Järn- och metallmanufakturindustrin under 70-talet

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

MANUFAKTURINDUSTRIN UNDER 70 A L E T

Tldne

e

Bmu kln amnh ecmn

MÅ _

man. “md

.m f.. t

S I 0 .h M n .l W 3

qiäfirøffy:

Statens offentliga utredningar

1973: 29

Industridepartementet

Järn- och metall-

manufakturindustrin

under 70-talet

Metallmanufakturutredningen

Stockholm 1973

ISBN 91-38-01575-7 K L Beckmans Tryckerier AB, Stockholm 1973

Till Statsrådet och chefen för

industridepartementet

Kungl. Maj: t bemyndigade den 11 december metoder som tekoutredningen använde ut- 1970 statsrådet Wickman att tillkalla sak- nyttjats även i detta fall. kunniga för undersökning av nuläge och Ett studium av arbetskraftens sammanutvecklingstendenser i den svenska järn- och sättning har möjliggjorts genom en specialmetallmanufakturindustrin i vad avser den bearbetning av Metallindustriarbetareförbuntraditionella tillverkningen. Till sakkunniga dets och Verkstadsföreningens gemensamma utsågs samma dag landshövding Mats Lemne, löne- och sysselsättningsstatistik. Detta maordförande, samt riksdagsman Bengt Gus- terial har tidigare inte utnyttjats iliknande tavsson, direktör Kurt Idin, förbundsord- sammanhang. förande Sture Lindquist, bruksdisponent om antalet nyetablerade och Uppgifter Sten Sjöholm och ombudsman Lars Wester- nedlagda företag har erhållits från fil.lic. berg. Utredningen antog namnet metallma- Gunnar du Rietz, Industriens utredningsinnufakturutredningen. stitut, som utarbetat en promemoria för Till expert utsågs ekonomie licentiat John utredningens räkning. Ekström. Konsult har varit direktör Birger De mindre och medelstora verkstadsföre- Hellström, fr. o.m. den l februari 1973 tagens användning av kortsiktig och långexpert åt utredningen. siktig planering m. m. har undersökts av Som sekreterare har tjänstgjort departe- har därvid Verkstadsföreningen. Utredningen mentssekreterare Sune Davidsson och pol. haft ta del av uppgifter rörande möjlighet mag. Rolf Bergman (t. o. m. den 31 januari manufakturindustrin. 1972) samt pol. mag. Christian Nilsson I en skrivelse till industriministern har (verksam med särskilda uppgifter fr. o. m. utredningen fäst uppmärksamheten på att de den 1 maj 1972, biträdande sekreterare regionala problemen i Eskilstunaområdet bör fr. o. m. den 1 oktober 1972). beaktas i en vidare ram än utredningens och Utredningen har anlitat fil.lic. Lennart att därför även andra offentliga utredningar Ohlsson, Industriens utredningsinstitut, för och statliga myndigheter bör uppmärksamen studie om manufakturindustrins konkur- ma problemen. rensförutsättningar och internationella spe- Metallmanufakturutredningen har avlämcialisering. nat remisser över kommerskollegieutred- Branschens lönsamhets- och finansierings- ningen, den 2 december. 1971, med inriktförhållanden har studerats med hjälp av en ning på den regionala näringspolitiska organibearbetning av statistiska centralbyråns före- sationen, gjuteriutredningen den 10 novemtagsstatistik. Därvid har i stora drag de ber 1972 samt delegationens för de mindre

SOU 1973: 29

och medelstora betänkande den 30 och myndigheter som på olika sätt varit företagen november 1972. behjälpliga i arbetet. Utredningen riktar ett tack till alla dem inom företag, organisationer, institutioner Stockholm den 4 juni 1973

Mats Lemne Bengt Gustavsson Kurt [din Sture Lindquist Sten Sjöholm Lars Westerberg /Sune Davidsson Christian Nilsson

Innehåll

Utredningens direktiv 13 2.2.2.4 under Utvecklingen Sammanfattning 16 70-talet . . . . . . . . . 39

2.2.3 Metallkonstruktioner 41 Kapitel 1 Nuvarande läge och tidigare 2.2.3.1 41 Omfattning . utveckling 21 2.2.3.2 under Utvecklingen 1.1 Omfattning och avgränsning 21 60-ta1et . . . . . . . . . 41

1.5 Utrikeshandel 25 70-talet . . . . . . . . . 42 1.6 Sysselsättning . . . . . . . . . 25 2.2.4 44 Metallförpackningar 1.7 Produktivitet och investeringar 26 2.2.4.1 . 44 Omfattning 1.8 Allmänna utgångspunkter och för- 2.2.4.2 under Utvecklingen utsättningar 26 60-talet . . . . . . . . . 45 2.2.4.3 Konkurrensen från andra material och metoder 45 Kapitel 2 Efterfrågan 29 2.2.4.4 Utvecklingen under 2.1 Svensk manufakturindustri i inter- 70-talet . . . . . . . . . 45 nationell belysning . . . . . . . 29 2.2.5 Metalltråd, -kab- -nät, -linor, 2.1.1 Den internationella utveck- lar . . . . . . . . . . . . 46 lingen under 50- och 60-ta- 2.2.5.1 . 46 Omfattning len . . . . . . . . . . . 29 2.2.5.2 under Utvecklingen 2.1.2 Manufakturindustrins 60-talet 47 produktionsförutsättningar i in- 2.2.5.3 Konkurrensen från ternationellt perspektiv 31 andra material och metoder 47 2.1.3 Det svenska 2.2.5.4 under specialiserings- Utvecklingen mönstret . . . . . . . . . 32 70-talet . . . . . . . . . 47 2.1.4 Bedömning av marknadsten- 2.2.6 skruv- och Spik-, bultprodenserna inför 70-talet 35 dukter . . . . . . . . . . 49 2.2 Efterfrågan för olika 2.2.6.1 49 produktgrup- Omfattning . per . . . . . . . . . . . . . . 37 2.2.6.2 under Utvecklingen 2.2.1 Utgångspunkter . . . . . 37 60-talet 49 . . . . . . . . . 2.2.2 Verktygsprodukter 38 2.2.6.3 Konkurrensen från 2.2.2.1 Omfattning . 38 andra material och metoder 49 2.2.2.2 Utvecklingen under 2.2.6.4 under Utvecklingen 60-talet . . . . . . . . . 38 70-talet . . . . . . . . . 49 2.2.2.3 Konkurrensen från 2.2.7 Andra byggnadsmetallvaror andra material och metoder 39 2.2.7.1 50 Omfattning

2.2.7.2 under 4.2 Tidigare undersökningar . 69 Utvecklingen 60-talet 50 4.3 Metallmanufakturutredningens un- 2.2.7.3 Konkurrensen från dersökningar . . . . . . . . . . 71 andra material och metoder 51 4.3.1 Metoder och frågeställningar 71 2.2.7.4 under 4.3.2 Underléveransernas omfatt- Utvecklingen 70-talet . . . . . . . . . 51 ning och utveckling inom 2.2.8 Hushållsmetallvaror 54 manufakturindustrin 71 2.2.8.1 54 4.3.3 Motiven för användning av Omfattning 2.2.8.2 under underleveranser . . . . . 75 Utvecklingen 60-talet . . . . . . . . . 54 4.3.4 Förhållandet mellan beställa- 2.2.8.3 Konkurrensen från re och underleverantör 76 andra material och metoder 54 4.3.5 Den framtida utvecklingen 78 2.2.8.4 under 4.4 Slutsatser . . . . . . . . . . . 79 Utvecklingen 70-talet . . . . . . . . . 54 2.2.9 Produkter från annan metall- Kapitel 5 Företags- och anläggningsvaruindustri . . . . . . . 56 struktur . . . . . . . . . . . . . . 82 2.2.9.1 Omfattning 56 5.1 Företagsbeståndets fördelning på 2.2.9.2 under storleksgrupper, regioner m. m. 82 Utvecklingen 60-talet . . . . . . . . . 56 5.2 Faktorer som påverkar en branschs 2.2.9.3 Konkurrensen från strukturomvandling . . . . . . . 87 andra material och metoder 56 5.2.1 Utgångspunkter . . . . . 87 2.2.9.4 Utvecklingen under 5.2.2 Utgångspunkternas relevans 70-talet . . . . . . . . . 56 för manufakturindustrin 89 2.2.l0 Manufakturprodukter to- 5.2.2.1 Analysens uppläggtalt . . . . . . . . . . . 58 . . . . . . . . . . . 89 ning 2.2.l0.l Omfattning 58 5.2.2.2 Bearbetande indu- 2.2.l0.2 un- 89 Utvecklingen stri med stycktillverkning der 60-talet 58 5.2.2.3 Bearbetande indu- 2.2.10.3 Konkurrensen stri med inriktning på seriefrån andra material och me- . . . . . . . 91 tillverkning toder 60 5.2.2.4 Processindustri 92 2.2.10.4 un- 5.3 Strukturutvecklingen . . . . . . 92 Utvecklingen der 70-talet 61 5.3.1 Historisk bakgrund . 92 2.2.10.5 Utvecklingen un- 5.3.2 Utvecklingen under mellander 70-talet med hänsyn till krigstiden . . . . . . . . 94 av långtids- 5.3.3 Utvecklingen under efteruppföljningen utredningen 63 krigstiden . . . . . . . . 96 5.3.3.1 Allmänt . . . . . . 96 3 Distributionen 5.3.3.2 Koncentrationsten- Kapitel 3.1 Manufakturprodukternas fördel- denser . . . . . . . . . . . 98 5.3.3.3 Nyetableringar och ning på distributionskanaler 3.2 Grossistledet nedläggningar . . . . . . . 100 3.3 Jämhandeln 5.3.4 Den fortsatta strukturom- 3.4 Varuhusen vandlingen under 70-talet . 102 3.5 Marginaler 3.6 Sammanfattning 6 De mindre och medelstora Kapitel situation . . . . . . . . . 114 företagens 4 Underleverantörssy-stemet 6.1 Företagsledning . . . . . . . . 114 Kapitel 6.1.1 . . . . . . 114 4.1 Bakgrund Utgångspunkt

6.1.2 Underlag från manufaktur- 7.3 Forskning och utveckling inom maindustrin . . . . . . . . . 114 nufakturindustrin . . . . . . . 138 6.1.3 Utredningens ställningsta- 7.4 Slutsatser . . . . . . . . . . . 140 gande 118 6.2 Familjeföretagsfrågor 122 Kapitel 8 Miljöfrågor . . . . . . . 141 6.2.1 Familjeföretagens betydelse 8.1 Utgångspunkter . . . . . . . . 141 för manufakturindustrin 122 8.2 Arbetsmiljön . . . . . . . . . . 141 6.2.2 Andra undersökningar 122 8.3 Den yttre miljön . . . . . . . . 143 6.2.3 Särskilda familjeföretagsfrå- 8.3.1 Inledning . . . . . . . . 143 gor . . . . . . . . . . . 123 8.3.2 Ytbehandlingsverksamhetens 6.2.3.1 Allmän Småföretags- omfattning . . . . . . . . 143 problematik . . . . . . . 123 8.3.3 Föroreningar vid ytbehand- 6.2.3.2 Kapitalförsörjningen 123 ling . . . . . . . . . . . 144 6.2.3.3 Generationsväx- 8.3.4 Utvecklingstendenser . 145 lingsproblemet . . . . . . 125 8.4 Sammanfattning . . . . . . . . 145 6.2.4 Slutsatser . . . . . . . . . 129 Kapitel 9 Lönsamhet och finansiering 147 9.1 Lönsamhet . . . . . . . . . . . 147 Kapitel 7 Den tekniska utvecklingen 132 9.1.1 Några allmänna data 147 7.1 Inledning 132 9.1.2 Uppläggningen av en special- 7.2 Utvecklingstendenser 132 analys . . . . . . . . . . 147 7.2.1 Utvecklingen på längre sikt 133 9.1.3 Några huvudresultat av spe- 7.2.1.1 Skärande bearbet- cialanalysen . . . . . . . 148 ning 133 9.1.4 Lönsamheten i olika stor- 7.2.1.2 Fysikalisk och ke- leksgrupper . . . . . . . 148 misk bearbetning 133 9.1.5 Lönsamheten i olika del- 7.2.1.3 Plastisk bearbetning 133 branscher . . . . . . . . 149 7.2.1.4 Slipning 133 9.1.6 olikheter i lön- Regionala 7.2.1.5 Verktygsmaskiner 134 samhet . . . . . . . . . 151 7.2.1.6 Mätteknik utbyt- 9.1.7 Några sammanfattande slutbarhet 134 satser om lönsamheten 151 7.2.1.7 Ytkvalité 134 9.2 Finansieringsförhållanden enligt 7.2.2 Utvecklingen inom manufak- specialanalysen . . . . . . . . . 152 turindustrin under 70-talet . 134 9.2.1 .Några allmänna synpunkter 152 7.2.2.1 Verktygsindustri 134 9.2.2 Några totalresultat . 153 7.2.2.2 Industri för metall- 9.2.3 Finansieringsförhållanden i konstruktioner . . . . . . 135 olika storleksgrupper . 153 7.2.2.3 Metallförpacknings- 9.2.4 Finansieringsförhållanden i industri . . . . . . . . . 136 olika delbranscher . 153 7.2.2.4 Industri för metall- 9.2.5 Finansieringsförhållanden i tråd, -nät, -linor, -kablar 136 vissa regionala grupperingar 154 7.2.2.5 Spik-, skruv- och 9.3 Soliditets- och likviditetsförhållanbultindustri . . . . . . . 136 den enligt specialanalysen . 154 7.2.2.6 Annan byggnadsme- 9.3.1 154 Några allmänna synpunkter tallvaruindustri . . . . . . 137 9.3.2 . 154 Några totalresultat 7.2.2.7 Hushållsmetallvaru- 9.3.3 för olika stor- Balansanalys industri . . . . . . . . . 137 . . . . . . . 155 leksgrupper 7.2.2.8 Annan metallvaruin- 9.3.4 Balansanalys för olika deldustn . . . . . . . . . . branscher . . . . . . . . 156

SOU 1973: 29

9.3.5 Balansanalys för vissa regio- ll.3.l Förutsättningar 185 nala grupperingar . . . . . 156 11.3.2 Finansieringsbehovet 186 9.4 En tolkning av resultaten 156 11.3.3 Det externa finansierings- 9.4.1 Resultatens 156 tillskottet . . . . . . . 186 giltighet 9.4.2 Storleksgrupper . . . . . 157 9.4.3 Delbranscher . . . . . . . 157 Kapitel 12 Regionala problem 189 9.4.4 Regioner . . . . . . . . . 158 12.1 Inledning . . . . . . . . . . . 189 9.4.5 och 12.2 Produktionsstrukturen i Eskilstu- Lönsamhet, finansiering . . . . . . . . 158 na . . . . . . . . . . . . . . 190 expansion . . . . . . . . 160 12.3 Utvecklingen i Eskilstuna under 9.5 Sammanfattning 70-talet . . . . . . . . . . . . 194 . . . . . . 161 12.4 Samhällsekonomiska konsekven- Kapitel 10 Arbetskraften 161 ser av manufakturindustrins till- 10.1 Omfattning och utveckling 10.2 Den regionala fördelningen 162 bakagångiEskilstuna . . . . . 196 . . . . . . . . . . 162 12.4.1 Överflyttningsvinster 197 10.3 Tjänstemän . . . . . . . . . . . 164 12.4.2 Samhällsekonomiska kost- 10.4 Arbetare

10.4.1 Arbetskraftens fördelning nader för strukturom-

på sysselsättningsgrupper 165 vandlingen . . . . . . . 198 10.4.2 Yrkesarbetare . . . . . 167 12.5 Slutsatser . . . . . . . . . . . 199

10.4.3 Regionala skillnader . 168 l0.4.4 Ålders- och könsfördel- Kapitel 13 Slutsatser och förslag 201 . . . . . . . . . . 169 13.1 Utgångspunkter . . . . . . . . 201 ning l0.4.5 Löner . . . . . . . . . 170 13.2 Utredningens resultat . . . . . 202 l0.4.6 Frånvaro och personalom- 13.3 Utredningens förslag . . . . . . 206

sättning . . . . . . . . 172 10.5 Sammanfattning . . . . . . . 173 Bilagedelen, SOU 1973:30, innehåller föl-

Kapitel ll Arbetskrafts- och kapital- jande: behov under 70-talet . . . . . . . . 175 Bilaga l Metallmanufakturindustrin. Pro- 11.1 Arbetskraften . . . . . . . . . 175 duktionsförutsättningar och specia- 1l.l.l Utgångspunkter 175 lisering i internationell jämförelse l 1.1.2 Sysselsättningsutvecklingen Bilaga 2 Efterfrågan på manufakturprodukinom manufakturindustrin 175 ter under 60- och 70-talen l1.1.2.1 Produktionstill- Bilaga 3 Underleverantörssystemet inom maväxten . . . . . . . . 175 nufakturindustrin ll.1.2.2 Löneandelen 178 Bilaga 4 Etablering och nedläggning av själv- 11.l.2.3 Den reala löneständiga företag inom metallmanukostnaden . . . . . . . 179 fakturindustrin 1954-70 1 1.1.2.4 Arbetstidsför- Bilaga 5 Lönsamhet och finansiering inom kortningen . . . . . . 179 manufakturindustrin 1 l . l .2.5 sysselsättningen Bilaga 6 Tabeller under 70-talet . . . . . 179 l 1.1.2.6 Arbetskraftens sammansättning 182 11.2 Investeringarna . . . . . . . . 183 ll.2.l Utgångspunkter 183

l1.2.2 Investeringsbehovet under 70-talet . . . . . . . 183 11.3 Investeringarnas finansiering 185

Tabellförteckning

1.1 Manufakturindustrins om- under 60- och 70-talen 49 fattning år 1970 ijämförelse 2.8 Försörjningsbalans för spik-, med hela verkstadsindustrin . 22 skruv- och bultprodukter un- Förändring av produktions- der 60- och 70-talen 50 volym, antal anställda samt 2.9 Försörjningsbalans för andra produktionsvolym per an- byggnadsmetallvaror under ställd 1950-70 inom manu- 60- och 70-talen . . . . . 53 fakturindustrin och hela 2.10 Försörjningsbalans för husverkstadsindustrin (exkl. hållsmetallvaror under 60varv) . . . . . . . . . . . 23 och 70-talen . . . . . . . 55 1.3 Förändringar av produktion, för andra Försörjningsbalans export och import av manu- metallvaror under 60- och fakturvaror mellan åren 1960 70-talen . . . . . . . . . 58 och 1970 . . . . . . . . . 24 2.12 Produktionsoch exportvolymens förändringar under 60- 2.1 Produktionsinriktningen in- och 70-talen . . . . . . . 63 om verkstadsindustrin i EFTA- och EEG-länderna 4.1 Underleverantörer och till- 1955 och 1965-69 30 verkare av egna produkter: 2.2 Investeringar per anställd och lönestorlek, produktivitet, andel tjänstemän inom ma- nivå och driftsöverskottsannufakturbranschen i olika del 1969 . . . . . . . . . 74 länder . . . . . . . . . . 32 2.3 Den svenska manufakturex- 5.1 Antal anställda i manufakturportens och -importens relati- industrin delbranscher år va fördelning på marknads- 1969 fördelade efter arbetsområden 1969 . . . . . . 34 ställenas storlek . . . . . . 83 2.4 Försörjningsbalans för verk- 5.2 Antal anställda i manufakturtygsprodukter under 60- och industrins delbranscher år 70-talen . . . . . . . . . 41 1970 regionalt fördelade 84 2.5 Försörjningsbalans för me- 5.3.a mått Några olika på kapitaltallkonstruktioner under 60- intensiteten inom manufakoch 70-talen . . . . . . . 44 turindustrin år 1969 90 2.6 Försörjningsbalans för me- 5.3.b och inter- Transportkostnad tallförpackningar under 60- nationell produktrörlighet inoch 70-talen . . . . . . . 46 om manufakturindustrin år 2.7 Försörjningsbalans för me- 1969 . . . . . . . . . . . talltråd, -nät, -linor, -kablar 5.4 Antal arbetare per företag i

SOU 1973: 29

manufakturindustrins del- 7.1 Kostnader för forskningsbranscher år 1919 och 1939 . 96 projekt inom Institutet för 5.5 Antal fusioner i genomsnitt Verkstadsteknisk Forskning, per år inom manufakturindu- budgetåret 1972/73 . 138 strin 1946-70 . . . . . . 98 7.2 Drifts- och kapitalkostnader 5.6 Koncentrationstendenser i för FoU-arbete inom verkav identiska stadsindustrins branscher produktionen inom manufak- 1969 samt 1965-71 . 139 varugrupper turindustrin 1963-70 98 5.7 Storföretagens andel av pro- 8.1 Antal företag med olika ytduktionen inom manufaktur- behandlingsprocesser inom industrin år 1970 . . . . . 99 manufakturindustrin och he- 5.8 Storföretagens och delbran- la verkstadsindustrin . 144 schernas genomsnittliga produktivitet inom manufakturindustrin år197O . . . . . 100 9.1 Balansanalys för manufaktur- 5.9 Antalet sysselsatta per ar- industrin 155 betsställe inom manufaktur- 9.2 Finansiering, soliditet och inindustrin årl970 . . . . . 100 vesteringsbenägenhet inom 5.10 Antalet anställda per arbets- manufakturindustrin 1967ställe åren 1954-69 i manu- 70 . . . . . . . . . . . . 159 fakturindustrins delbranscher 104 5.1l.a-h Manufakturindustrins anlägg- 10.1 Antalet anställda inom maningar fördelade efter föräd- nufakturindustri och övrig lingsvärde per anställd 1969 Verkstadsindustri år 1970, samt beräknade effekter av fördelat på arbetare och kostnadsutvecklingen under tjänstemän 162 70-talet . . . . . . 107- 113 10.2 Tjänstemän inom manufakturindustri och övrig verk- 6.1.a sysselsättningen fördelad ef- stadsindustri år 1970, fördeter anläggningarnas storlek lade på olika kategorier . 163 1969 . . . . . . . . . . . 121 10.3 Olika tjänstemannakategorier 6.l.b Procentuell fördelning av sys- per 100 arbetare inom manuselsättningen efter anlägg- fakturindustri och övrig verkningarnas storlek 1969 . 121 stadsindustri år 1970 . 163 6.2 Familjeföretagens (uppskat- 10.4 Sysselsättningsgrupper inom tade) andel av sysselsätt- manufakturindustrin jämfört ningen i manufakturindustrin med hela verkstadsindustrin, 1968 130 2: a kv 1971 . . . . . . . 165 6.3 Finansiella kriterier inom 10.5 Fördelning på sysselsättmanufakturindustrins del- ningsgrupper inom manufakbranscher 1967-70 . 130 turindustrins delbranscher, 6.4 Erforderlig räntabilitet på 2: a kv 1971 . . . . . . . 166 eget kapita1,(efter skatt) för 10.6 Fördelning på kategorierna förmögenhetsskatt och reser- A, B och C inom manufakveringar för arvsskatt samt turindustrins delbranscher, räntabiliteten i manufaktur- 2: a kv 1971 167 företag 1965-70 10.7 Andelen yrkesarbetare (kategori A) inom manufakturin-

10 SOU 1973: 29

dustrin och hela verkstadsin- under 70-talet (Alternativ 1) 180 dustrin, 2: a kv 1971 . 168 Sysselsättningsutvecklingen 10.8 Fördelning på sysselsätt- inom manufakturindustrin ningsgrupper inom manufak- under 70-talet (Alternativ 2) 180 turindustrin i olika regioner, Utvecklingen för sysselsätt- 2: a kv 1971 . . . . . . . 168 ningsgrupper inom manufak- 10.9 Andelen A-, B- och C-katego- turindustrin under 70-talet. rier inom manufakturindu- Arbetare . . . . . . . . . 183 strin i olika regioner (exkl Kapitalkvot och investeringar metallkonstruktionsind.), 2: a inom manufakturindustrin kv 1971 . . . . . . . . . . 169 under 70-talet . . . . . . 184 10.10 Åldersfördelning för manu- Prisprognoser för manufakfakturindustrin totalt ochi turindustrins delbranscher olika regioner samt för hela under 70-talet . . . . . . 185 verkstadsindustrin, 2: a kv 1971 . . . . . . . . . . . 169 12.1 Lokaliserings- och sysselsätt- 10.11 Fördelning på kön inom ma- ningsförändringar inom manufakturindustrins delbran- nufakturindustrin l /l scher och regioner i jämförel- 1963-31/12 1968 inom någse med hela verkstadsindu- ra viktiga manufakturregiostrin, 2: a kv 1971 . 170 ner . . . . . . . . . . . 190 10.12 Timlön för vuxna män inom 12.2 Invånarantalet i Eskilstuna manufakturindustrins del- centralort, dvs. Fors och branscher och i olika regio- Klosters församlingar 31/12 ner,2:akvl971 ... .. 170 1968 - 31/121972 . 191 10.13 Timlön för vuxna arbetare 12.3 Sysselsättnings- och befolkfördelade på A-, B- och C- ningsuppgifter för Eskilstuna kategorier inom manufaktur- och andra jämförbara komindustrin och hela verkstads- munblock år 1969 . 191 industrin i olika regioner, 12.4 Antal arbetsställen och antal 2: a kv 1971 . . . . . . . 171 anställda inom industrin i 10.14 Frånvarofrekvens (%) Eskilstuna år 1970 . 192 1947-71 för arbetare inom 12.5 S y ss els ät tningsutvecklingen industrin . . . . . . . . . 172 inom manufakturindustrin 10.15 Personalomsättning (%) för 1969-72 i Eskilstuna . 193 arbetare (män + kvinnor) in- 12.6 Antalet arbetslösa i Metalls om industrin 1968-71 . 173 arbetslöshetskassa samt antalet lediga platser inom me- Produktionens förändring in- tallsektorn i Eskilstuna i auom manufakturindustrin un- gusti månad 1965-72 . 194 der 70-talet enligt varu- l2.7.a för arbetare i Timförtjänst gruppsprognos resp. anlägg- manufakturindustrins delningsprognos . . . . . . . 177 branscher i Eskilstuna och Löneandel och lönekostnad i hela riket år1969 . . . . . 194 fasta priser inom manufak- 12.7.b Driftsöverskottets andel av turindustrin under 60- och förädlingsvärdet i manufak- 70-talen . . . . . . . . . 178 turindustrins delbranscher år Sysselsättningsutvecklingen 1969 . . . . . . . . . . . 194 inom manufakturindustrin 12.8 Produktiviteten i manufak-

SOU 1973: 29 11

turindustrins delbranscher i Eskilstuna och hela riket år 1969 . . . . . . . . . . . 195 12.9 Eskilstunaföretagen år 1969 grupperade i produktivitetshänseende . . . . . . . . 195 12.10 Kapitalintensiteten i manufakturindustrins delbranscher i Eskilstuna och hela riket år 1969 . . . . . . . . . . .

12 SOU 1973: 29

Utredningens direktiv

Utredningens direktiv framgår av statsrådsplast. Genom mekanisering har handredskapen som protokollet den 11 december 1970: tillverkas inom manufakturindustrin alltmer fått ge plats för produkter från maskinindustrin. Särskilt markant har denna utveckling varit i fråga om Järn- och metallmanufakturindustrins förädlingsprodukter avsedda för jordbruket och skogsbruket. värde uppgick 1967 till omkring 5 % av industrin Distributionsstrukturen för manufakturproduktotala förädlingsvärde. Samtidigt var enligt långtids- terna har snabbt förändrats. Traditionellt har

utredningen omkring 53 000 personer sysselsatta järnhandeln varit en av manufakturindustrins viktiinom denna bransch, vari också inkluderas plast- gaste distributionskanaler. Varuhusen och butiksbearbetande tillverkning. Mer än hälften av de kedjorna, vilka enligt erfarenheterna från andra anställda kan förmodas vara sysselsatta inom den varuområden har en stark position gentemot traditionella manufakturindustrin. Härmed avses småleverantörer har på senare tid fått ökad främst företag som tillverkar följande produkter: betydelse som distributionsväg för manufakturskruvar och bultar; handverktyg och maskinverk- industrin. Underleverantörsystemet och legotilltyg; knivar, saxar och bestick; metallvaror för verkningen har också stor betydelse inom vissa hushållen samt andra bearbetade varor av oädla delar av järn- och metallmanufakturindustrin och metaller. Branschen är såsom framgår utomordent- därmed i ökad utsträckning medfört direkta leve-

ligt heterogen till sin natur med stora skillnader i ranser till framför allt större verkstadsföretag, vilka konkurrensförutsättningar mellan olika varugrup- i allmänhet kan antas vara mycket kostnads- och per. kvalitetsmedvetna. Tillkomsten av stora och kom- För de nämnda varugrupperna uppgick under petenta köpare, exempelvis byggnadsföretag, vilka i 1968 exporten till drygt 30% av produktionen, allt större utsträckning får leveranser utan förmedmedan importen samtidigt uppgick till ca 25 % av ling av järnhandeln har inneburit en liknande förbrukningen. Såväl import- som exportandelar förändring. Dessa faktorer har tillsammans medfört varierar emellertid starkt för de olika varugrupper- att distributionsmönstret för manufakturprodukna. terna förändrats avsevärt under de senaste 20 åren. En tillbakablick visar att järn- och metallmanu- En sannolik följd av denna förändring är att den fakturindustrins produktionsvolym under mellan- internationella konkurrensen i framtiden blir mera krigsåren steg ungefär i samma takt som genom- påtaglig. snittet för övrig Verkstadsindustri. Därefter avtog För vissa varugrupper har denna konkurrens tillväxttakten fram till slutet av 1950-talet. Under redan inneburit svårigheter för svenska tillverkare. början av 1960-talet inträdde en förändring som Detta gäller exempelvis för matbestick, där bl. a. innebar att manufakturindustrins produktion ökajapansk lågprisimport tvingat fram en ändrad de snabbare än övriga grupper inom Verkstadsinproduktionsinriktning för tillverkare i Sverige. dustrin. Tillväxten har sedan minskat och ligger nu Att distributionsformerna förändras samtidigt åter under genomsnittet för verkstadsindustrin. som irnportkonkurrensen ökar skärper kraven på Vid en bedömning av manufakturindustrins framen fortsatt omställning av de svenska företagen. tida utveckling bör beaktas att manufakturvarorna Risker finns att den utländska konkurrensen inom har att konkurrera med substitut på såväl material- vissa varugrupper kan leda till växande svårigheter som användningssidan. för företag och anställda såvida inte företagens Under de senaste två decennierna har plastpro- konkurrensförutsättningar förbättras. dukterna kommit att ersätta en mångfald metall- Företagen inom järn- och metallrnanufaktur har varor. Transportkärl och andra emballage, rör och genomsnittligt mindre än 50 anställda och är något köksredskap tillverkas i ökande utsträckning av mindre än den genomsnittliga företagsstorleken för

SOU 1973: 29

hela verkstadsindustrin. Inom den traditionella frihet att vid sin undersökning vidga eller inskränka manufakturindustrin finns ett fåtal stora företag den angivna ramen för uppdraget om detta vid och ett stort antal små företag. De mindre närmare överväganden ter sig lämpligt. De sakkunföretagen är vanligen familjeägda. Detta kan i vissa niga bör vidare i sitt arbete beakta de stora fall innebära speciella problem vid den fortsatta skillnaderna i olika hänseenden mellan varugrupstrukturella omvandlingen av branschen. perna. För all järn- och metallmanufakturtillverkning De sakkunniga bör som ett första led i sitt arbete ligger förädlingsvärdets andel av saluvärdet över undersöka den traditionella manufakturindustrins 50%. Man kan på goda grunder förmoda, att nuvarande läge och vidare klarlägga de faktorer som bedöms bli bestämmande för branschens förädlingsvärdets andel för enbart den traditionella delen av tillverkningen är lika hög eller högre. utveckling under 1970talet. Enligt tillgängliga uppgifter är den traditionella Därefter bör konkurrensen från utlandet och från fortfarande utpräglat arbetsintensiv, andra material analyseras för att klargöra om tillverkningen vilket är en följd av industrins låga mekaniserings- svenska manufakturföretag genom att förändra sin grad. Detta innebär att en förändring av löneläget produktionsinriktning eller genom sttukturrationaliseringar har möjlighet att förbättra sin konkurrelativt starkt påverkar företagens lönsamhet. Underleveransernas ökande andel inom vissa renssituation dels på hemmamarknaden, dels på

varugrupper innebär att nya produkter introduce- exportmarknaderna. ras vilket förändrar den traditionella järn- och Vidare bör de sakkunniga analysera behovet av I viss och förutsättningarna för produktutveckling inom metallmanufakturindustrins produktmönster. kan den tekniska utvecklingen inom branschen. Detta bör ske inte enbart mot bakgrund utsträckning verkstadsindustrin skapa nya användningsområden av dagens situation utan med särskild hänsyn till för produkter från järn- och metallmanufakturin- bl. a. den betydelse som nya plastmaterial och ny produktionsteknik kan förmodas få. dustrin. Detta bidrar till att större krav ställs på Härtill kommer att specialisering är en av förutsättningarna för att företagens produktutveckling. åstadkomma högre produktivitet. En av formerna allt fler nya material används. Plast har på många metallerna. för specialisering är underleverantörsystemet som områden redan ersatt de traditionella av plasternas egenskaper kom- inom verkstadsindustrin nått en betydande utveck- Vidareutvecklingen ling i Sverige genom målmedvetna insatser från mer med säkerhet att medföra en ökande användning av plast inom användningsområden där metal- bl. a. branschorganisationens sida. Detta system har härigenom fått en avsevärd omfattning även inom lerna f. n. dominerar. Utveckling av produkter och vissa delar av manufakturindustrin och bör närmare material kommer att ställa krav på ökade kunskainom manufakturin- undersökas. De sakkunniga bör därför analysera per och bättre utbildning dustrin. hur systemet f. n. fungerar och ange dess sannolika av distributionsformer och kon- utveckling inom järn- och metallmanufaktur- Förändringarna kurrensförutsättningar tvingar fram förändringar industrin. De sakkunniga bör därvid pröva huruvida inom branschen. Många företag måste modernisera det finns skäl att utvidga underleverantörsystemet och i vilka avseenden detta kan förbättras. sin produktionsapparat. Företagen kommer också stor- Det är troligt att distributionens förändrade att i ökande utsträckning tvingas utnyttja driftsfördelar för att hålla nere sina tillverknings- karaktär har en avsevärd betydelse för manufakturkostnader på en konkurrenskraftig nivå. Detta industrins omställning och fortsatta utveckling. De kommer att kräva större företag eller samarbete i sakkunniga bör därför ägna stor uppmärksamhet åt av och distribution. nya former. Den nödvändiga intensifieringen samspelet mellan produktion produktutvecklingen inom manufakturindustrin Som jag förut nämnt har vi ivårt land en stark koncentration av järn- och metallmanufakturförekan också komma att ställa krav på en förändrad företagsstruktur. tag till vissa regioner och orter. De sakkunniga bör därför särskilt uppmärksamma de omställningar Det sagda visar att den traditionella delen av järnoch metallmanufakturindustrin sannolikt står inför och därmed sammanhängande sociala problem som en accelererande omställningsprocess, som främst kan emotses i vissa av de berörda orterna och för de många mindre företagen men även för större regionerna. överväganden av denna art bör i viss företag kan innebära problem. Den starka koncen- mån bli vägledande vid val av varugrupper, som trationen av manufakturföretag till vissa regioner, görs till föremål för mera detaljerade analyser. exempelvis Eskilstuna-regionen och några orter i Slutligen bör de sakkunniga med utgångspunkt Småland, kan leda till regionala problem. från målet att åstadkomma en samhällsekonomiskt Jag finner det mot här angivna bakgrund angelä- effektiv resursanvändning redovisa vilka slag av get att branschen undersöks och förordar därför att åtgärder - dock icke särskilda statliga subventioner sakkunniga tillkallas för att kartlägga och analysera - som är bäst ägnade att lösa de problem som

järn- och metallmanufakturindustrins nuläge och enligt de sakkunnigas bedömning redan föreligger utvecklingstendenser. De sakkunniga bör begränsa eller kan väntas uppkomma inom den svenska järnsitt uppdrag till den traditionella delen av manufak- och metallmanufakturindustrin när det gäller den turindustrin såsom den definieras inledningsvis. traditionella tillverkningen. De sakkunnigas analys Manufakturtillverkningens heterogena karaktär gör och slutsatser skall bilda ett underlag för industridet dock vanskligt att klart avgränsa de produkt- politiska, regionalpolitiska och företagspolitiska områden och de företag som bör räknas till den överväganden. Erfarenheter från andra branscher traditionella delen. De sakkunniga bör därför ha kan sannolikt vara av värde för de sakkunniga i

14 SOU 1973: 29

deras arbete. På grund av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t bemyndigar chefen för industridepartementet att tillkalla högst sju sakkunniga med uppdrag att undersöka nuläge och utvecklingstendenser i den svenska järn- och metallmanufakturindustrin i vad avser den traditionella tillverkningen, att utse en av de sakkunniga att vara ordförande, att besluta om experter, sekreterare och annat arbetsbiträde åt de sakkunniga. Vidare hemställer jag att Kungl. Maj :t föreskriver att de sakkunniga får samråda med myndigheter samt begära uppgifter och yttranden från dem, att ersättning till sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommittákungörelsen (1946: 394), om ej annat föreskrivs, att kostnaderna för utredningen skall betalas från trettonde huvudtitelns kommittéanslag. Slutligen hemställer jag att Kungl. Maj :t medger att statsrådsprotokollet i detta ärende offentliggörs omedelbart. Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.

SOU 1973: 29

Sammanfattning

Av utredningsdirektiven framgår att det varit Ökande underskott i de utrikes betalningarmetallmanufakturutredningens uppgift att na till följd av bl. a. turistutgifter och utklarlägga manufakturindustrins nuvarande lä- vecklingsbistånd ger ett behov av ett komge och de viktigaste utvecklingstendenserna penserande överskott i varuutbytet. Detta inför 70-talet. Konkurrensen från utlandet överskott måste härröra ur industriprodukoch från nya material såsom plast skulle tionen. Därför torde den utlandskonkurreuppmärksammas, liksom behovet av struk- rande sektorn även på lång sikt komma att turrationalisering och produktutveckling. vara prioriterad. Utredningen utgår ifrån att Direktiven pekar vidare på underleverantörs- detta kommer att påverka den ekonomiska systemets betydelse för branschen liksom på politiken bl. a. när det gäller att tillgodose de regionala som kan bli följden av industrins efterfrågan efter arbetskraft och problem manufakturindustrins omvandling. De för- kapital. slag som utredningen kan komma att lägga En annan faktor av väsentligt intresse är fram ska enligt direktiven ha som utgångs- den internationella utvecklingen. Tullavveckpunkt att åstadkomma en samhällsekono- lingen innebär en hårdare konkurrens på miskt effektiv resursanvändning utan att hemmamarknaden och de tidigare EFTA-läninnebära särskilda statliga subventioner. dema. Samtidigt ökar exportmöjligheterna I kapitel I ges en allmän översikt över till det tidigare EEC-blocket. branschens läge och hittillsvarande utveck- Av avgörande betydelse för manufakturin- Manufakturindustrin svarar dustrins framtid är hur efterfrågeutvecklinglingstendenser. en kommer att te sig. Denna fråga har för ungefär 1/5 av verkstadsindustrins produktion och sysselsättning. Detta innebär att behandlats i kapitel 2 och utförligare i bilaga cirka 2. En genomgående tendens är att efter- 78 000 personer sysselsattes vid 70-talets början. Branschen skiljer sig från verk- frågetillväxten under 70-talet synes bli lägstadsindustrin i övrigt genom en större andel re än under 60-talet, delvis till följd av en småföretag och en mindre utpräglad inrikt- lägre expansion hos avnämarna. Skillnaderna ning på utrikeshandel. Tillväxttakten har mellan branschens produkter är dock stora under senare delen av 60-talet varit lägre än vad gäller expansionstakt, avnämare, konkurtidigare och lägre än för verkstadsindustrin i rensförhållanden etc. genomsnitt. Den största delen av produktio- I bedömningen av efterfrågeutvecklingen nen utgörs av insatsvaror för övrig industri. har hänsyn tagits till tendenserna i fråga om Huvudavnämare är den övriga verkstadsindu- konkurrensen från nya material eller andra strin och byggnadsindustrin. De viktigaste produkter. För vissa varugrupper, främst är storstäderna, Es- sådana med avnämare inom byggnads- och manufakturregionerna vissa orter i Bergslagen samt Värna- anläggningsverksamheten, kommer plasten kilstuna, med all sannolikhet att utgöra en allvarlig moregionen. vissa allmänna konkurrent. För branschen som helhet torde I kapitlet anges också för arbete. dock knappast något avgörande genombrott utgångspunkter utredningens

16 SOU 1973: 29

för nya material vara att vänta under 70-ta- en av manufakturindustrins mest expansiva. let. Konkurrensen från andra produkter och Efterfrågan på spik-, skmv- och bultprodukmetoder torde bli av ungefär samma omfatt- ter påverkas av konkurrensen från andra ning som under 60-talet. fästmetoder. Detta tillsammans med den Manufakturindustrin har inte varit utsatt lägre tillväxten inom en så viktig avnämarför utländsk konkurrens i samma utsträck- sektor som byggnadsindustrin ger en mycket ning som övrig verkstadsindustri. Utredning- långsam ökning av produktionsvolymen. en har emellertid ansett det vara av vikt att Även för andra byggnadsmetallvaror såfå en genomgång av branschens internatio- som svetsade rör, lås, beslag, värmeledningsnella konkurrenskraft. Undersökningen åter- pannor, radiatorer, badkar och diskbänkar är finns som bilaga 1, med en sammanfattningi förändringarna inom

byggnadsverksamheten

kapitel 2. Faktorer som hög kapitalintensi- av betydelse. För vissa av dessa produkter tet, högt utnyttjande av inhemska råvaror kommer plastkonkurrensen att bli märkbar och hög andel tekniker och yrkesarbetare i under 70-taletarbetskraften anses känneteckna konkurrens- Hushållsmetallvaror, såsom kokkärl m. m., kraftig svensk industri. Branschen synes ha är utsatta för hård importkonkurrens. Det högre marknadsandelar både på hemma- och finns ingen anledning anta att någon förändexportmarknaden än vad man har anledning ring skulle inträda härvidlag varför denna del förvänta med hänsyn härtill. Utvecklingen av av manufakturindustrin kan väntas stagnera dessa allmänna produktionsförutsättningar produktionsmässigt. torde knappast komma att gynna manufak- Inom annan metallvaruindustri finns exturindustrin. Bedömningen av utrikeshan- pansiva produktgrupper som galvaniserad delsutvecklingen har gjorts mot bakgrund av plåt, kontorsartiklar o. d. Denna delbransch denna undersökning. torde även under 70-talet tillväxa snabbt, Produktionen av verktygsprodukter kom- dock ej så snabbt som under 60-talet. En mer att öka i långsammare takt än hittills. långsammare ökning än för genomsnittet Detta är främst beroende av hård utländsk kommer att gälla för kätting, kedjor m. m. konkurrens vad gäller handverktyg, maskin- Manufakturprodukternas distributionsväverktygen företer en mera expansiv bild. gar behandlas översiktligt i kapitel 3. Flerta- Metallkonstruktionsindustrins produkter går let produkter direktförsäljs till and ra företag, i betydande grad till byggnads- och anlägg- resten når avnämarna via grossister, varuhus ningsverksamheten. Den lägre aktiviteten och järnhandel. Någon stark styrning från inom byggnadsindustrin under 70-talet med- distributionsledets sida av produktinriktning för en lägre tillväxt för denna delbransch. och -utformning förekommer i allmänhet Metallkonstruktionerna bedöms dock ha go- inte. da möjligheter att hävda sig i konkurrens Den form av direktförsäljning som undermed betongbyggandet, medan exempelvis leveranserna utgör har studerats särskilt. mindre cisterner kommer att förlora mark- Resultaten framgår av kapitel 4 och bilaga 3. nad till motsvarande plastprodukter. Underleverantörerna har betydande problem Tillverkningen av metallförpackningar med kort orderlängd samt förskjutningari kommer att öka långsammare under 70-talet beställningar och betalningar. Viljan att öka till följd av konkurrensen från andra material underleveransdelen synes ej vara stor. Däroch med hänsyn till miljövårdskrav. emot har beställarföretagen för avsikt att Inom gruppen metalltråd, -nät, -linor lägga ut underleveranser i ökad utsträckning. m. m. torde metallviror (för pappersmaski- En allt större del av underleveranserna

ner) under perioden ersättas av syntetviror. kommer med all sannolikhet att beställas

För övriga trådprodukter är efterfrågesitua- från utlandet. Åtgärder för att förbättra tionen sådan att någon nämnvärd dämpning funktionssätt torunderleverantörssystemets av tillväxten inte tycks ske. Delbranschen är de vara nödvändiga.

2-SOU 1973: 29 17

I kapitel 5 behandlas branschens nuvaran- pel visar på problemens omfattning för de struktur och utveckling ingående. Del- företag av olika storlek. Av utredningens branschens fördelning på storleksgrupper genomgång framgår att utlösningen av släkoch regioner åskådliggörs. Ett utmärkande tingar i samband med en generationsväxling drag är att det under lång tid funnits ett är ett mycket svårt problem som skapar antal anläggningar med anknytning till stor- betydande osäkerhet om sådana företags företag, oftast stålverk, samt en fristående möjligheter att fortleva och ge en tryggad manufakturindustri huvudsakligen bestående sysselsättning. av mindre företag. Den tekniska utvecklingen påverkar Först under senare år har tillväxten i branschens omvandlingstakt. I kapitel 7, som branschen blivit lägre än inom övrig verk- bygger på dels intervjuer med representanter stadsindustri. I samband härmed har en för företag, dels en internationell undersökkoncentrationsprocess ägt rum som bl. a. ning, framgår att några större omvälvningar sig uttryck i en ökning av antalet av branschens produktionsteknik inte är att tagit fusioner. En särskild undersökning rörande vänta under 70-talet. På längre sikt kan dock nyetableringar och nedläggningar redovisas i betydande tekniska förändringar tänkas ske. bilaga 4. Antalet nedläggningar har ökat och Satsningen på forskning och utveckling synes antalet nyetableringar har sjunkit under se- vara relativt låg i branschen. nare delen av 60-talet. Vissa miljöfrågor diskuteras i kapitel 8. Genom att antalet produkter är stort är Arbetsmiljöproblemen är av samma slag som koncentrationsgraden inte stor för branschen i verkstadsindustrin i genomsnitt. Relativt som helhet. Däremot är antalet tillverkare av sett flera anställda berörs dock inom branflera produkter litet. schen. De yttre miljövårdskraven berör En bedömning av den fortsatta omvand- främst ytbehandlingen som ingår i manufaklingens omfattning har gjorts utifrån en turindustrin. Särskilda riktvärden för utsläpp gruppering av branschens anläggningar efter från ytbehandlingsindustrin har ej fastställts. av utsläpp är aktuell i produktivitet. Utvecklingen av efterfrågan, Frågan om grad produktivitet och kostnader leder sannolikt samband med prövning eller tillståndsgivning till att ett betydande antal av branschens enligt miljöskyddslagen. Under de senaste företag får svårigheter att upprätthålla en åren har relativt betydande miljövårdsinveslönsam produktion. För vissa delar av manu- teringar gjorts. fakturindustrin kan så mycket som 1/3 av Lönsamheten i branschen är låg, i genomanses befinna snitt 2 l/2 % på totalt kapital 1965-70, se anläggningarna sig iriskzonen. De mindre och medelstora företagens pro- kapitel 9. Den lägsta lönsamhetsnivån uppvisar företag i storleksgrupperna 200-1 000 blem är bl. a. betingade av företagsledningsanställda samt inom delbranscherna verkoch planeringsfrågor. Enligt en undersökning som refereras i kapitel 6 saknade 30% av tygsindustri och hushållsmetallvaruindustri. och hälften En studie av finansieringen inom olika företagen kortsiktig planering hade en ofullständig delbranscher, storleksgrupper och regioner långsiktig planering. har samma visar en sjunkande grad av finansiering med Manufakturföretagen ungefär standard samband mellan i fråga om planering och redovis- eget kapital. Några entydiga som andra av motsvarande lönsamhet, finansieringsförhållanden och tillning företag storlek. De mindre företagens behov av växt har dock ej kunnat konstateras. extern service vad gäller planering, mark- I kapitel 10 redovisas arbetskraftens samnadsföring och produktutveckling och den mansättning. Manufakturindustrin har en regionala näringspolitiska organisationens lägre andel tjänstemän, framför allt tekniker, roll härvidlag diskuteras. än övrig verkstadsindustri. Sammansätt- Svårigheterna vid en generationsväxling är ningen på arbetarsidan är i allmänhet ej stora för många familjeföretag. Några exem- starkt awikande från verkstadsindustrins ge-

18 SOU 1973: 29

nomsnitt. Skillnaderna mellan branschens ningen och utbildningen allmänt sett hålles delar är dock betydande vad gäller exempel- på en hög nivå. Sambandet mellan våra vis yrkesarbetarintensitet. traditionellt viktiga industribranscher och Det finns en betydande skillnad mellan forskningen som bedöms ha varit av stort regionerna vad gäller arbetskraftens genom- värde för den industriella utvecklingen i snittsålder. De regionala löneskillnaderna är landet bör bestå. Utredningen ser allvarligt också betydande. I genomsnitt ligger bran- på att FoU-nivån i branschen är låg och ser schens lönenivå något under genomsnittet det nyligen fattade beslutet om avdragsrätt för verkstadsindustrin. för företagens kostnader för forskning och Arbetskrafts- och kapitalbehoven under utveckling som ett steg i riktning mot att 70-talet har med utgångspunkt från den tillförsäkra företagen ökade resurser på detta väntade efterfrågeutvecklingen beräknats i område. kapitel 11. En långsam produktionstillväxt Den kollektiva forskningen inom Instituger ett sjunkande arbetskraftsbehov trots en tet för Verkstadsteknisk Forskning bör få lägre produktivitetsökning än under 60-talet. ökade resurser, och en vidgning av verksam- Antalet anställda beräknas under 70-talet heten till att omfatta även konstruktionssjunka med cirka 9 000 från 78 000 år 1970. och utvecklingsteknik bör ske. Kapitalbehovet för investeringar i bygg- Det är en för manufakturindustrins pronader och maskiner inom branschen har dukt- och processutveckling faktor negativ beräknats till 3 á 3,5 miljarder kr för 70-talet att andelen tekniker är låg i förhållande till som helhet i 1970 års prisnivå. En utveckling verkstadsindustrin i genomsnitt. av priser och kostnader i enlighet med Det är angeläget att manufakturindustrins, 60-ta1ets trender synes leda till en fortsatt och hela verkstadsindustrins, behov av yrkesnedgângi finansieringen med egna medel. kunnig arbetskraft kan tillgodoses. Yrkestek- Den regionala diskussionen i kapitel 12 niska högskolor, varom förslag nyligen framrör huvudsakligen Eskilstuna. Tre problem är lagts, har här en uppgift att fylla. Dessa mest framträdande vad gäller ortens utveck- behov bör också uppmärksammas i samband ling under 70-talet: att expansionstakten i med den utbildning som sker i arbetsmarkstadens manufakturindustri är låg, att inte nadsstyrelsens regi samt i viss mån även vad övrig industri i Eskilstuna synes kunna kom- gäller vuxenutbildningen. för- Utredningen pensera bortfallet av arbetstillfällen samt att ordar att delar av denna utbildning ska servicesektom är liten i förhållande till indu- kunna förläggas till företagen så att den kan strisektorn vid en jämförelse med orter av anpassas till yrkeslivets krav. motsvarande storlek. Kapitlet innehåller en Manufakturindustrins behov av externt diskussion om samhällsekonomiska kostna- kapital bör kunna tillgodoses på kapitalder och intäkter i samband med omvand- marknaden. har därför inte Utredningen lingen. funnit det motiverat föreslå särskilda finansi- Utredningen anknyter i sina slutsatser och eringsarrangemang för branschen. Den sjunförslag i kapitel 13 till bedömningen av kande egenfinansieringsgraden kan dock neproduktionsförutsättningarna. Svensk indu- gativt påverka investeringarnas omfattning. stri anses som tidigare nämnts ha speciella Utredningen har särskilt uppmärksammat förutsättningar i produktion som karaktäri- de mindre företagens problem. Dessa företag seras av ett eller flera av följande särdrag: har begränsade möjligheter att själva hålla de hög kapitalintensitet, högt utnyttjande av personella resurser som är nödvändiga för att traditionella inhemska råvaror, hög andel kunna följa med i den snabba utvecklingen tekniker och yrkesarbetare i arbetskraften. inom exempelvis teknik och marknadsföring. Vad gäller produktionsförutsättningarna En förbättring härvidlag skulle en förstärkpå arbetskraftssidan framhålls vikten av att ning av den regionala näringspolitiska organiden tekniska (och naturvetenskapliga) forsk- sationen utgöra. Denna skulle kunna kana-

SOU 1973: 29 19

lisera och svara för en viss del av de mindre nu omfattas av AB Strukturgaranti. Utvidgoch medelstora företagens servicebehov. Det ningen av företagets arbetsområde till dessa gäller exempelvis kontakter med myndighe- branscher torde kräva att garantiramens beter, forskningsinstitutioner, konsulter etc. lopp uppjusteras. Den ökade satsning på den regionala organi- De regionala problemen inom Eskilstunasationen som skett under innevarande år kan regionen aktualiserar frågan om en snabb endast ses som ett steg i riktning mot utbyggnad av den regionala näringspolitiska uppbyggnaden av en organisation som kan organisationen. Regionen bör förbli stödomsvara för sådana näringspolitiska uppgifter. råde vad avser lokaliseringslån. Ett ekono- Familjeförtagens problem i samband med miskt stöd föreslås utgå till en undersökning generationsväxlingen motiverar åtgärder från i Svetabs och AC-Mekans regi om förutsättsamhällets sida. Utredningen föreslår att ningarna för ett samarbete mellan Eskilstufamiljeföretag får särskilda lånemöjligheter naföretagen, främst inom marknadsföringsför att den tillträdande företagsledaren ska området. Denna undersökning är integrerad kunna lösa ut släktingar vid ett generations- med den ovannämnda rörande vissa aspekter skifte. Genom denna statliga medverkan ges på underleverantörssystemet. För regionens dels en norm för värderingen av företaget, servicesektor föreslås att ett särskilt program dels torde sysselsättningen kunna tryggas för utarbetas och att en tillfällig arbetsgrupp ett inte oväsentligt antal arbetstagare därige- med representanter från berörda myndighenom att osäkerheten om företagets framtid ter bildas. blir mindre vid generationsskiftet. Statens För den stagnerande manufakturindustrin intressen kan bevakas exempelvis genom i Stockholm är svårigheterna stora när det tillsättande av revisor. gäller att betala konkurrenskraftiga löner Underleverantörernas situation är av vikt och bära höga lokalkostnader. Om en förför ett relativt betydande antal ändring ska kunna komma till stånd måste manufakturföretag. Den korta orderlängden, enligt utredningens mening de regionalpolitisavsaknaden av kontrakt samt risken för att ka medlen vad gäller industrin användas på förskjutningar av betalningarna förorsakar ett sådant sätt att ortens situation inte likviditetspåfrestningar upplevs av dessa före- förvärras. tag som problem. Utredningen anser att det Det bör slutligen framhållas att utredär en lämplig uppgift för Sveriges Mekanför- ningen ser omvandlingen inom branschen bund, eventuellt i samarbete med industri- som en i stort sett normal och nödvändig verket, att ta initiativ i detta avseende. process vilken måste äga rum för att manu- Utredningen föreslår att ekonomiskt bidrag fakturindustrin ska komma ur omställningsutgår till en undersökning om de praktiska skedet med stärkt konkurrenskraft. Den erfarenheterna inom några av landets största viktigaste faktorn när det gäller att så långt beställarföretag av uppbyggnaden och ut- möjligt undvika negativa konsekvenser för nyttjandet av ett väl planerat underleveran- samhälle och enskilda är förekomsten av törssystem. Vidare föreslås att särskilda ut- livskraftiga företag varför den låga lönsambildningsprogram skapas för att hos under- hetsnivån i många av branschens företag leverantörerna förbättra produktions- inger oro. planeringen, den finansiella planeringen och förmågan att hålla avtalad kvalitet. De speciella omställningsproblem som förutses för handverktygssektorn, delar av metallkonstruktionsindustrin med inriktning på enklare plåtbearbetning och hushållsmetallvaruindustrin, har föranlett utredningen att föreslå att dessa branscher fogas till dem som

20 SOU 1973: 29

1 Nuvarande läge och tidigare utveckling

l.l Omfattning och avgränsning Instrumentindustrin har i allmänhet ej inkluderats i vårt branschbegrepp. Anled- Verkstadsindustrin indelas vanligen i fem ningen är att större delen av dess tillverkning delbranscher: järn- och metallmanufakturin- inte kan betecknas som traditionell manudustri, maskinindustri, elektroindustri, trans- fakturindustri. (I den på utredningens uppportmedelsindustri inklusive skeppsvarv samt drag utförda IUI-undersökningen har instruinstrumentin dustril mentindustrin dock inkluderats i manufak- En avgränsning av manufakturindustrins turindustrin, se bilaga 1.) Branschens omfattomfattning kan göras på flera sätt. En sådan ning mätt i produktion och antal sysselsatta avgränsningsnorm kan vara en bestämd framgår av tabell 1.1. grupp av produkter eller produktionspro- Manufakturindustrin svarar således för cesser, en annan en speciell grupp av företag, drygt 1/5 av verkstadsindustrins produktion ytterligare en annan de material som används och sysselsättning. Av hela den svenska i tillverkningen etc. Utredningens direktiv industrins produktion och sysselsättning falanger uppdraget omfatta den traditionella ler 8 l/2 respektive 7 l / 2 % på manufakturtillverkningen inom branschen. Utredningen industrin. har stannat för att i första hand definiera En inte oväsentlig del av tillverkningen branschen såsom de anläggningar som tillver- inom branschen sker i anläggningar som är kar metallvaror enligt den officiellt vedertag- delar av eller dotterbolag till storföretag, na standarden för svensk näringsgrensindel- vanligen med huvuddelen av sin tillverkningi ning (SNI). Inom denna ram förekommer en andra branscher än manufakturindustrin. Ett mycket heterogen tillverkning. Hit räknas försök att särskilja denna del visar att den produktion av spik, skruv, bult, metalltråd, sysselsättningsmässigt omfattar ca 10 000 handverktyg och maskinverktyg (dock ej anställda. Kvar står 65 000-70 000 personer verktygsmaskiner), knivar, saxar, bestick, oli- i den övriga, fristående manufakturinduka metallvaror för hushållen samt andra strin. Till detta kommer 1500-2 000 anbearbetade varor av oädla metaller. Även ställda i 1/3 av anläggningarna i instrumentproduktion av metallkonstruktioner av olika industrin, vilka möjligen skulle kunna räknas slag för byggnadsverksamheten, cisterner, till traditionell manufakturindustri. behållare, rör samt vissa sanitetsvaror ingår. Metallmöbelindustrin har ej behandlats, vil- I fortsättningen kommer järn- och metallmaket sammanhänger med dess anknytning till nufakturindustri genomgående att kallas manufakövrig möbelindustri. turindustri.

SOU 1973: 29 21

Tabell 1.1 Manufakturindustrins omfattning år 1970 ijämförelse med hela verkstads-

industrin

Delbranscher Förädlingsvärde Antal anställda

i milj. i % av 1% av antal i % av i % av kr manu- verk- manu- verkfaktur- stads- faktur- stadsind. ind. ind. ind. totalt exkl. totalt exkl. varv varv

Verktygs- och redskapsind. 489 12,8 2,8 7 700 9,8 2,1 Ind. för metallkonstruktioner 1 054 27,7 6,1 21 800 27,8 6,0 Metallförpackningsind. 157 4,1 0,9 2 700 3,4 0,7 Ind. för metalltråd, 228 6,0 1,3 4 600 5,9 1,3 -nät, -linor, -kablar 235 6,2 1,4 4 900 6,4 1,4 Spik-, skruv- och bultind.

Med förädlingsvärde avses den utförda produktionens avsaluvärde med avdrag för kostnaderna för råvaror m. m., emballage, elenergi, lejda transporter samt bortlämnade lönearbeten. Källa: SOS, Industri 1970, omfattar arbetsställen med 5 och fler anställda.

Branschens heterogena karaktär återspeg- industrin i övrigt. Som tidigare nämnts modilar sig inte enbart i mångfalden produkter fieras dock bilden genom att flera mindre som tillverkas utan även i de olika kategori- anläggningar ingår i större företag. erna av storföretag som av företag varierar mellan av företag. Delar Lokaliseringen Sandvik, Gränges Essem m. fl. räknas hit. de olika slag av tillverkning som förekom- Företag som till största delen är manufaktur- mer. I Eskilstunaregionen, som är ett område företag är Bahco, Gunnebo, Bulten-Kanthal, med lång manufakturtradition, sker en bety- ASSA-Stenman, Gränges Hedlund m. fl. Det dande del av landets produktion av verktyg, helt övervägande antalet företag är dock metallvaror för hushållen, lås, beslag och små. Fördelningen av arbetarantalet år 1970 andra produkter för byggnadsindustrin. i olika storleksgrupper i Av den i Bergslagen befintliga manufakpå anläggningar jämförelse med hela verkstadsindustrin fram- turindustrin utgörs en stor del av Bultengår av följande tablå: Kanthals anläggningar för tillverkning av skruv, bult etc. Ytterligare en viktig manufakturregion är Arbetsställen Manufak- Verkstadsturind. ind. (exkl. sydvästra delen av Jönköpings län omkring % varv) Produktionen är Gnosjö och Anderstorp. % mångskiftande och inriktad på ett stort antal

Ett utmärkande drag för verkstadsindu- Antalet arbetsställen var l 800 respektive 4 200. strin som helhet är en relativt stark koncentration till storstäderna. Även manufak- Manufakturindustrin har sin tyngdpunkt turtillverkningen är till inte oväsentlig grad förlagd till de mindre anläggningarna på ett koncentrerad till Stockholm, Göteborg och Malmö. Detta särskilt de delar av sätt som påtagligt skiljer den från verkstads- gäller

22 SOU 1973: 29

branschen som gör metallförpackningar, me 1.3 Produktionsutvecklingen tallkonstruktioner eller utför plåtslageriarbeten för byggnadsverksamheten. Från och med mellankrigstiden är det möj- De nämnda regionernas betydelse framgår ligt att följa utvecklingen av manufaktur-

av det förhållandet att 15-20% av syssel- industrins produktionsvolym] Ökningen un-

sättningen faller på Bergslagen och Eskils- der 20- och 30-talen motsvarade ungefär den tuna tillsammans, drygt en fjärdedel på de övriga verkstadsindustrins. För efterkrigstre storstadslänen medan 5-10 % återfinnes tiden gäller att tillväxttakten varit lägre inom inom Jönköpings län. l likhet med övrig manufaktureringen, se tabell 1.2. Detta är i Verkstadsindustri är manufakturindustrin in- och för sig föga märkligt eftersom flera av de te någon Norrlandsindustri. De fem Norr- sektorer som är avnämare av manufakturprolandslänen svarar för ca 7 % av branschens dukter stagnerat eller endast varit svagt sysselsättning. expansiva. Som exempel kan jord- och skogsbruk anföras. Vidare har manufakturindustriprodukternas funktioner kunnat fyllas av andra varor, så har t.ex. maskin- 1.2 Historisk bakgrund industriprodukter ersatt manufakturpro- Manufakturtillverkningen härleder i stort dukter. Andra material har dessutom kunnat sett sitt ursprung från järnbruken. Detta uppta konkurrens. Det mest påtagliga gäller i särskilt hög grad inom Bergslagen. En som bl. a. inom exemplet härpå är plasten, utveckling har kommit till stånd därigenom hushållssektom blivit en allvarlig konkuratt järnbruken vidareförädlat järn och stål rent. En relativ tillbakagång för traditionella till manufakturprodukter. Relativt sett sjun- är därför inte särskilt manufakturprodukter kande transportkostnader har gjort anknyt- förvånande.: ningen till de råvaruproducerande anläggningarna allt mindre nödvändig. Även sedan Tabell 1.2 Förändring av produktionsvojärnbruken lagts ner har manufaktureringen lym, antal anställda samt produktionsvolym fortsatt. Den produktion av manufakturpro- per anställd 1950-70 inom manufakturdukter som järn- och stålverken svarar för industrin och hela verkstadsindustrin (exkl. utgör dock alltjämt en inte oväsentlig del av varv) branschen. Eskilstunaindustrin har varit fristående Årlig procentuell förändring av och söker sitt ursprung från de smedjor som Pro- Syssel- Produkduk- sätt- tion per anlades på 1600-talet. Industrialiseringen av tions- ning sysseltillverkningen kan ungefärligen dateras till volym satt l870-talet. I de till järnbruken knutna 195 0-60 manufakturverkstäderna kom mekaniserade Manufakturindustri 5,7 1,4 4,3 produktionsmetoder att ersätta hantverks- Verkstadsmässiga. I de fristående företagen påbörjades industri 6,6 2,3 4,2 samtidigt en specialisering inriktad på vissa l 960-70 typer av produkter och tillverkningsmoment. Manufakturindustri 7,6 1,3 6,2 Den småländska manufakturindustrin till- Verkstadskom under senare delen av 1800-talet och de industri 7,2 1,4 5,8 första decennierna av detta århundrade. Fö- Källa: SCB:s produktionsvolymindex jämte retagen har sitt ursprung ihantverksbetonad SOS, Industri. hemindustri inriktad och Med produktionsvolym på tråddragning avses produktionens metallduksvävning. Manufakturtillverkning- värde omräknat till ett givet års prisnivå. 7 Man bör hålla i minnet att detta i och för sig en i denna region spänner över ett mycket inte behöver innebära att företagen inom branschbrett produktområde. en stagnerar.

SOU 1973: 29 23

Under första hälften av 60-talet synes Härav framgår tydligt den roll som avnäemellertid någon sådan avsaktning i jämfö- marbranschernas förbrukning av insatsvaror relse med övrig verkstadsindustri inte ha ägt spelar för produktionen av manufakturprorum. Från och med år 1967 har dock dukter. Den framtida efterfrågan påverkas tillväxttakten avtagit relativt sett. Detta år, således betydande grad av verkstadsindå verkstadsproduktionen förblev oföränd- dustrins och byggsektorns expansion. rad, sjönk manufakturproduktionen ca 4 %. Även den nu rådande konjunkturavmatt- 1.4 Delbranscher ningen förefaller ha drabbat manufakturen hårdare. Den större känsligheten för kon- Tabell 1.3 ger en första inblick i hur produkjunkturförändringar kan konstateras även tionsutvecklingen ter sig för olika delar av under SO-talet. branschen. Den redovisar varugrupper utan Branschen tillverkar produkter både för hänsyn tagen till prisförändringar. En av s. k. slutlig användning, dvs. för konsum- drivkrafterna till omvandlingen inom brantions- och investeringsändamål, och för an- schen har efterfrågeutvecklingen varit. Spevändning som insatsvaror i den fortsatta ciellt för varor inriktade på privat konsumproduktionsprocessen. En ungefärlig upp- tion har denna varit låg. Detta gäller husfattning om dessa kategoriers relativa bety- hållsmetallvaror, knivar, bestick m. m. En delse får vi av tablån som för år 1968 visar snabbare expansion än genomsnittligt har dels den procentuella fördelningen av den metallkonstruktionerna haft, vilket bl. a. kan inhemska förbrukningen på insatsvaror och föras tillbaka på byggnadsverksamhetens slutprodukter, dels fördelningen av insatsva- kraftiga tillväxt under 60-talet. Vidare utgör rorna på de två största avnämarbranscherna: gruppen andra metallvaror en snabbt växan- 196 8, % de sektor, något som delvis beror på att många av branschens nya produkter ingår lnsatsvaror 82 därav för verkstadsind. 27 här. ” byggnadsind. 37 Vi kan vidare notera ” att importen genomövrig ind. 18 Slutproduk ter 18 gående tagit en allt större del av den svenska marknaden. l gengäld har de svenska tillver- 100 Tabell 1.3 Förändringar av produktion, export och import av manufakturvaror mellan åren 1960 och 1970. Löpande priser

Procentuell förändring EXPOWIU 1111130715111 del, % (av del, % (av produktio- tillförseln) Pro- Im- Ex- Tillförsel nen) duk- port port (Prod. + tion irnp.-exp.) 1960 1970 1960 1970 Metallkonstr. o. delar härtill 228 470 2 000 217 1,1 7,1 3,1 5,7 Cisterner, fat o. tryckbehållare för transport eller lagring 128 226 84 137 7,2 5,8 5,9 8,1 Linor, kablar (ej el),

Andra bearbetade varor av oädla metaller 139 234 278 142 11,7 18,6 19,4 26,8 Totalt 151 252 194 157 18,1 21,2 13,4 18,4 Källa: SOS, Industri och Handel 1960 och 1970. 24 SOU 1973: 29

samtliga redovisade produktområden. Sammanställningen visar att manufakturindustrin kommit att svara för en allt mindre 1.5 Utrikeshandeln del av verkstadsindustrins export, men en Manufakturindustrin kan, med en viss gene- ökande del av importen av verkstadsprodukralisering, anses huvudsakligen vara en hem- ter. mamarknadsindustri. I allmänhet brukar hela verkstadsindustrin, med undantag för 1.6 Sysselsättningen vissa reparationsverkstäder, räknas till den konkurrensutsatta sektorn i ekonomin? Ett Antalet anställda i manufakturindustrin uppnärmare studium visar att det kan ifrågasät- till 78 000 år 1970.2 Sedan gick drygt tas om manufaktursektorn som helhet kan 50-talets början har drygt 20 000 personer anses ha tillhört den del av industrin som i tillkommit i branschen. Därav faller 9 000 på större utsträckning varit utsatt för utländsk 60-ta1et. Detta innebär att sysselsättningstillkonkurrens. I tabell 1.3 har sammanställts växten var snabbare under 50-talet än under vissa data som belyser detta. 60-talet, drygt 20% mot 13-14 %. Sedan Av hela branschens totala avsaluproduk- 1950 har branschen minskat sin andel av tion avsätts 21 % på exportmarknaden verkstadsindustrins sysselsättning, från medan importen svarar för 18% av hem- 21-22 % till 20 1/2 %. mamarknaden. Jämfört med annan verk- Förkortning av veckoarbetstiden, förlängstadsindustri är detta låga tal. Vi kan dock ning av semestrarna och en ökande frånvaro

konstatera att förhållandena skiftar mellan har medfört att antalet utförda arbetstimmar

olika delar av branschen. De delar vilkas inte stigit i takt med antalet sysselsatta huvudsakliga avnämare ligger inom byggsek- personer. Uppgifter om timvolymen finns torn är minst berörda av utländsk konkur- endast för arbetarna. Medan antalet arbetare rens. Dit hör metallkonstruktioner och cis- ökat med 14% sedan 1960, har timantalet terner m. m. För en etablerad manufaktur- minskat med l %. Årsarbetstiden har reduceprodukt som verktyg gäller dock att utrikes- rats från 2 100 timmar till 1 800. handeln relativt sett nått en betydande Inom hela industrin har under denna tid omfattning. Vi kan också konstatera att successiva förändringar av arbetskraftens hushållsmetallvaroma, där efterfrågetill- sammansättning ägt rum. En klart dokumenväxten varit svag, fått vidkännas en kraftig terad är en ökad andel tjänsteförändring importkonkurrens. män. Även inom manufakturindustrin är Trots att exporten enligt tabell 1.3 uppvi- denna tendens urskiljbar. Andelen har stigit sar en avsevärd ökning under 60-talet har från 16-17 % av det totala antalet anställda branschens exportvolym inte förmått öka i 1950 till 22 % vid slutet av 60-talet. Tjänstesamma takt som varit fallet inom den övriga mannaandelen är lägre inom manufakturverkstadsindustrin. Mellan åren 1959 och branschen än inom verkstadsindustrin som 1970 är den årliga ökningstakten 7,6 respek- helhet, där andelen stigit från 23 % till 30 %. tive 11,3 %. För importen däremot råder det Således har manufakturindustrin först under motsatta förhållandet; tillväxten är de allra 10,5 senaste åren uppnått den tjänsterespektive 7,3 % per år. mannaandel som hela verkstadsindustrin Om vi ser till branschens andel av verkhade omkring år 1950. och i löpande l Se EFO-rapporten: stadsexport -import priser Edgren-Faxén-Ohdner: (exklusive fartyg) får vi följande bild. Ande- och Samhällsekonomi. Stockholm

?gåtâbildning

larna är uttryckta i procent. 1 En omläggning av statistiken 1968 försvårar jämförelser bakåt i tiden.

SOU 1973: 29 25

De förändringar av långsiktig art som slagits ut, vilket lett till att den genomsnittliinträffat inom arbetskraften utgör för tjäns- ga produktionen per anställd ökat. temännen i första hand en kraftig uppgång långsammare ökning vad avser produktionsav andelen tekniker. Fortfarande är dock volymen. Förklaringen torde här närmast andelen med verkstadsindustrins kunna sökas i att den snabba strukturomlåg jämfört - vandlingen medfört att ett stort antal lågprogenomsnitt. Övriga kategorier företagsledare, arbetsledare och kontorspersonal - har duktiva enheter slagits ut vilket lett till att andelsmässigt. För övrigt kan noteras den genomsnittliga produktionen per ansjunkit att andelen kvinnliga tjänstemän ökat svagt ställd ökat. sedan 50-talets mitt. Från och med 1965 har Vi finner att manufakturindustrin väl följt Det är sannolikt att verkstadsindustrin under 60-talet. Den årliga en viss nedgång inträtt. detta sammanhänger med den reducerade produktivitetsökningen kan anges till 6,2 % 5,8 % årligen, mätt mellan åren andelen kontorspersonal. respektive På arbetarsidan har andelen kvinnor under 1960 och 1970. en lång följd av år varit högre än inom En orsak till skillnader i arbetsproduktivitet mellan branscher kan verkstadsindustrin i övrigt. En omkastning företag och/eller synes dock ha skett i samband med vara mängden kapitalutrustning som kombi- 1967-68 års konjunkturavmattning. Ande- neras med varje anställd. Manufakturindulen kvinnor 1970 till 13 %. strin skiljer sig inte från genomsnittet för uppgick hela verkstadsindustrin vad avser kapitalmängd per sysselsatt. Av verkstadsindustrins 1.7 Produktivitet och investeringar delbranscher kan maskinindustrin klassas Den produktionsutveckling vi tidigare redo- som klart mera kapitalintensiv, medan både visat har uppnåtts med varierande insatser av elektroindustri och transportmedelsindustri arbetskraft, kapital och råvaror. I det följan- (inklusive reparationsverkstäder) är mindre de ska vi huvudsakligen sätta produktionsre- kapitalintensiva. Verkstadsindustrin är mindsultatet i relation till sysselsättningen, dvs. vi re kapitalintensiv än hela den svenska inmäter produktiviteten såsom produktion per dustrin i genomsnitt. anställd. Under 50-talet kan man i detta Under perioden 1962-70 har nära 2,7 avseende inte finna någon skillnad mellan miljarder kr investerats i manufakturbranschutvecklingen inom manufakturindustrin och en. Detta utgör 21 % av verkstadsindustrins annan Verkstadsindustri. Båda har ökat pro- samlade investeringar under samma period, duktionen per anställd med drygt 4 % varje vilket nära svarar mot andelen av produktion år. och sysselsättning. Branschens andel av verk- 60-talet är ett, i jämförelse med både stadsindustrins investeringsvolym har minstidigare perioder och internationell utveck- kat under decenniet. Om denna iakttagelse ling, unikt decennium vad avser produktivi- är riktig kan detta vara ett tecken på en tetstillväxt för hela den svenska industrin. relativ tillbakagång vars effekter inte når full Förklaringarna till detta torde dock inte vara kraft förrän under 70-talet. desamma för hela perioden. Den första hälften präglades av en mycket kraftig produktionstillvåxt samt en inte obe- 1.8 Allmänna utgångspunkter och förutsätttydlig ökning av arbetskraftsinsatsen. Under ningar den senare hälften har arbetsproduktivitetens tillväxt hållits uppe trots en långsamma- Manufakturindustrins utveckling under re ökning av produktionsvolymen. Förkla- 70-talet kan ej analyseras utan ett hänsynstaringen torde här närmast kunna sökas i att gande till den ekonomiska utvecklingen i den snabba strukturomvandlingen medfört Sverige och utlandet. De krav och restriktioatt ett stort antal lågproduktiva enheter ner som den inhemska ekonomiska politiken

26 SOU 1973: 29

ställs inför har diskuterats i 1970 års lång- vikt är dock att manufakturindustrin i tidsutredning. ställningstaganden i dessa betydande utsträckning är en småföretagshänseenden återfinns bl. a. i 1971 års revide- industri med dess speciella kapitalförsörjrade finansplan och 1973 års finansplan. I ningsproblem. korthet kan situationen sägas vara präglad av Vad gäller arbetskraften får branschens det förhållandet att betalningsbalansunder- behov ses mot bakgrund av den generella skotten på tjänste- och transfereringssidan, nedgång i antalet anställda inom svensk där turistutgifterna respektive utvecklings- industri som förutses ske under 70-talet. biståndet är de tunga posterna, skapar behov Faktorer som är viktiga i detta sammanav ett kompenserande överskott. Ett sådant hang är branschens beroende av yrkesskicklig överskott i handelsbalansen måste rimligen arbetskraft. Möjligheten att tillgodose denna härröra ur industrins varuproduktion och efterfrågan är av mycket stor vikt för uppnås genom att den svenska industrins branschens utveckling. Vidare kan branexport tillväxer snabbare än importen. Den- schens regionala fördelning påverka rekrytena restriktion kommer att i väsentlig grad ringsmöjligheterna. prägla 70-talets ekonomiska politik. Konkret En annan faktor av väsentligt intresse är tar detta sig uttryck i en strävan att i olika den internationella utvecklingen. Som framsammanhang prioritera den utlandskonkur- gick av avsnitt 1.l är manufakturindustrin ej rerande industrins investeringar och arbets- utrikeshandelsinriktad i samma utsträckning kraftsbehov. som större delen av övrig verkstadsindustri. Frågan kan ställas huruvida de två senaste De nu relativt konkurrensavskärmade delarårens utveckling motiverar en omprövning av na av branschen kommer att utsättas för denna beskrivning av läget. Under denna ökad utländsk konkurrens i främsta rummet period har exporten vuxit snabbare än im- från manufakturindustrin inom EG-länderna. porten, och omslaget i handelsbalansen från Den stegvisa tullawecklingen fram till ett underskott 1970 till ett betydande över- 1977 kommer att innebära en hårdnande skott 1972 har varit drastiskt. Här måste konkurrens på hemmamarknaden och inom emellertid hänsyn tas till den generellt sett den tidigare EFTA-marknaden, framförallt låga efterfrågenivån i landet dessa år. Gjorda vad gäller de nordiska länderna. Å andra uppskattningar tyder på att vi vid en normal sidan öppnar sig självfallet exportmöjligheter konjunktur 1972 skulle ha varit nära ett av ökad omfattning i och med att handelsbalansläge i de utrikes betalningarna. En hindren reduceras. Om nettoeffekten blir återgång till ett normalt kapacitetsutnyttjan- positiv eller negativ kan inte bedömas genede och en höjd efterfrågenivå torde åter rellt. Utgången blir sannolikt olika för olika aktualisera de nämnda frågeställningarna. Av delar av branschen och dessutom starkt de kalkyler som gjorts vid uppföljningen av beroende av företagens egna insatser i fråga 1970 års långtidsutredning kan slutsatsen om produktutformning och marknadsföring. dras att kravet på en förskjutning i resurser- Vi har som nämnts utgått från att den na mot ökad avsättning utomlands i själva utlandskonkurrerande sektorns kapital- och verket kommer att skärpas på grund av de arbetskraftsbehov kommer att prioriteras. högre tal för underskott i transfereringar och Denna ekonomiska politik kan självfallet få tjänster som nu synes aktuella) Den utveck- olika konkret utformning beroende på polilingsbild som skildrades inledningsvis har tiska värderingar, konjunkturläge etc. Vi har således fortsatt aktualitet. i kapitel 13 angivit tänkbara näringspolitiska De slutsatser som kan dras härav för åtgärder med speciell anknytning till manumanufakturindustrins del är följande. I fråga fakturindustrin. om kapitalförsörjningen kommer branschen i Utredningen har ansett utvecklingen av princip att befinna sig i samma situation som 1 övrig industri. En skillnad som kan vara av Se bilaga till 1973 års reviderade finansplan.

SOU 1973: 29 27

den framtida efterfrågan på branschens pro- vad gäller företagsledning m. m., dels specieldukter vara av så avgörande vikt för omvand- la familjeföretagsproblem. Det är särskilt lingstakten att denna fråga ägnats speciellt generationsväxlingen som kommer i förgrunintresse. En utförlig genomgång av efterfrå- den. gesituationen under 60- och 70-talen ges i En viktig faktor med betydande återverkkapitel 2 och bilaga 2. Vi har därvid särskilt ningar i form av produktionsomläggningar uppehållit oss vid frågan om för vilka och andra strukturella förändringar är den varugrupper och delbranscher ett trendbrott tekniska utvecklingen. l kapitel 7 återges i efterfrågeutvecklingen kan väntas. Av sär- resultat från en internationell undersökning skild betydelse i sammanhanget är tillväxten rörande den långsiktiga tekniska utvecklinghos de största avnämarkategorierna, den en inom verkstadsindustrin. Detta kompletövriga verkstadsindustrin och byggnadssek- teras med de bedömningar som branschföretorn. tag gjort i fråga om den tekniska utveckling- Graden av internationell konkurrenskraft en på medellång sikt, dvs. 70-talet. kommer vidare att bli av allt större vikt för Nära sammanhängande härmed är miljömanufakturindustrin. Vi har låtit utföra en frågorna. Vi har ikapitel 8 behandlat den speciell studie rörande branschens produk- yttre miljön, vilket för denna branschs del tionsförutsättningar i internationell jämförel- främst har att göra med ytbehandlingsinse. Denna studie, som utförts vid Industriens dustrin. Vissa aspekter på arbetsmiljön beutredningsinstitut, ingår i sin helhet som handlas även i kapitlet. bilaga 1, de viktigaste resultaten återfinns betydelse för företagens A_v avgörande sammanfattade ikapitel 2. möjligheter att upprätthålla och stärka sin För flera industribranscher har struktur- konkurrenskraft är lönsamhetssituationen. förändringar inom distributionsledet haft be- Vi har i kapitel 9 och bilaga 5 studerat tydande återverkningar på den tillverkande branschens läge i detta avseende samt de industrin. I kapitel 3 behandlas de för anspråk på finansieringsutrymme som branmanufakturindustrin viktigaste förändring- schen enligt vår bedömning av dess produkarna inom detta område. tions-, sysselsättnings- och investeringsut- Eftersom branschen huvudsakligen tillver- veckling under 70-talet kommer att ställa. kar insatsvaror för vidare bearbetning levere- En av de viktigaste faktorerna bakom ras större delen av tillverkningen till andra manufakturindustrins konkurrenskraft är en industriföretag. En form för detta är under- yrkesskicklig arbetskraft. Vi har därför funleveranser. Omfattningen av underleverans- nit det motiverat med en utförlig genomgång tillverkningen inom manufakturindustrin har av branschens arbetskraftssituation. Denna kartlagts. Underleverantörssituationens pro- genomgång återfinns i kapitel 10. l kapitel blem och förutsättningar diskuteras ur un- 11 behandlas vilken efterfrågan på arbetsderleverantörens och beställarens synvinkeli kraft och kapital som kan härledas ur den kapitel 4 och bilaga 3. branschtillväxt vi ansett realistisk mot bakl kapitel 5 ges en utförlig beskrivning vad och den internationella grund av efterfrågans gäller storlek, koncentration och regional konkurrensens utveckling. utveckling inom manufakturindustrin. Där Branschens särdrag vad gäller geografisk diskuteras även troliga utvecklingstendenser i fördelning har motiverat en särskild diskusdetta avseende för 70-talet. l bilaga 4 sion om den regionala omvandlingen. I redovisas material angående nyetableringar kapitel 12 förs denna diskussion med säroch nedläggningar. skild inriktning på Eskilstunaområdets pro- Branschens storleksfördelning visar att de blem. små och medelstora företagen spelar en Vår sammanfattande bedömning av manuviktig roll inom manufakturindustrin. l kapi- fakturindustrins utveckling samt synpunkter tel 6 diskuteras dels dessa företags problem och förslag på näringspolitiska åtgärder återfinns i kapitel 13. 28 SOU 1973: 29

Efterfrågan

2.1 Svensk manufakturindustri i internatio- stigit från 47 % till 55 % i OECD-länderna? nell belysning Denna allmänt sett expansiva bild är dock

inte giltig för Verkstadsindustrins alla del- 2.1.1 Den internationella utvecklingen unbranscher. Verkstadsindustrin utgör en der 50- och 60-talen mycket betydande bransch i flertalet indu- Den svenska manufakturindustrins hittillsstriländer, i Sverige ca 40 % av industrin, och varande och framtida måste ses det utveckling är naturligt att tillväxttakten varierar mot bakgrund av de allmänna tendenser som inom en så omfattande sektor.

präglar efterfrågan och utrikeshandel under Detta framgår av sammanställningen över den industriella utvecklingen. Denna process förändringen av produktionen av verkstadsföljer ett mönster som är i stort sett likartat produkter i tabell 2.1. Vi kan konstatera att från land till land. Industrin får en allt för EFTA- och EEC-länderna tillsammans

starkare inriktning på tillväxtbranscher som (denna statistik saknas dock för Österrike, kemisk industri och Verkstadsindustri, me- Schweiz, Danmark och, Portugal) har en dan textil- och livsmedelsindustri går tillbaka förskjutning mot Ökad inriktning på maskin-, relativt sett elektrooch instrumentindustriprodukter ägt Verkstadsindustrin är således en av de rum mellan åren 1955 och 1969.3 En relativ snabbast växande sektorerna både iindustri- har inträtt tillbakagång för transportmedelsländernas produktion och utrikeshandel. En och manufakturprodukter. Den europeiska illustration till detta utgör det förhållandet relativa transportmedelssektorns tillbakagång att den totala industriproduktionen (i volym torde i avsevärd omfattning ha att göra med räknat) inom samtliga OECD-länder mellan Bilindustrin varvsproduktionsutvecklingen. åren 1955 och 1969 har Ökat med 106% har däremot varit expansiv. medan verkstadsproduktionen under samma Även i USA har manufakturtillverkningen tid ökat med 122 %. Skillnaderna under tillvuxit långsammare än övrig Verkstadsin- 60-talet är av ungefär samma storlek. Mot en dustri. I följande tablå har indextal för total ökning för verkstadsproduktionen dividerats med på manufakturproduktionen 82 % mellan 1960 och 1969 står 70% för 1 hela in dustriproduktionen. Se exv. A Maizels, 1963, Industrial Growth and World trade. Cambridge. Verkstadsindustrins av tillväxt- 2 M Panic - A H Rajan, 1971, Product change prägel bransch återspeglas också i utrikeshandeln. in industrial countries trade 1955-1968. National Mellan åren Economic Development-Office. London. 1955 och 1968 har verkstads- 3 Beträffande det statistiska materialets jämförexportens andel av den totala varuhandeln barhet, se not till tabell 2.1.

