Utbildning i förvaltning inom försvaret

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

i

Utbildning

förvaltning

|n0m försvaret :etänkande av kri ggggggg ns örvaltningsutbildningsutredning

Statens offentliga utredningar 1974: 51

Försvarsdepartementet

i

Utbildning förvaltning

inom försvaret

Del 1

Betänkande avgivet av krigsmaktens förvaltnings-

utbildningsutredning-KFU

Stockholm 1974

ISBN 91-38-01650-8 Omslag: Johan Hillbom K L Beckmans Tryckerier AB Stockholm 1974

Till Statsrådet och chefen för

Försvarsdepartementet

Med stöd av Kungl. Majzts den 26 februari 1971 tillbemyndigande kallade statsrådet och chefen för försvarsdepartementet organisationsdirektören hos försvarets rationaliseri.ngsinstitut Folke Nihlfors att som sakkunnig utreda den framtida organisationen av krigsmaktens förvaltningsutbildning och göra erforderliga kostnadsberäkningar samt att därutöver särskilt utreda innehåll förvaltningsutbildningens och utformning. Åt numera departementssekreteraren Jan Dinell uppdrogs att vara sekreterare åt den sakkunnige. Till sitt förfogande i utredningsarbetet har den haft sakkunnige följande experter: byråintendenten Margareta Aldén, Flygstaben överstelöjtnanten Margen Aronsson, Försvarets Materielverk översten Per-Gunnar Brantberger, numera Försvarets Materielverk byrådirektören Erik Danell, Försvarets Civilförvaltning kaptenen Erik Knöös, Marinstaben översten Greger Lindberg, Tygförvaltningsskolan 1:e byråintendenten Eva Lönnqvist, Försvarets Materielverk avdelningsdirektören Lennart Magnusson, Försvarets Materielverk studierektorn Stig Nyberg, Arméstaben byrådirektören Gösta Svensson, Försvarets Materielverk 1:e flygteknikern Nils-Arne Selin, Västgöta flygflottilj och marindirektören 1 gr Bo Åsgård, Försvarets Materielverk

I utredningens sekretariat har medverkat kontoristen Marianne Norström.

Utredningen har arbetat under benämningen Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning - KFU 71. Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande i Utbildning förvaltning inom försvaret. I detta betänkande i två delar föreslås inrättande av en försvarets förvaltningshögskola, lokaliserad till Östersund i enlighet med 1971 års riksdagsbeslut. Utredningens förslag till förvalt-

ningsutbildningens utformning och innehåll innebär en i olika avseenden ökad integrering av utbildningen och dessutom en vidgning av utbildningsinsatserna för främst den civila personalen inom försvaret. Utredningen har för avsikt att i ett senare betänkande (del 3) redovisa resultat av kvarstående utredningsarbete. Detta torde enligt utredningens mening inte hindra ett ställningstagande dessförinnan till i huvudbetänkandet framlagda förslag.

Stockholm ijuni 1974

Folke Nihlfors

Jan Dinell

Innehåü

I Inledning

Kapitel 1 Utredningens uppgift, organisation m. m. 23 1.1 Direktiven till utredningen 23 1.2 Utredningens organisation . . . . . . . 24 1.3 Gränsdragning till och samarbete med PKU 25 1.4 Olika skeden i utredningsarbetet 25 1.5 Begrepp och förkortningar 27 1.5.1 Ofta återkommande begrepp . 27 1.5.2 Förkortningar 28

Kapitel 2 Tidigare utredningar och beslut rörande krigsmaktens förvaItningsuIbi/dning 29 2.1 Inledning. . . . . . . . . . . . . 29 2.2 Statsrevisorernas anmärkningar till 1953 års riksdag 29 2.3 Tygförvaltningsutredningar m.m. . . . . . . . . . . 30 2.3.1 1954 års utredning angående vissa personalkârer inom försvaret . . . . . . . 30 2.3.2 1964 års tygförvaltningsutredning . . 31 2.3.3 Försvarets materielförvaltningsutredning 1966 . 31 2.4 1960 års intendenturförvaltningsutredning m. m. 31 2.4.1 Grundrekryteringsprincipen 32 2.4.2 Vidareutbildningsprincipen . . . . . . . 32 2.4.3 1966 års riksdagsbeslut . . . . . . . . . . . . 33 2.5 ÖB-utredningen 1969 . . . . . . . . 34 2.5.1 Huvudpunkterna i utredningsförslaget 34 2.5.2 Utredningsförslagets innebörd 34 2.5.3 Remissyttrandena . . . . 36 Allmänna synpunkter . . . . . . . 36 Utredningens omfattning och avgränsning 37 Utbildningen av officerare i förvaltningstjänst

6 Innehåll

Utbildningen av underofficerare i förvaltningstjänst 40 Special/fackutbildning . . . . . . . . . . . . 41 2.6 Lokaliseringsbeslut för en försvarets gemensamma förvaltningsskola . . . . . . . . . . . . . . . 41 2.6.1 Förslag från delegationen för lokalisering av statlig verksamhet . . . . . . . . . 41 2.6.2 Remissyttrandena över delegationsförslaget . 41 2.6.3 Riksdagsbeslut 1971 . . . . . . . . . . . 42 2.7 Gemensam militär tyg- och intendenturförvaltningskår 42 2.7.1 Utredningsförslag . . . . . 42 2.7.2 Remissyttrande från KFU . . . . . . . 43 2.7.3 Proposition till 1973 års riksdag och dess beslut 43

II Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation och omfattning

Kapitel 3 Skolor med väsentliga inslag av förvalrningsutbilzlning 45 3.1 Inledning . . . . 45 3.2 Utbildningsorganisationen . . . . 45 3.3 Intendenturförvaltningsskolan (IntS) 46 3.3.1 Historik . . . . . . 46 3.3.2 Tillkomsten av nuvarande IntS 46 3.3.3 IntS organisation och personal 47 3.4 Tygförvaltningsskolan (TygS) 48 3.4.1 Historik . . . . 48 3.4.2 Viss samlokalisering med IntS 48 3.4.3 Organisation och personal 49 3.5 Militärhögskolan (MHS) 49 3.5.1 Uppgift och organisation 49 3.5.2 Utbildningsverksamhete.n 50 3.6 Arméns Underhållsskola (US) 51 3.7 Försvarets brevskola . . 51 3.7.1 Uppgift och organisation 51 3.7.2 Utbildningsverksamheten 52 3.8 Gällöfsta kurscentrum 53

Kapitel 4 Nuvarande förvalrningsurbildning av militär personal 54 4.1 Den obligatoriska utbildningen till och som regementsofficer på aktiv stat . . . . 54 4.1.1 Utbildningen inom armén . 54 4.1.2 Utbildningen inom marinen . . 55 4.1.3 Utbildningen inom flygvapnet . . . . . . . . 55 4.1.4 Utbildningen vid MHS allmänna kurser . . . . . 56 4.2 Fort- och vidareutbildningen av regementsofficerare på aktiv

4.2.1 Utbildningen vid MHS högre kurser

Innehåll 7

4.2.2 Utbildningen till och som regementsofficer i tygförvaltningstjänst inom armén . . . . . . . . 59 4.2.3 Utbildningen till och som regementsofficer i intendenturförvaltningstjänst inom krigsmakten . . . . . . 60 4.2.4 Högre kurs i underhållstjänst och krigsförvaltning . . 62 4.3 Utbildningen av kompani- och plutonsofficerare på aktiv stat 63 4.3.1 Utbildningen av kompaniofficerare . . . . . . . 63 Den obligatoriska utbildningen till och som kompaniofficer på aktiv stat . . . . . . . . . . . . . 63 A. Utbildningen inom armén . . . . . . . . . 63 B. Utbildningen inom marinen . . . . . . . . . 64 C. Utbildningen inom flygvapnet . . . . . 65 Fort- och vidareutbildningen av kompaniofficerare på aktiv stat . . . . . . . . . . . . . . . . 66 A. Utbildningen till och som kompaniofficer i tygförvaltningstjänst inom armén . . . . . . . . . 66 B. Utbildningen till och som kompaniofficer i intendenturförrådstjänst inom armén, marinen och flygvapnet . . . . . . . . . . . . . . 67 C. Utbildningen till och som kompaniofficer i sjukvårdsförrådstjänst . . . . . . . . . . . . 68 D. Utbildningen till kassachef . . . . . . . . . 69 E. Utbildningen till chef för milostabs kameralavdelning och redovisningskontor (milokamrer) . . . 70 F. Fortifikationskurs för kompaniofficerare . . . . 70 G. Kurs för expeditionsföreståndare vid regementsexpedition inom armén . . . . . . . . . . . . 7| H. Kurs för expeditionsföreståndare vid tygavdel.ning inom armén . . . . . . . . . . . . . . 72 I. Kurs för expeditionsföreståndare vid intendenturavdelning . . . . . . . . . . . . . . . 72 J. Utbildningen för kompaniofficer till förvaltningstjänst i flottan och kustartilleriet . . . . . . . 73 K. Specialkurser . . . . . . . . . . . . . . 74 4.3.2 Utbildningen av plutonsofficerare . . . . . . . . 74 Den obligatoriska utbildningen till och som plutonsofficer på aktiv stat . . . . . . . . . . . . 74 A. Utbildningen inom armén . . . . . . . . . . 74 B. Utbildningen till kompaniadjutant inom armén . . 75 C. Utbildningen i.nom marinen . . . . . . . . . 76 D. Utbildningen inom flygvapnet . . . . . . . . 76 4.4 Utbildningen av reservpersonal . . . . . . . . . . . 77 4.4.1 Utbildningen av intendenturofficerare i reserven . . . 77 4.4.2 Utbildningen av fortifikationsofficerare i reserven . . 78

Kapitel 5 Nuvarande förvaltningsutbildning av civilmilitär personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 5.1 Utbildningen av tygteknisk personal inom armén

5.1.1 Utbildningen av arméingenjörer 79 5.1.2 Utbildningen av mästare 81 5.1.3 Utbildningen av armétekniker . . . 81 5.1.4 Kurser för personal ur tygtekniska kåren m. fl. 82 5.2 Utbildningen av mariningenjörspersonal . 82 5.2.1 Allmänt utbildningsmål 82 5.2.2 Utbildningen av mariningenjörer H 83 5.2.3 Utbildningen av mariningenjörer G 83 5.2.4 Förvaltningsutbildningen för mariningenjörer 83 5.3 Utbildningen av flygvapnets civilmilitära personal 84 5.3.1 Utbildningen av flygingenjörer 84 5.3.2 Utbildningen av mästare 85 5.3.3 Utbildningen av flygtekniker . 85 5.4 Utbildningen av medicinalpersonal . . . . . . . 86 5.4.1 Utbildningen till civilmilitär medicinalpersonal 86 5.4.2 Fort- och vidareutbildningen av medicinalkårens per-

5.5 Utbildningen av Värnpliktig civilmilitär personal 87 5.5.1 Utbildningen av drivmedelsassistenter. 87 5.5.2 Utbildningen av förplägnadsassistenter 87 5.5.3 Utbildningen av krigskassörer 87

Kapitel 6 För civil personal och för flera personalkategorier gemenswn utbildning . . . . . . 88 6.1 Utbildningen av civil personal 88 6.1.1 Av FMV anordnad utbildning 89 6.1.2 Av FortF anordnad utbildning 90 6.1.3 Av SjvS anordnad utbildning . . . . . . 90 6.2 Utbildning gemensam för flera personalkategorier 91 6.2.1 FMV utbildningsverksamhet 91 6.2.2 FCF utbildningsverksamhet 92 6.2.3 FOA utbildningsverksamhet 93 6.3 Regional utbildningsverksamhet . 93

Kapitel 7 Förvaltningsutbildning inom offentlig förvaltning utanför försvaret och inom den privata sektorn 94 7.1 Inledning . . . . . . . . 94 7.2 Statens personalutbildningsnämnd 94 7.2.1 Introduktionskurs . . . . . . 95 7.2.2 Förvaltningskurs för kontorspersonal . . . . . 96 7.2.3 Specialkurser för registratorer och Chefssekreterare 96 7.2.4 Kurs för ekonomipersonal vid matinrättningar 96

7.2.6 Förvaltningskurs för nyanställd handläggande personal 97 7.2.7 Kurs i berednings- och föredragningsteknik 98 7.2.8 Chefskurs i allmän administration . . . . . 98 7.2.9 Utbildning i personalledning, personalsamverkan 99 7.2.lO PUN-kursernas lokalisering och elevurval

7.3 Statskontoret 7.3.1 Centrala kurser . . . . . . . . . . . 100 7.3.2 Utbildningsplanering och myndighetsanpassad utbildning . . . . . . . . . . 100 7.3.3 Vissa kurser hos Statskontoret . 100 7.4 Utbildning och information vid riksrevisionsverket 101 7.5 Statens personalnämnd . 102 7.6 Affärsdrivande verk. . . . . 102 7.6.1 Analys av utbildningsinnehåll 102 7.6.2 Urval till utbildning 103 7.6.3 Utbildningsformer 103 7.6.4 Lärarkrafter 104 7.6.5 Betygsättning . 104 7.7 Statskonsult AB . . . 105 7.8 ALI›RAT1-utbildningsverksamhet . . . 105 7.8.1 Verksamhetens omfattning m. m. . . . 106 A. Öppna kurser (öppna för flera företag) 106 B. Företagsinterna kurser 106 7.9 Institutet för företagsledning 106 7.9.1 Utbildningsprogram 106 7.10 Hermods. 107 7.11 Två exempel på företagsutbildning inom industrin 107 7.11.l Utbildningen hos SKF . . 108 7.1l.2 Utbildningen hos SCA . . . . . . . . . . . 108 De fackliga löntagarorganisationernas utbildningsverksamhet 109

Resultat av utredningens studier samt erfarenheter och slutsatser av dessa och vissa andra undersökningar

Kapitel 8 Studier och konlaklvcrksumhet m. m. 111 8.1 Studiebesök . . . . 111 8.1.1 Omfattning . . . . . 111 8.1.2 Synpunkter på behov av förvaltningsutbildning 113 8.2 lntervjuverksamheten . . . . . . . . 114 8.3 Enkät till tidigare elever vid IntS och TygS 116 8.3.1 Enkätens huvudfrågor 116 8.3.2 Kommentar till enkätsvaren . . . 116 8.4 Enkät till tidigare elever i kompaniadjutantkurser 119 8.4.1 Enkätens huvudfrågor 119 8.4.2 Kommentar till enkätsvaren . . . . . . . 120 8.5 Enkät till myndigheterna inom försvaret angående personalutbildningen och kostnaderna för denna 120 8.5.1 KFU-enkätens huvudfrågor . . . . . . . . . . 121 8.5.2 Kommentar till enkätsvaren om utbildningsorganisation, personalinflytande o. d. . . . . . . . . . . . . 121 8.5.3 Kommentar till enkätsvaren om elevkategorier, kursdagar, kostnader m. m.

10 Innehåll

8.6 Mâlgruppsstatistik. 125 8.6.1 Den civila personalen 125 8.6.2 Personalstatistik från LEMA 126 8.6.3 Förvaltningsutbildningens målgrupper . 127 8.7 Samråd och information . . . . . . . . . . . . 127 8.7.1 överläggningar med myndigheter utanför Östersund 127 8.7.2 överläggningar med myndigheter i Östersund . 129 8.7.3 Kontakt med enskilda utbildningsinstitutioner 130 8.7.4 överläggningar med personalorganisationer . . . . 131 8.7.5 Deltagande i försvarsstabens arbetsgrupp Östersund m. m. 131 8.7.6 Deltagande i konferenser, fältövningar m. m. 131 8.8 KFU yttranden 132

Kapitel 9 Slutsatser av utredningens .studier m. m. 133 9.1 Det av PKU lämnade underlaget 133 9.2 Påverkan av UMA . . . . . 134 9.3 RRV undersökning om personalutbildningen 134 9.4 Den civila personalens utbildningsbehov . . . . 136 9.5 Förvaltningsutbildningen för militär och civilmilitär personal 138 9.6 Lärarfrågan och utbildningsmetodiken 139 9.7 Myndigheternas egen personalutbildning 140 9.7.1 Planering, utvärdering m. m. 140 9.7.2 Normvärden för personalutbildning 141 l i i 1 A. IV Grundläggande överväganden

Kapitel 10 Utveckling av betydelse för förvaltningsutbildningen inom försvaret . . . . . . . . 143 l0.l Förändringar inom allmänna skolväsendet 143 10.l.1 Grundskolan 143 10.1.2 Gymnasial utbildning . 144 10.1.3 Gymnasieskolans kompetensvärde 145 10.1 .4 Högskoleutbildningen 146 10.2 Förändringar inom försvaret 147 10.2.1 Organisation . . . . . . . . . . 147 102.2 Arbetsmiljö och förvaltningsdemokrati . 148 10.2.3 En kommande enhetlig befälsordning . . 149

Kapitel 11 Vuxenutbildning. Den vuxenstuderande. Utvärdering. Betyg . . . . . . 150 11.1 Utbildningssekvenser. . . 150 11.2 Återkommande utbildning . . . . . 153 11.3 Utbildningen och de vuxenstuderande . 154 11.3.1 Allmänna förutsättningar för vuxenutbildning 154 1l.3.2 De vuxenstuderandes betingelser 154 11.3.3 Planering med hänsyn till vuxeneleven 155 11.4 Studiesituationen

11.5 lnlärningssituationen

11.7.1 Kompetensgivande utbildning l63 1l.7.2 övrig utbildning 164

Kapitel 12 Utbildningens principiella utformning och samordning Kurs- och ämnesplarzer . . . . . 165 12.1 Förvaltningsutbildningens målgrupper . 166 l2.l.1 Omfattningen av målgrupperna 166 12.1.2 Målgruppernas indelning . 167 12.2 Förvaltningsutbildningens struktur . 168 l2.2.1 Introduktionsutbildning . . . . . . . . . . . 169 122.2 Grundläggande befattningsutbildning och vidareutbildning 169 l2.2.3 Fortbildning och återkommande utbildning 170 12.3 Allmänna krav på förva1tni.ngsutbildningen 171 l2.3.1 Militärt miljökunnande 172 12.4 Integrering och differentiering . . . . . . . . 173 12.5 Utbildning av personal för olika fack och funktioner 177 12.6 Kurs- och ämnesplaner . 178 l2.6.1 Ämnesområden och ämnen 178 12.6.2 Kravnivåer i utbildning 180 l2.6.3 Veckotimtal och lektionstid 181 12.6.4 Kompendier och kompendieskeden 183 l2.6.5 Praktiktjänstgöring . 183 12.6.6 Varvad utbildning 185 12.7 Utbildningens lö.nsamhet . . . . . 186 12.8 Förvaltningsutbildningens organisation 188

V Förslag till förvaltningsutbildning för olika fack och funktioner

Kapitel 13 Utbildning av personal för förvaItningst/änst i allmän- 189 13.1 Verksamhetsområdets avgränsning och personal 189 13.2 Utvecklingstendenser 191 13.3 Utredningens studier . 191 13.4 överväganden 192 l3.4.1 Allmänt . . . . . 192 13.4.2 Plutonsofficerare (motsv.) 195 13.4.3 Kompaniofficerare (motsv.) .

12 Innehåll

l3.4.4 Regementsofficerare (motsv.) . . . . . . . . . 196 13.4.5 Reservofficerare . . . . . . . . . . . . . . |97 13.5 Förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198 13.5.1 Grundläggande förvaltningskurs för plutonsofficcrare 198 l3.5.2 Kompaniadjutantkurs . . . . . . . . . . . . 198 135.3 Övrig utbildning av plutonsofficerare för förvaltningstjänst i allmänhet . . . . . . . . . . . . . 199 135.4 Intendentkurs B . . . . . . . . . . . . . , 200 l3.5.5 intendentkurs A . . . . . . . . . . . . . . 200 l3.5.6 Högre intendentkurs B . . . . . . . . . . . 202 13.5.7 Högre intendentkurs A . . . . . . . . . . . 203 13.5.8 Kurser för reservofficerare 204

Kapitel 14 Utbildning av personal för anskaffningxvcrkszunlzet 14.1 Verksamhetsområdets avgränsning och personal . . . . 205 14.l.l Anskaffning i central instans . . . . . . . . . 206 l4.l.2 Anskaffning i regional och lokal instans . . . . . 208 14.2 Utvecklingstendenser . . . . . . . . . . . . . . 208 14.3 Utredningens studier . . . . . . . . . . . . . . 209 14.4 överväganden . . . . . . . . . . . . . . . . . 210 14.5 Förslag till kurser . . . . . . . . . . . . . . 2ll i

l4.5.l Introduktionskurs för nyanställd civil personal . . . 2 l 2 i

l4.5.2 Grundläggande befattningsutbildning för personal med huvuduppgift inom anskaffningsverksamhet av teknisk art . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212 14.5.3 Vidareutbildning för (blivande) projektledare inom anskaffningsverksamhet av teknisk art , . . 212 14.5.4 Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för personal med huvuduppgift inom inköpsfunktionen i regional/lokal instans . . . . . . . 213 145.5 Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för inköpare i central instans . . . . . . . 214

Kapitel 15 Utbildning av personal för förrådsvcrkxanzher . . . 2l5 15.1 Verksamhetsområdets avgränsning och personal . . . . 2l5 15.1.l Omfattning . . . . . . . . . . . . . . . 2l5 15.l.2 Personal . . . . . . . . . . . . . . . . 216 15.2 Utvecklingstendenser . . . . . . . . . . . . . . 219 15.3 Utredningens studier . . . . . . . . . . . . . . . 220 15.4 överväganden . . . . . . . . . . . . . . . . . 221 15.4.1 Förrådsmän . . . 221 15.42 Förrâdsförmän, förrådsmästare och förrådsförvaltare 222 15.43 Materielofficerare, materielmästare och flygtekniker samt platschefer vid skjutfält m. m. . . . . . . 223 l 15.4.4 Arbetsledande ansvarsmän” inom vissa specialom-

l5.4.5 Driftsingenjörer och ingenjörer inom drivmedelsområdet

l5.4.6 Personal för förnödenhetsredovisning 15.4.7 Personal vid FMV förrådsavdelning 225 15.4.8 Värnpliktiga drivmedelsassistenter 225 15.5 Förslag 226 l5.5.1 I.ntrodukti0nskurs och grundläggande befattningsutbildning för förrådsmän . . . . . . . . . . 226 15.5.2 Vidareutbildning för förrådsmän/grundläggande befattningsutbildning för (blivande) ansvarsmän 226 15.5.3 Vidareutbildning för förrâdsmän och ansvarsmän i.nom specialområdet kvalificerad sjukvårdsmateriel 227 l5.5.4 - Vidareutbildning för (blivande) förrådsförmän allmän förrådskurs . . . . . . . 227 l5.5.5 Förrådsförmanskurs - . . . . 228 specialkurs 155.6 Vidareutbildning för (blivande) förrâdsmästare 229 l5.5.7 Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för redovisningspersonal . . . . . . . 229 1.5.5.8 Vidareutbildning för (blivande) civila arbetsledare inom förnödenhetsredovisningsområdet . . 229 l5.5.9 Vidareutbildning för (blivande) militära arbetsledare inom förnödenhetsredovisningsområdet . . . . . 230 155.10 Vidareutbildning för (blivande) driftsingenjörer i drivmedelstjänst . . . . . . . . . . . . . . . 231 15.5.11 Allmän förvaltnings- och förrådsutbildning för viss personal vid FMV-K:FD . . . . . . . 232 155.12 Fackutbildning av värnpliktiga drivmedelsassistenter 232

Kapitel 16 Utbildning av personal för /narcriølunderhä/l 233 16.1 Verksamhetsområdets avgränsning och personal 233 16.2 Utvccklingstendenser 234 16.2.l Materiel 234 l6.2.2 Organisation 235 16.2.3 Personal 236 16.3 Utredningens studier 236 16.4 överväganden . . 237 16.4.1 Kontrollanter m. fl. 238 16.4.2 Detaljchefer m. fl. 238 16.4.3 Sektionschefer m. fl. 239 16.4.4 Förvaltningschefer m. fl. . 239 l6.4.5 Underhållsbefäl . 239 16.4.6 Civilmilitär teknisk personal 240 16.5Förslag 242 l6.5.1 Grundläggande befattningsutbildning för (blivande) kontrollanter m. fl.. . . . . . . . . . 243 16.5.2 Grundläggande befattningsutbildning i materielunderhåll 243 16.5.3 Vidareutbildning för (blivande) chefer för tekniska detaljer vid regementen m. fl.

14 Innehåll

l6.5.4 Vidareutbildning för (blivande) chefer för tekniska detaljer vid milostaber m. fl. 244 16.5.5 Kurs för underhållsbefäl . . . . . . 245 16.5.6 Kompletteringskurser för civilmilitär ingenjörspersonal 246 Kapitel 17 Utbildning av personal för verksladsdrift 248 17.1 Verksamhetsområdets avgränsning och personal 248 17.2 Utvecklingstendenser 249 17.3 Utredningens studier 250 17.4 överväganden . . . . . . . . 250 17.4.1Produktionspersonal . . . . . . . . 25l 17.4.2 Arbetsledande personal för verkstadsdriften 25l 17.4.3 Produktionstekniker 253

17.5.1 Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för nyanställda R-tjänstemän i verkstadsdrift 17.5.2 Vidareutbildning för (blivande) verkmästare i verkstadsdrift 17.5.3 Vidareutbildning för (blivande) 1. verkmästare i verkstadsdrift 17.5.4 Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för (blivande) driftsingenjörer i verkstadsdrift 255 17.5.5 Vidareutbildning för (blivande) teknisk-administrativa chefer i verkstadsdrift 255 175.6 Produktionsteknikerutbildning 256 Kapitel 18 Utbildning av personal för förplägnad 258 18.1 Verksamhetsområdets avgränsning och personal 258 18.2 Utvecklingstendenser 259 18.3 Utredningens studier 259 18.4 överväganden . . . . 260 18.4.l Ekonomibiträden 260 18.42 Kokerskor/kockar . . . . . . . . . 261 18.43 Biträdande köksföreståndare och köksföreståndare 261 18.4.4 Personal vid FMV förplägnadsavdelning 262 18.4.5 Värnpliktiga förplägnadsassistenter 262

18.5.1 Introduktionskurs för ekonomipersonal . . . 262 18.5.2 Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för ekonomibiträden . . . . . . . . 18.5.3 Vidareutbildning för kokerskor/kockar . . . . . 18.5.4 Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för köksföreståndare . . . . . . 18.5.5 Fackutbildning av värnpliktiga förplägnadsassistenter Kapitel 19 Utbildning av personal för fortifikations- och byggnadsförvaltning 19.1 Verksamhetsområdets avgränsning och personal 19.1.l Omfattning 19.l.2 Personal

1974:51

Utvecklingstendenser 19.3 Utredningens studier 269 19.4 överväganden . . . . . . . . 270 l9.4.1 Anskaffning av anläggningar 270 19.4.2 Fastighetsförvaltning . . . . . . . . . . . . 271 l9.4.3 För anskaffning och fastighetsförvaltning gemensamma överväganden. . . . . . . . . . . . 272 19.4.4 Särskilda överväganden avseende militär och civilmilitär personal . . . . . . . 272 194.5 Särskilda överväganden avseende civil personal 274 Förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 275 19.5.l Grundläggande fortifikationsutbildning för plutonsofficerare . . . . . . . . . . . . . . . 19.5.2 Grundläggande fortifikationsutbildning för kompaniofficerare . . . . . . . . . . . . . . . 275 195.3 Vidareutbildning för kompaniofficerare i fortifikationstjänst . . . . . . . . . . . . . . 277 19.5.4 Grundläggande fortifikationsutbildning för reservofficerare . . . . . . . . . . . 277 19.5.5 Introduktionskurs för civil personal . . . . 278 195.6 Grundläggande befattningsutbildning för (blivande) förmän inom maskin« och hantverksområdet 278 l9.5.7 Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för handläggande personal inom fortifikationsoch byggnadsförvaltningens omrâde . 279 Kapitel 20 Utbildning av personal för kameral verksamhet 281 20.1 Verksamhetsområdets avgränsning och personal 281 20.2 Utvecklingstendenser 282 20.3 Utredningens studier . 283 20.4 överväganden . . . . . . . . . 284 20.4.l Kontorsbiträden och kontorister . . . . . 285 20.4.2 Avlöningsuträknare samt chefer för avlöningsdetaljer 285 20.43 Kassörer och assistenter vid kassadetaljer 285 20.4.4 Chefer för kameralavdelningar och kameralenheter 286 20.4.5 Värnpliktiga krigskassörer 287

205.1 Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för personal i kameral verksamhet 288 20.5.2 Vidareutbildning för (blivande) avlöningsuträknare 288 20.53 Vidareutbildning för (blivande) kassörer m. fl. 289 20.5.4 Kamera] intendentkurs B 289 20.5.5 Kamera] intende.ntkurs A . . . . . 289 20.5.6 Fackutbildning av värnpliktiga krigskassörer 290 Kapitel 21 Utbildning av personal för administrativ verksamhet 291 21.1 Verksamhetsområdets avgränsning och personal 291 21.1.1 Avgränsning 291 2l.l.2 Personal

16 Innehåll

21.2 Utvecklingstendenser . . . . . . . . . . . . . . 294 21.3 Utredningens studier . . . . . . . . . . . . . . 295 21.4 överväganden . . . . . . . . . . . . . . . . . 296 21.5 Förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 297 2l.5.l Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för kontorspersonal . . . . . 297 21.5.2 Vidareutbildning för (blivande) kansliskrivare m. fl. . 298 21.5.3 Vidareutbildning för personal med sekreterargöromål 298 2I.5.4 Vidareutbildning för (blivande) kontorsarbetsledare . 298 2l.5.5 Vidareutbildning för (blivande) expeditionsföreståndare vid regementsexpedition (motsv.), förvaltningsexpedition inom milo och vid sjukavdelning . . . . . 299 2l.5.6 Vidareutbildning för handläggare i administrativ verksamhet . . . 299 2l.5.7 Vidareutbildning för (blivande) scktionschefer (motsv.) 301

Kapitel 22 Utbildning av personal för övrig förvalnzinlçstcrk.sariihet nz. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 302 22.1 Personalkasseverksamhet . . . . . . . . . . . . . 302 22.2 lnre renhållning . . . . . . . . . . . . . . . . 303 222.1 Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för lokalvårdare . . . . . . . . . . . . 304 22.2.2 Grundläggande befattningsutbildning för städledare . 304 22.3 Miljövård . . . . . . . . . . . . . . . . . . 305 22.4 Materielutbildning . . . . . . . . . . . . . . . 306 22.5 Specialkurser . . . . . . . . . . . . . . . . . 307 22.6 Utbildning utanför försvaret . . . . . . . . . . . . 308

Utbildningens integrering och lokalisering. Lärarverksamhet. Personalinflytande

Kapitel 23 Utbildningens totala unzfatlizing, lokalisering och mmordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 309 23.1 Utbildningens totala omfattning . . . . . . . . . . . 309 23.1.1 Introduktionsutbildningen . . . . . . . . 309 23.l.2 Den grundläggande och vidarebefattningsutbildningen utbi1dninge.n . . . . . . . . . . . . . . . 310 23.1.3 Fortbildningen . . . . . . . . . 314 23.l.4 Den sammanlagda utbildningen . . . . . . . . 316 23.2 Central, regional och lokal utbildning . . . . . . . . 317 23.3 Utbildande myndigheter . . . . . . . . . . . . . 320 23.4 Utbildningens integrering . . . . . 320 23.4.l Mellan olika personalkategorier integrerad 321 utbildning 23.4.2 Mellan olika kurser integrerad . . . . 321 utbildning 23.43 Samordning av läromedel m. m. . . . . . . . . 324 23.5 Utbildning för enstaka befattningar . . . . . . . . . 324 23.6 Samordning med annan utbildning . . . . . . . . . 324

Innehåll 17

23.7 Praktiktjänstgöring . . . . . . . . . . . . . . . 325 23.8 Deltagande i KFÖ

Kapitel 24 Utbildningssamverkan och lârarverksamhe! 24.1 Utbildningens nivåer . . . . . . . . . . . . . . 326 24.2 Samverkan med utbildningsanstalter och myndigheter . . . 326 24.2.l Utbildningsanstalter . . . . . . . . . . . . 327 ; 242.2 Myndigheter . . . . . . . . . . . . . . . 327

i 24.3 Lärarverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . 328

i 24.3.l Arméns officersutbildningskommitté . . . . . . . 329 24.3.2 Försvarets lärarutredning . . . . . . . . . . . 329 24.4 Lärarverksamhet inom förvaltningsutbildning . . . . . . 330 24.4.l Heltidstjänstgörande lärare . . . . . . . . . . 330 24.4.2 Deltidstjänstgörande lärare och föreläsare . . . . 332

Kapitel 25 Perxonalinflytande på utbildning och elevurval. Åtgär-

25.1 Vissa allmänna utgångspunkter . . . . . . . . . . . 333 25.2 Ökad avtalsrätt berör bl. a. utbildningsfrågor . . . . . . 334 25.3 Styrelserepresentation för anställda i statliga myndigheter . 334 25.4 De fackliga personalorganisationernas syn på personalinflytandet över utbildningen . . . . . . . . . . . . . 334 25.4.1 Statsanställdas Förbund (SF), tillhörande LO . . . 335 25.4.2 Statstjänstemännens Riksförbund (SR) . . . . . 335 25.4.3 Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) . 335 25.44 Tjänstemännens Centralorganisations Statstjänstemannasektion (TCO-S) . . . . . . . . . . . . . 335 25.5 KFU-enkät om personalinflytandet på personalutbildningen inom försvaret . . . . . . . . . . . . . . . . . 336 25.6 Kursutvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . 337 25.7 Den senaste utvecklingen av personalinflytandefrågorna inom försvaret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 337 25.7.1 Försöksverksamhet inom FMV . . . . . . . . 337 25.7.2 Försök med vidgat personalinflytande i FCF . . . 338 25.8 KFU överväganden om personalinflytandet . . . . . . 338 25.8.l Inflytandet över utbildningens m. m. . . 339 utformning 25.8.2 Personalinflytandet på elevurvalet . . . . . . . 340 25.9 Åtgärder för elevvård . . . . . . . . . . . . . . 341 25.9.1 Allmän bakgrund . . . . . . . . . . . . . 341 25.9.2 KFU studier . . . . . . . . . . . . . . . 341 25.9.3 KFU överväganden i bostadsfrågan m. m. . . . . 342 25.9.4 Personalvârdsåtgärder i övrigt . . . . . . . . . 343

Förslag till inrättande av försvarets förvaltningshögskola (FFHS) och konsekvenserna härav

Kapitel 26 Förvaltningarutbildningen.: organisation och personal-

18 Innehåll

26.1 Motiv för inrättande av en för försvaret gemensam förvaltsamt en sådan skolas ställning . . . . . . . 345 ningsskola 26.l.l Motiv för inrättande . . . . . . . . . . . . 345 26.l.2 Förvaltningsskolans ställning . . . . . . . . . 346 huvudfunktioner inom skolan . . . . . 347 26.2 Grundläggande 26.2.1 Ledningsfunktionen . . . . . . . . . . . . 347 . . . . . . . . . . 348 26.2.2 Utvecklingsfunktionen 26.2.3 Planerings- och genomförandefunktionerna . . . . 350 26.2.4 Ekonomifunktioner och administrativa funktioner . 353 och lokalisering av FFHS kursverksamhet . . 354 26.3 Omfattning . . . . . . . . . . . . . . . 354 26.3.1 Omfattning 26.3.2 Lokalisering . . . . . . . . . . . . . . . 354 26.4 Behov av lärare . . . . . . . . . . . . . . . . 355 26.4.1 Läsåret . . . . . . . . . . . . . . . . . 356 26.42 Lärares . . . . . . . . . . . 358 undervisningstid 26.4.3 Beräkning av antalet heltidstjänster . . . . . . . 359 lokaler och utrustning m. m. . . . . . . . . . 361 26.5 Miljö, 26.5.l . . . . . . . . . . . . 361 Undervisningslokaler 26.5.2 Administrationslokaler . . . . . . . . . . . 363 26.5.3 Lokaler i övrigt . . . . . . . . . . . . . . 364 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 364 26.6 Förslag . . . . . . . . . . . . . . . . 364 26.6.1 Uppgifter 26.62 . . . . . . . . . . . . . . . 365 Organisation 26.6.3 Personalbehov . . . . . . . . . . . . . . 366 i Östersund . . . . . . . . . . . 367 26.6.4 Lokalbehov

Kapitel 27 Konsekvenser av KFU förxlag till förvallningsutbild-

ning 27.1 Den utbildningen för militär och civilmilitär obligatoriska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 370 personal och . . . . . . . . . . . . . . . . 371 27.2 lntS TygS 27.3 Lokal . . . . . . . . . . . . . . . . 371 utbildning . . . . . . . . . . . . 371 27.4 US kvartermästarutbildning 27.5 MHS fortifikationstekniska utbildning . . . . . . . . 371 27.6 Administrativ chefsutbildning . . . . . . . . . . . 372 27.7 VPV . . . . . . . . . . . . 373 personaltjänstutbildning 27.8 Vissa konsekvenser för försvarets myndigheter . 373 generella . . . . . . . . . . . . . . 374 27.9 Viss övrig utbildning

28 Ekonomiska konsekvenser . . . . . . . . . . 376 Kapitel 28.1 Kostnaderna för hittillsvarande förvaltningsutbildning . . 376 28.l.l KFU-enkäten 1973 till försvarets myndigheter . . . 376 28.1.2 RRV undersökning av kostnaderna för personalutbildinom statsförvaltningen . . . . 378 ningen 28.2 Kostnaderna för av KFU föreslagen förvaltningsutbildning 380 28.2.1 Den centrala utbildningen . . . . . . . . . . 380 . . . . . . . . . . 384 28.2.2 Regional/lokal utbildning

Innehåll 19

28.3 Sammanställning av kostnader för KFU förslag till förvaltningsutbildning inom försvaret . . . . . . . . . . . 386 28.4 Lokaliseringskostnader . . . . . . . . . . 387 28.5 Inrättande av nytt delprogram (anslag) för FFHS

Genomförande av KFU förslag. Sammanfattning

Kapitel 29 Tidsplan och övergångsanvrdningar . . . . . . . 389 29.1 Tidsplan för genomförande av förslagen . . . . . . . 389 29.2 Frågor att utreda samt vissa förberedelser i övrigt . . . . 390 29.3 Övergångsanordningar . . . . . . . . . . . . . . 391 29.4 Förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 393

Kapitel 30 Sanzmanfaltning . . . . . . . . . . . . . . 394 30.1 Utredningens uppgift, organisation m. m. (kap. 1) . . . 394 _ 30.2 Tidigare utredningar och beslut rörande förvaltningsutbildningen (kap. 2) . . . . . . . . . . . . . . . . 395 i 30.3 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation och omfattning (kap. 3-7) . . . . . . . . . . . . . . 395 30.4 Studier och ko.ntaktverksamhet m. m. (kap. 8) . . . . . 398 30.4.l Studiebesök . . . . . . . . . . . . . . 398 30.4.2 Elevenkäter . . . . . . . . . . . . . . . 398 30.43 Personalutbildningens omfattning och kostnader . 398 30.4.4 Måvlgruppsstatistik . . . . . . . . . . . . 399 30.4.5 Samråd och yttranden . . . . . . . . . 400 30.5 Slutsatser av utredningens studier m.m. (kap. 9) . . . , 401 30.5.1 Personalutbildningen i statsförvaltningen . . . . 40l 30.5.2 Utbildningsbehoven för försvarets civila personal . 401 30.5.3 Förvaltningsutbildningen för militär och civilmilitär personal . . . . . . . . . . . . . . 402 305.4 Lärarfrâgan och utbildningsmetodiken . . . . . 402 30.5.5 Myndigheternas egen personalutbildning . . . . . 402 30.6 Utveckling av betydelse för inom förvaltningsutbildningen försvaret (kap. 10) . . . . . . . . . . . . . . . 403 30.7 Vuxenutbildning, utvärdering, betyg (kap. 11) . . . . . 403 30.8 Utbildningens principiella utformning och samordning. Kursoch ämnesplaner (kap. 12) . . . . . . . . . . . . 404 30.8.l Målgruppsindelning . . . . . . . . . . . . 404 30.8.2 Förvaltningsutbildningens struktu . . . . . . . 405 30.8.3 Allmänna krav på förvaltningsutbildningen . . . 405 30.8.4 Integreri.ng och differentiering . . . . . . . . 406 30.8.5 Kursplaner och ämnesområden . . . . . . . . 406 30.8.6 Kravnivåer . . . . . . . . . . . . . . . 407 30.8.7 Veckotimtal och lektionstid . . . . . . . . . 407 30.8.8 Kompendier och kompendieskeden . . . . . . 407 30.8.9 Praktiktjänstgöring . . . . . . . . . . . . 408 30.8.l0 Varvad utbildning

20 Innehåll

30.8.1l lönsamhet . 409 Utbildningens organisation 409 30.8.12 Förvaltningsutbildningens 30.8.l3 av KFU förslag till utbildning 409 Redovisningen med . . . . . . . . . . . 410 Kapitlen kursförslagen av personal för förvaltningstjänst i all- 30.9.l Utbildning . . . . . . . . . . .. mänhet(kap.l3). 30.9.2 Utbildning av personal för anskaffningsverksamhet

(kap.l4) 30.9.3 Utbildning av personal för förrådsverksamhet (kap.

309.4 av personal för materielunderhåll. Civil- Utbildning militär personals förvaltningsutbildning (kap. 16) 309.5 Utbildning av personal för verkstadsdrift (kap. 17) 30.9.6 Utbildning av personal för förplägnad (kap. 18) 309.7 Utbildning av personal för fortifikations- och bygg- . . . . . . . nadsförvaltning (kap. 19) 309.8 Utbildning av personal för kamera] verksamhet (kap.

verksamhet 309.9 Utbildning av personal för administrativ (kap.2l) 30.9.l0 Utbildning av personal för övrig förvaltningsverk- . . . . . . . samhet m. m. (kap. 22) totala omfattning, lokalisering och samord- Utbildningens ning (kap. 23) . 30.l0.l . . . . . . . . . Omfattning. 30.102 Central, regional och lokal utbildning 30.103 Utbildningens integrering . 30.104 Samordning med annan utbildning Utbildningssamverkan och lärarverksamhet (kap. 24) och elevurval. Åtgärder för Personalinflytande på utbildning elevvård (kap. 25) 3012.1 . . . . lnflytandefrågor för elevvård . . . . . . . . . . . 30.12,2 Åtgärder organisation och personalbchov Förvaltningsutbildningens

30.13.l Kursverksamhetens omfattning och lokalisering 30.13,2 Behov av lärare . . . . . 30.133 Miljö, lokaler och utrustning 3013.4 KFU . . organisationsförslag. 30.135 Lokalbehovet i Östersund . . . . . . . . . Konsekvenser av KFU förslag till förvaltningsutbildning

(kap. 27) 30.l4.1Allmänt. 30.142 Kvartermästarutbildningen vid arméns underhålls-

30.143 Den fortifikationstekniska utbildningen vid militärhögskolan . . . . . . . 3014.4 Administrativ chefsutbildning

Innehåll 21

30.145 Personaltjänstutbildningen . . . . . . . . . 3014.6 Vissa generella konsekvenser för försvarets myndigheter . . . 30.l4.7 Viss övrig utbildning 30.15 Ekonomiska konsekvenser (kap. 28) . . . . 30.15.1 Kostnaderna för hittillsvarande förvaltningsutbildning 30.15,2 Kostnaderna för av KFU föreslagen central förvaltningsutbildning . . . . . . . . . . 30.153 Kostnaderna för av KFU föreslagen regional/lokal utbildning . . . . . . . . . . 30.15.4 De totala årliga kostnaderna . . . Tidsplan och övergångsanordningar (kap 29) 30.16.1 Tidsplan för förslagens genomförande 30.162 Frågor att utreda m. m. 30.16,3 Övergångsanordningar .

Bilagor

Förvaltningsutbildni.ngen inom krigsmakten Vissa begrepp. Använda förkortningar Kurser vid IntS . . . . . . . . . . Kurser vid TygS utbildningsavdelning/Förvaltning . Utbildningens ungefärliga fördelning vid MHS högre kurser Kursen i personalsamverkan och arbetsplatsens miljö vid Gällöfsta kurscentrum . . . . . . . . . . . . Ãmnena förvaltningstjänst och informationsbehandling (ADB) vid MHS allmänna kurser för regementsofficerare Undervisningens ungefärliga fördelning på olika ämnesavsnitt i ämnet förvaltningstjänst vid MHS högre kurser Målsättning för ämnen och övningsgrenar vid tygförvaltningskurs för regementsofficerare. . . . . . . . . . Målsättning för ämnen och övningsgrenar vid intendenturförvaltningskurs för regementsofficerare . . . . . . . Målsättning för ämnen och övningsgrenar vid tygförvaltningskurs för kompaniofficerare . . . . . . . . . . Målsättning för ämnen och övningsgrenar vid intendenturförvaltningskurs i förrådstjänst för kompaniofficerare Målsättning för ämnen och övningsgrenar vid kurs för kompaniofficerare i kassatjänst . . . . . . . . . . . . Omfattning i stort av ämnet stabs- och förvaltningstjänst vid fortifikationskurs för kompaniofficerare . . . . . . . Allmän målsättning för den produktionstekniska utbildning som FVAK bedrivit fram till 1972 . . Administrativa kurser i FortF preliminära utbildningsplan 1972/73 .

22 Innehåll

I FMV kurskatalog 1972/73 redovisade centralt bedrivna administrativa verkskurser . . . . . . . . . . 476 7:1 PUN introduktionsutbildning för handläggande personal: Ämnen, omfattning och fördelning på. perioder . . . . 480 8:1 Två till KFU hösten 1971 inkomna förslag till utbildningsgång för blivande förvaltningsofficerare (kompaniofficerare) inom en integrerad förvaltningsorganisation . . . . . . 481 8:2 Förvaltningsutbildningens omfattning 1972/73 (Försvarets egenutbildning). . . . . . . . . . . . . . .. 483 8:3 KFU yttrande 20 april 1972 angående delbetänkande avgivet av 1968 års personalkategoriutredning, PKU . . . . . 484 8:4 KFU yttrande den 1 februari 1974 till statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet över 1968 års utbildningsutrednings betänkande Högskolan (SOU 1973:2-3) 486 Vissa publicerade synpunkter, erfarenheter och resultat gällande utbildningens lönsamhet . . . . . . . . . . . 490 19:1 Armélinjens fortifikationstekniska kurs (ATKF 1972-1974) för regementsofficerare, förlagd till MHS . . 495 24:1 Särskilda bestämmelser om vissa lärartjänster för högre utbildning i Örebro, Östersund och Luleå . . . . . . . 497 25:1 Svenska officersförbundets skrivelse den 23 februari 1973 med synpunkter på personali.nflytande vid uppläggning av och uttagning till utbildning inom förvaltningsområdet inom krigsmakten . . . . . . . . . . . . . . 499 25:2 Från Sveriges Akademikers Centralorganisation den 21 november I973 till KFU översänd avskrift av skrivelse från Försvarets Civilingenjörsförening . . . . . . . . . 501 25:3 TCO Statstjänstemannasektions skrivelse den 29 juni 1973 till KFU angående TCO-S uppfattning om personalinflytande på utbildningsfrågor . . . . . . . . . . 503 26:1 Projekteringsunderlag för försvarets förvaltningshögskola (FFHS) i Östersund . . . . . . . . . . . . . . 507 26:2 Skiss över behovet av elevhotell och familjebostäder (lärarbostäder) vid en försvarets förvaltningshögskola i Östersund 519

Övriga i betänkandet förekommande bilagor avser redovisning av delmål vid föreslagna förvaltningsutbildningskurser och återfinns i betänkandets del 2.

Utredningens uppgift 23

Inledning

Utredningens uppgift, organisation

mm

1.1 Direkriren till utredningen

Kungl. Majzt bemyndigade den 26 februari 1971 chefen för försvarsdepartementet att tillkalla en sakkunnig med uppdrag att utreda och inkomma med förslag till en sådan förvaltningsutbildning inom krigsmakten som anges i en till statsrådsprotokollet fogad inom försvarsdepartementet utarbetad promemoria. Vid sin anmälan av ärendet erinrade departementschefen om att överbefälhavaren den 3 mars 1967 fått i uppdrag att utreda och inkomma med förslag till organisation av krigsmaktens förvaltningsutbildning. Sådant förslag lämnade överbefälhavaren den 30 juni 1969. I Kungl. Majzts proposition nr 29 till 1971 års riksdag angående omlokalisering av viss statlig verksamhet sägs att om en föreslagen för krigsmakten gemensam förvaltningsskola kommer till stånd, bör denna förläggas till Östersund. Riksdagen biföll detta lokaliseringsförslag. Förutsättningarna för överbefälhavarens utredning hade enligt departementschefen härmed väsentligt ändrats o:h förvaltningsutbildningens organisation borde därför ytterligare utredas. I anslutning härtill uttalade han att utöver de organisatoriska följder som lokaliseringen till Östersund kunde medföra borde även särskilt utredas frågan om utbildningens innehåll och utformning med hänsyn till befattningarnas förväntade framtida krav. Möjligheterna att skapa en integrerad utbildning för samtliga personalkategorier borde särskilt beaktas. Den i det föregående Omnämnda till statsrådsprotokollet fogade departementspromemorian (bilaga 1:1) redovisar inledningsvis i korthet den nuvarande förvaltningsutbildningen inom krigsmakten samt överbefälhavarens utredning och förslag. Efter en hänvisning till de ändrade förutsättningar som uppkommit med hänsyn till lokaliseringen av en för krigsmakten gemensam förvaltningsskola till Östersund, behandlas i promemorian skolans organisation. Därvid framhålls att det bör utredas huruvida behovet av lärarkrafter i huvudsak kan tillgodoses med heltidsanställda lärare, vilka kategorier

24 Inledning

inom krigsmakten som kan tas i anspråk för sådana uppgifter och konsekvenserna härav. l vilken mån lärare skulle kunna rekryteras lokalt bör också utredas. Den centraliserade förvaltningsutbildningens organisatoriska utformning torde med anledning av ovanstående erfordra en förnyad översyn. I samband därmed bör också utredas lokalbehov, förläggningsmöjligheter m. m. Utredningen bör även göra erforderliga kostnadsberäkningar. Promemorian berör i vad avser utbildningen de direktiv som Kungl. Majzt lämnade överbefälhavaren. Enligt dessa skulle överbefälhavarens utredningsarbete bl. a. klarlägga vilken omfattning utbildningen av förvaltningspersonalen behövde ha och vilka delar av förvaltningsutbildningen som borde vara gemensam för olika grupper av förvaltningspersonal. Härvid avsågs inte den utbildning i förvaltningstjänst som bedrevs med allt befäl och som ingick i annan utbildning vid t. ex. militärhögskolan, krigsskolor och truppslagsskolor. De genom lokaliseringen till Östersund ändrade förutsättningarna ledde såsom tidigare framhållits till behov av ytterligare utredning av förvaltningsutbildningens innehåll och utformning och till att pröva möjligheterna av att skapa en integrerad utbildning för samtliga kategorier av förvaltningspersonal. I samband därmed borde beaktas i vad mån förändringarna inom det allmänna utbildningsväsendet kunde komma att påverka förutsättningarna m. m. för förvaltningsutbildningen och om möjligheter förelåg till samverkan med civil utbildning. I promemorian fästes uppmärksamheten på att Kungl. Majzt till 1971 års riksdag föreslagit inrättande av en socialhögskola i Östersund från 1 juli 1971. Denna skola skulle ha såväl social linje som förvaltningslinje. Om övrig utbildning i förvaltningstjänst inom krigsmakten kan komma att påverka eller påverkas av förvaltningsutbildningen borde detta beaktas enligt promemorian. För att ge underlag till en eventuell sammanslagning av berörda personalkårer bör härmed sammanhängande frågeställningar granskas. Samråd bör därvid ske med 1968 års personalkategoriutredning. Slutligen bör nämnas att det i promemorian förutsätts att samråd sker under i Litredningsarbetets gång förutom med berörda myndigheter med företrädare för berörda personalorganisationer.

1.2 Utredningens organisation

Utredningen har antagit benämningen Krigsmaktens förvaltningsutbild- - KFU 71 ningsutredning i fortsättningen endast kallad KFU. Inom utredningen har bildats en central grupp, bestående av utredningsmannen och sekreteraren samt experterna Brantberger och Nyberg. Åt Brantberger har även överlämnats vissa väsentliga sekreteraruppgifter. Under vissa skeden har till den centrala knutits exgruppen perter.na Magnusson och Selin. I övrigt har de deltidsarbetande expertena dels haft att fullgöra dem enskilt ålagda uppdrag, dels ingått i för olika avsnitt tillsatta har arbetsgrupper. Experten Nyberg

Utredningens uppgift

varit inriktad pedagogik och de frågor som hör på Vuxenutbildningens samman därmed. lärarfrågor o. d. Experten Magnusson har tillsammans - PKU med en av experterna i 1968 års personalkategoritttredning studier angående vissa affärsdrivande verks m. fl. interna genomfört utbildningsorganisation och utbildningsverksamhet. KFU sekreterare Dinell har varit adjungerad vid en av överbefälhavaren (ÖB) i samråd med fortifikationsförvaltningen (FortF) tillsatt arbetsgrupp för framtagande av projekteringsunderlaget för en för krigsmakten gemensam förvaltningsskola och Arméns tekniska skola - ATS. båda avsedda att vara placerade i Östersund om beslut fattas att de skall inrättas.

1.3 Gränsdragrting till och sanzarbele med PKU Redan i ett tidigt skede av utredningsarbetet togs kontakt mellan PKU och KFU för att åstadkomma en klar gränsdragning mellan de två utredningarna. Därvid träffades den överenskommelsen att frågan om ev. sammanslagning av berörda personalkårer skulle behandlas enbart av PKU - för KFU oavsett vad som angivits i den till direktiven fogade promemorian. Härigenom skulle inte en fördröjning av PKU arbete behöva ske på grund av att PKU skulle avvakta resultat av det arbete KFU påbörjade 1971. Vid sin behandling av frågan om vissa personalkårssammanlagningar och vid utformningen av principerna för personalsammansättningen i FMV skulle PKU söka ta hänsyn till en utveckling som kunde förväntas leda till upprättande av en för krigsmakten gemensam förvaltningsskola. Vidare har överenskommits att PKU i sitt betänkande del 2 skulle formulera de krav på erfarenhet och kunskaper som bedöms erforderliga för befattningarna inom de olika förvaltningsområdena samt utreda vilka olika åtgärder som behöver vidtas för att uppfylla kraven på erfarenhet. KFU uppgift blev i detta sammanhang att utreda och överväga hur utbildningen skall utformas för att kunskapskraven skall kunna tillgodoses. I överenskommelsen har även ingått att PKU skulle bereda KFU möjlighet att ta del av visst underlag som kunde tjäna till vägledning för KFU arbete och vid dess överväganden. Sådant underlag har även Linder hand överlämnats till KFU med början i juni 1972. Genom i november 1972 utfärdade tilläggsdirektiv har PKU fått sitt uppdrag utvidgat till att omfatta även civilförvaltnings-, sjukvårds- och fortifikationsområdena. PKU har överlämnat underlag beträffande dessa områden som kunnat beaktas vid KFU överväganden och förslag. Omnämnas bör att de två utredningarna tillsammans genomfört ett antal studiebesök varvid man kunnat hjälpa varandra med viss faktainsamling vid intervjuer m. m. Tre av KFU experter, Brantberger, Danell och Åsgård, har även varit experter i PKU.

1.4 Olika skeden i utredningsarbetet KFU verksamhet har hittills omfattat sex skeden. Under det första skedet - 1971 - ingick vissa studiebesök av orienterande karaktär och

26 Inledning

kartläggning av hittillsvarande förvaltningsutbildning för militär, civil-

militär och civil personal. Undersökningar om vad tidigare utredningar

framfört angående förvaltningsutbildningen inom krigsmakten företogs. Särskilt studerades den av ÖB år 1969 framlagda utredningen i ämnet jämte remissyttrandena över densamma. I det andra skedet genomfördes en relativt omfattande enkät bland tidigare elever i förvaltningsutbildning av militär personal vid IntS och TygS. Studiebesök företogs i olika militärområden med bl. a. intervjuer av representanter för olika personalkategorier. KFU-experterna påbörjade sina studier inom resp. ämnesområden med kartläggning av aktuella frågeställningar, framtagning av underlag och viss fortlöpande utvärdering av fältstudierna. Särskilda studier ägde vidare rum av personalfunktionen inom vissa affärsdrivande verk i syfte att få en uppfattning om dessa verks personalutbildning, dess inriktning. omfattning och organisation. Under utrcdningsarbetets tredje skede -- våren 1972 _ skedde en viss koncentration på framtagandet av ett preliminärt projckteringsunderlag för en för försvaret gemensam förvaltningsskola i Östersund varvid ett första samråd ägde rum med den av ÖB tillsatta arbetsgruppen (jmf. 1.2) och med arméöverdirektören (se kap. 8). Det fjärde skedet påbörjades hösten 1972 sedan PKU överlämnat till KFU tidigare berört underlag, innefattande vissa kravspecifikationer på befattningar inom försvarets olika förvaltningsområden. Detta underlag studerades mot bakgrunden av KFU egna studier och framtagna material i och för bedömning av hur en framtida utbildning av personal inom olika förvaltningsområden lämpligen borde utformas. I anslutning härtill enkäter företogs kompletterande och intervjuer främst bland civil personal och plutonsofficerare. I slutet av 1972 påbörjades utformningen av en relativt omfattande enkät till myndigheterna inom försvaret i syfte att få ytterligare kartlagt myndigheternas interna utbildningsorganisation m. m. samt personalinflytandet på utbildningsverksamheten. Ett tredje huvudsyfte med enkäten var att få fram kostnaderna för all för försvarets befattningshavare genomförd förvaltningsutbildning under 1972/73, även sådan som anordnats av institutioner utanför försvaret såsom t. ex. Statskontoret (Stkt) och statens personalutbildningsnämnd (PUN). Enkätsvaren infordrades l .. under vintern 1973. Närmare redogörelse av denna och andra KFU- i I enkäter återfinns i kap. 8. l l Framställning ingavs den 25 januari 1973 till statsrådet och chefen l l för försvarsdepartementet med. förslag att viss försöksverksamhet skulle l få påbörjas fr. o. m. den 1 oktober i 1973. (Se vidare härom i kap. 29). Utredningens femte skede (våren 1973) har innefattat utöver mottagandet från PKU av visst ytterligare underlag en bearbetning av svaren på den i det föregående omnämnda enkäten till försvarets myndigheter samt framtagning av underlag för beräkning av de olika målgrupperna för förvaltningsutbildningen. Det .sjätte skedet har innefattat KFU slutliga överväganden och ställningstaganden varefter skrivningsarbetet följt.

Utredningens uppgift

1.5 Begrepp och förkortningar

1.5.1 Ofta återkommande begrepp förekommande be- I det följande redovisas de i utredningsdirektiven och integrerad utbildning samt de vanligaste begreppen förvaltning greppen inom befattningsutbildningen. förvaltningsreglemente för krigsmakten (FRK) har förvaltning- Enligt en till ändamål att tillgodose krigsmaktens behov av fast och lös egendom samt andra nyttigheter. verksamhet som Förvaltningen är enligt FRK teknisk och ekonomisk främst kassation, överrör anskaffning, förvaring. underhåll, upplåtelse, låtelse oçh redovisning av egendom samt tillhandahållande och redovisning av andra nyttigheter såsom förplägttad, förläggning, energi, transporter, avlöningsförmåner och penningmedel. allmänna uppgift har i proposition 1961:109 angetts Förvaltningens vara att realisera de intentioner ifråga om krigsmaktens utformning på kort beslut rörande och läng sikt, som inom ramen för statsmakternas måilsiittniiig, medelstilldelning etc. formuleras av krigsmaktens ledning på operativa grunder. Föreliggande Litredningsuppdrag omfattar all förvaltningsverksamhet inom KFU anser därför att den av statsmakterna 1961 i lçrigsmakten. anslutniitg till proposition 109 angivna allmänna uppgiften för förvaltsätt redovisar förvaltningstjänstens förhållande till ningen på ett adekvat inom krigsmakten. KFU har emellertid ansett att den övrig verksamhet begränsning av utredningsområdet som egentligen ligger i begreppet inte bör föranleda att övriga myntligheter inom fjärde hukrigsmaktcn vudtiteln Ltndantas. I förevarande sammanhang ges sålunda begreppet krigsmakten en mera vidsträckt innebörd. Begreppet förvaltning kommer då att omfatta den del av den statliga förvaltningen, som utövas av myndigheter inom 4 huvudtiteln. Vid användning av begreppet förvaltning i denna vida mening anser KFU det vara nödvändigt att undanta viss utbildning som inte kan sådan utbildning som anses rymmas inom utredningsuppdraget, nämligen är rent militär, teknisk, medicinsk etc. för stl vitt den inte utgör ett led i den berörda personalens förvaltnings-, underhålls- och miljökunnande. för förvaltningrsiirbiløliling - i den bemär- Det övergripande målet kelse KFU använder - är att göra kursdeltagaren lämpad begreppet att verka inom någon gren av förvaltning inom försvaret. Den utbildning som behandlas i det följande är alltså befattningsntbildnirzg. Nyanställd civil personal som tidigare inte varit verksam inom försvaret behövcr förutom utbildning för den direkta verksamheten på orientering om den nya arbetsmiljön i stort. Denna inforarbetsplatsen mation om arbetsplats och miljö ges i form av inrroduktionsutbildrziizg. Personal som tidigare inte varit verksam inom förvaltning eller viikens verksamhet får ändrad inriktning, vidgat ansvarsområde, högre nivå etc., skall före inträde i verksamheten vidareutbildning i form av genomgå grundläggande befattningsutbildning inom det nya verksamhetsområdet. Sedan en befattningshavare varit verksam i sin befattning en längre

28 Inledning SOU 1974 :51

eller kortare - beroende art kräver forttidsperiod på befattningens löpande förändringar och utveckling inom verksamhetsområdet återkommande utbildning genomförd som fortbildning av viss periodicitet. Sådan utbildning kan antingen utgöras av en sammanhängande intensivkurs eller av utbi1dni.ngsskeden omväxlande med integrerade tillämpningsskeden, varvad tttbildnitzg. I kap. 12 ger KFU en mera utförlig redovisning av förvaltningsutbildningens struktur. Enligt utrcdningsdirektiven borde möjligheterna att skapa en integrerad utbildning för samtliga personalkategorier särskilt beaktas. En väsentlig fråga är då vad som kan anses ligga i begreppet integrera. Nämnden för svensk språkvård har angett att integrera bl. a. kan innebära att sammansluta eller låta sammansmälta till ett helt Linder gemensam ledning. liksom att samordna eller låta ingå i.” Med integrrerad utbildning kan som följd härav avses en under gemensam ledning i ett eller flera avseenden helt samordnad tttbildning. KFU anser att nämnda begrepp jämte den text som förekommer i sammanhanget bör ge full förståelse för vad som avses på förekommande ställen i betänkandet. För att förtydliga hur eller i vilka avseenden utbildningen är integrerad kan dock vid behov i det följande angivna begrepp användas.” En samordning mellan olika nivåer kan sålunda benämnas vertikal integration medan begreppet horisontell integration anger en samordning på samma nivå. När lärare samt läro- och hjälpmedel m. m. är samordnade talar man om pedagogisk integration. För att särskilt markera sam- l ordningen av utbildning för deltagare ur olika utbildningskurser eller personal tillhörande skilda personalkategorier dvs. vad som enligt KFU direktiv är särskilt önskvärt -kan begreppet social integration användas. För att slutligen - i samband med lokalplanering och -ut- - beteckna ett sambruk av lokaler nyttjande kan begreppet lokalmiissig a integration utnyttjas. Sistnämnda två integrationstyper kan i vissa sammanhang inrymmas i begreppet pedagogisk integration. Vissa i betänkandet förekommande begrepp i övrigt har förtecknats i bilaga 1:2.

1.5.2 Förkortningar l

I betänkandet används i möjligaste mån förkortningar på myndigheter, såväl centrala som regionala och lokala, på organisationer och på utredningar m. m. I bilaga 1:3 återfinns en förteckning på använda förkortningar.

1 Svensk handordbok S. B. Norstedts. 2 Jämför SOU 1966:3 Yrkesutbildningen l.

Tidigare utredningar och beslut 29

Tidigare utredningar och beslut rörande

krigsmaktens förvaltningsutbildning

2.1 Inledning I detta kapitel läggs huvudvikten på en redovisning av den s.k. ÖButredningen om förvaltningsutbildningen inom försvaret, vilken utredning framlades i juni 1969. Tidigare utredningar, de flesta inriktade på frågor av förvaltningsorganisatoriskt slag, har i vissa fall även berört förvaltningsutbildningen. Kortfattat kommer dessa att redovisas i följande avsnitt, som börjar med omnämnanden av vissa uttalanden av statsrevisorerna i deras berättelse till 1953 års riksdag.

2.2 Statsrevisorernas anmärkningar till 1953 års riksdag I sin berättelse över verksamheten 1952 redovisade revisorerna i § 4 under rubriken Viss specialutbildning inom försvaret” en kritik mot som det ansågs icke rationellt planlagd utbildning på främst förvaltningsområdet med som följd utbildning av fler befattningshavare än vad som erfordrades. Ett jämförelsevis stort antal elever främst arméofficerare med intendenturutbildning hade förklarat sig inte villiga att ifrågakomma till befattningar, för vilka utbildningen utgjorde kvalifikationsgrund. Revisorerna ville inte utesluta den möjligheten att intendenturutbildningen utnyttjades i en del fall för att underlätta övergången till ekonomiskt mer givande civila sysselsättningar. Vissa ämnen i utbildningen var till direkt nytta i det civila affärslivet, påpekade revisorerna. De ansåg det påkallat med en omprövning av de grunder efter vilka utbildningsverksamheten då bedrevs. En bättre anpassning till föreliggande behov borde eftersträvas så att godkända elever kunde placeras i avsedda befattningar i så nära anslutning som möjligt till utbildningens avslutande. Revisorerna ifrågasatte också om inte i vissa fall utbildningstiden borde kunna förkortas och härvid erinrades om att utbildningen till intendenturförrådsförvaltare vid armén omfattade 22 1/2 månader - motsvarande kurser vid marinen och flygvapnet hade en längd på endast 41/2 resp. 61/2 månader. I kostnadsbesparande syfte borde utbild-

30 Inledning

ningen i möjligaste mån ske centralt för varje försvarsgren eller gemensamt för samtliga försvarsgrenar. Som mål borde uppställas enligt revisorerna att utbildningen koncentrerades på det för den militära förvaltningstjänsten väsentliga. Statsutskottet delade statsrevisorernas uppfattning i allt väsentligt och underströk speciellt att det i kostnadsbesparande syfte torde övervägas. om inte kurserna i större utsträckning kunde anordnas gemensamt för samtliga försvarsgrenar. Riksdagen biföll statsutskottets hemställan att riksdagen hos Kungl. Majzt skulle anhålla om åtgärder i det av utskottet angivna syftet.

2.3 Tygföirvallningstzttrcdningar m. m.

2.3.1 1954 års utredning angående vissa personalkårer inom försvaret Utredningen lämnade i december 1957 ett delbetänkande avseende mili- J tär och civilmilitär för inom armén Å personal tygförvaltningstjänsten (stencil). l ett delbetänkande. avgivet i september 1959, behandlades I vissa personalfrågor m. m. inom den tekniska tjänsten vid flygvapnet j (stencil) och i det sista delbetänkandet, lämnat i december 1961, bel handlades motsvarande frågor inom marinen. Det utredningen ursprungligen meddelade uppdraget att utreda frågan om inrättande av en för försvaret gemensam intendenturkår beslöt Kungl. Majzt överlämna till 1960 års intendenturförvaltningsutredning (se avsnitt 2.4). I. Utbildningsfrågor berördes inte i någon högre grad i utredningens betänkanden. I I det år 1957 lämnade delbetänkandet tas dock upp frågan om de | tekniska stabsofficerarnas l utbildning och förslag lämnas om förstärkt teknisk utbildning vid teknisk högskola. Utbildningen av dâvarauule tygofficerare och tygunderofficerare berörs endast ur personalkårssynvinkel men det understryks att repetitionskurser och annan kompletterande utbildning bör förekomma. I delbetänkandet från september 1959 åberopar utredningen ett uttalande av statsutskottet i utlåtande nr B 53 vid 1958 års B-riksdag. Enligt utskottet kunde det framdeles visa sig lämpligt att närmare sammanknyta försvarsgrenarnas tygförvaltningskårer. Utredningen förklarar i dock att huvuddelen av tygmaterielen företer så väsentliga skiljaktig-

heter mellan de olika försvarsgrenarna att personalens utbildning och l tjänstgöring redan på ett tidigt stadium måste specialiseras. Att från i

början inrikta personalens utbildning så att den erhåller kompetens för tjänstgöring inom mer än en försvarsgren synes enligt utredningen praktiskt uteslutet. Skulle det bli fråga om utbyte av teknisk personal mellan försvarsgrenarna skulle detta med största sannolikhet förutsätta särskilda åtgärder sâsom omskolning e. d. Utredningen berör i fråga om utbildningen av blivande verkmästare vid flygverkstäderna behovet av teoretisk kurs i allmän arbetsledning. För motsvarande personalkategori inom marinen förordas också utbildning i arbetsledning.

Tidigare utredningar och beslut

2.3.2 1964 års tygförvaltningsutredning

Utredningen, som överlämnade sitt betänkande i slutet på 1963, Tygförvaltningens centrala organisation (SOU 1966:11), begränsade sig till att ange de principiella grunddragen i en framtida tygförvaltningsorganisation. Utbildningsfrâgor berördes därför endast indirekt och mer i förbigående. På förvaltningspersonalens kvalifikationer borde ställas höga krav enligt utredningen. Den tekniska kompetensen måste vara god med hänsyn till kvalitetskravet på modern krigsmateriel. Erfarenheterna hade dock hade ett avgörande invisat att även anskaffningsavtalens utformning flytande på inte bara själva kostnaderna utan också kompromisscrna mellan teknik och kostnad. Ett olämpligt utformat kontrakt kunde bla. leda till dyrare materiel. Stora krav måste ställas på inköpspersonalen, särskilt som det ofta rörde sig om stora kostnader. Den merkantila personalen bör, framhåller utredningen, inriktas på försvarets speciella målsättning genom god grundläggande utbildning och lång erfarenhet inom försvarsindustri eller förvaltningstjänst.

2.3.3 Försvarets materielförvaltningsutredning 1966

I uppdraget för försvarets materielförvaltningsutredning ingick att på grundval av 1964 års tygförvaltningsutrednings betänkande utarbeta förslag till organisation och personalstater för ett försvarets materielvcrk. Utredningen som lämnade sitt betänkande i november 1967 (Stencil Fö 1967:13) uppehåller sig mycket kortfattat vid frågan om personalcns vidareutbildning i det föreslagna nya verket, som 1968 års riksdag beslöt inrätta. Utredningen betonar att det är nödvändigt att i den nya organisationen satsa på teknisk och administrativ vidareutbildning för att på så sätt vidga rekryteringsbasen på olika nivåer och tillgodose matericlverkets behov av specialister. Särskilda anslag behövs hiirför och det nya verket bör få frihet att självt avgöra medlens användning för utbildning. Försvarets civilförvaltning hade dittills haft anslag på 500 000 kronor för vidareutbildning av viss civil personal vid försvarsförvaltningarna och de centrala stabcrna. Matcrielförvaltningsutredningen framhåller att den önskvärda samordningcn med andra myndigheter kan ske direkt och att denna samordning främst torde komma att avse administrativ utbildning och endast i ringa utsträckning teknisk, i sistnämnda fall med undantag för det relativt omfattande samarbetet med FOA.

2.4 1960 års intendcnturförvaltningsutredning m. m.

Det statsutskottet vid 1953 års riksdag med anledning av statsrevisorernas berättelse 1952 anfört om de grunder, enligt vilka utbildningen av bl. a. intcnçlenter och förvaltare i intendentur-, kassa- och expeditionstjåinst bel drevs inom försvaret, anmodades 1960 års intendenturförvaltningsutredl z

32 Inledning

ning att beakta. Denna utredning prövade i en första etapp frågan om organisation m.m. av ett för försvaret gemensamt intendenturförvaltningsverk. Ett sådant verk inrättades efter beslut av 1962 års riksdag. Utredningen hade i en andra etapp att utreda frågan om inrättande av en gemensam kår för all intendenturpersonal inom krigsmakten. Om sistnämnda spörsmål avgav utredningen ett betänkande i januari 1965 (Stencil Fö 1965:1).

2.4.1 Grundrekryteringsprincipen

Utredningen framhöll beträffande utbildningen för nämnda personal att densamma borde vara enhetlig och således inte meddelas försvarsgrensvis. Utredningen förordade ett grundrekryteringssystem som utarbetats med utgångspunkt i vissa grundläggande förutsättningar. Till dessa hörde bl. a. att intendenturofficerarna måste ha en med övriga officerare likvärdig militär grundutbildning. Vidare förutsattes att övergång från underbefäls- och underofficers- till officerskarriären i princip skulle vara möjlig. Utbildningsbehovet inom försvarsgrenarna borde tas upp i sina fackmässiga sammanhang, varvid utbildningsplanerna borde så utformas, att de rymde tillräckliga kunskaper för samtliga försvarsgrenars organisation, taktik m. m. Speciell förvaltningsutbildning borde enligt utredningen påbörjas först efter officersexamen och någon tids tjänstgöring inom samtliga försvarsgrenar. Slutligen förutsattes att utrymme skulle finnas också för utbildning vid MHS allmänna och högre kurser. Beträffande utbildningen av reservofficerare ansåg utredningen att det borde vara tillräckligt med en försvarsgrensinriktad utbildning. Något förslag rörande underofficerarnas utbildning lades inte fram. - Utredningen ansåg med hänsyn till den samordning som genomförts -att förutsättningarna var goda för att försvarsgrenarnas utbildningsbehov skulle kunna tillgodoses i en gemensam skolform.

2.4.2 Vidareutbildningsprincipen

I anslutning till sitt yttrande över intendenturförvaltningsutredningens framlade Militära - MTU - ett eget förslag tjänsteåldersutredningen alternativt förslag byggt på principen att rekrytering till en för försvaret gemensam intendenturkår sker genom vidareutbildning. Härmed avses ett system där personal som anställts för andra uppgifter vid försvarsgrenarna genom särskild fackutbildning ges de specialkunskaper som erfordras för intendenturtjänsten. lntendenturofficerarnas viktigaste uppgift är enligt MTU att bestrida kvalificerade befattningar i krigsorganisationerna. Varje sådan officer måste utöver sina fackkunskaper ha den kompetens och erfarenhet samt motsvarande - som innehas av officer i det s. k. norkunskaper merande skiktet (normkvalitet). Detta krav på normkvalitet bör för intendenturofficerarna lättast kunna tillgodoses genom vidareutbildning av officerare som genomgått MHS allmänna kurs.

Tidigare utredningar och beslut 33

Det borde enligt MTU vara till fördel för tjänsten vid försvarets intendenturverk och därmed intendenturtjänsten inom hela försvaret om en förhållandevis stor del av personalen i kvalificerade befattningar inom verket hade erfarenhet från lokala och regionala organ samt kunskaper om samtliga försvarsgrenars intendenturtjänst. Om utbildningen framhåller MTU att obligatorisk fackutbildning i form av en tvåårig intendenturofficerskurs bör genomgås av intendentaspiranterna före intransport i intendenturofficerskåren. Den angivna tiden som även skulle inrymma erforderlig praktik borde enligt MTU j medge att utbildningsmålen sattes så att ytterligare obligatorisk utbildi ning i princip inte erfordrades för placering och befordran inom inten-

i denturofficerskåren. Tiden borde även kunna medge att utbildnings-

” målen höjdes för vissa enskilda läroämnen om så erfordrades, bl.a.

i

med hänsyn till önskemål om förstärkt ekonomisk utbildning. Eftersom intendenturofficerare avsågs för åtskilliga särskilt kvalifice-

D

rade krigs- och fredsbefattningar inom krigsmaktens centrala samt högre och lägre regionala ledning måste enligt MTU vissa intendentur-

i

officerare erhålla högre fackutbildning, som dock inte borde vara obligai torisk. MTU föreslog att denna utbildning skulle meddelas vid en högre

i förvaltningskurs om ca sex månader, lämpligen förlagd till MHS.

