Utbildning i förvaltning inom försvaret

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

i Utbildning förvaltning inom försvaret Betänkande av kri ggggggg ns örvaltningsutbildningsutredning

, . 5/12.

i

Utbildning förvaltning

inom försvaret

Del 3

Krigsmaktens

förvaltningsutbildningsutrednings

förslag till i utbildning personaltjänst samt till administrativ utbildning av högre chefstjänstemän

Stockholm 1976

Omslag Johan Hillbom ISBN 91-38-02721-6 ISSN 037S-250X Göteborgs OfTsettryckeri AB Stockholm 1975

Statsrådet och chefen för

försvarsdepartementet

Den 26 februari 1971 bemyndigade Kungl Majzt chefen för försvarsdepartementet att tillkalla en sakkunnig för att utreda den framtida organisationen

av krigsmaktens förvaltningsutbildning och göra erforderliga kostnadsbe-

räkningar samt att därutöver särskilt utreda in-

förvaltningsutbildningens

nehåll och utformning. Som sakkunnig tillkallades organisationsdirektören Folke Nihlfors och som sekreterare numera departementssekreteraren Jan Dinell. Utredningen har arbetat under benämningen krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning - KFU. l augusti 1974 överlämnades ett betänkande i två delar Utbildning i förvaltning inom försvaret (SOU 1974:51 och 52) med förslag till inrättande av en försvarets förvaltningshögskola och förslag till

förvaltningsutbildning-

ens utformning och innehåll. I föreliggande betänkande, del 3, som härmed överlämnas, föreslås ökade insatser ifråga om utbildning i personaltjänst och administrativ utbildning av högre chefstjänstemän. 1 detta utredningsarbete har vidare deltagit ett antal experter, nämligen översten Per-Gunnar Brantberger, byrâdirektören Folke Grahm, kaptenen Erik Knöös, översten Greger Lindberg, avdelningsdirektören Lennart Magnusson, studierektorn Stig Nyberg, överstelöjtnanten Arne Skedinger och översten av l graden Sven Torfgård. Särskilt yttrande har avgivits av experten Torfgård. l utredningens sekretariat har medverkat kontoristen Marianne Norström.

Utredningen kommer att i ett avslutande skede uppta till prövning ett antal frågor som redan i betänkandet 1974 angavs vara i behov av särskilda undersökningar. Bland dessa frågor är den om ökade utbildningsinsatser på miljövårdsområdet.

Stockholm ijanuari 1976

Folke Nihlfors /Jan Dinell

.J A 3»Klä 41.

Innehåll

Sammanfattning 11

Kapiteil Inledning . . . . . . . 23 1.1 Utredningens uppgift och . organisation 23 1.2 Hittillsvarande utredningsarbete . 23 1.2.1 Den föreslagna författningshögskolans ställning och personalbehov 25 1.2.2 Ekonomiska konsekvenser 25

1.2.3 Övergångsanordningar

25 1.3 Det fortsatta utredningsarbetet 26

1.3.2 Utredningsarbetets organisation och genomiörande 26 1.3.3 Gränsdragning till och samarbete med pågående organisationsöversyn av värnpliktsverket - VPV . 27 1.4 Begrepp . 27

Kapitel 2 Hilal/svarande uIbi/dningsmöjlighelør . 31

2.1 Personaltjänstutbildningen inom försvaret . . . . . 31 2.1.1 Återblick på tidigare utbildningsverksamhet inom personalredovisningsområdet . . . . . . . . . 31 2.1.2 Nuvarande vid personaltjänstutbildning värnpliktsverket 32 2.1.3 Nuvarande personaivårdsutbildning, bedriven av iörsvarsstabens personalvårdsbyrå. . . . .

2.1.4 Utbildning vid Gällöfsta Kurscentrum ;SGK.. 39

2.2 Personaitjänstutbildning utanför Försvaret . . 41

. . . . 2.2.1 Statens personalutbildningsnämnds - PUN - utbildning ipersonaladministration. . . . . . . . . . 41 2.2.2 Gymnasieskolans utbildningslinjer med vissa personaladministrativa ämnen . . . . . . . . . . . 42 2.2.3 Personaladministrativa linjer vid universitet

ochnhögsko-

lor 42 2.3 Den administrativa utbildningen av högre chefstjänstemän inom försvaret . 45

2.3.1 Återblick chefsutbildning vid försvarets matepå tidigare

2.3.2 Nuvarande administrativa chefsutbildning vid FMV 46 2.3.3 Tidigare administrativ chefsutbildning vid militärhögsko- Ian - MHS . . . . . 47 nuvarande administrativa chefsutbildningen vid

2.3.4 _Den

MHS . . . . . 48 vid försvarets forskningsanstalt - FOA 49 2.3.5 Chefsutbildning Administrativ utanför Försvaret . 49 2.4 chefsutbildning 2.4.1 PUN chefskurs i administration (allmän) . 49 2.4.2 Kurs i Företagsledning . 50

3 Studier och konraktverksamher . 53 Kapitel 53 3.1 Studiebesök . . . . . . . . . . . . 53 3.1.1 Omfattning av utbildning 54 3.1.2 Allmänna synpunkter på behovet och . . . . 55 3.2 Enkäter intervjuer 3.2.1 Enkät till tidigare elever vid av VPV genomförd utbildning . 55 i personaltjänst 58 3.2.2 Intervjuverksamhet 3.2.3 Sammanställning av enkät m m .avseende antalet tjänstemän inom personaltjänstomrâdet samt antalet högre med administrativa uppgifter inom chefstjänstemän

med vissa myndigheter 63

3.3. överläggningar och kontakter

med 64

3.3.1 överläggning statenspersonalnämnd.

3.3.2 Medverkan av Gällöfsta Kurscentrum .

3.3.3 Lokal lärarsamverkan i Östersund. 65

3.4 överläggningar med personalorganisatloner

65 3.5 KFU yttranden

Kapitel 4 Grundläggande överväganden.

for utbildningen inom försvaret 67 4.1 Utveckling. av betydelse .. . 70 4.2 Utbildningens målgrupper. . . . . . . . . 71 4.2.1 Personaltjänstutbildning. av högre chefstjänstemän . 71 4.2.2 Administrativ utbildning 71

4.3 Vuxenutbildning, prov och betyg

72 4.4 Utbildningens utformning och samordning. 72 i personaltjänst. 73 En modell för utbildningsgâng

. 73 4.4.3 Allmän personaladministrativ utbildning . . . 74 4.5 Kurs- och ämnesplaner och ämnen . 74 4.5.1 Ämnesområden 75

4.5.2 Kravniyåer i utbildning.

. 75 4.5.3 Attitydmål. . 76 4.5.4 Utbildning i regler och relationer 4.5.5 Praktik .

SOU 1976: l 5

Kapitel 5 Utbildning av personal för personaltjänst 79 5.1 Verksamhetsområdets avgränsning och personal. 79 5.2 Utvecklingstendenser . 80 5.3 Utredningens studier . 81

5.4 Överväganden 81

5.4.1 Allmänt. 81 5.4.2 Personaltjänstfunktionen vid forsvarsområdesförband (motsv). 82

5.4.3 Personalhandläggarevid central . 83

myndighet 5.4.4 Personal vid värnpliktsverket och marinens truppregistreringsmyndigheter . 83

5.4.5 Övrig personal . . 83

5.4.6 Utbildningens innehåll . 84 5.5 Förslag till uppläggning av utbildningen. 85 5.5.l En utbildningsmodell. 85 5.6 Förslag 86 5.6.1 Grundläggande utbildning i personaltjänst gemensam för

avdelnings(sektions-)chefer och detaljchefer m fl inom

personaltjänstområdet 87 5.6.2 Befattningsutbildning i personaltjänst för (blivande)chefer för personalavdelning (-sektion) vid fo-regemente (motsv) 87 5.6.3 Befattningsutbildning i personaltjänst for (blivande) chefer för allmän detalj vid fo-regemente . (motsv) 88 5.6.4 Befattningsutbildning i personaltjänst for (blivande) chefer for värnpliktsdetalj vid fo-regemente (motsv) 89 5.6.5 Befattningsutbildning i personaltjänst för (blivande) chefer för personalvårdsdetalj vid fo-regemente (motsv) . 90 5.6.6 Ämnes- och befattningsinriktad utbildning i personaltjänst för plutonsoflicerare vid personalavdelnings allmänna detalj vid fo-regemente (motsv) 91 5.6.7 Ämnes- och befattningsinriktad utbildning i personaltjänst för kansliskrivare vid personalavdelnings värnpliktsdetalj vid fo-regemente (motsv) 91 5.6.8 Befattningsutbildning i personaltjänst för (blivande) avdelnings (detalj-) chefer inom personalredovisningsfunktionen vid värnpliktsverket 92 5.6.9 Befattningsutbildning i personaltjänst for (blivande) handläggare inom personalredovisningsfunktionen vid värnpliktsverket 93

5.6.10 Ämnes- och befattninglsinriktad utbildning förinyanställd.

personal med huvuduppgift att handlägga interna perso-

6.1 Verksamhetsområdets avgränsning och personal. 99

6.2 Utvecklingstendenser . 99

6.3 Utredningens studier . 100

6.4 överväganden 100

6.5.1 Vidareutbildning lör(blivande) högre chefstjänstemän, gemensam kurs. . . . . . . . . . . . . . 104 6.5.2 Vidareutbildning För (blivande) lörbandschefer (motsv) 104 6.5.3 Vidareutbildning för (blivande) byråchefer (motsv) m 11 105

Kapitel 7 Utbildningens Iota/a omfattning. lokalisering och samordning 107 7.1 Utbildningens totala omfattning. . . . . . . . . . . . 107 7.1.1 Den grundläggande befattningsutbildningen och övrig vidareutbildning 107 7.1.2 Fortbildningen 109 7.2 Utbildande myndigheter . 110 7.3 Utbildningens samordning . 112

Kapitel 8 Konsekvenser av KF U _lörslag 115 8.1 Organisatoriska konsekvenser . . . . . . . 115 8.1.1 Den Föreslagna försvarets forvaltningshögskola . 115 8.1.2 Värnpliktsverket . . . . . 116 8.1.3 Försvarets materielverk m 11 . 116 8.1.4 Försvarsstabens personalvårdsbyrå. 117 8.1.5 Militärhögskolan . . . 117 8.1.6 Stiftelsen Gällöfsta Kurscentrum 117 8.1.7 Statens personalutbildningsnämnd 117 8.1.8 Organisatoriska konsekvenser i övrigt 118 8.2 Ekonomiska konsekvenser . . . 118 8.2.1 Allmän bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . 118 8.2.2 De ekonomiska konsekvenserna av KFU förslag angående personaltjänstutbildning. . . . . . . . . . . . . 118 8.2.3 De ekonomiska konsekvenserna av KFU Förslag angående administrativ utbildning av högre chefstjänstemän 121 8.2.4 Sammanställning av kostnader lör KFU forslag i detta betänkande 122 8.3 Utbildningens lönsamhet 122

och öveigångsanordningar . 123 Kapitel 9 Genomförande 9.1 Genomförande av förslagen 123

9.2 Övergångsanordningar 124

Särskilt yttrande . 127

Bilagor

Bilaga 3:1 Regeringens beslut den 5 juni 1975 angående underlag lör inrättandet av vissa Iärartjänster m m (Dnr 2937/75 A) 129 Bilaga 3:2 KFU yttrande den 13 november 1974 över U 68 betänkande SOU 1973:59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131

Bilaga 5:1 Delmål vid grundläggande utbildning i personaltjänst gemensam för avdelnings(sekti0ns-)chefer och detaljchefer mfl inom personaltjänstområdet (5.6.l) . . . . . . . . . . . . .. 137 Bilaga 5:2 Delmål vid befattningsutbildning i personaltjänst-for (blivande) chefer för personalavdelning (-sektion) vid fo-regemente (motsv) (5.6.2) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 143 Bilaga 5:3 Delmål vid befattningsutbildning i personaltjänst for (blivande) chefer för allmän detalj vid fo-regemente (motsv) (5.6.3) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 147 Bilaga 514 Delmål vid befattningsutbildning i personaltjänst för (blivande) chefer for värnpliktsdetalj vid fo-regemente (motsv) (5.64) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 151 Bilaga 5:5 Delmål vid befattningsutbildning i personaltjänst for (blivande) chefer för personalvårdsdetalj vid fo-regemente (motsv) (5.6.5) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 155 Bilaga 5:6 Delmål vid ämnes- och befattningsinriktad för utbildning plutonsofñcerare vid personalavdelnings allmänna detalj vid fo-regemente (motsv) (5.6.6) . . . . . . . . , . . . . . . . . . .. 159 Bilaga 5:7 Delmål vid ämnes- och befattningsinriktad utbildning for kansliskrivare vid personalavdelnings värnpliktsdetalj vid fo-regemente (motsv) (5.67) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 Bilaga 5:8 Delmål vid befattningsutbildning i personaltjänst för (blivande) avdelnings (detalj-) chefer inom personalredovis- ningsfunktionen vid värnpliktsverket VPV (5.63) 167 Bilaga 519 Delmål vid befattningsutbildning i personaltjänst för (blivande) handläggare inom personalredovisningsfunktionen vid värnpliktsverket - VPV (5.69) . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 173 Bilaga 5110 Delmål vid ämnes- och befattningsinriktad för utbildning nyanställd personal med huvuduppgift att handlägga interna personalärenden vid central myndighet (5610) . - . . . u 177 Bilaga 5311 Delmål vid fackutbildning av värnpliktiga personalvårdsassistenter Skede l och 2 (5.6.l2) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 133 Bilaga 5112 Exempel på personaladministrativ grundkurs utanför försvaret (5.7) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 189

Sammanfattning

Inledning

l augusti 1974 överlämnade krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning

- KFU - sitt huvudbetänkande (SOU 1974:51 och 52) vari framlades olika förslag till förvaltningsutbildning inom försvaret och i samband därmed även förslag till inrättande av en försvarets förvaltningshögskola. l denna skolas regi skall i huvudsak all centralt anordnad forvaltningsutbildning genomföras. Utbildningen bör i största möjliga utsträckning handhas av fast anställda lärare. Skolan skall, om den inrättas, lokaliseras till Östersund enligt riksdagsbeslut från 1971. Viss lärarsamverkan med där befintliga utbildningsanstalter främst Socialhögskolan förutsätts. Tiden fram till dess förvaltningshögskolan kan ta över avsedd utbildningsverksamhet föreslås utnyttjad för ytterligare undersökningar och utredningar samt viss försöksverksamhet. För detta ändamål bör en särskild nämnd inrättas av regeringen. l samband med att KFU överlämnade ovannämnda huvudbetänkande anmäldes att utredningen avsåg att i ett senare betänkande (del 3) redovisa kvarstående utredningsarbete som avsåg dels personaltjänstutbildningen dels den administrativa utbildningen av högre chefstjänstemän. Detta utredningsarbetes organisation samt vissa ofta använda begrepp och deras innebörd redovisas i kap. 1.

Hittillsvarande

utbildningsmöjligheter

För den hittillsvarande utbildningen i personaltjänst med personalvård inom Försvaret lämnas en redogörelse i kap 2, kompletterad med en översikt av motsvarande utbildning utanför försvaret. l samma redovisas nukapitel varande administrativa utbildning för högre chefstjänstemän.

Studier och kontaktverksamhet

Genom studiebesök, intervjuer och enkäter som redovisas i kap. 3 har KFU skaffat sig underlag för en bedömning av utbildningsbehoven och omfattningen av utbildningens målgrupper. Hittillsvarande utbildning för militär

12 Sammanfattning

personal i personaltjänst vid främst arméförbanden (motsv), som genomförs hos värnpliktsverket, anses allmänt tidsmässigt allt för sammanpressad och inte tillräcklig mot bakgrund av utvecklingen på det personaladministrativa området med ökat personalinflytande. För handläggande personal inom personalfunktionen vid de centrala förvaltningsmyndigheterna finns ingen reguljär utbildning i nuläget och därför efterlyses sådan. lfråga om den administrativa chefsutbildningen noteras ett större behov av utbildning hos den civila och civilmilitära målgruppen än hos den militära. för handläggarutbildning inom personaltjänstområdet kan be- Målgruppen räknas omfatta nära 1000 befattningshavare, medan målgruppen för administrativ chefsutbildning omfattar ca 530 högre chefstjänstemän. har ägt rum förutom med olika myndigheter inom för-

överläggningar

svaret med företrädare för statens personalnämnd, stiftelsen Gällöfsta Kurscentrum, Socialhögskolan i Östersund samt berörda personalorganisationer.

Grundläggande överväganden

1 sina grundläggande överväganden (kap 4) knyter KFU an till den prinsom framförts i huvudbetänkandet. Såcipiella syn på personalutbildningen lunda finner KFU att en utvidgad systematisk varvning av utbildning och yrkesverksamhet är ytterst angelägen. Demokrati- och arbetsmiljöfrågor intar en central plats i arbetslivet. Utsamverkans- och medverkansformer m m vecklingen av företagsdemokrati, kräver kunskaper på alla nivåer. Personaladministration är inte längre bara mekanisk teknik. Det krävs också ett socialpsykologiskt kunnande varvid verksamheter bör kunna hindra uppkomsten av vissa bl a olika förebyggande personalproblem. Företrädarna för försvarsmaktens personaladministrativa funktioner måste även ha goda kunskaper om och förståelse för samhällets värderingar och olika samhällsfunktioner. De bör utbildas så att de får en socialpsykologisk syn på hur t ex organisationsförändringar bäst skall kunna genomföras. Detta gäller också i hög grad den högre chefspersonalen. Det ökade personalinflytandet i beslutsprocessen med viss medbestämmanderätt och de därav förändrade ansvarslörhållandena medför ett allmänt behov av särskild utbildning för såväl den personaladministrativa handläggande personalen som de högre chefstjänstemännen. KFU understryker att de värnpliktiga, liksom det förhållandet att verksamheten inom försvaret sker mot bakgrund av en särskild krigsorganisation. Utbildningen kan ställer speciella krav på försvarsmaktens personaltjänst. därför behöva innehålla stoff av såväl allmän karaktär som mera försvarsspecifikt, t ex sammanhängande med redovisningssystemet och de särskilda lörmånsreglerna för de värnpliktiga samt den speciella rättsvården. Den inom försvaret sedan länge bedrivna utbildningen i personaltjänst, inräknat personalvården, liksom den allmänna militära chefsutbildningen, har successivt förändrats. I vissa fall har den kunnat ansluta till utbildning som anordnas utanför försvarsmakten tex av statens personalutbildningsnämnd. Då de erbjudna elevplatserna inte på långt när motsvarat behovet har försvaret anordnat egen utbildning även av förhållandevis allmän karaktär.

SOU 1976: l 5 Sammanfattning 13

KFU anser det väsentligt att förändringar och förnyelser inom det personaladministrativa området relativt snabbt kan återspeglas i försvarsmaktens utbildningsverksamhet. Pågående utredning om hela den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation bör enligt KFU inte få hindra att erforderliga utbildningsinsatser genomförs inom försvaret utan längre dröjsmål. Om utvecklingen leder till att för statsförvaltningen gemensamma utbildningskurser framdeles kan anordnas så att försvarets behov täcks, bör försvarsmakten inte bibehålla en egen utbildning. Enligt utredningsdirektiven bör möjligheterna att skapa en integrerad utbildning för samtliga personalkategorier särskilt beaktas. l sitt huvudbetänkande analyserar KFU olika förutsättningar för integration och ger exempel på olika former av sådan. I det fortsatta utredningsarbetet har KFU funnit att utbildningen i personaltjänst med personalvård till väsentlig del och med fördel kan genomföras som integrerad utbildning i kombination med blockutbildning. KFU presenterar en modell till utbildningsgång för personal vid förban-

dens (motsv) personalenheter samt vid värnpliktsverket och marinens trupp-

registreringsmyndigheter. l ett grundläggande allmänt skede görs utbild-

ningen gemensam för avdelnings- och detaljchefer. Därefter följer befatt-

ningsutbildning i särskilda block for varje specialfunktion. Det avslutande utbildningsskedet får problemorienterad karaktär med bl a spel och applikatoriska exempel. Vissa nya ämnen och ämnesavsnitt anses behöva tillkomma utöver de i huvudbetänkandet angivna. Det personaladministrativa ämnesområdet tillförs sålunda personaladministrativ planering, personalvård. personalredovisning och inskrivning av värnpliktiga. Bland basämnena förekommer ADB-kunskap som fristående ämne - vilket det inte vari huvudbetänkandet - samt tillkommer psykologi. informationsteknik och i vissa kurser statistik. Personaltjänstområdets speciella karaktär har gjort att KFU även ger exempel på särskilda attitydmål som bör uppnås utöver att utbildningen syftar till faktainlärning och utvecklande av rutiner och tekniker. Flertalet av dem som inriktar sig på en verksamhet inom personaltjänstområdet kan antas ha starkt allmänt intresse för detta arbetsfält och en socialpsykologisk grundsyn på arbetet med personalfrågor. När det gäller utbildningens innehåll, mål och delmål är det väsentligt att förändringar kan ske i takt med utvecklingen. Elevinflytandet på den personaladministrativa utbildningen är av särskilt stor betydelse. KFU understryker att företrädarna för den personaladministrativa funktionen är myndigheternas specialister som därför måste ha erforderligt regelkunnande, vilket dock inte bör leda till att den relationsinriktade undervisningen försummas. Snarare pekar utvecklingen på att den sistnämnda är i behov av förstärkning. Vidare bör användas utbildningsmetoder som höjer motivationen för såväl själva utbildningen som den yrkesverksamhet den är avsedd för vilket är av särskild betydelse på det personaladministrativa området. Utbildningen bör även leda till viss beredskap inför organisationsförändringar.

14 Sammanfattning

Utbildning av personal för personaltjänst

l kap 5 framläggs förslag till utbildning av personal som utövar personaladministrativ verksamhet. KFU redovisning av arbetsuppgifterna inom dylik verksamhet följer i första hand den modell som Statskontoret m ll företräder, vilket innebär bl a system och åtgärder för bemannings- och individplanering, personalutveckling och personalrörlighet, löne- och anställningsvillkor, arbetsmiljö och samverkansformer. Antalet tjänstemän inom personaltjänstområdet, förutom på lokal nivå och exkl konsulenter uppgår till ca 450 i lönegrad F6 och högre. Vid de lokala myndigheternas (förbandens) personalenheter tjänstgör ca 335 tjänstemän förutom konsulenter. Vid värnpliktsverkets personalredovisningsfunktion tjänstgör ca 90 och något över 100 konsulenter m fl tjänstgör inom Försvarets personalvård. Totalt nära l 000 tjänstemän ingår i målgruppen för utbildning till personaltjänst. Under del av året tjänstgör dessutom för egen utbildning vid förban- 60-80 värnpliktiga personalvårdsassistenter dens personalvårdsdetalj. Det bör observeras att utbildning av personal inom kameral-, kontorsoch expeditionstjänstfunktionerna förutsätts ske i enlighet med förslag som framlagts i huvudbetänkandet. Bland betydelsefulla faktorer för utvecklingen inom det personaladministrativa området och därigenom av särskild vikt för bedömning av utbildningsfrågorna kan nämnas de förskjutningar som ägt rum i värderingen av individen i arbetslivet med krav på ökat medinflytande, meningsfulla arbetsuppgifter och möjlighet till personlig utveckling i arbetet samt frågor rörande arbetsmiljö och trygghet. Exempel på sådant som berörs av denna utveckling är den personaladministrativa planeringen och personalutvecklingen. Även personalvård i vid bemärkelse får allt större betydelse. Ökade krav på engagemang och kunskap om arbetsorganisation och fördelning, personalledning och personalsamverkan är följden av utvecklingstendenserna på organisationsområdet med ökat inslag av delegering och målstyrning. ställer utvecklingen inom företagsdemokratin särskilda krav Naturligtvis som måste beaktas inom utbildningen liksom att de centrala avtalsförhandlingarna efter hand kan komma att kompletteras med lokala förhandlingar. hos personalhandläggare samt färdighet att Krav på forhandlingskunnande inom ADBtolka och tillämpa lagar och avtal ökar därvid. Utvecklingen området kräver viss kunskap hos personalfunktionens samtliga företrädare. Personalfunktionens roll i ledningssammanhang har också ökat i betydelse. KFU anser det därför väsentligt att förändringar och förnyelser inom personaltjänstområdet, som medfört vidgade arbetsuppgifter och ett större ansvar, i utbildningen. Det är mot denna bakgrund KFU har återspeglas utarbetat sina förslag. Några ämnen/ämnesavsnitt som förtjänar en särskild kommentar är psykologi, samtals- och intervjuteknik, informationsteknik och ADB-kunskap. Ämnet psykologi bör ge deltagarna i utbildningen insikt om de motiv och drivkrafter som styr och påverkar individens och gruppens beteenden i arbetslivet. Kunskap i samtals- och intervjuteknik kan ge färdighet att planera och avgångsintervjuer etc. och genomföra utvecklingssamtal. anställnings-

Sammanfattning 15

Utbildningen i informationsteknik syftar till att ge kunskaper i sättet att informera och enskilda myndigheter om sådant som gäller det egna arbetsområdet. lnte minst allmänhetens ökade krav på information måste tillgodoses. Utbildningen i ADB-kunskap är avsedd att leda till ökad förståelse för ADB-teknikens möjligheter och begränsningar. Den tidigare omnämnda modellen för den personaladministrativa utbildningens uppläggning innebär att utbildningen genomförs i tre skeden, ett ämnesinriktat, ett befattningsinriktat och ett problemorienterat. l det ämnesinriktade skedet meddelas de allmänna och de grunderna baskunskaper som erfordras för fortsatt utbildning. Skedet bör kunna tillgodose flertalets behov och ges integrerad form, vilket underlättar samarbetet personalhandläggare emellan, ökar möjligheterna till omplacering och förenklar därmed ersättarproblemet. Under det befattningsinriktade skedet fördjupas utbildningen inom vissa ämnen. Det problemorienterade skedet utgör slutligen främst en tillämpning av de kunskaper som meddelats för resp befattning. Därför bör utbildningen i första hand vara anpassad till den personal - även på skilda nivåer - som arbetar inom samma arbetslag eller i en och samma funktion. Skedet bör inledas med personalsamverkan där problemlösningar i applikatorisk form ger tillämpning av förvärvade kunskaper. Även problem- och projektstudier bör förekomma. De av KFU framlagda förslagen rörande utbildningsmål och delmål samt omfattningen av utbildningen bör bl a utgöra riktlinjer och underlag för de detaljerade ämnesplaner som det bör ankomma på den utbildande myndigheten (skolan) att upprätta. Ett förslag till revidering av fackutbildningen av värnpliktiga personalassistenter ligger utanför “modellen. Det ämnesinriktade skedet föreslås omfatta sex veckor såsom en grundläggande utbildning. gemensam för (blivande) chefer för personalavdelning (sektion 3), chefer för allmän detalj, värnpliktsdetalj och personalvårdsdetalj vid försvarsområdesförband (motsv) samt beslutsfattare och handläggare inom personalredovisningsfunktionen vid värnpliktsverket samt vid marinens truppregistreringsmyndigheter (5.6.l). Under det befattningsinriktade skedet uppdelas målgruppen för utbildning till sina resp befattningar. Kursen för(blivande) personalavdelnings (sektions-) chefer vid försvarsomrâdesförband föreslås (motsv) omfatta sju veckor (5.6.2) medan motsvarande utbildning för (blivande) omfattar detaljchefer sex veckor vardera (5.6.3-5). Den särskilda befattningsutbildningen för beslutsfattare och handläggare inom värnpliktsverkets personalredovisningsfunktion är synnerligen specialiserad med tonvikt på personalredovisning och ADB-kunskap och omfattar 20 resp 18 veckor (5.6.8 resp 5.6.9). Vid allmän detalj tjänstgörande plutonsofficerare föreslås få en ämnesoch befattningsinriktad utbildning på tre veckor (5.6.6) och vid Värnpliktsdetalj tjänstgörande kansliskrivare en dylik utbildning på två veckor (5.6.7). För nyanställd personal med huvuduppgift att handlägga interna personalärenden vid central myndighet föreslås en ämnes- och befattningsinriktad utbildning omfattande sju veckor (5.6.l0). l det problemorienterade slutskedet på ca två veckor föreslås ingå samtliga deltagare i den utbildning i personaltjänst som avser försvarsområdesför-

16 Sammanfattning

banden (motsv) 5.6.2-7). Den personal, som föreslås få utbildning enligt slutskede men med annan inriktning. Ut- 5.6.8-9, bör ingå i ett liknande bildningen av personalhandläggare vid central myndighet (5.6.l0) bör också avslutas med ett motsvarande slutskede. l Förhållande till nuläget innebär de framlagda utbildningsförslagen relativt omfattande nyheter och utökningar men kan också anses delvis utgöra en av hittillsvarande utbildning eller inskolning under arbete. systematisering KFU revidering av nuvarande fackutbildning av värnpliktiga personalvårdsassistenter har inte lett till några väsentliga ändringar. har KFU när det gäller frågan om utbildning av personalhand- Slutligen vid kontakt med statens personalnämnd läggare utanför Försvaret konstaterat del av den föreslagna utbildningen i att en inte obetydlig grundläggande motsvarar det utbildningsbehov som personaltjänst (5.6.1) till sitt innehåll syns föreligga inom statsförvaltningen i övrigt. KFU har förklarat sig vilja medverka till uppbyggnaden av en allmän personaladministrativ grundlägoch i 5.7 anges innehållet i stort för en sådan utbildning. gande utbildning KFU redovisar dessutom i bilaga 5:12 ett exempel på hur en grundkurs om fyra veckor skulle kunna vara utformad.

Administrativ utbildning av högre chefstjänstemän

l kap 6 behandlar KFU frågan om administrativ utbildning av högre chefs- Till denna grupp hänför KFU byråchefer (motsv) och högre tjänstemän. chefer vid centrala myndigheter, motsvarande chefspersonal vid högre resamt vissa ställföreträdande gionala och lägre regionala/ lokala myndigheter chefer. Målgruppen omfattar sammanlagt ca 530 personer varav 170 civila. som leder till organisationsförändringar, ändrade värderings- Utveckling normer, fördjupad företagsdemokrati m m berör givetvis även de högre chefseftersom denna utveckling kan leda till ändrade ledarupptjänstemännen, och ledarutveckling medför gifter. Det intresse som numera ägnas ledarskap att de högre chefstjänstemännen bör ges en utbildning som gör dem betydligt bättre rustade att möta de krav som kan komma att ställas på dem. Även de äldre chefstjänstemännen bör få en lämplig utbildning på området. finner att befordran till tex förbandschef innebär övergång från KFU mera teknisk ledning av trupp till övervägande administrativt ledarskap. verk medför ofta administrativa En befordran till byråchef i ett centralt uppgifter av en helt annan dimension än tidigare. l sina överväganden utgår KFU från att de högre chefstjänstemännen torde ha en relativt och i framtiden vanligen lång tid av bl a kunskapsbakom även chefsutveckling. De erfarenhetsuppbyggnad sig, innefattande högre chefstjänstemännen utgör emellertid inte någon grupp som från utbör behandlas på ett principiellt annorlunda sätt än övriga bildningssynpunkt Det räcker sålunda inte med en återkommande fortbildning för anställda. till tillträdet av chefstjänst bör en särskild vidadem. l nära anslutning i kursform anordnas, som kan ge ökade färdigheter i chefsreutbildning utövning. Häri ingår bl a frågor som rör relationerna i organisationen, peroch chefsplanering. Givetvis bör utsonalutveckling, prestationsbedömning kunnande och god administrativ färbildningen ge ett ökat administrativt

Sammanfattning 17

dighet. Deltagarna i utbildningen bör få ett lämpligt perspektiv på sina chefsuppgifter genom ökat kunnande om förutsättningar för myndighetsutövning och chefsarbete. Såväl samhällsekonomiska som Företagsekonomiska utvecklingsbetingelser bör därvid behandlas liksom olika miljöfaktorer samt den företagsdemokratiska utvecklingen. Utbildningen bör främst vara relationsinriktad, eftersom de situationer och problem som kan förväntas uppstå för de högre chefstjänstemännen till större delen torde sammanhänga med människan. Den här nämnda utbildningen bör enligt KFU mening kunna vara gemensam för alla kategorier av högre chefstjänstemän. En sådan gemensam utbildning bör främst skapa medvetenhet och förståelse för de olika chefsuppgifterna som rör förhållandet till medarbetare men också meddela sådant faktaunderlag som generellt erfordras för berörd administrativ verksamhet. Den utbildning som kan betraktas som myndighetsspeciñk bör meddela kunskaper som kan tillföra chefstjänstemännen omedelbart användbara fardigheter och lära dem verka i bestämda situationer och arbetsmiljöer. Så långt möjligt bör denna utbildning ordnas myndighetsvis. KF U redovisar inga i detalj utarbetade kursförslag främst därför att statens personalutbildningsnämnd håller på med en översyn av chefsutbildningen inom ramen for den hösten 1974 tillsatta utredningen om den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation. Ett genomförande av den föreslagna administrativa utbildningen av högre chefstjänstemän inom försvaret bör dock inte fördröjas i avvaktan från utredpå resultat ningsarbete som främst avser utbildning utanför försvarsmakten. Framledes kan dock hänsyn tas till vad som eventuellt kommit fram genom sistnämnda utredningsarbete. I detta sammanhang erinras om att statens personalutbildningsnämnds centrala kurser inte erbjuder vidareutbildning utan fortbildning enligt nämndens eget påpekande i kursprogrammet för 1975/76. Om sistnämnda kurser skall utnyttjas av försvarsmaktens personal, bör de därför genomgås först efter grundläggande befattningsutbildning och viss tids tjänstgöring i befattning. Den av KFU föreslagna allmänna chefsutbildningen som är en gemensam vidareutbildning för alla högre chefstjänstemän inom försvaret anser KFU har sådan angelägenhetsgrad att den i möjligaste mån bör göras obligatorisk. Någon motsvarighet finns ej nu. Den gemensamma utbildningen torde kunna begränsas till fem dagar (6.5.l). l stort bör dess innehåll beröra: utvecklingstendenser inom samhället, bl a vad avser utbildningsväsende, arbetsmarknad, arbetarskydd, arbetsmiljö, ansvars- och beslutsfördelning samt organisationsutveckling former för ledning och styrning av verksamhet i allmänhet samt former för samverkan och medverkan, nuläge och utvecklingstendenser administration i allmänhet, omfattande det förvaltningsrättsliga området, administrativ utveckling, personaladministration och förvaltningsekonomi

Den efterföljande vidareutbildningen för (blivande) förbandschefer (motsv) föreslås omfatta åtta dagar, uppdelade på två skeden (6.5.2). Syftet med utbildningen bör vara att bl a belysa förbandets (motsv) ställning och betydelse med beaktande av att det är en arbetsplats i kommunen. Väg-

18 Sammanfattning

chefen bör verka i olika situationer ledning bör lämnas om hur den militära och medvetenhet om vilket produktionsansvar som åvilar förbandet m m bör skapas. Den Föreslagna vidareutbildningen för (blivande) byråchefer (motsv) m fl (6.5.3) är av samma tidsomfattning som den ovannämnda. Syftet med utbör vara att bl a belysa myndighetens övergripande mål och inbildningen samt att därvid klarlägga ansvars- och uppgiftsfördelningen. Proriktning blemen vid ledning av stora administrativa eller tekniska projekt bör exemplifieras och diskuteras. Chefsskapets ansvar och former med hänsyn till bl a personalens medverkan i beslutsprocessen bör även belysas. l Förhållande till nuläget innebär de två sistnämnda kurserna en mindre utökning (tre dagar). Den sistnämnda kursen utformas så att en anpassning sker till resp myndighets Verksamhetsinriktning.

totala lokalisering och samordning Utbildningens omfattning,

av den i betänkandet föreslagna utbildningens totala om- Beräkningarna fattning återfinns i kap 7. lnom personaltjänstområdet uppgår det genomantalet elevdagar förslag. Då snittliga per år till 7720 vid bifall till KFU antalet kursdagar per år beräknas till avrundat 450, blir antalet kursveckor av högre chefstjänstemän omfattar ca 90. Den administrativa utbildningen 520 elevdagar per år och antalet kursveckor sju per år. I sitt huvudbetänkande har KFU aktualiserat frågan om den framtida fortbildningens omfattning varför i föreliggande betänkande inte framläggs några förslag angående resursplaneringen härför. Liksom i huvudbetänkande! uttalar KFU den principen att ansvaret för utbildningens genomförande i så stor utsträckning detta är möjligt och lämptill utbildningsanstalt men detta ändrar ligt bör delegeras som “uppdrag” inte de centrala myndigheternas ansvar för personalutbildningen inom eget de bör ha inflytande över utbildningens inriktning och fack 0 d, eftersom omfattning. Endast undantagsvis bör central myndighet bedriva annan utbildning i egen regi än sådan som avser den egna personalen (inomverksutbiIdning). Samtliga i föreliggande betänkande föreslagna kurser på personaltjänstområdet anser KFU vara av det slag att ansvaret för deras genomförande bör delegeras till förvaltningshögskolan. Härigenom skulle bl a den personaladministrativa utbildningen kunna ytterligare samordnas såväl inom själva skolan som med Socialhögskolan i Östersund. KFU anser det också följdatt förvaltningshögskolan får i uppdrag att administrera den för högre riktigt chefstjänstemän föreslagna gemensamma kursen i administrativ utbildning (6.5.l). Kursen kan sägas utgöra det sista ledet i ett samordnat system med återkommande utbildning av administrativ art. Till skillnad från de tvâ chefskurserna med myndighetsinriktning (6.5.2 och 6.5.3) tar den gemensamma kursen främst sikte på sådana problem som är av vikt att få belysta för försvarsmaktens oavsett kategoritillhörighet. Den högre chefstjänstemän som påbörjats av statens personalutbildningsnämnds chefsutbildöversyn utbildningsbehov inom överskådlig framtid ning medför att försvarsmaktens Med den bäst kan tillgodoses genom i huvudsak egna utbildningsinsatser.

Sammanfattning 19

centrala och ledande ställning som förvaltningshögskolan enligt KFU mening bör få har den Förutsättningar att på ett fullödigt sätt kunna ansvara för även den gemensamma administrativa utbildningen av Försvarets högre chefstjänstemän. Vidareutbildningen enligt 6.5.2 för (blivande) förbandschefer m 11 torde liksom hittills kunna omhänderhas av militärhögskolan.

Övrig högre chefs-

utbildning (6.5.3) bör genomföras som inomverksutbildning. Slutligen föreslår KFU att fackutbildningen av värnpliktiga lopersonalvårdsassistenter kaliseras till Östersund. Möjligheterna till samordning med annan utbildning i Östersund har undersökts av KFU, som finner det synnerligt angeläget med en integrering av försvarets förvaltningsutbildning i tillämpliga delar med det civila utbildningsväsendet. Socialhögskolan i Östersund bedriver sedan 1973 försök med personaladministrativ inom utbildning förvaltningslinjen. Systematiserad decentraliserad universitetsutbildning finns sedan 1970. KFU utgår från att lärare, verksamma ihögskoleutbildningen och den gymnasiala utbildningen, skall kunna tas i anspråk även vid försvarets förvaltningshögskola. Önskvärt är även att den samlade sakkunskapen hos myndigheterna i Östersund kan komma försvarets KFU har även funnit utbildning tillgodo. att sakkunskapen vid norra värnpliktskontoret i Östersund kan anlitas i personaltjänstutbildningen. När det gäller den föreslagna gemensamma kursen för högre chefstjänstemän (6.5. 1) ifrågasätter KFU om inte förvaltningshögskolan bör lokalisera denna till Gällöfsta Kurscentrum, eftersom den till sitt innehåll har stark anknytning även till utbildningsverksamheten där. Lärarsamverkan m m bör dessutom närmare övervägas.

Konsekvenser av KFU förslag

De olika organisatoriska och ekonomiska av i betänkandet framföljderna lagda förslag behandlas i kap 8. De organisatoriska konsekvenserna för förvaltningshögskolan som föreslås bedriva personaltjänstutbildningen vid skolans lokaliteter i Östersund innebär, då KFU inte i nuläget vill förorda en utökning av de tidigare beräknade lokalbehoven där, att viss i huvudbetänkandet angiven utbildning i stället måste genomföras av förvaltningshögskolan på en eller flera av de i nämnda betänkande andra mera föreslagna permanenta kursorterna. Denna fråga kan dock behöva utredas. ytterligare Förslagen i föreliggande betänkande innebär även en ökning av de administrativa arbetsuppgifterna liksom av lärarbehovet vid förvaltningshögskolan. Dess fasta organisation, såsom den angetts i huvudbetänkandet, föreslås nu inte utökas eftersom först behöver detaljundersökningar företas. För värnpliktsverkets del innebär KFU förslag att dess hittillsvarande utbildningsverksamhet på personaltjänstområdet - under 1975 omfattande 780 elevdagar och 15 kursveckor - förs över till i förvaltningshögskolan Östersund. Beräknad minskning av arbetsuppgifterna motsvarar ett personår. Utbildningsverksamheten vid försvarets materielverk och vid försvarets

20 Sammanfattning

påverkas endast i mindre omfattning och detsamma gäller forskningsanstalt militärhögskolan. Däremot leder KFU förslag beträffande personalvårdstill vissa organisatoriska konsekvenser för försvarsstabens perutbildningen sonalvårdsbyrå. En minskning av arbetsuppgifterna. motsvarande ca 0,5 personår bedöms vara möjlig. KFU utgår från att stiftelsen Gällöfsta Kurscentrum har tillräckliga resurser för dess förutsatta medverkan i den administrativa chefsutbildningen. bedömer KFU de organisatoriska konsekvenserna Sammanfattningsvis av sina förslag så att - om de genomförs - dessa konsekvenser blir mindre omfattande än vad genomförandet av en i lika mån utökad mera myndighetsvis organiserad utbildning skulle få. De okononziska konsøkvwzsernzt har beräknats efter samma principer som

i huvudbetänkandet och efter samma pris- och löneläge, dvs det för februari

1973. Driftkostnztdernzi för personaltjänstutbildningen beräknas uppgå till totalt ca 1 150000 kr, vilket motsvarar en kostnad per elevdag på inte fullt 150 kr. Som jämförelse kan nämnas att värnpliktsverket räknat fram sina elevkostnader för 1975 till 180 kr per dag. 1 beloppet ingår även kostnader för in- och utryckningsresor samt ev traktamenten. 1 förhållande till nuvarande personaltjänstutbildning leder KFU förslag till en kostnadsökning på ca 550000 kr. Kostnaderna för den administrativa utbildning som KFU föreslår för högre har beräknats till 92 000 kr och ökningen blirdåi förhållande chefstjänstemän till nuläget avrundat 60000 kr i pris- och löneläge februari 1973. Den sammanlagda kostnadsökningen till följd av KFU-förslagen skulle kr. Därvid bör dock tas hänsyn_till att nuvarande uppgå till ca 610000 utbildning i stor utsträckning sker genom relativt lång inskolning i arbetet. indirekta kostnader som mera sällan något som bl a medför inte oväsentliga räknas fram.

Genomförande och övergångsanordningar

Eftersom beträffande utbildningen i personaltjänst vid försvarsförslagen områdesförband (motsv)och den administrativa utbildningen av högre chefsi huvudsak och utvidgning av nuvarande uttjänstemän utgör revidering behöver tillkomsten av den föreslagna förvaltningshögskolan i Ösbildning inte avvaktas för att börja genomföra förslagen. framhåller KFU tersund kan även övervägas. särskilt som uti kap 9. En viss försöksverksamhet av civila befattningshavare inom personalfunktionerna hos centrala bildning myndigheter m fl (5.6.l0) snarast behöver påbörjas. Den av KFU i huvudbetänkandet föreslagna särskilda nämnden bör få i uppdrag att i försöksform och gemensamt med berörda myndigheter påbörja

av den art som KFU föreslagit. Övergångsvis kan

personaltjänstutbildning för nyanställda konsulenter inom försvarets en provisorisk utbildningsgång personalvård behöva genomföras. Nämnden bör även i samråd med berörda myndigheter relativt snart kunna delen av den administrativa chefsutbildningen organisera den gemensamma tillsammans med stiftelsen Gällöfsta Kurscentrum. KFU anser att det kan vara ändamålsenligt att nämnden håller viss kontakt

SOU l976:l5

Summan/anning 21

med den pågående utredningen om den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation. l Föreliggande betänkande har framlagts ett exempel på hur grundläggande utbildning i personaltjänst inom statsförvaltningen utanför försvaret skulle kunna utformas (se 5.7 och bilaga 5:12). En positiv samverkan mellan försvarsmakten och övrig statsförvaltning ifråga om personalutbildning anser KFU vara angelägen att åstadkomma. Denna nämnds verksamhet kan därför bedömas bli värdefull vid fullföljandet av en sådan samverkan under de närmaste åren.

l

Inledning

l.l Utredningens och uppgift organisation

Statsrådet och chefen för försvarsdepartementet fick den 26 februari 1971 Kungl Majzts bemyndigande att tillkalla en sakkunnig med uppdrag att utreda och inkomma med förslag till en sådan inom

förvaltningsutbildning

krigsmakten som anges i en till statsrådsprotokollet fogad promemoria, vilken utarbetats inom försvarsdepartementet. Vid sin anmälan av ärendet erinrade departementschefen om att överbefäThztvztren den 3 mars 1967 fått i uppdrag att utreda och inkomma med förslag till organisation av krigsmaktens förvaltningsutbildning. Sådant förslag .ämnade överbefälhavaren den 30juni 1969. l Kungl Majzts proposition nr 29 till 1971 års riksdag angående omlokalisering av viss statlig verksamhet sägs .ttt om en föreslagen för krigsmakten gemensam förvaltningsskola kommer till stånd, bör denna förläggas till Östersund. Riksdagen biföll detta lokaliseringsforslag. Förutsättningarna för överbefälhavarens utredning hade enligt departementschefen härmed väsentligt ändrats och förvaltningsutbildningens organisation borde därför ytterligare utredas. 1 anslutning härtill uttalade han att utöver de organisatoriska följder som lokaliseringen till Östersund kunde ntedlöra borde även särskilt utredas frågan om utbildningens innehåll och utformning med hänsyn till befattningarnzts Förväntade framtida krav. Möjligheterna att skapa en integrerad utbildning för samtliga personalkategorier bordc- särskilt beaktas. Som sakkunnig utsågs organisationsdirektören vid försvarets rationaliseringsinstitut Folke Nihlfors. Utredningen antog benämningen Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredrting- KFU 71 -i fortsättningen endast kallad KFU. Ett visst samarbete ägde rum med 1968 års personalkategoriutredning. Under utredningsarbetets gång har överläggningar ägt rum med berörda myndigheter och skolor, även utanför försvaret. och med företrädare för personalorganisationerna.

1.2 Hittillsvarande

utredningsarbete

KFU studier och undersökningar ledde till att ett betänkande i två delar benäntnt “Utbildning i förvaltning inom försvaret (SOU 1974:51 och 52)

24 Inledning

kunde överlämnas till statsrådet och chefen för Försvarsdepartementet i slutet

av augusti 1974. De grundläggande överväganden KFU redovisade i nämnda betänkande. kallat huvudbetänkandet, återkommer KFU till i föreligi fortsättningen lokalisering och gande betänkandes kap 4. 1 kap 7 berörs frågor angående och lärarsamverkztn som föreslagits i samordning med annan utbildning huvudbetänkandet. 1 det följande lämnas därför bara en mycket kortfattad for i huvudbetänkandet framlagda förslag med tonvikt på utredogörelse bildningens organisation. har funnit att all centralt anordnad förvaltningsutbildning bör KFU genomföras i en för försvaret gemensam förvaltningsskolas regi. Skolan bör få ställning som högskola. berör alla personalkategorier. För resp Förslagen till förvaltningsutbildning personalutbildningsplaner och i huvudbeförvaltningsområden framläggs tänkandets del 2 redovisas de olika delmål som uppställts för de föreslagna

kurserna. organisation bör innefatta såväl en utvecklings- Förvaltningshögskolans funktion som en planerings- och genomförandefunktion. lnom utvecklingsfunktionen bör den utbildningsmetodiska utvecklingen och forskningen följas liksom utvecklingen på läromedels- och hjälpmedelsområdena. Läroplanerna behöver en fortlöpande revidering. Tidigare eleav utbildningen har därvid stor vers och deras myndigheters utvärdering hör också att företajämförande studier betydelse. Till utvecklingsfunktionen på förvaltningsområdet och att utföra skilda utredningsuppdrag. bör handhas den erforlnom planerings- och genomförandefunktionen derliga kursplaneringen. De kompetensgivande kurserna intar därvid en särbör reguljärt med utbildnings ställning. l planeringsarbetet ingå samråd Även förvaltningshögskolans medenheterna hos de olika myndigheterna. bedriven kräver planering. En del verkan vid regionalt/lokalt utbildning av dess i Östersund centralt administrerade utbildning bör kunna förläggas

till några andra mera permanenta kursorter i syfte att minska reskostnadcrna.

bör utbildningen handhas av till förvaltl största möjliga utsträckning fast knutna lärare (hel- och deltidstjänstgörzinde). lnszitsen ningshögskolan av tillfälliga lärarkrafter och föreläsare bör då kunna begränsas. ämnena kan i stor utsträckning anknytas till De personaladministrativa i Östersund utbildning. Basämnena sammanfaller till stora socialhögskolans delar med nämnda skolas och i viss mån gymnasieskolans kurser. Behovet av lärarinsatser i dessa ämnen. torde i huvudsak kunna tillgodoses genom från dessa skolor. Genom nämnda pedagogiska samverkan räkdeltidslärare nar KFU med att behovet av tillfälliga lårarkrafter och föreläsare kan minskas och då företrädesvis inom till 10-20 procent av den totala utbildningstiden de försvarsspecifika och förvaltningsadministrativa ämnena. KFU räknar med att den centralt bedrivna verksamheten skall omfatta ca 24 500 lektionstimmar. varav 13500 i centrala kurser i grundläggande och vidareutbildning. Antalet kursveckor per år bebefattningsutbildning 700, varav 400 föreslås genomföras i Östersund. räknas till genomsnittligt KFU räknar med ett nettoläsår fram till att på 40 veckor och kommer vid fullt utbyggd skoldrift erfordras 28 l/2 tjänster för lärare. Krav på för-

Inledning

valtningshögskoltttts medverkan i lokal och regional utbildning kan komma att leda till behov av ytterligare några låirartjänster.

l .2. l D0/r/ä/øs/ag/Ia_/ö/i'all;ii/Igs/Iiiqs/çø/arIs .ställ/ling 00/1

perzsrma/be/Iot

KFU föreslår att förvaltningshögskolan bör få en fristående ståilltting direkt lydande under regeringen och bör ha ansvaret för utbildningen av personal för förvaltningsverksamhet vid samtliga försvarets myndigheter för så vitt detta inte åvilar annan myndighet. Vid skolan bör dåirjâintte bedrivas forskning, utveckling och försök inom verksamhetsområdet. l tabell l.l redovisas personalbehovet vid skolan.

Tabell 1.1 Personalbehov vid försvarets förvaltningshögskola enligt KFU förslag i huvudbetänkandet

Befattning Skol- Adminis- Utveck- Utbild- Summa chef trativ lings- ningsenhet” enhet enhet

Skolchef l l

Lärare-linjechefer 4 4 Lärare övriga 24,5 24.5 Summa l 5 3 34.5 43.5

a Tillkommer för med arméns tekniska skola - ATS - gemensamma administrativa funktioner erforderligt antal tjänstemän - beräknat till 28 - varav mellan 40 och 50 procent kan beräknas komma på förvaltningshögskolans andel. Denna samordning med ATS torde kunna leda till en inbesparing av sju tjänstemän.

1.2.2 Ekono/n/Ãska Å()Il.S('/O'('llS('/' l korthet noteras i det följande KFU beräkningar över kostnaderna för den i huvudbetankandet föreslagna centrala förvaltningsutbildningen. Driftkostnaderna har beräknats efter pris- och löneläge februari 1973. Den sammanlagda årliga kostnaden för den centralt bedrivna verksamheten skulle komma att utgöra 15.3 milj kr, varav elev- och omkostnader skulle uppgå till 8.2 milj kr. personalkostnadertill 4.l milj kr och :administrativa kostnader till 3.0 milj kr (där hyreskostnaderna utgör den dominerande posten).

l .2. 3 Övergâ/Igsa/Iørrlni/Igal

KFU föreslår att tiden fram till att forvaltningshögskolan kan ta över avsedd utbildningsverksamhet utnyttjas för bla vissa ytterligare undersökningar och utredningar. Dessutom kan viss utbildningsverksamhet försöksvis under

26 Inledning

denna tid påbörjas. För ändamålet föreslås att regeringen inrättar en särskild nämnd i vilken bör ingå expertis och Företrädare för personalorgzmisettionerna. l kap 9 i Föreliggande betänkande anknyter KFU till detta sitt tidigare förslag.

1.3 Det fortsatta utredningsarbetet

1.3.1 Uppgifter 1 sztmbztnd med att KFU överlämnade sitt huvudbetänkande anmäldes att utredningen hade för avsikt att i ett senare betänkande (del 3) redovisa resultat av kvarstående utredningsarbete. Enligt KFU mening torde detta dessförinnan till i huvudbetâiitkznttlet framinte hindra ett ställningstagande lagda förslag. Det åsyftade utredningsarbetet avser ;aersonziltjâinstutbildningen inom försvaret samt den administrativa utbildningen av högre chefstjåittstemåin. Vid värnpliktsverket -VPV - bedrivs sedan några år utbildning i personaltjänst. Utbildningen genomförs med chefen för armén - CA - som kursanordnande myndighet. Den omfattar ett antal kurser för regements-, kompani- och plutonsoflicerare vid främst de lokala myndigheternas personalenheter. Plats för deltagare från marinen och flygvapnet har kunnat beredas i vissa kurser. 1 utbildningen ingår bl a personaladministrativa ämnen och även vissa andra ämnen som har sin motsvarighet i en del av de kursförslag som framlagts i KFU huvudbetänkande. Frågan om satmordning mellan försvarets förvaltningsutbildning och personaltjänstutbildningen förframhåller KFU i huvudbetâinkztndets tjänar därför särskild uppmärksamhet, kap 27. 1 samma betänkandes kap 21, som berör förvaltningsutbildningen av personal för administrativ verksamhet. anger KFU som sin mening att det är väsentligt att även den högre chefspersonalen, dvs på lägst byråchefs (motsvarande) nivå, erhåller en för verksamheten avpassad administrativ KFU nämner därvid den särskilda chefsutbildning som sedan utbildning. 1970 anordnas vid försvarets materielverk - FMV -och den administrativa chefsutbildning som bedrivs vid militärhögskolan - MHS - för militär chefspersonal. Slutligen nämns i kap 29 att möjlighet kan uppstå för KFU att i det fortsatta arbetet ta upp till prövning eller undersökning även några andra frågor som i samma kapitel anges såsom varande i behov av utredning.

1.3.2 Urredningsarbeløls 0rga›1i.sari()›z och _geIm/rzlfiranrlø

vars resultat redovisas i detta delbetänkande. har 1 det utredningsarbete, den sakkunnige som experter haft till sitt förfogande översten Per-Gunnar Brantberger, försvarets materielverk byrådirektören Folke Grahm. försvarsstabens personalvårdsbyrå (from den l oktober 1975)

Inledning

kaptenen Erik Knöös, ntarinstaben översten Greger Lindberg, tygförvziltningsskolztn avdelningsdirektören Lennart Magnusson, försvarets materielverk studierektorn Stig Nyberg, alrméstaiben överstelöjtnanten Arne Skedinger, värnpliktsvcrket (from den l oktober 1974) översten l gr Sven Torfgård, försvarsstaben (from den l november 1974). Sekreterare har varit departementssekreteraren Jan Dinell, försvarsdepairtementet. l utredningens sekretariat har medverkat kontoristen Marianne Norström. Liksom i det tidigare utredningsarbetet har den sakkunnige lett en central grupp, i vilken förutom sekreteraren ingått experterna Brantberger och Nyberg. Brantberger har även haft vissa väsentliga sekreteraruppgifter. Kring de två huvudfrågorna har bildats arbetsgrupper. 1 den som avsett utbild-

ningen för personaltjänst med personalvård har ingått experterna Grahm,

Knöös, Magnusson och Skedinger. Experterna Lindberg och Torfgård har» främst ägnat sig åt den administrativa utbildningen av högre chefstjänstemän. Experten Magnusson har även ägnat sig därât.

1.3.3 Gränsdragning till och samarbete med pågående organisations-

översyn av värnp/iktsverket VPV VPV har sedan hösten 1973 genomfört en begränsad organisationsöversyn - FRI - och förslag i i samarbete med försvarets rationaliseringsinstitut anledning därav har framlagts för regeringen hösten 1975. Personaltjänstutbildningen av VPV personal inom personalredovisningsfunktionen såväl vid huvudkontoret som vid de regionala enheterna ingår som ett objekt i nämnda översyn. KFU har funnit att även den i översynsprojektet ingående personaltjänstutbildningen för VPV personal inom personalredovisningsfunktionen till sitt innehåll är sådan att den bör inordnas i KFU överväganden och ställningstaganden. Utredningen har därför överenskommit med VPV och FRl att for egen del få utnyttja det underlag som översynsprojektet tagit fram avseende personaltjåinstutbildningen inom personalredovisningsfunktionen.

1.4 Begrepp

I huvudbetänkandet har KFU under punkt 1.5 jämte tillhörande bilaga redovisat de i utredningsdirektiven förekommande begreppen förvaltning och integrerad utbildning, de vanligaste begreppen inom förvaltningsutbildningen samt i betänkandet i övrigt förekommande begrepp. Därav framgår bl a att KFU i förevarande sammanhang till begreppet jiirra/Ining hänför den del av den statliga förvaltningen, som utövas av myndigheter inom Gärde huvudtiteln. Sådan utbildning som iir rent ntilitâir. teknisk. medicinsk etc har undantagits i den mån den inte utgör ett led

28 Inledning

i den berörda personalens förvaltnings-. underhålls- och miljökunnande. målet för_lönul/iringsuIhi/:I/ziug - i den Vidare anges att det övergripande bemärkelse KFU använder begreppet - är att göra kursdeltagaren låimpztd att verka inom någon gren av förvaltningen. Utbildningen är sålunda Iw- Julin/Irans://h//dn/ng. KFU använder begreppet iIII/Ur/lI/(IirNlslll/?i/t/Il/ILL: för att beteckna den information om arbetsplats och miljö som meddelas nyanställd civil personal som inte tidigare varit verksam inom försvaret. Den som anställs i förvaltningstjänst inom försvaret bör - i den mån det inte är tillfyllest med en introduktionskurs - som regel ha en särskild bei samband med anställningens påbörjande. Lifattningsanpassad utbildning kaså bör den som sedermera får nya uppgifter, ges möjlighet att genom skaffa sig de ytterligare kunskaper och färdigheter som erfordras utbildning härför. Varje sådan utbildning benämns riz/øirvii/hi/l/zl/ng. För att skilja den utbildning som genomgås i samband med inträdet i forvaltningstjänsten från övrig vidareutbildning, kallar KFU denna grundläggande befattningsutbildning. Sådan utbildning som syftar till att bereda personal med anställningstid av viss längd tillfälle att följa med utvecklingen inom det egna verksamhetsområdet, dvs att hålla kunskaper och färdigheter i nivå med förändrade krav i innehavd befattning, benämnsjhrIhi/(l/ring. Med /II/(iqrvrad utbildning; avser KFU en under gemensam ledning i ett eller flera avseenden helt samordnad utbildning. lntegreringen kan t ex »tara mellan olika nivåer eller inom samma nivå. Den kan omfatta lärare. lärolokaler eller deltagare ur olika utbildningskurser eller tilloch hjälpmedel. hörande olika personalkategorier. l detta delbetänkande därutöver förekommande viktigare begrepp redovisas i det följande. försvarsmaktens gemensamma nomenklatur (Nomen F) innebär Enligt som syftar till att tillgodose försvarsmaktens repwzsuizcilriänsi verksamhet spektive civilförsvarets behov av personal i krig och fred utom åtgärder som hänförs till utbildningsverksamhet och förvaltning. Personaltjänst omfattar personalplanering, personaladministration. personalvärd och rättsvârd. Personaltjänsten är sålunda enligt Nomen F det övergripande begreppet som i sig bla innefaittzrr personaladntinistrettion. “Personaladntinistrativ terminologi” (PA-terminologi) omfattar Enligt emellertid /w/:sunalad/nizrivna/inn alla de insatser som görs i myndigheten “för att planera, åtgärda och följa upp dess personalfrågor”. Med pv/sona/(jêi/Lsl menas den personaladministrzttiva verksamhet som vanligen utförs vid särskild organisatorisk enhet inom myndigheten (personalavdelning, personalsektion etc) och som syftar till att anskaffa. behålla. betala. utveckla och avveckla personal. Arbetsfördelningen mellan personaltjåiitst och personalledning - dvs den del av zirbetsledningen som avser myndighetens personella resurser - kan variera. l och motiv, Utgiven 1974 av Stats- KFU. som i kap 4 redovisar sina huvudsakliga överväganden kontoret, Landstingsför- :närmast anknyter till anser att utredningens syn på verksamhetsområdet bundet. Statens Personalnämnda PA-terminologi. nämnd och Svenska Sådana chefsuppgifter som innefattar åtgärder för att samordna verksam- Kommunförbundet (ALLF 903 73 038). heten mot fastställda mål genom att planera. organisera. tillvarata och ut-

sou 1976:15

Inledning 29

veckla myndighetens resurser samt kontrollera och följa upp resultatet av

verksamheten kan s-amiminfzittningsvis betecknas såsom udnziiiiis/rzuiru.

Uppgifter däremot. som sammanhänger med det egna fack- eller specia-

listkunnandet. kallas i (CgelA/iIII/(I/(lllv/kl. KFU iir medveten om svårigheten

att alltid kunna klart redovisa vart en viss uppgift skall hänföras.

2 Hittillsvarande utbildningsmöjligheter

Personaltjänstutbildningen inom försvaret

2.1.1 Årerb/ick på rid/gare urbildningsverksamher inom

personalredovisningsomrâder

Försvarsväsendets rullföringsnämnd, som i februari 1941 fått i uppdrag att överse gällande system för inskrivning och personalredovisning. lät anordna kurser i personaltjänst för viss personal placerad vid förbandens mobiliseringsavdelning samt för arbetsledare för uppläggning av register för personalredovisning. Nämnda kurser omfattade tre resp fyra veckors utbildning. Till följd av rullföringsnämndens översyn framlades en proposition med förslag om inrättande av en gemensam myndighet. centrala värnpliktsbyrån (CVB), fro m 1 januari 1942 för ledning och övervakning av inskrivningsväsende och personalredovisning. Riksdagen 1941 bilöll propositionen. CVB underställdes chefen för armén - CA. Under de första åren av CVB verksamhet anordnades tillfälliga kurser efter hand som behov uppstod. Först from 1948 fick kursverksamhcten

en fastare form. Utbildningen i personaltjänst omfattade

personaloffcerskurs, personalregistratorskurs samt militärområdesvisa repetitionskursen Kurserna omfattade i allmänhet tre veckors teoretisk utbildning och två veckors praktisk tjänstgöring utom beträffande repetitionskursen som endast omfattade två till tre dagars utbildning. Härutöver ordnades vid behov kurs för inskrivningschefer och provledare om två till tre dagar, kurs för reservoflicerare om två veckor samt kurs för exploratörer om tre veckor i militärpsykologiska institutets - MP1 - regi. Vid mitten av 1960-talet anordnades utbildning i personaltjänst genom två fyraveckorskurser vartannat år för personaloflicerare respektive personalregistratorer, samt en kurs på en halv till en vecka för expeditionsoflicerare, också vartannat år, Dessutom genomfördes varje år en två-till tredagarskurs för inskrivningschefer. Med MP1 som anordnare genomfördes varje år en treveckorskurs för exploratörer och en fyradagarskurs för provledare. Utbildningen bedrevs i central regi vid CVB och MP1 samt även i regional regi. Fortbildning förekom årligen på regional nivå under medverkan av lärare och CVB. Målsman med samlat ansvar för utbildning i personalredovisningsfrågor saknades Genom alltjämt. CAs kursplanering lades emellertid fro m utbildningsåret 1966/1967 ansvaret på CVB i fråga om utbildning av befatt-

32 Hittillsvarande uIbi/dningsmäjligherer

personaltjänsten, dvs chefer ningshavare i högre staber som representerar För sektion 3 m ll. Den l juli 1968 inrättades värnpliktsverket, VPV, enligt riksdagsbeslut CVB Tillkomsten av VPV innebar samma år, varvid samtidigt upphörde. att Försvaret tillfördes ett helt nytt system För inskrivning och personaldatabehandling, vilket motsvarade tidsredovisning, baserat på automatisk krav på informationsunderlag för personal- och utbildningsplanering enliga över vid krigslörbztnden. l och med överoch på överblick personallêiget till datorbaserat personalredovisnittgssystettt 1969 och senare gången nytt, av förband och försvarsontrådesgenom den etappviszt ontorganisationen staber fick utbildningen i personaltjänst sin nuvarande inriktning. organi-

sation och omfattning.

2.1.2 Nuvarande /)(IS()II(I/(/›('I'IISIlllbl/l/Il/Ilg vid läHI/J/ikISl('I'/\'(*I

med CA som kursanordnattde myndighet sedan ett Vid VPV genomförs kurser och kompaniofñcerztre avsedda att antal år tre olika För regementsvid vid fo-regemente (motsv). Hösten 1975 tjänstgöra personalavdelning har dessutom anordnats två kurser lör plutonsofñcerare. l det Följande lamnas en kort av dessa kurser och deras innehåll. beskrivning

Kurs För vid fo-regemente (motsv)

A. personalavdelningschef

(A 83 a)

Målet är att ge kursdeltagarna (regententsofñcerare) Förmåga att tjänstgöra vid lokal och lägre regional myndighet (tillika som chelför personalavdelning som chef för sektion 3 alternativt För personalsektion), att leda verksamheten vid allmän detalj och värnpliktsdetalj och att leda försvarsunderlydande informationen (dock inte presstjänst). i personaladministration av anställd per- Utbildningen har sin tyngdpunkt sonal. Fördelningen på ämnen i den kurs som genomfördes i april 1975

framgår av tabell 2.1.

Hirrillsvarande

uIbi/dningsmÖf/Iigheter 33

Tabell 2.1 Ämnen och timfördelning i kursen för personalavdelningschef vid foregemente (motsv)

Ämne/Omfattning Antal timmar

lnledning, avslutning Prov. attitydundersökning Organisation

IQKNLIIBJLNDJ

Personalplanering Personalbudgetering Personaladministration, fast anställda O\ Arbetstidsbestämmelser Försvarsupplysning Personaltjänst i krig Hälso- och sjukvård Rättsvárd Säkerhetstjänst

CAJQBJLAUJ-JÄND%L›JP\JO\O\

Expeditionstjänst Kassatjänst Personaladministration. värnpliktiga

Studiebesök _a_

Fysisk träning Reserv Summa timmar 148

B. Kurs for chef for allmän inom detalj personalavdelning vid foregemente (motsv) (A 83 b)

Målet är att ge kursdeltagarna (kompaniofficerare) erforderlig kunskap for handläggning av frågor rörande administrationen av anställd militär och civil personal. rättsvârd. och arbetstid arbetarskydd samt utbildning avseende personaltjänst for anställd personal. Dessutom ges viss orientering om övriga frågor vid personalavdelning (värnplikts- och personalvårdsdetaljerna). Tyngdpunkten i utbildningen ligger på ämnena personaladministration av anställda och rättsvárd. Av tabell 2.2 framgår ämnena och timfördelningen i den kurs som genomfördes i april 1975.

34 HitIi/Isvarande urbildningsmájligheter*

Tabell 2.2 Ämnen och timfördelning i kursen för utbildning av chef för allmän detalj inom personalavdelning vid fo-regemente (motsv.)

Antal Ämne/Omfattning timmar

Inledning. avslutning Prov. attitydundersökning Organisation Personalplanering Personalbudgetering Personaladministration, fast anställda U! Arbetstidsbestämmelser Personalvård

-*UIO\F-UJF\JF\)QJU|O\\DI\JUJI\JLIIUJ

Rättsvård h) Säkerhetstjänst Expeditionstjänst Kassatjänst Personaladministration. k) värnpliktiga Studiebesök Fysisk träning Reserv Summa timmar 148

Kurs för chef for inom personalavdelning vid C. värnpliktsdetalj

fo-regemente (motsv) (A 84)

Förkunskaper: Kursdeltagarna (kompaniofficerare) skall ha genomfört prakvid ett forbands värnpliktsdetalj samt ägnat studier åt värnpliktstiktjänst och tjänstgöringskungörelsen samt “ADB lagen, inskrivningskungörelsen från Litteratur tillställs deltagarna före kursen. början.” Målet för utbildningen är att ge kursdeltagarna förmåga att självständigt

som åligger chef för vämpliktsdetalj vid utbild-

fullgöra de arbetsuppgifter ningsredovisande myndighet. Huvudvikten läggs vid ovannämnda lagar och Undervisningen omkungörelser samt personalredovisningsinstruktionerna. fattar även exempel. Dessutom anordnas under kurstiden applikatoriska - VK - värnpliktsavdelning samt praktik på två dagar vid värnpliktskontors varvid även tillfälle ges till studiefyra dagars praktik vid värnpliktsdetalj besök. vid en under 1974 genomförd kurs Ämnen och timfördelning april-maj framgår av tabell 2.3.

Hitrillsvarande

urbildningsmä/ligherel 35

Tabell 2.3 Ämnen och timfördelning i kursen för utbildning av chef för vämpliktsdetali inom personalavdelning vid fo-regemente (motsv)

Ämne/Omfattning Antal Anteckning timmar

Organisation 5 Personalredovisning inom totalförsvaret Befattningsanalys lnskrivning Personalplanering Personalredovisning b.)

N)(NKNUJI\J\I\IåO\

Förordnande Värnpliktsförmåner Säkerhetstjänst Yrkesinformation och rekrytering Vissa lagar. kungörelser. för- Reglementsordningar m m kunskap Mobiliseringstjänst Studiebesök Fysisk träning Prov ADB-utbildning

Applikatoriskt exempel Mr-

Tjänst vid VK/värnpliktsavdelning & Vid VKÖ i Solna Tjänst vid personal- och lnom Linköpings värnpliktsdetalj -ü OO garnison Reserv (genomgång av prov, diskussion m m) \O

Summa timmar 175

D. Kurs För plutonsofñcer vid allmän detalj

inom personalavdelning

vid fo-regemente (motsv)

Målet för utbildningen är att ge deltagarna erforderlig kunskap i frågor som rör administrationen av anställd militär och civil (även personal reservpersonal) och rättsvården samt i begränsad omfattning Därsäkerhetstjänsten. utöver skall ges orientering om frågor som handläggs vid värnpliktsdetaljen. De första två kurserna har genomförts hösten 1975. Ämnen och timlördelning framgår av tabell 2.4.

36 Hittillsvarande utbildningsmäjligheter

i kurs för utbildning av plutonsofñcer vid all- Tabell 2.4 Ämnen och tlmfördelning män detalj inom personalavdelning vid fo-regemente (motsv)

Antal Ämne/Omfattning timmar

3 Inledning. avslutning l Attitydundersökning fast anställda 41 Personaladministration. Personaladministration, värnpliktiga 2 Rättsvård 23 2 Säkerhetstjänst 3 Fysisk träning l Reservtid

Summa timmar 76

Nuvarande bedriven av fdrsvarsstabens

2.1.3 personalvârdsurbildning,

personalvârdsbyrá

för de målgrupper som behandlasl redovisningen ingår endast utbildning

i betänkandet.

A. Chefsutbildning i personalvård

en veckokurs för (blivande) förbandschefer Sedan 1966 anordnas årligen chefer i centrala och regionala staber. Även vissa chefer och motsvarande i centrala förvaltningar har under senare år deltagit i utbildningen. deltar dessutom ca 30 chefer för Antalet deltagare är ca 30. l kursen

personalavdelningar vid förband. en allmän orientering om samhälls- Mål for kursen är att ge deltagarna inom områden som har anknytning till personalfunktionen utvecklingen i sin helhet och som är särskilt aktuella i den pågående samhällsdebaitten. innehåll skiftar med hänsyn till vad som är aktuellt i samhället Kursernas kunna utövandet av chefsskapet inom försvaret. och som antas påverka i vid bemärkelse. Orien- 1975 års kurs tog exempelvis upp arbetsmiljöfrågan inom det arbetsrättsliga omtering lämnades också om väntad utveckling

rådet. av representanter för olika sam- Kursen genomförs med föreläsningar samt estradsamtal med bl a represenhällsomrâden och vissa specialister

tanter för personalorganisationer. för diskussioner mellan kursdeltagarna och En stor del av tiden avsätts

föreläsarna samt deltagarna i estradsamtalen.

for chefer för vid förband

B. Utbildning personalavdelningar

Tre veckors utbildning i personalvård genomförs årligen för nytillträdda

chefer för personalavdelningar (motsv). Första veckan som omfattar grundläggande utgörs av ett kompendieskede.

SOU 1976215 Hirri/Isvarande 37

mbi/dn/ngsmä/Iigherer

bestämmelser om Försvarets personalvård. Därefter följer en sammanhängande central kurs omfattande två veckor. Utbildningen under Första veckan av den centrala kursen omfattar komplettering av grundläggande bestämmelser om Försvarets personalvård, varvid eleverna bereds möjligheter att styra inriktningen av utbildningen, dels genom att insända skriftliga önskemål om innehållet efter avslutat kompendieskede. dels genom att dessa skriftliga önskemål och senare uppkomna önskemål behandlas som grupparbete i början av kursen. Större delen av Första utbildningsveckan ägnas åt orienteringar och grupparbete om socialpsykologiska teorier och metoder i personalarbetet. Under den andra veckan av den centrala kursen deltar eleverna i den under A. redovisade chefskursen i personalvård.

C. Utbildning av konsulenter inom Försvarets

personalvård Kvaliñkationskrziven For anställning som konsulent i Försvarets personalvård är genomgången Socialhögskolan eller avlagd akademisk examen med beteendevetenskajalig inriktning eller på annat sätt Förvärvad motsvarande kompetens. Anställningsmyndighet är Försvarsstabens personalvârdsbyrå som är fackmyndighet. Tjänsterna För konsulenterna är placerade vid olika Forband och myndigheter. Varje tjänst som ledigFörklaras avser placering vid viss myndighet. Tidigare deltog konsulenterna i den personalvårdskurs som anordnades För chefer För personalavdelningar. Eftersom den senare kursen i större utsträckning målinriktades på de personalvårdsuppgifter, som åligger chef För personalavdelning, har en annan utbildningsgång inFöns. Med hänsyn till att målgruppen nyanställda konsulenter är mycket liten, 5-10 per år, och att anställning sker vid olika tidpunkter på året har det inte ansetts möjligt att genomföra centrala kurser, speciellt inriktade För nyanställda konsulenter. Därför har konsulenterna deltagit i utbildningen för värnpliktiga personalvårdsassistenter. From 1976 avses utbildningen genomföras enligt Följande.

l. När beslut om anställning Föreligger erhåller konsulenten samma materiel som ingår i kompendieskedet i personalvård För chefer För personalavdelningar. 2. Myndighetschef svarar För introduktionen av konsulenten vid myndigheten, varvid stabskonsulenten inom militäromrâdet biträder med orientering inom fackområdet. Tid För introduktion fastställs av myndighetschef. 3. Studietjänstgöring inom militäromrâdet ordnas av myndighetschefi samråd med militärbelälhttvztren. 4. Konsulent som Före sin anställning inte har genomgått utbildning till Värnpliktig personalvårdsassistent deltar i kommande centrala kurser För värnpliktiga personalvårdsassistenter skede 1, omfattande 4 veckor och inriktad på personalvård i fred, samt skede 2, omfattande 3 veckor och inriktad på personalvård under beredskap och krig. Sedan början av 1950-talet har kompletteringsutbildning skett av konsulenterna genom bl a en veckas central kurs. Sedan 1972 är kurserna äm-

sou 197545

38 Hitti/lsvarande utbildningsmbjligheter

Tre kurser med ca 35 deltagare genomförs årligen. K-urser nesinriktade. i socialpsykologi, praktisk juridik samt i utbildningshar hittills genomförts och informationsmetodik. Under budgetåret 1975/76 genomförs utbildning

i socialmedicin. meddelas i samband med regionala sammankomster med Fortbildning

konsulenterna.

D. Utbildning av värnpliktiga personalvårdsassistenter

uttas vid inskrivningarna vissa Till utbildning som personalvårdsassistent

värnpliktiga som förklarat att de ämnar avlägga jur kand- eller pol magmed samhällsvetenskaplig elexamen eller annan akademisk grundexamen eller examen från socialhögskola eller ler beteendevetenskaplig inriktning bedöms lämpade för denna utbildning. lärarhögskola och som i övrigt ca 90 dagars grundläggande militär Efter gymnasieutbildningen fullgörs de och inkallas för fullgörande av fackutbildning. Därefter hemförlovas

utbildning och tjänstgöring vid förband efter avlagd civil grundexamen. Fackutbildningen och prak- 3-6 år efter den militära grundutbildningen. omfattar för närvarande 255 dagar och är fördelad på centiktjänstgöringen

vid förband. 60-80 värnpliktiga personalvårds-

trala kurser och tjänstgöring med åtföljande praktikassistenter genomgår årligen denna fackutbildning

tjänstgöring. med en månads central kurs (benämnd skede Fackutbildningen börjar för tjänstgöring i personalvårdsl) inriktad på att göra dem väl lämpade vid förband och utbefattning i fred. Därefter följer praktisk tjänstgöring med tjänstgöringen är att bildningsanstalter under 3-5 månader. Syftet

av kunskaperna från den centrala fackutbildningskursen genom tillämpning personalvård samt genom att göra assistenterna lämpade att utöva praktisk förbereda deras tjänst vid krigsförband. Efter de får delta i militära övningar kurs (benämnd skede praktiktjänstgöringen genomgås en tre veckors central lämpade att tjänstgöra som perso- 2), vars mål är att göra assistenterna nalvårdsassistenter vid krigsförband på bataljonsnivå (motsv). Utbildningen vid förband och utbildningsanstalter unföljs av fortsatt praktiktjänstgöring der de resterande ca 3 månaderna varvid assistenterna skall ges tillfalle

enheter och delta i övningar under fälttjänstgöra vid krigsorganiserade erforderlig säkerhet och mässiga förhållanden. Målet är att ge assistenterna

rutin som personalvårdsassistenter vid krigsförband.

Strävan är att personalvårdsassistenternas tjänstgöring skall förläggas på under den tid då huvuddelen av sådant sätt att de tjänstgör vid förband vid förband. Med hänsyn till de de värnpliktiga fullgör grundutbildning under grundutbildning vid och olika tjänstgöringstiderna för värnpliktiga är det dock inte möjligt att anpassa tjänstinom de olika försvarsgrenarna för alla förband. Utbildningsåret 1975/76 göringen så att den är lämplig som är personalvårdsassistanterna uppdelade på två tjänstgöringsomgångar, överensstämmer med utbildningsalternativ 1a resp 1b för arméns värnav fackmyndigheten, för- Utbildningen planläggs och genomförs pliktiga. som också placerar de värnpliktiga persosvarsstabens personalvårdsbyrå, nalvårdsassistenterna vid förband och skolor i och for praktiktjänstgöring.

HirIi/lsvarande

utbi/dningsmöj/igherer 39

Utbildningen har ingen permanent anknytningtill något förband eller

utbildningsanstalt. Under senare år har den genomförts vid Vaxholms kust-

artilleriregemente och tygförvaltningsskolan. Tillfälligt kommenderad personal har svarat lör planläggning, administration och genomförande av utbildningen. Ämnes- och timfördelningen under de olika utbildningsskedena framgår av tabellerna 2.5 och 2.6.

Tabell 2.5 Ämnes- och timfördelning under skede l (fredsutbildning) för värnpliktiga personalvârdsassistenter

Tabell 2.6 Ämnes- och timfördelning under skede 2 (krigsutbildning) för värnpliktiga personalvárdsassistenter

Utbildning vid Gälläfsta Kurscemrum SGK

Gällöfsta har tillkommit som central kursgård inom försvaret för utbildning och konferenser i olika frågor. Syftet med kursverksamheten är att få till stånd en allsidig diskussion till nytta för alla oavsett uppgift och bakgrund

SOU |976:15

40, Hitrillsvarande utbildningsmojligheter

inom försvaret. Kontakten mellan olika grupper inom försvaret och företrädare för andra samhällsområden är också viktig. Sedan 1971 bedrivs vid stiftelsen Gällöfsta Kurscentrum kurser i personalsamverkan och arbetsplatsens miljö. Bakgrunden är den pågående debatten om demokrati och samverkan i arbetslivet, vilken i hög grad berör Försvarets olika grupper av anställda. I förgrunden av debatten finns frågan om människans roll och om relationerna mellan individer och grupper. har fr o m budgetåret 1974/75 tillkommit fort- Utöver dessa grundkurser och kompletteringskurser med olika inriktning. Tillsammans bilsättningsomdar dessa nu ett kurssystem. Fortsättnings-och kompletteringskurserna individinriktad utbildning och handledareutfattar Organisationsutveckling, Ett kurspaket har bildning. Huvudvikten har lagts vid sistnämnda kurstyp. avsett att användas inom totalförsvarets myndigheter för lokal utarbetats, med grupporienterade metoder. utbildning i personalsamverkan Från SGK sida bedrivs också konsultmedverkan i andra myndigheters av kurser samt lärarmedverkan vid utbildutbildning genom uppläggning arbetsmiljö, personalledning, yrkesetik och ning inom personalsamverkan, vuxenpedagogik.

Kursen personalsamverkan och arbetsplatsens miljö.

Kursens av den samhällsutveckling som under syfte är att mot bakgrund 1970-talet bedöms påverka försvarets arbetsplatser:

- om Sociologiska, psykologiska och pedagogiska förhållanden ge kännedom av betydelse för samverkan på arbetsplats, - genom tankeutbyte skapa ökad förståelse för olika roller. uppfattningar och värderingar som förekommer i det dagliga arbetet, - intresse för personalsamverkansfrågor som grund skapa ett ökat personligt för egen utveckling.

Kursen omfattar studium och tankeutbyte kring människans roll inom på samhällsutveckling, gruppdynamik, kommunika- _fö/:svarør med tonvikt tion, organisationsutveckling och praktisk samverkan under olika förhållanden. Mot bakgrund av dessa studier belyses och diskuteras praktiska exempel hämtade ur den dagliga arbetsmiljön. från militära Kursen genomgås av allsidigt sammansatta deltagargrupper förband, centrala och regionala myndigheter inom totalförsvaret sam. civila organ. Vid varje kurs diponeras ca 28 elevplatser som fördelas på grupper om 4-8 från olika myndigheter m fl. Inom varje deltagargrupp förutsätts olika personalgrupper samt myndighetens ledning vara representerad. Under kursen uttas 40 timmars arbetstid.

Hitrillsvarande 41 urbildningsmä//ig/terer

ifabcll 2.7 lnneltållel i (iällöfslaktlrsett - Pcrsottalsatnt orkan och arbetsplatsen» mil- .w

Omfattning i stort

.Sam/rallyt(track/fira och suI›1/I(i//.sn1iI/ii Frågor om samhällsutvecklingen i vårt land under 60- och 70-talen. Hur påverkas arbetsplatserna av denna utveckling?

GIYI/iplüü/“i och _QIlI/7/)(/›\lI(lIIII'/\' Gruppfunktioner. Gruppens betydelse ur organisationsa motivations- och arbetssynpunkt. Praktisk samverkan i grupp. Processanalys Kommunikzttionsprocessen. Feedback. Problemlösning. Individ - gruppreaktioner. Orgartisøl/iø/rs/(ira och unga:risalinarszurøtkl/ng Olika organisationsteorier. Organisationen som socialt system. Vanliga organisationsproblem. Utvecklingstendenser. Organisationsutvecklittg i samverkan. Problem kring företagsdcntokrati-medinflytande - frågorna i stort. Erfarenheter från andra verksamhetsområden. Samverkan I. Roller (Itll half/turista Olika roller, relationer och problem på våra atrbetstulzttser. Olika tekniker vid organisationsutveckling. Allmänna teorier om personalledning. Organisatoriska och personliga förutsättningar för personalsamverkan. .Sa/nverlra/r J: Pø/:svna//nuhløm Personaltjänst, praktikfall Samverkan 3. U/iøL/Ii›I_u.$/i'(iq<›r Feed-back och processanalys i arbetet. Hur kan intresset för personalsamverkansfrågor ökas på egen arbetsplats/inom egen myndighet? Vilka problem finns? Vilka insatser bedöms som mest väsentliga? Ulvarz/ør/Iru Kursvärdering och samtal kring utveckling av kursen.

Personaltjänstutbildning utanför försvaret

lnom det personaladministrativa området finns ett relativt rikt utbud av utanför försvaret. utbildning Utöver den internutbildning av statstjänstemän i personaladministration som bedrivs av statens personalutbildningsnämnd (se vidare 2.2.1) redovisas i korthet i det följande som utbildningsinslag återfinns i kurser vid gymnasieskolan och vid universitet och högskolor. lnom de olika studieförbunden förekommer kurser med personaladministrativa inslag av olika omfattning och inriktning.

- PUN - utbildning i perso- 2.2.1 Statens

persona/ulbildningsnämnds

na/administration

Utbildningen hos PUN genomförs i samarbete med statens personalnämnd - SPN - och syftet är att förse myndigheterna med underlag för att utveckla sin personaladministration, att belysa olika synsätt på personaladministrtttion och att pröva möjligheterna till likformig handläggning av personaladministrativa frågor. Utbildningen avser också att utgöra ett led i en fortsatt kontaktverksamhet mellan PUN/SPN och deltagande myndigheter.

42 Hirrillsvarande utbildningsmöjligherer

Utbildningens omfattning enligt kursplanen

Efter ett förberedelsearbete på en dag varunder kursdeltagarna bl a påbörjar av hur man handlägger personaladministrativa frågor hos en beskrivning den egna myndigheten följer en första internatperiod på fem dagar, då man behandlar grundläggande aspekter på personaladministration. personalposamverkan mellan linje- och stabsfunktioner samt Iitik, personalplanering, arbetet. Deltagarna får tillmedinflytandefrågor i det personaladntinistrativa fälle att ytterligare penetrera vilka områden som på den egna myndigheten

är angelägna att förändra. Före nästa internatperiod utförs visst arbete på den egna myndigheten varvid deltagarna bearbetar önskvärda förändringsområden och gör upp för-

slag till handlingsprogram. Under den andra internatperioden, också på fem dagar. sker en fördjupning av deltagarnas önskemål varvid deli vissa ämnesområden bl a på grundval handlingsprogram för utveckling av resp myndighets pertagarna utformar sonaladministration. Efter ca ett år sker en uppföljning av utbildningen under en dag. Mynfår då tillfälle att gemensamt diskutera och utbyta erfarenheter digheterna av att bedriva PA-utvecklingsarbete. Huvudsaklig arbetsform under utbildningen är grupparbeten. bör sända 3-4 deltagare som representerar dels personal- Myndigheterna Det slutliga urvalet och linjefunktionerna, dels personalorgzinisationerna. och PUN/SPN. av deltagare sker i samråd mellan myndigheten

2.2.2 :ned vissa persona/adminisrra-

Qwnnasieskolans utbiIdniIiqs/injei

tiva ämnen

och kontorslinje kan sådana lnom gymnasieskolans tvååriga distributionsföretagsekonomi, maskinskrivämnen som svenska, arbetslivsorientering, och -praktik vara grundläggande för ning, maskinräkning, kontorskunskap mot det personaladministrativa området. en yrkesinriktning eko- Detta gäller också vissa ämnen av samma slag inom den tvååriga nomiska båda har svenska, samlinjen och den tvååriga sociala linjen som maskinskrivning och kontorskunskap, den förra även förehällskunskap, och stenografi, den senare socialkunskap. tagsekonomi linjen tillkommer psykologi och i den lnom den treåriga ekonomiska administrativa och rättskunskap. Även i den treåriga grenen förvaltnings-

samhällsvetenskapliga linjen ingår psykologi.

2.2.3 Persona/administrativa linjer vid universitet och högskolor

Yrkesinriktad kurs i administrativ teknik

och finns Kursen, som är på 20 poäng, började anordnas för några år sedan nu vid samtliga universitet. universitetsfnlialer och högskolor. Utbildningens om förvaltningsorganisationen och förvaltningsmål är att ge en orientering att ge grundläggande kunskaper inom området förfarandets utformning,

Hittillsvarande urbildningsmäjlágheter 43

administrativ rationalisering samt att ge kunskap om praktiska tillämpningar inom forvailtnings- och utredningsarbete. Kursinnehållet har en viss tonvikt på den offentliga förvaltningen. Kursen är uppdelad i fyra delkurser. Vid Stockholms universitet beskrivs delkurserna under läsåret 1974/75 enligt följande:

Arbetsformer i qüenl/ig/örva/Ining och enskild tjänst, kurs l (4 poäng)

Inriktning: Uppgifter och arbetsformer inom statlig och kommunal förvaltning samt enskild tjänst. Fackliga organisationer, forhandlingsformer, avtal och lönesystem. Undervisning och examination integreras. Möjlighet till skriftlig tentamen ges. frivillig 1i/1z/0rv/isv/i/I_u uhlilqumrislt mzc/ørv/“s//irrq föreläsningar 22 timmar examinatorier 8 timmar seminarier 9 timmar

Förva/In/rrtçslükiiik, kurs 2 (4 poäng) Inriktning: Muntlig och skriftlig framställning. Beslutsformer, besluts rättsverkan, administrativt rättsskydd, offentlighet och sekretess. Dokumenatationsfrågor. Utarbetande av remissvar och protokoll. Sammanträdes- och konferensteknik. Undervisning: 24 lektionstimmar som i princip är frivilliga. Kursen avslutas med en skriftlig tentamen.

Ar/nzin/Zsrrarit ralioria//Isw-inu. kurs 3 (6 poäng)

Inriktning: Genomgång av rationaliseringsztrbete. Orientering om systemztnalys och systemutformning. ADB samt kontorsteknik. Undervisning och examination integreras. Möjlighet till skriftlig tentamen ges. Examinatorierna består av 36 timmar obligatorisk undervisning.

P/anør/ngçs- 00/1 1:Ira/Itingsmo/ozli/r. kurs 4 (6 poäng) Inriktning: Genomgång av olika utrednings- och planeringsmetoder från arbetsuppläggning till resultatredovisning. Ca 30 timmar obligatorisk undervisning Därtill kom- (seminarieövningar). mer ett par studiebesök. Examinationen for kurs 4 består av en utredningsuppgift som utförs individuellt eller i grupp. Kursen i administrativ teknik erbjuder akademisk utbildning med praktisk inriktning för yrkesutövande. Enligt uppgift från Stockholms universitet har dess kurs blivit ett exempel på en återkommande vuxenutbildning där det övervägande antalet studerande genomgår kursen på kvällstid. Slutligen kan namnas att Lunds universitet hösten 1974 startat en förvaltningslinje på 120 poäng. avsedd för blivande handläggare i offentlig tjänst. Denna utbildning avslutas med en kurs i administrativ teknik.

44 flirti//svarande tubi/dningsmäjligherer

Kurs i arbetsmarknadsteknik med personaladministration (20 poäng)

Kursen är relativt ny och anordnas vid alla universitet och universitetslilialcr. Utbildningen syftar till en bred orientering om principer och praxis samt att ge yrkesförberedande kunskaper inom tre större till varandra gransande verksamhetsområden där zirbetskrafts- och arbetsmairknadsfrågor handläggs, nämligen arbetsmarknadspolitik i tillämpning, ztrbetsmztrknaidsorgzinisationernas verksamhet. personaladministration. För tillträde till denna kurs krävs inga särskilda Förkunskaper men stödundervisning i sociologi och nationalekonomi anordnas. Kursen är uppdelad i tre delkurser varav kurs l på 4 poäng avser arbetsmarknadens organisationer och deras verksamhet. Kurs 2 på 8 poäng omfattar arbetsmarknadspolitikens mål och medel och kurs 3, också på 8 poäng. personaladministration. Kursen vänder och yrkesverksamma framför allt sig till både studenter inom personaladministrationen i företag och statsförvaltning. Utbildningen bedrivs i form av grupparbeten, seminarier, studiebesök och föreläsningar. Praktikfall tas upp till behandling. De Studieformer som valts ger kursdeltagarna olika inlärnings- och uttrycksmöjligheter, ziktiverar och gcr också färdighet i tal och skrift. Vid kvällsstudier omfattar kursen två terminer.

Personaladministrativ utbildning vid Socialhögskolan i Östersund

i Östersund bedrivs på försök sedan vårterminen l973 Vid Socialhögskolan inom förvaltningslinjen en utbildning. inriktad mot personaladminstreitiv verksamhet. Utbildningen profileras så långt möjligt mot PA-området för att tillgodose samhällets efterfrågan på personaladministratörer med relevant utbildning. inriktade har till skillnad från Den personaladministrativt utbildningen vid Socialhögskolan en bunden studiegång. De ämnen som övrig utbildning är till viss del anpassade till PA-området. lnom ämnet ingår i utbildningen rättskunskap läggs tonvikten på den lagstiftning som gäller det arbetsrättsliga området. Under fördjupningsstudierna i arbetssociologi får de studerande kunskaper om beteendevetenskapliga aspekter på personaladministrationen medan fördjupningsstudierna i företagsekonomi presenterar ett ekonomiskt synsätt. Vidare ingår orientering om företagshälsovård och arbetsvetenskzip på grundkursnivå. Av två praktikperioder om vardera fem månader fullgörs den ena inom det personaladministrativa området. Utbildningsgång enligt socialhögskolans kursplan: Termin l och 2: Grundkurs; rättskunskap, särskilt förvaltningsrätt. statskunskap, samhällsekonomi med socialpolitik, statistik. sociologi, psykologi och praktisk förvaltningskunskap. Termin 3: Praktik (allmänt inriktad) Termin 4: Statskunskap och rättskunskap med särskilt inriktad specialkurs. Termin 5: Samhällsekonomi med specialkurs i företagsekonomi och sociologi med specialkurs i arbetssociologi. Termin 6: Praktik inom det personaladministrativzi området.

Hirri/lsvarande ulbildningsnzö/Iigltetel* 45

Termin 7 alt l: Fördjupningsstudier i samhällsekonomi med specialkurs i Företagsekonomi inriktad mot personaladministration. Termin 7 alt 2: Fördjupningsstudier i sociologi med specialkursen arbetssociologi inriktad mot personaladministration.

Som ett tredje alternativ planeras fördjupningsstudier i rättskunskap med speciell inriktning mot PA-rätt.

2.3 Den administrativa utbildningen av högre chefstjänste-

män inom försvaret

2.3.1 Årerb/ick pâ tid/Lear? che/suIbi/dn/Izg ttidjörâsttarøts materielverk

- FM V

Före den l juli 1968 var den centrala förvaltningsverksamheten inom försvaret fördelad på tre försvarsgrensinriktade myndigheter, arméförvaltningen, marinlörvaltningen och llygförvaltningen samt fyra gemensamma förvaltningsmyndigheter. fortilikationsförvaltningen. civilförvaltningen, intendenturverket och sjukvårdsstyrelsen. Viss samordning av verksamheten skedde då genom Försvarets förvaltningsdirektion. Någon samordnad chefsutbildning förekom dock inte. I allmänhet var de olika myndigheternas utbildningsfunktioner, där sådana fanns. inriktade på att tillgodose de tekniska och fackmässiga kunskapsbehov som förelåg för personal på mellannivå och lägre nivå. Man var föga medveten om behovet av ledarskapsutbildning och administrativ utbildning för högre chefstjänstemän. Framför allt de militära cheferna ansågs ha lätt erforderliga kunskaper i sin militära utbildningskarriär. Enstaka chefstjänstemän vid de olika myndigheterna bereddes under 1960-talet möjlighet att deltaga i de administrativa chefskurserna om tre veckor vid statens personalutbildningsnämnd - PUN. Vid arméförvaltningen anordnades hösten 1967 en kurs för avdelningsoch byråchefer med administrativ inriktning. Den benämndes Kurs i personaladministration och arbetspsykologi för högre chefer och företagsnämndsledamöter”. Kursen genomfördes i tre omgångar med en kurstid på åtta timmar för varje. l och med tillkomsten av försvarets materielverk den l juli 1968 kunde en samordning av utbildningsinsatserna påbörjas. Utbildningsfunktionen inom verket fick 1969 bl a till uppgift att utforma innehållet i chefsutbildningen. Utöver en allmän Iedarutbildning skulle syftet med utbildningen vara att påverka samordningen av chefsarbetet inom det nya verket och att sprida de bärande principerna i försvarets ntaterielförvaltningsutrednings betänkande. MFU 66, som låg som grund för det nya verkets organisation och ledning. Vid FMV gjordes under första kvartalet 1970 en inventering av utbildningsbehovet för högre chefstjänstemän varvid ett antal befattningsbeskrivningar granskades. Det framgick av beskrivningarna att arbetsuppgifterna till ca 85 % bestod av administrativa chefsuppgifter och till l5 % av rent tekniska eller fackmässiga bedömanden eller åtgärder. Den administrativa

46 Hirri/lsvarande urbildningsmäjligheter

funktionen var sålunda helt dominerande samtidigt som den utbildningsmässigt tidigare varit den minst tillgodosedda. Efter några gruppintervjuer med chefer vid de olika huvudavdelniitgaritzi genomfördes en första provkurs. Den utvärderades av deltagarna med i stort positiv uppfattning om de olika kursavsnitten. l tjänsteföreskriften från 1970 avseende riktlinjerna för utbildningsverksamheten vid FMV redovisas utbildningsmålen i stort för chefspersottzilens utbildning enligt följande: “Chefspersonalens utbildning inriktas på kvalificerade kurser inom områdena: - försvaret - personaladministrativ planering - försvarsförvaltning långsiktig totalplanering - företagsdemokrati - ekonomiska beslutsproblem - företagsledning - administrativ rationalisering - personalledning

Utbildningen syftar till att ge en breddning av kunskaperna om vilka metoder som kan användas vid utveckling. planering och samordning av verksamheten inom verket. Genom deltagande i extern utbildning ges chefer information om de senaste synsätten på företagsledning och administration samt inom fack- och specialistområden tex datateknik. Underhållsteknik. Redan i den första chefskursen vid FMV fick frågorna beträffande förvaltningsdemokratin en central plats. Efter hand som de praktiska förutsättningarna för en reell förvaltningsdemokrati skapats inom verket har utbildningsinnehållet i chefskurserna ändrats ifrån mer generella frågor under medverkan av representanter för delegationen för förvaltningsdemokrati, DEFF, till redovisning och diskussion av det interna utvecklingsarbetet rörande beslutsbefogenheter m m för förvaltningsdemokratiska organ på olika nivåer inom verket. är av- För att tillgodose de högre chefstjänstemännens utbildningsbehov sikten att bereda byråchefer m fl tillfälle att deltaga i utöver den interna chefskursen endera av följande kurser under en femårsperiod. - försvarshögskolans allmänna kurs - statens personalutbildningsnämnds chefskurs i administration (allmän) - kurs i företagsledning vid institutet för företagsledning (IFL)

2.3.2 ,Nuvarande administrativa c/ze/sii/bilø/iz/ng vid FMV Under 1974 har chefskursen vid FMV tillförts nytt material från verkets främst avseende beslutsbefogenheter samt anöversyn av arbetsordningen svarsfördelningen i anskaffningsprocessen. Från utbildningsverksamheten vid stiftelsen Gällöfsta Kurscentrum har chefskursen tillförts ett avsnitt angående de gruppdynamiska betingelserna för att skapa ett ökat sztmarbete inom en arbetsgrupp. Huvudtemat har varit en disoch högre effektivitet kussionsmässig bearbetning av de olika faktorer som grundlägger goda relationer och gott samarbete inom gruppens ram. l december 1974 genomfördes den sjätte chefskursen omfattande fem

HiIri/Isvarande urbildningsmäjligheter 47

dagar och därmed har ca 120 avdelnings- och byråchefer fått denna utbildning, som sammanfattningsvis behandlat området let/ning. Kursen har bl a med hänsyn till tidigare deltagares kursbedömningar och till administrativa förändringar inom verket successivt fått nytt innehåll. Kursen har utöver förbättrat chefsarbete även som mål att överbrygga motsättningar och stärka samhörighetskänslan i det nya verket. Dess syfte är dessutom att ge information om inköps- och personaladministrativa system vid FMV och att öka chefernas färdighet att tillämpa förvaltningslagen och offentlighetsprincipen. Av tabell 2.8 framgår kursens ämnen och kurstidens fördelning på dessa. l tidsuppgifterna ingår såväl föreläsnings- eller inledningstid som tid för diskussion och grupparbete.

Tabell 2.8 Plan för den sjätte kursen i administrativ chefsutbildning vid FMV (chefskurs A)

Ämnesområden Antal timmar

l. Grunder för beslutanderätt och ansvar. FMV styrsystem för befogenhetsfördelning 3 2. Organisationsutveckling - en socialpsykologisk syn på Organisationsutveckling. gruppdynamik. teamträning 5 3. Förvaltningsförfarandet och offentlighetsprincipen 3 4. Försvars- och säkerhetspolitik - nuläge och framtidsperspektiv 4 5. OB:s syn på programplanen för det militära försvaret. FMVprogramplan. målstyrning som alternativ till antalsmässig styrning för beräkning av erforderliga personalresurser. Uppgiftsfördelning FMV - konsulter - industri 4 6. Framtiden och chefens roll 2 7. Försvaret och massmedia. Hur FMV:s chefstjänstemän skall uppträda 2 8. FMV personalpolitiska och personaladministrativa åtgärder 4 9. FMV förvaltningsdemokratiska försöksverksamhet 3 10. Arbetspsykologi och personalledning 4 ll. Upphandlingsfrågor. Teknisk beredning och inköpsfunktion 4 12. Utvecklingstendenser i det svenska samhället 2 Summa timmar 40

2.3.3 Tidigare adminisrrariit v/Ic/Ãsulb/lr/Izirig vid -

II1///IäI/lÖ_2S/\()/(7Il

MHS

Under år 1963 påbörjades genom CA försorg en för högre militära chefer avsedd administrativ utbildning. Kortare kurser anordnades vid uppkommande behov. Tillkomsten av försvarets planerings- och ekonomisystem - FPE - ledde till att tio specialkurser genomfördes. Överbefálhavaren gav 1972 MHS i uppdrag att försöksvis anordna en för samtliga försvarsgrenar integrerad administrativ utbildning för utnämnda förbandschefer/motsvarande och deras ställföreträdare. Sammanlagt sju kurser har genomförts to m februari 1975. Varje kurs har haft ca 20 deltagare och omfattat 36 timmar under fem dagari följd. De har genomförts i Stockholm.

48 Hirtillsvarande utbiIdningsmäj/igherer

Det har visat sig svårt att passa in kursen på för deltagarna lämplig tid trots tidig planering. De första kurserna ansågs tillgodose ett uppdämt utbildningsbehov. Det visade sig vara en fördel att bland kursdeltagarna även förekom förbandschefer med flera års praktisk erfarenhet bakom sig. Den begränsade utbildningstiden har inneburit att ide flesta ämnen endast lämnats en orientering eller introduktion. För diskussion brukar 1/3 av kurstiden avsättas. Även ett begränsat grupparbete har förekommit. Ämnena i kursen har grupperats under rubriker som företagsledning och personaltjänst. avtalsfrågor 0 d samt ekonomisk planering och ledning. Viss koncentration har skett på den nya lagstiftningen angående rättsvården inom försvaret liksom självfallet de senaste årens utveckling av företagsdemokratin. Även förbandschefens roll i FPE-systemet har särskilt belysts. med PUN och dess chefskurser i adminis- Något samråd eller samarbete tration har enligt uppgift inte förekommit. Ej heller har förekommit någon behovsanalys. Kursen vid MHS är inte kompetensgivande.

2.3.4 Den nuvarande administrativa clie/.sulbi/(Ii:inget: vid MHS

Uppläggningen av chefskursen nr ll vid MHS, som KFU tagit del av. är i stort sett densamma som i tidigare kurser. Kursen nr ll omfattade 37 timmar under 5 dagar (april 1975). Den hade 18 deltagare, varav en överste, två marindirektörer l gr och i övrigt överstelöjtnanter. Ca 20 föreläsare m m anlitades. Av tabell 2.9 framgår kursens ämnen och kurstidens fördelning på dessa och tidens uppdelning på föreläsningar, grupparbeten och diskussion.

Tabell 2.9 Kursplan för administrativ chefsutblldning vid MHS (kurs nr ll)

Ämnesområden Timantal Före- Grupp- Diskusläsning arbete sion

l. Personalplanering, personaladministration och personalredovisning . Staten som löneförhandlare N) b.) . Företagsdemokrati och personalvård . Nämndverksamhet

O\UIJÄDJI\) --I\)LMUJ

. Arbetarskydd . Bestraffningsberättigad chefs skyldigheter och befogenheter 2 2 7. Pressen som målgrupp i försvarsinformationen. Förbandschefens roll l 2 OO . Erfarenheter från FPE-systemet l 9. Förbandschefens förvaltningsmässiga skyldigheter och befogenheter l 1 10. Förbandschefen som företagsledare l 2 1 ll. Hur leds ett stort civilt företag. Att vara företagsledare i ett demokratiskt samhälle 2 2

Summar timmar 37 18 6 13

Hirrillsvarande

urbildningsmä//igheter 49

2.3.5 Chefsurbi/dning vid _försvarers _forskningsansralr - FOA

Vid FOA finns ej någon fastställd plan för chefsutbildning och ledarutveckling. Ett förslag till riktlinjer för denna har dock utformats. Enligt detta skall chefstjänstemännens utbildning ha som syfte

att ge i första hand avdelningsibyråkhefer och institutionschefer kännedom om och möjlighet att vidarebefordra till sektionschefer och övriga anställda nuvarande policy samt möjligheter att forma FOA framtida policy inom forsknings- och personalområdena, att ge möjligheter till diskussion om olika riktlinjers tolkning och tilllämpning för att kunna ñnna gemensamma ramar för beteenden inom bl a personalledningsomrâdet, att öka kunskapen om existerande ledarskapsteorier och synsätt och att tillämpa denna i personalledarfunktioner, att ge vidgat perspektiv på försvarets och FOA:s plats i samhället, att sprida kännedom om nya system och rutiner och deras användning, att ge praktisk träning i olika kontakt- och informationssituationer, att ge övning i olika tekniker. planering, beslutsfattande etc, att bredda chefens, naturvetaren, teknikern, kunskaper och därmed förmåga att bättre samordna arbetet i grupper och kommittéer med inslag från många olika specialistområden.

Hittills har vid FOA genomförts två chefskurser, en 1973 på tre dagar och en 1974 på fem dagar med 21 resp 24 deltagare. Kursen 1974 hade följande ämnesinnehåll:

personalpolitik chefsutbildning kompetensutveckling fysisk och psykisk avslappning grupputveckling Organisationsutveckling rnotivationsfaktorer och motivationsproblem i FOA-arbetet arbetsetikens grundfrågor och grundbegrepp ansvar och ansvarskänsla personlig utveckling i arbetet aktiv omsorg om personalen

Budgetåret 1974/75 har en omfattande omorganisation ägt rum inom FOA, varför någon chefsutbildning i form av verkskurs ej genomförts.

2.4 Administrativ utanför

chefsutbildning försvaret

2.4.1 PUN che/skur.: i administration (allmän)

Syftet med chefskursen är att med utgångspunkt ifrån en orientering om förhållandet mellan riksdagen, regeringen och statsförvaltningen och om förändringar och utvecklingstendenser inom denna förvaltning belysa chefens uppgifter inom ämnesområdena förvaltningsrätt. administrativ utveckling, personaladministration och förvaltningsekonomi.

Hitrillsvarande utbi/dningsmäjligherer SOU l976:l5 50

lnom det forvaltningsrättsliga omrâdet behandlas förvaltningsförfarandet, statstjänstemannarätten, rättsliga förutsättningar för förvaltningsdentokrziti, och sekretessreglerna, JO-kontrollen från rättssäkeroffentlighetsprincipen hets- och effektivitetssynpunkt, myndighetens informationsansvar, politik och administration. Inom området administrativ utveckling behandlas bl a förändring och utoch cheveckling i organisationer, vardagsrationalisering, Organisationsteori fens kort- och långsiktiga planeringsansvar. lnom området personaladministration behandlas statlig personalpolitik och andra personaladministrativa åtsamt personaladministrativ planering gärder. Inom området förvaltningsekonomi behandlas statens ekonomiadministrativa system (SEA) - däribland verksamhetsplanering. programbudgetering, förvaltningsrevision och budgetarbetet på statsmaktsnivå. Kursen består av Föreläsningar och gruppdiskussioner, som syftar till att få till stånd en dialog mellan kursdeltagarna och medverkande experter om den administrativa inom statsförvaltningen. Viss litteratur ututvecklingen sänds till kursdeltagarna för inläsning i förväg. Relativt utnämnda avdelningschefer. byråchefer och med dem nyligen jämställda befattningshavare erbjuds delta i denna kurs. l mån av utrymme bereds även andra tillfalle att deltaga, främst enhetschefer som är direkt underställda verkschef och har administrativa och personalledande funktioner. Antal bör vara omkring 22 personer. Kursen genomförs i indeltagare ternatsform under 10 arbetsdagar, dvs två veckor i följd.

2.4.2 Kurs i företagsledning

Vid Institutet for företagsledning (lFL) genomförs årligen kurser i företags- Dessa omfattar två internatperioder om tre veckor vardera. ledning. om och förståelse för faktorer och för- Syftet är att ge ökad kunskap hållanden av betydelse för arbetet som chef för företag eller förvaltning eller betydande del därav. Tanken är att kursens koncentrerade behandling av vissa faktorer och förhållanden som har stor betydelse för chefsarbetet till den viktiga del av ledarutvecklingen som skall utgöra en komplettering äger rum inom företagen och organisationerna. Kursen är en allmän chefskurs som täcker ett mycket brett område, varvid högsta företagsledningens synsätt appliceras snarare än specialistens. Ledarskapsfrågorna behandlas bl a med utgångspunkt i att chefsskajaet är grundat på demokratiska värderingar med starka inslag av delegering, medbestämmande och samråd. l kursen behandlas följande ämnesområden:

företag och samhälle ekonomisk analys och beslutsfattande personaladministration - chefsarbete - varje chefs personaladministrativa ansvar har fått nya dimensioner som följd av den tilltagande betoningen Under 1975 och 1976 av motivation, utveckling och medinflytande. pågår en översyn av PUN:s chefskurs. räntabilitet och finansiell planering

sou 197645 Hirri/lsvarande

utbildningsmäjligheret 51

informationssystem och ADB planering och styrning marknadsstrategi och personalpolitik arbetsmarknad och personalpolitik det internationella företagandet Långsiktsplanering - avsnittet genomförs i projektgrupper, som behandlar verkliga Företags situation och framtidsutsikter. Arbetet resulterar i en skiss till Iângsiktsplan För några av de representerade företagen.

Utbildningen av högre chefer vid lFL kompletteras med 3-dagars seminarier, som syftar till att tillgodose löretagsledningens behov av att i systematiserad form närmare följa högaktuella företagsledningsproblem och tillägna sig idéer om dessas behandling.

sou 1976:15 53

3 Studier och kontaktverksamhet

3.1 Studiebesök

3. l .l Omlån/ning

De av KFU genomförda studiebesöken har i första hand gällt personaltjänsten och dess bedrivande. Därvid har förekommit överläggningar med Företrädare för myndigheter och berörda personalgrupper. Vissa gruppintervjuer har också genomförts. Följande myndigheter har KFU besökt eller haft besök av: Försvarsstaben - Fst Arméstaben - Ast Marinstaben - MS

Flygstaben - FS

Försvarets sjukvårdsstyrelse - SjvS Fortifikationslörvztltningen - FortF Försvarets materielverk - FMV Försvarets forskningsanstalt - FOA Värnpliktsverket - VPV Södra värnpliktskontoret - VKS Norra värnpliktskontoret - VKN Militärhögskolan - MHS Södra militärområdesstztben Norra skånska regementet - P6 Wendes - A3 artilleriregemente Skånska - Lv4 luftvâirnsregementet Östra militärområdesstaben Södermanlands regemente - P10

Ostkustens - ÖrlBO

örlogsbas Stockholms kustartilleriförsvar - SK Vaxholms kustartilleriregemente - KAl Kontakterna med försvarsstztben har gällt dels sektion 3, dels personalvårdsbyrån. Vid en av byrån i december 1974 anordnad konferens för konsulenter i Försvarets personalvård har tillfälle att orientera getts KFU om utredningsarbetets inriktning. Studiebesök har också förekommit hos följande nämnder, skolor och företag: Försvarets Personalvårdsnämnd - FPVN

och kontaktverksamhet 54 Studier

Socialhögskolan i Östersund - SGK Stiftelsen Gällöfsta Kurscentrum - PUN Statens personalutbildningsnämnd Grängesbergsbolagets utbildningsavdelning

av högre chefstjâinstemän har Endast den administrativa utbildningen behandlats vid studiebesöken hos MHS. PUN och Grängesbergsbolaget.

3.1.2 Allmänna synpunkter pâ behover av utbildning

konstateras att utvecklingen på personalområdet lett till Det har kunnat ett ökat behov av utbildning i personaltjänst. Vid Förbanden måste befattpå personalavdelningarna - ehuru uppdelade på olika speningshavarna cialenheter (-detaljer) - ha kunskaper om varandras arbetsområden bl a for

att vid uppkommande vakanser kunna vikariera på annan tjänst eller som ersättare ta över vissa deluppgifter för kortare eller längre tid. Det bedömdes som viktigt att klara ut ersättarefrågan och hur utbildningen

bör ordnas för ersättare. l ett värnpliktskontors uppgifter ingår ej att ställa vid vakanser ute på förbandens värn-

ersättare till förfogande tillfälliga

För närvarande måste utbildning av ersättare ske vid förpliktsdetaljer. kunde sådan utbildning genomföras milovis. banden. Möjligen chefer för allmän detalj re- Röster höjdes på sina håll för att blivande skulle få en gemensam allmän grundutbildning spektive värnpliktsdetalj av en befattningsutbildning för respektive arbetsområde. följd är stor. Vid ett förband uttalades att Omfattningen av personalärendena av antalet inkommande ärenden ca 35 % utgjordes av taersonalärenden.

Vid studiebesöken togs i allmänhet också upp frågan om utbildningen

i personalvård. En allmän mening var den att vidgade kunskaper erfordrades och detaljchefer vid personalenheten om olika delar av hos avdelnings- Personalvården berörde såväl de värnpliktiga som den personalvårdsarbetet. anställda personalen. l stor utsträckning var det fråga om ett lagarbete. Ett hos konsulenterna för ökat praktiskt samintresse kunde även konstateras arbete mellan dem och övriga befattningshavare vid personalenheten. som skett. Utbildningen i personaltjänst ansågs inte, trots den satsning som erfordrades mot bakgrund av den ökade ha erhållit den prioritering området fått. Möjligheten att inom betydelse som det personaladministrativa tid övergå till lokala förhandlingar träffande av avtal m m är

rimlig och

i mycket beroende av bl a om utbildningsinsatser kan göras. Lagstiftningen område bedöms alltmer komplicerad och därför krävs ökad på arbetsrättens av densamma. Den fördjupade förvaltutbildning för enhetlig tillämpning ningsdemokratin leder också till att större intresse måste ägnas utbildnings-

frågorna på området. till studiebesöken diskuterades en inom utredningen framl anslutning tagen skiss till utbildningsgång för personal vid förbandens personalavdelav personaltjänsten ningar (motsv). Även spörsmål som avser organisationen för befattningshavare inom detta arbetsområde berördes. liksom karriärfrågor

Önskemål framfördes om att främst befattningarna som chef för personal-

vid förband inte blir passagetjänster med relativt kort tids tjänstavdelning detta sett mot bakgrunden av göring för vederbörande befattningshavare,

Studier och kontakrverksamher 55

den ökade vikt som bör läggas vid behandlingen av personalfrågor och därav uppkommande behov av kontinuitet. Betydelsen av personalplanering underströks även. Vid besök under en av FMV anordnad administrativ kurs för högre chefstjänstemän framfördes från myndighetens ledning att behov klart föreligger av en myndighetsstyrd och starkt företagsinriktad chefsutbildning. Kursen som omfattade fem dagar hade emellertid ett relativt stort inslag av allmänna ämnen, en del med anknytning till den utbildningsverksamhet som bedrivs av Gällöfstzt Kurscentrum men också till den chefskurs som anordnas av PUN. _ Sistnämnda chefskurs, som står öppen för alla myndigheter men som endast i mycket liten utsträckning kunnat utnyttjas av försvarets myndigheter på grund av platsbrist, har på senare år omfattat ca två veckor. Vid KFU studiebesök sista dagen fören sådan chefskurs hösten 1974 gavs tillfälle närvara vid kursdeltagarnas utvärdering och vid en slutdebatt om den moderna chefsrollen. Av utvärderingen syntes framgå att önskemål förelåg om en uppdelning av kursen som ansågs vara för lång som sammanhängande kurs.

3.2 Enkäter och

intervjuer

3.2.1 Enkät till rid/gare elever vid av VPV _genom/ö/d utbildning i per- .sona/z/ärrsr

Enkätens målgrupp

Hösten 1974 bereddes elever, som under tiden from l97l i de deltagit kurser som VPV anordnar i personaltjänstutbildning, tillfälle att i en enkät besvara av KFU uppställda frågor angående den utbildning de fått och lämna förslag till den kommande utbildningens organisation, innehåll och utformning. Till ledning för besvarandet av enkäten översändes också den .S(II(I.S“I(' utbildningsplanen. Samtidigt påpekades att planen avviker något från den plan som användes vid de tidigare kurser som enkäten avsåg. Enkäten utsändes till 75 regementsofftcerare (chefer för personalavdelningar) och 92 kompaniofficerare (chefer för allmän detalj eller Värnpliktsdetalj). Ca 50 % av regementsoflicerarna och nära 75 % av kompaniofñcerarna besvarade enkäten.

Enkätens huvudfrågor

Enkätens huvudfrågor gällde, vilka ämnen i den senaste kursplanen (med nuvarande målsättning för utbildningen) som borde ändras samt varför detta skulle ske och hur ändringen lämpligen borde tillgå tex utökning, minskning, annan inriktning, borttagande av hela ämnet eller tillkomsten av något nytt. I enkäten framhölls särskilt att utvecklingen inom personaltjänstom-

56 Studier och konraktverksamhet SOU l976:l5

rådet kunde förväntas medföra vidgade arbetsuppgifter och ett ökat ansvar. Personalfunktionens roll i forbandsledningen (motsv) har ökat i betydelse. inte minst genom den fördjupade företagsdemokratin och de anställdas medbestämmanderätt i vissa frågor. Kraven på kunskapsomfâng kan VänldS bli högre inom områden som personaladministrativ planering, personalsamverkan, utbildningsplanering, individplanering, personalsocial verksamhet, medverkan i informationsutbytet och nâimndmedverkan. Mot den bakgrunden frågades efter vilka ytterligare avsnitt i utbildningen som borde tillkomma av karaktären fackutbildning eller allmän (bakgrunds-) utbildning och vilka avsnitt i den översända senaste kursplanen som borde utökas. Vidare uppgift om vilket särskilt utbildningsbehov begärdes i enkäten som kunde föreligga för den civila personalen inom personaltjättstontrådct och vilken utbildning som ansågs vara särskilt viktig samt hur utbildningsbehovet skulle tillgodoses. Det förutsattes samråd härom med berörd personal. Frågor ställdes om jaraktik/tjâinstgöring under kurs borde ingå i utbildav denna i så fall. Eleverna i utbildningen till ningen och omfattningen fick tillfälle av den chef för värnpliktsdetalj ge sin syn på utformningen praktiktjåinstgöring som de i sin kurs fått genomgå. Enkäten innehöll även några frågor om utbildningsmetoder och läromedel. enkätsvararna till att ge sina ytterligare kommentarer Slutligen inbjöds och att framlåigga förslag i anslutning härkring personaltjänstutbildningen till.

Enkätsvaren De allra flesta har ingående besvarat frågan om ändringar behövs i den senaste kursplanen - med nuvarande målsättning för utbildningen. Förslag till utökning av utbildningstiden för vissa ämnen dominerar. Men även minskningar i och borttagning av ämnen föreslås. Mera sällan önskas annan inriktning på något ämnesområde. De som utbildats till chefer lör personalavdelning och chefer för allmän detalj ger till känna relativt samstämmig uppfattning om behov av ökad utbildning i ämnen som personaladministration för anställda, personalbudgetering och personalvård. Cheferna för allmän detalj önskar dessutom mer utbildning i personalplanering, i tillämpning av arbetstidsbestämmelser, rättsvård och kassatjänst. Relativt uttalar sig for utökning i många chefer för personalavdelning ämnet personaladministration for värnpliktiga. l viss mån motsatt bedömning av utbildningsbehovet i nämnda ämne gör cheferna för allmän detalj. Chefer för värnpliktsdetalj begär ökad utbildning i huvudämnet personalredovisning som hittills varit alltför summarisk. Cheferna for personalavönskar utrymme i den framtida kursverksamheten for avtalsrättsdelning och arbetsmiljöfrågor samt företagsdemokrati. De hittillsvarande korta kurstiderna anses i allmänhet inte kunna tillgodose det verkliga behovet av utbildning för personaltjåinsten. Ofta görs jämförelse med den kurstid som anses erforderlig for utbildning av officerare till forvaltningstjänst (lägst nära ett år). Allmänt uttrycks önskemål om att

Studier och komakrverksam/tet 57

kurstiden skall ge utrymme för mer grupparbete, diskussion och fler praktikfall. En utökad kurstid bedöms också ge möjlighet till utbildning i ytterligare on del ämnen främst personalsamverkan, personalvård, psykologi och personalsocial verksamhet men också tcx personaltjänst i krig. Det betonas att personalavdelningschef bör vara förbandets Företrädare i frågor av detta slag. Han skall kunna leda lokala Förhandlingar och överläggningar. l några svar föreslås att Gällöfsta-kurser inom ämnesområdet personalsamverkan och nämndverksamhet utnyttjas. Av chefer för allmän detalj efterlyses också bättre orientering om personalkonsulenternzts verksamhet. Man önskar i olika hänseenden bredda sin egen utbildning inom det personalsociala området. Chefernzt för våirnpliktsdetalj har i sin hittillsvarande utbildning några dagars praktik under kurstiden. En nästan enig opinion föreslår utökad praktik och så fördelad på förband och myndigheter att högst ett par elever placeras på samma arbetsplats. Cheferna för allmän detalj önskar i regel också dylik praktik under kurstiden - hittills har sådan ej ingått. Cheferna för personalavdelning är däremot till övervägande del emot praktik under kurstiden. Framlagda förslag om praktikens tidsomfång varierar kraftigt men tyngdpunkten kan sägas ligga mellan en till fem veckor. Om utbildningens genomförande framhålls av de flesta att fier tillfällen bör ges till frågor, diskussion och grupparbete samt mer demonstration, praktikfall jämte formella och tillämpade övningar (spel). Den otillräckliga kurstiden har i regel inte medgett sådana inslag i utbildningen. En allmän uppfattning tycks vara att utrymmet för katederföreläsningar bör minskas till förmån för enskilda studier. När det gäller användningen av olika källor och hjälpmedel kan kursdeltagarna sägas vara nöjda med vad som förekommit i hittillsvarande utbildning. Vid en förlängning av kurstiden anses även film. bandspelare och interntelevision böra anlitas liksom mer självinstruerande materiel (det senare företrädesvis vid eventuellt kompendieskede). Frågorna om den civila personalens utbildningsbehov vid forbandens personalavdelningar har besvarats av flertalet. Då någon egentlig befattningsutbildning av denna personal hittills inte förekommit är det ett brett ämnesregister som tas fram för att täcka det utbildningsbehov som föreligger. Civil personal som avses tjänstgöra på värnpliktsdetalj föreslås genomgå vissa delar av hittillsvarande kurs för chefer för värnpliktsdetalj. l övrigt föreslås utbildning för rullkortsrapportering och beredskapsregistrering samt för viss handläggning av rättsvårdsärenden. Utbildning bör även ges inom det personaladministrativa ämnesområdet. En kurstid på en till två veckor anses vanligen Den civila tillräcklig. personalens utbildning föreslås främst genomföras vid centralt anordnade kurser, i andra hand vid militäromrâdesvis anordnade kurser. Utbildningspaket förordas. l vissa ämnen anses utbildningen kunna ske lokalt. l anslutning till besvarandet av enkäten har några särskilda förslag framförts.

- Utbildning av vid personalavdelning tjänstgörande plutonsoflicer bör anordnas.

58 Studier och kontaktverksamhet sou 197515

- Likartade förkunskaper bör finnas hos eleverna i en kurs och undervisningen får inte läggas upp alltför teoretisk. - Lärarna erfarenhet av personaltjänsten på lokal nivå. bör ha praktisk

- Från chefer för allmän detalj och värnpliktsdetalj har framförts tanken att viss integrering bör kunna ske av utbildningen för dessa två arbetsområden men också att en sådan integrering i vissa hänseenden även bör kunna beröra utbildningen av chef för personalavdelning.

3.2.2 Inrertjjt:verksam/ler

Ett antal gruppintervjuer har genomförts, dels med högre chefstjänstemåin i vissa försvarets myndigheter, dels med tidigare och personalhandläggare deltagare i administrativa kurser för ntilitâira högre chefstjâinstemâitt angående såväl personaltjâinstutbildningen som den ztdministrativa chefsutbildningen.

Personalhandläggare vid centrala försvarsmyndigheter

18 handläggare vid personalenheternzt i vissa centrala förvalt- Sammanlagt har tillfrågats i form av gruppintervjuer om sin syn på ningsmyndigheter utbildning. PUN handläggarkurser har anfrågan om personaladministrativ litats men de förutsätter faktakunnande på området samt viss praktik. Detkurs, som genomförs i samarbete samma gäller PUN personaladministrativa med SPN. Universitetskursen i administrativ teknik (20 poäng) hade man inställning till. Enligt ett framfört förslag borde en perpå sina håll positiv först en allmän handläggarkurs som därefter sonalhandläggare genomgå med en speciell personaladministrativ kurs. Som något väkompletteras noterades området som sentligt utvecklingen på det personaladministrativa medför att arbetet alltmer måste övergå från att vara passivt registrerande till aktivt och uppsökande. Som en följd härav behövde alla personalhandläggare viss utbildning för personalsocial verksamhet. Dessa arbetsuppgifter kunna förbehållas konsulenterna inom personalvården. ansågs inte längre De mera komplicerade ärendena inom omrâdet ansågs självfallet konsulenterna mest skickade att handlägga. Krav ställdes på ökad utbildning inom förhandlings- och avtalsotnrådenzt, som blir alltmer de senaste årens utveckling. l framkomplicerade genom tiden med förväntad ny lagstiftning accentueras detta än mer. Detsamma gäller även nämndverksamheten. Personalens medinflytande med vidgning till medbestämmanderätt för dess företrädare gjorde det nödvändigt med ökade som också borde har klart för kunskaper hos personalhandläggarna sig det nya synsättet ifråga om personalsamverkan. Viktigare än någonsin vara som personalrekrytering, anställnings- och uppansågs sådana områden med intervjuteknik 0 d samt personalplanering, varför ökade sägningsfrågor krävdes. Ett större kostnadsmedvetande borde vidare utbildningsinsatser besitta och därför var det nödvändigt med vissa även personalhandlåggarna kunskaper om lönekostnadsbudgetering. Samma utbildningsbehov förelåg som hjälpmedel inom det personaladministrativa området. ifråga om ADB Rent allmänt var man från de tillfrågades sida enig om behovet av bakom hur offentlig förvaltning fungerar och om hur relagrundsutbildning tionerna är mellan olika instanser i samhällslivet.

Studier och konraktverksamhet 59

Deltagare i MHS administrativa chefskurs Intervjuer med ett antal deltagare i av MHS anordnad veckokurs i administration för förbandschefer (motsv) och deras ställföreträdare gav det intrycket att kursen anses utgöra en komplettering till all tidigare meddelad chefs- och ledarskapsutbildning och att kursen därför bör omfatta aktuella problem, t ex sådant som den fördjupade företagsdemokrzttin, genomförande av aktuella organisationer o d. Därtill kommer att kursen behöver ge vissa kunskaper i rättsvårdsfrågor och frågor rörande förbandens fastighetsförvaltning. Man önskar också få del av äldre förbandschefers erfarenheter om tex det viktiga samarbetet med den kommunala verksamheten och dess ledning och kontakterna med frivilligorganisationernzt. Även kontakterna med Företrädare för massmedia betraktas som ett betydelsefullt led i lörbandschefens arbete. Man ansåg ledarskapsutbildningen vid Gällöfsta Kurscentrum som ett komplement till nuvarande administrativa chefskurs. Omfattningen av kursen, fem dagar, ansågs lämplig med hänsyn till att fortlöpande förbandschefsmöten och motsvarande gav möjlighet till viss fortbildning. Om utbildningsbehovet ökade, borde en uppdelning ske på två skeden. l fråga om genomförandet ansågs det läntpligztst med relativt korta grupparbetspass med tillräcklig tid för öppen diskussion med alla deltagarna samlade. Antalet elever borde vara högst 20 per kurs.

Högre chefstjänstemän vid centrala försvarsmyndigheter

Gruppintervjuer har även genomförts med sammanlagt 16 högre chefstjänstemän i vissa centrala förvaltningsmyndigheter inom försvaret. Allmänt ansågs ett behov av särskild administrativ utbildning föreligga vid tillträdet till en chefsbefztttning. Civila och civilmilitära befattningshavare har ofta en specialisttjänstgöring bakom sig och ibland små kunskaper i ledarskap och administration. Men chefsuppgifterna är till mycket stor del administrativa. Det bedömdes att 60-80 % av chefsarbetet bestod i administration med tonvikt på ledning och planering. lallmänhet ansågs den utbildning som meddelas av Gällöfsta Kurscentrum vara värdefull. Särskilt framhölls dess kurser i personalsamverkan och i organisationsutveckling. Även PUN:s chefskurs ansågs vara värdefull av de som fått möjlighet genomgå denna. I förhållande till behovet var de deltagarplatser som PUN ställt till försvarets förfogande alltför få. Man uttalade på något håll att vid utformningen av försvarets chefsutbildning måste beaktas motsvarande utbildning inom den övriga statsförvaltningen. Utvecklingen av förvaltningsdemokratin med ökat personalinllytande och medbestämmanderätt borde inverka på utbildningen liksom de förändringar som inträtt i arbetsuppgifterna. Även om det kan vara fråga om en attitydförändring som kommer vid en generationsväxling behöver dessa frågor redan nu tas upp i en administrativ utbildning för högre chefstjänstemän. Stor samstämmighet förelåg i uppfattningen att de högre chefstjänstemännen måste kunna följa samhällsutvecklingen i stort och vara väl insatta i försvarets situation i större samhällsekonomiska och andra sammanhang. Den civila chefspersonalens behov av orientering om de säkerhetspolitiska aspekterna ansågs stort liksom av en allmän försvarsinformation bl a om grunderna

60 Studier och korrraktverksamher

för anslagspolitiken vid materielanskaffning. Ökat förvaltningsrättsligt kunnande bedömdes bla som erforderligt genom utvecklingen mot en fullständig förhandlingsrätt på det lokala planet. Många ansåg att utbildning behövdes för att kunna analysera användbarheten av ADB-teknik i arbetet. Behovet av och former för näringslivskontakter borde också belysas eftersom försvarsmakten gör omfattande upphandlingar från industriföretag. En ökad utbildningsinsats på det forvaltningsekonomiska området bedömdes som nödvändig. Viss del av utbildningen - den mera allmänna -ansågs kunna vara gemensam i ett första skede medan däremot erforderlig utbildning med myndighetsinriktning knappast kunde sammanföras utan borde som nu vara i en särskild kurs för förbandschefer och stäIlföreträd-are till dem uppdelad och en kurs - eller flera olika - avsedd för högre chefstjänstemâin (flertalet civila) vid främst de centrala myndigheterna. Kurserna borde vara korta. med fortbildning. Man bör sträva högst en vecka, och ofta kompletteras efter att låta de högre chefstjänstemännen genomgå Försvarshögskolans allmänna kurs.

3.2.3 Sammanställtzirtg av enkät m m avsøwzt/e anta/ot t/ä/tsrenzáitz inom samt anta/er högre cltelfstjättstet›tärt med admi-

persona/t/änstøntrâø/er

nistrativa uppgifter inom /iirsvarel Våren 1975 genomfördes en enkät hos försvarets myndigheter för att kartlägga antalet tjänstemän inom personaltjåinstområdet samt högre chefstjiinstemän med administrativa uppgifter. Uppgifter om antalet tjänstemän vid försvarsgrenarnas förband m fl har. inhämtats från organisationsbrev m m. l uppgifterna ingår inte tjänstemän i kameral verksamhet och ej heller kontorspersonal inom personalfunktionen, eftersom utbildningsfrågorna for denna personal behandlats i huvudbetänkandet.

A. Målgruppen för personaltjänstutbildning

KFU begärde i nämnda enkät också uppgift om antalet tjänstemän inom central personalenhet, fördelade på lönegraderna F6-F7 och högre än F7 samt en uppdelning av dem på heltids- resp deltidstjåinstgörande. Dessutom begärdes dels uppgift om antalet tjänstemän med personaltjänstuppgifter utanför central personalenhet, fördelade på lönegrader enligt ovan, dels uppgift om de sysselsattes med personaltjänstutupgifter 100. 75 resp 50 procent av arbetstiden. Tjänstemän inom kameral verksamhet och kontorspersonal i administrativ verksamhet inom personalfunktion har som tidigare nämnts inte medtagits. En särskild sammanställning har gjorts över antalet konsulenter inom försvarets personalvård (se tabell 3.4). Av tabell 3.1 framgår antalet tjänstemän inom personaltjáinstområdet, fordelade på centrala och regionala staber m m samt på övriga centrala myndigheter m m. Tjänstemännen är dessutom fördelade på lönegraderna F6-F7 och högre än F7. De som är sysselsatta inom personaltjänstområdet mer än 50 procent av arbetstiden har inräknats i målgruppen. Antalet tjänstemän inom mrsonaltjänstområdct. förutom de på lokal nivå och konsulenterna, är ca 450. l totalsumman ingår ca l60 tjänstemän som

sou 197645 Studier och konraklverksamhe! 61

är sysselsatta med pcrsonaltjänstutapgifter under del av sin arbetstid dock lägst 50 procent. Några av de tillfrågade myndigheterna har ansett att vissa tjänstemän med lägre lönegrad än F6 även bör föras till målgruppen. Detta har emellertid inte skett. Det har i enkätsvaren framhållits att inom militärområdesförvaltningarna finns tjänstemän som visserligen är sysselsatta mindre än 50 procent av arbetstiden med personaltjänstuppgifter men som ändå eventuellt borde tillhöra målgruppen. Dessa tjänstemän, till ett antal av ca 60. har KFU dock inte ansett sig böra medtaga i redovisningen.

Tabell 3.1 Antalet tjänstemän (exkl konsulenter) inom personaltjänstområdet inom försvaret utom på lokal nivå

Myndigheter Lönegrad Sza

F6-F7 F8- Försvarsstaben och lörsvarsgrensstaberna 33 135 168 B. Militärområdesstaberna och militärområdesförvaltningarna m m 19 7l 90 C. Örlogsbaserna och kustartilleriförsvaren 14 54 68 D. De centrala myndigheterna i övrigt samt de gemensamma institutionerna och utbildningsanstalterna 28 96 124

Summa A-D 94 356 450

Värnpliktsverkets centralt och regionalt placerade tjänstemän inom personalredovisningslunktionen, ca 90. utgör en särskild målgrupp som kräver speciell utbildning. l tabell 3.2 redovisas Fördelningen på befattningar.

Tabell 3.2 Antalet tjänstemän vid värnpllktsverkets personalredovisningsfunktion

och komakrverksamher 62 Studier

Av tabell 3.3 framgår antalet tjänstemän vid Försvarets lokala myndigheters personalenheter förutom konsulenter.

Tabell 3.3 Antalet tjänstemän förutom konsulenter vid försvarets lokala myndigheters personalavdelningar (sektioner)

Antal ca Avdelning/sektion

A. AvdeInings-/sektionschef 90 B. för allmän detalj od 70

çhef

40 Ovriga på allmän detalj 70 C. çhef för värnpliktsdetalj od 65 Ovriga på värnpliktsdetalj

Summa A-C 335

Antalet stabskonsulenter. konsulenter och assistenter inom Försvarets personalvård framgår av tabell 3.4. Därutöver utbildas årligen 60-80 värnpliktiga som fullgör en relativt omfattande praktiktjänstpersonalvårdsassistenter göring vid förband. Vid fo-regemente (motsv) är en konsulent chef för personalvårdsdetaljen. Vid stabsavdelning inom resp militärområdesstab tjänstgör en stabskonsulent.

Tabell 3.4 Antalet konsulenter m fl inom försvarets personalvård

Antal Myndigheter

A. Centrala staber och förvaltningsmyndigheter 9 B. Militärområdesstaber 14 och inskrivningscentraler 6 C. Värnpliktsverket. värnpliktskontor D. Fo-regemente (motsv) och utbildningsanstalter 78

Summa A-D 107

kan sålunda konstateras att målgruppen för utbild- Sammanfattningsvis ning inom personaltjänstområdet omfattar sammanlagt ca 980 befattningshavare. Det årliga utbildningsbehovet framgår av kap 7.

B. Målgruppen för administrativ chefsutbildning

KFU i enkäten uppgift om antalet chefstjänstemän vid myndigbegärde heterna och hur de är fördelade på lönegraderna F23/24. F25 och F26 samt på personalkategorierna civil, civilmilitär och militär. Vissa av de i enkäten tillfrågade myndigheterna har ansett att ytterligare bör tillhöra för administrativ chefsutbildning. Med tjänstemän målgruppen anledning härav har KFU haft överläggningar med försvarsstaben (sektion framförda har föranlett KFU att till mål- 3) och de därvid Synpunkterna

Studier och konraktverksamhel 63

gruppen även hänföra vissa chefstjänstemän i lägre lönegrad än F23/24. såsom chefer för militärområdesförvaltningar och ställföreträdande lörbandschefer samt vissa skolchefer. KFU har i målgruppen också inräknat tjänstemännen i högre lönegrad än F26. Av tabell 3.5 framgår antalet chefstjänstemän, fördelade på centrala och regionala staber m m samt på övriga centrala myndigheter m m jämte försvarsgrenarnas förband rn fi. Antalet högre chefstjänstemän med administrativa uppgifter inom försvaret uppgår till totalt ca 530, varav ca 200 vid försvarsgrenarnas förband (motsv). Ca 170 av chefstjänstemännen är civila. Det årliga utbildningsbehovet framgår av kap 7.

Tabell 3.5 Antalet högre chefstjinstemän inom försvaret, fördelade på personalkategorier

Myndigheter Kategori Sza

Civil Civil- Militär militär

A. Försvarsstaben och försvarsgrensstaberna 1 2 37 40 B. Militärområdesstaberna och militärområdesförvaltningarna mm 7 3 49 59 C. De centrala myndigheterna samt de gemensamma institutionerna

överläggningar och kontakter med vissa myndigheter

Utöver tidigare redovisade överläggningar i för utredningsarbetet betydelsefulla frågor som ägt rum i anslutning till bl a studiebesök hos olika mynvill KFU digheter i det följande i korthet särskilt redogöra för de överläggningar och kontakter som förekommit med företrädare för statens personalnämnd - SPN - och för Stiftelsen Gällöfsta Kurscentrum - SGK. Kring frågor om lärarmedverkan från lokalt håll i Östersund har vidare överläggningar ägt rum med Socialhögskolan och norra värnpliktskontoret i Östersund och från dessa lämnas också redovisning nedan.

och kontakrverksamhe! sou 1976:15 64 Studier

3.3.1 Överläggning med statens personalnämnd

Vid de överläggningar som på KFU initiativ förekommit med SPN har behandlats frågor såväl rörande den administrativa utbildningen av högre chefstjänstemän inom försvaret som utbildningen inom personaltjänsten med personalvård. Därvid har särskilt berörts spörsmålet om integreringsmöjligheterna i utbildningen och i vilken grad eller omfattning utbildningen kan anses ha försvarsspecifik karaktär. I det sammanhanget har aktualiserats för anfrågan om KFU i någon form kunde presentera en utbildningsplan ställda i personaladministrativ statlig verksamhet i allmänhet och sålunda utan något inslag av försvarsspecilikt slag. KFU har ansett det vara angeläget att framlägga en skiss till sådan utbildning som närmare redovisas i kap 5 (5.7 och bilaga 5:12).

3.3.2 Medverkan av Gällö/sta Kurscenrrum Studiebesök hos SGK har lett till att en värdefull medverkan från denna institution kunnat åstadkommas. Sålunda har företrädare för SGK lämnat synpunkter på utformningen av vissa delmål i utbildningen inom det personaladministrativa området och även framlagt visst konkret underlag till ledning för KFU överväganden härom. utbildningen av högre chefstjänstemän har ifråga om den administrativa KFU med SGK överlagt om medverkan vid genomförandet av viss del och vilka konsekvenser detta skulle få främst orav nämnda utbildning ganisatoriskt och personellt.

3.3.3 Lokal /ärarsamttørkan i Östersund

Såsom framgår av huvudbetänkandet har KFU i sitt tidigare arbete haft överläggningar med Socialhögskolan i Östersund om främst möjligheterna för en lärarsamverkan. Vid förnyad kontakt har tagits upp en diskussion från Socialhögskolan i vissa ämnen inom kring frågan om lärarmedverkan den personaladministrativa utbildning som KFU föreslår i kap 5. Vid sobedrivs sedan 1973 på försök en personaladministrativ utcialhögskolan bildning inom förvaltningslinjens ram (jfr 2.2.3). Denna försöksverksamhet anses ha stabiliserats och utbildningen kommer därför att fortsätta. hade nyligen inllyttat i en fastighet. centralt placerad Socialhögskolan och nybyggd för skolans räkning. Personalförteckningen upptar omkring 20 lärare (universitetslektorer i regel) bl a i psykologi. sociologi, rättskunskap, Samhällsekonomi, Statskunskap, statistik och praktisk förvaltningskunskap. Några av lärarna är anställda på halvtid. Om möjlighet uppstod för lärare från Socialhögskolan att undervisa vid den föreslagna försvarets förvaltningsskulle för inrättandet av vissa lärartjänster av högskola uppnås underlag liknande den 5 juni l975 ger föreskrifter om slag, som ett regeringsbeslut (utbildningsdepartementet Dnr 2937/75 A). Beslutet återges i bilaga 3:1. Norra värnpliktskontoret - VKN - i Östersund bedriver sedan början av 1970-talet en omfattande verksamhet inom vissa till personaltjänstontrådet hörande funktioner, såsom personaladministrativ planering avseende främst värnpliktigat inskrivning av värnpliktiga och personalredovisning.

Studier

och kontaktverksamher 65

Funktionerna stöds av datorbaserade planerings- och uppföljningssystem samt inskrivnings- och personalredovisningssystem. För den egentliga datadriften ansvarar en med VKN samlokaliserad enhet ur försvarets datak central - FDC. Verksamheten vid enheten bygger på principen självbärande drift. Vid besök hos värnpliktskontoret har frågan om lärarsamverkan tagits upp av KFU till diskussion. VKN och FDC har en samlad erfarenhet och sakkunskap från ovan nämnda delar av personaltjänstområdet, inklusive ADB. varfor vissa möjligheter till lärarmedverkan i forvaltningshögskolans undervisning kan uppkomma. Till frågan om olika former av lokal lärarmedverkan i Östersund återkommer KFU i kap 7 t7.3).

överläggningar med personalorganisationer

l enlighet med sina direktiv har utredningen haft överläggningar med Svenska ofliccrsforbundet, Kompaniofficersförbundet, Plutonsofficersförbundet, Försvarets civila tjänstemannaförbund samt Jurist- och samhällsvetareförbundets avdelning vid FMV, Försvarets civilingenjörslörening och Försvarets

personalvårdstjänstemannaförening. Organisationernas företrädare har

därvid även fått del av resultaten av den genomförda enkäten till tidigare deltagare i VPV personaltjänstkurser och framfört sin syn på de skilda spörsmål som berör personaltjänstutbildningen resp den administrativa utbildningen av högre chefstjänstemän. Möjlighet har även beretts dem att fritt diskutera innehållet i en framtida och olika alternativ utbildning till genomförande av denna. Särskilt har ägnats intresse åt de försök till ökad integrering av personaltjänstutbildningen för alla personalkategorier som KFU i enlighet med sina direktiv arbetat med. Vidare har framförts önskemål om ökad utbildning av civila och civilmilitära chefstjänstemän i bl a ledarskap och organisationsutveckling. Med företrädare för personalvårdstjänstemännens förening har överläggningar skett om utbildningsbehovet i ämnet personalvärd vid en ökad integrering av personalvården med övrig personaladministrativ verksamhet. KFU har uppfattat det som värdefullt att vid dessa kontakter med personalorganisationerna få del av de kunskaper de besitter om förhållandena på olika arbetsplatser, framkomna utbildningsbehov m m. Med värnpliktiga arbetsgruppen l975 har KFU haft överläggningar som berört utbildningen av värnpliktiga personalvårdsassistenter.

3.5 KFU yttranden

Till statsrådet och chefen för försvarsdepartementet har KFU avgivit yttrande den 9 januari l975 över framlagd Utredning angående behovet av utbildning för reservpersonal inom tyg- och intendenturområdet samt hur denna utbildning skall genomföras. (Ds Fö sept 1974.)

66 Studier och komaktverksamhet

Till statsrådet och chefen För Utbildningsdepartementet har avgivits två Över U 68 betänkande Högskoleutbildning -juristlinje, Förvaltyttranden. 1973:59) och rapporten Administratörer i ningslinje, social linje (SOU 1974 stat och landsting (Ds U 1973:17) yttrade sig KFU den 13 november samt över Kompetenskommitténs betänkande ”Om behörighet och antag- 1974. Yttrandet den ning till högskolan (SOU 1974:71) den 18 december 13 november 1974 återges i bilaga 3:2.

4 Grundläggande överväganden

l detta kapitel lämnas ett kort sammandrag av sådana i KFU huvudbetänkande framlagda grundläggande som är relevanta överväganden även för del 3. Vidare berörs vissa ytterligare förhållanden som KFU anser vara av särskild betydelse för utformningen av personaltjänstutbildningen och/eller den administrativa utbildningen av högre chefstjänstemän inom försvaret.

4.1 Utveckling av betydelse för inom

utbildningen försvaret

I huvudbetänkandet berör KFU den utveckling av betydelse för förvaltningsutbildningen inom försvaret som ägt rum inom det allmänna skolväsendet. Härvid framhålls bl a att en ökad kapacitet och ett breddat register för den civila högskoleutbildning som av U68 föreslås lokaliserad till Östersund kan komma att gynna en samverkan mellan civila och militära utbildningsanstalter där. I sitt yttrande 1974-02-01 över U68 betänkande Högskolan (SOU 197322-3) ifrågasatte KFU om den dimensionering av högskolans utbildningslinjer på de skilda högskoleortema - som föreslagits med hänsyn till arbetsmarknadens nyrekryteringsbehov verkligen gav en rättvisande bild av den totala efterfrågan på yrkesinriktad högskoleutbildning. KFU framhöll härvid att en inte obetydlig del av försvarets förvaltningsutbildning utgörs av sådan teknisk, administrativ och ekonomisk utbildning, som till sitt innehåll är densamma som erfordras i övrig statlig och i viss utsträckning även kommunal förvaltning. KFU konstaterade också att de föreslagna principerna för utbildningslinjernas uppbyggnad ger utrymme för ett utbud av kurser eller studiekurser i fortbildnings- eller vidareutbildningssyfte. Enligt KFU öppnas därvid möjligheter för tex elever vid en försvarets förvaltningshögskola att få tillgång till betydelsefull högskoleutbildning. Yttrandet återges i SOU 1974:51 som bilaga 8:4. Som framgår av kap 3 har KFU avgivit yttrande över U68 betänkande Högskoleutbildning -juristlinje, förvaltningslinje, social linje (SOU 1973:59) och Rapporten Administratörer i stat och landsting (DsU 1973:17). KFU finner enligt yttrandet det tillfredsställande att förvaltningslinjen föreslås få en ökad inriktning på statlig förvaltning. Mot bakgrund av den slutenhet som präglar U68 utformning av juristlinjen och den föreslagna fortsatta kopplingen av förvaltningslinjen till socionomutbildningen ställer sig dock

68 Grundläggande överväganden

KFU tveksam till om de intentioner som uttrycktes i betänkandet “Högskolan”, kommer att kunna förverkligas. Detta yttrande återges i sin helhet

som bilaga 3:2. inom Försvaret föranleder rationaliseringar av olika Kostnadsutvecklingen härmed ändrade arbetsformer. Detta leder till behov slag och i samband området. av utbildning bl a av personalen på det administrativa måste aktivt samordnas med den Planeringen av rationaliseringsinsatser på grund av de snabbt ökande persopersonaladministrativa planeringen nalkostnaderna för att av statsmakterna uppställda mål skall kunna uppnås. KFU medför detta särskilda krav på kunnande hos före- Enligt mening funktionerna, inte minst i sådana trädarna för de personaladministrativa situationer då personalminskningar kan vara aktuella. innebär nästan alltid stora förändringar för be- Organisationsförändringar har kanske inte alltid tillräcklig hänsyn tagits till rörd personal. Tidigare som för den enskilde i sådana lägen. Den persode svårigheter uppstår måste därför utbildas så att den får en sonaladministrativa personalen bäst skall kunna genomföras. Vad cialpsykologisk syn på hur förändringen här sagts gäller givetvis i princip också i hög grad den högre chefspersonalen. Den personalen ställer särskilda krav på de personaladmivärnpliktiga nistrativa funktionerna inom försvarsmakten bl a genom att tjänstgöringen Samhällsutvecklingen har också medfört att de värnpliktiga är en skyldighet. förväntar bemötande under sin tjänstgöring än tidigare. sig ett helt annat för att underlätta de värnpliktigas inplacering i Pågående undersökningar av inkallelsema till konjunkturläget väntas arbetslivet genom anpassning för och krav Föreleda till ökade arbetsuppgifter på personalfunktionen. funktioner bör därför trådarna för försvarsmaktens personaladministrativa om och förståelse för samhällets värderingar och bl a ha goda kunskaper olika samhällsfunktioner. I samband med KFU undersökningar har också på många håll med skärpa kräver en speciellt utformad framhållits att en aktiv personaladministration och tillräckligt bred utbildning av berörd personal. Numera specialistfunktionerna som regel är de personaladministrativa samlade till en enhet inom myndigheten vilket förväntas ge ökad effektivitet åt funktionen, inte minst i form av service till övriga enheter. Därigenom torde även kunna lättare uppnås en likartad behandling av personalfrågor att effektiva metoder och i hela myndigheten liksom personaladministrativa tekniker kommer till användning. KFU har vidare funnit att utbildningen - vid frånvaro av semester och sjukdom m m - måste av ersättare på grund - studerade eftersom nästan varje specialist enligt ägnas uppmärksamhet - har en enmansfunktion. Enligt KFU torde emelbefattningsbeskrivningar lertid den kunna utvecklas så att befattningshavarna nya organisationen bildar en väl samarbetande grupp med sinsemellan överlappande kunskaper. om utformningen av utbildningen sker med En sådan utveckling gynnas Det enskilda bör dock givetvis bilda beaktande av detta. specialkunnandet funktionen. Detta måste ses mot bakhörnstenarna i den gemensamma inte längre är en mekanisk teknik. Nugrunden att personaladministration mera krävs även ett socialpsykologiskt synsätt, varvid bl a olika förebyggande hindra av vissa personalproblem. De verksamheter bör kunna uppkomsten - med särskilda överväganden och motiveringar - som KFU lämnar förslag

Grundläggande överväganden 69

i det följande (kap 5) innebär därför en breddad utbildning i förhållande till vad som erfordras för de i nuläget som “ordinarie” preciserade arbetsuppgifterna. Utvecklingen av förvaltningsdemokratin och det ökade intresset för arbetsmiljön leder till ökade utbildningsbehov på alla nivåer. Sålunda torde tex ökat personalinflytande i beslutsprocessen och de därav Förändrade ansvarsförhållandena medföra ökat behov av särskild utbildning för högre chefer och för tjänstemän på olika nivåer inom personaladministrationen. Betydelsen i dagens samhälle av personalsamverkan medför också att det måste satsas än mer på att främst blivande eller nyutnämnda chefstjänstemän får utbildning på detta område. Denna uppfattning får också stöd i en av överbefzilhzivaren - ÖB -till försvarsmaktens Iedningsutredning överlämnad redovisning avseende personaladministrativ organisation (bilaga till ÖB, Pers 302, l975-l0-l5). l denna redovisning framhålls bl a att personaltjänstens organisation och utformning inom försvarsmakten påverkas bl a av utvecklingen inom samhället och arbetslivet i övrigt. Utvecklingen ställer ökade krav och förväntningar på personaltjänsten. Försvarsmakten utgör i detta avseende inte något undantag. betonas det (sid 16). Enligt vad KFU har kunnat finna är de personaladministrativa funktionerna och utvecklingen inom det personaladministrativa området generellt sett lika inom hela statsförvaltningen. Vid försvaret råder dock det unika förhållandet att en stor del av personalen - den värnpliktiga - omfattas av en pliktlag. De värnpliktiga, samt det förhållandet att verksamheten inom försvaret sker mot bakgrund av en särskild krigsorganisation, ställer sålunda speciella krav på Försvarsmaktens personaltjänst. Som en följd härav kan utbildningen av berörd personal innehålla stoff av såväl allmän karaktär - i sak samma för personal både inom och utom försvaret - som mera försvarsspecifikt, tex sammanhängande med redovisningssystemet och de särskilda förmånsreglerna för de värnpliktiga samt den militära rättsvården. KFU, som principiellt anser att särlösningar för försvaret så långt möjligt bör undvikas, återkommer till dessa frågori kap 5 och 6. Den personaladministrativa verksamheten är en integrerad del av myndighetens övriga verksamhet. Utvecklingen inom det personaladministrativa området är beroende av de värderingar som råder i samhället. Detta understryks av bl a försvarsministernk som uttalat att vi lever i ett samhälle som genomgår ständiga förändringar och förnyelser där medborgarnas värderingar styr samhällsutvecklingen. Han framhåller också att den politiska och sociala utvecklingen i dag präglas av strävanden att praktiskt förverkliga gemensamma demokratiska ideal. Som exempel på dessa strävanden nämns de nya idéer som förts fram inom utbildningsväsendet och som berör organisationsformer, pedagogiska metoder och relationer mellan lärare och elever. Ett annat exempel utgör de inom arbetslivet växande kraven på ett ökat medinflytande som innebär att den enskilde ges möjlighet att delta i beslutsprocesser som påverkar hans nuvarande och framtida arbetsförhållanden och livsbetingelser. Försvarsministern finner det självklart att dessa strävanden - trots de särpräglade förhållanden som i vissa avseenden - också måste prägla de normer gäller för verksamheten inom försvaret och förhållanden l 1975 års budgetproposition i övrigt inom försvaret som gäller för den fasta anställda för försvarsdepartementet personalens och de värnpliktigas arbetsvillkor. Han räknar med att per- (sid 32-33)

sou 1975:15

70 Grundläggande överväganden

bemärkelse i fortsättningen kommer att tillmätas allt sonalfrågor i vidaste

större vikt. Försvarsutskottet uttalar i sitt betänkande 1975:13 (sid 17) att det delar

denna och framhåller att det finns all anledning att ägna ökad uppfattning åt förhållandet mellan försvarsmakten och människan inom uppmärksamhet försvaret. Man bör alltid beakta den enskildes siutation. vare sig han är

fast anställd eller Värnpliktig. sedan bedrivit utbildning i Som framgår av kap 2 har Försvaret länge Administrativ chefsutbildning” är personaltjänst inräknat personalvården. av relativt sent datum men allmän chefsutbildning - i varje fall den för

militär personal - har hävd inom försvaret. Liksom varje annan utbildning

varit föremål för successiva förändringar. l vissa inom försvaret har denna ansluta till motsvarande lämplig utbildning, anordnad fall har den kunnat tex av statens - PUN. utanför försvarsmakten personalutbildningsnämnd

Tyvärr har de erbjudna elevplatserna i många fall inte på långt när motsvarat

varför försvaret som regel varit hänvisat att anordna egen utbildning behovet, även av förhållandevis allmän karaktär. anser det vara väsentligt att ovannämnda förändringar och förnyelser KFU området också kan relativt snabbt åter-

inom det personaladministrativa

Den utredning om hela speglas i försvarsmaktens utbildningsverksamhet. fortsatta inriktning och organisation som den statliga personalutbildningens KFU mening inte få hindra att påbörjades hösten 1974 bör därför enligt på försvarets område utan längre erforderliga utbildningsinsatser genomförs inte heller vara så att försvarsmakten bibehåller dröjsmål. Det bör emellertid om utvecklingen leder till att lämpliga och for stats-

en egen utbildning

kurser framdeles kan komma att anordnas i förvaltningen gemensamma att de täcker också försvarets behov. Personaladminisådan utsträckning försvarsmakten, tex den yrkesinriktade universtrativ utbildning utanför i administrativ teknik, kommer sannolikt att utsitetskursen på 20 poäng inom högskolans ram. Jämför kap 2 (2.23). byggas ytterligare är det väsentligt att utformningen av Inför en sådan väntad utveckling inom försvaret anordnad grundläggande utbildning och befattningsutbildområdet blir sådan att utbildningen kan

ning på det personaladministrativa

inom verksamhetsområdet som den anställde anpassas till de förkunskaper skaffat germöjlighet till erforderliga kompletteringar. sig och att den KFU fram i kap 5 och 6 innebär en anpassning De förslag som lägger De grundas på sådana studier m m på längre sikt av försvarets utbildning. samt bedömningar av en sannolik utveckling. l kap som utredningen gjort 7 redovisar KFU bl a vilken samordning med annan utbildning som i nuläget

anses kunna ske. Övergångsanordningar m m för det kortare perspektivet

redovisas i kap 9.

4.2 Utbildningens målgrupper

for utbildningen redovisas Resultatet av gjord kartläggning av målgrupperna

i sina detaljer i kap 3.

sou 197545

Grundläggande överväganden 71

4.2.1 Personaltjänstutbildning

KFU uppfattning om personaladministrationens och personaltjänstens innebörd och omfattning i stort har redovisats i kap 1 (1.4). KFU förutsätter att all anställd personal bör ha vissa allmänna kunskaper inom det personaladministrativa området. Den personal som är placerad eller avses placeras i personaltjänstfunktion eller som eljest har att handlägga personaladministrativa ärenden måste därutöver ha ytterligare och färkunskaper digheter inom verksamhetsområdet dvs genomgå befattningsutbildning. Förslag till sådan utbildning framläggs i kap 5. För den personal, som behandlats i huvudbetänkandet, tillgodoses den personaladministrativa utbildningen på sätt som där föreslagits. De målgrupper som enligt ovan bör erhålla särskild befattningsutbildning omfattar nära 1000 befattningshavare.

4.2.2 Administrativ utbildning av högre chefstjänstemän l sitt huvudbetänkande har KFU redovisat de målgrupper som bör omfattas av en särskild förvaltningsutbildning. Dessa målgrupper innefattar även de högre chefstjänstemännen. KFU tidigare lämnade förslag till särskild förvaltningsutbildning omfattar emellenid inte denna del av målgruppen, varför KFU nu återkommer härtill. Av i kap l (1.4) redovisade begrepp framgår bl a att de olika chefsuppgifterna sammanfattningsvis kan hänföras till endera administrativa eller funktionella uppgifter. Den utbildning av högre chefstjänstemän som KFU behandlar i det följande avser huvudsakligen de administrativa chefsuppgifterna. Dessa uppgifter är emellertid i flera avseenden likartade dem som åvilar annan, motsvarande militär chefspersonal, tex förbandschefer. KFU har därför undersökt om någon form av samordning av utbildningen för olika kategorier högre chefstjänstemän är lämplig och hur i så fall denna bör genomföras. De målgrupper som har ingått i undersökningen omfattar i stort 530 befattningshavare.

4.3 Vuxenutbildning, prov och betyg

KFU redovisar i sitt huvudbetänkande vissa allmänna aspekter på vuxenutbildning och olika former för samband mellan yrkesverksamhet och olika typer av utbildning. Försvarets förvaltningsutbildning karaktäriseras främst av inriktning på vidareutbildning, uppföljd av fortbildning, men där också inslag finns av introduktionsutbildning av nyanställda som bakom sig har avslutad utbildning vid grundskola, gymnasieskola eller högskola. Det är i allmänhet fråga om vuxenutbildning av återkommande slag med mellanliggande perioder av yrkeserfarenheter. Inom vuxenutbildningsmetodiken räknar man med både direkt och indirekt elevmedverkan. Det finns en strävan till att göra elevernas aktiva insats så stor som möjligt. Exempel på elevaktiva studiemetoder är självinstruerande materiel, simulatorträning

72 sou 197515 Grundläggande övetväganden

och praktikfall. KFU tar emellertid inte upp någon översiktlig metoddiskussion i anslutning till förslagen till kursplaner utan begränsar sig till vad som finns förankrat i kursplanerna i form av uttryckliga förslag om arbetsformer för enstaka avsnitt i några av kursplaneförslagen, dvs kompendieskeden och hemstudier. ifråga om litteraturläsnings- eller kompendieskeden anser KFU att en begränsad användning av sådana kan godtas om materialet låter sig så väl struktureras att erforderlig studietid och däremot svarande arbetstidsuttag kan anges. l övrigt förutsätter KFU att utbildningen kommer att genomföras enligt den eller de metoder som vid varje tidpunkt kan anses ge det bästa utbytet. Prov bör inte enbart användas för att få fram ett underlag för betygsättning utan skall framförallt ge underlag för effektivisering och individualisering Prov bör därför vara en del av ett läromedel och inte anav utbildningen. vändas fristående. finner KFU att graderade prestationsbedömningar i form l betygsfrågan Vid av slutbetyg är befogade i samband med kompetensgivande utbildning. övrig utbildning förordas ett system med direktrapportering till myndigheten och meddelande till resp elev att denne uppnått utbildningsmålet.

4.4 utformning och samordning Utbildningens

4.4.1 Allmänt

KFU använder sig av begreppen introduktionsutbildning, grundläggande i övrigt samt fortbildning och befattningsutbildning och vidareutbildning återkommande utbildning, vilka begrepps innebörd framgår av kap l (l.4). som pågår, bör en utvidgad systematisk varv- I den period av omdaningar vara ytterst angelägen. Förvaltning av utbildning och yrkesverksamhet kan sammanfattande karaktäriseras som en yrkescentreningsutbildningen rad, återkommande vuxenutbildning. framhåller KFU i ifråga om allmänna krav på förvaltningsutbildningen huvudbetänkandet att utbildningen utöver rena fack- eller yrkeskunskaper åt bl a kunskap om arbetarskydd och ermåste ge relativt stort utrymme I övrigt bör en viss kunskapsmarginal vara en gonomi och i miljöfrågor. till förändrade krav vilket är till fördel förutsättning för snabb anpassning vid omplacering. Förvaltningsutbildningen bör därför ej göras för snäv eller särskilt som detta kan försvåra strävandena till integration specialiserad, också större i utbildningen. Såsom tidigare nämnts ger en breddad utbildning möjligheter att utse ersättare vid förfall. KFU betonar den centrala plats i arbetslivet som demokrati- ochparbetsav de kurs- och ämnesplaner, som miljöfrågorna intar. Vid utformningen i huvudbetänkandet, har KFU beaktat att utvecklingen av föredovisas samverkans- och medverkansformer m m kräver kunskap retagsdemokrati, för att bli meningsfylld. Den utbildning i personalsamverkan och arbetsplatsens miljö som sedan verksamma Stiftelsen Gällöfsta Kursnågra år pågår vid den inom försvaret vara särskilt angelägen att utnyttja för centrum (se 2.1.4) bör dessutom

Grundläggande överväganden 73

personal inom det personaladministrativa området. KFU påpekar att ett systematiskt uppbyggande av den civila personalens militära miljökunnande, for vilket varierande behov föreligger, bör leda till kortare inskolningstider och bättre utnyttjande av denna personal. Enligt utredningsdirektiven bör möjligheterna att skapa en integrerad utbildning för samtliga personalkategorier särskilt beaktas. l sitt huvudbetänkande understryker KFU att utbildningen i princip kan vara integrerad, om deltagare i en viss utbildning har i stort sett samma utbildningsforutsättningar. Därvid saknar olika kategoritillhörighet hos deltagarna praktisk betydelse. Om kurser med skilda utbildningsmål har några sinsemellan lika delmål kan en integrering ske beträffande de senare. I vissa fall kan två kurser ha delmål som kompletterar varandra. Över- och underordnade befattningshavare kan t ex utbildas för skilda delfunktioner inom samma funktion. En integrering i utbildningen kan då på ett snabbare och bättre sätt ge kunskap m m om den samlade funktionen än skilda utbildningar. Om man for närliggande befattningar tillämpar ett system med s k blockutbildning bör önskemål om såväl integrering av utbildningen som en målinriktad forvaltningsutbildning kunna tillgodoses. Principen bör vara att varje kurs i mån av plats står öppen for envar, som för sin tjänst behöver kunskaper och färdigheter inom det område resp kurs berör och som har erforderliga förkunskaper. Härigenom kan ett utbildningsbehov i viss mån tillgodoses även för anställda som tillhör mycket små målgrupper.

4.4.2 En modell

_för utbildningsgâng i personalrjänst

KFU har under sitt fortsatta arbete funnit att utbildningen i personaltjänst med personalvård till väsentlig del och med fördel kan genomföras som integrerad utbildning i kombination med blockutbildning. lett

grundläggande

allmänt utbildningsskede bedöms det vara möjligt och lämpligt att göra utbildningen gemensam för personal vid olika personalenheter. Detta skede inriktas mot ämneskunskaper och -färdigheter for ett antal gemensamma verksamhetsområden. Under ett därpå följande befattningsinriktat skede kompletteras och fordjupas de särskilda kunskaper och färdigheter som erfordras för de olika befattningarna. Befattningsutbildningen genomförs i särskilda block for varje specialfunktion. Utbildningsgången avslutas med ett skede av mera problemorienterad karaktär och under detta genom fors personalsamverkan. spel och applikatoriska exempel od. I detta verklighetssimulerande skede kan förutom de befattningshavare som deltagit i den grundläggande utbildningen även ingå personal som genomgått särskild befattningsutbildning (se vidare kap 5).

4.4.3 Allmän personaladministrariv utbildning l detta sammanhang bör omnämnas den kontakt som KFU haft med statens personalnämnd - SPN - som bl a fått ta del av ovan redovisade utbildningsgång och vissa preliminära kursplaner. Därvid har den frågan aktualiserats om inte en sådan kursplan för det personaladministrativa området

74 SOU l976:l5 Grundläggande överväganden

som KFU utarbetat skall kunna användas även _för personal vid förvaltningsmyndigheter utanför Försvaret sedan främst vissa försvarsspeciñka ämnesinslag tagits bort. KFU vill gärna lämna sin medverkan till uppbyggnaden av en personalutbildning for det personaladministrativa området inom hela statsförvaltningen och anger därför i kap 5 (5.7) i stora drag hur en sådan utbildning av grundläggande karaktär lämpligen borde vara utformad.

4.5 Kurs- och ämnesplaner

4.5.1 ,Ämnesområden och ämnen KFU har i huvudbetänkandet presenterat en för utbildningen inom olika verksamhetsområden enhetlig modell för kursplanerna. Ämnena grupperas härvid under fyra huvudrubriker försvarsspecifika ämnen personaladministrativa ämnen förvaltningsadministrativa ämnen samt basämnen jämte materiel- och materielvårdskunskap Varje ämnesavsnitt enligt ovan omfattar ett varierande antal genomgående ämnen vartill kommer för vissa kurser speciella ämnen. Under rubriken Persona/administrativa ämnen tillkommer några nya ämnen/ämnesavsnitt: personaladministrativ planering personalvård personalredovisning inskrivning av värnpliktiga Behovet av att tillföra gruppen personaladministrativa ämnen dessa ämnen/ämnesavsnitt föranleds av att i detta betänkande behandlas fyra planering och genomförande av utbildning inom den personaltjänstinriktade delen av förvaltningsverksamheten. Under rubriken Basämnen tillkommer: ADB-kunskap (tidigare ej fristående ämne) psykologi informationsteknik

statistik (endast vid utbildning av personal i värnpliktsverket)

Genom att datorbaserade personalredovisningssystem för såväl anställda som införts behov av grundläggande kunskaper och värnpliktiga uppstår inom ADB-området av sådan omfattning att KFU finner det färdigheter motiverat att föreslå ADB-kunskap som eget ämne. avses ge ökad medvetenhet om de motivations- Psykologiutbildningen psykologiska sambanden mellan individ och arbete, attityder och attitydbildningar. Med är i regel förenat krav på förmåga att inpersonaltjänstbefattningar formera såväl internt vid myndigheter inom försvaret som externt till myndigheter eller enskilda utanför försvaret. i informationsverksamhetens tekniker, att Detta motiverar en utbildning informationsbehov, och utforma informafastställa välja informationsvägar

Grundläggande 75 överväganden

tionsmaterial med hänsyn till stoffet och mottagaren. En orientering om detta ges i ämnet informationsteknik. För befattningshavare vid VPV personalredovisningsfunktion (jfr 5.6.8-9) förutsätter den Föreslagna personaladministrativa utbildningen så omfattande baskunskaper i statistik att KFU funnit det lämpligt att utarbeta särskilda utbildningsmål for dessa och redovisa dem under ämnesbeteckningen statistik. KFU har vidare ändrat den i huvudbetänkandet använda ämnesbenämningen rationaliseringsverksamhet till rationaliseringskunskap. KFU har - i likhet med vad som var fallet i huvudbetänkandet - inte ansett det vara nödvändigt eller lämpligt att komplettera kursplanerna med utarbetade ämnesp/aner. Enligt KFU mening bör detta ankomma på vederbörlig utbildningsmyndighet. Som en följd härav kan man inte av utredningens kursplaner direkt läsa ut hur de olika ämnena vävs in i varandra, tex under de problemorienterade delarna av en kurs.

4.5.2 Kravnivåer i utbildning Vid utbildningens slut skall en kursdeltagare ha uppnått den fárdighetsnivå som erfordras för yrkesverksamhet inom ett visst förvaltningsområde. En förutsättning for fardighetsträningen är att erforderliga kunskaper inhämtats. Den lägsta kravnivån forbinds ej med något färdighetskrav utan innebär att eleven orienteras om visst stoff. Nivån benämns därför “Någon kunskap om. Termen ”Kunskap om” anger däremot en kunskap som alltid skall följas av fárdighetsträning och krav på förmåga att praktiskt tillämpa kunskaperna. Detta uttrycks med kravnivån “Färdigher an. l vissa fall krävs en högre nivå som då uttrycks med “God _lärdigher au. Av bla utredningstekniska skäl har kravnivåerna konsekvent redovisats under vederbörliga ämnen. Med hänsyn till att alla färdighetsmål (utom for basämnena) är relaterade till bestämda befattningar, måste emellertid varje sådant enskilt delmål ses som sammanhängande med ett eller flera andra.

4.5.3 Attirydmâl

KFU har inte ansett det vara nödvändigt att i sina i huvudbetänkandet framlagda kursförslag - som samtliga avser befattningsutbildning - särskilt ange utbildningens underförstådda men självklara qffekriva mål, dvs sådana som betonar känslor, attityder och värderingar. Personaltjänstområdets speciella karaktär - med dess inriktning på hantering av och relationer mellan människor - har emellertid föranlett KFU. att i föreliggande betänkande inte enbart redovisa den del av personaltjänstutbildningen som syftar till inlärning av regelsystem (faktainlärning) och utvecklande av rutiner och tekniker utan också ge exempel på särskilda attitydmål. KFU utgår från att flertalet av dem som inriktar sig på en verksamhet inom personaltjänstområdet har starkt allmänt intresse för just detta arbetsfält och en socialpsykologisk grundsyn på arbetet med personalfrågor. Den attitydpåverkan KFU berör avser den inställning som bör eftersträvas till uppgifterna inom det kommande arbetsområdet och den anda i vilka dessa bör lösas. I kursplanerna återspeglas följaktligen hur KFU ser

76 Grundläggande överväganden

på betydelsen av att den angivna grundinställningen till personaltjänstfrågor också utvecklas genom utbildningen. Attitydmålen har i kursplanerna formulerats efter samma modell som redan tidigare kunskaps- och färdighetsmålen. Variationer i uttryckssätten, tex “förståelse för, “medvetenhet om”, “känsla av ansvar för skall emellertid inte uppfattas som rangordning av målen längs en attitydskala utan är helt beroende av målens innehåll.

4.5.4 Utbildning i regler och relationer Målen för grundläggande befattningsutbildning och vidareutbildning måste klart relateras till befattningarnas grundkrav men det är väsentligt att inmål och delmål skall kunna ändras i takt med utvecklingen. I de nehåll, enskilda kurserna bör vid varje tillfälle kunna vidtas de ändringar som föranleds av målgruppernas sammansättning, t ex genom individuella anpassetc. Eleningar med hänsyn till avsedda befattningar, förkunskapsstruktur verna bör även kunna ges tillfälle att före en kurs eller vid dess början sina önskemål om viss speciell inriktning av kursen. Vid fortuttrycka bildning - där kursdeltagarna redan är verksamma inom arbetsområdet bör relativt stor frihet finnas att välja målen så att de enskilda kursdeltagarna så långt möjligt kan få sina personliga önskemål om utveckling i befattningen tillgodosedda. KFU uttalar sig också i huvudbetänkandet för ett ökat direkt medinsida vid utbildningsplaneringen. I framtiden bör flytande från personalens ett system utformas med fördröjd kursutvärdering. De anställda bör därvid ha möjlighet att direkt eller via organisationerna föra fram sina förslag och Även under pågående kurs kan ett elevsynpunkter på kursutformningen. få positiva effekter. När det gäller utbildning inom det perinfiytande sonaladministrativa området är elevinflytande av särskilt stor betydelse. lnom ramen för mål och delmål kan utbildningen vara inriktad på bestämmelser, stadganden m m eller på relationer (mellan individer, organisationer, myndigheter). Det bör understrykas att företrädarna för den personaladministrativa funktionen är myndigheternas specialister som därför mâste het-erforderligt regelkunnande, vilket dock inte bör leda till att den relationsinriktade undervisningen försummas. Snarare pekar utvecklingen på att den sistnämnda är i behov av förstärkning. Oavsett de olika kursernas övergripande mål eller delmål bör i varje utanvändas utbildningsmetoder som höjer motivationen för såväl bildning själva utbildningen som för den yrkesverksamhet, den är avsedd för. Särskilt inom det personaladministrativa området är det angeläget att nämnda mål uppnås. Vidare bör utbildningen leda till viss beredskap inför organisationsförändringar.

4.5.5 Praktik KFU det uttalandet att en ofta månadslång förgör i huvudbetänkandet för vilka utbildning ännu inte erhållits, kan leda praktik på arbetsuppgifter, till inlärning av rutiner o d som måste rättas till i början av den egentliga Detta har en fördröjande inverkan på studierna. Vidare störs utbildningen.

SOU I976:l5 77 Grundläggande överväganden

praktikanternas handledare i sitt dagliga arbete, något som måste leda till viss effektminskning på arbetsplatsen. Inlärande genom praktik blir inte sällan en tidsödande och dyrbar form av inlärning som i regel är osystematisk och inte säkerställer att hela utbildningsbehovet blir täckt. Vidare kan i praktiskt arbete inhämtad kunskap ofta verka konserverande. l stället för sådan sk förordar KFU förpraktik en tidsmässigt starkt begränsad arbetsplatsorientering. Praktiktjänstgöring under kurs får i många fall rubriceras som en studietjänstgöring vars utbildningsvärde i hög grad är beroende av planeringen. Vad i det Föregående anförts om praktik (i samband med ändrar kurs) givetvis inte KFU principiella inställning till ett system med varvning av utbildning och yrkesverksamhet. KFU anser det också vara självklart att det dagliga arbetet under handläggning och ledning av skickliga chefer som systematiskt kan träna sina medarbetare bör ge goda utbildningseffekter. En förutsättning härför är dock som regel att vederbörande erhållit grundläggande faktautbildning. En effektivare färdighetsträning kan nås med metoder som simulerar verkligheten. Genom systematiskt genomförd utbildning eller genom varvad utbildning säkerställs sammanhanget teori- praktik.

5 Utbildning av personal för personaltjänst

5.1 Verksamhetsområdets och

avgränsning personal

l detta kapitel behandlas utbildningen av personal med personaltjänstuppgifter, dvs personal som vid särskild enhet inom organisationen (personalavdelning, personalsektion, personalenhet etc) utövar personaladministrativ verksamhet, som bl a syftar till att rekrytera, utveckla och avveckla personal. KFU har valt att redovisa arbetsuppgifterna inom den personaladministrativa funktionen i första hand utifrån den modell som Statskontoret m ll företräder och som förutsätter en aktiv personaladministrativ verksamhet från personalfunktionens sida. Detta innebär bl a system och åtgärder avseende bemannings- och individplanering, personalutveckling, personalrörlighet, löner och anställningsvillkor, arbetsmiljö och samverkansformer. Begreppet personalvård“ definieras ej i nämnda modell men KFU har ansett sig böra använda begreppet som ämnesbeteckning inom hela personaltjänst- .området, vilket framgår av delmålen för utbildningen. KFU är medveten om att vissa uppgifter som redovisas inom andra ämnesgrupper och ämnen enligt tjänstereglementets för försvarsmakten (TjRF) definition ingår i begreppet “personalvård“. Som framgår av kap 4 anser KFU att personal som är placerad eller avses placeras i personaltjänst eller eljest har att handlägga personaladministrativa ärenden bör kunna skaffa sig erforderliga kunskaper och färdigheter inom personaltjänstområdet genom särskilt anordnad personaltjänstutbildning. Härifrån undantas dock sådan personal för vilken förslag redan framlagts i huvudbetänkandet. - fo-förband - och förband i övrigt Personal vid försvarsområdesförband har i utbildningshänseende indelats i tre grupper, nämligen avdelnings (sektions-) chefer och detaljchefer, plutonsofñcerare samt kansliskrivare. Arbetsuppgifterna för personal i hemvärns- och frivilligavdelning, hälsooch sjukvårdsavdelning samt kameralavdelning vid försvarsområdesförbandens personalsektion ligger huvudsakligen utanför det egentliga personaltjänstområdet, varför denna personal inte räknats med. l den mån behov av personaltjänstutbildning uppkom mer för exempelvis chefer för hemvärnsoch frivilligavdelningar eller frivilligassistenter, bör detta kunna tillgodoses genom särskild kompletteringsutbildning. Möjligheten att ansluta till vissa delar av nedan föreslagen personaltjänstutbildning bör härvid utnyttjas. I de centrala och regionala staberna samt i förvaltningsmyndigheterna

80 Utbildning av personal for personer/tjänst

som civilmilitära och militära handläggare av personalingår såväl civila har behov av särskild personaladministrativ utärenden. Dessa tjänstemän

bildning. -VPV - Av värnpliktsverkets personal har endast den som ingår i persamt den som handlägger interna personalsonalredovisningsfunktionen funktioner ansetts böra inordnas i målärenden inom verkets administrativa

gruppen. En särskild är konsulenterna inom personalgrupp bland handläggarna vården. Dessa ingår i centrala staber och förvaltningar, värnpliktsverkets centrala militärområdesstaber, försvarsområdesföroch regionala enheter, band samt i andra förband och i utbildningsanstalter. personalvårdsassistenter for Under del av året tjänstgör även värnpliktiga egen utbildning vid förbandens personalvårdsdetalj. expeditionstjänstfunktionernabör ut- Personal inom kameral-. kontors-och bildas enligt förslag i huvudbetänkandet, kap 20 resp kap 21. och antalsmässiga fördelning redovisas i Målgruppens sammansättning omfattar den omkring 980 tjänstemän. kap 3. Sammanlagt

5.2 Utvecklingstendenser

Personalfunktionen har hittills vid sidan av personalrekrytering, personalsvarat for i första hand redovisning och reutbildning och personalvård samt framtagning av statistikunderlag för gistrering av anställd personal budgetarbete och dylikt. Under senare år hari samband med den personaladministrativa översynen framtida utvecklingsvägar som kräver nya, av statsförvaltningen föreslagits väsentliga och särskilda utbildningsinsatser. redovisat vilka förändringar KFU har i kap 4 och i huvudbetänkandet av utbildningsfrågorna och andra som är av särskild betydelse för bedömning inom det personaladministrativa området betydelsefulla för utvecklingen faktorer. Bland dessa kan nämnas de förskjutningar som ägt rum i väri arbetslivet med krav på ökat medinflytande, mederingen av individen och möjlighet till personlig utveckling i arbetet ningsfulla arbetsuppgifter samt arbetsmiljö- och trygghetsfrågor. inom arbetslivet som härvid främst berörs är per- Exempel på områden sonaladminisrrariv varmed avses den planering inom en organiplanering, behovet av arbetskraft såväl kvalitativt sation som syftar till att tillgodose i riktning mot bl a korsom kvantitativt. Utvecklingen på arbetsmarknaden tare arbetstid och växande antal deltidsanställda medför ökade krav på mynoch på flexibla arbetsformer. digheternas bemanningsplanering Ett annat exempel är personalurveckling, som innebär att utveckla system till nuvarande och rutiner för de åtgärder som syftar till att i förhållande eller önskvärda kvalifikaoch framtida arbetsuppgifter skapa nödvändiga tioner hos de anställda samt ge möjlighet för dessa att med utgångspunkt intresseinriktning och ambitioner utveckla sina kunskaper i förutsättningar, Vidare kommer personalvârd i vid bemärkelse att få allt och färdigheter. som chefer. större betydelse med ökande krav på såväl personalfunktionärer

Utbildning av personal för personaltjänst 81

Utvecklingstendenserna på organisationsområdet med ökade inslag av delegering och målstyrning medför större krav på engagemang och kunskap i frågor som rör arbetets organisation ochjördelning, personal/edning och persatta/samverkan. Utvecklingen på detta område ställer också krav på aktiv medverkan och bevakning från personalfunktionärens sida så att frågor om personalutveckling, arbetsmiljö rn m beaktas.

Övergången till ett mer mål- och resultatinriktat system leder till ökade

krav på kunskaper om petsona/budgetering enligt försvarets och planerings- ekonomisystem FPE-systemet. KFU har i kap 4 betonat den centrala i arbetslivet som plats förvaltningsdemokratin intar. Nya former för beslutsfattande och samråd kommer att utvecklas för behandling av personalfrågor. Utvecklingen på detta område ställer därför särskilda krav. De centrala avtalsförhandlingarna kan efterhand komma att kompletteras med lokala förhandlingar. Krav på förhandlingskunnande hos personalhandläggarna samt färdighet att tolka och tillämpa ökar därvid. lagar och avtal Utvidgning av avtalsrätten till nya avtalstillåtna områden accentuerar behovet av kunnande i hithörande frågor. Utvecklingen inom ADB-området går mot ökad av datorer användning och datorsystem som hjälpmedel på alla nivåer inom förvaltningsverksamheten. Rutinarbetet inom det personaladministrativa området kommer att underlättas. Utvecklingen inom den personaladministrativa planeringen väntas medföra behov av relativt avancerade och in- ADB-bearbetningar formationssystem. Enligt KFU mening kräver utvecklingen viss kunskap inom ADB-området hos samtliga företrädare för personaltjänstfunktionen.

5.3 Utredningens studier

KF U har utfört särskilda studier av personaltjänstutbildningen samt av personaltjänstfunktionen vid vissa myndigheter m m genom enkäter, intervjuer och studiebesök. l anslutning till intervjuverksamheten och studiebesöken har enkätsvaren kunnat följas upp och vid behov har de kompletterats. Omfattningen av och resultaten från studieverksamheten har behandlats närmare i kap 3.

överväganden

5.4.1 Allmänt

Under de närmaste årtiondena bedöms, som tidigare framhållits, utvecklingen bli sådan att det erfordras insatser väsentliga för utbildning av chefer och handläggare inom försvarets personaltjänstområde. De krav på kunskaper och erfarenheter som ställs på personalen inom personaltjänstfunktionen är i stor utsträckning generella för statsförvaltningen. För tillämpningen inom försvaret krävs dock visst allmänmilitärt såsom miljökunnande kunskap om försvarsmaktens organisation och funktioner i fred och krig och om personalredovisningssystemet samt med värnpliktstjänstgöringen

sou 197545

82 Urbildning av personal _för personaltjänsr

på organisationsområdet förefaller sammanhängande problem. Utvecklingen att gå i en riktning som medför ökat ansvar och därmed krav på bredare hos företrädarna för personaltjänstområdet. KF U har därför funnit kunskaper inom försvaret utarbeta kursdet erforderligt att för personalhandläggare planer som ger en bred inskolning i personaltjänstarbetet. inom försvarsmakten väntas leda till Pågående organisationsöversyner mellan befattningshavares uppgifter i fred och en ökad överensstämmelse utveckling har beaktats i de föreslagna kurserna. krig. Denna

5.4.2 Personaltjänstfunkrionen vid _försvarsomrâdesförband (motsv)

I huvudbetänkandet har KFU redovisat att övergång från trupptjänst (motsv) till forvaltningstjänst sker i genomsnitt för plutons- och kompaniofficerare i 40-års åldern och för regementsofficerare vid ca 35 års ålder. Härvid beträds För den som övergår till personaltjänst är ett i huvudsak nytt arbetsfält. förhållandena enahanda. Den obligatoriska utbildningen till och som pluoch regementsofficer innehåller visserligen stoff av pertons-, kompanioch personalkategorier men när sonaltjänstkaraktär för olika forsvarsgrenar övergången sker ligger denna utbildning i regel långt tillbaka i tiden. Den vid trupp jämte den obligatoriska utbildningen i perlånga tjänstgöringen torde dock ha gett goda kunskaper om de krav som anställda sonaltjänst bör och kan ställa på personaltjänstfunktionen. Däremot och värnpliktiga och färdigheter som erfordras för saknas som regel de särskilda kunskaper

verksamhet inom personaltjänstområdet. Övergången ställer därför krav på

särskild utbildning i personaltjänst. Som framgår av kap 3 har önskemål framförts att även plutonsofficeren och kansliskrivaren inom personalenhet erhåller viss utbildning i personalönskemål har framförts beträffande de konsulenter som tjänst. Motsvarande som chefer för personalvårdsdetalj. KFU anser att behov av sådan tjänstgör utbildning föreligger och lämnar i det följande förslag som även rör denna

personal. Personalfunktionens roll i ledningssammanhang har ökat i betydelse. KFU anser det därför väsentligt att ovan redovisade förändringar och förnyelser vilka medfört vidgade arbetsuppgifter och ett inom personaltjänstområdet, ökat ansvar, återspeglas i utbildningsverksamheten. KFU förslag har ut-

arbetats mot denna bakgrund. har KFU funnit För personalavdelnings (sckri0ns-) che/er oc/z deraf/chefer att utbildningen avsevärt förändras både i fråga om indet ofrånkomligt om den skall kunna motsvara tidsenliga och framriktning och omfattning, föreslås därför bli längre för nämnda befatttida krav. Utbildningstiden ningshavare än vad den är nu. Beträffande avde/nings (sekti0ns-) cheferna har KFU ansett det vara av samt särskild betydelse att utbildningen ger dessa en bred kunskapsbas inblick i den personaladministrativa verksamheten i övrigt en fördjupad inte minst på det författningsrättsliga området, och dess bakgrundsfaktorer. så att de kan utöva en aktiv ledning av personaltjänsten inom sitt ansvarsområde till vilket även hör deltagande i lokala förhandlingar och överläggm m. Även för ningar liksom samarbete med partsammansatta grupper cheferna för allmänna deIaI/en och värnpliktsdetaljen inom personalavdel-

Utbildning av personal för personalzjänst 83

ningen Föreligger behov av en relativt bred kunskapsbas inom personaltjänstområdet. Arbetsuppgifterna for plzilorisoliicerarria och kans/iskrivarna är avgränsade till mindre del av personaltjänstområdet, varför utbildningen for dessa kan göras relativt kort. Stor vikt bör läggas vid praktiska tillämpningar. Befattningen som chef/ör persona/vârdsdela/j innehas av konsulent i forsvarets personalvård. Vid överväganden om lämplig utbildning for konsulenterna har KFU utgått från att befattningshavarna har behov av god kännedom om myndighetens funktion och uppgifter, speciellt i vad gäller personalfunktionen. Härigenom kan befattningshavaren medverka till att främja samverkan inom personalenheten och utveckla en gemensam grundsyn på personalfunktionen.

5.4.3 Persona/handläggare vid central

myndighet Personalenheterna vid de centrala myndigheterna är i allmänhet så stora att personalhandläggarna blir specialiserade inom viss sektort ex anställning, personalplanering, redovisning, utbildning eller arbetsmiljö. För att möjliggöra ett konstruktivt samarbete inom personalfunktionen är det därför nödvändigt med en breddning av kunskapsbasen för alla personalhandläggare. l central instans finns personaladministrativa uppgifter avseende värnpliktig personal främst vid VPV, varfor utbildningsbehov beträffande dessa arbetsuppgifter i första hand föreligger för handläggare vid nämnda myndighet. Med hänsyn härtill kan utbildningsinnehållet begränsas till personalrutinerna for anställd civil, civilmilitär och militär personal. Handläggare, som övergår till tjänstgöring på personalbyrå (motsv) och som tidigare erhållit handläggareutbildning enligt huvudbetänkandets forslag, bör ges kompletterande utbildning främst i ämnet personaladministration.

5.4.4 Personal vid värnp/iklsverker och marinens truppregistreringsmyndigheter Som framgår av 5.1 behandlar KFU enbart personaltjänstutbildningen för den personal inom VPV som ingår i personalredovisningsfunktionen (jfr tabell 3.2) eller handlägger interna personalärenden inom verkets administrativa funktion (jfr tabell 3.1). Utbildningen för sistnämnda funktion överensstämmer helt med det forslag som lämnas for handläggare vid central myndighet enligt 5.6.l0. Personal vid marinens truppregistreringsmyndigheter har i stort ett behov av samma utbildning som föreslås for personalredovisningsfunktionen och bör därför ansluta till utbildningen for VPV personal.

5.4.5 Övrig personal

Personal som har behov av personaltjänstutbildning och som inte nämnts ovan, tex chefer för personalavdelning vid regionala staber, bör ges erforderlig kompletteringsutbildning genom anslutning till i 5.6 föreslagna kurser. Denna personal bör ges möjlighet att även delta i personalsamverkanskurserna vid Gällöfsta Kurscentrum.

84 Utbildning av personal .för personaltjänst

KFU har under sitt arbete funnit det lämpligt att också ta upp till be-

handling utbildningen av värnpliktiga personalvårdsassistenter. Syftet härmed har närmast varit att undersöka i vad mån denna utbildning kan påbeträffande annan utbildning. KFU har funnit verkas av KFU överväganden att någon principiell förändring inte är erforderlig men att en viss anpassning till den som i motsvarande ämnen föreslås i övrig perav utbildningen kan vara motiverad. Resultat av denna revidering återsonaltjänstutbildning finns i 5.6.l2. I anslutning till frågan om utbildningen av värnpliktiga personalvårdssom i regel grundrekryteras, vill KFU erinra om vad deparassistenter, tementschefen anfört i proposition 1971:88, föranledd av de förslag som i ett betänkande 1970 (SOU framlagts av 1966 års värnpliktskommitté 1970:65). Sedan departementschefen till en början uttalat att nuvarande grundinte kan upphöra, vilket kommittén föreslagit, och att därför rekrytering av värnpliktiga personalvårdsassistenter alltjämt bör en direkt utbildning framhåller han “att omskolning av äldre värnpliktiga för peranordnas, bör alltjämt förekomma och i framsonalvårdsuppgifter i krigsorganisationen En sådan omskolning gör det möjligt att tiden ske i ökad utsträckning. med framförallt praktiska erfarenheter tillföra krigsförbanden värnpliktiga m m. från socialt arbete, ungdomsledarskap och personaladministration Skulle ökad omskolning av dylikt slag aktualiseras, bör enligt KFU me-

ning utbildningen helt inriktas på krigsbefattning (krigsförbandsövningar, och krig) och därvid kunna tidsmässigt begränsas i jämberedskapstillstånd förelse med här föreslagen utbildning. KFU har emellertid inte ansett sig

böra lägga fram någon plan för en sådan utbildning.

5.4.6 Utbildningens innehåll

utbildning omfattar några ämnen/ämnesavsnitt, som förtjänar Föreslagen samtals- och intervjuteknik, insärskild kommentar, nämligen psykologi, formationsteknik och ADB-kunskap. De nya inslagen och det ökade äm-

nesomfånget i utbildningen återspeglar, som tidigare nämnts, de förändringar och den förnyelse som ägt rum eller är att vänta inom det personaladministrativa området. Ämnet insikt om de motiv och drivkrafter psykologi bör ge deltagarna Utsom styr och påverkar individens och gruppens beteenden i arbetslivet. samarbetet med medicinsk och bildningen i ämnet skall vidare underlätta samt öka förståelsen för vissa beteendevebeteendevetenskaplig expertis sammanhang som är viktiga i arbetslivet. tenskapliga i samta/s- och inrenjureknik bör ge deltagarna färdighet att Utbildningen utvecklingssamtal, anställnings- och avgångsinterplanera och genomföra vjuer etc.

i ämnet informationsteknik bör vara att deltagarna

Syftet med utbildningen och enskilda om förhållanden som avser skall kunna informera myndigheter det egna arbetsområdet. Utbildningen bör svara mot de krav på information som i ökad utsträckning ställs från olika håll, inte minst från allmänheten. viss kunskap inom ADB-om- Som tidigare nämnts kräver utvecklingen för personaltjänsten. Utbildningen bör kunna rådet hos samtliga företrädare möjligheter och begränsningar samt inskapa förståelse för ADB-teknikens sikt om värdet av att kunna lösa vissa arbetsuppgifter med hjälp av ADB.

Utbildning av personal för personaltjänsr 85

5.5 Förslag till uppläggning av utbildningen

5.5. 1 En utbi/dningsrnodel/ l kap 4 har KFU presenterat en modell över utbildningens uppläggning i stort. Enligt modellen genomförs utbildningen i tre skeden, nämligen - ett ämnesinriktat skede - ett befattningsinriktat skede - ett problemorienterat skede

l det ämnesinriktade skede! meddelas de allmänna grunderna i personaltjänst, vilka presenteras i ämnesspecifik form. Utbildningen avser att ge det grundkunnande som erfordras för fortsatt utbildning inom det perso-

naladministrzttiva området.

KFU anser att det är väsentligt for personaltjänstarbetets fortgäng att beslutsfattare och handläggare inom personalsektorn besitter likartade och relativt breda kunskaper i personaltjänst. En gemensam integrerad utbildning underlättar samarbetet personalhandläggare emellan, ökar möjligheterna till omplacering och förenklar därmed ersättarproblemet. Skedet bör i första hand tillgodose flertalets behov och bestå av en bred och integrerad utbildning. Kunskaper och färdigheter som därutöver erfordras bör tillgodoses av den befattningsinriktade utbildningen. Der be/áimingsinriklade skedet skall ge deltagarna de kunskaper, färdigheter och attityder som erfordras för att- efter genomgången tillämpad utbildning i tredje skedet - lösa till befattningen hörande arbetsuppgifter. Detta förutsätter fördjupning utöver den grundläggande, ämnesinriktade utbildningen tex i ämnet rättskunskap. Behovet av ämnesfördjupningar är emellertid olika för olika befattningshavare både ifråga om ämnen och ämnesinnehåll varför längden av detta skede kan variera avsevärt. Skedet bedöms till en del kunna genomföras utanför skolan och eventuellt direkt anknyta till sådana lokala betingelser som kan inverka på den blivande befattningshavarens arbetsförhållanden. Der /zrob/eniorienierade .skedet omfattar främst en tillämpning av de kunskaper som meddelats för resp befattning. Härav följer att utbildningen i första hand bör vara anpassad med hänsyn till den personal - även på skilda nivåer- som arbetar inom samma arbetslag eller inom en och samma funktion. Skedet bör inledas med personalsamverkan där problemlösningar i applikatorisk form ger tillämpning av de kunskaper som meddelats under det ämnesinriktade skedet. Sedan lämpliga arbetsformer och arbetsmetoder inom arbetslaget vuxit fram, påbörjas problem- och projektstudier varunder till problemet (projektet) hörande arbetsmoment utförs från ärendets till beslut. initiering Den/öreslagna model/en syns direkt tillämplig på personalavdelningen vid försvarsområdesförbanden och kan efter anpassning helt eller delvis utnyttjas vid flertalet andra myndigheter. KFU nedan lämnade an förslag knyter till den föreslagna modellen.

86 Utbildning av personal för personalrjänst

5.6 Förslag

Av_ngur5 :l framgår hur den i det Föregående redovisade utbildningsmodellen i KFU 5.6.l-5.6.ll nedan. Bilden visar bla samtillämpas enligt bandet mellan olika integrerade och/eller separata skeden i den Föreslagna utbildningen För berörd personal. lämnas och delmål samt I det följande Förslag rörande utbildningsmål utbildningens omfattning. Dessa “kursplaneFörslag“ bör bl a utgöra riktlinjer och underlag För de detaljerade ämnesplaner som det bör ankomma på vederbörlig utbildande myndighet (skola) att upprätta. l ett särskilt avsnitt (5.6.l2) lämnas också Förslag till Fackutbildning För värnpliktiga personalvårdsassistenter. Denna utbildning ligger utanFör modellen”.

ÄMNES|NRIKTAT BEFATTNlNGSlNRIKTAT PROBLEMORIENTERAT SKEDE SKEDE SKEDE

Gemensamt skede för M C persmmavd Fsektmm Gemensamt skede med (552) (7 V°°k°) indelning i C personalavd (-sektion) . allmän detalj _ Funktioner ,,

Vämpliktsdetaü _* c allmän detalj _ Arrbetâ g upp r

personalvärdsdetalj (5 6 3) (6 veckor) - Avdch (detch) vid

Handläggare vid VPV VPM” (56.11) (2 veckor)

(aan (6 Veckor) d -d

?svâlgpåiktsdetêüå . . 6 veckor

_ C personalvårdsdetalj H (5.6.5) (6 veckor)

Avdch (detch) vid vPv1) _ (5.6.8) (20 veckor) _/-›\__ Utbildning i VPV regi (5.6.11) (2 veckor) Handläggare vid vPv1) (5.69) (18 veckor)

KOMB|NERAT ÄMNESINRIKTAT OCH BEFATTNINGSINR IKTAT SKEDE

Plutonsofficer vid allmän detalj (566) (3 veckor)

Kansliskrivare vid värnpliktsdetalj (5.6.7) (2 veckor)

Utbildning i central Personalhandläggare vid central myndighet (5.6.10) (7 veckor) myndighetsregi (5.6.11) (2 veckor)

1) Även för personal vid marinens truppregistreringsmyndigheter Figur 5:1 Skiss över sambandet mellan i 5.6.]-5.6.1] lämnade _fdrs/ag till utbildning i persona/rjänst.

Utbildning av personal .för personalrjänsr 87 Tabell 5.1 Utbildningstidens ungefärliga fördelning på ämnen (kurs 5.6.l)

Grundläggande utbildning i persona/Ijänst gemensam för avdel-

nings (sekt/any) che/er och detal/clie/ei m_/I inom personalrjänsromrâdel

Målgrupp: (blivande) chefer for personalavdelning (sektion 3), chefer for allmän detalj, värnpliktsdetalj och personalvårdsdetalj for fo-regemente (motsv) samt beslutsfattare och handläggare inom personalredovisningsfunktionen vid värnpliktsverket och marinens truppregistreringsmyndigheter. Förkunskaper. för militär personal obligatorisk till och som utbildning regements (kompani-) officer samt för civil personal annan uterforderlig bildning. Uibildningsmål: kursdeltagaren skall förvärva de kunskaper, färdigheter och attityder, som erfordras för fortsatt personaltjänstutbildning. Kursen utgör sålunda ett forsta led i utbildningen till ovannämnda befattningar. Utbildningen omfattar 6 veckor (210 lektionstimmar) fördelade på ämnen enligt tabell 5.1. Delmål for utbildningen framgår av bilaga 5:1. Kursen utgör forsta skedet i den modell som KFU i 5.5. En presenterat jämförelse av utbildningens omfattning i förhållande till nuläget redovisas under resp befattningsutbildning.

Befarrningsurbi/dning i persona/rjänsi/ör (blivande) cheferför per-

sonalavdelning (-sekti0n) vid .fo-regemente (motsv)

Målgrupp: (blivande) chefer för personalavdelning (sektion) vid fo-regemente (motsv).

88 SOU 1976115 Utbildning av personal _för personaltjänst

Tabell 5.2 Utbildningstidens ungefärliga fördelning på ämnen (kurs 5.6.2)

Ungefärligt antal Ämnesgrupper/Ämnen lektionstimmar

Försvarsspeciñka ämnen 60 Totalforsvar l0 30 Stabstjänst och taktik och krigsplanläggning 20 Mobiliserings-

Personalledning 25 Personalredovisning Basämnen 25 25 Rättskunskap Summa 245

utbildning i personaltjänst gemensam for Förkunskaper: grundläggande avdelnings (sektions-) chefer och detaljchefer m fl inom personaltjänstområdet (kurs 5.6.1). Utbi/dningsmål: kursdeltagaren skall förvärva de kunskaper, färdigheter och attityder, som erfordras för att- efter genomgången tillämpad utbildning - lösa till befattningen hörande arbetsuppgifter. omfattar 7 veckor (245 lektionstimmar) fördelade på ämnen Utbildningen enligt tabell 5.2. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 5:2. till nuläget innebär den föreslagna kursen, sammantagen med ljBrhål/ande första och tredje skedet i KFU utbildningsmodell (jfr 5.5, 5.6.1 och 5.6.1 1), en utökning med 8 veckor. Utbildningen i personalledning och personalsamverkan, rationaliseringskunskap, utrednings- och kommunikationsteknik samt informationsteknik och ADB-kunskap har tillkommit. En utökning av utbildningen har skett i personaladministration jämte praktiska tillämpningar, personalredovisning och rättskunskap.

5.6.3 i (blivande) cheferfdt all- Befattningsutbildning personaltjänstföi

män detalj vid fo-regemente (motsv) (blivande) chefer for allmän detalj vid fo-regemente (motsv). Målgrupp: utbildning i personaltjänst gemensam för Förkunskaper: grundläggande avdelnings (sektions-) chefer och detaljchefer m fl inom personaltjänstområdet (kurs 5.6.1). Utbildningsmâl: kursdeltagaren skall förvärva de kunskaper, färdigheter och attityder, som erfordras för att - efter genomgången tillämpad utbildning - lösa till befattningen hörande arbetsuppgifter. Utbildningen omfattar 6 veckor (210 lektionstimmar) fördelade på ämnen enligt tabell 5.3. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 5:3. sammantagen med [förhållande till nuläget innebär den föreslagna kursen,

Utbildning av personal .för persøna/(jänsz 89 Tabell 5.3 Utbildningstidens ungefärliga fördelning på ämnen (kurs 5.6.3)

Summa 210

forsta och tredje skedet i KFU utbildningsmodell (jfr 5.5, 5.6.1 och 5.6.1 l), en utökning med 10 veckor. Utbildning i personalledning och personalsamverkan, rationaliseringskunskap, utrednings- och kommunikationsteknik samt informationsteknik och ADB-kunskap har tillkommit. En utökning av utbildningen har skett i personaladministration jämte praktiska tillämpningar, personalvård och rättskunskap.

5.6.4 Be/attningsutbildning i peisonaltjänst för (blivande) chefer för

värnpliktsdetalj vid _fo-regemente (morsv)

Målgrupp: (blivande) chefer för värnpliktsdetalj vid fo-regemente (motsv). Förkunskaper: grundläggande utbildning i personaltjänst gemensam lör avdelnings (sektions-) chefer och detaljchefer m ll inom personaltjänstområdet (kurs 5.6.1). Urbildningsmâl: kursdeltagaren skall förvärva de kunskaper, färdigheter och attityder, som erfordras för att- efter genomgången tillämpad utbildning - lösa till befattningen hörande arbetsuppgifter. Utbildningen ang/anar 6 veckor (210 lektionstimmar) fördelade på ämnen enligt tabell 5.4.

Tabell 5.4 Utbildningstidens ungefärliga fördelning på ämnen (kurs 5.6.4)

90 Utbildning av personal för personaltjänst

Delmål för utbildningen framgår av bilaga 5:4. lil/ nuläget innebär den föreslagna kursen. sammantagen med 1 förhållande första och tredje skedet i KFU utbildningsmodell (jfr 5.5, 5.6.1 och 5.611), en utökning med 9 veckor. Utbildningen i personalledning och personalrationaliseringskunskap, utrednings- och kommusamverkan, personalvård, nikationsteknik samt informationsteknik har tillkommit. En utökning av

utbildningen har skett i personaladministration, personalledningjämte praktiska tillämpningar och rättskunskap.

5.6.5 Be/artningsurbildning i personaltjänst_ för (blivande) che/er_ för per-

sonalvârdsderaly vid _fo-regemenre (morsv)

chefer för personalvårdsdetalj vid fo-rege- Målgrupp: konsulter, (blivande) mente (motsv). utbildning i personaltjänst gemensam för Förkunskaper: grundläggande (sektions-) chefer och detaljchefer m ll inom personaltjänstomavdelnings eller avlagd examen med rådet (kurs 5.6.1), genomgången socialhögskola inriktning eller på annat sätt förvärvad motsvarande beteendevetenskaplig kompetens. Utbildningsmâl: kursdeltagaren skall förvärva de kunskaper, färdigheter och attityder som erfordras för att- efter genomgången tillämpad utbildning - lösa till befattningen hörande arbetsuppgifter. omfattar 6 veckor (210 lektionstimmar) fördelade på ämnen Utbildningen enligt tabell 5.5. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 5:5. med nuläget. Den föreslagna kursen, sammantagen med första Jä/n/örelse och tredje skedet i KFU utbildningsmodell (jfr 5.5, 5.6.1 och 5.6.1 l), omfattar 14 veckor. är delvis ny, delvis en systematisering av nuvarande Utbildningen introduktionsverksamhet och utbildning. Utökningen av utbildningen är att exakt men kan i stort uppskattas till 5-8 veckor. En svårt beräkna, del nya ämnen och ämnesavsnitt har tillkommit, främst i personaladministration. Utbildningen är också inriktad på de anställdas förhållanden,

Tabell 5.5 Utbildningstidens ungefärliga fördelning på ämnen (kurs 5.6.5)

Ungefärligt antal Ämnesgrupper/Ämnen lektionstimmar

ämnen 60 Försvarsspecifika Totalförsvar 20 20 Stabstjänst 20 Mobiliserings- och krigsplanläggning Personaladministrativa ämnen ll5 Personaladministration 25 65 Personalvârd och personalsamverkan 15 Personalledning 10 Personalredovisning Basämnen 35 25 Rättskunskap 10 Psykologi Summa 210

Utbildning av personal for persona/[jänsr 91

vilket nuvarande utbildning inte är. Vidare omfattar utbildningen ämnen som berör förhållanden under beredskap och krig, vilket är erforderligt med hänsyn till befattningshavarnas mobiliserings- och krigsplanläggningsuppgifter samt deras medverkan i utbildning av krigsplacerad personal.

5.6.6 Äpines- och be/ártningsinrikrad llIbl/(lnlllg i persona/rjäizst/öi plutonso/licerare v/(l personalavdelnings allmänna detalj vid/b-regeinenle (morsv) Målgrupp: plutonsofficerare som avses placeras i befattning vid personalavdelnings allmänna detalj vid fo-regemente (motsv). Fiji-kunskaper: obligatorisk utbildning till och som plutonsofficer samt grundläggande förvaltningskurs för plutonsofficerare enligt förslag i KFU huvudbetänkande (l3.5.l). Utbildnings/nål: kursdeltagaren skall förvärva de kunskaper. färdigheter och attityder. som erfordras för att -efter genomgången tillämpad utbildning lösa till befattningen hörande arbetsuppgifter. Utbildningar: om/zmar- 3 veckor (105 lektionstimmar) fördelade på ämnen enligt tabell 5.6. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 5:6. IV/örliâ/lande ril/ :iii/äger innebär den Föreslagna kursen. sammantagen med tredje skedet i KFU utbildningsmodell (jfr 5.5 och 5.6.1l). en utökning med 3 veckor och totalt med den under “Förkunskaper” angivna grundläggande lörvaltningskursen 5 veckor. Utbildning har tillkommit i rationaliseringskunskap, ADB-kunskap och psykologi samt utökats i personaladministrativa ämnen.

5.6.7 Ämnes- och be/ártningsinrikrad mbi/dning i peisona/rjänstjör kan-

sliskrivare vid personalavdelnings värnpliktsdetalj vid_ /b-regememe (motsv) Mâ/grupp: civila tjänstemän som avses placeras i befattning för kansliskrivare vid personalavdelnings våirnpliktsdetzilj vid fo-regemente (motsv)

fabuell 5.6 Utbildningstidens ungefärliga fördelning på ämnen (kurs 5.6.6)

92 Utbildning av personal _för persona/(jänst Tabell 5.7 Utbildningstidens ungefärliga fördelning på ämnen (kurs 5.6.7)

för befattningen erforderlig skolunderbyggnad samt intro- Förkunskaper: duktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för kontorspersonal enligt förslag i KFU huvudbetänkande(2l .5. l)eller motsvarande utbildning. Urbildningsmål: kursdeltagaren skall förvärva de kunskaper, Färdigheter och attityder, som erfordras for att -efter genomgången tillämpad utbildning - lösa till befattningen hörande arbetsuppgifter. Utbildningen ang/anar 2 veckor (70 lektionstimmar) fördelade på ämnen enligt tabell 5.7. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 5:7. [förhållande ril/ nuläget är den föreslagna kursen en nyhet, eftersom någon motsvarande utbildning inte finns för närvarande. Sammantagen med tredje skedet i KFU utbildningsmodell (jfr 5.5 och 56.11) innebär den föreslagna utbildningen en utökning med totalt 4 veckor.

5.6.8 Befartningsurbi/dning i personalijänst för (blivande) avdelnings (dela/i) chefer inom personalredovisningsfunkiionen vid värnplikrsverker

Målgrupp: (blivande) avdelnings (detalj-) chefer inom personalredovisningsfunktionen vid värnpliktsverketl. utbildning i personaltjänst gemensam för Förkunskaper: grundläggande (sektions-) chefer och detaljchefer m ll inom personaltjänstomavdelnings rådet (kurs 5.6.1). Urbildningsmål: kursdeltagaren skall förvärva de kunskaper, färdigheter och attityder som erfordras för att- efter genomgången tillämpad utbildning - lösa till befattningen hörande arbetsuppgifter. Utbildningen omfattar 20 veckor (700 lektionstimmar) fördelade på ämnen enligt tabell 5.8. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 5:8. till nuläget är den föreslagna delvis en nyhet. l förhållande utbildningen Med hänsyn till att VPV vid sin tillkomst rekryterades med eller övertog Kursen kan jämväl ut- har hitpersonal med mångårig erfarenhet från tidigare redovisningssystem nyttjas av personal vid tillsvarande utbildning i stor utsträckning kunnat grundas på omskolning marinens truppregistreringsmyndighet. kombinerad med kompletteringsutbildning. Nyrekryterad personal utan

Utbildning av personal för persona/(jänsr 93 Tabell 5.8 Utbildningstidens ungefärliga fördelning pá ämnen (kurs 5.6.8)

nämnda bakgrund har efter kortare centrala och regionala kurser praktiktjänstgjort i avsedd befattning under handledning av erfaren befattningshavare. Genom nämnda praktiktjänstgöring och fortlöpande kompletteringsutbildning har personalen efter hand förvärvat erforderliga kunskaper och Färdigheter för sina befattningar. Utbildningsformen har emellertid varit betungande med hänsyn till den fortlöpande verksamheten samt därjämte tids- och kostnadskrävande. Den föreslagna utbildningen innebär sålunda beträffande den nyrekryterade personalen en systematisering av under lång tid utspridd utbildning. Sammantagen med forsta och tredje skedet i KFU utbildningsmodell (jfr 5.5, 5.6.1 och 5.6.1 1) uppgår utökningen for nämnda personal till 8-13 veckor. Utöver tillkomsten av vissa ämnen har utbildningen i stabstjänst och

taktik, personaladministrativ planering, personalredovisningjämte praktiska tillämpningar samt i rättskunskap och ADB-kunskap getts ett ökat utrymme.

5.6.9 Befatrningsurbildning i persona/Ijänstför

(blivande) handläggare inom personalredovisningsfunkrionen vid värnp/ikrsverker

Målgrupp: (blivande) handläggare inom personalredovisningsfunktionen vid värnpliktsverkeH. Förkunskaper: grundläggande utbildning i personaltjänst gemensam for avdelnings (sektions-) chefer och detaljchefer m fl inom personaltjänstområdet (kurs 5.6.1).

Urbi/dningsmâl: kursdeltagaren skall förvärva de kunskaper, färdigheter och attityder som erfordras för att- efter genomgången tillämpad utbildning - lösa till befattningen hörande arbetsuppgifter. __ . . . . . . .. 1 Kursen kan Jamval ut- Urb/ldn/ngrerz ont/anar 18 veckor (630 lektionstimmar) fordelade på amnen nyttjas av personal vid enllgl tabell 59marinens truppregistre- Delmål for utbildningen framgår av bilaga 5:9. ringsmyndigheter.

94 Utbildning av personal ,för personaltjänsl

Tabell 5.9 Utbildningstidens ungefärliga fördelning på ämnen (kurs 5.6.9)

Ungefärligt antzil Ämnesgrupper/Ämnen lektionstimmar

40 Försvarsspecifika ämnen 20 Stabstjänst , 20 Mobiliseringsplanläggning Personaladministrativa ämnen 390 Personaladministration 5 Personaladministrativ planering 25 340 Personalredovisning av värnpliktiga 20 lnskrivning Basämnen 200 30 Rättskunskap 150 ADB-kunskap Statistik 20

630 Summa

[förhållande till nuläget är den föreslagna utbildningen delvis en nyhet. Med till att VPV vid sin tillkomst rekryterades med eller övertog hänsyn med mångårig erfarenhet från tidigare redovisningssystem har hitpersonal tillsvarande utbildning i stor utsträckning kunnat grundas på omskolning kombinerad med kompletteringsutbildning. Nyrekryterad personal utan nämnda bakgrund har efter kortare centrala och regionala kurser praktiktjänstgjort i avsedd befattning under handledning av erfaren befattningshavare. Genom nämnda praktiktjänstgöring och fortlöpande kompletteringshar personalen efter hand förvärvat erforderliga kunskaper och utbildning för sina befattningar. Utbildningsformen har emellertid varit befärdigheter med hänsyn till den fortlöpande verksamheten samt därjämte tungande tids- och kostnadskrävande. Den utbildningen innebär sålunda beträffande den nyrekryföreslagna terade personalen en systematisering av under lång tid utspridd utbildning. Sammantagen med första och tredje skedet i KFU utbildningsmodell (jfr 5.5, 5.6.1 och 5.6.1 Uuppgår utökningen för nämnda personal till 7-12 veckor.

Utöver tillkomsten av nya ämnen har utbildningen i personaladministrativ

jämte praktiska tillämpningar samt i rättsplanering, personalredovisning kunskap och ADB-kunskap getts ett ökat utrymme.

5.6.10 Äinnes- och be/artningsinr/ktad utbildning/ör nyanstäl/dpersona/ med att interna personalärenden vid central

huvuduppgift handlägga myndighet nyanställd personal med huvuduppgift att handlägga interna Målgrupp: personalärenden vid central myndighet. Förkunskaper: för befattningen erforderlig skolunderbyggnad samt introduktionskurs for nyanställd civil personal (KFU huvudbetänkande 14.5.l). Urbi/dningsmâl: kursdeltagaren skall förvärva de kunskaper, färdigheter och attityder som erfordras för att -efter genomgången tillämpad utbildning - förekommande personaltjänstuppgifter. handlägga

SOU l976:t5 Utbildning av personal 95 .för personalziänst Tabell 5.10 Utbildningslidens ungefärliga fördelning på ämnen (kurs 5.6.I0)

Utbildningen omfattar 7 veckor (245 lektionstimmar) fördelade på ämnen enligt tabell 5.10. Delmål for utbildningen framgår av bilaga 5:10. till nuläget innebär den föreslagna kursen, sammantagen [förhållande med ett problemorienterat skede om 2 veckor, en total utökning med 9 veckor, eftersom motsvarande for närvarande inte finns inom utbildning försvaret.

5.6.1] Det problemorienterade skedet KF U redovisar i 5.5.1 i korthet sina överväganden angående utformningen av ett slutskede av problemorienterad karaktär i den föreslagna modellen for utbildning i personaltjänst. Såsom där framhållits bör till varje sådan utbildning i första hand hänföras personal som oavsett nivå ingår i samma arbetslag eller inom samma funktion (jfr även figur 5:1). Målgrupp: l ett gemensamt slutskede av detta slag bör ingå deltagarna i sådan personaltjänstutbildning som avser fo-förband/motsv (se föreslagna kurser i 5.6.1-7). Den personal inom VPV, som föreslås erhålla särskild utbildning enligt 5.6.8-9. bör ingå i ett slutskede som har i stort samma uppläggning men med annan inriktning. Motsvarande problemorienterade skede bör även avsluta den föreslagna utbildningen för personal med huvuduppgift att handlägga interna personalärenden vid central myndighet (se 5.6.l0). Urbildningsmål: Deltagarna skall under det problemorienterade skedet med tillämpning av de kunskaper, attityder och färdigheter de skaffat sig under den tidigare delen av utbildningen nå fram till en sådan fárdighetsnivå att de såsom ingående i ett arbetslag/funktion kan anses ha stora möjligheter

96 Utbildning av personal för personalt/änst

att på ett fullgott sätt genomföra sina arbetsuppgifter på det personalad-

ministrativa området. Utbildningen omfattar ca 2 veckor.

Utbildningens genomförande:

Som angetts i 5.5.1 bör skedet i regel inledas med utbildning i personalvarvid de tidigare inhåmtade kunskaperna kan tillämpas vid samverkan lösande av applikatoriska exempel. Under spelets gång sker en samträning som gör deltagarna medvetna om hur de fungerar i ett arbetslag samt om vilka ställer på envar för att arbetslaget skall kunna krav som organisationen lösa sina uppgifter. Sedan arbetslaget funnit lämpliga arbetsformer och arbetsmetoder påbörjas studier av forelagda problem och/eller projekt med syfte att genom olika arbetsmoment nå fram till Härvid är det av vikt att tillproblemlösningar. lämpningsövningarna eller spelet till en början endast omfattar ett begränsat eller Efter utvärdering av resultaten sker utvidgning av problem projekt. så att till slut större delen av eller hela problem- eller projektomfattningen berörs. Samverkansövningar mellan avdelningar, depersonaltjänstområdet eller andra organisatoriska enheter bör därvid ingå som ett betydeltaljer sefullt led i utbildningen. Valet har stor betydelse. l princip bör väljas autentiska fall av problem

med aktualitet for deltagarna. Givetvis bör utbildningsledningen göra en

från handläggnings- och beslutssynpunkt varanalys av utbildningsvärdet efter typfallen läggs in i utbildningen allt efter sin svårighetsgrad. Deltagarna skall självfallet aktiveras i skedet, som alla bör ingå i arbetslag eller -grupper, att avkrävas konkreta forslag till handläggning och beslut. Förslagen genom bör föredras med motiveringar. Handledaren i utbildtill problemlösningar ningen redogör därefter för ärendets (problemets) handläggning i verkligheten och vilka ev konsekvenser det fått samt vilka lärdomar som kan dras därav. Vid genomgångar med deltagarna bör diskuteras det lämpligaste vid en tänkt förnyad handläggning. sett mot bakgrund av förfaringssättet författningar, rådande praxis och omständigheter i övrigt. eller samtrimningen under På motsvarande sätt kan fárdighetsträningen inom flertalet funktioner. l vissa fall - bl a beroende skedet läggas upp - kan problem av större omfattning och ompå deltagarsammansättningen tas fram till behandling redan från början. Exspännande flera funktioner problem eller projekt är framtagning av underlag empel på mera sammansatta hos en myndighet, bemanningsplaner samt beräkning for personalpolitiken av behov av inryckande värnpliktiga grundat på forbandsomsättningsplaner. av ett problemorienterat skede Vid uppläggningen och genomförandet av personalhandläggare vid som avslutning på den föreslagna utbildningen deltagarsammansättningen men central myndighet måste beaktas att främst också i viss mån inriktningen av utbildningen skiljer sig från den som avses vid fo-förband/motsv liksom från den utgälla utbildning i personaltjänst som är avsedd för avdelningschefer resp handläggare vid persobildning nalredovisningsfunktionen hos VPV. vill KFU understryka att uppläggningen av det av- Sammanfattningsvis

Utbildning av personal _för personalt/“änst 97

slutande problemorienterade skedet inom de olika utbildningslinjerna för personal inom det personaladministrativa området bör kunna ske utan bundenhet av detaljforeskrifter for att därigenom lättare kunna anpassas till for deltagargrupperna lämpligt innehåll och form.

5.6.l2 Fackurbildning för värnpliktiga

personalvârdsassistenter Målgrupp: värnpliktiga som avses placeras som personalvårdsassistenter. Förkunskaper: grundläggande befálsskola jämlikt värnpliktslagen om ca 13 veckor samt före skede 2 tjänstgöring vid förbands personalvårdsdetalj. Urbildningsmâl: kursdeltagaren skall förvärva de kunskaper, färdigheter och attityder, som erfordras for att- efter genomgången tillämpad utbildning - kunna krigsplaceras som personalvårdsassistent. Fackurbi/dningen Om/állm 7 veckor fördelade på två skeden om 4 resp 3 veckor, och på ämnen enligt tabell 5.11. Skede l är inriktat på den personalvårdande verksamheten vid fredsförband och skede 2 på verksamheten under beredskapstillstånd och krig. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 5:11. [förhållande till nuläget har inga väsentliga ändringar gjorts utöver omredigering. Den egentliga militära utbildningen, som för närvarande omfattar omkring 40 timmar under skede l och ca 20 timmar under skede 2, har ej medtagits i bilagan för delmål, eftersom frågan om denna utbildning faller utanför utredningens uppdrag.

Tabell 5:11 Utbildningstidens ungefärliga fördelning på ämnen (kurs 5.6.l2)

10 Applikatorisk utbildning 20 20 40 40 Summa 170 120

98 Utbildning av personal för persona/(jänsr

av utanför försvaret

5.7 Utbildning personalhandläggare

Som framgår av kap4 (4.4.3) har det aktualiserats om KFU skulle utarbeta för det personaladministrativa området som kan användas en grundkurs för utbildning av personalhandläggare inom statsförvaltningen. generellt KFU har konstaterat att en inte obetydlig del av den grundläggande, gemensamma som föreslagits i 5.6.1 till sitt innehåll motsvarar utbildning det utbildningsbehov som syns föreligga inom statsförvaltningen i övrigt. Med hänsyn till pågående utredningar inom det personaladministrativa till att här redovisa utbildningens innehåll i området begränsar sig KFU stort.

Innehållet i stort

statlig personalpolitik av den personaladministrativa verksamformer för ledning och styrning heten samt former för samverkan och medverkan åtgärder av olika slag med tyngdpunkten lagd på personaladministrativa -redovisning och -avveckanställningsförhållanden, personalutveckling, ling - nämndverksamhet, lokala förhandlingar och överläggningar personalvårdens mål och medel - i samband med omplacering, omskolning och personalsociala problem rehabilitering samt arbetsmiljöfrågor bl a bemannings- och in- - personaladministrativ planering, omfattande

dividplanering bl a samtals-, inter- - utrednings- och kommunikationsteknik. omfattande

vju- och informationsteknik om- - lagar och författningar m m som reglerar det personaladministrativa rådet - ADB-utnyttjandet inom personaltjänstområdet.

Ovannämnda ämnesavsnitt bedöms så väsentliga med hänsyn till utvecklingen på det personaladministrativa området att de bör ges ett relativt stort 1 allmän med konutrymme i utbildningen. förvaltning, expeditionstjänst torsteknik utbildningen kunna samt rationaliseringskunskap syns däremot få en mer orienterande karaktär. bild av utbildningens omfattning och inriktning För att ge en konkret har KFU i bilaga 5:12 redovisat ett exempel på en personaladministrativ utanför försvaret omfattande 4 veckor (140 lektionstimmar). grundkurs fördelning på ämnen samt delmål Av bilagan framgår utbildningstidens för resp ämne. Exemplet överensstämmer i dessa delar i stort med i 5.6.1 kurs med undantag av de försvarsinriktade avsnitten. föreslagen

6 Administrativ

utbildning av högre

chefstjänstemän

6.1 Verksamhetsområdets och

avgränsning personal

KFU har funnit sig böra avgränsa verksamhetsområdet till sådana uppgifter som sammanhänger med planering, organisation. ledning och kontroll av verksamheten samt enheternas bemanning - dvs de administrativa chefsuppgifterna. Dessutom tas upp till behandling vissa angränsande frågor. Till begreppet högre chefstjänstemän hänför KFU i detta sammanhang byråchefer (motsv) och högre chefer vid centrala myndigheter, motsvarande chefspersonal vid högre regionala myndigheter, chefer för lägre regionala/lokala myndigheter samt vissa ställföreträdande chefer. Målgruppen omfattar ca 170 civila, 30 civilmilitära och 330 militära tjänstemän eller sam-

manlagt ca 530 personer (jfr kap3, tabell 3.5).

6.2 Utvecklingstendenser

1 kap 4 har lämnats en redogörelse för den utveckling som bedöms vara av betydelse för utbildningen inom försvaret. svårigheterna att göra framtidsbedömningar är alltid stora men utvecklingstendensen tycks dock vara den att antalet omorganisationer och andra förändringar ökar. Detta påverkar verksamheten och den anställde på i regel mycket skilda sätt. Chefer och andra arbetsledare måste därför lära sig att handskas med förändringar, acceptera dem samt uppfatta dem positivt. Ändrade värderingar och ökad utbildningsnivå ger bl a förändrade inställningar till arbete och arbetsplatser. Människor vill ha större ansvar för vad de gör och känna frihet i och ha inflytande över arbetet och arbetsmiljön. Dessa utvecklingstendenser berör alla men de högre chefstjänstemännen, vilka innehar nyckelbefattningar med i de flesta fall avgörande betydelse for de anställdas trivsel, anpassning och utveckling, är i hög grad beroende av allt sådant som leder till organisationsändringar. ändrade värderingsnormer samt fördjupad förvaltningsdemokrati m m. Inom det senare området torde utvecklingen betyda för de högre chefstjänstemännen bl a ändrade ledaruppgifter med ökat inslag av arbete i grupp och indirekt styrning. Det intresse som numera inom såväl den offentliga sektorn som samhället i övrigt ägnas åt ledarskap och ledarutveckling kräver att de högre chefstjänstemännen inom en snar framtid i flera väsentliga avseenden genom

Administrativ av högre chejsrjänsremän 100 utbildning

utbildning blir betydligt bättre rustade att möta de krav som kan komma att ställas på dem. KFU vill i detta sammanhang särskilt framhålla vikten av att även de får en lämplig utbildning som närmast får äldre högre chefstjänstemännen betraktas som fortbildning.

6.3 Utredningens studier

Som framgår av kap 3 har ett antal studier (intervjuer) m m genomförts. Utöver de erfarenheter som tidigare redovisats vill KFU här anföra att det av studierna bl a framgått att en befordran till tex förbandschef innebär en övergång från mera teknisk ledning av trupp till övervägande administrativt ledarskap(myndighetsutövning) med därav följande ändrade krav mm i fråga om chefsutövandet. På motsvarande sätt medför en befordran till t ex byråchef inom ett centralt verk administrativa uppgifter av en helt annan dimension än tidigare, särskilt om valet fallit på någon person från annan myndighet än den egna. KFU har också erfarit att övergången till högre chefstjänst i regel medför så stora förändringar att de gamla kunskaperna och erfarenheterna bedöms vara otillräckliga i flera avseenden. God insikt i den långsiktiga verksamhets- och ekonomiplaneringen är något som KFU funnit vara särskilt behövlig.

6.4 överväganden

Såsom framhållits i punkt 6.2 är utvecklingen sådan att den som framgent befordras till högre befattning kan förväntas ha en viss utbildning i chefsarbete. (urval) av högre chefstjänstemän bör emellertid - för att kunna Rekrytering ge gynnsamma resultat- så långt möjligt planeras på lång sikt. Systematisk chefsutveckling ökar härvid möjligheterna att förbereda lämpliga kandidater och underlätta de slutliga urvalen. För den militära och i viss utsträckning även den civilmilitära innefattar hela den aktiva tiden också personalen en ledarskapsutveckling. Den inom försvaret nyligen igångsatta översynen torde i hög grad förstärka denna utveckling. Den av ledarskapsutbildningen som utnämns till förbandschef (ställföreträdande chef) eller annan motsvarande militär (civilmilitär) tjänst bör sålunda. inom ramen för det befintliga med återkommande utbildning, tidigare ha kunnat skaffa sig en systemet referensram vilken innehåller mycket som är av betydelse även för den Med referensram menar KFU här allt som finns hos behögre tjänsten. kunskaper, färdigheter och erfarenfattningshavaren själv av tillämpbara heter. torde däremot ofta ha ett annat utgångsläge. Be- Den civila personalen fordran sker ju inte sällan på grund av teknisk kompetens i vid mening.

Administrativ

utbildning av högre che/stjänstemän 101

men det förväntas likväl att vederbörande skall ägna sig åt chefsuppgifter av övervägande administrativ art. Om KFU nedan nämnda förslag genomförs, bör emellertid även huvuddelen av de civila högre chefstjänstemännen redan vid befordringstillfállet kunna ha en relativt god referensram. Enligt KFU mening gynnar det kursutbud som presenterats i huvudbetänkandet en långtidsplanering av den civila chefsrekryteringen eftersom det bl a tillgodoser behovet av grundläggande befattningsutbildning och vidareutbildning i övrigt för alla grupper av civil personal i förvaltningstjänst under nivån högre chefstjänstemän. Det bör därför vara möjligt att utforma myndighetsanpasszide utvecklingsprogram för chefer intill den högre nivån. Härvid bör givetvis även tillämpas sådana utvecklingshjälpmedel som inskolning i ordinarie arbete, växel- och studietjänstgöring m m samt återkommande fortbildning. KFU nämnda kursutbud innefattar även kurser för militär och civilmilitär personal i förvaltningstjänst, men dessa utgör främst en revidering av nuvarande kursutbud och inte någon principiellt ny lösning för den återkommande utbildningen. l framtiden torde sålunda de högre chefstjänstemännen - när de träder in i sin nya arbetssituation vanligen ha en relativt lång tid av bl a kun-

skaps- och erfarenhetsuppbyggnad bakom sig, innefattande chefs-

jämväl utveckling. I sin tidigare verksamhet har de också som regel varit specialister. De bör därför ha en relativt god referensram, tillämpbar även i vissa nya situationer. Gedigna fackkunskaper i förening med erfarenhet av praktiskt arbete inom förvaltningsområdet är härvid av stort värde. Ledarproblematiken kan sålunda i viss mån anses vara generell och relativt oberoende av nivån. Med utgångspunkt i detta kan ifrågasättas om det erfordras någon särskild vidareutbildning av sådana personer som (avses) placeras i befattningar som högre chefstjänstemän. De ärju dessutom utvalda bland ett antal lämpliga kandidater som utöver nämnda kunskaper, färdigheter och erfarenheter. också bör ha de personliga förutsättningar som förväntas hos en ledare. KFU har därför övervägt om en med hänsyn till utvecklingen inom eller utom arbetsområdet avpassad återkommande skulle vara tillfortbildning räcklig, särskilt som rationaliseringsverksamhet och ökat antal organisationsförändringar m m torde kräva att alla högre chefstjänstemän är i nivå med utvecklingen om de skall kunna leda verksamheten. Under hela sin verksamma tid behöver de alltså ha möjlighet att inhämta nya kunskaper från forskning, litteratur, kurser och konferenser. Såsom framgår av i kap 3 och punkt 6.3 ovan redovisade studier och erfarenheter m m har emellertid KFU funnit att det som regel torde vara nödvändigt att även den som (avses) placeras i en högre chefsbefattning får en vidareutbildning som ger vederbörande möjlighet att skaffa sig de ytterligare kunskaper och färdigheter som kan behöva tillämpas i nya ledarskapssituationer. De högre chefstjänstemännen utgör därvid enligt KFU mening inte någon grupp som från utbildningssynpunkt bör behandlas på ett principiellt annorlunda sätt än övriga anställda. Genom en i nära anslutning till tillträdet av chefstjänsten särskilt anordnad vidareutbildning, som dels ger vidgade kunskaper, dels är anpassad till de förväntade nya situationerna. bör sålunda varje chef/ledare kunna skaffa

102 Administrativ utbildning av hägre chefstjänstemän

kunnandet för att fullgöra sina nya uppgifter. sig det erforderliga bör främst vara problemorienterad och omfatta all- Vidareutbildningen återkommande problem och problem i såväl kortare som längre dagliga, Genom utbildningen bör de högre chefstjänstemännen bl a kunperspektiv. na

- förstå sambandet mellan olika chefsattityder och konkreta handlingssätt i olika ledarskapssituationer situa- - öka förmågan att känna igen och analysera sådana administrativa tioner som kan tänkas uppstå i deras verksamhet - öka kännedomen om för sådana situationer lämpliga synsätt. begrepp och tekniker samt tillämpliga bestämmelser od som - utveckla förmågan och viljan att identifiera och lösa de problem sammanhänger med dessa situationer - utöva för underställd personal utvecklingsansvar - aktivt verka för utveckling av arbetsmiljön i såväl socialt som administrativt och fysiskt-tekniskt avseende

KFU huvudbetänkande innehåller inga kursförslag avseende högre chefsi förvaltningstjänst. Däremot anmäls där att den administrativa tjänstemän utbildningen av högre chefer skulle närmare undersökas varvid preliminärt förutsattes att en i huvudsak total samordning av denna vidareutbildning skulle vara möjlig (jfr redovisningen av nuvarande utbildning i kap 2, 2.3). Det ansågs sålunda väsentligt att chefer och ledare från olika sektorer av försvarsmakten skulle kunna mötas l sådana gemensamma ledarutbildbetänkande redovisade undersökningarna har ningskurser. De i föreliggande emellertid visat att främst kravet på ztrbetsplatsanknytning nödvändiggör en uppdelning av vissa delar av utbildningen. för de högre chefstjänstemännen dock KFU anser att vidareutbildningen bör genomföras i kursform eftersom detta torde ge det snabbaste utbytet. Innehållet bör - utöver att vara av vikt för arbetet - ta hänsyn till att en chefs/ledares verksamhet hänger samman med såväl ”systemet” (dvs de administrativa teknikerna od) som de människor som verkar i detta. KFU är det sålunda väsentligt att vidareutbildningen för Enligt mening högre chefstjänstemän ger (ikadø_iärtlig/ivtøi i cliciäiiiiiviiiiitç. Häri ingår bl a frågor som rör relationer inom organisationen, personalutveckling, prestationsbedömning och chefsplanering. Eftersom vidareutbildningen främst avser chefstjänstemännens adminibör den givetvis ge ett ökat administrativt klIIHIaIN/C - dvs strativa uppgifter i administrativa tekniker - och god administrativ färdighet. KFU anser det också vara väsentligt att deltagarna kan få ett lämpligt perspektiv på chefsuppgifterna. Utbildningen bör därför ge ett ökat icunnanzle myndighetsutövning och chefs-

ifråga om interna och externaförutsättningar/ör

arbete. Härvid bör såväl samhällsekonomiska som Företagsekonomiska utbehandlas liksom olika miljöfaktorer samt den förevecklingsbetingelser tagsdemokratiska utvecklingen. Bland de situationer och problem som kan förväntas uppstå kan särskiljas vissa som varken är direkt uppgifts- eller myndighetsspecifika utan snarare generella ledarskapssituationer på sådana nivåer där de högre chefstjänstemännen verkar. Huvuddelen av dessa situationer och problem torde sam-

Administrativ utbildning av högre chefst/änstemän 103

manhänga med människan, varför utbildningen främst bör vara relationsinriktad. Enligt KFU mening bör denna uIhi/ø/ninjg också kunna vara gUHIP/ISOII!

_liir alla kategorier* av högra tinf/sIjiiitstv/nän, vilket även ger möjligheter till

jämförelser av olika myndigheters praxis m m. Denna gemensamma utbildning bör sålunda främst skapa medvetenhet och förståelse för de olika delar av chefsuppgiften som rör förhållandet till medarbetare. Den skall också meddela sådant faktaunderlag som omnämnts i det föregående och som generellt erfordras för administrativ verksamhet på ifrågavarande nivå. Utbildningens närmare innehåll och omfattning redovisas i 6.5.1. - dvs alla sådana som inte lämpligare Övriga situationer och problem behandlas i en gemensam utbildning - kan hänföras till kategorien uppgiftseller myndighetsspecilika. Målet för hithörande utbildning bör vara att tillföra deltagarna för den avsedda ledarfunktionen viktiga kunskaper, att utveckla specifika, omedelbart användbara färdigheter, att förbereda chefstjänstemännen att utföra särskilda och välkända uppgifter samt att lära dem verka i bestämda situationer och arbetsmiljöer. Denna bör så utbildning långt möjligt ordnas myndighets- eller myndighetskategorivis, på sätt som framgår av KFU förslag i 6.5.2 och 6.5.3.

6.5 Förslag

Som en följd av KFU studier och överväganden framläggs i det följande förslag till av personal vidareutbildning som (avses) placeras i befattning för högre chefstjänstemän. Till skillnad mot vad som skett i huvudbetänkandet samt i fråga om personaltjänstutbildningen (kap 5) redovisas inte här några i detalj utarbetade kursförslag. Den främsta härtill anledningen är att chefsutbildningen i nuläget är föremål för särskilda studier genom statens personalutbildningsnämnds, PUN, försorg inom ramen för den hösten 1974 tillsatta utredningen om den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation. - och tidigare redovisade - inställning är nämligen att för- KFU principiella svarets utbildning inte bör ha någon särskild när detta inte är profilering motiverat av försvarsmaktens särart. KFU vill emellertid hävda att ett genomförande av den föreslagna utbildningen inte bör fördröjas i avvaktan på utredningsarbete som främst avser utbildning utanför försvarsmakten. Den detaljerade kursutformningen torde dock med fördel kunna ske sedan ett ställningstagande föreligger till här framlagda förslag. Hänsyn kan då också tas till de resultat som eventuellt kommit fram genom nämnda utredningsarbete. KFU vill i detta sammanhang även erinra om att PUN centrala kurser inte erbjuder vidareutbildning utan fortbildning (enligt uppgift i PUN kursprogram Personalutbildning 1975/76). Om de utnyttjas av försvarsmaktens personal, bör de därför genomgås först efter grundläggande befattningsutbildning och viss tids tjänstgöring i befattning. KFU anser sålunda att deltagande i externa inte kan fortbildningskurser förordas som det enda regelmässiga förfarandet vid av relativt utbildning nyutnämnda högre chefstjänstemän, främst med hänsyn till att dessa kurser

104 Administrativ SOU l976:l5 utbildning av högre chefstjänstemän

inte torde kunna utformas med önskvärd myndighetsanpassning. Däremot inom torde det vara mycket lämpligt att personer som behöver erfarenheter ett vidare fält bereds tillfälle att inom fortbildningens ram delta i sådana kurser. KFU anser emellertid att den föreslagna allmänna chefsutbildningen (6.5.1), som är en gemensam vidareutbildning för alla högre chefstjänstemän i försvaret, har sådan angelägenhetsgrad att den i möjligaste mån bör göras Den främsta anledningen härtill är att utvecklingen inom det obligatorisk. personaladministrativa området- särskilt den ökade forvaltningsdemokratin - ställer nya och ökade krav på chefsutövandet.

6.5.1 Viciarezitbi/diting/öi(blivanddhögre chc/st/änslcitiiin. gemcizsam

kurs

Mâiqrzipp: militär, civilmilitär och civil personal som (avses) placeras i befattning för högre chefstjänstemän. och Förståelse for de olika delar Sig/im bör vara att skapa medvetenhet av chefsuppgiften som rör förhållandet till medarbetare. ge ett ökat kunnande för myndighetsutövning och i fråga om interna och externa förutsättningar chefsarbete samt ge ökade färdigheter i chefsutövning. Innehåller i stort:

- utvecklingstendenser inom samhället, bl a vad avser utbildningsväsende, arbetsmarknad, arbetarskydd, arbetsmiljö. ansvars- och beslutsfordelning samt organisationsutveckling samt former - former for ledning och styrning av verksamhet i allmänhet for samverkan och medverkan, nuläge och utvecklingstendenser området, - administration i allmänhet, omfattande det forvaltningsrättsliga administrativ utveckling. personaladministration och forvaltningsekonomr. Ulbildniizgøizs oni/zzrrniitç torde kunna begränsas till fem dagar. l nuläget finns ingen motsvarande samlad utbildning.

6.5.2 Vidareutbildning för (blivande) _liiibcziztlsc/Ie/øi (motsv) mfl

Målgrupp: militär och civilmilitär personal som (avses) placeras som forbandschef (motsv). Förkunskaper: vidareutbildning för (blivande) högre chefstjâinstemåin. gemensam kurs (6.5.1). (motsv) ställning och betydelse inom .Sy/ter bör vara att belysa förbandets samhället med särskild tonvikt på forbandet som arbetsplats i kommunen. Vidare bör skapas medvetenhet och förståelse for det produktionsansvar samt de bestämmelser m m som utgör grunden for som åvilar forbandet lämnas om hur den militära chefen verksamheten. Slutligen bör vägledning bör verka i olika situationer bl a genom att erfarenheter redovisas och aktuella problemkomplex belyses. [mia/väller i stort: - och arbetarskydd arbetsplatsens miljö - och -medverkan vid förband. bl a arbetsformerna i personalsamverkan

Administrativ utbildning av högre che/st/“änstemän 105

linjeorganisationer och nämnder, organisations- och arbetspsykologi samt

personalledning den praktiska ledningen av stabsarbetet och administrationen med tonvikt på planerings- och ekonomisystemet, där principer, erfarenheter och utvecklingstendenser är särskilt betydelsefulla, likaså den årliga planeringscykeln, bl a vad avser ansvarsfördelningen mellan försvarsgrenschef, militärbefzilhavare och förbandschef - de nya förbandschefernas ansvar för och möjligheter till att fortlöpande

påverka arbetet (utbildning, mobiliseringsförberedelser och krigsplanläggning) - en ingående belysning av förvaltningsverksamheten, bl a fastighetsför-

valtningen, vilket problemområde torde vara nytt för många deltagare personalredovisningen personalvårdens mål, medel och rutiner samt förbandschefs ansvar för och inom denna verksamhet - den ntilitâira rättsvården, varvid det är betydelsefullt att allmänna ut-

vecklingstendenser i samhället i hithörande frågor berörs samt redovisning lämnas om praktisk erfarenhet från fältet. - vad avser arbetsrätt, nya former för ledning och fördelning av arbetet samt förhandlingsregler inom den sektorn offentliga - massmedias roll och samarbetet med dessa

Uibi/dizingeiis onilaitimrg torde kunna begränsas till åtta dagar, uppdelade på två skeden. l förhållande till nuläget - militärhögskolans förbandschefskurs - innebär den ovan föreslagna en utökning med utbildningen tre dagar.

6.5.3 Vidareurbi/øining för (blivande) byrâc/ic/ei (motsv) mfl

Målgrupp: byråchefer (motsv) vid central myndighet. Förkunskaper: vidareutbildning för (blivande) högre chefstjänstemän, gemensam kurs (6.5.l).

Syftet bör vara att belysa myndighetens övergripande mål och verksamhetsinriktning. Därvid bör skapas insikt om kravet på och förståelse för av framtida resursbehov analys och utveckling av tekniska och administrativa system. Väsentligt är att klarlägga ansvars- och uppgiftsfördelning i samband med utarbetande av tekniska, taktiska och ekonomiska förutsättningar vid anskaffning av alla slag av försvarsmateriel och vid fortiñkatoriska anläggningsarbeten. De övergripande problemen vid ledning av stora administrativa eller tekniska projekt bör exemplilieras och diskuteras. Chefsskapet inom ramen för såväl den representativa som den direkta företagsdemokratin bör belysas. Innehållet i stort:

principer for uppgifts- och ansvarsfördelning vid anskaffning av tekniska eller administrativa system (relationerna mellan försvarsgren /beställareh teknisk beredningsenhet. och forinköpsavdelning. kontrollavdelning svarsleverantör samt ledningsproblematiken i detta sammanhang) möjligheter till långsiktig planering, budgetering och budgetkontroll avseende såväl ekonomiska, materiella som resurser personella

106 Administrativ utbildning av högre chefst/änstemän

- samt beroendet av överbefálhavarens och förmyndighets programplan svarsgrenarnas programplaner - och Försvaret i samhällsdebatten; möjligheter till svensk säkerhetspolitik aktiv medverkan i denna - massmedias roll och samarbetet med dessa med- - chefsskapets ansvar och former med hänsyn till bl a personalens verkan i beslutsprocessen - mål och medel samt de personalsociala problemen i sampersonalvårdens band med omplacering, omskolning och rehabilitering med tyngdpunkten

på chefsansvaret - och principerna för förhandlingsairbetet mellan avtalsverket. regelsystemet personalorganisationerna och myndigheter - miljö, myndighetens ansvar for det yttre arbetarskyddet arbetsplatsens och chefens ansvar beträffande det inre arbetarskyddet

Utbi/ø/ningoits uni/hunnit torde kunna begränsas till åtta dagar, uppdelade

på två skeden. l förhållande materielverks chefskurs A - innebär till nuläget - försvarets den ovan föreslagna utbildningen en utökning med tre dagar. De enskilda kurserna bör utformas så att de anpassas till respektive myn- Verksamhetsinriktning, dvs hänsyn bör tas till om myndigheten dighets är främst materielproduktionsinriktad eller inriktad på produktion av tjänster och/eller information. Deltagargruppen bör från utbildningssynpunkt göras så homogen som möjligt. Se även i kap 7 (7.3 och 7.4).

7 totala

Utbildningens omfattning, lokalisering

och samordning

Målgruppens storlek - dvs antalet tjänstemän inom personaltjänstområdet samt antalet högre chefstjänstemän med administrativa uppgifter framgår av kap 3 (3.23). KFU grundläggande överväganden med principiella synpunkter på bl a utbildningens utformning och samordning samt kurs- och ämnesplaner återfinns i kap 4. l de efterföljande kap 5 och 6 framläggs förslag om grundläggande be/anningszirbildning och övrig vidareutbildning av personal tillhörande ovannämnda målgrupper. I detta kapitel redovisas den beräknade totala omfattningen av nämnda utbildning jämte några synpunkter i fråga om _limbi/dizingøn. Vidare framlägger KFU förslag om utbildningens lokalisering och samordning.

7.1 Utbildningens totala

omfattning

7.l.l Den grundläggande

befartningsutbildningen och övrig vidareut-

bildning KFU beräkningar i fråga om utbildningens totala omfattning grundar sig på målgruppsredovisningen. Med utgångspunkt däri har vissa bedömningar gjorts om målgruppernas förväntade antalsmässiga förändringar intill 1970talets slut. Det redovisade utbildningsbehovet är därför något lägre än vad som skulle behöva täckas i nuläget. KFU vill dock erinra om att underlaget för att bestämma ett framtida utbildningsbehov är osäkert, varför uppgifterna endast kan ange den förväntade storleken. Samtidigt bör emellertid erinras om att personalens genomsnittligt långa tjänstetid medför att det erfordras relativt stora förändringar av en befattningsgrupp för att detta i nämnvärd grad skall påverka det årliga utbildningsbehovet. Sammanställning över i kap 5 föreslagna kurser för tjänstemän inom personaltjänstområdet redovisas i tabell 7.1. Motsvarande redovisning för högre chefstjänstemän framgår av tabell 7.2.

108 Utbildningens totala omfattning

Tabell 7.1 Sammanställning över den grundläggande befattningsutbildningens totala omfattning för tjänstemän inom personaltjänstomrádet

Utbild- Unge- Antal Genom- Genom- Nr/Benämning nings- farligt kurs- snittligt snittligt dagar/ antal dagar antal antal kursb kurser /år kursdel- elev- /åK tagare/år dagar/år

5.6.1 Grundläggande ttIbi/c/rtiitg i pørsona/tjänst gentensam _läid avdelnings (sektions-) chefer och detaljchefer m fl inom personaltjänstområdet 30 2 60 50 l 500

Beg/ttttningsutbi/dning i persona/tjänsljöi 5.6.2 (blivande) chefer för personalavdelning 35 l 35 10 350 (-sektion) vid fo-regemente (motsv) 5.6.3 30 l 30 10 300 (blivande) chefer for allmän detalj 30 1 30 10 300 5.6.4 (blivande) chefer for värnpliktsdetalj 5.6.5 30 l 30 6 180 (blivande) chefer för personalvårdsdetalj 5.6.6 vid allmän detalj 15 l/4 4 4 60 plutonsoñicerare 5.6.7 10 l/4 2 4 40 kansliskrivare vid värnpliktsdetalj 5.6.8 (blivande) avdeln (detalj-) chefer inom personalredovisningsfunktionen vid VPV inkl 100 1/2 50 7 700 marinens truppregistreringsmyndigheter 5.6.9 (blivande) handläggare inom personalredovisningsfunktionen vid VPV inkl marinens 90 l / 2 45 7 630 truppregistreringsmyndigheter 5.6.l0 nyanställda personalhandläggare vid central ?S 1 35 14 490 myndighet Problemorienterad 10 3 30 72 720 5.6.l1 utbildning? 5.6.12 Fackutbi/dning för värnpliktiga persøna/värdsassistenter 35 3 105 70 2 450

456 142 7 720 Summa

“Varje kurs har samma nummer som det avsnitt i vilket kursen redovisas i kap 5. b Fem utbildningsdagar motsvarar en kursvecka (lördagar samt sön- och helgdagar är alltså oräknade). KFU räknar med att en lektionstimme i en kurs bör omfatta 40 minuter och att lärarledd undervisning i genomsnitt skall omfatta 35 lektionstimmar per vecka (= 7 lektionstimmar per dag). Därutöver kommer raster, s k reservtid och eventuellt fysisk träning inom ramen for 8 timmars arbetsdag. Begreppet “lektionstimme” innefattar alla former av utbildning. (Beteckningen “l/Z (l/4) anger att en kurs anordnas vart annat (fjärde) år. dl denna kurs deltar eleverna som fördelar sig på kurserna 5.6.2-5 och 5.6.8-9. 9 Observera att problemorienterztd utbildning genomgâs av deltagarna i de kurser som betecknas med nr 5.6.2-l0.

Utbildningens totala omfattning 109

Tabell 7.2 Sammanställning över vidareutbildningens totala omfattning för högre chefstjänstemän med administrativa uppgifter

Nr/Benämninga Utbild- Unge- Antal Genom- Genomnings» farligt kurs snittligt snittligt dagar/ antal dagar antal antal kursb kurser/ /år kursdel- elevår* tagare/år dagar/år

6.5. l VidareuIb/Idtting for (blivande) högre chefstjänstemän, gemensam kurs 5 2 l0 40 200 6.5.2 VidareuIbi/dtting for (blivande) forbandschefer (motsv) m ll 8 2 16 28 224 6.5.3 VidareuIbi/rlning for (blivande) byråchefer (motsv) m fl 8 l 8 12 96

Summa 34 40 520

“Varje kurs har samma nummer som det avsnitt i vilket kursen redovisas i kap 6. b Fem utbildningsdagar motsvarar en kursvecka (lördagar samt sön- och helgdagar är alltså oräknade). Varje utbildningsdag indelas i 7 lektionstimmar å 40 minuter. Begreppet lektionstimme innefattar alla former av utbildning. i Kurs 6.5.3 är egentligen ett flertal, av olika myndigheter anordnade kurser som här redovisas sammandraget. Se vidare avsnitt 7.3.

7.1.2 F ortbildningen

l huvudbetänkandet (kap 23, 23.l.3) har KFU redovisat sina principiella synpunkter på fortbildningen. Däri anförs sålunda bl a att varje grundläg-

gande befattningsutbildning och vidareutbildning

principiellt bör följas av en eller flera fortbildningskurser. främsta Fortbildningens ändamål är att bereda de anställda tillfälle att därigenom hålla kunskaper och färdigheter i nivå med Förändrade krav i innehavd Det är därför befattning. ytterst osannolikt att detta utbildningsbehov skulle kunna visa något enhetligt mönster for alla anställda. Några konkreta forslag angående fortbildningens framtida omfattning och periodicitet lämnas därför inte. Investeringar i utbildning måste enligt KFU bedömas och prioriteras tillsammans med övriga kostnadskrävande faktorer. Som riktvärden _lör den långsiktiga resursplaneringen och för att fullgöra direktivens krav angående kostnadsredovisning har KFU i huvudbetänkandet lämnat vissa alternativa forslag angående fortbildningens totala omfattning. Där angivna riktvärden är sålunda ett sätt (av flera andra) att uttrycka alternativa långsiktiga mål for resursinsatser på sådan utbildning -inte vad som kan vara erforderligt vid planering på kort sikt, dvs då konkreta behov for olika befattningshavare föreligger. l fråga om fortbildningen for i detta delbetänkande behandlade målgrupper har KFU samma principiella som redovisats inställning ovan. Några konkreta forslag kan av tidigare nämnda skäl inte lämnas. KFU har heller inte ansett sig böra ta ställning till om olika kurser av fortbildningskaraktär som finns i nuläget fortsättningsvis skall anordnas. Inte heller lämnas några forslag till riktvärden for resursplaneringen, eftersom frågan angående den framtida fortbildningens omfattning redan har aktualiserats genom huvudbetänkandet.

110 Utbildningens totala omfattning

7.2 Utbildande myndigheter

principer bör an- Enligt KFU i huvudbetänkandet (kap 23, 23.3) uttalade svaret för utbildningens genomförande - i så stor utsträckning detta är möj-

- delegeras såsom “uppdrag” till lokal myndighet (skola, ligt och lämpligt Sålunda bör centrala myndigheter enligt KFU mening utbildningsanstalt). endast i undantagsfall bedriva annan utbildning i egen regi än sådan som Angiven deleavses för myndighetens egen personal (inomverksutbildning). inte de centrala myndigheternas ansvar för personalutbildgering ändrar de såsom “uppdragsgivare” bör ha ningen inom eget fack od, eftersom och omfattning. Detta förutsätter inflytande över utbildningens inriktning

att myndigheterna vid behov bl a medverkar genom att ställa speciallärare

m m till förfogande. också en redogörelse för I samma betänkande (kap 23, 23.2) lämnas vissa styrande faktorer som ansetts väsentliga för att avgöra om en viss det kurs lämpligen skall vara central, regional eller lokal. Som regel torde

vara lämpligast att förlägga lokala kurser vid eller i närheten av den egna såvida inte källmaterialet (materiel, miljö m m) nödvändiggör myndigheten,

annan lokalisering.

kurser föreslår KFU att dessa I fråga om i tabell 7.1 och 7.2 angivna

anordnas enligt tabell 7.3. sina direktiv skall KFU särskilt beakta möjligheterna att skapa Enligt för samtliga personalkategorier. KFU har därför en integrerad utbildning olika sätt för ett sammanförande av utbildi sitt tidigare arbete övervägt Härvid har KFU funnit att ningen av personal för förvaltningsverksamhet. all central utbildning bör ske i den föreslagna förvaltningshögskolans regi. vara lämpligt l fråga om i tabell 7.3 angivna centrala kurser anser KFU det att även ansvaret för genomförandet av utbildningen inom personaltjänst-

Härigenom skulle området (5.6.1-11) delegeras till förvaltningshögskolan. bl a den personaladministrativa utbildningen kunna samordnas ytterligare

i Östersund (se vidare 7.3). såväl inom själva skolan som med Socialhögskolan - Med den uppläggning som föreslås av kurserna inom personaltjänstområdet varav vissa integrerade mellan flera kurser dvs med tre skeden

Tabell 7.3 Den grundläggande utbildningens, för tjänstemän inom personaltjänstområdet samt för högre chefstjänstemän med administrativa uppgifter, principiella

fördelning på centrala och lokala kurser

Kurser enligt kap 5 och 6 Summa (avrundad) Typera elevdagar/år

5.6.1 - 56.12 och 6.5.1 - 6.5.2 8145 Centrala - - Regionala 6.5.3 100 Lokala

8 245 Summa

aCentral kurs = i princip öppen för deltagare från hela landet från regionen Regional kurs = i princip öppen för deltagare samma ort. Lokal kurs = i princip öppen för deltagare från myndigheter på

totala

Utbildningens omfattning lll

syns det även nödvändigt att dessa administreras av en skola med de resurser som KFU föreslagit att denna bör ha. Mot denna bakgrund anser KFU det helt följdriktigt att förvaltningshögskolan också får i uppdrag att administrera den för högre chefstjänstemän föreslagna gemensamma kursen i administrativ utbildning (6.5.l). Denna kurs kan sägas utgöra sista ledet i ett samordnat system med återkommande utbildning av administrativ art. Att en inte oväsentlig del av målgruppen är militär personal, som utvecklats inom andra utbildningssystem, torde inte vara ett hinder härför utan snarare vara till fördel vid genomförande av den avsedda kursen (se vidare 7.3). Till skillnad från de två andra chefskurserna av myndighetsinriktad art (6.5.2 och 6.5.3) tar den gemensamma kursen främst sikte på sådana problem som är av vikt att få belysta för Försvarsmaktens högre chefstjänstemän, oavsett kategoritillhörighet. l detta sammanhang vill KFU erinra om att en översyn har påbörjats av den chefsutbildning som bedrivs av statens personalutbildningsnämnd och som alltför sällan Försvarsmaktens chefstjänstemän getts möjlighet att delta i. Såsom understrukits i kap 4 (4.l) och kap 6 (6,5) har KFU den principiella inställningen att särlösningar för försvaret på utbildningsområdet inte bör eftersträvas om konstaterat behov av utbildning kan tillgodoses inom en för hela statsförvaltningen avsedd utbildningsverksamhet med tillräcklig kapacitet och givetvis under förutsättning att erforderliga försvarsspecifika utbildningsinslag därigenom inte skjuts åt sidan. lnom överskådlig framtid syns emellertid Försvarsmaktens av här berörd utbildningsbehov bäst kunna tillgodoses genom i huvudsak egna utbildningschefsutbildning insatser. Med den centrala och ledande ställning som förvaltningshögskolan enligt KFU mening bör få inom såväl som den

förvaltningsutbildningen

personaladministrativa utbildningen - om förslaget att inrätta densamma bifalles - bör den ha stora förutsättningar att på ett fullödigt sätt kunna ansvara för även den gemensamma administrativa utbildningen av försvarets högre chefstjänstemän. Vidareutbildningen för (blivande) förbandschefer m fl (6.5.2) torde kunna liksom hittills omhänderhas av MHS. Om möjligt bör Vidareutbildningen för (blivande) byråchefer m fl (6.5.3) genomföras som inomverksutbildning i resp verks regi, eftersom den avses vara myndighetsanpassad (jfr dock 7.3). När det slutligen gäller lokaliseringen till Östersund av fackutbildningen för värnpliktiga personalvårdsassistenter kan noteras att följande särskilda fördelar uppnås i förhållande till nuläget kurserna får en fast anknytning till en redan befintlig skolorganisation administrationen kan förenklas och blir inte lika tidskrävande som nu genom att rutiner kan utnyttjas. utbildningen kan förbättras och rationaliseras genom att använda lärare vid lörvaltningshögskolan såväl vid utbildning i personalvårdsämnen och andra ämnen som förekommer i utbildningsverksamheten i allmänhet vid skolan som vid utbildning av värnpliktiga personalvårdsassistenter.

KFU utgår från att fackmyndigheten även i framtiden fördelar personalvårdsassistenterna till facktjänstgöring vid förband och utbildningsanstalter.

112 totala Utbildningens omfattning

7.3 Utbildningens samordning

- liksom i huvudbetänkandet l princip är de flesta i detta delbetänkande föreslagna kurserna inte personalkategoribundna. Även de kurser som avses för militär eller civilmilitär personal bör emellertid stå öppna för civil personal om erforderliga förkunskaper finns. Eftersom en Försvarets förvaltningshögskola, om den inrättas, skall lokaliseras till Östersund (riksdagsbeslut 1971), har KFU i sitt tidigare arbete undersökt de civila utbildningsresurserna i Östersund. Där finns bl a sedan 1970 en systematiserad decentraliserad universitetsutbildning och sedan

1971 en socialhögskola som utbyggs med speciell inriktning på offentlig

förvaltning. Socialhögskolan bedriver sedan 1973 försök med personaladministrativ

utbildning inom förvaltningslinjen (jfr 2.2.3 och 3.3.3). Vid överläggningar mellan och KFU har framkommit att inte oväsentliga över- Socialhögskolan ensstämmelser i fråga om de förvaltningsämnen som ingår syns föreligga i KFU och motsvarande ämnen vid socialhögskolan. Ämneskursförslag finns hos högskolans lärare. Någon personell överkakompetens självfallet men vid en framtida etablerad lärarsamverkan pacitet finns inte för närvarande inriktas resurser erhålls härför. får givetvis planeringen på att tillräckliga l första hand skulle en lärarsamverkan medföra att vissa deltidstjänster kunde omvandlas till KFU har också i huvudbetänkandet tjänster på heltid. uttalat att en integrering av försvarets förvaltningsutbildning i tillämpliga är synnerligen angelägen. Med delar med det civila utbildningsväsendet till vad ovan nämnts utgår KFU från att lärare, verksamma i höghänsyn och den gymnasiala utbildningen, skall kunna tas i anskoleutbildningen språk för undervisning även i försvarets forvaltningshögskola. Det är också önskvärt att den samlade sakkunskapen hos myndigheterna kan komma försvarets förvaltningsutbildning tillgodo. Av säri Östersund fmner KFU det vara om sakkunskapen hos norra värnskild betydelse pliktskontoret i Östersund - VKN - även kan anlitas i personaltjänstutbild-

ningen. Aktuella erfarenheter från det dagliga. praktiska personaltjänstar-

är en god bakgrund för verksamhet som lärare inom perbetet “på fältet”

sonaltjänstområdet. har vid sammanträffande med företrädare för VKN funnit att vissa KFU till medverkan i utbildningsarbetet föreligger, ehuru de i frammöjligheter kan bli starkt om ett hösten 1975 framlagt förslag till tiden begränsade vid VKN vinner bifall. Punktvisa insatser från vissa förbands ny organisation inom Östersundsområdet syns också vara att påräkna. Davärnpliktsdetaljer taenheten ur försvarets datacentral, placerad vid VKN, har en sådan kapacitet att den torde kunna anlitas av den föreslagna förvaltningshögskolan i dess undervisning även utanför personaltjänstområdet. 7.2 nämnda utbildningen förläggs till en försvarets för- Om den i avsnitt i Östersund ökas sålunda samordningsmöjligheterna med valtningshögskola andra befintliga utbildningsanstalter och myndigheter. på orten KFU vill emellertid i detta sammanhang framhålla att innehållet i den kursen för högre chefstjänstemän (6.5.l), har en föreslagna gemensamma även till utbildningsverksamheten vid Gällöfsta Kurscentstark anknytning rum - SGK - varför lärarsamverkan med detta m m bör närmare övervägas.

sou 197545 totala Utbildningens omfattning 113

Det kan också ifrågasättas om inte förvaltningshögskolan bör lokalisera kursen till SGK. KFU är medveten om att genomförandet av den utbildning som i huvudbetänkandet och ovan föreslagits skall förläggas till förvaltningshögskolan bl a kräver en omsorgsfull tidsplanering om skolans resurser skall kunna utnyttjas på ändamålsenligaste sätt. Härtill kommer att belastningen vid myndigheterna - främst under krigsförbandsövningar 0 d - medför att dessa ibland torde ha vissa svårigheter att sända kursdeltagare vid sådana tider som är önskvärda från skolans synpunkter. KFU har emellertid avstått från att lägga fram förslag om kursernas lämpliga inplacering under året, eftersom detta planeringsarbete bör ankomma i samråd på skolmyndigheten med i övrigt berörda myndigheter. Vidareutbildningen för (blivande) byråchefer m ll (6.5.3) föreslås enligt ovan genomföras som inomverksutbildning. Med hänsyn till att behovet av vidareutbildning vid vissa myndigheter kan omfatta endast någon eller några personer samtidigt, torde det dock av ekonomiska skäl vara ogörligt för dem att ordna egen utbildning. Enligt KFU mening bör därför sådana myndigheter kunna anknyta till utbildning som anordnas av en större myndighet, för att vid små målgrupper få rimliga tidsavstånd - utan högre kurskostnader - mellan kurser av samma slag.

8 Konsekvenser av KFU

förslag

KFU utbildningsförslag i kap 5 och 6 innebär främst en anpassning av nuvarande utbildning efter de krav som är en följd av utvecklingen inom det (personal-) administrativa området med bl a en ny syn på betydelsen av personaladministrativa insatser. l Förhållande till nuläget omfattar förslagen såväl ett antal nya ämnen och ämnesavsnitt som en ökad utbildningstid. För vissa befattningshavare, som hittills inte kunnat skaffa sig erforderlig befattningsutbildning, medför förslagen också att sådan utbildningsmöjlighet skapas. l kap 7 föreslagen lokalisering och samordning av utbildningen får - liksom utbildningsförslagen i sig själva - såväl organisatoriska som ekonomiska konsekvenser.

8.1 Organisatoriska konsekvenser

8.1.1 Den _föreslagna försvarets

_förvaltningshögskøla

I KFU huvudbetänkande har framlagts beräkningar över lokal-och personalbehoven för den föreslagna förvaltningshögskolan i Östersund. Däri har givetvis inte kunnat ingå de behov som uppstår för i detta betänkande föreslagen utbildning av personal i personaltjänst med personalvård samt av högre chefstjänstemän. Såsom framgår av kap 7, tabell 7.1, beräknas omfattningen av utbildningen för personaltjänst med personalvård uppgå till 7 720 elevdagar per år och antalet kursdagar till 456 likaledes per år. Med hänsyn till svårigheten att bedöma den framtida frekvensen av vissa kurser särskilt de som inte är årliga har KFU avrundat antalet kursdagar per år till sammanlagt 450, som motsvarar 90 kursveckor. Den gemensamma kursen för högre chefstjänstemän beräknas omfatta ca 200 elevdagar per år(tabell 7.2), fördelade på 10 kursdagar (= 2 kursveckor) per år. KFU finner det inte möjligt att i nuläget föreslå någon utökning av lokaliteterna för förvaltningshögskolan i Östersund. Däremot torde det vara synnerligen angeläget att här nämnd utbildning for personaltjänst med personalvård kan genom föras där, främst beroende på möjligheterna till såväl lärarsamverkan som viss samordning i övrigt med Socialhögskolan samt

116 Konsekvenser av KFU _förslag

Företräde för lokalisering till Östersund av med norra värnpliktskontoret. denna utbildning bör sålunda ges framför annan utbildning som inte behöver ha samma lokala anknytning. Som en följd härav måste sådan i huvudbetänkandet angiven utbildning istället genomföras av förvaltningshögskokursorterna. lan på en eller flera av de andra Föreslagna mera permanenta Enligt KFU mening behöver emellertid dessa frågor ytterligare utredas under kursen för en övergångstid (se vidare kap 9). Vad gäller den gemensamma

har KFU i kap 7 (73) ifrågasatt om inte denna bör

högre chefstjänstemän lokaliseras till Gällöfsta Kurscentrum - SGK. Några ytterligare lokalbehov bedöms därför inte föreligga i Östersund. och högre chefsutbildning leder KFU förslag till personaltjänstutbildning till en ökning av de administrativa arbetsuppgifterna för förvaltgivetvis liksom av lärarbehovet. KFU anser sig emellertid inte i ningshögskolan kunna av skolans fasta organisation. Denuläget föreslå någon utökning härom liksom undersökningar om vilka behov som kan taljundersökningar täckas genom lärarsamverkan på orten resp med SGK eller genom tillfälliga lärare i övrigt är emellertid erforderliga under ovannämnda övergångstid.

- VPV

8.1.2 Värnplikrsverket

som hittills har genomförts vid VPV med Den personaltjänstutbildning, chefen för armén som kursanordnande myndighet, har som närmare rekurser för regements- avdovisats i kap 2 omfattat resp kompaniofficerare sedda att tjänstgöra vid försvarsområdesförband (motsv) samt för plutonsofficerare vid samma förband. Kurserna, som under 1975 totalt omfattat ca 780 elevdagar (15 kursveckor), har bl a tagit i anspråk ett stort antal tillfälliga lärare (16-40 per kurs).

Av verkets personal har två befattningshavare - utöver för direkt lärar-

verksamhet - medverkat under del av året vid administration och i genomförande av personaltjänstkurserna. De tillfälliga lärarna har anlitats från ver- Av VPV personella resurser ket samt från andra centrala myndigheter. har sammanlagt ett personår beräknats åtgâ för denna utbildningsverksamhet. Häri har även inräknats behovet för sådana administrativa uppgifter som kassa- och förplägnadstjänst samt lokalvård. KFU förslag att nämnda utbildningsverksamhet skall föras över till den föreslagna förvaltningshögskolan i Östersund leder sålunda till en minskning av arbetsuppgifterna vid VPV, motsvarande ett personår.

8.1.3 Försvarets marerie/verk - FM V - m/I

som bedrivs Enligt KFU bedömning påverkas den utbildningsverksamhet vid FMV endast i mindre omfattning av förslaget att förlägga viss utbildning Likaså bedöms en eventuell anslutning till FMV till förvaltningshögskolan. myndighetsinriktade vidareutbildning av högre chefstjänstemän (byråchefer m ll) av deltagare från andra myndigheter inte medföra några nämnvärda administrativa meruppgifter. (Jfr 7.3.) För försvarets forskningsanstalt 4 FOA - torde förhållandena vara i stort

sett enahanda. som föreslås ansluta till chefsutbildning vid annan För de myndigheter

som 197515 Konsekvenser av KFU _lörslag 117

myndighet (tex FMV) medför Förslaget - i den mån ordnas i utbildning nuläget - en viss minskning av uppgifterna. KFU bedömer emellertid att denna inte är av sådan omfattning att den kan få några organisatoriska konsekvenser.

8.1.4 Försvarsstabens

personalvârdsbyrâ

Ett bifall till KFU förslag avseende utbildning av chefer för personalavdelningar, konsulenter och värnpliktiga personalvårdsassistenter medför vissa organisatoriska konsekvenser för försvarsstabens Denpersonalvårdsbyrå. na behöver sålunda inte längre anlita externa resurser för planläggning, administration och genomförande av nämnda utbildning och ej heller för förläggning av värnpliktiga kursdeltagare. Även de anställda inom personalvårdsbyrån torde härigenom få en viss minskning av arbetsuppgifterna. Denna uppskattas till ca 0,5 personår.

8.1.5 Militärhögsko/an - MHS

Vid genomförande av KFU förslag skulle den administrativa chefskursen vid MHS på fem dagar bl a utökas till åtta dagar. Detta torde inte behöva leda till några nämnvärda organisatoriska konsekvenser, eftersom chefskursen endast utgör en mycket liten del av MHS verksamhet.

8.1.6 Stiftelsen Gäl/äkta Kurscentrum - SGK

I sitt huvudbetänkande framhåller KFU att SGK utbildningsverksamhet tangerar väsentliga ämnesområden inom försvarets

förvaltningsutbildning,

bl a inom sektorn personalsamverkan och arbetsplatsens miljö, vilket torde ge många anledningar till samverkan. I KFU förslag till administrativ utbildning för högre chefstjänstemän aktualiseras åter samverkansmöjligheterna. Såsom framgår av kap 7 (7.3) ifrågasätts om inte forvaltningshögskolan bör lokalisera den gemensamma kursen för högre chefstjänstemän (6.5.l) till SGK vars kapacitet nu inte utnyttjas helt för utbildning inom försvaret. Det kan därför antas att SGK organisatoriska resurser är sådana att den av KFU föreslagna gemensamma delen av den administrativa skulle kunna chefsutbildningen förläggas till Gällöfsta som också har lärare med kompetens inom ämnesområdet.

8.1.7 Statens personalutbildningsnämnd - PUN

Enligt huvudbetänkandet kunde en vidgning av utbildningsverksamheten inom försvarsmakten medföra vissa konsekvenser för bl a PUN som därigenom kunde underlättas i sin verksamhet. Här föreslagen utbildning, som endast omfattar grundläggande befattningsutbildning och övrig vidareutbildning, berör visserligen områden som omfattas av PUN, men torde inte behöva medföra några särskilda konsekvenser eftersom de centrala kurserna hos PUN enligt uppgift i dess kursprogram är fortbildning.

118 Konsekvenser av KFUförs/ag

8.1.8 Organisatoriska konsekvenser i övrig!

Såsom framhållits i det föregående utgör här framlagda utbildningsforslag främst en anpassning till rådande utveckling inom det personaladministrativa området. Det kan också antas att motsvarande förslag skulle ha kommit fram tagit upp problemen till behandling. på annat sätt, även om inte KFU Den samlade och den därigenom möjliggjorda samordundervisningen - om Förslagen genomförs - få mindre ningen enligt kap 7 bör emellertid konsekvenser än vad genomförandet av en i lika mån utökad, organisatoriska mera utbildning skulle få. myndighetsvis organiserad

8.2 Ekonomiska konsekvenser

8.2.1 Allmän bakgrund

I sitt huvudbetänkande har KFU framlagt beräkningar över investerings-

behovet m m för lokaler i Östersund åt en försvarets förvaltningshögskola for den utbildningsverksamhet som och över de årliga driftkostnaderna på pris- och löneläget i februari 1973. föreslagits. Beräkningarna grundas för den hittillsvarande förvaltningsutbildningen har Även kostnaderna inhämtade härom är dock redovisats. De från myndigheterna uppgifterna främst av svårigheterna att få fram kostnaderna ofullständiga, på grund varför de angivna årliga driftkostnafrån tidigare redovisningssystem, derna får antas vara för låga. Många myndigheter har sålunda inte medräknat kostnaderna för elevernas resor och resetraktamenten till och från en kurs. I de redovisade kostnaderna ingår ej heller lärarlöner, utan endast arvoden lärare samt föreläsare. KFU har också framhållit att till fasta och tillfälliga försvårar såväl en analys av hittillsvarande kostnader som en direkt detta med kostnaderna för en utbildning i enlighet med förslagen. jämförelse Samma vid en jämförelse av nuvarande och besvårigheter föreligger framtida kostnader för den utbildning som omfattas av detta beräknade tänkande. skäl har det ansetts lämpligt att även vid beräkningen av Av praktiska kostnaderna för genomförandet av i detta betänkande framlagda forslag utgå från samma och löneläge, dvs det från februari 1973. pris- KFU har vidare inte räknat kursdeltagarnas löner m m under kurstiden som utbildningskostnader eftersom detta ej sker i nuläget.

8.2.2 De ekonomiska konsekvenserna av KF U _förslag angående per-

sonaltjänsrutbildning

redovisas av kostnaderna för föreslagen utl det följande beräkningarna bildning i personaltjänst. inga nya investeringar i Östersund Som angetts i 8.1.1 föranleder förslagen fasta organisationen där. eller någon utökning av den tidigare föreslagna KFU av den centralt anordnade utbildningen utgår också från att ökningen mera kursorterna inte heller behöver föranleda vid de andra permanenta

några nyinvesteringar. anförts bör personaltjänstutbildningen lokaliseras till Ös- Såsom tidigare

Konsekvenser av

KFU/örslag 119

tersund, varvid annan utbildning av samma omfattning (samma antal kursveckor) måste förläggas till andra orter. Beräkningsmässigt har härvid antagits att kostnaderna i Östersund bör vara av samma storlek för personaltjänstutbildningen som för den utflyttade utbildningen. För denna blir emellertid kostnadsläget på de mera permanenta kursorterna ett annat. KFU anser att det är dessa kostnader som år viktiga i föreliggande sammanhang. Driftkostnaderna har därför beräknats på grundval av de förutsättningar som anges i huvudbetänkandet, när central utbildning genomförs utanför Östersund. Till driftkostnader räknas härvid personal-, administrations-, elev- och omkostnader.

A. Personal m m

För den centrala utbildning omfattande ca 90 kursveckor som vid bifall till KFU förslag i detta betänkande behöver genomföras på andra kursorter än Östersund beräknas de sammanlagda kostnaderna för arvoden till lärare och föreläsare, efter den norm KFU använt i huvudbetänkandet, uppgå till avrundat 200000 kr/år.

B. Administration

Lokalhyror på andra kursorter kan antas inte alltid behöva förekomma. En strävan bör nämligen vara att placera dessa kurser på förband eller andra myndigheter som under delar av året har möjlighet att ställa för tillfället inte utnyttjade lokaler till förfogande. l huvudbetänkandet räknar KFU i vissa fall med en Iokalhyra på 500 kr per kursvecka och utgår från att sådan hyra måste erläggas för halva antalet kursveckor. Den sammanlagda hyreskostnaden for 45 kursveckor uppgår sålunda till avrundat 25000 kr. Vid en utökad central verksamhet på andra kursorter än Östersund stiger rese- och traktamentskostnaderna för vid förvaltningshögskolan anställda lärare med uppskattningsvis 75 000 kr. Därtill kommer vissa kostnader för studiebesök m m, beräknat till 25000 kr.

C. Elev- och omkostnader l huvudbetänkandet anges som genomsnittlig resekostnad till och från kurser som inte är förlagda till Östersund - eventuellt förekommande traktamente inräknat - ett belopp av 100 kr per kursdeltagare. De totala resekostnaderna är beroende av hur många resor till och från en kurs som behöver förekomma, dvs längden på de kurser som förläggs utanför Östersund. KFU antar här att kurslängden i genomsnitt för från Östersund utflyttade kurser är tre veckor vilket vid 90 kursveckor och ca 20 deltagare per kursvecka leder till att resekostnaderna uppgår till ca 60000 kr. KFU vill här erinra om att i nuläget svarar kursdeltagarnas resp myndighet som regel för sådana in- och utryckningsresorjämte därvid eventuellt förekommande traktamenten. På kurstiden belöpande traktamentskostnader per elev kan - oavsett kurs- - beräknas längd schablonmässigt till 400 kr per kursvecka, vilket med 90 kursveckor och 20 elever per kurs sammanlagt blir ca 720000 kr.

120 Konsekvenser av KF U förslag

för kurs- och undervisningsmateriel har För beräkning av kostnaderna KFU i huvudbetänkandet utgått från ett belopp per deltagare och kurs om 75 kr, dvs för beräknat 30 kurser med 20 deltagare i varje sammanlagt ca 45000 kr.

D. Sammanställning och kostnadsjämförelser

En sammanställning av de kostnader som följer av den Föreslagna personaltjänstutbildningen (dvs för den från Östersund utflyttade övriga utbildningen) redovisas i tabell 8.1. Det i A-C ovan redovisade schablonmässiga sättet för kostnadsberäkning kan givetvis medföra att vissa poster blir för högt och andra för lågt beräknade. Genomgående har sålunda räknats med 20 deltagare per kurs, trots att det bedömda verkliga deltagarantalet i många kurser är lägre (huvud-

betänkandets tabell 23.2). De elevdagberoende kostnaderna bör därför bli mindre än vad tabell 8.1 anger. Vidare är det osäkert om det - bl a

skäl - går att undvika lokalhyror för så mycket som av budgettekniska hälften av kurserna vilket antagits. Lokalkostnaderna kan därför bli högre. l de av KFU framräknade kostnaderna ligger också sådana som är en följd av att utbildningen av värnpliktiga personalvårdsassistenter föreslagits förläggas till Östersund. Någon reducering med hänsyn till att vissa kostnader är ”vämpliktskostnader” har dock inte skett, främst de under posten “Trakelever under kurstid” varför de egentliga kostnaderna bör tamenrskostnaderför bli något lägre än vad tabell 8.1 anger. anser dock KFU att föreliggande beräkningar trots Sammanfattningsvis vissa påvisade brister - anger storleken på de totala driftkostnaderna.

Enligt tabell 7.1 (kap 7) utgör det totala antalet elevdagar för personal- 7 720/år. Om kostnaderna i tabell 8.1 förtjänstutbildningen i genomsnitt 149 kr dvs inte fullt 150 delas på dessa dagar blir kostnaden per elevdag kr. (räknat i pris- och löneläge februari 1973). saknas säkert underlag för beräkning av nu- Såsom tidigare framhållits KFU anser sig emellertid kunna anta att dessa varande utbildningskostnader. eftersom denna är något högre per elevdag än den föreslagna utbildningens är samordnad Enligt på ett sätt som bör medföra vissa rationaliseringsvinster.

Tabell 8.1 Sammanställning av de totala driftkostnaderna vid genomförande av KFU förslag till personaltjänstutbildning Kronor Kostnadsslag

200 000 Arvoden för lärare m fl 25 000 Lokalhyror för lärare m ll 75000 Rese- och traktamentskostnader 25 000 Kostnader för studiebesök för elever 60000 Resekostnader för in- och utryckningsresor för elever under kurstid 720000 Traktamentskostnader 45 000 Undervisningsmateriel

1 150000 Summa kostnader

Konsekvenser av KFU _lörslag 121

vad KFU inhämtat utgjorde VPV kostnader för av verket under år 1975 genomförd utbildning ca 180 kr/elevøicig (räknat i 1975 års pris- och löneläge). 1 detta belopp ingår även kostnaderna för in- och utryckningsresorjämte därvid eventuellt förekommande traktamenten. Enligt KFU mening bör en jämförelse mellan kostnaderna för nuvarande och föreslagen utbildning enklast kunna räknas fram genom skillnaden i antalet elevdagar, även om detta enligt vad som sagts i det föregående bör ge en något för stor kostnadsökning. En sådanjämförelse utvisar följande.

Föreslagen utbildning ca 7 720 elevdagar/år Nuvarande utbildning ca 4100 elevdagar/år

Ökning 3 620 elevdagar/år

Sza kostnadsökning 3 620 x 150 = 543 000 kr.

8.2.3 De ekonomiska konsekvenserna

av KF U förs/ag angående

administrativ mbildning av högre chefsrjänsremän

Såsom framgår av kap 7 (7.3) ifrågasätter KFU om inte utöver lärarsamverkan med även lokalisering till Stiftelsen Gällöfsta Kurscentrum - SGK - (ca 4 mil norr om Stockholm) bör ske vid genomförande av den för högre chefstjänstemän föreslagna gemensamma kursen om en vecka (6.5.l). Antalet kursdeltagare per år beräknas till 40. vilket medför två kurser årligen. Enligt inhämtade uppgifter från SGK skulle de sammanlagda kostnaderna för två sådana veckokurser med det utbildningsinnehåll som angivits i kap 6 uppgå till 36 000 kr, räknat efter pris- och löneläge februari 1973. I beloppet ingår Iärarkostnader, lokal- och materielkostnader samt kostnader för kursdeltagarnas helpension. Härtill kommer resekostnader med ca 8 000 kr, (uppskattat till 200 kr per deltagare) dvs totalt 44000 kr. Hela beloppet utgör en kostnadsökning eftersom någon sådan kurs inte nu anordnas. Förslagen i kap6 om de myndighetsinriktade administrativa kurserna för de högre chefstjänstemännen (6.5.2 och 6.5.3) innebär i förhållande till nuläget en ökning med tre dagar för MHS, FMV och FOA. För övriga myndigheter kan nuvarande utbildningsomfång inte med säkerhet anges. Vissa har sålunda anslutit till annan utbildning inom försvaret och andra till utbildning vid PUN. Beräkningsmässigt antas dock att utbildningstiden i genomsnitt varit densamma vid alla myndigheter, dvs fem dagar. Ett genomförande av KFU sålunda förslag medför en ökning med tre dagar för samtliga. Myndigheternas kostnader, överslagsvis beräknade efter 150 kr per elevdag, skulle utgöra (40 x 8 x 150) ca 48 000 kr (vid 40 elevdagar/år enligt tabell 7.2). En jämförelse av kostnaderna för föreslagen utbildning och nuvarande framgår av det följande.

sou 197545 122 Konsekvenser av KFU/örslag

Föreslagen utbildning: kurs 6.5.1 44 000 kr kurs 6.5.2 0 6.5.3 48 000 kr

Summa 92 000 kr

Nuvarande utbildning om fem dagar vid samma antal elever och kostnader

per elevdag

- 30000 kr (40x5xl50)

Sza kostnadsökning 62 000 kr

8.2.4 Sammanställning av kostnader/ör K F U /örslag i detta betänkande

de beräknade driftkostnaderna som föranleds l det Föregående har redovisats med samt adav KFU förslag till utbildning i personaltjänst personalvård Såsom framgår av det föministrativ utbildning av högre chefstjänstemän. av förslagen en kostnad beräknad i prisregående innebär ett genomförande februari 1973 på sammanlagt (l 150000 + 92 000) l 242 000 och löneläge uppgår till avrundat 610 000 kr dvs avrundat 1 250 000 kr. Kostnadsökningen

kr (543 000 + 62 000).

8.3 Utbildningens lönsamhet

lönsamhet konstaterar KFU i sitt huvudbetänkande [fråga om utbildningens produktionsvärde, men att det är mycket svårt att bestämma utbildningens visar att investering i utbildning lönar sig. alla tillgängliga undersökningar Liksom i andra sammanhang gäller det emellertid att genom insamling och bedömning av så många fakta som möjligt i varje fall avgöra vilket t ex vid val mellan utbildning i kursalternativ som kan anses lönsammast, i arbetet. Det senare alternativet medför att inte oväform och utbildning men sällan framräknade kostnader uppkommer såsom sentliga indirekta hos undervisande personal under kanske samtex minskad arbetseffekt tid och onödiga fel i arbetet av den som är under skolning. manlagt långt vill KFU särskilt framhålla hur viktigt det är att I detta sammanhang ärenden har den utden personal som handlägger personaladministrativa för att väl kunna sköta sina uppgifter. Personalen bildning som erfordras om denna kan medföra utgör en tung kostnadsfaktor och misstag ifråga såväl för myndigheten som för den enskilde. allvarliga följder,

sou 1976:15 123

9 Genomförande och

övergångsanordningar

I sitt huvudbetänkande har KFU framhållit att de framlagda förslagen till förvaltningsutbildning och till dennas bedrivande helt kan genomföras först sedan skolbyggnaden och i övrigt erforderliga lokaler m m för den föreslagna förvaltningshögskolan uppförts i Östersund och fått avsedd utrustning. Övergångsvis kunde dock vissa delar av den föreslagna verksamheten påbörjas tidigare. Ett antal i betänkandet angivna särskilda frågor borde dessutom ytterligare utredas under mellantiden. Dessa synpunkter kan anläggas även på dei kap 5 och 6 i detta betänkande framlagda utbildningsförslagens genomförande.

9.1 Genomförande av

förslagen

KFU-förslagen beträffande utbildningen i personaltjänst vid försvarsområdesförband (motsv) och den administrativa utbildningen av högre chefstjänstemän utgör i huvudsak revidering och utvidgning av nu förekommande utbildning. Tillkomsten av den föreslagna förvaltningshögskolan behöver därför inte avvaktas för att förslagen skall kunna börja genomföras. För värnpliktsverket - VPV - som hittills bedrivit den nuvarande utbildningen av militär personal för personaltjänstverksam heten vid förband (motsv) föreslår en omlokalisering från Solna till Karlstad, varför vissa svårigheter övergångsvis kan uppstå för dess medverkan i utbildningen enligt nuvarande ordning. Såsom framhållits i kap 8 (8.1.l) behöver också utredas vilken annan av KFU tidigare föreslagen central utbildning som måste genomföras på annan eller andra mera permanenta kursorter vid lokaliseringen av personaltjänstutbildningen till Östersund. En viss försöksverksamhet kan även övervägas. särskilt som utbildningen av civila befattningshavare inom personalfunktion hos centrala myndigheter m fl 5.6.l0) snarast behöver

çjfr påbörjas.

Den befattningsutbildning som föreslås för konsulenter i försvarets personalvård (jfr 5.4 och 5.6.5) kan till en början vara svår att helt genomföra på grund av bl a att nyrekrytering av konsulenter för närvarande är liten och att nyanställning sker utspritt över hela året. Det är nämligen nödvändigt att undvika en längre tids vakanser på grund av de nackdelar som då uppstår

och SOU l976:15

124 Genomförande övergângsanordningar

för både anställd och Värnpliktig personal. KFU redovisar därför i 9.2 ett förslag till övergångsanordning ifråga om konsulentutbildningen. Den administrativa utbildningen av högre chefstjänstemän innehåller olika skeden varav det första föreslås vara gemensamt för militär-, civilmilitär och civil personal (jfr 6.5.1). KFU har också ifrågasatt om inte denna utborde förläggas till Gällöfsta Kurscentrum - SGK. Genomförandet bildning skulle då vid ett bifall till KFU förslag organisatoriskt kunna av utbildningen ske relativt snart. En samordning av chefsutbildningen i personalvård (2.l.3 A), som är förlagd till Gällöfsta Kurscentrum, med den administrativa chefsutbildningen skulle också kunna ske. Även den något utbyggda myndighetsanpassade administrativa chefsutbildning som KFU föreslagit skulle utan större tidsförlust kunna genomföras av de myndigheter - FMV, FOA

och MHS - som nu bedriver motsvarande utbildning.

9.2 Övergångsanordningar

l huvudbetänkandet har KFU föreslagit inrättande av ett särskilt organ en av regeringen tillsatt nämnd - för genomförande av viss försöksverkoch undersökningar under tiden fram samhet och för speciella utredningar helt kan ta över verksamheten. Visst ortill dess förvaltningshögskolan förberedelsearbete skulle även nämnden åläggas att utföra. ganisatoriskt KFU få en sådan sammansättning av ledamöter Nämnden borde enligt att den kan tillföras en så bred expertis som möjligt. Även personalföreträdare borde ingå i nämnden. att i för- I anledning av vad som anförts i 9.1 bör denna nämnd få i uppdrag söksform och gemensamt med berörda myndigheter påbörja persoav det slag som KFU föreslagit i kap 5. naltjänstutbildning Såsom framhållits i 9.1 kan övergångsvis en provisorisk utbildningsgång för nyanställda konsulenter inom försvarets personalvård behöva genomföras. Denna skulle kunna bestå av följande delar:

- av kompendieskede samt introduktion vid förband och migenomgång litärområdesstab - utbildning gemensam för avdelnings- och detaljchefer grundläggande - i fackutbildning för värnpliktiga personalvårdsassistenter, skedeltagande de 1 - i fackutbildning för värnpliktiga personalvårdsassistenter, skedeltagande de 2 - gemensam applikatorisk utbildning

som vid anställningens början genomgått utbildning till Konsulenter inom den senaste femårsperioden skall värnpliktig personalvårdsassistent dock inte behöva ånyo delta i motsvarande utbildning. delen av den administrativa utbildningen av högre Den gemensamma bör nämnden i samråd med berörda myndigheter, främst chefstjänstemän MHS och FMV, kunna relativt snart organisera tillsammans med SGK. med chefsutbildningsfrågan bör nämn- Även övriga myndigheters problem den ägna uppmärksamhet åt. Det kan befinnas vara ändamålsenligt att nämnden håller viss kontakt

Genomförande och övergångsanørdningar 125

med den pågående utredningen om den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation. Här erinras om att KFU i detta betänkande framlägger exempel på hur grundläggande utbildning i personaltjänst inom statsförvaltningen utanför försvaret skulle kunna utformas (se 5.7 och bilaga 5:12). KFU förslag till administrativ utbildning av högre chefstjänstemän och nämndens försöksverksamhet kan eventuellt ha intresse för utredningen

ifråga. En positiv samverkan på personalutbildningsområdet mellan försvaret

och övrig statsförvaltning anser KFU bör vara angelägen att åstadkomma. Denna nämnds verksamhet kan därför bedömas bli värdefull vid fullföljandet av en sådan samverkan under de närmaste åren.

Särskilt yttrande

Av experten Tor/gård

l tidigare betänkande (SOU 1974:51) har KFU föreslagit att en försvarets förvaltningshögskola inrättas. Riksdagen har redan 1971 fattat beslut om att en ev sådan skola skall lokaliseras till Östersund. Skolan föreslås få en fristående ställning direkt under Chefen för försvarsdepartementet. Skolan ges ansvaret för att planlägga och genomföra Försvarsmaktens förvaltningsutbildning från kortare kurser till längre kurser såsom tex den tvååriga förvaltningsutbildningen för regementsoflicerare. Vissa kurser skul-

le förläggas till skolans lokaler i Östersund, medan kortare sådana - ehuru

administrerade från skolan i Östersund - skulle genomföras på andra kursorter. Skolan skulle ha det fulla ansvaret för tillsättning av lärare, kursomfång och elevurval. . l betänkandets del 3 tas upp till behandling den administrativa chefsutbildningen och personaltjänstutbildningen. Utredningen föreslår att den administrativa chefsutbildningen genomförs som en allmän del och en verksinriktad del. Kursen föreslås ingå i förvaltningshögskolans ansvarsområde, varvid den allmänna delen genomförs vid Gällöfsta Kurscentrum, den verksinriktade delen vid militärhögskolan resp försvarets materielverk. .lag delar utredningens uppfattning om behovet av en administrativ chefsutbildning, ävenså omfattningen av denna. Jag delar däremot inte utredningens uppfattning att ansvar för denna utbildning bör åvila förvaltningshögskolan i Östersund. Militär och civilmilitär personal genomgår en successiv ledarskapsutbildning avpassad för olika uppgifter i krigs- och fredsorganisationen. Den administrativa chefsutbildningen utgör en integrerad del av denna utbildning. Den utgör därigenom - liksom all annan utbildning - också en integrerad del av försvarsgrenschefens produktionsansvar. All personalutbildning bör därför i FPE-systemets anda åligga de produktionsansvariga cheferna och vid behov samordnas inom försvarsmakten enligt gängse regler. Den administrativa bör därför inlemmas chefsutbildningen i militärhögskolans verksamhet. Administrativ chefsutbildning genomförs redan nu vid militärhögskolan, som har en betydande erfarenhet av ledarskapsutbildning samt administrativa resurser härför. Viss utbildning, som delvis täcker det föreslagna kursomfånget, genomförs i försvarsstabens regi.

128 Särskilt yttrande

Eftersom den administrativa chefsutbildningen utgör ett led i den suctill militära chefer på allt högre - och därmed mera cessiva utbildningen

- nivåer är det olämpligt att bryta ut denna del från det redan

ansvarsfyllda utbildningssystemet. Av denna anledning bör den administrativa fungerande inordnas i nuvarande utbildningsorganisation och lämpchefsutbildningen ligen - på så sätt som nu sker - vara förlagd till militärhögskolan. Den av lärare med förvaltningsskolans övsamordning och det samutnyttjande som är utredningens motiv för förslaget. riga kurser samt Socialhögskolan, anser jag vara obetydlig i jämförelse med vad som kan ske med annan verksamhet vid militärhögskolan och militära myndigheter. Jag anser det och ekonomiskt lämpligt med en kursadministration heller inte praktiskt lärare och föreläsare i Stockholmsområdet och kursi Östersund, kurslokaler, från södra och mellersta Sverige. Utredningens fördeltagare huvudsakligen slag strider dessutom mot FPE-systemets principer. av Försvarsmaktens personal i personaltjänst är en viktig Utbildningen del i ledningen av Försvarsmaktens verksamhet i fred och och integrerad krig. Det går enligt min mening inte lämpligen att skilja denna utbildning från annan utbildning. Med hänsyn till överbefälhavarens ansvar för för-

svarsmaktens verksamhet i övrigt anser jag, med de motiv som framförts den administrativa utbildningen, att även denna utbildning bör beträffande inordnas under dennes ansvar. att ansvaret för ifrågavarande administra- Jag anser sammanfattningsvis och utbildning i personaltjänst liksom annan militär tiva chefsutbildning - bör chefsutbildning - även den nuvarande s k förvaltningsutbildningen

ankomma på överbefälhavaren.

sou 1976:15 129

Bilaga 3:1 beslut den Regeringens 5 juni 1975

angående underlag för inrättandet

av vissa

lärartjänster

m m

(Dnr 2937/75 A)

Genom beslut den 27 februari 1975 har regeringen meddelat vissa bestämmelser rörande decentraliserad universitetsutbildning som underlag för inrättandet av vissa lärartjänster. Universitetskanslersämbetet har i skrivelse den 12 maj 1975 föreslagit vissa tillägg till tidigare meddelade bestämmelser.

Med upphävande av beslutet den 27 februari 1975 meddelar regeringen följande bestämmelser att gälla budgetåret 1975/76 l. Vid inrättandet av extra tjänst som universitetslektor eller extra tjänst som universitetsadjunkt får tillgodoräknas dels undervisningstimmar som bekostas av medel från universitetens, de tekniska högskolornas och socialhögskolans i Östersund avlöningsanslag, dels undervisningstimmar som bekostas från anslagen Decentraliserad universitetsutbildning m m och Yrkesteknisk högskoleutbildning. Sådana tjänster inrättas av respektive konsistoriet och styrelsen vid ifrågavarande läroanstalt. 2. Innehavare av ordinarie tjänst som universitetslektor eller extra ordinarie tjänst som universitetsadjunkt vid läroanstalt som avses i punkt l fär fullgöra föreskriven tjänstgöringsskyldighet inom decentraliserad universitetsutbildning eller yrkesteknisk högskoleutbildning. 3. Innehavare av tjänst som avses i punkterna l och 2 skall tjänstgöra vid respektive utbildningsenhet (motsvarande) i den omfattning som svarar mot det antal timmar undervisning av berört slag vid enheten som utgjort underlag vid inrättandet av tjänsten. Om särskilda skäl föreligger får tjänstgöringen fördelas mellan enheterna på annat sätt. Kostnaderna skall fördelas mellan enheterna i proportion till tjänstgöringens omfattning. 4. Finns underlag för tjänst som extra universitetslektor eller extra tjänst som universitetsadjunkt inom decentraliserad universitetsutbildning på ort där sådan bedrivs får resekostnadsersättning och traktamente ej utgå för bedrivande av denna undervisning om universitetskanslersämbetet ej medger detta för visst fall. 5. inrättandet av tjänst med tillgodoräknande av underlag inom decentraliserad universitetsutbildning i Östersund skall i första hand ske vid soi Östersund. cialhögskolan Sådant beslut fattas av styrelsen för Socialhögskolan i samråd med konsistoriet vid universitetet i Uppsala.

Bilaga 3:2 KFU yttrande den 13 november 1974

över U68 betänkande SOU 1973:59

Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning - KFU 71 - har anmodats inkomma med yttrande över 1968 års utbildningsutrednings - U68 - be-

tänkande Högskoleutbildning-juristlinje, förvaltningslinje, sociallinje(SOU

1973:59) och Rapporten Administratörer i stat och landsting (DsU 1973:17). KFU får med anledning härav anföra följande. Direktiven för KFU innebär att organisationen av krigsmaktens förvaltningsutbildning skall utredas liksom de organisatoriska följderna av en Iokalisering av denna utbildning till Östersund. Mot bakgrund av Förväntade framtida krav på befattningshavare inom förvaltningsområdet skall dessutom utredas utbildningens innehåll och utformning. Därvid bör bl a beaktas förändringarna inom det allmänna utbildningsväsendet och i vad mån möjligheter till samverkan med civil utbildning Föreligger såsom den vilken

bedrivs av Socialhögskolan i Östersund,

som har en förvaltningslinje. 1 sitt huvudbetänkande “Utbildning i förvaltning inom försvaret” (SOU 1974:51 och 52) föreslår KFU att en för försvaret gemensam förvaltningshögskola inrättas. Den totala målgruppen för förvaltningsutbildning omfattar ca 30000 personer, varav det civila inslaget utgör nära 85 procent. För huvuddelen av denna personal förutsätts en sådan föregående skoloch yrkesutbildning att förvaltningsutbildningen bör kunna kategoriseras som högskoleutbildning enligt den definition som getts dels i proposition 1972:84 om gymnasieskolans kompetensvärde m m, dels av U68. En inte obetydlig andel av den föreslagna förvaltningsutbildningen utgörs av ämnen och kursmoment som återfinns i socialhögskolornas förvaltningsutbildning eller annan motsvarande utbildning utanför försvaret. 1 ytterligare ett betänkande kommer KFU att framlägga resultaten av sitt fortsatta arbete som berör den administrativa utbildningen av högre chefer inom försvaret, civila, civilmilitära som militära, samt utbildning för personal i personaltjänst. I sitt yttrande den l februari 1974 över 1968 års utbildningsutrednings betänkande Högskolan (SOU 1973:2 och 3) framförde KFU bl a ett beklagande att U68 inte berört den internutbildning som bedrivs inom den offentliga sektorn, tex inom försvaret. Enligt KFU återstod alltså frågor att behandla som sammanhänger med den högskoleutbildning som redan nu förekommer i form av internutbildning, hur den bedrivs och vilka förutsättningar som kan finnas för samverkan mellan det allmänna utbildnings-

132 Bilaga 3:2

väsendet och inomverksutbildning på högskolenivå. U68 angav som övergripande mål för högskolan att samtliga utbildningslinjer skall vara yrkesförberedande. KFU ifrågasatte om den dimensionering av högskolans utbildningslinjer som U68 föreslog med hänsyn till arbetsmarknadens nyrekryteringsbehov verkligen gav en rättvisande bild av den totala efterfrågan på yrkesinriktad högskoleutbildning. En inte obetydlig del av försvarets förvaltningsutbildning utgörs nämligen av sådan teknisk, administrativ och ekonomisk utbildning, som till sitt innehåll är densamma som erfordras i övrig statlig och i viss utsträckning även kommunal förvaltning. I sitt betänkande Högskolan redovisade U68 vissa undersökningar om studerandes synpunkter på studiernas organisation. En uttalad positiv inställning kan därvid noteras till kortare, påbyggbara utbildningsalternativ och till en återkommande utbildning, där studierna avbryts av en yrkesverksam period. KFU konstaterade i sitt yttrande att de föreslagna principerna för utbildningslinjernas uppbyggnad ger utrymme för ett utbud av kurser eller studiekurser i fortbildnings- eller vidareutbildningssyfte. Förverkligas dessa principer öppnas möjligheter för t ex elever vid en försvarets förvaltningshögskola att tillgodogöra sig högskoleutbildning, om de kan beredas tillträde till högskolekurser. Bland de ämnesområden som KFU därvid nämnde märks rättskunskap, företagsekonomi och personaladministration. l nämnda yttrande berördes i övrigt främst sådana spörsmål som hade anknytning till lärar- och annan samverkan med Socialhögskolan i Östersund. KFU fann det också angeläget att man vid den fortsatta planeringen av högskoleutbildningen i Östersund inte bortser från det behov av förvaltningsutbildning på högskolenivå som försvaret skulle komma att representera vid ett beslut om inrättande i Östersund av en försvarets förvaltningshögskola. I KFU ovannämnda huvudbetänkande har framlagts ett stort antal kursplaner för utbildning av försvarets förvaltningspersonal. Vid utformningen av dessa har KFU dock inte haft praktiska möjligheter att uppmärksamma de av U68 framlagda förslagen. Emellertid kan noteras att det finns väsentliga beröringspunkter såväl med U68 förslag till förvaltningslinje som med vissa delar av sådant som exklusivt ligger i den föreslagna juristlinjen. l det följande tar KFU upp till behandling sådana frågor som kan bedömas som betydelsefulla för den förvaltningsutbildning inom försvaret som KFU har i uppdrag att utreda. U68 har låtit göra en särskild undersökning i syfte att kunna bedöma behovet av främst juridiska kunskaper i administrativ verksamhet. l rapporten ”Administratörer i stat och landsting framläggs resultaten av undersökningen. Av tabell 2 framgår att som representanter för försvaret i målgruppen för undersökningen har utvalts 13 procent av de heltidsanställda vid försvarets civilförvaltning, en av de personellt mindre av de centrala myndigheter inom försvaret som är verksamma inom förvaltningsområdet. Detta urval kan inte anses representativt spegla förvaltningsverksamheten inom försvaret, med - förutom några avsevärt större centrala förvaltningsmyndigheter - också ett icke ringa antal regionala och lokala myndigheter. Inom undersökningens målgrupp återfinns givetvis de flesta förvaltningsjuristerna men också relativt många icke-jurister vilket tyder på ett stort

Bilaga 3:2 133

behov av juridisk kunskap hos de flesta

förvaltningstjänstemännen. Det

är dock svårt att förankra kunskapsbehovet i någon gemensam juridisk grundutbildning på högskolenivå. Enligt rapporten förefaller det snarare vara fråga om ett behov av vidareutbildning. I övrigt framhålls i rapporten att dess resultat pekar på behov av en central

förvaltningskunskap för att säkerställa att kunskapsbehovet fylls för framtida

förvaltningstjänstemän. De tunga delarna i nödvändiga kunskaps- och ämnesområden skulle troligen vara ekonomi, juridik, allmän förvaltningskunskap (delar av Statskunskap) samt de mera praktiskt orienterande delarna,

informationsbehandling och andra administrativa tekniker

med anknytning till tex personaladministration. Rapporten avslutas med det sammanfattande uttalandet ”att den forvaltningsinriktade högskoleutbildningen bör ha karaktär av samhällsvetenskaplig linje med kraftiga inslag av juridik. Detta löser givetvis inte frågan hur teknikers och ekonomers framtida behov av särskilda juridiska kunskaper skall täckas. Ur vidareutbildningstorde det därför enligt rapporten vara angeläget att utbildningen synpunkt vid de juridiska fakulteterna görs tillgänglig också för icke-jurister. En utbildning ijuridik med alternativa ingångar borde vara en tillgång, inte minst for den framtida förvaltningen, heter det avslutningsvis i rapporten. U68 säger sig också i betänkandet (sid 101) sträva efter att de kurser som ingår i juristlinjen i största möjliga utsträckning skall kunna användas dels i andra utbildningslinjer, dels som enstaka kurser”. Ändock hävdar U68 (sid 195) att denna linje ”måste läggas upp som en sammanhållen enhet, där ingående delar bygger på och kompletterar varandra. Enligt KFU tar U68 inte entydig ställning till berörda spörsmål. U68 framhållerlockså att “om det funnits ett underlag för att konstruera en kortare utbildning för mindre komplicerade arbetsuppgifter hade linjens uppläggning blivit en annan, men “enligt U68 mening finns det alltså sammanfattningsvis inte nu skäl för uppdelning av juristlinjen i etapper. Detta ställningstagande kan KFU inte finna vara underbyggt genom några redovisade undersökningsresultat. KFU anser dessutom att det redan inom en så avgränsad del av statsförvaltningen som försvaret finns ett behov av personal med förvaltningsjuridisk utbildning, som omfattar mer än enstaka kurser men inte kräver fullständig juristlinje enligt U68 förslag. Den av U68 gjorda bedömningen att behov av juridisk etapputbildning inte föreligger bör enligt KFU mening därför inte godtas. Frågan bör i stället tas upp till förnyat övervägande. KFU bedömer det vidare som angeläget att försvarets förvaltningsmyndigheters behov av att låta vissa befattningshavare komplettera sin utbildning med enstaka juridiska kurser ej heller försvåras genom krav på särskilda förkunskaper, detta speciellt sett mot bakgrund av vad U68 i annat sammanhang framhållit om att stor restriktivitet bör visas ifråga om formella förkunskapskrav.

KFU finner det tillfredsställande att U68 förslag till inom

förvaltningslinje

socionomutbildningen innebär en ökad inriktning på statlig förvaltning. Enligt KFU skulle det dock ha varit av värde om en från socionomutbildningen fristående förvaltningslinje på högskolenivå också presenterats. En sådan

134 3:2 Bilaga

då ha tillgodosett statsförvaltningens behov av en bredare allmän linje skulle av utbildningen ifråga och lett till att den blivit än mer användbar inriktning inom den statliga förvaltningen. med dess begränsning av möjligheten till etapp- U68 ställningstagande motiveras med svårigheter att kunna bedöma gångar i socionomutbildningen det arbetsmarknadsmässiga behovet härav. KFU finner detta inte utgöra ett tillräckligt motiv för en begränsning, särskilt som jämförelse kan göras med U68 motsvarande till utbildningsbehov inom det ställningstagande humanistiska ämnesområdet, som framlagts i U68 betänkande “Högskolan. KFU vill därför ifrågasätta om inte ett framläggande av flera alternativ till skulle innebära dels en välbehövlig stimulans och utbildningsgångar kanske också en styrning av de myndigheter och hjälp för, dels dessutom som genom sådan påverkan lättare skulle komma till klarhet personalgrupper mera i detalj kunde tillgodoses. om hur uppkommande utbildningsbehov Såvitt KFU kunnat fmna har U68 inte tillräckligt beaktat den återkommande utbildningens krav på att under olika skeden av en utbildning lägga av yrkesverksamhet. En ansats till inslag av arbetserfarenhet in perioder finns visserligen genom den i socionomutbildningen föreslagna praktiken omfattande 20 poäng som ingår i båda utbildningslinjerna enligt U68 förslag. Däremot har U68 inte i detta betänkande lika entydigt som i ”Högskolan” till den återkommande utbildningens princip annat än att tagit ställning och relativt allmänt omnämns i samband med den avvisas för juristlinjen socionomutbildningen. Försvaret har sedan länge praktiskt tillämpat återkommande utbildning och KFU anser det vara av stor betydelse att det for försvaret finns tillgänglig återkommande förvaltnings- och förvaltningsjuridisk utbildning i det civila

utbildningsväsendets regi. Beträffande i den föreslagna utbildningen vill KFU uppehålla detaljer uppläggningen av förvaltningslinjens grundkurs. Den skiljer sig något vid inom juristlinjen men U68 anser att möjlighet dock sig från grundkursen bör finnas av den senare grundkursen gå över till föratt efter genomgång valtningslinjen medan övergång efter förvaltningslinjens grundkurs till juär omöjlig. KFU om inte grundkursen skulle kunna ristlinjen ifrågasätter utformas så att den blev lika användbar för båda linjerna och därmed bättre kunna vad U68 själv tidigare ansett om ökad möjlighet till uttillgodose bytbarhet mellan utbildningslinjer. I de flesta kursförslag som KFU framlagt i sitt huvudbetänkande (SOU ämnesområdet. Det är där- 1974:51 och 52) ingår det personaladministrativa för av värde att förvaltningslinjen får ett inslag av valfria kurser som även

omfattar personaladministration. kan med tillfredsställelse noteras att Nämnden för I detta sammanhang socionomutbildning påbörjat en översyn av bla undervisningen i personaladministration och att försöksverksamhet med inriktning på personaladministrativ utbildning startat vid Socialhögskolan i Östersund vårtermi-

nen 1973. Avslutningsvis vill KFU framhålla att KFU - mot bakgrund av den slu-

tenhet som präglar U68 utformning av juristlinjen och den föreslagna fortsatta av förvaltningslinjen till socionomutbildningen - ställer kopplingen till om de intentioner som uttrycktes i betänkandet “Högsig tveksam

Bilaga 3:2 135

skolan”, och vilka KFU i sitt yttrande den 1 februari 1974 över det betänkandet uttryckte sin tillfredsställelse med, kommer att kunna förverkligas inom den utbildning som syftar till verksamhet inom statlig Förvaltning. l ärendets handläggning har deltagit Förutom undertecknade organisationsdirektören Folke Nihlfors, utredningsman, och experten studierektorn Stig Nyberg, Föredragande, experterna översten Per-Gunnar Brantberger och avdelningsdirektören Lennart Magnusson.

SOL 1976:15 137

5:1 Delmål vid

Bilaga grundläggande utbildning i personaltjänst gemensam för avdelnings(sektions-)chefer och detaljchefer mfl inom personal-

tjänstområdet (5.6.1)

Ämne Kravnivå Delmål

Totalförsvar någon kunskap om Sveriges militärpolitiska läge samt grunderna lör säkerhetspolitiken Försvarsmaktens utveckling under när maste planeringsperiod totalförsvarets organisation samt dess roll i samhället

med personalfunktionen samverkande civila myndigheters och andra organs uppgifter. organisation och arbetssätt Personaladmini- någon kunskap om personaladministrationens omfattning stration och roll i arbetslivet. statlig personalpolitik och personaladministration

personaladministrativa åtgärder på regional och lokal nivå

lokala förhandlingar och överläggningar anställdas och värnpliktigas ekonomiska och sociala förmåner kunskap om faktorer av betydelse för de anställdas och värnpliktigas arbetsförhållanden och miljö, bl a personalhälsovård. arbetarskydd inom försvaret. ergonomi, anpassningsgrupps verksamhet och personalsocial verksamhet samt förståelse lör olika myndigheters personal- och utbildningspolitik färdighet att utnyttja och vidareutveckla kunskaperna under kommande befattningsutbildning och senare tillämpa dessa under det problemorienterade utbildningsskedet Personaladmini- någon kunskap om befattningsanalys strativ planering planering för Värnpliktig personal bla värnpliktsplaner, förbandsomsättningsplanering, värnpliktsverkets planerings-

5:1 138 Bilaga

Ämne Delmål

och uppföljningssystem och krigsorganisationsplaner planering för anställd personal, bl a personalstats- och personalplanering Personalvård någon kunskap om personalvården vid försvaret, historik, uppgifter och mål samt bestämmelser och underlag för utbildning i personalvård personalvårdens organisation, uppgifter och ledning på central och regional nivå, soldathemsverksamheten, själavården. bildnings- och förströelseverksamheten samt övriga trivselfrämjande åtgärder för anställda och värnpliktiga personalvårdens organisation och uppgifter under beredskap och krig, bl a krigsgravtjänst samt förståelse for personalvårdsverksamheten personalvårdens mål och genomförande personalvårdens organisation, uppgifter och ledning på lokal nivå chefs personalvårdsuppgifter samt principer och regler för enskild rådgivning samt medvetenhet om betydelsen av personalfunktionens aktivt personalvårdande insatser för den enskilde och myndigheten ge enskild rådgivning medverka till att skapa förståelse för personalvårdens betydelse for organisationen och den enskilde Personalledning någon kunskap om arbetets organisation, arbetsledarens och personal- ställning, ansvar och uppgifter samverkan centrala personaladministrativa organs uppgifter värnpliktskonferensens syfte samarbetsformer och beslutsfunktioner på arbetsplats syftet med den företagsdemokratiska verksamheten vid försvaret bestämmelser for nämnd- och kommittéverksamhet, olika förtroendemäns uppgifter och ställning forslagsverksamhet avseende såväl anställda som värnpliktiga handlägga frågor om personalens medinflytande och medbestämmanderätt

Bilaga 5:1 139

Ämne Kravnivå Delmål

fullgöra åligganden som myndighetsrepresentant i olika samverkansorgan, beslutsorgan och vid lokala Förhandlingar samt att inse betydelsen av den enskildes medinflytande Personalredo- någon kunskap om personalredovisningens ändamål och visning omfattning system För personalredovisning, registerorganisation statistik i samband med personalredovisning samverkan med mobiIiserings-. utbildningsplanläggande och krigsplacerande samt utbildningsredovisande myndighet hemvärns- och frivilligavdelningens personalredovisande uppgifter grundläggande bestämmelser lör uttagning, tillhörighet, inkallelse. anstånd, uppskov, ändring av värnpliktsforhållanden, vapenfri tjänst, totalvägran personalredovisning och personalersättning i krig personaltabeller redovisning av aspiranter och blivande kompanibeläl personregistrering, bla beredskapsregistrering, dispositionsrätt, förordnande grundläggande bestämmelser lör krigsplacering kunskap om granskningsnämndens verksamhet och betydelse färdighet att tillämpa bestämmelserna För granskningsnämndens verksamhet lnskrivning av någon kunskap om inskrivningsverksamhetens ändamål värnpliktiga inskrivningsnämnd, värnpliktsnämnd, vapenfrinämnd medicinska och psykologiska prövningar lördelningsbehov kunskap om inskrivningsresultatens innebörd fárdighets, kunskaps- och yrkesregistrering färdighet att utnyttja inskrivningsresultaten inom eget ansvarsområde

140 Bilaga 5:1

Ämne Kravnivå Delmål

Utrednings- och någon kunskap om hur information och utbildning avseende kommunikations- samtalsmetodik organiseras och leds teknik kunskap om utrednings-, sammanträdes-, konferensoch förhandlingstekniker de olika faserna i ett utredningsarbete berednings- och föredragningsteknik principerna för planering, genomförande och utvärdering av utvecklingssamtal, anställnings- och avgångsintervjuer. enklare problemsamtal samt förståelse för den sociala dynamikens betydelse och den egna rollen i dessa samtalssituationer färdighet att utforma meddelanden. protokoll och promemorior samt sträva efter att nyansera de språkliga uttrycksmedlen bereda och föredra ärenden planera och medverka i sammanträden och konferenser tillämpa samtals- och intervjumetoder inom eget arbetsområde samt verka för att dessa kommer till användning och vidareutvecklas inom egen myndighet Allmän för- någon kunskap om den offentliga förvaltningen valtning förvaltningsmyndighets allmänna åligganden försvarets perspektivplanering, programplaner, budgetarbete kunskap om personalbudgetering enligt försvarets planerings-och ekonomisystem - FPE

färdighet att tillämpa FPE-systemet inom personaltjänstområdet Kameral verk- någon kunskap om försvarets kassatjänst och om kameralensamhet hetens medverkan vid anställning och_ entledigande Expeditionstjänst någon kunskap om klassificering och dokumentation med kontorsteknik kunskap om grundläggande bestämmelser för expeditionstjänsten inom personalenhet färdighet att tillämpa kunskaperna inom eget ansvarsområde Rättskunskap någon kunskap om statstjänstemannalagen. statstjänstemannastadgan. semesterlagen lagen om förenings- och forhandlingsrätt lagen om anställningsskydd

Bilaga 5:] 141

Ämne Kravnivå Delmål

arbetarskyddslag, kungörelse och särskilda föreskrifter för arbetarskyddsverksamheten inom försvaret värnpliktsförfattningar lagar och förordningar som träder i kraft under beredskap och krig den militära strafflagstiftningen, disciplinära rättsregler, besvär rättshjälpslagen och skadeståndslagen kunskap om förvaltningslagen, tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen, datalagen statstjänstemännens ofTentligrättsliga ställning färdighet att utnyttja och vidareutveckla kunskaperna under kommande befattningsutbildning och senare tillämpa dessa under det problemorienterade utbildningsskedet Rationalise- någon kunskap om rationaliseringens betydelse för ekonomi ringskunskap och arbetsmiljö, ergonomi kunskap om metoder för arbetsplanering och vardagsrationalisering färdighet att tillämpa principerna för vardagsrationa- Iisering med beaktande av hur den anställdes situation påverkas ADB-kunskap någon kunskap om databehandling (målsättning, arbetsmoment, hjälpmedel) datorns uppbyggnad och funktion. teckenrepresentation, databärare systemarbete produktionskörning personalredovisningssystem i datasammanhang kunskap om utarbetande av indata i samband med förekommande redovisningsrutiner tolkning av utdata samt förståelse lör ADB-teknikens möjligheter färdighet att utarbeta indata och tolka utdata Psykologi någon kunskap om socialpsykologisk syn på organisationers funktionssätt samt besluts-, kommunikations- och arbetsprocesser kunskap om motivationsteorier. behov och drivkrafter, som påverkar individers och gruppers beteenden och funktionsvillkor i arbetslivet

5:1 142 Bilaga

Ämne Kravnivå Delmål

orsaker och sammanhang ifråga om avvikande beteenden. personliga problem av olika slag. försvarsmekanismer, stress, konlliktreaktioner orsaker till och utvecklingsförlopp för konflikter inom och mellan grupper i organisationen samt metoder för att behandla konflikter hur attityder bildas och förändras och mekanismer för psykologiska förändringar i organisationer samt förståelse för en helhetssyn på begreppen organisation och arbetsmiljö samt hur socialpsykologiska faktoreri vid mening påverkar dessa principer för psykologisk urvalsverksamhet färdighet att inom eget ansvarsområde utnyttja beteendevetenskaplig expertis samt tillämpa beteendevetenskapliga begrepp och metoder i urvalssammanhang Informations- någon kunskap om modeller för information och användning teknik av information tillvägagångssätt vid analys av informationsbehov kunskap om framtagande av informationsunderlag tekniker vid utarbetande av informationsmaterial praktisk informationsverksamhet färdighet att planera och genomföra intern och extern informationsverksamhet

Bilaga 5:2 Delmål vid

befattningsutbildning

i för

personaltjänst (blivande)

chefer för

personalavdelning (-sektion) vid fo-regemente (motsv) (5.6.2)

Ämne Kravnivå Delmål

Totalförsvar någon kunskap om personaltillgångarnas utveckling och fördelning inom totalförsvaret administrativ försvarskunskap principer för informationstjänsten i krig kunskap om grundläggande bestämmelser för forsvarsinformation. principer for försvarsupplysning i fred inåtriktad försvarsupplysning, information av anställda och värnpliktiga samt förståelse för det civila samhällets behov av försvarsinformation färdighet att tillämpa bestämmelserna for försvarsinformation samt för försvarsupplysning i

lf

fred Stabstjänst någon kunskap om stabstjänsten inom militärområdesstab och taktik och vid värnpliktskontor kunskap om stabsarbetets omfattning i fred och uppgifternas fördelning inom personalenhet i regional och lokal instans stabstjänsten inom sektion 3 i krig kraven på personaltjänsten under olika förhållanden. möjligheterna att tillgodose kraven och hur personalläget kan påverka besluten samt förståelse för betydelsen av ett väl fungerande stabsarbete färdighet att planera och leda stabsarbete under fredsoch krigsförhållanden bedöma möjligheterna att tillgodose kraven på personaltjänsten i krig utarbeta order och anvisningar för personaltjänsten i fred och krig

144 Bilaga 5:2

Ämne Kravnivå Delmål

Mobiliserings- kunskap om principerna för mobiliserings- och krigsoch krigsplan- planläggning i allmänhet läggning instruktioner för mobiliserings, kuppoch krigsplanläggning, order, ansvarsförhållanden och planer personalbehov samt arbetskraft vid mobilisering planläggning vid egen myndighet färdighet att tillämpa bestämmelserna För mobilisering och krigsplanläggning inom eget ansvarsområde Personaladmini- kunskap om personaladministrationens omfattning stration och roll i arbetslivet, statlig personalpolitik och personaladministration samt

medvetenhet om personalpolitiken som en väsentlig del av produktionsaktiviteten personaladministrativa åtgärder i regional och lokal instans och inom eget ansvarsområde samt ökad förståelse för åtgärdernas betydelse även för den enskilde

tjänster, beteckning av tjänster, tjänstebeskrivningar, personallörteckningar. försvarsväsendets rulla bestämmelser för yrkesinformation, rekrytering, anställningslörfarande (inkl. personalkontroll), kompetensbedömningar, arbets- och meritvärdering. placering i befattning, befordran, vikariat, avsked bestämmelser och rutiner lör kommendering, frivillig tjänstgöring. tjänstledighet, uppsägning. anställnings upphörande, avgång ur tjänst bestämmelser För omplacering och anställningstrygghet vitsord, urval bestämmelser lör tjänsteförening, omstationering och anstånd med omstationering särskilda bestämmelser för personal. anställd i reserven och på reservstat

pensions- och lörsäkringsbestämmelser värnpliktigas och deras anhörigas ekonomiska och sociala Förmåner lörhandlingsorganisation, -tvister, besvär, lokala förhandlingar och överläggningar, löne- och avtalsfrågor

5:2 145 Bilaga

Ämne Kravnivå Delmål

färdighet att tolka och tillämpa personaladministrativa bestämmelser leda den personaladministrativa verksamheten inom eget ansvarsområde Personaladmini- kunskap om värnpliktsverkets planerings- och uppstrativ plane- följningssystem, krigsorganisationsplaring ner, befattningsanalys förbandsomsättningsplanering planering för värnpliktig personal planering for anställd personal särskilda bestämmelser och rutiner för planering av reservpersonalens tjänstgöring färdighet att tillämpa bestämmelserna inom eget ansvarsområde med insikt om betydelsen av den enskildes medinllytande Personalvård kunskap om bestämmelser for lokal utbildning i personalvård färdighet att organisera och leda lokal personalvårdsutbildning Personalledning kunskap om bestämmelser för lokal utbildning i peroch personalsam- sonalledning och personalsamverkan verkan färdighet att organisera och leda lokal utbildning i personalledning och personalsamverkan Personalredo- kunskap om personalredovisningens ändamål och visning omfattning samt insikt om dennas betydelse såväl för den enskilde som för hans krigsförband personalredovisning inom totalförsvaret, planering för krigsarbetsmarknaden, civilförsvarets personalrekrytering och redovisning grundläggande bestämmelser för uttagning. tillhörighet, användbarhet, registrering, utbildnings- och sjukredovisning registerbeskrivningar enligt personalredovisningsinstruktion inkallelse till grund- och repetitionsutbildning bevakningsrutiner vid grund- och repetitionsutbildning inmönstring personalrapportering om inställelse, forändringar under tjänstgöring och i samband med hemförlovning och utryckning

146 Bilaga 5:2

Ämne Kravnivå Delmål

grundläggande bestämmelser för anstånd och befrielse, ändring av värnpliktsförhållanden m m uppskov, vapenfri tjänst, bistånds- och katastrofutbildning bestämmelser För krigsplacering kontroll av krigsplaceringsläge personalkontroll i samband med krigsplacering och värnpliktstjänstgöring redovisning av frivillig personal värnpliktsverkets förbandsvärderingssystem personalredovisning och personalersättning i krig färdighet att tillämpa bestämmelserna inom eget ansvarsomráde (-stadgan). se- Rättskunskap kunskap om statstjänstemannalagen mesterlagen lagen om Forenings- och förhandlingsrätt lagen om anställningsskydd arbetarskyddslag. kungörelse och särskilda Föreskrifter for arbetarskyddsverksamheten inom Försvaret värnpliktsförfattningar lagar och förordningar som träder i kraft under beredskap och krig den militära stramagstiftningen, disciplinära rättsregler. besvär rättshjälpslagen och skadeståndslagen färdighet att tillämpa nämnda lagar och bestämmelser inom eget ansvarsområde

Bilaga 5:3 Delmål vid

befattningsutbildning

i för

personaltjänst (blivande)

chefer för allmän vid fo-

detalj regemente (motsv) (5.6.3)

Ämne Kravnivå Delmål

Stabstjänst kunskap om grunderna for stabsarbete, stabsarbetets omfattning och uppgifternas fördelning inom personalenhet (motsv) samt förståelse for betydelsen av ett väl fungerande stabsarbete färdighet att tillämpa reglerna for stabsarbete Mobiliserings- kunskap om principerna för mobiliseringsplanläggplanläggning ning i allmänhet instruktioner för mobiliserings-och kuppplanläggning, order. ansvarsförhållanden och planer m m personalbehov samt arbetskraft vid mobilisering planläggning vid egen myndighet färdighet att tillämpa bestämmelserna for mobilisering inom eget ansvarsområde Personaladmini- kunskap om personaladministrationens omfattning stration och roll i arbetslivet, statlig personalpolitik och personaladministration samt medvetenhet om personalpolitiken som en väsentlig del av produktionsaktiviteten personaladministrativa åtgärder i regional och lokal instans och inom eget ansvarsområde samt ökad förståelse for åtgärdernas betydelse även for den enskilde tjänster, beteckning av tjänster, tjänstebeskrivningar, personalföneckningar, försvarsväsendets rulla bestämmelser for rekrytering, anställningsförfarande (inkl personalkontroll)

148 Bilaga 5:3

Ämne Kravnivå Delmål

kompetensbedömningar, arbets- och meritvärdering, befordran. placering i befattning, vikariat, avsked bestämmelser och rutiner för kommendering. frivillig tjänstgöring. tjänstledighet, uppsägning, anställnings upphörande, avgång ur tjänst bestämmelser för omplacering och anställningstrygghet bestämmelser för tjänsteforening, lönegradsbefordran. omstationering och anstånd med omstationering vitsord. urval tjänstetidsberäkning m m bestämmelser om arvodestjänster, arvoden och arbetstidsbestämmelser pensions- och försäkringsbestämmelser bestämmelser om innehav och utövning av militär tjänst särskilda bestämmelser För civilmilitär och civil personal samt lör personal anställd i reserven eller på reservstat rullkortsrapportering och övrig personalrapportering av anställda värnpliktigas och deras anhörigas ekonomiska och sociala Förmåner förhandlingsorganisation, -tvister, besvär, lokala förhandlingar och överläggningar. löne- och avtalsfrågor färdighet att tillämpa de personaladministrativa bestämmelserna inom eget ansvarsområde leda den personaladministrativa verksamheten inom eget ansvarsområde Personaladmini- kunskap om planering för anställd personal med insikt strativ planering om betydelsen av den enskildes medinflytande särskilda bestämmelser och rutiner för planering av reservpersonalens tjänstgöring färdighet att tillämpa bestämmelserna inom eget ansvarsområde statstjänstemannalagen (-stadgan), se- Rättskunskap kunskap om mesterlagen lagen om lörenings- och Forhandlingsrätt lagen om anställningsskydd

5:3 149 Bilaga

Ämne Kravnivä Delmål

arbetarskyddslag, kungörelse och särskilda föreskrifter för arbetarskyddsverksamheten inom försvaret värnpliktsförfattningar rättshjälpslagen och skadeståndslagen den militära strafflagstiftningen, disciplinära rättsregler, besvär Föreskrifter för tagande i förvar, beslag. efterspaning. bötesanmälan. rapportering till rikspolisstyrelse och länsstyrelse, mi» litärförhör, straffregisterförare och bevakare lagar och förordningar som träder i kraft under beredskap och krig färdighet att tillämpa nämnda lagar och bestämmelser inom eget ansvarsområde

Bilaga 5:4 Delmål vid

befattningsutbildning

i för

personaltjänst (blivande)

chefer för vid fo-

värnpliktsdetalj regemente (motsv) (5.6.4)

Ämne Kravnivá Del mål

Stabstjänst kunskap om grunderna för stabsarbete, stabsarbetets omfattning ochuppgifternas fördelning inom personalenhet samt förståelse för betydelsen av ett väl fungerande stabsarbete färdighet att tillämpa reglerna för stabsarbete Mobiliserings- kunskap om principerna för mobiliseringsplanläggplanläggning ning i allmänhet instruktioner för mobiliserings-och kuppplanläggning, order. ansvarsförhållanden och planer m m personalbehov samt arbetskraft vid mobilisering planläggning vid egen myndighet färdighet att tillämpa bestämmelserna för mobilisering inom eget ansvarsområde Personaladmini- kunskap om värnpliktigas och deras anhörigas ekonostration miska och sociala förmåner färdighet att lämna råd och upplysningar angående värnpliktsförmáner Personaladmini- kunskap om värnpliktsverkets planerings- och uppstrativ planering följningssystem, krigsorganisationsplaner och befattningsanalys förbandsomsättningsplanering värnpliktsplanema färdighet att tillämpa bestämmelserna inom eget ansvarsområde Personalredo- kunskap om ändamål och personalredovisningens visning omfattning samt insikt om dennas betydelse såväl för den enskilde som för hans krigsförband

152 Bilaga 5 :4

Ämne Kravnivå Delmål

personalredovisning inom totalförsvaret, planering för krigsarbetsmarknaden, civilförsvarets personalrekrytering och redovisning grundläggande bestämmelser för uttagning. tillhörighet, användbarhet, registrering. utbildnings- och sjukredovisning registerbeskrivningar enligt personalredovisningsinstruktion uppläggning i tjänstgöringsregister inplacering av personal för grund- och repetitionsutbildning, ändringar i tjänstgöringsregister samt uppläggning av inställelseplatsregister inkallelse till grund- och repetitionsutbildning bevakningsrutiner vid grund- och repetitionsutbildning. listor och tjänstgöringshandlingar, inmönstring personalrapportering om inställelse, forändringar under tjänstgöring och i samband med hemfdrlovning och utryckning grundläggande bestämmelser för anstånd och befrielse, ändring av värnpliktsförhållanden, omfördelning till annan befattningstyp samt ändring av planerat inryckningsår uppskov, vapenfri tjänst. bistånds- och katastrofutbildning grundläggande bestämmelser och rutiner för krigsplacering kontroll av krigsplaceringsläge personalkontroll i samband med krigsplacering och värnpliktstjänstgöring redovisning av frivillig personal krigsplaceringshandlingar. värnpliktsverkets förbandsvärderingssystem personalredovisning och personalersättning i krig god färdighet att tillämpa bestämmelser och rutiner för krigsplacering och ändring av Värnpliktsförhållanden tillämpa rutiner för tjänstgöring av värnpliktiga (förberedelser för och inkallelse till tjänstgöring, redovisning under tjänstgöring samt åtgärder i samband med utryckning)

sou 1976:15 Bilaga 5:4 153

Ämne Kravnivå Delmål

tillämpa bestämmelserna lör granskningsnämnds verksamhet Rättskunskap kunskap om värnpliktsförfattningar uppskovskungörelsen hemvärnskungörelsen färdighet att tillämpa nämnda Författningar

Bilaga 5:5 Delmål vid i befattningsutbildning personaltjänst för (blivande) chefer

för vid

personalvårdsdetalj fo-rege-

mente (motsv) (5.6.5)

Ämne Kravnivå Delmål

Totalforsvar någon kunskap om försvarsmaktens organisation centralt. regionalt och lokalt i fred och krig utbildningssystemet inom försvarsmakten samt värnpliktsidén och dess innebörd underhållstjänst och sambandstjänst inom försvaret i fred och krig krigsfångtjänst kunskap om lokal organisation inom egct verksamhetsområde färdighet att bedöma hur den militära arbetsmiljön påverkar verksamheten Stabstjänst kunskap om grunderna for stabsarbete i fred och krig, stabsarbetets omfattning och uppgifternas fördelning inom personalfunktionen samt förståelse for betydelsen av ett väl fungerande stabsarbete beteckningar på lägeskartor och förkortningar färdighet att tillämpa reglerna för stabsarbete inom eget ansvarsområde Mobiliserings- kunskap om principer för mobiliserings- och krigsoch krigs- planläggning i allmänhet planläggning instruktioner m m for mobiliserings- och krigsplanläggning avseende personalvården färdighet att tillämpa bestämmelserna inom eget ansvarsområde Personaladmini- kunskap om förhandlingsorganisation. -tvister, bestration svär. lokala förhandlingar

156 Bilaga 5:5

Ämne Kravnivå Del mål

anställdas och värnpliktigas samt deras anhörigas ekonomiska och sociala förmåner arbetsmarknadsorientering och yrkesvägledning for värnpliktiga personalsociala åtgärder främst vad gäller arbetsförhållanden och miljö, personalhälsovård och arbetarskyddsverksamhet färdighet att tolka och tillämpa personaladministrativa bestämmelser inom eget ansvarsområde Personalvård kunskap om personalvården vid försvaret, organisation, uppgifter och mål samt genomförande under såväl fred som krig bl a krigsgravtjänst underlag for utbildning i personalvård, inlärnings- och utbildningsteorier, metoder för utbildning. utbildningshjälpmedel och dess användning färdighet att leda och organisera personalvårdsverksamheten vid egen enhet organisera, leda och medverka i utbildning beträffande personalvård Personalledning kunskap om centrala personaladministrativa organs och personalsam- uppgifter verkan värnpliktskonferensens syfte. nominering av kandidater och val miIitärområdeskonferenser för värnpliktiga, värnpliktskonferensens arbetsgrupps uppgifter och verksamhet bestämmelser for lokal utbildning i personalledning och personalsamverkan färdighet att medverka vid utvecklingen av personalsamverkan handlägga frågor om värnpliktskonferenser, militärområdeskonferenser och liknande verksamhet för värnpliktiga medverka i lokal utbildning i personalledning och personalsamverkan Personalredo- kunskap om vapenfri tjänst och totalvägran visning färdighet att informera om bestämmelser for vapenfri tjänst Rättskunskap kunskap om statstjänstemannalagen l-stadgan). semesterlagen lagen om förenings- och förhandlingsrätt lagen om anställningsskydd arbetarskyddslag, kungörelse och särskilda föreskrifter för arbetarskyddsverksamheten inom försvaret

Bilaga 5:5 157

Ämne Kravnivå Delmål

lagar och förordningar som träder i kraft under beredskap och krig, internationella konventioner den militära stramagstiftningen. disciplinära rättsregler. besvär påföljder rättshjälpslagen och skadeståndslagen färdighet att tillämpa bestämmelserna inom eget ansvarsområde Psykologi någon kunskap om psykologiska reaktioner inför krigsfara och krig soldatens reaktioner före och efter strid åtgärder lör att öka den psykiska motstândsförmâgan

Bilaga 5:6 Delmål vid ämnes- och befatt-

ningsinriktad utbildning for plu-

tonsofficerare vid personal-

avdelnings allmänna vid detalj fo-regemente (motsv) (5.6.6)

Ämne Kravnivå Delmål

Personaladmini- någon kunskap om statlig personalpolitik och personaladmistration nistration samt medvetenhet om personalpolitiken som en väsentlig del av produktionsaktiviteten beteckning av tjänster. tjänstebeskrivningar. personallörteckningar allmänna bestämmelser för anställning och anställnings upphörande särskilda bestämmelser for civil och civilmilitär personal arbetstidsn rese- och traktamentsbestämmelser löner och andra förmåner vid olika former av tjänstgöring pensions- och försäkringsbestämmelser kunskap om personaladministrativa åtgärder i regional och lokal instans samt ökad förståelse För åtgärdernas betydelse även för den enskilde allmänna bestämmelser för rekrytering, personalkontroll bestämmelser för innehav och utövning av militär tjänst särskilda bestämmelser for reservpersonal bestämmelser och rutiner för kommendering och tjänstledighet rullkortsrapportering samt övrig rapportering av anställd personal frivillig tjänstgöring, Förmåner

5:6 160 Bilaga

Ämne Kravnivå Delmål

färdighet att tillämpa personaladministrativa bestämmelser inom eget verksamhetsområde Personaladmini- någon kunskap om personalplanering med insikt om betydelstrativ planering sen av den enskildes medinflytande kunskap om särskilda bestämmelser och rutiner för planering av reservpersonalens tjänstgöring färdighet att tillämpa bestämmelserna inom eget verksamhetsområde Personalvård någon kunskap om personalvården vid försvaret, historik, uppgifter och mål personalvårdens organisation. uppgifter och ledning samt mål och genomförande på lokal nivå Personalledning någon kunskap om arbetets organisation. arbetsledarens och personal- ställning, ansvar och uppgifter samverkan centrala personaladministrativa organs uppgifter kunskap om samarbetsformer och beslutsfunktioner på lokal nivå syftet med den företagsdemokratiska verksamheten vid försvaret nämnd- och kommittéverksamhet. olika fortroendemäns uppgifter och ställning förslagsverksamhet m m färdighet att biträda vid handläggning av ärenden rörande medinflytande och medbestämmande Personalredo- personalredovisningens ändamål och någon kunskap om omfattning samt visning insikt om dennas betydelse personalredovisningssystem statistik i samband med personalredovisning grundläggande bestämmelser for uttagning, tillhörighet och ändring av värnpliktsförhållanden kunskap om redovisning av aspiranter färdighet att tillämpa bestämmelserna for redovisning av aspiranter av någon kunskap om inskrivningsverksamhetens ändamål. orlnskrivning värnpliktiga ganisation och omfattning

Bilaga 5:6 161

Ämne Kravnivå Delmål

kunskap om fárdighets-. kunskaps- och yrkesregistrering färdighet att utnyttja inskrivningsresultaten i samband med antagning av aspiranter Rättskunskap någon kunskap om statstjänstemannalagen, se- -stadgan, mesterlagen lagen om förenings- och förhandlingsrätt lagen om anställningsskydd arbetarskyddslag, kungörelse och särskilda föreskrifter för arbetarskyddsverksamheten inom försvaret forvaltningslagen, tryckfrihetsförordningen. sekretesslagen, datalagen den militära strafllagstiftningen, disciplinära rättsregler, besvär rapportering till rikspolis- och länsstyrelse militärförhör kunskap om Föreskrifter för straffregisterförare och bevakare skadeståndslagen om ersättningsmål färdighet att tillämpa bestämmelserna inom eget verksamhetsområde Rationaliserings- någon kunskap om rationaliseringens betydelse för ekonomi kunskap och arbetsmiljö. vardagsrationalisering, ergonomi ADB-kunskap någon kunskap om databehandling (målsättning, arbetsmoment. hjälpmedel) datorns uppbyggnad och funktion, teckenrepresentation, databärare systemarbete produktionskörning personalredovisningssystem i datasammanhang kunskap om utarbetande av indata i samband med förekommande redovisningsrutiner tolkning av utdata och förståelse for ADB-teknikens möjligheter färdighet att utarbeta indata och tolka utdata Psykologi någon kunskap om socialpsykologisk syn på organisationer, funktionssätt samt besluts-, kommunikations- och arbetsprocesser motivationsteorier, behov och drivkrafter som påverkar individers och gruppers beteenden och funktionsvillkori arbetslivet hur attityder bildas och förändras

162 Bilaga 5:6

Ämne Kravnivå Delmål

kunskap om principer För psykologisk urvalsverksamhet färdighet att biträda vid psykologisk urvalsverksamhet

Bilaga 5:7 Delmål vid ämnes- och befatt-

ningsinriktad utbildning för kansli-

skrivare vid personalavdel-

nings värnpliktsdetalj vid fo-rege-

mente (motsv) (5.6.7)

Ämne Kravnivå Delmål

Personaladmini- någon kunskap om personaladministrationens omfattning stration och roll i arbetslivet statlig personalpolitik och personaladministration Personaladmini- någon kunskap om krigsorganisationsplaner strativ planering kunskap om värnpliktsplaner värnpliktsverkets planerings- och uppföljningsystem färdighet att tillämpa bestämmelserna inom eget verksamhetsomrâde Personalvård någon kunskap om personalvården vid försvaret. historik, uppgifter och mål personalvårdens organisation, uppgifter och ledning samt mål och genomförande på lokal nivå Personalledning någon kunskap om arbetets organisation, arbetsledarens och personalsam- ställning, ansvar och uppgifter verkan centrala personaladministrativa organs uppgifter, bla vapenfrinämnden, värnpliktsnämnden bestämmelser för nämnd- och kommittéverksamhet, olika förtroendemäns uppgifter och ställning, förslagsverksamhet rn m samarbetsformer och beslutsfunktioner på lokal nivå Personalredo- någon kunskap om personalredovisningens ändamål och visning omfattning samt insikt om dennas betydelse personalredovisningssystem statistik i samband med personalredovisning, personalkontroll i samband med värnpliktstjänstgöring

5:7 164 Bilaga

Ämne Kravnivå Delmål

grundläggande bestämmelser for utttagning. tillhörighet. användbarhet, registrering, utbildnings- och sjukredovisning grundläggande bestämmelser för anstånd och befrielse, ändring av värnpliktsförhållanden. omfördelning till annan befattningstyp samt ändring av planerat inryckningsår uppskov, vapenfri tjänst, totalvägran personalredovisning och personalersättning i krig register personaltabeller kunskap om personalregistrering, av- och omregistrering tjänstgöringsregister for personalbehov vid grund- och repetitionsutbildning, inkallelse, bevakningsrutiner. listor och tjänstgöringshandlingar. krigsplaceringshandlingar rapportering av inställelse. hemförlovning och utryckning förändringar under tjänstgöring färdighet att enligt anvisningar upprätta underlag för inkallelser och databehandling sammanställa och upprätta handlingar av rutinkaraktär i samband med in- och utryckning någon kunskap om statstjänstemannalagen. -stadgan, se- Rättskunskap mesterlagen. statstjänstemännens offentligrättsliga ställning förvaltningslagen, tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen. datalagen värnpliktsforfattningar uppskovskungörelsen hemvärnskungörelsen någon kunskap om databehandling (målsättning, arbetsmo- ADB-kunskap ment, hjälpmedel) datorns uppbyggnad och funktion. teckenrepresentation, databärare systemarbete produktionskörning personalredovisningssystem i datasammanhang kunskap om utarbetande av indata i samband med förekommande redovisningsrutiner

SOU l976:l5

Bilaga 5:7 165

Ämne Kravnivå Delmål

tolkning av utdata och förståelse lör ADB-teknikens möjligheter färdighet att utarbeta indata och tolka utdata Psykologi någon kunskap om socialpsykologisk syn på organisationers funktionssätt samt besluts-, kommunikations- och arbetsprocesser motivationsteorier, behov och drivkrafter, som påverkar individers och gruppers beteenden och funktionsvillkor i arbetslivet hur attityder bildas och förändras

sou 1976:15 167

Bilaga 5:8 Delmål vid i

befattningsutbildning

personaltjänst för

(blivande) avdelnings(detalj-)chefer inom personal-

redovisningsfunktionen vid värn-

pliktsverket (5.6.8)

Ämne Kravnivä Delmål

Totalförsvar kunskap om personaltillgångarnas utveckling och Fördelning inom totalförsvaret administrativ försvarsberedskap uppgifter, organisation och arbetssätt vid civila myndigheter och andra organ, samverkande med personalfunktionen färdighet att samverka med berörda myndigheter ur totalförsvaret angående tillgodoseende av personalbehov

Stabstjänst kunskap om stabsarbetets omfattning i fred och uppoch taktik gifternas Fördelning inom personalsektion (-avdelning) i regional och lokal instans samt inom värnpliktskontor stabstjänsten inom sektion 3 och vid värnpliktskontor i krig krav på personaltjänsten under olika förhållanden, möjligheterna att tillgodose kraven och hur personalläget kan påverka besluten samt förståelse för betydelsen av ett väl fungerande stabsarbete färdighet att planera och leda stabsarbetet bedöma möjligheterna att tillgodose kraven på personaltjänsten i krig utarbeta order och anvisningar För personaltjänsten Mobiliserings- kunskap om principerna för mobiliserings- och krigsoch krigs- planläggning i allmänhet planläggning instruktioner för mobiliserings-, kuppoch krigsplanläggning, order, ansvarsförhållanden, planer och bestämmelser i övrigt

168 5:8 Bilaga

Ämne Kravnivå Delmål

samarbetet mellan mobiliseringsmyndighet och värnpliktskontor personalbehov samt arbetskraft vid mobilisering planläggning vid egen myndighet, planernas omfattning och utformning fardighet att tillämpa bestämmelserna for mobilisering och krigsplanläggning inom eget ansvarsområde Personaladmini- kunskap om värnpliktigas och deras anhörigas ekonostration miska och sociala förmåner färdighet att lämna råd och upplysningar angående värnpliktsförmåner Personaladmini- någon kunskap om försvarsmaktens personella utveckling på strativ planering kort och lång sikt kunskap om värnpliktssystem och värnpliktsutredningar värnpliktsverkets planerings- och uppföljningssystem, befattningsanalys förbandsomsättningsplanering värnpliktsplanerna försvarsgrenschefernas krigsorganisationsplaner personalmagasinets innehåll god färdighet att tillämpa bestämmelserna inom eget ansvarsområde Personalledning kunskap om bestämmelser för lokal utbildning i peroch personal- sonalledning och personalsamverkan samverkan färdighet att organisera och leda lokal utbildning i personalledning och personalsamverkan Personalredo- kunskap om personalredovisningens ändamål och omfattning samt visning insikt om dennas betydelse såväl för den enskilde som för hans krigsförband personalredovisningssystemets uppbyggnad. system- och programförutsättningar för de olika redovisningsrutinerna värnpliktsverkets uppgifter, ansvarsförhållanden, samverkan med militärbefálhavare, utbildnings-, utbildningsredovisande, utbildningsplanläggande och krigsplacerande myndigheter personalredovisning inom totalförsvaret, planering för krigsarbetsmarknaden samt civilförsvarets personalrekrytering och redovisning

SOU 1976: l5 5:8 169 Bilaga

Ämne Kravnivå Delmål

grundläggande bestämmelser lör uttagning, tillhörighet, användbarhet, registrering, utbildnings- och sjukredovisning samt för tjänstgöring registerbeskrivningar enligt personalredovisningsinstruktion Förberedelse för och inkallelse till tjänstgöring bla utsökning av personal och dennas uppläggning i tjänstgöringsregister samt uppläggning av inställelseplatsregister bevakningsrutiner vid grund- och repetitionsutbildning tjänstgöringshandlingar, inmönstring personalrapportering om inställelse, lörändringar under tjänstgöring och i samband med hemiörlovning och utryckning efterspaning och bötesanmälan grundläggande bestämmelser för anstånd och befrielse. ändring av värnpliktsförhållanden, omiördelning till annan beljattningstyp samt ändring av planerat inryckningsär uppskov, vapenfri tjänst. bistånds- och katastrofutbildning rutiner för ändring av värnpliktslörhål- Ianden delgivning av och talan mot beslut i värnpliktsärenden m m rutiner för personregistrering grundläggande bestämmelser och rutiner för krigsplacering krigsplacering och kompletteringsinkallelse till repetitionsutbildning med hjälp av datoriörslag rutin lör krigsplacering i samband med krigsorganisatoriska förändringar kontroll av krigsplaceringsläge redovisning av hemvärnspersonal och frivillig personal krigsplaceringshandlingar, värnpliktsverkets lörbandsvärderingssystem personalkontroll i samband med krigsplacering, personalredovisning och personalersättning i krig färdighet att utveckla förekommande personalredovisningsrutiner och härvid formulera

5:8 170 Bilaga

Ämne Kravnivå Delmål

saksidans krav på det systemarbete som erfordras för databehandling utnyttja förekommande maskinella hjälpmedel tillämpa bestämmelser och rutiner inom hela personalredovisningsområdet god färdighet att tillämpa bestämmelser och rutiner inom eget ansvarsområde lnskrivning av någon kunskap om värnpliktsverkets fackmässiga instruktiovärnpliktiga ner för inskrivningsverksamheten systembeskrivning, register- och rutinbeskrivningar reseplanering ändring och kontroll av prövningsdata fördelningsmodellen inskrivningsnämnds verksamhet kunskap om fördelningsbehov kraven på olika befattningstyper färdighet att tillämpa bestämmelserna inom eget ansvarsområde Rättskunskap kunskap om statstjänstemannalagen. statstjänstemannastadgan. semesterlagen lagen om förenings- och förhandlingsrätt lagen om anställningsskydd värnpliktsförfattningar uppskovskungörelsen hemvärnskungörelsen arbetarskyddslag, kungörelse och särskilda föreskrifter för arbetarskyddsverksamheten inom försvaret den militära strafflagstiftningen, disciplinära rättsregler besvär över disciplinstraff, fullföljdsinlaga, påföljder rättshjälpslagen och skadeståndslagen lagar och förordningar som träder i kraft vid beredskap och krig färdighet att tillämpa nämnda lagar och bestämmelser inom eget ansvarsområde olika typer av informationssystem, ut- ADB-kunskap någon kunskap om veckling och modifiering av datorbaserade informationssystem dators uppbyggnad. datorapplikationer programmering

Bilaga 5:8 171

Ämne Kravnivå Delmål

kunskap om informationssystem som berör egen verksamhet systemering databehandlingsteknik Försvarsmaktens speciella krav särskilt beträffande driftsäkerhet och sekretess värdet men också begränsningarna av datorstödda informationssystem som hjälpmedel i beslutsprocessen ansvaret för att personalredovisningssystemet fortlöpande vidareutvecklas och förbättras samt betydelsen av berörd personals medverkan färdighet att fungera som sakansvarig för ADB-system i drift lämna erforderliga indata i de rutiner som berör det egna ansvarsområdet använda utdata i beslutsprocessen utföra resultattolkning samt resultat- och kriterieanalys medverka vid systemplanering, förundersökning, projektvärdering och prioritering Statistik någon kunskap om statistiska begrepp m m kunskap om värnpliktsverkets statistikproduktion färdighet att göra utvärderingar och utnyttja statistikunderlag inom eget arbetsområde

Bilaga 5:9 Delmål vid

befattningsutbildning i

personaltjänst för (blivande) handläggare inom personalredovisningsfunktionen vid värnpliktsverket

(5.6.9)

Ämne Kravnivå Delmål

Stabstjänst någon kunskap om stabstjänsten inom sektion 3 och vid värnpliktskontor i krig kunskap om grunderna för stabsarbete, stabsarbetets omfattning i fred och uppgifternas fördelning inom personalsektion (-avdelning) i regional och lokal instans och inom värnpliktskontor samt förståelse for betydelsen av ett väl fungerande stabsarbete färdighet att tillämpa reglerna for stabsarbete Mobiliserings- kunskap om principerna for mobiliseringsplanläggplanläggning ning i allmänhet instruktioner for mobiliserings-och kuppplanläggning,order,ansvarsforhällanden. planer och bestämmelser i övrigt samarbetet mellan mobiliseringsmyndighet och värnpliktskontor personalbehov samt arbetskraft vid mobilisering planläggning vid egen myndighet färdighet att tillämpa bestämmelserna for mobilisering inom eget ansvarsområde Personaladmini- kunskap om värnpliktigas och deras anhörigas ekonostration miska och sociala förmåner färdighet att lämna råd och upplysningar angående värnpliktsformåner Personaladmini- kunskap om värnpliktsverkets planerings- och uppstrativ planering foljningssystem, befattningsanalys forbandsomsättningsplanering värnpliktsplanerna färdighet att tillämpa bestämmelserna inom eget ansvarsområde

174 Bilaga 5:9

Ämne Kravnivå Delmål

ändamål och Personalredo- kunskap om personalredovisningens omfattning samt visning insikt om dennas betydelse såväl För den enskilde som För hans krigsiörband personalredovisningssystemets uppbyggnad och programförutsättningar För redovisningsrutiner inom eget ansvarsområde värnpliktsverkets uppgifter. ansvarsförhållanden, samverkan med militärbefälhavare. utbildnings-. utbildningsredovisande, utbildningsplanläggande och krigsplacerande myndigheter personalredovisning inom totalförsvaret, planering för krigsarbetsmarknaden samt civilförsvarets personalrekrytering och redovisning grundläggande bestämmelser För uttagning. tillhörighet, användbarhet, registrering, utbildnings- och sjukredovisning samt for tjänstgöring registerbeskrivningar enligt personalredovisningsinstruktion förberedelse för och inkallelse till tjänstgöring bla utsökning av personal och dennas uppläggning i tjänstgöringsregister samt uppläggning av inställelseplatsregister bevakningsrutiner vid grund- och repetitionsutbildning tjänstgöringshandlingar. inmönstring Förpersonalrapportering om inställelse, ändringar under tjänstgöring och i samband med hemlörlovning och utryckning efterspaning och bötesanmälan grundläggande bestämmelser För anstånd och befrielse, ändring av värnpliktsförhällanden, omfördelning till annan befattningstyp samt ändring av planerat inryckningsår uppskov, vapenfri tjänst. bistånds- och katastrofutbildning rutiner för ändring av värnpliktsforhållanden delgivning av och talan mot beslut i värnpliktsärenden m m rutiner för personregistrering grundläggande bestämmelser och rutiner för krigsplacering

Bilaga 5:9 175

Ämne Kravnivå Del mål

krigsplacering och kompletteringsinkallelse till repetitionsutbildning med hjälp av datorförslag rutin för krigsplacering i samband med krigsorganisatoriska förändringar kontroll av krigsplaceringsläge redovisning av hemvärnspersonal och frivillig personal krigsplaceringshandlingar, värnpliktsverkets förbandsvärderingssystem personalkontroll i samband med krigsplacering personalredovisning och personalersättning i krig färdighet att tillämpa bestämmelser och rutiner inom personalredovisningsområdet god färdighet att tillämpa bestämmelser och rutiner inom eget ansvarsområde utnyttja maskinella hjälpmedel lnskrivning av någon kunskap om värnpliktsverkets fackmässiga instruktiovärnpliktiga ner f0r inskrivningsverksamheten register- och rutinbeskrivningar reseplanering inskrivningsnämnds verksamhet kunskap om krav på olika befattningstyper färdighet att tillämpa bestämmelserna inom eget ansvarsområde Rättskunskap kunskap om värnpliktsforfattningar uppskovskungörelsen hemvärnskungörelsen arbetarskyddslag, kungörelse och särskilda föreskrifter för arbetarskyddsverksamheten inom Försvaret rättshjälpslagen och skadeståndslagen den militära strafflagstiftningen, disciplinära rättsregler besvär över disciplinstraff, fullföljdsinlaga. påföljder färdighet att tillämpa nämnda lagar och bestämmelser inom eget ansvarsområde ADB-kunskap någon kunskap om olika typer av informationssystem, utveckling och modifiering av datorbaserade informationssystem främst vad gäller arbetsmetodik

176 Bilaga 5:9

Ämne Kravnivå Delmål

dators uppbyggnad. datorapplikationer programmering kunskap om informationssystem som berör egen verksamhet databehandlingsteknik Försvarsmaktens speciella krav särskilt beträffande driftsäkerhet och sekretess värdet men också begränsningarna av datorstödda informationssystem som hjälpmedel vid lösandet av vissa arbetsuppgifter ansvaret för att personalredovisningssystemet inom det egna ansvarsområdet fortlöpande vidareutvecklas och forbätt» ras samt betydelsen av berörd personals medverkan färdighet att utarbeta erforderliga indata i de rutiner som berör det egna ansvarsomrádet använda utdata från de olika redovisningsrutinerna och i beslutsprocessen utföra resultattolkning välja. utforma och föreslå utvecklingsåtgärder i samarbete med ADB-specialister Statistik någon kunskap om statistiska begrepp m m kunskap om värnpliktsverkets statistikproduktion färdighet att göra utvärderingar och utnyttja statistikunderlag inom eget arbetsområde

Bilaga 5:10 Delmål vid ämnes- och befatt-

ningsinriktad utbildning för nyan-

ställd personal med

huvuduppgift

att interna

handlägga personalären-

den vid central

myndighet (5.6.10)

Ämne Kravnivá Delmål

Totalförsvar någon kunskap om Sveriges militärpolitiska läge samt grunderna För säkerhetspolitiken Försvarsmaktens utveckling under närmaste planeringsperiod totalförsvarets organisation samt dess roll i samhället med personalfunktionen samverkande civila myndigheters och andra organs uppgifter, organisation och arbetssätt Stabstjänst kunskap om grunderna för stabsarbete. stabsarbetets omfattning och uppgifternas fördelning inom personalenhet samt förståelse För betydelsen av ett väl fungerande stabsarbete färdighet att tillämpa reglerna för stabsarbete Personaladmininågon kunskap om personaladministrationens omfattning stration och roll i arbetslivet, statlig personalpolitik och personaladministration samt medvetenhet om personalpolitiken som en väsentlig del av produktionsaktiviteten _ personaladministrativa åtgärder i central instans pensions- och lörsäkringsbestämmelser bestämmelser för förening av tjänst, lönegradsbefordran, omstationering och anstånd särskilda bestämmelser for militär och civilmilitär personal kunskap om tjänster, beteckning av tjänster. tjänstebeskrivningar, personallörteckningar, försvarsväsendets rulla

178 Bilaga 5:10

Ämne Kravnivå Delmål

bestämmelser för rekrytering, anställningsforfarande, kompetensbedömning, arbets- och meritvärdering, placering i befattning, befordran, vikariat, avsked bestämmelser beträiTande omplacering och anställningstrygghet för civil personal bestämmelser för tjänstledighet arbetstids-, rese- och traktamentsbestämmelser samt faktorer av betydelse för de anställdas arbetsförhållanden och miljö bl a personalhälsovård, arbetarskydd inom försvaret, ergonomi, anpassningsgrupps verksamhet och personalsocial verksamhet samt Förståelse för olika myndigheters personal- och utbildningspolitik förhandlingsorganisation. tvister. besvär, lokala Förhandlingar och överläggningar. löne- och avtalsfrågor befärdighet att tillämpa de personaladministrativa stämmelserna Personaladmini- någon kunskap om befattningsanalys, bemannings- och instrativ planering dividplanering introduktion och personalutbildning samt vidgat intresse för dessa åtgärder kunskap om planering för anställd personal samt h insikt om betydelsen av den enskildes medinilytande färdighet att tillämpa bestämmelserna om personalplanering inom eget ansvarsområde personalvården vid försvaret, historik, Personalvård någon kunskap om uppgifter och mål samt bestämmelser och underlag för utbildning i personalvård

personalvårdens organisation, uppgifter och ledning med reglerna för anställning av personal nedsatt arbetsförmåga arbetsmarknadspolitiska hjälpmedel för att skapa förståelse för personalvårdsfrågor kunskap om metoder for personalvårdens genomförande, rehabilitering, omplacering och omskolning chefs personalvårdsuppgifter och principer och regler för en enskild rådgivning samt

5:10 179 Bilaga

Ämne Kravnivå Delmål

betydelsen av personalfunktionens aktivt personalvårdande insatser för den enskilde och myndigheten färdighet att ge enskild rådgivning medverka till att skapa förståelse for personalvårdens betydelse for organisationen och den enskilde Personalledning någon kunskap om arbetets organisation. arbetsledarens och personal- ställning, ansvar och uppgifter samverkan centrala personaladministrativa organs uppgifter allmänna principer för personalledning kunskap om samarbetsformer och beslutsfunktioner på arbetsplats syftet med den foretagsdemokratiska verksamheten vid försvaret bestämmelser for nämnd- och kommittéverksamhet. olika förtroendemäns uppgifter och ställning forslagsverksamhet avseende anställda färdighet att handlägga frågor om personalens medinflytande och medbestämmanderätt fullgöra åligganden som myndighetsrepresentant i olika samverkansorgan, beslutsorgan och vid lokala förhandlingar samt inse betydelsen av den enskildes medinflytande Personalredo- någon kunskap om personalredovisningens ändamål och visning omfattning system för personalredovisning statistik i samband med personalredovisning samverkan med mobiliserings-. utbildningsplanläggande och krigsplacerande samt utbildningsredovisande myndighet kunskap om personalregistrering färdighet att tillämpa bestämmelserna för personalregistrering Utrednings- och någon kunskap om hur information och utbildning avseende kommunikations- samtalsmetodik organiseras och leds teknik kunskap om utrednings-, sammanträdes. konferensoch förhandlingstekniker de olika faserna i ett utredningsarbete. berednings- och föredragningsteknik principerna for planering. genomförande och utvärdering av utvecklingssamtal.

5:10 180 Bilaga

Ämne Kravnivä Delmål

anställnings- och avgängsintervjuer. enklare problemsamtal samt förståelse för den sociala dynamikens betydelse och den egna rollen i dessa samtalssituationer färdighet att utforma meddelanden, protokoll och promemorior samt sträva efter att nyansera de språkliga uttrycksmedlen bereda och föredra ärenden planera och medverka i sammanträden och konferenser tillämpa samtals- och intervjumetoder inom eget arbetsområde samt verka for att dessa kommer till användning och vidareutvecklas inom egen myndighet Allmän för- någon kunskap om den offentliga förvaltningen valtning förvaltningsmyndighets allmänna åligganden försvarets perspektivplanering. programplaner. budgetarbete kunskap om personalbudgetering enligt försvarets planerings- och ekonomisystem - FPE färdighet att tillämpa FPE-systemet inom personaltjänstområdet Expeditions- någon kunskap om klassificering och dokumentation tjänst med kunskap om grundläggande bestämmelser för expedikontorsteknik inom personalenhet tionstjänsten färdighet att tillämpa kunskaperna inom eget ansvarsområde Rättskunskap någon kunskap om statstjänstemannalagen. statstjänstemannastadgan. semesterlagen lagen om förenings- och förhandlingsrätt lagen om anställningsskydd arbetarskyddslag, kungörelse och särskilda föreskrifter för arbetarskyddsverksamheten inom försvaret rättshjälpslagen och skadeståndslagen lagar och förordningar som träder i kraft under beredskap och krig kunskap om förvaltningslagen. tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen och datalagen statstjänstemännens offentligrättsliga ställning

Bilaga 5:10 181

Ämne Kravnivå Delmål

färdighet att tillämpa lörvaltningslagen, tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen och datalagen samt bestämmelserna för statstjänstemännens ollentligrättsliga ställning inom personaltjänstområdet Rationaliserings- någon kunskap om rationaliseringens betydelse för ekonomi kunskap och arbetsmiljö, ergonomi kunskap om metoder för arbetsplanering och vardagsrationalisering färdighet att tillämpa principerna för vardagsrationalisering med beaktande av hur den anställdes situation påverkas ADB-kunskap någon kunskap om databehandling (målsättning. arbetsmoment, hjälpmedel) datorns uppbyggnad och funktion. teckenrepresentation, databärare systemarbete produktionskörning personalredovisningssystem i datasammanhang kunskap om utarbetande av indata i samband med rorekommande redovisningsrutiner tolkning av utdata samt Förståelse för ADB-teknikens möjligheter färdighet att utarbeta indata och tolka utdata Psykologi någon kunskap om socialpsykologisk syn på organisationer, funktionssätt samt besluts-, kommunikations- och arbetsprocesser kunskap om motivationsteorier, behov och drivkrafter. som påverkar individers och gruppers beteenden och funktionsvillkor i arbetslivet orsaker och sammanhang i fraga om avvikande beteenden, personliga problem av olika slag, lörsvarsmekanismer. stress,

konfliktreaktioner

orsaker till och utvecklingsförlopp för konflikter inom och mellan grupper i organisationen samt metoder för att behandla konflikter hur attityder bildas och förändras och mekanismer för psykologiska förändringar i organisationer förståelse för en helhetssyn på begreppen organisation och arbetsmiljö samt hur socialpsykologiska faktoreri vid mening påverkar dessa principer lör psykologisk urvalsverksamhet 13

182 Bilaga 5:10

Ämne Kravnivå Delmål

färdighet att inom eget ansvarsområde utnyttja beteendevetenskaplig expertis samt tillämpa beteendevetenskapliga begrepp och metoder i urvalssammanhang

lnformations- någon kunskap om modeller för information och användning teknik av information tillvägagångssätt vid analys av informationsbehov kunskap om framtagande av informationsunderlag tekniker vid utarbetande av informationsmaterial praktisk informationsverksamhet färdighet att planera och genomföra intern och extern informationsverksamhet

Bilaga 5:11 Delmål vid

fackutbildning

av

värnpliktiga personalvårds-

assistenter (5.6.12)

Skede 1

Ämne Kravnivå Delmål

TotalFörsvar någon kunskap om Sveriges militärpolitiska läge samt grunderna För säkerhetspolitiken Försvarsmaktens utveckling under närmaste planeringsperiod Försvarsmaktens organisation, uppgifter och ledning i fred och krig utbildningssystemet inom Försvarsmakten samt värnpliktsidén och dess innebörd med personalfunktionen samverkande kommunala myndigheters organisation. uppgifter och arbetssätt kunskap om totalförsvarets målsättning, organisation, uppgifter och ledning färdighet att redogöra För totalförsvarets roll i samhället Personaladmini- någon kunskap om personaladministrationens omfattning stration och roll i arbetslivet

statlig personalpolitik och personaladministration kunskap om värnpliktigas och deras anhörigas ekonomiska och sociala Förmåner färdighet att lämna råd och upplysningar om nämnda bestämmelser Personalvård någon kunskap om personalvården vid Försvaret, historik, uppgifter och mål samt bestämmelser och underlag För utbildning i personalvård personalvårdens organisation, uppgifter och ledning på central och regional nivå soldathemsverksamheten, själavårdens mål, omfattning och genomförande bildnings- och Förströelseverksamhet samt övriga trivselfrämjande åtgärder. i Första hand För de värnpliktiga

184 Bilaga 5:11

Ämne Kravnivå Del mål

samhällets socialvård, främst den primärkommunala delen de vanligaste socialmedicinska problemställningarna beträffande värnpliktiga. förebyggande verksamhet och rehabilitering Iänsarbetsnämndens organisation och verksamhet yrkesrådgivning och studievägledning personalvårdens mål och genomförande. personalvårdens organisation, uppgifter och ledning på lokal nivå, personalvårdspersonalens ansvar och roll åtgärder vid inträffat olycksfall skadeståndsansvar principer och regler för enskild rådgivning samt medvetenhet om betydelsen av personalfunktionens aktivt personalvårdande insatser for den enskilde och förbandet färdighet att under tjänstgöring vid fredsförband och under konsulentens ledning kunna tilllämpa personalvårdens bestämmelser arbetets organisation. arbetsledarens Personalledning någon kunskap om och personal- ställning. ansvar och uppgifter samverkan beträffande anda och problemställningar disciplin inom försvarsmakten centrala personaladministrativa organs bla vapenfrinämnden och uppgifter värnpliktsnämnden bestämmelser för nämnd- och kommittéverksamhet mm för anställda kunskap om samarbetsformer och beslutsfunktioner på lokal nivå syftet med den företagsdemokratiska verksamheten vid försvaret värnpliktskonferensens syfte. nominering av kandidater och val bestämmelser for nämnd- och kommittéverksamheLolika fortroendemäns uppgifter och ställning. förslagsverksamhet m m for värnpliktiga färdighet att biträda vid handläggning av ärenden rörande värnpliktigas medinflytande och medbestämmande ändamål och Personalredo- någon kunskap om personalredovisningens visning omfattning

Bilaga 5:1! 185

Ämne Kravnivå Delmål

grundläggande bestämmelser för uttagning, användbarhet, registrering, utbildnings- och sjukredovisning uppskov, vapenfri tjänst. totalvägran grundläggande bestämmelser för anstánd och befrielse ändring av värnpliktsförhållanden samt omlördelning till annan befattningstyp kunskap om bestämmelser för granskningsnämndens verksamhet färdighet att tillämpa bestämmelserna om granskningsnämndens verksamhet Utrednings- och någon kunskap om kommunikationspsykologi kommunikationsteknik samtalsteknik intervjuteknik berednings- och föredragningsteknik kunskap om de olika faserna i ett utredningsarbete färdighet att verkställa enklare utredningar samt medverka vid genomförandet av beslutade åtgärder Expeditions- någon kunskap om klassificering och dokumentation tjänst med kontorstekniska hjälpmedel kontorsteknik grundläggande bestämmelser för expeditionstjänsten vid personalvárdsdetalj Rättskunskap någon kunskap om arbetarskyddslag, kungörelse och särskilda föreskrifter för arbetarskyddsverksamheten inom försvaret lagen om förenings- och förhandlingsrätt förvaltningslagen, semesterlagen värnpliktsforfattningar värnpliktsavlöningskungörelsen rättshjälpslagen och skadeståndslagen domstolsorganisationen tryckfrihetsförordningen och sekretesslagstiftningen datalagen kunskap om lag om vapenfri tjänst militära rättsvårdsbestämmelser rättshjälpsbestämmelser färdighet att ge upplysningar om nämnda bestämmelser och i övrigt lämna hänvisning till sakkunnig hjälp

sou 1976:15 186 Bilaga 5:11

Ämne Kravnivå Delmål

Rationaliserings- någon kunskap om vardagsrationalisering kunskap

under kommande praktiktjänstgöring vid Applikatorisk färdighet att fredslörband kunna handlägga vid perutbildning sonalvårdsdetalj vanligen förekommande värnpliktsfrågor varvid särskild vikt läggs vid betydelsen av personligt engagemang för arbetsuppgiften

Bilaga 5:11 Delmål vid fackutbildning av

värnpliktiga personalvårds-

assistenter

(5.6.12)

Skede 2

Ämne Kravnivå Delmål

Totalförsvar någon kunskap om organisation och utrustning vid krigsorganiserat typförband inom armén, marinen och flygvapnet civilförsvarets organisation, uppgifter och ledning psykologiska försvarets organisation, uppgifter och ledning psykologiska krigföringens mål. medel och metoder ekonomiska försvarets organisation, uppgifter och ledning kommunernas uppgifter under beredskap och krig Stabstjänst någon kunskap om grunderna for stabsarbete. stabsarbetets omfattning och uppgifternas fördelning inom personalsektion beteckningar på lägeskarta och vanligaste förkortningar Mobiliserings- någon kunskap om principerna for mobiliseringsplanläggplanläggning ning i allmänhet, begrepp mobilisering av typförband Personalvård någon kunskap om personalvårdens organisation och uppgifter under beredskap och krig samt förståelse for verksamhetens betydelse for förbandsandan krigsgravtjänstens organisation och ledning kunskap om själavårdens samt bildnings- och forströelseverksamhetens betydelse under beredskap och krig färdighet att tillämpa bestämmelserna i avsedd krigsbefattning Personalredo- någon ku nskap om personalredovisningen och dess organivisning sation i krig

5:11 188 Bilaga

Ämne Kravnivå Delmål

personalersättning vid krigsorganiserat typlörband Rättskunskap någon kunskap om lagar och förordningar som träder i kraft under beredskap och krig militära rättsvårdsbestämmelser under krig folkrätten i krig någon kunskap om psykologiska reaktioner inför krigsfara Psykologi och krig soldatens reaktion före och efter strid åtgärder För att öka den psykologiska motståndsförmågan

inom Applikatorisk färdighet att tjänstgöra i avsedd krigsbefattning personalsektion med huvudvikt lagd på utbildning personalvårdande verksamhet

SOU 1976: l 5 189

Bilaga 5:12 Exempel på personaladministrativ

grundkurs utanför försvaret (5.7)

Tabell över utbildningstidens ungefärliga fördelning på ämnen

Ämnesgrupper/Ämnen Ungefärligt antal lektionstimmar

Personaladministrativa ämnen 75 Personaladministration 25 Personaladministrativ planering Personalvård 10 Personalledning och personalsamverkan l0 Personalredovisning Utrednings- och kommunikationsteknik 20 Förvaltningsadministrativa ämnen Allmän förvaltning Expeditionstjänst med kontorsteknik Basämnen 50 Rättskunskap Rationaliseringskunskap ADB-kunskap Psykologi Informationsteknik Summa

Delmålen vid kursen återfinns å nästa sida.

190 5-12 sou l976:l5 Bilaga

Delmålen vid personaladministrativ grundkurs

utanför försvaret (5.7)

Ämne Kravnivå Delmål

Personaladmini- någon kunskap om personaladministrationens omfattning stration och roll i arbetslivet

statlig personalpolitik och personaladmi-nistration personaladministrativa åtgärder. bl a anställningsförhållanden och personalutveckling lokala förhandlingar och överläggningar anställdas ekonomiska och sociala förmåner kunskap om faktorer av betydelse for de anställdas arbetsförhållanden och miljö. bl a personalhälsovård. arbetarskydd. ergonomi. anpassningsgrupps verksamhet och personalsocial verksamhet samt förståelse för olika myndigheters personal- och utbildningspolitik

färdighet att utnyttja och vidareutveckla kunskaperna under fortsatt utbildning

Personaladmini- någon kunskap om befattningsanalys strativ planeplanering for anställd personal, bl a perng sonalstats- och personalplanering

Personalvård någon kunskap om personalvårdens organisation. uppgifter och ledning

kunskap om personalvårdens mål och genomförande samt medvetenhet om betydelsen av personalfunktionens aktivt personalvårdande insatser för den enskilde och myndigheten färdighet att medverka till att skapa förståelse för personalvårdens betydelse för organisationen och den enskilde

SOU l976:l5 5:12 191 Bilaga

Ämne Kravnivå Delmål

Personalledning någon kunskap om arbetets organisation, arbetsledarens och personal- ställning. ansvar och uppgifter samverkan centrala personaladministrativa organs uppgifter kunskap om samarbetsformer och beslutsfunktioner på arbetsplats syftet med den företagsdemokratiska verksamheten bestämmelser för nämnd- och kommittéverksamhenolika fortroendemäns uppgifter och ställning. förslagsverksamhet m m färdighet att handlägga frågor om personalens medinflytande och medbestämmanderätt. fullgöra åligganden som myndighetsrepresentant i olika samverkansorgan och beslutsorgan samt att inse betydelsen av den enskildes medinflytande Personalredo- någon kunskap om personalredovisningens ändamål och visning omfattning system för personalredovisning, registerorganisation, statistik i samband med personalredovisning personaltabeller, personregistrering Utrednings- och någon kunskap om hur information och utbildning avseende kommunikations- samtalsmetodik organiseras och leds teknik kunskap om utrednings-. sammanträdes-, konferensoch förhandlingstekniker de olika faserna i ett utredningsarbete, berednings- och föredragningsteknik principerna för planering. genomförande och utvärdering av utvecklingssamtal, anställnings- och avgångsintervjuer. enklare problemsamtal samt förståelse för den sociala dynamikens betydelse och den egna rollen i dessa samtalssituationer färdighet att utforma meddelanden. protokoll och promemorior samt sträva efter att nyansera de språkliga uttrycksmedlen bereda och föredra ärenden planera och medverka i sammanträden och konferenser tillämpa samtals- och intervjumetoder inom eget arbetsområde samt

192 5:12 Bilaga

Ämne Kravnivå Delmål

verka för att dessa kommer till användning och vidareutvecklas inom egen myndighet Allmän förvalt- någon kunskap om den offentliga Förvaltningen ning allmänna åligförvaltningsmyndighets ganden kameralfunktionens verksamhet k_unskap om personalbudgetering färdighet att medverka vid personalbudgetering Expeditionstjänst någon kunskap om klassificering och dokumentation med kontorskunskap om grundläggande bestämmelser for expediteknik tionstjänsten inom personalenhet färdighet att tillämpa kunskaperna inom eget ansvarsområde Rättskunskap någon kunskap om statstjänstemannalagen, statstjänstemannastadgan. semesterlagen lagen om förenings- och förhandlingsrätt lagen om anställningsskydd arbetarskyddslag, kungörelse och särskilda föreskrifter för arbetarskyddsverksamheten rättshjälpslagen och skadeståndslagen kunskap om forvaltningslagen. lryckfrihetsförordningen. sekretesslagen och datalagen statstjänstemännens offentligrättsliga ställning färdighet att tillämpa forvaltningslagen. tryckfrihetsförordningen. sekretesslagen och datalagen samt bestämmelserna for statstjänstemännens offentligrättsliga ställning Rationaliserings- någon kunskap om rationaliseringens betydelse för ekonomi kunskap och arbetsmiljö. ergonomi kunskap om metoder för arbetsplanering och vardagsrationalisering färdighet att tillämpa principerna för vardagsrationalisering med beaktande av hur den anställdes situation påverkas ADB-kunskap någon kunskap om databehandling (målsättning. arbetsmoment. hjälpmedel) datorns uppbyggnad och funktion. teckenrepresentation. databärare systemarbete produktionskörning personalredovisningssystem i datasammanhang

Bilaga 5:12 193

Ämne Kravnivå Del mål

kunskap om utarbetande av indata i samband med förekommande redovisningsrutiner

tolkning av utdata samt förståelse för ADB-teknikens möjligheter färdighet att utarbeta indata och tolka utdata Psykologi någon kunskap om socialpsykologisk syn på organisationers funktionssätt samt besIuts-. kommunikations-och arbetsprocesser kunskap om motivationsteorier, behov och drivkrafter.som påverkar individers och gruppers beteenden och funktionsvillkor i arbetslivet orsaker och sammanhang i fråga om avvikande beteenden. personliga problem av olika slag, försvarsmekanismer. stress. konlliktreaktioner orsaker till och utvecklingsförlopp för konflikter inom och mellan grupper i organisationen samt metoder för att behandla konflikter hur attityder bildas och förändras och mekanismer för psykologiska förändringar i organisationer samt förståelse för en helhetssyn på begreppen organisation och arbetsmiljö samt hur socialpsykologiska faktorer i vid mening påverkar dessa

principer för psykologisk urvalsverksamhet färdighet att inom eget ansvarsområde utnyttja beteendevetenskaplig expertis samt tillämpa beteendevetenskapliga begrepp och metoder Informations- någon kunskap om modeller för information och användning teknik av information

tillvägagångssätt vid analys av informationsbehov kunskap om framtagande av informationsunderlag tekniker vid utarbetande av informationsmaterial praktisk informationsverksamhet färdighet att planera och genomföra intern och extern informationsverksamhet

Statens 1976

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

. Arbetsmiljölag. A . Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag. A. Rapport i psykosociala frågor. A Internationella konventioner inom arbetarskyddet. A. . Säkerhetspolitik och totalförsvar. Fö. . Deltidsanstálldas villkor. Ju.

m5un_oocoucnmppN-

. Deltidsarbete 1974. Ju. . Regionala trafikplaner - länsvisa sammanfattningar. K . Sexuella övergrepp. Ju. . Skolans ekonomi: U. . Bostadsbeskattning Il. Fi. . Företagens uppgiftslåmnade. Fi. . Byggnadsindex för husbyggnader och anläggningar. Fi. . Kårobligatorium? U. ..._.-..._... l Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 3. Fö.

Statens

offentliga utredningar 1976

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor. l. Deltidsanställdas villkor. [6]2. Deltidsarbete 1974. [7] Sexuella övergrepp. [9]

Försvarsdepartementet Säkerhetspolitik och totalförsvar. [5] Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 3. [15]

Kommunikationsdepartementet Regionala trafikplaner - länsvisa sammanfattningar. [8]

Finansdepartementet Bostadsbeskattning ll. [11] Företagens uppgiftslämnande. [12] Byggnadsindex för husbyggnader och anläggningar.[13]

Utbildningsdepartementet Skolans ekonomi. [10] Kårobligatorium? [14]

Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmiljöutredningen. 1. Arbetsmiljölag. [1] 2. Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag. [2] 3. Rapport i psykosociala frågor. [3] 4. internationella konventioner inom arbetarskyddet. [4]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen

nsau 91-38-02721-6

LiberFörlag

Allmänna Förlaget