SOU 1973: 29 29

Tabell 2.1 Produktionsinriktningen inom verkstadsindustrin i EFTA- och EEC-länderna 1955 och 1965-69 Procentuell fördelning av saluvärdet i löpande priser

Källa: OECD: The Engineering Industries in North America - Europe - Japan. Anm.: Definitionen av manufakturindustrin är ej exakt densamma som för de senaste åren. 1955 års siffror har därför åstadkommits genom en länkning. Siffror för åren 1963 och 1968 finns med i underlaget men har ej utnyttjats eftersom statistiken för Storbritannien dessa år inte täcker samma område som under de övriga åren.

motsvarande indextal för hela verkstadspro- ten. Enligt den förut nämnda engelska duktionen. indextal över 100 anger således undersökningen skulle manufakturprodukatt manufakturtillverkningen sedan 1965 ternas andel av den totala verkstadsexporten ökat snabbare, indextal under 100 att från OECD-länderna ha minskat från 8 1/2 % manufakturtillverkningen ökat långsammare 1955 till 6 % 1968. Manufakturexporten än verkstadsproduktionen i övrigt. omfattade i denna undersökning de flesta av de produkter vi räknat till branschen. Den inhemska efterfrågan har bidragit till att EFTA + EEC USA JAPAN En omstruktuhålla uppe importefterfrågan. rering har dock skett i så måtto att

faller på USA och Japan. Att den europeiska manufakturexporten gått tillbaka relativt sett förklaras av en En relativ tillbakagång kan konstateras stagnation på de utomeuropeiska marknaderbåde i Europa, USA och Japan, låt vara na (inkl. USA), som vid 50-talets mitt var begränsad i Europa och USA. Samma förhål- mera betydelsefulla än den europeiska. Tilllande kan konstateras även för senare delen bakagången på dessa marknader förklaras av 50-talet, i varje fall för EFTA- och sannolikt av att tidigare icke-industrialisera- EEC-länderna. de länder i samband med industrialiserings- Har liknande förändringar skett i konsum- processen kommit att ta upp manufakturtilltionsmönstret? Det material vi haft till vårt verkning, eftersom denna är en av de mest förfogande ger knappast underlag för ett arbetsintensiva grenarna av Verkstadsindusådant förmodande. Både för EFTA- och strin. På den amerikanska marknaden har EEC-länderna och för USA gäller att några Japan trängt in i snabb takt och trängt negativa förändringar i manufakturproduk- tillbaka europeisk manufakturindustri. ternas andel av verkstadsvaruförbrukningen icke kan konstateras. Det som inträffat är att manufakturvarorna kraftigt minskat sin andel av verkstadsexporten samt i någon mån även av impor-

30 SOU 1973: 29

2.1.2 Manufakturindustrins produktionsför- värden på punkterna b) och d). Branschen utsättningar i internationellt perspektiv har högre värden än den övriga verkstadsindustrin på punkten a), lägre på punkten b) Vid ett försök till bedömning av de framtida medan skillnaderna inte är så markanta på förutsättningarna för den svenska manufak- punkterna c) och d). turindustrin är det två aspekter som är av lUI-studien tyder på att branschen vid intresse. Den ena är konkurrensen på mark- slutet av 60-talet hade en högre världsmarknaden från utländsk manufakturindustri. nadsandel än vad dess produktionskarakteris- Den andra är konkurrensen med övriga tika motiverade. Det kan finnas flera förklabranscher om tillgången på arbetskraft och ringar till detta. En sådan kan vara att de kapital inom landet. Utredningen har sett förändrade produktionsförutsättningarna ändet som angeläget att få en kartläggning av nu ej fått full effekt på branschen. En manufakturindustrins konkurrenssituation utförligare diskussion om produktionsförutoch förutsättningar inför framtiden. På me- sättningarnas förändring föres i bilagan; här tallmanufakturutredningens uppdrag har en ska endast ett par utvecklingstendenser framspeciell undersökning utförts inom Indu- hållas. striens utredningsinstitut (lUl).1 Av de ovan nämnda fyra kriterierna torde En fråga av vikt är inom vilket slag av fördelen av användandet av inhemska råvaror tillverkning Sverige har speciella förutsätt- ha försvagats. Den råvaruförbrukande indu-

ningar, s. k. komparativa fördelar? och vilka strin har blivit alltmer geografiskt oberoende

faktorer som utgör grunden för dessa pro- av råvarukällans lokalisering. Detta torde ha duktionsfördelar. försvagat den svenska, starkt råvaruberoende I den nämnda engelska undersökningen manufakturindustrins produktionsförutsätthar vissa studier av dessa frågor gjorts. Som ningar. Järn- och stålföretagen har genom ett mått på inom vilka branscher olika länder vidareförädling av sina produkter kommit in har komparativa fördelar uppställdes följan- på manufakturtillverkning. Å ena sidan medde kriterium: branschen ifråga skulle ha en för detta en hård konkurrens för de friståenvärldsmarknadsandel som översteg landets de manufakturföretagen, å andra sidan torde genomsnittliga världsmarknadsandel och även de senare dra nytta av det forskningssamtidigt skulle relationen export/import och utvecklingsarbete som järn- och stålföreöverstiga l. Enligt denna undersökning skul- tagen utför. le Sverige under 60-talet haft speciella För den svenska industrin synes fördelen i förutsättningar för produktion baserad på en alltmer kapitalintensiv produktion ha skogsråvaror, järn- och ståltillverkning, till- förstärkts. Detta missgynnar manufakturinverkning av kontorsmaskiner, sanitetsgods, dustrin med en relativt till hela industrin låg fartyg m. m. samt manufakturvaror. kapitalintensitet i flertalet delbranscher. Enligt lUI-studien skulle svensk industri Under 60-talet har tillgången på tekniker allmänt sett under 60-talet ha haft kompara- förbättrats. Detta förbättrar konkurrenssitiva fördelar i tillverkning som präglades av tuationen för den del av industrin som har en eller flera av följande karakteristika: stort behov av teknisk personal. Eftersom a) en hög användning av inhemska råvaror teknikerandelen generellt sett är låg i manub) en hög andel tekniker i arbetskraften fakturindustrin torde detta förhållande ha c) en hög andel yrkesarbetare i arbetskraften missgynnat branschen i relation till andra d) en hög kapitalintensitet. branscher. Manufakturindustrin torde i relation till 1 den övriga svenska industrin främst uppvisa Lennart Ohlsson, Metallmanufakturindustrin relativt Produktionsförutsättningar och specialisering i höga värden på punkterna a) och c), internationell jämförelse. Ingår som bilaga 1. dvs. användning av järn och stål respektive 2 Begreppet komparativa fördelar definieras i en hög andel yrkesarbetare, men relativt låga bilaga l, se Förteckning över vissa nyckeltermer.

SOU 1973: 29 31

Tabell 2.2 Investeringar per anställd och andel tjänstemän inom manufakturbranschen i olika länder

Investeringar per Tjän stemannaanställd 1963-69 andel 1969, (Index % Sverige= 100)

Källa: Se tabell 2.1. Dessutom har svensk investeringsstatistik använts. Anm.: 1964 ingår ej i investeringssiffrorna. För Västtyskland, Italien och

Nederländernaoomfattar

perioden 1965-69. För Sverige har investeringarna åren 1963, 1965 och 1966 beräknats fran svensk investeringsstatistik.

Det har under det senaste decenniet rått rättvisande jämförelser är dock betydande. en utpräglad knapphet på yrkesarbetare. Vissa uppgifter har sammanställts i tabell Även detta är en faktor som ej verkat till 2.2. Om vi uppfattar gjorda investeringar per branschens fördel, eftersom den är beroende anställd som en indikation på kapitalintensiav god tillgång på yrkesarbetare. teten i respektive land finner vi att den Vi kunde som ovan sagts ej konstatera svenska manufakturindustrin i allmänhet någon god överensstämmelse mellan manu- inte är mindre kapitalintensiv än andra fakturindustrins världsmarknadsandel och länders. Under förutsättning att tjänstemandess användande av olika produktionsfakto- naandelen ger ett i stort sett riktigt mått på rer. Däremot tycks utvecklingen inom bran- branschens tekniska nivå skulle den svenska schen under 60-talet kunna ses som en manufakturindustrin inte heller i detta avanpassning till den ovan redovisade föränd- seende avvika från konkurrentländerna. ringen av industrins produktionsförutsättningar. 2.1.3 Det svenska specialiseringsmönstret Andra faktorer kan emellertid påverka manufakturindustrins beroende av den svens- Beträffande graden av utländsk konkurrens ka industrins allmänna produktionsförutsätt- kan konstateras att manufakturvarorna har ningar. Sådana faktorer är: en lägre internationell rörlighet än andra l) graden av skydd mot utländsk konkur- verkstadsprodukter. Detta förklaras dels av rens att vissa produkter, exempelvis vissa slag av 2) produktinriktningen i jämförelse med metallkonstruktioner, har höga transportandra länders manufakturindustri kostnader, dels av icke-tariffära handelshin- 3) skillnader i produktionsteknik. der av olika slag. Branschens nära anknyt- Dessa frågor behandlas i följande avsnitt. ning till byggnadssektorn har genom att Först ska dock vissa jämförelser göras mellan denna ej är utsatt för utländsk konkurrens svensk och utländsk manufakturindustri. bidragit till att ge delar av manufakturindusvårigheterna när det gäller att göra strin en skyddad ställning. Tullarna spelar

ingen avgörande roll för den nämnda låga na tyder på att det 1969 fanns ett visst produktrörligheten. samband mellan hög andel manufakturvaror Vad gäller den andra punkten, manufak- i förbrukningen av verkstadsprodukter och turindustrins produktinriktning, tycks bran- motsvarande andel manufakturvaror i proschen ha en exportinriktning som mest duktionen. Länder för vilka detta gäller är liknar de större ländernas. Det vore ioch för Tyskland, Nederländerna och Sverige. sig naturligt om ett litet land hade en Däremot råder knappast något samband avvikande inriktning på sin utrikeshandel. mellan hög inhemsk manufakturtillverkning Detta är dock ej fallet för Sveriges del. och hög andel manufakturvaror iverkstads-

Manufakturexlportens fördelning på varu- exporten.

grupper är mest lik den tyska och österrikis- När det gäller marknadsandelarnas utveckka. ling under senare delen av 60-talet (perioden Genomgången av manufakturindustrins 1964-69) tycks inte i den förändringar produktionstekniska specialisering visar att internationella rörligheten ha spelat någon branschen inte har någon stark inriktning avgörande roll. Detta gäller även tullavveck- -vare sig på tekniskt avancerade eller på lingen. standardiserade kapitalintensiva varugrupper. Marknadsandelarna ökade på marknader Det är snarare i ett mellanskikt, varugrupper med hög tillväxttakt vilket som ovan sagts med ett relativt stort behov av arbetskrafts- kan ses som ett för att svensk uttryck insatser, som den svenska manufakturin- industri skulle ha fördelar i produktion med dustrin haft sin tyngdpunkt. hög inkomst- och låg priskänslighet. Inom varje varugrupp tycks dock en Branschen synes ej ha fått en ökad specialisering på produkter med ett högt pris inriktning på teknologiskt avancerade varuha skett. Detta förekommer i flera andra grupper. Vissa tecken tyder dock på att småländer. Denna produktdifferentiering är andelsutvecklingen för sådana grupper varit för svensk del mest märkbar för de standard- gynnsam på hemmamarknaden. betonade manufakturvarorna. Utvecklingen i fråga om specialiseringen Dessa tre frågeställningar har studerats för inom varugrupperna, produktdifferentieringatt ge underlag för en bedömning av huruvi- en, är ej entydig. En hög produktdifferenda branschen har ett specialiseringsmönster tiering i periodens början sammanfaller med som kan förklara varför dess marknadsande- en gynnsam av hemmamarknadsutveckling lar vid 60-talets slut var än dess andelarna. Däremot är sambanden högre inte entykapitalintensitet, råvaruintensitet, tekniker- diga för utvecklingen av produktdifferenoch yrkesarbetarandel gav anledning förmo- tieringen. På världsmarknaden går resultaten da. Det är egentligen enbart den låga i motsatt riktning. internationella produktrörligheten som kan Marknadsandelarnas har varit utveckling tänkas motivera detta. för sammansatta gynnsammare heterogent En speciell efterfrågeinriktning i ett land varugrupper än för standardiserade, kapitalkan skapa speciella förutsättningar för till- intensiva sådana. IUI-studiens resultat tyder verkning och export av vissa varor. För på att en utveckling skulle vara på väg mot Sveriges del bör den höga levnadsstandarden en anpassning av branschens produktinriktge marknadsmässiga förutsättningar för in- till ning på hemmamarknaden de tidigare

komstkänsliga_ och prisokänsliga varor. För diskuterade allmänna svenska produktions-

manufakturindustrins vidkommande kan den förutsättningarna. Samma utveckling kan ej höga byggnadsaktiviteten i Sverige ha gynnat avläsas på exportmarknaden. vissa delbranscher. Beträffande utrikeshandeln kan vidare De tidigare nämnda OECD-rapporterna noteras att någon specialisering mellan svensger ett visst underlag för att bedöma ka och utländska manufakturproducenter förbrukningsinriktningens betydelse. Siffror- inte kan konstateras vare sig när det gäller

3-SOU 1973: 29 33

nêEsm

od.: os.: os.: oáo_ 0.8_ os.: oda_ oda_ oda_ 0.8_ oda_ oda_ 0.00_ 0.00_ oda_ 0.8_ 0.00_ os.:

N. o. N..

NHSO _ovan_

N.N _... ...N m_ Nä N N E.

_.NN NN_ md_ ...NN N.: N...N EN _.N_ ...N_ _N

32:3_

N.

.mD

QN_ NN_ NN_

.oåbEwLm

N. N. o.

:nå:

N... ...N N... N... o NN N... o... N NN. NN N N... N... o... N... ...N Nå_

mom_

...som

N. w. o.

_S_ m6 N N ...N _.N ...N ...N N... Nå QN NN. ...N m... N... 3 _.N N ...N

:oumácomvmøvümå

-xN›:Nm

N.N ...N v...

o._N

...N 3

va.: md_ ...NN N.__ ...NN N._.. ...__ NAN ...NN NN_ EN Na_ ;N

mm

oxiaoumb

møzsouöu

.äøäsom

...N ...N 0._ NN ...N ...N o... å _.N N.N o... wN m6 m6

06. N... _... E_

_2520_

-iauoaw

N

._0153

.m

N m... ...N ...N ...m md

N_ _d_ o.: .EN ma_ NN_ 3._ o.: N..._ N.N_ _ä_ N.:

Nsutomøs-

N

:ovuoz

0._ N..

NaN N.oN

NHN

._00

222m .ses .sea EEE_ :sea zone_ .sea :oss toes_ zone_ 225 zone_ toan_ zone_ toes_ zone_ .sea tone_

mcotomxobsxâszmå

Nå_

_occuioxêa

-..B

.Eaåzos

ásoeøuaâwn_

-m2

.Eos ass_

å..

-awzâoe

35:96

-mmsåäeaämäz -Euzaauazaaâm

å..

s_ å

se... .WOW

:Emsoøamuva .o=o.s_a_äo._

.saw

_..2_.ä_§› Ss§==aE

con_

...umeå -.N.§:o 2.2.2._ _säga_ E265 E265 E254. Era... §52 ...sas 5:22_

ä..- .-.am .ämm

MN

:unna _Zm v3_ :NN N_NN _NN NSNN NSNN .åNN ?SN NSNN so:

34 SOU 1973: 29

utrikeshandeln eller försäljningen till den Verktygs- och redxkapsindustri svenska marknaden. Detta är ett i andra sammanhang konstaterat fenomen, att län- Denna delbransch har sedan lång tid haft en derna tenderar att få en alltmer likartad för manufakturindustrin omfattande internasammansättning av sin utrikeshandel. En viss tionell inriktning; en hög andel av produktioregional specialisering förekommer i den nen har exporterats samtidigt som importen meningen att en specialisering skett antingen svarat för en stor andel av den svenska på Norden eller övriga EFTA. Däremot finns marknaden. inga sådana tendenser för övriga marknader. Delbranschen är relativt starkt beroende Blockbildningen i Europa har medfört en av god tillgång på yrkesarbetare. Det förhålförskjutning av den svenska exporten från landet att ett antal stålföretag är verksamma EEC- mot EFTA-länder. Branschens utrikes- i branschen ger anledning förmoda att handel har dock i allmänhet en stark regional forsknings- och utvecklingsinsatserna är relainriktning, läget i detta avseende vid 60- tivt stora, främst inom maskinverktygstilltalets slut framgår av tabell 2.3. Ca 30 % av verkningen. Det är inom detta område som exporten går till Norden och ca 70 % till den delbranschens största tillväxtpotential ligger. utvidgade Av importen För handverktyg och -redskap är mark- Europa-marknaden. kommer 90 % från denna Europa-marknad. nadsutsikterna sämre. Detta är ett slag av Västtyskland svarar ensamt för 30 %. tillverkning som på sikt kommer att övertas av länder med lägre lönenivå. Det försök till bedömning av den framtida 2.1.4 Bedömning av marknadstendenserna exporttillväxten, i löpande priser, som gjorts inför 70-talet i [UI-studien framgår av bilaga 1, tabell 5.4. Den gjorda undersökningen visar på ett svagt Denna kalkyl slutar på en tillväxt av exportsamband mellan branschens andel ivärlds- värdet om 10 % per år? Den snabbaste handeln under 60-talet och de fyra faktorer marknadstillväxten finns i Frankrike, Italien som antogs utgöra underlag för gynnsamma och Nordamerika som är betydande marknasvenska produktionsförutsättningar. En viss der för den svenska verktygsindustrin. l de utvedklirtg i riktning mot en anpassning två förstnämnda länderna har de svenska tycks dock ha skett, och bedömningen i marknadsandelarna ökat, inom OECD-områ- IUI-studien är att anpassningen sannolikt det som helhet har Sveriges andel av utrikeskommer att fortsätta under 70-talet. För handeln minskat. Den angivna exporttillmanufakturindustrins delbranscher har vissa växten torde dock ligga relativt högt (se slutsatser om den framtida utvecklingen vidare avsnitt 2.2.2). dragits i den nämnda undersökningen. Dessa slutsatser återges i det följande. Industri för metallkonstruktioner Den bild av manufakturindustrins internationella konkurrensförutsättningar som där Delbranschen har haft en låg andel utrikesgivits har utgjort ett underlag för vår handel. Detta har förorsakats av dels produkbedömning av export- och importutveck- ternas låga rörlighet, dels den nära anknytlingen i avsnitt 2.2. Avstämningar mot vårt ningen till byggsektorn. Yrkesarbetarandelen övriga material har gjorts. Det är slående i är hög. Det är sannolikt att avancerade hur hög grad de olika typerna av material metallkonstruktioner för energisektorn och pekar i samma riktning. processindustrin har relativt goda framtidsut- Vi vill, som i flera andra sammanhang, sikter. Ett ökat användande av järn- och påpeka att den utveckling som här diskuteras stålkonstruktioner inom byggandet synes för manufakturindustrin eller dess delbran- troligt. Under senare delen av 60-talet har scher ej behöver vara giltig för det enskilda lFör en jämförelse med vår prognos för företaget. exportvolymen, se avsnitt 2.2.

delbranschen vunnit andelar på världsmark- i viss mån tillämpning även på denna naden. Rimligen bör detta kunna fortsätta i delbransch. Marknadsandelens utveckling har den mån inte den låga produktrörligheten varit något mera gynnsam än för metalltrådslägger hinder i vägen. De främsta avnämar- industrin. Stagnationen på hemmamarknaområdena är Norden och Västtyskland. Den den genom byggnadsaktivitetens dämpning i bilaga 1, tabell 5.4 angivna exporttillväxten kan ge återverkningar även på utlandsmarkom 5 å 6% kan mycket väl komma att naden. överträffas. Även här gäller att exportutrymmet inom Den del av metallkonstruktionsindustrin OECD-området är betydande. IUI-studien som omfattar enklare plåtslageriarbeten anger delbranschens exportvärdeökning till 8 m. m. står av allt att döma inför en svårare â 9 % per år. Norden och Storbritannien är omställningsperiod. Ett successivt minskande de hittills viktigaste marknadsområdena. skydd mot utländsk konkurrens i förening med en dämpad byggnadsaktivitet indikerar Annan b yggnadsmetallvaruindurtri betydande omställningsproblem. Branschens produktion är huvudsakligen inriktad på byggnadssektorn. Analysen av Me tall förpackn ingsindustri produktionsförutsättningarna tyder på att Metallförpackningsindustrin kan karakterise- exportutsikterna är gynnsamma. Andelsutras som en av manufakturindustrins process- vecklingen har varit vikande på exportmarkindustrier. Tillverkningen är tämligen kapi- naden. Emellertid kan det tänkas att den talintensiv. Utvecklingen är som framgår av höga svenska byggstandarden kan ge företabilaga 1 svårbedömd. Bl. a. är framtiden i gen en konkurrensfördel på den europeiska hög grad beroende av utvecklingen inom ett marknaden. fåtal företag. Branschen har främst varit hemmamarknadsinriktad under 60-talet. Hushâllsmetallvaruindustri Utsikterna för denna delbransch ter sig Industri för metalltråd, -nät, -linor, -kablar bekymmersamma av marknadsbilden att Även denna delbransch är en processindustri döma. Produktionsteknik, produktslag och med för manufakturindustrin hög kapitalin- marknadstillväxt tyder på en fortsatt relativ tensitet. En hög grad av produktdifferentie- stagnation för hushållsmetallvaruindustri. ring har genomförts. Eftersom detta är en Detta omdöme gäller både hemmamarknad tillverkning med betydande stordriftsförde- och exportmarknad. lar, vilket kan missgynna ett litet land, torde möjligheterna att finna ett specialiserat pro- Annan metallvaruindustri duktsortiment vara av stor vikt. Exportutrymmet inom OECD-området tycks vara Denna delbransch innehåller en stor mängd betydande. Den svenska industrin för tråd- olikartade produkter. Häribland finns bl. a. produkter m.m. uppvisar emellertid sjun- ett antal nya produkter. Uppsättningen av

kande världsmarknadsandelar vilket även produktionsfaktorer talar i och för sig inte

framgår av exportkalkylen i bilaga l. för någon stark expansion. Marknadernas och marknadsandelarnas utveckling tyder dock på en fortsatt god tillväxt. Spik-, skruv- och bultindustri Det bör poängteras att ett antal större Spik-, skruv- och bultindustrin är den tredje företag, bl. a. stålföretag, har tillverkning av manufakturindustrins delbranscher med inom delbranschen, vilket kan ge anledning en kapitalintensiv tillverkning. Det som ovan förmoda att produktionstekniken bättre sagts om industrin för metalltråd m. m. äger stämmer överens med Sveriges komparativa

36 SOU 1973: 29

fördelar än statistiken i bilaga l utvisar. En ter används dels som insatsvaror, dels som snabb exporttillväxt anses därför trolig. investeringsvaror. Hushållen svarar för en mindre del av efterfrågan. Fördelningen mellan dessa tre användningsområden var 2.2 Efterfrågan för olika produktgrupper 1968:

2.2.1 Utgångspunkter % l 96 8 l avsnitt 2.1 har manufaktursektoms utveckinsatsvaror 82 ling inom OECD-området skildrats, framför- l l investeringsvaror allt i jämförelse med övrig Verkstadsindustri. konsumtionsvaror 7 Därjämte har vi försökt placera in svensk 100 manufakturindustri i den internationella konkurrensbilden. En av de faktorer som i detta avseende karaktäriserar betydande de- Vad som kommer att bestämma en indular av branschen är ett relativt högt konkur- strisektors framtida efter insatsefterfrågan rensskydd av både naturlig och tillskapad och investeringsvaror är dels efterfrågeutart. för den egna produktionen, dels vecklingen Stora delar av manufakturindustrin har inom produktionstekniken i vid utvecklingen

genom sin nära anknytning till byggnadssek- mening. I prognoserna för åtgångstalenz har

torn ett betydande skydd mot utländsk försök gjorts att ta hänsyn till ändringari konkurrens. Vissa produkter har genom teknologi och materialsubstitution. Antagantransportkostnader och andra hinder för dena om avnämarsektorernas produktionsutrörligheten också fått ett sådant skydd. veckling bygger på 1970 års långtidsutred- Emellertid har ett ökande importintrång nings huvudaltemativ.3 kunnat märkas inom vissa arbetsintensiva För hushållens efterfrågan efter manufakvaruområden. Även om EFTA- och EEC- turvaror har i princip samma metod använts. länderna svarar för huvudparten av utrikes- och importprognoserna för 70- Exporthandeln har en viss import från låglöneländer talet för manufaktursektorn innebäri stort uppträtt. sett framskrivningar av 60-talets utvecklings- Avvecklingen av tullar gentemot EEC- tendenser. Vi har dock i görligaste mån sökt länderna kommer att medföra en ökad beakta de förändringar i den internationella konkurrens från dessa länder på den inhems- konkurrenssituationen som dessa bedömtsi ka marknaden och de hittillsvarande EFTA- avsnitt 2.1 och bilaga l. länderna. Den tyska industrin svarar redan i Produktionen har som nämnts beräknats dag för ca 1/3 av den svenska manufakturim- som en saldopost. porten. Samtidigt bör dock förutsättning- Våra bedömningar har för varje delarna för export till EEC-området förbättras. bransch diskuterats med branschexperter I detta avsnitt beskrivs utvecklingen under och representanter för enskilda företag. Hän- 60-talet samt görs försök att bedöma utvecklingen under 70-talet för inhemsk efterfrå- 1 För en utförligare redogörelse för metoden gan, utrikeshandel och produktion av manusamt de erhållna resultaten, se bilaga 2. fakturvaror. Vi har därvid först 2 uppskattat Statistiska centralbyråns s. k. input-outputden inhemska efterfrågans och export- och undersökningar anger för varje produktgrupp vilka branscher inom industrin som var huvudsakliga importefterfrågans utveckling. Produktio- avnämare av manufakturvaror samt hur mycket nen, dvs. avsaluvärdet i fasta priser, har som var investerings- och konsumtionsvaror åren 1964 och 1968. Vi har för varje avnämarsektor

därefter beräknats som en saldopost.]

beräknat åtgängen av manufakturvaror i relation Inhemska avnämare av manufakturin- till sektorns produktion (âtgångstal). 31 efterhand har en korrigering gjorts med dustrins produktion är främst industrin och hänsyn till resultaten av innevarande års uppföljbyggnadsverksamheten. Manufakturproduk- ning av LU 70, se avsnitt 2.2.10.

syn till de därvid framkomna Synpunkterna Av den totala verktygsproduktionen på har tagits i prognoserna. 1100 milj. kr faller ca 600 milj. kr på Syftet har inte varit att bestämma nivån anläggningar tillhörande verktygsindustrin. på produktionsvolymen 1975 och 1980 utan Således sker nära nog hälften av verktygstillatt bedöma utvecklingxtendenserna under verkningen inom företag som ej tillhör verk- 70-talet i jämförelse med 60-ta1et. Detta tygsbranschen. Exempel på sådana företag är innebär bl. a. att några korrigeringar för Fagersta och SKF-Malcus. konjunkturutvecklingen inte gjorts. Många verkstadsföretag, och detta gäller Det bör starkt poängteras att våra bedöm- inte enbart större företag, har verktygsproi och för ska ses som ett duktion för eget bruk och därjämte en viss ningar sig inte uttryck för utredningens önskemål beträf- del för avsalu.2 fande manufakturindustrin. Vår prognos är Produktgrupperna inom delbranschen ej något program. Huruvida utvecklingen framgår av följande tablå. Produktionssiffkommer att följa prognoserna eller ej beror rorna (avsaluvärde) avser milj. kr år 1970. på i vilken grad de förutsättningar de bygger är dock att Handverktyg och -redskap 248 på är realistiska. Vår_ uppfattning Utbytbara (maskin)verktyg 687 de i detta avsnitt skildrade tendenserna utgör

stort sett oförändrad inriktning i den ekonol 104 miska politiken vad gäller stabiliseringspolitik, näringspolitik, handelspolitik etc. Vidare bör det framhållas att prognoserna Det är framförallt inom gruppen utbytgäller produkter och tillverkningsprocesser bara (maskin)verktyg som tillverkningen inoch därför ej behöver gälla för enskilda om andra än verktygsföretag är stor. företag. Företagen i branschen har givetvis möjligheter att genom produktionsomlägg- 2.2.2.2 Utvecklingen under 60-talet ningar, produktutveckling, marknadsföringsåtgärder etc. uppnå en utveckling som skiljer Den totala verktygstillverkningen i landet sig från den i detta kapitel angivna. har under 60-ta1et ökat med totalt drygt En utförligare diskussion för enskilda pro- 90 % eller knappt 7 % per år räknat i volym. dukter förs i bilaga 2. En sammanfattning av Detta är något snabbare än hela manufakturföljande ges i avsnitt 2.2.10. produktionen för vilken motsvarande årliga genomgång tillväxt låg nära 6 %. En betydande del av denna expansion av verktygstillverkningen faller dock på högkonjunkturåren 1969 och 2.2.2 Verktygsprodukter 1970. Den svenska efterfrågan har ökat något 2.2.2.1 Omfattning snabbare än produktionen och utrymmet har Den svenska verktygsproduktionen uppgick fyllts av en ökande import. Verktygsindu- -1970 till ca 1 100 milj. kr vilket motsvarade strin är en av de delbranscher inom manufakungefär 16 % av hela manufakturtillverkning- turindustrin där utrikeshandeln spelar en är en av de delar av relativt framträdande roll. Redan vid 60en.1 Verktygssektorn manufakturindustrin som är minst homogen. talets början exporterades hälften av produk- Man beräknar att ca 80 % av produktioneni tionen. Denna andel utgjorde 1970 knappt de anläggningar som tillhör verktygsindustrin 1 Uppgifter för senare år har i detta avseende är verktygstillverkning medan 20 % är andra inte kunnat utnyttjas av utredningen. Större företag är Sandvik, Bahco, 2 produkter. Verktygsproduktion för eget bruk är ej inräk- C 0 Öberg. nad i de ovan nämnda siffrorna.

55 %. Importens andel av den svenska Förbrukningen inom detta område bär upp marknaden har ökat från drygt 1/5 till l/3. efterfrågan. Importen utgör ett mera betydande inslag Produktgruppen bestick har känt av plastför handverktyg, bestick och diverse skär- konkurrensen. Inom restauranger, barer och och klippverktyg. Exporten är mest framträ- för fritidsbruk användsi betydande utsträckdande inom grupperna handverktyg och ning bestick inte av stål utan av plast. Dels är maskinverktyg inklusive bergborrar. det fråga om direkt konkurrens från plast- De förändringar som ägt rum har innebu- bestick, dels har plastens tillkomst öppnat rit betydande förskjutningar i verktygsefter- användningsområden för bestick där stålet frågans sammansättning. Ett utmärkande aldrig varit aktuellt, exempelvis inom fritidsdrag är att handverktygen fått en minskad området. Det är därför svårt att siffermässigt andel. Vid 60-talets början svarade denna ange i hur stor utsträckning plast konkurreproduktgrupp för volymmässigt l/3 av verk- rat ut stål. tygsefterfrågan mot knappt 29% år 1970. Inom gruppen diverse skär- och klippverk- Även bestick och diverse skär- och klippverk- tyg utgör rakblad ett dominerande inslag. tyg har gått tillbaka relativt sett. En snab- Den konkurrerande metoden är elrakning. bare tillväxt En viss Stabilisering ha inträtt och än genomsnittet uppvisar där- synes emot maskinverktygen. 1960 var drygt 40 % några större förskjutningar till elrakningens av den svenska efterfrågan maskinverktyg, fönnån äger ej längre rum. 1970 drygt 55 %. Detta gäller dock ej Vi vill för övrigt poängtera att för många gruppen bergborrar vars efterfrågevolym av de nämnda produkterna, t. ex. handverkstagnerat under 60-talet. tyg, utgör plast ett kompletterande material; En motsvarande förskjutning återfinns på plasthandtag till verktyg är ej ovanliga. produktionssidan och inom utrikeshandeln. Riktningen är dock mera markerad för 2.2.2.4 Utvecklingen under 70-talet exporten än för importen. De mest framträsom bl. a. inkluderar dande dragen i utvecklingen på exportsidan Gruppen handverktyg, är den snabbt ökande betydelse som maskin- spadar, yxor, liar, handsågar, sågblad, klingverktygen fått. Från att ha svarat för knappt or, skiftnycklar, filar, visar en allt lägre av 1960 tillväxttakt Särskilt 1/3 av exportvolymen verktyg på hemmamarknaden. svarade de 1970 för 55%. Bergborrarnas gäller detta jord- och skogsbruksverktyg. andel har i stället reducerats till hälften av Viktiga avnämarsektorer är jordbruket, 30 %. skogsbruket, den träbearbetande industrin, ursprungligen byggnadsindustrin, den övriga Verkstadsindustrin samt de privata hushållen. 2.2.2.3 Konkurrensen från andra material Vår bedömning, grundad bl. a. på de och metoder tillverkande företagens utsagor, är att avnä- För handverktygen har konkurrensen från marnas förbrukning av handverktyg i relaandra metoder varit av stor betydelse. Det tion till den egna produktionen inte kommer har framför från maskin- att öka. Vidare att de privata hushållen i allt varit produkter industrin som konkurrerat. Verktyg som högre grad än tidigare kommer att bära upp räfsor och liar har ersatts av jord- den svenska marknaden. Detta motiveras av spadar,

bruksmaskiner, gräsklippare o. d. På samma den ökande fritidskonsumtionen.

sätt har ersatt yxor, Handverktygstillverkningen är med få unskogsbruksmaskiner har satt spår i efterfråge- dantag arbetsintensiv och är utsatt för stark sågar m. m. Detta Emellertid har utländsk konkurrens. andel av och produktionsutvecklingen. Importens handverktygen inte sätt trängts den svenska marknaden har ökat. Detta på samma undan när det gäller användning för privat kommer att fortsätta. Vissa svenska företag har dotterföretag i utlandet; dit kommer bruk, t. ex. hos villa- och sommarstugeägare.

SOU 1973: 29 39

arbetsintensiv produktion sannolikt att över- nas maskinverktyg, plattor, stavar, spetsar föras. och andra hårdmetalldelar till verktyg. Verk- Under hela 60-talet har exportens andel av tygsföretagen svarar för ungefär hälften av produktionsvolymen varit hög. En trendmäs- denna tillverkning. sig exporttillväxt synes möjlig att uppnå. Även om samtliga industribranscher för- Bedömningen för 70-talet återges i tabell brukar verktyg är verkstadsindustrin den 2.4. De privata hushållens efterfrågan kan största förbrukaren. En viktig faktor när det inte hålla uppe den svenska marknadens gäller att prognosticera 70-talets efterfrågan tillväxt. Produktionstillväxten blir lägre än är utvecklingen av industrins maskinpark. under 60-talet. Enligt LU 70:s huvudaltemativ ökar tillskot- En grupp med vikande efterfråge- och tet, nyinvesteringarna, något snabbare under produktionsutveckling är bestick, dvs. kni- 70-talet än under andra hälften av 60-talet. var, skedar, gafflar etc. Som nämnts har En annan viktig faktor är verktygens plasten varit en viktig faktor bakom denna livslängd, vilken tycks ha ökat under 60efterfrågeutveckling. Det svenska behovet talet. Inom den skärande bearbetningen byts har i ökad utsträckning tillgodosetts genom inte längre hela verktyget utan enbart den import. De nordiska länderna, Västtyskland bearbetande delen, eggen. Eggen har fått och Japan svarar för huvuddelen av im- ökad livslängd genom Ökad användning av porten. hårdmetallmaterial. Även pressverktygens De svenska företagen har ej kunnat få livslängd tycks ha ökat. Detta talar för en kompensation för hemmamarknaden på ex- långsammare ökning av avnämarsektorernas portmarknaden. Svensk industri har svårt att förbrukning i relation till den egna produkkonkurrera i fråga om tillverkning av denna tionen. Därmed skulle efterfrågetillväxten bli arbetsintensiva produkt. långsammare under 70-talet än under 60- Vi har antagit att förbrukningen kommer talet. att uppta en allt mindre del av den privata Importens andel av hemmamarknaden har konsumtionen. Importen har förutsätts följa ökat. Vi antar att denna trendmässiga ökning den svenska marknadens utveckling medan fortsätter. Västtyskland, Storbritannien, exporten förblir oförändrad. Produktionen USA och Italien svarar främst för importen. kommer att fortsätta att minska, se tabell Exporttillväxten har varit snabb under 2.4. 60-talet. De ovan nämnda länderna är även Gruppen diverse skär- och klippverktyg huvudmottagare av exporten. En hög exportdomineras av rakblad. En viktig faktor är tillväxt synes även möjlig att uppnå under konkurrensen från elrakningen. Eftersom 70-talet. detta konkurrensförhållande stabiliserats har Den långsiktiga produktionstillväxten torvi utgått från att efterfrågan växer i takt med de i framtiden bli lägre än under 60-talet. den privata konsumtionen. Importen, främst Avnämare för bergborrar är gruvindustrin från Västtyskland och Storbritannien, har och byggnadsindustrin. Den senare sektorn ökat snabbt under 60-talet. Den har tagit en har kommit att svara för en allt större del av mycket hög andel av den svenska markna- den inhemska efterfrågan. Detta väntas fortden. gå. Exporten går främst till Norden, men det Hemmamarknaden torde förbli av oförförekommer även en relativt stor export till ändrad storlek. Den svenska tillverkningen Spanien och Portugal. För 70-talet har kommer att ha en så stark ställning att förutsatts en oförändrad export. Som fram- importen förblir marginell. Exportinriktninggår av tabell 2.4 stagnerar produktionen på en är stark, ca 70 % av produktionen 1970 års nivå. exporteras. Den viktigaste produktgruppen inom verk- Enligt våra bedömningar blir produktionstygsindustrin är utbytbara verktyg. Hit räk- ökningen av begränsad omfattning, ungefär

40 SOU 1973: 29

Tabell 2.4 Försörjningsbalans för verktygs- verktygsprodukter. Vilken tillväxt som är

produkter under 60- och 70-talen möjlig att uppnå för verktygsföretagen dis-

Årlig procentuell volymförändring kuteras först i kapitel 11. En allt större andel

av produktionsökningen väntas falla på några 60- 1970- 1975- 70talet 75 80 talet få stora företag.

Handverktyg: Produktion 4 9

Import 8,3 ;BN wx) 2.2.3 Metallkonstruktioner

Inhemsk användning 6 3 2.2.3.1

uu.

4 7 J»- Omfattning Export

Denna delbransch är en av manufakturindu- Ut by tbara verktyg: strins största med ett saluvärde på 1,9 Produktion 1 Import miljarder kr 1970 och ca 22 000 sysselsatta. Inhemsk an- Branschen är mycket heterogen med företag vändning

p-np-I

som STAL-Laval Apparat AB, Svenska Ma- Export skinverken (numera en del av ASJ), Udd- Bergborrar: Produktion -0,7 comb, delar av Gränges Hedlund m. fl. Dessa Import 0 är stora företag med komplicerade produk- Inhemsk an- 0 ter. vändning Export -0,9 Dessutom finns ett stort antal små företag

Bestick: med en inriktning på relativt enkla plåtslage-

Produktion -7,2 ri- och smidesarbeten. Denna kategori svarar Import 5,3 Inhemsk an- uppskattningsvis för ca 60 % av sysselsättvänd ning - 2,3 ningen. Dessa företag står på gränsen mellan Export -3 l Verkstadsindustri och byggnadsindustri. Diverske skär- De produktgrupper för vilka efterfrågeoch klippbedömningar gjorts är följande (avsaluvärde i verktyg: Produktion -0 milj. kr år 1970): Import 8 Inhemsk an-

järnvägsvagxiar totalt:

Inhemsk an- 7 3 1 922 vändning

Export 6 7 Nlbâ 45A

l % per år under 70-talet, se tabell 2.4. 2.2.3.2 Utvecklingen under 60-talet Den totala svenska verktygsmarknaden

synes öka i långsammare takt än under Tillverkningen har volymmässigt ökat med

60-talet. Ökningen av importandelama fortca 7 % per år mellan 1960 och 1970, vilket

sätter. P. g. a. den lägre hemmamarknadstillär något snabbare än för den totala manufak-

växten dämpas importökningen något. En Under åren 1969 och 1970 turproduktionen. förutsättning för att produktionsökningen sammanstagnerade produktionen helt, kan bli av angiven omfattning är att en med att branschen har en markant hängande fortsatt snabb exporttillväxt kan upprätt- inriktning på produkter för byggnads- och

hållas. Denna sektor svarar anläggningsverksamhet. Den angivna produktionstillväxten avser för över hälften av den svenska marknaden

SOU 1973: 29 41

för metallkonstruktioner. Dels för konkurrens från cisterner av armerad p. g. a. be- Detta gäller t. ex. cisterner för roende av byggnadssektorn, dels p. g. a. pro- glasfiberplast. duktionens tekniska karaktär är utrikeshan- av kemikalier samt oljetankar för förvaring deln med metallkonstruktioner relativt blyg- underj ordsb ruk. En inbrytning för villatansam. Från att ha utgjort ca 6 % av produktio- på marknaden nen vid 60-talets början ökade exporten till kar för inomhusbruk är att vänta. Samtidigt knappt 10 % av produktionen 1970, räknati påverkas efterfrågan på villatankar av utbygghar exportan- naden av fjärrvärmesystem samt ökningen av löpande priser. Volymmässigt delen dock ökat snabbare. Av samma skäl eluppvärmningen. Vissa delar av cisternprohar importen inte utgjort något dominerande duktionen influeras således både av materialinslag på den svenska marknaden. Utrikes- och metodkonkurrens. handeln för produkt- Marknaden för cisterner för tankbilar och är mest betydelsefull grupperna andra metallkonstruktioner och järnvägsvagnar påverkas av en möjlig överför förtätade gaser. gång till kust- och rörtransporter samt till cylindrar Vad gäller förskjutningar mellan varugrup- containertransport. Det är vidare inte osanperna på den svenska marknaden kan näm- nolikt att glasfiberarmerad plast på sikt nas att ångpannor och hjälpapparater kom- kommer in även på detta område. Det är mit att bli en allt viktigare medan dock knappast troligt att detta sker under grupp, byggnads- och andra metallkonstruktioner 70-talet. samt cisterner gått tillbaka relativt sett. Vi För cylindrar för förtätade gaser är vår finner däremot inte samma mönster för bedömning att plastmaterialen under den vilket förklaras av den ökade aktuella perioden inte kommer att kunna produktionen, inom uppfylla de tekniska kraven. Detta synes exportinriktningen gruppen byggnadsoch andra metallkonstruktioner. även gälla produktgruppen ångpannor.

2.2.3.3 Konkurrens från andra material och 2.2.3.4 Utvecklingen under 70-talet metoder Den största produktgruppen, byggnads- För byggnadskonstruktioner av järn och stål konstruktioner, kan delas upp på följande kommer den främsta konkurrensen vanligen undergrupper (milj. kr, 1970): från konstruktioner av armerad betong. Det Broar och brosektioner samt delar därtill 82 finns en betydande betongtradition ilandet. Byggnader, monterade eller i delar Betongen är mera motståndskraftig mot 69 för montering korrosion men kan inte prefabriceras på Fönsterbågar och -karmar, dörrar Stålet väntas därför och dörrkarmar 116 samma sätt som stålet. Byggnadsdetaljer av plåt 125 öka sin marknadsandel. 195 Byggnadssmide I framtiden kommer byggnadskonstruk- Stomkonstruktioner för byggnader 102 att möta ökad Övrigt 254 tioner av järn och stål konkurrens från plastmaterialen. För bäran- 944 de konstruktioner år detta dock knappast aktuellt under 70-talet. Produkter som prefabricerade fasader, balkonger och entréeri Järn- och stålkonstruktionernas möjlighekan dock tänkas bli aktuella. Plasten ter att konkurrera med andra material och plast har fortfarande vissa nackdelar i form av metoder gör det troligt att den inhemska utvidgningsbenägenhet och brandfarlighet. efterfrågan kommer att följa avnämarsekto- Järn- och stålkonstruktioner bör därför ha rernas produktionsutveckling. Av störst vikt vissa möjligheter att vinna ökat marknadsut- är byggnadsverksamheten. rymme. Utrikeshandeln har ökat snabbt först de Produktgruppen cisterner m. m. är utsatt senaste åren. Betydande handelshinder i

42 SOU 1973: 29

form av t. ex. transportkostnader föreligger. tycks således inte vara aktuell, se tabell 2.5. Åtminstone de större företagen bör dock ha Tillverkningen och efterfrågan av cisterner exportmöjligheter på den utvidgade EEC- för tankbilar och järnvägsvagnar har expanmarknaden. derat snabbt under 60-talet med undantag Vi har antagit att den absoluta utrikeshan- för de senaste åren. delstillväxten 1968-70 kan bibehållas under Det finns f. n. en så betydande kapacitet 70-talet. På importsidan dominerar Norden av cisterner för järnvägsvagnar att det inte är och Västtyskland. troligt att efterfrågan under 70-talet ökar så Den prognostiserade produktionstillväx- snabbt. Ett Ökat behov av cisterner för ten framgår av tabell 2.5. Trots förskjutning- tankbilar är dock sannolikt. Konkurrensen

arna till stålbyggandets fördel dämpas pro- från kust- och rörtransporter samt contaixiers

duktionstillväxten, främst p. g. a. den låga påverkar utvecklingen. ökningstakten i byggnadsverksamheten. Vår bedömning tyder på en långsammare Andra metallkonstruktioner består av efterfräge- och produktionsökning under bl. a. master, stolpar, torn, bommar, räcken, 70-talet; fartygsdelar m. m. Huvudsakliga avnämare är Cylindrar för färtätade gaser omfattar Verkstadsindustri, inklusive varv, byggnadsin- både små, konventionella gastuber och större dustri och investeringsverksamheten. Efter- förvaringskärl, kryotankar. frågan torde komma att följa avnämarsekto- En betydande kapacitet av tuber för rernas utveckling under 70-talet. Den snab- bruksgas har byggts upp. Den låga skrotba relativa utrikeshandelsexpansionen under ningsfrekvensen gör att behovet blir lågt 60-talets sista år kommer enligt vår mening under 70-talet. För den större typen är inte att upprätthållas, vare sig på marknaden, inom t. ex. kemisk industri,

kunna

import- eller exportsidan. Tabell 2.5 visar att mera expansiv. produktionstillväxten blir lägre under 70-ta- Dessa olikartade efterfrågesituationer har let vilket förklaras av lägre exporttillvâxt. motiverat antagandet om att åtgången följer cisterner och tankar för cellulo- investeringsutvecklingen. Plastkonkurrens sy- Gruppen kemisk kraftverk och nes inte vara aktuell. saindustri, industri, villor har stagnerat under senare hälften av Förutsätter vi vidare en fortsatt trendmäsvilket i stor kan sig utrikeshandelstillväxt får vi till resultat 60-talet, utsträckning hänföras till den tillväxten i att produktionstillväxten under 70-talet långsamma Materialsubstitutio- minskar, se tabell 2.5. industriinvesteringarna. nen har också haft betydelse. Ångpannor och andra ånggeneratorer, s. k. Efterfrågan på cisterner kommer att posi- hjälpapparater till ånggeneratorer såsom förtivt påverkas av den förväntade värmare, överhettare, ångackumulatorer, sotpå sikt ökningen av industriinvesteringarna och ningsapparater och kondensorer, är investekraftverksbyggandet. Ett negativt inslag ut- ringsvaror med huvudsaklig användning inom materialkonkurrensen. Den inhemska och energisektorn. leve-

gör skogsindustrin Vidare

efterfrågan förutsätts tillväxa i samma takt reras ångpannor till verkstadsindustrin, bl. a. som avnämarsektorerna vilket innebär en varven. ungefär oförändrad tillväxt. Den snabba efterfrågeökningen under Importen utgör en obetydlig del av den 60-talets senare del tycks inte kunna bibehålsvenska marknaden. För stora delar av las under 70-talet. Bl. a. tycks de kommunaproduktgruppen torde det föreligga sådana la installationerna av de aktuella produkternärhetsfördelar att det inte är motiverat att na inte bli av tidigare planerad omfattning, anta någon förändring i importbilden. Vi har och efterfrågan kommer sannolikt att följa vidare förutsatt att den långsiktiga exporttill- avnämarsektorernas utveckling. växten om 6,5 % per år kan upprätthållas. 1 P.g. a. brott i de statistiska serierna ger vårt Någon försämring i produktionsutsikterna material ingen klar bild av utvecklingen under 60-talet. SOU 1973: 29 43

Exporten har under senare hälften av Tabell 2.5 Försörjningsbalans för metall- 60-talet inte nämnvärt bidragit till produk- konstruktioner under 60- och 70-talen tionsökningen. Importen uppvisar en något Årlig procentuell förändring oregelbunden utveckling. Vi har kalkylerat 60- 1970- 1975- 70med att de hittillsvarande tendenserna vidtalet 75 80 makthålles.

i framtiden. Inhemsk an- Hela metallkonstruktionsindustrin kom- vändning 4,9 Export 22,0 mer under de förutsättningar som använts i

denna redovisning att öka långsammare Andra metallkonstruktiounder 70-talet än under 60-talet. Detta gäller ner.

trots den relativt optimistiska bedömning av Produktion 5 Import 3O, viktiga produktgruppers konkurrensförmåga Inhemsk ansom gjorts. Anledningen är bl. a. att sökai vändning 0 som kommer att Export 15 den långsammare expansion

prägla byggnads- och anläggningsverksamhe- Cisterner, kar m. m.: ten. Vi anser att detta tillsammans med den Produktion 4,0 gradvisa reduceringen av skyddet mot ut- Import Inhemsk anländsk konkurrens kommer att medföra vändning 3 8 hårdare konkurrens för många små och Export 6,4

medelstora metallkonstruktionsföretag. Sys- Cisterner för selsättningsmässigt omfattar denna grupp tankbilar och 60 % av delbranschen. järn vägsvagnar: uppskattningsvis Produktion 9 Konkurrensen från andra material och Import 10, Inhemsk anmetoder kommer sannolikt inte att särskilt vändning 8 starkt påverka byggnadskonstruktioner och Export 15

andra metallkonstruktioner. För vissa typer Cfylindrar för av cylindrar och cisterner blir dock denna förtätade gaser:

delbranschen vad gäller inhemsk efterfrågan. Ångpannor och Metallkonstruktionsindustrins produktion hjälpapparater: Produktion 7 kommer 1980 att ha mindre inslag av

2.2.4 Metallförpackningar Metallkon- 2.2.4.1 str-aktioner, Omfattning totalt: Produktion 6 9 Metallförpackningsindustrins sammanlagda Import 13, 2 omsättning uppgick 1970 till drygt 360 milj. Inhemsk användning 5,6 kr, vilket motsvarar endast 5 % av den totala Export 1 8,5 manufakturtillverkningen ilandet. Metallförpackningsindustrin är en av denna industris minsta delbranscher om man ser till omsätt- Utvecklingen under perioderna 1962-67 och ningen. Ser man till sysselsättning eller antal 1968-70 har sammanlänkats.

arbetsställen finner man att den är den 2.2.4.3 Konkurrens från andra material och minsta. metoder Metallförpackningsindustrin omfattar tre produktgrupper representerande följande av- Förklaringen till den stagnerande efterfrågesaluvärden i milj. kr 1970: och produktionstillväxten är dels materialkonkurrensen, dels konkurrensen från andra Fat för bensin och olja 58 distributionssystem. Genom de stora rationa- Mjölktransportkårl 4 liseringarna inom handel och distribution Konservburkar, förpackningstuber, emballagevaror 304 under 60-talet har nya och mångsidiga krav kommit att ställas på förpackningar. Dessa 366 måste uppfylla högt ställda fordringar vad gäller förmåga att skydda varan mot yttre Produktionen av metallförpackningar är åverkan under distributionens alla faser samstarkt koncentrerad. av olje- Tillverkningen tidigt som de i handeln skall ”sälja förpackfat domineras av två företag. Mjölktrans- ningarnas innehåll. Dessutom ställs allt större portkärl görs av endast ett företag medan anspråk på förpackningarnas förmåga att fyra företag står för 98 % av produktionen konservera varomas kvalitet. av konservburkar o. d. Därtill kommer dock Den hårdaste konkurrensen till metall som ett 30-tal i huvudsak små företag med förpackningsmaterial kommer från plast och inriktning på udda emballageprodukter. kombinationer papper-plast samt papperaluminiumfolie. Detta gäller exempelvis förpackningar till så vitt skilda produkter som 2.2.4.2 Utvecklingen under 60-talet smörjolja, kaffe och öl. Den andra typen av Produktionstillväxten för delbranschens pro- konkurrens till metallförpackningar kommer dukter har under 60-talet varit än från distribution i form lägre av bulktransporter. genomsnittet för hela manufakturindustrin. Denna konkurrens har främst minskat för- Undantag är oljefat och ölburkar, två pro- säljningen av de traditionella mjölktransportdukter med starkt expanderande marknader kärlen. under detta decennium. Kyltransporter av mjölk i tankbilar väntas För metallförpackningar gäller att den vid mitten av 70-talet vara praktiskt taget inhemska efterfrågan vuxit något snabbare den enda distributionsformen för producentän produktionen. Detta har, tillsammans mjölk. I viss mån har bulktransporter trolimed det faktum att importen initiellt var gen också negativt påverkat för efterfrågan mycket låg, för 60-talet givit mycket höga olje- och bensinfat. siffror för den procentuella importtillväxten. Importens andel av inhemsk efterfrågan har därvid stigit till omkring 10%. Importök- 2.2.4.4 Utvecklingen under 70-talet ningen faller i huvudsak på olika typer av aluminiumförpackningar. För bensin- och Produktionen av olje- och år bensinfat oljefat har importandelen däremot fallit huvudsakligen hemmamarknadsinriktad. Indrastiskt. Under 60-talet har också metallför- hemska förbrukare är i första hand oljerafpackningsindustrin varit den delbransch in- finaderier, i andra hand kemisk industri. om manufakturindustrin som varit minst Under 70-talet kommer bl. a. konkurrens inriktad på utrikeshandel. Detta kan förklafrån andra distributionssystem att leda till en ras av att den svenska metallförpackningsin- lägre tillväxttakt på hemmamarknaden. dustrin ligger långt framme teknologiskt, Importen domineras av bensinfat. Dess samtidigt som metallförpackningar i relation andel av den inhemska efterfrågan har till sin produktionskostnad har höga trans- och det är troligt sjunkit att importen blir portkostnader. betydelselös under 70-talet. För exporten

SOU 1973: 29

förutses en uppgång, dock ej av 60-talets hemmamarknaden kan kompenseras genom

export. Transportkostnader och andra hanomfattning. Resultatet för blir en delshinder torde motverka detta. Även improduktgruppen i portökningen reduceras som följd av den avsevärt lägre årlig produktionsökning framtiden vilket av tabell 2.6. lägre marknadstillväxten. Importen består framgår av den traditionella främst av aluminiumförpackningar som inte Mjölktransportkärl kommer troligen ej att vara tillåtna tillverkas i Sverige. typen efter 1975 enligt livsmedelsstadgan. Efter- För flera av de diskuterade produkterna

som utrikeshandeln är obetydlig kommer gäller att företagen även tillverkar den

att minska drastiskt och ev. konkurrerande produkten. produktionen upphöra vid mitten av 70-talet. Den dominerande inom metall- Tabell 2.6 Försörjningsbalans för metallförgruppen är konservburkar, packningar under 60- och 70-talen förpackningsindustrin andra emballagevaror av järn- och stålplåt, Årlig procentuell volymförändring

tuber m. m. av aluminium, bly och tenn. 60- 1970- 1975- 70- Expansionen under 60-talet har burits upp talet talet 75 80 av förbrukningen inom dryckesvarusektorn. kan Olje- och ben- Det är inte troligt att denna expansion sinfat: fortsätta bl. a. med hänsyn till miljövårds- Produktion 17,9 3 1,9 2,6 - - Import -l1,0 -32,2 synpunkter och konkurrensen från andra inhemsk anmaterial. vändning 1 2 8 2,2 Export I , 4,7 4,3 Övriga avnämarsektorer är livsmedelsin-

dustrin, den kemiska industrin och petro- Mjölktransportkärl: leumraffinaderierna. Konkurrens från andra Produktion - 4,1 -l0,9 8,5

material och distributionssystem har lett till Import lnhemsk anen inom stagnerande efterfrågeutveckling vändning - 4,2 -12,9 dessa sektorer. Denna situation kommer att Export

prägla även 70-talet. Konservburkar, Importen har ökat snabbt under 60-ta1et. emballagevaror, förpacknings- En fortsatt betydande importökning förutses ruber: även för det kommande decenniet. Im- Produktion 3,7 Import 29,3

nien. Exporten är av mycket liten omfattning. Vi har inga skäl att förutse några Metallförpackningar, totalt drastiska förändringar härvidlag. Produktion 5 Produktionstillväxten kommer således att Import 28, lnhemsk anbli av betydligt mindre omfattning än hitvändning 6, Export 2 tills, se tabell 2.6. Sammantaget för hela delbranschen blir Trendvärden efterfråge- och produktionstillväxten lägre under 70-talet än vad som var fallet under ÖO-talet. Konkurrens från andra material och metoder spelar en viktig roll. Mjölktrans- 2.2.5 Metalltråd, -nät, -linor, -kablar portkärl, olje- och bensinfat samt konserv- 2.2.5.1 Omfattning burkar är exempel på detta. Störst betydelse har dock för plåtburken som Det totala värdet av tillverkningen av metallstagnationen trådsprodukter m. m. uppgick till ca 340 dryckesförpackning. Det synes inte troligt att den stagnerande milj. kr år 1970. Större företag med tillverk-

46 SOU 1973: 29

ning av detta slag av produkter är Gränges kan vi iaktta en förändring mot en allt Essem, Gunnebo Bruk, Lesjöfors och Garp- starkare inriktning på linor, duk och nät. En hytte Bruk. Till dessa kommer drygt ett stagnerande hemmamarknad har för virornas 20-tal mindre företag. Ungefär 15 % av del kunnat kompenseras genom en ökad produktionen faller på företag vars anlägg- satsning på export. ningar inte tillhör branschen. sysselsättningen uppgick 1970 till knappt 2.2.5.3 Konkurrensen från andra material 5 000 personer. och metoder Efterfråge- och produktionsprognoser har gjorts för följande grupper, vilkas saluvärdei För de flesta av de uppräknade produktgrupmilj. kr år 1970 anges i följande tablå: perna utgör inte plasten någon allvarlig konkurrent. Undantaget utgörs främst av Viror 47 viroma där plasten inom några få är helt Linor, kablar, duk, nät av 13 8 väntas slå ut viror av den nu använda typen. järn eller stål Linor och kablar av koppar Kostnaden för syntetviroma är en tiondel eller aluminium 34 åtminstone per ton papper; livslängden 5 ggr Taggtråd, stängseltråd, stängselnät 19 större. Ett ytterligare undantag är taggtråd Tråd och stavar för svetsning eller lödning 100 där en övergång till plast äger rum. Anledningen är snarast av miljömässig karaktär. 338 Plasten utgör i viss mån ett komplement Se not på sid. 48. till de traditionella materialen, exempelvis plastbelagda stängsel. 2.2.5.2 Utvecklingen under 60-talet 2.2.5.4 Utvecklingen under 70-talet Produktionstillväxten har varit relativt långsam under 60-talet. Den uppgick till knappt Viror används inom En pappersindustrin. 4 % per år. Den svenska efterfrågan har dock vira är en ändlös duk av tråd över vilken vuxit snabbare eller 6-7% per år, vilket massan och vatten. Den passerar avger medfört att importen kommit att svara för inhemska efterfrågetillväxten har varit relaen allt större del av hemmamarknadsefterfrå- tivt låg vilket bl. a. förklaras av att syntetmagan. Från att ha utgjort 17 % av den terialen börjat göra sig gällande. Enligt inhemska marknaden 1960 steg dess andel tillverkarnas bedömning kommer syntetvitill 33 % vid 70-talets ingång. roma att ersätta metallviroma inom några få Exporten har inte varit något dynamiskt år. Någon tillverkning av metallviror för inslag i branschens utveckling och dess andel export blir ej heller längre aktuell. En av produktionen har under hela 60-talet liknande utveckling pågår nämligen i andra varierat mellan 20 och 25 %. Exporttill- pappersproducerande länder. Syntetvirorna växten uppgick till ca 2% per år under är allenarådande i USA, de har tagit 75 % av 60-talet. Branschen förlorade marknadsande- marknaden i Kanada, 50 %i Storbritannien lar både på export- och hemmamarknaden och 25-30 % i Finland. under perioden. De metallviratillverkande företagen korn- På den svenska marknaden har stållinor, mer att gå över till syntetviror. -duk, -nät m. m. varit den mest expansiva Linor, kablar, duk, nät m. m. av järn och delgruppen. Dess andel av den totala svens- stål är produkter främst inriktade på hemmaka marknaden för trådprodukter har ökat marknaden. De viktigaste marknaderna är från 35 till 55 %. övrig Verkstadsindustri, byggnadsindustrin, Klart stagnerande är produktgruppen tagg- skogsbruket och skogsindustrin. Det är santråd m. m. där den inhemska användningen i nolikt att den tekniska utvecklingen leder till volym räknat inte ökat. På produktionssidan ett lägre behov hos avnämama i relation till

SOU 1973: 29 47

deras produktionstillväxt. Detta ger en mind- obetydlig. Några mera betydande förändringre expansiv hemmamarknad än hittills. ar i detta avseende förutses ej. Världsmarknadstillväxten bör ge utrymme En viss produktionstillväxt skulle därmed för en trendmässig exporttillväxt. Exporten vara möjlig under det kommande decenniet. är dock en så liten del av produktionen att Tråd, stavar, rör, elektroder 0. d. för inverkan på produktionsökningen blir be- svetsning och lödning ingår i delbranschen. gränsad. Det finns anledning räkna med en Hos avnämarna, övrig Verkstadsindustri och fortsatt ökning av importandelen. varv, har förbrukningen av tråd, stavar etc. Produktionen ökar, som framgår av tabell per producerad krona p. g. a. den tekniska 2.7, långsammare än under 60-talet. Fortfa- utvecklingen sjunkit sedan 60-talets mitt. rande är dock produktgruppen en av manu- Vår bedömning är att denna nedgång komfakturindustrins mest expansiva. Vi kan mer att fortsätta. Den svenska marknadens emellertid inte utesluta att vår kalkyl är ett expansionstakt avtar. högt alternativ och att en lägre tillväxttakt Importen svarar för 10 % av hemmamarkkan bli aktuell. naden. En trendmässig tillväxt har förutsatts, Linor och kablar av aluminium och vilket leder till ökade importandelar. koppar används för överföring av elektrisk Exporten har ej förändrats nämnvärt ström. används för installa- under 60-talet. Kopparlinorna Vi har antagit att volymen tionsändamål, aluminiumlinorna i friledning- blir oförändrad. ar och jordkablar. Efterfrågan avgörs i hög Produktionsökningen reduceras till en tillgrad av kraftledningsutbyggnaden. Övergång- växt om 0,5 % per år. Det krävs en kraftig en från vattenkraft till atomkraft ger ett lågt exportökning för att kompensera hemmabehov av linor därigenom att överförings- marknadens stagnation. sträckorna förkortas. Vi har antagit att De förändringstal som i tabell 2.7 anges installationsbehovet följer byggandets ut- för hela delbranschen omfattar enbart proveckling. En viss ytterligare förskjutning från dukter av järn, stål och andra metaller. Om koppar- till aluminiumlinor är ej utesluten. vi lägger till syntetvirorna kan produktions- En viss efterfrågeuppgång kommer där- ökningen i stället anges till nära 5 % per är med till stånd mot slutet av 70-talet. under 70-talet, en tillväxt som är tillämplig har ökat snabbt därför att ett på företagen i branschen. Importen svenskt företag har förlagt sin tillverkning till Förskjutningama mellan produktgrup- Norge. Vi har antagit en oförändrad import- perna inom delbranschen leder till en ökad andel. Exportmöjligheterna är svårbedöm- andel för linor, kablar, duk, nät m. m. bara eftersom situationen påverkas av att Importens andel av den svenska marknaöverskott på aluminium ibland manufakture- den ökar från 33 % 1970 till 43% 1980. ras till exempelvis linor och säljs med låga EFTA- och EEC-länderna svarade år 1970 marginaler. En importminskning är even- för 85-90% av importen. Ett ökat eurotuellt möjlig. Ett visst utrymme för produk- peiskt importtryck, särskilt från tysk intionsökning torde finnas under 70-talet. dustri, är sannolikt. Avnämare av taggtråd, stängseltrâd och Exporten har hittills inte spelat någon stängselnät är i första hand jordbruket och viktig roll för branschen. En ökad konkurindustrin] Under 70-talet stagnerar efterfrå- rens på hemmamarknaden kan leda till gan från jordbruket. Industrins behov torde exportsatsningar. Förutsättningarna bör vara följa byggnadsinvesteringarna. Ersättnings- relativt goda p. g. a. den höga kapitalbehovet utgör en osäker faktor. intensiteten i tillverkningen. Exporttillväx- Belgien utgör den svenska industrins 1 Enligt de tillverkande företagens bedömning främsta konkurrent på hemmamarknaden. underskatta: våra siffror den faktiska produktio- En är nen. I brist på bättre underlag har vi fått antaga att något långsammare importökning

den utveckling vårt material visar är representativ

trolig för 70-talet. Exporten är relativt for den totala tillverkningen.

ten bör dock vara hög för att ge något mera milj. kr. Produktionen äger till betydande

betydande bidrag till produktionsökningen. del rum inom storföretag som Bulten-

Kanthal, Gunnebo Bruk, ASSA-Stenman och Tabell 2.7 Försörjningsbalans för metall- Hasselfors Bruk. Dessutom har 40-50 mind-

tråd, -nät, -linor, -kablar under 60- och re och medelstora av företag tillverkning 70-talen dessa bland andra produkter, Borggårds Årlig procentuell volymförändring Bruk, J. Mustad, Hillerstorps Metallverk,

Asser och Nitfabriken Wulcan. 60- 1970- 1975- 70talet 75 80 talet Ungefär 5 000 personer är sysselsatta med

denna tillverkning. Linor, kablar, duk, nät m. m. av järn och stål: 2.2.6.2 Utvecklingen under 60-talet Produktion 9 Import l 7, ,_ Den svenska marknaden har i volym räknat i Inhemsk an- 1 2 stort sett stagnerat sedan 60-talets mitt med vändning Export 7 för år 1970. Produktionen undantag har per Linor och kab- år ökat med 2,5-3 %. Den volymmässiga lar av alumiutvecklingen kan således inte betraktas som nium och koppar: expansiv. Produktion - Exporten utgör ca 20 % av tillverkningen.

Import 2 ;ou an-

Inhemsk an- Denna andel har ökat långsamt. På den vändning -O, 1 ax svenska marknaden har

om

importen trängt Export 4,3 O undan svensk produktion. Importen svarar Taggrråd, stäng- nu för 30 % av hemmamarknaden mot 20 % seltrâd, stängselnät: vid 60-talets början. Produktion O Förskjutningarna inom gruppen karaktäri-

Import 10,7 .m9 DJO\

Inhemsk an- seras av att spik fått en relativt sett mindre vändning 1,0 U) betydelse. Detsamma skruv med un-

ond

gäller

Export - 9,l O o*

dantag för träskruv och rostfri och Syrafast Träd och stavar skruv. Bulttillverkningen har ökat sin andel för svetsning och lödning: av tillverkningen. Produktion 2

Import 3 _wo (nu:

Inhemsk an- 2.2.6.3 Konkurrensen från andra material vändning 3, »-

Export O o»- och metoder

Metalltråd, -nät, Konkurrensen från andra material kommer -Iinor, -kablar, totalt.” knappast att vara av sådan omfattning att Produktion 4 0 den får något avgörande inflytande på efter-

Import 14,3 9, xm- :DW

frågan under 70-talet. Däremot är konkur- Inhemsk användning 6 9 rensen från andra fästmetoder av större

Export 1 8 cb m P. oc»

betydelse. Detta synes i första hand påverka

Trendvärden spikefterfrågan. 1 Inklusive metallviror

2.2.6 Spik-, skruv- och bultprodukter 2.2.6.4 Utvecklingen under 70-talet 2.2.6.1 Omfattning De viktigaste inhemska avnämarsektorema är Värdet av den totala tillverkningen av spik-, dels verkstadsindustrin, dels trä- och byggskruv- och bultprodukter var l970 ca 400 nadsindustrin. Deras relativa av förbrukning

4-SOU 1973: 29 49

skruv- har minskat Tabell 2.8 för spik-, och bultprodukter Försörjningsbalans spik-, under senare delen av 60-talet. skruv- och bultprodukter under 60- och

Även här spelar den dämpade takten i 70-talen byggandet en viktig roll för bedömningen av Årlig procentuell förändring vad som kan väntas ske under 70-talet. För 60- 1970- 1975- 70spiktillverkningen innebär detta att marknatalet 75 80 talet den stagnerar på nuvarande nivå. För skruv- Produktion 2,7 2,0 1,8 1,9 och bulttillverkningen kan det bli fråga om 8 Import 9,2 8 8 en viss expansion, upp mot 4% per år. lnhemsk användning 4,0 3,4 3,6 3,5 Ökningen faller i första hand på bultproduk- 5 5 Export 4,1 5 terna. För vissa varor såsom rostfri samt Syrafast skruv och bult bör efterfrågeökningen bli avsevärt större. Tillsammans skulle därmed hemmamarknaden växa ca 2 % per 2.2.7 Andra byggnadsmetallvaror år vilket är något lägre än under 60-talet. 2.2.7.1 Omfattning Exporten som utgör 20 % av produktiotill de nordiska innefattar bl. a. svetsanen går i huvudsak länderna, Byggnadsmetallvaror Västtyskland och Storbritannien. Vidare fö- de rör och rördelar, lås, beslag, värmeled-

rekommer en inte obetydlig export till USA. ningspannor, radiatorer, varmluftsgeneratodominerar EFTA- och rer, varmluftsfördelare samt sanitetsartiklar Även på importsidan EEC-länderna; Schweiz är en betydande av järn och stål såsom badkar och diskbänleverantör. Den svenska exporten går till kar. Produktionens avsaluvärde uppgick relativt expansiva marknader. Världsmark- 1970 till 1,1 miljarder kr. De producerande nadsandelarna har minskat för skruv och anläggningarna är något större än inom

bult sedan 1964 men ökat för spik. En manufakturindustrin i övrigt. Ca 100 företag orsak kan vara den är verksamma i branschen. Bland de större bidragande möjligen som genomförts i företagen kan nämnas Gränges Hedlund, produktdifferentiering Gustavsbergs Fabriker och spikexporten. Tillverkning av spik, skruv och ASSA-Stenman, bult är en kapitalkrävande hantering som Wirsbo. därför borde lämpa sig för svensk manufak- Branschen sysselsätter ca 1 1 000 personer.

turindustri. Vår bedömning, grundad på produktgrupper har undersökts Följande tillverkarnas synpunkter, är att den hittillsva- (milj. kr år 1970): rande exporttillväxten ungefär kommer att Svetsade rör och rördelar 409* upprätthållas. En fortsatt snabb importök- Lås, beslag o. d. 210 ning är att vänta. En allt större import från 210 Värmeledningspannor lågprisländema bedöms som sannolik. Siffer- varmluftsför- Varmluftsgeneratorer, delare 3 mässigt innebär våra antaganden årliga ex- Sanitetsartiklar av järn och stål 218 port- och importökningar på 5 resp. 8 %. Den svenska marknaden kommer således l l 3 8 att som en följd av byggnadsverksamhetens Till denna produktgrupp har överförts rördelar långsammare ökning att växa i lägre takt än rör av

av koppar och böjliga slangar och oadel

under 60-talet. Eftersom en allt större del av metall från annan metallvaruindustn. Deras saluvarde var år 1970 14 resp. 7 milj. kr. hemmamarknaden kommer att tillgodoses med import och exporten inte fullt ut kan kompensera för detta beräknas produktions- 2.2.7.2 Utvecklingen under 60-talet ökningen bli ca 2 % per år. Den svenska marknaden för byggnadsmetallvaror har under 60-talet ökat med knappt

6 % per år. En mycket stor del av produkter-

50 SOU 1973: 29

na säljs för användning i samband med genombrott kan vara aktuellt. Det förefaller byggnads- och anläggningsverksamhet. Efter- inte osannolikt att detta kan ske under som den svenska marknaden ökat snabbare senare delen av 70-talet. En annan möjlighet än produktionen har importandelen ökat. är att temperaturen i fjärrvärmeledningarna Inom branschen har skett betydande sänks. Även då förbättras plastens konkurförskjutningar mellan produktgrupperna. rensmöjligheter. F. n. kan plasten sägas ut- Den mest markanta förändringen är att rör göra ett komplement, stålrören är ofta isoletagit en ökande andel. Från att ha svarat för rade med plast. mindre än 30 % av branschens totala svenska Inom den stora sektorn rör för industriellt marknad svarade de 1970 för över 40 %i bruk torde plastens genombrott komma volym räknat. Vidare har gruppen lås och först senare. De svetsade stålrörens fördelar beslag ökat något snabbare än genomsnittet. ligger i deras tryck-, värme- och kemikalie- Övriga produktgrupper har ökat långsamma- beständighet. re. Plastkonkurrens förekommer vidare för Inriktningen på export är mest framträ- beslagområdet. Här har plasten redan trängt dande inom grupperna rör, värmelednings- in och tagit betydande delar av marknaden. pannor och sanitetsartiklar. Höga importan- Plasten kan i framtiden bli aktuell inom delar uppvisar grupperna rör, lås och beslag gruppen sanitetsarmatur. De viktigaste prosamt varmluftsgeneratorer. dukterna inom gruppen, badkar och disk- I produktionen har sammansättningsför- bänkar, kan sannolikt tillverkas i plast. skjutningar ägt rum i samma riktning som på Datering av när detta kan ske är vanskligt. hemmamarknaden. Produktionsökningen var Även här förefaller dock senare delen av knappt 5 % per år mellan åren 1960 och 70-talet vara en rimlig bedömning. 1970.

2.2.7.3 Konkurrens från andra material och metoder Det är främst inom rörsektorn 2.2.7.4 Utvecklingen under 70-talet som plasten utgör en konkurrent till de traditionella De svetsade rören måste bedömas mot materialen. Konkurrens mellan de svetsade bakgrund av hela rörsektorns utveckling. rören och plaströren förekommer bl. a. i Denna marknad, som 1970 uppgick till 1,2 fråga om rör för transport av vatten. Plasten miljarder kr, fördelade sig procentuellt på har tagit ungefär hälften av marknaden för sätt: rörkategorier på följande kallvattenrör i marken. Plaströr används främst när det gäller mindre dimensioner. l 96 0 1 970 Gjutjämsrör och plaströr är i första hand Svetsade rör l 5 28 konkurrenter inom det grövre dimensions- Sömlösa rör 41 23 området. Gju tjämsrör 17 8 Plaströren kan i framtiden tänkas komma Kopparrör 13 l 8 Plaströr 3 10 att konkurrera med stålrören för hetvatten- Övrigt l 1 13 överföring, exempelvis fjärrvärmeledningar. De temperaturer och det tryck som används är för höga för de plasttyper som nu finns i Svetsade rör, kopparrör och plaströr är marknaden. Om plasten kan övervinna dessa expansiva till skillnad från sömlösa rör och svårigheter, vilket företrädare för plastin- utjämsrör. dustrin finner troligt, har den fördelar Följande tablå där de mera betydande genom låga anläggningskostnader. Det är rörtyperna markerats med ett kryss ger en dock svårt att bedöma när ett sådant viss överblick över rörmarknaden:

SOU 1973: 29 51

Kallvattenrör Värme- och Rör för in- Avloppsrör i i varmvattenrör i dustriell användning byggnader mark byggnader mark byggnader mark Gjutjärnsrör x x x Svetsade stålrör x x x x x x Sömlösa rör x x x x x Kopparrör Plaströr x x (x) x (x) x

Inom avloppsrörssektom konkurrerar dock marknaden för de svetsade rören plaströren ut giutjämsrören. mindre expansiv i framtiden. Kallvattenrör i byggnader är i allmänhet Utrikeshandeln är av vikt för de Svetsade gjorda av koppar. Markrören domineras av rören, exportandelen resp. importandelen plaströr i de mindre dimensionerna, gjut- uppgår till 50 %. Vi har antagit att hittillsvajämsrör och svetsade stålrör i de grövre. rande trender består. Avnämarsektorernas Värme- och varmvattenrören i byggnader lägre tillväxt ger tillsammans med marknadsär även de i allmänhet av koppar. På sikt kan substitutionen en lägre produktionsökning för både kallvatten, värme och under 70-talet. här plaströr varmvatten tänkas komma till För gruppen lås, beslag, hyllor 0. d. användning. Markrören förekommer för närvarande en- utgör träindustrin och byggnadsindustrin tänkas huvudavnämare. Om vi antar att förbrukdast i stål. I framtiden kan plaströren kraven. ningen av gruppens produkter följer avnäuppfylla de tekniska Svetsade stålrör kommer vidare till an- marsektorernas tillväxt, finner vi att den inhemska marknaden ökar långsammare än vändning i exempelvis byggnadsställningar. Inom energiområdet används grövre, svet- hittills. Konkurrensen från andra material på sade rör för oljetransporter, pipelines. Av t. ex. beslagområdet har en viss betydelse. utslagsgivande betydelse är hur olje- och På låsmarknaden blir det en förskjutning gasfyndigheterna i Nordsjön samt de ryska från nybyggnadsmarknaden till utbytes- och olje- och gastillgångarna kommer att utnytt- ombyggnadsmarknaden, vilket åtminstone jas för svensk räkning. Dessa fyndigheter kan temporärt utgör en fördel för tillhållarlåsen i öppna en god marknad för de grövre svetsa- förhållande till cylinderlåsen. de stålrören under de senare åren av 70-talet. »Importen är av vikt för tillförseln till den Plastkonkurrens är knappast att vänta. svenska marknaden medan exporten är av Inom sektorn rör för industriella ändamål mindre betydelse. En ökning av exporten är processindustrier som massa- och pappers- och importandelen enligt de tidigare tendenindustrin, kemisk industri, järn- och stålin- serna leder till att produktionsnivån sänks dustri men även Verkstadsindustri avnämare. under 70-talet. De svetsade stålrörens konkurrensfördelar Avgörande för produktgruppen värmeledligger i deras tryck-, värme- och kemikalie- ningspannor är utvecklingen vad gäller fjärrbeständighet. Det förefaller inte sannolikt värme och elvärme. I flerfamiljshus ersätts att andra material i större utsträckning kan pannorna i de enskilda fastigheterna med konkurrera ut stålrören. panncentraler för hela områden. I småhus- Mot bakgrund av de olikartade tendenser- områden ersätts pannorna med fjärrvärme, na på olika sektorer av rörmarknaden har vi men även med elvärme. Utveckling mot ökad antagit att avnämarsektorernas relativa åt- andel gruppbebyggelse tenderar att minska gång kommer att förändras i ungefär samma behovet av pannor. Det område som erbjutakt under 70-talet som under 60-talet. der de största möjligheterna är utbytesmark- Genom dessa sektorers låga tillväxttakt blir naden. Detta leder till slutsatsen att den

52 SOU 1973: 29

inhemska marknaden kan väntas stagnera på andra material som på flera olika områden,

nuvarande nivå. rör, beslag, badkar och diskbänkar, kan

Importen är obetydlig. Exportandelen är komma att tränga undan de traditionella

däremot relativt betydande och har ökat materialen. Dessa båda faktorer talar för en

starkt under 60-talet. Under förutsättning lägre hemmamarknadstillvâxt under 70-talet

att en viss exportökning kan bibehållas än under 60-talet. Sammansättningsförskjut-

skulle produktionstillväxten inte understiga ningar medför att rör, lås, beslag m. m. ökar

60talets, se tabell 2.9. De tillverkande sina andelar av branschen.

företagen utvecklar en alternativ produktion För utrikeshandeln gäller att importen är

med snabbare tillväxt, t. ex. värmeväxlare.

Radiatorer tillverkas numera av pressad

från elvärmen Tabell 2.9 Försörjningsbalans för andra plåt. Konkurrensen har påverbyggnadsmetallvaror under 60- och 70-talen kat efterfrågan i negativ riktning. Vi har

bl. a. av denna anledning antagit att behovet 60- 1970- 1975- 70 av radiatorer minskar i relation till byggakti- talet 75 80 talet

viteten i samma takt som senare hälften av Svetsade rör: 60-talet. Produktion 9

Importen är inte av större vikt. Däremot Import 6, xlxl obs

Inhemsk anhar exporten ökat snabbt och vi har förut- 1 2 vändning

satt att ökningen fortsätter, dock ej i samma Export 3 33:0 ›-›-I

relativa takt som hittills. Eftersom hemma- Läs, beslag

marknaden blir för 0 d ° krymper möjligheterna Produktion 5 4

Po up,

en fortsatt produktionstillväxt beroende av 15 1 ›-| I-I Import P Inhemsk anexportutsikterna. vändning 8,6

Sanitetsartiklar av järn och stål är delbran- Export 2 0 ou:

schens största produktgrupp. De viktigaste Värmeledn ingsprodukterna är badkar och rostfria diskbän- pannor:

kar. Tillverkarna har en dominerande ställ- Produktion 0,9 2,2 1,7 2,0 Import 0,4 ning på hemmamarknaden. Därjämte avsätts Inhemsk an-

närmare 40% av produktionsvolymen vändning på Export utlandet.

torde Radiatorer: Efterfrågan följa byggnadsverksam- Produktion 2 9

hetens utveckling. Den konkurrens från Import 16,8 1 , one »om

som kan Inhemsk anplasten bli aktuell bör knappast vändning l 5 I F-U I o

påverka efterfrågeutvecklingen förrän mot Export 15,5 op OA “b Wi»

slutet av 70-talet. Sanitetsartzk- Om exporttillväxten kan hållas på den lar av

nivå som rådde under senare delen av järn och stål: Produktion 5 2

?to -IÄUI

60-talet blir produktionsökningen 2,5 % per Import 9 6

år under Inhemsk an- 70-talet mot nära 4,5% per år vändning 3,5 \l

under 60-talet. För att uppnå den senare Export 9 4 al»-

tillväxten måste avsättningen på exportmark- Andra byggnadsnadema överstiga hela 60-talets med en metallvaror,

totalt procentenhet. Produktion 5 2

Två faktorer påverkar utvecklingen inom Import 9 3 30-5 Gb)

annan Inhemsk anbyggnadsmetallvamindustri. Den ena vändning 5,7 ON O är den lägre tillväxttakten i byggnadsverk- Export 6 4 4,8

samheten som medför ett lägre expansionsl Inklusive varmluftsgeneratorer och Varmlufts-

utrymme. Den andra är konkurrensen från apparater.