Denna kurs borde vara öppen för de elever som erhållit erforderliga kva-

i

. lificerande poäng i den obligatoriska fackutbildningen. Undervisningen

i vid kursen borde till ungefär lika delar omfatta en högre stabsdel och

en högre förvaltningsdel. Målsättningen ansågs böra ligga på en sådan nivå att den obligatoriska fackutbildningen jämte den högre förvaltningskursen i princip kunde anses motsvara genomgång av annan högre kurs vid MHS. › l l 2.4.3 1966 års riksdagsbeslut l

l I proposition nr l09 till 1966 års riksdag förordade departementschefen

l att en för försvaret gemensam intendenturkår organiserades. Kravet på

flexibilitet i utbildningssystemet och normkvalitet hos officerarna borde

l l

l enligt departementschefen lättast kunna tillgodoses genom vidareutbildl ning i enlighet med MTU-alternativet. Vad denna utredning i övrigt l i fråga om obligatorisk fackutbildning, frivillig högre fackföreslagit l och annan utbildning också. l utbildning tillstyrktes

l Intendenturförvaltningsskolan (IntS) borde i fortsättningen lyda under

l chefen för den gemensamma intendenturkåren. Han hade att ansvara l för att utbildningen genomfördes enligt gällande målsättning. Vidare borde kårstaben och IntS bilda en organisatorisk enhet, direkt underställd kårchefen. Motiv härför var att kårledningens och skolans uppgifter i fråga om utbildning m. m. hade nära anknytning till varandra. Kårchefen borde mera i detalj följa utbildningen till fördel för personbedömningar och framtida placeringar. Lärare, som bedömdes också i framtiden huvudsakligen vara deltidstjänstgörande, kunde i viss utsträckning tas ur stabsorganet, vilket vid en samorganisation medförde enklare planläggning samt personal- och tidsvinst. Riksdagen godtog ovannämnda förslag i propositionen.

34 Inledning

2.5 ÖB-ulredningen 1969 Kungl. Majzt gav den 3 mars 1967 Överbefälhavaren i uppdrag att utreda och inkomma med förslag till organisation av krigsmaktens förvaltningsutbildning. Enligt utredningsdirektiven skulle utredningen bl. a. klarlägga vilken omfattning utbildningen av förvaltningspersonal behöv-

de ha och vilka delar av förvaltningsutbildningen som borde vara ge- l

mensam för olika grupper av förvaltningspersonal. l

Utredningen skulle vidare redovisa alternativa möjligheter att sam ordna eller sammanslå denna utbildning och undersöka lämpligheten av att sammanföra huvuddelen av förvaltningsutbildningen till en för krigsmakten gemensam förvaltningsskola. Slutligen skulle redovisas de rationaliseringsvinster som kunde uppkomma vid en sammanslagen utbildningsorganisation jämfört med nuläget ävensom engångs- och årskostnader för den organisation utredningen skulle komma att föreslå. En förutsättning var även att Tygförvaltningsskolans verksamhet på Rissne avvecklades. Utredningsresultatet redovisades av ÖB den 30 juni 1969. I samband med överlämnandet av utredningens förslag anmälde ÖB att utredningen med utgångspunkt i direktiven uteslutande behandlat utbildningsfrågor och därmed sammanhängande utbildningsorganisation. Det ansågs betydelsefullt att principbeslut fattades om övergång till den föreslagna utbildningsorganisationen. Det borde få ankomma på ÖB att närmare utforma detaljorganisation, skolplan m. m.

2.5.1 Huvudpunkterna i utredningsförslaget Utredningen föreslog att utbildning av officerare i förvaltningstjänst skulle äga rum vid en ny för krigsmakten gemensam förvaltningslinje vid Militärhögskolan (MHS) att en ny för krigsmakten gemensam förvaltningsskola organiserades I för övrig gemensam förvaltningsutbildning att Intendenturförvaltningsskolan (IntS) och berörda delar av Tyg- ; förvaltningsskolan (TygS) successivt avvecklades att förvaltningsskolan Iokaliserades till Fredrikshovs slott i Stockholm jämte vissa lokaler i dess närhet eller om så inte kunde ske till andra centralt belägna lokaler inom Stockholmsområdet och att personal successivt tillfördes organisationen.

2.5.2 Utredningsförslagets innebörd Förvaltningsutbildningen för officerare (nuvarande regementsofficerare) skulle samordnas inom krigsmakten såväl mellan försvarsgrenarna som y i möjligaste mån mellan förvaltningsgrenarna. Utbildningen skulle för huvuddelen av eleverna omfatta ca 1 år och differentieras om så erfordrades med hänsyn till fack- och försvarsgrenstillhörighet. Den skulle sedermera vid behov kompletteras med special/fackutbildning. För vissa

Tidigare utredningar och beslut

elever skulle utbildningen omfatta ytterligare ca l år. Det framlagda förslaget innebar att officersutbildningen förlades till MHS huvudsakligen i likhet med övriga högre kurser där med den skillnaden att Vissa officerare endast genomgick en ettårig utbildning. Kompetensfordringarna till årskurs l skulle överensstämma med de dåvarande antagningsbestämmelserna för tygofficersaspiranter (armén) och intendenturofficersaspiranter. För inträde till årskurs 2 skulle emellertid erfordras särskilda vitsord från årskurs l samt därutöver väl vitsordad praktisk tjänst. Såsom skäl för officersutbildningens förläggning till MHS i stället för till en gemensam förvaltningsskola angavs bl. a. följande: Eftersom förvaltningstjänsten utgör en integrerad del av den militära verksamheten, är det en väsentlig fördel om den högre förvaltningsutbildningen förläggs till samma skola som övrig högre officersutbildning. En sådan samordnad utbildning medför dessutom en ökad och ömsesidig förståelse för sambandet mellan de olika stabsfunktionerna bl.a. operativ verksamhet, förvaltning och förbandsproduktion och skapar även förutsättningar för en gemensam grundsyn vad gäller stabs- och förvaltningstjänstens bedrivande.” För underofficerare omfattade förslaget fyra utbildningsvägar benämnda förrådstjänst/materielförvaltning, kassatjänst, fortifikationstjänst och expeditionstjänst/förvaltning. Utbildningen i förrådstjänst/materielförvaltning skulle omfatta ca l års i viss utsträckning differentierad utbildning vid förvaltningsskolan. Ytterligare kunskapsbehov skulle tillgodoses genom specialkurser. Utbildningen i kassatjänst skulle omfatta ca 8,5 månaders utbildning vid förvaltningsskolan. I avvaktan på bl.a. ett nytt redovisningssystem innebar förslaget endast vissa justeringar av tidigare utbildning, främst med syfte att underlätta en samordning med övrig förvaltningsutbildning för underofficerare. Utbildningen i fortifikationstjänst skulle omfatta ca ll månaders utvid förvaltningsskolan. Förslaget innebar ingen ändring i förbildning hållande till tidigare utbildning eftersom denna fastställts av chefen för fortifikationskåren samma år som ÖB förslag lämnades. Dock förutsattes att utbildningen skulle förläggas till den nya förvaltningsskolan. Utbildningen i expeditionstjänst/förvaltning skulle omfatta ca 10 veckors i viss utsträckning differentierad utbildning vid förvaltningsskolan. Under rubriken speciaI/fackuIbi/dning hade utredningen samlat sådan målanpassad utbildning som bl.a. skulle ge officerare och underofficerare en ytterligare fördjupad eller breddad utbildning inom eget fack ävensom föranledd av förändringar i innerepetitionsutbildning havd befattning eller omplacering. Såsom special/fackutbildning rubricerades också den förvaltningsutbildning, som var avsedd för civilmilitär och civil personal i förvaltningstjänst samt viss reservpersonal och värnpliktiga. Special/fackutbildningen skulle bl.a. samordnas med av myndigheterna anordnad inoml verksutbildning, som bedrevs i form av kortare kurser. Till specialkurserna anknöt förvaltningsutbildningen för vissa äldre officerare inom

36 Inledning

krigsmakten som inte ansågs böra genomgå en längre förvaltningsutbildning. Enligt utredningens uppfattning kunde fördelarna med dess förslag sammanfattningsvis anges sålunda: sambandet mellan förvaltning och operativ verksamhet tillgodoses bättre i utbildningen, vissa mer eller mindre tillfälliga kurser systematiseras främst för cii vilmilitär och civil personal, i utbildnings- och personalkostnader begränsas genom anpassning av utbildningens längd och innehåll till föreliggande krav, den totala personalplaneringen beträffande officerare underlättas genom större möjligheter till växling mellan förvaltnings- och andra tjänster, ökade förutsättningar erhålls för en fortsatt rationalisering av förvaltningstjänsten. Därjämte kunde utbildningens årliga kostnader minska med av utredningen beräknade 0,8 milj. kr, varigenom ca 275 man-månader för i officerare och underofficerare årligen kunde utnyttjas för annan verk- 3 l samhet.

2.5.3 Remissyttrandena

Allmänna .synpunkter I flera väsentliga frågor har remissinstansernas syn på utredningsförslaget gått starkt isär. Det gäller särskilt vilka personalkategorier som bör omfattas av förvaltningsutbildningen, i vilken omfattning och var utbildningen av förvaltningsofficerare skall äga rum samt förvaltningsskolans lokalisering. I det följande redovisas inte synpunkter på sistnämnda fråga och ej heller framförda aspekter på utredningens förslag om personalorganisation och framlagda kostnadsberäkningar eftersom dessa inte längre kan anses vara relevanta. I detta sammanhang bör också framhållas att många remissinstanser inte anmält några erinringar mot vissa av utredningsförslagets huvudavsnitt eller mycket kort uttalat ett tillstyrkande av desamma. I fråga om möjligheten att ta slutlig ställning till det föreliggande förslaget uttalade några remissinstanser önskemål om ytterligare utredning. Sålunda begärde både FRI och TCO kompletterande utredningar, den senare omfattande sådana. FCF erinrade om pågående försök på organisationsområdet och de försök som skulle påbörjas rörande mobiliserings-, förvaltnings- och utbildningsorganisationen vid försvarsområden och truppförband samt den utredning som PKU hade att utföra beträffande principerna för förvaltningspersonalens sammansättning inom tyg- och intendenturmaterielfunktionerna i central, regional och lokal instans. ÖB-utredningens förslag om förvaltningsutbildning j i avsåg däremot befattningar inom då gällande organisation.

Tidigare utredningar och beslut

Utredningens omfattning och avgränsning

Flera remissinstanser framförde kritik mot att utredningen begränsat sina överväganden till att omfatta endast den särskilda förvaltningsutbildningen för officerare och underofficerare samt motsvarande civilmilitär och civil personal. Chefen för armén, som uttalade att förvaltningstjänsten utgjorde en avgränsad del av underhållstjänsten, fann att de framtida förvaltningsofficerarnas ansvar och uppgifter avsevärt skulle utökas vid ett genomförande av utredningens förslag som utgick från uppfattningen att förvaltning och underhållstjänst var ett och samma. FMV anförde att utbildningen i förvaltningstjänst för civilmilitär och civil personal inte syntes ha behandlats i den utsträckning som svarade mot dessa personalkategoriers betydelsefulla funktioner. Det förelåg ett behov av en mer systematisk vidareutbildning av civilmilitär och civil personal i förvaltningstjänst som förutsattes kunna tillgodoses genom kurser vid militärhögskolan och förvaltningsskolan. FMV ansåg att denna utbildning borde ges större utrymme. Med FMV inomverksutbildning, som var avsedd att ytterligare utvecklas, borde en samordning ske av övrig, likartad undervisningsverksamhet. RRV ansåg att det var en brist i förslaget att tygförvaltningspersonalen inom marinen och flygvapnet icke avsågs genomgå kurserna vid militärhögskolan resp. förvaltningsskolan. RRV framhöll även att en samordning av olika förvaltningsgrenar och rationalisering av förvaltningsverksamheten inom försvaret krävde enhetlig utbildning i administration och ekonomi av all förvaltningspersonal. Detta borde beaktas inför en utveckling med genomförande av programbudgetering och för statsförvaltningen enhetliga ekonomi-administrativa system. Personal i il ekonomi-administrativa befattningar borde ha likartad utbildning i hela i l Ett samarbete borde därför etableras mellan försvastatsförvaltningen. il rets utbildningsorganisation på detta område och RRV i syfte att ta tilli i vara › samordningsmöjligheterna. TCO ville kraftigt tillstyrka att en särskild förvaltningsskola inrättades inom försvaret. Bl.a. skulle väsentliga rationaliseringsvinster inom utbildningsorganisationen uppkomma samt en utveckling mot mera enhetlig förvaltningspraxis möjliggöras. TCO fann det synnerligen anmärkningsvärt att utredningen helt bortsett från utbildningsbehovet för underbefäl och helt avstått från att analysera den civila personalens behov i detta avseende. När det gällde underbefälet ifrågasatte TCO om den hittillsvarande militärområdesvis anordnade utbildningen för yrkesunderbefäl till kompaniadjutant gav erforderlig effekt och om den från kostnadssynpunkt kunde anses försvarbar om en försvarets förvaltningsskola kom till stånd. TCO pekade på-ytterligare vidareutbildningsmöjligheter för underbefälet såsom utbildning till assistenter på olika nivåer samt expeditionsföreståndareutbildning. Beträffande den civila personalen framhöll TCO att den borde erbjudas bättre fort- och vidareutbildningsmöjligheter. Angeläget var att personal

38 Inledning

inom biträdes- och assistentkarriärerna gavs tillfälle att genom .llblidning kvalificera sig för tillträde till befordringstjänster. Betydande behov av insatser för ökad utbildning förelåg enligt TCO såxäl på förråds- och kontorssidan inom den lokala förvaltningen som vid militärområdenas staber och förvaltningar. En betydande upprustnng av den civila personalens förvaltningsutbildning bord-e därför ske och i möjligaste mån ombesörjas inom ramen för en utbyggd och för olika personalkategorier gemensam förvaltningsskola. Vidare borde till denna skola förläggas väsentliga delar av den utbildning i organisation. administration och ekonomi inom alla nivåer, som de nya programbudgetoch ekonomisystemen inom försvaret ställde nya krav på. Även LO framhöll att större uppmärksamhet borde riktas på den civila personalens utbildningsbehov. LO pekade särskilt på sådana anställda som direkt är sysselsatta med exempelvis materielunderhfill, förrådstjänst eller handhavande av brandfarliga och explosiva varor.

Utbildningen av officerare i förvallningsrjiinst Även i frågan om uppläggningen och lokaliseringen av förvaltningsutbildningen för officerare bröt sig meningarna starkt. FRI framhöll att då alternativet gemensam förvaltningsskola icke närmare undersökts var det svårt att avge någon bedömning. Värderingen av de olika omständigheterna blev också starkt beroende på vilka mål som prioriterades, gemensam utbildning för alla officerare eller gemensam utbildning för all personal inom förvaltningsområdet. Vidare FRI skola för all personal kunde påpekade att en gemensam få större förut- i l medföra ett bättre resursutnyttjande och skolan kunde att utvecklas till ett forum för prövning av innovationer inom sättningar förvaltningsområdet. Därtill kom att förutsättningarna att lokalisera skolan utanför Stockhom och oberoende av annan verksamhet borde vara större om skolan blev gemensam för all förvaltningspersonal. FRI om införande vid MHS av en förvaltningslinjc för ifrågasatte officerare skulle innebära en lämplig lösning av framförda önskemål om komplettering av MHS nuvarande utbildningsomfång i vad avser förvaltnings/underhållstjänst och ekonomi. FRI menade att en sådan komplettering måste leda till en omprövning av innehåll i och rekrytill andra linjer på MHS, framförallt stabslinjerna. Slutsatsen tering blev för FRI del att kompletterande utredningar behövdes för att undersöka lämpligheten av en gemensam förvaltningsskola. FRI uppfattning torde dock närmast ansluta sig till det alternativ som innebar att hela utbildningen borde ske vid en för krigsmakten gemensam förvaltningsskola. FCF ansåg att den föreslagna utbildningen hos MHS inte skulle ge samma grundutbildning som nuvarande utbildning av intendentur- och tygofficerare varför FCF förutsatte att kompletterande specialutbildning måste anordnas för att ge kompetens att fullgöra de uppgifter som är förenade med flertalet för berörda personalkategorier avsedda befattningar i nuvarande förvaltningsorganisation. Av denna anledning och

Tidigare utredningar och beslut

i avvaktan på bl. a. pågående utredningar om försvarsområdesstaber och truppförbandsorganisation ansåg därför FCF att övervägande skäl talade för att det borde anstå med inrättandet av utbildningslinjen för förvaltningsofficerare på MHS. l stället borde utbildning av tyg- och intendenturofficerare t.v. så långt möjligt samordnas inom en blivande förvaltningsskolas ram. TCO avstyrkte helt förslaget om en ny för officerare avsedd förvaltningsdinje vid MHS under hänvisning till att de skäl utredningen framför sitt inte var särskilt beaktansvärda jämfört med de lagt förslag vinster som kunde åstadkommas genom att låta väsentliga delar av utbildningen för dessa kategorier och övriga berörda grupper bli gemensam, eftersom det var fråga om samma kunskapsstoff som skulle förmedias. TCO därför att förvaltningsskolans föreslagna verksamhet ansåg måst-J utvidgas bl.a. genom att utbildningen inriktades mot olika förvaltningsfunktioner, och som en konsekvens härav borde skolan stå för samtliga som kunde komma ifråga för de öppen personalkategorier som resp. utbildning var avsedd för. Detta skulle leda till befattningar en flexibel som inte utestängde någon på grund av vederorganisation börandes kategoritillhörighet och som möjliggjorde enkla anpassningar till kommande förändringar i de olika personalgruppernas användning för olika befattningar. 1968 års personalkategoriutredning (PKU) kunde tankas aktualisera behov av förändringar. CA framhöll att verksamheten mellan förvaltningsofficer och underofficer vid regionala förvaltningar, fo-staber och regementen var nära sammankopplad och att detta måste beaktas vid en kommande önskvärd integrering av förvaltningsutbildningen. För dessa två personalkategorier måste kursplaner noga samstämmas och enhetlig utbildning ges för att skapa en grund för effektivt samarbete och lämplig fördelning av arbetsuppgifter syftande till en effektiv förvaltning. Säkra garantier härför kunde enligt CA skapas endast genom en gemensam skola. Den personal som skall tjänstgöra inom förvaltningsorganisatiooch utbildningsanstalter kunde utbilnen vid fo, regementen härigenom das för att fungera inom ett system. CA kritiserade förslaget att sänka åldern för uttagning till förvaltningsutbildning. Möjlighet för sådan utbildning borde finnas i varje fall intill dess att 45-årsåldem uppnåtts. Urvalet till högre förvaltningsutbildning borde grundas på meriterande tjänstgöring som förvaltningsofficer i lokal och regional instans under minst tre år. Mot denna redovisade bakgrund avstyrkte CA bestämt att utredningcns förslag lades till grund för utformningen av den framtida utbildningen av förvaltningsofficerare. CM ansåg principiellt att all förvaltningsutbildning utom sådan som meddelades vid krigsskolor och MHS högre kurser borde centraliseras till en för krigsmakten gemensam skola. Vidare ansåg CM att utbildningen i ”förvaltningstjänst” var en form av fackutbildning och inte jämförbar med utbildningen vid MHS högre kurser.

40 Inledning

CFV hade intet att erinra mot förslaget att förlägga förvaltningsutbildningen av officerare till MHS. SR och SACO biträdde också detta förslag. RRV ansåg att fördelarna med att all vidareutbildning av officerare samlades till en utbildningsanstalt - MHS - än adminivägde tyngre strativa och pedagogiska fördelar med att förvaltningsutbildningen samlades till en skola.

Den av utredningen föreslagna uppdelningen av förvaltningsutbildningen för officerarna i tvåårskurser med praktisk tjänst mellan kurser na och krav på särskilda vitsord i årskurs l och från den praktiska tjänsten för tillträde till årskurs 2 mötte kritik från skilda håll. CFV ansåg att förslaget kunde vara förmånligt för myndigheten men att det från personalvårdssynpunkt var diskutabelt för individen. Det borde undersökas om utbildningen kunde för alla göras antingen ettårig eller tvåårig. SR fann också förslaget mindre lämpligt sett från personalsynpunkt. Det skulle medföra osäkerhet för eleverna och leda till att de officerare som fritt kunde välja högre utbildning hellre sökte till teknisk kurs eller stabskurs. CMHS ställde sig tveksam till de föreslagna villkoren för tillträde till årskurs 2. Alltför många hade bakats in i specialarrangemang den föreslagna utbildningen. Om avsikten var att bl. a. skapa en med övrig stabsofficerskarriär jämförbar karriär borde ett närmande ske till övriga högre utbildningslinjer. CMHS ansåg att med vissa ändringar av förslaget kunde möjlighet erhållas att vid MHS högre kurser erbjuda tre likvärdiga utbildningsvägar: stabstjänst, teknisk tjänst och förvaltningstjänst. FMV höll före att den föreslagna ettåriga utbildningen skulle ge alltför stor begränsning av väsentliga ämnen. Kraven på personal som skall handha programbudgetering samt nya administrativa och ekonomiska styrsystem skulle komma att avsevärt stiga i både regionala staber och förvaltningar, vilket ytterligare styrkte behovet av en tvåårig utbildning i förvaltningstjänst. Även FMV påtalade de psykologiska problem som kunde uppkomma för en elev som vid studiestarten inte visste hur lång utbildningstiden skulle bli.

Utbildningen av underofficerare i förvaltningstjänst Förslaget till utbildning av underofficerare i förvaltningstjänst godtogs i stort av remissinstanserna, i de flesta fall utan särskilda kommentarer. Enligt CA borde dock rimligen längre utbildningstid erfordras om utbildningsmålet breddades enligt utredningens förslag. TCO tillstyrkte förslaget om utbildningen för förrådstjänst/materielförvaltning och beträffande kassatjänst med undantag för den föreslagna förkortningen av den praktiska tjänstgöringen. Förslaget att inordna utbildningen i fortifikationstjänst för aktiva underofficerare inom den

Tidigare utredningar och beslut 41

föreslagna gemensamma förvaltningsskolan avstyrktes av TCO som ansåg att utbildningen ifråga väsentligen var teknisk och även särpräglad. Endast tre procent av utbildningen i sin helhet kunde samordnas med förvaltningsutbildningen för övriga personalgrupper. TCO tillstyrkte utredningens förslag om utbildning för expeditionstjänst/förvaltning och förordade i detta sammanhang en utbildning av föreståndare för regementsexpedition som omfattade fler ämnen än de i kursen för allmän expeditionstjänst, exempelvis personaltjänst, rättsvård m. m.

SpcciaI/fackulbildning

i

I allmänhet tillstyrktes utredningens förslag i vad gäller special/fack-

i utbildning eller lämnades utan principiell erinran.

FRI framhöll dock det önskvärda i att antalet olika kurser begränsades och att återhållsamhet iakttogs ifråga om kurser för reservofficerare och värnpliktiga m. fl. Vissa kurssammanslagningar förordades. ! CFV ansåg att utbildningen av reservofficerare kunde förläggas till l förutsatt förvaltningsskolan, att den utbildning som erfordrades för förvaltnings- och underhållstjänsten vid flygvapnets basförband i krig kunde meddelas där.

2.6 L0kalisarirzg.slre.s'lut för en försvarets gemensamnza förvaltningixskola

2.6.1 Förslag från delegationen för lokalisering av statlig verksamhet Delegationen för lokalisering av statlig verksamhet som tillsattes i juni 1969 yttrade sig över ÖB-utredningens förslag och förordade att skolan borde förläggas utanför storstockholmsområdet. I sin huvudrapport, avlämnad i maj 1970, föreslog delegationen att den föreslagna försvarets förvaltningsskola skulle förläggas till Östersund. Delegationen erinrade i anslutning härtill om att i Östersund finns förutom tre förband även militärområdesstab, försvarsomrâdesstab och inskrivningscentral.

2.6.2 Remissyttrandena över delegationsförslaget ÖB framhöll i sitt remissyttrande över delegationens förslag att det under vissa förutsättningar var möjligt att förlägga skolan till garnisonsort som förutom truppförband hade militärområdesstab med tillhörande förvaltningar, men härvid ökade behovet av fasta lärare vilket bl. a. medförde större kostnader. FRI hade intet att erinra emot en förläggning av skolan till Östersund. Skolans behov av deltidstjänstgörande lärare och föreläsare kunde enligt FRI inte tillgodoses i Östersund. Till en del torde dock dessa svårigheter kunna lösas genom att skolan tillfördes ett ökat antal fasta lärare. Detta behövde inte medföra större utgiftsökningar eller kapacitetsförluster för försvaret eftersom vissa av de tillfälliga lärarna full-

42 Inledning

gjorde undervisningen på tjänstetid. Däremot kom utgifterna för föreläsare från Stockholm att öka. Vidare påpekade FRI att förvaltningsskolans behov av samarbete och samövningar med MHS inte kunde tillgodoses vid skolans lokalisering utanför Stockholm. En tillfällig omläggning av kurser samt gemensamma stabsövningar torde kunna avsevärt minska dessa olägenheter men medföra ökade utgifter i förhållande till en permanent lokalisering till storstockholmsområdet. Huvuddelen av skolans lärare torde enligt FRI komma att utgöras av militära tjänstemän och tjänstgöringen vid skolan bedömdes för flertalet omfatta tre till fem år. Med hänsyn härtill och till det meritvärde som lärartjänsten i sig själv kunde innebära torde enligt FRI några större rekryteringsproblem inte behöva uppstå. SR ansåg att skolan borde förläggas till ort i närheten av Stockholm på grund av lärarfrågan och problemen för elever med långa resor. Undervisningen vid förvaltningsskolan krävde ett stort antal specialister som inte fanns i Östersund. Även om den fasta lärarkadern utökades förelåg enligt SR en betydande risk för att sänkt kvalitet på lärarna kunde medföra ett sänkt utbildningsresultat.

2.6.3 Riksdagsbeslut 1971 I proposition nr 29 till 1971 års riksdag tillstyrkte statsrådet och chefen för finansdepartementet efter samråd med chefen för försvarsdepartementet att, sedan beslut fattats om inrättande av en för krigsmakten gemensam förvaltningsskola, denna skola förläggs till Östersund i enlighet med förslaget från delegationen för lokalisering av statlig verksamhet. 4 Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget i propositionen.

2.7 Gemensam militär ryg- och intendenrurförvaltningskår

2.7.1 Utredningsförslag 1968 års personalkategoriutredning - PKU - avlämnade i januari 3 1972 sitt första betänkande (SOU 1972:3) Personal för tyg- och inten- Q denturförvaltning. I betänkandet behandlades bl.a. frågan om bildande av en för försvaret gemensam militär kår för tyg- och intendenturper- i sonal. Enligt PKU innefattar begreppet förvaltning en mängd verksamheter. Tekniska förvaltningsåtgärder berör materielens anskaffning, modifiering, renovering och verkstadsmässiga underhåll. Andra förvaltningsåtgärder är inriktade på att redovisa, förvara och underhålla materiel i förråd och att tillhandahålla det materielbestånd som anskaffats för krigsmaktens behov. Denna förvaltningsverksamhet som alltså är inriktad på det redan anskaffade materielbeståndet kallar PKU beståndsförvaltning. PKU konstaterar att sådan verksamhet bör skötas av miljökunnig personal som är utbildad i förvaltnings- och ekonomifrågor. De

Tidigare utredninar och beslut 43

i fråga om förvaltningsförfaranden och rutiner inom tygskiljaktigheter och intendenturförvaltningstjänsten i central instans som tidigare funnits utjämnas alltmer bl. a. genom tillkomsten av FMV. På sikt skapar dessa förändringar förutsättningar för en gemensam grundsyn på tygoch intcndenturförvaltningen inom olika nivåer varigenom det blir möjligt att även åstadkomma en allmän samordning av förvaltningsrutiner m. m. mellan tyg- och intendenturförvaltningstjänst. Härtill kommer att - i samband med införandet av försvarets nya och - flera försök genomförts i lägre j planerings- ekonomisystem och lokal instans med att samordna

i regional tyg- och intendenturförvalt-

z i en organisatorisk enhet. Försöksorganisationerna har ningsfunktionerna enligt PKU visat sig vara i stort sett ändamålsenliga. i l Utvecklingen i central instans och nämnda försök m. m. pekar enligt I PKU på att stora fördelar skulle vinnas vid en samordning entydigt av beståndsförvaltningen inom samtliga instanser och försvarsgrenar. Denna samordning skapar i sin tur förutsättningar för en gemensam och i möjligaste mån likartad utbildning av krigsmaktens förvaltnings-

personal. PKU förelåg som krävdes för en sam- _ ansåg att de förutsättningar manslagning av de personalkårer som sysslar med beståndsförvaltning och föreslog därför att en för krigsmakten gemensam militär tyg- och bildades med benämningen försvarets intenintendenturförvaltningskår dentkår.

2.7.2 Remissyttrande från KFU

framhöll KFU bl. a. att en integrering av utbild- I sitt remissyttrande* l för kategorier av förvaltningspersonal borde underningen samtliga fördes samman till lättas om tyg- och intendenturförvaltningspersonalen en kår. till en rationellare förvaltningsutbildning borde Möjligheterna därvid öka. KFU förutsatte att en samordning av utbildningen skulle ske snarast i avvaktan från och inte fördröjas på nästa delbetänkande PKU. De försök med viss integrering av tyg- och intendenturutbildning som lntS och TygS redan påbörjat avsåg KFU att för sin del följa upp.

i 2.7.3 Proposition till 1973 års riksdag och dess beslut

I proposition nr 75 till 1973 års riksdag uttalade departementschefen om en för krigsmakten militär att han ansåg PKU förslag gemensam personalkår för tyg- och intendenturförvaltning utgöra ett logiskt led i och Han hade därför för integrations- rationaliseringssträvandena. avsikt att föreslå Kungl. Majzt att en försvarets intendentkår organiseras fr. o. m. den 1 oktober 1973 genom att nuvarande försvarets intendenturkår inom armén slås samman. Den nya och fälttygkåren tills vidare underställas ÖB. kåren bör enligt departementschefen En sammanslagning av detta slag gör det enligt departementschefens

Remissyttrandet återges i sin helhet i bilaga 8:3.

44 Inledning

mening angeläget att också utbildningen inom tyg- och intedenturförvaltningsomrâdena ytterligare samordnas. Vid sin behandling av proposition nr 75 tillstyrkte försvarsutskottet i sitt betänkande nr 14 förslaget om den nya intendentkåren och uttalade bl. a. att det militära försvaret måste disponera en väl fungerande förvaltningsorganisation för att i olika situationer kunna fylla sin uppgift. Förslaget att bilda en försvarets intendentkår är enligt utskottet helt i linje med den allmänna inriktningen av rationaliseringsarbetet inom försvaret. Samordningen bör medföra vinster bl. a. beträffande den utbildning som kan göras likartad för olika slag av uppgifter i förvaltningsorganisationen. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottsbetänkandet. Kungl. Majzt har den 29 juni 1973 föreskrivit att försvarets intendenturkår och fälttygkåren inom armén fr. 0.m. den 1 oktober 1973 slås samman till försvarets intendentkår.

Skolor med väsentliga inslag av förvaltningsutbildning 45

II Förvaltningsutbildningens nuvarande

organisation och

omfattning

Skolor med av

väsentliga inslag

förvaltningsutbildning

i

i

3.1 Inledning

l Förvaltningstjänsten utgör en integrerad del av den militära verksam-

l heten. All personal inom krigsmakten måste därför ha vissa kunskaper

i förvaltningstjänst. För huvuddelen av den personal, som utbildas för eller utan sådan , utbildning har uppgifter inom krigsmakten, representerar förvaltningsi tjänsten endast en liten del av det totala kunnandet. Utbildning vanligen - - i i förvaltningstjänst i den mån sådan förekommer sker därför ringa omfattning. › Den personal, som är placerad eller avses placeras i förvaltningstjänst

l

inom krigsmaktens freds- och krigsorganisation eller som eljest har att handlägga förvaltningsärenden, erhåller som regel särskild förvaltningsutbildning av varierande omfattning. Ansvaret för förvaltningsutbildningen åvilar därvid i första hand för olika delprogram inom huvudproduktionsomrâde l produktionsansvariga myndigheter. Varje myndighet ansvarar sålunda i princip för utbildning av sin personal. Vissa myndigheter har dock ansvar för gemensam utbildning. Personalkårchef har regelmässigt ansvar för fackmässig utbildning av kårens personal.

3.2 Utbildningzsorganisurionen Vid varje myndighet som har ansvar för personalutbildning finns en eller flera befattningshavare som helt eller på deltid handlägger myndighetens utbildningsärenden. - främst den som berör civil Personalutbildningens snabba utveckling - har medfört att efter hand personal utbildningsorganisationerna byggs ut. Den förvaltningsutbildning som bedrivs i nuläget1 och som redovisas närmare i kapitlen 4-7 äger rum

1 sådant det redovisas i detta kapitel avser 1972 där inte annat Nuläget anges.

46 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation

inom krigsmaktcns fasta skolorganisation vid utbildningsanstalter utanför krigsmakten vid tillfälliga kurser, förlagda till myndigheter eller som internat m. m. som enskild korrespondensundervis.ning. I krigsmaktens fasta skolorganisation ingår två egentliga förvaltningsskolor - Intendenturförvaltningsskolan, som är en för hela krigsmakten gemensam utbildningsanstalt, underställd ÖB och - Tygförvaltningsskolan, som är en utbildningsanstalt inom armén.

3.3 Intendenturförvallningsskolan (IntS) 3.3.1 Historik IntS var ursprungligen en för arméns personal avsedd skola, som enligt reglemente från 1943 hade till uppgift att meddela den undervisning i fråga om intendenturförvaltningstjänstcn. som erfordras dels för anställning på aktiv stat vid intendenturkårcn. dels för blivande kompani- och motsvarande chefer vid armén. Skolan lydde under arméinspektören eller, om chefen för armén särskilt beslutat, under generalintendenten. Verksamheten vid skolan bedrevs under en major som chef med biträde av en kapten, tillika lärare och adjutant (båda ur intendenturkåren). Vid behov av ytterligare lärarkrafter ställdes sådana till förfogande genom kommendering. Utbildningen omfattade årligen följande kurser: intendentkurs av sammanlagt 12 månaders längd, fördelad på två år, förvaltarkurs av sammanlagt fem månaders längd, fördelad på två år. kompanichefskurs av sammanlagt tre veckors längd. Därutöver anordnades vid behov s.k. regementskassörskurscr samt kurser för personal ur intendenturkåren och intendenturtruppcrna. Antalet elever vid ovan angivna kurser fastställdes av arméchcfen. Genom en utvidgning år 1947 av 1943 års reglementes bestämmelser skulle skolan meddela den undervisning som erfordrades i fråga om inrendenturförvaltningstjänst m. m. i och för anställning på aktiv stat vid intendenturkâren som officer eller som förvaltare i förrådstjänst kassatjänst i och för anställning på aktiv stat vid intendenturkåren som underofficer i kassatjänst färvaltningstjänst i allmänhet för blivande kompani- och motsvarande chefer vid armén.

3.3.2 Tillkomsten av nuvarande IntS Genom statsmakternas beslut 1966 inrättades en för hela försvaret gemensam intendenturkår och som en följd härav tillskapades nuvarande IntS, lydande under ÖB genom chefen för försvarets intendenturkår.

Skolor med väsentliga inslag av förvaltningsutbildning 47

Skolan meddelar krigsmaktens personal utbildning i intendentur- och kassatjänst. Vid skolan genomförs kurser enligt de kursförteckningar som upprättas av chefen för försvarets intendenturkår, i vissa fall i samråd med berörda myndigheter (se kursförteckning i bilaga 3: 1). Rcgementsofficerskursen 1971-73 hade i sitt utbildningsprogram viss Lltbiltlning i tygtjåinst. Motsvarande kurs som påbörjades 1972 har ett ökat inslag av samordning av utbildning mellan tyg- och intendenturförvaltning. Kompaniofficerskursen med start våren 1973 har en integrerad kursplan och detsamma gäller den regementsofficerskurs som tog sin början hösten 1973.

3.3.3 IntS organisation och personal IntS är sedan augusti 1970 förlagd till Frösundaområdet inom Solna kommun. Dess organisation och personal framgår av tabell 3:1. Utöver i tabellen upptagna fasta lärare erfordras för utbildningsverksamheten ca. 330 lärare på deltid, vanligen befattningshavare inom försvarets centrala förvaltning i Stockholmsområdet.

Tabell 3:1 Organisationstzzblå för IntS 1972-10-01

C IntS Br 5

I

Stabs- förvaltnings-

och utbildningsavde|ning

avdelning

C Förvaltningsoff Ao 25-23 1) C 1. Iäiare Ao 27 2) Kurschef Ao 25-23 Expedition C Expbefäl A 22 1 expvakt Ag 4-Ag 13 5) 1 kansliskrivare Ag 13 3)

Kassadetalj 1 kansliskrivare Ag 13 4) 1 kontorsbiträde/kontorist Ag 4-Ae 11

1) Tillika skoladiutant 2) Ur intendenturkårens kommenderingsreserv 3) Chefens IntS sekreterare 4) Kassaförskottsinnehavare 5) Förestår det för TygS och IntS m fl gemensamma expensförrådet samt budcentralen

48 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation

3.4 Tygförvalrningsskolan (TygS)

3.4.1 Historik Hösten 1942 startade TygS sin verksamhet i Stockholm som central utbildningsanstalt. Undervisningen i förvaltnings-, materiel- och reparationskunskap hade tidigare varit decentraliserad till förbanden, tygstationerna och gevärsfaktoriet i Eskilstuna. Undervisningen hade i allmänhet varit kortvarig och relativt begränsad samt oregelbundet återkommande. Den intensiva materiella förstärkning av försvaret som ägde rum under 1930-talets sista år och sedan andra världskriget börjat tillförde försvaret genom den snabba tekniska utvecklingen väsentligt mera komplicerad materiel. Den personal som skulle handha förvaltningen av denna materiel behövde därför en betydligt utökad skolning för sina arbetsuppgifter. De första kurserna anordnades för officerare och underofficerare i tygförvaltningstjänst. 1943 påbörjades utbildning i bl. a. materielkunskap. Efter hand tillkom olika tekniskt inriktade kurser som organisatoriskt sammanfördes med de båda tygförvaltningskurserna för officerare och underofficerare till en kursavdelning. För utbildningen i verkstadstjänst och materielkunskap hade skolan egna lärare, ingenjörer, verkmästare och tyghantverkare. Huvuddelen av undervisningen vid den nämnda kursavdelningen handhades av deltidstjänstgörande lärare (befattningshavare vid militära staber och förvaltningar) samt av lärare från det civila skolväsendet. TygS hade svårigheter med att få sitt lokalbehov täckt. År 1956 påbörjades en successiv lokalisering till Rissneområdet (A l förutvarande förlåiggningsplats) strax norr om Stockholm och l april 1963 hade hela skolan förlagts dit. Skolan blev självständig med egen förvaltning och med lydnadsförhållande till MB utom ifråga om utbildningen där skolan var direkt underställd chefen för armén.

3.4.2 Viss samlokalisering med lntS I takt med ökade krav på utbildning av personal inom tygförvaltning och arméns tekniska områden tillfördes TygS ett större antal kurser, . bl.a.

i

förvaltningskurser för den civilmilitära personalen. Under slutet i* av 1960-talet genomfördes en hel del interna omorganisationer vid skolan. Bl.a. inrättades en utbildningsavdelning och en ut- Förvaltning bildningsavdelning ”Teknik. Den förra avdelningen överflyttades från Rissne till Frösunda (Ing 1 förutvarande förlåiggningsplats) 1970 varigenom möjlighet uppstod att samordna vissa funktioner i utbildningsverksamheten m. m. med IntS som samtidigt flyttade dit. IntS och TygS “Förvaltning” kunde lokaliseras inom samma byggnad. Omfattningen av utbildningen per år framgår av den kursförteckning som återfinns i bilaga 3:2.

Skolor med väsentliga inslag av förvaltningsutbildning 49

Tabell 3:2 Organisation av TygS/Förvrzltning 1972-10-01

C Tv9$ Bo 6

w_ Utbildningsavd l Förvaltning C regoff A 29

i l

; l l

Utbildningsexpedition Utbildningsavdelning C. Expeditionsföreståndarell C. 1 lärare C utbildnavd g 1 Vaktmästare A 132) 2 regoff A 27 1 Kontorsbiträde A4-11

l

regoff A 23-253) 3 värnpliktiga K/kapten A 202) 1 l 1) Tillika lärare K/kapten se utbildningsavdelningen 2) föreståndare för öppna och hemliga böcker i förråd gemensamt med IntS. Aven s k dukningschef i 3) Kommenderad av C. Fälttygkåren.

3.4.3 Organisation och personal

I detta sammanhang är endast av intresse att redovisa organisationen av TygS utbildningsavdelning ”Förvaltning” som framgår av tabell 3:2. Utöver de ordinarie lärarna anlitas ett stort antal deltidsanställda befattningshavare i centrala staber och förvaltningar samt lärare från det civila skolväsendet. Antalet anlitade lärare uppgår till mellan 100 och 250, varierande på t grund av kursfrekvensen och möjligheter att till tiden inlemma den .F fasta utbildningspersonalen i undervisningen.

3.5 lllilirärlzögskolan (MHS)

3.5.1 Uppgift och organisation

MHS påbörjade efter riksdagsbeslut sin verksamhet den 1 oktober 1961. Den ersatte de tidigare tre försvarsgrenshögskolorna och underställdes ÖB direkt. Enligt sin av Kungl. Majzt fastställda instruktion (SFS 1972:344) har MHS uppgift att meddela regementsofficerare dels vid obligatoriska kurser de vidgade kunskaper om krigsmakten, särskilt den egna försvarsgrenen, och de ökade insikter i icke militära ämnen, som fordras för tjänstgöring i befattning på bataljonschefsnivå, dels vid högre kurser de vidgade kunskaper om krigsmakten och det övriga totalförsvaret samt de ökade insikter om samhällslivet i övrigt,

50 F örvaltningsu tbildningens nuvarande organisation

som fordras för tjänstgöring i kvalificerade befattningar vid högre staber och förvaltningar, i kvalificerade lärarbefattningar eller som chefer för högre förband. Skolan består i organisatoriskt hänseende av chef med stab, armélinjen (utom allmänna kurser), armélinjens allmänna kurser, marinlinjen, flyglinjen samt den militärhistoriska avdelningen. Den fast anställda heltidstjänstgörande personalen utgör 100 befattningshavare, varav ca 60 är lärare och repetitörer. Härtill kommer ca 150 deltidslärare, flertalet specialister i tekniska ämnen och språk. Elevantalet vid 15 ordinarie kurser uppgår till sammanlagt ca 400.

3.5.2 Utbildningsverksamheten

Allmän kurs på 6-8 månader genomgås obligatoriskt av samtliga regementsofficerare och är i huvudsak försvarsgrensinriktad. (Se vidare om inslag av förvaltningsutbildning i kap. 4.) Genom särskilda allmänorienterande föredrag, genom fältövningar och en rad studiebesök vidgas elevens kännedom om totalförsvaret, om de andra försvarsgrenarnas organisation, uppgifter och problem samt om samhället i stort. Från de obligatoriska kurserna görs ett urval av elever till frivillig vidareutbildning vid de högre kurserna. Hittills har omkring 55 % kvalificerat sig för tillträde till högre kurser. För övriga elever finns möjligheter till annan kvalificerande utbildning såsom kurser vid IntS och TygS m. fl. (Jfr. kap. 4). Det som kanske främst kännetecknar utbildningen vid dessa högre kurser är den långt drivna samordningen över linjegränser och kursgränser. Eleverna blir härigenom väl förtrogna med andra försvarsgrenars verksamhet i fred och krig och på så sätt förberedda för framtida verksamhet i integrerade staber och förvaltningar. Utbildningsmetodiken syftar till aktiva insatser av eleverna. Den drivs följaktligen i stor utsträckning applikatoriskt i form av grupparbeten, seminarieövningar och diskussioner. Antalet schemalagda timmar är begränsat till förmån för gruppstudier och självständig lösning av tilldelade arbetsuppgifter. En betydande del av studietiden ägnas åt tillämpningsövningar och studiebesök utanför MHS. Varje elev skall utföra en omfattande enskild utredning, som han har att utforma skriftligt och därefter försvara på motsvarande sätt som vid universitet och civila högskolor. Genom s. k. specialstudier får grupper av elever, ofta sammansatta från två eller flera försvarsgrenar, lösa större studieuppgifter med framtidsinriktning eller av militärhistorisk karaktär. Vid avslutningen av högre kurs vid MHS, som omfattar en tid på 20-27 månader beroende på linje, tilldelas de skickligaste eleverna (40-50 %) s. k. aspirantförord, vilket leder till tjänstgöring vid centrala staber och förvaltningar. Övriga disponeras för tjänster inte minst lärartjänster vid krigs- och truppslagsskolor m. m. - där genomgången högre kurs vid MHS är en grundförutsättning. Förteckning över de högre kurserna återfinns i bilaga 3:3.

Skolor med väsentliga inslag av förvalrningsutbildning 51

Utöver de fasta kurserna anordnas årligen ett antal extra kurser. Bland dessa kan i detta sammanhang särskilt nämnas en hittills försöksvis anordnad administrativ chefsutbildning. Varje kurs omfattar en vecka och antalet deltagare är 20-30. I anslutning till 1966 års riksdagsbeslut om inrättande av försvarets intendenturkår förordades att MHS anordnade en högre förvaltningskurs för officerare i kåren. (Jfr även kap. 2.) Genom att frågan om förvaltningsutbildningen i stort inom försvaret blivit föremål för utredning har denna högre förvaltningskurs ännu icke anordnats.

3.6 Arméns undcrhållsskola (US) z l i l År 1945 erhöll skolan sitt nuvarande I namn samt uppgiften att försöksi vis anordna dels trängofficersskola under 6 månader, dels vissa kurser, l bl. a. en stabskurs på 2 månader för regementsofficerare och kaptener ur träng-, tyg- och intendenturtrupperna samt officerare ur övriga truppslag avsedda att företräda underhållstjänsten vid staber tillhörande högre förband. Skolans organisation fastställdes 1957. Personalen består av en skolchef, en adjutant tillika lärare, fyra lärare i underhâllstjänst, varav en ur intendenturkåren, en lärare i taktik, en försöksledare samt en biträdande försöksledare. Därtill kommer viss expeditions- och konl torspersonal. Skolan är belägen i Skövde inom T2 område. Försvarets › i fredsorganisationsutredning (FFU) har i ett delbetänkande december l l l 1972 föreslagit att US omlokaliseras till Hässleholm. l Skolans från 1957 är att meddela teoretisk uppgift enligt reglemente och praktisk undervisning i underhållstjänstens ledning och grunder, underhållsförbandens organisation och taktiska användning samt i utbildningsmetodik. Dessutom skall viss försöksverksamhet bedrivas. Årligen skall vid skolan anordnas kurs i underhållstjänst för regementsoch kompaniofficerare samt kvartermästarkurs för plutonsofficerare. Elever vid IntS och TygS får brigadkvartermästarutbildning i gemensam kurs vid US.

3.7 Försvarets brevskola

3.7.1 Uppgift och organisation Försvarets brevskola - FBrevS - sin verksamhet 1942 och började benämndes fram till 1948 Arméns brevskola. Dess uppgift är att ge befäl på aktiv stat och i reserven samt meniga värnpliktiga korrespondensundervisning i militära och tekniska ämnen, språk, totalförsvarsfrågor, ämnen som behandlar samhälls- och utrikespolitiska frågor m. m. Vidare skall skolan utveckla och framställa utbildningshjälpmedel för försvaret och i samband därmed bedriva tillämpad forskning inom det utbildningsteknologiska området. År 1967 knöts en projektgrupp ur annéstaben till skolan som sedan början på 1960-talet sysslat med programmerad undervisning för arméns

52 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation

räkning. Från denna tid ägde en snabb utveckling rum främst i fråga om produktion av programmerad undervisning, tonbandsinstruktioner, ITVinstruktioner m. m. Sedan dess har denna del av verksamheten kommit att dominera. FBrevS är organiserad på en skolledning, en korrespondensavdelning, en avdelning för produktion av utbildningspaket från 1973 är de två sistnämnda avdelningarna sammanslagna till en produktionsavdelning samt en avdelning för forskning, utveckling m. m. Härtill kommer vissa servicefunktioner, vari bl. a. ingår ateljé för bild- och originalframställning, tryckeri och bokbinderi. Den fast anställda personalen uppgår till 22 befattningshavare. därav 11 militiira. Dessutom anlitas i skolans verksamhet ca 30 värnpliktiga utbildningsassistenter, utbildningsbitrâiden samt handråickningsvåiruipliktiga. U[bildningsassistenterna har som regel akademisk utbildning.

3.7.2 Utbildningsverksamheten I det följande redovisas i korthet sådan utbildningsverksamhet som kan anses ha något samband med den förvaltningsutbildning. som utreds av KFU. För att tjäna som studieobjekt vid utbildning till och som kompanioch plutonschef föreligger ett 70-tal var för sig fristående brev. Dessa brev kan kombineras till olika kurser. Bland dessa brev återfinns ett om förvaltning och ett om personaltjänst. l ämnet företagsekonomi finns en förberedande kurs på sju brev som är avsedd att ge all personal en bred allmänbildning inom de flesta företagsekonomiska huvudområden. Ett kompendium finns utgivet om de nya principerna för försvarets och ekonomisystem - FPE. har sedan länge planerings- I bokföring pågått korrespondensundervisning (fyra brev) för militär och civil personal. Kursen är obligatorisk för de officerare som sökt inträde för utbildning till intendenturförvaltningstjänst och kassachefstjänst. Bland kurser i språk kan särskilt nämnas den kurs på åtta brev som avser svensk stilistik och som riktar sig till militär och civil personal med gymnasieutbildning/motsvarande. Slutligen finns även en kurs på tre brev i expeditionstjänst, avsedd för skriv- och expeditionsbiträden i armén. Framställningen av kurser eller brev sker genom samråd mellan FBrevS och de myndigheter som svarar för utbildningen sedan väl önskemål om ämne fastslagits samt kursens mål, omfattning, innehåll i stort och studienivå blivit bestämda. Kurserna kan studeras enskilt eller enligt den studiecirkelform som kallas lärarcirkel. FBrevS sköter de enskilda studierna direkt. l en lärarcirkel är cirkelledaren en i ämnet kunnig lärare, som ej är ansvarig inför FBrevS. Samarbete och samråd med militära skolor samt med skolöverstyrelsen och det allmänna undervisningsväsendet äger rum när så anses erforderligt. Detta gäller även kontakten med civila korrespondensinstitut.

Skolor med väsentliga inslag av förvaltningsutbildning 53

3.8 Gällöfsta kurscentrum Hösten 1970 beslöt riksdagen att bilda stiftelsen Gällöfsta kurscentrum med uppgift att förvalta och driva den kursgård i Upplands-Bro kommun som staten några år tidigare hade förvärvat. Stiftelsen (under tillsyn av chefen för försvarsdepartementet) började sin verksamhet den l januari 1971. Dess uppgift är att i samarbete med myndigheter och organisationer anordna kurser och konferenser företrädesvis inom försvarets personalvård. I anvisningarna för verksamheten sägs, att utbildnings- och kontaktverksamheten i första hand bör inl riktas på frågor som berör människors roll inom försvaret. Stor vikt bör t a också fästas vid kontaktverksamhet mellan olika grupper av försvarets personal och mellan dem och företrädare för andra samhällsområden. Stiftelsens utbildningsverksamhet har hittills varit inriktad mot följande sektorer, ”personalsamverkan och arbetsplatsens miljö samt säkerhetspolitik och totalförsvar. Personalsamverkan och arbetsplatsens miljö är samlingsnamn för följande ämnen personaladministration - samverkan mellan människor gruppdynamik personalledning - sammanträdesteknik - information företagsdemokrati. Stiftelsen har hittills i sina kurser inriktat dessa på samhällsutveckling, gruppteori och gruppdynamik, organisationslära och organisationsutveckling samt praktiska samverkans- och utvecklingsfrâgor. Kurserna har en allsidig sammansättning från olika myndigheter, personalgrupper och arbetsplatser för att man successivt skall nå en utveckling av den sociala miljön på arbetsplatserna. Man har även valt att lämna den traditionella undervisningen och i stället tillämpas den s. k. laboratoriemetoden, där arbetet sker i seminarieform med aktiva grupper. De rent personaladministrativa teknikerna behandlas ej i stiftelsens kurser. Beträffande kurserna i säkerhetspolitik och totalförsvar tar dessa fasta på att ge fördjupade kunskaper om den svenska säkerhetspolitiken och skapa ökad förståelse för dess innehåll, mål och medel. Kurserna skall även bredda kunskaperna om landets totala försvar och dess olika komponenter. Gällöfsta kurscentrum strävar efter att bli ett centrum för samarbetsfrågor inom försvaret, en idéverkstad där människor oavsett roll i det vardagliga arbetslivet utan hinder kan utbyta åsikter, dela med sig av erfarenheterna, knyta kontakter och i gemensam positiv anda bidra till att förbättra den sociala miljön i försvaret. Stiftelsen kan ta emot cirka 60 kursdeltagare per vecka. Man har räknat med att sammanlagt omkring 800 personer kommer att

delta i Stiftelsens egna kurser och konferenser under budgetåret 1972/73.

I bilaga 3:4 lämnas en redovisning av innehållet i kursen i personalsamverkan och arbetsplatsens miljö.

54 Förvaltningsutbildningens nuvarnade organisation

Nuvarande förvaltningsutbildning av

militär

personal

4.1 Den obligatoriska utbildningen till och som regemenIirofficcr på aktiv slut Den obligatoriska utbildningen till och som regementsofficer på aktiv 3 stat avslutas under 6-9 officersåret med allmän kurs vid MHS. Denna. liksom tidigare utbildning, har olika utformning vid försvarsgrenarna. De uppgifter som återfinns i detta kapitel är från senast år 1972, beträffande tvåârskurser åren 1971-73. Av utredningstekniska skäl har KFU sålunda inte medtagit förändringar i vissa kursinnehåll vilka föranletts av bl. a. den påbörjade omorganisationen av krigsmaktens lägre regionala/lokala ledning.

4.1.1 Utbildningen inom armén Den obligatoriska skolmässiga utbildningen till och som regements officer på aktiv stat vid armén omfattar plutonschefsskola, aspirantskola (AspS). krigsskola (KS) och truppslagsskola (TSR) samt allmän kurs vid MHS (AAK). Vid ovannämnda skolor ingår ämnena förvaltning och ekonomisk ledning i ämnesområdet administration som - om ej i full omfattning vid alla skolor - även omfattar ämnena kommumobiliseringstjänst, nikationstjänst, personaltjänst, säkerhetstjänst, sjukvårdstjänst och informationsbehandling. I ämnena förvaltning och ekonomisk ledning syftar den obligatoriska 3 utbildningen i stort till att ge - i fred och om i god kunskap om kompanichefs förvaltningsansvar bataljonschefs förvaltningsansvar i krig - om åliggande beträffande arbetstidsgod kunskap kompanichefs reglering respektive - ekonomiska och system för ekokunskap om grundläggande begrepp nomisk ledning - om ekonomisk vid kompani god kunskap planering i - om ekonomisk vid bataljon. kunskap planering

Förvaltningsutbildning av militär personal

Dessa ämnens timantal liksom deras andel av den totala utbildningstiden t. 0. m. TSR är av ringa omfattning. Kunskaper, som mer eller mindre sammanhänger med förvaltningstjáinstcn. meddelas därjämte i vissa andra ämnen som bl.a. skall ge kunskap om ekonomiska principer och dessas tillämpning, försvarskostnader och långsiktsplanering, förbandens organisation, utrustning och prestationsförmåga, viktigare materiel och utveckling samt god förmåga 7 l och kontrollera materielatt leda. övervaka och förläggningsvård.

4.1.2 Utbildningen inom marinen

Den obligatoriska skolmässiga utbildningen till och som regementsofficer på aktiv stat vid flottan resp. kustartilleriet företer vissa skiljaktighetcr i fråga om både utbildningsgång och utbildningsinriktning. För rcgeinenImfficerarc vid flottan omfattar utbildningen tjänst på lângrescfartyg. sjökrigsskolans lägre kadettkurs (KKL), högre kadettkurs (KKH), vapentjiinstskola samt allmän kurs vid MHS (MAK). För regel;zentso/ficerare vid kurtartillcriet omfattar utbildningen aspirantskola, sjökrigsskolans lägre kurs (KKL), vissa kurser, sjökrigsskolans högre kurs (KKH), vapenslagsskola samt allmän kurs vid MHS (MAK). Även inom förvaltningsområdet är utbildningen något olika mellan flott- och KA-linjen men den ger likväl t. o.m. vapentjänst-/vapenslagsskolan ungefär samma kunskaper såsom bl. a. - om administrativ ADB någon kunskap - om medelsförvaltning. kunskap förvaltningstjänstens organisation, anskaffning och redovisning av förnödenheter samt förfarandet vid skada och förlust ävensom kunskap om vapengrenarnas underhâllstjänst i fred och krig. Utbildningen som är inordnad i olika ämnen omfattar sammanlagt 50 timmar.

4.1.3 Utbildningen inom flygvapnet

Utbildningen till regementsofficer vid flygvapnet på aktiv stat är uppdelad pâ två linjer: flyglinjen och strillinjen. Den obligatoriska skolmässiga utbildningen till och som regementsofficer på flyglinjcn omfattar, utöver grundläggande flygutbildning (GFU). officerskurs 1 (OK:l). inflygningsperiod på krigsflygplan (TIS), officerskurs 2 (OK:2), grundläggande och fortsatt flygslagsutbildning (GFSUwLFFSU) samt allmän kurs vid MHS (FAK). Motsvarande utbildning till och som regementsofficer på strillinjcn omfattar, utöver grundläggande markutbildning (GMU), fortsatt markutbildning 1 (FMU:1), officerskurs 1 (OKzl), fortsatt markutbildning 2 (FMUz2), officerskurs 2 (OK:2) samt allmän kurs vid MHS (FAK). Under officerskursen (OK:l--2) sker utbildning i bl. a. förvaltningslära. Den omfattar 25 timmar och syftar bl.a. till att ge en samman-

56 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation

hängande bild av tjänstegrenarnas funktion. Den skall härvid främst ge - om allmänna kunskap riktlinjer för statsförvaltningen, främst försvarets förvaltning samt om förvaltningens ändamål och omfattning i stort kunskap om fredsintendenturtjänst vid kompani - vid flottilj samt om fredsnågon kunskap om fredsbyggnadstjänst kassatjänst och FPE-systemet - om samt om underhållskunskap flygvapnets underhållsprinciper tjänsten i krig. Även inom andra ämnen förekommer utbildningsavsnitt. som mer eller mindre sammanhänger med förvaltningstjänsten som bl. a. skall ge kunskap om några av de problem som ställs på anpassningen av människan _ maskinen inom främst flyg- och strilteknik samt om samhällsekonomi och ekonomisk politik.

4.1.4 Utbildningen vid MHS allmänna kurser Allmän kurs (AK) anordnas varje år vid MHS armélinje (AAK). ma› i rinlinje (MAK) och flyglinje (FAK). Utbildningen vid AAK sker på taktisk gren (AAKS) och teknisk gren (AATK). Sistnämnda gren kan vara vapenteknisk (AATKV) eller ingenjörsteknisk (AATKI). Vid MAK sker utbildningen på en sjöofficersgren (MAKS) och en kustartilleriofficersgren (MAKK). Vid alternativt marinlinjen och flyglinjen har övergångsvis under ett antal år anordnats en särskild intendenturgren (MAKI resp. FAKI) avsedd för grundutbildade regementsofficerare vid lntk med marineller flygvapenbakgrund. l avsnitten 4.l-3 har bl. a. anförts att kunskaper, som mer eller mindre sammanhänger med förvaltningstjänsten, även meddelas i vissa ämnen. som inte ingår i ämnesgruppen adminisvra/ion. Förhållandet är likartat vid AK. Någon ytterligare redovisning av dessa ämnen torde emellertid inte här vara erforderlig. Ämnesgruppen adminisvrariun är inte enhetlig vid de allmänna kurserna. Till de delar som ämnesområdet sammanhänger med förvaltningstjänsten, är dock olikheterna obetydliga. Utbildningsmålet för ämnet förvalmingxljáinvt jämte ekonomisk ledning (försvarets planerings- och ekonomisystem, FPE) är sålunda enhetligt. dvs. att ge kunskap om den civila och militära förvaltningen i krig och fred. Särskild vikt skall läggas vid förhållandena i lokal militär instans. Undervisningen omfattar huvuddragen av statsförvaltningens organisation och verksamhet främst vad avser den militära förvaltningen samt principerna i FPE-systemet jämte systemets tillämpning främst på lokal nivå. Kursplanens 23-26 timmars fördelning på olika ämnesavsnitt framgår av bilaga 4:1. Ämnet informationsbehandling (vid MAK:ADB och vid FAK: administrativ ADB) omfattar 12-16 timmar (se bilaga 4:1).

Förvaltningsutbildning av militär personal S7

Såsom tidigare framhållits är ämnesgruppen administration inte enhetlig för alla kurser. Dess andel - ävensom de ingående ämnena för- - av tabell 4:1. valtningstjänst och informationsbehandling framgår

Tabell 4:1 Den totala utbildningstidens vid AK fördelning på ämnesadministration samt ämnena förvaltningstjänst och informagruppen tionsbehandling Kurs Totalt Administration Förvaltnings- Informationsi tjänst behandling j

3 FAK 742 120 16 23 3 13 2 i

har en från Utbildningen vid intendenturgrenen (MAKI resp. FAKI) delvis avvikande målsättning. Detta medför naturligtvis övriga grenar en delvis annan FPE-systemet har sålunda fått ett större utbildning. utrymme (8 tim.). Vidare har tillkommit en ämnesgrupp företags/ära, som omfattar ämnena företagsekonomi (45 tim.), arbetsrätt (30 tim.) och fastighetsförvaltning (55 tim.). Eftersom endast avses förekomma under en överintendenturgrenen gångstid, har det inte ansetts erforderligt med någon närmare redogörelse för innehållet i de särskilda ämnena enligt ovan.

4.2 Fort- och vidareutbildningen av regementsofficerare på aktiv stat Den obligatoriska delen av regementsofficersutbildningen är avslutad med den allmänna kursen vid MHS. Fortsatt utbildning vid skolor och kurser sker sålunda efter frivilligt åtagande. I det följande redovisas sådan fort- och vidareutbildning som är hänförlig till KFU kompetensområde.

4.2.1 Utbildningen vid MHS högre kurser Undervisningen vid MHS högre kurser syftar främst till utbildning för högre chefsbefattningar samt för kvalificerade stabs- och lärarbefatt- 7 ningar. För de vapentekniska och fortifikationstekniska kurserna syftar i undervisningen till sådana befattningar där goda vapentekniska resp. fortifikationstekniska kunskaper erfordras. Även vid de högre kurserna företer ämnesgruppen administration är större vid de tekniska kurserna vissa skiljaktigheter. Omfattningen och flyglinjens kurs än vid stabskurserna. Detta sammanhänger främst och .systemplanering som en stor och med att operationsanalys ingår viktig del vid de tekniska kurserna samt att utbildningen i fredsstabsvid flyglinjen. Vid marinlinjens tekniska kurs och tjänst är omfattande högre kurs ingår dessutom statskunskap, industriell adminiflyglinjens stration och rättskunskap resp. författningslära och arbetsledarkunskap. I ämnet förvaltningstjänst skall undervisningen fördjupa kännedomen om den civila och militära förvaltningen i krig och fred. Den skall skapa

58 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation

förmåga att bedöma möjligheterna att tillgodose krigsmaktens, främst egen försvarsgrens, behov av förnödenheter. Undervisningen omfattar den civila statsförvaltningens organisation och verksamhet, statens finansiella hushållning med tyngdpunkten vid försvarets planerings- och ekonomisystem, lagar och författningar m. m. - som reglerar totalförsvarets främst krigsmaktens tillgodoseende med förnödenheter och tjänster vid beredskapstillstånd och krig. Försvarets centrala förvaltningars organisation och verksamhet studeras med utgångspunkt i planer beträffande materielutveckling och materielanskaffning. Timplanens fördelning på olika ämnesavsnitt framgår i stort av bilaga 4:2. Undervisningen anknyts till utbildningen i strategi, underhållstjänst och teknik. Vid de tekniska kurserna skall ämnet operarionsanalys och .systemplanering ge eleverna grunderna för beslutsteori och metodik vid systemvärderingar. Tillämpningen i planeringsarbetet vid staber och förvaltningar genomgås. Eleverna bibringas kunskap om den metodik som utnyttjas för att på taktisk, teknisk och organisatorisk grund genomföra studier, analyser, värderingar och spel beträffande vapensystem och förband samt övning i att utarbeta för dessa enheter lämpliga taktisk-tekmsk-ekonomiska målsättningar. Undervisningen omfattar 74 tim. Vid flyglinjens högre kurs är ämnet av mindre omfattning (20 tim.). Ämnet .statskunskap vid marinlinjens tekniska kurs (MTK) omfattar 15 tim. Undervisningen i ämnet samordnas med förvaltningstjänsten. Den omfattar bl.a. en vidgad kunskap om den svenska regeringens och riksdagens samt kommunalförvaltningens organisation och arbets- V sätt. l Ämnet induslriell organisation omfattar 26 tim. vid MTK. Undervisningen skall främst ge eleverna någon kunskap om grunderna i företagsledning, produktionsplanering samt företagsekonomisk kostnadsberäkning och redovisning. I riillskllrLskap (12 tim.) omfattar undervisningen vid MTK en orientering om huvuddragen av civilrättens begrepp samt om arbetslagstiftningen. Vid flyglinjens högre kurs (FHK) skall undervisningen i författningslära (ll tim.) befästa kunskaperna om den svenska regeringens och riksdagens samt stats- och kommunalförvaltningens och r organisation arbetssätt främst vad gäller försvarsfrågor. Orientering skall lämnas om i huvuddragen i civilrättens begrepp samt om arbetslagstiftningen. Ämnet arbetsIedarkuns-kap omfattar 8 tim. vid FHK. i Utbildningen skall ge någon kunskap om principer och metoder för utövande av lei darskap, främst inom fredsorganisationen. Undervisningen skall belysa de väsentligaste faktorer som är avgörande för hur underställd personal stimuleras att utföra och på bästa sätt lösa tilldelade uppgifter. Omfattningen av ämnet ADB-Ieknik (som ingår i ämnesgruppen administration) varierar mellan 20 och 34 tim. vid de olika kurserna. Un- y dervisningen skall i princip ge kunskaper om informationsbehandlingens och -teknikens grunder, kunskap om egen försvarsgrens och för försvars-

Förvaltningsutbildning av militär personal

ADB-system, förmåga att utbilda, leda och kongrenarna gemensamma trollera underlydande personal avseende dataavlämning och -användom arbetsmetodiken vid utveckling och utförande av ning, kunskaper informationssystem och konsekvenser härvid, kunskap om dokumentations- och sekretessfrågor samt utvecklingstendenser. Av bilaga 3:3 framgår översiktligt utbildningstidens fördelning på ämnen vid MHS högre kurser.

4.2.2 Utbildningen till och som regementsofficer i tygförvaltningstjänst inom armén Utbildning till regementsofficer i tygförvaltningstjänst sker vid en två- (TygS). För att komma ifråga för årig kurs vid tygförvaltningsskolan denna krävs AK vid MHS, minst ett års utbildning genomgången tjänst som kompanichef samt förbandschefens förord. Málcr är att utbilda regementsofficerare - till chefer för tygavdelningar vid förband och försvarsområden - och central avsedda för för tjänster vid regional myndighet regementsofficerare i tygförvaltningstjänst - till försvarsområdes-, brigad- och fördelningstygofficerare i krig. sker vid TygS och omfattar ca 15 månader medan Skolutbildningen den praktiska utbildningen bedrivs som praktikanttjänstgöring under två perioder om tillsammans ca 8 månader. Skedesindelnigen samt verksamhetens inriktning i stort framgår av tabell 4:2. Skolutbildningens förframgår av tabell 4:3. delning på ämnen och övningsgrenar

Tabell 4:2 Utbildning av regementsofficer i tygförvaltningstjänst. Indelning i skeden samt verksamhetens inriktning i stort

Skede Verksamhetens inriktning i stort

Nr Veckorl ca

l 3I Undervisning i förvaltning och mobiliseringsplanläggning så att eleven kan tillgodogöra sig praktikanttjänstgöring under skede 3. Undervisning i taktik och underhållstjänst så att eleven kan tjänstgöra som brigadtygofficer 2 5 Brigadkvartermiistarkurs vid US 3 17 Praktikanttjänstgöring vid annat förband (trp-slag) än eget samt KFÖ 4 36 Undervisningen har under skedet främst till uppgift att konfirmera under skede l-3 vunna kunskaper och erfarenheter samt om verksamheten i regional och bygga på med undervisning central instans 8 Praktikanttjänstgöring vid Milo, TF och Fo 3 Fâiltövning F0 och studiebesök Marin och Flyg m. m. för att vidga elevernas kunskaper om totalförsvaret. Kompletterande Litbildning vid TygS Sza 100 veckor 1 Semester och uppehåll inräknade.

60 Förvaltningsutbildningens nuvarande

organisation

Tabell 4:3 Utbildning av regementsofficer i tygförvaltningstjänst. För delning på ämnen och övningsgrenar

1 Tillkommer 60 tim. vardera jul-nyårshelg enl. TLA nr 3/1963.

Målsättningen för i tabell 4:3 angivna ämnen och övningsgrenar framgår av bilaga 4:3. Elev som med godkända vitsord genomgått tygförvaltningskurs för regementsofficer kan intransporteras i fälttygkåren. Behovet av fort- och vidareutbildning tillgodoses främst genom ca vart 3 år anordnad repetitionskurs samt årliga fältövningar och konferenser m. m. Vissa regementsofficerare genomgår en högre kurs i underhållstjänst och krigsförvaltning (jfr avsnitt 4.2.4). Ett urval regementsofficerare genomgår allmän kurs vid FHS.

4.2.3 Utbildningen till och som regementsofficer i intendenturförvaltningstjänst inom krigsmakten Utbildning till regementsofficer i intendenturförvaltningstjänst sker vid tvåårig kurs vid IntS. Sökande skall ha genomgått AK vid MHS samt

Tabell 4:4 Utbildning av regementsofficer i intendenturförvaltningstjänst. Indelning i skeden samt verksamhetens huvudsakliga omfattning

Utb.- Skede Huvudsaklig omfattning Summa år veckor

l 1 a Utbildning vid lntS och T 1 301 1 b Utbildning vid US och MintS samt vid ar- 17? mélörband, örlogsbaser, KA-försvar och flygflottiljer 2 2a Utbildning vid IntS samt krigsförbandsöv- 421 ning 2b Utbildning vid IntS och krigsförbandsöv- 16? ning Summa 105 1 Varav semester 1 vecka. 2 Varav semester 5 veckor.

Förvaltningsutbildning av militär personal 61

ha varit regementsofficer i minst 10 år. Yngre sökande må dock antas som intendentsaspirant ett år efter det han genomgått AK om han vid denna erhållit kompetens för högre kurs eller i övrigt bedöms särskilt lämplig för utbildning till intendenturförvaltningstjänst.

Utbildningsmålet är att bibringa formell kompetens för

- i indententur-, placering i fred som förvaltningsgrenschef (intendent) kasern- (fortifikations-) och sjukvårdsförvaltning vid förband och försvarsområde samt i tjänst vid regional och central myndighet av- , sedd för regementsofficer i intendenturförvaltningstjänst - som svarar mot i fred samt krigsplacering i befattning, tjänsterna i som avdelningschef i högre förbands staber

Tabell 4:5 Utbildning av regementsofficer i intendenturförvaltningstjänst. Fördelning på ämnen och övningsgrenar

Ämnc/Övningsgren Ca % Tim. (d zdagar)

Strategi 3 55 Förvaltning

l Drnrmcdclstjänst med drivmedels- och bränsle-

^ kännedom 3 64

.5 109 Tygmaterieltjänst

Intcndenturtjänsten i krig Intendenturtjänst med stabstjänst 15 297 Fältövningar 5 d 20 Stabstjänstövningar 2 d 8

Ekonomi

Rättskunskap Handelsrält 2 35 Arbetsrätt 1 35 Enskilt utredningsarbete 1 181 Specialstudier 2 d 15

+ 43 dagar

1 Tid för redovisning av arbetet. 2 inräknade. Uppehåll under jul- och nyårshelgerna

62 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation

Skedesindelning samt utbildningens huvudsakliga omfattning framgår av tabell 4:4. Fördelningen på ämnen och övningsgrenar av framgår tabell 4:5. Före kursens början skall intendentsaspirant beredas tillfälle att tjänstgöra 4 till 5 veckor vid förbands intendenturavdelning (motsv.). Därjämte skall han med godkännande betyg ha genomgått FBrevS kurs i bokföring, för vilken må ägnas högst 30 timmars arbetstid. Målsättningen för i tabell 4:5 angivna ämnen och övningsgrenar framgår av bilaga 4:4. Elev som med godkända vitsord genomgått intendenturförvaltningskurs för regementsofficer kan intransporteras i försvarets intendenturkår. Behovet av fort- och vidareutbildning tillgodoses främst genom ârliga fältövningar och konferenser m. m. Genom SjvS försorg anordnas ungefär vart 4 år en kurs för förvaltningsgrenschefer som har ansvar för förvaltning m. m. av sjukvårdsmateriel och läkemedel. Vid kursen, som omfattar 4 5 dagar. lämnas orienteringar m.m. inom sjukvårdsförvaltningens område samt om nytillkommen materiel. Vidareutbildning sker också vid högskola och andra skolor, vid specialkurser samt genom korrespondensstudier med inriktning främst på speciella arbetsuppgifter inom områdena ekonomi, livsmedel, drivmedel och materiel. Dessutom sker i vissa fall utbildning vid utländska militära skolor. Högre kurs i underhållstjänst och krigsförvaltning genomgås av vissa regementsofficerare (jfr avsnitt 4.2.4). Ett urval regementsofficerare genomgår dessutom allmän kurs vid FHS.

4.2.4 Högre kurs i underhållstjänst och krigsförvaltning Högre kurs i underhållstjänst och krigsförvaltning anordnas vart 2-4 år vid IntS för regementsofficerare i tyg- och intendenturförvaltningstjänst.

Tabell 4:6 Högre kurs i underhållstjänst och krigsförvaltning. Fördelning på ämnen och övningsgrenar

(Vissa genomgångar, hemstudier och erfarenheter) Summa timmar

Förvaltningsutbildning av militär personal

Utbildningen avser att bibringa de kunskaper som erfordras för tjänstgöring som chef för förvaltningsavdelning vid högre regional stab eller som chef för regionalförvaltning samt chef för sektion 2 i integrerad lägre regional stab. Tyngdpunkten i utbildningen läggs på kunskap om totalförsvaret och samverkan inom totalförsvarets ram samt planering och ledning av förvaltningsverksamheten vid integrerad stab. Den omfattar ett kompendieskede samt ca 6 veckor skolutbildning. Fördelning på ämnen framgår av tabell 4:6.

4.3 Utbildningen av kompani- och plutonmfficerare på aktiv stat Utbildningen av kompani- och plutonsofficerare har sammanförts till ett avsnitt eftersom den delvis är gemensam inom resp. försvarsgren. På grund av att försvarsgrenarnas kompaniofficerare resp. plutonsofficerare i många fall har mycket olika uppgifter företer den obligatoriska utbildningen stora skiljaktigheter försvarsgrenarna emellan. Även fort- och vidareutbildningen visar enahanda mönster. I det följande redovisas sådan fort- och vidareutbildning som är hänförlig till KFU kompetensområde.

4.3.1 Utbildningen av kompaniofficerare Den obligatoriska utbildningen till och som kompaniofficer på aktiv stal

A. Utbildningen inom armén Den obligatoriska utbildningen till och som kompaniofficer på aktiv stat inom armén omfattar - tjänstjämte praktisk utbildning genom vid förband göring (motsv.) gruppchefsskola 1 (GS 1), gruppchefsskola 2 (GS 2) och plutonsofficersskola (PK), arméns kompaniofficersskola (AKS) och truppslagsskola för kompaniofficerare (TSK). Denna utbildning skall ge kompaniofficerare kompetens för krigsplacering som kompanichef vid vissa typer av kompanier (plutonchef vid vissa specialplutoner) samt fredsplacering som plutonchef. Ämnena förvaltning och ekonomisk ledning ingår i ämnesområdet administration som har samma principiella omfattning i stort och omfattar samma ämnen som redovisats för regementsofficersutbildningen. Ämnet reglementskunskap har dock ersatt informationsbehandling (jfr avsnitt 4.1.1). Ämnena förvaltning och ekonomisk ledning skall i stort ge någon kunskap om den militära förvaltningen vid kompani i krig och fred god kunskap om plutonchefs åliggande beträffande arbetstidsreglering kunskap om kompanichefs förvaltningsansvar i krig respektive

64 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation

kunskap om system för ekonomisk ledning och ekonomisk planering vid kompani. Med förvaltningstjänsten sammanhängande kunskaper meddelas därjämte i vissa andra ämnen, främst nedan uppräknade, som härvid bl. a. skall ge rotalfijrsvar: någon kunskap om försvarskostnader och långtidsplanering, medlens användning rruppslagstaktik: kunskap om vederbörliga förbands organisation, utrustning och huvuduppgifter nzareriellära: kunskap om konstruktion, funktion, kontroll och vård av viktigare materiel samt om säkerhetsbestämmelser för viss ammunition inre tjänst: god förmåga att leda, övervaka och kontrollera materieloch förläggningsvård.

