskostnaden inom berörda funktioner vid enbart 0—2-befordran. Rad 8 anger personalsärkostnaderna 1965 exklusive övertid och obekvämtidstillägg men inklusive 10 % spilltid för berörda funktioner, dvs. personalsärkostnaderna vid enbart 0—3-befordran. Rad 9 visar personalsärkostnaderna exklusive övertid men inkl. obekvämtidstillägg och 15 % spilltid för berörda funktioner dvs. personalsärkostnaderna vid enbart 0—2-befordran. Rad 10 är en uppräkning av de totala personal- och saksärkostnaderna på rad 1 till 1968 års kostnadsnivå. På rad 11 och 12 har samma uppräkning gjorts av rad 8 och 9 varefter saksärkostnaderna enligt förutsättningarna räknats ned med 15 resp. 5 %, dvs. rad 11 är särkostnaderna 1968 vid enbart 0—3-befordran och rad 12 är särkostnaderna 1968 vid enbart 0—2-befordran.

Rad 13 visar merkostnaden 1968 för dåvarande 0—1-och 0—2-befordran (0—3-befordran av tidningar fanns inte). Rad 14 visar merkostnaderna 1968 vid enbart 0—2-befordran. Rad 15 anger merkostnaderna 1968 för dåvarande 0—1-och 0—2-befordran (rad 13) nedräknade till 1969 års intäktsnivå för tidningspost (98,4 mkr). Rad 16 visar merkostnaderna 1968 vid enbart 0—2-befordran (rad 14) nedräknade till 1969 års intäktsnivå. Skillnader i exemplaravgifter på 98,4 mkr-nivån 1. Antal ex. 1968 2—7 nr/vecka 282 milj. st (0—1-befordran) Antal ex. 1968 mindre än 353 milj. st 2 nr/vecka (0—2-befordran) Summa ex. 635 milj. st 2. Nedräknad merkostnad för 0—1och 0 —2-befordran av tidningar enligt rad 15 i tabell 17 8 507 tkr Nedräknad merkostnad för 0—2befordran av tidn. enligt rad 16 4 716 tkr Nedräknad merkostnad för 0—1befordran(rad 15 ./. 16) 3 791 tkr 3. Skillnad i avgift per ex. mellan 0—2-och 0—3befordran: 4 716 tkr 6 3 5 QQQ = 0,0074 eller, avrundat, 1 öre Skillnad i avgift per ex. mellan 0 — 1-och 0—2befordran: 3 791 tkr 282 000 = 0>0135 eller, avrundat, 1 */? öre

Tabell 18. Exempel på taxesystem i tidningsrörelsen där hänsyn tagits till skillnader i servicenivå, (ingen hänsyn har tagits till kostnadsskillnader på grund av obekvämt format) Taxekomponent Grundavgift Inlämningsavgift Bokföringsavgift Försändelseavgift för kommissionärskorsband Exemplaravgift för adresserade utgivarkorsband a) 2—7 nr/vecka b) 1 nr/vecka c) mindre än 1 nr/vecka Exemplaravgift för oadresserade utgivarkorsband a) 2—7 nr/vecka b) 1 nr/vecka c) mindre än 1 nr/vecka Viktavgift (Zontaxa) Summa

44 Frekvenser kg eller st

å-pris kr

Intäkt per år kr

2 000 125 000 1 000 000

275 7 0,90

550 000 875 000 900 000

2 000 000

0,25

500 000

52 000 000 114 000 000 174 000 000

0,109 0,094 0,084

5 668 000 10 716 000 14 616 000

230 000 000 64 000 000 1 000 000 71 000 000

0,115 0,100 0,090 0,311—0,591 genomsnitt 0,445 Summa

26 450 000 6 400 000 90 000 31 595 000

635 000 000 ex. 71 000 000 kg

98 360 000

SOU 1969: 39

2-7 nr per vecka 0-1 distribution 1 nr per vecka 0-2 distribution mindre än 1 nr per vecka 0-3 distribution

Tabell 18 ZONTAXA Medeltransportavståndet för hela den postbefordrade volymen beräknas vara 253,5 km i detta exempel Viktavgift öre

Zon kim

0 — 25 31,1 2 6 — 50 32,5 5 1 — 75 33,9 76—100 35,3 101—125 36,7 126—150 38,1 151—175 39,5 176—200 40,9 201—225 42,3 226—250 43,7

Zon km

Viktavgift öre

251—275 276—300 301—325 326—350 351—375 376—400 401—425 426—450 451—475 476—500 över 500

45,1 46,5 47,9 49,3 50,7 52,1 53,5 54,9 56,3 57,7 59,1

Exempel på taxesystem i tidningsrörelsen baserat på principen »pris efter prestation» I tabell 18 har intagits ett exempel på taxesystem i tidningsrörelsen där hänsyn tagits till de i tidigare avsnitt framräknade skillnaderna i kostnader. I exemplet har tidningarna grupperats på följande sätt.

Det har alltså förutsatts att uppdelningen på befordrings- och utdelningsklasser sker enligt de angivna periodicitetsgränserna. Några s. k. uppköp har sålunda förutsatts ej ha ägt rum, t. ex. 0-1 distribution mot tilläggsavgift. Uppdelningen motsvarar i stort sett de nuvarande förhållandena. Några avgiftsskillnader på grund av obekvämt format har ej införts i detta exempel. Intäktsnivån har anpassats till den nivå som beräknas för år 1969, dvs. 98,4 miljoner kr. Medeltransportavståndet per kg för hela den postbefordrade tidningsvolymen har vidare satts till 253,5 km (jfr tabell 14). Som framgår av de avgiftsjämförelser som lämnas i exemplet får särskilt dagstidningar med låg exemplarvikt höjningar av avgifterna i jämförelse med nuvarande taxesystem. Detta beror i första hand på att exemplaravgiften får svara för en större andel av intäkterna än som är fallet i nuva-

Tabell 18 Avgift per ex i öre 30 avgift för oadresserade utgivarkorsband 2—7 nr/vecka —

IIIIIIIIIIIIIIIII

avgift för adresserade utgivarkorsband mindre än 1 nr/vecka

taitmvrnnawa

motsvarande

avgifter 1969

.IMMM»»1

«,»•»•••"

-

,^S£=-

i-**!*

Vikt per ex i gram

2=0

Arbetsgruppens exempel på taxesystem baserat på principen »pris efter prestation». SOU 1969: 39

Tabell 18. Avgiftsjämförelser i tidningsrörelsen.

Periodicitet

7 nr/vecka (356 nr/år)

6 nr/vecka (304 nr/år)

5 nr/vecka (254 nr/år) 4 nr/vecka (202 nr/år) 3 nr/vecka (152 nr/år) 2 nr/vecka (104 nr/år) 1 nr/vecka (52 nr/år) 1 nr/vecka (52 nr/år)

1 nr/månad (12 nr/år)

Beteckning

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y

zÅ Ä

ö

AA AB AC AD AE AF

Avst.

Årsvikt

Ny av gift Avgift bokf. avg. 90 öre/kort exavg. 8.4—11,5 öre/ex för viktavg. 31,1— •59,1 öre/kg helår vikt bokför, ex. sa 1969

km

kg

kr

60 100 200 400 350 425 400 50 75 100 200 100 150 100 100 75 100 75 75 100 75 100 50 75 50 350 400

35 40 50 60 70 80 90 15 20 25 30 35 40 20 25 10 15 20 7 9 11 13 3 4 5 5 7

200 350 300 400 475 300 200

3 5 7 9 11 1 2

kr

oadr. uxb 50,75 0,90 55,00 0,90 63,50 0,90 72,00 0,90 80,50 0,90 89,00 0,90 97,50 0,90 30,74 0,90 34,99 0,90 39,24 0,90 43,49 0,90 47,74 0,90 51,99 0,90 32,09 0,90 36,34 0,90 20,57 0,90 24,82 0,90 29,07 0,90 15,12 0,90 16,82 0,90 18,52 0,90 20,22 0,90 8,94 0,90 9,79 0,90 10,64 0,90 7,67 0,90 9,37 0,90 adr.uxb 5,57 — 7,27 — 8,97 — 10,67 — 12,37 — 1,55 — 2,40 —

rande taxesystem. När det högre trycket på viktavgiften borttages i ett mera kostnadsföljsamt avgiftssystem uppstår således för de lätta tidningarna avgiftshöjningar. Införandet av zontaxa uppväger i viss mån denna effekt. I vissa lägen uppstår direkta avgiftssänkningar genom införandet av zontaxa. Detta gäller särskilt tyngre tidningar med korta avstånd. För tidningar med mindre än 2 nr per vecka torde i regel uppstå avgiftssänkningar

46 H ö jning ( + ) Minskning (—) belopp

%

kr

lo-

kr

kr

40,94 40,94 40,94 40,94 40,94 40,94 40,94 34,96 34,96 34,96 34,96 34,96 34,96 29,21 29,21 23,23 23,23 23,23 17,48 17,48 17,48 17,48 11,96 11,96 11,96 5,20 5,20

l l ^ 14,12 20,45 31,26 34,51 42,80 46,89 4,88 6,78 8,83 12,27 12,36 15,24 7,06 8,83 3,39 5,30 6,78 2,38 3,18 3,73 4,59 0,98 1,36 1,63 2,47 3,65

53,71 55,96 62,29 73,10 76,35 84,64 88,73 40,74 42,64 44,69 48,13 48,22 51,10 37,17 38,94 27,52 29,43 30,91 20,76 21,56 22,11 22,97 13,84 14,22 14,49 8,57 9,75

+ 2,96 + 0,96 — 1,21 + 1,10 — 4,15 — 4,36 — 8,77

4,89 4,89 4,89 4,89 4,89 1,01 1,01

1,23 2,47 3,26 4,69 6,20 0,47 0,82

6,12 7,36 8,15 9,58 11,09 1,48 1,83

+ 0,55 + 0,09 — 0,82 — 1,09 — 1,28 — 0,07 — 0,57

+ 5,8 + 1,7 — 1,9 + 1,5 — 5,2 — 4,9 — 9,0 + 10,00 + 32,5 + 7,65 + 21,9 + 5,45 + 13,9 + 4,64 + 10,7 + 0,48 + 1,0 — 0,89 — U + 5,08 + 15,8 + 2,60 + 7,2 + 6,95 + 33,8 + 4,61 + 18,6 + 1,84 + 6,3 + 5,64 + 37,3 + 4,74 + 28,2 + 3,59 + 19,4 + 2,75 + 13,6 + 4,90 + 54,8 + 4,43 + 45,3 + 3,85 + 36,2 + 0,90 + 11,7 + 0,38 + 4,1 + 9,9 + 1,2 — 9,1 — 10,2 — 10,3 — 4,5 — 23,8

i jämförelse med nuvarande system. Detta beror på de införda skillnaderna av 1,5 öre och 2,5 öre per exemplar mellan denna grupp tidningar och tidningar med 2-7 nr per vecka. Sammanfattning av exemplet på taxesystem enligt principen »pris efter prestation» Det exempel på taxesystem i tidningsrörelsen som framräknats i tabell 18 baserar sig på principen »pris efter prestation» så långt SOU 1969: 39

som det av praktiska skäl är möjligt att tilllämpa denna princip. Det är helt naturligt att ett taxesystem av detta slag blir mera detaljerat i sin uppbyggnad och i sin tilllämpning än det nuvarande taxesystemet i tidningsrörelsen som tillämpats sedan åi 1963 och som på några punkter förenklats i jämförelse med tidningsförordningsutredningens förslag från år 1958. De i tabell 18 angivna taxekomponenterna är enligt det tidigare anförda i första hand avsedda att täcka följande typer av kostnader: Grundavgift Kostnader för vissa allmänna göromål i tidningsrörelsen såsom administration, utgivning av den inländska tidningstaxan, framräkning av medeltransportavstånd, utredningar av olika slag m. m. Avgiften utgår med enhetligt belopp per tidningsedition. In lämningsavgift Kostnader för redovisningsgranskning samt revision och granskning av U-journalen, där avgifterna för utgivar- och kommissionärskorsband debiteras. Kostnader för tidningsexemplarens mottagande vid utgivningspostanstalten. Avgiften utgår med enhetligt belopp per inlämningsuppgift, som lämnas till utgivningspostanstalten.

brevbärare. Dessa försändelser skall avhämtas vid postanstalten av mottagaren men utdelas av postombud och lantbrevbärare. Avgiften utgår med enhetligt belopp per försändelse oavsett försändelsens vikt. Exemplar av gift Kostnader för tidningsexemplarens sortering såväl på utgivningspostanstalten som på förmedlande postanstalter och på utdelningspostanstalten. Kostnader för förarbete och turarbete vid stadsbrevbäring och lantbrevbäring. Kostnader för sortering inom järnvägsposten samt vissa lokalkostnader. Avgiften är differentierad med hänsyn till om tidningen använder 0 - 1 , 0-2 eller 0-3 behandling (jfr tabell 17). Viktavgift Transportkostnader av alla slag samt vissa andra kostnader vid ankommande och avgående avdelningarna. Vissa kostnader vid järnvägsposten. Kostnader för inventarier, förbrukningsartiklar samt blanketter. Den del av viktavgiften som avser rörliga kostnader är differentierad som en zontaxa med 25 km zoner. Zontaxan tillämpas för samtliga tidningar som befordras som utgivaroch kommissionärskorsband.

Bokföringsavgift Kostnader för befordran av utdelnings- och indragningskorten mellan tidningsföretaget och utdelningspostanstalten samt omvänt. Kostnader för bokföring vid utdelningspostanstalten när oadresserade utgivarkorsband användes. Avgiften utgår med enhetligt belopp per utdelnings- och indragningskort. Försändelseavgift band

för

kommissionärskors-

Kostnader för avgående sortering samt för sorteringsarbetet vid postombud och lantSOU 1969: 39

4 Exempel på taxesystem i tidningsrörelsen med inslag av principen »pris efter bärkraft»

En viktig fråga för tidningstaxeutredningen är hur man skall uppnå full kostnadstäckning i Postverkets tidningsrörelse. Denna fråga behandlas särskilt i avsnittet »Metoder för åstadkommande av kostnadstäckning i Postverkets tidningsrörelse». Från rent teknisk synpunkt är det givetvis enklast om man från en viss given nivå gör samma procentuella påslag på samtliga komponenter i taxesystemet. Såvitt nu kan bedömas medför detta förfaringssätt ganska omfattande omfördelningar av postavgifternas belastning på olika tidningsgrupper om man utgår från det i tabell 18 framräknade exemplet på taxa enligt principen »pris efter prestation» (PEP). Om man önskar variera postavgifternas belastning på de olika tidningsgrupperna på ett något annorlunda sätt skulle kunna övervägas att införa en komponent i taxesystemet som även tar viss hänsyn till principen »pris efter bärkraft» (PEB). Det högre tryck på viktavgiften som finns i det nuvarande avgiftssystemet för utgivar- och kommissionärskorsband kan i viss mån sägas vara ett uttryck för denna princip. De flesta tidningar innehåller en redaktionell avdelning och en mera kommersiell avdelning, där annonserna dominerar. Gränsen mellan dessa bägge avdelningar är i de flesta tidningar innehållsmässigt relativt tydlig. Om man skulle anse det önskvärt att belasta tidningarnas kommersiella avdelningar mera än de redaktionella torde en 48

lämplig metod härför vara någon form av särtaxering av de delar av tidningarnas innehåll som utgöres av annonser samt textreklam. Utredningsmannen har från Postverket inhämtat att en undersökning tidigare gjorts om annonsernas andel av den postbefordrade volymen tidningar. Undersökningen omfattade i första hand de tidningar som har den största andelen av den postbefordrade volymen totalt sett. Dessa tidningar omfattade 73 % av den totala vikten av utgivaroch kommissionärskorsbanden. Undersökningen gav till resultat att den totala andelen annonser av hela den postbefordrade volymen utgör 33 % av vikten av de inlämnade utgivar- och kommissionärskorsbanden. Vikten av de f. n. i utgivar- och kommissionärskorsband befordrade annonserna kan således beräknas till ca 23 400 000 kg per år. Denna undersökning redovisas närmare i bilaga 3, där bl. a. andelen annonser för vissa postbefordrade tidningar anges. En speciell tilläggsavgift för tidningarnas annonsdelar skulle kunna läggas på viktavgiften och tillämpas för samtliga i Postverkets tidningstaxa införda tidningar. För att systemet ej skall bli för komplicerat synes det lämpligt att indela tidningarna i grupper med hänsyn till annonsernas andel så att omräkningar ej behöver göras vid mindre förändringar av annonsandelen. Annonstaxan kan läggas »ovanpå» det taxeexempel i tabell 18 som är grundat på principen SOU 1969: 39

Tabell 19. Exempel på viktavgiftens storlek vid kombinerad zon- och annonstaxa. Annonsandel i procent 0—15

16—30

31—45

46—60

61—75

Zontaxeklass km

Taxeklass

öre/kg

Taxeklass

öre/kg

Taxeklass

öre/kg

Taxeklass

öre/kg

Taxeklass

öre/kg

0— 25 26— 50 5 1 — 75 76—100 101—125 126—150 151—175 176—200 201—225 226—250 251—275 276—300 301—325 326—350 351—375 376—400 401—425 426—450 451—475 476—500 över 500

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

38,1 39,5 40,9 42,3 43,7 45,1 46,5 47,9 49,3 50,7 52,1 53,5 54,9 56,3 57,7 59,1 60,5 61,9 63,3 64,7 66,1

11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31

52,1 53,5 54,9 56,3 57,7 59,1 60,5 61,9 63,3 64,7 66,1 67,5 68,9 70,3 71,7 73,1 74,5 75,9 77,3 78,7 80,1

21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41

66,1 67,5 68,9 70,3 71,7 73,1 74,5 75,9 77,3 78,7 80,1 81,5 82,9 84,3 85,7 87,1 88,5 89,9 91,3 92,7 94,1

31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51

80,1 81,5 82,9 84,3 85,7 87,1 88,5 89,9 91,3 92,7 94,1 95,5 96,9 98,3 99,7 101,1 102,5 103,9 105,3 106,7 108,1

41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61

94,1 95,5 96,9 98,3 99,7 101,1 102,5 103,9 105,3 106,7 108,1 109,5 110,9 112,3 113,7 115,1 116,5 117,9 119,3 120,7 122,1

Grundtaxor: Zontaxa 31,1—59,1 öre/kg av tidningens vikt. Annonstaxa 93,3 öre/kg annonser (70 öre/kg vid 75 % annonsandel). Beräknad annonsintäkt: 21,9 milj. kr/år.

»pris efter prestation». I tabell 19 har utredningsmannen låtit uppgöra ett exempel på viktavgiftens utformning vid en kombinerad zon- och annonstaxa. Den särskilda tilläggsavgiften per kg annonser har i detta exempel satts till 93,3 öre per kg annonser, dvs. 70 öre per kg för en tidning som innehåller 75 % annonser. Högre andel annonser får ej förekomma om tidningen skall sändas som utgivar- och kommissionärskorsband. Tidningarna har med hänsyn till annonsernas andel indelats i följande fem grupper:

Annonsandel

Särskild tilläggsavgift per kg utgivar- och kommissionärskorsband

0—15 % 16—30 % 31—45 % 46—60 % 61—75 %

7 öre 21 öre 35 öre 49 öre 63 öre

SOU 1969: 39 4—914395

Genom att skillnaden mellan annonsklasserna i detta exempel satts till en enkel multipel av skillnaden mellan zontaxeklasserna har antalet taxeklasser kunnat minskas från det högsta möjliga, dvs. 105 st. till 61 st., vilket något förenklar administrationen av taxan. I tabell 20 har uppgjorts ett exempel där en särskild tilläggsavgift införts i ett system med i övrigt enhetlig viktavgift (ej zontaxa). Antalet taxeklasser minskar i detta fall till 5 st. För de båda exemplen i tabellerna 19 och 20 gäller i övrigt att det av arbetsgruppen i tabell 18 framräknade exemplet ligger som grund vad gäller viktavgiftens storlek (zontaxa 31,1-59,1 öre, enhetstaxa 44,5 öre). I bägge fallen beräknas Postverkets intäkt av den särskilda annonstaxan till 21,9 milj. kr. per år. I tabell 21 har uppgjorts exempel på hur 49

Tabell 20.

en kombinerad zon- och annonstaxa slår för olika tidningar med vissa angivna förutsättningar ifråga om medeltransportavstånd och procentuell annonsandel. Under rubriken »PEP 147,6 mkr/år» lämnas exempel på utfallet för de berörda tidningarna vid en uppräkning med 50 % av taxe-

Annonsandel i procent 0—15

16-30 31-45

46—60

61-75

öre/kg

öre/kg

öre/kg

öre/kg

öre/kg

51,5

65,5

79,5

93,5

107,5

Tabell 21. Avgiftsjämförelser i tidningsrörelsen.

*<3

bo

Periodicitet

'5 M o v 5

"O

c M

<

km

7 nr/vecka (356 nr/år)

"O a

a o a

i%

A B C D E F G

60 100 200 400 350 425 400

40 50 40 50 50 60 60

6 nr/vecka H (304 nr/år) I J K L M 5 nr/vecka N (254 nr/år) O 4 nr/vecka P (202 nr/år) Q R 3 nr/vecka S (152 nr/år) T U V 2 nr/vecka X (104 nr/år) Y Z 1 nr/vecka Å (52 nr/år) Ä

50 75 100 200 100 150 100 100 75 100 75 75 100 75 100 50 75 50 350 400

1 nr/vecka ö (52 nr/år) AA AB AC AD 1 nr/månad AE (12 nr/år) AF 50

200 350 300 400 475 300 200

Ny a\ gift P E P Avgif t 98,4 tnkr/år M för Avgift Skill> helår per nad < 1969 helår kr kr kg kr

35 40 50 60 70 80 90

oadr uxb 50,75 55,00 63,50 72,00 80,50 89,00 97,50

53,71 55,96 62,29 73,10 76,35 84,64 88,73

Ny avgift P E P 124,2 Ny avgift P E P 147,6 mkr/år Annonser mkr/å r 23,4 mkr/år l kr/kg Avgifl per helår kr

Höjning kr %

Avgifl per helår kr

Höjning kr %

+ 2,96 + 0,96 -1,21 + 1,10 — 4,15 — 4,36 — 8,77

80,57 83,94 93,44 109,65 114,53 126,96 133,10

29,82 28,94 29,94 37,65 34,03 37,96 35,60

58,8 52,6 47,1 52,3 42,3 42,7 36,5

81,79 90,63 98,61 122,26 131,36 154,82 165,98

31,04 35,63 35,11 50,26 50,86 65,82 68,48

61,2 64,8 55,3 69,8 63,2 74,0 70,2

30 15 30 20 35 25 40 30 30 35 40 40 40 20 30 25 30 10 40 15 30 20

30,74 40,74 +10,00 34,99 42,64 + 7,65 39,24 44,69 + 5,45 43,49 48,13 + 4,64 47,74 48,22 + 0,48 51,99 51,10 — 0,89 32,09 37,17 + 5,08 36,34 38,94 + 2,60 20,57 27,52 + 6,95 24,82 29,43 + 4,61 29,07 30,91 + 1,84

61,11 63,96 67,04 72,20 72,33 76,65

30,37 28,97 27,80 28,71 24,59 24,66

98,8 82,8 70,8 66,0 51,5 47,4

55,92 59,82 65,15 72,75 71,36 80,49

25,18 24,83 25,91 29,26 23,62 28,50

81,9 71,0 66,0 67,3 49,5 54,8

55,76 58,41 41,28 44,15 46,37

23,67 73,8 22,07 60,7 20,71 100,7 19,33 77,9 17,30 59,5

54,91 56,65 37,74 43,15 45,01

22,82 20,31 17,17 18,33 15,94

71,1 55,9 83,5 73,9 54,8

30 20 40 40 20 30 40 40 50

7 9 11 13

15,12 16,82 18,52 20,22

31,14 32,34 33,17 34,46

16,02 106,0 15,52 92,3 14,65 79,1 14,24 70,4

28,30 29,01 32,31 34,19

13,18 12,19 13,79 13,97

87,2 72,5 74,5 69,1

3 4 5 5 7

8,94 13,84 + 4,90 9,79 14,22 + 4,43 10,64 14,49 + 3,85 7,67 8,57 + 0,90 9,37 9,75 + 0,38

20,76 11,82 132,2 21,33 11,54 117,9 21,74 11,10 104,3

18,07 19,15 20,29

9,13 102,1 9,36 95,6 9,65 90,7

12,86 14,63

5,19 5,26

67,7 56,1

12,82 15,81

5,15 67,1 6,44 68,7

3 5 7 9 11

adr. uxb 5,57 6,12 7,27 7,36 8,97 8,15 10,67 9,58 12,37 11,09

+ 0,55 + 0,09 — 0,82 — 1,09 — 1,28

9,18 11,04 12,23 14,37 16,64

3,61 3,77 3,26 3,70 4,27

64,8 51,9 36,3 34,7 34,5

8,93 11,79 13,79 15,69 18,40

3,36 4,52 4,82 5,02 6,03

1 2

1,55 2,40

1,48 — 0,07 1,83 — 0,57

2,22 2,75

0,67 0,35

43,2 14,6

2,27 3,31

0,72 46,5 0,91 37,9

40 50 50 40 40 40 50

20,76 21,56 22,11 22,97

+ 5,64 + 4,74 + 3,59 + 2,75

60,3 62,2 53,7 47,0 48,7

SOU 1969: 39

exemplet i tabell 18 av alla komponenter. Under rubriken »PEP 124,2 mkr/år Annonser 23,4 mkr/år» har en uppräkning gjorts med 2 6 , 2 % av exemplet i tabell 18 av alla komponenter. Dessutom har införts en annonstaxa på 1 kr./kg annonser som beräknas ge Postverket ca 23,4 milj. kr. per år. De bägge alternativen ger således Postverket samma totalintäkt per år men utfallet för de berörda tidningarna blir olika med hänsyn till andelen annonser. Särskilt stor blir skillnaden mellan de olika alternativen när det gäller tunga tidningar med stor andel annonser. Utfallet av en annonstaxa på 1 kr. per kg annonser illustreras enklast av följande ytterlighetsfall: En dagstidning med 100 kg årsvikt och 65 % annonser: 65 kr./årgång En dagstidning med 16 kg årsvikt och 25 % annonser: 4 kr./årgång En kommersiell veckotidning med 11 kg årsvikt och 50 % annonser: 5,50 kr./årgång En fackförbundstidning med 4 kg årsvikt och 10 % annonser: 0,40 kr./årgång Exempel på viktavgiftens storlek vid annonstaxa och enhetlig viktavgift (ej zontaxa) Enhetlig viktavgift 44,5 öre/kg av tidningens vikt Annonstaxa 93,3 öre/kg annonser (70 öre/kg vid 75 % annonsandel) Beräknad annonsintäkt: 21,9 milj. kr./år

SOU 1969: 39

5 Metoder för åstadkommande av kostnadstäckning i Postverkets tidningsrörelse

En väsentlig fråga för utredningen är att avge förslag ifråga om metod för att ernå full kostnadstäckning i Postverkets tidningsrörelse. I bevillningsutskottets betänkande 1966:27 framhålles bl. a. att en viss subventionering av tidningarna via postavgifterna inte torde kunna undvikas under en övergångsperiod. Enligt utskottet bör emellertid tillses att den successiva anpassningen av taxorna till de faktiska distributionskostnaderna sker med minsta möjliga tidsutdräkt. För att så snart som möjligt uppnå en tillfredsställande kostnadstäckning är det enligt utskottets mening nödvändigt att ytterligare eftersläpningar i avgiftsnivån inom tidningsrörelsen undvikes. Med utgångspunkt från direktiven i utskottets betänkande har utredningen därför ansett det nödvändigt att överväga olika metoder för att uppnå kostnadstäckning i Postverkets tidningsrörelse. Den bristande särkostnadstäckningen i tidningsrörelsen beräknas enligt Postverket f. n. (maj 1969) uppgå till minst ca 60 miljoner kr. per år. Dessutom erfordras enligt Postverkets mening ett skäligt bidrag till samkostnaderna. Storleken av detta bidrag har ännu ej närmare preciserats. FKP:s representanter har i och för sig icke haft något att erinra mot de gjorda beräkningarna av den bristande särkostnadstäckningen. TU:s representanter har i början av utredningsarbetet i särskild skrivelse till Poststyrelsens ekonomibyrå utvecklat sin syn

på 1963 års kostnadsundersökning, vilken i allt väsentligt legat till grund för överläggningarna inom tidningstaxeutredningen. Av skrivelsen, som intagits i bilaga 5, framgår att TU:s uppfattning i väsentlig mån skiljer sig från de beräkningsprinciper som följts av Postverket. TU har under sådana förhållanden inte ansett sig kunna vare sig vitsorda eller bestrida att den av Postverket framräknade förlusten kan bestämmas till 60 miljoner kr. Postverkets kommentarer till TU:s skrivelse har intagits i ett avsnitt av slutrapporten från 1963 års kostnadsundersökning i tidningsrörelsen. Dessa kommentarer har intagits i bilaga 6. I tabell 22 har en sammanställning gjorts över de f. n. gällande avgifterna i tidningsrörelsen samt för vissa andra försändelseslag inom Postverket. Som framgår av sammanställningen ligger avgifterna i tidningsrörelsen i de flesta fall betydligt under avgifterna för övriga jämförbara försändelseslag särskilt i de lägre viktklasserna. Vidare kan man utgå från att försändelserna i tidningsrörelsen åtnjuter bättre service i postalt hänseende än både gruppkorsband och masskorsband. Orsakerna till att postavgifterna för utgivar- och kommissionärskorsband av statsmakterna hållits på en nivå som ligger avsevärt under särkostnaderna torde vara historiskt betingade. Dessutom torde numera starkare än tidigare den synpunkten hävdas SOU 1969: 39

Tabell 22. Avgifisjämförelser mellan olika försändelseslag 1/6 1969. Trycksaksförsändelser

Masskorsband lägsta avgift

Vanlig trycksak

Brev

g

Utgivarkorsband oadr., Gruppkors2—7 nr/vecka band lägsta adr., mindre än avgift utan 2 nr/vecka moms öre/st öre/st

öre/st

öre/st

öre/st

20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 250 300 350 400

7,5 9,2 10,9 12,6 14,3 16,0 17,7 19,4 21,1 22,8 27,1 31,3 35,6 39,8

20 20 20 20 20 28 28 28 28 28 35 35 42 42

35 35 35 35 35 45 45 45 45 45 55 55 65 65

55 100 100 100 100 200 200 200 200 200 200 300 300 300

Vikt högst

11,5 12,5 14 15 16 24 24 24 24 24 30 30 36 36

att tidningsföretag med svag ekonomisk ställning har svårare att bära de kostnadsökningar som stora höjningar av postavgifterna i tidningsrörelsen skulle medfört. Av dagstidningsföretagen torde endast en mindre andel av samtliga företag ha svag ekonomi. Förhållandet kan vara likartat även när det gäller övriga tidningar. Från principiell synpunkt kan det vid sådana förhållanden synas mindre tillfredsställande att av hänsyn till ett mindre antal företags ekonomi avgiftsnivån hålles på en ej kostnadstäckande nivå för hela den berörda volymen utgivar- och kommissionärskorsband. Från Postverket har tidigare hävdats att ett system med direkta bidrag till de behövande tidningsföretagen och kostnadstäckande avgifter för de övriga företagen skulle ge ett bättre ekonomiskt resultat för tidningsrörelsen än den hittills använda metoden som medför avsevärda förluster för verket. 1963 års pressutredning gjorde vissa undersökningar om dagstidningarnas ekonomiska villkor. Dessa visade bl. a. att ca 25 svenska dagstidningar har ekonomiska svårigheter såtillvida att tidningsproduktionens kostnader är större än dess intäkter. Dessa tidningars andel av den postbefordrade volymen utgivar- och kommissionärsSOU 1969: 39

korsband kan beräknas till 6,7 % av samtliga som utgivarkorsband befordrade tidningsexemplar och 5,2 % av vikten av samtliga utgivar- och kommissionärskorsband. Om hänsyn tages endast till volymen tidningar med minst 2 nr per vecka blir dessa procenttal 15,3 resp. 11,0. De utgör sålunda en relativt obetydlig andel av Postverkets tidningsrörelse. En anpassning av avgifterna för hela Postverkets tidningsrörelse till dessa tidningars förhållanden skulle bevara eller ytterligare öka den nuvarande förlusten på denna rörelsegren. Enligt bevillningsutskottets direktiv till tidningstaxeutredningen bör den nuvarande metoden för täckning av förlusten på Postverkets tidningsrörelse genom bidrag från andra rörelsegrenar, främst brevrörelsen, så snart som möjligt avskaffas. Olika metoder för inarbetning av förlusten genom successiva höjningar av avgifterna i tidningsrörelsen har vid tidigare tillfällen diskuterats vid överläggningarna i dessa frågor mellan representanter för Postverket och för tidningarna. Från Postverkets sida har man därvid framfört den åsikten att verket för varje år skulle få kompensation för inträffade kostnadsökningar samt därutöver även ett bidrag till 53

täckning av den återstående förlusten. Tidningsförordningsutredningens förslag ifråga om bl. a. avgifterna i Postverkets tidningsrörelse framfördes till 1959 års riksdag genom proposition nr 94. I propositionen föreslogs att avgifterna i stort sett skulle vara oförändrade under perioden 1960-1964. Efter denna 5-årsperiod förutsattes att Postverket skulle erhålla täckning för merkostnaderna i tidningsrörelsen samt ett skäligt bidrag till de gemensamma kostnaderna. Vid denna tidpunkt erfordrades en höjning av avgifterna i tidningsrörelsen med ca 100 % för att särkostnadstäckning skulle ernås. Propositionen antogs dock inte av riksdagen som emellertid beslöt att avgifterna i tidningsrörelsen skulle höjas med ca 30 % fr. o. m. år 1960. Vid de diskussioner som därefter förekommit mellan representanter för Postverket och för tidningarna har man från tidningarnas sida i regel ej kunnat binda sig för någon längre period än ett kalenderår ifråga om avgifternas höjd. Avgifterna för ett visst kalenderår har ofta ej kunnat fastställas förrän under hösten året innan, vilket varit olägligt från planeringssynpunkt såväl för tidningsföretagen som för Postverket. När det gäller längden av den period under vilken förlusten i tidningsrörelsen skall inhämtas är det naturligt att olika meningar råder mellan Postverket och tidningarnas företrädare. Från Postverket hävdas att olägenheterna med förlusten snarast måste avskaffas och att man ej kan tillstyrka längre period i detta avseende än 5 år. Från tidningarnas sida hävdas att det ej är möjligt för tidningsföretagen att snabbt anpassa sig till högre postavgifter av marknadsmässiga skäl. I sammanhanget kan framhållas att 1967 års pressutredning beräknade andelen postavgifter i dagstidningsföretagens budget till 3,1 %. Från FKP har meddelats att motsvarande andel för tidningarna i denna sammanslutning i regel uppgår till ca 20 %. Skillnaden mellan tidningsgrupperna i detta avseende beror till stor del på att dagstidningsföretagen distribuerar tidningar även

på annat sätt än genom Postverket. FKP:s tidningar distribueras i regel helt och hållet genom Postverket. Enligt FKP drabbas dessa tidningar därför förhållandevis mycket hårt av varje slag av upptrappning av postavgifterna. En fråga som tidigare diskuterats och som även blir aktuell i detta sammanhang är om staten genom anslag till Postverket över budgeten skall bidraga till täckandet av förlusten på tidningsrörelsen i verket. Postverket har år 1964 liksom vid senare tillfällen föreslagit att sådant bidrag skall lämnas i likhet med vad som sker till Statens Järnvägar för förlusten på vissa järnvägslinjer. Förslaget har ännu ej lett till någon åtgärd. Vid diskussionerna inom tidningstaxeutredningen har från tidningarnas sida hävdats att ett sådant bidrag bör lämnas till Postverket. Om statsmakterna önskar är det enligt utredningsmannens uppfattning möjligt att konstruera ett dylikt bidrag på så sätt att det avser endast vissa utvalda tidningar eller tidningsgrupper. 1 det följande anges tre olika metoder för en uppräkning av avgifterna i Postverkets tidningsrörelse så att kostnadstäckning erhålles efter 5 år. De olika metoderna baserar sig på principen »pris efter prestation», principen »pris efter bärkraft» samt en kombination med bidrag av statsmedel. Det bör emellertid framhållas att i de angivna metoderna ej medräknats ersättning för de kostnadsökningar som kan inträffa under 5-årsperioden. För att Postverket skall få full särkostnadstäckning erfordras sålunda dessutom ersättning för kostnadsökningar under 5-årsperioden, vilket medför ytterligare avgiftshöjningar än som angivits i de följande sammanställningarna. Kostnadstäckning ter prestation»

enligt principen »pris ef-

I tabell 23 har ett exempel gjorts på erforderliga höjningar under en 5-årsperiod av de belopp för taxekomponenter samt avgifter för helårsexemplar som angivits i SOU 1969: 39

tabell 18. Dessutom anges de höjningar som skulle inträffa under det 5:e året i förhållande till avgifterna under år 1969. Med hänsyn till den ändrade fördelningen av trycket på exemplaravgiften och trycket på viktavgiften inträffar relativt stora höjningar av exemplaravgifterna i synnerhet för tidningar med 2-7 nr/vecka. Det minskade trycket på viktavgiften medför att den genomsnittliga viktavgiften ej ens under det 5:e året når högre än 70,1 öre. Eftersom denna avgift under år 1969 uppgår till 85 öre per kg erhåller de flesta tidningar som ej har alltför långa medeltransportavstånd sänkningar av viktavgiften även under det 5:e året. Totalintäkterna för Postverket under det 5:e året beräknas enligt tabellen uppgå till ca 155 miljoner kr. (exkl. årliga kostnadsökningar), vilket medför ett tillskott till täckande av samkostnaderna med ca 5 miljoner kr. vid 1968 års kostnadsnivå. De genomsnittliga procentuella höjningarna av avgifterna per år uppgår till följande: l:a året 2:a året 3:e året 4:e året 5:e året

11,9% 9,9 % 9,1 % 9,1 % 7,6 %

Att de procentuella höjningarna för olika tidningar avviker från dessa genomsnittstal beror givetvis på de vidtagna förändringarna i taxesystemet i förhållande till systemet under år 1969. Kostnadstäckning med inslag av »pris efter bärkraft»

principen

I avsnittet »Exempel på taxesystem i tidningsrörelsen enligt principen pris efter bärkraft» har redogjorts för en metod att föra in en faktor i avgiftssystemet som i viss mån tar hänsyn till de olika tidningsföretagens ekonomiska bärkraft. Denna faktor utgöres av en särskild tilläggsavgift på de delar av tidningarnas innehåll som kan hänföras till textreklam samt annonser. Den utgår med en viss avgift per kg för denna SOU 1969: 39

andel av tidningarnas innehåll. I tabell 24 lämnas ett exempel av utredningsmannen på tillämpningen av en sådan tilläggsavgift i kombination med en procentuell uppräkning. Uppgifterna i tabell 24 motsvarar uppgifterna i tabell 23 t. o. m. beloppen för år 3 i perioden för upptrappning av tidningarnas avgifter. För år 4 i denna period har införts en tilläggsavgift av 50 öre per kg av tidningarnas annonsdelar. För år 5 i perioden har införts en tilläggsavgift av 1 kr. per kg av tidningarnas annonsdelar. Övriga taxekomponenter behålles oförändrade för åren 4-5 i perioden, dvs. behålles på den nivå som anges för år 3 i tabellerna 23-24 med undantag för grundavgiften som höjts för att täcka de ökade administrationskostnaderna som införandet av en mera komplicerad taxa medför. Den särskilda tilläggsavgiften för annonser i tabell 24 medför med de angivna beloppen per kg i stort sett samma totala intäktsförbättring för Postverket som uppnåtts genom de genomsnittliga procentuella påslagen för samtliga taxekomponenter i tabell 23. I bägge fallen uppnås en totalintäkt för Postverket under år 5 på ca 155 miljoner kr. per år. En tilläggsavgift av 1 kr. per kg annonser beräknas medföra en intäkt för Postverket av 23,4 miljoner kr. per år. För de olika tidningsgrupperna åstadkommes dock vissa relativa förändringar av postavgifterna om en särskild tilläggsavgift på annonser införes. Detta gäller särskilt vissa lätta tidningar med en mindre andel annonser jämfört med tunga tidningar med en stor andel annonser. Genom en annonstaxa minskas de höjningar som eljest uppstår genom den avsevärda ökningen av exemplaravgiften enligt alternativet »pris efter prestation» i tabell 23. De tyngre tidningarna som även med zontaxa får relativa sänkningar på grund av viktavgiftens mindre betydelse i avgiftssystemet får högre avgifter med annonstaxa än de skulle ha fått enligt alternativet i tabell 23. De i tabell 24 angivna avgiftsbeloppen per år för vissa tidningar utgör endast ex-

