Reklam : delbetänkande

ZKXK National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

Reklam IV

Reklamens kostnader och

bestämnings faktorer Stockholm 1973

Statens offentliga utredningar 1973:11 Utbildningsdepartementet

Reklam IV

Reklamens kostnader och bestämningsfaktorer

Delbetänkande av reklamutredningen Stockholm 1973

ISBN 91-38-01535-8 Omslag: Håkan Lindström

Almqvist & Wiksell Informationsindustri AB, Uppsala 1973

Till Statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 14 oktober 1966 har särskilda sakkunniga tillkallats med uppgift att utreda frågan om reklamens verkningar med särskild hänsyn till reklamsändningar i televisionen. De sakkunniga, som arbetar under benämningen reklamutredningen, konstaterade vid uppläggningen av sitt arbete att kännedomen om reklamens omfattning och fördelning på varugrupper och branscher var bristfällig. Sedan utbildningsdepartementet beviljat erforderliga anslag beslöt reklamutredningen därför att företa en jämfört med tidigare svenska och utländska undersökningar omfattande statistisk kartläggning av reklamkostnaderna i Sverige under åren 1965-67. Utredningen uppdrog 1968 åt Industriens Utredningsinstitut att i samarbete med statistiska centralbyrån genomföra undersökningen. Utredningen har medverkat vid projektets uppläggning och fortlöpande deltagit i övervägandena om dess omfattning och inriktning. I sitt delbetänkande Reklam II. Beskrivning och analys (SOU 1972:7), kapitel 4, har utredningen tidigare lämnat en sammanfattning av den företagna undersökningen. Vidare har utredningen i samma betänkande använt vissa av undersökningens resultat främst vid utformningen av kapitel 12 om reklamen från samhällsekonomisk synpunkt. Undersökningen har också legat till grund för vissa bedömningar och ställningstaganden i utredningens första delbetänkande, Reklam I. Beskattning av reklamen (SOU 1972:6). Den här föreliggande analysen av undersökningens resultat har genomförts av civilekonom Rolf Rundfelt vid Industriens Utredningsinstitut. Den framlägges vid Stockholms universitet som Rundfelts doktorsavhandling och han svarar därmed för de överväganden och slutsatser som presenteras. Med hänsyn till att reklamutredningen tagit initiativet till och på ovan angivet sätt medverkat i och utnyttjat undersökningen har utredningen -

utan att ta ställning till de resonemang som förs i avhandlingen - ansett att den också bör publiceras i serien statens offentliga utredningar. Utredningen får härmed överlämna delbetänkandet Reklam IV. Reklamens kostnader och bestämningsfaktorer. Stockholm den 11 maj 1973 Nils Hörjel /Arthur Sarman

Innehåll

Förord

7 Kapitel 1 Inledning

1.1 Undersökningens syfte och uppläggning 1.1.1 Undersökningens syfte . . 1.1.2 Kartläggningen av de totala reklamkostnaderna. . 1.1.3 Undersökningen av reklamkostnaderna för den privata varukonsumtionen 1.1.4 Avgränsningen av varugruppsundersökningen . . 1.2 Några definitioner 1.2.1 Reklam 1.2.2 Reklamintensitet . . . . 1.2.3 Företagets övriga marknadsföringskostnader . . 1.3 Enkätundersökningen . . . . 1.3.1 Frågeformulär . . . . 1.3.2 Svarsfrekvens och bortfall 1.4 Kompletterande varugruppsundersökning 1.5 Exkurs. Tidigare undersökningar av kostnader för reklam i Sverige 1.5.1 Tidningsstatistik AB . . 1.5.2 Reklamstatistik AB . . . 1.5.3 SCB:s finansstatistik . . 1.5.4 Övrig statistik över reklamkostnader i Sverige . . .

Kapitel 2 Reklamkostnadernas 2.1 2.2

storlek

9 9 10

2.3 2.4

Reklamkostnaderna inom handeln Reklamkostnaderna 1967 fördelade på varugrupper 2.5 Reklamkostnadernas fördelning på företag av olika storleksgrupper 2.6 Reklamkostnadernas andel av förädlingsvärdet 2.7 Reklamkostnaderna fördelade på media 2.7.1 Branschundersökningen . 2J7.2

10 11 12 12 13 14 14 15 15 15 16 16 16 16 16

18 Reklamkostnadernas storlek 1967 18 Reklamintensitetens variationer mellan branscher samt mellan konsument- och producentvaror 19

Varugruppsundersökningen

Kostnader för personlig försäljning 2.9 Tillfälliga prisrabatter . . . . 2.10 Reklamintensiteten för nyintroducerade varor 2.11 Reklamkostnadernas utveckling 1965-1967 2.12 Reklamkostnadernas utveckling i fasta priser 2.13 Reklamen i Sverige i relation till utlandet 2.14 Tillförlitlighet 2.15 Avstämning

20 22 26 26 28 28 30

31 34 34 35 36 37 37 39

Kapitel 3 Varför varierar reklamintensiteten mellan företag och varor? . . 42 3.1

Empiriska undersökningar av hur reklambesluten fattas i företag . 3.2 Något om reklam i den klassiska ekonomiska teorin 3.2.1 Chamberlin 3.2.2 Rasmussen 3.3 Reklamelasticitet-reklamintensitet 3.4 Hypoteser om varför reklamintensiteten varierar mellan varugrupper och företag

42 43 43 44 44

44 3

3.4.1 Några antaganden som den fortsatta analysen bygger på 45 3.4.2 Hypoteser om varför reklamintensiteten varierar mellan varor 45 3.4.3 Hypoteser som avser att förklara varför reklamintensiteten varierar mellan individuella företag . . . 53

Kapitel 4 Regressionsmodellerna deras förklaringsvärde 4.1 4.2

4.4 4.5

och

Inledning Observationsenheter 4.2.1 Varugruppsobservationer . 4.2.2 Företagsobservationer . . Definition av den beroende variabeln — reklamintensiteten . . . 4.3.1 Relativ reklamintensitet. . 4.3.2 Ytterligare mått på reklamintensitet Förklaringsfaktorer 4.4.1 Dummy variabler . . . . Regressionsmodellerna . . . . 4.5.1 Varugruppsmodellen. . . 4.5.2 F ö r e t a g s m o d e l l e n . . . . 4.5.3 Hypotestesten 4.5.4 M u l t i k o l l i n e a r i t e t . . . . Regressionsmodellernas förklaringsvärde 4.6.1 Varugruppsmodellen . . 4.6.2 Företagsmodellen . . . En jämförelse med andra undersökningar

57 Kapitel 6 Variationer i tet mellan olika företag 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5

59 60 60 61 61 61 62 62 62 62 63

84 85 89 90 92

Kapitel 7 Diskussion av ytterligare förklaringsfaktorer i varugruppsmodellen samt kring några av reklamens effekter

5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 4

Dagligvaror, urvalsvaror och sällanköpsvaror Varugruppens omsättning . . . Förädlingsvärdeandel Punktskatter Säljarstruktur Importandel Producentvaruf öretag

68 70 73 74 75 79 79

105 Bilagor A B C

68 Residualanalys 94 7.1.1 Residualer i varugruppsundersökningen 94 7.1.2 Ytterligare förklaringsfaktorer 95 7.1.3 Sammanfattning . . . . 96 Reklamens effekter 96 7.2.1 Reklamens effekter på etablering av nya företag . 97 7.2.2 Reklamens effekter på säljarstrukturen 99 Några avslutande synpunkter . . 1 0 1

Tabellbilaga

D Kapitel 5 Variationer i reklamintensitet mellan olika varugrupper . . . .

84 Internationella företag . . . . Marknadsposition Diversifiering Nyetablerade företag Vertikalt integrerade företag . .

57 57 57 58 58 59

reklamintensi-

E F G H

Enkätundersökningens uppläggning och genomförande . . . . 1 3 2 Blanketter och anvisningar i reklamutredningen 139 Definition av de varugrupper som ingår i undersökningen samt svarsfrekvenser 171 Källor vid beräkning av reklamkostnadernas storlek i företag, som ej omfattas av enkätundersökningen 177 Redovisning av regressionsresultat 178 Känslighetsanalys-varugruppsindelning 187 Specifikation av oberoende variabler i varugruppsmodellen . . . 1 8 9 Ett försök till statistisk testning av reklamintensitet contra reklamkostnadsbelopp 192

Summary List of diagrams List of tables

194 203 204

Litteratur

205 Diagram 2.1

1967 års totala reklamkostnader fördelade på näringar 19 2.2 Andel av den privata varukonsumtionen som har en viss reklamintensitet 24 2.3 Fördelningen av 1967 års reklamkostnader på media 28 2.4 Reklam i A-media 1968 i vissa länder i relation till BNP och privat konsumtion 38 5.1 Samband mellan reklamintensitet och köpfrekvens 69 5.2 Samband mellan reklamintensitet och omsättning inom varugrupper 71 5.3 Samband mellan residualer och omsättning för olika varugrupper 72 5.4 Samband mellan reklamintensitet och förädlingsvärdeandel . . . 74 5.5 Samband mellan reklamintensitet och säljarstruktur 75 5.6 Samband mellan säljarstruktur och faktisk reklamintensitet respektive residual 77 5.7 Samband mellan residualer och importandel 80 5.8 Koncentration av reklamkostnaderna för konsument- och producentvaror inom industrin 1967 82 6.1 Samband mellan relativ reklamintensitet och internationaliseringsgrad 85 6.2 Samband mellan relativ reklamintensitet och marknadsposition 86 6.3 Samband mellan relativ reklamintensitet och diversifieringsgrad 89 6.4 Samband mellan relativ reklamintensitet och nyetablering . . . 90 6.5 Samband mellan relativ reklamintensitet och vertikal integration 92 6.6 Samband mellan residualer och marknadsandel för integrerade företag 93

7.1 Samband mellan residual och förändring i marknadsandel 19661968 för 29 företag etablerade 1960-1967 99 7.2 Samband mellan reklamintensitet och förändringen i de fyra största företagens marknadsandel 19661968 100 7.3 Samband mellan reklamintensitet och summan av förändringar i de fyra största företagens marknadsandelar 1966-1968, oavsett tecken 101 7.4 Andelen företag i företagsundersökningen med en viss reklamintensitet 103 Tabeller 2.1 Reklamkostnader 1967 i undersökta näringar 18 2.2 Uppskattade reklamkostnader 1967 i företag som ej omfattas av undersökningen 18 2.3 Omsättning och reklamkostnader 1967 inom industri och handel fördelade på varor avsedda för privat konsumtion respektive för annan förbrukning 20 2.4 Omsättning samt kostnader för reklam hos importörer och försäljningsbolag inom handeln 1967 uppdelade på konsument- och producentvaror 21 2.5 Konsumentvarureklam i detaljhandeln 1967 fördelad på olika grupper av företag 22 2.6 Antal företag, omsättning och reklamkostnader inom industri och handel 1967, fördelade på storleksgrupper efter omsättningens respektive reklamkostnadernas storlek 27 2.7 Industrins reklamkostnader procentuellt fördelade på konsumentoch producentvaruföretag samt på storleksklasser efter reklammedia 29 2.8 Procentuella reklamkostnader fördelade efter köpfrekvens . . . 31 2.9 Procentuella reklamkostnader fördelade efter reklamintensitet . . 31 5

2.10 Omsättning och kostnader inom 5.6 Samband mellan faktisk reklamindustri och handel för reklam intensitet och säljarstruktur . . 77 och personlig försäljning förde5.7 Samband mellan faktisk reklamlade på producent- och konsuintensitet och uppgivet antal konmentvaruföretag 1967 . . . . 33 kurrenter 79 2.11 Kostnader för reklam och person5.8 Producent- och konsumentvarulig försäljning i procent av omföretag inom industrin fördelade sättningen inom industri och hanefter reklamintensitet 1967 . . . 81 del efter storleksklasser 1967 . . 33 5.9 Producentvaruf öretag med re2.12 Korrelationer över kostnader för klamintensitet 1967 över 1,0 proreklam och personlig försäljning cent fördelade på varuområden 82 inom industri och handel efter 6.1 Samband mellan residualer, markstorleksklasser 34 nadsposition och marknadsandelar 87 2.13 Reklamprisindex 37 6.2 Samband mellan residualer, mark3.1 Omsättning och reklam i handeln nadsposition och marknadsandelar fördelade på dagligvaror, urvalsuppdelat efter säljarstruktur . . 87 varor och sällanköpsvaror 1967 . 47 6.3 Samband mellan marknadsande4.1 Korrelationer över varugrupper lens förändring i procentenheter mellan kostnader för reklam i en1966-1968 samt marknadsposition skilda media och återstoden av och säljarstruktur 88 reklamkostnaderna 60 6.4 Samband mellan residualer, etab5.1 Samband mellan residualer och leringsår och förekomsten av tidiköpfrekvens 70 gare försäljningsverksamhet i Sve5.2 Samband mellan residualer och rige 91 omsättning 71 7.1 Samband mellan residualer och 5.3 Regressionskoefficienter för omtillväxttakt 96 sättningsvariablerna när antalet 7.2 Samband mellan nyetablering och varugrupper uppgår till 74 respekreklamintensiteter i olika varutive 115 73 grupper 97 5.4 Samband mellan residualer och 7.3 Samband mellan etablering av nya låg förädlingsvärdeandel . . . 74 företag med tillverkning i Sverige 5.5 Samband mellan residualer och 1960-1967 och reklamintensitet 98 säljarstruktur 76

Förord

Industriens Utredningsinstitut utgav 1964 boken om "Reklamens ekonomiska roll" av Göran Albinsson, Sten Tengelin och Karl-Erik Wärneryd. Denna har sedan dess varit ett ofta använt och citerat arbete vid diskussioner kring reklamens ekonomiska betydelse. Det var därför naturligt att institutet tackade ja till en förfrågan från den statliga reklamutredningen om att medverka i en större empirisk undersökning av reklamkostnadernas storlek i Sverige. Materialinsamlingen för denna undersökning, som inom institutet utförts av civilekonom Rolf Rundfelt, har gjorts i samarbete med byrån för industristatistik på statistiska centralbyrån. I synnerhet byråchef Åke Lönnqvist och pol mag Gustav Levenius har medverkat till att undersökningen kunnat genomföras framgångsrikt. Resultatet har blivit ett delvis unikt material. Enligt institutets kännedom finns det inte för något land redovisade uppgifter om reklamkostnadernas storlek för så många branscher och varugrupper. Det förhållandet att uppgifterna lämnats direkt från reklamköparna och inte härletts indirekt via bearbetning av olika former av mediastatistik gör också att tillförlitligheten i det redovisade materialet bör vara bättre än vad som är vanligt i den statistik som tidigare redovisats. Det insamlade materialet har av institutet lagts till grund för en studie av reklamkostnadernas variationer mellan varor och företag som här presenteras. Ett skäl till varför institutet engagerat sig i detta forskningsprojekt vid sidan av det nu nämnda är de konsumtionsundersökningar institutet genomfört. Dessa har gett till resultat en

indelning av den privata konsumtionen i varugrupper, som också ansetts lämplig för analys av reklamkostnadernas variationer. Reklamutredningen har fortlöpande följt arbetet via en referensgrupp som bidragit med många värdefulla synpunkter. Under arbetet med kartläggningen av reklamkostnadernas storlek bestod gruppen av direktör Göran Albinsson, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, byråchef Torsten Elm, statens pris- och kartellnämnd, aktuarie Karl-Erik Friberg, Tidningsstatistik AB, byråchef Åke Lönnqvist, statistiska centralbyrån, fil lic Arthur Sarman, förste forskningssekreterare Ursula Wallberg och professor Karl-Erik Wärneryd, reklamutredningen samt byråchef Carl Johan Åberg, konjunkturinstitutet. Under arbetet med analysen av reklamens bestämningsfaktorer ingick i referensgruppen utöver Wallberg, Sarman, Wärneryd och Albinsson också docent Alf Carling vid Stockholms Universitet. Undersökningen har vid flera tillfällen diskuterats på det högre företagsekonomiska seminariet vid Stockholms Universitet under ledning av professor Lars Persson. Docenterna Alf Carling och John Skar har granskat hela manuskriptet och givit många värdefulla råd och synpunkter. Fil lic Harry Lutjohann har nedlagt ett betydande arbete när det gällt de ekonometriska avsnitten. Till samtliga personer och företag som bidragit med material och synpunkter får institutet härmed framföra sitt varma tack. Stockholm i december 1972 Lars Nabseth 7

1 Inledning

Den reklam som görs i samhället kan analyseras och diskuteras från en rad olikartade utgångspunkter. I huvudsak finns det dock anledning att skilja mellan två typer av studier, dels sådana som behandlar reklamens effekter, dels sådana som söker förklara orsakerna bakom den reklam som görs. 1 I det förra fallet koncentreras intresset till den inverkan reklamen kan ha på konsumenternas val mellan olika varor och kanske också på deras konsumtionsbenägenhet överhuvudtaget. Andra effektstudier kan gälla reklamens betydelse för enskilda företags vinster och marknadsandelar. I litteraturen finns exempelvis en omfattande diskussion kring frågan om reklamen bidragit till att skapa en ökad marknadskoncentration. I denna undersökning behandlas dessa problem endast indirekt och fragmentariskt. Syftet är i stället att analysera varför reklamkostnaderna varierar mellan olika företag och varugrupper. Innebörden är att vi betraktar reklamkostnaderna som en beslutsvariabel för företagen, vars storlek bestäms av vissa förklaringsfaktorer. Betydelsen av dessa förklaringsfaktorer analyseras med utgångspunkt från en kartläggning av de faktiska reklamkostnaderna avseende 1967.2 I fortsättningen av detta kapitel diskuteras uppläggningen av denna undersökning. I nästa kapitel redogörs för de data om reklamkostnader m m som samlats in. Ett antal hypoteser som avser att förklara varför reklamkostnaderna varierar mellan varor och företag presenteras i kapitel 3. I kapitel 4 utvecklas den modell som an-

vänds för att testa hypoteserna. Hypotestesten genomförs i kapitlen 5 och 6. Kapitel 5 innehåller resultaten från testen av de hypoteser som avser förklara variationerna i reklamkostnadernas storlek mellan varor, medan kapitel 6 innehåller motsvarande analys av de faktorer som avser förklara variationerna mellan individuella företag. I kapitel 7 slutligen framförs ytterligare några hypoteser om varför reklamkostnaderna i vissa varugrupper är avsevärt högre respektive lägre än genomsnittligt. Dessutom diskuteras här kortfattat några av reklamens effekter. 1.1 Undersökningens

syfte och uppläggning

1.1.1 Undersökningens syfte I samråd med reklamutredningen fastslogs att undersökningen skulle syfta till att inom ramen för en budget som beräknades möjliggöra en utsändning av ca 2 500 enkäter 1. skatta de totala kostnaderna för kommersiell reklam i Sverige uppdelade på näringar och branscher 2. skatta kostnaderna för kommersiell reklam för den privata varukonsumtionen, uppdelad på ett sätt som möjliggör analys av reklamens bestämningsfaktorer 3. genomföra en analys av varför reklamkostnaderna varierar mellan olika varor och företag. 1

Distinktionen mellan dessa bägge typer av studier betonas bl a av Kaldor [1949-1950]. En preliminär redovisning av resultaten från denna kartläggning har delgivits bl a de företag som medverkat i undersökningen. En sammanställning återfinns också i Reklam II, SOU 1972: 7. 2

1.1.2 Kartläggningen av de totala reklamkostnaderna Undersökningens första deluppgift, att skatta de totala reklamkostnadernas storlek, är rent deskriptiv. Den motiveras av att tidigare beräkningar av reklamkostnadernas storlek i Sverige i huvudsak baserats på enkäter till mediaföretag, dvs företag som förmedlar reklam, vilket framgår av exkursen sist i detta kapitel. Det har därför ansetts angeläget att komplettera dessa beräkningar med en undersökning som utgår från reklamköparnas utgifter. Därvid vinns bl a en högre precision vid mätningen av vissa typer av reklamkostnader, möjlighet att dela upp reklamkostnaderna på branscher m m samt möjlighet att relatera reklamkostnaderna till företagens storlek etc. Uppgiften är att skatta de totala kostnaderna för kommersiell reklam i Sverige. Den angivna ramen på ca 2 500 enkäter har dock tvingat fram vissa avgränsningar. Detta har bl a medfört att mindre företag inom industri och handel och flertalet företag inom "förvaltning och tjänster" utelämnats. Gemensamt för dessa företag är att reklamkostnaderna bedömts vara små i relation till såväl antal företag som företagens omsättning. En uppskattning av hur stora reklamkostnader dessa utelämnade företag kan svara för lämnas i kapitel 2. En detaljerad redogörelse för population, urval m m lämnas i bilaga A. 1.1.3 Undersökningen av reklamkostnaderna för den privata varukonsumtionen Undersökningens huvudsyfte är att analysera varför reklamkostnaderna varierar mellan olika företag och varor. Det har dock inte ansetts möjligt att genomföra denna analys för hela näringslivet. Eftersom reklam innebär masskommunikation har det då ansetts naturligt att begränsa analysen till företag med ett stort antal kunder, dvs i första hand företag som säljer konsumentvaror. Av tids- och kostnadsskäl har någon motsvarande analys av reklamkostna10

dernas variationer mellan olika producentvaruföretag inte kunnat genomföras. Diskussionen av producentvaruföretagens reklamkostnader är därför mycket kortfattad. En analys av reklamens bestämningsfaktorer kan inriktas på att förklara varför reklamkostnaderna varierar antingen mellan grupper av företag där varje grupp säljer likartade varor eller inom en grupp företag som säljer en viss vara. Det huvudsakliga intresset kommer i denna studie att knytas till den förstnämnda uppgiften. Det beror framför allt på att de faktorer — säljarstruktur, köpfrekvens etc — som kan antas bestämma reklamkostnadernas storlek för olika varor är lättare att observera och kvantifiera än motsvarande faktorer som bestämmer skillnaden mellan individuella företag. Därtill kommer att flera faktorer är varuanknutna snarare än företagsspecifika. Oavsett studiens inriktning krävs dock en närmare precisering av vad som avses med vara/varugrupp. Det gäller att dela in den totala mängden konsumtionsvaror i ett antal grupper inom vilka företagens beslut om reklamkostnadernas storlek kan antas fattas på likartade grunder. Det av exempelvis statistiska centralbyrån (SCB) använda branschbegreppet torde därvid inte vara särskilt lämpligt. Branscherna är där nämligen i allmänhet definierade med utgångspunkt från produktionskriterier. I en bransch kan således ingå uppgifter om företag som säljer varor såväl till andra företag som till hushållen. Benägenheten att använda reklam på dessa delmarknader torde vara helt olika. En alternativ indelning skulle kunna baseras på intervjuer med företagen, där man frågar efter vilka företag dessa anser sig konkurrera med. En dylik uppläggning har dock bedömts som orealistisk, inte minst med tanke på att olika företag förmodligen har skilda uppfattningar om vilka företag som är konkurrenter. I stället har som utgångspunkt för varugruppsindelningen tagits den indelning som av Industriens Utredningsinstitut (IUI) använts vid undersökningar av den privata

konsumtionen. 3 Denna indelning har som syfte att möjliggöra en analys av faktorer som påverkar konsumtionens omfattning och inriktning. Man har därför strävat efter att sammanföra varor, för vilka efterfrågan bestäms på ett likartat sätt, dvs varor som av konsumenterna upplevs som komplementära eller som nära substitut. Det ligger nära till hands att tro att företagens beslut om reklamanslagens storlek bestäms på ett relativt likartat sätt för samtliga varor som ingår i en av dessa varugrupper. Det har dock ansetts nödvändigt med vissa modifikationer. Den viktigaste av dessa gäller "kläder" som delats upp på ett tiotal delgrupper — lätt och tung damkonfektion, herrkonfektion, strumpor osv. En förteckning över de varugrupper, till antalet 89, som omfattas av vår analys återfinns i tabell 9 i tabellbilagan. Det är viktigt att observera att det självfallet finns alternativ 4 till den här föreslagna varugrupperingen. Den använda grupperingen torde emellertid vara väsentligt bättre för vårt syfte än existerande branschindelningar, då vi därmed i görligaste mån tillgodosett det fundamentala kravet på en uppdelning av varorna efter mottagarekategori, dvs i konsument- och producentvaror. Samtidigt har vi, genom att begränsa antalet varugrupper till 89, avsevärt underlättat företagens arbete med uppgiftslämnandet. De medtagna varugrupperna täcker närmare 90% av den privata varukonsumtionen som den beräknas av IUI. Exempel på varugrupper som faller utanför undersökningen är färsk frukt och grönsaker som svarar för ca 7% av den privata konsumtionen, 5 armaturer, köksredskap m m . Anledningen till att vi inte tagit med dessa grupper är framför allt svårigheter att identifiera leverantörerna. 6 Av tabell 9 i tabellbilagan framgår att vi också samlat in uppgifter om nio producentvarugrupper. Urvalet har gjorts bl a för att tjäna som underlag för en jämförelse mellan reklamkostnaderna för konsumentoch producentvaror. Därför har producentvaruurvalet gjorts så att det representerar

olika sälj ar struktur er, köpfrekvenser etc. Urvalet är dock så pass litet att de slutsatser som kan dras blir av ett begränsat värde. 1.1.4 Avgränsningen av varugruppsundersökningen Som redan påpekats har vi valt att begränsa analysen av reklamens bestämningsfaktorer till att i huvudsak avse konsumentvaror. Eftersom antalet producentvaruföretag och -varugrupper är betydligt större än antalet konsumentvaruföretag, skulle en utvidgning av analysen leda till ett betydande merarbete. Det är också uppenbart att den största delen av all reklam avser konsumentvaror. I varje fall har konsumentvarorna de högsta reklamkostnaderna i förhållande till omsättningen. I en undersökning som syftar till att ge underlag för samhällsekonomiska beslut kan det då vara motiverat att koncentrera sig på dessa. Reklam för en viss vara görs av både industri- och handelsföretag. Av mättekniska skäl har det dock endast varit möjligt att fördela industrins reklamkostnader på de olika varugrupperna. En stor del av handelns reklamkostnader är nämligen gemensam för samtliga varor som ingår i en butiks sortiment och kan inte delas upp annat än med grova schabloner, t ex efter omsättningen. Ett undantag utgörs av flertalet importörer samt av de försäljningsbolag som ägs av tillverkande bolag. I den officiella statistiken klassas dessa som handelsföretag. Från reklamsynpunkt är de dock mer jämförbara med tillverkarna inom landet, eftersom de är ansvariga för att skapa den primära efterfrågan för vissa speciella varor. Det medför att dessa handelsföretag för3

Bentzel [1957]. Se också Dahlman & Klevmarken [1971]. *5 Några sådana alternativ redovisas i kapitel 4. Reklamkostnaderna för färsk frukt och färska grönsaker är mycket små. Vi torde följaktligen täcka in betydligt mer än 90% av konsumtionsvarureklamen i vår undersökning. 8 Armatur och köksredskap redovisas i industristatistiken under så många statistiska nummer att det är mycket arbetskrävande att få fram vilka företag som tillverkar dessa varor. 11

modligen har lättare att särredovisa reklamkostnaderna för vissa varor. Varugruppsundersökningen har därför avgränsats till att analysera varför leverantörernas (dvs de svenska tillverkarna eller alternativt deras försäljningsbolag och importörerna) reklamkostnader varierar dels mellan, dels inom olika varugrupper. 7 En schablonmässig uppdelning av handelns reklamkostnader kan dock motiveras om man vill skatta hur stor andel av en varas slutpris som utgörs av reklamkostnader. I kapitel 2 redovisas resultatet av en dylik uppdelning. 1.2 Några

definitioner

1.2.1 Reklam 8 Den vanligaste definitionen av reklam knyter an till masskommunikationsforskningen: "Reklam är varje av en identifierbar sändare betald form av presentation via massmedia i syfte att främja försäljningen av varor eller tjänster" (Albinsson, Tengelin & Wärneryd [1964]). Vid mätningar av reklamens kostnader 9 är det vanligt att i reklambegreppet också inkludera andra aktiviteter såsom utställningar, demonstrationer m m . Internationella Handelskammaren 10 t ex har utarbetat ett schema som omfattar 13 kategorier, vilka i sin tur ofta delas in i två grupper: A-media respektive B-media. Dessa är: A-media I Pressreklam II Utomhusreklam (inkl trafikreklam) III Filmreklam IV Radioreklam V TV-reklam B-media VI Direktreklam VII Mässor och utställningar VIII Butiksreklam IX Varuprov, gåvor, tävlingar etc X Referenspublikationer XI Reklamundersökningar XII Diverse XIII Reklamadministration 12

Enligt författarens bedömning motsvarar ovanstående schema tämligen väl företagens uppfattning om vad som bör räknas till reklam. Vissa ändringar har dock ansetts motiverade. Sålunda har kostnader för reklam i radio och TV utelämnats, eftersom sådan reklam ej förekommer i Sverige. Även diverseposten har utelämnats eftersom de medtagna posterna ansetts utgöra en uttömmande specifikation på vad som skulle inkluderas i reklam. I stället har i reklamkostnaderna medräknats företagens lämnade och erhållna reklambidrag som i och med veckoannonseringens genombrott blivit en relativt vanlig företeelse. Dessutom har företagen ombetts ange kostnaderna för extern Public Relation eller publicitet (PR). Dessa kostnader kan i många fall vara svåra att särskilja från reklamkostnaderna. Ett företag skulle därför lätt kunna uppge låga reklamkostnader med motiveringen att det rörde sig om PR-kostnader. För att undvika att få med kostnader av personalvårdande karaktär, firmatidningar o d, efterfrågades dock endast kostnaderna för den externa PR-verksamheten. Vidare har vi tagit med en post för "ersättning till annonsbyråer". Detta sammanhänger med att många företag numera låter annonsbyråer sköta hela reklamverksamheten, varvid företagen debiteras enligt ett s k PEP-system, dvs Pris Efter Prestation. I den mån företagen inte delar upp dessa PEP-debiteringar på olika media, vilket inte alltid torde vara möjligt, samlas dessa kostnader upp på denna post. Kostnader för PR liksom kostnader för 7

En beskrivning av hur populationerna konstruerats och hur urvalet gjorts lämnas i bilaga A. En utförligare diskussion av olika definitioner av reklam ges i Reklam II, SOU 1972: 7. 8 Med tanke på att reklamens effekter ofta sträcker sig över mer än en planeringsperiod vore det riktigare att tala om reklamutgift i stället för reklamkostnad. Kostnad innebär ju vanligen en periodiserad utgift. I överensstämmelse med vanligt språkbruk används dock här konsekvent begreppet reklamkostnad som synonymt med reklamutgift. 10 Promotion of Advertising Expenditure Surveys by Class of Media, February 1959. International Chamber of Commerce. I denna skrift ges utförliga anvisningar om vilka kostnadsslag som skall inkluderas i respektive kategori. 8

egen reklamavdelning utgör i allmänhet en gemensam kostnad för samtliga varor som ingår i ett företags sortiment. När vi frågat efter reklamkostnadernas storlek på varugruppsnivå har därför dessa två kostnadsslag utelämnats för att företagen skulle slippa göra schablonmässiga uppdelningar.11 Ovanstående innebär att vi inte i reklamkostnaderna inkluderar de merkostnader som följer av att förpackningarna utformas på ett säljfrämjande sätt eller de ofta betydande kostnaderna för varuexponering. Även om det för båda dessa poster uppenbart är fråga om masskommunikation är det lika klart att företagen normalt inte ser dem som en del av reklamkostnaderna. Anledningen härtill är att den övervägande delen av kostnaderna såväl för förpackningar som för varuexponering klassificeras som distributionskostnader.12 Ett problem vid en undersökning av reklamens kostnader är om man skall försöka skilja ut den del av företagens reklam som vänder sig till hushåll respektive den del som vänder sig till handeln. I och för sig vore detta naturligtvis önskvärt eftersom bestämningsfaktorerna för de båda kategorierna av reklam kan väntas vara olika. I regel skiljer dock inte företagen i sin redovisning på till vem reklamen är riktad, varför en dylik uppdelning inte ansetts vara genomförbar. 1.2.2 Reklamintensitet Om syftet med vår undersökning vore att kartlägga vilka företag som svarar för merparten av de totala reklamkostnaderna skulle det vara tillfyllest med uppgifter om företagens reklamkostnader i kronor. För en analys är det dock angeläget att relatera reklamkostnaderna till andra variabler, exempelvis omsättningen. Vi får då vad som brukar kallas reklamintensitet, dvs reklamkostnadernas andel av omsättningen. I den fortsatta analysen kommer reklamintensitet, definierad på detta sätt, att spela en central roll.13 Det medför att vi i enkäten till företagen också måste ställa frå-

gor om omsättningens storlek. Vi har därvid valt att definiera omsättning som företagets fakturerade försäljning under redovisningsperioden inklusive alla skatter men exklusive eventuella returer och rabatter.14 Anledningen till att vi valt att lägga de indirekta skatterna till omsättningen är att företagen i sin årsredovisning i allmänhet inkluderar dessa och att deras uppgiftslämnande därför förenklas. Från analyssynpunkt är det förmodligen missvisande att ta med dessa skatter, eftersom de inte har något med företagens egen verksamhet att göra. Vid undersökningstillfället var de dock i allmänhet så små att de kunde negligeras. Undantag är vissa varugrupper såsom bensin, tobak, vin och sprit mfl, där punktskatter utgör en betydande del av det pris konsumenterna får betala. I dessa varugrupper har vi därför

n

Som framgår av tabell 5 i tabellbilagan svarar kostnaderna för PR och egen reklamavdelning för knappt 10% av de totala reklamkostnaderna. 12 De totala kostnaderna för förpackningar har enligt dir Laurin, PLM, skattats till ca 2 miljarder kr för 1970, varav uppskattningsvis 60% utgör konsumentförpackningar. (Vårt ekonomiska läge, föredrag vid Svenska Sparbanksföreningens konferens 3-5 mars 1971.) Beträffande storleken av kostnaderna för varuexponering har det inte varit möjligt att göra någon uppskattning. Det kan dock nämnas att Kjaer-Hansen [1965] i sin beräkning av kostnaderna för butiksreklam i Danmark för 1963 inkluderat en beräknad hyreskostnad för skyltfönster samt beräknade lönekostnader för personal som arbetar med skyltning. Det har medfört att kostnaderna för butiksreklam utgör 25% av de totala reklamkostnaderna. Detta kan jämföras med ca 9% i vår undersökning. För att vi skulle komma upp i en andel butiksreklam på 25% hade dessa behövt uppgå till 440 milj kr, dvs 310 milj mer än vad som nu är fallet. 13 Reklamintensitet kan också definieras som reklamkostnader i procent av exempelvis BNP, privat konsumtion, förädlingsvärde m m. Vi återkommer till detta i följande kapitel. 14 Motsvarande mått för försäkringsbolag har definierats som "direkta premieinkomster", medan vi för bankernas del har angett såväl storleken av deras bruttointäkter som balansomslutning. Vad bankerna beträffar är det valda måttet inte någon mätare av omsättningen i egentlig mening, som ju för bankernas del utgörs av in- och utlåning, notarieverksamhet m m, som i relation till reklamkostnaderna är så stora, att reklamkostnaderna bara skulle bli någon promille. I stället har vi valt bruttointäkter samt balansomslutning som är relativt lättåtkomliga.

i analysen utgått från omsättningen exklusive punktskatter.15 1.2.3 Företagets övriga marknadsföringskostnader Reklam är en del av företagets marknadsföring som helst borde jämföras och analyseras tillsammans med företagens övriga konkurrensmedel, såsom pris, service, produktutformning etc. En provundersökning hos några företag visade dock att det inte var möjligt att utan ett betydande merarbete samla in uppgifter om samtliga konkurrensmedel. I stället begränsade vi oss till att i enkätundersökningen fråga om kostnader för företagets personliga försäljning. Ett mindre urval av företag tillfrågades dessutom om kostnaderna för tillfälliga prisrabatter. 1.2.3.1 Personlig försäljning Det närmaste substitutet för reklam är vanligen personlig försäljning. Av detta skäl har det ett speciellt intresse att jämföra företagens kostnader för reklam med kostnaderna för den personliga försäljningen. Till kostnader för personlig försäljning har först och främst räknats löner och lönebikostnader (sociala kostnader etc) såväl till resande försäljare som till telefonförsäljare. Därutöver har vi i enkäten frågat efter storleken av diverse kostnader som direkt hänger samman med försäljningsverksamheten — rese- och representationskostnader och kostnader för försäljningsprover. Däremot har vi inte inkluderat frågor om storleken av indirekta kostnader såsom telefon, kontorshyra etc på grund av mätsvårigheter. Den föreslagna definitionen innebär att i kostnaden för personlig försäljning kommer normalt att ingå kostnader för s k konsulenter. Eftersom konsulenterna hjälper butikerna med skyltning, uppsättning av reklamskyltar o d, borde en del av kostnaderna härför ingå i reklamkostnaderna. En uppdelning av konsulenternas löner på reklamverksamhet och försäljningsarbete har dock inte ansetts möjlig att genomföra. Frågan om kostnader för personlig försäljning har utelämnats när det gäller de14

taljhandeln. Det beror dels på att substituerbarheten mellan reklam och personlig försäljning bedömts vara låg, dels på att butikspersonal ofta har andra uppgifter än försäljning, vilket skulle medföra stora svårigheter för uppgiftslämnaren att lämna önskade uppgifter. 1.2.3.2 Tillfälliga prisrabatter Tillfälliga prisrabatter är ett inslag i marknadsföringen som blivit allt vanligare. Det är en typ av rabatter som skiljer sig från de vanliga realisationerna, som återkommer med regelbundna mellanrum. Tillfälliga prisrabatter däremot används ofta i samband med introduktionskampanjer och syftar till att förmå konsumenterna att pröva nya varor. Dessa rabatter kan följaktligen ses som ett konkurrensmedel som används parallellt med eller i stället för reklam eller personlig försäljning. Det kan naturligtvis ifrågasättas om man skall klassificera dessa rabatter som en kostnad. Det rör sig ju inte om en utbetalning från företagets sida utan snarare om en intäktsminskning. Uppenbarligen är det dock för företaget fråga om en uppoffring, som vid ett rationellt övervägande måste jämföras med andra marknadsföringsansträngningar, såsom reklam etc. Storleken av denna uppoffring är lika med skillnaden mellan det normala och tillfälliga priset multiplicerat med antalet sålda exemplar. 1.3 Enkätundersökningen För att testa uppläggningen av undersökningen och av de ovan angivna definitionerna av reklam mm gjordes sommaren 1968 en provundersökning. Denna omfattade 25 muntliga intervjuer, främst med relativt stora industri- och handelsföretag samt ett 50-tal skriftliga intervjuer. De skriftliga intervjuerna gjordes med ett urval av företag i flera olika näringar, branscher och storleksgrupper. Med ledning av erfarenheterna från denna provundersökning 15

Uppgifter om punktskatternas storlek har därvid hämtats från Indirekt Beskattning 1967, SOS, Kontrollstyrelsen, Stockholm 1968.

utformades de frågeformulär och anvisningar som redovisas i bilaga B.

niera varugrupperna såsom "tvättmedel i konsumentförpackning", "möbler för hemmabruk" etc i största möjliga utsträckning eliminera den del av försäljningen som icke avser konsumentvaror. Samtliga företag som vid förfrågan uppgivit sig icke sälja konsumentvaror har utelämnats.

1.3.1 Frågeformulär I branschundersökningen användes ett 10tal olika frågeformulär (se bilaga B) beroende på i vilken näring det utvalda företaget ingick. Gemensamt för samtliga for1.3.2 Svarsfrekvens och bortfall mulär var att de innehöll frågor om omSlutlig svarsfrekvens i såväl bransch- som sättning eller motsvarande samt om storvarugruppsundersökningen uppgår till ca leken av de totala reklamkostnaderna. Frå9 5 % . En detaljerad redogörelse för svarsgorna avsåg 1965-1967. För 1967 efterfråfrekvensen återfinns i bilagorna A och C. gades en uppdelning av reklamkostnaderna på ett antal delposter. För företagen inom Denna svarsfrekvens är mycket hög. En bidragande orsak härtill är att företagen påindustrin, partihandeln och försäkringsväsendet ingick också frågor om kostnader mints flera gånger dels skriftligt, dels telefonledes. En stor del av uppgifterna, framför personlig försäljning för samtliga tre för allt från de minsta företagen, har därår. vid erhållits per telefon. Detta innebär troFormulären i varugruppsundersökningen var något mindre omfattande. För att be- ligen att osäkerheten i de lämnade uppgifterna ökat något på grund av minnesfel gränsa uppgiftslämnarnas arbete ingick bara frågor om omsättning och reklamkost- och en tendens att lämna avrundade siffror. nader uppdelade på olika delposter för ett En analys av bortfallet visar att det är år, nämligen 1967. Frågan om kostnaden för personlig försäljning ströks, eftersom relativt jämnt fördelat mellan olika näringar och branscher. De kontroller som provundersökningen visade att företaget kunnat göras tyder inte på att reklamkostmed diversifierad försäljning i allmänhet betraktade försäljarlönerna som en gemen- naderna bland de företag som icke inkomsam kostnad. Man kunde följaktligen inte mit med svar nämnvärt skiljer sig från de företag som medverkat. dela upp dessa på enskilda varugrupper. Å andra sidan ingick till ett urval av företag, som medverkade i varugruppsun1.4 Kompletterande dersökningen, ytterligare några frågor bl a varugruppsundersökning om storleken av tillfälliga prisrabatter. Som tidigare angivits syftar varu- En kompletterande varugruppsundersökgruppsundersökningen till att samla in upp- ning genomfördes vintern 1970-1971, dvs gifter om reklamkostnader m m för ett an- två år efter huvudundersökningen. Syftet tal konsumentvarugrupper. I den mån före- med denna undersökning var dels att kontagens försäljning gick till storkök, bygg- trollera riktigheten av de uppgifter som tidigare lämnats för 1967, dels att samla in mästare etc var det således ett önskemål ytterligare information som kunde använatt motsvarande del av omsättningen och reklamkostnaderna skulle exkluderas. Prov- das för att förklara varför reklamkostnaderna varierar mellan företag inom en varuundersökningen visade dock att detta inte var möjligt annat än i undantagsfall. Frå- grupp. Kopia av frågeformuläret redovisas i bigan om hur stor andel av försäljningen som laga B. För att underlätta insamlingsarbeavsåg konsumentvaror bibehölls därför tet begränsades denna kompletterande unbara för ett 15-tal varugrupper, där andelen dersökning till att omfatta endast företag storhushållsförsäljning kunde antas vara med försäljning av dagligvaror. Dessutom mycket stor — exempelvis mjöl, kött, kylexkluderades alla mindre företag i de varuskåp. I stället försökte vi genom att defi15

grupper där antalet företag översteg tio. Antalet företag som erhöll frågeblankett utgjorde 151. Bortfallet uppgick till sju företag (dvs knappt 5 % ) . Av dessa hade ett företag gått i konkurs sedan föregående undersökning, två företag var oanträffbara och fyra företag vägrade svara. 1.5 Exkurs. Tidigare undersökningar av kostnader för reklam i Sverige I början av detta kapitel framhölls att den befintliga statistiken över kostnaderna för reklam i Sverige var otillräcklig som underlag för mer ingående analyser. I detta avsnitt skall vi ge en översikt av och kommentar till den statistik som finns. 1.5.1 Tidningsstatistik AB De mest utförliga beräkningarna av kostnader för reklam i Sverige har genomförts av Tidningsstatistik AB (TS) och avser 1953, Ocklind [1957], 1960-1961 Friberg [1964] samt 1965, Friberg [1967]. TS har definierat reklam i enlighet med Internationella Handelskammarens rekommendationer. För var och en av de kategorier som ingår i International Chamber of Commerce's (ICC) schema har TS gjort en uppskattning. Denna uppskattning har huvudsakligen baserats på enkäter till mediaföretagen, dvs de företag som säljer mediautrymme, tidningar, filmbolag etc. Därigenom kan antalet intervjuer hållas nere jämfört med om undersökningen vänder sig direkt till reklamköparna. Säljarna av mediautrymme känner dock inte alla kostnader som näringslivet har för sin reklamverksamhet. Det gäller t ex kostnaderna för utformningen av reklam som därför måste uppskattas med hjälp av företagsintervjuer, fackmän m fl. Samma sak gäller för butiksreklamen, en stor del av trycksaks- och direktreklamen etc. TS framhåller att osäkerheten i uppskattningen av dessa reklamkategorier, som svarar för en dryg tredjedel av de totala reklamkostnaderna, är stor. Ytterligare en nackdel med TS statistik är att man inte gör någon uppdelning på olika typer av reklamköpare. Man kan alltså inte se vare sig om det är kommersiell eller icke-kommersiell reklam16 (kungörelser, familje- och platsannonser, religiös propaganda) eller vad gäller den kommersiella reklamen om det är industrin, handeln eller någon annan näring som svarar för den. 16

1.5.2 Reklamstatistik AB I TS dotterbolag, Reklamstatistik AB (RS)17 görs sammanställningar (Märkesvarureklam) enbart över utrymmeskostnader för de sk Amedia (pressannonsering, film- och utomhusreklam). Beräkningarna går till så att man löpande registrerar antalet spaltmillimeter annonsutrymme etc för olika varor och för olika företag och därefter multiplicerar med respektive tidnings annonstaxa. Redovisningen sker månadsvis. Abonnenter på denna statistik är företag som genom denna snabbt kan få en uppfattning om sina konkurrenters aktiviteter. RS inkluderar inte uppgifter om B-media (dvs direktreklam, butiksreklam, kostnader för företagens egna reklamavdelningar etc). Eftersom kostnaden för dessa torde variera mellan olika varor och företag också över tiden, begränsas därmed värdet av denna statistik för skattningar av de totala reklamkostnadernas storlek. Den av RS använda mätmetoden tar heller inte hänsyn till förekomsten av speciella extrarabatter och liknande,18 även om betydelsen av dessa sannolikt inte är särskilt stor. 1.5.3 SCB:s finansstatistik En tredje källa för uppgifter om reklamkostnadernas storlek är SCB:s finansstatistik. I enkäten till företagen frågar SCB efter kostnader för "annonsering och annan köpt reklam". Denna uppgift har samlats in sedan 1965 men har ännu ej blivit föremål för någon närmare granskning. Den har heller ej publicerats eftersom den antas vara behäftad med stor osäkerhet. Insamlingen får för närvarande betraktas som en försöksverksamhet. 1.5.4 Övrig statistik över reklamkostnader i Sverige Utöver ovannämnda mer eller mindre regelbundna statistik har ett antal mindre undersökningar gjorts som redovisar reklamkostnadernas storlek för vissa branscher och/eller varugrupper. Så kan exempelvis nämnas Wärneryd [1957] som anger reklamkostnaderna för bom19

I TS senaste undersökning har gjorts en uppdelning av hur annonskostnaderna fördelar sig på olika slags annonser. Därav framgår bl a att ca en fjärdedel eller drygt 200 milj utgörs av icke-kommersiell reklam. Se Friberg [1967], s 63 ff. 17 Det är osäkert om RS verksamhet kommer att finnas kvar efter årsskiftet 1972-1973. 18 Ett exempel är om tidningen utformar en annons fel och som kompensation inför en ny annons vid ett senare tillfälle till nedsatt taxa.

ullsväverier, sko-, sömnads-, tvättmedels- och chokladindustrierna samt för generalagenterna inom bilhandeln. Koncentrationsutredningen19 har gjort en omfattande undersökning av läkemedelsreklamen. Statens pris- och kartellnämnd (SPK) har i flera av sina branschundersökningar redovisat uppgifter om reklamkostnadernas storlek.20 Sköldberg [1961] har på uppdrag av annonsörföreningen redovisat en undersökning av reklamkostnaderna för vissa varugrupper.

2-734181 Rundfelt

Eftersom dessa undersökningar genomförts vid olika tidpunkter, med olika metoder och med varierande definitioner av reklam är de dock inte helt jämförbara. 19 Läkemedelsindustrin. SOU 1969: 36. 20

Se t ex Konkurrensförhållanden, marginalutveckling och kostnadsstruktur inom kafferosteribranschen 1962-66. Statens pris- och kartellnämnd 45/66. Stockholm 1968.

2 Reklamkostnadernas storlek

2.1 Reklamkostnadernas

storlek 1967

Reklamkostnadernas storlek (inkl kostnader för extern PR) uppdelade på näringar och branscher redovisas i tabellerna 1-4 i tabellbilagan. Som framgår av dessa tabeller och av tabell 2.1 uppgick summan av reklamkostnaderna i de undersökta näringarna till 1 400 milj kr 1967. Tar man hänsyn till de fel som är betingade av att vi arbetar med ett urval av företag är sannolikheten mindre än 5% att ovanstående belopp avviker med mer än 175 milj i endera riktningen från det värde som en totalundersökning skulle ha givit. En diskussion av övriga felkällors betydelse följer i slutet på detta kapitel. Som nämnts i föregående kapitel inkluderar inte vår undersökning samtliga företag som gör kommersiell reklam i Sverige. En mycket grov skattning av hur stor del

Tabell 2.1 Reklamkostnader 1967 i undersökta näringar Kategori

Milj kr

Industri Partihandel (exkl erhållna reklambidrag) Detaljhandel (exkl erhållna reklambidrag) Affärsbanker Sparbanker Försäkringsbolag Resebyråer Summa

692 342 284 24 20 18 20 i 400

av reklamen som vi ej täckt in lämnas i tabell 2.2. De siffror som lämnas i tabell 2.2 bygger på telefonintervjuer med företag, branschföreningar etc. Osäkerheten som vidlåder dessa siffror är mycket stor. Gissningsvis ligger dock den verkliga siffran inom ett intervall på 180 milj ± ca 50

Tabell 2.2 Uppskattade reklamkostnader år 1967 i företag som ej omfattas av undersökningen Milj kr Industriföretag med mindre än 5 anställda Partihandelsföretag med mindre än 2 milj i omsättning Detaljhandelsföretag med mindre än 0,5 milj i omsättning Sparbanker med mindre än 18 milj i insättarbehållning \ Ej rikstäckande försäkringsbolag J Rederier, flygbolag m fl persontransporterande företag Restauranger, hotell och diverse nöjen Byggnadsindustri, el-, gas- och värmeverk Statliga affärsdrivande verk Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske Diverse tjänster (transporter, uppdragsverksamhet, mäklare, tvätterier m m) Summa Anm: Utförlig källhänvisning återfinns i bilaga D.

6 12 32 20 50 15 8 1 35 180

Diagram 2.1 1967 års totala reklamkostnader fördelade på näringar

milj. I relation till antalet berörda företag är storleken av dessa reklamkostnader följaktligen så liten att ett utelämnande väl kan motiveras. Ovanstående innebär att de sammanlagda kostnaderna för kommersiell reklam inklusive extern PR för 1967 uppgår till ca 1 600 milj kr. I fortsättningen kommer vi dock enbart att använda oss av uppgifterna om reklamkostnaderna för den grupp av företag som ingår i huvudundersökningen (dvs för vilka reklamkostnaderna uppgick till 1 400 milj 1967). När det fortsättningsvis anges att vi utgår från de totala reklamkostnaderna är det alltså detta belopp som det refereras till.

2.2 Reklamintensitetens variationer mellan branscher samt mellan konsument- och producentvaror Den huvudgrupp inom industrin, dvs bransch på 2-ställig ISIC-nivå (International Standard Industrial Classification), som redovisar den högsta reklamintensiteten är kemisk industri med 4 % . Den lägsta reklamintensiteten, 0,4% återfinns inom trä-

varuindustrin samt inom gruv- och stenbrytning. Spridningen i reklamintensitet, mätt som skillnaden mellan branscherna med högst respektive lägst reklamintensitet, ökar när man går längre i branschuppdelning. Det är naturligt eftersom man ju därigenom bättre anpassar sig till en faktisk marknadsuppdelning. För de branscher som redovisas på 3-ställig ISIC-nivå har spridningen ökat från 0,2% (slakteriindustrin) till ca 5% (frukt- och grönsakskonservindustrin). I partihandeln har råvaror och halvfabrikat den lägsta reklamintensiteten, 0,2%, medan bosättningsartiklar har den högsta, nämligen 2,7%. I detaljhandeln redovisas den lägsta reklamintensiteten för sprit, trycksaker och blommor med 0,1 % och den högsta, 2,8%, för ur, guldsmedsvaror och sportartiklar. För att visa hur stor andel av reklamkostnaderna, som avser varor avsedda för privat konsumtion, har en uppdelning av de undersökta företagens omsättning och reklamkostnader gjorts på dels konsumentvaror, dels producentvaror. Uppdelningen bygger på en klassificering av företagen med hjälp av uppgifter från kalendrar, telefonsamtal etc. Industriföretag som säljer både producent- (P-) och konsument- (K-)varor har delats upp på två delar: en P-del och en K-del, varvid omsättningen och reklamkostnaderna fördelats var för sig på de båda delarna. Denna fördelning har underlättats genom att de företag som säljer K-varor i stor utsträckning ingår i varugruppsundersökningen. För företagen inom handeln har någon liknande uppdelning inte gjorts. De har i stället klassats som P- respektive K-varuföretag enligt ett mest-kriterium. Orsaken att vi inte gjort samma slag av uppdelning för handelsföretagen som för industriföretagen är ett antagande att blandningen mellan P- och K-varor är avsevärt mindre inom handeln. Av tabell 2.3 framgår att reklamintensiteten för K-varor är mer än tre gånger så hög som för P-varor inom industrin och mer än två gånger så hög inom handeln. 19

Därutöver har försäkringsbolagen angett hur stor del av premieintäkterna och reklamkostnaderna som avser direkta personförsäkringar, direkta hem-, villa- och fritidshusförsäkringar samt personbilsförsäkringar, vilka approximativt kan antas motsvara de försäkringar som registreras som privat konsumtion. Reklamintensiteten för dessa är också något högre än för den övriga verksamheten. De relativt omfattande PR-kostnaderna har därvid fördelats på de olika slagen av försäkringar i proportion till omsättningen. För banker och resebyråer har inga uppdelningar kunnat göras. Antar vi för enkelhetens skull att hälften av den reklam som görs av banker och all reklam som görs av resebyråer avser privata hushåll betyder det att tre fjärdedelar av all kommersiell reklam (74%) avser varor och tjänster avsedda för privat konsumtion.1 Samtidigt måste man dock konstatera att reklamkostnaderna för producentvaror inte är obetydliga. Inom industrin är mer än en tredjedel (35 %) av de totala reklamkostnaderna producentvarureklam. Denna stora andel måste dock ses mot bakgrund av producentvarornas stora andel av omsättningen inom industrin, som utgör 62%. Vi återkommer i kapitel 5 med en något mer utförlig diskussion om reklamkostnaderna för producentvaror. 2.3 Reklamkostnaderna inom handeln Av tabell 2.3 framgår vidare att av de totala kostnaderna för konsumentvarureklam på 1 miljard kr svarar handeln för något mer än 50 % eller 535 milj kr. I dessa 535 milj kr ingår även de reklamkostnader som importörer och försäljningsbolag,2 ägda av industriföretag, svarar för. Som importörer har de företag klassificerats, vars omsättning till mer än 50% utgörs av importerade varor.3 Till försäljningsbolag räknas de bolag vars omsättning enligt företagens egna uppgifter till en dominerande del utgörs av moderbolagets varor. I tabell 2.4 visas att reklamkostnaderna för dessa båda kategorier av företag utgör 20

Tabell 2.3 Omsättning och reklamkostnader 1967 inom industri och handel, fördelade på varor avsedda för privat konsumtion respektive för annan förbrukning Omsättning milj kr

Reklam Reklam i % av milj kr omsättning

64 800 24 300 40 500

692 450 242

1,1 1,9 0,6

52 300 30 200 22 100

342 252 90

0,6 0,8 0,4

30 400 30 200 200

284 283 1

0,9 0,9 0,5

3 129

0,6

Därav försäkringar för privatpersoner 2 217 övriga försäkringar 912

0,6

0,4

Industri Totalt Därav K-varor P-varor Partihandel Totalt Därav K-varor P-varor Detaljhandel Totalt Därav K-varor P-varor Försäkringsbolag Totalt

betydande belopp. Av totalt 535 milj kr i konsumentvarureklam faller 163 milj kr på importörer och 21 milj kr på försäljningsbolag. Reklamintensiteten för de båda kategorierna är väsentligt högre än för de övriga företagen: 1,5% jämfört med 0,9%. I kapitel 1 påpekades att analysen av reklamens bestämningsfaktorer omfattar konsumentföretagen inom industrin samt importörerna och försäljningsföretagen inom handeln. Det innebär att av de totala reklamkostnaderna inom industrin och han1

Vi bortser här från de reklamkostnader som görs av företag som ej direkt täcks av vår undersökning. - Kända exempel är Elektrohelios Försäljnings AB, Försäljnings AB Volta, Atlas Copco Svenska Försäljnings AB. 3 Observera att till importörer endast räknas de företag som har egen import. Företag som säljer utländska varor, köpta från andra fristående importörer, medräknas således ej. Detaljhandelsföretagen har med några få undantag i sin helhet betraktats som icke-importörer.

Tabell 2.4 Omsättning samt kostnader för reklam hos importörer och försäljningsbolag inom handeln 1967 uppdelade på konsument- och producentvaror Handel, totalt

Detaljhandel

Partihandel

FörsäljningsFörsäljningsFörsäljningsImportörer bolag Importörer bolag Importörer bolag Konsumentvaror Omsättning milj kr Reklam milj kr Reklam i % av omsättn.

10 847 163 1,5

1 432 21 1,5

10 700 158 1,5

1295 18 1,4

147 5 3,4

137 3 2,2

Producentvaror Omsättning milj kr Reklam milj kr Reklam i % av omsättn.

4 000 39 1,0

3 425 22 0,6

4 000 39 1,0

3 425 22 0,6

—

—

S:a producent- och konsumentvaror Omsättning milj kr Reklam milj kr Reklam i % av omsättn.

14 847 202 1,4

4 857 43 0,9

14 700 197 1,3

4 720 40 0,9

147 5 3,4

137 3 2,2

deln på ca 1,3 miljarder, berörs knappt 50% av analysen.4 Resterande 50% fördelar sig med ungefär lika stora delar på producentvarureklam och övrig konsumentvarureklam inom handeln. Anledningen till att vi inte kan inkludera handelns övriga konsumentvarureklam i analysen har berörts tidigare. Denna reklam är i allmänhet inte inriktad på enstaka märken utan syftar mer till att få kunder att besöka ett försäljningsställe o d. Om kunden sedan väljer det ena eller andra märket eller den ena eller andra varan spelar vanligen inte någon större roll för butiken. Det är därför svårt att fördela dessa reklamkostnader på varor. Icke desto mindre är denna reklam av en sådan storleksordning att en något noggrannare genomgång är motiverad. Från tabellerna 2.3 och 2.4 kan vi räkna fram att större delen av de reklamkostnader i handeln, nämligen 275 milj kr av 350, som inte hänför sig till importörer eller försäljningsbolag, ligger i detaljhandeln. Fördelningen av dessa 275 milj kr på olika huvudgrupper av detaljhandelsföretag redovisas i tabell 2.5. Tabell 2.5 bygger på samma bransch-

gruppering som redovisas i tabell 4 i tabellbilagan. För att ge en bättre bild av reklamkostnadernas fördelning har dock några branscher delats upp ytterligare. Eftersom antalet företag i dessa uppdelade branscher är litet, blir osäkerheten i de redovisade uppgifterna större än för huvudbranscherna. Siffrorna bör följaktligen tolkas med viss försiktighet. Större delen av vad vi kallat övrig varuhandelsreklam på 275 milj kr faller på varuhusen och handeln med kläder och bosättningsartiklar. I varuhusens omsättning och reklamkostnader ingår också Domusvaruhusen. I konsumtionsföreningarna särredovisas dock i allmänhet inte den del av de totala reklamkostnaderna som avser Domus. Uppdelningen av konsumtionsföreningarnas reklamkostnader på Domus-varuhus och övrig dagligvaruhandel har därför gjorts efter en schablon. Vi har därvid utgått från skillnaden i reklamintensitet mellan privat dagligvaruhandel och privatägda varuhus och antagit att motsvarande skillnad också finns inom konsu4

Industrins konsumentvarureklam uppgår till 450 milj kr och importörernas och försäljningsbolagens reklam till 184 milj kr.

Tabell 2.5 Konsumentvarureklam i detaljhandeln 1967 fördelad på olika grupper av företag (exkl importörer och försäljningsbolag) Omsättning milj kr Dagligvaruhandeln (= livsmedelshandel) 9 399 Tobak, sprit och trycksaker 4 731 Därav bokhandel 371 Kläder och skor 2 423 Bosättningsartiklar 2 597 Därav järnhandel 825 möbelhandel 893 mattor och textilier 522 radio m m 357 Sportaffärer, urmakare, guldsmeder 591 Därav sportaffärer 258 foto 69 juvelerare 74 musikaffärer m m 190 Bilhandel 2 298 Bensinstationer m m 1 668 Varuhus (inkl Domus) 5 638 Postorder 200 Summa 29 916 Tillkommer importörer och försäljningsbolag 284 Summa konsumentvaror 30 200

mentkooperationen. Det visar sig då att konsumentkooperationens reklamintensitet blir något högre såväl inom dagligvaruhandeln som bland varuhusen. 5 Bidragande orsaker är dels höga kostnader för institutionell reklam (avseende bl a oändlighetssymbolen som introducerades 1967), dels att konsumtionsföreningarna erhåller lägre reklambidrag från leverantörerna än den privatägda detaljhandeln. Detta förklaras i sin tur av att de KF-anslutna leverantörerna i regel inte lämnar reklambidrag. 6 Rangordnar man företagen efter reklamintensitet visar det sig i stället att postorderfirmorna ligger i en klass för sig med en reklamintensitet som är flera gånger högre än den övriga gruppens. Det som förorsakar dessa höga reklamkostnader är naturligtvis postorderfirmornas kataloger, som är dessa företags dominerande försäljningskostnad. En jämförelse med andra företag blir därigenom lätt missvisande, eftersom postorderfirmorna har lägre kostnader för personlig försäljning, lokalhyror m m. 22

Reklam milj kr

Reklam i % av omsättning

34,7 11,1 1,9 57,0 48,3 4,4 15,2 22,9 5,8 8,9 3,0 1,5 1,7 2,7 17,4 5,2 67,7 23,7 275,0

0,4 0,2 0,5 2,3 1,9 0,5 1,7 4,4 1,6 1,5 1,2 2,2 2,3 1,4 0,8 0,3 1,2 11,8 0,9

8 283,0

2,8 0,9

Höga reklamintensiteter redovisas också för handeln med mattor och textilier samt kläder och skor. I kapitel 3 diskuteras tänkbara orsaker till dessa höga reklamintensiteter.

2.4 Reklamkostnaderna 1967 fördelade på varugrupper Reklamkostnadernas storlek för olika varugrupper framgår av tabell 9 i tabellbilagan. Som nämndes i avsnittet om undersökningens uppläggning är det framför allt fråga 6 I vår detaljhandelspopulation har konsumtionsföreningarna blivit något överrepresenterade. Det beror på att föreningarna utgjort urvalsenhet och inte de enskilda butikerna. I praktiken har detta inneburit att samtliga konsumtionsföreningar, med en sammanlagd omsättning på ca 6 miljarder, ingår i populationen. Konsumtionsföreningarnas andel i vår population utgör därmed ca 20% jämfört med knappt 17% för den totala detaljhandeln. 8 En diskussion av reklamkostnadernas storlek för leverantörsföretag ägda av handeln följer i kapitel 6.

derna har beräknats som summan av leveom konsumentvarugrupper: totalt har vi samlat in uppgifter för 89 konsumentvaru- rantörernas och handelns reklamkostnader. grupper men endast för 9 producentvaru- Handelns reklamkostnader har därvid slagrupper. Av sekretesskäl har vi dock inte gits ut på de 89 konsumentvarugrupperna med hjälp av ett schablonpålägg. De rekunnat redovisa alla uppgifter, utan några klamkostnader i handeln som här avses är av varugrupperna är hopslagna. den del av konsumentvarureklamen som Av tabell 9 i tabellbilagan framgår att inte ingår i leverantörernas reklamkostnaspridningen i reklamintensitet är betydligt der. Vi har alltså från den totala konsustörre än den är i branschundersökningen. Den varugrupp som har den högsta reklam- mentvarureklamen i handeln subtraherat den reklam som importörer och försäljintensiteten är tandkräm med 26,5, T lägst ningsbolag svarar för och som specificeras (bland konsumentvarorna) ligger ägg med 0,2%. Inkluderas producentvarorna har i tabell 2.4. De reklamkostnader i handeln tjock eldningsolja den lägsta reklamintensi- som därefter återstår att fördela på varugrupper utgör sålunda 76 milj kr i partiteten med 0,01 %. Utöver tandkräm redovisas höga reklam- handeln samt 275 milj i detaljhandeln. Dessa kostnader har först delats upp på intensiteter för flera kemisk-tekniska varor. För toalettvål, tvättmedel, kosmetika och olika branscher inom handeln. Inom dessa puts- och polermedel lägger fabrikanterna branscher har sedan reklamkostnaderna fördelats på den eller de konsumentvarugrupner mer än 10% av omsättningen på reper som omfattas av branschen med ett klam. Över 10% utgör också reklamkosti procent av omsättningen i detaljhandelsnaderna för mjuk(tissue-)papper, rakblad, priser lika stort pålägg. 8 Pålägget blir något rakapparater och armbandsur. för högt därför att hänsyn ej tagits till att Med undantag för kosmetika och tvättvår undersökning inte täcker hela den primedel gäller att de varugrupper, som har vata konsumtionen. Detta kompenseras höga reklamintensiteter, är mycket små dock av att vi inte beaktat de reklamkostomsättningsmässigt sett. Den andel av den privata (varu-)konsumtionen, där reklam- nader som faller på de minsta handelsföretagen och som enligt tabell 2.2 utgör 44 intensiteten överstiger 10%, är endast ca 5 % såsom framgår av diagram 2.2. För milj. Är det rimligt att anta att handelns rehälften av den privata konsumtionen understiger reklamintensiteten 2 %. I genomsnitt har de undersökta produ- 7 Observera att reklamintensiteten definierats som centvarugrupperna en klart lägre reklamleverantörernas reklamkostnader i % av fabrikspriser. Räknar man i stället med de priser konintensitet än konsumentvarorna, 0,4% mot sumenterna får betala blir reklamintensiteten van2,0%. För några av producentvarorna är ligen lägre. Jfr tabell 9 i tabellbilagan. dock reklamkostnaderna inte obetydliga till 8 Förfaringssättet kan illustreras med följande exempel. Av partihandelns reklamkostnader på 76 vilket vi återkommer i kapitel 6. milj avser 50 milj olika dagligvarugrupper. Den I tabell 9 i tabellbilagan redovisas också sammanlagda omsättningen för de dagligvaror som reklamkostnaderna i procent av omsätt- omfattas av undersökningen mätt i detaljhandelspriser utgör drygt 22 miljarder. Reklamkostnaningen exklusive indirekta skatter. Detta ger derna på 50 milj har följaktligen fördelats på dessa en kraftig höjning av reklamintensiteten för dagligvaror (livsmedel och flertalet kemisk-tekniska varor) med ett pålägg på 0,2 procentenheter. Av ett par varugrupper. Vin och sprit, tobak, detaljhandelns reklam faller 35 milj på livsmedelsöl och läsk stiger från 1,1 till 4 , 3 % , bensin branschen, vilket motsvarar knappt 0,2 procentenstiger från 0,8 till 5,4% etc. Den genom- heter av omsättningen mätt i detaljhandelspris. Härtill har lagts 7 3 av de reklamkostnader som snittliga (vägda) reklamintensiteten stiger faller på varuhus och postorderhandel, vilket utfrån 2,0 till 2,5 %. gör ytterligare 0,2 procentenheter. Sammanlagt innebär detta att till leverantörernas reklamkostKolumn 7 i tabell 9 i tabellbilagan visar nader i procent av omsättningen i detaljhandelsde totala reklamkostnaderna i relation till priser har lagts 0,2 + 0,2 + 0,2 = 0,6 procentenheter avseende handelns reklamkostnader. den privata konsumtionen. Reklamkostna23

Diagram 2.2 Andel i procent av den privata varukonsumtionen som har viss reklamintensitet Andel av den privata varukonsumtionen 35 T

30-

25-

20-

15-

10'

h-TLp 10

n j n 15

28 Reklamintensitet

klamkostnader är lika stora för alla varugrupper? Nej, det kan man utan vidare förkasta. Visserligen har vi genom att göra en uppdelning på branscher inom handeln försökt att differentiera pålägget så mycket som möjligt. Variationerna i påläggssatsen ligger mellan ca 3 procentenheter (för mattor och hemtextilier) och 0 (tidningar, olja, läkemedel m fl). De verkliga variationerna är dock förmodligen betydligt större. Branschblandningen och vårt begränsade urval gör dock att vi inte har några möjlig24

heter att åstadkomma en mer detaljerad uppdelning. Omsättningen mätt i detaljistpriser har för flertalet varugrupper beräknats som summan av omsättningen i fabrikspriser plus beräknade handelsmarginaler. Den sammanlagda omsättningen beräknad på detta sätt för de 89 konsumentvarugrupperna, uppgår till 41 miljarder. Detta kan jämföras med värdet av den totala privata konsumtionen för 1967 som enligt Dahlman & Klevmarken [1971] uppgick till 70

miljarder. Av detta belopp utgör ca 48 miljarder konsumtion av varor. De 89 varugrupper som ingår i vår undersökning representerar alltså ca 85-90% av den totala varukonsumtionen. Uppgifter om handelsmarginalerna har inhämtats från IUI:s konsumtionsundersökningar, SPK:s branschundersökningar, SCB, företag, branschföreningar med flera källor. Orsaken till att vi inte direkt utnyttjat redan publicerad statistik för den privata konsumtionens storlek är att uppgifter där i många fall saknas för de relativt små varugrupper som ingår i vår undersökning. Undantag härifrån är framför allt livsmedelssektorn, där vi utnyttjat jordbruksnämndens statistik. 9 En fördel med den här valda metoden att till omsättningen i fabrikspriser lägga ett pålägg för handelns omkostnader är att reklamintensiteten inte kommer att påverkas lika mycket av om uppgiftslämnarna lämnat felaktiga uppgifter som om vi använt oss av en externt beräknad siffra på den privata konsumtionen. Det är nämligen sannolikt att om företagen lämnat ett för högt eller för lågt värde på omsättningen inom en varugrupp så är reklamkostnaderna behäftade med ett likartat fel, vilket gör att reklamintensiteten blir någorlunda korrekt. Detta är inte längre fallet om vi kombinerar leverantörernas uppgifter om reklamkostnader med uppgifter om privat konsumtion tagna från andra källor. Den sammanlagda effekten av de av oss använda schablonpåslagen blir att den genomsnittliga reklamintensiteten för samtliga 89 varugrupper stiger något. Detta beror på att det genomsnittliga pålägget för handelns reklamkostnader (55%) är något högre än de genomsnittliga handelsmarginalerna (30%). De största skillnaderna jämfört med den ursprungliga reklam intensiteten redovisas för de varugrupper som har de högsta respektive de lägsta reklamintensiteterna. Det är en naturlig konsekvens av att vi utgått ifrån att handeln gör ungefär lika mycket reklam (procentuellt sett) för alla varugrupper. För varugrupper, där leverantörernas reklamkostnader är höga, be-

tyder detta påslag mycket litet. Är däremot leverantörernas reklamkostnader låga, kan påslaget innebära en flerdubbling av den ursprungliga reklamintensiteten. Även producentvarorna säljs i viss utsträckning genom handeln. Armeringsjärn och cement går sålunda i betydande utsträckning via partihandeln. I avsaknad av uppgifter om påläggens storlek i dessa branscher avstår vi dock från alla försök att beräkna reklamkostnadernas storlek i relation till det pris som förbrukarna får betala för dessa varor. Skillnaden mot den ursprungliga reklamintensiteten torde vara mycket liten. En jämförelse av reklamintensiteternas storlek för enskilda varugrupper mellan vår undersökning och andra källor försvåras av skillnader i metoder. Vi har frågat företagen om storleken av deras omsättning och reklam och därigenom fått siffror, som visserligen kan vara behäftade med vissa mätfel men som ändå bör vara konsistenta. I andra undersökningar har man ofta tvingats hämta sina uppgifter från olika källor. Inte oväntat leder detta till att reklamintensitetens nivå för en viss varugrupp varierar kraftigt mellan olika undersökningar. "Väljer man i stället att rangordna varugrupperna i olika undersökningar efter reklamintensitet och därefter jämföra med våra uppgifter, finner man dock en relativt god överensstämmelse. 10 9

Jordbruksekonomiska Meddelanden. Rangkorrelationskoefficienten för jämförbara varugrupper är 0,6-0,8, detta trots att jämförelsen gjorts med undersökningar från vitt skilda tidsperioder, från 1935 till 1959. Uppenbarligen finns det en positiv samvariation mellan de varor som är mest reklamintensiva såväl över tiden som mellan olika länder, i varje fall i fråga om Sverige, USA och Storbritannien. Detta i sin tur tyder på att reklamanslagen inte bara är resultatet av en slumpprocess, utan att det finns starka underliggande faktorer som påverkar reklamkostnadernas storlek för olika typer av varor. Rangkorrelationsberäkningarna har utförts på material som hämtats från Comanor & Wilson [1967]; Report of the Federal Trade Commission on Distribution Methods and Costs. Part V. Advertising as a Factor in Distribution. Washington 1955; Doyle [1968]; Else [1966]; Howard [1957], s 328; Kaldor & Silverman [1948], s 144; Ocklind [1956]; Stigler [1958]; Telser [1962] och [1964]; Wärneryd [1957].

2.5 Reklamkostnadernas fördelning på företag av olika storleksgrupper

2.6 Reklamkostnadernas av förädlingsvärdet

Tabell 2.6 visar reklamintensiteten för företag i olika storleksklasser, där klasserna baseras dels på företagens omsättning, dels på företagens reklamkostnader. Reklamintensiteterna redovisas såväl för de olika näringarna industri, parti- och detaljhandel som för konsument- respektive producentvaror inom varje näring. Om ett företag med en totalomsättning på 15 milj kr säljer lika mycket av konsument- och producentvaror innebär det att företaget ingår i storleksklassen 10-25 milj kr i totalkolumnen respektive i storleksklasserna 1-10 milj kr i såväl konsument- som producentvarukolumnerna. Både när företagen grupperas efter omsättningens storlek och efter reklamkostnadernas storlek visar det sig att företagen i den minsta storleksklassen har en väsentligt lägre reklamintensitet än genomsnittligt. De högsta reklamintensiteterna återfinns hos de medelstora företagen när företagen grupperas efter omsättningen. Vid gruppering efter reklamkostnaderna är bilden mer splittrad, men i varje fall inom industrin redovisas de högsta reklamintensiteterna hos de företag som har de största reklamkostnaderna i kronor. Det finns alltså ett visst positivt samband mellan reklamanslagen i kronor och reklamintensitet. I tabellen kan man också utläsa hur många företag som har en reklambudget överstigande exempelvis 1 miljon kronor. Enligt vår uppskattning (som naturligtvis är behäftad med viss osäkerhet, eftersom vår undersökning bygger på ett urval av företag) hade 255 företag inom industri och handel reklamkostnader överstigande 1 miljon 1967. Därav återfanns 149 i industrin, 68 i partihandeln samt 38 i detaljhandeln. Dessa 255 företag motsvarar ungefär 1% av populationens 25 000 företag och svarar för nära 60% av reklamkostnaderna inom industri och handel jämfört med en tredjedel av omsättningen. Det finns alltså en mycket stark koncentration av reklamkostnaderna till ett litet antal företag. 11

Reklamkostnadernas storlek i olika företag kan relateras till olika storheter. Vilka som väljs beror på problemets art. I avsnittet om definitioner framhölls att omsättningen av flera skäl kunde ses som ett lämpligt mått. När man önskar studera reklamkostnadernas storlek för större aggregat, exempelvis näringar, kan dock omsättningssiffrorna bli missvisande, då de inte alltid är ett relevant mått på verksamhetens omfattning. Det är därför vanligt att man i ekonomiska sammanhang, för att ange omfattningen av en verksamhet, redovisar förädlingsvärden i stället för omsättningssiffror. Förädlingsvärdet definieras därvid såsom företagens omsättning minus materialkostnader och kostnader för köpta tjänster. Det innebär att detta mått i huvudsak omfattar löner och kapitalkostnader. Förädlingsvärdena har beräknats såsom 50% av saluvärdet inom industrin 12 och 12% inom handeln. 13 För bankerna och försäkringsbolagen har förädlingsvärdet uppskattats till 3,3 miljarder med utgångspunkt från Nationalräkenskaperna. 14 Detta innebär för industrin att reklamkostnaderna utgör ca 2 % av förädlingsvärdet. För handeln är motsvarande andel knappt 5 % och för banker

andel

Enligt Svenska Annonsörers Förening fanns det 36 företag 1967 med reklamanslag överstigande 5 milj kr (jämfört med 31 enligt tabell 2.6) och 196 företag med reklamanslag över 1 miljon (jämfört med 255). Siffrorna är dock inte jämförbara. Tabell 2.6 inkluderar bara företag inom industri och handel; således ingår ej exempelvis resebyråer. Vidare ingår ej i reklamkostnaderna de ofta betydande kostnaderna för exportreklam. Annonsörföreningens statistik å andra sidan baseras endast på uppgifter från företag som är medlemmar. 12 SOS, Industri. 13 Enligt Nationalräkenskaperna, Statistiska Meddelanden N, SCB utgör förädlingsvärdet (sektorprodukten) i varuhandeln 12 miljarder 1967. Omsättningen detta år uppgick enligt vår undersökning till 83 miljarder exklusive småföretagen. Småföretagens omsättning kan uppskattas till ca 5 miljarder i partihandeln och 11 miljarder i detaljhandeln. Den sammanlagda omsättningen inom handeln skulle alltså uppgå till knappt 100 miljarder. 14 Nationalräkenskaperna. Statistiska Meddelanden N, SCB.

Tabell 2.6 Antal företag, omsättning och reklamkostnader inom industri och handel 1967, fördelade på storleksgrupper efter omsättningens respektive reklamkostnadernas storlek Konsumentvaruföretag

Totalt

Storleksklass

Antal företag

Producentvaruföretag

Omsättning milj kr

Reklam i % av omsättning

Omsättning milj kr

Reklam i % av omsättning

Omsättning milj kr

Reklam i % av omsättning

Fördelning efter omsättning, milj kr Industri 0-1 1-10 10-25 25-100 100Summa

6 796 4 786 411 311 89 12 393

3 392 13 387 6 950 15 175 25 905 64 809

0,3 0,8 1,6 1,4 1,0 1,1

1 080 5 292 3 125 4915 10013 24 425

0,5 1,4 3,7 2,8 1,2 1,9

3 395 8 370 5 172 10 347 13 100 40 384

0,4 0,5 0,7 0,7 0,6 0,6

Partihandel 0-1 1-10 10-25 25-100 100Summa

692 2 341 546 234 68 3 881

351 10 234 8 566 10 189 22 956 52 296

0,7 0,8 0,8 0,6 0,5 0,7

93 5 375 5 197 4 210 15 257 30 132

0,4 1,0 1,1 0,6 0,7 0,8

259 4 859 3 369 5 979 7 696 22 162

0,8 0,5 0,3 0,5 0,3 0,4

Detaljhandel 0-1 1-10 10-25 25-100 100Summa

3 940 4 379 233 59 27 8 638

2 466 10 093 3 437 2 740 11 617 30 353

0,7 1,0 1,2 1,9 0,7 0,9

2 463 9 974 3 419 2 707 11 616 30 179

0,7 1,0 1,2 1,9 0 ,7 0,9

4 119 18 33

0,1 0,9 0,0 0,0

—

—

0,6

Fördelning efter reklamkostnader, tusen kr Industri 0-25 25-100 100-1 000 1 000-5 000 5 000Summa

10 743 949 563 118 20 12 393

16 923 7 920 16 977 15 465 7 514 64 809

0,2 0,6 1,0 1,8 2,2 1,1

5 496 2 424 6 945 5 394 4 166 24 425

0,2 0,8 1,3 3,5 3,4 1,9

12 516 5 525 13 715 8 628

0,2 0,5 0,8 1,1

—

—

Partihandel 0-25 25-100 100-1 000 1 000-5 000 5 000Summa

2 713 739 361 62 6 3 881

15 471 9 592 11 706 9 114 6413 52 296

0,1 0,4 0,9 1,3 1,1 0,7

7 184 5 776 3 570 6 982 6 620 30 132

0,1 0,3 1,5 1,3 1,2 0,8

8 502 3 752 7 778 2 130

0,1 0,5 0,5 1,3

—

—

Detaljhandel 0-25 25-100 100-1 000 1 000-5 000 5 000Summa

7 199 1 138 263 33 5 8 638

9 825 4 109 6 001 6 135 4 283 30 353

0,4 1,1 1,4 1,1 1,3 0,9

9 651 4 109 6 001 6 135 4 283 30 179

0,4 1,1 1,4 1,1 1,3 0,9

40 384

22 162

0,6

0,4

0,6

— — — —

— — — —

0,6

Diagram 2.3 Fördelningen av 1967 års reklamkostnader på media % 100r

Övrigt

Butiksmaterial och demonstrationer Trycksaker och direktreklam Övriga A-media

Pressannonsering

Näringsgren

Kostnader för reklam milj kr

Försäkringsbolag

och försäkringsbolag ca 2 % . Någon uppgift för resebyråerna har inte gått att räkna fram. Ovanstående innebär att handeln satsar avsevärt mer på reklam i relation till förädlingsvärdet än industrin. Det är något oväntat, eftersom intresset för att genom en aktiv marknadsföring stimulera försäljningen borde vara större ju större företagets eller näringens förädlingsvärdeandel är. Trots att industrins förädlingsvärdeandel är ca 4 gånger så stor som handelns, har handeln mer än dubbelt så höga reklamkostnader i relation till förädlingsvärdet. 15 2.7 Reklamkostnaderna på media

fördelade

2.1.1 Branschundersökningen 2.7.1.1 Mediafördelningen i näringar och branscher Fördelningen av 1967 års reklamkostnader på media för de företag som medverkade i branschundersökningen återfinns i tabellerna 5-8 i tabellbilagan. En översiktlig bild 2S

Resebyråer

Summa

1 400

av mediafördelningen lämnas också i diagram 2.3. Fördelningen på media baseras på de uppgifter som företagen lämnat. I ett fåtal fall har dock företagen uppgivit att man saknar underlag för att dela upp sina reklamkostnader på olika media. I dessa fall har gjorts en schablonfördelning, som baserats på den faktiska mediafördelningen i jämförbara företag. Annonsering i pressen 16 är det klart dominerande mediet i alla näringar utom i banker och försäkringsbolag. I dessa senare näringar är kostnaderna för extern PR samt gåvor och presenter högre. Näst största medium är normalt trycksaker och direktreklam med ca 2 0 % ; därefter kommer kostnader för butiksmaterial samt ytterligare en rad media vars andelar av de totala reklamkostnaderna ligger på omkring 4-5%. 15

I kapitlen 3 och 5 tar vi upp frågan om skillnader i förädlingsvärdeandelar mellan olika varor har någon betydelse för att förklara variationerna i reklamintensitet mellan respektive varugrupper. 18 Uppdelning på dags- och veckopress saknas.

Tabell 2.7 Industrins reklamkostnader procentuellt fördelade på konsument- och producentvaruföretag samt på storleksklasser efter reklammedia Företagens totala reklamkostnader i 1 000 kr Media

0-25

26-100

101-1 000

1001-

Samtliga företag

Annonsering Konsumentföretag Producentföretag

40,8 52,4

41,2 37,3

44,5 31,5

39,1 30,6

40,1 33,8

Film-, utomhus- och trafikreklam Konsumentföretag Producentföretag

0,8 4,8

1,3 1,6

2,3 2,6

7,5 2,5

6,3 2,7

Trycksaker och direktreklam Konsumentföretag Producentföretag

20,7 20,4

21,5 29,9

10,5 28,9

10,9 23,4

11,5 26,1

Demonstrationer och butiksmaterial Konsumentföretag Producentföretag

5,7 1,4

7,3 0,8

15,3 3,3

13,8 4,6

13,7 3,3

Lämnade reklambidrag Konsumentföretag Producentföretag

6,1 0,1

6,7 1,8

9,2 2,8

8,3 2,9

8,3 2,4

PR Konsumentföretag Producentföretag

0,2 0,7

1,3 2,4

1,2 4,3

2,8 7,4

2,4 4,9

Kostnader för egen reklamavdelning Konsumentföretag Producentföretag

0,6 0,2

0,7 1,5

1,8 9,7

4,5 12,6

3,8 9,0

övriga reklamkostnader0. Konsumentföretag Producentföretag

25,1 20,0

20,0 24,7

15,2 16,9

13,1 16,0

14,0 17,7

Totala reklamkostnader Konsumentföretag Producentföretag

100,0 100,0

100,0 100,0

100,0 100,0

100,0 100,0

100,0 100,0

a

Mässor, varuprover, gåvor och presentreklam, kostnader för reklamundersökningar samt ersättning till reklambyråer.

2.7.1.2 Mediafördelningen inom industrin fördelad på konsument- och producentvaruföretag samt storleksklasser I tabell 2.7 redovisas industrins reklamkostnader fördelade på media i konsument- och producentvaruföretag17 samt i olika storleksklasser. Som framgår av kolumnen "samtliga företag" i tabellen har konsumentvaruföretagen jämfört med producentvaruföretagen betydligt större andelar film-, utomhus- och trafikreklam; demonstrationer och butiksmaterial samt lämnade reklambidrag. Däremot har konsumentvaruföretagen en lägre andel vad avser tryck-

saker och direktreklam samt kostnader för PR och egen reklamavdelning. Ser man i stället på mediafördelningen uppdelad efter företagens reklamkostnader i kronor visar det sig att företag med höga reklamkostnader satsar avsevärt mer på demonstrationer och butiksmaterial, PR samt på egen reklamavdelning. Dessutom har de 17

I motsats till tidigare fördelningar på konsument- och producentvaruföretag har fördelningen i tabell 2.7 baserats på ett mest-kriterium. Företagen har alltså inte delats upp på en konsument- och en producentvarudel utan har i stället i sin helhet hänförts till endera kategorin beroende på var merparten av reklamkostnaderna ligger.

större producentvaruföretagen mycket höga andelar trycksaker och direktreklam i motsats till konsumentvaruföretagen, där andelen trycksaks- och direktreklam är lägre bland företag med höga reklamkostnader än bland med dem som har låga reklamkostnader. Stora konsumentvaruföretag har i stället jämförelsevis höga andelar film-, utomhus- och trafikreklam. 2.7.1.3 Reklambidrag Den del av leverantörernas reklamkostnader som består av reklambidrag mm till handeln i samband med olika slag av samaktiviteter är av speciellt intresse att studera. Reklambidragen torde nämligen i många fall återspegla varuhandelns ökade möjligheter till och intresse för en aktiv försäljning. Reklambidragen kan ta sig många former. Den mest påvisbara är den sk samannonseringen eller veckoannonseringen. Reklambidrag i form av prisrabatter, leverans av "13 på dussinet" osv är svårare att mäta. Uppgifter om hur stora dessa kostnader är särredovisas i allmänhet inte av leverantörerna. Inte heller handeln redovisar alltid denna typ av reklambidrag utan de resulterar ofta i en allmän förbättring av handelns marginaler. De reklambidrag vi registrerat utgörs således nästan uteslutande av bidrag till samannonsering. Denna typ av reklambidrag förekommer framför allt inom dagligvaruhandeln. Även inom några andra branscher, t ex radio-TV m fl, är det dock vanligt att leverantörerna åtar sig att stå för en del eller hela kostnaden för en butiks eller en butikskedjas annonsering. Enligt undersökningen uppgick storleken av leverantörernas lämnade reklambidrag i denna form till 58 milj kr 1967. Detta motsvaras nästan exakt av uppgiften från handeln om storleken av de erhållna reklambidragen, nämligen 57 milj kr. Trots denna samstämmighet mellan lämnade och erhållna reklambidrag bör man dock på grund av de svåra definitions- och mätproblemen betrakta siffrorna med en viss försiktighet. Osäkerheten understryks av den bris30

tande överensstämmelse mellan lämnade och erhållna reklambidrag som finns för individuella branscher. Av de lämnade reklambidragen faller sålunda 40% på livsmedel inom industrin medan hela 65% av de erhållna bidragen ligger i livsmedelshandeln. Differensen är dock till största delen skenbar. En stor del av sortimentet inom livsmedelshandeln utgörs av kemisk-tekniska varor mm. Uppgifterna för de olika branscherna inom industri och handel är således ej jämförbara. Av de lämnade reklambidragen går en mycket stor andel, drygt 50%, till partihandeln. Detta förklaras av att veckoannonseringen inom dagligvaruhandeln delvis sköts centralt av de stora dagligvarublocken, ICA, KF m fl, vilka i statistiken klassificeras som partihandel. Uppgifter om lämnade reklambidrag för 1965 och 1966 ingår ej i undersökningen. Däremot kan vi konstatera att de erhållna reklambidragen ökat mellan 1965 och 1967 från 32 till 57 milj kr. Det innebär en ökningstakt på 35 % per år. Storleken av reklambidragen för år 1965 stämmer någorlunda med en uppgift från koncentrationsutredningen (Strukturutveckling och konkurrens inom handeln. SOU 1968:6) som uppskattar kostnaden för annonsutrymmet (exkl produktionskostnader) för veckoannonsering inom dagligvaruhandeln till 22,5 milj kr. 2.7.2 Varugruppsundersökningen Mediafördelningen för de varugrupper som omfattas av varugruppsundersökningen redovisas i tabell 13 i tabellbilagan. I tabellerna 2.8 och 2.9 anges mediafördelningen för dagligvaru-, urvalsvaru- samt sällanköpsvarugrupper18 respektive för varugrupper med olika hög reklamintensitet. Observera att mediafördelningen för samtliga konsumentvarugrupper skiljer sig något från den fördelning som avser konsumentvaruföretag och återfinns i tabell 2.7. Detta beror dels på, som tidigare nämnts, att va18

Dagligvaror inkluderar framför allt livsmedel; urvalsvaror framför allt beklädnadsvaror och sällanköpsvaror framför allt konsumentkapitalvaror.

Tabell 2.8 Procentuella reklamkostnader fördelade efter köpfrekvens Köpfrekvens

Media

Dagligvarugrupper

Urvalsvarugrupper

Sällanköpsvarugrupper

Samtliga konsumentvarugrupper

Annonsering övriga A-media Trycksaker Demonstrationer och butiksmaterial Lämnade reklambidrag övriga reklamkostnader Summa

42,4 8,0 11,3 15,1 8,4 14,8 100,0

43,6 4,8 16,4 10,8 13,6 10,8 100,0

46,5 5,6 19,8 8,5 7,8 11,8 100,0

43,4 7,1 13,6 13,3 8,9 13,7 100,0

Tabell 2.9 Procentuella reklamkostnader fördelade efter reklamintensitet Genomsnittlig reklamintensitet inom varugrupperna, % Media

0,1-2,0

2,1-4,0

4,1-10,0

10,1-

Samtliga konsumentvarugrupper

Annonsering Övriga A-media Trycksaker Demonstrationer och butiksmaterial Lämnade reklambidrag Övriga reklamkostnader Summa

40,5 3,0 15,4 10,5 11,8 18,8 100,0

43,1 9,3 11,1 12,7 10,1 13,7 100,0

39,7 6,7 19,0 14,1 7,7 12,8 100,0

52,4 7,5 7,3 15,3 6,3 11,2 100,0

43,4 7,1 13,6 13,3 8,9 13,7 100,0

rugruppsundersökningen inte omfattar kostnader för PR och egen reklamavdelning, dels på att urvalet av företag i de båda tabellerna inte helt stämmer överens. Tabell 2.8 visar inte oväntat att sällanköpsvarugrupperna har den högsta andelen trycksaksreklam, medan dagligvarugrupperna har den högsta andelen kostnader för demonstrationer och butiksmaterial. Urvalsvarugrupperna redovisar en hög andel lämnade reklambidrag, vilket är väl förenligt med resultat som redovisas i senare kapitel. Det mest intressanta i tabell 2.9 är kanske att kostnadsandelen för demonstrationer och butiksmaterial stiger när varugruppens reklamintensitet ökar, medan andelen reklambidrag sjunker. Detta kan möjligen tolkas så att när reklamintensiteten stiger föredrar företagen att själva svara för utformningen av de butiksnära åtgärderna i stället för att överföra resurser till handelsföretagen.

2.8 Kostnader för personlig försäljning I marknadslitteraturen är det vanligt att behandla frågan om storleken av kostnader för reklam respektive personlig försäljning som en del av ett större problem; hur mycket skall satsas på marknadskommunikation, Kotler [1971]. Reklam och personlig försäljning ses som alternativa medel att nå det önskade målet, nämligen information till och bearbetning av återförsäljare och/eller kunder. Reklam anses då ofta överlägset när antalet kunder är stort, medan personlig försäljning rekommenderas när kunderna är få, produkten komplicerad etc. Den här antydda substituerbarheten mellan reklam och personlig försäljning innebär att det finns anledning vänta sig att vissa företag, beroende på marknadsstruktur, produktegenskaper etc, har höga kostnader för reklam och låga kostnader för personlig försäljning, medan andra företag 31

satsar litet på reklam men desto mer på den personliga försäljningen. Empiriskt material som visar hur kostnader för reklam varierar med personlig försäljning förekommer mycket sparsamt i litteraturen. Mest citerad är en undersökning för 194019 som visar kostnader för reklam och personlig försäljning i procent av omsättningen för 91 varugrupper. Om denna säger Telser [1964], s 553, att kostnaderna "tend to vary inversely, thus giving the appearance of substitutability between advertising and selling expense". I själva verket är korrelationskoefficienten mellan de båda kostnaderna svagt positiv, + 0,2, vilket snarast pekar på att det inte finns något systematiskt samband mellan kostnaderna för reklam och personlig försäljning.

ning är ungefär fem gånger högre än kostnaderna för reklam. Kjaer-Hansen [1965] har gjort en liknande jämförelse för Danmark avseende 1963, varvid han kom fram till en relation på 3 : 1. En anledning till det lägre relationstalet är att Kjaer-Hansens definition av reklamkostnader är vidare än vår. Kjaer-Hansen inkluderar dels den icke-kommersiella eftertextannonseringen, dels en kostnad för beräknad hyra av skyltfönster. Om man exkluderar dessa poster, ändras relationstalet för Danmark till 4 : 1 vilket stämmer relativt väl överens med vår uppskattning.22 I tabellerna 2.10 och 2.11 visas kostnaderna för personlig försäljning och kostnaderna för reklam i % av omsättningen uppdelade på konsument- och producentvaror. I de fall ett företag säljer både konsuDet av oss insamlade materialet tyder på ment- och producentvaror har kostnaderna att kostnaderna för den personliga försälj- för personlig försäljning fördelats proporningen är avsevärt högre än reklamkostna- tionellt mot omsättningen. Denna schablon derna inom samtliga undersökta näringar, har varit nödvändig genom att företagen vilket närmare framgår av tabell 1 i tabell- själva inte kunnat fördela sina försäljningsbilagan. Inom industrin är således relatio- kostnader på önskat sätt. Omsättningen nen mellan kostnader för personlig försälj- och reklamkostnaderna har däremot som ning och reklam 2 : 1 , inom partihandeln tidigare kommenterats i huvudsak fördelats 4 : 1 och inom försäkringsbolagen 15 : 1. För på grundval av företagens egna uppgifter. detaljhandeln har vi, som tidigare påpekats, I tabell 2.10, dvs där vi delar upp föreinte frågat om storleken av kostnaderna för tagen inom industri respektive partihandel den personliga försäljningen. Det går på producentvaruföretag och konsumentemellertid att göra en ungefärlig beräkning varuföretag, finner vi ett visst stöd för de av detaljhandelns totala lönekostnader. En- inledningsvis framförda hypoteserna om ett ligt uppgift från SCB20 uppgick antalet an- negativt samband mellan reklam och perställda 1965 till ca 150 000 i den del av sonlig försäljning. Inom såväl industrin detaljhandeln som omfattas av vår popula- som partihandeln är de relativa reklamkosttion. Om man räknar med en genomsnittlig naderna för konsumentvaror högre än gelön på 20 000 per år (genomsnittslön 1966 nomsnittligt och de relativa kostnaderna för enligt finansstatistiken inkl sociala kostna- personlig försäljning lägre än genomsnittder) betyder det att lönesumman skulle uppgå till något över tre miljarder. Relationen 19 Report of The Federal Trade Commission on mellan lönekostnader och kostnader för re- Distribution Methods and Costs. Part V, Adverklam skulle alltså vara större än 10 : l. 21 tising as a Factor in Distribution. Washington 1944. Om vi för enkelhets skull antar att samma 20 Företagsräkningen för handeln avseende år relation gäller för banker och resebyråer 1963, Del II. Statistiska Meddelanden H 1967: 94. som för detaljhandeln och att alla löne- 21Statistiska centralbyrån. Hur stor andel av dessa lönekostnader som avkostnader hänför sig till försäljningsarbete, ser egentligt försäljningsarbete undandrar sig förbetyder det att för samtliga undersökta nä- fattarens bedömning. 22 Enligt Simon [1970] är motsvarande relationsringar kostnaderna för personlig försäljtal för USA ca 3: 1.

Tabell 2.10 Omsättning och kostnader inom industri och handel för reklam och personlig försäljning fördelade på producent- och konsumentvaruföretag 1967

i % av om sättning milj kr

Omsättning milj kr milj kr Industri Hela industrin Därav konsumentvaruföretag producentvaruföretag Partihandel Hela partihandeln Därav konsumentvaruföretag producentvaruföretag

Summa försäljningkostnader

Personlig försäljning

Reklam

i % av om sättning milj kr

i % av omsättning

64 800

1,1

1 494

2,3

2 186

3,4

24 300

1,9

2,1

4,0

40 500

0,6

2,4

1 215

3,0

52 300

0,6

1 192

2,3

1 534

2,9

30 200

0,8

1,8

2,6

22 100

0,4

2,9

3,3

ligt. För producentvarorna gäller det motsatta förhållandet. I tabell 2.11 däremot, där vi delar upp företagen på storleksklasser efter omsättning, finner vi ett omvänt mönster. Höga relativa kostnader för reklam förekommer tillsammans med höga relativa kostnader för personlig försäljning. Intrycket av en positiv samvariation mel-

lan de båda kostnaderna bestyrks av tabell 2.12 som visar korrelationer mellan kostnader för reklam och personlig försäljning över företag i olika storleksgrupper.23 Den komplementaritet som här framträder kan exempelvis förklaras med att konsument23

Korrelationen mellan kostnaden för reklam och tillfälliga prisrabatter över vissa varugrupper är än högre, nämligen +0,8.

Tabell 2.11 Kostnader för reklam och personlig försäljning i procent av omsättningen inom industri och handel efter storleksklasser 1967 Konsumentvaruföretag

Totalt

Summa försäljningskostnader Reklam

Producentvaruf öretag

Personlig försäljning

Summa försäljningskostnader Reklam

Summa Person- försäljlig för- ningssäljning kostnader

Storleksklass milj kr

Reklam

Personlig försäljning

Industri 0-1 1-10 10-25 25-100 100Summa

0,4 0,8 1,6 1,4 1,0 1,1

0,9 2,7 3,8 2,8 1,6 2,3

1,3 3,5 5,4 4,2 2,6 3,4

0,5 1,4 3,7 2,8 1,2 1,9

2,5 3,2 3,7 2,6 0,9 2,1

3,0 4,6 7,4 5,4 2,1 4,0

0,4 0,5 0,7 0,7 0,6 0,6

0,6 2,5 3,9 2,7 2,0 2,4

1,0 3,0 4,6 3,4 2,6 3,0

Partihandel 0-1 1-10 10-25 25-100 100Summa

0,7 0,8 0,8 0,6 0,5 0,7

3,3 3,7 2,3 3,6 1,3 2,4

4,0 4,5 3,1 4,2 1,8 3,1

0,4 1,0 1,1 0,6 0,7 0,8

3,3 3,6 2,2 1,7 1,3 1,8

3,7 4,6 3,3 2,3 2,0 2,6

0,8 0,5 0,3 0,5 0,3 0,4

3,2 3,9 2,5 5,0 1,3 2,9

4,0 4,4 2,8 5,5 1,6 3,3

3-734181 Rundjelt

Tabell 2.12 Korrelationer över kostnader för jr reklam och personlig försäljning inom industri ri och handel efter storleksklasser Företagens omsättning milj kr

Konsumentvaror

Producentvaror

Industri 0-1 1-10 10-25 25-100 100-

+0,2 +0,2 +0,5 +0,4 +0,7

+0,3 +0,4 +0,4 +0,5 +0,8

Partihandel 0-1 1-10 10-25 25-100 100-

0,0 +0,4 +0,4 +0,5 +0,3

+0,3 +0,5 +0,7 +0,7 +0,6

Anm: Beräkningen av koefficienterna har gjorts påå följande sätt. Samtliga företag som medverkat i branschundersökningen inom industrin respektivee partihandeln har först delats upp på en konsumentvara- och en producentvaruandel och därefter påa storleksklasser efter företagets omsättning. Inoma varje storleksklass har därefter de relativa kostnaderna för reklam korrelerats med de relativa kostnaderna för personlig försäljning.

varuföretag bearbetar både återförsäljare (med personlig försäljning) och slutliga konsumenter (med reklam). För producentvaruföretag kan det vara fördelaktigt att besöka större kunder, medan mindre kunder endast informeras via direktreklam eller dylikt. Samtidigt är det dock viktigt att konstatera, att även om höga kostnader för reklam tycks förekomma parallellt med höga kostnader för personlig försäljning, motsägs inte påståendet om att det kan ske ett utbyte mellan reklam och personlig försäljning på marginalen, exempelvis som en följd av ändrade prisrelationer. Tabellerna ovan kan således inte ligga till grund för ett antagande att en prishöjning på reklam skulle minska både volymen av reklam och volymen av personlig försäljning.

Eftersom prisrabatter vanligen inte motsvaras av utbetalningar kommer de inte att registreras som kostnader i företagens bokföring. Storleken av rabatterna måste följaktligen uppskattas av exempelvis marknadsföringsavdelningen. De företag som tillfrågats om tillfälliga prisrabatter ingår i 46 varugrupper med en sammanlagd omsättning motsvarande drygt en tredjedel av den privata varukonsumtionen. Urvalet av dessa varugrupper är delvis godtyckligt. I huvudsak ingår dock samtliga varugrupper med hög reklamintensitet. Summan av tillfälliga prisrabatter i dessa varugrupper uppgick 1967 till ca 55 milj kr vilket utgör 0,5% av omsättningen. 24 Fördelningen på varugrupper redovisas i tabell 10 i tabellbilagan, Av denna tabell framgår att över hälften av prisrabatterna 1967 är hänförliga till fyra varugrupper, nämligen personbilar, kaffe, tvättmedel samt bensin. I procent av omsättningen redovisas de högsta prisrabatterna med mellan 3 och 5% för blöjor, tvättmedel, rakblad samt tandkräm.

2.10 Reklamintensiteten nyintroducerade varor

för

Samma företag som tillställdes frågan om tillfälliga prisrabatter har också ombetts lämna uppgift om hur stor andel av omsättningen samt av reklamkostnaderna för 1967 som avsåg varor, introducerade eller lanserade på den svenska marknaden 1967, 1966 respektive 1965 eller tidigare (tabell 11 i tabellbilagan). En sådan fråga ar naturligtvis mycket svår att svara på cch bortfallet bland uppgiftslämnarna har cckså varit relativt stort (tabell 12 i tabelbilagan). Förmodligen är det dock så att de nyintroducerade varorna säljs under egna varumärken så att berörda produktchefer med hjälp av intern försäljningsstatistik, reklam-

2.9 Tillfälliga prisrabatter Frågan om prisrabatternas storlek har bara tillställts ett mindre urval av de företag som medverkat i varugruppsundersökningen. 34

24 Reklamkostnaderna i dessa varugrujper uppgick till 340 milj kr, lika med 3,0% £v omsättningen.

1 292 milj kr 1966 jämfört med 1 400 milj budgeter etc haft möjlighet att göra rimkr 1967. Det innebär en ökningstakt på liga uppskattningar. 25 drygt 10% mellan 1965 och 1966 och drygt Materialet i tabell 11 i tabellbilagan rym8% mellan 1966 och 1967; en genomsnittmer stora felkällor, dels har vi inte gjort lig ökning på ca 9% per år mellan 1965 några försök att korrigera för bortfallet, och 1967 i löpande priser. dels har de stora besvär som många företag Reklamkostnadernas utveckling över tihaft att lämna svar, sannolikt resulterat i den redovisas också på andra håll, t ex av stora avrundningar. Vidare finns det en TS och RS, i SCB:s vinststatistik och Nabetydande oklarhet om vad som skall räktionalräkenskaper. nas till nya varor. Sannolikt ingår både TS, som i likhet med oss mäter de toverkliga produktnyheter och mindre moditala reklamkostnaderna i Sverige, uppskatfikationer i redan existerande varor, vad tar ökningen mellan 1960 och 1965 (de segäller förpackning, storlek etc. Företagen har här själva fått avgöra vad de velat in- naste år för vilka man gjort någon unkludera i begreppet ny vara. 26 Med reserva- dersökning) till i genomsnitt 11 % per år. RS redovisar en ökningstakt på nära 8 % tion för dessa och andra fel tyder tabell 11 i tabellbilagan som väntat på att reklam- per år 1962-1970. Enligt SCB:s vinststatisintensiteterna i genomsnitt är något högre tik uppgår ökningstakten till ungefär 10% för de senast introducerade varorna. Om per år 1966-1968 och enligt Nationalräkenskaperna slutligen har omsättningen i anden genomsnittliga reklamintensiteten för samtliga 46 varugrupper är 5,9% för 1967 nons- och reklambyråer stigit med 12 % per är reklamintensiteten för de varor som in- år från 1960 till 1969. troducerats under 1967 7,5 %, för varor inHär nämnda källor tyder alltså inte troducerade 1966 7,1% samt för övriga va- på att vår undersökning skulle märkbart ror 5,2 %. över- eller underskatta ökningstakten i reKring dessa genomsnitt finns stora varia- klamutgifterna. De olika källorna är dock tioner. I en del varugrupper, såsom ett an- av skiftande kvalitet. I exempelvis vinsttal dagligvarugrupper med medelhöga re- statistikens siffror ingår exportreklamen. klamintensiteter, är reklamkostnaderna för Reklambyråernas omsättningsökning kan vara en följd av att reklamköparna i ökad de senast introducerade varorna mycket omfattning köper tjänster utifrån i stället höga. För de mest reklamintensiva varorna, tandkräm, tvättmedel, rakapparater och för att arbeta med en egen reklamavdelning. I den senaste långtidsutredningen, rakblad samt armbandsur, är dock bilden snarast den omvända. Anledningen till detta Nabseth [1971], påpekas att en sådan utär oklar. Möjligt är att de nya varorna har blivit sådana försäljningsframgångar att fö- 25 Uppgifterna i tabell 11 i tabellbilagan har beretagen inte känner något behov av att yt- räknats på följande sätt. På basis av företagens terligare stimulera försäljningen med re- lämnade uppgifter har omsättningen samt reklamkostnaderna för 1967 delats upp var för sig på klam eller att man vill noggrant testa varan 1967, 1966 och 1965 eller tidigare. Dessa uppgifinnan kampanjer startas i full skala etc. ter har sedan summerats varugruppsvis. Reklam2.11 Reklamkostnadernas utveckling 1965-1967 De företag som medverkat i branschundersökningen har lämnat uppgifter om reklamkostnadernas storlek även för 1965 och 1966. Av tabell 1 i tabellbilagan framgår att de totala kostnaderna för kommersiell reklam uppgick till 1 169 milj kr 1965 och

intensiteten för varor introducerade t ex 1967 har slutligen framräknats som kvoten mellan andel av reklamkostnaderna och omsättningen hänförliga till 1967, multiplicerad med den genomsnittliga reklamintensiteten inom gruppen. Det innebär att för den tandkräm som lanserats 1967 är reklamintensiteten lika med 30,6%, dvs 30% av reklamkostnaderna dividerat med 26% av omsättningen multiplicerat med den genomsnittliga reklamintensiteten på 26,5 %. 28 Detta har exempelvis medfört att vissa bilföretag räknat varje ny årsmodell som en ny vara, medan andra bilföretag varit betydligt mer restriktiva.

veckling blir allt vanligare. RS:s statistik omfattar bara A-media. Etc. Den ökningstakt på 9% per år som vi registrerat innebär att reklamkostnaderna i löpande priser ökat något snabbare än omsättningen inom de olika näringarna. Reklamintensiteten inom industri, handel etc har således stigit under den treårsperiod som undersökningen omfattar, vilket framgår av tabell 1 i tabellbilagan. I jämförelse med kostnaderna för personlig försäljning har dock ökningstakten varit nästan exakt densamma. 2.12 Reklamkostnadernas i fasta priser21

utveckling

beakta upplageförändringarna är att räkna fram det s k millemillimeterpriset som är lika med det nominella priset dividerat med upplagans storlek i 1000 läsare. Millemillimeterpriset har stigit något långsammare än de nominella priserna eller med i genomsnitt knappt 6 0 % , dvs ca 5 % per år. 29 För film- och utomhusreklam finns ingen statistik tillgänglig som belyser prisutvecklingen. I avsaknad av annan information antas därför att prisutvecklingen för dessa media har ändrats analogt med millemillimeterprisutvecklingen. Beträffande trycksaker och direktreklam har enligt tillgänglig statistik både portokostnaderna och tryckningskostnaderna stigit snabbare än annonspriserna. Portot har enligt postverket stigit med något över 6,5% per år under 1960-talet. Tryckningskostnaderna, såsom de mäts i IUI:s konsumtionsundersökningar, för gruppen böcker och papper har stigit med 7% per år. Det torde sålunda vara realistiskt att räkna med en åtminstone 6,5-procentig årlig ökningstakt för priserna för direktreklam. Mässor och utställningar, demonstrationer, butiksmaterial och skyltning samt kostnader för egen reklamavdelning och reklamundersökning innehåller samtliga en mycket stor andel lönekostnader. Prisutvecklingen för dessa har därför approximerats med lönekostnadsutvecklingen, dvs 8 % per år. Varuprover och gåvor etc har antagits prismässigt förändras i takt med konsumentpriserna, 3,5% per år. Lämnade reklambidrag används i huvudsak till annonsering och har följaktligen antagits stiga i pris i likhet med annonser.

På s 35 ovan angavs ökningen av reklamkostnaderna till ca 9% per år under 1965-1967, en ökningstakt som förmodligen är representativ även för tidigare år under 1960-talet. Hur stor del av denna ökning förklaras av prisstegringar? För att kunna besvara denna fråga krävs att man deflaterar reklamkostnaderna med hjälp av ett prisindex för reklam. För att kunna konstruera ett dylikt index måste man känna dels prisutvecklingen för varje media, dels om och i hur hög grad prisutvecklingen beror på kvalitetsförbättringar. Beträffande den sista punkten är möjligheterna små att kunna rensa indexet för dylika förbättringar. Den första punkten däremot går lättare att klarlägga, åtminstone för några media. SPK publicerade 1968 en utredning som visade hur annonspriserna utvecklats under perioden 1959-1968. 28 Enligt denna utredning har de nominella annonspriserna i dagspressen stigit med mellan 80 och 9 5 % eller ca 7% årligen. För veckotidningar är 27 Diskussionen i detta avsnitt hänför sig till hela motsvarande siffror ca 70% eller 6% per perioden 1960-1967. Det beror bl a på att SPK:s utredning om annonskostnaderna inte ger oss möjår. En del av denna prisökning beror på lighet att särskilja prisutvecklingen 1965-1967 från att tidningarnas genomsnittsupplaga har den tidigare delen av 1960-talet. 28 ökat bl a som följd av den fortgående konAnnonsprisutvecklingen i dags- och veckopres1959-1968, SPK 54/68 1968. centrationen inom tidningsväsendet. Varje sen 29 I en liknande undersökning visar SPK att unnummer av tidningen och varje annons läder perioden 1969-1971 så har millemillimeterprises sålunda nu av flera läsare vilket medserna stigit något snabbare eller ca 6% årligen bl a som följd av annonsskatten. Prisutvecklingen för att prisökningen per läsare är lägre än i dags- och veckopressen 1969-1972. SPK 45/71 den som registrerats ovan. En metod att 1972. 36

Tabell 2.13 Reklamprisindex

Media Annonsering, film och utomhusreklam Trycksaker och direktreklam Mässor och utställningar, demonstrationer, butiksmaterial och skyltning, egen reklamavdelning samt reklamundersökningar Varuprover och gåvor Lämnade reklambidrag PR och ersättning till annonsbyråer Summa

Vikt

Årlig prisstegring under 1960talet, %

0,45 0,18

5,0 6,5

0,20 0,05 0,04

8,0 3,5 5,0

0,08 1,00

6,5 5,9a

reklamkostnaderna, innebär detta att reklamvolymen ökat mer än volymen personlig försäljning.

2.13 Reklamen i Sverige i relation till utlandet

a

Konsumentprisindex har under perioden stigit med 3,5 % per år och BNP-deflatorn med 4,5 % per år. Edgren, Faxén & Odhner [1970], EFO-rapporten, räknar med 7-procentig stegring av prisnivån per år för gruppen »konsulter och reklam» under perioden 1960-1968, vilket förmodligen avspeglar ett antagande om prisstegringar i takt med lönekostnadsstegringarna med avdrag för en produktivitetsvinst på 1 %.

Kostnader för PR och ersättning till annonsbyråer har i brist på bättre information antagits utgöras dels av löneutbetalningar, dels av betalningar till pressen för annonsutrymmen. Prisutvecklingen har därför satts lika med genomsnittet av annonsprisernas och lönekostnadernas stegringstakt. Ett sammansatt prisindex för reklamen framgår i tabell 2.13. Som vikter har använts respektive medias andel av de totala reklamkostnaderna enligt vår undersökning. Den ca 9-procentiga årliga ökning av reklamkostnaderna som vi registrerat skulle alltså till drygt 60% förklaras av prisökningar. Resterande 35-40% är en volymökning. Eftersom BNP under samma period stigit med ca 4,5% per år i reala termer, betyder det att reklamens andel av BNP skulle vara i stort sett oförändrad eller t o m något sjunkande under 1960-talet. Tidigare konstaterades att kostnaderna för personlig försäljning i löpande priser stigit i samma takt som kostnaderna för reklam. Eftersom lönekostnaderna ökat med i genomsnitt 8 % per år, dvs något snabbare än

Den sannolikt mest utförliga jämförelsen av reklamkostnader i olika länder har genomförts av reklamutredningen (SOU 1972: 7, s 56 ff) varför vi här nöjer oss med att referera några av dess resultat. Varje jämförelse försvåras av att reklamkostnaderna definieras och mäts på olika sätt i olika länder. Detta gäller i synnerhet de s k B-media, dvs trycksaksreklam, butiksreklam etc. Reklamutredningen begränsar därför jämförelsen till A-media — pressannonsering, radio- och TV-reklam samt film- och utomhusreklam. Resultatet av jämförelsen återges i diagram 2.4. Som framgår av detta diagram kan inte reklamkostnaderna i Sverige vid en internationell jämförelse betecknas som särskilt höga.

2.14 Tillförlitlighet

I flera sammanhang har påpekats att uppgifterna om kostnader för reklam och personlig försäljning är behäftade med en viss osäkerhet. I tabell 2 i tabellbilagan har angivits storleken av de relativa standardavvikelserna för en del skattningar. Med hänsyn till att urvalen för vissa av de mindre redovisningsgrupperna är relativt små, bör konfidensintervallen bedömas med viss försiktighet. Utöver de rena samplingfelen (som alltså beror på att vi arbetar med en urvalsundersökning) måste man också räkna med förekomsten av observations- och populationsfel. Observationsfel beror på att de definitioner vi använt för reklam, personlig försäljning etc inte alltid är liktydiga med de enskilda företagens. Detta innebär att det råder en viss osäkerhet om huruvida det insamlade siffermaterialet mäter det som vi avsett att mäta. Osäkerheten är na37

Diagram 2.4 Reklam i A-media 1968 i vissa länder i relation till BNP och privat konsumtion A - m e d i a i procent av privat k o n s u m t i o n 3,0-

•AUS • NZ

2.5-

•USA

•D 2,0• GB •J

NL

CH

®N

1.5-

»CDN

• as

•SF

BDK •IRL

• A

1,0 •p HB , F 0,5

BGR •E.

0,0-

i

i

i

i i 500

i

i

A Österrike AUS Australien B Belgien CDN Canada CH Schweiz D Västtyskland DK Danmark E Spanien F Frankrike GB Storbritannien GR Grekland I Italien IRL Irland J. Japan N Norge NL Holland NZ Nya Zeeland P Portugal S Sverige SF Finland USA USA

i i i—i—i—r—i—i—i—i—i—i—i—i—i—i—i—i—i—i i I 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 Privat konsumtion per invånare, $

A-media i procent av BNP 2,0-

• AUS •NZ

1,5-

»USA •GB

•D

1,0-

•CDN •IRL*J

# S ;

• A

•P 0,5-

N L

BBD'KCH N

BB.F BGR

•!

0,00

BS

1 000

2 000

i i i i i i i i

i i • ' i i i i

3 000 4 000 BNP per invånare, $ B Land utan TV-reklam eller som nyligen infört sådan

i 11 i 1 1 1 1 • i 11

5 000

6 000

Källa: Reklam II. Beskrivning och analys. SOU 1972: 7.

turligtvis störst vad gäller företagens fördelning av reklamkostnaderna på olika varugrupper och på media, som i många fall baseras på uppskattningar av företagen. I detta sammanhang kan också påpekas att många av uppgifterna från mindre företag inhämtats per telefon. Detta torde medföra relativt större fel på grund av tendenserna att avrunda uppgifter. Det finns dock ingen anledning misstänka att dessa observations38

fel skulle gå i någon speciell riktning. Ingenting har framkommit som tyder på att exempelvis reklamkostnaderna skulle vara systematiskt över- eller underskattade. Populationsfelen sammanhänger med att de använda registren kan vara ofullständiga vad gäller företagsbeståndet. Dessa fel torde inte vara stora vad avser totalundersökningen. Däremot kan klassificeringen på branscher vara osäker, främst den klassifi-

direktreklam och butiksreklam. För just dessa poster anger TS att osäkerheten i skattningarna är särskilt stor. Förmodligen är de tilltagna i överkant av TS genom att de inkluderar bruksanvisningar och liknande tekniska beskrivningar samt inköp och drift av ljusskyltar, vilka enligt ICC:s definitioner inte bör inkluderas bland reklamkostnaderna. I övrigt är inte differensen större än att den gott och väl ryms inom de felmarginaler som vad avser vår undersökning angetts till ca 200 milj kr i vardera riktningen. RS gör som tidigare påpekats beräkningar av märkesvarureklamens omfattning. För 1967 uppgick kostnaderna för märkes2.15 Avstämning varuannonsering till 600 milj kr att jämÄven om det inte finns någon anledning föras med kostnaderna för annonsering anta att undersökningsresultaten skulle vara vilka enligt vår undersökning uppgick till behäftade med några större felaktigheter, ca 650 milj kr (inkl uppskattade kostnader är det naturligtvis av intresse att göra av- för ej undersökta näringsgrenar). Skillnastämningar gentemot andra undersöknings- den kan förmodligen helt hänföras till såresultat i så stor utsträckning som möjligt. dana produktionskostnader för annonsering Om vi börjar med reklamkostnaderna som ej ingår i RS siffror. Uppgifter om reklamkostnader finns har vi framför allt försökt att stämma av också i den sk vinststatistiken. En jämfövåra resultat med TS undersökning avserelse, omfattande flertalet industriföretag ende 1965. Enligt TS uppgick reklamkostmed fler än 500 anställda, mellan de uppnaderna 1965 till 1 762 milj kr. Enligt vår gifter som ingår i vår och i vinststatistikens undersökning skulle kostnaderna för kommersiell reklam och PR inklusive de skat- undersökning visar att det finns mycket tade kostnaderna för de näringsgrenar som stora skillnader i materialen. Avvikelserna ej direkt täcktes av enkätundersökningen beror i huvudsak på tre faktorer: vara ca 1 600 milj kr. Omräknat till 1965 1. SCB:s uppgifter avser ibland den ekonomiska enheten (en koncern e d) i motårs nivå motsvarar detta 1 320 milj kr. Vid sats till vår undersökning som helt bygdenna omräkning har vi utgått från den ökger på att uppgiftslämnaren skall vara ningstakt av reklamkostnaderna som vår den juridiska enheten. undersökning ger för åren 1965-1967. Ex2. I uppgifterna till SCB om reklamkostklusive kostnader för PR, som ej ingår i TS nadernas storlek ingår exportreklam och undersökning, sjunker kostnaden till ca ofta även platsannonser o d. 1 270 milj kr. Differensen mot TS skulle 3. I de reklamkostnader som redovisas av alltså utgöra 500 milj kr. Den viktigaste SCB ingår däremot i många fall ej kostförklaringen till denna stora differens är nader för egen reklamavdelning m m efatt TS inkluderat icke-kommersiell reklam, tersom SCB bara frågar efter kostnader politisk och religiös propaganda, kungörelför "köpt reklam". ser, platsannonser m m. Enligt TS kan anJämförelsen med SCB:s vinststatistik omnonskostnaderna härför skattas till drygt 200 milj kr. Om man inkluderar också fattade även omsättningsuppgifter. För ett andra media kan summan totalt uppgå till antal företag med en omsättning på samca 300 milj kr. Den återstående differensen manlagt 7 miljarder uppgick differensen faller i huvudsak på två media, nämligen mellan de uppgifter som lämnats till SCB

cering som baseras på 1963 års handelsräkning. Populationsfelen kan också vara betydande för några av de undersökta varugrupperna. Dels beror detta på att vi inte har något tillförlitligt register över vilka företag som är importörer, dels förekommer fel i den klassificering på varukoder som görs av de svenska tillverkarna i SCB:s industriregister. Dessa fel kan medföra att de absoluta talen i några varugrupper är missvisande; dock borde inte de redovisade reklamintensiteterna ha påverkats i någon avgörande grad.

och de som lämnats till oss till mindre än der 1968, jämfört med 30,2 miljarder 1967 3%. Överensstämmelsen var alltså genom- enligt vår undersökning. Vidare har Hangående mycket bra vad avser omsättnings- delns Utredningsinstitut räknat fram att ökuppgifterna. Detta gäller också om man ser ningen i detaljhandelns omsättning mellan på den totala omsättningen enligt vinststa- 1963 och 1967 uppgått till något över 30%. tistiken för industriföretag med fler än 50 Enligt 1963 års handelsräkning uppgick anställda, nämligen 68,9 miljarder, jämfört omsättningen för vår population 1963 till med motsvarande siffra för vår undersök- 23,5 miljarder. Om man höjer detta belopp ning, 75,9 miljarder. Skillnaden beror på att med 30% skulle omsättningen för 1967 vinststatistiken ej har med KF-anslutna komma att ligga strax över 30 miljarder, företag med en omsättning på ca 2 miljar- dvs mycket nära den av oss beräknade siffder och ej heller företag vars räkenskapsår ran. av en eller annan anledning ej omfattar 12 Våra undersökningsresultat om export månader och vilka också har en omsätt- och import är väl förenliga med SCB:s utning på ca 2 miljarder. Återstående dif- rikeshandelsstatistik. Balansomslutningen ferens beror förmodligen framför allt på för bankerna stämmer nästan exakt med de att vinststatistiken ej har med företag som uppgifter som redovisas i SOS, Uppgifter passerat gränsen 50 anställda efter den 31. om banker 1967. Försäkringsbolagens upp12.1963. 1967 års vinststatistik arbetar så- gifter om den direkta premieinkomsten ledes med ett äldre urval än det av oss an- överensstämmer bra med SOS, Enskilda vända. försäkringsanstalter 1967. Industriföretagens totala omsättning Dessutom har vi kunnat stämma av omuppgick 1967 enligt vår undersökning till sättningssiffror för en del resebyråer. Såvitt 88,0 miljarder. Denna siffra kan jämföras vi kan bedöma är de uppgifter som dessa med industristatistiken för 1967 som upp- resebyråer lämnat tillförlitliga. gav produktionen av varor till 81,5 miljarUtöver dessa avstämningar av de totala der (exkl rörledningsverkstäder m m som ej reklamkostnaderna och omsättningssiffingår i vår undersökning). I industristatis- rorna har vi även kontrollerat omsättningstiken ingår ej indirekta skatter (4,0 mil- uppgifterna för de olika varugrupper som jarder) och ej heller värdet av återförsålda ingår i undersökningen. Resultaten av dessa varor (7,5 miljarder). Korrigerat för dessa avstämningar publiceras dock ej här på poster skulle alltså industristatistikens om- grund av utrymmesbrist. sättning uppgå till 93 miljarder, dvs ett beFör ett urval, omfattande ca 200 företag, lopp som är 5 miljarder högre än i vår har vi därutöver kunnat göra en avstämundersökning. Denna differens beror dels ning av omsättningssiffror och reklaminpå att industristatistiken i okänd omfatttensiteter med hjälp av en kontrollunderning inkluderar internleveranser (leveranser sökning vars uppläggning beskrivits i avmellan olika arbetsställen inom ett och snitt 1.4. Urvalet är helt koncentrerat till samma företag), dels på att vår population ett antal varugrupper inom dagligvarusekär något mindre än industristatistikens. (Jfr torn. Ingenting tyder på att de lämnade redogörelsen för urvalskonstruktionen i biuppgifterna för 1967 skulle vara behäftade laga A.) med stora fel. I några fall är visserligen I fråga om övriga näringsgrenar har vi nivån på omsättningen i vår undersökning framför allt lyckats stämma av omsätt- något för hög p g a att företagen inkluderat ningen inom detaljhandeln. Det har näm- mer än vad som varit avsikten för en speligen visat sig att SCB har gjort en upp- cifik varugrupp. Den redovisade reklaminskattning av detaljhandelns omsättning för tensiteten till vilken vi knyter det största en population som väl stämmer överens intresset påverkas dock mera sällan. Till med vår. Enligt denna undersökning skulle yttermera visso kan nämnas att de redodetaljhandelns omsättning vara 32 miljar- visade reklamintensiteterna i vart fall för 40

perioden 1966-1968 tycks ligga relativt konstanta. I endast ett fall av tio uppges någon mer betydande förändring av reklamanslagen ha ägt rum. Dessa förändringar, som inneburit såväl höjningar som

sänkningar av reklamintensiteten, har vanligen förklarats med påbörjade eller avslutade kampanjer i samband med introduktion eller relansering av nya varor.

3 Varför varierar reklamintensiteten mellan företag och varor?

I föregående kapitel kunde vi konstatera att reklamkostnaderna varierade kraftigt mellan olika företag och varugrupper, och att detta inte kunde förklaras enbart med skillnader i fråga om omsättningens storlek. Ett huvudsyfte med vår undersökning är att söka förklara vad dessa olikheter i reklaminsatser beror på. I detta kapitel presenteras ett antal hypoteser om varför vissa företag satsar mer på reklam än andra. Tyvärr har det inte varit möjligt att härleda dessa hypoteser ur en gemensam, övergripande teori om hur företag fattar beslut om reklamkostnadernas storlek. Visserligen finns det på företagsplanet utvecklade beslutsmodeller, vilka i allmänhet bygger på antagandet om vinstmaximering och marginalresonemang. Som framgår av följande avsnitt, är det dock svårt att kvantifiera de i dessa modeller ingående variablerna för grupper av företag. I denna studie har vi därför i stället formulerat testbara hypoteser med utgångspunkt från tidigare utförda empiriska studier av tänkbara orsakssamband. 3.1 Empiriska undersökningar av hur reklambesluten fattas i företag En av de mest ingående undersökningarna av hur företagen fattar beslut i reklamfrågor har genomförts inom reklamutredningen.1 Denna undersökning omfattar personliga intervjuer med sammanlagt 143 befattningshavare inom 40 företag. Flertalet av dessa företag är marknadsledare inom sin bransch. 42

Undersökningen visar, att samtliga de studerade företagen har marknadsföringsplaner i en eller annan form, vanligen omfattande 6-12 månader. Planerna görs dock ofta upp av underordnade befattningshavare, som har mycket begränsade möjligheter att samordna planens olika delar. När reklambudgeten läggs upp, betraktas exempelvis priset och produktkvaliteten vanligen såsom givna. När det gäller bestämningen av reklamanslagets storlek, tycks kontinuitetsprincipen spela en stor roll. Därmed avses, att årets reklamanslag mycket starkt påverkas av hur mycket företaget satsat föregående år. En typisk uppgift är följande: "Vi satsar x procent av förväntad försäljning", framhöll produktchefen på ett företag med stabil marknadsandel och således enkel prognossituation. Följdfråga: "Hur har Du kommit fram till x procent?" Svar: "Jag har övertagit siffran från min företrädare. Jag vet inte hur siffran fastställts." (Gustavsson [1970], s 172.) Kontinuitetsprincipens betydelse har tidigare belagts i flera undersökningar. En av de första var den som genomfördes av Jastram [1949]. Han konstaterade att av knappt 200 större reklamköpare i USA uppgav nära tre fjärdedelar, att reklamanslaget bestämdes som en viss konstant procent av omsättningen. Jastram anför själv två viktiga argument för denna metod. För det första har företagsledningen behov av ett enkelt kontroll1

Gustavsson [1970]. För ett sammandrag se Reklam II, SOU 1972: 7, kapitel 8.

system för att undvika, att reklamkostnaderna stiger på ett okontrollerbart sätt. För det andra medför en politik, där reklamkostnaderna för samtliga företag är konstanta i förhållande till omsättningen, till följd av ett tyst eller uttalat samförstånd, att man får en stabilitet i relationerna med konkurrenterna. Genom att undvika stora förändringar i reklamanslagets storlek mellan olika år, minskar man risken för att bli inblandad i ett kostsamt reklamkrig. Konstanta procentuella reklamanslag stämmer också väl överens med de teorier om beslutsfattande i företag, som presenterats av Cyert m fl [1963], s 102 ff. Enligt dessa teorier är det vanligt, att man för att undvika konflikter i samband med fördelningen av företagets knappa resurser tillgriper tumregler av olika slag. Dessa regler blir föremål för ändring först i samband med att något speciellt inträffar — byte av chef, en ny konkurrent, en likviditetskris etc. 2 Mycket talar alltså för att företagen skall bete sig på det sätt, som Gustavsson och Jastram m fl funnit. Som utgångspunkt för en analys av reklamens bestämningsfaktorer är detta dock otillräckligt, eftersom vi inte vet, varför företagen hamnat på den nivå där de nu befinner sig. Att reklamanslaget fastställs i procent av omsättningen eller ett företag satsar lika mycket på reklam som konkurrenterna gör, säger ingenting om varför det görs mer reklam för en vara än för en annan. Det är förmodligen svårt att få svar från företagen på denna senare fråga. Den kontinuitet över tiden hos reklamkostnadsandelen, som de empiriska undersökningarna vittnar om, kan sägas visa att den i särklass viktigaste förklaringen till årets reklamanslag är tidigare års satsningar. En fråga till företagen om anledningarna till att reklamkostnaderna ligger på en viss nivå måste därför i realiteten besvaras med utgångspunkt från förhållandena en mycket lång tid tillbaka. Erfarenhetsmässigt är det svårt att få svar på dylika "historiska" frågor, eftersom riskerna är stora att man glömmer väsentliga förhållanden eller händelser som inträffat.

3.2 Något om reklam i den klassiska ekonomiska teorin 3.2.1 Chamberlin I den klassiska ekonomiska teorin bortsåg man i stort sett från reklam och andra försäljningsstimulerande aktiviteter. Anledningen till detta var förutsättningen om perfekt konkurrens, som innebar att det på varje marknad fanns många säljare som sålde identiska produkter till välinformerade köpare. Under dessa förutsättningar fanns det ingen möjlighet för säljaren att påverka efterfrågan. I början på 1900-talet upplevdes dock dessa antaganden som mer och mer orealistiska. Uppkomsten och tillväxten av jätteföretag som Unilever, Shell, Procter & Gamble, vilka spenderade stora belopp på reklam, var en påtaglig realitet som det var svårt att passa in i den existerande teorin. Chamberlins [1932] arbete omkring 1930 innebar en utvidgning av teorin genom att beakta företagens möjligheter att differentiera sina produkter och använda andra konkurrensmedel än priset, exempelvis reklam. Reklamen medför enligt Chamberlin att den efterfrågekurva, som varje företag möter, förskjuts så att man vid varje givet pris kan avsätta en större kvantitet än om reklam inte används. Alternativt kan företaget för en given kvantitet få ut ett högre pris med användande av reklam. Reklamens effekt, dvs dess möjlighet att påverka efterfrågekurvan, varierar dock enligt Chamberlin beroende på en rad faktorer, exempelvis varans pris, antalet säljare, om varan är ny på marknaden etc. Mängden reklam varierar följaktligen också från företag till företag, även om detta för Chamberlin inte är ett primärt problem. Han koncentrerar sig i stället på att formulera de generella jämviktsvillkoren för ett vinstmaximerande företag. Enligt dessa skall företaget för varje tänkbar produkt producera denna i en sådan omfattning och göra så 2

Att fastställa reklamkostnaderna som en konstant procent av omsättningen kan vara förenligt med vinstmaximering. Se exempelvis Schmalensee [1972]. 43

mycket reklam för den, att summan av den marginella tillverkningskostnaden och den marginella reklamkostnaden är lika med marginalintäkten. 3.2.2 Rasmussen Flera författare, bland dem Rasmussen [1972], Dorfman & Steiner [1954], Dean [1951], har använt den marginalistiska ansatsen för att formulera teorier om hur företagen bör optimera reklamkostnadens storlek. Enligt Rasmussen gäller att för att reklamkostnaderna skall vara i optimum måste såväl ökningar som minskningar av reklamanslagen leda till vinstminskningar för företaget. Det innebär att i jämviktspunkten kommer en marginell förändring av reklamkostnaderna att medföra en precis lika stor förändring av det totala bidraget, dvs dR = dQb eller l/b = dQ/dR, där R betecknar de totala reklamkostnaderna, Q antalet sålda enheter och b täckningsbidraget 3 per enhet. Multiplicerar vi nu båda leden med R/Q finner vi att R^ Qb

dQR dRQ

eller

R_ Qb

dQlQ dRlR'

(3.2.2:1)

Det högra ledet, dvs den procentuella förändring av den efterfrågade kvantiteten som på marginalen följer av en procents ändring av reklamkostnaderna, kallar Rasmussen för reklamelasticitet. Likheten innebär, att det vinstmaximerande företaget skall lägga ned så mycket pengar på reklam, att reklamkostnadernas andel av det totala täckningsbidraget precis motsvarar denna reklamelasticitet.

3.3 Reklamelasticitet

—

reklamintensitet

Av Rasmussen följer att reklamintensiteten i vinstmaximerande företag bestäms av reklamelasticiteten = e och det relativa täckningsbidraget = b/P på det sätt som framgår av formel (3.3:1). R/PQ = 44

eb/P

(3.3: 1)

Reklamintensiteten skall alltså vara högre ju högre reklamelasticiteten respektive det relativa täckningsbidraget är. 4 Fördelen med att omformulera Rasmussens optimivillkor på detta sätt är att vi fått en formel som explicit utgår från reklamintensiteten som beroende variabel; den variabel vi kvantifierat i undersökningens kartläggande del. Möjligheterna att skatta de "förklarande" variablerna, i synnerhet reklamelasticiteten, är dock begränsade. En viktig förklaring till detta är att reklamelasticiteten i praktiken inte är konstant utan varierar för varje enskilt företag och enskild varugrupp med reklamkostnadernas storlek. Normalt bör sambandet mellan reklamelasticitet och reklamkostnader vara av det slag som anges i figur 3.1. 6 Det är därför knappast meningsfullt att söka ange, om ett företag i jämviktspunkten har högre reklamelasticitet än ett annat. I praktiken är det omöjligt att göra en dylik bedömning när reklamelasticiteten varierar.

3.4 Hypoteser om varför reklamintensiteten varierar mellan varugrupper och företag Följande hypoteser baseras, som redan nämnts, i huvudsak på litteraturstudier. Hypoteserna har indelats i två grupper. Den första består av de hypoteser som syftar till att försöka förklara varför reklamintensiteten varierar mellan olika varugrupper, medan den andra består av de hypoteser som söker förklara varför reklamintensiteten varierar mellan företag. Självfallet finns det inte möjligheter att diskutera samtliga faktorer som i olika sammanhang kan påverka reklamkostnadernas storlek i olika företag. Nedan anges i korthet några av de förenklande antaganden som analysen bygger på. 3

Definierat som pris minus rörliga styckkostnader. Bidraget/enhet antas här konstant. * Dvs reklamelasticiteten i jämviktspunkten. Täckningsbidraget per enhet liksom priset förutsätts ^ara konstanta med avseende på Q. 5 Reklamelasticiteten, dvs dQjdR.RjQ är 0 när R = 0 respektive när dQ = 0.

Framför allt har det inte varit möjligt att skilja mellan reella nyheter och sådana "kvasi-innovationer" vilkas förnämsta syfte är att ligga till grund för reklamkampanjer. 6

Reklamelasticitet

Reklamkostnader Figur 3.1

3.4.1 Några antaganden som den fortsatta analysen bygger på ä) Företagen antas vara vinstmaximerande. Detta innebär bl a att vi bortser från möjligheten att vissa företag med övernormala vinster satsar extra mycket på reklam för att öka sin omsättningstillväxt (jfr t ex Baumol [1965]). b) Reklamens effekt består över lika lång tid för alla företag. I flera studier (t ex Nerlove & Arrow [1962], Palda [1964], Schmalensee [1972]) är det belagt att en reklamkampanj har stimulerande effekt på försäljningen även efter den innevarande planeringsperiodens, dvs vanligen årets, utgång. Det är inte osannolikt att den tid under vilken en reklamkampanj har effekt varierar på ett systematiskt sätt mellan olika företag. De skillnader i reklamintensitet som detta eventuellt kan ge upphov till kan vi dock inte ta hänsyn till. c) Inställningen gentemot osäkerhet är densamma för alla företag. Vi bortser alltså från att vissa företag är mer angelägna än andra att undvika osäkerhet och därför kan vara beredda att satsa mer på reklam (Horowitz [1970]). d) Beslut om samtliga delposter i företagets marknadsföringsplan eller marketing mix fattas simultant. En analys av huruvida reklamkostnaderna är höga eller låga kan därför göras oberoende av uppgifter om kostnaden för personlig försäljning, service etc. é) Skillnader i reklamintensitet mellan företag, som beror på lansering av nya varor, beaktas ej. Visserligen kunde vi i föregående kapitel konstatera att reklamintensiteten i genomsnitt var högre för de nylanserade varorna. Osäkerheten i det redovisade materialet var dock mycket stor.

3.4.2 Hypoteser om varför reklamintensiteten varierar mellan varor Under denna rubrik skall vi behandla sju hypoteser. Samtliga dessa, med undantag för den sjunde hypotesen, avser att belysa skillnader i reklamintensitet mellan konsumemvarugrupper. Anledningen härtill är att det empiriska material som hypoteserna testas på är ofullständigt vad gäller producentvaror. 3.4.2.1 Reklamintensiteten är högre för dagligvaror än för sällanköpsvaror och högre för sällanköpsvaror än för urvalsvaror Även om antalet konsumenter varierar mellan olika konsumentvarugrupper är det inte troligt att den skillnaden förklarar någon nämnvärd del av skillnaderna i reklamintensitet mellan olika grupper. Antalet potentiella konsumenter är normalt så stort att reklam inte annat än i undantagsfall kan ersättas av personlig försäljning. Däremot finns det stora skillnader mellan olika konsumentvarugrupper vad gäller köpfrekvens och inköpssummans storlek per köptillfälle. Ett exempel på ett indelningsschema som återspeglar dessa skillnader är det som rekommenderas av Förenta Nationerna. 7 Detta schema ger en indelning av samtliga konsumentvaror i tre klasser som ganska väl torde motsvara den av Copeland [1924] föreslagna indelningen i dagligvaror (exempelvis livsmedel), urvalsvaror (beklädnadsvaror) och sällanköpsvaror (konsumentkapitalvaror). 6 Reekie [1970] har för den engelska läkemedelsindustrin skattat innovationernas betydelse för reklamkostnadernas storlek inom olika delmarknader. Innovationer mättes därvid som antalet lanserade preparat under en fyraårsperiod enligt engelsk läkemedelsstatistik. Det visade sig därvid att •denna variabel väsentligt bidrog till att förklara •reklamkostnadernas variationer. 7 Se United Nations, A System of National Accounts.

Av flera skäl kan man förvänta sig att reklamkostnaderna är högst för dagligvarorna. Den höga köpfrekvensen gör att det ständigt finns ett stort antal konsumenter som just står i begrepp att göra ett inköp. Dessa inköp avser vanligen mindre belopp. Det bör därför vara lätt att påverka konsumenterna att pröva nya produkter. Det låga inköpsbeloppet gör att eventuella misstag lätt kan repareras och innebär förmodligen också att efterfrågans priselasticitet är låg, vilket ytterligare talar för att leverantörerna gärna satsar på reklam och annan icke-pris-konkurrens. Ytterligare ett argument för att dagligvaror skall ha högre reklamintensitet än andra varor är skillnaden i handelns struktur. Som en följd av en snabb strukturomvandling framför allt inom dagligvaruhandeln svarar numera en handfull stora företagsgrupper för fyra femtedelar av försäljningen inom en stor del av detaljhandeln. Parallellt med denna utveckling mot större företag har vi fått en övergång till större butiker och en ökad andel självbetjäning. Denna utveckling har naturligtvis haft stor betydelse för leverantörernas marknadsföring. Från att ha spelat en tämligen passiv varuförmedlande roll har handeln fått en mycket stark ställning med påtagliga möjligheter att vägra att sälja vissa företags produkter. Koncentration inom varuhandeln kan förmodas verka höjande på leverantörernas reklambenägenhet av två orsaker (jfr Sannesson [1970]). För det första kan man vänta sig att leverantörerna försöker skapa ett efterfrågesug från de slutliga konsumenterna så att handeln inte gärna kan vägra att ta upp produkten i sitt sortiment. Handeln kan också förväntas kräva att leverantörerna backar upp nya produkter med ett starkt reklamstöd för att minimera risken för att produkterna skall bli sk "hyllvärmare". För det andra kan man vänta sig att den ökade koncentrationen inom handeln påskyndar en motsvarande koncentration hos leverantörerna. Förekomsten av stora köpare ställer nämligen stora krav på leveranskapacitet, vilket kan väntas leda till 46

att det inom varje varugrupp finns ett litet antal stora företag. För att undvika att bli försatta i en beroendeställning till något av de stora handelsblocken gör dessa företag förmodligen mycket reklam för att skydda sin position. Sambandet mellan stigande säljarkoncentration i handeln och bland leverantörerna har varit föremål för en del spekulationer. Galbraith [1957] ser den som en oundviklig konsekvens av maktkampen mellan olika intressenter och har myntat uttrycket ("countervailing power") för att beskriva denna process. Hunter [1958] däremot har i en engelsk studie inte kunnat upptäcka några signifikanta samband mellan den stigande koncentrationen inom handeln och koncentrationsutvecklingen bland leverantörerna. Den viktigaste anledningen till att vi förväntar en lägre reklamintensitet för urvalsvaror än för sällanköpsvaror är den lägre grad av märkesmedvetande som kännetecknar de förra och som dokumenterats av exempelvis Trolle [1961]. Det låga varumärkesmedvetandet när det gäller urvalsvaror innebär att konsumenternas val av inköpsställe får större betydelse. Urvalsvaruhandeln har därigenom fått ökade möjligheter att med hjälp av bl a reklam differentiera sina butiker. Detta tar sig bl a uttryck i att reklamintensiteten i detaljhandeln är betydligt högre för urvalsvaror än för andra varor, vilket framgår av tabell 3.1. Jämfört med genomsnittet för hela detaljhandeln ligger sålunda dagligvarorna 0,3 procentenheter under, medan urvalsvarorna och sällanköpsvarorna ligger 1,1 respektive 0,5 procentenheter över. Vid denna jämförelse måste vi dock komma ihåg att urvalet inom handeln, speciellt inom detaljhandeln, är begränsat till större företag (se beskrivningen av enkätundersökningens uppläggning i bilaga A). Detta är också orsaken till att vi för urvals- och sällanköpsvaror redovisar högre omsättningssiffror i partihandeln än i detaljhandeln. Resultaten kan också påverkas av att vi inte haft möjligheter att ta hänsyn till eventuella andra faktorer som påverkar re-

som på ett material som liknar vårt testar ett antal förklaringsfaktorer. (En utförligare redogörelse för denna undersökning följer i kapitel 4.) Två av Doyles förklaringsfaktoOmsättReklamrer är a) varans enhetspris samt b) en varianing kostnader Reklambel som särmarkerar sällanköpsvaror. milj kr milj kr intensitet Det resultat Doyle kommer fram till är att koefficienterna för båda dessa variabler Detaljhandel är negativa. Det innebär att reklamintensiDagligvaror 20 100 113 0,6 Urvalsvaror 4 800 94 2,0 teten är väsentligt lägre för sällanköpsvaSällanköpsvaror 5 300 76 1,4 rorna än för urvalsvarorna, vilket icke är Summa konsuförenligt med den hypotes vi ställt upp. mentvaror i detaljhandeln 30 200 283 0,9 Doyles material är dock hämtat från åren Partihandel strax efter andra världskriget i England. Dagligvaror 14 400 98 0,7 Möjligt är att varubrist och/eller låga inUrvalsvaror 8 800 86 1,0 komster gjort att marknaden för konsuSällanköpsvaror 6 900 68 lfi_ mentkapitalvaror fortfarande var mycket Summa konsumentvaror i begränsad och att säljarens marknad fortpartihandeln 30 100 252 0,8 farande rådde. Det finns också andra varuegenskaper än Anm: En undersökning av Handelns Utredningsinstitut ger en likartad spridning. Enligt denna de ovan nämnda som kan medföra mycket undersökning var reklamkostnaderna: reklam. Sålunda har följande, ofta citerade, tankar framförts av Borden [1944]: År Procent "Among factors favorable to the successful Livsmedelshandeln 1965 0,2 Färghandeln 1967 0,7 use of advertising are the following . .. Möbelhandeln 1967 0,9 When consumer satisfaction depends largRadiohandeln 1967 1,2 ely on hidden qualities that cannot easily Textilhandeln 1963 1,4 be judged at the time of the purchase . . . Källa: Livsmedelshandelns och lanthandelns lönsamhet 1965. Detaljhandelns Utredningsinstitut. P 408. (or) .. . when strong emotional buying moStockholm 1966. Detaljhandelns reklamkostnader. tives exist" (s XXVI f).8 Handelns Utredningsinstitut. P 5054. Stockholm 1969. Intäkts- och kostnadsundersökning 1965 inom möbelSvagheten med denna typ av hypoteser handeln. Detaljhandelns Utredningsinstitut. P 405. är att de inför ett betydande mått av osäkerStockholm 1966. het när det gäller att avgöra vilka varor som har dessa egenskaper. I synnerhet gälklamintensiteten i handeln. Resultaten bör ler det naturligtvis när man skall bedöma vad som är "hidden qualities". Det som därför tolkas med viss försiktighet. Urvalshandelns starka ställning gentemot Borden förmodligen tänkte på när han forleverantörerna beror också på lättheten att mulerade sin hypotes var att förklara varimportera varor bl a från låglöneländer. för kosmetiska preparat har så höga reHandeln kan därigenom tvinga de in- klamkostnader. Problemet är att inte alla kosmetiska prehemska leverantörerna till en förlustbringparat har höga reklamkostnader och dessande priskonkurrens, vilket ytterligare minskar leverantörernas möjligheter att 8 göra reklam. Bain [1968] är inne på ett liknande spår: "The Betydelsen av att beakta inköpspris och opportunities for profit from . . . large selling costs particular good in the case of goods which inköpsfrekvens vid analyser av variationer are are 'prestige', 'conspicuous consumption' or 'gift i reklamintensitet har framför allt påpekats goods'. In each of these instances price tends to av Mickwitz [1959]. Han gör dock inget be a relatively less important consideration than product ieputation, glamor, or asserted quality, all försök att kvantifiera vad dessa faktorer of which can be successfully built by concerted betyder. Detta i motsats till Doyle [1968], promotional efforts" (s 459).

Tabell 3.1 Omsättning och reklam i handeln fördelade på dagligvaror, urvalsvaror och sällanköpsvaror 1967

utom att det rimligen finns en mängd dolda egenskaper hos en rad andra varor, livsmedel, kläder etc, där reklamen skulle ha en lika viktig uppgift att fylla som för kosmetika. Dessa svårigheter illustreras på ett åskådligt sätt i den ovan citerade undersökningen av Doyle [1968]. För att förklara varför reklamintensiteten varierar valde han ut 12 varugrupper "where informational difficulties appeared (kurs här) to be particularly significant". Genom att åsätta dessa varugrupper en särskild variabel och genom att inkludera ytterligare tre förklaringsvariabler lyckades Doyle med att förklara närmare fyra femtedelar av de totala variationerna i reklamintensitet mellan sammanlagt 85 varugrupper, vilket är en anmärkningsvärt hög siffra. De 12 varugrupper som särmarkerats förefaller alla vara kemisk-tekniska varor med en reklamintensitet överstigande 10%. Om så är fallet innebär det emellertid att t ex läppstift anses ha "informationssvårigheter" men däremot inte parfymer. Tandkräm är tydligen också mycket svår att bedöma men inte hudkrämer, talk, pappershanddukar, tandborstar, bilpolish etc. Det verkar inte uteslutet att Doyles urval av informationssvåra varugrupper styrts av reklamintensiteten. 3.4.2.2 Reklamintensiteten är lägre ju högre omsättningen i varugruppen är Föregående hypotes utgick från att reklamintensiteten är högst för de varugrupper som har den högsta köpfrekvensen. Detta samband kan dock delvis motverkas av att den förväntade reklamintensiteten är lägre ju större andel en vara utgör av konsumenternas budget bl a av följande två skäl. För det första är det möjligt att om en vara representerar en stor utgiftspost är konsumenterna mer prismedvetna, varigenom möjligheterna att påverka dem med exempelvis reklam minskar. För det andra skulle man vänta sig att om det finns stordriftsfördelar i reklamen blir reklamkostnaderna en sjunkande andel av omsättningen. (Frågan om det finns stordriftsför48

delar i reklamen behandlas utförligare i avsnitt 3.4.3.3.) Hypotesen om ett negativt samband mellan reklamintensitet och varugruppens omsättning har testats av två författare, nämligen Else [1966] och Doyle [1968], om än med olika motiveringar. Else (vars material är begränsat till enbart dagligvaror) antar att en högre omsättning i en varugrupp är en följd av att flera konsumenter köper varan. På grund av stordriftsfördelar skulle det dock kosta relativt sett mindre att informera dessa ytterligare konsumenter, vilket gör att den förväntade reklamintensiteten sjunker med omsättningen. Doyle däremot väntar sig att det finns dels ett positivt samband mellan omsättningen i en varugrupp och köpfrekvensen, dels ett negativt samband mellan köpfrekvensen och reklamintensiteten. Därigenom skulle alltså reklamintensiteten bli lägre ju större omsättningen är i varugruppen. Denna tendens förstärks enligt Doyle dessutom av "reklamens stordriftsfördelar", där den viktigaste faktorn antas vara förekomsten av rabatter till stora köpare. Trots skillnaderna i motiveringen bakom hypotesen kvarstår dock faktum att båda författarna finner ett mycket starkt (negativt) samband mellan omsättning och reklamintensitet. En bidragande orsak till detta starka samband kan vara en annorlunda princip bakom varugruppsindelningen. Om man nämligen medvetet strävar efter att få med "intressanta" varugrupper i sitt urval kan det lätt inträffa att man gör en finare uppdelning på varugrupper av reklamintensiva branscher. Det kommer i så fall automatiskt att leda till att man får ett samband mellan låg omsättning och hög reklamintensitet.9 3.4.2.3 Reklamintensiteten är lägre för varugrupper där förädlingsvärdeandelen är låg jämfört med andra varugrupper På s 44 konstaterades att för vinstmaximerande företag reklamintensiteten bestäms 9

Huruvida detta har skett i de båda citerade undersökningarna är naturligtvis svårt att bedöma j avsaknad av någon naturlig referens.

av reklamelasticiteten och täckningsbidraget. Ju högre täckningsbidrag, allt annat lika, desto högre reklamintensitet. Täckningsbidragens storlek för enskilda varugrupper kan tyvärr inte observeras direkt på grund av mätsvårigheter. Däremot finns det i SCB:s industristatistik uppgifter om förädlingsvärdets andel av omsättningen för olika industrigrupper. Denna förädlingsvärdeandel torde i allmänhet vara större än täckningsbidraget i procent av omsättningen, eftersom samtliga löner ingår i förädlingsvärdet, men bara delvis (i den mån lönerna är fasta) motsvaras av täckningsbidraget. Det innebär att i varugrupper med mycket små förädlingsvärdeandelar måste det relativa täckningsbidraget vara så lågt att utrymme saknas för någon mer omfattande reklamaktivitet. 10 Vi förutsätter därvid att täckningsbidraget är konstant över ett relativt stort intervall av produktionsskalan. Tyvärr är dock inte SCB:s industrigrupper jämförbara med våra varugrupper annat än i undantagsfall. Hypotesen kan därför bara testas på ett mindre antal varugrupper (mejerier, kvarnar, charkuterier, kafferosterier mfl), för vilka industristatistiken redovisar så låga förädlingsvärdeandelar som 10-20 ^o. 1 1 Wärneryd [1967] har prövat en snarlik hypotes. Han argumenterade därvid för att ju högre de fasta kostnaderna var i ett företag, desto viktigare var det att upprätthålla försäljningsvolymen. Man skulle därför vänta sig ett positivt samband mellan de fasta kostnadernas storlek och reklamkostnaderna. 12 Resultatet av Wärneryds test blev dock negativt. Hans egen tolkning var att mätsvårigheter kunde ha spelat in. De fasta kostnaderna mättes nämligen med de kalkylmässiga avskrivningarnas andel av omsättningen, vilket är ett långtifrån idealiskt mått. Elliott [1971] samt Sherman & Tollison [1971] har i stället valt att göra en direkt skattning av täckningsbidraget för ett urval bestående av 42 enskilda företag respektive 41 branscher ( = varugrupper). Båda författarna finner ett klart samband mellan högt täckningsbidrag och hög reklamintensitet. 4-734131 Rundfel t

3.4.2.4 Reklamintensiteten är högre i varugrupper som belastas med punktskatter än i övriga varugrupper Om en vara belastas med punktskatter innebär det att det pris som konsumenterna får betala stiger i jämförelse med andra varor. Den varan borde därigenom, allt annat lika, bli svårare att sälja, vilket kan förväntas leda till större försäljningsansträngningar från leverantörernas sida och därmed högre reklamintensitet. Förekomsten av punktskatter kan också förväntas medföra att benägenheten att använda priset som konkurrensmedel minskar. Om en stor del av konsumentpriset utgörs av punktskatter måste rimligen prishöjningen vara relativt sett större för att uppmärksammas. Reklam och andra typer av icke-priskonkurrens bör därigenom användas i större utsträckning. Detta förutsätter dock, som också vanligen är fallet, att skatten beräknas per styck e d och inte som en viss procentsats på omsättningen. 3.4.2.5. Reklamintensiteten är högre för varugrupper med oligopolistisk konkurrens än för andra varugrupper. Detta gäller i synnerhet de varugrupper där efterfrågetillväxten stagnerat Storleken av den efterfrågeelasticitet för pris, reklam etc som ett företag möter bestäms inte enbart av konsumenternas reaktioner i samband med förändringen av ett av företagets konkurrensmedel. Minst lika 10

Visserligen skulle man kunna hävda att dessa företag kan höja förädlingsvärdeandelen genom att öka reklamkostnaderna, eftersom reklamkostnaderna ingår i förädlingsvärdet. Detta är dock osannolikt, eftersom de låga förädlingsvärdeandelarna förmodligen innebär att etableringshindren är låga. Om de existerande företagen skulle höja sina priser skulle detta snabbt leda till nyetablering. 11 För fyra av dessa finns i industriberättelsen uppgifter också om bruttovinstmarginaler före avskrivningar i procent av omsättningen. Dessa är mycket låga, bara ca 10%, vilket bestyrker hypotesen om sambandet mellan täckningsbidrag och 'förädlingsvärdeandel. 12 Om höga fasta kostnader motsvaras av en hög förädlingsvärdeandel innebär Wärneryds hypotes också ett positivt samband mellan förädlingsvärdeandel och reklamintensitet. Ser man på delar av den kemiska industrin torde dock de höga fasta kostnaderna inte motsvaras av en hög förädlingsvärdeandel.

viktigt är konkurrenternas reaktionsbenägenhet, dvs när konkurrenter vidtar motåtgärder på ett utspel av något slag och vilka effekter dessa motåtgärder får (se Rasmussen [1972], s. 241 ff). Konkurrenternas reaktionsbenägenhet är en funktion av 1) om utspelet upptäcks 2) om utspelet antas kunna hota konkurrenternas position 3) hur snabbt utspelet kan bemötas. Prisförändringar står här i en särställning vad gäller punkterna 1) och 3). Ingen annan typ av utspel uppmärksammas så snabbt och är så lätt att kopiera. Det gör att det ofta bara är fråga om timmar eller dagar innan t ex en prissänkning blivit allmän om konkurrenterna känner sin ställning hotad. Det är därför naturligt att prisändringar såväl nedåt som uppåt bara förekommer med relativt långa mellanrum och då i samband exempelvis med större förändringar i kostnadsstrukturen, vid nyetablering av företag eller genom att man lanserar en s k ny produkt. Sannolikheten för att konkurrenterna känner sig tvungna att svara på ett utspel ökar ju färre antalet konkurrerande företag är. En ökning av ett företags marknadsandel kommer då att drabba ett fåtal företag och blir därigenom mycket mer kännbar än om förlusten skulle slås ut över många företag. Speciellt känsliga torde företagen vara om marknaden är stagnerande. I en expansiv marknad kan man antagligen lättare tolerera en minskad marknadsandel, eftersom ett företag trots detta kan öka sin omsättning i kronor. I den stagnerande marknaden däremot har företagen ofta outnyttjad kapacitet. Marginalkostnaden för en ökad produktion blir därigenom låg och benägenheten att använda reklam stor. Svårigheten att använda priset som konkurrensmedel gör det sannolikt att företagen satsar på sådana konkurrensmedel som först efter lång tid kan bemötas, t ex nya produkter och för detaljhandelns del nya butikslokaler etc (jfr Sannesson [1970]). Även reklam och personlig försäljning är att föredra framför priskonkurrens därför 50

att det tar relativt lång tid att planera och lägga upp en försäljningskampanj. Som exempel kan nämnas att vissa grossister inom dagligvaruhandeln arbetar med en planeringsperiod på sex månader. När man diskuterar sambandet mellan reklam och antalet företag torde det dock inte vara så enkelt att sambandet är monotont stigande, dvs att reklamkostnaderna är högst när antalet företag är minst. I monopolfallet eller om marknaden domineras av ett företag finns det ju inga konkurrenter från vilka man kan erövra marknadsandelar. Avgörande för intresset att göra reklam eller dylikt blir då i stället möjligheterna att öka den totala efterfrågan för varan och önskemålen att hindra potentiell konkurrens. Om marknaden har en långsam tillväxt och om den är skyddad från konkurrens genom någon form av regleringar (som t ex marknaden för mejeriprodukter) kan man följaktligen vänta sig lägre reklamintensiteter. Möjligheterna finns också, när det bara finns ett par företag på en marknad, att dessa samarbetar för att hålla konkurrensen nere. Dylika överenskommelser brukar dock i regel bara avse priset. Reklam- och andra försäljningskostnader är mycket svårare att reglera genom att de kräver insyn i de deltagande företagens redovisning. Kartellöverenskommelser som omfattar reklam torde i Sverige bara finnas för en å två konsumentvaror. (Se vidare kapitel 7.) Det problem som vi här har tagit upp är huruvida säljarstrukturen kan antas påverka reklambenägenheten. Starka skäl talar för att företag i marknader med fåtalskonkurrens gör mer reklam än genomsnittligt, i synnerhet om man dessutom har en stagnerande efterfrågetillväxt. Vi förväntar oss alltså ett samband av den typ som illustreras i figur 3.2. En av de första empiriska undersökningarna av sambandet mellan säljarstruktur och reklam kom 1948 i samband med att Kaldor & Silverman [1948] gjorde en statistisk redovisning av storleken av reklamkostnaderna i Storbritannien. De visar där bl a att i varugrupper, som kännetecknas av få-

talskonkurrens,13 är reklamkostnaderna i relation till omsättningen avsevärt högre än för övriga varugrupper. Dessa resultat har dock ifrågasatts av Schnabel [1970]. Hans kritik grundas på två faktorer. Den första gäller Kaldor-Silvermans urval av varugrupper som totalt uppgår till 118. 14 av dessa 118 grupper har nämligen tillkommit genom en uppdelning (imputation) av sju varugrupper. Varugruppen "sprit" t ex, där Kaldor-Silverman beräknat reklamintensiteten till 7,5 %, har delats upp på två grupper, gin m m respektive whisky, som båda fått reklamintensiteten 7,5 % och för vilka säljarstrukturen sedan räknats fram på det sätt som beskrivits ovan. En dylik uppdelning är statistiskt sett förkastlig, i synnerhet som uppdelningen framför allt verkar att ha genomförts för varugrupper med en reklamintensitet som ligger över genomsnittet. "Övriga medicinska preparat" med reklamintensiteten 37% har sålunda delats upp på nio olika grupper. I stället för en observation med denna höga reklamintensitet får man därigenom nio, vilket naturligtvis påverkar resultaten kraftigt genom att varje observation har lika stor vikt i beräkningarna. Schnabels andra faktor är mer tveksam. Han räknar ut hur många varugrupper i de olika säljarstrukturklasserna som det görs mycket (mer än 5%) reklam för. Schnabel finner då att skillnaderna mellan fåtalskonkurrens och övriga klasser inte är särskilt stor. Inom samtliga klasser finns det många varugrupper där reklamkostnaderna överstiger 5 %. Detta visar dock bara, som Kaldor & Silverman själva påpekar, att säljarstrukturen långtifrån ensam förklarar reklamintensitetens variationer. Det som Kaldor & Silverman vill framhäva är att reklamintensiteten är högre när antalet säljare är begränsat, och den slutsatsen gäller även om man tar bort de varugrupper som tillkommit genom uppdelning. Reklamintensiteten för de varugrupper, där antalet företag som svarar för mer än 80% av pressannonseringen utgör mellan 4 och 9, ligger på nära 13% jämfört med under 8% för alla övriga varugrupper.

Utöver Kaldor & Silvermans sammanställning finns det enligt författarens kännedom tre undersökningar som försöker mäta hur säljarstrukturen påverkar reklamintensiteten. Else [1963] försöker förklara reklamintensitetens variationer mellan 33 varugrupper som samtliga utgörs av dagligvaror. Efter att ha eliminerat effekten av ett par variabler undersöker Else sambandet mellan residualerna (dvs de icke förklarade avvikelserna mellan beräknad och faktisk reklamintensitet för de olika varugrupperna) och säljarstrukturen. Han finner då i likhet med Kaldor & Silverman påtagligt högre reklamkostnader för de varugrupper som kännetecknas av utpräglad fåtalskonkurrens. Doyle [1968], s 14, undersöker i motsats till Else det direkta sambandet mellan reklam och koncentration utan hänsyn till övriga variabler. Koncentrationsmåttet utgörs av de tre största företagens marknadsandel. Doyle finner därvid ett svagt positivt samband mellan reklamintensitet och koncentration. Doyles modell kan dock kritiseras på grund av att han dels inte specificerar vilka övriga variabler som kan påverka reklamintensiteten, dels utgår från att sambandet mellan de båda variablerna är linjärt. Vad Doyle försöker göra är att anpassa en rät linje till en kurva som antas ha den form som anges i figur 3.2 och att han då finner att linjens lutning ligger nära 0 är inte ägnat att förvåna. Intressantare är att Doyle också studerar om den genomsnittliga reklamintensiteten för varugrupper med fåtalskonkurrens är högre än för övriga varugrupper. Han fann då visserligen att medianen för den förra gruppen var 60% högre än för den senare, men på grund av den stora spridningen i reklamintensiteter inom respektive grupp ansåg Doyle att skillnaden inte kunde betecknas som signifikant. Greer [1971] har i en nyutkommen ar13

I avsaknad av ett mått på koncentrationsgraden mätt med utgångspunkt från försäljningen använder Kaldor & Silverman sig av "antalet företag som svarar för fyra femtedelar av pressannonseringen inom en varugrupp".

Reklamintensitet

Antal företag i en varugrupp

Figur 3.2

tikel försökt testa huruvida sambandet mellan reklamintensitet och säljarstruktur är linjärt eller ej. Greers modell har fått formen: Reklamintensiteten =a + bC + cC2 + e, där C står för koncentrationsgraden mätt som summan av de fyra största företagens marknadsandelar. Greer anpassar denna modell på ett material som omfattar 41 branscher under tre olika år och finner då att koefficienten b är positiv, medan c är negativ, vilket alltså skulle tyda på att sambandet mellan säljarstruktur och reklamintensitet är parabelformat. Ingen av Greers koefficienter är dock signifikant skild från 0. Ovanstående undersökningar har det gemensamt att reklamintensiteten har betraktats som den beroende variabeln och säljarstrukturen som en bland en rad olika variabler som påverkar reklamintensiteten. En rad författare har dock hävdat att sambandet går i motsatt riktning, dvs att reklamen i själva verket skulle påverka säljarstrukturen. Den engelske ekonomen Kaldor [1949-1950] går i själva verket så långt att han anser reklamen vara en av de viktigaste faktorerna bakom den tilltagande säljarkoncentrationen. De försök som gjorts att testa detta samband har dock inte lyckats särskilt bra (Blair [1965]; Ekelund & Maurice [1969]; Mann, Henning & Meehan [1967 och 1969]; Telser [1964 och 1969]). I allmänhet har man konstaterat att det finns ett svagt positivt samband; ett resultat som nära överensstämmer med Doyles [1968] och som kan kritiseras på samma grunder som hans undersökning. 52

3.4.2.6 Reklamintensiteten i en varugrupp är högre ju större importandelen är Av hypotesen 3.4.3.1 framgår att den förväntade reklamintensiteten är högre för internationellt verksamma företag i allmänhet och importörer i synnerhet. Om denna hypotes är riktig kan den också bidra till att förklara varför reklamintensiteten varierar mellan olika varugrupper eftersom andelen internationellt verksamma företag varierar kraftigt mellan olika varugrupper.14 Vi har därför valt att i varugruppsmodellen inkludera varugruppens importandel såsom en av reklamintensitetens bestämningsfaktorer. Orsaken till att vi begränsat oss till importandelen är att denna variabel varit lättast att kvantifiera, samtidigt som skillnader i exportandelar förmodligen betyder mindre för att förklara variationer i reklamintensitet mellan de olika varugrupperna. 3.4.2.7 Reklamintensiteten är låg för de producentvaruföretag som har få kunder respektive säljer rå- och stapelvaror jämfört med övriga producentvaruföretag Vi har redan kunnat konstatera att i industrin är reklamintensiteten mer än tre gånger så hög för konsumentvaruföretag (1,9%) som för producentvaruföretag (0,6%). Det är en naturlig följd av skillnaderna i antalet köpare och inköpsbeloppens storlek. Ju färre köpare och ju högre inköpsbelopp, desto fördelaktigare är det normalt att använda personlig försäljning i stället för reklam. En bidragande orsak till att reklamintensiteten är låg för producentvaror är sannolikt också att producentvaruföretagen lättare kan identifiera och nå sina potentiella kunder. Det finns en rad facktidskrifter som man kan annonsera i och framför allt bör man med hjälp av direktreklam lätt kunna informera aktuella målgrupper. Producentvaruföretagets reklam är således i 14

Motsvarande resonemang kan föras beträffande samtliga hypoteser i företagsmodellen. Det är dock bara för denna hypotes som så många företag berörs att den genomsnittliga reklamintensiteten för en hel varugrupp nämnvärt kan påverkas.

denna mening förmodligen mer effektiv än konsumentvaruf öretagets, dvs spillet är lägre. Det är dock inte bara mellan konsumentoch producentvaror vi finner skillnader i antalet köpare. Även bland producentvarorna finns det stora variationer. Reklamkostnaderna kan sålunda antas vara negligerbara för sådana industriföretag som säljer legotillverkade eller beställningstillverkade varor för en eller ett fåtal kunder. Initiativet ligger här till stor del hos köparna, och behovet av att sprida information om företaget och dess produkter är begränsat. Byggnadsmaterialindustrin liksom exempelvis företag som tillverkar produkter avsedda för jordbruket vänder sig däremot till en relativt stor kundkrets och kan därför antas använda reklam i betydligt större omfattning (jfr Persson [1969]). Reklamkostnadernas storlek torde också variera kraftigt beroende på vilken typ av vara det är fråga om. För rå- och stapelvaror kan sålunda reklamintensiteten förväntas vara generellt lägre än för maskiner och lagertillverkade investeringsvaror. Råoch stapelvaror köps i allmänhet med regelbundna intervall i stora poster. Leverantörernas förmåga att tillgodose kvalitetskrav och leveranstider blir därvid av avgörande betydelse. Den goodwill som etablerade leverantörer åtnjuter som uppfyller dessa krav, är svår att bryta för en ny leverantör. Reklamen, som har en ganska dålig genomslagskraft, kan därvid inte spela annat än en marginell roll. Priset och insatsen av personlig försäljning blir i stället ett nytt företags viktigaste konkurrensmedel för att komma in på marknaden. För flertalet varor av investeringskaraktär med relativt stort förädlingsvärde sker däremot köp mer oregelbundet och med långa intervall. Köptroheten blir därigenom låg och möjligheterna för nya leverantörer att komma in på marknaden torde öka. Eftersom antalet potentiella kunder är stort i förhållande till dem som faktiskt gör avslut, kan leverantörerna i allmänhet inte besöka samtliga potentiella kunder. Det blir därigenom väsentligt för leverantörerna att med hjälp av reklam hålla marknaden

underrättad om eventuella nyheter för att kunderna själva skall kunna ta kontakt vid behov. 3.4.3 Hypoteser som avser att förklara varför reklamintensiteten varierar mellan individuella företag Under denna rubrik behandlas sex hypoteser som syftar till att förklara varför reklamintensiteten varierar mellan företag. Med företag menas här den del av ett företag som omfattas av en varugrupp. Företag med försäljning i två eller flera varugrupper kommer därvid att behandlas som två eller flera företag. 3.4.3.1 Reklamintensiteten är högre för internationellt verksamma företag än för hemmamarknadsföretag En i litteraturen tidigare icke förekommande hypotes är att internationellt verksamma företag har högre reklamintensitet än hemmamarknadsföretag. Till internationella företag räknas här såväl importörer, utlandsägda företag som exportörer. En närmare definition ges i kapitel 6. Anledningen till att man för denna typ av företag väntar sig höga reklamintensiteter är att den internationella verksamheten sannolikt är en följd av att dessa företag besitter en fördel i relation till konkurrenter på den marknad där företaget är verksamt. Denna fördel kan bestå i att man har tillgång till t ex en överlägsen produkt, produktionsteknik och/eller marknadsföringsteknik. Fördelen exploateras vanligen genom att en ny eller differentierad produkt lanseras. För att en sådan produkt skall uppmärksammas och senare accepteras av köparen krävs en stor insats av information till denne. Reklamen ger här möjlighet att lämna sådan samtidigt som den nya produkten ofta utgör ett lämpligt argument i reklamkonkurrensen. Ytterligare skäl till varför det finns anledning räkna med särskilt höga reklamintensiteter för importörer är bl a följande: I Sverige liksom i många andra länder anses ofta inhemska varor kvalitativt över53

lägsna importerade varor. För importerade varor torde därför krävas, allt annat lika, större försäljningsansträngningar. För ett behov av större försäljningsansträngningar för importvaror talar också de längre transporterna, kommunikationssvårigheter etc, som gör att handeln vid val mellan likvärdiga leverantörer sannolikt väljer den mest närbelägna. Vidare får svenska företag en betydande gratisreklam eller PR på samma sätt som utländska företag får i sina hemländer. Investeringar, utbyggnadsplaner, årsredovisningar etc beskrivs och kommenteras av press och TV betydligt utförligare än vad som är fallet för utländska företag som säljer sina varor till Sverige. Slutligen kan nämnas att för företag som önskar sälja sina varor i andra länder torde det ofta vara lättare att konkurrera med reklam än med personlig försäljning. Reklam kan utformas i respektive företags hemland och sedan med hjälp av en multinationell reklambyrå enkelt sättas in på önskad marknad. För att bygga upp en försäljarorganisation krävs däremot en lång tid och ingående institutionella kunskaper. Visserligen finns det möjligheter att "hyra" försäljningsorganisationer i form av s k säljbolag eller brokers, men också en dylik lösning torde i allmänhet förutsätta ett mycket kraftigt reklamstöd. 3.4.3.2 Reklamintensiteten är högre för rikstäckande företag än för företag med en lokalt avgränsad försäljning I början av detta kapitel hävdades att vi kunde bortse från skillnader i antalet konsumenter mellan olika varugrupper. För samtliga här aktuella varugrupper är antalet konsumenter så stort att masskommunikation via reklam är nödvändig. Mellan företag inom en given varugrupp är dock skillnaderna så stora att de inte kan negligeras. I första hand gäller det skillnaden mellan företag med rikstäckning respektive med försäljning på en lokalt avgränsad marknad. För den senare gruppen av företag är kunderna så få och så lätta att iden54

tifiera att reklamkostnaderna kan hållas nere. Ett företag med lokal produktion och försäljning har också fördelen att vara väl känt på orten, vilket reducerar företagets behov av att göra reklam. Det är också möjligt att de företag som säljer på en lokal marknad har lägre marginaler och därigenom mindre utrymme för såväl reklam som personlig försäljning. Vissa studier av räntabilitet pekar i den riktningen. Vi förväntar oss därför att reklamintensiteten är lägre för de företag som säljer på en lokal marknad än för företag med rikstäckning. 3.4.3.3 Bland rikstäckande företag är reklamintensiteten lägre ju större företagets marknadsandel är En fråga av stort principiellt intresse är huruvida vi kan förvänta oss systematiska skillnader i reklamintensitet mellan olika stora företag på en given marknad, exempelvis på grund av att det finns rabatter och/eller stordriftsfördelar i reklam. Förekomsten av stordriftsfördelar, allt annat lika, innebär att reklamkostnaderna blir en relativt sett allt mindre betydelsefull kostnad, ju större företaget är. Reklamen bidrar under sådana omständigheter till att ge de större företagen kostnadsmässiga fördelar framför de mindre företagen. En nödvändig förutsättning för att stordriftsfördelar skall resultera i lägre reklamintensiteter för större företag är dock att det inte sker någon substitution mellan reklam och exempelvis personlig försäljning. Om det nämligen vore så att vi har stordriftsfördelar i reklam men ej för personlig försäljning så skulle vi vänta oss att det skedde en överflyttning av resurser från personlig försäljning till reklam. Vi skulle därigenom mycket väl kunna finna högre reklamintensitet i de större företagen trots förekomsten av stordriftsfördelar i reklamen. Nedan följer en kort diskussion av olika argument som brukar åberopas som stöd för förekomsten av stordriftsfördelar. Som kommer att framgå tyder inte dessa argument på att stordriftsfördelarna i reklamen

skulle vara särskilt framträdande; en slutsats som också delas av andra författare. (Jfr t ex Simon [1970] och Schmalensee [1972].) Rabatter. Fallande genomsnittskostnader för reklam med ökad företagsstorlek kan uppkomma genom att genomsnittspriset på en "enhet reklam" (exempelvis millemillimeter-annonsutrymme) sjunker med ökande företagsstorlek, t ex på grund av kvantitetsrabatter. 15 Möjligheterna för det större företaget att få rabatter på mediautrymme har av de amerikanska myndigheterna i ett par fall åberopats som skäl mot föreslagna fusioner. Blank [1968]. Motiveringen har varit att mindre företag genom att bli uppköpta av jätteföretag såsom Procter & Gamble och General Foods skulle komma i åtnjutande av stora rabatter. Dessa skulle ge upphov till en så betydande kostnadsbesparing för de uppköpta företagen att konkurrenssituationen relativt övriga företag i branschen, vilka alla var förhållandevis små, kraftigt skulle förskjutas. Som Blank visar i sin artikel bygger dock domslutet på en missuppfattning i samband med en omläggning av taxestrukturen i amerikansk TV. För närvarande finns det enligt Blank inga stora rabatter i amerikansk TV. Samma sak gäller för annonsering i Sverige. Det finns knappast någon tidning som idag lämnar nämnvärda kvantitetsrabatter. 16 Undantag är om man sätter in annonser i s k standardformat. Det kan hos en del tidningar leda till lägre millimeterpriser i vissa storleksintervall. Stordriftsfördelar på grund av odelbarheter i reklamen. En orsak till stordriftsfördelar i reklamen är förekomsten av "odelbarheter" i de insatsfaktorer företagen använder. Exempel på dylika odelbarheter är kampanjkostnaderna i samband med produktlanseringar på dagligvarumarknader. Lindh [1968] nämner att promotionskostnader på en halv milj kr inte är ovanliga. Andra exempel som brukar framföras är, att det mindre företaget inte kan anställa specialis-

ter i samma utsträckning som det större företaget eller att det finns en tröskel som gör att små annonser o d inte uppfattas av konsumenterna. Den fördel som det större företaget har genom att kunna driva arbetsfördelningen längre och därvid kunna använda kvalificerad arbetskraft m m motverkas dock av att det blivit allt vanligare med köp av tjänster från konsultföretag (jfr Nabseth [1971]). Det är möjligt att det i många fall blir billigare att köpa tjänster utifrån än att hålla eget folk sysselsatta på heltid. Huruvida det finns en tröskel i reklamen som gör att små annonser eller annonser som framförs med långa mellanrum har dålig försäljningseffekt, är svårt att empiriskt belägga. Simon 17 t ex menar att det inte finns några stordriftsfördelar av denna typ. Stordriftsfördelar på grund av "de stora talens lag". En reklamkampanj kan utformas på många olika sätt inom en given kostnadsram, varvid det förväntade utfallet är behäftat med stor osäkerhet. Det större företaget har här en viss fördel genom att det kan genomföra flera kampanjer under ett år med olika tema, varvid sannolikheten för att samtliga skall vara misslyckade är relativt liten. Ett mindre företag som bara har möjlighet att genomföra en kampanj löper här betydligt större risk.

3.4.3.4 Reklamintensiteten är lägre för företag med försäljning i flera varugrupper än för icke-diversifierade företag Bland annat som en följd av s k generalisering (Wärneryd [1967]) finns det anledning anta att reklamintensiteten är lägre för diversifierade företag än för icke-diversifie15

Vilket ytterst beror på förekomsten av stordriftsfördelar hos mediaföretagen (vi bortser här från förekomsten av maktrabatter). 18 Som ett exempel kan nämnas att Dagens Nyheter lämnar en kvantitetsrabatt på 5% till annonsköpare som köper för mer än 250 000 kr per år. 17 Simon [1969] och Wells [1965]. Slutsatserna i dessa arbeten upprepas i Simon [1970]. 55

rade företag (allt annat lika). 18 Med generalisering menas här att en person drar slutsatser om en vara från erfarenheter han vunnit efter att ha prövat andra, närbesläktade varor. Det innebär att om ett företag lyckats etablera sig inom en varugrupp kan det utnyttja sin där upparbetade goodwill till att under samma varumärke också etablera sig inom andra varugrupper. Det är möjligt att generaliseringseffekten därvid minskar behovet av att göra reklam för den nya varan. Förmodligen har generaliseringseffekten störst betydelse för varor med ett högt pris, där konsumenternas möjligheter att pröva varan före köpet är små. För dagligvaror däremot innebär sannolikt de låga inköpspriserna att denna generaliseringseffekt är av underordnad betydelse. 19 Ytterligare ett skäl varför diversifierade företag kan förväntas ha lägre reklamintensitet än övriga företag är den s k paraplyeffekten, dvs att för samtliga varor gemensam reklamtext kan slås ut på en större volym.

3.4.3.6 Reklamintensiteten är lägre för vertikalt integrerade företag än för övriga företag En av orsakerna till hög reklamintensitet för dagligvaror angavs ovan vara den större andelen självbetjäningsbutiker inom dagligvaruhandeln. En viktig förutsättning för detta är dock att butikerna säljer konkurrerande produkter. Om sortimentet är begränsat så att bara ett varumärke inom en varugrupp tillhandahålls minskar leverantörernas behov att göra reklam för sina produkter kraftigt. I stället kan den profilskapande, butiksnära reklamen som handeln gör förväntas öka i omfattning, eventuellt delvis finansierad via reklambidrag från leverantörerna. Sortimentsbegränsning torde framför allt förekomma vid vertikal integration, dvs när handeln äger leverantörsföretaget eller vice versa. Situationen är likartad när handeln säljer varor försedda med distributörsvarumärken. 20 I båda dessa fall är det sannolikt att leverantörernas reklamkostnader är mycket låga.

3.4.3.5 Reklamintensiteten är högre för nyetablerade företag än för övriga företag Nyetablerade företag planerar i allmänhet för en snabb expansion. Det är därför naturligt om de satsar relativt stora belopp på reklam och andra sälj stimulerande åtgärder. Ett annat skäl varför det finns anledning vänta sig högre reklamintensitet i nyetablerade företag är att dessa måste erövra marknadsandelar från de etablerade företagen. Eftersom dessa har en sedan lång tid upparbetad goodwill räcker det inte med att det nystartade företaget gör lika mycket reklam som sina konkurrenter. Under en övergångstid torde det i stället krävas avsevärt större satsningar.

18 I likhet med föregående hypotes förutsätts bl a att det inte sker någon substitution mellan reklam och personlig försäljning etc. 10 Detta kan vara en förklaring till varför exempelvis Unilever inte i någon större utsträckning använder ett gemensamt varumärke för sina produkter. 20 Tyvärr har det inte varit möjligt att studera den effekt på reklamkostnadernas storlek som förekomsten av distributionsvarumärken har. Visserligen ställdes till ungefär hälften av företagen i varugruppsundersökningen en fråga om hur stor andel av deras försäljning som såldes under distributionsvarumärke respektive helt utan varumärke. Svaret blev dock så lågt som mellan 1 och 2% på den första frågan och ca 0,5% på den andra.

4 Regressionsmodellerna och deras förklaringsvärde

4.1 Inledning Av sammanfattningen i föregående kapitel framgick att de uppställda hypoteserna avsåg att förklara varför reklamintensiteten varierar dels mellan varugrupper, dels mellan företag som säljer likartade varor. För att testa dessa hypoteser har två regressionsmodeller formulerats, där den beroende variabeln i den första utgörs av den genomsnittliga reklamintensiteten för varugruppen och i den andra av reklamintensiteten för individuella företag. Hypotesprövningen genomförs med hjälp av s k multipel regressionsanalys. 1 Resultaten presenteras i följande två kapitel. I detta kapitel skall vi redogöra för a) de observationsenheter för vilka vi samlat in data i de båda modellerna b) definitionen av den beroende variabeln c) förklaringsfaktorerna d) regressionsmodellerna e) modellernas förklaringsvärde /) en jämförelse med några andra undersökningar. En av hypoteserna omfattas inte av regressionsanalysen, nämligen den som vill förklara varför reklamintensiteten varierar mellan olika typer av producentvaror. För denna hypotes gör vi ett enklare test med hjälp av tabeller, diagram etc. 4.2

Observationsenheter

4.2.1 Varugruppsobservationer Antalet observationsenheter i varugruppsmodellen är 89, samtliga konsumtionsvarugrupper. 2 En förteckning över dessa återfinns i tabell 9 i tabellbilagan. Dessa 89

varugrupper svarar för uppskattningsvis 90% av den totala privata varukonsumtionen. Underlaget för uppgifterna om reklamintensitet m m i dessa grupper har varit ett urval om ca 600 företag vilka tillsammans lämnat ca 1 000 uppgifter om reklamintensiteten. Varje företag har alltså i genomsnitt varit representerat i knappt 2 grupper. 3 Som framgått av redogörelsen för provundersökningen (s 15) har det inte varit möjligt för företagen att exkludera samtliga leveranser av producentvaror. Eftersom reklamintensiteten för dessa normalt är lägre än för konsumentvarorna, innebär det att de redovisade reklamintensiteterna i några fall blir för låga. I den mån ett företag enbart säljer varor till exempelvis bagerier, byggmästare etc har det dock i regel varit möjligt att exkludera detta företag. Den indelning av den privata konsumtionen som här gjorts i 89 varugrupper är naturligtvis inte den enda tänkbara. För att i någon mån visa konsekvenserna av en alternativ varugruppering har vi försökt att genomföra en "känslighetsanalys" genom att dels slå ihop ett antal av de 89 varugrupperna, dels genom uppdelning utöka antalet varugrupper. Hopslagningen har gått till så att ett 30-tal varugrupper med 1

Denna har utförts på Stockholms Datacentral med användning av ett standardprogram, BMD 02R. Se Biomedical Computer Programs, University of California Press, Los Angeles 1968. Detta program ger utöver regressionskoefficienter också kovarians- och korrelationsmatriser, listor över residualer, F-värden för bedömning av signifikansnivåer m m. 2 Som jämförelse kan nämnas att den av koncentrationsutredningen genomförda studien av koncentrationen i svenskt näringsliv omfattar ca 110 konsumentvarugrupper, Carling [1968]. 3 Se vidare beskrivning av urvalet i bilaga A.

ungefär samma reklamintensitet slagits samtliga de 600 företag som medverkat i ihop parvis varigenom antalet varugrupper varugruppsekvationen också i företagsekvareducerats till 74. Uppdelningen har skett tionen. I stället har vi valt att begränsa på ett likartat sätt genom att en del varu- oss till de företag som säljer dagligvaror. grupper delats upp på två eller fler varu- För att undvika att få med för många föregrupper. I flertalet fall har reklamintensi- tag som säljer likartade varor har i inget teten för var och en av delgrupperna satts fall medtagits fler än tio företag från en lika med den ursprungliga varugruppens re- och samma varugrupp. Det medför att föklamintensitet. När det funnits anledning retagsekvationen omfattar ca 150 företag, att anta att reklamintensiteten och /eller vilka lämnat uppgifter för 239 observationsnågon av förklaringsvariablerna varierar enheter. mellan delgrupperna har vi dock försökt ta hänsyn till detta. Genom denna uppdel4.3 Definition av den beroende ning har antalet grupper utökats till 115. variabeln — reklamintensiteten I bilaga F redovisas vilka varugrupper som slagits ihop respektive delats upp. Det för- I båda ekvationerna har den beroende varitjänar att påpekas att dessa båda alterna- abeln definierats som leverantörernas retiva grupperingar inte är realistiska i den klamkostnader dividerade med omsättningbemärkelsen att vi övervägt att samla in en räknad till fabrikspriser exklusive evenuppgifter för dem. Snarare får de betraktas tuella indirekta skatter. Anledningen till att som en konstruktion där syftet varit att vi definierar den beroende variabeln som en pröva känsligheten i regressionsresultaten kvot är antagandet att reklamkostnaderna med hänsyn till valet av observationsenhet. normalt är större ju större omsättningen är Utöver dessa alternativ, där vi i båda fal- i ett företag eller i en varugrupp. len inkluderat samma andel av den privata Påståendet att ekonomiska storheter, såkonsumtionen, har vi också velat visa resul- som t ex reklam, växer med omsättningen tatet av att helt utelämna några varugrup- är dock inte självklart. Om det för varje per. Hänsyn till uppgiftslämnarnas svårig- företag och/eller vara finns ett givet inheter att redovisa reklamkostnadernas stor- formationsbehov vore det mer naturligt att lek för vissa varor har medfört att vissa definiera den beroende variabeln såsom revarugrupper är mer heterogena än andra. klamkostnaderna i kronor och sedan förVarugruppen läkemedel består sålunda av klara variationen kring det genomsnittliga såväl receptbelagda som fria läkemedel, öl reklamkostnadsbeloppet i kronor. Orsaken av såväl starköl som mellan- och lättöl osv. till att vi inte valt denna definition beror För att se huruvida dessa mer heterogena framför allt på svårigheterna att göra en varugrupper skiljer sig från de mer snävt tillfredsställande avgränsning av varugrupdefinierade har en separat beräkning gjorts pen. Vikten av att göra en teoretiskt klart med de 51 varugrupper som bäst ansetts definierad avgränsning ökar nämligen om fylla de krav vi ställt på en idealisk varu- man vill analysera olikheter i reklamkostgrupp. Resultaten av dessa kompletterande nadernas storlek i kronor räknat. Utgår beräkningar redovisas senare i detta kapitel. man från reklamintensiteten är det inte särskilt allvarligt om man slår ihop två varor 4.2.2 Företagsobservationer (exempelvis kylskåp och frysboxar) om sälI företagsmodellen utgörs observationsenhe- jarstruktur och övriga förklaringsfaktorer ten av den del av företaget som hänför sig samt reklamintensitet i stort är lika för till en viss varugrupp. Det innebär exempel- båda varorna.4 vis att ett företag som Gevalia utgör två observationsenheter — dels en för kaffe, 4 Ett försök att skilja mellan alternativen att dedels en för kryddor. Tyvärr har det inte finiera den beroende variabeln som en intensitet eller som reklamkostnader i kronor redovisas i bivarit möjligt att inkludera uppgifterna från laga H. 58

intensiteten är den beroende variabeln för 4.3.1 Relativ reklamintensitet I företagsmodellen används en alternativ de- att undvika upprepningar. Resultaten av hyfinition av den beroende variabeln, nämligen potestestningen, när vi utgår från den abföretagets relativa reklamintensitet definie- soluta reklamintensiteten som beroende varad som företagets reklamintensitet ställd i riabel, redovisas i stället i bilaga E. Som förhållande till den genomsnittliga reklamin- senare kommer att framgå är skillnaderna tensiteten inom den varugrupp där företaget i resultat mellan de båda ansatserna små. ingår. Om reklamintensiteten i två varugrupper är exempelvis 1,0 respektive 5,0 % 4.3.2 Ytterligare mått på och om två företag i dessa varugrupper har reklamintensitet en reklamintensitet på 2,0 respektive 10,0% Reklamintensitet kan också definieras som betyder det alltså att båda företagen gör summan av handelns och leverantörernas dubbelt så mycket reklam som genomsnitt- reklamkostnader ställd i relation till privat ligt inom gruppen. Båda företagen har allt- konsumtion. Som nämndes i kapitel 2 visar så en relativ reklamintensitet som ligger på detta mått hur stor reklamens andel är av 2,0. Orsaken till att vi i företagsmodellen det pris som konsumenterna får betala för beräknar den relativa reklamintensiteten är en vara. Eftersom fördelningen av handelns de stora skillnaderna i reklamintensitet mel- reklamkostnader är schablonmässigt gjord lan olika varugrupper. Det gör att vi inte lämpar sig dock detta mått inte särskilt väl kan testa företagshypoteserna utan att först för analys. Ytterligare ett mått på reklameliminera dessa skillnader. Detta kan an- intensitet får man genom att sätta leverantingen göras genom att inkludera de varu- törernas reklamkostnader i relation till omgruppshypoteser som vi tidigare diskuterat sättningen i fabrikspriser inklusive indirekta eller genom att utgå från företagets relativa skatter. För att se hur regressionsresultaten påverkas av dessa alternativa definitioreklamintensitet. ner av den beroende variabeln har två beDe båda ansatserna är inte helt jämförräkningar gjorts, där dessa båda alternativa bara, inte ens om varugruppsfaktorerna mått på reklamintensitet använts. Resultaförmådde eliminera samtliga skillnader melten av dessa beräkningar kommenteras dels lan de olika varugrupperna. Olikheterna i på s 63, dels i bilaga E. Av utrymmesansatsen beror på att vi i det första fallet, skäl utförs dessa beräkningar endast på vadvs när vi utgår från den faktiska reklamrugruppsmodellen. I företagsmodellen anintensiteten, ser på differensen i absoluta vänds endast huvuddefinitionen. tal mellan ett företags reklamintensitet och I andra sammanhang har man ofta varit genomsnittet för den varugrupp som förehänvisad till enbart uppgifter om kostnataget tillhör. I det andra fallet däremot är der för annonsering. Det kan därför vara det kvoten mellan företagets och varugrupav intresse att se huruvida kostnaderna för pens reklamintensiteter som vi studerar. annonsering med flera media varierar på Detta innebär att stora absoluta differenser ett annorlunda sätt mellan olika varugrupi varugrupper med höga genomsnittliga reper än vad de totala reklamkostnaderna gör. klamintensiteter (antag exempelvis att ett I tabell 4.1 visas därför korrelationskoeffiföretag har 40% reklam i en varugrupp med i genomsnitt 20% reklam) kan få cienter mellan vissa media och summa resamma kvot som en liten differens i varu- klamkostnader 5exklusive kostnader för regrupper med en låg genomsnittlig reklam- spektive media. Tabellen visar att kostnaderna för reklam intensitet (om exempelvis ett företag har i enskilda media samvarierar positivt med 4% reklam i en varugrupp med 2% reåterstoden av reklamkostnaderna. Samklam). I det följande redovisas utfallen från båda ansatserna. I samband med hypotes- 5 Om korrelationen hade beräknats mot de totala prövningen i kapitel 6 nöjer vi oss dock reklamkostnaderna hade koefficienterna blivit än med den ekvation där den relativa reklam- högre. 59

Tabell 4.1 Korrelationer över varugrupper mellan kostnader för reklam i enskilda media och återstoden av reklamkostnaderna

v

Kostnader för mässor och utställningar, varuprover, gåvor och presentreklam, PR, reklamundersökningar, egen reklamavdelning samt ersättning till annonsbyråer.

i — köpfrekvens (dagligvaror, urvalsvaror eller sällanköpsvaror) V 2 = omsättning V3 = förädlingsvärdeandel V4 = punktskatter V5 = säljarstruktur V Q = importandel Förklaringsfaktorerna i företagsmodellen är: Fx = internationaliseringsgrad F2 = lokalt avgränsad försäljning F3 = storlek (marknadsandel) F4 = diversifieringsgrad F 5 = nyetablering F 6 = vertikal integration.

variationen är stark i de fall då annonsering, eller annonsering plus övriga A-media, är de media som särskiljs. Detta stöder en förmodan att de regressionsresultat, som skulle framkomma om man definierade den beroende variabeln som kostnaden för annonsering, inte skulle avvika mycket från dem som vi beräknat. I bilaga E redovisas också resultatet från beräkningar med en logaritmerad beroende variabel. Som vi där kan se innebär logaritmeringen en avsevärd förbättring av regressionsekvationens förklaringsvärde. (I varugruppsekvationen ökar förklaringsvärdet från 67 till 81%.) Eftersom syftet inte i första hand är att maximera det totala förklaringsvärdet utan att testa ett antal hypoteser, väljer vi dock att i de följande regressionsberäkningarna använda oss av den icke-logaritmerade reklamintensiteten. Därigenom förenklas i hög grad tolkningen av resultaten.

4.4.1 Dummyvariabler Det är vanligt att variabler som ingår i en regressionsekvation mäts efter en kontinuerlig skala. Som exempel kan nämnas inkomst, ålder, produktion m m. Vi har emellertid valt att för flertalet av de ovanståstående förklaringsfaktorerna arbeta med klassindelade variabler. Det gäller exempelvis uppdelningen efter köpfrekvens (dagligvaror, urvals- och sällanköpsvaror) och efter säljarstruktur (monopolistisk konkurrens, fåtalskonkurrens respektive monopol). Detta innebär alltså att dessa förklaringsfaktorer i regressionsekvationen motsvaras av två eller fler variabler. I och för sig skulle man i båda dessa fall kunna tänka sig att använda kontinuerliga variabler. I det förra fallet skulle man exempelvis kunna utgå från den faktiska köpfrekvensen för olika varugrupper och i det senare skulle man kunna använda summan av några av de största företagens marknadsandelar som mått.

Media

Korrelationskoefficient

Annonsering Annonsering + övriga A-media Trycksaker + direktreklam Demonstrationer + butiksmaterial Lämnade reklambidrag Övriga reklamkostnader0

+ 0,9 + 0,8 + 0,5 +0,6 +0,5 + 0,7

a

4.4 Förklaringsfaktorer

Antalet förklaringsfaktorer är sex i vardera varugrupps- och företagsmodellen. Var och en av dessa motsvarar en av de hypoteser som presenterades i föregående kapitel. En närmare definition av dessa ges i följande kapitel. De sex förklaringsfaktorerna i varugruppsmodellen är: 60

I många fall uppstår dock en betydande osäkerhet såväl när det gäller rangordningen av de olika observationerna efter dessa kriterier som när det gäller hur mycket en viss observation utmärks av en viss egenskap. Det är då betydligt enklare att hänföra observationerna till två eller tre klasser, där man i stället kan använda mer schablonmässiga fördelningsnycklar. Klassningsförfarandet innebär att varje förklaringsfaktor formellt representeras av

lika många s k dummyvariabler som faktorn har klasser. Tar vi exempelvis förklaringsfaktorn "köpfrekvens" representeras den sålunda av tre klasser. För varje observation är den dummy variabel lika med 1, som representerar den klass inom vilken observationen faller, medan alla de övriga dummyvariablerna för faktorn är lika med 0. Regressionskoefficienter räknas sedan fram för var och en av dummyvariablerna. Dessa koefficienter anger för observationer som tillhör en viss klass hur mycket högre eller lägre värdet på den beroende variabeln (i vårt fall reklamintensiteten) är i förhållande till ett tänkt genomsnitt för samtliga klasser. 6 Fördelen med dummyvariabler är inte bara att de kan användas när möjligheter saknas för en kontinuerlig klassificering av observationerna. Minst lika viktigt är att man inte behöver binda sig för huruvida sambandet mellan den oberoende och den beroende variabeln skall vara linjärt, kurvlinjärt eller ha någon annan form. I många fall kan det vara svårt att i förväg avgöra vilken form detta samband skall ha. Det är då praktiskt att låta programmet självt avgöra vilken form som är den bästa genom att behandla varje klass som en separat variabel. Detta bidrar naturligtvis i många fall till att förbättra regressionsekvationernas förklaringsvärde. Den viktigaste nackdelen med dummyvariabeltekniken är att antalet förklaringsvariabler i regressionsekvationen normalt ökar, vilket ställer större krav på att man har tillräckligt många observationer för att inte antalet frihetsgrader skall bli för litet. 4.5

Regressionsmodellerna

4.5.1 Varugruppsmodellen Den modell som används för att testa varugruppsfaktorerna har följande form:

?=i

i=\

n,

ns

Hl

+ 2 <*4i K)+ 2 % YS}+aB

v,+B

där R = reklamintensitet Vx. . .T 6 = de förklaringsfaktorer som specificerats i föregående avsnitt. / = 1 . . . n ett index som särskiljer de olika klasser som förklaringsfaktorerna har delats upp på. Vt ,... Vin

de rij dummyvariabler som representerar faktor Vt (i - 1 , . . . 6)

a0 = konstant som skattas med hjälp av multipel regressionsanalys £ = slumpterm 7 4.5.2 Företagsmodellen Motsvarande modell som används för att testa företagsfaktorerna är: mi

m3

m3

RR=b0+Z K Fn + 2 hi F2) + 2 K K i=i

i=i

7=1

+ 2 hiFD+ 2 b5iF,i+ 2 K)Fu+n i=l

j=l

;=l

där RR — den relativa reklamintensiteten. F-i . . . F 6 = de sex företagsfaktorer som specificerats ovan samt b0 och rj överensstämmer med motsvarande termer i varugruppsmodellen. 8

Tekniken med dummyvariabler beskrivs exempelvis i Draper & Smith [1966]. Anpassning av regressionsekvationer med dylika grupper av dummyvariabler som förklaringsvariabler stöter på en smärre teknisk komplikation, varom mera nedan i bilaga E. 7 I likhet med traditionell teori (jfr t ex Draper & Smith [1966] s 17 förutsätts här att a) g har ett väntevärde av 0 och variansen a" för alla observationer b) alla g är okorrelerade med varandra. Vid hypotesprövning förutsätts även att c) £ är en normalfördelad variabel. Vidare antas att sannolikhetsfördelningen för £ är beroende av förklaringsfaktorerna. Detta formella modellantagande avspeglar ett antagande om den ekonomiska verkligheten, nämligen att förklaringsfaktorerna kausalt påverkar reklamintensiteten och inte tvärtom. Om reklamintensiteten mer påtagligt påverkar några av förklaringsfaktorerna, är det nämnda antagandet om statistiskt oberoende olämpligt. De koefficientskattningar och hypotesprövningar, som har företagits, är i så fall inte formellt välgrundade, och kan vara missvisande. Vi antar att den kausala riktningen i huvudsak är den angivna.

4.5.3 Hypotestesten Det test som genomförs i följande kapitel gäller huruvida de olika regressionskoefficienterna är signifikant skilda från 0. Detta test kommer att genomföras så att vi mäter det partiella eller marginella förklaringsvärdet för var och en av förklaringsfaktorerna under förutsättning att vi redan beaktat den effekt som övriga faktorer har. I princip innebär detta att vi mäter förklaringsvärdet när samtliga faktorer ingår i regressionsekvationen och därefter tar bort en av förklaringsfaktorerna. Den reduktion av förklaringsvärdet som detta ger upphov till är ett mått på faktorns signifikans. Ju mer förklaringsvärdet faller, desto högre är den uppnådda signifikansen. I detta fall anges signifikansen på sex nivåer, 0,1; 0,5; 1,0; 2,5; 5,0 respektive 10%, där 0,1 anger den högsta signifikansnivån. Signifikansnivåer under 10% anges med "ej signifikant". Därmed menas alltså att förklaringsfaktorns bidrag till förklaringsvärdet inte är statistiskt säkerställt. 4.5.4 Multikollinearitet Multikollinearitet innebär att två eller flera av de i regressionsmodellerna ingående förklaringsvariablerna är korrelerade med varandra. En dylik multikollinearitet innebär ofta att skattningen av regressionskoefficienterna blir osäker. Tyvärr kan vi inte på grund av det stora antalet variabler redovisa de fullständiga korrelations- och kovariansmatriserna. Som senare kommer att framgå förefaller dock inte korrelationen mellan de olika förklaringsvariablerna vara större än att de medger relativt säkra estimat. I varugruppsmodellen finner vi den högsta korrelationskoefficienten, — 0,50, mellan variabeln lågt täckningsbidrag och den variabel som utmärker de institutionellt skyddade monopolen (mjölk, socker etc). Vi återkommer till detta i kapitel 5. Bland företagsfaktorerna finns den högsta korrelationskoefficienten, — 0,57, mellan de företag som har en lokalt avgränsad försäljning och diversifierade företag. Det är en naturlig konsekvens av att företag med lo62

kalt avgränsad försäljning ofta är små och att deras försäljning bara avser en produkt. Övriga korrelationskoefficienter ligger under 0,5. 4.6 Regressionsmodellernas förklaringsvärde I föregående kapitel påpekades att de olika hypoteserna inte kunde ses som resultat av någon speciell teori om hur företagen fattar beslut om reklamkostnadernas storlek. Snarare har vi gjort en sammanställning av vad olika författare i olika sammanhang har anfört som orsaker till varför reklamkostnaderna varierar mellan varugrupper och företag. Det enda gemensamma för dessa hypoteser är att de utgår från att företagen strävar efter högsta möjliga vinst. I avsaknad av en enhetlig teori är det naturligt att intresset i första hand knyts till testen av individuella hypoteser snarare än till regressionens totala förklaringsvärde. Icke desto mindre avser vi att i detta avsnitt redovisa detta förklaringsvärde samt hur det kan fördelas på de ingående förklaringsfaktorerna. 4.6.1 Varugruppsmodellen De sex förklaringsfaktorerna i varugruppsekvationen förklarar två tredjedelar av variationerna 8 i reklamintensitet mellan de 89 varugrupperna. För att erhålla en uppfattning om i vilken utsträckning de olika faktorerna bidrar till detta förklaringsvärde har en uppdelning gjorts av den förklarade kvadratsumman. 9 8

Dvs den kvadrerade spridningen kring den ovägda genomsnittliga reklamintensiteten = 4,5 %. För att ange hur mycket enskilda faktorer bidrar med till det totala förklaringsvärdet kan man gå tillväga på flera sätt. Ett sätt är det som här används vid hypotestesten; dvs vi mäter det partiella bidraget givet att hänsyn redan tagits till samtliga övriga faktorers bidrag. Det bör observeras att summan av de olika faktorernas partiella bidrag ofta väsentligt understiger det totala förklaringsvärdet som en följd av den tidigare kommenterade multikollineariteten. Ett annat sätt är att utgå från det s k stegvisa regressionsprogrammet som ger en restlös fördelning av det totala förklaringsvärdet på förklaringsfaktorerna. Det bidrag som, på grund av multikollineariteten, är gemensamt för två eller flera faktorer kommer därvid att i sin helhet tillskrivas 9

Bidrag Förklaringsfaktor Säljarstruktur Köpfrekvens Förädlingsvärdeandel Omsättning Importandel Förekomst av punktskatter Summa

ca 24 ca 20 ca 13 ca 8 ca 1,5 0 66,5

Det bör observeras att ovanstående uppdelning inte utgör något försök att göra ett formellt signifikanstest av de olika hypoteserna. Denna uppdelning innebär nämligen endast en beskrivning av det givna materialet utan att referera till någon modell. När de båda alternativa definitionerna av den beroende variabeln används, förändras inte resultaten nämnvärt. Förklaringsvärdet stiger något (från 66,9 till 67,1%) när reklamintensiteten definieras som reklam genom omsättning inklusive skatter och stiger ytterligare något (till 67,8%) när vi även tar med handelns reklamkostnader och använder privat konsumtion i nämnaren. Att förklaringsvärdet är något högre i det senare fallet beror på att den valda schablonmetoden för fördelningen av handelns reklamkostnader medfört att de tidigare extremt höga reklamintensiteterna för tandkräm mfl varugrupper, där vi finner de största residualerna, kraftigt har reducerats. Känslighetsanalysen, som syftar till att pröva huruvida regressionsresultaten skulle påverkas vid mindre förändringar av varugruppsindelningen, visar att det är en stor stabilitet i resultaten. Såväl sammanslagningen av varugrupper som uppdelningen resulterade sålunda endast i mindre sänkningar av förklaringsvärdet. Utelämnandet av de 38 varugrupper som var mest heterogena medförde däremot en viss höjning av förklaringsvärdet, till 71,3%. Samtliga regressionsmodeller redovisas i bilaga E. Slutsatsen blir att resultaten inte påverkas särskilt mycket vare sig av hur man definierar reklamintensiteten eller om man gör smärre ändringar i varugruppsurvalet. 4.6.2 Företagsmodellen De olika faktorer som avser att förklara variationer i reklamintensitet mellan olika

företag har, vilket tidigare nämnts, testats i två olika ekvationer, nämligen en som utgår från den faktiska reklamintensiteten och en som utgår från den relativa reklamintensiteten. I den första ekvationen ingår fyra förklaringsfaktorer som är gemensamma för samtliga företag i en viss varugrupp10 samt ytterligare sex faktorer som är företagsspecifika. Dessa faktorer förklarar tillsammans drygt 48% av variationerna i reklamintensitet mellan de 239 företagen. En uppdelning av detta förklaringsvärde på de olika forts not 9 de förklaringsfaktorer som först tas in i regressionen. De enskilda faktorernas bidrag blir alltså beroende av i vilken ordning de kommer, vilket normalt medför att de förklaringsfaktorer som har ett högt förklaringsvärde "gynnas". Ett tredje sätt är att utgå från det faktum att den förklarade kvadratsumman är lika med n

2 ai miy

1-1

där a i är regressionskoefficienten för den /:te variabeln som ingår i regressionen och där miv är kovariansen mellan den oberoende variabeln i och den beroende variabeln. Den del som förklaras av a m

variabeln i är då lika med —

i iu

.

(Denna

a m

2 i iv metod beskrivs av Goldberger [1966], s 197 ff.) Den stora fördelen med denna metod jämfört med de båda föregående är att den fördelar hela förklaringsvärdet på de olika faktorerna oberoende av i vilken ordning de tas i regressionen. De enskilda faktorernas bidrag är dock inte oberoende av vilka faktorer som ingår i regressionen eftersom at är beroende av a t . Ytterligare en nackdel är att en faktors bidrag kan bli negativt. Ett negativt värde innebär dock inte att motsvarande faktor bör utelämnas, eftersom i så fall även övriga faktorers bidrag skulle reduceras. 10 Anledningen till att vi har två faktorer mindre än i varugruppsekvationen är för det första att företagsekvationen bara omfattar dagligvaror. Behovet av den förklaringsfaktor som skiljer mellan dagligvaror, urvalsvaror och sällanköpsvaror bortfaller därmed. För det andra ingår i ekvationerna två förklaringsfaktorer som är nära korrelerade med varandra, nämligen i varugruppsekvationen importandelen och i företagsekvationen internationella företag. Eftersom syftet med företagsekvationen är att studera företagsfaktorer har vi därför utelämnat importandelen för att renodla den effekt som de internationella företagen har på reklamintensiteten.

faktorerna visar att de fyra varugruppsfaktorerna svarar för 20,1 %, medan företagsfaktorerna svarar för 28,5 %.

klara en del av de observerade variationerna. Ett förklaringsvärde på 67 % får därför betraktas som tillfredsställande. Tar man dessutom i beaktande att förklaringsBidrag värdet stiger till 8 1 % när reklamintensiteFörklaringsfaktor Internationaliseringsgrad 16,5 ten logaritmeras, framstår resultaten närLokalt avgränsad försäljning 10,0 mast som anmärkningsvärt höga. Nyetablering 2,7 Vertikal integration 1,1 Som väntat sjunker förklaringsvärdet Storlek -0,9° kraftigt i företagsekvationen. Det är en naDiversifieringsgrad -0,9" turlig följd av att reklamkostnaderna är en Summa 28,5 " Att bidraget kan bli negativt kommenteras i not liten kostnadspost i flertalet företag. Denna kan påverkas av många slumpmässiga fak9 s 62 ff. torer som svårligen låter sig kvantifieras. Ser vi i stället på den regressionsekvation Samtidigt innebär det stora antalet obsersom utgår från den relativa reklamintensivationer i företagsekvationen, 239, att åtteten är företagsfaktorernas förklaringsminstone några av sambanden borde vara värde 2 8 , 1 % , dvs nästan exakt samma signifikanta, trots att förklaringsvärdet inte summa som vi fick fram i den första ekvaär högre än 28 %. tionen. Detta förklaringsvärde fördelar sig Som tidigare nämnts försvåras en direkt dock något annorlunda på de olika faktojämförelse mellan de resultat som vi fått rerna. fram och andra undersökningars av de stora Bidrag skillnaderna i data. Våra resultat bygger på Förklaringsfaktor uppgifter som samlats in direkt från föreLokalt avgränsad försäljning 13,4 tagen där vi delat upp omsättningssiffror Internationaliseringsgrad 7,8 Vertikal integration 3,4 etc på olika varor. Uppgifterna avser, vad Nyetablering 2,3 gäller varugruppsekvationen, i stort sett Storlek 2,3 Diversifieringsgrad hela den privata konsumtionen. De ut-l,la Summa 28,1 ländska undersökningarna däremot har i " Att bidraget kan bli negativt kommenteras i not allmänhet tvingats utgå från officiell statis9 s 62 ff. tik för att få fram underlaget. I många fall har man därvid tagit uppgifter om omsättning från en källa och reklamkostnaderna 4.7 En jämförelse med andra från en annan, vilket naturligtvis inte ökar undersökningar tillförlitligheten. Svårigheterna att få fram En fråga man ställer sig är huruvida ett användbara siffror har i allmänhet medfört förklaringsvärde för de faktorer som an- att man begränsat sig till ett ganska litet vänts på 67 respektive 28 % är en hög eller urval av branscher och/eller företag. Trots låg siffra. Svaret beror naturligtvis på vad att möjligheterna till direkta jämförelser man jämför med. I undersökningar av tids- inte är särskilt goda, torde det ändå ha ett seriedata är det sålunda vanligt med ett för- visst intresse att se hur stor andel av variaklaringsvärde på 90% och däröver. Som tionerna i reklamintensitet som andra unexempel kan nämnas de undersökningar av dersökningar anser sig ha kunnat förklara konsumtionens variationer över tiden där samt vilka förklaringsvariabler man i dessa inkomster och priser utgör förklaringsfak- tagit med. Flertalet av dessa undersöktorerna. Undersökningar av tvärsnittsdata ningar har tidigare kommenterats i brukar däremot i allmänhet ge avsevärt kapitel 3. lägre förklaringsvärden. Svårigheter att Doyle förklarar nära 80% av variatiokvantifiera olika förklaringsvariabler och nerna i reklamintensitet mellan 85 konsustora slumpmässiga variationer gör att man mentvarugrupper i den regressionsmodell med regressionsekvationer bara kan för- som han använder. Han inkluderar därvid 64

fyra förklaringsfaktorer, nämligen enhetspriset, omsättningen inom varugruppen samt två dummyvariabler vilka särmarkerar dels de varugrupper som konsumenterna har särskilt svårt att bilda sig en "objektiv" uppfattning om, dels de varugrupper som består av konsumentkapitalvaror. De tre förklaringsfaktorerna pris, omsättning och förekomsten av konsumentkapitalvaror förklarar tillsammans 60% av variationerna i reklamintensitet.11 Detta är en hög siffra sett mot våra egna erfarenheter. Ett försök att reproducera Doyles variabler på vårt material ger ett avsevärt lägre förklaringsvärde endast ca 25%. Doyle inkluderar dock dessutom, som redan nämnts, ytterligare en variabel som skiljer ut 12 varugrupper, där man enligt författaren kan vänta sig att det är särskilt svårt för konsumenterna att bilda sig en uppfattning om de olika produktalternativen inom en varugrupp. Härigenom stiger förklaringsvärdet från det ovan angivna 60% till nära 80%. Förfar man på samma sätt med vårt material stiger förklaringsvärdet från ovan angivna 25 % till en bit över 60 %. Else [1966] förklarar med bara två faktorer 65 % av variationerna i reklamintensitet mellan 33 dagligvarugrupper.12 De två faktorerna är omsättningen inom varugruppen och antalet konkurrerande varumärken inom respektive varugrupp. När Else tar med dessa båda faktorer utgår han från att den viktigaste orsaken till att reklamkostnaderna varierar är skillnader i kostnader att informera olika marknader. Dessa kostnader antas vara en positiv funktion av marknadens storlek och antalet varumärken som konkurrerar på marknaden. Marknadens storlek mäts med omsättningen. Ju större marknad, ju mer reklam behövs, vilket för Else (liksom för oss) är ett argument för att använda reklamintensiteten som beroende variabel. På grund av förmodade stordriftsfördelar i reklamen antas dock inte reklamkostnaderna behöva stiga proportionellt med omsättningen, varför Else utgår från att reklamintensiteten är en negativ funktion av omsättningen inom varugruppen. 5-734181 Rund felt

Antalet varumärken mäts genom en summering av de varumärken för vilka den engelska motsvarigheten till Reklamstatistik AB registrerat att det förekommer en inte obetydlig reklam i A-media. Hypotesen är att reklamkostnaderna stiger med antalet varumärken dels på grund av att det för varje märke krävs en viss mängd information, dels på grund av att när det finns många varumärken på en marknad blir det ett sådant informationsöverflöd i mediakanalerna att reklamen måste växa än snabbare. Mot bakgrund av de svårigheter vi haft att förklara spridningen i reklamintensitet är det förvånande att Else med denna enkla teori uppnår ett så högt förklaringsvärde som 60 %. Speciellt förvånande är det eftersom han inte tar med den variabel som enligt vår undersökning är den mest betydelsefulla, nämligen säljarstrukturen. Visserligen kan man anta att det finns ett visst samband mellan antalet säljare och antalet varumärken. Detta samband är dock långtifrån entydigt dels på grund av att säljare i fåtalskonkurrens ofta konkurrerar genom att saluföra flera olika märkesprodukter, dels på grund av att Else definitionsmässigt uteslutit de varumärken för vilka det inte görs reklam i A-media och vilka förmodligen framför allt förekommer på marknader där antalet säljare är stort. Med reservation för dessa begränsningar, som förmodligen inte är av någon större betydelse, borde, om säljarstrukturen spelar samma roll som i vår undersökning, sambandet mellan antalet varumärken och reklamintensiteten snarare vara det motsatta mot det som Else förutsätter. Att han trots detta finner ett starkt positivt samband beror framför allt på att i varugruppen "kosmetiska preparat" med en relativt hög reklamintensitet finns extremt många varumärken vilket kraftigt påverkar regressionslinjens lutning. 11

Doyle har valt att utgå från den logaritmerade reklamintensiteten med motiveringen att den ger ett högre förklaringsvärde. 12 I motsats till Doyle använder sig Else av den icke-logaritmerade reklamintensiteten i varugruppen som beroende variabel.

En något annorlunda typ av undersökning redovisas av Elliott [1971]. Hans syfte är att jämföra hur företagen fattar beslut om nivån på de totala marknadsföringsinvesteringarna. Han jämför därvid fem hypoteser med varandra för att se vilken som bäst förklarar variationerna i ett antal företags totala marknadsföringskostnader 13 i relation till omsättningen. De fem hypoteserna är: 1) Ju högre marginalen (definierad såsom pris minus marginalkostnader) är i ett företag, desto högre marknadsföringskostnader. Närmast motsvaras den av vår hypotes om täckningsbidragets betydelse för reklamkostnadernas storlek (som i vårt fall mäts inom varugruppen). 2) Ju större vinsten är i förhållande till genomsnittet för de närmast föregående åren, desto högre marknadsföringskostnader. Avsikten är närmast att testa Baumols teori om att företag med en mer än tillfredsställande vinst försöker att maximera sin omsättning. 3) Förändringar i omsättningens storlek ger upphov till proportionella förändringar i de procentuella marknadsföringskostnaderna. 4) Ju större cash flow i relation till företagens omsättning, desto högre marknadsföringskostnader. 5) Ju större andel omsättningstillgångar i relation till företagens omsättning i förhållande till tidigare år, desto högre marknadsföringskostnader. Dessa fem hypoteser testas var för sig på ett tvärsnittsmaterial som omfattar ca 40 företag för vart och ett av 14 olika år. Sammanlagt genomför Elliott alltså 5 x 14 regressioner. De faktorer som därvid genomsnittligt har det högsta förklaringsvärdet är cash flow-måttet respektive marginalen mellan priset och produktionskostnaden (hypoteserna 4 och 1 ovan). Detta sammanhänger förmodligen med att när kapitalandelen är hög blir de rörliga kostnaderna relativt små samtidigt som avskrivningarna och därmed cash flow blir stora. De höga förklaringsvärdena redovisas för nästan samtliga år, vilket gör att de fram66

räknade sambanden förefaller stabila. Koefficienternas storlek växlar dock kraftigt år från år, vilket i och för sig är naturligt med tanke på materialets begränsade storlek, endast ca 40 observationer. Något förvånande är att Baumols teori om omsättningsmaximering inte får något stöd trots förmodan att denna variabel borde vara nära korrelerad med cash flow-måttet. Hypotesen om samvariation mellan omsättningsförändringar och förändringar i de relativa marknadsföringskostnaderna får inte heller något stöd. Ytterligare ett försök att förklara variationerna i reklamintensitet mellan ett antal varugrupper (41 konsumentbranscher) har nyligen gjorts av Greer [1971]. Som redan nämnts är hans bidrag intressant därigenom att han i sin ekvation utgår från att sambandet mellan säljarstruktur och reklamintensitet inte kan förväntas vara rätlinjigt. Utöver säljarstrukturvariablerna inkluderar Greer också en variabel som utmärker de olika branschernas tillväxttakt vad avser omsättningen. Greers resultat är ganska nedslående. Tre tvärsnittsanalyser, avseende tre olika år, ger nämligen inte högre förklaringsvärden än omkring 10% och (med ett undantag) inga koefficienter som är signifikanta på 5-procentnivån. Greer försöker då att skikta materialet på tre olika klasser efter "potential order of profitability of advertising". Varugrupperna delas alltså upp så att man i en klass får enkla varor för vilka det görs litet reklam (livsmedel och beklädnad), en klass där det görs ganska mycket reklam (konsumentkapitalvaror m m ) och slutligen en klass där det görs mycket reklam (kosmetika, corn flakes m m ) . I var och en av dessa klasser ansätter sedan Greer sina förklaringsvariabler och lyckas då höja förklaringsvärdet till i genomsnitt 40 %. Greers uppdelning av varugrupperna i tre klasser måste dock betraktas med viss skepsis. För det första leder den till att antalet observationer i varje klass blir litet. Det 13

Någon definition av marknadsföringskostnaden ges dock ej.

vore av den anledningen motiverat att, om man ansåg en skiktning nödvändig, särskilja klasserna med hjälp av dummy variabler. För det andra har klassindelningen tydligen gjorts med utgångspunkt från reklamintensiteten. Vad Greer därigenom gör är att med bibehållande av spridningen i förklaringsvariabeln kraftigt minska spridningen i den beroende variabeln. En sådan åtgärd kommer nästan alltid att avsevärt höja förklaringsvärdet.

Enligt författarens kännedom är de fyra undersökningar som ovan refererats de enda försök som gjorts att förklara reklamintensitetens variationer med mer än en variabel. Utöver dessa fyra har ett antal enkla regressioner utförts, som vanligen haft till syfte att undersöka förekomsten av samband mellan reklam och säljarstruktur. Flertalet av dessa försök har refererats i föregående kapitel. Inget av dem kommer dock upp i något högre förklaringsvärde.

5 Variationer i

I kapitel 3 presenterades sju hypoteser om varför reklamintensiteten varierar mellan olika varugrupper. En av dessa sökte förklara skillnader i reklamintensitet mellan olika typer av producentvaror, medan de övriga sex i första hand avsåg att förklara skillnader i reklamintensitet mellan olika konsumentvaror. På grund av det avsevärt mindre dataunderlaget för producentvaror jämfört med konsumentvaror kan vi inte genomföra samma typ av hypotesprövning för samtliga hypoteser. I stället kommer vi sist i detta kapitel att redovisa några mindre pretentiösa testförsök för den förstnämnda. De övriga sex hypoteserna däremot prövas inom ramen för den varugruppsmodell som diskuterades i föregående kapitel.

5.1 Dagligvaror, urvalsvaror och sällanköpsvaror Hypotes: Den förväntade reklamintensiteten är högst för dagligvaror, lägst för urvalsvaror medan sällanköpsvarorna ligger däremellan. Av våra 89 varugrupper har 46 klassats som dagligvaror, dvs livsmedel, drycker och kemisk-tekniska varor m m, 26 har klassats som urvalsvaror, främst kläder, medan 17 har klassats som sällanköpsvaror främst då konsumentkapitalvaror. 1 Regressionsresultat framgår av nedanstående tablå samt av diagram 5.1 Läsanvisning: Diagrammet visar den genomsnittliga reklamintensiteten för dagligvaror, urvalsvaror och sällanköpsvaror dels efter att vi standardiserat för den ef68

mellan olika varugrupper

Regressionskoefficienter Dagligvaror Urvalsvaror Sällanköpsvaror Signifikansnivåa

+ 2,64 —3,92 —1,18 0,1%

"Den ekonomiska hypotesen i texten kan inte testas direkt. I stället testas en formell statistisk nollhypotes, som motsäger den ekonomiska hypotesen. Nollhypotesen innebär att de tre parametrar, som regressionskoefficienterna uppskattar, alla är 0. Signifikansnivån anger risken att av en slump erhålla de faktiska koefficienterna eller ett mer avvikande utfall, om nollhypotesen är sann. Risken är här högst 0,1%, varför nollhypotesen kan förkastas. Utöver denna formella analys kan man konstatera att koefficienternas rangordning stämmer med den ekonomiska hypotesen. Observera att signifikansmätningen avser samtliga tre koefficienter tillsammans. För att få en uppfattning om de enskilda variablernas signifikans hänvisas till tabell 5.1. Observera också det i not 7 s 61 gjorda antagandet om kausalitet.

fekt som övriga av oss studerade faktorer har, dels utan att vi tagit hänsyn till dessa övriga faktorer. I det förra fallet är det alltså de koefficienter som den multipla regressionsanalysen givit som redovisas. I det senare fallet redovisas resultaten av en enkel regression. I förra fallet markerar linjernas längd antalet varugrupper som omfattas av respektive klass. I diagrammet finns också inritat den genomsnittliga ovägda reklamintensiteten för samtliga 89 varugrupper ( = 4,5%). Observera att den genomsnittliga reklamintensiteten i respektive klass, multiplicerad med en vikt som utgörs av antalet observationer i klassen dividerat med det totala antalet observationer, är lika med den genomsnittliga reklamintensi1 Denna klassning baseras på ett indelningsschema från FN. Jfr s 45.

Diagram 5.1 Samband mellan reklamintensitet och köpfrekvens

Reklamintensitet med hänsyn till övriga förklaringsfaktorer Reklamintensitet utan hänsyn till övriga förklaringsfaktorer Genomsnittlig reklamintensitet för samtliga varugrupper A Dagligvaror B Sällanköpsvaror C Urvalsvaror 80 89 Antal varugrupper

teten för samtliga varugrupper, dvs 7,1 x 46/89 + 0,6 x 26/89 + 3,3 x 17/89 = 4,5. Resultaten motsäger således inte hypotesen. Jämfört med den genomsnittliga ovägda reklamintensiteten på 4,5% för de 89 varugrupperna visar regressionskoefficienterna att reklamintensiteten för dagligvarorna ligger 2,64 procentenheter högre när vi eliminerat den inverkan på reklamintensiteten som säljarstruktur, täckningsbidraget etc har. Urvalsvaror har en reklamintensitet som i genomsnitt ligger 3,92 procentenheter under genomsnittet, medan sällanköpsvaror ligger 1,18 procentenheter under. De här redovisade skillnaderna i reklamintensitet mellan dagligvaror, urvalsvaror etc uppvägs dock delvis av omvända skillnader vad gäller handelns reklamintensitet.2 Som kan konstateras i tabell 3.1 på s 47 är nämligen reklamintensiteten för textilvaruhandeln och annan urvalsvaruhandel väsentligt högre än för övrig handel.3 Det betyder att om man skulle försöka summera reklamintensiteterna för såväl leveran-

törer som handel blev spridningen avsevärt mindre än den i tablån ovan redovisade.4 Modellen förmår inte att förklara vad variationerna i reklamintensitet mellan dagligvaru-, urvalsvaru- och sällanköpsvarugrupperna beror på. De höga reklamintensiteterna för dagligvaror kan således förklaras såväl med ett lågt enhetspris, en hög köpfrekvens, en stor andel försäljning i självbetjäningsbutiker som med att leverantörerna försöker skapa en bättre förhandlingsposition gentemot de stora dagligvarublocken. De låga reklamintensiteterna för urvals2

Observera att regressionsberäkningarna avser skillnader i reklamintensitet mellan leverantörer. 3 Vi vet dock inte om de observerade skillnaderna i reklamintensitet i handeln beror på andra förklaringsfaktorer. 4 Bland leverantörerna är reklamintensiteten 12 gånger högre för dagligvaror än för urvalsvaror respektive 2 gånger högre än för sällanköpsvaror. Lägger man till handelns reklamkostnader reduceras dessa skillnader till 2 respektive knappt 1,5 gånger. Reklamintensiteten i parti- respektive detaljhandeln har därvid åsatts vikterna 1,25 och 1,50, motsvarande pålägg om 25 respektive 50% för att markera att priset för en given volym är högre i handeln.

varor kan i sin tur förklaras, t ex med hänvisning till det högre priset och den lägre köpfrekvensen, eller med att handeln har en starkare ställning i marknadsföringen jämfört med andra varor, bl a beroende på den större möjligheten att påverka konsumenterna med hjälp av personlig försäljning. För sällanköpsvarorna slutligen finns det faktorer som drar åt olika håll. Det höga priset och den låga köpfrekvensen talar för relativt låga reklaminsatser. Den av många anförda större varukomplexiteten däremot skulle göra att det krävs mer information. De stora kraven på kapital, svårigheterna för handeln att själv svara för service gör att leverantörernas ställning gentemot handeln är stark. Att för de olika typerna av varor avgöra vilken av dessa faktorer som har störst betydelse för att förklara variationerna i reklamintensitet är svårt, eftersom flertalet faktorer är svåra att kvantifiera. Vad är t ex enhetspriset och köpfrekvensen för tandkräm eller för bilar? Är egentligen bilar eller tvättmaskiner en mer komplicerad produkt än en päls? Dessa svårigheter gör att vi tvingas nöja oss med att konstatera att det finns stora skillnader i reklamintensitet mellan daglig-, urvals- och sällanköpsvaror och att dessa skillnader kan hänföras till ett flertal faktorer. Nu är det inte bara mellan de olika grupperna av varor som spridningen i reklamintensitet mellan leverantörerna är stor. Också inom grupperna finns det betydande variationer. 5 Detta åskådliggörs i tabell 5.1, som visar några uppgifter om residualer efter det att vi standardiserat för alla förklaringsfaktorer utom uppdelningen i dagligvaror, urvalsvaror och sällanköpsvaror. Som framgår av tabellen har vi betydande variationer inom samtliga klasser, men framför allt inom dagligvarugruppen. De mycket stora positiva residualer som redovisas där, hänför sig till de kemisk-tekniska varugrupperna, vilka har mycket höga reklamintensiteter. Dessa residualer påverkar naturligtvis regressionslinjen kraftigt och generellt kan man säga att i den klass där någon eller alla kemisk-tekniska 70

Tabell 5.1 Samband mellan residualer och köpfrekvens Daglig- Urvals- Sällanköpsvaror varor varor Genomsnittlig residual Största positiva residual Största negativa residual Standardavvikelse Antal observationer

+1,3

-

1,9

-0,2

+15,0

+1,5

+4,1

-

-10,8 7,3 27

-3,9 3,2 16

3,6 12,7 46

Anm: Residualen definieras som skillnaden mellan den faktiska reklamintensiteten för en varugrupp och den reklamintensitet som beräknas i enlighet med vår modell. Residualen visar alltså i vilken utsträckning de olika förklaringsfaktorerna inte lyckas förklara hur den faktiska reklamintensiteten varierar. I denna, liksom övriga residualanalyser i kapitlen 5 och 6, anges residualerna efter det att den av förklaringsfaktorerna som omfattas av hypotesprövningen, dvs i detta fall uppdelningen i dagligvaror, urvalsvaror och sällanköpsvaror, exkluderats. Beträffande storleken av residualerna kan generellt sägas att om en förklaringsfaktor i regressionsekvationen representeras av enbart två dummyvariabler så är de genomsnittliga residualerna inom var och en av de båda klasserna lika stora eller mindre än motsvarande regressionskoefficienter och har samma tecken. (Se t ex Draper & Smith [1966].) Representeras en förklaringsfaktor däremot av tre eller flera klasser, som här är fallet, kan man inte uttala sig om residualernas storlek. Konstaterandet att de är något mindre än motsvarande regressionskoefficienter på s 68 är dock på intet sätt förvånande.

varor faller, positiv.

blir

5.2 Varugruppens

regressionskoefficienten

omsättning

Hypotes: Ju större omsättningen är i en varugrupp, desto lägre förväntas reklamintensiteten vara. Varugrupperna har delats in i tre klasser, där den första utgörs av den fjärdedel (approximativt) som har den lägsta omsättningen (under 75 milj kr) samt den tredje av den fjärdedel, som har den största omsättningen (över 400 milj kr). Orsakerna till att vi valt att göra en klassindelning 3 Genom att regressionsprogrammet inte ger standardavvikelser för enskilda dummyvariabler tvingas vi gå omvägar över residualerna för att kunna beräkna ett spridningsmått.

Diagram 5.2 Samband mellan reklamintensitet och omsättning inom varugrupper

Tabell 5.2 Samband mellan residualer och omsättning

Reklamintensitet

Varugrupper

%

med den med den lägsta med största omsätt- medelstor omsättningen omsättning ningen

8 A

6 --

-

-An 1

—r

4 --

"B""'

Genomsnitt Största positiva residual Största negativa residual Standardavvikelse Antal observationer

0,63

0,04

-1,09

12,14

10,32

1,38

-6,00 3,69 25

-4,03 2,37 48

-4,18 1,74 16

c 2 -

"c" I 20

i

i

60 80 89 Antal varugrupper

1 Reklamintensitet med hänsyn till övriga förklaringsfaktorer Reklamintensitet utan hänsyn till övriga förklaringsfaktorer Genomsnittlig reklamintensitet för samtliga varugrupper A Lägst omsättning B Medelhög omsättning C Störst omsättning

framför att använda oss av en kontinuerlig variabel motiveras, liksom tidigare, av osäkerheten i varugruppsdefinitionen. Dessutom ger det oss större möjligheter att upptäcka om sambandet har en annan form än den linjära. Resultaten av regressionsberäkningarna redovisas i nedanstående tablå och i diagram 5.2. Hypotesen finner stöd på 10% signifikansnivå. Det finns alltså ett visst samband mellan reklamintensitet och omsättning inom varugruppen. Regressionskoefficienter Varugrupper med den lägsta omsättningen (0-75 milj kr) Varugrupper med en medelhög omsättning (76-400 milj kr) Varugrupper med den största omsättningen (över 400 milj kr) Signifikansnivå

+ 1,10 -0,10 -1,43 10%

Sambandet mellan residualerna när vi standardiserat för samtliga förklaringsfaktorer utöver omsättningen och omsättningen kan studeras i tabell 5.2 och diagram 5.3. Som framgår av detta diagram är sambandet mellan residualer och omsättning mycket svagt. I klassen med den lägsta omsättningen förklaras de positiva koefficienterna i sin helhet av en enda observation, nämligen tandkräm. Den genomsnittliga residualen för de övriga 24 varugrupperna i denna klass ligger mycket nära 0( + 0,2). Det är intressant att i diagram 5.2 konstatera att spridningen i reklamintensitet mellan de olika klasserna är betydligt större när vi inte tar hänsyn till övriga förklaringsvariabler. Detta kan möjligen förklara varför Doyle och Else fick så mycket större utslag för denna variabel i sina modeller som påpekades i kapitel 3. Båda dessa författare använder ju betydligt färre förklaringsvariabler än vad som är fallet här. Skillnaderna kan också förklaras med en annorlunda varugruppsindelning. Regressionskoefficienterna för omsättningsvariablerna är nämligen mycket känsliga för hur varugruppsindelningen är gjord. Detta kan illustreras med de resultat vi fick fram i samband med den känslighetsanalys som vi redogjorde för i kapitel 4. När vi i känslighetsanalysen delar upp varugrupperna (bl a kosmetika) så att det totala antalet ökar från 89 till 115 får det 71

> ao to

.8 G

I •g O

a

l S a

I

•55

ett kraftigt utslag på koefficienterna för omsättningsvariablerna i väntad riktning. Signifikansnivån ökar samtidigt från 10% till 0,1%. 72

Reducerar man däremot antalet varugrupper till i detta fall 74 minskar koefficienternas storlek avsevärt. Koefficienten för den lägsta storleksklassen ändrar dess-

Tabell 5.3 Regressionskoefficienter för omsättningsvariablerna när antalet varugrupper uppgår till 74 respektive 115 Regressionskoefficienter när antalet varugrupper uppgår till

Varugrupper med lägst omsättning Varugrupper med medelhög omsättning Varugrupper med högst omsättning Signifikansnivå

—0,05

+ 2,6

+ 0,33

—1,1

—1,20 —1,6 Ej signifikant 0,1 % på 10%-nivån

utom tecken jämfört med den ursprungliga beräkningen. Koefficienterna är ej längre signifikanta på 10%-nivån.6 5.3 Förädlingsvärdeandel Hypotes: Den förväntade reklamintensiteten är lägre för de varugrupper där förädlingsvärdeandelen är låg jämfört med andra varugrupper. Uppgifter om täckningsbidrag för olika varor finns tyvärr ej tillgängliga i offentlig statistik. Vi har inte heller bedömt det möjligt att samla in dylika uppgifter i vår enkät. Däremot finns det som påpekats i kapitel 3 en tabell i SCB:s industristatistik som visar förädlingsvärdeandelens storlek.7 I allmänhet ligger den omkring 50% ( = genomsnittet för industrin). För 14 av våra varugrupper (se bilaga G) är den däremot avsevärt lägre, omkring 20% eller därunder. Detta förädlingsvärde skall alltså räcka till för löner, räntor, avskrivningar, vinst och dessutom reklam. Det är uppenbart att när förädlingsvärdeandelen är så låg som 20% (varvid täckningsbidraget förmodligen är ännu mindre eftersom åtminstone en del av lönerna normalt är rörliga och därmed minskar täckningsbidraget) måste reklamkostnaderna bli mycket små om inte verksamheten i stället skall klassificeras såsom en reklambyrå. Resultaten är som synes väl förenliga

med hypotesen. Koefficienten för förädlingsvärdevariabeln är dock så stor att den förväntade reklamintensiteten blir negativ. Förklaringen är att diagrammet visar den partiella effekten av hur förekomsten av en låg förädlingsvärdeandel påverkar reklamintensiteten. Man bortser alltså, åtminstone delvis, från den effekt som andra faktorer har, exempelvis uppdelningen i dagligvaror etc. Eftersom samtliga varugrupper som har en låg förädlingsvärdeandel utgörs av dagligvaror, vilkas reklamintensitet i genomsnitt ligger på 7,1%, innebär detta att om man kombinerar effekterna av dessa båda faktorer så blir den förväntade reklamintensiteten +1,6%. När hänsyn tas till samtliga förklaringsvariabler visar det sig dock att för åtta av de ovanstående 14 varugrupperna plus ytterligare två blir de beräknade reklamintensiteterna negativa. Detta i och för sig orimliga resultat kan naturligtvis användas som ett argument för logaritmering. Logaritmering innebär nämligen att variablerna inte kan anta negativa värden. Å andra sidan kan man lika gärna se resultatet som ett utslag av att den använda modellen inte är tillräckligt specificerad. Det förhållandet att vi får beräknade reklamintensiteter som är negativa är sålunda inte särskilt allvarligt, speciellt inte som de negativa värdena är relativt små (i genomsnitt —0,8) och avser varugrupper, vilkas faktiska reklamintensiteter ligger nära 0. Viktigare är att se till att skillnaderna mellan de faktiska och beräknade reklamintensiteterna (dvs residualerna) inte blir för stora. Regressionsresultaten redovisas i nedanstående tablå och i diagram 5.4. Residualerna innan man standardiserat för den variabel som särskiljer de varugrupper som har låg förädlingsvärdeandel redovisas i tabell 5.4. Som framgår av tabellen är samtliga residualer negativa med en relativt liten sprid8

I bilaga E redovisas utfallet för övriga koefficienter när antalet varugrupper ändras. SCB:s industristatistik omfattar bara svenska producenter. Förädlingsvärdeandelarnas storlek påverkas således inte av import. 7

Diagram 5.4 Samband mellan reklamintensitet och förädlingsvärdeandel

Tabell 5.4 Samband mellan residualer och låg förädlingsvärdeandel

Reklamintensitet

Varugrupper med låg förädlingsvärdeandel

% 6

Genomsnitt Största negativa residual Minsta negativa residual Standardavvikelse Antal observationer

2L

89 Antal varugrupper

Reklamintensitet med hänsyn till övriga förklaringsfaktorer Reklamintensitet utan hänsyn till övriga förklaringsfaktorer Genomsnittlig reklamintensitet för samtliga varugrupper A Övriga varugrupper B Låg förädlingsvärdeandel

ning. De största residualerna redovisas för te, mjöl och gryn, kryddor och bensin. (Den genomsnittliga residualen för dessa fyra grupper är —7,2.) En bidragande orsak till att residualerna är så stora är att samtliga dessa grupper klassificerats som oligopol, för vilka den förväntade reklamintensiteten är mycket hög. En fråga som ligger nära till hands är om det finns några varugrupper för vilka förädlingsvärdeandelarna kan antas vara höga och om residualerna i så fall är positiva eller ej. Denna fråga kan inte besvaras med hjälp av industristatistiken. Det före-

-3,5 -8,6 -0,5 6,9 14

faller ändock rimligt att räkna med att marginalkostnaderna är små och att följaktligen förädlingsvärdeandelen är hög för sådana varor som böcker, tidningar och grammofonskivor. Den genomsnittliga residualen för dessa ligger dock nära 0, vilket alltså inte bekräftar vår hypotes. Å andra sidan är det just för dessa tre varor (plus möjligen bilar och nöjesbåtar) som det förekommer mycket information som vi inte klassificerat som reklam (recensioner, löpsedlar, 10 i topp, konsumentupplysning). 5.4 Punktskatter Hypotes: I varugrupper som belastas med höga punktskatter är efterfrågans priselasticitet låg, varför reklamintensiteten kan förväntas vara hög. Uppgifter om förekomsten av punktskatter redovisas i SOS, Indirekt beskattning. Där framkommer det att mer betydande skatter förekommer i nio varugrupper (se bilaga G). Resultaten av beräkningarna framgår av nedanstående tablå. Våra resultat bekräftar ej hypotesen. Analyserar man residualen före indirekta skatter visar det sig att åtta av de nio varugrupperna har negativa residualer, vilket alltså förklarar regressionskoefficientens Regressionskoefficienter

Regressionskoefficienter Varugrupper med lågt täckningsbidrag övriga varugrupper Signifikansnivå

— 5,46 +1,02 0,1 %

Varugrupper med höga indirekta skatter Varugrupper utan höga indirekta skatter Signifikansnivå

-0,17 + 0,02 Ej signifikant på 10%-nivån eller bättre

tecken. Frånvaron av signifikans beror på att residualen för den nionde varugruppen (kosmetika) är positiv och mycket stor. Den genomsnittliga reklamintensiteten för de varugrupper som belastats med punktskatter utan hänsyn tagen till övriga förklaringsfaktorer uppgår till 5,7. Motsvarande värde för övriga varugrupper är 4,3. Vi ser här klart risken av att dra slutsatser om sambandet mellan reklamintensitet och en förklaringsfaktor utan att standardisera för övriga förklaringsfaktorer. Om vi skattat sambandet mellan reklamintensitet och punktskatter skulle vi förmodligen ha dragit slutsatsen att förekomsten av punktskatter höjer reklamintensiteten.

Diagram 5.5 Samband mellan reklamintensitet och säljarstruktur Reklamintensitet 1

A

A

~B

-

B

-

-

c , D1

5.5 D

Säljarstruktur

Hypotes: Reklamintensiteten förväntas vara hög i oligopolmarknader, i synnerhet om marknadstillväxten stagnerat. För att testa denna hypotes har varugrupperna delats in i tre klasser efter de fyra största företagens marknadsandel. Till den första klassen har hänförts de varugrupper, där säljarkoncentrationen är låg; de fyra största företagens marknadsandel understiger 70 %. Den andra klassen utgörs av oligopol och har definierats som de varugrupper där de fyra största företagens marknadsandel är 70% eller högre och där det största företaget inte svarar för mer än 60% av summan av de fyra största företagens marknadsandelar. Till den tredje klassen, som alltså består av de mest koncentrerade varugrupperna, har hänförts alla övriga varugrupper. Gränserna för oligopolen har valts i nära överensstämmelse med Car lings [1968] undersökning om industrins struktur. Beräkningarna av marknadsandelarna har dock kunnat göras nåRegressionskoefficienter Varugrupper med låg säljarkoncentration Oligopol med låg marknadstillväxt Övriga oligopol Varugrupper med hög säljarkoncentration Signifikansnivå

-1,14 + 5,41 + 0,73 -0,98 0,1 %

C

-

i1

1 I

iI

iI

60 80 89 Antal varugrupper

Reklamintensitet med hänsyn till övriga förklaringsfaktorer Reklamintensitet utan hänsyn till övriga förklaringsfaktorer Genomsnittlig reklamintensitet för samtliga varugrupper A Oligopol med långsam marknadstillväxt B övriga oligopol C Hög säljarkoncentration D Låg säljarkoncentration

got mer exakt, framför allt beroende på att vi för flertalet varugrupper har tagit med omsättningssiffror även för importörerna. Uppgifter om de fyra största företagens marknadsandelar återfinns i bilaga G. Det största företagets andel har dock inte kunnat redovisas av sekretesskäl. Utöver ovanstående uppdelning efter marknadsandel har ytterligare en uppdelning gjorts av oligopolen i en klass, där marknadstillväxten varit låg, och i en övrigklass. Som oligopol med låg tillväxt har räknats de varugrupper, där tillförseln, alltså tillverkning + import — export, enligt officiell statistik vuxit med mindre än 35% under femårsperioden 1963-1967.8 8

Gränsvärdet på 35% har valts så att vi fått ungefär lika många varugrupper med högre ökningstakt som med lägre.

Tabell 5.5 Samband residualer och säljarstruktur Låg säljarkoncentration Genomsnittlig residual -0,7 Största positiva residual 8,9 Största negativa residual -4,3 Standardavvikelse 2,2 Antal observationer 42

Oligopol Hög med låg säljarmarknads- övriga koncenttillväxt oligopol ration

4,4

-0,2

-0,8

15,6

4,5

2,8

-3,0

-5,8

-4,1

5,5

0,9

1,9

22 Regressionsresultaten framgår av tablån på s 15 och av diagram 5.5. Som framgår av tablån är reklamintensiteten högre än genomsnittligt för oligopolen, i synnerhet när den oligopolistiska marknaden kännetecknas av en långsam marknadstillväxt. För de varugrupper där koncentrationsgraden är lägre än för oligopol ligger den genomsnittliga reklamintensiteten ungefär lika mycket under genomsnittet för samtliga varugrupper som för de varugrupper där koncentrationen är högre. Residualerna och deras standardavvikelser när säljarstrukturvariablerna utelämnats i regressionsekvationen redovisas i tabell 5.5. Regressionsresultaten påverkas naturligtvis starkt av hur man definierar säljarstruktur. För att åskådliggöra detta skall vi försöka visa effekten på regressionsresultaten av några alternativa definitioner. Om vi först ser till säljarstrukturen är det vanligaste alternativet att definiera den som de tre eller fyra största företagens marknadsandel och sedan förutsätta ett linjärt samband mellan denna andel och reklamintensiteten. Som framgått av refererade utredningar har detta emellertid regelmässigt gett en mycket dålig anpassning, något som även gäller för vårt material. Vi har tidigare förklarat detta med att sambandet 76

mellan reklamintensitet och säljarstruktur inte är linjärt, utan att reklamintensiteten är högst i de mellersta klasserna. Detta har testats av Greer [1971] med en kvadratisk funktionsform, dock utan större framgång. Resultaten blir än sämre om man testar den kvadratiska formen på vårt material. Vårt förklaringsvärde sjunker kraftigt (från 67 till 53%) och koefficienterna för såväl det enkla som det kvadrerade koncentrationsmåttet ligger mycket nära 0. Anledningen till detta dåliga resultat åskådliggörs i diagram 5.6 där genomsnittliga reklamintensiteter, residualer och de fyra största företagens marknadsandel angetts. För att förenkla diagrammet har inte alla observationer angetts utan endast genomsnittsvärden för varje tiotal procentenheter som koncentrationsgraden stiger med. Antalet observationer som genomsnittsvärdena är beräknade från samt standardavvikelser anges under respektive intervall. Som framgår av diagrammet är valet av funktionsform långt ifrån enkelt. Den mycket markerade toppen i intervallet 80-90% gör att det är svårt att anpassa någon typ av kontinuerlig variabel. Detta intryck förändras inte om man i stället ser på residualerna efter det att säljarstrukturvariablerna exkluderats från regressionsekvationen. Residualerna och den genomsnittliga reklamintensiteten förändras i stort parallellt, med undantag för intervallet 50-60 %. I kapitel 3 hävdade vi att ett mått på säljarstrukturen som enbart mättes med utgångspunkt från summan av de fyra största företagens marknadsandelar måste betraktas som otillräckligt. Bl a försummar det att skilja mellan varugrupper, där ett företag svarar för hela tillförseln till en marknad (monopol) och varugrupper, där tre eller fyra jämnstora företag konkurrerar med varandra (oligopol). Exempel på den senare typen av varugrupper är barnmat, rakblad och elektriska rakapparater. Skillnaden i reklamintensitet är förmodligen stor mellan dessa båda typer av grupper vilket är orsaken till att vi försökt bedöma säljarstruk-

Diagram 5.6 Samband mellan säljarstruktur och faktisk reklamintensitet respektive residual Reklamintensitet

Residual

%

12 — —

Reklamintensitet Residual

//

8 -

- 2

i

il s*—-S^

4 -

t

- o

i -2 80 100 De fyra största företagens marknadsandel i %

Antal observationer 7 11 3 6 8 9 10 8 27 Standardavvikelse för reklamintensiteten 0,2 4,4 0,9 1,9 2,7 1,7 4,6 8,2 4,1 Standardavvikelse för residualen 1,0 3,3 0,6 1,8 1,4 2,1 4,6 6,0 2,4 Anm: Residualer efter standardisering för samtliga förklaringsfaktorer utom för säljarstrukturen.

turen efter ytterligare en dimension, nämligen utöver de fyra största företagens marknadsandel också det största företagets andel av de fyra störstas marknadsandelar. Tabell 5.6 visar hur reklamintensiteten varierar när man utöver de fyra största företagens marknadsandel också tar hänsyn till det största företagets andel. Tabell 5.6 Samband mellan faktisk reklamintensitet och säljarstruktur De fyra största företagens Det största företagets andel av de marknadsandel, procent 0 fyra största företagens marknadsandel, % 0-40 41-70 71-100 0-100 81-100 61-80 41-60 0-40 0-100 a

0,7 (3) 1,0 (7) 3,0 (11) 2,0 (21)

3,3 (1) 4,0 (2) 3,3 (8) 4,6 (12) 4,0 (23)

2,9 (9) 2,7 (13) 11,1 (13) 5,9 (10) 5,9 (45)

Antal observationer anges inom parentes.

2,9 (10) 2,5 (18) 6,3 (28) 4,4 (33) 4,5 (89)

Tabell 5.6 visar inte oväntat att reklamintensiteten i genomsnitt är högre för en varugrupp när det största företagets andel av de fyra största företagens marknadsandelar är liten (under 60%). Speciellt markerad är denna skiktningseffekt när summan av de fyra största företagens marknadsandelar är hög (över 70%). Detta avspeglar den blandning av monopol och oligopol som finns här och som vi tidigare kommenterat. Särskilt höga reklamkostnader förekommer i intervall där det största företagets andel ligger mellan 41 och 60%. Detta beror på att några av de varugrupper som har de i särklass högsta reklamintensiteterna, bl a tandkräm och tvättmedel, faller i denna klass. Det mått på säljarstrukturen som vi arbetar med bygger på en indelning av varugrupperna i fyra klasser. Ökar man antalet klasser får man helt naturligt en bättre anpassning och ett högre förklaringsvärde. Sålunda stiger exempelvis förklaringsvärdet från 67 till 68 % om man ökar antalet klasser till sju. Regressionskoefficienterna för 77

Regressionskoefficienter vid en uppdelning av förklaringsfaktorns säljarstruktur i sju klasser Varugrupper, där de fyra största företagens andel understiger 40 % Varugrupper, där de fyra största marknadsandelarna ligger mellan 40 och 70 % Oligopol med låg marknadstillväxt övriga oligopol Varugrupper som domineras av ett företag" »Skyddade» monopol 0 övriga varugrupper med hög koncentration Signifikansnivå

Koefficienten i den ursprungliga ekvationen

0,9 -1,1 -1,4 + 5,5 + 0,7 -1,8 + 1.1 -0,8 0,1 %

+ 5,4 + 0,7

I -1,0 i 0,1 %

a

Varugrupper där det största företaget har mer än 50% av marknaden och samtidigt är mer än 10 gånger så stort som det näst största företaget, exempelvis knäckebröd, tobak etc. b Institutionella monopol av typen mjölk, socker etc.

de sju klasserna framgår av ovanstående tablå. Som synes av tablån skiljer sig resultaten något jämfört med den ursprungliga ekvationen. Anledningen till att reklamintensiteten är högre i den klass, där koncentrationsgraden är lägst än i den därpå följande klassen kan i sin helhet tillskrivas varugruppen kosmetika. För denna varugrupp, där de fyra största företagens marknadsandel inte är högre än 2 8 % , ligger nämligen reklamintensiteten mycket högt över genomsnittet. Mest förvånande är dock att klassen med "skyddade" monopol har en så hög reklamintensitet. Detta kan förklaras med hänvisning till den i kapitel 4 nämnda relativt höga korrelationen mellan denna variabel och förekomsten av en låg förädlingsvärdeandel. Samtliga fyra varugrupper som klassats som skyddade monopol — mjölk, grädde, smör och socker — har nämligen låga förädlingsvärdeandelar. På grund av att regressionskoefficienten för denna senare variabel är så kraftigt negativ — vilket framför allt beror på de stora negativa residualerna för te, mjölk etc — har den beräknade reklamintensiteten för dessa fyra varugrupper blivit negativ (dvs residualerna före variabeln "skyddade" monopol är positiva). Det föreligger alltså ett ömsesidigt samband mellan koefficienterna för låg förädlingsvärdeandel och "skyddade" monopol. Ju större (mer negativ) den 78

förra är, desto större (mer positiv) blir den senare. En klassning av företag efter marknadsandel har fördelen att det är en objektiv och skenbart oantastlig metod. Visserligen kan man diskutera klassgränserna, men resultaten är normalt inte särskilt känsliga för mindre variationer av dessa om antalet observationer är någorlunda stort. Vad man riskerar att missa är emellertid den segmentering av en marknad som flertalet företag försöker åstadkomma och som innebär att inom delmarknader, exempelvis damklänningar av storlek 44 och större, säljarstrukturen är en helt annan än den som gäller för varugruppen lätt damkonfektion som helhet. Väljer man en tillräckligt snäv definition av begreppet varumarknad kommer det förmodligen att visa sig att det bara finns ett eller ett par företag som konkurrerar direkt med varandra inom varje marknad. Det som gör en dylik snäv definition av en varumarknad tämligen ointressant är att den potentiella konkurrensen är betydligt starkare mellan företag inom en varugrupp, som den definierats här, än mellan olika varugrupper. Det är lättare för företag att diversifiera sin tillverkning av damklänningar från en storlek till en annan än för företag som sysslar med herrkonfektion att ta upp damkonfektion. Även om man bortser från problemen med potentiell konkurrens är det svårt att

Tabell 5.7 Samband mellan faktisk reklamintensitet och uppgivet antal konkurrenter Uppgivet antal konkurrenter

Antal varugrupper

Genomsnittlig reklamintensitet, procent

0 1-3 4-7 8-14

4 5 22 6

0,4 10,1 6,7 5,0

15-

1J

34 Summa

5,5

mäta graden av konkurrens, om man inte utgår från företagens marknadsandelar. Detta visar bl a vår undersökning, när vi till ett antal företag ställde frågan hur många konkurrenter de ansåg sig ha. Denna fråga ställde till en hel del förvirring och uppgiftslämnaren behövde många gånger hjälp för att besvara frågan. Förmodligen skulle också svaren ha varierat om man hade frågat olika personer inom företaget. Detta vittnar om de svårigheter som möter när man till ett stort antal företag ställer en fråga som egentligen kräver en noggrann analys. Nu visade det sig, icke oväntat med tanke på den "hjälp" som lämnades företagen, att svaren på frågan om antalet konkurrenter kom att överensstämma mycket väl med den klassificering som gjorts efter marknadsandel. Detta illustreras av tabell 5.7. 5.6 Importandel Hypotes: Ju högre importandelen är i en varugrupp, desto högre förväntas reklamintensiteten vara. 9 Importandelen inom en varugrupp är i motsats till övriga förklaringsfaktorer en kontinuerlig variabel, 10 som har beräknats från det insamlade materialet. Som importörer har räknats såväl fristående importagenter som utlandsägda försäljningsföretag i Sverige. Den import som går genom svenska tillverkande företag och som därvid ofta åsätts samma varumärke som den svenska tillverkningen har däremot inte inräknats i importen. Den här använda definitionen av import skiljer sig därigenom

något från den gängse. Enligt regressionsberäkningarna är koefficienten för importandelen 0,034. n Det innebär att reklamintensiteten i genomsnitt stiger med 0,034 procentenheter för varje procent som importandelen ökar, vilket alltså styrker vår hypotes. Om varugruppen till 100% består av importerade varor, betyder det att reklamintensiteten blir 3,4 procentenheter högre än om importandelen vore 0. Koefficienten är signifikant på 1,0%-nivån. I diagram 5.7 visas sambandet mellan residualerna (före importandelen) och importandelen. Diagrammet visar att det finns ett visst positivt samband även om det inte är särskilt starkt. Sålunda har flertalet varugrupper med låg importandel (flertalet dagligvaror) negativa residualer, medan det omvända gäller för varugrupperna med hög importandel. Det är intressant att konstatera att de båda varugrupperna med de största positiva residualerna (tandkräm och kosmetika) inte påverkar regressionslinjens lutning nämnvärt, eftersom importandelen i dessa varugrupper ligger nära genomsnittet.

5.7 Producentvarujöre tag Hypotes: Den förväntade reklamintensiteten är låg för de producentvaruföretag som har få kunder respektive säljer rå- och stapelvaror jämfört med övriga producentvaruföretag. Som framgår av diagram 5.8 är reklamkostnaderna mer jämnt fördelade bland producentvaruföretagen än bland konsumentvaruföretagen. Denna mindre spridning kan också åskådliggöras med tabell 5.8, som redovisar hur många producent- och konsumentvaruföretag som har reklamkostnader som överstiger 1 respektive 2% av omsättningen. 9 Observera att vi utöver denna hypotes i följande kapitel testar en närliggande hypotes, som gäller internationellt verksamma företag. 10 Importandelen har kunnat beräknas med tillräckligt stor noggrannhet för att motivera användningen av en kontinuerlig variabel. 11 Standardavvikelsen för denna koefficient uppgår till 0,013.

Diagram 5.7 Samband mellan residualer och importandel Residual 14r-

o!S

t *

-La.

•• • -2%-

*.

-4 -6 -8 -10

L 10

60 Antalet producentvaruföretag med en reklamintensitet över 1 % uppgår, som framgår av tabellen, till 1 161, motsvarande drygt 10% av det totala antalet producentvaruföretag. Omsättningen för dessa 1 161 företag är knappt 7 miljarder kr vilket är något mer än 15% av den totala omsättningen, medan reklamkostnaderna utgör 131 milj kr, vilket är drygt 50% av producentvaruföretagens totala reklam. 12 I kapitel 3 diskuterades en hypotes enligt vilken producentvaruföretag med många kunder kan förväntas ha de högsta reklamintensiteterna. För att testa denna hypotes har vi tyvärr inte möjlighet att dela upp samtliga producentvaruföretag med avse80

90 100 Importandel

ende på antalet köpare. I stället har vi begränsat oss till att klassa de 1 161 företagen med en reklamintensitet överstigande 1,0% på varuområden. Vidare har uppgifterna om reklamintensiteten för de 9 producentvarugrupper som ingår i varugruppsundersökningen utnyttjats. (Se tabell 9 i tabellbilagan.) Tabell 5.9 visar hur de producentvaruföretag, som har en reklamintensitet över 1 %, fördelar sig på olika varuområden. Fördelningen har gjorts med ledning av tele12 I likhet med redovisningen i kapitel 2 har producentvaruföretagens omsättning och reklamkostnader minskats med den del som hänför sig till konsumentvaror.

Tabell 5.8 Producent- och konsumentvaruföretag inom industrin fördelade efter reklamintensitet 1967 Reklamintensitet, procent

Antal företag

Omsättning milj kr

Ack. % av total omsättning

Reklam milj kr

Ack. % av total reklam

Producentvaruföretag 54,5-4,9 4,0-4,4 3.5-3,9 3,0-3,4 2,5-2,9 2,0-2,4 1,5-1,9 1,0-1,4 Summa Under 1,0% Totalt

43 35 4 46 46 86 120 344 437 1 161 8 167 9 328

142 50 54 225 486 432 349 2 308 2 849 6 895 33 390 40 285

0,4 0,5 0,6 1,2 2,4 3,4 4,3 10,1 17,2 17,2 82,8 100,0

10 2 2 9 15 12 7 39 35 131 112 243

4,1 4,9 5,8 9,5 15,6 20,6 23,5 39,5 54,0 54,0 46,0 100,0

Konsumentvaruf öretag 109,0-9,9 8,0-8,9 7,0-7,9 6,0-6,9 5,0-5,9 4,0-4,9 3,0-3,9 2,0-2,9 Summa Under 2,0% Totalt

58 5 13 15 35 19 57 53 165 420 3 125 3 545

818 66 341 108 757 457 1 111 1001 1 825 6 484 17 816 24 300

3,3 3,6 5,1 5,5 8,6 10,4 15,2 19,2 26,9 26,9 73,1 100,0

122 6 29 8 48 24 49 34 45 365 85 450

27,1 28,4 34,9 36,7 47,5 52,7 63,6 71,1 81,1 81,1 18,9 100,0

fonsamtal med berörda företag, matriklar etc. Givetvis finns det en viss osäkerhet i materialet på grund av svårigheterna att sammanföra företag, som säljer så vitt skilda varor som det här är fråga om, till ett begränsat antal varuområden. Materialet ger dock visst stöd åt hypotesen att de mest reklamintensiva producentvaruföretagen återfinns i varuområden och på marknader med ett stort antal kunder. Förbrukningsmateriel, jordbruksvaror, byggnadsmateriel, maskiner etc är alla exempel på varuområden, där antalet kunder är stort och där kundkontakterna ofta är oregelbundna. Något förvånande är kanske att så många företag som säljer halvfabrikat finns representerade i tabellen, speciellt med tanke på att den genomsnittliga omsättningen bara uppgår till 1 milj kr per företag. Tidigare har vi ju visat att reklamkostnaderna för de minsta företagen är av6-734181

Rundfelt

sevärt lägre än genomsnittligt. Den troligaste förklaringen är att dessa företag säljer relativt billiga formpressade gummi- eller plastdetaljer e d, 13 där kunderna har möjlighet att välja mellan många olika leverantörer. Annars skulle man vänta sig ganska små reklamkostnader för insatsvaror och halvfabrikat på grund av de fasta relationer som kan antas existera mellan leverantörer och kunder. 14 13 Flera företag som säljer industrigummi finns representerade i materialet. 14 Det bör noteras att de redovisade resultaten baseras på en stickprovsundersökning, där urvalsfraktionerna speciellt för mindre företag ofta är mycket små. I några fall förekommer uppräkningsfaktorer på över 100. En observation representerar alltså mer än 100 företag. Detta medför naturligtvis stora risker för att urvalet inte skall vara representativt för den verkliga populationen, speciellt inom en sådan grupp som "halvfabrikat" (jfr redovisningen av enkätundersökningens uppläggning i bilaga A).

Diagram 5.8 Koncentration av reklamkostnaderna för konsument- och producentvaror i industrin 1967 Kumulerade reklamkostnader

%

80 Anm: Detta diagram liksom tabell 5.7 har beräknats utifrån vårt urval på ca 1 000 industriföretag. Efter det att företagen i förekommande fall delats upp på producent- och konsumentvaror, har de räknats upp till totalnivå genom multiplicering med respektive urvalsfraktioner och slutligen klassats efter reklamintensiteten. Kurvorna i diagrammet baseras på tabell 5.7 varvid vi börjat ackumuleringen med de företag som har den lägsta reklamintensiteten, dvs under 1 respektive 2%. Konsumentvaror Producentvaror

100 Kumulerad omsättning, %

Det stora antalet företag med reklamintensitet under 1 % försvårar en uppdelning efter varuområden även av dessa företag. Det är beklagligt, eftersom vi därmed inte vet på vilket sätt dessa skiljer sig från företag med högre reklamkostnader. Vär-

det av ovanstående slutsatser minskar därigenom. Vi har dock möjlighet att komplettera ovanstående beskrivning med uppgifter för de nio producentvarugrupper som ingick i varugruppsundersökningen. Även här är dock urvalet av varugrupper litet och

Tabell 5.9 Producentvaruföretag med reklamintensitet 1967 över 1,0 procent fördelade på varuområden Varuområde Livsmedel (varor till bagerier, storko k etc) Jordbruksvaror (foder, jordbruksmaskiner mm) Textil och beklädnad (tyger och andra halvfabrikat) Byggnadsindustrivaror (fiberplattor, mineralull m m) Sjukvårdsutrustning (utrustning för tandläkare och sjukvård) Halvfabrikat (gummi-, plastvaror m m) Förbrukningsmaterial (kontorsmaterial, svetselektroder m m) Maskiner (verkstadsmaskiner, mätinstrument m m) Totalt

82 Antal företag

Omsättning milj kr

Reklam milj kr

Reklam i % av omsättning

3,0

1,7

1,7

1,8

41 479

168 515

4 10

2,4 1.9

2 022

78 1 161

911 6 895

2,0 1,9

relativt godtyckligt, vilket gör att resultaten får läsas med viss försiktighet. De högsta reklamintensiteterna, 1,4 respektive 1,5, redovisas för grävmaskiner och skördetröskor. Det är varuområden som karakteriseras av många och oregelbundna kundkontakter och de höga reklamintensiteterna för dessa varor passar sålunda väl in i den allmänna bild som vi tecknat ovan. Något förvånande är kanske den lägre reklamintensiteten för lastbilar, med tanke på den stora likheten vad gäller förädlingsvärdeandel, kundstruktur och inte minst sälj ar struktur som karakteriseras av ett litet antal stora konkurrenter. Ser man däremot till reklamkostnaderna i kronor finner man att dessa är i särklass högst för lastbilarna. Ytterligare en maskinvarugrupp finns representerad i varugruppsurvalet, nämligen kassakontrollapparater. För denna grupp utgör reklamintensiteten bara 0,8%. En bidragande orsak till denna låga reklamintensitet är att kassaregistren idag utgörs av omfattande datasystem som utvecklas i nära samarbete med branschorganisationer och liknande. Försäljningsarbetet är därför huvudsakligen inriktat på ett ganska litet antal branschorganisationer och större kunder även om de slutliga användarna kan vara många. Personlig försäljning framstår därigenom som ett mer naturligt instrument. Reklamintensiteten är hög också för diskbänkar, 1,0%. Den största leverantören är Olof ström med ca 50% av marknaden, medan tre andra jämnstora företag, Motala Verkstad, PLM och Ramnäs, svarar för resten. Mellan samtliga företag finns ett nära samarbete vad gäller listpriser, leveransvillkor etc. Reklam och personlig försäljning blir därför de viktigaste konkurrensmedlen.15 För en hög reklamintensitet talar också det stora antalet kunder som framför allt utgörs av byggnadsföretag. För de resterande fyra varugrupperna är reklamintensiteterna mycket låga; för den tjocka eldningsoljan är den nära 0. Detta kan jämföras med reklamintensiteterna för

tunn eldningsolja (0,7%) och för bensin (5,4%). Siffrorna illustrerar den stora betydelse antal kunder och genomsnittligt fakturabelopp har för reklamkostnadernas storlek. Tjock eldningsolja säljs nämligen företrädesvis till kommuner, värmekraftverk, försvaret etc. Ett litet antal kunder svarar således för en mycket stor andel av inköpen. Reklamen kommer därmed att begränsas till information om prisändringar, annonser om ändrade telefonnummer o d. Cement är också en vara som säljs till ganska få och stora kunder. Den största marknaden för cement är nämligen inte byggnadsindustrin utan betongvaruindustrin. Konservburkar säljs också till ett litet antal stora förbrukare inom livsmedels- och dryckesvaruindustrin, vilket gör att behovet av reklam blir litet. Armeringsjärn slutligen säljs visserligen till ett stort antal kunder, dvs byggnadsindustrin, men är exempel på en vara som säljs i stora kvantiteter med successiva leveranser under året. Därigenom blir kontakterna mellan leverantörer och kunder mycket fasta och reklamen framstår då som ett alltför svagt påtryckningsmedel för att bryta dessa förbindelser. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att reklamintensiteterna för de nio producentvarugrupperna varierar på ett likartad sätt som när de mest reklamintensiva producentvaruföretagen delades upp efter varuområden. Materialet ger därigenom ett intryck av att när antalet kunder är stort blir reklamen för producentvaror en lika stor kostnadspost som för flertalet konsumentvaror.16 15

Uppgifterna grundas bl a på en utredning gjord av SPK. 18 Den genomsnittliga, vägda reklamintensiteten för samtliga konsumentvaror är 2,0%. Ett litet annorlunda argument för att producentvaruföretagen inte ser reklamen som en viktig kontaktparameter får man om man studerar variabiliteten i reklamanslag. En genomgång av samtliga producent- och konsumentvaruföretag visar nämligen att bland de 576 konsument- och de 552 producentvaruföretagen är det endast 28 producent- och 32 konsumentvaruföretag som förändrat sina reklamanslag mer än 50% (dock minst 5 000 kr) uppåt eller nedåt under treårsperioden.

6 Variationer i reklamintensitet mellan olika företag

Utöver de sex förklaringsfaktorer, som syftade till att förklara vad variationerna i reklamintensitet mellan olika varor beror på och som vi diskuterade i föregående kapitel, angavs i kapitel 3 ytterligare sex faktorer som avsåg att förklara variationerna i reklamintensitet mellan företag.1 De sex förklaringsfaktorerna inkluderas alla i den regressionsekvation som redovisades i kapitel 4. Som också nämndes i detta kapitel är dock antalet observationer inom varje varugrupp för litet för att möjliggöra ett test av företagsfaktorerna inom varje varugrupp för sig. Följaktligen måste man lägga ihop företag från flera olika varugrupper till en enda stor grupp, vilket i sin tur kräver att man först eliminerar de variationer i reklamintensitet som betingas av skillnader i varukarakteristika. Detta problem har här lösts genom att utgå från den relativa reklamintensiteten, vilken definieras som respektive företags reklamintensitet i förhållande till genomsnittet i varugruppen. Detta innebär att om tre företag i varugruppen tandkräm med en genomsnittlig reklamintensitet på 26,5% har en reklamintensitet på respektive 53%, 13,2% och 2,6% så blir deras relativa reklamintensiteter 2,0, 0,5 samt 0,1. Samma relativa reklamintensiteter får vi för tre företag i varugruppen mjukt bröd, där den genomsnittliga reklamintensiteten är 1,5%, om företagen har reklamintensiteter på 3,0, 0,75 respektive 0,15%. Framräknandet av den relativa reklamintensiteten innebär alltså att vi bortser från skillnaderna mellan varugrupperna och i stället koncentrerar oss på frågan varför ett företag gör mer eller 84

mindre reklam än genomsnittet i sin grupp. Den här valda metoden skiljer sig något från den som redovisas i bilaga E, där vi utgår från företagens faktiska reklamintensiteter. Skillnaderna i reklamintensitet, som beror på att företagen säljer olika varor, elimineras där så långt det är möjligt med hjälp av de förklaringsfaktorer som diskuterades i föregående kapitel. 6.1 Internationella företag Hypotes: Företag med internationell verksamhet förväntas ha högre reklamintensitet än hemmamarknadsföretag. Uppgifter om export respektive import ingår i enkäten, medan uppgifter om utlandsägande inhämtats från matriklar, intervjuer etc. Med importörer avses här företag, vilkas importandel överstiger 50%. Som exportörer räknas företag, vilkas försäljning till mer än 10% går på export.2 Resultaten av regressionsberäkningarna framgår av nedanstående tablå och av diagram 6.1. Av resultaten i tablån framgår att reRegressionskoefficienter Utlandsägda företag Exportörer Importörer Hemmamarknadsföretag Signifikansnivå 1

+ 0,49 +0,11 +0,17 —0,14 1,0%

Med företag menas här genomgående den del av ett företag som faller inom en av våra varugrupper. Gevalia klassas alltså som två företag — kaffe och kryddor — etc. 2 Om en importör eller exportör är utlandsägd har företaget enbart klassats som utlandsägt.

Diagram 6.1 Samband mellan relativ reklamintensitet och internationaliseringsgrad

Relativ reklamintensitet efter standardisering för övriga förklaringsfaktorer Relativ reklamintensitet utan hänsyn till övriga förklaringsfaktorer Genomsnittlig reklamintensitet för samtliga företag A Utlandsägda företag B Importörer C Exportörer D Hemmamarknadsföretag 200 239 Antal företag

klamintensiteterna är väsentligt högre för de internationella företagen och i synnerhet då för de företag som klassats som utlandsägda. Reklamintensiteten för utlandsägda företag ligger närmare 50% högre än genomsnittet för samtliga företag som utgör 1,1.3 Beaktar man dessutom att de utlandsägda företagen företrädesvis är lokaliserade till varugrupper, där den genomsnittliga reklamintensiteten är hög, framstår de höga reklamintensiteterna för dessa företag som än mer markerade. Utlandsägda företag finns representerade i 18 av de 37 varugrupper, som ingår i företagsekvationen. Den genomsnittliga ovägda reklamintensiteten i dessa varugrupper uppgår till 9,3 % jämfört med 3,3% i de övriga 19 varugrupperna.

Residualernas storlek för de olika grupperna av internationella företag redovisas i ovanstående tablå. 6.2

Marknadsposition

Hypoteser: Vi har här två skilda hypoteser. a) Bland rikstäckande företag förväntas reklamintensiteten vara en negativ funktion av företagets marknadsandel. b) Företag som säljer på en lokalt avgränsad marknad förväntas ha lägre reklamintensitet än rikstäckande företag. För att testa dessa båda hypoteser har samtliga 239 företag delats in i två grupper: en med rikstäckande företag och en med företag, vilkas försäljning är regionalt 3

Utlandsägda företag Genomsnitt Största positiva residual Största negativa residual Standardavvikelse Antal observationer

+ 0,42

Exportörer 0,0

Importörer + 0,24

+ 3,3

+ 2,2

+ 3,8

-1,0 1,0 25

-1,5 0,8 38

-1,4 1,2 27

Orsaken till att den genomsnittliga relativa reklamintensiteten för samtliga företag är något skild från 1,0 beror dels på att genomsnittet inte är vägt med omsättningen (dvs vi har bara summerat reklamintensiteterna och dividerat med antalet företag oavsett storlek), dels på att i sju varugrupper, där antalet företag överstiger tio, har de minsta företagen utelämnats. Eftersom dessa i allmänhet har en reklamintensitet under genomsnittet, tenderar detta att något höja genomsnittet för de företag som inkluderats.

Diagram 6.2 Samband mellan relativ reklamintensitet och marknadsposition Relativ reklamintensitet 2,0

1,6

_C

C

D F , ' 1,2 L

F

1 ID B1

B

A1

A

0,8

E ' 0,4

~E~

_L 200 239 Antal företag

avgränsad. Till den senare gruppen har framför allt hänförts ett stort antal företag inom varugrupperna mjukt bröd, kött och charkuterier, öl, läsk mfl. Dessutom har i denna grupp inkluderats ett antal företag med relativt låg omsättning. I de fall osäkerhet rått om graden av marknadstäckning har företagen kontaktats per telefon. Med rikstäckning avses att företagen har distribution över i stort sett hela Sverige och således kan använda sig av reklammedia med rikstäckning. Gruppen med rikstäckande företag har delats upp i ytterligare fem grupper, där den första utgörs av företag som inom respektive varugrupper är marknadsledare. Till de följande tre grupperna har förts de företag som är tvåa, trea respektive fyra inom de olika marknaderna. Till den femte och sista gruppen har slutligen förts övriga rikstäckande företag inklusive ett mindre antal monopolister, dvs företag inom varugrupper, där det bara finns ett företag. Eftersom hypotesen avser att testa förekomsten av skillnader i reklamintensitet mellan marknadsledaren och övriga företag, måste 86

Relativ reklamintensitet efter standardisering för övriga förklaringsfaktorer Relativ reklamintensitet utan*hänsyn till övriga förklaringsfaktorer Genomsnittlig reklamintensitet för samtliga företag A Marknadsledare B Företag med näst största marknadsledare C Företag med tredje största marknadsledare Företag med fjärde största marknadsD ledare Lokala företag övriga rikstäckande företag

nämligen varugrupper där vi bara har ett rikstäckande företag exkluderas. Regressionsresultaten framgår av nedanstående tablå och av diagram 6.2. Hypotesen om ett negativt samband mellan omsättning och reklamintensitet för rikstäckande företag baserades på ett antagande om att större företag skulle ha kostnadsfördelar i reklamen, bl a som en följd av stordriftsfördelar. Denna hypotes styrks så tillvida att regressionskoefficienterna är positiva för marknadstvåan och övriga rikstäckande företag samt negativ för marknadsledaren. Frånvaron av signifikans på 10%-nivån elRegressionskoefficienter Marknadsledare Tvåan Trean Fyran Övriga rikstäckande företag Signifikansnivå Företag med en lokal marknad Signifikansnivå

-0,10 + 0,12 + 0,48 + 0,18 + 0,21 Ej signifikant på 10% nivån eller bättre -0,64 0,1 %

Tabell 6.1 Samband mellan residualer, marknadsposition och marknadsandelar Marknadsposition

Genomsnittlig residual Antal observationer Antal observationer med lägre residual än position I Marknadsandel (genomsnitt) %

I

II

III

IV

-0,22 33

-0,02 33

+ 0,39 29

+ 0,09 21

12 18

7 9

10 6

ler bättre visar dock att det finns en stor spridning i resultaten, dvs att marknadsledaren i många fall har högre reklamintensitet än övriga företag. Detta bekräftas av tabell 6.1 som visar att en dryg tredjedel av samtliga observationer har lägre residual 4 än det största företaget inom respektive varugrupp. Sambandet mellan residualer och marknadsposition belyses ytterligare i tabell 6.2 där de uppgifter som redovisas i tabell 6.1 har delats upp efter säljarstruktur. Av tabell 6.2 framgår att det är en klar skillnad mellan företag i varugrupper med

hög säljarkoncentration och övriga företag. När säljarkoncentrationen är hög är det endast i tre fall (knappt 19%) som marknadsledare har högre residual, dvs reklamintensitet, än marknadstvåan etc. I de övriga varugrupperna däremot har marknadsledaren lika ofta lägre reklamintensitet än sina närmaste konkurrenter som högre. En möjlig förklaring till dessa skillnader ligger i skillnaden i marknadsandelar. I va4

Residualerna anges i likhet med tidigare analyser efter det att den här aktuella förklaringsfaktorn eliminerats i regressionsmodellen.

Tabell 6.2 Samband mellan residualer, marknadsposition och marknadsandelar uppdelat efter säljarstruktur Marknadsposition I

II

III

IV

Företag i varugrupper med hög säljarkoncentration Genomsnittlig residual Antal observationer Antal observationer med lägre residual än marknadsledaren Marknadsandel (genomsnitt) %

-0,2 8

+ 0,4 8

+ 1,5 5

+ 1,0 3

— 68

2 14

0 2

1 1

Företag i varugrupper med oligopolistisk konkurrens . Genomsnittlig residual Antal observationer Antal observationer med lägre residual än marknadsledaren Marknadsandel (genomsnitt) %

-0,3 17

-0,3 17

+ 0,1 16

-0,1 10

— 40

7 23

4 12

5 8

Företag i varugrupper med låg säljarkoncentration Genomsnittlig residual Antal observationer Antal observationer med lägre residual än marknadsledaren Marknadsandel (genomsnitt) %

0,0 8

+ 0,3 8

+ 0,3 8

0,0 8

—

3 11

3 9

4 7

Tabell 6.3 Samband mellan marknadsandelens förändring i procentenheter 1966-1968 samt marknadsposition och säljarstruktur Marknadsposition

Varugrupper med hög säljarkoncentration (8) Marknadsandelens förändring Antal företag Antal företag vars marknadsandel minskat i relation till marknadsledaren

- 1,3 8

Varugrupper med oligopolistisk konkurrens (17) Marknadsandelens förändring Antal företag Antal företag vars marknadsandel minskat i relation till marknadsledaren

— 1,9 17

Varugrupper med låg säljarkoncentration (8) Marknadsandelens förändring Antal företag Antal företag vars marknadsandel minskat i relation till marknadsledaren

— 0,9 8

Samtliga varugrupper Marknadsandelens förändring Antal företag Antal företag vars marknadsandel minskat i relation till marknadsledaren

—1,5 33

IV

+ 0,9

+ 0,3 5

+ 1,0 3

+ 2,7 17

+ 0,5 16

+ 0,3 10

+ 0,6

+ 0,0

0,1 8

+ 1,8 33

+ 0,3 29

+ 0,3 21

—

—

—

—

rugrupper med hög säljarkoncentration är marknadsledarna i genomsnitt fem gånger större än marknadstvåan. Det innebär att för att marknadsledaren skall ha en högre reklamintensitet än sin närmaste konkurrent måste han ha en mer än fem gånger så stor reklamvolym som denne. I varugrupper med oligopolistisk konkurrens eller låg säljarkoncentration är skillnaderna i marknadsandel mellan de största företagen avsevärt mindre; i genomsnitt är marknadsledaren bara dubbelt så stor som marknadstvåan. I tabell 6.3 visas sambandet mellan marknadsposition, säljarstruktur samt marknadsandelens förändring. Uppgifter om marknadsandelar har beräknats med utgångspunkt från den kompletterande enkät som sändes ut till de företag vilka medverkat i företagsundersökningen. I denna enkät efterfrågades omsättningssiffror avseende 1966 och 1968. Genom att summera dessa siffror per varugrupp har det varit möjligt att räkna fram respektive företags 88

III

marknadsandel 1966, samt huruvida denna ökat eller minskat under treårsperioden 1966-1968. Tabell 6.3 visar att i samtliga klasser har marknadsledaren tappat marknadsandelar med i genomsnitt 1,5 procentenheter. I varugrupper med hög respektive låg säljarkoncentration är det endast fem av 40 företag, vilkas marknadsandel minskat i relation till marknadsledaren; i varugrupper med oligopolistisk konkurrens är motsvarande siffror 15 av 43. 5 Kombinerar man tabellerna 6.2 och 6.3 finner man att de mindre rikstäckande företagen i genomsnitt har såväl en högre reklamintensitet som en ökning av marknadsandelen jämfört med marknadsledaren. Tidigare har som en tänkbar förklaring till de högre reklamintensiteterna bland marknadstvåan etc angivits förekomsten av stordriftsfördelar i reklamen. Mot bakgrund av uppgifterna i tabell 6.3 är också 5

I kapitel 7 diskuteras dessa uppgifter ligare.

ytter-

Diagram 6.3 Samband mellan relativ reklamintensitet och diversifieringsgrad Relativ reklamintensitet 1,6

A 1.2 -

-

B A '

~B~"

0 , 8 --

Relativ reklamintensitet efter standardisering av övriga förklaringsfaktorer Relativ reklamintensitet utan hänsyn till övriga förklaringsfaktorer Genomsnittlig reklamintensitet för samtliga företag A Diversifierade B Icke-diversifierade

0,4 -

I

i

i

i

200 239 Antal företag

en annan tolkning möjlig. Det är nämligen tänkbart att företagen med en marknadsandel närmast under marknadsledaren bl a med hjälp av reklam försöker öka sin marknadsandel för att därigenom komma i åtnjutande av t ex stordriftsfördelar i produktionen. Det som hittills har diskuterats är reklamintensiteterna för olika grupper av rikstäckande företag. I tablå s 86 redovisades också regressionskoefficienten för lokalt verksamma företag. Som framgår av tablån är reklamintensiteten för dessa företag avsevärt lägre än genomsnittligt; den relativa reklamintensiteten utgör 0,46. Delvis kan dessa låga reklamintensiteter förklaras med mätfel, vilket tidigare påpekats. Små företag kanske producerar och distribuerar trycksaker i egen regi utan att kostnaderna härför i full utsträckning debiteras reklamkontot. Å andra sidan är skillnaderna i reklamintensitet så stora 6 att man måste utgå ifrån att det finns en klar skillnad i reklambeteende mellan företag med en lokalt avgränsad försäljning och övriga företag. 6.3 Diversifiering Hypotes: Diversifierade företag förväntas ha lägre reklamintensitet än genomsnittligt.

Till gruppen diversifierade företag har hänförts alla företag som har försäljning inom mer än en av de varugrupper för vilka vi samlat in uppgifter. Dessutom har de företag klassats som diversifierade som har moder-, syster- eller dotterföretag verksamma i annan varugrupp. Däremot har de företag som säljer samma vara på olika marknader (privata konsumenter, storkök, offentlig sektor etc) ej betraktats som diversifierade. Regressionsresultaten framgår av nedanstående tablå och av diagram 6.3. Regressionskoefficienter Diversifierade företag Icke-diversifierade företag Signifikansnivå

-0,03

+ 0,03 Ej signifikant på 10 • nivån eller bättre

Regressionsresultaten i tablån tyder inte på att reklamintensiteten är nämnvärt lägre för diversifierade företag än för övriga företag. 7 Delvis kan detta samman6

Regressionskoefficienten för de lokala företagen är signifikant på 0,1%-nivån. 7 Ser man på den relativa reklamintensiteten, utan att standardisera för övriga förklaringsfaktorer, är den icke oväsentligt högre för diversifierade företag jämfört med icke-diversifierade (1,24 respektive 0,91).

Diagram 6.4 Samband mellan relativ reklamintensitet och nyetablering

50 Relativ reklamintensitet efter standardisering för övriga förklaringsfaktorer Relativ reklamintensitet utan hänsyn till övriga förklaringsfaktorer Genomsnittlig reklamintensitet för samtliga företag A Etablering 1960-1964 B Etablering 1965-1967 C övriga företag D Samtliga nyetablerade företag 100

200 239 Antal företag

hänga med definitionen av diversifieringsgrad, som är helt beroende av vår varugruppsdefinition. Detta medför att företag som säljer öl och läsk ses som diversifierade liksom företag som säljer saft och sylt, kakao och choklad etc. Kooperationens företag är diversifierade liksom de utlandsägda företagen. Denna relativt vida definition har medfört att något mer än hälften av samtliga företag har klassats som diversifierade. Samtidigt är det svårt att tänka sig en definition av diversifiering som utesluter flertalet av ovannämnda företag. Om ett företag vill diversifiera är det ju naturligt att man i första hand går in i en varugrupp, vars karakteristika ligger nära den ursprungliga. Slutsatsen blir därför att reklamintensiteten för de företag som vi betecknat som diversifierade är något lägre än för övriga företag men att skillnaden är så liten att den inte kan betecknas som signifikant. 90

6.4 Nyetablerade

företag

Hypotes: Företag som startat sin verksamhet inom varugruppen sent förväntas ha högre reklamintensitet än genomsnittligt. För att testa denna hypotes har de företag som medverkat i undersökningen ombetts lämna uppgift om huruvida verksamheten inom respektive varugrupp etablerats före 1960, mellan 1960 och 1964 eller mellan 1965 och 1967. Observera att ett företag, som startat sin verksamhet i en varugrupp sent, tidigare kan ha haft försäljning inom andra varugrupper. Resultaten av regressionsberäkningen framgår av tablån nedan och av diagram 6.4. Resultaten står åtminstone delvis i överensstämmelse med hypotesen. Reklamintensiteten ligger nära 25% högre för samtliga nyetablerade företag än för övriga företag. Uppdelas de nyetablerade företagen på

Regressionskoefficienter Samtliga nyetablerade företag Företag etablerade 1960-1964 Företag etablerade 1965-1967 övriga företag Signifikansnivå

+ 0,38 + 0,73 -0,21 -0,03 5%

en grupp som etablerats 1960-1964 och en som etablerats 1965-1967 visar det sig dock tvärt emot vad man skulle kunna vänta sig att det är de äldsta av de nyetablerade företagen (dvs företag etablerade 19601964) som drar upp genomsnittet för hela gruppen. De senast etablerade företagen har en reklamintensitet som ligger väsentligt under genomsnittet för samtliga företag. En möjlig förklaring till detta något förvånande resultat är att nyetablerade företag kan behöva en viss tid för att anpassa sina varor till den svenska marknaden. Man skulle då inte vara intresserad av en alltför snabb expansion i början utan snarare försöka bygga upp en försäljningsorganisation etc först, för att därefter starta en mer intensiv kampanj. Om detta är riktigt borde det bl a visa sig i att företag, som är helt nya på marknaden jämfört med företag som tidigare bedrivit försäljningsverksamhet inom andra varugrupper och som därigenom har en uppbyggd försäljningsorganisation, skulle ha en lägre reklamintensitet och en långsammare marknadstillväxt.

Tabell 6.4 visar som väntat att residualerna är positiva för den grupp av företag som etablerats 1960-1964 och negativa för den som etablerats 1965-1967. Dessa residualer motsvarar alltså de regressionskoefficienter som presenteras i ovanstående tablå. När man skiktar materialet efter huruvida företagen redan tidigare bedrivit försäljningsverksamhet eller ej, visar det sig att det finns mycket stora skillnader. De helt nya företagen har sålunda, oavsett etableringsår, lägre reklamintensitet än övriga nyetablerade företag, vilket alltså står i överensstämmelse med vår förmodan ovan. Omsättningsökningen är också väsentligt lägre. Värdet av dessa resultat begränsas dock av att vi har så få observationer. Antalet helt nya företag som etablerats 19601964 uppgår till fyra medan bara två etablerats 1965-1967. Motsvarande siffror för företag med tidigare försäljningsverksamhet är åtta respektive sex. Uppenbarligen är alltså nyetablering genom diversifiering betydligt vanligare än att starta helt nya företag. Av de helt nya företagen är fyra dotterbolag till utländska koncerner; Wrigley, Fazer, Reckitt & Colman samt Kraft Foods. Av de övriga företagen som etablerats är det däremot bara ett som är utlandsägt, nämligen Colgate.

Tabell 6.4 Samband mellan residualer, etableringsår och förekomsten av tidigare försäljningsverksamhet i Sverige Etablerade år 1960-1964

Etablerade år 1965-1967

Samtliga nyetablerade företag Residual Antal observationer Genomsnittlig ökning av omsättning 1966-1968

+ 0,5 12 80%

-0,1 8 200%

Helt nya företag Residual Antal observationer Genomsnittlig ökning av omsättning 1966-1968

+ 0,4 4 41%

-0,8 2 16%

Företag som tidigare haft försäljning inom andra varugrupper Residual Antal observationer Genomsnittlig ökning av omsättning 1966-1968

+ 0,5 8 100%

+ 0,2 6 270%

Diagram 6.5 Samband mellan relativ reklamintensitet och vertikal integration Relativ reklamintensitet

R

1?

B

0,8

~Å~~

A1 0,4

n

i

i

1 150

1 200 239 Antal företag

6.5 Vertikalt integrerade företag Hypotes: Vertikalt integrerade företag förväntas ha lägre reklamintensitet än genomsnittligt. Bland de 239 företag som ingår i företagsundersökningen finns 31 företag som ägs av de stora dagligvarugrossisterna, KF, ICA etc. Dessa företag har identifierats med hjälp av respektive grossisters årsredovisningar. Resultaten från regressionsberäkningarna står väl i överensstämmelse med hypotesen vilket framgår av nedanstående tablå och diagram 6.5. Regressionsresultaten tyder på att de vertikalt integrerade företagen har väsentligt lägre reklamintensitet än genomsnittligt. Inom respektive varugrupp ligger de integrerade företagens reklamintensitet på omkring hälften av gruppens genomsnittliga reklamintensitet. En förklaring till de lägre reklamkostnaderna för integrerade företag är en annorlunda kostnadsfördelning mellan han-

Regressionskoefficienter Integrerade företag Övriga företag Signifikansnivå

-0,53 + 0,08 0,1%

Relativ reklamintensitet efter standardisering för övriga förklaringsfaktorer Relativ reklamintensitet utan hänsyn till övriga förklaringsfaktorer Genomsnittlig reklamintensitet för samtliga företag A Integrerade företag B Övriga företag

del och leverantörer. Speciellt beträffande sådana butiksnära aktiviteter som kostnader för butiksmaterial och reklambidrag kan handeln ta på sig en större andel av kostnaderna än vad som är brukligt gentemot andra företag. I varje fall synes detta vara fallet för KF:s industriföretag, vilka lämnar reklambidrag i mycket liten utsträckning. Eftersom reklambidragen i genomsnitt uppgår till ca 20% av fabrikanternas reklambudget, har de kooperativa företagen här en fördel som delvis förklarar de skillnader i reklamintensitet som ovan konstaterats. Vad gäller kostnader för butiksmaterial tycks dock av handeln ägda leverantörer snarast ligga över genomsnittet. Går man vidare i analyser av de integrerade företagen finner man att residualerna8 är positiva eller ligger nära 0 för fem av de 31 företagen, medan de är negativa för de övriga 26. (Se diagram 6.6.) Som tidigare påpekats är det inte särskilt egendomligt att det finns stora skillnader i företagens reklambeteende. Det finns en rad rationella och irrationella faktorer som kan förklara varför ett företag väljer att 8

Förklaringsfaktorn vertikal integration har utelämnats vid beräkningen av dessa residualer.

Diagram 6.6 Samband mellan residualer och marknadsandel för integrerade företag Residualer 1,^

0,8 " •

• 0,4

•

•

•

•• -0,4

•

• • • • •

• -0,8

•

• ••

•

•

• • -1.2

•

•

•• •

•

-1.6 16

40 48 Marknadsandel

Anm: Observera att vi endast inkluderat residualerna för de integrerade företagen vilket förklarar varför residualen i genomsnitt är negativ.

satsa mer eller mindre på reklam än sina konkurrenter och av vilka vi endast har kvantifierat ett fåtal. Den spridning som vi kan konstatera för de integrerade företagen är därvid av större intresse, eftersom vi här bara har ett litet antal beslutsfattare. Många av de faktorer som påverkar reklamanslagen kan därför antas vara någorlunda likartade mellan samtliga dessa företag. Trots detta kvarstår faktum att en del företag satsar avsevärt mer på reklam än sina konkurrenter. En möjlig förklaring till dessa skillnader skulle kunna vara graden av marknadstäckning. Konsumentkooperationen, exem-

pelvis, svarar för ca en fjärdedel av hela dagligvaruhandeln. Om man inom KF beslutar sig för att ta upp tillverkning av en ny vara, borde det inte möta några större svårigheter att tack vare den goda butikstäckningen uppnå en hög marknadsandel. Genom att byta ut andra fabrikanters produkter mot den egentillverkade varan skulle man successivt kunna nå upp till en marknadsandel motsvarande butikstäckningsgraden. Diagram 6.6 visar sambanden mellan residualer och marknadsandel för de 31 integrerade företagen. Av detta diagram kan man dock inte utläsa något systematiskt samband mellan de båda variablerna.

7 Diskussion av ytterligare förklaringsfaktorer i varugruppsmodellen samt kring några av reklamens effekter

I detta kapitel avser vi att behandla två problem, nämligen dels huruvida det finns ytterligare förklaringsfaktorer som kan bidra till en höjning av varugruppsmodellens förklaringsvärden, dels något om reklamens effekter. Kapitlet vill dock inte göra anspråk på att fullständigt belysa dessa båda frågor; snarare får det ses som ett försök att utnyttja det av oss insamlade materialet för analyser som aktualiserats under undersökningens gång. De kompletterande förklaringsfaktorer vi tar upp nedan begränsas till varugruppsmodellen. Det beror på att redovisningen av residualer i företagsmodellen förhindras av sekretesskäl. 7.1 Residualanalys 7.1.1 Residualer i varugruppsundersökningen I kapitel 4 angavs varugruppsmodellens förklaringsvärde till knappt 67 %. Det innebär att vi med hjälp av våra sex förklaringsfaktorer förklarat ca två tredjedelar av variationerna i reklamintensitet kring genomsnittsvärdet 4,5 % för de 89 varugrupperna. De varugrupper för vilka residualerna — skillnaden mellan faktisk och beräknad reklamintensitet — är särskilt stora, dvs för vilka våra förklaringsfaktorer inte räcker till för att förklara den faktiska reklamintensiteten återges i tablån nedan (några av varugrupperna kan inte namnges av sekretesskäl). Angivna varugrupper har alltså en högre reklamintensitet än den som beräknats med 94

Tandkräm Kosmetika Sekretess Tvättmedel Fiskredskap Korsetter Margarin Toalettvål Sekretess Mjölk Puts- och polermedel Bildäck Sekretess

+ 11,6' + 9,9 + 5.4 + 5,3 + 3,0 + 2,8 + 2,7 + 2,5 + 2,4 + 2,2 + 2,2 + 2,2 + 2,1

a

Den faktiska reklamintensiteten för tandkräm är 26,5% och den beräknade reklamintensiteten är således 14,9% = genomsnittet 4,5 + 2,6 för dagligvaror + 1,1 för låg omsättning + 1,0 för normalt täckningsbidrag + 0,0 för avsaknad av indirekta skatter + 5,4 för oligopol med låg tillväxttakt + 0,3 för import.

utgångspunkt från vår modell. Varugrupper för vilka det motsatta gäller redovisas i tablån nedan. Samtliga övriga varugrupper har en residual som uppgår till 2,0 eller därunder.

Hemstickningsgarner Glödlampor Te Kräppapper Djupfryst Kryddor Knäckebröd Sekretess Sylt och marmelad Mjukt bröd Mattor Konserver Bijouterier Bensin El värmeradiatorer Tidningar Sekretess

-6,4 -6,3 -5,3 -4,0 -3,8 -3,4 -3,3 -3,1 -3,1 -3,1 -2,9 -2,8 -2,8 -2,8 -2,4 -2,2 -2,1

7.1.2 Ytterligare förklaringsfaktorer Med utgångspunkt från ovanstående residualer kan det vara av intresse att spekulera i vilka ytterligare förklaringsfaktorer som skulle kunna bidra till att höja varugruppsmodellens förklaringsvärde. Vi skall därvid diskutera den betydelse som karteller, förekomsten av konsumentupplysning samt skillnader i marknadens expansionstakt kan ha för reklamintensiteten.

skulle företagen i stället för att själva göra reklam försöka få sina produkter granskade och kanske rekommenderade av recensenter i tidningar etc. Här ingår alltså vad Albinsson m fl [1965] kallar "varurecensioner", vilka präglas av recensentens subjektiva värderingar och ofta utförs utan större krav på systematik och fullständighet. De varugrupper man här i första hand får i åtanke är böcker (bokrecensioner), grammofonskivor (radions musikprogram) samt bilar och bå7.1.2.1 Karteller tar (bil- och båtorganisationernas tester). En annan typ av konsumentupplysning När antalet företag på en marknad är litet ligger det nära till hands att tänka sig ett är den som ges av statliga institutioner, exsamarbete mellan företagen för att öka den empelvis f d statens institut för konsumentgemensamma vinsten. Som tidigare påpe- frågor. Eftersom dessa i allmänhet inte avkats är sådana samarbetsavtal vanligast när ger värdeomdömen om de testade produkdet gäller variabler, som lätt kan kontrol- terna ligger det nära till hands att företagen leras av respektive parter, t ex listpris, leve- i sin egen reklamverksamhet utnyttjar dessa ransvillkor, betalningsvillkor etc. Däremot institutioners testresultat. De varugrupper gäller samarbetsavtalen inte så ofta (smyg)- som här är aktuella är främst konsumentrabatter eller olika former av icke-priskon- kapitalvarorna, kylskåp, tvätt- och diskmaskiner, dammsugare samt symaskiner. kurrens, såsom reklam. Mjöl och gryn utgör härvidlag ett undanResidualerna för de fyra först nämnda tag, eftersom några av de största företagen varugrupperna är samtliga negativa; —0,9 har ingått ett kartellavtal1 som även regle- för böcker, —1,2 för grammofonskivor, rar reklamkostnadernas storlek, vilket kan — 0,1 för bilar samt — 0,2 för båtar. För de antas ha medfört att reklamintensiteten är varugrupper som omfattas av den statliga lägre än vad den annars skulle ha varit. konsumentupplysningen är residualerna därEtt liknande avtal fanns fram till 1959 även emot positiva med ett undantag: för dammför glödlampor.2 För båda dessa varugrup- sugare — 0,1. För kylskåp är residualen per redovisas negativa residualer, —0,7 re+ 0,6, för tvätt- och diskmaskiner +1,2 spektive — 6,3. För båda dessa varugrup- samt för symaskiner + 0,2. per är alltså den faktiska reklamintensiteten lägre än vad som följer av vår modell. 7.1.2.3 Expansionstakt Det är inte osannolikt att detta är en följd En av de faktorer som Borden [1944] tillav det samarbete som finns eller har fun- mätte stor betydelse för att förklara varianits mellan fabrikanterna. Samtidigt måste tioner i reklamintensitet mellan olika varuman hålla i minnet att det här är fråga om grupper var skillnader i marknadens tillväxtprodukter som är mycket svåra att diffe- takt. Ju snabbare marknadstillväxten är för rentiera och att det inom detta område sker en vara, desto mer angelägna borde leveranett internationellt utbyte av erfarenheter. törerna vara att tränga in på denna markEfterfrågans priselasticitet blir härigenom nad och desto högre reklamintensiteter skulhög och utrymmet för icke-priskonkurrens le man följaktligen kunna vänta sig. I en vikande marknad däremot är förmodligen minskar. vinstmarginalerna och därmed täckningsbi7.1.2.2 Konsumentupplysning Konsumentupplysning i olika former kan 1 Kartellregistret. Statens pris- och kartellnämnd. tänkas fungera som såväl substitut som Stockholm. 2 Glödlampsbranschen — oligopol och homogena komplement till reklam. I det förra fallet produkter. Pris- och kartellfrågor. 1970: 4. 95

Tabell 7.1 Samband mellan residualer och tillväxttakt

Genomsnittlig residual Antal observationer Största positiva residual Största negativa residual Standardavvikelse

Klass I Låg tillväxt

Klass II Medelhög tillväxt

Klass III Hög tillväxt

Klass IV Låg tillväxt + oligopol

0,9 22 5,4 -0,7 1,5

0,0 33 9,9 -4,0 2,5

-0,9 23 2,1 -3,8 1,6

0,0 11 11,6 -6,4 5,2

draget betydligt lägre, varför man här skulle vänta sig låga reklamintensiteter. Borden antog alltså att det fanns ett klart positivt samband mellan tillväxttakt och reklamintensitet. Å andra sidan har vi tidigare konstaterat att för marknader som karakteriseras av oligopolistisk säljarstruktur, verkade en låg tillväxttakt samvariera med hög reklamintensitet. Den förklaring som gavs var att i ett "stagnerande" oligopol är leverantörerna mer angelägna att bevaka sina marknadsandelar. Residualer för varugrupper med olika tillväxttakt 3 under femårsperioden 1963-1967 redovisas i tabell 7.1. I klass I ingår den fjärdedel av varugrupperna som har den lägsta tillväxttakten medan klass III omfattar den fjärdedel som har högst tillväxttakt. De 11 varugrupper som har en låg tillväxttakt kombinerad med oligopol redovisas i klass IV. Som framgår av tabellen finns det ett klart negativt samband mellan tillväxttakt och genomsnittliga residualer, dvs sambandet går i motsatt riktning mot vad Borden antog. Däremot finns det inte något systematiskt samband mellan residualer och inkomstelasticiteter för olika varor, 4 vilket är något förvånande eftersom det vanligen finns ett nära samband mellan en varas tillväxttakt och dess inkomstelasticitet. Förklaringen synes framför allt ligga i att elasticitetsberäkningarna baseras på en mycket längre tidsperiod (upp till 30 år) än de beräkningar över tillväxttakten som vi utfört. 7.1.3 Sammanfattning Kompletterar 96

vi vår

ursprungliga

varu-

gruppsmodell med de tre faktorer som vi tagit upp ovan leder det till en viss höjning av regressionsekvationens förklaringsvärde 5 (från ca 67% till drygt 71%). Denna höjning är dock så liten att den inte nämnvärt påverkar den förteckning över de varugrupper med mer betydande residualer som redovisades i avsnitt 7.1.1. Enda undantaget är glödlampor där residualen minskat från 6,3 till 2,3. Kvar står alltså att speciellt tandkräm 6 och kosmetika har betydligt högre reklamintensitet än vad vi har anledning att vänta oss med utgångspunkt från vår modell. Å andra sidan har hemstickningsgarner och te lägre reklamintensitet än beräknat. De stora negativa residualerna för garner och te beror framför allt på att båda dessa varugrupper klassificerats som oligopol med låg tillväxt. Det innebär att de enligt modellen bör ha väsentligt högre reklamintensitet än genomsnittligt, vilket dock inte är fallet. 7.2 Reklamens

effekter

Syftet med föreliggande undersökning har i första hand varit att genomföra en analys av reklamens bestämningsfaktorer. Vi har alltså utgått från reklamintensiteten som den beroende variabeln och med hjälp av 3

Tillväxttakten har beräknats som förändringar av tillförseln till den svenska marknaden (tillverkning + import — export) under 1963-1967 i relation till tillförseln 1963. * Inkomstelasticiteter har kunnat beräknas för 26 varugrupper utifrån bl a IUI:s konsumtionsundersökningar samt Sandee, J. ed. [1964]. 5 Regressionsekvationen och koefficienter m m redovisas som modell nr 9, bilaga E. 6 Cowling & Cable [1971] redovisar samma slutsats.

ett antal förklaringsfaktorer försökt förklara dess variationer mellan olika varugrupper och företag. I detta avsnitt avser vi att kortfattat behandla några av reklamens effekter. Närmare bestämt skall vi diskutera om det i vårt material finns något som tyder på att reklamen påverkar ä) nyetableringen b) säljarstrukturen. Diskussionen blir med nödvändighet mer löslig än i det föregående. Det beror framför allt på att vi av databrist måste begränsa oss till det partiella sambandet mellan reklam och ovanstående variabler. Vi har alltså ingen möjlighet att standardisera för den effekt på säljarstrukturen och nyetableringsfrekvensen som förekomsten av andra faktorer har. Därutöver begränsas studiens värde av att vi saknar uppgifter om hur reklamintensiteten utvecklats över tiden. Dessa begränsningar behöver dock inte innebära att de resultat vi kommer fram till är ointressanta. Om nämligen korrelationen mellan olika förklaringsfaktorer är låg och reklamintensiteterna för olika varugrupper är stabila över tiden skulle resultaten inte nämnvärt förändrats av en mer utförlig modell. 7.2.1 Reklamens effekter på etablering av nya företag En av de hypoteser som vi tidigare behandlat var huruvida nyetablerade företag hade högre reklamintensiteter än övriga företag. Hypotesen motiverades med att eftersom nyetablerade företag i allmänhet planerar för en snabb expansion, skulle man förvänta sig en hög reklamintensitet hos dessa företag. Vidare medför det förhållandet att reklamens effekter består över en längre tidsperiod att nyetablerade företag måste göra mer reklam än genomsnittligt för att kunna bygga upp en goodwill motsvarande den som redan finns hos tidigare etablerade företag. Att reklamens effekter sträcker sig över en längre tidsperiod har av Bain [1956] använts som argument för att reklam är ett 7-734181

Rundfelt

Tabell 7.2 Samband mellan nyetablering och reklamintensiteter i olika varugrupper

Varugrupp Tvätt- och diskmedel Mjukpappersvaror Kakmixer Senap, ketchup m m Blöjor och sanitetsbindor Soppor Sekretess Choklad Saft och juice Glass Sekretess (Ovägt) genomsnitt övriga varugrupper som ingår i företagsanalysen (Ovägt) genomsnitt

Reklamintensitet i %

Antal företag som etablerats 1960-1967°

18,5 10,6 9,7 8,7 8,5 8,3 6,0 4,9 4,7 4,3 3,3 8,1

1 4 2 2 2 2 1 2 2 1 1 20

4,1 6,3

a Uppgifterna om nyetablering är desamma som redovisas i kapitel 6.

etableringshinder. I synnerhet inom konsumentvaruindustrin är det enligt Bain vanligt att de etablerade företagen med hjälp av reklam differentierar sina produkter så att introduktionskostnaderna blir mycket höga för nya företag. Om så är fallet borde nyetableringsfrekvensen, allt annat lika, vara lägre ju högre reklamintensiteten är inom en varugrupp . 7 Nu torde ceteris paribus-förutsättningen inte vara särskilt realistisk. Enligt Comanor & Wilson [1967] samt Miller [1969] finns det nämligen ett klart positivt samband mellan reklamintensitet och vinster. Eftersom nyetableringen förmodligen starkt påverkas av vinstnivån skulle detta kunna innebära att vi finner en hög nyetableringsfrekvens även i de varugrupper där etableringshindren, mätt med reklamintensitet, är höga. Nyetableringsfrekvensen i olika varugrupper redovisas i tabell 7.2. En brist i tabell 7.2 är att den inte in7

Vi förutsätter härvid i likhet med Bain att det för konsumenterna inte finns några andra väsentliga etableringshinder än reklam (med undantag för varor som omfattas av jordbruksregleringen). Förekomsten av andra former av etableringshinder skulle nämligen kunna medföra låg nyetableringsfrekvens trots låg reklamintensitet.

Tabell 7.3 Samband mellan etablering av nya företag med tillverkning i Sverige 1960-1967 och reklamintensitet

Varugrupp Tandkräm Toalettvål Sekretess Sekretess Kakaopulver Kakao Spisfläktar Sekretess Sekretess Tvätt- och diskmaskiner Kaffe Sekretess Knäckebröd Sekretess Sekretess Glödlampor Summa

Reklamintensitet i 'Vo Nyetablering 26,5 17,1 16,2 10,7 9,7 9,0 6,8 6,2 5,4 4,7 3,9 3,0 2,6 2,3 1,1 0,9

0 0 0 0 3 0 7 0 0 1 1 0 1 0 0 0 13

kluderar all nyetablering som ägt rum under 1960-talet. På grund av den urvalsprincip som tillämpats i företagsundersökningen har nämligen utelämnats många mindre företag i varugrupperna öl, läsk, kött och charkuterivaror, konserver, choklad, kaffe, hårt och mjukt bröd samt kosmetika. Det är sannolikt att en hel del etableringar förekommit i dessa varugrupper och att det framför allt är bland de mindre företagen som man finner nyetableringar. Trots detta förefaller det motiverat att säga att materialet inte tyder på att det finns något systematiskt samband mellan nyetableringsfrekvensen och reklamintensiteten i olika varugrupper. En förutsättning är att reklamintensiteten inom varugruppen inte påverkats i avgörande grad av nyetableringen. Tyvärr saknar vi dock möjligheter att närmare belysa om denna förutsättning är realistisk eller ej. Reklamens roll som etableringshinder kan belysas med ytterligare ett material. Det har visat sig möjligt att inom 16 varugrupper identifiera samtliga svenska tillverkare för år 1960 respektive 1966 med hjälp av SCB:s industristatistik.8 Härigenom kan vi se vilka företag som tillkommit under perioden och följaktligen få ett mått på nyetableringsfrekvensen. Metoden är dock så tillvida 98

Antal företag i varugruppen 4 8 4 6 4 6 5 2 3 23 24 2 30 8 3 5 137

Marknadstillväxt % 63 29 13 70 152 16 385 234 59 150 62 89 35 12 40 25

sämre än den föregående genom att man inte får med importörerna och de utlandsägda försäljningsföretagen som uppenbarligen svarar för en mycket stor del av etableringen. Företag som tar upp tillverkning av en viss vara, behöver inte heller vara nytt inom varugruppen, utan det kan tidigare ha haft försäljning av importerade varor eller andra svenska företags varor. Slutligen skiljer sig metoderna åt genom att man i tillverkningsstatistiken inte kan skilja mellan konsument- och producentvaror. Med reservation för dessa invändningar visar det sig att antalet producenter i dessa 16 varugrupper enligt produktionsstatistiken uppgår till 137. Av dessa hade 13 startat tillverkning under perioden inom fem varugrupper. Den genomsnittliga reklamintensiteten i de fem varugrupperna utgjorde 5,5 %, vilket ånyo antyder att nyetableringen inte har hindrats av höga reklamkostnader. Å andra sidan finns det inga nyetableringar i de varugrupper som har de högsta reklamintensiteterna. Tabell 7.3 visar sambandet mellan reklamintensitet och nyetablering i de 16 varugrupper som undersökts med hjälp av SCB:s produktionsstatistik. 8

Industriföretag med fler än fem anställda.

Diagram 7.1 Samband mellan residual och förändring i marknadsandel 1966-1968 för 20 företag etablerade 1960-1967 Residual o

• 2 i

• •

• I 6

1 .-4

1 -2

,

* 1

l

m

•

• -1

,l

»

. K Förändring i marknadsandel

•

• -2

Som synes finns det å ena sidan inget påtagligt samband mellan nyetablering och reklamintensitet. Å andra sidan förefaller det som om marknadstillväxten, definierad som ökning av tillförseln (tillverkning + import—export), under perioden 1960-1966 vore en viktigare förklaringsvariabel. Den varugrupp, där etableringen varit särskilt livlig, spis- eller köksfläktar, har nämligen haft en extremt snabb tillväxt. Ytterligare ett tecken på att reklamen inte utgör något betydelsefullt etableringshinder framgår av diagram 7.1. I detta diagram visas sambandet mellan residualer för de 20 nyetablerade företag som ingår i företagsundersökningen och förändringen i dessa företags marknadsandelar 1966-1968. Residualerna har beräknats efter det att nyetableringen exkluderats som förklaringsfaktorer i företagsmodellen. Flertalet av de 20 företagen har lyckats behålla eller något öka sin marknadsandel med reklaminsatser som ligger nära genomsnittet för övriga företag. Det är bara fyra observationer som faller utanför denna bild. Orsaken till att dessa lyckats mindre väl kan vara dålig produktutformning, fel pris m m. 7.2.2 Reklamens effekter på säljarstrukturen I avsnitt 5.5 konstaterades att reklamintensiteten i varugrupper med fåtalskonkurrens

var betydligt högre än genomsnittligt. En möjlig förklaring, vilken tidigare diskuterats i kapitel 3, är att företag på dylika marknader hellre än att använda priset som konkurrensmedel utnyttjar reklam och liknande aktiviteter. Sambandet mellan hög reklamintensitet och fåtalskonkurrens kan emellertid också förklaras med att hög reklamintensitet leder till att antalet konkurrerande företag på en marknad hålls nere. 9 Detta skulle kunna vara en följd exempelvis av att hög reklamintensitet försvårar nyetablering eller att det finns stordriftsfördelar i reklamen som ger de större företagen kostnadsfördelar. Anledningen till att reklamintensiteten är hög i dessa varugrupper skulle då inte vara säljarstrukturen utan ha andra orsaker. Vi har tidigare förkastat hypoteserna att reklamen utgör ett effektivt hinder mot nyetablering liksom att större företag har nämnvärt lägre reklamkostnader i förhållande till omsättningen än mindre företag. Därigenom finns det inte något stöd för att reklamen skulle ha någon större effekt på säljarstrukturen. Detta antagande bestyrks av diagrammen 7.2 och 7.3. Diagram 7.2 visar hur de fyra största företagens marknadsandel förändrats under 1966-1968 i de varugrupper som ingår i 9

Denna hypotes har framför andra diskuterats av Kaldor [1949-1950]. 99

Diagram 7.2 Samband mellan reklamintensitet och förändring i de fyra största företagens marknadsandel 1966-1968 Reklamintensitet 28 r

24 -

20 -

*

16-

12 -

> i

i

'

8<1 4 -

I -

I 4

-

2 I 0

•

\1 2

L 4

företagsundersökningen. 10 Om hög reklam leder till ökad koncentration borde det innebära att de fyra största företagens marknadsandel ökar när reklamintensiteten är hög. Detta förutsätter dock att reklamen leder till en långsam, kontinuerlig höjning av koncentrationsgraden inom näringslivet. Även om denna hypotes är riktig kan processen givetvis störas under en kortare tidsperiod. Att vårt material bara avser 19661968 är sålunda en allvarlig brist. Det är också möjligt att reklamen tidigare år givit upphov till en koncentrationsprocess som nu, åtminstone i vissa varugrupper, är avslutad. Dagens reklam kan då bidra till att konservera en struktur som i avsaknad av reklam skulle ha varit mindre koncentrerad. I detta senare fall kommer vi inte att finna det positiva samband mel100

I 6

l I I 8 10 12 Förändring i marknadsandel

lan reklamintensitet och ökad koncentration som vi förväntat ovan. I diagram 7.2 kan vi konstatera att i de båda varugrupper som har den högsta reklamintensiteten har de största företagen påtagligt ökat sin marknadsandel. I övrigt är emellertid sambandet mellan de båda variablerna svagt. Den enkla korrelationskoefficienten är + 0,24. Diagram 7.3 visar summan av förändringar, oavsett tecken, i de fyra största företagens marknadsandelar. Om hög reklamintensitet leder till ökad säljarkoncentration, är detta en följd av att större företag har bättre möjligheter än små att kon10

Antalet observationer i diagrammet är 33. I företagsundersökningen ingår därutöver fyra varugrupper med endast ett företag som här utelämnats.

Diagram 7.3 Samband mellan reklamintensitet och summan av förändringar i de fyra största företagens marknadsandelar 1966-1968, oavsett tecken Reklamintensitet 28

kurrera med reklam. Däremot skulle man vänta sig att bland de största företagen reklamen bidrar till att stabilisera marknadsandelarna. Ju högre reklamintensitet, desto mindre skulle alltså förändringarna i de största företagens marknadsandelar bli. Vårt material tyder emellertid inte på att så är fallet. Den enkla korrelationskoefficienten mellan de båda variablerna är +0,23, vilket antyder att det finns ett svagt positivt samband. Marknadsandelarnas variationer skulle alltså vara något större i varugrupper med hög reklamintensitet. Det är samma resultat som vi fick i tabell 6.3, där vi kunde konstatera att marknadsandelarna varierade mer i varugrupper med oligopolistisk konkurrens. Havrilesky & Barth [1969] har i en artikel kommit fram till motsatt resultat, nämligen att marknads-

_l 32 28 Summa förändringar i marknadsandel

andelarna för cigarretter (med en relativt hög reklamintensitet) varit mycket stabila under 17-årsperioden 1950-1966. Möjligheterna att göra generaliseringar begränsas dock av att Havrilesky & Barths beräkningar endast avser en varugrupp. 7.3 Några avslutande synpunkter Som tidigare redovisats kan kostnaderna för kommersiell reklam i Sverige 1967 skattas till ca 1,6 miljarder kr. Samtidigt utgör de totala marknadsföringskostnaderna omkring en tredjedel av bruttonationalprodukten, dvs för 1967 ca 45 miljarder.11 Reklamkostnaderna skulle således 11

Marknadsföring och marknadskommunikation som forskningsfält, Forskningsberedningens arbetsrapport, aug. 1968. 101

motsvara 3-4% av de totala kostnaderna för försäljning och distribution av varor från fabriksporten till de slutliga avnämarna, medan exempelvis kostnaderna för personlig försäljning12 torde uppgå till ett ca fem gånger så högt belopp. Vår kunskap om vilken effekt reklamkostnaderna har på företagens vinster, på nyetablering, på produktivitet etc är mycket bristfällig. Syftet med denna undersökning har heller inte varit att analysera reklamens verkningar i dessa avseenden. Så mycket är dock klart att det vore orimligt att påstå att reklamen saknar effekter. Tvärtom torde de för flertalet varor och företag relativt låga reklamkostnaderna fylla en viktig funktion med hänsyn till företagens behov att lämna information om och stimulera försäljningen av sina varor och tjänster. Samtidigt finns det dock, som framgår av diagram 7.4, vissa varor och företag, där reklamkostnaderna i förhållande till omsättningen är så höga att de knappast kan motiveras i relation till något informationsbehov hos köparna. Drygt 10% av de 239 företagen13 som ingick i vår företagsanalys har en reklamintensitet över 15%. Drygt 20% av företagen har en reklamintensitet över 10%. En bidragande orsak till dessa relativt höga andelar är att urvalet i företagsundersökningen är begränsat till företag som säljer dagligvaror. Dessa företag har i genomsnitt en reklamintensitet på 7,1% jämfört med 1,7% för övriga företag (jfr de resultat som redovisas i avsnitt 5.1). Det innebär att andelen företag med mycket höga reklamintensiteter förmodligen skulle minska med över hälften om samtliga företag med försäljning av konsumentvaror hade kunnat inkluderas. Icke desto mindre är andelen företag för vilka reklamkostnaderna är en utomordentlig betydelsefull post inte obetydlig.14 Vår analys av reklamens bestämningsfaktorer ger oss vissa möjligheter att finna orsakerna bakom höga reklamintensiteter. Varugruppsanalysen visar att det framför allt är tre faktorer som bidrar till att förklara de höga reklamintensiteterna för vissa varugrupper, nämligen att företag i 102

1) varugrupper med oligopolistisk konkurrens och långsam marknadstillväxt har, allt annat lika, en reklamintensitet som är 5,4 procentenheter högre än genomsnittligt; 2) varugrupper med en importandel på 100% har, allt annat lika, en reklamintensitet som är 3,4 procentenheter högre än i varugrupper med en importandel på 0 %; 3) dagligvarugrupper, dvs varor med lågt inköpspris och hög köpfrekvens har, allt annat lika, en reklamintensitet som är 2,6 procentenheter högre än genomsnittligt. Av företagsanalysen kan vi dessutom konstatera att utlandsägda företag15 respektive nyetablerade företag har en reklamintensitet som ligger 3-4 procentenheter högre än genomsnittet för den varugrupp som företagen tillhör. En analys av reklamens bestämningsfaktorer kan också tjäna som underlag för prognoser om reklamkostnadernas utveckling. Självfallet måste dock varje dylik prognos förses med vederbörliga reservationer om osäkerheten beträffande stabiliteten i de av oss observerade skillnaderna i reklamintensitet mellan olika grupper av företag. Vidare bör en prognos kompletteras med en bedömning av bl a prisutvecklingen på reklam i förhållande till exempelvis personlig försäljning etc. Det är inte avsikten att här göra något försök att skatta reklamkostnadernas utveckling under 1970-talet. Uppenbarligen kommer dock utvecklingen av den privata varukonsumtionen respektive den totala försäljningen av producentvaror att vara avavgörande betydelse. Beträffande den pri12

I kostnaderna för personlig försäljning ingår då också löner i detaljhandel. 13 Observera att definitionen av företaget överensstämmer med den som använts i företagsanalysen, dvs det är den del av den juridiska företagsenheten som är hänförlig till en viss varugrupp. 14 Många av de företag som har en hög reklamintensitet har en lägre omsättning än övriga företag. Sålunda svarar företag med en reklan.intensitet över 15% för bara 3,5% av omsättningen för samtliga här undersökta företag, medar, motsvarande siffra för företag med en reklamhtensitet över 10% är 6,0%. 15 Observera att uppgifter om högre reklarcintensitet för utlandsägda företag delvis överlappa" uppgifter om högre reklamintensitet för varugrupper med en hög importandel.

Diagram 7.4 Andelen företag i företagsundersökningen med en viss reklamintensitet

12 Reklam- . intensitet

Antal observationer i % av totalen 20 16 "I

0-1 2-3 4-5 6-7 8-9 10-11 12-13 14-15• 16-171 18-191 20-21

•

•

22-23 • 24-25|

•

26-271 28-29•

•

30-31• I 32-33 | I 34-351

•

36-37 I I 38-391 I 40-41 I I 42-43!

16 20 Antal observationer i % av totalen

vata varukonsumtionen räknar Handelns Utredningsinstitut (HUI)16 med en ökning under perioden 1967-1980 på ca 35%. Enligt de i kapitel 3 redovisade empiriska undersökningarna av hur företagen fattar beslut om reklamkostnadernas storlek visades att reklamanslaget i normalfallet bestämdes som en konstant andel av företagens omsättning. Detta talar för att reklamkostnaderna för den privata varukonsumtionen också skulle öka med ca 35% under perioden. Visserligen innebär HUI:s prognos att andelen dagligvaror i den privata konsumtionen kommer att sjunka. Eftersom reklamintensiteten för dagligvaror i genomsnitt är högre än för andra varor torde denna minskning medföra en något långsammare ökning av reklamkostnaderna. Å andra sidan är det troligt att både säljarkoncentrationen och importens andel av konsumtionen kommer att öka, vilket talar för en något snabbare ökning av reklamkostnaderna.

104 Beträffande övriga förklaringsfaktorer; förekomsten av indirekta skatter, förädlingsvärdeandelens storlek etc är det knappast troligt att vi får så stora förändringar att dessa nämnvärt kan påverka utvecklingen. Sammanfattningsvis skulle vi alltså beträffande den del av reklamkostnaderna som avser den privata konsumtionen av varor kunna räkna med en ökning 19671980, som ungefär motsvarar ökningen i varukonsumtionen. Beroende på vilket antagande man gör om förändringen av säljarkoncentrationen och importen innebär detta en ökning av reklamkostnaderna fram till 1980 på något mindre eller något mer än 35%. Hänsyn har då ej tagits till den dämpande effekt som den generella reklamskatten kan ha. 18

Konsumentvarumarknaden 1970-1985. Varugrupper och distributionskanaler. Detaljhandelns Utredningsinstitut. P 4025, Stockholm 1972.

Tabellbilaga

1. Kostnader för reklam och personlig försäljning i relation till omsättning eller motsvarande inom industri, handel, försäkringsbolag, banker och resebyråer 1965, 1966 och 1967. 2. Kostnader för reklam och personlig försäljning i relation till omsättning inom industri 1965, 1966 och 1967. 3. Kostnader för reklam och personlig försäljning i relation till omsättning inom partihandel 1965, 1966 och 1967. 4. Kostnader för reklam i relation till omsättning inom detaljhandel 1965, 1966 och 1967. 5. Kostnader för reklam och PR fördelade på kostnadsslag inom industri, handel, försäkringsbolag, banker och resebyråer 1967. 6. Kostnader för reklam och personlig försäljning fördelade på kostnadsslag inom industri 1967.

7. Kostnader för reklam och personlig försäljning fördelade på kostnadsslag inom partihandel 1967. 8. Kostnader för reklam och personlig försäljning fördelade på kostnadsslag inom detaljhandel 1967. 9. Sammanställning av reklamkostnaderna för olika varugrupper 1967. 10. Storleken av prisrabatter i 46 varugrupper 1967. 11. Reklamintensitet för nyintroducerade varor i 46 varugrupper 1967, 1966 och 1965. 12. Svarsfrekvens i tabell 11. 13. Procentuell fördelning av reklamkostnaderna i olika varugrupper 1967. 14. Omsättning, reklamkostnader och reklamintensitet för varugrupper 1967 fördelade efter svensk tillverkning, import respektive andel som uppskattats.

Tabell 1 Kostnader för reklam och personlig försäljning i relation till omsättning eller motsvarande inom industri, handel, försäkringsbolag, banker och resebyråer 1965, 1966 och 1967 Kolumn 6 Procentuell förändring 1965-1966 respektive 1 Kategori 1966-1967 2 Ar 7 Reklamkostnader i procent av omsättning eller 3-4 Omsättning eller motsvarande på svenska motsvarande marknaden 8-9 Kostnader för personlig försäljning 3 Milj kr 8 Milj kr 4 Procentuell förändring 1965-1966 respektive 9 Procentuell förändring 1965-1966 respektive 1966-1967 1966-1967 5-6 Kostnader för reklam och PR minus erhållna 10 Kostnader för personlig försäljning i procent av reklambidrag omsättning 5 Milj kr 10

1 Industri

1965 1966 1967

58 696 62 454 64 809

6,4 3,8

570,0 648,6 691,6

13,8 6,6

0,97 1,04 1,07

1 201,4 1 350,0 1 499,7

+ 12,4 + 11,1

2,05 2,16 2,31

3 Partihandel

1965 1966 1967

Detaljhandel

48 090 50 499 52 295

+ 5.0 + 3,6

290,4 310,8 342,2

+ 7,0 + 10,1

0,60 0,62 0,65

1965 1966 1967

25 596 28 411 30 353

+ 11,0 + 6,8

242,4 264,4 283,7

7,3 9,1

0,95 0,93 0,93

Försäkringsbolag

1965 1966 1967

2 661a 2 837° 3 129a

+ 6,6 + 10,3

15,2 15,4 17,9

+ 0,9 + 16,2

0,57 0,54 0,57

Affärsbanker

1965 1966 1967 1965 1966 1967

48 528ö 55 072ö 63 430ö 3211° 3 723c 4 062°

+ 13,5 + 15,2

18,5 21,0 24,4

+ 13,7 + 16,0

1965 1966 1967 1965 1966 1967

21 624ö 24 179ö 26 804ö 1427 c 1 650c 1 730c

15,6 17,2 19,5

+ 10,1 + 13,0

1965 1966 1967

607 597 695

18,3 15,1 20,1

-17,5 + 33,1

Sparbanker

Resebyråer

a

+ 15,9 + 8,9 + 11,5 + 10,9 + 15,8 + 4,8 - 1,7 + 16,4

1 077,8 1 181,1 1 254,0

9,6 6,2

2,24 2,34 2,40

232,8 250,7 262,1

7,7 4,5

8,75 8,84 8,38

0,04 0,04 0,04 0,58 0,56 0,60 0,07 0,07 0,07 1,09 1,04 1,13

Premieinkomst.

Balansräkningens omslutning. Summa bruttointäkter enl resultaträkningen.

Tabell 2 Kostnader för reklam och personlig försäljning i relation till omsättning inom industri 1965, 1966 och 1967 Kolumn Bransch 1 ISIC-nummer 2 3-4 Fakturerad försäljning inkl oms och andra varuskatter 3 Milj kr 4 Relativ standardavvikelse Export, milj kr 5 6-7 Försäljning på svenska marknaden 6 Milj kr (kol 3 minus kol 5) 7 Relativ standardavvikelse Kostnader för reklam och PR på svenska marknaden, 1 000 kr Erhållna reklambidrag, 1 000 kr 9 10-11 Kostnader för reklam och PR minus erhållna reklambidrag 10 1 000 kr (kol 8 minus kol 9) 11 Relativ standardavvikelse

106 Kolumn 12-13 Reklamkostnader i procent av omsättningen 12 Procent (kol 10 i % av kol 6) 13 Relativ standardavvikelse 14-15 Kostnader för personlig försäljning på svenska marknaden 14 1 000 kr 15 Relativ standardavvikelse 16-17 Kostnader för personlig försäljning i procent av omsättning 16 Procent (kol 14 i % av kol 6) 17 Relativ standardavvikelse Anm: Tabellen omfattar industriföretag med fem eller fler anställda.

ro </o TJ- vc* CN

fO 1— oo* Tf* -^ ro

N ov^ "T. . ^ N. '-K. r-^ Tf ro" «•» v f >—* ov* © "

r-» so CO ON

— CO ro </o

« N N O O f t •* OO 00 N -H

CN

ro „

ro

—

Tf* vC*

00 Tf VO CN CN —

—

f>

o

o" r-" CN

T f Ov Tf Tf —i T f -H -H

CN vo^ ro r-"

o

«

O

CN r n T f T f

<D

— VI « vo vo t-

O Tf ro vo

O

O

CN

r-^ VC O

o"

vt

r~- oo •*" <N" — Cv|

vo CN <N ro ro Tf CN Tf" o"

r» ro Ov ro

vo ro ro 00

fl o "*fl vc" o"

VO t-~" o" CS

CN" CN

CN"

vt

00^

o"

m

O ro T? r- VC ro VO CN >/-l (N CN

VO wo vt uo Ov • *

t^r

c" OC

o

ro Ov — vo VO O vo OV

OV V O t~- vt O Ov

ro oo ro O O O ro O vt r- c, Ov VO CN KO (N CN

vC lO oo vO <• O1, r-l

O CN

q t-^ O o

OC (N

<«£O Tf

ro

KO'

OV -<t ro

vt

CN 00 O

O ro Vt

~

t- 00 Tt"

uo

OC CN vC "1-

ro OC OV r-J io ro vt OV

vc" o"

o 9

ro CN

82 VO Ov CN —

VO^ Tf ro CN

Ov T f r o vo r o CN

vo r o CN vt OV t -

-^

r o CN

—

1 11 1 1

o o Ov U0 TT M

°\ R. 'i, °\ "^ °^. ^

CN r o r-- oo Tf o O fvo

f - Tf ro Tf v> O CN vt v i CN

» w r - -•< © OV r o Ov T f v i v o o v i o v v o v o r-ooT-«cNvot--vovo

TJ- oo

—

vt

r-t^rovoroovvo-—

C N O t ^ V l O V T f T f C N

Tf V0

(N rn fM IO

NO n

N

t

v q r-^ r-_ t--" Tf* VO

f- ro VO r- vo -f OO —i i-c TT VO VI <-i OV ro

°. °\ %. vo" 00* oo

—

—« »i O

o

o

o " —>" O

O

•* Ov TJ- vo

—

<N vo^ r o CS o ^ vo^ r o vo" r o Ov" ro" " I , r\|" vo" vt " — (N r f <s

fs o_ o^

>o ov vi — vt r~ •^t <N f» T}- vo rivö oo O f- O '*

o o O t ~ ~ < o r t f \ l r o i n OV-^-^-OOrtTtoOOV T j - c s o v v i r o O o v t r

vt — —• •^- r o f S t - CN <N

Tf Ov Tf VO CN VO r- 00 ro vC ro

o o O v r - u o T f — i r o w o — © T f o o r o r - o o c v U O T f O V U O v O ^ O V T f

vt r~ — Tf Tf C N f- CN CN

O r o ro^ oo^ Ov 0\ O oo Tf" vt oo* vo" ro" oo" ro" r-"

00 ro — ro f~* 00*

- n O v o r - o v o r - T f r - r o o o r o v o r - l ~ - O v r - v o c N ^ o o r - - o o — <

ro vt r-~ O CN Tf Tf 00 00

r o O V T f O O v O C N o o r o r o v D C N T f — rovo

Vt Tf CN 00 Ov VO

<-T «

ro" o "

o"

00* —" ov"

~* —

O

o

Tf Tf ov

"

r-

S5 o r-

Tf r- Tf ON Tf ro vO* oo" ov" r--"

t"-' f»

vt

Ov Tf Ov

VO O O, t— CN o Tf rO CN CN ro VO fN —< 00 ro CN

OV Tf 1 VO "• —. C

vt

—

oo C N oo oo oo r-~ O i-i oo r— ro CN — O

Tf

-H

o —

_

VO

ro Tf vo - H o Tf" CN — " VD* O *

oo_ov vt Tf*

T f ov^ CN — * vo" ro*

0 0 0 0 r o CN r ^ CN Tf* ro* vo* oo* oo* r-*

CN MO vt^ r o T f oo O ^ CN Tf* vt vo* ro* ro* r-" r o * f - *

Ov r o Ov CN* oo* vo*

OVVOVOrooO —« r o wo ov O VOCNWOOVTf

-*CN « v o incN

OvroCN — Tf ro Tf>-^lO

Tf vt Tf

T f O V O r - O v V D O V C N O v o u o « o O o o O v o C N v o r o - — l O r o o v r o

Ov Ov — O Ov O

ro Tf vt vo ro O O O O CN CN CN CN CN

oo ov O O CN CN

(N

VO vC fS •<}• 00 ro

O

*->

—

v o o o o o v o o v v o o o w o worovo — i—ir-vor~.

O " (N

O OV

O* rf

m n m o o T f H o o t - " N " N m * n T f M " N "

vt Ov oo ro r-

1 ° 11

vt

n

v > r~ rCN VO CN 00 00 vo

ro oo

—1

i-

— r~ VO —c 00 T f

VD OV r- Ov

OV

n

i f v-> T f r o O Ov r o v i T f oo 'f « i f l O \ h

ro"

r4 vc vo

«

" l r o O t"-" i—<" ro" T f CN* Ov « CN CN « CN M

CN ov" CN

r» OV

"

o C r o —T Tf* oo" r o

vo" vo"

1 CN VO

in n

"1 ""£ "*. °i. °°. "1

r- o\ vi © o"

VO VO

t-*

— VO VO^ i r f Tf* i-T

VO

Ov KO ro"

T f o o w o v o o v w o o o c N oo" ro" Tf" vo" ov" Ov* — i vt

vo O r-*Tf"

v> vo Tf O ©"—"

OV V O r-* r o O ro — vi

<"-„ c s MO r o v o ^ oo" C N * o V D t--" o "

Tf* o " CN* OV* O "

CN

©^

«0 O 00 Tf

O — 00 vt ro —

Tf

f - vt o roo T f C N oo vt r o oo CN >—i oo

CN

CN

1 ro CN — CN ro CN CN

Tf —1 ro Tf vt vo CN Tf Tf Tf CN CN CN CN CN

N n n o p-T «-T —" oC o "

——

o o

° 1 f~-„ c T NO

O CN —i • * m NO O

r ^ en_ en" f - "

O

Tf Tt

•*fr • « CT^ ©^ O^ Tt" ts" f s ON" ©"

rn oo r— rn

» h n o o o NO ON NO 00 rO oo ro 00 00 ^t t m m

r»4 •*" en

ri

ON

O m

©

(N

NO

00 I D

in

en tm en en —i en"

o \ O M - 0 - > n o o r-_ (S^ r-_ <s • * cs r> -<f i-i ri r-f T ^ en -t" ri ri

© • * NO •<t" r i TT"

"T ^ "1

en NO m

oovoi-cr- —

OC © _ NO' NO"

Q

""1 ° \ ®

en T f NO

-*"—<"

0 0 ON Tfr m i n ON ©

en oo ON i n 00 NO ON ON en oc 1*1

© ON ten r~ O en

en 0 0 <S ON oo i n >— NO © ON en

©

i ©eN en

0 0 NO NO — OO e n oo

m

NO

ON

NO OC m © i n i n >n oo © ei

© © en — —i ON — ON

ON NO 0 0

1 o 1 "t

00^

m

en en

ON r5 NO 0 0

>n

•* en en

ri ©

<*

© ©

>n

1111 to © oc ON © i n 00 NO r-i oo m

OS, m © NO' © "

rn r i

r i NO"

*

i n NO 0 0 oo (S m

©

>n © © m o

NO ON NO «n © NO <N

© ©

in

©

r» • *

NO

r-

tn

r--

Or-ON

r-^ ©^ <s r~" in" r~"

«-i •«*• •* m >n >n © © © O N ON eN TJ- oo © m m N O

> C i f l - " 0 0 V O - N M H < t O N O O » > * 0 W 00 ( S t m " ON — ON©r~in—'OONOOO TJ- rm rs <N i n

<s r- NO © in © NO — NO

in n oo •* m

vor-lro'tNO

i n rj-

en" -* oo" • - i »N

NO"

—

oc © ON © ON OO ON Tt —

m

— TJ-ON T}-" ON" NO"

_ „ „ o © ©

© » - . © i - i

© r^ oo^ ON^ <n ON^ in »i oo" ri m " NO"

t--r)r-oor<->-<l-©r4

r-~ — NO © ON © r- ^ in oo <s in ON m t-~ oo r- ci

— o

©

©

© N 0 O N - H ( S © - * r t < N < N N O i n r - O N © <S — o o - ^ - > — r j - © o o

© i n oo • * ON NO r~ ON ©

© i n o N — NOON^trOOOfSNOfNONON© r - i m o o ^ i n i n o o o

© —. oo T t — NO r~ © ©

00 OO ON ©

©

00 n m en oc 00 r~ m

fi

«

"

r f CO

in"

r-" i n " ON" NO"

oo H r . n ON - ^ q t ^ rn ©" oo" >n" Tt oC r i r-"

i ' i r~-

©

oo •<*• r-t oo

r~ — oo oo •-< « ©r^ NOfSNOrjrjri-ooT}f - N (S I H O N O O N r o

m ON © >—i m o o •*r ON oo

in

ri

© <s

<s

—

—

r~ NO r i NO"

m NO ON r- © • * ro" —" NO" ©"

r-^ NO in" Tf

NO^ in ON^ rm NO" m"

n Tf oo r- oo r~ in" •*" NO" vi ON" NO"

(S © ^ ©__ - ^ <n NO - ^ Tt © ' <*! rn" t " oo" ri t-" — NO —

©^ • * 00^ m" oo" NO

moo ONin r-t— <-i fS

Tf© ON m O O TJ- en

in©©-Ht-~ ON t— •—i oo i n NO«NNO©TJ—

in ^o C> 00 •n m

oo m -H

m N r- Tf ON n (S ON © fN ON oo <n en ON fN en oo

m m © m i n T f o o o o T f i o i n > n o N — — rs rj-fsm — © r ~ © i n r~ m —i m —i <s

oo ©

© © Tj" ON —i in

:Q - S T 3c H > 60 » i • —

"ö3 x>

>

is

J3 iS J= "O "5

u cd ^ "2 •-«O) :c3 i-l T3

43 —

c o

o i o t? 3 • "O en

-o 3c

i

e 3

B

© Tt —

il

••£ •= .£• o 2 T3 'én MeU J 4= 'C .3 3 4D

c c .g -O T3 . > O _5 Gc .' 2 3 : 3 ui o t o tn 'C h V ._, • * ca A - ^ P ICH3 1> 3 t? M 3 J3 S en J^ 'B c J3 4 3 en > • O 3 «a 5 12 43 ca o o o 3 Ä "O en O B V; C .5 E 43 c; •Q C - Q a > c o S — > C3 g : " 3 O « w «5 ^ — M C <M JO 2 3 .3 :3 v 3 u 1) * - C l-l — en — . . T3 » •• > :cd 3 > > XI :BJ : 0 ca ca fa -o w *-• "^ e *! a J? .S « r^ N > « O =ctf «> . 3 :cO Q - H • O PQ T J

<= 5 'C "2

>

pper ruin ustr skir

i < Ä « C

c TD

a-, pers isk r- o

3 .22 D

NO

— © in —

Gfl en

•5 Ö "C o

ON

TO)- .-i m rj- in N O r-l TT Tj- TJ- (V) (N (N rs (N

m •* in NO r© © © © © fN fS <N <N (N

rf" r~T r~"

© , NO_ •n" r i

•O

<N

NO ON © ON i n oo

—i r © m

u

m — r-i^ NO" —" r~" — —

ON *»• r o —i T J - 0 0 r-i (S —

so IT»

in

O N en r-

m" en" r f

en oo" ON"

ri

—

©" <N en

ON 00

© NO' © "

NO" " 1

fi

© r i ©*

m oo m NO" r i rf

en <N en r i

cf © "

© in

OS

r - r - o o N o r - J O N — en t--" NO" •»* v© — r-" r i vT

m CI ©

©"—"

© m

— ON O N 0 0 ON * oo oo n " _ c f —" ©" «-T ©"

ON t oo i n 00 O <N oo

<S <o en r^ ©^ —• ©" <N r i • * ON" «-T

•<t r^ ©^ «o M <N

HSS

c5 2

° S

•• E .a « E E 2 -ö

.i O t o OO ra c •o T3 ain o :ca o |H 3 a>

'én •a SO -C o t-

! 60 > • "C g 1 _X :ca

m — c> fN_ ©^ C* O* O* -* ©"

os* SO*

—. —

o

o

Tf —' O ~

©

Os — 00 — •n fN

w-T oo"

so oo — so^ q o \ o " p-T r i

O m f N r - s o —< oo oo f N r~ o eN m " T-<" r f m " r f m

f N © f N T t s o m m r o

N

(S

r-" T f i o 1^-" o\" t--" -

so" r i

"o

row

sf

fN

m

Tt

—

- H f S M i f m t N M

©OsV->00Tt-O-l©

—

sq_ r o\ t--" Tf" oo*

f N OS t T so f » oo v i <o i-i

o » os T t r » — oo os f N i n n-> 1— r>i i - i i-H

m ro

— t-~ — r-- i n T t T t m m c i v > os i n oo —• © i—lOOsor--—if-inci

r- m O so so Os 0 0 T t i-l

— fN

00 Tt Os C*l ei

Tt SO 1-H fN ©_ fN* f-" ri Tt* o "

Os_ 00^

i>

T t oo_

o" fT • *

r "so" "L —" 'i. O* °- <n ""lr*** l i fsf

0O * t ^f "1 O * N i n * "O <N oo" SO" f N T * t"-* —* f N <N fN

oo os_

so" oo" <N

oo oo os oo so os ro — r- fN Tt" -J —" —* ©*

SO T t m ©

O so 00 so i n so

M M f | 0 O t " t d O T t SO T t ©

— so

(*l Os fN i n fN fN

m

<N so^ N oo^ ©_

SO

P-T

r n i-i* O * t ~ *

O

oo* so"

m r~

Os <n

f~~ en s o Os * * •H M T U - - ' *

SO s o

•-i

r- m m

oo o s s o r - »-i r-

Os

—

O so i n oo — oo os r» r- «N

CN —

fN

*

CN|

—

— _, — o o —

O — *

r-

o vt —i Os >/•> n t~-^ r ^ r-* T t r i so" T t * T J * r-" T T

r » os r~

<o s o

©

•—i—•

c") Os r- in

in p» ri r-"

i n >n s o n o s n-> oo m oo

•-i 00

-*

SO SO • 1 00 oo O •-i en

Os O

m oo n ri 0_ •* r» ri so* O*

00 4 •n* i n

tn

m in os

Os os O — r» in oo Tt —i m r~~ r ) so -* Tt

oo — in in r- —

r- oo r- fN oo O O so i-i <N Tt t~m Os oo in o O o m r- »-i in o\

O

(N

os n-i in

m ^

«

Os

>-< m

—i —• ^^ T t

n

so

—i

o o — — m r ) s o

r-fN t-jso — i—i

i n o o r - T t o s O m r - m r - f i s o — Tt

—iin s o r ) i n T t

O —

i—

—i

in

fN

O —

O fN

o O n

—• f N O O

m" in"

1-

—i

3 TI C o

o

'C

C

O

Cd

E > M CA

o- >

:0 60 XJ

x=.S TJ 3

B 'ö?

E

éi

in in

oo so r» O — P*> r<-i <N O

oo—isooor-~ — —. ( s | I O m v o M n r - l O s O T t m

oo C I

T t n rN — so

o r> m

(N O

so T t l«>

Tt

r-" 00*

T t o o s o o s O f N O s i n i n o o i n n r - i n T t r O s m n - ^ O s n O T t

P« <N n-,

r- t-- •— os oo n so <N m oo <n

T t m O O O r - T t O o O T t O m O s m T t — r~ -« — r<N

ri — m O so OS —i in —

Os *i ^ e*> fN sq^ m* in* t--" so* o* r>

n o os r> os^ os^ r- os^ Tt" o\ in" —<* in* t-* ri so*

—^ >n os^ f» oo so

s o m O fN t-~ o s

oo — s o o s O O s m i n m c i i n m s o o o s o o r - T t m — i - ^ O O s o

fN

Tt Tt 00

m

• - Si <u x>

T3 C

>t-.

_g ° 8 C i-

B j r -o 9

c

u

es

r»

OS

"-i

T t i n s o t— O O O O fN fN r i fN

ca x: o o

fN

r-'

in -H os m Tt Tt r- r- oo i-i in t— ro m r~ cs Tt oo

oo so O M r~* Tt*

rn -H M oo^ q Tt* r-" ri so* o "

00 —i

rir~-"

so

~

so* rn oo* so* O* t»

ro <N Os •n

so" ri

•x in so" o " T-,

n —i T t — >n^ oo^ so^ *~i "l 'i, "*. "i, °V os m * os* oo* c * r-* o C f S r—

r~* rn"

O r4 Tt —• m Tt

©

oo rr- m st (N

SO

Tt ro SO Os Tt r- oo Tt t- Tt -H Os so r- — oo ro r- os i-i

©

r^

i n " oo* so"

i n o o s o o o o s T j - T t r » r t t N i n m o o s o r - f s — O O S O O s O - ^ s o r t r - r i i — o o s o o o s

O oo o <N oo O i n so — r - • * r~ s t O S O s t O O •— m so i-i i n o s

^ in r< SO OS n o

m

n(S|(N

SO -H Os st m os «-i r> <N

e» 0-i_ —" ri

—

v\ c* —

oo" oo

r f

r- o os t— Tt

wi

T t i-» r - f N oo <N m * T t i n * O - H — , - — <N

.-« •—i

O —' fN o ©* o"

r j f N © ^ » n T t —1_ o r f r i <^T os" —"

- * «N

VI » "H Kl O r-» CN o oo oo

— T oo"

r-* ts" <N

t"- Os_ SO

fN

ON

fl f\ SO 00 ©_ <o Os* ri e" ©"

O oo — so"

O oo_ m* m"

•3 o Er

O

XJ

O

•6 •6 XJ XJ c

aJ o

u tu tu EO ed o

c eo 3 ti o Tb ca

o M M

c

V)

>

u

M

a

tn

o

xa

tu

c

C3 C

XJ

E

c •o

X)

CA

o

in

C o

-C XJ O c

CO

C

E

i- . - .

i

"o

CA X J . - . t" i c C (U

XJ M CA iH s OC. 3 C 68 3 to D. CA CA XJ 3 cd XJ '5 co 3 C XJ O. 03 M . 'C XJ C s0 '3 C tu CA XJ CA u *<3 cd D . , 2 03 XI •cd 3 CA 1 B 3 XJ M oj 32 XJ cd :o3 : 0 C tu u tu C l-

3 a

"C

—• i : xs

H

:S3 XJ

m

>

u. :o3 XJ

>

H SS

5P c ö c^ i2 d

ax)2 •*• X J3 X J =cd - g

>

a >

i"

"2 -3 * •-1 - 3 JK! O » ™

35 °

=C3

^> Q

c

xa —

XJ

:S M ti

^

"»23 =

E E8

oas

XJ

cd

w

>

> Ja

So

Tabell 3 Kostnader för reklam och personlig försäljning i relation till omsättning inom partihandel 1965, 1966 och 1967 Kolumn 1 Branch 2 ISIC-nummer 3 Fakturerad försäljning inkl oms och andra varuskatter, milj kr 4 Export, milj kr 5 Försäljning på svenska marknaden (kol 3 minus kol 4) 6 Kostnader för reklam och PR på svenska marknaden, 1 000 kr 7 Erhållna reklambidrag, 1 000 kr 8 Kostnader för reklam och PR minus erhållna reklambidrag (kol 6 minus kol 7) 1 000 kr 9 Reklamkostnader i procent av omsättning (kol 8 i % av kol 5)

Kolumn 10 Kostnader för personlig försäljning på svenska marknaden, 1 000 kr 11 Kostnader för personlig försäljning i procent av omsättning (kol 10 i % av kol 5) Anm: Partihandelsföretag med en omsättning över 2 2 milj kr enl handelsräkningen 1963 ingår.

10 1965 Råvaror och halvfabrikat 6 111 Bränsle och drivmedel 6 112 Byggnadsmaterial 6113 Metallmanufaktur, maskiner, transportmedel 6 114 Bosättningsartiklar exkl textilier 6 115 Beklädnadsvaror, tyger, reseeffekter 6116 Sportartiklar, ur, böcker, läkemedel 6 117 mm Livsmedel, tobak, blommor 6 118 övriga varor 6 119

12 871

10 996

19 243

4 963 5 610

61 715

4 902 4 895

29 254 18 455

— 200

29 254 18 255

0,60 0,37

74 485 112 197

1,52 2,29

10 803

10 538

75 014

74 759

0,71

354 675

3,37

24 168

24 029

2,89

32 600

3,92

16 200

15 863

1,00

56 393

3,54

2 469

2 234

58 725

58 413

2,61

112 087

5,02

11769 508 51457

159 17 3 367

11610 60 641 491 2 076 48 090 303 776

6112 6113

5626 5 586

84 681

5 542 4 905

31746 16 815

— 31746 0,57 168 16 647 0,34

84211 1,52 119 342 2,43

10 836

85 565

85 331

0,79

3,52

23 215

2,42

34 799

3,88

15 648

15 349

1,01

59 249

3,88-

2 656

2 480

64 869

64 542

2,60

123 235

4,97

6118 19

12 653 523

171 18

12 482 505

69 209 1923

16 700 11

3223 Summa

1966 Råvaror och halvfabrikat Bränsle och drivmedel Byggnadsmaterial Metallmanufaktur, maskiner, transportmedel Bosättningsartiklar exkl textilier Beklädnadsvaror, tyger, reseeffekter Sportartiklar, ur, böcker, läkemedel mm Livsmedel, tobak, blommor övriga varor Summa

50 499 330 309

19 057

0,17

218 054

1,98

11931 48 710 0,42 109 802 0,95 11 2 065 0,42 7 504 1,53 13 371 290 405 0,60 1077 797 2,24

0,19

52 509 0,42 1912 0,38

19487 310822

0,62

2,22

119 646 0,96 8 464 1,68

2,34

1 1967 Råvaror och halvfabrikat Bränsle och drivmedel Byggnadsmaterial Metallmanufaktur, maskiner, transportmedel Bosättningsartiklar, exkl textilier Beklädnadsvaror, tyger, reseeffekter Sportartiklar, ur, böcker, läkemedel mm Livsmedel, tobak, blommor övriga varor Summa

13 499

11 575 25 868

25 620

0,22

268 605

2,32

6112 6113

5 845 5 631

184 647

5 661 4 984

33 357 16 586

—

33 357 16 292

0,59 0,33

92 783 126 113

1,64 2,53

10 740

91 672

91 431

0,85

394 129

3,67

27 403

24 787

2,50

39 119

3,95

1 615

1 581

17 865

17 681

1,12

62 667

3,96

2 888

2 706

69 132

68 835

2,54

137 049

5,06

6118 6119 611

13 702 516 55 740

143 17 3 445

25 488 62 304 11 1 916 29 379 342 223

0,46 0,38 0,65

124 424 9 089 1 253 978

0,92 1,83 2,40

13 559 87 792 499 1 927 52 295 371 602

Tabell 4 Kostnader för reklam i relation till omsättning inom detaljhandel 1965,1966 och 1967 Kolumn 1 Branch 2 ISIC-nummer 3 Fakturerad försäljning inkl oms och andra varuskatter, milj kr 4 Kostnader för reklam och PR, 1 000 kr 5 Erhållna reklambidrag, 1 000 kr 6 Kostnader för reklam minus erhållna reklambidrag (kol 4 minus kol 5), 1 000 kr 7 Reklamkostnader i procent av omsättning (kol 6 i % av kol 3) Anm: Detaljhandelsföretag med en omsättning över 0,5 milj kr enligt handelsräkningen 1963. Företag med en omsättning över 1 milj kr har redovisats på delbranscher (6121-6129), medan företag med en omsättning mellan 500 000 kr till 1 milj kr har bildat en separat redovisningsgrupp. 1

1965 6121 Livsmedel Färger, parfymer 6122 Tobak, sprit, trycksaker, blommor 6123 Beklädnadsvaror 6124 Bosättningsartiklar 6125 Ur, guldsmedsvaror, sportartiklar m m 6126 Personbilar samt delar och tillbehör 6127 Driv- och smörjmedel 6128 Andra varor 6129 Detaljhandel med 500 000-999 00C1 kr i omsättning 612 Summa 612

8 403 147

60 442 1 861

7 622 53

52 820 1 808

0,63 1,23

3 625 3 439 1 943

4 559 86 761 33 747

12 5 046 1 984

4 547 81 715 31 763

0,13 2,38 1,63

9 226

8 989

2,67

2 405 785 318

21492 3 298 1613

—

21 253 3 298 1 578

0,88 0,42 0,50

4 194 25 596

34 808 257 807

212 15 440

34 596 242 367

0,82 0,95

1966 Livsmedel 6121 Färger, parfymer 6122 Tobak, sprit, trycksaker, blommor 6123 Beklädnadsvaror 6124 Bosättningsartiklar 6125 Ur, guldsmedsvaror, sportartiklar m m 6126 Personbilar samt delar och tillbehör 6127 Driv- och smörjmedel 6128 Andra varor 6129 Detaljhandel med 500 000-999 000 kr i omsättning 612 612 Summa

7967 Livsmedel 6121 Färger, parfymer 6122 Tobak, sprit, trycksaker, blommor 6123 Beklädnadsvaror 6124 Bosättningsartiklar 6125 Ur, guldsmedsvaror, sportartiklar m m 6126 Personbilar samt delar och tillbehör 6127 Driv- och smörjmedel 6128 Andra varor 6129 Detaljhandel med 500 000-999 000 kr i omsättning 612 Summa 612

9 776 156

67 778 2 002

9 466 63

58 312 1 939

0,60 1,24

4 050 3 781 1 986

5 341 99 019 34 505

12 6111 2 042

5 329 92 908 32 463

0,13 2,46 1,63

8 929

8 618

2,47

2 414 881 331

21 809 3 247 1 701

—

21 588 3 247 1 666

0,89 0,37 0,50

4 688 28 411

38 565 282 896

273 18 534

38 292 264 362

0,82 0,93

10 956 163

83 965 2 223

11 631 74

72 334 2 149

0,66 1,32

4 338 4 007 1973

5 819 100 641 33 136

12 6 406 1 845

5 807 94 235 31291

0,13 2,35 1,59

9 777

2,61

2 304 955 343

19 338 3 486 1 787

251 57 35

19 087 3 429 1 752

0,83 0,36 0,51

4 940 30 353

44 139 304 945

304 21 249

43 835 283 696

0,89 0,93

Tabell 5 Kostnader för reklam och PR fördelade på kostnadsslag inom industri, handel, försäkringsbolag, banker och resebyråer 1967 Kolumn 1 Kostnadsslag 2-3 Industri 2 Milj kr 3 Procentuell fördelning 4-5 Partihandel 4 Milj kr 5 Procentuell fördelning 6-7 Detaljhandel 6 Milj kr 7 Procentuell fördelning 8-9 Försäkringsbolag 1

3 Kolumn 8 Milj kr 9 Procentuell fördelning 10-11 Banker 10 Milj kr 11 Procentuell fördelning 12-13 Resebyråer 12 Milj kr 13 Procentuell fördelning 14-15 Summa 14 Milj kr 15 Procentuell fördelning 4

15 Annonsering 264,1 37,8 153,3 41,3 153,6 50,4 5,8 32,4 8,7 19,9 10,6 52,7 596,1 40,9 Filmreklam 10,0 1,4 2,9 0,8 0,5 2,8 0,1 0,5 13,5 0,9 Utomhus- och a a a trafikreklam 24,1 3,5 6,7 1,8 4,0 l,3 2,3 12,8 3,7° 8,5 0,0 . 40,8Ö 2,8 b Trycksaker och direktreklam 114,8 16,4 72,6 19,5 56,0 18,4 2,0 11,2 9,0 20,5 6,9 34,3 261,3 17,9 Mässor och utställningar 31,5 4,5 19,0 5,1 9,9 3,2 0,2 1,1 . .0,0 . 60,6 4,2 Demonstrationer 17,1 2,5 6,3 1,7 . . . . . . . . 23,4 1,6 Butiks- och återC C d e försäljarmaterial 54,8 7,8 16,2 4,4 56,6 18,6 . . . . 0,2 1,0* 127,8 8,8 e Varuprover, avsedda för konsumenter 13,3 1,9 2,6 0,7 15,9 1,1 Gåvor, present-, reklam, promotions, o d 37,5 5,4 11,5 3,1 5,2 1,7 1,0 5,6 7,9 18,0 0,1 0,5 63,2ff 4,3ff Lämnade reklambidrag 42,5 6,1 15,9 4,3 0,9 4,5 59,3 4,1 PR och goodwill-skapande åtgärder 21,7 3,1 25,8 6,9 7,3 2,4 4,8 26,8 9,8 22,4 0,0 . 69,4 4,8 Kostnader för reklamundersökningar 6,6 0,9 1,0 0,3 . . 0,1 0,6 .0,1 0,5 7,8 0,5 Kostnader för egen reklamavdelning 37,5 5,4 20,2 5,4 10,3 3,4 1,2 6,7 2,9 6,6 1,0 5,0 73,1 5,0 Ersättning till annonsbyråer etc 23,3 3,3 17,5 4,7 2,0 0,6 0,0 . 1,8 4,1 0,2 1,0 44,8 3,1 Summa reklam och PRkostnader 698,8 100,0 371,5 100,0 304,9 100,0 17,9 100,0 43,8 100,0 20,1 100,0 1457,0 100,0 Minus erhållna reklambidrag 7,1 29,4 21,2 . . 0,7 58,4 Summa reklam och PRkostnader 691,7 342,1 283,7 17,9 43,8 19,4 1398,6 Minus PR och good-willskapande åtgärder 21,7 25,8 7,3 4,8 9,8 0,0 69,4 Summa reklamkostnader 670,0 316,3 276,4 13,1 34,0 19,4 1329,2 a

Inkl film-, utomhus- och trafikreklam. Inkl film-, utomhus- och trafikreklam i detaljhandel och banker. Inkl skyltning. d Inkl affischer, skyltar etc. e Inkl skyltning i detaljhandel och affischer, skyltar etc i banker. ' Inkl varuprover, gåvor etc. 3 Inkl varuprover, gåvor etc i detaljhandel. b

c

8-734181 Rundjelt

Tabell 6 Kostnader för reklam och personlig försäljning fördelade på kostnadsslag inom industri 1967 Kolumn 1 Bransch 2 ISIC-nummer 3-16 Kostnader för reklam och PR, 1 000 kr 3 Annonsering 4 Filmreklam 5 Utomhus- och trafikreklam 6 Trycksaker och direkt reklam 7 Mässor och utställningar 8 Demonstrationer 9 Butiks- och återförsäljarmaterial 10 Varuprover avsedda för konsumenter 11 Gåvor, presentreklam, promotions 12 Lämnade reklambidrag

Kolumn 13 PR och institutionell reklam 14 Kostnader för reklamundersökningar 15 Kostnader för egen reklamavdelning 16 Ersättning till annonsbyråer etc 17 Summa specificerade kostnader för reklam och PR, 1 000 kr 18-20 Kostnader för personlig försäljning, 1 000 kr 18 Löner, provisioner och sociala kostnader 19 Traktamenten, resor, representation etc 20 Varuprover för återförsäljare 21 Summa specificerade kostnader för personlig försäljning, 1 000 kr

1 Gruv- och stenbrytningsindustri 10 194 Livsmedelsindustri 20 43 827 därav: slakterier och charkuterier 201 2 279 mejeriindustri 202 5 470 frukt- o. grönsakskonservindustri 203 9 437 kvarnindustri 205 2 605 bageriindustri 206 5 468 sockerindustri 207 545 choklad- o. konfektindustri 208 6 159 övrig livsmedelsindustri samt fiskkonservind. 209 + 204 11 864 Dryckesvaru- och tobaksindustri 21-22 13 041 Textilindustri 23 11 378 därav: trikåindustri 232 4 151 Beklädnads- och sömnads industri 24 14013 Trävaruindustri 25 7 974 Möbelindustri 26 2 489 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri 27 9 510 Grafisk industri 28 18 954 Läder- och skinnindustri 293 1099 därav: lädervaruindustri 293 886 Gummivaruindustri 30 5 171 Kemisk industri 31 58 542 Petroleum- och kolind. 32 2 658 Jord- och stenvaruind. 33 6 879 därav: glas-, porslinsoch lergodsind. 332-333 2 329 Metall- och verkstadsind. 34-38 56 508 övrig förädlingsindustri 39 8 450 därav: guld- och silvervarufabriker 394 717 Summa specificerade kostnader 260 687 Uppskattad fördelning 3 422 Summa 1-3 264 109

2 593

—

13 6 239

376 9 132

64 991

10 286

21 218

—

93 4 659

100 269

64 613

800 1959

138 201

744 747

972 2 992

55 911

335 93 1

1 881 770 1 115 176

283 5 41 2

4 032 563 646

—

6 157 1 154 1 529 42

1 746 79 1 020

—

494 48 584 30

1 583

3 536

3 552

1 636

3 042

4 836

138 238

2 703 211 50

824 3 561 1 397

267 1 170 273

396 717 214

4 766 2 594 1 072

139 1 861 8

3 029 4211 3 387

2 229 1 373 2 152

1 891 275 218

—

83 197 6

109 1 573 9 9 5 2 689 30 295

297 3 760 78 78 389 6 186 290 385

3 082 10 251 249 216 1 738 20 951 2 007 4 944

1 131 1 586 152 63 264 931 95 1 901

2 021 37 10

1 258 655 82 82 835 15 331 537 368

506 285 8 8 32 4 307 5 204

16 2 192 5

40 2 770 230

1 578 40 277 4618

1 035 15 366 1 074

6 2 838 70

133 3 910 332

18 629 256

—

—

—

—

9 920 97 10017

23 837 191 24 048

112 637 2 127 114 764

30 746 783 31 529

16 952 185 17 137

54 270 483 54 753

13 137 122 13 259

— 39 5

—

— — — —

—

26 469

3 828

5 110 125 108

8 497 13 454

1 680 3 810

340 688

10517 17 952

22 975 4 897 12 533

7 258 1 104 2 492

1 562

31 795

10 149

15 174

38 174 7 646 18 767 1 144

—

18 176

15 654

5 015

21 551

34 819

16 101

4 920

828 884 391

203 600 10

30 003

30 971 31 326 10 135

29 111 40 953 11 565

2 563 8 408 3 074

2 044 3 246

968 262

33 718 52 607 14 920

309 180 25

126 39

32 383 15 048 8 667

57 236 53 609 17 564

16 020 7 564 3 291

522 227 218

73 778 61 400 21073

22 218 47 221 2 056 1 638 11 394 129 321 7 464 19 622

40 820 70 599 2 980 1 712 26 110 118 262 22 719 49 316

6 200 5 278

970 588 4 464 27 928 3 118 10 555

36 32 60 77 310

47 657 75 877 3 986 2 332 30 634 148 784 25 914 60 181

6 308 167 834 17 037

12 258 521 513 33 998

4 022 76 380 8 451

111 395 161

16 391 598 288 42 610

1 574

—

2 050

688 525 1 184 163 75 526 10 253 698 778 1 259 689

208 207 16 245

4 662

2 560

5 179

5 156

1 197 144 766

4 562 94 811

332 951

20 756

680 209

391 288

7 373 18 667

1 134

189 28 13

55 552 70

865 320 2 854

—

2 121 87 338 250

1 371

6 353

2 578 2 600

1 980 3 525 1 565

296 395 191

7 614

1 352 3 816

2 336

1 348

1 185

1 330

73 54 386

535 140 74 517

29 25 393

9 9 149

50 50

88 84 309

4 582

1 614

1 355

708 659

368 149

6 20

20 135 151

15 752 1341

5 875

9 210

19 054

311 870

487 2 431

5 549

2 713

1 878

4 99

1 541

—

—

1206 5 630

3 340

48 281

9 557

3 979

8 046

36 906

41 968

6 594

36 743

22 871

37 537

42 537

21 644

6 630

37 521

23 293

—

224 452

—

2 594

14 355 1 406 725 1 208 92 979 15 563 1 499 704

Tabell 7 Kostnader för reklam och personlig försäljning fördelade på kostnadsslag inom partihandel 1967 Kolumn 1 Varugrupp 2 ISIC-nummer 3-16 Kostnader för reklam och PR, 1 000 kr 3 Annonsering 4 Filmreklam 5 Utomhus- och trafikreklam 6 Trycksaker och direktreklam

Kolumn 7 Mässor och utställningar 8 Demonstrationer 9 Butiks- och återförsäljningsmaterial 10 Varuprover, avsedda för konsumenter 11 Gåvor, presentreklam, promotions 12 Lämnade reklambidrag

10 Råvaror och halvfabrikat 6111 Bränsle och drivmedel 6112 Byggnadsmaterial 6113 Metallmanufaktur, maskiner, transportmedel 6114 Bosättningsart. exkl textilier 6115 Beklädnadsvaror, tyger, reseeffekter 6116 Sportartiklar, ur, böcker, läkemedel m m 6117 Livsmedel, tobak, blommor 6118 Övriga varor 6119 Summa specificerade kostn ~611 Uppskattad fördelning _6U Summa 611

10 783 10 023 5 140

50 1020 285

233 2 026 140

5 151 5 274 4 940

1 371 1 506 723

438 154 365

620 1 138 378

256 1

44 945 9 479

425 44

578 872

20 454 6 135

5 453 974

2 348 86

2 570 1 274

52 17

2 926

—

—

4 093

25 424 35 097 1172 144 989 8 248 153 237

5 863 — 2 692 222 2 914

584 1738 23 6 194 535 6 729

11519 10070 522 68 158 4 502 72 660

6 527 1 312 106 18 264 733 18 997

495 1 559

3 123 4 978

1 619 10

5 945 373 6 318

14 837 1 327 16 164

2 169 445 2 614

214 Tabell 8 Kostnader för reklam och personlig försäljning fördelade på kostnadsslag inom detaljhandel 1967 Kolumn Kolumn 1 Varugrupp 2 ISIC-nummer 3-11 Kostnader för reklam och PR, 1 000 kr 3 Annonsering 4 Film-, utomhus- och trafikreklam 5 Trycksaker och direktreklam 6 Mässor och utställningar

Livsmedel Färger, parfymer Tobak, sprit, trycksaker, blommor Beklädnadsvaror Bosättningsartiklar Ur, guldsmedsvaror, sportartiklar m m Personbilar samt delar och tillbehör Driv- och smörjmedel Andra varor Detaljhandel med 500 000-999 000 kr i omsättning Summa specificerade kostnader Uppskattad fördelning Summa

7 189 176

7 Skyltning 8 Varuprover och gåvor 9 PR och institutionell reklam 10 Kostnader för egen reklamavdelning 11 Ersättning till annonsbyråer etc Summa specificerade kostnader för reklam och PR, 1 000 kr

674 24 163 1997 5 910 10 154 34 26

5 307 70

194 —

83 149 2 223

159 2 534 1 369

233 5 819 117 100 641 550 32 714

6121 36 481 6122 1723

1235 30

6123 6124 6125

2 198 45 019 18 109

251 1 666 339 689 636 25 519 1 193 24 859 934 6 982 736 2 948

5 885

2 987

6127 6128 6129

15 676 2 479 619

633 9 7

1 334 384 594

227 — 300

293 165 21

284 161 242

24 865

8 934 6 081

2 528 1059

612 612 612

153 054 3 982 55 765 9 907 56 367 5 195 7 181 10 241 1976 303 668 567 33 158 20 268 30 96 95 10 1 277 153 621 4 015 55 923 9 927 56 635 5 225 7 277 10 336 1 986 304 945

101 241 938

183 523 148

10 371

226 69 4

313 206 —

352 13 —

19 338 3 486 1 787

44 139

Kolumn 18-20 Kostnader för personlig reklam, 1 000 kr 18 Löner, provisioner och sociala kostnader 19 Traktamenten, resor, representation etc 20 Varuprover för återförsäljare 21 Summa specificerade kostnader för personlig försäljning, 1 000 kr

Kolumn 13 PR och institutionell reklam 14 Kostnader för reklamundersökningar 15 Kostnader för egen reklamavdelning 16 Ersättning till annonsbyråer etc Summa specificerade kostnader för reklam, 1 000 kr

1 080 1 472 1 166

661 655 170

1 866 2 759 261

5 273 7

1 802 1 185 984

1 398 427 415

25 672 28 168 14 975

214 256 60 838 90 200

33 161 10 573 14 756

963 14 67

248 380 71 425 105 023

2 848 91

2 368 4 833

2 355 355

116 285

5 233 2 040

1 542 918

91 287 27 403

288 064 31 745

37 721 7 135

—

325 888 38 880

1 692

12 683

41 957

10 475

1 250

53 682

2 497 907 104

3 042 1 290

374 16 994

72 200

2 698 5 251

2 187 7 523

—

—

—

—

—

60 166 87 792 1927

80 769 89 606 7 592

21 670 15 764 1 486

476 49 11

102 915 105 419 9 089

10 657 854

14 441 1452

25 142 707

970 75

19 513 680

16 102 1 376

350 073 21 529

905 027 163 902

152 741 28 826

1 060 701 193 277

11 511

15 893

25 849

20 193

17 478

371 602

1 068 929

181 567

2 933 549 3 482

1 253 978

Tabell 9 Sammanställning av reklamkostnaderna för olika varugrupper 1967 Kolumn 1 Varugrupp 2 Omsättning i Sverige i fabrikspris inkl skatter, milj kr 3 Leverantörernas reklamkostnader 4 Kol 3 i % av kol 2 a

Kolumn 5 Kol 3 i % av kol 2 exkl skatter" 6 Privat konsumtion, milj kr 7 Leverantörers plus handelns reklamkostnader, milj kr 8 Kol 7 i % av kol 6

Innebär att indirekta skatter saknas och att följaktligen reklamintensiteten ej påverkas. 2

1 Liv, smedel, tobak och 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

1,2

3,9

1,0

16 8 4

1,7 1,2 0,8

8 30 29 8 13

3,0 0,9 3,0 6,9 2,4

26 3 32 2

2,5 0,9 3,3 7,0

drycker

T o b a k , vin och sprit, öl och läsk Öl Läsk Saft och juice Vin och sprit Flytande mejeriprodukter Grädde Matfett Ost Agg Margarin Glass K ö t t och charkuterier Konserver (inkl barnmat) Soppor Djupfryst Barnmat C h o k l a d och konfektyr Socker Kaffe Kakao

56,9 1,1 4,3 6 835 5 066 Redovisas av sekretesskäl med tobak m m i grupp 1 Redovisas av sekretesskäl med tobak m m i grupp 1 6,8 4,7 = 213 145 Redovisas av sekretesskäl med tobak m m i grupp 1 4,6 0,4 = 1 649 1 140 Redovisas av sekretesskäl med mjölk i grupp 6 9,3 1,4 922 651 3,4 0,7 = 682 510 0,8 0,2 = 489 380 Redovisas av sekretesskäl med smör i grupp 8 5,8 4,3 = 253 134 7,5 0,3 = 3 260 2 329 20,7 3,2 = 941 652 7,2 8,3 = 117 87 8,9 2,8 = 520 324 Redovisas av sekretesskäl med konserver i grupp 14 19,0 3,2 4,9 1 037 598 0,6 0,3 = 285 186 24,9 3,9 = 970 643 22 2,0 9,0 = 32

22 Sylt och marmelad 23 Te 24 Mjöl och gryn 25 Knäckebröd 26 Mjukt bröd 27 Makaroner, flingor m m 28 Kakmixer 29 Kryddor 30 Senap, ketchup m m 31 Flingor Summa

79 2,4 3,0 122 = 30 1,5 37 5,1 = 160 0,7 240 1,1 = 115 3,0 2,6 182 = 1 128 17,4 1,5 1465 = 69 6,3 104 9,1 = 23 2,2 9,7 29 = 29 0,7 2,3 42 = 55 4,8 8,1 85 = Redovisas av sekretesskäl med makaroner i grupp 27 14 555 217,8 2,0 20 511 1,5

Beklädnad och textil 32 Skor (inkl stövlar) 33 Stövlar 34 Strumpor 35 Skjortor och nattkläder 36 Korsetter, gördlar och bh 37 övriga underkläder 38 Herrkonfektion 39 Damkappor och -dräkter 40 Klänningar, blusar m m 41 Jumprar m m av trikå 42 övrig beklädnad 43 Kläder av läder 44 Kläder av päls 45 Mattor 46 Heminredningstextilier 47 Reseeffekter m m 48 Hemstickningsgarner Summa

561 4,0 0,7 994 = Redovisas av sekretesskäl med skor i grupp 32 193 3,8 2,0 320 = 182 1,7 0,9 300 = 101 3,0 2,9 165 = 183 0,6 300 1,1 = 620 7,2 1 025 1,2 = 326 4,3 540 1,3 = 397 3,7 0,9 655 = 158 0,9 0,6 260 = 569 4,6 0,8 940 = 104 0,7 0,7 180 = 111 180 1,2 1,1 1,1 247 3,8 1,6 395 1,5 234 2,7 1,2 375 = 156 2,1 1,3 258 = 60 2,5 96 1,5 = 4 202 46,3 6 983 1,1 1,1

Läkemedel, rengöringsmedel och hygienprodukter 49 Läkemedel 50 Tvätt- och diskmedel 51 Toalettvål 52 Kosmetika 53 Tandkräm 54 Diverse hygienprodukter 55 Puts- och polermedel 56 Färger 57 Sanitetsbindor m m 58 Tissuevaror 59 Kräppappersvaror Summa

550 27,1 4,9 715 197 36,5 18,5 285 75 46 7,9 17,1 330 39,1 11,8 16,4 530 32 8,6 26,5 50 83 7,1 8,5 113 36 3,7 10,4 55 139 6,0 4,4 235 Redovisas av sekretesskäl med blöjor i grupp 54 85 64 6,8 10,6 90 1,8 2,0 120 1 567 144,6 9,2 9,9 2 263

Hushållsutrustning 60 Kyl och frys 61 Tvätt- och diskmaskiner 62 Symaskiner 63 Dammsugare, radio, TV 64 Möbler 65 Glas och porslin 66 Radio, TV m m 67 Spisfläktar 68 El värmeradiatorer 69 Rakapparater, rakblad 70 Rakblad 71 Glödlampor Summa

7,6 222 3,4 275 8,3 177 240 4,7 3,3 100 134 3,3 21,8 551 700 4,0 8,7 778 1 060 1,1 2,5 233 375 1,1 Redovisas av sekretesskäl med dammsugare i grupp 63 23 1,6 6,8 = 30 36 1,0 2,9 = 50 38 5,5 14,6 = 57 Redovisas av sekretesskäl med rakapparater i grupp 69 52 0,5 0,9 = 80 60,8 2,8 3 001 2 210

3 2 3 5 28 7 3 1 6

2,7 4,8 1,2 2,3 1,9 6,6 8,3 2,2 6,4

1,7

1,9

9 6 5 6 22 12 14 5 19 4 4 18 16 6 3 168

2,7 2,1 3,2 1,9 2,1 2,3 2,1 1,8 2,0 2,0 2,3 4,5 4,2 2,3 3,1 2,4

28 38 8 43 9 8 4 8

3,9 13,5 11,2 8,1 17,9 7,0 7,4 3,2

7 3 156

8,7 2,2 6,9

10 10 4 27 27 6

3,6 4,3 3,3 3,9 2,5 1,5

2 1 6

6,1 2,8 10,6

1,3 3,1

2 Rekreation, resor och hobby m m 72 Grammofonskivor 73 Kameror och film 74 Film 75 Armbandsur 76 Böcker 77 Tidningar 78 Personbilar 79 Båtar 80 Cyklar och mopeder 81 Utombordsmotorer 82 Fiskeredskap 83 Bijouterivaror 84 Leksaker 85 Däck och slangar 86 Fritidshus 87 Sportartiklar inkl cyklar och mopeder 88 Motorbensin Summa Tunn eldningsolja 89 Tunn eldningsolja Summa Diverse producentvaror 90 Tjock eldningsolja 91 Cement 92 Armeringsjärn och konservburkar 93 Konservburkar 94 Diskbänkar 95 Grävmaskiner 96 Lastbilar 97 Skördetröskor 98 Kassakontrollapparater Summa 1-89 90-98

S:a undersökta konsumtionsvaror S:a undersökta producentvaror S:a varugrupper totalt

1,8

3,8

-

172 8,5 4,9 = 265 Redovisas av sekretesskäl med kameror i grupp 73 130 8,4 10,3 81 480 289 15,6 5,4 926 1 392 31,7 2,3 2,6 2 087 1 900 41,6 2,2 147 92 2,9 3,1 Redovisi is av sekretesskäl n 50 3,4 8,8 38 37 1,1 4,7 23 230 0,9 115 0,6 0,6 220 137 1,4 1,0 260 183 5,8 3,2 48 48 1,5 3,2

3 10

3,4 3,9

9 18 34 79 4

7,1 3,7 3,7 3,8 2,8

4 2 3 3 6 2

7,6 4,3 1,1 1,4 2,3 3,2 2,6 0,9 2,6

5,4

275 3 000

7 27

3,1

8 232

0,6 0,6

0,7

1 000 1000

0,0 0,2

0,0

189 2 200 6 907

5,0 18,0 147,3

2,6 0,8 2,1

1000 1000

5,9 5,9

686 326

0,1 0,6

0,7

0,6 0,6

395 0,4 0,1 Redovisas av sekretesskäl med armeringsjärn i grupp 92 1,2 37 0,4 1,4 115 1,6 0,8 422 3,2 1,5 76 1,2 0,8 46 0,4 2 103

7,9

0,4

0,4

30 447

623,0

2,0

2,6

2 103

7,9 630,9

0,4

0,4

1,9

2,3

32 550

40 998

2,4

Tabell 10 Storleken av prisrabatter i 46 varugrupper 1967 Kolumn 1 Varugrupp 2 Prisrabatter ,1 000 kr 3 Prisrabatter i % av omsättningen 4 Reklamintensitet 1 2 3 4 11 12 16 17 19 20

öl, läsk, margarin och barnmat 3 302 0,3 3,1 Läsk Redovisas av sekretesskäl med öl, margarin och barnmat i grupp 2 Saft och juice 2 835 2,0 4,7 Margarin Redovisas av sekretesskäl med öl, läsk och barnmat i grupp 2 Glass 150 0,1 4,3 Djupfryst 2 815 0,9 2,8 Barnmat Redovisas av sekretesskäl med öl, läsk och margarin i grupp 2 Socker 0 0,0 0,3 Kaffe 9 270 1,4 3,9

21 Kakao 80 0,4 9,0 23 Te 400 1,3 5,1 25 Knäckebröd 370 0,3 2,6 28 Kakmixer 556 2,4 9,7 33 Stövlar, cyklar och mopeder samt film 40 0,0 2,7 36 Korsetter, gördlar och bh 20 0,02 2,9 48 Hemstickningsgarner 0 0,0 2,5 50 Tvätt- och diskmedel 8 600 4,4 18,5 51 Toalettvål 1 305 2,6 17,1 53 Tandkräm 1 154 3,6 26,5 54 Diverse hygienprodukter 3 632 4,4 8,5 56 Färger 0 0,0 4,4 57 Sanitetsbindor m m Redovisas av sekretesskäl med diverse hygienprodukter i grupp 54 58 Tissuevaror 743 1,2 10,6 59 Kräppappersvaror 804 0,9 2,0 60 Kyl och frys 0 0,0 3,6 61 Tvätt- och diskmaskiner 100 0,1 4,7 62 Symaskiner 10 0,01 3,3 347 63 Dammsugare, radio, TV 0,1 4,0 Redovisas av sekretesskäl med dammsugare, radio, TV i grupp 63 66 Radio, TV m m 0 67 Spisfläktar 0,0 6,8 33 68 El värmeradiatorer 0,1 2,9 905 69 Rakapparater, rakblad 2,4 14,6 Redovisas av sekretesskäl med rakapparater, rakblad i grupp 69 70 Rakblad 175 71 Glödlampor 0,3 0,9 23 72 Grammofonskivor 0,1 3,8 Redovisas av sekretesskäl med stövlar och cyklar och mopeder i grupp 33 74 Film 350 75 Armbandsur 0,4 10,3 2 150 76 Böcker 0,7 5,4 9 900 78 Personbilar 0,5 2,6 Redovisas av sekretesskäl med stövlar och film i grupp 3 80 Cyklar och mopeder 150 81 Utombordsmotorer 0,4 8,8 0 82 Fiskeredskap 0,0 4,7 0 85 Däck och slangar 0,0 3,2 0 86 Fritidshus 0,0 3,2 0 89 Tunn eldningsolja 0,0 0,7 5 250 88 Motorbensin 1,6 5,4 Summa 55 469 3,0 0,5

Tabell 11 Reklamintensitet för nyintroducerade varor i 46 varugrupper 1967, 1966 och 1965 Kolumn 1 Varugrupp 2-4 Andel av omsättningen 1967 som avsåg varor introducerade 2 1967 3 1966 4 1965 eller tidigare 5-7 Andel av reklamen 1967 som avsåg varor introducerade 5 1967 1

3 4 11 12 16

120 Kolumn 6 1966 7 1965 eller tidigare 8 Varugruppens genomsnittliga reklamintensitet 1967 9-11 Reklamintensitet för varor introducerade 9 1967 10 1966 11 1965 eller tidigare

öl, läsk, margarin, saft och barnmat 19 18 63 23 24 53 3,1 3,8 4,1 Läsk Redovisas av sekretesskäl med öl, margarin och barnmat i grupp 2 Saft och juice 24 10 66 41 12 47 4,7 8,0 5,6 Margarin Redovisas av sekretesskäl med öl, läsk och barnmat i grupp 2 Glass 14 12 74 35 12 53 4,3 ' 10,7 4,3 Djupfryst 7 10 83 17 14 69 2,8 6,8 3,9

2,6 3,3 3,1 2,3

11 Redovisas av sekretesskäl med öl, läsk och margarin i grupp 2 Barnmat 0,3 Socker — — 100 — — 100 — — 1 95 10 1 89 3,9 9,8 3,9 4 Kaffe 78 36 64 9,0 14,7 22 Kakao — — — 5,1 Te — — 100 — — 100 — — 85 13 23 64 2,6 16,9 4,6 13 2 Knäckebröd 71 15 20 65 9,7 24,3 8,4 23 6 Kakmixer Stövlar, cyklar och 7 84 15 5 80 2,7 4,5 1,9 mopeder samt film 9 36 Korsetter, gördlar 50 16 34 80 13 7 2,9 4,6 2,4 och bh 48 Hemsticknings14 21 65 5 31 64 2,5 0,9 3,7 garner 50 Tvätt- och disk20 63 14 27 59 18,5 15,2 25,0 17 medel 30 18 52 17,1 30,2 77,0 79 17 4 51 Toalettvål 42 30 42 28 26,5 30,6 34,8 32 26 53 Tandkräm 54 Diverse hygien30 11 59 27 12 61 8,5 7,7 9,3 produkter 9 2 89 13 4 83 4,4 6,4 8,8 56 Färger 57 Sanitetsbindor m m Redovisas av sekretesskäl med diverse hygienprodukter i grupp 5A 33 53 23 40 37 10,6 17,4 12,8 14 58 Tissuevaror 68 50 33 17 2,0 7,1 3,7 18 59 Kräppappersvaror 14 15 14 71 19 19 62 3,6 4,6 4,9 60 Kyl och frys 61 Tvätt- och disk16 72 21 25 54 4,7 8,2 7,3 12 maskiner 86 13 0 91 9 3,3 3,5 1 62 Symaskiner — 63 Dammsugare, 26 28 46 34 37 29 4,0 5,2 3,9 radio, TV Redovisas av sekretesskäl med dammsugare, radio, TV i grupp 63 66 Radio, TV m m 81 13 87 6,8 4,7 19 67 Spisfläktar — — — 32 48 33 33 34 2,9 4,8 3,0 68 El värmeradiatorer 20 69 Rakapparater, 30 27 43 28 30 42 14,6 13,6 16,2 rakblad Redovisas av sekretesskäl med rakapparater, rakblad i grupp 69 70 Rakblad 99 2 98 0,9 1,8 1 71 Glödlampor — — — 5 19 81 6 13 3,8 4,0 4,6 72 Grammofonskivor 76 sekretesskäl med stövlar och cyklar och mopeder i grupp 33 Redovisas av 74 Film 10 71 18 9 73 10,3 9,8 9,3 19 75 Armbandsur 6 24 71 7 22 5,4 5,5 6,3 70 76 Böcker 42 55 11 34 2,6 3,6 1,6 18 40 78 Personbilar 80 Cyklar och mopeder Redovisas av sekretesskäl med stövlar och film i grupp 33 21 25 41 16 43 8,8 6,7 6,7 81 Utombordsmotorer 54 13 71 9 8 83 4,7 2,6 2,9 16 82 Fiskeredskap 8 81 21 18 61 3,2 6,1 7,2 85 Däck och slangar 11 3,2 86 Fritidshus — — 100 — — 100 — — 0,7 89 Tunn eldningsolja — — 100 — — 100 — — 5,4 88 Motorbensin — — 100 — — 100 — — 7,5 7,1 59 5,9 18 23 67 15 18 Ge nomsnitt

17 19 20 21 23 25 28 33

0,3 3,7 7,4 5,1 2,0 8,9 2,6 0,6 2,5 17,3 11,3 17,7 10,3 4,1 7,4 0,5 3,1 3,5 2,3 2,5 7,3 2,1 14,3 0,9 2,6 10,6 4,9 2,1 15,1 5,5 2,4 3,2 0,7 5,4 5,2

Tabell 12 Svarsfrekvens i tabell 11 Kolumn 1 Varugrupp Kolumn 2 Antal bearbetade svar Kolumn 3 Antal företag som ej svarat 1 2 Öl 3 Läsk 4 Saft och juice 11 Margarin 12 Glass

20 16 11 4 5

2 2 1 0 2

16 Djupfrys 17 Barnmat 19 Socker 20 Kaffe 21 Kakao

7 2 1 12 3

3 0 0 2 0

1 23 T e 25 Knäckebröd 28 Kakmixer 33 Stövlar 36 Korsetter, gördlar och bh 48 Hemstickningsgarner 50 Tvätt- och diskmedel 51 Toalettvål 53 T a n d k r ä m 54 Diverse hygienprodukter 56 Färger 57 Sanitetsbindor m m 58 Tissuevaror 59 Kräppappersvaror 60 Kyl och frys 61 Tvätt- och diskmaskiner 62 Symaskiner 63 Dammsugare 66 Radio, TV, m m

6 6 3 2 8 2 8 7 7 4 4 4 7 2 7 9 5 5 15

1 2 3 0 8 5 1 1 0 0 1 0 0 0 5 1 1 0 2

1 67 Spisfläktar 68 El värmeradiatorer 69 Rakapparater, rakblad 70 Rakblad 71 Glödlampor 72 Grammofonskivor 74 Film 75 A r m b a n d s u r 76 Böcker 78 Personbilar 80 Cyklar och mopeder 81 U t o m b o r d s m o t o r e r 82 Fiskeredskap 85 Däck och slangar 86 Fritidshus 89 T u n n eldningsolja 88 Motorbensin Summa

3 8 3 2 5 4 4 5 9 9 9 5 2 8 6 8 7

1 1 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 1 1 0 0 0 48 = 16,6%

289 Tabell 13 Procentuell fördelning av reklamkostnaderna i olika varugrupper 1967 Kolumn 1 Varugrupp 2-7 Fördelning av reklamkostnaderna på media 2 Annonser 3 Film, utomhus- och trafikreklam 4 Direktreklam 5 Demonstrationer och butiksmaterial

Kolumn 6 Lämnade reklambidrag 7 övriga reklamkostnader" 8 Totala reklamkostnaderna i varugruppen (enl tabell 9) 1 000 kr 9 Andel av de totala reklamkostnaderna i varugruppen som fördelats på media, % b a övriga reklamkostnader = mässor och utställningar, varuprover, gåvor, kostnader för reklamundersökningar samt ersättning till reklambyråer. Inte alla företag har kunnat fördela sina reklamkostnader på media varför de reklamkostnader som delats upp i allmänhet är mindre än 100% av de totala reklamkostnaderna inom varugruppen. 1 Livsmedel, tobak och drycker 1 T o b a k , vin och sprit, öl och läsk 2 Öl 3 Läsk 4 Saft och juice 5 Vin och sprit 6 Mejeriprodukter inkl ägg och margarin 7 Grädde 8 Matfett 9 Ost 10 Ägg 11 Margarin 12 Glass 13 K ö t t och charkuterier 14 Konserver (inkl barnmat) 15 Soppor 16 Djupfryst 17 Barnmat 18 Choklad och konfektyr 19 Socker 20 Kaffe 21 K a k a o 22 Sylt och marmelad 23 T e 24 Mjöl och gryn 25 Knäckebröd 26 Mjukt bröd

44,4 9,3 3,6 16,6 8,2 17,9 Redovisas av sekretesskäl med tobak m m i grupp 1 Redovisas av sekretesskäl med tobak m m i grupp 1 24,2 11,1 2,7 27,6 13,9 20,4 Redovisas av sekretesskäl med tobak m m i grupp 1

56 856

60,1

6 769

95,6

47,0 3,3 16,6 9,7 19,7 3,7 Redovisas i grupp 6 Redovisas i grupp 6 Redovisas i grupp 6 Redovisas i grupp 6 Redovisas i grupp 6 34,2 3,7 3,6 14,6 13,7 30,2 6,1 48,4 12,2 20,7 5,6 7,0 34,2 2,0 6,8 24,0 18,2 14,8 29,9 4,3 35,4 15,2 13,3 1,9 27,7 0,9 6,6 29.5 18,7 16,6 Redovisas av sekretesskäl med konserver i grupp 14 38,1 22,7 17,0 5,3 8,5 8,4 66,6 6,8 3,2 18,3 0,0 5,1 35,0 20,2 2,5 18,1 20,1 4,1 34,5 0,3 32,9 25,9 6,4 — 15,5 3,8 4,2 33,3 26,4 16,8 54,1 4,7 0,9 13,5 17,4 9,4 42,8 13,7 7,8 15,4 4,2 16,1 50,0 10,5 17,0 4,5 7,6 10,4 30,6 3,3 6,2 12,2 10,5 37,2

18 101

48,6

5 117 7 451 20 688 7 184 8 908

100,0 95,7 100,0 86,1 91,0

19 000 586 24 901 1 985 2 374 1 531 1 062 3 014 17 367

80,2 100,0 100,0 100,0 85,2 91,5 100,0 95,7 100,0

10,6 16,5 12,7 20,8 2,9 32,4 3,8 23,1 19,3 1,1 13,4 1,8 25,4 50,3 4,3 23,9 10,4 3,9 31,7 18,7 Redovisas med makaroner i grupp 27

36,5 20,3 4,8 11,4

6 300 2 232 659 4 763

43,0 100,0 90,9 74,8

9,8

17,3

3 977

63,1

14,7 12,2 23,2 11,9 40,5 29,0 7,5 10,3 33,9 6,0 2,0 5,7 5,4 4,4 4,4

13,7 3,5 6,1 8,1 5,1 9,1 10,9 3,8 3,0 21,7 18,0 13,0 15,9 11,8 14,4

3 818 1 667 2 952 1 086 7 197 4 307 3 720 941 4 584 685 1 216 3 813 2 745 2 051 1 528

93,0 30,9 100,0 45,8 77,7 77,5 75,8 67,0 54,5 78,1 79,6 66,8 100,0 70,8 94,8

0,3 5,1 6,6 3,9 3,8 15,1 12,0 4,4

13,5 8,2 15,9 11,6 19,0 25,4 6,8 13,7

27 071 36 512 7 878 39 097 8 610 7 095 3 730 6 041

96,0 69,3 70,4 88,7 63,8 100,0 84,9 100,0

13,7 27,3

11,2 18,5

6816 1 787

100,0 100,0

Hushållsutrustning 60 Kyl- och frysskåp 61 Tvätt- och diskmaskiner 62 Symaskiner 63 Dammsugare, radio, TV 64 Möbler 65 Glas och porslin 66 Radio, TV m m 67 Spisfläktar 68 El värmeradiatorer 69 Rakapparater, rakblad 70 Rakblad 71 Glödlampor

6,7 17,6 40,4 2,4 22,3 14,7 6,2 50,2 2,4 17,1 12,5 33,3 0,8 15,2 8,5 11,8 33,6 10,6 19,5 15,6 2,4 27,7 0,1 39,3 4,1 5,3 42,6 0,9 15,0 11,8 Redovisas med dammsugare i grupp 63 4,9 66,3 0,7 14,6 5,3 5,9 52.6 — 28,0 5,0 6,8 56.7 8,8 9,9 9,3 Redovisas med rakapparater i grupp 69 5,4 39,2 — 12,4 24,6

10,6 9,4 29,7 8,9 26,4 24,4

7 619 8 340 3 306 21 789 8 705 2 484

86,1 78,8 100,0 86,9 100,0 72,4

8,2 8,5 8,5

1 570 1032 5 549

84,8 100,0

18,4

100,0

Rekreation, resor och hobby m m 72 Grammofonskivor 73 Kameror och film 74 Film 75 Armbandsur 76 Böcker 77 Tidningar 78 Personbilar 79 Båtar 80 Cyklar och mopeder 81 Utombordsmotorer 82 Fiskeredskap

2,2 20,4 — 56,1 10,8 5,7 60,0 4,4 11,0 11,5 Redovisas med kameror i grupp 73 11,3 7,7 8,3 38,9 31,2 3,1 5,4 43,1 34,0 0,1 16,1 1,3 43,8 19,3 3,2 7,5 6,7 60,9 12,9 5,4 0,9 2,4 41,7 15,5 Redovisas med sportartiklar i grupp 87 36,9 0,6 19,5 9,4 16,1 39,7 _ 50,0 6,6 —

10,5 7,4

1 781 8 497

55,1 70,7

2,6 14,4 19,4 8,8 34,1

8 359 15 625 31 379 41 587 2 854

66,2 68,0 81,1 77,9 58,6

17,5 3,7

3 361 1075

98,1 100,0

27 28 29 30 31

Makaroner, flingor m m Kakmixer Kryddor Senap, ketchup m m Flingor

Beklädnad och textil 32 Skor (inkl stövlar) 33 Stövlar 34 Strumpor 35 Skjortor och nattkläder 36 Korsetter, gördlar och bh 37 övriga underkläder 38 Herrkonfektion 39 Damkappor och -dräkter 40 Klänningar, blusar m m 41 Jumprar m m av trikå 42 Övrig beklädnad 43 Kläder av läder 44 Kläder av päls 45 Mattor 46 Heminredningstextilier 47 Reseeffekter m m 48 Hemstickningsgarner

20,5 0,2 17,2 35,0 Redovisas med skor i grupp 32 44,0 2,9 7,8 16,9 51,6 7,8 24,9 — 48,6 27 4,3 15,1 52.5 1,2 7,4 18,9 36,4 0,1 13,5 4,4 44,7 5,5 4,9 6,8 54,8 0,2 18,1 8,5 54,6 0,6 8,3 22,4 42,7 12,2 3,6 4,6 47,3 0,9 21,1 3,0 72,2 3,6 4,2 — 44,7 26,5 9,0 1,1 51,9 2,0 17,3 7,5 59,7 5,9 12,7 5,5 21,1 50,7 9,4 —

Läkemedel, rengöringsmedel och hygienprodukter 0,4 2,2 43,4 40,2 49 Läkemedel 61,5 9,2 5,4 10,6 50 Tvätt- och diskmedel 49,6 13,4 6,7 7,8 51 Toalettvål 49,6 4,9 6,4 23,6 52 Kosmetika 50,2 17,0 2,4 7,6 53 Tandkräm 472 6,7 5,6 54 Diverse hygienprodukter — 55 Puts- och polermedel 52,1 4,8 10,4 13,9 56 Färger 18,7 8,7 35,6 18,9 57 Sanitetsbindor m m Redovisas i blöjiDr i grupp 54 54,9 2,9 2,9 14,4 58 Tissuevaror 35,5 6,9 11,8 59 Kräppappersvaror —

85,5

83 Bijouterivaror 84 Leksaker 85 Däck och slangar 86 Fritidshus 87 Sportartiklar, inkl cyklar och mopeder 88 Motorbensin 89 Tunn eldningsolja

49,2 59,3 49,2 55,1

0,7 14,4 0,2

30,2 23,6 8,2 14,6

8,2 7,4 10,9 1,5

45,9 44,4 48,3

4,3 10,0 6,5

29,4 20,0 29,2

15,6 28,7

1,3 31,0

6,5 28,5

Diverse producentvaror 90 Tjock eldningsolja 91 Cement 92 Armeringsjärn och konservburkar 93 Konservburkar 94 Diskbänkar 95 Grävmaskiner 96 Lastbilar 97 Skördetröskor 98 Kassakontrollapparater

8,5 4,7 7,8

—

3,9 4,3 9,5 28,6

645 1 398 5 806 1 544

100,0 100,0 100,0 100,0

8,4 8,0 4,0

3,3 3,4 0,5

8,7 14,2 11,5

5 000 17 960 5 893

87,2 71,7 72,8

—

— —

76,6 11,4

77 554

100,0 100,0

34,1 33,0 7,1 — — Redovisas med armeringsjärn i grupp 92 25,7 46,6 14,9 — — 39,9 1,9 18,9 15,9 — 43,1 2,2 15,4 11,2 4,1 50,2 23,0 16,3 1,3 1,1 45,9 26,7 1,0 — —

25,8

100,0

12,8 23,4 24,0 8,1 26,4

444 1 580 3 200 3 200 375

100,0 100,0 41,6 83,0 100,0

0,4

9 Tabell 14 Omsättning, reklamkostnader och reklamintensitet för varugrupper 1967 fördelade efter svensk tillverkning, import respektive andel som uppskattats Kolumn 1 Varugrupp 2 Täckningsgrad3 3 Omsättning, milj kr 4 Reklamkostnader, milj kr 5 Reklamintensitet 1 1 Tobak, öl, läsk, vin och sprit Totalt Därav: svensk tillverkning 1 importörer J uppskattat (2)b 2 öl 3 Läsk 4 Saft och juice Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)& 5 Vin och sprit 6 Flytande mejeriprodukter Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (l) 0 7 Grädde 8 Matfett Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (l) b 9 Ost Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)b

5 066

56,9C

1,1 1,0 95-97 4819 46,4 1,0 3-5 247 10,5 4,3 Redovisas av sekretesskäl med tobak :i varugrupp 1 Redovisas av sekretesskäl med tobak i varugrupp 1 100 145 6,8 4,7 100 132 6,3 4,8 20-30 3 0,2 6,7 5-10 10 0,3 3,0 Redovisas av sekretesskäl med tobak ii varugrupp 1 100 100

1 140 1 140

4,6 4,6

0,4 0,4

— —

— —

— —

— —

Redovisas av sekretesskäl med mjölk i varugrupp 6 100 100

651 651

9,3 9,3

1,4 1,4

—

—

—

—

100 100 1 10-15/ 10

3,4

0,7

461 49

2,7 0,7

0,6 1,4

10 Ägg Totalt Därav: svensk tillverkning 1 importörer J uppskattat (l) 0 11 Margarin 12 Glass Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (l) b Kött och charkuterier 13 Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)b 14 Konserver (inkl barnmat) Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)b 15 Soppor Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)& 16 Djupfryst Totalt Därav: svensk tillverkning 1 importörer J uppskattat (3)b 17 Barnmat 18 Choklad och konfektyr Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)b 19 Socker Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (l) 6 20 Kaffe Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (l) b 21 Kakao Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (1)& 22 Sylt och marmelad Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)& 23 Te Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)&

0,8

0,2

50 190 0,8 0,4 50 190 0 0 Redovisas av sekretesskäl med smör i varugrupp 8 100 100

134 134

5,8 5,8

4,3 4,3

— —

— —

— —

— —

100 100

2 329 2 229

7,5 7,2

0,3 0,3

3-10

—

—

—

—

100 100 45-55 5-15

652 490 77 85

20,7 19,3 0,6 0,8

3,2 3,9 0,8 0,9

100 100

87 72

7,2 6,2

8,3 8,6

—

—

—

—

8,9

2,7

15-20

0,3

1,0

0,3

6,7

75-85 264 8,3 3,1 15-25 60 0,6 1,0 Redovisas av sekretesskäl med konserver ii varugrupp 14 100 100 20-30 10-20

598 491 27 80

19,0 14,4 1,4 3,2

3,2 2,9 5,2 4,0

100 100

186 186

0,6 0,6

0,3 0,3

— —

— —

— —

— —

100 100

643 643

24,9 24,9

3,9 3,9

— —

— —

— —

— —

100 100

22 18

2,0 2,0

9,1 11,1

—

—

—

—

100 100

79 72

2,4 2,0

3,0 2,8

—

—

—

—

15-20

5-15

0,4

5,7

1,5

5,0

—

—

—

—

90 5-15

27 3

1,5 0,03

5,6 1,0

31 32

Mjöl och gryn Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (l) 6 Knäckebröd Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (l) 6 Mjukt bröd Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)& Makaroner, flingor m m Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)b Kakmixer Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (1)& Kryddor Totalt Därav: svensk tillverkning 1 importörer / uppskattat (2)b Senap, ketchup m m Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)b Flingor Skor inklusive stövlar Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)&

33 Stövlar 34 Strumpor Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)6 35 Skjortor och nattkläder Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)& 36 Korsetter, gördlar och bh Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)6 37 övriga underkläder Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)b

100 100

160 147

1,1 1,1

0,7 0,7

—

—

—

—

100 100

115 115

3,0 3,0

2,6 2,6

— —

— —

— —

— —

100 100

1 128 1 078

17,4 17,4

1,5 1,6

—

—

—

—

100 100 1 25-30 J 45-50

6,3

9,1

39 30

2,7 3,6

6,9 12,0

100 100

23 23

2,2 2,2

9,6 9,6

— —

— —

— —

— —

0,7

2,4

0,7

2,4

5-10

75-85 \

15-25 J 100 55 4,8 8,7 100 40 3,1 7,8 15-25 3 0,5 16,7 15-25 12 10,0 1,2 Redovisas av sekretesskäl med makaroner ii varugrupp 27 100 100

—

35-45

561 332

4,0 2,8

0,7 0,8

—

—

—

1,2

0,5

Redovisas av sekretesskäl med skor i varugrupp 32 100 75 20-30 40-50

193 76 27 90

3,8 3,1 0,3 0,4

2,0 4,1 1,1 0,4

100 35-40 15-20 60-70

182 52 10 120

1,7 1,0 0,1 0,6

0,9 1,9 1,0 0,5

100 100 5-10 20-30

101 75 2 24

3,0 2,8 0,03 0,1

3,0 3,7 1,5 0,4

100 50 15-20 60-70

183 53 12 118

1,1 0,2 0,3 0,6

0,6 0,4 2,5 0,5

38 Herrkonfektion Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)& 39 Damkappor och -dräkter Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)& 40 Klänningar, blusar m m Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)6 41 Jumprar m m av trikå Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)& 42 övrig beklädnad Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)& 43 Kläder av läder Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)0 44 Kläder av päls Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)& 45 Mattor Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)b 46 Heminredningstextilier Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)b 47 Reseeffekter m m Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)6 48 Hemstickningsgarner Totalt Därav: svensk tillverkning 1 importörer J uppskattat (3)& 49 Läkemedel Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)& 50 Tvätt- och diskmedel Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (1)&

100 50

—

620 230

7,2 5,2

1,2 2,3

60-70

—

—

—

100 50-55

326 132

4,3 3,3

1,3 2,5

—

2,0

0,5

55-65

—

—

—

100 50-55

397 157

3,7 2,5

0,9 1,6

—

1,0

0,5

55-65

—

—

—

100 55-60 5-15 65-75

158 32 13 113

0,9 0,3 0,1 0,5

0,6 0,9 0,8 0,4

100 40-50 1-5 65-75

569 162 7 400

4,6 2,5 0,04 2,0

0,8 1,5 0,6 0,5

100 100

104 74

0,7 0,5

0,7 0,7

—

—

—

—

100 100

111 86

1,2 1,0

1,1 1,2

—

—

—

—

100 90 5 65-75

247 68 9 170

3,8 2,0 0,1 1,7

1,5 2,9 1,1 1,0

100 100 15-25 20-30

234 159 15 60

2,7 2,3 0,1 0,3

1,2 1,4 0,7 0,5

100 100 10-20 30-40

156 95 8 53

2,1 0,9 0,4 0,8

1,3 0,9 5,0 1,5

1,5

2,5

50-65 35-50

37 23

1,4 0,1

3,8 0,4

100 100 55-65 15-20

550 355 145 50

27,1 20,3 5,0 1,8

4,9 5,7 3,4 3,6

100 100 1 25-30 J 15-20

36,5

18,5

157 40

28,5 8,0

18,2 20,0

25-35

15-25

1,2

0,2

0,2

0,5

0,7

0,8

51 Toalettvål Totalt Därav: svensk tillverkning 1 importörer J uppskattat (3)6 52 Kosmetika Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)0 53 Tandkräm Totalt Därav: svensk tillverkning 1 importörer J uppskattat (l) 0 54 Diverse hygienprodukter Totalt Därav: svensk tillverkning 1 importörer J uppskattat (l) 6 55 Puts- och polermedel Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)b 56 Färger Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (l) 0 57 Sanitetsbindor m m 58 Tissuevaror Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)6 59 Kräppappersvaror Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (1)& 60 Kyl och frys Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)& 61 Tvätt- och diskmaskiner Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)b 62 Symaskiner Totalt Därav: svensk tillverkning 1 importörer J uppskattat (1)& 63 Dammsugare, radio, TV Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)& 64 Möbler Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)6

100 100 40-60

7,9

17,2

7,9

17,2

100 100 85-95 5

330 244 76 10

39,1 27,8 10,0 1,3

11,8 11,4 13,2 13,0

8,6

20,9

8,6

26,9

—

—

—

—

1,1

8,6

}

7,1

8,6

—

—

—

—

100 85 50-60 20-25

36 23 5 8

3,7 2,7 0,6 0,4

10,3 11,7 12,0 5,0

100 100

139 139

6,0 6,0

4,3 4,3

— —

— —

— —

— —

100 100

64 56

6,8 6,0

10,6 10,7

—

—

— 0,8

10,0

100 100

90 90

1,8 1,8

2,0 2,0

— —

— —

— —

— —

100 100 45-55 10-20

7,6

3,4

192 30

6,4

1,2

3,3 4,0

100 100 50-60 15-25

177 95 47 35

8,3 3,5 3,1 1,7

4,7 3.7 6,6 4,9

3,3

3,3

3,3

3,3

—

—

—

—

100 100 90-95 5

21,8

4,0

526 25

20,8 1,0

4,0 4,0

778 628

8,7 8,0

1,1 1,3

—

—

—

Redovisas av sekretesskäl med blöjor ii varugrupp 54

10-15

100 100

—

15-30

}

}

0,7

—

0,5

65 Glas och porslin Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)& 66 Radio, TV m m 67 Spisfläktar Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)6 68 El värmeradiatorer Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)b 69 Rakapparater, rakblad Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (1)& 70 Rakblad 71 Glödlampor Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (1)& 72 Grammofonskivor Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)b 73 Kameror och film Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)6 74 Film 75 Armbandsur Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (1)& 76 Böcker Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)b 77 Tidningar Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)b 78 Personbilar Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)& 79 Båtar Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)6 80 Cyklar och mopeder 9-734181

Rundfelt

100 233 2,5 1,1 100 133 2,0 1,5 10-20 15 0,1 0,7 30-40 85 0,4 0,5 Redovisas av sekretesskäl med dammsugare i varugrupp 63 100 100

23 21

1,6 1,5

7,0 7,1

—

—

—

—

100 85-95 70-85 10-20

36 13 17 6

1,0 0,3 0,6 0,1

2,8 2,3 3,5 1,7

5,5

14,5

5-10

}

0,1

5,0

5,5

14,5

—

—

—

—

Redovisas av sekretesskäl med rakapparater i varugrupp 69

}

} }

100 100

52 52

0,5 0,5

1,0 1,0

—

—

—

—

1,8

3,8

100 0

48 0

1,8 0

3,8 0

8,5

4,9

75-85 133 7,0 5,3 15-25 39 1,5 3,8 Redovisas av sekretesskäl med kameror i varugrupp 73 100

8,4

—

—

—

7,5 0,9

11,9 5,0

100 75-85

289 189

15,6 10,6

5,4 5,5

75-85 15-25

—

63 18

10,4

—

30-40

—

—

—

100 80

1 392 1092

31,7 25,7

2,3 2,4

—

5,0

5,0

20-25

—

—

—

100 100 1 70-75 J 15-20

1 900

41,6

2,2

1 560 340

32,4 9,2

2,1 2,7

6,0

2,0

100 92 2,9 3,2 75-80 31 1,0 3,2 40-50 16 0,5 3,1 45-55 45 1,4 3,1 Redovisas av sekretesskäl med sportartiklar i varugrupp 87

81 Utombordsmotorer Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (l) 6 82 Fiskeredskap Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)& 83 Bijouterivaror Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)b 84 Leksaker Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)& 85 Däck och slangar Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (l) 6 86 Fritidshus Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (l) 6 87 Sportartiklar inkl cyklar och mopeder Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)& 88 Motorbensin Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)b 89 Tunn eldningsolja Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)& 90 Tjock eldningsolja Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)6 91 Cement Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (l) 6 92 Armeringsjärn och konservburkar Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)b 93 Konservburkar 94 Diskbänkar Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (1)&

}

}

}

}

3,4

8,9

100 0

38 0

3,4 0

8,9 0

100 100 1 30-35 J 25-30

1,1

4,8

17 6

1,0 0,1

5,9 1,7

100 100 10-20 10-20

115 97 3 15

0,6 0,5 0,1 0,01

0,6 0,5 3,3 0,1

100 100 40-50 40-50

137 27 50 60

1,4 0,3 0,8 0,3

1,0 1,1 1,6 0,5

100 100 100 0

183 88 95 0

5,8 4,0 1,8 0

3,2 4,5 1,9 0

100 80-85

48 40

1,5 1,4

3,1 3,5

—

—

—

—

100 100 35-45 15-25

189 123 26 40

5,0 3,9 0,6 0,5

2,6 3,2 2,3 1,3

2 200

18,0

0,8

95-99 1-5

2 138 62

17,7 0,3

0,8 0,5

100 85-95

1000 905

5,9 5,6

0,6 0,6

5-15

0,3

0,3

100 90-95

686 636

0,1 0,1

0,0 0,0

5-10

100 100

326 326

0,6 0,6

0,2 0,2

— —

— —

— —

— —

100 100

395 380

0,4 0,4

0,1 0,1

—

—

—

—

100 100

37 37

0,4 0,4

1,1 1,1

— —

— —

— —

15-20

0,1

1,3

5 15 0 0 Redovisas av sekretesskäl med armeringsjärr i i varugrupp 92

—

•

—

95 Grävmaskiner Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)b 96 Lastbilar Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (2)b 97 Skördetröskor Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (3)b 98 Kassakontrollapparater Totalt Därav: svensk tillverkning importörer uppskattat (l) 6

}

}

1,6

1,4

100 0

115 0

1,6 0

1,4 0

100 100 1 35-50 J 10-15

3,2

0,8

364 58

2,6 0,6

0,7 1,0

100 100 80-90 5-15

76 49 23 4

1,2 0,6 0,5 0,1

1,6 1,2 2,2 2,5

0,4

0,9 0,9

0,4

—

—

—

a

Täckningsgraden anger hur stor andel av tillverkningen och importen som täcks av vår enkät samt hur stor andel av den totala tillförseln som uppskattats, dvs som bedömts ej omfattas av enkäten. b 1 anger att skattningen bedömts vara säker. 2 anger att skattningen bedömts vara tillfredsställande. 3 anger att skattningen bedömts vara mycket osäker. 0 Reklamkostnaderna för vin och sprit har uppskattats.

Bilaga A

Enkätundersökningens uppläggning och genomförande

A.l Populationsbeskrivning Ett omfattande arbete har lagts ned på att bilda urvalsramar för de olika delarna i undersökningen. Arbetet var mer komplicerat än väntat, eftersom inga register har innehållit all den information som krävts för undersökningen. Huvudkälla i branschundersökningen har varit statistiska centralbyråns (SCB) företagsregister och för varugruppsundersökningen industristatistiken vid SCB. A. 2

Branschundersökningen

A.2.1 Undersökningens syfte Branschundersökningen syftar till att möjliggöra en skattning av de totala reklamkostnaderna i Sverige för 1965-1967 uppdelade på branscher inom olika näringar. Den tids- och kostnadsram som stod till förfogande ansågs tillåta ett urval om ca 1500 företag. Denna begränsning gjorde att undersökningen avgränsades till att omfatta industri, handel, banker, försäkringsbolag samt resebyråer. A.2.1.1 Industri Med industriföretag menas den juridiska enhet, som har en ISIC-klassificering 1 på näringsgrenarna 1, 2 eller 3, dvs gruv- eller tillverkningsindustri enligt företagsregistret 1966. A.2.1.1.a Urvalsram. Urvalsramen har baserats på 1967 års register över arbetsställen med fem eller fler sysselsatta som bedriver någon form av industriell verksam132

Storleksgrupp 1

2 3 4 5 6 7 8

Antal anställda 0-4

5-9 10-49 50-99 100-199 200-499 500Nya företag 1966-1967

het, det s k I-bandet vid SCB. Genom sammanställningar med hjälp av arbetsgivarenummer (Ag-nr) har bildats ett register med företaget som enhet, där företagen klassificerats efter 1958 års ISIC. Alla företag med industriell tillverkning har framtagits på en lista och noterats efter ISIC-bransch och efter storleksklass. Sju storleksgrupper förekommer samt en grupp för nyetablerade företag 1966-1967. För att eliminera dubbelräkning och erhålla en entydig avgränsning av industriföretag gentemot företag med annan verksamhet har I-bandets företags-ISIC med hjälp av Ag-nr avstämts mot SCB:s företagsregister. Därvid har de företag som, enligt ett mest-kriterium baserat på antal anställda, tillhör annan näringsgren än industri, t ex handel, byggnadsverksamhet, skogsbruk etc, rensats bort från listan. Genom denna avstämning mellan I-bandets företags-ISIC och företagsregistret visade det sig att ca 1 900 företag inte tillhörde egentlig industri (ISIC 1-3) utan andra näringsgrenar. Dessa företag är i huvudsak sådana som har ett eller flera arbetsställen 1

ISIC = International Standard Classification of All Economic Activities, av FN rekommenderad branschnomenklatur.

inom industriell tillverkning, men hela före- inom respektive branschgrupp utförts med taget (juridiska enheten) har fler anställda utgångspunkt från SAMU-indelningen i sju inom en annan näringsgren. Urvalet har se- storleksgrupper samt en grupp för nya företag 1966-1967. Nytillkomna företag har i dan dragits från den "rensade" listan. Urvalet har konstruerats med antalet an- regel förts till gruppen med 5-9 anställda. ställda som hjälpvariabel och således under hypotesen om positivt samband mellan A.2.1.1.C Urvalsstorlek och urvalsfördeldenna och totala reklamkostnaderna. Då ning. Genom anknytningen till det mellanSAMU-urvalen2 konstruerats på basis av stora SAMU-urvalet blir urvalsstorlek och antal anställda befanns det lämpligt att urvalsfördelning i stort sett givna. Gentkonstruera urvalet med utgångspunkt från emot SAMU-urvalet har dock vissa justeett av dessa, nämligen I-byråns mellanstora ringar gjorts av urvalsfördelningarna inom SAMU-urval för 3,5% av relativ avvikelse och mellan branscherna i syfte att anpassa i skattningen av antal anställda per bransch. urvalet till den förändrade branschstorleksJämkningar i SAMU-urvalets stratifiering stratifieringen. Anpassningen har skett i ett och urvalsfördelning har företagits med försök att uppnå oförändrad precision genthänsyn till delvis olika branschindelning emot SAMU-urvalet, dvs 3,5% relativ samt genom sammanläggning av storleks- standardavvikelse för skattningar av totala antalet anställda i de branscher som är akgrupper. Urvalsramen bör väl täcka den önskade tuella i denna del av undersökningen. Företag med mindre än 5 anställda (storpopulationen om man bortser från företag leksgrupp 1) har uteslutits, beroende på med mindre än 5 sysselsatta, vilka inte ingår kravet att hålla nere antalet urvalsenheter. i I-bandet. Dessa mindre företag har beReklamkostnaderna för dessa mindre föredömts vara av mindre betydelse i denna tag har skattats på annat sätt (jfr bilaga D). undersökning. Slutresultatet blev ett urval om 1 039 föreA.2.1.1.b Stratifiering. För att kunna redo- tag. visa data på 2-ställig branschnivå var det naturligt att kontrollera urvalsfördelningen A.2.2.1 Handel på dessa branscher. Detta uppnås genom A.2.2.1.a Urvalsram. Urvalsramen för hanatt stratifiera urvalet efter 15 2-ställiga bran- deln har bildats av 1966 års företagsregister scher inom industrin samt gruv- och verk- (FÖR), näringsgrenarna parti- och detaljstadsindustrin hopslagna var för sig. Gruv- handel (ISIC 611 och 612). Ett separat urval och verkstadsindustrin redovisas nämligen har gjorts av KF-anslutna handelsföretag grundat på en populationslista som erhållits som två enheter. En ytterligare stratifiering på 3-ställig från KF, varför dessa företag har uteslutits nivå utfördes för vissa branscher, där an- ur FÖR. Företagsregistret innehåller bl a delen konsumentvaror är hög och där sprid- uppgifter om näringsgren, antal anställda ningen i reklamkostnadernas storlek följakt- och identifikationsuppgifter. Genom samköming på Ag-nr med 1963 ligen kunde antas vara stor. Detta resulteårs handelsräkning (HR) kompletterades rade i en utbrytning av 18 3-ställiga branFÖR:s uppgifter med 4-ställig ISIC-bransch scher från de tidigare 2-ställiga branscherna. och omsättning. Samkörningen resulterade Tillsammans kom urvalet att omfatta 33 även i ett antal företag som saknade makar branschgrupper. i handelsräkningen, dvs företag som nybilTill sist verkställdes storleksgruppering dats sedan HR 1963. För dessa företag inom respektive branschgrupp och efter anfinns ingen uppgift om finare branschindeltal anställda. Antalet storleksstrata variening eller omsättning. rar mellan ett och sju och är i medeltal fyra per branschgrupp. Som ovan nämnts har storleksgruppering - Ett specialurval som konstruerats av SCB. 133

Branschklassificering på 4-ställig ISIC för dessa urvalda företag har gjorts i efterhand. Urvalsramen kom alltså att bestå av: 1) företag som klassificerats som handelsföretag i FÖR och som återfunnits i HR samt 2) de handelsföretag i FÖR som ej finns med i HR (nyetablerade eller ombildade företag). Företag som finns med i HR, men ej i FÖR har strukits (nedlagda företag). I likhet med urvalet för industrin har de mindre företagen lämnats utanför urvalet, nämligen de som fanns i 1) både FÖR och HR. Företag med en omsättning under 2 milj kr för partihandeln och 0,5 milj kr för detaljhandeln ingår ej. Detta innebär att 10 000 av 13 000 partihandelsföretag med ca 9% av den totala omsättningen och 55 000 av 65 000 detaljhandelsföretag med 26% av omsättningen har utelämnats enligt HR 1963. 2) enbart FÖR. Företag med mindre än 3 anställda inom partihandeln och mindre än 4 anställda inom detaljhandeln har uteslutits ur populationen. Dessa gränser motsvarar enligt handelsräkningen ungefär 2 respektive 0,5 milj kr i omsättning. Vidare har alla apotek som definitionsmässigt tillhör detaljhandeln uteslutits ur populationen. Urvalsramen föreligger i form av en lista, sorterad efter ISIC-branscher och efter storlek. A.2.2.1.b. Stratifiering. Även inom handeln var det ett önskemål att få branschredovisade data, varför det har varit naturligt att kontrollera urvalsfördelningen efter bransch. Detta uppnåddes genom stratifiering efter de olika delbranscherna inom parti- respektive detaljhandel. Vidare har antagits att reklamkostnaderna samvarierar med företagsstorleken, mätt efter omsättning (uppgifter från HR 1963) och i andra hand med antal anställda (uppgifter från FÖR 1966). I genomsnitt har bildats tre strata per bransch, högst sex och minst två strata. 134

En längre gående stratifiering skulle knappast ge bättre resultat i stort med hänsyn till att samvariationen mellan reklam och försäljning inte kan väntas vara särskilt markant, bl a beroende på att storleksuppgifterna inte är helt aktuella. Generellt har åtminstone de fem största företagen i varje bransch fått bilda ett stratum, där urvalssannolikheten varit = 1. Övriga företag har uppdelats i strata i ett försök att få ungefär jämnstora strata mätt i aggregerat värde på storleksmåttet. Detta skall ses som ett försök att närma sig en optimal stratifiering. Antalet strata i intervallet under de största företagen har bestämts med hänsyn till antalet företag och variationsbredden i storleksmåttet. A.2.2.1.c Urvalsstorlek och urvalsfördelning. Försäljningsuppgifter för en del av handelsföretagen har hämtats från H R 1963. För övriga handelsföretag mäts storleken i antal anställda. Urvalet har utformats under hypotesen om samvariation mellan reklamkostnaderna och dessa storleksmått. Urvalsfördelningen på branscher har bestämts med syfte att försöka uppnå en rimlig likformighet i branschestimatens precision. Urvalsstorleken och urvalsfördelningen har valts så att man såvitt möjligt skall få samma relativa standardavvikelse som för industrin. Inom branscher fördelas urvalet på strata i ett försök att approximera en optimal fördelning. För detta ändamål skattas inomstratumvarianserna med hjälp av stratumbredden, beräknad på storleksvariabeln. För att gardera mot alltför grova felbidrag har minimiantalet per stratum satts till 5. Urvalet omfattar 851 företag, varav 381 inom parti- och 470 inom detaljhandeln. A.2.3.1 Banker En uppdelning har gjorts på affärs- och sparbanker. Beträffande affärsbankerna ingår samtliga 16 i urvalet samt postbanken. För sparbankerna har en populationslista med de 200 största sparbankerna erhållits från Svenska Sparbanksföreningen.

A.2.3.1.a Urvalsram. Urvalsramen består av en lista över de 200 största sparbankerna 1967. Ramen innehåller uppgifter om insättarbehållning den 1.1.1968. Av sammanlagt 351 verksamma sparbanker under 1967 svarade de 200 största för 94,1% av totala insättarbehållningen. A.2.3.1.b Stratifiering. Urvalsramens innehåll stratifierades i fem strata efter insättarbehållning. Stratumgränserna valdes så att de skulle ge lika stora strata mätt i insättarbehållning. A.2.3.1.C Urvalsstorlek och urvalsfördelning. Totalurvalet sattes till 25 sparbanker fördelade med fem per stratum. A.2.4 Försäkringsbolag Med hjälp av Svenska Försäkringsbolags Riksförbund har en population för försäkringsbolagen bildats. Den består av de stora rikstäckande försäkringsbolagen/koncernerna; samtliga 16 ingår i undersökningen. 1967 fanns det 914 försäkringsbolag i Sverige. De 16 företag (koncerner) som ingår i undersökningen svarade för 77,4% av de totala direkta premieinkomsterna i Sverige 1967. A.2.5 Resebyråer och reseföretag I undersökningen ingår dels alla företag som inbetalat garantiavgift till kommerskollegium, dels ett mindre antal företag som bedriver persontrafik, såsom rederier och flygbolag. Tillsammans utgörs urvalet av 132 företag, varav 110 resebyråer och 22 övriga reseföretag. A.3

Varugruppsundersökning

A.3.1 Undersökningens syfte Varugruppsundersökningens syfte är att inom ramen för ca 1000 enkäter skatta reklamkostnadernas storlek 1967 för den privata konsumtionen uppdelad på 89 varugrupper. A.3.2 Urvalsram etc Urvalsramen har sammanställts enligt följande tre punkter.

a) Vad gäller svenska tillverkare har vi i huvudsak använt oss av industristatistiken 1966. Varugrupperna har definierats med hjälp av statistiska nummer och alla företag som redovisat produktion inom en varugrupp har ordnats i storleksordning efter produktionens saluvärde. I regel gjordes en avgränsning nedåt så att de minsta företagen uteslöts. Denna avgränsning avsåg normalt företag som svarade för mindre än 10% av det totala produktionsvärdet. För övriga företag har bildats två till tre storleksstrata. De fyra största företagen har genomgående förts till ett stratum med urvalssannolikhet 1. b) För vissa varugrupper, där antalet tillverkare är mycket stort och där det funnits en homogen 3-ställig ISIC-bransch, har urvalsramen bestått av hela den 4-ställiga branschen. Tillfrågade företag har då lämnat uppgift dels för hela företaget, dels för den aktuella varugruppen. Undantag är dock ISIC 206 bageriindustri, där vi utgått ifrån att allt som tillverkas inom branschen är bageriprodukter. c) Inom vissa varugrupper, framför allt beklädnad, har det på grund av det stora antalet statistiska nummer varit svårt att bilda en separat varugruppspopulation eller särskilja en homogen 3-ställig ISIC-bransch. Inom dessa varugrupper har urvalet fått utgöras av företag som vid kontakter med branschföreningar, statliga organ etc antagits ha en betydande tillverkning inom varugruppen. Försäljningsbolag: I de fall en svensk tillverkare säljer via eget försäljningsbolag, som har kostnader för reklam och personlig försäljning, har det tillverkande företaget ersatts av försäljningsbolaget. Importörer: Det finns inga register som täcker den del av tillförseln till svenska marknaden som går över importörer. I princip kunde man tänka sig att utnyttja tullstatistiken, men tullnotorna ligger tyvärr inte sorterade så, att en sammanställning per importör är möjlig. Uppgifter om importörer har vi i stället fått genom kontakter med statliga myndigheter, branschföreningar och företag. De importörer som 135

medverkat har i regel importerat märkesvaror. Den övriga delen av importen, t ex lågprisimporten av beklädnadsvaror genom parti- och detaljhandeln, har vi ej kunnat täcka. Anledningen härtill har varit dels önskemål om att begränsa antalet enkäter, dels en förmodan att reklamkostnaderna för denna övriga import är låga och dessutom svåra att fördela på varugrupper. Det totala varugruppsurvalet består av i runt tal 1 000 enheter varav ca 250 importörer. Ett och samma företag kan medverka i flera varugrupper, varför antalet tillfrågade företag är något lägre. Cirka hälften av de utvalda företagen i varugruppsundersökningen ingår också i branschundersökningens urval. A.4 Provundersökningen För att testa uppläggningen av undersökningen och av de ovan angivna definitionerna av reklam m m gjordes under sommaren 1968 en provundersökning. Denna omfattade dels 25 muntliga intervjuer, främst med relativt stora industri- och handelsföretag, dels ett 50-tal postenkäter. Postenkäterna, som sändes ut efter det att vi genomfört de muntliga intervjuerna, gick till ett urval av företag i flera olika näringar, branscher och storleksgrupper. Uppgiftslämnare i de muntliga intervjuerna var i allmänhet försäljnings- eller reklamchefen. De skriftliga enkäterna däremot besvarades mot vår förmodan av folk på ekonomiavdelningarna. Förklaringen var framför allt att personal på övriga avdelningar inte har tillgång till den detaljerade historiska statistik som är nödvändig för att besvara den här typen av enkäter. Detta förhållande var en klar missräkning, eftersom det kraftigt reducerade möjligheterna att få svar på frågor av mer kvalitativ natur. Definitionen av reklamkostnaderna beredde inte företagen några större svårigheter. I den mån man inte gjorde någon särredovisning i bokföringen på olika media (detta gällde framför allt mindre företag) kunde man ange en approximativ fördelning. Kostnader för den personliga försälj136

ningen var också lätta att beräkna. Där de inte särredovisades kunde de lätt uppskattas genom att antalet försäljare räknades och därefter multiplicerades med en beräknad lönekostnad. Uppdelningen av omsättningssiffror och kostnader på olika varugrupper var däremot besvärligare. Reklamkostnaderna gick att redovisa, om än med viss möda. Kostnaderna för den personliga försäljningen däremot var svårare att beräkna, eftersom de ofta utgjorde en samkostnad. En fördelning av kostnaderna för den personliga försäljningen måste därigenom bli mycket schablonartad och utgick därför. Utöver en uppdelning efter varuslag ombads företagen ange hur stor del av försäljningen som gick till konsumentvarumarknaden respektive övriga marknader. Detta visade sig inte möjligt annat än i undantagsfall. Anledningen var framför allt att enkäten, som tidigare påpekats, besvarades av ekonomiavdelningarna, vilka normalt inte redovisar hur försäljningen fördelar sig på olika kundkategorier. I den mån sådan information finns ligger den ute på försäljningsavdelningen. Vi beslöt därför att uppgifterna i varugruppsundersökningen skulle avse den totala försäljningen av respektive varor. Frågan om hur stor andel av försäljningen som gick till privat konsumtion bibehölls bara för ett femtontal varugrupper, där andelen storhushållsköp o d kunde antas vara mycket stor, t ex för mjöl, kött, kylskåp m fl grupper. Svårigheterna att göra korrekta uppskattningar av hur stor del av försäljningen som går till olika marknader, gör dock att de uppgifter som redovisas för de just nämnda varugrupperna måste tolkas med stor försiktighet. A.5 Huvudundersökningen Blanketterna i huvudundersökningen sändes i huvudsak ut under november-december 1968. Svarsfrekvensen för industri- och handelsföretag vid olika tidpunkter framgår av tabell A.l. Svarsfrekvensen avser genomgående antalet företag. Om svarsfrekvensen mätts efter exempelvis omsättning hade siffrorna

Tabell A.l Svarsfrekvens för industri- och handelsföretag 30.12 1968 dvs efter ca 11/2 månad ca 40% 18.2 1969 dvs efter ca 3 månader ca 80% 20.3 1969 dvs efter ca 4 månader ca 85% 15.4 1969 dvs efter ca 5 månader ca 90% 15.7 1969 dvs efter ca 8 månader ca 96%

inte blivit lika höga i början, eftersom många stora företag dröjde mycket länge med att skicka in sina svar. Därför fanns det inga möjligheter att avbryta undersökningen tidigare än vad som nu blev fallet. Svarsfrekvensen är mycket hög. En bidragande orsak härtill är att företagen påmints flera gånger dels skriftligt, dels telefonledes. En stor del av uppgifterna, framför allt från de minsta företagen, har därvid erhållits per telefon. Detta innebär troligen att osäkerheten i de lämnade uppgifterna ökat något på grund av minnesfel och en tendens att lämna avrundade siffror. Slutgiltig svarsfrekvens för olika näringsgrenar specificeras i tabell A.2. Svarsfrekvens för varugrupperna redovisas i bilaga C. I genomsnitt uppgår den till ca 95 %. Bortfallets betydelse mätt efter omsättning är följande: Industri: Ca 3,5 miljarder kr, motsvarande ca 4 % av industrins omsättning enligt industristatistiken 1967. Partihandel: Ca 1 miljard kr, motsvarande 2,5% av partihandelns omsättning enligt handelsräkningen 1963.

Detaljhandel: Ca 0,1 miljard kr, motsvarande 0,5% av detaljhandelns omsättning enligt handelsräkningen 1963. Resebyråer och reseföretag: Underlag saknas för en uppskattning av storleken av de företag som fallit bort med undantag för de resebyråer som omfattas av SCB:s finansstatistik. Se nedan. Bortfallet är jämnt fördelat över branscher inom de olika näringarna. Anledningen till bortfallet redovisas i tabell A.3. Uppgifterna avser antal företag. Det högsta bortfallet redovisas som synes för resebyråer och reseföretag. Framför allt är det den senare kategorin som ställt till problem (dvs flygbolag, rederier m fl). Av 22 utvalda företag har bara 4 inkommit med svar. Tänkbara anledningar till denna låga svarsfrekvens är dels att det rör sig om utländska dotterbolag, vilkas ekonomiavdelningar ligger i utlandet, dels att det är små företag som saknar kapacitet att svara på enkäter. Det höga bortfallet har gjort att vi har försökt omdefiniera vår population. Som framgår av avsnitt A.2.5 s 135 bestod den ursprungliga populationen av de 110 företag som inbetalt garantiavgift till kommerskollegium samt av 22 reseföretag som kunde antas svara för en övervägande del av persontrafiken i Sverige. En alternativ population kan man bilda genom att utgå från de resebyråer som fr o m 1970 ingår i finansstatistiken på

Tabell A.2 Uppnådd svarsfrekvens uppdelad på näringsgrenar

Industri Partihandel Detaljhandel Banker Affärsbanker Sparbanker Försäkringsbolag Resebyråer och reseföretag Summa 9 f - 733181

Undersökningspopulation (antal företag)

Antal utvalda företag

Antal bearbetade svar

Svarsfrekvens

12 578 4 070 8 862 216 16 200 16 132 26 090

1 039 381 470 41 16 25 16 132 2 120

998 357 456 41 16 25 16 78 1 987

96,1 93,7 97,0 100,0 100,0 100,0 100,0 59,1 93,7

0/ /o

Tabell A.3 Orsaker till bortfall

Vägrar Industri Partihandel Detaljhandel Summa industri och handel

Upphört

23 17

41 24 14 17

SCB. Antalet resebyråer är här 58. Av dessa 58 ingår merparten, eller 51, i vår ursprungliga population. Av dessa 51 har i sin tur 70% inkommit med användbara svar. Denna siffra ligger fortfarande långt under genomsnittet men är ändock väsentligt högre än den som gällde för vårt gamla urval. En jämförelse mellan SCB:s och våra omsättningssiffror tyder därvid på att de företag som har kommit in med

138 För sent inAvflyttade, komna, ej be- oanträffbara, handlade svar andra orsaker Summa

svar till oss skulle vara väsentligt större än genomsnittet. Räknat efter omsättningen skulle därför svarsfrekvensen för den nya populationen ligga på ca 85 %. Någon motsvarande siffra för den ursprungliga definitionen kan inte anges. Dessa omständigheter har medfört att vi ändrat populationen av resebyråer och reseföretag till att enbart avse de resebyråer som omfattas av SCB:s finansstatistik.

Bilaga B

Blanketter och anvisningar i reklamutredningen

1 Introduktionsbrev

2 Introduktionsbrev

3 a Påminnelsebrev nr I b Påminnelsebrev nr 2 c Påminnelsebrev nr 3 4 Frågeformulär 5 Frågeformulär 6 Anvisningar

7 Anvisningar 8 Frågeformulär 9 Anvisningar 10 Frågeformulär 11 Anvisningar 12 Frågeformulär 13 Anvisningar 14 a Frågeformulär 14 b Frågeformulär 15 Anvisningar 16 a Frågeformulär b Frågeformulär

10-734181

Rimdfeh

17 Frågeformulär

18 Introduktionsbrev

19 Frågeformulär

Industri, parti- och detaljhandel samt varugrupper Banker, resebyråer och försäkringsbolag

Industri Partihandel Industri och partihandel då företaget även är med i varugruppsundersökningen Industri och partihandel Detaljhandel Detaljhandel Banker Banker Resebyråer och reseföretag Resebyråer och reseföretag Försäkringsbolag Försäkringsgrenar Försäkringsbolag Varugrupper. Totalt för varugruppen och konsumentvaror Varugrupper. Enbart konsumentvaror Varugrupper. Analysfrågor till blankett 16 a och b Kompletterande varugruppsundersökning Kompletterande varugruppsundersökning

1 SGB STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Ref Gustaf Levenius, tfn 08-63 05 60, ankn 395

LID

INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT

\^^j

Ref Rolf Rundfelt, tfn 08-63 05 60, ankn 494

Till verkställande direktören Angående undersökning av försäljnings- och informationskostnader i Sveriga för 1965-1967 Sedan en tid tillbaka arbetar en offentlig reklamutredning under ordförandeskap av generaldirektör Nils Körjel med att utreda reklamens och särskilt TV-reklamens funktion och verkningar. Utredningen har därvid önskat att få en kartläggning och analys av de totala reklamkostnadernas storlek för olika branscher och varugrupper i Sverige. Denna kartläggning har uppdragits åt Industriens Utredningsinstitut (iUl) och Statistiska Centralbyrån (SCB). Avsikten med IUIs och SCBs undersökning är i första hand att ge reklamutredningen och andra organ fakta scm visar vilken betydelse reklamen har i företagens marknadsföring. För det andra kan företagen själva utnyttja undersökningsresultaten för att bedöma s m egen reklaminsats. Undersökningen kommer att publiceras i sin helhet troligen under 1970. Dessförinnan kommer de medverkande företagen att erhålla ett sammandrag av det material som insamlats. Ert företag har slumpmässigt valts ut efter statistiska principer. För att resultatet skall bli tillförlitligt är det a' mycket stor vikt att samtliga utvalda företag medverkar. Uppgifterna i frågeformuläret är sekrr.tesskyddade. Inga andra än bearbetningspersonal "'id IUI och SCB får utan företagens medgivande ta del av individuella företags uppgifter; Redovisningen av materialet kommer att ske på ett sådant sätt att uppgifter om det enskilda företaget inte kan utläsas. Hur formuläret skall fyllas i framgår av anvisningarna. Vi står gärna til) tjänst med ytterligare upplysningar. Ovan finns angivet, vem Ni i så fall kan vända Sr till. Efter det att blanketten ifyllts skall den skickas i bif. lösenkuvert till SCB. Senaste msändningsdag finns tryckt på blanketten. On företaget inte har nå-?ra reklamkostnader exempelvis beroende på att marknadsföringen sker p:enom ett seoarat försaljr.ir.,^sboiaK, skall blanketten ändå ifyllas i tillämriiga delar. '/i tackar på förhand för Er medverkan i denna undersökning. Stockholm i november 1968 Industriens Utredningsinstitut

(^Iffjndif^ L a r s Nabseth

Statistiska Centralbyrån Byrår, för industristatistik

^XyJL \Z

r-^

5^"

Ake Lönr.qvist

I4l

2 SCB

STATISTiSKA CENTHALorRAn

L I D INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT

Ref Gustaf Levenius. tfn 08-63 05 60, ankn 395

UQlJ

Ref Rolf Rundfelt, tfn 08-63 05 60, ankn 494

Till verkställande direktören Angående undersökning av försäljnings- och informationskostnader i Sverige för 1965-1967 Sedan en tid tillbaka arbetar en offentlig reklamutredning under ordförandeskap av generaldirektör Nils Körjel mad att utreda reklamens orh särskilt TV-reklamens funktion och verkningar. Utredningen har därvid önskat att få en kartläggning och analys av de totala reklamkostnadernas storlek för olika branscher och varugrupper i Sverige. Donna kartläggning har uppdragits ät Industriens Utredningsinstitut (iUl) och Statistiska Centralbyrån (sen). Avsikten med IUIa och SCBs undersökning är i första hand att ge reklarautredningen och andra organ fakta som visar vilken betydelse reklamen har i företagens marknadsföring. För det andra kan företagen själva utnyttja undersökningsresultaten för att bedöma sin egen reklaminsats. Undersökningen kommer att publiceras i sin helhet troligen under 1970. Dessförinnan kommer de medverkande företagen att erhålla ett sammandrag av det material sor insamlats. Uppgifterna avser åren 1965-1967. Anledningen till att vi valt denna tidsperiod är önskemål att få .iämförbarhet med en tidigare undersökning som avsåg industri- och handelsföretag. Uppgifterna i frågeformuläret är i3ekretesskyddade. Tnga andra än bearbetningspersonal vid IUI och SCB får utan företarer.s medgivande ta del av individuella företags uppgifter, hedovisningen av materialet kommer att ske på ett sådant sätt att uppgifter oro det enskilda företaget inte kan utläsas. Hur formuläret skall fyllas i framgår av anvisningar-nå. Vi står gärna till tjänat med ytterligare upplysningar. Ovan finns angivet, ven Ni i så fall kan vända Er till. Efter det att blanketten ifyllts skall den skickas i bif. lösenkuvert till SCB. Senaste insändningsdag finns tryckt på blanketten. Om företaget inte har några reklamkostnader exempelvin beroende på att marknadsföringen sker genom ett separat försäljningsbolag, skall blanketten ändå ifyllas i tillämpliga delar. Vi tackar på förhand för Er medverkan i denna undersökning. Stockholm i mars 1969 Industriens Utredningsinstitut / /*/*(! -A/I Lars Nabseth

142 Statistiska Centralbyrån Byrån för industri3tatistik Åke Lönnqvlrt

3a

SGB STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Ref Gustaf Levenius. tfn 08-63 05 60, ankn 395

LiD

INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT

[OJ

Ref Rolf Rundfelt, tfn 08-63 05 60, ankn 494

Till verkställande direktören

Reklam- och infomiationskostnadsundersökning 1965 - 1967 För några veckor sedan skickade vi en frågeblankett angående Era reklam- och informat:.onskostnader. Frågorna syftar till att ge en kartläggning av de totala reklamkostnaderna i Sverige. Denna kartläggning har beställts av den statliga reklam-TV-utredningen. Ert företag ingår i ett urval på c:a 2 500 företag. För att kartläggningen Bkall kunna genomföras är det mycket viktigt att alla företag medverkar. Detta gäller även de företag Bom saknar reklamkostnader. Vi her Er därför att så snart som möjligt och senast den 15.1.1969 hesvara och sända in frageblankett'an. 0m Ni har några problem vid ifyllandet står gärna GuBtav Levenius cch Rolf Rundfelt (tfn. se ovan) till tjänst med svar. Stockholm i december 1968

Gustav Levenius

Rolf'Rundfelt

3b

SCB STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Ref Gustaf Levenius. tfn 08-63 05 60, ankn 395

INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT

W-Jy

Ref Rolf Rundfelt, tfn 08-63 05 60, ankn 494

Till verkställande direktören Reklam- och informationskostnadsundersökning 1963 - 1967 I månadsskiftet november/december 1968 skickade vi en frågeblankett angående Era reklam- och informationskostnader. Frågorna syftar till att ge en kartläggning av de totala reklamkostnaderna i Sverige, Denna kartläggning har beställts av den statliga reklamTV-utredningen. Ert företag ingår i ett urval på ca 2 500 företag. För att kartläggningen skall kunna genomföras är det mycket viktigt att alla företag medverkar. Detta gäller även de företag som saknar reklamkostnader. Vi ber Er därför att så snart som möjligt och senast den 31.1.1969 besvara och sända in frågeblanketten. I den händelse de tidigare översända blanketterna förkommit bifogas nya. Uppgifterna i frågeformuläret är sekretesskyddade. Redovisningen av materialet kommer att ske på ett sådant sätt att inga uppgifter cm det enskilda företaget kan utläsas. Om Ni har några problem vid ifyllandet står gärna Gustav Levenius och Rolf Rundfelt (tfn se ovan) till tjänst med svar.

/~\

Stockholm i januari 1969

/"\

Gustav Levenius

Rolf'Rundfelt

* t, /

g

3c

SCB STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Q Q INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT

Ref Gustaf Levenius. tfn 08-63 05 60, an Un 395

\^U

Ref Rolf Rundfelt, tfn 08-63 05 60, ankn 494

Reklam- och informationskostnadsundersökning 1965 - 1967 1 början av februari 1969 skall insamlade uppgifter stansas för databehandling För att inte fördröja undersökningen skulle det vara oss till stor hjälp om vi kunde få in uppgifter från Ert företag så snart som möjligt. Om Ni har några problem vid ifyllandet står gärna Gustav Levenius och Rolf Rundfelt (tfn se ovan)till tjänst med svar. Stockholm i januari 19G9

vustav Levenius

Rolf Rundfelt

4 Q]

De på.denna blankett Unmade uppgifterna ar sekietesskyddade enligt 16 § sekretesslagen

REKLAM- OCH INFORMATIONSKOSTNADSUNDERSÖKNING

Statistikuppgifterna avser

Blanketten avfatta* 1 rvA ex. Det ena behills som koncept, det andra insltids i bifogade lösenkuvert senast 31.1.1'J69 till Statistiska centralbyrån I-byråns statlstiktjlnsr Fack 102 60 STOCKHOLM 27

Denna blankett avser uppgifter om företagets totala försäljning och totala reklamoch informatiönskostnader. Var god l a bifogade anvisningar innan blanketten Ifylls. Belopp Anges t 1 000-tal kronor utan decimaler

X o

1*'.6

1967 FÖRSÄLJNING

1.

Fakturerad försäljning Inkl oms och andra varuskatter

13-19

2.

DIrav export

20-25

3.

Förstljnlng pä svenska marknaden ( A . l minus A. 21

26-32

B.

REKLAM- OCH PRHCOSTNADER PÅ SVENSKA MARKNADEN

1.

Annonsering (it anv, punkt B. 1)

13-16

2.

Filmreklam (se anv, punkt B.2)

17-20

3.

Utomhus- och i ra fikreklam (se anv, punkt B. 3)

21-24

A.

Trycksaker och direktreklam (se anv, punkt B.4)

25-2B

5.

Massor och utställningar (se anv. punkt B. 6)

29-32 För 1965 och 1966 anges endast summa kostnader på ra< 15 nedan

6.

Demonstrationer (se anv, punkt B.6)

7.

Butiks- och ålerförsMjarmaterlel (se anv, punkt B. 7)

36-39

8.

Varuprover, avsedda för konsumenter (se anv. punkt B.B)

40-43

9.

Gåvor, presentreklam, t&vlingsoch tllläggserbjudaiide o d (promotions) (se anv.punki B 9

44-47

s w"

s

33-36

10. Lämnade reklambidrag ( s e 8 nv, punkt B. 10)

48-51

11. PR- och institutionell reklam (se anv, punkt B. 11)

62-55

12. Kostnader för reklamundersökningar

5e-58

CO

o-.-

SCBs kod

A.

13. Kostnader för egen reklamavdelning (se anv, punkt B.13) 14. Ersättning till annonsbyråer och reklamföimedlare som ej kan delas upp på ovanstående kostnadsslag

59-61 1»

t

62-65

CO

y

16. SUMMA reklam- och PR-kostnader. punkt 0.1 - 14 Blankettutgivare

SCB flmtnu (»TUM

Ref Gustav Levenius, tfn 08-63 05 60, ankn 395

52-57

m

OUM

INDUSTRIENS UTnEDNINQ8IN8TiTUT

V G VAND!

Ref Rolf Rundfelt. tfn 08-63 05 60, ankn 494

Belopp Anges i 1 000-tal kronor utan decimaler C.

ERHÅLLNA REKLAMBIDRAG Bidrag frän andra foretag för samaktiviteter (se anv, p q

D.

PERSONLIG FÖRSÄLJNING PÅ SVENSKA MARKNADEN

1.

Löner, provisioner ocn sociala kostnader för personal på försäljningsavdelningen (se anv, punkt Eli Kostnader för traktamenten, resor, representation, försäljningskonferenser och kundträffar

'i.

3.

Varuprover, avsedda för återförsäljare och andra företag

4. E.

SUMMA k«tnader för personlig försäljning, punkt D, 1-3. GEMENSAMMA KOSTNADER FÖR MARKNADSAVDELNING ELLER MOTSVARANDE

-

SCBs kod 58 - 6 2

För 1965 och 1966 anges endast summa kostnader på rad 4 nedan

66 -6S 70-73 74-77 63-68

Löner och sociala kostnader för marknadschef och för person al underställd denne som ej ingår i punkt B och D ovan

Särskilda upplysningar

Ort och datum

Ev förfrågningar rörande lämnade uppgifter besvaras av (namn o&\ befattning) V G TEXTA 6

Firmareckning och underskrift Riktnummer och telefonnummer

5 De på denna blankett lämnade uppgifterna är sekretesskyddade enligt 16 5 sekretesslagen

REKLAM- OCH INFORMATIONSKOSTNADSUNDERSÖKNING

i

1965 - 1967 Blanketten avfattas i två ex. Det ena behålls som koncept, det andra insänds i bifogade lösenkuvert senast 10.12.1968 till

Statistikuppgifterna avser

Statistiska centralbyrån I-byråns statistiktjänst Fack 102 50 STOCKHOLM 27

Denna blankett avser uppgifter om företagets totala försäljning och totala reklamoch informationskostnader. Var god läs bifogade anvisningar innan blanketten Ifylls. Belopp Anges i 1 000-tal kronor utan decimaler

SCBs kod

A.

FÖRSÄLJNING

1.

Fakturerad försäljning inkl oms och andra varuskatter

13-19

2.

Därav export

20-25

3.

Försäljning på svenska markanden (A. 1 minus A. 2)

26-32

4.

Därav varor importerade i egen regi

40-45

B.

REKLAM-OCH PR-KOSTNADERPÅ SVENSKA MARKNADEN

1.

Annonsering (se anv, punkt B. 1)

13-16

2.

Filmreklam (se anv. punkt B. 2)

n-20

3.

Lltomhus- och trafikreklam (se anv, punkt B. 3)

21-24

4.

Trycksaker och direktreklam (se anv. punkt B.4)

25-28

5.

Mässor och utställningar (se anv, punkt B. 5)

29-32 För 1965 och 1966 anges endast summa kostnader på rac 15 nedan

6.

Demonstrationer (se anv, punkt B. 6)

7.

Butiks- och återförsäljarmateriel (se anv, punkt B. 7)

8.

Varuprover avsedda för konsumenter (se anv, punkt B. 8)

40-43

9.

Gåvor, presentreklam, tävlings- och tilläggserbjudande o d (promotions) (se anv, punkt B. 9)

44-47

10.

Lämnade reklambidrag (se anv, punkt B. 10)

48-51

11.

33-35 36-39

PR- och institutionell reklam (se anv, punkt B. 11)

52-55

12.

Kostnader för reklamundersökningar

56-58

13.

Kostnader för egen reklamavdelning (se anv, punkt B. 13

14.

Ersättning till annonsbyråer och reklamförmedlare som ej kan delas upp på ovanstående kostnadsslag

15.

59-61 l t

<r

SUMMA reklam- och PR-kostnader, punkt B.l - 14

SCB STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Ref Gustaf Levenius. tfn 08-63 05 60, ankn 395

LUJ UUj)

62-65 52-57

INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT Ref Rolf Rundfelt, tfn 08-63 05 60, ankn 494

Belopp Anges i 1 000-tal kronor utan decimaler C.

SCBs kod

ERHÅLLNA REKLAMBIDRAG Bidrag från andra företag för samaktiviteterfseanv, p C)

D.

PERSONLIG FÖRSÄLJNING PÅ SVENSKA MARKNADEN

1.

Löner, provitioner och sociala kostnader för personal på försäljnings^vdelningen (se anv, punkt DJ) Kostnader för traktamenten, resor, representation, försäljningskonferenser och kundträffar

2.

3.

Varuprover, avsedda för återförsäljare och andra företag

4.

SUMMA kostnader för personlig försäljning, punkt D. 1-3

E.

GEMENSAMMA KOSTNADER FÖR MARKNADSAVDELNING ELLER MOTSVARANDE

För 1965 och 1966 anges endast summa kostnader på rad 4 nedan

i !

66-69 70-73 74-77 63-68

Löner och sociala kostnader för marknadschef och för personal underställd denne som ej ingår i punkt B och D övar F.

Z]

Var företaget under 1967 försäljningsbolag åt annat svenskt företag9

J»

LH

Nej

Om svaret är Ja, ange vilket/vilka företag

Särskilda upplysningar

1 1 1

Ort och datum

Ev förfrågningar rörande lämnade uppgifter besvaras av (namn och befattning) V G TEXTA

Firmateckning och underskrift Riktnummer och telefonnummer

6 ANVISNINGAR Reklam- och informationskoBtnadsundersökningen i Sverige 1965-I967 Uppgiftslämnare

är den juridiska enhet, vars namn återfinns på frågeformuläret. Uppgifi. ter skall alltså ej^ lämnas för fristående dotterbolag e.d.

Frågeformulär

I undersökningen ingår två olika typer av blanketter. Blankett A avser uppgifter om företagets totala försäljning och totala rekle-skostnader för åren 1°65» 1966 och 1967- För 196? ingår dessutom en uppdelning av de totala kostnaderna på ett antal kostnadsslag. Blankett B

avser försäljning och reklamkostnader för 19&7 för visse

på blanketten specificerade varugrupper. Kan en detaljerad uppdelning av kostnaderna ej göras från bokförirgen gör en uppskattning av hur mycket som faller på de olika kostnadsslagen och varugrupperna. Räkenskapsår

För företag med brutet räkenskapsår skall uppgifterna avse den 12-månadersperiod som närmast motsvarar kalenderåret. Om räkenskapsåret inte omfattar 12 månader, ange under särskilda upplysningar, vilken redovisningsperiod som använts.

A 1 Försäljning

Försäljningssiffrorna skall avse företagets totala fakturerade försäljning inklusive omsättningsskatt och andra varuskatter. Returer och rabatter skall ej ingå. I försäljningen skall ingå egentillverkade varar, inköpta varor, varor förmedlade mot provision (agentur, kommission) samt ersättning för lego- och lönsomnadstinverkning.

B 1 Annonsering

Kostnader för både framställning och införande i dagspress, populärpress, fackpress, kataloger, program osv.

Anställningsannonser skall

ej ingå. B 2 Filmreklam

Kostnader för framställning och visning av reklamfilmer och slides.

B 3 Utomhus- och trafikreklam

Kostnader för framställning och hyra av skyltar, affischer, ljusreklam, flygreklam m.m.

Skyltar m.m. för användning inuti affärslokaler in-

går i punkt B 7, butiks- och återförsäljarmateriel. Ljusreklam och skyltar med enbart företagsnamn eller kedjeanhörighetsbeteckning skall ej ingå om de är monterade i anslutning till den egna industri- eller försäljningslokalen. B U Trycksaker och direktreklam

Kostnader för framställning och distribution av broschyrer, kataloger, . . . . . » säljbrev och andra trycksaker. Tekniska beskrivningar såsom monterings- och bruksanvisningar vilka lämnas i samband med leverans av

B 5 Mässor och utställningar

varan skall ej ingå. Kostnader för hyror, materiel, drift samt löner och sociala kostnader till berörd personal.

2 B 6 Demonstrationer

Materiel sant löner och sociala kostnader till personal i samband med demonstra-tioner hos återförsäljare. Eventuella varuprover redovisas under punkt B 8.

B 7 Butiks- och åter-Kostnader för butiksmateriel av olika slag såsom affischer, skyltar försäljarmate. . . riel kampanjstall samt fast inredning som tillhandahålls av företaget. B 8 Varuprover avsedda för konsumenter

Varuprover värderas till självkostnad inklusive eventuella distri. butionskostnader. Varuprover avsedda för återförsäljare och andra företag redovisas under D 3.

B 9 Gåvor, presant- Gåvor etc. till konsumenter och återförsäljare. Värderas till reklam, tävlings- . och tilläggser- s J a l v k o B t n a d - Gratiserbjudanden av egna varor ingår under punkt B 8, bjudanden o.d.

Tillfälliga prisnedsättningar i form av kampanjrabatter, prisnedstämplingar och kupongrabatterbjudanden av den egna varan skall ej medtagas.

BIO Lämnade reklambidrag

Bidrag till andra företag för sam(vecko-)annonsering och/eller

Bil PR och institutionell reklam

Löner och sociala kostnader för PR-avdelninb- och/eller eventuella

eventuell annan samaktivitet.

övriga kostnader för goodwillskapande åtgärder riktade till allmänheten, exempelvis företagsvisningar. Bl3 Reklamavdelning

Löner och Bociala kostnader för reklamavdelningen utöver vad som eventuellt redovisats

under punkterna mässor och utställningar (B5), de-

monstrationer (B 6) och PR (B 11). Marknadschef, produktchef och liknande personal ingår i punkt E. Övriga reklamkost-

Om företaget har ytterligare reklamaktiviteter som ej'inrymmes under ovanstående kostnadsslag skall dessa specificeras under särskilda upplysningar samt adderas till summa reklamkostnader (punkt B 15).

C

klambidra1"6'

******* ***" " " ^

fÖretag för s

«^ktiviteter. Kostnaderna för dessa

samaktiviteter skall redovisas under respektive kostnadsslag. Exempelvis skall sam(vecko-)annonsering redovisas under punkt B 1. D 1

Löner till Löner etc. till butikspersonal skall ej medtagas, försäljningspersonal D 3 Varuprover, avsedda för återförsäljare och andra företag Värderas till självkostnad.

7 ANVISNINGAR Reklam- oeh informationskostnadsundersökningen i Sverige 1965-I967 Uppgiftslämnare

är den juridiska enhet, vars namn återfinns på frågeformuläret. Uppgifi. ter skall alltså ej_ lämnas för fristående dotterbolag e.d.

Frågeformulär

Formuläret avser uppgifter om företagets totala försäljning och totala reklamkostnader för åren 1965, 1966 och 1967. För 1967 ingår dessutom en uppdelning av de totala kostnaderna på ett antal kostnadsslag. Kan en detaljerad uppdelning av kostnadernaej göras från bokföringen, gör en uppskattning av hur mycket som faller på de olika kostnadsslagen.

Räkenskapsår

För företag med brutet räkenskapsår skall uppgifterna avse den 12-månadersperiod som närmast motsvarar kalenderåret. Om räkenskapsåret inte omfattar 12 månader, ange under särskilda upplysningar, vilken redovisningsperiod som använts.

A 1 Försäljning

Försäljningssiffrorna skall avse företagets totala fakturerade försäljning inklusive omsättningsskatt och andra varuskatter. Returer och rabatter skall ej ingå. I försäljningen skall ingå egentillverkade varor, inköpta varor, varor förmedlade mot provision (agentur, kommission) samt ersättning för lego- och löneömnadstillverkning.

B 1 Annonsering

Kostnader för både framställning och införande i dagspress, populärpress, fackpress, kataloger, program osv. Anställningsannonser skall ej ingå.

B 2 Filmreklam

Kostnader för framställning och visning av reklamfilmer och slides.

B 3 Utomhus- och trafikreklam

Kostnader för framställning och hyra av skyltar, affischer, ljusreklam, flygreklam m.m.

Skyltar m.m. för användning inuti affärslokaler in-

går i punkt B 7, butiks- och återförsäljarmateriel. Ljusreklam och skyltar med enbart företagsnamn eller kedjeanhörighetsbeteckning skall ej ingå om de är monterade i anslutning till den egna industri- eller försäljningslokalen. B k Trycksaker och direktreklam

Kostnader för framställning och distribution av broschyrer, kataloger, saljbrev och andra trycksaker. Tekniska beskrivningar såsom monterings- och bruksanvisningar vilka lämnas i samband med leverans av varan skall ej ingå.

B 5 Mässor och utställningar

Kostnader för hyror, materiel, drift samt löner och sociala kostnader till berörd personal.

2 B 6 Demonstrationer

Materiel samt löner och sociala kostnader till personal i samband med demonstrationer hos återförsäljare. Eventuella varuprover redovisas under punkt B 8.

B 7 Butiks- och åter-Kostnader för butiksmateriel av olika slag såsom affischer, skyltar, försäljarmate, . ._,. Kampanjstall samt fast inredning som tillhandahålls av företaget. nel B 8 Varuprover avsedda för konsumenter

Varuprover värderas till självkostnad inklusive eventuella distributionskostnader. Varuprover avsedda för återförsäljare och andra företag redovisas under D 3.

B 9 Gåvor, presant- Gåvor etc. till konsumenter och återförsäljare. Värderas till reklam, tävlings- .. och tilläggser- 8 0 a l v k o s ' t n a d « Grätiserbjudanden av egna varor ingår under punkt B 8, bjudanden o.d.

Tillfälliga prisnedsättningar i form av kampanjrabatter, prisnedstämplingar och kupongrabatterbjudanden av den egna varan skall ej medtagas.

BIO Lämnade reklambidrag

Bidrag till andra företag för sam(vecko-)annonsering och/eller

Bil PR och institutionell reklam

Löner och sociala kostnader för PR-avdelning och/eller eventuella

eventuell annan samaktivitet.

övriga kostnader för goodwillskapande åtgärder riktade till allmänheten, exempelvis företagsvisningar.

B13 Reklamavdelning

Löner och sociala kostnader för reklamavdelningen utöver vad som eventuellt redovisats

under punkterna mässor och utställningar (B5), de-

monstrationer (B 6) och PR (B 11). Marknadschef, produktchef och liknande personal ingår i punkt E. Övriga reklamkostnader

Om företaget har ytterligare reklamaktiviteter som ej inrymmes under ovanstående kostnadsslag skall dessa specificeras under särskilda upplysningar samt adderas till summa reklamkostnader (punkt B 15).

C Erhållna reklambidrag

Bidrag från andra

företag för samaktiviteter. Kostnaderna för dessa

samaktivibeter skall redovisas under respektive kostnadsslag. Exempelvis skall sam(vecko-)annonsering redovisas under punkt B 1. D 1

Löner till Löner etc. till butikspersonal skall ej medtagas. försäljningspersonal D 3 Varuprover, avsedda för återförsäljare och andra företag Värderas till självkostnad.

8 REKLAM- OCH INFORMATIONSKOSTNADStJNDERSOKNJNG

De på denna blänken lämnade uppgifterna är sekietesskydd«ie enligt K 5 se.Ur.v.essliy

1965 - 1967 Blanketter, t v f u t t t i tvä ex. Oct e i u bshälles som koncept, det andra insändes i bifogade lösenkuvert senast 29,11.1968 till

Statistikuppgifterna avser

Statistiska centralbyrån I-byråns statistiktjänst Fack 102 50 STOCKHOLM 21

Denna blankett avser uppgifter om företagets totala försäljning och totala reklamkostnader. Var god läs bifogade anvisningar innan blanketten ifylles. Belopp Anges i 1 000-tal kronor utan decimaler

SCBs kod

A. FÖRSÄLJNING Fakturerad försäljning inkl oms och andra varuskatter B.

REKLAM- OCH PR-KOSTNADER

1.

Annonsering (se an v. punkt B. 1)

2.

Film-, utomhus-och trafikreklam (se anv, punkt B. 2)

3.

Trycksaker och direktreklam (se anv, punkt B. 3)

4.

Mässor och utställningar (se anv, punkt B. 4)

13-16 21-24 25-28 29-32 För 1965 och 1966 anges endast summa kostnader på rad 10 nedan

5.

Skyltning (se anv, punkt B. 5)

6.

Varuprover och gåvor (se anv, punkt B. 6)

7.

PR- och institutionell reklam (se anv, punkt B. 7)

36-39 44-47 52-55 S9-61

8. Kostnader för egen reklamavdelning (se anv. punkt ii. 8) 9. Ersättning till annonsbyråer och andra reklamförmedlare som ej kan delas upp på ovanstående kostnadsslag

62-65 52-57

10. SUMMA reklam- och PR-kostnader, punkt B. 1 -9 C. ERHÅLLNA REKLAMBIDRAG Bidrag från andra företag för samaktiviteter (se anv, punkt C} Särskilda upplysningar

IJÄilfö&af15 psv&m

ifter besvaras av

Ort och datum Firmateckning och underskrift

Riktnummer och telefonnummer Blankettutgivare

M IHIBIRU amma

Ref Gustav Levenius, tfn 08-63 05 60, ankn 395

11-734181

Rundfelt

Industriens Utredningsinstitut LHJU

Ref Rolf Rundfelt, tfn 08-63 05 60, ankn 494

9 ANVISNINGAR Reklam- och infornationskostnadsundersökningen i Sverige 196*5—1967 Uppgiftslämnare

är den juridiska enhet, vars namn återfinns på frågeformuläret. Uppgifter skall alltså ej lämnas för fristående dotterbolag e.d.

Frågeformulär

Formuläret avser företagets totala försäljning och totala reklamkostnader för åren 1965, 1966 och 1967. För 1967 ingår dessutom en uppdelning av de totala reklamkostnaderna på ett antal kostnadsslag. Kan en detaljerad uppdelning av reklamkostnaderna ej göras från bokföringen, gör en uppskattning av hur mycket som faller på de olika kostnadsslagen.

Räkenskapsår

För företag med brutet räkenskapsår skall uppgifterna avse den 12-månadsperiod som närmast motsvarar kalenderåret. Om räkenskapsaret inte omfattar 12 månader, ange under särskilda upplysningar vilken redovisningsperiod som använts.

A

Försäljningssiffrorna skall avse företagets totala fakturerade försäljning inklusive omsättningsskatt och andra varuskatter. Returer och rabatter skall ej ingå. I försäljningen skall ingå egentillverkade varor, inköpta varor och varor förmedlade mot provision (agentur, kommission).

Försäljning

B 1 Annonsering

Kostnader för framställning och införande press, fackpress, kataloger, program o.s.\ skall ej ingå.

dagspress, pupulär— Anställningsannonser

B 2 Film-, utomhus- Kostnader för framställning och hyra av reklamfilmer, slides, och trafikreklam skyltar, affischer, ljusreklam, flygreklam m.m. Skyltar m.m. för användning inuti affärslokaler ingår i punkt B 5 skyltning. Ljusreklam och skyltar med enbart företagsnamn eller kedjeanhörighetsbeteckning skall ej ingå om de är monterade i anslutning till den egna försäljningslokalen. B 3 Trycksaker och direktreklam

Kostnader för framställning och distribution av broschyrer, kataloger, säljbrev och andra trycksaker. Tekniska beskrivningar såsom monterings- och bruksanvisningar vilka lämnas i samband med leverans av varan skall ej ingå.

B 4 Mässor och utställningar

Kostnader för hyror, materiel, drift samt löner och sociala kostnader till berörd personal.

B 5 Skyltning

Kostnader för inköp och framställning av skyltar, affischer och annat skyltningsmateriel samt löner och sociala kostnader till dekorationspersonal. Egen personal som endast tillfälligtvis sysslar med skyltning samt beräknad hyra för egna skyltfönster skall ej ingå.

B 6 Varuprover och gåvor

Kostnader för varuprover, presentreklam, tävlingserbjudanden o.d. Värderas till självkostnad.

B 7 PR och institutionell reklam

Löner och sociala kostnader för PR-avdelning samt eventuella andra kostnader för goodwillskapande åtgärder riktade till allmänheten, exempelvis företagsvisningar.

B 8 Reklamavdelning

Löner och sociala kostnader för reklamavdelningen, utöver vad som eventuellt redovisats under punkterna mässor och utställningar (B 4), skyltning (B 5) och PR (B 7 ) .

C

Bidrag från andra företag för samaktiviteter. Kostnaderna för dessa samaktiviteter skall redovisas under respektive kostnadsslag. Exempelvis skall sam(vecko-)annonsering redovisas under punkt B 1.

Erhållna reklambidrag

Övriga reklamkostnader

156 Om företaget har ytterligare reklamaktiviteter som ej inrymines under ovanstående kostnadsslag, skall dessa specificeras under särskilda upplysningar samt adderas till summa reklamkostnader (Punkt B 10).

10 De på denna blankett avgivna uppgifterna är sekretesskyddade enligt 16 § sekretesslagen

REKLAM- OCH INFORMATIONSKOSTNADSUNDERSÖKNING 1965-1967

GD

Blanketten avfattas i två ex. Det ena behålls som koncept, det andra insänds i bifogade lösenkuvert senast 5.5.1969 till Statistiska centralbyrån I-byråns statistiktjänst Fack 102 50 STOCKHOLM 27

Denna blankett avser uppgifter om företagets tota'a omslutning och totala reklamkostnader. Var god läs bifogade anvisningar innan blanketten ifylls.

A.

OMSLUTNING

Belopp Anges i 1 000-tal kronor utan decimaler 1966 | 1967 1965

26-32

Balansräkningens omslutning per 31.12 B.

R E K L A M - O C H PR-KOSTNADER

1.

Annonsering (se an v, punkt B.1)

SCBs kod

13-16 För 1965 och 1966 anges endast summa kostnader på rad 8 nedan

21-24

2.

Film-, utomhus-och trafikreklam (se anv, punkt B. 21

3.

Trycksaker och direktreklam (se anv, punkt B. 3)

25-28

4.

Gåvor och presentartiklar (se anv, punkt B. 4)

44-47

5.

PR (se a n v , p u n k t B. 5)

52-55

6.

Kostnader för egen reklamavdelning(se anv, punkt B. 6)

59-61

7.

Ersättning ti.ll annonsbyråer och andra reklamförmedlare som ej kan delas upp på ovanstående kostnadsslag

''

r

62-65

1 52-57

8. SUMMA reklam- och PR-kostnader. punkt B.l - 7 Särskilda upplysningar

C

i r.

1 Ort och datum

I dett« ärende efterfrågas (namn och bet. ttning) V G T EXTA

urmatecKmng och underskritt 05

Riktnummer och telefonnummer

en u Cl

Blank »ttuTflfva re

SGB SIftTISIISU CENTMUYIAN

R«feroni Qurav Levenlu i, T»lrfon 08 - 63 06 60

INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT [lUI I

R«f«r«n« Rolf Rum*f«lt. t«l«fon 08 - 63 60 20

11 ANVISNINGAR Reklam- och informationskostnadsundersökningen i Sverige 1965-1967 Uppgiftslämnare

är den juridiska enhet, vars namn återfinns på frågeformuläret. Uppgifter skall alltså ej lämnas för fristående dotterbolag o d.

Frågeformulär

Formuläret avser uppgifter om balansräkningens omslutning och totala reklamkostnader för åren 1965, 1966 och 1967. För 1967 ingår dessutom en uppdelning av de totala kostnaderna på ett antal kostnadsslag. Kan en detaljerad uppdelning av kostnaderna ej göras från bokföringen, gör en uppskattning av hur mycket som faller på de olika kostnadsslagen.

B 1 Annonsering

Kostnader för både framställning och införande i dagspress, populärpress, fackpress, kataloger, program osv. Anställningsannonser skall ej ingå.

B 2 Filmreklam, Kostnader för framställning och visning av reklamfilmer och slides utomhus- och samt kostnader för framställning och hyra av skyltar, affischer, trafikreklam ljusreklam, flygreklam m m. Ljusreklam och skyltar med enbart företagsnamn skall ej ingå om de är monterade i anslutning till eget kontor eller banklokal. B 3 Trycksaker Kostnader för framställning och distribution av broschyrer, kataoch direktreklam loger, säljbrev och andra trycksaker. Bankböcker, insättningsavier o d skall ej ingå. B k Gåvor och presentreklam till kunder

Värderas till självkostnad.

B 5 PR

Löner och sociala kostnader för PR-avdelning och/eller eventuella övriga kostnader för goodwillskapande åtgärder riktade mot företag, institutioner och allmänhet (exempelvis studiebesök, utställningar, konferenser etc).

B 6 Reklamavdelning Övriga reklamkostnader

Löner och sociala kostnader för reklamavdelningen utöver vad som eventuellt redovisats under PR (B5). Qa företaget har ytterligare reklamaktiviteter som ej inrymmes under ovanstående kostnadsslag skall dessa specificeras under särskilda upplysningar samt adderas till summa reklamkostnader (punkt B 8).

12 De på denna blankett avgivna uppgifterna är sekretesskyddade enligt 16 § sekretesslagen

REKLAM-OCH INFORMATIONSKOSTNADSUNDERSÖKNING 1965-1967

Statistikuppgifterna avser

Blanketten avfattas i tvä ex. Det ena behålls som koncept, det andra insänds i bifogade lösenkuvert senast 5.5.1969 till

\J]

Statistiska centralbyrån I-byråns statistiktjänst Fack 102 50 STOCKHOLM 27

FÖRSÄLJNING AV RESF.TJÄNSTER PÅ SVENSKA MARKNADEN

Belopp Anges i 1 000-tal kronor utan decimaler 1905

1966 SCBs kod

1 Fakturerad försäljning i Sverige av resetjänstjer

26-32

2.

Därav försäljning av egna sällskapsresor

33-39

3.

försäljning av andra företags sällskapsresor

40-45

4.

försäljning av övriga resetjänster

46-51

B.

REKLAM- OCH PR-KOSTNADER PÅ SVENSKA MARKNADEN

1.

Annonsering (se anv, punkt B.1)

13-16

2.

Filmreklam (se anv. punkt B. 2)

17-20

3.

Utomhus- och trafikreklam (se anv, punkt B. 3)

21-24 För 1965 och 1966 anges endast summa kostnader på rad 13 nedan

4.

Trycksaker och direktreklam (se anv, punkt B. 4)

5.

Mässor och utställningar (se anv, punkt B. 5)

29-32

6.

Affischer, skyltar o d(se anv, punkt B. 6)

36-39

7.

Gåvor, presentreklam, tävlingserbjudande o d (promotions) (se anv, punkt B. 7)

44-47

S.

Lämnade reklambidrag (se anv, punkt B. 8)

48-51

9.

PR (se anv, punkt B. 9)

52-55

10.

Kostnader för reklamundersökningar

56-58 59-61

11 Kostnader för egen reklamavdelning(seanv, punkt B.11)

12.

Ersättning till annonsbyråer och reklamförmedlare som ej kan delas upp på ovanstående kostnadsslag

13.

SUMMA reklam- och PR-kostnader. punkt B.l - 12

C.

ERHÅLLNA REKLAMBIDRAG

1t

\f

10 Blonkrttutgtvere

Referens Gurtev Levenlu j, telefon 08 - 63 05 60

62-65 52-57

Bidragfrån andra företag för samaktiviteter(seanv. p C)

^TATISDSXA CENT1ALBYRAN

25-28

58-62

[ [7n

INDUSTRIENS UTREDNINGSINStiTUT

llUI I

Rrferen. Rolf Runctfelt. telefon 0 8 - 6 3 60 20

13 ANVISNINGAR Reklam- och informationskostnadsundersökningen i Sverige I965-I967 Uppgi ft slämnare

är den juridiska enhet, vars namn återfinns på frågeformuläret. Uppgifter skall alltså ej_ lämnas för fristående dotterbolag e.d.

Frågeformulär

Formuläret avser uppgifter om företagets totala försäljning och totala reklamkostnader för åren 1965, 1966 och 1967. För 1967 ingår dessutom en uppdelning av de totala kostnaderna på ett antal kostnadsslag.

Kan en detaljerad uppdelning av kost-

naderna ej göras från bokföringen, gör en uppskattning av hur mycket som faller på de olika kostnadsslagen. Räkenskapsår

För företag med brutet räkenskapsår skall uppgifterna avse den 12-månadersperiod som närmast motsvarar kalenderåret.

Om rä-

kenskapsåret inte omfattar 12 månader, ange under särskilda upplysningar, vilken redovisningsperiod som använts. A Försäljning

Försäljningssiffrorna skall avse företagets totala fakturerade försäljning.

Eventuell försäljning av resetjänster i utlandet

skall ej medtagas. Till övriga resetjänster räknas tåg-, båt-, buss- och flygbiljetter samt hotelltjänster etc. B 1 Annonsering

Kostnader för både framställning och införande i dagspress, populärpress, fackpress, kataloger, program osv. Anställningsannonser skall ej ingå.

B 2 Filmreklam

Kostnader för framställning och visning av reklamfilmer och slides.

B 3 Utomhus- och trafikreklam

Kostnader för framställning och hyra av skyltar, affischer, ljusreklam, flygreklam m.m. Ljusreklam och skyltar med enbart företagsnamn eller kedjeanhörighetsbeteckning skall ej ingå om de är monterade i anslutning till eget kontor eller försäljningslokalen.

B 1» Trycksaker och direktreklam B 5 Mässor och utställningar

160 Kostnader för framställning

och distribution av broschyrer,

kataloger, säljbrev och andra trycksaker. Kostnader för hyror, materiel, drift samt löner och sociala kostnader till berörd personal.

2 B 6 Affischer, skyltar o.d.

Kostnader för materiel såsom affischer och skyltar o.d. att användas i försäljningslokaler

B 7 Gåvor present- Gåvor etc. till konsumenter och återförsäljare. Värderas till reklam, tävsjälvkostnad. Tillfälliga prisnedsättningar på resetjänster lingserbjuskall ej ingå i reklamkostnaderna. danden o.d. B 8 Lämnade reklambidrag B 9 PR

Bidrag till andra företag för samannonsering och/eller eventuell annan samaktivitet. Löner och sociala kostnader för PR-avdelning och/eller eventuella övriga kostnader för goodwillskapande åtgärder riktade till allmänheten.

B 11 Reklamavdelning

Löner och sociala kostnader för reklamavdelningen utöver vad som eventuellt redovisats under punkterna mässor och utställningar (B 5) och PR (B 9 ) .

Övriga reklamkostnader

Om företaget har ytterligare reklamaktiviteter msom ej inrymmes under ovanstående kostnadsslag skall dessa specificeras under särskilda upplysningar samt adderas till summa reklamkostnader (punkt B 13).

C Erhållna reklambidrag

Bidrag från andra företag för samaktiviteter.

Kostnaderna för

dessa samaktiviteter skall redovisas under respektive kostnadsslag.

Exempelvis skall samannonsering redovisas under punkt

B 1.

14 a De på denna blankett avgivna uppgifterna är sekretesskyddade enligt 16 5 sekretesslagen

REKLAM- OCH INFORMATIONSKOSTNADSUNDERSÖKNING 1965-1967

Statistikuppgifterna avser

Blanketten avfattas i två ex. Det ena behålls som koncept, det andra insänds i bifogade lösenkuvert senast 12.5.1969

\T\

Statistiska centralbyrån I-byråns statistiktjänst Fack 102 50 STOCKHOLM 27

Denna blankett avser uppgifter om företagets (koncernens) totala direkta premieinkomster i Sverige och totala reklamoch informationskostnader.

Var god läs bifogade anvisningar innan blankenen Ifylls.

Belopp Anges i 1 000-taI kronor utan decimaler A.

PREMIEINKOMST

1967 Direkt premieinkomst i Sverige

StB 162

B.

HEKLAM-CCHPR-KOSTNADER PÅ SVEhBKA MAFKNADEN

1.

Annonsering (se anv punkt B. 1)

13-16

2.

Filmreklam (se anv punkt B. 2)

17-20

3.

Utomhus- och trafikreklam (se anv punkt B. 3)

4.

Trycksaker och direktreklam (se anv punkt B.4)

5.

Mässor och utställningar (se anv punkt B. 5)

6.

Presentreklam, gåvor o d (se anv punkt B. 6)

44-47

I.

PR (se anv punkt B. 7)

52-55

8.

Kostnader för reklamundersökningar

9.

Kostnader för egen reklamavdelning (se anv punkt B. 9)

10.

Ersättning till annonsbyråer och reklamförmedlare som ej kan delas upp på ovanstående kostnadsslag

62-65 52-57

II.

SUMMA reklam- och PR-kostnader, punkt B.l-10

C. 1.

PERSONLIG FÖRSÄLJNING PÅ SVENSKA MARKNADEN Löner, provisioner och sociala kostnader för personal inom försäljningsorganisationen

2.

Kostnader för traktamenten, resor, representation, försäljningskonferenser och kundträffar

3.

SUMMA kostnader för personlig försäljning, punkt C 1 -2

21-24 För 1965 och 1966 anges endast summa kostnader på rad 11 nedan

Ref Gustav Levenlus. tfn 08-63 05 60

29-32

56-58 59-61

För 1965 och 1966 anges endast summa kostnader på rad 3 nedan

l

i

66-69 70-73 63-68

Blankettutgivare

SIHTISnSU CEUTIAUYIM

25-28

INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT Ref Rolf Rundfelt, tfn 08-63 50 20

t

Särskilda upplysningar

Ort och datum

Ev förfrågningar rörande lämnade uppgifter besvaras av (namn och befattning) V G TEXTA

Firmateckning och underskrift Riktnummer och telefonnummer

14 b De på denna blankett avgivna uppgifterna ät sekretesskyddade enligt 16 § sekretesslagen

REKLAM- OCH INFORMATIONSKOSTNADSUNDERSÖKNING

[2]

j

1967 Blanketten avfattas i två ex. Det ena behälls som koncept, det andia insänds i bifogade lösen kuvert till

Statistiska centralbyrån I-byräns statistiktjänst Fack 102 50 STOCKHOLM 27

Denna blänken avser uppgifter om företagets (koncernens) direkta premieinkomster i Sverige och reklamkostnader for följande försäkringsgrenar 1. direkt personförsäkring (Liv- och sjukförsäkring samt olycksfallsförsäkring)

Var god läs bifogade anvisningar innan blanketten ifylls.

2. direkt hem-, hem-villa- och frltldshusförsäkrlng 3. direkt penonbllfönäkrlng Belopp Anges i 1 000-tal kronor utan decimaler År 1967, Försäkringsgren A.

PREMIEINKOMST

2 Direkt premieinkomst i Sverige

164 SCBs kod 13-19

B.

REKLAMKOSTNADER PÅ SVENSKA MARKNADEN 1967

1.

Annonsering

13-16

2.

Filmreklam

17-20

3.

Utomhus- och trafikreklam

21-24

4.

Trycksaker och direktreklam

25-28

5.

Mässor och utställningar

29-32

6.

Presentreklam, gåvor 0 d

44-47

7.

Kostnader för reklamundersöknlngar

56-58

8.

Ersättning Ull annonsbyråer och andra reklamförmedlan som ej kan delas upp på ovanstående kostnadsslag

62-65

9.

SUMMA reklamkostnader 1967, punkt B 1-8

52-57

Slankettutgivare

»

xrimsfBM CERTMUTIM Ref Gustav Levenius, tfn 08-63 05 60

INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTrTUT Ref Rolf Rundfelt, tfn 08-65 50 20

15 9.U.69 ANVISNINGAR Reklam- och informationskostnadsundersökningen i Sverige 1965-1967 Fråge formulär

I undersökningen ingår två olika typer av blanketter. Blankett A avser uppgifter om företagets/koncernens totala direkta premieinkomster i Sverige och totala reklamkostnader i Sverige för åren 1965, 1966 och 1967. För 1967 ingår dessutom en uppdelning av de totala kostnaderna på ett antal kostnadsslag. BlankettJJ avser direkta premieinkomster och reklamkostnader för 196" för vissa på blanketten specificerade försäkringsgrenar. Kan en detaljerad uppdelning av kostnaderna ej göras från bokföringen gör en uppskattning av hur mycket som faller på de olika kostnadsslagen och forsakringsgrenarna.

B 1 Annonsering

Kostnader för både framställning och införande i dagspress, populärpress, fackpress, kataloger, program osv. Anställningsannonser skall ej ingå.

B 2 Filmreklam

Kostnader för framställning och visning av reklamfilmer och slides.

B 3 Utomhus- och trafikreklam

Kostnader för framställning och hyra av skyltar, affischer, ljusreklam, flygreklam m m. Ljusreklam och skyltar med enbart företagsnamn skall ej ingå om de är monterade i anslutning till eget kontor eller försäljningslokal.

B k Trycksaker och direktreklam

Kostnader för framställning och distribution av broschyrer, kataloger, säljbrev och andra trycksaker av säljkaraktär. Villkor, avier, försäkringsbrev samt säljhjälpmedel i form av utredningsmateriel och pärmar etc skall ej ingå.

B 5 Mässor och utställningar

Kostnader för hyror, materiel, drift samt löner och sociala kostnader till berörd personal.

B 6 Presentreklam, gåvor o d

Presentreklam och gåvor till konsumenter och återförsäljare. Vär-

B 7 PR

Löner och sociala kostnader för PR-avdelning och/eller eventuella

deras till självkostnad.

övriga kostnader för goodwillskapande åtgärder riktade mot andra företag, institutioner och allmänhet. B 9 Reklamavdel ning

Löner och sociala kostnader för reklamavdelningen utöver vad som eventuellt redovisats under punkterna mässor och utställningar (B5) och PR (B7).

Övriga reklam kostnader

Om företaget har ytterligare reklamaktiviteter som ej inrymmes under ovanstående kostnadsslag skall dessa specificeras under särskilda upplysningar samt adderas till summa reklamkostnader (punkt B 10).

16 a

m

De på denna blankett lämnade uppgifterna är sekretetskyddade enligt 16 § sekretesslagen

REKLAM- OCH INFORMATIONSKOSTNADSUNDERSÖKNING Varugruppsdata 1967 Blanketten avfattas i t v i ex. Det ena behålls som koncept, det andra Insänds i bifogade lösenkuvert till Statistiska centralbyrån I-byråns statistiktjänst Fack 102 50 STOCKHOLM 27

Denna blankett avser uppgifter om företagets försäljning och reklamkostnader för varugrupp nr

A.

1967 Belopp anges I 1 000-tal ki utan decimaler Totalt för Därav konsuvarugruppen mentvaror

FÖRSÄLJNING 1967

SCBs kod

1.

Fakturerad försäljning inkl oms och andra varuskatter

13-19

2.

Därav export

20-25

3.

Försäljning på svenska marknaden (A. 1 minus A. 2)

26-32

Försäljning på svenska marknaden utgörande 4.

egentillverkade varor

33-39

-

återförsålda varor importerade i egen regi

40-45

-

återförsålda varor köpta fråna andra företag i Sverige

46-51

7.

SUMMA punkt A.4-6. Obs att summan skall överensstämma med punkt A.3

B.

REKLAMKOSTNADER PÅ SVENSKA MARKNADEN 1967

1.

Annonsering

13-16

2.

Filmreklam

17-20

3.

Utomhus- och trafikreklam

21-24

4.

Trycksaker och direktreklam

25-28

5.

Mässor och utställningar

29-32

6.

Demonstrationer

33-35

7.

Butiks- och återföraäljarmateriel

36-39

8.

Varuprover. avsedda för konsumenter

40-43

9.

Gåvor.presentreklam, tävlings- och tilläggserbjudande o d (promotions)

48-51

11. Kostnader för reklamundersökningar 12. Ersättning till annonsbyråer och andra reklamförmedlare som ej kan delas upp på ovanstående kostnadsslag

62-65

13. SUMMA reklamkostnader 1967, punkt B. 1-12

52-57

56-58

C.

ERHÅLLNA REKLAMBIDRAG 1967

D.

Marknadsförde separat försäljningsbolag varugruppen åt Ett företag?

J Ja Namn

Lj

Ne

^

°m

, v a r e t ä r Ia

fUW* I^JU

Ref Gustav Leveniuj, tfn 08--68 05 60, ankn 395

58-62

- a n g e vilket/vilka företag

1 *Med Med k. konsumentvaror menas här den del av företagets försäljning som utan vidareförädling av andra företag förbrukas av enskilda personer för deras eget bruk. Många varor är samtidigt både konsument- och producentvaror. Andelen Konsumentvaror kan då uppBlankettutgivare

-

44-47

10. Lämnade reklambidrag

Bidrag från andra företag för samaktiviteter

Z

-

75 AdreM

skatta» med hjälp av kundstatistik, förpackning (m 18! i 2 1/2 kg-paket år en konsumentvara, men mjöl i 50-ki säckar oftast producenrvaxa). Till konsumentvaror räkr ej varor som levereras till storförbrukare såsom storkök, byggmästare etc. INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT

Ref Rolf Rundfelt. tfn 08-63 05 60, ankn 494

16 b De på denna blankett lämnade uppgifterna är sekretesskyddade enligt 16 § sekretesslagen

0 REKLAM- OCH 1NFORMATIONSKOSTNADSUNDERSÖKNINC Varngruppsdata 1967 Blanketten avfattas i två ex. Det ena behålls »om koncept, del andra insänds i bifogade lösenkuvert till Statistiska centralbyrån I-byråns statistiktjänsr Fack 102 f>0 S T O C K H O L M 27

Denna blankett avser uppgifter om forelagets försäljning och reklamkostnader för varugrupp tu (se bifogade varugruppslörtecknlng). Var god läs bifogade anvisningar innan blanketten ifyllt. Belopp anges i SCHs 1 000-tal kr utan declmale kod

A.

FÖRSÄLJNING 1967

1.

Fakturerad försäljning inkl oms och andra varuskatter

2.

Därav export

20-25

Försäljning på svenska marknaden( A. 1 minus A. 2)

26-32

3.

13-19

Försäljning på svenska marknaden utgörande 4.

egentillverkade varor

33-39

ft.

återförs.ilda varor importerade, i egen regi

40-45

6.

återförsålda varor köpta frän andra förelag i Sverige

46-51

7 SUMMA, punkt A.4-6. Obs au summan skall överensstämma med punkt A. 3

B.

REKLAMKOSTNADER PÄ SVENSKA MARKNADEN 1967

1.

Annonsering

13-16

2.

Ftlmreklam

17-20

3.

Utomhus- och trafikreklam

21-24

4.

Trycksaker och direktreklam

25-28

ft.

Mässor och utställningar

29-32

6.

Demonstrationer

33-35

7.

Butiks- och återförsäljarmateriel

36-39

8.

Varuprover. avsedda för konsumenter

40-43

9.

Gåvor, presentreklam, tävlings- och tilläggserbjudande o d (promotions)

44-47

10.

Lämnade reklambidrag

•iå-nl

11. 12.

Kostnader för reklamundersöknlngar Ersättning till annonsbyråer och andra

62-65

reklamförmedlare som ej kan delas upp på ovanstående kostnadsslag

52-57

13.

SUMMA reklamkostnader 1967. punkt 1).1-12

C.

ERHÅLLNA REKLAMBIDRAG 1967

D.

Bidrag från andra företag för samaktiviteter Marknadsförde separat försäljningsbolag varugruppen åt Ert företag':'

3Ia

]

Nej

Namn

CO

56-P«

Om svaret är Ja. ange vllket/vllka företag Adress

Blankettutgivare

SGB SiraSUCENTIHUYlUll

Ref Gustav Levenins. tfn 08-63 Oft 60, ankn 6ft0

INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT

Ref Rolf Rundfelt. tfn 08-63 05 60, ankn 651

17 REKLAM- OCH INFORMATIONSKOSTNADS UNDERSÖKNING Varugruppsdata 1967

Kompletterande frågor för varugrupp, nr.

avseende år 1967

OBS! Frågorna avser endast den del av varugruppen som utgörs av konsumentvaror, dvs den högra kolumnen på vidhäftade blankett. 1.

Antal företag inom varugruppen vilka Ni betraktade iom konkurrenter

I0 | 11 - 3 J4 - 10 | | 11 - 30 [ 1 Fler än 30 företag 2. Förekom tillfälliga prisnedsättningar i form av kampanjrabatter, prisnedstämplingar eller kupongrabatterbjudanden i Er marknadsföring av varugruppen under 1967?

~] Ja

Q

Nej

"Om svaret är Ja, ange ungefär till vilket sammanlagt belopp (definierat som skillnad mellan normalt utförsäljningspris och faktiskt uppnått pris) tusen kronor 3. Om Ni ordnar Era kunder i storleksordning efter fakturerad försäljning från den största kunden och nedåt, hur många <\y de största kunderna svarade tillsammantagna for ca 50 % av Er försäljning? (Med kund menas såväl fysiska som juridiska personer. Inköpsorganisationer såsom KF. ICA, ASK, Järnia, SAMEX. Färgsam etc beräknas vardera som en kund.) I1 f l 2 - 3 f [ 4 10 ~f n ' 1 0 ° I 1 1 0 1 ; l 0 0 ° f~f £fcg ä n 1 0 0 ° kunder 4. Andel av 1967 års försäljning på svenska marknaden (punkt A. 3) utgörande a. varor försedda med det tillverkande företagets firmanamn eller varumärke (producentvarumärke) b.

varor försedda med annat firmanamn eller varumärke (distributörsvarumärke, private brand)

c. varor som ej var försedda med något firmanamn eller varumärke SUMMA 5, Försäljning och reklamkostnader uppdelade efter när varorna inom varugruppen första gången introducerades på den svenska marknaden (Med varor som introducerats på svenska marknaden för första gången avses alla former av ny- eller relanserade varor, dvs både helt nya varor och gamla varor som förändrau I kvalitet, form, emballage e d) a. 1967 års försäljning (punkt A. 3) uppdelad efter varornas introduktionsår

100 lo Procent, ca

1967 1966 1965 eller tidigare S

b.

100 °h

1967 års reklamkostnader (punkt B.l 3) uppdelade efter varornas introduktionsår 1967 1966 1965 eller tidigare 100 i<>

6. Antal artiklar

som inom varugruppen

a. marknadsfördes av företaget den 31.12.1967 b.

introducerades under år 1967

(Med artiklar menas alla olika varianter i form av varumärken, konsumentförpackningsstorlek etc) Särskilda upplysningar

SCB 168

Blankettutgivare

STATISTISKA CENTRAUYRAN

INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT

Ref Gustav Levenius, tfn 08-63 05 60, ankn 395

Ref Rolf Rundfelt, tfn 08-63 05 60, ankn 494

Industriens Utredningsinstitut (THE INDUSTRIAL INSTITUTE FOR ECONOMIC AND SOCIAL RESEARCH) Storgatan 19 - Box 5037 - 102 41 Stockholm 5 - Sweden - Tel. 08-63 50 20 Bankgiro 44-6999 - Postgiro 19 15 92

Stockholm den 1 december 1970

Ang, reklamkostnadsundersökning IUI arbetar för närvarande med en undersökning om reklamkostnadernas storlek i Sverige. Denna undersökning, som delvis utförs i samarbete med Statistiska Centralbyrån (SCB), görs på uppdrag av den statliga reklamutredningen. Ett resultat av denna undersökning som redan publicerats är att kostnaderna för kommersiell reklam år 1967 uppgick till 1,6 - 1,7 miljarder kronor. Ett exemplar av denna rapport översändes till Ert företag sommaren 1970. Arbetet fortsätter nu med en mer ingående analys av varför reklamkostnaderna varierar mellan olika företag. För denna analys krävs några kompletterande uppgifter, framför allt om försäljningens storlek åren 1966 och 1968. (Den tidigare undersökningen avsåg enbart 1967. De uppgifter Ni lämnade för detta år framgår av den bifogade frågeblanketten.) Dessa uppgifter skall ge underlag för att besvara frågor av typen: Är reklamkostnaderna i allmänhet högre för företag som växer snabbare än genomsnittligt? Är reklamkostnaderna högre för nyetablerade företag? Hur stabila är företagens marknadsandelar i varugrupper med höga respektive låga reklamkostnader? Preliminära resultat kommer att översändas till medverkande företag så snart sådana föreligger. I likhet med tidigare insamlade uppgifter kommer naturligtvis allt insamlat material att behandlas med en sådan sekretess att det vid redovisningen blir omöjligt att utläsa någon uppgift om individuella företag. Svaren insändes till Industriens Utredningsinstitut, Box 5037, 102 Ul Stockholm 5. Helst ser vi att svaren är oss tillhanda före den 15/12. Alternativt kommer IUI's medarbetare att ta kontakt med Er per telefon medio december. Eventuella frågor kan besvaras av civ.ekon. Rolf Rundfelt, telefon 08/63 50 20, ankn. 12M».

Högaktningsfullt INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT

Lars Nabset'h

19 FRÄGEBLANKETT

lUL

KONFIDENTIELLT

Att: Rolf Rundfelt Box 5037, 102 hl STOCKHOLM 5 Tel. 08/63 50 20 ankn. 12l*U

Företag nr

VARUGRUPP

1968 VARUGRUPP

1968 VARUGRUPP

1968 VARUGRUPP

1968 Försäljning i Sverige (tusen kronor) därav varor avsedda för privat konsumtion!) (För 1967 uppgick försäljningen resp. de totala reklamkostnaderna i % av försäljningen till) Vilket år påbör- Före i960? jade Ni försälj^ ? 6 ningen inom varugruppen? 1965-1966?

] ] 3

]

LZ ] CZ]

Har Ni några s p e c i e l l a kommentarer t i l l försäljningsutvecklingen

Har reklamkostnaderna i % &v försäljningen ändrats väsent- J a Q l i g t under perioden 1966-1968? Nej •

• •

• • •

• •

1966-1968?

•

• •

Namn och adress till den eller de personer som Ni önskar att preliminära resultat skall sändas till:

Eventuella frågor kan ställas till Rolf Rundfelt, telefon 08/63 50 20, ankn. 12M*. Uppgifterna insändes till Industriens Utredningsinstitut, Box 5037, 102 1*1 Stockholm 5, helst Tore 15/12.

1) Dvs. ej varor som vidareförädlas av andra företag eller säljs till storkök.offentliga myndigheter etc.

Bilaga C

Definition av de varugrupper som ingår i undersökningen samt svarsfrekvenser

I tabell 9 i tabellbilagan redovisas samtliga 98 varugrupper för vilka uppgifter insamlats. Av sekretesskäl har vi dock tvingats slå ihop vissa av dessa varugrupper. I denna bilaga redovisas de hopslagna varugrupperna, varför antalet varugrupper bara uppgår till 84. I kolumnerna 2 och 3 definieras de olika varugrupperna dels verbalt dels med statistiska nummer, (SOS, Industri 1966). Av kolumn 5 framgår vidare hur populationerna för de enskilda varugrupperna bildats. Bokstäverna a, b och c hänvisar till texten i bilaga A s 135.

Tabell Cl Varugruppsdefinitioner, urvalsmetoder och svarsfrekvenser 3 Statistiskt nummer enl Brysselnomenklatur

4 Svarsfrekvens svenska tillverkare

5 Tobaksvaror av alla slag avsedda för konsumtion Maltdrycker av alla slag Lemonader, läskedrycker och mineralvatten

24.02 111/122-509 Jfr kolumn 5

a) totalundersökning b) ISIC 213 + 214 b) ISIC 213 + 214

Vin och sprit, avsett för konsumtion

22.06, 22.07, 22.09. 101/105-880

1 Varugruppsnummer Varugrupp 1

Summa: Vin och sprit, tobak, öl och läsk 20.07

Saft och juice av frukter eller köksväxter (stilldrinks) icke innehållande alkohol

3 Jfr kolumn 5 Standardiserad mjölk, skum- och kärnmjölk, avsedd för konsumtion, ej konserverad eller koncentrerad Jfr kolumn 5 Grädde, avsedd för konsumtion Summa: Flytande mejerivaror Jfr kolumn 5 Smör, runmärkt 15.13.101-109 Margarin av alla slag exkl konstister och annat ätbart fett Summa: Matfett

5 6 7 8

Ost av alla slag inkl mesvaror Jfr kolumn 5 Ägg (hönsägg med skal) 04.05 (del av) 21.07. Glass av alla slag inkl saftis 321/323 18.06.401/405 Kött, fläsk och charkuteriJfr kolumn 5 varor, avsedda för konsumtion, ej konserverat

12-734181 Rundfelt

a) totalundersökning

97,6

95,5 100

Urvalsmetod

6 Antal im portörer som med verkat 3 1

— — 4

91,7

a) urvalsundersökning

b) ISIC 202

—

b)ISIC 202

100 100 100 100 100 100 100

b) ISIC 202 a) totalundersökning

b)ISIC 202 c) a) urvalsundersökning b)ISIC 201

12 13 14 15 16

17 18 19 20

21 22 23 24 25

172 Kött-, charkuterivaru-, fisk-, skaldjurs-, grönsaks- och fruktkonserver samt köksväxter, inlagda i ättika o d (exkl de konserver som ligger i varugrupperna 10 och 16)a Barnmat i burk, babydrycker samt barnvälling Summa: Alla slag av konserver inkl barnmat Sopp- och buljongpreparat, färdiga soppor och buljonger, såväl konserverade som andra" Djupfrysta livsmedel av alla slag

Choklad och sockerkonfektyrer för direkt konsumtion Socker, bit- och strö-, samt bordssirap Kaffe, rostat (inkl snabbkaffe) Kakaopulver samt flytande kakao (både sötat och osötat) Sylter, marmelader (ej konfektyr), fruktmos, fruktgeléer och fruktpastor, även konserverade" Te Mjöl och gryn av alla slag av spannmål Knäckebröd inkl tunnbröd

16.01.101/105, 16.02.110/198, 16.04.161-189 + + 220/240.1 + + 275/279.1, 16.05.110/199 20.01.100-200, 20.02.110/199, 20.06.200-900 Del av 19,02 kap. 16 och 20

93,8

a) urvalsundersökning

a) totalundersökning

94,4 21.05

a) urvalsundersökning

02.02.105 + 805, 03.01.651/659750/799, 07.02, 08.10, 16.02. 208.1, 16.04. 275/279.3, 20.03. delar av 02.01 Jfr kolumn 5

a) totalundersökning

b)IS1C 208

a) totalundersökning

17.01.902/903 + + 905/906, 17.02.701 09.01.200

18.05, 18.06.100

09.02 Jfr kolumn 5

100 Matbröd, skorpor och bakverk av alla slag exkl knäckebröd och tunnbröd Makaroner, spaghetti, majsflingor och s k rostat ris Kakmix för hushållsbruk

Jfr kolumn 5

98,2

19.03, 19.05

Kryddor Beredd senap, majonnäs, dressing, tomatketchup och tomatsås Alla slags skodon av läder, vävnader, plast och andra material med undantag för träskor och stövlar etc& Stövlar, galoscher och andra ytterskor med överdelar av gummi0 Summa: Skor och stövlar

a) urvalsundersökning a) totalundersökning

—

a) urvalsundersökning c) b)ISIC 205

—

a) totalundersökning b)ISIC 206

—

a) totalundersökning

—

09.04-09.10 21.03.200,21.04 001-009.1 + 3

a) totalundersökning c) a) urvalsundersökning

Jfr kolumn 5

93,3

b)ISIC 241

64.01.110-120

a) totalundersökning

93,6

5 3

—

26 27 28 29

31 32

37 38

40 Strumpor, sockor, strumpskyddare och strumpbyxor0 Skjortor och nattkläder av alla slag för män och kvinnor6 Korsetter, gördlar, strumpoch höfthållare samt bh ö Underkläder (exkl varugrupperna 27 och 28 av alla slag för män, kvinnor och barn) 0 Herrkonfektion (ulstrar, paletåer, överrockar, kostymer, kavajer och byxor för herrar och gossar, även av trikå. Jackor, anoracker m m ingår i grupp 34)6 Tyngre damkonfektion (ulstrar, kappor och dräkter) 6 Lättare damkonfektion (klänningar, kjolar, blusar och baddräkter för kvinnor, och flickor, även av trikå) 0 övrig konfektion av trikå (tröjor, cardigans, jumpers etc)6

60.03 (del av) 60.04, 61.03, 61.04 (delar av) 61.09.010-020

60.04,61.03, 61.04 (delar av) 60.05, 61.01 (delar av)

a) urvalsundersökning c)

c)

61.02 (del av) 61.02 (del av)

60.05 (del av)

övrig beklädnadsindustri (jackor, anoracker, skyddsoch överdragskläder, shorts, gymnastik- och herrbaddräkter samt övriga sportoch fritidskläder, barnkläder, näsdukar, slipsar, kragar o d) 6 Huvudbonader (ej av läder eller pälsskinn)0 Summa: övrig beklädnadsindustri inkl huvudbonader Kläder, handskar och huvudbonader av läder eller konstläder. Bälten, armband och liknande produkter skall ej ingå6

60.05,61.01, 61.02, 61.05, 61.06. 61.07 (delar av)

42.03.100-300, 65.06.200

a) urvalsundersökning

Kläder, handskar, huvudbonader och andra beklädnåds artiklar såsom stolor o d av pälsskinn eller konstgjord päls 6 Mattor, även konfektionerade Heminredningstextilier (borddukar, handdukar, gardiner, sängtäcken, kuddar, res- och sängfiltar o d) Reseeffekter, väskor, plånböcker o d av läder, konstläder, plast, vulkanfiber eller liknande material Hemstickningsgarner (i detaljhandelsförpackning)

43.03.100 + 200, 43.04, 65.06.100

a) urvalsundersökning

12*-734181

65.03-65.05 (delar av)

c)

58.01-58.02 (delar av) 62.01-62.02, 94.04 (delar av)

Jfr kolumn 5

51.03, 53.10, 54.04, 55.06, 56.06 (delar av)

c) c)

90,0

b) ISIC 293

c)

45 Medikamenter för människor och djur Tvättmedel, diskmedel, skurpulver och andra rengöringsmedel i detaljhandelsförpackning. Tvål, såpa samt varor i grupp 47 skall ej ingå Toalettvål i formade handstycken Kosmetiska preparat, parfymer och toalettmedel (hudvårdspreparat, nagellack, munvatten, hårvårdspreparat, rakkräm, hårborttagningsmedel m m). Varugrupperna 43 och 45 skall ej ingå Tandkräm och tandpulver

43 44

47 48 49

53 54

93,3

34.02.212 + 216 + 221+ 100 + 225, 34.05.400

a) totalundersökning a) urvalsundersökning

a) totalundersökning a) urvalsundersökning

33.06. (exkl 33.06.400)

92,9

a) totalundersökning

2 Baby-blöjor

—

Sanitetsbindor och sanitetstamponger Summa: Bortkastbara hygienprodukter

48.21.999.3-4, 59.01.210-220

a) totalundersökning a) totalundersökning

Puts- och polermedel för skodon, möbler, golv och metallföremål Färger och lacker i detaljhandelsförpackning Tissuevaror (hushålls- och toalettpapper, dukar, näsdukar, servietter och liknande varor) Kräppappersvaror (hushållsoch toalettpapper, handdukar och liknande produkter) Kyl- och frysskåp och liknande kylmöbler för hushållsbruk med inbyggt kylaggregat Elektriska tvätt- och diskmaskiner samt tvättcentrifuger för hushållsbruk Symaskiner avsedda för hemsömnad

34.05.100-300 + 900

Dammsugare och golvbonare för hushållsbruk Radio, TV, grammofoner, skiv- och bandspelare, avsedda för hemmabruk (även kombinerade apparater) Summa: Dammsugare, golvbonare, radio, TV etc Sittmöbler, bäddsoffor och andra möbler av trä, metall, plast e d, avsedda för hushållsbruk. Armaturer skall ej ingå

100 100

32.09 (del av)

2 16

1 1

a) urvalsundersökning

c)

a) urvalsundersökning

84.15.120-180 + 311-340

a) urvalsundersökning

84.18.110, 84.19.100, 84.40.100

a) totalundersökning

a) totalundersökning

85.06.100-200

8.15.410-499 + + 509-600, 92.511.103 + 200

a) totalundersökning a) totalundersökning

48.05.301, }• 48.15.300, 48.21.920-930

100 Jfr kolumn 5

90,6

6 14

b)ISIC 260

1 56

57 58 59

60 61 62

63 64 65

3 Glas och porslin, avsett Jfr kolumn 5 för hushållsändamål (bords-, köks- och prydnadsartiklar av glas och porslin) Spisfläktar för hushålls85.06.400 bruk (del av) El-värmeradiatorer inkl el 85.12.200.1 värmelister och -paneler

94,1

b) ISIC 332 + 333

100 100

a) totalundersökning a) totalundersökning a) totalundersökning a) totalundersökning

4 Elektriska rakapparater (även batteridrivna) Rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt rakblad Summa: Rakapparater

85.07.100 82.11.200-300

100 Glödlampor för allmänbruk (metalltrådslampor t o m 200 watt) Grammofonskivor

a) totalundersökning

c)

8 Stillbildskameror, smalfilmskameror samt projektorer, avsedda för amatörbruk Film, i rullar, avsedd för amatörbruk Summa: Kameror och film Fickur och armbandsur

90.07.101/109, 90.08 111/119 + + 200, 90.09.100

a) totalundersökning

37.02 (del av)

a) totalundersökning

100 100

Böcker, bundna eller häftade Tidningar och underhållningstidskrifter (fack-, firma- o d tidskrifter skall ej ingå) Personbilar och stationsvagnar, bensin- och dieseldrivna Segel-, motor-, roddbåtar och kanoter för nöjestrafik (standardutrustade) Utombordsmotorer

92.12 (del av)

49.01.101/105 49.02.0001 + 2

1 4

a) totalundersökning c) c)

13 6

87.02.111 + 119

a) totalundersökning

89.01.941-949 + 931/939 + + 981/989.1-5 84.06.211 + 215

a) urvalsundersökning

97.07.100-209

a) totalundersökning a) totalundersökning

71.12 Jfr kolumn 5

b)ISIC 394

97.01, 97.02, 100 97.03, 97.04, 910-990 40.11.210-229.1 + 100 + 310-339

a) urvalsundersökning a) totalundersökning

—

75 Sportartiklar (inkl cyklar och mopeder) Eldningsolja 1-2

27.10.501 + 503

76 Eldningsolja 3-5

27.10.505-509

a) urvalsundersökning a) urvalsundersökning a) totalundersökning a) totalundersökning

67 68 69

71 72 73 74

Fiskredskap för fritidsfiske (spön, rullar, drag, spinnare, krokar och andra fiskredskap). Fisknät skall ej ingå Bijouterivaror (smärre artiklar av ädel metall eller med plätering av ädel metall, avsedda som smycken eller att bäras exempelvis i fickor eller handväskor) Leksaker, leksaksspel och barncyklar Slangar och däck av gummi för cyklar, mopeder, motorcyklar och personbilar Fritidshus av trä

3 10 10

77 Motorbensin

78 Portlandcement

79 Armeringsjärn

73.10.120+130

100 Konservburkar (förpackningar som ej kan återförslutas) Summa: Armeringsjärn och konservburkar

73.23.301 + 305

87.02.310 + 380

83 Diskbänkar av rostfritt stål Runtomsvängande grävmaskiner Lastbilar, skåpvagnar, pickuper, både dieseloch bensindrivna Skördetröskor

84 Kassakontrollapparater

80 81 82

a

a) totalundersökning a) totalundersökning

a) urvalsundersökning a) totalundersökning

100 a) urvalsundersökning a) totalundersökning a) totalundersökning a) totalundersökning a) totalundersökning

Med konserver avses livsmedel i hermetiskt slutna kärl såsom burkar, flaskor, tuber och dylika förpackningar, vilka är hoplödda eller försedda med skruvlock med tätande inlägg. b Enbart varor avsedda för privat konsumtion. Leveranser till offentliga myndigheter såsom försvaret m m skall alltså ej medtas.

Bilaga D

Källor vid beräkning av reklamkostnadernas storlek i företag, som ej omfattas av enkätundersökningen

1) Industrihandel, handelsbanker och försäkringsbolag. Omsättningen har hämtats från SCB:s statistik. Reklamintensiteten har satts något under den som de minsta företagen har i respektive näringsgren, vilka ingår i enkätundersökningen. 2) Rederier, flygbolag etc. Enkäter har sänts till Linjeflyg, SJ, Svenska Lloyd, Tor Lines m fl. Kompletterande uppgifter har hämtats från SCB:s vinststatistik för "Samfärdsel". 3) Restauranger, hotell och diverse nöjesetablissemang. Telefonintervju med Sveriges Hotell- och Restaurangförbund, Svensk Filmindustri och Stockholms Museinämnd. Uppgifter för idrott, lotterier och bingo har hämtats från SCB:s vinststatistik. 4) Byggnadsindustri, el-, gas- och värmeverk. Telefonintervjuer med Byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges Hantverks- och

Industriorganisation samt Stockholms Elverk. Uppgifter har även hämtats från SCB:s vinststatistik. 5) Affärsdrivande verk. Enkäter har sänts till domänverket, postverket, televerket och statens vattenfallsverk. 6) Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske. Telefonintervjuer med lantbruksförbundet. 7) Diverse tjänster. Telefonintervjuer med Föreningen Auktoriserade revisorer, Ervaco, Annonsbyråernas förening, Allmänna Ingenjörsbyrån AB, Förenade Tvätt AB, AB Nockeby-Tvätten, Sparbankernas Fastighetsbyrå AB och Svensk Fastighetsförmedling. Härutöver har en sammanställning gjorts över annonskostnadernas storlek enligt Reklamstatistik AB i den mån de berörda företagen omfattas av denna statistik.

Bilaga E

Redovisning av regressionsresultat

I denna bilaga redovisas regressionskoefficienter för samtliga, i de olika modellerna ingående variablerna, dessutom redovisas för förklaringsfaktorerna, som alltså representeras av en eller flera variabler s k Fvärden. Genom att jämföra de framräknade F-värdena med teoretiska F-värden, givet antalet frihetsgrader, får vi ett mått på de olika förklaringsfaktorernas signifikans. F-värdet har beräknats som kvoten mellan två medelkvadratsummor. Den förstå av dessa — täljaren — utgörs av den ökning av den förklarade kvadratsumman som följer av att vi inkluderar ytterligare en förklaringsfaktor i vår modell dividerat med antalet variabler (frihetsgrader) som förklaringsfaktorn tar i anspråk. Nämnaren i sin tur består av den oförklarade kvadratsumman dividerad med återstående antal frihetsgrader. Som exempel kan nämnas att när vi inkluderar förklaringsfaktorn "Indirekta skatter", i vår modell så leder det till en höjning av den förklarade kvadratsumman med 0,2 (från 1 304,2 till 1 304,4). Förklaringsfaktorn representeras av en variabel i modellen; vi dividerar följaktligen 0,2 med 1. Den oförklarade medelkvadratsumman är lika med 8,3, vilket framgår av tabell E.2. F-värdet blir följaktligen 0,2/8,3 = 0,02. Teoretiska F-värden finns angivna i tabell E.l. Enligt den är F vid en signifikansnivå av 10% givet 1 frihetsgrad i täljaren och 60 (egentligen 78) i nämnaren = 2,84. Det beräknade F-värdet är klart lägre, varför hypotesen om att förekomsten av indirekta skatter påverkar reklamintensiteten förkastas. För några av förklaringsfaktorerna 178

har

endast gjorts en överslagsberäkning av Fvärdet. Det gäller fall där det framstått som uppenbart att F-värdet är så högt att det motsvarar en signifikansnivå bättre än 0,1%. Som framgår av tabellerna E.2-E.12 finns inte regressionskoefficienter framräknade för samtliga variabler i datalistan. Detta beror på att när man använder sig av dummyvariabler, får man inte entydiga estimat på regressionskoefficienterna om samtliga klasser inom en "familj" av dummyvariabler inkluderas i regressionsekvationen. För att undvika detta problem kan man utelämna en av klasserna för var och en av familjerna. Koefficienten för denna utelämnade klass kommer då att fångas upp av intercepttermen. Värdet på denna koefficient beräknas genom att koefficienterna för övriga variabler inom respektive familj multipliceras med en vikt, som utgörs av antalet observationer inom klassen i förhållande till det totala antalet observationer. Summan av dessa produkter, multiplicerad med — 1 , ger värdet på den utelämnade variabelns koefficient. För övriga variabler gäller att koefficienterna är lika med värdet enligt datalistan plus den framräknade regressionskoefficienten för den utelämnade klassen. Exempel: Förklaringsfaktorn "Indirekta skatter" representeras av två variabler. Den första utmärker de nio varugrupper för vilka de indirekta skatterna är betydande; den andra utmärker de övriga 80 varugrupperna. Enligt datalistan är regressionskoefficienten för varugrupperna med indirekta skatter = —0,187. Det innebär att koeffici-

enten för den andra klassen är lika med - 1 (-0,187 x 9/89) dvs +0,019. Den korrigerade koefficienten för varugrupper med indirekta skatter blir då -0,187 + 0,019 = -0,168.

Tabell EJ Teoretiska F-värden givet 60 och 120 frihetsgrader i nämnaren Antal frihetsgrader i täljaren

Signifikansnivå, % 10

0,5

2,5

0,1

60 frihetsgrader i nämnaren 1 2,84 4,08 5,42 2 2,44 3,23 4,05 3 2,23 2,84 3,46

7,31 5,18 4,31

8,83 12,6 6,07 8,25 4,98 6,60

120 frihetsgrader i nämnaren 1 2,75 3,92 5,15 2 2,35 3,07 3,80 3 2,13 2,68 3,23

6,85 4,79 3,95

8,18 11,4 5,54 7,32 4,50 5,79

Tabell E.2 Varugruppsundersökningen. Modell 1 med leverantörernas reklamkostnader i procent av omsättning i fabrikspriser exkl varuskatter som beroende variabel Multipel korrelationskoefficient

R2 = 0,671

0,8181 Frihetsgrader

MedelkvadratKvadratsumma summa

Regression Residual

10 78

1 304,4 644,8

130,4 8,3

Oberoende variabel

Regressionskoefficient enl lista

Antal observationer i klassen

Korrigerade koefficienter

F-värde

-0,187

-0,17

• 0,02

—

+ 0,02 -1,14 + 0,73a + 5,41 -0,98

• 10,8

—

80 42 25 11 22

—

+ 1,10

-1,204

-0,10

-2,526 3,824 -2,742

16 46 27 16 89 14 75

-1,43 + 2,64 -3,92 -1,18 + 0,034 -5,46 + 1,02 3,36

la b 2a b c d 3a b c 4a b c 5 6a b

Förekomst av indirekta skatter Avsaknad av indirekta skatter Låg säljarkoncentration Oligopol Oligopol med låg tillväxt Hög säljarkoncentration Varugrupper med liten omsättning Varugrupper med medelhög omsättning Varugrupper med stor omsättning Dagligvaror Urvalsvaror Sällanköpsvaror Importandel Lågt täckningsbidrag övriga varugrupper Intercept

-0,163 1,705 4,679

—

0,034 - 6,484

—

3,335

—

F-värde 15,8

• 2,5

• 20,0

J

• 7,19 • 38,3

Avser endast de oligopol som ej har låg tillväxttakt.

Tabell E.3 Varugruppsundersökningen. Modell 2 med leverantörernas reklamkostnader i procent av omsättning i fabrikspriser inkl varuskatter som beroende variabel Multipel korrelationskoefficient

0,8192

Ä2 = 0,68

Frihetsgrader

MedelkvadratKvadratsumma summa

Regression Residual

10 78

1 276,8 626,0

127,7 8,0

F-värde 15,9

Oberoende variabel

Regressionskoefficient enl lista

Antal observationer i klassen

Korrigerade koefficienter

F-värde

-3,363

9 80

-3,02 + 0,34

—

42 25 11 22

-1,18 + 0,75 + 5,31 -0,90

—

+ 1,10

-1,251

-0,15

-2,391 3,861 -2,627

16 46 27 16 89 14 75

-1,29 + 2,66 -3,83 -1,20 + 0,032 -5,62 + 1,05 3,06

la b 2a b c d 3a b c 4a b c 5 6a b

Förekomst av indirekta skatter Avsaknad av indirekta skatter Låg säljarkoncentration Oligopol Oligopol med låg tillväxt Hög säljarkoncentration Varugrupper med liten omsättning Varugrupper med medelhög omsättning Varugrupper med stor omsättning Dagligvaror Urvalsvaror Sällanköpsvaror Importandel Lågt täckningsbidrag övriga varugrupper Intercept

— -0,283 1,651 4,557

—

0,032 -6,667

—

3,449

—

7,1

>9,0

2,3

>>9,0 }

6,6

1 41,7

Tabell E.4 Varugruppsundersökningen. Modell 3 med leverantörernas plus handelns reklamkostnader i procent av privat konsumtion som beroende variabel Multipel korrelationskoefficient

0,8237

Ä2 = 0,69

Frihetsgrader

MedelkvadratKvadratsumma summa

Regression Residual

10 78

1 276,8 626,0

127,7 8,0

Oberoende variabel

Regressionskoefficient enl lista

Antal observationer i klassen

Korrigerade koefficienter

-2,632

-2,37

—

—

80 42 25 11 22

+ 0,27 -0,91 + 0,98 + 3,33 -0,58

—

+ 0,71

-0,867

-0,16

-1,358

-0,65

la b 2a b c d 3a b c

180 Förekomst av indirekta skatter Avsaknad av indirekta skatter Låg säljarkoncentration Oligopol Oligopol med låg tillväxt Hög säljarkoncentration Varugrupper med liten omsättning Varugrupper med medelhög omsättning Varugrupper med stor omsättning

-0,326 1,563 2,353

F-värde 15,9

F-värde

10,0

>9,0

1,8

Oberoende variabel 4a b c 5 6a b

Dagligvaror Urvalsvaror Sällanköpsvaror Importandel Lågt täckningsbidrag övriga varugrupper Intercept

Regressioskoefficient enl lista

Antal observationer i klassen

2,634 •1,409

46 27 16 89 14 75

0,019 •2,353 3,397

Korrigerade koefficienter + 1,70 -2,34 -0,93 + 0,019 -1,98 + 0,37 3,56

F-värde

•>9,0 5,3 42,9

Tabell E.5 Varugruppsundersökningen. Modell 4 med känslighetsanalys av 74 varugrupper 0,8042

Multipel korrelationskoefficient

/?2 = 0,64

Frihetsgrader

MedelkvadratKvadratsumma summa

Regression Residual

10 63

637,3 348,0

63,7 5,5

Oberoende variabel

Regressionskoefficient enl lista

Antal observationer i klassen

Korrigerade koefficienter

-1,200

-1,09

—

+ 0,11

—

67 40 18 8 16

—

+ 0,03

0,384

+ 0,41

-1,154 2,647 -2,985

16 31 26 17 74 8 66

-1,12 + 2,59 -3,05 -0,062 + 0,031 -4,30 + 0,52 2,76

la b 2a b c d 3a b c 4a b c 5 6a b

Förekomst av indirekta skatter Avsaknad av indirekta skatter Låg säljarkoncentration Oligopol Oligopol med låg tillväxt Hög säljarkoncentration Varugrupper med liten omsättning Varugrupper med medelhög omsättning Varugrupper med stor omsättning Dagligvaror Urvalsvaror Sällanköpsvaror Importandel Lågt täckningsbidrag övriga varugrupper Intercept

-0,273 2,664 2,604

—

0,031 -4,822

—

2,589

—

F-värde 11,5

F-värde

0,95

J

-1,04 + 1,89 + 4,49

-0,77

>9,0

J

, 2,1

[ >9,0 V 7,1 \ 18,9 J

Tabell E.6 Varugruppsundersökningen. Modell 5 med känslighetsanalys för 51 varugrupper Multipel korrelationskoefficient

0,8442

i?2 = 0,71

Frihetsgrader

MedelkvadratKvadratsumma summa

Regression Residual

10 40

993,1 400,5

99,3 10,0

Oberoende variabel

Regressionskoefficient enl lista

Antal observationer i klassen

Korrigerade koefficienter

la b 2a b c d 3a b c 4a b c 5 6a b

Förekomst av indirekta skatter Avsaknad av indirekta skatter Låg säljarkoncentration Oligopol Oligopol med låg tillväxt Hög säljarkoncentration Varugrupper med liten omsättning Varugrupper med medelhög omsättning Varugrupper med stor omsättning Dagligvaror Urvalsvaror Sällanköpsvaror Importandel Lågt täckningsbidrag övriga varugrupper Intercept

-3,495

—

•3,22

47 13 21 11 17

+ 0,27 -3,92 + 0,45 + 5,43 -1,58

+ 0,62

-0,762

-0,14

-1,896 + 3,463 -5,082

7 32 9 10 51 11 40

-1,28 + 2,19 -6,36 -1,28 + 0,043 -5,27 + 1,45 4,08

-1,342 + 2,030 + 4,975

—

—

+ 0,043 -6,715

—

3,564

—

F-värde 9,9

F-värde

2,9

•>9,0

• 0,6

!->9,0 7,2 23,3

Tabell EJ Varugruppsundersökningen. Modell 6 med känslighetsanalys för 115 varugrupper Multipel korrelationskoefficient

0,8108

Ä2 = 0,65

Frihetsgrader

MedelkvadratKvadratsumma summa

Regression Residual

10 104

1 929,3 1 005,3

192,9 9,7

Oberoende variabel

Regressionskoefficient enl lista

Antal observationer i klassen

Korrigerade koefficienter

2,064

+ 1,78

—

99 58 29 11 28

-0,29 -0,27 -0,15 + 4,89 -1,21

-3,680

—

38 61

+ 2,53 -1,15

-4,172

-1,64

3,602 -2,232

63 30 22 115 15 100

+ 2,21 -3,62 -1,40 + 0,029 -4,49 + 0,67 3,92

la b 2a b c d 3a b c 4a b c 5 6a b

182 Förekomst av indirekta skatter Avsaknad av indirekta skatter Låg säljarkoncentration Oligopol Oligopol med låg tillväxt Hög säljarkoncentration Varugrupper med liten omsättning Varugrupper med medelhög omsättning Varugrupper med stor omsättning Dagligvaror Urvalsvaror Sällanköpsvaror Importandel Lågt täckningsbidrag övriga varugrupper Intercept

0,937 1,057 5,037

—

F-värde 20,0

F-värde

4,3

>9,0

14,2

—

0,029 -5,161

—

4,221

—

>9,0

Tabell E.8 Varugruppsundersökningen. Modell 7 med logaritmerad beroende variabel Multipel korrelationskoefficient0-

0,8771

Ä2 = 0,77

Frihetsgrader

MedelkvadratKvadratsumma summa

Regression Residual

10 78

14,42 4,32

1,44 0,05

Oberoende variabel

Regressionskoefficient enl lista

Antal observationer i klassen

Korrigerade koefficienter

la

2a b c d 3a

4a b c 5 6a b a

Förekomst av indirekta skatter Avsaknad av indirekta skatter Låg säljarkoncentration Oligopol Oligopol med låg tillväxt Hög säljarkoncentration Varugrupper med liten omsättning Varugrupper med medelhög omsättning Varugrupper med stor omsättning Dagligvaror Urvalsvaror Sällanköpsvaror Importandel Lågt täckningsbidrag övriga varugrupper Intercept

+ 0,12

0,133

80 42 25 11 22

-0,01 -0,12 + 0,15 + 0,46 -0,10

+ 0,07

-0,066

+ 0,01

0,215 0,230 0,417

—

16 46 27 16 89 14 75

0,414

—

-0,14 + 0,24 -0,41 + 0,01 + 0,003 -0,69 + 0,13 0,31

0,018 0,254 0,305

—

— 0,003 0,815

Antilogaritmering ger: Multipel korrelationskoefficient = 0,8980

Regression Residual

F-värde 26,0

F-värde

1,6

>9,0

6,2

>9,0 11,4 90,2

i?2 = 0,81

Frihetsgrader

MedelkvadratKvadratsumma summa

10 78

1 573,0 376,0

157,3 4,8

F-värde 32,0

Tabell E.9 Varugruppsundersökningen. Modell 8 med sälj ar struktur uppdelad på 7 klasser i stället för 4 0,8236

Multipel korrelationskoefficient

Frihetsgrader

/?2 = 0,68 MedelkvadratKvadratsumma summa

Regression Residual

13 75

1 322,3 626,9

101,7 8,4

Oberoende variabel

Regressionskoefficient enl lista

Antal observationer i klassen

Korrigerade koefficienter

-i 0,23

-0,026

la

Förekomst av indirekta skatter b Avsaknad av indirekta skatter

0,260

F-värde 12,2

F-värde

0,03

Oberoende variabel 2a Varugrupper med lägst koncentration b övriga varugrupper med låg koncentration c Oligopol d Oligopol med låg tillväxttakt e En-företagsdominerande varugrupper f övriga monopol g Skyddade monopol 3a Varugrupper med liten omsättning b Varugrupper med medelhög omsättning c Varugrupper med stor omsättning 4a Dagligvaror b Urvalsvaror c Sällanköpsvaror 5 Importmedel 6a Lågt täckningsbidrag b Övriga varugrupper Intercept

Regressionskoefficient enl lista

Antal observationer i klassen

Korrigerade koefficienter

-1,930

-0,88

- 2,494 -0,401

22 25

-1,44 + 0,65

4,804

+ 5,45

-2,797 -1,879

—

8 10 4

-1,75 -0,83 + 1,05

—

+ 1,18

-1,339

-0,16

-2,531 3,902 -2,922

16 46 27 16 89 14 75

-1,35 + 2,77 -4,05 -1,13 + 0,036 - 6,07 + 1,13 3,24

—

0,036 -7,201

—

5,436

—

F-värde

• 6,6

>9,0

>>9,0 j'

7,9 37,4

Tabell E.10 Varugruppsundersökningen. Modell 9 med nio förklaringsfaktorer i stället för sex Multipel korrelationskoefficient

0,8464

Ä2 = 0 72

Frihetsgrader

MedelkvadratKvadratsumma summa

Regression Residual

16 72

1 414,4 559,8

38,4 7,8

Oberoende variabel

Regressionskoefficient enl lista

Antal observationer i klassen

Korrigerade koefficienter

0,713

+ 0,64

0,178 2,537 -0,734

—

80 42 25 11 22

-0,072 -0,7 + 1,8 + 6,3 -0,7

—

+ 1,16

-1,225

-0,065

-2,781 3,836 -2,827

16 46 27 16 89 14 75

-1,62 + 2,71 -3,95 -1,13 + 0,030 -5,30 + 0,99

la b 2a b c d 3a b c 4a b c 5 6a b

184 Förekomst av indirekta skatter Avsaknad av indirekta skatter Låg säljarkoncentration Oligopol Oligopol med låg tillväxt Hög säljarkoncentration Varugrupper med liten omsättning Varugrupper med medelhög omsättning Varugrupper med stor omsättning Dagligvaror Urvalsvaror Sällanköpsvaror Importandel Lågt täckningsbidrag övriga varugrupper

—

0,030 -6,291

—

F-värde 11,4

F-värde

0,3

>9,0

3,0

>9,0 5,5 30,0

Oberoende variabel Negativ tillväxttakt Låg tillväxttakt Hög tillväxttakt Kartell Icke-kartell Statlig konsumentupplysning b Annan konsumentupplysning c Ingen konsumentupplysning Intercept

7a b c 8a b 9a

Regressionskoefficient enl lista

Antal observationer i klassen

Korrigerade koefficienter

-4,726 -6,000 -6,845 -5,018

—

22 33 23 2 87

+ 0,7 -0,8 -1,6 -5,0 + 0,1

0,635

+ 0,62

-0,154

-0,17

-0,01 3,40

—

9,024

—

F-värde

Tabell E.ll Företagsundersökningen. Modell 1 med beroende variabel definierad som relativ reklamintensitet Multipel korrelationskoefficient

0,5308

R2 = 0,2S

Frihetsgrader

MedelkvadratKvadratsumma summa

Regression Residual

11 227

59,9 152,7

5,4 0,7

O beroende variabel

Regressionskoefficient enl lista

Antal observationer i klassen

Korrigerade koefficenter

-0,515

0,389

31 208 25 38 27 149 33 33 29 21 66 57 129 110 20

-0,45 + 0,07 + 0,49 + 0,11 + 0,17 -0,14 -0,10 + 0,09 + 0,50 + 0,17 + 0,22 -0,58 -0,05 + 0,06 + 0,36

0,764

+ 0,73

-0,181

8 219

-0,21 -0,03 1,09

Integrerade företag Icke-integrerade företag Multinationella företag Exportörer Importörer Hemmamarknadsföretag Marknadsledare » tvåa » trea » fyra övriga rikstäckande företag Lokala företag Diversifierade företag Icke-diversifierade företag Nyetablerade företag därav företag etablerade 1960-1964 c därav företag etablerade 1965-1967 d Äldre företag Intercept

la b 2a b c d 3a b c d e 4 5a b 6a b

—

0,634 0,248 0,310

—

-0,317 -0,127 0,284 - 0,049

—

-0,802 -0,111

—

—

1,265

—

F-värde 8,1

F-värde

" 4,0

0,7 20,2 0,60

3,6

Tabell E.12 Företagsundersökningen. Modell 2 med beroende variabel definierad som företagens faktiska reklamintensitet Multipel korrelationskoefficient

0,6977

R? = 0,48

Frihetsgrader

MedelkvadratKvadratsumma summa

Regression Residual

18 220

7 408,7 7 810,9

411,6 35,5

Oberoende variabel

Regressionskoefficient enl lista

Antal observationer i klassen

Korrigerade koefficienter

-1,949

31 208 25 38 27 149 33 33 29

la b 2a b c d 3a b c d e 4 5a b 6a b

d 7a b

8a b c

d 9a b c

10a b

Integrerade företag Icke-integrerade företag Multinationella företag Exportörer Importörer Hemmamarknadsföretag Marknadsledare » tvåa » trea » fyra övriga rikstäckande företag Lokala företag Diversifierade företag Icke-diversifierade företag Nyetablerade företag därav företag etablerade 1960-64 därav företag etablerade 1965-67 Äldre företag Indirekta skatter Icke-indirekta skatter Låg koncentration Oligopol Oligopol med låg tillväxt Hög koncentration Låg omsättning Medelhög omsättning Hög omsättning Lågt täckningsbidrag Icke-lågt täckningsbidrag Intercept

8,666 3,442 1,241 -3,346 -2,598 -0,049 -1,474 -4,778 -0,903 3,048 6,740

66 57 129 110 20 12

-2,890 4,435 0,537 3,011 2,807 -2,773 •3,502 •2,772

7,920

219 56 183 87 82 31 70 60 116 63 45 194

11,6

F-värde

-1,70 + 0,25 + 7,07 + 1,84 -0,36 -1,60 -1,25 -0,50 + 2,05 + 0,63 + 2,10 -2,68 -0,41 + 0,49 + 2,80 + 6,50

},,

-3,13

3,6

-0,25 + 3,40 -1,04 -1,04 + 1,41 + 4,22 -1,60 + 2,26 -0,51 -1,24 -2,25 + 0,52 6,69

Anm: Variablerna 7-10 är gemensamma för samtliga företag inom varugruppen.

186 F-värde

12,0

0,7

15,6 >9,0

>9,0 4,6

Bilaga F

Känslighetsanalys — varugruppsindelning

1. Varugrupper som i modell 3 slagits samman (från 89 till 74): Öl och läsk Saft och sylt Mjölk, grädde och ost Smör och margarin Kaffe, te och kakao Mjöl, mjukt och hårt bröd Kryddor, senap och ketchup Tvätt- och rengöringsmedel Toalettvål, kosmetika och tandkräm Blöjor och sanitetsbindor Rakapparater och rakblad 2. Varugrupper som i modell 4 utelämnats (38): Tobak Vin och sprit Kött och charkuterier Soppor Choklad och konfektyr Sylt och marmelad Mjöl och gryn Mjukt bröd Kryddor Senap och ketchup Skor Strumpor Underkläder Skjortor Tung damkonfektion Lätt damkonfektion Herrkonfektion Kläder av trikå Fritidskläder m m Kläder av läder Kläder av päls Mattor Reseeffekter

Heminredningstextilier Läkemedel Kosmetika Puts- och polermedel Möbler Glas och porslin Radio och TV Tidningar Cyklar och mopeder Båtar Fiskredskap Bijouterier Leksaker Fritidshus Sportartiklar 3. Varugrupper som i modell 5 delats upp (från 89 till 115): Öl i tre varugrupper; lättöl, mellanöl och starköl Vin cch sprit i tre varugrupper; vin, brännvin och övrig starksprit Kött och charkuterier i två ej specificerade grupper Konserver i två ej specificerade grupper Djupfryst i två ej specificerade grupper Choklad och konfektyrer i två grupper; choklad och sockerkonfektyr Mjukt bröd i två ej specificerade grupper Herrkonfektion i tre ej specificerade grupper Damkonfektion i två ej specificerade grupper Läkemedel i två grupper; receptbelagda och ej receptbelagda Kosmetika i sex ej specificerade grupper Puts- och polermedel i två grupper; bilpolish och övrigt 187

Kyl och frys i två grupper; kyl och frys Tvätt- och diskmaskiner i två grupper; tvätt- och diskmaskiner Möbler i tre ej specificerade grupper Radio och TV i två grupper; radio och TV

Tidningar i två grupper; dags- och veckopress Cyklar och mopeder i två grupper; cyklar och mopeder.

Bilaga G

Specification av oberoende variabler i varugruppsmodellen

Kolumn 1 Nummer 2 Varugrupp 3 De fyra största företagens marknadsandel, % 4 Indirekta skatter 5-11 Säljarstruktur 5-6 Låg koncentration 5 Mycket låg 6 övriga 7-8 Oligopol 7 Låg tillväxt 8 övriga 9-11 Hög koncentration 9 En — företagsdominans 10 Skyddat monopol 11 övriga

Kolumn 12-14 Omsättning 12 Liten 13 Medelhög 14 Hög 15-17 Expansionstakt 15 Mycket låg 16 Medelhög 17 Hög 18-20 Köpfrekvens 18 Dagligvaror 19 Urvalsvaror 20 Sällanköpsvaror 21 Importandel i varugruppen 22 Lågt täckningsbidrag

10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27

Tobak 90 64 Öl Läsk 77 Saft och juice 57 Vin och sprit 92 Mjölk 100 Grädde 100 Smör 100 Ost 91 Agg 95 Margarin 97 Glass 91 Kött och charkuterier 81 Konserver 41 Soppor 70 Djupfryst 62 Barnmat 100 Choklad och konfektyr 56 Socker 100 Kaffe 72 Kakao 91 Sylt och marmelad 58 Te 72 Mjöl och gryn 91 Knäckebröd 96 Mjukt bröd 30 Makaroner 100

17 9 1 9 15 0 0 0 15 0 3 0 -

1 1 1 1 1 — — — 1 —

1 1

— —

4 30 17 23 0

1 — — — —

19 0 0 18

— 1 1 —

9 100 8 0 5 10

10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

28 Kakmixer 100 29 Kryddor 78 30 Senap och ketchup 82 1 I 31 Flingor 88 32 Skor 24 1 — — 33 Stövlar 80 1 1 34 Strumpor 44 35 Skjortor, nattkläder 24 36 Korsetter, gördlar, bh 43 37 övriga underkläder 23 — 1 38 Herrkonfekt 19 — 1 39 Damkappor o -dräkter 18 — 1 40 Klänningar, blusar m m 17 — 1 41 Jumprar m m av trikå 20 — 1 42 övrig beklädnad IS — 1 43 Kläder av läder 28 — 1 44 Kläder av päls 22 1 45 Mattor 27 — — 1 46 Heminredntextilier 39 47 Reseeffekter mm 17 — 1 48 Hemstickningsgarner 75 — — — 1 1 49 Läkemedel 48 — — 1 50 Tvätt- och diskmedel 86 — — — 1 51 Toalettvål 75 — — — i 1 52 Kosmetika 28 1 1 — 53 Tandkräm 87 — — — 1 54 Blöjor 95 — — — _ 1 55 Puts- och polermedel 55 — — 1 — 1 56 Färger 96 — — — 1 57 Sanitetsbindor m m 100 — — — — 1 ] 58 Tissuevaror 94 — — — 1 \ 59 Kräppappersvaror 100 — — — 1 60 Kyl och frys 66 — — 1 61 Tvätt- och diskmaskiner 51 — — 1 62 Symaskiner 96 — — — 1 63 Dammsugare 91 — — — 1 64 Möbler 11 — 1 — _ __ _ 65 Glas och porslin 25 — 1 66 Radio, TV mm 73 — — — — — 1 _ 67 Spisfläktar 91 — — — _ l _ _ _ _ i 68 El värmeradiatorer 61 — — 1 — i 69 Rakapparater 100 — — — 1 1 70 Rakblad 100 — — — _ i _ _ _ i 71 Glödlampor 86 — — — 1 1

0 100 28 — 1 —

1 —

42 30 61 71 26 71 63 60

-

—

-

—

1 —

29 23 72 32 39 1

58 35

27 32 27 40 0 36 0 — - —

—

1 —

—

1 —

1 —

—

3 12 0 32 46 37 20 19

1 —

—

1 —

43 37 9 64 100 58

—

72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89

Grammofonskivor Kameror Film Armbandsur Böcker Tidningar Personbilar Cyklar och mopeder Båtar Utombordsmotorer Fiskeredskap Bijouterivaror Leksaker Däck och slangar Fritidshus Sportartiklar Tunn eldningsolja Motorbensin

10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

93 49 95 73 52 51 63

— — — — 1 — — — 1 — — — — 1 — — — — — — 1 — 1 1 — — — 1 — — — — — 1 — — — 1 — — — — — — 1 — — — 1 — — — — — — — 1 1 — 1 — — — — — — — 1

65 — — 1 — — — — — — 23— i — — — — — — — 88 — — — — 1 — — — 64 — — 1 — — — — —

— — — —

1— 1 — 79 — 1 — — 1 90 — 1 1 - 1 0 0 — 1 — — — 1 100 — — — 1 1 — — 14 — — — 1 1 — — 2 — 1 — — — — 1 61 —

1 1 — — —

1 — — 1 — —

* 1

->4 39 —

1 — — — — 1 1 — — — 1 —

74 — 39 —

1 — —

29 1 1 — — — — — — 1 — — — 47 — — 1 — — — — — — 1 — —

1 — — — 1 1 — — 1 —

16 — 80 —

63 — — \ 40 — — i 38— i _

1 — — 1 — 1 — — — 1 1 — — 1 —

52 — 0 — 37 —

57 65

13-734181 Rundfelt

— — — — — — i — — — — — — — 1 — — — — — — — — — 1 — —

1 — i _ _ _ — — — — 1 1 — — 1 — — — — — 1 —

1 — — 1 — —

1 — 1 —

— —

82 75

1 1

Bilaga H

Ett försök till statistisk testning av reklamintensitet contra reklamkostnadsbelopp

Av Harry Liitjohann

H.l Inledning I analysen av varugrupper har som beroende variabel använts reklamintensiteten. Ett tänkbart alternativ är reklamkostnadsbeloppet. Nedan formuleras en generell modell, vilken som specialfall innefattar båda ansatserna. Vidare formuleras två hypoteser, vilka innebär att den generella modellen förenklas till det ena eller andra specialfallet. Hypoteserna kan testas på konventionellt sätt, och detta genomförs. Slutligen diskuteras förfarandet och resultatet.

(H.l) Generell modell, likvärdig alternativ form: 1

n<

(V \

6 Y X Vtj

reklamkostnadsbelopp omsättning dummyvariabler enligt avsnitt 4.4 R = YjX reklamintensitet a, p,yi), 6ij parameterar co, e = (ojX slumptermer H.2 Modeller

A

t-U-i

\X /

i-ii-i

E(e) = 0, Var (e) - a2, oberoende normalfördelade. (H.2)

ni

*=/?+2

Iöi}vij+£.

2 yijVij+ I I ötj(VijX) + (o

(H.3)

< = !/=.!

Modell för ansatsen med reklamkostnadsbelopp: 6

m

(H.4) H.3 Hypoteser

Generell modell, grundform:

Hypotes HR: a = 0 och samtliga y(j = 0. Under HR förenklas (H.2) till (H.3). Hypotes HY: £ = 0 och samtliga <5 y -0. Under HY förenklas (H.l) till (H.4)

Prövning av hypotes HR: Regression av R på resid.kv.sum. frih.gr. Vif 644,77 78 alla förklaringsvariabler 441,95 67 (differens) 202,82 11 F=2,80>F(11, 67, lo/o). Hypotesen förkastas 192

n<

Modell för ansatsen med reklamintensitet:

Beteckningar:

Y-a+pX+2

£(<o) = 0, Var (co) = a2 X\ oberoende normalfördelade.

medelkv. 6,60 18,44

Prövning av hypotes HY: Regression av R på resid.kv.sum. frih.gr. \\X, VjX utan intercept 800,58 78 alla förklaringsvariabler 441,95 67 (differens) 358,63 11 F=4,94>F(11, 67, 1%.) Hypotesen förkastas H.4 Sammanfattning Det valda förfarandet är ett försök att pröva modellerna (H.3) och (H.4) mot varandra utan att behöva gå utöver statistiska standardmetoder. Fyra utfall är möjliga. Eftersom statistisk hypotesprövning kan göra troligt att en hypotes är falsk men inte att den är sann, bör utfallen tolkas ungefär som följer. (i) Varken HR eller HY förkastas. Ingen slutsats. (ii) HR förkastas men inte HY. Modell

medelkv. 6,60 32,60

(H.3) är en alltför kraftig förenkling av modell (H.2). Modell (H.4) har dock inte bevisats vara rätt modell. (iii) HY förkastas men inte HR. Analogt med utfall (ii). (iv) Både HR och HY förkastas. Både (H.3) och (H.4) är alltför kraftiga förenklingar av den fullständiga modellen. En nära till hands liggande tolkning av det erhållna utfallet (iv) är att sambandet mellan Y, X och Vy kanske har annan form än i (H.3) eller (H.4).

Summary Advertising Costs in Sweden—!Structure and Determinants

The role of advertising can be analysed and discussed from several different points of view. Of the empirical studies made so far two main types can be distinguished: those which treat the effects of advertising and those which try to explain the level of advertising. In the former case interest is focused on the effects that advertising may have on the consumers' choice of different commodities and perhaps on their overall propensity to consume. Other studies of effects are concerned with the importance of advertising in determining profits and market shares of individual companies. In the literature you will, for example, find a comprehensive discussion of whether advertising has contributed to an increase in seller concentration. In this study the effects of advertising are only dealt with indirectly and fragmentarily. The purpose here is to analyse why the costs of advertising differ between commodities and between firms. This means that we regard advertising as a decision variable for the firms, the magnitude of which is determined by certain explanatory variables. The significance of these explanatory variables is analysed with data taken from a survey of the actual costs of advertising in Sweden for 1967 . The initiative to this survey was taken by the Swedish Governmental Commission on Advertising in the autumn of 1967. The survey was then carried out by The Industrial Institute for Economic and Social Research in collaboration with the Central Bureau of Statistics during 194

1968-1970. The analysis of the data has mainly been done at the Institute. In chapter 1 the purpose and plan of the investigation is described. The purpose is 1) to estimate the total costs of commercial advertising in Sweden; 2) to estimate the costs of advertising for private consumption divided into a number of commodity groups; 3) to analyse why the costs of advertising in relation to turnover (the advertising ratio) vary between commodities and between firms selling a given commodity. The investigation of the total costs of advertising was made as a sample survey including nearly 2 000 firms. The rate of reply was 96 %. The sample was so constructed that it was possible to estimate the costs of advertising for manufacturing industry, divided into 30 subgroups, for the wholesale and retail trades, each divided into 10 subgroups, for commercial banks, for saving banks, for insurance companies and for travelling agencies. Firms within the service sector as well as the smallest companies in manufacturing industry and in the wholesale and retail trades were excluded. The main purpose of the study was to try to explain why advertising costs vary between firms. This analysis was confined to firms selling goods intended for private consumption. There is only a very brief discussion of the advertising costs of producer goods firms . Our working hypothesis was that product characteristics were among the most important factors explaining differences in ad-

vertising intensity between firms. As a of the corresponding advertising costs in result we have distinguished not only be- firms not covered by the investigation is tween firms but between different commo- also given. In all, the costs for commercial dities within firms. The disaggregation of advertising in Sweden in 1967 amount to private consumption into commodity groups about Sw. kr. 1 600 millions. As will be seen has been made on the basis of previous ana- in table 2.3 74% of the advertising costs lyses of the structure of private consump- are for goods and services intended for prition made at the Institute. In all, this dis- vate consumption, while the remaining 26 % aggregation has resulted in 89 commodity are for producer goods. It is perhaps somegroups, together representing about 90% what surprising that the advertising costs of of the private consumption of goods. A list the wholesale and retail trades are nearly as of the commodity groups is found in appen- large as those of manufacturing industry. dix C. For each of these groups lists have This is partly explained by the fact that been made of all Swedish manufacturing importers and sales companies owned by and importing firms. A sample consisting of manufacturing firms are included in the about 600 was selected and asked as to the wholesale and retail trades. The advertising magnitude of advertising costs for the rele- costs of these two classes of firms amount vant commodities. The rate of reply was to Sw. kr. 250 millions, or nearly 40% of the total advertising costs in the wholesale about 95 % . Advertising costs have been defined ac- and retail trades (as can be seen in table cording to a scheme given by the Inter- 2.4). The costs of advertising in relation to turnnational Chamber of Commerce. This over, i.e., the advertising ratio, for differmeans they are made up of: ent commodity groups, are shown in table Category I: Press Advertising 9 p 117. In this table the advertising ratio Category II: Outdoor and Transportation is defined in three different ways. The Advertising first column gives the costs of advertising Category III: Cinema Advertising of the suppliers, i.e., manufacturing and Category IV: Radio Advertising importing firms, in relation to their turnCategory V: Television Advertising over including indirect taxes. Column 2 difCategory VI: Direct Advertising Category VII: Exhibitions, Demonstrations, fers from column 1 by excluding indirect taxes from turnover. This is the measure of Information Centres advertising ratio that we will use later on Category VIII: Display and Point-of-Sale in the analysis. Finally, column 3 attempts Advertising to show the share of advertising in the price Category IX: Promotional Schemes that consumers pay for certain goods. Category X: Reference Publications Therefore we have added a part of the adCategory XI: Advertising Research vertising costs of the wholesale and retail Category XII: Miscellaneous trades to the advertising costs of suppliers Category XIII: Overhead Costs. and the former has been distributed beRadio- and TV-advertising, however, has tween different commodity groups. In prinbeen left out as they hardly exist in Sweden. ciple the distribution has been based on difOn the other hand, we have in addition to ferences in advertising intensity in the the above mentioned costs included the wholesale and retail trades. The sum of costs of public-relation, given and received these costs has then been related to turnsubsidies and payments to advertising agenover measured in consumer prices. cies. Table 2.6 shows the advertising ratio for Total commercial advertising costs, incompanies in different size groups, where cluding public relation costs, in Sweden for the grouping has been based on turnover 1967 in the investigated industries, are and advertising costs respectively. shown in table 2.1. In table 2.2 an estimate 195

The distribution of advertising costs on different media is shown in diagram 2.3 and in appendix. Normally, press advertising is the most important medium with about 40% of the total advertising costs, followed by direct mail advertising with about 20%. These percentages vary somewhat between consumer goods and producer goods and between firms in different size groups as is shown by tables 2.7, 2.8 and 2.9. The firms which gave information about their total advertising costs in Sweden, have also given some information on their costs for personal selling. Unfortunately, we could only obtain this information on the firm level since the firms have been unable to distribute these costs on commodities. The comparison between advertising costs and personal selling costs is interesting, as advertising and personal selling often are considered substitutes. Therefore, you would expect—ceteris paribus—that firms with high costs of advertising should have low costs of personal selling and vice versa. In a comparison of consumer goods and producer goods manufacturing firms this expectation is confirmed. In table 2.10 you can see that the consumer goods firms have relatively higher advertising costs than the producer goods firms, but lower costs of personal selling. But when, as in table 2.11, we further disaggregate consumer goods and producer goods firms into different size groups, a different pattern emerges. For different size groups there is a positive relationship between the costs of advertising and personal selling. Correlations over companies within different size groups between these costs are shown in table 2.12. The costs of personal selling and advertising have risen rather rapidly during the period 1960-1967, at a rate of about 10% a year. This increase is, however, mainly explained by price increases. Salaries have increased by about 8% a year, while the costs of advertising on an average have increased by about 6% a year, as is shown by the computations of the advertising costs index in table 2.13. This implies that adver196

tising has increased more than the costs of personal selling in constant prices. Still, advertising costs have not increased quite as rapidly as the Swedish GNP in constant prices. Chapter 3 begins with a discussion of some theories, which attempt to explain how firms make decisions on the magnitude of their advertising costs. The conclusion of this discussion is that existing theories do not yield hypotheses as to why advertising costs vary between commodities and between firms. Instead, the hypotheses posed in the present study, have been formulated mainly on the basis of a survey of the relevant literature on plausible causal relationships. In all, we discuss 13 hypotheses of which seven try to explain why advertising intensities vary between different commodity groups, while the remaining six try to explain why advertising intensities vary between firms selling a given commodity. In chapter 4 the method for testing these hypotheses is set out in detail. All hypotheses, with the exception of one, are tested with the help of a standard program for stepwise multiple regression. Two models are employed—one for commodities and one for individual firms. The models are specified on page 61. The coefficient of determination (R2) in the commodity model is nearly 68% and in the firm model about 28%. The results from these and other regressions are shown in appendix E. A decomposition of the regression sum of squares on the different explanatory variables in accordance with the method described by Goldberger [1966], pages 197 ff, is shown on pages 63 and 64. The number of observations in the commodity model is 89. In order to test how sensitive the model is for variations in the grouping of commodities a further disaggregation, respectively an aggregation of some groups, has been done. The coefficient of determination is, however, very little affected when the number of observations is changed to 115 respectively 74.

The number of observations in the firm model is 239. If a firm sells commodities belonging to two or more commodity groups it forms two or more observations. In the commodity model the dependent variable is defined as the advertising costs of the manufacturing and importing firms in percent of their turnover, excluding indirect taxes. The coefficient of determination is not changed in any appreciable way when the advertising ratio is measured differently. Alternative measures used are advertising costs in percent of the turnover, including indirect taxes, and advertising costs of the manufacturing and importing firms plus the wholesale and retail firms in percent of the turnover in consumer prices. In the firm model the small number of observations in the commodity groups has made it impossible to test all the firm hypotheses separately in each commodity group. In order to eliminate differences in advertising intensity, which depend on firms selling different commodities, we have defined the dependent variable in the firm model as "relative advertising ratio". By this we mean the advertising ratio of one firm compared to the average advertising ratio for the commodity group to which the firm belongs. A firm with an advertising ratio of 53%, selling toothpaste, which on an average has an advertising ratio of 26.5 %, consequently has a relative advertising ratio of 2.0. This means that in the firm model we study why a firm has a higher or a lower advertising ratio than the average for its group. Costs of press advertising, direct mail, etc., are included in advertising costs. In table 4.1 it is shown that the correlation over commodities between different media is rather high. This indicates that if we had defined the dependent variable as, for exampe, the costs of press advertising in percent of turnover the results of the regressions probably would not in any significant degree have differed from those that we now have got. As to the explanatory variables, only one is measured along a continuous scale. All

the other explanatory variables or attributes are represented in the models by variables classified into groups; so called dummyvariables or 0,1-variables. The classification into groups means that all attributes formally are represented by as many variables as the attribute has groups. For every observations that dummyvariable is equal to 1, which represents the group into which the observation falls, while all the other dummyvariables are equal to 0. The regression coefficients show how much higher or lower the advertising ratio is for observations belonging to a certain group compared to an average for all observations. The hypotheses are discussed in chapter 3 and the major findings in chapters 5 and 6. In this summary we present, for simplicity, hypotheses and results side by side. Hypothesis 1: The expected advertising ratio is higher for non-durable goods than for consumer capital goods and higher for consumer capital goods than for semidurable goods. The reason the advertising ratio can be expected to be highest for non-durable goods (primarily food products) is a high buying frequency combined with a low purchase price. The high buying frequency means that there is always a large number of buyers in the market, which makes it attractive for the firms to use advertising. At the same time the low price means that consumers probably are easily influenced. The advertising ratio for semi-durable goods, especially articles of clothing, can be expected to be low primarily because of a lack of brand consciousness on the part of the consumer. The initiative in marketing has therefore changed in favour of the retail trade. Among other things, this is reflected in table 3.1, which shows that the semidurable goods firms in the retail trade have a rather high advertising ratio. Result: The results of the regression do not reject the hypothesis. The schedule on page 68 shows the estimated advertising ratio for each of these three classes compared with the (unweighted) average for all 197

groups, which is 4.5 %. The coefficients are significant on the 0.1 % -level. The results of the regression are also shown in diagram 5.1, where in addition, we show along the right vertical axis the advertising ratio for each of the three classes, without standardizing for the effect on the advertising ratio which other explanatory variables have. Hypothesis 2: The expected advertising ratio is low when the total turnover of the commodity is high. When the commodity makes up for a major part of the household income it should be more difficult for a firm to influence the purchase decision by advertising. If there are economies of scale this might also contribute to making advertising costs a decreasing function of turnover. Result: As is shown in the schedule on page 71 and in diagram 5.2 the advertising ratio is somewhat higher for those commodity groups which have a low turnover. The coefficients of regression are significant at the 10%-level. As can be seen from table 5.3 the regression coefficients are sensitive to how the grouping of private consumption is made. When we disaggregate the commodity groups into 115 the level of significance is substantially increased. Hypothesis 3: The expected advertising ratio is low for commodities with a low value added. It can be shown that for profit maximizing firms the advertising ratio, ceteris paribus, is higher when the share of profits is high. Regrettably it has not been possible to collect data about the profit margin for different commodities or different firms in our investigation. In the Census of Production you can, however, find information about value added in relation to turnover. For some ten commodity groups value added in relation to turnover is very low, around 10-20%. (The average value added in relation to turnover is around 50 %). Assuming a positive correlation between the share of profits and value added in relation to turnover, it is likely that the advertising ratio in these commodity groups is very low. 198

Result: The advertising ratio for commodities with a low value added in relation to turnover is considerably lower than the average, which can be seen from the schedule on page 74 and from diagram 5.4. The coefficients of regression are significant at the 0.1 % -level. Unfortunately, is has not been possible to investigate if the advertising ratio is high for commodities, where value added in relation to turnover is high. For books, grammophone records and newspapers, where the expected (marginal) value added is high, the residuals, however, are very close to 0. Hypothesis 4: The expected advertising ratio is high in those commodity groups which are levied with indirect taxes. If indirect taxes are levied on a commodity it should, ceteris paribus, tend to raise its price and make it more difficult to sell. This in turn could mean greater sales efforts and more advertising from the manufacturing and importing firms. Result: From the schedule on page 74 it can be seen that commodities which are charged with indirect taxes have an advertising ratio that is lower than that of other groups, which is not consistent with our hypothesis. Of 9 commodity groups in all with notable indirect taxes, only one, cosmetics, has an advertising ratio that is higher than the average. Hypothesis 5: The expected advertising ratio is high for commodity groups, which are characterized by oligopolistic competition, particularly if the rate of increase in demand is low. It is characteristic of oligopolistic competition that each firm carefully follows the competitors' prices. The risk that competitors will react to any price reduction is therefore great. This is probably particularly true when demand grows at a low rate, as an increase in the market share for one firm then, means absolutely smaller sales and excess capacity for other firms. Consequently, it is likely that firms will refrain from price competition in favour of all kinds of non-price competition, such as advertising, which is more difficult to match.

Result: In order to test this hypothesis all commodity groups have been divided into three classes: one with many sellers, one characterized by oligopolistic competition and one, in which one seller has a dominating position. A market has been characterized as oligopolistic when the market share of the four largest firms taken together is at least 70% and when, too, the market share of the biggest firm is not higher than 6 0 % . The class with oligopolistic groups has been further divided into two sub-classes: one, where the supply to the market has increased by less than 35 % during 1963-1967 in current prices, and one, where it has increased by more than that. The regression coefficients are shown in the schedule on page 75 and in diagram 5.5. The coefficients are significant on the 0.1%-level. Residuals after standardizing for other explanatory variables are shown in table 5.5. These residuals are also shown in diagram 5.6 together with the original advertising ratios for all commodities. The figure shows how the residuals as well as the original advertising ratios vary with seller concentration measured as the market share of the four biggest firms taken together. From this figure the inappropriateness of assuming a linear relationship between seller concentration measured in this way and advertising ratio can be seen clearly. This is also shown in table 5.6, where the advertising ratio can be seen to vary both with the market share of the four biggest firms and with the market share of the market leader. Hypothesis 6. The expected advertising ratio is higher for a commodity where imports make up for a big share of total supply. High advertising ratios for importing firms are to be expected because domestic firms often get a lot of free public relation in newspapers, TV and so on. It is probably also easier for foreign firms to compete through advertising, which can be produced in their own countries, than it is to build up a sales organization locally. Result: The share of imports in total supply differs from the other explanary vari-

ables in that it is measured along a continuous scale. According to the regressions the coefficient is + 0.034. The standard deviation is 0.013, which means that the coefficient is significant at the 1.0%-level. Hypothesis 7: The expected advertising ratio is lower for those producer goods firms having only a few customers or selling raw materials. In chapter 2 we have seen that on an average the advertising ratio is lower for producer goods firms than for consumer goods firms. This hypothesis attempts to describe and explain the differences in advertising ratio between different producer goods firms. We expect to find the lowest advertising ratios in those firms selling goods to only a few customers and in firms selling raw materials where other factors, such as the ability to meet more accurate delivery times could be expected to be of more decisive importance. Result: Due to lack of adequate data it is not possible to test this hypothesis using multiple regression analysis. Instead, we have tried to illustrate some results with the help of simple tables and figures. The Lorenz-curve in diagram 5.8 shows that the advertising costs are more evenly distributed among producer goods firms than consumer goods firms. This is also shown in table 5.8, which shows that among the consumer goods firms 80% of the advertising costs fall on only 10% of the firms compared to 50% among the producer goods firms. A division by commodity of the producer goods firms with an advertising ratio above 1 % lends some support to the hypothesis that firms with many customers have higher advertising ratios. Unfortunately, it has not been possible to make a similar division for firms with an advertising ratio below 1 %, which obviously diminishes the value of our results. Hypothesis 8: The expected advertising ratio is higher for firms with international activities than for firms selling only on the domestic market. 199

This hypothesis resembles hypothesis 6, but differs in that it is tested on individual firms instead of commodity groups. Result: Firms with international activity are here defined as importing and exporting firms and foreign owned firms in Sweden. The advertising ratio for this group of firms is significantly higher than the average for all firms. Regression coefficients are shown in the schedule on page 84 and in diagram 6.1. The coefficients are significant at the 1 % -level. Considerably higher advertising ratios, nearly 50% higher than the average, is noted for the foreign owned firms. This is the more remarkable as these firms mostly are found in commodity groups with a generally high advertising ratio. Foreign owned firms are represented in 18 commodity groups where the advertising ratio is 9.3 % on an average. Hypothesis 9: The expected advertising ratio is higher for firms selling nationally than for firms with only local sales. Firms with local sales should find it relatively easy to identify and influence the customers so that the sales costs can be kept down as compared with firms selling on the national market. Result: Most firms selling bread, meat, beer and cool drinks have been assigned to the group of firms with local sales. The advertising ratio for these firms is considerably lower than the average. The coefficients are shown in the schedule on page 86 and in diagram 6.2. They are significant on the 0.1 % -level. Hypothesis 10: Among firms selling on the national market the expected advertising ratio is lower the bigger the market share of the firm. If there are economies of scale in advertising this should mean that advertising costs will be of relatively less importance the bigger the firms are. This fact requires, however, that there is no substitution between advertising and personal selling as the firms grow. Because if there were economies of scale in advertising but not in personal selling we would expect a transfer 200

of resources from personal selling to advertising. This could result in higher advertising ratios in the bigger firms despite the presence of economies of scale. Result: Firms selling on the national market have been divided into five classes on the basis of their market shares. In the first class all market leaders in the commodity groups are included. The second, third and fourth classes contain the second, third and fourth largest firms respectively. The fifth class, finally, consists both of smaller firms selling on the national market and of a few monopolists, that is to say firms in commodity groups where there is only one company selling on the national market. As will be seen from the schedule on page 86 and in diagram 6.2 the advertising ratio is lower than the average for the market leader and higher than the average for all other companies selling on the national market. However, the coefficients are not significant on the 10%-level, which means that the results hardly can be interpreted as conclusive evidence that there are economies of scale in advertising. Hypothesis 11: The expected advertising ratio is lower for firms with sales in several commodity groups than for specialized companies. A firm with sales of several different commodities could advertise for the whole assortment at the same time and thereby keep advertising costs down. The firm can also, by giving all commodities the same brand name, distribute its advertising costs over a larger sales volume. Result: All firms (about 50 %) with sales in two or more commodity groups have been classified as diversified. The advertising ratio of these firms is insignificantly (about 3%) lower than the average. The coefficients are not significant on the 10%level. Hypothesis 12: The expected advertising ratio is high for newly established firms. As newly established firms usually plan for rapid expansion high sales costs can be expected initially. Big sales efforts are further motivated by the fact that the newly

established firms may have to take market shares from established firms. Result: Firms having started their activity in 1960 or later has an advertising ratio which is about 35% higher than the average. The coefficients are significant on the 5 % -level. It is, however, intriguing that firms which started between 1965 and 1967 have a lower advertising ratio than the average. Hypothesis 13: The expected advertising ratio is lower for vertically integrated companies. If a manufacturing or importing firm is owned by a retailing firm or vice versa this often means that the goods of competing firms are taken out from the assortment. This means that part of the motivation for the manufacturing or importing firm to advertise disappears. Result: Among the 239 firms 31 are owned by the retail firms. The advertising ratio for these firms is nearly 50% lower than the average for all investigated firms. This is seen in the schedule on page 92 and in diagram 6.5. The coefficients are significant on the 0.1 % -level. At the outset of the last chapter we show those commodity groups for which the residuals are especially high, that is, for which our model does not work satisfactorily. Unfortunately, it is not possible for reasons of confidentiality to give a corresponding list of residuals for individual firms. The highest positive residuals are shown by toothpaste and cosmetics, the biggest negative residuals by knitting yarns and bulbs. One explanation for the negative residuals for bulbs may be that the manufacturing firms have belonged to a cartel which also regulated the magnitude of the selling costs. The cartel was dissolved in 1959, but it might have contributed to keeping advertising costs down even during the sixties. A

similar cartel was in existence 1967 for flour —a commodity which also shows a negative residual. In order to try to reduce the above mentioned residuals two more explanatory variables were proposed: The amount of consumer information given by newspapers or the government and growth in demand. Neither could, however, increase the coefficient of determination significantly. In the final paragraphs some implications that can be drawn from this study, are discussed. It is argued that for most firms the advertising ratio is so low that it may not be unreasonable with respect to the simultaneous function of advertising in providing product information and reducing transaction costs. Some 10% of the analysed firms (selling non-durable goods) have however, an advertising ratio exceeding 15%, as can be seen in diagram 7.4. The high advertising ratios of these firms can partly be explained by the fact that they face oligopolistic competition and a slow growth in demand, or that they are foreign owned or importing firms, newly established firms. However, our analysis does not allow us to conclude whether this level of advertising is consistent with the customers' demand for information or if consumers would prefer lower prices to the high level of advertising. Our study also provides a basis for making projections about advertising costs in the seventies. No such attempt is actually made, but it seems likely that with due reservations as to the possible effects of the Swedish advertising tax as well as relative price changes in advertising and personal selling, advertising costs for private consumption will increase at about the same rate as private consumption. This means about 35 % until 1980.

Contents of the main text

Foreword Chapter 1 Introduction 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5

7 .

.

.

Objective and methodology Some definitions . . . Method of data collection Supplementary survey . Appendix: Earlier studies of ad vertising costs in Sweden . .

Chapter 2 Advertising

9 g 17

14 -c 1fi

costs in Sweden

18 Advertising costs in 1967 . . . The variations of advertising intensity between trades and between consumer and producer goods 2.3 Advertising costs in the wholesale and retail trade 2.4 Advertising costs in 1967 divided into commodity groups . . . . 2.5 Advertising costs in different size groups 2.6 Advertising costs and value added 2.7 Advertising costs divided into media 2.8 Costs of personal selling . . . . 2.9 Temporary discounts 2.10 Advertising costs for newly introduced goods 2.11 The change of advertising costs between 1965 and 1967 . . . . 2.12 The change of advertising costs in constant prices 2.13 Advertising costs in Sweden compared with other countries . . . 2.14 Reliability of the data . . . . 2.15 Comparison with other sources of information

39 Chapter 3 Why does advertising intensity vary between goods and between firms?

2.1 2.2

3.1 Empirical investigations of how firms decide their advertising costs 42 3.2 Advertising in economic theory 43 3.3 Advertising elasticity-advertising intensity 44 3.4 Hypotheses why advertising intensity varies between commodities and between firms . . . . 44

Chapter 4 The regression models and the coefficients of determination . . 4.1 4.2 4.3

19 20 22

4.4 4.5 4.6 4.7

Introduction Observation units Definition of the dependent variable—advertising intensity . . . Expanatory variables Regression models Coefficients of determination . . Comparison with other investigations

57 57 57 58 60 61 62 64

26 26 28 31 34 34 35 36 37 37

Chapter 5 Variations in advertising intensity between commodities . . . . 5.1

68 Convenience goods, shopping goods and specialty goods . . . Turnover of the commodity . . Value added Indirect taxes Structure of sellers Share of imports Producer goods firms . . . .

68 70 73 74 75 79 79

Chapter 6 Variations in advertising intensity between firms

6.1 6.2 6.3 6.4 6.5

84 85 89 90 92

5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7

International firms Market position Diversification Newly established firms . . . . Vertically integrated firms . . .

Relation between advertising intensity and buying frequency . . 69 5.2 Relation between advertising in94 tensity and commodity turnover 71 7.1 Analysis of residuals 94 5.3 Relation between residuals and 7.2 Some effects of advertising . . . 96 commodity turnover 72 7.3 Some concluding remarks . . . 1 0 1 5.4 Relation between advertising intensity and value added . . . . 74 5.5 Relation advertising intensity and seller's structure 75 105 Tables 5.6 Relation between structure of sellers and original advertising intensity as well as residuals . . 77 Appendices 5.7 Relation between residuals and A The arrangement of the questionimport share 80 narie 132 5.8 Concentration of advertising costs B Forms used in the questionnaire . 139 for consumer and producer goods C Definition of commodities inin industry, 1967 82 cluded in the study and rates of 6.1 Relation between relative adverreply 171 tising intensity and degree of inD Sources used in estimating adternationalization 85 vertising costs of firms not in6.2 Relation between relative advercluded in the sample 177 tising intensity and market posi86 E Regression models 178 tion F Sensitivity analysis-grouping com6.3 Relation between relative advermodities 187 tising intensity and degree of G Specification of explanatory varidiversification 89 ables 189 6.4 Relation between relative adverH Statistical test of alternative detising intensity and newly estabpendent variables 192 lished firms 90 6.5 Relation between relative advertising intensity and vertical integration 92 Summary . . 194 List of diagrams 203 6.6 Relation between residuals and market share for integrated firms 93 List of tables 204 7.1 Relation between residuals and Literature 205 change in market share 19661968 for 29 firms established 1960-1967 99 List of diagrams 7.2 Relation between advertising intensity and change in the market 2.1 Advertising costs in 1967 divided share of the four largest firms beinto trades 19 tween 1966-1968 100 2.2 Share of private consumption of 7.3 Relation between advertising ingoods with a certain advertising tensity and the sum of the intensity 24 changes of the market shares for 2.3 Advertising costs in 1967 divided each of the four largest firms, into media 28 disregarding signs 101 2.4 Advertising costs in 1968 in dif7.4 The number of firms with a ferent countries related to GNP certain advertising intensity . . 103 and private consumption . . . 38

Chapter 7 A short discussion of other explanatory variables and the effects of advertising

List of tables 2.1 Advertising costs in 1967 in studied trades 18 2.2 Estimated advertising costs in 1967 in firms not included in the survey 18 2.3 Turnover and advertising costs 1967 in industry and in the wholesale and retail trades divided into consumer and producer goods . . 20 2.4 Turnover and advertising costs in importing firms and sales companies 21 2.5 Advertising costs in the retail trade in 1967 divided into subbranches 22 2.6 Number of firms, turnover and advertising costs in different trades divided into size groups . . . . 27 2.7 Advertising costs in industry divided into media for consumer and producer goods firms and for firms in different size groups . . 29 2.8 Advertising costs divided into media for commodities with different buying frequency . . . . 31 2.9 Advertising costs divided into media for commodities with different advertising intensity . . . 31 2.10 Turnover and costs of advertising and personal selling in different trades divided into consumer and producer goods firms . . . . 33 2.11 Costs of advertising and personal selling in percent of turnover in different trades divided into size groups 33 2.12 Correlations between costs of advertising and personal selling in different trades divided into size groups 34 2.13 Advertising costs index . . . . 37 3.1 Turnover and advertising costs in the wholesale and retail trade divided into firms selling convenience goods, shopping goods or specialty goods 47 4.1 Correlations over commodities be-

tween costs of advertising in different media and the remaining advertising costs . . . . . . 60 5.1 Relation between residuals and buying frequency . . . . . . 70 5.2 Relation between residuals and turnover 71 5.3 Coefficients of regression for turnover when the number of observations is changed to 74 and 115 . . 73 5.4 Relation between residuals and value added 74 5.5 Relation between residuals and seller's structure 76 5.6 Relation between the original advertising intensity and seller's structure 77 5.7 Relation between the original advertising and the number of competitors 79 5.8 Consumer and producer goods firms in industry ranked according to advertising intensity . . . 81 5.9 Producer goods firms with an advertising ratio exceeding 1% divided into commodity groups . . 82 6.1 Relation between residuals, market position and market share . . 87 6.2 Relation between residuals, market position and market share for firms with different seller's structure 87 6.3 Relation between the change in market share 1966-1968, market position and seller's structure . . 88 6.4 Relation between residuals, year of establishment and the existence of previous sales activities in Sweden 91 7.1 Relation between residuals and growth 96 7.2 Relation between newly established firms in different commodity groups and advertising intensity 97 7.3 Relation between newly established manufacturing firms and advertising intensity . . . . . 98

Litteratur

Albinsson, G., Tengelin, S. & Wärneryd, K.-E., 1964, Reklamens ekonomiska roll. Industriens Utredningsinstitut. Stockholm. Albinsson, G., Tengelin, S. & Wärneryd, K.-E., 1965, Reklam- och konsumentupplysning. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. Stockholm. Annonsprisutvecklingen i dags- och veckopressen 1959-1968. Statens pris- och kartellnämnd 54/68. Stockholm 1968. (Stencil) Bain, J. S., 1956, Barriers to New Competition. Cambridge. Bain, J. S., 1968, Industrial Organization. Sec. ed. New York. Baumol, W. J., 1965, Economic Theory and Operations Analysis. Sec. ed. Englewood Cliffs. Bentzel, R. m fl, 1957, Den privata konsumtionen i Sverige 1931-65. Industriens Utredningsinstitut. Stockholm. Blair, J. M., 1965, Statement. Hearings Before the Sub-Committee on Anti-Trusts and Monopoly. I Economic Concentration. Part IV. Concentration and Efficiency. 89th Congress. Washington. Blank, D. M., 1968, Television Advertising, The Great Discount Illusion, or Tonypandy Revisited. Journal of Business. Vol. 41, January 1968. Borden, N. H., 1944, The Economic Effects of A dvertising. Chicago. Carling, A., 1968, Industrins struktur och konkurrensförhållanden. SOU 1968: 5. Stockholm. Chamberlin, E. H., 1932, The Theory of Monopolistic Competition. Cambridge. Comanor, W. S. & Wilson, Th. A., 1967, Advertising Market Structure and Performance. Review of Economics and Statistics. Vol. XLIX, November 1967. Copeland, M. T., 1924, Principles of Merchandising. New York. Cowling, K. & Cable, J., 1971, Advertising Price and Quality Competition. Paper prepared for the Barcelona Meeting of the Econometric Society. September 1971. Cyert, R. H., m fl, 1963, A Behavioral Theory of the Firm. Englewood Cliffs. Dahlman, C. J. & Klevmarken, A., 1971, Den privata konsumtionen 1931-1975. Industriens Utredningsinstitut. Stockholm. Dean, J., 1951, Managerial Economics. Englewoods Cliffs. Detaljhandelns reklamkostnader. Handelns Utredningsinstitut. P 5054. Stockholm 1969. Dorfman, R. & Steiner, P. O., 1954, Optimal Advertising and Optimal Quality. American Economic Review. Vol. XLIV, December 1954.

Doyle, P., 1968, Advertising Expenditure and Consumer Demand. Oxford Economic Papers. Vol. 20, November 1968. Draper, N. R. & Smith, H., 1966, Applied Regression Analysis. New York. Edgren, G., Faxén, K.-O. & Odhner, C.-E., 1970, Lönebildning och samhällsekonomi. Stockholm. Ekelund, B. E. & Maurice, Ch., 1969, An Empirical Investigation of Advertising and Concentration: Comment. Journal of Industrial Economics. Vol. XVIII, November 1969. Elliott, J. W., 1971, A Comparison of Models of Marketing Investment in the Firm. Quarterly Review of Economics and Business. Vol. II. Spring 1971. Else, P. K., 1963, Advertising and the Structure of Industry. Opublicerad avhandling vid University of Birmingham. Else, P. K., 1966, The Incidence of Advertising in Manufacturing Industries. Oxford Economic Papers. Vol. 18, March 1966. Friberg, K.-E., 1964, Reklamens kostnader i Sverige 1960-61. Solna. Friberg, K.-E., 1967, Reklaminvesteringar i Sverige. Tidningsstatistik AB. Stockholm. Företagen, ekonomisk redovisning. SOS. Företagsräkningen för handeln avseende år 1963, del II. Statistiska Meddelanden H 1967: 94, Statistiska centralbyrån. Galbraith, J. K., 1957, American Capitalism. London. Glödlampsbranschen — oligopol och homogena produkter. Pris- och kartellfrågor. 1970: 4. Goldberger, A. S., 1966, Econometric Theory. New York. Greer, D. F., 1971, Advertising and Market Concentration. Southern Economic Journal. Vol. XXXVIII, July 1971. Gustavsson, K.-E., 1970, Företaget och reklamen. Göteborg. Havrilesky, Th. & Barth, R., 1969, Test of Market Share Stability in the Cigarette Industry 1950-66. Journal of Industrial Economics. Vol. XVII, April 1969. Horowitz, I., 1970, A Note of Advertising and Uncertainty. Journal of Industrial Economics. Vol. XVIII, April 1970. Howard, J. A., 1957, Marketing Management. Analysis and Decision. Homewood. Hunter, A., 1958, Notes on Countervailing Power. Economic Journal. Vol. LXVIII, March 1958. Indirekt beskattning 1967, SOS. Industri, SOS. Intäkts- och kostnadsundersökning 1965 inom mö-

belhandeln. Detaljhandelns Utredningsinstitut. P 405. Stockholm 1966. Jastram, R. W., 1949, Advertising Outlays Under Oligopoly. Review of Economics and Statistics. Vol. XXXI, May 1949. Jordbruksekonomiska Meddelanden. Kaldor, N., 1949-1950, The Economic Aspects of Advertising. Review of Economic Studies. Vol. XVIII, No. 45. Kaldor, N. & Silverman, R., 1948, Advertising Expenditure and Revenue of the Press. Cambridge. Kartellregistret. Statens pris- och kartellnämnd. Stockholm. Kjaer-Hansen, M., 1965, De danske afsaitningsog reklameomkostninger. Köpenhamn. Konkurrensförhållanden, marginalutveckling och kostnadsstruktur inom kafferosteribranschen 1962-1966. Statens pris- och kartellnämnd. 45/ 66. Stockholm. 1968. Konsumentvarumarknaden 1970-1985. Varugrupper och distributionskanaler. Detaljhandelns Utredningsinstitut. P 4025. Stockholm 1972. Kotler, Ph., 1971, Marketing Decision Making. A Model Building Approach. New York. Lindh, L., 1968, Framgångsrika produktlanseringar. Stockholm. Livsmedelshandelns och lanthandelns lönsamhet 1965. Detaljhandelns Utredningsinstitut P 408. Stockholm 1966. Läkemedelsindustrin. SOU 1969: 36. Stockholm 1969. Marknadsföring och marknadskommunikation som forskningsfält. Forskningsberedningens arbetsrapport. Augusti 1968. Mann, H. M., Henning, J. A. & Meehan, J. W., 1967, Advertising and Concentration: An Empirical Investigation. Journal of Industrial Economics. Vol. XVI, November 1967. Mann, H. M., Henning, J. A. & Meehan, J. W., 1969, Statistical Testing in Industrial Economics: A Reply on Measurement Error and Sampling Procedure. Journal of Industrial Economics. Vol. XVIII, November 1969. Mann, H. M., Henning, J. A. & Meehan. J. W., 1969, Testing Hypotheses in Industrial Economics. Journal of Industrial Economics. Vol. XVIII, November 1969. Mickwitz, G., 1959, Marketing and Competition. Helsingfors. Miller, R., 1969, Market Structure and Industrial Performance. Journal of Industrial Economics. Vol. XVII, April 1969. Märkesvarureklam. Tidningsstatistik AB. Stockholm. Nabseth, L., m fl, 1971, Svensk industri under 70-talet med utblick mot 80-talet. Industriens Utredningsinstitut. Stockholm. Nationalräkenskaper. Statistiska Meddelanden N. Statistiska centralbyrån. Stockholm. Nerlove, M. & Arrow, K. J., 1962, Optimal Advertising Policy Under Dynamic Conditions. Economica. Vol. XXIX, May 1962. Ocklind, P., 1956, Reklamens kostnader. Stockholm. Palda, K. S., 1964, The Measurement of Cumulative A dvertising Effects. Englewood Cliffs. Persson, L., 1969, Marknadsföring av producent-

varor — distributionsekonomins u-land. Uppsala. (Stencil) Prisutvecklingen i dags- och veckopressen 19691972. Statens pris- och kartellnämnd 45/71. Stockholm 1972. (Stencil) Promotion of Advertising Expenditure. International Chamber of Commerce. Surveys by Class of Media. February 1959. Paris. Rasmussen, A., 1972, Pristeori eller parameterteori. Köpenhamn. Reekie, W. D., 1970, Some Problems Associated With Marketing of Ethical Pharmaceutical Products. Journal of Industrial Economics. Vol. XIX, November 1970. Reklam II, Beskrivning och analys. SOU 1972: 7. Stockholm 1972. Report of the Federal Trade Commission on Distribution Methods and Costs. Part V. Advertising as a Factor in Distribution. Washington 1955. Sandee, J., ed., 1964, Europe's Future Consumption. ASEPELT. Amsterdam. Sannesson, S., 1970, Konsumentvarudistribution. En studie av blockkonkurrens och varuföring. Stockholm. Schmalensee, R., 1972, The Economics of Advertising. Amsterdam. Schnabel, M., 1970, A Note on Advertising and Industrial Concentration. Journal of Political Economy. Vol. 78, September-October 1970. Sherman, R. & Tollison, R., 1971, Advertising and Profitability. Review of Economics and Statistics. Vol. LIII, November 1971. Simon, J. L., 1969, New Evidence for No Effect of Scale in Advertising. Journal of Advertising Research. Vol. 9, March 1969. Simon, J. L., 1970, Issues in the Economics of Advertising. London. Sköldberg, S., 1961, Kostnaderna för reklamen undersökta i 9 branscher. Info. Juni 1961. Stigler, G. J., 1958, The Economics of Scale. Journal of Law and Economics. Vol. 1, October 1958. Strukturutveckling och konkurrens inom handeln. SOU 1968: 6. Stockholm 1968. A System of National Accounts, UN. Telser, L. G., 1962, Advertising and Cigarettes. Journal of Political Economy. Vol. LXX, October 1962. Telser, L. G., 1964, Advertising and Competition. Journal of Political Economy. Vol. LXXII, December 1964. Telser, L. G., 1969, Another Look at Advertising and Concentration. Journal of Industrial Economics. Vol. XVIII, November 1969. Trolle, U. af, 1961, Problem inom den tyngre konfektionsindustrien. Göteborg. Wells, W. D., 1965, Are there Economics of Scale in Advertising? Journal of Advertising Research. Vol. 5, June 1965. World Advertising Expenditure in 1968. IAA Biennal Survey of Advertising Expenditures Around the World. New York 1970. Wärneryd, K.-E., 1957, Motiv och beslut i företagsledningens marknadspolitik. Stockholm. Wärneryd, K.-E., 1967, Ekonomisk psykologi. Stockholm.

L. BIBL 206

: 1973

Statens offentliga utredningar 1973 Kronologisk förteckning

1. Litteraturen i skolan. U. 2. Högskolan. U. 3. Högskolan. Sammanfattning. U. 4. Fastighetstaxering. Fi. 5. Museerna. U. 6. Data och näringspolitik. I. 7. Trygghet i anställningen. In. 8. Radio i utveckling. U. 9. Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. U. 10. Reklam III. Ställningstaganden och förslag. U. (Utkommer senare) 11. Reklam IV. Reklamens kostnader och bestämningsfaktorer. U.

Statens offentliga utredningar 1973 Systematisk förteckning

Finansdepartementet Fastighetstaxering. [4]

Utbildningsdepartementet Litteraturen i skolan. Separat bilagedel 4 till litteraturutredningens huvudbetänkande. [ 1 ] 1968 års utbildningsutredning. 1 . Högskolan. [2] 2. H ö g skolan. Sammanfattning. [3] Museerna. [5] Radio i utveckling. [8] Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. [9] Reklamutredningen. Reklam III. Ställningstaganden och förslag. [ 1 0 ] (Utkommer senare) Reklam IV. Reklamens kostnader och bestämningsfaktorer. [11]

Inrikesdepartementet Trygghet i anställningen. [7]

Industridepartementet Data och näringspolitik. [6]

A n m . Siffrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

. BIQL.

fil Allmänna Förtaget

ISBN 9138 01535 8