B. Utbildning inom marinen Den obligatoriska utbildningen till och som kompaniofficer på aktiv § stat vid marinen omfattar förutom praktisk tjänstgöring och utbildning till plutonsofficer under omkring fyra år en kompaniofficerskurs under 14 månader vid flottan och 12-14 månader vid kustartilleriet. Utbildningen skall ge kompetens för krigsplacering som kompanichef och fredsplacering som plutonchef. Flottan har fyra utbildningslinjer, nämligen styrmanslinje, ekonomilinje, mästarlinje och maskinistlinje, kustartilleriet en KA-Iinje och en med flottan helt integrerad maskinistlinje. Förvaltningsutbildning ingår i flera ämnen såsom i stabstjänst, förvaltningslära, försvarskunskap och taktik. Den ingår även i flottans ekonomilinje och KA-linjen för kvartermästare. Förvaltningslära omfattar 112 timmar på styrmanslinjen, 142 timmar på ekonomilinjen och 38 timmar på maskinistlinjen samt 130 timmar på linjen för kvartermästare och 50 timmar på KA-linjen. Utbildningsmålet i förvaltningslära är på

.rtyrmanslinjens någon kunskap om förvaltningsorganisation, om underhållstjänsten och i om ekonomisystem m/70 kunskap om förfarandet vid skada eller förlust av egendom, om proviantering och kassatjänst ombord, om expeditionstjänst samt redovisning av övningskostnader.

ekonomilinjen och KA-kvartertnästarlinjem god färdighet i ärenden rörande förvaltningsorganisation, anskaffning. medelsförvaltning, avlöning, besiktningsärenden samt underhållstjänst i t: och fred. i krig »zäslarg maskinist- och KA-linjen: kunskap om sistnämnda avsnitt.

Förvaltningsutbildning av militär personal

C. Utbildningen inom flygvapnet Den obligatoriska utbildningen till och som kompaniofficer på aktiv stat inom omfattar flygvapnet jämte praktisk utbildning genom vid förband -tjänstgöring (motsv.) plutonsofficerskurs l och 2 (PK l resp. 2) samt kompaniofficerskurs l och 2. Inom flygvapnet utbildas kompaniofficerare inom sex olika kategorier, nämligen trupputbildah, signalist-, luftbevakning, striltjänsb, flygförare- och flygnavigatörkategorin. Vid kompaniofficerskurs 1 är utbildningsmålet i stort att ge eleverna de allmänna kunskaper och färdigheter som erfordras för att fullgöra tjänst som kompaniofficer. Utbildningen är i huvudsak gemensam för samtliga kategorier. Den allmänna utbildningen syftar till att ge de kunskaper och färdigheter som erfordras för att a) tjänstgöra som plutonchef vid utbildning samt b) tjänstgöra som kompaniofficer i expeditionstjänst (bitr. stabsbefäl, motsv.). Vid kompaniofficerskurs 2 är utbildningsmålet fortsatt yrkesutbildning med avsikt att ge eleverna ytterligare kunskaper och färdigheter som erfordras för fullgod tjänst inom respektive yrkesgren. I utbildningen för kompaniofficerskurs 1 ingår ämnena stabs- och expeditionstjänst och förvaltningstjänst i olika delar för samtliga kategorier. Ämnet stabstjänst skall i stort ge kunskap om ledningsfunktion på lokal nivå någon kunskap på regional nivå färdighet att avfatta skriftliga tjänstemeddelanden kunskap om arbetsmetodik, och någon färdighet i beredning och föredragning färdighet att utnyttja grundläggande bestämmelser vid handläggning av ärenden färdigt/tet att skriftligt utarbeta och muntligt föredra korta anföranden. Ämnet expeditionstjänst skall i stort ge kunskap om expeditionstjänstens grunder kunskap om utformning av olika slag av dokument orientering om blanketter i expeditionstjänsten tzågon kunskap om bokförrådstjänstens innehåll tzâgon färdighet i korrekturrättning. Ämnet förvaltningstjänst skall i stort ge ruigon kunskap om dess mål och förvaltningens uppgifter samt organisation och omfattning på central och regional nivå kunskap om fredsintendenturtjänsten på lokal nivå ttågon kunskap om fredsbyggnadstjänsten vid flottilj, om fredskassatjänsten och om flygmaterieltjänsten.

66 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation

Med förvaltningstjänsten sammanhängande kunskaper meddelas även i vissa andra ämnen, främst nedan uppräknade, som härvid bl.a. skall ge

försvarsorganisation: kunskap om landets försvarsorganisation, om flygvapnets, arméns, marinens och civilförsvarets organisation, uppgifter och verksamhet, om försvarets säkerhetstjänst samt god kunskap om sekretess B,

arbetslagstiftning: någon kunskap om lagar inom arbetslivet, om företags- och förhandsnämnder samt kunskap om arbetarskydd och dess tillämpning inom försvaret,

bastjänst: kunskap om bastjänstens organisation och ledning, inre tjänst: god färdighet att leda, övervaka och kontrollera materiel- och förläggningsvârd.

Fort- och vidareutbildningen av kompaniofficerare på akriv stat A. Utbildningen till och som kompaniofficer i tygförvaltningstjänst inom armén Utbildning till kompaniofficer i tygförvaltningstjänst sker vid en ca 12 månaders kurs vid TygS. Som elever antas aktiva kompaniofficerare efter frivillig anmälan. Skolutbildningen bedrivs under ca 10 månader vid TygS och den praktiska utbildningen under 2 månader vid truppförband. Skedesindelningen framgår av tabell 4:7. Målet är att utbilda kompaniofficerare till chefer för tygförråd vid regionala tygförvaltningar och vid lokala myndigheters tygavdelningar, i tjänster avsedda för kompaniofficerare ur fälttygkåren vid centrala och regionala staber och förvaltningar i fred, som chefer för vissa förband i krig samt som stabsmedlemmar i krigsorganiserade regionala staber. Målsättningen för i tabell 4:8 angivna ämnen och övningsgrenar framgår av bilaga 4:5. Efter avslutad kurs kan intransport ske som kompaniofficer vid fälttygkåren.

Tabell 4:7 Skedesindelning

Skede Omfattning Tid/veckor i

1 Utbildning vid TygS ca 16 I 2 a) Praktikanttjänstgöring och semester ca 9 b) Krigsförbandsövning ca 6 ,i 3 Utbildning vid TygS ca 21 l 52

Förvaltningsutbildning av militär personal Tabell 4:8 Skolutbildningens fördelning på ämnen och övningsgrenar vid kurs 1972-73

Förvaltning

Härutövcr ytterligare ca 60 timmar enskilt arbete vid jul- och nyârshelg.

Behovet av fort- och vidareutbildning tillgodoses främst genom återkommande repetitionskurser vid TygS, särskilda kurser, t.ex. i arbetsledning, samt genom deltagande i fältövningar och konferenser m. m.

B. Utbildningen till och som kompaniofficer i intendenturförrådstjänst inom armén, marinen och flygvapnet Utbildningen sker vid i regel vartannat år anordnad kurs vid IntS. Den är gemensam för armén, marinen och flygvapnet. För urval och kommendering till utbildningen har försvarsgrenarna olika bestämmelser. Utbildningstidens indelning framgår av tabell 4:9.

Urbildningrrnzälet är att ge kompetens för placering i fred som chef för enhet inom verkställande förvaltningsorgan vid integrerad lokal (lägre regional) myndighet inom armén och motsvarande inom marinen och flygvapnet eller i tjänst som kompaniofficer vid milostab/miloförvaltning. kompetens för placering i krigsbefattning som svarar mot ifrågavarande fredsbefattningar. kompetens att vara föreståndare för explosivämnes- och drivmedelsförråd.

Tabell 4:9 Utbildningstidens indelning i stort

Summa 331 1 Varav semester 1 vecka.

68 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation Tabell 4:10 Skolutbildningens fördelning på ämnen och övningsgrenar

-l- l7 dagar l Övningsuppehåll under jul- och nyårshelgerna inräknade.

Skolutbildningens fördelning på ämnen och övningsgrenar framgår av tabell 4:10. I anslutning till den schemalagda utbildningen vid IntS får eleven praktisk tjänstgöring vid eget förbands intendenturavdelning (motsv.) under ca 16 veckor. Målsättning för i tabell 4:10 angivna ämnen och övningsgrenar framgår av bilaga 4:6. Efter avslutad kurs kan intransport ske som kompaniofficer vid intendenturkåren för arméns elever och utnämning till kompaniofficer i intendenturförrådstjänst vid vederbörlig försvarsgren ske för marinens och flygvapnets elever. Behovet av fort- och vidareutbildning tillgodoses främst genom återkommande repetitionskurser vid IntS, särskilda kurser t.ex. i arbetsledning, samt genom deltagande i konferenser m. m. Genom SjvS försorg anordnas vartannat år två kurser om en vecka för föreståndare vid lokala sjukvårdsförråd. Utbildningen äger rum vid SjvS. Den omfattar bl. a. krigssjukvârdsmaterielkännedom, kontroller och översyn av materiel samt läkemedelsplanläggning. i

i l C. Utbildningen till och som: kompaniofficer i sjukvårdsförrådstjänst

Kompaniofficerare som genomgått förrâdsförvaltningskurs vid IntS och l

är placerade - eller avses placeras i sjukvårdsförvaltningstjänst vid l milostab eller trängregemente meddelas åtta veckors kompletterande utbildning i sjukvårdsförvaltning genom SjvS försorg. Däri ingår orienteringar vid milostab, försvarsområde, örlogsbas, kustartilleriförsvar, arméförband och flygflottilj under sammanlagt ca 10 dagar. Behovet av fort- och vidareutbildning tillgodoses i princip på sätt som angetts för kompaniofficerare vid intendenturförrâd.

Förvaltningsutbildning av militär personal 69 Tabell 4:11 Utbildningstidens indelning i stort

l Varav semester 1 vecka.

D. Utbildningen till kassachef Utbildningen sker vid i regel vartannat år anordnad kurs vid IntS. Utbildningen är gemensam för kompaniofficerare ur armén, marinen och flygvapnet. Urval och kommendering av elever sker efter i princip samma grunder som beträffande utbildningen till kompaniofficer i intendenturförrådstjänst. Utbildningstidens indelning framgår av tabell 4:11.

UtbiIdningsmå/et är att ge kompetens för placering i fred som kassachef vid lokala och regionala myndigheter samt krigsplacering i mot tjänsterna i fred svarande befattningar. Skolutbildningens fördelning på ämnen och övningsgrenar framgår av tabell 4:12. Såväl före som efter utbildningen vid IntS fullgör eleven praktisk tjänstgöring som regel vid det egna förbandets kassaavdelning under sammanlagt ca 12 veckor. Målsättningen för i tabell 4:12 angivna ämnen och övningsgrenar framgår av bilaga 4:7.

Tabell 4:12 Skolutbildningens fördelning pâ ämnen och övningsgrenar

+4 dagar 1 Inräknas ej vid den procentuella fördelningen av tiden.

70 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation

Efter avslutad godkänd kurs kan intransport ske som kompaniofficer vid intendenturkåren för arméns elever och utnämning till kapten i kassatjänst vid vederbörlig försvarsgren ske för marinens och flygvapnets elever. Fortbildningskurser anordnas då särskilt behov föreligger. Så har varit fallet beträffande FPE-systemet och redovisningssystem m/70-S då flera kurser om högst en veckas varaktighet anordnats. I förstnämnda fallet har utbildningen varit förlagd till IntS och i sistnämnda fallet till FCF. Vidare anordnar FCF vartannat år en genomgång centralt under 2-4 dagar av frågor inom ämbetsverkets ansvarsområde. Det år som FCF inte har central genomgång anordnar MB regionala kurser (förvaltningssammanträden) för kassachefer m. fl. varvid FCF medverkar genom att ställa tjänstemän till förfogande som lärare. Därutöver anordnar MB kurser vid uppkommande behov.

E. Utbildningen till chef för milostabs kameralavdelning och redovisningskontor (milokamrer) För att tillgodose behovet av chefer för milostabernas kameralavdelningar och redovisningskontor (milokamrer) anordnas särskild utbild- _ ningskurs vid IntS för vissa kassachefer (första gången 1966 för 8 i i elever). Kursen omfattade ca 2 veckors förstudier på tjänstgöringsplatsen, ca 4 veckors kurs vid IntS och ca 3 veckors praktisk tjänstgöring Linder FCF ledning. Målet för utbildningen är att ge vidgad kunskap om de frågor inom kassatjänsten som är att hänföra till MB ansvarsområde. Behovet av fort- och vidareutbildning tillgodoses bl. a. genom att FCF anordnar en information under 2-4 dagar vartannat år. Därutöver tillgodoses behovet av information på sätt som tidigare angetts för kassachefer.

F. Fortifikationskurs för kompaniofficerare

Fortifikationskurs för kompaniofficerare anordnas i chefens för fortifikationskåren regi ungefär vartannat år. Skedesindelningen samt utbildningens fördelning på ämnen och övningsgrenar framgår av tabell 4:13 resp. 4: 14. Målet är att ge kompetens för placering som fortifikationsutbildad

Tabell 4:13 Skedesindelning

Skede Tid/veckor Omfattning K ca 20 Kompendieskcde F ca 16 Förberedande skede P ca l0 Praktikskede i T ca 24 Teoriskedel i, 1 Varav semester 3 veckor

Förvaltningsutbildning av militär personal 71 Tabell 4:14 Utbildningens fördelning på ämnen och övningsgrenar under skede F och T

Bergsprängningstcknik l lvlekzinik meçl byggnadsstatik 130 “ 190 Byggnadsteknik med materiallära

Summa timmar l 207

kompaniofficer vid lägre och högre regionala samt centrala myndigheter samt krigsplacering som chef för fortifikationsmaterielgrupp. Under kompendieskedet inhämtas genom självstudier grundläggande kunskaper främst i matematik, reglementskunskap, byggnadsmateriellära samt befästningskonstens historia. Tid för byggande av skyddsrum i betong utbyggt i berg (lO5 tim.) inglir i befåistningslâira (55), betongteknik (15) och i bergsprängningsteknik (35). Omfattningen i stort av ämnet stabs- och förvalrningstjänsr framgår av bilaga 4:8. Målet för praktikskedet är att ge kunskaper (kännedom) om den fortifikatoriska verksamheten inom milostab/sekt 8, regionalt byggnadskontor, fostab/fortavd. samt reg/kasernavd. Fort- och vidareutbildning sker främst genom externa kurser samt konferenser m. m.

G. Kurs för expeditionsföreståndare vid regementsexpedition inom armén Kurs för utbildning av expeditionsföreståndare vid regexpedition inom armén anordnas vartannat år vid IntS och omfattar ca 2 månaders praktiktjänstgöring vid eget förbands regexpedition samt ca 6 veckors skolutbildning vid IntS. Fördelningen på ämnen och övningsgrenar framgår av tabell 4:15.

Utbildningsvnålct är att ge eleverna färdighet att tjänstgöra som chef för regementsexpedition, tjänstgöra som rättsvårdskompaniofficer, straffregisterförare, föreståndare för militärhäkte och bevakare,

Kursen iir fr. o. m. 1973 avsedd för befäl som skall tjänstgöra som expeditionsföreståndare vid regn och liknande exp.. Elever är främst plutonsofficerare.

72 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation Tabell 4:15. Skolutbildningens fördelning på ämnen och övningsgrenar

Summa timmar 200

medverka vid handläggningen av vid stabsavdelningen förekommande ärenden, tjänstgöra som lärare i rättsvård och expeditionstjänst vid befiilsutbildning och kurser, handleda expediti0nsföreståndare/adjutanter vid förbandet i expeditionstjänst.

Fort- och vidareutbildning sker främst genom vid repetitionskurser IntS.

H. Kurs för expeditionsföreståndare vid tygavdelning inom armén

Nuvarande utbildning för arméförbandens tygavdelningar äger rum vid TygS. Kurs anordnas vid behov i regel vartannat eller vart år. tredje

Målet för utbildningen är att ge förmåga att

leda vid tygexpeditionen förekommande arbete, , ansvara för att redovisningen av materiel överensstämmer med läm- i nade redovisningshandlingar, svara för vissa uppgifter sammanhängande med den ekonomiska redovisningen, biträda med mobiliserings- och krigsplanläggning.

Utbildningstidens längd är ca 4 veckor eller ca 130 timmar, varav allmän förvaltning ca 15 %, tygförvaltning (inkl. och bokredovisning föring) ca 45 %, expeditionstjänst 10 % och 30 % övrigt. Fort- och vidareutbildning sker främst vid konferenser o. d. i

I. Kurs för expeditionsföreståndare vid intendenturavdelning

Nuvarande utbildning för armén och flygvapnet vid IntS. äger rum Kursen anordnas t. v. årligen.

Förvaltningsutbildning av militär personal 73

Målet för utbildningen är att ge förmåga att leda expeditionstjänsten vid intavdelningens expedition samt handi fråga om expeditionstjänsten inom leda kompaniadjutanter (motsv.) intavdelningens ansvarsområde.

Kursen omfattar

praktisk tjänstgöring vid intavdelning ca 3 mån. utbildning vid IntS ca 3 veckor.

vid IntS omfattar totalt ca 110 timmar, varav allmän Utbildningen i förvaltning ca 10 %, facktjänst ca 70 %, personaltjänst ca 5 %, arbetsledning ca 5 % samt expeditions- och säkerhetstjänst ca 10 %. Fortoch vidareutbildning sker främst vid konferenser o. d. J. Utbildning för kompaniofficer till förvaltningstjänst i flottan och kustartilleriet Utbildningen till kompaniofficer i intendenturförrådstjänst och i kassatjänst samordnas vid IntS med motsvarande kurser för elever ur armén och flygvapnet. Allmän (numera benämnd högre förvaltningskurs för förvaltningskurs kompaniofficerare) genomförs för flottan och kustartilleriet gemensamt

Tabell 4:16 Utbildningens fördelning på ämnen och övningsgrenar

Period 1 Period 2

Utbildningsomrâden

Amne Korrespondens Undervisning Beräknad högsta Antal studietid i tim. timmar per brev

LødurxkupsuIbildning 100 144 8+l6 33 Försvarskunskap Personaltjänst |6+l6+16 35 l2+l6 40 Militärpsykologi Instruktörstjänst 36

.Stabs- och takrikutbildrziøzg 100 217 12 Statskunskap

grupparbeten Fysisk träning och skjutning 25 Summa timmar ca 200 525 1 Härutöver viss tid i resp. ämne för grupparbeten.

74 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation

vid MKS. Den allmänna kursen efterföljs av kurser som är specialinriktade på vederbörande elevs verksamhetsområde. Den allmänna förvaltningskursen indelas i två perioder. Period I omfattar korrespondcnsstudier vid eget förband. FBrevS handhar denna undervisning i vilken följande ämnen ingår: försvarskunskap, personaltjänst, militärpsykologi, pedagogik, förvaltningslära, stabstjänst, taktik, bastjänst vid flottan, underhållstjänst vid kustartilleriet. Utbildningen genomförs på ca 26 veckor med ett beräknat antal stu› dietimmar på 200. Period 2 omfattar lärarledd undervisning under 300 lektionstimmar och avser en fördjupning i de ämnen som berörts i period 1. Därutöver kommer statskunskap och instruktörstjänst. Utbildningsmålet är under period l att ge eleven likvärdig kompetens oberoende av elevs tidigare inriktning och att vara en förberedelse för den efterföljande lärarledda undervisningen. Den senare -- under period 2 _ syftar till att bl.a. lära eleverna att självständigt handlägga arbetsuppgifter samt öva dem att leda och fördela stabsarbeten, ut- _ veckla allmänna och militära F ledaregenskaper, öka kunskapen om stabsoch förvaltningstjänsten m. m. Utbildningens uppläggning framgår av tabell 4: 16.

K. Specialkurser Specialkurserna påbörjas efter den allmänna förvaltningskursen och skall sammantaget ge kompetens för avsedda befattningar i freds- och krigsorganisationen. För vissa befattningar inom expeditions- och stabstjänstens område krävs ingen specialkurs. Vid flottan anordnas specialkurser på 13 veckor (ca 520 timmar) för teknisk personal, fartygschefer och radiostationschefer. I den gemensamma första delen på 3 veckor ingår bl. a. stabstjänst med lO timmar, taktik 32 timmar, sjukvårdstjänst 12 timmar. Under den specialinriktade delen av utbildningen förekommer bl.a. förvaltningslära, arbetsledning och författningskunskap. Den vid behov anordnade specialutbildningen vid kustartilleriet genomförs som utbildning i arbetet under ledning av andra befattningshavare vid förbandet i samband med mottagandet av den nya tjänsten.

4.3.2 Utbildningen av plutonsofficerare Den obligatoriska utbildningen till och som plutonsofficer på aktiv stat

A. Utbildningen inom armén Den obligatoriska utbildningen till och som plutonsofficer på aktiv stat vid armén omfattar _ - ; jämte praktisk utbildning gruppchefsskola 1 och 2 (GS 1 resp. 2), plutonsofficerskurs (PK) samt truppslags- i skola (TSP). i Ämnena förvaltning och ekonomisk ledning ingår i ämnesområdet

Förvaltningsutbildning av militär personal 75

adnzinis-rration som har samma principiella omfattning m.m. som vid kompaniofficersutbildningen. De skall i stort ge kunskap om bestämmelser för arbetstidsreglering, den militära förvaltningen i krig och fred, tjänsteskrivelses upprättande och handläggning respektive någon kunskap om system för ekonomisk ledning, kunskap om ekonomisk planering vid kompani. Med förvaltningstjänsten sammanhängande kunskaper meddelas där- - främst - ämnen som härmed jämte i vissa andra nedan uppräknade bl. a. skall ge I0IaIf›r.s'var.' någon kunskap om försvarskostnader och långtidsplanering, medlens användning, i rrupps-Iagstak/ik: kunskap om vederbörliga förbands organisation, utrustning och huvuduppgifter, materiø/Iära: god kunskap om kompaniets underhållsmateriel, inre tjänst: god förmåga att leda, övervaka och kontrollera materieloch förläggningsvård. Av den totala utbildningstiden kan beräknas âtgå ca 385 timmar för i vidsträckt mening! I truppslagsskolan används , förvaltningskunskap i av d-:ssa timmar nära 150 i förvaltningslära.

B. Utbildningen till kompaniadjutant inom armén Äldre (över 40 år), vilka i fred avses tjänstgöra som plutonsofficerare kompaniadjutanter vid utbildningskompanier, meddelas vidareutbildning vid milo-vis anordnade kurser om ca fyra veckor. En del platser

Tabell 4:17 Utbildningens fördelning på ämnen och övningsgrenar

Timmar Ämne/övningsgrcn

20 Pcrsonaltjänst 25 Kassatjänst 5 Mobiliseringstjänst 4 Säkerhctstjänst 3 Allmän förvaltningstjänst

20 Tygtjänst

*Timantalet gäller artilleriet men torde vara representativt för andra vapenslag utom trängtrupperna.

76 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation

inom dessa kurser ställs till för kustartilleriet. Varken förfogande flottan eller flygvapnet anordnar motsvarande kurser. Utbildningen, som syftar till att ge god förmåga att tjänstgöra i angiven befattning, omfattar främst förvaltningstjänsten vid i kompani fred. Av tabell 4:17 framgår hur fördelades vid den utbildningstiden kompaniadjutantkurs som vid I 15 genomfördes år 1972.

C. Utbildningen inom marinen

Den obligatoriska utbildningen pågår under 3-4 år med omväxlande teoretiska och praktiska inslag samt är uppdelad i både flottan och kustartilleriet på allmänna linjer och tekniska linjer. Förvaltningsutbildning ingår i flottans olika kurser med tillhopa nära 140 timmar varvid i befälskurs 2 avsätts 50 timmar för ergonomi. Inom flottan anordnas en vidareutbildning, benämnd lk3h. som ger 4 kompetens för tjänstgöring som instruktör i allmänmilitär utbildning, j örlogsutbildning och yrkesutbildning i egen yrkesgren. Av utbildningsi tiden på 16 veckor 16 timmar ägnas åt förvaltningstjänst och ca 30 timmar åt psykologi. försvarsorganisation, och rättsexpeditionstjåinst vård. För kustartilleriets elever kan förvaltningsutbildningcn beräknas omfatta ca 190 timmar, fördelade på tre instruktörskurser. Ergonomi ingår med 50 timmar, psykologi med 58 timmar och stabstjänst, förvaltningslära och expeditionstjänst med ca 70 timmar. Någon vidareutbildning av typ flottans Ik3h har hittills inte anordnats inom kustartilleriet.

i

3 l l D. Utbildningen inom flygvapnet

Den obligatoriska utbildningen till plutonsofficer på aktiv stat vid flygvapnet omfattar - l jämte praktisk utbildning genom tjänstgöring vid förband - (motsv.) plutonsofficerskurs 1 och 2 (PK 1 resp. 2) (gäller ej flygförare och flygnavigatörer). Inom flygvapnet utbildas plutonsofficerare inom fem olika områden nämligen till och signalister, trupputbildare i striltjänst samt till flygförare och flygnavigatörer. För trupputbildare ingår i utbildningen ämnena stabs- och expeditionstjänst 40 timmar och förvaltningstjänst 40 timmar. Undervisningen skall i stort ge kunskap om grunder för militär stabs- och expeditionstjänst, tjänstemeddelanden, dessas upprättande, registrering m.m., blanketter och tekniska hjälpmedel samt någon kunskap om förvaltningstjänstens organisation, reglementen och föreskrifter, intendenturmaterieltjänstcn vid flottilj, förplägnadstjänsten i fred och krig, flyg- och motorfordonstjänst vid flottilj samt kassatjänsten. För sådana i stridsledartjänst ingår i utbildningen ämnet förvaltningslära med 10 timmar. Den skall i stort ge någon kunskap om grundläggande förvaltningsbestämmelser, förvaltning av materiel, förplägnadstjänst, kassatjänst samt radartroppens intendenturmateriel.

Förvaltningsutbildning av militär personal 77

Med förvaltningstjänsten sammanhängande kunskaper meddelas därjämte för samtliga kategorier i vissa andra -- främst nedan uppräknade ämnen som bl. a. skall ge försvarsorganisationZ någon kunskap om organisation, utrustning, uppgifter och verksamhet samt om säkerhetstjänst, inre tjänst.- god färdighet att leda, övervaka och kontrollera materieloch förläggningsvård samt i dagbefäls åligganden.

4.4 Utbildningen av reservpersonal I detta avsnitt redovisas i korthet endast specialutbildning av sådan l reservpersonal som är avsedd för befattningar i förvaltningstjänst.

4.4.1 Utbildningen av intendenturofficerare i reserven

Repetitionskurs för reservofficerare i intendenturkåren (armén) Nuvarande utbildning äger rum vid IntS. Den anordnas vid behov och omfattar ca 3 veckor. Målet för utbildningen är främst att vidmakthålla de grundläggande kunskaper som tidigare meddelats samt ge eleverna de ytterligare kunskaper som erfordras för tjänstgöring i intendenturbefattning vid fördstab, artregstab, etgrpstab, etbatstab, fostab, grpstab och uhkomp.

Kurs i stabs- och förvaltningstjiinst för reservofficerare i intendenturkârcn (arntén) (kaptenskurs) Nuvarande utbildning äger rum vid IntS. Den anordnas vid behov och omfattar ca 5 veckor. Målet är att ge de kunskaper och färdigheter, som erfordras för tjänstgöring som intendenturofficer i stabs- och förvaltningstjänst.

Repetitionxkurs för ravervofficerare i marinintendenturkåren Nuvarande utbildning äger rum vid IntS. Den anordnas vid behov och omfattar 2 veckor. Målet är att vidmakthålla och öka de grundläggande kunskaper som tidigare meddelats eleverna för tjänstgöring (krigsplacering) som intendent vid fartygsförband, bevakningsområdesstab, basbataljon, spärr- och kustartilleribataljon samt som intendent till förfogande vid örlogsbas och kustartilleriförsvars intendenturavdelning.

Kurs för reservofficerare i marinintendenturkåren (kaptenskurs) Nuvarande utbildning äger rum vid IntS. Den anordnas vid behov och omfattar ca 5 veckor. Målet är att ge eleverna de kunskaper och färdigheter, som erfordras för tjänstgöring som intendenturofficer i stabs- och förvaltningstjänst.

78 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation

Kurs för reservofficerare i inrendenturbefatrning vid flygvapnet (kaptenskurs) FV har tidigare anordnat rubricerade utbildning, som omfattar ca 6,5 veckor (45 dagar), helt i egen regi och vid behov. Sedan ett antal år är dock utbildningen delvis samordnad med motsvarande utbildning vid IntS. Deltagare ur FV avses sålunda genomföra dels ett tcoriskede - ca 5 veckor - vid - - IntS, dels ett praktikskede ca 1,5 veckor vid flottilj. Under teoriskedet avses viss utbildning genomföras vid flygvapnets bastjänstskola. Hittills har dock ingen sådan samordnad utbildning genomförts. Målet är att ge de kunskaper och färdigheter som erfordras för tjänstgöring vid främst bas- och strilförband.

4.4.2 Utbildningen av fortifikationsofficerare i reserven

F ortifikationskurs för reservofficerare

Nuvarande utbildning anordnas av chefen för fortifikationskåren vid behov och omfattar ca 7 veckor. Målet är att ge kompetens för krigsplacering vid och lägre högre regionala myndigheter samt som chef för fortifikationsgrupp.

Kurs för officerare i forlifikationskårens reserv

Nuvarande utbildning anordnas av chefen för fortifikationskâren vid .N behov och omfattar ca 10 dagar. i Kursen avser vidareutbildning och omfattar främst studier av organisation och ledning av fortifikatorisk utbyggnad vid mobilisering.

Nuvarande förvaltningsutbildning av

civilmilitär

personal

Krigsmaktens civilmilitära personal omfattar främst tygtekniska kårens och mariningenjörkârens personal, flygvapnets civilmilitära tekniska personal samt försvarets medicinalkårs personal och militärtandläkarpersonalen. Vid flygvapnet finns dessutom meteorolog- och trafikledarpersonal samt Dessa sistnämnda grupper har emellertid i flottiljpoliser. varför de ej vidare behandlas här. princip ingen förvaltningstjänst Den civilmilitära - för bestämda personalen som är specialutbildad verksamhetsområden - avses bestrida befattningar i krigsorganisationen vilka är förenade med oinskränkt befälsrätt inom resp. verksamhetsområde men i övrigt med befälsrätt som begränsas till underställd personal. I arbetsuppgifterna ingår som regel viss förvaltningstjänst. I den följande redogörelsen har inte medtagits sådan fort- och vidareutbildning som sker vid externa kurser och inomverksutbildning som anordnas av resp. myndigheter. De kurser som redovisas i detta kapitel är sådana som förekom senast år 1972.

5.1 Utbildningen av tygteknisk personal inom armén

5.1.1 Utbildningen av arméingenjörer

Utbildningen till arméingenjör sker på fyra utbildningslinjer: motor, signal, vapen och radar. Målet är att ge eleverna sådan färdighet, kunskap och förmåga att de kan tjänstgöra som arméingenjörer i krigsbefattningar vid vissa staber och förband. Utbildningen omfattar i princip förberedande plutonchefsskola, plutonchefsskola och kadettskola. Vissa skiljaktigheter föreligger dock mellan de olika utbildningslinjerna. Av i plutonchefs- och kadettskolorna, sammanlagt ca utbildningen 2 800 tim., omfattar ämnet förvaltningstjänst endast 10 tim., som främst ger någon kunskap om handläggning av förvaltningsärenden m.m., om författningar för köp, anfordran och rekvisition samt orientering

80 Förvaltningsutbildningens nu varande organisation

vissa ekonomiska bestämmelser jämte krigskassatjänsten vid kompani 0.d. Ämnet ingår i det större ämnesområdet administration (79 tim.), som dessutom omfattar ämnena mobiliseringstjänst (35 tim.), personaltiänst (32 tim.) och säkerhetstjänst (2 tim.). Gränsen mellan teknik och förvaltning är svår att fastslå. Den tekniska utbildningen innehåller ofta moment av ren förvaltningskaraktär liksom förvaltningsutbildningen rent tekniska avsnitt. Arméingenjörernas tekniska ämnen ger därför vissa förvaltningskunskaper. Som exempel må nämnas att kunskap i fältreparationstjänst ges i ämnet ledarskap, tygmaterieltjänst i ämnet taktik samt materielvård i ämnet teknik. Efter 1-2 års arméingenjörstjänst genomgås en obligatorisk förvaltningskurs om 6 veckor. Kursen är främst tillrättalagd för regementsingenjörer men även andra arméingenjörer kommenderas till densamma. Målet är att ge regementsingenjör sådana kunskaper att han kan - ansvara för att den tekniska vid tjänsten tygavdelningens förråd, lokaler och anordningar för materielvård samt utbildningsanordningar bedrivs ändamålsenligt och enligt gällande bestämmelser ävensom för kontroll av materielen - biträda vid tygofficer planläggning och handläggning av ärenden rörande materielens handhavande, besiktning, förvaring och underhåll. Detta innebär: god kunskap om programbudgetering, förvaltning och allmän förrâdstjänst vid regemente, kunskap om arbetsledning samt någon kunskap om central och regional förvaltning. i 2 Utbildningen omfattar ca 220 tim. Tidens fördelning på i kursen l i stort av tabell 5:1. 1 ingående läroämnen samt omfattningen framgår i Behovet av fort- och vidareutbildning i övrigt tillgodoses främst genom en omfattande kursverksamhet. Utbildning av arméingenjörer för krigsplacering i staber på olika nivåer och i högre befattningar inom reparationstjänsten ges på underhâllskurser vid arméns underhållsskola (US). Behovet av teknisk vidareutbildning på ny materiel, nya metoder för materielunderhåll m.m. tillgodoses dels genom intern kursvcrksamhet (avsnitt 5.1.4) dels genom kurser, som ordnas av militära förband och skolor samt av industrin. Möjlighet finns till vidareutbildning vid teknisk högskola med bibe-

Tabell 5:1 Förvaltningskurs för arméingenjörer. Utbildningstidens fördelning på ämnen

Summa 179

Förvaltningsutbildning av civilmilitär personal 81

hållen lön under tre år. I medeltal utexamineras två arméingenjörer per år från teknisk högskola.

5.1.2 Utbildningen av mästare

Mästarpersonalen, som omfattar tyghantverkare, förste tyghantverkare och förste tygverkmästare, rekryteras bland arméteknikerna. Utbildningen av särskilt uttagna armétekniker påbörjas tidigast fjärde året efter utnämning till biträdande armétekniker. Kursen benämns tyghantverkarkurs och har en längd av ca 16 månader. Målet är att utbilda mästare för tjänstgöring - vid krigsreparationsi befattning för ledning av reparationstjänsten förband och krigsverkstäder -- som lärare vid befäls-, tekniker-, mekaniker- och värnpliktsutbildning i tygmaterieltjänst - som arbetsledare samt i befattning där mycket vid milotygverkstad god kunskap om tygmaterielens reparation erfordras.

Utbildningen omfattar dels kompletterande utbildning i allmänna ämnen samt i tekniska ämnen, avpassade för teknikerns yrkesgren, dels fortsatt militär befälsutbildning. Av totala kursomfângets ca 2 200 timmar ägnas ca hälften åt utbildning i tekniska ämnen. Ämnet administration, som omfattar 84 tim., skall främst ge - om mobiliseringsförberedares och om tjänsgod kunskap uppgifter ten på A-plats - om plutonchefs beträffande personalvård i krig kunskap åliggande samt någon kunskap om militära rättsvårdens mål och medel i fred och i krig - om bestämmelserna för handhavande av hemliga handlingar kunskap samt någon kunskap om föreskrifter för säkerhetstjänsten - centralt, kunskap om tygförvaltningstjänstens organisation regionalt och lokalt - om tygverkstadsorganisationen och någon kunskap om god kunskap den militära verkstadsorganisationen i övrigt.

Av övrig med förvaltningstjänsten Sammanhörande utbildning må särskilt nämnas att viss undervisning förekommer i p.syk0l0gi, ergononzi och fc›rerag.s'ekonomi, 50 timmar vardera. Tjänsten vid försvarets verkstäder samt rutiner sammanhängande med FPE-systemet m. m. studeras under ämnet tygtjänst. Behovet av fort- och vidareutbildning tillgodoses på sätt som anges i avsnitt 5.1.4.

5.1.3 Utbildningen av armetekniker

Utbildningen till fast anställd armétekniker omfattar, förutom den grundläggande militärutbildningen vid förband (ca 3 mån), tekniker-

82 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation

skola l (ca 8 mån.), praktiktjänstgöring (ca 12 mån.) och teknikerskola 2 (ca 12 mån.). Vid teknikerskolorna ges dels teknisk utbildning på speciell militär materiel och erforderlig komplettering av den civila yrkesutbildningen, dels allmänmilitär utbildning och befälsutbildning. Utbildning i förvaltningstjänst erhålls främst i ämnet tygmareriølrjänvt och adnzinis/rarion som vid de olika linjerna omfattar 200-300 tim. Behovet av fort- och vidareutbildning tillgodoses främst på sätt som anges i avsnitt 5.1.4.

5.1.4 Kurser för personal ur tygtekniska kåren m. fl.

Fort- och vidareutbildningskurser för personal ur främst tygtekniska kåren men även för annan vid FMV placerad personal samt verkstadspersonal anordnas årligen enligt arméöverdirektörens (Aöd) kurskatalog. i Kurserna är främst vapentekniska, motor- och fordonstekniska samt i teletekniska. Anordnande myndigheter är Aöd. TygS. RMS. StabSbS och civila företag, t. ex. Volvo och Saab-Scania. Katalogen upptar även kurser i övrigt med vissa inslag av förvalt- i I ningskaraktär. För vid verkstäder placerad personal anordnas speciella kurser t. ex. i arbetsmätning, vilken utbildning hittills varit av stor omfattning, men som förväntas avta. Denna personal deltog även i de kurser som anordnades av försvarsverkens arbetsstudiekommitté innan denna l (FVAK) upphörde 1972 (jfr kap. 6).

5.2 Utbildningen av marininkgenjörspersunal

Mariningenjörernas utbildning är fördelad på två linjer. Mariningenjör H (Ming H) högskoleutbildad Mariningenjör G (Ming G) gymnasieutblldad Ming H grundrekryteras från gymnasieskolans tekniska eller natur» vetenskapliga linjer med betyg som räcker för antagning vid teknisk i högskola. 1

i

Ming G rekryteras från flottans och kustartilleriets tekniska plutonsofficerare. i

5.2.1 Allmänt utbildningsmâl

Utbildning av mariningenjörsaspiranter och -kadetter avser att ge eleven den militära och tekniska utbildning som erfordras för tjänstgöring som mariningenjör. Utbildningen bedrivs dels vid marinens skolor och förband dels vid teknisk högskola eller vid gymnasium. Kurserna vid marinens skolor och förband skall därvid ge eleverna den militära, tekniska och praktiska kunskap som krävs utöver den som ges vid teknisk högskola och gymnasium.

Förvaltningsutbildning av civilmilitär personal 83

5.2.2 Utbildningen av mariningenjörer H

Högst ll terminer är anslagna för studier vid teknisk högskola. Utbildningen sker vid avdelningen för skeppsteknik eller undantagsvis vid avdelning för maskinteknik. Aspirantutbildning sker under 10 veckor före första årskursens början vid högskolan. Utbildningen vid högskolan sker under minst 4 läsår i följd med speciella kurser vid marinen under sommarmånaderna. Efter civilingenjörsexamen vid högskolan avslutas utbildningen med en 16 veckor lång kurs vid kustflottan följd av kadettskola under 22 veckor vid sjökrigsskolan (KSS) och Berga örlogsskolor (BÖS). Total minsta utbildningstid: 4 år 9 månader efter avslutad gymnasieskola.

5.2.3 Utbildningen av mariningenjörer G

Aspiranter uttas bland sökande tekniska plutonsofficerare med minst 3 års tjänst. Utbildningen börjar med 1. årskursen i 4-årigt tekniskt gymnasium som sedan varvas med utbildning vid marinen efter samma mönster som gäller för Ming H. Total minsta utbildningstid efter plutonsofficersutbildning och Ming G-utbildning sammanlagt 7 år och 6 månader.

5.2.4 Förvaltningsutbildningen för mariningenjörer Förvaltningsutbildningen genomförs till största delen under de avslutande kurserna vid KSS och BÖS för båda linjerna, varjämte tillkommer 36 tim. taktikutbildning. Utbildningen ingår huvudsakligen i ämnet stabstjänst enligt följande tabell.

Tube/l 5:2 Mariningenjörers förvaltningsutbildning

Timantal Ming H Ming G

Utbildningsmålet är detsamma för båda linjerna. Utbildningen syftar i första hand till att ge eleverna god kunskap om stabs- och förvaltningstjänst i marinen, kännedom om marinens och orientering om andra försvarsgrenars taktiska uppträdande och uppgifter i försvaret. Därjämte skall kompletterande teknisk utbildning inom resp. tjänstegren äga rum. Någon obligatorisk vidareutbildning förekommer ej för mariningcnu jörer. Ming H genomgår under sin högskoletid den större kursen i indu-

84 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation

:nrie/I ekonomi och organisation. Denna kurs är obligatorisk på den maskintekniska linjen och ger poäng på övriga linjer. Många går dessutom en fortsättningskurs för driftsingcnjörcr. Större kursen (5 veckotimmar under l termin) omfattar FöreIäs-ningrar: Den industriella ekonomins och organisationens grunder, produktivitetsproblem, finansiering av industriföretaget, kostnader, intäkter, kalkylproblem. Principcrna för den ekonomiska redovisningen. kontosammanhanget i industriföretagcts redovisning, kostnadsrcdovisning, resultatredovisning, kontoplaner, bokslut och bokslutsrapporter, organisationsproblem vid olika typer av industriföretag. arbetsledning. arbetsfysiologi och arbetspsykologi, planering och kontroll. förråds- och lagerorganisation, arbetsstudier, löneformer och arbetsvärdering. operationsanalysens grunder samt databehandlingsproblem. Övningar (l veckotimme under 1 termin): Tillampningscxempel på olika delar av den i föreläsningarna behandlade kursen. Forlsiittriirzgskursøn för driftsirige/tjära (2 vcckotiittmar under l teri min) omfattar en mera ingående behandling av driftsckontami: Atlmini- l strativ

l

styrning, driftsorganisation. produktionsstyrniiig (system och styrning. planeringsfunktioner och -nivåer, prognossystem, huvudplanering, detaljplanering), arbetsstudier (organisationsstutlier, mctodstutlicr, ar- å l betsmätningssystem, lönedifferentieringssystcm), kvalitetsstyrning (kvalitetsslyrning. kontrollmetodik). produktionsberedning (layout). materielhantering och transporter, underhåll och reparationer, värdeanalys.

5.3 Utbildningen av f/ygvapnøls civil/militära pcrixunul

5.3.1 Utbildningen av flygingenjörer Utbildningen till flygingenjör sker på två utbildningslinjer: flyglinjen och marklinjcn. Pâ båda linjerna sker utbildningen omväxlande vid teknisk högskola och vid militära skolor och förband. Civilingenjörsutbiltlningen sker vid endera avdelningen för flygteknik, elcktroteknik. teknisk fysik eller maskinteknik.

Flyg-ingenjör på flyg/infor:

Utbildningen omfattar - utöver - 4 utbild- l

civilingenjörsutbildningen -

l

ningsskeden dvs. 13 mån. grundläggande flygutbildning (GFU) samt mellan högskolekurserna tre sommarperioder om vardera 3 mån.: flygtjänst och praktik vid flottilj (F/P), flygtjänst och flygvapncts tekniska skola vid F 14 (FTS) resp. flygtjänst och praktik vid flottilj (F/P). Även under studierna vid högskolan sker viss flygtjänst. g i Någon militär förvaltningsutbildning ingår inte i denna utbildning. Däremot genomgår så gott som alla flygingenjörer under sin högskoletid kursen i industriell ekonomi och organisation (jfr 5.2.4).

Flygingcn/ör på marklinjen Utbildningen omfattar - utöver - utcivilingenjörsutbildningen fyra bildningsskeden om vartdera tre sommarmånader: allmänmilitär utbild-

Förvaltningsutbildning av civilmilitär personal 85

ning vid F 2 (AMU), flygvapnets tekniska skola vid F 14 (FTS), utbildning vid central verkstad (CV) samt praktiskt skede vid flottilj (F). Av utbildning som sammanhänger med förvaltningstjänsten må särskilt nämnas följande: Barljänsrutbildningen (15 tim. under AMU) skall ge någon kunskap om bastjänstens organisation i stort, någon kunskap om stationsavdelningens organisation och arbetsuppgifter samt orientering om tjänsten vid flottiljs materielavdelning. Marerielavdelningsir:bildningen (50 tim. under F) skall ge kunskap om flygvapnets underhållssystem samt verkstadens organisation och uppgifter i krig och fred, någon kunskap om flygtidsplanering, ekonomisystem, kollektivavtal och arbetslagstiftning, orientering om tekniska publikationer och tekniska rapporteringssystem samt praktisk fackinriktad tjänstgöring på såväl verkstad som baskompani. I anslutning till anställningen som flygunderingenjör genomgås en begränsad officerskurs (BOK). Av utbildningens ca 305 tim. omfattar ämnet fáirttaltningrslära ca 20 tim. Flygingenjörerna i marktjänst genomgår därjämte under civilingenjörsutbildningen som regel i föregående avsnitt nämnd ”större kurs och fortsättningskurs i industriell ekonomi och organisation.

5.3.2 Utbildningen av mästare Mästarkurs kan sökas efter fullgjord tjänst som flygtekniker under minst fyra år (avsnitt 5.3.3). Mästarutbildningen omfattar ca 9 mån. teknisk utbildning vid flygvapnets tekniska skola (FTS) och ca 2 mån. allmän befälsutbildning vid flygvapnets markstridsskola (FMS). Utbildningen sker på två linjer: flygplan/vapen och elektro. Under utbildningen vid FMS (ca 360 tim.) förekommer viss förvaltningsutbildning i ämnena inre tjänst 13 tim., underhållstjänst 8 tim., bastjänst 10 tim., expeditionstjänst 15 tim. Utbildningen vid FTS (ca 1 520 tim.) ger i ämnena Arbetsledning (150 tim.): god kunskap i elementär psykologi, om grunderna för personalledning samt om pedagogikens grundregler och instruktionsmetodik, kunskap om arbetslagstiftning, god kunskap om arbetarskyddet inom flygvapnet och om arbetsplanering, någon kunskap om nätplanering samt god kunskap om stationsavdelningschefs och chefs för fpltropp (resp. eltropp) arbetsuppgifter. Förvaltningszjänst (40 tim.): kunskap om flygvapnets förvaltningsorganisation och bestämmelser, god kunskap om förrådstjänst och materielförsörjning, om krigsutrustningslistornas systematiska uppställning och om TOM-system, kunskap om transporttjänst samt god kunskap om felrapportering och felanalys.

5.3.3 Utbildningen av flygtekniker Utbildningen till flygtekniker sker på två linjer: flygplan/vapen och elektro. Den omfattar i stort: ca ett år grundläggande utbildning vid

86 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation

flottilj (hjälpmekanikerutbildning), ca 11 veckor flygteknikerkurs militärt skede vid F 14, ca 40 veckor flygteknikerkurs flygplan (resp. elektro) tekniskt skede vid F 14 samt ca 9-16 veckor typskolning (beroende på kategori och flygplantyp) vid F 14 eller flottilj. Under teknikerkursens militära skede meddelas undervisning i b1.a. inre tjänst (13 tim.), underhållstjänst (10 tim.), bastjänst (10 tim.) och förvaltningstjänst (10 tim.). Under det tekniska skedet meddelas undervisning i bl. a. arbetsledning (135 tim.) som skall ge kunskap om grundläggande principer för människans beteende som individ och gruppmedlem samt kunskaper i arbetslagstiftning, arbetarskydd, planering och personalledning att lägga till grund för arbetsledande uppgifter som flygtekniker vid kompani - om kunskap flygmaterielförvaltningens organisation, förrådstjänst och materielförsörjning i fred och krig, TOM-systemet samt felrapportering och felanalys i den omfattning som erfordras för 3 tjänstgöring som flygtekniker vid kompani

l

förmåga att tjänstgöra som instruktör vid förekommande materiel-

utbildning inom eget fackområde. l

5.4 Utbildningen av nzedicinalpensonal

5.4.1 Utbildningen till civilmilitär medicinalpersonal

Utbildningen till civilmilitär medicinalpersonal sker under värnpliktsi utbildningen. Under denna meddelas som regel ingen särskild förvalti ningsutbildning. Den avslutande läkarfackskolan, resp. fackutbildningen av tandläkare, apotekare och veterinärer, ägnas sålunda huvudsakligast åt utbildning i krigsmedicin samt taktik och stabstjänst. Eftersom apo. å ä tekarna har ansvar för sjukvårdsmateriel och läkemedel, ingår dock viss j förvaltningstjänst i dessas fackutbildning. Av den totala utbildningstiden. i ca 300 tim., omfattar sålunda ämnena sjukvårdsmaterieltjänst och läkemedelstjänst 17 resp. 34 tim. eller sammanlagt ca 17 %. Ämnet sjukvårdsmaterielljänst omfattar bl. a. mobiliserings- och krigsplanläggning, sjukvårdsmaterieltjänstens organisation, den långsiktiga sjukvårdsmaterielplanläggningen samt demonstration och genomgång av sjukvårdsmateriel. Ämnet läkemedelstjänst omfattar b1.a. krigsmaktens läkemedelsförsörjning i fred och krig, utrustning med och ersättning av läkemedel samt av blod och blodersättningsmedel, behovsberäkningar, urvalsprinciper för reglementerade läkemedel samt farmakologisk genomgång av sådana läkemedel.

5.4.2 Fort- och vidareutbildningen av medicinalkårens personal

Försvarets sjukvårdsstyrelses (SjvS) internprogram för utbildning av medicinalkårens personal avser främst

av civilmilitär personal 87 Förvaltningsutbildning

- läkarkurser, stabsveterinärutbildning, krigsbcfattningsutbildning: stabs- och sambandsövningar samt läkarfältövningar - medicinska och kirurgiska kurser samt förbands- och fredsutbildning: tjänsteläkarkurser. Dessutom upptar programmet försvarstandläkarkurser (ej medicinalkårpersonal) samt apotekarkurser i samråd med militärapoteket. Den planlagda utbildningen omfattar ca 175 elever/år motsvarande ca 300 elevveckor/år. Den förvaltningstjänst som förekommer omfattar främst orientering om sjukvârdsmaterieltjänst.

5.5 Utbildningen av Värnpliktig civilmilitär personal

5.5.1 Utbildningen av drivmedelsassistenter Nuvarande utbildning äger rum vid IntS. Den anordnas vid behov och omfattar ca 18 dagar. Målet är att omskola särskilt uttagna värnpliktiga till drivmedelsassistenter för krigsplacering i fostaber.

5.5.2 Utbildningen av förplägnadsassistenter Nuvarande utbildning äger rum vid IntS. Den anordnas vid behov och omfattar ca 18 dagar. Målet är att omskola särskilt uttagna värnpliktiga till förplägnadsassistenter för krigsplacering i fo- och fördelningsstaber med uppgift att biträda med stabsarbete samt utbildning och kontroll av kok- och förplägnadstrossar.

5.5.3 Utbildningen av krigskassörer Nuvarande utbildning äger rum vid IntS. Den anordnas som regel årligen och omfattar ca 18 dagar. Målet är att omskola särskilt uttagna värnpliktiga till krigskassörer. En repetitionskurs av ungefär motsvarande omfattning anordnas ävenledes årligen. Därtill kommer ca 2 veckors praktisk tjänstgöring under krigsförbandsövning. Kurs för krigskassainspektörer i milostab anordnas vid behov för särskilt uttagna krigskassörer.

88 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation

För civil och för flera

personal personalkategorier gemensam

utbildning

6.1 Utbildning av Civil personal

Såsom framgått av kapitlen 4 och 5 genomgår den militära personalen så gott som helt och den civilmilitära personalen delvis såväl grundutj bildning som därpå följande obligatoriska och frivilliga fort- och vidareutbildning vid krigsmaktens utbildningsanstalter, förband och andra myndigheter. Den civila personalen däremot har som regel erhållit grundutbildning före sin anställning inom krigsmakten. Denna utbildning kan vara av mycket varierande t. ex. obligatorisk omfattning grundskola t. o. m. högskolenivå, vidareutbildning och praktik i varierande omfattning i enskilda företag samt civil vidareutbildning och praktik i varierande omfattning från offentlig förvaltning. Därutöver har den manliga personalen som regel viss militär värnplikts- eller reservbefälsutbildning. Den civila personalens fort- och vidareutbildning har tidigare varit av relativt ringa omfattning. Under senare år har dock såväl inomverkssom annan utbildning utökats i jämförelse med den tidigare omfattningen. Bl.a. har myndigheterna för personalutbildningens genomförande anlitat den utbildningsverksamhet som bedrivs utanför försvaret av t. ex. PUN, Stkt m. fl. (jämför kapitel 7). Detta får ses som en följd av i den allt mer ökade förståelsen för utbildningens betydelse i arbetslivet. Nämnda

g

utbildning har fram till 1972 bekostats av särskilda medel. Sedan början av 1960-talet fanns sålunda under fjärde huvudtiteln ett årligt anslag för vidareutbildning av viss civil personal m.m. Genom l anslaget täcktes utgifter för av myndigheterna i egen regi anordnad vidareutbildning, avgifter för eller bidrag till korrespondenskurser eller andra enskilda kurser samt omkostnadenl Utbildningen till att syftade göra den civila personalen bättre skickad att lösa arbetsuppgifter, som förekommer inom ifrågavarande myndigheters verksamhetsområden.

1 Begreppet vidareutbildning användes då för det som numera benämns fortbildning.

För civil personal 89

Den behövde inte begränsas till enbart vidareutbildning i mera snäv betydelse. Även introduktionsutbildning och inskolningsverksamhet bekostades från anslaget. Myndigheterna skulle underrätta varandra om pågående eller planerad utbildning. FCF skulle verka för att likartad för personal från två eller flera myndigheter anordnades utbildning gemensamt. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 har de centrala stabernas och ämbetsverkens medel för utbildning överflyttats från det gemensamma till resp. myndigheters förvaltningsanslag. I stort gäller dock anslaget fortfarande de av Kungl. Majzt och FCF tidigare utfärdade föreskrifterna om medlens användning. De uppgifter om förhållanden, utbildningskurser m.m. som återfinns i detta kapitel är i huvudsak från senast år 1972.

6.1.1 Av FMV anordnad utbildning

FMV utbildningsverksamhet redovisas i avsnitt 6.2.1. Här upptas dock kurser för viss förrådspersonal vid regionala och lokala förråd och verkstäder.

A v FMV-FD genomförd utbildning Under nybildade FMV-FDzs första år initierades och genomfördes ett 10-tal kurser, varav fyra anordnades på TygS. Utbildningsprogrammet under budgetåret 1971/72 framgår av tabell 6:1.

Tabell 6:1 FMV-FD utbildningsprogram 1971/72

Kurs nr Utbildningens ändamål Kurstid Antal elever

l Arbetsledarkurs för arméns 3 veckor 20 förrådspersonal 2 Kurs för am-förrädsföreståndare vid marinen l vecka 30 3 Kurs för instruktörer för arbetsledarkurser vid milo l-2 veckor 21 (3/milo) 4 26 timmar 25 Skyddsmaterielkurs 5 26 timmar 25 Skyddsmatcrielkurs 6 26 timmar 25 Skyddsmaterielkurs 7 26 timmar 25 Skyddsmatericlkurs 8 26 timmar 25 Skyddsmaterielkurs 9 -1 l Kurs för truckförare 3 dagar 12/kurs

A v FVAK genomförd utbildning Försvarsverkens arbetstudiekommitté (FVAK), som började sin verksamhet 1947, har allt sedan mitten av 50-talet och fram till 1972 anordnat kurser främst för personal inom verkstäderna. FVAK var inte något men redovisas här eftersom dess verksamhet numera över- FMV›organ Som exempel på FVAK-kurser kan nämnas artagis av materielverket. betsledarekurser och arbetsstudiekurser. En redovisning av den allmänna målsättning som FVAK haft i sin produktionstekniska utbildning ges i bilaga 6:1.

90 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation

6.1.2 Av FortF anordnad utbildning I FortF regi anordnas regelmässigt fort- och vidareutbildning av civil personal inom förvaltningen samt vid de regionala byggnadskontoren. Dessutom anordnas kurser för maskinpersonal.

Utbildning av personal vid FortF och byggnadskontor FortF preliminära plan för vidareutbildning av civil personal under budgetåret 1972/73 upptar såväl administrativa som tekniska kurser. Omfattningen av de förra framgår av bilaga 6:2 som kan ses som ett exempel på en vanlig utbildningsplan för civil personal och som utvisar att ingen av dessa kurser sträcker sig över längre tid än 4 dagar. Detta gäller för den administrativa förvaltningskursen för personal fr. o. m. lgr 19, den kontorstekniska kursen för kontorspersonal t. o. m. lgr 17 och den tekniska förvaltningskursen för teknisk personal i l lgr 9-17.

K ursør för maskinpersonal Kurser för maskinbefäl vid försvarets fasta maskinanläggningar anordnas vid behov i FortF regi. De omfattar ca 1 vecka och anordnas milovis. Därutöver anordnas ett stort antal tekniska kurser i oljeeldningstek- .\ nik och värmeautomatik samt i skötsel av ventilations- och elutrustningar.

6.1.3 Av SjvS anordnad utbildning

F orr- och vidareutbildning av .vjukskörersicor

SjvS internprogram avser främst vidareutbildning av förbandssjuksköterskor och instruktionssköterskor. Programmet upptar årligen en kurs för vardera kategorien, omfattande två resp. en vecka. I båda kurserna ingår ett antal timmar orientering om sjukvårdsmateriel och läkemedel.

F orr- och vidareutbildning av förråd.sper.ronal

SjvS internprogram avser främst att meddela förrådsförmän och förrâdsmän vid centrala och lokala sjukvårdsförråd fortlöpande kunskap om nytillkommen materiel och dess vård och förvaring. Programmet upptar en kurs om tvâ veckor per år och motiveras främst av den allt- 2 mer komplicerade sjukvårdsutrustning, som efter hand införs vid krigs- i förbanden. Utbildningen omfattar främst materielkunskap samt hantering, förvaring och vård av sjukvårdsmateriel. SjvS ställer också medel till militärbefälhavarnas förfogande för anordnande av regionala kurser för förrådsförmän.

För civil personal 91

6.2 Utbildning gemensam för flera persunalkategorier

Såsom framgått av tidigare redovisning äger fort- och vidareutbildning rum, bl. a. i förvaltningstjänst och därmed nära sammanhängande ämcivilmilitär och civil personal vid krigsmaktens olika nen, av militär, myndigheter. samordnas emellertid ofta, såväl mellan skilda personal- Utbildningen som mellan olika myndigheter. Personal ur andra statliga kategorier verk inbjuds även att delta i vissa kurser. Av tidigare avsnitt har framgått att varje myndighet i princip har utbildningsansvar beträffande sin personal samt att vissa myndigheter dessutom har ett vidare ansvar för personalutbildningen. Här kan som nämnas av FRI för andra myndigheters personal anordnade exempel kurser och konferenser i vardagsrationalisering m.m. l det följande redovisas kortfattat några utbildningsaktiviteter.

6.2.1 FMV utbildningsverksamhet

Av FMV 1972/77 kan bl. a. utläsas att materielverkets utprogramplan bildningsverksamhet är ett medel för att verket skall nå sina mål beträffande effektivitet i verksamheten och hög arbetstillfredsställelse hos

personalen. Utbildningsverksamheten har till uppgift att säkerställa befattningshavarens och färdigheter i den egna befattningen med hänkunskaper syn till utvecklingens krav (fortbildning). Utbildningsverksamheten syftar även till att ge kompetens för andra arbetsuppgifter (vidareutbild- Verksamheten bedrivs Linder ledning av en utbildningsenhet vars ning). personal utgörs av 4 administratörer och 5 kontorister. Snabb utveckling inom det tekniska och administrativa området, hittills genomförda resp. väntade förändringar inom försvarets centrala materielförvaltning samt ökade krav på information och medinflytande har skärpt kraven på en planmässigt bedriven verksutbildning. Materielverket eftersträvar att uppfylla dessa krav genom att

- en allmän och bred utbildning av verkets samtliga chefer genomföra - intensifiera så att anpassningstiden förkortas introduktionsutbildning för all nyanställd personal - administrativa verkskurser för handläggar- och biträdesgenomföra personal - interna och externa verkskurser låta teknisk personal följa genom med i utvecklingen - initierad av verkets rationaliseringsprojekt genomföra utbildning - för ledamöter i verksnämnd och företagsgenomföra utbildning nämnder.

Materielverkets utgör ett rullande långsiktigt handutbildningsplan och redovisar administrativa och tekniska kurser inom lingsprogram verket. Planen redovisar ett femtiotal verkskurser/år med i stort 7000

92 Förvaltningsurbildningens nuvarande organisation

Tabell 6:2 Omfattningen av FMV centrala utbildningsverksamhet 1970/71 och 1971/72 Kurser Utbildningsdagar 1970/71 1971/72

utbildningsdagar. Den individuella utbildningen vid externa kurser med varierande längd uppgår till ca 4 000 utbildningsdagar per år. lnsatserna inom den centralt ledda utbildningen för närvaranuppgår de genomsnittligt till tre utbildningsdagar per anställd och år. Långsiktigt planeras utbildningsverksamhet för genomsnittligt fem utbildningsdagar per anställd och år för att ingen eftersläpning skall ske med hänsyn till framtida krav på verkets personalresurser. av Omfattningen FMV centrala utbildningsverksamhet framgår av tabell 6:2. översiktligt I bilaga 6:3 lämnas en redovisning av de centralt bedrivna administrativa verkskurserna 1972/73. Vid de olika huvudavdelningarna genomförs dessutom teknisk, kvalificerad materiel- och objektbunden utbildning av betydande omfattning.

6.2.2 FCF utbildningsverksamhet

Som framgår av kapitel 4 sker den skolmässiga utbildningen till kassachef samt till chef för kameralavdelning och redovisningskontor vid milostab vid lntS. I nämnda utbildning medverkar bl. a. FCF genom att szåillu tjänstemän till lntS förfogande som lärare i kursens huvudämncn. Utbildning i förvaltningstjänst inom kassa- och löneområdet förekommer även vid flera andra än nyssnämnda lntS-kurser. Även i TygS utbildningskurser ingår sådan utbildning liksom vid MHS allmänna kurser. Kurser för personal i kassatjänst om 2-4 anordnas såsom dagar tidigare framhållits av MB. Vid samtliga nu nämnda kurser medverkar personal ur FCF som lärare och föreläsare. FCF utbildning i egen regi har hittills förekommit endast i ringa omfattning. Exempelvis genomfördes utbildning i redovisningssystem m/70-S under första halvåret 1972 varvid ett antal om ca tre specialkurser dagar anordnades för milokamrerare, kassachefer och kassörer m. fl. Fr. o.m. l juli 1973 har tillsatts två befattningshavare som helt skall syssla med utbildning och information avseende ekonomisystem. Personal som i sitt arbete kommer i kontakt med ADB-frågor ges en första information om ADB. Främst är det kassachefer, kassörer

sou 1974:51 För civil personal 93

och avlöningsuträknare som får sådan information. Utbildningen omfattar Stkt orienterande ADB-kurs, tre dagar, samt en dags utbildning vid FCF.

6.2.3 FOA utbildningsverksamhet FOA har en särskild utbildningsenhet med en chef och 2 kontorsanställda på heltid samt ett 10-tal interna lärare på timtid. Fastställda riktlinjer finns för personalutbildningen. Denna skall omfatta inskolning, fortbildning, vidareutbildning och omskolning. I egen regi har under 1972/73 för den civila personalen anordnats ett antal kurser, bl. a. sekreterare- resp. assistentkurser med sammanlagt 66 deltagare, chefskurs för 21 deltagare, en kurs i föredragningsteknik och muntlig framställning, en totalförsvarskurs och en längre kurs (10 dagar) i långsiktsplanering och planeringsteori, den senare med 30 deltagare. I en del av FOAzs kurser ingår anställda i andra myndigheter som deltagare.

6.3 Regional utbildningsverksamhet Regional utbildning i förvaltningstjänst och denna närliggande ämnesområden äger rum i relativt stor omfattning inom samtliga milon. Den bedrivs i såväl milostabernas som miloförvaltningarnas regi.

94 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation

F inom

Örvaltningsutbildning offentlig förvaltning utanför försvaret och inom

den privata sektorn

7.1 Inledning

Försvarets förvaltningsutbildning överensstämmer inom flera ämnesområden till sitt innehåll med eller tangerar det kursutbud som föreligger såväl inom den statliga sektorn i övrigt som inom den privata. KFU har därför bedömt det vara av värde att studera hur denna förvaltningsutbildning är utformad med avseende på utbildningsinnehållcts struktur och tillämpning av olika utbildningsformer. KFU har valt att först redovisa utbildningsverksamheten inom den offentliga sektorn utanför försvaret där främst statens personalutbildningsnämnd (PUN) och Statskontoret (Stkt) får representera utbildningscentra medan de affärsdrivande verken visar utbildningsverksamheten ur den enskilda myndighetens synvinkel. På motsvarande sätt redovisas i korthet kursutbudet och utbildningsplaneringen vid de privata utbildningscentra ALI-RATI, IFL och Hermods och därefter har tvâ större företags utbildningspolitik fått stå som exempel på företagsutbildningens uppläggning inom industrin. Slut- i ligen berörs de fackliga löntagarorganisationernas utbildningsverksamhet. å Uppgifterna i detta kapitel avser förhållanden och kurser under huvudsakligen år 1972.

7.2 Statens personalutbildningsnämnd

Enligt sin instruktion (SFS 1967:454) har statens personalutbildningsnämnd - PUN - bl.a. till att undersöka uppgift behovet av utbildning, att planera och genomföra personalutbildning, som är gemensam för flera myndigheter, att bistå statliga myndigheter i utbildningsfrågor och att främja samordningen av statlig personalutbildning. PUN centralt bedrivna utbildning har utvecklats till att avse en stegvis anordnad introduktionsutbildning och fortbildning inom de båda huvudgrupperna kontorspersonal och handläggande personal. Utbildningsstegarna ser i princip ut enligt följande bild:

Förvaltningsutbildning utanför försvaret 95

Kontorspersonalens utbildn ingsstege _ _ _ l_ i 1 Registrators- Chefssekre- Kurser under Personalled- I Mymnghets I t kurs terarkurs utveckling ningskurs WO

Lblldning -I

l _ __ _ _ .J

Förvaltningskurs för kontorspersonal l l 1 lntrodu ktionsku rs för kon torspersonal

Handläggnde personalens utbildningsstege - _ - -° - 1 Personalled- Kurser under

jF-Myndighetsintern

Allmän | chefskurs ningskurs utveckling utbildning J

l L________I l

Kurs i berednings- och föredragningsteknik

lntrodu ktionskurs:

Förvaltningskurs för nyanställd handläggande personal

Nämndens kurser har i viss utsträckning bildat mönster för de större I det följande redovisas huvudmyndigheternas egna utbildningsinsatser. PUN presenterade 1972. parten av det kursprogram

7.2.1 Introduktionskurs

Om introduktionskursen för nyanställd kontors- och expeditionsvaktspersonal i högst lgr A 13 (med högst ett års anställning med statligt konkan här nämnas att kursen omfattar tre dagar och att den torsarbete) anordnas såväl i Stockholm som länsvis med placering i regel i residensstäderna. fastställs ej för dessa kurser utanför Stock- Någon tidsplan holm. PUN till vilka har i varje län utsett lokala kursorganisationer, ansökningar om deltagande skall inges. Antalet deltagare är 25 personer 1972 genomfördes i Stockholm 10 kurser av detta slag. per kurs. Hösten Introduktionskursens orientering om syfte anges vara att ge en allmän statsförvaltningens organisation och arbetssätt samt om statstjänstemän- Den skall även väcka intresse för ranens skyldigheter och_ rättigheter. tionella arbetsmetoder och skapa förståelse för vikten av ett gott sam-

96 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation

arbete på arbetsplatsen. Kursinnehållet berör riksdag, regering, statsförvaltning, statstjänstemannalagen och statstjänstemannastadgan, lönefrågor, språkfrågor, metoder och hjälpmedel för kontorsarbete samt samarbetet på arbetsplatsen.

7.2.2 Förvaltningskurs för kontorspersonal

Förvaltningskursen är avsedd för personal med kvalificerade arbetsuppgifter inom kontors- och expeditionsvaktskarriären. Att ha genomgått denna kurs är en förutsättning för att delta i PUN specialkurs för registratorer, för Chefssekreterare eller för personalledare. Kursen omfattar fem arbetsdagar och anordnas som internat. Antalet deltagare per kurs är 22 personer. Hösten 1972 genomfördes sex kurser av detta slag. Förvaltningskursens syfte är att öka kunskaperna om den offentliga förvaltningens organisation och arbetssätt, att ge ekonomiska aspekter pâ x J arbetet och att belysa samarbetsfrågorna. Ur kursinnehållet kan nämnas att en fördjupning och utökning av

i

kunskaperna från introduktionskursen äger rum med orientering om lagstiftning och budgetarbete, ärendens handläggning, förvaltningsspråket, offentligt tryck, offentlighet och sekretess m. m.

7.2.3 Specialkurser för registratorer och Chefssekreterare

Registratorkursen är avsedd för sådana befattningshavare som svarar för registrering inom en myndighet, såväl centralt som på avdelnings-

i

eller byrånivå. En förutsättning är deltagande i den i 7.2.2 redovisade förvaltningskursen. Kursen omfattar fem arbetsdagar och anordnas som internat. En sådan kurs genomfördes hösten 1972 med ca 20 deltagare. Kursens syfte är att öka kunskaperna om förvaltningsförfarandet, om offentlighet och sekretess, om metoder och tekniker i diarieföring och á om l arkivfrågor. Kursinnehållet berör bl. a. de förvaltningsrättsliga aspekterna på registratorsarbetet, bestämmelserna om offentlighet och . sekretess, system och hjälpmedel i arbetet samt arkivkunskap. Kurs för sekreterare åt verkschefer och andra chefer på jämj förlig nivå har under fyra år anordnats men antalet kurser har endast uppgått till fem. Det uppges vara ovisst om denna kurstyp kommer att vidare anordnas.

7.2.4 Kurs för ekonomipersonal vid matinrättningar

Kursen är avsedd för ekonomipersonal (husmor, första kokerska, kokeri ska, ekonomibiträde) som själv utför matlagningsarbete, har uppgifter vid inköp och vid uppgörande av utspisningsstater samt vissa arbetsledande uppgifter. I viss utsträckning har ekonomipersonal vid för- 1 svaret deltagit i denna kursverksamhet. Kursens är 15 arbets-

i

längd dagar och deltagarantalet 22 personer. Syftet med kursen är att ge teoretiska grundkunskaper om arbetet i storhushåll. Kursinnehållet om-

Förvaltningsutbildning utanför försvaret 97

fattar kost- och näringslära, hygien, matberedning, dietkost, storkökets organisation och utrustning, inköp och lagerhållning, arbetarskydd, arbetsledning.

7.2.5 Kanslistkurs Kurserna för kanslister är kompetensgivande med skriftliga prov samt är dels sådana tjänstemän som förordnats till betyg. Kursdeltagare kanslister (kursen är för dem obligatorisk) dels sådana tjänstemän som bedöms ha särskilt goda studieförutsättningar och allmän lämplighet att fullgöra kanslistgöromål. Något krav på särskild skolunderbyggnad ställs i kursen. De sökande till denna kurs uttas av ej för deltagare PUN arbetsutskott i vilket ingår tvâ representanter för fackliga huvud- För dem som i första hand bedöms vara lämpliga att organisationer. komma i fråga till kursen anordnas ett särskilt uttagningsprov ca en månad före kursens början. Syftet med de två kurser som i regel anordnas per år och som omfattar en tid av ca fyra månader per kurs med ett deltagarantal av 22 personer, är att ge kunskaper av grundläggande betydelse för fullgörandet av administrativa kanslistuppgifter, dels genom att höja delämnesområdet, dels tagarnas kunskapsnivå på det samhällsvetenskapliga genom att ge färdigheter i olika tekniker i förvaltningsarbetet, främst berednings- och föredragningsteknik. Kursinnehållet berör bl. a. stats- och kommunalkunskap, rättskunskap, allmän förvaltningsrätt och sociallagstiftning. Vidare förekommer avlöningsbestämmelser och resereglementen, förvaltningsekonomi, arbetspsykologi, rationellt kontorsarbete m. m. I sju ämnen anordnas skriftliga prov. För att erhålla avsedd kompetens krävs vitsordet godkänd i samtliga dessa ämnen.

7.2.6 Förvaltningskurs för nyanställd handläggande personal

Kursen är avsedd för nyanställda handläggare med administrativa uppgifter i statsdepartement, centrala ämbetsverk, länsstyrelser m.m. Deltagarna förutsätts ha varit anställda högst sex månader i statlig tjänst. Kursen anordnas för 22 deltagare som internat under 10 arbetsdagar och föregås av självstudier under tre dagar på hemorten. Syftet med kursen är att ge en helhetsbild av statsförvaltningens uppgifter, organisation och arbetssätt, att belysa olika beslutsprocesser, att orientera om olika administrativa tekniker och rutiner, att träna teknik för sammanträden, beredning och föredragning, att träna för deltagande i arbetsgrupp och att diskutera förvaltningsspråket. Kursinnehållet omfattar bl. a. målfrågor inom statsförvaltningen, statligt rationaliseringsarbete, beslutsprocesser, offentlighet och sekretess, lagstiftningens teknik, statsbudgeten, programbudget, statistik i utredningsarbete, berednings- och föredragningsteknik. Under åren 1970-1972 genomfördes 37 kurser av denna typ. Hösten 1972 utarbetades på försök en något längre kurs för samma målgrupp

98 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation

-- nyanställda handläggare -- med internatundervisning sammanlagt tre veckor, fördelade på två perioder om en vecka och två veckor samt en mellanliggande period om 3-4 månader för tjänstgöring med färdighetsträning hos den egna myndigheten. Den första nya utbildningskursen påbörjades i februari 1973. Första och tredje perioden omfattar föreläsningar, diskussioner, grupparbeten och individuell färdighetsträning. Tredje perioden inleds med prov på inläst litteratur i syfte att kontrollera deltagarnas kunskaper om de fakta som meddelats i första perioden och om litteraturstudierna under andra perioden. Sistnämnda period domineras dock av färdighetsträning hos den egna myndigheten. Viss medverkan på myndighetshåll förutsätts under andra perioden. Kursdeltagarnas respektive chefer bör inom ramen för normal arbetsledning svara för genomförandet av färdighetsträningen. PUN avses medverka genom konsultinsatser. Även om andra perioden om- Å fattar 3-4 månader förutsätts det dock att färdighetsträningen, som är föranledd av den första internatveckan, skall behöva jämte anbefallda litteraturstudier ta i anspråk högst två veckor av denna tid. I bilaga 7:1 återges en tabell över försökskursens ämnen samt tidsåtgången per ämne och studiernas fördelning på perioder. Avsikten med omläggningen anges av PUN väsentligen vara att på sikt söka få till stånd en samordning mellan vissa färdighetstränande moment i kursen och deltagarnas arbetsuppgifter under deras introduktion i det löpande arbetet vid den egna myndigheten. I jämförelse med tidigare kurstyp har inslagen av färdighetsträning i berednings- och föredragningsteknik utökats.

7.2.7 Kurs i berednings- och föredragningsteknik I syfte att ge statliga myndigheter underlag för och hjälp med att anordna internutbildning för sin personal har nyligen utarbetats en ny typ av kurs i berednings- och föredragningsteknik. Helt eller delvis skall kursen drivas internt inom olika myndigheter där elevunderlag finns härför. Avsikten är emellertid att PUN själv också anordnar dylika kurser för tjänstemän vid myndigheter som inte har möjligheter att driva egen intern utbildning av detta slag. Den hittillsvarande kursen i berednings- och föredragningsteknik har anordnats under 10 arbetsdagar varav de 2 första ägnats åt självstudier på hemorten och de övriga som internat. Kursdeltagarna skall ha beredningsarbete och föredragningar som väsentlig uppgift och bör i regel ha haft dylikt arbete i statlig förvaltning under minst två år. Det är alltså fråga om fortbild- j_ ning för att ge ökade kunskaper och färdigheter i arbetsmetodik.