Tabell 23. Plan för avgiftshöjningar enligt principen »pris efter prestation». Taxekomponenternas förändringar

Basbelopp

år 1

år 2

år 3

år 4

år 5

Höjning 1969— Belopp för år år 5 1969 Belopp

kr

kr

kr

kr

kr

kr

kr

kr

/o

310 8 1,00

340 8,60 1,10

370 9,40 1,20

400 10,25 1,30

435 11 1,40

250 0,35

185 11 1,05

74,0

—

300,0

0,28

0,31

0,34

0,37

0,40

0,20

0,20

100,0

0,122 0,105 0,094

0,134 0,115 0,103

0,146 0,126 0,113

0,160 0,138 0,123

0,172 0,148 0,132

0,057 0,058 0,058

0,115 201,8 0,090 155,2 0,074 127,6

0,129 0,112 0,101 0,498

0,142 0,123 0,111 0,548

0,154 0,134 0,121 0,598

0,169 0,147 0,132 0,652

0,182 0,158 0,142 0,701

0,058 0,059 0,059 0,85

0,124 0,099 0,083 -0,149

98 360 110 065 121081 132 097 144 097 155 015 98 412 34,3 Medelhöjning i % av basbeloppet 11,9 23,1 46,5 57,6

56 603

Belopp

Taxekomponent

Grundavgift 275 Inlämningsavgift 7 Bokföringsavgift 0,90 Försändelseavgift för kommissionärskorsband 0,25 Exemplaravgift för adresserade utgivarkorsband a) 2—7 nr/vecka 0,109 b) 1 nr/vecka 0,094 c) mindre än 1 nr/vecka 0,084 Exemplaravgift för oadresserade utgivarxb. a) 2—7 nr/vecka 0,115 b) 1 nr/vecka 0,100 c) mindre än 1 nr/vecka 0,090 Viktavgift (genomsnitt) 0,445

Totalintäkt per år för Postverket i tusental kr

—

213,8 167,8 140,7 -17,5

57,5

Avgift per årgång för vissa typtidningar

Nr per år

Årsvikt

MedelBelopp transport- Bas avstånd belopp år 1 år 2

år 3

år 4

år 5

Höjning ; 1969— Belopf för år år 5 1969 Belopp

kg

km

kr

kr

kr

kr

kr

kr

kr

356 356 356 304 304 304 254 202 152 104 52 52 52 12

40 70 90 20 30 40 25 15 11 5 5 7 11 2

100 350 400 75 200 150 100 100 75 50 350 300 475 200

55,96 76,35 88,73 42,64 48,13 51,10 38,94 29,43 22,11 14,49 7,36 8,15 11,09 1,83

62,62 85,44 99,29 47,72 53,86 57,19 43,58 32,94 24,75 16,22 8,24 9,12 12,41 2,05

68,89 75,16 81,99 88,20 55,00 93,99 102,54 111,86 120,33 80,50 109,23 119,17 129,99 139,84 97,50 52,49 57,27 62,47 67,21 34,99 59,25 64,64 70,52 75,86 43,49 62,91 68,63 74,87 80,54 51,99 47,94 52,30 57,05 61,37 36,34 36,23 39,53 43,12 46,39 24,82 27,22 29,70 32,40 34,85 18,52 17,84 19,47 21,23 22,84 10,64 9,07 9,89 10,79 11,60 7,27 10,04 10,95 11,94 12,85 8,97 13,66 14,90 16,25 17,48 12,37 2,26 2,46 2,69 2,89 2,40

Medelhöjning i % av basbeloppet

11,9

23,1

empel på ett ringa antal fall som gäller med utgångspunkt från de angivna vikterna, medeltransportavstånden och annonsandelarna. Som framgår av tabell 19 kan viktavgiften i ett system med både annonstaxa samt zontaxa med 25 km zoner variera med upp till 105 olika belopp. Det har därför ej an56

34,3

46,5

kr 33,20 39,83 42,34 32,22 32,37 28,55 25,03 21,57 16,33 12,20 4,33 3,88 5,11 0,49

0/

/o

60,4 49,5 43,4 92,1 74,4 54,9 68,9 86,9 88,2 114,7 59,6 43,3 41,3 20,4

57,6

setts möjligt att i tabellform illustrera alla de olika fall som kan inträffa. Det är givetvis möjligt att utforma den särskilda annonstaxan på andra sätt än som angivits i tabell 24. Man skulle exempelvis kunna successivt höja den särskilda tilläggsavgiften år för år med mindre belopp än de SOU 1969: 39

Tabell 24. Plan för avgiftshöjningar med annonstaxa. Taxekomponenternas förändringar

Taxekomponent

Belopp Basbelopp år 1

år 2

år 3

år 4

år 5

Höjning 1969— Belöpt år 5 för år 1969 Belopp

kr

kr

kr

kr

kr

kr

kr

°/

kr

/o

Grundavgift 275 310 340 370 500 500 250 250 Inlämningsavgift 7 8 8,60 9,40 9,40 9,40 9,40 — Bokföringsavgift 0,90 1,00 1,10 1,20 1,20 1,20 0,35 0,85 Försändelseavgift 0,25 0,28 0,31 0,34 0,34 0,34 0,20 0,14 Exemplaravgift för adresserade utgivarkorsband a) 2—7 nr/vecka 0,109 0,122 0,134 0,146 0,146 0,146 0,057 0,089 b) 1 nr/vecka 0,094 0,105 0,115 0,126 0,126 0,126 0,058 0,068 c) mindre än 1 nr/vecka 0,084 0,094 0,103 0,113 0,113 0,113 0,058 0,055 Exemplaravgift för oadresserade utgivarkorsband a) 2—7 nr/vecka 0,115 0,129 0,142 0,154 0,154 0,154 0,058 0,096 b) 1 nr/vecka 0,100 0,112 0,123 0,134 0,134 0,134 0,059 0,075 c) mindre än 1 nr/vecka 0,090 0,101 0,111 0,121 0,121 0,121 0,059 0,062 Viktavgift (genomsnitt) 0,445 0,498 0,548 0,598 0,598 0,598 0,85 — 0,252 Särskild tilläggsavgift per kg annonser 1,00 — — — — 0,50 — 1,00 Totalintäkt per år för Postverket i tusental kr 98 360 110 065 121 081 132 097 143 797 155 497 98 412 57 085 Medelhöjning i % av basbeloppet (utom tilläggsavgifter för annonser) 11,9

23,1

34,3

34,3

34,3

inkl. annonstaxa

100,0

—

242,9 70,0

156,1 117,2 94,8

165,5 127,1 105,1 -29,6

—

58,0

Avgift per årgång för vissa typtidningar Belopp Basbelopp år 1 år 2

år 3

år 4

år 5

Höjning 1969— Belopp för år 1969 Belopp

%

kr

kr

kr

kr

kr

kr

kr

50 50 60 30 40 40 30 40 40 40 50 50 40 50

55,96 76,35 88,73 42,64 48,13 51,10 38,94 29,43 22,11 14,49 7,36 8,15 11,09 1,83

62,62 85,44 99,29 47,72 53,86 57,19 43,58 32,94 24,75 16,22 8,24 9,12 12,41 2,05

68,89 75,16 85,16 95,16 55,00 93,99 102,54 120,04 137,54 80,50 109,23 119,17 146,17 173,17 97,50 52,49 57,27 60,27 63,27 34,99 59,25 64,64 70,64 76,64 43,49 62,91 68,63 76,63 84,63 51,99 47,94 52,30 56,05 59,80 36,34 36,23 39,53 42,53 45,53 24,82 27,22 29,70 31,90 34,10 18,52 17,84 19,47 20,47 21,47 10,64 9,07 9,89 11,14 12,39 7,27 10,04 10,95 12,70 14,45 8,97 13,66 14,90 17,10 19,30 12,37 2,26 2,46 2,96 3,46 2,40

Medelhöjning i % av basbeloppet (utom tilläggsavgifter för annonser)

11,9

23,1

Nr per

Medel- •AnÅrs- transp. nonsvikt avstånd andel

år

kg

km

356 356 356 304 304 304 254 202 152 104 52 52 52 12

40 70 90 20 30 40 25 15 11 5 5 7 11 2

100 350 400 75 200 150 100 100 75 50 350 300 475 200

kr

°/ /o

SOU 1969: 39

34,3

34,3

40,16 57,04 75,67 28,28 33,15 32,64 23,71 20,71 15,58 10,83 5,12 5,48 6,93 1,06

73,0 70,9 77,6 80,8 76,2 62,8 65,2 83,4 84,1 101,8 70,4 61,1 56,0 44,2

34,3

i tabellen angivna. I så fall måste dock de övriga komponenterna höjas för att samma totalresultat skall ernås. För att de olika exemplen skall vara mera direkt jämförbara har i tabell 24 hela höjningen av tidningsrörelsens avgifter lagts på den särskilda tilläggsavgiften för annonser under åren 4 och 5. En övre gräns för den sammanlagda avgift per tidningsexemplar som kan komma att tillämpas med en tilläggsavgift för annonsdelen bör dock bestämmas. En lämplig avvägning kan vara att sätta denna gräns vid den avgift som gäller för ett masskorsband av samma vikt som tidningsexemplaret. Både TU och FKP har avvisat tanken på en särskild tilläggsavgift för tidningarnas annonsdelar. Konstruktionen av en sådan tilläggsavgift har beskrivits i avsnittet »Exempel på taxesystem i tidningsrörelsen med inslag av principen »pris efter bärkraft». Från TU:s sida har bl. a. hänvisats till vad föreningen anförde i denna fråga i tidningsförordningsutredningens betänkande (Postala meddelanden nr 1/1959, s. 36). Där anfördes bl. a. följande: »Från tidningarnas sida har framhållits, att ett hänsynstagande till relationen textannonser (alltså den ifrågasatta formen av »bärighetsprincip») skulle innebära en värdering av tidningarnas innehåll, som vore olycklig. Det har bl. a. påpekats att vissa annonser har ett allmänt värde, som knappast står den redaktionella textens efter. Vidare anses annonsrelationen i och för sig icke vara något helt adekvat mått på en tidnings ekonomiska bärkraft och det är mycket svårt att fastställa den »normala» annonsrelationen. Införandet av en taxa baserad på annonsrelationen skulle också sannolikt medföra att de stora annonsorganen skulle öka annonspriset ytterligare, vilket skulle kunna medföra att de mindre tidningarnas andel av annonseringen minskades. Härigenom skulle införande av en dylik princip snarare skada än gynna de mindre bärkraftiga tidningarna. Vidare skulle ett sådant system kunna medföra en minskning av Postverkets inkomster, om nämligen den

redaktionella texten ökar, vilket skett under de senaste 10 åren. Slutligen har framhållits att annonser är nödvändiga för att den redaktionella texten skall kunna spridas. En ökad belastning på annonseringen skulle försvaga tidningarnas förmåga att fylla sin kulturella roll i samhället.» Beträffande en eventuell tilläggsavgift för tidningarnas annonsdelar har från Postverkets sida framhållits, att man tillstyrker en marknadsanpassad taxa av denna typ om det visar sig att man därigenom ernår en bättre kostnadstäckning i verkets tidningsrörelse än som sker genom tillämpning av taxor av annan typ. Kostnadstäckning medel

genom

anslag av stats-

I bevillningsutskottets direktiv för tidningstaxeutredningens arbete framhålles bl. a.: »Det bör emellertid tillses att den successiva anpassningen av taxorna till de faktiska distributionskostnaderna sker med minsta möjliga tidsutdräkt». Utskottet berör ej möjligheten av att staten genom särskilt anslag till Postverket åstadkommer att den nuvarande förlusten på verkets tidningsrörelse avskaffas eller minskas. Tidningsorganisationerna (FKP och TU) har beträffande frågan om ett bidrag över budgeten för täckande av Postverkets underskott i tidningsrörelsen framhållit följande: »Redan Postutredningen (SOU 1962: 52) framförde tanken på ett öppet redovisat anslag. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 28.5. 1964 föreslog Poststyrelsen att frågan om bidrag av statsmedel till Postverket för förlust på tidningsrörelsen snarast borde utredas. I sitt yttrande den 25.5.1965 över 1963 års pressutrednings betänkande (SOU 1965: 22) erinrar Poststyrelsen om tanken på ett driftbidrag. Så länge icke kostnadstäckande avgifter tillämpas i tidningsrörelsen bör framhåller styrelsen - sålunda ett driftbidrag, som motsvarar underskottet, utgå från ett anslag på riksstaten till Postverket. Det är vidare uppenbart att nuvarande underSOU 1969: 39

skott inte kan inhämtas på kort tid genom taxehöjningar i tidningsrörelsen. Det här avsedda bidraget skulle kunna sägas motsvara det driftbidrag, som f. n. utgår till statens järnvägar för driften av icke lönsamma järnvägslinjer, dvs. såsom ersättning för trafikprestationer, vilka inte är företagsekonomiskt motiverade från järnvägsföretagets synpunkt. Ett dylikt bidrag till Postverket vore att betrakta som ett slags »kollektivporto» som staten av samhälleliga skäl betalar till Postverket för att underlätta tidningsdistributionen, framhåller Poststyrelsen. Organisationerna ansluter sig av ovan angivna skäl helt till tanken på ett bidrag över budgeten till Postverket. Organisationerna har särskilt betonat att samhället därmed bidrar till en tillfredsställande service till allmänheten, inte minst i vad gäller distributionen av pressalster till glesbygderna.» Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att från både TU:s och FKP:s sida framhållits att ett anslag av statsmedel till Postverket bör utgå för förlusten på tidningsrörelsen. Sedan mycket lång tid tillbaka har en subventionering av tidningsrörelsen skett via förlust över Postverkets driftbudget och därigenom konserverat ett kostnadsläge till vilket tidningarna anpassat och planerat sina kostnader och intäkter. Från tidningarnas sida hävdas vidare att man ej är i stånd att bära de kostnadsökningar som en mer eller mindre snabbt genomförd höjning av avgifterna i tidningsrörelsen skulle medföra för tidningsföretagen. Postverket har i olika sammanhang under senare år framhållit att staten bör genom särskilt anslag till verket täcka förlusten i tidningsrörelsen så länge som avgifterna hålles på sådan nivå att kostnadstäckning ej ernås. I detta sammanhang bör erinras om att affärsverksutredningen i sitt betänkande (SOU 1968: 45, s. 191) föreslagit att affärsverken bl. a. för drift av olönsamma verksamhetsgrenar skall erhålla driftbidrag, innebärande att ersättning direkt tillföres verkets driftinkomster för att täcka viss periods merkostnader. Parterna i tidningstaxeutredningen har vaSOU 1969: 39

rit överens om att Postverkets förlust på tidningsrörelsen kan utgöra ett exempel på förhållanden där driftbidrag enligt affärsverksutredningens förslag bör utgå. Om bidrag av statsmedel skall tillföras Postverket kan emellertid övervägas att införa vissa begränsningar av bidragets effekt. Härför skulle erfordras särskilda definitioner för tidningsgrupper som i förekommande fall ej bör innefattas i distribution med statsbidrag. Om inga begränsningar göres tillfaller bidraget samtliga ca 2 000 olika tidningar som distribueras som utgivar- och kommissionärskorsband. Vid en bedömning av denna frågeställning har man behov av olika indelningar av tidningsgrupperna. De flesta indelningar av tidningar som är grundade på en bedömning av innehållets karaktär måste bli mer eller mindre subjektivt motiverade. I det följande visas två indelningar, en grundad på tidningarnas periodicitet (tabell 25) och en grundad på en inom Postverket gjord bedömning av var och en av de ca 2 000 olika postbefordrade tidningarna (tabell 26). Dessutom anges de nuvarande indirekta subventionsbeloppen per tidningsgrupp ( = den bristande särkostnadstäckningen). Denna fördelning har gjorts med utgångspunkt från andelen postbefordrade tidningsexemplar. Av de i tabell 26 angivna tidningsgrupperna är några relativt lätta att definiera, t. ex. grupperna Serietidningar och Personaltidningar. Några grupper som ibland är svåra att definiera är bl. a. grupperna Underhållningstidningar och Tidningar delvis med syfte att göra reklam för ett eller flera affärsföretag. Tidningar enligt sistnämnda grupp bedömes redan enligt nuvarande bestämmelser enligt punkt j) i de allmänna distributionsvillkoren för utgivar- och kommissionärskorsband. Dessa regler behandlas i ett särskilt avsnitt »Allmänna distributionsvillkor för utgivar- och kommissionärskorsband». Som tidigare angetts beräknas TU:s andel av den postbefordrade volymen tidningsexemplar uppgå till sammanlagt 57 % och FKP:s andel uppgå till 3 5 , 4 % . Om dessa procenttal tillämpas på subventionsbeloppet 59

Tabell 25. Gruppindelning efter tidningarnas periodicitet.

Tidningsgruppens periodicitet

Andel av samtliga postbefordrade tidningsexemplar per år Subventionsbelopp per år % kr

7 nr/vecka 2—6 nr/vecka 1 nr/vecka Mindre än 1 nr/vecka

9,6 34,8 28,6 27,6

5 760 000 20 880 000 16 800 000 16 560 000

100,0

60 000 000

per år räknat skulle andelarna bli 34.2 milj. kr. resp. 21,2 milj. kr. De i utredningen icke representerade tidningarnas andel skulle sålunda bli 4,6 milj. kr. Från taxeteknisk synpunkt är det givetvis enklast med ett bidrag till Postverket som avser samtliga som utgivar- och kommissionärskorsband befordrade tidningar. Med en sådan konstruktion av bidraget skulle de normala spärreglerna för användningen av utgivar- och kommissionärskorsband (jfr avsnittet »Allmänna distributionsvillkor för utgivar- och kommisionärskorsband») gälla även för fördelningen av bidraget. Det är emellertid tekniskt möjligt att

låta de i tabell 23 angivna beloppen för de olika taxekomponenterna under 5-årsperioden gälla enbart för vissa angivna tidningar och låta sådana tidningar som av statsmakterna anses böra gynnas med låga direkta postavgifter få en taxesättning där staten bidrager med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de faktiskt utgående avgifterna och avgifter som innebär kostnadstäckning för Postverket. Ett sådant system måste emellertid i många fall medföra besvärliga gränsdragningsproblem mellan olika tidningsgrupper. En lösning av dylika problem skulle måhända vara inrättandet av en nämnd med representanter för tidningarna och Postverket

Tabell 26. Gruppindelning efter tidningarnas karaktär.