SOU 1973: 29 53

särskilt betydelsefull för grupperna rör och lades från 13 % till 26 % under detta decenlås m. m. Importandelen i delbranschen ökar nium. Detta har inneburit marknadsförluster från 35 % 1970 till 45 % 1980. Det är för de inhemska tillverkarna, och då dessa särskilt konkurrensen från tysk manufaktur- inte i någon mer betydande omfattning industri som är av betydelse. lyckats kompensera dessa marknadsförluster Möjligheterna att öka avsättningen utom- med exportframgångar blev resultatet en lands är väsentliga när det gäller att kunna stagnerande produktionstillväxt. upprätthålla produktionstillväxten för värmeledningspannor, radiatorer, badkar och 2.2.8.3 Konkurrens från andra material och diskbänkar m. m. I viss utsträckning gäller metoder detta även svetsade rör. Produktionstillväxten i branschen sänks något under 70-talet. De varor som ryms under beteckningen hushållsmetallvaror har nästan genomgående en hög produktålder. Detta innebär att nya 2.2.8 Hushållsmetallvaror system och metoder framkommit för att svara för de funktioner de traditionella 2.2.8.1 Omfattning varorna fyllt. Några exempel på denna typ av Hushållsmetallvaruindustrin har den lägsta konkurrens är att elradiatorerna trängt in på omsättningen av manufakturindustrins samt- fotogenkaminmarknaden, att erelspisarna liga delbranscher med ett avsaluvärde 1970 satt gasspisarna och att de elektriska husom knappa 200 milj. kr. Delbranschens hållsmaskinerna ersatt de mekaniska hjälpomkring 75 företag producerar en mångfald medlen i hushållsarbetet. Förutom denna för av icke elektriska hushållsmetallvaror. l våra hushållsmetallvaruindustrin besvärande meefterfrågebedömningar har vi uppdelat detta todkonkurrens förekommer också en ren breda varusortiment i följande fem produkt- materialkonkurrens, i huvudsak från plastgrupper (avsaluvärde i milj. kr 1970): material. Denna typ av konkurrens har slagit mycket hårt på efterfrågan för vissa produk- Kaminer, spisar o. d. för hushållsbruk 50 ter såsom emaljerade kärl. Plasten har emel- Gasspisar och gasugnar 6

stekkärl. Vad gäller den senare produkttypen utnyttjas plastmaterial både som handtag och under senare år också som beläggning på kärlets insida (teflon). 2.2.8.2 Utvecklingen under 60-talet

Den volymmässiga efterfrågetillväxten stag-

2.2.8.4 Utvecklingen under 70-talet nerade under 60-talet för hushållsmetallvaroma. För den senare delen av 60-talet Inom gruppen kaminer, spisar 0. d. för till och med en mindre minskning. hushållsbruk visar de flesta produkter en registreras Tendensen är i stort sett likartad för alla vikande efterfråge- och produktionsutveckproduktgrupperna även om nivån skiljer. ling. Undantag utgör gasolkök och utegrillar Endast för vissa enskilda produkter har under andra hälften av 60-talet. Denna efterfrågeutvecklingen tett sig gynnsammare. snabba tillväxt kan dock knappast upprätt- Trots den stagnerande efterfrågeutveck- hållas under 70-talet. lingen på den svenska marknaden har impor- På exportsidan möter tillverkningen av ten volymmässigt kunnat öka relativt snabbt. fotogenkök hård konkurrens från låglönelän- Dess andel av inhemsk användning fördubb- der och gasolköken från Frankrike. Det är

54 SOU 1973: 29

sannolikt att importen kommer att öka sin Tabell 2.10 Försörjningsbaians för hushålls-

marknadsandel. Produktionsnedgången blir metallvaror under 60- och 70-talen dock ej lika snabb under 70-talet som den Årlig procentuell volymförändring varit under det förra decenniet, se tabell 60- 1970- 1975- 70- 2.10. taiet 75 80 talet Tillverkningen av gasspisar har krympt under 60-talet som av Kaminer, spisar följd gasverkens 0. d.: Gasverken och nedläggning. i Norrköping Produktion -3,l Ersätt- Import , Eskilstuna hotas idag av nedläggning. inhemsk anningsbehovet i förening med en ökad om- vändning Export byggnad kan ge en viss fortsatt efterfråge-

volym. Gasspisar och kommer gasugnar: Enligt vår bedömning produk- Produktion -l,0 tionsvolymen forsätta att sjunka om än i import -0,6 -1,4 inhemsk anlångsammare takt. Det finns idag endast en vändning -4,5 -4, - - tillverkare av gasspisar, Elektrolux. Export Den största produktgruppen är hushålls- Hushållsartiklar artiklar av oädel metall, vari ingår kokkärl, av oädel metall: Produktion 3

kittlar och hushållskärl av gjutjärn, rostfritt import 1 2 on- OO

Export mitten av 60-talet, sannolikt beroende på att Prydnadsföremál investeringsvågen i storkök ebbat ut. Det är och tavelramar: troligt att hushållen kan hålla uppe efterfrå- Produktion ,7 import 9,2 0,4 0, gan så att den svenska marknaden ökar i inhemsk anungefär oförändrad takt, se tabell 2.10. vändning Export inför den snabba importökningen har de svenska tillverkarna sökt kompensera sig på Köttkvarnar, kaf ekvarnar exportmarknaden. Import- och exportöko. d.: 70-talet. Produktion ningen blir sannolikt lägre under -6,

import .we

Därmed blir också produktionsökningen läg- inhemsk anre, ca 2% per år. Stagnationen kommer vändning

al? bi-l

l Export främst att gälla kokkärl, emaljerade varor, tillväxt Hushållsmetallkoppar- och nysilvervaror. Snabbare varor, än genomsnittet uppvisar teflonpannor och totalt: rostfria Produktion l 7

[Qi-I Am

produkter. Import 7 2 Prydnadsföremál och tavelramar är en inhemsk anliten och krympande produktgrupp. Det vändning 2,3

Export 2 8 ›-›- OO

finns ingen anledning vänta något trendbrott i detta avseende. Takten i produktionsminsk- Trendvärden

ningen kan dämpas genom en fortsatt inrikt-

ning på export. Köttkvarnar, kaffekvarnar, kryddkvarnar, på exportmarknaden har ej uppnåtts och konservöppnare m. m. har under 60-talet torde ej heller bli aktuell. Resultatet blir en mött konkurrens från elektriska hushålls- krympande produktion sett över hela 70maskiner. Det är troligt att efterfrågetill- talet. växten blir låg under 70-talet. Importen har Hushâllsmetallvaruindustrin kommer toökat sin andel och denna utveckling anser vi talt sett att öka sin produktion endast kommer att fortsätta. Någon kompensation obetydligt. Detta sammanhänger med kon-

SOU 1973: 29 55

kurrensen från andra material, såsom plast, Efterfrågeexpansionen lämnade också utoch från elektriska artiklar. Till detta kom- rymme för en snabb importtillvâxt. Impormer att branschen har en hög andel traditio- tens ökningstakt har emellertid varit nära nella produkter och få nya snabbt växande dubbelt så hög som efterfrågans varför stora produkter. marknadsförluster registrerats för de inhemska producentema. Bland varor med stora importökningar kan nämnas kedjor och 2.2.9 Produkter från annan metallvaruin- ventiler av hög kvalitet. dustri Under 60-talet hade delbranschens produkter också mycket stora exportframgång- 2.2.9.1 Omfattning ar. Den genomsnittliga volymökningen var Annan metallvaruindustri är manufaktur- över 15 % per år. Detta överträffade klart industrins största och samtidigt till sitt importökningstakten. Importen var emellerproduktinnehåll mest heterogent samman- tid i volym räknat mer än dubbelt så stor satta delbransch. De omkring 650 före- som exporten 1970. tagen i denna delbransch tillverkar alla de varor vilka ej kunnat sorteras in under de 2.2.9.3 Konkurrens från andra material och andra mer specifika delbranschrubrikerna. metoder I våra efterfrågekalkyler har delbranschens produktion delats upp i sju produktgrupper I den mångfald produkter som annan metallmotsvarande ett sammanlagt avsaluvärde på varuindustri representerar finns det naturligt- 1,5 miljarder kr 1970. vis ett antal som är hårt trängda av konkurrens från antingen andra material eller Plåt överdragen med inköpt material 159 metoder. För delbranschens som produktion Kedjor, kätting, ankaren 8 2 Ventiler 0. d. 198 helhet torde emellertid denna konkurrens Con tainers 15 vara av underordnad betydelse. Detta gäller Bely sningsarmatur o. d. 306 trots att plasten volymmässigt redan tagit Kontorsartiklar 27 Diverse varor av oädel metall 745 omkring lO % av den betydande ventilmarknaden samt att marknadsförluster noterats l 5 3 2 också för produkter som spännen, hakar, paljetter, namnplåtar, vägmärken, termosflaskor, kronkorkar och kapsyler. Plasten torde under 60-talet dock även ha spelat en 2.2.9.2 Utvecklingen under 60-talet stor roll som komplement. Detta gäller Den inhemska efterfrågan expanderade rela- exempelvis i delbranschens mest framgångstivt snabbt under 60-talet även om öknings- rika inslag, den plastbelagda galvaniserade takten mattades något under decenniets andra plåten. Plast förekommer också i belysningshälft. En mycket snabb efterfrågeutveckling armaturer. Ej heller konkurrensen på anhar speciellt karaktäriserat galvaniserad plåt, vändningssidan torde ha orsakat delbrancontainers, stålinredningar och belysnings- schens produkter någon nämnvärd markarmatur. En långsammare efterfrågetillväxt nadsförlust under 60-talet. än för genomsnittet utmärkte däremot kedjor, kätting, ankaren, ventiler o. d. samt 2.2.9.4 Utvecklingen under 70-talet kontorsartiklar. En följd av efterfrågetillväxten var att Plåt, överdragen med inköpt material, räknas annan metallvaruindustri under 60-talet no- i detta sammanhang till manufakturinterade en relativt snabb produktionstillväxt. dustrin. Det gäller galvaniserad, dvs. elektro- Den årliga produktionsökningen var i genom- lyt- eller varmförzinkad, plåt med eller utan snitt 7 % per år. plastbeläggning. Den galvaniserade plåten har

56 SOU 1973: 29

haft en expanderande marknad under förutsätter att arbets- och trafikmiljökrav 60-talet. Särskilt gäller detta den plastbe- kommer att utgöra grund för en fortsatt lagda plåten. expansion. P. g. a. den allmänt sett lägre Användningsområdena för den galvanise- tillväxten under 70-talet kan dock inte rade plåten är t. ex. ventilationsanläggningar, efterfråge- och produktionsökningen mäta fartygsinredningar, elektroindustri samt sig med 60-talets. lnom utrikeshandelsområbyggnadsindustri. Byggplåten, speciellt den det kommer de svenska tillverkarna att möta plastbelagda, har vunnit terräng på bl. a. en hård konkurrens från främst Västtysklättbetongens bekostnad som vägg- och tak- land. material för industrihallar. Den får sannolikt Resultatet av våra bedömningar pekar mot även en ökad användning inom bostadsbyg- en god men dämpad tillväxttakt. gandet. Kantorsartiklar som gem, klammer m. m. Den svensktillverkade plastbelagda plåten har uppvisat en stor i produktionsökning har från 60-talets mitt hållit tillbaka impor- samband med tjänstesektorns tillväxt. Efterten och utgjort grunden för en snabb som denna även under 70-talet kommer att exporttillväxt. Vi förutser inga avgörande vara av betydande omfattning är möjligheterförändringar i denna situation, varför pro- na för fortsatt produktionsökning goda. duktionsökningen även i fortsättningen blir Dessa produkter kan lätt göras till föremål hög, se tabell 2.11. för utrikeshandel, varför även importen Den relativa förbrukningen av kätting kommer fortsättningsvis att vara betydande. inom skeppsfart, gruvindustri, skogsbruk och Diverse varor av oädel metall är en av kedjor inom Verkstadsindustri och sågverk restgrupp och omfattar knappnålar, spännen, sjönk under 60-talet. Detta torde komma att fjädrar, stålinredningar, mindre cisterner fortgå under nästkommande decennium. m. m. Importen, som främst omfattar kedjor, P. g. a. lägre produktionsökning inom avhar ökat snabbt och kommer att så göra även nämarsektorema och bilbyggnadsindustri i fortsättningen. Exporten omfattar främst industri blir efterfrågetillväxten långsammare kätting avsedd för oljeborrningen i Nordsjön. under 70-talet. Över genomsnittet ligger En lageruppbyggnad har skett, varför tillväx- bl. a. stålinredningar och kassaskåp. ten inte bör bli så snabb. Produktionen Den långsammare marknadstillväxten mokommer att öka långsammare under 70-talet. tiverar en för lägre ökning import och Ventiler 0. d. används främst inom export. I jämförelse med 60-talet sjunker byggsektorn. Den vikande byggkonjunkturen produktionsvolymökningen. i förening med övergång till elvärme och För delbranschen som helhet blir efterfråfjärrvärme minskar det relativa behovet av geökningen lägre under 70-talet. Detta dämventiler. Behovet av kvalificerade ventiler för par även importens ökningstakt. Exporten oljekraftverk och raffinaderier ökar, men kommer att utgöra den främsta drivkraften dessa ventiltyper importeras. bakom branschens expansion, se tabell 2.1 1. De relaterade utvecklingstendenserna vän- Vissa produkter, som ventiler, har känt av tas bestå under 70-talet. En vikande hemma- materialkonkurrensen, men en viss balans marknad kan i någon mån kompenseras på bör där ha uppnåtts. Metodkonkurrens kan exportsidan. påverka utvecklingen för gruppen kätting Ccntainers är en mindre del av delbran- och kedjor. schens produktion. Eftersom detta transportsystem är under uppbyggnad blir expansioncn fortfarande stark. Detta gäller även på expcrt- och importsidan, se tabell 2.1 1. Belysningsarmaturer har ökat snabbt under 60-talet, speciellt åren 1969-70. Vi

SOU 1973: 29

Tabell 2.11 för andra 2.2.10 Manufakturprodukter totalt Försörjningsbalans

metallvaror under 60- och 70-talen 2110] Omfattning

Årlig procentuell volymförändring

Den svenska manufakturindustrin utgjorde

60- 1970- 1975- 70år 1970 ca 1/5 av verkstadsindustrin enligt talet 75 80 de uppgifter som återgavs i kapitel l. Detta

motsvarade ett avsaluvärde för produktionen Galvaniserød på omkring 7 miljarder kr. De produkt- Plåt Produktion 12,6 4,7 10,1 . . ., 14,8 h grupper f.. or vi .lk a vi gjort e ter rage- oc f f 1mpon 10,5 2,9 3,2 3,1 Inhemsk an produktionsprognoser i detta kapitel svarade 7,9 6,4 7,1 , .. .. . . . vändning 12,1 1970 ocksa for ett saluvarde pa 7 miljarder Export 77,5 22,1 8,5 16,9 krl. Varugrupperna fördelade sig inom ma- KTM k d 1 nufakturindustrin på följande sätt:

ja? g,;,__.e

Produktion

verktyg 1 922

Import Inhemsk an- -kablar 338

1151111111118 53 2›7 1:4 2›0 Spik, skruv och bult 400 151113011 10›0 5›5 33 4=7 Andra byggnadsmetallvaror 1 138

Eäâlfâäâiââlfi ° 1:2:

Produktion 26,1 9,5 7,6 8,7 Import 11,6 11,1 9,1 10,1 5 997 Inhemsk användning 25,9 23,0 8,5 13,2 Export 19,4 5,7 7,6 6,6

Verktyg, metallkonstruktioner, andra Bezymings. byggnadsmetallvaror, dvs. svetsade rör, vär-

ffåfm

mepannor, radiatorer och andra sanitetsvaror,

50351110, 113,7 7_3 5,9 5,5

111113011 19-5 5:1 5a? 5›7 samt andra metallvaror ” dvs överdragen plåt lnhemsk an- , , __ ventiler, belysningsarmatur m. m., utgor de vändning 11,2 7,7 6,0 5_9 EXPO 143 ?ao 5:3 3›5 dominerande delarna av branschens produk-

tionssortiment.

Kltcmtorsar- ti lar:

Produktion 7,0 7,4 6,3 6,9 2118 64 54 515 2.2.10.2 under 60-talet Utvecklingen

{{1“,{j§1§§k an_

9,5 7,6 7,0 7,3 _ _ _, , vändning ar som av 3,7 Manufaktunndustrm framgick Export 17,1 5,1 2,4 . avsnitt 2.2.1 en industri vars huvudsakliga DIV. varor av _ __ o _ _ utgor utgangsmatenal 1 form av oädel metall; produktion ° ° Produktion 4,9 2,3 4,5 3,4

Import 11,6 4,9 5,0 4,9 halvfabrikat for vidare hearbetning inom

ovng tillverkningsindustri. Underlaget for [nhemsk an- ° vändning 6,1 2,3 4,7 3,5 manufaktunndustnns expansion pa hemma Expo 19,8 6,4 5,0 5,7 marknaden kan därför sägas bestämmas

metw främst av två faktorer: dels den svenska in-

faügça

dustrins, och framför allt verkstadsinpopazi; - - Produktion 7,0 5,0 4,6 4,8 dustrins, och byggnadssektoms tillvaxttakt, Import 12,4 5,0 5,2 5,1 Inhemsk an- 1 _ ,_ ,_ , _ 4,2 4,5 4_4 Nagon exakt overensstammelse rader dock inte vändning 7,3 och bran- 6,3 mellan de behandlade varugnipperna Export 16,7 3,0 5,6 schen definierad från anläggningssidan.

58 SOU 1973: 29

dels hur manufakturprodukterna kan hävda cenniets senare del saktade även importtillsig som insatsvaror gentemot andra bran- växten av och att de svenska företagen sökt schers produkter. Både i våra studier av kompensera den stagnerade hemmamarknautvecklingen under 60-talet och prognoserna den med Ökad exportinriktning; exportökför 70-talet har de två leden utgjort viktiga ningen var större under perioden 1965-70 delar. än under föregående femårsperiod. De främs- Under den förflutna har ta exportmarknaderna 10-årsperioden är Norden, Storbrimanufakturindustrins produktion volymmäs- tannien samt EEC-länderna. Den svenska sigt ökat med 75 % eller knappt 6 % per år industrin tycks dock i viss utsträckning ha (5,8). Detta innebär en lägre tillväxttakt än förlorat världsmarknadsandelar (se bil. l).

inom övrig Verkstadsindustri Totalt sett På den svenska marknaden har en rad

ökade verkstadsindustrin sin produktions- förskjutningar ägt rum. En ökad andel har volym med 7,5 % per år under samma tillfallit verktygsprodukter, varvid den snabperiod. ba uppgången av efterfrågan på maskinverk- Manufakturproduktionen tillhör således tyg åren 1969 och l970 spelar stor roll. totalt sett en av verkstadsindustrins mindre Vidare har metallförpackningar, trådprodukexpansiva grenar och dess tillväxt låg nära ter m. m. samt produkter från annan metallgenomsnittet för hela industrin. Tillväxttak- varuindustri ökat sina andelar. Sjunkande ten saktade av under senare hälften av andelar av manufakturmarknaden kan note- 60-talet, den årliga produktionsökningen var ras för metallkonstruktioner, spik, skruv och då knappt 4 % per år. bult samt hushällsmetallvaror. För metall- Den svenska marknaden för manufaktur- konstruktionerna är tillbakagången förbunprodukter har varit något mera expansiv än den med åtstramningen inom byggnadsverkde återgivna siffrorna anger. Hemmamarkna- samheten. För hushållsmetallvaroma är nedden har, i volym räknat, ökat drygt 6 % per gången tydlig under hela 60-talet. Andra år eller knappt 0,5 procentenhet mer än byggnadsmetallvaror, dvs. rör, lås etc., har produktionen. Detta visar att marknadsut- bibehållit en ungefär oförändrad andel. rymmet i ökad utsträckning har fyllts av Förskjutningar i motsvarande riktning import. År 1960 fylldes knappt 19% av återfinns i produktionen. Två företeelser är hemmamarknadens behov av importen, 1970 dock värda att notera. Den ena är att var samma andel 29 %, allt ivolym räknat. metallkonstruktionsindustrins andel av prolmportleverantörerna utgörs till mycket stor duktionen ökat, den andra att metalltrådsdel av EFTA- och EEC-länder. Västtyskland, industrins och annan byggnadsmetallvaruin- Norden och Storbritannien är den svenska dustris andelar minskat. Detta förklaras av manufakturindustrins främsta konkurrenter att metallkonstruktionsindustrin haft en på hemmamarknaden, utomeuropeiska låg- snabbare, de båda andra branscherna en prisländer svarar för en relativt liten del. På långsammare exporttillväxt än genomsnittet

ett antal års sikt kan dock de senare, ochi för manufakturindustrin. Jämte metallkon-

minst lika hög grad de östeuropeiska län- struktionsindustrin har även annan metallderna, bli svåra konkurrenter på vissa pro- varuindustri ökat exportandelarna. dukter. i andelar Uttryckt av resp. branschs Samtidigt har den svenska manufakturproduktion har exporten ökat i betydelse i industrin i allt högre grad sökt avsättning för branscher samtliga utom metallförpackningssina produkter på utlandsmarknaden. Expor- industrin och industri för metalltråd m. m. ten ökade 9,5 % per år i volym, vilket förde upp dess andel av produktionen från 22 % till drygt 29 %. Vi kan vidare konstatera att då hemma- Detta avser produktgrupper. I kapitel 1 avses marknadstillväxten under deförsvagades produktion inom manufakturanläggningar.

2.2.lO.3 Konkurrensen från andra material inom några få år att ersättas av plastviror. och metoder Övergången bedöms bli mycket snabb. Plastviromas fördelar ligger i livslängden samt den Produkter av andra material än de traditio- låga kostnaden per ton papper. nella, t.ex. plast, utgör konkurrenter till Taggtråd är också en produkt som ersätts manufakturproduktionen inom vissa områ- av ett substitut i plast. För övriga grupperi den. Minst lika viktig är dock den konkur- denna bransch kan noteras att bl. a. armerens som andra tekniska lösningar svarar för. ringsmattor påverkas av den framtida fördel- Den senare kan exempelvis illustreras av att ningen mellan betong- och stålbyggande. ett ersätts med en maskinin- Användningen av linor påverkas bl.a. av handverktyg dustrivara eller en hushållsmetallvara med andra metoder för lyftning och lastning. motsvarande elektriska Kopparlinor och -kablar för installationsprodukt. Inom verktygsindustrin utgör inte konkur- ändamål kan tänkas påverkas positivt av en rens från andra material något stort problem övergång mot ökad användning av elvärme. utom för besticken, där plastkonkurrensen Konkurrensen från nya material torde är kännbar. Inom handverktygssektorn är knappast påverka spik-, skruv- och bultindukonkurrensen från maskinredskapen bety- strins produkter. Däremot kommer andra dande. Detta gäller främst den yrkesmässiga fästmetoder, såsom limning, att påverka användningen, för fritidsbruk finns fortfa- framförallt spikefterfrågan. rande utrymme för handverktyg. Annan byggnadsmetallvaruindustri är en Den största gruppen inom metallkonstruk- bransch där nya material redan påverkat tionsindustrin utgör byggnadskonstruktio- efterfrågeutvecklingen och där ytterligare nema. Dessa möter främst konkurrens från förskjutningar kan väntas. Det är dock betongkonstruktioner. Under 70-talet väntas vanskligt att bedöma hur snabbt en inbrytdock järn- och stålkonstruktionerna vinna ning av nya material kan ske. marknadsandelar på betongbyggandets be- Inom rörtillverkningen torde materialkonkostnad. Vissa produkter såsom fasader och kurrensen knappast komma att drabba de balkonger kan tänkas bli tillverkade i plast. grövre rören. Mindre dimensioner berörs Cisterner kan numera tillverkas i glasfiber- dock inom vissa användningsområden. Det armerad plast. Denna har redan trängt in på förefaller sannolikt att inom en inte alltför flera områden, och den bedöms relativt snart avlägsen framtid kommer de tekniska prokunna användas även för villatankar. Samti- blem att vara lösta som nu hindrar användandigt pågår en metodkonkurrens därigenom det av plaströr för transport av varmt vatten. att behovet av villatankar påverkas av fjärr- Detta skulle öppna en ny marknad för värmeutbyggnad och övergång till elupp- plaströren i konkurrens med de svetsade värmning. stålrören. Inom sektorn kallvattenrör och Metallfärpackningarna är utsatta för kon- avloppsrör har plasten redan vunnit terräng. kurrens både från andra material, exempelvis Plaströrens fördelar ligger bl. a. i att de ger plast och papper, och från andra metoder, lägre anläggningskostnader. Plasten utgör för exempelvis djupfrysning. Denna konkurrens övrigt främst ett komplement för närvaväntas ge utslag till metallförpackningarnas rande, som exempel kan anföras att fjärrvär-

nackdel under 70-talet. En sådan förskjut- meledningar är isolerade med plastmaterial.

ning är märkbar inom delar av livsmedelsin- Produktgruppen beslag är utsatt för matedustrin, kemisk industri och petroleumraf- rialkonkurrens, något som sannolikt även finaderier och kommer sannolikt även inom kommer att drabba badkar och diskbänkar. dryckesvaruindustrin. Däremot är plastkonkurrens knappast trolig Inom industrin för metalltrád, -nät, -linor, för radiatorer. -kablar utgör virorna det tydligaste exemplet Värmepannoma möter en vikande efterpå materialkonkurrens. Metallviror kommer frågan på grund av dels övergången till

fjärrvärme, dels konkurrensen från elvärmen. tionstillväxt och deras användning av manu- De produkter som tillverkas inom hus- fakturprodukter, dels på kontakter med fö-

hållsmetallvaruindustrin har utsatts för en retag och branschexperter. stark konkurrens från produkter i andra om Antaganden utrikeshandeln utgör i branscher. Exempel på detta är att de många fall som dock trendextrapolationer elektriska hushållsmaskinerna har avstämts mot inträngt på företagsrepresentanters vissa hushållsmetallvarors bekostnad och eloch branschexperters uppfattning och mot radiatorema på fotogenkaminernas. Dess- den allmänna utvecklingsbild som bilaga l utom förekommer materialkonkurrens vilket ger. Produktionen har beräkningstekniskt bl. a. drabbat emaljerade kärl. framkommit som en saldopost. Inom annan metallvaruindustri torde för 70-talets Prognoserna produktionsplastkonkurrensen främst ha drabbat prooch exportutveckling för olika delbranscher dukter inom restgruppen diverse varor såsom framgår i sammanfattning av tabell 2.12. namnplåtar, vägmärken, spännen, hakar, Verktygssektorns tillväxt bärs i första hand kapsyler etc. Därjämte har plasten tagit ca upp av maskinverktyg för vilka vi inte väntar 10% av ventilmarknaden. Plasten utgör drastiska några förändringar i produktionsockså ett komplement. Detta gäller t. ex. åtminstone i ökningen, jämförelse med den plastbelagda galvaniserade plåten. 60-talets senare del. Handverktyg m. m. får

Många, främst större, företag med produk- däremot en lägre tillväxt under 70-talet, tion inom de områden som berörts har vilket förklaras av stagnerande hemmamarktillverkning både av manufakturvaror och av nad och av ökad Eximportkonkurrens. deras substitut. Därmed har de reducerat porten kan inte kompensera detta bortfall. effekterna av metod- och materialkonkur- Även inom metallkonstruktionsindustrin rensen. Detta har skett för bl. a. förpack- blir 70-talets expansionstakt än det lägre ningar, viror, tråd och rör. Områden där det förflutna decenniets. Trots att de största inte skett och där vissa omställningsproblem grupperna, byggnads- och andra metallkan väntas är handverktygstillverkning, vissa konstruktioner, synes ha goda möjligheter delar av metallkonstruktionsindustrin, vissa att konkurrera med betongbyggande medför hushållsmetallvaror, bestick m. m. ändå den lägre byggnadstillväxten och det Inom områden med arbetsintensiv tillverk- minskade mot utländsk konkurrens skyddet ning som skyltar, märken och dylikt är svårigheter för enklare metallkonstruktionstekniken sådan att övergång från metall- till tillverkning. kar m. m. är den enda Cisterner, plasttillverkning är relativt lätt att genomgrupp där ökningstakten kan mäta sig med föra. Formsprutade produkter som hushålls- 60-talets. Inom grupperna cisterner för tankartiklar kräver dock långa serier och maskin- bilar och järnvägsvagnar samt cylindrar för och verktygskostnaderna är höga. Långa förtätade gaser finns en kapacitet uppbyggd serier är lättare att uppnå i ett plastföretag av en sådan omfattning att nyproduktionsän i ett verkstadsföretag med blandad till- behovet blir lågt. Även ångpannor m. m. verkning. Vidare är verkstadsföretagets ma- påverkas i negativ riktning. Utbyggnadsskinkapital och arbetskraftens takten utbildning blir lägre än tidigare planerat. svårare att anpassa till plasttillverkning än till Metallförpackningarnas relativt snabba produktion av en annan verkstadsvara. tillväxt under 60-talet kommer inte att

kunna upprätthållas. Bensin- och oljefat utsätts för konkurrens från nya transportsätt 2.2.l0.4 Utvecklingen under 70-talet och andra förpackningstyper. Även konserv- Utredningens bedömning av hemmamarkna- burkar och plåtburkar för drycker torde dens utveckling under 70-talet bygger dels på möta en hårdare konkurrens under 70-talet. prognoser från 1970 års långtidsutredning Situationen inom industri för metallträd, för de viktigaste avnämarsektorernas produk- -nät, -linor, -kablar präglas i hög grad av att

metallvirorna kommer att försvinna. De vira- industris produkter är beroende av byggnadstillverkande företagen går över till viror av verksamheten i landet. Så äri hög grad fallet syntetmaterial. för lås och beslag som dessutom påverkas av Linor, kablar, duk m. m. av järn och stål plastkonkurrens. Radiatorer och värmepanhar hittills varit en expansiv grupp. Den nor influeras av nivån på byggandet, radiatokommer att förbli det även under 70-talet rerna dessutom av konkurrensen från elvärtrots att den betydande avnämarsektom men och värmepannoma av övergång till byggnadsindustrin dämpar sin aktivitet. fjärrvärme. Sanitetsartiklar som badkar och Linor och kablar av koppar eller alumi- diskbänkar kan komma att bli utsatta för nium påverkas av behovet för installations- plastkonkurrens under 70-talet. För hela ändamål respektive kraftledningar. Den lång- branschen sänks den årliga produktionsöksamma tillväxten innebär dock en uppgångi ningen troligen ungefär en procentenhet; förhållande till 60-talet. Även stängselnät För produkter inom hushållsmetallvarum. m. får en mera positiv utveckling än vad industrin väntas en fortsatt låg tillväxt under som hittills varit fallet. 60-talets trender vad 70-talet. Kaminer och spisar är utsatta för gäller behovet av tråd m. m. för svetsning stark konkurrens från elektriska motsvarigtyder på en nära nog stagnerande produk- heter. Detsamma gäller mekaniska apparater tionsnivå. som kaffekvarnar köttkvamar, etc. Övriga Totalt sett blir 70-talets produktionsök- kokkärl m. m. är utsatta för hushållsartiklar, ning obetydligt lägre än 60-talets. Exporten stark importkonkurrens. Detta i förening utgör en för liten del av produktionen för att med en låg efterfrågetillväxt väntas ge en kunna ge något mera betydande bidrag till För mycket blygsam produktionsökning. produktionsökningen. hela hushållsmetallvaruindustrin blir tillväx- Spik-, skruv- och bultindustrin påverkasi ten låg. Importen kommer att vinna markhög grad av den dämpade takten i byggan- nadsandelar och full kompensation på exdet. Detta bedöms ge en oförändrad nivå för portmarknaden bedöms inte vara möjlig att spikproduktionen. Viss expansion faller på uppnå. Företagen i branschen torde söka sig skruv- och bultprodukter, framförallt de mera nya, expansiva tillverkningsområden. senare. Rostfri och syrafast skruv och bult Inom anläggningarna i branschen utgörs bör öka snabbare än genomsnittet. Trots en endast drygt 50 % av produktionen av ökad exporttillväxt når inte produktions- hushållsmetallvaror. ökningen upp till 60-talets. Delbranschen annan metallvaruindurtri Tillverkningen av svetsade rör räknas domineras av expanderande varugrupper. tillhöra manufakturindustrins delbransch an- Galvaniserad plåt, särskild plastbelagd sådan, nan byggnadsmetallvaruindustri. Rörsek- har haft en stark efterfrågetillväxt. Den torde torn har varit expansiv under 60-talet och de komma att fortsätta under 70-talet. Plåten _svetsade rören har ökat sina andelar av har ökat sin marknad på betongens bekoströrmarknaden. Även under 70-talet bör nad inom industribyggandet och väntas efterfrågan bli god. Negativa inslag är dock komma att spela en större roll inom bostadsden lägre tillväxten i avnämarsektorerna byggandet. samt konkurrensen från plaströren inom Den inhemska volymmässiga efterfrågan vissa användningsområden. Osäkra faktorer efter kätting och kedjor har varit relativt av stor betydelse för utvecklingen är hur 60-talet. (från andra svag under Inflytandet utnyttjandet av olje- och gasfyndighetema i metoder) är sådant att 60-talets utveckling Nordsjön kommer att ske samt en eventuell troligen kommer att fortsätta in på nästa överföring av olja eller gas från Sovjetunio- decennium. Exportmarknaden har varit god nen. Detta är av stor betydelse för efterfrå- under 60-talet men kommer i framtiden gan på grova rör, pipe-lines. knappast att erbjuda samma expansionsut- De flesta av annan byggnadsmetallvaru- rymme.

62 SOU 1973: 29

Ventiler för byggnadsindustrin är en pro- ningarna att tillväxa i betydligt långsammare duktgrupp vars tillväxt kommer att bli lägre takt än under 60-talet. De främsta under 70-talet. Den lägre takten i byggandet, orsakerna är en lägre expansionstakt för ersättandet av det traditionella värmesyste- avnämarsektorema och ett lägre relativt met med elvärme och fjärrvärme är orsaker- behov av manufakturvaror. Som av följd na. Behovet av mera kvalificerade ventiler dämpningen blir impå hemmamarknaden täcks genom import. portökningen lägre. Importen kommer dock Behovet av kontorsartiklar inom tjänste- att öka sina andelar på den svenska marknasektorn ger underlag för fortsatt produk- den. Från att ha svarat för 29 % av hemmationsökning av 60-talets storlek. 1970 kommer den att år marknadsvolymen För diverse varor av oädel restgruppen 1980 svara för ca 34 %. De svenska företagen metall har vi antagit en något lägre produk- väntas i allt söka högre grad sig ut på tionstillväxt under 70-talet, förorsakad av en exportmarknaden. som 1970 ut- Exporten lägre inom avnämarsektorerna. expansion gjorde knappt 30 % av produktionsvolymen Totalt för hela gruppen annan metallvaru- beräknas 1980 svara för 35 %. Import och industri blir resultatet en sänkning av pro- export tillväxer sålunda relativt parallellt. duktionsökningen under 70-talet. Avslutningsvis bör påminnas om den osä- De resultat vi erhållit för hela manufaktur- kerhet som präglar den siffermässiga preciseindustrin har sammanställts i följande tablå. ringen. Denna syftar till att ange de långsikti- Siffrorna anger årlig procentuell förändring: ga utvecklingstendenserna. Dessutom bör man ha i minnet att bedömningarna gäller 1960 1965 1970 1975 70- -70 -70 -75 -80 talet produktgrupper; företagen i branschen kan genom val av produktsortiment få en utveck- Produktion 5,8 3,8 4,0 4,3 4,2 ling som avsevärt skiljer sig från den här Import 10,9 10,5 5,5 6,2 5,8 Inhemsk anangivna. vändning 6,2 3,7 3,8 4,4 4,1 Export 8,8 11,0 6,1 5,8 5,9

2.2.10.5 Utvecklingen under 70-talet med Vad gäller den inhemska efterfrågan och hänsyn till uppföljningen av långtidsutredproduktionstillväxten liknar 70-talet närmast ningen 60-talets senare hälft. Takten i utrikeshandeln synes dock bli mera dämpad. Som tidigare nämnts utgjorde en av förut- Hemmamarknaden kommer enligt beräk- sättningarna för vår bedömning att produk-

Tabell 2.12 Produktions- och exportvolymens förändringar under 60- och 70-talen

Årlig procentuell förändring

Produktionsvolym Exportvolym 1960- 1965-1970-1975- 70- 1960- 1965- 1970- 1975- 70- 70 70 75 80 talet 70 70 75 80 talet

Ind. för metalltrâd, nät, -linor, -kablar 4,0 5,5 2,1 5,1 3,6 1,8 1,9 -4,4 3,0 -0,8 Spik-, skruv- 0. bultind. 2,7 1,4 2,0 1,8 1,9 4,1 5,6 5,0 5,0 5,0 Annan byggnadsmetallvaruind. 5,0 1,7 4,2 3,7 4,0 6,4 3,2 4,3 4,1 4,2

tionen inom avnämarsektorerna utvecklades enligt LU 70:s huvudalternativ. l samband med uppföljningen av långtidsutredningen har vissa revideringar gjorts. Av vikti detta sammanhang är tillväxten inom övrig verkstadsindustri och byggnadsindustrin. Den förnyade bedömningen av verkstadsindustrins produktionsökning innebär inte någon så stor förändring att vår prognos för manufakturindustrin totalt sett påverkas i högre grad. Den sänkning av byggnadssektorns tillväxt som nu synes aktuell påverkar däremot manufakturbranschen. Återverkan på manufakturindustrins tillväxt torde uppgå till ca 0,5 procentenhet per år i negativ riktning. Vi har ej studerat dessa förändrade förutsättningars återverkan på varugrupper eller delbranscher men den är självfallet störst i de fall byggnadssektorn är den viktigaste avnämaren.

64 SOU 1973: 29

3 Distributionen

3.1 Manufakturprodukternas fördelning på genomgång av försäljningsvägarna avser sista distributionskanaler ledet, varför grossistemas andel tenderar att underskattas. Å andra sidan kan det inte Av föregående kapitel framgick att den uteslutas att i de fall vi tvingats göra egna övervägande delen av manufakturindustrins bedömningar en överskattning av grossistleprodukter är insatsvaror. Dessa ingår som det skett. delar, halvfabrikat o. d. i andra branschers För handverktygssektom gäller att huvudprodukter. På den svenska marknaden för delen kanaliseras via järnhandel och varuhus. manufakturvaror var vid 60-talets slut fördel- Järnhandeln har en något större andel än ningen på insatsvaror och produkter för varuhusen. Maskinverktygen, som är insatsslutlig användning följande: varor, distribueras antingen direkt mellan % företagen eller via grossist. Den direkta Insatsvaror 82 försäljningen torde vara större än den som Investeringsvaror l 1 går över grossistledet. Metallkonstruktioner Konsumtionsvaror 7 är i huvudsak föremål för direktförsäljning, men en viss andel faller på grossisterna. Även Verkstadsindustrin och byggnadssektom metallförpackningar direktförsäljs till överväär de dominerande avnämarna av insatsvaror, gande del. Beträffande trådprodukter m. m. de svarar för 30-35 % respektive 45 % av är förhållandena något skiftande. För vissa denna förbrukning. produkter, exempelvis metallviror, torde di- Insatsvarorna förmedlas genom direktför- rektförsäljning helt överväga. För linor m. m. säljning eller via grossister, järnhandel och förekommer både direktförsäljning och förspeciella försäljningskanaler. lnvesteringsva- säljning genom grossist. Spik-, skruv- och rorna når avnämarna genom direktförsäljning bultprodukter för användning som insatsvaoch grossistled, medan konsumentvarorna ror fördelas på grossistled och direktförsäljdistribueras via järnhandel, varuhus, bygg- ning. Den enskilde konsumentens köp sker marknader etc. främst genom järnhandel och varuhus. Vi har endast gjort schematiska uppskatt- För de produkter ingår i annan _som ningar av hur manufakturprodukterna förde- byggnadsmetallvaruindustri finns försäljlar sig på distributionskanaler på den svenska ningsvägarna kartlagda genom undersökningmarknaden. Statistik över försäljningsvä- ar av statens pris- och kartellnämndl. Ett garna saknas för flertalet varugrupper. Vi har l grundat vår bedömning på tillgängligt under- Försäljningssystem inom byggmaterialbranschen (1972), Marknaden för sanitetsporslin och sökningsmaterial samt på bedömningar från badkar (1972) samt Marknadsstrukturen i produföreträdareför grossister, järnhandel etc. Vår» centledet för VVS-material 1971 (1973).

S-SOU 1973: 29 65

utmärkande drag är här förekomsten av 3.2 Grossistled et

specialiserade grossister, främst inom vvs-0m- Enligt avsnitt 3.1 ovan förmedlades råden som rör, värmeledningspannor, radia- 35-40 % av manufakturvarorna via grossisttorer m. m. Detta innebär att grossistledet ledet. Grosshandeln distribuerar standardvaför hela delbranschen torde svara för nära ror där kunden ej har så speciella krav på 80% av försäljningen. Byggmarknader och produkten att direktkontakt med tillverkadirektförsäljning torde svara för resten. Hushållsmetallvaror ren krävs och där en betydande lagerhållning såsom kokkärl m. m. köps i erfordras. Flertalet manufakturprodukter största utsträckning av de enskilda hushållen; som passerar via grossistledet går till byggdominerande försäljningskanaler är därför nadssektorn. Distributionsvägarna för flera varuhusen och järnhandeln utom vad gäller av dessa produkter har som tidigare nämnts utrustning för storkök där direktförsäljning kartlagts av statens pris- och kartellnämnd. torde överväga. Det utmärkande för den del som berör För produktgrupperna inom annan metallvvs-sektorn är förekomsten av grossister med varuindustri är bilden inte enhetlig. Vad speciell inriktning på detta område. gäller den galvaniserade plåten säljs denna, Den i december 1970 tillsatta installaenligt SPK, till 80 % genom grossist och till 20% direkt. tionsbranschutredningen har bl. a. i uppdrag Kedjor, kätting och ventiler att analysera och värdera distributionsledets torde ha en högre andel direktförsäljning än funktion i byggprocessen. Enligt vad vi grossistförsäljning. Vad gäller belysningsarerfarit kommer installationsbranschutredmatur kan en uppdelning på två marknader ningen att göra en utförlig genomgång av göras. En sådan marknad är belysning för grossistledets omfattning och funktion. Vi kontor samt byggföretagens köp för installahar därför avstått från att närmare behandla tionsändamål. Ungefär lika stora delar därav torde detta problemområde. Det bör dock nämnas kanaliseras via grossister respektive att grossisterna i inte oväsentlig omfattning direktförsäljning. Belysningsarmatur för de fungerar som förmedlare av information om enskilda hushållens räkning fördelar sig huproduktutformning, funktion, önskemål om mdsakligen på varuhus, järnhandel, byggförbättringar etc. mellan avnämare och tillvaruhus m. fl. verkare. Någon starkt styrande inverkan på För hela manufakturmarknaden gäller att produktionen synes grossistledet emellertid ungefär hälften kanaliseras via direkta koninte ha. takter mellan tillverkande och köpande före- Koncentrationen inom den del av grosstag.” Grossisterna svarar för 35-40 % medan handeln som förmedlar byggnadsmetallvaror resterande 10-15 % faller på varuhus, järnhandel har lett till att endast ett fåtal stora företag och övriga. Det är anmärkningsvärt kvarstår. De mera utpräglade manufakturatt en så liten del av manufakturproduktiogrossisterna är i allmänhet mindre företag. nen passerar detaljhandelskanalerna. Dessa Även här har en koncentration ägt rum och 10-15 % utgör dock en marknad på 700-1 000 denna väntas fortgå så att vid 70-talets slut milj. kr. I kapitel 2 angavs att 7 % av marknaden hushållssektorns endast ett fåtal sådana grossistföretag torde utgjorde ñnnas kvar. inköp. Varuhusen, men framförallt järnhan-

deln, har således företag som kunder i 3.3 Järnhandeln betydande grad.

Det dominerande draget i manufakturin- De traditionella manufakturvarorna förmeddustrins distributionsstruktur är således att lades i betydande utsträckning via järnhan-

huvuddelen av produkterna levereras direkt deln. Jämsides med den omvandling av matill annat industriföretag. Några utvecklings- nufakturindustrin som bl. a. tagit sig uttryck tendenser vad gäller distributionssystemet i i en stagnation för traditionella produkter

övrigt ska behandlas i det följande. som handverktyg och hushållsmetallvaror,

66 SOU 1973: 29

har en omvandling av järnhandeln ägt rum. som inkluderar exempelvis lantbruksmaski- Tillbakagången inom viktiga avnämarsekto- ner. rer för järnhandelsvaror såsom jordbruket, Konkurrensen har framtvingat en snabb och en fortgående regional koncentration av omvandling inom järnhandeln. Även under befolkning och näringsliv, har ryckt undan 70-talet kommer nedläggningar av företag att grunden för järnhandeln på många orter. ske. Flertalet järnhandelsföretag är familjeäg- Samtidigt har konkurrensen från andra dist- da. Ägarnas ålder gör en generationsväxling ributionskanaler blivit betydande. Sålunda nödvändig och därvid aktualiseras de spehar varuhusen av vissa ciella familjeföretagsproblem vi behandlar i tagit upp försäljning järnhandelsvaror, t. ex. handverktyg. Varu- kapitel 6. husen håller i allmänhet ett smalare sorti- Den anpassning som ägt rum har dock ment men ett lägre pris än järnhandeln. stärkt den nuvarande järnhandelns konkur- Strävan att hålla ett fullt sortiment och renskraft. Företagen har specialiserat sig, och kunna betjäna både enskilda konsumenter en betydande gallring i sortimentet har ägt

och företag gör det svårt förjärnhandeln att rum. Vidare finns en tendens till lokalisering

kunna hävda sig i konkurrensen med moder- utanför städerna varvid järnhandeln får mera na distributionsformer. Det bör nämnas att av stormarknadskaraktär. Ett antal järnhanökningen av stormarknader i städernas ytter- delsföretag kan karaktäriseras som byggvaruområden haft negativa effekter på järnhan- hus. En ökad samverkan inom branschen har deln som ofta är lokaliserad till statskärnor- också kommit till stånd. Ett exempel på na. detta är den gemensamma inköpsorganisatio- Omstruktureringen kan åskådliggöras med nen Järnia (f. d. Järnia och Ferro). F. n. är att under perioden 1962-70 har antalet cirka 320 företag anslutna till Järnia; omsättföretag inom Sveriges Järnhandlarförbund ningen uppgår till 220 milj. kr. minskat från nära 900 till cirka 750. Under Det synes som om marknadsandelens nedsamma period ökade omsättningen från 1 gång för traditionella järnhandelsprodukter miljard kr till 2,2-2,3 miljarder kr. Den stoppats upp och en Stabilisering inträtt. totala järnhandelsmarknaden kan schema- Utvecklingen under 70-talet torde innebära tiskt uppdelas i följande fyra sektorer: att ytterligare cirka 250 företag kan komma att slås ut, dvs. 1/3 av det nuvarande antalet. Omsättning, milj. kr Omsättningen beräknas öka från 2,2-2,3 Konsumentförsälj ning 5 00 kr till 3,5-4 miljarder kr eller med miljarder Byggnadsvaror 600 lndustrivaror 900 cirka 5 % per år. Detta torde, mot bakgrund Diverse 3 00 av den bild av efterfrågeutvecklingen för de 2 300 traditionella produkterna vi givit i kapitel 2, innebära att järnhandeln knappast kommer att förlora marknadsandelar i någon större Konsumentförsäljningen anses vara en utsträckning under 70-talet. stagnerande sektor med hård konkurrens från varuhusen. Byggnadsvarorna levereras 3.4 Varuhusen dels till byggnadsföretagen, en marknad som ej anses expansiv, dels till ”gör det själv- Varuhusen konkurrerar som tidigare frammarknaden. Den sistnämnda marknaden an- gått främst med järnhandeln. Varuhusen har ses ha större tillväxtmöjligheter. J ärnhandeln genom möjligheten till inköp i stora partier kan också konkurrera framgångsrikt på detta och genom inriktningen på ett smalt sortiområde därigenom att varuhusen inte håller ment kunnat hålla priser som järnhandeln samma breda sortiment och kunnande. In- haft svårt att konkurrera med. En viss dustrivarusektorn torde även vara expansiv, Stabilisering i förhållande till järnhandeln medan detta ej är fallet för diverseområdet, torde dock ha inträtt.

SOU 1973: 29 67

Det som främst är av vikt vid vår bedöm- ledet har utredningen inte gjort några särskilning av manufakturindustrins utveckling är da undersökningar dess funktion är

eftersom

varuhusens eventuella möjligheter till föremål för studium styr- av installationsbranschning av produktionen. Vi kan konstatera att utredningen. möjligheterna är mycket begränsade att, som Järnhandeln har undergått en omfattande inom textil- och konfektionsindustrin, från strukturomvandling. Den har på traditionella varuhusens eller grossistemas sida styra pro- manufakturvaror förlorat marknadsandelar duktutformning och konkurrens genom att till bl. a. varuhusen. Genom denna omvandt. ex. lägga ut specificerade beställningar hos ling och genom en fortsatt omstrukturering tillverkare i utlandet. Manufakturvarorna är av sortimentet torde dock en specialiserad inte modevaror och förbrukningen påverkas järnhandel ha relativt goda konkurrensmöjinte av sådana influenser. Dessutom har under 70-talet. ligheter Det bör dock framsvårigheter med kvalitet och leveranstider hållas att en stor del av de produkter inom funnits när det gäller produktion i låglöne- manufaktursektorn som är traditionella järnländer. Att styrningen från distributionssihandelsvaror, enligt vår efterfrågebedömning dan inte är av samma omfattning som inom inte heller i framtiden kommer att uppvisa tekobranschen hindrar inte att enskilda före- någon snabb tillväxt. tag som enbart levererar till varuhus blir Varuhusen är betydande konkurrenter till uppbundna i betydande grad vad gäller järnhandeln. för varuhusked- Möjligheterna produktutformning, leveranstider, priser etc. jorna att påverka marknaden genom att lägga Detta gäller främst företag inom delbransch- ut specificerade beställningar i utlandet är områden som vi i efterfrågebedömningen mindre manufakturområdet än på inom och lönsamhetsundersökningen kunnat be- tekobranschen. Detta exempelvis hindrar teckna som stagnerande. inte att företag som tillverkar på beställning från varuhus utsätts för stark styrning. Den dominerande distributionsformen för 3.5 Marginaler mamifakturvarorna är direktförsäljning till De stora skillnaderna mellan produktgrup- andra Vår av distriföretag. behandling perna i fråga om tillverkningsteknik, använd- butionssidan har huvudsakligen varit inriktad ning, avnämare, marknadsföring m. m. gör på att klarlägga vilken styrning därifrån som att marginalerna också uppvisar stora olikhe- producentledet kan tänkas utsättas för. Vi ter. För produkter som kräver en omfattan- kommer därför att ägna särskild uppmärkde hantering, som måste hållas i lager längre samhet åt den form av direktförsäljning som tid och som kräver större marknadsföringsin- innebär att det köpande företaget ger tillversatser uppgår marginalerna till 25-35 % karen en detaljerad dvs. underlebeställning, (exkl. moms) i sista ledet. För handverktyg veranser. Underleveranssystemets omfattning torde marginalen i genomsnitt uppgå till 25 â och funktionssätt diskuteras i följande kapi- 30 %. De mera stapelvarubetonade produk- tel, kapital 4. terna kräver mindre insatser från distributörens sida. Här rör sig marginalerna om 5-10 %.

3.6 Sammanfattning

En schematisk kartläggning av manufakturdistributionen visar att ungefär hälften av denna utgöres av direktleveranser, 35-40% är grossistleveranser och 10-15 % faller på varuhus och järnhandel. I fråga om grossist-

SOU 1973: 29

4 Underleverantörssystemet

4.1 Bakgrund ett långsiktigt samarbete mellan beställare och underleverantör eftersträvas. Som ett led Inom manufakturindustrin är andelen små i detta arbete ingår inrättandet av ett och medelstora företag större än inom leverantörsregister samt den s. k. underleveverkstadsindustrin i övrigt. Eftersom dessa rantörsbörsen. Vidare tillsattes 1961 en företag, som utförligare diskuteras på annan kommitté för att utarbeta rekommendaplats (se kapitel 6), i allmänhet bygger sin tioner för relationerna mellan beställare konkurrenskraft på ett visst produktions- (huvudleverantör) och underleverantör. tekniskt kunnande och har begränsade möj- Kommitténs arbete resulterade påföljande år ligheter att bygga upp och utveckla en i skriften ”Riktlinjer för samarbetet mellan marknadsföring av egna produkter, finns det huvudleverantör och underleverantör.” En anledning utgå från att ett betydande antal enkätundersökning som berörde både bestälhelt eller delvis fungerar som underleveran- lare och underleverantör gjordes under 1966. törer till större företag. Det kan förmodas Denna redovisades i ”Samarbetet mellan att underleverantörsföretagens situation i huvudleverantör och underleverantör, utvissa avseenden är annorlunda än vad som given 1967. gäller för branschen i allmänhet. Utred- Alltsedan 1957 har vartannat år utgivits ningen har därför ansett det angeläget att ett leverantörsregister över företag som kan närmare studera underleverantörssystemets åta sig olika bearbetningsoperationer. Registomfattning och utvecklingstendenser. Direk- ret omfattar 400 företag. Liknande register tiven anger också underleverantörssystemets ges numera ut i de övriga nordiska länderna. funktionssätt som en av de frågor utred- För att förmedla uppgifter om behov av ningen bör ägna uppmärksamhet. respektive tillgång till ledig kapacitet startades 1965 Mekanförbundets underleverantörsbörs. Varje månad utges en förteckning 4.2 Tidigare undersökningar över företag som anmält sitt intresse. I När det gäller underleverantörssystemets ut- praktiken har förmedlingen fungerat som ett veckling har främst Sveriges Mekanförbund register över med företag ledig kapacitet. gjort insatser. Organisationens uttalade strä- Utnyttjandet av underleverantörsbörsen återvan har varit att få användning av underleve- speglar konjunkturvariationema med ökande ranser accepterad som ett medel för att utbud och minskande i avmattefterfrågan uppnå en ökad specialisering och arbetsför- ningsperioder. Den svenska underleverantörsdelning inom verkstadsindustrin. Härvid bör börsen har fått efterföljare i de övriga

SOU 1973: 29 69

nordiska länderna. Dessa bygger på samma avnämarbranscher att inte för någon avnäsom den svenska förebilden. Det marbransch principer hade mer än 30 % av företagen innebär att uppgifter om ledig kapacitet eller en kund som mottog mer än 50 % av behov av underleveranser publiceras i samt- leveranserna. Av intresse att notera är också liga nordiska länder. I praktiken har detta att 90 % av de underleverantörer som besvafungerat som en metod för svenska företag rade denna fråga ansåg att det inte förelåg att skaffa underleveranser i de nordiska några icke önskvärda beroendeförhållanden länderna, det motsatta förekommer knap- gentemot beställarna. En relativt stor andel past. av beställarna, 3/4, hade enligt enkäten För att få en bild av underleverantörssy- kontakt med underleverantörerna redan på stemets omfattning inom svensk verkstadsin- produktutvecklingsstadiet för råd beträffandustri samt av hur relationerna mellan de lämplig konstruktion och val av produkhuvudleverantör och underleverantör funge- tionsmetoder och material. Hälften av underrar gjordes under år 1966 en enkät till ett leverantörerna hade skriftliga avtal med sina antal både huvud- och beställare. verkstadsföretag, Av dessa köpte l/3 för en längre underleverantörer. En bedömning, som dock period än ett år. ej byggde på den nämnda enkäten, anger att Den nämnda skriften från 1967 ”Samarandelen underleveranser uppgick till 23 % av betet mellan huvudleverantör och underleveverkstadsindustrins produktion 1966. Som rantör innehåller även en diskussion av underleveranser räknades då alla insatsvaror. vilka faktorer som bör beaktas vid ett Totalt utgjorde detta ett saluvärde på 6-7 företags val mellan att tillverka själv eller att miljarder kr. En bedömning med samma köpa från en underleverantör. Kalkylsituametod för senare delen av 60-talet tionen antyder är olika om företagets kapacitetsbrist att någon förändring i andelen inte inträtt. är kortsiktig eller kan förväntas vara lång- Enligt Mekanförbundets enkät torde andelen siktig för den aktuella tillverkningen. Olika underleveranser något överstiga den nämnda finns återexempel på köpa/tillverkakalkyler siffran 23 %. givna jämte förslag till underleveransavtal. Företagen tillfrågades om hur de såg på På uppdrag av den statliga varvsutredden framtida utvecklingen. Av underleveran- Industriens ningen utförde utredningsinstitut törema trodde ca 40 % på en ökning, hälften en undersökning om varvsindustrins problem på status quo och ca 5 % på en minskning av i vilken bl. a. omfattningen av varvsunderleveransandelen. Huvudleverantörerna industrins underleveranser behandlades. Därtrodde i större utsträckning på en ökning av vid gjordes en enkät till ca 100 av varvens andelen. svenska underleverantörer. Varvsindustrin är Enkäten tog även upp frågan om fördel- i hög grad en konstruktions- och monteringsningen på standardvaror respektive special- industri. Av tillverkningens saluvärde utgjorvaror. Endast en mindre del vara de l968 60 % inköp av råvaror, halvfabrikat synes standardvaror. Mekanförbundet anser att m.m. Värdet av inköpen uppgick till 1,1 denna del bör öka bl. a. med hänsyn till att miljarder kr varav 730 milj. kr från svenska en ökad serielängd leder till sänkt styckkost- underleverantörer. Av de totala inköpen på nad, ökar möjligheterna till planering, med- 1,1 miljarder kr utgjorde manufakturprodukger fördelaktigare inköp, leder till att kon- terna 330 milj. kr eller 30 %. En betydande takterna mellan beställare och underleveran- del härav torde svensk manufakturindustri tör förenklas samt ger kortare och punktli- svara för. gare leveranstider. l fråga om kontakterna mellan beställare Vidare undersöktes kontakterna mellan och underleverantörer konstaterades att det beställare och underleverantör. När det gäller samarbete som varven inlett på inköpssidan beroendet av en enstaka kund konstaterade av en del underleverantörer som upplevdes undersökningen vid en uppdelning på 5 ett sätt att dem. av styra Samordningen

70 SOU 1973: 29

inköpen innebar vidare att varven fått möjlig- av branschens företag. Enkäten omfattar de heter att föra över lagerhållningen på under- delbranscher där underleveranser kan förmoleverantörerna. Eftersom fartygen blir allt das vara av väsentlig omfattning. En utförlistörre och antalet levererade fartyg per år gare redogörelse återfinns i bilaga 3. Där minskar, blir försäljningstillfällena färre för återges också frågeformuläret. För undersökunderleverantörerna, då behovet av ett stort ningen av beställama har vi använt oss av antal utrustningsdetaljer inte står i propor- muntliga intervjuer. Genom intervjuer med i tion till fartygens storlek utan till antalet första hand inköpschefer inom lO större fartyg. verkstadsföretag har beställarsidan kartlagts. Även härför finns en redogörelse i bilaga 3.

4.3 Metallmanufakturutredningens under- 4.3.2 Underleveransernas omfattning och sökningar utveckling inom manufakturindustrin 4.3.1 Metoder och frågeställningar Med underleverantörssituation förstås i det Som nämndes har utredningen följande att ett beställande företag av olika inledningsvis funnit att det med hänsyn till branschens anledningar inte kan eller vill utnyttja det på struktur är sannolikt att en inte oväsentlig marknaden befintliga sortimentet utan önsdel av de ingående företagen fungerar som kar få speciella krav tillgodosedda. Beställaunderleverantörer till större företag. Efter- ren kan också vilja tillse att man får en unik som underleverantörssystemets funktionssätt produkt som skiljer sig från konkurrenteroch framtida utveckling är av intresse dels nas, att man är garanterad ett jämnt flöde av för underleverantörsföretagen, dels för de insatsvaror etc. Den definition av underlevebeställande företagen som är beroende av ett ranser som vi använt skiljer på legotillverkväl fungerande underleverantörssystem, har ning och andra underleveranser och har vi ansett det motiverat att närmare penetrera formulerats på följande sätt: området. ._ med legotillverkning avses tillverkning av De frågor vi har velat belysa är bl. a. produkter där beställaren tillhandahåller följande. Vi har till en början önskat få en både material och konstruktion och där aktuell bild av underleveransernas omfatt- produkterna används som insatsvaror (delar, ning inom manufakturindustrin och dess halvfabrikat, komponenter osv.) i det bestälolika delar, utvecklingen under 60-talet samt lande företagets produktion. Beställaren utden sannolika utvecklingen under 70-talet. göres av ett producerande företag. Dessutom är det av intresse att få kunskap - med underleveranser avses tillverkning av om ifall underleverantörerna i avgörande samma typ av produkter som ovan, men där grad skiljer sig från andra jämförbara företag beställaren enbart svarar för konstruktionen. i olika avseenden. Underleverantörernas egen Fortsättningsvis används dock termen unsyn på sin situation och deras önskemål om derleveranser som en sammanfattande beförändringar är också viktiga. teckning. Underleverantörssystemets villkor och Vår avgränsning innebär att standardvaror framtida förändringar bestäms i avgörande ej betraktas som underleveranser. Härigenom mån av beställarsidan. Vi har därför ansett skiljer sig den av oss använda definitionen det vara av vikt att kartlägga några större från Mekanförbundets. Den senare är vidare beställarföretags politik och handlingssätt då då hela insatsvaruproduktionen räknas som det gäller val av och krav på underleverantö- underleveranser. rer samt deras prognoser för framtiden. Underleveransernas omfattning uttryckti Underleverantörerna har undersökts ge- saluvärde år 1969 framgår av tablån nedan. nom en enkät till ett urval omfattande 180 Siffrorna härrör från enkäten.

SOU 1973: 29 71

utsträckning är beroende av underleveranser. Saluvärde Underleverans- I sammanhanget bör nämnas att enligt den Totalt Underle- andel % veranser enkät rörande budgetering m. m. som Verkmilj. kr milj. kr stadsföreningen hösten 1972 gjorde till med-

lemsföretag med färre än 500 anställda, se Verktygs- o. redskapsind. 570 70 13 6, skulle 23 % av de svarande kapitel lnd. för metallkonstruktioner l 550 240 15 manufakturföretagen vara underleverantörer.

Ind. för metall- Detta överens med resulsynes väl stämma tråd, -nät, -linor, -kablar 460 10 2 taten i vår undersökning. Verkstadsför-

industrin, 20% av samtliga svarande med- Hushållsmetallvaruind. 290 20 7 lemsföretag var underleverantörer. Annan metall- av underleveransandelen en- Utvecklingen varuind. 1 430 220 15 ligt utredningens enkät framgår av följande Summa 5 510 640 12 underlesammanställning som visar andelen

veranser av saluvärdet inom den urvalsram

Av branschens totala saluvärde på 5,5 från vilken enkäturvalet gjordes. Detta inne-

miljarder kr utgjorde underleveranserna ca bär att företag med mer än 200 anställda år

650 milj. kr. Med hänsyn till företags- och 1968 jämte vissa dotterbolag till eller delar

produktionsstrukturen finns det anledning av storföretag ej ingår. Andelarna uppvisar

tro att andelen är lägre inom verkstadsin- därför andra värden än dem vi angivit i den

dustrins övriga delar. tidigare tablån.

Den totala produktionen i de företag som Underleveransi större eller mindre grad tillverkar underandel, % leveransprodukter är dock större. Dessa 1965 1967 1970 företag svarade för ca 18 % av manufakturindustrins saluvärde eller ungefär 1 miljard 19 - 23 Verktygs- o. redskapsind. lnd. för metallkonstrukkr. Detta motsvarade ett förädlingsvärde på tioner 10 15 19 550 milj. kr av totalt 3,2 miljarder kr i lnd. för metalltråd, -nät, -linor, -kablar - - 5 branschen. Spik-, skruv- o. bultind. 29 27 27 Betydelsen för sysselsättningen år 1969 Annan byggnmetallvaruind. 12 9 9 Hushällsmetallvaruind. 15 13 14 framgår av tablån nedan. Annan metallvaruind. 21 17 23

Totalt I underleverantörs- Totalt för hela manufakturindustrin synes

företag andelen underleveranser ha ökat under 60-

talets senare del. Detta resultat förklaras Verktygs- o. redskapsind. 7 100 1 200 lnd. för metallkonstruk- främst av utvecklingen inom två delbrantioner 20 300 3 700 scher, metallkonstruktionsindustri och anlnd. för metalltrâd, -nät, -linor, -kablar 4 800 300 nan metallvaruindustri, som båda väger Spik-, skruv- och bultind. 4 600 800 tungt. Svarsfrekvensen inom dessa båda del- Annan byggnadsmetall-

fullt tydlig. Dessutom tyder materialet på att underleveranserna är mera konjunkturkäns- Således arbetade ca 14 000 av branschens liga än egna produkter, vilket visas av att 72 000 anställda i företag som i någon andelen av branschens produktion sjönk

72 SOU 1973: 29

lågkonjunkturåret 1967. Denna tendens till eventuella skillnader i sammansättningen på konjunkturkänslighet har även omvittnats i arbetarsidan. Tabell 4.1 visar att det inte våra diskussioner med underleverantörsföre- finns några systematiska skillnader i lönenivå

tag. mellan underleverantörer och övriga] De

Genom att företag med mer än 200 skillnader som finns torde vara beroende anställda inte ingår i tablåns siffror kan både av skillnader i arbetskraftssammansättnedgången 1967 ha varit lägre om något ning och i regionala förhållanden. sådant större företag tillfälligt uppträtt som För de delar av manufakturindustrin där underleverantör. Kompletterande undersök- underleveranser förekommer i nämnvärd utningar tyder på att så varit fallet. De siffror sträckning finns markanta skillnader i fråga som tidigare angivits för underleveransande- om driftsöverskottets andel av branschens len torde därför få uppfattas som minimital. Tillverkarna av egna produkförädlingsvärde. För att klarlägga huruvida några skillnader ter har en klart högre driftsöverskottsandel. i olika avseenden kan konstateras mellan En viss nivåskillnad kan dock finnas utan att underleverantörer och tillverkare av egna detta därför innebär olikheter i avkastning produkter har vissa nyckeldata samman- på insatt En underleverantör behökapital. ställts i tabell 4.1. Siffrorna avser förhållan- ver nämligen ej bära kostnader för t. ex. dena år 1969 i de företag som besvarade utveckling i samma utsträckning som egenutredningens enkät. Det bör erinras om att produkttillverkama. Detsamma vissa gäller företag med mer än 200 anställda inte ingåri reklamkostnader. I den mån dessa kostnader materialet. ej består av löner till anställd personal Vi kan konstatera att underleverantörs- registreras de som en del av driftsöverskotföretagen i allmänhet är mindre än egen- tet. produkttillverkarna om antalet anställda per Det material som till för ligger grund företag används som mått. Förädlingsvärdet lönsamhets- och finansieringsanalysen i kapiper anställd är utom i två delbranscher lägre tel 9 tyder på att lönsamheten är avsevärt hos underleverantörerna. Denna skillnad lägre i underleverantörsföretagen. tycks inte kunna förklaras av en högre Underleverantörerna har haft sämre utkapitalintensitet, dvs. mera kapitalutrustning veckling vad avser finansiering med egna per anställd, hos tillverkarna av egna produk- medel än övriga företag. Självfinansieringster. graden hos de förra var avsevärt lägre än för I fråga om arbetskraften kan vi inte hela branschen.: Detta reser frågan i vad konstatera några klara skillnader när det mån beställarföretagen bidrar till underlevegäller andelen tjänstemän. l de delbranscher rantörernas finansiering, en fråga vi återkomsom har hög andel underleveranser tycks mer till. dock en skillnad finnas i så mån att Både i fråga om soliditet, andel eget underleverantörerna har en lägre andel tjäns- och likviditet kapital tycks dock underlevetemän än Övriga företag. Så bör också i och rantörerna vara bättre ställda. Man bör dock för sig vara fallet eftersom beställaren defini- hålla i minnet att den gjorda redovisningen tionsmässigt svarar för en del av de funktio- av lönsamhet och finansiella förhållanden ner som en tillverkare av egna produkter endast avser ett litet antal underleverantörsmåste ha men som underleverantören kan företag. avstå ifrån. Som en följd av att underleveran- Manufakturindustrins två främsta avnämatörerna inte har behov av samma slag av re är den övriga verkstadsindustrin och tjänstemän som egenprodukttillverkama kan ll detta lönebegrepp ingår vissa indirekta vi se det faktum att tjänstemännens genom- dock till allmänna lönekostnader, ej avgifter snittslön är lägre hos underleverantörsföre- tilläggspensioneringen eller sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna. tagen. 2 Beträffande innebörden i de använda lönsam- Vi har inte material för att konstatera hets- och ñnansieringsmåtten, se kapitel 9.

SOU 1973: 29 73

å

ucmm .v05

om mm _ 3. S. 2 E om Nm

Ngum...?

.xmhåamrmun .åioncD

435g o.. E S. S. ä. 2 å

o... om

.Emm .uoå 3.: 8.2 3.2 8.: 3 2 omm:

_ousmmåoxwaoâumäto

.onä

.Gm

_OEEUHS 501253 2,2

:nu 013 8.2 01e_ 2.2 of: 2.2

E00

.aioåwwonuxmmoxu›

.Emm 68m 8 S mm 2 HN 3 mm

.E90

MMEDE.O._

_

-acauEoumnmqh

axe

501095 S:

.Busa

2 m: E ä å mm 2 :oo

.§5

.uouisxavogm

o...? 8a com o.: som som 02 00m

.nån

ämm .v05 s. a. m.. ä. om om o..

mcuovacäoxosø_

b_ mha.

.xoioä

øvåâwømøwanm

_.o

.Jaaa cow som

8.. Sw 8a 8.. 03

v.02. Ev

än ä. om om mm _w mm mm

Uuouxzvohm

_hum-AUG_

,aouwåmoxoøâ

uovumâhwczvføu

ämm .v05 2 2 S. 5 Nm Hm I.

Nima C00

auåäøa

m

matta..

50.825 auxøhvø_

5.:..

.E ö.. om mm S Nm vw S »m :n

umxøomacucmunååuouc:

nä?

Eosom

G00

2:8

2350 E:

...057

uoumucüoiuioucD

§05.

mEOMECUOUD

aosoäuoâwmumin

ams.

...s=ä›=m.oäua=mm›n

_oaoisamaouâsoe

.usøaüaue

._2539

auävsic_

._.=_=ä›=2oE

.vmuåâvi

.o

223%

.vsaa›=_soem=a_äm

.o . u

-=.s_m

S.. un..

2228.-

Ewüâh -abåå sim 52:2 §52... §5..

6=_ dc_

74 SOU 1973 :29

byggnadsindustrin. När det gäller relationer- I det andra fallet kan beställarens valna till beställare avses dock ivår redogörelse situation beskrivas sålunda. i allmänhet beställare inom verkstads- l. Om tillverkningen representerar ett speciindustrin. Underleveranser i den betydelse vi fikt tekniskt kunnande hos det egna givit begreppet tycks vara sällsynta till företaget sker tillverkningen normalt i byggnadssektorn. Även om det i vissa fall egen regi. förekommer att byggnadsföretag beställer 2. Om tillverkningen representerar ett speciprodukter enligt ritning eller annat tekniskt fikt tekniskt kunnande hos något annat underlag är det vanligen fråga om beställ- företag utläggs normalt en beställning. ningar till ett visst byggnadsprojekt. Efter- 3. Om det tekniska kunnandet finns hos som de olika byggnadsprojekten varierar blir båda företagen blir avgörandet om var sådana kontakter av mera tillfälligt slag. tillverkningen ska ske främst en kostnads- Förbindelser av den art som existerar mellan fråga. underleverantörer och exempelvis bilin- Beställarföretag kan tvingas göra dustrin förekommer således inte. För bygg- kompensationsbeställningar för att få vissa nadsindustrin är det inte fråga om en order. Detta gäller främst vid handel med serieproduktion över flera år. För flera bygg- statshandelsländer och u-länder. företag gäller dessutom att inköpen inte är Det är i första hand för den typ av centraliserade utan varje byggplats gör själv- valsituation som fall nr 3 ovan representerar ständigt erforderliga inköp. Därför härrör som mera ingående kostnadskalkyler utföres. erfarenheterna från beställarintervjuerna en- Relativt ofta får dessa kalkyler formen av bart från verkstadsföretag. investeringskalkyler eftersom det framstår som önskvärt att övervägandena kan genomföras inför introduktionen av nya verksam- 4.3.3 Motiven för användning av underlevehetsgrenar. Detsamma gäller om man överväranser ger att ta hem tillverkningen av en detalj som För ett beställarföretag är det huvudsakligen tidigare beställts utifrån. Om valet istället i två fall som utläggning av en beställning står mellan att upprätthålla tillverkning i kan vara aktuell: egen regi utan nyinvesteringar eller att köpa när den egna kapaciteten kortsiktigt är utifrån, får kalkylen mera karaktären av en otillräcklig, vilket kan kallas ett kortfristigt självkostnadsberäkning som jämförs med konkurrerande förhållande; offerterna från andra tillverkare. Ivissa fall när långsiktiga fördelar kan uppnås genom kan dock högre kostnader i den egna tillverkutläggning, vilket brukar betecknas som ett ningen accepteras av t. ex. säkerhetsskäl. långfristigt kompletterande förhållande. Motiven för att bli underleverantör är l det första fallet gäller det att lösa mycket varierande. Vissa företag har ett kortsiktiga kapacitetsproblem. Detta behov mycket kvalificerat tekniskt kunnande, en uppträder främst i högkonjunkturer och modern maskinpark och en god organisation. underleveranser kan då bli en dyr form av Dessa har medvetet inriktat sig på att vara kapacitetsförstärkning. Det förefaller troligt underleverantörer. De har specialiserat sig på att det är den kategori av företag som enbart vissa slag av bearbetningar, eller på använanvänder underleverantörssystemet på detta dande av en speciell Bl. a. på maskinpark. kortsiktiga sätt som utgör ett problem för grund av sina låga fasta kostnader är de underleverantörerna. Dessa beställare torde konkurrenskraftiga. Genom sin medvetet genom att lägga ut underleveranser i högkon- valda inriktning kan de hålla nere marknadsjunkturer och ta hem beställningarna i låg- föringskostnaderna. konjunkturer bidra till de konjunkturvaria- Det finns dock även företag som blivit tioner i underleveransandelen vi kunnat kon- underleverantörer av mera defensiva skäl. statera. De kan ha svårigheter att utveckla och

SOU 1973: 29 75

marknadsföra Eftersom ett egna produkter. och större företag med lågt kapacitetsutnyttkan överleva som underleverantör företag jande i en långkonjunktur tillfälligt går ut utan att lägga ned pengar och konkurrerar på de nämnda om underleveransuppdragen områdena har detta blivit för en vilket försvårar utvägen ytterligare de reguljära ungrupp svaga företag. Vi har funnit att företag derleverantörsföretagens situation. Underlesom haft egna produkter som t. ex. utkon- verantörerna försätts i en osäker situation kurrerats av importvaror övergått till under- där det är svårt att planera den egna verkleveranstillverkning eftersom de ej haft möj- samheten på längre sikt. lighet eller förmåga att ta fram nya egna I ett högkonjunkturläge med högt kapaciprodukter. Självfallet finns inte enbart dessa tetsutnyttjande kan å andra sidan beställartvå kategorier representerade bland underle- företagen ha svårt att skaffa underleveranverantörerna, det finns ett flertal mellanfor- törer och får och acceptera höga priser mer. Vår uppfattning beträffande läget bland leveransförseningar. Vi har dock gjort beunderleverantörsföretagen inom manufakturdömningen att i ett längre perspektiv befinindustrin är att den senare, defensiva grup- ner i den svårare sig underleverantörerna pen är större än den förra. situationen, bl. a. på grund av att de är Vid valet av underleverantör synes bestäl- mindre och har små möjligheter att företag laren göra relativt noggranna undersökningar upphöra att vara underleverantörer. av de företag som är aktuella, åtminstone om För att uppnå en viss riskspridning kan förbindelsen är avsedd att bli långsiktig. De beställarna behålla en del av tillverkvilja faktorer som därvid särskilt granskas är eller fördela en order ningen själva på två företagets tekniska utrustning samt företags- eventuellt i två olika länder. I tillverkare, ledningens kapacitet. Beställarna lägger sär- allmänhet vill beställarna inte belägga mer än skild vikt vid att kvalitet och leveranspunkt- 25-30 % av en underleverantörs kapacitet. lighet kan uppfyllas. Detta är sannolikt finns dock. Undantag Underleverantörerna särskilt viktigt i den typ av stora beställar- vill å sin sida inte vara alltför självfallet företag vi intervjuat. Flera av dem är starkt beroende av en kund. I genomsnitt uppgår beroende av kontinuerlig försörjning med antalet beställare till 15 per underleverantör underleveranser. ä 20. Att antalet blir så högt torde dock i inte oväsentlig mån betingas av några underleverantörer med många beställare. Även 4.3.4 Förhållandet mellan beställare och underleverantörerna har ibland angivit tumunderleverantör regler som att ingen beställare bör ta mer än För flertalet delbranscher underle- 20% av omsättningen. Ett mått på konuppvisar verantörsandelen ett centrationen utgör den andel av omsättkonjunkturberoende. Under lågkonjunkturåret 1967 sjönk andelen ningen som de fem största beställarna svarar i allmänhet för att åter stiga under det för. I genomsnitt för de studerade företagen följande uppsvinget, se sid 72. Detta är också uppgår detta tal till 60-80 %. ett av problemen för underleverantörerna. I Den vanligaste formen för överensen lågkonjunktur förekommer det att bestäl- kommelser mellan beställare och underlevelama vill förskjuta leveranser eller ibland rantör är en beställning och därpå följande annullera order. Beställaren kan vilja ta hem beställningserkännande. Ett av de intertillverkning, eller avstå från nybeställningar, i vjuade företagen tillämpar dock kontrakt i de fall en sådan hemtagning är möjlig. En ganska stor utsträckning, exempel på dylika hårdare attityd i prisfrågor är också vanlig finns ocksa hos nägra av de övriga företagen. enligt underleverantörernas bedömning. En Det finns möjligen en svag tendens till ökad konjunkturförändring slår således med en kontraktsanvändning. Utredningen finner viss eftersläpning igenom på underleverantö- det förvånande att kontrakt förekommeri sa ren. Till detta kommer att även medelstora ringa utsträckning. Det är troligt att för-

76 SOU 1973: 29

farandet med beställning och därpå följande tet mellan beställare och underleverantör beställningserkännande är en snabb och smi- mycket intimt och ett fruktbärande utbyte dig metod och naturlig vad gäller kortsiktiga ifråga om och teknisk produktutveckling beställningar. Det måste dock framhävas att utveckling i underäger rum. Många företag ett ökat användande av kontraktsöverens- leverantörsenkäten har dock framhållit att kommelser skulle medföra en större säkerhet beställarna enbart tillhandahåller ritningarna för underleverantören. Samtidigt skulle det och att teknisk ytterligare rådgivning inte garantera beställaren ett jämnt tillflöde av förekommer. l och för sig kan detta ändå underleveranser även i konjunkturlägen med innebära att tekniskt kunnande överförs till

högt kapacitetsutnyttjande. underleverantören, detaljen kan ha en för

Orderlängden uppgår i allmänhet till ett honom tidigare okänd konstruktion.

halvar eller kortare tid. l mycket få fall kan också det tekniska Självfallet utbytet förekommer order som sträcker sig över en gå i motsatt riktning. En specialiserad underlängre period än ett år. Vissa underleveran- leverantör kan ha erfarenheter som beställa-

törer vet således inte om de om ett halvår ren har användning för. kommer att ha några order och därmed Relativt få underleverantörer uppger att någon produktion. På denna punkt finns de vidareutvecklat underleveransprodukteruttalade önskemål från underleverantörerna na. Det har gällt mindre förändringar eller att få längre order och därmed en reducerad råd till beställaren i materialvalsfrågor. Våra osäkerhet. Möjligheterna härtill är bl. a. be- med beställarna intervjuer pekar dock på att roende av huruvida beställarföretagen kan ett mera långtgående tekniskt samarbete överblicka sin marknadssituation och göra sannolikt dock förekommer, begränsat till upp sina planer för längre perioder. Det att gälla de avancerade underleverantörsföresynes oss som om de större företag som är tagen. Någon kvantitativ av tekprecisering starkt beroende av underleveranser, exempel nikspridningen genom underleverantörssystefinns bland dem vi intervjuat, är mest angemet kan vi således inte göra. Det är dock vårt lägna om att variationer i den egna produk- intryck att denna spridning knappast är av

tionsvolymen inte ska slå alltför hårt ett sådant på omfång att den kan kompensera underleverantörerna. i jämförelse manufakturindustrins, med övrig Praxis ifråga om att delge underleveran- Verkstadsindustri, låga satsningar på forsktörema planerna för den egna utvecklingen ning och utveckling. varierar. ntminstone större underleveran- På samma sätt som det förekommer en törer får kännedom om det beräknade årsbe- viss av tekniskt kunnande via spridning hovet av den detalj de tillverkar. Det tycks underleverantörssystemet vore det också

vara sällsynt att en underleverantör får del av tänkbart att en spridning av administrativt

planer för längre period än ett år. Tendensen kunnande förekom. De stora beställartill en ökande, mera långsiktig och mera företagen har och får snabbt tillgång till de detaljerad planering hos beställarna borde nya rön som görs beträffande rationalisering kunna få positiva effekter för underleveran- administrativa området. Underlevepå det töremas del. skulle kunna rantörssystemet användas för En fråga som vi ansett viktig att ta upp till en vidarebefordring av sådana nya kunskaper

behandling är teknikspridningen via under- i tillämpliga avseenden till underleverantörer-

leverantörssystemet. Som framhålls i kapitel na. Det framgår dock klart av vår enkät att 7 är investeringarna i forskning och utveck- sådan rådgivning är mycket sällsynt. Något ling laga i branschen. Detta kan tänkas av de intervjuade storföretagen höll det inte motverkas av att spridning av tekniskt kunför otroligt att ökade insatser på området nande sker från beställare till underleveran- kunde bli aktuella i framtiden. En spridning törsfáretag. Det är dock av kunnande utomordentligt på det administrativa området svårt att mäta detta. I en del fall är samarbe- och en viss rådgivning i företagsledningsfrå-

gor borde vara möjlig utan att företagens 4.3.5 Den framtida utvecklingen självständighet minskas. Tidigare i detta kapitel ställdes frågan om Den framtida utvecklingen är främst bebeställarna bidrog med rörelse- eller investe- roende av beställarföretagens planer och ringskapital. Om detta förekom, till förmån- handlingssätt. Från dem initieras de avgöranligare villkor än de som rådde på markna- de förändringarna i underleverantörsden vid tillfället ifråga, skulle underleveran- systemet. De intervjuade storföretagen utgår törerna kunna acceptera en lägre lönsamhet från att några drastiska förändringar i deras än tillverkarna av egna produkter. Vår enkät relativa behov av underleveranser inte komanger emellertid att sådant bistånd är säll- mer att ske. Det har inte varit möjligt att få I de fall beställare har uppgifter om planerna för underleveranseri synt förekommande. bidragit till större investeringar hos någon den mening vi lagt i ordet. Uppgifter om underleverantör har det vanligen fått formen inköpen totalt sett hos de 20 största verkav förskottsbetalning. stadskoncemerna ger en viss ledning. Inkö- Beträffande kan vi inte pens andel av försäljningen skulle enligt betalningsvillkoren mellan underleveran- dessa uppgifter sjunka något i framtiden. notera några skillnader törer och tillverkare av egna produkter. I Enligt de planer som hösten 1972 inlevereraallmänhet ”fri leveransmånad, 30 des till uppföljningen av 1970 års långtidsuttillämpas redning skulle de planerade inköpen totalt dagar netto eller enbart ”30 dagar netto”. alternativa sett öka med 7 1/2% per år i volym under Ibland medger betalningsvillkoren eller utan första hälften av 70-ta1et. Om relationen betalningsterminer, t. ex. med mellan tillväxttakterna för totala inköp och kassarabatt, och ett byte av betalningstermin för un- av underleveranser under 70-talet bikan betyda avsevärda förskjutningar inköp behålles från perioden 1965-70 kan underderleverantören. Vid en förändring på kreditav ett leveransökningen beräknas uppgå till 8 â 9 % marknaden kan således utnyttjandet alternativt förändra situa- per år. De nämnda siffrorna avser ej enbart betalningsvillkor tionen för underleverantören utan att den underleveranser från manufaktursektorn. överenskommelsen rubbas. Underleverantörsföretagen själva synes ha ursprungliga i bilaga 3 visar hur utnyttjandet av en försiktigare bedömning av underleveran- Exemplet kan förskjuta sernas utveckling. De svarande företagen har ett alternativt betalningsvillkor l l/2-2 månader och således ge följande bedömning av underleveransandelen betalningen underleverantören en högst betydande lik- 1975:

viditetspåfrestning. Verktygs- o. redskapsindustri oförändrad På en punkt finns det klara skillnader oförändrad Ind. för metallkonstruktioner mellan underleverantörer och egenprodukt- Ind. för metalltråd, -nät, tillverkare. Det gäller lagerhállningen. Under- -linor, -kablar oförändrad leverantören håller enligt enkäten hälften så Spik-, skruv- o. bultind. minskning stora färdigvarulager som egenprodukttill- Annan byggnadsmetallvaruind. svag ökning verkarna. Betydelsen härav anges av ett Hushållsmetallvaruind. oförändrad exempel i bilaga 3. Enligt denna beräkning Annan metallvaruind. minskning kan ett underleverantörsföretag med en Detta innebär att underleveranserna skulle omsättning på 10 milj. kr på grund av lägre lagerhâllning acceptera en avkastning som är sjunka från 2/3 till ca 60 % av dessa företags Det förefaller därför knappast 2 % lägre, räknad i procent av omsättningen, produktion. att tillväxttakten hos dessa företags än ett jämförbart företag som tillverkar egna troligt kan komma att produkter. För råvarulagren är det svårt att underleveranstillverkning finna mellan underleveran- till de tal som vi beräknade för de några skillnader uppgå större beställarföretagens del. törer och övriga företag. Trots den stora osäkerhet som vidlåder

78 SOU 1973: 29

dessa beräkningar vill vi ändå fästa ett visst och foga samman dem. För de svenska avseende vid den tendens till ett gap som underleverantörema blir det avgörande om vi kan iaktta. De kontakter vi haft med de själva, eller andra svenska företag, kan underleverantörsföretag anger att det finns svara för utvecklingen av de mera kompliceen tydlig strävan att minska det beroende rade systemen och komponenterna. I den som kan uppstå vid beställningstillverkning, mån så inte blir fallet kommer denna markframför allt legotillverkning. Bakom detta nad att gå de inhemska underleverantörema ligger den osäkerhet som, enligt vad vi ur händerna. tidigare påvisat på olika punkter, ändå präg- Av betydelse för den framtida utvecklar många underleverantörsföretags verksam- lingen är också konkurrensen från andra het. Det finns därför en tendens att vilja öka material. Denna fråga har diskuterats vid eller ta upp tillverkning av egna produkter. intervjuerna med de större beställarna. Något Många underleverantörer saknar emellertid större intrång på de traditionella materialens resurser för detta. områden inte vara att vänta från tycks En del av gapet kan slutas genom en plastens sida. l den mån så sker kommer utökning av importens andel. Detta har varit denna tillverkning att ombesörjas av speciella fallet under 60-talet och det är troligt att plastföretag. På grund av skillnaderi produkimporttillväxten blir snabb även under 70- tionsteknik går manufakturföretag endast talet. undantagsvis över till plasttillverkning. En viktig faktor är självfallet hur kostnadsutvecklingen hos de svenska underleverantörerna kommer att bli i jämförelse med 4.4 Slutsatser de utländska konkurrenternas. De stora koncernernas inköpsavdelningar får allt bätt- De studier av underleveutredningen gjort re möjligheter att överblicka underleverans- rantörsfrågorna har givit resultat som gör det utbudet och kan därför förväntas bli mera angeläget att framhålla denna sektors betykostnadskänsliga. Nära sammanhängande delse för i första hand den svenska verkstadshärmed är frågan om fördelningen av de industrin. Det är av vikt att det finns en svenska verkstadsföretagens expansion på underleverantörssektor i landet. fungerande Sverige respektive utlandet. Något direkt Det är därför ur flera synvinklar angeläget svar kan inte utläsas ur intervjuerna, men det att denna underleverantörsfunktion inte i framhölls att tillväxten under 60-talet var första hand fylls av företag med svaga snabbare i utlandet och att någon förändring konkurrensförutsättningar. Utredningen vill härvidlag inte kan skönjas. framhålla att beställarföretagen har ett be- Det bör vidare nämnas att det från tydande ansvar gentemot underleverantörerbeställarsidan ifrågasattes om underleveran- na. Detta ansvar bör ta sig uttryck i en törerna skulle kunna konkurrera om till- strävan att skapa långsiktiga, stabila relatiogängliga arbetskrafts- och kapitalresurseri ner med underleverantörema. Självfallet ligtillräcklig grad för att kunna absorbera Det ger ett ansvar även på statsmakterna. huvuddelen av de beställningar som skulle gäller att ge den ekonomiska politiken en komma att läggas ut. sådan att den utformning ej missgynnar Av stor betydelse i detta sammanhang är underleverantörema. att beställarna kommer att koncentrera sina_ Enligt våra uppskattningar kan underleveutvecklingsinsatser till sådana delar av pro- ransmarknadens tillväxt i volym beräknas dukterna som i särskilt hög grad är ett till uppgå 8 â 9 % per år. Det finns således uttryck för företagets specifika tekniska ett betydande marknadsutrymme för unkunnande. Man kommer därför att i större derleverantörema. För att de svenska underutsträckning köpa färdiga systern och kom- leverantörerna ska kunna ta en skälig del av ponenter i stället för att som nu köpa delar denna marknad mebör enligt utredningens

SOU 1973: 29

ning åtgärder för att stärka deras konkur- ringen, dvs. i förmågan att kunna planera renskraft övervägas. produktionsflödet så att det passar in hos ett Det finns en rad förändringar inom under- beställarföretag med mycket kort framförleverantörssystemets ram som skulle kunna hållning. Ett annat problem är den finansielförbättra situationen. En central fråga är la planeringen, förmågan att förutse och orderlängden. De förhållanden som nu råder planera intäkts- och utgiftsströmmarna. Vimedför en stor osäkerhet för underleveran- dare saknas ibland förmågan att hålla den törsföretagen. Svårigheten för dem att garan- angivna kvaliteten och hålla angivna tolerantera en rimlig anställningstrygghet är uppen- ser. Det torde finnas betydande behov av bar om de endast har order som täcker det utbildningsinsatser på detta område, både närmaste halvåret. En förändring mot mera från de privata och statliga organs sida som långsiktiga förbindelser torde även medföra har ansvar för olika slag av utbildning för att beställaren löper mindre risk att få näringslivet. Det är nödvändigt att beställarleveransförseningar i en högkonjunktur. En företagens kunskap om bristerna på detta ökad långsiktig planering torde sålunda vara område tas till vara. av värde för parter. Som nämnts kan här statliga organ kom-

båda

I samband härmed torde det vara nödvän- ma in i bilden. Andra områden där statsmakdigt att i större utsträckning använda forma- terna har ett ansvar för underleverantörsliserade kontrakt som fastlägger båda sidors systemets utveckling är inom den allmänna rättigheter och skyldigheter. En ökad stan- ekonomiska politiken. Det är mycket angedardisering av betalningsvillkoren skulle läget att exempelvis konjunkturpolitiska åtmedföra att ena parten inte riskerar att bli gärder inte utformas så att de missgynnar utsatt för betalningsförskjutningar vid för- underleverantörsföretagen. På samma sätt ändringar i kreditläget. bör det undvikas att t. ex. lagstiftning om En del av de förändringar som vi ansett anställningstrygghet kommer att försvåra unnödvändiga och som gäller förhållandet derleverantörernas situation. mellan beställare och underleverantör torde Det är utredningens uppfattning att konlämpligen kunna åstadkommas inom kurrenskraften hos såväl underleverantörer branschorganisationens, Mekanförbundets, som andra mindre företag skulle stärkas om ram. Där finns företrädare för både beställa- de finge möjlighet att i olika avseenden re och underleverantörer. Konferenser om- komplettera egna resurser med rådgivning kring underleverantörsfrågan där företrädare från expertis utanför företaget. Vi vill i detta för båda sidor kan ventilera problemen avseende hänvisa till diskussionen ikapitel 6 kunde föra till gemensamma lösningar. Det om den regionala näringspolitiska organisaär dock klart att sådana konferenser inte i tionen och serviceutbudet. ett slag löser alla problem. Det krävs ett Ett flertal av underleverantörsföretagen är långsiktigt, medvetet och kontinuerligt ar- familjeföretag, vilket innebär att de har bete med dessa frågor. speciella problem vad gäller generationsväx- En spridning av tekniskt och administra- ling m. m. Utredningens ståndpunktstagande tivt kunnande från beställare till underleve- i dessa frågor finns närmare redovisade i rantör är angelägen. Vi vill i detta samman- kapitel 6 och 13. hang hänvisa till vår diskussion om den Utredningen anser det sammanfattningsvis svenska industrins konkurrensförutsättning- vara angeläget att åtgärder av olika slag ar, se kapitel 2. vidtas för att stärka underleverantörernas För att en sådan spridning ska komma till konkurrensförmåga. Ett väl fungerande unstånd måste underleverantörerna ha förmåga derleverantörssystem, med de närhetsföratt tillgodogöra sig dessa ökade kunskaper. delar i form av språk, lagstiftning, korta Våra erfarenheter visar att underleverantö- kontaktvägar etc., som de svenska underleverernas brister bl. a. ligger i produktionsplane- rantörerna har, är av värde för hela den

80 SOU 1973: 29

svenska verkstadsindustrin. Dessutom hari underleverantörsföretagen verksamma anställda och företagare berättigade trygghetskrav.

6-SOU 1973: 29 81

5 och

Företags- anläggningsstruktur

5.1 Företagsbeståndets fördelning på stor- regionala variationer i företagsstorlek, sysselleksgrupper, regioner m. m. sättningsnivå, förvärvsintensitet, andel syssel-

satta kvinnor, lönsamhet, produktivitet? lö-

Manufakturindustrin sysselsatte enligt in- nenivå, kapitalintensitet, transportkostnader dustristatistikenl 78 000 personer år 1970 osv. Dessa regionala skillnader är en illustrafördelade på nära 1 800 arbetsställen. Den tion till den regionala spänning som ligger genomsnittliga storleken på branschens ar- under den snabba i strukturomvandlingen betsställen, 44 anställda, kan jämföras med vårt samhälle. För manufakturindustrin har ett genomsnitt på 92 i verkstadsindustrin i strukturomvandlingen lett till att vissa regiodess helhet. Manufakturindustrin är sålunda ner drabbats av stagnationstendenser medan dominerad av små och medelstora arbets- andra visat upp en snabb tillväxt, trots att ställen. regionerna är beroende av en och samma Den starkaste koncentrationen av manu- industri. En stagnerande manufakturindustri fakturtillverkning finns i Mellansverige och utmärker Eskilstuna och Stockholm, medan storstadsregionerna, medan Norrland har ett Malmö, Göteborg och Värnamobygden är mycket begränsat inslag av detta slag av exempel på regioner där manufakturinduindustri. Denna i förhållande strin ett dynamiskt till befolknings- utgör inslag i näringslistrukturen i riket regionala vet. snedfördelning blir än mer påtaglig på delbranschnivå. Vi skall i detta kapitel peka på några av de Verktygsindustrin är koncentrerad till faktorer som kan anses vara de främsta

starkt

Stockholms, Uppsala och Södermanlands drivkrafterna bakom strukturomvandlingen. län, metallförpackningsindustrin till Malmö- Därefter kommer vi att analysera dessa

och lGöteborgsregionerna, spik-, skruv- och faktorers konsekvenser för branschens struk-

bultindustrin till delar av Bergslagen och turomvandling. Som utgångspunkt anges i Västerviksregionen, annan byggnadsmetallva- nedanstående tablå instorleksfördelningen ruindustri till Södermanlands län och Berg- om de delbranscher vi kommer att behandla, slagen samt hushållsmetallvaruindustrin till varefter följer kortfattade beskrivningar av Västmanlands, Södermanlands och Stock- varje delbransch. holms län. I Stockholms län är också andelen metallkonstruktions- och annan metallvaru- 1 industri större än i något annat län. SOS, Industri 1970. Omfattar ej arbetsställen med färre än 5 anställda. Den regionala snedfördelningen ibransch- “ Med produktivitet avses förädlingsvärde per strukturen tar sig också uttryck i stora anställd.

82 SOU 1973: 29

delbranschens sysselsättning. Ungefär lika Antal Anställ- Storföarbets- da per ar- retags- stor andel anställda finns i stora anläggningställen betsställe andel, %“ ar, dvs. arbetsställen med över 500 anställda,

Verktygs- o. red- se tabell 5.1. skapsind. 147 53 83 De största företagen i verktygs- och Ind. för metallkonstr. 645 34 33 redskapsindustrin är Sandvik, Bahco och C O Metallförpack- Sandvik bedrev

Öberg] 1970 verktygstill-

ningsind. 32 84 90 lnd. för metall- verkning vid fyra arbetsställen, fabrikerna i tråd, -nät, -linor, Gimo och Bollnäs samt Coro- -kablar Lidköping, 51 92 75 Spik-, skruv- 0. mantfabriken i Stockholm. Bahco har sin bultind. 60 82 76 verktygstillverkning i Enköping; C O Öbergs Annan byggnadsrnetallvaruind. 139 84 52 verksamhet är förlagd till Eskilstuna. Till- Hushållsmetall- bidrar sammans dessa tre storföretag med varuind. 72 53 28 Annan metallvaru- över 40 % av sysselsättningen, och de svarar industri 645 33 28 tillsammans med Stridsberg & Biörk i Troll- Hela manufakturindustrin 1 791 44 51 hättan för alla anläggningar med mer än 200

anställda i delbranschen. Ägandemässigt fö- 5 Källa: SOS, Industri 1970. 2 refaller koncentrationen till Storföretagens (koncerner i aktiebolagslagens storföretag mening 500 anställda) andel i % av saluvärdet är 500 anställda) av tabellen ovan 1967. Andelen (koncerner är beräknad på ett urval av produktgrupper. Urvalets genomsnittliga represen- att döma att vara mer markant. tativitet för de olika delbranscherna är 54 %. Nära 60 % av delbranschens sysselsättning Källa: storföretag och koncentrationstendenser, SPK, 1970. är koncentrerad till tre län, Stockholms,

Uppsala och Södermanlands. Förutom i

Verktygs- och redskapsindustrin omfat- dessa län, med vardera omkring 20 % av

tade 1970 drygt 7 700 anställda fördelade på branschens anställda, förekommer verktygs-

147 arbetsställen. Det helt övervägande och redskapstillverkning i nämnvärd omfatt-

antalet arbetsställen är små; ca 80 % har en ning i Skaraborgs, Älvsborgs och Gävleborgs

arbetsstyrka som understiger 50 personer. I 1 Som framgår av kapitel 2 faller ungefär hälften denna storleksgrupp finns emellertid endast av landets verktygsproduktion på företag vars drygt 2 000 anställda, eller omkring 30 % av huvudsakliga tillverkning ej tillhör branschen.

Tabell 5.1 Antal anställda i manufakturindustrins delbranscher år 1969 fördelade efter

arbetsställen as storlek

Procentuell fördelning

Stor- Verk- Ind. för Metall- Ind. för Spik-, Annan Hushälls- Annan Manufakleks- tygs- o. metall- förpack- metall- skruv- o. byggn.- metall- metall- turind. grupp redskap s- konstr. ningsind. tråd bultind. metall- varuind. vamind. ind. m. m. varuind.

5- 9 4,0 5,4 0,8 1,7 2,2 1,7 3,5 6,7 4,4 10- 49 27,5 39,9 12,1 14,7 12,2 13,3 25,3 36,5 28,8 50- 99 12,5 19,1 17,4 3,6 11,1 13,7 11,9 18,1 15,5 100-199 14,1 15,4 23,8 23,2 19,6 14,9 19,8 11,1 15,3 200-499 11,7 14,2 11,3 16,3 15,5 26,0 16,5 20,2 17,6 500-999 - - 30,3 6, 34,6 40, 16,8 23, 12,0 1000 - - - - - 39,3 13,8 7,4 6,5

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Antal anställda 7 068 20 250 2 872 4 751 4 621 11 003 3 809 20 385 74 759

Källa: Primärrnaterial från SCB.

SOU 1973: 29 83

län. I de övriga Norrlandslänen och till över 60 000 kronor i Stockholms på län. 1 Gotland förekommer inte Stockholms praktiskt taget stad var genomsnittet något över denna industri, se tabell 5.2. 70000 kronor. Till mycket stor del torde Stora regionala variationer föreligger även dessa regionala skillnader vara betingade av vad beträffar motsvarande skillnader företagsstorlek, produktivitet vad gäller kapitalutoch kapitalintensitet. rustning. Den regionala variationen i produk- Den genomsnittliga storleken för ett ar- tivitet inom verktygs- och redskapsindustrin betsställe i verktygs- och redskapsindustrin motsvaras av en relativt kraftig lönespridning var 1970 omkring 50 anställda. Detta mot- inom delbranschen. Genomsnittslönen för svarade också genomsnittet för Stockholms delbranschen ligger något under manufakturlän. Ett genomsnitt på mellan 60 och 70 industrins medellönenivå. anställda per arbetsställe noterar vi för Industri för metallkanstruktioner är ma- Södermanlands län, medan arbetsställena i nufakturindustrins största delbransch, obercr Uppsala län har ett genomsnitt på över 600 ende av om produktion eller sysselsättning anställda. I övriga län ligger i huvudsak små väljs som måttstock. 1970 sysselsattes drygt företag. 22 000 personer fördelade på nära 650 Också vad gäller förädlingsvärde arbetsställen. Av de anställda per an- arbetar ungefär ställd awiker Uppsala län anmärkningsvärt hälften i arbetsställen med färre än 50 från de andra länen. Genomsnittet låg nästan anställda. Med ett genomsnitt på 34 andubbelt så högt som för riket. För de övriga ställda per företag 1970 metallutgjorde länen varierade förädlingsvärdet per anställd konstruktionsindustri tillsammans med anfrån drygt 30 000 kronor i Västernorrland.. nan metallvaruindustri manufakturindustrins

Tabell 5.2 Antal anställda i manufakturindustrins delbranscher år 1970 regionalt fördelade

Län Verk- Ind. för Metall- Ind. för Spik-, Annan Hushålls- Annan Manufaktygs- o. metall- förpack- metall- skruv- o. byggn.- metall- metall- turind. redskaps- konstr. ningsind. tråd bultind. metall- varuind. varuind.

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal anst. 7 732 22 092 2690 4594 4915 10 293 3 784 21218 77 318 Källa: Primärmaterial från SCB; 84 SOU 1973 29

mest småföretagsdominerade delbransch. träffas av industri för metalltråd, -nät, -linor 80% av arbetsställena har mindre än 50 och -kablar. Huvuddelen av metallförpackanställda. Resterande 20 % svarar emellertid ningsindustrins anläggningar är dock små och för mer än halva sysselsättningen. endast fem sysselsätter mer än 100 anställda. De tre största företagen är Svenska Ma- Dessa stora och medelstora arbetsställen skinverken i Kallhäll (numera en del av ASJ), svarar emellertid för 70 % av delbranschens Stal-Laval Apparat AB i Linköping och f. d. totala sysselsättning. Det dominerande före- Kockum Interconsult i Falkenberg (numera taget är PLM, vars tre anläggningar sysselsät- Hilding Hansson AB). I branschen finns ter ungefär hälften av delbranschens anställockså vissa storföretag representerade. Bland da. Andra stora företag är Åkerlund & dessa kan nämnas BPA, Gullfiber, Svenska Rausing, Tingvalla Emballage, Hannells In- Fläktfabriken och Skånska Cementgjuteriet. dustrier och Jakobssons Fabriks AB. De Tillsammans torde anläggningar tillhörande resterande företagen är alla små. storföretag svara för omkring 30 % av pro- Genom PLM:s dominans är sysselsättduktionen i denna delbransch. ningen koncentrerad till Malmöhus samt Industri för metallkonstruktioner är den Göteborgs och Bohus län. I dessa två län delbransch inom manufakturindustrin som fanns 1970 drygt hälften av delbranschens har den största regionala spridningen. I stort hela sysselsättning. Den norrländska förpacksett följer branschens lokalisering byggnads- ningsindustrin är blygsam och inskränker sig verksamheten; den största koncentrationen till ett 100-tal anställda i Västernorrlands av metallkonstruktionsföretag har vi följakt- län. ligen i de tre storstadsområdena. De tre Till industri för metalltrád, -nät, -linor och storstadslänen svarar sålunda för 35% av -kablar klassificerades 1970 51 arbetsställen branschens sysselsättning, vilket ungefär med sammanlagt 4 500 anställda. Genommotsvarar den andel av rikets befolkning snittet på 92 anställda per arbetsställe är det som dessa län representerar. högsta värdet i manufakturindustrins åtta l denna delbransch är variationen mellan delbranscher. I branschen finns ett 30-tal länen i genomsnittlig anläggningsstorlek för- företag med färre än 50 anställda. Sysselsätthållandevis obetydlig. Variationsområdet lig- svarar dock dessa företag för ningsmässigt ger mellan 20 och 50 anställda. endast 20% av delbranschens totala syssel- Genomsnittligt förädlingsvärde per an- sättning. Delbranschen har av manufakturställd i länen varierade 1970 mellan 25 000 industrins delbranscher den lägsta andelen och 50000 kronor. I Stockholms stad var anställda i med mindre än 50 företag genomsnittet 70 000 kronor. Produktivitets- anställda. Den största över storleksgruppen, spridningen för denna delbransch var manu- 500 anställda, svarar för 35 % av sysselsättfakturindustrins lägsta. Kapitalintensiteten ningen. samvarierade endast i mindre utsträckning De tre största företagen är Gunnebo Bruk, med produktiviteten. ESAB och Garphytte Bruk. Hit räknas Arbetarlönen per arbetstimme var 1970 Gunnebos anläggningar i Söråker, Varberg, högre än i någon av manufakturindustrins Sya och Ödeborg. Av ESAB:s totala verkövriga delbranscher, samtidigt som lönesprid- samhet räknas ungefär hälften hit. Det gäller ningen var den minsta. Mönstret var i övrigt anläggningarna i Göteborg, och Perstorp likartat de övriga delbranschernas, dvs. sti- Laxå. Tillsammans med Bruk, Garphytte gande lönenivå med ökad tätortsgrad. Lesjöfors samt ett antal anläggningar tillhö- Metallförpackningsindustrin är manufak- rande större företag som Uddeholm, Halmturindustrins minsta delbransch. Den syssel- stads Järnverk och Gränges Essem sysselsätsätter endast 2 700 personer i 30-talet ter stora och medelstora företag över hälften arbetsställen. Antal anställda per arbetsställe av delbranschens anställda. är 84, en genomsnittssiffra som bara över- Ur regional synpunkt kan noteras att

SOU 1973: 29 85

Värmlands, och Bohus samt Göteborgs sätter över 10 000 personer. De 134 arbets- Örebro län svarar för mellan 14 och 16 % av ställena är relativt fördelade både jämnt sysselsättningen vartdera. I Värmland är det regionalt och vad gäller antalet sysselsatta på framförallt Lesjöfors och Uddeholm, i Göte- olika Även om branschens storleksgrupper. borg ESAB och i Örebro Garphyttan som 75 angenomsnittliga anläggningsstorlek, bidrar till dominansen. Östergötlands och ställda, ligger över manufakturindustrins ge- Jönköpings län representerar vartdera om- nomsnitt så dominerar småföretagandet kring 10 % av delbranschens totala sysselsätt- också denna delbransch. Nära 100 av branning. Medan tre företag, Halmstads J ärnverk, schens 139 arbetsställen har sålunda mindre Gunnebo och Grytgöls Bruk, svarar för än 50 anställda. Sysselsättningsmässigt väger produktionen i Östergötland är den i Jön- de stora arbetsställena dock tungt, och nära köpings län fördelade ett 15-tal på drygt 60 % av sysselsättningen faller på anläggningsmåföretag. ar med mer än 200 anställda. Det genomsnittliga förädlingsvärdet per De fyra största företagen är ASSAanställd var för denna delbransch 50 000 Stenman, Gränges-Hedlund, Parca Norrakronor vilket överträffades av två del- hammar och CTC, vilka tillsammans svarar branscher. Det föreligger emellertid betydan- för ca 40% av den totala arbetskraften. de spridning mellan länen. Emellertid har ett antal större företag med Spik-, rkruv- och bultindustri redovisar en huvudsaklig verksamhet inom annan insysselsättningssiffra på 4 900 personer 1970. dustribransch en eller flera anläggningar i I genomsnitt sysselsatte delbranschens 60 annan byggnadsmetallvaruindustri. Som arbetsställen ca 80 anställda. Av arbetsstälexempel kan nämnas Gustavsberg och Nordlena återfinns hälften i storleksgruppen un- armatur-divisionen (SAAB). Därigenom der 100 anställda. Sysselsättningsmässigt är kommer med över 500 anställda att företag emellertid koncentrationen till ett enda svara för omkring hälften av delbranschens företag, Bulten-Kanthal, betydande. Tillsam- hela sysselsättning. mans svarar Bulten-Kanthal, Gunnebo Bruk ASSA-Stenmans betydelse avspeglas däri och ASEA: s verkstad i Robertsfors för över att nära 20% av sysselsättningen faller på 60 % av sysselsättningen. Bultens dominans Södermanlands län. Tillsammans representereflekteras i att 40 % av de anställda finns i rar de tre Smålandslänen nära 10% av de Västmanlands län. anställda i branschen. I Norrland saknas Det kan noteras att den norrländska spi.k-, praktiskt taget byggnadsmetallvaruindustri. skruv- och bultindustrin har drygt 600 Förädlingsvärdet anställd i annan per anställda eller ca l3 % av branschens totala byggnadsmetallvaruindustri var manufaktursysselsättning. Den består bl. a. av Bultens industrins lägsta, 1970 ca 43000 kronor. Åshammar-division, samma företags anlägg- Skillnaderna mellan länen är emellertid marning i Kalix och ASEA:s fabrik i Roberts- kanta; Stockholms län ligger högst med över fors. Anmärkningsvärt är vidare att den 80 000 kronor. Högt ligger också Malmöhus största koncentrationen av anläggningar, 14 och Örebro län. Den stora regionala skillnastycken, finns i Jönköpings län. Den genom- den i produktivitet förklaras till stor del av snittliga storleken är dock knappt 30 anställ- en motsvarande variation i kapitalintensitet. da. Hushállsmetallvaruindustrin är en av ma- Förädlingsvärdet per anställd ligger något nufakturindustrins minsta delbranscher. I under manufakturindustrins genomsnitt. 70-talet arbetsställen sysselsätts knappt Branschen visar emellertid en betydande 4 000 personer. Detta ger en genomsnittlig variation mellan länen. De stora skillnaderna anläggningsstorlek på drygt 50 anställda, förklaras delvis av motsvarande Variations- vilket något manufakturinöverstiger mönster i kapitalintensitet. dustrins Endast nio arbetsställen genomsnitt. Annan byggnadsmetallvaruindustri redovisar syssel- mer än 100 anställda, men dessa

86 SOU 1973: 29

företag sysselsätter 60 % av arbetsstyrkan. I delningen. Den största andelen av sysselsättsmå anläggningar, mindre än 50 anställda, ningen faller på Stockholms län med 15 %. sysselsätts 30 % av arbetsstyrkan. Utanför storstadsområdena finns en viss Storleksfördelningen på olika anläggningar koncentration till Jönköpings län, främst motsvarar rätt väl den inom verktygsin- Värnamoregionen. dustrin. De tre största företagen är Gränges De regionala skillnaderna i förädlingsvärde Essem (Skultunaverken), Optimus (Upp- per anställd är liksom för den andra småförelands Väsby) och Gense, vilka tillsammans tagsdominerade delbranschen, metallhar knappt 40% av sysselsättningen. Det konstruktionsindustrin, mindre än för den enda ytterligare större företaget är Primus- övriga manufakturindustrin. Skillnaderna sy- Sievert. nes förklaras av en motsvarande variation i Av sysselsättningen faller 30% på Väst- kapitalintensitet. manlands län, 23 % på Södermanlands och Genomsnittliga förädlingsvärdet per an- 13 % på Stockholms län. I Stockholms län ställd, liksom lönenivån, ligger något under dominerar Primus-Sievert och Optimus, i manufakturindustrins genomsnitt. De regio- Västmanlands län Skultunaverken. I Söder- nala skillnaderna i lönenivå är relativt små. manland är Gense det största företaget, Sammanfattningsvis kan noteras att manudärjämte finns ett antal mindre företag. fakturindustrin förekommer i samtliga län. Hushållsmetallvaruindustri saknas praktiskt En stark koncentration av manufakturföretaget i Norrland. tag finns i Södermanland, Västmanland och Förädlingsvärdet per anställd är i hushålls- Småland med nära 30 % av branschens anmetallvaruindustri 45 000 kronor, endast an- ställda. Vidare svarar storstadskommunerna nan byggnadsmetallvaruindustri ligger lägre. för nära 15% av sysselsättningen medan Spridningen mellan länen är inte anmärk- Norrlandslänen endast svarar för omkring ningsvärd. 7 %. Annan metallvaruindustri är en domine- Manufakturindustrin är i huvudsak samrande delbransch inom manufakturindustrin mansatt av små och medelstora företag. I och sysselsätter 21 000 personer i nära 650 branschen ingick 1970 10 stora anläggningar olika arbetsställen. Denna delbransch är ( 500 arbetare), vilket endast var 0,6 % av tillsammans med metallkonstruktionsin- branschens arbetsställen. Motsvarande siffra dustrin den mest utpräglade småföretags- för hela verkstadsindustrin var 2 %. branschen. Den genomsnittliga anläggningsstorleken är ca 30 personer och omkring 80% av arbetsstyrkan är sysselsatt i små anläggningar ( 50 anställda). 5.2 Faktorer som påverkar en bransch: De tre största företagen är Kockums strukturomvandling Jernverk, Nordarmatur-divisionen (SAAB) 5.2.1 Utgångspunkter och Monsun-Tison. Dessa företag svarade dock för en relativt låg andel av sysselsätt- I en tillväxande ekonomi tar sig strukturningen, ca 13%. Flera storföretag har en omvandlingen många olika uttryck. För en eller flera anläggningar i branschen. Som enskild bransch yttrar sig detta t. ex. i att exempel kan nämnas Uddeholm, Bofors, branschen samtidigt inrymmer både expan- Stora Kopparberg och Fagersta. Ca 25% derande och stagnerande företag. Ytterst kan torde arbeta i företag med flera än 500 strukturomvandlingen sägas vara bestämd av anställda. kostnads- och marknadsutvecklingen. Annan metallvaruindustri är en småföre- Under antagande att marknadsutvecktagsbransch med differentierad produktion lingen är given (kapitel 2) ska vi här och betydande regional spridning, vilken i inskränka oss till att beröra inverkan av de stort överensstämmer med befolkningsför- faktorer som i den moderna lokaliserings-

SOU 1973: 29 87

teorin] tillmäts det största förklarings- stordrift kan också ge företaget en lägre värdet. Dessa faktorer är transportkostnader, kostnad för olika som specialistfunktioner stordriftsfördelar samt vad som sammanfatt- administration, och reparation, försäljning ningsvis benämns agglomerationsfaktorn. utvecklingsarbete utslaget per producerad I den äldre lokaliseringsteorin ansågs enhet. Vidare har det större en företaget transportkostnaderna spela en helt avgöran- gynnsammare ställning än det mindre vad de roll när det gällde att förklara företagets gäller möjligheten att få prisrabatter o. d. vid lokaliseringsval. Men i och med järnvägs- och inköp av råvaror och bränsle samt vid senare landsvägstransportemas snabba uttransportavtal. veckling har det skett en nedtoning av stordriftsfördelar av det senare slaget är i transportkostnadernas betydelse. Dessa be- högre grad att för den möjliga utnyttja traktas idag endast som en faktor bland bearbetande industrin än de produktionstekandra, och endast i speciella fall som den niskt betingade. Vidare kan denna av typ

viktigaste. Konsekvensen härav är tvåfaldigz stordriftsfördelar, samar-

exempelvis genom Dels är det inte nödvändigt för företag att betsavtal, utnyttjas även av småföretag, då ligga nära varumarknaderna och naturtill- dessa stordriftsfördelar ej är direkt kopplade gångarna, dels kommer som produföretag till produktionsprocessens omfattning. cerat för en lokal marknad att utsättas för en Det som sagts om stordriftsfördelar förhårdare konkurrens utifrån. Det förra talar biser ej att det kan finnas nackdelar med för ett på sikt minskat regionalt beroende stora produktions- och företagsenheter. Såoch det senare bör sannolikt utgöra en dana svårigheter är exempelvis att med större drivkraft mot en ökad enheter koncentration av följer en tendens till byråkratisering, varuproduktionen till ett allt mindre antal vilket gör att väsentlig information och företag och orter. För vissa sektorer av beslut ej når dem de är avsedda för. Vidare näringslivet, exempelvis byggnadsindustri, kan produktiviteten påverkas av ökad frånvakan emellertid även framdeles transportkost- ro och större personalomsättning. nadens relativt stora andel av förädlings- Den tredje faktorn bakom strukturutveckvärdet i viss mån begränsa företagen till en lingen som skall beröras är agglomeration.:regional marknada. faktorn, dvs. de produktivitetsfördelar som Med avser vi att ett stordriftsfördelar betingas av företagslokalisering till en tätföretags styckkostnader faller med stigande ortsregion. Fördelarna av lokalisering till en produktionsvolym. Den teknologiska förkla- tätort förklaras av s. k. externa effekter, dvs. ringen till detta fenomen är att odelbarheter kostnadssänkande effekter som ett företag i produktionsprocessen ger upphov till skal- uppnår genom samlokalisering med exempelfördelar, dvs. till att en fördubblad insats av vis andra företag och myndigheter. Positiva arbetskraft, råvaror, halvfabrikat etc. ger mer externa effekter av agglomeration är att än dubbelt så stor produktion. Detta utbudet av kvalificerad arbetskraft ökar med slag av stordriftsfördelar finner man vanligtvis inom tätortsgraden som arbetskraftsutsamtidigt processindustri. Odelbarheten beror i detta budet blir mer differentierat. fall på att tekniskt sett effektivare produk- Vi konstaterade tidigare att transporttionsmetoder kan utnyttjas vid stordrift. kostnadernas betydelse successivt har avta- Dessa stordriftsfördelar utgör en stark driv- git. Detta reducerar en av agglomeratens kraft mot produktion i stora anläggningar. tidigare fördelar, men samtidigt ökar kostna- En sänkning av styckkostnaden kan emel- derna för personkontakter både på försäljlertid också uppnås genom att företagen vid större produktionsvolym rationellare kan I Se exempelvis Larsson-Tallroth, SOU utnyttja sitt maskinkapital, exempelvis verk- 1970: 15, bilaga 8. stadsmaskiner f SOU 1970:15 sid. 8:38. av servicetyp såsom slipma- 3 Åke Andersson a.a sid. 7:47. skiner, borrmaskiner osv.4 Denna typ av “ SOU 1970:30 sid. 41.

88 SOU 1973: 29

nings- och inköpssidan samt för externa Vi skiljer i denna analys mellan processinspecialistfunktioner av olika slag. Detta är dustri och bearbetningsindustri. Den senare följaktligen en faktor som talar för samloka- delas upp med avseende på huruvida företalisering. Denna faktors betydelse reduceras gen är att betrakta som styck- eller serietillemellertid med företagets storlek. Man kan verkare. tala om att företagen blir mindre regionalt I den bearbetande industrin är stordriftsbundna med ökad storlek genom att de blir fördelarna sällan direkt kopplade till maski-

mer självförsörjande vad gäller olika specia- nernas produktionskapacitet? Sänkta styck-

listfunktioner. kostnader vid en ökning av produktionsnivån En ur företagets synpunkt negativ extern har man dock möjlighet att uppnå genom ett effekt av företagskoncentrationen är att rationellare utnyttjande av det kapital man konkurrens om arbetskraft och lokaler för förfogar över i form av maskiner och med sig högre löne- och lokalkostnader med specialistfunktioner. En ökning av produkstigande tätortsgrad. Lönekostnaden väger tionsvolymen behöver således inte kräva en speciellt tungt för arbetsintensiva företag. motsvarande utbyggnad av maskinkapitalet; den kan uppnås genom ökad beläggning på varje maskin3. En indikation på att man kan 5.2.2 Utgångspunkternas relevans för manu- uppnå ett bättre kapitalutnyttjande med fakturindustrin ökande företagsstorlek är att det använda måttet på kapitalutnyttjandet, elförbruk- 5.2.2.1 Analysens uppläggning ningen per hästkraft för omedelbar drift, Genom att företagen i investeringskalkylerna stiger med växande företagsstorlek för manutar hänsyn till de möjligheter till stordrift, fakturindustrins samtliga delbranscher, dock samt fördelaktiga transporter, med undantag för metallkonstruktionsinagglomeration som den senaste teknologin medger, anpassar dustrin, se tabell 5.3 a. sig branschen mot den företagsekonomiskt sett optimala strukturen. Dessa faktorer 5.2.2.2 Bearbetande industri med stycktillutgör, tillsammans med ändringar i efterfråverkning gemönstret, drivkrafter bakom den industriella strukturomvandlingen. Den enda av manufakturindustrins delbran- I detta avsnitt skall vi diskutera i vilken scher vi klassificerat som bearbetande inutsträckning de nämnda faktorerna kan dustri med stycktillverkning är metallantas påverka manufakturindustrins utveck- konstruktionsindustrin. Denna är till mer än ling. Att empiriskt testa några hypoteser är 50 % inriktad på stålbyggnadskonstruktioner dock svårt. Det är nämligen inte företagens samt i övrigt på cisterner och ångpannor faktiska eller utnyttjade produktionsskala, transportkostnader o. d. som är av intresse, 1 Wohlin L: Skogsindustrins expansionsmöjligutan de stordriftsfördelar och transportkostheter och strukturomvandling, lUI, 1970. 2 testa förekomsnader som företagaren har att ta hänsyn till i Svårigheten att empiriskt ten av stordriftsfördelar har föranlett oss att i stor investeringsögonblicket. Att storföretag i en utsträckning bygga på Gunnar Ribrants avhandling: bransch vid en viss tidpunkt inte har lägre Stordriftsfördelar inom industriproduktionen (SOU 1970: 30) samt kapitel fyra i Lennart styckkostnader än de mindre företagen be- Ohlssons utredning om manufakturindustrins prohöver inte betyda att stordriftsfördelar sak- duktionsförutsättningar, bilaga l. Som ett mått å transportkostnaden har vi nas. Det kan nämligen vara uttryck för en använt vikten per örsäljningskrona, medan vi har ofullständig anpassning av branschen till den antagit att Lennart Ohlssons mått på internationell produktrörlighet kan betraktas som ett mått på teknologiskt sett optimala strukturen. En den sammanlagda kostnaden för transport och sådan brist på anpassning behöver inte heller kontaktbehov. Dessa båda mått är ej absoluta utan ger endast en uppfattning om produktgruppernas nödvändigtvis innebära att anpassningen ur inbördes relation i dessa avseenden.

ekonomisk synpunkt är inoptimall . 3 Ribrant a.a sid. 41.

SOU 1973: 29

Tabell 5.3.1: Några olika mått på kapitalintensiteten inom manufakturindustrin år 1969

2 Verkstadsind. (exkl. varv) 7,6 12,9 64,6 115 ,Oz 2 Tillverkningsind. 17,5 44,9 84,82 142,3

L = Antal arbetare3 = K, Sammanlagd effekt hos motorer använda för omedelbar fabriksdrift, hästkrafter” = K, Förbrukningen av elenergi, MWh° = K, Maskiner och apparater, totalt återanskaffningsvärde* = K, Hela kapitalet, totalt återanskaffningsvärde3

3 Företag med lågt förädlingsvärde per anställd underrepresenterade. Gamla branschindelningen. 3 Källa: SOS, Industri 1969. “ Källa: lnvesteringsenkäten maj 1970, primärmaterial.

m. m. för industriellt bruk. En växande Den framtida för delstrukturutveckling

efterfrågan på stora hallar och andra stål- branschen som denna analys pekar på år att

byggnader har i kombination med den goda denna sannolikt kommer att vara starkt

byggnadskonjunkturen under 60-talet lett beroende av byggnads- och anläggnings-

till att denna industri blivit manufaktur-

industrins största delbransch. Tabell 5.3.b Transportkostnad och inter- En stor del av produktionen i denna nationell produktrörlighet inom manufakturdelbransch består av direkta beställningar industrin år 1969 och arbeten i mycket korta serier. Dessutom

har man ofta besvärande Rangordning efter transportproblem. Ty även om vårt mått på Transportkostnad Internationell transport- rörlighet

kostnaden, vikten per försäljningskrona, in- Verktygsind. Hushållsmetallvaruind. dikerar annat, se tabell 5.3.b, torde trans- Hushållsmetallvaru- Verktygsind. in . portkostnaderna åtminstone för de mera Ind. för metallkon- Annan metallvaruind. skrymmande produkterna vara relativt höga. struktioner Annan metallvaru- Annan byggnadsmetall- Då produktionen till relativt stor del ind. varuind. utgörs av beställningsarbeten finns ett stort Annan byggnadsme- Ind. för metalltråd m. m. tallvaruind. behov av personkontakter mellan avnåmare Metallförpacknings- Spik-, skruv- och bultind. och tillverkare. Detta beläggs av det låga ind. Spik-, skruv- och Ind. för metallkonstrukvärde denna delbransch erhållit iindex på bultind. tioner internationell produktrörlighet. En tillverk- Ind. för metall- Metallförpackningsind. tråd m. m. ning i korta serier, stycktillverkning, samt

besvärliga transportproblem ger denna del- Delbranschema har rangordnats efter stigande bransch stora närhetsfördelar. Metall- transportkostnad. Som transportkostnad har använts vikten per försäljningskrona. Måttet har konstruktionsindustrin är också den av maerhållits genom att invertera kvalitetsmåttet i bilaga nufakturindustrins delbranscher vars lokali- 1, kapitel 3. sering bäst överensstämmer med befolk- ° Delbranschema har rangordnats efter fallande

produktrörlighet. För en definition av måttet på ningens regionala fördelning. rörligheten se bilaga l, kapitel 3.

90 SOU 1973: 29

verksamhetens utveckling och då inte minst konkurrensutsatta. Detta torde vara en förindustrisektorns utbyggnad. klaring till att de stagnerande delarna av För vissa av metallkonstruktionsindustrins dessa delbranscher har manufakturindustrins såsom avancerade cisterner och lägsta löneläge. Det i relation till övrig produkter, krävs mera specialinriktad tek- inhemsk Verkstadsindustri låga löneläget ångpannor, nisk kunskap än vad de mekaniska verkstä- medför att de berörda företagen har svårigderna normalt kan väntas förfoga över. heter att rekrytera kvalificerade yrkesarbeta- Sådana specialisttjänster är odelbarheter vil- re. Härigenom rubbas en av förutsättningarka förutsätter och speciali- na för denna typ av bearbetande industri serieproduktion med sådan inriktning med ett stort inslag av arbetsmoment som sering. Antalet företag kan därför förväntas bli relativt litet inom kräver arbetskraft med stor yrkesskicklighet. De kan vidare antas ha Löneläget i dessa branscher är emellertid varje specialområde. fördel av en lokalisering i närheten av ett internationellt sett högt, vilket gör det svårt att konkurrera med utländska tillverkare, industriagglomerat. eftersom produktionen är arbetsintensiv och möjligheten till automatisering är begränsad 5.2.2.3 Bearbetande industri med inriktning inom realistiska produktionsintervall. Detta på serietillverkning framtidsbedömframmanar en pessimistisk Som bearbetande industri för många av dessa tidigare så frammed inriktning på ning serietillverkning kan räknas verktygs- och gångsrika produktgrupper. redskapsindustri, annan byggnadsmetallva- Vad är det då som gör att hårdmetallverkruindustri utom rörtillverkning, hushålls- tygen och vissa produkter inom annan metallvaruindustri samt annan metallvaruin- metallvaruindustri varit så framgångsrika? dustri utom tillverkning av galvaniserad Generellt torde man kunna påstå att framplåt. Många av dessa produkter har lång gången berott på att man genom produkttillverkningstradition i vårt land och många differentiering kunnat erbjuda udda prohar varit framgångsrika på exportmarknaden. dukter av hög kvalitet. Detta gör att man Under efterkrigstiden har emellertid tendenser kunnat uppnå en tillfredsställande kostnadstill efterfrågestagnation drabbat allt fler täckning trots hård utländsk konkurrens. produkter i dessa delbranscher. Detta gäller För tillverkningen av hårdmetallverktyg gälfrämst produkter som handverktyg, redskap ler också att man genom integrationen med och hushållsmetallvaror, produkter som ut- råvaruledet kan utnyttja ett unikt teknolomärks av hög produktålder i kombination giskt kunnande samtidigt som kopplingen till med relativt långsam produkt- och processut- storföretag ger möjligheter till stordriftsför-

vecklingl. Hårdmetallverktyg liksom de fles- delar på marknadsföringsonrrådet och forsk-

ta produktgrupperna inom annan metallvaru- nirrgs- och utvecklingsverksamheten.

industri har å andra sidan haft en gynnsam Vad gäller forskning, produktutveckling

utveckling. och marknadsföring släpar de stagnerande I jämförelse med vad som är fallet inom delarna i dessa delbranscher efter. Detta manufakturindustrin i övrigt utgör transpor- både förklaras av och förklarar småföretagsterna inte någon större kostnad. Den relativt strukturen. Därför kan den ovan tecknade höga förädlingsgraden medför att transport- pessimistiska framtidsbilden bli en realitet kostnaden för de färdiga varorna motsvarar för denna industri om företagen inte utnytten relativt ringa del av varornas förädlings- jar de potentiella stordriftsfördelarna som värde? finns inom produktutveckling och marknads- Dessa varugrupper är inom manufaktur- föring. En sådan utveckling torde emellertid industrin de som har den högsta internatio- 1 Bilaga 1, a.a sid. 106 ff. nella produktrörligheten, se tabell 5.3.b. Det 2 Motsvarande resultat återfinns i Larsson-Tallär rimligt anta att de också är de mest roth, a.a sid. 8: 38.

inte kunna hindra en fortsatt utslagning av Produktion i stor skala leder, som vi förut orationella enheter i branschen. Sannolikt diskuterat, vidare till att företaget blir mer kommer dessa förhållanden att framtvinga regionalt oberoende. Det kan på grund av sin en koncentration av tillverkningen till ett storlek självt tillhandahålla specialistfunkmindre antal bärkraftiga företag och ett ökat tioner, vilket reducerar behovet av externa samarbete mellan företagen på marknads- tjänster i motsvarande grad. En restriktion i föringssidan. valet av lokaliseringsort utgör emellertid transportkostnaderna. Våra båda index på produktrörligheten (se tabell 5.3.b) visar att 5.2.2.4 Processindustri transportkostnaderna för dessa processinrik- Tre av manufakturindustrins delbranscher tade industriföretag är relativt höga, åtminhar drag av processindustri, nämligen metall- stone i relation till manufakturindustrin i förpackningsindustri, industri för tillverk- övrigt. Detta beror antagligen på den relativt ning av metalltråd, -nät, -linor och -kablar låga förädlingsgraden. samt spika skruv- och bultindustril. Dess- Betydande transportkostnader i kombinautom bör rörtillverkning och tillverkningen tion med stordriftsfördelar gör det enligt av galvaniserad plåt inkluderas i processin- teorin fördelaktigt med en lokalisering i dustrin. närheten av ett konsumtionscentrum“. Detta Förutom de stordriftsfördelar som finns förklarar troligen metallförpackningsininom bearbetande industri förekommer dustrins starka koncentration till jordbruksinom processindustri ofta skalfördelar i områden och fiskedistrikt, _dvs. Malmö- och själva produktionsprocessen. Dessa skalför- Göteborgsregionerna. Endast en kraftig omdelar är att hänföra till odelbarheter i strukturering av livsmedelsindustrin kan

maskinkapitaletz. Strävan att ta till vara komma att ändra detta regionala mönster.

sådana skalfördelar leder till att kapitalinten- Den starkare koncentrationen av bryggerisiteten inom processindustrin blir hög, spe- till Stockholm kan vara en sådan näringen ciellt inom de modernaste faktor. anläggningarna. De övriga processindustrierna inom Som framgår av tabell 5.3.a är också de manufakturindustrin är främst inriktade på processinriktade delbranscherna inom manu- byggnadsverksamheten, varför de sannolikt fakturindustrin de mest kapitalintensiva. är betjänta av lokalisering i närheten av Stordriftsfördelar är som förut framhållits betydande befolkningscentra. Dessa företag en viktig drivkraft bakom koncentrations- är även mera exportinriktade än metallförtendenserna inom näringslivet. En indikation packningsindustrin, varför även denna faktor på att koncentrationen av produktionen inverkar på lokaliseringsvalet. gått längre inom de processinriktade delbranscherna än inom manufakturindustrini dess helhet är att dessa delbranscher är 5.3 Strukturutvecklingen representerade i färre län än de övriga och 5.3.1 Historisk bakgrund att antalet producenter inom varje produktgrupp är färre3. Vi pekade inledningsvis på den regionala obalans som utmärker manufakturindustrins Antalet Antal tillver- lokalisering. Branschen är starkt koncentreprodukt- kande företag rad till Mellansverige och storstäderna, megrupper (koncerner) per produkt- dan exempelvis Norrlandslänen och Gotland SWPP Metallkonstruktionsindustri 6 162 Bilaga l, a.a sid. 29 ff. 2 Bearbetande industri med 3 Ribrant, G a.a sid. 371, 55, 397_ serietillverk ning 15 41 Siffrorna är hämtade ur koncentrations- Processindustri l l 21 utredningen, SOU 1968: 5 sid. 97 ff. 4 Larsson-Tallroth a.a sid. 8: 42.

92 SOU 1973: 29

praktiskt taget saknar denna industri. l detta utveckling var en annan väsentlig förklaringsavsnitt skall vi teckna den historiska bak- faktor bakom manufakturindustrins omgrunden till dagens manufakturindustri, vil- vandling. Det var redan före sekelskiftet ket ger en förklaring till den regionala möjligt att kallvalsa stål och även tråddragkoncentration som vissa av manufakturin- ningen hade mekaniserats. Vidare introducedustrins delbranscher uppvisar. rades i början av 1900-talet snabbstålet, Den svenska järnmanufaktureringen har vilket mer än tiofaldigade svarvstålets skär-

en mycket lång tradition. Långt före det hastighets.

industriella genombrottet vidareförädlades Resultatet av den snabba teknologiska järnet vid många av järnbruken men också utvecklingen och den därpå följande mekanivid en rad fristående manufaktursmedjor. seringen av manufakturindustrin blev en Redan under stormaktstiden tillverkades för koncentration av tillverkningen till ett mindavsalu ting som hästskor och söm, ankare re antal tekniskt ledande bruk, ofta sådana och ankarkätting, spik, yxor, byggnadsjärn, som var utrustade med götstålverk och gångjärn och låsl . Sannolikt skapade ombyg- valsverk6. Vid ett flertal av dessa bruk gandet av Stockholm till en efter dåtida bedrivs ännu i dag manufakturtillverkning. förhållande modern storstad tillsammans Några av de mer bekanta är Ankarsrums med slottsbyggena under stormaktstiden det bruk, Gunnebo bruk, Gusums bruk, Hallstaefterfrågetryck som erfordrades för en så hammar, Hultsbruk, Klafreströmsbruk, differentierad avsaluproduktion. Främst tor- Lesjöfors, Motala verkstad, Munkfors, Ramde emellertid det stora behovet av vapen och näs bruk, Skultuna bruk och Wirsbo bruk. annan militär utrustning, i långa serier och Vid sidan av bruken utvecklades det med höga kvalitetskrav, ha varit drivkrafteni fristående manufaktursmidet. Detta var utvecklingen av manufakturtillverkningen. främst inriktat på tillverkning av vapen och Den grövre järnmanufaktureringen, dvs. andra produkter med hög förädlingsgrad inriktningen på produkter som ankarsmide, såsom lås, byggnadsbeslag, husgeråd och kätting och redskap, är en tradition som handverktyg. Inom denna tradition intar främst utvecklats vid de många järnbruken. Eskilstuna en särställning. Sin historiska Kättingsmidet var en av de verksamheter förklaring har detta i den av livländaren som först antog fabriksmässiga former. Även Reinhold Rademacher under 1600-talet gegrövre hejarsmide var huvudsakligen förlagt nomförda centraliseringen av manufakturtilltill järnbruken. De flesta bruken var utrusta- verkningen till Eskilstuna. Genom fristads-

de med vattendrivna spikhammarez. privilegier och annan statlig subventions-

På 1870-talet fick järnmanufakturen sitt politik kunde denna ställning också vidmaktegentliga industriella genombrott. Bakom hållas fram till mitten av 1800-talet. De industrialiseringsprocessen låg de potentiella fristående smedjorna svarade emellertid sanskalfördelar som mekaniseringen erbjöd. Ge- nolikt för endast en ringa del av manufakturnom utnyttjande av ny teknik kunde till- industrins produktion. Exempelvis var vid verkningsprocessen rationaliseras. Ångham- mitten av l800-talet värdet av Motala verkmare och pressverk korn att ersätta hand- stads produktion större än hela den s. k. smide och_ vattendrivna hammare3. Avgöran- Eskilstunaindustrin.7 de betydelse för den industriella omvand- Albinsson, G: Svensk Verkstadsindustri, lUI, lingen hade också introduktionen av de nya 1961, sid. 13. 7 revol- Industri, Industriförbundet, 1948, sid.

verktygsmaskinerna4.

Sfveriges

Fräsmaskinen, 2 35 . 3 versvarven och slipmaskinen var masstillverk- Sveriges Industri, 1967 års upplaga, sid. 44. “ Dahmén, E: Svensk industriell företagsverksningens förutsättning och utgjorde således amhet, Band l, lUI, 1950, sid. 17. 5 den teknologiska grundvalen för det industri- Albinsson, a.a sid. 90. 6 Sveriges Industri, 1948, sid. 66. ella genombrottet. 7 Gårdlund, T: Industrialismens samhälle, 1942, Den svenska stålframställningens snabba sid. 32.

SOU 1973: 29 93

En utveckling inom ett och samma företag ersatte främst trä- och kopparvaror. Jfr från hantverk till industriell verksamhet var motsvarande förhållande i dag, då plasten ovanlig under industrialiseringens genom- substituerar stålet.

brottsperiodl. Det mest anmärkningsvärda Koncentrationen av järnindustrin som in-

undantaget från denna regel utgjorde dock leddes under andra hälften av 1800-talet Eskilstunaindustrin. Där tog hantverkare och berodde i hög grad på produktionsteknikens hantverksanställda själva ofta steget över till Först utveckling. i och med utbyggandet av en industriell tillverkning. Denna process försvann emellertid järnvägsnätet det avgöhade börjat i mindre skala redan under rande hindret för järnindustrins koncentra- 1850-talet, men under 1870-talet kan man tions. Betydelsen av förbilligade transporter tala om inledningen till en industriell stor- blev tvåfaldig. För det första underlättades hetstid2. Då började nämligen en långt vilket företagens råvaruförsörjning, gjorde driven specialisering och massfabrikation att dem mera oberoende sett. Vidare regionalt ersätta den hantverksmässiga enstyckstillvidgade de förbilligade transporterna avseverkningen vid de gamla smedjorna och värt marknadsområden. företagens Företag, klensmidesverkstäderna. som tidigare ofta endast haft en regional För den grövre manufaktureringen kom inriktning, fick helt nya expansionsmöjligdet industriella genombrottet att medföra en heter samtidigt som konkurrensen skärptes. stark koncentration av tillverkningen. Även i detta avseende utgjorde Eskilstunaindustrin ett undantag genom att man där i stort sett 5.3.2 Utvecklingen under mellankrigstiden behöll den gamla småföretagsstrukturen. Under de följande decennierna kom teknolo- En viktig drivkraft bakom den snabba giska innovationer som förbränningsmotom industriella utvecklingen under perioden och elmotorn liksom sänksmidet3 att få stor fram till 30-talets depression utgjorde mångbetydelse för de små företagens möjlighet att falden av innovationer inom det svenska övergå från hantverksmässig produktion till näringslivet. Man kan nämna verkstadspromasstillverkning. dukter som separatom, kullagret, Aga-fyren Impulserna till den snabba omstrukture- m. m. Uppsvinget blev dock lika starkt för ringen av manufakturindustrin kom emeller- manufakturindustrin som för någon annan tid inte enbart från produktionssidan. Manu- del av industriné trots att man i stort sett fakturindustrin upplevde nämligen under tillverkade traditionella 7. produkter 1800-talets sista decennier ett starkt efter- Under perioden från 1914 och fram till frågetryck. Detta hade sitt ursprung i den slutet av 30-talet behöll manufakturindustrin strukturomvandling av hela det svenska i stort sett en konstant andel, ungefär 25 %,

samhället som innebar att landet definitivt av verkstadsindustrins produktionsvolyms.

lämnade självhushållsstadiet. Jordbrukarna Detta kan förefalla anmärkningsvärt med började i större utsträckning köpa sina tanke på den på traditionella produkter redskap. Byggnadsverksamheten tog fart ge- inriktade tillverkningen. Visserligen introdun_om urbaniseringen. Den allmänna välstånds- cerades under mellankrigstiden en rad nya ökningen innebar ökad efterfrågan på hushållsmetallvaror. l Dahmén, a.a sid. 63. 2 En ytterligare faktor som bidrog till denna Dahmen, a.a sid. 17. 3 Albinsson, a.a sid. 33. efterfrågeboom var prisutvecklingen på stål. Rydenfelt, S: Vårt dynamiska näringsliv, 1965, Genom den tekniska revolution som götstål- sid. 124. 5 inneburit Heckscher, E. F: Till belysning af järnvägarnas processen kom stålpriserna att från för betydelse Sveriges ekonomiska utveckling, 1860 till 1890 sjunka till mindre än en 1907, sid. 95. ° blev Sveriges Industri, 1948, a.a sid. 66.

tredjedel4. Härigenom stålet ett kon- 7

Albinsson, a.a sid. 33. material ° kurrenskraftigt och järnprodukter Albinsson, a.a sid. 45.

94 SOU 1973: 29

artiklar av rostfritt stål för hushåll och produktionsgren. Manufakturindustrins stanindustri, liksom ett flertal lättmetallproduk- dardmaskiner som svarvar, fräsar, borrterl. Som exempel på sådana manufaktur- maskiner och hyvlar förändrades dock relaprodukter med starkt expanderande mark- tivt litc.6 nadsandelar, mätt som produktens avsaluvär- Den tekniska utvecklingen torde således de i procent av hela industrins avsaluvärde, endast i begränsad utsträckning ha förändrat kan nämnas aluminiumprodukter, armatur, manufakturindustrins produktionsförutsättvärmepannor, radiatorer och konserv- ningar under denna tid. Produktionen beburkar? Några större innovationer på pro- drevs i huvudsak i samma former som duktområdet var det emellertid inte fråga tidigare. Så ökade exempelvis kapitalintensiom. De mest bekanta undantagen torde vara teten mätt som antalet effektiva hästkrafter skiftnyckeln, blixtlåset och primusköket. per arbetare endast från 1,3 till drygt 2 Orsaken till manufakturindustrins expan- mellan 1914 och 1939. Detta var en avsevärt sion under denna tid kan således inte, som lägre ökningstakt än inom Verkstadsinför verkstadsindustrin i övrigt, sökas i intro- dustrins övriga delbranscher.7 duktionen av nya produkter. Förklaringen Som vi konstaterat i avsnittet 5.3.1 har en torde i stället vara att söka i det allmänna stor del av manufakturtillverkningen alltid ekonomiska framåtskridandet. En expande- varit koncentrerad till ett mindre antal större rande efterfrågan från de fyra viktigaste företag. En faktor som under mellankrigsavnämarområdena, industrin, jord- och tiden bör ha gynnat en ytterligare koncentraskogsbruket, hushållssektorn samt exporten, tion av tillverkningen var transportsystemets gav utrymme för en snabbt växande avsätt- fortsatta utbyggnad, speciellt vad gäller ning. landsvägstransporter. En faktor som å andra Produktionstillväxten under mellankrigs- sidan verkade för fortsatt produktion i små tiden ledde till en snabb expansion av enheter var övergången till individuell drift, branschens sysselsättning. Mellan 1919 och dvs. ersättande av remdrift med elmotorer. 1939 ökade antalet arbetare inom manufak- Resultatet av dessa båda motverkande krafturindustrin från nära 20 000 till 36 000, ter blev en något ökad koncentration inom eller med i genomsnitt 3 % årligen. Snabbast järn- och stålmanufaktureringen, medan tenväxte sysselsättningen inom bleckmanufak- densen var omvänd för den övriga metallturindustrin, 146 %, och metallmanufaktur- manufaktureringen. För hela branschen (utindustrin, 144 %, medan järn- och stålmanu- om bleckmanufaktur) ökade koncentratiofakturen ökade sin sysselsättning med endast nen mellan 1919 och 1939 endast i ringa

54 %.3 De båda förra delbranscherna repre- utsträckning. Således sysselsatte 1919 25 %

senterade också det nya i branschen, nämli- av branschens företag 82% av de 16 600 gen konservburksindustrin respektive lätt- arbetarna, medan siffran 20 år senare var 4 metalltillverkningen. 83 % av 34 300 arbetare.8 Att koncentratio- De teknologiska förändringarna under nen gått långsammare inom metall- än inom denna tidsperiod bestod främst i förbätt- järn- och stålmanufakturen sammanhänger

ringar av produktionsprocessens Sålunda med den förra delbranschens snabbare ex-

var det framstegen inom pressgjutningen på pansion och högre nyetableringsfrekvens. 20-talet som låg bakom lättmetallprodukternas genombrott på 30-talet. Likaså * kan nämnas substitutionen av snabbstål med Dahmén, a.a sid. 131. “ Dahmén, a.a sid. 125. 3 ,hårdmetall i verktyg. Detta mångdubblade Dahmén, a.a bilaga 6. 4 Observera att branschindelningen i detta avsnitt - den möjliga skärhastigheten samtidigt som awiker från den i utredningen i övrigt använda. 5 det gav upphov till en helt ny gren inom Dahmén, a.a sid. 131. ° Albinsson, a.a sid. 90. verktygsindustrin. Sandvik och Fagersta kan 7 Albinsson, a.a sid. 88. ° nämnas bland företag som satsade på denna Dahmén, a.a sid. 222.

SOU 1973: 29 95

Under mellankrigstiden skedde relativt 5.3.3 Utvecklingen under efterkrigstiden stora förändringar inom manufakturin- 5.3.3.1 Allmänt dustrins företagsbestånd. Någon koncentrationsprocess var det dock knappast fråga om. Under mellankrigstiden ökade manufaktur- Större delen av sysselsättningstillväxten industrins i ungefär samproduktionsvolym skedde inom företagen, men då den relativt ma takt som den genomsnittliga för verkstora nettoetableringen föll på mindre före- stadsindustrin i dess helhet. Efter andra tag kom antalet sysselsatta arbetare per världskriget har produktionstillväxten inom företag inte att öka i någon snabbare takt manufakturindustrin stagnerat i förhållande (tabell 5.4). Sammanfattningsvis kan vi kon- till verkstadsindustrin.2 Den stagnerande statera att nyföretagandet var relativt omfat- tillväxten i branschen beror dels på en allt tande inom manufakturindustrin denna tid. konkurrens kraftigare från utlandet, dels på Omkring halva företagsbeståndet 1939 en hårdnande konkurrens från substitut på hade etablerats efter första världskriget. De såväl användnings- som materialsidan. mest betydelsefulla nybildningsområdena låg Den långsamma efterfrågetillväxten för utefter västra stambanan i Älvsborgs och manufakturprodukter förklaras av att denna Skaraborgs län. I övrigt skedde nybildningen varugrupp är sammansatt av produkter med främst inom etablerade manufakturcentra. I en genomsnittligt sett hög produktålder och Eskilstuna skedde sålunda ett stort antal av att få nya manufakturprodukter introdunyetableringar. Dessa företag förblev dock i cerats sedan 20-talet. Den tidigare snabba allmänhet små och för sysselsättnings- efterfrågetillväxten berodde till stor del på ökningen inom Eskilstunas manufakturin- att metallerna, först järn och stål och sedan dustri svarade i stället snabbt växande lättmetallerna, inträngde på områden som storföretag. Även i Stockholm och Malmö tidigare dominerats av andra material. Under ägde en betydande nyetablering rum, medan efterkrigstiden har däremot nya material i antalet nya företag iGöteborgsregionen var stället kommit att göra intrång på av metallågt. Den snabbaste tillväxten både vad gäller lerna dominerade områden. sysselsättning och antal nya företag skedde Den långsammare produktionstillväxten emellertid i Värnamoregionen. I denna re- inom manufakturindustrin har också avsatt gion blomstrade ett småföretagande i hög spår i Under sysselsättningsutvecklingen. grad inriktat på underleveransenl mellankrigstiden växte sysselsättningen inom branschen med i genomsnitt omkring 3 % per år. Mellan 1954 och 1964 var ökningstakten fortfarande relativt hög, eller omkring 2,7% årligen. Från mitten av 60-talet har sysselsättningsutvecklingen visat en fallande tendens, om man tar hänsyn till de omklassificeringar av företag som skett. Tabell 5.4 Antal arbetare På det produktionstekniska området har per företag i manufakturindustrins delbranscher år 1919 under efterkrigstiden inga anmärkningsvärda förändringar skett inom manufakturtilloch 1939 verkningen. De traditionella verkstadsl 9 1 9 1939 maskinerna spelar fortfarande en central roll, Järn- och stålmanufaktur 37 även om successiva förbättringar och moder- 43

1 Källa: Dahmén, E: Svensk industriell företagar- 2 Dahmén, a.a sid. 347. verksamhet, IUI, 1950. SOS Industri och kapitel 2.2 ovan.

96 SOU 1973: 29

kom mit denna bransch till del sedan 40-talet teknologityngdz och ökningstakten i kapital-

kan dock nämnas introduktionen av keramis- intensitet. ka skär samt metoden att tillverka profilerad Även om det inom branschen i allmänhet längder. inte föreligger några mera framträdande plast belagd plåt i oändliga Då införandet av tekniska nyheter ofta är teknologiskt betingade skalfördelar torde det

knutet till nyinvesteringar borde den tek- finnas en expansionssträvan hos företagen.

niska utvecklingen medföra en motsvarande En långsam marknadstillväxt begränsar emelav branschens kapitalintensitet. Till- lertid, åtminstone så länge det inte sker stegring växten i kapitalintensitet är dock en relativt någon utslagning av företag i branschen, eftersom utrymmet för den möjliga expansionen. En långsam process förändringarna att komma förbi detta endast sker marginellt, dvs. genom nyinves- väg för företaget teringarna. Den stigande kapitalintensiteten hinder utgörs av möjligheten till fusionering med annat företag. Detta behöver dock inte kan även ha andra orsaker än kapitalbunden teknisk utveckling, nämli- innebära att antalet produktionsenheter arbetsbesparande gen utnyttjandet av till kapitalet knutna sjunker. Fusioner kan även drivas fram av en skalfördelar och den kontinuerliga förskjutsträvan efter effektivitetsförbättringar, t. ex. ningen av prisrelationen mellan kapital och av potentiella stordriftsfördelar arbetskraft. Den kan slutligen ha sin förkla- utnyttjande i strukturomvandlingen att de inom exempelvis administration, forskning ring genom nedlagda, lågproduktiva företagen i allmän- och marknadsföring. Ett ytterligare skäl kan vara marknadsfördelar, såsom en strävan att het är föga kapitalintensiva. Under begränsa konkurrensen. Det senare förutsätmellankrigstiden steg kapitalintenmätt som antalet hästkrafter per ter emellertid att de fusionerande företagen siteten, i förhållande till den tillsammans har en hög marknadsandel. arbetare, långsamt Gäller denna förutsättning bör samma resulövriga verkstadsindustrin, eller med i genomsnitt endast tat kunna uppnås genom kartellavtal. Kartel- 1 % årligen. Efter kriget skedde ler är vanligare inom manufakturindustrin än emellertid en mycket snabb tillväxt i kapitalintensiteten. Fram till 1958 var den årliga inom den övriga verkstadsindustrin. Inom 5 %, vilket bland manufakturindustrin fann SPK 1967 pris-, ökningstakten omkring verkstadsindustrins delbranscher en- leverans- och kvotöverenskommelser som övriga

Sannolikt berörde åtta produktgrupper.3 Kartellavta-

dast överträffas av varvsindustrin. investe- len täckte 1967 ll % av produktionen inom var det genom kriget tillbakahållna som nu kunde realiseras. Under branschen. Motsvarande siffra 1963 var ringsplaner åter sjunkit, till 14 %. Detta kan antyda en tendens till 60-talet har ökningstakten avtagande intresse hos företagen att vilja omkring 3 % årligen. än för branschen i kontrollera marknaden. Snabbare stegringstakt Det förefaller dock troligare att det är den genomsnitt har uppvisats inom den processbetonade nära 4% årligen. hårdare utländska konkurrensen som minstillverkningen, Detta torde förklaras av att här har de till kapitalet knutna potentiella skalfördelarna Utvecklingen av kapitalpriset torde vara relativt lika mellan delbranscherna. Detsamma gäller den varit större än inom branschen i övrigt. Den nominella löneutvecklingen. De nämnda skillnaderviktigaste förklaringen till olikheten i kapi- na i utvecklingen av prisrelationen betingas av skillnader i real lönekostnadsutveckling, dvs. lönetalintensitetens tillväxt i delbranscherna torkostnadsökningen med hänsyn tagen till möjlighede dock vara olika utvecklingar av prisrela- terna att övervältra denna. tionen Vi har funnit ett klart 2 Som mått på teknologityngd har vi använt

kapital-arbetel

förvaltningspersonal i procent av arbetarpersonal. signifikant samband mellan ökningstakten i Se Sune Carlsson: Svensk ekonomisk tillväxt, s. 8. 3 kapitalintensitet och lönekostnadsökningen Storföretag och koncentrationstendenser, SPK, 1971, s. 144 f. Undersökningen täckte endast (i procent) i delbranscherna. Vi har vidare 52 % av branschens produktion och resultatet har funnit ett visst samband mellan tillväxt i därför räknats upp i motsvarande grad.

7-SOU 1973: 29 97

kat betydelsen av detta slag av avtal. Med 5.3.3.2 Koncentrationstendenser vikande marknadsandelar är det inte längre möjligt att begränsa konkurrensen med kar- 1 avsnitt 5.2.2 antogs att det sannolikt finns tellavtal. I stället ökar kraven på marknads- stordriftsfördelar i manufakturpotentiella föringsåtgärder. Det logiska steget är då tillverkningen och att detta borde medföra snarare en fusion med annat företag. Antalet en tendens till ökad företagskoncentration fusioner har också ökat mycket inom med kraftigt branschen, möjligtvis undantag inom manufakturindustrin under 60-talet för de tekniskt icke-avancerade produktions- (tabell 5.5). Den kraftiga ökningen av antalet grenarna av metallkonstruktionsindustrin. fusioner är naturligtvis inte enbart marknads- 1 tabell 5.6 redovisas en sammanställning betingad utan orsakas också av faktorer som av data över den faktiska koncentrationen företagens allmänna expansionssträvan och samt koncentrationstendenserna inom manupotentiella stordriftsfördelar inom exempel- fakturindustrin under det senaste decenniet. vis administration och forskning. Företagen har i tabellen grupperats ianalogi med den indelning av branschen som vi gjorde i avsnitt 5.2.2. En första slutsats från Tabell 5.5 Antal fusioner i genomsnitt per detta material, vilken överensstämmer med år inom manufakturindustrin 1946-1970 Dahmens för mellankrigstiden, är att kon- År 1946- 1951- 1956- 1961- 1966- förändras centrationsgraden mycket lång- 50 55 60 65 70 samt inom manufakturindustrin. 3,0 3,6 7,4 16,6 36,4 Den starkaste koncentrationen av tillverk- Rydén, B: Fusioner i svensk industri, 1UI, ningen och samtidigt den starkaste tenden-

låg/trilla: sen till

ytterligare koncentration föreligger

Tabell 5.6 Koncentrationstendenser i produktionen av identiska varugrupper inom manufakturindustrin 1963-1970

År Avsalu- Antal Andelar av produktionen (%), vägda produk- till- genom snitt för varugrupperna tionens verkande värde, företag största de fyra de åtta stormilj. kr. per varu- före- största största föregrupp taget företa- företa- tagen gen gen (5 00 anst.) Bearbetande industri med styck- 1963 459 149 18 35 48 32 tillverkning, tekniskt icke- 1967 628 168 10 28 40 25

1 Den företagsenhet som använts är koncernen i aktiebolagslagens mening. “ En ej med 1963 och 1970 fullständigt identisk varugruppssammansättning omöjliggör jämförelse. Källonstorföretag och koncentrationstendenser, SPK 1970, SOU 1968:5 samt primärmaterial från SCB för 1970. 98 SOU 1973: 29

inom den industri vars produktion vi beteck- Tabell 5.7 Storföretagens andel av produksom bearbetande av tionen inom manufakturindustrin år 1970 nat serietillverkning tekniskt avancerade produkter. Denna till- De största Olika koncerverkning avser verktyg m. m. av hårdmetall arbetsstäl- ners ( 500 och specialstål och utgör, på grund av den lenas (500 anst.) andel anst.) an- av produktiosnabba tekniska utvecklingen på detta områdel av pro- nen i % år tvivel manufakturindustrins mest duktionen 1970 (uppräkde, utan i% nat urval) forskningskrävande produktgrupp. Koncentrationen inom denna tillverkning är iförsta Verktygs- och redskapsindu stri 44 7 3 hand en följd av stordriftsfördelar på forsk- Metallkonstruktionsningssidan. Stordriftsfördelar på forsknings- industri 9 37 sidan behöver emellertid inte nödvändigtvis Metallförpackningsindustri 39 69 leda till en motsvarande minskning av antalet Industri för metalltråd, -nät, -linor, produktionsenheter. -kablar 44 7 2 Även inom industri med stycktillverkning Spik-, skruv- o. bultindustri 4 l 70 av avancerade produkter, som tryckbehållare Annan byggmmetallav stål samt ångpannor och ånggeneratorer, varuindu stri 10 6 l Hu shållsmetallvarutorde koncentrationen förklaras av strävan industri 25 S 3 att utnyttja de stordriftsfördelar man har Annan metallvaruindustri 6 50 knutit till sin kapitalutrustning i form av kunskap. Detta slag av pro- Hela branschen 19 60 specialinriktad duktion förutsätter nämligen en rad specia- Källa: Primärmaterial från SCB. lister, vilket i sin tur kräver en stor och jämn produktion för effektivt resursutnyttjande. Den starka koncentrationen inom den koncentrationen låg. Detta har antagits vara processbetonade tillverkningen, som plast- en följd av s. k. närhetsfördelar. l denna hittills expansiva del av manufakturindustrin belagd byggplåt, spik, bult, tråd och skruvar samt konservburkar, betingas av skalfördelar- är också storföretagsandelen synnerligen låg Koncentrationen en fallande tendens. Det senare na i tillverkningsprocessen. och visar därför i första hand antalet torde förklaras av delbranschens under 60gäller produktionsenheter. talet snabba expansion och därmed följande Inom serietillverkning av tekniskt icke- nyetablering. avancerade finns stordriftsfördelar Koncentrationen inom manufakturinduprodukter främst inom administration och försäljning. strin belyses även i tabell 5.7. Här jämförs Den under allt hårdare kon- koncentrationen till stora anläggningar med efterkrigstiden kurrensen från utländska tillverkare har den till stora företag. De stora anläggningar, väsentligt ökat behovet av kraftiga satsningar vilka dominerar i processinriktade branscher inom dessa områden. Detta behov har samt inom verktygsindustri, förutsätter betyemellertid under 60-talet ej lett till någon dande finansiella och personella resurser. ökad samordning mellan företagen som kan Detta förklarar den höga storföretagskonutläsas av tabell 5.6. Detta förstärker det centrationen. Inom metallkonstruktionstidigare intrycket att det är inom denna industrin, med undantag för den tekniskt branschens avancerade produktionen, tycks behovet av tillverkningsgrupp allvarligaste resurser vara minst. Den mest problem finns. Här ingår bl. a. traditionell storföretagets och hushållsmetallvaru- markanta differensen mellan serierna gäller verktygstillverkning industri. annan metallvaruindustri och torde förklaras industrin inriktad av att i denna delbransch finns många små I den stycktillverkande på tekniskt icke-avancerade produkter, dvs. företag uppbyggda kring, ur marknadssyndelar av metallkonstruktionsindustrin, är punkt intressanta produkter men utan egna

SOU 99 1973:29

Tabell 5.8 Storföretagens och delbranscher- Tabell 5.9 Antalet sysselsatta per arbetsstäl-

nas genomsnittliga produktivitet inom manu- le inom manufakturindustrin 1970

fakturindustrin år 1970 Antal Genom- Arbets- sy ssel- snittlig Samtliga Arbetsarbets- ställen ställen satta årlig ställen 500 an- knutna per ar- proc. förbets- ändring ställda till koncerner ställe 1960-70 197 0 ( 500 anst.) Stycktillverkande industri (3813) 34 0,3 Verktygs- 0. red- 54 78 71 Bearbetande serietillverkn. skapsindustri Metallkonstruk- (38l1,94-99) 51 1,2 tionsindu stri 42 64 49 Processliknande tillverkn. (38191-93) 86 1,6 Metallförpackningsindustri 5 1 5 8 5 7 Industri för metall- Hela branschen 44 1,4 tråd, -nät, -linor, -kablar 46 50 40 Källa: Primärmaterial från SCB. Spik-, skruv- o. bultindu stri 44 45 44 inom processindustri men också att dessa Annan byggnadsrnetallvaruindu stri 42 38 42 arbetsställen växer snabbast. Hu shållsmetallvaruindu stri 40 44 42 Annan metallvaru-

industri 4 l 35 43 5.3.3.3 Nyetableringar och nedläggningarl

Hela branschen 44 45 48 Den långsamma efterfrågetillväxten för ma-

nufakturprodukter under efterkrigstiden Med produktivitet avses förädlingsvärde per anställd i 1 000 kr. medförde att sysselsättningsutvecklingen Källa: Primärmaterial från SCB. kom att stagnera. Från och med mitten av 60-talet visar den senare en fallande tendens. resurser att exploatera dessa. Av tabell 5.8 Ett analogt utvecklingsmönster visar siffrorframgår vidare att de stora anläggningarna i na över nettoetableringen av arbetsställen. samtliga delbranscher utom byggnadsmetall- Mellan 1954 och 1964 motsvarade den varuindustri och annan metallvaruindustri totala nettoetableringen av fristående företag visar en produktivitet som ligger över en ökning av anläggningsbeståndet med 7 %. branschens genomsnittliga. De till storföre- Under den senare delen av 60-talet var tagen knutna anläggningarna har endast i nettoetableringen negativ. Den motsvarade industri för metalltråd m. m. en lägre pro- för perioden 1964 till 1970 en minskning av duktivitet än motsvarande delbranschgenom- 1964 års anläggningsbestånd med 4%. Av snitt. sysselsättningstillväxten i branschen mellan När det gäller den regionala strukturom- 1954 och 1964 svarade nettoetableringen för vandlingen är det förändringen i antalet omkring 9%. Detta innebär att företagens produktionsställen, dvs. den processbeting- interna expansion var betydligt mera sysselade koncentrationsprocessen, snarare än sättningsbefrämjande än nyetableringen unstorföretagsandelens förändring som är ina- der denna expansionsperiod. Efter 1964, när tressant. En stagnerande efterfrågan på en sysselsättningen i branschen visade minskanbranschs produktion betyder minskat utrym- de tendens, svarade den negativa nettoetableme för nya anläggningar. Finns det då ringen istort sett för minskningen. potentiella skalfördelar i tillverkningen så kommer behovet av större anläggningar att l En specialbearbetning av den inom IUI pågåenöka trycket på de äldre och mindre effektiva de utredningen om nyetableringar och nedlägganläggningarna. Av tabell 5.9 framgår att ningar har gjorts för metallmanufakturutredningens räkning, se bilaga 4. Det bör observeras att arbetsställena genomsnittligt sett är störst metallkonstruktionsindustrin ej medtagits.

100 SOU 1973: 29

Vi kan även studera etableringar och dessa regioner dessutom finner många underav arbetsställen på delbransch- leverantörer till storföretagen, vilket skapat nedläggningar nivå. Tendensen är på något undantag när en kunskap som tagit sig uttryck inyetabledensamma som för hela branschen, dvs. en ringar. ökning av antalet arbetsställen mellan 1954 Inom verktygsindustrin har under periooch 1964 och därefter en vikande tendens. den l954 till 1968 skett en nettoetablering i utgör industri för metalltråd m. m. Stockholms, Kalmar, Östergötlands och Gö- Undantag och hushållsmetallvaruindustrin där företags- teborgs län. En minskning av anläggningsbebeståndet minskat kontinuerligt sedan 1954. ståndet har man däremot haft iNorrlandsläunder denna inom Södermanlands län Det största nyetableringsnettot nen och i synnerhet Det senare länet förlorade unperiod, omkring l0 procent av företagsbe- (Eskilstuna). ståndet 1954, fanns inom verktygsindustrin, der denna 15-årsperiod 12 verktygstillverkametallförpackningsindustrin och annan me- re med tillsammans 271 anställda. tallvaruindustri. Nettominskningen under Att nettoetableringen blivit negativ i meden följande perioden, 1964-70, mätt i tallförpackningsindustrin under andra hälfav beståndet 1964, var å andra sidan ten av 60-talet sammanhänger sannolikt med procent störst i metallförpackningsindustrin och hus- en allt snabbare omstrukturering av delhållsmetallvaruindustrin, 17 % respektive branschen mot skaloptimala anläggningar. 9 %. Annan metallvaruindustri noterar för De områden som främst drabbats av nedlägghela perioden 1954 till 1970 den största ningar är Stockholms och Göteborgs län. relativa nettoetableringen, vilket i och för sig Tillsammans förlorade dessa båda län 4 är naturligt då nya produkter ofta förs till arbetsställen vilket motsvarade omkring 300 denna restgrupp. Hushållsmetallvaruindu- arbetstillfällen. Den viktigaste nyetablestrin är manufakturindustrins mest tillbaka- ringen har skett i Värmlands län (Karlstad) gående delbransch i detta avseende. och avser en fabrik för kaffeburkar. Denna Den positiva nettoetableringen mellan etablering gav omkring 200 nya arbetstillfäl- 1954 och 1964 och den negativa mellan len. 1964 och 1970 påverkade mycket obetydligt Något regionalt mönster i nyetableringsdelbranschernas och nedläggningsfrekvensema är svårt att sysselsättningsutveckling. Sålunda motsvarade hushållsmetallvaruin- urskilja i de båda andra processinriktade dustrins under båda delbranscherna, industri för metallträd m. m. negativa nettoetablering samt spik-, skruv- och bultindustrin. Vi kan perioderna en sysselsättningsminskning på 2 3 % av den totala sysselsättningen dock konstatera att Stockholms och Göterespektive i delbranschen vid periodernas början. borgs län liksom Smålandslänen har negativ Etablering och nedläggningar av arbetsstäl- nettoetablering. Några mer betydande nyetalen har också regionala konsekvenser. Av bleringar har inte skett under denna period. tabell 4.4 i bilaga 4 framgår att det främst är Inom annan byggnadsmetallvaruindustri inom traditionella manufakturdistrikt som skedde en nettoetablering. En ökning av Södermanlands, Stockholms samt Västman- antalet arbetsställen noterades i Stockholms, lands län det skett en nettominskning av Jönköpings, Kronobergs och Skaraborgs län. Det senare länet var det enda av de företagsbeståndet. De mest expansiva områdena är Smålands- och Västgötalänen. De traditionella områdena för denna tillverkning senare områdena visade också en stark ex- som expanderade. Övriga län med stor andel under mellankrigstiden. Dahmén an- av delbranschens tillverkning, Västmanlands, pansion för som trolig orsak till expansionen under Kopparbergs och Södermanlands län, visar mellankrigstiden företagartraditionen i Små- alla en minskning. land och transportfördelar utmed västra Hushállsmetallvaruindustrin utgör manustambanan i Skaraborgs och Älvsborgs län. fakturindustrins mest stagnerande delbran- Sannolikt kan till detta läggas att man inom sch. Den kontinuerliga minskningen av före-

tagsbeståndet sedan 1954 har drabbat Stock- Mycket förenklat kan strukturomvandholms och Södermanlands län. Tillsammans lingen inom en bransch illustreras med hjälp har dessa län förlorat 10 arbetsställen med av ett enkelt 1 diagram av nedanstående slag. drygt 200 arbetstillfällen. Diagrammet visar en schematiserad bild av Den mest expansiva delbranschen har varit branschens kostnadsstruktur. Utefter den annan metallvaruindustri. I nästan samtliga vågräta axeln har vi rangordnat arbetsställena län noterar vi en nettoetablering. Den star- med avseende på produktionskostnad per kaste expansionen har skett i för denna typ producerad enhet. Arbetsstället längst till av tillverkning traditionella distrikt som vänster har den lägsta produktionskostnaden Småland och Västergötland. Även i Norr- enhet. Därefter per producerad följer arbetslandslänen har en nettoetablering skett. ställen med successivt stigande produktions- Endast i Södermanlands län skedde en mera kostnader. l diagrammet har vi också ritat in betydande minskning av företagsbeståndet. en styckintäktskurva (prislinje), och ytan

mellan de båda heldragna linjerna idiagrammet kommer sålunda att illustrera bran- 5.3.4 Den fortsatta strukturomvandlingen schens sammanlagda vinst. De arbetsställen under 70-talet som ligger längst till höger i diagram met visar Bedömningama av den framtida efterfråge- följaktligen ett underskott. utvecklingen för manufakturprodukter som På lång sikt måste branschens samtliga närmare redovisas i kapitel 2 pekar allmänt anläggningar bära sina produktionskostnader sett mot en stagnerande utveckling. Orsaken om man inte kan påräkna varaktiga subventill den långsammare efterfrågetillväxten un- tioner. En anpassning av branschens storlek der återstoden av 70-talet är dels en hårdare sker i pilens riktning, dvs. de förlustgivande utländsk konkurrens på både hemmamark- anläggningarna längst till högeri diagrammet nad och dels en fortsatt slås ut. Givetvis exportmarknad, kan vi också anta att nya konkurrens från andra material och substitut anläggningar kommer in i branschen. på användningssidan. Vår slutsats av detta Drivkraften bakom strukturomvandlingen blir att manufakturindustrins delbranscher är som vi konstaterade ovan utvecklingen av under 70-talet kommer att tvingas till en relationen mellan produktivitetstillväxten långsammare produktionstillväxt vad gäller och lönekostnadernas ökningstakt. Produkden traditionella manufakturtillverkningen. kan illustreras med en förtivitetsökningar En konsekvens av den stagnerande pro- skjutning nedåt av kostnadskurvan. Stigande duktionstillväxten blir sannolikt att manu- lönekostnader å andra sidan kan illustreras fakturindustrin kommer att få svårt att av en förskjutning av kostnadskurvan. uppåt uppehålla sysselsättningen på 60-talets nivå. Nettoeffekten av produktivitetstillväxten Den viktigaste orsaken till att vi väntar en och de stigande lönekostnaderna kommer successiv minskning av branschens sysselsätt- för en stagnerande bransch, där lönekostnaning under 70-talet är att kostnadsökningen derna stiger snabbare än produktiviteten, att främst resultera per anställd, lönekostnaderna, liksom i ett nytt högre kostnadsläge, illuunder 60-talets senare del kan antas komma strerat i diagrammet med den streckade att överskrida den väntade kostnadskurvan. genomsnittliga produktivitetstillväxten inom företagen. Re- Det blir i realiteten inte fråga om någon sultatet torde bli en snabbare strukturomvandling inom manufakturindustrins del- 1 Den principiella uppläggningen av den följande branscher, vilket för till att branschens an- analysen är hämtad från Lars Wohlin: Skogsinreduceras. Detta dustrins strukturomvandling och expansionsrnöjligläggningsbestånd gäller i all heter, IUI, Stockholm 1970, samt av samme synnerhet som den genomsnittliga anlägg- författare: The Use of a Capital-Vintage Model in ningsstorleken sannolikt inte kommer att Long-Term Forecasting of Technical Progress and Structural Change, som ingår i Long-Term Aspects minska under 70-talet. of Plans and Programmes, U. N., New York 1973.

102 SOU 1973: 29

Förlust Produktionskostnad/prod. enhet

Styckintäkt (priset)

Vinst

V ø ø f

e Antal producerade enheter

Arbetsställe Total prod. i branschen

uppåt utan snarare en 2 % på återanskaffningsvärdet för byggnader parallellförskjutning det och 6 % för maskiner, vilket antas motsvara svängning av kurvan, och är mycket möjligt att vinstutrymmet - som i diagram- de reinvesteringar företaget måste göra för met - ökar för arbetsställen med de lägsta att hålla sin produktions- eller vinstkapacitet För dessa arbets- konstantz. produktionskostnaderna. Av tabell 5.11 att det inom de ställen överstiger således produktivitetsvins- framgår terna de ökade lönekostnaderna. Av dia- flesta delbranscherna finns ett antal förlustockså att kostnadsökning- bringande anläggningar. Med ett statiskt begrammet framgår hårdare för de anläggningar traktelsesätt skulle dessa anläggningar komen slår mycket av ma att slås ut. 1 verkligheten måste emellersom ligger långt till höger. Detta förklaras att har högre lönekost- tid hänsyn tas till de förändringar i förutsättdessa anläggningar enhet. ningarna som sker. Vi har därvid försökt ta nadsökningar per producerad skall till och kostnadsut- Med denna modell som utgångspunkt hänsyn produktivitetsinom manu- Produktivitetstillväxten per timme vi analysera kostnadsstrukturen veckling. fakturindustrins delbranscher och samtidigt i varje delbransch mellan åren 1965 och se vilka slutsatser som detta pekar på för den 1969 har studerats för identiska företag. framtida strukturomvandlingen inom bran- Våra studier har visat att produktivitetstillschen. växten varit relativt lika i hög- och lågpro- I tabell 5.1 l.a-h visas kostnadsstrukturen duktiva anläggningar, varför vi kan approxiför arbetsställena i delbranscherna 1969. mera produktivitetstillväxten i varje decil Delbranschernas arbetsställen har rangord- med genomsnittsvärdet för respektive delnats efter fallande och grup- bransch. Som en följd av lönepolitiken kan produktivitet vardera gruppen omfat- motsvarande approximation göras för de perats i 10 grupper, tande av delbranschens totala procentuella lönekostnadsökningarna. Den 1/ 10 (decil) För varje decil* har vinstens genomsnittliga produktivitetstillväxten för förädlingsvärde. andel av förädlingsvärdet beräknats, vilket arbetsställena i en viss decil har reducerats ienlighet med ovan- med lönekostnadsutvecklingen per timme. ger en kostnadskurva stående diagram. En positiv differens, se tabell 5.11, innebär av vinsten har det av SCB att produktivitetsökningen är snabbare än Vid beräkning beräknade driftöverskottet reducerats med för arbetskraf- ll vissa fall har p. g. a. SCB:s Sekretessregler företagens sociala kostnader flera deciler slagits ihop för att komma upp till mer ten, med kostnader för köp av tjänster, än tre arbetsställen. 2 kostnader för reparation och underhåll av Att vi har beräknat reinvesteringsbehovet med en lägre avskrivningssats än i kapitel 9 beror dels på anläggningar och maskiner samt för normalatt vi hä: syftar till en minimikalkyl, dels pä att avskrivningar. De senare har beräknats som självrisken här inkluderats i kapitalmâttet.

1973: 29 103 SOU

kostnadsökningen, blir differensen negativ deciler mellan 1965 och 1969. Under amtagäller det motsatta förhållandet. Tabellen gande om en något långsammare anläggningsvisar de positiva eller negativa differenserna tillväxt under 70-talet kan vi göra kalkyler räknade som andel av förädlingsvärdet. över vilken produktion dessa anläggningar Vi har kompletterat dessa beräkningar kan svara för, vilken jämförs med den med att för varje decil ange hur investering- produktion som det enligt våra efterfråg-ebearna år 1969 förhöll sig till avskrivnings- dömningar finns utrymme för. Vi får därvid behovet, normalavskrivningarna. Denna jäm- fram en större kapacitet än efterfrågeutveckförelse bör ge en antydan om i vilken lingen motiverar. Utslagning fömtsätts då i utsträckning företagen i de kritiska decilerna första hand drabba anläggningar i de deciler ersätter det förslitna kapitalet. Är normalav- som uppvisar den lägsta produktiviteten. skrivningsbehovet i en decil större än de Det bör observeras att vi använt genomfaktiskt genomförda investeringarna är detta snittssiffror för decilerna när det gäller proän indikation på att utslagning på sikt kan duktivitets- och kostnadsutvecklingen. Skilltänkas ske. Relationen mellan investeringar naderna mellan anläggningarna inom en decil och avskrivningsbehov i de bästa decilerna kan vara så stora att en anläggning i den ger en uppfattning om i vilken utsträckning sämsta decilen mycket väl kan överleva. det sker expansionsinvesteringar. Vidare kan kraven på lönsamhet tillfälligt Under senare delen av 60-talet har arbets- sänkas och vissa anläggningar därigenom ställenas genomsnittliga storlek, mätt med fortleva. sysselsättningen som mått, ökat relativt lite, Inom verktygs- och redskapsindustrin se tabell 5.10. Produktionen, förädlingsvär- uppvisar endast den sämsta decilen en det i fasta priser per anläggning, har däremot negativ vinstkvot, tabell 5.11.a. Tar vi ökat snabbare. Det kan inte uteslutas att en emellertid hänsyn till kostnadsutvecklingen långsammare efterfrågetillväxt under 70-talet ligger ytterligare en decil inom den kritiska framtvingar anpassningsåtgärder som leder zonen. Investeringarna täcker genomsnittligt till en ökning av anläggningsstorleken även sett ej reinvesteringsbehovet för de tre mätt i antal anställda. sämsta decilerna. Vi har studerat arbetsställenas storlekstill- Anläggningsstorleken, dvs. förädlingsvärväxt, förädlingsvärde i fasta priser, i olika det i volym per anläggning, har ökat snabbt under 60-talets andra hälft. Särskilt gäller Tabell 5.10 Antalet anställda per arbetsstäl- detta inom de mest produktiva decilerna Vi le år 1954-69 i manufakturindustrins del- har antagit att denna ökning ej till fullo branscher bibehålls under 70-talet. Våra olika beräkningsmetoder ger relativt 1954 1959 1964 1969 samstämmigt till resultat att 20-30 % (2-3 Verktygs- 0. red- deciler) av kapaciteten vid 60-talets slut skapsind. 32 32 42 41 löper risk att slås ut under 70-talet. Detta Metallförpackningsind. 54 58 64 72 berör ungefär hälften av de cirka 150 anlägglnd. för metalltråd, ningarna. -nät, -linor, -kablar 6 7 79 88 87 Att metallkonstruktionsindustrin utgjort Spik-, skruv- o. en expansiv delbransch återspeglas av att bultind. 6 3 65 76 76 Annan byggnadsme- produktivitetstillväxten täcker lönekostnadstallvaruind. 56 63 80 73 ökningen för alla deciler. Den lägre expansio- Hu shållsmetallvaru ind. 5 1 46 5 l 50 nen under 70-talet kan ge en lägre nettopro- Annan metallvaruduktivitetstillväxt än vår tabell visar. Vinstind. 2 l 22 27 30 kvoten är negativ eller mycket låg för anlägg- Manufakturindustrin 35 37 44 45 ningarna i de tre sämsta decilerna. Där synes Källa: Du Rietz, G, bilaga 4, tabell 4.1. ej heller investeringarna genomsnittligt sett

104 SOU 1973: 29

täcka reinvesteringsbehovet. Det förefaller fortsätter skulle 20 % av den nuvarande därför sannolikt att en viss utslagning av kapaciteten komma i farozonen. Antalet företag kan komma att ske vid en avmatt- anläggningar i dessa två deciler är cirka 25 av ning i efterfrågan under 70-talet, se tabell totalt 55-60, se tabell 5.1 l.e. 5.1 l .b. Annan byggnadsmetallvaruindustri är en Anläggningsstorleken har vuxit snabbt i av de delbranscher som kommer att genomgå den bästa decilen men relativt långsamt i en hård strukturomvandling om våra efterövriga. Trots ett antagande om en långsam- fråge- och sysselsättningsbedömningar är rikmare tillväxt av anläggningarnas storlek, får tiga. Av tabell 5.1 l.f framgår att vinstkvoten vi till resultat att uppemot 40 % av kapacite- för de fyra sämsta decilerna ligger nära noll. ten har en svag ställning. Riskzonen kan lnvesteringsnivån för 1969 ger ingen entydig således anges till omkring 350 av branschens bild. I sjunde och nionde decilerna synes över 600 arbetsställen. Emellertid är flertalet investeringarna vara otillräckliga. av företagen verksamma på lokala marknader Om anläggningsstorleken växer i något där konkurrenstrycket inte är så hårt, varför långsammare takt än hittills skulle utslagföretagen kan ha större möjligheter att över- ningen kunna gälla 1/3 av kapaciteten. leva än vad våra kalkyler tyder på. Därmed kommer existensen för ett 50-tal av Även inom metallförpackningsindustrin drygt 130 anläggningar i fara. täcker produktivitetstillväxten kostnadssteg- Hushällsmetallvaruindustrin är den av delringarna för samtliga deciler, se tabell 5.1 l.c. branscherna som har största problemet att Ökningen av den genomsnittliga anläggnings- klara kostnadsutvecklingen. Inte ens i den storleken har hittills varit snabb, särskilt i de bästa decilen ur produktivitetshänseende ger mest produktiva decilerna. Även om vi antar produktivitetstillväxten fullständig täckning att denna ökningstakt i fortsättningen blir för de stigande kostnaderna. Relationen lägre skulle en relativt betydande del av reinvesteringsbehov-faktiskt genomförda inbranschens produktionskapacitet 1969 riske- vesteringar var år 1969 också den mest bland delbranscherna inom ra att slås ut. Vi har gjort den bedömningen ogynnsamma att anläggningarna i de två eller tre lägsta manufakturindustrin. Vinstkvoten kan därdecilerna befinner sig i farozonen, dvs. 15 â för inom en icke avlägsen framtid falla under 20 anläggningar. noll för en stor del av delbranschens anlägg- För metalltrádsindustri m. m. gäller att de ningar, se tabell 5.1 1.g. två sista decilerna har en negativ vinstkvot. Även om vi antar en långsammare ökning Kostnadsökningen förändrar inte denna bild. av anläggningsstorleken under 70-talet ger Beaktas investeringsnivån gäller att ytterliga- produktionsprognoserna anledning befara att re två deciler befinner sig i ett utsatt läge. nära nog 1/3 av kapaciteten slås ut. Detta Om vi förutsätter kan betyda att åtminstone av 75-talet att anläggningsstorleken l/3 ökar i samma takt som under senare hälften anläggningar drabbas. av 60-talet skulle dvs. Annan metallvaruindustri är den del- 20 % av kapaciteten, de två sista decilerna, riskera att slås ut. Ett bransch som rymmer de flesta arbetsställena, femtontal 630 Det är den mest anläggningar av drygt 50 berörs, se omkring stycken. tabell 5.ll.d. småföretagsdelbranschen. Små utpräglade Inom skruv- och bultindustrin är företag är sannolikt mer flexibla än större spik-, vinstkvoten i de två sista decilerna, varför man kan räkna med en relativt snabb negativ vilket inte förändras av kostnads- anpassning till den vikande efterfrågan. Av Endast de företag som har det tabell 5.ll.h att döma ligger omkring 20% utvecklingen. anställd har av produktionskapaciteten vid 60-talets slut, högsta förädlingsvärdet per eller av delbranschens arbetsställen, i investeringar i nivå med avskrivningsbehovet. l/3 har ökat relativt lång- farozonen. Anläggningsstorleken samt. Under förutsättning att denna ökning Om vi antar en långsammare ökning av

anläggningsstorleken under 70-talet finnervi också i väsentlig grad påverkas av företagens att cirka 1/3 av kapaciteten riskerar slås ut. eget handlande, t. ex. vad gäller inre och Detta skulle innebära att cirka 300 av de 630 yttre rationalisering, och produktutveckling anläggningarna står inför svårigheter att marknadsföring. fortleva på lång sikt. Konsekvenserna av den omvandling som Sammantaget för hela manufakturindu- enligt dessa beräkningar synes trolig för strin skulle en utveckling i enlighet med manufakturindustrins del redovisas och bedessa kalkyler innebära att uppemot 800 av handlas närmare vad avser arbetskraften i branschens l 800 anläggningar befinner sig i kapitel ll och vad avser de mest framträdanen situation där svårigheter att på lång sikt de regionala problemen i kapitel l2. driva verksamheten med full kostnadstäckning möter från både marknads- och kostnadssidan. Detta innebär inte att alla dessa 700-800 arbetsställen kommer att läggas ned. Men det innebär av allt att döma att betydande krav kommer att ställas på ytterligare omställningar av produktion, marknadsföring etc. Det bör nämligen observeras att vi redan i de produktionsprognoser som bl. a. använts i diskussionen ovan antagit en fortsatt sådan omställning i ungefär samma takt som under 60-talets andra hälft. Faktorer som kan påverka processens förlopp är att vissa företag av olika slag kan komma att för längre eller kortare tid drivas vidare med intäkter som inte medger nyinvesteringar av erforderlig omfattning för att på lång sikt upprätthålla konkurrenskraften. Ägarna kan, av sociala eller andra skäl, tänkas fortsätta att driva vissa företag trots att avkastningen sjunker. Även samhällets åtgärder, t. ex. av regionalpolitisk art, kan påverka processens omfattning och utveckling. Omvandlingen i de delar av manufakturindustrin som vi ovan angivit är en långsiktig process vilkens verkningar kan bli mer eller mindre uttalade under den period vi diskuterat, dvs. 70-talet. Av betydelse för dess omfattning är t. ex. den internationella och den inhemska konjunkturbilden, utvecklingen vad gäller löner och andra kostnader samt den ekonomiska politikens utformning både på kort och lång sikt. Den bild vi ovan skisserat för delbranscherna och för hela manufakturindustrin bör sålunda endast betraktas som ett utvecklingsalternativ som i hög grad påverkas av det slag av externa inflytelser vi här nämnt. Den kan

106 SOU 1973: 29

Tabell 5.11 a Manufakturindustrins anläggningar fördelade efter förädlingsvärde per anställd 1969 samt beräknade effekter av kostnadsutvecklingen under 70-talet

Verktygsindustri Tiondelar (deciler) av delbranschens förädlingsvärde

1 - 3 4-5 6 7 8 9 10 Totalt

FörädLvärde per anställd, tkr 113 81 53 46 39 34 24 54

Driftsöverskott/förädlingsvärde 0,79 0,62 0,47 0,48 0,36 0,36 -0,02 0,53 Korr. vinst/föräd- 3 lingsvärde 0,63 0,36 0,27 0,25 0,17 0,04 -0,33 0,30 Ncttoproduktivitetsförändringz/förädLvärde +0,02 0,00 -0,01 -0,01 -0,02 -0,03 -0,06 0,03 Avskn/förädlings- . värde? 0,028 0,091 0,037 0,057 0,030 0,141 0,113 0,064 Investeringar/ förädlingsvärdea 0,043 0,074 0,054 0,110 0,018 0,137 0,022 0,062

Driftsöverskottet har reducerats med sociala kostnader, kostnader för inköpta tjänster, reparationer samt avskrivningsbehov. 3 Produktionstillväxt reducerad med lönekostnadsökning. 3 Avskrivningsbehovet har beräknats som 2% på byggnaders och 6% på maskiners återanskaffningsvärde. Investeringarna avser nivån 1969. Beräkningarna har gjorts genom uppräkning av uppgifter från investeringsenkätens urval 1969. Eftersom beräkningarna av avskrivningsbehovet grundar sig på ett urval är siffrorna för enskilda deciler osäkra. Större vikt bör läggas vid utvecklingstendensen över flera deciler.

Källa: Primärmaterial från SCB.

SOU 1973: 29 107

555 55.5 5555 5555

555+

555 555 555

:så 55

555: 555+

55 55 5-

55 555 555

5555 5555

555:

55 55 55

555 55+

5555 5555

555 555

0555555555505_

55 55 55

555 55+

5555 5555

555 55.5

55 55 55

555 55+

5555 555.5

555 55.5

555+

55 55 55

5555 555.5

5555555555555..

555 55.5

555+

55 55 55

5055 555

555 55.5 555.5 555.5

0Ew5w5åu55o5

555+

55 55 55

5555 5555

555 55.5

555+

55 55 55

50cozx55ä555ou=5å0E

5555 50550

.55

5555 5555

555+

55 55 55

.58

5200:05.

5555 555.5

555 555

555+

55 55 55

6=_

5555555555:

uååöb

5055:55 m

s:

s_

...255 5.36

55:52555555555555525355555 55=5ä=5.55s55_›:5555555555552

55::

m55=5›.55.5555:55=5.2$›=5

:0w5555v5003555vw5555ox

§5

..55..5._55555>2._›...o55 m55.5›.555.55\.=›_=_5›

N

._0353

5.5.

:U

.5555›.55.5.55 5555255555555

50:

20535 55:2 525.. 55

108 SOU 1973 :29

Tabell 5.11 c Manufakturindustrins anläggningar fördelade efter förädlingsvärde per anställd 1969 samt beräknade effekter av kostnadsutvecklingen under 70-talet

Metallförpackningsind. Tiondelar (deciler) av förädlingsvärdet

Förädl. värde per anst., tkr

Driftsöverskott/förädLvärde 0,80 0,67 0,5 3 0,36 0,30 0,55 Korr.vinst/ förädLvärde v 3 - - 0,31 0,68 0,46 0,30 Nettoproduktivitetsförändringz /

Se not till tabell 5.1l.a

Tabell 5.11 d Manufakturindustrins anläggningar fördelade efter förädlingsvärde per anställd 1969 samt beräknade effekter av kostnadsutvecklingen under 70-talet lnd. för metalltråd, -nät, -linor, -kablar Tiondelar (deciler) av förädlingsvärdet

FörädLvärde per anställd, tkr 101 63 48 37 31 28 49

Driftsöverskott/förädl: värde 0,74 0,56 0,49 0,36 0,23 0,21 0,48 Kornvinst/förädlyärde - 3 0,58 0,32 0,16 0,13 -0,25 -0,25 0,20

Nettogøroduktivitetsföränd-

ring /förädLvärde +0,07 +0,05 +0,03 +0,03 +0,01 +0,01 +0,04 Avskrivningar/ förädlvärdea 0,036 0,061 0,100 0,099 0,182 0,138 0,082 lnvesteringarlförädLvärde° 0,033 0,086 0,063 0,044 0,075 0,158 0,078

Se not till tabell 5.1 1.a

SOU 1973: 29 109

Tabell 5.11 e Manufakturindustrins anläggningar fördelade efter förädlingsvärde per anställd 1969 samt beräknade effekter av kostnadsutvecklingen under 70-talet

Spik-, skruv- och bultindustri Tiondelar (deciler) av förädlingsvärdet

FörädLvärde per anst., tkr 68 53 45 41 36 29 44

Driftsöverskott/förädl: värde 0,65 0,55 0,49 0,50 0,35 0,21 0,35 3 Kornvinst/förädLvärde* 0,29 0,28 0,17 0,18 -0,03 -0,3l -0,01

Nettogroduktivitetsföränd- a.

ring /forädLvärde +0,05 +0,04 +0,0] +0,03 +0,02 0,00 +0,0] Avskrivningar/förädla värde3 0,097 0,149 0,131 0,099 0,151 0,205 0,136 Investeringar/förädlvärde° 0,208 - 0,063 0,009 0,042 0,109 0,315 Se not till tabell 5.1 l.a

110 SOU 1973: 29

v6 m6 .83

86+

v o o... 2

:SoH

m8

q

m

m8

006 Qom.

:än

o. 10 o

å mm å .å

ä

So

2.0 .86 wnomo

m

mo6+

o

S 3 mm

33.8%

m;

g

...i

m3 066 Sno

w

N06...

o

a. 2 om

uumsztoa

:m

H

3._

om... 8.06

n

86.. 86+

o

om o_ om

:n:

Nä

_

mmomo

m8

må_ o §6 §6

mo6+

o S. 3 S.

v2

_

uåaâ n _w6 ma... 0066 Rod

85+

m.. 3 3

So

:a _

ä_

v om... S... 083

86+

o

oämâmâuwx...

Em ä. du mv

âo

uouamåmczuwucu

m3 56 m8... 086

m

vo6+

c

3 mm

m8

:viøäånuoêøowamwäü

_ å

.oss

ComouE

m ».06 5.6 356 Se...

22+

s. v_ å

uusøøå

å.

3.06.55.

§6 vec... 086

_

§53 så: 86+

n 3

mmm

smsâwmäu

...Em›.=.må\

323.0»

msâsucuøüzøacmz

HOUGB m .

s:

b_

...man §3

02m:umötzoxmuo›omccn uäâiuøa.o=›_s_=uo.mo:oz mu_å›.=.m:äam=m=›.§m›

.EE

mo_§›.=.ws:am5s:o›=_

x

:øwøsxooåzmnmcumox

än

.o_å›._umum§ms›áoz

N

.âwicwmäsn

:oss

“_5523

NW

a.

,ouaâoeom ooaivüom

.mås

ä..

:§5 3:5. om

lll

Tabell 5.11 g Manufakturindustrins anläggningar fördelade efter förädlingsvärde per an-

ställd 1969 samt beräknade effekter av kostnadsutvecklingen under 70-talet

Hushållsmetallvaruindustri Tiondelar (deciler) av förädlingsvärdet

1 2-3 4-6 7 8 9 10 Totalt

Förädlingsvärde, 15 31 44 16 15 15 15 152 milj. kr Antal anställda 164 650 1 010 419 428 515 616 3 802 Antal anläggningar 4 5 8 6 17 15 19 74 FörädLvärde per anst., tkr 90 48 44 39 36 30 24 40

Driftsöverskott/ förädLvärde 0,74 0,51 0,46 0,36 0,36 0,09 0,15 0,41 Kornvinst/förädl: värde v 3 (0,64) 0,25 0,18 0,13 0,14 «0,26 -0,19 0,13 Netto roduktivitets örändring“/ förädLvärde 0,00 -0,02 -0,03 -0,04 -0,04 -0,07 -0,06 -0,03 Avskrivningar/ förädLvärde3 - 0,130 0,054 0,049 0,134 0,108 0,103 0,088 Investerlngar/ förädhvärde* -- 0,029 0,106 0,144 0,037 0,020 0,012 0,061

Se not till tabell 5.11.21

112 SOU 1973: 29

mvd Sd Pod vid

mmm So :o mv 23+

:SoH om

m

_w_

mmöl 8.?

o_ .d .o å mm

m: S_

m. N

m2

:of

wodl

m

85+

ä... c

mm

äåoåo

2 E.

wow

m m n_ 2

2.0 85

23+

w 3 .o å mm å

GUNCMMROD

å..

m

§5 wod sed mås

23+

N.

“Emm

om 8 R

m2

m

så m8... m8...

m.

85+

:ä

om v0 mv

So

m

Uzwuøcm

w med mm.o 3.0.0

86+

ä

å mw m..

:ä Gm

_

mwd mm... evo... m8... 23+

v 8 m.. a.

Se.

uovum›mw:=um_mw

m H

_md Se...

m md

86+

ä...

S om

oww

s.

_häva_

.

.Sto

u

hm_

S... m3 89e

m

85+

Comoouv

.o S t. 8

m8

onâouuâ

.

uaövcâh

00.0 ond Sed m8...

.

om mm om ä?

:«== mä

gumåcwmñam

»Ewasümt

aoäfon

wqtumsusüzüzasamå

Sve: n .

b:

b_

ouama=zuøw

.EE :§3 S;

uwszäüem.u:›_s_=uo.ao:oz nu_å›.=.m.m:ams=›_a_§ moo§._um.â\am=:oamå:

Nm

:wwâiooñømomcumox

.öm

.2=w›._um5§ms›.:oz

ämsâwmeu

:oss

auäaca

.oozgmmazcwxym soxâoozuco

:s

»naâcwaom

s..

223m 13:4. :§5 om

8-SOU 1973: 29 113

6 De mindre och medelstora situation

företagens

Den svenska manufakturindustrin äri bety- lingstakt. Det är mycket svårt att få ett dande grad en småföretagsbransch. Både i tillfredsställande grepp om vilka faktorer jämförelse med verkstadsindustrin som hel- som ligger bakom ett, i någon bemärkelse, het och övrig svensk industri är manufaktur- framgångsrikt företagande. Vår ambition har företagen små i genomsnitt. Detta är natur- inte heller varit att på ett uttömmande sätt ligt eftersom tillverkningstekniken för rela- försöka kartlägga dessa samband. Utgångstivt stora delar av branschens produktsorti- är i stället att det förefaller rimligt punkten

ment inte uppvisar stordriftsfördelar i sam- anta att det finns ett samband mellan

ma utsträckning som är fallet för exempelvis företagarframgång och möjligheten och förövrig verkstadsindustri. Den roll som de mågan att systematiskt överblicka företagets mindre företagen spelar åskådliggöres i tabell verksamhet ur olika aspekter, möjligheterna 6.1, som visar sysselsättningen fördelad efter att snabbt få indikationer på en negativ anläggningsstorlek. utveckling för att vända denna samt graden De problem som denna utredning behand- av förberedelse för att möta framtida förändlar är således i flera avseenden små och ringar i företagets omvärld. Vi förväntar medelstora företags problem. Vi har ansett således att framgångsrikt ledda företag har det vara motiverat att i ett särskilt kapitel en högre grad av planering, i vid bemärkelse, behandla dessa företags situation. Det är än mindre framgångsrika vid i övrigt lika främst två frågeställningar som tas upp till förhållanden. Därför har utredningen studediskussion. Den första gäller företagsled- rat planeringen i branschen på både kort och ningen i de mindre och medelstora företa- lång sikt. gen, den andra har att göra med familjeföretagens speciella situation. 6.1.2 Underlag från manufakturindustrin Som ett underlag för vår bedömning har ett 6.1 Företagsledning 20-tal företag intervfuats. Vid intervjuerna behandlades både företagsledningsproblem 6.1.1 Utgångspunkt och för familjeföretag specifika frågor. De Motiveringen för att ta upp frågor omkring senare diskuteras i avsnitt 6.2. Företagen är företagsledandets problem är att dessa har en till antalet ungefär jämnt fördelade på särskild vikt för små företag och att de Eskilstuna- och Anderstorpsregionerna. Stordärmed är av stor betydelse för branschens leksmässigt spänner de över ett vitt område, konkurrenskraft och framtida omvand- från ett företag med flera hundra anställda

114 SOU 1973: 29

till företag med färre än 10 anställda. I samband härmed har en mindre förunder- Cirka 1/4 av företagen var underleveran- sökning giorts med enkäter till ett 60-tal

törer. Detta präglar möjligheten att över- manufakturföretag

blicka företagets situation på längre sikt. Undersökningen visar att 35 % av företa- Underleverantörernas framtida produktion gen har en formaliserad regelbunden planeär beroende av beställarföretagens planer. ring med en längre tidshorisont än ett år. Som framgår av kapitel 4 får underleverantö- Förekomsten av kortsiktig planering är störrerna endast i undantagsfall del av dessa re; hälften av företagen har ettårsbudget och planer för längre period än ett år. Endast 3/4 någon form av kortsiktig, löpande underleverantörer med en nyckelposition får Det finns en tendens till att planering. i allmänhet del av mera långsiktiga planer. långsiktig planering förekommer oftare i de Det är mot denna bakgrund inte oväntat att större företagen. de i detta sammanhang undersökta under- I fråga om utbildningsnivån konstateras leverantörsföretagen har uppenbara svårighe- att över hälften av företagsledarna har en än studentexamen eller motter att planera verksamheten på längre sikt. lägre utbildning Vad gäller de övriga intervjuade företagen svarande. I jämförelse med andra undersökhar flertalet främst ningar tycks dock andelen med enbart folknågon form av planering, vad Tendenserna är skola vara låg. Detta resultat kan emellertid gäller produktionen. vara en tillfällighet beroende på materialets knappast så entydiga att det är möjligt att har en mera ringa omfattning. Utbildningsinriktningen är påstå att mindre företag än större. lika fördelad på allmän, teknisk outvecklad planering Det synes ungefär snarare ut- respektive ekonomisk utbildning. vara företagsledarens bakgrund, bildning och intresseinriktning som är av Det finns ett klart samband mellan företabetydelse. över huvud taget spelar företags- gets storlek och företagsledarens utbildningsledarens egenskaper en mycket nivå. Det kan därför inte alltid avgöras om personliga stor roll för det mindre företagets fortbe- det är företagsstorleken eller utbildningsnistånd och utveckling. vån som betingar inställningen till vidareut- När det gäller möjligheterna att bedöma bildning m. m. olika produkters och produktgruppers lön- Utbildningsinriktningen har inflytande på samhet synes underlaget vara sämre än för vilken typ av frågor företagsledaren handlägav produktionen. Flera företag ger. Personer med ekonomisk utbildning har planeringen har inte ett sådant underlag att de kan få en tendens till att ägna större tid åt snabb information om förändringar i pro- handläggning av ekonomiska frågor och dukternas lönsamhet. Detta kan naturligtvis tekniker åt tekniska. Företagsledarna anser få allvarliga konsekvenser på sikt om det sig ha utbildningsbehov främst inom omrâdeleder till att produktionsinriktningen inte i na ekonomi, administration, marknadsföring tid anpassas till en förändrad lönsamhetssi- och produktutveckling. tuation. Det finns tydliga tendenser till positiva se tendenser samband mellan graden av utbildning - och Vi tycker oss vidare kunna till ett positivt samband mellan graden av därmed företagets storlek - och inställningen till inplanering och satsningen på produktutveck- vidareutbildning, kursdeltagande, samband mellan graden av ställning till och utnyttjande av konsulter ling. Något direkt planering och lönsamhetsnivå kan ej utläsas etc. av detta material. Umeåundersökningen bekräftar våra iakt- På uppdrag av delegationen för de mindre tagelser om en lägre grad av allmän planering och medelstora företagen utför företagseko- i underleverantörsföretag. nomiska avdelningen vid Umeå universitet 1 Stieg Ingels-Göran Holmgren: Utbildningsen undersökning rörande företagsledamas situationen bland företagsledare i mindre och inställning till och behov av vidareutbildning. medelstora företag. Umeå universitet, vt 1972.

SOU 1973: 29 115

Långsiktig planering och s. k. fullständig storleksgrupper. Av företagen med färre än (långsiktig, ettårig och kortsiktig löpande) 25 anställda har sålunda en tredjedel tre planering förekommer i större utsträckningi bokslut eller fler under året, medan motsvaföretag där företagsledaren har en högre rande andel för företag med 100-199 utbildning. Man kan vidare konstatera att anställda är 79 % och för företagen i gruppen företagsledare som regelbundet deltar i nå- 200-499 anställda 96%. Av företag med gon form av vidareutbildning oftare använ- 50-499 anställda hade drygt 90 % halvårsder sig av långsiktig planering och ettårsbud- bokslut eller andra kortperiodiska bokslut. getering än företagsledare som deltar mera Förekomsten av olika kortperiodiska boksällan. slut är ungefär densamma bland de 75 av de Sammanfattningsvis kan vi konstatera att 325 företagen inom branschen som uppgett Umeåundersökningen i högre grad än våra sig vara huvudsakligen underleverantörer till egna intervjuer för manufakturindustrins del andra industriföretag. bekräftar den traditionella bilden av att Beträffande den ekonomiska planeringen högre utbildning, inställning till planering, branschen pa kort sikt (högst ett år) inom vidareutbildning, konsultutnyttjande etc. kan noteras, att av 325 företag 118 eller l/3 samvarierar med företagsstorleken. I arbetade positivt med ett utbyggt budgetsystem, som stort ligger enkätundersökningens resultat i följs upp mot 110 redovisningen. företag linje med andra liknande undersökningens. redovisade budgets på några områden, me- Sveriges Verkstadsförening genomförde dan 97 företag eller 30 % angav att man under hösten 1972 en enkät för att belysa endast undantagsvis eller inte alls hade den ekonomiska planeringen m.m. inom budgets. Särskilt i det senare avseendet kan små och medelstora verkstadsföretag. Enkä- betydande olikheter noteras mellan företag ten utsändes till samtliga medlemsföretag i av olika storlek. Sålunda hade 49 70 av föreningen med mindre än 500 anställda. En företag med mindre än 25 anställda endast specialbearbetning av materialet har genom- undantagsvis eller inte alls budgets, medan av förts för manufakturindustrin. Representa- företag med 100-499 anställda samma förtiviteten för företag med färre än 10 hållande noterades endast för 13%. Några anställda är låg. Av 441 tillfrågade företag signifikanta skillnader kunde inte noteras inom manufakturindustrin förelåg svar från mellan underleverantörsföretag respektive 325 eller 74 %. Av dessa 325 företag var 315 företag med andra tillverkningsinriktningar. aktiebolag. Antalet aktieägare var hos 81 % Däremot var förekomsten av utbyggda budav dessa högst 5, medan ägareantalet över- getsystem, som följs upp mot redovisningen, steg 10 hos endast 16 företag. Vidare var 19 något mindre frekvent bland underleveranav företagen dotterbolag till andra företag. törsföretagen än bland övriga företag. Antalet styrelseledamöter i aktiebolagen var En analys av förekomsten av budgetupp- 1-2 i l/3 av företagen, 3-5 i 60% och i kortperiodiska föl/ningen bokslutsrappnter 6-10 i 6 % av företagen. Antalet ökar med visar en något oenhetlig praxis. Av total! sett företagens storlek. 90 företag med månadsbokslut kombinerade Företagens möjligheter att på kort sikt sålunda 53 % dessa rapporter med en måfånga upp resultatutvecklingen varierar be- nadsvis budgetuppföljning, medan 9 % följde tydligt. Av de 325 manufakturföretagen upp budgeten kvartals-, tertials- eller halvårshade drygt en fjärdedel månadsbokslut och vis och 12 % årsvis. Ungefär vart fjärde av närmare en tredjedel kvartals- eller tertial- dessa företag kombinerade sålunda inte bokslut, medan halvårsbokslut redovisas av av dessa bokslut något med en budgetupp- 13 % av företagen. Drygt en fjärdedel av följning. Av de 105 företagen med kvartalsföretagen arbetar sålunda enbart med års- eller tertialvisa bokslut saknade också Lngebokslut. Även i detta avseende föreligger fär en fjärdedel budgetuppföljning. Av de 42 betydande skillnader mellan företag i olika företagen med halvårsbokslut hade ca 35 %

116 SOU 1973: 29

ej någon budgetuppföljning. Slutligen hade det var särskilt uttalat för underleverantörs- 36 av 88 företag med enbart årsbokslut en företagens del. jämförelse mellan budget och utfall. Den ekonomiska planeringen på längre I den ekonomiska planeringen på ett års sikt än ett år sker hos 8% av de 325 sikt intar försäljningsplaneringen en betydan- företagen inom ramen för ett system för de plats. Av de 325 metallmanufakturföreta- långtidsplanering, medan ytterligare 41 % gen var det dock endast 9 % som redovisade baserar långtidsplaneringen på regelbundna att man baserade sin försäljningsplanering på analyser och planer, dock utan att ha något en grundlig analys av försäljningsmöjligheter- egentligt system. Antalet företag med ofullna via marknadsundersökningar, marknads- ständig planering på lång sikt uppgår därmed planering etc. 42 % av företagen gjorde en till 51% av samtliga. Den senare andelen viss särskild analys av försäljningsmöjlighe- samvarierar klart med företagets storlek och terna utöver material från tidigare perioder, minskar från 67 % i företag med mindre än medan 32% gjorde en bedömning endast lO anställda till 38 % av företagen i intervalmed ledning av försäljningen från tidigare let 200-499 anställda. Inom respektive perioder (uppgift saknas rörande 25 företag). storleksgrupp kan inga tydliga skillnader Förekomsten av särskilda analyser utöver utläsas mellan och underleverantörsföretag redovisning av försäljningen från tidigare övriga företag. perioder var betydligt vanligare inom företag En klar samvariation kan utläsas mellan med utbyggda budgetsystem än inom företag formerna för korttids- och långtidsplanering. som endast undantagsvis eller inte alls Av 118 företag med ett utbyggt budgetanvände sig av budgets. Underlaget för system för korttidsplaneringen har sålunda försäljningsplanering var regelmässigt något 69 % ett system för långtidsplanering eller svagare inom underleverantörsföretagen än regelbundna analyser och planer i detta inom övriga företag i branschen. avseende, medan av l lO företag med budgets Beträffande budgetarbetets organisation enbart på vissa områden 51 % redovisar ett kunde konstateras att det i ungefär en motsvarande förhållande. Av 97 företag med fjärdedel av företagen sker en betydande budgets för korttidsplanering endast undandelegering av budgetarbetet, antingen så att tagsvis eller inte alls återfinns inget med ett budgetarbetet detaljutformas under medver- system för långtidsplanering, men 22 % med kan av ett flertal personer inom företaget på regelbundna analyser och planer utan att basis av en ekonomisk grovplan från före- något egentligt system föreligger. tagsledningen eller så att delbudgets tas fram Företagens utnyttjande av revisions- eller av olika ansvariga och sammanställs till en redovisningsbyrâer för den löpande redovistotalbudget innan företagsledningen prövar ningen liksom för budgeteringen är lågt. Ett planen. Drygt hälften av företagen redovisa- sådant utnyttjande redovisas sålunda endast de att budgetarbetet är begränsat till före- för 10% av företagen vad beträffar den tagsledningen och ekonomifunktionen, me- löpande redovisningen och av endast 5 % när dan den återstående fjärdedelen återfinns det gäller budgeteringen. I samband med bland företag som använder budgets undan- bokslutet vänder sig däremot närmare hälftagsvis eller inte alls. Betydande olikheter ten till sådana byråer. Detta är särskilt föreligger mellan företag av olika storlek. märkbart bland företag med färre än 25 Medverkan av ett flertal personer inom anställda. företaget förekom sålunda i 60% av de Närmare hälften av företagen genomför totalt 77 företagen med mellan 100-499 regelmässigt för- och efterkalkyler för olika anställda, medan ett till företagsledningen order. Andelen företag med denna typ av och ekonomifunktionen begränsat budgetar- kalkylering varierar relativt litet mellan storbete var helt dominerande bland företag med leksgrupperna. För- och efterkalkyler för mindre än 25 anställda. Det senare förhållan- vissa order förekommer hos vart tredje

SOU 1973: 29 117

företag, medan endast för- eller efterkalkyler 6.1.3 Utredningens ställningstagande är det vanliga vid 18% av företagen. För underleverantörsföretagens del kan i nästan Som framgått tidigare anser utredningen att samtliga storleksintervall noteras en högre de företagsledande funktionerna är så viktiga andel företag som regelmässigt utför för- och för företagens fortbestånd och konkurrensefterkalkyler än vad som gäller för manufak- kraft att det är mycket angeläget att turföretagen i övrigt. kvaliteten på dessa funktioner kan hållas på Den vanligast förekommande metoden vid en hög nivå. Det finns således anledning produktkalkyleringen är fortfarande själv- överväga åtgärder som är ägnade att nå detta kostnadsberäkningarna, vilka vid 56% av mål. företagen utgör den enda kalkyleringsfor- De undersökningar som ovan relaterats, men. Användandet av täckningsbidragsmeto- utredningens erfarenheter i övrigt samt unden överväger hos 14 % av företagen, medan dersökningar rörande andra branscher tyder en kombination av de båda beräkningssätten på att företagens omvärld blivit så kompliceredovisas av 29 % (uppgift föreligger ej för rad och snabbt föränderlig att det är svårt, alla företag). Några enhetliga tendenser till framförallt för de mindre företagen, att samband mellan företagets storlek och be- inom det egna företagets ram hålla all den räkningsmetod föreligger ej. Det bör docki kapacitet och det kunnande som är nödvändetta sammanhang noteras att metoderna att digt för ett framgångsrikt företagande. Det genomföra självkostnads- respektive bidrags- finns således anledning rikta intresset mot beräkningar numera närmat sig varandra möjligheterna för företagen att komplettera jämfört med vad som var fallet då bidrags- med resurser utanför företaget, dvs. få metoden ursprungligen introducerades. tillgång till extern service. Denna fråga har De här angivna uppgifterna om den bl. a. studerats av delegationen för de mindre ekonomiska planeringen inom manufakturin- och medelstora företagen. Delegationen har dustrin överensstämmer beträffande samtliga pâ basis av sina erfarenheter föreslagit en belysta variabler relativt väl med de resultat utbyggnad av den regionala näringspolitiska som framkom för de totalt l 156 företag organisationen. från hela verkstadsindustrin som ingick i Metallmanufakturutredningen finner att enkäten. En viss skillnad till manufakturin- övervägande skäl talar för att det behov av dustrins nackdel föreligger dock. Generellt en förstärkning av den externa servicen som gäller dock för många företag att försälj- finns inom manufakturindustrin också finns ningsplaneringen utgör ett besvärande pro- inom andra branscher, framförallt sådana blem. Detta förhållande återspeglar ofta de med stor andel små företag. Utredningen bristande resurserna hos företagens försälj- föreslår därför inte i detta avseende några nings- och marknadsplaneringsfunktioner, specialdestinerade åtgärder till förmån för men utgör också en âterspegling av den manufakturbranschen. I stället stöder utredsärskilt sikt, under ningen att en utbyggnad av en regional osäkerhet, på längre kommer till stånd. Dock vilken dessa typer av företag arbetar. Bristan- serviceorganisation de kunskap om budgeteringsmetodik utgör vill utredningen starkt poängtera angelägensannolikt i många fall en hämmande faktor. heten av att utbyggnaden av denna organisa- Det torde emellertid kunna konstateras - tion, där regionala skillnader måste beaktas, sker under till behovet i de även om någon motsvarande undersökning ej hänsynstagande - att den ekonomiska regioner där manufakturindustrin utgör en genomförts tidigare speciellt stor del av näringslivet och där planeringen på såväl kort som lång sikt under de senaste åren vunnit en mera allmän företagens storlek och inriktning speciellt i alltför motiverar detta. tillämpning än tidigare men att många företag är planerings- och redovis- De uppgifter utredningen anser att denna ningsstandarden för låg. organisation ska fylla har skildrats i remiss-

ll8 SOU 1973: 29

yttrandet den 30 november 1972 över varor. Vidare kräver marknadsföring på utlandet för de mindre och medelstora särskilda kunskaper. delegationens Som tidigare framhållits torde behovet av exterföretagen förslag. Därur återges följande: na kunskaper vara speciellt stort vid omläggningar av tillverkningen. ”Ett av de områden där behovet av en utökad Delegationen nämner rådgivning ifråga om ekoservice till företagen torde vara stort är marknads- nomiska styr- och planeringssystem som ett av föringen. serviceorganisationens arbetsområden. För mindre inom mindre företag har i och medelstora företag är problemet att kunna Företagsledarna som i lägga upp och tillämpa planeringssystem och allmänhet en bakgrund och utbildning huvudsak är produktionstekniskt inriktad. Det är styrmedel som är anpassade till deras förhållanden. om och fallenhet för lösandet av System som är tillämpbara på större företag är ofta kunskaper av teknisk art som utgjort den drivande inte möjliga att direkt applicera på mindre företag. problem Det finns således utrymme för ett utvecklingskraften vid deras val av yrke och verksamhetsfålt. l varit merkan- arbete i detta hänseende. Kraven på styr- och mindre grad har intresseinriktningen til. Emellertid upptar marknadsföringsfrågorna nu- planeringssystem för mindre företag är främst att mera en stor del av företagsledarens tid. Den de ska ge väsentlig information utan att kräva stora arbetsinsatser. Företag i den storleksordning det ovannämnda Umeåundersökningen som utförts för visar att här är fråga om kan möjligen anslå en arbetsinsats metallmanufakturutredningens räkning försäljningen är en av de oftast återkommande son1 högst motsvarar en person per år. Den information som främst behövs är sådan arbetsuppgifterna. Samtidigt är marknadsföringen samma som snabbt visar avsättningsutvecklingen för olika ett område där företagsledarna enligt produkter. En snabb redovisning kan här ge undersökning anser sig ha det största vidareutbildde mindre företaget möjligheter att handla i tid om en ningsbehovet. Detta gäller framförallt produkt drabbas av en vikande försäljningsutveckföretagen. Vi anser att insatser för att bistå de mindre och ling. Det är vidare viktigt att företagsledningen kan urskilja de olika produkternas lönsamhet. Vår medelstora företagen med service i marknadsföuppfattning är att många mindre företag i alltför ringsfrågor har en angelägen uppgift att fylla. För företagaren torde föreligga behov av att i första hög grad ofta håller fast vid ett föråldrat produkthand få en orientering om marknadsförhållandena sortiment för länge. Många gånger orsakas detta av vad gäller omfattning och utvecklingstendenser för att uppgifter om de olika produkternas lönsamhet Därigenom får saknas. egna och näraliggande produkter. han möjlighet att bedöma hur de egna produkterna Delegationen konstaterar att det även imindre passar in i marknadsbilden. Från denna kunskap företag blir allt mer nödvändigt med systematiska planeringsrnetoder. Även om utbudet från konsultkan sedan beslut om ev. förändring iproduktsortimentet eller av de enskilda produkterna härledas. företag m. fl. är betydande på detta område torde För många företag torde enbart en relativt enkel det även här finnas utrymme för egna insatser från överblick över marknadens omfattning utgöra en serviceorganisationen utöver den självklara att förbättring av inforrnationsunderlaget. En regional kanalisera företagens serviceefterfrågan till exemnäringspolitisk organisation bör här kunna bistå pelvis lämpliga konsulter. med att fönnedla kontakt med lämplig konsult- För ett inte oväsentligt antal företag torde betydande ekonomiska fördelar stå att vinna hjälp, att anvisa eller ta fram statistikunderlag och i mån av kunnande delta i sådana undersökningar. genom rationalisering av inköp, lagerhållning, mate- Därutöver att rialflöde etc. Dessa områden hör till det som i bör företagen ha möjligheter kunna få rådgöra om och även erhålla närmare delegationens terminologi kallas programmeringsförloppet och här finns redan metoder utvecklade utredningar angående vilka förändringar i produktionssammansättningen som erfordras, vilka pro- som även är tillämpbara för mindre företag. Det är dukter som inte har överlevnadsmöjligheter, vilka således i första hand fråga om att sprida denna som kan överleva med vissa förändringar och vilka kunskap till företagen. nya produkter som kan vara lämpliga att ta upp i Ytterligare ett område där möjligheter finns att tillverkningsprogrammet. För att kunna ge sådana genom rationaliseringar vinna högre effektivitet är råd krävs inte bara ingående kunskap om markna- det administrativa området. Det kan t. ex. gälla den utan även om det enskilda företaget. En så uppläggning av administrativa rutiner, uppläggning bred och samtidigt djupgående kunskap kan inte av företagsorganisation, personalplanering och -utden regionala organisationen ensam svara för. l bildning, ADB-frågor m.m. För dessa områden betydande utsträckning måste experter utanför finns som delegationen påpekar konsultbolag som organisationen anlitas. kan tillhandahålla service av god kvalitet. Företa- Vi vill erinra om att marknadsföringen får gen torde dock ofta behöva viss hjälp när det gäller väsentligt olika karaktär beroende på vilka avsätt- att välja ut t. ex. den typ av konsult som är bäst är avsedd för, eller lämpad för arbetsuppgiften. Vidare behövs även ningsområden tillverkningen genom vilka distributionskanaler den säljs. Mark- här en anpassning till de mindre företagens behov. nadsföring av produkter som är avsedda för Serviceorganisationen bör även ha tillgång till enskilda konsumenter skiljer sig i många stycken viss juridisk kapacitet. Det gäller företrädesvis från marknadsföring av produkter som ska ha behandling av juridiska spörsmål där myndigheterindustriell användning som insats- eller investerings- na på ett eller annat sätt är inblandade, såsom

SOU 1973: 29 119

information om juridiska förhållanden ifråga om fált för serviceorganisationen utan även områden beskattning, patentlagstiftning, utländsk lagstift- som innebär en effektivisering av befintlig produkning av intresse etc. Vidare är en viss juridisk tion. Organisationen kan tänkas medverka när det sakkunskap nödvändig för serviceorganisationens gäller rådgivning ifråga om produktionsteknik, behandling av olika ärenden. materialteknik, maskinval, kvalitetskontroll, pro- Inom flera av de uppräknade områdena, framför- cess- och reglerteknik etc. Även i detta avse=ende allt system för ekonomisk styrning och planering, torde utanförstående specialister i betydande grad kan revisionsföretagen göra betydande insatser. få anlitas. Metallmanufakturutredningen vill därför, i likhet Delegationen nämner att underleverantörsföretamed delegationen, understryka betydelsen av att gen kan ha speciella behov av rationella ekonomistjänsterna från bokförings- och redovisningsbyråer ka styrsystem och en rationell produktionsplaneligger på en hög nivå. En fråga som därvid kommer ring. Det är dock tänkbart att dessa företag i så stor i förgrunden är kraven på utbildning av dessa utsträckning får del av de beställande storföretabyråers personal. De krav som för närvarande gäller gens tekniska och administrativa kunnande att för exempelvis auktorisation av revisorer innebär ytterligare extern service ej är behövlig. l metallen inriktning på redovisning, finansiering och manufakturutredningens underleverantörsunderrättsvetenskap. En breddning av utbildningskraven sökningar har försök gjorts att något kartlägga borde ge underlag för revisionsföretagen att erbju- denna ”teknikspridning, i vid bemärkelse. Det da ett vidare spektrum av tjänster än vad som nu är visar sig dock vara mycket svårt att få en fallet. En breddning av revisionsföretagens tjänster uppfattning om dessa spridningseffekter. Det står synes för närvarande vara på väg. emellertid klart att spridningen av administrativt Inledningsvis anförde vi att ett av motiven för kunnande är praktiskt taget obefintlig. Således att erbjuda företagen extern service är att företags- finns åtminstone här ett fält för insatser. ledarnas kunskaper i de mindre och medelstora Enligt delegationens uppfattning utgör företagaföretagen i allmänhet låg inom det tekniska reföreningama den lämpligaste basen för en utområdet. Det är därför motiverat att ställa frågan byggd serviceorganisation. Faktorer som behöver om extern service på detta område är av nöden. Vi tas i beaktande vid ett sådant avgörande är bl. a. anser dock att vissa typer av tjänster även i detta det faktum att företagareföreningarna är en på fall har en funktion att fylla. Det gäller i första fältet verksam organisation med ett uppbyggt hand tjänster som innebär en orientering om ny kontaktnät. Dock måste man även ta hänsyn till teknik och utvecklingstendenser på det tekniska frågan om huvudmannaskapet för den regionala fältet. serviceorganisationen. Det finns för närvarande ett Organisationen kan inte hålla en personell starkt behov av att på regional basis ha en kapacitet för att täcka alla tekniska områden men organisation som kan svara för näringspolitiska ska kunna tjäna som en kanal för företagen för att bedömningar i en mängd av de beslut som fattas på förmedla kunskap om och kontakt med exempelvis länsstyrelsenivå. Härmed avser vi bl. a. beslut i forskningsinstitutioner och myndigheter. Service- låneärenden inom regionalpolitikens ram, beslut i organisationen bör dessutom i viss utsträckning arbetsmarknadspolitiska frågor. Dessa frågor kan kunna tillhandahålla aktuell information om tek- knappast skiljas från dem som den föreslagna niska rön inom de områden där företagen är regionala serviceorganisationen skulle handlägga. verksamma. Det finns således anledning överväga huvudmanna- Det är av vikt att organisationen ska kunna tjäna skapet för en organisation som på centrala punkter som förmedlande länk när det gäller den nya skulle svara för förverkligandet av viktiga näringstekniska utvecklingen både inom företagens nuva- politiska målsättningar. Vi vill i sammanhanget rande verksamhetsfält och angränsande områden. erinra om att metallmanufakturutredningen i ett Det är av vikt att företagen inte enbart är betänyttrande över kommerskollegieutredningens underkunniga om den tekniska utvecklingen inom kande i december 1971 framhöll att metallmanudet egna tillverkningsområdet utan även om ut- fakturutredningen anslöt sig till ståndpvnkten att vecklingen inom områden där konkurrerande pro- företagareföreningarnas ställning borde bli föremål dukter kommer fram och områden som kan öppna för prövning i samband med att den regionala nya tillverkningsmöjligheter. För att upprätthålla näringspolitiska organisationen behandlades. industrins konkurrenskraft är det enligt vår bedöm- En organisation som kan fylla de uppgifter som ning av stor betydelse att forskningsrön vid skisserats ovan kan inte byggas upp omedelbart. universitet och andra forskningsinstitutioner Arbetsområdet är vittomfattande och det finns snabbt kan få en produktiv tillämpning. Här har därför utrymme för insatser av olika organ. l likhet serviceorganisationen en viktig förmedlande roll att med delegationen anser vi därför att de försök med fylla. Delegationens studier tyder på att företagen olika samarbetsformer mellan företag som vuxit anser sig ha behov av extern service i produktut- fram på olika håll i landet, med eller utan vecklingsfrågor. Vi anser det ytterst angeläget, inte intresseorganisationsmedverkan, är värdefulla komminst för manufakturföretagens del, att service- plement till den föreslagna regionala organisatioorganisationen här kan bli en förmedlande länk nen. mellan företagen och institutioner och myndighe- Av avgörande vikt för organisationens funktionster. duglighet är att lämplig personal kan rekryteras. Det är emellertid inte enbart den tekniska Inte minst viktigt är detta när det gäller företagarutvecklingen som är ett betydelsefullt verksamhets- nas förtroende för organisationen. Uppbyggandet

120 SOU 1973: 29

av en sådan organisation blir därför med all den utbyggda serviceorganisationen och bidragen sannolikhet en tidskrävande process. Delegationens till konsult- och rådgivningsinsatser. förslag innebär ett första steg i denna riktning. Vi biträder vidare förslaget om vidareutbildning Metallmanufakturutredningen vill ansluta sig till av serviceorganisationens personal och vidareutdelegationens förslag. När det gäller fördelningen vecklingen av använda metoder. av de medel som delegationen föreslagit ska Vad gäller finansieringen av serviceorganisatioanvändas för ändamålet vill utredningen peka på nens verksamhet vill vi ansluta oss till delegationens behoven inom de län där manufakturindustrin är ståndpunkt att kontakt- och tröskelkostnader bör starkt koncentrerad och utgör ett dominerande subventioneras av samhället men att serviceutnyttinslag i regionens näringsliv. De omställningar som jandet i övrigt bör bära sina kostnader. enligt vår bedömning måste till inom ett stort antal I likhet med delegationen anser vi att det är företag i dessa regioner skulle avsevärt underlättas angeläget att verksamheten noggrant följs upp och av en serviceorganisation av föreslagen art. Våra att en successiv värdering av resultaten sker. synpunkter på fördelningen av medlen gäller både

Tabell 6.1. a sysselsättningen fördelad efter anläggningarnas storlek 1969

870 1000- - - - - - 1820 1520 1510

Totalt 7 070 20 250 2 870 4 740 4 620 11 000 3 800 20 380

Tabell 6.1 . b Procentuell fördelning av sysselsättningen efter anläggningarnas storlek 1969

Storlek Verk- lnd.för Metall- lnd.för Hu shålls- An.me- Spik-, Ambyggtygs- metall- för- metall- skruv- nadsme- metall- tallind. konstr. packn. tråd m. m. o. bult- tallvaru- varuind. varuind.

100 5-99 44,1 64,4 30,3 20,0 25,3 28,6 40,7 61,3 Källa: Primär-material inom SCB

SOU 1973: 29 121

6.2 Familjeföretagsfrágor är sannolikt lägre. Det kan nämnas att andelen anställda i företag med färre än 100 6.2.1 Familjeföretagens betydelse för manuanställda 1969 uppgick till knappt 33 % fakturindustrin inom hela industrin mot 50 % inom manu- De mindre företagens, och därmed familje- fakturindustrin. företagens, problem har kommit att upp- Av manufakturindustrins delbranscher är märksammas alltmer i skilda sammanhang det metallförpackningsindustri, spik-, skruvunder senare âr. direktiv och bultindustri samt i viss mån annan I utredningens framhålls att det förhållandet att ett bety- byggnadsmetallvaruindustri och trådindustri dande antal av branschens företag tillhör m. m., som inte sysselsättningsmässigt domidenna kan medföra neras av familjeföretag. Som väntat har kategori speciella problem under den fortsatta strukturomvand- delbranscher med låg genomsnittlig företagslingen. Metallmanufakturutredningen har storlek hög andel familjeföretag. Exempel på därför funnit att beakta dessa detta är industri för metallkonstruktioner anledning mot bakgrund av den bety- och annan metallvaruindustri. Dessa dominefrågeställningar delse de har för den framtida rar också familjeföretagsbeståndet räknat i omvandlingen absoluta tal. Verktygsindustrin intar inom manufakturindustrin. Denna påverkasi något väsentlig grad av de problem som uppstår vid av en mellanställning beroende på att ett par generationsväxlingen. Vi kan utgå från att stora verktygsföretag här väger tungt. åldersfördelningen bland företagsledarna är sådan att generationsväxlingsproblemet kom- 6.2.2 Andra undersökningar mer att bli aktuellt för många av branschens Som en följd av att familjeföretagens situaföretag under 70-talet. En viss uppfattning om var inom manu- tion alltmer uppmärksammats föreligger en fakturindustrin man finner den största an- rad undersökningar angående olika aspekter delen familjeföretag ger tabell 6.1. Den visar pâ familjeföretagsproblemen. Som exempel sysselsättningen fördelad efter anläggningar- på medvetenheten om familjeföretagens vikt nas storlek. Det finns anledning förvänta att kan nämnas den särbehandling av vissa andelen familjeföretag är högst inom del- familjeföretag i arvs- och förmögenhetsbranscher där flertalet anläggningar återfinns skattehänseende som genomfördes vid omi de lägsta storleksgruppema. Sådana del- läggningen av denna beskattning (proposibranscher är främst metallkonstruktionsin- tion nr 71/1970) och som i princip föresladustrin och annan metallvaruindustri, men gits permanentad av kapitalskatteberedningäven verktygsindustrin och hushållsmetall- en (SOU 1971:46). Genom inrättandet av varutillverkningen har relativt höga andelar delegationen för de mindre och medelstora sysselsatta i små anläggningar. företagen inom industridepartementet har Vi har försökt att direkt uppskatta famil- bl. a. ett antal utredningar om de mindre jeföretagens omfattning i branschen, se ta- företagen initierats, vilka här är av intresse bell 6.2. även om de inte specifikt varit inriktade på Det är väl känt att farniljeföretagen familjeföretagsfrågor. antalsmässigt dominerar svensk industri. Det- Bland övriga undersökningar kan nämnas ta är också naturligt med tanke på storleks- Johansson-Sillén: ”Småindustri och familjestrukturen. Tabell 6.2 visar att drygt l 600 företagare, utgiven 1968. Undersökningen av manufakturbranschens 1 700-1 800 före- behandlar bl. a. ett antal småföretags planetag bör räknas till denna kategori. Vidare ring, lönsamhet m. m. Resultaten av denna framgår att familjeföretagen även sysselsätt- undersökning tyder på att flertalet ingående ningsmässigt spelar en framträdande roll, 2/3 företag hade en otillräcklig familjerättslig av antalet anställda återfinns inom familjefö- planering. Som exempel kan nämnas att i retag. Motsvarande andel för hela industrin flertalet fall tycks befintliga försäkringar

122 SOU 1973: 29

vara otillräckliga för att täcka arvsskatterna. 6.2.3.2 Kapitalförsörjningen Över huvud taget synes överlåtelseplaneringen vara bristfällig. I de flesta företag var Näringslivets kapitalförsörjning har sedan det oklart hur generationsväxlingen och lång tid stått under debatt. Från näringslivets efterträdarfrågan skulle lösas. sida har man poängterat det nödvändiga i att Som en uppföljning av denna skrift utgavs upprätthålla en sådan lönsamhet att finansie- 1969 av samma författare Familjeföreta- ringen av investeringarna kan ske med egna gets planering”, som dels behandlar allmän medel i en så stor utsträckning att Soliditeten ekonomisk planering i små företag, dels inte sjunker under en från risksynpunkt särskilda familjeföretagsfrågor. Generations- acceptabel nivå. Från statsmakternas sida har växlingen berörs med anknytning till de tonvikten lagts vid behovet av att få en ur familjerättsliga regler som bestämmer dessa samhällsekonomisk synpunkt effektiv resursföretags handlingsram. Vidare redogörs för allokering. som kan underlätta ett ledarskifte När det gäller familjeföretagen har det åtgärder såsom dokumentation m. m. framhållits att dessa befinner sig i en Det utbildningsmaterial, Se om Ditt finansieringsmässigt svårare situation än föreföretag”, som SAF arbetat fram med inrikt- tag med spritt ägande. De saknar möjligheten mindre tar även att via aktiemarknaden få en spridning av ning på framförallt företag ägandet och därmed minska bundenheten till upp vissa familjeföretagsfrågor. Företagaren ett fåtal ekonomi. Inte får möjlighet att kontrollera sin och företa- personers privata vad avser heller finns möjligheten att denna väg få gets beredskap generationsoch ekonomiska frågor i samband tillskott av ägarkapital. Vidare är familjeföreväxlingen härmed. I den andra delen av detta utbild- tagen i praktiken utestängda från obliganingspaket som utkommer under 1973 ägnas tionsmarknaden. Speciella kapitalkällor såtre ”åtgärdslistor” åt familjeföretagsfrågor. som lån i utlandet är inte heller tillgängligai Vidare bör nämnas att Industriförbundet större utsträckning. arbetar på en standardiserad norrnalkonto- Det har även hävdats att förskjutningen på företag. kreditmarknaden missgynnat de mindre föreplan för mindre Under fjolåret utgavs av försäkrings- tagen genom att deras traditionella långivare, Skandia och Skandinaviska Enskilda bankerna, fått se sin del av marknaden bolaget Banken skriften Leva som fa- minska till förmån för framförallt AP-fongemensamt Denna behandlar bl. a. fö- dema. Man bör samtidigt hâllai minnet att miljeföretagare”. arvs- och skattefrågor förändringar skett i kreditinstitutens utlåretagsledningsfrågor, samt råd i planeringsfrågor m. m. ningsinriktning. En sådan förändring är t. ex. affärsbankernas omfördelning från näringslivs- till bostadskrediter, medan övriga banker ökat andelen kreditgivning till närings- 6.2.3 Särskilda familjeföretagsfrâgor livet. För att tillgodose de mindre företagens 6.2.3.1 Allmän småföretagsproblematik kapitalbehov har ett antal speciella kreditin- Familjeföretagen är i genomsnitt mindre än stitut upprättats. Bland dessa kan nämnas branschens övriga företag. Till problemen AB Industrikredit och AB Företagskredit, hör därför de mindre företagens allmänt sett vilka tillhandahåller långfristiga primär- och begränsade personella möjligheter att över- sekundärlån. De kan även bevilja kreditgablicka den tekniska och ekonomiska utveck- rantier. Båda bolagen är hälftenägda av lingen. Detta förhållande och åtgärder från staten och affärsbankema. samhällets sida som skulle kunna bidra till en År 1960 bildades statens hantverks- och förbättring härvidlag har behandlats i avsnitt industrilânefond genom en omorganisation 6.1 ovan. av olika statliga lånefonder för smâindustri

SOU 1973: 29 123

och hantverk. Denna fond beviljar direktlån, dvs. vi utgår från att de mindre företagen år vilka är avsedda som komplement då lån från familjeföretag vilket också är fallet med få traditionella institut som affärsbanker, spar- undantag. Eftersom skillnaden mellan delbanker och jordbrukskassor inte kan beviljas. branscherna är stor när det gäller finansieöverstiger beloppet 200 000 kr kommer rings- och kapitalstruktur måste redovisningindustrilånegaranti ifråga. en göras för varje delbransch för sig. I tabell Fr. o. m. 1973 finns ett särskilt institut, 6.3 har några nyckeldata sammanställts. Företagskapital AB, som ska tillhandahålla Den första kolumnen i tabellen visar de riskvilligt kapital för mindre och medelstora faktiska investeringarna i procent av det företag. Detta ska exempelvis kunna ske kalkylerade avskrivningsbehovet. En relation genom förvärv av minoritetsposter av aktier. på 100 % innebär att investeringarna i Vidare ska bolaget kunna ansvara för garanti- materiella anläggningstillgångar varit tillräckförbindelser. Staten äger hälften, affärsban- liga för att på lång sikt upprätthålla produkkerna, Sparbankernas Bank och Jordbrukets tions- och vinstkapaciteten. Underskrids Bank andra hälften. 100 % är således investeringsnivån otillräck- Under 1972 inrättades ett bolag, AB lig för detta ändamâll Vi kan, som framgår Strukturgaranti, med uppgift att underlätta av tabellen, inte på grundval av detta mateomvandlingen inom industrin. Under en rial dra slutsatsen att investeringarna inom försöksperiod har verksamheten begränsats de mindre företagen i manufakturindustrin till vissa branscher med akuta omställnings- skulle vara mera eftersatta än inom de större problem (teko-industrin, skoindustrin, den företagen. Endast för verktygsindustrin, humanuella glasindustrin och möbelindustrin). vudsakligen handverktygsföretag, och trâdin- Företaget kan lämna garantier för lån som dustrin tycks detta gälla. upptas i avsikt att åstadkomma strukturför- Vi övergår härefter till att studera i vad ändringar i de nämnda branscherna. AB mån kapitaltillförselns sammansättning är Strukturgaranti ägs av Sveriges Investerings- annorlunda i de mindre företagen. Ser vi till bank. sparandefinansieringen, dvs. bruttosparandet Investeringsbanken och Sparbankernas i relation till den totala kapitalanvändningen, Bank äger tillsammans Svensk Företagsgaran- finner vi att de medelstora företagen har det ti AB. Bolaget ställer garantier för krediter gynnsammaste finansieringsläget, medan såsom tagits i bank, försäkringsbolag eller väl större som mindre befinner företag sig i annat kreditinstitut. en något sämre situation. Således anger inte Det finns således en mångfald kreditinsti- dessa data att de mindre företagen, och tut med mer eller mindre klar inriktning på därmed familjeföretagen, skulle befinna sigi den mindre företagsamhetens kapitalförsörj- ett avsevärt sämre finansieringsmässigt läge ning. Från de mindre företagens sida hävdas än de större företagen. att svårigheten att få överblick över detta Vi har även uppgifter om dessa företagsutbud är betydande samt att kraven på gruppers soliditet, dvs. andelen eget (korriformella säkerheter från dessa instituts sida gerat) kapital av det totala (korrigerade) inte skiljer sig i avgörande mån från banker- kapitalet. Som framgår av tabellen tyder nas. resultaten här på att de mindre företagen har Den allmänna lönsamhets- och finansie- en svagare kapitalstruktur än övriga företag. ringssituationen inom manufakturindustrin l samtliga delbranscher, utom metalloch dess delbranscher skildras i kapitel 9. Ur konstruktionsindustri och annan metallvarudetta material har vi hämtat vissa uppgifter industri där antalet mindre företag dock är för familjeföretagens del. Någon särredovisning av familjeföretagen i

lHänsyn har inte tagits till investeringar i

materialet har inte gjorts. I stället använder eller i omsättforsknings- och utvecklingsarbete vi företagets storlek som en approximation, ningskapital.

124 SOU 1973: 29

störst, har den minsta den storleksgruppen Gen eratio nsskiftets aktualitet lägsta soliditeten. I denna mening finns det För att kunna bedöma vilken aktualitet således fog för påståendet att små företag, generationsväxlingen har för manufakturinoch därmed befinner dustrin borde familjeföretag, sig iett vi haft tillgång till data över mera utsatt läge ur kapitalsynpunkt än övri- familjeföretagarnas Det åldersfördelning. ga. Dock har de medelstora företagen, som finns i och för sig ingen anledning vänta sig också i de flesta fall är familjeföretag, i att denna i någon högre grad ska avvika från allmänhet den högsta soliditeten. motsvarande fördelning bland familjeföreta- Sammanfattningsvis kan vi konstatera att gare i andra branscher. En mindre undersökde, i och för sig begränsade, uppgifter vi haft ning som gjorts vid Umeå universitet på ett till vårt förfogande inte entydigt pekar mot urval av företag inom manufakturindustrin att de mindre företagens visar på en genomsnittsålder om ca 50 år.1 investeringsbenägenhet skulle vara hämmad till följd av Andra undersökningar antyder liknande förproblem med kapitalförsörjningen. hållanden i andra branscher. För de inter- Vid de intervjuer med ett antal familjefö- vjuade företagen var frågan aktuell iungefär retag, som utförligare beskrivs i avsnitt 6.1, hälften av fallen. Det torde vara berättigat har knappast tillgången till externt kapital att påstå att ett betydande antal av branframstått som det svåraste expansions- schens familjeföretag kommer att stå inför hindret. Snarare har detta ansetts utgöras av en generationsväxlingssituation i vart fall svårigheten att finna tillräckligt lönsamma mot decenniets slut eller åren därefter. projekt samt att finansiera dessa med egna Det finns belägg för att familjeföretagens medel i en från säkerhetssynpunkt tillräck- för successionen i allmänhet är planering ligt stor utsträckning. eftersatt, ett förhållande som utredningen ser allvarligt på. Som exempel kan nämnas att en undersökningi Värnamoregionen visar att mellan l/2 och 2/3 av företagen varken 6.2.3.3 Generationsväxlingsproblemet planerat eller vidtagit några åtgärder för att Vår behandling av familjeföretagsfrågoma underlätta

generationsväxlingen.: Från våra

motiveras av deras betydelse för den framti- med .i Eskilstunaintervjuer företag och da branschomvandlingen. I främsta rummet Anderstorpsregionerna framgår att för ca 2/3 syftar vi på de effekter generationsväxlingen av företagen är efterträdarfrågan inte löst. kan ha på företagens möjligheter att överle- Den är dock ej aktuell ialla företag. Bland va. de företag där problemet kan anses aktuellt Underlag för den följande saknas redogörelsen en lösning i åtminstone hälften av utgör de intervjuer med ett 20-tal företag, fallen. Om detta vore representativt för huvudsakligen belägna i Eskilstuna- och An- branschens företag skulle, med hänsyn tagen derstorpsregionerna, som omnämnts i avsnitt till den åldersfördelning bland företagarna 6.1. Invervjuerna omfattar företag med från som Umeåundersökningen anger, uppskattflera hundra till färre än lO anställda. Före- 10-20 % av branschens ningsvis företag tagen befinner sig på olika stadier i genera- befinna där deras framtid av sig i en situation tionsskifteshänseende, för vissa är ett skifte denna anledning är högst oviss. inte aktuellt på ett eller ett par decennier, för andra är det nära förestående. Planeringen för kommande skiften är av varieran- Skattefrâgor de standard. I debatten om familjeföretagens situation Som allmänt har skatterna kommit att spela en stor roll. bakgrundsmaterial har tjänat den omfattande samling artiklar och uppsatå Stieg Ingels-Göran Holmgren. a. a. ser som numera finns rörande dessa frågor. Lars Johansson-Ragnar Ulf: Fåmansbolagens Lunds universitet, ht

gegräeáationsskiftesplanering.

SOU 1973: 29

Det har därvid ibland hävdats att skatterna Kapitalskatteberedningens förslag: mer eller mindre omöjliggör familjeföreta- Förmögenhetsbeskattningen: gens fortlevnad i den hävdvunna formen. Det Agaren ska ensam eller tillsammans med högst 9 gäller då inte enbart arvs- och förmögenhets- personer äga minst 75 % av företaget. utan Agaren ska vara huvudsakligast verksam i före taget beskattningen även fysiska personers och ha sin väsentliga försörjning därav. marginalbeskattning. Som tidigare nämnts Den skattepliktiga förmögenheten reduceras med har särskild hänsyn tagits till familjeföreta- 25 % av den del som överstiger 400 000 kr. infördes Högsta tillåtna avdrag är 400 000 kr. gen genom att vissa särbestämmelser vid omläggningen av kapitalbeskattningen Arvsbeskattningen: 1970. Dessa särbestämmelser har med vissa Skattelättnaden läggs helt på förmögenhetsbeskattmodifikationer föreslagits permanentade av ningen. kapitalskatteberedningen. Skattelättnader medges f. n. enligt följande. De föreslagna reglerna innebär att avdraget gäller företagsförmögenheter mellan 400 000 kr och 2 milj. kr. Skattelättnaden är Nu varande regler: i och för sig inte begränsad till företag av

Förmögenhetsbeskattning: denna storlek, större företag får dock större

Den skattskyldige ska ensam eller tillsammans med lättnader genom 80-85-procentsspärren. högst 9 personer äga minst 75 % av företaget. Följderna för manufakturföretagens del av Den skattskyldige ska ha sin väsentliga försörjning är svåra att bedöma. beredförslaget Enligt av företaget samtidigt som företaget ska dominera ningens uppgifter torde kanske 400 företag jämfört med hans övriga förmögenhetstillgångar. Skattelättnader medges för företagsförmögenheter inom metall- och verkstadsindustrin gruv-, mellan S00 000 kr och 2 milj. kr. kunna uppfylla villkoren. l detta samman- Den skattepliktiga förmögenheten reduceras med 25 % av den del som överstiger 500 000 kr. hang kan vi bortse från gruvindustrin och

järn- och metallverken. Eftersom manufak- Arvsbeskattning: turindustrin utgör ca l/4 av verkstadsinkraven dustrin skulle i runt tal 100 företag i Företaget och den avlidne ska ha uppfyllt för skattelättnad vid förmögenhetsbeskattningen. branschen kunna bli berörda av beredningens Anstånd med det s. k. anståndsbeloppet medges i 4 förslag. Någon proposition till riksdagen år. Efter denna tid efterskänkes beloppet om den som fått anstånd haft minst 75 % av sin förmögen- baserad på kapitalskatteberedningens förslag het i företaget och någon arvinge eller testaments- föreligger ännu ej. tagare haft sin väsentliga försörjning av företaget. - De effekter som kapitalbeskattningen Anståndsbeloppet utgör 10% av arvsskatten för arvs- och förmögenhetsbeskattningen - har mottagarens lott om företagets värde ej överstiger 2 milj. kr, och 5 % om det överstiger 2 milj. kr men på företagens finansiella ställning är starkt ej 2,5 milj. kr. beroende av företagets storlek och företagal kapitalskatteberedningens uppdrag in- rens familjesituation. Generellt gäller härvid gick att föreslå permanenta regler varvid en att beskattningen blir mera kännbar ju större var att skattebelastningen på företaget är, ju färre arvingama är och ju utgångspunkt mindre och medelstora företag ungefär skul- större den eventuella sidoförmögenheten är.

le motsvara den som rådde före 1970 års Vad gäller företagets storlek torde företagsomläggning. En olägenhet med de nuvarande förmögenheter på några få hundratusen är att betydande tröskeleffekter kronor knappast ge större problem i detta reglerna uppstår både för förmögenhets- och arvsbe- hänseende. För företagsvärden på några skattningen. Tillgängliga undersökningar ty- miljoner kr kan det vara svårare att klara få företag fått del utan att skada företader på att förhållandevis kapitalbeskattningen av lättnadema. Av de 19 företag vi intervjuat gets ekonomi. faller 7 inom som bör ha fått De intervjuade fördelar den kategori företagen sig på viss lättnad. följande sätt förmögenhetsmässigt:

126 SOU 1973: 29

jeföretagen har bl.a. belysts i den typ av

ras för att utöver en standardiserad företags- Bland dessa företag är det de större som ledarlön betala förmögenhetsskatt samt refrämst ser kapitalbeskattningen som ett serveringar för arvsskatt. Tabellen visar ränproblem. tabilitetskrav efter bolagsskatt enligt nuva- För att undvika att denna typ av beskattrande regler samt enligt kapitalskatteberedning ska kräva sådana uttag ur företaget att ningens förslag. Det är av intresse att jämföra dess bestånd äventyras kan olika vägar väljas. lönsamheten i branschen med de krav på En är att bygga upp en likviditetsreserv i avkastning som en god finansiell planering företaget, en annan att försäkringsvägen enligt dessa beräkningar kräver. bygga upp reserver, en tredje slutligen att Det bör observeras att räntabilitetstalen i successivt genom gåvor låta företaget övergå de två högra kolumnerna omräknats för att till arvingarna. Tillgängliga undersökningar få en jämförbar kapitalbas. Siffrorna i tyder på att försäkringsalternativet i många tabellen avser nämligen räntabilitet på förfall kan ge relativt goda reserver och ställer mögenhetsvärdet (i kapitel 9 är lönsamheten sig fördelaktigt genom att försäkringen kan räknad på ett återanskaffningsvärde). Vi har belånas. Det är emellertid mycket viktigt att antagit att förmögenhetsvärdet, taxeringsvärall planering på detta område påbörjas i god det, i allmänhet är ett substansvärde som tid. utgör 3/4 av återanskaffningsvärdet. Räntabi- Nedanstående sammanställning illustrerar litetskraven kan då jämföras med lönsamhevilken betydelse åldern vid försäkringsteckten i de mindre och medelstora företagen, se nandet har för möjligheten att på detta sätt tabell 6.4. Resultatet visar att även om man skaffa täckning för arvsskatten. avstår från tillväxt av det egna kapitalet

uppnår man snabbt den nivå där företagen Man, Premie, kr Täckning av arvsskatten ålder per år i klass 1 på en arvs- har svårt att klara de ekonomiska krav som lott av kr

45 2 9 l 8 373 400

dock dessa företag i en svår situation. Till de i tabellen angivna siffrorna kan Premien representerar här ett ”avkast- fogas den reservationen att en mera realistisk ningskrav efter skatt. Före skatt blir det kalkyl borde grundas på ett antagande om en belopp som måste framtagas för att betala senare tillträdesålder, vilket skärper lönsampremien inte oväsentligt större, vid en hetskraven. marginalskatt om 60 eller 70 % 2,5 resp. 3,3 gånger större. Till detta kommer att en Utlösningsfrågor successiv uppjustering av beloppen måste ske för att ta dels till inflationens hänsyn Även om arvs- och förmögenhetsbeskattningverkningar, dels till att företagets värde bör en fått en central roll i diskussionen om stiga vid en rimlig tillväxt. En fortgående inflation 1 kan göra det omöjligt att försäk- Se exempelvis Sven-Erik Johansson - Jan Werding: Räntabilitetslcrav i familjeföretag med ringsvägen bygga upp erforderliga reserver. hänsyn till kapitaltillväxt och kapitalskatter. Skan- Kapitalbeskattningensbetydelse för famil- dinaviska Banken Kvartalsskrift 1970: 2.

SOU 1973: 29 127

familjeföretagens framtid torde det dock de en orealistiskt hög värdering av företaget vara möjligt att genom en planering i god tid understödjas. På basis av specialundersökundvika att i dessa hänseenden ningen i kapitel 9 har vi för företagen i företaget drabbas alltför hårt vid ett generationsskifte. storleken 50-200 anställda gjort en schema- Såväl våra egna intervjuer som andra tisk uppskattning av värdet på det egna undersökningar tyder på att utlösningsfrå- kapitalet enligt en substansvärdering resp. en gorna utgör ett svårare problem vid ett avkastningsvärdering. Denna uppskattning skifte. Så länge företaget drivs av en person ger till resultat att substansvärdet överstiger ner; erforderliga avkastningsvärdet. Man måste också hålla i plöjs stora delar av vinsten uttag kan göras via lönen eller på annat sätt minnet att ett företags värde är starkt utan att företagets ställning rubbas. Då en ny beroende av kvalifikationerna hos den persogeneration träder till aktualiseras ofta utlös- nal som arbetar på olika poster i företaget. ningsfrågorna. I många familjeföretag kan Det torde ofta vara lämpligt att anlita en inte alla arvingar arbeta i företaget och den utomstående värderingsman eller att på ett vägen få del i avkastningen på den gemen- tidigt stadium fastställa hur värderingen ska samma förmögenheten. Om någon utlösning göras samt upprepa denna med jämna melinte kommer till stånd måste företaget lanrum. kunna bära både en normal företagsledarlön Om enighet kan nås om värderingen och utdelning till de passiva ägarna (åtmins- kvarstår det andra problemet, hur utlöstone så mycket att eventuell förmögenhets- ningen ska ske. För ett betydande antal skatt på aktierna täcks). Detta torde för familjeföretag blir det fråga om belopp som många företag innebära att relativt betydan- är mycket svåra att ta ut ur företaget. de krav på avkastning måste tillgodoses vilka svårighetsgraden varierar med företagets minskar möjligheterna till en konsolidering. storlek och antalet ägare. Marknaden för icke-börsnoterade företag För att belysa detta har tre företag valts är begränsad. De passiva ägarna har därför ut från våra intervjuer. För dessa har ett små möjligheter att avyttra aktierna. försäkringsbolag gjort beräkningar över kostmycket Investmentföretag och större tillverkande naden för att försäkringsvägen göra reservaföretag har självfallet inte obegränsade möj- tioner för utlösning. Företagen har valts så ligheter att köpa upp företag. Dessutom är att en viss spridning nås bl. a. i storlekshände naturligt nog främst intresserade av seende. Vissa justeringar har gjorts för att expansiva företag med mycket lönsamma identifikation av företagen ej ska vara möjlig. produkter. Företag nr 1 ägs till 10 % av grundaren En utväg är att erbjuda aktierna till den som är över 60 år. Resten ägs av de fyra arvinge som leder företaget. Då aktualiseras sönerna. Taxeringsvärdet är 320 000 kr, utlösningsproblemen. Det är omvittnat från omsättningen drygt 8 milj. kr. För att olika undersökningar, bl. a. den tidigare upprätthålla en beredskap för det fall att nämnda Värnamoundersökningen samt våra någon av bröderna behöver lösas ut kan de egna intervjuer med företag, att detta är teckna livstidsförsäkringar på varandras liv. mycket svåra frågor. Det första problemet är Årskostnaden för detta uppgår till knappt värderingen av företaget. 5000 kr, vilket ska tas från beskattade Det ligger i de delägares intresse som vill medel. Före skatt torde beloppet uppgå till sälja sina aktier att värdera dessa högt. 12 000-15 000 kr. Dessutom har passiva ägare ofta en orealis- Företag nr 2 ägs av grundaren som är över tisk uppfattning om företagets ”verkliga” 60 år. Han har fyra barn, varav ett ska överta värde. Med verkligt värde förstås här det företaget. Taxeringsvärdet är 2,5 milj. kr, värde som företaget skulle ha vid en försälj- omsättningen 6 milj. kr. Om den tillträdande ning. Genom den substansvärdering som företagsledaren vid ägarens frånfälle eller taxeringsmyndigheterna oftast tillämpar tor- tillbakaträdande ska lösa ut övriga släktingar

128 SOU 1973: 29

kan en försäkring på ägarens liv tecknas. likviditetsuppbyggnad, successiva gåvor, för- Årskostnaden blir dock så hög att en säkringar eller en kombination av dessa omedelbar utlösning inte är realistisk. De försöka säkra företagets fortbestånd. Om övriga syskonen kan inte lösas ut på ett antal detta påbörjas i god tid torde det vara år. möjligt att härigenom undgå svårare konse- Företag nr 3 ägs av tre syskon, samtliga kvenser, åtminstone för ej alltför stora över 55 år. Det taxerade värdet uppgår till ca familjeföretag. För det tredje kan företaga- 5 milj. kr, omsättningen till 14 milj. kr. ren avstå från expansion och försöka ta ut så Kompanjonsförsäkringar finns, vilka täcker mycket som möjligt ur företaget. Detta får 1/5 av taxeringsvärdet. Om kompanjonsför- naturligtvis på sikt svåra konsekvenser. Vi säkringar ska tecknas för att täcka återstoden har intrycket att de nuvarande utlösningsuppgår årskostnaden till 100 000 kr vilket problemen gör att ett inte oväsentligt antal företaget knappast kan bära. Dessa kostna- företagare valt denna utväg. der skulle tillkomma utöver premier för Sammanfattningsvis anser vi utlösningen redan tecknade försäkringar. utgöra det största problemet. För företag av Våra erfarenheter från intervjuerna tyder en viss storleksordning är detta mycket på att vid ett taxeringsvärde på över l milj. svårlöst. En mera realistisk värdering i kr och med två eller flera personer inblanda- taxeringshänseende skulle ha gynnsamma de är utlösningssituationen synnerligen svår- effekter på delägarnas värdering av företagen löst. och därmed reducera problemet. Utredningen anser familjeföretagsfrågorna 6.2.4 Slutsatser så viktiga att ett förslag för att underlätta Som framgått av redogörelsen utgör familje- generationsväxlingen skisseras i kapitel 13. företagen en stor och betydelsefull del av manufakturindustrin och kommer att göra det under överskådlig tid. Generationsväxlingsproblemet utgör enligt utredningens mening i ett inte oväsentligt antal fall ett allvarligt hinder för företagens fortbestånd, vilket kan få betydande konsekvenser för de anställda och de orter det gäller. Det primära problemet är att finna en lämplig företagsledare. Genom att arbetsmarknaden numera är rikt differentierad framstår inte alltid ledning av ett familjeföretag som ett konkurrenskraftigt alternativ. Svårigheten att lösa efterträdarfrågan har starkt poängterats vid våra kontakter med företagen. Den beskattning som drabbar familjeföretagen utgör blott en faktor, även om den är viktig i och för sig. Denna fråga är föremål för överväganden i annat sammanhang. En företagare som står inför generationsväxlingsproblemen har möjlighet att välja olika utvägar. En sådan är att försöka sälja företaget. Denna möjlighet står knappast öppen för mer än ett relativt litet antal företag. En andra handlingslinje är att genom

9-SOU 1973: 29 129

Tabell andel av sysselsättningen i manufakturindustrin 6.2 Familjeföretagens (uppskattade)

Totalt antal Anställda i Andel i Uppskattat anställda fam .företag % antal fam. företag (l) (2) (3) (4)

6 641 4 172 63 140 Verktygs- 0. redskapsind. Ind. för metallkonstr. 18 279 15 939 87 590 2 728 1 136 42 27 Metallförpackningsind. lnd. for metalltråd, -nät, -linor, -kablar 4 712 2 683 57 40 4 650 l 275 27 50 Spik-, skruv- 0. bultind. 11 272 5 496 49 120 Annan byggnadsmetallvaruind.

Anm Uppskattningen av antalet familjeföretag har gjorts inom utredningen med primärmaterial från SCB: s industristatistik som grund. Tabell 6.3 Finansiella kriterier inom manufakturindustrins delbranscher 1967-70

Källa: Utredningens specialundersökning av lönsamhets- och ñnansieringsförhållanden. 130 SOU 1973: 29

Tabell 6.4 Erforderlig räntabilitet på eget kapital (efter skatt) för förmögenhetsskatt och reserveringar för arvsskatt samt räntabiliteten i manufakturföretag 1965-70

Rän tabilitetskrav % Faktisk räntabilitet enligt enligt kapi- iföretag med iföretag med nuvarande talskattebe- 50-99 an- 100- 199 regler redningens ställda anställda förslag Förmögenhet vid tillträdandet,

Förutsättningar:

Ålder vid tillträdandet: 30 år Ålder vid pensionering: 65 år Arvingar: 2 Inkomst: 50 000 kr Kommunalskatt: 20 kr Reserveringar för kapitalskatt sker genom en kapitalförsäkring

Källa: Beräkningarna i de två första kolumnerna har utförts av civ. ekon. Jan Werding, de två andra kolumnerna bygger på vår specialundersökning.

7 Den tekniska

utvecklingen

7.1 Inledning möjligheterna till större förändringar av själva produktionsprocessen begränsade. Den inriktning och omfattning som den Inom manufakturindustrin är möjlighetertekniska utvecklingen kommer att få är av na att genomföra tekniska förändringar inte mycket stor betydelse för takten i de på samma sätt bundna till investeringstillförändringar som branschen har att anpassa fället. Maskiner och lokaler kan i viss mån sig till. anpassas till nya användningsområden. Den tekniska utvecklingen är dock inte Således bör sambandet mellan teknisk något entydigt begrepp. Ett brukligt sätt att utveckling och nyinvesteringar vara mindre angripa frågan om den tekniska utveck- utpräglat i branschen. Faktorer som lingens förändringstakt och betydelse är att kvaliteten på arbetskraft och företagsledning tillskriva den all ökning av produktionen har en relativt sett större betydelse. som inte kan hänföras till insatser av arbets- Vi har valt att främst lämna en kraft och kapital. I detta bidrag till produk- redogörelse för vissa bedömningar av tionstillväxten täcks dock in betydligt mera långsiktiga förändringar iverkstadsindustrins än tekniska förbättringar, såsom effekter av produktionsteknik samt en genomgång av strukturomvandlingen, av en bättre organisa- den pågående tekniska utvecklingen i olika tion delbranscher inom manufakturindustrin för av företagets produktion och administration, av en bättre utbildning av före- att ge en uppfattning om huruvida större och och är att vänta. tagsledning anställda, av samordning genomgripande förändringar mellan olika resurser etc. Den tek- Vidare försöker vi bedöma branschens ställföretags i tekniskt avseende i jämförelse med niska utvecklingen, i denna vida bemärkelse, ning skulle andra branscher. enligt våra beräkningar ha svarat för 70-90 % av tillväxten i manufakturindustrin under 60-talet. 7.2 Utvecklingstendenser Manufakturindustrin i allmänhet, och även större delen av den övriga De tekniska förändringar som medför krav verkstadsindustrin, skiljer sig från den på omläggning av produktionsinriktningen utpräglade processindustrin därigenom att inom manufakturföretagen är bl. a. den tekniska utvecklingen i mindre grad är förändringar av en produkts möjlighet att kapitalbunden. I processindustrierna är den uppfylla en viss funktion. En maskin kan tekniska utvecklingen bunden till nyin- t. ex. ersätta ett handverktyg. Införandet av vesteringama. När en investering är gjord är nya material, t. ex. plast, medför behcv av

132 SOU 1973: 29

produktionsomställningar inom företagen. 90-talet kommer datorer att tas i bruk för Därutöver är varje produktionsteknik, varje styrning av elektrokemisk bearbetning och process, utsatt för teknisk utveckling. gnistbearbetning. Nya fysikaliska och kemis- Samtliga dessa tre led kan förändras i en ka processer kommer att göra det möjligt att sådan utsträckning att konsekvenserna blir bearbeta icke-metalliska material snabbare mycket betydande för en bransch eller en än vad konventionell maskinbearbetning

grupp av företag. Eftersom de två medger. Ett exempel är kapning av hårda

förstnämnda leden, produkternas använd- plaster med vätskestrålar. ningssätt och materialutvecklingen har Trots detta anses inte denna typ av behandlats i samband med efterfrågebedöm- processer att i någon stor utsträckning kunna ningen, kapitel 2.2, ska främst förändringari konkurrera med konventionell skärande produktionstekniken diskuteras i detta bearbetning när det gäller en samlad kapitel. bedömning av bearbetningshastighet, toleransnoggrannhet och ytkvalité.

7.2.1 Utvecklingen på längre sikt 7.2.1.3 Plastisk bearbetning

Dessa processer kommer sannolikt att 7.2.1.1 Skärande bearbetning genomgå betydande förändringar. Form- Det troligt att de dominerande sprutning av metaller kommer att utnyttjas

anses

förändringarna på medellång sikt, första för både kall- och varmbearbetning. I vissa hälften av 80-talet, är en ökande användning fall tycks utvecklingen gå mot material som av lättmetaller samt en utveckling av är mjuka och formbara under bearbetningen. kombinationer mellan skärande bearbetning Erforderlig hårdhet för att uppfylla och fysikaliska och kemiska processer. På funktionskraven kan uppnås antingen genom längre sikt kommer möjligheterna att i bearbetningshårdnande eller genom urskiljförväg bestämma maskinbearbetningens ningshärdning. För att förbilliga verktygen kvalitet att öka. Det kommer även att kommer de att tillverkas av material som är utvecklas nya verktygsmaterial som dels hårda och värmebeständiga på utsatta delar medger en snabbare avverkning än vad somi medan övriga delar görs av mjuka och billiga dag är möjligt, dels kan bearbeta höghållfasta material. Halwarm bearbetning kommer att material. vara en metod som används jämsides med Denna utveckling är självfallet av kall- och varmbearbetning. På lång sikt torde betydelse för manufakturindustrin och hälften av all varmbearbetning ha ersatts av särskilt för tillverkningen inom delbranscher- kallbearbetning. na verktygsindustri, byggnadsmetallvaru- Djuppressning kommer att i ökad grad industri och annan metallvaruindustri. konkurrera med smidning och sprutning. Under 80-talet sker en utveckling i fråga om metoderna att ge detaljerna i förväg bestäm- 7.2.1.2 Fysikalisk och kemisk bearbetning da egenskaper. Användning av laser och plasmabåge för att applicera nötningsbeständiga material på 7.2.1.4 Slipning plana ytor är sannolik redan under 70-talet. Ett annat användningsområde för lasem är Under den närmaste l O-årsperioden t. ex. svetsning av metaller och keramer. förbättras slipprocessen bl. a. så att en Fysikalisk och kemisk bearbetning kan ha tredubbling av avverkningsförmågan blir betydelse för exempelvis metallförpacknings- Framställningen bygger på en redogörelse för en s. k. DeIphi-undersökning utförd av CIRP industrin och hushållsmetallvaruindustrin. (International Institution for Production Under senare delen av 80-talet och Engineering Research) åren 1970 och 1971.

SOU 1973: 29 133

möjlig. Nya slipmaterial kommer i bruk. automatiskt för ange lämpliga tidpunkter Slipning kommer att vinna terräng jämfört exempelvis verktygsbyte. Detta underlättas med annan skärande bearbetning vid en av internationellt accepterade normer för samlad bedömning av arbetshastighet, mätning av ytors kvalité. exakthet och ytkvalité. Vid mitten av Under 80-talet kommer kontroller av 80-talet torde slipningen utgöra ca 25 % av ytkvaliteten vid exempelvis maskinbearbetden skärande bearbetningen. ning eller slipning att ske direkt iprocessen.

7.2.1.5 Verktygsmaskiner 7.2.2 inom manufakturindust- Utvecklingen rin under 70-talet Den i tiden närmast liggande förändringen är en betydande spridning av utnyttjandet av Följande översikt bygger på uppgifter från numeriskt styrda maskiner, NS-maskiner. i branschen eller från andra företag Detta underlättas av reduceringen av har branschexperter. Genomgången gjorts kostnaderna för denna typ av maskiner delbranschvis och avser i första hand samtidigt som de blir lättare att använda. 70-talet. Bearbetningsnoggrannheten förbättras med bl. a. användande av laser för mätning av detaljernas dimensioner under pågående 7. 2. 2.1 Verktygsindustri bearbetning. Ett internationellt accepterat system för Den största delen av tillverkningen i denna kvalitetskontroll av verktygsmaskiner kombransch utgöres av maskinverktyg. Inom den mer så småningom att införas. Vidare skärande bearbetningen har utvecklingen lett kommer kombinationer av exempelvis till en ökad användning av hårdmetall i plastisk bearbetning och elektrokemiska verktygen. Detta har medgett en snabbare processer att kunna utföras. Ungefär hälften awerkning. kommer Hårdmetallverktygen av maskinproduktionen, räknat i värde, sannolikt att vinna ökad terräng under kommer under 90-talet att utgöras av 70-talet. För närvarande är en ny NS-maskiner. hårdmetalltyp, titankarbid, aktuell. Denna väntas få en snabbt ökande användning i framtiden. Produktionsprocessen förändras 7.2.1.6 Mätteknik utbytbarhet vid övergång till framställning av detta slag En förbättring av mättekniken sker på så sätt av verktyg. att kontroller av de producerade detaljerna Hårdmetallverktygen för skärande bearsker direkt i produktionsprocessen. Lasern betning konkurrerar med andra metoder. kommer till användning för att ge exakta Som exempel på konkurrerande metoder positioner åt verktyg och mått på detaljer kan anges användningen av keramiska skär, under bearbetningen iverktygsmaskiner. som har ännu bättre slitstyrka men är Det blir möjligt att direkt korrigera sprödare än hårdmetallen. Gnistbearbetning, utrustning och teknik under pågående plastisk bearbetning och kallbearbetning är tillverkning, främst i automatiserade andra slag av metoder som kan inkräkta på processer. den skärande bearbetningens område. Några Nya metoder för kontroll av större omkastningar i det tekniska värmepåverkan utvecklas. utvecklingsmönstret är dock ej att vänta under 70-talet. När det gäller bergborrar kan på lång sikt 7.2.1.7 Ytkvalité en konkurrerande metod vara att skära med System för mätning av ytkvaliteten kommer syrgas eller plasma. att förbättras så att det blir möjligt att Även pressverktygen har fått en ökad

134 SOU 1973: 29

av hårdmetall i Det främsta området för konkurrens mellan livslängd genom användande stål och betong är byggandet av industri- och slitdelarna. kontorsbyggnader, varuhus, broar m. m. Vidareutvecklingen tycks dock ej ha vant som för verktyg för På längre sikt kan plasten bli en av samma omfattning skärande bearbetning. Förändringarna av konkurrent till stålet. En mera genomgripan-

de konkurrens är inte omedelbart pressverktygen har i en del fall varit ägnade förestående. Produkter som fasader, att tillgodose skyddssynpunkter. med vissa undantag, balkonger o. d. kommer i första hand att Handverktygen har, en och tillverkningen utsättas för denna konkurrens. hög produktålder Det förefaller Den andra stora varugruppen utgöres av kräver mycket arbetskraft. att cisterner och cylindrar av olika slag. Vissa troligt att länder med lägre löner kommer Två förändringar av svetsningstekniken kommer ta en allt större del av denna marknad. att äga rum. Exempel är automatisering av utvecklingstendenser är märkbara. Den ena samt elektrogas- och är att de funktioner som handverktygen fyllt svetsprocessen av maskiner. Den elektroslaggsvetsning. Förändringar i fråga i allt högre grad övertas fördel av om material och användningsområden andra är att de svenska tillverkarnas ut. Utländska kommer att ha en viss betydelse. närheten till stålverk tunnas Konkurrensen från material som armerad stålverk kan leverera stål som fyller ungefär plast är inte aktuell för cylindrar för samma kvalitetskrav. som en ökad kraftindustrin och inte heller för cisterner De stordriftsfördelar skulle kunna ge som måste kunna motstå högt tryck, samordning av produktionen i större till exempelvis vid förvaring av förtätade gaser. hänför sig utsträckning än till produktionssidan. Cisterner för förvaring av syror och andra marknadsföringsen sammanfattande bedömning kan kemikalier förekommer i plast liksom Som den tekniska utvecklingen inom underjordstankar för oljeförvaring. Plastsägas att under 70-talet torde ha tankar för inomhusbruk kommer i handverktygssektorn samma karaktärsdrag som under 60-talet. användning under 70-talet.

Den övergångsperiod som ansågs komma

att inträda mellan vatten- och atomkraften

där oljeeldade kraftverk skulle svara för stora 7.2.2.2 Industri för metallkonstruktioner delar av kraftförsörjningen tycks bli kortare

Denna delbransch består som framgått av än beräknat beroende på bl. a. prisutveck-

av flera olikartade lingen för olja. I tekniskt hänseende får detta tidigare kapitel effekten att kraven på utrustningen i tillverkningsgrenar. oljekraftverken inte blir så hårda. När det gäller byggnadskonstruktioner i Metallkonstruktionsföretagen tillverkar bl. a. tycks inte några revolutionerande nyheter fråga om tillverkningstekniken vara att ångpannor och det tycks bli en förskjutning

vänta. Den frågan synes vara mot anläggningar med enklare ångdata. Vissa viktigaste av konkurrensen mellan olika materialproblem uppstår dock utvecklingen speciella konkurrerar främst genom att de oljekraftverk som är avsedda metoder. Stålbyggandet för effekttoppar måste tändas och släckas med byggande i betong och trä. är i stor utsträckning ett relativt ofta. Sverige betongbyggande land sedan avspärmingen Vad gäller kraftvärmeverk tycks ej heller under har större tekniska förändringar som andra världskriget. Stålbyggandet några vunnit och kommer sannolikt påverkar utrustningen vara nära förestående. terräng Det i Amerika använda austenitiska stålet fortsätta att göra det under 70-talet. Till stålkonstruktionernas fördel talar att (höglegerat, rostfritt kromnickelstål) har ej

de är lättare och i Europa. Några skillnader i än betongkonstruktionema slagit igenom att de lämpar sig bättre för prefabricering. kostnadshänseende tycks inte råda.

SOU 1973: 29 135

7.2.2.3 Metallförpackningsindustri ningar. De krav som ställs på produkterna

gäller främst ökad hållfasthet och Den viktigaste faktorn vad gäller bärförmåga. Vidare leder utvecklingen till utvecklingen inom metallförpackningsomtunnare och lättare linor vid bibehållen rådet är konkurrensen från andra material hållfasthet. Några helt nya material tycks och metoder. Oljefat möter konkurrens från inte vara aktuella. Plasten utgör snarast ett andra distributions- och förpackningssystem, dvs. till komplement till de befintliga materialen. övergång bulktransporter och En internationell tendens vad gäller distribution i plastförpackningar. tillverkning av koppar- och aluminiumtråd är Förpackningar av bleckplåt kommer att övergång från behandling i valsverk till vara utsatta för konkurrens av olika slag, inom direktgjutning. Utgångsmaterialet vid valslivsmedelsområdet från djupfrysning verksmetoden är göt i 1 å 2 m långa stycken samt förpackningar av laminat, av alumisom valsas om till en tråd med 6-10 mm: s niumsfolie och plast, och inom dryckesvarudiameter och därefter behandlas i dragbänk. industrin från glasförpackningar. Vid direktgjutning är behandlingsgången En förändring som kan tänkas påverka gjutning, valsning och dragning. Fördelen framförallt burktillverkningen är en med direktgjutningen är bl. a. att eventuell övergång till djuppressning. För tillverkningen kan bedrivas i större skala, en i närvarande tillverkas exempelvis ölburkari princip oändlig tråd kan gjutas. tre delar, stomme, botten och lock som En förändring som kommer att påverka sedan sammanfogas. Djuppressningen innebär produktionen är att de s. k. ferrallinorna, att botten och stomme dras i ett stycke från dvs. aluminiumlinor med en en plåt. Härigenom blir stålkärna, materialåtgången kommer att ersättas med tråd av mindre, burken kan göras tunnare. Metoden aluminiumlegeringar. En viss fortsatt kan även tänkas bli använd för andra burkar, i övergång från koppar- till aluminiumlinor dock endast sådana som tillverkas i längre kan väntas. 1 Det gäller elektriska serier. Den nya metoden, som utvecklats och i installationer y i hus och elektriska ledningari i tillämpas i USA, kräver helt ny l motorer. maskinutrustning.

En annan tendens är att aluminium kan

komma att bli mera vanligt, åtminstone i

mindre konservförpackningar. Över huvud

taget tycks utvecklingen på förpacknings- 7.2.2.5 Spik-, skruv- och bultindustri

maskinområdet vara sådan att flexibilitet Såvitt vi kan bedöma kommer ej några mellan bleckplåt och aluminium medges. genomgripande tekniska förändringar att äga

rum. Spik är den produkt som mest fått

känning av konkurrensen från andra 7.2.2.4 Industri för metalltråd, -nät, -linor, fästmetoder. -kablar Skruv och bult är något mera expansiva En inom delbranschen som förändring vad gäller efterfrågan. Inte heller här är det

diskuterades i kapitel 2 är övergången från aktuellt med omedelbara några större metall- till syntetviror. Detta medför in- Automatillverkningstekniska förändringar. förandet av en ny teknik med ny maskinut- och tisering bortrationalisering av vissa rustning. Denna nya teknik har viss anknyt- manuella tillverkningsmoment är en

ning till textilframställningstekniken. kontinuerligt pågående process.

Den tekniska utvecklingen inom Även för skruv och bult att gäller tillverkningen av tråd och linor av järn och konkurrensen från andra fástmetoder är

stål kommer sannolikt att snarare präglas av kännbar. En ökning av rostfria artiklar kan successiva förändringar än snabba omkast- förutses.

136 SOU 1973: 29

7.2.2.6 Annan byggnadsmetallvaruindustri bli kortare beroende på att modebetingade förändringar spelar en allt större roll. Konkurrensbilden för rörsektorn när det olika marknader och Förändringar i smakriktningen kan komma gäller material har att leda till omkastningar mellan diskuterats relativt utförligt i avsnitt 2.2. produkterna. Exempel på detta är föränd- Utvecklingen på materialområdet är viktig för de rörtillverkande framtida ringen i efterfrågan på emaljerade kärl under företagens senare år. produktionsinriktning. Bedömningen är att mera framträdande Omkastningarna mellan olika grupper förändringar i fråga om leder till att produkternas livslängd sänks tillverkningsprocesserna inte är aktuella. Vad generellt. Detta leder också till som ovan sagts om svetstekniken gäller dock förskjutningar mellan produktionsmetoder, även här. men det synes inte troligt att några Inom låsområdet går utvecklingen mot genomgripande förändringar i fråga om anpassning till en ökad prefabriceringsgrad. Vidare ställs alltmer krav produktionsprocesserna kommer att äga skärpta på rum. motståndsförmåga. På sikt kommer nya

material in i bilden. Det gäller armerade

plaster som kan klara kraven på 7.2.2.8 Annan metallvaruindustri

brandsäkerhet etc. Det är delar inne ilåset Branschen omfattar en mängd produkter som kommer att tillverkas i armerad plast. med olikartade utvecklingstendenser. Endast Marknadsbilden för värmepannor präglas ett fåtal behandlas här. av konkurrensen från elvärmen för villori och för Den galvaniserade plåten, med eller utan gruppbebyggelse fjärrvärme plastbeläggning, har vunnit mark under flerfamiljshus. På marknaden för villapannor 60-talet. Den används för byggnadsändamål

dominerar i dag pannor av plåt, för 5-10 år

som tak- och fasadbeläggning, inom sedan var andelen gjutjärnspannor större. vitvarusektorn, ventilationsindustrin och Plåtpannorna har tagit överhanden, de väger varven. Vi har bedömt läget vara sådant att mindre, är lättare att transportera och det finns ett betydande utrymme för montera. ytterligare expansion för den galvaniserade Vad gäller pannor för flerfamiljshus plåten. dominerar gjutjärnspannorna. De transpor- De tekniska krav som kommer att ställas teras i delar och monteras på platsen. Enligt och de förändringar som är aktuella gäller tillverkarnas bedömning är några större tekniska plåtens vidgade användning som exempelvis förändringar ej att vänta i fråga om mellanbjälklag i byggnader. Därvid måste produktionstekniken för pannor. krav när det gäller bärande förmåga, Detsamma torde gälla de flesta övriga brandsäkerhet och ljudisolering uppfyllas. produkterna inom delbranschen. Det bör Det förefaller dock inte troligt att detta dock erinras om vad som i avsnitt 2.2 sades förutsätter en helt ny tillverkningsteknik. om en ev. plastkonkurrens vad gäller badkar Vidare är det tänkbart med förändringar och diskbänkar. i fråga om beläggningen. Det är möjligt att

keramiska material blir aktuella på ett annat

sätt än för närvarande. 7.2.2.7 Hushållsmetallvaruindustri Kätting, kedjor m. m. konkurrerar med

Hushållsmetallvarorna är utsatta för andra metoder såsom användande av wire

konkurrens från andra metoder och material. och remdrift. Den utveckling som bl. a. detta

Det är fråga om konkurrens dels från konkurrensförhållande leder till innebär

plastkärl, dels från andra metoder såsom främst att hållfastheten ökar samtidigt som

elektriska hushållsmaskiner. Det är sannolikt vikten reduceras.

att livslängden för produkterna kommer att För ventiler m. m. gäller att en relativt

SOU 1973: 29

betydande plastkonkurrens förekommit Tabell 7.1 Kostnader för forskningsprojekt

under 60-talet. Det är svårt att avgöra om inom Institutet för Verkstadsteknisk

denna konkurrens kommer att vara lika Forskning, budgetåret 1972/73

framträdande under 70-talet. De plastdetal- Kostnad. Projektområde jer som nu förekommer tillverkas i allmänhet tkr

inte inom branschens företag utan inom Verktygsmaskiner 115 På metodsidan kan man Skärande bearbetnin 500 plastindustrin.

produktgrupp. En viktig del inom gruppen utgör armatur för väg- och gatubelysning. 4 5 80 Utvecklingen, med bl. a. en tendens mot användning av kvicksilver i ljuskällor, initieras av forskningen hos de stora till- årsbudget på ca 4,5 milj. kr och sysselsätter verkarna av ljuskällor. Branschens utveck- 40 personer. Uppdragsforskning utgör drygt lingsarbete gäller bl. a. förbättringar i opti- 10% av årsomslutningen. Fördelningen på ken. Det finns en allmän tendens mot projektområden framgår av tabell 7.1. De starkare belysning. Utvecklingsarbetet vad flesta av dessa områden har anknytning till gäller industribelysningen påverkas bl. a. av manufakturindustrin. strävan till förbättringar av arbetsmiljön. De Den nära kontakten med industrin genom som inträder att bereds och i särskilda förändringar i fråga om inte- projekten följs riörbelysningen är närmast av smak- och utskott inom Mekanförbundet och designkaraktär. Gjuteriföreningen med representanter för industrin och forskningen bör vara en garanti och inom för att projekten får en praktisk inriktning 7.3 Forskning utveckling på konkreta problem. Tabellen visar dock manufakturindustrin den begränsade omfattningen av institutets Den tekniska utveckling som kommer att verksamhet. resultera i nya tillverkningsmetoder och Styrelsen för teknisk utveckling ger proprodukter under 70- och 80-talen är jektbundet stöd till teknisk forskning och beroende av de insatser som i dag görs i industriellt utvecklingsarbete. Stödet ges dels forsknings- och utvecklingsarbete inom som lån med varierande villkor i fråga om företag .och olika institutioner. En återbetalningsskyldighet, dels som bidrag. schematisk översikt ska därför lämnas över Budgetåret 1971/72 beviljades 240 000 kr i manufakturindustrins ställning i detta avse- stöd direkt till projekt vid manufakturföreende i jämförelse med Övriga branscher. tag vilket utgjorde drygt l % av det totala Den kollektiva forskningen inom stödet på 22,8 milj. kr till industrins utveckverkstadsindustrin är i stort sett koncentre- lingsarbete. Detta ger dock ingen helt rättrad till Institutet för Verkstadsteknisk visande bild då manufakturföretag dessutom Forskning (IVF). Staten, genom styrelsen kan ha dragit nytta av STU:s stöd till för teknisk utveckling (STU), och industrin, projekt utförda av enskilda forskare, till genom Sveriges Mekanförbund, bidrar med kollektiv forskning samt av dess rådgivningshälften var av kostnaderna. Institutet har en och kontaktverksamhet.

138 SOU 1973: 29

Tabell 7.2 Drifts- och kapitalkostnader för FoU-arbete inom verkstadsindustrins branscher 1969 samt 1965-71 Drifts- och kapitalkostnader

100,0 Källa: Statistiska Meddelanden U 1971: 26. Omfattar företag med 50 anställda och däröver.

Exklusive åren 1966 och 1968.

Omfattningen av den tekniska och övriga delar av verkstadsindustrin. naturvetenskapliga forskningen inom indust- Beträffande forskningens kan inriktning riföretagen har undersökts av statistiska nämnas att den inom branschen i stort sett centralbyrån vid fem olika tillfällen. Några är begränsad till maskinteknisk och mekaresultat från den senaste undersökningen har nisk teknologi samt byggnadsteknik medan sammanställts i tabell 7.2, som visar drifts- delar av verkstadsindustrin har ett övriga och kapitalkostnader för och foisknings- bredare register. utvecklingsarbete inom verkstadsindustrins Kostnaderna för FoU-arbetet med egen olika branscher år 1969. Manufakturinpersonal täcks enligt dessa uppgifter dustrin har en markerat låg andel av FoUpraktiskt taget helt av företagen själva. kostnaderna, endast 2 %. Kostnaderna för licenser, patent, royalties Detta gäller inte enbart för 1969 utan och knowhow översteg motsvarande även för en längre period. Även under åren intäkter. För verkstadsindustrins övriga 1965-71 (exkl. 1966 och 1968) föll 2% av utom branscher, transportmedelsindustrin, FoU-kostnaderna på branschen. Detta kan övervägde intäkterna. ses i relation till att manufakturindustrin Manufakturindustrins FoU-arbete fördelar ungefär svarade för l/5 av verkstadsindusig med 40 % på arbete med inriktning på strins produktion. FoU-investeringarnas för- 30% metallvarutillverkning, med inriktning delning ger samma bild för manufakturindu- på maskintillverkning. Resten har en strins del som drifts- och kapitalkostnaderna. inriktning som fördelar sig på övrig

Cirka 13 000 personer sysselsattes med verkstadsvarutillverkning, plastvarutillverk- FoU-arbete inom verkstadsindustrin år 1969. ning och byggnadsverksamhet. Därav arbetade 400 eller 3 % inom De uppgifter vi lämnat ovan ger en relativt manufakturbranschen. Största delen av pessimistisk bild av manufakturföretagens FoU-arbetet i branschen utföres av personer förmåga att via FoU-arbete förnya sitt med läroverksingenjörsexamen eller mot- produktsortiment och sina tillverkningssvarande. Personer med högre teknisk metoder och därmed upprätthålla och stärka utbildning svarade endast för 5% av sin konkurrenskraft. Detta förhållande kan arbetsinsatsen, räknat på årsverken, mot emellertid påverkas av möjligheterna att dra 18% inom den övriga verkstadsindustrin. fördel av det FoU-arbete som de Inom manufakturindustrin består FoU- branscherna materialproducerande eller insatsema till övervägande delen av avnämarbranscherna utför. Ett intensivt ututvecklingsarbete vilket ej är fallet inom inom stålinduvecklingsarbete exempelvis

SOU 1973: 29

strin eller inom de företag och branscher särskilt gynnad position i jämförelse med

underleveranser från manufak- underleverantörsföretag i andra branscher. som beställer kan komma dessa senare till De angivna siffrorna omfattar endast turföretagen FoU-arbete inom företag med S0 anställda godo. Det bör att FoU-kostnaderna och däröver. Det är därför med hänsyn till påpekas inom branschens endast utgör drygt storleksfördelningen troligt att åtminstone företag av de totala FoU-kostnaderna inom utvecklingsarbetet i branschen underskattats 7% i relation till övrig Verkstadsindustri. Vidare området metallvarutillverkning (SNI 381) vilket av följande tablå som visar är gränsdragningen mellan utvecklingsarbete framgår den procentuella fördelningen på branscher: och rationaliseringsarbete svår. Det förefaller

dock som om det är rimligt att dra slutsatsen % 67 att FoU-arbetet är av avsevärt mindre Järn-, stål- och metallverk

Elektroindustri Transportmedelsindustri 1 stimulerar FoU-arbetet i branschen är därför Övriga 4 angelägna. Ett steg i denna riktning är det Det är särskilt stål- och metallverk förslag om skattelättnader för forskningsjärn-, samt maskin- och elektroindustri som och utvecklingskostnader som framlagts för bedriver sådant FoU-arbete vid sidan av vårriksdagen. Flera stålföretag har Frågan om den svenska manufakturindumanufakturföretagen. strins forsknings- och utvecklingsinsatser i tillverkning av manufakturprodukter. Detta innebär internationell jämförelse är svår att statisdock inte i och för sig att resultaten direkt kommer manufakturföretagen till tiskt belysa; vissa aspekter på detta problem diskuteras i bilaga l. godo. Som framhållits på annan plats i denna rapport är den snabbhet med vilken tekniska rön sprids av stor betydelse för branschen. 7.4 Slutsatser Vår allmänna bedömning är att manufakturindustrin har haft och har ett De bedömningar av den framtida tekniska betydande utbyte av järn- och stålindustrins utvecklingen som utredningen haft möjlighet höga utvecklingsnivå. I allt högre grad synes ta del av tyder på att betydande förändringar dock denna fördel minska i den meningen kommer att inträffa i ett längre perspektiv. att även utländska ståltillverkare kan Under 70-talet torde dock inga genomgripande aktuella stålkvaliteterna. de tekniska förändringar vara att vänta för producera Inom manufakturtillverkningen torde det branschen i sin helhet, även om vissa delar framför allt vara verktygstillverkning och kommer att utsättas för en snabb teknisk framställning av överdragen plåt som har en utveckling. nära anknytning till svensk stålindustri. Den- Utredningen finner det förhållandet att na produktion återfinnes också till största manufakturindustrins satsningar på forskdelen inom stålföretag vilket förklarar järn- ning och utveckling är relativt små ägnat att och stålverkens höga FoU-siffror inom me- inge oro om branschens framtida konkurtallvarutillverkningen i tablån ovan. renskraft. Resultaten från vår underleverantörsenkät ger knappast anledning dra slutsatsen att spridningen av tekniskt kunnande från övrig Verkstadsindustri till manufakturföretag skulle vara särskilt omfattande. I varje fall ställer det eventuella flödet av tekniskt kunnande från beställare till underleverantör inte manufakturindustrins företag i någon

140 SOU 1973: 29

8 Miljöfrågor

8.1 Utgángspunkter de och behandling av kemiskt avfall m. m. och miljökontrollutredningen. Inom de Miljöfrågor i vid bemärkelse har blivit allt- nämnda utredningamas och myndigheternas mer uppmärksammade under senare år. uppdrag faller även manufakturindustrin. Kraven på förbättringar av både den yttre Vår har istället varit att utgångspunkt miljön och arbetsmiljön har ökat i styrka. främst intressera oss för de effekter miljöför- Det är också troligt att en relativt stor del av bättringskraven kan få på omvandlingstakten den framtida standardhöjningen kommer att i branschen. Dessa krav finns dock ej tas ut i form av miljöförbättringar. specificerade på ett sådant sätt - och de Metallmanufakturutredningen har inte modifieras f. ö. med hänsyn till effekterna sett det som sin uppgift att ge förslag till på strukturomvandlingen - att vi direkt kan önskvärda avläsa konsekvenserna förbättringar av den inre och yttre för manufakturindumiljön inom manufakturindustrin. Det är strins del. Vi har därför begränsat oss till att andra utredningars och myndigheters uppgift på ett översiktligt sätt kommentera troliga att bevaka dessa frågor. Den statliga aktivi- utvecklingstendenser inom branschen. teten har resulterat i tillsättandet av utredningar och inrättandet av myndigheter med 8.2 Arbetsmiljön varierande arbetsuppgifter. Arbetsmiljöfrågor regleras i 1949 års ar- Följande framställning bygger på två underbetarskyddslag och arbetarskyddskungörelse. sökningar, dels en i arbetsmedicinska institu- Tillsynsmyndigheter är arbetarskyddsstyrel- tets regi pågående undersökning, dels en av sen och yrkesinspektionen. För närvarande ett privat konsultföretag genomförd kartarbetar arbetsmiljöutredningen med en över- Den förstnämnda studien läggning. omfattar syn av arbetarskyddslagen. Ett delbetänkan- ett mycket litet antal företag inom manufakde avgavs i slutet av 1972. På basis härav har turindustrin men ger ändå en bild av vilken en proposition om skyddsombudens ställ- av problem typ som föreligger. Undersökning och befogenheter framlagts. ningens tyngdpunkt ligger på en genomgång Åtgärder som påverkar den yttre miljön av de arbetshygieniska förhållandena. Miljöregleras av 1969 års miljöskyddslag. Tillsyns- faktorer som studerats är buller, ventilation, myndigheter är naturvårdsverket och länsstyklimat, luftföroreningar och belysning. relsema. Utredningar inom detta område är En arbetsmiljöfråga som av allt att döma utredningen rörande kostnaderna för miljö- kommer att stå i förgrunden för miljöförvården, utredningen rörande omhändertagan- under 70-talet är bullret. bättringsarbetet

l4l

Genomsnittligt sett bör detta problem vara Ytbehandlingsverksamheten kan ge uppav mindre dimensioner inom manufakturin- hov till förgiftningar och eksem. Ytbehanddustrin än inom tyngre industri. lingen diskuteras i avsnitt 8.3. Det är bl. a. pressar, klipp-, stans- och Klimatsituationen är svårbedömd då den kapmaskiner som alstrar en hög bullemivå. påverkas av ytterklimatet. Några extrema Den nämnda undersökningen visar att nivån klimatsituationer konstaterades inte. Självför skadligt buller överskreds i vissa fall. fallet är klimatet i lokalerna beroende av Företag inom metallkonstruktionsindustrin ventilationsstandarden. har ej specialundersökts men den utbredda Det påpekas i rapporten att det i de förekomsten av plåtslageriarbete tyder på att undersökta företagen fanns behov av förbättbullerfrågan där är av särskilt intresse. rad ventilation i form av förvärmd luft De effektivaste åtgärderna mot bullret är vintertid. att beakta problemet redan vid konstruktio- I flera fall förekom belysningsvärden som nen av maskiner och byggnader. Eftersom underskred de rekommenderade. Det är ett omedelbart utbyte av alla bulleralstrande dock inte enbart ljusstyrkan som konstituemaskiner ej kan ske måste åtgärder av mera rar en god belysning. Andra viktiga faktorer tillfällig karaktär tillgripas, såsom användan- är jämnhet i belysningsstyrkan och blä;.ddet av bullerdämpande installationer och frihet. Att upprätthålla en god belysning hörselskydd. kräver knappast några höga investeringar. En viss ytterligare belysning av bullerfrå- Det gäller åtgärder som rengöring och kontigan ger en inom statistiska centralbyrån nuerlig översyn av ljuskällor samt rengöring utförd redovisning av antalet srnidesmaskiner och ommålning av rumsytor. år 1969. Dessa maskiner kan, bl. a. beroende Vidare framhåller rapporten att det finns på ålder, installationssätt etc., alstra ett behov av bättre arbetsställningar. Obekväma besvärande buller. arbetsställningar kan ge ensidiga belastningar För manufakturindustrin är antalet an- och förorsaka fysiska skador såsom förslitställda per maskin 50, vilket kan jämföras ningar. Åtgärder som är aktuella är förändmed 140 för hela verkstadsindustrin. Dessa ringar av sittställningar, maskinhöjder, prospeciella problem är således av särskild vikt duktflöden etc. för manufakturindustrin även om variatio- Arbetsmedicinska institutets undersöknema är stora mellan branschens delar. ning kan ej sägas ge i statistisk mening Vår uppfattning är att bullerfrågan är en representativa resultat för branschen. Den av de arbetsmiljöfrågor som främst bör ger dock en bild av aktuella arbetsmiljöangripas. frågor. Några försök att uppskatta kostna- Arbetsmedicinska institutets undersök- derna för miljöförbättrande åtgärder har ej ning visar att de luftföroreningar som före- gjorts. kommer främst utgörs av oljedimma, som Sådana uppskattningar har dock gjorts i

uppkommer i samband med användandet av annat sammanhang? Kostnaderna redovisas

skärolja i bearbetningsmaskiner. Inte inågot för att med befintlig teknik begränsa luftförav de undersökta företagen överskred mäng- oreningarna så att rekommenderade gränsden oljedimma i luften den tillåtna. För höga värden uppnås och bullret ej överstiger mängder av olja i luften kan sänkas genom 85 dB (A). ventilationsapparatur. Kalkylerna tyder på att kostnaden per Det bör i sammanhanget påpekas att anställd för att åstadkomma dessa miljöförarbete med olja i samband med skärande bättringar är av ungefär samma storlek i bearbetning kan ha skadliga effekter på manufakturindustrin som i övrig verkstadshuden. Det är dock inte i första hand oljan utan andra substanser i kombination med

lBeräkningarna är utförda av AB Industri

oljan som kan ge hudbesvär. Tekniska Konstruktioner.

142 SOU 1973: 29

industri. Belastningen manufakturin- verksamheten. Dessutom finns på det företag dustrin är dock större p. g. a. att den som specialiserat sig på ytbehandling. uppvisar ett lägre driftsöverskott, i procent Genom att rniljökraven skärpts har den av förädlingsvärdet, än övriga verkstadsbran- senare kategorin av företag fått en ökad scher. Vidare är andelen av antalet anställda betydelse. Det har blivit lönande för verksom berörs av dessa miljöproblem större i att stadsföretagen upphöra med den egna manufakturindustrin. Det bör observeras att ytbehandlingen och i stället låta dessa dylika kalkyler torde vara behäftade med arbetsmoment utföras som av legoarbeten betydande osäkerhetsmarginaler. Faktorer specialiserade företag. Dessa kan företag som ej beaktats är dels kapital- och drifts- lättare, om verksamheten får en tillräcklig kostnader, dels de produktivitetsförbätt- volym, uppföra erforderliga reningsanringar som bör uppnås med en förbättrad läggningar. miljö. De renodlade ytbehandlingsföretagen räk- Alla dylika beräkningar har dessutom den nas till manufakturindustrin. Därjämte har svagheten att ett samtidigt och snabbt självfallet många övriga manufakturföretag genomförande av de aktuella miljöförbätt- en viss ytbehandlingsverksamhet. ringarna skulle höja efterfrågan på de för Vår redogörelse för detta område bygger ändamålet lämpade produktionsresurserna på naturvårdsverkets ”Vattenundersökning: på ett sådant sätt att kostnaderna skulle och luftföroreningar från ytbehandlingsan-

stiga. läggningaf”. Till grund för utredningen låg

Vi har tidigare angivit att vår utgångs- ett enkätmaterial från ca 700 företag som punkt varit att försöka beakta de konsekven- helt eller delvis bedriver ytbehandlingsverkser miljökraven kommer att få för omvand- samhet. Av dessa är ca 150 manufakturförelingstakten. Det bör framhållas att samhäl- tag. Ett urval om hälften, eller 76 företag, lets miljöförbättringskrav måste beakta dessa har specialstuderats. konsekvenser. Avsikten med denna redogörelse är att ge Våra resultat tyder på att manufakturin- en bild av vilka processer som är aktuellai dustrin är något sämre rustad än verkstads- sammanhanget samt ange vilka processer industrin i övrigt då det gäller förmågan att som är vanligast inom manufakturindustrin. tillgodose behovet av en förbättrad arbetsmiljö till följd av en lägre finansiell styrka. Detta kan tänkas få till följd en snabbare 8.3.2 Ytbehandlingsverksamhetens omfattstrukturomvandling. ning

Naturvårdsverkets enkät tyder på att ca 8.3 Den yttre miljön 15 000 personer vid den aktuella tidpunkten 8.3.1 var sysselsatta med ytbehandlingsverksamhet Inledning inom verkstadsindustrin. Därav föll ungefär Den uppmärksamhet som under senare år 2 000 på manufakturindustrin. Den största riktats mot problemen kring omfattningen delen av ytbehandlingen finns således utanoch konsekvenserna av luft- och vattenför- för manufakturindustrin. oreningar och annat avfall har i avsevärt En indelning av bearbetningsoperationermindre grad berört verkstadsindustrin än na kan göras på följande sätt: branscher som massa- och pappersindustrin, l. Mekaniska operationer (slipning, polering järn- och stålindustrin och den kemiska m. m.) industrin. Den del av verkstadsindustrins 2. Fysikaliska operationer (varmdoppning, produktion som är aktuell i sammanhanget sprutmetallisering) är ytbehandlingen. Många verkstadsföretag har ytbehandling som en mindre del av SNV: publikationsserie 1972: 4.

SOU 1973: 29 143

3. Kemiska operationer (avfettning, betning,

fosfatering m. m.)

sind. (WONCHC O *INI%F4 1

4. Elektrolytiska (förkoppring,

*OV-NOV F) 005 operationer

Hela verk- stad 2 förkromning, förnickling, förzinkning

m. m.)

5. Applicering av icke-metalliskt skikt (emal-

Totalt

(\l@lnd 1 fw-*UJV (Ö

213 jering, målning m. m.)

Av tabell 8.1 framgår att mekaniska,

kemiska och i någon mån även elektrolytiska

Annan metall-

-1

varu-

®Nñlñ

ind. .-4 (Nic-c u-a 52 processer är vanligast. Någon större skillnad i

frekvensen av olika processer mellan manu-

varuind.

s- fakturindustri och annan Verkstadsindustri

Hu hålls- metall-

20 kan inte konstateras.

verkstadsindustrin

Av delbranscherna uppvisar annan metall-

varuindustri och spik-, skruv- och bultindu-

Annan bygg- nads- metall- varuind.

\D|1\D m 19 strin de högsta förekomsterna av ytbehand-

lingsprocesser. Att annan metallvaruindustri

visar så höga frekvenser förklaras dels av det

hela

Spik-, skruv- och bult- ind. 41 stora antalet företag i branschen, dels av att

och de renodlade ytbehandlingsföretagen förts

hit. Inom spik-, skruv- och bultindustrin är

för

m. 25 det trumling - dvs. bearbetning av godset i

metall-

manufakturindustrin

lnd. tråd

ytbehandlingsanläggningar.

m. en roterande trumma för att rengöra, avlägs-

na kanter etc., och betning, borttagande av

- som är förhärskande.

förpack-

oxidbeläggningar

Metall- nings- ind. |I||I

för 8.3.3 Föroreningar vid ytbehandling

inom metall- konstr.

\DIO\m 10 från lnd. 27 som

De utsläpp från ytbehandlingsindustri

orsakar vattenföroreningar består dels av

luftföroreningar

förorenat sköljvatten, dels av förbrukade

av

Delbranscher

behandlingsbad. Föroreningarna består

Verktygsind.

ytbehandlingsprocesser

sådana ämnen som avlägsnats från godset m|mN m 11 som härstammar från olika och av ämnen

och

behandlingsbad. Olja, smuts o. d. tillhör den

få industrier har

Vatten-

första kategorin. Mycket

oljeavskiljare, varför dessa föroreningar går

4: an-

olika

ut obehandlade. Stora mängder syror

1972:

vänds, främst vid betning som är en förbe-

med

handlingsoperation, för att bortskaffa oxid-

beläggningar på metallgods. Betbad dumpas

företag

§2 vilket innebär att svavel- och saltsyra släpps

publikationsserie

O ut.

såå

Vissa av ytbehandlingsprocesserna kan ge

Antal

nu *fästa-ax .2.-._Moo__v_› luftföroreningar. :Nm 0

Summa

Av de mekaniska det

w䧧=§ processerna gäller

8.1 ä” »0_. tvâ?? SNV,

2mMmE t. ex. blästring som innebär besprutning av

Processer:

Källa:

hårt mate-

Tabell

godsets yta med ett kornformigt

rial, t. ex. kvartssand. Detta kan ge silikos-

X SOU 1973: 29

risk. Om blästringen sker med hjälp av 8.3.4 Utvecklingstendenser

tryckluft åstadkommes en betydande emis- Ett drag i utvecklingen som varit märkbart sion. Vid slipning och polering är det totala under 60-talet och som kommer att bibehålutsläppet som regel litet och skapar inga las under 70-talet är att företag med huvudhygieniska utomhusproblem. Trumling och sakligen annan verksamhet lägger ned de blästring åstadkommer inga luftföroreningar egna ytbehandlingsavdelningarna och lägger av betydelse. ut ytbehandlingen som legoarbete. De spe- Om man före de fysikaliska processerna, cialiserade ytbehandlingsföretagen kan ofta genom avfettning och betning, inte fått lättare uppfylla miljövårdskraven. godset fritt från smuts, olja etc., krävs större En annan tendens är en ökad användning mängder flussmedel för att nå ett fullgott av förbehandlat material vilket medför att resultat. Detta i sin tur innebär ökad ytbehandlingen överförs till stålföretagen. emission. Av övriga fysikaliska processer är För det tredje sker självfallet en kontinuförblying känslig ur luftvårdssynpunkt på erlig teknisk utveckling rörande ytbehandgrund av blyets giftighet. lingsverksamheten som även har effekter på Vad beträffar kemiska processer är den utsläppen. Det är sannolikt att nya material avfettning som sker med klorerade kolväten och processer kommer att ge billigare och förenad med allvarligare emissioner. Betning bättre ytbehandlingsförfaranden. Organisk som sker med hjälp av salpetersyra kan ge ytbehandling med pulverfärg är t. ex. en vissa problem ur luftvårdssynpunkt. attraktiv metod ur miljösynpunkt. Plasten Emissioner som uppstår vid elektrolytiska som ytbehandling kommer troligen att få processer beror på den rörelse som uppståri ökad omfattning på bekostnad av den badytan på grund av gasavgivning. Det är kemiska och elektrolytiska beläggningen som främst vid förkromning luftvårdsfrågan är enda ytbehandling. Behovet av recipient med aktuell. god vattentillgång blir mindre uttalat i Vad gäller applicering av icke-metalliska framtiden, eftersom man väntar sig mindre skikt uppkommer luftvårdsproblem i samspecifika utsläpp som följd av övergång till band med påläggandet av emalj. Dimma kan slutna system med hänsyn just till vattenuppstå i samband med påläggandet som sker vårdsaspekten, minskad sköljvattenförbrukgenom sprutning. ning och ökad kemikalieåtervinning. Vidare Vid ytbehandlingsprocesserna och vid bekan sägas att vissa verkstäder går ifrån handlingen av avloppsvatten uppstår även i ytbehandlat material i sina produkter och i vissa fall fasta föroreningar som måste stället använder högvärdigt konstruktionsbehandlas speciellt. material. Som exempel kan nämnas att På frågor om vidtagna åtgärder mot bilindustrin övergår till rostfritt stål och eventuella skadliga effekter av ytbehandling aluminium. har de 76 företagen svarat på följande sätt

vad gäller vattenföroreningar:

Har interna åtgärder vidtagits? 46 ja, 22 8.4 Sammanfattning nej, 18 planerar,

Har externa åtgärder vidtagits? 35 ja, 26 De frågor rörande den inre mil/ön, arbets-

nej, 9 planerar miljön, som kommer att vara aktuella för

Vad gäller luftföroreningar har på frågan manufakturindustrins del under 70-talet är

om vidtagna åtgärder 38 svarat ja, 26 nej och av samma karaktär som för verkstadsin-

3 sagt sig planera åtgärder. För varje fråga dustrin i övrigt. Det är samma slag av

summerar inte svaren till 76 beroende på att processer och maskiner som kommer att

svar ej alltid givits samt att samma företag kräva miljöförbättrande åtgärder inom ma-

kan ha svarat både ”nej” och ”planerar”.) nufakturindustrin och övrig Verkstadsin-

dustri. Vår uppfattning är att bullret är det

l0-SOU 1973: 29 145

problem som främst bör uppmärksammas. Det underlag vi haft till vårt förfogande tyder på att miljöförbättringskostnadema räknat per anställd är av ungefär samma storlek i branschen som inom verkstadsindustrin i genomsnitt. Vi kan dock konstatera att vissa delar av branschen synes vara sämre ekonomiskt rustade än verkstadsindustrin i genomsnitt när det gäller att uppnå dessa mål pâ arbetsrniljöns omrâde. Det bör observeras att vi ej behandlat frågan om arbetsmiljön i betydelsen förhållande mellan anställda och arbetsgivare, medbestämmanderätt etc. Dessa frågor som ej är speciella för manufakturindustrin är föremål för uppmärksamhet i särskild ordning. Den yttre miljöpåverkan från branschens sida torde främst röra ytbehandlingsindustrin. Denna har ägnats en utredning i naturvårdsverkets regi. Den nämnda undersökningen visar att ca 2 000 av de ungefär 15 000 personer som är sysselsatta med ytbehandlingsverksamhet återfinns inom manufakturindustrin. Branschen kommer att få en ökad andel i och med att ytbehandlingen alltmer läggs på specialiserade ytbehandlingsföretag. Särskilda riktvärden har ej fastställts för ytbehandlingsindustrin. Frågan om tillåten grad av utsläpp blir aktuell i samband med prövning eller dispensgivning enligt miljöskyddslagen. Några beräkningar över erforderliga investeringar har ej gjorts. I samband med de senaste årens konjunkturnedgång har miljövårdsinvesteringar använts som ett konjunkturpolitiskt medel. Under hösten 1971 och våren 1972 investerades således ca 50 milj. kr i miljövårdssyfte inom ytbehandlingsindustrin. I de krav som kommer att ställas på branschen i miljövårdsavseende måste, som hittills, effekterna på strukturomvandlingen beaktas.

146 SOU 1973: 29

9 Lönsamhet och

finansiering*

9.1 Lönsamhet resultaten har en specialstudie genomförts för åren 1965-1970 av de företag som 9.1.1 Några allmänna data ingick i företagsstatistiken 1968-1969. Här- Enligt statistiska centralbyråns företagsstati- vid har metallmöbel- och metallförpackstik motsvarade bruttoöverskottet (före av- ningsindustrierna inte medtagits men väl skrivningar, finansiellt netto och skatter) hos vissa instrumentföretag vilkas produktion manufakturföretag med mer än 50 anställda bedömts vara relativt lika manufakturinduknappt 10% av omsättningen under perio- strins. Totalt omfattar specialanalysen därden 1960-65. För hela verkstadsindustrin med ca 180 företag med ungefär 35 000 (exkl. varv) var bruttoresultatet under sam- anställda, vilket motsvarar knappt hälften av ma period O,5-l % högre. Variationerna branschens sysselsatta. från år till år var små för manufakturin- Bruttovinstmarginalen i de specialstudedustrin, med 9,2% år 1962 som lägsta rade företagen har under perioden varit som bruttomarginal. följer: Även för andra hälften av 60-talet visar företagsstatistiken ett bruttoöverskott mot- 1965 10,5 % 1966 9,4 % svarande 10% av omsättningen. Vissa för- 1967 6,8 % ändringar i beräkningsmetodiken gör det 1968 6,1% 1969 8,5 % emellertid troligt att bruttoöverskottet 1970 8,5 % egentligen varit något lägre än under den föregående femårsperioden. Samtidigt har variationerna mellan olika år ökat med de Dessa siffror, vilka i genomsnitt uppgår till lägsta marginalerna under lågkonjunkturen 8,3 %, är något lägre än vad som förut angavs 1967-1968. Genom goda resultat 1965 och för hela manufakturindustrin. Skillnaderna 1966 blev branschgenomsnittet under perio- är främst att hänföra till vissa olikheter i den dock något högre än för verkstadsin- antalet inräknade företag. Däremot torde det dustrin i övrigt. förhållandet, att under perioden nystartade eller nedlagda företag ej ingår ispecialanalysen, endast i mindre grad ha bidragit till 9.1.2 Uppläggningen av en specialanalys skillnaderna. För att erhålla en mera rättvisande och utförlig bild av manufakturbranschens lön- 1 samhetsutveckling än vad som ges av brutto- Materialet redovisas utförligare i bilaga 5.

SOU 1973: 29 147

9.1.3 Några huvudresultat av specialanaly- 1965-1970 för samtliga specialstuderade

sen företag framgår av följande tablå:

Korrigerat resul- Korrigerat resul- En svaghet i bruttoresultatanalyser är att tat före skatt + tat före skatt/

detta mått ej beaktar olikheter i kapitalin- räntekostnader/ korrigerat totalt korrigerat eget kapital tensitet mellan olika branscher. En bransch kapital med stora investeringar per anställd i byggna- 1965 4,5 % 7,2 % der och maskiner bör rimligen uppvisa en 1966 3,4 % 4,7 % högre bruttovinstmarginal än en bransch 1967 1,1 % -0,1 % 1968 0,5 % -l,3 % med låg kapitalintensitet för att avskriv- 1969 3,0 % 3,9 % ningsbehovet skall kunna täckas och netto- 1970 3,6 % 4,9 %

vinsten vara likartad.

I specialanalysen har hänsyn tagits till Dessa uppgifter för samtliga specialstudeolikheter i kapitalintensitet genom att norrade företag visar sålunda att branschen malavskrivningar” genomförts motsvarande under lågkonjunkturperioden 1967-1968 3% av byggnaders och 7% av maskiners uppvisade förlustresultat och att den korrigebrandförsäkringsvärde, vilket kan tolkas som rade avkastningen före skatter under perioen livslängd på drygt 30 år för byggnader den som helhet i medeltal motsvarat och 14-15 år för maskiner. Som ett 3-3,5 % per år på det egna kapitalet. Även genomsnitt för den studerade perioden framom en viss reservation måste göras för står dessa livslängder som relativt realistiska. - en har för av nettoav- normalavskrivningsberäkningarna Samtidigt beräkningar minskning av avskrivningarna till 2% av kastningen i relation till det i företagen byggnadernas och 6 % av maskinernas brandarbetande kapitalet justeringar gjorts av det försäkringsvärde skulle ha höjt avkastningen bokförda värdet på vissa tillgångar. Sålunda på det totala kapitalet med knappt l har fastighets- och maskinkapitalet antagits hälften procentenhet och på det korrigerade egna utgöra av respektive brandförsäkkapitalet med 2 procentenheter - indikerar ringsvärden, varjämte lagret upptagits till sitt dessa låga genomsnittssiffror att en betydaninventerade värde. de del av branschens företag haft en otill- Det egna kapitalet har beräknats till sitt räcklig lönsamhet. Resultatet synes också bokförda värde ökat med (a) skillnaden särskilt 1967 och 1968 ha varit klart sämre mellan halva brandförsäkringsvärdet och anän för verkstadsindustrin i genomsnitt. läggningarnas bokförda värde. (b) halva

lagerreserven och (c) halva investeringsfon-

den. Någon motsvarande korrektion har ej 9.1.4 Lönsamheten i olika storleksgrupper vidtagits för know-how och andra immate-

riella anläggningstillgångar. De genomsnittliga lönsamhetstal, som an-

I den fortsatta framställningen avses med getts i föregående avsnitt, döljer betydande

korrigerar resultat bruttoöverskottet mins- olikheter mellan olika typer av företag.

kat med (a) normalavskrivningar och (b) Bland annat föreligger stora skillnader mel-

finansiellt netto. Detta korrigerade resul- lan företag i olika storleksgrupper, såsom

tat” kan alltså beskrivas som ett nettoresul- framgår av följande tablå, där företagen

tat före bokslutsdispositioner och skatter. grupperats efter antal anställda år 1967.

Två olika lönsamhetsmått används, nämligen Konjunkturförsvagningen 1967-1968

korrigerat resultat före skatt i relation till återfinns i samtliga storleksgrupper utom för

eget kapital och korrigerat resultat före skatt företagen med 100-199 anställda, som haft

+ räntekostnader i relation till det totala i en betydligt jämnare utveckling än övriga

företagen arbetande kapitalet. Utvecklingen storleksgrupper. Den klart sämsta avkast-

av dessa lönsamhetsmått under åren ningen uppvisas för företagen med 500-999

148 SOU 1973: 29

Antal anställda 50-99 100-199 200-499 500-999 1 000- Korrigerat resultat före skatter + räntekostnad i% av totalt korrigerat kapital

Korrigerat resultat före skatt 1% av korrigerat eget kapital

anställda, vilka noterat en negativ förränt- statistik för hela verkstadsindustrin på att ning av det egna kapitalet under fyra av de lönsamheten hos dessa är ungefär densamma sex åren och även totalt för perioden. Även som hos företag med 50-99 anställda. med 200-499 anställda har haft Det bör i detta sammanhang nämnas att företagen flera förlustår och totalt sett en betydligt några analyser av vinstläget för varje företag än medeltalet. Resulta- för sig ej kunnat genomföras och att de lägre lönsamhetsnivå anförda därför döljer tet för dessa båda grupper aktualiserar frågan genomsnittssiffrorna om det i dessa storleksgrupper finns en avvikelser i både positiv och negativ riktning. Verkstadsföreningens undersökningar av löntillväxttröskel, som exempelvis yttrar sig i form av finansiella och administrativa hinder samheten inom verkstadsindustrin visar ockför en vidare i denna så att betydande lönsamhetsskillnader föreexpansion. Företag storleksklass torde sålunda vara för stora för ligger mellan företag i samma storleksgrupp. att de för mindre företag vanliga finansieringskällorna skall vara aktuella, men samtidigt är de för små för att kunna emittera 9.1.5 Lönsamheten i olika delbranscher obligationer eller uppnå en börsintroduktion. Däremot borde ett annat tröskelpro- Även en analys av lönsamheten i olika blem - delbranscher visar olikheter såsom framgår nämligen företagsledarens möjlighet att ensam överblicka hela verksamheten och av följande översikt funktioner - De klart siffrorna redovifylla alla företagsledande upp- ogynnsammaste träda redan då ett företag når storleksord- sas för verktygsindustrin som fått vidkännas ningen 50-l00 anställda. Enligt vad som förluster under fem av de sex åren. En framgår av lönsamhetstablån synes dock uppdelning på företagen i storleksgruppema detta tröskelproblem i allmänhet ha kunnat 50-99, 100-199 och minst 200 anställda lösas. ger härvidlag inga nämnvärda skillnader. Antalet företag i storleksgrupperna Även om de båda största företagen inom 200-999 anställda uppgick vid 1960-talets branschen ej kunnat studeras, eftersom de är slut till ca 40, vilka då sysselsatta ca 15 000 integrerade med andra tillverkningar, är det av branschens totalt ca 78 000 anställda. sannolikt att de angivna siffrorna gäller för Beträffande företag med mindre än 50 företag som sysselsätter ungefär hälften av anställda (för vilka material ej föreligger för branschens totalt 7 700 anställda, främst hela perioden) tyder statistiska centralbyråns handverktygsföretag.

SOU 1973: 29 149

Korrigerat resultat före skatt + räntekostnad/ totalt korrigera! kapital

Korrigerat resultat före skatt/korrigerat eget kapital

genomsnittligt haft samma lönsamhet som manföll lönsamhetsmedeltalet med genomsamtliga studerade företag. Samtidigt har snittet för hela manufakturbranschen. Bästa denna delbransch haft de kraftigaste varia- året var 1970, medan både 1967 och 1968 tionerna mellan åren med utpräglat var förlustår. Det senare kan hänföras till ogynnsamma utfall 1968 och 1969. Denna utveckföretagen med mer än 200 anställda, medan ling kan troligen förklaras av branschens med 50-99 anställda kunnat företagen uppberoende av byggsektorn, som användes i visa en betydligt jämnare utveckling och en konjunkturstimulerande syfte under 1967 genomsnittsvinst före skatter motsvarande men som praktiskt taget stagnerade under 10 % av det egna kapitalet. 1968 med återverkningar på metallkonstruk- Annan som byggnadsmetallvaruindustri, tionsindustrin även under 1969. bl. a. innefattar tillverkning av lås, rör och En uppdelning av metallkonstruktions- sanitetsgods, återfinns i lönsamhetsavseende industrin på storleksklasser visar att företa- över genomsnittet. Denna delbransch har gen med mer än 200 anställda haft den kunnat undgå förlustâr, även om sämsta lönsamheten (negativ sedan 1967 vad 1967-1968 liksom 1970 gav en vinst före avser avkastningen på eget kapital), medan skatter motsvarande endast 1,3-2,7 % av det de mindre drabbats mindre av Lönsamheten företagen egna kapitalet. har varit högst konjunkturnedgången. och jämnast inom gruppen företag med Industrin för metalltrâd, -nät, -linor och 100-199 anställda, medan de mindre före- -kablar har under perioden haft en högre tagen haft kraftiga svängningar i lönsamheavkastning än branschgenomsnittet. Bran- ten med förluster 1967 och 1968. schens företag med mer än 200 anställda har Hushällsmetallvaruindustrin har under pei medeltal haft bättre resultat än de mindre rioden fått vidkännas förluster år samtliga företagen och även kunnat uppvisa en utom 1968 och i någon mån 1966. 1967 var relativt jämn utveckling över åren. De mind- förlusten så stor som 13,2% av det egna re företagen hade vinster före skatt motsva- kapitalet. Det är dock främst de större rande 11-12 % av det egna kapitalet och 1965, företagen företagen i storleksgruppen 1969 och 1970 men fick vidkännas förluster 50-99 anställda, som bidragit till att avkastövriga år. ningen på det egna kapitalet blivit negativ

150 SOU 1973: 29

för som helhet. Däremot har perioden Korrigerat resultat före skatt/kormed 100-199 anställda sedan rigerat eget kapital företagen 1966 haft en vinst före skatter motsvarande 1965 3,1 6,8 12,9 10% av det egna kapitalet. Mönstret 1966 1,9 3,5 13,9 drygt sett bästa lönsamheten hos 1967 - 4,1 -l,5 9,1 med den relativt 1968 -l0,l -l,6 5,5 medelstora företag går sålunda igen här 1969 - 3,0 -l,3 11,3 1970 3,8 1,0 ll l liksom iflera andra delbranscher.

Av de anförda uppgifterna att döma kan

ca 2 000 av totalt 3 700 anställda återfinnas Båda avkastningskriteriema ger ett entybesked om att lönsamheten i Andersi företag där anställningstryggheten på sikt digt torpsföretagen är klart högre än i de båda torde vara i fara. är med En förklaring härtill är att Gruppen annan metallvaruindustri övriga regionerna. i Anderstorp huvudsakligen återen vinst före skatter om i medeltal knappt företagen år den finns i delbranschen annan metallvaruin- 6 % av det egna kapitalet per delbranschen. Den högsta av- dustri, som genomsnittligt varit den lönsamlönsammaste i kastningen - dubbelt så hög som delbransch- maste och vars produktsammansättning

medeltalet - kan konstateras för de medel- relativt hög grad är inriktad på tillväxtpro-

stora företagen, medan vinsten före skatter dukter. Eskilstunaföretagen ingår däremoti 200 anställda utsträckning i delbranscher med hos företag med mer än betydande en svag efterfrågeutveckling, exempelvis destannade vid i genomsnitt 3,5 % av det egna l lar av verktygs-, byggnadsmetallvaru- och kapitalet. som hushållsmetallvarubranscherna. Även i de fall De delar av instrumentindustrin, av att de där en jämförelse mellan de båda orterna ingår i specialstudien på grund kunnat ske inom en viss delbransch har tillverkningsmässigt ligger nära manufakturemellertid jämförelsen utfallit klart till Anindustrin, uppvisade förluster samtliga år före skatter motsva- derstorps fördel. utom 1966, då vinsten Även inom storstadsföretagen är lönsamrade 0,5% av det egna kapitalet. Antalet l 000 heten härtill kan dock anställda i dessa företag ligger mellan svag. En förklaring vara inverkan från några få större företag och 2 000. med lönsamhetssvårigheter under de aktuella

åren. Vidare möter storstadsföretagen en 9.1.6 Regionala olikheter i lönsamhet lönenivâ som ligger upp mot 20 % högre än i

För att kunna eventuella exempelvis i Eskilstuna. belysa regionala olikheter i lönsamheten, har Eskilstuna- och

Anderstorpsföretagen studerats separat. Som

en tredje grupp har valts manufakturföreta- 9.1.7 sammanfattande slutsatser om Några Stockholm, Götegen i storstadsområdena lönsamheten borg och Malmö. Tillsammans återfinns nära manufaktur- av specialstudien över manuhälften av de anställda inom Genomgången Resulta- fakturindustrins lönsamhet visar att avkastbranschen inom dessa tre regioner. kapital varit ten framgår av följande sammanställning: ningen på både eget och totalt lägre än inom verkstadsindustrin i genom-

snitt] Avkastningen på det totala kapitalet Korrigerat resultat före skatt + räntekostnad/totalt korrigerat kapital 1

SOU 1973: 29

har i medeltal varit 2,5% per år, medan Nyemissioner vinsten före skatt på eget kapital genomsnitt- Avyttring av anläggningstillgångar ligt motsvarat 3-3,5 %. Med en så låg Minskning av varulager genomsnittlig lönsamhet är det tydligt att Minskning av fordringar och andra tillåtskilliga företag på sikt inte kan fortsätta gångar sin verksamhet. Uppskattningsvis är minimi- Ökning av skulder antalet anställda i företag, som på relativt av likvida Minskning medel (kassa, bank kort sikt befinner sig i farozonen, ca 15 000 och postgiro). av de totalt 78 000 anställda inom manufak- På användningssidan återfinns följande huturindustrin. vudposter: Ett annat huvuddrag är att företag i i materiella Investeringar anläggningstillstorleksordningen ZOO-l 000 anställda haft gångar problem, som återspeglas i en låg och vissa år Ökning av varulager negativ lönsamhet. Detta kan sammanhänga Ökning av fordringar och andra tillgångar med att dessa företag befinner sig i en av skulder Minskning tillväxtfas med speciella problem. Företagi Ökning av likvida medel. storleksordningen 100-200 anställda uppvi- De finansieringskriterier som använts i sar däremot praktiskt taget genomgående denna analys är följande: den högsta lönsamheten. varmed avses Sparandefinansieringen, Även delbranschvis föreligger betydande i bruttosparandet procent av den totala skillnader med annan metallvaruindustri, kapitalanvändningen för ökning av anläggmetalltrådsindustri och annan byggnadsmenings- och omsättningstillgångarna. tallvaruindustri över genomsnittet. En mit- varmed avses sum- Internfinansieringen, tengrupp utgörs av spik- och metallkonstruk- man av finansieringskälloma enligt sammantionsindustriema, medan läget varit svagast ovan utom ställningen skuldökningar i pro-

- och påtagligt svagt - inom verktygs- och cent av den totala kapitalanvändningen]

hushållsmetallvaruindustrierna samt inom de i vårt fall Finansieringsanalysen erbjuder studerade delarna av instrumentindustrin. vissa tolkningsproblem, då analysen av sekre- Slutligen har konstaterats att manufaktur- tesskäl utan ej kan utföras på företagsnivå industrierna i Eskilstuna och storstäderna endast för en grupp av företag. Vid summebrottas med betydande lönsamhetsproblem, ringen av värden för olika kan företag medan läget i Anderstorpsområdet varit klart finansieringsunderskott hos vissa företag helt bättre. eller delvis uppvägas av överskott hos andra företag, vilket medför att uppgifterna för en grupp av företag ger en mera gynnsam bild av situationen än som faktiskt varit fallet. 9.2 Finansieringsförhâllanden enligt special- Detta kan lösas genom att finansierings-

analysen måtten för varje företag maximeras till 100 %, men en sådan bearbetning av materia- 9.2.1 Några allmänna synpunkter let har ej varit möjlig annat än i ett par En finansieringsanalys syftar till att belysa speciella fall. De resultat som redovisas i det hur ett eller en grupp företag tillförts medel följande gäller sålunda för varje studerad under en viss period och hur dessa medel 1 använts. I princip kan följande Ett ofta använt mått, siälvfinansieringsgraden huvudtyper - dvs bruttosparandet i procent av investeringarna av finansieringskällor urskiljas: i materiella anläggningstillgångar - har ej använts Bruttosparande, varmed avses överskottet eftersom dessa investeringar endast utgör en del av kapitalbehovet. Det bör observeras att kostnaderna av den löpande verksamheten före avskriv- för marknadsföring respektiva forskning och utningar men med avdrag för skatter och veckling ej ñnns med i den totala kapitalanvändningen i den mån de består av löpande kostnader, utdelningar huvudsakligen löner.

grupp av företag betraktad som en enhet. ningen men sjönk 1969 och 1970 till 51% respektive 48 %.

9.2.2 Några totalresultat 9.2.3 Finansieringsförhållanden i olika stor- Under de fyra år, 1967-1970, för vilka kunnat leksgrupper finansieringsanalyserna utföras har nettofinansieringsbehovet ökat. Totalbelop- Sparandefinansieringen visar betydande skillpet för kapitalanvändningen har sålunda i nader mellan olika För storleksgrupper. relation till omsättningen ändrats från 11 % med 200-999 anställda räckte företagen 1967 till 9% 1968, 13% 1969 och 14% bruttosparandet endast till drygt en fjärdedel 1970. av den totala medan kapitalanvändningen, På användningssidan utgör investeringarna sparandefinansieringsgraden låg omkring eli materiella den genomanläggningstillgångar ler något över 50 % i övriga storleksgrupper. snittligt sett största Skillnaden mel- Detta finansieringsmått posten. visar således en betylan åren 1967-1968 respektive 1969-1970 dande samvariation med lönsamheten. är dock med betydande en investerings- Ett liknande mönster kan konstateras för minskning under konjunkturuppgången internñnansieringsgraden, som i genomsnitt 1969. för hela perioden motsvarade 40% av den Samtidigt skedde emellertid dels en lager- totala kapitalanvändningen hos företag med uppbyggnad, dels en betydande ökning av de 500-999 anställda och 48% hos företag kortfristiga fordringarna. Även de kortfristi- med 200-299 anställda, medan den utgjorde ga skulderna ökade, vilket tyder på en ökad 66-68 % hos de tre övriga storleksgrupperkreditgivning mellan företagen. Ökningen av na. de kortfristiga fordringarna och skulderna Den låga finansieringen med eget kapital var snabbare än omsättningstillväxten, vilket hos företagen i mellangrupperna skulle ha framgår av att ett medeltal av dessa fordring- kunnat förklaras av att i dessa

företagen

ar och skulder motsvarade 25 % av omsätt- haft en relativt grupper snabb expansion av ningen 1967, 29% 1968, 28% 1969 och investeringar och övrig kapitalanvändning 30 % 197 O. under perioden. Så synes dock ej ha varit Kalkylerna för sparandefinansieringen an- fallet. ger att av den totala kapitalanvändningen kunde 43% 1967, 48% 1968, 39% 1969 9.2.4 Finansieringsförhållanden i olika deloch 38 % 1970 finansieras genom att bruttobranscher sparandemedel togs i anspråk. Trots de höga bruttoinvesteringarna 1968 var alltså sparan- Vid en analys av sparandeñnansieringsgraden definansieringen som högst detta år beroen- finner man de högsta kvoterna (43-50 %) de på att anspråken för andra kapitalanvänd- för trådindustrin, spik-, skruv- och bultinningar var relativt små. Nedgången 1969 dustrin samt annan byggnadsmetallvaruinförklaras främst av en ökad kapitalanvänd- dustri. Också annan metallvaruindustri når ning. upp till en sparandefinansieringsgrad om Internfinansieringsgraden visar att en allt 43 %, medan denna var så låg som 18-25 % lägre andel av kapitalbehovet kunnat täckas inom metallkonstruktions- och verktygs-, med medel som skapats i den egna verksam- hushållsmetallvaruindustrierna. Även på delheten. Bruttosparandet ökat med intäkter branschnivå finns således ett visst samband genom försäljning av anläggningstillgångar mellan lönsamhet och sparandefinansiering. och finansieringstillskott genom minskning en Kapitalintensiteten spelar dock dessutom av varulager, fordringar och likvida medel viss roll vilket framgår av siffrorna för spik-, utgjorde sålunda 1967 och 1968 54 % skruv- och bultindustri och metallkonstrukrespektive 57 % av den totala kapitalanvänd- tionsindustri. Den senare delbranschen har

än övriga 9.3 Soliditets- och likviditetsförhâllanden dock en helt annan kapitalstruktur delbranscher. enligt specialanalysen För internfinansieringen kan en något 9.3.1 Några allmänna synpunkter annorlunda bild iakttas. Spik-, skruv- och liksom annan byggnadsmetall- När det gäller balansanalysen är det främst bultindustrin finansierade sålunda ungefär 3/4 av intresse att belysa soliditets- och likvidivaruindustri totala med interna tetsförhållandena. Olika mått kan därvid av sitt kapitalbehov medan motsvarande relation för komma till användning. För att belysa medel, varierade mellan 50 och solidireten synes det dock vara vanligast att övriga delbranscher 60 %. Skillnaderna mellan delbranscherna är beräkna kvoten mellan det egna kapitalet alltså mindre i detta avseende än beträffande och det i företaget totalt arbetande kapitafrämst beroende på let, medan likviditeten mäts som kvoten sparandefinansieringen att delbranscher med lågt bruttosparande mellan å ena sidan summan av kassa-, bankoch samt kortfristiga forddragit ned sin likviditet. postgiromedel skulder. ringar och å andra sidan kortfristiga Vid analyser av detta slag måste vissa korrigeringar av de i redovisningen bokförda 9.2.5 Finansieringsförhållanden ivissa regio- eftersom dessa värden värdena genomföras, nala grupperingar vanligen understiger de verkliga värdena. l de

i här gjorda analyserna har sålunda lagren Liksom i lönsamhetsanalysen har företagen - storstäderna samt Eskilstuna- upptagits till inventerade värden samt byggtre regioner - nader, maskiner och andra materiella anläggoch Anderstorpsområdena specialbearbe- Den klart ningstillgångar till halva brandförsäkringsvärtats ur finansieringssynpunkt. har dena. Lagrens bokförda värde har därmed lägsta finansieringen med egna medel konstaterats för 1970 ökats med 63 %, medan motsvarande därvid storstadsföretagen. uppräkningar för byggnader varit 20 % och Detta kan förklaras med att metallkonstruk- - med en ringa andel eget för maskiner, inventarier o. dyl. 189 %. tionsföretagen kapital väger tungt inom denna grupp. En jämförelse mellan företagen i de båda andra regionerna visar att Eskils- 9.3.2 Några totalresultat tuna-företagen haft högre internfinansiemedan sparandefinansierings- En uppställning över tillgångar och skulder ringsgrad , kvoten l vid slutet av åren 1967-1970 inom hela varit högst i Anderstorpsregionen. manufakturindustrin återfinns i tabell 9.1. relation till omsättningen har investeringarna i materiella under Det bör observeras att materialet inte omanläggningstillgångar perioden varit högre i Anderstorp än i Eskils- fattar samtliga manufakturföretag. tuna. Följande huvudtendenser kan anges för Utvecklingen av sparandefinansieringen perioden. Omsättningstillgångarna har från och intemfinansieringen antyder att den slutet av 1967 till slutet av 1970 ökat sin totala kapitalanvändningen hos Anderstorps- andel av balansomslutningen från 50 till företagen kunnat finansieras med tillskott 54 %. Detta har främst sammanhängt med en från den löpande rörelsen i högre grad än vad ökning av de kortfristiga fordringarna men som varit fallet hos Eskilstuna-företagen. återspeglar också en troligtvis konjunktur- Däremot har de senare genom att utnyttja mässigt betonad lageruppbyggnad under sina ackumulerade likvida medel kunnat 1970. Lagrets omsättningshastighet har dock uppnå en högre internfinansieringsgrad. ökat under perioden från 2,88 gånger under 1967 till 3,00 under 1968, 3,17 under 1969 och 3,22 under 1970. Nedgången i andelen anläggningstillgångar

154 SOU 1973: 29

Tabell 9.1 Balansanalys för manufakturindustrin

Milj. kr

1967 1968 1969 1970

Kassa, bank, postgiro 130 121 112 130 Kortfristiga fordringar 493 521 668 812 Lager, inventerat värde 710 715 776 1 042 Omsättningstillgångar 1 332 l 357 l 555 1 985

Spärrkonto i RB 34 28 33 41 Finansiella anläggmtillgångar 92 96 101 85 Långfristiga fordringar 36 43 45 94 Maskiner 0 inventarier 677 727 738 866 Byggnader, anläggningar 517 528 548 606 Anläggningstillgångar l 354 1 423 l 466 1 692 Summa tillgångar 2 687 2 780 3 021 3 677

Källa: Specialanalysen.

kan hänföras till byggnads- och maskinkapi- inom manufakturindustrin. På finankapital talet, medan de finansiella långsiktiga till- framkommer en lägre andel sieringssidan gångarna haft en oförändrad andel av balans- eget kapital än inom hela verkstadsindustrin. omslutningen. På finansieringssidan har det egna kapita- 9.3.3 Balansanalys för olika storleksgrupper lets andel sjunkit successivt från 53% av balansomslutningen vid slutet av 1967 till Den sjunkande Soliditeten under 1969 och 47% vid slutet av 1970. De kortfristiga 1970 inom hela metallmanufakturindustrin skulderna var 1967-1969 26 ä 27 % större återfinns i samtliga storleksgrupper av föreän de långfristiga men steg relativt snabbt tag. Den lägsta andelen eget kapital under 1970 så att differensen vid årets slut motsvarande - 35 % av balansomslutningen motsvarade 38 %. noterades vid slutet av 1970 för dels de En Iikviditetsanalys visar att de likvida minsta företagen (50-99 anställda), dels medlen 1967 motsvarade 96 % av de kort- företag med 500-999 anställda. Högsta fristiga skulderna. Under konjunkturförsvag- andelen eget kapital- 61 % - konstaterades ningen 1968 sjönk kvoten till 93 %, varefter för de största företagen. skedde en återhämtning till 99 % under 1969 Den tendens till en större ökning av de men en kraftig nedgång till 89 % under kortfristiga än de långfristiga skulderna, som 1970. Kreditåtstramningen under 1970 på- kunde observeras för hela branschen under verkar detta års siffra. 1970, återspeglas klart i tre av de fem En direkt jämförelse med hela verkstads- storleksgrupperna. Inom företag med 50-99 industrin har inte kunnat genomföras, efter- anställda och i någon mån inom företag med som någon korrigering av byggnads- och 200-499 anställda har dock de långfristiga maskinvärdena inte föreligger. En jämförelse skulderna ökat relativt snabbare än de med hela verkstadsindustrin med uppräkning kortfristiga. enbart av lagervärdena visar en relativt låg Ur likviditetssynpunkt kan noteras att de andel finansiella omsättningstillgångar och största företagen befinner sig i den gynnsamen relativt hög andel byggnads- och maskin- maste situationen. För dessa företag torde

SOU 1973: 29 155

läget vara jämförbart med vad som gäller för 9.3.5 Balansanalys för vissa regionala grup-

andra större företag inom verkstadsindustrin, peringar medan inom övriga storleksgrupper likvidi- - Av de tre regioner storstäderna samt teten inom manufakturbranschen är svagare Eskilstuna- och Anderstorpsområdena - som än inom verkstadsindustrin i genomsnitt. analyserats separat präglas storstäderna i

hög grad av ett betydande inslag av metall- 9.3.4 Balansanalys för olika delbranscher konstruktionsföretag. För storstäderna fram- Även inom delbranschema framträder den kommer därför en låg andel eget kapital och försämrade Soliditeten mellan 1967 och en svag likviditet. 1970. Endast byggnadsmetallvaruindustrin De högsta siffrorna för såväl Soliditeten och i viss mån trådindustrin har kunnat som likviditeten redovisas av manufakturinundgå en minskning av andelen eget kapital dustrin i Eskilstuna-omrâdet, för vilken under perioden. andelen till 67% av eget kapital uppgår Betydande olikheter i andelen eget kapital balansomslutningen. Dessa förhållanden kan finns mellan branscherna. Ett visst samband bl. a. förklaras av att verktygsindustrin, som mellan lönsamhet och soliditet förefinns. i allmänhet har en hög andel eget kapital, Exempelvis har trådindustrin, spik-, skruvutgör ett relativt betydande inslag i Eskilsoch bultindustrin samt byggnadsmetallvarutuna. industrin relativt hög soliditet (med andelar Företagen i Anderstorps-området uppvisar eget kapital varierande mellan 49% och ungefär samma soliditet som medeltalet för 58 % av balansomslutningen), medan samma annan metallvaruin dustri. andel inom hushållsmetallvaruindustrin en- Även ur likviditetssynpunkt ligger Eskilsdast var 33 % vid slutet av 1970. Annan tuna-företagen högt, medan Anderstorpsmetallvaruindustri med en relativt god lönindustrin intar ett medelläge och storstadssamhet uppvisade däremot en låg soliditet. företagen har en ganska låg likviditet. Sambandet mellan lönsamhet och Soliditet är

sålunda inte entydigt, vilket framförallt

torde kunna förklaras av olikheter mellan

delbranscherna i produktionsteknik och ka- 9.4 En tolkning av resultaten

pitalintensitet. 9.4.1 Resultatens giltighet Bland övriga delbranscher har metallkon-

struktionsindustrin en så låg andel eget Vår tolkning av resultaten följer det tillväga-

kapital som 20%, medan verktygs- och gångssätt som tidigare använts i detta kapi-

instrumentföretagen med i båda fallen tel, att spalta upp branschen efter företags-

mycket svag lönsamhet hade så höga solidi- storlek, delbranscher och regioner. Därjämte

tetstal 1970 som 56 respektive 54 %. förs en diskussion om sambanden mellan

Vad skulderna beträffar har metall- finansiering, lönsamhet och expansion.

konstruktionsindustrin den klart största an- Först bör dock konstateras att det synes

delen kortfristiga skulder. Dessa är mer än råda en god samstämmighet mellan de

dubbelt så stora som de långfristiga skulder- resultat som materialet i detta kapitel visar

na. En relativt hög andel kortfristiga skulder och resultaten från andra material som

har vidare byggnadsmetallvaruindustrin, an- utredningen analyserat. En god sådan över-

nan metallvaruindustri och instrumentin- ensstämmelse tycks råda på delbranschnivå

dustri, medan andelen är relativt låg hos mellan lönsamhet och efterfrågeutveckling

trådindustrin och spikindustrin samt hus- samt de slutsatser om den internationella

hållsmetallvaruindustrin. konkurrenskraften som dragits i bilaga l.

Likviditetsvariationerna mellan branscher- Resultaten tycks bekräfta den bild vi tidigare

na sammanfaller i betydande utsträckning fått och som tyder på en relativt problem-

med olika andelar kortfristiga skulder. fylld situation inom handverktygssektorn,

156 SOU 1973: 29

hushållsmetallvaruindustrin och delar av me- tillräckliga samtidigt som företagen är för tallkonstruktionsindustrin, en något gynn- små för att börsintroduceras eller emittera sammare situation inom spik-, skruv- och obligationer. bultindustrin och annan byggnadsmetallvaru- Dessa tillväxtproblem torde framför allt industri samt det mest gynnsamma läget gälla för företag med 200-500 anställda. inom trådindustri m. m. och annan metallva- Det har emellertid i olika sammanhang ruindustri. hävdats att dessa problem skulle vara över- En jämförelse med den övriga verkstadsin- vunna vid en storlek om 700 anställda och dustrin ger inga klara belägg för att manufak- däröver. Därför är våra resultat för storleksturindustrin skulle vara speciell i finansie- gruppen 500-1000 anställda något förvåringshänseende. I fråga om sparandefinansie- nande. Av dessa företag har 4/5 färre än 700 ringsgrad ligger manufakturindustrin bättre anställda varför våra resultat ej behöver till. För internfinansieringen kan inga tydliga motsäga det nämnda antagandet. Flertalet av tendenser avläsas. Analyser av skillnader företagen i gruppen har 500-600 anställda. mellan manufakturindustrin och övriga bran- En annan tillväxttröskel, som inträder vid scher har ej kunnat genomföras för olika en storlek om 50-100 anställda, är företagsstorleksgrupper. ledarens möjlighet att överblicka företaget Vidare bör nämnas att Verkstadsförening- och fylla alla företagsledande funktioner. ens analyser av företagsstatistiken visar att Förekomsten av en sådan tröskel har vi dock manufakturindustrin har en lägre andel eget ej kunnat konstatera i vårt material. Detta kapital än övrig Verkstadsindustri. problem tycks ha varit lättare att lösa än det ovan angivna tillväxtproblemet. Eftersom vi inte haft data för företag med 9.4.2 Storleksgrupper färre än 50 anställda kan vi ej bedöma Det mest resultat som anmärkningsvärda tröskelproblem för de mindre företagen. fördelningen av materialet på storleksgrupper gav var den försvagning av lönsamhet, 9.4.3 Delbranscher finansiering och delvis även Soliditet som kunde konstateras för företag i grupperna Som nämnts återfinns den mest tidigare 200-499 respektive 500-999 anställda. Vår lönsamhetssituationen negativa i verktygstolkning är att företag av denna storlek har och hushållsmetallvaruindustrin. Det motsatatt passera en tillväxttröskel. Tröskelproble- ta gäller för trådindustri m. m. och annan men är dels av administrativ art; det förefal- metallvaruindustri. Däremot kan något tydler troligt att omorganisationer krävs för att ligt samband mellan lönsamhet, finansiering anpassa företagsorganisationen till de krav och soliditet ej konstateras. Delbranschernas som en ökad storlek ställer. Dels är proble- kapitalintensitet tycks spela en viktigare roll men av finansiell art, de för mindre företag för kapitalstrukturen som framgår av följanaktuella finansieringskällorna är ej längre de tablå.

Avkastning Avkastning Sparande- Soliditet, %, Kapitalintensipå totalt på eget f inansie- 1967-70 tet, brandförsäkkapital, %, kapital, %, ring, %, ringsvärde per 1967-70 1967-70 1967-70 anställd, kr, 1970 Verktygsindustri -2,0 -4,3 25,4 63,4 89 700 Metallkonstruktionsind. 1,7 -0,5 18,3 23,4 51 200 lnd. för metalltråd, -nät,

är detta för metallkonstruk- ring, soliditet och likviditet förklaras i Tydligast tionsindustrin, som är inriktad på olika väsentlig mån av stagnationen. Genom att former av plåtbearbetning och där behovet expansionen varit blygsam ger de angivna av fast kapitalutrustning ej är så starkt. måtten höga värden. Det kan nämnas att för Kapitalbehovet kan i betydande grad täckas delbranschen annan metallvaruindustri ökamed kortfristig skuldsättning. Denna del- de den totala kapitalmängden i löpande bransch företer i detta avseende likheter med priser 1967-69 med 25 % iAnderstorp mot delar av byggnadsindustrin. 7 % i Eskilstuna. Det sagda bör dock inte tolkas som om inte lönsamheten på sikt skulle påverka 9.4.5 Lönsamhet, finansiering och expanfinansieringsläget. En rimlig tolkning synes sion vara att för tidsperioder av denna längd spelar andra faktorer såsom kapitalintensi- Utredningen har utöver de storleks-, delteten in i högre grad. branschmässiga och regionala aspekterna på lönsamhet och finansiering även sökt analysera sambanden mellan lönsamhet, finansie- 9.4.4 Regioner ring och tillväxt. Detta är ett komplicerat Den regionala lönsamhetsbilden präglas av de problem som inte är tillfredsställande analydåliga resultaten för storstäderna och Eskils- serat på svenskt material. I botten ligger tuna. De områden det gäller är i själva verket frågan om det är möjligt att ange samband Eskilstuna och Stockholm. Stockholms ma- mellan finansieringssituation och investenufakturindustri svarar helt för det negativa xingsbenägenhet. genomsnittet på avkastningen på eget kapital Större delen av disponibla medel har i storstadsgruppen, se sid. 00. De båda återinvesterats under den aktuella perioden. orterna visar den likheten att de har en Om vi som disponibla medel betraktar det relativt kraftig inriktning på delbranscher beräknade överskottet, avskrivningsmedlen med generellt låg lönsamhet, verktygs- och och nettot av de extraordinära posterna, hushållsmetallvaruindustri. Vidare är avkast- men ej uttag ur investeringsfonden, får vi ningen i respektive delbransch lägre än för följande fördelning i procent för branschen: motsvarande riksgenomsnitt. Vår lönsam- 1967 1968 1969 1970 hetsanalys ger således till resultat att manufakturindustrin i Eskilstuna och Stockholm Skatter 19 22 16 15 Utdelningar 16 16 9 6 har en inriktning på manufakturtillverkning 65 62 75 79 Återinvestering med uppenbara lönsamhetsproblem. För storstäderna, Eskilstuna och Anderstorpsregionen spelar branschsammansätt- De efter skatt disponibla medlen fördelar ningen en avgörande roll vad gäller finansie- sig på följande sätt: ring och soliditet. Detta avspeglas tydligasti 1967 1968 1969 1970 siffrorna för storstäderna, där metall- Utdelningar 19 20 10 7 konstruktionsindustrin väger tungt. Detta är Återinvestering 81 80 90 93 den främsta förklaringen till storstädernas låga grad av finansiering med egna medel. Branschsammansättningen utgör även en för- Det är således fullt klart att den överväklaring till Eskilstunas relativt höga egenfi- gande delen av de disponibla medlen återinnansiering. Eskilstuna har ett stort inslag av vesterasi företagen. verktygsindustri med förhållandevis hög spa- En analys av sambanden mellan finansierandefinansiering. ring och investeringsbenägenhet bör sanno- Att Eskilstunas manufakturindustri uppvi- likt göras med enskilda företag som undersar sådana resultat i fråga om egenfinansie- sökningsenheter. Eftersom vi ej haft tillgång

158 SOU 1973: 29

till uppgifter för enskilda företag har vi fått som var högre än för manufakturindustrin i gå fram andra vägar. En sådan har varit att genomsnitt. Vad andelen eget kapital beträfstudera de storleks- och regiongrupper mate- far låg denna för de stagnerande regiongruprialet varit fördelat på. Flertalet delbranscher perna på samma nivå som för de expansiva; har därvid uppdelats i tre storleksgrupper, för de stagnerande storleksgrupperna högre antalet regiongrupper är större. Totala anta- än för motsvarande expansiva. let storleksgrupper är 19, antalet regiongrup- Vi har även undersökt i vad mån vi kan per 20. Det visar sig dock svårt att finna finna skillnader mellan delbranscherna i någon enhetlig bild varifrån säkra slutsatser detta avseende. I nedanstående tablå har om sambanden kan dras. Det kan nämnas att dessa rangordnats efter omsåttningens exde stagnerande grupperna enligt båda de pansionstakt i fallande skala. använda finansieringsmåtten uppnådde tal Genomsnitt 1967-70

lnd för metalltråd, -nät, -linor,

Inte heller dessa siffror ger några klara över eventuella gemensamma drag. indikationer på samband mellan tillväxt och Slutligen har vi för varje delbransch sökt finansieringsförhållanden. Det är sannolikt finna ut om det för företag av olika storlek att de för delbranscherna specifika förhållan- finns samband av den nämnda arten. Tabell dena är så betydelsefulla att de dominerar 9.2 belyser detta. Endast mått på sparande- Tabell 9.2 Finansiering, soliditet och investeringsbenägenhet inom manufakturindustrin 1967-70 Bransch Soli- Invest., % Invest., kr

Antalud anstä a ?parande- inansie- ditet Anstallda *ut

Omsattnmg ring, % %

lnd. för metalltråd, -nät,

Annan byggnadsmetall-

Källa: Specialanalysen. SOU 1973: 29 159

finansiering och Soliditet har medtagits; mot Sambanden mellan Soliditet, likviditet och detta har ställts två mått som använts för att lönsamhet är ej entydiga. Ett visst positivt fånga in investeringsbenägenheten, nämligen samband dem emellan kunde konstateras, investeringarna i relation till omsättningen men samtidigt fann vi att kapitalintensiteten respektive investering per anställd. Av tabel- också spelade en viss roll i sammanhanget. len framgår att något positivt samband Företagen i gruppen 200-1000 anställda mellan sparandefinansiering och investerings- hade även en lägre Soliditet och likviditet än benägenhet inte kan konstateras, möjligen övriga. Storstadsföretagen visar särskilt låga med undantag för spik-, skruv- och bultin- siffror beroende på inslaget av metalldustrin. konstruktionsföretag. Eskilstunaföretagens Ett positivt samband mellan Soliditet och relativt höga soliditets- och likviditetstal investeringsbenägenhet tycks finnas inom torde förklaras av deras långsamma expanverktygsindustri, metalltrådsindustri m. m., sion. byggnadsmetallvaruindustri och i viss mån Vi har på olika sätt försökt utröna annan metallvaruindustri. Däremot förefaller eventuella samband mellan finansieringsförsambandet vara av motsatt art inom metall- hållanden och tillväxt, respektive finansiekonstruktionsindustri och spik-, skruv- och ringsförhållanden och investeringsbenägenbultindustri. het. Vårt material ger dock ej någon entydig Sammanfattningsvis blir slutsatsen den att bild; vi kan inte dra några säkra slutsatser om några tydliga samband mellan tillväxt, inves- dessa samband. teringsbenägenhet och finansiella förhållanden inte kunnat utläsas. Självfallet är dock finansieringsförhållandena viktiga för tillväxten. Vår tolkning är att för delbranscherna speciella faktorer spelar en sådan roll att detta skymmer sambanden. Vi kan dock inte på basis av detta material ange vilka finansieringsförhållanden som är nödvändiga för att uppnå en viss expansion.

9. 5 Sammanfattning Vår specialanalys av manufakturindustrins lönsamhets- och finansieringsförhållanden visar en genomsnittligt låg lönsamhet. Avkastningen på totalt kapital var under perioden 1965-70 i medeltal 2 1/2 % per år, på eget kapital 3-3 1/2 %. Företag i storleksgruppen 200-1 000 anställda har haft en särskilt låg lönsamhet vilket kan sammanhänga med speciella tillväxtproblem. Den högsta lönsamheten återfinns i metalltrådsindustri m. m. samt i annan metallvaruindustri. De sämsta resultaten svarar verktygs- och hushållsmetallvaruföretagen för. Vidare kan konstateras att vinstnivån i storstäderna, i första hand Stockholm, och Eskilstuna varit låg medan nivån i Anderstorp varit avsevärt högre.

160 SOU 1973: 29

10 Arbetskraften

10.1 Omfattning och utveckling produktions- och sysselsättningstillväxten

långsammare. En tillväxt över genomsnittet Den svenska manufakturindustrin sysselsatte under denna femårsperiod återfinns, för-

âr 1970 ca 78 000 personer Detta utgjorde utom

i de båda tidigare nämnda delbran- 21 % av verkstadsindustrins (exkl. varv) scherna, även inom verktygsindustri och totalt 365 000 sysselsatta. De skillnader i metallförpackningsindustri. För verktygsinarbetskraftshänseende gentemot övrig verk- dustrin torde detta framförallt vara att stadsindustri som är mest märkbara hänföra är en till expansionen på maskinverktygs-

lägre andel tjänstemän, en annorlunda regio- sidan, speciellt under 1969 och 1970. Vad

nal fördelning samt en större koncentration gäller är det metallförpackningsindustrin till mindre och medelstora företag. rimligt anta att utvecklingen på dryckesför- Branschen är i sin helhet ej mera arbets- packningsområdet spelat en viktig roll. Nedkraftsintensiv än andra verkstadsbranscher. gången inom hushållsmetallvaruindustrin fal- Kontantlönesummans andel av förädlingsvärler på 60-ta1ets senare del. Under perioden det utgjorde åren 1967-70 i genomsnitt 1960-65 ökade sysselsättningen något. 57 % mot 59% i övrig verkstadsindustri. 60-talets utveckling har inneburit att Vissa delar av manufakturindustrin är dock manufakturindustrin svarat för en sjunkande klart arbetsintensiva. del av verkstadsindustrins År sysselsättning. Antalet sysselsatta i branschen har under 1960 utgjorde branschen 22 l/2 % av verk- 60-ta1ets lopp ökat med drygt 9 000 perso- stadsindustrin mot 21% 1970. Sysselsättner. sysselsättningen ökade fram till mitten ningen ökade avsevärt snabbare under 50-taav 60-ta1et men minskade åter under lågkon- let än under 60-talet. En speciellt kraftig junkturåren 1967 och 1968. Under den uppgång noterades högkonjunkturåren 1959 följande konjunkturuppgången ökade sysseloch 1960. Någon fullständig jämförbarhet sättningen avsevärt från en lägsta nivå på kan ej uppnås av statistiska skäl, men antalet

drygt 72 000 år 1968 nu 78 400 år 1970.2 sysselsatta vid 50-talets början kan uppskat- Antalet anställda ökade mellan åren 1960 tas till 55 000-60 000. och 1970 inom samtliga delbranscher utom Internationellt sett har manufakturin-

hushållsmetallvaruindustrin, vars sysselsätt-

ning sjönk 4-5 %. En ökning över genoml snittet ägde rum inom metallkonstruktions- Därutöver sysselsattes 3 000-4 000 personer i

industri anläggningar med färre än 5 anställda. och industri för metalltråd m. m. 2Åren 1970-72 synes antalet anställda ha Under senare delen av 60-talet var både minskat med 1/2-1%.

ll-SOU 1973: 29

Tabell 10.1 Antalet anställda inom manufakturindustri och övrig Verkstadsindustri år 1970,

fördelat på arbetare och tjänstemän

Förvaltnings- Arbetar- Summa Tjänstepersonal mannapersonal andel, %

1 621 6 111 7 732 21 Verktygsind. 21 4 515 17 307 21 822 Ind. för metallkonstr. 495 2 195 2 690 18 Metallförpackningsind. Ind. för metalltråd, -nät, -linor, 1 222 3 372 4 594 27 -kablar

Annan metallvaruind.

totalt 16 940 61 491 78 431 22 Manufakturind.

40 991 87 415 128 406 32 Maskinind. 25 909 45 498 71 407 36 Elektroind. 22 889 50 848 73 737 31 Transportmedelsind. (exkl. varv) 3 128 5 276 8 404 37 Instrumentind. 110 934 254 117 365 051 30 Hela verkstadsind. (exkl. varv)

Källa: SOS, Industri 1970

dustrin inom OECD-området expanderat dustrins del. Däremot är manufakturin-

under 60-talet dustrin i högre grad koncentrerad till Södersysselsättningsmässigt och Västmanlands (1963-69), från 3,9 till 4,4 miljoner syssel- manlands, Jönköpings

satta. USA och Irland är de länder län. I Södermanland är det Eskilstunaregio-

Japan, över län Värnamoregionen och som haft den kraftigaste ökningen, nen, i Jönköpings Totalt för EEC har sysselsättningen i Västmanland Hallstahammar m. fl. orter 20%. minskat, beroende på en nedgång inom den som är manufakturbygder.

tyska manufakturindustrin, medan EFTA

visar en viss ökning. För praktiskt taget 10.3 Tjänstemän samtliga OECD-länder gäller dock att sysselvarit snabbare inom den Som tidigare konstaterats är andelen tjänstesättningstillväxten verkstadsindustrin. Länder med för- män lägre inom branschen än inom den övriga är verkstadsindustrin. Av tabell 10.1 hållandevis hög andel manufakturindustri övriga Nederländerna, Belgien, Norge och Kanada. framgår ocksâ klart att detta även gäller för

samtliga delbranscher inom manufakturin-

10.2 Den regionala fördelningen 1-Iela verk- Manustadsind. fakturind. Branschens regionala fördelning av sysselsätt- Antal % Antal % avviker från den övriga verkstadsningen industrins. I följande tablå visas den procen- Stockholms län 66 400 16,9 10 000 13,0 tuella sysselsättningsfördelningen 1970 på Göteborgs o. vissa län för hela verkstadsindustrin (inkl. Bohus län 49 000 12,4 5 100 6,6 Malmöhus varv) respektive manufakturindustrin, län 29 200 7,4 5 700 7,4 Trots att manufakturindustrin, som fram- Södermanlands län 19 200 4,9 6 400 8,2 gått av kapitel 5, i betydande grad är en Jönköpings storstadsindustri är detta dock ej fallet i län 18 100 4,6 4 900 7,0 som för den övriga Västmansamma utsträckning lands län 25 900 6,6 7 000 9,0 verkstadsindustrin. 37 % av den totala verk-

stadsindustrins sysselsättning faller på stor- 1 Exklusive Italien, Belgien, Österrike, Schweiz, stadslänen mot 27 % för manufakturin- Danmark, Portugal och Spanien.

SOU 1973: 29

dustrin. En förklaring kan vara att företags- Tabell 10.2 Tjänstemän inom manufakturbilden storleksmässigt skiljer sig på ett industri och övrig Verkstadsindustri år 1970, avgörande sätt ifrån verkstadsindustrins. En fördelade på olika kategorier. Proc. fördelannan förklaring kan vara att skillnaderna i ning produktionsteknik, och därmed kraven på Före- Tekn. Ar- Kon- Sumspeciell arbetskraft, är stora. tags- pers. bets- tors- ma le- le- pers. Materialet medger inte ett studium av dare dare huruvida den lägre andelen tjänstemän kan förklaras Manufakturind. 11 22 20 47 100 av den högre andelen småföretag i Maskinind. 3 36 12 48 100 branschen. Vissa kalkyler tyder dock på att Elektro ind. 2 46 9 4 3 100 så inte skulle vara fallet, utan att manufak- Transportmedelsind. turindustrin har en genomgående lâg tjänste- (exkl. varv) 2 45 14 40 100 mannaandel. Instrumentind. 5 41 12 43 100

Tabell 10.2 visar att manufakturindustrin Hela verkstad sind. har en gentemot andra delar av verkstadsin- (exkl. varv) 4 38 13 45 100 dustrin avvikande sammansättning av tjänstemannakâren. Den Källa: Se tab. 10.1. högre andelen anställda företagsledare är betingad av den större andelen mindre och medelstora företag. bero pâ branschens höga smâföretagsandel. Andra utmärkande drag är att manufakturin- Detta stöds av att instrumentantagande dustrin har en relativt lâg andel tekniker] . industrin med en liknande storleksstruktur För att kunna bedöma vad sätt på har ungefär samma frekvens företagsledare. manufakturindustrin är speciell ifråga om Vidare har de utpräglade smâföretagsbrantjänstemannakårens sammansättning har vi scherna inom manufakturindustrin, metallstandardiserat med avseende på arbetarstyr- konstruktionsindustri och annan metallvarukans storlek, dvs. vi har räknat ut antalet industri, ett stort relativt antal företagsledatjänstemän av olika kategorier per 100 re. Avvikelserna i fråga om frekvensen arbetare, se tabell 10.3. I Det höga antalet anställda företagsledare En uppräkning av vilket slag av personal som räknas till respektive kategori finns iSOS: Industri per 100 arbetare bör, som tidigare sagts, 1962, sid. 58-59.

Tabell 10.3 Olika tjänstemannakategorier per 100 arbetare inom manufakturindustri och övrig Verkstadsindustri år 1970

lnd. för metalltråd, -nät, -linor,

Källa: Se tab. 10.1. SOU 1973: 29 163

företagsledare förklaras således av storleks- kontorspersonalen efter kvalifikationsgrad är det låga relativa antalet inom manufaktursammansättningen. Frekvensen tekniker är av intresse efter- industrin svârtolkat. Består gruppen av kvalisom svensk industris allmänna ficerad personal är den låga andelen orokomparativa fördelar i internationell konkurrens anses väckande och kan då tyda på att branschen se inte har en personalstruktur anpassad till ligga bl. a. i teknikerintensiv produktion, l. (Resultaten 1 visar dock att konkurrensens krav. bilaga ibilaga sambandet mellan manufakturindustrins En internationell jämförelse visar dels att ställning på världsmarknaden och utnyttjan- ökningen av tjänstemännens andel av arbetsdet av tekniker är svagt. För en närmare styrkan är en för de flesta länder gemensam för resultaten företeelse, dels att svensk manufakturredogörelse samt tolkningen, industri uppvisar varken en särskilt hög eller se bilaga 1, sid. 32 ff.) Vi kan konstatera att elektroindustrin och låg tjånstemannaandel. Den ârslönen för vuxna instrumentindustrin uppvisar de högsta tek- genomsnittliga nikerintensiteterna inom verkstadsindustrin. manliga tjänstemän inom verkstadsindustrin Manufakturindustrin ligger klart under verk- var år 1970 40 000 kr. Några större skillnastadsindustrins genomsnitt. Detta gäller der mellan genomsnittslönerna för tjänstedelbranscher. Det finns en viss män inom manufakturindustri och övrig samtliga tendens Verkstadsindustri tycks inte föreligga. Uttill en något högre andel i delbranscherna med den mest vecklingen under 60-talet tyder också på en processbetonade tillverkningen, metallförpackningsindustri stor parallellitet. och trådindustri, dock I följande tablå redovisas index för geej spik-, skruv- och bultindustri. Den kraftiga skillnaden mellan nomsnittslöner år 1960 respektive 1970.1 manufakturindustri och övrig Verkstadsinl 960 1970 dustri har snarast förstärkts under 60-talet. utmärkande Manufakturindu stri 5 2 100 Ett för manufakturindustrin Hela verkstadsind. (exkl. drag är således en inriktning på tillverkning varv) 5 2 l 00 som ej kräver en hög andel teknisk personal. Med hänsyn till vad som tidigare sagts om den allmänna inriktning av den svenska Omläggningen av statistiken gör jämförelindustrin som förefaller lämplig är den låga ser över tiden osäkra men det finns knappast teknikerintensiteten en faktor som på sikt anledning anta att löneutvecklingen skulle ha kan komma att försvaga manufaktur- varit speciell inom manufakturindusstrin. industrins konkurrenskraft. (Se avsnitt 2.1 Det kan nämnas att tjänstemännens kontanteller bilaga l.) lönesumma utgjorde 16-17 % av branschens Det relativa antalet arbetsledare är av förädlingsvärde år 1970. ungefär samma storlek inom hela verkstadsindustrin. Antalet bestäms sannolikt av prak- 10.4 Arbetare tiska hänsyn och torde inte vara någon faktor som konstituerar skillnader inom Arbetarpersonalen utgör en större andel av verkstadsindustrin. de anställda i denna bransch än i övrig Kontorspersonal omfattar personal med Verkstadsindustri. Mot denna bakgrund, och kameralt och kommersiellt arbete. Här ingår med hänsyn till att tillverkning som kräver t. ex. ekonomi-, rationaliseringspersonal, för- en hög andel yrkesutbildad arbetskraft anses säljningschefer m. fl., kontorister, maskin- ha komparativa fördelar för svenskt vidkomskrivare, stansoperatörer, telefonister etc. l Hit förs även försäljningspersonal sysselsatt Uppgifterna avser årsgenomsnitt för samtliga tjänstemannakategorier. I lönen inkluderas bl. a. med försäljning genom kundbesök. Eftersom semesterersättning men ej ATP- eller sjuk- och vi inte kan någon uppdelning av yrkesskadeförsäkringsavgifter. Se SOS: Industri. göra

Tabell 10.4 Sysselsättningsgrupper inom manufakturindustrin med hela verkstadsjämfört ind. 2: a kv. 1971. Proc. fördelning

Sysselsättnings- Hela Manufak- Manu fakturind. Hela verkgrupp verkstads- turind. (exkl. metall- stad sinindustrin konstruktion s- dustrin ind. 3813) 2zakv. 196 7

Gjuteriarb. , , , , Verktygsarb. , , , , Maskinreparatörer , , , , Instruktörer. ställare

wbbwmawmwwmm

Avsynare, provare, exp.arb. Grovplåtslag. Tunnplåtslag.

qwwwo_wwq_N_mpwNwwN»AN qmqqo_momuN0mmobbmAmmw OOAAOHAwOONNNOw-OMH-SÅWNMN

Svetsare Å Smidesarb.

nøwsanowwwwwuumouwwuwwww mLUbmmAwuqmomwwwmwmm© omoøpuomwwmpumoqwwumwww bbompmmmqmmmuwuaqmpmoh

Svarvare Fräsare, hyvlare Borrare Maskinslipare Pressare, klippare smärglare, polerare Andra ytbeh.

kbmakawwwo

Värmebeh. Hopsättare. tyngre Hopsättare, lättare Hopsättare, serie, band Besemontörer Ovriga N N w LN

100 100 100 100

Källa: Verkstadsföreningens och Metallindustriarbetarförbundets löne- och sysselsättningsstatistik.

mande (se bilaga 1), är det motiverat att kolumn l och 2). Speciell för manufakturspeciellt studera denna del av arbetskraften. är också tillverkningen den höga andelen Följande redogörelse bygger på en special- verktygsarbetare. Ytbehandlingens betydelse bearbetning av uppgifter om arbetare inom avspeglar sig i andelama smärglare, polerare företag som omfattas av Verkstadsförening- och andra ytbehandlare. Branschens relativt ens och Metallindustriarbetareförbundets ge- svaga inriktning på löpandebandproduktion mensamma löne- och sysselsättningsstatistik. framgår också. Bearbetningen omfattar ungefär hälften av Vi vet emellertid att metallkonstruktionsmanufakturindustrins arbetare. Statistiken industrin har en speciell sammansättning av avser 2: a kvartalet 1971. arbetskraften. Delbranschens andel höga svetsnings- och plåtslageriarbete, likheterna med varvsindustrin är påfallande, har motivel0.4.l Arbetskraftens fördelning på sysselrat en redovisning av manufakturindustrin sättningsgrupper exklusive metallkonstruktionsindustrin, se Den första frågan gäller arbetskraftens sam- kolumn 3. Skillnaderna mellan manufakturmansättning och eventuella skillnader gent- industri och övrig Verkstadsindustri blir då ej emot övrig Verkstadsindustri. Fördelningen så märkbara. Branschen ha ett större tycks pâ sysselsättningskategorier framgår av tabell behov av verktygsarbetare, svarvare, pressare, 10.41. klippare och ytbehandlare. Ett för manufakturindustrin utmärkande Vi har ej haft möjlighet att följa föränddrag är inriktningen på plåtbearbetande 1 sysselsättningar. Plåtslagare, Svetsare, smides- Beträffande definition av sysselsättningsgrupstörre pema se Verkstadsföreningens och Metallindustriarbetare, pressare och klippare upptar arbetareförbundets gemensamma broschyr: Sysselandelar än inom övrig Verkstadsindustri (jfr sättningsgruppering.

SOU 1973: 29 165

Tabell 10.5 Fördelning på sysselsättningsgrupper inom manufakturindustrins delbranscher,

2: a kv. 197 l. Proc. fördelning.

Verk- Metall- Metall- Spik-, Annan Hus- Annan Hela Sysselsätttygs- konst. tråds- skruv- byggn. hålls- metall- manuningsgrupp ind. ind. ind. o. bult- met.v. metall- varuind. faktur- 381l 3813 38192 ind. ind. varuind. 38199 ind. 38193 38194 38195

- - 5,6 0,1 3,3 2,8

Instruktörer, ställare 2,7 0,5 1,1 6,5 2,5 2,7 3,0 2,4 Avsynare, provare,

Smärglare, polerare 6,0 0,6 Andra ytbeh. 1,0 1,6 0,6 4,3 3,3 6,2 5,9 3,5 Värmebeh. 3,4 0,1 0,2 3,0 0,0 0,7 1,5 1,1 0,8 - 0,4 - 0,7 0,9 Hopsättare, tyngre 0,1 2,3 Hopsättare, lättare 4,1 2,2 0,8 0,2 4,4 5,0 5,8 3,7 Hopsättare, serie, band 0,9 1,3 0,9 1,4 5,5 5,2 6,7 3,7 - 1,3 0,4 1,3 3,6 Resemontörer 0,0 10,8 0,2 Övriga 33,2 22,2 69,3 33,3 25 ,5 29,4 32,8 28,1 100 100 100 100 100 100 100 100 Källa: Se tab. 10.4.

ringarna i branschens arbetskraftssam- tillverkningen sker i relativt korta serier med över tiden. Däremot kan vi göra ofta återkommande verktygsbyten. Branmansättning sådana jämförelser för Verkstadsföreningens schen har vidare relativt stora inslag av hela medlemsstock. 1967 har valts för att få avsynare, provare, smidesarbetare samt meett år i ungefär samma konjunkturfas som tallbearbetande kategorier som fräsare, bor- 1971. rare och maskinslipare. Det bör observeras Det är mycket små förändringar som äger att i kapitlet om den tekniska utvecklingen rum över en tidsperiod på 4-5 år. Föränd- bedömdes slipningen vara en process som ringarna uppgâr oftast till nâgra få tiondels skulle komma att vinna mark på den Med en viss reservation kan skärande bearbetningens bekostnad. Det är procentenheter. vi dra slutsatsen att de för manufaktur- därför av intresse att notera att verktygsinindustrin mest utmärkande sysselsättnings- dustrin tycks ha en relativt omfattande gruppema har undergått en viss relativ maskinslipning. Vidare är andelen smärglare relativt hög medan avsaknaden av plåtbeartillbakagång. Manufakturindustrins delbranscher är i betare är märkbar. betydande när det gäller arbets- Metallkonstruktionsindustrin är inriktad grad olika kraftens sammansättning, se tabell 10.5. på plâtarbeten. Detta ger höga andelar Verktygsindustrin har, jämte samtliga övriga plâtslagare och svetsare. Produktionen är delbranscher utom metallkonstruktionsin- även i betydande grad skräddarsydd och dustri och metalltrådsindustri, höga andelar levereras och monteras hos köparen, vilket verktygsarbetare. En förklaring kan vara att återspeglas i andelen resemontörer. Bran-

166 SOU 1973: 29

schen är således beroende av ett fåtal Tabell 10.6 Fördelning på kategorierna A, arbetskraft. B och C inom manufakturindustrins delkategorier Metalltrádsindustrin har en relativt hög branscher, 2: a kv. 1971

andel maskinreparatörer och avsynare vilket Delbranscher A B C Sumkan vara naturligt med hänsyn till att ma

tillverkningen är kapitalintensiv och automa- 30,3 42,1 27,6 100 Verktygsind. tiserad. Den höga andelen övriga arbetare ger lnd. för metallkonstruktioner 59,1 33,0 7,9 100 anledning misstänka, antingen att de medtag- lnd. för metallna företagen är speciella eller att statistikin- tråd m. m. 20,0 56,5 23,5 100 Spik-, skruv- och delningen inte är lämplig för delbranschen. bultind. 21,1 100 19,3 59,6 Spik-, skruv- och bultindustrin är liksom Annan byggnadsmetallvaruind. 23,6 54,2 22,2 100 metalltrâdsindustrin en processindustri men Hushållsmetallmed betydande skillnader. Spikindustrin etc. varuind. 12,8 47,6 39,6 100 Annan metallvaruind. 29,4 45,4 25,2 100 har högre andelar än genomsnittligt av Manufakturind. totalt 34,4 45,1 20,6 100 kategorier inriktade på kontrollarbete. Detta Hela verkstadsind. 33,7 49,2 17,1 100 stämmer väl med bilden av en bransch inriktad på automatiserad produktion i långa Källa: Se tabell 10.4.

serier. Vissa slag av skärande bearbetning, såsom svarvning, är i detta avseende framgår av tabell pressning och klippning, ning viktiga inslag i verksamheten. 10.61. Branschens höga yrkesarbetarandel Arbetskraftssammansättningen inom an- (kategori A) beror huvudsakligen på metallnan avviker ej konstruktionsindustrin och dess viktigaste byggruzdsmetallvaruindustri starkt från manufakturindustrins genom- sysselsättningsgrupper, plåtslagare och svet-_ snitt. De i branschen verkande sanitetsgods- sare. De höga andelarna av kategori A är tillverkarna dock sannolikt inte enbart beroende av har även gjuteri i vissa fall, därav andelen Tillverkningen av utbildningsgraden utan även av arbetsmarkgiuteriarbetare. svetsade rör torde förklara andelen Svetsare, nadsskäl. Branschen konkurrerar med byggmedan bl. a. låstillverkningen kan antas ligga nadsindustrin om tunnplåtslagare och svetsabakom andelen svarvare och smärglare. re och med varvsindustrin om grovplâtslagare Hushållsmetallvaruindustrins mest fram- och svetsare. Konkurrensen om dessa kategoträdande drag är inriktningen på tillverkning rier kan ha ökat benägenheten att klassificesom kräver personal för pressning, ytbehand- ra arbetarna som tillhörande kategori A. ling och kontroll. Härav följer att det legat Förutom metallkonstruktionsindustrin nära till hands för dessa företag att bli har verktygsindustrin och annan metallvaruunderleverantörer till bilindustrin av t. ex. industri de högsta yrkesarbetarandelarna. navkapslar och Stötfångare. Tekniken och Övriga delbranscher kan knappast sägas ha arbetskraftsbehovet är av samma slag. en hög andel yrkesarbetare. Annan metallvaruindustri har en personal- Huruvida de för branschen viktigaste sammansättning som nära överensstämmer sysselsättningsgrupperna är yrkesarbetarinmed genomsnittet. Man kan iaktta en viss tensiva framgår av tabell 10.7. Plåtslagare inriktning mot metallbearbetning: svarvning, och svetsare har som tidigare framgått höga borrning och pressning samt ytbehandling 1 och montering. Till grupp/l hänförs yrkesarbetare. Till grupp B hänförs arbetare, som huvudsakligen utför arbeten, vilka antingen i avsevärd grad ställer krav på någon av faktorerna skicklighet, ansvar, 10.4.2 Yrkesarbetare eller i ansträngning eller arbetsplatsförhållanden viss grad ställer krav pâ flera av faktorerna. Som förut nämnts är den yrkesutbildade Till grupp C hänförs arbetare som huvudsakligen utför arbeten, vilka i ringa grad ställer krav på arbetskraften betydelsefull för industrins faktorerna skicklighet, ansvar, ansträngning och konkurrenskraft. Manufakturindustrins ställ- arbetsplatsförhållanden.

SOU 1973: 29 167

Tabell 10.7 Andelen yrkesarbetare andelar (katego- av kategori A. Detta gäller även ri A) inom manufakturindustrin och hela verktygsarbetare samt i någon mån även

verkstadsindustrin. 2: a kv. 1971. Proc. för- svarvare. Däremot gäller det inte pressare,

delning klippare och ytbehandlare. Bilden är således Manu- splittrad för manufakturindustrins del; vissa Sysselsätt- Hela ningSgIUPP fakturind. verk- kategorier är yrkesarbetarintensiva, men detstadsind. ta är ej något genomgående drag.

slagare. Hopsättare, serie,

Tabell 10.8 Fördelning på sysselsättningsgrupper inom manufakturindustrin i olika regioner 2: a kv. 1971. Proc. fördelning

100 100 100 100 100 100 100 Källa: Se tab. 10.4.

Tabell 10.9 Andelen A-, B- och C-kategori- C-kategori kan klara regionala skillnader er inom manufakturindustrin i olika regioner konstateras. (exkl. metallkonstrind.) 2: a kv. 1971. Proc. fördelning 10.4.4 Ålders- och könsfördelning Regioner A B C Summa Åldersfördelningen i branschen är av intresse Stockholm 50,8 100 med hänsyn dels till det framtida rekryte- 33,5 15,7

delningen sammanställts. Skillnaderna mel- Källa: Se tabell 10.4. lan manufakturindustri och övrig verkstadsindustri är ej särskilt framträdande. Möjligen produktion som framför allt kräver verktygs- kan manufakturindustrin sägas ha en något arbetare, pressare och ytbehandlare. mera markerad tyngdpunkt i äldre ålders- En ytterligare belysning av regionernas grupper. arbetskraftssammansättning ger fördelningen De manufakturanställda i Eskilstuna och på A-, B- och C-kategorier, se tabell 10.9. Stockholm har den klart högsta genomsnitts- (Metallkonstruktionsindustrin har uteslu- åldern. Detta förhållande bör ses mot baktits.) grund av att manufakturindustrin i dessa storstäderna, i detta fall Stockholm och båda orter, framför allt i Eskilstuna, inte Malmö, har en klart avvikande sammansätt- tillhör branschens mest expansiva delar. ning, medan Göteborg är mera likt landet i Detta kan jämföras med situationen i Anövrigt. Vi kan notera att yrkesarbetarandelen derstorp med en mera expansiv industri och är lâg i både Eskilstuna och Anderstorp, en betydligt lägre genomsnittsålder på armedan andelen C-arbetare är speciellt högi betskraften. Eskilstuna. Under förutsättning att konkur- Manufakturindustrin har genomsnittligt, rensen om arbetskraften starkt ej alltför som framgår av tabell 10.11.a och 10.1 l.b, påverkat registreringen som A-, B- och ungefär samma andel kvinnor som övrig

Tabell 10.10 Åldersfördelning för manufakturindustrin totalt och i olika regioner samt för hela verkstadsind. 2: a kv. 1971. Proc. fördelning Ålders- Hela Manu- Stock- Göte- Malmö Eskils- Andersgrupp verkstads- faktur- holm borg tuna torp industrin industrin

36,0 Källa: Se tab. 10.4. SOU 1973: 29 169

Tabell 10.11 Fördelning på kön inom ma- arbetskraften med byggnadssektorn och

nufakturindustrins delbranscher och regioner varvsindustrin bidragit till detta. Hushålls-

ijämförelse med hela verkstadsindustrin. 2: a metallvaruindustrin har den lägsta lönenivån.

kv. 1971 Detta har åtminstone delvis att göra med

Män Kvinnor tillverkningsinriktningen. Branschen har en

% % stor andel pressare med låg andel yrkesarbe-

tare och låg lön. Dessutom kan branschens A. Delbranscher Verktygsind. 84,3 15,7 regionala fördelning ha en viss betydelse. Ind. för metallkonstruktioner 98,3 1,7 Tabell lO.l2.b visar att avsevärda regionala

Ind. för metalltråd m. m. 85,0 15,0 löneskillnader och föreligger. Storstädernas, Spik-, skruv- och bultind. 79,2 20,8 framför allt Stockholms, högre lönenivå är Annan byggnadsmetallvaruind. 87 ,3 12,7 beroende av metallkonstruktionssjälvfallet Hushållsmetallvaruind. 70,3 29,7 Annan metallvaruind. 20,4 industrins relativa storlek. Även för andra 79,6

yrkesgrupper än de som metallkonstruk- Manufakturind. totalt 86,3 13,7 tionsindustrin främst rekryterar är dock de

veckling I manufakturorterna Eskilstuna och Anverkstadsindustri. Delbranscher med tyngre derstorp ligger timlönen lägre än genomsnitproduktion, som metallkonstruktionsintet för riket. Siffror för Anderstorpsindudustrin, har en låg andel kvinnor, medan strin återges ej eftersom dess lönenivå efter exempelvis hushållsmetallvaruindustrin sysselsätter kvinnor med pressning, sortering Tabell 10.12 Timlön för vuxna män inom

m. m. manufakturindustrins delbranscher och i oli- Den låga andelen kvinnor i storstädemas ka regioner, 2:a kv. 1971. Kronor manufakturindustri beror dels av att metall- Lön per konstruktionsindustrin svarar för en stor del timme

av sysselsättningen i storstäderna, dels av att A. Delbranscher

derstorp sysselsätter

l0.4.5 Löner också vissa B. Regioner

genomsnittliga timförtjänsten för vuxna Eskilstuna 12,32 män, se tabell 10.12, låg andra kvartalet Ovriga riket 12,55

1971 på 12: 99 kr vilket var 17 öre lägre än Hela landet 12,99 för verkstadsindustrins genomsnitt. Metall- Hela verkstadsind. 13,16 konstruktionsindustrin har den högsta löne-

nivân. Det är troligt att konkurrensen om Källa : Se tabell 10.4.

170 SOU l 9 7 3 : 29

Tabell 10.13 Timlön för vuxna arbetare fördelade på A-, B- och C-kategorier inom manufakturindustrin och hela verkstadsindustrin i olika regioner. 2: a kv. 1971. Kronor

Anm. Att den genomsnittliga tirnlönen för kategori A inom manufakturindustrin ligger lägre än för hela verkstadsindustrin, trots att manufakturindustrin betalar högre timlön i tre av de redovisade regionerna, förklaras av att den regionala fördelningen av timvolymen ä.: olika inom manufakturindustrin och hela verkstadsindustrin. Källa: Se tab. 10.4.

den redovisade tidpunkten närmat sig Eskils- Vuxna Vuxna tunas. män kvinnor Av tabell 10.13 framgår att branschen Manufakturindustri + 8,4 + 10,2 hittills kunnat hålla uppe lönenivån i storstä- Metall- o. verkstadsindustri + 8,2 + 10,0 derna i paritet med övrig Verkstadsindustri, åtminstone för de mera kvalificerade kate- viss utjämning har skett. Metall- och verkgorierna. Göteborg utgör dock ett undantag. stadsindustrins lönenivå som 1960 låg 3,6 % För landet som helhet är lönenivån emeller- över manufakturindustrins för vuxna män tid lägre för varje kategori än vad som gäller var låg år 1970 2,3 % över. För kvinnorna inom övrig verkstadsindustri. skillnaderna 5,4 % respektive 3,7 %. Under 60-talet har manufakturindustrin l internationell jämförelse ligger lönenivån närmat sig verkstadsindustrins nivå. I följan- i manufakturindustrin såväl som iindustrin i de tablå visas de årliga procentuella timlöne- övrigt över den europeiska men under den ökningarna inklusive semesterersättning, nordamerikanska. l följande tablå anges ett skifttillägg m. m. mellan 1960 och 1970 för antal länders lönenivå uttryckt som indextal 1 vuxna män respektive kvinnor. med Sverige som 100. Skillnaderna i tillväxttakt är små men en Se SOS: Löner 1960 resp. 1970.

Manufakturind Års- Hela verkstadsind.” Total timkostn. för Hela md.” Tolön för arbetare och arbetare (inkl. sociala kostn.) tal timkostn. tjänstemän för arbetare (inkl. sociala kostn.)

Norge

Japan

1 Källa: OECD: The Engineering Industries in OECD Member Countries 1972. Källa: SAF: Direct and Total Wage Costs for Workers. April 1973. å Prel. siffror. Hänsyn har tagits till 1972 års växelkursförändringar.

SOU 1973: 29 171

Tabell 10.14 Frånvarofrekvens (%) 1947-1971 för arbetare inom industrin

12,4 10,2 Anm. 1. Frånvarofrekvens = antalet av personliga skäl frånvarande arbetare en viss dag i varje månad i förhållande till antalet anställda arbetare (exkl. permitterade). 2. Frånvarosiffroma är ett medeltal för januari-maj och september-november respektive år. 3. Siffrorna för metall- och verkstadsindustrin inkluderar 1947-1952 gruvor och anrikningsverk. Detta kan dock ej ha påverkat huvudgruppens frånvarofrekvens med mer än 0,1 %. Källa: Socialstyrelsen (t. o. m. 196 2) och statistiska centralbyrån.

Utvecklingen i flertalet europeiska länder, ackordslönen 3:50 kr över tidlönen, i Anmed undantag av Finland, Storbritannien 80 öre över. derstorp och Frankrike, har bl. a. p. g. a. växelkursförändringar närmat lönenivån till den l0.4.6 Frånvaro och personalomsättning svenska samtidigt som de svenska lönerna inom branschen Utvecklingen ifråga om frånminskat USA:s De japanska löförsprång. varo och personalomsättning framgår av tanerna har från sin låga nivå ökat avsevärt bell 10.l4 och 10.15. Manufakturindustrin snabbare än de svenska. visar samma tendens till en kontinuerligt Av timvolymen i branschen utfördes 2: a ökande frånvaro som övrig industri. Dock kvartalet 1971 42 % mot tidlön och 58 % tycks nivån vara något lägre ibranschen än i mot ackord. Detta var något lägre än för övrig verkstadsindustri. Vi ska ej försöka verkstadsindustrin som helhet där ackordsvo- klarlägga vilka faktorer som bestämmer frånlymen var 63 %. Ackordsvolymen var högst varon men två konstateranden kan göras. inom metallkonstruktionsindustri, 64 %, Det ena är att sambanden mellan frånvaro spik-, skruv- och bultindustri, 62%, och och konjunkturförändringar inte är klara och annan 64 %. Det byggnadsmetallvaruindustri, entydiga. andra är att frånvaron, för Det är således dels processindustri, dels män, i allmänhet är lägre i mindre företag än

industri med anknytning till byggnadssek- i större. Detta skulle kunna vara en del av

torn som använder i till den ijämförelse ackordslönesättning förklaringen med övrig särskilt hög grad. Som följd härav har stor- verkstadsindustri lägre frånvaron i manufakstäderna den högsta ackordsvolymen, turindustrin. 63-65 %. Eskilstuna ligger på och Anders- * Branschdefmitionerna i dessa tabeller stämmer torp under branschens genomsnitt. Ackords- ej helt överens med dem vi i övrigt använt. lönen Manufakturindustrin motsvaras i tabell 10.14 och är genomgående högre men även här 10.15 närmast av jäm- och stålmanufaktur samt finns regionala skillnader. I Stockholm ligger delar av annan metallindustri.

172 SOU 1973: 29

Tabell 10.15 Personalomsättning (%) för arbetare (män + kvinnor) inom industrin 1968- 197 1 Hela Metall- J äm- J Meka- Repara- Skepps- Elek- Annan indu- och och och niska tions- varv tro- metallstrin verkstads- metall- stål- verk- verk- teknisk induindustrin verk manu- städer städer indu- stri faktur stri

Personalavgång

Nyanställning

Källa: Statistiska centralbyrån. Anm.: Årssiffrorna för personalomsättningen är summeringar av månadssiffror.

I fråga om personalomsättning ligger nivån annan sammansättning än vad som år vanligt emellertid över verkstadsindustrins genom- i övriga delar av verkstadsindustrin. Denna snitt. För omsättningen kan vi notera en skillnad är dock främst betingad av metalltydligare konjunkturvariation än för från- konstruktionsindustrins inriktning på tillvaron. Omsättningen steg i konjunkturupp- verkning med stort inslag av svets- och gången 1969 men sjönk avsevärt i den plåtslageriarbete. Manufakturindustrin i övföljande konjunkturförsvagningen. rigt har möjligen en inriktning på sysselsätt- Det förhållandet att frånvaro och omsätt- ningskategorier som inte varit så efterfrågade ning visar helt olika tendenser kan ej förkla- som andra. ras utan ingående studier. Det visar dock att Skillnaderna mellan manufakturindustrins orsakssammanhangen är komplicerade och delbranscher är betydande när det gäller sannolikt mycket varierande mellan företag arbetskraftens sammansättning. Detta är vikoch anställda. tigt att observera vid bedömning av den totala sysselsättningsprognosens konsekvenser för olika yrkeskategorier i kapitel 1 1. 10.5 Sammanfattning Delbranscherna metallkonstruktionsin- Manufakturindustrin uppvisar, som framgått dustri, verktygsindustri och annan metallvaav detta kapitel, en något annorlunda sam- ruindustri har de högsta andelarna yrkesarmansättning av arbetsstyrkan än övrig verk- betare. För övriga delbranscher ligger andestadsindustri. Andelen tjänstemän är avsevärt len klart under verkstadsindustrins genomlägre. Framför allt är det relativa antalet snitt. Förhâllandena inom metallkonstruktekniker lågt, vilket, mot bakgrund av att tionsindustrin är speciella vad gäller yrkesarsvensk industri rimligen bör satsa på en betarandel och lönenivå, något som torde tekniskt högt kvalificerad produktion om förklaras av konkurrensen om arbetskraften den relativa lönenivån ska kunna upprätthål- med byggnadsindustri och varvsindustri. Eflas, inger vissa farhågor inför möjligheterna tersom en tillverkning med krav på yrkesatt upprätthålla branschens konkurrenskraft. skicklighet synes ligga väl till för svensk På arbetarsidan har branschen en något industri torde den låga nivån inom exempel-

SOU 1973: 29 173

vis hushållsmetallvaruindustri tyda på att denna delbransch kan få betydande svårigheter att upprätthålla konkurrenskraften. Vårt material visar tydliga regionala skillnader i yrkesarbetarintensitet. Eskilstuna och Anderstorp har yrkesarbetarandelar som är klart lägre än genomsnittet. En annan regional skillnad gäller arbetskraftens åldersfördelning. Skillnaderna mellan manufakturindustrin som helhet och verkstadsindustrin är ej stora. Däremot har Eskilstuna och Stockholm en tydlig tyngdpunkt på äldre arbetskraft, vilket mot bakgrund av den låga expansionstakten i dessa orters industri kan komma att ge vissa problem om utslagningen av företag går mycket snabbt. Manufakturindustrins lönenivå är något lägre än den övriga verkstadsindustrins. En viss utjämning har skett under 60-talet. Inom branschen är de regionala löneskillnaderna betydande. Storstädernas högre lönenivå är bl. a. beroende av inslaget av metallkonstruktionsindustri. Lönenivån i denna delbransch torde vara beroende av konkurrensen om arbetskraften med byggnadsindustri och varv. Internationellt sett har den europeiska lönenivån i allmänhet närmat sig den svenska, medan den senare minskat avståndet till den nordamerikanska. Konsekvenserna för arbetskraftsutvecklingen under 70-talet utvecklas närmare i kapitel ll.

174 SOU 1973: 29

1 1 Arbetskrafts- och under 70-talet

kapitalbehov

l l .l Arbetskraften sett torde sysselsättningsnivån, i antal personer räknat, inte undergå någon större förändl 1.1.1 Utgângspunkter ring. Manufakturindustrins behov av arbetskraft under 70-talet bestäms av branschens pro- 1 l .l .2 Sysselsättningsutvecklingen inom duktionstillväxt samt den genomsnittliga manufakturindustrin produktivitetsutvecklingen. Branschen konkurrerar om arbetskraftsut- Av kapitel 10 framgick att sysselsättningen budet med annan industri, men i ett långsik- under 60-talet ökat från ca 69 000 till drygt tigt perspektiv även med andra näringsgre- 78 000. Den enda delbransch som uppvisat nar. i detta är en minskad är hushållsmetall- Av betydelse sammanhang sysselsättning miljöfrågor etc. Den främsta kon- varuindustrin. För perioden 1965-70 är löneläge, kurrenten om arbetskraften på kort sikt är bilden något annorlunda med en avsevärt i branden övriga verkstadsindustrin. långsammare sysselsättningsökning Branschens rekrytering har även en regio- schen. nal aspekt. De regioner där manufakturin- Vår prognos för sysselsättningen under dustrin har sin tyngdpunkt måste kunna 70-talet är baserad på en enkel kalkyl som framstå som attraktiva i jämförelse med närmare redovisas i appendix 1. Enligt denna andra regioner för att arbetskraftsbehovet metod beror arbetskraftsbehovet på produkska kunna tillgodoses. tionsutvecklingen och den genomsnittliga Alla dessa faktorer har inte kunnat beak- produktivitetsutvecklingen. Produktionsuttas i vår uppskattning av manufakturin- vecklingen härleds utifrån våra prognoser för dustrins sysselsättningsutveckling under de olika produktgrupperna i kapitel 2, 70-talet. Vår huvudsakliga utgångspunkt är produktivitetsutvecklingen utifrån löneandeden produktionsutveckling vi antagit för len samt lönekostnaden i fasta priser. branschen jämte den genomsnittliga produktivitetsutvecklingen. Detta har kompletterats l 1.1.2.1 Produktionstillväxten med en översiktlig bedömning av om övriga faktorer kan tänkas utgöra mera betydande Vi måste först ta ställning till vilken produkrestriktioner. tionstillväxt som ska ligga till grund för Den allmänna bakgrunden för vår diskus- prognosen. De produktionssiffror för 70sion är en under 70-talet minskande industri- talet som återfinnes i kapitel 2 avser pro- För verkstadsindustrin totalt duktgrupper. Den sysselsättningsstatistik vi sysselsättning.

SOU 1973: 29 175

har och det delbranschbegrepp vi i allmänhet branscher där förädlingsgradens utveckling använder avser dock anläggningar. Produk- skulle kunna påverka resultaten påpekas tionstillväxten hos produktgrupper och hos detta särskilt. anläggningarna skiljer sig åt under 60-talet. Den sammantagna effekten av dessa för- Tre faktorer bidrar till detta. ändringar har för flertalet delbranscher un- En sådan faktor uttrycks i det mått som der 60-talet varit sådan att företagens tillväxt kallas specialiseringsgraden, vilken anger hur varit snabbare än produktgruppernas. Detta stor andel av den inom manufakturindustrins betyder att företagen haft en betydande anläggningar utförda produktionen som ut- förmåga att kompensera en låg tillväxt i görs av manufakturvaror. En minskad specia- efterfrågan på de manufakturprodukter, villiseringsgrad innebär att manufakturföre- kas utveckling diskuterats i kapitel 2, med tagen går utanför det traditionella varusorti- främst andra vilka haft verkstadsprodukter mentet. en snabbare tillväxt. Därigenom blir produk- En annan faktor är täckningsgraden, som tionsökningen för hela företaget snabbare än anger hur stor del av det totala saluvärdet för för dess manufakturprodukter. För metallmanufakturprodukter som faller pâ manu- konstruktionsindustri, annan byggnadsmefakturföretag. En ökad täckningsgrad inne- tallvaruindustri samt annan metallvaruinbär att företagen i branschen ”tar hem” dustri har utvecklingen varit den motsatta, mera av den totala manufakturproduk- vilket torde förklaras av att tillverkningen av tionenl. En minskad specialiseringsgrad eller vissa expansiva produkter, exempelvis galvaen ökad täckningsgrad medför ett större niserad plåt, huvudsakligen faller på anläggsysselsättningsutrymme än våra kalkyler för ningar utanför branschen.

produktgrupperna angerZ. Kommer utvecklingen i dessa avseenden

Den tredje faktorn av intresse i samman- att under 70-talet fortsätta i samma takt som hanget är förädlingsgraden. Denna anger hur under 60-talet? Detta är inte utan vidare stor del av en branschs eller ett företags givet; en indikation härpâ utgör det förhålsaluvärde som branschen respektive företaget landet att skillnaden mellan företagens tillsvarar för. För tillverkningsindustrin gene- växt och produktgruppernas varit mindre rellt sett har förädlingsgraden stigit. Till en under andra hälften av 60-talet än över hela sådan utveckling bidrar bl. a. en råvaru- decenniet. Bedömningen får göras för varje besparande teknisk utveckling, övergång från delbransch för sig. dyrare till billigare råvaror, en ökad vertikal För verktygsindustrin torde en betydande integration samt en ökad koncentration. Ett del av maskinverktygstillverkningen konökat användande av underleverantörer leder centreras till de största företagen. Eftersom å andra sidan till en sänkt förädlingsgrad hos endast en av de tre största verktygstillverkarbeställaren. För exempelvis varvsindustrin na har anläggningar som klassificeras som har det ökande användandet av underleve- manufakturanläggningar förefaller det inte rantörer lett till att en allt mindre del av troligt att täckningsgraden kan öka särskilt fartygens avsaluvärde registreras hos varvs- snabbt. Det förefaller inte sannolikt att företagen. Under 60-talet har förädlingsgra- övriga företag, främst handverktygsföretag, den, i löpande priser, fallit i metallkonstruk- kan bryta in på nya områden i någon mera tionsindustri och metallförpackningsindustri, medan den stigit främst i spik-, skruv- och För en definition av specialiserings- och täckbultindustri ningsgrad se t. ex. Industri 1968, sid. 28 f. och hushållsmetallvaruindustri. 2 För större delen av 60-talet kan effekten av Vi har ej haft möjlighet korrigera förädlings- förändringar i specialiserings- och täckningsgrad ej särskiljas. Som ett mått på den gemensamma gradens utveckling för förändringstakterna i effekten använder vi kvoten mellan saluvärdena råvaru- resp. färdigvarupriser. Vi har bl. a. enligt kapitel 2 och enligt industristatistiken. Måtdärför tet är testat för åren 1967-70 och korrelationen ej preciserat antaganden om förädmellan måttet och produkten av ökad täckningslingsgraden under 70-talet. För de del- grad och minskad specialiseringsgrad är 0,92.

SOU 1973: 29

Tabell 11.1 Produktionens förändring inom manufakturindustrin under 70-talet enligt varugruppsprognos resp. prognos för anläggningarna Årlig procentuell volymförändring

lndu stri för me talltråd, -nät, -linor,

4,5

omfattande grad. Effekten av ökad täcksar en avsevärt större produktionsökning för ningsgrad och minskad specialiseringsgrad än för anläggningarna produktgrupperna. har avtagit under 60-talets lopp och vi har Detta dels på att branschens tyder företag antagit att en omvandling högst i den takt tagit över alltmera av trådprodukterna, dels som rådde under senare delen av decenniet på att förmågan att ta upp andra produkter (åren 1967-70) kan komma i fråga. Detta varit god. 1 kapitel 2 har vi tagit hänsyn till innebär dock att verktygsföretagen skulle att bortfallet av metallviror kommer att uppnå en högre volymmässig produktionsök- kompenseras av tillverkning av syntetviror.

ning än den vi angivit för verktygsprodukter- Vi har således anledning räkna med att na i kapitel 2, se tabell 11.1. delbranschens företag kan uppnå en produk- För metallkonstruktionsindustrin har uttionsökning som inte är oväsentligt större än vecklingen under 60-talet gått åt motsatt vad som gäller för motsvarande produktgruphåll; företag utanför delbranschen har svarat per. för en allt större del av tillverkningen av Inom spik-, skruv- och bultindustrin har metallkonstruktioner, samtidigt som del- skillnaden mellan produktgrupperna och föbranschens företag ej tagit upp andra proretagens tillväxttakt successivt minskat. Vi dukter. Detta förklaras delvis av att ett av de har bedömt läget så, att möjligheterna att i större företagen ej redovisats här. Trenden avgörande grad höja täckningsgraden eller ta har brutits under senare delen av 60-talet. Vi upp tillverkning av andra produkter än mahar gjort bedömningen att metallkonstruk- nufakturvaror är små och att någon upptionsföretagen kan upprätthålla samma ökjustering av produktionstillväxten därför ej ningstakt som motsvarande produktgrupper. är motiverad.

Inom metallförpackningsindustrin har an- Inom annan byggnadsmetallvaruindustri läggningarna haft en snabbare produktionshar företag utanför branschen tagit mera av tillväxt än metallförpackningarna. Eftersom manufakturtillverkningen, samtidigt som deldelbranschen närmar sig taket för täcknings- branschens företag ej tagit upp andra prograden (93 % år 1970) och specialiseringsgra- dukter i ökad utsträckning. Det förefaller den minskat, har vi antagit att delbranschens inte otroligt att företag utanför branschen

företag och anläggningar kommer att uppvisa kan ta över mera av vissa produkter. Å andra en tillväxt som ligger så mycket över pro- sidan förefaller en ökad koncentration till duktgruppernas som var fallet under perio- branschens sannolik saniföretag på t.ex. den 1967-70. tetsområdet. Vi har härvid bibehållit trenden Delbranschen metalltrådsindustri m. m. vi- från 60-talets senare del, vilket innebär en

12-SOU 1973: 29 177

Tabell 11.2 Löneandel och lönekostnad i fasta priser inom manufakturindustrin under 60och 70-talen Årlig procentuell förändring

Metallförpackningsind. lnd. för metallträd, -nät, -linor,

Annan byggnadsmetallvaruind. Hu shållsmetallvaruind. - 1,7 - l ,7 7,5 5 .5 Annan metallvaruind. 0 0 7,0 6,0

Anm: Lönema inkluderar sociala kostnader.

Källa: SCB: s industristatistik.

något lägre ökningstakt för anläggningarna l 1.1.2.2 Löneandelen än vad produktionsprognosen i kapitel 2 Enligt den använda, i appendix l återgivna, anger. Hushållsmetallvaruindustrin är en av de formeln för sysselsättningsberäkningen måsom utvecklingen av delbranscher för vilka skillnaden mellan pro- te vi göra antaganden dels lönens andel av förädlingsvärdet, dels duktgruppernas och anläggningarnas produktionstillväxt är mest markant. Den svaga den reala lönekostnaden. Tillsammans utgör för hushållsmetallvaror dessa arbetsproduktivitetens volymförändefterfrågetillväxten har kompenserats genom övergång till annan ring. har bl. a. blivit under- Löneandelens utveckling framgår av tabell tillverkning. Företagen leverantörer till bilindustrin och därvid kun- ll.2. I flertalet branscher har lönens andel nat utnyttja ungefär samma produktionstek- av förädlingsvärdet sjunkit i en förhållandenik som tidigare. Vi har antagit att en sådan vis jämn takt. Bakom denna utveckling ligger ska vara strukturomvandlingen samt att tekniken sucomställning även fortsättningsvis dock takt som under cessivt förskjutits mot en högre grad av möjlig, ej i samma 60-talet. kapitalintensitet. Utvecklingen av relationen Inom delbranschen annan metallvaruin- mellan kostnaden för arbetskraft respektive har koncentrerat har gjort det lönande att dustri företagen sig på kapitalutrustning en mera kapitalintensiv teknik. manufakturprodukter i allt högre grad. Före- utnyttja tagen har ej uppnått samma tillväxt som Företag som lagts ner är i första hand motsvarande produktgrupper beroende på arbets- (och löne-)intensiva företag. Utslagatt utanför branschen svarat för ningen av dessa har således bidragit till att företag av vissa snabbt expanderande minska löneandelen i branschen. Löneandelstillverkning varor. Ett sådant exempel är den galvanisera- minskningen har varit störst i verktygsin- Vår är att en viss dustrin och hushållsmetallvaruindustrin, vilde plåten. bedömning återhämtning kommer att ske i förhållande ket förklaras av att dessa båda delbranscher till men att företagen i branschen rymmer ett stort inslag av stagnerande hanttrenden, verksmässig industri med hög löneandel och dock har att räkna med en lägre tillväxttakt än den som förutsätts hög nedläggningsfrekvens. Uppgifterna i kagälla för produktgrupperna. * Lönen inkluderar indirekta lönekostnader som ATP-avgift och sjukförsäkringsavgift.

178 SOU 1973: 29

pitel 5 tydde på att nedläggningsfrekvensen i tillväxt blir l procentenhet lägre än under dessa delbranscher varit bland de högsta i 1960-70. perioden Våra antaganden frammanufakturindustrin. Samtidigt inrymmer går av tabell l 1.2. framför allt verktygsindustrin dessutom ett antal kapitalintensiva företag. l 1.1.2.4 Arbetstidsförkortningen För spik-, skruv- och bultindustrin torde sänkningen av löneandelen främst bero på en De resultat som vi på det angivna sättet får ytterligare ökning av kapitalintensiteten från fram anger sysselsättningsförändringen i timen redan förut hög nivå. Den enda del- mar. Vi är dock primärt intresserade av att branschen med ökande löneandel är metall- avläsa resultat för i antal sysselsättningen konstruktionsindustrin. Utslagningen av fö- personer. Detta uppnås genom hänsynstaganretag har ej heller varit en faktisk de till framför stor; allt arbetstidsförkortningen. nettoetablering synes ha ägt rum. Ökningen Våra beräkningar följer de kalkyler som av löneandelen har dock avstannat under statistiska centralbyrån gjort för långtidsutsenare delen av 60-talet. redningens räkning. Effekten av den förkor- Med hänsyn till den betydande stabilite- tade arbetstiden uppgår till 1,1% per år ten i löneandelens utveckling under det under första hälften av 70-talet och 0,7 % förflutna decenniet har vi förutsatt att tren- per år under den andra. För 70-talets andra den kommer att bibehållas under 70-talet hälft har då förutsatts en arbetstidsförkortmed undantag för metallkonstruktionsning som motsvarar en ytterligare semesterindustrin där vi förutsatt en oförändrad vecka. andeL

l 1.1.2.5 sysselsättningen under 70-talet 1 1.1.2.3 Den reala lönekostnaden Alternativ 1 Arbetsproduktivitetens förändring kunde, som tidigare sagts, delas upp på två delar där Först åskådliggöres vilken sysselsättning som den ena utgjordes av löneandelens (invertera- krävs om företagens produktionsutveckling de) utveckling, den andra av den reala skulle följa prognoserna i kapitel 2. Hänsyn lönekostnadens. Den senare består av löne- har således till de förut berörda ej tagits summan deflaterad med respektive branschs möjligheterna för företagen att komplettera

färdigvaruprisindexl . med andra produkter eller att ta över manu-

Det finns anledning räkna med att pro- fakturtillverkning som faller på andra verkduktivitetsutvecklingen under 70-talet inom stadsföretag. Ej heller har hänsyn tagits till industrin och även inom manufakturindu- ökad förädlingsgrad. Resultatet av framgår strin kommer att bli lägre än under 60-talet. tabell 11.3. Den lägre produktionstillväxten Den allmänna bedömningen är att den snab- under 70-talet medför en tydlig förändring ba produktivitetsutvecklingen under 60-talet av sysselsättningsutvecklingen. Branschen var relativt unik och att den ej kan upprätt- skulle vid 70-talets slut sysselsätta drygt hållas. Detta stöds vad manufakturindustrin 8 000 personer färre än vid dess början. Det beträffar av vad som framkommit vid konär en nedgång med 11 % över hela perioden. takter med branschexperter och företag. En Den största minskningen faller helt naturlägre produktivitetstillväxt inom den svenska ligt på hushållsmetallvaruindustrin, vars antal industrin förutsätts f. ö. i uppföljningen av sysselsatta reduceras med 50 %. Metalltråds- 1970 års LU. industri m. m. visar en viss ökning, medan Den lägre produktivitetstillväxten ger, vid en trendmässig förändring i löneandelen, ett Den reala lönesumman i denna bemärkelse ska lägre utrymme för ökning av den reala ej förväxlas med vad som vanligen kallas reallön. Vårt begrepp avser lönen som en kostnad för lönekostnaden. Vi har antagit att dess företaget, ej som ett mått på löntagarens köpkraft.

SOU 1973: 29 179

Tabell 11.3 inom manufakturindustrin under 70-talet (Alterna- Sysselsättningsutvecklingen tiv 1) Sysselsättningsbehovet för att tillgodose produktionsprognoserna

Antal anställda Årlig procentuell förändring

1970 1975 1980 1970-75 1975-80 70-talet 60-talet

7 732 6 900 6 300 -2,3 -1,7 -2,0 2,6 Verktygsindustri Ind. för metallkonstruktioner 21 822 22 000 21 300 0,1 -0,6 -0,3 1,8 Metallförpack- 2 690 2 300 2 000 -3,4 -2,7 -3,0 1,5 ningsind. Ind. för metalltråd, -nät, -linor, -kablar 4 594 4 700 4 900 0,4 1,0 0,7 1,9 Spik-, skruv- och bultind. 4 915 4 300 3 600 -2,7 -3,4 -3,l 0,5 Annan byggnadsmatallvaruind. 11 676 10 300 8 700 -2,5 -3,3 -2,9 1,0 Hushållsmetallvaruind. 3 784 2 600 l 900 -7,0 -6,1 -6,5 -0,5 218218 21 800 21 300 0,5 -0,4 0 1,2 Annan metallvaruind.

Totalt 78 431 74 700 70 000 -l,0 -1,3 -1,1 1,3

nivån är ungefär oförändrad i metall- seringsgraden respektive höja täckningsgraoch annan metallvaru- den. Våra antaganden härom redovisades i konstruktionsindustri industri. avsnitt 1l.1.2.l. Resultaten kan utläsas av tabell 11.4. Arbetskraftsbehovet blir något större än enligt alternativ l för flertalet Alternativ 2 delbranscher sett över hela decenniet. Att

Vi har i denna kalkyl tagit hänsyn till att detta ej blir fallet för hela branschen förklakan ras främst av utvecklingen inom annan meföretagen vidga produktsammansättoch ta hem manufakturtillverkning tallvaruindustri. Som tidigare nämndes har ningen från andra dvs. sänka speciali- anläggningarna i denna delbransch haft en branscher,

Tabell 11.4 Sysselsättningsutvecklingen inom manufakturindustrin under 70-talet (Alternativ 2) Sysselsättningsbehov vid antagen förändring av täcknings- och specialiseringsgrad

Antal anställda Årlig procentuell förändring

1970 1975 1980 1970-75 1975-80 70-talet 60-talet

Verktygsindustri 7 732 7 400 7 200 -0,9 -0,5 -0,7 2,6 Ind. för metallkonstruktioner 21 822 22 000 21 300 0,1 -0,6 -0,3 1,8 Metallförpackningsind. 2 690 2 400 2 100 -2,6 -2,4 -2,5 1,5 Ind. för metalltråd, -nät, -linor, 4 594 4 700 5 100 0,4 1,9 1,1 1,9 -kablar Sp|k-, skmv- och bultind. 4 915 4 300 2 700 -2,6 -3,3 -2,9 0,5 Annan byggnadsmatallvaruind. 11 676 9 900 7 900 -3,3 -4,2 -3,8 -1,0 Hushållsmetall-

långsammare tillväxt än motsvarande pro- Verktygsindustri

ooxoxo

lnd. för metallkonstruktioner

\O\ILI1

duktgrupper. Vi har antagit att denna ut- Metallförpackningsindustri veckling fortsätter. lnd. för metalltråd, -nät, -linor, Branscher med låg efterfrågetillväxt, så- -kablar Spik-, skruv- och bultindustri som metallförpackningsindustri och hushålls-

»oppøxøp

Annan byggnadsmetallvaruindustri

%\I\IO\\N

metallvaruindustri, visar de största minsk- Hushållsmetallvaruindustri Annan metallvaruindustri ningarna. Nedgången inom annan byggnadsmetallvaruindustri förklaras av hög real lönekostnadsökning. Det förhållandet att en nadsökningen är lika stor för alla företag betydande del av produktionstillväxten faller inom en delbransch. utanför annan metallvaruindustri l dessa prognoser har förändringen i förädpå företag medför en avsevärd sysselsättningsminsk- lingsgraden ej beaktats. Vi känner ej denna ning, jämför tabellerna l 1.3 och 11.4. faktors utveckling i reala termer. Det är dock För manufakturindustrin i sin helhet skul- av intresse att få en uppfattning om de le enligt dessa kalkyler antalet sysselsatta gjorda beräkningarna i större utsträckning minska med cirka 9 000 personer. Branschen kan behöva korrigeras med hänsyn till förädkommer att svara för en sjunkande andel av lingsgraden. För flera delbranscher kunde en verkstadsindustrins sysselsättning. Antalet höjd manufaktureringsgrad bidra till att öka sysselsatta i hela industrin torde minska med produktionsutrymmet. Om vi använder tren- 1/2 % per år och inom verkstadsindustrin den för andra hälften av 60-talet (i löpande öka något under 70-talets första hälft mot priser) finner vi att inom verktygsindustrin, drygt 1% i nedgång för manufakturindu- spik-, skruv- och bultindustrin, annan byggstrin. nadsmetallvaruindustri och hushållsmetallva- Delbranschens förmåga att övervältra lö- ruindustri har förädlingsgraden ökat. Under nekostnadema på avnämarna genom prishöj- förutsättning att detta ej är ett prisfenomen ningar varierar relativt starkt. En hög pris- skulle förklaringen vara en råvarubesparande teknisk en ökad vertikal integrastegringstakt för färdigvarorna anger en hög utveckling, Hemmamarknadsin- tion, en ökad företagskoncentration eller en övervältringsförmåga. riktade delbranscher såsom metallkonstruk- vidareförädling av produkterna. Inom metalltionsindustri och metallförpackningsindustri konstruktionsindustri, metallförpackningsin-

har haft goda övervältringsmöjligheter, me- dustri och metalltrâdsindustri m. m. har för-

dan konkurrensutsatta delbranscher som ädlingsgraden sjunkit. För metalltrâdsinduhushållsmetallvaruindustri strin kan förklaringen måhända vara ett ökat verktygsindustri, användande av underleverantörer. För de och annan metallvaruindustri har haft lägre - och avtagande - övervältringsmöjligheter. båda andra delbranscherna är utvecklingen Metalltrådsindustri m. m. samt spik-, skruv- mera svårtolkad. och bultindustri synes ha haft goda övervält- Om vi förutsätter att trenden från senare ringsmöjligheter. delen av 60-talet upprätthålles blir resultatet Vikande övervältringsförmåga ger vid gi- för sysselsättningens del ett iförhållande till ven nominell lönekostnadsökning en högre kalkylerna i tabell 11.4 lägre arbetskraftsbereal löneökning. Tablån nedan anger att de hov i de delbranscher där förädlingsgraden årliga nominella timförtjänsterna under sjunkit. Motsatsen gäller självklart för övriga 60-talet ökar relativt lika mellan branscher- delbranscher. Relativt sett betyder förädna. lingsgraden mest för sysselsättningsnivån i De olika förutsättningarna att övervältra spik-, skruv- och bultindustri samt hushållslönekostnadema förorsakar således betydan- metallvaruindustri för vilka nivån vid decende skillnader i den reala lönekostnadsutveck- niets slut skulle ligga 8- 10 % högre. lingen (jämför tabell 11.2). Det bör framhål- Totalt sett innebär detta att antalet syssellas att vi räknat med att den reala lönekost- satta 1980 vid ett hänsynstagande till föräd-

lingsgraden skulle bli endast cirka 800 perso- utvecklingen under 60-talets andra hälft är ner lägre än enligt tabell 11.4, vilket huvud- mera representativ för 70-talet. Detta innesakligen är att hänföra till metallkonstruk- bär att verktygsindustri, metallkonstruktionsindustrin. tionsindustri, metallförpackningsindustri och metalltrådsindustri m. m. ökar andelen tjänstemän i viss utsträckning, medan andelen för l 1.1.2.6 Arbetskraftens sammansättning övriga delar av manufakturindustrin blir praktiskt taget oförändrad. I det föregående har förändringen i bran- Sett över hela 70-talet skulle tjänstemanschens totala sysselsättning diskuterats för naandelen öka från 21 1/2 % till 22 l/2 %. I manufakturindustrins del. I jämförelse med absoluta tal är detta en nedgång med ca 60-talet präglas 70-talets arbetsmarknad av 1 200 från 16 900 år 1970, dvs. med knappt ett minskande arbetskraftsbehov. Som tidi- 1% per år (total förändring enligt tabell gare nämnts innebär detta att branschens 11.4). andel av den svenska verkstadsindustrins sysselsättning sjunker. Det är av intresse att belysa utvecklingen inte bara vad gäller den Arbetare: Sysselsättningskategorier totala sysselsättningen utan även för olika Som framgick av kapitel 10 har vi via sysselsättningskategorier. Verkstadsföreningens och Metalls gemensamma sysselsättnings- och lönestatistik relativt Tjänstemän - arbetare detaljerat kunnat studera sammansättningen De förskjutningar mellan olika tillverknings- på arbetarsidan. Vi har gjort en enkel proggrenar som förändringar i efterfrågemönstret noskalkyl genom att förutsätta att för varje förorsakar får tillsammans med den tekniska delbransch kommer den studerade tidutvecklingen till resultat att arbetsuppgifter- punktens (2: a kvartalet 1971) fördelning på na förändras, nya tillkommer och gamla sysselsättningsgrupper att gälla de tre åren försvinner. En kontinuerlig förändring av 1970, 1975 och 1980. Härigenom får vi en arbetskraftens sammansättning pågår. Ett bild av vad sammansättningsförskjutningar utmärkande drag har under 60-talet varit en inom branschen betyder för olika sysselsättökande andel tjänstemän inom manufak- ningsgrupper. Däremot har vi ej kännedom turindustrin och för övrigt inom hela in- om hur arbetskraftsefterfrågan inom varje dustrin? Denna ökningstakt har dock avta- delbransch kommer att förändras. git under 60-talets lopp. Resultat kan utläsas av tabell 11.5. Den Det har sedan lång tid tillbaka i olika använda beräkningstekniken gör att skillnasammanhang förutsagts att en betydande derna i förändringstakt inte blir stora. Vi kan rationalisering av främst rutinmässiga arbets- notera att relativt sett allt mindre personal uppgifter inom tjänstemannaområdet skulle krävs för gjutning, verktygsarbete, pressning komma till stånd. Inte minst har den ökade och Ett relativt sett ökat ytbehandling. användningen av datateknik antagits komma behov tycks finnas av personer för plåtslageatt spela en stor roll i detta sammanhang. En riarbete och svetsning. Den stora kategorin mera omfattande av tjänsterationalisering metallbearbetare, dvs. svarvare, fräsare, bormännens arbetsuppgifter inträffar sannolikt rare, slipare, manufakturinpressare, följer under 70-talet. Den senaste konjunkturned- dustrins genomsnitt. gången såväl som nedgången 1967-68 tycks För fördelningen på A-, B- och C-kategoriha givit incitament till en sådan utveckling. er ger motsvarande beräkningsmetodik inte Mot denna bakgrund anser vi det inte utslag i form av någon förskjutning. Vi kan rimligt att bibehålla den långsiktiga trenden i fråga om tjänstemännens andel av branschens Gränsdragningen mellan arbetare och tjänstemän är inte självklar och framför allt inom den sysselsättning. Vi har i stället antagit att ”yngre industrin tenderar gränsen att suddas ut.

182 SOU 1973: 29

Tabell 11.5 för sysselsättningsgrupper inom manufakturindustrin under 70- Utvecklingen talet. Arbetare

Verktygsarbetare Reparatörer, pro-

pressare

Resemontörer 12 900 12 000 11 200 -1,4 -1,3 -1,4 Ovriga

Totalt 61500 57 600 53 500 -l,3 -1,4 -1,4

emellertid konstatera att om den ökning av Sammanfattningsvis vill vi dra slutsatsen som ägde rum inom att manufakturindustrins rekryteringsförmåyrkesarbetarandelen hela verkstadsindustrin (dvs. Verkstadsföre- allt är avhängig möjligheten att ga framför medlemsstock) mellan åren 1967 konkurrera med övrig verkstadsindustri om ningens och 1971 skulle behållas under 70-talet arbetskraftsutbudet. skulle andelen yrkesarbetare stiga från 34 1/2 till 37 %. Detta innebär en i förhållande till det totala arbetarantalet begränsad 1 1.2 Investeringarna minskning, från 21 000 till nära 20 000. 1 1.2.1 Utgångspunkter Vilka möjligheter har då branschen allmänt sett att rekrytera arbetskraft itillräck- Manufakturindustrins framtida kapitalbehov l-lär är flera faktorer av vikt, kan tillgodoses med interna eller externa lig omfattning? mil- medel. De interna medlen kommer ur såsom regionala förhållanden, löneläge, etc. Vi har knappast funnit några branschens under kortare eller längre periojöfrågor indikationer i viktiga avse- der ackumulerade vinstmedel. De externa på att branschen medlen består av på kapitalmarknaden från enden skulle befinna sig i en sämre ställning än övrig verkstadsindustri. Till detta måste andra företag eller från andra källor upplånaden reservationen att manufakturin- de medel. Kapitalförsörjningen under 70fogas dustrin i genomsnitt (enligt kapitel 10) haft talet är således beroende av dels vinstnivån,

en något lägre lönenivå än övrig verkstadsin- dels lånemöjligheterna. dustri. till resultaten i kapi- den bedömning som återgavs i Med hänvisning Enligt tel 2 och 9, angående efterfrågeutvecklingen kapitel 1 kommer den utlandskonkurrerande kan vi konstatera sektorn att vara prioriterad under den tidsrespektive lönsamheten, att det föreligger risk för att delar av som här är aktuell. Detta innebär att period branschen kan få svårt att upprätthålla en industrin, och därmed även manufakturinkonkurrenskraftig lönenivå. dustrin, sannolikt kommer att ha god till- Beträffande verkstadsindustrin i stort kan gång till externa medel.

antas att den med hänsyn till dess betydelse för den svenska ekonomin, och inte minst 1 1.2.2 Investeringsbehovet under 70-talet den externa balansen, måste tillförsäkras ett arbetskraftstillflöde som garanterar en rimlig Branschens investeringsbehov bestäms bl. a. tillväxt. av kapacitetsutbyggnaden, vars nettostorlek

SOU 1973: 29 183

Tabell 11.6 Kapitalkvot och investeringar inom manufakturindustrin under 70-talet Kapital- Investering Investeringar,

Industri för metalltråd, -nät,

Kapitalstock/förädlingsvärde_.

z Fran investeringsstatistiken känner vi endast den totala investeringsökningen 1969-70. Denna har antagits gälla för alla delbranscher.

framgår av produktionsökningssiffrorna iav- kan under de angivna förutsättningarna ansnitt 1l.l. Till detta kommer det kapitaltill- ges till 1,7 miljarder kr under 70-talets första skott som erfordras för att ersätta utslagen hälft och 2,1 miljarder kr under den andra, produktionskapacitet, se kapitel 5. Av be- räknat i 1970 års priser. Den årliga investetydelse år vidare den relativa utvecklingen av ringstillväxten blir volymmässigt ungefär kostnaden för insatser av arbetskraft resp. 4 1/2 % med en något snabbare ökning kapital. Timlönekostnaden har stigit drygt under decenniets första del. 9 % per år under 60-talet mot knappt Att bestämma investeringsbehovet utifrån

3 l/2 % per år för investeringsprisindexl . En ett års (1969) förhållanden

är dock vanskligt fortsättning får till effekt ett fortsatt utbyte med hänsyn till de stora årliga variationerna i av arbetskraft mot kapital. Vi har därför investeringarna. gjort en mera Vid bestämningen av investeringsbehovet detaljerad investeringskalkyl. En förutsätthar vi prövat flera tillvägagångssätt. En vanli- ning har varit att investeringarna görs i den gen använd metod är att göra kalkyler över mest avancerade tillgängliga tekniken. För sambandet mellan produktionsutveckling, arvarje delbransch har vi antagit att relationen betskrafts- och kapitalinsatser. I de flesta fall i den förädlingsvärde/kapitalmängd nytillkan inte arbetskrafts- och kapitalinsatserna kommande kapaciteten är av samma storlek till fullo förklara produktionstillväxten. som i de mest produktiva anläggningarna år Restposten” kan tillskrivas flera olika fak- se kapitel 1969, 5. Denna relation, kapitaltorer, se kapitel 7. Vi har prövat en sådan kvot, har kontrollerats mot ett antal företags produktionsfunktionsansats, men eftersom av kapitalbehovet. bedömning De kapitalrestposten svarade för en mycket stor del av kvoter vi använt i kalkylen framgår av tabell produktionstillväxten under 60-talet har 11.6. Som synes är kapitalkvoten högst _i de denna metod bedömts som mindre givande. delbranscher som har mest karaktär av pro- Det material som legat till grund för cessindustri, memetallförpackningsindustri, diskussionen i kapitel 5 har därför även talltrådsindustri m. m. och spik-, skruv- och använts för att kalkylera investeringsutveck- bultindustri. Kvoten är även hög i hushållslingen. Relationerna mellan investeringar och metallvaruindustrin, vilket förklaras av att de förädlingsvärde år 1969 har utnyttjats i delar av branschen från vilka uppgifter hämkombination med produktionsprognosema i 11.1. Prisindex som används för att deflatera inves-

avsnitt

teringarna i statistiska centralbyråns enkäter, se Investeringarna i maskiner och byggnader exempelvis Statistiska Meddelanden I 1972: 43.

184 SOU 1973: 29

tats kan betraktas som relativt kapitalintensi- Tabell 11. 7 Prisprognoser för manufakturva. Vi har räknat fram hur stor kapitalinsats industrins delbranscher under 7 0-talet som erfordras för att återanskaffa l % av den Årlig procentuell förändring år 1970 befintliga produktionskapaciteten Verktygsindustri

Nwo

och därifrån räknat fram Industri för metallkonstruktioner

uuxnx)

kapitalbehovet genom att denna siffra med Metallförpackningsindustri multiplicera Industri för metalltråd, -nät, kapacitetsökningen. Denna senare består av -linor, -kablar avsnitt ll.l och av- Spik-, skruv- och bultindustri

om-Awv

nettoökningen enligt

prowå»

Annan byggnadsmetallvaruindustri gången enligt kapitel 5. Hushållsmetallvaruindustri Sett över hela 70-talet Annan metallvaruindustri ökar investeringarna enligt denna beräkning relativt lite. In- Anm.: Avser den lägsta prisöknin en från periovesteringssiffrorna är dock relativt osäkra den 1960-70 eller 1965-70 enligt CB: s industristatistik. och torde få bedömas med en viss reservation. Den totala kapitalinsatsens storlek blir och i avsnitten 11.1 och 11.2 investering enligt dessa kalkyler knappt 3 miljarder kr i samt materialet angående branschens finan- 1970 års priser. I genomsnitt ligger den årliga sieringsförhållanden i kapitel 9. investeringsnivån cirka 4 % över 1970 års. Den finansiella prognosen är uppbyggd så Den årliga tillväxttakten blir låg, den blir att först beräknas behovet av

omsättnings-

dock högst för 70-talets första hälft. Inom och anläggningstillgångar och från detta avmetallkonstruktionsindustrin, metallförpack- räknas de internt tillskapade medlen. Det ningsindustrin och annan byggnadsmetallva- resterande finansieringsbehovet förutsätts ruindustri blir investeringsnivån låg, huvud- medell . täckas genom upplånade sakligen beroende på en låg produktionstill- Eftersom en finansieringsstudie vanligen växt. Generellt blir investeringarna låga ungörs i löpande priser har en omräkning av der perioden 1975-80, vilket förklaras av volymprognoserna gjorts. Produktionsprogatt behovet av kapitaltillskott för att ersätta noserna i avsnitt 11.1 har omräknats med utslagen kapacitet är lågt enligt vår beräk- implicitprisindex för 60-talet. Vi har för

ningsmetod. varje delbransch antagit att den lägsta prisök- De två kalkylmetoder vi använt ger således ningen under hela 60-talet eller dess senare till resultat att kapitalbehovet för manufak- hälft kommer att gälla under 70-talet. Detta turindustrin uppgår till 3-3,8 miljarder kr. innebär att vi antagit att möjligheterna till Det lägsta alternativet ger en investeringstill- kostnadsövervältring kommer att bli lägre i växt på l å 2 % per år över hela 70-talet mot framtiden. 5 % per år idet högsta. För hela Verkstadsin- Den nominella timlöneökningen har förutdustrin anges investeringstillväxten till 4% satts bli av 60-talets storlek. Investeringsprisper år för perioden 197 0-75 i uppföljningen ökningen har till samma antagits uppgå av 197 0 års långtidsutredning. storlek som under 60-talet, dvs. knappt 3 1/2 % per år. Prisantagandena har sammanställts i tabell 11.7. l 1.3 Investeringarna.: finansiering Antagandena i denna kalkyl, mindre möj-

ligheter till kostnadsövervältring under 70ll.3.l Förutsättningar talet, en nominell timlöneökning av samma Det i föregående avsnitt diskuterade investe- omfattning som under 60-talet samt en total ringsbehovet kan finansieras med ackumule- kostnadsutveckling som följer lönekostnarade vinstmedel eller lånade medel. 1 detta dema torde tendera att ge en pessimistisk avsnitt ska vi göra en bedömning av hur bild vad gäller egenfinansieringsmöjligheterfinansieringen av dessa investeringar kan komma att ske. Vi har härvid från Metoden har lånat sin principiella uppläggning utgått från Gunnar Eliassons bila a till John Ekström: prognoserna för produktion, sysselsättning Varvsindustrins problem. IU Stockholm 1970.

SOU 1973: 29 185

na. Vi har därför utfört en alternativ kalkyl angivna kapitalbehovet. Vi har utgått med andra antaganden, se sid. 187. från relationerna mellan bruttosparande och omsättning 1970. Tillväxten i omsättningen i löpande priser angavs ovan till 35 % resp. 1 1.3.2 Finansieringsbehovet 38% under 70-talet. Bruttosparandet har Behovet av omsättnings- och anläggningstill- beräknats som en restpost; från omsättgångar (exkl. materiella anläggningstillgång- ningen har dragits de totala kostnaderna, ar) förutsätts följa omsättningen (saluvärdet) löner, utdelningar, skatter etc. Den totala i löpande priser. Relationerna mellan de kostnadsutvecklingen har antagits följa löneolika tillgångspostema och omsättningen har kostnaderna. Dessa har prognosticerats med endast kunnat beräknas för perioden ledning av den timvolymutveckling som lig- 1967-70. Vi har således inte kunnat studera ger bakom sysselsättningsprognosen iavsnitt de långsiktiga utvecklingstendenserna i detta 11.2, samt timlönekostnaden enligt kapitel hänseende. Emellertid täcker dessa år unge- 5. Nominella timlönekostnader har använts. färligen en konjunkturcykel. Av tablån ne- Bruttosparandet har således erhållits genom dan framgår relationerna för denna period. att från omsättningen dra denna totalkost- Dessa har även använts för 70-talet. nad. Bedömningar av bruttosparandet har Olika tillgångsposters andel av omsätt- utförts för varje delbransch. Bruttosparanningen i löpande priser 1967-70, %: dets förändring har relaterats till det bruttosparande som erhålles om 1967-70 års Omsättningstillgångar Kassa, bank, postgiro 4 9 siffror appliceras på 1970 års omsättning, Kortfristiga fordringar 25,8 eliminera detta för att i görligaste mån Lager, inventerat värde 31 9 konjunktureffekter. Mätt på detta sätt sjun- Anläggningstillgångar (exkl. materiella ker bruttosparandet absolut sett under den anläggningstillgångar)

var och en av 70-talets båda hälfter anger kalkylen ett bruttosparande om 1,3 miljarder kr. Vid en tillväxt av omsättningen i löpande Vi kan nu summera kalkylen i följande priser om 35 % under den första och 38 % tablå som anger siffror i milj. kr, löpande under den andra delen av 70-talet skulle priser: kapitaltillskotten för att täcka behovet av 1971-75 1976-80 ökning i omsättnings- och anläggningstillkr. Kapitalanvändning gångar uppgå till 1,7 resp. 2,5 miljarder för omsättnings- och an- Till detta ska läggas bruttoinvesteringsbe- läggningstillgångar l 719 2 511 investeringar 1 903 1 592 loppen under de två femårsperioderna. Som nämnts har en omräkning till löpande priser 3 622 4 103 skett genom att anta en fortsatt prisstegring Kapitaltillförsel om knappt 3 1/2 % per år. Investeringarna bruttosparande 1 316 l 345 externt kapital blir då 1,9 resp. 1,6 miljarder kr. Det totala 2 306 2 758 (restpost) kapitalbehovet beräknas bli 3,6 miljarder kr 3 622 4 103 1971-75 och 4,1 miljarder kr 197 6-80.

Behovet av kapital från källor utanför 1l.3.3 Det externa finansieringstillskottet manufakturindustrin kan således anges till För att få fram det externa finansieringsbe- 2,3 resp. 2,7-2,8 miljarder kr under hovet ska det inom branschen tillgängliga 70-ta1et. sparandet avräknas från det i avsnittet ovan Två problem är viktiga att observera i

186 SOU 1973: 29

detta sammanhang. Det ena är om externt att förhållandet mellan eget och främmande kapital kommer att finnas tillgängligt i erfor- kapital av företagen och kreditgivarna bederlig omfattning, det andra om dessa rela- döms så ogynnsamt att vissa investeringar tioner mellan eget och främmande kapital inte kommer att genomföras. Därmed skulle påverkar investeringsbenägenheten. också produktionstillväxten bli lägre och Vad det första problemet beträffar är sysselsättningsminskningen större än vad branschens anspråk på kapitalmarknaden av som beräknatsi avsnitt 11.1 .2.5. Av betydelbegränsad omfattning i jämförelse med det se för investeringsutvecklingen är också den totala kapitalutbudet. Vi har som nämnts ränte- och kapitalmarknadspolitik som komtidigare utgått från att den ekonomiska mer att föras. politiken kommer att tilldela industrins kapi- Det synes dock inte otroligt att t. ex. talbehov hög prioritet under hela 70-talet. prisutvecklingen under 70-talet både på Under förutsättning att branschens investe- branschens produkter och på investeringsvaringsprojekt kan uppvisa en ”rimlig” räntabi- ror blir snabbare än vad som varit fallet litet förefaller det knappast troligt att kon- under 70-talet. Vi har därför utfört en kurrensen om kapitalresurserna skulle utgöra alternativ finansieringskalkyl. Därvid har vi något allvarligt hinder för investeringarnas antagit att produktpriserna kommer att öka genomförande och därmed den prognostice- 3 procentenheter snabbare per år än vad rade produktionstillväxten. tabell 11.7 anger. Vi har således höjt siffran Ett problem av annan art är om förhållan- för varje delbransch i tabellen med 3 prodet mellan eget och främmande kapital centenheter. Dessutom har vi antagit att påverkar viljan att investera. branschens kostnader för investeringarna sti- Enligt denna finansieringsanalys skulle an- ger genom att den årliga prisökningen på delen eget kapital sjunka från cirka 40% byggnads- och investeringsvaror blir 5 % mot 1967-70 till cirka 36% under första och tidigare antagna knappt 31/2% per år. 33 % under andra hälften av 70-talet. Dessa Lönema och övriga kostnader har förutsätts siffror gäller branschen sedd som en finan- öka som i det första alternativet. Företrädare sieringsmässig enhet. Huruvida denna ned- för företagen anser att de kraftiga prissteggång i det egna kapitalets andel är av en ringarna under senare tid på råvaror och sådan omfattning att den påverkar investe- energi är av bestående art. ringsviljan är svårt att avgöra. Sambanden Resultatet blir att det totala kapitalbehomellan finansieringsförhållanden och investe- vet ökar till cirka 5,5 och 7,8 miljarder kr ringsbenägenhet har inte utretts empiriskt under 70-talets första resp. andra hälft. Den med tillämpning på svensk industri, och vi snabbare prisökningen på branschens prokunde själva konstatera i kapitel 9 att det var dukter ger emellertid ett så kraftigt utslag på mycket svårt att dra några slutsatser för bruttosparandet att detta skulle praktiskt manufakturindustrins del. Investeringsbenä- taget täcka det totala kapitalbehovet och genheten är dock inte enbart beroende av behovet av externt kapital bli obetydligt. andelen eget kapital, utan påverkas även av Det bör därvid observeras att den antagna faktorer som projektens lönsamhet i järn- förhöjningen av pristillväxten om 3 procentförelse med andra placeringsmöjligheter, vill- enheter gällde genomsnittspriset på branschkoren för det främmande kapitalet etc. En ens produkter. Detta pris påverkas av förutveckling enligt den ovan redovisade finan- skjutningar i sammansättningen av produksieringsanalysen, vilken i stort sett följer tionen. En så betydande uppjustering av 60-talets trender, torde emellertid innebära genomsnittspriset i förhållande till trenden en sådan fortsatt nedgång av Soliditeten att torde betyda avsevärda för prisstegringar det synes berättigat att uttala en viss tvek- enskilda produkter. Det kan därför med visst samhet om möjligheten av att dessa investe- fog ifrågasättas om en sådan uppjustering är ringar realiseras till fullo. Vi vill inte utesluta möjlig, åtminstone för de delbranscher för

SOU 1973: 29 187

vilka den utländska eller inhemska konkur- Appendix 1 rensen kommer att skärpas. Vi utgår från följande uttryck för produktivitetsförändringen, vilken här skrivits som en identitet:

92 92 ü

.

li : 1:1 WE där

9_1 CA E

LI LI W, Q1 förädlingsvärdet i period l = Q2 förädlingsvärdet i period 2 = Ll sysselsättningen i period l = L; sysselsättningen i period 2 Wl = utbetald lön i period l Wz = utbetald lön i period 2

Uttrycket kan skrivas som

92 XL E

.12 = i . Q

(Ä WE E Ll Q2 LI Produktivitetsförändringen har därmed

delats upp pâ tvâ komponenterl . Vi löser ut

sysselsättningsförändringen ur detta uttryck:

E E

L_2 _ ä . (å . L_1

Ll Q1 lV_1 E;

Q1 Lz (1) (2) (3) För att kunna beräkna dvs. sysselsättä, ningsförändringen, krävs kännedom om produktionstillväxten (l), utvecklingen avlönens andel av förädlingsvärdet (2) och den reala lönekostnadsutvecklingen (3). Benämningen real lönekostnad används därför att beräkningarna utförts i fasta priser. Deflator har varit färdigvarupriset, dvs. det implicitpris som erhålles ur SCB:s siffror för förädlingsvärdet för olika delbranscher i löpande och fasta priser. Den reala lönekostnaden innebär därför lönen sedd som en kostnad ut företagets synpunkt.

l l en relativt stagnerande bransch överstiger den genomsnittliga produktivitetsutvecklingen motsvarande utveckling inom företagen. Detta förklaras av nedläggningen av lågproduktiva anläggningar. Reala löneökningar utöver företagens produktivitetstillväxt kommer genom utslagningen att frarntvinga en högre produktivitetstillväxt för branschen i sin helhet. Detta ger formeln även en kausal innebörd.

188 SOU 1973: 29

12 Regionala problem

12.1 Inledning kets omvandling drabbat Norrlands inland, textil- och konfektionsindustrins Norrköping Strukturomvandlingen innebär att arbets- och Borås, glasnäringens Smâlandsregionen kraft och kapital flyttar från lågproduktiva osv. På motsvarande sätt har främst Eskilssektorer av näringslivet till sektorer med tunaregionen men också Stockholm kommit högre produktivitet. Den är en följd både av att drabbas av stagnationen inom manufaksträvan efter ökad företagsekonomisk effek- turindustrin. tivitet, grundad på specialisering och stor- Av tabell 12.1 framgår att under en drift, och av löntagarorganisationernas av 6-årsperiod på 60-talet minskade antalet statsmakterna accepterade solidariska löne- anställda inom manufakturindustrin med politik. Omvandlingen kan ses som en nära 17 % i Stockholm, medan motsvarande normal process i det industriella samhället. siffra för Eskilstuna var 10 %. Varför har då Detta p. g. a. att näringsgrenama i ett dyna- dessa båda regioner kommit att drabbas så miskt industrisamhälle växer olika snabbt hårt när andra viktiga manufakturcentra som vilket ger upphov till spänningari ekonomin. Göteborg, Malmö och Värnamoregionen Strukturomvandlingen spelar i detta sam- samtidigt uppvisar betydande sysselsättningsmanhang rollen som jämviktsskapande me- tillväxt? Något entydigt svar härpå går ej att kanism för samhällsekonomin som helhet. ge, men i kapitel 5 har vi sökt analysera En stor del av den snabba produktivitets- detta problem. En långsam efterfrågetillväxt, ökningen, och därmed följande förbättringar en ökad utländsk konkurrens på de produkav vår materiella levnadsstandard under ter som företagen i dessa båda regioner 1900-talet, tillskrivs de överflyttningsvinster producerar, i kombination med en relativt som uppstått genom strukturomvandlingen. arbetskraftskrävande produktionsteknik sy- Dessa överflyttningsvinster har emellertid nes vara en del av förklaringen. inte erhållits utan kostnader och uppoffring- I detta kapitel skall vi begränsa oss till att ar för individer och samhälle. främst studera Eskilstunaindustrins problem Omvandlingen utgör ett medel att effektivisera resursalloke- och söka bedöma de framtida konsekvenserring i samhället, vilket ger en snabbare na. Att vi i första hand behandlar Eskilstuna tillväxt och därmed ökad materiell levnads- har flera skäl. Manufakturindustrins tillbakastandard och tryggare sysselsättning på sikt, gång i Stockholm kan åtminstone delvis ses samtidigt som den skapar regional obalans som resultatet av en medveten politik. med arbetslöshetsöar och otrygghet som Stockholmsföretag har fått lokaliseringsstöd följd. Så har under efterkrigstiden skogsbru- och bidrag när de flyttat till andra regioner.

SOU 1973: 29 189

Minskningen av antalet sysselsättningstillfäl-

len i staden förklaras naturligtvis också av

Procförändring

den höga nivån på markpriser och löner,

vilket att överleva

Totalt

gör det svårt för företagen

Anst. -l7,1 +70,8 +23,2 -l1,3 +21,2 trots att de i produktivitetshänseende ligger

väsentligt bättre till än genomsnittet för

svensk manufakturindustri. Viktigast är dock

Anst. -6,2 -0,4 +7,2 -3,3 -6,1 att de negativa konsekvenserna av utslag-

Procförändring

ningen i Stockholm bör bli relativt sett

eftersom en storstadsregion

Arb.st.

mindre, har ett

Netto -3,3 -5,0 +2,0 -3,8 +2,1 rikt differentierat näringsliv och en betydan-

de förvaltningssektor. En fortsatt tillbaka-

274 812 570 827 205

föränd-

gång av metallindustrin frammanar emeller-

Total ring Anst. -l +1 + - + tid ett hot mot denna rika differentiering,

12 / vilket l kan leda till att balansen gentemot

9 59 förvaltningssektorn förloras.

Anst. -461 +177 -241

1963-3

- - är av en helt annan Eskilstunaproblemet

dimension med tanke på ortens storlek och

Nettoföränd-

l / manufakturindustrins relativa Esl

Arb.st.

betydelse.

ring -9 -7 +2 -4 +1 kilstuna är en industristad med tyngdpunk-

ten i.r1om verkstadsindustrin. Hela Eskils-

1 tunas utvecklingshistoria har varit förknip-

manufakturindustrinl

Anst.

och 66 202 462 125 pad med verkstadsindustrins ochi

synnerhet

manufakturindustrins tillväxt. I tabell 12.2

lagda

utflyttade

kan en negativ konsekvens av stagnationen

Ned Arb.st.

9 32 21 17 inom verkstadsindustrin avläsas, nämligen

det under 70-talets första år vikande befolk-

och i kommunen.

inom

2 ningstalet

Anst.

200 193 27 221 Att vi begränsar os till Eskilstunas

pro-

Nyetablerade

blem innebär emellertid inte att vi bortser

inflyttade

från risken att nedläggningen av manufaktur-

Arb.st.

l 23 14 l 13 företag, med dominerande ställning på ar-

sysselsättningsförändringar

betsmarknaden i mindre orter, kan komma

att utgöra ett direkt hot mot dessa samhäl-

451 560 462 299 965

Anst. 7 2 2 7 lens fortbestånd. Av denna anledning är vår

diskussion av Eskilstunas problem av relativt

generell karaktär. Därmed torde både analys

Antal Arb.st.

inrikesdepartementet.

00 47

l/l 276 141 1 106 och slutsatser kunna vara

tillämpliga på

manufakturregioner

andra orter i likartade

och

situationer.

12.2 Produktionsstrukturen i Eskilstuna

Lokaliserings-

från

branschindelningen.

Eskilstuna är som nämnts ett utpräglat

viktiga

industrisamhälle. Detta framgår av den i

Primärmaterial

tabell 12.3 redovisade jämförelsen med 13

12.]

(Vämamoregionen)

andra städer av ungefär samma storleksord-

nâgra Med

Gamla

ning. sina 153 industriarbetare

Stockholm

per

Kommun Göteborg Eskilstuna

Tabell

Gislaved

Källa:

l 000 invånare

inom

överträffas staden endast av

Malmö

*

Borås. Genomsnittet för de 14 städerna var

;g SOU 1973: 29

Tabell 12.2 Invånarantalet i Eskilstuna centralort, dvs. Fors och Klosters församlingar 31/121968-31/121972 Tidpunkt Antal inv. Under âret inflyttade Under året utflyttade Nettoinflyttning totalt därav fr. utl. totalt därav till utl. totalt därav från utl. 31.12 1968 66195 4114 528 3 381 180 260 348 31.12 1969 67 536 5 353 1521 4 317 359 1036 1162

Källa: Pastorsexpeditionerna i Fors och Klosters församlingar. Tabell 12.3 Sysselsättnings- och befolkningsuppgifter för Eskilstuna och andra jämförbara kommunblock år 1969

1 Källa: Statistisk årsbok 1969 och 1970. 3 Källa: SM, N 1972: 32 (2) 3 Definierat som .100.

m

4 Källa: SM, N 1972: 32. Tjänstesektorn har def. som SNI-numren 6, 7, 8 och 9 och industri som nummer 3 på SNI l-siffernivå. 5 Gäller den gamla kommunindeln. Källa: lndustri 1969. 6 Siffrorna avser 1.1 1972. Källa: SM, Be 1972:6.

92 arbetare per 1000 invånare. Eskilstuna terade i kommunen. Den begränsade serviceutmärks vidare av en relativt sett låg för- sektorn har gjort det speciellt svårt för värvsintensitet. Endast Norrköping, förutom kvinnor att få arbete. I den statliga decentraoch Södertälje, man detta

pendlarstäderna Uppsala lig- liseringsutredningenl uttrycker

sätt: ”Rekryteringen av ger sämre till i detta avseende. Den låga problem på följande förvärvsintensiteten kan ses som en konse- kontorspersonal till de statliga verken kommer inte att bli något problem vid en kvens av att länsmyndigheter, andra statliga myndigheter och andra delar av tjänstesek- 1 torn endast i ringa utsträckning är represen- sou 1972:55.

SOU 1973: 29 191

lokalisering till Eskilstuna. Antalet förvärvs- ringslivet som Problemet med ett följd. arbetande inom servicenäringarna är litet. odifferentierat är dock inte främst näringsliv Kommunen har bland kommunerna i utred- en följd av stagnation inom verkstadsinduningsgruppen den i särklass lägsta andelen strin utan av att kompletterande sysselsättsysselsatta inom berörda näringar. Men å ning saknas, dvs. sysselsättning för främst andra sidan, säger man i utredningen, utgör kvinnor och den teoretiskt utbildade ungdoservicesektoms storlek en begränsning av men. kommunens mottagningskapacitet p. g. a. Förutom att Eskilstuna i hög grad är en svårigheterna att ordna förvärvsarbete för industristad är inriktningen inom industrimedföljande familjemedlemmar. Detta pro- sektorn ensidig. Den sneda produktionsblem anses vara större i Eskilstuna än i någon strukturen 12.4. Av komspeglas av tabell av de övriga utflyttningsorterna. munens år 1970 sammanlagt 15 000 in- Man talar i decentraliseringsutredningen dustrisysselsatta i företag med fler än 5 om begränsad mottagningskapacitet i Eskils- anställda svarade verkstadsindustrin för över tuna vad gäller från Stockholm utflyttande 70 %. I denna sektor svarar manufakturindustatliga verk. Problemet har emellertid gene- stri och maskinindustri (Bolinder-Munktell) rell karaktär. Den begränsade servicesektorn för ungefär hälften av sysselsättningen vardeutgör nämligen en hämsko inte bara för ra. Övrig industri av större betydelse i potentiell inflyttning av statlig verksamhet Eskilstuna utgöres av den grafiska industrin utan är i hög grad ett hinder för lokalisering (Esselte-Öbergs) samt livsmedelsindustrin av annan verksamhet till kommunen, likaväl (Skogaholms). som den försvårar expansion av verksamhe- I den skrivelse till industriministern angåten inom de redan etablerade industriföreta- ende regionala problem som metallmanufakgen. De senare kan av denna anledning finna tuxutredningen avgav i mars 1972 framhölls det fördelaktigare att flytta till andra kom- följande: muner, vilket skulle innebära en avtappning De undersökningar metallmanufakturutredav näringslivets dynamiska delar med en ningen gjort visar klart att Eskilstunas manufakturfördjupad stagnation inom det övriga nä- företag befinner sig i en trängd situation. Förutom

Tabell 12.4 Antal arbetsställen och antal anställda inom industrin i Eskilstuna år 1970

SNI- Branscher Arbetsställen Anställda kod Antal % Antal %

31 Livsmedelsindustri m. m. 13 955 32 Beklädnadsindustri m. m. 5 219 33 Trävaruindustri 4 24,5 112 17,2 34 Grafisk industri m. m. 12 1 166 35 Gummivarw, plastind. m. m. 5 70 36 Jord- o. stenvaruindu stri 4 6 9 37 Metallverk m. m. 6 3,8 424 2,8 381 Metallvaruindustri 68 42,8 5 077 33,6 3811 Verktygs- o. redskapsind. 13 1 000 3813 Ind. för metallkonstr. 12 389 38191 Metallförpackningsind. 1 66 38194 Annan byggnadsmetallvaruind. 6 2 128

Källa: Primärmaterial från SCB. 192 SOU 1973: 29

Tabell 12.5 Sysselsättningsutvecklingen inom manufakturindustrin 1969-72 i Eskilstuna

SNI-bransch Förändring i den genomsnittliga Varsel om personalsysselsättningen från före- inskränkningar gående år

( 6) 38195 Hushållsmetallind. + 63 ( 8) - 16 ( 9) 54 (1) 6 (l) 38199 Annan metallvaruind. - 7 (18) -36 (27) 7 (1) 10 (l)

Summa för ovanstående + 20 (49) +45 (67) 110 16 (5) (2)

Beräkningarna avser identiska företag. Siffrorna inom parentes anger antal företag (arbetsställen). Källor: Primärrnaterial från SCB samt länsarbetsnämndens iSödermanlands lån sammanställningar över varsel om personalinskränkningar.

den ensidiga inriktningen på manufakturindustri är blem detta skapar med åtföljande tryck på även inriktningen inom manufakturindustrin ägnad de kommunala servicefunktionema, för ett att inge oro med den slagsida mot produktgrupper med mindre goda framtidsutsikter som råder. Till stort inflyttningsnetto med sig bostadsbrist, detta kommer att Eskilstunaindustrin utanför ökat behov av skolor och samt daghem manufakturindustrin för närvarande inte har en annan kommunal service. En anpassning av kompenserande expansionskraft. Det sistnämnda förhållandet utbudet till detta efterfrågetryck leder i sin präglar inte enbart Eskilstunaregionen utan år påtagligt för stora delar av Södermanlands tur till stora investerings- och upplåningslän t. ex. Katrineholrnsregionen. Denna avsaknad behov för kommunen. Då industrin emellerav ett expansivt näringsliv vid sidan av manufakturindustrin gör det nödvändigt att räkna med relativt tid under praktiskt tagit hela 1900-talet visat stora svårigheter i hela området de närmaste åren. snabb tillväxt har kommunen hela tiden Självfallet finns det dock åtskilliga företag med kunnat vara inriktad Detta har på expansion. livskraft både inom manufakturindustri och annan sörmländsk industri. gjort att problem för kommunen kunnat lösas genom den successivt ökade skatte- En inriktning av den art som kraften. präglar Eskilstunaindustrin gör att känsligheten för Nackdelen på lång sikt för en kommun konjunkturförändringar blir stor. Detta till med ett alltför ensidigt näringsliv är att den skillnad mot en ort med ett rikt differentie- dominerande sektorns kommer utveckling rat näringsliv och en betydande förvaltnings- att bestämma expansionstakten i hela samsektor, där man kan räkna med att de skilda hället. Detta problem blir speciellt kännbart sektorernas konjunktursvängningar inte är när konjunkturen för den dominerande samtidiga. En stor förvaltningssektor utgör näringen sviktar. En kortvarig lågkonjunktur vidare i sig ett stabiliserande inslag. behöver inte ställa till med några större I Eskilstuna för en högkonjunktur inom problem. Detta blir emellertid fallet om en

verkstadsindustrin snart med sig svåra balans- längre stagnation, eller som i Eskilstuna en rubbningar, vilket tar sig uttryck i stor brist tillbakagång, inträffar för den betydelsefulla på arbetskraft. Den typ av arbeten som verkstadsindustrin. Under 60-talet har främst verkstadsindustrin har att erbjuda är emeller- manufakturindustrin tillbaka gått (tabell tid inte längre tillräckligt attraktiv vare sig 12.1) även om man under högkonjunkturen för ungdomen i kommunen eller för andra 1969 och 1970 åter kunde öka sysselsättsvenskar, vilket medfört en betydande im- ningen År 1971 förloranågot (tabell l2.5). migration av utländsk arbetskraft, se tabell de emellertid kommunen l 500 arbetstillfäl- 12.2. Förutom de speciella anpassningspro- len i verkstadsindustrin. Det är främst

l3-SOU 1973: 29 193

Tabell 12.6 Antalet arbetslösa i Metalls Tabell 12.7b Driftsöverskottets andel av arbetslöshetskassa samt antalet lediga platser förädlingsvärdet i manufakturindustrins delinom metallsektorn i Eskilstuna i augusti branscher år 1969 månad 1965-1972 SNI-bransch Eskils- Hela tuna riket Antal arbetslösa Antal lediga

Bergs, Addos och Thöms fabriker ned KällasPrimärmaterial från SCB samt Industri samtidigt som Bolinder-Munktell minskade 1969, dell.

antalet anställda.

Stagnationen inom verkstadsindustrin har 12.7.a). Den låga lönenivån förklaras bl. a. av fört med sig att en betydande arbetslöshet att vinstnivån är lägre än i övriga riket (tabell registrerats hos Metalls erkända arbetslös- 12.7.b). En fortsatt tillbakagång inom manuhetskassa (tabell 12.6). Kombinationen hantfakturindustrin kommer därför sannolikt att verksmässig industri och stagnerande efterföljas av fortsatt brist på kvalificerade frågeutveckling har i Eskilstuna lett till den yrkesarbetare. paradoxala situationen med hög arbetslöshet

inom metallsektorn och samtidigt utpräglad

brist på kvalificerade yrkesarbetare. l kon- 12.3 Utvecklingen i Eskilstuna under 70-

kurrensen om den senare, för industrin så talet

betydelsefulla arbetskraften, har Eskilstuna- Stagnationen inom Eskilstunas metallinindustrin mycket svårt att hävda sig p. g. a. dustri har under 70-talets första år medfört den låga lönenivån i kommunen (tabell att kommunens invånarantal minskat (tabell

Tabell I2.7a Timförtjänst för arbetare i 12.2). Kommer en liknande utveckling att

manufakturindustrins delbranscher i Eskils- äga rum även i fortsättningen under 70-talet

tuna och hela riket år 1969 och behöver i så fall nâgra åtgärder vidtas?

Manufakturindustrin i Eskilstuna har en

SNI-bransch Eskils- Hela produktionsinriktning på områden för vilka tuna riket tillväxttakten är lägre än inom manufaktur-

3 811 Verktygs- o. red- industrin i övrigt. Tillverkning inom områskapsindustri 10,5 12,2 och dena handverktyg, byggnadsmetallvaror 3813 Industri för metallkonstruktioner 9,1 12,9 hushållsmetallvaror dominerar Eskilstunas 38194 Annan byggnadsrne- svarar för manufakturindustri; dessa delar tallvaruindustri 11,2 11,9 3 8 l 95 Hushållsmetall- 70% av sysselsättningen i ortens manufakvaruindustri 11,3 11,4 cirka för riket som turindustri mot 30% 38199 Annan metallvaruindustri 11,1 11,8 helhet. Dessa produktgrupper har under

perioden 1960-70 haft en årlig tillväxttakt 3 Tillverkningsindu stri 1 2,0 på cirka 4 % mot 6 % för hela branschen. 38 Verkstadsindustri 1 2,4 Det är framförallt hushållsmetallvaror som

Källa: Primärmaterial från SCB. ökat långsamt.

194 SOU 1973: 29

Tabell 12.8 Produktivitetenl i manufakturindustrins delbranscheri Eskilstuna och hela

riket år 1969

SNI-bransch Eskilstuna Hela riket

3811 Verktygs- 0. redskapsindustri 36,0 (13): 53,5 ( 143) 3813 Industri för metallkonstruktioner 41,6 (13) 42,3 ( 613) 38191 -3 ( 1) 51,4 ( 35) Metallförpackningsindustri 38192 Industri för metalltrâd, -nät m. m. - 46,2 ( 54) 38193 - ( 57) Spik-, skruv- 0. bultindustri 43,7 38194 Annan byggnadsmetallvaruindustri 33,1 ( 5) 42,1 ( 138) 38195 Hushållsmetallvaruindustri 30,4 (10) 39,8 ( 74)

Med produktivitet avses förädlingsvärde per sysselsatt (tkr). 2 Antal arbetsställen. 3 Kan ej publiceras på grund av sekretesslagstiftningen.

Källor: Primärmaterial från SCB samt Industri 1969, del l.

Av tabell 12.8 framgår att, i jämförelse Denna bild av Eskilstunaindustrins situamed hela riket, Eskilstunaindustrin genom- tion återspeglas även i utredningens undersnittligt sett ha: klart lägre förädlingsvärde sökning av branschens lönsamhet. Manufakper anställd. Detta gäller för samtliga i turindustrin totalt sett av en låg präglas Eskilstuna representerade delbranscher, dock lönsamhet, den korrigerade avkastningen i mindre grad för metallkonstruktionsin- före skatt och bokslutsdispositioner uppgick dustrin. Genomsnittssiffror döljer emellertid i genomsnitt till 2,5 % på det totala kapitalet alltid en del av sanningen. Vi har därför under 60-ta1ets senare hälft. Eskilstunas rangordnat alla manufakturföretagen i pro- manufakturföretag har emellertid en ännu duktivitetshänseende och i tabell 12.9 har vi lägre lönsamhet, motsvarande tal var drygt angett hur många Eskilstunaföretag som 1 %. Som jämförelse kan nämnas att manufinns i varje produktivitetsdecil. Resultatet fakturföretagen i Anderstorpsregionen hade är anmärkningsvärt även om naturligtvis viss en genomsnittlig lönsamhet på drygt 6% försiktighet måste iakttas vid tolkningen av Skillnaderna i fråga om avkastningen på eget statistiken. Över 50 % av Eskilstunaföretagen kapital var ännu mera till Eskilstunas nackmed 3/4 av de anställda ligger i de två sämsta del. decilerna i produktivitetshänseende. Åtmins Den i bilaga 1 presenterade studien av tone delvis torde skillnaderna vara betingade manufakturindustrins internationella konav att kapitalintensiteten är lägre i Eskilstu- kurrenskraft antyder att de delar av manunaindustrin än i riket i övrigt (tabell 12.10). fakturindustrin som är dominerande i Eskils-

Tabell 12.9 Eskilstunaföretagen âr 1969 grupperade i produktivitetshänseende. Antalet Eskilstunaföretag samt antalet anställda i varje produktivitetsdecil

Decil 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 E Ant. företag 1 1 3 6 4 5 ll l 20 17 69 Ant. anst. 8 17 144 437 117 95 589 8 2 715 990 5 120 Källa: Primärrnaterial från SCB.

SOU 1973: 29 195

Tabell 12.10 Kapitalintensitetenl i manu- nufakturföretag skulle komma att reduceras

fakturindustrins delbranscher i Eskilstuna med mellan 20 och 25 % under detta

och hela riket år 1969 decennium vilket betyder en nedgång med

drygt l 000 anställda från nivån vid 70-talets

SNI-bransch Eskils- Hela 5 000. början, tuna riket Utredningen har förhört sig om expan- 3811 Verktygs- 0. redsionsplanema inom det övriga näringslivet i skapsindustri 3,6 5,8 3813 Industri för me- Eskilstuna. Det har därvid inte framkommit tallkonstruktioner 3,3 4,4 38191 något som tyder på att för tillbakagången Metallförpacknmgsindustri -* inom manufakturindustrin 4,3 kompenserande 38192 Industri för metall-

Vissa delar av vad som här sagts om 38194 Annan byggnadsmetallvaruindustri 6,0 7,2 Eskilstunaindustrin är även tillämpligt på 38195 Hushållsmetall- Stockholms manufakturindustri. Manufakvaruindustri 6,0 4,1 38199 Annan metallvaru- turindustrin svarar för ca 6 % av industri 3,1 5,3 industrisysselsättningen i Stockholm. Summa för ovanstående 4,7 5,8 Branschsammansättningen är likartad med ett relativt stort inslag av verktygs- och 3 Tillverkningsindustri 12,9 hushâllsmetallvaruindustri. En skillnad är 38 Verkstadsindustri 5,8 dock att metallkonstruktionsindustrin, som 382 Maskinindustri 3 7 huvudsakligen är leverantör till byggnadssek- Som mått på kapital har vi utnyttjat antalet torn, är stor i Stockholm. effektiva hästkrafter per anställd. “ Kan ej publiceras på grund av sekretesslagstift- Av kapitel 9 framgick att lönsamheten var ningen. låg också i Stockholm. Detta gäller trots ett Källor: Primärmaterial från SCB samt Industri högt förädlingsvärde per anställd. En starkt 196 9, del I. är bidragande orsak till den låga lönsamheten att kostnaderna för arbetskraft och lokaler är höga. De höga förädlingsvärdena per tuna haft den ogynnsammaste marknadsut- anställd förslår inte till att både täcka vecklingen. Inget anses heller tala för att kostnaderna och ge en tillfredsställande denna utveckling kommer att brytas. De lönsamhet. bedömningar som gjorts inom utredningen pekar mot att produktionstillväxten i Eskils- 12.4 Samhällsekonomiska konsekvenser av tunaindustrin kommer att bli lägre än inom manufakturindustrins tillbakagângi Eskilstuandra delar av manufakturindustrin och na därmed även lägre under 70-talet än vad den varit under 60-talet. Det torde därmed stå Vi konstaterade i inledningen till detta klart att fortsatta omställningsproblem är att kapitel att en stor del av den välståndsökning vänta. vi haft i Sverige under de senare decennierna Det finns således skäl att befara att den kan hänföras till s. k. överflyttningsvinster till sysselsättningsmässiga tillbakagången för Es- följd av en fortgående strukturomvandling. kilstunaindustrins del kan komma att bli Den omvandling som pågår inom manufakmera drastisk än för manufakturindustrin i turindustrin kan ses som ett naturligt led i landet i övrigt. Konsekvenserna för Eskilstu- denna process. Det kan därför ifrågasättas na av den i föregående kapitel genomförda om det finns anledning vidta några speciella

kalkylen över sysselsättningsutvecklingen un- åtgärder för att påverka takten i och

der 70-talet antyder en problemfylld fram- riktningen av denna omvandling. Strukturtidsbild. Arbetsstyrkan vid Eskilstunas ma- omvandlingen medför emellertid också bety-

196 SOU 1973: 29

dande kostnader för samhället. Den sam- der och uppoffringar i form av välfärdsförhällsekonomiska vinsten av strukturomvand- luster som drabbar samhället genom struklingen kan principiellt sägas motsvara den tur_o mvan dlingen. totala överflyttningsvinsten minus de kostna-

Den samhällsekonomiska överflyttnings- kostnaderna vinsten av strukturom- vinsten för samhället vandlingen

Vi vill i följande avsnitt försöka ge en produktivitetsvinsten över resterande arbetsuppfattning om vilka typer av samhällseko- tid för de flyttande individerna. nomiska kostnader resp. intäkter som är År 1969 var det genomsnittliga förädlingsaktuella i Eskilstunas fall] . värdet 31 000 kr per anställd för de Eskilstunaföretag som befann sig i riskzonen, approximerat med samtliga företagi den 9: e och 10:e decilen enligt tabell 12.9. Detta 12.4.1 Överflyttningsvinster ska ställas i relation till ett genomsnitt på Överflyttningsvinster erhålls genom den 44000 kr för hela verkstadsindustrin och strukturrationalisering som sker på olika 43 000 kr för manufakturindustrin. Denna nivåer inom samhällsekonomin. Inom ett produktivitetsdifferens ger tillsammans med företag sker detta exempelvis genom att vårt tidigare antagande om att Eskilstunas olönsamma manufakturindustri netto kan komma att verksamhetsgrenar läggs ner eller att de administrativa rutinerna förenklas. På förlora omkring l 000 arbetstillfällen under branschnivå samarbetar eller fusionerar före- återstoden av 70-talet en antydan om stortag för att kunna utnyttja potentiella stor- leken på den möjliga överflyttningsvinsten, drifts- och specialiseringsfördelar. De söker när hänsyn tagits till den genomsnittliga återgenom t. ex. koncentration av forsknings-, stående arbetstiden. administrations- och försäljningsavdelningar- Som framgick av kapitel l0 har emellertid na öka effektiviteten. sker en Eskilstuna, i likhet med Stockholm, den Slutligen strukturell inom mest ogynnsamma åldersfördelningen av de rationalisering näringslivet som helhet genom att mindre lönsamma större manufakturregionerna. Av arbetarna sektorer minskar av ogynnsam var nära nog hälften över 45 år, vilket ska på grund kostnads- eller efterfrågeutveckling. Över- jämföras med 35-40% för riket i övrigt. flyttningsvinster i form av produktionstill- Den höga åldern gör troligen denna arbetsskott uppkommer alltså när arbetskraft kraft relativt flyttningsovillig, vilket tillsamflyttar från anläggningar med låg produktivi- mans med svårigheterna för metallarbetare tet, mätt som förädlingsvärde per sysselsatt, att få alternativ sysselsättning i regionen kan till anläggningar med högre produktivitet. komma att leda till en bestående arbetslös- Med tanke på den generellt sett låga het för äldre metallarbetare i Eskilstuna, produktiviteten inom Eskilstunas manufak- vilket reducerar flyttningsvinsterna. Arbetsturindustri (tabell 12.8) i jämförelse med lösheten innebär därmed inte enbart minsriket i övrigt och med annan industri kade samhällsekonomiska intäkter utan förförefaller den pågående strukturomvand- orsakar ocksâ direkta kostnader för samhällingen kunna ge betydande överflytt- let. ningsvinster. 1 En svensk undersökning genomförd enligt Den potentiella överflyttningsvinsten kan dessa riktlinjer redovisas i bilaga 4 till Stekenjokkberäknas som nuvärdet av den sammanlagda utredningen, Dsl 1972: 5.

SOU 1973: 29 197

12.4.2 Samhällsekonomiska kostnader för tionsarbetslöshet drabbade i Eskilstuna år

strukturomvandlingen 1972 omkring l 000 metallarbetare genom-

snittligt 3,5 månader. Omkring 10% av de För att den samhällsekonomiska vinsten av friktionsarbetslösa bereddes plats på omskolstrukturomvandlingen ska kunna beräknas ningskurser, vilket åtminstone på kort sikt och kunna påverkas måste vi finna svaren på ökar samhällets kostnader. Eskilstuna har ett frågor av följande slag: Vilka är de samhällsdubbelt så högt utnyttjande av omskolningsekonomiska kostnaderna för strukturomkurser som riket i genomsnitt. vandlingen? Vem bär dem? Vad kan man Förutom detta slag av friktionsarbetslösgöra för att sänka dem? När vi diskuterar het finns en betydande långtidsarbetslöshet dessa frågeställningar sker det under antaganbland Eskilstunas metallarbetare. Omkring de att både det ekonornisk-politiska målet 20 % av de arbetslösa torde kunna hänföras om effektivitet i resursallokering, dvs. tilltiH denna kategori. Medelåldern bland de växtmålet, och inkomstfördelningsmålet bakom senare var 46 år, vilket kan jämföras med en den solidariska lönepolitiken är gilgenomsnittlig ålder på 29 år för de friktionstiga även i framtiden. arbetslösa. Man kan befara att gruppen Kostnaden för strukturomvandlingen kan långtidsarbetslösa kommer att växa under delas upp i tvâ komponenter, vilka skall 70-talet. analyseras var för sig. Först kommer vi att Av ovanstående resonemang följer diskutera den kostnad, eller resursslöseri, att en företagsekonomiskt motiverad föresom uppkommer genom att människor blir tagsnedläggning blir mindre tillfredsställande arbetslösa i samband med företagsnedläggelur ett samhällsekonomiskt perspektiv ju ser. Därefter diskuteras för den

kostnaden

större andel av den friställda arbetskraften kapitalförstöring som följer av utflyttningsom ej kan beredas nya arbeten. Denna i och en från en region. för sig triviala slutsats måste bilda utgångs-

punkten för de samhälleliga åtgärderna vid

en förestående företagsnedläggning. Här bör Ökad arbetslöshet man, åtminstone hypotetiskt, kunna tänka

Den strukturella rationaliseringen, vare sig sig fall när det ur samhällsekonomisk syn-

det gäller ett enskilt företag, en delbransch vinkel är mer lönsamt att exempelvis genom

eller näringslivet som helhet, leder till fri- lönesubvention gå in och upprätthålla drif-

ställning av arbetskraft. När man empiriskt ten under en begränsad tid än att genom

uppskattar de samhällsekonomiska kostna- arbetsmarknadspolitiska åtgärder slussa ut de

dema av denna strukturarbetslöshet brukar friställda, som på grund av ålder, dålig

man begränsa sig till ekonomiska storheter. utbildning eller regionala skäl, inte utan

Vi gör inte något försök att värdera de insatser kan beredas nya arbeten på speciella välfärdsförluster av social och psykologisk arbetsmarknaden. Finns det i ett sådant läge

art som drabbar de helt eller partiellt arbets- ej mycket tungt vägande skäl, såsom att ett

lösa. upprätthållande av driften vid en sådan

Produktionsförlusten till följd av friställ- anläggning snedvrider konkurrensen och slår

ningar kan beräknas som det diskonterade ut en rationellare anläggning i någon annan

värdet av summan av de produktivitetsförlus- del av landet, så är ovan diskuterade lösning

ter som uppstår under den tid de friställda samhällsekonomiskt motiverad.

saknar arbete. Om den friställda arbetskraf- Den normala gången måste dock bli att

ten omedelbart kan beredas ny sysselsättning företagsekonomiskt betingade nedläggningar

uppstår inga sådana förluster. I verkligheten rimligtvis inte kan hindras om vi vill upprätt-

tar det emellertid viss tid innan ny sysselsätt- hålla dynamiken i samhällsutvecklingen.

ning eller omskolning som leder till ny Följaktligen måste i stället samhällets strävan

sysselsättning kan erhållas. Denna s. k. frik- inriktas på att söka minska de samhälls-

198 SOU 1973: 29

ekonomiska kostnaderna för strukturarbets- vilka uppskattats representera ett värde

lösheten av arbetsmarknads- motsvarande 31 000 kr per lägenhet. Detta

genom åtgärder och lokaliseringspolitisk art. antyder att avsevärda kapitalförluster kan uppstå vid en snabb befolkningsminskning i

Eskilstuna. Samhällsekonomiska kapitalförluster Eftersom regionen i stort sett varit expan- Ett viktigt led i den kontinuerliga struktur- siv under hela 1900-talet är den samhälleliga omvandlingen är regional omflyttning av utbyggnaden inställd på en fortsatt expanmänniskor och företag. Vid dessa omflytt- sion. Exempelvis räknar man i kommunens drabbas stagnerande av kost- bostadsprogram med ett nettotillskott på ningar regioner 400 lägenheter fram till 1980. Genader på grund av att kapitalförluster upp- årligen står. Orsaken till dessa kostnader är att nom befolkningsminskningen i staden åren sjunker i det samhäl- l97l och 1972 och det stora antalet kapacitetsutnyttjandet leliga kapitalet såsom bostäder, skolor, vägar. outhyrda lägenheter har emellertid en kraftig i bostäder när en minskning av bostadsbyggandet skett. Kapitalförluster uppstår arbetstagare flyttar från en ort till en annan, inte på grund av att han kanske får betala ett 12.5 Slutsatser

högre pris för en ny bostad utan på gmnd av att hans bostad kommer att stå Utredningens bedömning är att manufakgamla Storleken samhälls- turindustrins utveckling under 70-talet komoutnyttjad. på denna ekonomiska kapitalförlust representeras av mer att ge upphov till fortsatta omställningsnuvärdet av den bostaden. I i Eskilstunaregionen. Huruvida en outnyttjade problem Eskilstuna torde det finnas hundra riktlinjer visar en några kalkyl enligt angivna bostäder. Produk- samhällsekonomisk vinst eller förlust är outhyrda nyproducerade tionsvärdet på en genomsnittlig lägenhet, 90 beroende av vilka förutsättningar i fråga om m2 i trevånings lamellhus, har beräknats till omflyttning, arbetslöshet etc. som bedöms 95 000 kri 1970 års Vi ser dock en fortsatt omvand-

prisnivål. realistiska.

Det kommunala består till stor av Eskilstunas näringsliv såsom ofrånkapitalet ling del av större odelbara såsom och nödvändig. Speciella åtgärder är anläggningar komlig elverk, gator, vatten och avloppsanläggningar emellertid motiverade i den mån de bidrar osv. Kapitalförluster kan häri princip uppstå till att reducera de samhällsekonomiska i såväl infly ttnings- som utflyttningsregioner- kostnaderna i denna omställningsprocess. En na på grund av de med odelbarheten följande fortsatt negativ utveckling av samma omfatttröskeleffekterna. Den marginella kostnaden som under de senaste åren torde ning i en expanderande region kan bli avsevärd medföra alltför stora samhällsekonomiska men på sikt betala sig genom tillvaratagande kostnader för att kunna accepteras. av stordriftsfördelar i samhällskapitalet. Mot- Enligt vår bedömning kan Eskilstunasvarande kostnader i den stagnerande regio- delas upp i tre komponenter. Den problemet nen blir av mer besvärande slag. Detta i första, och den som närmast berör utred-

synnerhet om man förfogar över ett relativt ningen, är manufakturindustrins läge och ungt realkapital. Ju yngre kapitalstocken är, förväntade utveckling. Av vad som sagts om desto längre tid tar det innan den naturliga branschens produktinriktning, efterfrågeutåterställer balans mellan ut- veckling, företagsstruktur och arbetskraftens kapitalavgången bud och I 1970 års prisnivå åldersfördelning följer att fortsatta omställefterfrågan. motsvarade de direkt till de nya bostadsom- ningsproblem väntas. Åtgärder som bidrar rådena knutna som dag- till att underlätta denna omställning och följdinvesteringarna entré- och stärka branschens konkurrenskraft är därför hem, lekplatser, grundskolor, matargator etc., 16 000 kr per lägenhet. Till 1 detta kommer övriga tätortsanläggningar, Stekenjokkutredningen a.a. sid. 57.

SOU 1973: 29 199

påkallade. Som kommunen metallmanufakturutred- ska få erforderlig konkurrensningen framhöll i sitt yttrande över kom- kraft och kunna stimulera såväl industrin, merskollegieutredningens resp. delega- manufakturindustrin som annan industri, att tionens för de mindre och medelstora företa- i Eskilstuna expandera är en förstärkning av gen betänkanden saknar många företag av servicesektorn nödvändig. Ett led i detta är den art som finns representerad i Eskilstuna den nyligen beslutade lokaliseringen av fortiegna resurser för att genomföra den mark- fikationsförvaltningen till staden. nadsföring och produktutveckling som er- Kommunen har i en skrivelse till utredfordras i dagens konkurrensläge. framfört Utredning- ningen sina synpunkter på situaen finner det därför nödvändigt att förstärka tionen i Eskilstuna. Dessa synpunkter ligger den regionala näringspolitiska organisationen väl i linje med den bild av regionens problem för att ge företagen bättre tillgång till service som ovan angivits. Bl. a. uttryckes önskemål på dessa och angränsande områden. Vår om en ökad samverkan mellan manufakturbehandling av denna fråga och våra därav företagen och en snabbare teknisk utveckföranledda förslag återfinns i kapitel 6 resp. ling liksom behovet av en utbyggd tjänste- 13. sektor som komplement till industrin. Korn- Metallmanufakturutredningen noterar i munen även på den förstärkning av pekar sammanhanget med tillfredsställelse att en ortens konkurrenskraft som bättre utbildförstärkning av företagarföreningen i Söder- ningsmöjligheter och en förbättrad kommumanland gjort det möjligt att i någon mån nikationsstandard skulle leda till. påbörja en verksamhet av den art som här Den krympning av manufaktursektorn vi angivits, vilket torde kunna bidra till att anser trolig kommer att få betydande konsestärka de mindre och medelstora företagens kvenser för flera orter i landet. Vår bedömkonkurrenskraft. Det förhållandet att många sett största effekterna ning är att de absolut Eskilstunaföretag är familjeföretag och där- kommer till synes i Eskilstuna och Stockmed har speciella problem gör att familje- holm. Med hänsyn till manufakturindustrins företagens situation och möjliga förbätt- relativa i Eskilstuna betydelse har vi speciellt ringar därav här är av särskilt intresse. uppehållit oss vid dess problem. Utredning- Synpunkter och förslag i dessa avseenden ens bedömning av vilka åtgärder som den återfinns i kapitel 6 resp. 13. regionala omvandlingsprocessen kan påkalla Den andra faktorn som hämmat en balan- från samhällets sida återfinns i följande serad utveckling i Eskilstuna är att industrin kapitel 13. utanför manufakturindustrin inte är tillräckligt differentierad och ej heller har någon stark expansionskraft. Åtgärder som stimulerar tillväxten och uppkomsten av en industri som kompletterar manufakturindustrin vad gäller produktionsinriktning, krav på arbetskraft, konjunkturutveckling etc. är påkallade. En åtgärd som i viss mån bör ha haft sådana effekter är att regionen numera är stödområde vad avser lokaliseringslån. Härigenom torde investeringar i Eskilstuna ha skett som annars inte kommit till stånd. Det synes nödvändigt att denna, eller liknande åtgärd får förbli i kraft tills vidare. Nära sammanhängande med detta problem är en tredje faktor, nämligen att Eskilstuna har en liten servicesektor. För att

200 SOU 1973: 29

13 Slutsatser och

förslag

13.1 Utgångspunkter av branschens företag uppvisar är därför

ägnad att inge oro. En allmän lönsamhetsför- I kapitel l redovisades vissa allmänna ut- bättring skulle göra branschen bättre rustad gångspunkter, vilka i korthet innebär att vi att genomföra de omställningar som är anser att de framtida kraven på den svenska nödvändiga för att bygga upp företagens betalningsbalansen från tjänste- och transfe- konkurrenskraft. reringssidan kommer att vara sådana att ett Den ökade konkurrensen under 70-talet kompenserande överskott måste skapas ge- både från inhemska och utländska företag nom varuproduktion, dvs. huvudsakligen ur kommer att kräva snabba av omläggningar industriproduktionen. Industrin kommer produktionsinriktning, och marknadsföring därför även framgent att vara en prioriterad produktionsmetoder. Företagens möjligheter sektor. Vi ser detta som en förutsättning att med i denna är bl. a. följa utveckling som under 70-talet kommer att ha konse- beroende av omfattningen av satsningen på kvenser för ekonomisk politik, arbetsmarkforskning och utveckling på dessa områden. nadspolitik, m. fl. områutbildningspolitik Vi ser det som mycket angeläget att produkden. tionsresultatet får en sådan nivå att det Utredningen har kommit till den slutsat- medger dylika satsningar. sen att problemen i branschen i stor ut- att För manufakturindustrin under 70sträckning ej är specifika för manufakturin- talet ska kunna arbetskraft i erforrekrytera dustrin utan är gemensamma för hela eller derlig utsträckning krävs vidare en miljö som delar av den svenska industrin. Detta har och antillgodoser dagens morgondagens spelat en avgörande roll vid utformandet av språk. De investeringar som krävs för detta utredningens förslag. Det bör framhållas att ändamål kommer att medföra betydande vi ser omvandlingen inom branschen som en anspråk på finansiella resurser hos företagen. i stort sett normal och nödvändig process, När vi på detta sätt poängterar lönsamvilken måste äga rum för att manufakturin- hetens betydelse är detta således grundat på dustrin ska komma ur omställningsskedet att avsevärda är uppfattningen satsningar med stärkt konkurrenskraft. Den viktigaste för att säkra anställningstryggnödvändiga faktorn när det gäller att så långt möjligt heten och en god arbetsmiljö. Ett accepteundvika negativa konsekvenser för samhälle rande av en god lönsamhet får självfallet ske och enskilda är förekomsten av livskraftiga med beaktande av samhällets fördelningspoföretag. Den låga lönsamhetsnivå som många litiska mål.

SOU 1973: 29 201

13.2 Utredningens resultat uppvisa ungefär samma genomslagskraft som tidigare. Det förefaller sålunda inte troligt Det bör först framhållas att manufakturin- att något genomgripande intrång från plasten dustri inte är något enhetligt begrepp. Skill- äger rum vad gäller flertalet varugrupper. naderna mellan branschens olika delar är Däremot kan det gälla för enskilda produkavsevärda vad gäller efterfrågeutveckling, ter. konkurrenssituation, företagsstruktur etc. I jämförelse med förhållandena i den Å andra sidan finns det gemensamma drag övriga verkstadsindustrin har manufakturini branschens utveckling som det är angeläget dustrin som helhet varit mindre utsatt för ta fasta sådant är att branschens utländsk konkurrens, även om vissa delbranpå. Ett produkter i stor utsträckning är insatsvaror, scher uppvisar en betydande utrikeshandel. dvs. används som halvfabrikat för vidare Detta beror inte på att tullskyddet varit bearbetning. Endast l/5 är slutprodukter särskilt högt för manufakturvarorna utan på och går direkt till konsumtion eller används att vissa produkter såsom cisterner, järn- och som investeringsvaror. stålkonstruktioner m. fl. är svårrörliga och Flera är inte därför och av de frågor vi behandlat lämpar sig föga för utrikeshandel, för manufakturindustrin utan ge- på att anknytningen till byggsektorn och till specifika mensamma för exempelvis små företag, un- storföretag via underleverantörsrelationer giderleverantörer eller företag i en viss region. vit en skyddad ställning. Detta innebär att vissa av de synpunkter och Utrikeshandeln är regionalt koncentrerad, förslag som redovisas i avsnitt 13.3 är relativt 3/4 av exporten går till den utvidgade allmänt formulerade och i vissa avseenden europamarknaden medan 90 % av importen kräver överväganden i ett vidare samman- kommer därifrån. Västtyskland svarar enhang än enbart hänsynen till manufakturin- samt för 30 % av importen. Importen från dustrin motiverar. utpräglade låglöneländer har ej varit särskilt De viktigaste avnämama för de manufak- framträdande, vilket visas av att 95 % av som är insatsvaror är verkstads- importen härrör från de västeuropeiska och turprodukter industrin och byggnadsindustrin. Tillväxt- nordamerikanska industriländerna. Importen takten i dessa sektorer är således av stor vikt är betydande främst inom verktygs- och för manufakturindustrins framtida efterfrå- hushållsmetallvaruområdena. De västeurogeutveckling. Den dämpade byggnadsaktivi- peiska länderna är således våra viktigaste teten under 70-talet medför att den svenska handelspartners och konkurrenter. marknaden för manufakturprodukter påver- För att få ett utförligt underlag för kas i negativ riktning. Vi har i kapitel 2 och bedömningen av den framtida konkurrens-

utförligare i bilaga 2 diskuterat hur de olika kraften har branschen specialstuderats inom

avnämarsektorernas - och då främst verk- ramen för den verkstadsexportstudie som stadsindustrins och byggnadssektorns - ef- inom Industriens pågår utredningsinstitut terfrågan efter manufakturvaror kan komma (IUI). Undersökningen ingår som bilaga l att utvecklas. och en sammanfattning har gjorts i kapitel 2. Faktorer som här spelar en viktig roll är Den har utgjort underlag för export- och konkurrensen från andra produkter och and- importprognoserna. ra material. För produkter som handverktyg Ett ökande importtryck kommer att prägoch hushållsmetallvaror är denna konkurrens la den svenska manufakturmarknaden under kännbar. Flera varugrupper inom 70-talet. Speciellt gäller detta enklare, arbranschen kommer att möta en hårdare betsintensiva varor. Vi har inte ansett det plastkonkurrens under 70-talet. En sådan troligt att exporten kommer att öka i samma grupp är byggnadsmetallvarorna. För bran- takt som under 60-talet. Våra kalkyler ger schen som helhet torde emellertid konkur- till resultat att den årliga produktionsvolymrensen från andra material och metoder ökningen inom branschen under 70-talet

202 SOU 1973: 29

skulle bli 4 % i stället för 7,5 % under det tionstillväxten har uppskattats under antaförflutna decenniet. Vid denna beräkning gande att nyinvesteringarna göres i den har vi tagit hänsyn till att företagen visat modernaste tekniken, dvs. den som finns hos förmåga att ta upp andra produkter än företagen med den högsta produktiviteten. manufakturvaror samt att överta tillverkning Kapitalinsatsen ska täcka behovet både för av manufakturvaror som legat på andra den nettoökning av produktionskapaciteten verkstadsföretag. Den väntade lägre tillväx- som angetts i kapitel ll och för att ersätta ten torde få betydande konsekvenser för kapaciteten i de anläggningar som slås ut. Vi branschens omvandling. har beräknat detta kapitalbehov under 70- De arbetskraftsinsatser som erfordras för talet till cirka 3 miljarder kr, i 1970 års denna produktionsökning har beräknats un- prisnivå. Detta utgör 15 á 20 % av verkstadsder antagande om en lägre produktivitetsök- industrins investeringar. Branschen har tidining under 70-talet än under 60-talet. Skälen gare svarat för 20-25 % av dessa investeför denna bedömning är bl. a. att det torde ringar, en nivå som ungefär svarade mot vara svårt att via metodförbättringar, ackord manufakturindustrins andel av verkstadsetc. i den direkta produktionen höja produk- industrins totala produktion. tiviteten i samma takt som tidigare. Denna Behovet av arbetskraft och kapital kan uppfattning överensstämmer med långtidsut- självfallet modifieras av den tekniska utveckredningens. På tjänstemannasidan torde å lingen. Vår genomgång av den förväntade andra sidan produktiviteten komma att höjas tekniska utvecklingen under 70-talet tyder snabbare än hittills, men tjänstemanna- inte på att några mera genomgripande förandelen är låg i branschen. Produktivitets- ändringar är att vänta för branschen som ökningen inom företagen är avgörande för helhet. För vissa delar kan dock den tekniska lönestegringstakten och därmed för omvand- utvecklingen få betydande återverkningar. lingen. Produktivitetstillväxten blir enligt Expertbedömningar av utvecklingen på våra antaganden en procentenhet lägre per längre sikt tyder på att flertalet av brantimme än under 60-talet. schens viktigaste produktionsprocesser kom- Detta innebär att sysselsättningen i bran- mer att undergå viktiga förändringar. Med schen skulle komma att minska med ca det tidsperspektiv vi i allmänhet haft i denna 9 000 personer under 70-talet. Under 60-ta- utredning finns det dock inte anledning let ökade antalet anställda i branschen med vänta att takten i den tekniska utvecklingen i ungefär 9 000. De största sysselsättnings- avgörande grad skulle komma att avvika från minskningarna relativt sett synes falla på 60-talets. byggnadsmetallvaruindustrin och hushålls- Manufakturindustrins möjlighet att rekrymetallvaruindustrin. Manufakturindustrin får tera arbetskraft bl. a. av miljöförpåverkas enligt vår bedömning en mera negativ syssel- hållandena. Kostnaderna för vissa ikapitel 8 sättningsutveckling än både Verkstadsindu- angivna av den inre förbättringar miljön, strin i genomsnitt och hela den svenska arbetsmiljön, synes inte vara högre räknat industrin. Detta förklaras främst av en lång- per anställd i berörda än inom företag sammare efterfrågetillväxt. Denna sysselsätt- verkstadsindustrin i genomsnitt. Däremot är ningsutveckling innebär nedläggning av ett de finansiella förutsättningarna för att åstadrelativt betydande antal anläggningar. Även komma erforderliga förbättringar sämre i vid en snabbare efterfrågetillväxt skulle manufakturindustrin. En något större andel sysselsättningsutvecklingen ha blivit svag av de sysselsatta i branschen arbetar i en p. g. a. behovet av att genom en fortgående miljö som kräver förbättringar. Att arbetsteknisk rationalisering minska arbetskrafts- miljön på det hela taget skulle vara sådan att insatserna i tillverkningen. den utgör något avgörande hinder för rekry- Branschens behov av maskin- och bygg- teringsmöjlighetema i jämförelse med förhålnadskapital för att kunna realisera produk- landena i den övriga verkstadsindustrin har vi

SOU 1973: 29 203

inte funnit belägg för. nivå under genomsnittet. Påverkan på den yttre miljön från bran- Finansieringsförhällandena har vi kunnat schens sida härrör främst från ytbehandlings- studera enbart för åren 1967-70. Detta verksamheten, dvs. galvanisering, förnickling förhindrar slutsatser om de långsiktiga utetc. Av totalt 15 000 personer sysselsatta vecklingstendenserna. Kapitalförsörjningens med ytbehandling faller ca 2 000 på manu- sammansättning är mycket olikartad mellan fakturindustrin. De renodlade ytbehandlings- manufakturindustrins olika delar. Relationen företagen tillhör manufakturindustrin och en mellan eget och främmande kapital synes ökande andel av ytbehandlingen förs över till vara mera beroende av graden av kapitalindenna typ av företag. Under den senaste tensitet i produktionen än av lönsamhetslågkonjunkturen har miljövårdsinvesteringar nivån. inom bl. a. ytbehandlingsverksamheten un- Vi har beräknat branschens totala kapitalderstötts i konjunkturpolitiskt syfte. behov för investeringar i omsättnings- och Den finansiella utvecklingen kan utgöra en anläggningstillgångar under 70-talet till cirka hämsko på möjligheterna att uppnå den 7,7 miljarder kr i löpande priser. Med den erforderliga investeringsnivån för manufak- efterfråge- och produktionsutveckling vi anturindustrin. Vår undersökning av lönsam- sett trolig kommer enligt utredningens huhetsförhållandena i branschen, se kapitel 9, vudkalkyl företagens eget bruttosparande att visar att lönsamheten varit svag. Avkast- svara för en lägre andel av kapitalbehovet än ningen (före skatt) på korrigerat totalt kåpi- hittills. Denna ökning av det främmande tal för perioden 1965-70 uppgick till i kapitalets andel kan komma att negativt genomsnitt 2,7 % och till 3,2 % på korrigerat påverka investeringsbenägenheten. eget kapital. Detta synes vara en lönsamhets- De viktigaste manufakturregionerna är de nivå som ligger inte oväsentligt under genom- tre storstäderna, Eskilstuna, vissa orter i snittet för verkstadsindustrin. De delar av Bergslagen och Vämamoregionen. Den fortbranschen som uppvisat den högsta lönsam- satta omvandling som följer med den efterheten är metalltrådsindustri m. m. samt an- frågeutveckling vi anser trolig, får med all nan metallvaruindustri. Under genomsnittet sannolikhet betydande regionala konsekvenligger handverktygssektorn och hushållsme- ser. Vi har i vår genomgång av de regionala tallvaruindustrin. Sambandet med efterfråge- problemen uppehållit oss vid de orter där utvecklingen är tydligt. omvandlingen fâr särskilt påtagliga konse- Företagen i storleksgrupperna 200-1 000 kvenser, dvs. Eskilstuna och Stockholm. Att anställda har haft den svagaste lönsamheten. vi begränsar oss till att enbart diskutera dessa Detta torde sammanhänga med att företagen båda orter innebär inte att vi bortser från kommit upp i en storlek där de inte som risken att nedläggningen av manufakturföretidigare kan tillgodogöra sig det lilla före- tag, med dominerande ställning på arbetstagets fördelar vad gäller exempelvis flexibili- marknaden i mindre orter, kan komma att tet i produktinriktningen, men samtidigt utgöra ett direkt hot mot dessa samhällens ännu ej uppnått det stora företagets fördelar fortbestånd. i fråga om möjlighet att hålla egna specialis- Eskilstuna präglas av en ensidig inriktning ter, i fråga om kapitalförsörjning etc. Mate- på industri, varav manufakturindustrin utgör rialet tyder således på att det finns en en stor del. Inriktningen av produktionen är tillväxttröskel i det angivna storleksområdet. sådan att någon snabb expansion ej kan Det mest framträdande draget vad gäller väntas, varför en fortsatt nedgång i sysselregionala skillnader i lönsamhet är att före- sättningen inom manufakturindustrin är trotagen i Stockholms- och Eskilstunaområdena lig. Den övriga industrin synes inte heller uppvisar en mycket låg nivå. De studerade svara för en sådan tillväxt att den ger Stockholmsföretagen visar genomsnittligt på några väsentliga positiva effekter på sysselen förlust, medan Eskilstunaföretagen har en sättningen. Inte minst viktigt för omvand-

204 SOU 1973: 29

lingens effekter under 70-talet är att orten främsta problemen vara att orderlängden är har en mycket liten tjänstesektor i förhållan- så kort att de har mycket små möjligheter de till flertalet andra orter av samma storlek. att planera sin produktion på längre sikt och Manufakturindustrin i Stockholm har ock- att en del beställarföretag i lågkonjunkturer så en inriktning på produkter med låg tar hem sina beställningar med påföljd att tillväxt. Även här torde en relativt sett konjunkturavmattningar slår hårt pâ underbetydande nedgång i sysselsättningen kom- leverantörerna. Vidare kan beställamas utma att äga rum. Kostnaderna för arbetskraft nyttjande av alternativa betalningsvillkor och lokaler är höga i Stockholm, varför en innebära betydande likviditetspåfrestningar industri med den stmktur som manufaktur- för underleverantörema. Beställarföretagens industrin nu har torde få svårigheter att bedömning är att det i framtiden kommer upprätthålla konkurrenskraften. att finnas en relativt snabbt ökande volym av Manufakturindustrin består av små och arbeten som lämpar sig för underleveranser. medelstora företag i större utsträckning än Utredningen anser ett väl fungerande undervad som är fallet för hela verkstadsindustrin. leverantörssystem vara av stor vikt för den Vi har därför behandlat vissa småföretagrfrå- svenska verkstadsindustrin och anser att vissa gor som vi anser ha ett viktigt inflytande på förbättringar i detta är möjliga att uppnå. branschens omvandlingstakt. En sådan fråga Som framhölls inledningsvis är branschen är företagets styrning och planering. Enligt mycket heterogen och förutsättningarna invår uppfattning, bl. a. grundad på den enkät för framtiden ter sig därför avsevärt olika för om planering m. m. i mindre företag som branschens olika delar. relaterats i kapitel 6, finns behov att kom- För delar av verktygssektom och hushållsplettera företagens egna resurser med exter- metallvarusektorn är situationen präglad av na sådana. att tillverkningen är arbetsintensiv och av att En annan för de mindre och medelstora den utländska konkurrensen är hård. Sannoföretagen viktig fråga är generationsväxlings- likt måste anpassningen här innebära satsproblemen ifamilfeföretag. En betydande ningar på marknadsföringsomrâdet, omstrukdel av manufakturindustrins familjeföretag turering inom produktionen som kan innebästår inför en generationsväxling. Gjorda över- ra någon form av samarbete eller samordning slagsberäkningar visar att kraven på lönsam- mellan företagen samt övergång till nya het blir betydande om sådana reserver ska produkter. byggas upp att generationsväxlingen kan ske För de delar av branschen som har byggutan att företagets ekonomi försämras. De nadsindustrin som huvudsaklig avnämare, svåraste problemen synes uppstå om den metallkonstruktionsindustrin och byggnadstillträdande företagsledaren ska lösa ut släk- metallvaruindustrin, kommer 70-talet att tingar ur företaget. Vi riktar i detta samman- utmärkas av den dämpade byggnadsaktiviteten. hang uppmärksamheten på värderingen av l viss utsträckning kommer också konkurrenicke-börsnoterade företag. I allmänhet synes sen från andra material än de traditionella nuvarande värderingspraxis leda till att före- att vara kännbar. En viss omorientering av tagen övervärderas i förhållande till sin av- produktionen mot utlandsmarknaden och kastningsförmåga, vilket starkt bidrar till att mot nya material torde därför bli erforderlig. försvåra generationsväxlingen. För företag inom metallkonstruktionsindu- För många mindre företag är underleve- strin med enklare plåtslageri- och smidesarrantörssystemet och dess funktion en central beten kommer sannolikt en omstrukturering fråga. Utredningen har ägnat speciell upp- att ske som bl. a. innebär nedläggning av ett märksamhet åt detta. Underleverantörsföre- flertal produktionsenheter. tagen torde svara för ungefär 1/5 av bran- För den mera processindustribetonade tillschens produktion och en lika stor andel av verkningen som trådindustri m. m., spik-, dess sysselsättning. Dessa företag anser de skruv- och bultindustri och rörtillverkning

SOU 1973: 29 205

erfordras främst en kapitalintensiv produk- det tekniska kunnandet blir alltmer internationsapparat som genom sin effektivitet kan tionellt. hävda sig i den utländska konkurrensen. För Tillgången på tekniker synes ha förbättdelar av denna tillverkning torde det vara rats under 60-talet, varför en hög andel möjligt att genom en medveten produktdif- tekniker i arbetskraften som en komparativ ferentiering koncentrera sig på produkter där fördel kvarstår och eventuellt förstärks. ett högre kostnadsläge inte är en avgörande Teknikerandelen är dock låg inom manufaknackdel. turindustrin (kapitel 7) varför denna all- För många företag kommer de allmänna männa produktionsförutsättning ej speciellt småföretagsproblemen, underleverantörspro- gynnar branschen. blemen eller de regionalt betingade proble- Tillgången på yrkesarbetare har försämmen att vara av största vikt. rats. Detta förklaras bl. a. av yrkesarbetarnas relativa iöneutveckling samt av att svårigheten att rekrytera tekniker lett till att arbets- 13.3 Utredningens förslag ledare och förmån trätt in på ingenjörsarbe- Mot den allmänna bakgrund som givits i ten och yrkesarbetare rekryterats till arbetsavsnitt 13.2 kan frågan om manufakturin- ledare- och förmänsposter. Dämpningen av dustrins produktionsförutsättningar resas. I underskottet på tekniker och den under vår studie härom (bilaga 1) framhålls att den senare tid ökade benägenheten hos ungdosvenska industrin i allmänhet anses ha spe- men att söka sig till yrkesinriktade linjer ciella produktionsförutsättningar, s. k. kom- tyder på att yrkesarbetartillgången kan komparativa fördelar, i produktion som karaktä- ma att förbättras. riseras av ett eller flera av följande särdrag: Den följande redogörelsen för utreda) hög kapitalintensitet ningens förslag följer i stort den gjorda b) högt utnyttjande av traditionella inhem- uppdelningen av produktionsförutsättningarska råvaror na. Därjämte behandlas vissa frågor med c) hög andel tekniker i arbetskraften anknytning till företagsstrukturen och den d) hög andel yrkesarbetare i arbetskraften. regionala fördelningen. Det framhålls att dessa förutsättningar delvis kan väntas äga giltighet även framde- Förslag med anknytning till de speciella les. Det som nedan sägs om produktionsförprodu ktionsföru tsättn ingarna utsättningarnas utveckling gäller i relation till motsvarande förändring i konkurrentlän- Beträffande den tekniska (och naturvetenderna. Det är troligt att utvecklingen av skapliga) utbildningen och forskningen (med kostnaderna för arbetskraft respektive kapi- anknytning till punkten c) vill utredningen tal även fortsättningsvis kommer att vara anföra följande. sådan att en ökad inriktning mot kapitalin- Vad gäller den högre utbildningen och tensiv tillverkning är gynnsam för företagen. forskningen finner utredningen det ound- Detta gäller såväl industrin i allmänhet som gängligt att en nivå hålles i dessa hög manufakturindustrin. I relation till genom- avseenden om en fortsatt hög levnadsstansnittet för industrin är kapitalintensiteten i dardnivå ska kunna bibehållas i landet. Ett genomsnitt i branschen dock ej hög. litet land som Sverige måste för att kunna Användandet av inhemska råvaror är av hävda sig i den internationella konkurrensen speciell vikt för manufakturindustrin efter- snabbt anpassa sig till den tekniska utvecksom stålkostnaden utgör en stor andel av det och hålla lingen en hög beredskap när det genomsnittliga produktpriset. Det förefaller gäller att ta upp nya produkter och produktroligt att fördelen av närhet till stålindu- tionsmetoder. För att en sådan snabb anpassstrin kommer att försvagas i och med att nya ning ska vara möjlig krävs en hög nivå på det stålländer kommer in på marknaden och tekniska kunnandet i landet. i Deltagandet

206 SOU 1973: 29

det internationella handelsutbytet och det de berörda manufakturföretagen tar upp nya tekniska utbytet ställer även krav på en hög produkter och går in på nya områden. nivå vad gäller t. ex. språkkunskaper. För flertalet av manufakturindustrins de- Ansvaret för att den tekniska och naturve- lar leder inte konkurrensen från nya material tenskapliga forskningen och utbildningen får och metoder till att företagen i branschen erforderliga resurser vilar ytterst på stats- går över till dessa nya material eller metoder. makterna. För att åstadkomma en önskvärd Det synes i stället vara vanligare att de söker utveckling i detta avseende torde priorite- nya produkter inom områden som tillverkringar på olika plan vara nödvändiga. En ningsmässigt ligger nära de gamla. Ett stegi åtgärd är att dimensionera utbildningsvägar- riktning mot att tillförsäkra företagen resurna efter dessa önskemål. En sådan styrning ser för egna satsningar på forskning och kan t. ex. uppnås genom att, som U 68 utveckling anser utredningen vara det beslut föreslår, införa spärrar över hela utbildnings- om avdragsrätt för sådana kostnader som området. 1973 års riksdag fattat. En fråga i sammanhanget är vilka grenar Den kollektiva forskningen ligger främst inom teknisk utbildning och forskning som på Institutet för Verkstadsteknisk Forskning bör prioriteras. Sambandet mellan våra tradi- (IVF). Arbetet där är närmast en kombinationellt viktigaste industribranscher, skogs-, tion av forskning och utvecklingsarbete. Förgruv- och stålindustrin samt delar av verk- delningen på projektområden framgår av stadsindustrin, och forskningen har sannolikt kapitel 7. varit av stort värde för den industriella Sveriges Mekanförbund svarar för hälften, utvecklingen och samtidigt inneburit att den staten genom styrelsen för teknisk utveckhögre forskningen fått en stark inriktning ling, STU, för hälften av kostnaderna. Utmot dessa områden. Det torde vara av värde vecklingen är bunden fram t. o. m. budgetatt en sådan inriktning och ett sådant sam- året 1974/75. Utredningen finner att inriktband består. ning och arbetsformer har lett till att arbetet Vi kunde i avsnittet om den tekniska kommit att beröra konkreta, för industrin utvecklingen (kapitel 7) konstatera att forsk- viktiga problem men att verksamheten har nings- och utvecklingsinsatserna var relativt en för liten omfattning i relation till verksett små inom manufakturindustrin. Detta stadsindustrins betydelse. Det är därför angemodifieras i viss utsträckning av att på de läget att IVF efter nämnda tidpunkt tillförmanufakturområden där stålindustrin, eller säkras ökade resurser för fortsatt verksamhet större verkstadsföretag tillhörande andra och att områden som konstruktions- och branscher, börjat tillverkning torde FoU- utvecklingsteknik därvid kan täckas. nivån vara hög. Det är således inom den En av den svenska industrins s. k. kompafristående manufakturindustrin, främst be- rativa fördelar skulle enligt bilagestudien stående av mindre företag, som denna nivå är ligga i yrkesarbetarintensiv tillverkning låg. Vi kunde likaledes konstatera att ande- (punkt d). Vår uppfattning är att svensk len tekniker var låg inom manufakturindu- industris konkurrenskraft även fortsättningsstrin. Utredningen anser detta förhållande vis måste grundas på god tillgång till yrkesallvarligt med tanke på vad som tidigare sagts arbetare och över huvud taget ett kvalificerat om vilka faktorer som i särskilt hög grad yrkeskunnande. Det förefaller inte troligt att synes bidra till den svenska industrins kon- en konkurrenskraftig industri kan byggas kurrenskraft. enbart på hög kapitalintensitet eller forsk- Vissa av de traditionella manufakturpro- ningsintensitet utan måste kombineras med dukterna kräver inte någon hög teknisk nivå en hög kunskapsnivå inom arbetarkåren. i tillverkningsprocessen, varför en anpassning Den nämnda studien tyder på att manutill de inledningsvis i detta avsnitt nämnda fakturindustrin uppvisar en relativt hög yrproduktionsförutsättningarna torde kräva att kesarbetarintensitet. Utredningen finner det

SOU 1973: 29 207

angeläget att en god tillgång på kvalificerad realisera. Huruvida de investeringar kommer yrkesutbildad arbetskraft kan garanteras. Vi till stånd som utgör grunden för detta har konstaterat att arbetskraften i manufak- kapitalbehov är en fråga om dels den sänkta turindustrin i genomsnitt inte avvek starkt i egenfinansieringsgradens inverkan på investefråga om sammansättningen från den övriga ringsbenägenheten, dels på vilka villkor det verkstadsindustrin. Dessa frågor är således externa kapitalet tillhandahålles. Tillgång till gemensamma för hela verkstadsindustrin. externt kapital till gynnsamma villkor torde Utredningen anser att det nyligen framlag- endast till en viss del kunna kompensera en da förslaget om inrättandet av yrkestekniska låg egenfinansiering. högskolor ligger i linje med ovan angivna tankegångar. Det är enligt utredningens me- Förslag med anknytning till allmänna småning också angeläget att utbildningen på den företagsproblem verkstadstekniska linjen på gymnasiet får en omfattning och inriktning som svarar mot Andelen mindre och medelstora företag är behoven. För detta krävs beredskap för att större än inom övrig Verkstadsindustri och anpassa utbildningen så att de kunskaper dessa företags speciella problem och villkor som förmedlas är användbara i yrkeslivet och är således särskilt angelägna att behandla. har en väl avvägd sammansättning av praktis- Dessa frågor är dock ej specifika manufakka och teoretiska moment. turproblem utan är gemensamma för flerta- I detta sammanhang bör även den utbild- let små företag. Ett av dessa problem utgör ning som sker i arbetsmarknadsstyrelsens företagslednings- och planeringsfrågorna. Våregi samt i v-iss mån även vuxenutbildningen i ra erfarenheter visar tydligt att de mindre övrigt uppmärksammas. Det finns på detta företagen har svårt att följa med i den område behov av en allmänorienterande ut- snabba utvecklingen inom exempelvis teknik bildning som är centralt organiserad så att och marknadsföring. Åtgärder i syfte att dess innehåll är av likartat slag över hela åstadkomma en förbättring härvidlag bör landet. därför övervägas. Mindre företag har helt När det gäller den vidare utbildningen, naturligt begränsade möjligheter att inom inom exempelvis omskolningsområdet, är det egna företagets ram hålla personella och det angeläget att denna organiseras så att den ekonomiska resurser för att kunna följa med väl avpassas till yrkeslivets krav. Betydande i denna utveckling. Detta motiverar att delar av denna vidareutbildning borde därför samhällets åtgärder inriktas på att förbättra kunna förläggas till företagen. Därigenom situationen i detta avseende. ökar möjligheterna för att de som genomgår Vi har framhållit att det är av speciell vikt utbildningen får praktisk nytta av förvärvade för ett land som Sverige att snabbt få kunskaper och färdigheter. kännedom om och kunna tillämpa ny och Av betydelse när det gäller verkstadsindu- redan befintlig men ej i bruk varande teknik. strins, och därmed även manufakturindu- Detta är inte minst viktigt för de mindre strins, rekryteringsmöjligheter är också löne- företag som inte själva kan svara för ett utvecklingen, den fysiska och psykiska ar- kvalificerat utvecklingsarbete. Det är angeläbetsmiljön etc. get att den svenska industrin snabbt får Manufakturindustrins behov av kapital tillgång till kunskap om den internationella (punkt a ovan) under 70-talet angavs i tekniska utvecklingen. Organisationen av kapitel l 1 till cirka 7,5 miljarder kr enligt en denna kunskapsöverföring och samhällets mycket schematisk kalkyl. Vår bedömning roll i denna bör därför övervägas. Vidare är är, med hänsyn till att industrin under denna kontakten mellan företag och universitet och period kommer att vara en prioriterad sektor högskolor viktig. De stora företagen torde ha på kapitalmarknaden, att ett kapitaltillskott goda möjligheter att upprätthålla sådana av denna storlek inte förefaller orimligt att kontakter och få sina problem behandlade i

208 SOU 1973: 29

forskningen. Däremot år svårigheterna för de har lägre utbildning än motsvarande personal mindre företagen omvittnade när det gäller i den övriga verkstadsindustrin. Det är angemöjligheterna att kunna dra nytta av forsk- läget att den utbildningsverksamhet som kan ningen. Vi finner det angeläget att forskning- bidra till en förbättring härvidlag får en en vid universitet och högskolor får ökad målinriktad karaktär med en inriktning som praktisk anknytning. Det torde finnas möj- tar fasta på företagens, och företagarnas, ligheter att öka de mindre företagens utbyte praktiska problem. Vi ser även här en uppav pågående forskning och deras möjligheter gift för den regionala näringspolitiska organiatt fâ sina speciella problem beaktade i sationen. större utsträckning. Utredningen anser att den ökade satsning Näringslivets egna organisationer svarar i på den regionala organisationen som skett betydande grad för sådan kunskapsöverfö- under innevarande år endast kan vara ett steg ring. Genom dessa organisationers verksam- i riktning mot uppbyggnaden av en organisahet på det internationella planet, genom tion som kan svara för de arbetsuppgifter av kursverksamhet, företagsledarutbildning och den omfattning vi angivit. annan utbildning har företagen goda möjlig- Flertalet av de mindre företagen är familheter att denna väg få del av nya tekniska jeföretag. Det är i särskilt hög grad frågor och administrativa rön. omkring generationsväxlingen som är svår- Utredningen anser det dessutom lösta. Det primära problemet vid en generaangeläget, som framgår av kapitel 6, att en för- tionsväxling är att finna en lämplig företagsstärkning av den regiønala näringspolitiska ledare. Genom att arbetsmarknaden numera organisationen sker. Det finns behov av är rikt differentierad framstår inte alltid extern service till företagen inom exempelvis ledning av ett familjeföretag som ett konkurområdena marknadsföring, ekonomiska styr- renskraftigt alternativ. Svårigheten att lösa och planeringssystem, det administrativa och efterträdarfrågan har starkt poängterats vid det tekniska området. Det finns behov av en våra kontakter med företagen. organisation som bl. a. genom uppsökande Den beskattning som drabbar familjeföreverksamhet kan klarlägga de enskilda före- tagen utgör blott en faktor, även om den är tagens behov av extern service samt förmedla viktig i och för sig. Vi har noterat att denna eventuella erforderliga kontakter med myn- fråga är föremål för fortsatta övervägandeni digheter, forskningsinstitutioner, konsulter annat sammanhang. etc. En företagare som har att ta ställning till Utredningen anser att en betydande ut- generationsväxlingsproblemen har möjlighet byggnad av den regionala näringspolitiska att välja olika utvägar. En sådan är att organisationen bör komma till stånd. Det försöka sälja företaget. Denna möjlighet står synes i hög grad nödvändigt att företagen får knappast öppen för mer än ett relativt litet de exemplifierade möjligheterna till kom- antal företag. En annan handlingslinje är att plettering med expertis utanför företaget. genom likviditetsuppbyggnad, successiva gå- Samtidigt har de regionala statliga organen vor, genom försäkringar eller en kombinaett starkt behov av en organisation som kan tion härav försöka säkra företagets fortbesvara för näringspolitiska bedömningar. stånd vid generationsväxlingen. Om detta När det gäller företagrledarutbildningen påbörjas i god tid torde det vara möjligt att tyder den undersökning som utredningen härigenom undgå svårare konsekvenser, åtlåtit göra på att drygt hälften av företags- minstone för ej alltför stora familjeföretag. ledarna i företag med färre än 200 anställda En tredje väg är att företagaren avstår från har realskola, yrkesskola eller motsvarande expansion och försöker ta ut så mycket som som grundutbildning (kapitel 6). I kapitlet möjligt ur företaget. Detta får naturligtvis på om den tekniska utbildningen visades att sikt svåra konsekvenser. Vi har intrycket att FoU-personalen i branschen genomsnittligt de nuvarande utlösningsproblemen gör att

l4-SOU 1973: 29 209

ett inte oväsentligt antal företagare valt för de anställda blir tryggare. denna utväg. Utredningen föreslår att denna princip- Vi anser sammanfattningsvis att utlös- skiss vidarebearbetas. ningen i familjeföretagssammanhang utgör Utredningen har ingående behandlat undet stora problemet som för företag utöver derleverantärsfrågorna (kapitel 4). Vi anser en viss storlek är mycket svårlöst. Här skulle ett väl fungerande underleverantörssystem en mera realistisk värdering i taxeringshän- vara mycket för den svenska verkviktigt seende ha gynnsamma effekter på delägarnas stadsindustrin. Utredningen finner åtgärder värdering av företagen och därmed reducera för att utveckla och förbättra underleveran-

problemet. törssystemets funktionssätt motiverade. För att i någon mån råda bot på familje- Som framgått av kapitel 4 anser en betyföretagens svårigheter vill utredningen ange dande del av underleverantörsföretagen att en principskiss till lösning. Eftersom dessa deras situation är präglad av osäkerhet. Vår frågor ej enbart berör manufakturindustrin enkät i medeltal tydde på att orderlängden torde de få övervägas i ett större samman- var kortare än 6 månader. bör Förbättringar hang. härvidlag komma till stånd. Det torde också Vi föreslår att staten vid generationsväx- vara att i ökad nödvändigt utsträckning ling i familjeföretag erbjuder sig att gå in använda kontrakt som stipulerar båda sidors med riskvilligt kapital för att underlätta för rättigheter och skyldigheter. Vidare skulle en den nytillträdande företagsledaren att lösa ut ökad Standardisering av betalningsvillkoren släktingar utan att företagets existens sätts medföra att underleverantörerna inte blir på spel. Kraven på formella säkerheter bör utsatta för betalningsförskjutningar vid fördärvid ej ställas för högt. Staten kan exemändringar i kreditmarknadsläget. pelvis gå i borgen för banklån mot aktieri Utredningen anser att det är en lämplig företaget som säkerhet. Statens intressen i uppgift för branschorganisationen, Sveriges företaget kan bevakas exempelvis genom Mekanförbund, eventuellt i samarbete med tillsättande av revisor. När generationsväxdet nytillkomna industriverket, att ta initialingen är genomförd kan staten successivt lötiv i detta avseende. En lämplig åtgärd synes sas ut enligt i förväg överenskomna principer. vara att tillsammans med beställare och Vår bedömning är att denna metod har underleverantörer regelbundet diskutera på två fördelar. Den ena är att genom statens vad sätt underleverantörssystemet kan förinträde ges en norm för hur företaget skall bättras. värderas. Detta torde kunna tjäna som ett Det torde finnas att de goda möjligheter riktmärke i de fall släktingarna ej kan enas erfarenheter som de stora av underleveranom värderingen av företaget. törer starkt beroende verkstadsföretagen för-

Den andra fördelen, och den enligt vår värvat

kan nyttiggöras i dessa sammanhang. mening viktigaste, är att ett stort antal Vi har nämligen funnit att det inte i första arbetstagare bereds en tryggare sysselsätt- hand är kontakterna mellan dessa stora ning. Vårt förslag torde innebära att ett inte och underleverantörerna företag som är prooväsentligt antal företag undgår att läggas blematiska. Det är främst kontakten mellan ner p. g. a. att generationsväxlingen ej kan få som ej lägger ut underlevebeställarföretag en tillfredsställande lösning eller att denna ranser kontinuerligt och underleverantörerna blir en så utdragen process att företagets som behöver förbättras. skötsel eftersätts. Utredningen föreslår därför att ett eko- De lånebelopp som från statens sida torde nomiskt bidrag utgår till den undersökning vara aktuella i sammanhanget har inte beräksom planeras av Svetab och AC-Mekan AB nats, men bör inte bli större än att de väl kan om de praktiska erfarenheterna inom några försvaras med hänsyn till att omvandlingen av landets största av uppbeställarföretag får ett lugnare förlopp och sysselsättningen byggnaden och utnyttjandet av ett väl plane-

210 SOU 1973: 29

rat underleverantörssystem. Avsikten är att En samordning och ett ökat samarbete dessa praktiska erfarenheter ska kunna för- mellan företagen inom dessa branscher torde medlas till beställarföretag som ej regelbun- kunna underlätta omställningsproblemen. I det och integrerat anlitar underleverantörer. viss mån har en sådan samordning kommit Underleverantörssystemet bör kunna an- till stånd inom ramen för det arbete som vändas för att sprida tekniskt och adrni- med statligt stöd sker inom Mekanförbunnistrativt kunnande från beställare till under- dets strukturkommitté. leverantör. I vissa avseenden har dock under- Utredningen föreslår att dessa delar av leverantörerna svårt att tillgodogöra sig det- manufakturindustrin fogas till de branscher ta. Underleverantörernas brister synes främst vilkas omvandling AB Strukturgaranti ska dvs. förmå- underlätta. Företaget stället s. k. strukturligga i produktionsplaneringen, så att det garantier till förfogande för lån avseende gan att planera produktionsflödet passar in hos ett beställarföretag med kort förvärv av hela eller delar av företag eller för Vidare är förmågan att pla- sammanförande av vissa funktioner i flera framförhållning. nera inkomst- och utgiftsströmmar, den företag till ett gemensamt bolag. finansiella planeringen, bristfällig. Ytterligare En garantiram byggs f. n. upp under tre år ett problem är att förmågan att hålla den fr. o. m. den ljuli 1972 för att vid periodens avtalade kvaliteten ibland saknas. slut omfatta 100 milj. kr. En utvidgning till Utredningen föreslår att utbildningspro- att omfatta de nämnda delarna av manufakgram skapas för att åstadkomma förbätt- turindustrin torde kräva att garantiramens ringar på detta område. Sådana utbildnings- belopp uppjusteras. program måste utformas i nära samråd med erfarna beställarföretag. Vi anser detta slag Förslag med anknytning till regionala proav utbildning vara exempel på en sådan blem konkret utbildning som tidigare nämnts. De områden där de absolut sett största regionala problemen föreligger är Eskilstuna Förslag med anknytning till speciella och Stockholm. Vi har i kapitel 12 diskutebranschproblem till rat dessa frågor, främst med anknytning De delar av manufakturindustrin som utred- Eskilstunaproblemen. Vi ska även i detta ningen anser i främsta rummet kommer att sammanhang främst uppehålla oss vid Eskilsstå inför omvandlingsproblem under 70-talet tunaproblemen. är delar av verktygsindustrin, främst hand- Med hänsyn till den efterfrågeutveckling delar av metallkonstruk- som kan väntas för betydande delar av verktygssektorn, tionsindustrin, främst mindre med Eskilstunaindustrins produktsortiment är en företag inriktning på plåtbearbetning och annan fortsatt snabb strukturomvandling med nedtillverkning för byggsektorn, samt hushålls- läggningar av mindre och medelstora företag metallvarutillverkningen. Inom dessa områ- ytterst sannolik. I kapitel 12 angavs att den föreligger en betydande risk för att en manufakturindustrins sysselsättning i orten långsam efterfrågetillväxt i kombination med kan väntas sjunka med 20-25 % under

en företagsstruktur som ej är anpassad till 70-talet eller ungefär l 000 personer.

förändringar kan förorsaka betydande om- Bl. a. med hänsyn härtill är det synnerliställningsproblem. gen angeläget att en snabb utbyggnad av den Ur regional synpunkt är problemet att regionala näringspolitiska organisationen omställningarna inom handverktygs- och kommer till stånd i regionen. Dess uppgift hushållsmetallvaruindustrin i särskild grad bör enligt vad vi tidigare framhållit vara att kommer att drabba Eskilstuna, inom metall- bidra till att resurser utanför företagen kanakonstruktionsindustrin storstäderna, särskilt liseras så att de kommer företagen till godo Stockholm. och stärker industrins konkurrenskraft.

SOU 1973: 29 211

Utvidgning av AB Strukturgarantis arbets- Den andra regionen med en stagnerande område till att omfatta de delar av manufakmanufakturindustri av mera betydande storturindustrin som är särskilt företrädda i lek är Stockholm. Problemen är dock här av Eskilstuna är påkallad. något annan art eftersom och näringslivet Det förhållandet att regionen är stödområ- sysselsättningsmöjligheterna är mera diffede vad avser Iokaliseringslån torde ha med- rentierade. En krympning av manufakturinfört att investeringar i orten skett som dustrin i Stockholm innebär dock att ytterliannars inte skulle ha kommit till stånd. Vi gare ett betydande antal industriella sysselfinner att orten tills vidare bör förbli stödsättningsmöjligheter går förlorade i regionen. område i detta avseende. Med den starka efterfrågan på arbetskraft Utredningen noterar vidare att ett arbete och mark som råder i regionen torde en påbörjats inom näringslivets organisationer traditionellt inriktad manufakturindustri få med avsikt att bidra till en förbättring av svårt att kunna betala konkurrenskraftiga Eskilstunaindustrins konkurrenskraft. löneroch höga lokalkostnader. Vi förutser Kommunen har som ett resultat av den en fortsatt tillbakagång för Stockholms lokala näringslivskommitténs arbete föresla- manufakturindustri. Med hänsyn till den git att en tjänst som kontaktman med höga genomsnittsåldern bland de anställda näringslivet inrättas. torde detta få allvarliga konsekvenser. Metallmanufakturutredningen föreslår att Om en förändring av utvecklingstendenekonomiskt stöd om totalt 200 000 kr utgår serna vad gäller manufakturindustrin i Stocktill en undersökning av förutsättningarna för holm ska kunna åstadkommas, och branett samarbete, främst inom marknadsförings- schen därmed ska kunna bidra till en diffeområdet, mellan Eskilstunaföretagcxi. Denna rentiering av ortens arbetsmarknad, måste de undersökning är samordnad med den ovan regionalpolitiska medlen vad gäller industrin nämnda undersökningen inom Svetab och användas på ett sådant sätt att ortens situa- AC-Mekan om erfarenheterna av underleve- tion inte förvärras. rantörssystemet. Framhâllandet av dessa båda regioners pro- Utredningen finner att åtgärder som blem innebär inte att vi anser att åtgärder främst skulle kunna bidra till att göra Eskils- som möjliggör en expansion av manufakturtuna till en attraktiv ort för företag, och för industrin i Eskilstuna och Stockholm på dess anställda, är en breddning av ortens andra regioners, t. ex. Vämamoregionens, näringsliv med alternativa sysselsättningsmöj- bekostnad är önskvärda. ligheter och en förbättrad service. Utredningen föreslår att ett program för Sammanfattning Eskilstunaregionen omfattande följande åtgärder närmare övervägs inom berörda myn- Metallmanufakturutredningens förslag kan digheter: sammanfattas i följande punkter: - Förbättring av vägkommunikationema - Den högre utbildningen och forskningen - Förbättring av jämvägskommunikationer- bör inriktas så att den bidrar till att stärka na industrins konkurrenskraft. - - Den Förbättring av utbildningsmöjlighetema tillämpade kollektiva forskningen - Expansion av den statliga verksamheten i inom Institutet för Verkstadsteknisk Eskilstuna Forskning (IVF) bör efter den nuvarande - Regionalpolitiskt stöd vid förläggning av kontraktstidens utgång, den 30 juni 1975, serviceverksamhet till Eskilstuna. tillförsäkras resurser för en fortsatt, ut- Utredningen föreslår att dessa punkter tas vidgad verksamhet. upp till särskild prövning och att en tillfällig Utredningen finner det angeläget att branarbetsgrupp med representanter från berörda schen tillförsäkras yrkesutbildad arbetsmyndigheter i samband därmed bildas. kraft. Led i denna strävan är inrättandet

212 SOU 1973: 29

av yrkestekniska högskolor samt en välav- bör företagets garantiram vidgas. vägd dimensionering av yrkestekniska - De regionala problemen, med särskild gymnasielinjer. tyngd i Eskilstuna och Stockholm, moti- Utbildningen i arbetsmarknadsstyrelsens verar bl. a. att utredningen poängterar den regi, och i viss utsträckning även vuxenut- regionala näringspolitiska organisationens bildningen, bör vara organiserad så att den betydelse. dels ger allmänorienterande kunskaper, Eskilstunaregionen bör tills vidare förbli dels, när det gäller den vidare utbildningen stödområde vad avser lokaliseringslån. inom exempelvis omskolningsområdet, ger En undersökning av förutsättningarna för kunskaper anpassade till yrkeslivets krav. samarbete inom främst marknadsförings- Delar av denna vidareutbildning kan för- området mellan föreslås Eskilstunaföretag läggas till företagen. få ekonomiskt stöd med 200 000 kr. För att tillgodose framför allt de mindre Utredningen föreslår att ett särskilt proföretagen vad gäller extern service i fråga gram för förbättring av den allmänna om exempelvis marknadsföring, export, servicenivån i Eskilstunaregionen övervägs planering, administration, teknisk utveck- av en tillfällig arbetsgrupp mellan berörda ling, företagsledarutbildning, kontakter myndigheter. med myndigheter, konsulter, universitet Manufakturindustrins under utveckling och högskolor etc. bör den regionala 70-talet kommer att ytterligare bidra till näringspolitiska organisationen förstärkas. nedgången i industrisysselsättning i Stock- Den förstärkning som nu skett kan endast holmsregionen varför de regionalpolitiska ses som ett första steg härvidlag. medlens roll i sammanhanget torde behö- För att underlätta generationsväxlingen i va övervägas. familjeföretag bör värderingen av de icke-börsnoterade företagens aktier bättre anpassas till avkastningsförmågan. Vidare föreslås att staten beviljar lån mot exempelvis aktier som säkerhet, för att underlätta de ekonomiska problemen vid en generationsväxling. För att förbättra underleverantörssystemets funktion bör branschorganisationen, ev. i samverkan med industriverket, ta initiativ till att de problem som nu försvårar systemets funktion blir föremål för behandling. Utredningen föreslår att Svetabs och AC- Mekans studie om de större verkstadsföretagens praktiska erfarenheter av underleverantörssystemet ges ekonomiskt bidrag. För att förbättra underleverantörsföretagens förutsättningar att uppfylla ställda krav bör särskilda utbildningsprogram utarbetas. Handverktygssektorn, delar av metallkonstruktionsindustrin och hushållsmetallvaruindustrin föreslås fogade till de branscher vars omvandling AB Strukturgaranti ska underlätta. I samband härmed

SOU 1973: 29 213

Statens offentliga utredningar 1973

Kronologisk förteckning

Litteraturen i skolan. U. Högskolan. U. Högskolan. Sammanfattning. U. Fastighetstaxering. Fi.

søøwøwmøvr

Museerna. U. Data och näringspolitik. I. Trygghet i anställningen. ln. Radio i utveckling. U. Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. U. .5 Reklam lll. ställningstaganden och förslag. U. (Utkommer senare) .a.n . Reklam lV. Reklamens kostnader och bestämningsfektorer. U. 12. Försöksverksemhet med yrkesteknisk högskoleutbildningÄU. 13. Snvltningsbrott och sjukförsäkringsmissbruk. Ju. 14. Mål och medel i skogspolitiken. Jo. 15. Kommunal planering och detaljhandel. H. 16. Samhället och filmen. Del 3. U. 17. Teknisk översyn av studiemedelssystemet. U. 18. Styrelserepresentation för bankenställda. Lagteknisk översyn. Fi. 19. TFlU: s försöksverksamhet 1967-1972. U. 20. Varudeklaration - ett medel i konsumentpolitiken. H. 21. Svensk ekonomi fram till 1977. Fi. 22. Utsökningsbalk. Utsökningsrätt XII. Ju. 23. Bättre överblick över lagar och andra bestämmelser. Ju. 24. Boendeservice 7. In. 25. Unga legöverträdare lll. Ju. 26. Lag och rätt i grundskolan. Ju. 27. Sanering III. ln. 28. Styrelserepresentation för anställda i statliga myndigheter. Fi. 29. Järn- och metalImanufakturindustrin under 70-talet. l.

SOU 1973: 29

Statens offentliga 1973 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Snyltningsbrott och sjukförsäkringsmissbruk. [13] Utsökningsbalk. Utsökningsrätt XII. [22] Bättre överblick över lagar och andra bestämmelser. [23] Unga lagöverträdare lll. [25] Lag och rätt i grundskolan. [26]

Finansdepartementet Fastighetstaxering. [4] Styrelsereprasentation för bankanställda. Lagteknisk översyn. [18] Svensk ekonomi fram till 1977. [21] Styrelserepresentation för anställda i statliga myndigheter. [28]

Utbildningsdepartementet Litteraturen i skolan. Separat bilagedel 4 till Iitteraturutredningens huvudbetänkande. [1] 1968 års utbildningsutredning. 1. Högskolan [2] 2. Högskolan. Sammanfattning. [3] 3. Försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning. [12] Museerna. [5] Radio i utveckling. [8] Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. [9] Reklamutredningen. Reklam Ill. ställningstaganden och förslag. [10] (Utkommer senare) Reklam IV. Reklamens kostnader och bestämningsfaktorer. [11] Samhället och filmen. Del 3. [16] Teknisk översyn av studiemedelssystemet. [17] TRuzs försöksverksamhet 1967-1972. [19] Jordbruksdepartementet Mål och medel i skogspolitiken. [14]

Handelsdepartementet Kommunal planering och detaljhandel. [15] Varudeklaration - ett medel i konsumentpolitiken. [20]

Inrikesdepartementet Trygghet i anställningen. [7] Boandeservice 7. [24] Sanering lll. [27] Industridepartementet Data och näringspolitik. [6] Metallmanufakturutredningen. 1. Järn- och metallmanufakturindustrin under 70«talet. [29]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarna: nummer i den kronologiska förteckningen.

W

ä Allmänna

Förlaget ISBN 91-38-01575-7