Kursinnehållet omfattar bl.a. skriftlig framställning och formulering l

av beslut och protokoll, argumentationsanalys och författningstolkning, rättsliga överväganden, ekonomiska bedömningar och planeringsteknik.

7.2.8 Chefskurs i allmän administration Kursen är avsedd för relativt nyutnämnda avdelningschefer, byråchefer och med dem jämställda befattningshavare. Även andra, främst

Förvaltningsutbildning utanför försvaret

kan i mån av utrymme få deltaga. Antalet delavdelningsdirektörer, tagare är 22 per kurs och kurslängden 10 arbetsdagar. Syftet med denna kurs är att med utgångspunkt i en allmän orientering om statsförvaltningen och samhället ge en fördjupning i centrala frågor inom ämnesområdena administration, förvaltningsrätt och ekonomi. Ur kursinnehållet kan nämnas: ledare och ledarskap, förvaltningsdemokrati, det personaladministrativa chefsansvaret, förvaltningsförfarandet, offentlighet och sekretess, förvaltning och massmedia, politik och administration, budgetarbetet i departementen, den långsiktiga ekonomiska planeringen, programbudgeteringen, förvaltningsrevision.

7.2.9 Utbildning i personalledning, personalsamverkan Tidigare har kurser på vardera 5 arbetsdagar anordnats som internat för personalledare inom kontorsområdet. För deltagande har krävts genomgången förvaltningskurs för kontorspersonal (7.2.2). Under 1972 har som ersättning utarbetats en kurs med en något annan uppläggning. Kursen är avsedd för befattningshavare med personalledande funktioner för minst fyra direkt underställda, t. ex. chefer för avdelningar, byråer. sektioner, enheter, kanslier, expeditioner o.dyl. Utbildningen genomförs i fyra faser. Den första består av förberedelsearbete vid egen myndighet, den andra utgör en internatkurs på 5 dagar, den tredje fasen innefattar genomförandet av tillämpningsuppgift vid egen myndighet samt planering av den återstående fjärde fasen, som utgör en internatskurs på tre dagar. Syftet med kursen är att diskutera och forma mål för personalledande arbete samt att öva olika personalledarfunktioner. Kursinnehållet omfattar sådant som ledarskap och gruppsykologi, mål-medelanalys för personalledande arbete, övningar av olika samarbets- och samtalssituationer och planering av tillämpningsuppgifter.

7.2.l0 PUN-kursernas lokalisering och elevurval Flertalet av PUN längre kurser förläggs till kursgârden Sjudarhöjden i Sigtuna som bla rymmer 88 hotellrum för eleverna. Även vissa konferenser och sammanträden kan läggas till kursgården. PUN kursprogram utges höst och vår och vänder sig till den enskilde tjänstemannen. Denne. kan inlämna ansökan om deltagande i en kurs endast om den egna myndigheten av PUN inbjudits att sända deltagare till denna kurs. Myndigheten skall till PUN yttra sig över inkomna ansökningar och därefter sker elevurvalet.

7.3 Statskontoret Statskontoret är statens centrala myndighet för rationalisering inom den civila delen av statsförvaltningen. I verkets uppgifter ingår bl.a. att utföra rationaliseringsundersökningar och samordna den statliga

100 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation

rationaliseringsverksamheten. En viktig uppgift är också att utbilda personal för det statliga rationaliseringsarbetet. Utbildningsverksamheten genomförs dels i form av olika kurser (s. k. centrala kurser) som riktar sig till statsförvaltningens personal, dels genom konsultation och utbildningsplanering för enskilda myndigheter och rationaliseringsprojekt. Statskontoret anordnar dessutom årligen aspirantutbildning för att tillföra Statskontoret speciellt utbildad utredningspersonal.

7.3.1 Centrala kurser

Genom de kurser som beskrivs i utbildningsprogrammet- erbjuds möjl lighet att få grundläggande kunskaper i administrativ rationalisering å och i automatisk databehandling liksom kunskap om särskilda meå

toder och tekniker. Påbyggnadsutbildning anordnas för utredare och l

systemmän. Kurserna har utformats så att de kan kombineras för att passa individuella utbildningsbehov. För vissa kurser krävs tidigare rationaliseringsutbildning och i vissa fall praktisk erfarenhet. Närmare beskrivning av de olika kursernas mål, utformning. innehåll, antal deltagare m. m. framgår av Statskontorets kursprogram, som 1 utsänds höst och vår.

7.3.2 Utbildningsplanering och myndighetsanpassad utbildning . u i Utbildningsenheten kan utöver de centrala kursinsatserna också medverka genom konsultationer som kan avse utbildningsplanering för enskilda myndigheter och rationaliseringsprojekt samt vid utarbetande och genomförande av myndighets- eller projektanpassad utbildning. Genom denna verksamhet kan utbildningen anpassas till olika personalgruppers utbildningsbehov och sättas in vid en tidpunkt som är lämplig å l för respektive myndighet eller projekt.

i

l

7.3.3 Vissa kurser hos Statskontoret l

I korthet skall här redovisas sådana kurser som Statskontoret anordnar

centralt och som i KFU-sammanhang kan ha visst intresse. Kursen i l

administrativ rationalisering (AR) om 21 dagar vänder sig till blivande utredare och systemmän som arbetar inom AR-området samt till utredningspersonal som saknar systematisk kunskap om en rationaliseringsa utrednings olika faser. Kursen är också lämplig för organisationsföredragande och för annan personal som medverkar i administrativt utredningsarbete. Kursinnehållet omfattar rationaliseringsarbetets målsättning, organisationsfrågor, planerings-, intervju-, föredragnings- och konferensteknik, kontorsteknik, kartläggningsmetodik, systemutveckling, lönsamhetsbedömning och resursberäkning. Målet för utbildningen är att deltagarna efter kursen skall kunna planera och genomföra en begränsad AR-utredning, kunna aktivt medverka i en omfattande AR-utred-

Förvaltningsutbildning utanför försvaret 101

ning, kunna dokumentera en begränsad AR-utredning samt kunna ange problem vid genomförandet och uppföljningen av AR-utredningar. Personer som arbetar eller kommer att arbeta i administrativa system där automatisk databehandling (ADB) ingår kan deltaga i Statskontorets Orienterande ADB-kurs på tre dagar. I en mera kvalificerad kurs i Automatisk databehandling, som omfattar 15 dagar, är målet satt så att deltagarna efter kursen skall ha sådana kunskaper om arbetsfaserna vid utvecklingen av ett administrativt ADB-system att de kan medverka i arbetet med utformning av ett sådant system och med systemmän och programmerare kunna diskutera problem av maskinorienterad art. Kursen är avpassad för personer med grundläggande kunskaper om administrativ rationalisering och ADB. Prov på deltagarnas förkunskaper anordnas i första avsnittet av kursen. I en fyradagarskurs i nâtplanering är målet att deltagarna efter kursen skall kunna konstruera och använda manuella nätplaner för administrativt planeringsarbete. En kurs i blanketteknik är avsedd för dem som medverkar vid konstruktion av blanketter samt för systemmän inom AR- och ADBområdet. Deltagarna i kursen, som omfattar 5 dagar, skall lära sig att självständigt konstruera en enkel blankett och efter anvisningar och samråd om blankettekniken även konstruera mer komplicerade blanketter.

7.4 Utbildning och information vid riksrevisionsverket Riksrevisionsverket - RRV - bedriver målinriktad utbildning inom områdena för planering och budgetering, redovisning med resultatanalys och revision. Utbildningen är till övervägande del avsedd för de myndigheter som successivt ansluts till SEA-systemet. En ökad satsning på utbildning och information i SEA planeras för de närmaste budgetåren inte blott för personal i s. k. ekonomifunktioner utan även för annan personal, främst sådan som fattar beslut med vittgående ekonomiska konsekvenser. Personal hosförsvarets myndigheter har i viss utsträckning deltagit i sådan av RRV bedriven utbildningsverksamhet. De av RRV centralt anordnade kurserna kommer att minska i antal vartefter genomförandet av den nya organisationen för redovisning och revision i statsförvaltningen äger rum. Efter år 1975 kommer RRV, när det gäller system S, att anordna utbildning endast när väsentliga ändringar uppstår i systemet. Sådant utbildningsbehov som uppkommer på grund av t. ex. personalomsättning m.m. vid myndigheter som tillämpar system S beräknas kunna tillgodoses med studiematerial som RRV utarbetat. I mån av behov anordnas liksom tidigare central utbildning i stansning. För personal vid revisionskontor har RRV ett utbildningsansvar som grundar sig på verkets tillsynsskyldighet. Därför anordnas regelbundna konferenser för personal vid dessa kontor och vid redovisningscentraler. Vid nybildade sådana enheter genomförs myndighetsanknuten utbildning samt vissa centrala kurser vid RRV.

102 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation

7.5 Statens personalnämnd I syfte att främja en samordning och effektivisering av den statliga per› sonaladministrationen inrättades den 1 juli 1971 statens personalnämnd - SPN. SPN har ett övergripande ansvar för alla sådana åtgärder som var för sig eller sammantagna leder till högre arbetstillfredsställelse och personlig utveckling för statsförvaltningens anställda och att de personella resurserna tillvaratas rationellt. SPN har centrala uppgifter inom hela det personaladministrativa - PA - området men skall till en början särskilt svara för utveckling och samordning av personaladministrativ planering (PA-planering), omplaceringsverksamhet samt personalhälsovård och personalsocial verksamhet. PA-planeringen har bl. a. till syfte att främja de anställdas personliga utveckling. Personalen skall ha möjlighet att utveckla sina kunskaper och färdigheter i linje med personliga intressen. Hittills har SPN icke bedrivit egen utbildningsverksamhet. Däremot förekommer nära samarbete med PUN i fråga om planläggning och genomförande av utbildning i personaladministration.

7.6 A ffärsdrivande verk KFU har särskilt studerat material och intervjuat representanter för personalfunktionen vid statens järnvägar, postverket, televerket, rikspolisstyrelsen, statens vägverk och statens vattenfallsverk. Avsikten med dessa studier har i första hand varit att få en uppi fattning om utbildningsverksamhetens omfattning och hur den inordnats i respektive verks personaladministrativa system. Studierna har genomförts i samarbete med PKU. För KFU del har intresset främst knutits till följande områden: analys av utbildningsinnehåll, urval till utbildning, utbildningsformer och kurslokaler, lärarkrafter samt betygssättning. Karaktäristiskt för samtliga verk är att de i stor utsträckning bedriver en yrkesinriktad befattningsutbildning, som har till uppgift att stödja internrekrytering till 1 lediga tjänster. Utbildningen i sig själv är dock inte någon garanti för beå fordran i utan tjänsterna tillsätts som regel efter utlysning i vanlig ordning. Vid samtliga verk gäller att deltagande i utbildning sker på frivillig i grund. SJ och postverket framhåller kravet på frivillighet även om det medför ökad arbetsbelastning för utbildningsfunktionen i fråga om planeringsarbetet. Från rikspolisstyrelsens sida framhålls att man strävar efter att undvika att belasta personalens fritid med verksstudier. Per- i

i

sonalen vill ha sin fritid ograverad. Detta börjar bli ett alltmer uttalat krav. Samma uppfattning har även börjat göra sig gällande inom övriga verk.

7.6.1 Analys av utbildningsinnehåll l i Vid såväl SJ som postverket genomförs omfattande och noggranna arbets- och arbetskravsanalyser

i

vid inventering av utbildningsbehov för olika personalgrupper. Följande metoder har efter behov utnyttjats:

SOU 1974:5 l Förvaltningsutbildning utanför försvaret

Studier av tillgänglig dokumentation i form av arbetsinstruktioner, befattningsbeskrivningar m. m., intervjuer med företrädare för berörda personalkategorier. Direktobservationsmetoden, dvs. direkta studier av vissa arbetsförlopp och arbetsmoment. Critical incident-metoden. Dessa metoder i förening med elevanalyser har utgjort underlag för framtagning av kursinnehåll för olika elevgrupper. De bedöms som nödvändiga. grundläggande moment vid all utbildningsplanering. Postverket understryker vikten av att utbildningsinnehållet bestäms med till målen för Kursen skall hänsyn de uppställda utbildningen. anpassas till de arbetsuppgifter som kursdeltagarna framdeles skall utföra. Det anses betydelsefullt att en kurs inte innehåller moment som inte kommer till användning i tjänsten.

746.2 Urval till utbildning Som tidigare framhållits är grundprincipen hos samtliga verk att deltagande i fort- och vidareutbildningskurser sker efter frivillig ansökan och i konkurrens med övriga sökande. För urvalet tillämpas olika metoder, från enkla kvoteringar mellan personal ur olika organisationsenheter till avancerade psykologiska lämplighetsprövningar, tester, som strävar efter att ge ett objektivt rättvisande urval. Vid vägverket och vattenfallsverket styrs urvalet delvis med hjälp av utvecklings-(planerings-)samtal mellan chef och medarbetare, som utmynnar i önskemål om deltagande i viss kurs. Dessa önskemål registreras i personalplaneringssystemet. Vid rikspolisstyrelsen föreligger en viss automatik i uttagningen, därigenom att utbildning för viss befattning sker i efterhand sedan befordran till tjänsten redan ägt rum. Utbildningssystemet bygger således på en form av efterutbildning som erfordras för att den nytillträdande skall kunna lösa sina uppgifter i den befattning som erhållits på andra meriter. Postverket tillämpar i stor utsträckning psykologiska prov och intervjuer av såväl psykologer som kvalificerade postfunktionärer vid urval till viktigare kurser. Urvalssystemet anses relativt kostsamt men ger ett säkert urval. I den mån särskilda lämplighetsprövningar står till buds vid antagning av kursdeltagare kan myndighet avstå från de av kompetensutredningen (SOU 1970:21) föreslagna kvoteringsreglerna. Vid de flesta verken förekommer medverkan av personalorganisationerna i samband med planering av utbildningsverksamheter och urval till kurser. Av speciellt intresse är den medverkansform som förekommer vid postverket. För gallring av kursdeltagare till vissa centrala kurser genomförs urvalet av ett urvalskollegium, som bl.a. har ledamöter ur berörda personalorganisationer. Kollegiet lämnar förslag till slutligt urval.

7.6.3 Utbildningsformer De centrala kurserna vid de olika verken genomförs i stor utsträckning vid egna verksskolor. Dessa har. en särskild administration och som

104 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation

regel egna lärarkrafter. Till internat och kursgårdar förläggs som regel kurser i personalledning och kommunikationsteknik. Fördelen är att resvägarna ofta blir kortare för kursdeltagarna. Internatförläggningar anses även ge utrymme för tankeutbyten och kamratlig samvaro på kvällstid. Korrespondensundervisning i samarbete med Hermods och Brevskolan är ett viktigt inslag i verkens utbildning. Vägverket genomför en avsevärd del av den administrativa utbildningen med verkets interna brevkurser. Utbildningspaket, delvis programmerat lärostoff, utnyttjas bl.a. av televerket i AR-utbildningen och av postverket beträffande utbildning i service- och kontaktteknik.

Praktikperioder och självstudier ingår som led i de flesta verks utbild- i

ä ning. Givetvis förekommer även deltagande i kurser vid kursinstitu-

i

tioner som PUN (se 7.2), ALI-RATI (se 7.7) m. fl. Undervisning i simulerad arbetsmiljö med verkliga har utveckövningsanläggningar lats inom SJ och postverket. Undervisningsformerna kräver ofta mycket dyrbara anläggningar men har visat sig lönsamma eftersom eleverna i direkt kursform kan tillämpa arbetsrutinerna. Genom dessa arrangerade, simulerade arbetssituationer har praktikperioderna kunnat göras kortare.

7.6.4 Lärarkrafter

De verk som har egna skolor har också en fast lärarkår som på heltid sysslar med undervisning. Men dessutom erfordras speciallärare som medverkar på deltid mot arvode. Speciallärarna rekryteras såväl inom resp. myndighet som externt. Framförallt inom områden som personaladministration, arbetspsykologi, AR/KR och företagsekonomi, där verken inom sig ofta saknar tillräcklig kompetens, söker man lärare från det allmänna skolväsendet och näringslivet. SJ-skolan i Ängelholm har i sin organisation 60 tjänstemän samt ca 30 inlånade för utbildningsverksamhet m.m. Vägverket utnyttjar i sin utbildning 329 interna och 39 externa deltidsmedverkande lärare.

7.6.5 Betygsättning

Kursbetyg efter en flergradig skala tillämpas hos vissa av myndigheterna. Vägverket använder inte betyg på sina kurser, eftersom rättvisande sâdana inte bedöms möjliga att sätta efter de kortvariga kurser som verket bedriver. Man tillämpar dock som upplevs skriftliga prov, som en sporre av deltagarna. Vattenfallsverket har en icke officiell betygsättning av deltagarna i vissa grundläggande kurser. Betygen meddelas icke till deltagarna. Televerket har den uppfattningen att fingraderade betyg ej kan användas vid kortare kurser. Där ger man inga betyg i avvaktan på statsmakternas ställningstagande till betygsutredningens förslag (SOU 1970:28). Postverket följer i stort samma principer. Vid vissa längre kurser ges ett totalt slutbetyg samt betyg i vissa

Förvaltningsutbildning utanför försvaret 105

examensämnen. I andra kurser av fortbildningskaraktär och relativt korta kurser utdelas som bevis på godkänt resultat. Det anses diplom viktigt att mäta både utbildningsresultat och utbildningseffekt (den påverkan som visar i arbetet). Hittills har man dock i sig i prestationer utbildningssammanhang huvudsakligen ägnat sig åt sådan kontroll av utbildningsresultaten, där mätningarna kan göras mera objektivt.

7.7 Statskonsult AB Statskonsult bildades efter riksdagsbeslut våren 1969 och verksamheten startade i november samma år. Tyngdpunkten låg ursprungligen på system- och programmeringsarbete för ADB samt, i anslutning därtill, allmän kontorsrationalisering och datatekniska utredningar. Profilen har sedan vidgats till att även omfatta sektorerna organisationsutveckling, projektadministration samt utbildning. Utbildningsrerksamheten omfattar hela det område inom vilket företaget i övrigt kan erbjuda konsulttjänster, dvs. hela det administrativa utvecklings- och rationaliseringsområdet. Statskonsult arbetar i stort sett inom samma verksamhetsområde som Stkt och ALI-RATI. Företaget erbjuder såväl allmänna kurser som - till beställarens önskemål. Utöver denna skräddarsydda anpassade kursverksamhet bedrivs verksamheter i form av företagsintern utbildav utbildningsprogram, framställning av ning, behovsanalys, utformning genomförande av företagsanpassad utbildning och utbildningsmaterial, individuell utbildningsplanering. Den allmänna kursverksamheten omfattar kurser rörande administraför MDB-system och ADB-system, kommunikation, systemutveckling tionsteknik, vissa specialkurser för chefstjänstemän, ”användare, kontaktmän och sekreterare m. fl. främst i ämnen som ADB och administrativ rationalisering.

7.8 A LI-RA TI-utbildningsverksamhet Svenska Arbetsgivareföreningens (SAF) utbildningscentrum, ALI-RATI - rationaliseringsinstitutet) planerar, utvecklar (arbetsledareinstitutet för näringslivet. över ett och genomför utbildning Utbildningen spänner brett register och täcker ett stort antal olika arbetssituationer. ALI- RATI erbjuder enskilda företag men också den offentliga sektorn ett kurssortiment som till stora delar berör förvaltningsutbildningen. ALI- RATI utbildar inom följande ämnesområden:

organisations-, grupp- och ledarutveckling produktionsteknik, ergonomi administrativ rationalisering, systemutveckling personal- och utbildningsfrågor produktionsekonomi. är gemensam grundläggande utbildning för olika be- Huvudprincipen fattningar inom en personalkategori. Sedan följer vidareutbildning för

106 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation

speciella uppgifter genom olika kombinationer av kurser som varvas med praktik enligt ett ”byggsatssystemT Dessa byggsatssystem är karaktäristiska för verksamheten inom ALI-RATI. De betonar betydelsen både av systematisk utbildning och av utbildningsvägarnas och kursernas inbördes samband, oavsett vilka befattningshavare det gäller. Genom byggsatssystemen kan utbildningen anpassas till de olika företagens behov och ALI-RATI olika kursutbud integreras i ett företagsinternt utbildningssystem.

7.8.1 Verksamhetens omfattning m. m.

Kursverksamheten innefattar ungefär åttio olika kurstitlar. ALI-RATI C har ett 50-tal fast anställda lärare och ca 200 lokalt verksamma regio- 7 nallärare. Dessutom medverkar ytterligare ett antal specialföreläsare från företag, organisationer och utbildningsinstitutioner. Ungefär 19 000 elever utbildas varje år. Utbildningen hos ALI-RATI sker på flera i sätt: i ä A. Öppna kurser (öppna för flera företag) A 1 4 Heltidskurser på moderna kursinternat i olika delar av landet eller å deltidskurser lokalt över hela landet, ofta i form av kvällskurser.

B. F öretagsinterna kurser ALI-RATI utbildar lärare från företagen som sedan köper kurspaket med fullständigt lärar- och elevmaterial samt pedagogiska hjälpmedel , eller genomför med egna lärare kurser i företagen. ALI-RATI kon- 5 sulter hjälper också företagen med analys av utbildningsbehov samt föreslår, utvecklar och genomför företagsanpassad utbildning.

l

7.9 Institutet för företagsledning

i

Institutet för företagsledning (IFL) är en fristående stiftelse som 1968

i

bildades av Handelshögskoleföreningen, Svenska Arbetsgivareföreningen,

Svenska Civilekonomföreningen och Sveriges Industriförbund. E

Stiftelsen har till ändamål att bedriva och främja utbildning av per- i

sonal för ledaruppgifter samt att driva därmed förenlig verksamhet. För tillgodoseende av detta ändamål äger stiftelsen jämväl stödja vetenskaplig forskning ägnad att främja sådan utbildning. Stiftelsen skall drivas utan vinstsyfte. IFL riktar sin verksamhet till privata, kooperativa och offentliga företag och förvaltningar och inom 4 dessa till befattningshavare som fattar beslut av långsiktig räckvidd. j l i 7.9.1 Utbildningsprogram

IFL har till huvuduppgift att vara ett service-, kontakt- och kurscentrum i det samspel mellan individ, företag och utbildningsinstitutioner, som är den bärande tanken om den livslånga utbildningen. Den

Förvaltningsutbildning utanför försvaret 102

innebär konkret att IFL i samråd med olika företag medverkar vid för intern IFL kan också biutformningen av program ledarutveckling. stå vid individuell utvecklingsplanering på chefsnivå.

För KFU mera intressanta kurser ur kursprogrammet är följande: 3 X 2 veckor = 6 veckor Företagsledning Ekonomisk analys, planering och 4 l vecka = 4 veckor .styrning Långsiktig organisationsutveckling 2 + l vecka på internat samt l vecka projektarbete i grupp = 4 veckor 2 2 veckor = 4 veckor Redovisning och finansiering

IFL-skolan till ett varvat studieprogram under ett helt ger möjlighet år, där tolv kursveckor uppdelade i sex internatavsnitt utgör programmets formella utbildningsdel. Mellan dessa får deltagarna tillfälle att kunskaper och färdigheter inom sina egna företag. Kurserna tillämpa av landets större verkstadsföretag. statsförvaltningen finns utnyttjas även representerad inom elevgrupperna i de olika kurserna.

7.10 Hernzods

Hermods är en stiftelse vars ekonomiska överskott går till metodutveckling och elevstipendier. Studier vid Hermods innebär individualiserad undervisning byggd på korrespondensstudiemetoden. Vid Hermods kan eleverna studera på grundskolenivå, på gymnasiets olika och på akademisk nivå i vissa ämnen. Dessa studier leder linjer fram till officiella tentamina och betyg. De flesta elever läser separata kurser eller kurskombinationer i t. ex. språk, merkantila eller tekniska ämnen. Alla större kurskombinationer är utformade så att de leder fram till någon fonn av allmänt erkänd examen eller kompetens. Exempel på bred utbildning av detta slag är olika arbetsledarkurser och utbildningsprojekten Impuls och KUB som Hermods utarbetat på av Svenska Landstingsförbundet resp. Svenska Kommunföruppdrag bundet.

7.11 Två exempel på företagsutbildning inom industrin redovisa - KFU har som angetts i 7.1 ansett sig böra i största korthet av viss företagsutbildning inom tvâ insom exempel -- upplåggningen AB Svenska Kullagerfabriken (SKF) och Svenska Celludustriföretag, losa AB (SCA).

7.l1.1 Utbildningen hos SKF

Målet för SKF utbildningsverksamhet anges vara att ge personalen och färdigheter inte bara. för nuvarande arbetserforderliga kunskaper utan även för andra, ofta mer kvalificerade uppgifter allt efter uppgifter

108 Förvaltningsutbildningens nuvarande organisation

individuella förutsättningar. Utbildningsbehovet skall framgå av den årliga personalplaneringen och därvid bör varje anställd ha möjlighet att till vederbörande chef anmäla det utbildningsbehov som anses föreligga. Allt fler kurser förläggs till arbetstid enär utbildningsverksamheten utgör ett normalt inslag i anställningen och deltagande i en kurs betraktas som arbete i företagets tjänst. Dock förläggs till fritiden sådana kurser som begärs av de anställda själva eller deras fackliga organisationer. För att mäta om utbildningsinsatserna även på lång sikt ger önskat resultat skall företagets utbildningsfunktion göra kontinuerliga uppföljningar. Det åligger därvid chef att aktivt medverka till att kursdeltagarnas uppsatta handlingsprogram genomförs samt att i övrigt se till att

kursdeltagarens nyförvärvade kunskaper tas tillvara i dennes dagliga i

arbete. i Värdering av utbildningen sker genom att kursdeltagarna kritiskt

I

granskar och redovisar sin uppfattning beträffande utbildningens uppläggning och metodik samt om uppsatta utbildningsmål enligt deras

l

uppfattning uppnåtts. Givetvis skall också utbildningsfunktionen systematiskt mäta utbildningseffekterna samt utvärdera kursernas uppläggning och genomförande.

7.ll.2 Utbildningen hos SCA

Riktlinjerna för SCA:s utbildningsverksamhet innehåller bl.a. följande angående målsättningen. Utbildningen skall vara inriktad på att göra de anställda på alla nivåer så väl skickade att lösa sina arbetsuppgifter att företaget kan ligga i främsta ledet både ifråga om utveckling av nya produkter och arbetsmetoder och ifråga om tillämpning av etablerade tekniker. Högre chefer och tjänstemäwskall utöver aktuella fackkunskaper ha sådan insikt i organisatoriska och administrativa frågor att de kan anlägga en helhetssyn på den egna verksamheten och dess roll i företaget. Vidare skall de ha en utbildning i personalledning som möjliggör effektiva insatser från den underställda personalens sida. Arbetsledare i produktionen skall liksom hittills varit fallet ha en utbildning som ger dem en god allmänbildning, moderna yrkeskunskaper och skicklighet i arbetsledning. Lägre tjänstemän och arbetare skall utöver goda yrkeskunskaper ha en sådan kännedom om företaget och dess förhållanden att de upplever de egna arbetsuppgifterna som värdefulla och väsentliga. Utbildningens roll i företaget skall vara i första hand förebyggande

i

men också avhjälpande. Båda dessa moment i utbildningsverksamheten förutsätter att företagets chefer aktivt

i

samtliga engagerar sig i utbildningsfrågorna. Varje chef har ansvaret för hur hans medarbetare löser sina uppgifter och därmed också för att de har den utbildning som krävs för dessa. Särskilt

l

angeläget är det att cheferna medverkar vid kontinuerliga inventeringar av utbildningsbehoven.

Förvaltningsutbildning utanför försvaret

Ifråga om utbildningens genomförande förekommer utbildning såväl i egen regi som genom kurser och konferenser vilka anordnas av sameller enskilda organ. Den interna utbildningen förläggs till arhälleliga betsplatsen endast då den kan genomföras där utan störningar för produktion eller för inlärningsresultat. Särskilda instruktörer bör utnyttjas så att arbetsledarna kan avlastas. Utbildning av arbetsledare bör ske som en kombination av internatutbildning och korrespondensstudier. Övriga tjänstemän skall också erbjudas dylika studiemöjligheter eller andra former av självstudier.

7.12 De fackliga löntagarorganisationernas utbildningsverksamhet Inom ramen för den omfattande utbildningsverksamhet som de fackliga löntagarorganisationerna bedriver direkt eller genom sådana särskilda utbildningsorgan som ABF och TBV förekommer även ämnesområden som ingår i den statliga förvaltningsutbildningen. Här kan i korthet framhållas att personaladministrativa frågor ägnas stort intresse i dessa fackliga kurser liksom frågor rörande företagsdemokratin. Även sammanträdes- och konferensteknik står på Vissa kursprogram. En sådan kurs som ABC för statstjänstemän innefattar den offentliga förvaltningens organisation och hur den arbetar. Självfallet ingår i stor omområde fattning i dessa fackliga kurser sådant som berör arbetsrättens löne- och traktamentsfrågor o. d. Sådana befattningshavare som genomgått dylika fackliga kurser torde vid deltagande i försvarets förvaltningsutbildningsverksamhet ha nytta av det kunnande de förvärvat i facklig verksamhet och där förekommande utbildning i sådana ämnen som rör arbetsrätt, arbetsmarknadspolitiken, företagsdemokratin, arbetsmiljö och arbetarskydd.

Resultat av utredningens studier samt

erfarenheter och slutsatser av dessa

och vissa andra

undersökningar

8 Studier och kontaktverksamhet m m

8.1 Studiebesök 8.1.1 Omfattning Under utredningsarbetets gång har förekommit en relativt omfattande intervjuverksamhet och genomförts ett antal enkäter med personal och myndigheter. Intervjuerna har skett i anslutning till företagna studiebesök pâ staber, förvaltningar; förband och skolor. Vid dessa direktkontakter har personalen meddelat erfarenheter av hittillsvarande utbildningsverksamhet och uttryckt önskemål om förändringar i densamma. Med myndigheterna har förekommit samråd, i regel i anslutning till studiebesöken. Följande militärområdesstaber och inom resp. militärområden verksamma förvaltningar, förband och skolor har besökts.

Inom Södra Ini/itäronzrâdet: Södra militärområdesstaben Södra militärområdets tygförvaltning Södra militärområdets tygverkstadsförvaltning Södra militärområdets intendenturförvaltning Kronobergs regemente Skånska dragonregementet Skånska flygflottiljen

Inom Vfislra militäronzrâdet: Västra militärområdesstaben Västkustens örlogsbas Älvsborgs regemente Livregementets husarer Skaraborgs regemente Göta luftvärnsregemente Göta signalregemente Göta trängregemente

112 Resultat av utredningens studier samt erfarenheter och slutsatser

Älvsborgs kustartilleriregemente Västgöta flygflottilj Inom Östra militärområdet: Östra militärområdesstaben Stockholms kustartilleriförsvar Vaxholms kustartilleriregemente Inom Bergslagens militäronzråde: Bergslagens militärområdes intendenturförvaltning

Inom Nedre Norrlands militärområde: Nedre Norrlands militärområdesstab Nedre Norrlands militärområdes tygförvaltning Nedre Norrlands militärområdes tygverkstadsförvaltning i Nedre Norrlands militärområdes intendenturförvaltning Norrlands artilleriregemente Norrlands kustartilleriförsvar

Inom Övre Norrlands militáirområde: Övre Norrlands militärområdesstab Övre Norrlands militärområdes tygförvaltning * Övre Norrlands militärområdes tygverkstadsförvaltning Övre Norrlands militärområdes intendenturförvaltning Bodens samt Jokkmokks försvarsområden Norrbottens regemente Norrbottens flygflottilj

Vissa militära skolor: Militärhögskolan Intendenturförvaltningsskolan Försvarets brevskola Arméns fallskärmsjägarskola I Arméns underhållsskola

3 Tygförvaltningsskolan

Berga örlogsskolor i

i

Karlskronas örlogsskolor med Marinens intendenturskola Flygvapnets Halmstadsskolor Studiebesök har även förekommit hos följande: Inte ndenturkårstaben Fåilttygkårstaben Befåistningsinspektionen Arméöverdirektören l Gällöfsta kurscentrum l l För att bredda faktaunderlaget har KFU även besökt vissa myndig- l heter och statliga utbildningsinstitutioner utanför försvaret samt några utbildningsanstalter utanför den offentliga sektorn. Följande har besökts:

Studier och kontaktverksamhet m. m.

Statens personalutbildningsnämnd Statens personalnämnd Riksrevisionsverket Statens järnvägar Postverket Televerket Statens viigverk Statens vattenfallsverk* Rikspolisstyrelsen Länsstyrelsen i Jämtlands län Socialhögskolan i Östersund Ostersunds kommunförvaltning

ALI-RATI - utbildningscentrum i (Svenska Arbetsgivarföreningens Lidingö) Hermods

8.1.2 Synpunkter på behov av förvaltningsutbildning I det följande redovisas ett urval av de synpunkter på behovet av ökad och bättre förvaltningsutbildning som oftast framfördes vid de olika studiebesöken inom militärområdena. Speciella aspekter på utbildningsbehoven inom de olika verksamhetsområdena redovisas inom resp. kapitel med förslag till utbildning (kap. l3--22). Man var i allmänhet enig om att kommande organisationsförändringar inom försvaret skulle komma att kräva ökade utbildningsinsatser inom förvaltningssektorn. Den kurs- och konferensverksamhet som bedrivs i milo regi är ofta mera sporadisk. Av KFU framförd tanke att denna verksamhet skulle kunna understödjas och i vissa fall ombesörjas av en kommande för försvaret gemensam förvaltningsskola, om en sådan inrättas, möttes med välvilja. Man ville dock gärna att egna lärare medverkade vid regionala/lokala kurser. Den i många fall totala bristen på utbildning av den civila förvaltningspersonalen påtalades med skärpa. Utan mâlinriktad utbildning blir inlärningstiden mycket lång. Man framhöll också att den civilmilitära personalen inte fick erforderlig förvaltningsutbildning liksom att plutonsofficerarna borde få en starkt utökad dylik utbildning. Bland ämnen i vilka utbildning överhuvudtaget eller ytterligare utbildning önskades kan särskilt nämnas försvarets planerings- och ekonomisystem (FPE), databehandling, arbetsledning främst på förråds- och vcrkstadssidan men också inom förplägnadstjänsten (köksföreståndare), personaladministration, kassatjänst och fastighetsförvaltning. Introduktionsutbildning och fortbildning med bl. a. information om den militära miljön ansågs erforderlig för civil personal, inte bara nyanställd sådan. På av KFU framställd fråga om inställningen till kompendieskeden

1 Studierna har skett i samverkan med PKU. Jfr kap. 7.

114 Resultat av utredningens studier samt och slutsatser

erfarenheter

som ett medel att begränsa en kurstid i allmänhet gav myndigheterna till känna en viss tveksamhet. Man ansåg att studierna under sådana skeden måste få äga rum på arbetstid - som man dock trodde något knappast skulle kunna ordnas genomgående. under arbetstid Kompendiestudier skulle kanske kräva kontroll av inlärningsresultaten utan att sfidan betygssättning därmed påverkar bedömningen i den egentliga kursen.

8.2 lntervjuverksamheten

Intervjuerna ägde i allmänhet rum i anslutning till KFU studiebesök vid regionala staber samt vid förband inom milo och milo V. Ö, ÖN Sammanlagt 400 befattningshavare intervjuades efter särskilda frågeformulär. Av tabell 8:1 framgår hur de intervjuade fördelar sig på olika personalkategorier. Av intervjusvaren från Fo 46/SK och milo ÖN att nästan framgick alla bland den militära personalen hade genomgått förvaltningsutbildning (regementsofficerarna till 92 %) och bland den tekniska personalen drygt hälften. Övriga kategorier hade i ringa utsträckning genomgått dylik utbildning. Ca hälften av regements- och kompaniofficerarna hade inipå eget tiativ genomgått kurser med Från civilmilitär förvaltningsinslag. personal framfördes önskemål om ökad utbildning i förvaltningskunnande på grund av göromålens art. Den civila personalen begärde mer allmän med förvaltningsutbildning speciell inriktning på FPE-systemet och databehandling. Nära 90 % av de tillfrågade vara av värde med ett ansåg det skulle kompendieskede som introduktion till en kurs men hälften ansåg att godkänt prov på kompendieskedet inte borde få villkor för deltautgöra gande i den efterföljande kursen. Intervjusvaren från tillfrågade inom milo V - av vilka nära hälften var - visar plutonsofficerare en något annan bild. Plutonsofficerarnzis kritik mot brister i sin utbildning för förvaltningstjâinst kunde konstateras

Tabell 8:1. intervjuade personer i förvaltningstjänst fördelade på olika personalkategorier

Vid F0 46/SK inom milo Ö och förband inom milo ÖN

sou 197451 Studier och kontaktverksamhet m. m.

Via förband inom milo V

Personalkategori Procentuell fördelning

Civil personal i kamerala befattningar 22 16 Civil personal i övriga kontorsbefattningar 38 27 Befattningshavare i förrådstjänst 13 9 Plutonsofficerare 68 48 _ 141 100

Totalt: 400

vara starkt utbredd. Denna personalkategori saknade liksom den civila personalen ofta särskild förvaltningsutbildning för innehavd befattning. Intresset för frivillig, målinriktad utbildning var särskilt framträdande hos den civila personalen. Inställningen till kompendieskede före en kurs var även i denna in- -- milo V - men blott hälften var villig att för tervjuomgång positiv kompe.ndiestudier sätta till sin fritid. De gifta kvinnorna var mest obenåignai 03h angav som huvudskäl tidsbrist. Denna grupp bland de intervjuadc ställde sig också tveksam till deltagande i kurser som anordnas utanför hemorten. Av de för kompendieläsning intresserade var blott hälften positiv till tanken på att godkänt prov skulle utgöra villkor för genomgång av kurserna. Man ansåg att de som ej var vana vid självstudier skulle kunna falla bort trots allmänt goda förutsättningar för att genomgå en lärarledd kurs. Främst från den civila personalen riktades kritik mot nuvarande uppläggning av kurser i FPE-systemet enär de ansågs ligga på alltför allmänt 03h teoretiskt plan. Uppläggningen av genomförda kurser i databehandling ansågs bättre. Korrespondensstudier som krav för befordran fanns det ingen klar majoritet för. Lärarledd undervisning ansåg många ge det biista resultatet. Ett stort intresse visades för en utökad förvaltningsutbildning som gjordes integrerad över såväl försvarsgrens- som kategorigränserna. Därvid ansågs det vara av särskild vikt att utbildningen leddes av kvalificerade lärare och att studiemiljön gynnade en utbildning av nämnt slag. Den civila personalen, som allmänt efterlyste introduktionsutbildning. ansåg det mycket värdefullt med regionalt anordnade konferenser eller möten för genomgång av nya förvaltningsbestämmelser o. d. och för möjligheten att därvid diskutera gemensamma spörsmål och erfarenheter. Från intervjuade plutonsofficerares sida framfördes allmänt den uppfattningen att de som grupp borde beredas sådan förvaltningsutbildning som gjorde det möjligt för dem att överta befattningar som nu inte står öppna för dem. Ungefär hälften av de intervjuade ansåg att en allmän grundläggande förvaltningsutbildning borde finnas för dem. En sådan kunde vid behov följas av specialkurser.

116 Resultat av utredningens studier samt erfarenheter och slutsatser

8.3 Enkät till tidigare elever vid IntS och TygS

Hösten 1971 genomfördes en enkät för att bredda KFU för underlag kommande överväganden angående förvaltningsutbildningens utformning genom att bereda tidigare elever vid IntS och TygS tillfälle att besvara ett antal frågor och i övrigt genom fria inlägg ge sin personliga syn på den utbildning de genomgått och därjämte komma med förslag till en kommande förvaltningsutbildnings organisation, innehåll och utformning. Synpunkter kunde även läggas på sådant som sammanhänger med en lokalisering av en förvaltningsskola till Östersund. Enkäten tillställdes samtliga elever vid de fem senaste i tabell 8:2 redovisade kurserna vid resp. skola.

8.3.1 Enkätens huvudfrågor , ,, , Huvudfrågorna i enkäten gällde behovet av studier före den egentliga . kursen. kompendieskede, utbildningens innehåll, den praktiska tjänstgöringen, utbildningsmetodiken, lärarfrågan vid en ev. skola i Östersund,

..-,.:,...›.\..imcv.-._:,

behovet av studiebesök, av deltagande i MHS stabstjänstövningar, problemen kring en integrerad utbildning. Slutligen ställdes frågor om be- , hovet av elevbostäder och bostadsförmedling i Östersund, motions- och fritidslokaler, särskilda studierum samt behovet av förvärvsmöjligheter för hustrur till elever i de långa militära förvaltningskurserna då familjen medfölide till skolorten.

8.3.2 Kommentar till enkätsvaren K (lsS(I;h(f(l'II(1.S' syn punkter Beträffande kursinnehållet ville de flesta kassachefer minska betydligt

p-...-.›...;;.-4.mu*.z4.,

på ämnet försvarsorganisation och i stället utöka ämnena kassatjâinst, bokföring, driftsekonomi, arbetsrätt, cxpeditionstjänst samt stabstjâinstövningar. De framförde önskemål om nya ämnen såsom budgeteringsoch ekonomisystem, socialförsäkrings- och pensionsbestämmelser. Praktikanttjâinstgöringen föreslogs inlagd i kurstiden.

Tab-z!! 8:2. Antalet enkätsvar från elever ,_ som genomgått utbildning vid _ IntS resp. TygS åren 1965--1970.

Utsända Inkomna Procent inenkäter svar komna svar

IntS

.-.nu

t, TygS

sou 197451 Studier och kontaktverksamhet m. m.

De flesta ville ha mer grupparbete och praktikfall samt fler applikatoriska exempel med formella och tillämpade övningar, även om detta skulle leda till utökning av kurstiden. För att aktivera eleverna borde fler frfzgestunder inläggas samt antalet diskussioner i grupp och dylikt utökas. Många ansåg att kompendier och reglementen användes för mycket, att lärarna inte alltid kunde på rätt sätt använda sådant som overheadapparater i undervisningen och att speciallärarna ofta visade sig vara dåligt förberedda inför sin undervisning. Man föreslog mera tid till elevernas förberedelser och information kring studiebesöken och att också uppföljning skedde efteråt. Studiebesöken borde dessutom läggas i anslutning till studierna i det ämne som ett besök är avsett att komplettera bilden av. Mera allmänna synpunkter lades på sådant som önskemål om utökad praktisk tjänst och längre tid till förberedande självstudier.

lntum/anturförrzidsförvaIrarnas synpunkter Majoriteten av intendenturförrâdsförvaltarna ville minska undervisningen i materialkännedom. Utbildningen i sjukvårdsmaterieltjänst borde i stället utökas något liksom i livsmedelstjänst, förrådstjänst, intendenturtjänst i krig, ekonomi och planering, fastighetsförvaltning. mobiliseringsplanläggning och drivmedelskunskap. Praktikanttjänst borde inlcmmas i utbildningen. Nuvarande system fungerade inte så bra eftersom eleverna ofta utnyttjades som extra arbetskraftsförstärkning under praktiktjänstgöring. Eleverna ville ha fler praktikfall och formella övningar. Lärarna borde kunna på rätt sätt använda de tekniska hjälpmedlen. Aktivering av eleverna genom grupparbete o.d. önskades men däremot föreslogs minskning av antalet examensprov - i materielspeciellt kunskap. 10 % av kurstiden går åt till prov av olika slag. Kritik riktades mot föråldrade kompendier och reglementen och mot dåligt förberedda speciallärare. Man var kritisk mot den s. k. betygsjakten. En huvudlåirare ansågs kunna leda undervisningen i flera ämnen under medverkan av deltidslärare. Man ville dock ha kvar speciallärarna. Klarare utbildningsmål för förrådsföreståndare efterlystes. Antingen borde en koncentration ske på mer materiel- och förrådstjänst eller orkså borde tjänstgöring som biträdande intendenturofficer leda till mer ekonomi- och planläggningsarbete. I anslutning till enkätsvaren inkom till KFU två särskilda förslag till Litbildningsgång m. m. i framtiden. Förslagen redovisas i bilaga 8:1.

Tygföriraliarnas synpunkter Liksom andra elevkategorier vill tygförvaltarna minska utbildningen i försvarsorganisation, materielkännedom och ammunitionstjänst men öka den i fråga om förvaltning, mobiliseringsplanläggning och ekonomi samt arbetsledning. Utbildning i nya FPE-systemet och i fastighetsförvaltning bör tillkomma i framtida kursplaner. Samma synpunkter som kassachefer och intendenturförrådsförvaltare

118 Resultat av utredningens studier samt erfarenheter och slutsatser SOU 1974 :51

hade tygförvaltarna lagt på praktikanttjänstgöring och på behovet av att modernisera utbildningsmetoderna. Krav ställdes på mer samordnad utbildning med intendenturförrådsförvaltarna och på att samma redovisningssystem används inom hela krigsmakten.

Intendenturofficerarnas synpunkter Önskemål uttalades av intendenturofficerarna om en minskning i kursplaner av strategiämnet. Även stabs- och förvaltningskännedom kunde minskas liksom materielkännedom (livsmedelslära m. fl.) och undervisningen i drivmedelstjänst. I fråga om fastighetsförvaltning med byggnadslära borde däremot utbildningen öka liksom mobiliserings- och krigsplanläggningsutbildningen. Däremot ville man minska eller ta bort ämnet kassatjänst. Några har ansett att enskilt utredningsarbete borde bytas ut mot grupparbete. De flesta ville att praktikanttjänstgöringen skall ingå i kurstiden men det rådde olika meningar om när den skall läggas in i utbildningen. Den borde styras hårdare av skolan efter särskilt program. Om eleven hade genomgått allmän kurs vid MHS borde främst sådana ämnen som strategi och taktik kunna minskas eller Ämnen som utgå. borde tillkomma låg i första hand på Linderhållstjänstområdet. Hälften av enkätsvaren utvisade intresse för att deltagande i MHS stabstjåinsb övningar skulle ske endast under andra året. Några föreslog att första året skulle användas för studiebesök vid MHS stabstjänstövning medan andra året skulle innebära direkt medverkan. Att förlägga förvaltningsofficerskursen till US i Skövde 80 % ansåg vara eftersom US hade specialister viktigt, och goda utbildningsresurser. US-kursen gav också goda kontakter mellan tyg- och intendenturtjänsterna. Bland de allmänna synpunkter som i övrigt framfördes kan nämnas följande: Praktikfallen i utbildningen borde utökas. Efter borgrundutbildning de praktisk tjänst ske Linder några år på lokal nivå, varefter specialutbildning kunde äga rum. Integrerad utbildning borde anordnas för äldre intendentur- och tygofficerare.

Tygofficerarnas synpunkter Till övervägande del ansåg tygofficerarna att praktisk tjänstgöring före kursen borde vara obligatorisk trots att sådan inte kunde tjänstgöring anses ge likvärdiga förutsättningar för studierna under kursen. Någon minskning av kurstiden ansågs ej möjlig. Det framfördes förslag om en utökning av ämnena mobiliseringsplanläggning, ekonomi och personaladministration och i stället en minskning av kurstiden för ämnen som taktik, och ammunitionsmaterieltjänst tjänst. Nya ämnen föreslogs såsom företagsekonomi, om orientering utredningar och den tekniska utvecklingen samt förrådsbyggnadsplanering.

Studier och kontaktverksamhet m. m.

var i allmänhet positiva till att deltagandet i MHS Tygofficerarna stabstjänstövningar ägde rum båda kursåren, dock med något enklare uppgifter första året. Huvuddelen ville ha kvar utbildningen vid US i Skövde. Främsta motivet var att man där fick specialkunskaper i krigsplaceringsbefattningen, miljökunnande och god kontakt med övriga elevkategorier. Bland allmänna synpunkter som framfördes kan nämnas behovet av mera kvalificerade lärare och att vidareutbildningsfrågan i förvaltningstjänst ytterligare utreddes.

Synpunkter på skollokaliteter 0. d. ovan berörda personalkategorier framhöll betydelsen av att Samtliga den nya förvaltningsskolan byggdes modernt och försågs med välmöblerade lokaliteter, moderna studiehjälpmedel, referensbibliotek, studieoch grupparbetsrum, filmrum och expeditioner med övningsmöjligheter. Det borde vidare finnas möjlighet till fysisk träning i motionshall samt bastu m. m.

8.4 Enkät till tidigare elever i kompaniadjutarztkurser Våren 1972 ställdes en enkät till tidigare elever i kompaniadjutantkurser inom olika militäromrâden. De bereddes tillfälle att dels besvara ett antal frågor om den utbildning de fått, dels ge genom fria inlägg sin personliga syn på i sammanhanget aktuella frågor. Som exempel på det sistnämnda angavs ”underbefälets vidareutbildning inom förvaltningsområdet. Av tabell 8:3 framgår antalet enkätsvar och kurstider.

Tabell 8:3 Antal enkätsvar från elever i kompaniadjtltantkurser 1967-1972 och resp. kurstid

8.4.1 Enkätens huvudfrågor Svar skulle lämnas på 15 frågor som främst berörde utbildningens innehåll och när den borde genomföras. Vidare skulle svar lämnas på frågor om de i kursen ingående ämnena givit olika grad av utbyte och om vissa ämnen borde ges större eller mindre utrymme o. d., om praktiska

120 Resultat av utredningens studier samt erfarenheter och slutsatser

övningsexempel förekom i tillräckligt antal och om övningar med applikatoriska exempel genomförts. Synpunkter på studiebesök skulle redovisas. Frågor ställdes också om utbildningen för kompaniadjutant borde förläggas till central förvaltningsskola och hur bostadsfrâgan skulle ordnas vid en kursförläggning till Östersund.

8.4.2 Kommentar till enkätsvaren Nära hälften av dem som genomgått utbildningen under aktuella är hade våren 1972 ännu inte tjänstgjort i befattning för vilken utbildningen är kompetensgivande. En majoritet ansåg att den lämpligaste åldern för att genomgå adjutantkursen låg mellan 35 och 40 år. Hela 85 % föreslog ett centralt genomförande av utbildningen och alltså ej med MB som anordnare. Vid central skola borde valfrihet i logifrågan finnas. Håiliten förordade dock elevhotell. Av de i hittillsvarande kurser förekommande ämnena ansågs kassa-

i

tjänst och rättsvârd ha gett gott utbyte medan motortjänst och fältposttjänst gett sämre utbyte. Även andra ämnen har ansetts ge relativt mindre utbyte för eleverna_ i första hand stabs- och expeditionstjåinst. mobiliseringstjänst och allmän förvaltningstjâinst. Vid en kursomläggning förordades därför en satsning på dessa senare ämnen. Även kassatjänstäntnet borde därvid få ökat utrymme. Minskning ansågs kunna ske av ämnena motortjäitst samt allmän intendcntur- och tygtjåinst. Över 80 % ville att framtida kurser skulle få fler praktiska övningsexempel främst i kassa- och personaltjänst. Flera u.. applikatoriska exempel önskade man också. Kritik riktades mot att vissa studiebesök berörde objekt som ej hörde till en kompaniadjutants göromål. En omläggning av studiebesökens inriktning förordades så att vissa ämnesområden blev bättre belysta. Främst gällde detta personaltjänsten. Bland spörsmål som enkätsvarare tog upp på eget initiativ var behovet av ökad utbildning för kompetens till högre befattningar inom förvalt- Kurstiden vara för ._ ningsområdet. ansåg många kort. En allmän inställning var att kurserna inte borde innehålla så många föreläsningar 0th allmänna orienteringar kring försvarsorganisation o. d. utan i stället fler praktiska övningar av realistiskt slag i t. ex. ”simultananläggningar. Det pâpekades att en prioritet för vissa ämnen behövdes, särskilt då FPE- och datautbildning. Man ville ha kursplanerna mera enhetliga för att få fram likartad rutin i tjänsten. Allmänt önskades att och komuppföljningspletteringsutbildningen ordnades på ett mer systematiskt sätt.

8.5 Enkät till ntyndiglzeterna inom försvaret angående personalutbildningen och kostnaderna för denna KFU beslöt i slutet av år 1972 att vända sig till försvarets myndigheter med en enkät angående myndigheternas personalutbildning, dess organisation och omfattning samt kostnaderna för densamma. Under utarbetandet av enkäten erhöll KFU kännedom om den enkät RRV i samråd med PUN utformat och utsänt i slutet av november till 142 myndigheter

Studier och kontaktverksamhet m. m.

inom hela statsförvaltningen, däribland vissa försvarets myndigheter. kunde en samordning inte komma till stånd varför KFU- Beklagligtvis som vände myndigheter, utsändes strax enkâiten, sig till alla försvarets efter 1973. Därigenom kom KFU-enkäten att innehålla några nyår som i RRV-enkäten. Sistnämnda enkät berörs i frågor som var samma till en Litvärdering av KFU-enkäten. kap. 9 i anslutning

8.5.1 KFU-enkätens huvudfrågor

KFU uppgift om försvarsmyndigheterna hade någon särskild begärde och vilken personaluppsättning denna hade. om resp. utbildningsenhet hade fastställda riktlinjer för personalutbildningen, myndighet några om personalen medverkat vid fastställandet av dessa och hur personalvar utformad. KFU-enkäten koncentrerade sig dessutom på utbildningen frågan om något personalinflytande fanns på utbildningsverksamheten, om kurser och skedde och hur informationen utbildningsmöjligheter former urvalet av elever till olika kurser ägde rum. samt under vilka användes för omfattningen av utbildningen, exemom några normvärden eller kronor/anställd o. d. Vidare frågades pelvis personaldagar/anställd huruvida utbildningsverksamhet kunde någon del av myndigheternas till en för försvaret förvaltningsskola i Östersund överflyttas gemensam därest en sådan skola skulle komma att inrättas och om myndigheterna i så fall kunde låta sina lärare tas i anspråk av denna skola. Slutligen ställde sig till en tänkt anordning där ställdes frågan hur myndigheterna kurser lokalt under kortare och kurser av regional karaktär genomfördes ledning av och med utbildningsmateriel från förvaltningsskolan, varigekanske kunde ske av den lokalt bedrivna utbildnom en viss avlastning ningsverksamheten. På särskilda blanketter begärde KFU redovisning av dels samtliga kurser av förvaltningsutbildningskaraktär som anordnats av försvarets Linder 1972/73, dels kurser under samma år som anordmyndigheter nats för försvarets tjänstemän av myndigheter eller andra organ utanför försvaret. Kurser som var kortare än en dag skulle ej redovisas. Konfcrenser Kostnaderna för kurserna skulle spesiansågs inte vara kurser. ficeras elev- och omkostnader. Eleverna skulle förpå lärarmedverkan, delas på civila, civilmilitära och militära.

8.5.2 Kommentar till enkätsvaren om utbildningsorganisation, personalinflytande o. d.

i första hand kommenteras de svar som av 45 l det följande skall

myndigheter lämnats på frågor som berör personalutbildningsorganisa-

tionen, riktlinjerna för personalutbildningen och formerna för personarörande konsekvenserna av lens inflytande på densamma samt frågorna tillkomst i Östersund. Då kostnaderna för mynen förvaltningsskolas och fördelningen av desamma på olika digheternas personalutbildning delposter tas upp till .närmare skärskådan i kap. 28, lämnas i detta avsnitt

endast några kortare kommentarer.

122 Resultat av utredningens studier samt och slutsatser

erfarenheter

Vissa myndigheter av skolkaraktär har lämnat som tyvärr uppgifter innefattar deras hela och utbildningsorganisations omfattning personaluppsättning och inte särskilt redovisat - eller ej kunnat redovisa den del av organisationen som avsett den egna personalens internt utbildning och externt. Helt allmänt kan dock konstateras att endast ett mindre antal myndigheter har avsedd speciell utbildningsenhet för den egna personalen. Den största enheten för detta ändamål har FMV den består av fyra administratörer och fem med befattningshavare kontorstjänst, samtliga på heltid. FOA, en annan stor myndighet inom försvaret, har en administratör och två i kontorstjänst på heltid. I de flesta fall

handhas emellertid utbildningsfrågor för den som egna personalen en deluppgift på en administrativ avdelning eller motsvarande.

I regel anlitas timlärare. I något fall har redovisats att undervisningsskyldighet föreligger för den egna myndighetens tjänstemän. Fastställda riktlinjer för personalutbildningen uppges finnas hos 30 myndigheter. I ett fall har särskilt påpekats att riktlinjerna ej gällt den civila personalen under chefsnivån. Där fastställda utbildningsriktlinjer finns torde de enligt vad KFU kunnat utröna i första hand gälla militär personal. Ibland hänvisas i svaren till eller kurskataloger gällande reglementen som uppges innehålla för riktlinjer personalutbildningen. Hos 15 myndigheter har personalen fått tillfälle att mera direkt medverka i tillkomsten av utbildningsriktlinjerna, enär särskilda utbildnings-

nämnder inrättats. I övrigt hänvisas till att inom företagsnämnderna före-

kommer diskussion om Observeras utbildningsfrågorna. bör att utbildningsnämnder enligt vid tiden för enkäten bestämmelser inte gällande behövde finnas på regional/lokal nivå.

Såväl PUN som Stkt kurser utnyttjas i hög grad av de myndigheter som inte har resurser att tillräckliga i egen regi bedriva någon utbildningsverksamhet. I mindre används kurser vid omfattning Gällöfsta kurscentrum eller hos ALI-RATI. Om utbildningsanstalter utanför försvaret lämnas en redogörelse i kap. 7. Gällöfsta kurscentrum omnämns i kap. 3.

Vid 24 myndigheter förekommer ansökningsförfarande till kurser. Beslut om uttagning till kurs fattas i regel av enbart myndigheten eller av utbildningsnämnd där sådan finns. Samrådsförfarande är vanligt med den som skall uttas till särskilt kurs, då fråga är om kommendering. I något enstaka fall kan samråd ske med facklig personalorganisation. Personalinflytande på utbildningens innehåll och utformning av olika kurser förekommer hos 28 myndigheter. I många fall utfrågas deltagarna vid en kursavslutning om sina erfarenheter och vad som bör ändras på till nästa liknande kurs. Ibland sker viss utfrågning före en kurs och innan kursplanen definitivt utformas.

Information om utbildningsmöjligheter sker vanligast genom att kurs-

program utsänds till personalen eller genom anslag i tjänstelokaliteter. Även samtal med tänkbara förekommer inte så sällan. deltagare I övrigt skiftar medlen för information mellan de olika myndigheterna. Endast några få använder myndigheter normvärden för personalutbildningens omfattning per anställd och år. FCF har uppställt en norm

Studier och kontaktverksamhet m. m.

eller 5 procent av lönekostnaden. på 10 utbildningsdagar per anställd För FMV FOA:s motsvarande gäller en norm på 5 dagar per anställd, norm är ca 3 dagar per anställd. FRI redovisar normvärden på mellan 5 och 15 dagar per anställd och MPI 10 dagar per anställd och år. På KFU-enkätens fråga om det skulle vara tänkbart att överflytta någon av resp. myndighet nu bedriven utbildning till en förvaltningsskola det svaret att knappast något kunde överi Östersund gavs i allmänhet kursflyttas. Några få myndigheter gav dock anvisning på viss tänkbar såsom de hittills milovis bedrivna kompaniadjutantkurserna överflyttning, för förråds- och ekonomipersonal, kurser (motsv.), arbetsledningskurser samt externt anordnade kurser av mera allmän i förrådsredovisning karaktär såsom kurser vilka f. n. anordnas av PUN och Stkt. Lärare anses i regel inte kunna av myndigheterna ställas till en ev. förfogande annat än som tillfälliga föreläsare. förvaltningsskolas Däremot hälsas i allmänhet med tillfredsställelse ett förverkligande av den framförda tanken att en central förvaltningsskola skulle genomföra lokala kortare kurser eller kurser av regional karaktär och med utbildningsmateriel från skolan. Några myndigheter har ej ansett något behov av en sådan skolas medverkan föreligga. Från något håll har tanken avvisats principiellt eftersom vederbörande försvarsgrenschef ansetts böra leda all utbildning själv eller genom underställd chef.

8.5.3 Kommentar till enkätsvaren om elevkategorier, kursdagar, kostnader m. m.

Enkäten nämnts upp frågan om kursomfattningen Linder tog som tidigare fördelat m. m. och 1972/73, hur deltagarna sig på personalkategorier hur kostnaderna fördelat sig på internt resp. externt anordnade kurser. Redovisningen skilde mellan förvaltningsutbildning anordnad 1972/73 inom försvaret och dylik utbildning anordnad av mynav myndigheter digheter eller skolor utanför försvaret. inom försvaret var givetvis dominerande. Nära 4200 Utbildningen elever i kurserna och antalet elevdagar uppgick till totalt ca deltog utanför försvaret del- 56 500. (Jfr bilaga 8:2.) I kurser som anordnades ca 2 630 kursdagar. Stkt och PUN tog ca 490 elever under sammanlagt stod för nära 60 % av sistnämnda kursdagar. Genomsnittligt uppgizk personalutbildningen till knappt 2 dagar per anställd inom förvaltnings-

organisationen. Vid försvarets belöpte sig de sammanlagda kostnaderna egna kurser Linder till ca 5,25 miljoner kronor varav ifrågavarande utbildningsår elevkostnaderna största andelen eller nära 4 miljoner kronor. utgjorde I elevkostnaderna ingår rese- och traktamentsersättningar men inga lönekostnader. Lärarkostnaderna uppgick till i runt tal 950000 kronor. även lärar- I detta belopp ingick utöver rese- och traktamentskostnader arvoden. Kostnaderna för de utanför försvaret anordnade kurserna be-

löpte sig till ca 250 000 kronor. Av intresse är att notera hur de olika personalkategorierna, militär,

124 Resultat av utredningens studier samt erfarenheter och slutsatser

civilmilitär och civil personal, varit representerade i denna utbildning. Det visar sig att av deltagarna inom de av försvaret anordnade kurserna utgjorde 28 % militär och 5 % civilmilitär personal samt återstoden eller 67 % civil personal. I kurserna utanför försvaret var motsvarande procentuella fördelning på de tre personalkategorierna 8, 9 och 83 %. I den fortsatta kommentaren skall endast beröras den inom försvaret anordnade förvaltningsutbildningen. Personalkategorifördelningen på kurserna har ovan angivits. Vid en närmare av hur antalet granskning elevdagar (ca 56 500) fördelat sig på personalkategorierna blir bilden annorlunda. 78 % av dessa har åtgått för militär 2 §6 för personal, civilmilitär och 20 % för civil personal. Den största gruppen deltagare i den interna - de civilanställda har såiluiuda en utbildningen (67 C/ø) förhållandevis liten andel i kursdagarna. Genomsnittligt fördelar sig antalet utbildningsdagar personalkategorivis så att en militär kursdeltagare fått drygt 37 dagar, en civilmilitär 5 dagar och en civil 4 dagar. Den gjorda undersökningen ger De kurserna är förklaringen. långa avsedda för militär och personal är i regel för denna av kompetensgivande karaktär. Utbildningen av och i kompani- regementsollicerzire förvaltningstjänst har en längd på ett resp. två år. Om man uppdelar de genom enkäten kurserna framtagna i tre grupper, där den första gruppen omfattar “korta” kurser t. o. m. 14 på upp dagar, den andra gruppen medellånga kurser på 15 t. o. m. 50 dagar och den tredje gruppen långa kurser på minst 51 dagar visar det sig att nära hälften av samtliga hör till och kursdagar tredje gruppen att endast militära har förekommit i denna kursdeltagare grupp av kurser. I de medellånga kurserna, andra gruppen. är också den militära personalen helt dominerande bland eller till 97 %. l första kursdeltagarna gruppen, de korta kurserna. är den civila personalen i stället dominerande med 75 % av kursdagarna medan den militära andel personalens är 19 %. Om man delar upp respektive personalkategori på de tre grupperna av kurser, korta, medcllånga och långa, finner man att den civila personalen uppdelas procentuellt civilmilitära på 98, 2 och O, den på 82, 18 och 0 samt den militära personalen på 6, 33 och 61. Som nämnts även tidigare avsåg enkäten att kartlägga användningen av lärare. Antalet fasta lärare 58 under utgör utbildningsåret 1972/73 vartill kommer deltids- eller timlärare, föreläsare m. fl., motsvarande ca 900 lärarinsatser i den inom försvaret anordnade förvaltningsutbildningen. En speciell kommentar till frågor kurskostnaderna lämnas i kring kap. 28. Här skall blott i korthet nämnas att i genomsnitt uppgår kostnaderna för en elevdag till 93 kronor. Kostnadernas fördelning på de tre personalkategorierna blir procentuellt den att på militär personal kommer 73 %, på civilmilitär 3 % och på civil personal 24 %. Mot detta bör ställas de tre personalkategoriernas fördelning på försvarets personal i sin helhet inom resp. förvaltningsorganisationen.

Studier och kontaktverksamhet m. m. 125

8.6 Mâlgruppsstatistik 8.6.1 Den civila personalen För att kunna indela den civila personalen i målgrupper har KFU inhâimtat uppgifter om antalet civilanställda inom 4 huvudtiteln ur statens avtalsverks (SAV) lönestatistik för 1971. De målgrupper som valts är indelade i fyra lönegradsgrupper, nämligen A1--A17, A18-A25, A26-B5 och B6-C4. Nedanstående tabeller upptar antalet heltidsanställda resp. (le/tidsansziillzla civila tjänstemän, placerade i lönegrad eller motsvarande arvode inom 4 huvudtiteln under oktober månad 1971 och fördelade på ovannämnda lönegradsgrupper. l Tabell 8:4 Heltidsanställda

l

Lönegrzidsgrupp Antal anställda %

Tabell 8:5 Deltidsanställda Lönegradsgrtlpp Antal anställda %

En deltidsanställd kan enligt SAV antas i genomsnitt arbeta ca 60 % av heltid. Detta innebär omraknat till heltid att de deltidsanstâillda motsvarar 1 660 heltidsanställda. Det totala antalet civila tjänstemän uttryckt i heltidsanställda blir således 25 256. Därutöver tillkommer R-personalf Uppgifterna för denna personal har hämtats ur SAV lönestatistik från andra kvartalet 1971, diir varje person som arbetat någon gång under detta kvartal registrerats som en individ enligt följande tabell.

Tabell 8:6 R-personal

N Myndighet Antal

l FMV 5 340

FortF 612 l N Summa 5 952

1 Med R-personal avses tjänstemän som utöver fast lön har en rörlig lönedel. De omfattas av särskilt avtal - Ast/R-avtal.

126 Resultat av utredningens studier samt erfarenheter och slutsatser

För att kunna ange omfattningen av R-personal, uttryckt i heltidsanställda, måste en skattning göras, eftersom den i tabellen redovisade personalen innefattar även deltidsanställda. KFU har därför antagit att R-personalen våren 1971 uppgick till ca 5 000 heltidsanställda. Slutligen bör i denna statistik inräknas den personal som har lokalvårdsuppgifter. Enligt SAV lönestatistik, daterad den 31 december 1071, kunde antalet anställda för lokalvård, som var sysselsatta minst halvtid, beräknas till l 292. Enligt SAV kan antas att denna personal i genomsnitt arbetar ca 60 % av heltid. Detta innebär omräknat till heltid ca 775 heltidsanställda för lokalvård. Det totala antalet civilanställda inom 4 huvudtiteln under oktober månad 1971 framgår av följande tabell.

Tabell 8:7 Totala antalet civilanställda

1 KFU har ansett att sifferuppgifterna för R- och iokalvårdspersonalen i detta sammanhang även kan få gälla för oktober 1971.

8.6.2 Personalstatistik från LEMA

Ledningsgruppen för minskning av antalet anställda inom krigsmakten - LEMA - som tillsattes i december 1971 består av chefen för Fst och chefen för FRI. Ett sekretariat finns inom FRI. System LEMA är en ADB-grundad rutin för rapportering av personalläget inom krigsmakten vid vissa angivna tidpunkter, hittills en gång varje halvår, mars och september. Till krigsmakten räknas bl. a. inte sådana myndigheter som försvarsdepartementet, FRI, civilförsvarsstyrelsen m. fl. Dessa myndigheters personal har däremot redovisats i den statistik som hämtats från SAV. LEMA-systemet ger information om antalet avlönade men ej om antalet anställda eller antalet tjänster. All personal redovisas som är anställd och uppbär lön från myndighet inom krigsmakten Linder rapportmånaden, oavsett anställnings- och löne-

Tabell 8:8 Personalläget mars 1973 enligt LEMA

Studier och kontaktverksamhet m. m. 127

form. KFU har använt sig av den rapport om personalläget inom krigsmakten som avser mars 1973. om antalet civila enligt LEMA skiljer sig sålunda från de Uppgifter som KFU inhämtat genom SAV lönestatistik. Skillnaden beuppgiftzr ror delvis på att antalet anställda inom 4 huvudtiteln minskat från oktober 19] till mars 1973. Vidare kan de olika redovisningstillfällena mars o:h oktober innebära att en skillnad uppstår som i och för sig inte är reell utan blott beror på att redovisningen anknyter till olika tidpunkter under iret. Hiirutöver beror skillnaden på att som ovan nämnts vissa myndigheter ej är redovisade i LEMA-rapporten. Slutligen kan SAV löneszaistik antas vara behäftad med viss ofullständighet.

8.6.3 Förvaltningsutbildningens målgrupper

För at: kunna beräkna storleken av målgrupperna för förvaltningsutbildningen har KFU använt det förenämnda underlaget ur SAV statistik för oktober 1971, LEMA-rapporten om personalläget inom krigsmakten mars 1973, vissa personalberäkningar som återfinns i PKU delbetänkande 2 samt uppgifter från vissa myndigheter inom 4 huvudtiteln. Målgrupperna för förvaltningsutbildning, fördelade på personalkategorier, framgår av den följande sammanställningen.

Tabell 8:9 Utbildningens målgrupper

I de kapitel där KFU lägger fram förslag till utbildning för personal inom ce olika förvaltningsområdena (kap. 13-22) redovisas respektive målgrupper för utbildningen mera i detalj.

8.7 Sunråd och information 8.7.1 överläggningar med myndigheter utanför Östersund I enlighet med sina direktiv har KFU haft samråd med myndigheter som bedriver sådan skolverksamhet som har mer eller mindre direkt samband med mredningsuppdraget. KFU har därför besökt MHS, IntS, TygS och US, varvid utöver om skolverksamheten diskussion föreorienteringar kommit om skilda utbildningsfrågor såsom ökad integrering, utbildningsrretodik, betygs- och vitsordsproblem m. m. Med FbrevS har diskuterats möjligheter till viss läromedelsproduktion för den framtida förvaltningsutbildningens behov. Vid besök hos befästningsinspektionen har diskuterats frågor kring fortifikationsutbildningens lokalisering m. m. Med staberna för Intendenturkåren och Fälttygkåren har samråd ägt

128 Resultat av utredningens studier samt erfarenheter och slutsatser

rum i skilda frågor men främst rörande den försöksverksamhet på förvaltningsområdet, som KFU föreslagit i skrivelse till statsrådet och chefen för försvarsdepartementet den 25 januari 1973 och hur en sådan verksamhet lämpligen bör utformas och genomföras (se vidare härom i kap. 29). KFU har vidare haft överläggningar med SPN, PUN och RRV. Överläggningarna med SPN (maj 1973) gällde den framtida förvaltningsutbildningens förhållande till SPN personaladministrativa utbildning. SPN har numera från RRV övertagit ansvaret för utbildningen inom den statliga förplägnadsverksamheten. Utbyte av synpunkter kring utbildningen för personal i verksamheten förekom. Överläggningarna med SPN gällde vidare frågan om hur kostnaderna för en framtida förvaltningsutbildning borde redovisas. Frågan om en avgiftsfinansicring hade tagits upp till utredning. Med PUN har KFU haft samråd rörande den administrativa personalens utbildning, i vilken omfattning dylik utbildning bör kunna anordnas inom försvaret och när utbildning kan repliera på PUN-kurser. I anslutning härtill har även berörts de Lltbildningskurser som PUN anordnat för ekonomipersonal inom statsförvaltningen ozh i vilka även förekommit deltagare från försvarsscktorn. För KFU har det framstått som angeläget att krigsmaktens förvaltningsutbildning skall kunna på ett naturligt sätt ingå i den samordning av all statlig personalutbildning. främst fortbildning, som PUN har ansvaret för. PUN har uppgivit sig vara beredd att som konsult biträda med uppläggning av personalutbildning hos myndigheter som inte har förutsättningar att själva genomföra dylik utbildning. Som ämnesområde där PUN har exklusiv exempel på ett expertis kan nämnas rättskunskap. PUN har den uppfattningen att fortbildningskurser inte skall vara meritgivande. Endast i PUN kompetensgivande kanslistkurs utdelas vitsord men bara med graderna godkänd icke godkänd. Vid övriga kurser sätts ej några betyg. Besök har företagits hos PUN förvaltningsskola i Sigtuna varvid studerats lokalfrågor som kan vara av betydelse för KFU vid bedömning av hur en försvarets framtida förvaltningsskola borde utformas. Liknande besök har ägt rum vid Gällöfsta kurscentrum, varvid också erhållits information om de möjligheter sistnämnda skola har att ta hand om någon del av en försvarets förvaltningsutbildningsverksamhet. Samrådet med RRV har berört frågan om utbildningen av personal i de nya ekonomi-systemen. Hittills har RRV svarat för viss lärarutbildning i ämnesområdet. Även frågan om elevlönernas vid kalredovisning kyleringen av kostnaderna för den framtida har förvaltningsutbildningen diskuterats med RRV. KFU studier vid statens järnvägar, postverket, televerket. statens vägverk och statens vattenfallsverk samt rikspolisstyrelsen har företagits gemensamt med PKU i början av år 1972. Med dessa studier har KFU avsett att få en uppfattning om utbildningsverksamhetens omfattning och om dess inordning i resp. verks personaladministrativa system. Utbildningen vid verken, som i regel sker på tjänstetid, har redovisats närmare i kap. 7.

Studier och kontaktverksamhet m. m.

För KFU del har intresset främst knutits till följande utbildningsfrågor: analys av utbildningsinnehåll, urval till utbildning, utbildningsformer och kurslokaler, lärarkrafter samt betygssättning. Allmänt kan här konstateras att utbildningsverksamheten är föremål för stort intresse. Inom myndigheterna strävar man att skapa personaladministrativa system som ger utrymme för systematiska utbildningsinsatser för all personal. Vid vissa verk utnyttjas även s. k. utvecklingssamtal mellan chef och underlydande som ett led i utbildningsplaneringen. Deltagande i utbildningskurserna sker som regel frivilligt efter ansökan i konkurrens med andra sökande. Vid vissa verk finns personalorganisationerna representerade i kommittéer för urval av deltagare. KFU återkommer till sistnämnda fråga i kap. 25.

8.7.2 överläggningar med myndigheter i Östersund Av speciell karaktär har varit de överläggningar KFU haft med länsstyrelsen i Östersund, med representanter för Östersunds kommun, Socialhögskolan i Östersund samt med milostab NN och chefen för A 4. Länsstyrelsen har redovisat olika problem inom länet som kan vara av betydelse vid KFU överväganden angående lokalfrågornas lösning om en central förvaltningsskola skall inrättas. Det klargjordes att en sådan skola inte kunde påräkna lärarhjälp i någon större omfattning av befattningshavare inom länsstyrelsen. Om elev i de långa kurserna vid en förvaltningsskola skulle ha med sig sin hustru ansågs möjligheterna för henne att skaffa arbete i Östersund som ganska små. Länsstyrelsen hade en lång kö av sökande till uppkommande vakanta befattningar på bl. a. kontorsområdet. Med representanter för Östersunds kommun har KFU haft tre överläggningar som bl. a. gett information om hur kommunen ser på markfrågorna, om en för försvaret gemensam förvaltningsskola kommer till stånd. Man var inställd på att tillmötesgå alla rimliga önskemål om en skolbyggnadsplacering på ett område som nu delvis tillhör kommunen. Man var vidare positiv till att söka tillgodose bostadsbehovet för .kursdeltagare och lärare. Man hade tidigare för andra skolors behov snabbt kunnat bygga elevbostäder och hade sålunda viss erfarenhet som kunde vara av värde vid den byggenskap som kunde bli erforderlig genom tillkomsten av en försvarets förvaltningsskola. Till detta kan läggas att en noterad minskning av intagningen till gymnasieskolan kan förmodas ge ökad tillgång på möblerade privatrum i Östersund. Ett centralt organ för bokning av elevrum och elev/lärarbostäder ansågs vara möjligt att inrätta. Det uttalades från kommunens sida att man räknade med fortsatt utbyggnad av systematiserad universitetsutbildning och att lärarna vid denna utbildning i viss utsträckning kunde medverka som lärare också vid en försvarets förvaltningsskola. Det hade enligt uppgift aldrig varit svårt att rekrytera lärare till östersundsområdet. Tillkomsten av en förvaltningsskola kunde ge bättre möjligheter att skapa heltidstjänster för lärare, ansåg man,

130 Resultat av utredningens studier samt erfarenheter och slutsatser

Kommunen hade vissa planer på att börja en kursverksamhet för storkökspersonal. Om det i anslutning till en försvarets förvaltningsskola i Östersund skulle förekomma utbildning i förplägnadstjänst o:h om ett särskilt utbildningskök skulle byggas ville man från kommunens sida anmäla intresse av att utnyttja de nya utbildningsresurserna för sin verksamhet, om kapacitet härför skulle uppstå. Samrådet med Socialhögskolan i Östersund har främst rört frågan om möjligheter att i vissa fall ha samma lärare. Fyllnadstjänstgåiring för att åstadkomma hel lärartjänst torde bli möjlig att ordna enligt Kungl. Majzts bestämmelser från april 1972. (Se vidare kap. 24.) Den hittillsvarande inriktningen av socialhögskolans utbildningsverksamhet på den kommunala sektorn kommer successivt att ändras. I samarbete med SPN ämnar Socialhögskolan utveckla en utbildningslinje i personaladministration. Därutöver finns planer på nya linjer i offentlig ekonomi, planering samt offentlig administration med förvaltning. Den« na förändring innebär en väsentlig breddning av förvaltningsutbildningen. Därtill kommer ökade insatser på utbildning i rättskunskap. diiribland ämnen som avtals- och arbetsrätt. Man ämnar även påbörja ADB-utbildning av orienterande karaktär för förvaltningspersonal. Socialhögskolan kommer under 1974 att få en egen modern produktionsenhet för läromedel. En försvarets förvaltningsskola skulle kanske i vissa fall kunna utnyttja denna produktionsenhet för sin egen läromedelsframställning åtminstone vid toppbelastningar. Slutligen skall från samrådet med milostaben i Östersund och chefen för A 4 nämnas frågan angående skötseln av de gemensamma stödfunktionerna för en försvarets förvaltningsskola och ATS, lokaliserade till A 4 markområde, om en garnisonsförvaltning införs ledd av I 5/Fo 22. Från KFU togs upp frågan om militära lärarkrafter kunde hämtas bland milostabens personal. Den uppfattningen tycktes råda att stora svårigheter skulle uppstå om stabspersonal skulle ställas till förfogande som deltidslärare vid en förvaltningsskola i Östersund. Det skulle vara fördelaktigare om skolan fick en fast lärarkår av den omfattningen att milostaben under vissa tider på året kunde få arbetskraftsförstärkniilg från skolans lärarkår.

8.7.3 Kontakt med enskilda utbildningsinstitutioner

Studiebesök har gjorts vid ALI-RATI, Svenska arbetsgivareföreningens utbildningscentrum på Lidingö. Förutom utbildningsorganisationen och kursutbudet studerades den moderna kursgården Wijk. AB Hermods i Malmö redovisade vid ett studiebesök sina korrespondenskurser som riktar sig till vuxenstuderande. Hermods hade även resurser för produktion av utbildningspaket och kurser anpassade till beställarens önskemål. Dessa resurser har tagits i anspråk av många offentliga institutioner såsom statliga verk och landstingen i och för utbildning av personal. Så har även skett inom försvaret. IntS och TygS har t. ex. i sin undervisning anlitat utbildningsmaterial från Hermods.

Studier och kontaktverksamhet m. m. 131

8.7.4 överläggningar med personalorganisationer

I enlighet med sina direktiv har KFU haft samråd under arbetets gång med berörda personalorganisationer. I viss utsträckning har därvid hjälp erhållits vid genomförandet av bl. a. enkäter och intervjuer med militär och civil personal. Samrådsförfarandet har dessutom inneburit utbyte av informationer och synpunkter på skilda frågor som legat inom KFU arbetsområde och i vissa fall gett impulser av vikt för utredningsarbetet. Särskilt har detta gällt sådana frågor som personalens inflytande på elevurval till utbildning av olika slag och till utbildningens innehåll och l inriktning. l När det gäller personalinflytandet har på begäran av KFU statstjänstemännens fyra huvudorganisationer inkommit med sina synpunkter som mera utförligt redovisas i kap. 25.

8.7.5 Deltagande i försvarsstabens arbetsgrupp Östersund m. m. Kungl. Majzt beslöt den l oktober 1971 att uppdraga åt FortF att i

i samråd med ÖB, KFU 71 och Östersunds kommun vidta åtgärder för

l anskaffning av lokaler i Östersund för ATS och en för krigsmakten gemensam förvaltningsskola, om de inrättades, samt snarast inkomma med förslag till projekteringsunderlag. ÖB tillsatte den 4 november 1971 i samråd med FortF en arbetsgrupp för framtagande av projekteringsunderlag till såväl ATS som en för- ^ svarets förvaltningsskola i Östersund. Till arbetsgruppen, benämnd Ag Ö, adjungerades KFU sekreterare. Ett flertal sammanträden har hållits olika rörande kring spörsmål lokalbehov, markfrågor m. m. KFU har i frågan om gemensamma funktioner med ATS haft samråd med arméöverdirektören som haft CA uppdrag att utreda ATSlokalfrågor. KFU har därvid ansett att ATS bör som den större skolan svara för de gemensamma funktionerna i en skolbyggnad som delas med en ev. förvaltningsskola. Bland sådana funktioner kan nämnas reception, skrivcentral, kassatjänst, bibliotek, läromedelsproduktion m.m. Frågor rörande omlokalisering av personal från IntS och TygS har handlagts av Ag Ö.

8.7.6 Deltagande i konferenser, fältövningar m. m. Utredningsmannen i KFU har lämnat viss information kring utredningsarbetet vid dels en högre kurs vid IntS den 25 november 1971 dels ett inom milo Ö anordnat förvaltningsmöte den 6 juni 1972 i Borensberg. Utredningsmannen och vissa experter har bevistat fältövningar som anordnats av IntS resp. TygS. TCO utbildningsdagar hösten 1971 bevistades av utredningsmannen tillsammans med experter. Konferenstemat var Återkommande utbildning”. Bland ämnena för debatt kan nämnas Vuxenpedagogik i utveckling, Reformer för återkommande utbildning samt Samhällets och arbetsgivarnas roll i dessa utbildningssammanhang.

132 Resultat av utredningens studier samt erfarenheter och slutsatser

Experterna Brantberger, Magnusson och Nyberg har deltagit i en av Hermods anordnad konferens våren 1972 angående bl. a. ledarutbildning och undervisningsteknologi.

8.8 KFU yttranden Till statsrådet och chefen för försvarsdepartementet har KFU avgivit yttrande den 20 april 1972 på grund av remiss angående det delbetänkande I som avgivits av PKU (SOU 1972:3). Yttrandet återges i bilaga 8:3. Även det av U 68 avgivna betänkandet Högskolan (1973:2) har 1 KFU anmodats yttra sig över. Detta yttrande till statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet har lämnats den 1 februari 1974 och återges i bilaga 8:4.

Slutsatser av utredningens studier m. m.

Slutsatser av utredningens

studier m m

I detta kapitel redovisas de slutsatser som KFU anser sig kunna dra av sina omfattande studier varöver en redogörelse lämnats i kap. 8. I sammanhanget kommer också undersökningar gjorda av försvarets ma- - UMA - och av PKU att beröras liksom terielanskaffningsutredning deras inverkan på KFU arbete. Detsamma gäller den undersökning som RRV angående personalutbildningsfunktionen inom statsförgenomfört valtningen och som framlagts i en rapport i juni 1973. Som nämnts i kap. 8 berör sistnämnda undersökning i betydelsefulla delar samma frågor som ingick i KFU enkät vintern 1973 till myndigheterna inom 4 huvudtiteln.

9.1 Det av PKU lämnade underlaget Som framgått av kap. 1 och 8 har visst samarbete skett med PKU. För KFU överväganden har PKU överlämnat underlag i form av specifikationer på kunskapskrav för vissa slag av arbetsuppgifter eller typer av tjänster på olika nivåer. I några fall är dessa kravspecifikationer en följd av PKU förslag om inrättande av nya speciella tjänster eller av förslag om ändrad användning av personalen på vissa arbetsområden. Då KFU inte haft i uppdrag att för egen del ta någon ställning till sådana förslag innebär därav föranledda vissa förslag till utbildning som KFU framlägger endast ett tillgodoseende av ett tänkt behov av utbildning om PKU-förslagen godtas i denna del. Det har varit av värde för KFU att få del av resultaten av de studier och undersökningar som genomförts av PKU och som lett fram till bl. a. en redovisning av kunskapskrav för olika tjänster inom olika förvaltningsområden. Det bör dock i detta sammanhang nämnas att PKU byggt upp sina kravspecifikationer efter något andra principer än de KFU utgått från vid sitt utarbetande av förslagen till utbildning. Såsom framgår av kap. 12 (12.1.2) har nämligen KFU indelat personalen efter dess funktioner i stort varigenom målgrupperna för förvalt-

134 Resultat av utredningens studier samt erfarenheter och slutsatser

ningsutbildningen kommer att utgöras av beslutsfattare, handläggare och medarbetare. I sina kravspecifikationer har PKU vidare utgått från i andra sammanhang för militär utbildning avsedd klassificering på tre nivåer, kallade kunskapsgrader, a) någon kunskap b) kunskap c) god kunskap. KFU har däremot - vilket närmare utvecklas i kap. 12 (12.6.2) utgått från en något annorlunda kravnivåindelning, omfattande två kunskaps- och två färdighetsgrader.

9.2 Påverkan av UMA

De av UMA verkställda undersökningarna om materielanskaffningsverksamheten inom FMV berör i ett första delbetänkande (Stencil Fö 1970:12) anskaffningen av tyg- och intendenturmateriel. I proposition 124 år 1971 utgjorde utredningsförslaget en grundval för det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till organisationen i stort av FMV. I UMA delbetänkande avseende anskaffning m. m. av fortifikatorisk materiel, sjukvårdsmateriel och läkemedel (St 1971:4) föreslås vissa förändringar. De två betänka.ndena har tjänat till ledning vid utarbetandet av de förslag till utbildningens inriktning och omfattning för personal i anskaffningsverksamhet som KFU framlägger i kap. 14 och 19.

9.3 RRV undersökning om personalutbildningen

Den av RRV framlagda rapporten utgör en översiktlig kartläggning av personalutbildningens ställning inom statsförvaltningen. Undersökningen grundar sig på två enkäter, den ena riktad till myndigheterna, den andra till personalen. Av de 138 myndigheter, till vilka enkäten utsändes, hörde 16 till försvaret. Med personalutbildning menas i RRV-undersökningen utbildning av statstjänstemän i form av aspirantutbildning och liknande grundutbildning, introduktionskurser för nyanställda samt fort- och vidareutbildning som anordnas eller stöds av myndighet. All renodlad militärutbildning samt omskolning och diverse mellanformer har uteslutits. En statsanställd får i genomsnitt 4,2 utbildningsdagar per år och utbildningskostnaden härför utgör 900 kr motsv. ca 2 % av myndighetens totala lönekostnader. Nära 80 % av utbildningen sker i myndigheternas egen regi. Utbildningskostnaderna domineras av lönekostnader för deltagarna. Rese- och traktamentskostnader är sex gånger så stora som kursavgifterna. Myndigheter som arrangerar utbildning för annan (även personal icke statlig) tar i allmänhet inte betalt för detta. De myndigheter som kräver betalning beräknar avgifterna efter mycket varierande principer. Deltagandet i utbildning är mycket olika mellan individer och kategorier av individer. 30 % hade inte fått någon personalutbildning under

Slutsatser av utredningens studier m. m.

sin anställningstid. För 10 % var det mer än fem år sedan någon dylik utbildning erhållits. För 10 % av dem som någon gång deltagit i personalutbildning gällde det en introduktionskurs i anslutning till nyanställhade erhållen utbildning motiverats av väntade förändning. För 15 % ringar inom myndigheten. De statsanställda som fått, relativt sett, avsevärt mer utbildning än övriga är heltidsarbetande i åldern 26 40 år, sådana med gymnasialeller postgymnasial utbildning, de med några få års anställningstid samt de med tjänsteställning som chef eller handläggare. Var har en särskild enhet för administration av utfjärde myndighet bildningsfrågor. Vid 40 % av myndigheterna finns en eller flera tjänstemän med särskilt ansvar för personalutbildningen. Var femte myndighet saknar fast organisation för utbildningsfrågor av detta slag. Hälften av myndigheterna anser en del av utbildningen som obligatorisk. För dessa myndigheter utgör den obligatoriska utbildningen 40 % av den totala. De som genomgått personalutbildning har ansett att deras arbetssituation därigenom förändrats i positiv riktning på det sätt som följande uppställning utvisar.

Tablå 9:1 Positiva förändringar av arbetssituationen till följd av personalutbildning (i procent)

inom myndigheten

Utvecklingstendenserna bedöms av många myndigheter så att de i framtiden skulle komma att anordna en förhållandevis större andel av personalutbildningen i egen regi. Goda erfarenheter finns av de delvis verksanpassade kurspaket som bl. a. PUN utarbetat. Det anses rimligt med ett fortsatt centralt men kanske bättre samordnat kursutbud inom vissa kunskapsområden. De flesta anställda anser att introduktion vid nyanställning bör få större utrymme. En tredjedel vill ha ökat medinflytande i utbildningsfrågor. Vid mellan en grupp myndigheter med välutvecklad perjämförelse inte hunnit lika sonalutbildningsfunktion och en grupp där utvecklingen långt visar det sig att skillnaden på ett signifikant sätt slår igenom i såväl erfarenheter av personalutbildningen som i den allmänna personalens attityden till denna. Personal från myndigheter med en mer välutvecklad finner i högre grad än personal från den personalutbildningsfunktion andra gruppen myndigheter att utbildningen förändrat deras arbetssituation så att de kunnat få nya arbetsuppgifter och att arbetet kunnat rationaliseras och så att befordran underlättats. Denna personal anser vidare

136 Resultat av utredningens studier samt erfarenheter och slutsatser

att arbetet inte i samma grad som enligt den andra gruppens bedömning lägger hinder i vägen för fullföljande av behövlig utbildning. De flesta myndigheterna anser att främsta syftet med personalutbildningen är att möjliggöra för de anställda att klara nuvarande och kommande arbetsuppgifter. 42 % av myndigheterna saknar helt dokumentation av sin målsättning för utbildningen. Där sådan finns anses den ge de ansvariga för utbildningen ett stöd vid ställningstagande till olika utbild.ningsprob1em. Dessutom noteras att den stimulerar och förstärker de anställdas intresse för personalutbildningen. RRV-rapporten påvisar också att stor vikt måste läggas vid sättet att fastställa utbildningsbehovet inom en myndighet. Över hälften av myndigheterna (54 %) anger att utbildningsbehovet i stor utsträckning framkommer via de anställdas egna önskemål. Men där så sker visar den gjorda enkäten att personalen i mindre utsträckning anser att utbildningen är verkningsfull och i större utsträckning att arbetet lägger hinder i vägen för genomförande av utbildning. Rakt motsatt har uppfattning personalen vid de myndigheter som främst använder och utveckverksamhetsplanering, befattningsanalyser lingssamtal för att klarlägga utbildningsbehovet. RRV anser det därför allvarligt att 25 % av de tillfrågade myndigheterna saknar varje form av planering av personalutbildningen. Bara 15 % har en individuell planering. Utvärdering av utbildningens effekter är främst knuten till sådan utbildning som betraktas som obligatorisk och till myndigheter med skriftligt dokumenterade utbildningsmål. 27 % av myndigheterna bedriver viss utveckling av utvärderingssystem. RRV-undersökningen visar att en någorlunda utvecklad behovsinventering, planering, uppföljning och utvärdering har ett direkt samband med förekomsten av utbildningsansvarig tjänsteman eller särskild utbildningsenhet. Vid 20 % av myndigheterna saknas dock något sådant. av en välutvecklad - Betydelsen men inte nödvändigtvis särskilt stor personalutbildningsfunktion anses i RRV-rapporten ha demonstrerats i undersökningen. Att skapa en sådan funktion är inte beroende av om en myndighet är stor eller liten. Däremot har undersökningen funnit ett samband mellan allmän administrativ - t. ex. tillutvecklingsnivå lämpning av programbudgetering och verksamhetsplanering - och en välutvecklad personalutbildning. I rapporten vikten av att i understryks utbildningen anpassas till myndigheternas lång- och kortsiktiga mål samt

l

integreras med övrig verksamhet så att ”Tätt” utbildning produceras vid i l ”rätt” i , tidpunkt. Il Vad RRV-rapporten belyser i fråga om kostnadsproblemen kring personalutbildningen kommer att tas upp till behandling i anslutning till KFU överväganden rörande de ekonomiska konsekvenserna av de framlagda utredningsförslagen (kap. 28).

9.4 Den civila personalens utbildningsbehov De studier KFU hos såväl centrala företagit som regionala och lokala instanser, varvid intervjuer skett med befattningshavare på olika nivåer

Slutsatser av utredningens studier m. m.

för myndigheter, belägg för att föroch med representanter ger klart är stort hos civil personal. Detta gäller i valtningsutbildningsbehovet och med en utbildning före främsta rummet personal i lägre lönegrader som mycket ofta endast utgörs av den obligatoriska grundanställningen skolan. Inskolningen i arbetet har därför måst äga rum under lång tid. För en del anställda har erfarenhetsuppbyggnaden inneburit en synnerspecialisering på vissa arbetsuppgifter. Detta är givetvis ligen avskärmad då behov att omplacera denna personal till andra till förfång uppstår Den enskilde civile vidareutveckling har uppgifter. befattningshavarens därvid också hämmats. En viss bitterhet eller besvikelse kan spåras i de intervjusvar som KFU fått under sina studiebesök. Försvarets myndigheter anses tidigare av olika utbildningsprogram inte ha vid planläggning och genomförande räknat med den civila som måli tillräcklig utsträckning personalen för Kanske har ibland också antytts att man inte grupp utbildning. kunde avvara den enskilde från hans eller hennes befattningshavaren arbete. Mot denna bakgrund och det förhållandet att den mililöpande fort- och vidareutbildning haft helt andra och större tära personalens proportioner har troligen besvikelsen uppstått. KFU finner det vara en realitet att stort behov föreligger av utbildning av den civila förvaltningspersonalen inte minst den på regional/lokal uttalanden om behovet är i detta fall helt överensnivå. Myndigheternas stämmande med den berörda personalens. studier att ökade satsningar måste KFU har lett till den uppfattningen Vidare är det erforderligt med en göras på introduktionsutbildning. information till den civila om den militära miljö den vidgad personalen arbetar i. Det finns visserligen bland denna personal olika uppfattningar av ett behövligt militärt miljökunnande men angående omfattningen KFU anser att nuvarande brister stora för att på sina håll är alltför åtgärder ej skall vidtas för att täcka kunskapsluckorna. De omorganisationer som redan påbörjats och som kan väntas framav personalbehovet utan också ett över betyder inte bara en minskning ökat behov av att kunna omplacera personal på andra och nya arbets- För att det senare skall kunna ske, torde personalen, främst uppgifter. den civila, behöva göra betydande insatser för sin egen vidareutbildning. Därtill kommer att man tydligen på berört personalhåll anser att hitinte varit tillräcklig därför att den tillsvarande utbildning i FPE-systemet varit allmänt och teoretiskt. KFU anser att utbildningen av lagd alltför civila arbetsledare på främst förråds- och verkstadsområdena men också inom förplägnadstjänsten och fortifikationsområdet länge släpat efter, och därför behöver en satsning på ökad utbildning ske för dessa perso- På det administrativa området finns också ett konstaterat nalgrupper. behov av utbildning av arbetsledande personal. Bakgrunden till detta är bl. a. den nutida synen på människan i arbetslivet som innebär ett understrykande av vikten av att kunna uppnå medarbetarnas arbetstillfredsställelse och utveckla en samverkan mellan olika grupper av anställda på

arbetsplatsen. Den ökade användningen av databehandling kräver givetvis vidgad

138 Resultat av utredningens studier samt

erfarenheter och slutsatser

utbildning eller orientering om tekniken m. m. Vad beträffar FPEsystemet bör utbildningen i dess tillämpning vara så utformad att berörd personal praktiskt kan vidta de åtgärder av olika slag som berör det egna arbetsområdet.

9.5 Förvaltningsutbildningen för militär och civilmilitär personal

Intervjuer och enkäter har inte bara varit inriktade den på att klarlägga civila personalens utbildningsproblem utan har även avsett att belysa den militära och civilmilitära personalens hittillsvarande de utbildning på olika förvaltningsområdena. Tillfälle har därvid kursgetts tidigare deltagare att lägga fram sina synpunkter på utbildningen. Plutonsofficerarna har fört fram kritik över de bristande möjligheterna för deras personalkategori till i under utbildning förvaltningstjänst senare skedet av deras tjänstetid. Pensionsåldershöjningen till 60 år samt

pågående organisationsförändringar gör det angeläget att utöka möjligheterna för utbildning av plutonsofficerare för arbetsuppgifter inom förvaltningsorganisationen. Av detta och även andra skäl har KFU i kap. 13 funnit anledning redovisa ett till förslag grundläggande förvaltningsutbildning för plutonsofficerare. Denna kan bas för utbildning utgöra den särskilda som därutöver kan vara befattningsutbildning erforderlig. I detta sammanhang bör även nämnas att PKU i sitt delbetänkande 2 föreslagit inrättande av tjänster för s. k. underhållsbefäl -- i huvudsak utgörande plutonsofficerare. Ett förslag till utbildning för sådan tjänstgöring lägger KFU fram i kap. 16. För kompani- och regementsofficerare har sedan funnits länge möjlighet till förvaltningsutbildning, vilket ökat för förutsättningarna personal tillhörande dessa kategorier att uppnå en god arbetstillfredsställelse fram till pensionsåldern 60 år (65 år). De slutsatser KFU kan dra av de i kap. 8 redovisade svaren från tidigare deltagare i förvaltningskurser vid IntS och TygS, avsedda för kompanioch regementsofficerare (se 8.3), liksom från deltagare i regionala för kompaniadjutantkurser plutonsofficerare (8.4) är flera och skiftande. Här skall i det följande behandlas endast av de mera principiellt några viktiga. De vid enkätêrlta framlagda detaljsynpunkterna har dessutom i möjligaste mån beaktats vid utformningen av KFU förslag till utbildningsplaner på de olika för-

valtningsområdena. Bland dessa synpunkter kan nämnas de om förändringar av utbildningens omfång i vissa ämnesfrågor och införande av nya ämnen, om framtagning av fler praktikfall o. d. Under utredningsarbetets gång har på föreliggande utbildningsområde g I pågått en utveckling till ökad integrering av tyg- och intendenturförvalt-

ningsområdenas arbetsuppgifter och detta har fortlöpande påverkat utformningen av kurserna vid IntS och TygS. De vid enkäten hösten 1971 från tidigare elever framförda önskemålen om ökad integrering i utbildningen och om därav föranledd minskning av utbildning i materielkunskap har sålunda redan i stort sett beaktats. Av utredningens studier framgår att vidareutbildningen av den civilmilitära personalen är av ringa omfattning. För marinoch flygingenjörer

Slutsatser av utredningens studier m. m. 139 1974:51 SOU

Önskemål om sådan utbildning finns ingen obligatorisk vidareutbildning. till KFU med särskild tonvikt Ett har framförts på förvaltningsområdet. behov av utbildning i förvaltningsämnen föreligger hos konstaterat civilmilitär och kompaniofficersnivå vid armén och personal på plutonsoch verkstadsdrift. flygvapnet när det gäller materielunderhåll

9.6 Lärarfrågan och utbildningsmetodiken

Kritiken mot systemet att vid de hittillsvarande skolorna IntS och TygS som deltidsanställda lärare har för KFU anlita ett stort antal specialister att det i direktiven framförda utredningsalternativet med flera klargjort heltidsanställda lärare, som skulle kunna i huvudsak täcka lärarbehovet av en framtida till Östersund, även vid en lokalisering förvaltningsskola motiveras med andra skäl än lokaliseringsfrågan. Ett ökat kan starkt antal fasta lärare med bredare undervisningsområden att svara för skulle jämte tillämpning av moderna pedagogiska metoder och nya läromedel kunna leda till en effektiviserad där ökad elevaktivitet är en utbildning, och där en sådan aktivitet också kan förväntas av grundförutsättningarna bli uppnådd. och enkätsvar att hittillsvarande praktiktjänst- Av intervju- framgår göring anses böra inlemmas i kurstiden och styras på ett särskilt sätt från S. k. ”förpraktik” en form av centralt utbildningshåll. synes utgöra om kommande arbetsområde och dess uppgifter som blivanorientering trots att de inte fått den utbildning som de kursdeltagare uppskattar anses vara erforderlig för att de skall kunna tjänstgöra på ifrågavarande arbetsområde. I den mån ”förpraktiken” innefattar mer än en orientetill användningen av densamma som ett ring ställer sig KFU skeptisk led i utbildningen. Denna uppfattning moitveras närmare meningsfyllt i kap. 12. har klart Viljan att ta på sig extra bördor för att få del av utbildning kommit till synes hos främst den civila personalen i dennas positiva insom inledning till studierna i en kurs. ställning till kompendieskeden under Samma välvilliga inställning finns dock ej till tanken på inlärning fritid. Att efter skulle utgöra villkor godkända prov kompendiestudier i en kurs finns ej heller något nämnvärt intresse för. för deltagande Från militära elever i kompetensgivande utbildningskurser har framförts kritik mot alltför stor användning av kompendier som inte är peda-

gogiskt bra utformade och man har också velat helt avvisa kompendieskeden. tveksam till en mera allmän använd- KFU ställer sig rent principiellt som inleds med ett kompendieskede. För att en sådan ning av utbildning utbildningsgång skall kunna accepteras måste större krav ställas än hittills på goda kompendier och välutformad vägledning i övrigt av studier före tid för inlärning måste den egentliga utbildningen. Erforderlig också medges i form av arbetstidsuttag. Frågan om kompendiestudier och användningen av sådana återkommer KFU till i kap. 12. metoder ställts finner KFU i och Att krav på moderna pedagogiska för sig naturligt, varför utredningen i sina förslag till förvaltningsutbild-

140 Resultat av utredningens studier samt erfarenheter och slutsatser

ning utgår från att moderna läromedel och pedagogikens senaste rön kommer till användning. (Jfr kap. ll och 12.) Den ibland förändrade, helt negativa inställningen till prov och detaljerad betygssättning som enligt studierna förefinns anser KFU måste beaktas även om betygsfrågan inte kan bedömas enbart mot denna bakgrund. En översiktlig behandling ges dock i kap. 11, avsnittet Kompetensgivande utbildning (ll.7.l).

9.7 Myndigheternas egen personalutbildning

Under avsnitt 9.3 har lämnats en kortfattad redogörelse för RRV-undersökningen 1972/73 om statsförvaltningens personalutbildningsfunktion, dess omfattning och verksamhet. Som framgår av kap. 8 har KFU gjort en liknande men ej så omfattande hos försvarets undersökning myndigheter. De slutsatser som kan dras av sistnämnda undersökning bör, anser KFU, ses mot bakgrunden av den bredare RRV-undersökningen.

9.7.1 Planering, utvärdering m. m.

Om man ser till förekomsten av särskilda enheter eller befattningshavare

för personalutbildningsverksamheten finner man att försvaret inte är

sämre ställt än statsförvaltningen i övrigt. I fråga om riktlinjer för personalutbildningen kan noteras att 2/3 av försvarets myndigheter har sådana fastställda medan inom statsförvaltningen i stort RRVenligt rapporten läget i detta hänseende är något sämre. I och för sig är det inte så onaturligt att det inom försvaret finns en målinriktad utbildningspolitik för de anställda, eftersom utbildningsverksamhet (riktad till de värnpliktiga) är huvuduppgift för försvarets myndigheter på lokal/ regional nivå. Planeringen av personalutbildningen har i RRV-undersökningen särskilt betonats som synnerligen viktig och KFU delar den uppfattningen. Till en sådan planering hör att fastställa utbildningsbehovet. En fortlöpande analys av behovet torde behövas bl. a. genom befattningsanalyser. FMV har på detta område gjort vissa mönsterbildande insatser. FMV företar sin behovsberäkning efter en modell med planeringssamtal, då den enskilde tjänstemannen framför sina önskemål om utbildning till sin närmaste chef. Denne kan också framlägga förslag till lämplig utbildning bl. a. beroende på förändringar i arbetsuppgifter i och därav uppkommande utbildningsbehov. De på detta sätt insamlade uppgifterna utgör underlag för utbildningsplaneringen som är lagd på en treårsperiod. j Dessutom bör utvärdering ske efter genomförd för att få utbildning fram underlag till förbättringar i den framtida utbildningen ifråga om såväl den långsiktiga uppläggningen som detaljspörsmål. Utvärdering bör enligt KFU ske inte bara efter kompetensgivande eller obligatoriska kurser utan även efter andra kurser av mera omfattande och återkommande slag. Frågan om utvärdering behandlas vidare i kap. 11. I likhet med vad RRV-undersökningen konstaterar kan KFU från sin genomförda enkät notera att förekomsten av en organisationsenhet

Slutsatser av utredningens studier m. m.

eller en särskild befattningshavare för utbildningsfrågor hos en myndighet är förutsättningen för god planering, uppföljning och utvärdering. Ett annat samband har i RRV-undersökningen påvisats, nämligen att myndigheter med den högsta personalomsättningen i regel saknar utbild- KFU ansluter sig till den uppfattningen att en satsning ningsplanering. på bl. a. utbildningsplanering leder till lägre personalkostnader genom mindre personalomsättning. Förekomsten av särskilda e. d. ger möjlighet till ett utbildningsnämnder mera direkt inflytande från de anställdas sida på personalutbildningens utformning m. m. Till spörsmålen kring personalinflytandet även i fråga om urval av deltagare i utbildningskurser återkommer KFU i kap. 25. När det gäller frågan om ansökningsförfarande till utbildning har KFU den principiella inställningen att ansökan alltid skall förekomma eftersom all utbildning bör bygga på frivillighetens grund.

9.7.2 Normvärden för personalutbildning

Av KFU-enkäten framgår att endast ett fåtal av försvarets myndigheter normvärden för personalutbildningens omfattning. Ambitiouppställt hos dessa myndigheter, varibland nerna kan sägas vara tillfredsställande FRI redovisar per år och anställd, FCF 10 upp till 15 utbildningsdagar dagar samt FMV 5 dagar. Mindre tillfredsställande är det att konstatera att omfattningen av förvaltningsutbildningen inom försvaret enligt den av KFU framtagna statistiken genomsnittligt ligger på låg nivå eller knappt 2 dagar per anställd - vid en beräknad av ca inom förvaltningsorganisationen omfattning 30 000 anställda. (Jfr kap. 8.) RRV-undersökningen skulle över hela statsförvaltningen an- Enligt talet utbildningsdagar per år och anställd genomsnittligt ligga vid 4,2. Därvid bör dock beaktas att något olika avgränsningar skett i fråga om bl. a. redovisning av kursdagar i de två enkäterna. De är därför inte helt jämförbara. I detta sammanhang bör vidare noteras att utbildningsfrekvensen inom försvaret är mycket ojämnt fördelad på de tre personalkategorierna militär, civilmilitär och civil personal, något som framgår av redovisningen i kap. 8. Den förstnämnda kategorien (ca 3 100 befatti förvaltningsorganisationen) har haft 14,2 utbildningsdagar ningshavare år 1972/73. Observeras bör att en uppdelning av detta antal per anställd torde utvisa att det utbildningsdagar på de tre yrkesofficersgrupperna till övervägande delen varit kompani- och regementsofficerare som fått - de ca 1 500 civilmilitärt utbildning. De två andra personalkategorierna anställda och de ca 26 000 civilanställda - har endast erhållit 0,9 resp. 0,5 utbildningsdag per anställd under samma år. Förklaringen till den stora skillnaden är bl. a. den att de för militär personal anordnade kurserna i regel är av annan karaktär (oftast vidarevid övergång från trupptjänst till förvaltningstjänst) än de för utbildning civil avsedda kurserna som vanligen avser fortbildning. Oavpersonal för den civila och civilsett detta tycks dock utbildningsmöjligheterna militära inom försvaret vara avsevärt sämre än för personal personalen

142 Resultat av utredningens studier samt och slutsatser

erfarenheter

inom statsförvaltningen i dess helhet. KFU har därför den slutdragit satsen att utbildningskapaciteten måste avsevärt på förvaltningsområdet utökas så att försvarets civila liksom den civilmilitära personals personalens förvaltningsutbildning inte längre eftersätts. Därtill kommer att försvarets myndigheter skulle kunna förbättra sin effektivitet om en ökad satsning sker på pers0.nalutbildningen inom förvaltningsområdena. Detta är inte minst av stor betydelse då sådana omorganisationer genomförs som är avsedda att leda till minskning av främst civil personal. RRV-undersökningen har i den sistnämnda frågan gett resultat som synes bekräfta antagandet om utbildningsinsatsernas lönsamhet. Till lönsamhetsaspekten återkommer KFU i kap. 12.

Utveckling av betydelse 143

IV Grundläggande överväganden

av för förvalt-

Utveckling betydelse

inom försvaret

ningsutbildningen

I det följande kommer att beröras genomförda eller beslutade förändringar inom allmänna skolväsendet och inom krigsmakten, vilka bedöms kunna få betydelse för utformningen av en framtida förvaltningsutbildning inom försvaret.

10.1 Förändringar inom allmänna skolväsendet 10.1 .l Grundskolan Under ett tjugotal år har det obligatoriska skolväsendet varit föremål för successiva förändringar. Det tidigare parallellskolesystemet med folkskola, realskola och flickskola omfattade en statlig sektor med folkskola och realskola, en kommunal med realskola och flickskola och en privat med främst en realskoleförberedande skolform, realskola och flickskola. Etappvis har de tre parallella skolformerna ersatts med en enhetlig skolform som under försöksskedet under 1950-talets slut kallades 9-årig enhetsskola och som efter modifieringar blev den 9-åriga obligatoriska grundskolan med sitt differentierade högstadium, vilket bibehölls oförändrat fram till 1969 års reviderade läroplan för grundskolan (Lgr 69) där den tidigare differentieringen i årskurs (åk) 8 och 9 reducerades och högstadiet gjordes sammanhållet. Samtidigt med att grundskolan infördes kommunvis, avvecklades steg för steg de tre parallellskoleformerna men för detta krävdes en avsevärd tidsrymd, vilket återspeglas i elevutsläppet från olika skolformer de senaste tio åren. Antalet avgångna elever 1963 var: grundskola 30 900, folkskola 39 000, realskola 40 200 och flickskola 5 600, sammanlagt 115 700 elever. Fem år senare, 1968, var motsvarande siffror grundskola 83 500, folkskola 8 800, realskola 15 100 och flickskola l 200, sammanlagt 108 600 elever. Läsåret 1971/72 var folkskolan helt avvecklad och vårterminen 1973 avlade de 200 sista realskoleeleverna sin examen och förvärvade de 100 sista flickskoleeleverna sin normalskolekompetens medan 106 800 elever samtidigt gick ut grundskolan. Från och med läsåret 1973/74

144 Grundläggande överväganden SOU 1974151

omfattar det obligatoriska skolväsendet, bortsett från enstaka privatskolor, en enda skolform, nämligen den kommunala, nioåriga examensfria grundskolan, där fr. o. m. vårterminen samtliga ämnesgrupperingar i åk 9 berättigar rent allmänt till sekundärutbildning.

10.l.2 Gymnasial utbildning En naturlig följd av det obligatoriska skolväsendets förändringar blev, att den gymnasiala utbildningen under 1960-talets mitt avsevärt breddades genom införandet av de tvååriga fackskolelinjerna. Genom utbyggnad av yrkesskolesystemet i och med 1970 års läroplan för gymnasieskolan (Lgy 70) har också de tre strängt åtskilda med gymnasierna allmän, teknisk respektive ekonomisk inriktning, fackskolan och yrkesskolorna sammanförts till en integrerad skolform, där inriktningen hos de tidigare parallellskoleformerna återspeglas i olika linjer av gymnasieskolan. Huvudsyftet med utvecklandet av 1970 års gymnasieskola är, att det inom en och samma skolform för sekundärutbildning skall finnas ett så varierat utbud av utbildningsvägar och dessutom så relativt okomplicerade former för övergång från en utbildningslinje till en annan att det utbildningsbehov som 16-åringen från grundskolans avgångsklass representerar, skall kunna tillgodoses inom gymnasieskolan. Liksom ovan för grundskolan kan framväxten av gymnasieskolan åskådliggöras med siffrorna för antalet elever som avslutat fullständig utbildning vid olika gymnasiala skolformer. Därvid förutsätts att även fortsättningsvis mer än 90 % av elevantalet utgörs av ungdomselever. Av landets 118500 år 1961 examinerades 21800 från 16-åringar gymnasieutbildning tre år senare och 38 000 genomförde tvåårig yrkesskoleutbildning dvs. varannan åk 9-elev vidareutbildades i allmänna skolväsendet. År 1965 var antalet 16-åringar 120 800 och av dessa genomförde 35 600 treårig gymnasieutbildning, 5 400 tvåårig fackskola och 43 200 tvåårig yrkesskoleutbildning, dvs. sju av tio grundskoleelever fortsatte. År 1973 var antalet 16-åringar 107100 och av dessa beräknades i SCB prognos 29000 gå treårig gymnasielinje, 20100 tvåårig teoretisk gymnasielinje och 48 100 tvåårig yrkesskolelinje, dvs. åtta å nio ungdomar av tio kommer att ha minst elva års skolunderbåyggnad bakom sig när de lämnar allmänna skolväsendet. Av de 105 900 som 1977 beräknas avsluta åk 9 av grundskolan kommer samma enligt prognos högst 28 500 att år 1980 avsluta treårig gymnasieutbildning och 20 400 att gå tvåårig teoretisk gymnasielinje resp. 47 500 tvåårig yrkesinriktad linje, vilket innebär, att även vid decenniets slut högst två av tio kan antas ha kortare skolgång än elva år bakom av dessa sig. Mot bakgrund prognosvärden skulle det alltså finnas skäl förmoda att de som i framtiden rekryteras till civil tjänst inom försvaret, liksom de som påbörjar sin utbildning till yrkesofficer kommer att ha minst två års gymnasial utbildning utöver den obligatoriska nioåriga grundskolan. Av ovanstående torde emellertid också framgå att såsom en följd av gymnasieskolans konstruktion kommer denna minst tvååriga gymnasiala utbildning att ha ett högst varierande innehåll.

Utveckling av betydelse 145

för flertalet är emellertid, att de innehåller ämnet Gemensamt linjer med sammanlagt ca 60 undervisningstimmar. Dessarbetslivsorientering utom kommer en avsevärd andel av gymnasieeleverna att ha fullgjort Detta är något som enligt KFU uppfattning bör tas obligatorisk praktik. av den arbetslivsorienterande delen av introhänsyn till vid planeringen duktionskurser för förvaltningspersonal. av den basämnesutbildning som ingår i ett flertal kurser Omfånget (se vidare kap. 12) kommer också att kunna reduceras något mot bakgrund av de flesta elevers tvååriga gymnasiala utbildning. Startpunkten måste ju nämligen givetvis bli en annan än för elever utan varje gymnasial utbildning. Under läsåret 1973/74 har emellertid kunnat förmärkas en minskad till gymnasieskolan från grundskolans åk 9 och ett ökat antal övergång studieavbrott. Detta kan komma att motverka större tillströmning till den högre utbildning som ovan redovisats. Försvarets rekryteringsunderlag kommer i så fall att påverkas därav. En kompletterande utbildning i allmänna ämnen för blivande yrkesofficerare av olika kategorier bedrivs dels på vissa förband dels vid försvarets gymnasieskola. Målgruppen för denna utbildning är aspiranter som saknar och utbildningen omfattar för erforderlig studiekompetens plutonsofficersaspirant grundskolans högstadium samt delar av åk 1 av teoretisk för kompaniofficerare fullständig tvåtvåårig gymnasielinje, treårig teoretisk gymnasielinje och för regementsofficerare fullständig årig gymnasielinje. Tilläggas bör också att yrkesofficerarnas personali ett gemensamt yttrande över FöD stencil 1972-06-22 organisationer befälsstrukturen inom försvaret finner att genomgången tvåangående årig teoretisk gymnasielinje bör ge direkt tillträde till yrkesofficersutbildning, något som kan komma att påverka innehållet i denna kompletterande Eftersom målgruppen är rent militär och den miliutbildning. förutsätts ha fullständig militära personalen före förvaltningsutbildning tär yrkesutbildning och mångårig yrkesverksamhet finner KFU att den i allmänna ämnen inom försvaret inte kan kompletterande utbildningen såsom sådan påverka utformningen av förvaltningsutbildningen utan bara såsom en av många former för den gymnasiala utbildningen. I övrigt anser sig KFU inte kunna bedöma i vilken utsträckning och inom försvaret kommer att direkt påriktning förvaltningsutbildningen verkas av gymnasieskolans framväxt eftersom det första utsläppet från den integrerade gymnasieskolans tvååriga linjer ägt rum våren 1973 och första kullen från treåriga linjer går ut våren 1974 och från fyraårig teknisk linje först år 1975. Det bör dock framhållas, att tvåårig distributions- och kontorslinje (Dk) samt tvåårig och treårig ekonomisk linje (Ek resp. E) bör ge en särskilt lämpad för inte minst sådana befattningar inom förgrundutbildning valtningsområdet, där befattningshavarna tillsätts genom direktrekrytering.

10. l .3 Gymnasieskolans kompetensvärde inför studier fastställdes av Riktlinjer för nya kompetensregler högre våren av dessa regler kommer att få avriksdagen 1972. Preciseringen

146 Grundläggande överväganden

görande betydelse för hur allmänna skolväsendet kommer att påverka startpunkten för efterliggande utbildning. Genom riksdagsbeslutet har det allmänna behörighetskravet fastställts men det ankommer på resp. berörda myndighet att precisera de särskilda behörighetskrav till olika utbildningsvägar, som är en nödvändig förutsättning för yrkesutbildning och yrkesverksamhet. Dessa krav på särskilda förkunskaper skall normalt uttryckas i hela årskurser i gymnasieskolan och någon allmänt angiven lägsta betygsgräns avses inte förekomma. Analysarbetet som skall ge underlag för precisering av dessa särskilda behörighetskrav pågår för närvarande inom försvarsgrenarna i samarbete med skolöverstyrelsen. Eftersom detta arbete inte beräknas kunna vara slutfört förrän tidigast sommaren 1974 och de nya kompctensreglerna beräknas träda i kraft den 1 juli 1975 eller senast ett år därefter vore det alltför hypotetiskt att nu dra slutsatser om vilken inverkan detta kan komma att få på förvaltningsutbildni.ngen inom försvaret under slutet av 1970-talet.

l0.1.4 Högskoleutbildningen

Även den eftergymnasiala utbildningen har varit föremål för en ingående översyn mot bakgrund av den förändrade gymnasiala utbildningen. Detta arbete, som utförts av 1968 års utbildningsutredning (U 68), har våren 1973 resulterat i två betänkanden, nämligen Högskolan (SOU 1973:3) och Försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning (SOU 1973:12). KFU har anmodats inkomma med yttrande över det förstnämnda betänkandet och KFU yttrande framgår av bil 8:4. I betänkandet om Försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning har U68 föreslagit sex försökslinjer med inriktning mot konfektionsindustri, livsmedelsindustri, pappers- och pappersmasseindustri, stålindustri, träindustri och Verkstadsindustri. De Iinjeinriktningar som för rekrytering till vissa fack inom krigsmakten är av särskilt intresse för KFU är mot livsmedelsindustri och mot Verkstadsindustri. Då U 68 emellertid föreslagit dessa linjer lokaliserade till Eskilstuna och Göteborg resp. Lund och Malmö torde en närmare samordning med eller en koppling till denna högskoleutbildning inte vara realistiskt att räkna med under försöksskedet. KFU förutsätter emellertid att resultaten av försöksverksamheten avvaktas innan några slutsatser dras och att frågan tas upp till förnyad behandling när dessa föreligger. Det är ännu inte möjligt att med säkerhet bedöma vilka direkta konsekvenser U68 betänkanden kommer att få för högskoleutbildningen i landet och ä.n mindre vilken indirekt effekt U68 förslag kan få för försvarets förvaltningsutbildning. KFU kan föreställa sig, att ökad kapacitet och ett breddat register för den civila högskoleutbildning som föreslås lokaliserad till bl. a. Östersund kan gynna en utbildningssamverkan mellan civila och militära utbildningsanstalter där.

SOU 1974:5 1 Utveckling av betydelse 147

10.2 Förändringar inom försvaret

10.2.l Organisation

Som främst av 1972 års försvarsbeslut kommer såväl fredsen följd att undergå under 1970som krigsorganisationen väsentliga förändringar och 1980-talen. minskning och anpassning i övrigt till den nya Fredsorganisationens situationen är i vissa fall redan beslutad och i några fall även påbörjad. I andra fall utredningar och försök. Generellt innebär anpassningpågår en främst en ändring av stabs-, mobiliserings- och förvaltningsorganisationen som medför reducering av antalet myndigheter (administrationer) samt till större Den ändrade strukturen av övergång utbildningsenheter. innebär bl. a. en integrering mellan olika förförvaltningsorganisationen härav är det möjligt att minska antalet anvaltningsgrenar. Som en följd ställda inom krigsmakten. Detta gäller i hög grad förvaltningssektorn.

Den ovan allmänt antydda förändringen av krigsmaktens fredsorganisation kommer KFU att ställa nya och ökade krav på den kvarenligt varande inte minst förvaltningspersonalen. Som en följd personalen, - under ett övergångsskede i härav ökar också behovet av utbildning betydande omfattning. Av de förhållanden, som är av särskild betydelse för framförallt och som i nuläget kan överblickas utbildningsfrågorna med av säkerhet, vill KFU särskilt framhålla följande. någorlunda grad I central instans kommer bl. a. FMV nya organisation att ställa krav främst för den civila personalen. Samtidigt förpå en vidgad utbildning, svåras av inomverksutbildningen omledning och genomförande genom av vissa delar av verket. Däremot torde viss utbildning för lokalisering enheter som lokaliserats till samma ort som andra centrala myndigheter - t. ex. Karlstad - sätt kunna samordnas med dessa enhzeters på olika utbildning. - och i vissa fall redan beslutad - KFU utgår från att även väntad av andra centrala myndigheter kommer att medföra likomorganisation nande utbildningsproblem. I lägre regionala och lokala instanser kommer de beslutade omorganisationerna av försvarsomrâden och arméförband, örlogsbaser och kustartilleriförsvar samt flygflottiljer att medföra särskilda utbildningsbehov såväl i samband med övergången till de nya organisationsformerna som Detta bl. a. med att förvalti fortsättningen. sammanhänger avseende och intendenturtjänst blir integrerad ningsverksamheten tygoch kommer att bedrivas i större organisationsenheter vilket medför

vidgade arbetsområden bl. a. för den ledande förvaltningspersonalen. kan antalet och kompaniofficerare minskas. Vissa Därigenom regementssom omhänderhafts av dessa officerare kommer att omarbetsuppgifter fördelas till annan Även denna kommer sålunda att få förpersonal. ändrade ofta mera och krävande än de arbetsuppgifter, ansvarsfyllda nuvarande. leder emellertid även till en minskning av den Utvecklingen verkställande vilket medför ökade krav såväl på denna driftpersonalen, personal som på arbetsledningen.

148 Grundläggande överväganden

Nämnda förhållanden bör mötas bl. a. med en breddad utbildning av alla berörda. I viss utsträckning har kompletterande utbildning för den av omorganisation närmast berörda personalen redan påbörjats. Från KFU synpunkter är emellertid utbildningens omfattning och inriktning på längre sikt av större intresse. Krigsorganisationens framtida utformning har ännu inte fastlagts. KFU har därför gjort sina överväganden med utgångspunkt i nuvarande krigsorganisation, dock under hänsynstagande till de ändrade förhållandena inom främst lägre regional/lokal instans. Sammanförandet av försvarets intendenturkår och fälttygkåren till en gemensam kår - försvarets intendentkår - 2), kommer (jfr kapitel också att medföra särskilda utbildningsproblem. Å ena sidan bör sålunda personalen i denna kår vara placerbar i ett stort antal befattningar inom hela krigsmakten, vilket kräver en både bred och djup utbildning. Å andra sidan torde den som t. ex. omplaceras till annan försvarsgren efter flera års tjänst i kåren vilja förnya sina kunskaper om den nya försvarsgrenens problem, även om han fått nämnda breda utbildning. För KFU är därför och inriktning å utbildningens omfattning bl. a. en avvägi ningsfråga av stor vikt. Problemställningen är härvid främst vad som l skall inrymmas i en kompetensgivande utbildning och vad som skall hänföras till återkommande utbildning samt i vad mån den förra utbildningen skall ha samma slutmål för alla deltagare. KFU återkommer härtill i kapitlen 12 och 13. Problemet är för övrigt likartat för all kårbunden personal, vilket bl. a. framgår av kapitlen 16, 19 och 20. Den tekniska utvecklingen på materielområdet liksom utvecklingen av de administrativa systemen torde fortgå kontinuerligt. All personal måste sålunda successivt läras (och läras om) att utnyttja alltmer komplicerad materiel och nya kvalificerade hjälpmedel. Kraven på att fredsorganisationen skall vara rationell och resursbesparande skärps efter hand. Därför måste all förvaltningspersonal i ledande ställning kunna tillämpa företagsekonomiska principer, t. ex. kostnads/intäktsanalys m. m. på det ekonomiska området.

10.2.2 Arbetsmiljö och förvaltningsdemokrati Såsom anförts ovan medför omorganisationen inom främst lägre regional/lokal instans att ansvarsfulla uppgifter måste delegeras i alla nivåer i större utsträckning än tidigare. Enligt KFU bör detta ses som en riktig utveckling och ett normalt förhållande inom alla ledningsorganisationer. På grund av otillräcklig utbildning i att leda och ta ansvar har arbetsfördelningen i många fall inte blivit sådan att de personella resurserna effektivt kunnat utnyttjas. Från KFU synpunkter är det sålunda väsentligt att personalen i alla instanser och nivåer, oavsett personalkategori, får en utbildning, som ger den de kunskaper och färdigheter som erfordras för aktuell befattning. Inom hela arbetsmarknaden ägnas f. n. ett mycket stort intresse åt demokrati- och arbetsmiljöfrågor. Krigsmakten utgör härvid inget undantag. Kraven på olika former av medbestämmanderätt och andra

Utveckling av betydelse 149

reformer samt förbättring av de personaladministrativa

arbetsrättsliga funktionerna har på senare år växt sig allt starkare. Försök, som har gjorts med målstyrning och s. k. självstyrande grupöver den egna arbetsper, har bl. a. givit belägg för att ökat inflytande situationen arbetstillfredsställelsen. Utformningen av ett sådant gynnar medinflytande (samverkan) kan ske på olika sätt och i olika grad. Ett kommer att förgemensamt drag torde dock vara att ledningsfunktionen samarbets- och beslutsformer som ändras med bl. a. mera demokratiska

följd. I juni 1973 lades fram ett betänkande (SOU 1973:28) av styrelse- - STRU - med förslag till representation reprcsentationsutredningen för de anställda i statliga myndigheters högsta beslutande organ. Kungl. av Majtt har till 1974 års riksdag lagt fram en proposition på grundval har godtagit propositionen och detta betänkandets förslag. Riksdagen innebär deltagande i sina resp. verks beslutsprocesser. personalens (Se närmare kap. 25.) - har antagit Kungl. Majzt förslag 1973 års riksdag -- höstsessionen nr 177 om sådan ändring i statstjänstemannalagen att de i proposition offentliganställdas inflytande ökar på frågor som rör annat än myndigheternas verksamhet. Lagändringen, som trädde i kraft 1 januari 1974, innebär bl. a. att i fortsättningen skall kunna

personalutbildningsfrågor

regleras genom kollektivavtal. KFU medför en sådan utveckling som här ovan Enligt uppfattning berörts ökade utbildningskrav på alla nivåer.

10.2.3 En kommande enhetlig befälsordning

1973:128 redovisat de principer som bör Kungl. Majzt har i proposition till för en enhetlig befälsordning inom det militära förligga grund svaret. har inte haft något att erinra däremot. Eftersom Riksdagen riksdagen redan 1971 bl. a. uttalat att arbetet med att ta fram en ny skulle bedrivas med kraft, torde krigsmakten komma att befälsordning relativt snart få en ny befälsstruktur i enlighet med vad departementschefen anfört i propositionen. KFU utvecklar i kap. 12 (12.4) vissa synpunkter på verkningarna av en sådan reform.

150 Grundläggande överväganden

Vuxenutbildning. Den vuxen-

studerande. Utvärdering. Betyg

I detta kapitel tar KFU upp vissa allmänna aspekter på utbildning av vuxna. Utgångspunkten är en diskussion kring olika former för samband mellan:

grundläggande utbildning i allmänna skolväsendet yrkesutbildning praktik och yrkesverksamhet.

Sambandet mellan dessa komponenter i försvarets förvaltningsutbildning karaktäriseras. Dessutom berörs allmänt vuxenutbildning, planering och utvärdering av utbildning för vuxna samt vad som i dessa hänseenden har relevans för förvaltningsutbildning inom försvaret.

l l.1 Utbildningssekvenser För den yrkesverksamme finns ingen engångsutbildning som är tillräcklig för att garantera en effektiv yrkesverksamhet allt framgent. Kunskaper och färdigheter föråldras eller kan bli oanvändbara och fordrar därför successiv förnyelse eller ändrad inriktning. I det följande berörs hur utbildning och yrkesverksamhet kan tänkas alternera under en individs yrkesaktiva tid och i vilken utsträckning utbildningen är en direkt förberedelse för yrkesverksamheten. I tablå 11:1 redovisas några former för samband mellan yrkesverksamhet och olika typer av utbildning, här benämnda sekvenser, som kom- i menteras i anslutning till tablån. Av tablå och kommentarer framgår också vilken utbildning som kan tänkas inriktad mot yrkesverksamhet inom förvaltningsområdet.

Vuxenutbildning 151

Tablå 11:l Samband mellan utbildning och yrkesverksamhet I sekvenserna anges tidsföljd men utan tids- och volymskala. SEKVENS

4 ____ P

G v v* / l F F

P/(P) Teckenförklaringar L- - - -I = yrkesverksamhet m = utbildning i = skeden där utbildningen kan vara inriktad mot förvaltningsområdet G = grundläggande obligatorisk utbildning G+ = kompletterande grundläggande utbildning Y = grundläggande fackinriktad yrkesutbildning gymnasieskola, högskola Yx = = grundläggande icke specialiserad yrkesutbildning P = praktik, studietjänstgöring (P) = begränsad praktik, se 11.1.2 F = fortbildning V = vidareutbildning I = introduktionsutbildning

Sekvens l I en del utbildningssammanhang kan man se utbildningen som ett mål i sig själv och de yrkesanknutna inslagen såsom tillämpningsskeden. Målet med dessa starkt begränsade praktikperioder (P) är då att stödja och förstärka vad utbildningen ger abstrakt, principiellt och applikatoriskt. Praktiken - i den mån den förekommer - är till största delen en hjälpfunktion och breddar vägen för den fortsatta utbildningen, varvid det övergripande målet för utbildningen inte i första hand är yrkesverksamhet inom ett klart avgränsat område. I stället avses utbildningen ge en relativt ospecialiserad grundförutsättning, Y, för en kommande yrkesutbildning inom ett fack eller en grupp av närbesläktade fack. Denna typ av utbildning återfinns t. ex. i gymnasieskolans treåriga linjer och de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna. Men dit måste också den del av den akademiska utbildningen anses höra, som inte är knuten till fackhögskolor, alltså exempelvis alltjämt mer-

152 Grundläggande överväganden

parten av den utbildning som bedrivs vid juridisk och filosofisk fakultet. Förslag till utbildningslinjer i den blivande högskoleutbildningen har framlagts av 1968 års utbildningsutredning bl. a. för utbildning inom filosofisk fakultet att genomföras 1976/77. Av detta framgår, att de drag som berörts i samband med nuvarande juridiska och filosofiska fakulteter i stor utsträckning kommer att återfinnas även i den föreslagna högskoleutbildningen. Denna grundläggande utbildning förutsätter före verksamhet inom ett visst yrke eller yrkesområde ytterligare specialiserande yrkesutbildning, Y. Med några få undantag genomförs den hittills berörda grundläggande utbildningen vid gymnasie- och högskola fortlöpande, utan avbrott i form av obligatoriska praktikperioder, fram till den punkt då den egentliga yrkesutbildningen sätter in.

Sekvens 2 En mer avgränsat yrkesinriktad utbildning återfinns i flertalet av gymnasieskolans 2-åriga linjer och i fackhögskoleutbildningen. Behörighetskraven för tillträde till gymnasium och fackhögskola är formellt knutna till allmänna skolväsendet, nämligen genomgången obligatorisk grundskola respektive vissa uppnådda resultat vid genomgången angiven särskild typ av gymnasial utbildning. Något krav på förpraktik ställs i allmänhet inte, även om sådan i en del fall räknas en sökande till godo. Vid fazkhögskolorna och de yrkesinriktade gymnasielinjerna omväxlas utbildning, Y, med tillämpningsskeden i form av praktik, P. inom den yrkesverksamhet till vilken utbildningen syftar. Praktiken fungerar härvid som stöd för utbildningen men också som en förberedande introduktion på arbetsmarknaden. Utbildning och praktik samverkar mot ett gemensamt övergripande mål: att skapa en arbetslivsanpassad yrkesfungerande individ.

Sekvens 3 En variant av sekvens 2 förekommer inom försvaret. Det är nämligen inte alls ovanligt att personal som söker sig till utbildning inom försvaret vid tillträdet till den förberedande yrkesutbildningen har ofullständig grundläggande utbildning vid gymnasieskola. I sådana fall bereds tillfälle till komplettering av grundutbildningen, G+, upp till den nivå som den kommande verksamhetsnivån fordrar. Det ger då en utbildningsgång som framgår av tablå 1l:1. Efter avslutad grundläggande yrkesutbildning, Y, alternerar yrkesverksamhet med utbildningsskeden av växlande periodicitet. Utbildningen är härvid ett led i personalutvecklingen och syftar till att öka eller i varje fall bibehålla individens kapacitet inom hans nuvarande verksamhetsområde. Detta görs genom så kallad fortbildning, F (se i l x kap. 1). Utmärkande för målgruppen för fortbildning är att den redan 1 l har arbetslivserfarenhet genom längre eller kortare yrkesverksamhet. i l Till skillnad mot i den grundläggande yrkesutbildningen finns det i l 4 fortbildning rika tillfällen att anknyta till redan vunna yrkeserfarenheter.

Vuxenutbildning 153

erfarenhetsprofil kan variera Även om visserligen kursdeltagarnas för givande konkretiseringar, högst avsevärt finns goda förutsättningar blir naturlig. Samoch den ständiga knytningen till yrkesverksamheten för att kursdeltagaren i anslutning tidigt är ju utsikterna gynnsamma att meningsfullt omsätta sina nytill avslutad utbildning skall få tillfälle

förvärvade färdigheter i praktiken.

Sekvens 4

inom företag och förvaltning En annan form av personalutveckling individen för verksamhet inom är den som är inriktad på att utbilda vidareutbildning, V eller nya arbetsområden. För detta anordnas vidgade följs upp med fortbildning, F, inom det vidgade (se även kap. 1), vilken och eller nya området. Vad som ovan sagts om erfarenhetsanknytning i allt väsentligt även vidareutbildkonkretisering i fortbildningen gäller

ningsskeden.

Sekvens 5

med sekvenser- Slutligen bör också nämnas ännu en sekvens som i likhet na 3 och 4 är alltigenom yrkesinriktad, men där inget behov av kom-

förefinns. Dessutom saknas förutpletterande grundläggande utbildning bakåt i tiden som utmärker fortsättningar för de yrkesanknytningar

och vidareutbildning. I detta fall rör det sig om introduktion bildning som kommer från avslutad utbildning vid grundav nyanställd personal

skola, gymnasieskola eller högskola.

inom försvaret Utbildningssekvenser för förvaltningsutbildning

av tablå 11:1 kommer förvaltningsutbildning att i huvudsak Som framgår i sekvenserna 4 och 5. Därvid kommer den numerärt finnas företrädd

stora gruppen att vara elever i utbildning av typ sekvens 4 dvs. med

företrädesvis inom försvaret och startpunkt i tidigare yrkesverksamhet verksamhet med nyförvärvad eller de kommer att utbildas för fortsatt

kapacitet inom försvarets förvaltningsområde. utvidgad för introduktionsutbildning i sekvens 5 utgörs av ny- Målgruppen

anställd civil personal.

11.2 Återkommande utbildning

för försvarets förvaltningsutbildning är att den förutsätter Utmärkande eller kortare efter lägst

yrkcsanknytning eller längre yrkesverksamhet

är också vad man avslutad obligatorisk skolutbildning. Utbildningen men övervänumera kallar vuxenutbildning, i viss mån på gymnasial

nivå. gande på eftergymnasial som förs mot bakgrund av de förändringar I den utbildningsdiskussion möter man termen återsom det allmänna utbildningsväsendet undergår Därmed menar man att fortbildning och yrkeskommande utbildning. sedan länge tillämpat bl. a. verksamhet alternerar på ett sätt som man utbildningsperioder i möjinom försvaret, där långa sammanhängande

inlagda perioder av yrkesverksamhet.

ligaste mån har undvikits genom

154 Grundläggande överväganden

Man ser inom försvaret den i den fortlöpande tillämpningen verkliga arbetssituationen som en nödvändig förutsättning för en meningsfylld yrkesutbildning.

11.3 Utbildningen och de vuxenstuderande

De pedagogiska frågorna kring den vuxenstuderande har under senare år blivit föremål för ett allt starkare intresse. Tidigare var man mindre benägen att se vuxna elever som en målgrupp för utbildning med egna behov och krav i fråga om metodisk planering. Ungdomsutbildningen var till relativt nyligen normgivande även för utbildning av vuxna trots att vuxengruppen ganska länge varit stor nog för att kunna göra anspråk på att få sina speciella problem och behov tillgodosedda. Vid den kartläggning av vuxenutbildningen i Sverige som gjordes 1968 fann man, att redan då närmare 1,5 milj. individer ägnade sig åt vuxenstudier av något slag. Sedan dess har antalet ökat.

1l.3.l Allmänna förutsättningar för vuxenutbildning Det är att stor del obestridligt av statlig och kommunal vuxenutbildning genomförts med hjälp av lärarkrafter som själva inte är utbildade för speciellt vuxenutbildningen eller för att undervisa över huvud taget. Egentligen först under de senaste två, tre åren har lärarutbildning anpassad för vuxenutbildning förekommit vid lärarhögskolorna, alltjämt dock i relativt begränsad omfattning. Inom näringslivet har man däremot en ganska lång vuxenutbildningstradition och där för övrigt all utbildning är vuxenutbildning. Samma sak gäller den långa traditionen i statlig och kommunal inomverksut-

bildning, inbegripet även försvarets utbildning.

113.2 De vuxenstuderandes betingelser Vad iir det då som särpräglar de vuxenstuderande och vad är skillnaden mellan dessa elever och dem i barn- och ungdomsutbildningen? Den vuxenstuderandes situation framför präglas allt av att han/hon befinner sig i den av fri vilja och i allmänhet själv fattar beslutet att försätta sig i den. Detta kan i viss mån minska de problem som uppstår till följd av att den vuxenstuderande befinner sig i en annan livssituation än den ungdomsstuderande. Den vuxne har bakom sig längre eller kortare erfarenhet av förvärvslivet, kan ha hunnit bilda familj, har från sin synpunkt berättigade krav på materiell etablerade sociala standard, kontakter m. m. Dessa faktorer medför då också, att om en individ mer eller mindre frivilligt gör avkall på en eller flera av dessa komponenter i sin livssituation för att ägna sig åt studier av något slag tycker han sig ha rätt att ställa förväntningar när det gäller resultatet såväl i fråga om sätt

utbildningsanordningarnas att skapa förutsättningar för den

enskilde att nå optimala studieresultat som studieprestationernas möjligheter att påverka livssituationen i positiv riktning, i samhället, på arbetsplatsen och inom den egna livssfären (ekonomiskt etc.).

1 Eliasson, Höglund = Vuxenutbildning i Sverige (Utbdep. 1971:1)

Vuxenutbildning 155

Hittills har här i resonemanget kring den vuxne i en studiesituation i första hand berörts ramfaktorer som indirekt påverkar den vuxnes sätt Även i det egentliga studiearbetet att reagera i utbildningsprocessen. företer den vuxne drag som skiljer honom/henne från ungdomsstuderande i samma Den vuxne har ett starkare behov av studiebelägenhet. att kunna relatera stoff till genom erfarenhet redan kända fakta rfytt och företeelser och vill kunna samband mellan det skapa ett organiskt nya och det välbekanta. Eftersom för den vuxne i mindre utsträckning än för ungdomseleven stoffinlärning är ett acceptabelt mål i sig själv och det medvetna inlärandet uppfattas som mödosamt, strävar den vuxne efter att dessutom selektiv inlärning minska stoffmängden och genom koncentrera sig på vad som är absolut centralt enligt elevens egna värderingar. Enighet tycks råda om att minnesfunktioner förändras med åren och blir mer tidskrävande och det s. k. mekaniska på så sätt att inlärning minnets avtar. Däremot är frågan om åldersbetingade förkapacitet ändringar av minnets stabilitet alltjämt föremål för diskussion. En gradvis nedsättning av synen och ibland även hörseln hör snarare till regeln än till undantagen. l gengäld har den vuxne studerande försteg framför ungdomen genom att han har ett angivet mål eller behov klart för sig, inte sällan relaterat till tidigare och kommande yrkesverksamhet, att han är mer medveten om vad uthållighet och omsorgsfullhet betyder i en arbetssituation och genom att han bör ha blivit mer förtrogen med sin egen kapacitet och hur han skall organisera sin arbetsinsats för att få ut mesta möjliga av den. Detta betonar vikten av att eleven får en klar uppfattning av målet för utbildningen och delmålet för det aktuella avsnittet.

l1.3.3 Planering med hänsyn till vuxeneleven har man, jämfört med ungdomsutbildningen, mindre I vuxenutbildningen möjligheter att gruppera eleverna efter något så när likartad utbildningsbakgrund, yrkeserfarenhet och studiekapacitet. Detta gör det helt meatt t. ex. tala om genomförd undervisning om man därmed vill ningslöst ttttrycka en inlärningseffekt. Av större betydelse är i stället hur utbildmed hänsyn till de vuxenstttderandes förkunskaper, stuningen planeras dicvanor och erfarenhetsområden samt i vilken tttsträckning man strävat efter och lyckats anpassa inlärningssituationen efter varje elevs särskilda förutsättningar. Av detta följer att utbildningen måste bli i stor utsträckning individualiserad, vilket i sin tur förutsätter - dvs. kartläggning av målgruppen för utbilden ingående elevanalys ningen - en aktiv och elastisk som bygger upp för indiutbildningsplanering viden anpassade inlärningssituationer - läromedel för målgruppen lämpade en rik repertoar av hjälpmedel -- av utbildningens effektivitet ett system för utvärdering möjligheter att utvärdera individuella prestationer.

156 Grundläggande överväganden

För att uppnå en effektiv utbildningsplanering fordras emellertid dessutom medverkan från elevernas sida. Vad som särskilt bör uppmärksammas vid planering av utbildning avsedd för vuxna är alltså den enskilde studerandes dels från studiesocial utbildningssituation synpunkt och dels från studieteknisk synpunkt, dvs. med hänsyn till de speciella karaktäristika som kan sägas utmärka den vuxnes sätt att lära och hur detta sedan är kopplat till mediafrågor. former och metoder, läromedel och hjälpmedel etc. I fråga om de vuxenstuderandc som är målgrupper i förvaltningsutbildning inom försvaret har KFU deras situation granskat ur två synvinklar, nämligen studiesocialt (studiesituationen 11.4) och studietckniskt (Inlärningssituationen 11.5).

l 1.4 Studiesituationen

I studiesituationen sådana inbegrips förhållanden/fakta som påverkar studiearbetet utan att vara direkt knutna till undervisningen. Dessa bakgrundsfakta kan ändå vara avgörande för huruvida eleven får tillfälle att göra sig själv rättvisa i studierna eller ej. KFU har därför i medvetande om detta tagit upp frågor av studiesocial karaktär redan i enkäter och vid intervjuer (kap. 8) med tidigare elever i kurser med förvaltningsinnehåll. De problem som kan tänkas komma att uppstå för eleverna varierar givetvis beroende på kursens i tiden. Litsträckning Ju längre kurstiden är, desto mer avgörande kan de studiesociala problemen bli för den enskilde. På en kurs omfattande är det i första hand varnågra veckor dagliga praktiska detaljer som kan verka störande; kosthåll, förläggning, allmän trivsel etc. En längre tids bortovaro från hemorten medför däremot sociala komplikationer i en annan dimension. Bostadsförhållanden på studieorten blir mer avgörande, liksom tillgången till lokaler för ostörda enskilda studier. De ekonomiska konsekvenserna av en tidskrävande utbildning blir omfattande och då inte bara för kursdeltagarna själva, utan kanske också för deras familjer. Behov av familjebostäder uppkommer och därmed också önskemål om förvärvsarbete för maka och om tillgång till skolutbildning för barn. Givetvis måste också säkerställas att skolorten inte enbart kan erbjuda utan utbildning även har sociala resurser för såväl kursdeltagarna som deras anhöriga, om något som är nödvändigt man skall kunna förvänta sig ett fullgott utbyte av en utbildningsinsats som under en längre period gör ett ingrepp i den enskildes tillvaro. KFU har uppmärksammat dessa frågor och redovisar sina synpunkter och slutsatser i främst kap. 25. Det är ofrånkomligt att det relativt långa tidsperspektivet i viss mån inverkar på precisionsgraden i slutsatser och förslag. KFU begränsar sig därför till att notera vad som mot bakgrund av tillgängligt faktaunderlag kan bedömas relevant för situationen i slutet av l970-talet.

Vuxenutbildning 157

l l.5 Inliirningssituationen

Under denna rubrik kommer att tas upp en del spörsmål kring vuxenutbildningsmetodik som har inverkan på planering av förvaltningsutbildningen inom försvaret och som anknyter till vad som anförts i 11.3.3.

1 1.5.1 Målgrupperna

Såsom framgår av de i kap. 13-22 föreslagna kurserna och målgrupkommer variationsvidden, dvs. avståndet mellan perna för dessa kurser extremvärdena inom den enskilda målgruppen ibland att bli avsevärd i fråga om såväl ålder och yrkeserfarenhet som utbildningsbakgrund och studievana. Detta blir framförallt fallet vid de tillfällen då utbildningen är vertikalt integrerad t. ex. med chef och medarbetare i samma kurs. Där är ju inlärningssituationen dessutom komplicerad av att utbildningsmålet varierar inom målgruppen och kan komma att vara individuellt för varje gruppmedlem. Enda möjligheten att åstadkomma denna anpassning till eleven är att man vid uppläggning av utbildningen förfogar över erforderliga elevdata för att kunna bedöma vilka förväntningar eleven har skäl att ställa på studieresultat och utbyte av kursen och dessutom vilka prestationer man som lärare/kursledare har rätt att förvänta sig av resp. elev. I någon mån kan det då också bli möjligt att förutse -- och i viss mån för utbildningen tillgodogöra sig gruppdynamiska effekter, samtidigt som man måste vara beredd att neutralisera icke önskvärda bieffekter.

l 1.5.2 Elevmedverkan I l1.3.3 har sagts att den individanpassade utbildningen måste bygga på att eleverna själva har möjlighet att påverka uppläggningen och medverka vid genomförandet.

Indirekt påverkan Påverkan görs å ena sidan från elevsynpunkt sett indirekt genom att utsom skolan kommer att ha för bildningen anpassas till de förhandsdata ålder, yrkeserfarenhet, studievana och varje elev, nämligen angående I varje fall de tre senare har väsentlig betydelse vid utbildningsbakgrund. både planering och utformning av inlärningssituationen.

Direkt påverkan Den direkta påverkan å andra sidan sker genom att elever ger kursledningen synpunkter på utformning av kursen såsom sådan och hur stoffet bör arrangeras för att möjliggöra önskvärd inlärning. lämpligen Det kan förefalla att man i utbildning skall tilltämligen självklart, godogöra sig eleverfarenheter, men i realiteten visar sig återkopplingen svår att systematiskt förfrån elever till utbildningsutformning mycket i större skala än genom en kursvärdering av eleverna omedelverkliga bart före kursavslutningen. Denna form av systemutvärdering kan ha

158 Grundläggande överväganden

sin betydelse genom att närproblemen berörs, men kursens egna elever kan ju i första hand ha synpunkter på metoder, läromedel. hjälpmedel och studieanordningar i övrigt. Av större betydelse för kursutformningen i stort är däremot den uppfattning om kursen som tidigare elever har efter ett års, två års och tre års praktiserande i yrket av de kunskaper, färdigheter och ev. attityder som kursen gav. Genom sina praktiska kursutvärderingar i yrkesverksamhet är de i stånd att ge information av betydelse för utformning av inlärningssituationen, kursstoffet, den tidsmässiga former dispositionen, för studiearbete, samverkan ämnen emellan m. m. Inte minst bör det förhållandet att tidigare elever har möjlighet att relatera

förvaltningsutbildningen till den yrkessituation de mött tillmätas

betydelse. Den vägen kommer mycken erfarenhet att finnas tillgänglig. Denna bör också komma till utbildningen godo genom att stoffet utformas så att det utan omfattande omstrukturering är applicerbart på den tillämpningssituation kursdeltagaren kommer att möta efter kursens slut. Det är ju ändå yrkesverksamheten efter kursen som motiverar kursens genomförande. Det är också denna typ av fördröjd kursvärdering som tillfört KFU

många väsentliga synpunkter på nuvarande

förvaltningsutbildning genom

den genomförda enkäten med elever vid tidigare förvaltningskurser. Se redovisning i kap. 8. KFU finner att detta bör vara en form för insam-

ling av information angående utbildningens uppläggning m. m. som bör sättas i system (se vidare i kap. 26). Genom sådan återföring av erfarenheter skapas en typ av garanti för att undervisningens innehåll är relaterat till en aktuell yrkesverksamhet.

Myndighetskontakt

l 1.5.3

KFU anser att fortlöpande kontakter mellan företrädare för vederbörande myndigheter och de för

förvaltningsutbildningen ansvariga bör

komma till stånd, eftersom detta åir ett grundvillkor för att utbildningen alltid skall kunna hållas i fas med utvecklingen inom förvaltningsområdet. Se vidare i kap. 26.

ll.5.4 Läromedel och hjälpmedel

Genom information om elevernas studiesitttation, målgruppens struktur beträffande förkunskaper, yrkeserfarenheter och Studieteknik. nuvarande och tidigare elevers synpunkter på utbildningen samt berörda myndigheters anvisningar om kursinnehållet får man fram faktorer som är av-

görande för planeringen såväl av utbildningen som sådan som av inlär-

ningssituationen. Innan man kan planera inlärningen måste man emellertid också ha klart för sig förutsättningar i fråga om läromedel och hjälpmedel. Vilka läromedel kan man tänkas förfoga över? Vilken typ av studiematerial lämpar sig bäst för eleverna, ämnet och målet för kursen? Vilka läromedel kan tänkas bli erforderliga utöver dem som redan står till buds?

Vuxenutbildning 159

är också hjälpmedelsfrågorna om re- Knutna till dessa bedömningar med olika kombinationer av text, bild och ljud, presentationsformerna och vilka tekniska hjälpmedel för olika media dessa representations-

former förutsätter. KFU till läromedel och läromedelsutveck- I kap. 26 återkommer vill dock betona, att förutsättningarna för att man i försvarets ling. KFU skall kunna överbrygga skillnaderna inom målförvaltningsutbildning och kunna nå de uppställda målen inte får vara avhängiga grupperna man läromedel o:h av huruvida i utbildningen disponerar lämpliga förutsätter därför att resurserna i detta hänhjälpmedel eller ej. KFU för att kunna alla rimliga behov med seende dimensioneras tillgodose hänsyn till Litbildningsmålen.

1l.5.5 Metoder

I de föregående avsnitten 11.3-1 1.5.4 har berörts de socialpsykologiska, inlärningspsykologiska och materiella faktorer som kan påverka vuxenutbildning. De ger tillsammans utbildningens förutsättningar i fråga om motivation, individualisering och samverkan. Nästa steg i utbildningsplaneringen blir då att disponera utbildningen metodiskt, dvs. att bedöma vilka metoder som kan mest effektivt skapa förutsättningar för en viss grupp elever att tillgodogöra sig ett visst stoff eller en viss färdighet inom en viss tidsrymd. Därvid bör strävan vara att göra elevernas aktiva insats så stor som även om utbildningsinnehållet kan medföra högst varierande möjlig, grad av elevaktivitet. Som exempel på mera elevaktiva metoder kan nämnas självinstrueranoch inbasketövningar etc., de material, simulatorträning, praktikfall medan däremot TV- och radioundervisning, demonstrationer och föreär relativt Den välavvägda metodplaneringen fordläsningar elevpassiva. förberedelsearbete vid utformningen av inlärningsrar ett omsorgsfullt och situationen och ställer således höga krav på lärarens engagemang som KFU genomfört bland möjligheter att engagera sig. I den enkät elever i förvaltningsutbildning för militär personal berördes tidigare studiebesök som inslag i utbildningen. Svaren innehåller uppskattande kritiska omdömen om studiebesök. Det framgår att men också starkt studiebesöken ofta förefallit vara ett höggradigt elevkursdeltagarna utan något påtagligt samband med den.na. passivt inslag i kursen, ibland Även om i kursplanförslagen (kap. 13-22) inte markerats, att studiebesök med fördel kan läggas in i vissa kurser, anser KFU, att ett behov av elevaktiva studiebesök inte sällan föreligger. Förutsättningen är dock ett sådant förberedelse- och planeringsarbete att besöket blir ett meningsfyllt inslag och inte enbart ett avbrott i studiearbetet, att besöket genomförs vid rätt tidpunkt i utbildningen och på sådant sätt att syftet med detta nås samt att den fortsatta utbildningen fortlöpande återkopplar till de intryck och erfarenheter besöket gav. Den metoddiskussion som i övrigt kunde vara intresöversiktliga till till anser KFU sant att ta upp i anslutning förslagen kursplaner

160 Grundläggande överväganden

det vara i linje med sitt uppdrag att begränsa till vad som finns förankrat i kursplanerna i form av uttryckliga förslag om arbetsformer för enstaka avsnitt i några av kursplaneförslagen. De arbetsformer som direkt anges är kompendieskeden och hemstudier, varför KFU i det följande berör dessa och redovisar sin uppfattning om dem.

Kompendieskeden I vissa delmål anges litteraturläsningsskeden eller kompendieskeden. Till sådana förberedande skeden har avsatts stoff där utbildningen inte oundgängligen måste lokaliseras till en utbildningsanstalt och där den direkta lärar- eller handledarinsatsen inte heller är nödvändig för inlärningen. Stoffet kan lika väl presenteras i ett förproducerat läromedel som eleven på egen hand kan arbeta med. är Förutsâittningen emellertid att läromedlen är omsorgsfullt anpassade till elevens studietekniska kapacitet, sannolika förkunskaper och disponibla tid. Lärarens främsta uppgift är att skapa lämpliga förutsättningar för inlärning samt att stimulera deltagarna att handla. Inlärningen är sedan ett resultat av deltagarnas egen aktivitet. För att ett kompendium skall kunna tillgodose kraven på elevaktivitet måste det presentera utbildningsinnehållet så att deltagarna själva, eventuellt med hjälp av kompletterande hjälpmedel, kan skaffa sig instruktion och övning på ett sätt som är stimulerande. Materialet bör alltså vara självinstruerande. De främsta fördelarna med ett sådant material är att deltagarna själva kan bestämma när information skall inhämtas, kan arbeta i egen takt, själva kontrollera inlärningseffekten, repetera det som inte omedelbart förstås samt ta utbildningsavsnittet på beting. Den effektivaste formen är ett programmerat material, men ett sådant är dels mycket dyrbart att framställa, dels mindre intressant för en deltagare som anser sig kunna gå en kortare väg”. Ett väsentligt krav är också att eleven vid början av den kurs kompendieskedet preparerar för får sitt studieresultat utvärderat och att under upptakten av själva kursen täta återknytningar görs till Stoffet i kompendieskedet. Under förutsättning att kompendieskedet helt integreras med övriga delar av kursen, görs väsentliga vinster i fråga om den egentliga kurslängden och lärarinsatser (när väl materialet är utarbetat) samtidigt som eleven får tillfälle att gradvis anpassa sig till att åter befinna sig i en studiesituation, vilket kan vara svårt nog om närmast föregående studietillfälle tidsmässigt är avlägset. KFU är medveten om att höga tekniska krav måste ställas på materialet i ett kompendieskede o:h att det i en del fall kan vålla problem för den enskilde att på hemorten bereda utrymme för arbete med det studiematerial som ingår i ett kompendieskede. Icke desto mindre är KFU beredd förorda en begränsad användning av kompendieskeden om materialet låter sig så väl struktureras att erforderlig studietid och däremot svarande arbetstidsuttag kan anges.

Vuxenutbildning 161

Hemsludier Till skillnad mot kompendieskedena förutsätter hemstudieperioder att delar av kursen genomförts och att perioden infaller under ett avbrott i den kursbundna delen av utbildningen i form av praktikskede, helger, ferier eller annat uppehåll. Eleverna har alltså beretts tillfälle att inhämta visst kursstoff och till detta kan och skall hemstudiematerialet anknyta och ansluta. Eftersom eleven under den redan genomförda delen av kursen bör ha blivit relativt hemmastadd i kurslitteraturen finns det fog för att anta att uppbyggnaden av studiematerialet speciellt för självstudier är mindre angelägen än att hemstudierna täcks av strukturerade arbetsuppgifter som är relevanta i förhållande till inte bara kursmålet utan även studiernaterialet. De synpunkter på utvärdering av studieresultat och på återknytning till självstudiestoffet som anförts beträffande kompendieskeden gäller också hemstudieperioder. Ett villkor för att ett självstudieskede skall fungera är att kursverksamheten efter ett sådant skede inte börjar där föregående kursverksamhet slutade och självstudieskedet började, utan vid skedets slutpunkt. I annat fall inser man snart att ingen arbetsprestation förväntas under ett sådant skede vilket medför förlängning av kursen, övertidsarbete eller nedskärning av målen.

l 1.6 Utvärdering Försvarets förvaltningsutbildning syftar till att utbilda för befattningar med förvaltningsuppgifter inom såväl freds- som krigsorganisationen. Detta är det slutliga övergripande målet för hela utbildningen och det är mot en sådan verksamhet utbildningen hela tiden skall vara inriktad. De underliggande ämnesmålen och delmålen är antingen direkt relaterade till den kommande förvaltningsverksamheten eller indirekt såsom i s. k. basämnen (se vidare kap. 12 m. fl.). Dessa ämnen ingår i förvaltningsutbildningen enbart som förutsättningar för utbildning mot de direkta målen. Oberoende av ämnes/delmålens dignitet eller deras relation till det övergripande slutmålet är en utvärdering av vart och ett av dem från flera synpunkter oumbärlig. Det är först genom utvärderingen av utbildningen man får information om huruvida de uppställda målen nåtts, i vilken utsträckning de nåtts, i vilka hänseenden de inte nåtts och eventuellt också varför de i vissa hänseenden inte nåtts. Utvärdering av utbildningen i förhållande till det övergripande slutmålet, yrkesverksamheten, ger information om den totala utbildningseffekten (se tablå 11:2 A).

Utbildningseffekten utvärderas i arbetssituationen, då den befattnings-

ningsutbildade sätts att fungera i den befattning han utbildats för, varvid man bedömer den enskildes kapacitet, utbildningsstoffets aktualitet och

162 Grundläggande överväganden

dess användbarhet. Det rör sig då enbart om en utvärdering på individnivå. Även i direkt samband med utbildningen bör utbildningseffekten utvärderas genom tillämpningsspel, inbasketprov, applikatoriska exempel och praktikfall. Den utbildande myndigheten utvärderar då antingen gruppens utbildningsresultat och därmed själva utbildningen, eller begränsar utvärderingen till individuella prestationer för att med stöd av individresultaten kunna ge en prognos om individens förutsättningar att fungera i avsedd befattning (se tablå 11:2 B). Vid utvärdering av det samlade utbildningsresultatet i förhållande till respektive ämnes/delmål fås ett mått på effektiviteten i utbildningen sådan den bedrivits fram till utvärderingstillfället, dvs. vilken grad av måluppfyllelse utbildningen möjliggör för ifrågavarande målgrupp. Samtidigt får man också underlag för en bedömning av elevgruppens situation inför ett nytt skede, avsnitt eller ämne, för en bedömning av individualiseringsbehov och av den enskildes förmåga att tillgodogöra sig utbildning av en viss effektivitet (se tablå 11:2 C). Man får sist men icke minst också för handledande och underlag stödjande information till elever (se tablå 11:2 D). Oberoende av vilket syftet är med utvärderingen bör denna vara ett fortlöpande och integrerat inslag i utbildningen redan på planeringsstadiet och inte sättas in först sedan utbildningen avslutats. Detta sker med hjälp av prov, men sådana bör enligt KFU uppfattning inte enbart vara avsedda att ge vissa mätvärden som underlag för individbedömning i betygsättningssyfte utan skall framförallt ge underlag för effektivisering och individualisering av utbildningen, varför de inte bör användas fristående utan som en del av ett läromedel. Av ovanstående framgår, att KFU anser den primära användningen av prov vara att få fram information om

- effektivitet utbildningens - den enskildes förutsättningar att lösa sina befattningsuppgifter den tidpunkt då den kunskapsnivå nåtts som erfordras för att färdighetsträningen skall kunna sättas in (se kap. 12 om kravnivåer).

Prov som stöd vid betygsättning, som kontrollinstrument och som hjälp att rangordna elevprestationer inbördes i förvaltningsutbildningen är enligt KFU av sekundär betydelse. Informationen om utbildningens effektivitet bör givetvis tas in fortlöpande under utbildningens gång, vilket också minskar behovet av ett heltäckande slutprov inom varje delmål eller ämne. Ett avslutande färdighetsprov kan emellertid vara det snabbaste och effektivaste sättet att fastställa när angiven kravnivå för respektive ämnes- eller delmål är uppnått och bör då givetvis också användas. Prov som används i diagnostiserande syfte är inte av något större värde om det inte i anslutning till proven finns planerade differentierade åtgärder med anledning av utfallet av provet.

Vuxenutbildning 163

V Tablå 11:2 Olika komponenter vid utvärdering m. m.

Tablån utgör en översikt över förhållandet mellan olika komponenter för utvärdering mävid Litvärdering (l), formerna (2), vad utvärderingen ter resp. ger (3) samt vad som kan påverkas av resultat och slutsatser av utvärderingen (4).

I 2 3 4 Samband Utvärdering Utfall Konsekvens/ , påverkan

A. övergripande mål tillämpning utbildnings- utbildningsyrkesverksam- effekt innehåll, mål het individ .. B. övergripande :nål slutprov utbildnings- utbildningsmål gTUPP C. (itunes/delmål fortlöpande utbildningens innehåll, metod

mi-..

provresultat vid kurs effektivitet gTUPP D. ämnes/delnzål fortlöpande underlag för metod, indiviprovresultat vid kurs diagnos, pro- duella program i individ gnos, information. betygsättning

11.7 Betyg

Frågan huruvida deltagare i samband med genomförd kurs skall göras till föremål för en samlad, graderad bedömning eller ej är framförallt beroende av följande faktorer - för en tillom kursens omfång, innehåll och inriktning ger underlag förlitlig bedömning av den enskildes väsentliga studieresultat - av tillförlitliga utvärom övriga förutsättningar finns för utarbetande deringsinstrument - utanför kursen. om en slutbedömning fyller något ändamål

kommer - i likhet med annan inomverks- Förvaltningsutbildningen - att inriktas olika huvudmål. utbildning på. två inbördes väsentligt I det ena fallet rör det sig om kompetensgivande, vidareutbildande kurser och i det andra om introduktions- eller fortbildningskurser.

1l.7.l Kompetensgivande utbildning

Graderade i form av slutbetyg finner KFU vara prestationsbedömningar befogade i samband med kompetensgivande utbildning. Den nonnala konsekvensen av utbildningen blir ju nämligen att den kommer att refereras i en urvalssituation såsom merit. Därvid blir alltså ett över från en sökandes sida ett väsentligt betyg studieprestationer urvalsintrument och betygsättandet klart motiverat för ett påtagligt ändamål.

164 Grundläggande överväganden SOU 1974151

Önskvärt är givetvis också att man mot bakgrund av utbildningens kompetensgivande karaktär genomgående kan tillämpa ett absolut utvärderingssystem, dvs. en bedömning mot i förväg angivna kriterier för -olika Detta betygsgrader. med tanke på att till kompetensbedömningen också är kopplat ett rangordningsbehov mot bakgrund av befordringsfrågan, ev. förtur, lönegradsmeritering, kvalifikationshöjning etc. för fasta kriterier inom Förutsättningarna ett så föränderligt område som förvaltning kan emellertid inte bedömas goda. De faktiska förhållandena torde snarare medföra att ett grupprelaterat utvärderingssystem måste komma att tillämpas, där varje grupp är en årskull inom facket. Möjligen kan man tänka sig någon form av utprövningsförfarande från en årskull till en annan. Samtidigt är KFU medveten om att utvärderingsinstrument snabbt kan komma att bli föråldrade, inte tekniskt men innehållsmässigt. Detta talar ofrånkomligen för en grupprelaterad bedömning, där man i stället får förutsätta att ekvivaleringen grupperna sinsemellan finns i urvalssystemet - i så måtto nämligen att grupperna sinsemellan är jämförbara, genomsnittligt sett, såväl vad avser förkunskaper som kapacitet. Kraven för att bli uttagen till en viss kurs får alltså förutsättas inte undergå någon signifikant variation från ett år till ett annat. Skulle emellertid som följd av rekryteringsläge, ekonomiska villkor, befordringsförhållanden eller liknande gruppens struktur bli klart förändrad måste ändå utvärdering och normering hållas intakta, så att det övergripande målet för kursen/utbildningen inte på grund av förändring i målgruppsstruktur förskjuts vare sig mot överkrav eller underkrav i förhållande till den yrkesverksamhet som målet är relaterat till. KFU anser emellertid att betygsfrågan inte kan bedömas separat för förvaltningsutbildningen utan att denna fråga, som av KFU här behandlats översiktligt, bör tas upp i ett vidare sammanhang och bl. a. i anslutning till det militära vitsordssystemet. Dock förordar KFU att slutbetyg sätts vid kompetensgivande kurser.

l 1.7.2 Övrig utbildning

I de fall utbildningens mål är att introducera personal på e.n ny arbetsplats, att fortbilda anställda i de befattningar de redan innehar eller att vidareutbilda dem för nya uppgifter ligger det minst lika mycket i anställningsmyndighetens som den enskildes intresse att få information om huruvida kursdeltagaren uppnått de i kursplanerna kravangivna nivåerna och målen. Detta kan antingen ha formen av ett kursintyg, som går som orientering till myndigheten eller ske som rapportering från genomgången förvaltningsutbildning direkt till kursdeltagarens anställningsmyndighet. KFU förordar ett system med direktrapportering till myndigheten och meddelande till respektive elev, att den anställde de mål för uppnått utbildningen som uppställts för respektive introduktions- eller fortbildningskurs, men anser inte att denna rapportering skall innehålla någon form av graderad prestationsbedömning.

Utbildningens principiella utformning och samordning

Kurs- och ämnesplaner

Enligt direktiven skall KFU bl. a. utreda frågan om förvaltningsutbildningens innehåll och utformning med hänsyn till befattningarnas förväntade framtida krav. Härvid bör möjligheterna att skapa en integrerad utbildning för samtliga kategorier särskilt beaktas (jfr kap. 1). Såsom underlag för sina överväganden och förslag har KFU härvid bl. a. de erfarenheter från studiebesök, intervjuer och enkäter m. m. som redovisats i kap. 9 och som i korthet ger vid handen att det för närvarande finns ett mycket stort inte tillgodosett utbildningsbehov, samt att nuvarande förvaltningsutbildning, särskilt på grund av bristande organisatoriska och personella resurser, röner viss berättigad kritik. KFU har också haft tillgång till vissa underlag som lämnats av PKU (jfr kap. 9). Vidare har KFU att ta hänsyn till de i kap. 10 redovisade förändringarna inom det allmänna skolväsendet och krigsmakten vilkas betydelse för utformningen av en framtida förvaltningsutbildning kan sammanfattas sålunda. Inom det allmänna skolväsendet medför utvecklingen att även framgent högst två av tio ungdomar kan antas ha kortare skolgång än elva år när de börjar sin yrkesverksamhet samt att varje yrkesofficer kommer att ha minst två års gymnasial utbildning utöver grundskolan. Vidare kan utvecklingen av den yrkestekniska högskolan på sikt medföra att krigsmakten inom vissa fack kan rekrytera personal med en bättre yrkesteknisk utbildning än för närvarande. Inom krigsmakten kommer organisationsutvecklingen under 1970- och 1980-talen att ställa nya och större krav på förvaltningspersonalen med bl. a. ett ökat utbildningsbehov som följd. Förväntad övergång från nuvarande befälsordningar till en framtida enhetlig befälsordning inom försvaret öppnar vägar för en utökad integration inom en kommande förvaltningsutbildning. KFU har dessutom i kap. 11 tagit upp vissa allmänna aspekter på utbildning av vuxna samt vad som härvid har relevans för förvaltningsutbildningen inom försvaret och sålunda utgör ett viktigt underlag för dennas utformning och samordning m. m.

166 Grundläggande överväganden

12.1 Förvaltningsutbildningens målgrupper

KFU uppfattning om förvaltningens allmänna uppgift samt dess förhållande till övrig verksamhet inom krigsmakten har redovisats i kap. 1. Av detta framgår att all personal bör ha vissa förvaltningskunskaper samt att den personal som är placerad eller avses placeras i förvaltningstjänst eller som eljest har att handlägga förvaltningsärenden därutöver måste ha ytterligare kunskaper och färdigheter inom förvaltningsområdet. Sistnämnda kunskaper och färdigheter bör berörd personal främst kunna skaffa sig genom sådan särskilt anordnad förvaltningsutbildning varom KFU enligt sina direktiv skall lämna förslag. Konsekvenserna för övrig förvaltningsutbildning inom krigsmakten skall också redovisas. De målgrupper som bör omfattas av den särskilda förvaltningsutbildningen innefattar i stort all personal vid krigsmaktens centrala förvaltningsmyndigheter samt de myndigheter eller delar av myndigheter i regional och lokal instans som väsentligen har förvaltningsuppgifter. Häri ingår också sådan personal som vid dessa enheter är placerad i vissa administrativa stödfunktioner, främst expeditions- och annan kontorstjänst. Däremot ingår inte sådan personal som vid trupp (motsv. vid marinen och flygvapnet) vidtar vissa förvaltningsåtgärder t. ex. enklare materielunderhåll - dvs. som inte erfordrar sådan särskild förvaltningsutbildning som ovan nämnts.

12.1.l Omfattningen av målgrupperna

De målgrupper som med tidigare nämnda gränsdragningar bör omfattas av den särskilda förvaltningsutbildningen har redovisats i kap. 8 där även osäkerheten i tillgängligt siffermaterial berörts. Sammanlagt ca 30 400 ingår i målgrupperna och nära 85 procent utgörs av civil personal. Som en följd främst av 1972 års försvarsbeslut kommer såväl fredssom krigsorganisationen att undergå väsentliga förändringar under 1970och l980-talen, vilket kommer att medföra en relativt omfattande minskning av antalet anställda inom bl.a. förvaltningssektorn. Särskilt berörs den civila personalen härav. Organisationsunderlagen är emellertid ännu inte på lå.ngt när sådana att förändringarna för de enskilda målgrupperna kan anges med rimlig grad av säkerhet. Härtill kommer den osäkerhet som ligger i att åldersfördelningen inom grupperna, vilken mer eller mindre kan påverka utbildningsbehovet, inte är känd. KFU har emellertid, trots nämnda svårigheter, varit nödsakad att bestämma sig för vissa utgångsvärden för sina fortsatta överväganden, vilka närmare framgår av de särskilda utbildningskapitlen. Till ovan angiven personal kan komma sådan som, trots att den t. ex. är placerad inom andra verksamhetsområden, kan behöva någon form av särskild förvaltningsutbildning. KFU bedömer dock att detta inte skall påverka förhållandena i stort. I vissa fall kan små målgrupper för vilka särskild utbildning inte lämpligen bör anordnas bereda vissa svårigheter. KFU återkommer till denna fråga i senare sammanhang.

utfonnning 167

Utbildningens principiella

l2.l.2 Målgruppernas indelning Förvaltningsverksamheten och utbildningen för denna är rikt fasetterad i flera avseenden. Vissa områden är till sin karaktär rent civila, andra är utpräglat militära specialiteter och mellan dessa båda poler finns moment och avsnitt med inslag av civilt material i militärt huvudstoff eller med militär miljöanknytning av civilt stoff. är dessutom synnerligen mångskiftande och represen- Målgrupperna terar - förutom att de tillhör olika - tänkpersonalkategorier samtliga bara utbildningsstadier. form av huvudindelning av målgrupperna har därför varit Någon angelägen att genomföra och då helst en med hänsyn till de befattningar och det ansvarsomfång som befattningsutbildningen inom förvaltningsområdet avser göra kursdeltagarna lämpade att verka inom.

F unktionsområden KFU fann det vara nödvändigt att för detta ändamål strukturera målgrupperna inbördes efter deras arbetsfunktioner och utbildningsbehov. Varken eller tjänsteställningsförhållanden visade sig lönegradsplaceringar då vara rationella indelningsgrunder. Kvar fanns ändå önskemålet att kunna sammanställa större enheter än enskilda målgrupper och att därmed kunna sammanföra likartade eller närbesläktade utbildningsbehov, även om de ingående målgrupperna i andra hänseenden avsevärt skiljer sig från varandra, såväl vad avser sammansättning som verksamhetsfält i stort. Med utgångspunkt i ansvarsfördelningen fann KFU det vara möjligt att sammanföra målgrupperna till funktionsområden, ställda i relation till beslutsprocessen hos de berörda myndigheterna, dvs till beslut som berör underställda myndigheter och enheter samt eventuellt också sidoordnad myndighet. Endast beslut med extern effekt borde härvid ligga till grund för avgränsningen. KFU stannade för tre från varandra funktionellt relativt väl följande områden, benämnda efter befattningshavarnas funktionsavgränsbara sätt i stort, nämligen beslutsfattare handläggare och medarbetare.

Med beslutsfattare avses då befattningshavare som är ansvarig för myndighets beslut. Med handläggare betecknas befattningshavare som är ansvarig för framtagande och utarbetande av underlag för myndighets beslutsfattande och/eller för verkställande av beslut som myndighet fattar under det att medarbetare är den som biträder vid framtagande av underlag för och/eller verkställande av myndighets beslut. KFU är väl medveten om att gränserna mellan funktionsområdena inte är definitiva, utan att beslutsfattare under vissa betingelser kan komma att fungera som handläggare eller medarbetare. Detta är emellertid av mindre avgörande är i stället inom vilket område betydelse;

168 Grundläggande överväganden

huvudfunktionen ligger. KFU använder sålunda i vissa sammanhang funktionsområdena beslutsfattare, handläggare och medarbetare för att bl. a. sammanställa större enheter än enskilda målgrupper.

Personalkategorier KFU har funnit att också indelningsgrunder av annat slag kan vara nödvändiga i andra sammanhang. Inledningsvis har sålunda bl. a. konstaterats att målgrupperna representerar skilda personalkategorier, vilket kan ge en naturlig indelningsgrund. KF U vill dock i detta sammanhang understryka att kategorifrågan som sådan inte ligger inom ramen för utredningsuppdraget. Med hänsyn till att militär och civilmilitär personal ofta har för resp. kategori speciella uppgifter i krigsorganisationen och som regel därav följande särskilda planläggningsuppgifter i fredsorganisationen, är en indelning av målgrupperna efter personalkategorier ibland nödvändig. Härtill kommer att denna personal, till skillnad mot den civila, är sammanförd i personalkårer, vilket också i viss utsträckning utbildpåverkar ningens omfattning och innehåll. I anslutning till målgruppernas indelning efter personalkategorier får KFU erinra om att utredningen funnit att plutonsofficerarnas möjligheter till utbildning och utveckling inom förvaltningsområdet hittills varit alltför begränsade (jfr kap. 9). Äldre plutonsofficerare som är avsedda att övergå till förvaltningstjänst bör därför enligt KFU mening genomgå en grundläggande förvaltningskurs. Syftet härmed bör främst vara att ge dessa plutonsofficerare en plattform för vidare utveckling. Utbildningen bör sålunda inte i första hand syfta till kompetens för vissa bestämda befattningar. KFU lämnar i kap. 13 förslag till en sådan förvaltningsutbildning.

Fack och funktioner

KFU har slutligen funnit att det i vissa sammanhang är nödvändigt att dela in målgrupperna med hänsyn till förvaltningstjänstens olika fack och funktioner.

Sammanfattningsvis får KFU sålunda anföra att det inte varit möjligt att åstadkomma en enhetlig och för alla situationer lämplig målgruppsindelning. De valda indelningsgrunderna har dock möjliggjort de överblickar KFU funnit angelägna.

12.2 Förvaltningsutbildningens struktur

I kap. 11 har redovisats hur utbildning och yrkesverksamhet kan tänkas alternera enligt olika sekvenser under en individs tid yrkesverksamma samt i vilka sekvenser som förvaltningsutbildningen främst torde vara företrädd. I samband därmed används bl. a. begreppen introduktionsutbildning, vidareutbildning, fortbildning och återkommande utbildning. KFU inför

utformning 169

Utbildningens principiella

Inhär ytterligare ett begrepp - grundläggande befattningsutbildning. av följande avsnitt. nebörden i stort av dessa begrepp framgår

12.2.l Introduktionsutbildning

kan innebära stora förändringar även för en person En ny anställning Till en början har därför den nyanställde med lång yrkeserfarenhet. ofta en känsla av osäkerhet. Introduktionen av en nyanställd syftar därför främst till att hjälpa

både den i den anpassningsprocess som nyanställningen nyanställde i dess strävanden att snabbt få en fullgod arinnebär och myndigheten betskraft i den anställda. Ansvaret för introduktionsverksamheten ligger men det praktiska genomförandet kan som regel med på myndigheten, fördel delegeras. måste en individuell behandling av den an- Introduktionen medge ställda och utformas efter myndighetens speciella förhållanden, den nyoch det slag av arbete som skall utföras. Trots anställdas personlighet detta måste introduktionsförfarandet för att bli effektivt systematiseras och i viss mån utvecklas till en rutin. funnit att arbetsplatsintroduktionen, främst av KFU har vid sina studier civil som inte tidigare haft anställning inom sådan nyanställd personal i vissa fall bör kunna underlättas genom introduktionsutbildförsvaret, kurser eller material. En ning i form av lärarledda självinstruerande i denna bör härvid ha samband med viktig del av stoffet utbildning det militära miljökunnandet (jfr avsnitt 123.1).

122.2 befattningsutbildning och vidareutbildning Grundläggande

alla sekvenser, sålunda även de Såsom framgått av kap. 11 omfattar är företrädd, olika perioder av sådan i vilka förvaltningsutbildningen allmän eller yrkesutbildning som förmedlas grundläggande utbildning genom det allmänna skolväsendet. Den som med sådan utbildning samt längre eller kortare yrkesverkbakom i förvaltningstjänst inom försvaret bör samhet sig anställs med en introduktionskurs enligt ovan i den mån det inte är tillfyllest - utbildning i samband som regel ha en särskild befattningsanpassad Denna vidareutbildning bedrivs i avsikt med anställningens påbörjande. att motsvara de krav en ny befattning ställer. att göra deltagaren lämpad sätt kan en officer skaffa sig På motsvarande genom vidareutbildning som erfordras för att kunna övergå från de kunskaper och färdigheter annan militär tjänst till förvaltningstjänst. För att kunna skilja den vidareutbildning som enligt ovan sker i samfrån sådan som genomgås vid band med inträdet i förvaltningstjänst betecknar KFU den förstnämnda typen som grundlägsenare tillfälle, I vissa fall kan denna utbildning även vara gande befattningsutbildning. kompetensgivande. bör vara att kurs- Målet för en grundläggande befattningsutbildning skaffa sig de kunskaper och färdeltagaren genom denna skall kunna

170 Grundläggande överväganden

digheter som erfordras för att fullgöra de arbetsuppgifter vartill utbildningen syftar. Befattningsutbildningen bör härvid inte göras alltför snäv. Detta hindrar dock inte att vissa kurser kan ha mera avgränsade mål. Den grundläggande befattningsutbildningen för militär personal kräver som regel en ytterligare vidgad ram, vilket främst sammanhänger med kårsystemet (se vidare kap. 13, 19 och 20). Varje vidareutbildning som en anställd genomgår efter den första, dvs. den grundläggande befattningsutbildningen, bör ha motsvarande principiella mål som denna. Den bör alltså ge kursdeltagaren möjlighet att skaffa sig de kunskaper och färdigheter som erfordras för de nya uppgifterna. Sambandet mellan de olika utbildningarna ligger främst i att den anställde för varje ny utbildning har bakom sig såväl i tidigare utbildning förvärvade kunskaper och färdigheter som under mellanliggande yrkesverksamhet vunna erfarenheter. KFU i det följande lämnade förslag om grundläggande befattningskurser och andra vidareutbildningskurser är utformade mot bakgrund av ovanstående.

12.2.3 Fortbildning och återkommande utbildning Personal med anställningstid av viss längd bör beredas tillfälle att genom fortbildningskurser följa med i utvecklingen inom det egna verksamhetsområdet, dvs. att hålla kunskaper och färdigheter i nivå med förändrade krav i innehavd befattning. Till följd av fortbildningens angivna mål kan KFU inte redovisa några konkreta förslag om den framtida fortbildningens omfattning och periodicitet. Denna är nämligen inte möjlig att för närvarande bedöma eller ens uppskatta. Varje myndighet bör därför efter hand göra egna beräkningar. KFU återkommer emellertid till denna fråga i samband med sina kostnadsberäkningar. (Se kap. 23 och 28.) Systemet med en sekvens som innefattar vidareutbildning jämte en eller flera fortbildningskurser kallas återkommande utbildning. KFU har i kap. 11 bl.a. erinrat om att systemet med återkommande utbildning sedan länge tillämpats för den militära personalen. I den period av omdaningar som försvaret nu har gått in bör en utvidgad systematisk varvning av förvaltningsutbildning och yrkesverksamhet vara ytterst angelägen. Härigenom minskar nämligen kraven på att redan inför vidareutbildningen av ”befattgöra säkra bedömningar ningarnas förväntade framtida krav” och möjliggörs en successiv och bättre mellan arbete anpassning och utbildning. Samtidigt kan fördelningen av utbildningsresurserna lättare anpassas efter växlande behov. Individen bör också finna större tillfredsställelse i en sådan varvning eftersom den ger både en bredare och en större erfarenhetsbakgrund valfrihet. Förvaltningsutbildningen kan sammanfattande karaktäriseras som en yrkescentrerad, återkommande vuxenutbildning.

Utbildningens principiella utformning 171 sou 1974:51

12.3 Allmänna krav på förvaltningsurbildningen innehåll och Vid sina överväganden angående förvaltningsutbildningens de behov och krav som berörda organisation har KFU sökt analysera

och individer kan ha i skilda avseenden. myndigheter i dess vidaste bemärkelse vållar av- Föränderligheten av arbetsmiljön Det är sålunda svårt att sevärda svårigheter vid en sådan behovsanalys. uttala bestämt om inriktningen av utinom väsentliga områden något av förändringarna. Vilka delar vecklingen samt takten och omfattningen som först blir inaktuella kan därför av dagens förvaltningskunnande klart bedömas. Vidare inträffar inte en förändring samtidigt inte alltid över hela förvaltningsområdet, varför en gammal rutin eller bestämmelse förändringarna medför kan gälla samtidigt med en ny. De fortlöpande av kunskaper och färdigheter. Utockså behov av en ständig förnyelse bildningsinsatsen kan därför inte ses som en engångsinvestering. måste sålunda få sådana resurser Försvarets förvaltningsutbildning och härvid även ta hänatt den kan fungera väl i en föränderlig miljö KFU har i sina överväganden m. m. syn till ojämnheterna i utvecklingen. det bedömda behovet fr. o. m. utgått från att dess förslag skall tillgodose I den mån viss utbildning behöver starta 1970-talets slut och framåt. såsom försöksverksamhet. Därtidigare bör den därför genomföras utbildning, bl. a. utöver torde det bli nödvändigt med viss överbryggande

av nuvarande personals varierande grundkunskaper. på grund skall kunna på ett riktigt sätt krävs som För att åliggandena fullgöras uppfyller för befattningen i fråga gällande regel att befattningshavaren - allmänna eller yrkesbetokrav på sådana grundläggande kunskaper ekonomiska etc. - som meddelas inom det allmänna nade tekniska, skolväsendet. Som en följd bl. a. av den i kap. 10 redovisade utvecklingfrån att sådana kunskaper förvärvats en utgår KFU i sina överväganden 12.2.l). KFU förutsätföre förvaltningsutbildningens början (jfr avsnitt som skall vidareutbildas för förvaltter också att den militära personal, all obligatorisk utbildningstjänst, före utbildningens början genomgått

ning till och som officer. i allmänhet, liksom varje gren, fack eller funktion Förvaltningstjänsten av densamma, kräver - utöver förenämnda grundläggande kunskaper - med de aktuella arett specifikt yrkeskunnande sammanhängande och även individens sida måste betsuppgifterna. Från myndigheternas

det anses som ett rimligt krav att varje anställd genom krigsmaktens kan skaffa sig dessa kunskaper och färdigheter. förvaltningsutbildning från den egentliga förvalt- Såsom framgått av kap. 1 har dock KFU som är rent militär, tekningsutbildningen undantagit sådan utbildning

etc. för så vitt den inte utgör ett led i den berörda pernisk, medicinsk sonalens förvaltnings-, underhålls- och miljökunnande. KFU vill i detta sammanhang särskilt framhålla att krigsmaktens

invecklad materiel och annan utrustning i många fall är dyrbar och/eller omdöme och varför dess handhavande kräver stor noggrannhet, gott

En alltför utbildning kan därför leda till stora skador skicklighet. ytlig konsekvenser. Det är härvid också väsentligt att och andra ekonomiska bl. a. arbetarskydd och ergonomi ges ett relativt stort utrymme.

172 Grundläggande överväganden

Utöver rena fack- eller yrkeskunskaper måste utbildningen som regel också meddela viss kring- eller miljökunskap. Det s. k. militära miljökunnandet utgör härvid en viktig faktor till vilken KFU återkommer i avsnitt 12.3.1 nedan. I övrigt bör kännedom om angränsande arbetsuppgifter m. m. hjälpa individen att bättre bedöma egen insats och skapa möjligheter för en god anpassning i arbetsmiljön. Samtidigt underlättas överflyttning till andra arbetsuppgifter. En viss kunskapsmarginal är ofta en förutsättning för snabb anpassning till förändrade krav. Med den strukturomvandling som pågår inom krigsmakten torde man få räkna med ett ökande antal befattningshavare som med varierande tidsmellanrum måste placeras om. Från individens synpunkt är kunskapsmarginalen särskilt viktig, eftersom organisatoriska och andra förändringar eljest kan medföra ogynnsamma konsekvenser för den enskilde. bör därför Förvaltningsutbildningen inte göras för snäv eller specialiserad särskilt som detta dessutom skulle försvåra den integration som enligt direktiven till KFU bör eftersträvas_ (jfr även avsnitt l2.2.1). Demokrati- och arbetsmiljöfrågor intar i dag en central plats i arbetslivet och utvecklingen av företagsdemokrati, samverkans- och medverkansformer m. m. kräver kunskaper för att bli meningsfylld. Detta har också beaktats vid utformningen av kurs- och ämnesplaner.

12.3.1 Militärt miljökunnande

Vid sina studier m. m. har KFU - liksom PKU* tidigare kunnat konstatera att uppfattningen om vad som bör ligga i begreppet ”militärt miljökunnande” varierar väsentligt samt att dessutom behovet av ett sådant kunnande värderas olika. Man kan skilja mellan fyra av militärt huvudtyper miljökunnande nämligen: allmänmilitärt kunnande, taktisk-tekniskt kunnande, användningsmässigt kunnande samt underhållstekniskt kunnande. Det kan konstateras att den militära och civilmilitära personalen som regel värderar miljökunnandet mycket högt. Hos den civila personalen är däremot härom varierande. uppfattningen ytterst Generellt sett torde man dock vara överens om att denna personal skulle kunna arbeta effektivare om miljökunnandet var större än för närvarande. KFU anser att nuvarande system för rekrytering och utbildning av militär förvaltningspersonal, dvs. vidareutbildning av officerare som genomgått all obligatorisk utbildning till och som officer, beaktar såväl freds- som krigsorganisationens behov av personal med ett gott militärt miljökunnande. Härtill kommer den miljöutbildning av inte oväsentlig omfattning som ingår i den grundläggande befattningsutbildningen inom förvaltningsområdet. Den civilmilitära personalen att tilltjänstgör ofta, eller kan beordras fälligt tjänstgöra, i befattningar som automatiskt ger ett miljökunnande. Detta omfattar clock främst det underhållstekniska området samt delar

SOU 1972:3 Personal för tyg- och intendenturförvaltning.

Utbildningens principiella utformning 173

av de taktisk-tekniska och användningsmässiga områdena. Med hänsyn relativt tidigt tjänstgör inom förvalttill att den civilmilitära personalen bör vederbörande myndigheter särskilt beakta att förvaltningsområdet för ledande befattningar bör meddelas först sedan ett ningsutbildning inhämtats. KFU anser dock att även denna tillräckligt miljökunnande utbildning måste innefatta en miljöutbildning som är avpassad för dessa

befattningar. KFU mening varierar den civila personalens behov av militärt Enligt vilket av utredningens tidigare nämnda studier. miljökunnande framgått KFU anser att ett systematiskt uppbyggande av den civila personalens bör leda till såväl kortare inskolningstider som ett bättre miljökunnande Vid mera långtgående behov bör därför utnyttjande av denna personal. den civila till studietjänstgöring, särskild miljöpersonalen ges tillfälle inriktad utbildning m. m. Frågan om utformning m. m. av denna torde KFU I sina efterföljande förslag har emeldock ligga utanför uppdrag. lertid KFU behov som bör och kan tillgodoses i samband vägt in vilka med sådan utbildningsverksamhet som utredningen har att behandla.

12.4 Integrering och differentiering

Såsom inledningsvis anförts bör enligt direktiven möjligheterna att skapa särskilt beaktas. en integrerad utbildning för samtliga personalkategorier KFU tolkning av begreppet integrerad utbildning har framgått av kap 1. Här redovisas syn på integrerings- och diffeutredningens principiella rentieringsfrågorna. KFU framlägger i kap. 23 exempel på olika former för integrering av förvaltningsutbildningen. skall behandla kan såsom framgått av av- All utbildning som KFU snitt 12.2 hänföras till begreppet befattningsutbildning, dvs. den har till mål att utveckla och färdigheter som behövs för att fullde kunskaper som är bundna till befattningar inom förvaltningsområgöra uppgifter - liksom för varje annan form det. För befattningsutbildningen gäller - att den utformas med hänsyn till utbildningsmål, delav utbildning tagarnas förkunskaper och övriga utbildningsförutsättningan (Jfr kap.

ll.) med ett bestämt utbildningsmål i Om deltagarna i en viss utbildning stort sett har samma utbildningsförutsättningar kan man ha ett enhetligt utbildningsinnehåll och en enhetlig utbildningsmetodik. Utbildningen eventuellt olika katekan alltså i princip vara integrerad. Deltagarnas goritillhörighet saknar härvid praktisk betydelse. Om deltagarna däremot har olika förutsättningar måste utbildningsinnehåll och eventuellt även utbildningsmetod anpassas efter deltagarnas olika krav. Utbildningen kan sålunda i princip vara integrerad endast till de delar där förutsättningarna är likvärdiga medan den i övrigt måste vara differentierad. I den mån nämnda olikheter i utbildningsförutsättinte är orsakade av deltagarnas olika kategoritillhörighet saknar ningar denna även i detta fall praktisk betydelse. Om kurser med skilda har några sinsemellan lika delutbildningsmål kan resonemang tillämpas för motsvarande mål, tidigare principiella

174 Grundläggande överväganden SOU 1974:5 1

integrering mellan kurser i samma nivå

integrering mellan kurser i samma nivå

integrering mellan kurser i olika nivåer

integrering mellan kurser i olika nivåer

Bild 12.1 Exempel på integrering mellan kurser

delar av aktuella kurser. I den mån deltagarnas utbildningsförutsättningar i fråga om dessa delar är lika kan alltså utbildningen vara integrerad. Det har härvid ingen reell betydelse om kurserna som helhet ligger på samma eller olika nivå, tex är två chefskurser eller en chefsoch en medarbetarkurs. I vissa fall kan två kurser ha delmål som kompletterar varandra. Två A sidoordnade eller över- och underordnade befattningshavare kan t. ex. utbildas för skilda delfunktioner inom samma funktion. Om förutsättningar för en integrerad utbildning i övrigt föreligger kan en sådan ofta på ett snabbare och bättre sätt ge kunskap m. m. om den samlade funktionen än skilda utbildningar skulle göra. Exempel på integrering mellan skilda kurser framgår av bild I 2.1.

Utbildningens principiella utformning

I exemplet förutsätts kurs A och B som helhet ligga på en högre nivå än kurs C, D och E. KFU anser sålunda att utbildningen i princip kan vara integrerad när dels mål eller delmål är lika eller kompletterar varandra, dels utbildär likartade. Deltagarnas eventuellt olika kateningsförutsättningarna har härvid reell betydelse endast i den mån detta ger goritillhörighet olika utbildningsförutsättningar. till integrering ökar om utbildningsmålen, såsom KFU Möjligheterna framhållit i avsnitt 12.2 och 12.3, inte görs för snäva. Vidare kan underi form av likvärdiga utbildningsförutsättningar breddas genom laget olika former av överbryggande utbildning. Integreringssträvandena kan i viss mån försvåra en sådan individualisering av utbildningen som kan vara önskvärd med hänsyn till myndigheternas individuella personalutvecklingsplaner. KFU anser emellertid att man även inom ramen för en i övrigt integrerad utbildning, genom utnyttjande bl. a. av moderna läro- och hjälpmedel samt utbildningsmetoder, kan få erforderligt utrymme för individuella anpassningar. KFU anser att från pedagogisk och ekonomisk synpunkt bästa planering och genomförande bör kunna åstadkommas om en helhetssyn läggs på hela förvaltningsutbildningen. Härav bör också följa att denna integreras i all möjlig omfattning. Vidare bör förvaltningspersonalen, oavsett personalkategori och ställning i organisationen, få en vidgad insyn i angränsande arbetsområden som bör kunna leda till en ökad respekt och förståelse för andra uppgifter än den egna. Förvaltningspersonalen lär sig också redan under sin utbildning att samarbeta på ett sätt som sedan bör komma till uttryck i den följande tjänstgöringen. alltför snäva erhålls - såsom Genom att inte göra utbildningsmålen framhållits - till integrering av utbildningen. tidigare ökade möjligheter Denna breddning får emellertid inte tränga undan kravet på att förvaltningsutbildningen skall vara målinriktad. KFU anser att båda önskemålen bör kunna om man för närliggande befattningar tilltillgodoses

lämpar ett system med s. k. blockutbildningK

för aktuella befattningar utfor- Principen bygger på att utbildningen mas som utbildningsblock på sätt som schematiskt illustreras av bild 12.2. A-E representerar befattningar för vilka gemensam blockutbildning bedöms är i exemplet uppbyggd i tre block som lämplig. Utbildningen till sin omfattning i tiden inte nödvändigtvis behöver sammanfalla. I basblocket I ges den för samtliga gemensamma utbildningen. I block II har en måttlig differentiering genomförts och i den avslutande etappen block III ges den för varje typ av befattning speciella utbildningen. KFU får i detta sammanhang också framhålla att den vid höstriksdagen 1973 bifallna propositionen nr 128 angående de principiella för en framtida, enhetlig befalsordning inom försvaret riktlinjerna uttalanden som berör utbildningen i allmänhet (jfr kap. 10) innehåller och som KFU kan ansluta ramen för för yrkesofficerare sig till inom

“ I. Jfr SOU 1966:3 Yrkesutbildningen

176 Grundläggande överväganden

Bild 12.2 Blockutbildningens principiella uppbyggnad

sitt utredningsuppdrag - Särskilt när KFU beförvaltningsutbildningen. handlat integrationsfrågan och utbildningen har KFU känt sig bunden av att personalkategorifrågorna behandlats i annat utredningssammanhang och att en kommande översyn av befälsordningen i sinom tid måste komma att skapa underlag för en utökad integration, eftersom det militära befälet i en framtid kan förväntas bli rekryterat med i stort sett samma utbildning från det civila skolväsendet bakom sig. KFU har emellertid vid sina överväganden stannat för att lägga sina utbildningsförslag så att de skall kunna tillämpas så snart som möjligt - dvs. mot bakgrunden av nuvarande militära befälsstruktur. Dock har KFU genom tillämpning av i det föregående redovisade principer på såväl den militära som den civila sidan i sina förslag strävat efter största möjliga utbildningsintegration. Vid planering i detalj av den framtida förvaltningsutbildningen för militär personal bör eftersträvas en ytterligare samordning och sådan måste givetvis också förutskickas när det gäller civil personal. I en av KFU föreslagen försöksverksamhet bör kunna vidareutvecklas de integreringssträvanden som framläggs i de följande kap. 13-23 och även tas upp nya aspekter till övervägande. (Se kap. 29.) KFU får slutligen framhålla att varje förvaltningskurs i mån av plats i princip självklart bör vara öppen för var och en som - oavsett -- för personalkategori sin tjänst har behov att skaffa sig aktuella kunskaper och färdigheter inom området och som har de förkunskaper som erfordras för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Härigenom möjliggörs bl. a. också för sådana anställda som tillhör mycket små målgrupper att i viss mån få sina utbildningsbehov tillgodosedda.

12.5 Utbildning av personal för olika fack och funktioner

Med utgångspunkt i direktiven och ovannämnda av integretolkning ringsbegreppet har KFU studerat verksamheten inom central, regional och lokal instans samt sambandet dem emellan ävensom i indelningen fack och funktioner. Utredningen har härvid funnit att en samlad redovisning genom alla instanser av varje fack eller funktion för sig ger den

Utbildningens principiella utformning 177

klaraste bilden såväl av den verksamhet för vilken utbildning avses ske som av möjlig integrering och erforderlig differentiering. Det har dock befunnits att sammanföra utbildningen av lämpligt för verksamhet som omfattar flera förvaltningsgrenar, fack personal eller funktioner till ett särskilt avsnitt. KFU rubricerat fortsättningsvis sådan verksamhet, vilken i huvudsak endast förekommer i regional och lokal instans, som ”förvaltningstjänst i allmänhet. Denna representeras till övervägande del av militär personal men i viss utsträckning också av civilmilitär personal. KFU använder i detta sammanhang begreppen förvaltnings- och underhållsutbildad kompani- respektive regementsofficer” för att beofficer som - oavsett - är utbildad för att teckna kårtillhörighet handlägga förvaltningsärenden inom flera fack och funktioner ävensom sådana stabsmässiga underhållsärenden som tillhör, motsvarar eller i övrigt har samhörighet med dessa fack och funktioner. KFU betecknar sådan officer tillhörande försvarets intendentkår som K/ intendent respektive R/intendent. Den civilmilitära tekniska personalen tjänstgör huvudsakligen inom funktionerna anskaffning, underhåll och verkstad. Dessutom finns civilmilitär inom utbildningsfunktionen m. fl. Från KFU synpersonal är problemet främst att den civilmilitära personalen växlar mellan punkt facken materielunderhåll, verkstadstjänst och anskaffning, varvid det förstnämnda med hänsyn till dess procentuella andel av antalet befattningar är viktigast. Eftersom den civilmilitära - med ett relativt fåtal undanpersonalen - inte är verksam i förvaltningstjänst i allmänhet bör tag egentligen dess utbildning principiellt sett inte heller redovisas i det avsnitt som behandlar sådan verksamhet. Det har dock ansetts lämpligt att på någon plats i betänkandet redovisa denna personalkategoris utbildning samlad, främst för att kunna samordna den totala utbildningen inom de tre nämnda facken. KFU har härvid stannat för att göra en sådan redovisning i det avsnitt som behandlar funktionen materielunderhåll eftersom denna måste anses vara viktigast för den civilmilitära tekniska per-l sonalen. KFU har slutligen funnit att möjligheterna till samordning m. m. mellan de olika facken osv. bör kunna studeras samlat. Uppdelningen på kapitlen 13-23 har skett från dessa utgångspunkter. I kapitel 13 behandlar KFU sålunda under nämnda begrepp personal för förvaltningstjänst i allmänhet” verksamhet och utbildning avseende flera förvaltningsgrenar osv. enligt ovan. Kapitel 14-20 redovisar verksamhet och utbildningsbehov, fack-, funktions- eller produktionsområdesvis, varvid i kapitel 16 - materielunderhåll - även redovisas den civilmilitära tekniska personalens utbildning. Kapitel 21 upptar i ett sammanhang utbildningen för sådan administrativ verksamhet som visserligen förekommer i samband med alla fack osv. men som tekniskt och utbildningsmässigt bör ses som ett avgränsat område.

178 Grundläggande överväganden

Kapitel 22 behandlar sådan verksamhet och utbildning av allmän eller speciell karaktär som kan beröra flera fack 0. d. utan att därför vara direkt hänförbar till något av dessa. Vidare har till kapitlet samlats viss övrig verksamhet av från utbildningssynpunkt mindre omfattning. I kapitel 23 summerar KFU och behandlar från bl. a. integreringsm. fl. samordningssynpunkter den utbildning som föreslagits i kapitlen 13-22.

12.6 Kurs- och ämnesplaner Med utgångspunkt i direktiven samt med ledning av utförda studier. härledda utbildningsmål och genomförda analyser m. m. har KFU utarbetat olika förslag till förvaltningsutbildning som framläggs i kommande kapitel. För att härvid på ett enhetligt sätt kunna presentera sina utbildningsförslag har KFU valt att utforma kursplanerna efter följande modell. - - - - Förvaltningsutbildning för - _ _ _ _ _ _ - Målgrupp: - - -- -- -- Förkunskaper: Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig de - - - - kunskaper och färdigheter som erfordras för att -

Utbildningen omfattar 00 veckor (000 lektionstimmar) fördelade på ämnen enligt tabell 00:0. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 00:0 i betänkandets del 2. - - - I förhållande till nuläget innebär förslaget att - Bilagorna, som ingår i betänkandets del 2, är också uppställda på ett enhetligt sätt. KFU har inte ansett det vara nödvändigt eller lämpligt att komplettera kursplanerna med utarbetade ämnesplaner. Det bör i stället ankomma på vederbörande utbildningsmyndighet att utarbeta sådana planer. Som underlag för utformningen av kursplanerna har KFU också bl. a. haft i följande avsnitt redovisade överväganden m. m.

12.6.l Ämnesområden och ämnen Med ämne avser KFU en grupp av kunskaper och färdigheter med likartade relationer till förvaltningsverksamhet på olika nivåer. De många ämnen som ingår i de olika kursplanerna behöver en systematisk gruppering. KFU har därför med utgångspunkt i ämnenas inbördes anknytningar eller gränser till varandra grupperat dessa under följande huvudrubriker försvarsspecifika ämnen personaladministrativa ämnen förvaltningsadministrativa ämnen samt basämnen jämte materiel- och materielvårdskunskap.

SOU 1974 :51 Utbildningens principiella utformning 179

Försvarsspecifika ämnen är de som ger den egentliga militärt anknutna miljöutbildningen för samtliga personalkategorier. Ämnena benämns i kursplanerna totalförsvar taktik underhållstjänst stabstjänst mobiliserings- och krigsplanläggning befästningslära fältarbetstjänst.

Personaladministrativa ämnen är de som ger utbildning i personalplanering och personalsociala frågor, nämligen personaladmin-istration personalledning och personalsamverkan utrednings- och kommunikationsteknik.

Förvaltningsadministrativa ämnen har innehåll som dels är gemensamt för förvaltning i allmänhet såväl inom som utanför försvaret dels är särpräglat av försvarsmiljön. Ämnena benämns allmän förvaltning materielförvaltning anskaffningsverksamhet förrådsverksamhet materielunderhåll verkstadsdrift förplägnad fastighetsförvaltning kameral verksamhet expeditionstjänst med kontorsteknik.

Busämnen slutligen är beteckning för sådana ämnen som närmast är att betrakta som nödvändiga förkunskaper för förvaltningsutbildning. inom de övriga ämnesomrâdena. Följande basämnen återfinns i kursplanerna matematik byggtekniska ämnen ekonomiämnen materiel- och materielvårdskunskap rationaliseringsverksamhet rättskunskap. Indelningen i ämnesområden har inte något att göra med lokalisering av utbildningen på lokal, regional eller central nivå utan tjänar enbart till att ge överskådlighet åt kursplanerna och det rådande sambandet mellan olika ämnen. Se vidare kursplanerna i kap. 13-22. Utöver ovan redovisade genomgående ämnen tillkommer för vissa kurser speciella ämnen, vilket framgår av kursplanerna i berörda kapitel.

180 Grundläggande överväganden

l2.6.2 Kravnivåer i utbildning Vid presentationen av innehållet i kursplanerna finns ett behov av en klassificering av detta med avseende på den slutliga prestationsnivå som utbildningen för en viss målgrupp avser att nå inom det enskilda kursmomentet. Det kan därvid vara en fråga om såväl kunskaps- som färdighetsnivåer. I andra - bl. a. av PKU - har militär sammanhang utbildning klassificerats på tre nivåer, kallade kunskapsgrader, nämligen Grad 1 (a) som skall ge någon kunskap/förmåga ” ” Grad 2 (b) kunskap/förmåga ” Grad 3 (c) god kunskap/förmåga. Kunskapsgraden 1 (a) innebär, att tjänsteman ges grundläggande kunskaper/förmåga utan krav på förmåga till självständig handläggning. Kunskapsgraden 2 (b) skall göra tjänsteman i stånd att självständigt, med god tid till förfogande, lösa en arbetsuppgift. Kunskapsgraden 3 (c) skall ge tjänsteman kunskaper/förmåga att självständigt, med kort förberedelsetid, lösa uppgiften. I sitt arbete med kursplaner för olika grenar av förvaltningsutbildning har behov uppstått för KFU att systematiskt nivågradera och nivågruppera kursinnehållet. Utredningens strävan har varit att framställa utbildningsmål och nivåbestämma slutkrav på ett sådant sätt, att det skall vara möjligt att med rimlig precision avgöra huruvida kravnivån för ämnet/avsnittet i fråga huvudsakligen uppnåtts samt dessutom bedöma graden av måluppfyllelse. Förvaltningsutbildningen är på varje utbildnings- och kravnivå inriktad på målet att skapa förutsättningar för kursdeltagaren att Vid utbildningens slut ha uppnått den färdighetsnivå som erfordras för yrkesverksamhet inom ett visst område av förvaltningen. skall Utbildningen då också ge kursdeltagaren tillfälle att inhämta de kunskaper som är en förutsättning för färdighetsträningen. Vid granskning av kunskapsgraderna KUNSKAP KUNSKAP/GOD har KFU inte kunnat finna, att GOD i realiteten innebär någon kvalitetsgradering. Snarare måste GOD KUNSKAP tolkas såsom att betygsgraden 3 (c) inrymmer en större kunskapsmassa än betygsgrad 2 (b). Denna skillnad bör inte markeras med något som kan uttydas som en värdering och kan för övrigt helt lämnas åsido vid gradering av kravnivå. Det finns att gradera ingen anledning de kunskaper som färdighetsträningen förutsätter, då en kvalitetsgradering inte skulle vara reell och en kvantitetsgradering sakna betydelse oavsett om kursdeltagaren uppnår färdighetsnivån eller ej. Bristande färdighet kan ju inte kompenseras genom principiell behärskning av en viss kunskapsmassa. Avgörande för förutsättningarna att lösa arbetsuppgifter på kravnivå 2 (b) och kravnivå 3 (c) är enbart beroende av huruvida kursdeltagaren uppnår nivån i fråga eller ej, vad avser färdigheten. Storleken av kunskapsmassan bakom en ev. uppnådd färdighet saknar -direkt intresse. Däremot är kunskaperna en förutsättning för att färdig-

Utbildningens principiella utformning 181

hetsnivån skall kunna uppnås men omvänt skall färdighetsnivån inte kunna nås utan att angivna kunskaper behärskas. . Skulle det vara möjligt att uppnå färdighetsnivån utan att ha inhämtat de angivna kunskaperna är kunskapskraven felaktiga. KFU finner sig därför böra ange såsom kravnivå c (3) GOD FÄR- DIGHET och såsom kravnivå b (2) FÃRDIGHET. Bakom dessa färfinns såsom en oundgänglig förutsättning en aktiv kundighetsnivåer skapsmassa av växlande omfång. Kravnivå a (1) bör inte förknippas med något färdighetskrav. På denna nivå ställs enbart krav på passiva kunskaper och till den förs det stoff om vilket eleven skall vara orienterad. Denna nivå benämns därför NÅGON KUNSKAP. Med någon kunskap om betecknas således delmål av orienterande karaktär, där kursdeltagaren ges tillfälle att förvärva passiva kunskaper utan att ställas inför krav på att kunskaperna skall kunna praktiskt omsättas i en tillämpningssituation. Kravnivån kunskap om anger däremot sådan kunskap som skall behärskas aktivt och där den aktiva kunskapen inte utgör slutmålet för utbildningen utan alltid är förknippad med en färdighetsträning och ett krav på förmåga att praktiskt tillämpa kunskaperna i den kommande yrkesverksamheten. Detta senare uttrycks genom kravnivån färdighet att. Det tämligen begränsade behovet att uttrycka ett högre färdighetskrav anges med kravnivån god färdighet att. Delmål med färdighetskrav uttrycks genomgående i beteendetermer. Även andra sätt att redovisa utbildningsinnehåll och prestationsnivåer är givetvis möjliga att använda. KFU har emellertid genom att pröva sig fram under utredningsarbetets gång funnit, att den använda redovisvisat sig vara den mest ändamålsenliga i analysarbetet. Den ningsformen torde också komma att visa sig praktisk och lättillgänglig för dem som på grundval av dessa delmål har att utforma utbildning.

12.6.3 Veckotimtal och lektionstid Vid sina studier av nuvarande utbildning har KFU kunnat konstatera att antalet schemalagda lektionstimmar under veckan varierar väsentligt mellan olika kurser. Däremot är lektionstiden numera som regel 40 minuter. KFU anser principiellt att arbetstiden under en utbildningskurs som den som gäller för annat arbete, dvs. 40 timmar å regel skall motsvara 60 minuter/arbetsvecka eller 8 timmar/arbetsdag. I denna tid bör inräknas såväl skolarbetstid som tid för hemstudier. De kursplaner som redovisas i kap. 13-22 har också till tiden avpassats så att deltagarna beräknas kunna inhämta i respektive plan angivna kunskaper och färdigheter inom nämnda normala arbetstid”. Hänsyn har härvid också tagits till att vissa längre kurser måste förläggas till tider då även andra arbetsfria dagar infaller än lördagar och söndagar, dvs. motsvarande förlängning av kurstiden har gjorts. Vid det praktiska genomförandet av kortare kurser bör dock veder-

182 Grundläggande överväganden

börande myndigheter i viss utsträckning kunna bestämma att kurstiden skall avkortas genom ett större arbetstidsuttag/dag, dvs. genom omfördelning av arbetstid. Sådant förekommer ju även i nuläget vid t. ex. internatkurser. KFU har också funnit att övervägande antalet skäl talar för att en lektionstimme (motsvarande) bör omfatta 40 minuter samt att den lärarledda undervisningen (se nedan) i genomsnitt för varje kursdag skall omfatta sju lektionstimmar â 40 minuter, dvs. 35 lektionstimmar/vecka. för lektioner - Arbetstidsuttaget utgör sålunda - raster ej inräknade 740 minuter = 280 minuter. Vid beräkningen av ovannämnda antal ”lektioner” per dag har KFU som lärarledd undervisning räknat alla för lärare och kursdeltagare gemensamma aktiviteter, dvs. främst föreläsningar, lektioner, studiebesök och grupparbete m. m. samt sådant enskilt arbete som dels skall äga rum i skollokalerna, dels kräver lärarens närvaro, bl. a. för att svara på frågor o. d. I detta sammanhang erinras om att undervisningen enligt KFU i kap. 11 redovisade principer så långt möjligt skall vara elevaktiv för att nedbringa inlärningstiden. Med hänsyn till att lektionstiden enligt ovan inte bara omfattar inlärning av nytt stoff utan i hög grad också inlärande av färdigheter m. m., anser KFU att erforderlig reservtid dvs. tid för transporter bl. a. i anslutning till studiebesök och diverse genomgångar m. m. samt tid för fysisk träning bör kunna tillgodoses utanför den för lektioner (eller lärarledd undervisning) angivna tiden men inom ramen för åtta timmars arbetsdag (40 timmars arbetsvecka). Enligt utredningens mening bör det likväl bli arbetstid över för att inrymma erforderligt hemarbete. «I de av KFU föreslagna kursplanerna har endast tid för medtagits läroämnen, dvs. ej tid för fysisk träning och reservtid. Varje sådan plan redovisar alltså 35 lektionstimmar/vecka. Enligt KFU mening är det dock inget som hindrar att en kursanordnare hela den schemalägger normala arbetstiden dvs. åtta timmar/dag eller 40 timmar (å 60 min.)/ vecka. Detta kan t. o. m. vara lämpligt för att vid främst kortare internatkurser göra klart för deltagarna att de är skyldiga utföra enskilt arbete (hemstudier) under sådan arbetstid som inte är lektionstid eller ianspråktagen reservtid m. m. I de fall praktikanttjänstgöring ingår i kurs bör deltagarnas arbetstid vara densamma som vederbörande myndighets. KFU kursplaner redovisar i förekommande fall endast antalet veckor (eller dagar) som omfattas av sådan tjänstgöring. Vid vissa längre kurser som även innefattar jul- och nyårshelg, har KFU summariskt beräknat ifrågavarande uppehåll till två veckor/år. Under sådant uppehåll bör hemstudier genomföras enligt de principer som redovisats i kap. 11. I aktuella planer har ingen särskild hemarbetstid angetts inom ramen för två-veckorsuppehållet. KFU har också gjort vissa överväganden m. m. vad gäller beräkningen av tidsuttaget vid kompendieskeden o. d., vilket närmare utvecklas i avsnitt l2.6.4.

utformning 183

Utbildningens principiella

12.6.4 Kompendier och kompendieskeden

8 och 9 redovisade m. m. har även omfattat I kapitel undersökningar Erfarenheterna har härfrågan om kompendier och kompendieskeden. vid varit delvis motsägande. Sålunda är de som erhållit förvaltningsutbildning och därvid även i form av kompendieskeden som regel mycket kritiska, i vissa fall helt negativa. Däremot är många som anser sig helt eller delvis sakna utbildning, som regel positiva till kom-pendier och

kompendieskeden. vad KFU har kunnat finna har nämnda negativa inställning Enligt två huvudorsaker. För det första är kompendierna som regel inte utformade så att de stimulerar till eller underlättar denna form av studier. För det andra saknas tid för deras inlärning. att studieformen ställer vissa KFU har också i kap. 11 framhållit väsentliga krav, men trots detta är KFU beredd förorda en begränsad Ett skäl härför är bl. a. att användning av kompendieskeden. viktigt att individualisera utbildundervisningsmetoden erbjuder möjligheter inte minst vid integrerade kurser. ningen, vilket är viktigt att erforderlig studietid kan Som framhållits i kap. ll är det viktigt har också i aktuella fall angett vilket arbetstidsuttag dvs. anges. KFU timmar som bör medges för att genomföra komantalet (å 60 minuter) pendieskedet.

12.6.5 Praktiktjänstgöring

I nuvarande för främst militär personal förekomförvaltningsutbildning mer två former dels s. k. förpraktik, som infaller av praktiktjänstgöring, före den egentliga utbildningen, dels praktik som på olika sätt är invävd i densamma. förekommer i ett fåtal fall ”praktik” som full- Därjämte utbildningens avslutande. görs efter den egentliga KFU undersökningar har visat att kursdeltagarna som regel anser värdefull. av olika former för praktik är praktik vara mycket Utbytet däremot varierande.

F örpraktik Med förpraktik betecknas i vissa sammanhang sådan, ofta månadslång, verksamhet som utförs inom det blivande arbetsområdet före påbörjande av den egentliga befattningsutbildningen. Härvid fullgörs som regel arsom vederbörande sålunda ännu inte utbildats för. betsuppgifter om arbetsuppgifter och Dessutom kan praktikanten få sin uppfattning rutiner inom facket formad genom lokala tillämpningar som inte alltid eller överförbara till annan arbetsplats men är generaliserbara någon likväl kan vara befogade arbetsplatsen. Konsekvensen på den aktuella av detta kan bli att början av den egentliga utbildningen måste ägnas inlärda fakta och beteenden, vilket förutom tidsåt att rätta till felaktigt också innebär för kursdeltagarna. Förförlust en negativ överraskning praktiken får alltså under sådana förhållanden en huvudsakligen negativ, fördröjande inverkan på inlärningen. På den arbetsplats praktikanten

184 Grundläggande överväganden

varit placerad har dessutom handledarnas, dvs. de ordinarie befattningshavarnas, dagliga arbete störts under en avsevärd tidsrymd. Samtidigt som dessa skött sina egna dagliga göromål har de informerat praktikanten om hur och varför, dvs. förmedlat elementära kunskaper, planerat och kontrollerat genomförd Detta måste ha lett till färdighetsträning. en viss effektivitetsminskning på arbetsplatsen. Militär och civilmilitär personal har som regel det miljökunnande som erfordras för att på ett riktigt sätt kunna tillgodogöra sig förvaltningsutbildningen. Likväl kan det vara lämpligt att den blivande kursdeltagaren i en grundläggande befattningsutbildning (jfr avsnitt 12.2.2) ges en praktisk arbetsplatsorientering om högst en vecka genom att följa verksamheten på en arbetsplats inom samma arbetsområde som han skall utbildas att verka inom. Anpassning i arbetsmiljön av nyanställd civil personal bör ske på sätt som angetts i avsnitt 12.2.l, dvs. introduktion genom sedvanlig vid behov kompletterad genom en särskild introduktionskurs eller en grundläggande befattningsutbildning. Nämnda utbildning bör av de skäl som tidigare anförts om möjligt i direkt till anställgenomgås anslutning ningens påbörjande. KFU får i detta framhålla att sådan sammanhang yrkesverksamhet som föregår en vidareutbildning (jfr avsnitt l2.2.2) ej är att betrakta som förpraktik. Verksamheten sker ju bl. a. i en annan befattning än den till vilken aktuell utbildning syftar. heller bör som anses Ej förpraktik de eventuella uppgifter av arbetsledande som en karaktär, presumtiv kursdeltagare i en kurs för arbetsledande personal kan få för att ge underlag för av vederbörandes prövning lämplighet. KFU finner sig av ovan anförda skäl inte kunna förorda s. k. förpraktik, medan en tidsmässigt starkt begränsad orientering på en arbetsplats inom det nya facket bedöms kunna få en stimulerande effekt i den

följande utbildningen.

Praktik under kurs

Ifråga om den praktik som i nuläget ingår i den egentliga förvaltningsutbildningen har KFU funnit att denna anses enligt många deltagare böra styras mycket hårt från den utbildande sida för att myndighetens ge fullt utbyte. KFU anser emellertid att den praktiktjänstgöring som nu inryms i förvaltningsutbildningen i många fall knappast kan anses motsvara begreppet praktik. Snarare måste denna med hänsyn bl. a. till tiden rubriceras som studietjänstgöring. Sådan tjänstgöring bör därför kunna göras så kort som erforderliga studier medger. KFU anser också att den färdighetsträning som praktiken avser att ge i många fall kan göras effektivare genom sådana utbildningsmetoder som simulerar verkligheten”. Sålunda kan härigenom bl. a. ett större antal ”fall än som arrangeras normalt möter kursdeltagarna under ett bör praktikskede. Härigenom även den sammanlagda kurstiden kunna minskas. Här hänvisas till kap. 7 (7.6.3) angående erfarenheter av sådan utbildning vid SJ och postverket. KFU anser också att en praktiktjänstgörings utbildningsvärde i hög

utformning 185

Utbildningens principiella

är beroende Det är sålunda väsentligt att målet grad av planeringen. är fullt klart liksom den tidpunkt när praktiken bör sättas in för denna och hur den bör genomföras. också att intressera deltagarna så att de I förberedelsearbetet ingår dvs. ställer frågor och gör anteckningar m. m. samt verkligen är aktiva, allmänt eller särskilt intresse mera ingående studerar de problemlav som kan förefinnas på aktuell arbetsplats. En väl planlagd, genomförd kan alltså ge undervisningen stark och utnyttjad praktiktjänstgöring särskilda vid åskådlighet. KFU har dock endast föreslagit praktikskeden är vissa längre kurser. Med hänsyn till vad som sagts i det föregående kortare än i nuvarande kurser. Jämför även vad dock dessa skeden KFU anfört i avsnitt l2.6.2 angående delmålen färdighet och god

färdighet. I övrigt bör den egentliga praktiken regelmässigt ske i yrkesverksamheten. Genom en systematiskt genomförd återkommande utbildning på sätt som 12.2.3 eller genom varvad utbildning enligt anges i avsnitt l2.6.6 säkerställs också sambandet teori-praktik.

Praktik efter kurs skaffar och Varje kurs bör medge att kursdeltagaren sig de kunskaper som erfordras för att inneha avsedd befattning. I vissa fall färdigheter kan - bl. a. av tidsskäl -- (jfr avsnitt 12.6.2) inte upp- ”god färdighet” Den färdighetsträning som erfordras för att nås i fråga om alla delmål. KFU mening ske i den ordinarie yrkesverkuppnå detta mål bör enligt vilken den utbildande myndigheten samheten och ej som en ”praktik”, inte har någon möjlighet att kontrollera eller följa upp. I av KFU kurser har avvägning mellan färdighetsgraderna föreslagna skett med utgångspunkt i att den ut- ”färdighet” och ”god färdighet efter skall kunna inneha befattningen bildade genomförd utbildning även om han inte är fullärd i alla avseenden.

l2.6.6 Varvad utbildning

En kurs kan antingen genomföras i ett sammanhang eller uppdelad på två eller flera delar, åtskilda genom kortare eller längre tids verksamhet - varvad utbildning. i ordinarie befattningar av kursens mål och innehåll, kurs- Uppdelningen är bl. a. beroende för deltagarna samt möjligheterna att utnyttja mellanliggande perioder till sådana uppgifter i ordinarie befattningar som ger exemplifieringar kursinnehållet, eller på annat sätt medverkar till att uppnå mål eller förutsätter sålunda en medverkan från bedelmål. Varvad utbildning rörda myndigheter. tidsvinst - dvs. färre kursdagar Varvad utbildning bör kunna medföra - Ökade reskostnaoch därmed som regel också lägre kurskostnader. uppdelning, trots der kan dock medföra att en kurs blir dyrare genom som mellanliggande veckoatt minskningen av såväl antalet kursdagar slut bör medföra vinster. Vid vissa kurser kan dessutom en uppdelning medföra att traktamentskostnaderna totalt blir under vissa betingelser

186 Grundläggande överväganden

större än vid en sammanhängande kurs, eftersom den tid under vilken stort traktamente utgår räknas från varje kursdels början. Varvad utbildning ger emellertid större frihet vid val av kursort. Sålunda kan t. ex. ett inledande introduktionsavsnitt i eller genomföras i närheten av den ort varifrån flertalet vilket kursdeltagare kommer, minskar reskostnaderna. Vidare kan t. ex. en kursdel vid genomföras förband e. d. till vilket en extra resa skulle skett om kursen varit sammanhängande. Varvad kan medge ett friare utbildning val av utbildningsmetoder. Den medför också kortare bortovaro från arbetet och hemmet. KFU anser att varvad utbildning i många fall kan vara att föredra framför en sammanhängande kurs. Med till att här lämnade hänsyn förslag avser 1970-talets slut och framåt - dvs. rör kurser som inte kan detaljplaneras nu - lämnar utredningen dock inga direkta förslag härom. Dock kan de kurser, vari föreslås ingå kompendieskede, i viss mån anses vara varvad utbildning, även om inga direkta anknytningar görs till verksamheten i ordinarie befattningar. KFU i det följande lämnade förslag avser sålunda - med nämnda - kurser. undantag sammanhängande Kostnadsberäkningarna har också gjorts med utgångspunkt i detta förhållande. Enligt KFU mening bör det ankomma på vederbörande att i samband med kur- Skolmyndighet sernas detaljplanering och i samråd med berörda myndigheter besluta om kurserna skall genomföras i en följd eller som varvad utbildning. Inom en försöksverksamhets ram kan också metoden med prövas varvad utbildning. (Jfr avsnitt l2.4.)

12.7 Utbildningens lönsamhet

Såsom anförts kommer inledningsvis bl. a. organisationsutvecklingen inom krigsmakten att enligt KFU mening medföra ett ökat utbildningsbehov. Det skulle därför vara av stort värde om man objektivt kunde mäta utbildningsinvesteringars ekonomiska betydelse. Trots att människans roll som produktionsfaktor och komponent i organisationen under senare år varit föremål för omfattande studier och analyser och många utbildningsekonomiska undersökningar gjorts, har man emellertid ännu inte funnit att mäta lönsamnågra säkra metoder heten av investeringar i utbildning. Såväl utomlands, och då främst i USA, som i Sverige ägnar man emellertid ett allt större intresse åt undersökningar för att belysa utbildningens betydelse såväl för den enskildes ekonomi som för samhällets ekonomiska tillväxt. KFU Enligt mening kan vissa synpunkter, erfarenheter och resultat som publicerats vara av intresse för att belysa svårigheterna att göra sådana bedömningar samt att investering i förvaltningsutbildning likväl kan anses vara lönsam. Aktuella m. m. undersökningar redovisas översiktligt i bilaga 12:1. Meningarna kan givetvis vara delade när det gäller att dra slutsatser av gjorda undersökningar, särskilt som det är mycket svårt att bestämma utbildningens produktionsvärde dvs. ”belöningarnä”. KFU anser emel-

principiella utformning 187 Utbildningens

att gå förbi det faktum att alla undersöklertid att det inte är möjligt som utredningen haft tillgång till visar att investering i utbildning ningar utforma några objektiva metoder lönar sig! Att man ännu inte kunnat att mäta lönsamheten ändrar inte detta.

KFU har dragit den slutsatsen att utbildningen av förvaltningspersomed vilken och färdigheter kan nalen och den hastighet nya kunskaper inom alla instanser är av mycket stor föras ut i praktisk tillämpning för hela statsförvaltningen. Detta gäller i särskilt ekonomisk betydelse för försvaret vars organisationsutveckling under överskådhög grad lig tid bl. a. kommer att kännetecknas av nya, färre och större organisamindre Om det sålunda inte tioner med en sammanlagt personalstyrka. finns välutbildad förvaltningspersonal när t. ex. organisationsförändringskall tillföras eller livslängden hos viss ar skall genomföras, ny materiel av materiel i förmateriel skall förlängas genom bl. a. ett ökat underhåll råd och i bruk, kan stora svårigheter uppstå och rationaliseringarnas lönsamhet fördröjas under lång tid. All reformering av förvaltnings-

utbildning måste dock ses i nära samband med utvecklingen personalens inom det allmänna skolväsendet (jfr kap. 10).

Förvaltningsutbildningens utbyggnad måste i varje läge anpassas med områden och till försvarets hänsyn till planerad utveckling på andra resurser. Inom ramen för dessa resurser gäller det som totala disponibla av investeringarna att ett optivanligt att söka göra en sådan avvägning erhålls. Mot bakgrunden härav kan förvaltningsutbildmalt utnyttjande som bör tillerkännas en skäningen betraktas som en produktionsfaktor, resurser. En ökad satsning på sådan utbildning lig del av försvarets sålunda medföra en minskning av de totala torde i många fall kunna

kostnaderna, bl. a. genom den ökade effekten. Från KFU är det emellertid inte tillfyllest att man med stor synpunkt tillförsikt kan anse att förvaltningsutbildning lönar sig, dvs. är ett be-

alternativ. Utbildningen som sådan måste också vara produktiv. fogat torde finnas en allmän strävan efter På de flesta utbildningsområden kostnad. De kunskahögsta möjliga utbildningseffekt till lägsta möjliga som utbildningen ger används därvid som mått på per och färdigheter Dock är inte alltid utbildningsmålen uttryckta i så konkreta effekten. att de lätt kan översättas i kvantitativa resultattermer (jfr bilaga termer av avsnitt 12.6.2 har emellertid KFU sökt for- 12:1). Såsom framgått så exakt som möjligt. Därigenom kan besked mulera utbildningsmålen efter utbildning skall lämnas om vad kursdeltagarna genomgången kunna färdighet, allt uttryckt i så långt möjligt göra och med vilken Eftersom det finns risk för att svårmätbara måls mätbara prestationer. förbises, är det väsentligt att den undervisningsteknologiska uppfyllelse

1 I en interpellationsdebatt i riksdagen den 15 mars 1974 angående studiem. m. uttalade statsrådet Hjelm-Wallén bl. a. avbrotten i gymnasieskolan Samtidigt som vi kan konstatera att allt större värde sätts på följande: att utbildning alltid arbetslivserfarenhet menar jag att man bör understryka är förlagd till ungdomsåren eller lönar sig. Oavsett om individens utbildning till en senare tidpunkt i livet gör den individen bättre rustad i arbetslivet och i samhället i övrigt.”

Grundläggande överväganden SOU 1974151

forskningen och utvecklingen kontinuerligt kan nyttiggöras förvaltningsutbildningen, bl. a. för att förbättra mättekniken.

12.8 F ärvalmirzgsutbildningens organisation

Av kap. 3-6, som behandlar förvaltningsutbildningens nuvarande organisation och omfattning inom försvaret, framgår bl. a. att två egentliga förvaltningsskolor IntS och TygS - ingår i krigsmaktens fasta skolorganisation. Det framgår vidare att förvaltningsutbildning dessutom bedrivs i varierande former på ett stort antal platser inom och utom krigsmakten.

ÖB-utredningen 1969, för vilken redogörelse lämnats i kap. 2, föreslog

bl. a. att utbildningen av officerare (nuvarande i regementsofficerare) förvaltningstjänst skulle vid MHS äga rum samt att övrig gemensam förvaltningsutbildning skulle äga rum vid en ny för krigsmakten gemensam förvaltningsskola. Flera remissmyndigheter förordade dock en gemensam skola för all förvaltningsutbildning. 1971 års riksdag har sedermera beslutat att om en gemensam förvaltningsskola kommer till stånd, denna skall förläggas till Östersund. Såsom framgått av de i kap. l redovisade direktiven till KFU ansågs förrutsättningarna för ÖB utredning därmed ha ändrats väsentligt, varför

förvaltningsutbildningens organisa-

tion borde utredas ytterligare. Enligt samma direktiv borde också bl. a. möjligheterna att skapa en integrerad utbildning för samtliga personalkategorier särskilt beaktas. I anslutning till anmälan till 1973 års riksdag om organiserande fr. o. m. den 1 oktober 1973 av försvarets intendentkår framhölls också (se kap. 2) att en sådan åtgärd gör det angeläget att utbildningen inom tyg- och intendenturförvaltningsområdena ytterligare samordnas. Vidare anförde försvarsutskottet i sitt betänkande nr 14 för år 1973 att ”samordningen bör medföra vinster bl. a. beträffande den utbildning som kan göras likartad för olika slag av uppgifter i förvaltningsorganisationen. Under studierna och utredningsarbetet i övrigt har KFU, mot bakgrund av bl. a. ovannämnda direktiv och uttalanden samt i avsnitt 12.4 omnämnd proposition 1973:128, övervägt hur den framtida förvaltningsutbildningen bör organiseras för att på bästa sätt svara mot de krav som bör kunna ställas på en sådan utbildning. KFU har härvid, liksom ÖB gjort i ett av sina alternativ (jfr kap. 2), kommit till att all central förvaltningsutbildning bör genomföras i en för försvaret gemensam förvaltningsskolas Härvid bör regi. utbildningen kunna förläggas inte enbart till Östersund utan också till andra platser. Skolan bör därjämte ha vissa andra KFU m. m. uppgifter. förslag redovisas i kap. 26.

V

Förslag till förvaltningsutbildning

för olika fack och funktioner

för

Utbildning av personal

i allmänhet

förvaltningstjänst

13.1 Verksamhetsområdets avgränsning och personal

i allmänhet används av KFU för att be- Begreppet ”förvaltningstjänst teckna verksamhet som omfattar flera förvaltningsgrenar, fack eller funktioner. Området är i huvudsak representerat i regional och lokal instans och där till del av militär personal men i viss övervägande utsträckning också av civilmilitär personal (jfr kap. 12). Från KFU kan såsom förvaltningstjänst i allmänhet rubrisynpunkter ceras främst sådan verksamhet som utövas av

- - - i befattning plutonsofficer eller i vissa fall kompaniofficer som kompaniadjutant (motsv.) och platschef vid skjutfält eller övningsplats samt civilmilitär tekniker i befattning som bastroppchef vid flyg-

flottilj - förvaltnings- och underhållsutbildad kompaniofficer (jfr kap. 12) - i samt civilmi/itär teknisk personal med kompaniofficers tjänsteklass - vid militärområdesstab och för sådan tjänsteman avsedd befattning eskaderstab, försvarsområdes-, örlogsbas- och regional förvaltning, kustartilleriförsvarsstab, arméförband och flygflottilj samt vissa skolförband och skolor, allt i den mån inte verksamheten är hänförlig till visst fack (funktion, motsv.) enligt kap. 14-22. - förvaltnings- och underhållsutbildad regementsofficer (jfr kap. 12) - i samt civilmilitär teknisk personal med regementsofficers tjänsteklass för sådan tjänsteman avsedd befattning -- vid i föregående stycke nämnda enheter och med samma förbehåll.

KFU har också till här berörd verksamhet hänfört uppgifterna för i krigsorganisationen -- i stabs- och förvaltningstjänst placerade intendenturofficerare i reserven. Av KFU i kap. 12 framgår att det med grundläggande överväganden till inom krigsmakten inte hänsyn pågående organisationsförändringar att detaljberäkna KFU utgår dock från varit möjligt utbildningsbehoven.

190 Förslag till

förvaltningsutbildning SOU 1 974 :51

att den framtida förvaltningsorganisationen totalt kommer att omfatta färre anställda med uppgifter i förvaltningstjänst i allmänhet än den nuvarande. Antalet befattningar för plutonsofficerare (motsv.) i förvaltningstjänst i allmänhet omfattar i nuläget ca 485 kompaniadjutantsbefattningar (vissa närliggande stabsbefattningar inräknade), ca 25 befattningar som platschef vid skjutfält eller Övningsplats samt ca 30 befattningar som bastroppchef vid flygflottilj. Om man räknar med i genomsnitt 20 års tjänst efter erhållen kan befattningsutbildning det årliga utbildningsbehovet f. n. uppskattas till ca trettio kompaniadjutanter, en å två platschefer resp. en å två bastroppchefer varvid hänsyn även tagits till normala avgångar under tjänstetiden. Av befattningarna för förvaltnings- och underhållsutbildade kompanioch regementsofficerare, av KFU benämnda K/intendent resp. R/intendent, torde huvuddelen komma att besättas med ur förpersonal svarets intendentkår vilken organiserats fr. o. m. den 1 oktober 1973 på sätt som framgår av kap. 2. Denna kår omfattar i nuläget bl. a. ca 455 - officerare kompaniofficerare i kassatjänst oräknade och ca 415 regementsofficerare. I för kompaniofficerare angiven summa har härvid inräknats vissa officerare ur marinen vilkas överförande formellt sett ännu inte har skett. Vid en genomsnittlig tjänstetid av 20 resp. 25 år efter genomgången befattningsutbildning och normala” avgångar under tjänstetiden behöver uppskattningsvis ca 25 kompani- och 20 regementsofficerare f. n. utbildas årligen för att täcka kårens rekryteringsbehov. Eftersom dessutom varje K/intendent och R/intendent i princip bör ha kompetens för alla för förvaltnings- och underhållsutbildade officerare avsedda befattningar som inte fordrar specialutbildning eller kompletterande vidareutbildning måste alla kompani- resp. regementsofficcrare i kåren ha samma grundläggande befattningsutbildning. Enligt vad departementschefen anför i prop. 1973:75 bör i intendentkåren framdeles ingå även ytterligare ur marinen och personal flygvapnet. KFU utgår emellertid från att kåren trots detta kommer att minska bl. a. på grund av omorganisationerna i de olika instanSerna. Rekryteringsbehovet bedöms likväl tills vidare inte minska i nämnvärd grad eftersom stora pensionsavgångar vid 1970-talets slut och i början av 1980-talet

reducerarpersonaltillgången i sådan grad att detta måste

kompenseras genom en ökad rekrytering. Eftersom även andra officerare än de som kommer att ingå i intendentkåren kan få befattningar, avsedda för förvaltnings- och underhållsutbildade officerare, blir utbildningsbehovet större än vad som erfordras för enbart denna kår. En ändring av antalet med 20-25 befattningar påverkar emellertid det genomsnittliga årliga med utbildningsbehovet endast en â två deltagare. KFU bedömer därför att ökningen - liksom tidigare nämnda minskning av kårens personal - endast kommer att få marginella effekter på utbildningsbehovet. Med hänsyn till rådande ovissa läge i fråga om det framtida personalbehovet anser sålunda sig KFU i sina överslagsberäkningar som enligt vad som framgår av kap. 12 i princip gäller från 1970-talets slut

i allmänhet 191 SOU 1974-51 Personal för förvaltningstjänst

cch framåt - kunna utgå från ovannämnda uppgifter om nuläget vid försvarets intendentkår och därav följande utbildningsbehov. I föreliggande uppräkning av vad som kan rubriceras som förvaltningstjänst i allmänhet anges för kompani- och regementsofficerare bl. a. ”allt i den mån inte verksamheten är hänförlig till visst fack etc. När det gäller den militära personalen är dessa undantag få. Den civilmilitära tekniska personalen tjänstgör däremot endast i ett relativt fåtal fall i befattningar vilka samtidigt spänner över flera fack eller funktioner. Till denna kategori hör dock de civilmilitära flygmaterielförvaltama (mästare) vid flygflottiljerna, vilka i princip fullgör samma arbetsuppgifter som förvaltnings- och underhållsutbildade kompaniofficerare inom arméns och marinens förrådsorganisation. Den tekniske chefen vid flygflottilj har också som chef för materielavdelningen en uppgift som spänner över flera fack. Likaså har i militärområdesstab tjänstgörande arméingenjörer sådana uppgifter. Den civilmilitära tekniska personalen tjänstgör emellertid huvudsakligen inom funktionerna anskaffning, underhåll och verkstad varvid personalen växlar mellan facken. KFU har därför såsom nämnts i kap. 12 valt att redovisa den civilmilitära tekniska personalens i kap. utbildning 16 eftersom funktionen materielunderhåll som behandlas i sistnämnda kapitel måste anses vara viktigast för denna personal. Vad gäller befattningarna för intendenturofficerarna i reserven redovisar KFU, av skäl som framgår av det följande, inte här några uppgifter om storleken av målgrupper e. d.

13.2 U tvecklingstendenser

KFU har i kap. lO redovisat vilka förändringar inom bl. a. krigsmakten som är av särskild betydelse för bedömning av utbildningsfrågorna. Här må särskilt framhållas den samordning över förvaltnings- och försvarsgrensgränser av bestämmelser och rutiner som pågår, framför allt inom FMV kompetensområde, och som underlättar en integrerad utbildning och även bör kunna nedbringa utbildningstiderna. Samtidigt ställer bl. a.

utnyltjandet av förbättrade planerings- och informationssystem krav

på större företagsekonomiska insikter hos all ledande förvaltningspersonal. Eftersom antalet kompani- och regementsofficerare i förvaltningstjänst kommer att bli mindre i lägre regional/lokala enheter med integrerad förvaltning än i nuvarande organisationer, utan att uppgifterna totalt sett minskar, vidgas ansvaret och ökar kraven på kunskaper och färdigheter hos bl. a. denna personal.

13.3 Utredningens studier

Såsom framgår av kap. 8 har KFU genomfört ett stort antal studier m. m. På grund av rådande organisationsläge hänför sig dock flertalet av dessa till inte integrerade förvaltningsenheter. I kap. 9 redovisade erfarenheter måste sålunda delvis ses mot denna bakgrund. KFU har emellertid i de utbildningsförslag som lämnas i föreliggande kapitel

192 Förslag till förvaltningsutbilzining

som i hög grad är berörda av organisationsförändringarna - sökt sammanväga inom skilda organisationsavsnitt och områden erhållna synpunkter och erfarenheter. KFU har också kunnat tillgodogöra sig i PKU underlag lämnade synpunkter och förslag (jfr kap. 9).

13.4 överväganden l3.4.l Allmänt I nuläget innehas såsom översiktligt fra-mgår av avsnitt 13.1 ett stort antal befattningar inom förvaltningsområdet av officerare. från Övergång trupptjänst (motsvarande) till förvaltningstjänst sker i genomsnitt för plutons- och kompaniofficerare i 40-årsåldern 02h för regementsofficerare vid ca 35 års ålder. Härvid beträds ett i huvudsak nytt arbetsfält, trots att den tidigare verksamheten i större eller mindre omfattning berört förvaltningsverksamheten. Såsom framgår av kap. 4 innehåller den obligatoriska utbildningen till och som plutons-, kompani- och regementsofficer visst - men för olika försvarsgrenar och personalkategorier starkt varierande - stoff av förvaltningskaraktär. När övergången sker ligger emellertid denna - utom utbildning vad gäller regementsofficerarna som regel långt tillbaka i tiden. För alla tre kategorierna torde emellertid den långa tjänstgöringen vid trupp jämte den obligatoriska förvaltningsutbildningen ha gett goda kunskaper om de krav truppen bör och kan ställa på förvaltningsverksamheten. Däremot har varken plutons-, kompani- eller regementsofficerare de särskilda kunskaper och färdigheter som erfordras för verksamhet inom förvaltningsområdet. Övergången ställer därför som regel krav på en till varje verksamhetsområde anpassad förvaltningsutbildning. För plutonsøfficerarna medför övergången till i detta kapitel berörda befattningar som regel inte någon ändring av krigsplaceringarna. Som en följd härav kan förvaltningsutbildningen koncentreras till problem sammanhängande med verksamheten i fred samt vid och

mobilisering

kuppanfall. KFU närmare överväganden i fråga om i detta kapitel berörda befattningar redovisas i avsnitt 13.4.2. Såsom framgår av kap. 12 har KFU funnit att en grundläggande förvaltningskurs för äldre plutonsofficerare skulle underlätta ett ökat utnyttjande av sådana officerare inom förvaltningsområdet. KFU redovisar i avsnitt 13.5.1 förslag till en sådan vars förvaltningsutbildning syfte främst är att ge plutonsofficerare en plattform för vidare utveckling. Den är också avsedd att vara en grund för plutonsofficerarnas särskilda befattningsutbildning. Om denna kommer till förvaltningskurs stånd och i princip anses lämplig som basutbildning för de ca 1 200 befattningar inom förvaltningsområdet och liknande områden som nu innehas av plutonsofficerare, blir det årliga utbildningsbehovet ca 70. Behovet av fortbildning för i förvaltningstjänst placerade plutonsofficerare sammanhänger främst med utvecklingen inom arbetsområdena.

Personal för förvaltningstjänst iallmänhet 193

KFU förutsätter att eventuellt föreliggande behov av sådan utbildning tillgodoses på sätt som principiellt anges i kap. 12. De kompani- och regementsofficerare som utbildats för förvaltningstjänst i allmänhet tas som regel och efter frivilligt åtagande i anspråk över myndighets- och försvarsgrensgränser. Övergången till förvaltningsockså regelmässigt ändrade krigsplaceringar. Förvaltningstjänst innebär för dessa officerare måste sålunda tillgodose kraven för utbildningen ett relativt stort antal befattningar. Det är också väsentligt att de mycket stora värden som förvaltas i främst regional och lokal instans handhas av sakkunnig personal. Varje befattningshavare måste därför besitta en kompetens i förvaltnings- och underhållshänseende av tillräckligt hög kvalitet. Såsom framgår av avsnitt 13.1 torde huvuddelen av befattningarna för förvaltnings- och underhållsutbildade kompani- och regementsofficerare komma att besättas med personal ur försvarets intendentkår. Trots att kårfrågan som sådan ligger utanför KFU uppdrag påverkar den utredningens ställningstaganden främst i fråga om förvaltningsutbildningens bredd och djup. Den grundläggande befattningsutbildningen bör sålunda kunna kravet att vara kompetensgivande för intillgodose träde som K/intendent resp. R/intendent i försvarets intendentkår. härav kan ifrågasättas om målet skall vara att alla Som en följd skall ha samma placerbarhet efter kompani- resp. regementsofficerare kompetensgivande utbildning eller om denna skall diffegenomgången rentieras med hänsyn till kraven för skilda befattningar. KFU principiella överväganden angående avvägningen mellan grundläggande befattningsav kap. 12. Vad den utbildning och vidareutbildning framgår gäller befattningsutbildningen för kompani- och regementsgrundläggande officerare anser KFU att alla deltagare genom denna skall kunna skaffa att bestrida huvuddelen av för resp. kategori aktuella besig kompetens för sådana befattningar som beräknas bli fattningar. Utbildningen avsedda endast för vissa officerare eller fordrar särskild utbildning, bör emellertid undantas från den gemensamma utbildningen och göras till föremål för vidareutbildning. Den grundläggande befattningsutbildningen bör - utöver att ge komför som närmast dvs. främst inom petens de befattningar berörs, instansen - också tillgodose de krav som den lägre regionala/lokala allmänt måste ställas på kompani- resp. regementsofficerare tillhörande intendentkåren. KFU vill härvid stryka under krigsbefattningarnas särskilda krav. Av KFU i kap. 12 framgår också att grundläggande överväganden utredningen utgår från att rekryteringen av kompani- och regementsofficerare för förvaltningstjänst i princip skall ske genom vidareutbildsom genomgått all obligatorisk utbildning till och som ning av officerare officer. Ett sådant förfarande beaktar såväl freds- som krigsorganisationens behov av personal med militärt miljökunnande och bör också underlätta en övergång från freds- till krigsorganisation. KFU ovan deklarerade - att alla deltagare principiella uppfattning skall kunna bestrida huvudi den grundläggande befattningsutbildningen

194 Förslag till förvaltningsutbildning

delen av berörda - är sålunda främst befattningar en följd av kårsystemet. Medlemmarna i t. ex. intendentkåren måste vara så allmänt användbara att de inom rimliga gränser kan omplaceras utan att krav på särskild befattningsutbildning automatiskt skall Kårchefen måste Lippstå. alltså ha relativt stor handlingsfrihet i fråga om placering av kårcns personal. Samtidigt bör överutbildning så långt möjligt undvikas. Vid placering av officerare i förvaltnings- och Linderhållstjänst vid lägre regional och lokal myndighet måste kravet på miljökunnande tillmätzts stor \ikt. I avsnitt 13.1 ovan har framhållits att 20-25 endast befattningar motsvarar ett genomsnittligt utbildningsbehov av en a två deltagare per år. Eftersom antalet som önskar officerare, en grundläggande befattför att kunna tillträda ningsutbildning en speciell befattning i förvaltningstjänst i allmänhet utan att därför ingå i intendentkåren. väntas bli av relativt liten omfattning, torde det inte vara möjligt att annat än i undantagsfall anordna någon särskild för dessa officerare avpassad utbildning. Det bör därför ankomma på vederbörande utbildande myndighet (skola) att i aktuella fall så långt möjligt tidsplanera och genomföra utbildningen sätt att dessa officerare på ett sådant kan följa dc delar av utbildningen som erfordras för att tillgodose de individuella: målen. KFU återkommer till denna fråga i kap. 23. Jämför även kap. 12. Befattningar för förvaltnings- och underhållsutbildade kompani- och regementsofficerare finns i alla instanser. För att Officeren skall få en erfarenhetsuppbyggnad som dels på bästa sätt främjar hans egen verksamhet och utveckling, dels tillgodoser krav förvaltningsvcrksamhetens i olika nivåer, bör han emellertid efter den grundläggande befattningsutbildningen som regel placeras inom den lägre regionala/lokala instansen. Placering bör också från början ske i någon av de lägre befattningarna inom instansen. Officeren får därigenom tillfälle att befästa sina kunskaper och färdigheter i den praktiska verksamheten innan han sätts in på de mer ansvarsfyllda uppgifterna. Kompani- och regementsofficer som (avses) placeras i befattning vilken - utöver den grundläggande befattningsutbildningen och därpå följande erfarenhetsuppbyggnad ställer ytterligare krav på kunskaper och färdigheter, bör beredas tillfälle att genomgå vidareutbildning çnligt KFU i det följande lämnade förslag. KFU närmare överväganden om grundläggande Litbildning resp. vidareutbildning för i detta kapitel berörda befattningar redovisas i fråga om kompaniofficerare i avsnitt l3.4.3 och regementsofficerare i 13.4.4. Den grundläggande och befattningsutbildningen vidareutbildningcti bör kompletteras genom återkommande vars fortbildning intervaller, innehåll och längd anpassas med hänsyn till aktuella behov. KFU principiella överväganden angående sådan utbildning framgår av kap. 12. Enligt dessa bör varje myndighet avgöra i vilken omfattning och när denna bör genomföras. Med hänsyn till förekommande omplaceringar bör dock kompani- och regementsofficerare i princip genomgå en fortbildningskurs vart 4-6 år, dvs. sammanlagt ca tre resp. fyra kurser under tjänstetiden. Den som genomgår i detta vidareutbildning enligt eller kap. 14-22 framlagda förslag torde som regel inte behöva genom-

Personal för förvaltningstjänsti allmänhet 195

under samma femårsperiod. Därutöver gå någon sådan fortbildningskurs kan givetvis ytterligare behov av fortbildning föreligga. för intendenturofficerare i reservat: Vissa synpunkter om utbildning redovisas i avsnitten 13.4.5 och 135.8.

l3.4.2 Plutonsofficerare (motsv.) Verksamhet som utövas av plutonsofficer i befattning som kompani- Lldjlltzlnl. platschef vid skjutfält eller övningsplats resp. som bastropprubriceras ovan av chef vid flygflottilj (civilmilitär befattning) enligt KFU såsom förvaltningstjänst i allmänhet. Såsom kompaniadjtrtant placerad plutonsofficer förestår kompaniexpeditionen. ansvarar för kompaniets kassaförskott och vissa kontantutbetalunder chefen o:h maningar, handlägger vissa budget-, personalvårdstcrielärenden, ansvarar för den inre tjänsten samt är som regel kompanikvartermästare Linder övningar. Sfisom platschef vid skjutfält eller övningsplats placerad plutonsofficer ammunitions-, intendenturmatehar som regel ansvar för tygmateriel-, och bränsleförråd. Han har också ansvar för befintriel-, drivmedelsoch byggnader. Han är som regel lighet och vård av fasta anordningar och är förskottsinnehavare. Han är ansvarig för viss anslagsuppföljning :arbetsledare och kan dessutom vara brandchef och marketenteriföreståndare. Såsom bastropprlzef vid flygflottilj placerad civilmilitär tekniker leder verksamheten vid troppen och ansvarar för dess förläggning, förplägnad, inre tjänst o. d. Han lämnar förslag till åtgärder för att höja basens beredskap. Han ansvarar för underhåll, rengöring och reparation av basens för tillsyn och skötsel av basförråd av ammunition fasta anläggningar, ogh drivmedel samt för brand- och räddningstjänst vid basen och för landandc flygplan. Han har också expeditionstjänst. KFU anser att en plutonsofficer (tekniker) bör ha särskild utbildning för att kunna inneha i det föregående nämnda befattningar. Före placering i sådan befattning bör han därför genomgå en grundläggande förvaltn ngsutbildning enligt KFU förslag i avsnitt 13.5.1 nedan. Denna utbildning förutsätts vara integrerad för ifrågavarande personal. Därutöver bör han genomgå en särskild befattningsutbildning enligt KFU förslag i avsnitt l3.5.2-3. Härvid skall han bl. a. inhämta kunskap om de bestämmelser m. m. som gäller för verksamheten samt skaffa sig färdighet att utföra med resp. befattning sammanhängande göromål. - frånsett försvars- KFU bedömer att även befattningsutbildningen - kan vara gemensam för berörd grensvis genomförda tillämpningar personal. Utredningen är medveten om att plutonsofficerarnas obligatoriska företer stora skiljaktigheter försvarsgrenarna emellan. utbildning Arméns officerare t. ex. får utbildning som kompanikvartermästare, vilket är en värdefull för förvaltningstjänsten. KFU bedömer bakgrund do:k at: skiljaktigheterna inte är större än att integrering är möjlig. Eventuellt i vissa fall inte påräknas förrän efter viss tid kan färdighet i befattning.

196 Förslag till

förvaltningsutbildning

13.4.3 Kompaniofficerare (motsv.)

Mot i avsnitt 13.4.l ovan redovisade har KFU principiella bakgrund övervägt vilka befattningar för som bör kompaniofficerare (motsv.) täckas in av målet för en grundläggande Utredbefattningsutbildning. ningen anser härvid att kompaniofficeren genom en sådan utbildning bör kunna skaffa sig de kunskaper och färdigheter som erfordras för att kunna sköta samtliga för sådana officerare avsedda befattningar i lägre regional/lokal instans, dvs. främst inom förråds- och försörjningsenheter (motsv.). KFU anser vidare att verksamheten vid ett regionalt förråd har så stor likhet med motsvarande verksamhet inom lägre instanser att även befattningar vid sådana förråd bör kunna inrymmas i målet för utbildningen. KFU anser vidare att i avsnitt 13.1 nämnda civilmilitära flygmaterielförvaltare bör genomgå samma grundläggande befattningsutbildning. De nya organisationerna i lägre regional/lokal instans är utformade bl. a. med hänsyn till att övergång smidigt skall kunna ske från fredstill krigsorganisation. För kompaniofficerarna, vilka f. n. i många fall har rent fredsorganisatoriska uppgifter, medför omorganisationen krav på mera allsidiga kunskaper inom det försvarsspecifika ämnesområdet. främst i totalförsvar och underhållstjänst, detta trots att de som tidigare nämnts har genomgått all obligatorisk till och som officer. utbildning Organisationsförändringarna torde också innebära att kompaniofficerarnas administrativa uppgifter ökar på bekostnad av den direkta arbetsledningen i förråd o. d. Kraven inom nämnda och övriga ämnesområden framgår närmare i avsnitt 135.4. Kompaniofficer som (avses) placeras i befattning inom högre regional eller central instans bör beredas tillfälle att genomgå vidareutbildning enligt avsnitt l3.5.5. Vid placering i central instans bör han även genomgå lämplig i kap. 14-22 redovisad fackbetonad eller allmänt administrativ utbildning.

13.4.4 Regementsofficerare (motsv.)

Regementsofficerarnas grundläggande befattningsutbildning bör som en följd av i avsnitt 13.4.1 redovisade principer ha som allmänt mål att deltagarna genom utbildningen skall kunna skaffa sig de kunskaper och färdigheter som erfordras för att kunna besätta för förvaltsamtliga nings- och underhållsutbildade regementsofficerare avsedda befattningar i lägre regional/lokal instans, dvs. främst inom sektion 2, materielenhet, förrådsavdelning o. d. samt såsom förbandsintendent. Härigenom säkerställs att erforderlig kompetens finns inom en myndighet även vid uppkommande vakans i någon vilket är av regementsofficersbefattning, särskilt stor vikt inom armén eftersom antalet officerare är relativt litet i den nya lägre regionala/lokala förvaltningsorganisationen. Vidare bör utbildningen planeras på längre sikt och sålunda ej vara alltför mycket inriktad på att bemästra sådant som att oväntade vakanssituationer kan uppkomma.

Personal för förvaltningstjänst i allmänhet 197

- utöver KFU vill ånyo framhålla att utbildningen att vara kompei försvarets intendentkår tensgivande för inträde som R/intendent också bör kunna tillgodose behovet av förvaltnings- och underhållsutbildade regementsofficerare i övrigt. Vidare bör utbildningen kunna följas av sådan civilmilitär teknisk personal som behöver ifrågavarande kunoch inte kan skaffa i kap. 16 redovisad utbildskaper sig dessa genom ning ävensom av viss civil personal. Härvid bör det också vara möjligt att utesluta vissa delar av utbildningen på sätt som angivits i avsnitt 13.4.1. Vid lägre regionala och lokala myndigheter inom armén och flygvapnet har intendenten hittills varit förvaltningsgrenschef även för kasernförvaltnings-(fortifikations-)tjänsten. I arméns nya integrerade organisationsenheter (förbandstyp A och B) ankommer förvaltningen av myndighetens byggnader på fortifikationsenheten. Det är ännu inte bestämt skall ske vid flottiljerna. KFU bedömer dock att om någon ändring ämnesområdet i intendentens grundläggande befattningsutbildning kan minskas till vad som erfordras såsom underlag för övrig verksamhet, t. ex. förrådsverksamheten. De intendenter som för sin verksamhet kan behöva mera omfattande kunskaper och färdigheter (dvs. t. v. vid flottilj placerade ca 15 officerare) bör i stället ansluta till lämplig fortifikationsutbildning. Se kap. 19. KFU anser vidare att regementsofficeren för sin verksamhet inom lägre regional/lokal instans behöver sådana kunskaper om högre instansers verksamhet att målet för den grundläggande befattningsutbildningen lämpligen även kan inrymma samtliga befattningar t. o. m. detaljchef inom och central instans. inom sist- (motsv.) högre regional Placering nämnda instans kan dock kräva en fördjupad fack- eller specialutbildsom inte bör inrymmas i den grundläggande utbildning lämpligen ningen. Denna bör härvid ansluta till lämplig utbildning enligt kap. 14--22. KFU anser sålunda att den grundläggande befattningsutbildningen liksom i nuläget bör vara begränsad till befattningar i vissa lägre nivåer. - utöver Övriga för regementsofficerare avsedda befattningar kräver nivåer erfarenhet av verksamhet på lägre som regel vidareutbildning på sätt som framgår av i detta och kap. 14-22 lämnade förslag. Kraven på kunskaper och färdigheter vid grundläggande utbildning samt sådan vidareutbildning som avser förvaltningstjänst i allmänhet framgår närmare av avsnitten 13.5.6-7.

13.4.5 Reservofficerare

Kungl. Majzt uppdrog den 15 april 1966 åt ÖB att bl. a. utreda frågan om utbildning av intendenturofficerare i reserven. I avvaktan på resul- tatet av en sådan utredning utgår KFU från att nuvarande i kap. 4 omnämnd utbildning skall äga rum tills vidare.

198 Förslag till

förvaltningsutbildning

13.5 Förslag

Som en följd av KFU studier och överväganden redovisas i det följande förslag till grundläggande befattningsutbildning och vidareutbildning av plutons-, kompani- och regementsofficerare för förvaltningstjänst i allmänhet samt vissa synpunkter på utbildningen av reservofficerare i intendenturbefattning. KFU allmänna är angiven utbildning Enligt principer i mån av plats öppen för var och en som - oavsett personalkategori för sin tjänst har behov att skaffa sig erforderliga kunskaper och färdigheter inom omrâdet och som har de förkunskaper som krävs för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. (Jfr kap. 12.) Behov av fördjupad fack- eller annan specialutbildning tillgodoses på sätt som framgår av kap. 14-22. Behovet av fortbildning tillgodoses enligt principerna i kap. 12.

13.5.l Grundläggande förvaltningskurs för plutonsofficerare

Målgrupp: plutonsofficerare som (avses) placeras i förvaltningstjänst. Förkunskaper: obligatorisk utbildning till och som officer. Målet är att kursdeltagaren genom skall skaffa utbildningen sig de grundläggande kunskaper och färdigheter som erfordras för att i fred inneha befattning i förvaltningstjänst vid främst lägre regional/lokal myndighet. Utbildningen omfattar 2 veckor (70 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 13:1. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 13:1 i betänkandets del 2. Avsikten med denna kurs är främst att allmänt och bättre än f. n. underlätta utnyttjandet av äldre plutonsofficerare inom förvaltningsområdet. Den är sålunda inte avpassad med hänsyn till behovet för viss eller vissa befattningar. Kursen utgör en basutbildning för övriga i detta och följande kapitel lämnade förslag om utbildning för plutonsofficerare. Enligt KFU mening erfordras sålunda kursen för sistnämnda ändamål. I förhållande till nuläget innebär den föreslagna kursen - i varje fall vad gäller förstnämnda ändamål - en utökning eftersom det f. n. inte finns någon motsvarande Till det sistnämnda förvaltningsutbildning. ändamålet återkommer KFU i anslutning till resp. kurs.

l3.5.2 Kompaniadjutantkurs

Målgrupp: plutonsofficerare som (avses) placeras i befattning som kompaniadjutant (motsv.). Förkunskaper: obligatorisk utbildning till och som officer, trupptjänst vid kompani samt grundläggande förvaltningskurs för plutonsofficerare. Målet är att kursdeltagaren genom skall skaffa utbildningen sig de kunskaper och färdigheter som erfordras för att i fred inneha befattning som kompaniadjutant (motsv.) inom eget truppslag vid armén, resp. inom flottan, kustartilleriet eller flygvapnet.

Personal för förvaltningstjänst i allmänhet 199

Tabell 13:1 Utbildningstidens ungefärliga fördelning på ämnen vid föreslagna kurser för plutonsofficerare

Kurs/ung. antal Ämnesgruppe r/ämnen lektionstim. 13.5.1 13.5.2

Försvursspecifika ämnen 20 Totalförsvar Underhållstjänst Stabstjänst Mobiliserings- och krigsplanläggning Personaladministrativa ämnen Personaladministration Personalledning och personalsamverkan Utrednings- och kommunikationsteknik Förraltningsadiøzinislraziva ämnen Allmän förvaltning Materielförvaltning Materielunderhåll Förplägnad Kameral verksamhet Expeditionstjänst med kontorsteknik Basämnerz Ekonomiämnen Ekonomisk redovisning - Rättskunskap Summa: 70 105* 1 Härtill kommer ett kompendieskede omfattande främst grunderna i allmän kamera] verksamhet och rättskunskap. Arbetstidsutförvaltning, förplägnad, tag 40 tim. (å 60 min.).

Utbildningen omfattar 3 veckor (105 lektionstim.) fördelade på ämnen tabell 13:1. Härtill kommer motenligt ett föregående kompendieskede svarande ca 40 tim. arbetstidsuttag som kursdeltagaren genomför med hjälp av självinstruerande material. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 13:2 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget innebär KFU förslag, dvs. den grundlägganen utökning med en de förvaltningskursen jämte kompaniadjutantkursen, kursvecka samt 40 tim. kompendieskede för deltagare ur armén. Eftersom marinen och flygvapnet i regel saknar motsvarande utbildning innebär för deltagare ur dessa försvarsgrenar en ökning med förslaget 2+3=5 kursveckor samt 40 tim. kompendieskede.

l3.5.3 Övrig utbildning av plutonsofficerare för förvaltningstjänst i allmänhet

Såsom anförs i avsnitt 13.1 hänför KFU även sådan verksamhet som utövas av plutonsofficerare i befattning såsom platschef vid skjutfält eller övningsplats resp. som bastroppchef vid “flygflottilj till förvaltningstjänst i allmänhet.

200 Förslag till förvaltningsutbildning

Utbildningen för sådan verksamhet hör därför naturligen hemma i detta kapitel. Med hänsyn till att båda målgrupperna är mycket små ansci KFU emellertid att det inte är lämpligt att anordna särskild utbildning för nämnda befattningar. I stället bör dessa plutonsofficerare - efter genomgången grundläg- gande förvaltningskurs ansluta till i kap. 15 och 19 föreslagna kurser inom förråds- resp. kasernförvaltningsområdet. Ett sådant förfarande innebär KFU enligt uppfattning en lämplig lösning även om vissa olägenheter kan uppstå för den enskilde som kan behöva gå igenom flera kurser för att täcka in föreliggande utbildningsbehov.

13.5 .4 Intendentkurs B

Målgrupp: kompaniofficerare som önskar skaffa sig en grundläggande befattningsutbildning i förvaltnings- och underhållstjänst eller kompetens för inträde som K/intendent i försvarets intendentkår. Förkunskaper: obligatorisk utbildning till och som kompaniofficer. Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig de kunskaper och färdigheter som erfordras för att fullgöra tjänst i samtliga för förvaltnings- och underhållsutbildade kompaniofficerare avsedda befattningar i lägre regional/lokal instans samt vid miloförråd. Utbildningen omfattar 43 veckor (ca 1 300 lektionstim. och 5 veckors praktik) fördelade på ämnen enligt tabell 13:2. Med hänsyn till utbildningens längd bör i kurstiden läggas in tid för en årssemester dvs. 6 veckor samt ett juluppehåll (hemstudier) 2 veckor. Den totala kurstiden blir därför 43+6+2=51 veckor. Praktiktjänstgöringen bör förläggas till andra myndigheter och försvarsgrenar än kursdeltagarens egen eftersom han bör vidga sitt miljökunnande. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 13:3 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget - dvs. den integrerade kurs för kompaniofficerare som anordnats 1973-74 - innebär en minskframlagt förslag ning av den totala kurstiden med en vecka. I förhållande till de hittills förvaltningsgrensvis inriktade kompaniofficerskurserna vid IntS och TygS innebär förslaget en ökning av kurstiden med två veckor resp. en minskning med en vecka. KFU anser att kompaniofficerarnas kräver en breddad nya uppgifter och fördjupad utbildning. Genom ett ökat antal fasta lärare samt m0dernare läromedel m. m. bör emellertid bli ändå utbildningen framge.nt effektivare. KFU bedömer därför den föreslagna tiden vara tillräcklig. Som en följd av KFU principiella inställning till praktiktjänstgöring under kurs (se kap. 12) har praktiktiden minskats till fem veckor.

l3.5.5 Intendentkurs A

Målgrupp: förvaltnings- och underhållsutbildade kompaniofficerare. Förkunskaper: intendentkurs B samt tjänstgöring som förvaltnings- och underhållsutbildad kompaniofficer.

iallmänhet 201 Personal för förvaltningstjânst

Målet utbildningen skall skaffa sig de är att kursdeltagaren genom och färdigheter som erfordras för att tjänstgöra i befattning kunskaper för förvaltnings- och underhållsutbildad kompaniofficer vid högre re-

gional stab och regional förvaltning. tre veckor (ca 105 lektionstim.) fördelade på Utbildningen omfattar ämnen enligt tabell 13:2. Härtill kommer ett föregående kompendie-

skede motsvarande ca 20 tim. arbetstidsuttag som kursdeltagaren genom-

för med hjälp av självinstruerande material. av bilaga 13:4 i betänkandets del 2. Delmål för utbildningen framgår

fördelning på ämnen vid Tabell 13:2 Utbildningstidens ungefärliga föreslagna kurser för kompaniofficerare

Kurs/ung. antal lektionstim. Ämnesgrupper/ämnen 13.5.4 l3.5.5

ämnen 180 55 F örsvarsspecifika Totalförsvar 20 14 15 6 Taktik 90 20 Underhållstjänst 15 5 Stabstjänst 40 10 Mobiliserings- och krigsplanläggning

Ekonomiämnen Ekonomisk redovisning 10 Materiel- och materielvårdskunskap 380 Rationaliseringsverksamhet 30 Rättskunskap 15 Summa: 1 300” 105*

och förvaltningsadminist-rativa ämnena bör den 11 de försvarsspecifika i form studier o. d. tillämpade utbildningen ske främst av applikatoriska Ämnena samt genom särskilda studier och övningar vid olika myndigheter. är härvid helt samordnade. Föreslagna timantal bör därför endast betraktas som riktvärden. 2 Härtill kommer 5 veckors praktik. 3 Hänill kommer ett kompendieskede omfattande viktigare formella underlag. Arbetstidsuttag 20 tim. (ä 60 min.).

202 Förslag till

förvaltningsutbildning SOU 1974 t 51

I förhållande till nuläget innebär förslaget en total utökning eftersom någon motsvarande utbildning inte finns f. n. Dock har vid IntS skett viss utbildning av chefer för milointendenturkompanier.

13.5.6 Högre intendentkurs B

Målgrupp: regementsofficerare som önskar skaffa sig en grundläggande befattningsutbildning i förvaltnings- och eller underhållstjänst kompetens för inträde som R/intendent i försvarets intendentkår. Förkunskaper: obligatorisk utbildning till och som regementsofficer. Målet är att kursdeltagaren genom skall skaffa utbildningen sig de kunskaper och färdigheter som erfordras för att inneha samtliga för förvaltnings- och underhållsutbildade regementsofficerare avsedda befattningar i lägre regional/lokal instans samt för sådana officerare avsedda befattningar t. o. m. detaljchef (motsv.) i högre regional och central instans. Han skall också skaffa sig de kunskaper och färdigheter som erfordras för att fullgöra tjänst i avsedda befattningar i arméns, marinens och flygvapnets krigsorganisation. Utbildningen omfattar 78 veckor (ca 2 465 lektionstim. och fem veckors praktik) fördelade på ämnen enligt tabell 13:3. Med hänsyn till utbildningens längd bör i kurstiden läggas in tid för en årssemester och ytterligare en semestervecka dvs. 6+l=7 veckor samt juluppehåll (hemstudier) 22=4 veckor. Den totala kurstiden blir därför 78 +7+4=89 veckor vilket innebär att en kurs som börjar omkring l oktober kan sluta vid midsommar tredje året. Detta medför också att kursdeltagaren efter kursens slut kan vikariera för sin företrädare i avsedd befattning under dennes semester, själv ha sommarsemester varefter överlämning m. m. kan ske i god tid före l oktober. De ca fem veckornas praktiktjänstgöring bör förläggas till andra myndigheter och försvarsgrenar än kursdeltagarens egen eftersom han bör vidga sitt miljökunnande. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 13:5 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget dvs. den integrerade kurs i tyg- och

intendenturförvaltningstjänst för regementsofficerare som 1973-75 för-

söksvis anordnas vid IntS - innebär framlagt förslag en minskning av kurstiden med 13 veckor varav åtta veckor är utbildningstid och fem veckor semestertid. till Anledningen att den egentliga utbildningstiden kunnat förkortas är främst att KFU räknar med att undervisningen framgent kan bli ändå effektivare, bl. a. genom ett ökat antal fasta lärare samt modernare läromedel m. m. KFU har dessutom bedömt att utbildningstiden i främst materiel- och kan materielvårdskunskap minskas. Vidare har praktiktjänstgöringen minskats med en vecka. I övrigt är dock kurserna i huvudsak överensstämmande. I förhållande till den hittillsvarande inriktade förvaltningsgrensvis regementsofficerskursen vid IntS innebär förslaget en minskning av kurstiden med 16 veckor varav 11 veckor är utbildningstid och fem veckor semestertid. I förhållande till motsvarande kurs vid TygS innebär förslaget en minskning av kurstiden med 11 veckor varav sex veckor är utbildningstid och fem veckor semestertid.

Personal för förvaltningstjänstiallmänhet

Tabell 13:3 ungefärliga fördelning på ämnen vid Utbildningstidens föreslagna kurser för regementsofficerare

Kurs/ung. antal lektionstim. Ämnesgrupper/ämnen l3.5.6 13.5.7

ämnen 790 95 Försvarsspecifika

Underhållstjänst 80 5 Stabstjänst

Förvaltningsadrøzinistrativa

Ekonomiämnen

11 de försvarsspecifika och förvaltningsadministrativa ämnena bör den ske främst i form av applikatoriska studier o. d. tillämpade utbildningen Ämnena samt genom särskilda studier och övningar vid olika myndigheter. är härvid helt samordnade. Föreslagna timantal bör därför endast betraktas som riktvärden. i Härtill kommer 5 veckors praktik. 3 Härtill kommer ett kompendieskede omfattande viktigare formella underlag. Arbetstidsuttag 20 tim. (a 60 min.).

13.5.7 Högre intendentkurs A

Målgrupp: förvaltnings- och underhållsutbildade regementsofficerare. Förkunskaper: högre intendenturkurs B samt tjänstgöring som förvalt-

i nings- och underhållsutbildad regementsofficer. “ Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig de kunskaper och färdigheter som erfordras för att tjänstgöra som chef för förvaltningsavdelning vid högre regional stab, stf chef för regional

204 Förslag till förvaltningsutbildning SOU 1974:5 1

förvaltning samt chef för sektion 2 och materielenhet (motsv.) vid lägre regional stab. Utbildningen omfattar fyra veckor (ca 140 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 13:3. Härtill kommer ett föregående kompendieskede motsvarande ca 20 tim. arbetstidsuttag som kursdeltagaren genomför med hjälp av självinstruerande material. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 13:6 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget - dvs. den högre kursen i underhållstjänst och krigsförvaltning vid IntS -- innebär förslaget en minskning av kurstiden med två veckor. Kurserna är dock inte helt jämförbara, eftersom förslaget mera än nuvarande kurs har tyngdpunkten i de regionala problemen. Dessutom redovisas f. n. inget arbetstidsuttag för kompendieskedet.

13.5.8 Kurser för reservofficerare Såsom framgår av avsnitt l3.4.5 utgår KFU från att nuvarande utbildning skall äga rum tills vidare. Utredningen anser det också vara lämpligt att denna även fortsättningsvis knyts an till övrig förvaltningsutbildning.

av för

Utbildning personal

anskaffningsverksamhet

14.1 Verksamhetsområdets avgränsning och personal

nomenklatur (Nomen K) innebär Enligt krigsmaktens gemensamma anskaffning:

”förvaltningsverksamhet i syfte att skapa resurser avseende anläggningar och förnödenheter. Den fredsmässiga anskaffningen omfattar

- utförande och konstruktion och därmed sammanav projektering hängande Standardisering samt försök, - utarbetande av tekniska bestämmelser för tillverkning eller upp-

handling, - verkställande av i.nköp, leveranskontroll och garantiövervakning samt - utarbetande av materielbeskrivningar och tekniska underhållsinstruktioner.

Till räknas även sådan förberedande studie- och utredanskaffning ningsverksamhet som föregår projektering. Sådan anskaffning som äger rum under ett skärpt Utrikespolitiskt förhyrning eller tvångsmässigt ianläge eller under krig genom inköp, eller genom krigsproduktion, bespråktagande av befintliga tillgångar, nämns krigsanskaffning. av den inledningsvis lämnade definitionen omfattar Såsom framgått anskaffningen en hel serie av verksamheter där själva inköpet upp- _ i många fall endast utgör en relativt liten del. Med handlingen avses härvid merkantil verksamhet som innefattar inköp upphandling (eller byte, förvärv av nyttjanderätt, förhyrning m. m.) av förnödenheter, anläggningar eller tjänster för statens behov. Anskaffningsverksamheten avser sålunda:

- för vissa funktioner eller verksamheter iordningställda anläggningar: markområden, rum eller utrymmen jämte för funktiobyggnader, nerna eller verksamheterna erforderliga installationer, t. ex. befästningar, kasernetablissement, läger samt

206 Förslag tillförvaltningsutbildning

-- förnödenheter: materiel (inkl. material), ammunition, livsmedel och drivmedel samt levande djur som krigsmakten behöver för sin verksamhet. Till förnödenheter räknas även penningmedel, vatten och elkraft samt bränsle.

Anskaffning av anläggningar sammanhänger med fortifikations- och byggnadsförvaltningen. Utbildningen av personal för sådan verksamhet avhandlas därför i kap. 19. I detta kapitel behandlas endast fortsättningsvis utbildningen av personal för anskaffning av förnödenheter. av penning- Anskaffning medel - kameral verksamhet - avhandlas dock i kap. 20. Förfarandet vid anskaffning av förnödenheter kan allmänt indelas i följande skeden: utredning, projektering, och upphandling, tillverkning uppföljning. Avgränsningen skedena emellan sker i många fall genom viktigare resursbestämmande beslut. Anskaffning som är av större ekonomisk omfattning skall sålunda underställas Kungl. Majzt för inhämta.nde av projekteringstillstånd och av tillstånd (steg l) till serietillverkning (steg 2). Anskaffningen kräver samverkan mellan i ett flerbefattningshavare tal funktioner. Dessa bildar bl. a. bakgrunden till de kunskapskrav och det utbildningsbehov för personal sysselsatt med anskaffningsverksamhet som KFU har att överväga och ta ställning till. Funktionerna är: ledning, teknisk beredning, konstruktion, provning, kontroll, inköp, instruktion, tillverkning och normalieverksamhet. Anskaffningsprocessens olika skeden och funktioner varierar väsentligt till sin omfattning från fall till fall. För vissa projekt/objekt där erfarenheten grundas på tidigare eller anskaffning där anskaffningen gäller standardvaror eller tidigare upphandlade förnödenheter. kan enkla rutiner och beslut på lägre nivå tillämpas. Den i anskaffningsverksamheten engagerade personalen växlar sålunda när det gäller beslutsnivåer, ansvarsområden och kunnandekrav ävensom i fråga om antalet ianspråktagna tjänstemän. Anskaffningsärenden handläggs av militär, civilmilitär och civil personal i krigsmaktens såväl centrala som regionala och lokala instêltser. Tyngdpunkten ligger inom de centrala förvaltningsmyndigheterna, främst FMV, FortF och SjvS.

14.1 .l Anskaffning i central instans

Anskaffningsverksamheten är en av huvuduppgifterna vid de centrala förvaltningsmyndigheterna. Det är därför naturligt att en stor del av personalen helt eller delvis sysselsätts i denna verksamhet. Såsom tidigare anförts varierar dock de uppgifter som åläggs personalen beroende på anskaffningsobjektets art. Uppgifter av leda.nde karaktär kan sålunda för viss anskaffning åläggas personal som i andra anskaffningsprocesser får en mera underordnad roll. Likaså kan inom samma enhet handläggas ärenden avseende flera funktioner, vilket t. ex. är fallet inom SjvS. Det är därför inte möjligt att göra en antals-

Personal för anskaffningsverksamhet 207

av målgrupperna på funktioner även om det mässigt riktig uppdelning 1 råder ett visst normalt samband mellan anskaffningsverksamhetens skeden och funktioner. Vad FMV framgår personalens för anskaffningsverksamhet _ gäller av tabell 14:1. Uppgifterna är grundade bl. a.

i antalsmässiga fördelning

avseende åren 1966-1969. på en av UMA gjord undersökning

14:1 FMV för anskaffningsverksamhet ungefärliga för- 4 Tabell personals : delning på funktioner

Funktion Ungefärligt antall

300 Ledning 725 . Teknisk beredning v Konstruktion 35 700 , Provning Kontroll 200 80 Inköp 20 Tillverkning Normalieverksamhet 200 N 2300

1 Omfattar all personal utom stödpersonal. Till stödpersonal räknas bl. a. skriv- och kontorspersonal, assistenter, datapersonal m. fl. Denna personal torde utgöra 15-20 % av den totala i anskaffningsverksamheten. för denna administrativa personal redovisas i Utbildningsfrågor kap. 21.

Som tidigare antytts föreligger svårigheter att precisera personalens Då byråchefer och sektionschefer kan antas uppdelning i målgrupper. _ ha en beslutande funktion i anskaffningsprocessen är det ur denna de hämtas som kommer att verka som projektledare i första kategori hand. Antalet kan mot bakgrund härav uppskattas till ca 150 personer. Utgår man vidare från att i projektarbetet detaljcheferna (motsv.) dels har kvalificerade dels kan verka som handläggningsuppgifter, ett större objektledare för enkla objekt och/eller inom system pro- - blir antalet kvalificerade handläggare/objektledare ca 600. Den jekt återstående personalen skulle då utgöras av i första hand med teknisk fackinriktning i anskaffningsprocesse.n verkande handläggare/medarbetare. Den anskaffningsverksamhet som förekommer inom FortF ansvarsområde omfattar såväl anläggningar som förnödenheter. Eftersom det är samma personal som sysselsätts i båda verksamheterna har i princip KFU ansett att utbildningsbehovet bör redovisas i kap. 19. Inom SjvS är personalen för anskaffningsverksamhet placerad vid materielbyråns anskaffningssektion. I viss utsträckning berörs även personal inom centralsektionen. Det är att märka att i princip samtliga funktioner inom anskaffningsprocessen handläggs av anskaffningssektionen, att dennas personal är relativt begränsad (ca 15 personer) samt att det av personalen särskilt krävs kunskaper av medicinsk-teknisk art och om sjukvårdsmiljön.

208 Förslag till förvaltningsutbildning

14.1.2 Anskaffning i regional och lokal instans I de regionala och lokala instanserna har anskaffningsverksamheten inte samma karaktär som i central instans och är av väsentligt mindre omfattning. Huvuddelen av verksamheten är dessutom koncentrerad till inköpsfunktionen. Vid milotygförvaltningar, örlogsbaser och kustartilleriförsvar finns särskilda inköpsenheter. Deras inköpsverksamhet kan vara volymmässigt omfattande, men den är relativt rutinartad. Vid kustartilleriförsvaren förekommer även anskaffning som har anknytning till flera funktioner än inköpsfunktionen. I lägre regional/lokal instans förekommer jämförelsevis ringa inköps-/ Den - med för viss livsanskaffningsverksamhet. utgörs undantag medelsanskaffning -- som regel endast av inköp efter centralt uppgjorda ram- och rabattavtal. Milointendentur- och milotygverkstadsförvaltningarnas inköpsverksamhet kan jämföras med motsvarande verksamhet i den lägre regionala/lokala instansen. Vid de förstnämnda förvaltningarna sker dock en realtivt omfattande anskaffning av livsmedel. Den anskaffning som erfordras för driften av verkstäderna har i allt väsentligt lagts på milotygförvaltningarna. Anskaffningsverksamheten vid flygflottiljerna är främst koncentrerad till verkstadssidan (avd. 6) och gäller i första hand reservdelsanskaffning enligt för flygvapnet speciella rutiner. Övrig lokal upphandling inom såväl verkstads- som intendenturfunktionen har samma karaktär som vid arméns lokalmyndigheter. För upphandlingen svarar i första hand en kamrer resp. flottiljintendent. Av tabell 14:2 framgår det antal - förutom de befattningshavare inom fortifikations- och byggnadsförvaltningen som är sysselsatta med anskaffningsverksamhet inom de regionala och lokala instanserna.

Tabell 14:2 Personalens för anskaffningsverksamhet fördelning inom regionala och lokala instanser

1 Personal för fortifikations- och byggnadsförvaltning redovisas i kap. 19.

14.2 Utvecklingstendenser De förändringar inom bl. a. krigsmakten som främst är av betydelse för bedömning av utbildningsfrågorna har redovisats i kap. 10. Härutöver må särskilt framhållas att utvecklingen syns gå mot större samarbete med industrier och konsultföretag för medverkan vid utveckling och

Personal för anskaffhingsverksamhet 209

av materiel samt för köp av vissa andra tjänster. De miliprojektering tära huvuduppgifter kommer därmed alltmer att förmyndigheternas skjutas mot en teknisk och ekonomisk styrning av anskaffningsprojekmateriel samt krav på en ten. På grund av en allt mera komplicerad och ekonomisk ökar arbetsinsat- \ allt noggrannare planering uppföljning serna vilket främst bör mötas med ett ökat kunnande. Utvecklingen medför sålunda att större krav måste ställas på personalens kvalifikationer. Den snabba utvecklingen skärper också behovet av fortbildning. Åldersläget under senare delen av 1970-talet och början av 1980-talet som - trots - leder till medför pensionsavgångar personalminskning nyrekrytering av personal som kan förutses ha godtagbar grundutbildning för anskaffningsverksamhet men ringa kunskap om militär miljö och organisatio.n. Detta påverkar givetvis den erforderliga utbildningens inriktning i stort och utformning.

14.3 Utredningens studier Anskaffningen av förnödenheter har främst ifråga om den centrala instansen varit föremål för omfattande undersökningar, bl. a. genom

UMA. När det gäller de centrala myndigheterna har sålunda som regel ett Å tillräckligt förelegat för KFU bedömningar. KFU har emelunderlag lertid utfört ett antal kompletterande studier mot bakgrunden av den inriktning som utredningsarbetet haft. KFU har härvid lagt j, speciella i fåltstudierna och lokala instanserna. tyngdpunkten på de regionala har främst gällt anskaffningsverksamhetens innehåll Undersökningarna i samt dennas behov av utbildoch omfattning, personal till förfogande V ning. Studierna har berört bl.a. milostaber, regionala förvaltningar, -. försvarsområden och regementen, örlogsbaser, kustartilleriförsvar och

flottiljer, vilket framgår närmare av kap. 8. KFU av det studiematerial, som De överväganden gjort med ledning till samt utredningens egna undersökningar m. m., stått förfogande av följande avsnitt. Här må dock framhållas följande. framgår i Särskilt under anskaffningsförfarandets inledande skeden bedrivs arsamarbete med försvarsgrensstaber och berörda industri- _: betet i nära samt och försöksorgan. Samarbetet under utred-

f företag forsknings-

. ningsskedet mellan stab och förvaltning leder fram till en taktiskmålsättning vilken i hög grad styr det fortsatta arbe- __ teknisk-ekonomisk under utredningsskedet kan därför få allvarliga tet. Felbedömningar konsekvenser. KFU har vid sina studier också funnit att den inomverksutbildning _ * instans inte täcker hela det samlade som hittills anordnats i central av utbildning. De olika kurserna har sålunda som regel varit j; behovet enskilda funktioner eller uppgifter. Även om ett ;L inriktade på vissa kurser med olika inriktning sammantagna kan tillgodose det . flertal l väsentligaste kravet på utbildning innebär denna ordning en inte godtagden utbildning för bar tidsutdräkt. Vad här sagts gäller också i huvudsak i central instans som anordnats inom ramen för inomverks- _j inköpare « utbildningen.

210 Förslag till förvaltningsutbildning

14.4 Ö verväganden

Eftersom tyngdpunkten i anskaffningsverksamheten ligger i den centrala instansen, ställs de största kraven på kunskaper och färdigheter i denna instans. Här måste sålunda ett kunnande om processens alla skeden och funktioner vara väl representerat. I regionala och lokala instanser är däremot kraven i stort koncentrerade till inköpsfunktionen samt den särskilda planeringen för krigsanskaffning. Huvuddelen av anskaffningsprocessen är teknisk verksamhet som i den centrala instansen utförs vid olika sakorgan, vilka i regel vart och ett representerar ett teknologiomrâde. Sålunda finns exempelvis vid FMV sakorgan med övervägande teleteknisk, mekanisk, skeppsbyggnadsteknisk eller flygteknisk expertis. Mer komplicerad materiel kan fordra samverkan av personal med grundkunskaper på skilda teknologiska områden eller med olika teknologisk bakgrund men med en gemensam specialutbildning t. ex. inom vapenområdet. Arbetet i anskaffningsprocessen innebär bl.a. att personal, främst den ledande - projekt/objektledare och den kvalificerade handläggande personalen -- blir verksam i flera av processens olika funktioner. Detta ställer krav på kunnande inte bara om de olika funktionerna utan även om kringliggande förhållanden som organisation, underhåll, vård, materielens olika användningssätt och förrrådshållning m.m., allt nödvändiga kunskaper vid medverkan bl. a. i studier och analyser i samband med utarbetandet av materielens taktisk-ekonomiska målsättning. För den tekniska personalen i övrigt som inom anskaffningsverksamv heten i första hand har tekniska i facket förefinns i viss uppgifter utsträckning ett utbildningsbehov av annan karaktär, dvs. såväl specialinriktad teknisk utbildning som sådan särskild som kan utbildning vara erforderlig inför ett förestående KFU anser att denna projekt. senare utbildning ej är något direkt led i anskaffningsverksamheten och att den därför ej faller inom utredningsuppdragets ram. I central instans är funktionen inköp som regel förlagd till särskilda inköpsorgan. Av personalen i dessa krävs andra kunskaper och färdig heter än av övrig personal i anskaffningsverksamhet. med Samsptslêt övriga funktioner emellertid nödvändiggör att inköpspersonalen lämnas en viss orienterande utbildning om dessa samt om de kringliggande förhållanden som ovan nämnts för i den tekniskt personal inriktade anskaffningsprocessen. För inköpspersonal i regional och lokal instans är behovet av sådan orienterande utbildning mindre. Vid de studier KFU har dock gjort framkommit ett klart uttalat behov av viss utbildning om kringliggande förhållanden vilken ger motivation för den och egna verksamheten bidrar till ökad förståelse och ökat samarbete mellan olika myndigheter och inom den egna myndigheten. Mot ovannämnda bakgrund har KFU valt att behandla utbildningen av personal för anskaffningsverksamhet uppdelad på delområdena ”personal för verksamhet av teknisk art” och personal för inköpsverksamhet.

Personal för anskaffningsverksamhet 211 SOU 1974:5 1

KFU har därvid funnit att de som kommer att såsom kvalificerade få uppgifter inom verksamhet av teknisk art i första handläggare hand bör erhålla sådan vidareutbildning som inte är att hänföra till - de kunskaper som grundutbildningen förkunskaperna gett. Det är också denna som KFU anser i första hand bör genomgå en personal samlad vidareutbildning för att minska inskolningstiden och uppnå större effekt. Utbildningen bör genomgås i ett tidigt skede efter anställningens början. - Personal i ledande ställning inom anskaffningsverksamheten pro- - från nivån kvalificejektledare rekryteras i regel genom befordran rade handläggare och har därigenom en praktisk erfarenhet av projektarbete. Den snabba tekniska utvecklingen, ökat samarbete med industrier och därmed förändrade och företag, organisationsförändringar taktiska och operativa målsättningar, personalreduceringar, pensionsavgångarnas följder m. m. leder emellertid till ökade krav på utbildning. Det är därför KFU uppfattning att vidareutbildning för projektledare/ blivande projektledare är önskvärd och erforderlig. Personal med mindre erfarenhet av militär projektledning, t. ex. relativt nyanställd men civilt högt kvalificerad personal eller sådan som bytt ”Tack” inom organisationen, behöver härvid en något längre utbildning än sådan som har erfarenhet som kvalificerade handläggare och genomgått utbildning enligt ovan. KFU bedömer emellertid att antalet projektledare som rekryteras på detta sätt inte är så stort att särskild kurs lämpligen kan anordnas. De bör därför i första hand ansluta till vidareutbildningen för övriga Dessförinnan bör de emellertid projektledare/blivande projektledare. förutom eventuell - delar introduktionsutbildning genomgå erforderliga av handläggarnas grundläggande befattningsutbildning. KFU anser också att sistnämnda utbildning lämpligen kan genomföras såsom självstudier med hjälp av särskilt iordningställt material. KFU intervjuer och studier av anskaffningsverksamheten i regional och lokal instans som i huvudsak avsett inköpsfunktionen visar att behovet av utbildning i stort endast berör gruppen handläggare/medarbetare. Någon för denna personal direkt målinriktad utbildning har tidigare ej ägt rum. KFU anser emellertid att denna personal bör få en grundläggande befattningsutbildning vilken utöver utbildningen för den direkta inköpsfunktionen även bör omfatta viss utbildning om kringliggande förhållanden. Enligt KFU allmänna principer bör denna utbildning även stå öppen för tjänstemän i övrigt som behöver sådan utbildning. Sålunda har bl. a. framförts att behov av utbildning rörande inköpsfunktio.nen föreligger för personal, verksam inom anskaffningsprocessens övriga funktioner. Även för inköpare i central instans anses det vara erforderligt med en grundläggande befattningsutbildning.

14.5 Förslag till kurser Mot bakgrund av framkommet utbildningsbehov och vad i det föreföreslår KFU att följande kurser anordnas inom verkgående anförts

212 Förslag till förvaltningsutbildning SOU 1974:5 1

samheten anskaffning. Kursernas omfång och innehåll är främst avpassat med hänsyn till den civila personalens behov. För militära deltagare kan sålunda kurstiden minskas inom i första hand det försvarsspecifika ämnesområdet. Beträffande civilmilitär personal hänvisas till kap. 16. Behovet av fortbildning tillgodoses enligt principerna i kap. 12.

l4.5.l Introduktionskurs för nyanställd civil personal Målgrupp: nyanställd civil personal, som ej tidigare innehaft tjänst inom försvaret och som inte erfordrar grundläggande befattningsutbild.ning. Förkunskaper: för vederbörlig befattning föreskriven grundläggande utbildning förvärvad före anställningen. Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig kunskap om den militära arbetsmiljön så att en snabb anpassning till arbetet möjliggörs. Utbildningen omfattar 14 lektionstim. Fördelningen på ämnen framgår av tabell 14:3. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 14:1 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget innebär den föreslagna kursen en nyhet eftersom det för närvarande inte finns motsvarande utbildning.

l4.5.2 Grundläggande befattningsutbildning för personal med huvuduppgift inom anskaffningsverksamhet av teknisk art

Målgrupp: militär, civilmilitär och civil personal främst inom central instans. Förkunskaper: för vederbörlig befattning erforderlig teknisk utbildning. Målet är att kursdeltagarna genom utbildningen skall skaffa sig de kunskaper och färdigheter inom anskaffningsprocessens olika funktioner som erfordras för att handlägga anskaffningsärenden. Utbildningen omfattar 4 veckor (140 lektionstim.) fördelade äm-

på

nen enligt tabell 14:3. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 14:2 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget innebär den föreslagna kursen en nyhet eftersom det för närvarande inte finns motsvarande utbildning.

14.5.3 Vidareutbildning för (blivande) projektledare inom anskaffningsverksamhet av teknisk art

Målgrupp: militär, civilmilitär och civil personal inom central instans, främst (blivande) sektio.nschefer inom förvaltningarna. Förkunskaper: grundläggande befattningsutbildning för personal med huvuduppgift inom anskaffningsverksamhet av teknisk art (kurs l4.5.2) samt praktisk erfarenhet av projektarbete.

Personal för anskaffhingsverksamhet 213

Tabell 14:3 Utbildningstidens ungefärliga fördelning på ämnen vid föreslagna kurser för personal med huvuduppgift inom anskaffningsverksamhet av teknisk art (l4.5.2 och 14.53) samt vid introduktionskurs för civil personal (l4.5.l).

/ämnen Kurser/ ungefärligt antal Ämnesgrupper lektionstim. 145.1 l4.5.2 14.53

Försvarsspecifika ämnen Totalförsvar Taktik Underhållstjänst Mobiliserings- och krigsplanläggning Personaladministrariva ämnen Personaladministration Personalledning och personalsamverkan Utrednings- och kommunikationsteknik Färvalrningsadministrativa ämnen Allmän förvaltning Materielförvaltning Anskaffningsverksamhet Materielunderhåll Verkstadsdrift Kameral verksamhet Basämnen Ekonomiämnen Företagsekonomi Rationaliseringsverksamhet Rättskunskap Summa 14 140*

l För nyanställd civil personal tillkommer introduktionskurs enligt 14.5.l.

Målet är att kursdeltagarna genom utbildningen skall skaffa sig de kunskaper och färdigheter som erfordras för att leda projektarbete. Utbildningen omfattar 2 veckor (70 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 14:3. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 14:3 i betänkandets del 2. 1 förhållande till nuläget innebär den föreslagna kursen en nyhet eftersom det för närvarande inte finns motsvarande utbildning.

14.5 .4 Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för personal med huvuduppgift inom inköpsfunktionen i regio.nal/lokal instans Målgrupp: ingenjörer, kamrerare, byrâintendenter, vissa plutonsofficeoch assistenter. Personal i inköpsfunktionen inom rare, byråassistenter regional/lokal instans. Förkunskaper: för vederbörlig befattning föreskriven grundläggande utbildning. Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig de

214 Förslag till förvaltningsutbildning

kunskaper och färdigheter som erfordras för att fullgöra arbetsuppgifter inom inköpsfunktionen. Utbildningen omfattar 2 veckor (70 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 14:4. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 14:4 i betänkandets del 2. I förhållande till innebär den föreslagna kursen nuläget en nyhet eftersom det för närvarande inte finns motsvarande utbildning.

l4.5.5 Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för inköpare i central instans Målgrupp: civil personal placerad vid centrala förvaltningars inköpsavdelningar med uppgift att handlägga förvaltningarnas inköp. Förkunskaper: för vederbörlig befattning föreskriven grundläggande utbildning förvärvad före anställningen. Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig de kunskaper och färdigheter som erfordras för att handlägga inköpsärenden i central instans. Utbildningen omfattar 3 veckor (105 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 14:4. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 14:5 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget innebär den föreslagna kursen en utökning av ämnesområdet och därmed av antalet lektionstimmar.

Tabell 14:4 Utbildningstidens ungefärliga vid fördelning på ämnen föreslagna kurser för personal inom inköpsfunktionen

Ekonomiämnen Företagsekonomi 18 Rationaliseringsverksamhet 3 Rättskunskap

för förråds-

Utbildning av personal

verksamhet

15.1 Verksamhetsområden avgränsning och personal

15.1.l Omfattning Från KFU har att företräda kan förrådsverksamheten de synpunkter inom krigsmakten i stort anses omfatta:

- Ledning/planering samt övrig organisatorisk och ekonomisk ledning/ fackmässig styrning planering av förrådsverksamhet, utfärdande av föreskrifter samt fastställande av rutiner för förrådsverksamheten ävensom kontroll (inspektion) av efterlevnaden,

- Förrådsdrift och utlämning (distribution) av mottagning, emballering, förvaring förnödenheter, av säkerhets- och samt kontroll av tillämpning skyddsföreskrifter dessas efterlevnad, vård av förnödenheter i förråd i den mån detta ankommer på för-

rådsorgan, m. m. för förråds- och därtill hörande vårdutarbetande av normer lokaler, i förråd och därtill hörande vârdlokaler, förrådstypansvar för inredning - för förrådsmiljöhanteringsmateriel samt - med vissa undantag i förråd och materiel materiel, emballage för förpackningsändamål avseende inbrottsskydd,

- Redovisning m. m. samt utarbetande av uppgifter om förnödenförnödenhetsredovisning hetstillgångar (lägesrapporter), förnödenhetsdirigering (fördelning, omfördelning, utlåning) enligt givna grunder samt meddelade direktiv och anvisningar. Förrâdsverksamheten styrs fackmässigt inom:

216 Förslag till förvaltningsu tbildning

tyg- och intendenturförvaltningsområdet av FMV, sjukvårdsförvaltningsområdet av SjvS samt - av FortF. fortifikationsförvaltningsområdet

FMV har enligt Kungl. Majzts uppdrag i samråd med SjvS och FortF lämnat förslag om överförande av den centrala förrådsledningen från de nämnda ämbetsverken till FMV. l » 1 I högre regional instans bedrivs förrâdsverksamheten under MB (C MKG) genom miloförvaltningarnas försorg enligt av fackmyndigheten utfärdade föreskrifter. I lägre regional och lokal instans bedrivs förrådsverksamheten under vederbörande chef genom försorg av förvaltnings- (grens) chef, enligt av MB (C MKG) utfärdade föreskrifter.

15.1 .2 Personal

Personalen för förrådsverksamhet är till övervägande del civil, men även militär och civilmilitär personal är sysselsatt i densamma. Den militära personalen omfattar plutons-, kompani- och regementsofficerare, förstnämnda kategori dock endast i begränsad omfattning. Befattningarna för kompani- och regementsofficerare är till det övervägande antalet i förvaltningstjänst i allmänhet dvs. av den karaktären att de kräver en bred förvaltningsutbildning vari förrâdsverksamheten endast representerar en liten del. Utbildningen av kompani- och regementsofficerare behandlas därför huvudsakligen i kap. 13. Den civilmilitära personalen förekommer endast i begränsad omfattning inom förrådsverksamheten. Hit hör främst flygmaterielförvaltarna (civilmilitära kompaniofficerare) vid flygflottiljerna vilka är placerade som chefer för flygmaterielförråd och i princip fullgör samma arbetsuppgifter som förvaltningsutbildade kompaniofficerare inom arméns och marinens förrådsorganisation, och därför avhandlas i kap. 13, - materielmästarna (civilmilitära kompaniofficerare) vid flygflottiljerna vilka är placerade som chefer för materieltroppar samt flygteknikerna vid materieltropparna (varierande antal i olika troppar) varav en är placerad som stf chef för troppen. Dessutom hör såsom bastroppchefer placerade flygtekniker i vissa avseenden till i förvaltningsområdet (jfr kap. 13). Den civila personalen intar som inledningsvis framhållits en kvantitativt dominerande ställning inom förrådsorganisationen. Hit hör främst viss personal vid FMV förrådsavdelning, förrådsförvaltare, förrâdsmästare, förrådsförmän (transport- och garageförmän) och förrâdsmän (bilförare), driftsingenjörer och ingenjörer inom drivmedelsomrâdet samt personal för förnödenhetsredovisning.

Ett tillförlitligt underlag för bedömning på lång sikt av antalet anställda inom förrådsverksamheten kan f. n. inte framtagas. Detta beror

Personal för förrádsverksamhet

inom försvarsgrenarna

bl.a. på att pågående organisationsförändringar

som ännu inte är

kommer att medföra avsevärda personalreduceringar

Vid av de kvantitativa utbildningsslutgiltigt fastställda. bedömning inom förrådsverksamheten måste KFU behoven för olika målgrupper värden. De närmare bedömningarna av därför utgå från vissa osäkra av det följande. Härvid har förrådspersoutbildningsbehoven framgår befattningsgrupper där nalen delats in i vissa relativt klart avgränsade som har så likartade arbetsuppgifter att varje grupp består av personal

bör kunna tillämpas på hela gruppen. Specialister ett utbildningssystem särskild beträffande vissa inom kan dock behöva utbildning gruppen inom (t. ex. vissa förrådsmän i drivmedelsförrådstjänst, ämnen systemet osv.). Likaså andra inom sjukvårdsmateriel- och explosivvaruområdet tillhörande olika befattni.ngstyper” vara kan utbildningen för personal

mer eller mindre integrerad. vilkas utbildning avhandlas i andra Sådana grupper har utelämnats, och regementsofficerare samt civilmilikapitel. Sålunda har kompanii ”förvaltningstjänst i allmänhet samt pertära flygmaterielförvaltare inte medtagits eftersom dessas sonal i ”administrativa stödfunktioner

utbildning avhandlas i kap. 13 resp. 21. och civilmilitära personal som avhandlas i detta kapitel Den militära vid flottan och kustartilleriet vilkas utgörs av bl.a. materielofficerare funnit inte torde komma att överstiga 20. Antalet antal enligt vad KFU i materiel- och bastroppar är beroende materielmästare och flygtekniker de underlag KFU nu av flygvapnets framtida organisation. Enligt att i detta sammanhang aktuellt antal har är det dock sannolikt om materielmästare samt 60 inte kommer att överstiga 30 i fråga i materiel- och bastroppar (avser endast i fråga om flygtekniker Antalet vid skjutfält och och stf troppchefer). platschefer troppchefer personal i redoöv.ningsplatser bedöms vara ca 25 (jfr kap. 13). Militär

avhandlas senare. visningsfunktionen av militära arbetsledande ansvarsmän” inom vissa special- Behovet

områden beräknas utgöra för

- explosiva varor, en plutons- eller kompaniofficer per fo-regernente och KA-försvar vid marinen, dvs. (motsv.) vid armén samt örlogsbas

sammanlagt ca 35,

- drivmedel, en kompaniofficer/plutonsofficer per KA-försvar jämte

en vid Örlb O, dvs. sammanlagt 6, - dvs. sammansjukvårdsmateriel, en plutonsofficer per KA-försvar,

lagt 5, - dvs. sammanlagt 3. dykerimateriel, en plutonsofficer per örlogsbas

i arbetsledande ställning inom förrådsverksam- Den civila personalen -- dvs. förheten - utom ingenjörspersonal i.nom drivmedelsområdet

utgör tillsammans med förrådsförvaltare, -mästare och -förmän (motsv.)

f. n. ca 675 personer i högre regional instans och ca 3 800 i rådsmännen Detta antal kommer att minska, men lägre regional/lokal instans. KFU har dock baserat sina hur mycket kan inte avgöras i nuläget.

i regional instans om 10 %. beräkningar m. m. på en antagen reducering

2 l 8 Förslag till förvaltningsu tbildning SOU 1 974 :5 1

Tabell 15:1 Personal för förrådsverksamhet i central, regional och lokal

instans

Befattningsgrupper Ungefärligt antal 5:a (målgrupper) __ avrundatl __ central hogre reg. lagre reg./ instans instans lokal

instans

Materielofficerare 20 20 Materielmästare 30 30 Flygtekniker 60 60 Platschefer vid skjutfält

m. m. 25 25 Militära ansvarsmän 49 50 \---2-\ Förrådsförvaltare 50 Förrâdsmästare l 5 0 Förrådsförmän 600 Förrådsmän 2 8502 Driftsingenjörer och ingen-

jörer 40

Redovisningspersonal 65 365 Övrig personal i central instans 65 65

Summa avrundat 4 300

1 Sådan personal som är verksam i förvaltningstjänst i allmänhet resp. ”administrativa stödfunktioner är ej medräknad (jfr kap. 13 resp. 21). 2 Varav ca 1 000 med specialutbiuldning inom olika områden.

och i lägre regional/lokal instans om 20 %. Detta innebär en minskning

från totalt ca 4475 till ca 3 650. Vid ett relationsförhållande mellan

civila arbetsledare och underställd dvs. vad PKU personal på l:3-l:4,

förordat, blir antalet civila arbetsledare ca 800. Vid genomsnittligt ungefär samma relationstal mellan de olika arbetsledarnivåerna blir

antalet förrådsförvaltare ca 50, förrâdsmästare ca 150 och förrådsför-

män ca 600.

Av de ca 2850 förrådsmännen förutsätts att ett visst antal skall

specialutbildas inom vissa områden. KFU har i sina bedömningar m. m.

räknat med att sammanlagt ca 35% av personalstyrkan bör erhålla

sådan utbildning, dvs. ca 1000 personer enligt följande överslagsvisa fördelning.

- Ammunition ca 215 personer - Drivmedel ca 215 personer

- Livsmedel ca 140 personer

- Sjukvårdsmateriel ca 285 personer - Miljömateriel ca 140 personer - Dykerimateriel ca 10 personer.

Det totala antalet driftsingenjörer och ingenjörer inom driv-medels-

området i nuvarande ca 45. KFU organisation utgör saknar underlag

för att bedöma det framtida behovet av sådan personal men räknar

även här med överslagsvis ca 10 % minskning dvs. till ca 440.

Personal för förrâdsverksamhet 219

i regional och lokal instans Personal för förnödenhetsredovisning beräknas f. n. uppgå till ca 450 personer. Möjligheterna till personalreduceringar i samband med införande av krigsmaktsintegrerade system är KFU har dock erfarit att 30 % minskning f. n. bedöms inte klarlagda. men att en minskning med 50 % även övervägts i samband vara möjlig inom försvarsgrenarna. KFU med pågående organisationsförändringar dock i sina beräkningar från att minskning med ca 30 % kommer utgår innebär skulle komma att omfatta ca att ske vilket att denna målgrupp varav ca 60 arbetsledare. I den centrala instansen uppgår 300 personer, personalstyrkan till 65 personer varav 15 arbetsledare. - utöver nu Vid FMV förrådsavdelning finns ca 65 befattningar - med direkt anknytning till förrådsnämnda för redovisningspersonal verksamheten. KFU i sina överväganden m.m. från att Sammanfattningsvis utgår för förrådsverksamhet kommer att omfatta i tabell 15:1 personalen angivet antal.

15.2 Utvecklingstendenser

Förrådsverksamheten inom krigsmakten kommer inom den närmaste framtiden av en rad organisatoriska åtgärder innebärande att påverkas bl. a. ett sammanförande inom varje myndighet av organisatoriskt splittrade förrådsfunktioner och funktioner för förnödenhetsredovisning, till storförrådsdrift samt en ökad samordning inom och melövergång och lokal nivå. Härtill kommer lan försvarsgrenarna på främst regional nämnda under 1970-talet som bl.a. nödtidigare personalreduceringar en omvärdering och omfördelning av arbetsuppgifterna inom vändiggör och mellan olika nivåer. Förrådsverksamheten kommer även i fråga om både arbetsformer och rutiner av bl.a. av FPE samt administrativa att påverkas utvecklingen av nya administrativa styrsystem, t. ex. ett för krigsmakten gemensamt förnödenhetsredovisningssystem. Nämnda utveckling får enligt KFU mening också vissa principiella för av personal för förrådsverksamhet. Såsom följder utbildningen anförts i kap. 10 medför sålunda reduceringen av antalet förvaltningstill en integrerad bl. a. officerare vid övergång förvaltningsorganisation måste föras över från till lägre arbetsledaratt arbetsuppgifter högre nivåer. Detta innebär att vissa lednings- och planeringsuppgifter som åvilat måste delegeras till kompaniofficetidigare regementsofficerare rare och vissa direkta arbetsledande uppgifter som dessa nu har måste föras över till den civila arbetsledarnivån. Detta nödvändiggör att den civila kompetens höjs genom främst en förbättarbetsledarpersonalens rad utbildning. De civila arbetsledarnas förutsedda större ansvar och mera omfathar medfört ett behov av en förstärkning av det civila tande uppgifter arbetsledarskiktet ovanför förrådsförmännen dvs. med förrådsmästare och förrådsförvaltare. I den förrådsorganisation vid lägre regiona1a/lokala som fr. o.m. den 1 juli 1973 successivt införs vid myndigheter

220 Förslag till

förvaltningsutbildning

armén och marinen har en sådan förstärkning skett och enligt förslag till förrådsorganisation vid flygvapnet kommer en sådan förstärkning att ske. Målgrupperna får sålunda en efter hand ändrad sammansätt-

ning. Arbetsuppgifterna för förrådsmän karaktäriseras i nuvarande organisation av en relativt långt driven inriktad specialisering på olika förnödenhetstyper. Den integrerade förrådsorganisationen samt sammanförandet av två eller flera myndigheter kommer liksom den ökade sam-

ordningen mellan att kräva försvarsgrenarna en mera allsidigt utbildad och användbar detta främst personal, för att förrådsverksamheten fortsättningsvis skall kunna bedrivas rationellt och med minsta möjliga personalresurser. En viss specialisering torde dock bli ofrånkomlig främst i fråga om sådana förnödenheter beträffande vilka särskilda säkerhetsoch skyddstekniska föreskrifter gäller för hantering, transport, förvaring, vård m.m., något som även av KFU framgår personalredovisning i avsnitt l5.1.2.

Utvecklingen av nya system för förnöde.nhetsredovisning torde bl.a.

medföra att redovisningspersonalen, som f. n. är specialiserad på olika i produktion varande system och inte kan utnyttjas över systemgränserna, i framtiden kan utbildas på alla krigsmaktsintegrerade system, vilket ökar personalens användbarhet och medger ett rationellt av utnyttjande de personella resurserna. Av redovisningen i avsnitt 15.l.2 även framgår att en viss personalreducering också kan förväntas.

15.3 Utredningens studier

Vid KFU i kap. 8 redovisade studier har förrådsverksamheten varit föremål för relativt omfattande varvid främst undersökningar följande framkommit. KFU har funnit att utbildningen av förrådspersonal huvudsakligen bedrivs lokalt och regionalt. Endast viss specialutbildning planläggs, leds och genomförs centralt. I regel samordnas utbildningen av MB samt leds och genomförs av milostaben eller enligt MB uppdrag av lokal myndighet. Långsiktiga som omfattar utbildningsplaner, 4-5 år, finns som regel uppgjorda. Utbildningen är sammantaget mycket omfattande och kräver stora personella resursinsatser. Den är som regel förvaltningsgrensinriktad men på senare år har även mellan olika förvaltningsgrenar integrerad utbildning skett. Utbildningen är däremot ej integrerad mellan försvarsgrenarna med undantag för i utbildningen intendentur- och sjukvårdsförrådsverksamhet.

KFU har vidare konstaterat att utbildningen av arbetsledare, som f. n. främst bedrivs regionalt, varken kvantitativt eller kvalitativt uppfyller de krav som med hänsyn till personalens måste arbetsuppgifter ställas på denna. Detta beror framförallt bristande på personella resurser (lärare). Centralt anordnade kurser förekommer men är helt

otillräckliga för att tillgodose utbildningsbehovet. Endast en kurs per år för arbetsledare omfattande 20-30 elever har t. ex. under åren 1972-74 genomförts, resp. är inplanerad vid förvaltningsskolorna.

Personal för förrádsverksamhet 221

att alla regionala, lägre regionala och lokala KFU har också funnit i samband med övergång till nuvamyndigheters redovisningspersonal samt modifieringar av dessa ra.nde förnödenhetsredovisningssystem i system, genomgått av FMV förrådsavdelning (och dess föregångare och genomförd utbildning samt att fortbildorganisationen) planerad ningskurser anordnas kontinuerligt i MB regi. vad KFU har kunnat finna är uppgifterna i huvudsak likartade Enligt i regional och lokal nivå - som är den kvanför civil förrådspersonal - inom alla delar av krigsmaktens titativt helt dominerande kategorin Goda förutsättningar torde därför föreligga att samförrådsverksamhet. ordna utbildningen över förvaltningsgrens- och försvarsgrensgränser. att det i central instans - utöver viss redo- Av tabell 15:1 framgår - finns totalt 65 tjänster med en direkt anknytning visningspersonal som upprätthåller dessa till förrådsverksamheten. Befattningshavare men kan tjänster är som regel specialiserade på vissa arbetsuppgifter trots detta betraktas som en grupp, eftersom i utbildningshänseende deras uppgifter i hög grad är inriktade på verksamheten i regional och

förutsätter dels ett visst militärt miljökunnande, dels lokal instans. Detta om krigsmaktens förvaltningsorganisation och förvaltningsbekunskap stämmelser samt om förrådsorga.nisation och förrådsverksamhet i regio-

nal och lokal instans.

15.4 överväganden

KFU redovisade har skett med utgångsi det följande överväganden i bl.a. den indelning i ”befattningsgruppef” som anges i avsnitt punkt förrådsmän, eftersom studier 15.12. KFU har dock börjat med gruppen m.m. visat att utbildningen av personal för förrådsverkoch enkäter måste om de krav som ställs på samhet vara systematiskt uppbyggd

denna personal skall kunna tillgodoses.

15 .4.1 Förrådsmän

förutom att den skall tillgodose kraven vid Förrådsverksamheten är med uppgift att mobilisering och krig - i hög grad en servicefunktion verksamheten i fred. betjäna den förbandsproducerande förrådsmannen kommer därför omedelbart i kontakt Den nyanställde med de krav som ställs på den serviceinriktade delen av förrådsverkkaraktäriseras främst av det samheten. Hans verksamhet i övrigt - ofta av mycket komplicerad teknisk sortiment av förnödenheter - inom den militära förrâdsverknatur som hanteras och lagerhålls utöver introduktionsutbildningen som snabbt samheten. Detta kräver han skall arbeta i - en bör göra honom förtrogen med den miljö befattningsutbildning som kan ta en relativt lång tid i grundläggande bör förrådsmannen kunna utföra rutinanspråk. Efter denna utbildning ifråga om matemässiga arbetsuppgifter som ej kräver specialutbildning Han bör också självständigt kunna rielvård och materielhantering.

222 Förslag till

förvaltningsutbildning

kontrollera, hantera, vårda, packa, förrådsställa, utlämna och mottaga förnödenheter av tekniskt okomplicerad natur samt, efter detaljanvisningar av arbetsledare, kunna medverka i motsvarande arbete med mera tekniskt komplicerade förnödenheter. Den grundläggande befattningsutbildningen bör genomföras i så nära anslutning till introduktionsutbildningen som möjligt och vara avslutad under första anställningsåret, helst under dess första del. Såsom framgår av avsnitt l5.l.2 bedömer KFU att vissa förrådsmän behöver vidareutbildas inom sådana förnödenhetsområden som främst från skyddsteknisk- och säkerhetssynpunkt - kräver speciella kunskaper och färdigheter (t. ex. ammunition, drivmedel, livsmedel, sjukvårdsmateriel). För sådan utbildning bör uttas förrådsmän som genomgått den grundläggande befattningsutbildningen samt visat särskilda anlag och intresse för aktuella specialområden. Samtliga förrådsmän bör genomgå fortbildning enligt i kap. 12 redovisade principer. Till denna utbildning kan vid behov och med fördel knytas sådan materielutbildning som framgår av i kap. 22 redovisade speciella materielkurser och som inte lämpligen kan inrymmas i en grundläggande befattningsutbildning. För personal som erhållit vidareutbildning avseende sjukvårdsmateriel torde finnas behov av en särskild kurs avseende mera komplicerad teknisk-medicinsk materiel.

15.4.2 Förrådsförmän, förrådsmästare och förrådsförvaltare

Den ovan angivna utbildningen av förrådsmän bör jämte erfarenhetsuppbyggnaden i arbetet kunna utgöra en grundval för kommande utbildning av arbetsledare inom förrådsverksamheten. Den första vidareutbildningen bör främst för särskilt ge möjlighet utvalda förrådsmän att skaffa sig färdighet att leda och planera förrådsarbetet inom begränsad del av en integrerad förrådsfunktion med flera delfunktioner. I samband med denna bör de arbetsledarutbildning kursdeltagare som tidigare vidareutbildats inom sådana förnödenhetsområden som från bl. a. skydds- och säkerhetsteknisk kräver synpunkt särskilda kunskaper och färdigheter och som avses fortsättningsvis arbeta inom samma områden ges möjlighet att även skaffa sig de speciella kunskaper och färdigheter som dessa områden kan kräva av en arbetsledare. I ett andra vidareutbildningssteg - utbildning till förrâdsmästare bör målet vara att särskilt utvalda förrådsförmän skall kunna skaffa sig god färdighet att planera och leda förrådsarbetet för flera delfunktioner inom en integrerad förrådsfunktion. Ifråga om den högsta arbetsledarebefattningen - förrådsförvaltare föreslår KFU ingen särskild vidareutbildning. till sådana Uttagning befattningar bör ske efter sedvanlig meritbedömning av sökande som är eller uppfyller kraven för befordran till förrâdsmästare. Fortbild.ningen av förrådsförmän, -mästare och -förvaltare bör ske enligt principerna i kap. 12.

Personal för förrâdsverksamhet 223

15 .4.3 Materielofficerare, materielmästare och flygtekniker samt platschefer vid skjutfält m. m.

15.1.2 är denna relativt Som framgår av avsnitt grupp antalsmässigt begränsad. Personalen har främst sådana uppgifter inom mobiliserings- (materiel-)servicefunktionen vid örlogsbaserna och kustartilleriförsvaren, vid flygflottiljerna och flygvapnets bastroppar samt vid baskompanierna att kraven är skjutfält och övningsplatser på militärt miljökunnande särskilt framträdande. KFU bedömer att de arbetsledande uppgifterna i övrigt kan jämföras med dem som normalt åligger de kvalificerade civila arbetsledarna (förvarför den vidareutbildning som anges i avsnitt 15.4.2 rådsmästare) för civila arbetsledare även torde kunna användas för här aktuell personal. Härutöver kan viss utbildning inom specialområden (ammunition, drivmedel, sjukvård) behövas och torde i så fall kunna ske inom ramen för den vidareutbildning som enligt avsnitt l5.4.l avses för förrådsmän inom vissa specialområden. Även fortbildningen bör vid behov kunna ansluta till motsvarande utbildning för nämnda civila personalgrupper.

l5.4.4 Arbetsledande ansvarsmän inom vissa specialområden

Denna grupp bör erhålla specialutbildning inom resp. ansvarsområde varor, drivmedel, sjukvârdsmateriel). Gruppen är emellertid (explosiva så liten att en särskild utbildningsgång inte lämpligen bör anordnas. KFU bedömer emellertid att utbildningsbehovet kan tillgodoses i anslutning till den utbildning inom resp. specialområden som enligt avsnitten l5.4.l och 15.4.2 anordnas för vissa blivande förrådsmän och förrâdsförmän. Vid behov härvid särskilt avkan utbildningen kompletteras genom passade block.

l5.4.5 Driftsingenjörer och ingenjörer inom drivmedelsomrâdet

för ingenjörspersonalen inom drivmedelsområdet är - Kompetenskravet vid - eller motutom för ingenjörer flygflottilj sjöingenjörsexamen svarande De nuvarande befattningshavarna är också i kompetens. stor omfattning rekryterade från denna teknikerkategori. Någon annan torde f.n. ej förekomma vare sig inom den lämplig grundutbildning civila eller militära undervisningssektorn. För att denna personal tillfredsställande skall kunna lösa ofta komplicerade tekniska krävs drifttekniska kunskaper samt kunarbetsuppgifter inom brandskydds, vattenskydds- och milskaper petroleumbranschen, Särskild fort- och vidareutbildning inom dessa områden jövårdsområdet. torde knappast kunna anordnas av krigsmakten och bör därför enligt KFU mening istället anslutas till den specialutbildning som förekommer inom det civila undervisningsväsendet eller som anordnas av myndighevilkas arbetsuppgifter omfattar här ter och organisationer huvudsakligen aktuella verksamhetsområden.

224 Förslag till förvaltningsutbildning

- främst Driftsingenjörerna vid milointendenturförvaltningarna och milointendenturförrâden - har emellertid i fred omfattande administrativa och expeditionella Härtill kommer arbetsuppgifter. att som regel all personal tillhörande denna kategori är krigsplacerad i olika befattningar med anknytning till drivmedels- eller drivmedelsförrâdstjänsten. Ingenjörspersonalen bör därför få. en allmän så förvaltningsutbildning att den kan skaffa sig färdighet att utföra de administrativa och expeditionella arbetsuppgifterna i fred samt kan placeras i krigsbefattning inom eget specialområde.

15.4.6 Personal för förnödenhetsredovisning

Personal med arbetsuppgifter inom förnödenhetsredovisningen är i dagsläget som regel specialiserad på ett eller högst tvâ i produktion varande redovisningssystem. Detta medför begränsade att flexibelt möjligheter utnyttja personalen såväl inom resp. myndigheter som mellan myndigheter tillhörande samma försvarsgren eller olika försvarsgrenar. Undantag i detta avseende utgör dock system AmredK, IF och SF, som är krigsmaktsintegrerade. Utvecklingen av systemen för förnödenhetsredovisning kommer - som framhålls i avsnitt 15.2 - att gynnsamt påverka möjligheterna att utbilda redovisningspersonal på de krigsmaktsintegrerade systemen. Vid tidpunkten för genomförande av utredningens förslag torde systemen vara i produktion, varför nedanstående överväganden avseende personalens utbildning hänför sig till bedömt systemläge 1977. För den nyanställda erfordras redovisningspersonalen i vanlig ordning en sådan

introduktionsutbildning att den blir förtrogen med den miljö

inom vilken den skall arbeta samt i anslutning därtill en grundläggande befattningsutbildning. Efter denna utbildning bör personalen ha kunskap om de bestämmelser m. m. som är grundläggande för redovisningsverksamheten inom krigsmakten, dvs. främst förvaltningsinstruktioner, register, sats- och tillbehörslistor m.m. samt i bruk varande redovisningssystem, ävensom färdighet att utföra rutinmässiga inom arbetsuppgifter ett systems funktion samt biträda med uppgifter inom övriga system. Den grundläggande befattningsutbildningen bör genomföras inom en sexmânadersperiod. Fortbildning av redovisningspersonal bör ske enligt i kap. 12 angivna principer. Utbildningen bör ge vidgade kunskaper i samtliga system. Utbildningen av arbetsledare, dvs. chefer för redovisningsenheter och

förrådsbokföringsgrupper, måste enligt KFU mening i viss utsträckning

differentieras för civila och militära chefer eftersom dessa har olika utbildning inom redovisningsområdet. Den civila personalen bör sålunda genom tidigare utbildning och erfarenhet ha goda kunskaper och färdigheter i redovisning. Den militära personalen däremot, som kan komma att rekryteras direkt frân kategorin icke förvaltningsutbildade plutons- eller kompaniofficerare, saknar erforderliga kunskaper i redovisning. I övrigt bör utbildningen för båda kategorierna koncentreras till

Personal för förrádsverksamhet 225

ämnena personaladministration, personalledning och personalsamverkan, allmän förvaltning samt vissa basämnen (bl. a. ekonomi och rättskunskap).

l5.4.7 Personal vid FMV förrådsavdelning I detta berörda befattningar vid förrådsavdelningen kasammanhang raktäriseras, såsom framgår av avsnitt 15.3, av specialisering för varje vissa arbetsuppgifter, t. ex. förrådsdrifts- och befattning på viss eller distributionsekonomi, förrådsrationalisering, förrådsplanering, -utformning och -inredning, arbetar- och inbrottsskydd, skydds- och säkerhetstjänst avseende explosiva och brandfarliga varor resp. systemutveckling och systemvård. För resp. befattningar erforderliga specialkunskaper måste som regel vara förvärvade före tillträdet genom militär eller civil Vidareutbildning inom specialområdena bör liksom grundutbildning. f. n. är fallet enligt KFU mening ske genom inomverksutbildning samt av de utbildningsresurser som finns inom det civila underutnyttjande visningsväsendet. För huvuddelen av här berörda befattningar krävs emellertid dels kunskap om för förrådsverksamheten gällande föreskrifter m. m., dels om verksamheten vid regionala och lokala myndigheter. Den kunskap hittillsvarande rekryteringen har också karaktäriserats av att befattningarna i stor omfattning besatts med personal som har sådana kunskaper. Erfarenheten har emellertid visat att ett konsekvent fasthållande vid kravet på sådana kunskaper medför risker för att kvalificerad civil personal, bl. a. ekonomer och tekniker, inte kan erhålla befattningar för vilka de i övrigt innehar kompetens. Enligt KFU mening bör sådan personal få ett bättre utgångsläge genom att ges möjlighet till en kompletterande utbildning. Sektions- och detaljchefer samt även i viss omfattning handläggare samarbetar i sin dagliga verksamhet med personal i förvaltningstjä.nst vid regionala och lokala myndigheter och bör därför äga kunskap om de förhållanden under vilka denna arbetar samt de särskilda bestämmelser och föreskrifter som reglerar verksamheten. Nämnda civila personal vid FMV förrådsavdelning bör därför, om den är nyanställd, erhålla en befattningsutbildning som, utöver de kunskaper och färdigheter som erfordras för den direkta verksamheten i avsedd befattning, inriktas på att deltagarna skall kunna skaffa sig kunskap om de särskilda bestämmelser och föreskrifter som reglerar förvaltnings- och förrådsverksamheten vid regionala och lokala myndigheter samt arbetsförhållandena inom verksamheten ifråga.

15.4.8 Värnpliktiga drivmedelsassistenter

KFU anser att fackutbildningen av värnpliktiga drivmedelsassistenter inte ligger inom utredningens uppdrag i annan mån än att den bör finnas redovisad som ett behov (se avsnitt 15.5.12).

226 Förslag till förvaltningsutbildning SOU 1974151

15.5 Förslag - Utbildning av personal för förvaltningstjänst i allmänhet inklusive förrådsverksamheten - har redovisats i kap. 13. Nedan följer en redovisning av kursplaner i stort i anslutning till de ”befattningsgrupper” som preciserats i avsnitt 15.l.2. Behovet av fortbildning tillgodoses enligt principerna i kap. 12.

l5.5.1 Introduktionskurs och grundläggande befattningsulbildning för förrådsmän Målgrupp: förrâdsmän (allmän förrådsdrift). Förkunskaper. fullgjord skolplikt. Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig sådana kunskaper och färdigheter, att han självständigt kan hantera, vårda, förrådsställa, mottaga och utlämna förnödenheter av tekniskt okomplicerad natur samt att han efter detaljanvisning skall kunna utföra motsvarande arbetsuppgifter i vad avser tekniskt komplicerade förnödenheter, dock ej sådana beträffande vilka speciella säkerhets- och skyddstekniska krav uppställts (t. ex. ammunition, drivmedel, sjukvårdsmateriel). Utbildningen omfattar 3 veckor (105 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 15:2. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 15:1 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget innebär förslaget en systematisering av nu bedriven utbildning.

l5.5.2 Vidareutbildning för förrådsmän/grundläggande befattningsutbildning för (blivande) ansvarsmän

Målgrupp: förrådsrnän samt kompaniofficerare/plutonsofficerare avsedda att placeras som arbetsledare (”ansvarsmän) inom specialområdena ammunition, drivmedel och sjukvårdsmaleriel. Förkunskaper: för förrådsmän introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning (l5.5.1), för kompaniofficer/plutonsofficer obligatorisk utbildning till och som kompaniofficer/plutonsofficer samt för sistnämnda personalkategori genomgången grundläggande förvaltningskurs (l3.5.1). Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig sådana kunskaper och färdigheter att han självständigt kan hantera, vårda, förrådsställa, utlämna och mottaga förnödenheter för vilka särskilda säkerhets- och skyddskrav uppställts. Utbildningen omfattar 3 veckor (105 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 15:2. Inom områdena livsmedel och miljömateriel begränsas utbildningen till två veckor (70 lektionstim.). Delmål för utbildningen framgår av bilaga 15:2 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget innebär förslaget en systematisering av nu bedriven utbildning.

Personal för förrádsverksamhet 227

l5.5.3 Vidareutbildning för förrådsmän och ansvarsmän inom specialområdet kvalificerad sjukvårdsmateriel Målgrupp: förrådsmän och ansvarsmän” inom specialområdet sjukvårdsmateriel. vidareutbildning för förrådsmän/grundläggande befatt- Förkunskaper: ningsutbildning för ansvarsmän (l5.5.2). Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig sådana kunskaper och färdigheter att han självständigt kan hantera, vårda, förrådsställa, utlämna och mottaga komplicerade medicinsk-tekniska förnödenheter inom sjukvårdsmaterieltjänstens område. Utbildningen omfattar 2 veckor (70 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 15:2. Delmål av bilaga 15:3 i betänkandets del 2. för utbildningen framgår I förhållande till nuläget innebär förslaget ingen principiell ändring.

förrådsförmän - allmän 15 .5 .4 Vidareutbildning för (blivande) förrådskurs förrådsförmän - arbetsledare. Målgrupp: (blivande) Förkunskaper: grundläggande befattningsutbildning för förrådsmän (l5.5.l). Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig sådana kunskaper och färdigheter att han kan planera och leda förrâds-

Tabell 15:2 Utbildningstidens ungefärliga fördelning på ämnen vid föreslagna kurser inom förrådsverksamhet Kurser/ungefärligt antal Ämnesgrupper/ämnen lektionstimmar 155.1 l5.5.Z l5.5.3

Försvarsspecifika ämnen Totalförsvar Personaladministrariva ämnen Personalledning och personalsamverkan Förvalmittgsadministrativa ämnen Förrådsverksamhet Ammunition Drivmedel Livsmedel Sjukvårdsmateriel Miljömateriel Dykerimateriel

Rationaliseringsverksamhet 3 - - Rättskunskap Summa 105 105 (70) 70

lVarje kursdeltagare utbildas endast inom ett speeialområde (ammunition, drivmedel osv.).

228 Förslag till förvaltningsutbildning SOU 1974151

arbetet inom varje delfunktion 1 en integrerad förrådsfunktion med undantag av sådana förnödenheter beträffande vilka särskilda säkerhetsoch skyddstekniska krav uppställts. Han skall härvid skaffa sig färdighet att leda ett á två arbetslag om tre â fyra förrâdsmän. Utbildningen omfattar 4 veckor (140 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 15:3. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 15:4 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget innebär förslaget en systematisering av nu bedriven utbildning.

15.5.5 Förrådsförmanskurs specialkurs Målgrupp: (blivande) förrâdsförmän - arbetsledare samt ansvarsmän. Förkunskaper: för målgruppen blivande förrådsförmän - allmän förrâdskurs (l5.5.4), för målgruppen ansvarsmän - begrundläggande fattningsutbildning för ”ansvarsmän (15.52). Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig sådana kunskaper och färdigheter att han kan planera och leda förrådsarbetet i.nom viss specialfunktion, där verksamheten omfattar förnödenheter för vilka särskilda säkerhets- och skyddstekniska krav uppställts. Utbildningen omfattar 2 veckor (70 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 15:3.

Tabell 15:3 Utbildningstidens ungefärliga vid forefördelning på ämnen slagna kurser inom förrådsverksamhet

Ämnesgrupper/ämnen Kurser/ungefärligt antal lektionstimmar 15.5.4 15.5.5 15.5.6

Ammunition (70) Drivmedel (70)

1 Varje kursdeltagare utbildas endast inom ett specialområde (ammunition, drivmedel osv.).

Personal för förrádsverksamhet 229

Delmål för utbildningen framgår av bilaga 15:5 i betänkandets del 2. till nuläget innebär en utökning eftersom nå- I förhållande förslaget för närvarande inte finns utom i vad avser gon direkt motsvarighet sjukvårdsmateriel.

l5.5.6 Vidareutbildning för (blivande) förrâdsmästare förrådsförmän - arbetsledare, materielofficerare vid örlogs- Målgrupp: baser och kustartilleriförsvar, materielmästare och flygtekniker i matevid flottiljer samt platschefer vid skjutfält m. m. riel- och bastroppar allmän förrådskurs och specialkurs (15.5.4 + 15.55)* Förkunskaper: samt för plutonsofficerare genomgången grundläggande förvaltningskurs (13.5.1). Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig god färdighet att planera och leda förrådsarbete inom en förrådsfunktion som innehåller flera delfunktioner t. ex. truppservice, mobiliseringseller större mobiliseringsgrupp (-område) samt härvid (materiel-)service kunna leda två eller flera arbetslag med skilda arbetsuppgifter. Utbildningen omfattar 5 veckor (175 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 15:3. Delmål av bilaga 15:6 i betänkandets del 2. för utbildning framgår en minskning av kurstiden I förhållande till nuläget innebär förslaget med en vecka.

för 15.5.7 I.ntrodukti0nskurs och grundläggande befattningsutbildning redovisningspersonal Målgrupp: förrådspersonal inom förnödenhetsredovisningsfunktionen. Förkunskaper: gymnasial kontorsutbildning. Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig färinom resp. dighet att självständigt utföra rutinmässiga arbetsuppgifter redovisningssystems ram. Utbildningen omfattar 1-2 veckor (35-70 lektionstim.) på resp. system fördelade på ämnen enligt tabell 15:4. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 15:7 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget innebär förslaget en utökning med introduktionskurs samt en systematisering av hittillsvarande utbildpå 14 timmar ning.

15.5.8 Vidareutbildning för (blivande) civila arbetsledare inom förnödenhetsredovisningsområdet - Målgrupp: förrådspersonal inom förnödenhetsredovisningsfunktionen civila arbetsledare. genomgången befattningsutbildning enligt 15.5.7 samt Förkunskaper: praktisk erfarenhet av tjänstgöring inom förnödenhetsredovisningsområdet.

1 Detta krav gäller endast för målgruppen förrâdsförmän.

230 Förslag till

förvaltningsutbildning

Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig god färdighet att självständigt utföra samtliga inom förnödenhetsredovisningsområdet förekommande samt färdighet arbetsuppgifter att planera och leda verksamheten vid redovisningsenhet (förrâdsbokföringsgrupp). Utbildningen omfattar 2 veckor (70 lektionstim.) fördelade på .imnen enligt tabell 15:4. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 15:8 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget i.nnebär förslaget en utökning och systematisering av den motsvarande utbildning som för närvarande i viss utsträckning bedrivs i FMV-K:FD regi.

l5.5.9 Vidareutbildning för (blivande) militära arbetsledare inom förnödenhetsredovisningsområdet Målgrupp: förrådspersonal inom för.nödenhetsredovisningsfunktionen militära arbetsledare. Förkunskaper: obligatorisk utbildning till och som kompaniofficer/ plutonsofficer samt för plutonsofficer genomgången grundläggande förvaltningskurs (l3.5.l).

Tabell 15:4 Utbildningstidens ungefärliga fördelning på ämnen vid föreslagna kurser inom förrâdsverksamhet

Ämnesgrupper/ ämnen Kurser/ ungefärligt antal lektionstimmar 155.7 155.81 155.91

F ärsvarsspeci fi ka ämnen Totalförsvar Personaladminisrrativa ämnen Personaladministration Personalledning och personalsamverkan Utrednings- och kommunikationsteknik Förvaltningsadminislrativa ämnen 56 (21) Allmän förvaltning - Förrådsverksamhet Förnödenhetsredovisning Informnstyrsystem? Ammunitionsredovisn.system Reservdelsredovisningssystem3

Summa 70 (35) 70 140

IKurserna l5.5.8 och 155.9 samordnas

tidsmässigt så att utbildningen bednvas gemensamt i de ämnen där samma kravnivå

kan]

(delmål) uppstäl ts.

?Systemet är avsett för förnödenheter utom ammunition och reservdelar.

_3 Endastviss personal - med huvudsaklig uppgift inom reservdelsförsörj-

ningsfunktionen bör genomgå kursavsnittet för denna funktion.

Personal för förrâdsverksamhet 231

Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig god vid redovisningsenhet samt färdighet att planera och leda verksamheten att självständigt utföra samtliga inom förnödenhetsredovisfärdighet ningsområdet förekommande arbetsuppgifter. Utbildningen omfattar 4 veckor (140 lektionstim.) fördelade på äm» nen enligt tabell 15:4. Delmål för utbildningen av bilaga 15:9 i betänkandets del 2. framgår I förhållande till nuläget innebär förslaget en utökning och systematiutbildning som för närvarande i viss utsträcksering av den motsvarande ning bedrivs i FMV-KzFD regi.

l5.5.10 för (blivande) driftsingenjörer i drivmedels- Vidareutbildning tjänst - (drivmedelsingenjörer) vid Målgrupp: förrådspersonal driftsingenjörer milointendenturförråd och flygflottiljer. Förkunskaper: för resp. befattning uppställda tekniska kompetenskrav, som arbetsledare vid krigsmaktens drivmedelsförrâd. tjänstgöring Målet är att kursdeltagaren skall skaffa sig god färdighet att fullgöra de arbetsuppgifter som i fred åligger driftsingenjör vid milointendenturförvaltning, driftsingenjör (drivmedelsingenjör) vid milointendenturförråd eller flygflottilj samt färdighet att fullgöra arbetsuppgifter i krigsbefattning som stabsmedlem i milointendenturförvaltning, som plutonschef vid förband i vilka drivmedelsförråd ingår eller som chef för teknisk grupp vid drivmedelsförråd. Utbildningen omfattar 6 veckor (210 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 15:5.

Tabell 15:5 Utbildningstidens ungefärliga fördelning på ämnen vid kurs 15.5.10

Underhâllstjänst

Färvaltningsadministrativa Allmän förvaltning 16 Förrådsverksamhet (drivmedel) 30 Speciell förrådsdrift

20 Rationaliseringsverksamhet 15 Rättskunskap

Summa 210

232 Förslag till

förvaltningsutbildning

Delmål för utbildningen framgår av bilaga 15:10 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget innebär förslaget en nyhet eftersom någon motsvarande utbildning inte finns för närvarande.

15.5.1l Allmän förvaltnings- och förrâdsutbildning för viss personal vid FMV-K:FD

Målgrupp: civila sektionschefer, detaljchefer och vissa handläggare vid FMV-K:FD som kontinuerligt har sin verksamhet inriktad på regionala och lokala myndigheter. Förkunskaper: för resp. befattning uppställda tekniska kompetenskrav. Målet är att kursdeltagaren skall skaffa sig sådana och kunskaper - främst färdigheter i vad avser förvaltnings- och förrådsverksamheten vid regionala och lokala - som erfordras myndigheter för fullgörande av till resp. befattning hörande arbetsuppgifter. Utbildningen ansluts direkt till intendentkurs B för kompaniofficerare i (l3.5.4) genom att kursdeltagarna följer i kursen ingående här uppräk- 5 nade ämnen: totalförsvar, allmän förvaltning, för- 4 materielförvaltning, rådsverksamhet, rationaliseringsverksamhet. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 13:3 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget innebär förslaget en nyhet eftersom mot- i svarande utbildning för närvarande ej genomförs.

15 .5.12 Fackutbildning av värnpliktiga drivmedelsassistenter

Målgrupp: värnpliktiga som avses placeras som drivmedelsassistenter vid fo-staber. Målet är att kursdeltagarna genom skall skaffa fackutbildning sig de kunskaper och färdigheter som erfordras för att de skall kunna biträda fo-intendenter med stabsarbete inom område samt drivmedelstjänstens med utbildning och kontroll av personal vid distributionsanläggningar m. m. Utbildningen omfattar 3 veckor.

233 Personal för materielunderhâll

för

Utbildning av personal

materielunderhåll

16.1 Verksamhetsområden: avgränsning och personal

mate- Med underhåll avses de åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla

och driftsdugligt skick. riel och förnödenheter i övrigt i funktions-

endast utbildningen av personal som i första I detta kapitel behandlas Personal inom hand är avsedd för underhåll av tygmateriel (m0tsv.).

område behandlas i kap. 19. Beträffande fortifikationsförvaltningens som inte styrande för materiel är underhållsfunktionen regel övrig

personalutbildningen. är underhållsorganisationen något Beroende på materielstrukturerna ändå vara möjligt att utformad vid försvarsgrenarna. Det torde olika strukturering av underhållsnivåerna som kan gälla göra en principiell

generellt.

vid förband genom personal som i första hand är avsedd l. Underhåll drift och därmed sammanför operativa uppgifter eller för materielens

hängande service.

vid förband genom personal som är speciellt avsedd för 2. Underhåll

underhåll.

vid förbandsbunden verkstad på beställning av regional/ 3. Underhåll specifikation och kontroll. lokal myndighet som även svarar för

inte förbandsbunden verkstad. Be- 4. Underhåll vid specialinriktad

myndighet, men kan även vara regional/lokal ställare är här ofta central för av central meddelade direktiv och med resp. inom ramen myndighet

verkstad träffat avtal. l ovan behandlas här, då Underhållet enligt punkt avses ej vidare

har andra uppgifter än underhåll. denna personal väsentligen

Under 2 ovan behandlas endast personal avsedd för planering punkt

och ledning av underhållet. underhålls enligt punkterna 3 eller 4. Den förrådsställda materielen större tekniskt kun- De rutinmässiga underhållsåtgärder som ej kräver

eller verkstadsresurser utförs nande och ej heller speciella hjälpmedel

234 Förslag tiIl

förvaltningsutbildning

emellertid av förrådspersonalen. De problem som sammanhänger härmed berörs ej i detta kapitel utan behandlas i kap. 15. FMV är fackmyndighet för facket materielunderhåll. Verket utfärdar sålunda direktiv och föreskrifter för underhållsåtgärdernas omfattning m. m. och fördelning till nivå. Fackansvaret för tygmaterielunderhåll utövas närmast av resp. huvudavdelnings underhållsenhet men kan i vissa avseenden åligga resp. sakorgan. Den personal som i det senare fallet svarar för har i allmänhet underhållsfrågorna i första hand uppgifter inom anskaffningsfunktionen och behandlas därför i kap 14. Personal avsedd för tjänst i verkstäder har i förhållande till övrig personal inom underhållet så artskilda uppgifter att det bedömts lämpligt att behandla den i ett särskilt kapitel - nr 17. Med de avgränsningar som ovan gjorts blir den personal som skall behandlas här av en ungefärlig omfattning som framgår av tabell 16:1. En stor del av här berörd personal kan ha andra uppgifter än underhåll, varför det ibland har varit svårt att göra gränsdragningar. Vakanser liksom pågående organisationsändringar gör även beräkningarna osäkra.

Tabell 16:1 Ungefärligt antal för befattningar personal inom facket materielunderhåll

Nivå Armén Marinen Flygvapnet M CM C M C M

Centralt - 22 50 - 3 25 - Regionalt-lokalt - 650 - - 400 70 190 Totala antalet utgör ca l 900

M = Militär personal CM = Civilmilitär personal C=Civil personal

Av tabellen framgår att armén huvudsakligen har Civilmilitär personal i underhållsverksamheten. Inom marinen är flertalet militär personal medan inom flygvapnet civil den största personal utgör gruppen. Att så stor del av underhållspersonalen inom marinen har militär ställning beror på att den tekniska personalen på plutons- och kompaniofficersnivå inom marinen är militär. Den motsvaras i detta sammanhang inom de andra försvarsgrenarna av civilmilitär personal.

16.2 U tveckl ingstendenser

16.2.1 Materiel

Försvarsgrenarnas materiel företer stora tekniska olikheter vilket ställer skilda krav på materielunderhållsfunktionen. Detta har påverkat organi-

Personal för materielunderhåll 235

sation som därför är olika vid de tre föroch personalsammansättning kan dock iakttas. svarsgrenarna. Vissa gemensamma utvecklingsdrag tenderar att bli mer tekniskt komplicerad beroende på en Materielen driftfunktioner De större, sammansträvan att öka antalet per enhet. satta systemen ökar i antal. Detta ställer givetvis högre krav på underatt utföra underhållet på förbanden hållspersonalen. Möjligheterna minskar också eftersom det i större utsträckning krävs tekniskt specialiför dess genomförande. Underserad personal och speciell testutrustning tenderar sålunda att förskjutas från förbandsnivå till hållsverksamheten vilket också underlättas genom bl.a. ett baser och centrala verkstäder, vidgat användande av utbytesenheter. i samma riktning är Ett annat förhållande som påverkar utvecklingen strävan att minska genom införande av automatiserade driftpersonalen funktioner i större utsträckning. Detta gör materielen mer komplicerad som handhar materielen minskar i antal. samtidigt som personalen inom underhållsområdet påverkar även materia- Kostnadsutvecklingen är det svårare att genomföra ratiolens utformning. Erfarenhetsmässigt inom underhållsområdet än vid nytillverkning. Detta har naliseringar för underhållet av försvarets materiel. Av medfört en kostnadsökning inte möjligt att övergå många skäl är det när det gäller försvarsmateriel till slit och släng-metod. Man kan dock påverka den ogynnnågon samma att redan på konstruktionsstadiet ta större utvecklingen genom och göra materielen mindre underhållshänsyn till underhållsproblemen krävande - - och framförallt göra behovet av det bygga in underhåll underhållet mindre. Detta mer hantverksmässiga och personalkrävande är emellertid en lång process. Den tid det tar att utveckla komplicerad försvarsmateriel är 5 å 10 år, i vissa fall ännu längre. Livslängden för

materielen är som regel minst 20 år, ibland upp till 30 år. Några väsenti kraven på underhållspersonalen av detta liga och snabba ändringar skäl kan man sålunda inte förvänta. innebär utvecklingen på materielsidan en större Sammanfattningsvis teknisk av underhållspersonalen, en förskjutning mot specialisering central nivå av de kvalificerade underhållsproblemen och ökade utbild-

ningskrav.

16.2.2 Organisation

av underhållsfunktionen mel- Organisationen och uppgiftsfördelningen och lokal instans inom de tre försvarsgrenarna kan lan central, regional schematiskt beskrivas sålunda.

- Armén karaktäriseras av en relativt stark centralisering till underhållsenheten vid för armémateriel i FMV men huvudavdelningen även på regional instans i milostabernas tekniska med en tyngdpunkt

detalj. - Inom marinen är underhållet decentraliserat och i stor utsträckning instans - och KA-försvar. delegerat till lägre regional örlogsbaser instansen - milostaben - ingår i princip inte- Den högre regionala i marinens underhållsorganisation.

236 Förslag till

förvaltningsutbildning

- Inom är flygvapnet underhållsfunktionen starkt centraliserad till underhållsenheten vid huvudavdelningen för flygmateriel i FMV, men även den lokala underhållsorganisationen vid flottilj är väl uppbyggd. Liksom beträffande marinen är milostaben undantagen från planläggning och kontroll av denna funktion.

Inom marinen kan man räkna med en viss förskjutning av uppgifterna till den nybildade underhållsenheten vid huvudavdelningen för marinmateriel inom FMV. Det blir sålunda en viss utjämning av olikheterna mellan försvarsgrenarna.

Ifråga om uppgiftsfördelni.ngen i stort kan man dock inte räkna med

några större förändringar sikt på kort av det läge som ovan redovisats. Däremot finns en strävan att utjämna olikheterna mellan försvarsgrenarna i detaljorganisationen i de olika instanserna framförallt i lägre regional instans. De nya organisationerna vid fo-staber, örlogsbaser och KA-försvar är i princip likartat uppbyggda. Detta bör medföra större för förutsättningar en mellan försvarsgrenarna integrerad utbildning av förvaltningspersonal.

16.2.3 Personal

Inom underhållsfunktionen tjänstgör, som framgår av tabell 16:1, såväl civil som civilmilitär och militär personal. Den grundläggande tekniska utbildningen inhämtas företrädesvis inom det allmänna skolväsendet, men militär och civilmilitär personal får sådan även vid militära skolor. Under efterkrigstiden har efterfrågan i allmänhet varit större på tekniker än vad som motsvarat tillgången. Försvaret har liksom övriga delar av samhället fått konkurrera om den tekniska personalen. Detta har medfört att den formella, teoretiska kompetensen hos nuvarande befattningshavare ofta är lägre än den man numera vill kräva. Den snabba expansionen inom utbildningssektorn har emellertid medfört att

situationen ändrats. härvidlag Det råder numera ingen brist på tekniker på t. ex. gymnasieingenjörsnivå. Detta bör på sikt medföra att försvaret tillförs mer personal som redan före anställning har relativt hög teknisk Som följd av detta kan vidareutbildningen utbildning. inom försvaret koncentreras till sådana ämnesområden som normalt inte förekommer i det allmänna skolväsendet.

16.3 Utredningens studier

KFU har till övervägande del utfört sina studier av verksamhetsområdet tillsammans med PKU, varför utredningarna i stort förfogat över samma underlag. Studierna har även omfattat intervjuer och samtal med

personal i skilda instanser och nivåer. Härvid har bl. a. framkommit följande. Arméns materiel är i stor utsträckning förrådsställd, men utnyttjas delvis i samband med utbildning. Materielen förekommer i stor mängd och behovet av underhåll varierar i hög grad.

Personal för materielunderhâll 237

utförs materielunderhållet av verkstadspersonal. Som Inom marinen - - förekommer en följd av att materielen främst den skeppstekniska underhållsuppgifter delegerats till i små serier, har även kvalificerade marinens lägre regionala myndigheter. medför bl. a. materielens tekniska utveckling och den Inom flygvapnet därav följande kostnadsutvecklingen för underhålls- och testutrustning, materielens omfattande fredsanvändning samt kraven på flygmycket m.m. behov av en relativt stark central styrning av undersäkerhet hållsverksamheten. inom armén har bl. a. framkommit att Vid PKU undersökningar för materielvård f. n. inte är tillfredsställande främst hos förståelsen aktiv och värnpliktiga. Förebyggande kontroller och yngre personal som borde ha utförts av truppen, âsidosätts ofta. reparationsåtgärder, därför även för relativt enkla arbeten. Detta har Verkstäderna utnyttjas PKU att föreslå att särskilda underhållsbefäl biträder komföranlett med bl.a. underhållet av förbandets materiel. panichef (motsv.)

16.4 överväganden

och erfarenheter som ställs på personal för De krav på kunskaper materielunderhåll är relativt försvarsgrensberoende. Skillnaderna mellan i detta avseende hänför sig emellertid huvudsakligen försvarsgrenarna till den tekniska utbildningen, erfarenheterna av den egna försvarsgrenens materiel i övrigt. Denna specifika och den egna försvarsgrenens miljö och erfarenhetsinhämtandet torde liksom hittills böra del av kunskapsske inom det allmänna skolväsendet samt den försvarsgrensvis genomförda utbildningen, vilken är av sådan karaktär att den inte behöver

behandlas här. kunnandet har KFU funnit att När det gäller det förvaltningsmässiga kraven inte i lika hög grad är försvarsgrensberoende. Det bör därför vara möjligt att organisera en utbildning i dessa ämnen som är integrerad mellan Detta gäller i viss utsträckning även det försvarsgrenarna. militära miljökunnandet. Den vidareutbildning som getts inom försvarets ram efter den grundtekniska har huvudsakligen varit avsedd för mililäggande utbildningen tär och civilmilitär personal. För den civila personalen har möjligheterna till vidareutbildning begränsats till kortare kurser, och endast i ringa uthar kurser av förvaltningskaraktär förekommit. Eftersom sträckning den civila utgör en stor del av personalen, i varje fall inom personalen marinen och flygvapnet, finns sålunda ett mycket stort utbildningsbehov

som f. n. ej kan anses vara tillgodosett. PKU av kunskapskraven inom underhållsfunktiohar vid specificering i ett flertal dels i lokal/regional instans, nen delat upp personalen grupper dels i central. Trots att kraven inte är helt överensstämmande mellan på utbildning av dessa grupper torde det vid organiserandet av utbildningen några för denna personal inte vara möjligt att - bl. a. på grund av målgrup- - räkna med en särskild kurs för varje grupp. pernas storlek

238 Förslag till

förvaltningsutbildning

Den ledande personalen synes i stort kunna fördelas på tre grupper, som främst karaktäriseras av olika nivåer, seknämligen detaljchefs, tionschefs- och förvaltningschefsnivå. Dessutom bör kontrollanterna från utbildningssynpunkt ses som en särskild grupp. PKU har som tidi-

gare nämnts föreslagit tillskapandet av en ny kategori, s.k. underhållsbefäl med uppgift att leda underhållet av förbandets materiel. Detta befäl föreslås bli rekryterat från erfarna kompani- och plutonsofficerare. Om sådana befattningar inrättas, bör även denna personal betraktas som en särskild målgrupp. KFU vidare överväganden om utbildningens och utformomfattning ning m.m. sker med utgångspunkt i ovan nämnda indelning. Målgruppens storlek framgår av tabell 16:2.

Tabell 16:2 Personalens för materielunderhåll indelning i målgrupper

angivet ungefärligt { behov.

KFU har valt att göra en samlad redovisning i detta kapitel av den civilmilitära tekniska personalens utbildning, vartill återutredningen kommer i avsnitt 16.4.6.

l6.4.1 Kontrollanter m. fl.

Till denna målgrupp hänför KFU personal vars arbetsuppgifter främst består i att prova materielens att fastställa funktion, fel, specificera erforderliga åtgärder samt att kontrollera utfört arbete. Kraven på materielkännedom och tekniska grundkunskaper bedöms vara stora, medan kraven på förvaltningskunnande är förhållandevis begränsade. Enligt KFU bedömning bör i en grundläggande befattningsutbildning för hithörande personal huvudvikten läggas på ämnen som har anknytning till materielunderhåll såsom vård- och underhållsföreskrifter, metoder och planering. I fråga om statlig, speciellt militär förvaltning, krävs grundläggande kunskaper och färdigheter.

16.4.2 Detaljchefer m. fl.

Målgruppen omfattar främst i regional-lokal instans bl. a. föreståndare för anläggning vid milostab, planeringspersonal, detaljchefer och chefer för kontrollgrupper samt i central instans biträdande beredningspersonal vid underhållsenhet.

Personal för materielunderháll 239

ha erfarenhet från andra befattningar inom Personalen förutsätts men fördjupade kunskaper och färdigheter underhållsverksamheten, i ämnen som har anknytning till materielunkrävs enligt KFU mening varför i gruppens vidareutbildning också bör ligderhåll, tyngdpunkten

ga på sådana ämnesområden. den lägsta chefsnivån inom underhållsverk- Gruppen representerar därför ställas och färdigheter i samheten. Krav måste på kunskaper i försvarsspecifika ämnen bör också medge arbetsledning. Utbildningen skaffar om totalförsvar och underhållstjänst att deltagarna sig kunskap

samt mob- och krigsplanläggning.

16.43 Sektionschefer m. fl.

i regional/lokal instans såsom Målgruppen omfattar lägre chefstjänster chef för saksektion och större chef för teknisk detalj vid regemente, vid stf. teknisk chef och detalj samt planeringsingenjörer örlogsbas, vid samt i central instans detaljchefer och planeringsingenjör flottilj handläggande personal vid underhållsenhet. övrig självständigt över verksamheten, var- Av denna personal krävs en vidare överblick bör medge att kursdeltagarna kan skaffa för gruppens vidareutbildning kunskaper och färdigheter i.nom det försvarsspecifika sig fördjupade ämnesområdet. Inom materielunderhâllsområdet krävs ökade kunska-

moderna teorier om fördelning av unper och färdigheter i planering, derhåll och tillförlitlighetsanalyser m.m., system för materieluppföljvarför god ning. Arbetsledning är ett betydande inslag i verksamheten

färdighet häri är nödvändig.

l6.4.4 Förvaltningschefer m. fl.

KFU chefer i regional/lokal instans såsom Till denna målgrupp hänför chef för teknisk i milostab, chef för teknisk förvaltning och chef detalj i örlogsbas, teknisk chef vid flottilj och strilsystemför planeringssektion samt i central instans sektionschefer (motsv.) vid underhållsingenjör enhet. Denna den högsta chefsnivån inom området. grupp representerar Kravet överblick över verksamheten är därför särskilt på en vidare stort. Personalen förutsätts tidigare ha genomgått för närmast lägre .nivå

avsedd inom underhållsområdet. Vad som därutöver vidareutbildning och färdigheter inom de erfordras är ytterligare fördjupade kunskaper och budgetprocessen m.m. försvarsspecifika ämnena, FPE-systemet

16.45 Underhållsbefäl

som är föranledd av PKU i det föregående omnämnda Denna målgrupp, till vilket KFU omfattar och förslag inte tar någon ställning, plutonsmed tidigare mångårig trupptjänst och med lång erfakornpaniofficerare och vård av den vid förbandet förekommande marenhet av användning

240 Förslag till

förvaltningsutbildning

terielen. Även arbetsledarkunskaper och -färdigheter samt militärt miljökunnande torde ha förvärvats i den tidigare tjänstgöringen. KFU har ansett sig kunna utforma ett förslag till befattningsutbildning med utgångspunkt i de uttalanden m.m. som PKU gjort om det föreslagna underhållsbefälets arbetsuppgifter och ställning i organisationen. Om förslaget vinner bifall kan en kommande mera detaljerad analys av dessa befattningar samt upprättandet av befattningsbeskrivningar ge anledning till modifiering av här föreslagen utbildning. KFU anser att den grundläggande bör inrikbefattningsutbildningen tas på förvaltningsområden såsom förrådsverksamhet, materielredovisning, säkerhetsbestämmelser och arbetarskydd. Huvudvikten bör härvid läggas på avsnitt som direkt sammanhänger med materielunderhåll såsom vård- och underhållsföreskrifter, metoder, planering m. m.

16.4.6 Civilmilitär teknisk personal

Den civilmilitära personalens hittillsvarande utbildning har redovisats i kap. 5. Det av redovisningen framgår där att vidareutbildningen av denna personal har ringa omfattning. För marinoch flygingenjörer finns över huvud taget ingen obligatorisk Vid KFU vidareutbildning. studier har framförts önskemål om vidareutbildning inom framförallt förvaltningsområdet, men även beträffande rent tekniska och militära ämnen. Den civilmilitära personalen på kompani- och plutonsofficersnivå i materielunderhålls- och verkstadstjänst vid armén och flygvapnet har ett konstaterat behov av utbildning i förvaltningsämnen. KFU har ju med hänsyn till frågan om utbildningens integrering resp. differentiering, valt att redovisa funktionsvis utbildningsbehoven och ej personalkategorivis. Vid en sådan indelning kan emellertid vissa svårigheter uppstå att överblicka den civilmilitära tekniska personalens utbildningsbehov, främst på grund av att denna personal inom tjänstgör flera funktioner. Eftersom vid KFU studier framkommit önskemål om en utökning av den civilmilitära personalens förvaltningsutbildning, har utredningen funnit det lämpligt att behandla denna i ett särskilt fråga avsnitt. Hur den totala vidareutbildningen av civilmilitär teknisk personal skall läggas upp torde delvis falla utanför ramen för denna utredning då utbildningen förutom förvaltningsämnen även torde behöva omfatta rent tekniska och militära ämnen. KFU har emellertid den uppfattningen att tyngdpunkten i vidareutbildningen bör ligga på förvaltningsområdet och att denna del av utbildningen bör samordnas med utbildningen för övrig personal i förvaltningstjänst. Med anledning härav lämnas i det följande en redogörelse för hur KFU anser att de kurser som föreslås inom olika funktioner skall utnyttjas för vidareutbildning av den civilmilitära tekniska personalen. Som framhålls i kap. 12 tjänstgör den civilmilitära tekniska personalen förutom inom materielunderhållsfunktionen även inom funktionerna anskaffning och verkstadsdrift, varvid en person kan växla mellan befattningar inom olika funktioner. De kurser som föreslås i detta

Personal för materielunderháll 241

resp. i kap. 14 och 17 måste således för civilmilitär teknisk kapitel kunna kombineras på ett sådant sätt att samma eller likartat personal utbildningsstoff inte delges mer än en gång. Såsom framgår av tabell 16:3 krävs utbildning i materielunderhåll för flertalet av personalen. KFU har därför ansett det lämpligt att utgå från utbildningen för denna funktion och göra de kompletteringar som eventuellt erfordras inom funktionerna anskaffning och verkstadsdrift. En väsentlig fråga i detta sammanhang är i vilken utsträckning den civilmilitära tekniska personalens förvaltningsutbildning går att integrera med övrig motsvarande utbildning. Med hänsyn till den civilmilitära personalens särställning i förhållande till civil personal beträffande rekrytering, anställningsförhållanden, grundutbildning och erfarenhetsm. rn., kunde det ligga nära till hands att förorda en för uppbyggnad varje civilmilitär personalkategori speciell utbildning. Ett sådant system har emellertid uppenbara nackdelar. Det skulle sålunda innebära en stor belastning på utbildningsanstalten, och kurserna skulle i vissa fall innehålla alltför få elever med följd att kostnaderna skulle bli onödigt höga. KFU har sett det som en fördel att personal med olika utbildnings- och erfarenhetsbakgrund förs samman till gemensam utbildning, varigenom förekommande diskussioner berikas och ett erfarenhetsutbyte mellan personalgrupper från olika delar av försvarets förvaltningsorganisation kan äga rum. En nackdel kan vara att utbildningen endast med svårighet kan detaljanpassas till tidigare genomgången utbildning. Genom en totalsyn av den civilimilitära tekniska personalens utbildning och en successiv anpassning av dess olika delar bör denna nackdel på sikt kunna elimineras. KFU har sålunda den uppfattningen att en integrering av

Tabell 16:3 Den civilmilitära tekniska personalens fördelning på verksamhetsområden

Personal- Ungefärligt antal för Summa grupper . materiel- anskaff- verkstads- öv-2 underhåll ning drift rigt

Armén

Arméing. Marinen Marining. 70 30 5 50 155 Flygvapnet

Flyging. Total summa 4 050

1 Delvis verkstadsledningsfunktioner. 2 omfattar - i allmänhet ”Övrigt befattningar med utbildningsuppgifter med anknytning till materielunderhåll, förbandstjänst som även har anknyt- - samt ett fåtal rent administrativa tjänster. ning till materielunderhåll

242 Förslag till förvaltningsutbildning

utbildningen, oberoende av kategori och försvarsgren inom här berörda funktioner, är både möjlig och lämplig och förordar därför en sådan lösning. KFU detaljöverväganden ifråga om olika teknikerkategoriers förvaltningsutbildning framgår av det följande.

A. Mästare och teknikerpersonal vid armén och flygvapnet Denna personal tjänstgör i förvaltningsorganisationen inom funktionerna materielunderhåll och verkstadstjänst, varvid karriär som regel görs inom endera av funktionerna. Någon större rörlighet mellan de två arbetsområdena syns inte förekomma. Det bör således inte finnas några egentliga skäl att frångá den utbildningsgång som i detta kapitel resp. kap. 17 föreslås gälla för personal verksam inom dessa funktioner.

B. Ingen iörspersonal Ingenjörspersonalen tjänstgör inom materielunderhållsfunktionen, arméoch flygi.ngenjörer samt ett fåtal mariningenjörer därutöver inom verkstadsfunktionen samt marin- och flygingenjörer inom anskaffningsfunktionen. All ingenjörspersonal bör därför genomgå i avsnitt 16.5.3 föreslagen vidareutbildning. Före denna utbildning bör dock den civilmilitäre ingenjören under 2-4 år få tillfälle att genom tjänstgöring på förband skaffa sig erfarenhet av sin försvarsgrens materiel samt den miljö i vilken den används. Eftersom den personal som avses för verkstadstjänst bör ha samma kunskaper och färdigheter inom funktionen som i kap. 17 nämnda driftsingenjörer i verkstadsdrift, behöver ovan nämnd utbildning kompletteras på sätt som framgår av avsnitt l6.5.6 A. Även för den personal som är avsedd för anskaffningsfunktionen krävs en motsvarande påbyggnad av utbildningen. Denna bör ge ingenjören möjlighet att skaffa sig samma kunskaper och färdigheter i ämnet anskaffning som i kap. 14 nämnda handläggare i anskaffningsverksamhet (avsnitt 16.5.6 B nedan). Den personal som avses för vissa högre befattningar bör genomgå i avsnitt 16.5.4 föreslagen Personal i verkstadsdrift vidareutbildning. resp. i anskaffningsverksamhet behöver härvid komplettera denna utbildning med ämnen ur kurs för teknisk-administrativa chefer enligt kap. 17 (17.5.5) resp. kurs för projektledare enligt kap. 14 (14.5.3) på sätt som framgår av avsnitt 16.5.6 C och D.

16.5 Förslag Under hänvisning till redovisade studier m. m. och överväganden föreslår KFU nedan angivna grundläggande befattningsutbildning och vidareutbildning av personal för materielunderhåll samt kompletterande utbildning av civilmilitär ingenjörspersonal för verkstadsdrift och anskaffningsverksamhet. Förslagen innebär i förhållande till nuläget en väsentligt utökad utbildning. Behovet av fortbildning tillgodoses enligt principerna i kap. 12.

Personal för materielunderhåll 243

l6.5.1 befattningsutbildning för (blivande) kontrollanter Grundläggande m. fl.

kontrollanter och instruktörer vid arméns lägre regionala/ Målgrupp: lokala myndigheter, kontrollanter och övrig kontrollpersonal vid örlogsbaser och KA-försvar, kontrollingenjörer och övrig kontrollpersonal vid flygflottiljer samt strilingenjörer. för vederbörlig befattning erforderlig teknisk utbild- Förkunskaper: ning. Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig sådaoch färdigheter som erfordras för att fullna grundläggande kunskaper göra tjänst i resp. befattning. Utbildningen omfattar 3 veckor (105 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 16:4. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 16:1 i betä.nkandets del 2. I förhållande till nuläget innebär förslaget en nyhet eftersom någon motsvarande utbildning f. n. inte finns.

16.5 .2 Grundläggande befattningsutbildning i materielunderhåll

inom förvaltning detaljchefer och chefer för Målgrupp: regional/lokal samt inom central förvaltning biträkontrollgrupper, planeringspersonal dande beredningspersonal. för vederbörlig befattning erforderlig teknisk utbild- Förkunskaper: ning, i vissa fall i kombination med flerårig praktik inom aktuellt arbetsområde. Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig erforderliga kunskaper och färdigheter för fullgörande av tjänst i resp. befattning. Utbildningen omfattar 4 veckor (140 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 16:4. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 16:2 i betänkandets del 2. 1 förhållande till nuläget innebär förslaget en nyhet eftersom någon motsvarande utbildning f. n. inte finns.

16.5.3 Vidareutbildning för (blivande) chefer för tekniska detaljer vid regementen m. fl.

inom förvaltning chef för teknisk detalj vid Målgrupp: regional/lokal regemente, ingenjör i milostab, chef för saksektion och större detalj vid stf. teknisk chef vid flygflottilj samt inom örlogsbas, planeringsingenjör, central och annan motsvarande personal vid unförvaltning detaljchef derhållsenhet. befattningsutbildning i materielunder- Förkunskaper: grundläggande håll eller motsvarande utbildning, flerårig erfarenhet inom verksamhetsområdet. Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig såda-

244 Förslag till förvaltningsutbildning

na kunskaper och färdigheter som erfordras för att fullgöra ledande befattning inom underhâllsområdet. Utbildningen omfattar 10 veckor (350 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 16:4. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 16:3 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget innebär förslaget en nyhet eftersom någon motsvarande utbildning f. n. inte finns.

l6.5.4 Vidareutbildning för (blivande) chefer för tekniska i detaljer milostaber m. fl.

Målgrupp: inom regional/lokal förvaltning chef för teknisk i detalj milostab, chef för teknisk och planeringssektion förvaltning vid örlogsbas, chef för materielenhet vid KA-försvar, teknisk chef vid flygflottilj och strilsystemingenjör samt inom central förvaltning sektionschef vid underhâllsenhet.

Tabell 16:4 Utbildningstidens ungefärliga fördelning vid förepå ämnen slagna kurser för personal i materlelunderhåll

Ämnesgrupper/ämnen Kurser/ ungefärligt antal lektionstimmar l6.5.l l6.5.2 16.5.3 l6.5.4

Mobiliserings- och krigs-

Personalledning och personalsamverkan 20 Utrednings- och kommunikations-

Summa 1051 1401 350 1 För nyanställd civil personal tillkommer introduktionskurs på 14 tim. enligt kap. 14 (14.5.l).

sou 197451 Personal för materielunderhâll 245

Förkunskaper: Vidareutbildningskurs för (blivande) chefer för tekniska detaljer vid regementen m. fl. (16.5.3), mångårig erfarenhet inom verksamhetsområdet. Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig sådana kunskaper och färdigheter som erfordras för de högsta chefstjänsterna på underhållsområdet. Utbildningen omfattar 4 veckor (140 lektio.nstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 16:4. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 16:4 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget innebär förslaget en nyhet eftersom någon motsvarande utbildning f. n. inte finns.

l6.5.5 Kurs för underhållsbefäl Målgrupp: underhållsbefäl vid arméns utbildningsbataljoner och -kompanier enligt förslag av PKU. Förkunskaper: obligatorisk utbildning till och som kompaniofficer alternativt plutonsofficer. Långvarig erfarenhet av användning och vård av eget förbands materiel. För plutonsofficer tillkommer grundläggande förvaltningskurs enligt i kap 13 framlagt förslag (l3.5.1). Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig sådana kompletterande kunskaper i förvaltning att han kan leda underhållet på förbandsnivå. Utbildningen omfattar 3 veckor (105 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 16:5. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 16:5 i betänkandets del 2.

Tabell 16:5 Utbildningstidens ungefärliga fördelning på ämnen i kurs för av PKU föreslaget underhållsbefäl

246 Förslag till färvaltningsutbildning

16.5 .6 Kompletteringskurser för civilimilitär ingenjörspersonal

Enligt KFU allmänna principer är angiven utbildning i mån av plats öppen för var och en som - oavsett personalkategori för sin tjänst har behov att skaffa sig aktuella kunskaper och färdigheter inom omrâdet och som har de förkunskaper som erfordras för att kunna tillgodogöra sig utbildningen (jfr kap. 12). I förhållande till .nuläget innebär de följande till kurser förslagen en nyhet då sådan utbildning f. n. inte finns.

A. Kompletteringskurs B för verkstadsdrift

Målgrupp: civilmilitär ingenjörsperso.nal som avses tjänstgöra som driftsingenjörer (motsv.) i verkstadsdrift. Förkunskaper: vidareutbildning för (blivande) chefer för tekniska detaljer vid regementen m. fl. Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig de kompletterande kunskaper och färdigheter som erfordras för att tjänstgöra som driftsingenjör eller assistent åt teknisk-administrativ chef. Utbildningen omfattar 2 veckor (70 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 16:6. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 16:6 A i betänkandets del 2.

B. K ompletteringskurs B för anskaffningsverksamhet Målgrupp: civilmilitär ingenjörspersonal som avses tjänstgöra inom anskaffningsverksamhet av teknisk art. Förkunskaper: vidareutbildning för (blivande) chefer för tekniska detaljer vid regementen m. fl. Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig de kompletterande kunskaper och färdigheter som erfordras för att tjänstgöra i anskaffningsverksamhet i central instans. Utbildningen omfattar l vecka (35 lektionstim.) i ämnet anskaffningsverksamhet enligt tabell 16:6. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 16:6 B i betänkandets del 2.

C. K ompletteringskurs A för verkstadsdrift Målgrupp: civilmilitär ingenjörspersonal som avses som tjänstgöra teknisk-administrativa chefer. Förkunskaper: vidareutbildning för (blivande) chefer för tekniska detaljer i milostaber m. fl. Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig de kompletterande kunskaper och färdigheter som erfordras för att tjänstgöra som chef. Utbildningen omfattar 1 vecka (35 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 16:6. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 16:6 C i betänkandets del 2.

Personal för materielunderhâll 247

D. Kompletteringskurs A för anskaffningsverksamhet civilmilitär ingenjörspersonal som avses tjänstgöra som Målgrupp: inom anskaffningsverksamhet av teknisk art. projektledare vidareutbildning för (blivande) chefer för tekniska Förkunskaper: detaljer i milostaber m. fl. Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig de kompletterande kunskaper och färdigheter som erfordras för att tjänst-

göra som projektledare. Utbildningen omfattar 1 vecka (35 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 16:6. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 16:6 D i betänkandets del 2.

Tabell 16:6 Utbildningstidens ungefärliga fördelning på ämnen vid föreslagna kompletteringskurser för civilmilitär ingenjörspersonal

ämnen Kurser/ ungefärligt antal lektionstimmar Ämnesgrupper/

l6.5.6 A l6.5.6 B l6.5.6 C l6.5.6 D

Personaladministrati va ämnen 20 Personalledning och personalsamverkan 20

F örvalmingsadministrativa ämnen 23 - Allmän förvaltning -- Anskaffningsverksamhet

- Rättskunskap Summa 70

248 Förslag till

förvaltningsutbildning

Utbildning av personal för

verkstadsdrift

17.1 Verksamhetsområden avgränsning och personal

Verkstadsdriften avser underhållsverksamheten vid förkrigsmaktens bandsbundna verkstäder. Denna är huvudsakligen inriktad på översyner, tillsyner, reparationer och ändringar m. m. av krigsmaktens materiel samt i vissa fall tillverkning. Fackmässig ledning utövas av FMV, närmast genom dess verkstadsavdelning (FMV-K:VD). Verksamhetsområdet omfattar - förutom FMV-K:VD - arméns miloverkstadsförvaltningar med tillhörande verkstäder samt örlogsbasernas, kustartilleriförsvarens och flygflottiljernas förbandsbundna verkstäder. Numera utgör också den nya teleservicebasorganisationen (T SBorganisationen) en förbandsbunden verkstadsresurs. Utbildningen av personal i ovan angiven verksamhet avhandlas i detta kapitel. Dock behandlas personal inom verkstadsfunktionen för anskaffning i kap. 14, verkstadsförråd i kap. 15, kontrollverksamhet i kap. 16, kameralt arbete i kap. 20 samt administrativt arbete i allmänhet i kap. 21. Vissa sammanfattande synpunkter på den civilmilitära tekniska personalens utbildning redovisas i kap. 16. Av personalen vid FMJV-KND är det enligt KFU mening endast vissa produktionstekniker som berörs av sådan utbildning som avhandlas i detta kapitel. Utbildningen för övrig personal behandlas i ovan nämnda kapitel. Personalen vid de förbandsbundna verkstäderna inklusive TSB-organisationen bedöms den l juli 1974 dvs. då TSB-organisationen skall -vara genomförd omfatta ca 4 500 befattningshavare vari inräknats jämväl personal för verkstadsförråd och redovisning. Hänsyn har dock inte tagits till den påbörjade minskningen av verkstadsorganisationen. Från KFU synpunkt kan den personal för verkstadsdrift som skall avhandlas i detta kapitel delas in på sätt som framgår av tabell 17:1. Produktionspersonalen utgörs av de tjänstemän, som utför manuellt arbete och huvudsakligen omfattar R-tjänstemän, dvs. personal som utöver fast lön har ett rörligt tillägg enligt särskilt avtal - Ast-R.

Personal för verkstadsdrift 249

Tabell 17:1 Personal för verkstadsdrift (utom personal som behandlas i kap. 14, 15, 16, 20 eller 21) Ungefärligt antal Produktionspersonal 3 200 Arbetsledande personal

Summa avrundat 4 2002

Häri ingår även personal vid FMV-K:VD. 2Varav ca 500 utgörs av civilmilitär personal.

Personalen för direkt produktionsledning (arbetsledare), som är civilmilitär eller civil, handhar den omedelbara ledningen av det verkstadsmässiga reparations- och underhållsarbetet. Till denna kategori hänförs främst verkstads- och avdelningsföreståndare samt verkmästare etc. Driftsledningspersonalen, som är civilmilitär eller civil, omfattar personal som är ansvarig för driftens ledning men inte tar direkt och aktiv del i den omedelbara ledningen av arbetet i verkstaden. Till denna grupp hänförs främst verkstads- och driftsingenjörer samt teknisk-administrativ chefspersonal. Produktionsteknikerna, som huvudsakligen har civil anställning men ofta har civilmilitär bakgrund, omfattar främst personal för produktionsberedning och metodutveckling.

17.2 U tvecklingstendenser I samband med den Organisationsutveckling med personalminskning inom försvaret som nu pågår kommer även reparations- och underhållsverksamheten att få minskad omfattning. Sålunda kan såväl en koncentration som en minskning av de totala verkstadsresurserna förväntas. Detta som får givetvis till följd att såväl den direkta produktionspersonalen i de arbetsledande funktionerna kommer att minskas. Det personalen synes vara realistiskt att räkna med en minskning på ca 10 % fram till slutet av 1970-talet. Genom att krigsorganisationen kräver visst inslag av civilmilitär personal inom detta arbetsområde, är det att förvänta att nedskärningarna främst kommer att beröra den civila personalen. Även förändringar i arbetsinnehållet för den arbetsledande personalen kan väntas i samband med att direktstyrningen på arbetsplatserna kommer att minska till förmån för målstyrning. Rationaliseringsverksamheten torde i framtiden i större omfattning än för närvarande komma att inriktas på miljöförbättringar. Då maskinell databehandling beräknas få större betydelse, erfordras ökad utbildning i ADB för olika personalgrupper.

250 Förslag till förvaltningsutbildning

17.3 Utredningens studier I samband med kurser och studiebesök har intervjuer genomförts med representanter för de personalkategorier, som är verksamma inom verkstadsdriften. Därvid har särskilt från den civila personalen uttalats behov av ökad utbildning. Arbetsledarna har framhållit, att den grundläggande arbetsledningsutofta har erhållits bildningen först efter flera års tjänstgöring som arbetsledare och att fortbildningen har haft för liten omfattning. Önskemål har framförts om regelbundet återkommande korta utbildningsperioder. Det har också framkommit att arbetsledande personal behöver ökad information om utvecklingstendenser, kommande åtgärder och nya bestämmelser. Rationaliseringspersonalen har ansett att utbildningsmöjligheterna varit små beträffande förvaltningsämnen medan det produktionstekniska utbildningsbehovet blivit bättre tillgodosett. KFU har kunnat konstatera att utbildning i arbetsledning och förvaltningsämnen ingår som ett normalt led i utbildningen av arméns civilmilitära arbetsledare. arbetsledare är däremot Övriga som regel hänvisade till sådana kortare kurser för arbetsledare och produktionstekniker som fram till år 1972 anordnats av försvarsverkens arbetsstudiekommitté (FVAK) och därefter av FMV-K:VD. Även om man med dessa kurser avser att nå flertalet arbetsledare kan dock befaras att urvalet av elever från de olika arbetsplatserna ej alltid sker likartat, varför vissa arbetsledare inte får någon förvaltningsutbildning. kan KFU - mot Sammanfattningsvis bakgrund av nuläget sådant det kommit till uttryck bl. a. vid de intervjuer som omnämnts i det - konstatera föregående att stora grupper av personalen inom verkstadsdriften inte erhåller systematisk utbildning i erforderlig omfattning.

17.4 överväganden Det kan förutses att den arbetsledande personalen i slutet på alla nivåer av 1970-talet torde fullgöra arbetsuppgifter som förväntas kräva delvis andra kunskaper och färdigheter än för närvarande. Med hänsyn till den fortgående demokratiseringsprocessen på arbetsplatserna torde det vara särskilt angeläget att utbildningen i personalledning och personalsamverkan ges stort utrymme. Här ifrågavarande personals verksamhet avser mycket skiftande materiel. Utbildning i materiel- och är materielvårdskunskap ytterst angelägen. Befattningshavarna bör därvid ges tillfälle att deltaga i sådana materielkurser m. m. som redovisas i kap. 22 och som anordnas av militära myndigheter ofta i samarbete med tillverkare eller leverantör. Den arbetsledande och produktionstekniska personalen har även behov av fortlöpande utbildning för en uppföljning av moderna arbetsförenklingsprinciper för att kunna använda de vanligaste hjälpmedlen. Från tid till annan kan kurser behöva anordnas med detta syfte. Något förslag till sådan kurs redovisas inte i detta kapitel, men KFU återkommer till frågan i kap. 22.

Personal för verkstadsdrift 251

KFU särskilda överväganden i fråga om olika grupper av personal för

för av verkstadstjänsten framgår av det verkstadsdrift resp. ledning

följande.

17.4.1 Produktionspersonal

För som till övervägande del är R-tjänstemän

produktionspersonalen

normalt utbildning endast beträffande materiel, anordnas för närvarande arbetsmetoder o. d., men däremot inte någon förvaltningsutbildning. bereds tillfälle Det är emellertid angeläget att personalen framgent behovet -om förvaltningsområdet eftersom att erhålla viss orientering -- beräknas bli större än i samband med ett ökat beslutsinflytande

för närvarande. är att denna personal erhåller kunskaper och färdig- Särskilt viktigt och säkerhetstjänst samt underheter om arbetslagstiftning, arbetarskydd ävensom om mate-

hålls- och reparationsverksamhetens organisation

rielen och dess användning, kontroll etc.

17.4.2 Arbetsledande personal för verkstadsdriften

vil- Den arbetsledande personalen styr i hög grad produktionsprocessen, ansvar för produkternas kvalitet och kvantitet, produktionens ket medför vad avser säkerhet och ekonomi samt arbetsutrustningens anordnande underhåll och funktion. Denna en viktig länk mellan företagsledningen personalgrupp utgör att den har den dubbla funktionen att i sitt och de anställda genom inför och ledningen inför arbete företräda både arbetstagarna ledningen

arbetstagarna. uppdelas i två grupper, dels personal Den arbetsledande personalen som i allmänhet kan rekryför direkt produktionsledning (arbetsledare), civilmilitär eller militär teknisk personal, dels teras bland R-tjänstemän, som i allmänhet har utbildning från teknisk högdriftsledningspersonal, och rekryterats från civila arbetsmarkskola eller teknisk gymnasielinje

naden eller bland civilmilitär personal.

A. Personal för direkt produktionsledning (arbetsledare)

består av verkmästare (förmån) samt 1. verk- