Vägfraktavtalet

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

ktavtal il

Vägfra

offentliga et

utredningar Förslag till lag om vägfraktavtal

1972: 24

Justitiedepartementet

Betänkande av utredningen angående fraktavtalet vid godsbefordran på väg Stockholm 1972

Statens offentliga utredningar

i - . a -. › .: › . . -«

Kronologisk förteckning

. Åmbetsansvaretll. Ju. Svenskmöbelindustri. l. Personalför tyg- och intendenturförvaltning. Fö. Säkerhets-och försvarspolitiken. Fö. CKR. (Centrala körkortsregistret) K. Reklaml. Beskattning av reklamen.U. . Reklam Il. Beskrivning och analys. U. N

mmhunaoppupgpppa

ställningstaganden och förslag. U. ; Reklamansbestämningsfaktorer.U. « . Godsbefordrantill sjöss. Ju. . Förenklad Iöntagarbeskattning.Fi. . SkadeståndlV. Ju.

_lê-l-l-I-I-I

. Kommersiellservice i glesbygder. ln. . Revision av vattenlagen. Dal Z. Ju. . Ny regeringsform r Ny riksdagsordning. Ju. . Ny regeringsform o Ny riksdagsordning. (Fölidförfattningar) Ju. -l N . Nomineringsförfarandevid riksdagsval o Riksdagen i pressen.Ju. .xW . Norge och den norska exilregeringen under andra väddskñget Ju. .n(0 . Uppsökandeverksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. U. N O . Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen. Litteraturutredningens läsvanestudiar. U . Svâvarfartslag.K. . DomstolsväsendetIV. Skiljedomstol. Ju.

NNN GNU-l . Högre utbildning - regional rekrytering och samhälls-

ekonomiskakalkyler. U. N -h . Vägfraktavtaletll. Ju.

Statens offentliga utredningar 1972:24 Justitiedepartementet

_Yágfraktavtalet II

Förslag till lag om

vägfraktavtal

Betänkande av utredningen angående fraktavtalet vid godsbefordran på väg Stockholm 1972

ISBN 91-38-00028-8 Göteborgs Offsettryckeri AB, Sthim 71 551 S

Till Statsrådet och chefen för

justitiedepartementet

Sedan konventionen om fraktavtalet vid överlämna. internationell godsbefordran på väg (CMR) Betänkandet innehåller ett av motiv åtavslutats den 19 maj 1956, bemyndigade om vägfraktavtal. I

följt förslag till Lag

Kungl. Maj:t genom beslut den 11 november lagförslaget har bestämmelser om internatio- 1960 chefen för justitiedepartementet att nell befordran och inrikes befordran samtillkalla sakkunniga med uppdrag att ut- manförts. Vad beträffar internationell bereda frågan om lagstiftning i anledning av fordran innebär förslaget, att en for Dansvensk anslutning till CMR och därmed mark, Finland,

Norge och Sverige likformig

sammanhängande frågor. De sakkunniga som reglering erhålles inte bara i materiellt utan tillkallades med stöd av detta bemyndigande också i fonnellt avseende. I fråga om inrikes

har antagit benämningen utredningen angå- befordran föreslås en reglering, om vilken i

ende fraktavtalet vid godsbefordran på väg. allt väsentligt de finska, norska och svenska Utredningen avlämnade den 19 april 1966 utredningarna är eniga. Den danska utredbetänkandet ”Vägfraktavtalet I” (SOU 1966: ningen har ännu ej tagit slutlig ståndpunkt. 36). I betänkandet förordades, att Sverige Under den etapp av utredningsarbetet, skulle ratiñcera CMR och att CMR:s bestäm- som omfattas av detta har betänkande, melser skulle transformeras till svensk lag i bestått utredningen av hovrättspresidenten enlighet med ett i betänkandet intaget för- Karl Sidenbladh, ordförande, direktören i slag. Svenska Esso AB, jur.kand. Torsten Anders- Sverige tillträdde CMR den 1 juli 1969. I son och departementsrädet i kommunikasamband hänned genomfördes dock icke den tionsdepartementet Clas Nordström (t. o. m.

av utredningen föreslagna transformeringen den 17 juni 1971). Till utredningen har

av konventionstexten till svensk lag. I stället direktören i Biltrañkens Arbetsgivareförgenomfördes den för ratifikation av CMR bund, jur.kand. Arne Thorell varit knuten erforderliga lagstiftningen genom att konven- som expert. Utredningens sekreterare har tionstexten, kompletterad med ett fåtal varit numera hovrättsrådet Åke Weidstam. nationella bestämmelser, förklarades skola Thorell har att han biträder anmält, gälla som svensk lag. utredningens nu framlagda förslag. I enlighet med sitt uppdrag fortsatte de Utredningens uppdrag är härmed slutfört. sakkunniga sitt arbete med att överväga en Stockholm den 27 mars 1972. för Danmark, Finland, Norge och Sverige gemensam lagreglering av det inrikes vägfraktavtalet. Resultatet av detta arbete redo- Karl Sidenbladh visas i föreliggande betänkande ”Vägfraktavtalet II”, vilket utredningen härmed får Torsten A ndersson Weidstam

/Åke

Innehåll

Förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . positiva

3.4 Konkurrens mellan fraktföraran-

Lagförslag svar och atomansvar

I Allmän motivering H

Specialmotivering

l Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 1

Kap. Lagens tillämpningsområde

1.1 Utredningsuppdraget 25

1.2 Nordiskt samarbete 26 1.2.1 Internationell befordran 26 1.2.2 Inrikes befordran 27

2 Gällande rätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 2.1 Internationell befordran 29 2 Kap. Personer för vilka fraktföraren 2.2 Inrikes befordran . . . . . . . . . . 29 ansvarar 2.2.1 Rättskälloma 29 2.2.2 Rättsreglema . . . . . . . . . 29 2.2.3 Standardvillkor 30 3 Kap. Bekráftande och fitllgörande

av fraktavtal

3 Utredningens överväganden . . . . . . . 33 av fraktsedel

Upprättande

3.1 Behovet av 33

lagstiftning

3.2 Formen för 34

lagstiftningen

3.2.1 Bestämmelserna om inter- F raktsedels innehåll nationell befordran . . . . . 34 3.2.2 Bestämmelserna om inrikes befordran 34 för fraktsedels Ansvarighet innehåll

Inrikesreglernas huvudinnehåll 35 11 §

3.3.1 överensstämmelse med F raktförarens

undersökningsskyldighet

CMR 35 12 § 3.3.2 Vissa 35

huvudfrâgor Fraktsedels bevisverkan m. m.

Fraktsedel 35 13 § Fraktförarens ansvarighet . 37

Bristfállig förpackning

Tvingande regler eller dis-

Farligt gods Uppsåt och grov vårdslöshet 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 15 § 39 § Handlingar som skall ställas till frakt- 5 Kap. Anmärkningar och väckande förarens förfogande 16 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 av talan

Förfoganderätt över godset under be- Anmärkningar 40 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 fordringen 17 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Laga domstol 74 119 18 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Verkställighet av utländsk dom m. m. 19 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Godsets utlämning 42 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Preskription 20 § 121 Hinder för befordringens utförande 43 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Skiljedom 21 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Hinder för utlämning 44 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84

kostnader 6 Kap. Befordran som utföres av flera

Av anvisning föranledda

87 fraktförare efter varandra

23 § 45 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Fraktförarens skyldighet att taga vård 46 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 om godset 87 47 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 24§ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 25 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 48 § 49 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128

4 Kap. Fraktförarens ansvarighet Förutsättningarna för ansvarighet 7 Kap. Jämkning av skadestånd 91 50 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 26 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Ikraftträdande . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 100 28 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Dröjsmål Bilagor

100 1 CMR jämte svensk översättning . . . . 134 29 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förlorat 2 Sammanställning av de svenska, gods 101 norska och ñnska lagförslagen . . . . . . 182 30§ . . . . . . . . . . .g . . . . . . . . . . .

storlek vid förlust eller 3 Ansvars- och befordringsbestämmel-

Ersättningens

ser för AB Godstrañk & Bilspedition,

minskning av gods 105 AB Svenska Godscentraler m. fl. 234 31 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 4 Ansvarsbestämmelser i anslutning till 32 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Åkeriförbundets rikskollek- Ersättningens storlek när gods skadats Svenska 109 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 239 33 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . tiva försäkring

Ersättning vid dröjsmål

34 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110

Särskilt leveransintresse 35 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Ansvarighet för uttagande av efterkrav 36 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112

Ränta m. m. 37 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113

Ersättningsanspråk på annan grund än avtal 38 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114

Förkortningar

. ..

_.._w«›r

Konventioner och lagar

ClM Det internationella fördraget angående godsbefordran å järnväg CMR Konventionen den 19 maj 1956 om fraktavtalet vid internationell godsbefordran pä väg

CMR - lagen Lag den 24 januari 1969 med anledning av Sveriges tillträde till

konventionen den 19 maj 1956 om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg (SFS 1969:12)

Danska lagen Lov nr 47 af 10. marts 1965 om fragtaftaler ved international

vejtransport Guadalajara- Konvention den 18

september 1961 utgörande tillägg till Warszawakon-

konventionen ventionen för fastställande av vissa gemensamma bestämmelser rörande internationell luftbefordran som utföres av annan än den avtalsslutande fraktföraren

Haagprotokollet Protokoll den 28 september 1955 innebärande i Warszawaändring

konventionen Konossemen ts- Konvention den 25 augusti 1924 rörande fastställande av vissa gemenkonventionen samma bestämmelser l om konossement

fråga Konossementslagen Lag den 5 juni 1936 l anledning av Sveriges tillträde till 1924 års

internationella konvention rörande konossement 1936:277) (SFS

Luftbefordrings- Lag den 5 mars 1937 om befordran med luftfartyg (SFS 1937:73)

lagen Norska lagen Lov 31. januar 1969 (nr 3) om fraktavtaler ved internasjonal godsbe-

fordring på veg

Warszawa- Konvention den 12 oktober 1929 rörande fastställande av vissa gemenkonventionen samma bestämmelser i om internationell luftbefordran

fråga

Litteratur Almén Om

Almén-Eklund, köp och byte av lös egendom, 4:e uppl Stockholm

Björling Björling, Gäldenärs ansvar för Skrifter Johan medhjälpare. tillägnade

C.W. Thyren, Lund 1926

Buzzi-Quattrini Buzzi-Quattrini, Ubereinkommen über den Beförderungsvertrag im in-

ternationalen Strassengüterverkehr, Wien 1961 Flodin-Wikander Flodin-Wikander, Järnvägstrañkstadgan jämte viktigare författningar

rörande järnvägsdriften, Stockholm 1933

Grönfors Grönfors, Allmän transporträtt, Stockholm 1965

Hammarskjöld Hammarskjöld, Om fraktaftalet och dess vigtigaste rättsföljder, Uppsala

1886 Hellner Hellner, Köprätt, 3 :e uppl Stockholm 1967 Hult Hult, Lärobok i värdepappersrätt, 5:e uppl Stockholm 1966 Jensen Jensen, Jernbanefragtkontrakten efter gzeldende international ret, København 1957 Loewe Loewe, Beförderungsrecht im internationalen Strassenverkehr, Wien 1965 Muth Muth, Leitfaden zur CMR, Berlin 1965 Nanássy Nánassy, Das internationale Eisenbahnfrachtrecht, Wien 1956

Nánássy-Wick Nánássy-Wick, Das internationale Eisenbahnfrachtrecht, Wien 1965

Rodhe Rodhe, Obligationsrätt, Stockholm 1956 van Ryn van Ryn, Une nouvelle étape dans Pélaboration du Droits de Transports. European Transport Law Vol I nr 5 1966 Schmidt Schmidt, Grönfors, Wilkens och Pineus, Huvudlinjer i svensk frakträtt, 2:a uppl Stockholm 1962 Selvig Selvig, F ra transportrettens og kjøpsrettens grenseland, Oslo 1970

Tiberg Tiberg, Transportavtalet. Exporträtt 2, Stockholm 1968

Ussing Ussing, Obligationsretten. Almindelig del, 4:e uppl København 1961

Förslag till Lag om vägfraktavtal

Härigenom förordnas som följer.

1 KAP.

Lagens tillämpningsområde

1§

Denna lag är tillämplig på avtal om godsbefordran med fordon på väg, om avtalet avser

befordran mot vederlag mellan orter i Sverige (inrikes befordran) eller till eller från Sverige eller mellan främmande stater, av vilka åtminstone den ena är ansluten till den konvention om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg, som avslutats i Geneve den 19 maj 1956 (internationell befordran). Avser fraktavtalet internationell befordran, skall lagen dock i den mån den avviker ej tillämpas från annan fördragsstats lag och sistnämnda lag skolat

gälla enligt allmänna regler om tillämplig lag.

Konungen kan efter överenskommelse med främmande stat och under förutsättning av att befordran av gods med fordon i lokal gränstrafik mellan Sverige ömsesidighet förordna, och den staten helt eller delvis skall likställas med inrikes befordran.

2§ Lagen skall ej tillämpas eller befordran

på postbefordran, begravningstransporter av

flyttsaker. Lagen skall ej heller tillämpas på sådan godsbefordran på väg som är underkastad det

internationella fördraget angående godsbefordran eller som i annat fall utförs

på järnväg inom Sverige till fullgörande av avtal om befordran av gods på järnväg.

3§ Med fordon förstås i denna lag motorfordon och släpfordon.

4§ Fraktas fordon med pålastat gods under del av

befordringen med fartyg, järnväg eller

luftfartyg utan att därunder godset lossas från fordonet av annan anledning än som avses i

21 §, är denna lag likväl tillämplig på befordringen i dess helhet.

Visas, att förlust, skada eller minskning, dröjsmål, som uppkommit medan fordonet sålunda fraktades med annat transportmedel, icke vållats av vägfraktföraren men härrör av händelse som kunnat inträffa endast under

och på grund av befordringen med det andra

transportmedlet, skall dock vägfraktförarens ansvarighet bestämmas enligt de lagregler, som

gäller för befordran med detta transportmedel, såvitt de ej kan åsidosättas genom avtal som

medför inskränkning av fraktförarens ansvarighet. Saknas sådana lagregler, skall emellertid vägfraktförarens ansvarighet bestämmas enligt denna lag.

5§ rätten till utfallande överlåtes till fraktföraren eller Avtal, varigenom försäkringsbelopp liksom annat villkor i fraktavtalet som som innebär överflyttning av bevisskyldigheten, innebär avvikelse från vad som stadgas i denna lag, är ogiltigt om ej annat följer av 48 §

tredje stycket. Vid inrikes befordran får dock fraktföraren avstå från sina rättigheter enligt denna lag eller

påtaga sig ökade förpliktelser. omständigheter gör det Om godsets eller befordringens ovanliga art eller andra särskilda befordran även träffas avtal om inskränkning i avsändarens rättigheter skäligt, får vid inrikes eller utvidgning av hans förpliktelser.

2 KAP.

Personer för vilka fraktföraren ansvarar

6 §

anställda eller annan, För handling eller underlåtenhet i tjänsten av någon av fraktförarens han anlitar för är fraktföraren ansvarig som om handlingen eller som befordringen, underlåtenheten varit hans egen.

3KAP.

Bekräftande och fullgörande av fraktavtal

Upprättande av fraktsedel

7 § Q

befordran skall fraktavtal bekräftas fraktsedel. Även om Vid internationell genom fraktsedel ej givits föreskrivet innehåll eller förkommit, skall avtalet gälla och ej upprättats, vara underkastat bestämmelserna i denna lag. Vid inrikes befordran skall fraktsedel upprättas,om avsändaren eller fraktföraren begär det till befordran och användandet av fraktsedel beaktansvärd när godset mottages ej medför som är i olägenhet för motparten eller strider mot vedertaget bruk vid det slag av befordran

fråga.

8§ internationell befordran fraktsedeln i tre som under-

Vid upprättas originalexemplar,

till avsändaren, det skrives av avsändaren och fraktföraren. Det första exemplaret överlämnas

andra åtföljer godset och det tredje behålles av fraktföraren.

Vid inrikes befordran erfordras underskrift på fraktsedeln endast av fraktföraren. Iövrigt skall vad som sägs i första stycket gälla, om avsändaren eller fraktföraren begär det.

Inrikes fraktsedel får, om stadgandet i andra stycket andra punkten tillämpas, av parterna förses med påskriften ”Inrikes-CMR”. I fråga om befordran, vid vilken fraktsedel med denna påskrift användes, skall vad som stadgas i 17-25 och 30 §§ om internationell befordran äga motsvarande tillämpning. Underskrift kan vara tryckt eller ersättas med stämpel, om ej fraktsedeln upprättas i

främmande stat och annat följer av lagen i den staten.

Skall godset lastas på skilda fordon eller är fråga om olika slag av gods eller om skilda partier, äger såväl avsändaren som fraktföraren fordra, att särskild fraktsedel upprättas för varje fordonslast, godsslag eller parti.

Fraktsedels innehåll 9 § Upprättas fraktsedel vid inrikes befordran, skall denna innehålla uppgift om a) avsändarens namn och adress; b)ort och dag för godsets mottagande till befordran samt bestämmelseorten; c) mottagarens namn och adress; samt d) antalet kollin samt deras särskilda märken och nummer eller däremot svarande godsbeskrivning. Fraktsedel som försetts med påskriften Inrikes-CMR skall därjämte i förekommande fall innehålla uppgift om belopp som mottagaren skall betala. På begäran av avsändaren eller fraktföraren skall i fraktsedeln även intagas sådan annan

uppgift som nämns i 10 § första stycket a)-j) eller andra stycket. Parterna

äger i fraktsedeln införa de ytterligare uppgifter, de anser påkallade.

10§ Vid internationell befordran skall fraktsedeln innehålla följande uppgifter: a) ort och dag för upprättandet; b) avsändarens namn och adress; c) fraktförarens namn och adress; d) ort och dag för godsets mottagande till befordran samt bestämmelseorten; e) mottagarens namn och adress; f) gängse benämning på godsets art och förpackningssättet, i fråga om gods av farlig beskaffenhet dess allmänt vedertagna benämning; g) antalet kollin samt deras särskilda märken och nummer; h) godsets bruttovikt eller annat uttryck för dess mängd; i) kostnader hänförliga till befordringen, såsom frakt, tilläggsavgifter och tullavgifter liksom andra kostnader som uppkommer under tiden från avtalets ingående till dess godset utlämnats; j) anvisningar som erfordras för att tull- och andra offentliga föreskrifter skall kunna fullgöras; samt k) meddelande att befordringen, även om annat är avtalat, är underkastad den i 1 § nämnda konventionen eller lag som överensstämmer med konventionen. I förekommande fall skall i sådan fraktsedel dessutom anges: a) förbud mot omlastning; b) kostnader som avsändaren åtager sig att betala; c) beloppet av efterkrav som skall uppbäras när godset utlämnas;

d) enligt 32 § uppgivet värde av godset liksom belopp vilket motsvarar i 35 § angivet särskilt intresse av riktigt utlämnande; e) avsändarens anvisningar till fraktföraren om försäkring av godset; f) avtalad tid inom vilken befordringen skall vara fullgjord; samt g) förteckning över handlingar som överlämnats till fraktföraren. Parterna äger i fraktsedeln införa de ytterligare uppgifter, de anser påkallade.

Ansvarighet för fraktsedels innehåll

ll §

Avsändaren svarar för kostnad och skada som tillskyndas fraktföraren till följd av

oriktighet eller ofullständighet hos uppgift som avses i 9 § första stycket eller 10 § första stycket under b), d)-h) eller j) eller 10§ andra stycket eller hos annan uppgift eller anvisning, som avsändaren lämnar angående fraktsedelns upprättande eller innehåll. Har fraktföraren på avsändarens begäran i fraktsedeln infört uppgift eller anvisning som sägs i första stycket, anses han, om ej annat styrkes, ha handlat för avsändarens räkning. Innehåller fraktsedel vid internationell befordran ej meddelande som avses i 10 § första stycket under k), svarar fraktföraren för kostnad och skada som därigenom åsamkas den som äger rätt till godset.

Fraktförarens undersökningsskyldighet 12 § om antalet kollin samt deras märken och nummer lämnats i fraktsedel, Har uppgifter att när han mottager godset till befordran undersöka riktigheten av l åligger det fraktföraren dessa uppgifter. Kan han ej med skäliga medel göra detta eller menar han att lämnad uppgift är oriktig, skall han anteckna förbehåll härom på fraktsedeln med angivande av grunden för förbehållet. Fraktföraren skall även undersöka godsets och förpackningens synliga tillstånd när han mottager godset och, om han önskar göra förbehåll häremot, ange förbehållet jämte grunden ; för detta i fraktsedeln. Sker inrikes befordran utan fraktsedel, skall fraktföraren i den l utsträckning omständigheterna ej föranleder till annat undersöka godsets och förpackningens synliga tillstånd samt underrätta avsändaren om de förbehåll han finner sig böra göra. Förbehåll som avses i första eller andra stycket är ej bindande för avsändaren utan att denne uttryckligen godkänt det på fraktsedeln eller, när sådan vid inrikes befordran ej användes, genom tillkännagivande i annan form. Avsändaren äger fordra, att fraktföraren undersöker godsets bruttovikt eller på annat sätt mängd samt vad kollina innehåller. Fraktföraren har rätt att fordra ersättning for uttryckta kostnaden för sådan undersökning. När fraktsedel användes, skall resultatet av undersökningen antecknas på denna.

Fraktsedels bevisverkan m. m. 13 § Fraktsedel skall, om ej annat styrkes, gälla såsom bevis om avtalsvillkoren och om fraktförarens mottagande av godset. Har fraktföraren icke antecknat förbehåll på fraktsedeln med angivande av grunden för

förbehållet, skall om annat icke styrkes godset och dess förpackning antagas ha varit i gott

synligt tillstånd, när fraktföraren mottog godset till befordran, samt antalet kollin jämte deras märken och nummer ha överensstämt antagas med uppgifterna i fraktsedeln. Om fraktföraren i fall som avses i 12 § andra stycket andra punkten är pliktig att undersöka godsets och förpackningens synliga tillstånd och han ej har gjort förbehåll på föreskrivet sätt,

skall om ej annat styrkes godset och förpackningen, när fraktföraren mottog godset till

befordran, antagas ha varit i gott synligt tillstånd i de avseenden som undersökningsplikten omfattat.

Bristfzillig förpackning

14 § Avsändaren är ansvarig gentemot fraktföraren för skada på person, fordon, utrustning eller annat gods samt för kostnad, om skadan eller kostnaden orsakats av bristfällighet i godsets Vad

förpackning. nu sagts gäller dock ej om bristfälligheten var synlig eller känd för

fraktföraren, när han mottog godset till befordran, och han uraktlät att göra förbehåll därom.

Farligt gods 15 § Överlämnar avsändaren till fraktföraren skall gods av farlig beskaffenhet, han noga underrätta fraktföraren om vari faran består och, när så kräves, om de försiktighetsmått som skall vidtagas. Har sådan underrättelse ej intagits i fraktsedel, ankommer det på avsändaren eller mottagaren att på annat sätt styrka, att fraktföraren ägde kännedom om den särskilda arten av den fara som var förbunden med

befordringen av godset.

Hade fraktföraren

ej kännedom om godsets farliga beskaffenhet enligt vad som sägs i

första stycket, äger han, utan skyldighet att lämna ersättning, när som helst och var som helst lossa godset eller, om det ej skäligen kan antagas att faran kan avvärjas genom mindre ingripande åtgärd, förstöra eller Avsändaren oskadliggöra godset. är skyldig att ersätta

kostnad och skada till följd av godsets avlämnande eller befordran.

Handlingar som skall ställas till fraktförarens förfogande

16 §

Till uppfyllande av de tullbestämmelser och andra som skall

offentliga föreskrifter, iakttagas innan godset utlämnas till mottagaren, skall avsändaren till fraktförarens förfogan-

de ställa de handlingar och lämna honom de upplysningar som erfordras. Avsändaren svarar gentemot fraktföraren för skada till

följd av att sådan handling eller

upplysning saknas eller är ofullständig eller oriktig, dock ej om fel eller försummelse ligger fraktföraren till last. Fraktföraren är ej pliktig att undersöka, huruvida dessa handlingar och upplysningar är riktiga eller fullständiga. Går handling som är omnämnd i fraktsedel och som överlämnats till fraktföraren förlorad eller användes den oriktigt, svarar fraktföraren för därav uppkommande skada, om han ej förmår visa, att förlusten eller den oriktiga användningen icke härrör av fel eller försummelse från hans sida. Ersättningen får dock ej överstiga vad som skolat utgå, om godset gått förlorat.

Förfoganderátt över godset under befordringen

17 §

Avsändaren över godset, särskilt genom begäran hos fraktföraren att stoppa äger förfoga att ändra bestämmelseorten eller att utlämna det till annan än den det under befordringen, tidigare angivne mottagaren. Avsändarens rätt att förfoga över godset upphör, när mottagaren gör gällande rätt som honom eller, vid internationell befordran, när det andra tillkommer enligt 20 § första stycket av fraktsedeln överlämnas till honom. Sedan avsändarens förfoganderätt upphört, exemplaret skall fraktföraren rätta sig efter mottagarens anvisningar. emellertid från det fraktsedeln Rätten att förfoga över godset tillkommer mottagaren upprättats, om avsändaren särskilt angivit detta i fraktsedeln. under utövande av sin rätt att förfoga över godset föreskrivit, att det skall Har mottagaren utlämnas till annan, äger denne ej i sin tur anvisa annan mottagare.

l8§

Lämnar avsändaren tredje stycket, mottagaren med stöd av sin eller, i fall som avsesi 17 § över godset anvisning till fraktföraren, skall han ersätta denne för kostnad rätt att förfoga och skada till av anvisningens utförande.

följd

Fraktföraren är icke pliktig att efterkomma anvisning som ej kan utföras, då den når den eller om dess utförande skulle medföra hinder för den normala som skolat följa anvisningen, av fraktförarens verksamhet eller skada för avsändare eller mottagare av annan utövningen Fraktföraren skall omedelbart underrätta den som meddelat anvisningen om att sändning. han ej kan efterkomma denna. leda till delas är fraktföraren att Anvisning som skulle att sändning ej heller pliktig efterkomma. Vid internationell befordran skall avsändare eller, i fall som avses i 17 § tredje stycket, av mottagare som vill utöva sin förfoganderätt teckna anvisningen på det första exemplaret fraktsedeln och visa upp detta för fraktföraren.

19§

Underlåter fraktföraren att efterkomma anvisning, som han enligt 17 och 18 §§ har att är han för skada som därigenom tillskyndas den ställa sig till efterrättelse, ansvarig berättigade. Efterkommer fraktföraren i fall som avses i 18 § fjärde stycket anvisning utan att det första exemplaret av fraktsedeln visats upp, är han ansvarig för skada som därigenom tillskyndas den berättigade.

Godsets utlämning

20 §

Sedan godset kommit fram till bestämmelseorten, äger mottagaren begära att fraktföraren kvitto utlämnar vid internationell befordran, det andra exemplaret av mot godset samt, fraktsedeln. Utrönes det att godset gått förlorat eller har det ej kommit fram vid utgången av den tid som avses i 29 §, äger mottagaren i eget namn göra gällande de rättigheter som följer av fraktavtalet.

Mottagare som begär att få godset utlämnat har också rätt att erhålla sådant fraktsedelsexemplar som vid inrikes befordran upprättats för att överlämnas till honom. Mottagare som gör gällande sin rätt enligt första stycket är skyldig att betala de kostnader som enligt fraktavtalet påvilar honom. Vid internationell befordran omfattar betalningsskyldigheten det belopp som angivits i fraktsedeln. Uppstår tvist om vad mottagaren skall betala, är fraktföraren icke skyldig att lämna ut godset utan att mottagaren ställer säkerhet.

Hinder för befordringens utförande

21 § Föreligger eller uppkommer före godsets ankomst till bestämmelseorten omöjlighet att fullgöra avtalet på sätt fraktsedeln anger eller, vid inrikes befordran, överenskommits,

eljest

skall fraktföraren inhämta från den som enligt 17 och anvisning 18 §§ äger utöva förfoganderätten över godset. Medger omständigheterna, att befordringen utföres på annat sätt än som sålunda bestämts, och har fraktföraren ej inom skälig tid kunnat erhålla anvisning enligt första styckebåligger det honom att vidtaga de åtgärder som synes honom bäst tillgodose dens intresse som enligt 17 § äger förfoga över godset.

Hinder för utlämning 22 § Föreligger efter godsets ankomst till bestämmelseorten hinder för dess utlämnande, skall fraktföraren inhämta anvisning från avsändaren. Vägrar mottagaren att taga emot godset,

äger avsändaren förfoga över detta. Bestämmelserna i 18 § fjärde stycket skall därvid ej gälla.

Mottagaren äger, trots att han vägrat mottaga godset, kräva dess utlämnande så länge fraktföraren ej erhållit annan anvisning från avsändaren. Uppstår hinder för utlämnande efter det att mottagaren med stöd av 17 § tredje stycket förordnat att godset skall utlämnas till annan, skall vid tillämpning av första och andra styckena av denna paragraf mottagaren anses som avsändare och den andre såsom mottagare.

Av anvisning föranledda kostnader 23 § Fraktföraren har rätt till ersättning för kostnad som han haft för att inhämta eller utföra anvisning som avses i 21 eller 22 §, dock icke om kostnaden härrör av fel eller försummelse från hans sida.

Fraktförarens skyldighet att taga värd om godset 24 § l fall som avses i 21 § första stycket eller 22 § äger fraktföraren genast lossa godset för dens räkning som är berättigad till det. Befordringen skall därefter anses avslutad, men fraktföraren är pliktig att förvara godset på hans vägnar. Fraktföraren äger dock anförtro godset åt tredje man och ansvarar i sådant fall endast för att denne väljes med tillbörlig omsorg. Godset kan alltjämt hållas inne till säkerhet för de belopp, som fraktföraren äger fordra enligt fraktavtalet och,vid internationell befordran, framgår av fraktsedeln, samt de övriga belopp som kan krävas ersätta.

25§ Fraktföraren äger sälja godset utan att invänta anvisning, som avses i 21 eller 22 §, om det är utsatt för snar förstörelse eller dess tillstånd eljest ger anledning därtill eller kostnaden för icke står i rimligt förhållande till dess värde. Fraktföraren eljest sälja dess förvaring äger även godset, om han ej inom skälig tid erhållit annan anvisning, som han skäligen kan anses pliktig att efterkomma. av gods, som finnes i Sverige, skall .ske på offentlig auktion eller, om sådan ej Försäljning sätt. Såvitt det är möjligt skall fraktföraren i lämpligen kan äga rum, på annat betryggande god tid underrätta den som ägde förfoga över godset om tid och plats för försäljningen. Försäljning av gods utom Sverige skall ske enligt tillämpliga regler i det land där godset finnes. Blir godset sålt, skall köpeskillingen efter avdrag av de kostnader som åvilar godset samt kostnaden tillställas den berättigade. dessa kostnader

för försäljningen överstiger köpeskil-

rätt till ersättning för bristen. lingen, äger fraktföraren

4 KAP.

Fraktförarens ansvarighet

Förutsättningarna för ansvarighet 26 § Har gods gått förlorat, minskats eller skadats, sedan det av fraktföraren mottagits till befordran men innan det utlämnats, eller fördröjes utlämnandet, är fraktföraren ansvarig därför. skadan Fraktföraren är likväl fri från ansvarighet, om han visar att förlusten, minskningen, eller dröjsmålet orsakats av fel eller försummelse av den berättigade eller genom sådan av denne, som icke föranletts av fel eller försummelse från fraktförarens sida, eller anvisning eller av förhållande, som fraktföraren undvika och av godsets egen beskaffenhet ej kunnat vars följder han ej kunnat förebygga. hos det för Fraktföraren äger ej till befrielse från ansvarighet åberopa vare sig bristfällighet befordringen använda fordonet eller fel eller försummelse av den, av vilken han kan ha lejt fordonet, eller dennes folk.

27§ Fraktföraren är fri från ansvarighet som sägs i 26 §, om förlust, minskning eller skada härrör av den särskilda fara, som är förbunden med ett eller flera av följande förhållanden: a) användning av öppet fordon utan presenning enligt uttrycklig och i fraktsedel angiven överenskommelse eller, vid inrikes befordran, när avsändaren eljest får anses ha godkänt detta transportsätt; eller bristfällig av gods, som på grund av sin egen beskaffenhet är b) felande förpackning utsatt för svinn eller skada, när det ej är förpackat eller är bristfälligt förpackat; c) handhavande, lastning, stuvning eller lossning av godset av avsändaren eller mottagaren eller någon som handlar för enderas räkning; d) sådan beskaffenhet hos vissa slag av gods, vilken medför att godset är särskilt utsatt för

fara att gå förlorat, minskas eller skadas, i synnerhet genom bräckning, rost, inre självförstö-

ring, uttorkning, läckage, nonnalt svinn eller angrepp av skadeinsekter eller gnagare; e) ofullständiga eller felaktiga märken eller nummer på kollina; eller f) befordran av levande djur.

Visar fraktföraren att förlusten, eller skadan

minskningen att döma av föreliggande

kan härröra av fara som avses i första stycket, skall den antagas härröra omständigheter därav, om det icke styrkes att den ej är att tillskriva sådan fara. Antagande som nu sagts får dock ej göras i det i första under stycket a) avsedda fallet, när fråga är om minskning av

onormal omfattning eller förlust av hela kollin. Sker befordringen med fordon, utrustat

med anordning för att skydda godset mot värme, kyla, temperaturväxlingar eller luftens till

fuktighet, äger fraktföraren befrielse från sin

ansvarighet åberopa stadgandet i första stycket under d) endast om han visar att alla åtgärder blivit vidtagna, som med hänsyn till omständigheterna åvilar honom i fråga om valet, underhållet och användningen av anordningen, och att han ställt sig till efterrättelse de särskilda anvisningar som kan ha meddelats honom. Fraktföraren befrielse från sin ansvarighet åberopa vad som stadgas i första äger till stycket under f) endast om han visar att alla åtgärder blivit vidtagna, som med hänsyn till omständigheterna normalt åvilar honom, och att han ställt sig till efterrättelse de särskilda anvisningar som kan ha meddelats honom.

28§

Är fraktföraren enligt 26 eller 27 § icke ansvarig for viss omständighet som medverkat till förlusten, minskningen, skadan eller dröjsmålet, skall ersättningen nedsättas i motsvaran-

de omfattning.

Dröjsmâl

29§

Dröjsmål med utlämnandet

föreligger, när godset icke utlämnats inom avtalad tid eller, om

särskild

tid ej avtalats, när den verkliga befordringstiden överskrider vad som med hänsyn till

omständigheterna skäligen bör medges en omsorgsfull fraktförare. Vid dellast skall särskilt beaktas den tid som kräves för att i sedvanlig ordning samla full last.

Förlorat gods

30 §

Har gods icke utlämnats inom 30 dagar efter utgången av avtalad tid eller, om särskild tid ej avtalats, inom 60 dagar från det fraktföraren mottog godset till befordran, äger den som har rätt att utfå godset anse det såsom förlorat. Den till ersättning berättigade äger, när han mottager gottgörelse för förlorat gods, skriftligen begära att omedelbart bli underrättad i händelse tillrätta godset skulle komma inom ett år från det ersättningen utbetalades. Fraktföraren skall skriftligen bekräfta att sådan begäran framställts.

Den som begärt underrättelse enligt andra

stycket äger inom 30 dagar från det han mottagit sådan underrättelse kräva, att godset utlämnas till honom mot att han dels erlägger de belopp som fraktföraren äger fordra enligt fraktavtalet och, vid internationell befordran,

framgår av fraktsedeln, dels återbetalar den gottgörelse, han uppburit,

med avdrag av de kostnader som inräknats däri. Han behåller dock sin rätt till sådan gottgörelse för dröjsmål med utlämnandet som avses i 34 § och, i förekommande fall, 35 §. Framställes ej begäran som avses i andra stycket eller kräves ej, såsomi tredje stycket sägs, inom där angiven tid att godset skall utlämnas, eller har godset kommit tillrätta senare än

inom ett år från det ersättningen utbetalades, äger fraktföraren, om godset finnes i Sverige,

förfoga över det med de inskränkningar som kan följa av tredje mans rätt. För gods utom Sverige gäller lagen i den stat där godset finnes.

Ersättningens storlek vid förlust eller minskning av gods

31 §

ort Ersättning för förlust eller minskning av gods skall beräknas efter godsets värde på den till befordran. Värdet bestämmes efter börspriset eller, om och vid den tid godset mottogs Finnes värdet efter det sådant saknas, efter marknadspriset. ej heller sådant pris, beräknas gängse värdet av gods av samma slag och beskaffenhet. fraktförarens till 50 kronor för

Vid inrikes befordran är dock ansvarighet begränsad

av förlusten i bruttovikt. kilogram 25 francs för kilogram av Vid internationell befordran får ersättningen ej överstiga trettioendels förlusten i bruttovikt. Med franc förstås härvid en guldfranc med en vikt av tio finhet. som vid

gram och niohundra tusendelars Så länge det guldvärde på svenska kronan

är anmält till Internationella valutafonden icke ändrats, skall 25 denna lags ikraftträdande

42 kronor 68 öre i svenskt mynt. Ändras kronans guldvärde, kungör

francs anses motsvara 25 francs? Konungen vilket belopp i kronor som därefter skall anses motsvara tullavgifter och andra utlägg i samband Utöver vad nu sagts skall ersättning utgå för frakt, fullo om godset gått förlorat och eljest till en med befordringen. Utläggen skall ersättas till mot minskningen svarande del. Vid internationell befordran kan ytterligare ersättning krävas endast om godsets värde

eller särskilt leveransintresse angivits enligt 32 eller 35 §.

32§

det i 31 § Har avsändaren i fraktsedel uppgivit ett högre värde på godset än som motsvarar

den tilläggsavgift som kan ha avtalats,

andra eller tredje stycket angivna beloppet och erlagt i fraktsedeln uppgivna värdet. gäller i stället för detta belopp det

Ersättningens storlek när gods skadats

33 §

beräknad efter skyldig att ersätta värdeminskningen, Har godset skadats, är fraktföraren med 31 § första och fjärde styckena bestämda värdet av godset. det i överensstämmelse när blott Ersättningen får dock ej överstiga vad som skulle ha utgått, om sändningen eller, minskat i värde av skadan, denna del av sändningen gått

en del av sändningen till följd

förlorad.

Ersättning vid dröjsmål

34 §

med utlämnandet, är fraktföraren skyldig

Visas att skada uppkommit till följd av dröjsmål

att ersätta skadan, dock högst med fraktens belopp. Vid internationell befordran kan ytterligare ersättning krävas endast om särskilt leverans-

intresse angivits enligt 35 §.

1 Se s. 107 not 2.

Särskilt leveransintresse 35 § Mot erläggande av den tilläggsavgift, som kan ha avtalats, äger avsändaren i fraktsedel uppge det belopp som motsvarar ett med riktigt utlämnande förbundet särskilt intresse i händelse godset förloras, minskas eller skadas eller avtalad tid for utlämnandet överskrides. Har särskilt leveransintresse sålunda uppgivits, kan utöver vad som kan krävas enligt 31-34 §§ ersättning intill det uppgivna beloppet fordras för den ytterligare skada, som visas ha uppkommit.

Ansvarighet för uttagande av efterkrav

36 § Utlämnas godset till mottagaren utan att sådant efterkrav skolat uttages, som fraktföraren uppbära enligt fraktavtalet, är fraktföraren skyldig att gottgöra avsändaren intill efterkravets belopp, fraktföraren dock obetaget att söka sitt åter av mottagaren.

Ränta m. m. 37 § Utan hinder av vad eljest är föreskrivet i fråga om ränteberäkning skall vid internationell befordran ränta efter fem procent utgå på ersättningsbelopp om året från den dag då skriftligt anspråk på ersättningen avsändes till fraktföraren eller, om så ej skett, från den dag talan väcktes. Kräves ersättning i myntslag som ej är gångbart på den ort där betalning sker, skall

beloppet omräknas till ortens mynt efter värdet på betalningsdagen.

Ersättningsansprâk på annan grund än avtal 38§ Kräves på annan grund än avtal ersättning för förlust, minskning, skada eller dröjsmål, som uppkommit under befordran på vilken denna lag är tillämplig, äger fraktföraren eller i förekommande fall envar för vilken fraktföraren svarar enligt 6 § åberopa de bestämmelseri lagen som utesluter fraktforarens ansvarighet eller anger eller begränsar ersättningens storlek.

Uppsåt och grov vårdslöshet 39 § Har fraktföraren orsakat skada med uppsåt eller av grov vårdslöshet, äger han ej åberopa de bestämmelser i detta som utesluter kapitel eller begränsar hans ansvarighet eller som innebär överflyttning av bevisskyldigheten. Vad nu sagts skall också gälla, när uppsåtet eller vårdslösheten ådagalagts i tjänsten av någon för vilken fraktföraren svarar enligt 6 §. I sådant fall äger den för vilken fraktföraren sålunda svarar ej heller beträffande sin personliga ansvarighet åberopa de i första stycket angivna bestämmelserna.

5 KAP. Anmärkningar och väckande av talan

Anmärkningar 40 § Den som vid inrikes befordran vill föra talan om ersättning för att gods minskats eller skadats eller för dröjsmål med dess utlämnande skall utan oskäligt uppehåll ge fraktföraren meddelande därom. Försummas det är hans talerätt förlorad, om ej uppsåt eller grov vårdslöshet ligger fraktföraren till last. Har vid internationell befordran gods utan att gemensamt med mottagaren tagit emot fraktföraren undersöka dess tillstånd och utan att tillställa denne anmärkning angående beskaffenhet, skall uppkommen minskning eller skada med angivande av dess huvudsakliga mottagaren, om ej annat styrkes, antagas ha mottagit godset i det tillstånd som anges i fraktsedeln. Anmärkning som nu sagts skall göras senast vid godsets utlämnande, när fråga är

om synlig minskning eller skada, och eljest inom sju dagar därefter, söndagar, helgdagar och

därmed i lag likställda dagar oräknade. Avser anmärkningen minskning eller skada, som ej är synlig, skall den göras skriftligen. Har vid internationell befordran och fraktföraren gemensamt undersökt mottagaren tillstånd, får bevisning föras mot vad därvid fastställts endast när fråga är om godsets avsänt skriftlig till minskning eller skada, som ej var synlig, och mottagaren anmärkning fraktföraren inom sju dagar efter undersökningen, söndagar, helgdagar och därmed i lag likställda dagar oräknade. Ersättning på grund av dröjsmål kan vid internationell befordran utgå endast om skriftlig anmärkning blivit avsänd till fraktföraren inom 21 dagar från den dag, då godset ställdes till mottagarens förfogande. Fraktföraren och mottagaren är skyldiga att i den omfattning som kan anses skälig underlätta för varandra att utföra erforderliga undersökningar.

Laga domstol 41 § Tvist rörande befordran som avses i denna lag kan, om ej svensk domsrätt är utesluten enligt andra stycket, väckas, utom vid domstol som enligt rättegångsbalken är behörig att vid domstolen i den ort, där godset mottogs till befordran, eller vid upptaga tvisten, domstolen i bestämmelseorten. Finnes ej behörig domstol enligt vad nu sagts, väckes talan vid Stockholms tingsrätt. Talan rörande internationell befordran får föras endast i stat, där svaranden har sitt hemvist, sitt huvudkontor eller den filial eller agentur, genom vars medverkan fraktavtalet slutits, där godset mottogs till befordran eller där bestämmelseorten är belägen. Talan får dock, om parterna överenskommit det, föras i annan stat, vilken är ansluten till den i 1 § angivna konventionen.

Verkställighet av utländsk dom m. m. 42 § Är talan som avses i 41 § andra stycket anhängig vid behörig domstol eller har saken avgjorts av sådan domstol, får ny talan angående samma fråga väckas mellan samma parter

endast om avgörandet av den domstol, där talan först väcktes, ej kan verkställas i den stat där den nya talan äger rum. Har domstol i främmande stat, som är ansluten till den i l § angivna konventionen, meddelat dom som kan verkställas i den staten, skall domen, även om den meddelats trots att part uteblivit i rättegången, efter ansökan i den ordning nedan stadgas verkställas i

Sverige. Vad nu sagts skall även gälla förlikning, som stadfästs av domstol,

men skall ej tillämpas i fråga om dom med endast interimistisk verkställbarhet eller åläggande för kärande, vars talan helt eller delvis ogillats, att på grund härav utge skadestånd utöver rättegångskostnaden. Ansökan

om verkställighet göres hos Svea hovrätt. Vid ansökningen skall fogas

l. domen i huvudskrift eller i avskrift som bestyrkts av myndighet; 2.

förklaring av behörig myndighet i den stat där domen meddelats, att domen avser tvist

angående befordran som är underkastad konventionen samt att den vunnit laga kraft och kan verkställas i nämnda stat. Nu nämnda handlingar skall vara försedda med bevis om utfärdarens behörighet. Beviset skall vara utställt av svensk beskickning eller konsul eller av chefen för

justitieförvaltningen i

den stat där domen meddelats. Är i ärendet avfattad

handling på annat främmande språk än danska eller norska, skall handlingen åtföljas av översättning till svenska. skall översättningen

vara bestyrkt av diplomatisk eller konsulär tjänsteman eller av svensk notarius publicus. Ansökan om verkställighet får ej bifallas utan att motparten haft tillfälle att yttra sig över

ansökningen. Bifalles ansökningen, verkställes domenpå samma sätt som svensk domstols laga kraft ägande dom, om ej högsta domstolen efter talan mot hovrättens beslut förordnar annat.

Preskription

43 §

Talan som avses i4l § skall väckas inom ett år eller, om talan grundas på uppsåt eller grov vårdslöshet, inom tre år. Tiden skall räknas

skada eller dröjsmål från dagen då godset utlämnades till mottagaren; a) vid minskning, b) vid förlust från trettionde dagen efter utgången av avtalad tid för utlämnandet eller, då

särskild tid härför ej avtalats, från sextionde

dagen efter det fraktföraren mottog godset till befordran; c) i annat fall än nu nämnts från utgången av en tid av tre månader från det fraktavtalet slöts.

I fråga om fordran som härrör från avtal om internationell

befordran medför skriftligt krav uppehåll i den tid, inom vilken talan skall intill väckas, den dag då fraktföraren

skriftligen bestrider fordringen och återsänder vid kravet

fogade handlingar. Medges fordringen delvis, börjar angivna tid att ånyo löpa endast beträffande vad som kvarstår såsom Påstår någon att krav eller svar på detta mottagits av andra parten eller att tvistigt.

handlingar

som nu sagts blivit återställda, ankommer det på honom att styrka att så skett. Förnyat krav rörande samma sak medför ej ytterligare uppehåll i den tid, inom vilken talan skall väckas. Har talan försuttits, får fordran ej heller göras gällande på annat sätt, såsom genom genkåromål eller yrkande om kvittning.

Skiljedom

44 §

Avtal om internationell befordran får innehålla villkor att tvister skall avgöras av skiljemän, även innebär att skiljemännen skall tillämpa den i 1 § angivna konvenendast om villkoret tionen eller lag som överensstämmer med konventionen.

6 KAP.

Befordran som utföres av flera fraktförare efter varandra

45 §

efter varandra samma

Utföres befordran av flera vägfraktförare på grund av ett och

utfärdats i tre i överensstämmelse med 8 §, är

fraktavtal och har fraktsedel originalexemplar

i dess helhet såtillvida, som den andre fraktföraren varje fraktförare ansvarig för befordringen och fraktsedeln inträder såsom part i

liksom envar av de följande genom att taga emot godset

fraktavtalet på de villkor som anges i fraktsedeln.

46§

fraktförare, skall lämna denne ett Fraktförare, som mottager godset från föregående och underskrivet kvitto samt teckna sitt namn och sin adress på det andra dagtecknat av fraktsedeln. Finnes anledning till förbehåll som avsesi 12 § första eller andra exemplaret som på kvittot. På stycket, har han att anteckna förbehållet såväl på nämnda exemplar förhållandet mellan fraktförarna äger vad som stadgas i 13 § motsvarande tillämpning.

47§

Talan för förlust, minskning, skada eller dröjsmål får, utom i fråga om

om ansvarighet

eller yrkande om kvittning i rättegång angående fordran grundad på samma genkäromål

eller den fraktförare som fraktavtal, föras endast mot den förste eller den siste fraktföraren varunder den händelse inträffade av vilken förlusten, utförde den del av befordringen, härrör. Talan får föras samtidigt mot flera av dessa

minskningen, skadan eller dröjsmålet

fraktförare.

48§

Har fraktföraren utgivit ersättning, äger han söka åter vad han utgivit jämte ränta och j

som deltagit i befordringen, med iakttagande av följande

kostnader av övriga fraktförare,

regler: a) fraktförare som ensam orsakat skadan skall ensam svara för ersättningen; envar i förhållande till b) har flera fraktförare orsakat skadan, skall de stå för ersättningen av ansvaret i av ansvaret eller, om de inbördes andelarna ej kan bestämmas, i sin andel förhållande till sin andel av frakten;

fraktförare ansvaret vilar, delas ersättningsskyldigheten

c) kan det ej utredas, på vilka mellan dem alla i förhållande till vars och ens andel av frakten. skall bristen delas mellan de Kan någon av fraktförarna ej betala vad som faller på honom, övriga i förhållande till deras andelar av frakten.

Fraktförarna awikelse från vad som stadgas i denna paragraf.

äger sig emellan avtala om

49§ Söker fraktförare på sätt som avses i 48 § sitt åter av annan fraktförare, äger denne ej göra gällande att den som reser kravet erlagt vad han utgivit utan laga grund, om ersättningen bestämts av domstol och den fraktförare, mot vilken kravet riktas, i vederbörlig ordning underrättats om rättegången och beretts tillfälle att inträda idenna. Sistnämnde fraktförare är dock i intet fall skyldig att utge större ersättning än som motsvarar hans ansvarighet enligt 45 §. Vill fraktföraren vid internationell befordran söka åter vad han utgivit, äger han väcka talan därom vid behörig domstol i stat, där någon av de fraktförare, mot vilka talan riktas, har sitt hemvist, sitt huvudkontor eller den filial eller agentur, genom vars medverkan fraktavtalet slutits. Talan får föras gemensamt mot samtliga dessa fraktförare. I mål rörande krav som avses i 48 § skall bestämmelserna i 42 § andra och

följande

stycken och 43 § äga motsvarande tillämpning, dock att den tid, inom vilken talan skall väckas, skall räknas från den dag då beloppet av ersättningen till den skadelidande slutligt bestämdes av domstol eller, när sådant domstolsbeslut ej den dag då betalning

föreligger,

skedde.

7 KAP.

Jämkning av skadestånd 50 § Har vid inrikes befordran avsändare såvitt eller, angår sådan befordran av tillfällig art, fraktförare ådragit sig skadeståndsskyldighet enligt denna lag och finnes skadeståndet oskäligt betungande, kan det jämkas enligt allmänna grunder för jämkning av skadestånd. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning när någon, för vilken avsändaren eller fraktföraren svarar, ådragit sig skadeståndsskyldighet.

Denna lag träder i kraft den , då lagen den 24 januari 1969 med anledning av Sveriges tillträde till konventionen den 19 maj 1956 om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg (l969:l2) skall upphöra att gälla.

Allmän

motivering

Inledning

1 .l U tredningsuppdraget godsbefordran med vägfordon i likhet med

vad som tidigare skett beträffande övriga Godstransporterna på väg har under de setransportmedel. Tanken i och

förverkligades

naste decennierna kraftigt ökat i

omfattning. med att konventionen om fraktavtalet vid in-

I Sverige fanns år 1945 ca 40 000 lastbilar ternationell godsbefordran pá väg (CMR ) efregistrerade, i slutet av 1960-talet ungefär ter långvarigt arbete inom Förenta Nationer-

140 000. Lastbilarnas andel av det inrikes nas ekonomiska kommission för Europa avgodstransportarbetet, som 1950 utgjorde slutades i Geneve den 19 maj 1956. Konven- 20 %, närmar sig nu 60 %. Tillstånd att betionen trädde i kraft den 2 juli 1961 och driva trafik innehades vid årsyrkesmässig numera gäller mellan Belgien, Danmark, skiftet 1969/70 av ca 18 000 personer. Till-

Frankrike, Italien, Jugoslavien, Luxemburg, stånden omfattade omkring 37 000 lastbilar.

Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Värdet av den yrkesmässiga lastbilstrañkens Schweiz, Storbritannien, Sverige,Förbunds-

transportförsäljning uppgick 1969 till ca 2,8

republiken Tyskland, Ungern och Österrike. miljarder kronor. I vissa länder, t. ex. i Tyskland, hade re-

I samma mån som vägfraktavtalet, hos oss

dan långt tidigare en ingående lagreglering

liksom i utlandet, blivit en allt vanligare kon- skett område. på de inrikes vägfraktavtalens traktstyp, har behovet av en precisering av Någon motsvarande lagstiftning hade där-

dess rättsliga innehåll ökat. Det är nödvänemot inte ägt rum ivårt land. Vilka rättsreg-

digt att det växande antalet avtalsparter har ler som kunde anses gälla för vägfraktavta-

möjlighet att på ett någorlunda enkelt sätt lens

del var i väsentliga avseenden ovisst.

fastställa sina inbördes rättigheter och skyl- Det var därför naturligt att också ta upp digheter, liksom att dessa avväges mot var-

frågan om en lagreglering av det inrikes väg-

andra på ett sätt som från allmän synpunkt fraktavtalet, när motsvarande rö-

spörsmål framstår som rimligt. rande det internationella vägfraktavtalet ak-

Detta behov har självfallet med särskild tualiserades genom tillkomsten av CMR. Så

styrka gjort sig gällande beträffande inter- skedde också. De sakkunniga, som enligt

nationella befordringar, vid vilka antalet

Kungl. Majzts bemyndigande den 11 novem-

tänkbara lösningar av en viss rättsfråga regel- ber 1960 tillkallades för att utreda frågan

mässigt är ännu större än vid inrikes transom den för svensk anslutning till CMR erfor-

porter. Relativt tidigt väcktes därför tanken

derliga lagstiftningen, fick nämligen också i

att genom en konvention reglera de viktigare uppdrag att under utredningsarbetet ägna elementen i fraktavtalet om internationell uppmärksamhet åt ”frågan om i samband

rörande internationella le transformeras till nationell lag i överensmed en lagstiftning även det inhemska fraktavtalet stämmelse med traditionell lagstiftningstektransporter en motsvarande nik. l enlighet härmed utarbetades i stort bör underkastas laglig regleockså beträf- sett överensstämmande danska, finska, norsring”. Som skäl för lagstiftning ka och svenska förslag till lagstiftning om fande inrikes vägfraktavtal angavs i direkti-

kunde befaras ”om reg- fraktavtalet vid internationell godsbefordran

ven, att olägenheter på väg. Efter ytterligare överarbetning framlerna rörande de internationella transporterna alltför skulle avvika från vad som lades dessa förslag, i Danmark 1962 genom mycket inom landet”. ”Betaenkning angående fragtaftaler vedrørenanses gälla för transporter

de international godsbefordring ad landevej

1964 genom lnstilling l (nr 319), i Norge om lovgivning vedrørende fraktavtaler om 1.2 Nordiskt samarbete

godsbefordring med kjøretoy på veg”, iSve-

1.2.1 Internationell befordran I rige 1966 genom ”Vägfraktavtalet (SOU 1966:36) och i Finland 1970 genom ”Tie- När CMR avslutades den 19 maj 1956 var

länderna mietintö” (l970:B Sverige det enda av de nordiska kuljetussopimuskomitean

som undertecknade konventionen. Tillkoms- 65). De danska och norska förslagen upphöjdes utan väsentliga ändringar till lag. Lagten av CMR aktualiserade emellertid äveni trädde i kraft i Danmark den l Danmark, Finland och Norge frågorna om stiftningen till CMR och översyn av rättsreg- juli 1965 och i Norge den l juli 1969. anslutning Det lagförslag som 1966 framlades i Sve-

lerna om det inrikes vägfraktavtalet. Vid ett

för remissbehandling. Dennordiskt justitieministermöte i juni 1960 rige blev föremål

na gav till resultat att samtliga remissinstan-

fastslogs, att dessa spörsmål borde utredas i nordiskt samarbete. För detta ändamål till- ser fann sig i huvudsak kunna godtaga försladen för ratifice-

sattes särskilda kommittéer, i Sverige, som get. Emellertid genomfördes

i november i Danmark och ring av CMR nödvändiga lagstiftningen på nämnts, 1960, Norge i mars 1961 och i Finland ijuni 1961. annat sätt än i Danmark och Norge. Det anordförande i den danska kommittén av arbetsekonomiska skäl Till sågs nämligen

Henrik Tamm och mindre lämpligt att genomföra en så pass utsågs hojesteretsdommer till sekreterare sekretaer i justitsministeriet, omfattande lagstiftning som den föreslagna,

numera Jens Lunøe. I den när en liknande med

byretsdommer, lagstiftningsprocedur

kommittén förordnades till ordföran- avseende på det inhemska vägfraktavtalet

finska

de justitierådet Vilho Ebeling och till sekre- troligen kunde väntas inom några år. I stället terare vicehäradshövding Eiler Hultin. Till valdes metoden att låta konventionstexten ordförande i den norska kommittén utsågs som sådan gälla såsom svensk lag, varigenom Andreas Endresen och behovet av särskild lagstiftning för tillfället høyesterettsdommer till sekreterare dosent, numera professor, kunde reduceras till ett minimum. I enlighet Erling Selvig, vilken sedermera även inträdde härmed utfärdades den 24 januari 1969 lag som medlem av kommittén. med anledning av Sveriges tillträde till kon-

kommittéerna inledde ventionen den 19 maj 1956 om fraktavtalet

De fyra nordiska sitt samarbete hösten 1961. Arbetet inrikta- vid internationell godsbefordran på vag (SFS des till en början på frågan huruvida CMR 1969:12). Enligt 1 § av denna lag skall CMR, borde tillträdas. De kommitterade blev med undantag av slutbestämmelserna (art.

snabbt eniga om att denna fråga borde besva- 42-51), gälla som svensk lag, varvid vad som den metod som föreskrives i 2-8 §§ även skall ras jakande. Vad beträffar ytterligare borde användas för att införliva CMR:s regler iakttagas. l dessa paragrafer lämnas kompletmed vederbörande nationella rättsordning terande föreskrifter huvudsakligen i frågor, de nordiska kommitterade om att för vilkas lösning konventionen hänvisar till enades föreslå, att konventionstextens innehåll skul- nationell rätt. Genom en samma dag utfär-

dad särskild kungörelse (SFS 1969:13) fast- lag. Enligt ”faerdselslovens” § 65 omfattar ställdes tidpunkten för lagens ikraftträdande nämligen det ansvar en motorfordonsägare till den l juli 1969. Konventionstexten på har för skador som orsakas genom trafik engelska och franska jämte svensk översätt- med fordonet också skada på gods som ning publicerades i sin helhet genom kun- transporteras med fordonet. Denna ordning görelse den ll april 1969 (SFS 1969:91). hade enligt den danska kommitténs uppfatt- Publicering har också skett i Sveriges över- ning visat sig ändamålsenlig. lnte heller i andenskommelser med främmande makter ra avseenden hade behov av en särskild lag- (1969 123). stiftning om inrikes vägfraktavtal gjort sig Finlands anslutning till CMR beräknas ske gällande med någon större styrka. Man lade under 1972. Därmed har nordisk rättslikhet emellertid inom den danska kommittén stor uppnåtts beträffande den materiella regle- vikt vid önskemålet om nordisk rättslikhet ringen av de viktigare sidorna av det inter- även på detta område. nationella vägfraktavtalet. Vad beträffar for- Det nordiska samarbetet inriktades därför men för regleringen kan däremot Sverige på att så långt möjligt överensstämmande komma att inta en särställning, eftersom Fin- lagförslag skulle färdigställas i de olika länland, i likhet med Danmark och Norge, torde derna utan att detta skulle innebära att vekomma att begagna sig av metoden att trans- derbörande kommitté band sig för att framformera konventionens innehåll till nationell Man var därvid lägga förslaget. enig om att lag. reglerna för internationell och for inrikes befordran borde sammanföras i en och samma 1.2.2 lag. Sedan man enats om huvudinnehâlleti Inrikes befordran de blivande förslagen, uppdrogs åt sekrete- Det hade i och för sig varit möjligt att - med rarna i de fyra kommittéerna att i samråd utmodifikationer lämpliga göra de 1961-62 forma forslagen. Efter viss överarbetning av utarbetade lagförslagen tillämpliga också på vederbörande beslöt de sekreterarförslag inrikes befordran. Det skulle emellertid inne- finska, norska och svenska kommittéerna att bära ett omfattande och tidsödande arbete godtaga dessa som grundval för en enhetlig att i detalj fastlägga i vilken utsträckning la- nordisk lagstiftning om inrikes vägfraktavtal. gens regler borde vara gemensamma för in- Den danska kommittén fann sig däremot internationell och inrikes befordran och i vilte vid denna tidpunkt böra ta ställning till ken utsträckning särregler erfordrades. Då en frågan huruvida en eventuell dansk lagstiftreglering av det internationella vägfraktavta- borde utformas ning om inrikes vägfraktavtal let - i synnerhet sida på dansk ansågs i huvudsaklig överensstämmelse med sekrebrådskande, beslöt de nordiska kommittéer- terarförslaget. na att spara behandlingen av det inrikes väg- När det svenska lagförslaget nu framlägfraktavtalet det till en andra etapp av utrednings- ges, är det således ännu ovisst huruvida arbetet. kommer att följas av ett motsvarande danskt om nordiska förslag. Däremot har i december 1971 fram-

Överläggningarna enhetliga

inleddes lagts ett norskt lagförslag i ämnet genom regler för det inrikes vägfraktavtalet i slutet av 1963. Förutsättningarna för detta ”Instilling II om lovgivning vedrørende fraktarbete var något olika i å ena sidan Finland, avtaler om godsbefordring med kjøretøy på Norge och Sverige samt å andra sidan Dan- veg”. Ett motsvarande finskt förslag väntas mark. I de förstnämnda länderna saknades bli framlagt i början av 1972. nämligen nära nog fullständigt lagbestämmel- De norska och svenska lagförslagen uppviser om det inrikes vägfraktavtalet. I Dan- sar en mycket långt gående överensstämmelmark däremot var den viktiga frågan om an- se. Skiljaktigheter föreligger endast beträfsvaret för realskada på det transporterade fande vissa detaljspörsmål (ränteberäkning, godset i väsentliga avseenden redan reglerad i suspension av preskription m. m.). Mellan de

norska och svenska förslagen å ena sidan och det finska förslaget å andra sidan föreligger den skillnaden, att enligt det sistnämnda inrikes befordran som utföres utan fraktsedel inte skall omfattas av lagstiftningen. I övrigt ansluter sig det finska förslaget nära till de norska och svenska förslagen.

Gällande rätt

2.1 Internationell befordran och detsamma om

gäller domstolspraxis.

Genom att studera handelsbruk och annan Som nämnts i det föregående gäller sedan

sedvänja kan man bilda sig en uppfattning

den l juli 1969 för internationell befordran om hur vägfraktavtalen ofta gestaltar sig i reglerna i CMR, kompletterade med de särskilda föreskrifterna praktiken, men det är vanskligt att av detta i CMR-lagen. Med intermaterial sluta sig till förekomsten av mer allnationell befordran menas i detta sammanmängiltiga regler. l viss utsträckning måste hang varje befordran av gods med vägfordon, förutsatt regler från frakträttens övriga grenar eller dels att vederlag skall utgå för andra närliggande rättsområden analogivis

befordringen, dels att de orter, som enligt kunna tillämpas på vägfraktavtalet, men ock-

fraktavtalet utgör avsändningsort och bestämmelseort, stater och att så i detta avseende är svårigheterna betydanligger i skilda de. åtminstone den ena staten är ansluten till

CMR. Praktiskt sett gäller således denna reg-

lering alla till och från 2.2.2

lastbilstransporter Rättsreglerna

Sverige och över huvud taget det stora fler- Det är med hänsyn till det sagda knappast talet lastbilstransporter mellan västeuropeiska möjligt att annat än mycket fragmentariskt stater. Det är emellertid inte otänkbart att svensk domstol ange innehållet i gällande rätt beträffande inkan få att avgöra tvister om utrikes rikes vägfraktavtal. Utredningen har emellertransporter, på vilka förevarande regtid i sitt tidigare betänkande (s. 27-30) läm-

lering inte är direkt tillämplig.

nat en redovisning av de rättsregler som ut-

redningen ansett sig kunna urskilja. Till läsa-

2.2 Inrikes befordran

rens bekvämlighet återger utredningen här

2.2.1 Rättskällorna denna beskrivning.

Vår rätt innehåller inte någon Vägfraktavtalet är att anse som ett kon-

lagstiftning,

som direkt sensualavtal. Beträffande avtalets tillkomst tar sikte på en reglering av inrikes är avtalslagens bestämmelser tillämpliga. Ett vägfraktavtal. Vissa lagrum, t. ex. handelsbalvägfraktavtal kan alltså komma till stånd kens bestämmelser om deposition, torde i genom muntligt anbud och muntlig accept; princip kunna anses också för att avtalet skall vara bindande kräves

tillämpliga på

transportförhållanden men täcker endast i ingalunda upprättande av någon handling,

t. ex. fraktsedel, eller överlämnande av god-

obetydlig omfattning ämnesområdet. Den

set i fraktförarens besittning. Genom frakträttsvetenskapliga litteraturen lämnar förhålavtalet blir fraktföraren förpliktad ej blott landevis ringa upplysning om vägfraktavtalet, att transportera godset utan även att vårda

det. Ehuru fraktföraren redan vid avtalsslu- na princip - förutsatt att den ej satts åsido

avtal - skall vinna tillämpning även tet blivit förpliktad att fullgöra transporten, genom vid bestämmande av skadestånd inom väginträder ansvarigheten för godset icke förrän till befordran. fraktförhållanden måste anses tveksamt. Det fraktföraren mottagit godset Fraktföraren är ansvarig för att godset ut- kan nämligen anses vara ett inom frakträtten

1950 s. allmänt accepterat betraktelsesätt, att fraktlämnas till rätt mottagare (NJA 575). Fraktförarens ansvar för godset upp- föraren icke skall behöva utge högre ersätt-

hör normalt i och med att det utlämnats till ning än han med hänsyn till erhållna uppgif-

Utlämnandet torde i allmänhet ter om bl. a. godsets art kunnat räkna med mottagaren. från början. Ehuru mycket talar för att erej kunna anses avslutat så länge fraktförarens folk deltar i hanterandet av godset. Huru sättningen således - där ej annat avtalats

skall om hinder bör beräknas efter ett normalvärde å godset, fraktföraren förfara, uppkan det dock väl tänkas att domstolarna kommer mot utlämnandet, t. ex. genom att skulle föredra att tillämpa den allmänna den uppgivne mottagaren vägrar att mottaga är ovisst, men det synes här vara på principen om full ersättning. Några hållpunkgodset, inom sin plats att i analogi med sjö- och järnvägs- ter för att på vägtransporter tillämpa

att be- övriga fraktområden förekommande ansvarsrätten antaga en rätt för fraktföraren begränsningar till visst belopp per kolli eller fria sig från vidare ansvar för godset genom viktsenhet finnes icke. Även beträffande skaatt upplägga det till förvaring hos tredje man da till följd av dröjsmål får principen om rätt eller, om en sådan åtgärd med hänsyn till

eller ringa värde icke är till full ersättning antagas gälla. godsets beskaffenhet Den skadelidande torde gå förlustig sin försvarlig, genom att sälja godset för avsänrätt att föra talan om ersättning, därest han darens räkning. I vart fall torde en dylik rätt underlåter att icke inom viss begränsad tid framställer sina få antagas, därest avsändaren om huru med anspråk. Reklamationsplikt inom förhållanpå anfordran ge instruktioner devis snäva tidsfrister stipuleras vanligen i godset skall förfaras. Fraktförarens ansvarighet för det trans- fraktavtalen och torde även utan avtal gälla

omfattar Hammar- här som på närliggande handelsrättsliga omporterade godset enligt skjöld ”all den skada eller förlust, som vål- råden. Ehuru behovet av korta preskriptions-

vilka med den beskaffenhet frister är påtagligt inom frakträtten och har lats av orsaker, av transportobjekt och de faktiska förhållan- slagit igenom i all frakträttslig lagstiftning,

den i övrigt, som fraktföraren med fog kan torde man utan stöd av uttryckligt stadgande

förutsätta och lägga till grund för sina beräk- icke kunna tillämpa andra preskriptionsfris-

ningar, äro att betrakta såsom möjliga att ter inom vägfrakträtten än den i preskrip-

förutse undvi- tionsförordningen föreskrivna tioåriga preoch genom förnuftiga åtgärder ansvar torde med gängse ter- såframt ej kortare tid avtaka”.1 Ett dylikt skriptionstiden, minologi böra betecknas som ett culpaan- lats.

svar. Ansvaret omfattar även culpa hos frakt-

förarens medhjälpare. Det får antagas, att 2.2.3 Standardvillkor

fraktföraren är bevisskyldig för att inträffad realskada icke beror av vållande å hans sida, svårigheterna att bestämma innehållet i gäl-

en regel som får anses följa av det förhållan- lande rätt har utgjort en driv-

uppenbarligen

det, att motparten typiskt sett saknar möjlig- för

fjäder parterna på transportmarknaden

heter att fastställa huru skadan timat. Geatt avtalsvägen åstadkomma en ingående regnom omkastningen av bevisbördan kommer rättsfrågorna. Ett försök fraktföraransvaret i praktiken att närma sig lering av de aktuella

NJA av ett strikt ansvar. Enligt vad rättsfallet att på denna väg få fram ett normsystem

1948 s. 701 ger vid handen, föranleder den 1949 mera generell räckvidd gjordes redan omständigheten att befordringen utföres av

genom tillskapandet ”Landsvägstrafikens

utan vederlag icke någon lindring i fraktföratransportstadga”. Denna stadga, som utarberens ansvarighet. Även för skada till följd av tades av företrädare för transmed utlämnandet av godset torde gemensamt dröjsmål inom och biltransfraktföraren vara ansvarig. portkunder näringslivet

Enligt allmänna skadeståndsrättsliga portörer, var avsedd att tjäna som modell för

äger den skadelidande erhålla

grundsatser de enskilda vägfraktavtalen. Den synes emel-

gottgörelse .för hela den ekonomiska skada,

som drabbat honom; det är således det individuella intresset som ersättes. Huruvida den- 1 Hammarskjöld s. 71.

lertid inte ha fått den betydelse man avsett. ersättningar. Ett synnerligen stort antal fraktavtal ingås De ”Ansvars- och

befordringsbestämmel-

däremot i enlighet med de standardiserade ser som tillämpas av de förutnämnda transbefordringsvillkor som erbjuds av företag el- portföretagen är något mera omfattande än ler organisationer på fraktförarsidan. De åkeriförbundets och förutom behandlar, ojämförligt viktigaste av dessa från frakt- fraktförarens ansvar, bl. a. varuhavarens förförarsidan tillhandahållna år dels fraktförarens regelsystem foganderätt, panträtt i godset, de ”Ansvars- och förfarandet när det hinder

befordringsbestämmelser föreligger för god-

som tillämpas av AB Godstrafik & Bilspedi- sets utlämning, avsändarens ansvar, reklamation, AB Svenska Godscentraler och ytterli- och sättet tion, preskription för avgörande gare några dels de ”Antransportföretag, av tvister (skiljedom). svarsbestämmelser” som antagits av Svenska Också i dessa ansvars- och befordringsbe- Åkeriförbundet i anslutning till förbundets stämmelser ligger tyngdpunkten på regle-

rikskollektiva försäkring. av fraktförarens

ringen ansvarighet. Regle- Sistnämnda ”Ansvarsbestämmelser” regle- ringen avser endast tiden från det fraktförarar emellertid endast ett fåtal spörsmål, näm- ren omhändertar till dess godset för befordran ligen fraktförarens ansvar för realskada, re- han utlämnar det till mottagaren eller på klamation och preskription. Fraktförarens an- visst annat sätt ställer det till dennes förfosvar för realskada är konstruerat på huvud- gande. Inom denna tidsram omfattar reglesakligen samma sätt som i CMR. Man utgår ringen, till skillnad från vad som gäller enligt således från en huvudregel som föreskriver åkeriförbundets bestämmelser, inte bara realrent strikt ansvar men modifierar ansvaret skada utan även dröjsmål och skada i annan i vilka ett genom undantagsbestämmelser, form. I fråga om realskada gäller lik-

antal ansvarsfrihetsgrunder uppräknas. Också som enligt CMR -« som grundregel rent strikt i fråga om ansvarsfrihetsgrunderna företer ansvar. Detta ansvar modifieras emellertid åkeriförbundets ansvarsbestämmelser väsent- genom ett antal ansvarsfrihetsgrunder. Dessa

liga likheter med CMR. En i varje fall till visar betydande likheter med de ansvarsfriformen tydlig skillnad iförhållande till CMR hetsgrunder som upptagits i CMR. När det föreligger emellertid däri, att fraktföraren gäller fraktförarens ansvar för skada till

följd

förklaras vara utan ansvar för realskada som av dröjsmål skiljer sig däremot regleringen i orsakats av ”omständigheter utanför frakt- de nämnda transportföretagens bestämmelförarens kontroll”. Vad denna ansvarsfrihets- ser avsevärt från CMR:s, i det att ansvar ingrund i realiteten innebär synes inte alldeles träder bara i fall av ”uppenbar försummelse klart. Liksom enligt CMR är fraktförarens er- från fraktförarens sida”. l fråga om andra sättningsskyldighet begränsad på så sätt, att skadefall än realskada eller dröjsmålsskada ersättning inte utgår för annat än godsets gäller att fraktföraren bara svarar för culpa. objektiva värde och inte utöver ett visst högs- Summamässig begränsning av ersättningen ta belopp. Detta är satt till 200 kr per kilo- tillämpas såväl vid realskada och dröjsmålsgram av det förlorade eller skadade godsets skada som i andra skadefall. Sålunda utgår bruttovikt. så- Ersättningsmaximum ligger ingen ersättning till den del skadan överstiger ledes väsentligt högre än enligt CMR. Ansvars- 200 kr per kilogram av bruttovikten av det bestämmelserna innehåller visserligen ytterli- gods som gått förlorat till följd av totalförgare en begränsningsregel, vilken sätter en lust eller genom minskning eller som blivit gräns vid 300 000 kr för summan av alla er- skadat. Vid beräkningen av skadans storlek sättningar som hänför sig till lasten på ett får hänsyn tagas bara till godsets objektiva och samma fordon, i förekommande fall invärde vid tiden och på platsen för fraktföraklusive släpfordon. Denna ytterligare begräns- rens omhändertagande av godset, medan ningsregel synes emellertid i praktiken knap- följdverkningar såsom förlorad handelsvinst past leda till någon beskärning av utgående eller förlorad marknad inte får beaktas.

Inom den angivna ZOO-kronorsramen kan dock ersättning utgå för sådana fraktkostnader och andra utlägg i samband med befordringen vilka blivit onyttiga till följd av realskadan. När fraktföraren är ansvarig för dröjsmål, omfattar ersättningsskyldigheten i motsats till vad som är fallet vid realskada - förlorad handelsvinst och andra konsekvensskador men är i gengäld begränsad till fraktens dubbla belopp. För skador som inte

har karaktären av realskada eller dröjsmåls-

skada gäller begränsning till 20 000 kr per skadefall. Nämnda bestämmelser lägger också ivissa avseenden ett långtgående ansvar på avsändaren. Så t. ex. har denne ett rent strikt ansvar

för skada som drabbar fraktföraren till följd

av bristfällighet i godsets förpackning eller sådana skadebringande egenskaper hos godset som fraktföraren uppenbarligen inte insett. Varuhavarens rätt att erhålla ersättning av fraktföraren för minskning av godset eller skada på detta har i samma ansvars- och befordringsbestämmelser gjorts beroende av att reklamation sker. När det gäller utifrån synlig minskning eller skada skall skriftlig reklamation göras samtidigt med att godset mottages. Sker inte detta, är fraktföraren befriad från att ersätta minskningen eller skadan. Beträffande minskning eller skada som inte är synlig utifrån när godset mottages inträder befrielse från ersättningsskyldighet, om inte skriftlig reklamation gjorts inom sju dagar från mottagandet. I den mån varuhavaren inte genom försummad reklamation gått miste om rätten att kräva ersättning, har han att tillställa fraktföraren sina skriftligen avfattade och preciserade ersättningsanspråk. Om han inte gör det inom sex månader från \ den dag då fraktföraren omhändertog godset för befordran, skall anspråket anses preskriberat. Någon annan form för preskriptions- l avbrott förutsätts inte. Enligt en i ansvarsoch befordringsbestämmelserna ingående i

skiljeklausul får tvister rörande tillämp-

ningen och tolkningen av dessa inte hänskjutas till domstol.

Utredningens överväganden

3.1 Behovet av

lagstiftning lag om internationell befordran ”angelägen-

heten av att ett till

Som framhållits förslag svensk lag om

i inledningen är vägfraktavtainrikes befordran av gods på väg snarast

let en mycket vanlig kontraktstyp, vars betyframlägges”. Liknande uttalanden gjordes av

delse för den allmänna samfärdseln torde

bl. a. försäkringsinspektionen och styrelsen

komma att fortsätta att öka under överskåd-

för Sveriges advokatsamfund. lig framtid. Det är alldeles uppenbart att de

En förutsättning för att en av parterna fåtaliga, vaga och svårbestämbara rättsregler,

själva reglerad marknad skall fungera tillsom bildar vår nu gällande inrikes vägtransfredsställande är att det råder en viss jämvikt porträtt, inte på något sätt motsvarar de krav mellan den godsmängd som skall transportesom måste ställas på en rättslig reglering av ett ras och de transportmedel som står till buds. så betydelsefullt ämnesområde som det före- Hittills har möjligheterna - också för företavarande. gare med tämligen blygsamma ekonomiska

Att vägtransporterna trots den bristfälliga

resurser - att etablera sig som biltransportör

civilrättsliga regleringen hittills inte givit

varit goda, och detta har lett till en konkurupphov till allvarligare konflikter rättsliga i vilken varuhavarna haft nårenssituation, beror uppenbarligen dominerande på att gorlunda lätt att hävda sina intressen. grupper bland vägfraktmarknadens parter De standardvillkor, som nu är i fråga, är förmått att avtalsvägen utforma normsys- utformade för att framför allt möta de be-

tem, som i det stora hela uppfattats som till- hov som vid kommersiella trans-

föreligger

fredsställande. Det är därför naturligt att fråporter av någorlunda kvalificerat slag. När

ga sig, om inte det bästa vore att också fortvissa av dessa villkor skall tillämpas i mindre sättningsvis utan

inblandning från lagstifta- förhållanden

och gentemot orutinerade varurens sida låta parterna i huvudsak själva omhavare, framstår de som onödigt betungande.

besörja regelbildningen på vägfraktavtalens Detta

gäller framför allt reglerna om avsänområde. daransvaret och om reklamation. En sådan

lösning anser utredningen emel- Det är för övrigt ovisst, vilken utbredning

lertid vara orealistisk, inte minst med hänsyn bruket av standardvillkor har. Utredningen

till att stora och betydelsefulla grupper på har försökt att uppskatta i hur stor del av

vägfraktmarknaden tid efter annan framfört som de nämnda trans-

samtliga vägfraktavtal önskemål om lagstiftning. Sålunda framhöll portföretagens respektive åkeriförbundets

Näringslivets trafikdelegation i sitt också av bestämmelser kommer till användning. Det åtskilliga andra remissorgan reåberopade har emellertid inte varit möjligt att få några

missyttrande över utredningens till

förslag säkra hållpunkter härvidlag. Så mycket torde

ett stort antal formellt avseende anslutit sig till det gängse emellertid kunna sägas att mönstret för Beträffande CMR har med lastbil äger rum utan lagar. godstransporter som förut nämnts, en annan meatt vare sig parterna själva eller någon annan emellertid,

tod kommit till användning, i det att konhar en klar uppfattning om vilka rättsregler

ventionstexten tillämplig i sitt som skall tillämpas på väsentliga frågor, gjorts direkt

för t. ex. skada på godset. ursprungliga skick. Frågan om metoderna

angående

avsett internationella överenskommelsers införli- Också när det är klart att parterna

vande med svensk rätt är för närvarande att tillämpa något av de nämnda komplexen

Oavsett resultatet av av bestämmelser, kan ovisshet om vad som föremål för utredning.

Bestäm- torde emellertid de svenska punkter. denna utredning gäller uppstå på åtskilliga melserna, i synnerhet åkeriförbundets, CMR-bestämmelserna böra ges samma form

som de danska, finska och norska, dvs. upptäcker bara en del av de frågor som ofta ak-

i samband med vägtransporter. tagas i en lag, som utformats i enlighet med tualiseras kom- den för intern civilrättslig bruk-

De luckor som finns i de nämnda lagstiftning

åtminstone till vä- liga tekniken.

plexen skulle självfallet,

del, kunna fyllas genom att komsentlig

utökades med bestämmelser också plexen 3.2.2 Bestämmelserna om inrikes befordran

beträffande sådana frågor som nu är oregle-

rade. Emellertid torde vissa önskvärda regle- Beträffande reglerna om inrikes vägfraktavtal genomföras endast genom lag- råder ingen tvekan om att de bör upptagasi

ringar kunna kan det Detta gäller framför allt om man, en lag av traditionell typ. Däremot stiftning. diskuteras, huruvida inrikesregler-

som utredningen föreslår, vill ge parterna på självfallet

att använda en na bör ha sin plats i en fristående lag eller

vägfraktmarknaden möjlighet

om de bör sammanföras med reglerna för infraktsedel med samma s. k. värdepapperskva-

ternationell befordran till en för båda slagen

litet som bl. a. järnvägs- och flygfraktsedlar-

av befordran gemensam lag. Väljes det sistna har. nämnda alternativet, kan ytterligare diskute- Ett mål att sträva efter är betydelsefullt bör koncentreras till att åstadkomma en i civilrättsligt avseende ras om inrikesreglerna

inom Norden. en särskild avdelning av lagen eller redovisas

enhetlig vägfraktmarknad resultat i denna rikt- jämsides med de internationella reglerna äm-

Några mera påtagliga nesavsnitt för ämnesavsnitt. Vilken teknik torde emellertid knappast kunna nås ning som bör sig knappast bedöma utan överensstämmande lagstiftning i de olika väljas låter

från teoretiska utgångspunkter. De nordiska länderna.

kommittéerna har olika modeller. De skäl som här redovisats talar enligt ut- prövat

starkt för att det inrikes Man har slutligen funnit det mest ändamålsredningens mening

bör regleras genom lagstift- enligt att i huvudsak följa den i CMR givna

vägfraktavtalet och därvid parallellt behandla

ning. dispositionen

internationell och inrikes befordran. Efter-

som det övervägande flertalet läsare av lag-

3.2 Formen texten torde komma att ha sitt intresse inrikför lagstiftningen har en tat på reglerna för inrikes befordran,

3.2.1 Bestämmelserna om internationell

strävan varit att, när dessa skiljer sig från de

befordran framställa de förra internationella reglerna,

Redaktionella hänsyn har Det har ivårt land, liksom i de övriga nordis- som huvudregler.

ka länderna, varit regel att de internationella emellertid i en del fall tvingat till avsteg från

konventioner område, till denna princip. på privaträttens

vilka man anslutit sig, införlivats med den

interna genom att konvenrättsordningen

tionen transformerats till nationell lag, som i

3.3 lnrikesreglernas huvudinnehåll het, om hans påstående har stöd av fraktsedelns uppgifter. Ingenting hindrar emellertid 3.3.1 överensstämmelse med CMR fraktföraren att t. ex. genom vittnen söka Redan på ett tidigt stadium av utredningsar- bevisa att fraktsedelns uppgift är oriktig, och betet korn de nordiska kommittéerna till lyckas han därmed lämnas

fraktsedelsuppgif-

övertygelsen, att en eventuell enhetlig nor- ten ur räkningen. disk om inrikes I bevishänseende

lagstiftning vägfraktavtal innebär användningen av

borde utformas i nära överensstämmelse med fraktsedel enligt utredningens såsom

förslag, CMR. För Sveriges del har önskvärdheten av närmare utvecklas i specialmotiveringen

långtgående likhet i reglerna för internatio- (s. 62 ff). väsentligen en av bevis-

omflyttning

nell och inrikes befordran starkt understru- bördan i förhållande till läget vid fraktsedelskits av olika grupper på fraktmarknaden, lös befordran. däribland Näringslivets trafikdelegation. I en- Vad angår fraktsedelns Övriga funktioner lighet med det sagda har det blivit ett ge- vid inrikes befordran har man särskilt från nomgående drag i det nu framlagda lagförsla- svensk och finsk sida fäst avseende vid möjget, att inrikesreglerna inte kommit att avvi- ligheterna att utnyttja fraktsedeln som ett ka från CMR:s i andra fall än då speciella hjälpmedel i vissa köpförhållanden. En icke skäl påkallat avvikelser. oväsentlig del av godstransporterna utgöres av sådana som avser att överföra sålt gods från säljaren till en köpare, som är bosatt på

3.3.2 Vissa huvudfrågor annan ort. I fråga om handelsköp av detta

slag gäller enligt l6§ köplagen, att om det Fraktsedel för godsets försändande fram till bestämmel- En av de mest diskuterade frågorna under seorten utfärdas konossement eller också -utredningsarbetet har varit vilken funktion som är så inrättad fraktsedel, att säljaren effraktsedeln bör tilldelas vid inrikes befordter dess utgivande till köparen ej äger förfoga ran. Bilfraktsedlar av skiftande modeller har över godset, skall detta anses sålt att betalas

sedan länge varit i bruk. Deras rättsliga ka- emot nämnda handling. Såväl järnvägsfrakt-

raktär har dock varit något diffus, och man sedeln som flygfraktsedeln de i uppfyller torde sällan ha ansett deras användande vara l6§ köplagen angivna kraven, och säljare

förknippat med mera långtgående rättsverk- som vid handelsköp försänder sin vara med

Främst ha av- eller

ningarJ synes bilfraktsedeln järnväg flyg har således möjlighet att

setts att fylla vissa kontroll- och bevisfunk- kräva betalning mot att han överlämnar tioner. fraktsedel. Det anses också vara vanligt före- När det gäller vilken verkan som skall till- kommande i praktiken att säljaren skaffar sig komma fraktsedeln som bevismedel vid inri- betalning genom att sända fraktsedeln och kes befordran, har de nordiska kommittéer- faktura till en bank på köparens ort och låta na varit eniga om att denna verkan bör preci- köparen lösa dokumenten där genom att beseras i lagen och att man därvid bör uppställa tala köpeskillingen? Utredningen har svårt samma regler som gäller enligt CMR. Detta in- att finna något skäl varför denna metod inte nebär att man fastslår, att då uppgifter i vissa skulle stå öppen för säljare som önskar transhänseenden intagitsi fraktsedel är detta i och portera sitt gods med vägfordon. Vid de förför sig tillräckligt bevis för uppgiftens riktig- frågningar utredningen gjort hos företrädare het. Om avsändaren, för att ta ett exempel, för varuhavarna, fraktförarna och försäkpåstår sig ha överlämnat tre kollin till frakt- ringsgivarna har också den en-

uppfattningen

föraren, ett påstående för vilket avsändaren stämmigt kommit till uttryck, att möjligheprincipiellt har bevisbördan, skall han således utan att behöva prestera någon ytterligare 1 Jfr Tiberg s. 105.

bevisning anses ha fullgjort sin bevisskyldig- 7 Jfr Hellner s. 66.

ten till betalning mot fraktsedel borde öpp- för fraktföraren.

nas även vid inrikes vägbefordran. Mot ett sådant generellt villkor kan emel- För att så skall kunna ske krävs att frakt- lertid anföras att det självfallet förekommer

sedeln, såsom det uttrycks i l6§ köplagen, otaliga transporter, vid vilka det inte alls är ”är så inrättad, att säljaren efter dess utgi- aktuellt att använda fraktsedeln som medel vande till köparen ej äger över godset förfo- att uppnå betalning medan det däremot är angeläget att avsändaren kan förfoga över ga”. I och för sig är säljaren enligt köprättsliatt hålla godset inne till godset under befordringen. l sådana fall kan ga regler3 berättigad dess köparen erlägger köpeskillingen, och det te sig önskvärt att avsändaren får utöva häremot svarar den frakträttsliga regeln att sin förfoganderätt på ett enklare och mera avsändaren äger förfoga över godset även formlöst sätt än genom att förete sitt fraktsedan detta tagits om hand av fraktföraren. sedelsexemplar för fraktföraren. Några såda- Avsändaren är således, så länge godset inte na möjligheter föreligger visserligen inte vid kommit fram till beståmmelseorten, berätti- järnvägs- eller flygbefordran. Möjligheterna att godset inte skall utläm- om ändrat vid gad att bestämma att ge anvisningar förfogande utan i stället t. ex. åter- en mera informell kontakt med fraktföraren nas till mottagaren sändas till avsändaren eller tillställas en skulle väl dock i fråga om dessa transportmeannan mottagare. Köparen å sin sida är inte del i verkligheten vara ganska små, eftersom skyldig att erlägga köpeskillingen förrän god- det här rör sig om ett fåtal stora trafikföreset hålles honom till handa, och så länge säl- tag som naturligt nog oftast står i ett operkan utöva sin förfogande- sonligt förhållande till sina kunder. Något jaren-avsändaren rätt över godset finns ingen garanti för att annorlunda förhåller det sig måhända på bildenne verkligen låter tillhandahålla godset åt trafikens område, där de många små företa- Om däremot vore säker på ha förutsättningar att sköta köparen. köparen gen kan tänkas över godset från sälja- förbindelsen med kunderna mindre att något förfogande på ett rens sida inte kunde komma i fråga, skulle formbundet sätt. betalning redan före tidpunkten för godsets Vill man tillgodose både kravet på fråntillhandahållande te sig mera rimlig från hans varon av onödigt krångel vid enkla transporbör således kunna tänka ter och kravet på likstålldhet med övriga synpunkt. Köparen

sig att betala när säljaren ger upp sin förfo- transportmedel när det gäller mera kvalifice-

stå andra till ganderätt, och säljaren bör kunna ge upp sin rade, synes det inte utvägar förfoganderätt i samma ögonblick som han buds än att inrätta två skilda typer av fraktfår betalt. Genom att föreskriva, att avsända- sedlar. Detta måste naturligtvis medföra visst

ren får utöva sin förfoganderätt endast så merarbete för transportföretagen. Från frakt-

av fraktse- förarhåll har emellertid framhållits, att denna länge han har kvar sitt exemplar olägenhet är av underordnad betydelse och deln, kan man således ge köparen möjlighet att omintetgöra säljarens förfoganderätt ge- att man år beredd att acceptera ordningen nom att förvärva dennes fraktsedelsexem- med två fraktsedelstyper. har utredningen i sitt plar, självfallet mot erläggande av köpeskil- I enlighet härmed förslag utformat reglerna om den inrikes lingen. Avsändarens möjlighet att utöva sin förfo- fraktsedeln så, att den i och för sig fungerar ganderätt är på detta sätt knuten till inneha- endast som ett bevismedel. Om parterna önsvet av hans fraktsedelsexemplar såväl när det kar att fraktsedeln dessutom skall tjäna som eller som vid för avsändare som vill

gäller järnvägs- flygbefordran legitimationshandling

befordran enligt CMR. På motsvarande sätt utöva sin förfoganderätt, kan de uppnå detta kan man tänka inrikes genom påskriften ”Inrikes-CMR” på fraktsig, att beträffande sedeln. I sistnämnda fall får fraktsedeln samvägbefordran som ett generellt villkor för utövningen av avsändarens förfoganderätt stadgas att han företer sitt fraktsedelsexemplar 3 Se 14 och 15 §§ köplagen.

ma värdepapperskvalitet som bl. a. CMR- ansvaret redan i stor utsträckning ställts åt

fraktsedeln och järnvägsfraktsedeln. Motta-

sidan som grund för bedömningen av rätten gare som förvärvat avsändarexemplaret av så-

till ersättning vid realskada. I dess ställe har,

dan fraktsedel är således skyddad mot att utan tvekan till följd av påverkan från CMR,

avsändaren förfogar över godset. Förvärvet

i standardvillkoren införts ett ansvarssystem,

av avsändarexemplaret torde dessutom med-

som innebär att man utgår från ett objektivt

föra, att mottagaren får företrädesrätt i hän- (strikt) ansvar, som dock modifieras genom

delse av dubbelförsäljning av godset och även olika ansvarsfrihetsgrunder.

att han blir skyddad mot överlåtarens borge-

När det gäller ansvaret för dröjsmål har

närerf* däremot någon motsvarande

förskjutning

Man skulle kunna överväga att ytterligare mot objektivt ansvar inte ägt rum. Åkeriförutveckla fraktsedelns värdepappersegenskabundets villkor innehåller, som nämnts, inte

per så att den imera egentlig mening bleve någon reglering av skador till följd av dröjsbärare av rätten till godset. Utredningen har mål. Enligt de villkor, som tillämpas av de emellertid kommit till slutsatsen, att det förut nämnda lämnas ertransportföretagen, knappast vore

ändamålsenligt att nu skapa

sättning för skada till följd av dröjsmål enett ”bilkonossement” för den inrikes trafidast vid ”uppenbar försummelse” på fraktken. förarens sida. Denna klausul innebär tydligen

att fraktföraren får ett ansvar än

lindrigare

Fraktförarens som följer av gällande rätt. ansvarig/ret

Utredningens förslag innebär, att CMR:s

Vid sidan av regleringen av fraktsedelns rätts- ansvarssystem lägges till grund för bedöm-

liga betydelse utgör regleringen av fraktföraningen av rätten till skadestånd vid såväl realrens ansvarighet

lagförslagets tyngdpunkt. skada som dröjsmål också i inrikes trafik.

Den största uppmärksamheten ägnas härvid- Därigenom blir ansvarsgrundlaget vid inrikes

lag åt vad som kan kallas det egentliga frakt- vägbefordran inte bara detsamma som vid

föraransvaret. Detta ansvar består under tiinternationell vägbefordran utan i allt väsentden från det fraktföraren omhändertar godligt också detsamma som vid järnvägsbefordset för befordran till dess han utlämnar det ran.

eller, i vissa fall, föranstaltar om uppläggning Fördelarna härmed ligger i öppen dag.

eller försäljning av det. Ansvaret omfattar

Några mera beaktansvärda olägenheter torde den ekonomiska skada som tillskyndas varuövergången till det nya ansvarssystemet en-

havaren genom att godset under denna tid ligt utredningens bedömning knappast med-

går till spillo antingen helt och hållet (för- föra. Den skärpning av fraktförarens ansvar,

lust) eller delvis (minskning) eller undergår

som i och för sig får anses innesluten i en

en kvalitativ försämring

(skada) eller genom övergång från ett system baserat på culpa-

att godset utlämnas först vid en för sen tid- anregeln till ett system byggt på objektivt

punkt (dröjsmål).

svar, torde vara mera skenbar än verklig. Svå- Förlust, minskning och skada brukar med righeterna att bevisa frånvaron av vållande en sammanfattande term kallas realskadal torde medföra, att skillnaden mellan presum- För sådan skada bär fraktföraren, såsom för- tionsansvar och objektivt ansvar i praktiken ut utvecklats, enligt de rättsregler som för inte är särskilt stor. I de fall då ansvaret base-

närvarande gäller för inrikes befordran s. k. ras på avtalsvillkor, sådana som den nyss-

presumtionsansvar, dvs. han blir ansvarig om

han inte visar att realskadan inte vållats av

honom? Samma ansvar torde 4 Jfr Hult s. 150.

gälla i fråga

om dröjsmål. 1 Ibland användes i stället uttrycket transport-

skada. Som framgått av redogörelsen för de ofta 2 Med vållande av fraktföraren själv likställes vål-

använda standardvillkoren, har presumtions- lande av hans folk.

nämnda klausulen att fraktföraren svarar för Tvingande regler eller dispositiva

dröjsmål endast vid uppenbar försummelse, Reglerna i CMR är -- med undantag för vissa

innebär lagförslaget naturligtvis principiellt förhållandet

bestämmelser om det inbördes

en påtaglig skärpning av ansvaret. I fråga om

mellan fraktförare som deltar i genomgângsfår emellertid en

skada till följd av dröjsmål

befordran - tvingande gentemot såväl frakt-

skärpning av ansvarsgrunden bara obetydliga Detta förhållande föraren som varuhavaren. ekonomiska konsekvenser på grund av den

sammanhänger med att den offentligrättsliga

av ersättningens storlek snäva begränsning av i vissa

regleringen vägfraktmarknaden som är avsedd att gälla vid sådana skador.

konventionsstater också innefattar att frakt-

Även om det skulle förhålla sig så, att det

avgifternas storlek bestäms av myndigheter-

skulle leda till en föreslagna ansvarssystemet sådan enhetlighet ifråga om na. Eftersträvas

totalt sett ökad ersättningsskyldighet för

kan knappast variationer i t. ex. frakttaxor, fraktförarna, kommer det emellertid också omfattningen av fraktförarens ansvarighet för dessa att innebära betydande fördelar. tillåtas. omfattning blir

Ersättningsskyldighetens avseende lig-

De överväganden som idetta för närvanämligen på ett helt annat sätt än CMR ger bakom kan inte gärna vara väglerande beräknelig i förväg. För närvarande dande för utformningen av vår interna lagom annat inte avtalats, att ersättgäller,

stiftning om vägfraktavtal. Syftet med denna

ningen i princip skall täcka all den ekonomisär bl. a. att skapa garantier för att transportka skada som varuhavaren lidit, således också kunderna, också om de skulle komma i ett indirekta skador såsom förlorad handelsförhandlingsmässigt underläge, kan få sina vinst, stillestånd, kontraktsviten och andra

rättmätiga intressen tillgodosedda på väsent-

sådana vilkas storlek fraktföraren poster, liga punkter. Däremot finns det ingen anled-

självfallet inte kan förutse från början. Enligt

ning att hindra fraktförarna från att konkur-

lagförslaget skall fraktförarens ersättnings-

rera med varandra genom att erbjuda sina skyldighet inte avse annat än den direkta

kunder förmånligare befordringsvillkor än la-

skada som uppstått genom att godset gått ihuvud-

Lagförslaget intar därför

gen anger. förlorat eller minskat i kvantitet eller värde, sak samma ståndpunkt som de transportoch denna skada skall beräknas med ledning i allmänhet, nämli-

rättsliga regelkomplexen av ett på objektiva grunder bestämt pris på

gen den att det genom tvingande regler enskall heller

godset. Ersättningsskyldigheten

dast fixeras en nedre gräns för fraktförarens inte omfatta den del av godsets värde som medan ingenting hindrar parskyldigheter, överstiger 50 kr per kilogram av godsets terna från att i sina avtal avvika från lagens bruttovikt. Däremot skall fraktkostnader om de håller sig ovanför nämnda regler och andra utlägg i samband med beford- Under sådana särskilda förhållanden gräns. ersättas i proportion till den minskringen

som avses i lagförslagets 5 § tredje stycket

ning av sändningens värde som inträtt. inte helbör det enligt utredningens mening I vad mån förevarande reglering innefattar ler vara uteslutet att genom avtal avvika från en alldeles invändningsfri fördelning mellan den legala regleringen i en för fraktföraren fraktföraren och varuhavaren av den ekonodis- gynnsam riktning.

miska risken för realskada kan självfallet

kuteras. Enligt utredningens mening spelar

det emellertid, inom vissa gränser, mindre 3.4 Konkurrens mellan fraktförararzsvar roll hur denna riskfördelning avväges. Det och atomansvar viktiga är att reglerna medger en så pass

den 8 mars

exakt beräkning av vardera partens risk, att Enligt atomansvarighetslagen

atomskada ersättas av får tillfredsställande underlag för 1968 skall i princip parterna

ansvars- och va- innehavare av atomanläggning. Detta gäller

utformningen av erforderliga

också när atomskadan uppkommit till följd ruförsäkringar.

av atomolycka under transport av atomsubstans. Att ansvaret sålunda kanaliserats till innehavare av atomanläggning innebär att vissa skadeståndsregler, däribland i den frakträttsliga lagstiftningen givna regler om fraktförarens ansvar, inte längre skall tillämpas såvitt angår atomskada. För att klargöra detta har en särskild bestämmelse införts i bl. a. sjölagen och luftfartslagenJ En motsvarande undantagsbestämmelse var redan från början

upptagen i 1966 års järnvägstrañkstadga?

Atomansvarighetslagen återspeglar innehållet i internationella överenskommelser

med vidsträckt tillämpningsområde? Mot-

svarande ansvarsreglering möter således be-

träffande internationella transporter. Sedan

man 1961 i CIM infört en ny artikel (64) av innehåll att järnvägen inte skulle svara för atomskada, för vilken annan hade att svara enligt tillämpliga regler om atomansvarighet, aktualiserades 1964 frågan om införande av en motsvarande bestämmelse i CMR. En sådan ändring av CMR har ännu inte kommit till stånd, men det torde med säkerhet kunna antagas att ändringen kommer att genomföras inom en tämligen nära framtid. De nordiska kommittéerna har ansett, att man i avbidan på en sådan ändring i CMR bör avstå från att för de inrikes vägbefordringarnas del ta upp en erinran om det särskilda atomansvaret i lagtexten.

*Se SFS 1968:48 och 1968:54. [båda fallen lyder bestämmelsen: ”Om atomskada gälla särskilda bestämmelser. ?Se 77 §. 3Jfr den i Paris den 29 juli 1960 avslutade konventionen om skadeståndsansvar på atomenergins område i dess lydelse enligt det iParis den 28 januari 1964 avslutade tilläggsprotokollet.

Specialmotivering

1 KAP. Lagens

tillämpningsområde Sverige föranleder således inte att beford-

ringen skall anses som inrikes. Uttrycket l § ”mellan orter” är inte avsett att från lagens

Som tidigare anförts har utredningen funnit tillämpningsområde utesluta lokala transpor-

det mest ändamålsenligt att i en enda lag ter, t. ex. inom en och samma stad. sammanföra CMR:s Med internationell regler och reglerna för befordran” avses besådana vägfraktavtal som avser fordran som är underkastad CMR. Utredtransport enbart inom Sverige. Ehuru utredningen ningen har övervägt att under detta begrepp arbetat utifrån den principiella också hänföra befordran mellan utgångspunk- främmande ten att samma regler borde gälla oavsett om stater, som inte är anslutna till CMR. Det

godset skall passera landets gräns eller ej, har skulle nämligen enligt utredningens uppfattdet visat sig på vissa punkter vara långt mera ning vara av visst värde att det blev rimligt att ansluta reglerna för det inrikes vilka otvetydigt fastslaget regler som skall vägfraktavtalet till vad som i det avseendet tillämpas på sådan befordran. Tanken har gäller i svensk rätt i övrigt än till CMR:s emellertid inte mött något gensvar från de

regler. Det föreligger därför behov av att övriga nordiska kommittéernas och

sida, med en kortfattad term kunna ange huruvida utredningen, som inte bedömt spörsmålet en under CMR fallande befordran eller en som särskilt betydelsefullt ur praktisk synintern svensk befordran avses. I det senare har låtit tanken punkt, falla. Om det i något fallet användes i fall skulle bli aktuellt

lagförslaget beteckningen att tillämpa svensk rätt

”inrikes befordran” och i det förra ”interna- mellan två stater som båda står på befordran tionell befordran”. utanför torde CMR, lagförslagets regler om Begreppet ”inrikes befordran” definieras i internationell befordran kunna tillämpas lagtexten som befordran mellan orter i som uttryck för här allmänna gällande Även Sverige. om, såsom undantagsvis kan rättsgrundsatser på området. tänkas förekomma, man låter en transport Vad beträffar lagens sakliga tillämpningsmellan två orter i Sverige ta vägen över område i övrigt göres ingen skillnad i utländskt territorium, skall således beford- inrikes befordran och interförslaget mellan ringen betraktas som inrikes. Liksom nationell befordran. l båda fallen omfattar enligt CMR är det belägenheten av de orter vilka i lagen avtal om befordran av gods med

fraktavtalet angivits som avsändningsort och vägfordon mot vederlag. Utredningen har bestämmelseort som är avgörande. Att gods emellertid att beträffande inrikes övervägt som från ort i Sverige destinerats till befordran antingen utvidga tillämpningsutländsk ort går förlorat innan det lämnat området genom att låta vederlagsrekvisitet

eller minska avtalets huvudsyfte, inte omfattas av lagen.

utgå tillämpningsområdet ge-

nom att ersätta med ett Sålunda skall denna exempelvis inte tillämvederlagsrekvisitet Det kan eller bil yrkesmässighetsrekvisit. nämligen pas på gods som vid resa med buss sägas, att en gränsdragning för lagens tillämp- medföres av passagerare. Samma betraktelsesätt bör i när

ningsområde med hjälp av vederlagsrekvisitet tillämpas köpförhållanden,

ibland kan leda till mindre tilltalande resul- säljaren själv forslar godset till köpare på te sig onaturligt annan såvida inte omständigheterna tat. Så kan det exempelvis ort, och utvisar att det rör ett fristående att låta en person, som helt tillfälligtvis sig om

kanske närmast som en Väntjänst utför en befordringsåtagandel

som Som avtal om kan vidare

godstransport, svara enligt bestämmelser godsbefordran”

avviker från allmänna skadestånds- sådana avtal uppenbarligen inte betraktas, väsentligt blott därför att han erhållit ett vilka innehavaren av ett fordon regler genom måhända endast ställer detta till varuhavarens förfohelt obetydligt vederlag. Genom de och innehavare jämte i 5 § tredje stycket 50§ föreslagna gande. Även om fordonets detta ställer förare till varuhavarens förfobestämmelserna har utredningen emellertid att avtalet få anses falla utanför sökt åstadkomma en möjlighet undgå gande, torde resultat av förevarande om avtalet har obilliga regel. Gene- lagens tillämpningsområde, rellt sett torde dock den omständigheten att övervägande karaktär av lega. Utanför bör

vederlag betingats för transporten utgöra ett lagens tillämpningsområde

att denna är också sådana kriterium på av så pass enligt utredningens mening kan avtal falla som endast avser bortforsling av kvalificerad art, att den inte lämpligen lämnas utanför snö, sopor, schaktmassor eller liknande. Det

lagstiftningen.

Med uttryckssättet att lagen är tillämplig kan emellertid även beträffande sådana godspå avtal om godsbefordran med fordon på slag någon gång förekomma att ett verkligt

velat betona, att lagen fraktavtal måste anses föreligga. Så kan t. ex. väg har utredningen vara fallet, om snö skall transporteras till en inte är avsedd att tillämpas på varje godsbeviss för att användas vid en fordran som faktiskt utföres med vägfordon. mottagare Till grund för befordringen måste ligga ett skidtävling. fraktavtal som förutsätter att befordringen Med ”internationell befordran” menas, såsom nämnts, befordran som är skall ske med vägfordon. Det synes dock, för tidigare att lagen skall bli tillämplig, inte vara underkastad CMR. Vad beträffar den geograatt redan då fraktavtalet fiska tillämpligheten innebär detta all benödvändigt det, definitivt fastslås att befordringen fordran till eller från en CMR-ansluten stat, ingås, skall ske med vägfordon. Stundom överläm- även om avsändar- respektive mottagarstaten utan att det därvid inte skulle vara ansluten till CMR. Det torde nas gods till befordran bestämmes vilket transportmedel som skall vara uppenbart, att domstolarna i Sverige

användas. Valet av transportmedel göres och andra CMR-stater i princip skall vara

senare av fraktföraren av vad förpliktade att tillämpa CMR:s regler pâ på grundval Har nämnda befordringar. Detta innebär att som då synes vara det mest gynnsamma. befordringen i sådant fall utförts med vägfor- svensk domstol i allmänhet har att tillämpa mellan en don och har detta varit en av de möjligheter CMR-reglerna på en befordran räknat få CMR-stat och en icke CMR-stat även i avsändaren med, synes fraktavtalet betraktas som ett avtal om befordran med sådana fall då den senare statens lag skulle ha fordon tillämpats enligt gängse internationelltpå väg. Att regler. Hänsynen till övriga

lagen endast skall tillämpas på ”avtal privaträttsliga

om innebär också att sådana intressen kan dock inte rim-

godsbefordran” fördragsstaters

vilkas utförande endast in- en förpliktelse för svenska godstransporter, ligen motivera nebär uppfyllandet av en förpliktelse som kan anses vara sekundär i förhållande till 1 Jfr Almén s. 117.

domstolar att tillämpa CMR-reglerna på självfallet ännu större. Det var för att befordringar mellan Sverige och en icke- motverka menliga av en befarad

följder

fördragsstat. Detsamma gäller befordringar utveckling av detta slag som utredningen i mellan en främmande fördragsstat och en sitt tidigare förslag en särskild tog upp icke-fördragsstat, om det dem emellan träf- bestämmelse av innebörd, att gängse internafats avtal om tillämpning av andra regler än tionellt-privaträttsliga regler alltjämt skulle CMR:s. Att sådana avtal är tillåtna framgår tillämpas såvitt gällde konventionsstaterna av förarbetena till konventionen? inbördes. Såvitt motiven till CMR-lagen utvisar skall Emellertid kan man numera konstatera, svensk domstol, som upptar tvist om en att farhågorna för att CMR:s regler skulle under CMR fallande befordran till prövning, undergå sakliga förändringar i samband med under alla förhållanden tillämpa den svenska att de införlivades med de olika fördragslagen dvs. i huvudsak konventionstexten som staternas interna rättsordningar knappast sådan? Detta innebär att tvist angående ett besannats. Utanför Norden har ingen förfraktavtal, som har naturlig anknytning dragsstat använt sig av transformeringsmetoexempelvis till Danmark, inte kan avgöras den. I samtliga icke-nordiska fördragsstater enligt den danska lagen här i riket. I den mån skall således CMR i originalversion direkt det föreligger någon saklig skillnad mellan läggas till grund för tillämpningen. Behovet den ursprungliga konventionstexten och den av internationellt-privaträttsliga regler synes till intern dansk lag transformerade texten, därför endast i den utgöra sig gällande får man således räkna med att samma de nordiska skulle ha sträckning lagarna tvistefråga kan bli olika bedömd allteftersom kommit att innehålla från sakliga avvikelser talan väcks i Danmark eller i Sverige. Samma konventionstexten. situation är för handen i förhållandet mellan Risken för att detta kan vara fallet är Sverige och Norge. Eftersom såväl Danmark naturligtvis inte alldeles obefintlig. Å andra som Norge hållit fast vid principen att hittills sidan kommer tolkningen av de nordiska brukade intemationellt-privaträttsliga regler lagarna självfallet inte att ske isolerat utan också fortsättningsvis bör tillämpas konven- mot bakgrund av konventionstexten och tionsstaterna emellan, kan dock svensk rätt med beaktande av bl. a. utländsk litteratur tillämpas i Danmark och Norge, ehuru dansk och judicatur med till denna. anknytning och norsk rätt inte kan tillämpas i Sverige. Man torde därför inte behöva hysa några Om i enlighet med föreliggande förslag större för att bibehållandet av farhågor praktiskt taget likalydande lagregler om nuvarande regel om tillämpning av lex fori i internationell befordran sätts i kraft inom detta avseende skall leda till menliga konse- Norden, kommer olägenheterna av stånd- kvenser, och det bör om möjligt undvikas att punkten att endast lex fori får tillämpas att principer som accepterats genom CMR-lagen reduceras till ett minimum, såvitt gäller det nu ställs åt sidan. Emellertid måste, såsom inbördes förhållandet mellan de nordiska framgår av det även andra skäl följande, länderna. I stället kommer en skiljelinje att beaktas. uppstå mellan å ena sidan de nordiska I den norska lagens §1 andra stycket länderna och å andra sidan övriga fördrags- träffas med stadgas att om överenskommelse stater. Det är nämligen uppenbart att varje stat som inte anslutit CMR ”kan sig till av en konventionstext till bestemme at befordring

transformering Kongen av gods

nationell lag innebär en viss risk för att mellom denne stat og Norge helt eller delvis avvikelser från konventionstexten skall upp- skal unntas fra reglene i loven”. Någon komma. l den mån skilda fördragsstater motsvarighet till detta stadgande har utredoberoende av varandra transformerar konventionens innehåll till nationella 2 Se Buzzi-Quattrini s. 49 sp. 1. lagar är risken för skiljaktigheter mellan dessa lagar 3 Se prop. 1968:132 s. 7,19 och 60.

ningen inte föreslagit. Som framgått av det Genom 2 § i gällande CMR-lag har förut anförda anser utredningen visserligen, Konungen bemyndigats att under vissa förutatt befordran av gods på att en sådan undantagsbestämmelse ingalun- sättningar förordna, da strider mot konventionsförpliktelserna väg i lokal gränstrafik mellan Sverige och och att det väl kan tänkas att det skulle dess grannländer helt eller delvis skall vara kunna vara oförmånligt från svensk syn- undantagen från tillämpning av konventiopunkt att beträffande transporterna till och nen. l den män de lokala gränstransporterna från en viss icke-konventionsstat ensidigt i enlighet härmed inte längre blir att betrakta tillämpa CMR:s regler. Emellertid ter sig en som internationella transporter bör de vara sådan situation enligt utredningens bedöm- underkastade reglerna för inrikes befordran. ning föga aktuell i praktiken, och det finns Med denna ändring återges innehållet i 2 § därför knappast skäl att nu tynga lagtexten CMR-lagen nu i andra stycket av förevarande med särskilda bestämmelser i detta ämne. paragraf. Om en främmande konventionsstat, såsom förutsetts i den norska lagen, träffat avtal 2§ med en icke-konventionsstat om att andra än CMR:s skall i fråga om Utredningen har övervägt huruvida vissa regler gälla mellan dessa båda stater, godsslag helt borde undantas från lagens transporter uppkommer emellertid frågan vilken lag som tillämpningsområde. Lagens regler kan sägas skall tillämpas på tvist rörande sådan trans- vara utformade med särskild tanke på stycport, i fall tvisten anhängiggöres vid svensk kegodstransporter, och åtskilliga av dess domstol. Av den utformning den svenska regler kan synas ha liten eller ingen praktisk CMR-lagstiftningen för närvarande har torde användbarhet på transport av grus, timmer, följa, att svensk domstol även i detta fall olja och liknande laster. Också vid sådana skall tillämpa konventionen. Detta kan emel- transporter kan det emellertid finnas behov lertid som regel inte vara en rimlig lösning. av lagbestämmelser som exempelvis reglerar Möjligheter måste här finnas att tillämpa det beräkningen av skadestånd vid realskada eller regelsystem till vilket transporten har natur- dröjsmål. Den för transporträtten specifika metoden för som lig anknytning t. ex. de regler som på grund skadestândsberäkning, av undantagsbestämmelsen i den norska bl. a. innebär att ersättning i allmänhet, lagens § 1 andra stycket skall träda i stället frånsett dröjsmålsfallen, inte lämnas för för CMR:s. Denna effekt kan uppnås genom indirekt skada, torde nämligen böra tillämen regel som för lösning av frågan om pas oavsett vad slags gods befordringen tillämplig lag hänvisar till allmänna interna- gäller. Som åskådliggöres av det förut nämntionellt-privaträttsliga regler. Skall en sådan da exemplet med snötransport kan det för hänvisning upptagas i lagtexten synes det övrigt vara svårt att anknyta särskiljande vara mest ändamålsenligt att inte begränsa lagregler till godsets art, eftersom transport den till enbart det specialfall som nyss av samma slags gods kan ha helt olika behandlats. Om hänvisningen skall gälla karaktär i olika situationer. utöver detta fall är det emellertid nödvändigt Av dessa skäl har utredningen inte ansett att inskränka den på så sätt, att inte lagen i sig böra föreslå några enbart på godsets art icke-konventionsstat anges som tillämplig. grundade undantag från lagens tillämpnings- Pâ grund av det anförda föreslår utred- område. Däremot är det uppenbart att lagen ningen att som en andra punkt i första styc- inte bör göras tillämplig på vissa befordringket införes en undantagsbestämmelse av in- ar, för vilka antingen ett väl fungerande nebörd, att lagen inte skall gälla om det regelsystem redan är i kraft eller avsevärt följer av allmänna regler om tillämplig lag annorlunda regler än de nu föreslagna erfordatt annan fördragsstats lag skall tillämpas och ras med hänsyn till befordringens speciella detta skulle ge annat resultat. karaktär.

Den förstnämnda gruppen av undantagna högst 300 kr per sändning. Dessa be-

befordringar utgöres av sådana som är stämmelser

ger som synes transportkunden underkastade bestämmelser gällande om be- en väsentligt sämre ställning än som följer av fordran med post eller järnväg. den

föreslagna lagen, och något skäl till en

Svenska postverkets verksamhet omfattar sådan särbehandling av kunden vid godsbebl. a. utväxling av brevförsändelser och pa- fordran med postdiligens anser utredningen, ket För försändelse som postverket i denna som nämnts, inte finnas. Det i lagförslaget verksamhet mottagit ansvarar verket enligt gjorda undantaget för ”postbefordran” avses regler, som i fråga om den inrikes rörelsen således inte gälla godsbefordran med postlämnas i postverkets kungörelse den 27 april diligens. 1966 angående postverkets ansvarighet för För att beteckna de befordringar som försändelser och medelz samt i allmänna enligt vad nu sagts bör undantas från lagens

poststadgan (§5). Tillämpningen av dessa tillämpningsområde användes i förslaget ter-

regler kan i vissa fall leda till lägre ersätt- men ”postbefordran” både när det gäller än som skolat ningsbelopp utgå, om väg- inrikes befordran och när det gäller interna-

fraktavtälslagens regler varit tillämpliga? Pâ tionell befordran. Denna term avviker åtmin-

grund härav kan det, särskilt om postverket stone formellt något från det i konventionen

uppdragit befordringens utförande åt en använda uttryckssättet befordran, som utenskild och denne orsakar

vägfraktförare4 föres i enlighet med internationella överens-

skada pä postgodset, ifrågasättas om inte kommelser om Det har postbefordran”. transportkunden borde vara berättigad att gjorts gällande att begreppet ”postbeford-

åberopa vägfraktavtalslagens ersättningsreg- ran” skulle ha en mera vidsträckt innebörd

ler. Det kan nämligen te sig mindre motive- än den i konventionen använda bestämningrat att skador som av en på olika paket en. När det gäller den praktiskt sett viktigasenskild befordras vägfraktförare med samma te delen av den postbefordran som nu är i fordon

skall regleras efter olika ersättnings- fråga, nämligen utväxlingen av post mellan

regler allteftersom det är postverket eller Sverige och utlandet, regleras denna i princip enskild person som är fraktförarens motpart. av allmänt internationella postavtal som sluts Ehuru den godsmängd som sålunda inom ram. Formellt

på Världspostföreningens

postverkets uppdrag forslas av enskilda bil- avtalslösa råder postutväxlingsförhållanden

transportföretag inte är helt obetydligf för Sveriges del endast beträffande några få

torde dock den omständigheten att olika stater och territorier? Också postutväxlingregler i detta fall gäller för postgods och annat gods i praktiken inte ge upphov till 1 Allmänna poststadgan § 1. 2 SFS 1966:120. några mera beaktansvärda olägenheter. 3 Så t. ex. utgår enligt 6 § nyssnämnda kungörel- Pâ postverkets paketbefordran bör således se ersättning vid förlust av eller skada på oassurerat enligt utredningens mening vägfraktavtalsla- paket med högst 500 kr, oavsett paketets vikt. gens regler inte göras tillämpliga. Däremot Limiten är som synes gynnsammare för kunden än inte vägfraktavtalslagens när det gäller paket lättare än synes det finnas någon anledning att 10 kg men ogynnsammare i fråga om tyngre paket. från lagens tillämpningsområde undanta den Som postpaket befordras kollin upp till 20 kg vikt. 4 godsbefordran som postverket bedriver i sin Enligt 2 § KK den 9 maj 1947 angående postverkets ensamrätt till brevbefordran m. m. (Sl-S diligensrörelse. För sådan befordran gäller 1947:175) är den som driver regelbunden yrkesför närvarande särskilda bestämmelser, mässig trafik intag- skyldig att för postverkets räkning na i postdiligenstaxan. Enligt dessa blir mot skälig ersättning befordra post. 5 Postverket saknar uppgifter om den totala postverket ansvarigt för realskada endast postmängd som transporteras i billinjetrafik liksom under att denna ”uppenbarli-

förutsättning om sammanlagd befordringssträcka. Postverkets

gen är att tillskriva fel eller försummelse från kostnader för denna postbefordran har för budgetåret 1970/71 beräknats till ca 19 milj .kr, diligenspersonalens sida”. Vidare gäller bl. a. 5 liolkrepubliken Kina, Nordkorea, Nordvietnam att postverkets ansvarighet är begränsad till och Östtyskland.

en mellan Sverige och dessa sker emellertid i nämligen sådana vägtransporter som järnväg i överensstämmelse med Världs- utför till uppfyllande av ett under CIM praktiken avtal. I vilken fallande fraktavtal. Vissa andra inrikes godspostföreningens obligatoriska det kan förekomma, att övriga transporter med vägfordon omfattas för utsträckning CMR-stater i sin utrikes postutväxling tilläm- närvarande av reglerna i järnvägstrafikstadgan den l3 maj 1966. Detta gäller sådan par andra regler än som följer av internationella överenskommelser om postbefordran, befordran med vägfordon som järnväg ombehar inte närmare undersökt. sörjer vid fullgörande av avtal om befordran utredningen Emellertid torde man kunna utgå från att av gods i allmän trafik på järnväg i Sverige. eventualiteten att svensk domstol ställs inför Dessa befordringar har ett nära samband

problemet, huruvida viss internationell post- med järnvägstrafiken, och det naturliga är att

befordran med vägfordon inte utförts i de även fortsättningsvis regleras av järnvägsöverenskommel- bestämmelserna. En annan sak är att dessa i enlighet med internationella ser om och därför bör vara viss utsträckning torde kunna jämkas till

postbefordran

underkastad CMR, kommer att vara så pass närmare överensstämmelse med vägfrakträt- ° avlägsen att den inte motiverar den kompli- tens regler. som det skulle innebära En förutsättning för att en vägbefordran cering av lagtexten

att använda skilda utformningar av denna skall kunna hänföras under järnvägstrafik-

vid inrikes och vid stadgan torde vara, att den utförts som en undantagsbestämmelse internationell befordran. Nämnas bör också ersättning för eller ett komplement till en

att den brittiska föreslagit, att avtalad jårnvägsbefordran. Man skulle därför

regeringen konventionen skall ändras med visst fog kunna hävda, att dessa på denna punkt till överensstämmelse med motsvarande for- inte utförs på grund av vägtransporter mulering i Haagprotokollet, vilken lyder: vägfraktavtal i den mening detta ord fått i ”This Convention shall not apply to carriage 1 § och att det således utan vidare är klart att de inte omfattas av lagförslaget. För att of mail and postal packages.” som utförs av har När det gäller vägbefordran undanröja varje tvekan på denna punkt järnvägsföretag kan vad beträffar interna- utredningen emellertid ansett det befogat att

tionella det internationella för- låta det framgå av lagtexten, att vägbeford-

transporter

godsbefordran å järnväg ran som faller under järnvägstrafikstadgans

draget angående vara att I motsats till bestämmelser skall vara undantagen från (CIM) tillämpa. som utförs i enlighet med lagens tillämpningsområde. Upptar man en befordringar

internationella postkonventioner är beford- undantagsbestämmelse om sådan vägbeford-

ringar som faller under CIM inte uttryckligen ran, torde risken för felaktiga motsättningsfrån CMR:s tillämpningsområde. slut föranleda att motsvarande undantag görs undantagna Särskilt när det gäller befordran uteslutande för vägbefordran som faller under CIM. billinjer som uppta- Vad beträffar omfattningen av den grupp på sådana internationella för internationella av inrikes befordringar som bör undantas gits i den av Centralbyrån upprättade listan kan det från lagens tillämpningsområde på grund av järnvägstransporter tvärtom hävdas, att CMR enligt sin ordaly- befordringens säregna karaktär är det enligt att delse är tillämplig. Emellertid är det uppen- utredningens mening lämpligt följa bart att man vid tillkomsten av CMR inte CMR:s reglering. Därmed skulle begravningsoch flyttningstransporter inte avsett att på något sätt beskära tillämpnings- transporter området för CIM. Beträffande komma att omfattas av den föreslagna vägtransporter som faller under CIM måste det således anses lagstiftningen. Att begravningstransporter uteslutet att tillämpa CMR. inte kan ges en adekvat reglering inom ramen I enlighet härmed kommer också vissa för denna lagstiftning torde vara uppenbart,

internt inom Sverige utförda vägtransporter och något behov av en sådan reglering har att falla utanför heller inte sig gällande såvitt utredlagens tillämpningsområde, gjort

till. Vad beträffar ningen känner flyttnings- Dylikt släpfordon kallas pâhängsvagn. transporter är måhända svårigheterna att Utredningen har ansett det önskvärt dels inpassa lämpliga regler för dessa i en lag som att man i lagen ger begreppet ”fordon” gäller vägfraktavtal i allmänhet inte lika samma innebörd vid inrikes befordran och påfallande. Emellertid är det uppenbart att internationell befordran, dels att begreppets specialbestämmelser för flyttningstranspor- innebörd - med hänsyn till att det alldeles ter skulle bli erforderliga på åtskilliga, ofta antalet som faller övervägande befordringar såsom fundamentala, punkter i fråga om under lagen kommer att vara inrikes principen att ställa skadeståndets storlek i bestämmes med hjälp av vägtrafikförordrelation till godsets vikt. Det skulle därför ningens definitioner. innebära en väsentlig komplicering av lag- Härvid möter emellertid vissa svårigheter,

texten, om regler för flyttningstransporter eftersom de definitioner som lämnas i 1949

skulle inarbetas i denna. Något större behov års vägtrafikkonvention och i vägtrafikförav lagstiftning synes inte heller föreligga ordningen inte helt överensstämmer med beträffande dessa transporter, åtminstone varandra. inte för närvarande.7 Frågan vad som är att Fordon är enligt vägtrafikförordningen

hänföra till flyttningstransporter torde i varje anordning på hjul, band eller medar,

praktiken kunna avgöras med ledning av som är inrättad för färd på marken och icke rådande handelsbruk. löper på skenor. Är fordon för framdrivandet försett med motor och rör det sig ej om luftfartyg, kallas det motordrivet fordon. Av 3§ de motordrivna fordonen finns det tre slag, l CMR art. l första traktorer stycket anges att motorfordon, och motorredskap.

konventionen skall äga tillämpning på varje Med motorfordon förstås i vägtrafikför-

avtal om godsbefordran ”med fordon på ordningen motordrivet fordon, som är inrätväg”. I artikelns andra stycke anges att tat huvudsakligen för att självständigt nyttjas

följande slag av fordon skall anses falla under till person- eller godsbefordran, så ock för konventionens fordonsbegrepp, nämligen annat ändamål inrättat motordrivet fordon,

motorfordon, sammansatta fordon, släpfor- som är konstruerat för eller utan svårighet don och Beträffande innepåhängsvagnar. kan ändras till en hastighet överstigande 30 börden av dessa benämningar hänvisar CMR kilometer i timmen. till art. 4 i konventionen den 19 september Enligt samma förordning menas med

1949 rörande vägtrafik traktor motordrivet fordon, som är inrättat

Enligt denna konvention förstås med huvudsakligen såsom dragfordon för annat

motorfordon varje fordon, som för framdri- fordon eller för arbetsredskap och som är

vande på väg är försett med motor och icke konstruerat för en hastighet av högst 30 löper på skenor eller har förbindelse med kilometer i timmen samt endast med svårigelektrisk ledning och som normalt användes het kan ändras till högre hastighet. för befordran av personer eller gods. Med motorredskap menas i vägtrafikför- Med släpfordon förståsi 1949 års vägtra- ordningen motordrivet fordon, som är inrätfikkonvention varje fordon som är byggt för tat huvudsakligen såsom arbetsredskap och koppling till motorfordon. som är konstruerat för en hastighet av högst

Med sammansatt fordon menas i samma 30 kilometer i timmen samt endast med

konvention motorfordon, som åtföljes av ett vilket saknar framaxel och är så släpfordon, 7 I stor utsträckning regleras flyttningstransporkopplat, att en del av släpfordonet vilar på terna genom avtal i överensstämmelse med de transportbestämmelser som antagits av Sveriges det dragande fordonet och att en väsentlig Möbeltransportörers Förbund. del av vikten av släpfordonet och dess last 1 En ny konvention om vägtrafik har avslutats i uppbäres av det dragande motorfordonet. Wien den 8 november 1968.

satt fordon inte behöva nämnas i en svårighet kan ändras till högre hastighet. indelas i vilken dess beståndsdelar, Motorfordonen i vägtrafikförord- uppräkning, motorfordon och släpfordon, ändå ingår. ningen i sin tur i bilar och motorcyklar. I vägtrafikförordningens mening är släp- De i konventionen angivna fordonsbegrepett fordon som är byggt för koppling bli täckta genom att i

fordon pen anses således

till bil, traktor eller motorredskap och avsett lagtexten användes vägtrafikförordningens för person- eller godsbefordran eller för att begrepp motorfordon och släpfordon. Man uppbära anordningar för bilens, traktorns måste emellertid hålla i minnet, att möjligdrivande. heten att använda vägtrafikförordningens eller motorredskapets - om än inte Som synes sammanfaller inte begreppet definitioner bygger på den motorfordon” i 1949 års vägtrafikkonven- fullständiga - överensstämmelse, som i dessa tion med samma begrepp i vägtrafikförord- avseenden råder mellan vägtrafikförordningbegrepp är snävare än en i dess nuvarande lydelse och 1949 års vägningen. Konventionens såtillvida som det inte omfat- trañkkonvention. En ändring av vägtrafikförförordningens tar trådbuss. Å andra sidan synes det vara ordningens fordonsbegrepp medför således vidare än vägtrafikförordningens i det avse- inte automatiskt ändring av fordonsbegrependet, att det också torde inbegripa traktor. pet i denna lag. Då det emellertid alldeles synes sakna prak- Undantagsvis kan det förekomma att för tisk betydelse såväl att lagen formellt göres godsbefordran användes lastfordon som tillämplig på godsbefordran med trådbuss kopplas till dragfordon utan att vara byggt som att befordran av gods, som lastats inte härför. Sådana lastfordon hänförs till kategopå ett efterföljande fordon utan på själva rin efterfordon. Enligt utredningens uppfatttraktorn, utelämnas från lagens tillämpnings- ning kan det knappast finnas något praktiskt i i område, möter det enligt utredningens me- behov av att utsträcka den föreslagna lagens i i att i lagen använda vägtra- tillämplighet till att omfatta också godsbening intet hinder fikförordningens motorfordonsbegrepp be- fordran med efterfordon. träffande både inrikes och internationell Utredningen föreslår således att med forbefordran. don skall förstås motorfordon och släpforvilka skall anses ha den I fråga om begreppet ”släpfordon” förelig- don, begrepp ger det också skillnader mellan 1949 års innebörd som anges i nu gällande vägtrafikvägtrañkkonvention och vägtrafikförord- förordning. ningen, främst bestående däri att enligt vägtrafikförordningen som släpfordon be- 4§ traktas endast sådana fordon som är byggda till bil, traktor eller motorred- Denna i CMR art.

för koppling paragraf återger innehållet

medan 2. Dess bestämmelser innebär att en befordskap, enligt vägtrafikkonventionen också fordon till annat ran, som enligt l§ faller under vägfraktbyggda för koppling motorfordon (t. ex. motorcykel) anses som avtalslagens regler, i princip behåller sin släpfordon. Också denna skillnad torde emel- karaktär av vägbefordrani rättsligt avseende, lertid vara utan praktisk betydelse, varför även om befordringen delvis utföres med vägtrafikförordningens begrepp ocksåi detta hjälp av fartyg, järnväg eller luftfartyg. En fall torde kunna användas beträffande båda förutsättning är dock att godset också under slagen av befordran. transporten med fartyg, järnväg eller luftfar- Den i konventionstexten nämnda fordons- tyg är lastat på vägfordonet. av Om man sålunda vid fullgörande av ett typen ”påhängsvagn” är som framgått definitionen en sorts släpfordon. Den bör vägfraktavtal låter vägfordonet med pålastat således enligt utredningens uppfattning inte gods fraktas med exempelvis färja under en del av befordringen, skall alltså i allmänhet nämnas i lagtexten jämsides med ”släpfordon”. På motsvarande sätt torde ”samman- ersättning för realskada eller dröjsmål be-

stämmas enligt

vägfraktavtalslagens regler. betänkande har konventionens bestämmelser

Konventionen föreskriver emellertid ett un- om kombinerad väg- och annan befordran

dantag från denna huvudregel, nämligen i fall utsatts för åtskillig kritik, varvid det särskilt

när realskadan eller dröjsmålet har sin grund gjorts gällande att bestämmelserna är oklart

i någon omständighet som l) inträffat under utformade och kan komma i möjligen transport med fartyg, järnväg eller konflikt

luftfartyg, med regler i andra transporträttsliga

2) inte orsakats av vägfraktföraren, och 3) konventioner l detta torde sammanhang bara kunnat inträffa under och på grund av det vara på sin plats att erinra om att CMR:s

befordringen med det använda främmande hithörande

regler knappast kan anses till-

transportmedlet. Är dessa tre förutsättningar i andra fall än då lämpliga befordringen som

uppfyllda, skall vägfraktförarens ansvarighet helhet betraktad framstår som en vägbeinte bestämmas

enligt vägfraktavtalslagen fordran. Är den dominerande

transportpresutan med hjälp av de tvingande regler som tationen en sjötransport och har konosse-

gäller i fråga om fraktföraransvaret vid ment på godset utställts, torde CMR inte befordran med det använda främmande kunna tillämpas, även om transportören transportmedlet. Finns också inga sådana tvingan- åtagit sig transport av godset med

de regler, skall i stället vägfraktavtalslagen vägfordon till och

lastningshamnen från

tillämpas. lossningshamnen och godset även på sjösträc-

Utredningen har att konventio-

föreslagit kan föres lastat på vägfordonet.

nens regler i detta avseende - i den Vid

tillämpningen av CMR:s regler om

redaktionellt något förenklade form de erkombinerad befordran kan särskilda problem hållit i - skall

lagförslaget gälla också uppstå med hänsyn till av

användningen beträffande inrikes befordran. Häremot kan containers. Klart är att CMR:s regler inte blir

med fog invändas, att

dessa regler är väl tillämpliga i fall då containern under väg-

komplicerade för den inrikes trafiken. Å föres lastad transporten på ett fordon och andra sidan är det enligt utredningens me- vid t. ex. sjötransport lyftes från fordonet

ning vanskligt att nu skapa särskilda inrikes- och placeras ombord på fartyget. Ibland sker

regler för detta slags transporter, vilka för emellertid av containers transport på landsnärvarande torde spela någon större roll här i väg på så vis att containern baktill förses

landet

huvudsakligen då det gäller förbindel- med hjul och framtill kopplas till ett

serna mellan Gotland och fastlandet. l fråga dragfordon. När containern forslas på detta

om vägfraktavtal avseende befordran till och sätt torde den få anses utgöra ett fordon.

från Gotland synes för närvarande den praxis Om en sådan hjulförsedd container placeras

råda, att vägfraktföraren påtager sig samma exempelvis på en färja utan att hjulen tages ansvarighet beträffande sjösträckan som be- bort, torde den behålla sin karaktär av träffande landsträckorna. Detta innebär forfordon, och CMR kan således tillämpas på

mellt

men knappast i praktiken ett något sjöbefordringen om härför förutsättningarna

vidsträcktare ansvar än som följer av föreva- är för handen i övrigt. Det kan möjligen rande paragraf. Man kan förmoda att nuva- anses mindre tillfredsställande att frågan, rande praxis kommer att huruvida

tillämpas på Got- hjulen avlägsnas från containern landstransporterna även om den eller skall bli föreslagna ej, avgörande för vilket lagregleringen genomföres. Något hinder här- regelsystem som skall I vilken

tillämpas. emot kommer inte att lagbestämmelserna utsträckning detta förhållande motsvaras av

utgöra, eftersom de, vad beträffar inrikes olägenheter i det praktiska livet synes för

befordran, endast anger vad som måste närvarande ovisst. Containersystemet kan omfattas av fraktförarens men i ansvarighet emellertid olika avseenden komma att

inte hindrar fraktföraren att påtaga sig en 1Sålunda har brittiska regeringen hävdat att vidsträcktare ansvarighet. förevarande bestämmelser står i strid med Guadala- Som utredningen framhållit i sitt tidigare jarakonventionen art. ll.

juridiska lösningar. de stadgandena. I enlighet härmed placerades

tvinga fram nya in- bestämmelserna i den danska lagen i tredje

Vad beträffar paragrafens utformning

nebär som antytts, en förenkling i stycket av § 1 och i den norska lagen som en denna, Denna sista i inledningskapitlet, §5. Till

förhållande till konventionstexten.: paragraf

härav har utredningen, som ansett det förenkling, som till största delen gjorts redan följd

mötte invänd- angeläget att de nordiska lagarna är disponei 1966 års lagförslag, inga

under remissbehandlingen av försla- rade på väsentligen samma sätt, också för sin ningar framfördes kritik mot att del funnit anledning flytta fram dessa beget. Däremot konventionens uttryck stämmelser och har därvid valt att följa den utredningen återgivit

”dispositions impératives” med regler, vilka norska dispositionen.

ändå att annat avtalats”. Enligt den i första stycket återgivna skola tillämpas konventionstexten är, utom i ett särskilt Denna formulering vore nämligen missvisan-

att den endast täckte sådana angivet undantagsfall, varje avtalsvillkor ogilde därigenom kunde som direkt eller indirekt avviker från som över huvud taget inte tigt, regler konventionens bestämmelser. Rörande räckåsidosättas genom avtal, vare sig till lastäga-

rens eller fraktförarens förmån. På så sätt vidden av detta stadgande torde det tidigare

vara ha rått viss tveksamhet här i landet. På sina

skulle det enligt paragrafens formulering

beträffan- håll har man med stöd av konventionens uteslutet t. ex. att vägfraktföraren avtalsvillkor -

de skada under sjötransport finge åberopa exemplifiering av ogiltiga

villkor som innebär överlåtelse till fraktförakonossementskonventionens ansvarsregler,

ren av rätten till utfallande försäkringsbevilka kan åsidosättas genom avtal till lastägasåsom eller har liknande innebörd eller som rens förmån. Detta torde emellertid, lopp innebär överflyttning av bevisskyldigheten utredningen också själv framhållit, ingalunda

innebörd? Även att ogiltighetspåföljden

vara konventionens lagbe- dragit den slutsatsen endast är avsedd att drabba avtalsvillkor som stämmelser som är tvingande endast i den

en förmånligare ställning än att de hindrar avtal som minskar ger fraktföraren meningen fraktförarens i lag angivna ansvarighet men som följer av konventionens regler. Enligt

detta resonemang skulle fraktföraren, liksom inte hindrar avtal som utvidgar detta ansvar

be- Warszawakonventionen och konossetorde innefattas under konventionens enligt att mentskonventionen, vara oförhindrad att

impératives”. För

grepp ”dispositions ansvarighet än detta skall komma till tydligare uttryck påtaga sig en vidsträcktare

ålägger honom. Numera föreslår utredningen nu formuleringen lag- konventionsreglerna

med detta torde det emellertid knappast råda något regler, som gäller för befordran tvivel om att CMR:s i

såvitt de ej kan åsidosättas ogiltighetsregler transportmedel,

av riktar från avtal som medför inskränkning princip sig mot varje avvikelse genom konventionsbestämmelserna, oavsett om avfraktförarens ansvarighet”. vikelsen är till fraktförarens eller lastägarens

förmån. l fall har det under de varje

5§ samnordiska överläggningarna rått full enig-

första motsvarar CMR het om att konventionen bör tolkas på detta

Paragrafens stycke

art. 41. I tidigare förslag Sätt. utredningens liksom i de Konventionens ståndpunkt i detta avseenutgjorde dessa bestämmelser för danska och norska förslagen 48 §, vilket de har på skilda håll i Sverige utsatts

Även om effekten av konventiomotsvarade bestämmelsernas placering i kon- skarp kritik.

som nens mildras genom ventionen. Såväl i Danmark i Norge tvingande reglering

att deklarera godsets värde fann man emellertid under departements- möjligheterna

behandlingen av förslagen, att dessa bestäm-

melser med hänsyn till deras centrala bety- 7 Se härom närmare SOU 1966:36 s. 37. 3 Se SOU 1966:36 s. 36 f. delse borde upptagas redan bland de inledan-

eller särskilt leveransintresse, är det alldeles Vidare har utredningen ansett, att utrymme uppenbart att en motsvarande reglering inte för överenskommelser om lindring i fraktkan komma i fråga för inrikesbefordringar- förarens ansvarighet bör finnas vid befordnas del. Enligt utredningens mening är det ringar som trots att visst vederlag utgår dock emellertid angeläget att det också vid inrikes till väsentlig del har benefik karaktär. befordran finns ogiltighetsregler, som utesluter möjligheten att transportkunderna avtalsvägen berövas de rättigheter som lagstiftaren 2 KAP. Personer för vilka fraktföraren velat tillerkänna dem. Däremot synes det ansvarar inte finnas några skäl för att i vidare mån än 6§ nu sagts begränsa parternas avtalsfrihet. Inrikesreglerna föreslås således i princip bli Denna paragraf återger bestämmelserna i tvingande endast gentemot fraktföraren. CMR art. 3. Dessa bestämmelser föreslås nu Detta har i lagtexten uttryckts på det sättet, bli tillämpliga också på inrikes befordran. att första styckets ogiltighetsregler i och för Om fraktföraren anlitar medhjälpare för sig gjorts tillämpliga också på inrikes beford- att fullgöra sina förpliktelser, blir han enligt ran men modifierats av det i andra stycket detta lagrum ansvarig för vad medhjälparen upptagna stadgandet att fraktföraren vid därvid gör eller underlåter på samma sätt sådan befordran kan avstå från sina rättighe- som om ifrågavarande handling eller underlåter enligt lagen eller påtaga sig ökade tenhet varit hans egen. Detta innebär bl. a.

förpliktelser. Vid utformningen av andra att varuhavaren, om han enligt allmänna

stycket har främst 5§ konossementslagen skadeståndsregler fått ett ersättningsanspråk tjänat som förebild. mot medhjälparen för skada som denne Den sålunda vållat eller underlåtenhet i föreslagna regleringen bygger genom handling på antagandet, att det ofta nog kan vara svårt tjänsten, i stället kan göra anspråket gällande

för transportkunden att förhandlingsmässigt mot fraktföraren. I detta avseende torde

hävda sig särskilt gentemot stora transport- stadgandet överensstämma med gällande

företag. Den förstärkning av transportkun- rätts regler om s. k. principalansvar. Stadgan-

dens ställning som de föreslagna reglerna dets tillämpning är emellertid ingalunda innebär torde emellertid ingalunda undan- begränsad till de fall, i vilka det föreligger tagslöst vara berättigad. Lagens tillämpnings- vållande av medhjälparen gentemot varuområde är mycket vidsträckt, och det kan havaren. Utan att behöva undersöka om tänkas att lagreglerna i vissa fall kan komma medhjälparens handling eller underlåtenhet att lägga en alltför tung börda på fraktföra- har karaktären av vållande, kan man likställa ren. Utredningen har därför velat öppna den med en motsvarande handling eller möjlighet att i speciella fall tillerkänna underlåtenhet av fraktföraren själv, förutsatt giltighet också åt sådana avtalsvillkor som att det är i tjänsten som medhjälparens bereder fraktföraren en förmånligare ställ- handling begåtts eller hans underlåtenhet ning än som följer av lagreglerna. Bestämmel- ådagalagts. ser härom har upptagits i paragrafens tredje Man kan fråga sig, om ifrågavarande stycke, som företer vissa likheter med 6§ stadgande kommer att öka fraktförarens

konossementslagen. De föreslagna bestäm- ansvarsbörda jämfört med de regler som nu

melserna gäller självfallet endast inrikes allmänt vid inrikes befordran. tillämpas befordran. Utredningen har för sin del Därvid bör först och främst observeras, att

främst haft i åtanke befordringar som med- reglerna om fraktförarens ansvar för med-

för särskilda problem genom godsets ovanli- hjälpares handling eller underlåtenhet har ga storlek eller svårhanterlighet i övrigt eller begränsad betydelse, när det gäller det genom att det är sällan som transport av egentliga fraktföraransvaret, dvs. ansvaret för ifrågavarande slag av gods förekommer. dels realskada på godset under den tid

fraktföraren har det om hand för befordran låtenhet utgjort fel eller försummelse i och dels dröjsmål med utlåmnandet av fullgörandet av dennes förpliktelser mot godset. Detta ansvar är utformat som ett fraktföraren utan att man tillskriver fraktrent strikt ansvar med vissa ansvarsfrihets- föraren det handlingssätt som medhjälparen grunder, av vilka alla utom en anknyter till ådagalagt. varuhavarens egna åtgärder eller till godsets En sådan lösning av ifrågavarande spörssärskilda beskaffenhet. I den mån inte den mål är emellertid ingalunda främmande för återstående ansvarsfrihetsgrunden (force nordisk doktrin. Det har sålunda hävdats att majeure) kommer i betraktande, saknar det ansvar för underlåten uppfyllelse skulle därför i regel betydelse för fraktförarens inträda så snart denna objektivt sett förorsa-

ersättningsskyldighet att söka utröna huru- kats av medhjälparen? Saken har också

vida exempelvis en realskada förorsakats av uttryckts så, att den uteblivna uppfyllelsen

fraktföraren själv, av medhjälpare eller av måste ha sin grund i ett fel från medhjälpa-

utomstående tredje man. rens sida men att det inte kan krävas att Större torde detta lagrums betydelse vara medhjälparen ådagalagt Culpa, såsom det när det gäller det ansvar som lagen lägger på normalt kräves i utomobligatoriska förhålfraktföraren utanför ramen för det egentliga landen. Snarare skulle man kunna säga att fraktföraransvaret. Det rör sig härvidlag om gäldenären (fraktföraren) blir ansvarig, när ansvar för förlust eller felaktig användning av medhjälparens handling eller underlåtenhet dokument som förtecknats i fraktsedel och skulle anses som culpa, om det var han som

överlämnats till fraktföraren (16 §), ansvar var gäldenär.3 De nu redovisade uppfatt-

för att anvisning som lämnats med stöd av ningarna om gällande råtts innebörd i fråga varuhavares förfoganderätt inte följts eller om gäldenärens ansvar för medhjälpare stämatt anvisning följts trots att den lämnats av mer uppenbarligen i allt väsentligt överens obehörig person (19 §), ansvar för valet av med de regler utredningen föreslår. depositarie när godset lämnas ât en sådan Som framgått av det tidigare sagda avser (24 §) och ansvar för underlåtenhet att förevarande paragraf inte varje handling eller uttaga efterkravsbelopp (36 §). Vid interna- underlåtenhet från medhjälparens sida. Entionell befordran kan det också bli fråga om dast sådana åtgärder som medhjälparen vidansvar för skada på grund av att den i 10 § tagit eller bort vidtaga som ett led i sin första stycket k) angivna s. k. paramount- verksamhet att främja fraktförarens åtagande klausulen inte införts i fraktsedeln (ll §). kan komma i fråga. Detta har i lagtexten Ansvar som avses i 16 och 24 §§ är enligt angivits med orden handling eller underlåuttryckligt stadgande ett culpaansvar, medan tenhet i tjánsten. Mot denna formulering fraktföraren i övriga fall svarar oberoende av kan invändas, att uttrycket ”i tjänsten” inte vållande. l de situationer, i vilka fraktföraren är helt adekvat när det gäller sådan medhjälendast svarar för vållande, kan det möjligen pare som inte lämnar sin medverkan på sägas att bestämmelserna om fraktförarens grund av tjänsteavtal med fraktföraren. Utansvar för medhjälpares handling eller under- redningen har dock bedömt risken att detta låtenhet medför en ökning av fraktförarens ordval skall förorsaka missförstånd vara liten ansvarsbörda i förhållande till nuläget. Det och har därför, i likhet med de övriga kan nämligen ifrågasättas, om inte vägfrakt- nordiska kommittéerna, ansett det onödigt förarens ansvar enligt gällande svensk rätt i att tynga lagtexten med någon formulering dessa situationer åtminstone ihuvudsak är som särskilt tar sikte på det fall, att avtalet begränsat till fall då medhjälparen visat mellan fraktföraren och medhjälparen inte är vårdslöshet i relation till fraktföraren Inne- ett tjänsteavtal i egentlig mening. börden av förevarande lagrum måste emeller- 1 Jfr Rodhe s. 332 f. tid anses vara, att man inte skall bedöma 2 Se Björling s. 515 och 530 ff. huruvida medhjälparens handling eller under- 3 Se Ussing s. 115.

Att huruvida en avgöra viss handling därför te sig något oegentligt att i konven-

företagits i eller utom tjänsten kan självfallet tionstexten och lagtexten använda ett så

stundom vara svårt. Mera sällan torde dock kategoriskt uttryckssätt som att fraktavtalet

frågan ställas

på sin spets. När det gäller skall bekräftas genom fraktsedel. Emellertid

fraktförarens ansvar är det, såsom delvis torde man endast i sällsynta undantagsfall framgått av det tidigare sagda, ofta ointres- kunna undvara fraktsedel vid internationella

sant att fastställa huruvida skadevållaren godstransporter på väg, och det synes vara handlat i egenskap av medhjälpare eller onödigt att i lagtexten den i återspegla såsom utomstående man, eftersom tredje praktiken knappast förekommande situatiofraktföraren är ansvarig också för skada som nen att parterna verkligen ställs inför ett val

orsakats av tredje man. Vad åter huruvida gäller det är lämpligt att använda frakt-

situationer, i vilka fraktföraren inte svarar sedel eller ej. Därtill kommer att fraktsedeln för skada orsakad

av tredje man, såsom vid i flera länder har en offentligrättslig funkförlust av dokument som medföljer frakt-

tion. Med hänsyn till det sagda kan det enligt

sedeln, torde det i praktiken sällan inträffa utredningens mening inte anses oberättigat att skadan kan hänföras till mans tredje att lagtexten utformas så, att användning av

handlande utan att det samtidigt blir fråga fraktsedel vid internationell befordran fram-

om vårdslöshet hos fraktföraren vad beträfstår som obligatorisk. far dokumentets förvaring eller liknande. När det gäller inrikes befordran är förhål-

För ett speciellt fall reglerar lagen själv landena annorlunda. inrikes

Åtskilliga trans-

frågan om medhjälparen skall anses ha kanske porter, de flesta, är av så pass enkel handlat i tjänsten eller ej. Detta gäller när beskaffenhet, att det skulle innebära onödig vissa uppgifter, som avsändaren har att pappersexercis att upprätta fraktsedel beträf-

lämna, skall införas i fraktsedel. Även om fande dem. Det kan därför inte komma i

medhjälparen har till uppgift att på begäran fråga att göra bruket av fraktsedel obligatolämna avsändaren bistånd

med upprättande riskt för inrikesbefordringarnas del. Å andra

av fraktsedel, skall han, om inte speciella sidan har såväl varuhavare naturligen som

omständigheter föreligger, därvid anses ha fraktförare ofta behov

av en någorlunda handlat för avsändarens och inte för fraktkvalificerad transporthandling. Huvudregeln förarens räkning. Detta framgår av 11 § andvid inrikes befordran synes därför böra vara ra stycket. att fraktsedel inte behöver upprättas iandra

fall än då åtminstone endera parten önskar

det. Påkallar ena 3 KAP. Bekräftande och fullgörande av frakt- parten upprättande av

avtal fraktsedel, bör emellertid motparten i regel

vara skyldig att acceptera användningen av

Upprättande av fraktsedel fraktsedel

vid den ifrågavarande transporten.

Eftersom fraktsedeln normalt skall anses ge 7 §

upplysning om bl. a. vissa förhållanden vid

Enligt CMR art. 4 skall fraktavtalet bekräftas den tidpunkt då godset mottages till beford-

genom att fraktsedel upprättas. Underlåtenran, kan dock parten inte kräva att frakthet att upprätta fraktsedel inverkar emellersedel upprättas vid annan tidpunkt än denna. tid i och för inte fraktavtalets sig på Man torde i det stora hela kunna utgå från

giltighet. Även om parterna i samförstånd att varken varuhavare eller fraktförare komskulle besluta sig för att inte använda mer att göra bruk av sin rätt att kräva fraktsedel beträffande en under CMR fallanupprättande av fraktsedel i andra fall än då de befordran, regleras denna i tillämpliga det föreligger objektivt godtagbara skäl för

delar av CMR. Såsom framhölls under detta. Utredningen föreslår emellertid en

remissbehandlingen av utredningens förslag undantagsregel som ger part rätt att tillbaka-

till lag om internationell kan det visa befordran, motpartens begäran om fraktsedels

om det inte är brukligt att som fraktföraren.

upprättande,

av det Dessa bestämmelser skall alltid

fraktsedel vid befordringar självfallet

upprättas aktuella fallet. vid internationell befordran. Därslag, varom det är fråga i det tillämpas

Som närmare skall redovisas under 12 § är emot skulle det enligt utredningens mening

innebära en onödig tunga att göra dem utredningens förslag fraktförarens enligt

vid inrikes befordran utan generellt tillämpliga också på inrikes beford-

rättsliga ställning som då ran. I sådan befordran har det hittills inte fraktsedel inte alldeles densamma

fallet kan varit att kräva avsändarens underfraktsedel upprättats. l det förra brukligt

fraktföraren under vissa omständig- skrift på fraktsedeln, och det finns knappast nämligen skäl att denna praxis. Vad heter bli befriad från den skyldighet han något frångå

han beträffar antalet fraktsedelsexemplar och de eljest har att undersöka det gods

och användmottager till befordran. För att de lättnader olika exemplarens beteckningar

fördel att i första för fraktföraren, vilka i detta fall ansetts vara ning synes det vara till

motiverade av omständigheterna, inte skall hand överlämna át parterna att själva välja

deras särskil-

bli illusoriska, måste självfallet avsändaren det system som bäst motsvarar

att ändra fraktförarens da önskemål och behov. Den enda av CMR:s betagas möjligheten att honom ovannämnda regler som enligt utredningen rättsställning genom påtvinga och inrikes fraktsedel. Utredningen har med tanke på bör gälla lika för internationell

den befordran är således bestämmelsen att fraktdetta och jämförbara fall föreslagit

sedeln alltid skall undertecknas av fraktytterligare inskränkningen i parts rätt att

kräva av fraktsedel, att rätten föraren.

upprättande

liksom inte kan göras gällande mot andra partens För så gott som alla fraktförare,

av fraktsedeln för större måste det emel-

bestridande, om upprättandet transportkunder,

för lertid vara ett intresse att i all skulle medföra beaktansvärd olägenhet väsentligt

denne. inrikes biltrafik kunna använda sig av ett och

Att fraktsedel inte innebär i samma fraktsedelssystem. Det är givetvis en upprättas från avsändarens synpunkt främst att fördel om detta system i princip är detsamövrigt eventuellt ma som användes vid internationell befordhan sätt måste säkra på annat ran. Utredningen föreslår därför, att CMR:s erforderlig bevisning om att han överlämnat fraktsedelsexemplar och visst fraktföraren. Bland övriga regler om antalet gods till att dessas användning skall ha motsvarande verkningar av underlåtenhet upprätta att avsändaren tillämpning vid inrikes befordran, om någon fraktsedel märks, går miste - Detta innebär med om möjligheten att med förpliktande av parterna begär det.

som i verkan gentemot fraktföraren - till mottaga- andra ord att ett fraktsedelssystem

hänseenden överensstämmer med ren överlåta rätten att förfoga över godset angivna

som under befordringen. En utförligare redovis- CMR får ett slags laglig auktorisation,

att avvisa det funktioner lämnas i den gör att ingen part är berättigad ning av fraktsedelns Bland fraktsedlar som i detta allmänna motiveringen under 3.3.2 samt i som olämpligt.

avseende är att anse som auktoriserade specialmotiveringen till 12 och 13 §§.

befinner sig enligt utredningens uppfattning

den av Sveriges standardiseringskommission

8§ standardden 15 september 1968 fastställda

l CMR art. 5 föreskrivs att fraktsedeln skall fraktsedeln för bl. a. inrikes lastbilstransport

vilka skall Det torde dock

i tre originalexemplar, och viss järnvägstransport.

upprättas att det första kunna övervägas att framdeles ändra beteckanvändas så, exemplaret

överlämnas till avsändaren, det andra exem- ningarna (Blad A, Blad M, Blad T) på de tre det tredje exempla- originalexemplar som ingår i denna frakt-

plaret åtföljer godset och ret behålls av fraktföraren. Varje exemplar sedel.

Som framhållits i den allmänna motiveskall vara underskrivet av såväl avsändaren

ringen (s. 35 ff) är fraktsedeln i första hand värde som bevis. Detta förhållande i förening

ett bevismedel. Enligt CMR har fraktsedeln med det faktum, att inrikes fraktsedel, utom

emellertid också en annan funktion. Avsän- vid lokal gränstrafik, knappast någonsin

darens möjlighet att utöva sin rätt att torde upprättas utomlands, synes göra att

förfoga över godset under befordringen är man inte behöver ha några betänkligheter

nämligen beroende av att han företer avsän- mot att den av utredningen föreslagna

darexemplaret av fraktsedeln Detta tjänar formuleringen av paragrafens fjärde stycke i

således som legitimationspapper i avsända- och för sig lämnar åt utländsk rätt att

rens hand. Denna legitimationsverkan skall bestämma huruvida giltig underskrift finns

enligt utredningens förslag inte automatiskt på fraktsedeln. tillkomma den inrikes bilfraktsedeln. Men Som regel torde endast en fraktsedel

om parterna är ense därom kan de utrusta utfärdas för allt gods som vid ett och samma

fraktsedeln med sådan legitimationsverkan. tillfälle överlämnas till befordran till samme

Detta sker genom att fraktsedeln förses med mottagare. lbland kan emellertid avsändaren

påskriften ”Inrikes-CMR”. Vid befordran eller fraktföraren ha intresse av att skilda

som sker med sådan fraktsedel skall samma fraktsedlar utfärdas för skilda delar av

regler tillämpas beträffande förfoganderätten sändningen. Enligt CMR kan därför envar av över godset som gäller vid internationell parterna fordra, att särskild fraktsedel upp-

befordran. Vidare skall uppgifterna i sådan rättas för varje fordonslast, godsslag eller

fraktsedel om vad fraktföraren har att fordra parti. Dessa bestämmelser bör enligt utred-

på grund av fraktavtalet äga samma vitsord ningens uppfattning göras tillämpliga också

som vid internationell befordran? på inrikes befordran. För att fraktsedel skall få förses med

beteckningen ”Inrikes-CMR” fordras att den Fraktsedels innehåll upprättats enligt reglerna i paragrafens första stycke. Det är framför allt viktigt att inte 9 §

fler än ett avsändarexemplar utfärdas, eftersom detta skulle kunna till I CMR art. 6 anges vilka uppgifter fraktseöppna möjlighet deln skall innehålla. Denna uppräkning inneobehöriga förfaranden med avseende på håller ett tämligen stort antal uppgifter, av förfoganderätten. vilka inte alla synes vara oundgängligen Som nyss anförts skall varje fraktsedelsnödvändiga för att fraktsedeln skall fungera exemplar vara försett med fraktförarens tillfredsställande* I vart fall måste CMR:s underskrift. Vid internationell befordran reglering av fraktsedelns innehåll anses vara krävs också avsändarens underskrift. Om alltför omständlig för att utan vidare kunna lagen i den stat där fraktsedeln upprättas tillåter göras tillämplig på inrikes befordran. det, får man emellertid enligt CMR Utredningen föreslår därför i denna paraanbringa underskrifterna med tryck eller i graf särskilda regler om vilka uppgifter stället för underskrift använda stämpel. inrikes fraktsedel skall innehålla. Vid ut- Beträffande internationell fraktsedel som formningen av dessa regler har utredningen upprättas i Sverige fastslås i 3 § av gällande strävat efter att begränsa fraktsedelns inne- CMR-lag, att dessa förfaringssätt är tillåtna. håll till vad som nödvändigtvis fordras för att Detsamma bör uppenbarligen gälla inrikes den skall kunna fylla de funktioner, vilka fraktsedel.

Om en handling, vilken åberopas som 1Att förfoganderätten i vissa fall i stället fraktsedel, saknar vederbörlig underskrift, tillkommer tredje mottagaren framgår av 17§ kan den givetvis inte tillerkännas den särskil- stycket. da bevisverkan som tillkommer fraktsedel. 2 Om fraktsedelns roll vid förfogande över godset under befordringen, se bl. a. s. 36 fo. 75 ff. Detta hindrar dock inte att handlingen inom 1 Jfr t. ex. de summariska bestämmelserna om ramen för en fri bevisprövning kan tillmätas flygfraktsedelns innehåll i luftfartslagen 9 kap. 8 §.

avses tillkomma den enligt lagförslaget. Re- transporter, inte förvandlas från lättöversultatet har blivit en reglering som nära skådliga handlingar i standardutförande till överensstämmer med den som enligt 32§ svârforcerade dokument med omfattande järnvägstrafikstadgan gäller för inrikes järn- och skiftande innehåll. En rimlig avvägning vägsbefordran. Den inrikes vägfraktsedeln härvidlag synes utredningen vara att den part skall således enligt förslaget alltid innehålla som i fraktsedeln vill ta in andra uppgifter än uppgift om avsändarens och mottagarens som avses i paragrafens första stycke skall namn och adress samt om bestämmelseorten. vara berättigad härtill i samma utsträckning Fraktförarens namn skall framgå av den som enligt CMR. Däremot skall inte fraktunderskrift han enligt 8§ är skyldig att sedeln kunna belastas med ytterligare uppgifteckna på fraktsedeln. Fraktsedeln skall ter, om inte båda parter är överens därom. vidare innehålla beskrivning av godset, som I enlighet härmed har i paragrafens tredje regel med angivande av antalet kollin och stycke stadgats, att också annan uppgift som deras särskilda märken och nummer. Dess- avses i I0§ första stycket a)-j) eller andra utom skall i fraktsedeln anges ort och dag stycket skall tas in i fraktsedeln, om avsänför godsets mottagande till befordran. Denna daren eller fraktföraren begär det. Uppgift föreskrift, som är nödvändig bl. a. för beräk- under j) torde kunna bli aktuell endast iden ning av leveransfrist och preskriptionsfrist i mån lokal gränstrafik med tillämpning av l § vissa fall, har ingen direkt motsvarighet i andra stycket förklaras vara likställd med 32§ järnvägstrafikstadgan, men förslaget inrikes befordran. Andra uppgifter än de nu överensstämmer såtillvida med nämnda får tas in i fraktsedeln endast i den härvidlag järnvägstrafikstadgan som denna i 33§ fö- utsträckning båda parter anser det påkallat. Som framhållits är de uppgifter reskriver att järnvägen genom stämpling eller tidigare på annat lämpligt sätt i fraktsedeln skall som anges i paragrafens första stycke sådana erkänna mottagandet av godset till befordran som utredningen bedömt vara nödvändiga sina med angivande av dagen därför. för att fraktsedeln skall kunna fylla Också när det gäller Inrikes-CMR”-frakt- tilltänkta funktioner. Dessa uppgifter kan sedeln anser utredningen det nu redovisade således med viss rätt betecknas som obligainnehållet i princip vara tillfyllest. Eftersom toriska. Man måste emellertid fråga sig vilken mottagaren, när sådan fraktsedel utfärdats, verkan det har att sådan obligatorisk fraktunder vissa omständigheter kan avkrävas sedelsuppgift utelämnats. Svaret är enligt betalning för godset innank detta kommit utredningens mening, att frånvaron av dylik fram till bestämmelseorten, synes det emel- uppgift inte i och för sig berövar handlingen lertid varav-skäligt att han samtidigt med dess karaktär av fraktsedel. Den särskilda kravet på betalning för varan får visshet om bevisverkan som fraktsedeln enligt lagförslavilka krav fraktföraren kommer att framstäl- get har t. ex. beträffande godsets mängd och la i samband med att godset utlämnas. synliga tillstånd går således inte förlorad Utredningen har därför - trots att motsva- genom att fraktsedelns innehåll i andra

rande bestämmelse inte finns i fråga om avseenden är ofullständigt.

eller järnvägsfraktsedeln flygfraktsedeln En mottagare, som fått mottaga endast två föreslagit att belopp som mottagaren skall kollin ehuru i fraktsedeln angivits att tre betala alltid skall anges när det gäller kollin överlämnats till befordran, har alltså ”Inrikes-CMR”-fraktsedeln. förebragt ett i och för sig tillräckligt bevis Självfallet kan endera parten ha ett berät- om han åberopar fraktsedeln, även om denna tigat intresse av att ytterligare uppgifter saknar uppgift om avsändarens namn och intages i fraktsedeln. Mot att i obegränsad adress eller om ort och dag för godsets omfattning tillmötesgå ena partens önskemål mottagande till befordran. En ovillkorlig i detta avseende talar emellertid intresset av förutsättning för att en handling skall kunna att fraktsedlarna, när det gäller ordinära betraktas som en fraktsedel är emellertid, att

den är försedd med fraktförarens under- terna i fraktsedeln att tillse att på avsändaren skrift. uppgifterna är riktiga. Undantag gäller

frånsett paramountklausulen i första stycket under k) endast för uppgift om ort och 10§ dag för fraktsedelns utfärdande, om frakt- Denna paragraf, som endast gäller interna- förarens nanm och adress och om kostnader

tionell befordran, upptar de uppgifter som hänförliga till samt för sådan i

befordringen

fraktsedel skall innehålla vid sådan beford- konventionstexten inte särskilt nämnd uppran. Paragrafen motsvarar CMR art. 6 samt 7 gift, som inte lämnats av avsändaren. Har

och 8§§ i utredningens som avsändaren det

tidigare förslag. uppgift enligt sagda

Under remissbehandlingen av för- svarar för blivit eller

förslaget oriktig ofullständig och

anledde dessa paragrafer inte några uttalan- har detta lett till kostnad eller skada för

den. är avsändaren fraktföraren, skyldig att ersät-

Den föreslagna lagtexten innehåller dock ta denne för kostnaden eller skadan. Denna

en avvikelse från konventionens av ordalydelse. ersättningsskyldighet föreligger oberoende Enligt lagtexten får nämligen den i första om avsändaren förfarit oaktsamt eller ej när under stycket k) angivna s. k. paramount- han lämnade den oriktiga eller ofullständiga klausulen som -

tillämpligt regelsystem ange uppgiften.

förutom konventionen som sådan - även Vid de nordiska har det överläggningarna ”lag som överensstämmer med konventio- huruvida det också vid ingående diskuterats, ” nen . Sistnämnda återfinns inte i inrikes befordran kan anses att passus befogat konventionstexten. Paramountklausulens ålägga avsändaren ett objektivt ansvar för de

uppgift är egentligen att förmå domstolarna i fraktsedelsuppgifter han lämnat. Det har

icke-konventionsstater att tillämpa konven- därvid framhållits, att avsändaren i detta

tionen såsom av parterna själva avseende bleve underkastad ett utpekad strängare Om klausulen innehåller hänrättsordning. ansvar än som följde av allmänna rättsregler. visning enbart till viss konventionsstats Å andra sidan har intresset av överensstämlag, torde detta på motsvarande sätt böra leda till melse mellan reglerna för internationell

att också domstolarna i konventionsstaterna befordran och inrikes befordran betonats, tillämpar den angivna statens lag i den mån varvid man framhållit att frågan vilket ansvar

domstolslandets internationellt-privaträtts- som här borde har en tillämpas säkerligen liga reglering tillåter detta. I de stater, där ganska begränsad betydelse i praktiken. konventionen i oförändrad form i Såvitt svenska förhållanden har det upptagits angår rättsordningen (se s. 43), torde det emellertid påpekats, att objektivt ansvar i detta saminte bli aktuellt att tillämpa främmande stats manhang accepterats i sâväl lagstiftning som

särskilda CMR-lagstiftning. Görs enligt denna av företrädare för

praxis och också förordats paragraf första stycket k) hänvisning till både varuhavare och fraktförare Enighet svensk lag, torde nägra härav har nåtts om att föreslå att samma ansvarsverkningar kunna påräknas endast i den mån talan grundval som gäller enligt CMR också skall anhängiggörs inom Norden eller i icke-kon- gälla vid inrikes befordran.

ventionsstat. Inte heller vad beträffar vilka frågan

fraktsedelsuppgifter som bör omfattas av

avsändarens ansvarighet vid inrikes befordran

Ansvarighet för fraktsedels innehåll

finns det enligt utredningens mening anled-

ning att avvika från CMR:s system. Av de i l 1 §

l CMR art. 7 lämnas regler om ansvarigheten för fraktsedelns innehåll. 1 Jfr luftfartslagen 9 kap. 10§ och järnvägstra- Enligt dessa anfikstadgan 73 § samt de ledande biltransportförekommer det beträffande de flesta uppgif- tagens ansvars- och beford ringsbestämmelser.

i fande sistnämnda fall kan väl hävdas att 9 § första stycket uppräknade uppgifterna inrikes fraktsedel bör avsändaren således fraktföraren, även om han inte kan vara anses vara ansvarig för samtliga men däremot skyldig att pröva alla fraktsedelsuppgifters om kostnader som motta- riktighet och fullständighet, dock borde ej för uppgifter skall betala. Detta torde i stort sett kontrollera att inte vissa särskilt väsentliga garen stämma överens med rådande bruk. Vad uppgifter saknas. Det måste dock i första beträffar dagen för godsets mottagande till hand ankomma på avsändaren att bära följbefordran torde det dock för närvarande derna av att sådana uppgifter saknas. knappast anses vara avsändarens sak att förse Självfallet måste det föreligga kausalsamfraktsedeln med uppgift härom. Så t. ex. band mellan bristen på adekvata upplysinnehåller det förutnämnda, av Sveriges ningar i fraktsedeln och den uppkomna utarbetade frakt- kostnaden eller skadan. Står upplysningar standardiseringskommission i vilket avsändarens upp- om fraktavtalets innehåll ändå fraktföraren sedelsformuläret, skall skrivas i fält med brunt tryck till buds, såsom då detta fastslagits vid gifter och fraktförarens i fält med grönt tryck, inte muntlig överenskommelse eller i annan än fraktsedel, kan det något utrymme for denna uppgift inom det skriftlig handling bruna fältet. Att beträffande denna detalj av- tänkas bli utan betydelse att de upplysningar vika från CMR:s mönster torde emellertid fraktsedeln lämnar är bristfälliga.

knappast vara motiverat. Paragrafens andra stycke, vilket motsvarar För de icke obligatoriska uppgifter som andra stycket av art. 7, tar sikte på det i tas in i fraktsedeln bär avsändaren enligt praktiken vanliga fallet att själva utskrivanlikaledes dock endast i det av fraktsedeln verkställs av fraktföraren förslaget ansvaret, den de härrör från honom. eller hans folk. Att så sker skall emellertid utsträckning Förutom för de som avsändaren inte innebära att avsändaren befrias från sitt

uppgifter

lämnar vid fraktsedelns upprättande svarar ansvar enligt föregående stycke, givetvis han självfallet för vad han senare låter införa under förutsättning att det varit på avsändai fraktsedeln, t. ex. i samband med att han rens uttryckliga eller underförstådda begäran utövar som man förfarit så. Den som i sådant fall sin rått att förfoga över godset under

för in de ifrågavarande uppgifterna i frakt-

befordringen. I överensstämmelse med den i SFS sedeln skall, om annat inte visas, anses ha 1969:91 svenska av handlat för avsändarens räkning. Detta inneintagna översättningen bär att avsändaren fraktföraren är konventionstexten har i lagförslaget angivits gentemot

omfattar eller för uppgifterna, även om dessa

att ansvarigheten ”oriktighet ansvarig införts av någon av fraktförarens anställda ofullständighet” (inaccuracy or inadequacy)

hos de nämnda De valda uttryc- och denne av vårdslöshet utformat uppgifuppgifterna.

ken bör dock inte tolkas alldeles efter terna felaktigt. Däremot kan avsändaren Förutom och ofull- i sin tur rikta krav mot den bokstaven. för oriktighet självfallet anställde i enlighet med de allmänna skadeständighet i egentlig mening bör avsändaren anses svara för bl. a. otydlighet till följd av ståndsregler som gäller i svensk rätt eller, vid internationell befordran, den nationella rätt slarvig utskrift av uppgiften eller genom att fraktsedeln smutsats ner eller på annat sätt som eljest kan vara tillämplig. behandlats olämpligt innan den avlämnats Tredje stycket av paragrafen gäller endast fraktföraren. Man bör tolka internationell befordran. Det behandlar antill ej heller svaret för att deni 10 § första stycket under stadgandet bokstavligt på det sättet att man är ansva- blir införd i

säger sig, att avsändaren visserligen k) nämnda paramountklausulen

fraktsedeln. Ändamålet med denna klausul rig för ofullständighet hos uppgift som han lämnat men däremot inte bär ansvaret för är, som tidigare nämnts, att förmå domstokostnad eller skada till av att viss lama i icke-konventionsstater att tillämpa följd helt och hållet utelämnats. Beträf- konventionen såsom av parterna själva an-

uppgift

visad rättsordning. Ansvaret för att klausulen riktighet inte uppkommer. Om avsändaren blir intagen i fraktsedeln vilar på fraktföra- underlåtit att i fraktsedeln ta in uppgifter ren. Utelämnas klausulen, kan fraktföraren om kollinas antal, märken och nummer kan bli skyldig att ersätta varuhavaren för kost- fraktföraren låta bero vid detta. Det torde emellertid oftast vara för nad och skada som åsamkas denne genom att fördelaktigast andra regler än konventionens läggs till honom själv att tillse, att fraktsedeln komgrund för rättsliga avgöranden rörande be- pletteras på denna punkt. fordringen. Det måste emellertid vara klar- Det finns enligt utredningens mening frånvaron av klausulen ingen anledning att för inrikestrafikens del lagt att det är just som föranlett att konventionsbestämmelser- frångå den reglering som i enlighet med det na inte blivit tillämpade. sagda gäller för internationell befordran. Om avsändaren vid inrikes befordran, för vilken fraktsedel användes, i denna för in uppgifter Fraktförarens undersökningsskyldighet om antalet kollin och dessas märken och nummer, bör således fraktföraren i princip l2 § vara skyldig att kontrollera uppgifterna och Enligt CMR art. 8 skall fraktförare, när han därigenom ge dem en sådan grad av trovärtar emot godset, undersöka riktigheten av dighet, att fraktsedelns vittnesbörd generellt fraktsedelns uppgifter om antalet kollin samt sett kan uppfattas som materiellt tillfredsom dessas märken och nummer. Den under- ställande. Någon skyldighet för fraktföraren sökningsskyldighet som härigenom lagts på att på annat sätt medverka till säkerställande fraktföraren utgör grundvalen för deni 13 § av bevisning rörande antalet kollin och andra stycket återgivna bevisregeln, att frakt- dessas märken och nummer anser utredsedelns uppgifter i dessa avseenden normalt ningen inte komma i fråga. När inrikes skall tillerkännas vitsord. För att en presum- befordran sker utan fraktsedel får det således tionsregel av detta slag ilängden skall kunna ankomma på avsändaren ensam att med fungera förutsättes emellertid att den i det andra medel säkra den bevisning som kan bli alldeles övervägande antalet fall leder till erforderlig i fråga om vilket gods som materiellt riktiga resultat. En ordning, som överlämnats till fraktföraren. innebär att fraktförarna regelmässigt kon- I enlighet med vad som nu anförts har i

trollerar de uppgifter som är i fråga, är första stycket av förevarande paragraf tagits

självfallet ägnad att främja detta. upp gemensamma regler för internationell En undantagslös skyldighet för fraktfö- och inrikes befordran vad beträffar fraktraren att kontrollera ifrågavarande fraktse- sedelsuppgifter om antalet kollin och dessas skulle emellertid i vissa fall märken och nummer. I huvudsak är stad-

delsuppgifter

innebära, att en alltför börda skulle gandet utformat i överensstämmelse med tung komma konventionstexten. Denna nämner emelleratt läggas på honom. Denna underär därför enligt konventionen tid som anledning för fraktföraren att ta sökningsplikt modifierad förbehåll endast att fraktföraren inte med på så sätt att den inte skall drivas än som motsvarar vad fraktföraren skäliga medel kan åstadkomma undersöklängre kan utföra med ett rimligt uppbåd av ningen i fråga. Det synes dock vara uppenresurser. Finner fraktföraren att en kontroll bart, att fraktföraren måste vara berättigad av nämnda skulle bli för betungan- att ta förbehåll också i fall han verkställt uppgifter de för honom, är han emellertid skyldig att undersökning och funnit uppgifterna felakgenom att införa förbehåll tiga. Detta fall har ansetts böra nämnas ge detta tillkänna därom i fraktsedeln tillsammans med en kort uttryckligen i lagtexten. motivering för förbehållet. Sådant förbehåll Den undersökning som fraktföraren enligt har i princip den verkan, att någon presum- konventionen har att göra när han tar emot tion för de avsedda fraktsedelsuppgifternas godset omfattar inte bara kontroll av de nu

behandlade fraktsedelsuppgifterna utan ock- gandet av godset undersöka dettas och så viss granskning av godset och dess förpackningens synliga tillstånd och att förpackning. Granskningen har till ändamål denna undersökningsskyldighet får bilda att fastställa och för godsets förpackningens grundval presumtionen att godset och ”synliga tillstånd” eller med andra 0rd att förpackningen var i gott synligt tillstånd, om klargöra, om godset eller förpackningen inte fraktföraren i samband med mottaganföreter någon skada som är iakttagbar vid en det av godset gjort gällande något annat. utvändig undersökning av inte alltför ingåen- l enlighet härmed föreslår utredningen, att de karaktär. Också i fråga om godsets och skyldighet för fraktföraren att i samband

förpackningens synliga tillstånd bildar under- med mottagandet av godset undersöka dettas

sökningsplikten grundval för en bevispre- och förpackningens synliga tillstånd skall sumtion, nämligen den att godset och för- föreligga också vid sådan inrikes befordran packningen skall anses ha varit i gott synligt som utförs utan fraktsedel. Undantagslöst tillstånd när fraktföraren tog emot godset, torde denna regel emellertid inte kunna om han inte reagerade genom att göra tillämpas. I åtskilliga fall kan nämligen förbehåll. Frånvaron av förbehåll medför omständigheterna vid fraktförarens mottasåledes att man skall presumera, att godset gande av godset vara sådana, att ingen och vid den då förpackningen tidpunkt, undersökning eller endast en mycket flyktig godset överlämnades till fraktföraren, var undersökning kan äga rum. Som exempel må utan sådana skador som någorlunda lätt hade nämnas att gods överlämnas till befordran kunnat iakttas vid en yttre besiktning eller med en buss i linjetrafik, medan bussen gör som hade gett sig tillkänna genom lukt eller ett kort uppehåll på en hållplats. Andra fall, ljud. då en normal undersökningsskyldighet inte Enligt konventionen kan den nämnda kan åläggas fraktföraren, är då godset enligt bevispresumtionens inträde förhindras bara avtalet lastas av avsändaren ensam eller då genom att fraktföraren för in motiverat godsets tillstånd i mycket hög grad avviker förbehåll i fraktsedeln, dvs. genom en kort- från ”gott synligt tillstånd, t. ex. när fattad anteckning anger i vilket konkret befordringen gäller en svårt kollisionsskadad

avseende godsets eller förpackningens synliga bil. I sådana och liknande situationer skall

tillstånd inte är gott. När det gäller sådan fraktförarens undersökningsplikt, alltefter inrikes befordran, som sker med användande omständigheterna i det särskilda fallet, enligt av fraktsedel, saknas enligt utredningens vad utredningen föreslår mildras eller bortmening anledning att avvika från konven- falla. tionens ordning. Det finns inte heller anled- Det kan självfallet sägas att frågan huruning att beträffande dessa inrikestransporter vida omständigheterna är sådana, att fraktställa upp andra regler för omfattningen av förarens undersökningsplikt inte bör bedöfraktförarens plikt att undersöka godset och mas efter huvudregeln, är någonting som i förpackningen än vad konventionen inne- och för sig är alldeles oberoende av det håller. faktum att fraktsedel användes eller inte Däremot kan konventionens hithörande användes. Under de nordiska överläggregler självfallet inte utan vidare göras ningarna har det också ingående diskuterats tillämpliga på inrikestransporter utan frakt- huruvida undantag från undersökningspliksedel. Också i fråga om dessa transporter är ten borde kunna komma i fråga även när det det emellertid angeläget att bevisläget fixeras gäller inrikes befordran, för vilken fraktsedel beträffande godsets och förpackningens syn- användes. Man har emellertid sagt sig, att liga tillstånd vid den tidpunkt då fraktföra- befordringar som sker med användande av ren tog emot godset. Det synes utredningen fraktsedel typiskt sett försiggår efter fasta t att fraktföraren även i dessa fall i rutiner som på det hela taget säkrar möjligrimligt, Il 4 allmänhet bör ha skyldighet att vid motta- heten för fraktförarna att utöva sin under-

sökningsplikt. Det har också varit ett önske- nom vittnen, visa att godset och förpackmål att sätta åtminstone en bestämd yttersta ningen var i oklanderligt skick, när godset gräns för undantagsbestämmelsernas överlämnades till fraktföraren. tillämp- Denna möjligningsområde. Detta har väckt så mycket het bortfaller om avsändaren emellertid, mindre betänkligheter som fraktförare, vil- uttryckligen godkänt förbehållet. I sådant ken på objektivt godtagbara grunder anser fall bör avsändaren tillåtas bevis-

förebringa sig böra undgå undersökningsplikten och ning om godsets tillstånd endast om han kan

dess konsekvenser i bevishänseende, visa, att hans godkännande tillkommit under enligt 7 § andra stycket är berättigad att vägra att sådana omständigheter att det inte kan anses ta emot fraktsedel. utgöra en giltig

viljeförklaring.

Utom i de fall, då någon undersöknings- Beträffande formen för sådant godkän-

plikt enligt det nyss sagda inte föreligger, nande gäller enligt konventionen att godkän-

skall således fraktföraren undersöka nandet för att bli bindande för avsändaren godsets

och förpackningens när han

synliga tillstånd skall göras skriftligen på fraktsedeln. Samma tar emot godset. Tar han emot godset utan regel har utredningen föreslagit för sådan

invändningar, skall denna omständighet, som inrikes befordran, vid vilken fraktsedel ansagt, anses utgöra ett förstahandsbevis för att vändes. godset och

förpackningen vid mottagandet Godkännandet innebär, som nämnts, i

var fritt från sådana skador eller att avsändaren

bristfällig- princip frånsäger sig rätten att

heter som borde ha upptäckts vid vederbör- föra bevisning rörande det sakförhållande

lig undersökning. Visar att som anges i förbehållet.

undersökningen Detta kan självfallet det finns sådan skada eller bristfällighet hos någon gång leda till att som grund för ett

godset eller dess förpackning, bör fraktföra- domstolsavgörande måste läggas ett antagan-

ren ge detta tillkänna för avsändaren. När de som mer eller mindre uppenbart strider fraktsedel användes kan som nämnts sådant mot de verkliga förhållandena. Risken härför tillkännagivande ges endast i form av anteck- torde emellertid vara tämligen obetydlig, om ning på fraktsedeln. man för godkännandet kräver viss form, vars När det gäller inrikes befordran utan iakttagande till eftertanke tvingar någon fraktsedel måste självfallet rörande innebörd.

tillkännagivandet godkännandets rättsliga

lämnas annat sätt. på Utredningen har När det gäller godkännanden som kommer övervägt att också för detta fall föreskriva till stånd i mera lättvindiga former, t. ex. skriftlig form men har slutligen stannat för genom är det däremot muntliga uttalanden, att inte uppställa något särskilt formkrav. mera tveksamt om de kan förutsättas åter- Det bör emellertid understrykas att ett spegla de faktiska omständigheterna på ett förbehåll är förfelat, om inte dess existens korrekt sätt. Emellertid skulle det enligt och innehåll kan bevisas på ett enkelt sätt. utredningens mening te sig onaturligt att l tredje stycket regleras förbehållets ver- föreskriva form skriftlig för godkännande av kan gentemot avsändaren. Som förbehåll tidigare när det gäller befordran, för vilken nämnts medför den att omständigheten, skriftliga handlingar inte i övrigt användes. fraktföraren tagit emot godset utan att göra har därför Utredningen föreslagit regeln att

förbehåll, att godset och förpackningen skall avsändarens godkännande av förbehåll, som

presumeras ha varit i gott synligt tillstånd. fraktföraren tagit vid inrikes befordran utan Denna presumtion kullkastas av förbehållet. inte kräver viss form. fraktsedel, Det måste Därutöver får förbehållet, i synnerhet om dock ha karaktären av ett otvetydigt tillkändet är noggrant motiverat, antagas ha en viss nagivande. Det bör emellertid framhållas, att positiv bevisverkan. Förekomsten av fördet kan bli av ringa värde för fraktföraren att behåll betager emellertid inte avsändaren avkräva avsändaren godkännande av ett gjort möjligheten att å sin sida föra bevisning om förbehåll, om inte fraktföraren på ett enkelt godsets tillstånd. Han kan, exempelvis ge- sätt kan bevisa att godkännandet lämnats.

sista stycke återger bestäm- sig skälig ersättning för arbete och tidsspillan

Paragrafens

som undersökningen innebär för honom. melserna i CMR art. 8 tredje stycket. Genom att på Vad beträffar inrikes bilbefordran synes dessa ålägges fraktföraren skyldighet avsändarens godsets brut- det för närvarande inte förekomma i någon begäran undersöka större utsträckning, att avsändaren begär tovikt eller på annat sätt uttryckta mängd För kostnaderna av godset eller undersökning av samt vad kollina innehåller. Vägning innehållet i kollina. Det finns dock enligt för sådan undersökning äger fraktföraren Resultatet av undersök- mening ingen anledning att erhålla ersättning. utredningens reglers tillämplighet till ningen skall antecknas på fraktsedeln. begränsa förevarande internationell befordran. Genom att på detta sätt låta fraktföraren

föra in uppgifter eller bestyrka redan befintliga uppgifter om godsets vikt, mängd och

kan avsändaren skaffa Fraktsedels bevisverkan m. m. art i fraktsedeln, sig bevis också i dessa hänseenden. Detta är 13 § emellertid det enda sättet för ingalunda om dessa I denna behandlas dels fraktsedelns

avsändaren att säkra bevisning paragraf

förhållanden. Det står honom fritt att med bevisverkan, dels vissa bevisfrågor vid beford-

vilka bevismedel som helst söka styrka ran utan fraktsedel. han lämnat i första

riktigheten av de uppgifter Paragrafens första stycke motsvarar

fraktsedeln dessa punkter. Ensamma stycket av konventionens art. 9, enligt vilket på emellertid dessa av fraktföraren inte fraktsedeln, om inte annat styrkes, skall gälla utgör inte till- som bevis om att fraktavtal slutits, om kontrollerade fraktsedelsuppgifter avtalsvillkoren och om fraktförarens mottaräckligt bevis gentemot fraktföraren.

Om fraktföraren enligt vad nu sagts t. ex. gande av godset. Dessa regler ges nu tillämpbruttovikt och det inte ning också på inrikes befordran. De återges i angivit godsets liksom i de danska och norska styrkes att angivelsen är felaktig, har man att förslaget, vikten till lagarna, i en något förkortad form. Det har lägga den angivna grund såvitt ansetts att särskilt framgäller tillämpningen av själva fraktavtalet. nämligen onödigt för fraktavtalet kan således hålla att fraktsedeln utgör bevis för att Inom ramen fraktavtal slutits. Att så är fallet torde med fraktföraren ha att bära följderna av felaktig

viktsangivelse. En sådan kan emellertid ha tillräcklig tydlighet framgå av beskrivningen konsekvenser utanför fraktavtalet, av fraktsedeln som bevis om avtalsvillkoren. långt t. ex. om godset sålts på villkor att köpeskil- Fraktsedelns förnämsta uppgift är just att

efter visst som bevismedel. Ofta kommer fraktlingen skall beräknas pris per tjäna av den av fraktföraren fastställda avtal till stånd utan att ha föregåtts av några kilogram bruttovikten. Ett ersättningskrav som en egentliga förhandlingar, och viljeförklaringar

i en sådan från avsändarens sida bringas därvid till skadelidande säljare eller köpare situation riktar mot fraktföraren torde dock fraktförarens kännedom enbart genom frakt-

bestäm- sedeln. Självfallet blir fraktsedeln i sådana inte kunna stödjas på konventionens fall när det melser. av utslagsgivande betydelse, är fraktföraren till avtalets innehåll. Parterna Som nämnts berättigad gäller att fastställa för kostnaderna för undersök- är givetvis ändå bundna av de avtalsvillkor, ersättning att härunder som de kan ha avtalat utan att återge i ningen. Det säger sig självt, faller allahanda som fraktföraren fraktsedeln. I andra fall åter kan tillvägautlägg med av undersök- vid fraktavtalets tillkomst vara nödgas göra anledning gångssättet ningen, t. ex. för anskaffande av ny förpack- det som konventionen förutsätter, nämligen vars innehåll han skall under- att parterna först överenskommit om avtalsning till kolli, söka. Konventionens lydelse torde emellertid villkoren och sedan ”bekräftaf” dessa genom

att fraktföraren också betingar att dem i fraktsedel. I dessa fall inte utesluta, ange

föreligger uppenbarligen risken att de redan Skulle fraktföraren finna att en sådan preöverenskomna avtalsvillkoren inte korrekt sumtion skulle strida mot de verkliga förhåli fraktsedeln. Fraktsedeln har där- kan han förhindra återgivits landena, dess uppkomst för endast utrustats med en begränsad genom att i enlighet med 12 § andra stycket bevisverkan, som består däri att vad fraktse- införa motiverat förbehåll. Underlåter han deln utvisar i förevarande hänseenden skall detta, uppkommer som sagt den nämnda hållas för riktigt, så länge annat inte bevisats. presumtionen. Denna kan fraktföraren emel- Part som åberopar fraktsedelns innehåll till lertid kullkasta om han, i stället för att göra stöd för visst påstående kan således därige- förbehåll, säkrat bevisning om godsets och nom vältra över bevisbördan på motparten förpackningens synliga tillstånd t. ex. genom men får trots allt räkna med att presumtio- vittnens iakttagelser. nen för riktigheten av fraktsedelns innehåll Om ett förbehåll exempelvis ger vid kan kullkastas genom annan bevisning. handen, att en kartong varit utsatt för våta l enlighet med konventionens ordalydelse innan den överlämnats till fraktföraren, och anges i första stycket, att fraktsedeln gäller det sedermera visar innehållet vid sig att som bevis för fraktförarens ”mottagande av framkomsten är fuktskadat, innebär detta godset”. Detta innebär emellertid inte, att uppenbarligen en viss sannolikhet för antaalla fraktsedelns uppgifter om vilket gods gandet att fuktskadan redan när förelåg som mottagits skall presumeras vara riktiga. godset överlämnades till fraktföraren. Som Att fraktsedelns uppgifter om bl. a. godsets tidigare nämnts förbehållet utgör emellertid vikt och kollinas innehåll inte utan vidare intet hinder för varuhavaren att med vittnen skall tagas för goda har framhållits under eller på annat sätt föra bevisning om godsets föregående paragraf. När det gäller uppgifter tillstånd vid den tidpunkt då det överlämom kollinas antal, märken och nummer har nades till fraktföraren. Endast om avsändasärskilda regler lämnats i andra stycket av fö- ren på sätt som anges i 12 § tredje stycket revarande paragraf. godkänt förbehållet bör dettas materiella Första punkten av detta stycke, vilken till riktighet anses så säkerställd, att någon innehållet överensstämmer med andra styc- ytterligare bevisning på denna punkt inte bör ket av konventionens art. 9, föreslås bli tillåtas. Detta förutsätter självfallet att inte tillämplig också på sådan inrikes befordran godkännandet tillkommit under sådana omsom sker med användande av fraktsedel. ständigheter att det bör anses ogiltigt enligt Bestämmelsen ger en uttrycklig reglering av allmänna regler om rättshandlingars ogiltigfraktsedelns betydelse som bevis när det het. gäller att avgöra dels i vilket synligt tillstånd När det gäller kollinas antal och, i godset och dess förpackning befann förekommande fall, märken och nummer, sig när det överlämnades till fraktföraren, dels hur framgår av 9§ första stycket d) och 10§ många kollin som överlämnats och dels första stycket g) att uppgift därom skall vilket genom märken och nummer indivi- intagas i fraktsedeln. Sådan uppgift presumedualiserat gods det rört sig om. ras överensstämma med de verkliga förhål- Enligt 9 och 10 §§ krävs inte att avsända- landena, såvida inte motiverat förbehåll ren i fraktsedeln lämnar någon beskrivning införts i fraktsedeln eller uppgiften blir av godsets och förpackningens synliga till- vederlagd genom annan bevisning. stånd, och någon sådan beskrivning brukar Som tidigare nämnts har fraktföraren heller inte förekomma i praktiken. Frånva- enligt konventionen ingen skyldighet att ron av särskild beskrivning av godsets och tillse, att uppgifter om kollinas antal, märförpackningens synliga tillstånd ger automa- ken och nummer inflyter i fraktsedeln. Har

tiskt upphov till presumtionen, att godset dessa uppgifter utelämnats, får det bli

och förpackningen var i gott synligt tillstånd avsändarens sak att med andra bevismedel när godset överlämnades till fraktföraren. visa, vilket gods som överlämnats till frakt-

föraren. Motsvarande måste gälla när frakt- skador på det bristfälligt förpackade godset, sedel vid inrikes befordran över huvud taget följer av 26 och 27 §§ att varuhavaren själv inte upprättats. får stå sin skada. Vad åter angår skada som Till skillnad från fraktförarens undersök- drabbar fraktföraren antingen så, att den ningsplikt beträffande kollinas antal, märken direkt träffar hans egendom, eller så, att den och nummer är hans undersökningsplikt i träffar gods som han omhänderhar för andra fråga om godsets och förpackningens synliga varuhavares räkning, och därmed ger upphov tillstånd inte knuten till viss fraktsedelsupp- till ersättningsskyldighet för fraktföraren gift. Någon upplysning i sistnämnda hänse- gentemot dessa, gäller enligt förevarande enden innehåller ju fraktsedeln som regel paragraf i princip att avsändaren är ersättinte. Det är därför naturligt att presumtions- ningsskyldig. Avsändarens ansvar är enligt regeln om godsets och förpackningens syn- konventionen objektivt och kan således liga tillstånd får tillämpning också i fråga om utkrävas oberoende av om han gjort sig sådan inrikes befordran som sker utan att skyldig till fel eller försummelse. Ansvaret fraktsedel användes. Självfallet måste emel- vilar på avsändaren ensam och kan således lertid regelns tillämpning begränsas så, att inte göras gällande mot mottagare, även om någon bevispresumtion inte uppkommer i denne inträtt i fraktavtalet. fråga om förhållanden, som inte omfattas av Det kan synas som om konventionens fraktförarens undersökningsplikt. När under- regel om ett objektivt ansvar för avsändaren sökningsplikten enligt l2§ andra stycket skulle innebära att denne får en mycket tung andra punkten till följd av de föreliggande ansvarsbörda. Emellertid är avsändaransvaret omständigheterna helt fallit bort, bör således modifierat i flera betydelsefulla hänseenden. någon presurntion angående godsets och För att ansvar över huvud taget skall inträda förpackningens synliga tillstånd över huvud krävs att bristfälligheten förelåg redan när taget inte göras. Pâ motsvarande sätt bör fraktföraren tog emot godset till befordran. man, när enligt nyssnämnda lagrum endast Det måste ankomma på fraktföraren att visa, en begränsad undersökningsplikt kan åläggas att bristfälligheten förelåg redan vid denna fraktföraren, inte presumera frånvaron av tidpunkt och således inte uppstått först sådana brister hos godset eller förpackningen därefter. Att fullgöra en sådan bevisning som inte gärna kunnat upptäckas utan en torde oftast vara mycket svårt. mera ingående undersökning än fraktföraren Om det kan klarläggas att bristfälligheten med hänsyn till de speciella omständighe- förelåg redan när fraktföraren tog emot terna hade skyldighet att utföra. Regler av godset till befordran, kan avsändaren ändå detta innehåll lämnas i sista punkteni andra undgå ansvar, nämligen om bristfälligheten stycket av förevarande paragraf. var synlig eller känd för fraktföraren, men denne underlät att göra förbehåll. Det måste emellertid i detta läge ankomma på avsända- Bristfállig förpackning ren att visa, att bristfälligheten var synlig eller känd av fraktföraren. 14 §

I själva verket aktualiseras således avsända-

Denna paragraf innehåller regler om ansvaret rens ansvarighet bara i de sannolikt rätt för skador som orsakas av att godsets fåtaliga fall då förpackningen var behäftad förpackning är bristfällig. Paragrafen mot- med en latent bristfällighet när godset svarar CMR art. 10. överlämnades till fraktföraren och denna Bristfällighet i godsets förpackning är bristfällighet sedan gav upphov till skada ägnad att medföra skador dels på själva eller kostnad för åtgärd till förebyggande av godset, dels på fordon, lagerutrymmen, skada. Att avsändaren skall svara för sådan annat gods etc. Endast de senare typerna av skada eller kostnad synes naturligt, om han skador avses i denna paragraf. När det gäller själv orsakat bristfälligheten eller känt till

eller bort känna till denna. Mindre motiverat denna speciella

undersökningsplikt gäller

kan det måhända synas vara att låta avsän- inte de inskränkningar, som enligt l2§ daren bära ansvaret också för

bristfällighet andra stycket andra punkten kan komma i

som han saknat varje möjlighet att inverka fråga vid inrikes befordran utan fraktsedel

på, t. ex. ett dolt fabrikationsfel hos original- beträffande den allmänna skyldigheten att

förpackningen till en vara som avsändaren undersöka godsets och förpackningens syn-

köpt och låter fraktföraren forsla från Även om liga tillstånd. omständigheterna säljarens lager. Vissa omständigheter talar för inte

medger en så noggrann undersökning,

att det i sådana situationer skulle vara att den rimligen kan tjäna som grund för lämpligare att låta fraktföraren

själv bära presumtionen att godset och dess förpack-

skadan. Fraktföraren kan nämligen genom ning var i gott synligt tillstånd, har fraktfökasko- eller ansvarsförsäkring skydda sig mot raren således att kontrollera det mottagna förlust. Däremot torde avsändaren i ett fall godset så pass mycket att han kan upptäcka som detta, åtminstone för närvarande, sakna i av be-

synlig bristfällighet förpackningen

möjlighet att täcka sin ersättningsskyldighet skaffenhet att kunna vålla skada utåt. med försäkring. Tidigare har nämnts att avsändarens an- Under de nordiska har

förhandlingarna svar enligt denna paragraf bl. a. gäller kost-

det därför ingående diskuterats, huruvida nader som fraktföraren haft för att förebygman inte för inrikestrafikens del borde ha en i ga att skada orsakas genom bristfällighet annan lösning av ansvarsfrågan än den

godsets förpackning. En sådan tillämpning av

konventionen erbjuder. Mot en sådan särreg- paragrafen kan bli aktuell, om fraktföraren

lering har från svensk sida bl. a. framhållits, först efter det han mottagit godset men att det är angeläget att man så långt som innan skada inträffat får kännedom om

möjligt söker få gemensamma regler för För denna situation finns i bristfälligheten. internationell och inrikes befordran, att

järnvägstrafikstadgan 72 § andra stycket en

betydande grupper av intressenter på den uttrycklig reglering, vilken innebär att avsänsvenska vägfraktmarknaden uttalat daren är fri från ansvar för skada som kunde sig för samma lösning som CMR innehåller och att ha undvikits genom åtgärd från järnvägens motsvarande lösning tillämpas vid inrikes sida, om efter det att järnvägen godset järnvägsbefordran utan att, såvitt känt, till befordran insett eller bort inse ge mottagits

upphov till egentliga olägenheten Man har den med bristfälligheten förenade faran men

slutligen enats om att låta samma regler gälla ej vidtagit sådan åtgärd för att avvärja faran för såväl internationell som inrikes befordran eller begränsa skadan som skäligen ankommen sökt mildra eventuella otillfredsställan- mit Motsvarande torde på järnvägen. också de konsekvenser av dessa regler vid inrikes utan uttryckligt stadgande få anses gälla vid befordran

genom att öppna möjligheter till tillämpningen av förevarande paragraf, något

jämkning av skadestånd som avsändaren som torde följa av den allmänna skadeståndsådrager sig enligt denna paragraf. Förutsätt- rättsliga principen, att det åligger den skadeningarna för jämkning anges i 50 §. lidande att vidtaga skäliga åtgärder till Som framgått av det sagda får fraktföra- begränsande av skadan. ren själv stå för skada och kostnad till följd

av bristfällig förpackning, om bristfälligheten

Farligt gods var synlig då han tog emot godset och han underlät att genom förbehåll 15 § påpeka brist-

fälligheten för avsändaren. Fraktföraren kan

Denna paragraf innehåller vissa särskilda således sägas ha en speciell undersökningsbestämmelser om befordran av farligt gods. skyldighet beträffande sådana brister igodsets förpackning som kan tänkas ge upphov till 1 Se jämvägstrafikstadgan 72 §. skador på annat än godset självt. För

De föreslås bli tillämpliga på såväl inrikes förebringas, skall anses ha bragts till frakt-

som internationell befordran. l sak överens- förarens kännedom.

Underlåtenhet att iaktta upplysningsplikstämmer de med reglerna i CMR art. 22 men ten beträffande farligt gods kan medföra har fått en annan placering i lagförslaget än i konventionen. om vittgående konsekvenser för såväl avsändaren Reglerna farligt gods i konventionen i kapitel IV, vilket som mottagaren. Fraktföraren är nämligen återges behandlar fraktförarens ansvarighet. Från enligt andra stycket berättigad att vägra att

synpunkt är denna placering fullgöra fraktavtalet, om det visar sig att han systematisk såtillvida berättigad, som reglerna om farligt fått gods överlämnat till sig utan vetskap om

vissa från de dess farlighet. Han kan således när som helst gods uppställer undantag allmänna om fraktförarens ansva- och var som helst lossa godset utan att reglerna behöva lämna någon som helst ersättning för righet för mottaget gods. Emellertid synes att den skada som tillskyndas avsändaren eller det utredningen angeläget lagrummet

l

bland bestämmelser mottagaren genom att avtalet inte fullgörs. inpassas övriga på ett l sådant sätt, att uppmärksamheten särskilt Det är emellertid inte nog med att han blir i l att ta vidare med l dras till föreskrifterna om vad som skall befriad från befattning

l

i samband med att farligt gods godset, utan han kan också, utan att ådraga iakttagas överlämnas till fraktföraren. I utredningens sig ersättningsskyldighet, vidtaga de åtgärder

förslag har därför dessa bestämmelser, lik- som behövs för att göra godset ofarligt, även

som i de danska och norska lagarna, place- om åtgärderna innebär, att godset minskar i

rats i det avsnitt som behandlar värde eller helt och hållet förstörs. Avsändaparternas till beford- ren - men inte mottagaren - kan dessutom åligganden när godset överlämnas ran. som göras ansvarig för all skada eller kostnad Enligt l0§ första stycket f) åligger det uppkommit till följd av att det farliga godset

avsändaren vid internationell befordran att i överlämnats till fraktföraren. i För att undvika alla missförstånd är det fråga om gods av farlig beskaffenhet måhända fraktfraktsedeln ange godsets allmänt vedertagna på sin plats att påpeka, att motsvarande föreskrift förare som enligt andra stycket lossar, benämning. Någon finns inte beträffande inrikes befordran. I förstör eller oskadliggör godset blir befriad

förevarande fastslås emellertid i från ersättningsskyldighet endast i förhållan-

paragraf

första första att avsändaren de till varuhavaren. Skulle fraktförarens styckets punkt, har en särskild upplysningsplikt när han åtgärder medföra skada för tredje man, kan

överlämnar beskaffenhet till fraktföraren inte åberopa detta stadgande gods av farlig omfattar lnte

fraktföraren. Upplysningsplikten som grund för befrielse från skadestånd.

underrättelse om vari faran består och, när heller berättigar detta stadgande fraktföraren

förhållandena om de försik- att åsidosätta offentligrättsliga bestämmelser påkallar detta, tighetsmått som skall vidtagas. om handhavandet av farligt gods.

har inte föreskrivits för I konventionstexten anges möjligheterna Någon viss form de underrättelser som avsändaren har att att lossa, förstöra eller oskadliggöra godset

att den inbördes i vilken de lämna till fullgörande av sin upplysnings- utan ordning, hindrar således att erforder- olika sanktionerna kan komma i fråga, plikt. Ingenting lämnas Skulle närmare beröres. En ren bokstavstolkning av liga upplysningar muntligen. emellertid fraktföraren konventionen skulle således ge till resultat göra gällande att han ankom- att fraktföraren finge anses ha fritt val inte fått vederbörliga upplysningar, mellan de olika De mer det på varuhavaren att visa, att fraktfö- handlingsmöjligheterna. tillfredsställande informerad om nordiska kommittéerna har emellertid varit raren blivit faran. måste tolkas så, den föreliggande I fråga om upplys- eniga om att konventionen i fraktsedel gäller härvid att att fraktföraren inte är berättigad att vidtaga ning som intagits bevis behöver mera drastiska än som i den den, utan att ytterligare åtgärder

föreliggande situationen synes honom påkal- lokal gränstrafik eller då befordringsvägen, lade för att awärja faran. För att varje tvek- trots att både avsändningsorten och bestämsamhet på denna punkt skall undvikas har melseorten ligger i Sverige, delvis går utomden av utredningen föreslagna lagtexten ut- lands. fonnats så, att den nämnda begränsningen av I den mån någon föreskrift av angivet slag

fraktförarens handlingsmöjligheter kommer gäller beträffande godset, ankommer det

till klart uttryck. självfallet på avsändaren att ge fraktföraren Lagförslaget tar inte närmare ställning till de upplysningar, denne behöver ha, och frågan vilka egenskaper godset skall ha för tillhandahålla de handlingar, som krävs för att det skall betraktas som farligt gods enligt myndighetens handläggning av frågan. Detta denna paragraf. Självfallet skall som farligt slås fast i paragrafens första stycke. Beträf-

gods räknas sådana varor som avses exempel- fande skriftliga handlingar föreskriver kon-

vis i förordningen om explosiva varor (SFS ventionen, att de antingen skall fogas till

1949:341), förordningen om brandfarliga fraktsedeln eller ställas till fraktförarens

varor (SFS 1961:568) eller giftförordningen förfogande på annat sätt. I lagförslaget har (SFS 1962:702). En utförligare reglering av dessa båda möjligheter sammanfattats i utvägtransport av farligt gods har förberetts av trycket att handlingarna skall ställas till utredningen angående befordran av farligt fraktförarens förfogande. Att handlingarna m. m. skall ställas till

gods pâ väg i anslutning till en fraktförarens förfogande

europeisk överenskommelse i ämnet innebär inte nödvändigtvis att de skall (ADR). Den omständigheten att befordran överlämnas till honom. De kan också direkt av visst slags gods inte regleras genom tillhandahållas den myndighet som har att särskilda säkerhetsföreskrifter utesluter företa den ifrågavarande prövningen. Detta emellertid inte, att godset kan vara att anse måste dock självfallet ske i så god tid, att de

som farligt enligt denna paragraf. står till förfogande vid den tidpunkt då fraktföraren påkallar prövning?

Om någon handling, som är nödvändig för Handlingar som skall ställas till fraktförarens myndighetens prövning, saknas när denna förfogande skall äga rum eller om sådan handling är

ofullständig eller oriktig, blir följden regel-

l6§

mässigt att befordringen inte utan vidare kan

Denna paragraf, som motsvarar CMR art. ll, fortsättas. Detta kan i sin tur ge upphov till behandlar avsändarens och fraktförarens an- skador eller kostnader att leveransgenom svar för att sådana villkor blir uppfyllda som frister

överskrides, lättfördärvligt gods förenligt särskilda offentligrättsliga regler gäller störes, omlastningar blir nödvändiga, frakt-

för godsets befordran. Av dessa föraren

offentlig- tvingas till stillestånd osv. I vilka fall

rättsliga regler spelar tullbestämmelserna den avsändaren har att ansvara för sådana skador största rollen. Paragrafen får därför sin medan fraktförarens anges i andra stycket, huvudsakliga betydelse i fråga om internatio- ansvar regleras i tredje stycket. nell befordran. Det är emellertid andra svarar avsändaren i ingalunda Enligt stycket uteslutet att paragrafen kan få användning för all skada som åsamkas fraktföraprincip också beträffande inrikes befordran. Som ren av att på grund viss handling eller exempel kan nämnas att särskilt tillstånd kan upplysning saknats eller varit ofullständig krävas för befordran av levande djur från eller oriktig. Det är därvid i och för sig utan

visst område under en epizootil Också vid

betydelse, om någon vårdslöshet ligger avsänbefordran som enligt lagen är att anse som inrikes befordran kan för övrigt gränspassage 1 Jfr SOU 197120-23. förekomma. Så kan bli fallet då förordnande 1 Se epizootilag (1935:105) 4 §. enligt l § andra stycket meddelats i fråga om 2 Jfr det motsvarande ordvalet iCIM art. 13 § 1.

daren till last eller inte. Avsändarens ansvar eljest skulle ha förelegat. är helt objektivt. Däremot kan avsändaren Tredje stycket reglerar vissa fall av ersättendast i de fall då ningsskyldighet för fraktföraren. Dessa besjälvfallet göras ansvarig skadan förorsakats i det stämmelser motsvarar innehållet i av någon brist tredje material som avsändaren haft att förebringa. stycket av konventionens art. ll och avser Om fraktförarens skada beror fraktförarens ansvar för att handlingar som på en oriktig sida av ett i tillhandahållits av avsändaren användes handläggning från myndighetens på och för material, är ett riktigt sätt. De ansvarsregler som lämnas sig tillfredsställande avsändaren således fri från ansvar. här gäller emellertid inte beträffande alla

Avsändarens ansvarighet omfattar emeller- handlingar utan endast för sådana som dels tid inte de fall då fraktföraren omnämnts i fraktsedel, dels överlämnats till genom egen vårdslöshet orsakat, att handling eller upp- fraktföraren. kommit att saknas eller blivit ofull- Nu nämnda handlingar har fraktföraren lysning Så kan vara fallet t. ex. naturligt nog att förvara på betryggande sätt ständig eller oriktig. när fraktföraren till vägledning för avsända- för att sedermera vid rätt tidpunkt framlägga ren lämnat om vilka handlingar dem för rätt myndighet. Åsidosätter fraktanvisningar men varit föraren så att handling t. ex. kommer som behövs, dessa anvisningar detta, Avsändarens ansvar torde också bort eller blir sönderriven eller nedsmutsad felaktiga. helt eller delvis om fraktföraren till oläslighet eller framlägges den för sent bortfalla, utan invändning tagit emot godset till be- eller inför fel myndighet, blir fraktföraren

fordran, ehuru han varit medveten om att de ansvarig för följderna därav. avsändaren ställt till förfogande Beträffande ansvarighetens omfattning handlingar inte krav. Har stadgar konventionen, att fraktföraren svarar uppfyller myndigheternas fraktföraren däremot inte varit medveten om i samma mån som en kommissionår. Detta kommer ansvarsbefrielse för avsän- sätt att beskriva ansvarigheten är hämtat från bristerna, CIM i dess lydelse vid tidpunkten för CMR:s daren inte i fråga, inte ens om fraktföraren med lätthet hade kunnat konstatera brister- tillkomst. Någon definition av kommissionärsansvaret fanns emellertid inte i ClM. Den na genom att kontrollera handlingarna. Det är nämligen uttryckligen närmare innebörden av detta slags ansvar stadgat att fraktföraren huru- måste därför bestämmas av inte är pliktig att undersöka, på grundval vida handlingar och upplysningar är riktiga nationell ratt. Vilken stats lag som därvid Skulle fraktföraren där- borde har uppenbarligen varit

och fullständiga: tillämpas

emot ha särskilt åtagit sig att kontrollera tveksamt, men eftersom man ganska allmänt att de olika staternas handlingarna, kan han självfallet inte göra synes ha antagit regler avsändaren om kommissionärsansvaret inte nämnvärt ansvarig för brister i dem. I andra behandlas som skilt sig från varandra, har denna fråga stycket synes

endast fallet att det är fraktföraren som lider ansetts mindre betydelsefull? Sedan det

skada till av att avsändaren inte emellertid påtalats, att kommissionärsanföljd tillhandahållit de handlingar som erfordrats svaret gestaltade sig olika i olika stater, för att skolat låta beford- ersattes hänvisningen till kommissionärsanmyndigheterna sätt. Även för svaret vid 1961 års revision av CIM med ett ringen fullföljas på normalt varuhavaren är emellertid direkt om att fraktföraren bär dessa omständig- stadgande som för åtskilliga stater heter ägnade att leda till skada, t. ex. genom culpaansvar, något i beford- inte innebar i sak. att godset på grund av uppehåll någon ändring eller kommer fram för sent. Det är enligt de nordiska kommittéernas ringen förstörs Lika väl som avsändaren i förevarande fall berättigat att antecipera en uppfattning blir att ersätta fraktföraren dennes övergång till ett direkt bestämt culpaansvar skyldig skada, går han miste om den rätt till ersättning för realskada eller dröjsmål som 3 Jfr Nánássy s. 287.

även för CMR:s del. Innan så skett måste honom. dock nationell lags bestämmelser om kom- Trots att fraktföraren när det gäller missionärsansvar För svensk rätts handhavandet tillämpas. av de handlingar som överlämdel innebär emellertid också detta att culpa- nats till honom svarar enligt mindre stränga ansvar skall I lagförslaget har

tillämpasfl principer än de som reglerar det egentliga

därför som grund för fraktförarens ersätt- fraktföraransvaret, äger han också i dessa fall ningsskyldighet angivits fel eller försummelse göra gällande särskilda begränsningar av från hans sida. Detta utesluter inte att ersättningsskyldigheten. Enligt uttryckligt främmande stats kommissionärsansvar kan stadgande får nämligen inte ersättningen om härför före-

tillämpas, förutsättningarna överstiga vad som skolat utgå om godset gått

ligger enligt l § första stycket andra punk- förlorat. En översta gräns för ersättningens ten. storlek skall således bestämmas enligt regler- Den praktiska räckvidden av ansvarighets- na i 4 kap. om vad som skall utgå vid förlust bestämmelserna är självfallet i hög grad av godset. Därvid kommer inte bara de för beroende av hur bevisskyldigheten är regle- normalfallet gällande reglerna i 31 § i berad. Härvidlag kan konstateras att avsända- traktande utan också specialreglerna i 32, 35 ren i enlighet med gängse bevisbörderegler och 39 §§. Har således i det föreliggande har att visa, att den myndighetsåtgärd, som fallet särskilt värde på godset angivits eller givit upphov till skadan, kommit till stånd särskilt leveransintresse deklarerats, skall just till följd av att fraktföraren inte använt gränsen för ersättningens storlek bestämmas som överlämnats till honom eller handling till det högre belopp som isådant fall skolat använt den oriktigt. Att handlingen överläm- gälla vid förlust av godset. Om fraktföraren nats till fraktföraren kräver intet särskilt uppsåtligt eller av grov vårdslöshet gjort av bevis utöver därom i fraktseanteckningen med en handling, får på motsvarande sätt deln. Saknas sådan är detta rätten anteckning att åtnjuta begränsning av ersättningslagrum, som nämnts, över huvud taget inte skyldigheten antagas falla bort. Det bör tillämpligt, och det hjälper inte att avsända- observeras att, när fraktförarens culpösa ren exempelvis med vittnen kan styrka att handhavande av handling endast leder till att handlingen verkligen överlämnats till frakt- dröjsmål med godsets utlämnande uppkomföraren. Har det emellertid styrkts att för därav föranledd skada mer, ersättningen skadan beror på att en handling, vilken enligt inte är underkastad den snäva begränsning i fraktsedeln överlämnats till fraktnotering som enligt 34§ eljest gäller vid dröjsmålsföraren, inte kommit till användning eller skada. använts felaktigt, måste det anses åvila Som förut nämnts gäller tredje stycket fraktföraren, om han vill undgå ansvar, att endast handlingar som dels omnämnts i

visa att den uteblivna eller felaktiga använd- fraktsedel, dels överlämnats till fraktföraren.

ningen inte berodde på omständighet som Utanför lagrummets faltillämpningsområde kan läggas honom till last såsom fel eller ler således dels alla handlingar som inte försummelse. En möjlighet härvidlag är att omnämnts i fraktsedel, dels sådana i fraktfraktföraren visar att vederbörande handling, sedel omnämnda som tillställts handlingar trots att den i fraktsedeln angivits som direkt. För sistnämnda katemyndigheten överlämnad, i verkligheten inte överlämnats. gori av handlingar har fraktföraren över Fraktföraren har nämligen inte någon skyl- huvud taget inte något ansvar. När det gäller dighet att kontrollera att fraktsedelns upp- handlingar som bevisligen överlämnats till gifter om överlämnade handlingar är riktiga, och hans underlåtenhet att utföra en sådan kontroll medför ingen annan konsekvens än 4 Se 17 § kommissionslagen: Har kommissionären visat försumlighet vid fullgörande av sitt att skyldigheten att klarlägga frågan, huruuppdrag, äge kommittenten rätt till ersättning för vida handlingen överlämnats eller ej, faller på skada, som därigenom tillskyndats honom.

fraktföraren men inte antecknats i fraktse- nämligen i CMR en snävare innebörd än den kan fraktföraren, trots att han inte rent språkliga. Det är således från språklig del, alldeles korrekt att säga t. ex. att svarar enligt detta lagrum, dock inte utan synpunkt vidare anses vara fri från ansvar. Detta ansvar mottagaren, när godset utlämnas till honom, efter allmänna över Emellertid innebär

måste bestämmas regler. ”förfogar godset??

Fraktföraren har således att svara endast för mottagarens åtgärd att ta hand om godset styrkt culpa men utan begränsning i fråga ingalunda att han utövar en ”förfogandestorlek. Den omständighe- rätt” i den mera tekniska detta om ersättningens mening ten att fraktföraren i dessa fall saknar den uttryck har enligt konventionen. Trots de om existens, som svagheter konventionens ordval således har,

påminnelse handlingens

dess förtecknande i fraktsedeln skulle ha bör dock enligt utredningens mening termikan i lagtexten överensstämma med

utgjort, självfallet påverka culpabedöm- nologin

i gynnsam riktning för fraktföraren. konventionens. ningen Det kan om inte lagtexten När avsändaren sluter fraktavtalet, utgår ifrågasättas inte han från vissa bestämda förutsättningar, borde tydligare utvisa, att tredje stycket innehåller en uttömmande reglering av frakt- t. ex. att mottagaren kommer att betala förarens ansvar för mottagna handlingar och köpeskilling för det gods som översändes till också ange hur ansvarsfrågan skall bedömas, honom. I den mån sådana förutsättningar Detta inte skulle bli skulle avtalets

när tredje stycket inte är tillämpligt. uppfyllda,

särskilt med tanke på ofta leda till betydande skada kunde te sig motiverat fullföljande att det beträffande inrikes befordran inte för avsändaren. Det vore därför knappast finns någon föreskrift om att överlämnade rimligt att lämna avsändaren utan möjlighet skall antecknas i fraktsedeln, när att utförande sedan handlingar påverka befordringens sådan användes, och att det vid sådan avtalsvillkoren väl en gång fastlagts. På grund över- avsändaren tillerkänts rätt att befordran kan tänkas, att handlingar härav har lämnas trots att fraktsedel inte användes. under befordringens gång i viss omfattning Emellertid är det i praktiken så sällan ensidigt ändra innehållet i det redan ingång-

förekommande att handlingar av ifrågava- na fraktavtalet. De grundläggande reglerna rande slag överlämnas till fraktföraren vid härom lämnas i paragrafens första stycke.

i första stycket är mycket inrikes befordran, att det knappast kan vara Reglerna försvarbart att för den sakens skull allmänt hållna. Genom dem fastslås att göra

lagtexten vidlyftigare än som fordras för att avsändaren principiellt har rätt att ensidigt

konventionens innehåll. ändra fraktavtalet. Någon begränsning av den skall motsvara räckvidden av denna rätt anges inte i detta

sammanhang i annan mån än att det slås fast, att ändring endast får ske beträffande sådana Förfoganderâtt över godset under avtalsvillkor, som bestämmer hur fraktförabe fordringen ren skall förfara med själva godset. För l7§ ensidiga ändringar i fråga om andra avtalsvillt. ex. om uttagande av efterkrav eller I denna paragraf, som motsvarar de fyra kor, första av konventionens art. 12, om fördelning av fraktkostnader mellan styckena behandlas varuhavarens rätt att förfoga över avsändare och mottagare, ger detta lagrum godset under befordringen. Denna rätt mot- 1 Se CIM art. 21-23 och järnvägstrafikstadgan

svarar den befogenhet som inom järnvägslag-

45 §. stiftningen kallas ”rätt att ändra fraktavta- 2 Jfr ASG:s m. fl. ansvars- och befordringsbelet”.1 Uttryckssättet ändra fraktavtalet” är stämmelser, enligt vilkas § 3 avsändare ”har förfomera träffande ganderätt över godset till dess att godset utlämnats enligt utredningens mening till mottagaren eller ställts till dennes förfogande än det i CMR använda ”förfoga över på anvisad plats. Från denna tidpunkt är mottagahar ren förfogandeberättiga f godset”. Orden ”förfoga över godset

inte något stöd. Åtskilliga begränsningar i sedelsexemplaret till mottagaren. Har motta-

rätten att ändra fraktavtalet framgår av garen sålunda förvärvat det andra exemplaret paragrafens övriga delar och av 18 §. I den av fraktsedeln, upphör alltså i och med detta mån nu nämnda begränsningar inte lägger avsändarens förfoganderätt och detta alldeles hinder i vägen, kan avsändaren ändra avtalets oberoende av om godset kommit fram till innehåll och är därvid inte enbart bunden till bestämmelseorten eller inte. de i lagtexten som exempel angivna hand- Den rättsverkan som konventionen enligt lingsmöjligheterna. Dessa torde emellertid det sagda knyter till mottagarens förvärv av vara de praktiskt viktigaste. De ger avsända- det andra exemplaret av fraktsedeln står i ren möjlighet att undvika skada till följd av viss mån i strid med principerna i de att han exempelvis bedömt mottagarens nordiska Enligt dessa är säljare, köplagarna. solvens eller betalningsvilja alltför optimis- som avsänt gods till köparen men ej uppburit tiskt vid tidpunkten för fraktavtalets till- köpeskillingen, berättigad att hindra att det komst. köparen (15 på bestämmelseorten utgives till I andra stycket anges den tidsmässiga och 39 §§ köplagen). Iden mån avsändarens begränsningen av avsändarens rätt att ändra (säljarens) rätt att förbjuda fraktföraren att fraktavtalet. Denna rätt upphör enligt kon- utlämna kan bringas godset till mottagaren ventionen när det andra exemplaret av att redan innan kommit upphöra godset fraktsedeln överlämnas till mottagaren eller fram till bestämmelseorten, minskas säljarens denne rätt som tillkommer att hindra gör gällande praktiska möjligheter att godset honom enligt 20 § första stycket. Genom att utgives till köparen. överta det andra exemplaret av fraktsedeln Det kan inte råda tvivel om att avsändaren eller att eljest företa någon av de här avsedda vid inrikes vägbefordran enligt gällande rätt konkludenta handlingarna inträder nämligen till dess äger förfoga över godset åtminstone mottagaren i fraktavtalet och blir därigenom det kommit fram till bestämmelseorten eller

såväl berättigad som förpliktad motpart till till dess skälig tid för transporten gått till

fraktföraren. Sedan mottagaren sålunda för- ända utan att godset kommit fram? Samma värvat en självständig rätt till godset, kan det princip gäller för flygbefordran enligt 9 kap. uppenbarligen inte längre komma i fråga att 12-14 §§ luftfartslagen. Också beträffande avsändaren ur fraktavtalet får hämta någon inrikes järnvägsbefordran gällde enligt 1925 rätt att vidare disponera över godset. En års järnvägstrafikstadga, att avsändarens förannan sak är att avsändaren på andra foganderätt bestod ända till dess godset grunder, t. ex. till följd av den säljaren ankommit till bestämmelsestationen, även tillkommande stoppningsrätten, kan vara om dessförinnan av

fraktsedelsoriginalet berättigad att vidta åtgärder beträffande utlämnats till mottagaren? Ge-

järnvägen godset. nom 1966 års järnvägstrafikstadga ändrades

Som nämnts kan mottagaren enligt kon- emellertid dessa regler.5 Vid inrikes järnvägs-

ventionen få avsändarens förfoganderätt befordran numera att gäller mottagarens att att överta det andra upphöra genom Övertagande av fraktsedelsoriginalet medför exemplaret av fraktsedeln från fraktföraren. att avsändarens förfoganderätt även upphör, I praktiken sker övertagandet ofta i den om godset inte skulle ha kommit fram till formen att mottagaren ”inlöser fraktsedels- bestämmelsestationen. exemplaret, dvs. får det överlämnat till sig av När det gäller den inrikes godsbefordringfraktföraren mot att han betalar vad denne en på väg har man varit van att betrakta har att fordra enligt fraktavtalet. Att sådan betalning sker är emellertid ingen förutsätt- 3 Sc Hammarskjöld s. 198,jfr Almén s. 158 f. Jfr skall anses också den i not 2 citerade § 3 i ASG:s m. fl. anning för att fraktsedelsexemplaret svars- och befordringsbestämmelser. som överlämnat. Det räcker härvidlag med 4 § 71 mom. 4, se vidare Flodin-Wikander s. 153. att fraktföraren frivilligt frånhänt sig frakt- 5 Se 48 §.

fraktsedeln som en handling av ganska oåtkomligt för avsändarens dispositioner, underordnad rättslig betydelse. Enligt utred- spelar det emellertid från den synpunkt som nu är i fråga mindre roll om också den ningens mening bör man därför vara försiktig med att lagstiftningsvägen generellt knyta rättsliga befogenheten att förfoga över godnya rättsverkningar till fraktsedeln. Hänsy- set upphör. nen härtill och till de förutnämnda Enligt andra punkten iandra stycket skall köprättsliga bestämmelserna bör enligt utredningens fraktföraren, sedan avsändarens förfogandemening föranleda till att konventionens rätt upphört, rätta sig efter mottagarens kan bringa avsändarens anvisningar. Detta uttrycktes i 1966 års regel, att mottagaren förfoganderätt att upphöra genom blotta lagförslag så, att förfoganderätten sades gå övertagandet av det andra exemplaret av över till mottagaren. Om man använder fraktsedeln, inte ges tillämpning på inrikes uttrycket förfoganderätt som liktydigt med befordran i allmänhet. Å andra sidan synes rätt att ändra fraktavtalet, är emellertid det vara ett beaktansvärt önskemål att uttryckssättet i 1966 års lagförslag inte som framför allt sätter värde alldeles korrekt. Det aktuella stadgandet i parter, på enhetligheten hos reglerna för internationell konventionen måste nämligen tolkas så, att och inrikes landsvägs- och när han lämnar anvisningar till

järnvägsbefordran, mottagaren,

inte behöver underkasta sig avvikande be- fraktföraren, måste hålla sig inom det gällanstämmelser i detta avseende, när det gäller de fraktavtalets ram. Denna tolkning synes

inrikes landsvägsbefordran. Detta önskemål vara allmänt accepterad såvitt angår CIM,

har utredningen sökt tillgodose genom före- varifrån detta stadgande ord för ord över-

att vid inrikes befordran, för vilken förts till CMR? anvisningar kan skriften, Mottagarens °Inrikes-CMR°-fraktsedel användes, samma således avse exempelvis att godset skall regler skall gälla som vid internationell be- utlämnas på viss plats inom bestämmelsefordran. orten eller till en tredje man som ombud för Man kan emellertid utgå från att det Däremot kan inte mottagaren mottagaren. endast i undantagsfall kommer att inträffa, med stöd av ifrågavarande rätt att lämna att avsändarens förfoganderätt bringas till ensidigt bestämma att fraktföraanvisningar upphörande i enlighet med den nu nämnda ren skall transportera godset vidare till en ny regeln. Normalfallet är att mottagaren gör bestämmelseort och där utlämna det till en bruk av sin rätt att efter godsets ankomst till ny mottagare. Att en sådan rätt för mottagabestämmelseorten kräva att det utlämnas (se ren att ändra fraktavtalet inte förutsätts i s. 79). I och med detta krav upphör konventionen framgår bl. a. av art. 15 avsändarens - fallet förfoganderätt. Om godset inte (22 §), som tillämpad på det tänkta kommit fram vid leveransfristens utgång (se att det hinder för utlämning av uppstår s. 101) men mottagaren i alla fall vill göra godset till den nye mottagare som den gällande de rättigheter som enligt fraktavta- ursprunglige mottagaren anvisat med åberolet tillkommer honom, upphör avsändarens - skulle pande av sin rätt att ge anvisningar förfoganderätt i stället vid den tidpunkt, då ge det orimliga resultatet att fraktföraren framställer sitt anspråk till frakt- måste vända sig till den ursprunglige avsändamottagaren föraren. Som konventionstexten, och även ren för att begära förhållningsorder. Konvenlagtexten, är utformad skulle teoretiskt sett tionens fraktsedelssystem är heller inte utytterligare en tidpunkt för förfoganderättens format på sådant sätt att det kan fungera för upphörande kunna bli aktuell, nämligen den det fall att mottagaren, sedan det ursprungföre leveransfristens slut, vid vilken i huvudsak fullgjorts, skulle tidpunkt liga fraktavtalet mottagaren på grund av att godset bevisligen vara berättigad att ge det ett nytt innehåll. gått förlorat gör gällande rätt som tillkom- Skulle mottagaren efter godsets ankomst till mer honom enligt fraktavtalet. Eftersom godset vid denna tidpunkt redan är faktiskt 6 Se Nánässy s. 425, likaså Jensen s. 115.

bestämmelseorten vilja omedelbart vidare- på att få förfoga över godset genom order till befordra det till ny mottagare fraktföraren. Däremot på annan ort, kan köparen/mottagatorde han därför vara hänvisad till att sluta ren ofta ha ett intresse av att kunna ändra fraktavtal och i förekommande fall fraktavtalet nytt t. ex. genom att föreskriva att fraktsedel. Däremot är det upprätta ny godset inte skall befordras till den ursprungsjälvfallet inte nödvändigt att han hämtar ut ligen angivna bestämmelseorten utan i stället

godset.7 Den praktiska betydelsen av att sändas till en annan destinationsort för att

i dessa fall måste sluta utlämnas mottagaren nytt till en person, till vilken han i sin fraktavtal i stället för att ändra det gamla tur sålt godset. För att tillmötesgå dylika torde oftast vara ringa. Emellertid kan det önskemål öppnades för järnvägsrättens del ibland vara viktigt att fastställa att en redan i samband med 1952 års revision av transport, som på nämnda sätt är accessorisk det internationella fördraget möjlighet att i till en annan, sker på grund av ett fristående viss omfattning överlåta förfoganderätten fraktavtal. Om en importör inträder som från avsändaren till mottagaren. En motsvamottagare i ett internationellt fraktavtal, rande har som i reglering sagt upptagits sedan godset ankommit till bestämmelse- CMR. orten, men utan att själv ta hand om godset De skäl som föranlett denna utveckling på låter vidarebefordra detta till en kund inom de internationella område landtransporternas landet - med fraktsedel eller utan ny gör sig inte med samma styrka gällande i fraktsedel - skall sistnämnda transport inte fråga om inrikestransporterna. Någon motbetraktas som en fortsättning av den inter- svarighet till CIM:s regler om mottagarens nationella befordringen utan som en friståen- förfoganderätt har därför inte tagits upp i de inrikes befordran. järnvägstrafikstadgan, och det kan hävdas att Som framgått av det sagda kan mottaga- man också beträffande inrikes vägbefordran i ren inte genom egna åtgöranden skaffa sig en enkelhetens intresse borde avstå från sådana rätt att ändra fraktavtalet. Däremot kan han regler. Detta skulle också stämma väl överens få avsändarens rätt i detta avseende överlåten med nuvarande vilken inte praxis, synes på sig. Enligt paragrafens tredje stycke, som räkna med att avsåndarens rätt att förfoga svarar mot CMR art. 12 tredje stycket, kan över godset under befordringen kan överlåtas nämligen avsändaren sätta mottagaren i sitt till mottagaren. Under de nordiska överläggställe såsom innehavare av rätten att förfoga ningarna har man emellertid, särskilt från över godset under befordringen. Detta sker norsk sida, betonat önskvärdheten av att genom att avsändaren förser fraktsedeln med förfoganderätten också vid inrikes befordran en anteckning med nämnda innehåll. Sådan kan tilläggas mottagaren, när förhållandena anteckning medför att mottagaren får för- motiverar detta, såsom när transporten avser foganderätten från den tidpunkt, då frakt- gods som sålts med användande av klausulen sedeln är att anse som upprättad, dvs. ex works” eller liknande. l sådana fall vore normalt när den undertecknats på vederbör- det nämligen naturligen mottagaren, som ligt sätt. fraktföraren hade att hålla sig till under Möjligheten att till mottagaren överlåta befordringen, och inte avsändaren, antingen rätten att förfoga över godset under beford- denne var säljaren själv eller en av mottagaringen tillfredsställer ett behov som länge ren anlitad speditör. Även om det vid inrikes gjort sig gällande inom den internationella befordran knappast förekommer att köparen varuhandeln. Ofta slutes internationella köp i sin tur säljer godset medan detta är under under sådana villkor att köparen blir ägare av transport, kan det föreligga ett behov för godset redan på platsen för godsets överläm- mottagaren att kunna omdestinera godset nande till befordran. Sedan säljaren/avsändaren i enlighet härmed erhållit köpeskillingen 7 Jfr institutet ”nyinlämning” inom järnvägsräthar han inte längre något berättigat anspråk ten.

Så fastslår, att före dess ankomst till bestämmelseorten. ett stadgande som uttryckligen kan vara fallet exempelvis när mottagaren i rätten att anvisa ny mottagare endast gäller namn men för en kunds för den ursprunglige mottagaren men inte eget räkning anskaffat för som insatts av denne. Detta ett parti varor från en tillverkare mottagare och önskar från motsvarar CMR art. 12 fjärde genomföra transporten stadgande tillverkaren till kunden utan onödiga omvä- stycket.

gar men också utan att för tillverkaren röja kundens namn. l8§ Med hänsyn till det anförda har utredningen funnit sig böra föreslå, att möjlighet Som framgått av det tidigare sagda, angesi att till mottagaren överlåta rätten att förfoga 17§ förfoganderättens allmänna innehåll, över godset under befordringen öppnas ock- den tidrymd under vilken förfoganderätten befordran. Detta består samt vem förfoganderätten tillkomså när det gäller inrikes innebär såtillvida en ökad börda för fraktfö- mer. I l8§ anges, i överensstämmelse med rarna som de vid varje begäran från varuhava- CMR art. 12 femte och sjätte styckena, de rens sida om att ta förfoganderätten i närmare förutsättningarna för att förfoganblir att undersöka vem derätten skall få utövas. anspråk tvungna tillkommer. För att denna I första stycket slås fast att varuhavare, förfoganderätten undersökning skall bli så enkel som möjligt som vill utnyttja sin rätt att förfoga över bör enligt utredningens mening överlåtelse av godset under befordringen, är skyldig att inte få ske i annan form än ersätta fraktföraren för kostnad eller skada förfoganderätten i fraktsedel. som medför. Sådan kostnad genom anteckning l fråga om förfogandet inrikes befordran utan fraktsedel kan såle- uppkommer regelmässigt när förfogandet för närvarande, enbart avsända- innebär att transporten blir längre än urdes, liksom avsetts. I sådana fall torde ren förfoga över godset under befordringen. sprungligen däremot fraktsedel kan fraktföraren som villkor för utförandet av Användes enligt av förfoganderät- meddelad anvisning vara berättigad att kräva, lagtexten giltig överlåtelse att kontant. Står det ten i och för sig komma till stånd, även om tilläggsfrakt erläggs fraktsedeln är av enklaste t. ex. frakt- däremot inte från början klart, att utförantyp, i ett det av anvisningen innebär en utvidgad sedel upprättad enda exemplar med huvudsakligt syfte att tjäna som kvitto på transportprestation eller eljest ett ökat åtafraktförarens sida, torde fraktfraktförarens mottagande av godset. I eget gande från intresse torde emellertid fraktföraren med föraren icke kunna åberopa bestämmelserna stöd andra i detta stycke till stöd för vägran att utföra av 8§ andra stycket punkten böra kräva att fraktsedeln i tre meddelad anvisning. Skulle det sedermera upprättas likväl visa kostsammare för exemplar, i fall överlåtelse av förfoganderät- sig ha blivit fraktföraren att fraktavtalet med ten till mottagaren skulle vara aktuell. uppfylla i den till mot- dess ändrade innehåll än med dess ursprung- Det viktigaste innehållet kräva ersätttagaren överlåtna förfoganderätten är möjlig- liga, kan fraktföraren självfallet för dock heten för mottagaren att anvisa ny mottaga- ning fördyringen, ej i den mån och den beror inte re. Sedan denna möjlighet utnyttjats fördyringen på att fraktföraren antecknats i fraktsedeln, kan visat tillbörlig omsorg vid anvisningens utfönye mottagaren av dennas lydelse ge vid rande. I vad mån transportkunden är berättien bokstavstolkning handen att den mottagaren tillerkända för- gad till reduktion av frakten i fall anvisningtillkommer en leder till att fraktföraren får utföra en foganderätten numera den nye Det skulle emellertid vara orim- mindre prestation än ursprungligen avtalats mottagaren. sålunda undan för regleras inte i lagtexten. Om anvisningen ligt, om förfoganderätten undan kunde överlåtas till nya mottagare. l leder till att kostnaderna för befordringen minskas, torde emellertid minskningen i paragrafens sista stycke har därför tagits upp

princip böra komma varuhavaren till godo. utan återsändas till avsändaren, men att De handlingsmöjligheter, som står inne- godset, när ordern når fraktförarens man på havaren av förfoganderätten till buds, är bestämmelseorten, redan har utlämnats i såsom nämnts inte bara de i 17§ första enlighet med det ursprungliga fraktavtalet. stycket uppräknade. I princip är förfogande- Risken för att verkställigheten av en anvisrätten obegränsad. Emellertid underkastas ning misslyckas av sådana skäl bärs utesluden väsentliga inskränkningar genom de tande av varuhavaren. Emellertid åligger det bestämmelser som uppställts i andra stycket fraktföraren också i dessa fall att snarast av förevarande paragraf till skydd för frakt- möjligt underrätta den som lämnat anvisförarens intressen. Enligt dessa bestämmelser ningen om att den inte kan utföras. Skulle får fraktföraren avböja att utföra anvisning, orsaken till att anvisningen inte längre går att om utförandet skulle medföra hinder för den utföra vara att utförandet fördröjts genom normala utövningen av hans verksamhet eller vållande på fraktförarens sida, kan självfallet skada för avsändare eller mottagare av annan fraktföraren bli ersättningsskyldig (jfr l9§ sändning. Vad som skall anses som hinder första stycket). för den normala utövningen av fraktförarens Föremålet för förfoganderätten är sändverksamhet kan knappast bestämmas på ett ningen i dess helhet. Skulle anvisning leda till allmängiltigt sätt, och stadgandet torde i att sändning delas, behöver fraktföraren själva verket ge fraktföraren vidsträckta enligt tredje stycket inte efterkomma anvismöjligheter att vägra att efterkomma anvis- ningen och behöver i princip inte ens ningar som innebär ändring av fraktavtalet. underrätta varuhavaren härom. Anser sig fraktföraren inte böra efterkomma I fjärde stycket ges regler för förfarandet, mottagen anvisning, skall han emellertid när anvisning skall lämnas med stöd av omedelbart lämna besked om detta till den förfoganderätten. Dessa regler gäller emellersom lämnat anvisningen. Ehuru ingenting tid endast beträffande internationell beford- sägs härom i lagtexten, kan fraktföraren ran och sådan inrikes befordran, vid vilken även om hans underlåtenhet att efterkomma ”Inrikes-CMR”-fraktsedel används. Vid ananvisningen i och för sig är rättsenlig - bli nan inrikes befordran avses anvisningarna, ersättningsskyldig om han lämnar sin mot- liksom för närvarande, i princip kunna part i tron att anvisningen kommer att lämnas formlöst. utföras. Vid sådan befordran, på vilken fjärde l det ögonblick, då varuhavaren hos stycket är tillämpligt, skall anvisning lämnas fraktföraren framställer sin begäran att viss i form av anteckning på det första exemplaåtgärd skall vidtagas med godset, torde det ret av fraktsedeln, vilket därefter skall visas ofta vara ovisst hur långt befordringen i upp för fraktföraren. Detta formbundna verkligheten fortskridit. Dessutom åtgår re- tillvägagångssätt är motiverat vid de som gelmässigt viss tid för att vidarebefordra de regel mera kvalificerade transporter det här nya orderna till bilföraren eller den som är fråga om. Härigenom vinnes i första hand eljest har att sätta dem i verket. Det kan att man undanröjer osäkerhet om vilka därför ej sällan komma att inträffa att en anvisningar som verkligen lämnats. Än viktianvisning, som fraktföraren i och för sig är gare är emellertid, att det första exemplaret villig att efterkomma, visar sig omöjlig att av fraktsedeln genom att innehavet av detta omsätta i handling, därför att den situation, i är ett villkor för att förfoganderätten skall vilken handlingen skulle ha företagits, inte kunna utövas får en viss värdepapperskvalilängre föreligger när anvisningen kommer tet. som gör fraktsedeln användbar som ett fram till den som skulle ha verkställt hjälpmedel att avveckla distansköp. En mothandlingen. Man kan t. ex. antaga att avsän- tagare/köpare som får det första exemplaret daren med stöd av sin förfoganderätt begärt av fraktsedeln i sin hand kan nämligen vara att godset inte skall utlämnas till mottagaren säker på att avsändaren inte därefter kan

förfoga över godset. Han kan därmed förmo- Prövningen huruvida den som lämnar anvisdas vara villig att betala köpeskillingen för ningen verkligen är behörig att utöva förfogodset mot att han får det första exemplaret ganderätten kan vara vanskligare att genomav fraktsedeln överlämnat till sig. Är det föra i nu avsedda fall, eftersom uppvisandet fråga om handelsköp, är säljaren enligt l6§ av fraktsedel inte kan krävas. Enligt vad som köplagen berättigad att kräva betalning av upplysts har emellertid denna legitimationsköpeskillingen mot att han tillhandahåller prövning i praktiken inte vållat några proköparen det första exemplaret av fraktse- blem. Fraktföraren måste emellertid, oavsett deln. frånvaron av formkrav i lagtexten, inom Det bör observeras, att överlåtelsen av det ramen för sin rätt att kräva legitimation vara första exemplaret av fraktsedeln till mottaga- berättigad att avvisa anvisningar som lämnas ren inte innebär att rätten att förfoga över i sådana former att tveksamhet kan råda i till denne. Mottagarens inne- fråga om vederbörandes behörighet att förgodset övergår hav av det första exemplaret av fraktsedeln foga över godset. I enlighet härmed torde det innebär endast att han hindrar avsändaren inte undantagslöst kunna krävas att fraktfrån att utöva förfoganderätten men där- förarna skall godtaga att anvisningar lämnas emot inte att han själv kan förfoga över t. ex. per telefon. godset, såvida han inte enligt l7§ tredje stycket redan fått förfoganderätten överlål9§ ten till sig. l sådant fall blir mottagaren genom förvärvet av det första exemplaret av Av de båda föregående paragraferna följer, fraktsedeln också i stånd att utöva förfogan- att fraktföraren i viss utsträckning kan bli derätten. tvungen att fullgöra fraktavtalet på annat Som framgått av det sagda är innehavet av sätt än som ursprungligen avsetts. Han kan det första exemplaret av fraktsedeln väl en vidare bli tvungen att lägga ner möda på att nödvändig förutsättning för att rätten att kontrollera att de regler följs, vilka möjliggör skall att fraktsedeln användes som värdepapper i förfoga över godset under befordringen få utövas men inte en tillräcklig förutsätt- förhållandet mellan säljare och köpare. Fraktskall tillåtas. Frakt- förarens medverkan i dessa hänseenden säning för att förfogande föraren har således att kontrollera inte bara kerställs i sista hand genom skadestândssankatt den som lämnar anvisning därvid lägger tioner. Regler härom finns i konventionen fram det första av fraktsedeln upptagna i sista stycket av art. 12. Dessa exemplaret utan också att förfoganderätten tillkommer regler avser två sinsemellan helt olika situasom tioner och har därför i förevarande

denne enligt reglerna i 17 §. Avsändare paragraf

enligt 17 § tredje stycket överlätit sin förfo- delats upp på två skilda stycken. ganderätt, mottagare som inte fått sådan rätt I första stycket regleras fallet att fraktöverlåten lagrum och föraren underlåter att efterkomma anvisning på sig enligt nämnda varje tredje man skall således vägras att som det med tillämpning av 17 och 18 §§ förfoga över godset under befordringen, även âlegat honom att följa. Sådan underlåtenhet om de visar upp det första exemplaret av medför skyldighet för fraktföraren att ersätl i fraktsedeln. ta skada, som uppkommer till följd av att För anvisning vid inrikes befordran som anvisningen inte blir utförd. Detta gäller sker utan användande av ”Inrikes-CMR”- både när fraktföraren utan objektivt godtagfraktsedel anges, som redan nämnts, inte bara skäl avvisat anvisningen och när han väl några formkrav i lagförslaget. När anvisning accepterat att utföra anvisningen men utfört lämnas har fraktföraren att förvissa sig om den oriktigt eller helt försummat att utföra vem förfoganderätten tillkommer och att den. När fraktföraren underläter att utföra den som lämnar anvisningen är förfogande- anvisning, torde det som regel vara den som rättens innehavare eller företrädare för denne. lämnat anvisningen som lider skada, och det

är uppenbart att denne äger föra ersättnings- med konventionstextens ordalydelse att talan mot fraktföraren fraktföraren enligt detta lagrum. kan bli skadeståndsskyldig om Det är dock inte alltid som skadan drabbar han underlåter att tillse att det första den som lämnat Om fraktföra- av fraktsedeln anvisningen. exemplaret visas upp. Därren t. ex. underlåter att utföra emot nämnes om fraktförarens anvisning, ingenting varigenom avsändaren med ändring av det ansvarighet i fall formföreskrifterna åsidoursprungliga fraktavtalet förordnat att god- sätts på så sätt, att det första fraktsedelsset skall utlämnas till ny mottagare, kan det exemplaret visserligen läggs fram men inte är vara denne som drabbas av skada när godset försett med anteckning om anvisningen. utlämnas till den ursprunglige mottagaren. Också ett sådant förfaringssätt kan emeller- Såvitt konventionstexten ger vid handen, tid medföra skada. Om den förfogandeberätmöter i detta fall intet hinder mot att den tigade tillåts meddela anvisningen i sådan nye mottagaren till grund för ersättnings- form att ändringen av fraktavtalet, t. ex. att anspråk mot fraktföraren åberopar föreva- ny mottagare insatts, inte framgår av det rande lagrum i stället för ansvarighetsbe- första kan den ur-

fraktsedelsexemplaret,

stämmelserna i 4 kap. sprunglige förledas att förvärva mottagaren Medan första stycket behandlar fallet att trots att godset kom-

fraktsedelsexemplaret fraktföraren inte följt anvisning, vilken han mer att tillställas den nye mottagaren.

Enligt bort efterkomma, reglerar andra stycket texten i konventionens art. 12 femte stycket fallet att fraktföraren utfört anvisning, som a) och 18 § fjärde stycket skall

lagförslagets

han inte bort efterkomma. Enligt sin orda- emellertid anvisningen vara tecknad på det lydelse är detta stycke tillämpligt endast i första exemplaret av fraktsedeln, när detta fråga om anvisning som skall göras i den visas upp för fraktföraren. När det i 19§ särskilda form som anges i 18§ fjärde andra stycket talas om att fraktföraren stycket. Stadgandet innebär, att fraktföraren törsummar att kräva uppvisande av fraktvid skadeståndsansvar är pliktig att tillse att sedelsexemplaret, måste därmed rimligen

ingen som ej kan lägga fram det första förstås fraktsedelsexemplaret i föreskrivet

exemplaret av fraktsedeln får förfoga över skick, dvs. med anvisningen påtecknad. Det godset under befordringen. Bestämmelsen bör således inte kunna råda något tvivel om utgöri första hand ett skydd för innehavaren att fraktföraren kan ådraga sig skadeståndsav förfoganderätten mot att lida skada skyldighet även om han fordrar att det första

genom att obehöriga tilläts förfoga över fraktsedelsexemplaret visas upp men försum-

godset. Den innebär emellertid också ett mar att kontrollera att anvisningen blivit för som skydd mottagare i regel mot antecknad på exemplaret. erläggande av köpeskilling för godset I sitt tidigare betänkande (SOU 1966:36 s. förvärvat det första exemplaret av fraktse- 50) har utredningen uttalat, att man trots deln. Skulle sådan mottagare gå miste om avsaknaden av bestämmelser härom torde godset till följd av att annan tillåtits förfoga kunna utgå från att fraktförarens ansvarighet över det, är han således berättigad till enligt denna paragraf inte sträcker sig utöver av fraktföraren. I vad mån annan vad som skulle ersättning ha utgått enligt reglerna i 4 förvärvare av det första fraktsedelsexempla- kap. vid förlust av godset. Utredningen anser ret, t. ex. en remboursbank, skulle kunna sig emellertid knappast kunna vidhålla denna resa anspråk mot fraktföraren kan däremot uppfattning. Det finns visserligen, åtminstointe anses vara reglerat enbart genom detta ne när det gäller de fall som avses i första

lagrum. stycket, mycket som talar för att fraktföra-

Det kan synas som om skadestándsregler- rens ersättningsskyldighet bör bestämmas na i andra stycket endast delvis täcker efter samma grunder, oavsett om skadan är formföreskrifterna i 18 § fjärde stycket. Det sägs nämligen endast - i överensstämmelse 1 Jfr Selvig s. 44 ff.

att tillskriva förfarande i samband nen att fraktföraren i fall då framläggande av felaktigt eller annan orsak, för vilken inte fordras, dvs. vid med anvisning fraktsedelsexemplar

fraktföraren svarar. Om fraktföraren vid inrikes befordran utan ”Inrikes-CMR”-frakt-

under vilken sedel, utför anvisning som han inte bort befordran, ingen anvisning av vårdslöshet, som dock efterkomma. Det innebär emellertid inte att meddelats, ej är grov, lämnar ut godset till fel person, är den det i dessa fall skulle vara uteslutet att göra

skadelidande endast berättigad till begränsad fraktföraren ansvarig. Fraktföraren har, när

Det kan vara svårt att förstå meddelas, att fastställa om ersättning. anvisning

varför den skadelidande skall bli bättre ställd förfoganderätten alltjämt består och om den

att orsaken till utläm- tillkommer avsändaren eller är överlåten till därför det felaktiga

Vidare har fraktföraren att nandet just är förbiseende i fråga om mottagaren.

Å andra sidan synes det saknas förvissa sig om att den som faktiskt lämnar anvisning. att 4 är den som är berättigad att varje anledning tillämpa kapitlets anvisningen skadelidande förfoga över godset eller företrädare för

begränsningsregler gentemot

som står utanför fraktavtalet och som alltså denne. fraktföraren inte sina för-

Uppfyller

kan resa anspråk mot fraktföraren endast på pliktelser härvidlag med påföljd att någon

grund av skadeståndsbestämmelserna i 19§ oberättigad tillåts förfoga över godset, kan

andra stycket. Så år fallet t. ex. när den i fraktföraren självfallet enligt allmänna regler,

fraktavtalet ursprungligen angivne mottaga- eller med andra 0rd när den bristande

ren förvärvat det första exemplaret av uppfyllelsen beror på fel eller försummelse,

fraktsedeln mot betalning av köpeskillingen bli skyldig att ersätta uppkommen skada.

för godset men fraktföraren, utan att fordra Att ersättningsskyldigheten i detta fall grun-

att det första fraktsedelsexemplaret framläg- das på allmänna regler innebär bl. a. att de

avsändarens begäran att särskilda ansvarsbegränsningsreglerna inte ges, efterkommer

godset skall utlämnas till ny mottagare. Det kommer till användning.

skadeståndsanspråk, den ursprunglige motta-

garen i detta fall har, är av en helt annan Godsets utlämning karaktär än de anspråk som kan riktas mot

fraktföraren på grund av att själva godset 20 §

gått förlorat eller skadats. Ett anspråk av det Fraktavtalet betecknas ofta som ett tresenare slaget kan endast resas av fraktföra-

partsavtal De tre agerande, avsändaren,

rens motpart i fraktavtalet, och såvitt angår fraktföraren och mottagaren, betraktas då förhållandet mellan parterna i fraktavtalet är alla som självständiga avtalsparter. Vid avtaden fördelning av transportriskerna, som lets tillkomst är det emellertid regelmässigt ansvarsbegränsningen innebär, naturlig. Att endast avsändaren och fraktföraren som den nyssnämnde ursprunglige mottagaren, förpliktar sig gentemot varandra. Självfallet vilken aldrig fått tillfälle att inträda i motsvarar fraktavtalet i regel även mottagafraktavtalet, likväl skulle bära en del av rens önskemål, men det kan naturligtvis transportrisken kan inte gärna tänkas. Utan också hända att mottagaren inte alls år uttryckligt stadgande kan det därför inte intresserad av att ta emot det gods som antagas att skadeståndsanspråk enligt 19§ befordringen avser. Enbart den omständigandra stycket skulle vara underkastade nåheten, att avsändaren och fraktföraren sinsgon begränsning. Med hänsyn till det likartaemellan kommit överens om att den senare

de sätt, på vilket de i paragrafens båda

skall transportera godset till viss bestämmelstycken angivna fallen behandlas i konvenseort och där lämna ut det till den uppgivne tionstexten, kan något sådant antagande inte mottagaren, kan givetvis inte heller förplikta heller göras i fråga om anspråk enligt

paragrafens första stycke.

behandlar inte särskilt situatio- 1 Se t. ex. Grönfors s. 15 och 47. Lagtexten

denne till någonting. Huruvida han vill kallar avtalets fullgörande. acceptera den erbjudna rollen som mottagare Den prestation som mottagaren äger kräva eller ej har han själv att bestämma. av fraktföraren är givetvis först och främst Å andra sidan har fraktföraren att denne lämnar visserligen i ut godset. Detta gäller i fraktavtalet utfäst sig att transportera godset lika mån vid internationell befordran och vid till bestämmelseorten och där lämna ut det inrikes befordran. konventionen har Enligt till mottagaren, men denna utfästelse gäller också rätt att få ut det andra mottagaren självfallet endast den till vilken av fraktsedeln. gentemot exemplaret Ett krav på att få den lämnats, dvs. avsändaren. Emellertid kan ut detta exemplar behöver enligt konventiodet ofta förhålla i och sig så, att avsändaren nen inte nödvändigtvis vara förknippat med med att han överlämnat godset till fraktföra- krav kan på att få ut godset. Mottagaren ren för befordran har fullgjort vad på honom således redan att kräva enbart det genom ankommer gentemot mottagaren, varför han andra fraktsedelsexemplaret utlämnat avinte har anledning att för egen del bekymra skära avsändaren från rätten att förfoga över sig om vad som sedan händer med godset. I godset. stället för att ålägga avsändaren att i motta- I andra fall än då godset bevisligen gått garens intresse vaka över att fraktavtalet förlorat eller leveransfristen löpt ut äger har man i

fullföljs frakträttslig lagstiftning mottagaren, som tidigare nämnts, begära att

brukat utrusta med en självstänmottagaren det andra exemplaret av fraktsedeln utlämdig rätt att göra avtalet gällande. Så är också nas, endast om godset kommit fram till fallet enligt förevarande lagförslag. Mottaga- bestämmelseorten. Framställer mottagaren ren behöver således inte passivt avvakta, att sådan begäran utan att nämnda förutsättfraktföraren skall erbjuda honom godset, är för handen, kan fraktföraren ningar utan han kan själv ta initiativet till sitt utlämna fraktsedelsföljaktligen vägra att inträde som mottagare i fraktavtalet. De Av 17 § andra stycket exemplaret. framgår närmare förutsättningarna härför anges i emellertid att det kan förekomma, att denna paragraf, vars innehåll, såvitt angår fraktföraren att överta erbjuder mottagaren internationell befordran, motsvarar CMR art. det andra exemplaret av fraktsedeln, trots 13. att godset inte kommit fram till bestämmel- Som huvudregel stadgas i första styckets seorten. Att mottagaren i denna situation tar första punkt, att rätten för mottagaren att emot det andra av fraktsedeln exemplaret avtalets inträder själv påkalla fullgörande har samma rättsverkningar som att han begär först i och med godsets ankomst till bestäm- att få ut fraktsedelsexemplaret enligt denna melseorten. Med tanke på fallet, att godset paragraf. inte kommit fram till bestämmelseorten Har av dessa sätt mottagaren på något inom den tid som fraktföraren skall anses det andra av fraktseövertagit exemplaret disponera för att genomföra befordringen, deln, är han således enligt konventionen lämnas i första styckets andra punkt den mot att avsändaren tar tillbaka tryggad kompletterande regeln, att den självständiga godset med stöd av fraktavtalet Mottagamottagarrälten i sådant fall inträder vid den ren behöver alltså inte av rädsla för detta tidpunkt då godset senast hade bort utläm- skynda sig att ta godset ibesittning. Normalt nas. Blir det dessförinnan klarlagt att godset emellertid förvärv av det

följes mottagarens

gått förlorat, inträder redan i andra

mottagarrätten fraktsedelsexemplaret av en begäran

och med att detta faktum slås fast. att få ut kan dock godset. Mottagaren Att mottagaren sålunda fått rätt att själv påkalla fraktavtalets fullgörande innebär 1Som tidigare nämnts är det emellertid inte emellertid inte att avsändarens rätt att för- uteslutet att avsändaren med stöd av andra lagregler, t. ex. bestämmelserna om säljarens stoppfoga över godset därmed upphör. Denna ningsrätt, kan hindra att godset utlämnas till upphör inte förrän mottagaren faktiskt på- mottagaren.

exempelvis låta godset vara kvar hos frakt- vilja att inträda i fraktavtalet som mottagare. föraren och träffa nytt fraktavtal med denne Samma verkan har även i dessa fall en om vidarebefordran att få ut det andra exemplaret av av godset. På ett eller begäran annat sätt mäste han emellertid ta befattning fraktsedeln. med godset. Sedan han genom att övertaga Enligt uttryckligt stadgande äger mottagadet andra exemplaret av fraktsedeln en gång ren ”i eget namn” göra gällande de rättigheinträtt i fraktavtalet kan han ter som nu är i fråga. Härigenom betonas att som mottagare inte åter utträda. Det kan visserligen inte det gäller en rätt som mottagaren självstänoberoende av avsänkomma i fråga att mottagaren med rättsliga digt kan utöva alldeles medel tvingas att ta hand om godset, men darens medgivande. han får vara beredd att bära ansvaret för de l lagförslaget har texten i första stycket av skador som kan uppkomma denna paragraf utformats i nära överensstämpå godset till av hans underlåtenhet att ta hand om melse med konventionstexten. Därmed har följd det liksom för fraktförarens kostnader för lagtexten kommit att innehålla några formueller försäljning av godset etc. (se leringar som måhända inte är helt och hållet lagring Sålunda att det vidare s. 86). entydiga. sägs i inledningen av det är sedan godset kommit fram till bestämmel- I praktiken torde övertagandet andra av fraktsedeln vara det seorten som mottagaren kan ta initiativ till exemplaret vanligaste sättet för mottagarens inträde i att inträda i fraktavtalet. Uttrycket ”godset” fraktavtalet. konventionen får här inte uppfattas som betydande allt det Enligt föreligger emellertid intet hinder för mottagaren att gods som ingår i sändningen. Det räcker här utan föregående förvärv av det andra frakt- med att endast någon del av godset eller sedelsexemplaret begära godset utlämnat, t. o. m. endast den tomma förpackningen förutsatt att godset kommit fram till bestäm- kommit fram. l slutet av stycket sägs att melseorten. Detta tillvägagångssätt måste mottagaren äger göra gällande ”de rättigheom fraktsedelsexemplaret av någon ter som följer av fraktavtalet”. Denna formutillgripas, kommit bort, men kan användas lering är något mindre exakt än motsvarande anledning också i andra fall. formulering i CIM, enligt vilken mottagaren Vill träda in i fraktavtalet, äger göra gällande ”sina rättigheter enligt mottagaren trots att inte kommit fram till fraktavtalet”. Det torde emellertid ändå stå godset bestämmelseorten, kan han som tidigare klart att vad mottagaren här kan kräva av nämnts att ta emot det fraktföraren endast är sådant som denne göra detta genom andra av fraktsedeln, om frakt- enligt fraktavtalet är skyldig att prestera exemplaret föraren detta. Lämnar emel- mottagaren. Stadgandet får således erbjuder honom gentemot lertid fraktföraren inte ut fraktsedeln, får inte uppfattas så, att det berättigar mottagaavvakta att det blir ren att utan vidare inträda i de rättigheter mottagaren antingen eller - i tillkommer avsändafastställt att godset gått förlorat som enligt fraktavtalet sista hand - att leveransfristen går till ända. ren. När något av dessa fakta inträffat, kan Som framgått av det tidigare sagda fungeinta sin i fraktavtalet rar det andra exemplaret av fraktsedeln mottagaren plats att helt enkelt de enligt konventionen bl.a. på så sätt, att genom göra gällande som skall mottagaren genom förvärvet av detsamma rättigheter mottagaren åtnjuta fraktavtalet. avskär avsändaren från rätten att enligt Bland de rättigheter som förfoga härvid kan komma i fråga märks framför allt över godset utan att själv ta detta i besitträtten till för realskada eller ning. Pâ samma sätt fungerar fraktsedelsoriersättning

Har inte för- ginalet vid inrikes jämvägsbefordran? Det

dröjsmål. godset bevisligen är efter leveransfristens en har ingående diskuterats, huruvida man vid störts, utgång begäran från mottagaren att få godset utlämnat till sig tillräcklig för att ådagalägga hans 7 Se järnvägstrafikstadgan 48 §.

inrikes vägbefordran borde låta detta Det kan heller

mottagar- fraktsedelsexemplar.

exemplaret av fraktsedeln få motsvarande inte förväntas någon vilja från fraktförarens funktion, något som i många fall kunde vara sida att lämna ut

fraktsedelsexemplaret

motiverat. Detta är i synnerhet händelsen eftersom även om han separat, mottagaren, om - såsom för närvarande ofta sker - tar emot detta, inte härigenom inträder i

mottagaren erlägger efterkravsbelopp redan fraktavtalet och således inte blir förpliktad

då lämnas till

fraktsedelsexemplar honom att ta emot godset eller betala kostnader. Till

och inte först då godset lämnas ut. Å andra följd härav har i paragrafens första stycke sidan måste man komma ihåg att bilfraktse- inte omnämnts att någon rätt för mottagaren

deln sedan länge allmänt betraktats som en kräva utlämnande av fraktsedelsexemplar handling av ringa rättslig betydelse, och man som åtföljer godset, såvitt gäller inrikes bör därför vara försiktig med att lagstift- befordran utan ”Inrikes-CMR”-fraktsedel.

ningsvägen knyta till fraktse- Genom fraktsedeln rättsverkningar får mottagaren upplysdeln, som inte visat sig påkallade av det om bl. a. hur som ningar mycket gods praktiska behovet. avsänts, när det avsänts och i vilket skick det Med beaktande av dessa synpunkter har varit vid avsändandet. Självfallet skall därför funnit det rimligt, utredningen att parter, även vid inrikes befordran med annan fraktsom i detta avseende vill att samma ordning sedel än Inrikes-CMR”-fraktsedel mottaga-

skall tillämpas som vid internationell vägbe- ren ha rätt att få ut det

fraktsedelsexemplar

fordran och vid skall järnvägsbefordran, som åtföljer godset, därest han inträder som kunna uppnå detta genom att välja Inrikes- part i fraktavtalet. För att undvika oriktiga CMR”-fraktsedeln. Enligt 8 § tredje stycket motsatsslut har därför i lagtexten som ett skall för sådan fraktsedel i bl. a. det hänseen- andra insatts en bestämmelse av stycke de som nu är i fråga gälla samma regler som innebörd att mottagare, som inträder i vid internationell befordran. Vad beträffar fraktavtalet att att genom begära godset inrikes bilfraktsedlar av annat slag har utlämnas, också skall ha rätt att få ut utredningen däremot på nyss anförda skäl

fraktsedelsexemplar som upprättats för att

funnit att några särskilda rättsverkningar inte överlämnas till honom. Samma rätt bör

bör förknippas med mottagarens förvärv av tillkomma

givetvis mottagare, som enligt

fraktsedelsexemplar som åtföljer godset. Vill inträder ifraktavtalet

reglerna därom genom mottagaren vid inrikes befordran inträda i att begära att få ut ersättning för godset i fraktavtalet har han således - om ”Inrikes- stället för själva godset. Det har emellertid CMR-fraktsedel inte användes - i normal- ansetts onödigt att tynga lagtexten med en fallet, dvs. då godset kommit fram till härom. få

uttrycklig förklaring Uttrycket

bestämmelseorten, att begära att få det får alltså täcka även fallet godset utlämnat” utlämnat. Har godset bevisligen gått förlorat att det i verkligheten är en surrogatprestaeller har det ej kommit fram vid leveransfris- tion för godsets utlämnande som begärs.

tens utgång och kräver mottagaren på grund Under de förutsättningar som anges i^

därav av fraktföraren, är sådant ersättning första stycket kan således mottagaren fordra, krav även vid inrikes befordran att jämställa att fraktföraren fullgör vad han enligt fraktmed krav att få ut godset, såvitt angår frågan avtalet åtagit sig att prestera till mottagaren. om mottagarens inträde i fraktavtalet. För att mottagaren skall få inträda i de Eftersom mottagaren, när det gäller inri- rättigheter, som fraktavtalet tillförsäkrar hokes befordran utan ”lnrikes-CMR”-fraktnom, gäller emellertid den ytterligare förutsedel, inte genom förvärv av fraktsedels- att han också sättningen, påtager sig de som exemplar åtföljer godset kan bringa skyldigheter som påvilar honom enligt fraktavsändarens rätt att över godset att avtalet.

förfoga De skyldigheter som här kommer i

upphöra, torde mottagaren inte ha något fråga avser betalning av kostnader, som egentligt intresse av ett separat förvärv av enligt fraktavtalet skall påföras mottagaren.

första stämmas på annat sätt än som skett i Detta anges i tredje styckets punkt som inrikes fraktsedeln. och gäller för såväl internationell befordran. Som framgått av det sagda måste emellertorde i tid om han vill inträda i Mottagarens betalningsskyldighet mottagaren, praktiken oftast fullgöras i samband med att fraktavtalet, erlägga de belopp som påförts

han mottager det fraktsedelsexemplar som honom i fraktsedeln, ehuru han inte därige- Man nom betages möjligheten att i förekommanåtföljt godset. säger att mottagaren ”inlöser fraktsedeln”. Även om mottagaren de fall återkräva det erlagda. Betalar mottaanlitar annan form för sitt inträde i frakt- garen inte enligt fraktsedeln och ställer han är han emellertid att betala inte heller säkerhet för betalningen, är avtalet, skyldig vad fraktföraren enligt fraktavtalet har att fraktföraren inte skyldig att lämna ut godset. Liksom internationell fraktsedel fordra av honom. Detta gäller enligt konven- enligt tionen också när mottagaren, 10§ första stycket i) och andra stycket b) otvivelaktigt

vill inträda i och innehålla uppgifter om vad

t. ex. då godset gått förlorat, c) skall Det skall betala, skall ”Inrikesfraktavtalet med anspråk på ersättning. mottagaren kan vara en mindre ändamålsenlig CMR”-fraktsedeln enligt 9§ andra stycket tyckas att i sådana fall skall förses med motsvarande Det är

ordning mottagaren uppgifter.

behöva till fraktföraren, naturligt att samma regler gäller för dessa göra inbetalningar vilka han ofta att båda typer av fraktsedlar idet avseende som nog kan vara berättigad återfå. Vad beträffar inrikes befordran har nu är i fråga. Vad beträffar andra fraktsedlar därför att göra vissa än de nu nämnda finns inga föreskrifter om utredningen övervägt att de skall innehålla om vad undantag i fråga om mottagarens betalnings- uppgifter Under de nordiska överläggning- mottagaren skall betala. Ingenting hindrar skyldighet. arna har emellertid önskemålet om en klar emellertid att sådana uppgifter ändå tas in i fraktsedeln. De fraktsedelsformulär som nu och för all vägbefordran gemensam regel i dessa avseenden dominerat. Utredningen har användes i inrikes biltrafik har regelmässigt därför stannat för att föreslå att konventio- särskilda utrymmen för dessa uppgifter, och i fraktsedeln bör nens reglering på denna punkt ges motsva- belopp som sålunda införts rande tillämpning tillerkännas vitsord, när det gäller att fastställa på inrikes trafik. omfattar vad mottagaren skall betala vid inträdet i Enligt konventionen mottagasom fraktavtalet. Till skillnad från vad som är tens betalningsskyldighet det belopp, visar att han skall betala. Denna fallet beträffande internationell fraktsedel fraktsedeln bestämmelse får tolkas och ”Inrikes-CMR-fraktsedel kan emellertid så, att fraktsedelns frånvaron betalinnehåll är utslagsgivande för vad mottagaren av uppgift om mottagarens skall betala för att få inträda i fraktavtalet. ningsskyldighet när det gäller annan fraktinte sedel inte föranleda till att mottagaren skall Den bör däremot uppfattas så, att inne- anses ha rätt att fordra fullgörande av erläggandet av denna ”inträdesavgiff” bär en definitiv av fraktförarens fraktavtalet utan att själv erlägga något reglering anses fordran hos mottagaren på grund av beford- vederlag. I sådant fall skall mottagaren Huruvida mottagaren slutligt skall stå skyldig att betala de kostnader, som fraktringen. för de kostnader som påförts honom i föraren på annat sätt än genom fraktsedel skall fraktsedeln är att avgöra bl. a. med hänsyn visar att mottagaren enligt fraktavtalet stå för. Motsvarande när fraktsedel till bestämmelserna i art. 23 fjärde stycket, gäller helt eller delvis över huvud Liksom elenligt vilka sådana kostnader taget inte upprättats. om utsatts för emellertid mottagarens betalskall återbetalas godset jest omfattar realskada händelse, för vilken frakt- ningsskyldighet endast belopp som enligt genom föraren svarar. kan också fraktavtalet skall betalas av honom. Belopp, Uppenbarligen som fraktavtalet skall av andra omständigheter föranleda att mottaga- enligt erläggas rens betalningsskyldighet slutligt skall be- avsändaren men som fraktföraren inte upp-

burit hos denne, kan inte i stället utkrävas av pel på sådana må nämnas

befordringshinder

mottagaren. att förbud råder att utföra ur godset Om mottagaren inte betalar vad fraktföra- avsändarlandet eller införa det i mottagarren har att fordra enligt fraktsedeln eller, vid landet eller att godset blivit så svårt skadat inrikes befordran utan ”Inrikes-CMR”-frakt- att den fortsatta inte kan

befordringen

sedel, enligt annat bevis om fraktavtalets genomföras. Ett relativt

befordringshinder

innehåll och inte heller ställer säkerhet för

föreligger när det väl är omöjligt att genom-

betalningen, är fraktföraren som sagt inte föra sätt men inte

befordringen på avtalat

skyldig att lämna ut godset. Den situation uteslutet att, t. ex. på en omväg, nå bestämsom därvid uppstår bör bedömas melseorten. En sådan verkan kan bl. a. lokala enligt

reglerna i 22§ om mottagarens vägran att trafikhinder (översvämning, broras,

isläggmottaga godset. Avsändaren får således i ning) tänkas få. princip förfoga över godset. Detta fall bör När fraktföraren konstaterat att beford-

skiljas från fallet att mottagaren, sedan han ringshinder föreligger, skall han, oavsett om

inträtt i fraktavtalet genom att betala ifråga- hindret är absolut eller relativt, begära varande kostnader, att ta hand om från den

vägrar anvisning som äger förfoga över

godset. I sistnämnda fall får fraktföraren Fraktföraren godset. skall således vända sig anses pliktig att för mottagarens räkning till avsändaren utom då denne överlåtit

lägga upp godset eller, då så är påkallat, sälja förfoganderätten enligt 17§ tredje stycket

det? eller

förfoganderätten upphört enligt 17§

andra stycket. Har fraktföraren som svar på sin begäran erhållit anvisning, är han emeller- Hinder för befordringens utförande tid, såvitt angår internationell befordran och

befordran med ”Inrikes-CMR°”-fraktsedel, 21 §

inte berättigad att utan vidare prövning följa

Som framgått av 17 § kan fraktavtalets denna. Principen att mottagare, som förvärinnehåll ändras i efterhand. av

Ändring vat det första exemplaret av fraktsedeln mot

fraktavtalet enligt nämnda paragraf kan dock erläggande av köpeskilling för varan, skall äga rum endast om avsändaren, eller i visst vara skyddad mot att avsändaren därefter

fall mottagaren, frivilligt tar initiativ därtill. förfogar över godset, måste nämligen inne-

Det kan emellertid också inträffa att omstän- bära att den inte

förfogandeberättigade digheterna tvingar fram en ändring av frakt- heller vid befordringshinder får ändra frakt-

avtalet utan att varuhavaren önske- om han inte förmår uttryckt avtalet, visa upp det mål därom och kanske mot hans vilja. första exemplaret av fraktsedeln. Närmare regler härom ges i 21 och 22 §§. Det kan bl. a. av nämnda därför, skäl, I 21 § behandlas fallet att det från början inträffa att fraktföraren inte erhåller någon förelegat eller under befordringen uppkom- anvisning som han bör efterkomma. Gäller mit något förhållande, som gör det omöjligt det ett absolut befordringshinder, bör han då att transportera godset till bestämmelseorten förfara i enlighet med reglerna i 24 och på det sätt som parterna avtalat. Paragrafen 25 §§. återger innehållet i CMR art. 14. Är det däremot ett relativt fråga om Som hinder mot att på avtalat sätt

befordringshinder, åligger det fraktföraren,

transportera godset till bestämmelseorten när han inte inom anvisskälig tid erhållit kan en mångfald omständigheter uppträda. ning, att själv besluta de åtgärder som bäst Till sina verkningar kan dessa befordringshin- tillgodoser varuhavarens intressen. Härvid der vara av två slag, antingen absoluta eller kan fraktföraren ibland ställas inför besvärli-

relativa. Ett absolut befordringshinder

gör ga avgöranden. Det är självfallet i och för sig det helt uteslutet att transportera godset till den avsedda bestämmelseorten. Som exem- 3 Jfr 55 §järnvägstrafikstadgan.

önskvärt att fraktföraren försöker handla så, rest bort eller avlidit. Anträffas mottagaren, kan hinder för likväl möta att han inte äventyrar den rätt till godset, utlämningen vilken kan tillkomma mottagare som mot genom att mottagaren inte vill ta emot goderläggande av köpeskilling förvärvat det set. Även om mottagaren i och för sig är första av fraktsedeln. Emellertid beredd att ta emot godset, kan utlämningen exemplaret torde fraktföraren oftast inte känna till om omöjliggöras genom t. ex. strejk eller genom överlåtelse av detta fraktsedelsexem- att myndighet förbjuder utlämningen. För någon att reglerna om utlämningshinder skall kunplar skett. Fraktföraren måste därför få utgå att na tillämpas på sistnämnda fall krävs emellerfrån den som enligt l7§ formellt är att över också tid att myndighetens ingripande inte utesluberättigad förfoga godset skulle ter att på ha ägt att vidta de dispositioner över möjligheten godset disponeras detta, vilka fraktföraren på hans vägnar annat sätt än för utlämning till mottagaren. beslutar om. Det bör således vara möjligt för Går myndighetens åtgärd ut på beslag, konfraktföraren att - t. ex. då befordringshind- fiskation eller förstoring av godset är det inte ret uppstått alldeles i början av befordringen fråga om ett utlämningshinder i den mening - återsända godset till avsändaren utan att som här avses. Kan det redan före godsets ankomst till bestämmelseorten slås fast att därigenom âdraga sig skadeståndsskyldighet som betalat mot doku- utlämning inte kommer att kunna äga rum, gentemot mottagare ment. Emellertid ligger det i sakens natur att är 21 § enligt sin ordalydelse tillämplig. fraktföraren måste vara återhållsam med När fraktföraren efter godsets ankomst till som innebär en väsentlig ändring av bestämmelseorten konstaterat, att det föreåtgärder, fraktavtalet. ligger hinder för godsets utlämnande, skall l andra fall än som nyss nämnts torde han underrätta avsändaren om hindret och fraktföraren, trots frånvaron av uttryckliga begära anvisning från denne. Ofta kan avsänskadeståndsbeståmmelser, bli skyldig att er- daren vara i stånd att undanröja utlämningssätta mottagaren hans skada, om fraktföra- hindret, t. ex. genom att lämna kompletteren följer anvisning från annan än mottaga- rande upplysningar om mottagarens adress, ren, trots att denne mot betalning av påverka mottagaren att ta emot godset eller förvärvat det första fraktse- förete handlingar som gör det möjligt för köpeskillingen skadestånds- myndigheterna att tillåta utlämningen av delsexemplaret. Uttryckliga bestämmelser saknades fram till år 1956 i godset. Avsändarens handlingsmöjligheter är detta hänseende också i det internationella emellertid inte begränsade till att sålunda Inte desto mindre var möjliggöra att det gällande fraktavtalet

järnvägsfördraget.

skadeståndsplikten allmänt erkänd i doktrin genomförs. Han kan också lämna anvisningar och som innefattar ändring av fraktavtalet.

domstolspraxisl

Har fraktföraren med anledning av utlämningshinder begärt anvisning av avsändaren, Hinder för utlämning är denne således enligt förevarande bestämmelser berättigad att disponera över godset. 22 § till Emellertid lämnar även andra lagrum l förevarande fallet att synes möjligheter att träffa dispositioner paragraf behandlas det efter till bestämmelse- över godset i denna situation. De bestämmelgodsets ankomst orten visar sig finnas hinder för godsets ser som härvidlag kan bli aktuella är stadganutlämning till mottagaren. Paragrafen återger denai innehållet i CMR art. 15. 1) l7§ första stycket om avsändarens Hinder för utlämning av godset kan vara förfoganderätt, av skiftande slag. Ibland kan mottagaren inte anträffas till följd av bristfälliga eller oriktiga adressuppgifter eller därför att han flyttat, 1 Sc Nánässy s. 481.

2) l7§ om tredje stycket mottagarens vid tillämpningen av 22 § första stycket den förfoganderätt, och ursprunglige mottagaren och som mottagare 3) 17§ andra stycket om betraktas mottagarens den nye mottagaren. Detta fastslås anvisningsrätt. uttryckligen i paragrafens tredje stycke. I Avsändarens förfoganderätt enligt 17 § förevarande fall skall således fraktföraren vid första stycket och hans anvisningsrätt från den enligt utlämningshinder begära anvisning 22 § täcker till väsentlig del varandra, och ursprunglige mottagaren. Meddelar denne andet kan ibland vara en smaksak om avsända- visning som kan befaras äventyra den nye ren vill åberopa det förra eller det senare mottagarens rätt, är fraktföraren vid internalagrummet som grund för sin behörighet att tionell befordran eller befordran med Indisponera över godset. Användningsområdet rikes-CMR-fraktsedel inte skyldig att efterför anvisningsrätten är emellertid såtillvida komma anvisningen, såvida inte den urmera begränsat än användningsområdet för sprunglige mottagaren framlägger det första förfoganderåtten som utnyttjandet av anvis- exemplaret av fraktsedeln eller också den ningsrätten förutsätter en begäran från fraktnye mottagaren vägrar att ta emot godset. föraren om anvisning, medan avsändaren på Det andra huvudfallet kännetecknas av att eget initiativ kan ta förfoganderätten i an- mottagaren vid tidpunkten för utlämningsspråk. Å andra sidan är användningsområdet hindrets uppkomst inte begagnat sig av sin för anvisningsrätten mera vid- l detta på så sätt förfoganderätt. fall innehar således sträckt, att anvisningsrätten i visst fall kan både avsändaren och mottagaren sina urutövas utan att det första exemplaret av i fraktavtalet. sprungliga positioner Ehuru fraktsedeln visas upp. Detta gäller när mot- det fraktsedelns innehåll genom är frakt-

tagaren vägrat att ta emot godset l detta föraren bekant att den formella

förfogandefall föreligger ingen anledning att ta hänsyn rätten tillkommer mottagaren, skall han även till eventualiteten att betalt mottagaren i detta fall begära anvisning från avsändaren.

köpeskilling för godset mot att han erhållit Består utlämningshindret i att mottagaren

det första exemplaret av fraktsedeln. l alla vägrat mottaga godset, kan fraktföraren utan

övriga fall av utlämningshinder vid interna- vidare följa avsändarens anvisning. Vid andra

tionell befordran och befordran med ln- skall däremot utlämningshinder fraktföraren, rikes-CMR”-fraktsedel skall däremot frakt- såvitt gäller internationell befordran och beföraren

räkna med att sådan betalning mot fordran med ”Inrikes-CMR”-fraktsedel, inte

dokument som nyss nämnts kan ha ägt rum efterkomma anvisning från avsändaren utan och skall därför inte följa anvisning som att denne framlägger det första exemplaret avsändaren lämnar utan att framlägga det av fraktsedeln, om utförandet av anvisningen första exemplaret av fraktsedeln, om anvisäventyrar mottagarens rätt. Har avsändaren ningens utförande kan äventyra mottagarens överlåtit det forsta exemplaret av

fraktsedeln

rätt. till mottagaren, kan han således inte få nå- När det gäller förhållandet mellan avsän- gon anvisning med nämnda innebörd godtadarens anvisningsrätt enligt 22 § första Däremot gen av fraktföraren. torde ingenting stycket och mottagarens förfoganderätt en- hindra att mottagaren i detta läge lämnar anligt 17 § tredje stycket bör man skilja mellan visningar med stöd av sin förfoganderätt. två huvudfall. Det ena av dessa inträffar när Skulle avsändaren alltjämt vara i besittning mottagaren redan före utlämningshindrets av det forsta exemplaret av fraktsedeln, kan uppkomst bruk av sin förfoganderätt gjort mottagaren inte utöva sin förfoganderätt. Såtill att ange ny mottagare. Har den ursprung- vitt konventionens ordalydelse ger vid hanlige mottagaren gjort detta och sålunda så att den kan i stället avsändaren ge anvisningar säga inträtt i fraktavtalet på avsändarsidan, med stöd av förevarande oakbestämmelser, är den ursprunglige avsändaren inte längre 1 Om innebörden av detta uttryck, se s. 86. aktuell i sammanhanget. I hans ställe träder

ning från avsändaren, när mottagaren inträder tat forfoganderätten enligt 17 § inte tillkommer honom. i fraktavtalet, skall han således enligt det

Det återstår att undersöka huruvida någon sagda inte framställa någon sådan begäran. konkurrens kan uppstå mellan avsändarens Har åter fraktföraren redan begärt anvisning

från avsändaren när mottagaren inträder i anvisningsrätt enligt 22§ och mottagarens Sist- fraktavtalet, får avsändarens anvisningsrätt anvisningsrätt enligt 17 § andra stycket. nämnda rätt uppkommer i och med att vika för mottagarens rätt. Innan mottagaren

att överta det andra inträtt i fraktavtalet kan emellertid avsändamottagaren genom ren med stöd av anvisningsrätten beröva l exemplaret av fraktsedeln eller genom någon Så å därmed likställd i fraktavtalet honom hans ställning som mottagare. åtgärd inträder

l

som denna rätt länge detta inte skett står det mottagaren l på mottagarsidan. Samtidigt l utsläckes följdriktigt avsända- fritt att trots tidigare vägran inträda i frakt- l uppkommer, l rens förfoganderätt. Det förefaller anmärk- avtalet. Detta stadgas uttryckligen i konven- l l

om avsändaren trots tionen, och stadgandet återges i andra ningsvärt, mottagarens inträde i fraktavtalet och förfoganderättens stycket av förevarande paragraf.

utslocknande skulle kunna disponera över Konventionstextens formulering på denna

enligt denna para- punkt kan möjligen ge intryck av att stadgodset genom anvisningar gandet endast avser reglering av det fall då graf. Svaret på detta spörsmål beror uppenbar- utlämningshindret bestått i att mottagaren

ligen på hur man skall tolka konventionens till en början vägrat att ta emot godset. En

”empéchements ä la livraison”.2 närmare granskning av konventionstexten uttryck Detta kan tydas antingen så, att det avser ger emellertid vid handen, att stadgandet inträde i fraktavta- måste av hinder mot mottagarens anses tillämpligt på alla former Uttrycket même sil a let, eller så, att man endast skall fästa avseen- utlämningshinder. de vid att utlämnandet av själva godset fak- refusé la marchandise, le destinataire peut

tiskt inte kan komma till stånd. Den senare toujours en demander la livraison” (even if

tolkningen har ett visst stöd i konventionens he has refused the goods, the consignee may men förutsätter att det skall vara nevertheless require delivery) måste innebära

ordalydelse

tillåtet för mottagare som inträtt i fraktavta- att mottagaren, så länge inte avsändaren lämnat en däremot stridande har let att åter träda ut (jfr s. 80). Motsvarande anvisning, inom järnvägsrätten har också rätt att få ut godset, till och med om han uttryckssätt allmänt uppfattats så, att järnvägen inte skall själv orsakat hindret genom att vägra att ta

anvisning från avsändaren för den emot godset och givetvis så mycket mera om begära händelse godset faktiskt inte kan utlämnas, hindret inte berott på honom. Att stadgan-

trots att mottagaren inträtt i fraktavtalet? det bör förstås på detta sätt blir än klarare, Efter inträde i fraktavtalet blir om man det med motsvarande stad-

mottagarens jämför

således frågan hur järnvägen skall förfara gande i CIM och dettas tillkomsthistoriaf* mel- Under remissbehandlingen av utredmed godset en angelägenhet uteslutande framfördes bl. a. lan mottagaren och järnvägen. Enligt utred- ningens tidigare betänkande att bestämmelserna i andra ningens mening måste man antaga att denna synpunkten en och att det

lösning är åsyftad också i CMR. Har motta- stycket uttryckte självklarhet

i fraktavtalet och därmed för- därför enbart verkade förvillande att ta upp garen inträtt värvat 17 § andra dem i lagtexten. Emellertid är det enligt anvisningsrätt enligt stycket, måste detta anses utesluta möjligheten för avsändaren att enligt 22 § lämna 2 Den engelska texten lyder: Where circum-

stances prevent delivery of the goods... anvisningar beträffande gods som trots mot- 3 CIM art. 25, jfr Nánássy s. 326 r, 494, Nánástagarens inträde i fraktavtalet är kvar i fraktsy-Wick s. 178, Jensen s. 133, jfr också järnvägsförarens besittning. trafikstadgan 55 §. Om fraktföraren inte redan begärt anvis- 4 Se härom Nánässy s. 498 ff.

utredningens mening långt ifrån någon själv- Varuhavarens skyldighet att ersätta fraktklarhet, att mottagaren skall vara berättigad föraren hans kostnader for att inhämta och att få ut godset trots att han tidigare vägrat utföra anvisning gäller i och för sig även när att ta emot det. I själva verket kan det varuhavaren är helt utan skuld till befordringsifrågasättas, om inte regeln alltför mycket eller utlämningshindrets uppkomst. Ersättgynnar mottagaren på avsändarens bekost- ningsskyldigheten bortfaller dock om hindnad. Den senare kan nämligen lätt komma i ret vållats av fraktföraren. Likaså är varuen svår situation. Antag t. ex. att avsändaren, havaren utan ansvar för kostnad som eljest sedan mottagaren vägrat att ta emot godset, uppkommer genom vållande på fraktförarens lyckas finna en tredje man som köper godset sida. Det måste emellertid in dubio ankommen att detta, innan det hinner omdestineras ma på varuhavaren att visa, att viss kostnad till den nye köparen, begärs utlämnat av den har sin grund i vållande på fraktförarens sida. till av- i konventionstexten ursprunglige mottagaren. Hänsynen Enligt ordalydelsen sändaren torde här kräva åtminstone att han och det med denna överensstämmande lagett klart genom lagstadgande får uppmärk- förslaget gäller förevarande ersättningssamheten fäst på de risker, han löper i den bestämmelser, förutom kostnaden för inangivna situationen. hämtande av anvisning, endast kostnaderna för utförande av erhållen anvisning. Det måste emellertid vara alldeles klart, att ifrå- Av anvisning föranledda kostnader gavarande ersättningsregler kan ges motsvarande tillämpning exempelvis då fraktföraren 23 § ådragit sig ökade kostnader genom att med Som framgått av 21 och 22 §§ är fraktföra- anledning av uppkommet befordringshinder ren, när befordrings- eller utlämningshinder på eget initiativ transportera godset till beuppkommit, skyldig att begära anvisning stämmelseorten på en omväg. från varuhavaren. Därigenom betungas fraktföraren med vissa kostnader. Likaledes kan utförandet av erhållna anvisningar regelmäs- Fraktförarens skyldighet att taga värd om sigt förutsättas medföra kostnader för frakt- godset föraren. Enligt första stycket av konventio- 24§ nens art. 16 gäller som huvudregel, att fraktföraren är berättigad till ersättning för båda När ett absolut befordringshinder eller utdessa slag av kostnader. lämningshinder yppat sig, skall fraktföraren Konventionens här återgivna bestämmel- enligt 21 respektive 22§ begära anvisning ser fastslår endast att fraktföraren är berätti- från den som har förfoganderätten över godgad till ersättning för nämnda kostnader men set, respektive från avsändaren. När det gälanger inte närmare vem som är skyldig att ler internationell befordran och befordran utge ersättningen. l flertalet fall torde det med Inrikes-CMR-fraktsedel skall emelleremellertid utan vidare vara klart vem som tid fraktforaren, som framgått av vad som skall betala ersättningen. Sålunda torde det sagts under 21 och 22 §§, i annat fall än då inte råda något tvivel om att fraktföraren mottagaren vägrat att ta emot godset inte

kan kräva ersättning av den som meddelar följa anvisning, som äventyrar mottagarens

anvisningen och i förekommande fall vägra rätt, om inte det första exemplaret av fraktatt efterkomma anvisningen innan ersätt- sedeln framlägges. Härav följer att det stunningen erlagts. Det kan nämligen inte antagas dom kan vara omöjligt för fraktföraren att ervara åsyftat, att den som meddelar anvisning hålla någon godtagbar anvisning. Även när en enligt 21 eller 22 § generellt sett skall ha en sådan i och för sig kan erhållas, skulle det mera gynnad ställning än den som lämnar ofta nog innebära ett orimligt hinder för anvisning med stöd av 17 §. fraktförarens verksamhet om han skulle nöd-

gas att fortlöpande hålla sig beredd att utfö- som inträtt i avsändarens eller mottagarens ra en väntad anvisning. I denna paragraf, som rätt. När det gäller att avgöra, huruvida motsvarar art. 16 andra stycket ikonventio- rätten att få ut det deponerade godset tillnen, stadgas därför att fraktföraren vid de kommer avsändaren eller mottagaren, torde hinder som nu nämnts att ge- man till en början kunna konstatera att är berättigad nast lossa godset. denna rätt bör tillkomma mottagaren, om såvitt befordran I och med att godset lossats, skall beford- denne, angår internationell Detta innebär att och befordran med ”Inrikes-CMR”-fraktringen anses vara avslutad. fraktföraren inte sedel, kommit i besittning av det andra längre svarar för godset i med reglerna i 4 kap. om det egent- exemplaret av fraktsedeln eller, vilket gäller enlighet blir emel- även annan befordran, kan framställa krav liga fraktföraransvaret. Självfallet lertid fraktföraren inte i och med lossningen med stöd av 20§ första stycket. Likaledes befriad från varje ansvar för godset. Han har torde mottagaren kunna göra anspråk på det att antingen själv förvara godset eller uppdra deponerade godset, om han är förfogandeförvaringen åt tredje man. I förra fallet berättigad enligt 17 § tredje stycket och, vid svarar fraktföraren gentemot varuhavaren i internationell befordran och befordran med enlighet med allmänna regler om deposition. lnrikes-CMR”-fraktsedel, dessutom är i be- I det senare fallet kan fraktföraren göras sittning av det första exemplaret av fraktansvarig för skada som drabbar godset under sedeln. På motsvarande sätt bör avsändaren förvaringen endast under förutsättning att ha rätt att få ut godset, om förfoganderätten han brustit i omsorg vid valet av den tredje tillkommer honom och han, vid internatioman, åt vilken han anförtrott förvaringen av nell befordran och befordran med Inrikesgodset. CMR-fraktsedel, dessutom är i besittning av Genom att godset lossas och upplägges till det första exemplaret av fraktsedeln. Även förvaring förvandlas således fraktavtalet till utan besittning av detta fraktsedelsexemplar ett depositionsförhâllande. Det är därvid inte bör den förfogandeberättigade avsändaren utan vidare klart vem som får ställningen av kunna få ut godset, om han visar sig ha deponent. Konventionens avfattning på den- mottagarens medgivande till detta. På motna punkt är föga upplysande; den franska svarande sätt bör den förfogandeberättigade texten säger endast att lossningen av godset mottagaren även vid internationell befordran

sker pour le compte de Payant droit. Så och befordran med lnrikes-CMR”-frakt-

mycket lär emellertid kunna sägas, att rät- sedel ha rätt att få ut godset, trots att han ten att utfå godset från depositarien tillkom- saknar det första exemplaret av fraktsedeln, mer samma person som skulle ha ägt föra om medgivande av avsändaren finns. Skulle ersättningstalan mot fraktföraren, om godset mottagaren ha utnyttjat förfoganderätten till i stället gått förlorat genom händelse för att ange ny mottagare, bör hans medgivande vilken fraktföraren svarar. fordras i stället för avsändarens. Vad slutli- Med detta konstaterande är emellertid i gen beträffar det i 22 § första stycket avsedoch för sig inte så mycket vunnet, eftersom da fallet att mottagaren vägrat mottaga god- CMR inte innehåller några uttryckliga regler set, bör avsändaren kunna begära godset om vem som äger rätt att föra ersättnings- utlämnat utan att behöva åberopa andra talan mot fraktföraren. Sådana regler finns förhållanden än mottagarens vägran. emellertid i CIM (art. 42), och likheterna i Beträffande rätten att få ut gods som uppbyggnaden av CIM och CMR gör det upplagts till förvaring enligt denna paragraf berättigat att antaga att en motsvarande gäller i övrigt likartade regler som beträffantillämpning är avsedd vad beträffar CMR. de mottagarens rätt att få ut gods enligt I enlighet härmed bör som berättigade att 20 §. Godset kan således, även om det är i få ut det deponerade godset endast kommai tredje mans besittning, hållas inne till säkerfråga avsändaren, mottagaren eller någon het för de belopp som fraktföraren äger

fordra Vid oenighet om enligt fraktavtalet. hela det belopp som anges i fraktsedeln, har storleken av dessa belopp gäller vid interna- han emellertid att otvivelaktigt möjlighet tionell befordran och befordran med ”lnri- hålla inne till godset dess betalning skett kes-CMR-fraktsedel vad fraktsedeln utvisar. eller han genom rättsligt avgörande befunnits Retentionsrätten kan emellertid också göras sakna rätt till betalning. På grund härav gällande i fråga om krav på ersättning för torde han ofta kunna framtvinga betalning. kostnader som uppkommit till följd av be- Denna får emellertid inte ses som en slutlig fordrings- eller såsom utlämningshindret, reglering av mellanhavandet. Det belopp som kostnaden för inhämtande av anvisning eller varuhavaren erlagt för att få ut godset kan kostnaden för av godset. han tänkas

förvaring vara berättigad att åtminstone

Bestämmelser härom lämnas i paragrafens delvis återfå. Så kan t. ex. vara fallet när han sista punkt, vilken utformats i överensstäm- ersatt fraktföraren kostnaderna för inhämmelse med motsvarande avsnitt av konventande av anvisning och för förvaring av godtionstexten. Det har ibland gjorts gällande set men det sedermera styrkes att det hinder att denna text, utöver vad som nyss angivits, som orsakat dessa kostnader vållats av fraktskulle vara menad att utsäga, att fraktföraren föraren. är berättigad till full frakt även när han till följd av befordringshinder endast delvis utfört 25§ transporten. Utredningen vill därför framhålla, att den med den föreslagna for- Den i 24§ anvisade möjligheten för fraktmuleringen ingalunda avsett att för inrikes- föraren att vid absolut befordringshinder befordringarnas del införa någon regel om eller fraktavtalet utlämningshinder fullgöra att full frakt skall utgå i nämnda fall. Vad att genom upplägga godset till förvaring beträffar spörsmålet om beräkningen av frak- innebär inte alltid ett ändamålsenligt tillvägaten när transporten avbrutits utan att begångssätt. Om godset inte tål förvaring eller stämmelseorten nåtts, synes den svenska rätom förvaringen skulle vara alltför kostsam i ten som en allmän princip ha accepterat att förhållande till godsets värde, skulle godsets frakten in dubio skall beräknas med hänsyn uppläggning till förvaring medföra menliga till den tillryggalagda sträckanÅ Någon änd- ekonomiska följder. Dessa skulle ofta drabba ring härvidlag vill utredningen således inte fraktföraren genom att dennes möjligheter föreslå. Det är utredningens att övertygelse, att få täckning för sina kostnader i godsets man inte heller i konventionstexten skall värde skulle minska. Enligt konventionen intolka någon regel om rätt för fraktföraren (art. 16 tredje stycket första punkten) skall att erhålla full frakt för befordran som en- fraktföraren därför vara berättigad att sälja dast delvis verkställts. Hade konventionens utan att behöva invänta godset anvisning, upphovsmän haft för avsikt att införa en förutsatt att det är fråga om lättfördärvligt regel som så klart avviker från den inom gods, gods vars tillstånd eljest påkallar förövrig frakträtt accepterade principen om av- säljning eller gods, för vilket förvaringskostståndsfrakt, skulle de helt säkert ha låtit den naderna inte skulle stå i rimlig proportion till komma till ett tydligare uttryck. Att en dess värde. sådan fall inte av regel i vart accepterats Denna regel föreslås bli tillämplig också på

biltransportmarknadens av inrikes befordran.

parter framgår Den återges i paragrafens att den internationella vägtransportunionen första punkt och är utformad i nära anslutoch den internationella handelskammaren i till konventionstexten. Detta medför ning sitt gemensamma förslag till revision av CMR upptagit en bestämmelse, ivilken principen 1 Se Schmidt s. 110, Grönfors s. 94, jfr NJA att frakt 1947 s. 539. skall utgå i proportion till den till- 2 Joint proposals for partial revision submitted ryggalagda sträckan uttryckligen fastslås? by the International Road Transport Union and Om fraktföraren anser sig berättigad till the International Chamber of Commerce, s. 5.

däri inräknade - och dels för att den formellt framträder som en regel lagerhyra avsedd att uteslutande fraktförarens fraktförarens samtliga övriga fordringar hos främja intressen. Det därför att uppdragsgivaren. Denna panträtt går som synes angeläget att fraktföraren i de fall som nyss synes vida längre än den av utredningen påpeka, nämnts kan ha anledning att föranstalta om föreslagna, bl. a. på så sätt att godset häftar av godset även om åtgärden inte även för sådana fordringar som uppkommit försäljning utan samband med befordringen av det ifråär päkallad av hänsyn till hans egna intresallmänna att gavarande godset. En tillämpning av villkoret sen. l fraktförarens skyldighet ta vård om godset måste nämligen också i fråga synes kunna leda till att en köpeskilredovisas till mottagaren, i anses ingå förpliktelsen att handla så, att ling, som skolat varuhavaren drabbas av för- sin helhet åtgår till att täcka fraktförarens inte onödigtvis affärsförbinluster till följd av befordrings- eller utläm- fordringar på grund av tidigare Underlåtenhet att i tid sälja delser med avsändaren. En sådan ordning ningshindret. skade- kan inte accepteras. Godset bör aldrig kungodset kan på denna grund medföra ståndsskyldighet för fraktföraren. na belastas med andra kostnader än sådana

En omedelbar försäljning av gods kan som som hänför sig till just detta gods Pantavtal

nämnts komma i fråga endast beträffande som ger fraktföraren rätt att göra sig betald gods som av vissa skäl inte lämpar sig för ur godset i vidare omfattning än som framgår förvaring. När det gäller annat gods måste av sista stycket av denna paragraf är, såvitt fraktföraren till en början avvakta varuhava- angår internationell befordran, ogiltigt enligt rens anvisning. Erhåller han emellertid inte 5 §. Detsamma bör regelmässigt vara fallet inom skälig tid någon anvisning som han får vid inrikes befordran. anses vara skyldig att efterkomma, är han l fråga om gods som inte är av den i första oavsett godsets art berättigad att sälja det. stycket första punkten nämnda beskaffen- Detta framgår av paragrafens andra punkt. heten får fraktföraren som sagt inte gripa till Nämnda regel erbjuder fraktföraren en förrän varuhavaren haft viss tid försäljning generell möjlighet att undgå ytterligare be- på sig att meddela anvisning. Något mera svär och kostnader för godsets förvaring. exakt mått på längden av denna tid lämnas Den öppnar också möjlighet för honom att inte i konventionen; det talas där endast om göra sig betald för sina kostnader. Som ”un délai raisonnable. Anledningen till att framgår av paragrafens sista stycke har han fristens längd inte bestämts närmare är självnämligen rätt att ur köpeskillingen för det fallet att finna ett mått som svårigheten sålda godset tillgodogöra sig de belopp som passar för de från fall till fall växlande omfattas av retentionsrätten enligt 24 § sista omständigheterna. Dessa svårigheter har förpunkten. anlett utredningen att inte heller beträffande Man kan således säga, att fraktföraren i inrikes befordran föreslå någon bestämd tidsdetta speciella fall har panträtt i godset. frist. l fråga om den ungefärliga längden av Emellertid får fraktföraren enligt paragrafens den tid efter vars förlopp fraktföraren i sista stycke tillgodogöra sig ersättning ur avsaknad av godtagbar anvisning får sälja köpeskillingen endast för kostnad som åvilar godset kan som jämförelse nämnas, att fördet försålda - - för i mot-

godset samt självfallet säljning vid inrikes järnvägsbefordran

försäljningskostnaden. Under rubriken pant- svarande fall är tillåten efter 5 å 6 veckor rätt föreskrives i 4 § av ansvars- och beford- från det järnvägen avsänt begäran om anvisringsbestämmelserna för de större biltrans- Med till att

ning? hänsyn betingelserna

portföretagen, att fraktföraren tillförsäkras inom biltransportbranschen delvis är annorpanträtt i gods, som innehas av fraktföraren lDenna princip kommer också till uttryck i eller av tredje man eller eljest är under järnvägstrafikstadgan 74 §. fraktförarens kontroll, dels för alla på godset 2 Se 53 och 56 §§ järnvägstrañkstadgan, jfr vilande kostnader - och § 78 i 1925 årsjärnvägstrafikstadga. speditionsarvode

lunda torde det emellertid enligt utred- underkastad reglerna om inrikes befordran ningens mening ofta vara befogat att här kan det undantagsvis förekomma att godset räkna med kortare tider. säljes utomlands. Det är naturligt att försälj- Har godset sålts, skall fraktföraren efter ningen också i sådana fall sker med tillämpavdrag av fraktkostnader, förvaringskostna- ning av de interna reglerna i den stat där der och andra kostnader som åvilar godset godset befinner sig. Genom en särskild föresamt försäljningskostnaden redovisa köpe- skrift i andra styckets sista punkt fastslås, att skillingen till varuhavaren. Berättigad att försäljningen i de fall som nu nämnts skall uppbära köpeskillingen är den som enligt ske i enlighet med vad som gäller i den stat 24 § skulle ha ägt få ut godset, om det inte där godset finns. hade sålts. Skulle köpeskillingen inte fullt ut täcka fraktförarens fordran, har han rätt till 4 KAP. F raktförarens ansvarighet ersättning för bristen. Man kan emellertid inte utan vidare utgå från att den som kan Förutsättningarna för ansvarighet vara berättigad att uppbära nettobeloppet av 26 § köpeskillingen, om ett sådant uppstår, också skall vara skyldig att ersätta bristen, om en I 4 kap. behandlas det egentliga fraktförarsådan i stället uppkommer. Krav på ersätt- ansvaret. Härmed menas fraktförarens anning torde sålunda kunna riktas mot motta- svar för ekonomisk skada som tillskyndas garen endast under förutsättning att han varuhavaren genom att godset går förlorat, inträtt i fraktavtalet, antingen på mottagar- minskas eller skadas, medan fraktföraren har sidan genom förvärv av det andra exemplaret det om hand för befordran, eller genom att av internationell eller ”lnrikes-CMRWfrakt- det kommer fram för sent. sedel eller med stöd av 20§ första stycket Omfattningen av det egentliga fraktförareller också på avsändarsidan genom att, i fall ansvaret anges i 26-28 §§ efter metoden att då rätten att förfoga över godset under fraktföraren skall anses ansvarig, såvida han befordringen överlåtits till honom genom inte kan visa att en särskild ansvarsfrihets-

anteckning i fraktsedeln, ta denna rätt i grund föreligger. I enlighet härmed beskrivs

anspråk. ansvaret i första stycket av denna paragraf Beträffande förfarandet när godset skall som ett rent strikt ansvar. Stadprincipiellt säljas hänvisar konventionen till de interna måste emellertid läsas tillsammans gandet reglerna i den stat, i vilken godset finns. med dels paragrafens andra stycke och dels Skall gods, som omfattas av ett avtal om 27 §, på vilka ställen de olika ansvarsfrihetsinternationell befordran, säljas i Sverige, grunderna räknas upp. skall försäljningen således ske enligt regler Den bevisning som den skadelidande varusom gäller här. Utredningen har i sitt första havaren har att förebringa behöver i första betänkande lämnat förslag till sådana reg- hand endast inriktas att på att klarlägga, ler.3 Dessa regler har satts i kraft genom till befordgods som fraktföraren mottagit CMR-lagen, i vilken de upptagits i 4 §. Reg- ran inte kommit fram eller att det minskats lerna, som i huvudsak innebär att offentlig eller skadats efter det att fraktföraren mottaauktion skall vara det normala sättet för men innan det utlämgit det till befordran försäljning, bör enligt utredningens mening nats eller att utlämnandet ägt rum för sent. I ges tillämpning också på inrikes befordran. fråga om minskning eller skada torde bevis- Om gods, som omfattas av avtal om inter- ningen regelmässigt få avse godsets mängd nationell befordran, skall säljas i främmande och tillstånd dels vid den tidpunkt då fraktstat, skall enligt konventionen den statens föraren dels vid mottog godset till befordran, regler gälla för försäljningen, även om svensk den då det utlämnades. tidpunkt Framgår lag skulle vara tillämplig på befordringen som helhet. Också vid befordran som år 3 Se vidare SOU 1966:36 s. 54 ff.

det av denna bevisning att godsets mängd ring av rätten att föra talan. Den inbördes eller tillstånd undergått en negativ föränd- likheten mellan CMR:s och CIM:s regelsysring mellan dessa tidpunkter, erfordras inte tem gör det emellertid berättigat att antaga, närmare från varuhavarens att de i CIM angivna principerna för talerätnågon bevisning sida om var och när minskningen eller ska- ten är avsedda att komma till användning dan skett eller hur den gått till. också när det gäller CMR. Man torde således Förutom att visa att realskada eller dröjs- kunna utgå från att CMR:s uttryck ”layant mål inträffat har varuhavaren att visa, att droit” i detta sammanhang betyder ”den han lidit ekonomisk skada samt att det som har talerätten” och att, när det gäller att föreligger orsakssammanhang mellan realska- bestämma vem talerätten tillkommer, art. dan eller dröjsmålet och den ekonomiska 42 § 3 i CIM kan tjäna till viss ledning. skadan. Rätt att föra talan om ersättning med Har varuhavaren förebragt denna bevis- anledning av realskada eller dröjsmål vid ning, skall fraktföraren anses ersättningsskyl- befordran som faller under CMR bör i enligdig, såvida han inte kan visa att realskadan het med det sagda tillkomma avsändaren, eller dröjsmålet beror av omständighet, för såvida inte mottagaren antingen inträtt i vilken fraktföraren enligt de särskilda an- fraktavtalet eller också i enlighet med 17 § svarsfrihetsgrunderna inte svarar. tredje stycket innehar rätten att förfoga över I andra stycket av denna paragraf anges godset, i vilka fall talerätten bör tillkomma fyra ansvarsfrihetsgrunder. Envar av dessa mottagaren. kan fraktföraren åberopa för att få befrielse För att fraktföraren med hjälp av denna från ansvar såväl när det gäller realskada som ansvarsfrihetsgrund skall kunna fritaga sig när det gäller dröjsmål. från ansvar för realskada eller dröjsmål krävs Enligt den första ansvarsfrihetsgrunden är för det första, att han visar att realskadan fraktföraren fri från ansvar för realskada eller dröjsmålet orsakats av culpa från aneller dröjsmål som orsakats av fel eller för- tingen avsändarens eller mottagarens sida. summelse av ”layant droit” (the claimant). Fel eller försummelse av den som företrätt Tolkningen av detta uttryck har vållat myc- avsändaren eller mottagaren kan självfallet ket huvudbry (jfr den svenska prop. 1968: vara att likställa med avsändarens eller mot- 132 s. 41 och den norska Ot. prop. nr tagarens egen culpa, men bortsett härifrån 45/1967-68 s. 8 f). Det har bl. a. ifrågasätts kan tredje mans culpösa beteende aldrig att bestämmelsen skulle innebära, att frakt- föranleda ansvarsfrihet enligt denna grund. föraren kan undgå ansvar endast när den Emellertid räcker det inte med att fraktföraersättningskrävande parten själv vållat den ren visar att realskadan eller dröjsmålet orsaifrågavarande skadan men däremot inte när kats av avsändarens respektive mottagarens vållat realskadan eller det är den tredje parten i fraktavtalet som culpa. Att avsändaren vållat skadan. Om avsändaren vållat viss ska- dröjsmålet kan vid ersättningstalan från motda, skulle således fraktföraren ha att svara tagarens sida föranleda ansvarsbefrielse för för denna i fall mottagaren kräver honom på fraktföraren endast om det var avsändaren ersättning. som vid tidpunkten för felet eller försum- Konventionstexten melsen var fraktförarens iden meär på denna punkt nä- motpart ra nog ordagrant hämtad från CIM art. ningen att han hade talerätten. Har avsända- 27 § 2. Det finns ingen anledning att antaga ren vållat realskadan eller dröjsmålet, sedan annat än att layant droit” idetta samman- talerätten övergått till mottagaren, är han i hang är avsett att betyda detsamma i CMR detta sammanhang att likställa med en tredje som i CIM. Vad beträffar CIM synes det vara man. Pâ motsvarande sätt är denna ansvarsalldeles klart att ”layant droit” betyder den som har talerätten mot järnvägen enligt art. 1 Jfr Nánássy s. 526, Nzlnássy-Wick s. 187, Jensen 42 § 3.1 I CMR finns ingen uttrycklig regle- s. 140.

frihetsgrund otillämplig för den händelse summelse av den berättigade” och lämna åt realskada eller dröjsmål vållats av mottagaren rättstillämpningen att bestämma den närmavid en tidpunkt då talerätten inte tillkom re innebörden av detta uttryck. Detta förfadenne. Kan emellertid fraktföraren visa att ringssätt torde emellertid inte böra användas realskada eller dröjsmål vållats av avsända- när det gäller inrikes befordran. Det synes ren, medan talerätten ännu tillkom denne, utredningen angeläget att

förutsättningarna

skall fraktföraren vara fri från ansvar inte för ansvar slås fast på ett otvetydigt sätt bara i förhållande till avsändaren utan också också på denna punkt. i förhållande till mottagaren. fri från Enligt gällande rätt är fraktföraren Enligt utredningens mening kan det såle- ansvar för realskada eller dröjsmål, om han des inte komma i fråga att tolka konven- styrker därtill. Kan sig vara fri från vållande tionstexten så, att mottagaren skulle vara han styrka att den aktuella skadan vållats av berättigad till ersättning av fraktföraren för avsändaren och således inte av honom själv, realskada eller dröjsmål som vållats av av- är han alltså utan vidare fri från ansvar, sändaren genom åtgärd som han i och för sig självfallet också gentemot Också mottagaren. ägt vidtaga som part i fraktavtalet eller ge- enligt de ansvars- och befordringsbestämmelnom försummelse att vidtaga åtgärd, vilken ser, som antagits av de större transportföredet ålegat honom som avtalspart att vidtaga. tagen och som i princip uppställer ett objek- Det kan visserligen inte förnekas att ordvalet tivt ansvar för fraktföraren, är fraktföraren i den engelska konventionstexten (the clairn- fri från ansvar för realskada, som vållats ant) ytligt sett ger intryck av att fraktföra- genom ”fel eller försummelse av avsändaren ren blir fri från ansvar endast om han visar eller mottagaren eller deras ställföreträdare”. att skadan vållats av den ersättningskrävande Att fraktförarens möjlighet att åberopa avsjälv. Emellertid synes en sådan tolkning av sändarens culpa som grund för ansvarsbekonventionen inte ha föresvävat lagstiftarna i frielse skulle vara inskränkt till fall då av-

övriga fördragsstater att döma av de översätt- sändaren själv reser ersättningsanspråk fram-

ningar av konventionen som gjorts. l vart fall går inte av villkorets formulering, och det den tyskspråkiga översättningen, gemensam tillämpas heller inte så i praktiken. På motför Förbundsrepubliken Tyskland, Österrike svarande sätt är frågan besvarad i järnvägstra-

och Schweiz, ger klart uttryck åt en motsatt fikstadgan. uppfattning. Där talas nämligen om ”ein Det kan, som redan framgått, enligt utred-

Verschulden des Verfügungsberechtigten”. ningens mening inte råda någon tvekan om Mindre entydiga är det italienska uttrycket att vägfraktavtalslagen bör inta samma stånd- ”colpa del1°avente diritto” och det holländs- punkt. Beträffande frågan hur detta skall ka ”schuld van de rechthebbende”, men komma till uttryck i lagtexten må erinras om också dessa uttryck är mera vidsträckta till att utredningen i 1966 års lagförslag använde sin innebörd än ”den ersättningskrävande”. lokutionen ”fel eller försummelse av den Man torde inte heller i litteraturen kunna som äger förfoga över godset”. I föreliggande finna något uttalande som tyder på att ifrå- förslag användes emellertid ”förbegreppet gavarande regel uppfattats som innebärande foganderätt” i en något mera inskränkt betyen garanti från fraktföraren att gentemot delse än tidigare; förfoganderätten säges mottagaren svara för skada som vållats av upphöra i och med att den uppgivne mottaavsändaren. Om regeln hade uppfattats så, garen inträder som mottagare i fraktavtalet. hade den kommenterats som en De dispositioner träffar rimligen mottagaren med godnyhet, vilken saknar motsvarighet i övrig set sedan han inträtt i fraktavtalet utgör internationell transporträtt. således intet ”förfogande” i denna mera I prop. 1968:132 föreslogs att man i den tekniska mening. Det är därför inte längre svenska översättningen av konventionstexten alldeles korrekt att i detta sammanhang anskulle använda formuleringen ”fel eller för- knyta till förfoganderätten. Vållar mottaga-

ren realskada eller dröjsmål genom fel eller de lämnar i fråga om befordringens utföranförsummelse efter det han inträtt i fraktavta- de. Det rör sig således här inte endast om let men innan godset faktiskt blivit utläm- sådana anvisningar, som den förfogandebeockså detta ett förhållande rättigade lämnar med stöd av sin rätt att nat, är självfallet som medför ansvarsfrihet för fraktföraren. ändra fraktavtalet eller som svar på frakt- Med den nu använda är emel- förarens begäran om anvisning med anledterminologin lertid mottagaren i detta läge inte ”den som ning av befordrings- eller utlämningshinder. Också anvisningar som avsändaren lämnar i äger förfoga över godset”. En vidsträcktare term måste här användas. Det ligger då när- fraktsedeln eller eljest i samband med att mast till hands att ianslutning till de danska fraktavtalet slutes eller som mottagaren lämoch norska_ CMR-lagarna och den svenska nar beträffande godsets utlämning faller unanvända begrep- der förevarande bestämmelse. konventionsöversättningen ”den berättigade”. Utredningen vill Enligt den tredje ansvarsfrihetsgrunden pet emellertid betona, att den avsett att begrep- undgår fraktföraren ansvar, om han visar att här skall innefatta inte realskadan eller dröjsmålet beror på godsets pet ”den berättigade” bara den som faktiskt framställer ersättnings- egen beskaffenhet. När det inte gäller dröjsanspråket utan också den som enligt fraktav- mål, vilket sällan torde vara fallet, kan frakttalet var berättigad att handla vid den ifråga- föraren ofta ha anledning att i stället för varande el- denna den i tidpunkten men genom felaktigt ansvarsfrihetsgrund åberopa ler uteblivet handlande orsakade realskadan 27 § första stycket under d) angivna grunen gynnsammare ställeller dröjsmålet. den, vilket ger honom Den andra ansvarsfrihetsgrunden avser fal- ning i bevishänseende. sistnämnda grund kan let att realskadan eller dröjsmålet orsakats av emellertid åberopas endast beträffande gods en anvisning från den berättigades sida. Den- som till sin naturliga beskaffenhet är ömtåna ansvarsfrihetsgrund har nära samband ligt i ett eller annat avseende. Däremot kan med den första, och vissa situationer täcks av 26§ åberopas också beträffande godsslag dem båda. Den har dock såtillvida ett vid- som erfarenhetsmässigt inte är särskilt känssträcktare än den första liga för skador. Det kan exempelvis vara användningsområde som den inte förutsätter culpa från den fråga om ett parti av en normalt ganska berättigades sida. För att fraktföraren skall hållbar vara, vilket på grund av tillverkningsbli fri från ansvar enligt denna grund krävs fel fått hållbarheten nedsatt. således endast att han visar, att realskadan Enligt den fjärde ansvarsfrihetsgrunden är eller dröjsmålet faktiskt orsakats genom ut- fraktföraren fritagen från ansvar för realskaförandet av en anvisning från den berättiga- da eller dröjsmål som orsakats av förhållande des sida. Som särskilt vilket han inte kunnat undvika och vars angetts i konventionstexten gäller emellertid ansvarsbefrielsen na- följder han inte kunnat förebygga. Också turligt nog inte, om anvisningen föranletts av denna ansvarsfrihetsgrund är ordagrant hämfel eller försummelse sida. tad från CIM i dess den 25 oktober 1952 på fraktförarens Ehuru antagna lydelse. Tidigare innehöll det internågra andra fall av culpa på fraktföra-

rens sida i samband med utförandet av anvis- nationella järnvägsfördraget en motsvarande

i konventionen, måste det ansvarsfrihetsgrund, vilken var så utformad ning inte nämns att den medgav järnvägen befrielse från ananses följa av allmänna regler att fraktföraren inte heller kan undgå ansvar, om han svar för skada som orsakats av ”force majeuutan att fästa motpartens uppmärksamhet på re” (höhere Gewalt). Denna utformning faran följt anvisning, vars utförande han övergavs som sagt vid 1952 års revision till insett eller haft anledning misstänka skulle förmån för den formulering som här är i leda till skada. fråga. Omformuleringen hade till syfte att Som anvisning är i detta sammanhang att underlätta en enhetlig tolkning av förevaranförstå varje meddelande, som den berättiga- de ansvarsfrihetsgrund, medan man däremot

inte avsåg att göra någon egentlig förändring orsakad av casus utom då skadeorsaken är

beträffande dess sakliga innebörd Härav radioaktiv strålning, krigshändelser (inbegrihar utredningen, liksom de övriga nordiska pet krigsrisk i form av minsprängning), bor-

kommittéerna, dragit slutsatsen, att ifrågava- gerliga oroligheter, strejk, lockout, myndig-

rande ansvarsfrihetsgrund inte heller i CMR heters naturhinder eller annan

ingripanden, är hän-

tillämplig på andra skadebringande force majeure.

delser än sådana som har

force-majeure- För inrikes järnvägsbefordran gäller enligt

karaktär. i detta

Utredningens uppfattning 58 § järnvägstrafikstadgan, att järnvägen äger

hänseende redovisades i SOU 1966:36 s. 26 fritaga sig från ansvar för realskada eller och 58 ff. som orsakats bl. a. av ”förhållande dröjsmål Enligt utredningens mening innebär såle- som järnvägen ej kunnat undvika och vars

des konventionen att fraktföraren har att följder den ej kunnat förebygga.” Denna

svara även för skador som härrör av casuella ansvarsfrihetsgrund är som synes formulerad

händelser, vilka inte är av den art att de kan på alldeles samma sätt som den av utredninghänföras under begreppet force majeure. en föreslagna. Av förarbetena till 1966 års av denna

Riktigheten uppfattning har ifråga- järnvägstrafikstadga framgår, att man med

satts under remissbehandlingen av utred- införandet av nyssnämnda inte formulering ningens första betänkande. Sålunda har ad- avsett att göra någon avvikelse principiell vokatsamfundets styrelse hävdat, att ”väg- från vad som gällde enligt 1925 års järnvägs-

fraktföraren får ett exculpations- och prin- trañkstadgas Motsvarande ansvarsfrihets-

cipalansvar jämte ett ansvar oberoende av grund i denna fritog järnvägen från ansvar vållande för skador på för skada som ”uppkommit grund av bristfällighe- genom händelse ter hos fordonet”.2 Att den skul-

fjärde ansvarsfrihetsgrunden 1 Se Nanássy s. 531 ff.

le tolkas som en möjlighet för fraktföraren 2 Till stöd för sin uppfattning åberopar styrelsen ett uttalande av van Ryn s. 654. att undgå ansvar genom någon sorts exculpa- 3 Sålunda anför Loewe s. 13 att denna ansvarsfritionsbevisning synes emellertid vara en upp- hetsgrund är tillämplig ”wenn der Schaden . . .

fattning som vinner föga stöd i litteraturen? durch höhere Gewalt entstanden ist.” Enligt Buzzi-

Vad beträffar internationell rättspraxis må Quattrini s. 60 är vissa skadeorsaker inte ägnade att nämnas ett holländskt medföra befrielse från ansvar enligt denna grund; att avgörande, enligt vilculpa saknas i det enskilda fallet anses synbarligen ket ansvarsfrihet inte ansågs komma i

fråga, vara utan betydelse. Också den av advokatsamfun-

när lasten skadats av vatten på grund av att dcts styrelse åberopade författaren anför (van Ryn s. 661) att CMR lika litet som CIM ”reserve aucune ovanligt häftigt regn fallit under transporplace a la faculté pour le transporteur de scxonerer tenf Synbarligen har det starka regnet bepar la preuve quil a pris toutes les mesures necesdömts som en casuell händelse men inte som saires pour éviter le dommage ou quil lui était impossible de les prendre. Beträffande uttrycket en så ovanlig och omfattande händelse att som fraktföraren inte kunnat undviförhållande, den kunde anses utgöra force majeure och ka och vars föjder han inte kunnat förebygga” därmed medföra ansvarsbefrielse. säger samme författare s. 657 att denna formulering på ett lyckligt sätt löser den klassiska tvisten l fråga om inrikes vägbefordran är det om vilka kännetecken som bör utmärka en händeldäremot klart, att fraktförarens ansvarighet se, vilken påstås vara ett fall av force majeure. Även enligt gällande rätt inte sträcker sig utöver Tiberg s. 111 sätter likhetstecken mellan begreppet force majeure och det nyssnämnda uttrycket. I det ett exculpations- och principalansvar. Frakt- danska CMR-betänkandet s. 26 liksom idet norska föraren behöver således aldrig vidkännas ans. 38 framhålles att förevarande ansvarsfrihetsgrund svar för skador, som visar sig härröra från tar sikte endast på force-majeuresituationer. Samcasuella händelser. Emellertid har fraktförar- ma ståndpunkt redovisas i den svenska CMR-propositionen (1968:132 s. 40 f). na i stor utsträckning frivilligt påtagit 4 sig European Transport Law, Vol l. nr 5 1966 s. ansvar också för casus. Sålunda svarar frakt- 738. 5 Promemoria med kommentarer till ett inom föraren enligt de tidigare nämnda ansvarskommunikationsdepartementct utarbetat förslag och befordringsbestämmelserna för realskada till ny järnvågstrafikstadga s. 29.

föraren ett rent strikt ansvar oavsett om av högre hand (force majeure). Beträffande den stora massan av inrikes fordonet är hans eget eller om han lejt det av landtransporter, vilken regleras antingen av annan.

järnvägstrafikstadgan eller av de stora vägtransportföretagens ansvars- och befordrings-

27§ bestämmelser, gäller således redan att fraktföraren bär ansvar för casus som inte är så Denna paragraf upptar ytterligare en grupp kvalificerad att den betecknas som force ansvarsfrihetsgrunder. Dessa hänför sig till Redan av detta skäl skulle det vara ett antal typsituationer, i vilka risken för majeure. realskada får anses särskilt För orealistiskt att lagstiftningsvägen söka redu- påtaglig. cera fraktförarens faktiska ansvar till enbart fraktföraren kan det vara fördelaktigare att ett ansvar för bristande omsorg och aktsam- åberopa dessa s. k. privilegierade ansvarsfrihet. Huvudskälet mot ett sådant tillväga- hetsgrunder än de i 26 § andra stycket angivär emellertid na. De sistnämnda medför nämligen ansvarsgångssätt enligt utredningens att det från praktiska och principiel- frihet endast under förutsättning att fraktmening, att frakt- föraren skada faktiskt la utgångspunkter synes vara riktigt visar, att uppkommen föraren oberoende av vållande svarar för orsakats av omständighet för vilken han inte skada genom sådana händelser, vilka typiskt svarar. När det gäller de privilegierade ansett är mer eller mindre nödvändigt förknip- svarsfrihetsgrunderna kan det däremot vara I enlighet här- tillräckligt att fraktföraren visar, att skadan pade med hans verksamhet. med bör fraktföraren - utan hänsyn till hans kan ha orsakats av omständighet för vilken skuld i det särskilda fallet - svara för skada han inte svarar. genom t. ex. vanliga stölder, bristfälligheter Mellan ansvarsfrihetsgrunderna i 26 § andhos lokaler och andra inrättningar för verk- ra stycket å ena sidan och ansvarsfrihetssamheten eller naturhändelser (storm, neder- grunderna i 27 § â andra sidan består också börd m. m.) av någorlunda normal karaktär. den skillnaden, att de förra kan tillämpas vid Det är självfallet omöjligt att dra en skarp såväl realskada som dröjsmål men de senare gräns mellan å ena sidan händelser, för vilka endast vid realskada. fraktförarens ansvar för ”vanliga olyckor” Av de - till antalet sex - typsituationer, sålunda gäller, och å andra sidan händelser, som ansetts innefatta särskild risk för realvilka enligt force-majeureregeln inte medför skada, nämns först, under a), befordran med ansvar. l sista hand får det överlämnas åt öppet fordon utan presenning. Godset är vid domstolarna att träffa avgörandet med led- sådan befordran uppenbarligen mer utsatt än i varje eljest för skada genom regn eller annan ning av de särskilda omständigheterna

enskilt fall. Åtskillig vägledning torde emel- inverkan av väderleken eller genom att god-

lertid kunna hämtas ur framställningar om set dammas ned eller träffas av främmande det hävdvunna force-majeurebegreppet, sär- föremål eller genom att någon del av lasten

skilt inom järnvägsrättenö Tillbörlig hänsyn faller av fordonet. Att varuhavaren själv får

tas till den skillnad ta på sig dessa ökade risker förefaller väl bör emellertid i fråga om resurser som vanligen föreligger mellan väg- motiverat, självfallet dock endast under förå ena och järnvägarna å utsättning att han verkligen accepterat att transportföretagen andra sidan. transporten utförs med öppet fordon utan konventionen måste så- Som framgår av paragrafens tredje stycke presenning. Enligt är gränsdragningen mellan force majeure och dant godkännande för att beaktas ha givits ”vanlig olycka” utan betydelse för en viss uttryckligen och intagits ifraktsedeln. Detta kategori av skadefall, nämligen sådana som formkrav kan av lätt insedda skäl inte upporsakats av bristfällighet i fråga om det för befordringen använda fordonet. För fordo- 6 Se t. ex. Nánássy s. 531 ff, Nänássy-Wick s. nets skick och funktionsduglighet har frakt- 188 f, Jensen s. 141 ff, Flodin-Wikander s. 198 f.

rätthållas när det gäller inrikes befordran. sluter således inte i och för sig att förevaran- För sådan befordran föreslås att denna an- de Det är

ansvarsfrihetsgrund tillämpas.

svarsfrihetsgrund skall vara tillämplig inte emellertid självfallet angeläget, att fraktförablott när varuhavaren - oavsett formen för ren säkerställer sin bevisning genom att under- - att rätta avsändaren medgivandet uttryckligen godkänt i de fall han finner förpacksker med fordon utan vara otillräcklig. transporten öppet ningen Det krävs nämligen presenning utan också när fraktföraren haft för att denna skall kunna

ansvarsfrihetsgrund

grundad anledning räkna med att varuhava- tillämpas, att bristerna beträffande godsets ren varit införstådd med detta transportsätt,

förpackning förelåg redan vid den tidpunkt,

såsom då gods av det slag som är i fråga då godset överlämnades till befordran, och sedvanligen transporteras på angivna sätt. inte uppkom först senare. Är det inte utan Det bör observeras att förevarande an- vidare klart att bristerna beträffande för-

svarsfrihetsgrund endast avser realskada som packningen funnits från början, måste det

träffar godset under den tid då det är lastat ankomma på fraktföraren att visa att så var på fordon. I den mån godset blir utsatt för fallet. Tar fraktföraren upp frågan om för-

realskada till följd av att det förvaras under packningens beskaffenhet redan vid den tid-

bar himmel efter det att det mottagits till punkt då han tar emot godset till befordran, befordran men innan det lastats på fordonet kan han, eventuellt i fraktgenom förbehåll eller i samband med omlastning eller efter sedel, skaffa sig ett gynnsammare läge ur lossning från fordonet men före utlämnandet bevissynpunkt. kan fraktföraren således inte göra denna Självfallet kan förevarande ansvarsfrihetsansvarsfrihetsgrund gällande. grund åberopas endast när realskadan upp-

Åtskilligt gods är av sådan beskaffenhet stått trots att godset inte utsatts för större att risken för skador under transport är stor, påfrestningar än det skolat tåla, om det varit

om godset inte försetts med betryggande sätt. Har skada

förpackat på ett försvarligt förpackning. Har avsändaren trots detta un- på oförpackat eller otillfredsställande för-

derlåtit att förpacka godset eller är som

förpack- packat gods vållats genom händelse,

ningen bör fraktföraren inte be- skulle ha framkallat otillräcklig, skadan även om godset lastas med följderna härav. Han har därför - varit tillfredsställande förpackat, är frågan enligt vad som stadgas under b) - berättigats om fraktförarens ansvar inte beroende av hur

att som ansvarsfrihetsgrund åberopa frånva- godset varit förpackat utan huruvida frakt-

ron av

förpackning eller bristfällighet i för- föraren svarar för den skadeorsakande hän-

packningen hos gods vars beskaffenhet krä- delsen eller ej. Även om det oförpackade

ver förpackning för att godset skall tåla de

godset skadats genom händelse, som ej skulle normala påfrestningarna under ha medfört transporten. skada om godset varit tillfreds- Om fraktföraren utan att göra förbehåll ställande kan fraktföraren förpackat, givetvis tar emot trots att han gods till befordran, bli ansvarig, om händelsen inte kan hänföras känt till eller haft möjlighet att fastställa att till den särskilda fara som skulle motverkas godset saknat tillfredsställande

förpackning, genom förpackningen.

får han enligt l4§ själv stå för de skador Under c) anges att fraktföraren är fri från

som godset till följd av bristande förpack- ansvar för realskada på grund av handhavan-

ning kan vålla på bl. a. fordonet och annat de, lastning, stuvning eller lossning av godset gods som forslas med fordonet. Detta inne- av avsändaren eller eller någon mottagaren bär emellertid inte att fraktföraren också som handlar för enderas räkning. Sådan skaskall svara för de skador som drabbat det da kan uppkomma som en direkt antingen oförpackade eller av hanteringen

otillräckligt förpackade följd av godset vid t. ex.

godset självt. Att fraktföraren, när han mot- lastning eller lossning, vilka arbetsmoment tog godset till befordran, var medveten om ofta torde innebära större risk för skada än att det var otillfredsställande förpackat, ute- själva transporten, eller som en senare inträf-

eller stuv- för fraktföraren att utnyttja fande följd av olämplig lastning möjligheterna I förra fallet kan fraktföraren ofta ansvarsfrihetsgrunden under d) väsentligen ning. vara utan ansvar redan inskränks av bestämmelserna i denna paraantas på den grund att skadan inträffat innan är att anse grafs tredje stycke. Enligt dessa åvilar det godset som till befordran eller efter det fraktföraren ett slags exculpationsansvar i de mottaget att är att anse som utlämnat. Som fall då befordringen sker med fordon, som är godset utrustat med särskilda anordningar för att exempel på skador genom olämplig lastning eller kan nämnas, att skydda godset mot värme, kyla, temperaturstuvning gods trycks sönder av ovanpå lastat gods eller eller luftens av tyngden växlingar fuktighet. kommer i rörelse och därvid törnar mot Enligt den under e) angivna ansvarsfrihetsandra välter eller faller ned. grunden svarar fraktföraren inte för realskaföremål, Att fraktföraren skall vara da till följd av att märken eller nummer på principiellt utan ansvar för sådan av godset, kollina är ofullständiga eller felaktiga. Ofullhantering det fraktavtalet inte ankommer eller felaktigheter i berörda avsom enligt ständigheter att vara seenden innebär uppenbarligen en särskild på honom utföra, synes tämligen Värdet av den uttryckliga regle- risk för att kollina skall komma på avvägar självklart. av ansvarsfrågan under c) torde därför och gå förlorade. Enligt 12 § första stycket ringen främst få att när han tar emot anses ligga däri att bevisfrågorna åligger det fraktföraren får en ändamålsenlig lösning. Vad fraktföra- godset till befordran bl. a. undersöka riktigheten av sådana om kollinas märren har att bevisa för att uppnå ansvarsfrihet uppgifter av ken och nummer som in i fraktsedel. är dels att den ifrågavarande hanteringen tagits faktiskt utförts av avsändaren eller Det nära till hands att fraktföraren i godset ligger eller - - samband härmed vad han kan finna mottagaren för någonderas räkning påpekar av annan än fraktföraren, dels att den aktuel- otillfredsställande i fråga om godsets märkla skadan är av den art, att den kan ha Skulle så ej ske, kan fraktföraren råka i ning. orsakats av nämnda ett ofördelaktigt bevisläge. I den mån han hantering. Av den under ansvarsfrihets- ändå visa, att kolli som drabbats av d) angivna lyckas grunden följer att fraktföraren inte bär an- realskada burit så ofullständiga eller felaktiga svar för realskada utan att onormala märken eller nummer att detta kan ha varit som, är för till skadan, kan han emellertid yttre betingelser handen, uppkommer anledningen hos vissa slag av gods till följd av godsets befria sig från ansvar med hjälp av förevaransärskilda känslighet. Denna ansvarsfrihets- de ansvarsfrihetsgrund.

företer likheter med den i Den sista av de privilegierade ansvarsfri-

grund betydande fraktföraren befrielse 26 § andra stycket upptagna regeln att frakt- hetsgrunderna medger föraren är fri från ansvar om han visar att ska- från ansvar för realskada vilken har sin grund da orsakats Den i av de särskilda faror som är av godsets egen beskaffenhet. någon torde emellertid vara av betydligt större förknippade med transport av levande djur. praktisk betydelse för fraktföraren än sist- Genom att de dels måste få vissa primära nämnda När fraktföra- behov av frisk luft, vatten, föda, rörelseutansvarsfrihetsgrund. ren i 27§ m. m. tillgodosedda även under åberopar ansvarsfrihetsgrunden rymme första stycket d) krävs nämligen endast att transporten, dels kan reagera på ett oväntat han för det första sätt i en helt annan utsträckning än livlös visar, att det ifrågavarande att skador erfaren- de levande ett godsgodsslaget är så känsligt materia, utgör djuren så att säga av sig själva, slag, som det i särskilt hög grad är riskfyllt hetsmässigt uppstår vilket beträffande att transportera. För transport av levande många godsslag är ett no-

toriskt samt för det andra att en självständig ansvarsfrihets-

faktum, visar, djur har därför skadan är av den art att den under f), ehuru redan den den föreliggande grund upptagits under i och kan ha uppstått till följd av godsets särskilda d) angivna ansvarsfrihetsgrunden Det bör emellertid observeras, att för sig borde kunna tillämpas också på känslighet.

levande djur. För tillämpning av nu ifrågava- ger kausalsammanhang mellan risken och rande krävs endast att ansvarsfrihetsgrund skadan. Att förebringa ett ovedersägligt bevis fraktföraren visar att transporten gällt levan- för att detta kausalsamband är för verkligen de djur, om detta undantagsvis skulle vara handen torde emellertid ofta vara svårt för samt att den inträffade realskadan tvistigt, att inte säga omöjligt. Det måste därför vara kan ha orsakats av förhållande som var ägnat att kravet bevis rörande rimligt, på fullt att medföra skadan men inte skulle ha gett skadeorsaken inte upprätthålles utan att det upphov till skada Liksom får räcka med att det framstår på döda ting. som antagligt ansvarsfrihetsgrunden under d) får emellertid att den inträffade realskadan orsakats av den ifrågavarande ansvarsfrihetsgrund sin räck- föreliggande särskilda risken. Skulle det vara vidd begränsad genom ett särskilt stadgande tvistigt huruvida sådan särskild risk som av- (27 § fjärde stycket). Enligt detta krävs för ses i första - förelestycket a) f) verkligen ansvarsfrihet ytterligare att fraktföraren gat, t. ex. att märkningen av ett kolli varit exculperar att visa, att han sig genom felaktig, åligger det självfallet fraktföraren vidtagit alla åtgärder som med hänsyn till att förebringa fullt bevis för att så varit omständigheterna normalt åvilar honom och fallet. Därutöver har fraktföraren att bevisa, att han ställt sig till efterrättelse de särskilda att omständigheterna i det föreliggande fallet som kan ha meddelats honom. varit anvisningar sådana att ett kausalsammanhang mel- Normalt torde fraktföraren således inte lan den aktuella risken och den uppkomna kunna om djur under transundgå ansvar, skadan är möjligt. Det räcker således inte att porten dör till följd av otillräcklig tillförsel fraktföraren påvisar, att den

föreliggande

av luft eller vatten eller till följd av hetta risken allmänt sett är ägnad att ge upphov eller kyla eller om djur rymmer till föjd av till skada av den art som är i fråga, såsom att

att förvaringsanordningar som fraktföraren fuktskador

på gods som befordrats med Öptillhandahållit varit bristfälliga. pet fordon utan presenning kan förorsakas De ansvars- och

befordringsbestämmelser av regn. Han måste dessutom visa, att det

som tillämpas av de större biltransportföre- också med hänsyn till omständigheterna i tagen innehåller i det väsentliga samma an- det aktuella fallet varit möjligt att skadan

svarsfrihetsgrunder som lagförslaget. Någon förorsakats på antydda sätt, idet nämnda

uppdelning i privilegierade och icke privile- exemplet således att det verkligen förekomgierade ansvarsfrihetsgrunder förekommer mit regnväder som kunnat ge upphov till emellertid inte i dessa bestämmelser. För skadan? samtliga ansvarsfrihetsgrunder gäller att det Har fraktföraren sålunda visat, att särskild måste visas, att realskadan orsakats av” det risk enligt första stycket varit för

a)-f)

där angivna förhållandet. Man kan således sä- handen samt att omständigheterna varit så-

ga att lagförslaget såtillvida är gynnsammare dana att ett kausalsammanhang mellan den

för fraktföraren än ansvars- och föreliggande risken och den uppkomna ska-

befordrings-

bestämmelserna som detta ger honom en för- dan är möjligt, skall det att presumeras månligare ställning i bevishänseende. sådant sammanhang föreligger. Denna pre- En närmare belysning av bevissituationen sumtion kan emellertid kullkastas genom vid

tillämpning av de privilegierade ansvars- bevisning från motpartens sida. Detta kani

frihetsgrunderna lämnas i paragrafens andra första hand ske genom att motparten visar stycke. Utmärkande för de privilegierade an- vad den verkliga skadeorsaken är. För mot-

svarsfrihetsgrunderna är, som framgått av parten, som regelmässigt saknar närmare in-

vad tidigare sagts, att de tar sikte på vissa syn i utförandet av befordringen, torde det i vilka risken för att realskada emellertid situationer, i praktiken oftast ställa sig svårt skall är särskilt stor. När realskada uppstå att påvisa skadeorsaken. Detta är heller inte uppstått i en sådan situation framstår det

därför som ganska sannolikt, att det förelig- 1 Jfr Flodin-Wikander s. 215.

kan nedsättas dessa nödvändigt. Det räcker om han, utan att ingå ningsskyldighet enligt

orsakat skadan, regler, är den från andra rättsområden välpå frågan vad som verkligen visar att det saknas kausalsamband mellan kända situationen att den skadelidande med-

skadan och den av fraktföraren verkat till skadan genom eget vållande* uppgivna risken. Fraktförarens möjligheter att erhålla jämk-

är emellertid inte be- Fraktförarens möjligheter att uppnå an- ning av skadeståndet till detta fall utan svarsfrihet genom presumerat kausalsamman- gränsade föreligger

realskada och de i oberoende av vållande från motpartens sida hang mellan uppkommen - så snart en till den totala skadan bidraganförsta stycket angivna riskerna är under-

kastade vissa begränsningar. Att i vissa fall de orsak är hänförlig under någon av ansvars-

krävs Å andra sidan torde fraktockså en särskild exculpationsbevisning frihetsgrunderna. t. ex. då skadan orsakats av en har framgått av vad tidigare sagts beträffande föraren,

under d) och f). kombination av vållande på den skadelidanansvarsfrihetsgrunderna Även beträffande un- des sida och en casuell händelse som inte ansvarsfrihetsgrunden Sålunda får frakt- force inte undgå skyldighet der a) gäller ett undantag. utgör majeure,

av onormal att ersätta den del av skadan som måste föraren, när det gäller minskning

eller förlust av hela kollin, inte tillskrivas den casuella händelsen. omfattning

begagna sig av enbart ett presumerat kausal-

sammanhang mellan realskadan och den risk Dröjsmál som är förenad med befordran med öppet

fordon utan presenning. Detta innebär med 29 §

andra ord att ansvarsfrihetsgrunden under a) Enligt 26§ första stycket är fraktföraren bör räknas till de privilegierade endast såvitt ansvarig för dröjsmål med utlämnandet av angår annan realskada än minskning av onorgodset. Denna bestämmelse kompletteras i mal omfattning eller förlust av hela kollin. förevarande med en definition av

av paragraf

Vill fraktföraren i fråga om minskning begreppet dröjsmål. Enligt denna definition, onormal omfattning eller förlust av hela som motsvarar innehållet i CMR art. 19, kollin åberopa ansvarsfrihetsgrunden under föreligger dröjsmål, när godset inte utläma), måste han således, liksom i de fall som nats inom avtalad tid eller, om särskild tid ej avses i 26§ andra stycket, förebringa full avtalats, när den verkliga befordringstiden bevisning rörande vad som orsakat minsköverskrider vad som med hänsyn till omstänningen eller förlusten, t. ex. att en stormby digheterna skäligen bör medges en omsorgsfört bort en del av den otäckta lasten. full fraktförare.

Utredningen har ansett det nödvändigt att

28§ vid utformningen av definitionen av begrep-

pet dröjsmål noga följa konventionstexten.

Självfallet kan en uppkommen skada inte Därigenom har den föreslagna lagtexten fått alltid härledas till en enda skadeorsak. Ibland en formulering som kan synas ge vid handen, måste skadan ses som ett resultat av samveratt dröjsmål skall anses föreligga så snart kan mellan flera orsaker. För sådana fall man kan konstatera att godset faktiskt inte innehåller CMR art. 17 femte stycket särskilutlämnats vid den tidpunkt då utlämnandet da regler. Dessa återges i något förenklad borde ha skett. Emellertid torde det inte form i förevarande paragraf, vilken föreslås finnas anledning att över huvud taget tala få tillämpning också på inrikes befordran. om dröjsmål, när fraktföraren vid denna Reglerna innebär att fraktföraren inte tidpunkt fullgjort vad på honom ankommer skall behöva betala ersättning för sådan del för att godset skall kunna utlämnas. l sådant av skadan, som kan anses orsakad av förhål-

lande, för vilket han enligt 26 eller 27 § inte svarar. Ett fall, i vilket fraktförarens ersätt- 1 Jfr t. ex. 9 kap. 21 § luftfartslagen.

fall bör fraktföraren således vara fri från de paragraf återgivna konventionsbestämmelansvar utan att behöva visa att någon av de i serna skall ges motsvarande tillämpning på in- 26§ andra stycket ansvarsfrihets- rikes befordran. angivna Därigenom blir underlaget grunderna är för handen. för dröjsmålsansvaret vid inrikes befordran vä- Den tid (leveransfristen), inom vilken annorlunda än för närvarande. Vad sentligt fraktföraren skall ha färdigställt godset för det praktiska resultatet beträffar torde emelutlämning, kan som nämnts bestämmas an- lertid bli små. Bortsett från

förändringarna

tingen genom avtal mellan avsändaren och fallet att fraktföraren avtalsgenom särskilt fraktföraren eller, vid frånvaro av sådant villkor förbundit sig att utlämna godset inom avtal, genom en objektiv skälighetsbedöm- viss tid, kommer ansvaret i realiteten att vara ning. Dessa olika sätt att bestämma leverans- ett culpaansvar. Även om de föreslagna regfristens längd leder i praktiken till att frakt- lerna skulle innebära en skärpning av fraktförarens ansvarighet för dröjsmål blir icke förarens torde härav ansvar, verkningarna när viss leveransfrist är oväsentligt strängare med hänsyn till den i 34 § stadgade begränsavtalad. När avtalad leveransfrist till gått ningen av ersättningsskyldigheten bli obetydända utan att fraktföraren varit beredd att liga. utlämna kan han godset, nämligen undgå Det vore i och för sig tänkbart att ilagen ansvar för dröjsmål endast i den mån han införa vissa mera bestämda normer för belyckas visa, att dröjsmålet har sin grund i räkning av leveransfristens längd. Sådana för vilket han enligt 26§ normalvärden något förhållande för expedieringstider och be-

andra stycket inte svarar. Fraktföraren kan fordringshastighet fanns tidigare angivna i

således i detta fall bli ansvarig även om något järnvägstrafikstadgan och är numera upptagvållande inte ligger honom till last. När det na i normalvillkoren i järnvägstrafik. Värdet gäller att avgöra huruvida fraktföraren an- av att man med hjälp av sålunda angivna vänt längre tid än vad en omsorgsfull frakt- tidsmått kan räkna fram den exakta leveransförare med hänsyn till omständigheterna skä- fristen för en vissjärnvägstransport förringas ligen får anses ha behövt, kan det däremot emellertid av att åtskilliga omständigheter undvikas att sam- kan föranleda knappast bedömningen till att uppehåll skall göras i manfaller med svaret på frågan om leveransfristens och att sålunda slut-

fördröj- lopp

ningen orsakats av fel eller försummelse på punkten för leveransfristen kan

förskjutas

fraktförarens sida. undan för undan. Om värdet av fasta leve- Hur frågan om fraktförarens ansvar för ransfrister sålunda är ganska begränsat för dröjsmål vid inrikes befordran skall bedömas del, torde detta få jårnvägsbefordringarnas enligt rätt är något osäkert. Man gällande antas bli fallet i än högre grad när det gäller torde emellertid kunna antaga att fraktföra- bilbefordran. har därför avstått Utredningen ren, om inte bestämd leveransfrist blivit avta- från att föreslå några närmare mått för levelad, kan göras ansvarig endast under förut- ransfristens beräkning. sättning att han dels använt väsentligt längre tid för att fullgöra fraktavtalet än som kan Förlorat gods anses normalt, dels inte visar att tidsutdräkten berott på förhållande som inte kan läggas 30 § honom till last som fel eller försummelse Hos fraktförare, som har hand om stora Dessa regler synes med en viss modifikation till fraktförarens fördel mängder gods, kan det knappast undvikas att gå igen i de större ansvars- och beford- en del gods, t. ex. genom sammanblandning

biltransportföretagens

med annat gods, blir sänt till fel ort eller blir ringsbestämmelser, enligt vilkas § ll ansvar för dröjsmål kan inträda endast vid uppenbar försummelse från fraktförarens sida. 1 Jfr Schmidt s. 102, Grönfors s. 84, Tiberg s. Utredningen föreslår nu, att de i förevaran- 110 f.

liggande kvar i något magasin eller på annat befordran. sätt kommer på avvägar. Sådant gods kan I och för sig kunde det te sig önskvärt att

självfallet inte utan vidare anses som tillspil- fastställa en enhetlig frist för all inrikes

logivet. Tvärtom torde man ofta ha anled- vägbefordran i stil med den ovannämnda

ning att antaga, att det så småningom skall 42-dagarsfristen. Denna frist blir emellertid,

komma tillrätta. Emellertid kan det inte om kortare leveransfrist än 12 dagar avtalats, än den frist (leveransfristen + 30 gärna begäras, att varuhavaren någon längre längre tid skall behöva avvakta att godset kommer dagar) som gäller vid internationell beford-

fram. Konventionen innehåller därför (art. ran och som enligt 61 § järnvägstrafikstad- 20) regeln, att varuhavaren får anse godset gan också gäller vid inrikes järnvägsbeford-

som förlorat, om det inte tillhandahålles ran. Det förefaller därför rimligt att konven-

honom för utlämning inom en viss tidsfrist. tionens 30-dagarsfrist får giltighet även vid

Längden av denna tidsfrist skall enligt inrikes befordran för det fall att leveransfriskonventionen bestämmas på olika sätt allt- ten bestäms genom särskilt avtal. För övriga eftersom särskilt avtal om senaste tidpunkt fall kan en kortare frist än konventionens för godsets utlämning blivit träffat eller ej. I 60-dagarsfrist måhända te sig motiverad för förra fallet fristen 30 dagar, räknat inrikes befordran* Från övriga nordiska utgör kommittéers sida har emellertid en från den dag då godset enligt avtalet senast yppats I det senare fallet utgör varianskulle ha utlämnats. viss motvilja mot att skapa ytterligare fristen 60 dagar, räknat från den dag då ter av tidsfristen i fråga. Utredningen har fraktföraren mottog godset till befordran. därför avstått från att föreslå andra tidsmått Något stöd för en presumtion att godset än de i konventionen angivna. förlorat torde i motsvarande fall inte När ifrågavarande frist löpt ut utan att gått kunna hämtas ur den för inrikesbefordran godset blivit utlämnat, kan således varuhagällande okodifierade biltransporträtten. För varen göra gällande att godset i ersättningsnärvarande torde således bifall till varuhava- hänseende skall betraktas som förlorat. varuhavarens kan rens ersättningsanspråk i princip förutsätta, Gentemot ersättningskrav att han visar att godset verkligen gått fraktföraren inte freda sig enbart genom att varvid dock den omständigheten att visa att godset faktiskt finns i behåll på förlorat, utan annan ort än bestämmelseorten. lång tid förgått att godset utlämnats någon för dess förlust. Fraktföraren får således finna sig i att godset

självfallet utgör ett indicium

förhållandet får som För de talrika inrikestransporter som regleras mot verkliga gälla

av de förutnämnda ansvars- och befordrings- förlorat. Däremot kan fraktföraren självfallet

löst att ”förlusten” orsakats av omstänbestämmelserna är problemet emellertid invända genom att i dessas § ll intagits en klausul, dighet, för vilken han inte svarar. varuhavaren Rätten att om som berättigar att anse godset åberopa presumtionen om fraktföraren tillkommer, som framgått av som förlorat, ej kan utläm- godsets förlust det fraktföraren utan endast na det inom 42 dagar från det han omhän- sagda, inte varuhavaren. Denne är i detta sammanhang dertog det för befordran. så länge inte mottagaren erhållit En regel, som i den angivna situationen avsändaren, att kräva ersätt- det andra exemplaret av internationell fraktger varuhavaren möjlighet förlust sedel eller lnrikes-CMR”-fraktsedel eller ning för av godset utan att behöva bevisa att godset verkligen gått förlorat, gjort gällande rätt enligt 20 § första stycket innebär en ändamålsenlig lös- eller ändrat fraktavtalet med stöd av förfootvivelaktigt mening kan det ganderätt enligt l7§ tredje stycket, samt ning. Enligt utredningens l fråga om mottagare, som inte råda någon tvekan om att denna regel eljest mottagaren. bör ges tillämpning också på inrikes befordl ran. Det kan däremot diskuteras hur man För inrikes järnvägsbefordran gäller idessa fall bör bestämma tidsfristens längd vid sådan en frist om sex veckor.

inträtt i fraktavtalet att utöva sin genom godset finns ibehåll, har han nämligen enligt förfoganderätt, gäller dock att han inte kan tredje stycket en betänketid om 30 dagar för göra några anspråk i detta sammanhang, att bestämma sig, huruvida han vill kräva sedan av honom anvisad ny mottagare inträtt godset utlämnat eller låta sig nöja med den i fraktavtalet. erhållna ersättningen. Härvidlag har han sitt Rätten att betrakta godset som förlorat är fria val och kan således aldrig tvingas att ta självfallet ofta värdefull för varuhavaren. emot det tillrättakomna har godset. Däremot Ibland kan det emellertid vara fördelaktigare han rätt att få detta utlämnat, om han för honom att vidhålla kravet på att få ut framställer begäran därom före 30-dagarsfrisgodset. Han har full frihet att välja mellan tens utgång. En förutsättning för att fraktdessa alternativ. föraren skall vara skyldig att lämna ut godset Även om varuhavaren under åberopande är dock självfallet att den uppburna ersättav presumtionen att godset gått förlorat ningen i princip betalas tillbaka. Sådan del av kräver och erhåller av fraktföraersättning ersättningen, som inte avser godsets värde ren, behöver han emellertid inte uppge utan nerlagd kostnad som blivit onyttig, kravet på att få ut godset. Enligt konventio- behöver dock inte återbetalas. Fraktföraren nen skall han dock för att trots mottagen er- är vidare berättigad att erhålla frakt i den sättning behålla rätten att få ut godset göra mån han utfört den avtalade transporten. en skriftlig framställning om att bli underrät- Vad fraktföraren idetta avseende kan fordra tad i händelse godset skulle komma tillrätta. bestäms enligt samma regler som gäller då Framställningen skall avges i samband med godset utlämnas enligt 20 eller 24 §. att han mottager ersättning för godset och När ersättning lämnas för förlust av kan inte avse längre tid än ett år framåt. godset, utgår inte därutöver ersättning för Konventionens reglering av parternas dröjsmål. Om ersättning, som utbetalts för rättsförhållande sedan ersättning lämnats för presumerad förlust av godset, senare återpresumerad förlust av godset är enligt utred- betalas i samband med att godset utlämnas, ningens mening ändamålsenlig. Motsvarande bortfaller skälet för att ersättning för dröjsreglering gäller för inrikes järnvågsbefordran mål inte skall utgå. I de fall som nu är i fråga enligt normalvillkoren i järnvägstrafik. Det bör således varuhavaren ha rätt att kräva torde vara värdefullt att samma regler införs ersättning för dröjsmål. Denna rätt fastslås

för de inrikes vägbefordringarnas del. Man uttryckligen i tredje styckets sista punkt.

kan i och för om det är sig diskutera, Också de konventionsregler som nu redonödvändigt att vid inrikes befordran upprätt- visats och som återges i paragrafens tredje hålla kravet på skriftlig form för varuha- stycke bör enligt utredningens mening ges varens begäran om underrättelse. Det kan motsvarande tillämpning befordpå inrikes likaledes ifrågasättas, om varuhavarens an- ran. språk på att erhålla underrättelse i händelse Av de hittills berörda reglerna i denna godset kommer tillrätta skulle utsträckas att paragraf framgår hur fraktföraren i vissa fall gälla längre tid än ett år. Intresset av att ha skall förfara med gods som efter att ha varit enhetliga regler för såväl internationell och på avvägar åter kommer tillrätta. l enlighet inrikes bilbefordran som jämvägsbefordran med dessa regler har fraktföraren i alla fall, torde emellertid här få vara utslagsgivande. då ersättning för förlust av godset inte Också de i paragrafens andra stycke upptag- utbetalts, att utlämna godset, så snart det na reglerna föreslås därför bli tillämpliga på kommit tillrätta. Denna skyldighet gäller unbåde internationell och inrikes befordran. der obegränsad tid, förutsatt att preskription Alt varuhavaren begärt underrättelse en- inte inträtt? Sådana fall inträffar, när varuligt andra stycket innebär inte att han bundit havaren inte väljer att kräva ersättning men sig för att ta emot godset, om detta kommer 2 Även sakrättsanspråk kan ivissa rättsordningar tillrätta. Sedan han fått underrättelse om att vara underkastade preskrip tion.

också när han väl krävt ersättning men inte att spörsmålet kunde komma att aktualisebefunnits berättigad till sådan. ras på nytt i samband med en lagstiftning om

Vad åter beträffar fallet att ersättning det nationella vägfraktavtaletf*

faktiskt utgått, är fraktföraren som sagt Den reglering som de tre första styckena

skyldig att för utlämning tillhandahålla så- av denna paragraf innehåller måste leda till

tillrätta inom ett år att det såväl vid internationell som vid dant gods, som kommit förutsatt inrikes befordran då och då kommer att från det ersättningen utbetalades, för det första att varuhavaren begärt under- inträffa, att fraktföraren finner sig vara i rättelse och för det andra att han inom 30 besittning av gods som han inte är skyldig att dagar efter erhållen underrättelse krävt god- lämna ut till varuhavaren. Även om dessa fall set utlämnat. F raktföraren har således enligt inte kommer att bli särskilt talrika, är det dessa regler inte någon skyldighet att utläm- enligt utredningens mening inte oväsentligt na godset till varuhavaren när han utbetalt att det klarläggs vilken rätt fraktföraren skall ersättning till denne för förlust av godset och anses ha till godset. Utredningen föreslår l) varuhavaren därvid inte begärt att bli därför på nytt en lagreglering av detta underrättad i händelse godset kommer till- spörsmål. rätta, eller Enligt åtskilliga staters rättsordning för- 2) varuhavaren inte inom 30 dagar efter värvar fraktföraren i den angivna situationen

erhållen underrättelse begärt att få ut godset, äganderätt till godsetf* Denna rättsföljd

eller inger enligt utredningens mening inte några 3) godset kommit tillrätta senare än ett år betänkligheter, när varuhavaren underlåtit efter det ersättningen utbetalades, att i samband med utbetalningen av ersätt- Enligt konventionen får fraktföraren i ning begära underrättelse i händelse godset dessa fall själv disponera över godset. Det skulle komma tillrätta, och ännu mindre när närmare innehållet i denna dispositionsrätt han, efter att ha erhållit sådan underrättelse, bestämmes enligt konventionen av interna underlåtit att inom 30 dagar kräva godset regler i den stat där godset finns. utlämnat. Däremot kan det synas mindre Vad som i detta hänseende skall anses tillfredsställande att varuhavare, som vissergälla i fråga om gods som finns i Sverige är ligen fått ersättning men därvid förbehâllit oklart. För att minska denna oklarhet sig underrättelse om godset och som alltjämt förordade utredningen i sitt förslag till lag önskar få godset utlämnat, skall vara tvungen om internationell befordran en bestämmelse att avstå från godset enbart på den grund att av innebörd, att fraktföraren idessa fall fritt det kommit tillrätta först sedan mera än ett skulle år har gått från det ersättningen utbetalades. få förfoga över godset med endast de inskränkningar som kunde följa av tredje Möjligheten att rättsförluster kan uppkommans rätt. Motsvarande bestämmelser hade ma i enstaka fall bör emellertid inte skymma

föreslagits av de danska och norska kommit- behovet av regler som inom någorlunda

téerna och togs också in i de danska och rimlig tid bringar fraktförarens bundenhet av norska lagarna. I Sverige avstod man emeller- fraktavtalet till upphörande. Varuhavare, tid från en lagreglering av denna fråga i som sänder gods av sådant värde att den samband med genomförandet av CMR-lag- ersättning som kan fordras av fraktföraren stiftningen. Skälen härtill angavs vara svårig- inte förslår till att täcka den verkliga heten att ange förutsättningarna för fraktfö- förlusten, har också möjlighet att skydda sig rarens rätt att förfoga över godset på ett så- på annat sätt. Regler liknande de nu föreslagdant sätt, att tillämpningen av en bestämmel- na tillämpas vid inrikes järnvägsbefordran se i ämnet skulle leda till sakligt tillfredsstäl- utan att såvitt känt ge upphov till några lande resultat i varje enskilt fall, samt det tämligen ringa praktiska behovet av att frågan 3 Prop. 1968:132 s. 21. i lag. Det förutsattes emellertid 4 Se Nánássy s. 601 f. reglerades

olägenheter. Enligt normalvillkoren i järn- ran föreslår utredningen, att de i konventiovägstrafik äger nämligen järnvägen i de nen angivna principerna för ersättningsberäksituationer som nu är i fråga fritt förfoga ningen skall bli gällande, dock med vissa över godset. Vid postbefordran gäller att när jämkningar. för förkomna föremål utbetalas När ersättning för förlust ersättning eller minskning till en försändelses avsändare, skall dennes skall bestämmas enligt konventionens regler, rätt till det förkomna i motsvarande mån skall hänsyn endast till två av de tagas

överlåtas på postverkets Från tillämpningen komponenter som bildar den totala ekono-

i Danmark och Norge av de bestämmelser miska skadan. Dessa komponenter är dels som här är i fråga har några negativa fastställda värgodsets på objektiva grunder erfarenheter inte blivit kända. de, dels de med anledning av befordringen Utredningen har därför i paragrafens fjär- nedlagda kostnaderna. Härigenom skiljer sig de stycke tagit upp regeln, att fraktförareni principerna för ersättningsberäkningen från där angivna fall kan disponera över godset vad som i allmänhet gäller för skadeståndsutan att hindras av några förpliktelser som beräkning enligt svensk rätt. Huruvida det grundas på fraktavtalet. Självfallet kan emel- också föreligger någon skillnad i förhållande lertid fraktföraren på grund av andra förplik- till gällande regler för inrikes vägbefordran är telser vara hindrad att förfoga över godset emellertid något tveksamt. Det kan nämligen efter Så kan vara fallet att man eget gottfinnande. hävdas, i enlighet med allmänna

t. ex. då fraktförarens försäkringsgivare på frakträttsliga regler och måhända även han-

grund av avtal om ersatt delsbruk

ansvarsförsäkring bör räkna med snävare ersättnings-

varuhavaren för förlust av godset och enligt normer än de vanliga också vid sådan befordförsäkringsvillkoren därigenom övertagit ran. l vart fall gäller detta beträffande de fraktförarens rätt till godset. Med tanke på talrika transporter, på vilka enligt avtal de sådana fall har i den - förutnämnda ansvars- och

föreslagna lagtexten befordringsbe-

liksom i de danska och norska - stämmelserna skall lagarna tillämpas. Enligt dessas angivits att fraktförarens rätt att § 15 skall nämligen andra faktorer inte be-

förfoga

över godset är underkastad de inskränk- aktas vid

skadeståndsberäkningen än godsets

ningar, som kan följa av ”tredje mans” rätt. värde och de utlägg som gjorts i samband Det är möjligt att ett annat än uttryck med befordringen. Oavsett vad som i detta ”tredje man” skulle vara att föredra, men avseende kan anses gälla enligt den okodiñeutredningen har ansett denna term kunna rade torde man emellertid

biltransporträtten,

användas, om man bara håller i minnet att kunna utgå från att de angivna avstegen från därmed avses endast sådana rättighetshavare, principen om full ersättning allmänt accepgentemot vilka fraktföraren är förpliktad på terats de lege ferenda. grund av ett utanför fraktavtalet liggande Utredningen föreslår därför som en för rättsförhållande. såväl internationell som inrikes befordran gällande regel, att vid beräkningen av ersättningens storlek hänsyn skall tagas endast till Ersáttningens storlek vid förlust eller godsets värde och de med av anledning minskning av gods befordringen gjorda utläggen. Vad som skall anses vara godsets värde 3l§ fordrar självfallet en närmare precisering. Denna paragraf innehåller regler för beräk- bestämmes Enligt konventionen godsets värningen av ersättningens storlek för det fall de efter börspriset eller, om sådant saknas, att fraktföraren är ansvarig för förlust eller minskning av godset. Vad beträffar interna- 5 KF den 18 maj 1934 ang. postverkets ansvarighet för försändelser och medel, som mottagits till tionell befordran är dessa regler hämtade postbefordran (SFS 1934:168), 10§ andra stycket. från CMR art. 23. Också för inrikes beford- 1 Se bl. a. Tibcrg s. 110 f.

efter marknadspriset eller, om också sådant villkoren i fraktavtalet. Enligt de större

saknas, efter det gängse värdet av gods av biltransportföretagens ansvars- och beford-

samma slag och beskaffenhet. ringsbestämmelser (§ l5) gäller, att fraktfö- Bedömningen av värdet skall hänföra orten och rarens ansvarighet är begränsad till 200 kr sig till tidpunkten för godsets mottagande till be- för kilogram av förlusten i bruttovikt. fordran. Den föreslagna lagstiftningen innebär för Frånsett att regeln om beräkning av inrikesbefordringarnas del en viss utvidgning godsets värde efter börspriset i allmänhet av området för fraktförarens ansvarighet. saknar betydelse när det gäller inrikes be- Som en motvikt härtill bör fraktföraren, fordran, synes dessa bestämmelser vara väl utan att behöva förbehålla sig detta vid ägnade för tillämpning också på sådan avtalsslutet, få åtnjuta en begränsning av befordran. Utredningen föreslår därför i ersättningsskyldighetens storlek. I fall då paragrafens första stycke gemensamma regler avtalet får sitt innehåll genom hänvisning till för internationell och inrikes befordran i standardvillkor, som upptar en begränsningsklausul av ifrågavarande då en fråga om beräkning av godsets värde. slag, eller Dessa regler innebär att man vid ersätt- ansvarsbegränsning direkt avtalas, bör i stälningsberäkningen har att utgå från ett let gälla vad som avtalats. En legal ansvarsnormalvärde Att godset i det gräns bör emellertid i dessa fall till varuhapå godset. varens vilken särskilda fallet representerat ett högre värde skydd ange den ansvarsnivå, för varuhavaren, t. ex. därför att han skolat som regel inte får underskridas genom avtal. kunna sälja det på speciellt fördelaktiga I enlighet härmed föreslår utredningen villkor, skall således inte påverka skade- genom den i paragrafens andra stycke upp- Å andra sidan skall er- tagna bestämmelsen, att fraktförarens ansvaståndsberäkningen. grundas på normalvärdet, även righet för förlust eller minskning av godset sättningen om varuhavaren lyckats anskaffa godset till vid inrikes befordran skall vara begränsad till ett extremt 50 kr för kilogram av - den totala eller billigt pris. Helt utan hänsyn till - förlusten i bruttovikt. Denna de individuella förhållandena kan dock god- partiella sets värde inte bestämmas. När det t. ex. bestämmelse avses alltså vara direkt tillämpgäller att avgöra huruvida man som godsets lig, när ingenting annat avtalats. Har parterna marknadspris skall betrakta dess pris i själva avtalat viss ansvarsgräns, gäller denna 5 § andra stycket, förutsatt att grosshandel eller detaljhandel, bör avgöran- gräns enligt det träffas med ledning av omständigheterna ansvarsgränsen ligger högre än den legala. i varje enskilt fall. Även avtal om lägre ansvarsgräns kan undan- Genom att skadeståndsberäkningen kan tagsvis vara giltigt, nämligen om de i 5§ är grundas på ett normalvärde hos godset blir tredje stycket angivna förutsättningarna storleken av fraktförarens ersättningsskyldig- för handen. het åtminstone iviss män förutsebar. För att Med hänsyn till den vidsträckta avtalsfriytterligare bidraga till att skadeståndsskyl- het, som den föreslagna regleringen erbjuder digheten blir beräknelig i förväg och hålles parterna, får nivån för ansvarsbegränsningen inom inte den utslagsgivande betydelse, som den en rimlig ekonomisk ram har man också i lagstiftningen inom frakträttens har på åtskilliga andra häll inom transporträtten. När det gällt att bestämma denna ; samtliga grenar satt en översta gräns för det i värde för vilket kan nivå, har utredningen främst letts av önskepå godset, ersättning l krävas. målet att få fram en gräns som, uttryckt i ett i t Någon sådan gräns för fraktförarens ansva- på lämpligt sätt avrundat krontal, överens- l l righet kan självfallet inte utläsas ur den för stämmer med motsvarande gräns i konven- i l t okodifierade tionen. Eftersom det genomsnittliga värdet l . inrikesbefordringarna gällande l l l rätten. Emellertid har det varit vanligt att en av gods i inrikes trafik knappast torde i sådan ansvarsbegränsning har upptagits bland överstiga l0-l5 kr per kilogram, kommer

det i flertalet fall över huvud taget inte att den svenska kronan är oförändrat, som vid bli aktuellt att tillämpa denna begränsnings- lagens ikraftträdande var anmält till Internaregel. tionella valutafonden. Sker en ändring av I paragrafens tredje stycke anges motsva- kronans guldvärde, träder regeln automatiskt rande begränsning för internationell beford- ur kraft, och ansvarsgränsen måste tills ran. Enligt konventionen utgör ansvarsgrän- vidare beräknas på grundval av 25 francs. sen 25 francs för kilogram. Med franc avses För att en subsidiär krontalsregel åter skall _en guldfranc av viss vikt och finhet, den s. k. kunna tas ibruk så fort som möjligt, föreslås Germinalfrancen. att Konungen bemyndigas utfärda bestäm- Konventionens ansvarsgräns är således en- melser om vilket belopp i kronor som efter tydigt bestämd. Det kan emellertid råda ändringen skall anses motsvara 25 francs. delade meningar om hur den lämpligast bör Enligt förslaget skall således för närva-

återges i lagtexten. I sitt tidigare förslag hade rande ett belopp om 42:68 kr anses motsvara

utredningen, liksom de övriga nordiska kom- 25 francs. Detta innebär en viss approximemittéerna, angivit gränsen i Germinalfrancs. ring. Räknat per ton skulle ersättningen kun- Under remissbehandlingen framhölls emeller- na bli 2:25 kr högre, om man utgår från tid från riksbankens sida, att det gjorde ett 42:68 kr i stället för 25 francs. Skillnaden egendomligt intryck att i modern lagtext synes vara så obetydlig att den av praktiska möta ett utländskt, historiskt mynt såsom skäl bör kunna godtagas utan vidare? räkneenhet. Såsom värdeenhet borde enligt Reglerna i andra och tredje styckena om riksbankens mening i svensk lag användas begränsning av ersättningen till visst belopp svensk valuta. per kilogram av godsets bruttovikt gäller Utredningen anser det finnas all anledning endast den del av ersättningen som hänför att ta fasta på riksbankens uttalande, att sig till godsets värde. Den del av skadestångränsen bör uttryckas i svensk valuta. Lag- det som utgör ersättning för kostnader med texten bör vara så utformad, att läsaren utan anledning av befordringen är, som tydligt vidare kan få klart för sig vid vilket krontal framgår av avfattningen av fjärde stycket, värdegränsen ligger. Å andra sidan anser ut- inte underkastad någon summamässig beredningen det inte vara lämpligt att alldeles gränsning. l detta avseende skiljer sig förslautelämna den beskrivning av värdegränsen get till sin konstruktion från de större som konventionen innehåller. Det kan tän- biltransportföretagens ansvars- och befordkas att ersättningskrav, även i fall då den ringsbestämmelser, enligt vilka det maximala svenska lagen skall tillämpas, framställs i ut- ersättningsbeloppet 200 kr för kilogram även ländsk valuta. I sådana fall bör det vara möj- inrymmer ersättning för fraktkostnader och

ligt att bestämma vad konventionens värde- övriga utlägg?

gräns betyder i den utländska valutan utan Enligt konventionen art. 23 sjätte stycket att behöva gå omvägen över den svenska kro- kan ytterligare ersättning än som ienlighet nan. Genom att värdegränsen hålles direkt med vad nyss sagts skall utgå för godsets anknuten till konventionens värdeenhet för- värde och kostnaderna med anledning av blir den också opåverkad av ändringar i den befordringen krävas endast om särskilt värde svenska kronans värde mot guldet. på godset eller särskilt leveransintresse upp- Pâ grund av det anförda föreslår utred- givits på sätt som anges i art. 24 och 26. ningen, att värdegränsen skall anges i lagtex- Denna regel har utredningen återgett i ten på samma sätt som i konventionen. Därjämte föreslås emellertid en regel av 2 De belopp i kr som angivits här bygger på ett innebörd att man, då ersättning bestämmesi av riksbanken i februari 1972 preliminärt beräknat svenskt mynt, skall räkna med 42:68 kr i värde av l guldfranc = l,707ll kr. 3 Däremot kan enligt jämvägstrafikstadgan erstället för 25 francs. Denna subsidiära regel sättning för kostnader utgå utöver den till 200 gäller dock endast så länge det guldvärde på kr/kg begränsade ersättningen för god set.

paragrafens sista stycke. Genom att sålunda risktagande. Om fraktföraren begär sådan särskilt betona vad som gäller vid internatio- avgift, är dess erläggande ett villkor för att nell befordran erinrar lagtexten motsätt- den utvidgade ersättningsskyldigheten skall ningsvis också om att det vid inrikes beford- inträda. Avsändarens ovillkorliga rätt att ran är möjligt att avtalsvägen utsträcka göra paragrafens ersättningsregler tillämpliga fraktförarens ersättningsskyldighet utöver kan således genom fraktförarens krav på vedet mått som anges i denna paragraf utan att derlag göras så föga attraktiv att den närmast detta nödvändigtvis måste ske i de former ter sig illusorisk. Trots att fraktföraren inte som anges i 32 eller 35 §. formellt kan motsatta sig en höjning av ansvarsgränsen, torde alltså en sådan höjning i praktiken kunna komma till stånd endast när 32§ båda parter är överens om det. Som antytts under 31 § är de ersättnings- Det torde vara tveksamt, huruvida denna belopp, som fastställs med tillämpning av där möjlighet att säkerställa en mot godsets angivna regler, i de flesta fall tillräckliga för objektiva värde svarande ersättning vid föratt täcka det objektiva värdet av det gods lust eller minskning av godset kommer att som gått förlorat. I fråga om åtskilliga slag av utnyttjas i någon större utsträckning i - vissa textilva- Oavsett hur det förhåller gods pälsvaror, lädervaror, praktiken. sig ror, optiska instrument m. m. - får emeller- härmed, är det självfallet nödvändigt att tid den summamässiga ansvarsbegränsningen konventionens hithörande regler återges i den verkan, att varuhavaren inte får full den svenska lagen. Däremot kan det möjligen kompensation ens för godsets objektiva diskuteras, om man bör begränsa dessa regler värde. Sådana olägenheter kan varuhavaren att gälla enbart internationell befordran eller naturligtvis undanröja genom att teckna ge dem tillämpning också på inrikes befordvaruförsäkring. Det finns emellertid enligt ran. konventionen också möjligheter att komma l fråga om inrikes befordran gäller enligt tillrätta med problemet inom fraktavtalets 5 § andra stycket att fraktföraren med ram. Bestämmelser härom finns i art. 24. bindande verkan kan påtaga sig vidsträcktare Dessa återges i förevarande paragraf. förpliktelser än som följer av lagens ansvars- Enligt konventionens bestämmelser äger regler. Några särskilda formföreskrifter för avsändaren i fraktsedeln föra in särskild sådana åtaganden från fraktförarens sida uppgift om godsets värde.1 Det sålunda avses inte skola gälla. En höjning av ansvarsuppgivna värdet måste för att ha någon gränsen kan således ske t. ex. genom utfäsbetydelse självfallet motsvara ett högre be- telse i standardvillkor eller genom särskild lopp per kilogram av godsets bruttovikt än överenskommelse i det enskilda fallet. Bland som gäller enligt reglerna i 31 § om summa- andra metoder att höja ansvarsgränsen bör mässig ansvarsbegränsning. Om sådant värde också det förfaringssätt kunna komma i förts in i fraktsedeln och de förutsättningar, fråga som behandlas i denna paragraf. Det som anges i det följande, är uppfyllda, skall finns därför ingen anledning att begränsa godsets objektiva värde ersättas även till den giltigheten av denna paragraf till internatiodel det överstiger den legala ansvarsgrånsen nell befordran. Såvitt angår inrikes befordran men inte det uppgivna värdet. har emellertid paragrafen endast den betydel- Om avsändaren önskar anlita denna utväg sen. att den anger ett av flera möjliga sätt att att erhålla en för honom gynnsammare höja ansvarsgränsen. Vad äter angår internaersättningsberåkning, har fraktföraren i och “tionell befordran framgår det av 31 § sista för sig ingen rätt att vägra att påtaga sig de stycket, att en ökning av fraktförarens erökade förpliktelser som dessa regler medför sättningsskyldighet endast kan åstadkommas för honom. Emellertid får fraktföraren betinga sig en särskild avgift för sitt ökade 1 Jfr 10 § andra stycket d).

i de former som anges i 32 § eller 35 §. jämföra godsets värde i skadat skick med det Det bör påpekas att den omständigheten, värde godset skulle ha haft, om det kommit att avsändaren i fraktsedeln uppgivit särskilt fram oskadat och i rätt tid. Härigenom får värde på godset och erlagt begärd avgift, inte man ett mått på värdeminskningen som kan i och för sig innebär något bevis för att uttryckas i exempelvis procent. Appliceras godset har det uppgivna värdet. Värderingen detta procenttal på godsets värde på platsen av godset skall liksom i andra fall ske enligt och vid tiden för godsets mottagande till reglerna i 31 § första stycket. Likaså bör befordran, vilket värde då bör ökas med framhållas, att varuhavaren inte genom an- frakt och andra kostnader som bör ersättas givandet av godsets värde kan gardera sig enligt 31 § fjärde stycket, erhåller man det mot ekonomisk skada i form av utebliven avsedda måttet på värdeminskningen.

handelsvinst, driftsstopp eller liknande. Möj- 1 enlighet med det sagda kan således

ligheten härtill erbjudes emellertid varuha- värdeminskningen beräknas med av hjälp varen genom 35 §. formeln - (1 å) (A + F), där S betecknar godsets varde l skadat skick vid ankomsten till bestämmelseorten, B det värde godset Ersättningens storlek när gods skadats skulle ha haft om det på bestämmelseorten kommit fram i oskadat skick, A godsets 33 § värde på avsändningsorten vid tiden för 1 denna paragraf lämnas regler för beräkning godsets mottagande till befordran och F av ersättningens storlek för det fall att frakt och andra utlägg. Det kan självfallet fraktföraren är ersättningsskyldig på grund är göras gällande, att denna beräkningsmetod av att godset skadats. onödigt komplicerad när det gäller de till tid Dessa regler, som föreslås bli tillämpliga och rum i allmänhet rätt korta inrikes på såväl internationell som inrikes befordran, transporterna. För dessa skulle en beräkning har utformats i nära anslutning till CMR art. av värdeminskningen (V) enligt formeln V = 25. Det anges således att vad fraktföraren A + F - S ge tillräckligt noggrant resultat. skall ersätta är den som värdeminskning En sådan beräkningsgrund fanns också föregodset undergått till följd av skadan. Hur skriven i 1925 års järnvägstrafikstadga men värdeminskningen skall bestämmas är emel- övergavs vid tillkomsten av 1966 års stadga. lertid inte direkt i annan mån än Denna utsagt upptar i 63 § en regel för beräkning genom en hänvisning till värderingsreglerna i av värdeminskningen, som är identisk med 31 § första och fjärde styckena. Av denna den nu föreslagna. Det föreligger således på hänvisning följer till en början, att utgångs- denna punkt överensstämmelse mellan CMR, punkten för beräkningen av värdeminsk- CIM och järnvägstrafikstadgan, och det finns ningen skall vara godsets objektiva värde på enligt utredningens mening inte tillräckliga den plats där det mottogs till befordran och skäl att skapa avvikande regler för inrikes vid den tid då detta skedde. Det är vidare vägbefordran. En särreglering ter sig än klart att man måste bestämma det värde mindre motiverad mot av att bakgrunden godset har i skadat tillstånd. Detta värde kan också de större biltransportföretagens anman få reda på t. ex. genom att sälja godset svars- och befordringsbestämmelser innehåleller genom att låta sakkunniga värdera det. ler samma principer för beräkning av värde- Det sålunda erhållna värdet av det skadade minskningen som föreslås i denna paragraf. kan emellertid inte utan vidare Den ersättning, godset som skall utgå när godset jämföras med det nyssnämnda utgångsvär- skadats, skall enligt paragrafens första stycke det, eftersom det regelmässigt hänför sig till motsvara hela värdeminskningen, beräknad en annan plats och en senare tidpunkt än enligt den nyss beskrivna metoden. I fråga detta värde. Ett teoretiskt riktigare mått på om mycket värdefullt gods kan det emellervärdeminskningen får man genom att i stället tid inträffa, att värdeminskningen är större

än som motsvarar de i 31 § angivna maximi- att bedöma efter allmänna regler. om En av förevarande

beloppen ca 43 respektive 50 kr per tillämpning paragraf

kan endast komma i fråga när

kilogram av godsets bruttovikt. Det kan självfallet

dock fraktföraren inte visat att han enligt 26§ inte vara rimligt, att högre ersättning andra är fri från ansvarighet för skall utgå om godset skadats än om det helt stycket och hållet gått förlorat och ersättningen dröjsmålet. Även om det i och för sig är klart

således skolat bestämmas i att fraktföraren är ansvarig för dröjsmålet, är

enligt reglerna emellertid detta inte tillräckligt för att kon- 31 §. l andra stycket av förevarande paragraf att skall vara stituera ersättningsskyldighet. Ersättning kan anges därför, ersättningen begränsad till vad som skolat utgå om det utgå endast i den mån det visas att dröjsskadade i stället målet medfört skada. godset gått förlorat. Reglerna härom hänför Med ”skada” avses emellertid i denna sig till två skilda fall. Det ena fallet inte detsamma som exempelvis i

är att värdeminskningen drabbar paragraf

sändningen i dess helhet. När så sker bör 33 §. l sistnämnda paragraf är det fråga om beräknas med fysisk skada på godset. Sådan skada kan maximiersättningen hänsyn

till hela sändningens bruttovikt. Det andra självfallet orsakas genom dröjsmål med ge-

fallet är när skadan träffat endast en del av nomförandet av transporten, t. ex. då livsblir sändningen och detta icke påverkar värdet av medel till följd av för lång befordringstid

delar. l sådant fall bör skämda. När dröjsmålet sålunda gett upphov

sändningens övriga man endast räkna med vikten hos den till fysisk skada, torde varuhavaren som regel skadade delen av sändningen. Huruvida det vara mera betjänt av att åberopa 33§ än fallet är 34 §. Endast sådan skada, som uppstått till ena eller det andra föreligger emellertid inte alltid lätt att avgöra. Även följd av dröjsmålet även om godset kommit om endast en del fram i oskadat skick, bör föras under föreav sändningen direkt utsatts varande paragraf. Som exempel på sådan för fysisk skada, kan nämligen detta föranleda att värdet skada kan nämnas, att mottagaren i sin tur nedgår också för sändfysiskt oskadda delar. l den mån en blivit skyldig att lämna ersättning för dröjsningens olika delar sålunda tillsammans mål, därför att han inte i tid kunnat uppfylla sändnings bildar en ekonomisk ett av honom träffat avtal om försäljning av enhet, bör ersättning kunna utgå inom den vidare ram som gäller godset. Har det för sent framkomna godset vid förlust av hela sändningen. också varit utsatt för minskning eller skada, torde det inte föreligga något hinder mot att 31 eller 33§ och 34§ tillämpas samtidigt. Ersättning vid dröjsmål Däremot synes det uteslutet att tillämpa 34 § när godset helt och hållet gått förlorat. 34 § I enlighet härmed bör det antagas att den Innehållet i denna paragraf, som i konventio- sammanlagda ersättningen, då 34 § tillämpas nen motsvaras av bestämmelserna i femte samtidigt med 31 eller 33 §, inte får överoch sjätte styckena av art. 23, reglerar vissa stiga vad som skolat utgå om godset gått ersättningsfrågor för det fall att det förelig- förlorat. sida. Ersättningen är enligt konventionen beger dröjsmål på fraktförarens Det bör till en början påpekas att denna gränsad till fraktens belopp, och utredningen

reglering endast tar sikte på dröjsmål med föreslår samma begränsningsregel för inrikes-

godsets utlämnande, dvs. fallet att den enligt befordringarnas del. Utredningen har emel- 29§ bestämda leveransfristen överskridits. lertid också övervägt att som maxirniersätt- Om fraktföraren i annat avseende underlåter ning föreslå det dubbla beloppet av frakten, att i rätt tid fullgöra sina förpliktelser,t. ex. vilket är den gräns som gäller såväl enligt

genom att inte i avtalad tid hålla fordon järnvägstrafrkstadgan som enligt de större

härav ansvars- och befordtillgängligt för lastning, blir följderna biltransportföretagens

llO

ringsbestämmelser. De övriga nordiska kom- Särskilt leveransintresse mittéerna har dock varit obenägna att på 35 § denna punkt göra någon skillnad mellan internationell och inrikes befordran. Utred- Som framgått av 31 och 33 §§ omfattar ningen har för sin del ansett att denna fraktförarens i fall av ersättningsskyldighet ståndpunkt bör godtagas. Den i lagtexten realskada vid internationell befordran - likangivna gränsen för ersättningens storlek som vid inrikes befordran om inte för varuinnebär i fråga om inrikes befordran inte havaren villkor avtalats - förförrnånligare någon verklig maximering av ersättningen. utom frakt och liknande utlägg endast det För Varuhavaren värde

förmånligare beräknings- objektiva som godset hade på den

grunder kan som hittills avtalas. Med hänsyn plats, där det mottogs till befordran och vid härtill torde frågan om var den legala gränsen den tidpunkt, då detta skedde. Ersättning för ersättningens storlek skall sättas inte utgår således inte för utebliven handelsvinst, böra tillmätas särskilt stor betydelse. produktionsbortfall eller andra subjektiva Den i paragrafen angivna ansvarsgränsen skador. Någon ändring härvidlag kan varukan, som nyss nämnts, vid inrikes befordran havaren inte uppnå genom att deklarera godhöjas genom överenskommelse mellan avsän- sets värde i enlighet med 32 §. En sådan daren och fraktföraren. En form härför, deklaration medför endast, att den översta vilken kan användas även vid internationell gränsen för ersättningens storlek

förskjutes

befordran, är att särskilt leveransintresse an- uppåt, men innebär inte att ersättning kan ges i enlighet med bestämmelserna i 35 §. utgå även för andra former av skada än Att i visst fall varje bortfall

begränsning av ersätt- i fråga om godsets objektiva värde.

ningsskyldigheten bortfaller framgår av 39 §. Subjektiv skada kan däremot bli ersatt, om Enligt förslaget motsvarar maximiersätt- den uppkommit till följd av dröjsmål, men

ningen, som nämnts, beloppet av den frakt enligt 34§ endast i mycket begränsad om-

som befordringen betingar. Det är således fattning. Varuhavaren kan således i åtskilliga endast fråga om den egentliga frakten men fall komma i den situationen, att den ersättinte om sådana övriga utlägg som kunnat ning han kan erhålla med stöd av reglerna i krävas ersatta, om 31 § fjärde stycket varit 31-34 §§ långt ifrån räcker till för att kom-

tillämpligt. Å andra sidan bör observeras att pensera honom för det verkliga avbräck han

det alltid rör sig om det fulla fraktbeloppet lidit. Dessa regler kompletteras därför genom för den ifrågavarande sändningen. Även om de i förevarande paragraf upptagna bestämdröjsmål föreligger endast beträffande en del melserna om särskilt leveransintresse. av sändningen, medan återstoden antingen Enligt denna paragraf, som motsvarar kommit fram i rätt tid eller gått förlorad, CMR art. 26, kan avsändaren i fraktsedeln skall således maximiersättningen motsvara som motsvarar hans särskilange det belopp, frakten för hela sändningen. da intresse av att godset kommer fram till Ehuru bestämmelseorten utredningens förslag, som tidigare i rätt mängd, oskadat och sagts, upptar en lägre ansvarsgräns än de i rätt tid. Huruvida i det enskilda fallet förutnämnda ansvars- och befordringsbe- belopp motsvarande särskilt leveransintresse stämmelserna, torde förslaget i förhållande skall anges eller ej är en sak som det uteslutill dessa innebära en gynnsammare reglering tande tillkommer avsändaren att avgöra. från varuhavarens för Fraktföraren synpunkt. Ersättning har i och för sig inte någon rätt skada till följd av dröjsmål skall nämligen att motsätta om särskilt sig att reglerna enligt ansvars- och befordringsbestärnmelser- leveransintresse kommer till användning. na utgå endast ifall av uppenbar försummel- Däremot är han berättigad att kräva vederlag se från fraktförarens sida. för det ökade risktagande som för hans del är förknippat med dessa regler. l praktiken torde därför deklaration av särskilt leverans-

lll

intresse knappast kunna komma till stånd ersättas intill fulla beloppet av det angivna mot fraktförarens leveransintresset, även om endast en del av vilja. särskilt blivit utsatt för realskada eller Har belopp motsvarande leverans- sändningen intresse i fraktsedeln och avtalat försening. Å andra sidan kan inte den omangetts vederlag erlagts, är varuhavaren berättigad ständigheten, att det på samma gång föreligsom dröjsmålsskada, föratt åberopa ersättningsreglerna i denna para- ger såväl realskada graf, om godset blir utsatt för realskada eller anleda att ersättning skall utgå utöver den utlämnas senare än som avtalats. Dessa regler gräns som det angivna beloppet representeinnebär att ersättning kan krävas, förutom rar. med de belopp som kan utgå enligt De regler för ersättningens bestämmande 3l-34 §§, också med vad som erfordras för som anges i denna paragraf kan avsändaren, täckande skada som står i som nämnts, sätta i tillämpning att av den ytterligare genom adekvat orsaksförhållande till realskadan införa det belopp som motsvarar det säreller för denna skilda leveransintresset i fraktsedeln samt i dröjsmålet. Ersättningen

skada får dock inte överstiga det i förekommande fall betala den avgift som

ytterligare fraktsedeln Det bör be- fraktföraren begär. Vad beträffar internatiouppgivna beloppet. tonas, att detta belopp således inte utgör nell befordran är detta det enda förfaringsi dess hel- sätt, varigenom avsändaren kan nå denna någon ram för skadeersättningen het utan endast för den ersättning som skall verkan. Detta framgår av 31 § femte stycket utgå utöver vad som kan krävas med stöd av och 34 § andra stycket. När det gäller inrikes

31-34 §§. befordran får däremot det i paragrafen angiv-

Det bör vidare att na förfaringssättet betraktas blott som en av påpekas, att metoden - fastän deklarera särskilt leveransintresse flera möjligheter att uppnå det eftersträvade den har vissa likheter med försäkring av resultatet. Samma resultat kan nämligen - samma funktion utan iakttagande av viss form uppnås genom godset ingalunda fyller som försäkringen. Varuhavare som anger sär- avtal i enlighet med 5 § andra stycket. skilt leveransintresse kan visserligen räkna med att få sin ekonomiska skada ersatt fullt

av efterkrav

ut eller i vart fall till större del än eljest, om Ansvarighet för uttagande fraktföraren verkligen befinnes ersättnings- 36 § skyldig. Men förutsättningarna för att fraktföraren skall ådraga sig ersättningsskyldighet I CMR art. 21 lämnas vissa regler om fraktändras inte genom att leveransintresse förarens ansvar för det fall att godset, trots realskadan utlämnats anges. Beror eller dröjsmålet på att det blivit belagt med efterkrav, omständighet, för vilken fraktföraren inte till mottagaren utan att efterkravsbeloppet svarar, är varuhavaren således inte bättre uttagits. Dessa regler, vilka föreslås bli giltiga ställd vid deklaration av särskilt leverans- också för inrikes befordran, återges i föreva-

intresse än han eljest skulle ha varit. rande paragraf.

Att belopp motsvarande särskilt leverans- l enlighet med sedvänja eller särskild

intresse innebär inte i och för sig överenskommelse mellan säljare och köpare

angivits, är avvecklingen av köpförhållanden ofta avnågot bevis för att ett sådant intresse är för handen. Ersättning kan således utdömas en- sedd att tillgå så, att fraktföraren för säljadast i den mån det visas att skada verkligen rens räkning skall hålla godset inne till dess endast till att köparen erlägger köpeskillingen. Fraktförauppkommit. Beloppet tjänar den inom vilken - rens medverkan i awecklingen säkerställs ange ram, ersättning utöver 31-34 - kan ett särskilt villkor i fraktavtalet av ersättning enligt §§ genom utgå. Visas det att varuhavaren - förutom innebörd att fraktföraren inte skall utlämna - utan att av denne skada som skall ersättas enligt 31-34 §§ godset till mottagaren denna och till avsändaren redovisa ett av lidit ytterligare skada, skall emellertid uppbära

ll2

avsändaren angivet belopp. För att få till kan inte utläsas belägga godset med efterkrav stånd ett sådant särskilt villkor har avsändaav CMR och bör enligt utredningens mening ren som regel endast att i fraktsedeln ange inte gälla vid vägbefordran.

ett s. k. efterkravsbelopp. Vad beträffar in-

ternationell befordran är det i 10§ andra stycket c) uttryckligen stadgat att belopp, Ränta m. m. som avsändaren önskar få uttaget genom ef- 37 § terkrav, skall anges i fraktsedeln. Detsamma gäller enligt 9 § andra stycket vid inrikes be- De olika nationella rättsordningama torde fordran, om ”lnrikes-CMR”-fraktsedel an- föreskriva att betala

regelmässigt skyldighet

vändes. Beträffande annan inrikes befordran

ränta på förfallna penningskulder. I fråga om finns inga särskilda föreskrifter om hur efter- den närmare utformningen av denna skyldig-

kravsbelopp skall anges. Det torde emellertid het kan emellertid självfallet skiljaktigheter i praktiken knappast förekomma annat än förekomma. För att också på detta omrâde att

efterkravsbeloppet anges i fraktsedel. en enhetligare reglering skall komma till

Att godset blivit med efterkrav belagt stånd, upptar CMR i art. 27 vissa regler om betyder i och för sig inte att fraktföraren beräkning av ränta på utgående ersättningsåtagit sig ansvar för att avsändaren kommer belopp. att erhålla

efterkravsbeloppet. Vill mottaga- Dessa regler avviker i viss mån från svensk ren inte erlägga efterkravsbeloppet, är frakt- rätts motsvarande regler. Den viktigaste skill-

föraren inte skyldig att vidtaga några andra naden synes vara, att ränta enligt konventioåtgärder för att förmå honom till nen kan krävas från

betalning den dag då skriftligt

än att vägra utlämna godset. Endast om avsändes till fraktföraanspråk på ersättning fraktföraren lämnar ut godset utan att upp- ren, medan enligt svensk rätt utomproces-

bära efterkravsbeloppet, åsidosätter han sitt suellt krav inte är för att ränta tillräckligt

åtagande och riskerar därmed att bli ersätt- skall börja löpa. En annan skillnad är att

ningsskyldig. Någon skyldighet att lämna räntefoten enligt konventionen alltid skall

ersättning föreligger emellertid endast i den vara 5 %, medan det enligt svensk rätt kan mån avsändaren visar, att fraktförarens un- inträffa att räntan skall beräknas efter 6 %.

derlåtenhet att uppbära efterkravsbeloppet Så kan t. ex. vara fallet, om fraktföraren

länt avsändaren till skada. utfast sig att utge ersättning senast viss dag

Också ersättningsskyldigheten för skada men inte betalar på förfallodagen. Ytterliga-

till följd av underlåtenhet att uttaga efter- re en skillnad torde ligga däri, att räntan, när

kravsbelopp är maximerad. Maximibeloppet den aktualiseras

genom att process inledes, är lika med

efterkravsbeloppet. Några andra enligt konventionen skall räknas från dagen begränsningar gäller inte. Den

ersättning för talans väckande, medan den enligt svensk fraktföraren har att betala för att han lämnat rätt räknas från dagen för stämningens del-

ut godset utan att uppbära efterkravsbelopp givning.

kan således överstiga vad som skolat utgå, När det gäller att bestämma vilka räntebeom godset i stället gått förlorat. räkningsregler som bör gälla vid inrikes be-

Efterkravsbeloppet utgör emellertid, som fordran, synes man böra åstadkomma

framgått av det tidigare sagda, inte ioch för överensstämmelse antingen med konventiosig något mått på skadan. Det får i överens- nen eller med de allmänna svenska reglerna. stämmelse med vanliga regler ankomma Utredningen förordar det senare alternativet. på den skadelidande att visa skadans storlek. Det kan nämligen enligt utredningens mel fråga om inrikes jämvägsbefordran gäller ning knappast vara motiverat att beträffande

enligt norrnalvillkoren, att efterkravsbelop- en enstaka införa ränteberäkkontraktstyp

pet inte får överstiga godsets fulla värde. brukningsregler som avviker från de allmänt

Någon sådan inskränkning i möjligheten att liga, särskilt som de i konventionen

angivna

endast tar sikte på även enligt andra regler än som följer av

ränteberäkningsreglerna

ha besvarats ersättningar som fraktföraren har att utge fraktavtalet synes i allmänhet således måste av nationella nekande. I en del stater torde emellertid och suppleras bestämmelser när det gäller andra av fraktav- domstolarna ha godtagit, att utomobligato- Samma tanke- riska skadeståndsregler lagts till grund för talet härflytande fordringar. den lösning denna ersättningskrav mot fraktföraren, med pågång synes ligga bakom

fråga fått beträffande inrikes järnvägsbeford- följd att denne inte kunnat göra gällande de

fanns en av ersättningens storlek som

ran. l 1925 års järnvägstrañkstadga begränsningar

särskild men skulle blivit aktuella vid en ersättningsberäk-

ränteberäkningsbestämmelse, denna uteslöts vid tillkomsten av 1966 års ning på grundval av de frakträttsliga reglerna.

Ovissheten har emellertid i stadga. på denna punkt CMR - liksom i Warszawakonven- I enlighet med vad utredningen sålunda tidigare förordar har första stycket av förevarande tionen och senare i CIM - undanröjts genom utfonnats ett uttryckligt stadgande. Enligt detta (art.

paragraf så, att den där angivna

framstår som ett 28) äger fraktföraren oavsett vilken grund ränteberäkningsmetoden

endast för internationell befordran gällande som åberopas för anspråk med anledning av från förlust, skada eller dröjsmål göra

undantag vår rätts vanliga ränteberäk- minskning, de konventionsbestämmelser som ningsregler. gällande utesluter hans ansvarighet eller anger eller Paragrafens andra stycke återger de i CMR storlek. art. 27 andra stycket upptagna reglerna för begränsar ersättningens omräkning av ersättningsbelopp till annan I de fall då skadeståndsanspråk på utomvaluta. obligatorisk grund kan komma i fråga är det naturligtvis ofta så, att realskadan eller dröjsmålet vållats i tjänsten av någon av fraktföra- Ersättningsansprâk på annan grund än avtal rens medhjälpare. Något hinder mot att rikta

anspråket mot medhjälparen personligen

38 § inte. Av flera skäl har det emellerföreligger

Om varuhavaren visar att godset gått förlo- tid ansetts olämpligt att låta medhjälparen

eller skadats under tiden efter svara enligt andra regler än fraktföraren rat, minskats

det fraktföraren mottagit det till befordran själv. Konventionen ger därför medhjälparen men innan det utlämnats eller att skada rätt att för egen del påkalla motsvarande

med utlämnan- av de bestämmelser i konventio-

uppstått till följd av dröjsmål tillämpning

det, kan varuhavaren med åberopande av nen som utesluter fraktförarens ansvarighet av frakt- eller anger eller begränsar ersättningens stor- 26 § första stycket kräva ersättning föraren. Någon utredning om vad som orsa- lek.

kat realskadan eller dröjsmålet behöver varu- Konventionens reglering av frågan om

konkurrens mellan och havaren inte förebringa, något som han för inomobligatoriska ofta är ur stånd att Skulle utomobligatoriska skadeståndsanspråk är enövrigt göra. varuhavaren emellertid i det särskilda fallet ligt utredningens mening ändamålsenlig. kunna visa, att fraktföraren eller hans med- Samma reglering återfinns i järnvägstrafik-

vållat realskadan eller dröjsmålet stadgan 78 § och, i något annorlunda form, i hjälpare som enligt allmänna regler luftfartslagen 9 kap. 25 §. Det förefaller genom förfarande om skadestånd naturligt att göra den tillämplig också på utomobligatoriskt ger upp-

hov till ersättningsskyldighet, ligger det nära inrikes vägbefordran.

till hands att han i stället för 26§ första Utredningen föreslår följaktligen, att reg-

de utomobligatoriska ska- lerna i förevarande paragraf skall få giltighet

stycket åberopar beträffande såväl internationell som inrikes deståndsreglerna som grund för sitt anspråk. Frågan huruvida fraktföraren sålunda kan befordran. I fråga om stadgandets utformför realskada eller visserligen funnit det

göras ansvarig dröjsmål ning har utredningen

möjligt att återge reglerna ien mera koncen- att gentemot skadeståndskrav på utomoblitrerad form än de har i konventionen men gatorisk grund åberopa regler om ansvarsbehar inte i övrigt ansett sig böra awika från gränsning. konventionstexten. Det

förslag till skadeståndslag, som nyligen

Detta har medfört att paragrafens inne- har framlagts (prop. 1972:5), upptar i 4 börd i vissa hänseenden måhända kan te sig kap. l§ en bestämmelse av innehåll att oklar. Bland annat gäller detta det i luftfarts- skall arbetstagare vara ansvarig för skada, lagen uttryckligen reglerade fallet, att ersätt- som han vållar genom fel eller försummelsei riktas både mot fraktföraren och endast ningskrav tjänsten, i den mån synnerliga skäl mot medhjälpare som vållat skadan. En så- föreligger. Ett sådant stadgande skulle i de dan situation kan uppstå t. ex. om varuhava- allra flesta fall göra det omöjligt för varu-

ren till följd av begränsningsreglerna fått havaren att erhålla skadestånd av sådan med-

endast en del av sin skada gottgjord genom hjälpare till fraktföraren som har ställning av ersättning från fraktföraren och därför arbetstagare. Den ytterligare av

på begränsning

utomobligatorisk grund kräver den vållande medhjälpares ansvar som ifrågavarande bemedhjälparen på ersättning för återstående stämmelse i skadeståndslagen skulle innebära skada. Konventionstexten och lagtexten ute- torde emellertid, sett från varuhavarens synsluter i och för att i praktiken

sig inte tolkningen, punkt, vara ganska betydelselös. medhjälparen i detta fall är pliktig att betala Det torde nämligen ytterligt sällan förekom-

ersättning intill den gräns, vid vilken också ma att ersättningskrav riktas mot fraktförahans maximala är rens anställda eller andra

ersättningsskyldighet arbetstagare. nådd. Denna tolkning måste emellertid anses vara oriktig. Ersättningsmaximum bör inte

räknas på fraktföraren och medhjälparen var Uppsåt och grov vårdslöshet för sig utan i stället anses motsvara vad de 39 §

skadeståndsskyldiga tillsammans högst har

att betala. De bestämmelser i 4 kap., som utesluter eller En annan otydlighet sammanhänger med begränsar fraktförarens ansvarighet eller regatt konventionstexten begränsar stadgandets lerar bevisskyldigheten och som är gynnsamtillämplighet till krav på ersättning för real- mare för fraktföraren än de allmänna reglerskada eller dröjsmål. Detta är såtillvida na för får fraktföra-

skadeståndsberäkning,

naturligt som det är vid såda-

huvudsakligen ren, som framgår av vad tidigare sagts, åbero-

na krav som av ersättningen kan

begränsning pa även om skadan orsakats genom en klan-

komma i fråga. Emellertid dervärd eller underlåtenhet av gäller begräns- handling ningsreglerna enligt 16 § tredje stycket också honom eller hans medhjälpare. Likaså är skada - i annan form än realskada eller medhjålparna personligen skyddade mot att

dröjsmålsskada -- till följd av att handling behöva stå ekonomiskt ansvar utöver en viss

går förlorad eller användes Beträforiktigt. gräns, när de orsakat skada genom ett klanfande sådan skada skulle således kunna göras dervärt förfarande. Denna från vanliga skadegällande, att den skall ersättas till fullo om ståndsprinciper avvikande får ses ordning kravet kan grundas på utomobligatoriska mot bakgrunden av att fraktförarens ansvaskadeståndsregler. Att detta varit konven- utsträckts att omfatta righet också fall, i tionsförfattarnas avsikt torde emellertid få vilka

skadeståndsskyldighet enligt allmänna

betvivlas. Vad

härvidlag skall anses gälla sy- regler inte skulle ha kommit i fråga. Emeller-

nes dock, i vart fall vad inrikesbeford-

tid kan en regel om ansvarslindring vid ska-

ringarna angår, vara av ringa praktisk bety- dor orsakade genom klandervärd handling delse. eller underlåtenhet, om den tillämpas fullt Som framgår av 39 § gäller vissa inskränk- ut, lätt nog komma i strid med allmänt ningar i fraktförarens och medhjälpares rätt rådande rättsuppfattningar. Regeln har där-

het” i och för sig är önskvärd. Det måste

för i den transporträttsliga lagstiftningen

emellertid än en gång betonas, att stort brukat förses med vissa undantag. dessa måste beredas domstolarna att ta När det gällt att närmare bestämma spelrum har det varit klart att till dem bör hänsyn till de skiftande omständigheternai undantag, fall. Med denna reservation vill hänföras uppsåtliga förfaranden och därut- varje särskilt över vissa andra höggradigt klandervärda för- utredningen - i viss anslutning till en formu-

som bl. a. varit aktuell under arbetet faranden. Frågan hur den sistnämnda katego- lering

rin bör beskrivas har fått varierande lös- på en konvention angående avtal om interna- I CMR har tionell befordran av resande och resgods på ningar. man begagnat sig av ”sådan vårdslöshet, som enligt väg (CVR) - förorda att ”grov vårdslöshet” i formuleringen väckts likställes allmänhet skall anses föreligga när skadevållagen i den stat där talan

laren ort sig skyldig till vårdslös hand-

med uppsåt”. ling eller underlåtenhet och därvid antingen Enligt 5 § CMR-lagen skall för Sveriges del haft klar insikt om att skada sannolikt skulle

grov vårdslöshet” likställas med uppsåt.

eller, oaktat han inte kan visas ha Den närmare innebörden av begreppet uppstå haft denna insikt, sannolikheten måste ha ”grov vårdslöshet” är inte lätt att ange. I sitt

betänkande uttalade utredningen, varit uppenbar för varje förståndig människa.

tidigare Det bör dock tillfogas, att denna formel att den då inte fann det möjligt att närmare närmast hänför sig till det direkta handhaavgränsa området för ”grov vårdslöshet”, och inskränkte vandet av godset. sig till att med återgivande av

en i förarbetena till luftbefordringslagen an- När skada vållats uppsåtligen eller genom

att vårds- bortfaller, som framgår av

vänd formulering framhålla grov grov vårdslöshet

andra stycke, möjligheten till

löshet” borde appliceras endast på ”särdeles paragrafens

svårartade fall”. ansvarslindring såväl i fråga om fraktförarens Ej heller under senare ske-

den av arbetet på CMR-lagen har någon eget ansvar som i fråga om hans principalan-

svar. Också de möjligheter att erhålla lindutförligare definition av begreppet ”grov

vårdslöshet” lämnats. beskrives så- personliga ansvaret, som beretts

Begreppet ring i det fraktförarens bestäm-

lunda av departementschefen i propositionen medhjälpare genom

som innefattande ”särskilt allvarliga former melserna i 38 §. bortfaller när medhjälparen

av vårdslöshet”, medan det enligt lagrådet vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårds-

innebär ”oaktsamhet av mycket allvarlig na- löshet.

De större biltransportföretagens ansvars-

tur. Under av utred- och innehåller inte

remissbehandlingen befordringsbestämmelser

beklagade Svens- som uttryckligen sätter elningens tidigare betänkande något stadgande

att utred- ansvarslindringsbestämmelser ur

ka försäkringsbolags riksförbund jest gällande ningen inte lämnat någon närmare ledning kraft vid uppsåtlig skada eller skada vållad

för användningen av begreppet ”grov vårds- genom grov vårdslöshet. Det kan möjligen

löshet”. riksförbundet fanns det, om att fraktföraren trots detta Enligt göras gällande, av be- i

inte annan vägledning för tolkningen inte äger åberopa ansvarslindringsvillkoren ”grov vårdslöshet” lämnades än den nämnda fall. Genom att förevarande paragraf

greppet som givits i betänkandet, grundad anledning ges tillämpning också på inrikes befordran, att befara, att endast - bevisade undanröjes i alla händelser varje tveksamhet

uppsåtsfall

eller misstänkta - i praktiken kommer att på denna punkt.

bli undantagna från ansvarslindringen men Som tidigare nämnts upptar det förslag till däremot inte ens grava fall av egentlig vårds- skadeståndslag, som nyligen har framlagts,

löshet. en bestämmelse av innebörd att arbetstagare

Utredningen delar såtillvida riksförbun- endast i undantagsfall kan göras ansvarig för

dets uppfattning som den anser att en närvårdslös- 1 SOU 1966:36 s. 76.

mare precisering av begreppet grov

skada, som han vållar genom fel eller försum- som avsänts inom sju dagar från det undermelse i tjänsten. Enligt motiven till lagförsla- sökningen ägde rum, söndagar och andra get utgör inte ens den omständigheten, att allmänna fridagar oräknade. arbetstagaren vållat skadan uppsåtligen eller Även för det fall att mottagaren och av grov vårdslöshet, alltid skäl att låta honom fraktföraren inte gemensamt undersökt godbära ansvar. Den bestämmelse om medhjälpa- set förutsättes i konventionen, att eventuell res personliga ansvar som återges i andra styc- minskning eller skada skall påtalas genom ket andra punkten av denna paragraf skulle reklamation. Gäller det synlig minskning såledesi hög grad modifieras av nämnda stad- eller skada, skall reklamationen göras senast gande i skadeståndslagen, såvitt angår sådan när godset lämnas ut. Vid minskning eller medhjälpare som har ställning av arbetstagare. skada som inte var synlig när godset lämnades ut skall reklamationen göras skriftligen inom sju dagar, söndagar och andra allmänna

fridagar oräknade.

5 KAP. Anmärkningar och väckande av talan När mottagaren och fraktföraren gemen- Anmärkningar samt undersökt godset får underlåtenhet att reklamera, som framgått av det nyss sagda, 40 § till följd att varuhavaren utestängs från möj- CMR art. 30 innehåller regler om reklamaligheten att styrka andra anspråk än sådana tion. Dessa innebär i viss utsträckning att som kan grundas på undersökningsresultatet. varuhavaren går miste om möjligheten att Underlåtenhet att reklamera medför emellererhålla ersättning i händelse godset minskats, tid inte motsvarande rättsverkan i de fall då skadats eller blivit fördröjt, om han inte inte rum. I gemensam undersökning ägt reklamerar inom viss tid. dessa fall blir följden av utebliven reklama- Sålunda förlorar varuhavaren rätten till tion endast att godset vid utlämnandet till ersättning på grund av dröjsmål, om han inte mottagaren skall presumeras ha varit i det skriftligen reklamerar inom 21 dagar från tillstånd som framgår av fraktsedeln. Denna den dag, då godset ställdes till mottagarens presumtion kan emellertid kullkastas genom förfogande. bevisning om godsets verkliga tillstånd. Om Vad beträffar av godset eller varuhavaren minskning anser sig säker på att kunna skada på detta gäller olika regler för det fall bevisa att godset under befordringen utsatts att mottagaren och fraktföraren gemensamt för minskning eller skada, kan han således undersökt och det fall att godset någon utan vidare dröja till kort före preskriptionssådan undersökning inte skett. Har under- tidens utgång med att underrätta fraktförasökning skett, finns det beträffande synlig ren om att minskning eller skada inträffat. minskning eller skada över huvud taget intet När gods gått förlorat krävs ingen reklamautrymme för reklamation. Genom undersök- tion. ningen skall det nämligen en gång för alla De regler som enligt det nu sagda gäller anses avgjort vilken synlig minskning eller vid internationell befordran är enligt utredskada som förelegat. Vill varuhavaren i efter- ningens mening inte särskilt väl ägnade att hand föra bevisning om att synlig minskning tillämpas på inrikes befordran. l första hand eller skada förelegat i större omfattning än gäller detta beträffande de fall då gemensam som fastställts vid undersökningen, skall så- undersökning av godset inte sker. Konventiodan bevisning inte tillåtas. I fråga om minsk- nens reglering utesluter nämligen i dessa fall ning eller skada som inte var synlig vid inte, att fraktföraren kan göras ersättningsundersökningen är det däremot tillåtet att skyldig för minskning eller skada trots att föra bevisning i efterhand, dock endast un- han fått vetskap om minskningen eller skader

förutsättning att minskningen eller ska- dan först vid en så sen tidpunkt, att han i

dan påtalats genom skriftlig reklamation, ofta kan befaras vara ur stånd att praktiken

ll7

förebringa någon utredning om vad som av godset, medan för dröjsmål gäller en fix orsakat minskningen eller skadan. Det synes reklamationsfrist om 21 dagar. Enligt järnockså att reklama- vägstrafikstadgan är reklamationsfristen beutredningen önskvärt, tionsreglerna vid inrikes befordran får en stämd endast i exakta tidsmått och utgör tio än de har eller skada och en mienhetligare och enklare utformning dagar vid minskning

enligt konventionen. nad vid dröjsmål. I fråga om synlig minsk-

I Sverige har köplagens reklamationsregler ning eller skada gäller dock att reklamation fått en så vidsträckt även utanför skall ske senast när godset mottages. En användning sitt att de med liknande reglering återfinns i de större bil-

egentliga tillämpningsområde,

rätts- ansvars- och befordringsviss rätt kan uppfattas som ”allmänna transportföretagens Det är därför att bestämmelser. Reklamationsfristen vid icke

grundsatser”. naturligt,

eller skada är dock här reklamationsreglerna också i fråga om det synlig minskning

inrikes vägfraktavtalet utformas i nära an- bestämd till sju dagar, medan någon reklama-

slutning till reklamationsreglerna iköplagen, tionsfrist för anspråk på ersättning för dröjsliksom man beträffande reklamationsregler- målsskada inte fastställts. En exakt bestämd och tämligen kort re-

na i 121 § sjölagen tillämpat en uppfattning

motsvarande den som kommit till uttrycki klamationsfrist kan vara ändamålsenlig, särköplagen. skilt i kommersiella förhållanden. Den före- I överensstämmelse med det sagda föreslår slagna lagen förutsättes emellertid bli utredningen en enhetlig och enbart för in- tillämplig också på ett stort antal fall, i rikes befordran gällande reklamationsregel. vilka förhållandet mellan avtalsparterna inte Enligt denna regel, som placerats i para- kan förväntas gestalta sig på ett strikt grafens första stycke, föreligger reklama- affärsmässigt sätt. En mekaniskt verkande tionsskyldighet för den som vill föra talan reklamationsregel, som utan hänsyn till de angående minskning av eller skada på godset särskilda omständigheter som kan föreligga eller angående dröjsmål. I fråga om förlust av avskär den skadelidande från möjligheten att godset erfordras däremot ingen reklamation. erhålla ersättning, förefaller mindre lämpligi En speciell svårighet yppar sig när det dessa fall. En uppdelning av transporterna i

gäller att bestämma reklamationsfristens analogi med köplagens uppdelning av köpen

längd. Det kan å ena sidan vara till fördel att i handelsköp och civila köp torde, även om be-

i lagen fastslå en fix reklamationsfrist, en sådan har ett visst verklighetsunderlag,

stämd till visst antal dagar. En sådan regel är vara svår att genomföra lagtekniskt. Under lätt att tillämpa och ger varuhavaren klart dessa förhållanden har de nordiska kommitbesked om vad han skall iaktta. Å andra téerna varit eniga om att förorda den mera

sidan kan en stel regel, som inte tillåter elastiska bestämning av reklamationsfristens

någon anpassning till omständigheterna i det längd som ryms i orden ”utan oskäligt uppesärskilda håll”. Man har emellertid varit medveten om fallet, mången gång leda till mate-

riellt otillfredsställande resultat, vilka skulle att de i paragrafen angivna tidsmåtten ändå

ha undvikits med en mera elastisk beskriv- kan tänkas ge ledning när reklamationsfris- Inom den redan tens längd skall bestämmas, åtminstone vad ning av reklamationsfristen. kodifierade interna finns gäller kommersiell befordran. transporträtten båda företrädda. Sålunda skall Beträffande formen för reklamationen lösningarna reklamation ske utan oskä- upptar lagförslaget inga föreskrifter. Försla-

enligt sjölagen

Luftfartslagens reklamations- get är härvidlag liberalare än de forutnämnda

ligt uppehåll”.

ansvars- och befordringsbestämmelserna, enregler bygger i viss mån på en kombination av båda lösningarna. De föreskriver nämligen ligt vilka reklamation alltid måste ges skriftatt reklamation för minskning eller skada lig form. Ett sådant formkrav, som i vår

skall ske ”omedelbart efter upptäckten”,

dock senast inom 14 dagar från mottagande 1 Jfr Rodhe s. 206.

gällande transporträttslagstiftning har sin punkt godtagits beträffande internationell motsvarighet endast beträffande luftbeford- befordran synes det naturligt att den också ran, måste emellertid enligt utredningens me- beaktas beträffande inrikes befordran. ning anses alltför vittgående. För den händelse behörigt forum inte De nämnda ansvars- och befordringsbe- skulle finnas att tillgå enligt nyssnämnda stämmelserna innehåller också en klausul av regler, får talan väckas vid Stockholms tingsinnebörd, att varuhavaren går miste om rät- rätt. Denna bestämmelse tar närmast sikte på ten till ersättning för minskning eller skada, fallet att parterna genom prorogationsavtal, om han förfogar över godset på sådant sätt som ingåtts i utlandet och avser tvist rörande att besiktning av minskningen eller skadan internationell befordran, överenskommit att från fraktförarens sida omöjliggöres eller av- talan skall föras vid svensk domstol men sevärt försvåras. Också denna bestämmelse underlåtit att nämna viss domstol. går enligt utredningens mening vida längre än I enlighet med det sagda kan följande som erfordras för att tillgodose fraktförarens domstolar vara behöriga att uppta tvist om berättigade intressen. Det kan inte rimligen befordran, som avses i lagförslaget, nämligen fordras, att varuhavaren skall behöva under- domstolen i den ort kasta inskränkningar som helst i l) där svaranden har sitt hemvist (RB sig vilka rätten att förfoga över godset för att kunna 10:1), hålla det tillhanda för undersökning från 2) där egendom tillhörig svaranden finnes, fraktförarens sida. Varuhavarens skyldig- förutsatt att svaranden ej har känt hemvist heter i detta avseende bör grundas på en inom riket (RB 10:3), skälighetsavvägning. Denna tanke har kom- 3) där fraktavtalet eller annan förbindelse mit till uttryck i CMR art. 30 femte stycket. ingicks, förutsatt antingen att svaranden ej Detta stadgande, som återges i sista stycket har känt hemvist inom riket eller att han av förevarande paragraf, föreslås bli tillämp- mera varaktigt uppehåller sig på orten och ligt också på inrikes befordran. vid tiden for talans väckande befinner sig där (RB 10:4 och 10:6), 4) där fast driftsställe finns (RB 10:5), Laga domstol 5) där skadegörande handling företogs eller skadan uppkom (RB 10:8), 41 § 6) där talan enligt prorogationsavtal skall Första stycket av denna paragraf innehåller väckas (RB 10:16), forumregler. Dessa gäller dels tvister rörande 7) där godset mottogs till befordran, inrikes befordran, dels sådana tvister rörande 8) som är bestämmelseort enligt fraktavinternationell befordran, i vilka enligt CMR talet. art. 31 första stycket talan får föras i Sveri- Därtill kommer, som nämnts, Stockholms ge. Såvitt angår sistnämnda tvister innehåller tingsrätt som subsidiärt forum. lagrummet samma reglering som 6§ CMR- Om vägfordon med pålastat gods fraktas lagen. med annat transportmedel kan det, som Stommen i de föreslagna forumreglerna framgår av 4 §, komma i fråga att beträffanutgöres av rättegângsbalkens de vägfraktförarens ansvarighet tillämpa de forumregler. Utöver de fora, vilkas behörighet följer av regler som gäller för det andra transportmedrättegångsbalken, anges två primära special- let. I de fall då andra ansvarsregler än vägfora, nämligen domstolen i den ort, där fraktavtalslagens egna sålunda skall tillämgodset mottogs till befordran, och domsto- pas, kunde det måhända ifrågasättas om man len i bestämmelseorten. Det är enligt utred- inte i stället för de i denna paragraf angivna ningens mening betydelsefullt, att käranden forumreglerna borde tillämpa de särskilda har möjlighet att förlägga rättegången till forumregler som gäller beträffande det regelnågon av dessa orter, och sedan denna syn- system, efter vilket ansvarigheten skall be-

stämmas. Sådana särskilda forumregler finns förekommande fall erkänna svensk domsrätt i 336§ sjölagen och 9 kap. 28§ luftfarts- men kan däremot inte vara förpliktande för lagen. I den mån vägfraktavtalslagens forum- domstolarna i andra stater. När det i stadganregler skulle sättas åt sidan till förmån för det uttalas, att talan under angivna omstänfår föras i främmande är luftfartslagens, skulle detta praktiskt sett ha digheter stater, mindre betydelse, eftersom dessa båda lagars detta således huvudsakligen endast en rättsforumregler till väsentlig del överensstämmer ligen oförbindande upplysning om vad man med varandra. Annorlunda skulle förhållan- kan vänta från andra konventionsstaters det bli, om skulle anses sida. En sådan upplysning måste emellertid

sjölagens forumregler

tillämpliga. Enligt dessa är nämligen behörig- anses värdefull. heten Ett ofta diskuterat om tolkatt uppta sjörättstvister koncentrerad spörsmål till ett fåtal domstolar. Denna ordning har ningen av förevarande stadgande är, huruvida

motiverats med att sjörättstvisterna dels är få ett mellan parterna träffat prorogationsavtal

till antalet och dels är av ganska säregen har derogationsverkan, dvs. utesluter behöbeskaffenhet, varför man inte kan vänta att righet för annan domstol än sådan som avses

alla domstolar skall ha den önskvärda förtro- i prorogationsavtalet. I motiven till CMRgenheten med de sjörättsliga spörsmålen. Det lagen har emellertid departementschefen ut-

kunde mot bakgrund härav te sig egendom- talat uppfattningen att konventionen inte

ligt, att en tvist av renodlat sjörättslig karak- erkänner prorogationsavtal om exklusiv

tär med stöd av vägfraktavtalslagens forum- kompetens för viss domstol eller domstolarregler skulle kunna prövas av en domstol na i viss konventionsstat? Enligt utredsom saknar behörighet enligt sjölagen. Emel- ningens mening ger både konventionstexten lertid torde det endast i undantagsfall vara och uttalanden i litteraturen klart belägg för

möjligt att på förhand avgöra huruvida ett att denna uppfattning är riktig? Ett proro-

anspråk som grundas på ett vägfraktavtal gationsavtal bör således endast anses öka verkligen kommer att bedömas efter sjörätts- men inte minska kretsen av fora, som enligt liga regler. Man synes vidare på goda grunder konventionen skall stå till buds för väckande kunna anta att antalet fall, i vilka problem av av talan. antydda slag kan aktualiseras, blir försvinnande litet och att parterna i så fall kan Verkställighet av utländsk dom m. m. eliminera risken för en mindre insiktsfull domstolsbehandling genom prorogations- 42 § avtal. Det kan därför enligt utredningens Denna paragraf angår bara internationell bemening knappast inge några betänkligheter fordran. att tillerkänna ”vägforum” behörighet även i I första stycket återges de regler som de fall, då enligt 4 § anspråk skall bedömas uppställts i CMR art. 31 andra stycket för efter regler som gäller för sjö-, flyg- eller att förhindra att en tvist mellan samma jämvägstransporter. Denna princip har också för parter angående samma fråga blir föremål kommit till uttryck i motiven till de den 1 behandling och avgörande av flera domstojanuari 1971 genomförda ändringarna i reglar. Regleringen innebär att domstol inte får

lema om sjörättsfora

ta upp en fråga till prövning, om tvist an- I paragrafens andra stycke anges de förutgående denna fråga redan pågår mellan samsättningar som skall vara för handen för att ma parter vid behörig domstol eller redan en stat skall ha domsrätt beträffande tvist angående internationell befordran. Utredningen har valt att utforma den föreslagna 1 Se prop. 1970:185 s. 27. lagtexten i nära anslutning till konventions- 2 Se prop. 1968:132 s. 52. texten. kan emellertid

Stadgandet självfallet 3 Jfr Loewe s. 16, Muth s. 66, Buzzi-Quattrini s.

bara binda domstolarna i Sverige vid att i 69.

avgjorts av sådan domstol Sådant hinder tämligen korta preskriptionstider. Sålunda är

skall dock inte anses föreligga, när avgörande preskriptionstiden enligt sjölagen i jämför-

av den tidigare anlitade domstolen inte är bara fall ett år, enligt luftfartslagen två år verkställbart i den stat där den nya talan och enligt järnvägstrafikstadgan ett år. Iden väckes. mån rättsläget vid landsvägstransporter för I övrigt innehåller förevarande paragraf närvarande regleras av de större transport-

regler om verkställighet av utländsk dom. Av företagens ansvars- och befordringsbestäm-

andra stycket framgår vilka utländska dom- melser innebär förslaget en förbättring av stolsavgöranden som är verkställbara i Sve- varuhavarens ställning. Enligt dessa bestämrige. Frågan huruvida utländskt domstolsav- melser gäller nämligen en så kort preskripgörande får verkställas i Sverige skall för tionsfrist som sex månader från den dag då varje särskilt fall prövas genom ett exekva- fraktföraren omhändertog godset för befordturförfarande inför Svea hovrätt. Regler för ran. exekvaturförfarandet lämnas i tredje - sjätte Som framgår av andra stycket skall prestyckena. I dessa delar är paragrafen identisk skriptionsfristen alltid räknas från viss dag, med 7 § CMR-lagen. som - allt efter anspråkets art e bestäms i enlighet med reglerna under a), b) eller c). Det är således utan betydelse, att den ersätt- Preskription ningsberättigade vid den angivna tidpunkten saknade kännedom om anspråket eller att 43 § detta då över huvud taget ännu inte uppstått. Enligt preskriptionsreglerna i CMR art. 32 Vad beträffar den under a) angivna tidpunkmåste anspråk som härrör från avtal om ten torde man för det fall, att delar av en internationell befordran i regel göras gällanoch samma sändning utlämnas på olika dade inom ett år. Grundas anspråket på uppsåt gar, böra räkna med endast en utlämningseller sådan vårdslöshet som skall likställas den då den sista delen av dag, nämligen med uppsåt, är dock preskriptionsfristen tre sändningen utlämnades. år. Som utgångspunkt för preskriptionsti- i konventio- Enligt uttryckligt stadgande dens beräkning tjänar vid minskning, skada nen skall den under a) -- c) angivna dagen eller dröjsmål dagen då godset utlämnades inte medräknas i preskriptionsfristen. Detta till mottagaren, vid förlust trettionde dagen stämmer överens med det hos oss vedertagna efter av avtalad leveransfrist utgången eller, sättet för beräkning av frister. Det har därför när leveransfristen inte bestämts avgenom ansetts onödigt att ta med denna bestämmeltal, sextionde dagen efter det fraktföraren se i lagtexten. mottog godset till befordran samt i övriga Frågan vilka åtgärder som medför pre-

fall slutdagen i en period av tre månader från skriptionsavbrott regleras inte materiellt i

det fraktavtalet slöts. konventionen. Denna hänvisar till reglerna i Dessa regler är enligt utredningens mening den stat där talan väckts. Det är således

väl lämpade för användning också vid inrikes möjligt att genom intern svensk lagstiftning

befordran. Första och andra styckena av reglera denna fråga också beträffande interdenna paragraf, i vilka dessa regler återges, nationell befordran. När fråga är om specialföreslås därför bli tillämpliga beträffande preskription gäller enligt svensk rätt i allmänsåväl inrikes som internationell befordran. het att preskriptionsavbrott kan åstadkom- Förslaget innebär, att preskriptionstiden i mas endast genom anhängiggörande av talan. allmänhet förkortas från nu gällande tio år I enlighet härmed föreslog utredningen isitt till ett år. Denna nedskärning av preskriptionstidens längd kan synas drastisk men är 1 Vad beträffar inrikes befordran gäller motsvarande hinder mot ny rättegång enligt rättegångsbalutan tvivel väl motiverad. Inom övriga grenar ken l3 kap. 6§ (litispendens) och l7 kap. ll§ av den interna transporträtten gäller redan tredje stycket (res judicata).

befordran lingen av ersättningsanspråk till dess preförslag till lag om internationell bestämmelser av innebörd och de underlättar lösatt preskriptionen skription inträtt, skulle kunna avbrytas endast genom väckan- ningen av ersättningsfrågor på utomprocesde av talan. Detta förslag synes ha blivit suell väg. Emellertid kan det enligt utredbestämda inte vara

accepterat i sak, ehuru den föreslagna regeln ningens uppfattning

inte kommit till annat än att den ändamålsenligt att beträffande en enstaka uttryck

upptagits i der. svenska översättningen av kontraktstyp införa en preskriptionsregel,

konventionstexten. Det nu föreliggande lag- som till hela sin konstruktion är okänd i innehåller emellertid liksom det rättslivet i övrigt. Denna synpunkt måste förslaget tidigare i första och fjärde styckena bestäm- anses väga tyngre än det i och för sig beak-

melser som klart ger vid handen, att väckan- tansvärda önskemålet att upprätthålla likhet

de av talan skall anses som det enda sättet i reglerna för internationell och för inrikes ut- befordran. Samma betraktelsesätt torde ha att avbryta preskriptionen. Utredningen beträffande förhållandet går emellertid från att gäldenärens erkännan- gjort sig gällande de av kravet eller förlikning mellan internationell och inrikes järnvägsbe-

utomprocessuell

skall anses ha den verkan, att fordran. Även inom den internationella i princip järninte vidare skall räknas en- vägsrätten återfinns institutet suspension av preskriptionstid medan detta saknas i den inter-

ligt förevarande regleL preskription,

De föreslagna reglerna om preskriptionsav- na järnvägsrätten, som eljest i hög grad brott är avsedda att gälla såväl internationell överensstämmer med den internationella. som inrikes befordran. Däremot är det enligt Under remissbehandlingen av utredningens utredningens mening inte påkallat att även i förslag till lag om internationell befordran

preskriptionsregler för nämndes också från flera håll, bl. a. av ad-

övrigt införa enhetliga internationell och för inrikes befordran. Det- vokatsamfundets styrelse, reglerna om susta skulle nämligen innebära att man för av preskription som exempel på bepension inrikesbefordringarnas del finge acceptera vilka ur svensk rätts synvinkel stämmelser, det för intern svensk rätt främmande institu- måste betraktas som mindre lyckade och tet suspension av preskription. följaktligen inte lämpade att överföra till in- Möjlighet att suspendera preskriptionen, tern svensk rätt. Det torde också kunna bedvs. att tillfälligt hejda preskriptionstidens faras, att suspensionsreglerna skulle medföra lopp, föreligger enligt konventionen i fråga åtskilliga, bl. a. bevismässiga, svårigheter i de om krav som riktas mot fraktföraren. En talrika fall där parterna inte arbetar efter förutsättning är att kravet har skriftlig form. några mera utvecklade kontorsrutiner. Den dag, då skriftligt krav mottages av frakt- Med hänsyn till det sagda föreslår utredföraren, upphör preskriptionstiden att löpa, ningen, att de i paragrafens tredje stycke men den fortsätter att löpa från den dag då upptagna reglerna om suspension av prefraktföraren skriftligen bestrider kravet och skription ges tillämpning endast på internaåtersänder de handlingar som åtföljt kravet. tionell befordran. Preskription kan således inträda när summan I fjärde stycket anges till en början rättsav det antal följden av att talan inte väckts inom den i dagar som gått till ända före kravet och det antal dagar som gått till ända första stycket angivna tiden. Denna rättsföljd efter bestridandet motsvarar preskriptions- är självfallet att borgenären i princip förlorat tiden. i kan inte rätten att erhålla det allmännas medverkan

Uppehåll preskriptionstiden

uppnås mer än en gång för en och samma till att göra fordringen gällande. Såvitt angår fordran. fordran som uppkommit vid internationell Konventionens av befordran följer av konventionstexten, att regler om suspension preskriptionen har onekligen vissa positiva borgenären inte bara förlorat rätten att själv drag. Reglerna omöjliggör eventuella försök från fraktförarens sida att förhala behand- 1 Jfr Rodhe s. 685.

aktualisera fordringen utan också rätten att kunna göras gällande genom kvittningfl

efter genkäromål eller kvittningsyrkande av- I den mån inrikes vägtransporter regleras

räkna den mot fordran som motparten reser. av de förutnämnda ansvars- och befordrings-

Hur en fordran som uppkommit vid inrikes bestämmelserna torde det likaså vara uteslu-

befordran bör behandlas i dessa avseenden tet för varuhavaren att åberopa preskriberad

kan vara föremål för delade meningar. fordran till kvittning. På annat sätt torde

Vad beträffar fordringar i allmänhet följer man nämligen inte kunna tolka bestämmel-

av 7§ preskriptionsförordningen, att ford- sernas uttryckssätt, att fraktföraren efter

utan hinder av att fordringen är inträdd skall vara fri ringsägaren preskription från varje

preskriberad kan använda den till kvittning ersättningsskyldighet”. I de ansvarsbestäm-

mot fordran som hans gäldenär gör gällande melser som lämnats i anslutning,till Svenska

mot honom, förutsatt att preskriptionen inte Åkeriförbundets rikskollektiva försäkring för

inträtt redan innan han förvärvade ford- fraktförare används samma uttryckssätt som

ringen eller innan han kom i skuldförhållan- i sjölagen, nämligen att fordringen upphör

de till sin gäldenär. Denna regel är emellertid i och med preskriptionen.

ingalunda allenahärskande i svensk rätt. När Uppfattningen att en fordran efter inträdd

det t. ex. gäller det näraliggande fallet att preskription inte skall kunna göras gällande i

anspråk reses enligt köplagen för fel eller någon form är således fast förankrad i de

brist i godset, innebär preskription att an- regler som för närvarande i inrikes tillämpas inte ens kan göras gällande kvittspråket godsbefordran. Den är också sakligt väl moti-

Stundom förekommer en starkt beningsvis. verad med hänsyn till de speciella preskrip-

gränsad kvittningsrätt, såsom enligt 9§ bil- tionsreglernas syfte att minska tvånget att

skadelagen, vilket lagrum medger att preskri- för Utred-

längre tid bevara bevismaterial. berat anspråk användes till kvittning endast förordar att konventionens ningen därför, när det föreligger ömsesidiga skadeståndsan- regel att preskriberad fordran ej heller får

språk på grund av samma olycksfall. I den göras gällande genom genkäromål eller yr-

interna är frågan, transporträttslagstiftningen kande om kvittning ges motsvarande tillämp-

huruvida preskriberad fordran kan göras gäl- inrikes befordran. ning beträffande lande genom kvittning, uttryckligen reglerad

endast vad beträffar järnvägstrañkstadgan.

Skiljedom Enligt dennas 89 § äger järnvägen förbehålla

sig att preskriberad fordran inte får göras 44 §

gällande mot järnvägen genom genkäromål Paragrafen motsvarar CMR art. 33. Häri aneller yrkande om kvittning, medan järnges att en i fraktavtalet ingående skiljeklau-

vägen för egen del är förbjuden att göra

sul skall anses giltig, förutsatt att den innegällande preskriberad fordran på nämnda bär att tvistefrågan skall lösas med tillämpsätt. ning av konventionen. En tillämpning av I sjölagen användes terminologin att fordkonventionen får självfallet anses föreligga ringen i och med preskriptionen upphör, även när skiljemännen inte stöder sitt avgövilket emellertid anses innebära att fordrande direkt på konventionen utan på natioringen därefter inte existerar ens i form av en nell lag, som överensstämmer med konven-

rätt till kvittning.? Enligt luftfartslagens

tionen. För tydlighetens skull har det i lagtexordalydelse medför preskriptionen endast att ten uttryckligen angivits, att även skiljeklaurätten till talan är förlorad? Av lagens för-

arbeten framgår emellertid att man därmed velat icke blott rätten att väcka 2 utsäga ”att Sjölagen 284 §. 3 talan utan även själva rätten att utfå ersätt- Luftfartslagen 9 kap. 29 § 4 Förslag till reviderad lagstiftning om befordran ning går förlorad”. Inte heller enligt luftmed luftfartyg, upprättat inom justitiedepartemenfartslagen torde således preskriberad fordran tet, s. 52 (även NJA II 1960 s. 110).

sul som hänvisar till sådan nationell lag skall avse fraktsedel, som upprättats i tre originalanses giltig. exemplar avsedda det första att överlämnas I avtal om inrikes befordran är skiljeklau- till avsändaren, det andra att åtfölja godset suler för närvarande mycket vanliga. De för- och det tredje att behållas av fraktföraren. ansvars- För inrikes kan såleutnämnda och befordringsbestäm- genomgångsbefordran melserna des alltid lnrikes-CMR”-fraktsedel använför de större biltransportföretagen föreskriver, att tvister rörande tillämpningen das men också annan fraktsedel som uppfyloch tolkningen av bestämmelserna inte får ler de nyssnämnda kraven. hänskjutas till domstol utan skall avgöras För att de särskilda reglerna om genomenligt svensk rätt av i Sverige gångsbefordran skall bli tillämpliga fordras

skiljenämnd

enligt gällande svensk lag om skiljemän. vidare, att befordringen sker på grund av ett inte och samma fraktavtal. Om avsändaren ord- Det finns enligt utredningens mening någon anledning att när det gäller tillämplig- nat transporten så, att var och en av ett antal efter varandra följande fraktförare utför beheten av skiljeavtal göra någon skillnad meloch kontrakts- fordringen på grund av ett endast för hans lan det inrikes vägfraktavtalet delsträcka gällande fraktavtal, kommer såleförhållanden i allmänhet. Utredningen har därför des förevarande regler inte till användning. i denna paragraf inte tagit upp några bestämmelser om vid inrikes be- Värdet av de särskilda reglerna om genom-

skiljeavtal

Att således endast be- gångsbefordran är, sett från varuhavarens fordran. lagtexten handlar att denne inte behöver bekymra giltigheten av skiljeavtal vid interna- synpunkt, tionell befordran får självfallet inte e contra- sig om vilken av de deltagande fraktförarna

rio tolkas så, att skiljeavtal vid inrikes be- som egentligen bär ansvaret för skada som

fordran åsamkats varuhavaren. Gentemot denne bilinte skulle kunna vara giltiga. Sådana är att bedöma allmänna dar nämligen fraktförarna ett kollektiv, i vilskiljeavtal enligt ket samtliga svarar solidariskt för hela beregler. fordringen. Den fraktförare, som sluter fraktavtalet 6 KAP. Befordran som utföres av flera med avsändaren, blir självfallet bunden gentfraktförare efter varandra emot denne genom avtalet. För de övriga fraktförarna uppkommer bundenheten ge- 45§ nom att de tar emot godset och fraktsedeln Enligt CMR gäller särskilda bestämmelser för från föregående fraktförare. s. k. Såvitt utred- att den fraktgenomgångstransporter. Det är en vanlig företeelse ningen kan bedöma föreligger för närvarande förare, som slutit fraktavtalet, uppdrar åt en inte något mera uttalat behov av en motsva- annan att helt eller delvis utföra transporten. rande reglering för inrikestransporternas del. Därvid är det oftast att den sistmeningen Det är å andra sidan inte osannolikt att ett nämnde fraktföraren inte skall ha kontraktssådant behov kan uppkomma i en nära fram- ansvar i förhållande till varuhavaren. Denne tid. Under alla förhållanden torde det saknas har att beträffande hela befordringen hälla anledning att utestänga parterna på den inri- sig till den avtalsslutande fraktföraren. Varukes vägfraktmarknaden från möjligheten att havarens rätt härvidlag säkerställs genom begagna sig av en lagfast reglering av genom- bestämmelserna i 6 §. Reglerna om genomgångstransporterna. gängstransport utgör inte något hinder för En förutsättning för att konventionens ett sådant arrangemang. Om meningen är att regler om genomgångstransporter skall en fraktförare, som faktiskt utför en delbekunna fungera vid inrikes befordran är emel- fordran, endast skall inta ställningen av medlertid att fraktsedel användes. Av praktiska hjälpare till den avtalsslutande fraktföraren skäl har utredningen föreslagit, att kravet på och inte vara en med denne solidariskt ansvafraktsedel även vid inrikes befordran skall rande självständig fraktförare, skall emeller-

tid den mellan avsändaren och den avtalsslu- När en fraktförare övertar godset från den tande fraktföraren upprättade fraktsedeln föregående fraktföraren, skall han till denne inte överlämnas till honom. I den mån trans- överlämna ett dagtecknat och underskrivet porthandlingar erfordras bör sådana i stället kvitto. För att gentemot varuhavaren markeutställas fraktförarna emellan. ra sitt inträde i fraktavtalet skall han vidare För att en efterföljande delfraktförare teckna sitt namn och sin adress på det andra skall bli ansvarig för befordringen i dess hel- exemplaret av fraktsedeln. I fråga om godhet fordras, förutom att han övertagit den sets mängd, märkning och tillstånd har en ursprungliga fraktsedeln, också att han mot- efterföljande fraktförare självfallet samma tagit godset. Det räcker emellertid med att anledning till undersökning som om han som han mottagit någon del av godset. Även om avtalsslutande fraktförare mottagit godset godset redan vid mottagandet varit utsatt för direkt från avsändaren. Skulle undersökminskning eller skada, blir den mottagande ningen visa att de verkliga förhållandena fraktföraren -- i den mån ingen ansvarsfri- beträffande antalet kollin, dessas märken - varuhavaren och nummer samt och hetsgrund föreligger gentemot godsets förpackansvarig också för det redan inträffade. En ningens synliga tillstånd inte stämmer överbegränsning föreligger emellertid härvidlag ens med vad fraktsedeln ger vid handen, bör såtillvida som ansvar inte kan utkrävas enligt den efterföljande fraktföraren göra de förbesträngare villkor än som framgår av fraktse- håll han finner påkallade. Även den omständeln. Det bör således observeras, att när digheten att undersökning av antalet kollin överenskommelse rörande godsets värde eller samt deras märken och nummer inte kan särskilt leveransintresse c- såsom kan ske vid genomföras med skäliga medel utgör självinrikes befordran » träffats utan att detta fallet anledning till förbehåll. Förbehållen angetts i fraktsedeln, överenskommelsen inte skall antecknas såväl på det särskilda kvittot utan vidare blir bindande för efterföljande som på det andra exemplaret av fraktsedeln. fraktförare, trots att denne skall anses ha Frånvaron av förbehåll har beträffande förinträtt som part i fraktavtalet. hållandet mellan fraktförarna den bevisver- Att en efterföljande fraktförare inträtt kan som angesi 13 §, d. v. s. att fraktsedelns

som part i fraktavtalet innebär inte bara att uppgifter om antalet kollin och dessas mär-

han blir delaktig i det egentliga fraktförar- ken och nummer skall hållas för riktiga om ansvaret, d. v. s. ansvaret för realskada eller de inte motbevisas samt att godsets och fördröjsmål. Även beträffande andra kontrakts- packningens synliga tillstånd skall anses ha förpliktelser, såsom handhavandet av de varit gott om annat inte styrks. Det bör skriftliga handlingar som kan ha överlämnats emellertid understrykas, att förbehåll från

eller uttagandet av efterkravsbelopp, får del- den efterföljande fraktförarens sida inte in-

fraktföraren anses ha påtagit sig ansvar också verkar på hans ansvarighet gentemot varuför de deltransporter som han inte själv havaren. utför. Det kan inte bestridas, att en viss omständlighet vidlåder det nu beskrivna förfarandet för överlämning av gods till en efter- 46§ följande fraktförare. I avsikt att möjliggöra Denna paragraf innehåller bestämmelser om enklare rutiner i detta avseende vid inrikes tillvägagångssättet när godset vid genomgåen- befordran har den norska kommittén för sin de befordran skall överlämnas från en frakt- del föreslagit, att förevarande bestämmelser förare till den efterföljande. Ett väsentligt skall vara tillämpliga vid sådan befordran syfte med dessa bestämmelser är att skapa endast när någon av fraktförarna begär det. underlag för att kunna avgöra vilken av Utredningen har för sin del inte ansett sig fraktförarna som i förhållandet dem emellan kunna förorda en sådan lösning. När det slutligt skall svara för uppkommen realskada. gäller den föreskrivna skyldigheten för efter-

fraktförare att i samband med sitt i hans möjligheter att följande några inskränkningar i fraktavtalet teckna sitt namn och bestämma mot vilken inträde efter eget gottfmnande sin adress på det andra exemplaret av frakt- fraktförare han skall rikta anspråket. sedeln, är det fråga om en åtgärd som inte är Konventionens regler på denna punkt utan betydelse för varuhavarens möjligheter innebär, att fraktförare som varken haft att ta tillvara sin rätt. Det bör därför inte direkt kontakt med varuhavaren som motvara överlämnat åt fraktförarnas skön att tagare eller utlämnare av godset eller haft del avgöra, om denna anteckning skall komma i uppkomsten av realskada eller dröjsmål är till stånd. Också anteckning av förbehåll på fri från skyldigheten att ingå i svaromål fraktsedeln är av betydelse för varuhavaren. beträffande ersättningskrav för realskada Han kan nämligen utläsa under härigenom eller dröjsmål. Det måste anses vara rimligt, vilken transportsträcka en realskada inträf- att dessa fraktförare skyddas mot att dras in fat, något som enligt 47 § påverkar varuhava- i processer, som inte primärt berör deras rens möjligheter att föra talan. Vad slutligen egen verksamhet och som de därför kan beträffar den avlämnande fraktförarens rätt tänkas ha minskade förutsättningar att föra att erhålla kvitto torde det, utan att detta framgångsrikt. Dessa regler bör därför ges behöver utsägas särskilt, vara klart att han användning också i fråga om inrikes befordkan efterge denna sin rätt. ran, något som förefaller vara så mycket Av de skäl som nu nämnts har några sär- mera befogat som de vid sådan befordran befordran inte upptagits i aldrig kan föranleda olägenheten att varuharegler för inrikes det svenska förslaget. Någon större belast- varen blir hänvisad att processa utomlands. ning för fraktförarna innebär detta enligt Å andra sidan synes det inte finnas skäl att inte. I flertalet fall sy- för inrikesbefordringarnas del ytterligare utredningens mening nes den efterföljande fraktföraren inte behö- begränsa kretsen av fraktförare, mot vilka va göra mer än att förse fraktsedeln med sin talan kan riktas. stämpel. Det kan synas vara något oklart vilka fraktförare som avses med beteckningarna den förste respektive den siste fraktföraren. 47§ har uttalat Utredningen tidigare uppfatt- Ehuru fraktförare som deltar i en ningen att med konventionens uttryck ”den samtliga förste fraktföraren” bör förstås den fraktfögenomgångstransport är ansvariga gentemot varuhavaren rare som slutit fraktavtalet, även om det är för befordringen i dess helhet, kan varuhavaren konventionen inte en annan fraktförare som faktiskt mottagit enligt rikta från avsändaren och krav på grund av realskada eller dröjs- godset och fraktsedeln

mål mot vilken som helst av dem. Vill varu- utfört det första ledet i befordringem Den-

havaren na uppfattning har biträtts av departementsväcka talan, kan han endast vända chefen? Vad beträffar uttrycket den siste sig mot den förste eller den siste fraktföraren eller mot den fraktförare som innehade fraktföraren skulle man kunna hävda, att godset när den händelse vilken orsa- detta betyder den fraktförare som skolat utinträffade,

kade realskadan eller dröjsmålet. Skulle föra slutledet i en genomgångsbefordran.

annan av de i genomgångsbefordringen delta- Som stöd för denna uppfattning kan åberoha väckt talan mot varu- pas analogier med CIM, som använts som gande fraktförarna havaren som härrör från förebild för CMR:s bestämmelser. Enligt angående fordran genomgångsbefordringen, är dock varuhava- CIM kan talan riktas mot den järnväg som trafikerar den avsedda slutsträckan i genomren berättigad att genom genkäromål eller yrkande om kvittning göra sitt anspråk gäl- gångsbefordringen, även om godset gått förlande också mot denne. Grundar varuhavaren sitt anspråk på annat än realskada eller 1 Se SOU 1966136 S. 91. dröjsmål, föreligger över huvud taget inte 2 Se prop. 1968:132 s. 57.

lorat tidigare och den ifrågavarande järnvä- förare är således vid internationell befordran gen inte ens fått fraktsedeln i sin besittning. möjlig endast om talan anhängiggöres vid Möjligheten att föra talan mot denna järnväg domstol, som är behörigt forum för var och föreligger trots att järnvägen inte själv är en av fraktförarna. Vid inrikes befordran eftersom - liksom är inte motsvarande ansvarig, ansvarighet föreligger komplikationer. fallet enligt 45 § av detta lagförslag - inträ- Varuhavaren kan vid sådan befordran för der först i och med att godset och fraktse- väckande av samtidig talan mot samtliga ifrådeln mottages. Denna ovanliga utvidgning av gakommande fraktförare anlita varje dompassivlegitimationen är emellertid i CIM fast- stol som är rätt forum beträffande någon av slagen genom uttryckligt stadgande. I av- fraktförarna. Enligt rättegångsbalken 10 kap. saknad av motsvarande stadgande i CMR tor- 14 § är denna domstol behörig att upptaga de man få antaga, att det inte varit avsett att talan även gentemot de övriga fraktförarna. talan skall kunna riktas mot någon som inte själv deltar i ansvarigheten. Uttrycket den 48§ siste fraktföraren” torde således få anses betyda den siste fraktförare som fått gods och Som framgått under 47 § kanaliseras kraven fraktsedel i sin besittning. på ersättning för realskada och dröjsmål Vad beträffar den fraktförare, under vil- väsentligen till den förste och den siste fraktkens innehav av godset den händelse inträffa- föraren. Av bl. a. detta skäl kan regressande som gav upphov till realskada eller dröjs- språk mot övriga fraktförare ofta bli aktuelmål, synes en strikt tolkning av konventions- la. För den regressvis genomförda slutliga texten ge vid handen, att talan mot honom fördelningen av ersättningsskyldigheten gälmåste begränsas till att avse ersättning för ler enligt CMR art. 37 särskilda regler. Dessa skada som har sin grund i just denna händel- regler, som enligt konventionens ordalydelse se. Har t. ex. godset under vart och ett av är tillämpliga även på andra ersättningsflera transportled utsatts för minskning, anspråk än sådana som avser realskada eller skulle krav på ersättning för den totala dröjsmål, återges i första stycket av denna minskningen inte kunna resas mot någon av paragraf. de aktuella fraktförarna men däremot mot Grundtanken i dessa regler är att de fraktden förste fraktföraren och den siste. Svårig- förare, som orsakat skadan, också skall svara heten för varuhavaren att bevisa var en för ersättningen. Denna princip kommer skadeorsakande händelse inträffat torde för för fall när endast en fraktförare orsakat - som erfarenheterna övrigt från järnvägs- skadan - till uttryck under a). Det räcker att rätten också visar - medföra att talan endast fraktföraren objektivt sett orsakat skadan, i undantagsfall kommer att riktas mot annan och det är således utan betydelse om fraktfraktförare än den förste eller den siste. föraren därvid förfarit vårdslöst eller inte. Enligt sista punkten av denna paragraf får Däremot synes formuleringen av konventiotalan föras samtidigt mot flera fraktförare. nens franska text utesluta att en genom- Såvitt angår internationell befordran begrän- gångsfraktförare med tillämpning av regeln sas emellertid möjligheterna att föra talan under a) göres ensam ansvarig om skadeorsamot flera fraktförare i en och samma rätte- ken är casuell (såsom då skadan orsakats av gång av forumreglerna. Såsom framgår av en inte i förväg iakttagbar bristfallighet hos förarbetena till konventionen skall nämligen fordonet eller av en naturhändelse som inte en genomgångsfraktförare, som samtidigt har karaktär av force majeure), trots att det med andra i befordringen deltagande frakt- är klart att skadan orsakats på hans befordförare drages inför rätta, inte vara skyldig att ringssträcka och att han således skulle ha ingå i svaromål vid annat forum än där han blivit ansvarig, om den av honom utförda skolat svara om talan riktats mot honom transporten inte varit en del av en genomensam. Gemensam rättegång mot flera frakt- gångsbefordran.

När flera fraktförare har orsakat skadan om reglerna för deras inbördes ansvarighet. gäller enligt huvudregeln under b) på motsva- Konventionen bereder också regressökanrande sätt att var och en av dem skall bära den visst skydd mot medfraktförares insoldet slutliga ansvaret för den del av den totala vens. Reglerna härom, som i konventionen skadan som han orsakat. Ofta torde det emel- återfinns i art. 38, återges i andra stycket av lertid förevarande vara omöjligt att avgöra hur stor del av paragraf. De innebär att samtliga den totala skadan som orsakats av en viss i en deltagande frakt-

genomgångsbefordran

fraktförare. I sådana fall gäller som en sub- förare, oavsett om de är ersättningsskyldiga sidiär fördelningsgrund för ersättningsskyldig- eller ej enligt reglerna i första stycket, svarar heten att denna sätts i relation till den andel för varandras betalningsförmåga. Skulle nåav frakten, som tillkommer var och en av de gon av fraktförarna helt eller delvis vara ur stånd att betala vad regressökanden har att ansvariga fraktförarna. I åtskilliga fall synes det emellertid inte fordra, skall således bristen fördelas på samtvara möjligt att tillämpa reglerna under a) liga övriga fraktförare, inklusive regressökanoch b). Detta gäller först och främst när man den. Det görs härvid, som nyss antytts, ingen inte kunnat klarlägga vilken den omständig- skillnad på fraktförare som jämte den insolhet är som givit upphov till skadan. Detsam- vente är betalningsskyldiga enligt första ma torde vidare, som tidigare antytts, gälla stycket och fraktförare som är fria från när man vet att skadan uppkommit på sådan betalningsskyldighet. Fördelningssådant sätt att den inte kan sägas ha orsa- grund är även i detta fall fraktförarnas andekats” av en eller flera fraktförare. Vad be- lar i frakten. träffar de förstnämnda fallen synes det ut- Konventionens regler om regressuppgörelredningen klart, att de skall behandlas enligt sen är, som tidigare nämnts, dispositiva. Detregeln under c), vilket i princip innebär att ta framgår av art. 40. En motsvarande ersättningsskyldigheten skall fördelas på bestämmelse har upptagits i tredje stycket av fraktförarna efter deras andelar av frakten. denna paragraf. Enligt sin lydelse är den När det gäller fallet att skadan har upp- tillämplig på såväl internationell som inrikes kommit genom casuell händelse (som inte befordran. Vad beträffar inrikes befordran är utgör force majeure) ger konventionens for- bestämmelsen i och för sig överflödig, eftermulering utrymme för åtskillig tvekan om som det torde följa av 5 § andra stycket att hur regressfrågan rätteligen skall bedömas. fraktförarna vid sådan befordran har full fri- Utredningen har tidigare antagit att den het att beträffande sina inbördes rättsförhålfraktförare, under vilkens befordringssträcka landen avtala om awikelser från den regleden skadebringande händelsen inträffat, en- ring lagen innehåller. sam skall stå för ersättningen på samma sätt som han skolat göra om det inte gällt en 49§

genomgångsbefordran Det kan emellertid

också hävdas, att ersättningsskyldigheten i Enligt vad som uttryckligen fastslås i kondetta fall i enlighet med regeln under c) skall ventionen art. 37 äger fraktförare, som utfördelas på samtliga fraktförare i förhållande betalt ersättning till varuhavaren, rätt till retill deras andelar av frakten? Vilken stånd- under förutsättgress mot övriga fraktförare, punkt som är den riktiga torde det få an- ning att ersättningsskyldighet förelegat enligt komma på rättstillämpningen att avgöra. De konventionens bestämmelser. På motsvaranolägenheter som ovissheten om lagens inne- de ställe i lagförslaget 48 § första stycket börd i detta avseende kan tänkas medföra -- om denna sägs ingenting förutsättning. torde helt kunna elimineras genom överens- Denna torde emellertid med full tydlighet

kommelser mellan genomgångsfraktförarna.

1 Se SOU 1966:36 s. 92. Det står nämligen --- också vid internationell 2 Denna lösning förekommer i CIM art. 49. Jfr befordran - dessa fritt att själva träffa avtal också Loewe s. 18 och Muth s. 73.

framgå av första stycket av förevarande para- tionens regler om forum för regresstalan. graf. Bestämmelserna i detta stycke visar Dessa innebär i huvudsak att talan skall

nämligen, att regressvaranden i princip kan väckas vid behörig domstol i stat, där den

freda sig mot regressanspråk att in- fraktförare mot vilken genom talan riktas eller, om vända att regressökanden erlagt ersättningen talan riktas mot flera fraktförare, någon av till varuhavaren trots att laga grund för erdem har sitt hemvist, sitt huvudkontor eller sättningsskyldighet inte förelåg. Denna in- den filial eller agentur, genom vars medvervändning kan regressvaranden, som föreva- kan fraktavtalet slutits. Domstol som enligt

rande, på konventionen art. 39 byggda be- det sagda är behörigt forum för någon av

stämmelser också visar, emellertid inte göra fraktförarna, är också behörig att uppta taom ersättningen blivit bestämd av domstol lan gentemot de övriga fraktförarna. Vad och regressvaranden i vederbörlig beträffar ordning inrikes befordran lämnar en underrättats om rättegången och beretts tilltillämpning av rättegångsbalkens forumregler fälle att inträda i denna. motsvarande resultat. Behovet av särskilda Det bör observeras att förhållandena på forumregler i detta sammanhang är således denna punkt gestaltar sig något olika vid begränsat till internationell befordran. internationell befordran och vid inrikes be- Av tredje stycket framgår, att reglerna i fordran. Vid internationell befordran måste 42§ om verkställighet av utländsk dom är domstolen, oavsett vad avsändaren och frakt- också tillämpliga på avgörande som angår föraren kan ha avtalat, på yrkande bestämma Vidare regressanspråk. anges att de i 43§ ersättningen i överensstämmelse med lagens upptagna preskriptionsreglerna skall tillämtvingande regler. Ersättningens storlek är här pas också på regressanspråk, varvid dock uten fråga som måste besvaras lika, vilken av gångspunkten för preskriptionsfristens fraktförarna som än kommer i fråga som beräkning måste bestämmas på annat sätt än betalningsskyldig. Annorlunda kan förhållan- som anges där. I stället för att räkna predet vara vid inrikes befordran. Om den förste skriptionstiden enligt något av de i43 § försfraktföraren avsändaren gentemot åtagit sig ta stycket a) c) angivna alternativen skall att svara enligt längre gående ersättningsreg- man beträffande regressfordran räkna preler än lagen föreskriver, men efterföljande skriptionstiden från den dag då ersättningen fraktförare inte senast vid övertagandet av till den skadelidande blev av domstol slutligt godset och fraktsedeln fått kännedom om bestämd eller, när ersättning utbetalts utan dessa regler, kan varuhavaren åberopa de av- att beloppet bestämts av domstol, från den talade ersättningsreglerna endast betalades till den skadegentemot dag då ersättningen den förste medan fraktföraren, han enligt lidande. Vad beträffar fallet att ersättningen 45 § är hänvisad att gentemot övriga frakt- till beloppet fastställts av domstol lämnar förare åberopa lagens regler eller, i förekomden föreslagna lagtexten, vilken utformats i mande fall, de andra villkor som framgår av nära anslutning till konventionstexten, otvifraktsedeln. Har avsändaren i detta för tvekan huruvida läge velaktigt utrymme det naturligt nog vänt sig mot den förste frakt- är den dag, då domen meddelades, eller den föraren och fått denne förpliktad att betala dag, då domen vann laga kraft, som utgör den högre ersättningen, bör denne självfallet utgångspunkt för preskriptionsfristens beräkinte regressvis kunna ta ut mera av den slutli- ning. Utredningen har i sitt tidigare betän-

gen betalningsskyldige fraktföraren än vad kande redovisat att det är den

uppfattningen denne skolat

förpliktas att utge i ersättning, dag, då domen vann laga kraft, som avses?

om varuhavaren fört talan direkt mot ho- Däremot har departementschefen hävdat den nom. En erinran om detta fall, vilket endast motsatta

uppfattningen.: Lagrådet synes för

kan uppkomma vid inrikes befordran, har upptagits i första styckets andra punkt. 1 Se SOU 1966:36 s. 94. I paragrafens andra stycke återges konven- 7 Se prop. 1968:132 s. 58.

sin del närmast vilja dela utredningens upp- av lagens ansvarsregler. har inte funnit Liknande situationer torde undantagsvis

fattning? Utredningen någon

kunna uppstå också när det gäller en fraktanledning att nu frångâ denna. förare som regelbundet åtar sig transportnämligen om den aktuella beforduppdrag, av skadestånd faller utanför ramen för hans vanliga 7 KAP. Jämkning ringen verksamhet. Beträffande befordringar som 50 § fraktföraren måste anses ha åtagit sig av and- Tillämpningen av CMR:s ansvarssystem kan i ra skäl än rent affärsmässiga synes det såleåtskilliga fall medföra en betydande ekono- des ibland 4 även när det gäller yrkestransoch inte är alldeles misk belastning för den ansvarige. De nordis- portörer befordringen ka kommitteerna har trots detta förordat, vederlagsfri -- kunna vara obilligt att strikt

att ansvarssystemet utan väsentliga ändringar tillämpa vägfraktavtalslagens ansvarsregler.

ges tillämpning också beträffande inrikes En annan kategori avtalsparter som genom Därvid har inte önskemålet frånvaron av försäkringar kan drabbas hårt vägtransporter. som Det är om enhetliga regler för såväl utrikes av lagens ansvarsregler är avsändarna. inrikes ensamt varit avgörande. härvidlag främst reglerna i l4 § som är aktransporter Man har också ansett att konventionens tuella. Dessa ålägger avsändaren strikt ansvar ansvarssystem i och för sig utgör en lämplig för skada till följd av bristfällighet i godsets av ansvarsförhållandena i korn- förpackning utom i fall då bristfälligheten reglering mersiell varubefordran. Ett effektivt skydd var synlig eller känd för fraktföraren, när mot att fraktföraren utsättes för alltför han mottog godset till befordran, och han skadeståndskrav ligger i reglerna uraktlät att göra förbehåll därom. Också i betungande av ersättnings- vissa andra fall kan avsändaren ädraga sig om summamässig begränsning skyldigheten. Den risk för ekonomiska bak- skadeståndsskyldighet. Man torde visserligen slag som den stränga ansvarigheten ändå kunna utgå från att fraktförarna i regel komskulle kunna innebära, i första hand för mer att försöka täcka uppkomna skador på kan i största utsträck- annat sätt än genom ersättningsanspråk mot transportföretagen, ning elimineras genom försäkring. avsändaren, men när krav undantagsvis riktas att försäkring mot denne, torde de kunna bli mycket känn- Möjligheterna genom verkningarna bara i synnerhet som det åtminstone för skydda sig mot de ekonomiska av långtgående skadeståndskrav torde emel- närvarande synes vara ogörligt att erhålla förlertid i vissa fall vara små. Försäkringsskydd säkring för de former av ansvar som här torde således sällan finnas när befordringen avses. utförs av någon som endast vid enstaka till- Det skulle med hänsyn till vad nu sagts fällen åtar sig transportuppdrag. Det kan enligt utredningens mening vara värdefullt t. ex. röra sig om en rörelseidkare i bygg- att ha tillgång till bestämmelser, genom vilka

nadsbranschen som - närmast som en vän- man kunde förhindra att vägfraktavtalslagens

men dock mot ett visst vederlag - ansvarssystem i ytterlighetsfall leder till tjänst åtagit sig att med sin eljest i rörelsen använda resultat, som från allmän synpunkt ter sig lastbil utföra en transport åt en bekant. I svåra att acceptera. Utredningen har därför fråga om sådana fraktavtal bör visserligen för - tillsammans med de övriga nordiska komfraktföraren förmånliga awikelser från la- mittéerna - utarbetat sådana bestämmelser. med Under slutskedet av utredningens arbete gens ansvarsregler kunna överenskommas har skadestândskommittén framlagt betänstöd av 5 § andra stycket, men det förefaller sannolikt att parterna ej sällan kommer att kandet Skadestånd III (SOU 1971:83), vilket I sådana ett till en allmän lämna denna möjlighet outnyttjad. bl. a. innehåller förslag fall torde man få inrikta sig på att i efter- 5 hand korrigera eventuella obilliga verkningar Se prop. 1968:132 s. 129.

jämkningsbestämmelse. Denna bestämmelse mande

reglerar förutsättningarna för jämk-

är avsedd att i viss utsträckning tillämpas ning, såvitt

angår den skadeståndsskyldiges

också i kontraktsförhållanden. De exempel ställning som part i fraktavtalet. på sådan tillämpning, vilka ges i Skadestånd Dessa bestämmelser, som bara har tillämp- III, visar att de fall, i vilka utredningen enligt ning vid inrikes befordran, innebär att möjdet förut sagda funnit tillgång till jämknings- lighet till jämkning alltid föreligger när ska-

möjlighet önskvärd, sannolikt också skulle deståndsskyldighet drabbat avsändaren, oav-

täckas av den allmänna jämkningsbestämmel- sett vilken karaktär befordringen har. När sen. Sålunda förutsättes i Skadestånd III (s. det däremot gäller jämkning av skadestånd 53) att den allmänna jämkningsregeln skall som fraktforaren ådragit sig, finns jämkkunna tillämpas i händelse av skada på grund ningsmöjlighet bara när befordringen är av

av farliga egenskaper hos såld eller uthyrd ”tillfällig art”. Som befordringar av tillfällig

egendom. Dessa fall påminner mycket om art” bör betraktas dels alla slags befordringar det i 14 § av förevarande lagförslag avsedda som utförs av personer vilka bara någon enfallet att skada orsakas av bristfällighet i god- staka gång uppträder som fraktförare, dels sets Vidare

förpackning. anges i Skadestånd sådana av reguljära fraktförare utförda be-

III, att jämkning med stöd av den allmänna fordringar som till frekvens och karaktär jämkningsregeln är tänkbar när den ansvarige klart avviker från de befordringar som fraktvelat göra sin medkontrahent en Väntjänst el- föraren vanligen utför. Beträffande båda kaler om avtalsförhållandet annars är beneñkt. tegorierna av befordringar torde dock for att

Dessa förutsättningar

synes väl passa in på de jämkning skall få ske ytterligare böra krävas tidigare nämnda situationer, i vilka utred- att - ehuru vederlag utgår - andra bevekel-

ningen ansett jämkning av fraktförarens er- segrunder än de rent affärsmässiga varit be-

sättningsskyldighet kunna komma i fråga. stämmande for fraktförarens åtagande. Det Det kunde med hänsyn till vad nu nänmts bör betonas, att jämkningsmöjligheterna enbeträffande överensstämmelsen mellan den ligt utredningens mening bör utnyttjas med av utredningen förberedda särskilda jämk- stor återhållsamhet. ningsbestämmelsen och den av skadestånds- Beträffande övriga förutsättningar för kommittén allmänna har utredningen ansett föreslagna jämknings- jämkning att jämkbestämmelsen måhända ifrågasättas, om det ning av skadestånd enligt

vägfraktavtalslagen

finns något behov av en särskild jämknings- oavsett vad en allmän jämkningsregel bestämmelse i kan komma att innehålla - bör

vägfraktavtalslagen. Enligt härvidlag

utredningens uppfattning är detta fallet. Det kunna komma till stånd endast om skadeligger i sakens natur att det är svårt att ståndet framstår som oskäligt betungande. avgränsa tillämpningsområdet för en allmän Detta har uttryckligen angivits i lagtexten. I jämkningsregel. Åtminstone i sin av skade- övrigt bör jämkningsfrägan bedömas enligt ståndskommittén föreslagna avfattning synes allmänna regler. I avbidan på att en allmän den allmänna jämkningsregeln kunna jämkningsregel skall bli har utredge lagfäst anledning till antagandet, att skadestånd ningen i lagtexten hänvisat till ”allmänna

enligt vägfraktavtalslagen får jämkas också i grunder för jämkning av skadestånd”.

andra fall än dem utredningen förut redovi- Det finns ytterligare en grupp ersätt-

sat. En sådan tillämpning av den allmänna ningsskyldiga, som någon gång kan tänkas

jämkningsregeln anser utredningen emeller- drabbas av oskäligt betungande ersättningstid inte kunna godtagas. Enligt utredningens skyldighet, nämligen medhjälpare till avsänmening bör därför de fall, ivilka jämkning av dare eller fraktförare. Möjligheterna för ersättning enligt vägfraktavtalslagen kan dessa att erhålla jämkning av ersättningsskylkomma i fråga, otvetydigt anges idennalag. digheten behandlas i paragrafens andra styc- Utredningen föreslår således, att i denna ke. I enlighet med allmänna regler om paragraf införes bestämmelser som uttöm- skadestånd i utomobligatoriska förhållanden

kan den skadelidande - som för visst fall bör då

godsbefordran på väg upphävas.

också framgår av 38 och 39 §§ - i stället för Beträffande de till denna lag anslutande eller förutom att vända sig mot sin kon- kungörelsema (l969:l3 och 1969:91) torde Detsamma torde traktspart rikta anspråk mot dennes medhjäl- någon åtgärd inte erfordras. I den mån gälla beträffande kungörelsen (l969:92) om pare som vållat skadan i tjänsten. har ställning av arbetstagare, befrielse från skyldighet att ställa säkerhet medhjälparen torde han genom 4 kap. 1 § skadeståndsla- för kostnad och skada i rättegång angående

gen komma att åtnjuta ett långtgående internationell godsbefordran på väg.

skydd mot skadeståndsanspråk. Medhjälpare som inte kan anses som arbetstagare löper däremot risken att ådra sig betydande ersättningsskyldighet. På dessa fall av utomobligatorisk skadeståndsskyldighet torde en allmän utan vidare vara till-

jämkningsregel

lämplig. Enligt utredningens mening bör emellertid tillämpningen av en sådan regel beträffande medhjälpare begränsas på samma

sätt som beträffande kontraktspartema själ-

va. Detta innebär att då - såsom ofta är fallet - fraktföraren som medhjälpare använder någon som inte är anställd hos honom, medhjälparen som regel inte kan påräkna någon jämkning av sin ersättningsskyldighet utöver vad som följer av 38 §. Om förhållandena är jämförbara med dem, under vilka jämkning enligt forsta stycket kan komma i fråga för fraktförare, bör dock skadestånd som medhjälpare ådragit sig kunna jämkas.

Så bör t. ex. kunna ske, om medhjälparen år

en bilägare som inte eljest använder sitt fordon for godsbefordran och därför inte har någon ansvarsförsäkring som gäller godset.

Ikraftträdande Som tidigare nämnts har ett med förevarande lagförslag i allt väsentligt överensstämmande förslag redan framlagts i Norge. Ett motsvarande förslag kommer inom kort att frarnläggas i Finland. Det är möjligt att detta sedermera blir fallet också i Danmark. Lagförslagens innehåll kräver emellertid inte att lagstiftningen genomföres samtidigt i de berörda länderna. Enligt utredningens mening bör därför den föreslagna lagen sättas i kraft så snart detta kan ske, lämpligen den l

juli 1973. Lagen (l969:l2) med anledning av

Sveriges tillträde till konventionen den 19 maj 1956 om fraktavtalet vid internationell

Bilaga 1 CMR jämte svensk Översättning

Convention Convention

on the contract for the international relative au contrat de transport interna-

carriage of goods by road tional de marchandises par route

(CMR) (CMR)

Preamble Préambule

The Contracting Parties, Les Parties contractantes, the dcsirability of Ayant reconnu Putilité de régler Having recognized the conditions govern- dune maniére uniforme les conditions standardizing the contract for the international du contrat de transport international de ing of goods by road, particularly marchandises par route, particuliérecarriage with to the documents used for ment en ce qui concerne les documents respect such carriage and to the carriers lia- utilisés pour ce transport et la responsabilité du transporteur, bility, Have agreed as follows: Sont convenues de ce qui suit :

CHAPTER I CHAPITRE PREMIER

Scope oi application Champ (Yapplication

Article 1 Article premier

l. This Convention shall apply to 1. La présente Convention shpplique Contract for the carriage of goods e. tout contrat de transport de marchanevery in vehicles for reward, when dises par route a titre onércux au by road of taking over of the de véhicules, le lieu de the place goods moyen lorsque and for la prise en charge de la Inarchandise the place designated delivery, as specified in the Contract, are situa- et le lieu prévu pour la livraison, tels ted in two different countries, of which quüls sont indiqués au contrat, sont at least one is a Contracting situés dans deux pays différents dont country, of the of residence Pun au moins est un pays contractant. irrespective place of the parties. Il en est ainsi le doand the nationality quels que soient micilc et la nationalité des parties. 2. For the purposes of this Conven- 2. Pour Papplication de la préscnte vehicles means motor vehicles, Convention, il faut entendre par tion, articulated vehicles, trailers and semi- «véhieules» les automobiles, les véhitrailers as defined in article 4 of the cules artieulés, les remorques et les Convention on Road Traffic dated 19 semi-remorques, tels quils sont définis 1949. par Particle 4 de la Convention sur la September circulation routiêre en date du 19 septembre 1949. 3. This Convention shall also 3. La présente Convention sapplique apply where within its scope même si les transports rentrant dans carriage coming is carriediout or by govern- son champ dapplication sont effectués by States institutions ou par des institutions ou mental or organizations. par des Etats

organisations gouvernementales.

(fwc-rsáittning)

Konvention om fraktavtalct vid internationell godsbefordran på väg (CMR)

Inledning

De Fördragsslutande Parterna, Vilka erkänner önskvärdheten av enhetliga regler rörande villkoren i avtal om internationell godslnefordran på väg, särskilt såvitt angår de skriftliga handlingar som brukas vid sådan befordran samt fraktförarens ansvarighet,

Har överenskommit följande:

KAPITEL I

Tillämpningsområde Artikel 1 1. Denna konvention äger tillämpning på varje avtal om godsbefordran med fordon på väg mot vederlag, när orten för godsets mottagande till befordran och bestämmelseorten, såsom de angivits i avtalet, är belägna i skilda stater, av vilka åtminstone den ena är en fördragsslutande stat. Vad nn sagts gäller oavsett parternas hemvist och nationalitet.

; 2. I denna konvention förstås med »fordom sådana motorfordon, sammansatta fordon, släpfordon och påhängs-

f vagnar, som avses i artikel 4 i konven-

tionen den 19 september 1949 rörande vägtrafik.

3. Denna konvention gäller även när befordran som faller inom dess till- ! lämpningsområde utföres av stater eller statliga inrättningar eller organisationer.

4. This Convention shall not apply: 4. La présente Convention ne s”applique pas : (a) to carriage performed under the a) aux transports effectués sons lfemterms of any international postal con- pire de conventions postales internavention; tionales, (b) to funeral consignments; b) aux transports funéraires, (c) to furniture removal. c) aux transports de déménagemexit. 5. The Contracting Parties agree not 5. Les Parties contractantes sinterto vary any of the provisions of this disent dapporter par voie daccords Convention by special agreements be- particuliers oonclus entre deux ou plutween two or more of them, except to sieurs dentre elles toute modification a make it inapplicable to their frontier la présente Convention, sauf pour soustraffic or to authorize the use in trans- traire a son empire leur trafic fronport operations entirely confined to talier ou pour autoriser dans les transtheir territory of consignment notes re- ports empruntant exclusivement leur presenting a title to the goods. territoire Pemploi de 1a lettre de voiture représentative de la marchandise.

Article 2 Article 2 1. Where the vehicle containing the 1. Si le véhicule contenant les margoods is carried over part of the jour- chandises est transporté par mer, ney by sea, rail, inland waterways or chemin de fer, voie navigable intérieure air, and, except where the provisions ou air sur une partie du parcours, sans of article 14 are applicable, the goods rupture de charge sauf, éventuellement, are not unloaded from the vehicle, this pour Papplication des dispositions de Convention shall nevertheless apply Particle 14-, la présente Convention to the whole of the carriage. Provided sapplique, néanmoins, pour ?ensemble that to the extent that it is proved that du transport. Cependant, dans la meany loss, damage or delay in delivery sure on il est prouvé quune perte, une of the goods which occurs during the avarie ou un retard a la livraison de la carriage by the other means of trans- marchandise qui est snrvenu au cours port was not caused by an act 0r omis- du transport par lun des modes de sion of the carrier by road, but by some transport autre que la route na pas event which could only have occurred été cause par un acte ou une omission in the course of and by reason of the du transporteur routier et quil procarriage by that other means of trans- vient dun fait qui na pu se produire port, the liability of the carrier by qtfau cours et en raison du transport road shall be determined not by this non routier, la responsabilité du trans- Convention but in the manner in which porteur routier est déterminée non par the liability of the carrier by the other la présente Convention, mais de la façon means of transport would have been dont la responsahilité du transporterar dctermined if a contract for the carria- non routier eüt été déterminée si un ge of the goods alone had been made contrat de transport avait éte concln hy the sender with the carrier by the entre Pexpéditeur et le transporteur other means of transport in accordance non routier pour le seul transport de with the conditions preseribed by law la nmrchandise conformément aux (lisfor the carriage of goods by that means positions impératives de la loi conof transport. If, however, there are no cernant le transport de marchandises such prescribed conditions, the liabili- par le mode de transport autre que la ty of the carrier by road shall be de- route. Toutefois, en Pabsenee de telles termined by this Convention. dispositions, la responsabilité du trans-

4. Denna konvention äger icke tilllämpning a) på befordran, som utföres i enlighet med internationella överenskommelser om postbefordran; b) på begravningstransport; c) på befordran av flyttsaker. 5. De Fördragsslutande Parterna förbinder sig att icke genom särskilda överenskommelser mellan två eller flera av dem avtala om annan ändring i denna konvention än som avser att från dess tillämpning undantaga gemensam gränstrafik eller att för befordran, som uteslutande utföres inom deras territorier, medge användning av fraktsedel, som är bärare av rätt till godset.

Artikel 2 1. Fraktas fordon med pålastat gods under del av befordringen till sjöss, med järnväg, på inlandsvattenväg eller med luftfartyg utan att godset - frånsett fall då artikel -- 14 är tillämplig lossas från fordonet, äger denna konvention likväl tillämpning på befordringen i dess helhet. I den mån det styrkes, att förlust, minskning eller skada eller dröjsmål med godset-s utlämnande, som inträffat medan godset befordradcs på annat sätt än på väg, icke orsakats av åtgärd eller underlåtenhet av vägfraktföraren utan härrör av händelse, som kunnat inträffa endast under sådan befordran och på grund av att befordringen skett på annat sätt än på väg, bestämmes vägfraktförarens ansvarighet icke enligt denna konvention utan på det sätt varpå den andre fraktförarens ansvarighet skolat bestämmas, därest avtal slutits mellan avsändaren och sistnämnde fraktförare om befordran enbart av godset i enlighet med de tvingande lagregler, som gäller för befordran av gods med det ifrågavarande transportmedlet. Saknas sådana regler, bestämmes emellertid vägfraktförarens ansvarighet enligt denna konvention.

porteur par route sera déterminée par la présente Convention. 2. If the carrier road is also 2. Si le transporteur routier est en by himself the carrier means même temps le transporteur non rouby the other shall also be sa responsabilité est également déof transport, his liability tier, determined in accordance with the pro- terminée par le paragraphe premier visions of paragraph 1 of this article, comme si sa fonction de transporteur but as if, in his capacities as carrier routier et sa fonction de transporteur road and as carrier other non routier étaicnt exercées par deux by by the means of transport, he were two sepa- personnes différentes. rate persons.

CHAPT ER II CHAPIT RE II

Persons for whom the carrier Personnes dont répond le transporteur is responsible Article 3 Article 3 For the purposes of this Convention Pour Papplication de Ia présente the carrier shall be responsible for the Convention, le transporteur répond, acts and omissions of his and comme de ses propres actes et omisagents servants and of any other persons of sions, des actes et omissions de ses préwhose services he makes use for the posés et de toutes autres personnes aux of the carriage, when services desquelles il recourt pour Pexéperformance such agents, servants or other persons cut-ion du transport lorsque ces prépoare within the of their sés ou ces personnes agissent dans acting scope as if such acts or omis- Pexercice de leurs fonctions. employunent, sions were his own.

CHAPTER III CHAPITRE III

Conclusion and performance of the Conclusion et exécution du contrat contract of carriage de transport Article 4 Article 4 The Contract of carriage shall he con- Le contrat de transport est constaté firmed by the making out of a con- par une lettre de voiture. Ilabsence, note. The absence, irregulari- Pirrégularité ou la perte de la lettre de signment note shall voiture naffeetent ni Pexistence ni la ty or loss of the consigmnent not affect the existence or the validity validité du contrat de transport qui of the contract of carriage which shall reste soumis aux dispositions rle la remain subject to the provisions of this présente Convention. Convention.

Article 5 Article 5 1. The consignment note shall he 1. La lettre de voiture est établie en made out in three original copies signed trois exemplaires originanx signés par These et par le transporteur, ces by the sender and by the carrier. Pexpéditeur be printed or replaced pouvant être imprimées ou signatures may signatures stamps of the sender and the remplacées par les timbres de Pexpéby the carrier if the law of the country in cliteur et du transporteur si la législawhich the consignment note has been tion du pays ou la lettre de voiture est

2. Är vägfraktföraren tillika fraktförare med avseende på det andra transportmedlet, bestämmes hans ansvarighet likaledes enligt vad i första stycket sägs och som om hans verksamhet som vägfraktförare och hans verksamhet som fraktförare med avseende på det andra transportmedlet utövats av två skilda personer.

KAPITEL II

Personer för vilka fraktförarcn ansvarar Artikel 3 Vid tillämpning av denna konvention är fraktföraren ansvarig för vad hos honom anställd eller annan som han anlitar för hefordringen företager eller underlåter i tjänsten eller för uppdragets fullgörande. Fraktföraren svarar därvid såsom för egen handling eller underlåtenhet.

KAPITEL III

slutande och fullgörande av fraktavtal Artikel 4 Fraktavtalet skall bekräftas genom

l

fraktsedel. Att fraktsedel icke har upprättats eller icke har föreskrivet inne- \ l håll eller har förlorad inverkar gått å icke på avtalets existens eller giltighet, och avtalet förblir underkastat bestämmelserna i denna konvention.

r Artikel 5 V 1. Fraktsedeln skall upprättas i tre originalexemlnlar, vilka skall undertecknas av avsändaren och fraktföraren. Underskrifterna får vara tryckta eller

i ersatta med avsändarens och fraktföra-

rens stämplar, om lagen i den stat där fraktsedeln upprättas tillåter detta. Det

made out so permits. The first copy établie le permet. Le premier exemshall be handed to the sender, the se- plaire est remis a Pexpéditeur, le deuxiécond shall accompany the goods and me accompagne la marchandise et le the third shall be retained by the troisiême est retenu par le transporteur. carrier. 2. When the goods which are to be 2. Lorsque la marchandise å transcarried have to be loaded in different porter doit êtrc chargée dans des véhivehicles, or are of different kinds or cules différents, ou lorsquil sagit de are divided into different lots, the sen- différentes espêces de marchandises ou der or the carrier shall have the right de lots dislincts, Pexpéditeur ou le to require a separate consignment note transporteur a le droit dexiger Pétato be made out for each vehicle used, blissement dautant de lettres de voior for each kind or lot of goods. ture quil doit être utilisé de véhicules ou quil y a despêces ou de lots de marchandises.

Article 6 Article 6 1. The consignment note shall con- 1. La lettre de voiture doit contenir tain the following partieulars: les indications suivantes : (a) the date of the consignment note a) le lieu et la date de son établisseand the place at which it is made out; ment, (b) the name and address of the b) le nom et Padresse de Pexpéditeur, sender; (c) the name and. address of the c) le nom et Padresse du transporearrier; teur, (d) the place and the date of tak- d) le lieu et la date de 1a prise en over of the and the place charge de la marchandise et le lieu ing goods designated for delivery; prévu pour la livraison, (e) the name and address of the con- e) le nom et Padresse du destinataire, signee; (f) the description in common use f) la dénomination courante de 1a of the nature of the goods and the nature de la marchandise et le mode method of paeking, and, in the case of demballage, et, pour les marchantlises dangerous goods, their generally re- dangereuses, leur dénomination génécognized description; ralement recon nue, (g) the number of packages and g) le nombre des colis, leurs marques their special marks and numbers; particuliêres et leurs numéros, (h) the gross weight of the goods h) le poids hrut ou 1a quantité autre» or their quantity otherwise expressed; ment exprimée de la marchandise, (i) ehargcs relating to the carriage i) les frais afférents au transport (carriage eharges, supplementary (prix de transport, frais accessoires, charges, Customs duties and other droits de douane et autres frais surveincurred from the making of nant a partir de la conclusion du conoharges the contract to the time of delivery); trat jusqlfâ la livraison), (j) the requisite instructions for j) les instructions requises pour les Customs and other formalities; formalités de douane et autres, (k) a statement that the carriage is k) Pindication que le transport est notwithstanding any clause to soumis, nonobstant toute elause consubject, the contrary, to the provisions of this traire, au régime établi par la présente Convention. Convention.

första exemplaret överlämnas till avsündaren, det andra åtföljer godset och det tredje behålles av fraktföraren.

2. Skall godset lastas forpå skilda don eller är fråga om olika godsslag eller om skilda partier, äger avsändaren eller fraktföraren fordra, att skilda fraktsedlar utfärdas för varje fordon, godsslag eller parti.

Artikel 6 1. Fraktsedeln skall innehålla följande uppgifter: a) ort och dag för utfärdandet;

b) ävsändarcns namn och adress;

c) fraktförarens namn och adress;

d) ort och dag för godsets mottagande till befordran samt bestämmelseorten; e) mottagarens namn och adress;

f) gängse benämning på godsets art och på förpackningssättet samt, i fraga om farligt gods, dcttas allmänt vedertagna benämning;

g) antalet kollin, dessas särskilda märkning och nummer; h) godsets bruttovikt eller annan uppgift om dess mängd;

i i) kostnader hänförliga till beford-

i i ringen (frakt, tilläggsavgifter, tullavgif-

i ter och andra kostnader

som uppkom- . mer under tiden från avtalets ingående

i till godsets utlämnande) ;

^ j) erforderliga anvisningar beträffande tull- och andra formaliteter; s k) meddelande att belorrlriiigen underkastad bestämmelserna i denna g konvention utan hinder av att annat kan vara avtalat.

sou 1972:24 141

2. Where the consign- 2. Le cas échéant, la lettre de voiture. applicable, ment note shall also contain the follow- doit eontenir, en outre, les indåcations ing particulars: suivantes : (a) a statement that transhipment is a) Pinterdiction de transbordement, not allowed; (b) the charges which the sender b) les frais que Pexpéditeur prend undertakes to pay; á sa charge, (c) the amount of “cash on delivery c) le montant du remboursement a percevoir lors de la livraison de la chargcs; marchandise, (d) a deelaration of the value of the d) la valeur déclarée de la marchangoods and the amount representing dise et 1a somme representant Fintérêl special interest in delivery; spécial å la livraison, (e) the senders instructions to the e) les instructions de Pexpéditeur au carrier regarding insurance of the transporteur en ce qui concerne Passngoods; rance de la marchandise, (f) the agreed time-limit within f) le délai convenu dans lequel le which the carriage is to be carried transport doit être effectué, out; (g) a list of the documents handed g) la liste des documents remis an to the Carrier. transporteur. 3. The parties may enter in the con» 3. Les parties peuvent porter sur la sigmnent note any other particulars lettre de voiture toute autre indication which they may deem useful. quelles jugent utile.

Article 7 Article 7 1. The sender shall be responsible 1. Uexpéditeur répond de tous frais for all expenses, loss and damage sus- et dommages que supporterait le transtained by the carrier by reason of the porteur en raison de Pinexactitudc ou inaccuracy or inadequacy of: de Pinsuffisance (a) the particulars specified in ar- a) des indications mentionnées å ticle 6, paragraph 1, (b), (d). (e), (f), Particle (S, paragraphe 1. b), d), e), f), (g), (h) and (i); S), h) Gti), (b) the partieulars specified in ar- h) des indications mentionnées ä ticle 6, paragraph 2; Particle 6, paragraphe 2, (c) any other partieulars or in- c) de toutes autres indications ou structions given by him to enable the instructions quil donne pour Pétablisconsignment note to he made out or for sement de la lettre de voiture on pour the purpose of their being entered y être reportées. therein. i e 2. If, at the request of the sender, the 2. Si, å la demande de Pexpéditeux, a z carrier enters in the consignment note le transporteur inscrit sur la lettre de 1 the particulars referred to in para- voiture les mentions visées au para- , graph 1 of this article, he shall he graphe 1 du present article, il est condeemed, unless the eontrary is proved, sidéré, jusquá preuve du contraire, to have done so on behalf of the sender. comme agissant pour le compte de l°expéditeur. 3. If the consignment note does not 3. Si la lettre de voiture ne contient contain the statement specified in ar- pas la mention prévue å Particle 6, ticle 6, paragraph 1 (k), the Carrier paragraphe 1. k), le transportcur est shall be liable for all expenses, loss and responsahle de tons frais et rlozznxnrgtw

2. I förekommande fall skall fraktsedeln också innehålla följande uppgifter: a) förbud mot omlastning;

b) de kostnader som avsändaren åtager sig att betala; c) efterkravsbelopp som skall uppbäras vid godsets utlämnande;

d) godsets deklarerade värde samt belopp motsvarande särskilt intresse av leveransen; e) avsändarens anvisningar till fraktföraren rörande försäkring av godset;

f) avtalad tid inom vilken befordringen skall vara fullgjord;

g) förteckning över handlingar som överlämnas till fraktföraren. 3. Parterna äger i fraktscdelxi införa de ytterligare uppgifter som de anser pâkallade.

Artikel 7 1. Avsändaren svarar för all kostnad och skada som tillskyndas fraktföraren till följd av oriktighet eller ofullständighet hos a) uppgifter som nämnes i artikel 6 första stycket b), d), e), f), g), h) och j); b) uppgifter som nämnes i artikel 6 andra stycket; c) annan uppgift eller anvisning som avsändaren lämnar för fraktsedelns l upprättande eller för att införas i (lenna.

l 2. Har fraktföraren på avsändarens begäran i fraktsedeln infört uppgift eller anvisning som sägs i första stycket, anses han ha handlat för avsändarens räkning, om annat icke visas.

3. Innehåller fraktsedeln icke medr delande som avses i artikel 6 första stycket k), svarar fraktföraren för all kostnad och skada som därigenom till-

damage sustained through such omis- que subirait Payant droit a 1a marchansion by the person entitled to dispose dise en raison de cette omission. of the goods.

Article 8 Article 8 1. On taking over the goods, the 1. Lors de la prise en charge de la carrier shall check: marchandise, le transporteur est tenn de vérifier ›- (a) the accuracy of the statemenis in a) Pexactitude des mentions de la the consignment note as to the number lettre de voiture relatives au nombre

of packages and their marks and num- de colis, ainsi qua leurs marques et

bers, and numéros, (b) the apparent condition of the b) Pétat apparent de la marchandise goods and their packaging. et de son emballage. 2. Where the Carrier has no reaso- 2. Si le transporteur na pas dc nable means of checking the accuracy moyens raisonnables de vériiier Pexacot the statements referred to in para- titude des mentions visées au para- 1 (a) ot this article, hc shall graph 1. a) du présent article, il inscrit graph enter his reservations in the consigit- sur la lettre de voiture des réserves ment note together with the grounds qui doivent être motiváees. Il (loit de on which they are based. He shall like- même motiver toutes les réserves quil wise spccify the grounds for any re- fait au sujet de Pétat apparent de 1a servations which he makes with regard marchandise et de son emballage. C02; to the apparcnt condition of the goods réserves nengagent pas Pexpéditeur, si and their Such reservations ceIui-ci ne les a pas expressément acpackaging. shall not bind the sender unless he has ceptées sur la lettre de voiture. expressly agreed to he bound by them in the consignment note. 3. The sender shall be entitled to rc- 3. Hexpéditeur a le droit dexiger la quire the Carrier to check the gross verification par le transporteur du poids weight of the goods or their quantity brut ou de la quantité autrement exotherwise expressed. He may also re- primée de la Ittarchandise. Il peut aussi quire the contents of the packages to exiger la verification du contenu des be chccked. The carrier shall be cntitled colis. Le transporteur peut réclamer le to claim the cost ot such checking. The paiement des frais de verification. Le result of the checks shall be entered in résultat des vérifications est consigné the consignment note. sur la lettre de voiture.

Article 9 Article 9 1. The consignment note shall be 1. La lettre de voiture fait foi, jus-

prima facie evidence of the making of quá preuve du contraire, des condi-

the contract of carriage, the conditions tions du contrat et de 1a réception de la ot the contract and the receipt of the marchandise par le transporteur. goods by the carrier. 2. It the consignment note contains 2. En Pabsence dinscripti0n sur la no specific reservations by the earrier, lettre de voiture de réserves motixvées it shall be presumed, unless the con- du transporteur, il y a présomption que trary is proved, that the goods and la marchandise et son emballage étaiexit their packaging appeared to be in good en bon état apparent au moment de la condition when the carrier took them prise en charge par le transporteur et over and that the number ot packages, que le nombre des colis, ainsi que leurs

skyndas den som äger förfoga över godset.

Artikel 8 1. Vid mottagandet av godset skall fraktföraren undersöka

a) riktigheten av fraktsedelns uppgifter om antalet kollin samt om dessas märkning och nummer;

b) godsets och förpackningens synliga tillstånd. 2. Kan fraktföraren icke med skäliga medel undersöka riktigheten av de i första stycket under a) nämnda uppgifterna, skall han på fraktsedeln teckna förbehåll härom och ange grunden för förbehållet. Han skall också ange grunden för varje förbehåll som han gör i fråga om godsets och förpackningens synliga tillstånd. Sådant förbehåll gäller icke mot avsändaren, om denne icke uttryckligen har godkänt det på fraktsedeln.

3. Avsändaren äger fordra, att fraktföraren undersöker godsets bruttovikt eller på annat sätt angivna mängd. Han kan även fordra undersökning av kollinas innehåll. Fraktföraren äger kräva ersättning för kostnaderna för sådan undersökning. Resultatet av undersökningen skall antecknas på fraktsedeln.

Artikel 9 1. Fraktsedeln skall, såvida annat icke styrkes, gälla som bevis om att fraktavtal slutits, om avtalsvillkoren och om fraktförarens mottagande av godset. 2. Har fraktföraren icke tecknat förbehåll på fraktsedeln samt angivit grun- . den för detta, skall, om annat icke styrg kes, godset och dess förpackning an- E tagas ha varit i gott synligt tillstånd, när fraktföraren mottog godset, samt antalet kollin, dessas märkning och nummer

their marks and numbers marques et numéros, étaient conformes corresponded with the statements in the consignment aux énonciations de la lettre de voiture.

note. Article 10 Article 10

The sender shall be liable to the Uexpéditeur est responsable envers carrier for to le transporteur des dommages aux perdamage persons, equipment or other and for ex- sonnes, au materiel ou á dautres goods, any due to defective of the marchandises, ainsi que des frais, qui penses packing unless the defect was auraient pour origine la défectuosité goods, apparent or known to the carrier at the time de Pemballage de la marchandise, á

when he took over the and he moins que, 1a défectuosité étant appagoods made no reservations it. rente ou connue du transporteur au concerning moment de la prise en charge, le transporteur nait pas fait de réserves á son

sujet.

Article 11 Article 11

1. For the of the Customs 1. En vue de Paccomplissement des purposes or other formalities which have to be formalités de douane et autres a rembefore of the goods, plir avant la livraison de la marchancompleted delivery the sender shall attach the dise, Pexpéditeur doit joindre á la lettre necessary documents to the consignment note or de voiture ou mettre á 1a disposition them of the Carrier du les documents nécesplace at the disposal transporteur and shall furnish him with all the in- saires_ et lui fournir tous renseigneformation which he requires. ments voulus.

2. The carrier shall not be under 2. Le transporteur nest pas tenu any to into either the ac- dexaminer si ces documents et renseiduty enquire or the of such docu- gnements sont exacts ou suffisants. curacy adequacy ments and information. The sender ljexpéditeur est responsable envers le

shall be liable to the carrier for any transporteur de tous dommages qui caused the inade- résulter de Pabsence, de damage by absence, pourraient quacy or irregularity of such docu- Pinsuffisance ou de Pirrégularité de ces ments and information, in the documents et renseignements, sauf en except case of some wrongful act or neglect oas de faute du transporteur.

on the part of the carrier. 3. The liability of the carrier for the 3. Le transporteur est responsable au from the loss or même titre quun commissionnaire des consequences arising incorrect use of the documents speci- consequences de la perte ou de Putilified in and the sation inexacte des documents menaccompanying consignment note or deposited with the carrier tionnés sur la lettre de voiture et qui shall be that of an agent, that aceompagnent celle-ci ou qui sont déprovided the the car- entre ses mains; toutefois, Pincompensation payable by posés rier shall not exceed that in demnité ä sa charge ne dépassera pas payable celle serait due en cas de perte de the event of loss of the goods. qui la marchandise.

Article 12 Article 12

1. The sender has the to dis- 1. Ifexpéditeur a le droit de disposcr right of the in particular ask- de la marchandise, notamment en depose goods, by the carrier to the in mandant au transporteur den arrêter le ing stop goods transit, to the at which transport, de modifier le lien prévu pour change place

antagas ha överensstämt med uppgifterna i fraktsedeln.

Artikel 10 Avsändaren svarar gentemot fraktföraren för sådan skada på person, materiel eller annat gods och sådana kostnader som uppkommit till följd av bristfällig förpackning av godset, om icke bristfälligheten var synlig eller känd för fraktföraren, när denne mottog godset, och fraktföraren ändå underlät att göra förbehåll därom.

Artikel 1 1 1. Till uppfyllande av de tullbestämmelser och andra föreskrifoffentliga ter som skall iakttagas innan utgodset lämnas till mottagaren skall avsändaren foga erforderliga handlingar till fraktsedeln eller ställa sådana handlingar till fraktförarens förfogande samt lämna fraktföraren de upplysningar som denne begär. 2. Fraktföraren är icke skyldig att undersöka, huruvida dessa handlingar och upplysningar är riktiga eller fullständiga. Avsändaren svarar gentemot fraktföraren för skada som uppkommer till följd av att sådan eller handling upplysning saknas eller är ofullständig eller oriktig, utom då fel eller försummelse ligger fraktföraren till last.

3. Fraktföraren bär samma ansvar som en kommissionär för följderna av att de handlingar son1 är omnämnda i fraktsedeln och som åtföljer denna eller överlämnats till honom går förlorade eller används Den eroriktigt. sättning som han har att utge får dock icke överstiga vad som skolat utgå, om godset gått förlorat.

Artikel 12 1. Avsändaren äger förfoga över godset, särskilt genom att begära hos fraktföraren att godset stoppas under hefordringen, att bestämmelseorten änd-

is to take or to deliver la livraison ou de livrer la marchandelivery place otherithan the dise á un destinataire different de celui the goods to a consignee indicated sur la lettre de voiture. consignee in the consignment indiqué

note. 2. Ce droit séteint lorsque le deuxie- 2. This right shall cease to exist when of the me exemplaire de la lettre de voiture the second copy consignment note is handed to the consignee or when est remis au destinataire ou que celui-

under ci fait valoir le droit á Particle the consignee exercises his right prévu that time 13, paragraphe 1; ä partir de ce moarticle 13, paragraph 1; from carrier shall the ment, le transporteur doit se conformer onwards the obey aux ordres du destinataire. orders of the consignee. 3. The consignee shall, however, have 3. Le droit de disposition appartient from the time when toutefois au destinataire des Pétablissethe right of disposal note is drawn ment de la lettre de voiture si une the consignment up, if makes mention dans ce sens est faite par Pexthe sender an entry to that effect note. sur cette lettre. in the consignment péditeur 4. Si, en exerçant son droit de dis- 4. lf in exercising his right of dispohas ordered the de- le destinataire ordonne de sal the consignee position, livrer la marchandise á une autre perlivery of the goods to another person, other shall not be entitled sonne, celle-ci ne peut pas designer that person to name other dautres destinataires. consignees. 5. The exercise of the right of dispo- 5. Uexercice du droit de disposition

to the est subordonné aux conditions suivansal shall be subject following conditions: tes : the sender in the case a) Pexpéditeur ou, dans le cas visé (a) that or, ar- 3 du présent article, le referred to in paragraph 3 of this au paragraphe who wishes to ex- destinataire qui veut exercer ce droit ticle, the consignee ercise the right produces the first copy doit presenter le premier exemplaire note on which the de la lettre de voiture, sur lequel doiof the consignment to the carrier have vent être inscrites les nouvelles innew instructions the car- structions données au transporteur, et been entered and indemnifies all loss and dédommager le transporteur des frais rier against expenses, involved out such et du préjudice quentraine Pexécution damage in carrying instructions; de ces instructions; that the out of such b) cette exécution doit être possible (b) carrying instructions at the time when an moment oü les instructions parvienis possible the instructions reach the person who nent á la personne qui doit les exécuter et elle ne doit ni entraver Pexploitais to carry them out and does not either with the normal of tion normale de Pentreprisc du transinterfere working ni porter aux expéthe carriers undertaking or prejndice porteur, préjudice of other con- diteurs ou destinataires dautres envois; the senders or consignees

signments; that the instructions do not re- c) les instructions ne doivent jamais (c) avoir effet de diviser Penvoi. sult in a division of the consignment. pour 6. Lorsque, en raison des dispositions 6. When, hy reason of the provisions of paragraph 5 (b) of this article, the prévues au paragraphe 5. b) du présent carrier cannot out the instruc- article, le transporteur ne peut exécucarry he shall im- ter les instructions quil reçoit, il doit tions Which he receives, the person who gave en aviser immédiatement la personne mediately notify him such instructions. dont émanent ces instructions. who has not carried ont .7. Le transporteur qui n”aura pas 7. A carrier under the con- exécuté les instructions données dans the instructions given

ras eller att godset utlämnas till annan mottagare än den som angivits i fraktsedeln.

2. Denna rätt upphör, när det andra exemplaret av fraktsedeln överlämnas till mottagaren eller denne gör gällande sin rätt enligt artikel 13 första stycket. Från denna tidpunkt skall fraktförarcn rätta sig efter mottagarens anvisningar. 3. Rätten att förfoga över godset tillkommer dock mottagaren så snart fraktsedeln upprättats, om avsändaren infört föreskrift därom i fraktsedeln.

4. Har mottagaren under utövande av sin rätt att förfoga över godset givit anvisning om att det skall utlämnas till annan person, äger denne ej anvisa annan mottagare. 5. Förfoganderätten får utövas endast under följande villkor:

a) att avsändare eller, i fall som avses i tredje stycket, mottagare som vill. utöva denna rätt företer det första exemplaret av fraktsedeln, på vilket de nya anvisningarna till fraktföraren tecknats, samt gottgör fraktföraren för kostnad och skada som följer av anvisningarnas utförande;

b) att utförandet av de nya anvisningarna är möjligt vid den tidpunkt när de når den som skall efterkomma dem och varken hindrar den normala utövningen av fraktförarens verksamhet eller medför skada för avsändare eller mottagare av annan sändning;

c) att anvisningarna icke leder till delning av sändningen. 6. Kan fraktföraren på grund av bestämmelserna i femte stycket b) icke efterkomma erhållen anvisning, skall han härom omedelbart underrätta den som meddelat anvisningen.

7. Fraktförare som undcrlåtit att efterkomma anvisning, vilken meddelats

ditions for in this article, or les conditions prévues au présent arprovided who has carried them out without re- ticle ou qui se sera conformé á de telles the first copy of the consign- instructions sans avoir exigé la préquiring ment note to be shall be sentation du premier exemplaire de la produced, liable to the entitled to make a lettre de voiture sera responsable enperson claim for loss or damage caused vers Payant droit du préjudice causé any thereby. par ce fait.

Article 13 Article 13

1. After arrival of the goods at the 1. Aprés Parrivée de la marehandise for the con- au lieu prévu pour la livraison, le desplace designated delivery, shall be entitled to require the tinataire a le droit de demander que signee carrier to deliver to him, a re- le deuxiéme exemplaire de la lettre against the second of the consign- de voiture lui soit remis et que la ceipt, copy ment note and the If the loss of marehandise lui soit livrée, le tout congoods. the goods is established or if the goods tre décharge. Si la perte de la marehanhave not arrived after the expiry of the dise est établie, ou si la marehandise for in article 19, the nest pas arrivée ii Pexpiration du déperiod provided consignee shall be entitled to enforce lai prévu á Particle 19, le destinataire in his own name against the carrier any est autorisé á faire valoir en son profrom the contract of pre nom vis-a-vis du transporteur les rights arising droits qui résultent du contrat de transcarriage. port. 2. The who avails himself 2. Le destinataire qui se prévaut des eonsignee of the to him under droits qui lui sont accordés aux terrights granted paragraph 1 of this article shall pay the mes du paragraphe 1 du présent article shown to be due on the con- est tenu de payer le montant des eréancharges note, but in the event of dis- ces résultant de la lettre de voiture. En signment pute on this matter the carrier shall cas de contestation á ce snjet, le transnot be to deliver the goods porteur nest obligé deffectuer la livrequired unless has been furnished raison de la marehandise que si une security by the consignee. caution lui est fournie par le destinataire.

Article 14 Article 14

1. If for reason it is or becomes 1. Si, pour un motit quelconque, any the contract in Pexécution du contrat dans les condiimpossible to carry out accordance with the terms laid down in tions prévues a la lettre de voiture est the note before the goods ou devient impossible avant Parrivée consignment reach for de la marehandise au lieu la the place designated delivery, prévu pour the carrier shall ask for instructions livraison, le transporteur est tenu de

from the entitled to dispose of demander des instructions å la personne person the in aecordanee with the qui a le droit de disposer de Ia margoods provisions of article 12. ehandise conformément á Partiele 12.

2. Nevertheless, if circumstances are 2. Toutefois, si les circonstances persuch as to allow the carriage to be mettent Pexécution du transport dans carried out under conditions differing des conditions différentes de celles préfrom those laid down in the consign- vues á la lettre de voiture et si le transment note and if the carrier has been porteur na pu obtenir en temps utile unable to obtain instructions in rea- les instructions de la personne qui a le iy

sonable time from the person entitled droit de disposer de la marehandise

enligt bestämmelserna i denna artikel, eller som utfört sådan anvisning utan att fordra, att det första exemplaret av traktsedeln företes, är ansvarig gentemot den som därigenom tillskyndats skada.

Artikel 13 1. Sedan godset kommit fram till besiämmelseorten äger mottagaren fordra att fraktföraren mot kvitto utlämnar det andra exemplaret av fraktsedeln samt godset till honom. Utrönes det att godset gått förlorat eller har godset ej kommit fram vid utgången av den i artikel 19 nämnda fristen, äger mottagaren gentemot fraktföraren i eget nanm göra gällande de rättigheter som följer av fraktavtalet.

2. ;Mottagare vilken gör gällande rätt som tillkommer honom enligt första stycket, skall betala det belopp som framgår av fraktsedeln. I fall av tvist härom är fraktföraren icke skyldig att utlämna godset, om mottagaren icke ställer säkerhet.

Az-tikel 14 1. Är eller blir det av någon orsak före godsets ankomst till bestämmelseorten omöjligt att fullgöra avtalet på sätt fraktsedeln anger, skall fraktföraren begära anvisning från den som enligt artikel 12 äger förfoga över godset.

2. Om emellertid omständigheterna medger att befordringen utföres på annat siitt än fraktsedelu anger och fraktföraren icke kunnat inom skälig tid erhålla anvisning från den som enligt artikel 12 äger förfoga över godset, åligger det fraktföraren att vidtaga de åtgärder

to of the goods in accordance conformément å Particle 12, il prend les dispose with the provisions of article 12, he mesures qui lui paraissent les meilleushall take such steps as seem to him to res dans Pintérêt de la personne ayant be in the best interests of the person le droit de disposer de la marchandise. entitled to dispose of the goods.

Article 15 Article 15 1. Where circumstances prevent de- 1. Lorsque, aprés Parrivée de la marof the goods after their arrival chandise au lieu de destination, il se livery at the place designated for delivery, the présente des empêchements á la livcarrier shall ask the sender for his in- raison, le transporteur demande des instructions. If the consignee refuses the structions á Pexpéditeur. Si le destinagoods the sender shall be entitled to taire refuse 1a marchandise, Pexpéditeur dispose of them without being obliged a le droit de disposer de celle-ci sans to produce the first copy of the con- avoir á produire le premier exemplaire signment note. de la lettre de voiture. 2. Even if he has refused the goods, 2. Même si1 a refusé la marchandise, the consignee may nevertheless require le destinataire peut toujours en demandelivery so long as the carrier has not der la livraison tant que le transporreceived instructions to the contrary teur 11a pas reçn dinstructions confrom the sender. traires de Pexpéditeur. 3. When circumstances preventing 3. Si Pempêchement a la livraison se delivery of the goods arise after the présente aprés que, conformément au consignee, in exercise of his rights un- droit quil détient en vertu de Particle der article 12, paragraph 3, has given 12, pam-graphe 3, le destinataire a an order for the goods to be delivered donné Pordre de livrer la marchanto another person, paragraphs 1 and 2 dise á une autre personne, le destinaof this article shall apply as if the con- taire est substitué á Pexpéditeur, et cette signee were the sender and that other autre personne au destinataire, pour person were the consignee. Papplication des paragraphes 1 et 2 ci-dessus.

Article 16 Article 16 1. The carrier shall be entitled to re- 1. Le transporteur a droit au remcover the cost of his request for in- boursement des frais que lui cause sa structions and any expenses entailed demande dinstructions, ou qwentraine in carrying out such instructions, un- pour lui Pexécution des instructions reless such expenses were caused by the çues, ä moins que ces frais ne soient wrongful act or neglect of the Carrier. la conséquence de sa faute. 2. In the cases referred to in article 2. Dans les cas visés á Particle 14, 14, paragraph l, and in article 15, the paragraphe l, et 51Particle 15, le transcarrier may immediately unload the porteur peut décharger immédiatement goods for account of the person entitled la marchandise pour le compte de

to dispose of them and thereupon the Payant droit; apres ce déchargement, le

carriage shall be deemed to be at an transport est réputé terminé. Le transend. The carrier shall then hold the portcur assume alors la garde de la goods on behalf of the person so entit- marchandise. Il peut toutefois confier led. He may however entrust them to a la marchandise a un tiers et nest alors third and in that case he shall responsable que du choix judicieux de party, not be under any liahility except for ce tiers. La marchandise reste grevée the exercise ot reasonable care in the des créances résultant de la lettre de choice of such third party. The char-ges voiture et de tous autres frais.

som synes honom bäst tillgodose dennes intresse.

Artikel 15 1. Föreligger efter godsets ankomst till bestämmelseorten hinder för dess iltlämnande, skall fraktföraren begära anvisning från avsändaren. Vägrar mottagaren att taga emot godset, äger av« sändaren förfoga över detta utan att förete det första exemplaret av fraktsedeln.

2. Mottagaren äger, trots att han vägrat mottaga godset, påfordra dess utlämnande så länge fraktföraren icke erhållit annan anvisning från avsändaren.

3. Uppstår hinder för utlämnandet efter det att mottagaren med begagnande av sin rätt enligt artikel 12 tredje stycket givit anvisning om att godset skall utlämnas till annan, skall vid tilllämpning av första och andra styckena av förevarande artikel mottagaren anses som avsändare och den andre som mottagare.

Artikel 16 1. Fraktföraren har rätt till ersättning för kostnad som han haft för att inhämta anvisning eller efterkomma i om kostnaden icke mottagen anvisning, uppkommit till följd av hans fel eller försummelse. 2. I fall som avses i artikel 14 första stycket eller artikel 15 äger fraktföraren genast lossa godset för dens räkning som äger förfoga däröver. Efter lossningen skall befordringen anses avslutad. Fraktföraren skall därefter förvara godset åt den andre. Han äger dock anförtro godset åt tredje man och svarar i sådant fall endast för att denne väljes med tillbörlig omsorg. Godset häftar alltjämt för de belopp som framgår av fraktsedeln samt för varje annan kostnad.

due under the consignment note and all other expenses shall remain chargeable against the goods. 3. The Carrier sell the goods, 3. Le transporteur peut faire procémay without instructions from the der å 1a vente de 1a marchandise sans awaiting entitled to dispose of them, if attendre dinstructions de Payant droit person the goods are perishable or their con- lorsque la nature périssable ou Pétat de dition warrants such a course, or when la marchandise le justifie ou lorsque les the storage expenses would he out of frais de garde sont hors de proportion to the value of the goods. avec la valeur de 1a marchandise. Dans proportion He may also proceed to the sale of the les autres cas, il peut également faire cases if after the expiry procéder á la vente lorsque, dans un goods in other of a reasonable he has not re- délai raisonnable, il na pas reçu de period ceived from the person entitled to dis- Payant droit dünstructions contraires pose of the goods instructions to the dont Pexécution puisse équitablement contrary which he may reasonably be être exigée. required to carry out. 4. If the goods have been sold pur- 4. Si 1a marchandise a été vendue en suant to this article, the proceeds of application du présent article, le prosale, after deduction of the expenses duit de 1a vente doit être mis a la disthe goods, shall be position de Payant droit, déduction chargeable against at the disposal of the person faite des frais grevant 1a marchandise. placed entitled to dispose of the goods. If these Si ces frais sont supérieures au produit exceed the of sale, de la vente, le transporteur a droit a 1a charges proceeds the carrier shall be entitled to the diffe- (lifférence. rence. 5. La façon de procéder en cas de 5. The procedure in the case of sale shall be determined the law or vente est déterminée par la loi ou les by custom of the place where the goods usagcs du lieu oü se trouve la marchanare situated. dise.

CHAPTER IV CHAPITRE IV

Liability of the carrier Responsabilité du transporteur Article 17 A rticIe 17 1. The Carrier shall be liahle for the 1. Le transporteur est responsable de total or partial loss of the goods and 1a perte totale ou partielle, ou de Pavafor thereto occurring between rie, qui se produit entre le moment de damage the time when he takes over the goods la prise en charge de la marchandise and the time of delivery, as well as for et celui de la livraison, ainsi que du any delay in delivery. retard a 1a Iivraison. 2. The carrier shall however he re- 2. Le transporteur est déchargé de lieved of Iiability if the loss, damage cette responsabilité si la perte, Pavarie or delay was caused by the wrongful ou le retard a eu pour cause une faute act or neglect of the claimant, by the de Payant droit, un ordre de celui-ci ne instructions of the claimant given other- résultant pas (Tune faute du transporwise than as the result of a wrongtul teur, un vice propre de la marchandise, act or neglect on the part of the car- ou des circonstances que le transporrier, by inherent vice of the goods or teur ne pouvait pas éviter et aux conthrough circumstances which the car- sequences desquelles il ne pouvait pas rier could not avoid and the con- obvier. sequenses of which he Was unable to prevent.

154 SOU 197224

3. Fraktföraren äger sälja godset utan att invänta anvisning från den som äger förfoga över det, om godset är utsatt för snar förstörelse eller dess tillstånd ger anledning därtill eller kostnaden för dess förvaring icke står i rimligt förhållande till dess värde. Han äger också i annat fall sälja godset, om han icke inom skälig tid från den som äger förfoga över godset erhållit annan anvisning som han skäligen får anses skyldig att efterkomma.

4. Har godset sålts med tillämpning av denna artikel, skall köpeskillingen efter avdrag för de kostnader för vilka godset häftar tillställas den som ägde förfoga över godset. överstiger dessa kostnader köpeskillingen, äger fraktföraren rätt till ersättning för mellanskillnaden.

5. Förfarandet vid försäljning bestämmes av lag eller sedvana på den ort där godset finnes.

KAPITEL IV

Fraktförarens ansvarighet Artikel 17 1. Fraktföraren är ansvarig för sådan förlust eller minskning av godset

1 och sådan skada därpå som inträffar

l under tiden mellan godsets mottagande

till och dess utlämnande

y

befordran _ samt för dröjsmål med utlämnandet. fri an-

i \ 2. Fraktföraren är dock från

svarighct, om förlusten, minskningen, skadan eller dröjsmålet orsakats antingen av fel eller försummelse av den berättigade eller av sådan anvisning från denne som icke föranletts av fraktförarens fel eller försummelse eller av godsets bristfälliga beskaffenhet eller av förhållande, som fraktföraren icke F kunnat undvika och vars följder han icke kunnat förebygga.

3. The carrier shall not be relieved 3. Le transporteur ne peut exciper, of liability by reason ot the defective pour se décharger de sa responsabilité, condition of the vehicle used by him ni des défectuosités du véhicule dont in order to perform the carriage, or il se sert pour effectuer le transport, ni by reason of the wrongful act or neg- de fautes de 1a personne dont il aurait lect of the person from whom he may loué le véhicule ou des préposés de have hired the vehicle or of the agents celle-ci. or servants of the latter. 4. Subject to article 18, paragraphs 4. Compte tenu de Particle 18, para- 2 to 5, the carrier shall be relieved of graphes 2 å 5, le transporteur est déliability when the loss or damage arises chargé de sa responsabilité lorsque la from the special risks inherent in one perte ou Pavarie résulte des risques or more of the following circum- particuliers inhérents á lun des faits stances: suivants ou a plusieurs rlentre eux :

(a) Use of open unsheeted vehicles, a) emploi de véhicules ouverts et when their use has been expressly non bâchés, lorsque cet emploi a été agreed and specified in the consign- convenu dune maniére expresse et menment note; tionué dans la lettre de voiture; (b) the lack of, or defective con- b) absence ou défectuosité de Pemdition of packing in the case of goods ballage pour les marchandises exposées which, by their nature, are liable to par leur nature å des déchets ou avaries wastage or to be damaged when not quand elles ne sont pas emballées ou packed or when not properly packed; sont mal emballées; (c) handling, loading, stowage or un- c) xnanutention, chargement, arriloading of the goods by the sender, the mage ou déchzirgement de la marchanconsigxiee or persons acting on behalf dise par Pexpéditeur ou le destinataire of the sender or the consignee; ou des personnes agissant pour le compte de Pexpéditeur ou du destinataire; (d) the nature of certain kinds of d) nature de certaines marchandises goods which particularly exposes them exposées, par des causes inhérentes á to total or partial loss or to damage, cette nature même, soit á perte totale especially through breakage, rust, dccay, ou partielle, soit a avarie, notamment desiccation, leakage, normal wastage, par bris, rouille, détérioration interne or the action of moth or vermin; et spontanée, dessication, coulage, déchet normal ou action de la vermine et des rongeurs; (e) insufficiency or inadequacy of e) insuffisance ou imperfection des marks or numbers on the packages; marques ou des numéros de colis; (f) the carriage of livestock. f) transport danimaux vivants. 5. Where under this article the car- 5. Si, en vertu du présent article, le rier is not under any liability in re- transporteur ne répond pas de certains spect of some of the factors causing des facteurs qui ont causé le dommage, the loss, damage or delay, he shall sa responsabilité nest engagée que only be liable to the extent that those dans la proportion ou les facteurs dont factors for which he is liable under il répond en vertu du present article this article have contributed to the ont contribué au dommage. loss, damage or delay.

3. Fraktföraren kan icke till befriel- ;e från ansvarighet åberopa vare sig bristfäJlighet hos det fordon som han använder för befordringen eller fel eller försummelse av den från vilken han kan ha hyrt fordonet eller av dennes folk.

4. Under de förutsättningar som anges i artikel 18 andra till femte styckena är fraktföraren fri från ansvarighet, om förlusten, minskningen eller skadan härrör av den särskilda risk som är förbunden med ett eller flera av följande förhållanden: a) användning av öppet fordon utan presenning, när detta transportsätt uttryckligen avtalats och angivits i fraktsedeln; b) felande eller bristfällig förpackning av gods, som på grund av sin egen beskaffenhet är utsatt för minskning eller skada när det icke är förpackat eller är bristfälligt förpackat; c) handhavande, lastning, stuvning eller lossning av godset som ombesörjts av avsändaren, mottagaren eller person, som handlar för avsändarens eller mottagarens räkning;

d) sådan beskaffenhet hos visst slag av gods som medför att godset är särskilt utsatt för fara att gå förlorat, minskas eller skadas, i synnerhet genom bräckning, rost, inre självförstöl ring, uttorkning, läckage, normalt svinn eller angrepp av skadeinsekter eller gnagare; e) ofullständig eller felaktig märkning eller numrering av kollina; f) befordran av levande djur. 5. Är fraktföraren enligt denna artikel icke ansvarig för viss eller vissa av de omständigheter som medverkat till förlusten, minskningen, skadan eller (lröjsmålet, svarar han endast i den utsträckning som de förhållanden för vilka han enligt denna artikel är ansvarig har medverkat till förlusten, minskningen, skadan eller dröjsmålet.

Article 18 Article 18 1. La preuve Pavarie ou 1. The burden of proving that loss, que la perte, or delay was due to one of the le retard a eu pour cause un des faits damage causes specified in article 17, paragraph prévus a Particle 17, paragraphe 2, in- 2, shall rest upon the carrier. combe au transporteur. 2. When the carrier establishes that 2. Lorsque le transporteur établit que, in the circumstances of the case, the eu égard aux circonstances de fait, la to ou Pavarie a pu résulter dun ou loss or damage could be attributed perte one or more of the special risks re- de plusieurs des risques particuliers ferred to in article 17, paragraph 4, it prévus a Particle 17, paragraphe 4, il y shall be presumed that it was so caused. a présomption quelle en résulte. The claimant shall however he entitled droit peut toutefois faire la Ilayant to prove that the loss or damage was preuve que le dommage na pas eu Pun de ces cause totale ou not, in fact, attributable either wholly risques pour or partly to one of these risks. partielle.

3. This shall not 3. La présomption visée ci-dessus presumption apply in the circumstances set out in article nest pas applicable dans le cas prévu 17, paragraph 4(a), if there has been å Particle 17, paragraphe 4. a), si1 y a an abnormal or a loss of any manquant dune importance anormale shortage, package. ou perte de colis. 4. If the is performed in 4. Si le transport est effectué au carriage vehicles to protect moyen dun véhicule aménagé en vue specially equipped of heat, cold, de soustraire les marchandises á Pinthe goods from the effects Variations in temperature or the humi- fluence de la chaleur, du froid, des of the air, the carrier shall not be Variations de temperature ou de Phunçidity entitled to claim the benefit of article dité de Pair, le transporteur ne pest unless he proves le bénéfice de Particlc 17, 17, paragraph 4(d), invoquer that in the 4. d), sil fournit la all steps incumbent on him paragraphe que circumstances with to the que toutes les mesures lui in› respect preuve choice, maintenance and use of such comhant, compte tenu des circonstanequipment were taken and that he com- ccs, ont été prises en ce qui concerne with instructions le choix, Pentretien et Pemploi de ces plied any special issued to him. aménageixiexits et quil sest confornié aux instructions spéciales qui ont pu lui être données. 5. The carrier shall not be entitled 5. Le transporteur ne peut invoquar to claim the benefit of article 17, para- le bénéfice de Particle 17, paragraphe graph 4(f), unless he proves that all 4. f), que sil fournit la preuve que normally incumbent on him in toutes los mesures lui incombant ncrsteps the circumstances were taken and that malement, compte tenu des circoninstruc- ont été et skst he complied with any special stances, prises quil tions issued to him. conformé aux instructions spéciales cpi ont pu lui être données.

Article 19 Article 19 Delay in delivery shall be said to ll y a retard å la livraison lorsque la occur when the goods have not been marchandise na pas été livrée dans le delivered within the agreed time-limit délai convenu ou, si1 na pas été conor when, failing an agreed time-limit, venu de délai, lorsque la durée effecthe actual duration of the carriage hav- tive du transport dépasse, compte teiu

Artikel 18 1. Bevisskyldigheten för att förlust, minskning, skada eller dröjsmål orsakats av förhållande som anges i artikel 17 andra stycket åvilar fraktföraren. 2. Visar fraktföraren att förlust, minskning eller skada att döma av föreliggande omständigheter kan härröra av en eller flera av de särskilda risker som nämnes i artikel 17 fjärde stycket, skall den antagas härröra därav. .Iotparten äger dock föra bevisning om att förlusten, minskningen eller skadan i verkligheten icke vare sig helt eller delvis är att tillskriva sådan risk. 3. Antagande enligt andra stycket får icke göras i fall som avses i artikel 17 fjärde stycket a), därest fråga är om onormalt stor minskning eller om förlust av hela kollin. 4. Sker befordringen med fordon som är utrustat med särskild anordning för att skydda godset mot inverkan av värme, kyla, temperaturväxlingar eller luftens fuktighet, äger fraktföraren icke till befrielse från ansvarighet åberopa bestämmelsen i artikel 17 fjärde stycket d), om han icke visar att alla åtgärder blivit vidtagna, som med hänsyn till omständigheterna åvilar 110nom i fråga om val, underhåll och användning av anordningen, samt att han följt de särskilda anvisningar som kan ha meddelats honom.

5. Fraktföraren äger icke till befrielse från ansvarighet åberopa bestämmelsen i artikel 17 fjärde stycket f), om han icke visar att alla åtgärder blivit vidtagna, som med hänsyn till omstäitdigheterna normalt åvilar honom, samt att han följt de särskilda anvisningar som kan ha meddelats honom.

Artikel 19 Dröjsmål med utlämnandet föreligger, när godset icke utlämnats inom avtalad tid eller, cm särskild tid ej avtalats, när den tid som åtgått för befordringen överskrider vad som med hän-

to the eireumstanees of the des circonstances et, notamment, dans ing regard case, and in particular, in the case of le cas dun chargement partiel, du temps

the time for mak- voulu pour assemhler un chargement partial loads, required load in the normal dans des conditions normales, ing up a complete complet the time it would he le temps quil est raisonnable dallouer way, exceeds reasonable to allow a diligent carrier. â des transporteurs diligents.

Article 20 Article 20

been droit sans avoir á 1. The fact that goods have not 1. Uayant peut,

delivered within follow- fournir dautres preuves, eonsidérer la thirty days of the marchandise comme perdue quand elle ing the expiry agreed time-limit, if there is no time-limit, na pas été livrée dans les trente jours or, agreed within from the time when qui suivent Pexpiration du délai consixty days took over the shall venu ou, sil na pas été eonvenu de the carrier goods, evidence of the loss of délai, dans les soixante jours qui suibe conelusive the goods, and the person entitled to vent 1a prise en charge de 1a marchan-

make a claim may thereupon treat them disc par le transporteur.

as lost. 2. The so entitled on 2. IJayant droit peut, en recevant le person may, for de Pindemnité la marreceipt of compensation the missing paiement pour

in that he shall chandise perdue, demander, par écrit, goods, request writing should the å être avisé immédiatement dans le cas he notified immediately in the course of the ou la marchandise serait retrouvée au goods be recovered the of compen- eours de Pannée qui suivra le paiement year following payment He shall he a written de Pinclcmnité. Il lui est donné par éerit sation. given of such acte de cette demande. acknowledgment request. 3. Dans les trente jours qui suivent la 3. Within the thirty days following of such the reception de cet avis, Payant droit peut reecipt notifieation, person the lui soit livrée entitled as atoresaid may require cxiger que la marchandise to be delivered to him contre paiement des eréances résultant goods against of the shown to be de la lettre de voiture et contre restitupayment eharges on the note and also tion de Pindemnité quil a reçue, dédue eonsignment refund of the he duction faite éventuellement des frais against eompensation received less included qui auraient été compris dans cette any charges without to indemnité, et sous reserve de tous droits therein hut prejudiee any claims to for in á Pindemnité pour retard á 1a livraison eompensation delay á Particle 23 et, sil å delivery under article 23 and, where prévue y a lieu,

article 26. Particle 2G. applicahle, 4. In the ahsence of the 4. A défaut soit de la demande prérequest mentioned in 2 or of vue au paragraphe 2, soit dinstructions paragraph any instructions within the ot données dans le délai de trente jours given period au paragraphe 3, ou encore si la thirty days specified in paragraph 3, or prévu if the are not rccovered until marchandise na été retrouvée que plus goods one after the dun an le paiement de Pindemmore than year payment aprés the carrier shall be nité, le transporteur en dispose conforof compensation, to deal with them in accor- mément ä la loi du lieu oü se trouve la entitled danee with the law of the place where marchandise.

the goods are situated.

Article 21 Article 21

Si la marehandise est livrée au des- Should the goods have been delivered without collection of tinataire sans encaissement du remto the consignee

syn till omständigheterna skäligen bör medges en omsorgsfull fraktförare. I fråga om dellast skall därvid särskilt beaktas den tid som kräves, för att i sedvanlig ordning samla full last.

Artikel 20 1. Om godset icke utlämnats inom trettio dagar efter utgången av avtalad tid eller, om särskild tid ej avtalats, inom sextio dagar från det fraktföraren mottog godset till befordran, äger den berättigade anse godset som förlorat utan att behöva förebringa annan bevisning härför.

2. Den berättigade kan, när han mot- ] tager gottgörelse för att godset gått för- | lorat, skriftligen begära att omedelbart bli underrättad i händelse

i

godset skulle komma tillrätta inom loppet av ett år från det ersättningen utbetalades. Skriftlig bekräftelse på att sådan begäran framställts skall lämnas honom. 3. Inom trettio dagar från det han erhållit underrättelse som nu sagts kan den berättigade påfordra, att godset utlämnas till honom mot att han erlägger de belopp som framgår av fraktsedeln och återbetalar den gottgörelse han uppburit, minskad med den kostnadsersättning som kan ha inräknats , däri, men utan inskränkning i den rätt j m1 gottgörelse för dröjsmål med utlämnandet som han kan ha enligt artikel

E

j 23 och, i förekommande fall, artikel 26. 4. Framställes ej begäran som sägs i :Indra stycket eller lämnas icke någon anvisning inom den i tredje stycket nämnda trettiodagarsfristen eller kommer godset icke tillrätta förrän mer än ett år förflutit från det ersättningen uthetalades, äger fraktföraren förfoga över godset i överensstämmelse med lagen på den ort där godset finnes.

Artikel 21 Har godset utlämnats till mottagaren utan uttagande av efterkrav, som frakt-

ll

the cash on delivery charge which boursement qui aurait dü être perçu par should have been collected the car- le transporteur en vertu des disposiby rier under the terms of the contract of tions du contrat de transport, le trans-

the carrier shall be liable to porteur est tenu dündemniser Pexpédicarriage, the sender for not ex- teur å concurrence du montant du remcompensation the amount of such charge boursement, sauf son recours contre le ceeding without to his right of action destinataire. prcjudice against the consignee.

Article 22 Article 22

1. When the sender hands goods of 1. Si Pexpéditeur remet au transporto the he teur des marchandises il a dangerous nature carrier, dangereuses, shall inform the carrier of the exact lui signale la nature exacte du danger nature of the and indicate, if quelles présentent et lui indique évendanger necessary, the precautions to be taken. tuellement les précautions á prendre. If this information has not been entered Au cas ou cet avis na pas été consigné in the the burden of sur la lettre de voiture, il appartient a consignment note, some other means, that the Pexpéditeur ou au destinataire de faire proving, by carrier knew the exact nature of the la preuve, par tous autres moyens, que constituted the of le transporteur a eu connaissance de 1a danger by carriage the said goods shall rest upon the nature exacte du danger que présensender or the consignee. tait le transport desdites marchandises. 2. Goods of a dangerous nature 2. Les marchandises dangereuses qui in the circumstances referred nauraient pas été connues comme telwhich, to in 1 of this article, the Ies par le transporteur dans les conparagraph carrier did not know were dangerous, ditions prévues au paragraphe 1 du at any time or place, be unloaded, present article, peuvent å tout moment may, or rendered harmless by the et en tout lieu être déchargées, détruidestroyed carrier without further, tes ou rendues inoffensives par le transcompensation; the sender shall be liable for all ex- porteur, et ce sans aucune indemnité; loss or damage arising out of Pexpéditeur est en outre responsable penses, their handing over for carriage or of de tous frais et dommages résultant de their leur remise au transport ou de leur carriage. transport.

Article 23 Article 23

1. When, under the provisions of this 1. Quand, en vertu des dispositions Convention, a Carrier is liable for com- de la présente Convention, une indemin of total or partial nité pour perte totale ou partielle de la pensation respect loss shall marchandise est mise á 1a charge du of goods, such compensation be calculated reference to the value transporteur, cette indemmté est calby of the at the and time at culée daprés 1a valeur de la marchangoods place which they were accepted for carriage. dise au lieu et a Pépoqne de la prise en

charge. 2. The value of the goods shall be 2. La valeur de la marchandise est fixed to the ex- déterminée daprés le cours en boursc according commodity change price or, if there is no such ou, á défaut, (Faprés le pris: courant to the current market sur le marché ou, å défaut de lun et price, according or, if there is no ex- de Pautre, daprês la valeur usuelle price commodity or current market des marchandises de même nature et change price price, by reference to the normal value of qualité. goods of the same kind and quality.

föraren skolat uppbära enligt fraktavtalet, är fraktföraren skyldig att hålla avsändaren skadeslös intill efterkravets belopp, fraktföraren dock obetaget att söka sitt åter av mottagaren.

Artikel 22 1. överlämnar avsändaren gods av farlig beskaffenhet till fraktföraren, skall han underrätta denne om farans särskilda art och, om nödvändigt, ange de försiktighetsmått som skall vidtagas. Har sådan underrättelse icke intagits i fraktsedeln, ankommer det på avsändaren eller mottagaren att på annat sätt styrka, att fraktföraren ägde kännedom

i om den särskilda arten av den fara som

i var förbunden med befordringen av

i godset.

| 2. Gods av farlig beskaffenhet, om I 7 vars farlighet fraktföraren icke erhållit I kännedom första enligt stycket av denna artikel, kan fraktföraren när och var som helst lossa, förstöra eller oskadliggöra utan att bli ersättningsskyldig. Avsändaren är ansvarig för all kostnad, förlust eller skada som uppkommer till följd av godsets avlämnande till befordran eller till följd av dess befordran. r l l l Artikel , 1. Är fraktföraren på grund av bestämmelserna i denna konvention skyldig att utge ersättning för förlust eller minskning av gods, beräknas ersättningen efter det värde godset vid tiden för dess mottagande till befordran hade på den ort där det mottogs till befordran. 2. Godsets värde bestämmes efter börspriset eller, om sådant pris saknas, efter marknadspriset eller, om inte heller sådant pris finnes, efter det gängse värdet av gods av samma slag och beskaffenhet.

3. Compensation shall not, however, 3. Toutefois, Pindemnité ne peut deexceed 25 francs of gross passer 25 francs par kilogramme du per kilogram short. Franc means the gold poids brut manquant. Le franc sentend weight and du dun de de franc weighing 10/31 of a gramme franc-or, poids 10/31 being of millesimal fineness 900. gramme au titre de 0,900. 4. ln the 4. Sont en outre remboursés le prix addition, carriage charges, Customs duties and other in- du transport, les droits de douane et les charges curred in of the autres frais encourus :i Poccasion du respect of the carriage shall be refunded in full in case transport de la marchandise, en totalité goods of total loss and in to the en cas de perte totale, et au prorata en proportion loss sustained in case of loss, cas de perte partielle; dautres dommapartial but no further damages shall be payable. ges-intérêts ne sont pas dus. if the claimant 5. En cas de retard, si Payant droit 5. ln the case of delay, that has resulted there- pronvc quun préjudice en est résulté, proves damage from the carrier shall pay compensa- le transporteur est tenu de payer pour tion for such damage not exceeding the ce préjudice une indemnité qui ne peut carriagc charges. pas dépasser le prix du transport. be 6. Des indemnités élevées ne 6. Higher compensation may only plus claimed where the value of the être réclamées quen cas de goods peuvent or a interest in has déclaration de 1a valeur de la marehanspecial delivery been declared in accordance with ar- dise ou de déclaration dintérêt special ticles 24 and 26. á la livraison, contormément aux ar-

ticles 24 et 26. Article 24 Article 24

The sender of Uexpéditeur peut déclarer dans la may, against payment declare lettre de voiture, contre d”un a surcharge to be agreed upon, paiement in the note a value for de å convenir, une consignment supplément prix the limit laid down valeur de la marchandise excédant la the goods exceeding in article in that limite mentionnée au paragraphe 3 de 23, paragraph 3, and case the amount of the declared value Particle 23 et, dans ce cas, le montant shall he substituted for that limit. déclaré se substitue å cette limite.

Article 25 Article 25

1. In case of the carrier 1. En cas davarie, le transporteur damage, shall be liable for the amount le montant de la dépréciation calby Which paie the have diminished in value, culée dapres 1a valeur de la marchangoods calculated reference to the value of dise fixée conformément å Particle 23, by the goods fixed in accordance with ar- paragraphes 1, 2 et 4.

ticle 23, paragraphs 1, 2 and 4. 2. The how- 2. Toutefois, Pindemnité ne peut décompensation may not, ever, exceed: passer if the whole has a) si la totalité de Pexpédition est (a) consignment been the amount in dépréciée par Pavarie, le chiffre quclle damaged, payable the case of total loss; aurait atteint en cas de perte totale;

if of the b) si une partie seulement de Pexpé- (b) part only consignment has been the amount dition est dépréciée par Pavarie, le damaged, payable in the case of loss of the affected. chiffre aurait atteint en cas de part quelle perte de la partie dépréciée.

Article 26 Article 26

en lin- 1. The sender may, against payment 1. Uexpéditeur peut fixer, of to be fix scrivant ä la lettre de voiture, et contre a surcharge agreed upon,

3. Ersättningen får dock icke överstiga 25 francs för kilogram av förlorad bruttovikt. Med franc förstås guldfranc med en vikt av 10/31 gram och 0,900 finhet. 4. Härutöver skall frakt, tullavgifter och andra kostnader med anledning av befordringen återbetalas, till fullo vid förlust och proportionsvis vid minskning, men annan skada ersättes icke.

5. Skada till följd av dröjsmål är fraktföraren skyldig att ersätta intill traktens belopp.

6. Ytterligare ersättning kan fordras endast om godsets värde eller särskilt leveransintresse angivits enligt artikel 24 eller artikel 26.

Artikel 24 .Avsändaren äger mot av erläggande överenskommen tilläggsavgift i fraktsedeln uppge värde än högre på godset

som motsvarar det i artikel

23 tredje stycket föreskrivna ansvarighetsbcloppet, och i sådant fall gäller det uppgivna värdet i stället som sådant belopp.

Artikel 25 1. Vid skada skall fraktföpå godset raren ersätta värdeminskningen, beräknad efter det artikel enligt 23 första, andra och fjärde bestämda styckena värdet av godset.

2. Ersättningen får dock icke överstiga: a) om hela sändningen minskat i värale till av skadan, följd det belopp som skulle ha utgått om sändningen gått förlorad; b) om blott en del av sändningen minskat i värde till följd av skadan, det belopp som skulle ha utgått, om denna del gått förlorad.

Artikel 26 t. .insändaren kan genom anteckning i fraktsedeln och mot erläggande av

s

the amount interest in deli- dun de prix å of a special paicment Supplement in the case of loss or damage or convenir, le montant dun intérêt spévery of the agreed time-limit being exceeded, cial á 1a livraison, pour le cas de perte such amount in the consign- ou davarie et pour celui de dépasseby entering ment note. ment du délai convenu.

2. If a declaration ot a special inter- 2. Sil y a eu déclaration düntérêt est in has been made, com- special å 1a livraison, il peut être redelivery for the additional loss or clamé, indépendamment des indemnités pensation be claimed, up to prévues aux articles 23, 24 et 25, et a damage proved may the total amount of the interest decla- concurrence du montant de Pintériü of the compensation déclaré, une indemnité égale au domred, independently provided for in articles 23, 24 and 25. mage supplémentaire dont la preuvc est apportée.

.Article 27 Article 27 1. The claimant shall be entitled to 1. Layant droit peut demander les interest intérêts de Pindemnité. Ces intérêts, claim on compensation payable. Such calculated at five calculés å raison de cinq pour cent interest, per centum per annum, shall accrue from Pan, courent du jour de 1a réclamation the date on which the claim was sent adressée par écrit au transporteur ou, in writing to the Carrier or, if no such sil ny a pas eu de réclamation, du jour claim has been made, from the date on de la demande en justice. which legal proceedings were instituted. 2. When the amounts on which the 2. Lorsque les éléments qui servent de calculation of the is base au calcul de Pindemnité ne sont compensation based are not expressed in the currency pas exprimés dans la monnaie du pays of the conutry in which payment is oü le paiement est réclamé, 1a converconversion shall be at the rate sion est faite daprés le cours du jour claimed, et du lieu du paiement de Pindemnité. of exchange applicable on the day and at the place of payment of compensation.

Article 28 Article 28

1. In cases where, under the law 1. Lorsque, daprés la loi applicable, aris- la perte, Pavarie ou le retard survenu au applicable, loss, damage or delay under this Conven- cours dun transport soumis a 1a preing out of carriage tion rise to an extra-contractual sente Convention peut donner lieu :i gives the Carrier avail himself of une réclamation extra-contractuelle, le claim, may of this Convention Which se prévaloir des disthe provisions transporteur peut exclude his liability or which fix or positions de la présente Convention qui limit the compensation due. cxcluent sa responsabilité ou qui déterminent ou limitent les indemnités dues. 2. In cases where the extra-contrac- 2. Lorsque la responsabilité extracontractuelle avarie ou retual liability for loss, damage or delay pour perte, of one of the persons for whom the tard dune des personnes dont le trans» aux termes de Particle carrier is responsible under the terms porteur répond of article 3 is in issue, such person may 3 est mise en cause, cette personne peut also avail himself of the provisions of également se prévaloir des dispositions this Convention which exclude the lia- de 1a présente Convention qui excluent

överenskommen tilläggsavgift fastställa ett belopp, som motsvarar det särskilda intresset av riktigt utlämnande i händelse godset går förlorat, minskas eller skadas eller avtalad tid för Litlämnandet överskrides. 2. Har särskilt leveransintresse uppgivits kan vid sidan av ersättning som avses i artiklarna 23, 24 och 25 gottgörelse fordras intill beloppet av det uppgivna intresset för den ytterligare skada som visas ha uppkommit.

Artikel 27 1. Den som är berättigad till ersättning äger fordra ränta på ersättningsheloppet. Ränta beräknas efter fem procent om året och löper från den dag då skriftligt anspråk på ersättning avsändes till fraktföraren eller, om sådant anspråk icke framställts, från den dag då talan väcktes.

2. Är belopp som ligger till grund för beräkning av ersättning icke uttryckt i myntslaget i den stat där betalning kräx-es, skall omräkning ske efter den på betalningsdagen gällande kursen på den ort där betalning sker.

:lrtikel 28 I. Kan enligt tillämplig lag förlust, minsltzning, skada eller dröjsmål, som uppkommit under befordran vilken är underkastad denna konvention, ge upphov till anspråk på annan grund än avtal, får fraktföraren åberopa de bestämmelser i denna konvention som utesluter hans ansvarighet eller som anger eller begränsar ersättningens storlek.

2. Framställcs på annan grund än avtal anspråk med anledning av förlust, minskning, skada eller dröjsmål mot person, för vilken fraktföraren svarar enligt artikel 3, äger även sådan person åberopa de bestämmelser i denna konvention som utesluter fraktförarens an-

bility ot the carrier or which fix or la responsabilité du transporteur ou qui limit the compensation due. déterminent ou limitent les indenmités dues. Article 29 Article 29 1. The carrier shall not be cntitled to 1. Le transporteur na pas le droit de avail himself of the provisions of this se prévaloir des dispositions du present chapter which exclude or limit his lia- chapitre qui excluent ou limitent sa bility or which shift the burden of responsabilité ou qui renversent le farproof ii the damage was caused by his deau de la preuve, si le dommage prowilftll miscomluct or by such default vient de son dol ou dune faute qui lui on his part as, in accordance with the est imputable et qui, düiprés la loi de law of the court or tribunal seized oi la juridiction saisie, est considérée the case, is considered as equivalent to Comme équivalente au (lol. wilful misconduct. 2. The same provision shall apply it 2. Il en est de mêiue si le dol ou la the wilful misconduct or default is faute est le fait des préposés du transcommitted l›y the agents or servants of porteur ou de toutes autres personnes the carrier or by any other persons of aux services desquelles il recourt pour whose services he makes use for the Pexécution du transport lorsque ces performance of the carriage, when such préposés ou ces autrcs personnes agisservants or other persons are sent dans Pexercice de leurs fonctions. agents, acting within the scope of their employ- Dans ce cas, ces préposés ou ces autres ment. Furthermore, in such a case such personnes n0nt pas (lavantage le droit agents, servants or other persons shall de se prévaloir, en ce qui concerne leur not be entitled to avail themselves, with responsabilité personnelle, des disposiregard to their personal liability, of the tions du présent chapitre visées au paprovisions of this chapter referred to in ragraphe 1. paragraph 1.

CHAPTER V CHAPITRE V

Claims and actions Réclamntions et actions Article 30 Article 30 1. Ii the consignee takes delivery of 1. Si le destinataire a pris livraison the goods without duly checking their de la marchandise sans quil en ait conscondition with the carrier or without taté Pétat contradictoirement avec le sending him reservations giving a ge- transporteur ou sans qui1 ait, au plus neral indication of the loss or damz-.g tard au moment de la livraison sil sagit not later than the time of delivery in de pertes ou avaries apparentes, ou dans the case of -apparent loss or damage and les sept jours å (later de 1a livraison, within seven days of delivery, Sundays dimanche et jours fériés non compris, and public holidays excepted, in the lorsqui1 sagit de pertes ou nvaries case of loss or damage which is not non apparentes, adressé des réserves apparent, the fact of his taking delivery au transporteur indiquant 1a nature géshall be prima facie evidence that he nérale de la perte ou de Pavarie, il est has received the goods in the condition présumé, jusqlfâ preuve contraire, avoir described in the eonsignment note. In reçu la marchandise dans Pétat décrit the case of loss or damage which is not dans la lettre de voiture. Les réserves apparent the reservations reierred to visées ci-dessus doivent être faites par shall be made in writing. écrit lorsqu*il sagit de pertes ou avaries non apparentes.

svarighet eller som anger eller begränsar ersättningens storlek.

Artikel 29 1. Fraktföraren kan icke åberopa de bestämmelser i detta kapitel vilka ute-

sluter eller begränsar hans ansvarighet

eller innebär överflyttning av bevisskyldigheten, om han orsakat skadan uppsåtligen eller om sådan vårdslöshet ligger honom till last son1 likställes med uppsåt enligt lagen i den stat där talan väckts.

2. Vad nu sagts gäller även när uppsåt eller vårdslöshet ådagalagts av nagon som är anställd hos fraktföraren eller av annan som denne anlitat för befordringen när den anställde handlar i tjänsten eller medhjälparen för uppdragets fullgörande. I sådant fall får den anställde eller medhjälparen ej heller med avseende på sin personliga ansvarighet åberopa de bestämmelser i detta kapitel vilka nämnts i första stycket.

KAPITEL V

Anmärkningar och väckande av talan \ Artikel 30

I

l 1. Har mottagaren tagit emot godset utan att ha gemensamt med fraktförai ren undersökt dess tillstånd eller utan l att, när fråga är om synlig minskning eller skada, senast vid utlämnandet, eller, när fråga är om minskning eller skada, som icke var synlig, inom sju dagar, söndagar och andra allmänna fridagar oräknade, ha till fraktföraren framställt anmärkning innefattande en allmän beskrivning av minskningens eller skadans art, skall mottagaren, om annat ej styrkes, antagas ha tagit emot godset i det tillstånd som angivits i fraktsedeln. I fråga om minskning eller skada, som ej var synlig, skall anmärk- ; ningen göras skriftligen.

sou 1972:24 169

2. When the condition of the goods 2. Lorsque Pétat de la marchandise has been duly checked by the con- a été constaté contradictoirement par signee and the carrier, evidence con- le destinataire et le la transporteur, tradicting the result of this checking preuve contraire au résultat de cette shall only be admissible in the case of constatation ne peut être faite que si1 loss or damage which is not apparent sagit de pertes ou avaries non appaand provided that the consignee has rentes et si le destinataire a adressé des duly sent reservations in writing to the réserves écrites au transporteur dans carrier within seven days, Sundays and les sept jours, (limanche et jours fériés public holidays excepted, from the date non compris, å dater de cette constataof checking. tion. 3. No conipensation shall be payable 3. Un retard a la livraison-ne peut for delay in delivery unless a reserva- donner lieu s; indemnite que si une rétion has been sent in writing to the serve a été adressée écrit dans le par Carrier, within twenty-one days from délai de 21 jours á dater de la mise de the time that the goods were placed at la marchandise á la disposition du desthe disposal of the consignee. tinataire. 4. In calculating the time-limits pro- 4. La date de livraison ou, selon le vided for in this Article the date of cas, celle de la constatation ou celle de delivery, or the date of checking, or the la mise á disposition nest pas comptée date when the goods were placed at the dans les délais prévus au présent ardisposal of the consignee, as the case ticle. may be, shall not be included. 5. The carrier and the consignee shall 5. Le transporteur et le destinataire give each other every reasonable facili- se donnent réciproquement toutes facity for making the requisite investiga- lités raisonnables pour les constatations tions and checks. et vérifications utiles.

Article 31 Article 31 1. ln legal proceedings arising out 1. Pour tous litiges auxquels donnent of carriage under this Convention, the lieu les transports soumis á la présente plaintiff may bring an action in any Convention, le demandeur peut saisir, court or tribunal of a contracting en dehors des juridictions des pays concountry designatexl by agreement be- tractants désignées d°un commun actween the parties and, in addition, in cord par les parties, les juridictions du the courts or tribunals of a country pays sur le territoire duqucl within whose territory (a) the defendant is ordinarily re- a) le défendeur a sa residence habisident, or has his principal place of tuelle, son siêge principal ou 1a sucbusiness, or the branch or agency cursale ou Pagence par Pintermédiaire through which the contract of carriage de laquelle le contrat de transport a été was made, or conclu, ou (b) the place where the goods were b) le lien de la prise en charge de la taken over by the carrier or the place marchandise ou celui prévu pour la designated for delivery is situated, livraison est situé, and in no other courts or tribunals. ct ne peut saisir que ces juridictions.

2. Where in respect of a claim re- 2. Lorsque dans un litige visé au ferred to in paragraph 1 of this article paragraphe premier du présent article an action is pending before a court or une action est en instance devant une tribunal competent under that para- juridiction compétente aux termes de graph, or where in respect of such a ce paragraphe, ou lorsque dans un tel

l70

2. Har mottagaren och fraktföraren gemensamt undersökt godsets tillstånd, får bevisning föras mot vad därvid fastställts endast när fråga är om minskning eller skada, som icke var synlig, och mottagaren avsänt skriftlig anmärkning till fraktföraren inom sju dagar, söndagar och andra allmänna fridagar oräknade, från dagen för undersökningen.

3. Ersättning på grund av dröjsmål Litgftr endast om skriftlig anmärkning blivit avsänd till fraktföraren inom tjugoen dagar från den dag då godset ställdes till mottagarens förfogande.

4. Vid beräkning av de tidsfrister som avses i denna artikel mcdräknas i icke den dag då godset utlämnades eller, i förekommande fall, den dag då l det blev undersökt eller ställdes till mottagarens förfogande. 5. Fraktföraren och mottagaren är skyldiga att i skälig omfattning underlätta för varandra att utföra erforderliga undersökningar.

Artikel 31 1. Talan rörande befordran som är underkastad denna konvention får upptagas, förutom vid sårlan domstol i fördragsslutandc stat som parterna utsett, vid domstol i stat, inom va-rs område

l

a) svaranden har sitt hemvist, sitt huvudkontor eller den filial eller agentur genom vars medverkan fraktavtalet slutits, eller

b) den ort där godset mottogs av fraktföraren eller bestämmclseorten är belägen, och får icke väckas vid annan domstol. 2. Är talan som avscs i första stycket av denna artikel anhängig vid en enligt det stycket behörig domstol eller har z sådan talan avgjorts av dylik domstol, får ny talan icke väckas mellan sam-

claim a judgment has been entered by litige un jugement a été prononcé par such a court or tribunal no new action une telle juridiction, il ne peut être inshall be started between the same par- tenté aucune nouvelle action pour 1a ties on the same grounds unless the même cause entre les mêmes parties å judgment of the court or tribunal be- moins que la décision de 1a juridiction fore which the first action was brought devant laquelle la premiere action a is not enforceable in the country in été intentée ne soit pas susceptible which the fresh proceedings are detre exécutée dans le pays ou la noubrought. velle action est intentée. 3. When a judgment entered by a 3. Lorsque dans un litige visé au court or tribunal of a contracting coun- paragraphe 1 du present article un juin such action as is referred gement rendu par une juridiction dun try any to in paragraph 1 of this article has pays contractant est devenu exécutoire become enforceable in that country, it dans ce pays, il devient également exeshall also become enforceable in each cutoire dans chacun des autres pays of the other contracting States, as soon contractants aussitöt aprés accomplisseas the formalities required in the coun- ment des formalités preserites a cet try concerned have been complied with. effet dans le pays intéressé. Ces forma- These formalities shall not permit the lités ne peuvent coniporter aucune remerits of the case to be re-opened. vision de Paffaire.

4. The provisions of paragraph 3 of 4. Les dispositions du paragraphc 3 this article shall apply to judgnients du present article sappliqixent aux jugeafter trial, judgments by default and ments contradictoires, aux jugements settlements confirmed by an order of par défaut et aux transactions judiciaithe court, but shall not apply to interim res mais ne sappliquent ni aux jngejudgments or to awards of damages, in ments qui ne sont exécutoires que par addition to costs against a plaintiff who provision, ni aux condamnations en wholly or partly falls in his action. dommages et intérêts qui seraient pro- 5. Security for costs shall not be re- noncés en sus des dépens contra un quired in proceedings arising out of demandeur en raison du rejet total ou carriage under this Convention from partiel de sa demande. nationals of contracting countries resi- Il ne peut être exigé de caution dent or having their place of business de ressortissants de pays contractants, in one of those countries. ayant leur domicile ou un établissement dans un de ces pays, pour assnrer le paiement des dépens a Poccasion des actions en justiee auxquelles donnent lien les transports soumis :i la présenle Convention.

Article 32 ;lrticle 32 1. The period of limitation for an 1. Les actions auxquelles peuveat action arising out of carriage under donner lieu les transports soumis a la this Convention shall be one year. Ne- présente Convention sont prescrites vertheless, in the case of xvilful mis- dans le délai dnn an. Tontcfois, dans conduct, or such default as in ac- le cas de dol ou de faute considérée, cordance with the law of the court or daprés la loi de la juridiction saisie. tribunal seised of the case, is con- comme équivalente au dol, la prescripsidered as equivalent to wilful mis- tion est de trois ans. La prescription conduct, the period of limitation shall courtbe three years. The period of limitation shall begin to run:

172 SOU 1972 24

ma juarter angående samma sak, med mindre avgörandet av den domstol vid vilken den första talan väcktes icke kan verkställas i den stat där den nya talan väckes.

3. Sedan dom i tvist som avses i första stycket av denna artikel meddelats av domstol i fördragsslutande stat och blivit verkställbar i den staten skall domen vara verkställbar även i var och en av de övriga fördragsslutande staterna, så snart de formföreskrifter har blivit uppfyllda som gäller i den fördragsslutande stat där verkställighet söks. Sådana formföreskrifter får ej innefatta möjlighet till omprövning av själva saken. 4. Bestämmelserna i tredje stycket av denna artikel äger tillämpning på domar, meddelade efter kontradiktoriskt förfarande, tredskodomar och av domstol stadfästa förlikningar men icke på domar, som är endast interimistiskt verkställbara, eller på avgöranden, varigenom kärande, som helt eller delvis tappat målet, ålagts att på grund härav utge skadestånd utöver rättegångskost- i naden. 5. Säkerhet för kostnad i rättegång med anledning av befordran som är underkastad denna konvention får icke fordras av sådan medborgare i fördragsslutande stat som har hemvist eller idkar rörelse med fast (lriftstiillzz i sådan stat.

.irtikel 3.? 1. Talan rörande befordran som är underkastad denna konvention skall väckas inom ett är. Grundas talan på uppsåt eller sådan vårdslöshet som enligt lagen i den stat där talan föres likställes med uppsåt, gäller dock en frist om tre år. Preskriptionstirlcn löper

(a) in the case of partial loss, a) dans le cas de perte partielle, damage or delay in delivery, from the davarie ou de retard, a partir du jour date of delivery; oil la marchandise a été livrée; (b) in the case of total loss, from b) dans le cas de perte totale, ä the thirtieth day after the expiry ot the partir du trentiéme jour aprês Pexpiraagreed time-limit or where there is no tion du délai convenu ou, sil n”a pas été agreed time-limit from the sixtieth day convenu de délai, á partir du soixanfrom the date on which the goods were tieme jour aprês la prise en charge de taken over hy the carrier; la marchandise par le transporteur; (c) in all other cases, on the expiry c) dans tous les autres cas, á partir of a period of three months after the de Pexpiration dun délai de trois mois making of the contract of carriage. á dater de la conclusion du contrat de transport. The day on which the period of Le jour indiqué oi-dessus eomme limitation begins to run shall not he point de départ de la prescription nest included in the period. pas compris dans le délai. 2. A written claim shall the 2. Une réclamation écrite suspend la suspend period of limitation until such date as prescription jusquau jour oü le transthe Carrier rejects the claim by noti- porteur repousse la réelamation par fication in writing and returns the écrit et restitue les piéces qui y étaient documents attached thereto. lf a part jointes. En cas dacceptation partielle of the claim is admitted the period of de la réclamation, la prescription ne limitation shall start to run again only reprend son cours que pour 1a partie in respect of that part of the claim still de la réclamation qui reste litigieuse. in dispute. The burden of proof of the La preuve de la reception de la réclamareceipt of the claim, or of the reply tion ou de la réponse et de 1a restitution and of the return of the documents, des piéces est á la charge de la partie shall rest with the party relying upon qui invoque ce fait. Les réclamations these facts. The running of the period ultérieures ayant le même objet ne of limitation shall not be suspended by suspendent pas la prescription. further claims having the same object. 3. Subject to the provisions of para- 3. Sous réserve des dispositions du graph 2 above, the extension of the paragraphe 2 ci-dessus, la suspension period of limitation shall he governed de la prescription est régie par 1a loi hy the law of the court or tribunal de la juridiction saisie. Il en est de seised of the case. That law shall also même en ce qui concerne Pinterrupgovern the fresh accrual of rights of tion de la prescription. action. 4. A right of action which has he- 4. lfaction prescrite ne peut plus comc barred hy lapse of time may not être exercée, même sous forme de de- .be exercised hy way of counter-claim mande reconventionnelle ou dexcepor set-off. tion.

Article .33 Article 33 The Contract of carriage may con- Le contrat de transport peut contenir tain a clause conferring Competence on une clause attribuant compétence :i un an arbitration tribunal it the clause tribunal arbitral a condition que cette conferring competence on the tribunal clause prévoie que le tribuna] arhitral provides that the tribunal shall apply appliquera la présente Convention. this Convention.

a) vid minskning, skada eller dröjsmål från dagen då godset Litläumades till mottagaren; b) vid förlust från trettionde dagen efter utgången av avtalad tid för utlämnandet eller, där särskild tid ej avtalats, från sextionde dagen efter det fraktföraren mottog godset till befordran; c) i annat fall från utgången av en tid av tre månader från det fraktavtalet slöts.

Den dag från vilken tid för talans väckande löper medräknas icke i tiden.

2. Skriftligt krav medför uppehåll i preskriptionstiden intill den dag då j fraktföraren skriftligen bestrider kraj vet och âtersänder de handlingar som i åtföljt kravet. Medges kravet delvis, fortsätter presl-:riptionstiden att löpa en- | dast med avseende på den del av kravet som kvarstår som tvistig. Bevisskyli digheten för att krav eller svar därpå mottagits eller att handlingar âterställts åvilar den som påstår sådant förhållande. Förnyat krav rörande samma sak medför icke uppehåll i preskriptionstiden.

3. Om annat ej följer av bestämmelserna i andra stycket, tillämpas i fråi gor som avser uppehåll i preskriptions-

i tiden i den stat där talan väckts.

lagen Samma lag tillämpas i frågor som gäll l ler preskriptionsavbrott. l l 4. Preskriberad fordran kan ej göras gällande genom genkiiroznål eller yrkande om kvittning.

.Ilriiicel 33 Fraklavtalet får innehålla bestämmelse om alt tvist skall avgöras av skiljemän, om bestämmelsen föreskriver att skiljemännen skall tillämpa denna lcoir-sention.

sou 1972:24 175

CHAPTER VI CHAPITRE VI

Provisions relating to carriage performed Dispositions relatives au transport by successive carriers effectué par transporteurs successifs

Article 311 Article 34 It carriage governed by a single con- Si un transport régi par un contrat tract is performed by successive road unique est exécuté par des transporteurs carriers, each of them shall he re- routiers successifs, chacun de ceux-ci sponsible for the performance of the assume la responsabilité de Pexécution whole operation, the second carrier and du transport total, le second transporeach succeeding carrier becoming a teur et chacun des transporteurs suiparty to the contract of carriage, under vants devenant, de par leur acceptation the terms of the consignment note, by de la marchandise et de 1a lettre de reason of his of the goods voiture, parties au contrat, aux conacceptance and the consignment note. ditions de la lettre de voiture.

Article 35 Article 35 1. A carrier the goods from 1. Le transporteur qui accepte la accepting a previous Carrier shall give the latter marchandise du transporteur précédent a dated and signed rcceipt. He shall remet ä celui-ci un reçu daté et signe. enter his name and address on the se- Il doit porter son nom et son adresse cond of the consignment note. sur le dcuxiême exemplaire de la lettre copy Where applicable, he shall enter on the de voiture. Sil y a lieu, il appose sur cet second copy of the consignment note exemplaire, ainsi que sur le reçu, des and on the receipt reservations of the réserves analogues å celles qui sont prékind for in article 8, para- vues a Particle 8, paragraphe 2. provided graph 2. 2. The of article 9 shall 2. Les dispositions de Particle 9 provisions to the relations between suc- sapp1iquent aux relations entre transapply cessive carriers. porteurs successifs.

Article 36 Article 36 in the case of a counter- A moins qu”il ne sagisse dune de- Except elaim or a set-off raised in an action mande reeonventionnelle ou dune exa claiixi based on the same ception formulée dans une instance reconcerning Contract lative a une demande fondée sur le of carriage, legal proceedings même contrat de transport, Paction en in respect of liability for loss, damage or delay may only be brought against responsabilité pour perte, avarie ou the first carrier, the last Carrier or the retard ne peut être dirigée que contre carrier who was performing that por- le premier transporteur, le dernier tion of the carriage during which the transporteur, ou le transportenr qui event causing the loss, damage or delay exécutait la partie du transport au cours occurred; an action may he brought at de laquelle s°est produit le fait ayant the same time against several of these causé la perte, Pavarie ou le retard; earriers. Paction peut être dirigée a la fois contre plusieurs de ces transporteurs.

Article 37 Article 37 A carrier who has paid compensation Le transporteur qui a payé une inin compliance with the provisions of demnité en vertu des dispositions de la

KAPITEL VI

Bestämmelser om befordran som utföres av flera fraktförare efter varandra

Artikel 34 Utföres befordran på grund av ett och samma fraktavtal av flera vägfraktförare efter varandra, är var och en av dem ansvarig för utförandet av befordringen i dess helhet. Den andre fraktföraren och envar av de följande inträder genom att taga emot och godset fraktsedeln såsom part i fraktavtalet på de villkor som anges i fraktsedeln.

Artikel 35 1. Fraktförare, som mottager godset från föregående fraktförare, skall lämna denne ett dagtecknat och underskrivet kvitto. Han skall teckna sitt namn och sin adress på det andra exemplaret av fraktsedeln. Finnes anledning därtill skall han såväl på nämnda exemplar som på kvittot anteckna förbehåll av den art som avses i artikel 8 andra stycket. 2. Bestämmelserna i artikel 9 äger tillämpning på förhållandet mellan fraktförare vilka utför befordran efter varandra.

Artikel 36

i Talan om för

ansvarighet förlust, minskning, skada eller dröjsmål på grund av fraktavtal får, utom när fråga är om genkäromål eller kvittningsyrkande i rättegång rörande fordran grundad på fraktavtalet, föras endast mot den förste eller den siste fraktföraren eller mot den fraktförare som utförde sådan del av befordringen varunder händelse inträffade vilken orsakade förlusten, skadan minskningen, eller dröjsmålet. Talan får fösamtidigt ras mot flera av dessa fraktförare.

Artikel 37 Frakttörare, som betalat ersättning enligt bestämmelserna i denna konven-

this Convention, shall be entitled to présente Convention a le droit d°exercer recover such compensation, together un recours en principal, intérêts et with interest thereon and all costs and frais contre les transporteurs qui ont incurred by reason of the participé á Pexécution du contrat de expenses claim, from the other carriers who have transport, conformément aux dispositaken part in the carriage, subject to tions suivantes : the following provisions: (a) the carrier for the a) le transporteur par le fait duquel responsible loss or damage shall be solely liable le dommage a été causé doit seul supfcr the compensation whether paid by porter Pindemnité, quil Fait payée luihimself même ou quelle ait été payée un or by another carrier; par autre transporteur; (b) when the loss or damage has b) lorsque le dommage a été causé been caused action of two or par le fait de deux ou plusieurs transby the more carriers, each of them shall porteurs, chacun deux doit payer un pay an :amount proportionate to his sh-are montant proportionnel á sa part de of liability; should it be impossible to responsabilité; si Pévaluation des parts apportion the liability, each carrier de responsabilité est impossible, chacun 3. shall be liable in proportion to the deux est responsable proportionnelle- å 1 share of the payment for the carriage ment á la part de rémunération du :i l which is due to him; transport qui lui revient; (c) if it cannot be ascertained to c) si Pon ne peut déterminer quels which carriers liability vis vattributable sont ceux des transporteurs auxquels for the loss or damage, the amount of la responsabilité est imputable, 1a charge the compensation shall be apportioned de Pindemnité due est répartie, dans la between all the carriers as laid down proportion fixée en b), entre tous les in (b) above. transporteurs.

Article 38 Article 38 If one ot the carriers is insolvent, Si lun des transporteurs est insolthe share of the due vable, la part lui incombant et quil na compensation from him and unpaid shall be pas payée est répartie entre tous les by him divided among the other carriers in autres transporteurs proportionnelleproportion to the share of the payment ment a leur rémunération. for the carriage due to them.

Article 39 Article 39 1. No carrier whom a claim 1. Le transporteur contre lequel est against is made under articles 37 and 38 shall exercé un des recours prévus aux arbe entitled to dispute the of ticles 37 et 38 nest pas recevable á convalidity the payment made by the carrier mak- tester le bien-fondé du paiement effectué ing the claim if the amount of the com- par le transporteur exerçant le recours, was detern1ined lorsque Pindexnnité a été fixée par dépensation by judicial after the first mentioned cision de justice, pourvu quil ait été authority carrier had been given due notice of düment informé du proces et qu”il ait the proceedings and afforded an oppor- été a même dy intervenir. tunity ot entering an appearance. 2. A carrier wishing to take proceed- 2. Le transporteur qui veut exercer to enforce his right of recovery son recours peut le former devant le ings may make his claim before the com- tribunal compétent du pays dans lequel court or tribunal of the country l-un des transporteurs intéressés a sa petent in which one of the carriers concerned residence habituelle, son siége princi-

tion, kan återkräva ersättningen jämte ränta och gottgörelse för kostnader av övriga fraktförare som deltagit i befordringen, med .iakttagande av följande regler:

a) fraktförare, som är ansvarig för skadan, skall slutligt bära hela ersättningen, vare sig denna betalats av honom själx eller av annan fraktförare;

b) har skadan orsakats av omstänsom är att hänföra till två eller

t

dighet flera fraktförare, skall envar av dem bära så mycket av ersättningen som i motsvarar hans ansvarighet; är det icke möjligt att bestämma fraktförarnas inbördes ansvarighet, skall varje fraktförare taga del i ersättningen i förhål- \, lande till den andel av frakten som till- ! kommer honom; i c) kan det icke utredas vilken fraktförare ansvarigheten ävilar, fördelas ersättningsskyldigheten mellan samtliga fraktförare enligt de under b) angivna grunderna.

Artikel 38 Är någon av fraktförarna på obestånd, skall den andel som faller på honom och som han ej betalat delas mellan de övriga fraktförarna i förhâL lande till deras andelar av frakten.

Artikel 39 1. Fraktförare, mot vilken krav framställes med stöd av artikel 37 eller artikel 38, kan icke göra gällande att den fraktförane som framställer kravet ej varit skyldig att betala det belopp han utgivit, om detta fastställts av domstol och den förstnämnde fraktföraren blivit behörigen underrättad om rättegången och fått tillfälle att inträda däri.

2. Vill fraktförare föra talan om regress, skall talan väckas vid behörig domstol i stat, där någon av de fraktförare mot vilka talan riktas har sitt hemvist, sitt huvudkontor eller den fi-

is ordinarily resident, or has his prin- pal ou la succursale ou Pagence par cipal place of business or t.he branch Pentremise de laquelle le contrat de or ageney through which the Contract transport a été conclu. Le recours peut ot carriage was made. All the carriers être dirigé dans une seule et même inseoncerned may be made defcndants in tance contre tous les transporteurs inthe same action. téressés. 3. The provisions of article 31, para- 3. Les dispositions de Particle 31, graphs 3 and 4, shall apply to judg- paragraphes 3 et 4, sappliquent aux ments entered in the proceedings re- jugements rendus sur les recours prévus ferred to in articles 37 and 38. aux articles 37 et 38.

4. The provisions of article 32 shall 4. Les dispositions de lartiele 32 apply to claims between carriers. The sont applicables aux recours entre transperiod of limitation shall, however, porteurs. La prescription court, toutebegin to run either on the date of the fois, soit á partir du jour dune décisiou final judicial decision fixing the amount de justice définitive fixant Pindemnité of compensation payable under the pro- á payer en vertu des dispositions de la Visions of this Convention, or, if there présente Convention, soit, au cas ou il is no such judicial decision, from the ny aurait pas eu de telle décision, a actual date of payment. partir du jour du paiement effectif.

Article 40 Article 40 Carriers shall be free to agree among Les transporteurs sont libres de conthemselves on provisions other than venir entre eux de dispositions dérothose laid down in articles 37 and 38. geant aux articles 37 et 38.

CHAPTER VII CHAPITRE VII

Nullity of stipulations contrary Nullité des stipulations contraires to the Convention å. la Convention Article 41 Article 41 1. Subject to the provisions of 1. Sous réserve des dispositions ie article 40, any stipulation which would Particle 40, est nulle et de nul efiet directly or indirectly derogate from the toute stipulation qui, directement m provisions of this Convention shall be indirectement, dérogcrait aux disposinull and void. The nullity of such a tions de la présente Convention. La nulstipulation shall not involve the nullity lité de telles stipulations neutraine pas of the other provisions of the contraet. la nullité des autres dispositions du contrat. 2. In particular, a benefit of insu- 2. En particulien-seraient nulles toute rance in favour of the carrier or any clause par laquelle le transporteur se other similar clause, or any clause ferait céder le bénéfice de Passurame shifting the burden of proof shall be de la marchandise ou toute autre clause null and void. analoguc, ainsi que toute clause déplaçant le fardeau de 1a preuve.

Anm. Slutbestämmelser och signaturprotokoll har här utelämnats.

lial eller agentur genom vars medverkan fraktavtalet slutits. Talan får väckas i samma rättegång mot samtliga dessa fraktförare.

3. Bestämmelserna i artikel 31 tredje och fjärde styckena äger motsvarande tillämpning på avgöranden i mål angående regressanspråk enligt artiklarna 37 och 38. 4. Bestämmelserna i artikel 32 skall äga motsvarande tillämpning beträffande regressanspråk mellan fraktförare. Preskriptionstiden löper dock antingen från den dag då avgörande om den ersättning som skall utgå enligt bestämmelserna i denna konvention vann laga kraft eller, om sådant avgörande ej föreligger, från den dag då betalning skedde.

Artikel 40 Fraktförare äger sinsemellan avtala om avvikelse från bestämmelserna i artiklarna 37 och 38.

KAPITEL VII

Ogiltighet av avtalsvillkor som strider mot konventionen Artikel 41 1. Om annat icke följer av vad som föreskrives i artikel 40 är varje avtalsvillkor som direkt eller indirekt avviker från bestämmelserna i denna konvention ogiltigt. Ogiltigheten av sådant avtalsvillkor medför icke ogiltighet av avtalet i övrigt.

2. I synnerhet är sådana villkor ogiltiga som innebär överlåtelse på fraktföraren av rätten till utfallande försiikringsbelopp eller som har liknande innebörd eller som innebär överflyttning av bevisskyldigheten.

2 av de svenska, norska

Bilaga Sammanställning och finska lagförslagen

(Svensk text) (Norsk text)

Förslag till Utkast til Lag om vägfraktavtal Lov om vegfraktavtaler.

Härigenom förordnas som följer l KAP. KAPITTEL I.

Lagens tillämpningsområde Omfang m.v. 1 § § 1 Denna lag är tillämplig på avtal om gods- Denne lov gielder avtaler om godsbefordbefordran med fordon på väg, om avtalet ring med kjøretøy på veg, når befordringen avser befordran mot vederlag mellan orter i utføres mot vederlag og etter fraktavtalen befordran) eller till eller från skal skje mellom steder i riket (innenriks Sverige (inrikes Sverige eller mellan främmande stater, av befordring) eller til eller fra riket eller melvilka åtminstone den ena är ansluten till den lom fremmede stater hvorav minst den ene konvention om fraktavtalet vid internatio- har sluttet seg til den konvensjon om fraktnell godsbefordran på väg, som avslutatsi avtaler ved internasjonal befordring på veg, Geneve den som 19. mai 1956 ble undertegnet i Geneve 19 maj 1956 (internationell Avser fraktavtalet internationell (internasjonal befordring). Gjelder fraktavbefordran). talen kommer lobefordran, skall lagen dock ej tillämpas i den internasjonal befordring, mån den avviker från annan fördragsstats lag ven likevel ikke til anvendelse i den utstrekoch sistnämnda lag skolat gälla enligt allmän- ning den awiker fra annen konvensionsstats na regler om tillämplig lag. lov og det følger av alminnelige lovvalgsregler at den sistnevnte lov skal gjelde. Konungen kan efter överenskommelse I samsvar med overenskomst med stat med främmande stat och under förutsättning som ikke har sluttet seg til nevnte konvenav ömsesidighet förordna, att befordran av sjon, kan Kongen bestemme at befordring av gods med fordon i lokal gränstrañk mellan gods mellom denne stat og Norge helt eller delvis skal unntas fra reglene i loven om Sverige och den staten helt eller delvis skall likställas med inrikes befordran. internasjonal befordring. Kongen kan også bestemme at befordring av gods i lokal grensetrañkk helt eller delvis skal likestilles med innenriks befordring.

(Finlandssvensk text)

Förslag till Lag om vägfraktavtal I enlighet med Riksdagens beslut stadgas: 1 KAP.

Lagens tillämpningsområde l§ Denna lag är tillämplig på avtal om godsbefordran med fordon på väg, om avtalet avser befordran mot vederlag mellan orter i Finland och avtalet bekräftas medelst fraktbrev (inrikes befordran) eller befordran till eller från Finland eller mellan främmande stater, av vilka åtminstone den ena är ansluten till den konvention om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg, som avslutats i Geneve den 19 maj 1956 (internationell befordran). Avser fraktavtalet internationell befordran skall lagen dock ej tilllämpasi den mån den avviker från annan fördragsstats lag och sistnämnda lag skolat gälla enligt allmänna regler om tillämplig lag. Enligt överenskommelse med stat som icke anslutit sig till nämnda konvention kan medelst förordning bestämmas, att befordran av gods mellan denna stat och Finland skall helt eller delvis undantas vid tillämpningen av reglerna i lagen om internationell befordring.

Medelst förordning kan efter överenskom-

2§ §2. Lagen skall ej tillämpas på postbefordran, Loven gjelder ikke postbefordring, befordbegravningstransporter eller befordran av ring av døde eller befordring av ilyttegods. flyttsaker. Lagen skall ej heller tillämpas på sådan Loven gjelder heller ikke godsbefordring godsbefordran på väg som är underkastad på veg som er undergitt den internasjonale det internationella fördraget angående gods- konvensjon om befordring av gods med jernbefordran på järnväg eller som i annat fall bane eller som besørges av Norges Statsbaner utförs inom Sverige till fullgörande av avtal som ledd i oppfyllelse av avtale om befordom befordran av gods på järnväg. ring av gods med jernbane.

3§ §3. Med fordon förstås i denna lag motorfor- Med kjøretøy menes motorkjøretøy, tildon och släpfordon. henger, påhengsvogn eller annet kjøretøy som er koblet til motorkjøretøy.

4§ §4. Fraktas fordon med pålastat gods under Befordres kjøretøy med pålastet gods undel av befordringen med fartyg, järnväg eller der en del av reisen med fartøy, jernbane luftfartyg utan att därunder godset lossas eller luftfartøy uten at godset lesses av kjørefrån fordonet av annan anledning än som tøyet av annen grunn enn omhandlet i § 21,

avses i 21 §, är denna lag likväl tillämplig på får denne lov likevel anvendelse på beford-

befordringen i dess helhet. ringen i dens helhet. Visas, att förlust, minskning, skada eller Godtgjøres det at tap,skade eller forsinkeldröjsmål, som uppkommit medan fordonet se som er skjedd under befordringen med det sålunda fraktades med annat transportmedel, annet befordringsmiddel, ikke skyldes vegicke vållats av vägfraktföraren men härrör av fraktføreren, men en hending som bare kunhändelse som kunnat inträffa endast under ne inntreffe under og på grunn av befordoch på grund av befordringen med det andra ringen med dette befordringsmiddel, bestemtransportmedlet, skall dock vägfraktförarens mes dog vegfraktførerens ansvar etter de ansvarighet bestämmas enligt de lagregler, lovregler som gjelder for befordring av gods som gäller för befordran med detta trans- med det annet befordringsmiddel for så vidt portmedel, såvitt de ej kan åsidosättas ge- disse regler ikke kan fravikes ved avtale som nom avtal som medför inskränkning av frakt- medfører innskrenkning i fraktførerens anförarens ansvarighet. Saknas sådana lagregler, svar. Finnes ikke slike lovregler, bestemmes skall emellertid vägfraktförarens ansvarighet vegfraktførerens ansvar etter denne lov. bestämmas enligt denna lag.

melse med främmande stat och under förutsättning av ömsesidighet förordnas, att befordran av gods med fordon ilokal gränstrafik mellan Finland och den staten helt eller delvis skall likställas med inrikes befordran.

2§. Lagen skall ej tillämpas på postbefordran, begravningstransporter eller befordran av flyttsaker. Lagen skall ej heller tillämpas på sådan godsbefordran på väg som är underkastad det internationella fördraget angående godsbefordran på järnväg eller som i annat fall utförs inom Finland till fullgörande av avtal om befordran av gods på järnväg.

3§. Med fordon förstås i denna lag vid inrikes befordran endast paket- och lastbilar jämte till dem anslutna släpfordon, samt vid internationell befordran motorfordon och släpfordon.

4§.- Fraktas fordon med pålastat gods under

del av befordringen med fartyg, järnväg eller

luftfartyg utan att därunder godset lossas från fordonet av annan anledning än som avses i 21 §, är denna lag likväl tillämplig på befordringen i dess helhet. Visas, att förlust, minskning, skada eller dröjsmål, som uppkommit medan fordonet sålunda fraktades med annat transportmedel, icke vallats av vägfraktföraren men härrör av händelse som kunnat inträffa endast under och på grund av befordringen med det andra transportmedlet, skall dock vägfraktförarens ansvarighet bestämmas enligt de lagregler, som gäller för befordran med detta transportmedel, såvitt de ej kan åsidosättas genom avtal som medför inskränkning av fraktförarens ansvarighet. Saknas sådana lagregler, skall emellertid vägfraktförarens ansvarighet bestämmas enligt denna lag.

5§ §5. Avtal, rätten till utfallande för- Avtale om endring av bevisbyrden eller varigenom överlåtes till fraktföraren om at retten til forsikringsbeløp overlates til säkringsbelopp eller som innebär överflyttning av bevisskyl- fraktføreren, eller annen bestemmelse i digheten, liksom annat villkor i fraktavtalet fraktavtalen som avviker fra denne lov, er som innebär avvikelse från vad som stadgasi ugyldig når ikke annet følger av § 48 tredje denna lag, är ogiltigt om ej annat följer av ledd. 48 § tredje stycket. Vid inrikes befordran får dock fraktföra- Ved innenriks befordring kan fraktføreren avstå från sina rättigheter enligt denna ren dog frafalle sine rettigheter etter denne lag eller påtaga sig ökade förpliktelser. lov eller påta seg økede förpliktelser. Om godsets eller befordringens ovanliga Om godsets eller befordringens uvanlige art eller andra särskilda omständigheter gör art eller andre szerlige omstendigheter gjør det skäligt, får vid inrikes befordran även det rimelig, kan det ved innenriks befordring träffas avtal om inskränkning i avsändarens avtale om innskrenkning i avogså treffes eller utvidgning av hans förplik- senderens rettigheter eller økning av hans rättigheter telser. förpliktelser.

2 KAP. KAPITTEL II. Personer för vilka fraktföraren ansvarar F raktførerens ansvar for andre.

6§ § 6.

För handling eller underlåtenhet i tjänsten Fraktføreren svarer for handling eller unnav någon av fraktförarens anställda eller an- latelse i tjenesten av hans ansatte eller andre nan, som han anlitar för befordringen, är han bruker til utføring av befordringen som fraktföraren ansvarig som om handlingen om handlingen eller unnlatelsen var hans eller underlåtenheten varit hans egen. egen.

3 KAP. KAPITTEL lll. av fraktavtale. Bekräftande och fullgörande av fraktavtal Avslutning og oppfyllelse

av fraktsedel Utferdigelse av frak tbrev.

Upprättande 7 § §7. Vid internationell befordran skall fraktav- Ved internasjonal befordring skal fraktavtal bekräftas fraktsedel. Även om talen bekreftes ved fraktbrev. Avtalen er genom fraktsedel ej givits föreskrivet gyldig og undergitt denne lov selv om fraktej upprättats, innehåll eller förkommit, skall avtalet gälla brev ikke er utferdiget eller det ikke har det och vara underkastat bestämmelserna i den- foreskrevne innhold. na lag. Vid inrikes befordran skall fraktsedel Ved innenriks befordring kan avsenderen upprättas, om avsändaren eller fraktfö raren begär eller fraktføreren når godset mottas til bedet när godset mottages till befordran och fordring kreve at fraktbrev utferdiges med användandet av fraktsedel ej medför beak- mindre dette medfører saerlig ulempe eller er tansvärd olägenhet för motparten eller stri- usedvanlig ved befordring av den type det der mot vedertaget bruk vid det slag av gjelder. befordran som är i fråga.

5§. Avtal, varigenom rätten till utfallande försäkringsbelopp överlåtes till fraktföraren eller som innebär överflyttning av bevisskyldigheten, liksom annat villkor i fraktavtalet som innebär avvikelse från vad som stadgasi denna lag, är ogiltigt om ej annat följer av 48 § 3 mom. Vid inrikes befordran får dock fraktföraren avstå från sina rättigheter enligt denna lag eller påtaga sig ökade förpliktelser. Om godsets eller befordringens ovanliga art eller andra särskilda omständigheter gör det skäligt, får vid inrikes befordran även träffas avtal om inskränkning i avsändarens rättigheter eller utvidgning av hans förpliktelser.

2 KAP. Personer för vilka fraktföraren ansvarar. 6 §. För handling eller underlåtenhet i tjänsten av någon av fraktförarens anställda eller annan, som han anlitar för befordringen, är fraktföraren ansvarig som om handlingen eller underlåtenheten varit hans egen.

3 KAP. Bekräftande och fullgörande av fraktavtal. Upprättande av fraktsedel. 7 §. Vid internationell befordran skall fraktavtal bekräftas genom fraktsedel. Även om fraktsedel ej upprättats, ej givits föreskrivet innehåll eller förkommit, skall avtalet gälla och vara underkastat bestämmelserna i denna lag. Vid inrikes befordran skall fraktsedel upprättas då detta överensstämmer med vedertaget bruk vid det slag av befordran som äri fråga eller då parterna eljest är ense därom.

8§ §8. Vid internationell befordran upprättas Ved internasjonal befordring utferdiges fraktsedeln i tre originalexemplar, som un- fraktbrevet i tre original-eksemplarer og underskrives av avsändaren och fraktföraren. dertegnes av avsenderen og fraktføreren. Det Det första exemplaret överlämnas till avsän- første eksemplar leveres avsenderen, det andaren, det andra âtföljer godset och det net følger godset og det tredje beholdes av tredje behälles av fraktföraren. fraktføreren. Vid inrikes befordran erfordras under- Ved innenriks befordring undertegnes skrift pä fraktsedeln endast av fraktföraren. I fraktbrevet bare av fraktføreren. Forøvrig övrigt skall vad som sägs i första stycket skal fraktbrevet utferdiges i samsvar med

gälla, om avsändaren eller fraktföraren begär denne paragrafs første ledd dersom avsende-

det. ren eller fraktføreren krever det. Inrikes fraktsedel får, om stadgandet i lnnenriks fraktbrev utferdiget i tre origiandra stycket andra punkten tillämpas, av nal-eksemplarer kan av partene päføres klauparterna förses med påskriften ”Inrikes- sulen lnnenriks-CMR”. For slike fraktbrev CMR”. I fråga om befordran, vid vilken gjelder bestemmelsene i §§ 17-25 og 30 fraktsedel med denna påskrift användes, om internasjonal befordring tilsvarende. skall vad som stadgas i 17-25 och 30 §§ om internationell befordran äga motsvarande tillämpning. Underskrift kan vara tryckt eller ersättas Utferdiges fraktbrevet her i riket, kan med stämpel, om ej fraktsedeln upprättas i underskrift på fraktbrevet vzere trykt eller främmande stat och annat följer av lagen i erstattet med stempel. Ellers gjelder i sä den staten. måte loven i det land der fraktbrevet utferdiges. Skall godset lastas på skilda fordon eller är Skal godset lastes pä flere kjøretøyer, eller

fråga om olika slag av gods eller om skilda dreier det seg om forskjellige godsslag eller

partier, äger såväl avsändaren som fraktföra- atskilte partier, kan både avsenderen og ren fordra, att särskild fraktsedel upprättas fraktføreren kreve utferdiget saerskilt fraktför varje fordonslast, godsslag eller parti. brev for hvert kjøretøy, godsslag eller parti.

Fraktsedels innehåll Fraktbrevets innhold.

9§ § 9. Upprättas fraktsedel vid inrikes befordran, Utferdiges fraktbrev ved innenriks befordskall denna innehålla uppgift om ring, skal dette inneholde opplysning om a) avsändarens namn och adress; a) avsenderens navn og adresse; b) ort och dag för godsets mottagande till b) sted og dag for overtakelsen av godset befordran samt bestämmelseorten; og bestemmelsesstedet; c) mottagarens namn och adress; samt c) mottakerens navn og adresse, samt d) antalet kollin samt deras särskilda mär- d) antal] kolli, deres saerskilte merker og

ken och nummer eller däremot svarande nummer eller en tilsvarende beskrivelse av

godsbeskrivning. godset.

Fraktsedel som försetts med päskriften Fraktbrev som er påført klausulen ”lnnen-

”Inrikes-CMR” skall därjämte i förekom- riks--CMR” skal inneholde opplysning om mande fall innehålla uppgift om belopp som det belop mottakeren skal betale. mottagaren skall betala. På begäran av avsändaren eller fraktföra- Både avsenderen og fraktforeren kan kre-

8§. Vid internationell befordran upprättas

fraktsedel i tre originalexemplar, som un-

derskrives av avsändaren och fraktföraren. Det första exemplaret överlämnas till avsändaren, det andra âtföljer godset och det tredje behälles av fraktföraren. Vid inrikes befordran erfordras underskrift på fraktsedeln endast av fraktföraren. l övrigt skall vad som sägs i 1 mom. gälla, om avsändaren eller fraktföraren begär det.

Inrikes fraktsedel, som upprättats i tre originalexemplar, får av parterna förses med

päskriften Inrikes-CMR. I fråga om be«

fordran, vid vilken fraktsedel med denna påskrift användes, skall vad som stadgas i 17-25 och 30 §§ om internationell beford-

ran äga motsvarande tillämpning.

Underskrift på fraktsedel kan vara tryckt eller ersättas med stämpel, om ej fraktsedeln i främmande upprättas stat och annat följer av lagen i den staten.

Skall godset lastas på skilda fordon eller är fråga om olika slag av gods eller om skilda partier, äger såväl avsändaren som fraktföraren fordra, att särskild fraktsedel upprättas för varje fordonslast, godsslag eller parti.

Frakrsedels innehåll 9 §. Upprättas fraktsedel vid inrikes befordran, skall denna innehålla uppgift om a) avsändarens namn och adress; b)0rt och dag för godsets mottagande till befordran samt bestämmelseorten; c) mottagarens namn och adress; samt d) antalet kollin samt deras särskilda märken och nummer eller däremot svarande godsbeskrivning. Fraktsedel som försetts med påskriften Inrikes-CMR skall innehålla uppgift om belopp som mottagaren skall betala.

Pä begäran av avsändaren eller fraktföra-

ren skall i fraktsedeln även intagas sådan ve inntatt i fraktbrevet andre opplysninger annan uppgift som nämns i 10§ första som nevnt i § 10 første ledd bokstav a) j) - Parterna eller annet ledd. Partene kan ta inn i fraktstycket a) j) eller andra stycket. äger i fraktsedeln införa de ytterligare upp- brevet andre opplysninger som de anser pågifter, de anser påkallade. krevet.

l0§ §10.

Vid internationell befordran skall frakt- Ved internasjonal befordring skal fraktsedeln innehålla följande uppgifter: brevet inneholde følgende opplysninger:

a) ort och dag för upprättandet; a) sted og dag for utferdigelsen; b) avsändarens namn och adress; b) avsenderens navn og adresse; c) fraktförarens namn och adress; c) fraktførerens navn og adresse; d) ort och dag för godsets mottagande till d) sted og dag for overtakelsen av godset befordran samt bestämmelseorten; og bestemmelsesstedet; e) mottagarens namn och adress; e) mottakerens navn og adresse; f) gängse benämning på godsets art och f) den vanlige betegnelse på godsets art og förpackningssättet, i fråga om gods av farlig pakningsmåten, ved farlig gods den alminnebeskaffenhet dess allmänt vedertagna benäm- lige godtatte betegnelse; g) antall kolli, deres saerskilte merker og ning; g) antalet kollin samt deras särskilda mär- nummer; å ken och nummer; h) godsets bruttovekt eller dets mengde h)godsets bruttovikt eller annat uttryck angitt på annen måte; i sammenheng med befordför dess mängd; i) kostnader i) kostnader hänförliga till befordringen, ringen (frakt, tilleggskostnader, tollavgifter

såsom frakt, tilläggsavgifter och tullavgifter og andre kostnader som påløper i tiden fra

liksom andra kostnader til

som uppkommer avtaleslutningen utleveringen);

under tiden från avtalets ingående till dess j) nødvendige forholdsordrer vedrørende godset utlämnats; tollbehandling og andre formaliteter; som erfordras för att tull- k) erklaering om at befordringen uansett j) anvisningar och andra offentliga föreskrifter skall kunna annen avtale er undergitt konvensjonen (jfr. fullgöras; samt § 1) eller lov som er i samsvar med konvenk) meddelande att befordringen, även om sjonen. annat är avtalat, är underkastad den i l § nämnda konventionen eller lag som överensstämmer med konventionen. I förekommande fall skall i sådan fraktse- I forekommende tilfelle skal fraktbrevet del dessutom også gi opplysning om anges: a) förbud mot omlastning; a) forbud mot omlasting; som avsändaren b) de kostnader avsenderen påtar seg å b) kostnader åtager sig att betala; betale; som skal innkreves ved c) beloppet av efterkrav som skall uppbä- c) etterkravsbeløp ras när godset utlämnas; utleveringen; d)enligt 32 § uppgivet värde av godset d) angitt verdi av godset og det beløp som liksom belopp vilket motsvarar i 35 § angivet saerlig utleveringsinteresse utgjør, jfr. §§ 32 särskilt intresse av riktigt utlämnande; og 35; till fraktföraren e) avsenderens forholdsordrer til frakte) avsändarens anvisningar om försäkring av godset; føreren om forsikring av godset; f) avtalad tid inom vilken befordringen f) avtalt tidsfrist for fullføring av beford-

ren skall i fraktsedeln även intagas sådan

annan uppgift som nämns i 10§ 1 mom.

punkterna a) j) eller 2 mom. Parterna äger

i fraktsedeln införa de ytterligare uppgifter,

de anser påkallade.

10§. Vid internationell befordran skall fraktsedeln innehålla följande uppgifter: a) ort och dag för upprättandet; b) avsändarens namn och adress; c) fraktförarens namn och adress; d) ort och dag för godsets mottagande till befordran samt bestämmelseorten; e) mottagarens namn och adress; f) gängse benämning på godsets art och förpackningssättet, i fråga om gods av farlig I beskaffenhet dess allmänt vedertagna benämning; g) antalet kollin samt deras särskilda märê ken och nummer; h) godsets bruttovikt eller annat uttryck

l för dess mängd;

l i) kostnader hänförliga till befordringen, såsom frakt, tilläggsavgifter och tullavgifter ä l liksom andra kostnader som uppkommer under tiden från avtalets ingående till dess › godset utlämnats; l j) erforderliga anvisningar beträffande

l tull- och andra formaliteter; samt

l k) meddelande att befordringen, även om

* annat är avtalat, är underkastad den i l § 1 * mom. nämnda konventionen eller lag som överensstämmer med konventionen.

I förekommande fall skall i sådan fraktsedel dessutom anges: a) förbud mot omlastning; b) kostnader som avsändaren åtager sig att betala; c) beloppet av efterkrav som skall uppbäras när godset utlämnas; d) enligt 32 § uppgivet värde av godset liksom belopp vilket motsvarar i 35 § angivet särskilt intresse av riktigt utlämnande; e) avsändarens anvisningar till fraktföraren om försäkring av godset; f) avtalad tid inom vilken befordringen

skall vara fullgjord; samt ringen; som över- som er

g) förteckning över handlingar g) fortegnelse over de dokumenter

lämnats till fraktföraren. stillet til fraktførerens rådighet. Parterna införa de ytter- Partene kan ta inn i fraktbrevet andre äger i fraktsedeln ligare uppgifter, de anser påkallade. opplysninger som de anser påkrevet.

fraktsedels innehåll Ansvar for fraktbrevets innhold.

Ansvarighet för 1 1 § § ll.

Avsändaren svarar för kostnad och skada Avsenderen er ansvarlig for kostnader og

som tillskyndas fraktföraren till följd av skade som fraktføreren påføres ved at opporiktighet eller ofullständighet hos uppgift lysninger og forholdsordrer som nevnt i § 9

som avses i 9 § första stycket eller 10 § første ledd, § 10 første ledd bokstav b, d-h första stycket under b), d) h) eller j) eller eller j eller annet ledd eller andre opplyseller forholdsordrer som avsenderen 10 § andra stycket eller hos annan uppgift ninger eller som avsändaren lämnar an- gir angående fraktbrevets utferdigelse eller anvisning, gående fraktsedelns upprättande eller inne- innhold, er uriktige eller ufullstendige. håll. Har fraktföraren på avsändarens begärani Har fraktføreren på avsenderens begjaering fraktsedeln infört uppgift eller anvisning som ført inn i fraktbrevet opplysning eller forsägs i första stycket, anses han, om ej annat holdsordre som nevnt i første ledd, anses han styrkes, ha handlat för avsändarens räkning. for å ha gjort det på vegne av avsenderen om ikke annet godtgjøres. Innehåller fraktsedel vid internationell be- Inneholder ikke fraktbrevet erklzering som

l

fordran ej meddelande som avses i 10 § nevnt i § 10 første ledd bokstav k, er fraktförsta stycket under k), svarar fraktföraren føreren ansvarlig for kostnader og skade som för kostnad och skada som därigenom äsam- derved påføres den som har rett til godset. kas den som äger rätt till godset.

i

Fraktförarens undersökningsskyldighet Fraktførerens undersøkelsesplikt. 12 § § 12.

Har uppgifter om antalet kollin samt deras Er fraktbrev utferdiget, skal fraktføreren märken och nummer lämnats i fraktsedel, ved overtakelsen av godset undersøke om åligger det fraktföraren att när han mottager opplysninger i fraktbrevet om stykketall, godset till befordran undersöka riktigheten merker og nummer er riktige. Kan dette ikke av dessa uppgifter. Kan han ej med skäliga med rimelige midler gjøres eller er det grunn medel göra detta eller menar han att lämnad til å dra opplysningenes riktighet i tvil, skal uppgift är oriktig, skall han anteckna förbe- han føre grunngitt forbehold inn i frakthåll härom på fraktsedeln med angivande av brevet. grunden för förbehållet. Fraktföraren skall även undersöka godsets Fraktføreren skal også undersøke godsets och förpackningens synliga tillstånd när han og pakningens synlige tilstand og i tilfelle mottager godset och, om han önskar göra grunngi de forbehold han tar inn i fraktbreförbehåll häremot, vet. Er det ved innenriks befordring ikke ange förbehållet jämte grunden för detta i fraktsedeln. Sker inrikes utferdiget fraktbrev, skal fraktføreren, i den befordran utan fraktsedel, skall fraktföraren utstrekning forholdene ikke skulle tilsi noe i den utsträckning omständigheterna ej för- annet, undersøke godsets og pakningens syn-

skall vara fullgjord; samt

g) förteckning över handlingar som över-

lämnats till fraktföraren. Parterna äger i fraktsedeln införa de ytterligare uppgifter, de anser päkallade.

Ansvarighet för fraktsedels innehåll.

11 §.

Avsändaren svarar för kostnad och skada som tillskyndas fraktföraren till följd av oriktighet eller

ofullständighet hos uppgift

som avses i 9§ l mom. eller lO§ l mom. under punkterna b), d)-h) eller j) eller 2 mom. lO§ eller hos annan uppgift eller anvisning, som avsändaren lämnar angående fraktsedelns upprättande eller innehåll.

Har fraktföraren på avsändarens begäran i fraktsedeln infört uppgift eller anvisning som p sägs i l mom., anses han, om ej annat l styrkes, ha handlat för avsändarens räkning.

l Innehåller fraktsedel vid internationell be-

fordran ej meddelande som avses i lO§ 1 ) mom. under punkt k), svarar fraktföraren p för kostnad j och skada som därigenom äsam-

kas den som äger förfoga över godset.

l

l Frakt förarens undersökningsskyldighet. l l 2 §.

Har uppgifter om antalet kollin samt deras märken och nummer lämnats i fraktsedel, åligger det fraktföraren att när han mottager i till befordran undersöka godset riktigheten i av dessa uppgifter. Kan han ej med skäliga i medel göra detta eller menar han att lämnad uppgift är oriktig, skall han anteckna förbehåll härom på fraktsedeln med angivande av grunden för förbehållet. Fraktföraren skall även undersöka godsets

och förpackningens synliga tillstånd när han

mottager godset och, om han önskar göra förbehåll häremot, ange förbehållet jämte grunden för detta i fraktsedeln.

annat undersöka och og underrette avsenderen om de anleder till godsets lige tilstand samt under- forbehold han finner å måtte ta. förpackningens synliga tillstånd rätta avsändaren om de förbehåll han finner

sig böra göra. Förbehåll som avses i första eller andra Forbehold som nevnt i første og annet ledd för avsändaren utan binder ikke avsenderen med mindre han stycket är ej bindande har godkjent dem i fraktbrevet att denne uttryckligen godkänt det på frakt- uttrykkelig befordran eller, ved innenriks befordring hvor fraktbrev sedeln eller, när sådan vid inrikes iannan ikke er utferdiget, i annen uttrykkelig erklaeej användes, genom tillkännagivande form. ring. att fraktföraren Mot å dekke kostnadene kan avsenderen Avsändaren äger fordra, undersöker eller på annat kreve at fraktføreren undersøker sendingens godsets bruttovikt inne- innhold, bruttovekt eller på annen måte sätt uttryckta mängd samt vad kollina Fraktföraren har rätt att fordra ersätt- uttrykt mengde. Er fraktbrev utferdiget, skal håller. för sådan undersökning. resultatet av undersøkelsen føres inn i dette. ning för kostnaden När fraktsedel användes, skall resultatet av undersökningen antecknas på denna.

bevisverkan m. m. Fraktbrevets beviskraft m. m.

Fraktsedels

13 § § 13.

Fraktsedel skall, om ej annat styrkes, gälla Hvis ikke annet godtgjøres, gjelder fraktsåsom bevis om avtalsvillkoren och om frakt- brevet som bevis for avtalevilkårene og for förarens av godset. fraktførerens overtakelse av godset. mottagande Har fraktföraren icke antecknat förbehåll l-lar fraktføreren ikke tatt grunngitt forbehold i fraktbrevet, antas det når ikke annet på fraktsedeln med angivande av grunden för förbehållet, skall om annat icke styrkes god- godtgjøres, at godset og dets pakning fremtrådte i god stand da fraktføreren overtok set och dess förpackning antagas ha varit i när fraktföraren mot- det, antall kolli, deres merker og gott synligt tillstånd, og at samt antalet kollin nummer svarte til opplysningene i fraktbretog godset till befordran, och nummer vet. Hvis fraktføreren i tilfelle som nevnt i jämte deras märken antagas ha med i fraktsedeln. ledds annet punktum plikter å

överensstämt uppgifterna § 12 annet

Om fraktföraren i fall som avsesi 12 § andra undersøke godsets og pakningens synlige tilstand, ikke er tatt, antas det stycket andra punkten är pliktig att under- og forbehold når ikke annet godtgjøres, at godset og dets söka godsets och förpackningens synliga tillstånd och han ej har gjort förbehåll på pakning fremtrådte i god stand da fraktføreföreskrivet sätt, skall om ej annat styrkes ren overtok det. godset och förpackningen, när fraktföraren

mottog godset till befordran, antagas ha varit i de avseenden som i gott synligt tillstånd undersökningsplikten omfattat.

Bristfällig förpackning Mangelfitll pakning av godset.

14 § § 14.

frakt- Avsenderen er ansvarlig overfor fraktføre- Avsändaren är ansvarig gentemot föraren utrust- ren for skade på person, materiell eller annet för skada på person, fordon, om gods og for kostnader når skaden eller kostning eller annat gods samt för kostnad,

Förbehåll som avses i l eller 2 mom. år ej bindande för avsändaren utan att denne uttryckligen godkänt det på fraktsedeln.

Avsändaren äger fordra, att fraktföraren undersöker godsets bruttovikt eller på annat sätt uttryckta mängd samt vad kollina innehåller. Fraktföraren har rätt att fordra ersättning för kostnaden för sådan undersökning. Resultatet av undersökningen skall antecknas på fraktsedeln. l l l l Fraktsedels bevisverkan m.m. 13 §. Fraktsedel skall, om ej annat styrkes, gälla i l såsom bevis om avtalsvillkoren och om fraktförarens mottagande av godset.

l Har fraktföraren icke antecknat förbehåll

på fraktsedeln med angivande av grunden för › förbehållet, skall om annat icke styrkes god-

l

set och dess förpackning antagas ha varit i

gott synligt tillstånd, när fraktföraren mottog godset till befordran, samt antalet kollin jämte deras märken och nummer antagas ha \ l överensstämt med uppgifterna i fraktsedeln.

Bristfällig förpackning 14 §. Avsändaren är ansvarig gentemot fraktföraren för skada på person, fordon, utrustning eller annat gods samt för kostnad, om

skadan eller kostnaden orsakats av bristfällig- nadene skyldes mangelfull pakning av godhet i godsets förpackning. Vad nu sagts gäller set. Dette gjelder ikke dersom mangelen var eller av fraktforeren da han dock ej om bristfälligheten var synlig eller synlig kjent känd för fraktföraren, när han mottog god- overtok godset uten at han tok forbehold. set till befordran, och han uraktlät att göra förbehåll därom.

Farligt gods Farlig gods.

1 5 § § 1 5. Överlämnar avsändaren till fraktföraren farlig gods til befordring, skal Overgis gods av farlig beskaffenhet, skall han noga avsenderen gi fraktforeren nøyaktig opplysunderrätta fraktföraren om vari faran består ning om hvori faren består og om nodvendig och, när så kräves, om de försiktighetsmått om hvilke forsiktighetsregler som mä følges. som skall vidtagas. Har sådan underrättelse ej Er slik opplysning ikke tatt inn i fraktbrevet, å ankommer det avsenderen eller mottakeren

intagits i fraktsedel, det på avsän- påhviler på

daren eller att sätt annen måte å godtgjøre at fraktforeren har å mottagaren på annat att fraktföraren om kjent den nøyaktige karakter av den fare styrka, ägde kännedom den särskilda arten av den fara som var som befordringen av godset medførte. förbunden med befordringen av godset. Hade fraktföraren om god- Hadde fraktforeren ikke kjennskap til ej kännedom som anført i förste sets farliga beskaffenhet enligt vad som sägs i godsets farlige egenskaper första stycket, äger han, utan skyldighet att ledd, kan han när som helst og hvor som lämna ersättning, när som helst och var som helst lesse av, ødelegge eller uskadeliggjøre helst det uten plikt til å svare erstatning. Godset lossa godset eller, om det ej skäligen kan att faran kan avvärjas genom kan bare ødelegges eller uskadeliggjores derantagas mindre ingripande åtgärd, förstöra eller som det ikke er rimelig grunn til ä anta at oskadliggöra godset. Avsändaren är skyldig faren kan avverges ved mindre inngripende att ersätta kostnad och skada till följd av tiltak. Avsenderen er ansvarlig for kostnader godsets avlämnande eller befordran. og skade som følger av at godset er overlevert eller befordres.

som skall ställas till Dokumenter som skal stilles til Handlingar fraktförarens förfogande fraktførerens rddiglzez.

16§ §16.

Till av de tullbestämmelser Til oppfyllelse av tollbestemmelser og uppfyllande

som skall andre offentlige forskrifter som skal iakttas och andra offentliga föreskrifter, iakttagas innan godset utlämnas till mottaga- før utleveringen av godset, skal avsenderen till fraktförarens för- stille de nødvendige dokumenter til radighet ren, skall avsändaren och lämna ho- for fraktforeren og ellers skaffe ham de fogande ställa de handlingar nom de upplysningar som erfordras. opplysninger som trenges. Avsändaren svarar gentemot fraktföraren Avsenderen er ansvarlig overfor fraktforeren for skade som mätte för skada till följd av att sådan handling eller folge av at slike upplysning saknas eller är ofullständig eller dokumenter eller opplysninger mangler eller dock försummelse er ufullstendige eller uriktige, med mindre oriktig, ej om fel eller till last. Fraktföraren skaden fraktførerens feil eller forligger fraktföraren är ej skyldes att undersöka, huruvida dessa hand- sømmelse. Fraktføreren plikter ikke ä underpliktig

196 SOU 192:24

skadan eller kostnaden orsakats av bristfällig-

het i godsets förpackning. Vad nu sagts gäller

dock ej om bristfälligheten var synlig eller känd för fraktföraren, när han mottog godset till befordran, och han uraktlät att göra förbehåll därom.

Farligt gods. I 5 §.

l överlämnar avsändaren till fraktföraren

l

gods av farlig beskaffenhet, skall han noga underrätta fraktföraren om vari faran består och, när så kräves, om de försiktighetsmått som skall vidtagas. Har sådan underrättelse ej intagits i fraktsedel, ankommer det på avsändaren eller mottagaren att på annat sätt j j styrka, att fraktföraren ägde kännedom om den särskilda arten av den fara som var förbunden med befordringen av godset. Hade fraktföraren ej kännedom om godsets farliga beskaffenhet enligt vad som sägs i l mom., äger han, utan skyldighet att lämna ersättning, när som helst och var som helst lossa godset eller, om det ej skäligen kan antagas att faran kan avvärjas genom mindre ingripande åtgärd, förstöra eller oskadliggöra godset. Avsändaren är skyldig att ersätta kostnad och skada till följd av godsets avlämnande eller befordran.

Handlingar som skall ställas till fraktförarens förfogande. l6§. Till uppfyllande av de tullbestämmelser och andra offentliga föreskrifter, som skall iakttagas innan godset utlämnas till mottagaren, skall avsändaren till fraktförarens förfogande ställa de handlingar och lämna honom de upplysningar som erfordras. Avsändaren svarar gentemot fraktföraren för skada till följd av att sådan handling eller upplysning saknas eller är ofullständig eller oriktig. dock ej om fel eller försummelse ligger fraktföraren till last. Fraktföraren är ej pliktig att undersöka. huruvida dessahand-

lingar och upplysningar är riktiga eller full- søke om dokumentene og opplysningene er ständiga. riktige og fullstendige. Går handling som är omnämnd i fraktse- Fraktføreren er ansvarlig for følgene av del och som överlämnats till fraktföraren tap eller misbruk av de dokumenter som förlorad eller användes den oriktigt, svarar ifølge fraktbrevet er stillet til hans rådighet,

fraktföraren för därav uppkommande skada, med mindre han godtgjør at tapet eller mis-

om han ej förmår visa, att förlusten eller den bruket ikke skyldes feil eller forsømmelse fra hans side. kan ikke é oriktiga användningen icke härrör av fel eller Erstatningen overstige i a. försummelse från hans sida. Ersättningen får det beløp som skulle betales om godset var

dock vad som skolat l

ej överstiga utgå, om gått tapt. l godset gått förlorat.

Förfoganderátt över godset Râderett over godset under befordringen under befordringen.

l7§ §17. Avsändaren äger förfoga över godset, sär- Avsenderen har rett til å råde over godset, skilt genom begäran hos fraktföraren att saerlig ved å be fraktføreren om å stanse stoppa det under befordringen, att ändra godset underveis, forandre bestemmelsessted bestämmelseorten eller att utlämna det till eller utlevere godset til en annen mottaker annan än den tidigare angivne mottagaren. enn tidligere angitt. - , Avsändarens rätt att förfoga över godset Avsenderens råderett opphører när mottaupphör, när mottagaren gör gällande rätt keren gjør bruk av sin rett etter § 20 første som tillkommer honom enligt 20 § första ledd eller, ved internasjonal befordring, når stycket eller, vid internationell befordran, det annet eksemplar av fraktbrevet overlevenär det andra exemplaret av fraktsedeln res til ham. Fra da av skal fraktføreren rette överlämnas till honom. Sedan avsändarens seg etter mottakerens påbud. förfoganderätt upphört, skall fraktföraren rätta sig efter mottagarens anvisningar. Rätten att förfoga över godset tillkommer Retten til å råde over godset tilkommer emellertid mottagaren från det fraktsedeln likevel mottakeren fra det tidspunkt da upprättats, om avsändaren särskilt angivit fraktbrev utferdiges dersom avsenderen gir

detta i fraktsedeln. päskrift om dette i fraktbrevet.

Har mottagaren under utövande av sin rätt Har mottakeren under utøvelse av råderetatt förfoga över godset föreskrivit, att det ten påbudt godset utlevert til en annen, kan skall utlämnas till annan, äger denne ej i sin denne ikke oppnevne andre mottakere. tur anvisa annan mottagare.

l8§ §18. Lämnar avsändaren i fall som avsesi Vil avsenderen eller, i tilfelle som nevnt i eller, med stöd av utøve sin rett

17 § tredje stycket, mottagaren § l7 tredje ledd, mottakeren

til å råde over må han godtgjøre sin rätt att förfoga över godset anvisning till godset, fraktföraren, skall han ersätta denne för fraktføreren kostnader og skade ved iverkkostnad och skada till följd av anvisningens settingen av de nye forholdsordrer. utförande. Fraktföraren Fraktføreren ikke å etterkomme är icke pliktig att efterkom- plikter ma anvisning som ej kan utföras, då den når mottatt forholdsordre dersom iverksetting

lingar och upplysningar är riktiga eller fullständiga. Går handling som är omnämnd i fraktsedel och som överlämnats till fraktföraren förlorad eller användes den oriktigt, svarar fraktföraren för därav uppkommen skada om han ej förmår visa, att förlusten eller den oriktiga användningen icke härrör av fel eller försummelse från hans sida. Ersättningen får dock ej överstiga vad som skolat utgå, om godset gått förlorat.

Förfoganderátt över godset under befordringen. 17 §. Avsändaren äger förfoga över godset, särskilt genom begäran hos fraktföraren att stoppa det under befordringen, att ändra bestämmelseorten eller att utlämna det till annan än den tidigare angivna mottagaren. Avsändarens rätt att förfoga över godset upphör, när mottagaren gör gällande rätt som tillkommer honom enligt 20§ l mom. eller, vid internationell befordran, när det andra exemplaret av fraktsedeln överlämnas till honom. Sedan avsändarens förfoganderätt upphört, skall fraktföraren rätta sig efter mottagarens anvisningar. Rätten att förfoga över godset tillkommer emellertid mottagaren frän det fraktsedeln upprättats, om avsändaren angivit detta i fraktsedeln. Har mottagaren under utövande av sin rätt att förfoga över godset föreskrivit, att det skall utlämnas till annan, äger denne ej i sin tur anvisa annan mottagare.

l8§. Lämnar avsändaren eller, i fall som avsesi 17 § 3 mom., mottagaren med stöd av sin rätt att förfoga över godset anvisning till fraktföraren, skall han ersätta denne för kostnad och skada till följd av anvisningens utförande. Fraktföraren är icke pliktig att efterkomma anvisning som ej kan utföras, då den när

den som skolat eller om ikke

följa anvisningen, er mulig på det tidspunkt ordren när

dess utförande skulle medföra hinder för den fram til den som skal sette den i verk, eller normala utövningen av fraktförarens verk- vil hindre den normale utøvelse av fraktføresamhet eller skada för avsändare eller motta- rens virksomhet eller vaere til skade for gare av annan sändning. Fraktföraren skall avsendere eller mottakere av andre senomedelbart underrätta den som meddelat dinger. Fraktføreren skal straks underrette anvisningen om att han ej kan efterkomma den som har gitt forholdsordren, om at han denna. ikke kan etterkomme den. Anvisning som skulle leda till att sändning Fraktføreren plikter heller ikke ä etterdelas är fraktföraren ej heller pliktig att komme forholdsordre som medfører deling efterkomma. av sendingen. Vid internationell befordran skall avsända- Ved internasjonal befordring må avsender re eller, i fall som avsesi 17 § tredje stycket, eller, i tilfelle som nevnt i § 17 tredje ledd, mottagare som vill utöva sin förfoganderätt mottaker som vil utøve sin rett til å råde teckna anvisningen på det första exemplaret over godset, legge fram det forste eksemplar av fraktsedeln och visa upp detta för frakt- av fraktbrevet, päført de nye forholdsordrer. föraren.

19§ §19. Underlåter fraktföraren att efterkomma Unnlater fraktføreren å etterkomme foranvisning, som han enligt 17 och 18 §§ har holdsordre som han etter §§ 17 og 18 plikter att ställa sig till efterrättelse, är han ansvarig å følge, er han ansvarlig for skade som för skada som därigenom tillskyndas den derved voldes den berettigede. berättigade. Efterkommer fraktföraren i fall som avses Etterkommer fraktføreren i tilfelle som

i 18 § fjärde stycket anvisning utan att det nevnt i § 18 fjerde ledd forholdsordre uten

första exemplaret av fraktsedeln visats upp, å kreve fremlagt det første av

eksemplar

är han ansvarig för skada som därigenom fraktbrevet, er han ansvarlig for skade som tillskyndas den berättigade. derved voldes den berettigede.

Godsets utlämning Godsets utlevering. 20 § § 20. Sedan godset kommit fram till bestämmel- Når godset er kommet til bestemmelsesseorten, äger mottagaren begära att frakt- stedet, kan mottakeren kreve at fraktforeren föraren mot kvitto utlämnar godset samt, vid mot kvittering utleverer godset, samt ved internationell befordran, det andra exempla- internasjonal befordring det annet eksemplar ret av fraktsedeln. Utrönes det att godset av fraktbrevet. Fastslås det at godset er gätt gått förlorat eller har det ej kommit fram vid tapt, eller er det ikke kommet fram ved utgången av den tid som avses i 29 §, äger utløpet av den frist som er nevnt i § 29, kan mottagaren i eget namn göra gällande de mottakeren i eget navn gjøre gjeldende de rättigheter som följer av fraktavtalet. rettigheter som følger av fraktavtalen. Mottagare som begär att få godset utläm- Ved innenriks befordring har mottakeren nat har också rätt att erhålla sådant fraktse- også rett til å fâ utlevert

fraktbreveksemplar delsexemplar som vid inrikes befordran upp- som er utferdiget for â overleveres til ham.

rättats för att överlämnas till honom.

den som skolat följa anvisningen, eller om dess utförande skulle medföra hinder för den normala utövningen av fraktförarens verksamhet eller skada för avsändare eller mottagare av annan sändning. Fraktföraren skall omedelbart underrätta den som meddelat anvisningen om att han ej kan efterkomma denna. Anvisning som skulle leda till att sändning delas är fraktföraren ej heller pliktig att efterkomma. Vid internationell befordran skall avsändare eller, i fall som avses i l7§ 3 mom., mottagare som vill utöva sin

förfoganderätt

teckna anvisningen på det första exemplaret av fraktsedeln och visa upp detta för fraktföraren.

19 §. Underlåter fraktföraren att efterkomma anvisning, som han enligt 17 och 18 §§ har att ställa sig till efterrättelse, är han ansvarig för skada som därigenom tillskyndas den berättigade. Efterkommer fraktföraren i fall som avses i 18 § 4 mom. anvisning utan att det första exemplaret av fraktsedeln visats upp, är han ansvarig för skada som därigenom tillskyndas den berättigade.

Godsets utlämning 20 §. Sedan godset kommit fram till bestämmelseorten, äger mottagaren begära att fraktföraren mot kvitto utlämnar godset samt, vid internationell befordran, det andra exemplaret av fraktsedeln. Utrönes det att godset gátt förlorat eller har det ej kommit fram vid utgången av den tid som avses i 29 §, äger mottagaren i eget namn göra gällande de rättigheter som följer av fraktavtalet. Mottagare som begär att fä godset utlämnat har också rätt att erhålla sådant fraktse-

delsexemplar som vid inrikes befordran upp-

rättats för att överlämnas till honom.

som gör gällande sin rätt enligt Mottaker som gjør bruk av sin rett etter Mottagare første ledd, plikter å betale det beløp som första stycket är skyldig att betala de kostnahonom. skyldes etter fraktavtalen, ved internasjonal

der som enligt fraktavtalet påvilar

Vid internationell befordran omfattar betal- befordring det beløp som skyldes etter fraktbrevet. tvist om beløpet, plikter ningsskyldigheten det belopp som angivitsi Oppstår fraktføreren ikke å utlevere godset med fraktsedeln. Uppstär tvist om vad mottagaicke skyldig mindre mottakeren stiller sikkerhet. ren skall betala, är fraktföraren att lämna ut godset utan att mottagaren

ställer säkerhet.

Ilinder för befordringens utförande Hindringer for befordringens gjennomføring.

21 § § 21.

Er eller blir det før godsets framkomst til Föreligger eller uppkommer före godsets ankomst till bestämmelseorten bestemmelsesstedet umulig å oppfylle avtaomöjlighet len i samsvar med fraktbrevets bestemmelser att fullgöra avtalet på sätt fraktsedeln anger vid inrikes befordran, eller - ved innenriks befordring - det som eller, eljest överensskall fraktföraren inhämta anvis- ellers er avtalt, skal fraktføreren innhente kommits, 17 och 18 §§ äger forholdsordre hos den som etter §§ 17-18 ning från den som enligt utöva förfoganderätten över godset. kan råde over godset. Medger omständigheterna, att beford- Hvis befordringen kan utføres på annen

utföres måte enn opprinnelig fastsatt, og fraktføre-

ringen pä annat sätt än som sålunda och har fraktföraren ren ikke innen rimelig tid har kunnet få bestämts, ej inom skälig tid kunnat erhålla anvisning enligt första forholdsordre fra den som etter §§ 17-18 det honom de kan råde over skal han treffe de stycket, åligger att vidtaga godset, finner best stemmer med åtgärder som synes honom bäst tillgodose tiltak som han dens intresse som enligt 17 § äger förfoga dennes interesser.

över godset.

Hinder för utlämning Hindringer for utlevering

22 § § 22.

efter till be- Foreligger det etter godsets framkomst til Föreligger godsets ankomst stämmelseorten hinder för dess utlämnande, bestemmelsesstedet hindring for utlevering, skall fraktföraren inhämta från av- skal fraktføreren innhente forholdsordre fra anvisning sändaren. att taga emot avsenderen. Nekter mottakeren ä ta imot Vägrar mottagaren

över detta. kan avsenderen ved internasjonal begodset, äger avsändaren förfoga godset,

Bestämmelserna i 18 § fjärde stycket skall fordring råde over det uten å legge fram det därvid ej gälla. første eksemplar av fraktbrevet. Selv om mottakeren har nektet ä ta imot Mottagaren äger, trots att han vägrat mottaga godset, kräva dess utlämnande så länge godset, kan han kreve det utlevert sä lenge fraktføreren ikke har mottatt annen forfraktföraren ej erhållit annan anvisning från avsändaren. holdsordre fra avsenderen. hinder för utlämnande efter det Oppstär hindring for utlevering etter at Uppstär att med stöd av 17 § tredje mottakeren i medhold av § 17 tredje ledd mottagaren förordnat att godset skall utlämnas har päbudt godset utlevert til en annen, skal stycket av första och ved anvendelsen av første ledd till annan, skall vid tillämpning og annet andra av denna mottakeren anses som avsender og den an-

styckena paragraf mottaga-

Mottagare som gör gällande sin rätt enligt 1 mom. är skyldig att betala de kostnader som enligt fraktavtalet påvilar honom. Vid internationell befordran omfattar betalningsskyldigheten det belopp som angivits i fraktsedeln. Uppstår tvist om vad mottagaren skall betala, är fraktföraren icke skyldig att lämna ut godset utan att mottagaren ställer säkerhet.

Hinder för befordringens utförande. 21 §. Föreligger eller uppkommer före godsets ankomst till bestämmelseorten omöjlighet att fullgöra avtalet på sätt fraktsedeln anger skall fraktföraren inhämta anvisning från den som enligt 17 och l8§§ äger utöva förfoganderätten över godset.

Medger omständigheterna, att befordringen utföres på annat sätt än som angivits i fraktsedeln, och har fraktföraren ej inom skälig tid kunnat erhålla anvisning enligt 1 mom. åligger det honom att vidtaga de åtgärder som synes honom bäst tillgodose dens intresse som enligt l7§ äger förfoga över godset.

Hinder för utlämning 22 §. Föreligger efter godsets ankomst till bestämmelseorten hinder för dess utlämnande, skall fraktföraren inhämta anvisning frän avsändaren. Vägrar mottagaren att taga emot godset, äger avsändaren förfoga över detta. Bestämmelserna i 18§ 4 mom. skall därvid ej gälla. Mottagaren äger, trots att han vägrat mottaga godset, kräva dess utlämnande sä länge fraktföraren ej erhållit annan anvisning från avsändaren. Uppstår hinder för utlämnande efter det att mottagaren med stöd av l7§ 3 mom. förordnat att godset skall utlämnas till annan, skall vid tillämpning av l och 2 mom. av denna paragraf mottagaren anses som

ren anses som avsändare och den andre nen som mottaker. såsom mottagare.

A v anvisning föranledda kostnader Kostnader ved forholdsordre.

23 § § 23. Fraktföraren har rätt till ersättning för Fraktføreren kan kreve dekket de kostnakostnad som han haft för att inhämta eller der han har hatt ved innhenting og iverksetutföra anvisning som avses i 21 eller 22 §, ting av forholdsordre som nevnt i §§ 21 og dock icke om kostnaden härrör av fel eller 22 hvis de ikke skyldes feil eller forsømmelse försummelse från hans sida. fra hans side.

skyldighet att [Traktførerens plikt til á dra lfraktförarens

taga vård om godset omsorg for godset.

24§ § 24. l fall som avses i 21 § första stycket eller l tilfelle som nevnt i §21 første ledd og 22 § äger fraktföraren genast lossa godset för § 22 kan fraktføreren straks lesse av godset dens räkning som är berättigad till det. Be- for den berettigedes regning. Befordringen fordringen skall därefter anses avslutad, men skal dermed anses avsluttet, men fraktførefraktföraren är pliktig att förvara godset på ren plikter å ta vare på godset på hans vegne. Fraktføreren kan likevel overlate hans vägnar. Fraktföraren äger dock anförtro omsorgen godset åt tredje man och ansvarar i sådant for godset til tredjemann og er i så fall bare fall endast för att denne väljes med tillbörlig ansvarlig for at denne er valgt med tilbørlig holdes tilbake til omsorg. Godset kan alltjämt hållas inne till omhu. Godset kan fortsatt säkerhet för de belopp, som fraktföraren sikkerhet for de beløp som ved internasjonal och, vid inter- befordring skyldes etter fraktbrevet og ved äger fordra enligt fraktavtalet nationell befordran, framgår av fraktsedeln, innenriks befordring etter fraktavtalen, og samt de övriga belopp som kan krävas ersat- for andre kostnader som kan kreves dekket. ta.

25§ §25. Fraktföraren äger sälja godset utan att Fraktføreren kan selge godset uten ä avinvänta anvisning, som avses i 21 eller 22 §, vente forholdsordre som nevnt i §§ 21 og om det år utsatt för snar förstörelse eller 22, såfremt godset er utsatt for hurtig ødedess tillstånd eljest ger anledning därtill eller leggelse eller dets tilstand ellers gir grunn til kostnaden för dess förvaring icke står i rim- det eller kostnadene ved dets bevaring ikke till dess värde. Fraktföraren står i rimelig forhold til dets verdi. Ogsä ligt förhållande äger även eljest sälja godset, om han ej inom ellers kan fraktforeren selge godset hvis han skälig tid erhållit annan anvisning, som han ikke innen rimelig tid har mottatt annen forholdsordre som han med rimelighet må skäligen kan anses pliktig att efterkomma. anses pliktig ä folge. Försäljning av gods, som finnes i Sverige, Salg av gods som finnes innen riket, skal skall ske på offentlig auktion eller, om sådan skje ved offentlig auksjon eller på annen ej lämpligen kan äga rum, på annat betryg- betryggende mäte. Så vidt mulig skal fraktgande sätt. Såvitt det är möjligt skall frakt- føreren i god tid underrette den som hadde föraren i god tid underrätta den som ägde räderetten over godset, om tid og sted for

avsändare och den andre såsom mottagare.

A v anvisning föranledda kostnader.

23 §. Fraktföraren har rätt till ersättning för kostnad som han haft för att inhämta eller utföra anvisning som avses i 21 eller 22 §, dock icke om kostnaden härrör av fel eller försummelse frän hans sida.

Frak tförarens skyldighet att taga våra om godset. 24 §. l fall som avses i 21 § 1 mom. eller 22§ äger fraktföraren genast lossa godset för dens räkning som är berättigad till det. Befordringen skall därefter anses avslutad, men fraktföraren är pliktig att förvara godset pä hans vägnar. Fraktföraren äger dock anförtro godset ät tredje man och ansvarar i sådant fall endast för att denne väljes med tillbörlig omsorg. Godset kan alltjämt hållas inne till säkerhet för de belopp som fraktföraren äger fordra enligt fraktavtalet och, vid internationell befordran, framgär av fraktsedeln, samt de övriga belopp som kan krävas ersatta.

25 §. Fraktföraren äger sälja godset utan att invänta anvisning, som avses i 2l eller 22 §, om det är utsatt för snar förstörelse eller dess tillstånd eljest ger anledning därtill eller kostnaden för dess förvaring icke stär i rimligt förhållande till dess värde. Fraktföraren äger även eljest sälja godset, om han ej inom skälig tid erhållit annan anvisning, som han skäligen kan anses pliktig att efterkomma. Försäljning av gods, som finnes i Finland, skall ske pá offentlig auktion eller, om sädan ej lämpligen kan äga rum pä annat betryggande sätt. Såvitt det är möjligt skall fraktföraren i god tid underrätta den som ägde

förfoga över godset om tid och plats för salget. Salg av gods utenfor riket skjer etter försäljningen. Försäljning av gods utom Sve- de regler som gjelder i det land der godset er. rige skall ske enligt tillämpliga regler i det land där godset finnes. Blir godset sålt, skall köpeskillingen efter Salgssummen skal etter fradrag av de beavdrag av de kostnader som åvilar godset løp som omfattes av fraktførerens sikkersamt kostnaden för försäljningen tillställas hetsrett i godset, og salgskostnader, stilles til

den berättigade. överstiger dessa kostnader disposisjon for den berettigede. Overstiger

köpeskillingen, äger fraktföraren rätt till er- kostnadene salgssummen, kan fraktføreren sättning för bristen. kreve det overskytende erstattet.

4 KAP. KAPITTEL IV. Fraktförarens ansvarighet Fraktførerens ansvar.

Förutsättningarna för ansvarighet Vilkårene for ansvar.

26 § § 26. Har gods gått förlorat, minskats eller ska- Fraktføreren er ansvarlig for tap og skade dats, sedan det av fraktföraren till som rammer godset i tiden fra overtakelsen mottagits befordran men innan det utlämnats, eller til utleveringen, og for forsinket utlevering. fördröjes utlämnandet, är fraktföraren ansvarig därför. Fraktföraren är likväl fri från ansvarighet, Fraktføreren er likevel fri for ansvar derom han visar att förlusten, minskningen, som han godtgjør at tapet, skaden eller orsakats av fel eller forsinkelsen av skadan eller dröjsmålet skyldes feil eller forsømmelse försummelse av den berättigade eller genom den berettigede, forholdsordre fra denne av denne, som icke föran- som ikke har sin årsak i feil eller forsådan anvisning letts av fel eller försummelse från fraktföra- sømmelse fra fraktførerens side, godsets eller forhold som rens sida, eller av godsets egen beskaffenhet mangelfulle beskaffenhet eller av förhållande, som fraktföraren ej kun- fraktføreren ikke kunne unngä og heller ikke nat undvika och vars följder han ej kunnat var i stand til å forebygge følgene av. förebygga. Fraktföraren frän an- Til fritak for ansvar kan fraktføreren ikke äger ej till befrielse svarighet åberopa vare sig bristfällighet hos påberope seg mangier ved det kjøretøy som det för befordringen använda fordonet eller han brukte til befordringen, eller feil eller fel eller försummelse av den, av vilken han forsømmelse av den som han måtte ha leiet kan ha lejt fordonet, eller dennes folk. kjøretøyet av, eller dennes folk.

27§ §27. Fraktföraren är fri från ansvarighet som Fraktføreren er fri for ansvar etter §26 sägs i 26 §, om förlust, minskning eller skada när tapet eller skaden skyldes den saerlige härrör av den särskilda fara, som är förbun- fare som knytter seg til ett eller flere av den med ett eller flera av följande förhållan- følgende forhold: den: a) användning av öppet fordon utan pre- a) bruk av äpent kjøretøy uten presenning senning enligt uttrycklig och i fraktsedel i medhold av uttrykkelig avtale som er innangiven överenskommelse eller, vid inrikes tatt i fraktbrevet, eller, ved innenriks beford-

förfoga över godset om tid och plats för försäljningen. Försäljning av gods utom Finland skall ske enligt tillämpliga regler i det land där godset finnes. Blir godset sålt, skall köpeskillingen efter avdrag av de kostnader som åvilar godset samt kostnaden för försäljningen tillställas

den berättigade. överstiger dessa kostnader

köpeskillingen, äger fraktföraren rätt till ersättning för bristen.

4 KAP. Fraktförarens ansvarighet.

Förutsättningarna för ansvarighet. 26 §. Har gods gått förlorat, minskats eller skadats, sedan det av fraktföraren mottagits till befordran men innan det utlämnats, eller fördröjes utlämnandet, är fraktföraren ansvarig därför. Fraktföraren är likväl fri frän ansvarighet, om han visar att förlusten, minskningen, skadan eller dröjsmålet orsakats av fel eller försummelse av den berättigade eller genom sådan anvisning av denne, som icke föranletts av fel eller försummelse från fraktförarens sida, eller av godsets egen beskaffenhet eller av förhållande, som fraktföraren ej kunnat undvika och vars följder han ej kunnat förebygga. Fraktföraren äger ej till befrielse från ansvarighet åberopa vare sig bristfällighet hos det för befordringen använda fordonet eller fel eller försummelse av den, av vilken han kan ha lejt fordonet, eller dennes folk.

27 §. Fraktföraren är fri från ansvarighet som sägs i 26§, om förlust, minskning eller skada härrör av den särskilda fara, som är förbunden med ett eller flera av följande förhållanden: a) användning av öppet fordon utan presenning enligt uttrycklig och i fraktsedel angiven överenskommelse och, vid inrikes

i l i i

befordran, när avsändaren eljest får anses ha ring, når avsenderen ellers har godkjent dengodkänt detta transportsätt; ne befordringsmåte; b) felande eller bristfällig förpackning av b) manglende eller mangelfull pakning av gods, som på grund av sin egen beskaffenhet gods som etter sin egen beskaffenhet er är utsatt för svinn eller skada, när det ej är utsatt for svinn eller skade dersom det ikke förpackat eller är bristfälligt förpackat; er pakket inn eller er mangelfullt pakket; c) handhavande, lastning, stuvning eller c) håndtering, pålessing, stuing eller avlossning av godset av avsändaren eller motta- Iessing av godset foretatt av avsenderen eller garen eller någon som handlar för enderas mottakeren eller av noen som handler på räkning; vegne av dem; d)sådan beskaffenhet hos vissa slag av d) beskaffenheten ved enkelte godsslag gods, vilken medför att godset är särskilt som spesielt utsetter dem for tap eller skade, utsatt för fara att gå förlorat, minskas eller smrlig ved brudd, rust, selvødeleggelse, innskadas, i synnerhet genom bräckning, rost, tørking, lekkäsje, normalt svinn eller angrep inre självförstöring, uttorkning, läckage, nor- av skadeinsekter og gnagere; malt svinn eller angrepp av skadeinsekter e) utilstrekkelige eller uriktige merker eller gnagare; eller nummer på godset; e) ofullständiga eller felaktigrmärken f) befordring av levende dyr. eller nummer på kollina; eller f) befordran av levande diur. Visar fraktföraren att förlusten, minsk- Godtgjør fraktføreren at tapet eller skaningen eller skadan att döma av föreliggande den etter saksforholdet kan vaere oppstått på omständigheter kan härröra av fara som av- grunn av fare som går inn under første ledd, ses i första stycket, skall den antagas härröra skal det legges till grunn at tapet eller skaden därav, om det icke styrkes att den ej är att er voldt på denne måte med mindre rettigtillskriva sådan fara. Antagande som nu sagts hetshaveren godtgjør at dette ikke er tilfelfår dock ej göras i det i första stycket under let. Denne regel gjelder likevel ikke i tilfelle a) avsedda fallet, när fråga är om minskning som nevnt i første ledd bokstav a dersom det av onormal omfattning eller förlust av hela föreligger tap i unormalt omfang eller av hele kollin. kolli. Sker befordringen med fordon, utrustat Dersom befordringen utføres med kjøremed anordning för att skydda godset mot tøy som spesielt er utstyrt for ä beskytte värme, kyla, temperaturväxlingar eller luf- mot varme, kulde, temperatursvingninger till befrielse eller luftfuktighet, kan fraktføreren ikke kretens fuktighet, äger fraktföraren frän sin ansvarighet åberopa stadgandet i ve ansvarsfritak etter første ledd bokstav d första stycket under d) endast om han visar med mindre han godtgjør at alt er gjort som att alla åtgärder blivit vidtagna, som med etter forholdene pälä ham med hensyn til till omständigheterna åvilar honom i valg, vedlikehold og bruk av slikt utstyr, og hänsyn fråga om valet, underhållet och använd- at han har fulgt alle saerlige påbud som er ningen av anordningen, och att han ställt sig gitt ham. till efterrättelse de särskilda anvisningar som kan ha meddelats honom. Fraktföraren äger till befrielse från sin Fraktføreren kan ikke kreve ansvarsfritak ansvarighel åberopa vad som stadgas i första etter første ledd bokstav fmed mindre han stycket under f) endast om han visar att alla godtgjør at alt er gjort som etter forholdene åtgärder blivit vidtagna, som med hänsyn till normalt pälä ham, og at han har fulgt alle omständigheterna normalt åvilar honom, och saerlige påbud som er gitt ham. att han ställt sig till efterrättelse de särskilda anvisningar som kan ha meddelats honom.

befordran, även när avsändaren eljest får anses ha godkänt detta transportsätt;

b) felande eller bristfällig förpackning av

gods, som på grund av sin egen beskaffenhet är utsatt för svinn eller skada, när det ej är

förpackat eller är bristfälligt förpackat; c) handhavande, lastning, stuvning eller

lossning av godset av avsändaren eller mottagaren eller någon som handlar för enderas räkning; d) sådan beskaffenhet hos vissa slag av gods, vilken medför att godset är särskilt utsatt för fara att gå förlorat, minskas eller

skadas, i synnerhet genom bräckning, rost,

inre

självförstöring, uttorkning, läckage,

normalt svinn eller angrepp av skadeinsekter eller gnagare;

e) ofullständiga eller felaktiga märken

eller nummer på kollina; eller f) befordran av levande djur. Visar fraktföraren att förlusten, minsk-

ningen eller skadan att döma av föreliggande

omständigheter kan härröra av fara som avses i l mom., skall den antagas härröra därav, om det icke styrkes att den ej är att tillskriva sådan fara. Antagande som nu sagts får dock ej göras i det i 1 mom. under a) avsedda fallet, när fråga är om minskning av onormal

omfattning eller förlust av hela kollin.

Sker befordringen med fordon, utrustat med anordning för att skydda godset mot värme, kyla, temperaturväxlingar eller luf-

tens fuktighet, äger fraktföraren till befrielse

frän sin ansvarighet åberopa stadgandet i 1 mom. under d) endast om han visar att alla åtgärder blivit vidtagna, som med hänsyn till omständigheterna åvilar honom i om

fråga

valet, underhållet och användningen av anordningen, och att han ställt sig till efterrättelse de särskilda som kan ha anvisningar meddelats honom. Fraktföraren äger till befrielse från sin ansvarighet åberopa vad som stadgas i l mom. under f) endast om han visar att alla åtgärder blivit vidtagna, som med hänsyn till omständigheterna normalt åvilat honom, och att han ställt sig till efterrättelse de särskilda anvisningar som kan ha meddelats honom.

28§ § 28.

Är fraktföraren 26 eller 27§ icke Er fraktføreren etter § 26 eller § 27 uten enligt som medver- ansvar for enkelte av de forhold som har ansvarig för viss omständighet skadan eller voldt tapet, skaden eller forsinkelsen, nedsetkat till förlusten, minskningen, skall nedsättas i tes erstatningen tilsvarende.

dröjsmålet, ersättningen

motsvarande omfattning.

Dröjsmâl [Vorsinkei utlevering

29 § § 29.

Dröjsmål med utlämnandet föreligger, när Forsinket utlevering föreligger när godset til avtalt inom avtalad tid eller, ikke er blitt utlevert tid, eller godset icke utlämnats ikke er avtalt - når om särskild tid ej avtalats, när den verkliga dersom utleveringsfrist överskrider vad som med den faktiske befordringstid overstiger hva befordringstiden till omständigheterna skäligen bör det etter forholdene ville vaere rimelig å hänsyn fraktförare. Vid del- innrømme en omsorgsfull fraktfører. Ved medges en omsorgsfull last skall särskilt beaktas den tid som kräves dellast tas saerlig i betraktning den tid som

för att i sedvanlig ordning samla full last. vanligvis trenges for å samle full last.

Förlorat gods Tap av godset.

30 § § 30.

Har gods icke utlämnats inom 30 dagar Den som har rett til å få godset utlevert, efter utgången av avtalad tid eller, om sär- kan kreve at det skal betraktes som tapt när

det ikke er utlevert innen 30 dager etter skild tid ej avtalats, inom 60 dagar från det fraktföraren till befordran, av den avtalte utleveringsfrist eller mottog godset utløpet dersom slik frist ikke er avtalt - innen 60 äger den som har rätt att utfå godset anse det såsom förlorat. dager etter at fraktføreren overtok godset. Den till Ved mottakelsen av erstatningen for det ersättning berättigade äger, när han mottager gottgörelse för förlorat gods, tapte gods kan rettighetshaveren skriftlig bli under- kreve å bli underrettet straks dersom godset skriftligen begära att omedelbart rättad i händelse till- skulle komme til rette innen ett är fra godset skulle komma rätta inom utbe- Fraktføreren skal ett år från det ersättningen erstatningens utbetaling. bekrefte at slikt krav er fremsatt. talades. Fraktföraren skall skriftligen bekräf- skriftlig

ta att sådan begäran framställts. Den som begärt underrättelse enligt andra Rettighetshaveren kan kreve godset utle-

stycket äger inom 30 dagar från det han vert innen 30 dager etter at han har mottatt sådan underrättelse kräva, att god- underretning som nevnt i annet ledd, mot at mottagit

set utlämnas till honom mot att han dels han betaler det beløp som ved internasjonal

som fraktföraren fraktbrevet erlägger de belopp äger befordring skyldes etter og ved fordra och, vid internatio- innenriks befordring etter fraktavtalen, og enligt fraktavtalet nell befordran, framgår av fraktsedeln, dels tilbakebetaler den erstatning han har fått, återbetalar den han uppburit, med fradrag av de kostnader som er innbegottgörelse, som inräknats fattet i erstatningen. Han kan likevel kreve med avdrag av de kostnader däri. Han behåller dock sin rätt till sådan erstatning for forsinket utlevering i samsvar

för dröjsmål med utlämnandet med § 34 ogi tilfelle § 35. gottgörelse

som avses i 34§ och, i förekommande

28 §. Är fraktföraren jämlikt 26 eller 27 § icke ansvarig för viss omständighet som medverkat till förlusten, minskningen, skadan eller dröjsmålet, skall ersättningen nedsättas i motsvarande omfattning.

Dröjsmål. 29 §.

Dröjsmål med utlämnandet föreligger, när

godset icke utlämnats inom avtalad tid eller, om särskild tid ej avtalats, när den verkliga befordringstiden överskrider vad som med hänsyn till omständigheterna bör skäligen medges en omsorgsfull fraktförare. Vid dellast skall särskilt beaktas den tid som kräves för att i sedvanlig ordning samla full last.

Förlorat gods. 30 §. Har gods icke utlämnats inom 30 dagar efter utgången av avtalad tid eller, om särskild tid ej avtalats, inom 60 dagar från det fraktföraren mottog godset till befordran, äger den som har rätt att utfå godset anse det såsom förlorat. Den till ersättning berättigade äger, när han mottager gottgörelse för förlorat gods,

skriftligen begära att omedelbart bli under-

rättad i händelse godset skulle komma tillrätta inom ett år från det ersättningen utbe-

talades. Fraktföraren skall skriftligen bekräf-

ta att sådan begäran framställts. Den som begärt underrättelse enligt 2 mom. äger inom 30 dagar från det han mottagit sädan underrättelse kräva, att godset utlämnas till honom mot att han dels erlägger de belopp som fraktföraren äger fordra enligt fraktavtalet och, vid internatio-

nell befordran, framgår av fraktsedeln, dels

återbetalar den gottgörelse, han uppburit, med avdrag av de kostnader som inräknats däri. Han behåller dock sin rätt till sådan gottgörelse för dröjsmål med utlämnandet som avses i 34 och 35 §§.

fall, 35 §. Dersom det ikke er fremsatt krav som Framställes ej begäran som avses i andra nevnt i annet ledd, eller utlevering ikke er stycket eller kräves ej, såsom i tredje stycket sägs, inom där angiven tid att godset skall krevd innen den frist som tredje ledd fastseteller tillrätta till rette mer utlämnas, har godset kommit ter, eller godset først kommer senare än inom ett är från det ersättningen enn ett år etter erstatningens utbetaling, utbetalades, om godset kan fraktføreren råde over godset med de äger fraktföraren, finnes i Sverige, förfoga över det med de innskrenkninger som mätte følge av tredjemanns rett. For gods utenfor riket gjelder inskränkningar som kan följa av tredje mans rätt. För gods utom Sverige gäller lagen i den regleri det land der godset er. stat där godset finnes.

Ersättningens storlek vid förlust eller minskning av gods Erstatningens størrelse ved tap.

3l§ § 31.

för förlust av for helt eller delvis av Ersättning eller minskning Erstatning tap gods skall beräknas efter godsets värde på godset regnes etter godsets verdi på stedet og till tiden for overtakelsen til befordring. Verdien den ort och vid den tid godset mottogs befordran. Värdet bestämmes efter börspri- bestemmes etter børsprisen eller v i mangel set eller, om sådant saknas, efter marknads- av slik pris - etter markedsprisen. Finnes heller ikke slik pris, beregnes verdien etter priset. Finnes ej heller sådant pris, beräknas värdet efter det gängse värdet av gods av vanlig verdi av gods av samme art og kvalitet. samma slag och beskaffenhet. Vid inrikes befordran är dock fraktföra- Ved innenriks befordring kan erstatningen likevel ikke 60 kroner for hvert rens ansvarighet begränsad till 50 kronor för overstige kilogram av förlusten i bruttovikt. kilogram av tapet i bruttovekt. Vid internationell befordran får ersätt- Ved internasjonal befordring skal erstat- 25 francs för kilogram av 25 franc for hvert kiloningen ej överstiga ningen ikke overstige förlusten i bruttovikt. Med franc förstås Med franc er her gram av tapet i bruttovekt. härvid en guldfranc med en vikt av tio ment gullfranc med vekt av 10/31 gram og trettioendels tusende- fmhetsgrad av 900 tusendeler. Så lenge det gram och niohundra lars finhet. ikke i kronens slik Så länge det guldvärde på svenska skjer endring gullverdi, kronan är den ved denne lovs ikrafttreden er anmeldt som vid denna lags ikraftträdande anmält till Internationella valutafonden icke til Det internasjonale valutafond, skal 25 ändrats, skall 25 francs anses motsvara 42 franc svare til 58 kroner og 35 øre. Kongen kronor 68 öre i svenskt mynt. Ändras kro- kunngjør hvilket kronebelop ansvarsgrensen vilket be- dersom kronens blir endret. nans guldvärde, kungör Konungen utgjør gullverdi lopp i kronor som därefter skall anses motsvara 25 francs. Utöver vad nu sagts skall ersättning utgå l tillegg kan bare frakt, tollavgifter og för och andra i andre kostnader ved befordringen kreves frakt, tullavgifter utlägg samband med befordringen. Utläggen skall godtgjort, helt ut ved totaltap og forholdsersättas till fullo om godset gått förlorat och messig ved delvis tap. eljest till en mot minskningen svarande del. Vid internationell befordran kan ytterliga- Ved internasjonal befordring kan høyere re ersättning krävas endast om godsets värde erstatning bare kreves dersom godsets verdi särskilt leveransintresse eller er angitt i eller angivits enligt saerlig utleveringsinteresse

Framställes ej begäran som avses i 2 mom. eller kräves ej, såsom i 3 mom. sägs, inom där angiven tid att godset skall utlämnas, eller har godset kommit tillrätta senare än inom ett år från det ersättningen utbetalades, äger fraktföraren, om godset finnes i Finland, förfoga över det med de inskränkningar som kan följa av tredje mans rätt. För gods utom Finland gäller lagen i den stat där godset finnes.

Ersättningens storlek vid förlust eller minskning av gods. 31 §. Ersättning för förlust eller minskning av gods skall beräknas efter godsets värde på den ort och vid den tid godset mottogs till befordran. Värdet bestämmes efter börspriset eller, om sådant saknas, efter marknadspriset. Finnes ej heller sådant pris, beräknas värdet efter det gängse värdet av gods av samma slag och beskaffenhet. Vid inrikes befordran är dock fraktförarens ansvarighet begränsad till 40 mark för kilogram av förlusten i bruttovikt. Vid internationell befordran får ersättningen ej överstiga 25 francs för kilogram av förlusten i bruttovikt. Med franc förstås härvid en guldfranc med en vikt av 10/31 gram och 0,900 finhet. Så länge det guldvärde på finska marken som vid denna lags ikraftträdande är anmält till Internationella valutafonden icke ändrats, skall 25 francs anses motsvara 35 mark 94 penni i finskt mynt. Ändras markens guldvärde, bestäm-

mes i förordning vilket belopp i mark som

därefter skall motsvara 25 francs.

Utöver vad nu sagts skall ersättning utgå för frakt, tullavgifter och andra utlägg i samband med befordringen. De skall ersättas till fullo om godset gått förlorat och eljest till en mot minskningen svarande del. Vid internationell befordran kan högre ersättning krävas endast om godsets värde eller särskilt leveransintresse angivits enligt

32 eller 35 §. samsvar med §§ 32 eller 35.

32§ §32. Har avsändaren i fraktsedel uppgivit ett Har avsenderen i fraktbrevet angitt en högre värde på godset än som motsvarar det i verdi på godset utover den grense som er 31 § andra eller tredje stycket angivna belop- fastsatt i §31 annet eller tredje ledd, og som kan ha betalt slik tilleggsgodtgjørelse som mätte bli pet och erlagt den tilläggsavgift trer den verdi isteden som avtalats, gäller i stället för detta belopp det i avtalt, angitte fraktsedeln värdet. grense for erstatningens størrelse. uppgivna

Ersättningens storlek när gods skadats Erstatningens størrelse ved skade pâ godset.

33 § § 33.

Har godset skadats, är fraktföraren skyldig Ved skade på godset skal fraktføreren att ersätta värdeminskningen, beräknad efter erstatte verdiforringelsen regnet på grunnlag det i överensstämmelse med 31 § första och av godsets verdi etter reglene i § 31 første og

fjärde styckena bestämda värdet av godset. fjerde ledd.

Ersättningen får dock ej överstiga vad som Erstatningen skal likevel ikke ove rstige det skulle ha utgått, om sändningen eller, när beløp som skulle betales hvis sendingen eller blott i värde - om bare en del av sendingen er forringet i en del av sändningen minskat till följd av skadan, denna del av sändningen verdi som følge av skaden - denne del var gått förlorad. gått tapt.

Ersättning vid dröjsmål Erstatning ved forsinket utlevering

34 § § 34.

Visas att skada uppkommit till följd av Godtgjøres det at skade er lidt som følge dröjsmål med utlämnandet, är fraktföraren av forsinket utlevering, plikter fraktføreren å skadan, dock högst med erstatte skaden, dog ikke utover fraktbeløskyldig att ersätta

fraktens belopp. pet. Ved internasjonal befordring kan høyere -

Vid internationell befordran kan ytterliga- erstatning bare kreves dersom saerlig utlevere ersättning krävas endast om särskilt leve- ringsinteresse er angitt i samsvar med § 35.

lmmmxmuømmnbm..

ransintresse angivits enligt 35 §.

Särskilt leveransin tresse Scerlig u tleveringsin teresse.

35 § § 35. Mot erläggande av den tilläggsavgift, som Mot å betale slik tilleggsgodtgjørelse som kan ha avtalats, äger avsändaren i fraktsedel måtte bli avtalt, kan avsenderen i fraktbrevet uppge det belopp som motsvarar ett med fastsette et beløp som angir hva en saerlig utlämnande förbundet särskilt intres- interesse i riktig utlevering utgjør i tilfelle av riktigt se i händelse godset förloras, minskas eller skade eller oversittelse av avtalt tap eller skadas eller avtalad tid för utlämnandet över- utleveringsfrist. Er saerlig interesse angitt skrides. Har särskilt leveransintresse sålunda på denne måte, kan erstatning ut over det kan utöver vad som kan krävas som følger av §§ 31-34 kreves med inntil uppgivits, enligt 31-34 §§ ersättning intill det uppgiv- det fastsatte beløp for den ytterligere skade

32 eller 35 §.

32 §. Har avsändaren i fraktsedel uppgivit ett högre värde på godset än som motsvarar det i 31 § 2 eller 3 mom. angivna beloppet och erlagt den tilläggsavgift som kan ha avtalats, gäller i stället för detta belopp det i fraktsedeln uppgivna värdet.

E rsättningens storlek när gods skadats. 33 §. Har godset skadats, är fraktföraren skyldig att ersätta värdeminskningen, beräknad efter det i överensstämmelse med 31 § l och 4 mom. bestämda värdet av godset. Ersättningen får dock ej överstiga vad som skulle ha utgått, om sändningen eller, när blott en del av sändningen minskat i värde till följd av skadan, denna del av sändningen gått förlorad.

Ersättning vid dröjsmål 34 §. Visas att skada uppkommit till följd av dröjsmål med utlämnandet, är fraktföraren skyldig att ersätta skadan, dock högst med fraktens belopp. Vid internationell befordran kan högre ersättning krävas endast om särskilt leveransintresse angivits enligt 35 §.

\ Särskilt leveransin tresse. 35 §. Mot erläggande av den tilläggsavgift, som kan ha avtalats, äger avsändaren i fraktsedel uppge det belopp som motsvarar ett med riktigt utlämnande förbundet särskilt intresse i händelse godset förloras, minskas eller skadas eller avtalad tid för utlämnandet överskrides. Har särskilt leveransintresse sålunda uppgivits, kan utöver vad som kan krävas enligt 31-34 §§ ersättning intill det uppgiv-

na beloppet fordras för den ytterligare ska- som påvises. da, som visas ha uppkommit.

A nsvarighet för uttagande av efterkrav Ansvar for innkreving av etterkravsbeløp.

36 § § 36. Utlämnas godset till mottagaren utan att Blir godset utlevert til mottakeren uten sådant efterkrav uttages, som fraktföraren innbetaling av det etterkravsbeløp som fraktskolat uppbära enligt fraktavtalet, är frakt- føreren etter fraktavtalen skulle innkreve, föraren skyldig att gottgöra avsändaren intill skal fraktføreren erstatte avsenderen hans efterkravets belopp, fraktföraren dock obe- tap inntil dette beløp, men kan kreve erstattaget att söka sitt åter av mottagaren. ningsbeløpet dekket av mottakeren.

Ränta m. m. Rente m. v.

37§ § 37. Utan hinder av vad eljest är föreskrivet i Den som har rett til erstatning, kan kreve fråga om ränteberäkning skall vid internatio- rente av erstatningsbeløpet med 5 prosent nell befordran ränta utgå på ersättningsbe- årlig fra den dag skriftlig krav blir sendt lopp efter fem procent om året från den dag fraktføreren eller - om slikt krav ikke settes då skriftligt anspråk på ersättningen avsändes fram - fra den dag søksmål blir reist.

l

till fraktföraren eller, om så ej skett, från den dag talan väcktes. Kräves ersättning i myntslag som ej är Kreves erstatning i mynt som ikke er sker, skall skjer, omregnes

l

gångbart på den ort där betalning gangbar på det sted betaling beloppet omräknas till ortens mynt efter beløpet til stedets mynt etter verdien på värdet på betalningsdagen. betalingsdagen.

l

l

Erstatningskrav på annet grunnlag Ersättningsanspräk på annan grund än avtal enn avtale. 38 § §38.

l

Kräves på annan grund än avtal ersättning Kreves erstatning for tap, skade eller forför förlust, minskning, skada eller dröjsmål, sinkelse på annet grunnlag enn avtale, kan som uppkommit under befordran på vilken fraktføreren og i tilfelle enhver som han denna lag är tillämplig, äger fraktföraren svarer for etter § 6, påberope de bestemmel-

l

eller i förekommande fall envar för vilken ser i denne lov som utelukker fraktførerens fraktföraren svarar enligt 6 § åberopa de be- ansvar, eller som angir eller begrenser erstatstämmelser i lagen som utesluter fraktföra- ningens størrelse. rens ansvarighet eller anger eller begränsar ersättningens storlek.

Uppsât och grov vårdslöshet Forsett og grov uaktsomhet.

39 § § 39. Har fraktföraren orsakat skada med upp- Har fraktføreren voldt skaden forsettlig såt eller av grov vårdslöshet, äger han ej eller grovt uaktsomt, kan han ikke påberope

l

e

na beloppet fordras för den ytterligare skada, som visas ha uppkommit.

Ansvarighet för uttagande av efterkrav.

_36 §. Utlåmnas godset till mottagaren utan att sådant efterkrav uttages, som fraktföraren skolat uppbära enligt fraktavtalet, är fraktföraren skyldig att gottgöra avsändaren intill efterkravets belopp, fraktföraren dock obetaget att söka sitt åter av mottagaren.

Ränta m.m. 37 §. Utan hinder av vad eljest är föreskrivet i fråga om ränteberäkning skall vid internationell befordran ränta utgå pä ersättningsbelopp efter fem procent om året från den dag då skriftligt anspråk på ersättningen avsändes till fraktföraren eller, om så ej skett, från den dag talan väcktes. j Kräves ersättning i myntslag som ej är

l gångbart på den ort där betalning sker, skall

l beloppet omräknas till ortens mynt efter

värdet på betalningsdagen.

Ersättningsansprák på annan grund än avtal. 38 §. Kräves på annan grund än avtal ersättning för förlust, minskning, skada eller dröjsmål, som uppkommit under befordran på vilken

denna lag är tillämplig, äger fraktföraren

eller i förekommande fall envar för vilken fraktföraren svarar enligt 6§ åberopa de bestämmelser i lagen som utesluter fraktförarens ansvarighet eller anger eller begränsar ersättningens storlek.

Uppsât och grov vårdslöshet. 39 §. Har fraktföraren orsakat skada med uppsåt eller av grov vårdslöshet, äger han ej

idetta kapitel som de bestemmelser i dette kapittel som uteåberopa de bestämmelser utesluter eller begränsar hans ansvarighet lukker eller begrenser hans ansvar eller som eller som innebär överflyttning av bevisskyl- endrer bevisbyrden. digheten. Vad nu sagts skall också gälla, när upp- Det samme gjelder dersom noen som såtet eller vårdslösheten ådagalagts i tjänsten fraktføreren svarer for etter § 6, i tjenesten svarar enligt har vist forsett eller grov uaktsornhet. l så av någon för vilken fraktföraren 6 §. l sådant fall äger den för vilken frakt- fall kan disse heller ikke for sitt personlige de bestemmelser som er föraren sålunda svarar ej heller beträffande ansvar påberope sin personliga ansvarighet åberopa de i första nevnt i første ledd. stycket angivna bestämmelserna.

5 KAP. KAPITTEL V.

och väckande av talan Innsigelser. Søksmål. Anmärkningar A nmárkningar Innsigelser.

40 § § 40. Den som vid inrikes befordran vill föra Den som ved innenriks befordring vil kretalan om ersättning för att gods minskats ve erstatning for delvis tap eller skade som eller skadats eller för med dess har rammet godset, eller for forsinket utlevedröjsmål skall må gi fraktføreren meddelelse uten utlämnande utan oskäligt uppehåll ge ring, fraktföraren meddelande därom. Försummas ugrunnet opphold. Gjør han ikke det, kan det är hans talerätt förlorad, om ej uppsåt han ikke senere fremsette krav med mindre till fraktføreren har utvist forsett eller eller grov vårdslöshet ligger fraktföraren grov last. uaktsornhet. Har vid internationell befordran Har ved internasjonal befordring mottakemottagamed ren tatt imot dets ren tagit emot gods utan att gemensamt godset uten å undersøke fraktföraren undersöka dess tillstånd och tilstand sammen med fraktføreren og uten å utan att tillställa fremsette fraktføreren denne anmärkning angåen- innsigelse overfor på de uppkommen minskning eller skada med grunn av tap eller skade med angivelse av angivande av dess huvudsakliga beskaffenhet, tapets eller skadens art, skal det når annet skall mottagaren, om ej annat styrkes, anta- ikke godtgjøres, legges til grunn at han har som mottatt godset i den tilstand fraktbrevet gas ha mottagit godset i det tillstånd anges i fraktsedeln. Anmärkning som nu angir. innsigelse som nevnt må gjøres senest sagts skall göras senast vid godsets utlämnan- ved utleveringen når det gjelder synlig tap eller eller skade, og ellers innen 7 dager deretter, de, när fråga är om synlig minskning skada, och eljest inom sju dagar därefter, søndager og helligdager ikke medregnet. Innsigelsen må fremsettes skriftlig hvis tapet söndagar, helgdagar och därmed i lag likställda dagar oräknade. Avser anmärkningen eller skaden ikke var synlig. minskning eller skada, som ej är synlig, skall

.a-m-

den göras skriftligen. Har vid internationell befordran Har ved internasjonal befordring mottakemottagaren och fraktföraren undersökt ren og fraktføreren i forening undersokt gemensamt får bevisning föras mot vad godsets tilstand, kan bevis mot hva som godsets tillstånd, därvid fastställts endast när fråga är om derved er fastslått, bare føres dersom tapet minskning eller skada, som ej var synlig, och eller skaden ikke var synlig, og mottakeren avsänt anmärkning till skriftlig har fremsatt innsigelsen innen 7 mottagaren skriftlig

åberopa de bestämmelser idetta kapitel som utesluter eller begränsar hans ansvarighet eller som innebär överflyttning av bevisskyldigheten. Vad nu sagts skall också gälla, när uppsåtet eller vårdslösheten ådagalagts i tjänsten av någon för vilken fraktföraren svarar enligt 6 §. l sådant fall äger den för vilken fraktföraren sålunda svarar ej heller beträffande sin personliga ansvarighet åberopa de i l mom. angivna bestämmelserna.

5 KAP. Anmärkningar och väckande av talan. A nmärkn ingar. 40 §. Den som vid inrikes befordran vill föra talan om ersättning för att gods minskats eller skadats eller för dröjsmål med dess utlämnande skall utan oskäligt uppehåll ge fraktföraren meddelande därom. Försummas det är hans talerätt förlorad, om ej uppsåt eller grov vårdslöshet ligger fraktföraren till last. Har vid internationell befordran mottagaren tagit emot gods utan att gemensamt med fraktföraren undersöka dess tillstånd och utan att tillställa denne anmärkning angående minskning eller skada med angivande av dess huvudsakliga beskaffenhet, skall mottagaren, om ej annat styrkes, antagas ha mottagit godset i det tillstånd som anges i fraktsedeln. Anmärkning som nu sagts skall göras senast vid godsets utlämnande, när fråga är om synlig minskning eller skada, och eljest inom sju dagar därefter, söndagar, helgdagar och därmed i lag likställda dagar oräknade. Avser anmärkningen minskning eller skada, som ej är synlig, skall den göras skriftligen. Har vid internationell befordran mottagaren och fraktföraren gemensamt undersökt godsets tillstånd, får bevisning föras mot vad därvid fastställts endast när fråga är om minskning eller skada, som ej var synlig, och mottagaren avsänt skriftlig anmärkning till

fraktföraren inom sju dagar efter undersök- dager etter undersøkelsen, søndager og helningen, söndagar, helgdagar och därmed i lag ligdager ikke medregnet. likställda dagar oräknade. Ersättning på grund av dröjsmål kan vid Ved internasjonal befordring betales erinternationell befordran utgå endast om statning for forsinket utlevering bare dersom skriftlig anmärkning blivit avsänd till frakt- mottakeren innen 21 dager etter at godset föraren inom 21 dagar från den dag, då ble stillet til hans rådighet, skriftlig har godset ställdes till mottagarens förfogande. meddelt fraktføreren at han vil påberope seg forsinkelsen. Ved beregning av frister etter denne paragraf medregnes ikke utleveringsdagen og i tilfelle heller ikke den dag da undersøkelse ble foretatt eller godset stillet til mottakerens rådighet. Fraktföraren och mottagaren är skyldiga Fraktføreren og mottakeren skal gi hveratt i den omfattning som kan anses skälig andre rimelig hjelp til å gjennomføre nødxenunderlätta för varandra att utföra erforder- dige undersøkelser. liga undersökningar.

Laga domstol Domsmyndighet. Verneting. 41 § § 41. Tvist rörande befordran som avses i denna Søksmål vedrørende internasjonal befordär utesluten ring kan bare reises i stat der saksøkte har lag kan, om ej svensk domsrätt enligt andra stycket, väckas, utom vid dom- bopel, hovedkontor eller den avdeling eller är behörig som fraktavtalen er sluztet stol som enligt rättegångsbalken representant i den ort, eller der fraktføreren overtok att upptaga tvisten, vid domstolen gjennom, goddär godset mottogs till befordran, eller vid set eller bestemmelsesstedet ligger. Partene domstolen i bestämmelseorten. Finnes ej be- kan avtale at søksmål kan reises i amen hörig domstol enligt vad nu sagts, väckes konvensjonsstat. talan vid Stockholms tingsrätt. Talan rörande internationell befordran får Her i riket reises søksmål vedrørende införas endast i stat, där svaranden har sitt ternasjonal befordring i tilfelle på det sted hemvist, sitt huvudkontor eller den filial eller på et av de steder der saken har en eller agentur, genom vars medverkan fraktav- tilknytning som begrunner domsmyndighet, talet slutits, där godset mottogs till beford- eller på annet sted som partene har avtalt ran eller där bestämmelseorten är belägen. Talan får dock, om parterna överenskommit det, föras i annan stat, vilken är ansluten till den i l § angivna konventionen. Ved innenriks befordring kan søksmäl ?oruten i rettskrets hvor det etter lov om rettergangsmåten for tvistemål av 13. august 1915 kap. 2 er verneting, også reises i retts-

krets hvor godset ble overtatt til befordiing man”

eller hvor bestemmelsesstedet ligger. 1...

220 SOU 1973:24

fraktföraren inom sju dagar efter undersökningen, söndagar, helgdagar och därmed i lag likställda dagar oräknade. Ersättning på grund av dröjsmål kan vid internationell befordran utgå endast om skriftlig anmärkning blivit avsänd till fraktföraren inom 21 dagar från den dag, då godset ställdes till mottagarens förfogande.

Fraktföraren och mottagaren är skyldiga att i den omfattning som kan anses skälig underlätta för varandra att utföra erforderliga undersökningar.

Vid beräknande av tidsfrister enligt denna § medräknas ej den dag då godset utlämnades elleri förekommande fall den dag då det blev undersökt eller ställdes till mottagarens förfogande.

Laga domstol. 41 §. Tvist rörande befordran som avses i denna lag kan, om ej finsk domsrätt är utesluten enligt 2 mom., väckas, utom vid domstol som enligt rättegångsbalken är behörig att upptaga tvisten, vid domstolen i den ort, där godset mottogs till befordran, eller vid domstolen i bestämmelseorten. Finnes ej behörig domstol enligt vad nu sagts, väckes talan vid Helsingfors rådstuvurätt. Talan rörande internationell befordran får föras endast i stat, där svaranden har sitt hemvist, sitt huvudkontor eller den filial eller agentur, genom vars medverkan fraktavtalet slutits, där godset mottogs till befordran eller där bestämmelseorten är belägen. Talan får dock, om parterna överenskommit det, föras i annan stat, vilken är ansluten till deni l § 1 mom. angivna konventionen.

Verkställighet av utländsk dom m. m. Fullbyrding av dommer m. v. 42 § § 42. Är talan som avses i 41 § andra stycket Er søksmål innbragt for eller avgjort av anhängig vid behörig domstol eller har saken domsmyndig domstol i samsvar med §41, av sådan domstol, får ny talan an- kan nytt søksmål ikke reises mellom de avgjorts gående samma fråga väckas mellan samma samme parter om samme tvistgjenstand, av den domstol, forutsatt at avgjørelsen av den domstol der parter endast om avgörandet där talan först väcktes, i søksmål først ble reist, vil kunne kreves .ej kan verkställas den stat där den nya talan äger rum. fullbyrdet i den stat der det nye søksmâl reises. Har domstol i främmande stat, som är Dom, herunder uteblivelsesdom, avsagt av ansluten till den i 1 § angivna konventionen, domstol i en konvensjonsstat, og forlik innmeddelat dom som kan verkställas i den gått eller bekreftet for slik domstol, kan staten, skall domen, även om den meddelats fullbyrdes her i riket när dommen eller trots efter forliket kan kreves fullbyrdet i den stat der att part uteblivit i rättegången, ansökan i den ordning nedan stadgas verk- dommen er avsagt eller forliket inngått. ställas i Sverige. Vad nu sagts skall även gälla Dette gjelder likevel ikke utenlandsk rettsavförlikning, som stadfästs av domstol, men gjørelse som bare har foreløpig tvangskraft, skall ej tillämpas i fråga om dom med endast eller som pålegger en saksøker å betale erinterimistisk verkställbarhet eller åläggande statning utover sakskostnader fordi hans för kärande, vars talan helt eller delvis ogil- søksmål helt eller delvis ikke har ført fram. lats, att på grund härav utge skadestånd utöver rättegångskostnaden. Ansökan om verkställighet göres hos Svea Begjaering til namsretten om fullbyrding hovrätt. Vid ansökningen skall fogas av dom som nevnt i annet ledd skal vaere 1. domen i huvudskrift eller i avskrift som ledsaget av bekreftet domsutskrift og erklaebestyrkts av myndighet; ring fra myndighetene i den fremmede stat 2. förklaring av behörig myndighet i den om at dommen vedrører en befordring som stat där domen meddelats, att domen avser går inn under den i § l nevnte konvensjon, tvist angående befordran som är underkastad og at den er rettskraftig og kan fullbyrdes i konventionen samt att den vunnit laga kraft den stat der den er avsagt. Tilsvarende gjel-

och kan verkställas i nämnda stat. der for utenlandske rettsforlik.

Nu nämnda handlingar skall vara försedda Er dokument som nevnt i tredje ledd med bevis om utfärdarens behörighet. Bevi- avfattet på andre fremmede språk enn dansk set skall vara utställt av svensk beskickning og svensk, skal det vaere ledsaget av en eller konsul eller av chefen för justitieförvalt- oversettelse til norsk bekreftet av en edningen i den stat där domen meddelats. Är svoren translator eller av en norsk diplomahandling i ärendet avfattad på annat främ- tisk eller konsulaer tjenestemann. mande språk än danska eller norska, skall handlingen åtföljas av översättning till svens-

ka. Översättningen skall vara bestyrkt av

diplomatisk eller konsulär tjänsteman eller av svensk notarius publicus. Den som er statsborger i en konvensjons- (J fr SFS 1969:92) stat, eller som har bopel eller forretningssted i en slik stat, kan ikke pälegges å stille

Verkställighet av utländsk dom m.m. 42 §. Är talan som avses i 41 § 2 mom. anhängig vid behörig domstol eller har saken avgjorts av sådan domstol, får ny talan angående samma fråga väckas mellan samma parter endast om avgörandet av den domstol, där talan först väcktes, ej kan verkställas i den stat där den nya talan äger rum.

Har domstol i främmande stat, som är ansluten till den i l § l mom. angivna konventionen, meddelat dom som kan verkställas i den staten, skall domen, även om den meddelats trots att part uteblivit i rättegången, efter ansökan i den ordning nedan stadgas verkställas i Finland. Vad nu sagts skall även gälla förlikning, som stadfästs av domstol, men skall ej tillämpas i fråga om dom med endast interimistisk verkställbarhet eller âläggande för kärande, vars talan helt eller delvis ogillats, att på grund härav utge skadestånd utöver rättegångskostnaden. Ansökan om verkställighet göres hos Helsingfors hovrätt. Vid ansökningen skall fogas 1) domen i huvudskrift elleri avskrift som bestyrkts av myndighet; 2) förklaring av behörig myndighet i den stat där domen meddelats, att domen avser tvist angående befordran som är underkastad deni 1 § l mom. angivna konventionen samt att den vunnit laga kraft och kan verkställas i nämnda stat. Nu nämnda handlingar skall vara försedda med bevis om utfärdarens behörighet. Beviset skall vara utställt av finsk beskickning eller konsul eller av chefen förjustitieförvaltningen i den stat där domen meddelats. Är handling i ärendet avfattad på annat språk än finska, svenska, danska eller norska, skall handlingen åtföljas av översättning till finska

eller svenska. översättningen skall vara be-

styrkt av diplomatisk eller konsulär tjänsteman eller av finsk edsvuren translator.

sikkerhet for betaling av sakskostnader ved søksmål om befordring etter denne lov. Ansökan om verkställighet får ej bifallas utan att motparten haft tillfälle att yttra sig över ansökningen. Bifalles ansökningen, verkställes domen på samma sätt som svensk domstols laga kraft ägande dom, om ej högsta domstolen efter talan mot hovrättens beslut förordnar annat.

Preskription F oreldelse.

43 § § 43.

Talan som avses i 41 § skall väckas inom Krav vedrørende befordring som går inn ett år eller, om talan grundas på uppsåt eller under denne lov, foreldes etter ett år, men grov vårdslöshet, inom tre år. etter tre år når kravet grunnes på forsett eller grov uaktsomhet. Tiden skall räknas Foreldelsesfristen løper a) vid minskning, skada eller dröjsmål från a) ved delvis tap, skade eller forsinket dagen då godset utlämnades till mottagaren; utlevering fra den dag da godset ble utlevert, b)vid förlust från trettionde dagen efter b)ved totaltap fra den trettiende dag etter utgången av avtalad tid för utlämnandet utløpet av avtalt utleveringsfrist eller - dersom slik frist ikke er avtalt - fra den eller, då särskild tid härför ej avtalats, från sextionde dagen efter det fraktföraren mot- sekstiende dag etter at fraktføreren overtok tog godset till befordran; godset, c) i annat fall än nu nämnts från utgången c)i andre tilfelle når tre måneder er gått av en tid av tre månader från det fraktavtalet fra fraktavtalen ble sluttet. slöts. som härrör från avtal Et skriftlig rremsatt krav stanser foreldell fråga om fordran om internationell befordran medför skriftligt sens løp inntil fraktføreren skriftlig avslår krav i den tid, inom vilken talan kravet de dokumenter som uppehåll og tilbakesender skall väckas, intill ble oversendt sammen med kravet. Blir en den dag då fraktföraren bestrider och återsän- del av kravet godkjent, begynner foreldelskriftligen fordringen der vid kravet fogade handlingar. Medges sesfristen igjen å løpe for den del av kravet fordringen som fremdeles er omstridt. Det påhviler den delvis, börjar angivna tid att ånyo löpa endast beträffande vad som kvarstår som gjør gjeldende at kravet eller svaret er såsom tvistigt. Påstår någon att krav eller mottatt av den annen part, eller at dokumensvar på detta mottagits av andra parten eller tene er tilbakelevert, ä godtgjøre dette. att handlingar som nu sagts blivit återställda, Foreldelsens løp stanser ikke om det fremankommer det på honom att styrka att så settes ytterligere krav vedrørende samme skett. Förnyat krav rörande samma sak med- tvistgjenstand. för ej ytterligare uppehåll i den tid, inom vilken talan skall väckas. Om avbrytelse og forlengelse av foreldelsesfristen gjelder for øvrig alminnelige norske foreldelsesregler när søksmäl reises for norsk domstol, og ellers Ioven i det land der søks-

Ansökan om verkställighet får ej bifallas utan att motparten haft tillfälle att yttra sig över ansökningen. Bifalles ansökningen, verkställes domen på samma sätt som finsk domstols laga kraft ägande dom, om ej högsta domstolen efter besvär över hovrättens beslut förordnar annat.

Preskription. 43 §. Talan som avses i 41 § skall väckas inom ett år eller, om talan grundas på uppsåt eller grov vårdslöshet, inom tre år.

Tiden skall räknas: a) vid minskning, skada eller dröjsmål från dagen då godset utlämnades till mottagaren; b)vid förlust från trettionde dagen efter utgången av avtalad tid för utlämnandet eller, då särskild tid härför ej avtalats, från sextionde dagen efter det fraktföraren mottog godset till befordran; c) i annat fall än nu nämnts från utgången av en tid av tre månader från det fraktavtalet slöts.

I fråga om fordran som härrör från avtal om internationell befordran medför skriftligt

krav uppehåll i den tid, inom vilken talan skall väckas, intill den dag då fraktföraren

skriftligen bestrider fordringen och återsånder vid kravet fogade handlingar. Medges

fordringen delvis, börjar angivna tid att ånyo löpa endast beträffande vad som kvarstår såsom tvistigt. Påstår någon att krav eller svar på detta mottagits av andra parten eller att handlingar som nu sagts blivit återställda, ankommer det på honom att styrka att så skett. Förnyat krav rörande samma sak medför ej ytterligare uppehåll i den tid, inom vilken talan skall väckas.

sou 1972:24 225 15

mål reises. l-lar talan försuttits, får fordran ej heller Et krav som er foreldet, kan heller ikke gjøres gjeldende i motsøksmâl eller til motgöras gällande på annat sätt, såsom genom genkäromål eller yrkande om kvittning. regning under rettergang.

Skiljedom V0ldg1ft. 44 § § 44. Avtal om internationell befordran får Avtale om internasjonal befordring kan innehålla villkor att tvister skall avgöras av bestemme at tvister skal avgjøres ved voldskiljemän, endast om villkoret även innebär gift, når det samtidig bestemmes at voldgiftsskall tillämpa den i 1 § an- retten skal anvende att skiljemännen reglene i konvensjonen givna konventionen eller lag som överens- eller i lov som er i samsvar med konvensjostämmer med konventionen. nen.

6 KAP. KAPITTEL VI. Befordran som utföres av flera Befordring som utføres av flere fraktförare efter varandra fraktførere i rekkefølge.

45§ §45. Utföres befordran av flera vägfraktförare Utføres befordringen av flere vegfraktefter varandra på grund av ett och samma førere i rekkefølge på grunnlag av en og fraktavtal och har fraktsedel utfärdats i tre samme fraktavtale som er bekreftet ved utoriginalexemplar i överensstämmelse med ferdigelse av fraktbrev i tre originaleksempla- 8 §, är varje fraktförare ansvarig för beford- rer i samsvar med §8, er hver av dem som den andre ansvarlig for befordringen i dens helhet, slik ringen i dess helhet såtillvida, envar ved fraktföraren liksom av de följande at den annen og hver følgende fraktfører sin mottakelse av godset og fraktbrevet blir genom att taga emot godset och fraktsedeln inträder såsom i fraktavtalet på de part i fraktavtalen på fraktbrevets vilkår. part villkor som anges i fraktsedeln.

46§ § 46. Fraktförare, som mottager godset från Fraktfører som mottar godset fra en fore-

föregående fraktförare, skall lämna denne ett gående fraktfører, skal gi denne en datert og

dagtecknat och underskrivet kvitto samt undertegnet kvittering og sette sitt navn og teckna sitt namn och sin adress på det andra sin adresse på det annet eksemplar av fraktexemplaret av fraktsedeln. Finnes anledning brevet. Finnes grunn til det, skal han på till förbehåll som avses i 12 § första eller dette eksemplar og på kvitteringen ta forbeandra stycket, har han att anteckna förbehål- hold som nevnt i § 12 første og annet ledd. let såväl på nämnda exemplar som på kvit- Bestemmelsene i § 13 gjelder tilsvarende i tot. På förhållandet mellan fraktförarna äger forholdet mellom fraktførerne. vad som stadgas i 13 § motsvarande tillämpning. Ved innenriks befordring gjelder bestem-

Har talan försuttits, får fordran ej heller göras gällande på annat sätt, såsom genom genkäromål eller yrkande om kvittning.

Skilfedom. 44 §. Avtal om internationell befordran får innehålla villkor att tvister skall avgöras av skiljemän, endast om villkoret även innebär att skiljemännen skall tillämpa den i 1 § 1 mom. nämnda konventionen eller lag som överensstämmer med konventionen.

i 6 KAP.

Befordran som utföres av flera fraktförare efter varandra. 45 §. Utföres befordran av flera vägfraktförare efter varandra på grund av ett och samma » fraktavtal och har fraktsedel utfärdats i tre “ originalexemplar i överensstämmelse med 8 §, är varje fraktförare ansvarig för befordringen i dess helhet såtillvida, som den andre fraktföraren liksom envar av de

följande

genom att taga emot godset och fraktsedeln inträder såsom part i fraktavtalet på de villkor som anges i fraktsedeln.

46§. Fraktförare, som mottager godset från föregående fraktförare, skall lämna denne ett dagtecknat och underskrivet kvitto samt teckna sitt namn och sin adress på det andra exemplaret av fraktsedeln. Finnes anledning till förbehåll som avsesi 12 § 1 eller 2 mom., har han att anteckna förbehållet såväl på nämnda exemplar som på kvittot. Pâ förhållandet mellan fraktförarna vad som äger ; stadgasi 13 § motsvarande tillämpning.

melsene i første ledd bare når en av fraktførerne krever det.

47§ §47.

Talan om ansvarighet för förlust, minsk- Bortsett fra når motsøksmål eller motregi søksmål om ning, skada eller dröjsmål får, utom i fråga ningsinnsigelse gjøres gjeldende krav som grunnes på samme fraktavtale, kan om genkäromål eller yrkande om kvittningi rättegång angående fordran grundad på sam- søksmål om ansvar for tap, skade eller formot den förste sinket bare reises mot den første ma fraktavtal, föras endast utlevering eller den siste fraktföraren eller den frakt- eller den siste fraktfører eller fraktføreren ved den del av befordringen hvorunder den förare som utförde den del av befordringen, varunder den händelse inträffade av vilken hending inntraff som voldte tapet, skaden skadan eller eller forsinkelsen. Søksmål kan reises mot förlusten, minskningen, dröjsmålet härrör. Talan får föras samtidigt mot flere av disse fraktførere samtidig. flera av dessa fraktförare.

48§ §48.

Har fraktföraren Fraktfører som har betalt erstatning, kan utgivit ersättning, äger han söka åter vad han utgivit jämte ränta och kreve erstatningen med renter og kostnader av de andre fraktførere som har kostnader av övriga fraktförare, som deltagit dekket i befordringen, med iakttagande av följande deltatt i befordringen, etter følgende regler:

regler: som ensam orsakat skadan som har voldt skaden, er a) fraktförare a) Fraktfører skall ensam svara för ersättningen; eneansvarlig for erstatningen; flera fraktförare orsakat skadan, skal b)har b) er skaden voldt av flere fraktførere, envar i förhållan- hver av dem svare i forhold til sin del av skall de stå för ersättningen de till sin andel av ansvaret eller, om de ansvaret for skadetilføyelsen, eller - dersom ansvaret - i inbördes andelarna av ansvaret ej kan be- det ikke er mulig å fordele stämmas, i förhållande till sin andel av frak- forhold til sin del av frakten;

ten; c) kan det ikke fastslås hvem av fraktføc) kan det ej utredas, på vilka fraktförare ansvaret vilar, delas ersättningsskyldigheten rerne ansvaret påhviler, skal samtlige svare, mellan dem alla i förhållande till vars och ens hver i forhold til sin del av frakten. andel av frakten. Kan av fraktförarna Er en av fraktførerne ute av stand til å någon ej betala vad som faller på honom, skall bristen delas betale, fordeles det beløp han ikke dekker, mellan till deras til deres del av frakten. de övriga i förhållande på de øvrige i forhold andelar av frakten. avtala om Fraktførerne kan ved avtale fravike be- Fraktförarna äger sig emellan avvikelse från vad som stadgas i denna para- stemmelsene i første og annet ledd.

graf.

49§ §49.

Söker fraktförare Fraktfører som det reises krav mot etter på sätt som avses i 48 § kan ikke at

sitt åter av annan fraktförare, äger denne ej reglene i §48, gjøre gjeldende

den fraktfører som reiser kravet, har betalt göra gällande att den som reser kravet erlagt

47 §. Talan om ansvarighet för förlust, minskning, skada eller dröjsmål får, utom i fråga om genkäromål eller yrkande om kvittningi rättegång angående fordran grundad på samma fraktavtal, föras endast mot den förste eller den siste fraktföraren eller den fraktförare som utförde den del av befordringen, varunder den händelse inträffade av vilken förlusten, minskningen, skadan eller dröjsmålet härrör. Talan får föras samtidigt mot flera av dessa fraktförare.

48 §. Har fraktföraren utgivit ersättning, äger han söka åter vad han utgivit jämte ränta och kostnader av övriga fraktförare, som deltagit i befordringen, med iakttagande av följande regler: j a) fraktförare som ensam orsakat skadan skall ensam svara för ersättningen; l b) har flera fraktförare orsakat skadan, skall de stå för ersättningen envar i förhållande till sin andel av ansvaret eller, om de inbördes andelarna av ansvaret ej kan bestämmas, i förhållande till sin andel av frakten; c) kan det ej utredas, på vilka fraktförare ansvaret vilar, delas ersättningsskyldigheten mellan dem alla i förhållande till vars och ens andel av frakten. Kan någon av fraktförarna ej betala vad som faller på honom, skall bristen delas mellan de övriga i förhållande till deras andelar av frakten. Fraktförarna äger sig emellan avtala om avvikelse från vad som stadgas i denna paragraf.

49 §. Söker fraktförare enligt 48§ sitt åter av annan fraktförare, äger denne ej göra gällande att den som reser kravet erlagt vad han

vad han utgivit utan laga grund, om ersätt- med urette, når erstatningen er fastsatt av ningen bestämts av domstol och den frakt- domstol og han har fått behørig varsel om förare, mot vilken kravet riktas, i vederbörlig søksmålet og anledning til å tre inn i saken. ordning underrättats om rättegången och beretts tillfälle att inträda i denna. Sistnämnde fraktförare är dock i intet fall skyldig att utge större ersättning än som motsvarar hans ansvarighet enligt 45 §. Vill fraktföraren vid internationell beford- Ved internasjonal befordring kan søksmâl ran söka åter vad han utgivit, äger han väcka om krav etter § 48 reises i stat der en av de talan därom vid behörig domstol i stat, där fraktførere som krav reises mot, har bopel, någon av de fraktförare, mot vilka talan hovedkontor eller den avdeling eller repreriktas, har sitt hemvist, sitt huvudkontor sentant som fraktavtalen er sluttet gjennom. eller den filial eller genom vars Alle fraktførere kan saksøkes under ett i agentur, medverkan fraktavtalet slutits. Talan får fö- samme spørsmål. § 41 annet ledd gjelder ras gemensamt mot samtliga dessa fraktförare. tilsvarende.

I mål rörande krav som avses i 48 § skall Bestemmelsene i §42 annet og følgendebestämmelserna i 42 § andra och ledd § 43 får tilsvarende anvendelse.

följande og

stycken och 43 § äga motsvarande tillämp- Foreldelsesfristen skal dog løpe fra den dag ning, dock att den tid, inom vilken talan da endelig rettsavgjørelse om erstatning ble skall väckas, skall räknas från den dag då truffet eller - hvis slik avgjørelse ikke forebeloppet av ersättningen till den skadelidan- ligger - fra den dag erstatningen ble betalt. de slutligt bestämdes av domstol eller, när sådant domstolsbeslut ej föreligger, den dag då betalning skedde.

7 KAP. KAPITTEL VII. Jämkning av skadestånd Lempning av erstatningsansvar. 50 § § 50. Har vid inrikes befordran avsändare eller, Har ved innenriks befordring avsenderen såvitt angår sådan befordran av tillfällig art, eller, i tilfelle av befordring som ikke er ledd fraktförare ådragit sig skadeståndsskyldighet i yrkesmessig godsbefordring, fraktføreren enligt denna lag och finnes skadeståndet pådratt seg erstatningsansvar etter denne lov, oskäligt betungande, kan det jämkas enligt kan ansvaret lempes for så vidt det ville virke allmänna grunder för jämkning av skade- urimelig tyngende eller när det under hensyn stånd. til skadens størrelse, foreliggende forsikringer og forsikringsmuligheter og forholdene ellers i saerlige tilfelle finnes rimelig at skadelidte helt eller delvis baerer skaden. Vad nu sagts skall äga motsvarande till- Kreves ved innenriks befordring erstatning

lämpning när någon, för vilken avsändaren av noen som fraktføreren eller avsenderen

eller fraktföraren svarar, ådragit sig skade- svarer for, kan ansvaret lempes på tilsvarende

ståndsskyldighet. måte. ...Am

Bestemmelsene i denne

...amg-um

paragraf ør ingen

innskrenkning i anvendelsen av de ellers gjeldende norske regler om lempning av erstat-

utgivit utan laga grund, om ersättningen bestämts av domstol och den fraktförare, mot vilken kravet riktas, i vederbörlig 0rdning underrättats om rättegången och beretts tillfälle att inträda i denna. Sistnämnde fraktförare är dock icke skyldig att utge större ersättning än som motsvarar hans ansvarighet enligt 45 §. Vill fraktföraren vid internationell befordran enligt 48 § söka åter vad han utgivit, äger han väcka talan därom vid behörig domstol i stat, där någon av de fraktförare, mot vilka talan riktas, har sitt hemvist, sitt huvudkontor eller den filial eller agentur, genom vars medverkan fraktavtalet slutits. Talan får föras gemensamt mot samtliga dessa fraktförare. I mål rörande krav som avses i 48 § skall bestämmelserna i 42 § 2-6 mom. och 43 § äga motsvarande tillämpning, dock att den tid, inom vilken talan skall väckas, skall räknas från den dag då beloppet av ersättningen till den skadelidande slutligt bestämdes av domstol eller, när sådant domstolsbeslut ej föreligger, den dag då betalning skedde.

7 KAP.

Jämkning av skadestånd. 50 §. Har vid inrikes befordran avsändare eller, såvitt angår sådan befordran av

tillfällig art,

fraktföraren ådragit sig skadeståndsskyldighet enligt denna lag och finnes skadeståndet oskäligt betungande, kan det jämkas enligt allmänna grunder för jämkning av skadestånd.

Vad nu sagts skall äga motsvarande tilllämpning när någon, för vilken avsändaren eller fraktföraren svarar, ådragit sig skadeståndsskyldighet.

ningsansvar.

KAPITTEL VIII. Ikrafttreden. Opphevning og endring av andre lover. §51. Denna lag träder i kraft den Denne lov trer i kraft fra den dag Kongen , då lagen den 24 januari 1969 med bestemmer. Fra samme tidspunkt oppheves anledning av Sveriges tillträde till konven- lov om fraktavtaler ved internasjonal godstionen den 19 maj 1956 om fraktavtalet vid befordring på veg av 31. januar 1969.

internationell godsbefordran på väg

(l969:12) skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den och genom densamma upphäves lagen den om godkännande av vissa bestämmelser i den i Geneve den 19 maj 1956 ingångna konventionen om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg.

3 Ansvars- och

Bilaga befordringsbestämmelser

för AB Godstrafik & Bilspedition, AB Svenska Godscentraler, Fallenius & Lefflers AB, Nordisk Transport & Spedition AB, AB Skandiatransport,

AB Transportkompaniet och Wilson & C0. AB (härefter kallade frakt-

föraren l

Tillämpningsomrâde land som anslutit sig till konventionen om

§ l . fraktavtalet vid internationell godsbefordran

på mig (CMR) skall sagda konvention galla . Följande bestämmelser gäller all godsbefordendast om uppdragsgivare med fraktföraren ran, som inom Europa utföres i fraktförarens träffat särskilt avtal om biltransport. samlastningsverksamhet. Med fraktföraren avses i det följande även dotterföretag och ombud. Utförande av transportuppdrag Med samlastningsverksamhet enligt första § 2. stycket avses då fraktföraren på gemensam transporthandling (fraktsedel, konossement Fraktföraren åtager sig att omhänderha och eller dylikt) låter befordra gods från olika låta transportera anförtrott gods på ett för avsändare till olika mottagare oavsett vilka uppdragsgivaren ändamålsenligt sätt, dock transportmedel som kommer till användning. utan garanti för viss bestämd framkomsttid. l denna samlastningsverksamhet ingårjämväl Fraktföraren äger härvid rätt att anlita det övrig bilbefordran ävensom övrig befordran transportmedel som fraktföraren finner böra av enhetslaster i storbehållare (containers), ifrågakomma. tlats och dylikt med undantag för sådana På skriftligt uppdrag av avsändaren eller lokaltransporter som saknar samband med mottagaren ombesörjer fraktföraren för samlastningsverksamheten. vederbörandes räkning försäkring av godset i Vid speditions- och lagringsverksamhet den omfattning som begäres. gäller Nordiskt Speditörförbunds allmänna bestämmelser, varvid med speditionsverk- F örfoganderätt samhet avses uppdrag att ombesörja tullbehandling vid export eller import, lastning § 3. och/eller mottagande, omlastning och lokal- Avsändaren har förfoganderätt över godset transporter av gods vars befordran ej i övrigt till dess att godset utlämnats till mottagaren av fraktföraren. i eller ställts ombesörjes Varje åtgärd till dennes förfogande på anvisad speditionsverksamheten, som ingår som ett plats. Från denna tidpunkt är mottagaren

led i samlastningsverksamheten, är dock att förfogandeberättigad.

hänföra till samlastningsverksamheten enligt första och andra styckena. Vid godsbefordran med bil till eller från

Panrrätt l de fall då mottagaren själv skall ombe-

sörja hemforsling av godset från av fraktföra- § 4. ren anvisad plats, upphör fraktförarens Fraktföraren tillförsäkras panträtt i gods, ansvarighet i och med att mottagaren

som innehas av fraktföraren eller av tredje sedan fraktföraren underrättat honom om

man eller eljest är under fraktförarens kon- godsets ankomst och framfört det till av-

troll, dels för alla på godset vilande kostna- hämtning själv eller genom ombud tagit

der - speditionsarvode och lagerhyra däri med godset även om fraktföraren befattning inräknade - och dels för fraktförarens samt- biträtt härvid.

liga övriga fordringar hos uppdragsgivaren. Under alla förhållanden upphör fraktföra-

rens ansvarighet enligt dessa ansvarsbestäm-

melser 15 dagar efter det att fraktföraren Hinder för godsets utlämning underrättat mottagaren om godsets ankomst

§5. eller till dennes adress avsänt skriftligt med-

delande härom. Uppstâr hinder för godsets utlämning och

lämnar avsändaren icke erforderliga före-

skrifter hur med godset skall förfaras, äger Omfattningen av fraktförarens ansvarighet fraktföraren rätt att försälja godset

a) genast, i fråga om gods som är utsatt för §7. förskämning eller snar förstörelse eller som Förkommer, minskas eller skadas godset till fordrar alltför kostsam vård, och följd av händelse, som inträffat under den b) efter 60 dagar från godsets mottagande tid som i §6 sägs, är fraktföraren ansvarig till befordran, i fråga om övrigt gods. härför. Såvitt möjligt skall fraktföraren i förväg

underrätta avsändaren om godsets försälj-

ning. §8.

Efter avdrag av fraktförarens fordringar på Fraktföraren är fri från ansvarighet enligt grund av transportuppdraget och av övriga § 7, om förlusten, minskningen eller skadan fordringar, för vilka godset kan häfta enligt orsakats av § 4, ävensom av kostnader för godsets förvaa) fel eller försummelse av avsändaren eller

ring och försäljning skall försäljningsbelop-

mottagaren eller deras ställföreträdare; pet utan dröjsmål ställas till avsändarens förb) godsets egen naturliga beskaffenhet att fogande för såvitt hans adress är känd. lätt fördärvas, exempelvis genom bräckage, Är avsändarens adress icke känd och gör läckage, självantändning, förruttnelse, rost, han icke inom ett år från försäljningsdagen jäsning, avdunstning samt känslighet för sin rätt till honom tillkommande medel gälkyla, värme eller fukt; lande, skall de tillfalla fraktföraren. c) frånvaro av eller bristfallighet i yttre eller

inre förpackning;

Inträde och av fraktförarens upphörande d) felaktig eller ofullständig adressering eller

ansvarighet märkning av godset;

e) felaktiga eller ofullständiga uppgifter om §6. godset, lämnade av avsändaren i transport-

F raktförarens ansvarighet inträder när denne handling eller eljest;

genom behörig personal för befordran om- f) radioaktiv strålning, krigshändelser (inbe-

händertagit godset. gripet krigsrisk i form av minsprängning),

Fraktförarens ansvarighet upphör när god- borgerliga oroligheter, strejk, lockout, myn-

set på bestämmelseorten utlämnas till mot- digheters ingripanden, naturhinder eller

tagaren. annan force majeure.

Fraktföraren har icke ansvar för förlust b) för gränsöverskridande transporter 60 daeller minskning av godset eller skada därå, gar efter det att fraktföraren omhändertog som uppkommit under eller till följd avlast- godset för befordran, äger den berättigade ning, stuvning och lossning av godset, om anse godset som förlorat. avsändaren respektive mottagaren helt eller delvis ombesörjt lastningen, stuvningen och § 12. lossningen. l andra skadefall än de som behandlas i Uppgifterna i transporthandlingen ifråga om godsbeskrivning, innehåll och vikt äger §§ 7«1l ansvarar fraktföraren på samma icke vitsord gentemot fraktföraren såvida sätt som enligt Nordiskt Speditörförbunds icke denne kontrollerat och godkänt dessa allmänna bestämmelser med däri angiven uppgifter. begränsning av ansvarssumman per skadefall.

§9. A vsändarens ansvar För föremål av guld, silver eller platina samt § 13. för sedlar, mynt, värdepapper, dokument, och sjötransporter svarar avsändaädelstenar, äkta pärlor, konstverk, antikvite- Vid luftren i förhållande till fraktföraren de ter och andra dyrbarheter svarar fraktföraren enligt endast om dessa varor är uttryckligen angiv- lagregler och bestämmelser, som gäller för na som dyrbarheter i transporthandlingen. sådana transporter, dock att detta beträffande gemensamt haveri icke har avseende på sådan kombinerad land- och sjötransport § 10. som nämnes i § 10 andra stycket. För förlust eller minskning av godset eller skada därâ, som uppkommit vid sjö- eller § 14. lufttransport, ansvarar fraktföraren i förhållande till den berättigade enligt de beford- Då myndigheter lämnat särskilda föreskrifter om märkning, etc. ringsvillkor och lagregler som gäller för de förpackning, deklarering transportörer som anlitas. av visst gods, är avsändaren skyldig se till att Vid sådan kombinerad land- och sjötrans- dessa föreskrifter iakttages. Avsändaren är gentemot fraktföraren anport med färja dels inom Norden och dels från och till den europeiska kontinenten svarig för alla följder som kan uppkomma öster om linjen Hirtshals-Kristiansand, där genom att i transporthandlingen eller

godset är lastat på vägfordon eller järnvägs- a) uppgifterna

vagn eller befordras som enhetslaster i stor- eljest är oriktiga, otydliga eller ofullständiga; behållare (containers), tlats och dylikt, sva- b) godset är bristfälligt förpackat, märkt, rar dock fraktföraren dessa ansvars- deklarerat etc; enligt av honom lastats och och befordringsbestämmelser. c) godset bristfälligt stuvats, t.ex. pä vägfordon, järnvägsvagn, flats eller i storbehållare (containers) och §11. dylikt;

Visas att skada uppkommit till följd av dröjs- d) godset har sådana skadebringande egen-

mål med utförande av transportuppdrag, skaper, som fraktföraren icke uppenbarligen lämnas ersättning endast vid uppenbar för- insett. summelse från fraktförarens sida, dock högst Om fraktföraren utsätts för skadeståndsmed fraktens dubbla belopp. anspräk från tredje man av orsaker, som Kan fraktföraren ej utlämna gods inom anges ovan i denna paragraf, åligger det avsäna) för inrikes transporter 42 dagar och daren att hålla fraktföraren skadeslös.

Ersäztningens storlek då gods gått förlorat, §17. minskats eller skadats När godset är försäkrat, är fraktförarens an- § 15. svar begränsat till det belopp som icke kan erhållas från försäkringsgivaren. Ersättning för förlust eller minskning av gods beräknas efter godsets värde vid tiden och på platsen för fraktförarens omhändertagande §18. av godset. Godsets värde beräknas efter Har fraktföraren till fullo ersatt godset, övermarknadspriset för eller det gängse värdet av går äganderätten till denne. gods av samma slag och beskaffenhet, dock icke efter antikvärde eller annat särskilt värde såsom affektionsvärde hos godset. Anmärkning om minskning eller skada Därjämte ersättes fraktkostnader, tullav- § 19. gifter och andra utlägg i samband med befordringen av vad som gått förlorat. Därutö- Utifrån synlig minskning av eller skada på ver är fraktföraren icke pliktig att *lämna utlämnar, skall motgods, som fraktföraren någon skadeersättning, såsom för förlorad tagaren anmärka till fraktförarens godsuthandelsvinst, förlorad marknad eller annan lämnare samtidigt med att han mottager godförlust av vad slag det vara må. set. Anmärkningen skall antecknas på trans-

l Fraktförarens

ansvarighet är dock begrän- porthandlingen och dess mottagande där

l sad till 200 kronor för kilogram av förlusten bestyrkas av fraktföraren.

i bruttovikt. Är minskningen eller skadan icke synlig uti-

l

l de fall som avses i § 10 första stycket från skall anmärkning om minskningen eller

r till fraktföraren

gäller de sjö- respektive lufträttsliga begräns- skadan göras skriftligen inom

s ningsreglerna. 7 dagar efter godsets mottagande.

l Mottagaren äger ej rätt att förfoga över

godset på sådant sätt att besiktning av §16. minskningen eller skadan från fraktförarens Ersättning för skada på gods lämnas med det sida omöjliggörs eller avsevärt försvåras. belopp som motsvarar värdeminskningen. Om mottagaren icke iakttagit vad ovan Detta belopp framkommer genom att på sägs om anmärkning och om förfogande över godsets värde, så som det bestämts enligt godset är fraktföraren befriad från skyldig- § 15 första stycket, tillämpas den procent- het att ersätta minskningen eller skadan. sats varmed godset nedgått i värde genom skadan. Därjämte ersättes i motsvarande mån kostnader som avses i §15 andra stycket Framställning och behandling av ersättningsförsta meningen. men därutöver är fraktföra- ansprâk mot fraktföraren samt preskription ren icke pliktig att lämna någon skadeersätt- §20. ning. Fraktförarens är dock begrän- Den som enligt §3 har förfoganderätt över ansvarighet att rätten till sad till det belopp, varmed ersättning skulle godset är, under förutsättning ha lämnats om sändningen gått helt förlorad ersättning icke gått förlorad enligt § 19, beatt mot fraktföraren framställa eller, då blott en del av sändningen minskat i rättigad för förlust eller minskvärde genom skadan, om denna del gått för- anspråk på ersättning lorad. ning av godset eller skada därå. Sådant anspråk skall tillställas fraktföraren skriftligen och vara åtföljt av transporthandling och andra handlingar, som styrker det befogade i anspråket. Framställs icke

preciserade ersättningsansprâk i denna 0rdning inom 6 månader från den dag fraktföraren omhändertog godset för befordran är fraktföraren fri från varje ersättningsskyldighet. Då den berättigade mottager ersättningsbelopp, skall han på anfordran överlåta på fraktföraren honom tillkommande anspråk och fordringar gentemot annat transportföretag eller tredje man.

Särskilda ansvarsförhâllanden

§21. I fråga om ansvarsförhållanden, som ej är reglerade genom dessa bestämmelser, tillämpas vad i svensk lag eller författning kan vara föreskrivet eller, om sådan föreskrift icke finnes, vad som inom branschen gäller enligt stadigvarande kutym eller praxis.

Skilfeklausul

§ 22. Tvister rörande tillämpningen och tolkningen av dessa ansvars- och befordringsbestämmelser får icke hänskjutas till domstol utan skall avgöras enligt svensk rätt av skiljenämnd i Sverige enligt gällande svensk lag om skiljemän. Yrkande att tvisten skall hänskjutas till skiljenämnd skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen tillställas fraktföraren inom 60 dagar från det vederbörande fått del av fraktförarens ställningstagande till det tvistiga anspråket.

Bilaga 4 Ansvarsbestämmelser

i anslutning till S VENSKA ÅKERIF ÖRB UNDE TS rikskollektiva försäkring

for

(âkeriföretagets namn)

här nedan kallad fraktföraren

Ansvar Med internordisk förstås transtransport § l . port av gods till och från Danmark, Finland

och Norge inklusive transporter inom Sverige Dessa bestämmelser gäller för yrkesmässig av gods, som ankommer till eller utföres från transport av gods med vägfordon inom Sverilandet med vägfordon. ge samt mellan Sverige, Danmark, Finland För internordisk av och Bestämmelserna transport flyttgods Norge. omfattar icke gäller dock det i l st ovan angivna ansvaret. lagring av gods.

§4. §2.

Fraktföraren ansvarar Ersättning vid skada på eller förlust av gods med nedan angivna beräknas på grundval av det värde, som godundantag för skada på eller förlust av gods, set hade på avsändningsorten vid den tid som av fraktföraren mottagits för befordran detsamma överlämnades till fraktföraren för och till dess detsamma av fraktföraren avbefordran. Därjämte ersättes frakt, tull och lämnats till godsmottagaren eller ställts till andra utlägg i samband med befordringen. hans förfogande på bestämmelseorten. För särskilda kostnader med anledning av

skadefall eller för värdeminskning, som kan

§3. kvarstå efter det uppkommen skada nöjak-

tigt avhjälpts, ikläder sig fraktföraren icke Fraktförarens ansvar är för inrikes transport ansvar. begränsat till 200 kronor per kg brutto av det förlorade eller skadade vikt godsets dock högst 300.000 kronor sammanlagt Undan tagsbestámmelser per fordon med ev. släpfordon och oavsett anta- § 5. let varuägare.

För internordisk transport begränsas Fraktföraren ansvarar icke för förlust av eller

ansvarssumman per kg brutto av det förlora- skada på gods av följande orsaker eller vid de eller skadade vikt till ca 42 krogodsets transport av följande godsslag:

nor enligt lagen om Sveriges tillträde till kon- a) Fel eller försummelse av avsändare, mot-

ventionen om fraktavtalet vid internationell tagare eller deras ställföreträdare.

godsbefordran på väg (CMR), SFS nr b)Godsets egen beskaffenhet att

naturliga 91/1969. lätt fördärvas, exempelvis genom bräckage,

icke framställts inom sex läckage, förruttnelse, rost, jäsning, avdunst- sättningsanspråk ning samt känslighet för kyla och värme. månader från den dag godset avlämnats eller avlämnas till och dels om c) Användning av öppna, otäckta fordon, när bort mottagaren sådana använts enligt överenskommelse. talan därefter i laga ordning icke anhängigd) Bristfálligt emballage. gjorts inom ett år från samma tid. e) Bristande eller felaktig märkning. f) Omständigheter utanför fraktförarens Försäkring kontroll. g) Obligationer, reverser eller andra värde- § 9.

papper.

Fraktföraren har genom Svenska Åkeriför-

h) Bearbetade eller obearbetade ädla metalbundet tecknat försäkring för sitt ansvar ler, ädelstenar, pärlor, juveler eller dylikt. ett värde av vid inrikes trafik 200 krointill i) Föremål av högt konstnärligt värde eller nor per kg och vid internordisk trañk ca 42 samlarvärde. kronor per kg, i båda fallen sammanlagt j) Post. 300.000 kronor. För överskjutande högst värden vid internordisk trafik, icke blott för

§6. varje kg utan även när högsta ansvarssumman överskrides, förutsättes att tilläggsförsäkring För transport av följande godsslag ikläder sig tecknas.

fraktföraren ansvar endast efter härom sär-

omfattar även förlust av Försäkringen skilt träffad skriftlig överenskommelse med eller skada på det transporterade godset till avsändare eller mottagare. stöld samt brand och följd av trafikolycka, a) Explosiva föremål, flytande gaser, självåskslag, när godset ej är särskilt försäkrat. antändligt eller lättantändligt material, gifter, frätande ämnen eller annat gods, som kan medföra fara för omgivande föremål (s.k. farligt gods). b) Levande djur, dock endast risken vid påoch avlastning. c) Flyttgods. Vid transporter av flyttgods tillämpas förutom ansvarsbestämmelserna särskilda tilläggsbestämmelser, vilka tillhandahålles av fraktföraren. d) Gods känsligt för kyla eller värme.

Åtgärder vid skada eller förlust

§ 7.

Vid synlig förlust eller skada å gods skall skriftlig anmärkning framställas genast och i annat fall senast inom sju dagar från det godset avlämnats eller bort avlämnas till mottagaren.

§8.

Fordran mot fraktföraren enligt deSSâMEéT ” stämmelser dels om eri

upphör preciserade

Statens offentliga utredningar 1972

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Ambetsansvaret ll. [1] Godsbefordran till sjöss. [10] Skadestånd IV. [12] Revision av vattenlagen. Del 2. [14] Grundlagberedningen. 1. Ny regeringsform - Ny riksdagsordning. [15] 2. Ny regeringsform o Ny riksdagsordning (Följdförfattningar) [16] 3. Nomineringsförfarande vid riksdagsval v Riksdagen ipressen. [17] 4. Norge och den norska exilregeringen under andra världskriget. [18] Vägfraktavtalet ll. [24]

Försvarsdepartementet Personal för tyg- och intendenturförvaltning. [3] Säkerhets- och försvarspolitiken. [4]

Kommunikationsdepartementet CKR. (Centrala körkortsregistret) [5] Svävarfartslag. [21]

Finansdepartementet Förenklad Iöntagarbeskattning. [11]

Utbildningsdepartementet ReklamutredningenJ . Reklam l. Beskattning av rekIamen.[6] 2. Reklam Il. Beskrivningoch analys. [7] 3. ställningstaganden och förslag. [8] 4. Reklamens bestämningsfaktorer. [9] Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. [19 Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen. Litteraturutredningens läsvanestudier. [20] -Högre utbildning - regional rekrytering- och samhällsekonomiska kalkyler. [23]

Inrikesdepartementet Kommersiell service i glesbygder. [13]

Industridepartementet Svensk möbelindustri. [2]

Anm. Siffrorna inom _klamrper betecknar utredningarnas __ . nummer: den kronologrska forteckningen. K L Beckmans Tryckerier AB 1972 ISBN 91-38-00028-8