Tidningsgruppens karaktär Dagstidningar 2—7 nr/vecka Tidningar av dagspresskaraktär med 1 nr/vecka (enligt Kungl. Maj:t) Underhållningstidningar (inkl. sådana med informations- och nyhetsinslag) a) Serietidningar b) Övriga tidningar Tidningar som är utgivna av ideella föreningar och sammanslutningar a) Organ för yrkessammanslutningar (t. ex. fackföreningstidningar) b) Övriga (t. ex. organ för idrottsföreningar, församlingsblad e. d.) Personaltidningar (utgivna av företag för personalens information) Facktidningar (tidningar med inriktning på visst ämnesområde, även s. k. idétidningar) Tidningar delvis med syfte att göra reklam för ett eller flera affärsföretag Övriga tidningar (bl. a. tidningar med övervägande politiskt innehåll)

Andel av samtliga postbefordrade tidningsexemplar per år %

Subventionsbelopp per år kr

43,0

25 800 000

1,9

1 140 000

0,6 11,6

360 000 6 960 000

12,4

7 440 000

5,0

3 000 000

0,8

480 000

12,2

7 320 000

10,4

6 240 000

2,1

1 260 000 60 000 000

100,0

60 SOU 1969: 39

samt eventuellt ytterligare av statsmakterna förordnade. Till nämnden skulle i tveksamma fall från tidningarna eller Postverket kunna hänskjutas för avgörande de bedömningar som erfordras för att hänföra vissa tidningar till de grupper som ansetts ej kunna falla under statsbidraget till Postverket och som därför bör erlägga full taxa eller särskild avgift. I tabell 24 har angivits en metod med upptrappning av avgifterna i Postverkets tidningsrörelse som innebär att för åren 4-5 lämnar en särskild tilläggsavgift för tidningarnas annonsandelar bidrag till intäkterna i tidningsrörelsen. För år 4 beräknas detta bidrag till sammanlagt ca 11,7 miljoner kr. per år och för år 5 till ca 23,4 miljoner kr. per år. I övrigt behålles komponenterna i taxesystemet vid den nivå som anges för år 3 med undantag för grundavgiften som höjes för att täcka administrationskostnaderna för taxesystemets tilllämpning. Med tillämpning av samma taxesystem och totalintäkt för Postverket som gäller för år 3 i tabell 24 vore det möjligt att låta ett särskilt bidrag av statsmedel utgå till Postverket för åren 4-5. För år 4 skulle detta bidrag utgå med 11,7 miljoner kr. och för år 5 med 23,4 miljoner kr. I detta fall skulle sålunda samma totalresultat ernås för Postverkets del under åren 4-5 oavsett om särskild annonstaxa eller metoden med det angivna statsbidraget tillämpades. För tidningarnas del skulle - vid tillämpning av metoden med statsbidrag - samma taxesystem tillämpas under åren 3-5. Det avgiftssystem som skulle gälla framgår av de belopp som angivits för år 3 i tabell 24. Någon höjning av grundavgiften för åren 4-5 anses ej erforderlig i detta fall. Det bör dock ytterligare framhållas att i tabellerna 23 och 24 ingen hänsyn tagits till de kostnadsökningar som kan inträffa under den angivna 5-årsperioden. I tabellerna lämnas endast exempel på en upptrappning av avgifterna i tidningsrörelsen som avser att täcka de kostnader som f. n. (maj 1969) råder i rörelsen. Det torde vara oundvikligt att kostnadsökningar inträffar SOU 1969: 39

under den angivna 5-årsperioden. I förekommande fall torde det därför bli erforderligt att höja avgifterna ytterligare under denna period. I tabellerna 23 och 24 har en 5-årsperiod förutsatts motsvara det av bevillningsutskottet angivna måttet på tidsutdräkt inom vilken kostnadstäckning skall ske (»med minsta möjliga tidsutdräkt»). Det är givet att en förlängning av den period inom vilken full kostnadstäckning skall ha inträtt i Postverkets tidningsrörelse mildrar verkningarna i kostnadshänseende. Från tidningarnas sida har understrukits att om direkt statsbidrag ej skulle kunna genomföras måste tidsperioden förlängas avsevärt, exempelvis till 20 år. Beträffande de exempel som i förevarande avsnitt lämnats på att statligt bidrag kan begränsas att utgå endast till vissa tidningar har tidningsorganisationerna särskilt framhållit följande: »Tidningsorganisationerna (FKP och TU), som har hävdat att här framlagda exempel på taxekonstruktioner icke innebär en fullständig utjämning över budgeten av det av Postverket framräknade underskottet i tidningsrörelsen, har motsatt sig förslagen. Organisationerna har i detta sammanhang särskilt framhållit att av utredningsmannen antydda former av mer eller mindre diskriminerande taxeökningar inger betänkligheter. Principiella - tryckfrihetsrättsliga/tryckfrihetspolitiska - synpunkter men även rent praktiska skäl talar enligt organisationernas mening klart mot dylika metoder för taxesättning. Att på detta sätt gruppera tidningar och tidskrifter med beaktande av syfte, innehåll etc. medför erfarenhetsmässigt betydande klassificerings- och avgränsningsproblem. Man rör sig enligt organisationernas mening på ett område, där samhällsorganen riskerar att medverka till taxekonstruktioner som ur tryckfrihetspolitiska synpunkter måste framstå som klart olämpliga. Det förhållandet att 1967 års pressutredning (SOU 1968: 48) först efter en genom tryckfrihetsrättslig expertis utförd noggrann analys av hithörande aspekter ansåg sig kunna föreslå en distributionsrabatt för viss kategori tidningar illustrerar enligt organisa61

tionernas mening svårigheterna att särbehandla skilda typer av periodiska skrifter. Förslaget om en rådgivande nämnd med 'klassificeringsuppgifter' utgör enligt organisationernas mening icke någon tillfredsställande lösning av dessa problem.»

62 SOU 1969: 39

6 Allmänna distributionsvillkor för utgivar- och kommissionärskorsband

En viktig fråga i Postverkets tidningsrörelse är avgränsningen av tidningsavgifternas tilllämpning. Sedan länge har det ansetts att de förmånliga avgifterna i tidningsrörelsen endast skall komma »de verkliga tidningarna och tidskrifterna» till del. De regler och villkor som f. n. gäller för utformningen m. m. av de tidningar som skall få befordras som utgivar- och kommissionärskorsband finns intagna i publikationen »Postverkets tidningsdistribution» s. 6-8. Dessa regler har tillkommit i samförstånd med tidningarnas organisationer och omprövas i regel i mån av behov vid de årliga överläggningarna om avgifterna mellan representanterna för Postverket och för tidningarna. De har f. n. följande lydelse: »Allmänna

distributionsvillkor

Postala tidningskungörelsens avgifter och villkor tillämpas vid postbefordran av periodisk skrift, som trycks och utges inom landet och som har karaktär av tidning samt uppfyller nedan angivna villkor. Om särskilda omständigheter föreligger, kan Kungl. Maj:t medge, att kungörelsens avgifter och villkor får tillämpas även vid distributionen av tidning, som tryckts utom Sverige. Postbefordran enligt kungörelsen medges endast för sådana tidningar och tidningsnummer, som uppfyller samtliga följande villkor: SOU 1969: 39

a) För tidningen skall ha utfärdats utgivningsbevis enligt tryckfrihetsförordningen. b) Tidningen skall vara införd i ett hos Poststyrelsen fört tidningsregister och anmäld till en av styrelsen utgiven tidningstaxa. c) Tidningen skall vara framställd i tryckpress och skall regelbundet utges under den i utgivningsbeviset fastställda titeln. Publikationer, vilkas utgivande redan från början begränsats till viss tidsperiod, kan således icke postbefordras mot kungörelsens avgifter. Tidningens olika nummer skall ha samma allmänna utformning. d) Tidningen skall efter abonnemang hållas allmänheten till hända. e) Tidningen skall varje kalenderår utges med minst fyra olika på skilda tider utkommande nummer. Dubbelnummer räknas som endast ett nummer. Samtliga utgivna nummer skall uppfylla villkoren för befordran mot kungörelsens avgifter. f) Tidningens titel enligt utgivningsbeviset skall anges på ett framträdande och tydligt sätt på första omslagssidan till varje nummer. g) Tidningsnumren skall vara numrerade i en för kalenderår löpande följd samt försedda med uppgift om utgivningsår. Dessa uppgifter skall anges på första omslagssidan till varje nummer. h) Uppgifter om tryckeri, tryckningsort, tryckningsår samt om tidningsutgivarens namn skall alltid finnas på tidningsnum63

mer. i) Varje utkommande nummer skall motsvara vad som enligt gängse uppfattning är att anse som tidningsnummer och får således icke vara utformat som t. ex. broschyr, brev eller cirkulär. j) Tidningen får icke ha till huvudsakligt syfte att göra reklam för ett eller flera samverkande affärsföretag eller att sprida affärsmeddelanden från sådana företag. Högst en fjärdedel av tidningsnummers innehåll får utgöras av reklam eller affärsmeddelanden för ett eller flera samverkande affärsföretag. Till affärsmeddelande och reklam räknas i detta sammanhang ej blott annonser och reklamartiklar för det företag, som står bakom utgivandet av tidningen, utan även sådana artiklar, som inledningsvis har allmän informationskaraktär men som mer eller mindre direkt utmynnar i reklam för företaget och dess produkter eller tjänster. k) Högst hälften av tidningsnummers innehåll får utgöras av material av följande slag: Föreningsstadgar, förteckningar eller uppräkningar, meddelanden angående lotterier eller tävlingar, Tävlingsuppgifter, som endast publiceras i tidningen (korsord, rebusar e. d. med lösningar och pristagare) och som ej har samband med reklam eller affärsmeddelande enligt punkt j), får dock omfatta högst tre fjärdedelar av tidningsnummers innehåll. Program för eller andra meddelanden om sammankomster, studiekurser, resor eller utställningar, protokoll, musiknoter, tidtabeller, verksamhetsberättelser, annat material liknande vad som här nämnts. 1) Reklam och affärsmeddelanden enligt punkt j) samt föreningsstadgar m. m. enligt punkt k) får sammanlagt uppta högst hälften av tidningsnummers innehåll. m) Högst hälften av tidningsnummers

innehåll får utgöras av ett enda arbete, del därav eller delar av flera arbeten med fortsättning i följande nummer. Tidningsnummer skall innehålla minst 3 olika arbeten, noveller, avslutade serier e. d. n) Högst tre fjärdedelar av tidningsnummers innehåll får sammanlagt utgöras av reklam och affärsmeddelanden enligt punkt j), föreningsstadgar m. m. enligt punkt k) samt annonser. Bestämmelserna i punkterna i), k), m) och n) äger i vissa delar icke tillämpning på Post- och Inrikes Tidningar, Tidning för leveranser till staten m. m., riksdagens protokoll med bihang samt på av statsmyndigheter nummervis utgivna författningssamlingar och tillkännagivanden. Vid bedömandet av den mängd material, som enligt punkterna j)-n) får uppta endast viss angiven del av tidningsnummers innehåll, medräknas även material av dylikt slag, som eventuellt intagits i bilagor till numret. Reklam och affärsmeddelanden för ett eller flera samverkande affärsföretag enligt punkt j), som intagits i tidningsnummer med tillhörande bilagor, får således under inga omständigheter sammanlagt överstiga en fjärdedel av själva tidningsnumrets totala innehåll, om numret skall kunna postbefordras mot tidningskungörelsens avgifter. Om tidning, som införts i tidningsregistret och tidningstaxan, sedermera visar sig icke uppfylla villkoren för befordran enligt tidningskungörelsen, kan tidningen genast avföras ur registret och taxan. Tidning avförs ur registret och taxan, om utgivningsbeviset för tidningen återkallats. Om tidning avförts ur registret och taxan, enär den icke utgetts med minst fyra olika, på skilda tider utkommande nummer per kalenderår, vilka var för sig uppfyller villkoren för befordran enligt tidningskungörelsen, medges inte förnyat införande i registret och taxan förrän tidningen under ett kalenderår utgetts med minst fyra dylika nummer. Om tidning avförts ur tidningsregistret och tidningstaxan på grund av innehållets SOU 1969: 39

beskaffenhet, medges icke förnyat införande i registret och taxan förrän tidningen beträffande minst fyra på varandra följande nummer samt under en period av minst tre månader uppfyllt villkoren för befordran som utgivar- och kommissionärskorsband.» Under tidningstaxeutredningens arbete har en genomgång med exemplifieringar av tillämpningen av de gällande bestämmelserna gjorts. Utredningen har därvid kommit fram till den uppfattningen att det f. n. ej finns anledning att från utredningens sida föreslå några ändringar av de i »Postverkets tidningsdistribution» angivna reglerna om utformningen av innehållet m. m. för de tidningar som skall sändas som utgivar- och kommissionärskorsband.

SOU 1969:39 5—914395

7 Utredningsmannens förslag

Sedan utredningens arbetsgrupp i januari 1969 framlagt de exempel på kostnadsföljsamma taxor för vilka redogjorts i avsnittet »Exempel på taxesystem i tidningsrörelsen enligt principen pris efter prestation» har under utredningsmannens ordförandeskap ingående diskussioner och förhandlingar förts mellan TU, F K P och Postverket. Därvid har man behandlat utformningen av taxesystemet i tidningsrörelsen samt metoderna för att uppnå full kostnadstäckning genom höjningar av avgifterna i rörelsen. Olika alternativa förslag och exempel på taxesystem som är avsedda att fungera som bas i det kommande taxesystemet har diskuterats. Enligt det exempel på kostnadsföljsamt taxesystem som framräknats av arbetsgruppen enligt tabell 18 uppkommer ett ökat tryck på exemplaravgiften i jämförelse med nuvarande taxesystem. Detta medför bl. a. att lätta tidningar får i vissa fall avsevärda höjningar i jämförelse med nuvarande avgifter. För att ernå en så mjuk övergång som möjligt till ett mera kostnadsföljsamt system har parterna i princip varit överens om att det ökade trycket på exemplaravgiften icke kan införas på en gång. Däremot har det ej varit möjligt att uppnå enighet om i vilken grad trycket på exemplaravgiften skall successivt ökas. Särskilt från TU:s sida har framhållits att man önskar diskutera fördelningen av trycket på exemplar- och viktavgifterna vid de överläggningar som förekommer årligen mellan Postverket och 66

tidningarna om justeringar av avgifterna i tidningsrörelsen med hänsyn till inträffade kostnadsförändringar. Den s. k. fria uppköpsrätten, dvs. rätten för en tidning som behandlas som Bpost att mot de angivna avgifterna i taxesystemet utan särskild prövning övergå till behandling som A-post har även diskuterats. TU:s representanter har hävdat att denna rätt borde kunna införas omedelbart. FKP:s representanter har i princip hävdat att fri uppköpsrätt bör införas. Den kan dock inte tillämpas i nuvarande avgiftsläge. Det är nämligen angeläget att avgiftsskillnaden mellan A- och B-posttidningarna snarast blir av en sådan storleksordning att den fria uppköpsrätten kan fungera. Postverket har framhållit att den fria uppköpsrätten ej kan övervägas förrän full kostnadstäckning ernåtts i tidningsrörelsen och de berörda skillnaderna i avgiftssystemet mellan A-post och B-post gjorts helt kostnadsanpassade så att de motsvarar de kostnadsökningar som uppstår för verket vid en övergång från B-post till A-post. A-behandling av vissa veckotidningar har dock medgivits i mycket begränsad omfattning. Detra har emellertid endast kunnat ske försökvis i undantagsfall efter särskild prövning och mot en tilläggsavgift som tills vidare fastställts till 25 % av de vanliga avgifterna för utgivar- och kommissionärskorsband. Från FKP:s sida har under överläggningarna framförts önskemål om införande av SOU 1969: 39

s. k. C-post för vissa tidningar mot lägre avgifter än som gäller för tidningar som behandlas som B-post. Tidningar som sändes som C-post skulle få något längre befordrings- och utdelningstid än som tillämpas för B-post. Postverket har dock ansett sig f. n. ej kunna tillstyrka ett generellt införande av en sådan gruppering av utgivar- och kommissionärskorsbanden. FKP har därför frångått sitt krav på införande av C-post mot lägre avgifter men framhållit att man önskar att den s. k. 0-2 behandlingen så snart som möjligt skall tillämpas för alla tidningar med mindre än 2 nr per vecka. Postverket har meddelat att man strävar efter att söka tillgodose detta önskemål, vilket innebär att dessa tidningar i huvudsak får en sammanlagd befordrings- och utdelningstid av 2 dygn om de inlämnas på överenskomna tidpunkter och är sammanförda enligt gällande regler vid inlämningen till postbefordran. Postverket har i detta sammanhang understrukit att genomförandet av här angiven befordringsstandard bl. a. är beroende av möjligheterna att organisera tillräckligt snabba långväga transporter. Postverket anser därför att man i taxesystemet t. v. får behålla den nuvarande indelningen av tidningarna efter periodicitet. Ingående diskussioner har även förts om zontaxa skall ingå i systemet eller ej. Från FKP:s sida har viss tvekan framförts mot detta inslag i taxesystemet. TU har - under förutsättning att zontaxan utformas så att viss kompensation lämnas tidningarna för transporter i egen regi - stannat för att tillstyrka införandet av en zontaxa. Därutöver förutsätter TU att frågan om reglering av vissa terminalkostnader kan tas upp till diskussion. Även från Postverket har anförts att motiv finns för en zontaxa. Parterna har varit eniga om att konstruktionen av zontaxan samt förutsättningarna för dess införande bör kunna omprövas sedan erfarenheter vunnits av systemet. F. n. förekommer det enligt Postverket i viss omfattning att man från dagstidningarnas sida vid distributionen väljer ut de från ekonomisk synpunkt mest fördelaktiga områdena för distribution i egen regi och SOU 1969: 39

låter Postverket ombesörja distributionen på de områden som är kostsammare från distributionssynpunkt (orter inom glesbebyggda områden m. m.). En sådan utveckling, som kan förutses bli ytterligare markerad när den statliga samdistributionsrabatten börjar utgå, leder till ökade genomsnittskostnader i Postverkets tidningsrörelse. För att undvika att dessa kostnadsökningar får betalas av de tidningsutgivare som helt eller till övervägande del använder sig av utgivarkorsbandsdistribution, kan det bli nödvändigt att ställa strängare villkor än hittills på rätten att sända utgivarkorsband. En bättre anpassning av avgifterna till kostnaderna skulle exempelvis uppnås om utgivare, som använder postdistribution på ovan angivet sätt, fick betala den vanliga trycksakstaxan. Detta av Postverket framförda resonemang har TU funnit uppseendeväckande och ur pressens synpunkt helt oacceptabelt. Utvecklingen - inte minst på distributionsområdet - kännetecknas av en stark strävan att erbjuda företagen konkurrerande alternativ. Därmed förbundna problem har ingående diskuterats senast i samband med formerna för ökad samdistribution på basis av de förslag som framlades av utredningen om dagspressens ekonomiska situation (SOU: 1968: 48). De beslut som statsmakterna i anslutning härtill fattat markerar vikten av alternativa distributionsvägar. Tanken att Postverket - i strid med här åberopade principiella målsättning - inom tidningsdistributionen skulle erhålla ett slags de facto-monopol ter sig sålunda lika stötande som orealistisk. FKP har diskuterat denna fråga och övervägt de här redovisade postala synpunkterna och dess eventuella konsekvenser för utformningen av bestämmelserna för en ny taxesättning och taxekonstruktion. FKP är medveten om de problem som kan uppstå om tidningsföretag i viss omfattning distribuerar sina tidningar i egen regi och överlåter den mera olönsamma delen till postal befordran. FKP ansluter sig till Postverkets uppfattning att detta är en betydelsefull fråga som dock bör kunna lösas på det sätt 67

Postverket givit exempel på, innefattande en komplettering av gällande bestämmelser. Det må sedan ankomma på »Samarbetsnämnden mellan tidningarna och Postverket» att avge förslag till sådana bestämmelsers utformning. Enighet mellan parterna i utredningen har förelegat ifråga om metoden för en subventionering av Postverkets tidningsrörelse. Subventioneringen bör i förekommande fall gälla den skillnad som uppkommer mellan intäkterna från ett nytt taxesystem i tidningsrörelsen och Postverkets faktiska kostnader för rörelsegrenen. Postverket har framhållit att man sedan länge anser den nuvarande subventioneringen av tidningsrörelsen via i första hand brevportot som i hög grad besvärande för verkets ekonomi. Om avgifterna i tidningsrörelsen anses böra hållas på en icke kostnadstäckande nivå bör enligt Postverket ett årligt anslag av statsmedel utgå till verket för förlusten på rörelsen. Som tidigare framhållits har såväl TU som FKP hävdat att även vid ett nytt taxesystem i Postverkets tidningsrörelse bör den nuvarande subventioneringen av tidningsrörelsen bestå. Subventioneringen bör på sätt Postverket förutsatt ske genom att ett årligt anslag av statsmedel utanordnas till Postverket. Från tidningarnas sida har man framhållit att en väsentlig ökning av den kostnadsnivå, som nuvarande taxor i den postala tidningsrörelsen medför för tidningarna, skulle leda till mycket allvarliga verkningar för tidningsföretagen. Många skulle tvingas att upphöra med sin verksamhet vilket i tidigare sammanhang - åtminstone när det gäller dagstidningar - av statsmakterna bedömts som olämpligt från samhälleliga synpunkter. Vid bedömningen av storleken av ett statligt anslag till Postverket för förlusten på tidningsrörelsen har både TU och FKP varit eniga om att den skillnad som föreligger i nuläget bör vara en lämplig avvägning av anslaget. Postverket har beräknat denna skillnad till minst 60 miljoner kr. per år. De framtida kostnadsökningar som inträffar i tidningsrörelsen får kompenseras 68

genom höjningar av avgifterna i rörelsen. Ett ev. statligt anslag av denna art blir sålunda maximerat till 60 miljoner kr. per år. Enligt TU:s uppfattning bör dock ett statligt anslag även kunna avse framtida kostnadsökningar i Postverkets tidningsrörelse. Storleken av anslaget skulle således enligt TU kunna komma att framdeles överstiga 60 miljoner kr. per år. Enligt Postverkets uppfattning bör de sammanlagda intäkterna av avgifterna i tidningsrörelsen samt i förekommande fall statligt anslag även kunna medge ett rimligt bidrag till de gemensamma kostnaderna för verkets olika rörelsegrenar. Mot bakgrunden av de förut angivna synpunkterna har olika exempel på taxesystem uppgjorts och diskuterats mellan parterna. För att jämförelser enklast skall kunna göras med det nuvarande taxesystemet har därför de olika exemplen gjorts på den f. n. beräknade intäktsnivån i Postverket för tidningsrörelsen, dvs. 98,4 miljoner kr. per år. I tabell 27 redovisas det förslag till taxesystem i Postverkets tidningsrörelse, som parterna enats om att tillämpa som bas vid övergång till ett nytt taxesystem. Detta förslag är avsett att ligga till grund för de uppräkningar av de olika taxekomponenterna som erfordras för att täcka kommande kostnadsökningar i Postverket. I förslaget till taxesystem i tabell 27 har zontaxa införts enbart för tidningar med minst 2 nr per vecka. I förhållande till exemplet på taxesystem i tabell 18 har ökat tryck lagts på viktavgiften. Skillnaden i exemplaravgift mellan A-post och B-post har minskats till 1 öre. Någon inlämningsavgift förekommer ej. I förslaget föreligger endast smärre skillnader i förhållande till nuvarande taxesystem när det gäller de sammanlagda intäkterna per år för de angivna grupperna tidningar med 2-7 nr per vecka och med mindre än 2 nr per vecka. Förslaget innebär att de årliga överläggningarna mellan tidningarnas representanter och Postverket bör - under förutsättning att ett årligt anslag av statsmedel över budgeten av statsmakterna beviljas med 60 SOU 1969: 39

Tabell 27 Förslag till taxesystem med zontaxa enbart för tidningar med 2—7 nr/vecka a-pnser Taxekomponenter

A-tidningar1 kr

B-tidningara kr

Grundavgift Bokföringsavgift Försändelseavgift för kommissionärskorsband Exemplaravgift a) adresserade utgivarkorsband b) oadresserade utgivarkorsband Viktavgift

500 0,60 0,25

250 0,60 0,25

0,067 0,077 0,080 0,070 0,59—0,856 0,76 medelavgift 0,66 zontaxa ej zontaxa medeltransport- medeltransavstånd portavstånd 150 km 350 km

Intäkter per år B-tidningar2

A-tidningar1 Taxekomponenter Grundavgift Bokföringsavgift Försändelseavgift för kommissionärskorsband Exemplaravgift a) adresserade utg.xb b) oadresserade utg.xb Viktavgift

Frekvenser kg eller st

å-pris kr

200 500 0,60 500 000 0,25 1 000 000

Intäkt per år kr 100 000 300 000 250 000

0,077 4 004 000 0,080 18 400 000 zontaxa 23 298 000 35 300 000 0,59— 0,856 medelavgift 0,66 Summa för A-tidningar 46 352 000

52 000 000 230 000 000

Frekvenser kg eller st

å-pris kr

1 800 250 0,60 500 000 0,25 1 000 000

Intäkt per år kr 450 000 300 000 250 000

288 000 000 65 000 000

0,067 19 296 000 0,070 4 550 000 ej zontaxa 35 700 000 0,76 27 132 000

Summa för B-tidningar 51 978 000 Totalt 98 330 000 kr

1 T. v. tidningar med 2—7 nr/vecka * T. v. tidningar med mindre än 2 nr/vecka miljoner kr - avse endast de höjningar av avgifterna i taxesystemet som erfordras för att täcka inträffade kostnadsökningar i tidningsrörelsen. Enighet mellan parterna föreligger således om att det förslag som anges i tabell 27 kan användas som bas vid införandet av ett nytt taxesystem. Däremot råder något skiljaktiga meningar mellan parterna om utvecklingen av systemet under de kommande åren. FKP och Postverket anser att kommande kostnadsökningar i första hand under en SOU 1969: 39

viss tidsperiod bör ersättas genom höjningar av andra avgiftskomponenter än viktavgiften. FKP har anslutit sig till den tanken med hänsyn till den ytterligare differentiering av exemplar avgiften, som är nödvändig för tillämpning av fri uppköpsrätt. TU har för sin del ansett sig ej kunna tillstyrka någon fast plan för införandet av ett ökat tryck på exemplaravgifterna utan anser att denna fråga bör bedömas för varje år i samband med överläggningarna om det kommande årets avgifter i tidningsrörelsen. TU:s representanter har därvid understrukit

Tabell 27 Zontaxa för tidningar med 2—7 nr/vecka Zon km

Viktavgift ore

Zon km

Viktavgift öre

0— 25 26— 50 5 1 — 75 76—100 101—125 126—150 151—175 176—200 201—225 226—250

59,0 60,4 61,8 63,2 64,6 66,0 67,4 68,8 70,2 71,6

251—275 276—300 301—325 326—350 351—375 376—400 401—425 426—450 451—475 över 475

73,0 74,4 75,8 77,2 78,6 80,0 81,4 82,8 84,2 85,6

att med hänsyn till dels omöjligheten att med säkerhet bedöma kostnadsutvecklingen inom Postverket samt dels de strukturella förskjutningarna i volymen tidningsförsändelser någon dylik plan icke kan fastläggas. FKP och Postverket anser även att skillnaderna i exemplaravgifter mellan A-tidningar och B-tidningar bör successivt öka år för år. Först när skillnaderna mellan de olika exemplaravgifterna blir så stora att de motsvarar de kostnadsökningar som uppstår när en tidning övergår från B-post till A-post kan Postverket överväga att medge

Tabell 27 Förslag med zontaxa enbart för tidningar med 2—7 nr/vecka Avgiftsjämförelser i tidningsrörelsen

Periodicitet

7 nr/vecka (356 nr/år)

6 nr/vecka (304 nr/år)

5 nr/vecka (254 nr/år) 4 nr/vecka (202 nr/år) 3 nr/vecka (152 nr/år) 2 nr/vecka (104 nr/år) 1 nr/vecka (52 nr/år) 1 nr/vecka (52 nr/år)

1 nr/månad (12 nr/år)

70 Beteckning

Avst. km

Årsvikt kg

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä

60 100 200 400 350 425 400 50 75 100 200 100 150 100 100 75 100 75 75 100 75 100 50 75 50 350 400

35 40 50 60 70 80 90 15 20 25 30 35 40 20 25 10 15 20 7 9 11 13 3 4 5 5 7

ö

200 350 300 400 475 300 200

3 5 7 9 11 1 2

AA AB AC AD AE AF

bokf avg 60 öre/kort exavg 6,7—8,0 öre/ex Avgift Ny för he' avgift viktavg 59—85,6 öre/kg vikt sa år 1969 bokf. ex kr kr kr kr kr oadr. uxb 50,75 0,60 55,00 0,60 63,50 0,60 72,00 0,60 80,50 0,60 89,00 0,60 97,50 0,60 30,74 0,60 34,99 0,60 39,24 0,60 43,49 0,60 47,74 0,60 51,99 0,60 32,09 0,60 36,34 0,60 20,57 0,60 24,82 0,60 29,07 0,60 15,12 0,60 16,82 0,60 18,52 0,60 20,22 0,60 8,94 0,60 9,79 0,60 10,64 0,60 7,67 0,60 9,37 0,60 adruxt 5,57 — 7,27 — 8,97 — 10,67 — 12,37 — 1,55 — 2,40 —

Höjning ( + ) Minskning (—) belopp kr

%

28,48 28,48 28,48 28,48 28,48 28,48 28,48 24,32 24.32 24,32 24,32 24,32 24,32 20,32 20,32 16,16 16,16 16,16 12,16 12,16 12,16 12,16 8,32 8,32 8,32 3,64 3,64

21,63 25,28 34,40 48,00 54,04 65,12 72,00 9,06 12,36 15,80 20,64 22,12 26,40 12,64 15,80 6,18 9,48 12,36 4,33 5,69 6,80 8,22 1,82 2,48 3,02 3,80 5,32

50,71 54,36 63,48 77,08 83,12 94,20 101,08 33,98 37,28 40,72 45,56 47,04 51.32 33,56 36,72 22,94 26,24 29,12 17,09 18,45 19,56 20,98 10,74 11,40 11,94 8,04 9,56

—0,04 —0,64 —0,02 + 5,08 + 2,62 + 5,20 + 3,58 + 3,24 + 2,29 + 1.48 + 2,07 —0,70 —0,67 + 1,47 + 0,38 + 2,37 + 1,42 + 0,05 + 1,97 + 1,63 + 1,04 + 0,76 + 1,80 + 1,61 + 1,30 + 0,37 + 0,19

- 0,1 — 1,2 — 0,1 + 7,1 + 3,3 + 5,8 + 3,7 + 10,5 + 6,5 + 3,8 + 4,8 — 1,5 — 1,3 + 4,6 + 1,0 + 11,5 + 5,7 + 0,2 + 13,0 + 9,7 + 5,6 + 3,8 + 20,1 + 16,4 + 12,2 + 4,8 + 2,0

3,49 3,49 3,49 3,49 3,49 0,81 0,81

2,28 3,80 5,32 6,84 8,36 0,76 1,52

5,77 7,29 8,81 10,33 11,85 1,57 2,33

+ 0,20 + 0,02 —0,16 —0,34 —0,52 + 0,02 —0,07

+ 3,6 + 0,3 1,8 — 3,2 — 4,2 + 1,3 — 2,9

SOU 1969: 39

fri uppköpsrätt. Enligt TU:s mening bör emellertid fri uppköpsrätt kunna medges omedelbart vid systemets införande och med tillämpning av de skillnader i exemplaravgift som införts i tabell 27. Under alla förhållanden har TU ansett sig ej kunna tillstyrka någon fast plan för ökning av skillnaderna i exemplaravgifter utan hävdar att även denna fråga bör bedömas vid de årligen återkommande överläggningarna om avgifterna i tidningsrörelsen. Utredningsmannen anser att det taxesystem som angivits i tabell 18 i princip ger ett klart uttryck för en taxa som konstruerats enligt principen »pris efter prestation». Enligt utredningsmannens mening bör därför taxesystemet i tabell 18 kunna vara vägledande för de årliga diskussioner om taxesystemets utformning som föres mellan representanter för tidningarna och för Postverket. Detta innebär bl. a. att ett ökat tryck bör läggas på exemplaravgifterna i systemet och att skillnaderna i exemplaravgifter mellan A-tidningar och B-tidningar successivt bör ökas. Med hänsyn till de skäl som FKP och TU anfört ifråga om svårigheterna vid övergången till ett noggrant kostnadsföljsamt system tillstyrker utredningsmannen en mjukare övergång till det nya taxesystemet på det sätt som sker i förslaget till taxesystem i tabell 27. Även om i utredningens direktiv antytts möjligheterna av en subventionering av Postverkets tidningsrörelse övergångsvis kan frågan om införandet av ett årligt anslag av statsmedel till Postverket för förlusten på tidningsrörelsen anses ej direkt ha ingått i utredningsuppdraget. Enligt utredningsmannens mening bör denna fråga i första hand bedömas från politiska och statsfinansiella synpunkter. Införandet av ett statligt anslag till Postverket för förlusten på tidningsrörelsen har av FKP och TU angivits som en absolut nödvändig förutsättning för en lösning av tiiningsrörelsens i Postverket finansiering. Tidningsorganisationernas (FKP och TU) representanter har därvid framhållit följande: SOU 1969: 39

»Statsmakterna har i skilda sammanhang - senast vid övervägandena i anslutning till 1967 års pressutrednings betänkande - i handling understrukit vikten av att medborgarna tillförsäkras en allsidig och rikt facetterad information genom pressen. Detta intresse har tagit sig uttryck i olika åtgärder till förmån för ett pressvänligare klimat, däribland införandet av en s. k. distributionsrabatt. I debatten har bl. a. understrukits att det får anses vara en samhällelig uppgift att underlätta överspridningen av pressalster så att medborgarna oavsett bostadsort får tillgång till ett rikt varierat utbud av pressalster. En kraftig höjning av utgående postavgifter skulle utan varje tvivel få effekter som är rakt motsatta de strävanden som här åberopats - effekter, som därför ur allmänna synpunkter framstår som helt oacceptabla, i all synnerhet som de skulle särskilt drabba tidningsläsarna i glesbygderna. Det förtjänar vidare att tilläggas att man även i en rad andra länder under årens lopp - och alltjämt - på skilda sätt beaktat betydelsen av att postverkens avgifter för tidningsdistribution hålles nere i syfte att främja en mångfacetterad press.» Utredningsmannen har visserligen förordat att de riktlinjer för taxesystemets utformning som varit vägledande för det taxesystem som angivits i tabell 18 kommer till uttryck snarast möjligt vid det nya systemets tillämpning men med hänsyn till tidningsorganisationernas bestämda uppfattning har utredningsmannen anslutit sig till förslaget om införande av ett särskilt statsanslag till Postverket, som motsvarar den av Postverket beräknade förlusten i tidningsrörelsen på 60 milj. kr. per år. Utredningsmannen vill erinra om att i tidigare avsnitt av betänkandet har åskådliggjorts den effekt som uppkommer i kostnadshänseende för tidningarna om statsbidrag till tidningsrörelsen ej skulle utgå. Självfallet kan de i tabellerna 23-24 anförda exemplen tillämpas i den omfattning som erfordras därest statsbidraget av olika skäl av statsmakterna anses ej böra utgå med belopp av den storleksordning som parterna 71

Tabell 28 Zontaxa för tidningar med 2—7 nr/vecka Zon km

Viktav- Zon gift öre km

Viktavgift öre

0—25 26—50 5 1 — 75 76—100 101—125 126—150 151—175 176—200 201—225 226—250

59,0 60,4 61,8 63,2 64,6 66,0 67,4 68,8 70,2 71,6

73,0 74,4 75,8 77,2 78,6 80,0 81,4 82,8 84,2 85,6

251—275 276—300 301—325 326—350 351—375 376—400 401—425 426—450 451—475 över 475

enats om. Om särskilda skäl anses föreligga att statsbidrag bör utgå endast till vissa grupper av tidningar kan en gruppindelning efter tidningarnas karaktär enligt den modell som framtagits av Postverket tjäna som vägledning (se tabell 26). Om anslag av statsmedel av statsmakter-

na skulle anses ej böra lämnas för samtliga postbefordrade tidningar bör enligt utredningsmannens uppfattning avgifterna för de ej bidragsberättigade tidningarna - på sätt bevillningsutskottet antytt i sina direktiv successivt kunna höjas så att full kostnadstäckning efter en övergångsperiod uppstår för Postverket. I tabell 28 anges de avgifter som bör tilllämpas för icke bidragsberättigade tidningar under den första 5-årsperioden av systemets tillämpning. I denna tabell har dock ingen hänsyn tagits till sådana kostnadsökningar som kan inträffa under den angivna 5-årsperioden. Som utgångspunkt för avgifterna i denna tabell har tagits det mellan parterna som bas överenskomna avgiftssystemet i tabell 27. Höjningarna från nivån för avgiftssystemet har i första hand lagts på exemplaravgifterna i systemet.

Tabell 28 Plan för avgiftshi5jningar för tidningar som ej erhåller b i d r a g av statsmedel Belopp Taxekomponent

Basbelopp kr

år 1 kr

år 2 kr

år 3 kr

år 4 kr

år 5 kr

280 1,00

300 1,10

335 1,20

365 1,30

400 1,40

0,28

0,31

0,34

0,37

0,40

0,095

0,112

0,130

0,150

0,169

0,084

0,100

0,117

0,136

0,154

0,098

0,116

0,134

0,154

0,174

0,087

0,104

0,121

0,140

0,159

medelavgift 0,66

0,59— —0,856 medelavgift 0,66

0,59— —0,856 medelavgift 0,66

0,59— —0,856 medelavgift 0,66

0,59— —0,856 medelavgift 0,66

0,59— —0,856 medelavgift 0,66

0,76

0,76

0,76

0,76

0,76

0,76

98 330

109 185

119 989

143 583

155 674

Grundavgift a) Tidningar med 2—7 nr/vecka 500 b) Tidningar med mindre än 2 nr/vecka »50 Bokföringsavgift 0,60 Försändelseavgift för kommissionärskorsband 0,25 Exemplaravgift för adresserade utgivarkorsband a) Tidningar med 2—7 nr/vecka 0,077 b) Tidningar med mindre än 2 nr/vecka 0,067 Exemplaravgift för oadresserade utgivarkorsband a) Tidningar med 2—7 nr/vecka 0,080 b) Tidningar med mindre än 2 nr/ vecka 0,070 Viktavgift a) Tidningar med 2—7 0,59— nr/vecka. Zontaxa —0,856

b) Tidningar med mindre än 2 nr/vecka. Enhetstaxa Totalintäkt per år för Postverket i tusental kr

72 SOU 1969: 39

Bilaga 1

Vissa tidningars spridningsförhållande

Tidningar med större uppli Tidning 2—7 nr/vecka Annonsbladet för Norra Skåne Arbetarbladet Arbetet A » B » C » D Barometern Borås Tidning Dagen Dagens Nyheter Dala-Demokraten Enköpings-Posten Falu-Kuriren Gefle Dagblad Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning Göteborgs-Posten Helsingborgs Dagblad B Jönköpings-Posten Karlskoga-Kuriren Länstidningen Östersund Nerikes Allehanda Norrbottens-Kuriren A » » AB Norrköpings Tidningar — Östergötlands Dagblad Nya Wermlands-Tidningen A » » » AE » » » B Oskarshamns-Tidningen Skånska Dagbladet Smålandsposten Sundsvalls Tidning A » » B » » S Svenska Dagbladet A » » N Sydsvenska Dagbladet Snällposten Ulricehamns Tidning Upsala Nya Tidning Vestmanlands Läns Tidning SOU 1969:39

Antal utdelningsorter

Medeltransportavstånd i km

Utgivningsort

Nr per år

Hälsingborg Gävle Malmö

304 304 356 304 254 304 304 356 254 356 304 152 304 304

111 341 464 359 94 474 477 506 681 292 329 207 337 428

85,8 113,7 358,3 131,5 535,2 105,1 75,6 58,4 317,4 412,4 76,2 47,3 91,0 138,1

304 356 304 304 304 304 304 304 304

242 228 343 338 90 268 532 390 23

270,8 136,3 222,1 69,5 110,3 130,5 64,1 274,8 122,4

»

304 304 304 152 304 304 202 356 304 52 356 356

424 704 114 320 286 535 675 360 288 24 782 996

65,3 106,2 134,9 103,9 133,6 80,2 69,4 329,2 82,9 187,0 344,8 475,0

Malmö Ulricehamn Uppsala Västerås

356 152 304 304

817 270 482 391

312,0 44,1 76,9 69,8

» »

Göteborg Kalmar Borås Stockholm Stockholm Falun Enköping Falun Gävle Göteborg Göteborg Hälsingborg Jönköping Örebro Östersund Örebro Luleå

» Norrköping Karlstad

» »

Kalmar Malmö Växjö Sundsvall

» »

Stockholm

Antal utdelningsorter

Medeltransportavstånd i km

Tidning

Utgivningsort

Nr per år

Värmlands Folkblad A » » B Västerbottens-Kuriren Örebro-Kuriren Östersunds-Posten

Karlstad

304 152 304 304 304

363 133 718 255 785

99,2 98,2 197,7 69,9 174,6

»

52 12 16 52 35 52 52 10 8 52 52 52 52 52 11 11 52 10 52 22

2 418 2 043 1 546 1 890 2 547 1 975 2 136 356 1 224 1 876 2 317 2 385 581 2 564 1 839 1 970 2 613 2 708 2 325 1 654

469,6 297,5 401,6 324,5 366,0 285,5 453,1 677,7 350,2 477,5 328,0 481,1 250,6 345,0 327,3 301,3 327,0 537,7 368,1 366,7

» » » » » » » » » » »

52 52 24 36 33 52 12 11 52 10 8

Mindre än 2 nr/vecka Allers Familje Journal Allt i hemmet Beklädnadsfolket Bildjournalen Byggnadsarbetaren Damernas Värld Femina Gruvarbetaren Gymnastikledaren Hemmets Journal Hemmets Vän Hemmets Veckotidning Härjedalen ICA-Kuriren Industria Industritjänstemannen Jordbrukarnas Föreningsblad Korrespondens Köpmannen Lantmannen Svenskt Land Lärartidningen/Svensk Skoltidning Röster i Radio — TV SIA Skogsindustriarbetaren Skolvärlden Statsanställd Svensk Damtidning Svensk Jakt Verkstäderna Vi Vår Bostad Vårt röda kors

»

Umeå Örebro Östersund Hälsingborg Stockholm

» » » »

Hälsingborg Falun Örebro Malmö Örebro Malmö Sveg Västerås Stockholm

» »

Malmö Stockholm

2 333 2 645 2415 1426 2 661 2 470 2 796 1 237 2 753 183 ca 2 000 Genomsnitt

401,7 274,1 456,4 327,0 358,3 349,8 414,8 327,3 340,1 278,5 380,7 342,3

Genomsnittligt medeltransportavstånd per nr av de angivna tidningarna 342,3 km. Medeltransportavstånd för den sammanlagda volymen i kg av de angivna tidningarna 279,5 km. De angivna tidningarna representerar ca 53,5 % av vikten av hela den postbefordrade tidningsvolymen.

74 SOU 1969: 39

Tidningar med mindre upplagor. (riksspridning) Tidning

Utgivningsort

Nr per år

Cykel- och Sporthandlaren Fotohandlaren Förbundet Svenska Finlandsfrivilligas Tidning Gymnasist-Bladet Hemslöjden Höken Israels Väktare K-Kontur Kyrkobröderna Ljus i Öster Läder och Skor Nya Seriemagasinet Ny Dag Nye Atenaren Officersförbundsbladet Signalen SIR:s Medlemsblad Sporting Språkröret Sveriges Folkpensionärers Riksförbund, Tidning Veckans Affärer Zoologisk Revy

Sundsvall Borås

12 8

Stockholm Motala Stockholm Stockholm Örebro Örebro Falköping Örebro Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Norrtälje Stockholm Stockholm Katrineholm Stockholm

4 6 6 6 12 4 5 12 15 26 52 5 10 40 10 4 10

Stockholm Stockholm Stockholm

4 45 4

Antal utdelningsorter

Medeltransportavstånd i km

885 189

368,1 342,0

—

180,0 279,6 360,9 441,0 387,2 280,1 190,0 342,9 298,9 303,4 268,9 560,1 339,5 398,2 194,3 45,0 32,1

358 901 4 1 733 1 756

—

1 212 184 131 907 72 366 1 876 113

—

188 67 1 314

—

289,4 290,9 240,0

(regionsspridning) Antal utdelningsorter

Medeltransportavstånd i km

Tidning

Utgivningsort

Nr per år

Blekinge Läns Tidning Bärodlaren Dala-kontakt Fältmissionären Göteborgs Stifts Tidning Hudiksvalls Tidningen Linköpings Stiftsblad Ljungbytidningen — Älmhults Tidning Smålänningen Ljusdals-Posten Mötespunkt Nordvästra Skånes Tidning editionen Höganäs Tidning Norra Älvsborg Ränneslätt Sigtunaringen SRT-Revyn Västkustens Missionsblad Östgötafältet

Karlskrona Stockholm Falun Västervik Göteborg Hudiksvall Linköping

304 4 4 4 52 304 10

342 591 103 148 363 131 206

89,9 410,1 65,7 153,5 107,6 117,3 85,4

Ljungby Ljusdal Göteborg

254 202 4

274 323 190

62,2 240,9 51,1

Ängelholm Åmål Eksjö Sigtuna Stockholm Alingsås Motala

304 7 4—5 4 8 4 10

68 158 42

140,4 107,5 138,6 60,0 32,4 72,5 89,6

SOU 1969: 39

—

106 159 122

(lokalspridning) Tidning

Utgivningsort

N r per år

F o r u m för det unga Högerpartiet Församl ingsf önstret Hjo Tidning Karlsborgs-Tidningen Kompressen Kontakt med Linneakyrkan Missionskyrkan Stenungsunds-Posten Ulricehamns Missionsblad Wi W:sexare

Stockholm Hälsingborg Hjo Mariestad Stockholm Göteborg Karlskoga Göteborg Ulricehamn Södertälje

6 4 104 254 5 10 10 52 10 8

Antal utdelningsorter

50 41 142 105 51 58 65

—

—

Medeltransportavstånd i km

6,3 32,4 50,6 103,1 3,5 42,3 56,7 40,0 22,8 90,0

Svenska Pressbyrån

Tidningsgrupp Dagstidningar från Stockholm Mindre än 2 nr per vecka från Stockholm Genomsnitt

76 Antal utdelningsorter

Medeltransportavstånd i km

249,8

426,9 424,8

SOU 1969: 39

Bilaga 2

Exempel på förenklad beräkning av medeltransportavstånden

I det följande har tre exempel uppgjorts på beräkning av medeltransportavstånd som alla berör brevområdet Södertälje trans men som ändå är representativa för zontaxesystemets tillämpning. Exempel 1 avser en tidning som utges i Södertälje och som överlämnar samtliga transporter till Postverket. Exempel 2 avser samma tidning som i exempel 1 med samma fördelning av de postbefordrade exemplaren. I detta fall utför tidningen vissa transporter i egen regi dels inom det egna brevområdet dels till tre andra brevområden (egna transporter Södertälje-Mölnbo, Södertälje-Hälsingborg samt Södertälje-Malmö). Avdrag för dessa transporter har gjorts i exemplet. Det bör observeras att avdrag endast gjorts för sträckan Södertälje-Malmö när det gäller brevområdet Malmö trans. Genom dessa prestationer minskas viktavgiften med två klasser i zontaxesystemet. Exempel 3 avser en tidning som utges på annan ort än centralorten i brevområdet. I detta fall göres tillägg för sträckan Strängnäs-Södertälje för alla exemplar. En transport i egen regi Strängnäs-Stallarholmen kompenseras med sträckan Strängnäs-Södertälje-Stallarholmen. I detta fall ernås dock ingen nedflyttning i zontaxesystemets klasser genom den utförda transporten i egen regi.

SOU 1969: 39

Exempel 1 Poststyrelsen Kommersiella byrån, CAP

:BERÄKNING

—

-

-

•

vledeltransportavstånd

Tidningens namn

Utgivningsort

Södertälje Nyheter

Södertälje

Nr eller datering på tidningsexemplar som angetts på blanketten

Postanstalter inom det egna brevområdet

Antal exemplar

Avstånd km

Produkt

övriga brevområden

Antal exemplar

Avstånd km

Produkt

15011 Björnlunda

1722 Stockholm 1 lokal

15023 Enhörna

15010Gnesta

6510 Stockholm förorter

1 176

Stockholm Ban trans

2 256

Malmö lokal

11 320 14 525

150 16 Hölö 15020 Järna

3 080

150 30 Mariefred

2 280

Malmö trans

150 21 Mölnbo

3 600

Hälsingborg trans

22 720

Ystad trans

6 140

Hässleholm trans

7 455

150 22 Nykvarn 150 24 Rönninge

150 32Stallarholmen

150 12Stjärnhov

152 00 Strängnäs

151 30 Södertälje

150 13 Trosa

150 26Uttran2

— 40

15014 Vagnhärad

15015 Västerljung

15031 Åkers styckebruk

168 Ev tillägg för avstånd från Södertälje

— x)

—

—

') Denna uppgift tas inte med vid summeringen av antalet exemplar

»

»

»

»

(29 brevområden)

»

»

»

»

»

Sundsvall trans

8 640

Umeå trans

18 500

Skellefteå trans

15 780

Luleå trans

14 604

Boden trans

—

161 603

—

—

—

161 603

Summa Avdrag för egna transporter Totala antalet exemplar samt produktsumma

Upprättad av

Datum

1274 Datum

*)

Medeltransportavstånd

Produktsumma Granskad av

i

Södertälje trans

. - , «, = 126,8 km

Totala antalet exemplar

Postverkets anteckninga r

78 SOU 1969: 39

Exempel 2 Poststyrelsen Kommersiella byrån, CAP

BERÄKNING Medeltransportavstånd

Södertälje trans

Tidningens namn

Utgivningsort

Södertälje Nyheter

Södertälje

Nr eller datering på tidningsexemplar som angetts på blanketten

Postanstalter inom det egna brevområdet

Antal exemplar

Avstånd km

Produkt

övriga brevområden

Antal exemplar

Avstånd km

Produkt

15011 Björnlunda

1722 Stockholm 1 lokal

1 665

150 23 Enhörna

15010Gnesta

6510 Stockholm förorter

1 176

Stockholm Ban trans

2 256

Malmö lokal

15016Hölö

15020 Järna

3 080

150 30 Mariefred

2 280

Malmö trans

14 525

150 21 Mölnbo

3 600

Hälsingborg trans

22 720

Ystad trans

6140 Hässleholm trans

7 455

150 22 Nykvarn

150 24 Rönninge

150 32Stallar62

holmen 15012Stjärnhov 152 00 Strängnäs 151 30 Södertälje 150 13 Trosa

1 824

—

110 20

40 12

—

1 760

—

—

150 26Uttran2 15014 Vagnhärad 15015 Västerljung 15031 Åkers styckebruk Ev tillägg för avstånd från Södertälje

-

x

)

x

) Denna uppgift tas inte med vid sum meringe n av antalet exemplar

»

»

»

»

(29 brevområden)

»

»

» »

» Sundsvall trans

8 640

Umeå trans

18 500

Skellefteå trans

15 780

Luleå trans

14 604

Boden trans

12 510

—

161 603

109 *)

—

—

109 813

Summa Avdrag för8 egna transporter ) Totala antalet exemplar samt produktsumma

Upprättad av

Granskad av

1274 Datum

Medeltransportavstånd

Datum

Produktsumma — = 86,2 km Totala antalet exemp»lar

Postverkets anteckningar

* Södertälje—Malmö

20 x 566= Il 320 25 x 566= 14 150 Södertälje—Hälsingt »org 40 x 568 = :22 720 Södertälje—Mölnbo 24 x 150= 3 600 i 109 51790 SOU 1969: 39

Exempel 3 Poststyrelsen Kommersiella byrån, CAP

BERÄKNING Medeltransportavstånd

Södertälje trans

Tidningens namn

Utgivningsort

Strängnäs Express

Strängnäs

Postanstalter inom det egna brevområdet

Antal exemplar

Avstånd km

Produkt

15011 Björnlunda

150 23 Enhörna

42 68

150 10 Gnesta

Nr eller datering på tidningsexemplar som angetts på blanketten Avstånd km

Produkt

555 Stockholm förorter

756 Övriga brevområden

Antal exemplar

984 Stockholm 1 lokal

2 108

15016Hölö

22 Stockholm Ban trans

15020 Järna

14 Malmö lokal

5 660

Malmö trans

8715 Hälsingborg trans

10 224

Ystad trans

12 280

Hässleholm trans

2 485

150 30 Mariefred

150 21 Mölnbo 150 22 Nykvarn

3 968

150 12 Stjärnhov 152 00 Strängnäs

151 30 Södertälje

—

15013 Trosa

150 26Uttran2

150 14 Vagnhärad

15015 Västerljung

15031 Åkers styckebruk Ev tillägg för avstånd från Södertälje

150 24 Rönninge 150 32Stallarholmen

6 000

42 l

819 )

46 683

') Denna uppgift tas inte med vid sum meringe n av antalet exemplar

»

»

»

»

(29 brevområden)

»

»

»

»

»

Sundsvall trans

4 800

Umeå trans

11 100

Skellefteå trans

8 416

Luleå trans

19 472

Boden trans

—

171 624

Avdrag för egna transporter 2 )

64 l )

—

7 616

Totala antalet exemplar samt produktsumma

—

164 008

Summa

Upprättad av

Datum

Medeltransportavstånd

Granskad av

Datum

Produktsumma — = 200,3 km Totala antalet exemjjlar

Postverkets anteckninga • 2

80 Strängnäs—Stallai holmen 64 (57 + 6:>) = 7 616

SOU 1969: 39

Bilaga 3

Mängden annonser i vissa postbefordrade svenska tidningar

Tidning 2—7 nr 1 vecka Arbetarbladet Arbetet B Barometern Blekinge Läns Tidning Bohusläningen Borås Tidning B Dagen Dagens Nyheter A 1 Dagens Nyheter A 2 Dagens Nyheter B Dala-Demokraten Elfsborgs Läns Tidning Eskilstuna-Kuriren A Falu-Kuriren Folket Gefle Dagblad Göteborgs Handels- och SjöfartsTidning Göteborgs-Posten Hallands Nyheter Hallandsposten Helsingborgs Dagblad B Jönköpings-Posten Ljungby tidningen Länstidningen Stockholms Läns Södertälje Tidning Länstidningen Östersund Mora Tidning Nerikes Allehanda Nordvästra Skånes Tidningar Edition Öresunds-Posten samt Höganäs Tidning Norra Skåne Norra Västerbotten Norrbottens-Kuriren Norrköpings Tidningar Norrländska Socialdemokraten Ny Tid med Kuriren SOU 1969: 39

6—914395

Annonsandel 1965

Nr per år

Beräknad vikt per årgång kg

%

Vikt per årgång av annonsdelen kg

304 304 304 304 304 304 254 356 356 356 304 152 304 304 304 304

33 44 37 32 29 31 14 78 98 69 30 14 33 31 31 34

36,1 42,1 35,6 34,2 38,8 32,9 26,0 54,7 66,7 51,1 30,5 26,8 33,7 29,8 32,9 42,9

11,9 18,5 13,2 10,9 11,3 10,2 3,6 42,7 65,4 35,3 9,2 3,8 IM 9,2 10,2 14,6

304 356 304 304 304 304 254

42 75 26 31 34 40 17

41,8 65,3 33,0 35,9 33,5 41,3 34,4

17,6 49,0 8,6 11,1 11,4 16,5 5,8

254 304 152 304

20 24 14 45

40,6 19,6 22,8 47,5

8,1 4,7 3,2 21,4

304 304 304 304 304 304 304

36 29 31 32 36 35 18

31,0 27,7 30,1 31,5 35,0 38,4 35,6

11,2 8,0 9,3 10,1 12,6 13,4 6,4

.

Tidning

Nr per år

Beräknad vikt per årgång kg

Nya Wermlands-Tidningen A+AE Oskarshamns-Tidningen Sala Allehanda Skaraborgs Läns Tidning Skånska Dagbladet Smålands Dagblad Smålandsposten Stockholms-Tidningen A Stockholms-Tidningen B Sundsvalls Tidning A Svenska Dagbladet A Svenska Dagbladet B Sydsvenska Dagbladet Snällposten Trelleborgs Allehanda Upsala Nya Tidning Vestmanlands Läns Tidning Vimmerby Tidning Värmlands Folkblad A Västerbottens-Kuriren Västgöta-Demokraten Växjö bladet Örebro-Kuriren Östersunds-Posten Östgöta Correspondenten

304 304 304 304 304 304 202 356 356 356 356 356 356 304 304 304 304 304 304 304 202 304 304 304

39 34 20 23 39 28 24 51 40 38 63 48 70 17 40 36 20 26 36 27 17 26 32 43

41,4 30,5 26,6 35,1 31,2 33,9 46,7 37,2 20,8 33,6 46,5 37,0 53,9 34,0 47,8 45,2 29,4 28,2 43,2 31,0 28,6 26,1 32,7 43,8

16,1 10,4 5,3 8,1 12,2 9,5 11,2 19,0 8,3 12,8 29,3 17,8 37,7 5,8 19,1 16,3 5,9 7,3 15,6 8,4 4,9 6,8 10,5 18,8

20 52 12

1,1 11,0 3,4

12,7 39,3 38,3

0,1 4,3 1,3

52 24 24 16 52 22 52 12 52 52 12 52 21 10 52 52 52 52 52 52 11 12 52 24 12 52 26 52 25 52

2,7 1,2 1,9 1,1 8,1 1,8 10,5 0,8 11,2 5,9 0,9 3,4 1,5 0,7 9,6 10,0 4,0 8,0 5,8 9,4 5,2 1,2 5,8 1,4 0,4 3,2 2,4 5,6 1,5 4,1

67,4 3,5 23,8 7,7 25,7 16,6 48,5 7,1 47,8 16,2 19,3 51,8 23,4 6,3 22,5 40,5 19,8 25,5 41,5 35,0 53,1 24,7 46,1 16,2 11,7 43,7 36,3 31,5 15,8 11,6

1,8 0,1 0,5 0,1 2,1 0,3 5,1 0,1 5,4 1,0 0,2 1,8 0,4 0,1 2,2 4,1 0,8 2,0 2,4 3,3 2,8 0,3 2,7 0,2 0,1 1,4 0,9 1,8 0,2 0,5

Mindre ån 2 nr1 vecka Aktuellt i politik och samhälle Allers Familje Journal Allt i hemmet Annonsblad till Tidskrift för Landtmän Arbetsgivaren Arbetsledaren Beklädnadsfolket Bildjournalen B Byggnadsarbetaren Damernas Värld Fabriksarbetaren Femina Fi B-Aktuellt Frihet Fri Köpenskap Grafisk Revy Handels-Nytt Hemmets Journal Hemmets Veckotidning Hemmets Vän Husmodern B ICA-Kuriren Idun-Vecko-Journalen Industria Industritjänstemannen Jordbrukarnas Föreningsblad A Kommunalarbetaren Korrespondens Köpmannen Lantmannen Svenskt Land Lärartidningen Medborgaren Metallarbetaren

82 Annonsandel 1965

%

Vikt per årgång av annonsdelen kg

SOU 1969: 39

Tidning

Nr per år

Beräknad vikt per årgång kg

Motor Motorföraren Ny Dag RLF-tidningen Röster i Radio-TV SIA Skogsindustriarbetaren Signalen Skolvärlden Statsanställd Svensk Damtidning Svensk Jakt Svensk Politik Svensk Skoltidning Svensk Veckotidning TCO-Tidningen Teknikens Värld Teknik för Alla Teknisk Tidskrift Tidskrift för Sveriges Sjuksköterskor Ungdoms-Nytt Vecko-Revyn B Vi Vi bilägare Vår Bostad Vår kyrka Vårt röda kors Året Runt

52 22 52 52 52 26 40 52 33 52 12 12 52 52 22 26 25 48 24 52 52 52 13 10 52 8 52

4,8 1,5 2,6 4,2 6,5 2,0 2,0 7,0 1,6 8,8 1,2 0,5 4,7 3,7 1,0 2,8 2,9 10,1 2,5 2,5 8,5 5,9 1,1 0,8 2,5 0,3 9,5

Annonsandel 1965

%

Vikt per årgång av annonsdelen kg

50,8 46,5 30,2 29,4 21,8 23,3 14,0 50,6 9,6 26,2 38,3 37,3 23,4 18,7 2,1 31,2 34,5 62,4 51,6 7,6 34,5 27,5 35,1 30,6 15,5 24,2 42,8

2,4 0,7 0,8 1,2 1,4 0,5 0,3 3,5 0,2 2,3 0,5 0,2 1,1 0,7 0,1 0,9 1,0 6,3 1,3 0,2 2,9 1,6 0,4 0,2 0,4 0,1 3,6

Bilaga 4

Förteckning över tidningar som representeras av TU och FKP

a) I TU representerade dagstidningar Namn Aftonbladet Alingsås Tidning Annonsbladet för norra Skåne, södra Småland och Halland Arbetarbladet Arbetaren Arbetar-Tidningen Arbetet Arboga Tidning Arvika Nyheter A.vesta Tidning/Avesta-Posten Barometern Bengtsfors-Tidningen Dalslänningen Bergslagsposten Bergslagernas Tidning Blekinge Läns Tidning Blekinge-Posten Bohusläningen med Dals Dagblad Borlänge Tidning Borås Tidning Bärgslagsbladet Dagbladet Nya Samhället Sundsvall Dagen Dagens Nyheter Dalabygden Dala-Demokraten Elfsborgs Läns Annonsblad Elfsborgs Läns Tidning Enköpings-Posten Eskilstuna-Kuriren Expressen Fagersta-Posten Falköpings Tidning Falu-Kuriren Filipstads Tidning Folkbladet Östgöten Folket Gefle Dagblad Gotlands Allehanda Gotlands Folkblad

84 Utgivningspostanstalt Stockholm Alingsås Hälsingborg Gävle Stockholm Norrtälje Malmö Eskilstuna Arvika Sala Kalmar Bengtsfors Lindesberg Karlskrona Karlskrona Uddevalla Borlänge Borås Köping Sundsvall Stockholm Stockholm Örebro Falun Trollhättan Alingsås Enköping Eskilstuna Stockholm Sala Falköping Falun Filipstad Norrköping Eskilstuna Gävle Visby Visby

Gotlänningen Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning G öteborgs-Posten G öteb orgs-Tidningen Hallands Nyheter Hallandsposten, Länstidningen Haparandabladet Helsingborgs Dagblad Hjo Tidning Hudiksvalls. Tidningen Hälsinglands Tidning Härjedalen Idrottsbladet Jönköpings-Posten Karlsborgs-Tidningen Karlshamns Allehanda Karlskoga-Kuriren Karlskoga Tidning Degerfors Tidning Storfors Tidning Karlstads-Tidningen Katrineholms-Kuriren Kinda-Posten Kronobergaren Kvällsposten Laholms Tidning Lilla Edets-Posten Ljungbytidningen-Älmhults Tidning Smålänningen Ljusdals-Posten Ljusnan Ludvika Tidning Lunds Veckoblad Lysekilsposten med Orust-Tjörn Läns-Posten Länstidningen Östersund Län....dningen Stockholms Läns Södertälje Tidning Mariestads-Tidningen, Tidning för Skaraborgs Län Mora Tidning Motala Tidning Nerikes Allehanda Nerikes-Tidningen Örebro Läns Tidning N L T Nya Läns-Tidningen Nya Lidköpings-Tidningen Nordhalland Nord-Sverige

Visby Göteborg Göteborg Göteborg Falkenberg Halmstad Haparanda Hälsingborg Hjo Hudiksvall Hudiksvall Sveg Stockholm Jönköping Mariestad Karlshamn Örebro Karlskoga Karlstad Katrineholm Vimmerby Växjö Malmö Laholm Trollhättan Ljungby Ljusdal Bollnäs Borlänge Lund Lysekil Örebro Östersund Södertälje Mariestad Borlänge Motala Örebro Lidköping Kungsbacka Örnsköldsvik

SOU 1969: 39

Nordvästra Skånes Tidningar, Ängelholm Edition Engelholms Tidning Nordvästra Skånes Tidningar, Ängelholm Edition Eslövs Tidning Nordvästra Skånes Tidningar, Ängelholm Edition Klippans Tidning Kungsbacka N o r r a Hallands Veckoblad Hässleholm Norra Skåne Skellefteå Norra Västerbotten Luleå Norrbottens-Kuriren Norrköpings Tidningar - ÖsNorrköping tergötlands Dagblad Norrländska Socialdemokraten Boden Norrbottens Folkblad Luleå Norrskensflamman Norrtälje Norrtelje Tidning Kristinehamn Nya Kristinehamns-Posten Sollefteå N y a Norrland Karlstad Nya Wermlands-Tidningen Nybro Tidning Nybro Norrtälje Ny Dag Kalmar Oskarshamns Nyheterna Kalmar Oskarshamns-Tidningen Piteå Piteå-Tidningen Åmål Provinstidningen Dalsland Karlshamn Ronneby-Posten Sala Allehanda/Östra LänstidSala ningen Gävle Sandvikens Tidning Örebro Sjuhäradsbygdens Tidning Örebro Skaraborgsbygden Skaraborgs Läns Annonsblad Västgöta Korrespondenten Skövde Skövde Tidning Skaraborgs Läns Tidning Skara Tidning - Västergötlands Skara Annonsblad Skaraborgs-Tidningen - Skövde Nyheter Skövde Skara Tidning Skaraborgs Läns Tidning Västergötlands Annonsblad Skara Skånska Dagbladet Malmö Smålands Allehanda Jönköping Smålandsbygdens Tidning Jönköping Smålands Dagblad Eksjö Smålands Folkblad Jönköping Smålandsposten Växjö Eksjö Smålands-Tidningen Strengnäs Tidning med Mariefreds Tidning Eskilstuna Strömstads Tidning - Norra Bohuslän Strömstad Sundsvall Sundsvalls Tidning Svenska Dagbladet Stockholm Sydsvenska Dagbladet Snällposten Malmö Karlskrona Sydöstra Sveriges Dagblad Säffle-Tidningen Västra Värmland Säffle Säters Tidning Hedemora Söderhamns-Hälsinge-Kuriren Söderhamn Södermanlands Nyheter Nyköping Södra Dalarnes Tidning Hedemora Södra Sveriges Tidningar Kristianstadsbladet Kristianstad Södra Sveriges Tidningar Mellersta Skåne Kristianstad

SOU 1969:39

Sölvesborgs-Tidningen Sörmlandsbygden Tranas-Posten Tranås Tidning Trelleborgs Allehanda Trollhättan Ulricehamns Tidning Upsala Nya Tidning Vadstena-Skänninge Tidning Vestmanlands Läns Tidning Vetlanda-Posten Vimmerby Tidning Värmlandsberg Värmlandsbygden Värmlands Folkblad Värnamo Nyheter Värnamo-Tidningen Västerbottens Folkblad Västerbottens-Kuriren Västerbygden Västernorrlands Allehanda Västerort med Mälaröarnas Nyheter Västerviks-Demokraten Västerviks-Tidningen Västgöta-Bladet Västgöta-Demokraten Västmanlands Nyheter Växjöbladet Ystads Allehanda Ölandsbladet Örebro-Kuriren Örnsköldsviks Allehanda Östersunds-Posten Östgöta-Bladet Östgöta Correspondenten Östra Småland

Karlskrona Örebro Tranås Eksjö Trelleborg Trollhättan Ulricehamn Uppsala Motala Västerås Eksjö Vimmerby Filipstad Säffle Karlstad Värnamo Jönköping Umeå

Umeå

Säffle Härnösand Stockholm Kalmar Västervik Tidaholm Borås Västerås Karlskrona Ystad Borgholm Örebro Örnsköldsvik Östersund Vadstena Linköping Kalmar

b) I TU representerade vecko- och facktidningar

Allas Veckotidning Allers Familje Journal Broderskap Damernas Värld Det Bästa Femina FiB-Aktuellt Hemmets Journal Hemmets Veckotidning Hennes Husmodern Hänt i Veckan Kamratposten Kvällsstunden Lektyr Min Värld Pressens Tidning Röster i Radio-TV Saxons Veckotidning Se Svensk Damtidning Svensk Köpmannatidning (sändes ej som utgivarkorsband) Svenska Journalen - Hemmet och Familjen Svenska Posten Familjens

Malmö Hälsingborg Stockholm Stockholm Hälsingborg Hälsingborg Stockholm Malmö Malmö Malmö Stockholm Hälsingborg Stockholm Västerås Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Malmö

Stockholm

Veckopost Veckojournalen Vecko-Revyn Viola-Trädgårdsvärlden Aret Runt

Jönköping Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm

c) Tidningar representerade av Fack- och Konsumentpressens Postkommitté (FKP) Accent Affärsvärlden Aktuellt i politik och samhälle Annonsblad till Tidskrift för Landtmän Ansvar Apoteksteknikern Arbetarskyddet Arbetsgivaren Arbetsledaren Arkitekten Arkitekttävlingar - SAR:s tävlingsblad Arkitektur Att bo Bankvärlden Barn i hem - skola - samhälle Barnen och Vi Beklädnadsfolket Bensinbladet Biblioteksbladet Bitidningen Blomster-Branschen Bokvännen Brandförsvar Broderskap Bröd Bt Bygd och Natur Byggforum Byggmästaren Byggnadsarbetaren Byggnadsindustrin Byggnadsindustrin Nyhetsextra Byggnadskonst Byggnadsvärlden Bärodlaren Cement och Betong Cement- och Ifö-Revyn CF-tidskriften Cykel- och Sporthandlaren DB-Aktuella Journalen Den Svenska Marknaden Den Svenske Underofficeren Djurvännernas Tidning - Djurskyddet Effektivt Försvar Ekonomen Ekonomisk Revy Ekonomiska Meddelanden Elektrikern Elektronik i teori och praktik El-Installatören Elteknik Era Evangelii Härold Fabriksarbetaren Fackföreningsrörelsen

86 Borås Katrineholm Stockholm Malmö Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Södertälje Stockholm Stockholm Stockholm Malmö Kristianstad Nyköping Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Malmö Göteborg Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Södertälje Stockholm Halmstad Malmö Stockholm Stockholm Örebro Stockholm Karlskrona Stockholm Stockholm Stockholm Katrineholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Norrköping Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm

Fackläraren Stockholm Fastighetsfolket Stockholm Fiskefrämjandets tidskrift Svenskt Fiske - Sportfiskaren Stockholm Fjäderfä Stockholm Flyg - Horisont Ljungby Flygrevyn Katrineholm Folkförsvaret Stockholm Folkpensionären Malmö Folksam Stockholm Form Uppsala Foto och Filmteknik Stockholm Fotohandlaren Borås Fri Köpenskap Stockholm Frihet Borås Frukt- och Konfektyrhandeln Göteborg 4 H-Journalen Stockholm Fårskötsel Borås Fönstret Falköping Förbundskontakt Kristianstad Företagaren Halmstad Företagsekonomi, Bokföraren Revisorn Göteborg Församlings- och pastoratsförvaltning Stockholm Förskolan Stockholm Försvarsmotor Stockholm Försvarstjänstemannen Stockholm Försäkringsanställd Stockholm Försäkrings-Tidningen Stockholm Försäkringsvärlden Stockholm Glas och Porslin Nossebro Gjuteriet Stockholm Grafia Stockholm Grafisk Faktors-Tidning Stockholm Grafisk Revy Oskarshamn Grafiskt Forum med Nordisk Boktryckarekonst Stockholm Gruvarbetaren Falun Gustavsbergaren Gustavsberg Gymnasieingenjören Stockholm Gymnastikbladet Kristianstad Gymnastikledaren Örebro Göteborgs-Köpmannen Göteborg Habit Linköping Halländska Lantmannatidningen Falkenberg Handels-Nytt Malmö HTF - Tidningen Handelstjänstemannen Stockholm Hantverk och Industri Stockholm Hem och Fritid Göteborg Hemträdgården Kristianstad Hemvärnet Stockholm Hertha Örebro Hjulet Stockholm Hortikulturen Vänersborg Hundsport Eskilstuna Husbyggaren Stockholm Husdjur - Svensk Husdjursskötsel - Ladugården Stockholm Hushållsläraren Stockholm Husmodersförbundets Tidskrift Stockholm Hygienisk Revy Gävle Hästen Stockholm I Alla Väder Stockholm ICA-Kuriren Västerås SOU 1969: 39

ICA-nyheter och debatt Västerås ICA-tidningen Göteborg Inblick Bjuv Industria Stockholm Industriell Teknik Industritidningen Norden Stockholm Industriförbundets Tidskrift Katrineholm Industritjänstemannen Stockholm Info Katrineholm Insikt Örnsköldsvik Jakt och Jägare - Kring Lägerelden Gävle Jaktmarker och Fiskevatten Västerås Jernkontorets Annaler Uppsala JOEL Jordbrukarens Elektriska Blad Stockholm Jord och Skog - Traktorjournalen Linköping Jordbrukarnas Föreningsblad med Lanthemmet Stockholm Jordbruks-Journalen Stockholm Jordbrukskasserörelsen Stockholm Journalisten Stockholm Järnhandlaren Stockholm Kemisk Tidskrift Stockholm KFF Stockholm K-Kontor Örebro Kommunalarbetaren Stockholm Kommunal Skoltidning Gävle Kommunal tidskrift Stockholm Kommunaltjänstemannen Stockholm Konditoribranschen med Svensk Konditori- & Konfektyrtidning Stockholm Konditorn Sala Konstvännen-Tidskrift för Grafik Stockholm Kontorsvärlden Stockholm Kooperatören Stockholm Koreansk Journal Stockholm Korrespondens Kristianstad KOY-Korrosion och Ytskydd Stockholm Kvarntidningen Mariestad Kyrka och Folk Uddevalla KMT/KSF Trelleborg Kyrkvägen Skara Köpmannen Stockholm Köttbranschen Svensk Slakterioch Charkuteri-Tidning Linköping Laboratoriet Stockholm Landstingens Tidskrift Stockholm Lantarbetaren Stockholm Lantbrukstidskrift för Jämtland och Härjedalen Östersund Lantbrukstidskrift för Stockholms län och stad Norrtälje Lanternan Stockholm Lantmannen Svenskt Land Stockholm Lastbilen - Svensk Åkeritidning Uppsala Ledarbladet Samspel Stockholm Ledarskap och lönsamhet Oskarshamn Liberal Ungdom Stockholm Livs Borås Livsmedelsteknik Stockholm Läder och Skor Stockholm Läkartidningen Stockholm Lärartidningen/Svensk Skoltidning Stockholm SOU 1969: 39

Maskinbefälet Stockholm Medborgaren Härnösand Med sjömän i hamn Stockholm Metallarbetaren Stockholm Militärteknisk Tidskrift Arboga Mjölkdags Stockholm Modern Datateknik Stockholm Modern Kemi Stockholm Moderna sjukhus Stockholm Moderna Transporter Stockholm Morgonbris Borås Motor Stockholm Motorbranschen med Lackeraren Stockholm Motorföraren Stockholm Musikern Stockholm Mål och Medel Stockholm Målaren Stockholm Målarnas Medlemsblad Stockholm Möbelvärlden Stockholm Nautisk Tidskrift Stockholm Nordisk tidskrift för dövundervisningen Lund Norrländsk Tidskrift Sundsvall Ny Teknik Norrköping Nya perspektiv - Lantbruksförbundets idétidskrift Stockholm OKtan-Extra Stockholm Oss Emellan Stockholm Pack Stockholm Paletten Göteborg Pappershandlaren Sala Plan Stockholm Plastvärlden Stockholm Plåtslageri Stockholm Polistidningen Ystad Portieren Stockholm PVT-Nytt Stockholm Radio & Television Stockholm Rateko med Radiohandlaren Stockholm Reaktorn Stockholm Restaurangtjänstemannen Stockholm Restauratören Stockholm RLF-tidningen Stockholm Rörinstallatören Stockholm SACO-tidningen Trelleborg SALF-tidningen Karlstad SCA-tidningen Härnösand Scout Stockholm Scouting Stockholm Göteborg Seglarbladet SIA-Skogsindustriarbetaren Stockholm Signalen Stockholm Simsport Malmö Sjömannen Göteborg Skogen Uppsala Skogsmannen Vallentuna Skogs- och Lantarbetsgivareföreningens Tidskrift Stockholm Skogsägaren Stockholm Skohandlaren Stockholm Skolbiblioteket Lund Skolledaren Stockholm Skolvärlden Stockholm Skorstensfejaren Stockholm SLAM Stockholm SLF-tidningen Linköping SLT-Nytt Stockholm Socialt Forum Stockholm

Socionomen Umeå Socionomförbundets tidskrift DSI-nytt Kumla Sparfrämjaren Stockholm Spegeln Stockholm Spårväg och Buss Stockholm SRT-Revyn Stockholm Stadsbyggnad Stockholm Statsanställd Stockholm Statspensionären Stockholm Statstjänstemannen Stockholm Status Södertälje Stenarbetaren Uddevalla Stridsropet Stockholm Studiekamraten Lund Studio Stockholm Sunt Förnuft Stockholm Supermarket Eskilstuna Svensk Bokhandel Stockholm Svensk Emballagetidskrift Ljungby Svensk Export-Svensk Utrikeshandel Stockholm Svensk Fastighetstidning Stockholm SFT - Svensk Filatelistisk Tidskrift Stockholm Svensk Färghandel Stockholm Svensk Golf Stockholm Svensk Handelstidning-Justitia (sändes ej som utgivarkorsband) Stockholm Svensk Handikapptidskrift Jönköping Svensk Hotell-Revy Stockholm Svensk Idrott Södertälje Svensk Industritidning Jönköping Svensk läkt Stockholm Sigtuna Svensk Kyrkotjänst Norrtälje Svensk Lantmäteritidskrift Stockholm Svensk Leksaksrevy Stockholm Svensk Leveranstidning Malmö Svensk Lots- och Fyrtidning Stockholm SMT Stockholm Svensk Omnibustidning Svensk Papperstidning och Svensk PappersförädlingstidStockholm skrift Uppsala Svensk Pastoraltidskrift Malmö Svensk Politik Göteborg Svensk Sjöfarts Tidning Svensk Snickeritidskrift/TräStockholm förädlingen Stockholm Svensk Sparbankstidskrift Stockholm Svensk Tidskrift Svensk Trävaru- och PappersStockholm masse-Tidning Stockholm Svensk underbefälstidning Stockholm Svensk Ur-Optik Tidning Stockholm Svensk Veckotidning Linköping Svensk Veterinärtidning Stockholm Svenska Frisörtidningen Norrköping Svenska lärnvägstidningen Svenska turistföreningens tidStockholm ning Turist Svenska vägföreningens tidskrift Norrtälje Stockholm Svenskt Skytte Södertälje Sveriges Flotta Uddevalla Sveriges Natur Sveriges Tandläkare-Förbunds Stockholm Tidning Sveriges Utsädesförenings Malmö Tidskrift

88 Svinskötsel - Svenska SvinStockholm avelsföreningens Tidskrift SVT-bladet Stockholm Karlskrona Sydkust-Fiskaren Sylf-Nytt Stockholm SYR-Information med FruktStockholm odlaren Linköping Sådd och Skörd Gävle Sågverken Malmö Säljaren TCO-Tidningen Tjänstemannarörelsen Stockholm Stockholm Teknisk Information Norrköping Teknisk Tidskrift Stockholm Teletjänstemannen Textilbranschen Göteborg Katrineholm Textil och Konfektion Tiden Stockholm Lidingö Tidskrift för hälsa Tidskrift för Inköp Stockholm Tidskrift för svenska folkhögskolan Uddevalla Tidskrift för Sveriges Sjuksköterskor Stockholm TEST Stockholm Stockholm Tobakshandlaren Stockholm Transportarbetaren Trä Katrineholm Stockholm Trävaruhandlaren Trävaru industrien-^Sågverksägaren Stockholm T V F - Teknisk-Vetenskaplig Forskning Stockholm Undervisningsteknologi Göteborg Ung Center Falkenberg Unga Örnar Stockholm Unisont Stockholm Utblick Falun Ute och H e m m a Stockholm Stockholm Utflykt Stockholm Vatten Göteborg Verkstadsinformation Stockholm Verkstäderna Vi Stockholm Vi bilägare Stockholm Härnösand Vi och vår landsbygd Vi vill Karlstad Villa & Hem i Sverige med Svenska Hem Stockholm V-Nytt Karlstad Viol a-Trädgårdsvärlden Stockholm VVS Stockholm Vår Bostad Stockholm Vår konst Stockholm Vår Kyrka Stockholm Vår Lösen Uppsala Vår Näring Stockholm Vår skola Örebro Vår Tidning Stockholm Våra Folkets Hus Stockholm Vårt Forum Stockholm Vårt röda kors Stockholm Väg- och vattenbyggaren Stockholm Vågmästaren Stockholm Väg-nytt Stockholm Världsmarknad Stockholm Åkeriföretagaren-Transportören Stockholm

SOU 1969: 39

Bilaga 5

TU:s skrivelse till Poststyrelsens ekonomibyrå den 10 november 1967

TU.s synpunkter på 1963 års dersökning i tidningsrörelsen

kostnadsun-

I syfte att närmare informera tidningarna om de principer och metoder som legat till grund för 1961 års kostnadsundersökning och för att bereda tidningarna insyn i 1963 års kostnadsundersökning föreslog postverket inrättandet av ett särskilt beredningsutskott med bl. a. en representant för TU. Vid ett 10-tal sammanträden med utskottet under sommaren och hösten 1964 lämnades den förutsatta informationen. Vid tre sammanträden 1965 och två 1966 behandlades de särskilda kostnadsundersökningar som initierats av postverket resp. utskottets tidningsrepresentanter.

TU:s synpunkter på riktlinjer för 1963 års kostnadsutredning Innan beredningsutskottet tillsattes förklarade TU:s postdelegation i en skrivelse till poststyrelsen den 14 maj 1964 att den önskade mot bakgrund av 1961 års kostnadsutredning anföra följande synpunkter på riktlinjerna för den nya kostnadsundersökningen: »Delegationen vill inledningsvis anmäla att den inte kan godta den merkostnadsprincip, som tillämpats i 1961 års utredning. Enligt delegationens mening bör den nya undersökningen utformas som en ren bortfallsundersökning. Frågan i vad mån SOU 1969: 39

en minskning av kapacitetsanspråken även kommer att medföra en minskning av kostnaderna sammanhänger framför allt med det förhållandet att postverket bedrives i ett mycket stort antal små enheter, som är oberoende av varandra på så sätt, att arbetsuppgifter inte kan överföras från ett arbetsställe till ett annat eller från en tjänsteman till en annan. Med hänsyn till denna begränsning i elasticiteten är det uppenbart att man i en undersökning av merkostnaderna måste behandla varje arbetsställe för sig. Vid tillämpningen av fördelningsmetoden i 1961 års kostnadsutredning har man av allt att döma betraktat de flesta kostnader som fullt delbara och inte beaktat, att minskningen i kapacitetsanspråk vid ett bortfall av tidningsrörelsen kommer att ske i form av minskningar i belastningen av personalen, lokalerna etc. på ett mycket stort antal arbetsställen, där det kan vara svårt att frigöra en ledig kapacitet beroende på att denna omfattar delar av en persons arbete, små lokalutrymmen, som inte lätt kan hyras ut etc. Enligt delegationens mening är det ett oavvisligt krav att man i 1964 års kostnadsundersökning tillämpar en mätmetod, som klart registrerade olika relationer mellan minskade kapacitetsanspråk och bortfallande kostnader, som föreligger vid postverkets olika tjänsteställen. Vad beträffar det tidsperspektiv, som 1961 års utredning använt vid mätningen av merkostnaderna, är det uppenbart att

beräkningarna omfattar sådana kostnader, som förutses komma att bortfalla på relativt lång sikt. Delegationen vill erinra om att den merkostnadskalkyl, som verkställdes under åren 1955-1957, endast avsåg kostnader, som beräknades falla bort på relativt kort sikt. Denna merkostnadskalkyl godtogs senare av såväl regering som riksdag. Delegationen anser, att detta senare beräkningssätt även bör tillämpas i 1964 års kostnadsundersökning. Det innebär, att endast sådana särkostnader, som kan beräknas falla bort på högst två års sikt, bör medräknas. I 1958 års merkostnadskalkyl framräknades personalmerkostnaderna med hjälp av en s. k. momentkostnadsmetod. I 1961 års kostnadsutredning har man i stället använt en s. k. fördelningsmetod med motivering att denna är enklare att tillämpa. I princip skall dock båda metoderna ge samma resultat. Delegationen anser sig vid närmare analys av föreliggande material inte kunna godta utredningens resonemang om fördelarna med fördelningsmetoden och vill föreslå att momentkostnadsmetoden användes som primär beräkningsmetod. Enligt delegationens uppfattning är beräkningen av standardtider för olika prestationer ett av de mest väsentliga momenten i kostnadsundersökningen. Delegationen vill därför framhålla nödvändigheten av att alla för undersökningens resultat relevanta å-tider blir noggrant redovisade i det utredningsmaterial, som kommer att successivt framläggas. Beträffande sådana prestationer i tidningsrörelsen, som efter den 1 januari 1963 förändrats till sitt innehåll, bör självfallet helt nya standardtider beräknas på grundval av 1964 års förhållanden. I kostnadsutredningen har man betonat att de stora spilltiderna inom den postala verksamheten medför väsentliga principiella problem. Man har ansett som mycket möjligt att väntetiderna förorsakas av särskilda prestationer på ett sätt, som inte står i proportion till verktiderna. Av praktiska skäl och som en ren approximation har man emellertid fördelat spilltiderna i proportion till verktiderna. Delegationen be-

traktar det som mycket betydelsefullt att frågan om spilltidernas rätta fördelning gores till föremål för särskild undersökning.»

Merkostnadsprincipen Föreningen har i skilda sammanhang hävdat att tidningsrörelsen, som ligger utanför postmonopolets giltighetsområde, inte bör svara för större intäkter än som motsvarar de merkostnader, som tillkommer genom postverkets direkta tjänster åt tidningarna. Dessa bör alltså inte belastas med de fasta kostnader, som sammanhänger med postverkets ställning som monopol och vilka till övervägande del är socialt betingade. Tidningsrörelsen bör alltså endast bära sådana kostnader som skulle bortfalla om distributionen av tidningar nedlades. Såsom framgår av det arbetsmaterial som förelagts beredningsutskottet har postverket funnit att det särkostnadsbegrepp, som utredningen har använt, helt överensstämmer med det av verket i tidigare undersökningar använda merkostnadsbegreppet.

Fördelningsmetoden Ur TU:s synpunkt är huvudfrågan i detta sammanhang om den fördelningsmetod som tillämpats i 1963 års kostnadsundersökning på ett fullt rättvisande sätt registrerar de olika relationer mellan minskande kapacitetsanspråk och bortfallande kostnader, som föreligger vid postverkets olika tjänsteställen. Resultatet av undersökningarna om kostnadsminskningarna vid poststationerna resp. i ett glesbygdsområde förefaller visserligen att ge ett visst stöd för postverkets uppfattning om fördelningsmetodens tillförlitlighet men ett närmare studium av resultatet ger vid handen att detta inte kan ges en generell innebörd. De praktiska erfarenheter som TU:s medlemmar kan redovisa beträffande vid olika tillfällen inträdda minskningar av postverkets tidningsrörelse antyder snarare att den höga elasticitet i fråga om bortfallande kostnader, som verket räknar med vid en nedläggning av tidningsSOU 1969: 39

rörelsen, har mer teoretiskt än praktiskt värde. I tidigare sammanhang har TU hävdat att det tidsperspektiv, som 1961 års utredning använt vid mätningen av merkostnaderna, varit för långsiktigt. Av allt att döma har någon ändring på denna punkt inte skett i den nya kostnadsundersökningen. Föreningen vidhåller att beräkningarna endast bör omfatta kostnader, som kan antas falla bort på relativt kort sikt. Enligt vad TU kan finna har de av föreningen i det föregående redovisade synpunkterna på tillämpningen av fördelningsmetoden inte helt vunnit beaktande. Under sådana förhållanden kan TU inte bekräfta att den av postverket framlagda undersökningen ger ett rättvisande resultat av kostnadsförhållandena. Momentkostnadsmetoden I anslutning härtill vill TU erinra om att föreningen i sitt brev till poststyrelsen 1964 föreslog att momentkostnadsmetoden skulle användas som primär beräkningsmetod. Föreningen noterar med beklagande att denna beräkningsmetod lämnats ett begränsat utrymme i den här diskuterade undersökningen och vill ånyo förorda att metoden ges ökad tillämpning vid kommande undersökningar. Beräkning av standardtider Som också framhölls i TU:s ovannämnda brev utgör beräkningen av standardtider för olika prestationer ett av de mest väsentliga momenten i den nya kostnadsundersökningen. TU vill därför förorda att beredningsutskottet senare ges tillfälle att delta i de fältstudier av personaltidens fördelning som sker inom olika postfunktioner. Samtidigt vill föreningen än en gång rekommendera att de för kostnadsundersökningen relevanta å-tiderna redovisas i lämplig form. Spilltidsfördelning På grundval av den undersökningsmetodik som för närvarande står till buds är det SOU 1969: 39

ännu inte möjligt att beräkna en exakt spilltidsfördelning. Detta är enligt postverket huvudskälet till att man måste acceptera en fördelning av spilltiderna i proportion till verktiderna. TU anser det dock fortfarande vara mycket väsentligt att frågan om spilltidernas rätta fördelning göres till föremål för en särskild metodutvecklande undersökning. Behovet av nya

kostnadsundersökningar

Föreningen vill understryka att den nu framlagda kostnadsundersökningen måste tillmätas ett begränsat värde för det praktiska arbetet med taxekonstruktionen under kommande år. Anledningen härtill är de genomgripande organisatoriska förändringar som postverket avser att genomföra under 1968 och som delvis är föranledda av omläggningar inom järnvägstrafiken. Postföringen kommer bl. a. att påverkas av följande omständigheter: indragning av eftermiddagsturerna uppläggning av postdistributionen i förmiddagsturer efter ny modell: 1) mekaniserad postsortering på natt och tidig morgon sedan den gamla pkp-sorteringen i stor utsträckning slopats; 2) samma starttid för brevbärarna som förut trots större postmängd per utbärningsdistrikt; 3) mera buntutkörning till fasta punkter (upplagsplatser) inom resp. brevbärardistrikt; 4) prestationslöner till brevbärare; 5) specialkonstruerade brevbärarbilar, speciellt i förortsdistributionen. Mot denna bakgrund anser TU att nya tämligen djupgående kostnadsundersökningar torde vara nödvändiga för att kunna fastställa postverkets kostnader för tidningsrörelsen från och med 1969. Föreningen vill i detta sammanhang understryka risken för att tidningsföretagen successivt kan komma att undandra postverket vissa tidningskvantiteter. Detta gäller sådana fall - som tenderar att bli allt fler - då postavgiften överstiger den sammanlagda transport- och utdelningskostnaden i egen regi. Eftersom det

vid ett sådant successivt undandragande av vissa tidningskvantiteter från poströrelsen inte uppstår några nämnvärda kostnadsbesparingar för postverket, uppkommer för verket ett nettointäktsbortfall som efterhand kan bli besvärande.

92 SOU 1969: 39

Bilaga 6

Poststyrelsens kommentarer till TU:s skrivelse den 10 november 1967

5.3.2 Kommentar ternas synpunkter

till

tidningsrepresentan-

Vid de numera fortlöpande kostnadsberäkningarna inom Postverket tillämpas de principer och metoder som anvisades av 1961 års kostnadsundersökning. Dessa innebär bl. a. att tidningsrörelsens kostnader beräknas i samma ordning och med samma teknik som övriga rörelsegrenars. Som nämnts i bilaga 7 ingick 1961 års kostnadsundersökning som ett praktikfall i en internationell studie i Världspostföreningens regi. Utredningens principer och metoder har utarbetats under ledning av från Postverket fristående vetenskaplig expertis och godkänts av de tolv medlemsländer som ingick i studiegruppen, däribland Sovjetunionen, USA och Västtyskland. Rapporten, som publicerades 1964, används som handbok även av andra medlemsländer än Sverige. Under de år som de ovan nämnda principerna och metoderna tillämpats i det svenska postverket har några bärande anmärkningar mot kostnadsberäkningarnas resultat inte framkommit. Enligt Postverkets uppfattning är dessa beräkningar utförda med en så hög precisionsgrad som rimligen kan begäras för praktiska ändamål. De genom Postverket distribuerade tidningarna uppgår antalsmässigt till ca 32 % och viktmässigt till drygt 40 % av den totala postförsändelsevolymen. Postverket har SOU 1969: 39

under tidernas lopp anpassat sin transportoch distributionsapparat till de kapacitetskrav som tidningsrörelsen uppställt. Vid bedömningen av dessa krav har Postverket inte haft skäl att utgå från att verkets engagemang skulle ha karaktären av kortsiktiga åtaganden. Bl. a. på grund härav kan Postverket inte dela tidningsrepresentanternas uppfattning att tidningarna skall erlägga endast så höga avgifter som motsvarar de kostnader som på relativt kort sikt skulle bortfalla vid en avveckling av Postverkets tidningsrörelse. Tvärt om kan på goda grunder hävdas att tidningsavgifterna bör medge inte blott full täckning av särkostnaderna utan även ett inte oväsentligt bidrag till samkostnaderna. Bortfallet av en så stor rörelsegren som tidningsrörelsen skulle nämligen föranleda en genomgripande omorganisation inom Postverket. En sådan omorganisation skulle medföra att även enheter, vars kostnader nu hänförs till samkostnader, t. ex. Poststyrelsen och postdirektionerna, skulle reduceras. Ett marginellt resonemang av det slag som tidningsrepresentanterna för, skulle vidare - om det accepterades - även indirekt kunna få mycket allvarliga konsekvenser för Postverkets ekonomi. Andra grupper av Postverkets kunder, t. ex. avsändare av korsband och avsändare av paket skulle med en analog argumentation kunna hävda att även korsbands- och paketbefordran skulle ske mot avgifter som inte medgav full särkostnads93

täckning och något bidrag till Postverkets samkostnader. Postverket marknadsför samtliga sina produkter under konkurrens. Detta gäller även för den del av verksamheten som innefattas av postmonopolet. Att vår tids alltmer avancerade kommunikationsteknik erbjuder substitut för kommunikation per post blir alltmer påtagligt. En fortsatt överprissättning av Postverkets lönsamma produkter för att täcka förluster på olönsamma rörelsegrenar kan därför inom en relativt näraliggande framtid befaras medföra stora risker för minskande marknadsandelar med kraftiga negativa återverkningar på verkets ekonomi i dess helhet. TU förordar, att momentkostnadsmetoden skall ges ökad tillämpning vid kommande undersökningar. Varför denna metod skulle vara att föredra framför fördelningsmetoden, har emellertid inte närmare angivits. / princip leder de båda metoderna, som även TU framhåller, till samma resultat. Fördelningsmetoden har dock, som framgår av bilaga 7, avsevärda fördelar. Med tanke framför allt på de högre kostnader och de risker för felräkningar som en tillämpning av momentkostnadsmetoden skulle medföra synes anledning inte föreligga att utvidga användningsområdet för denna metod. Vid tillämpning av fördelningsmetoden undgår man dyrbara beräkningar av standardtider. Eftersom huvudsyftet med beräkningarna är att fastställa de totala särkostnaderna för olika rörelsegrenar och prestationer, föreligger inte anledning för Postverket att ta på sig kostnader för beräkning av standardtider. Postverket delar TU:s uppfattning att fördelningen av förekommande spilltider är en väsentlig fråga. De problem som är förenade med spilltidernas omfattning och fördelning på olika kostnadsbärare kommer att ä§nas fortsatt uppmärksamhet i samband med de rullande kostnadsberäkningarna. När det gäller behovet av nya kostnadsundersökningar hänvisas till att underlaget för kostnadsberäkningarna fortlöpande revideras, varvid bl. a. förändringar av det

slag som omnämns i TU:s synpunkter uppfångas. Att utfallet av sådana förändringar inte alltid med säkerhet låter sig bedömas i förväg, får inte utgöra hinder för att beräkningarna här liksom på andra områden då så är nödvändigt baseras på prognoser.

KUNGL. E IBL.

2 1 OK 11989 STOCKHOLM

SOU 1969: 39

Nordisk udredningsserie (Nu) 1969

Kronologisk förteckning

1. Utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete. 2. Laajennettu pohjoismainen talloudellinen yhteistyö. 3. Nordforsks miljövårdsutredning. 4. Förslag till utbyggnad av den samnordiska fortbildningen för journalister. 5. Konsumentoplysning i undervisningen. 6. Sjätte nordiska samekonferensen i Hetta. 7. Nordisk gyldighet av forerkort. 8. Nordiskt sjukhusfysikersamarbete. 9. Nordiskt ämbetsmannamöte i Storlien. 10. Nordisk sjömansskattefördelning. 1 1 . Udvidet nordisk ekonomisk samarbejde.

Statens offentliga utredningar 1969

»ystematisk förteckning

Justitiedepartementet Faktisk brottslighet bland skolbarn. [1] Bostadsrätt. [4] Utsökningsrätt IX. [5] Kungörelseannonsering. [7] ADB inom inskrivningsväsendet. [9] Ny gruvlag. [10] Internationell adoptionsrätt. [11] Nyvalteknik. [19] Ämbetsansvaret. [20] Yttrandefrihetens gränser. [38]

Inrikesdepartementet Skogsindustri i södra Sverige. [21] Länsplanering 1967. [27] Civildepartementet Offentliga tjänstemäns bisysslor. [6]

Försvarsdepartementet Ekonomisystem för försvaret. [24] Planering och programbudgetering inom försvaret. [25] Militära tjänstgöringsåldersutredningen. 1. Militära tjänstgöringsåldrar. [33] 2. Medicinska och psykologiska aspekter på åldrande m.m. [34] Socialdepartementet Ett renare samhälle. [18] Bättre utbildning för handikappade. [35] Kommunikationsdepartementet Ny sjöarbetstidslag. [3] Hamnutredningen. 1. De svenska hamnarna. [22] 2. Bilagor. [23] Skolskjutsarna och trafiksäkerheten [26] Taxesystemet i Postverkets tidningsrörelse. [39] Finansdepartementet Förenklad obligationshantering. [13] Lagstiftning om värdepappersfonder m.m. och om stämpelskatt på värdepapper. [16] Nya mynt. [17] Skogsbeskattningen. [30] Läkemedelsindustrin. [36] Utbildningsdepartementet Om sexuallivet i Sverige. [2] Sexualkunskapen på grundskolans högstadium. [8] Regionmusik. [12] Filmen- censur och ansvar. [14] Sexualkunskapen i gymnasiet. [28] Utbildning för bibliotek, arkiv och informatik. [37] Jordbruksdepartementet Växtförädlarrätt [15] Skogstillstånd och skogsvårdsåtgärder. [32] Handelsdepartementet Idrott åt alla. [29] Olja i beredskap. [31]

Anm. Siffrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

ans Tryckerier AB 1969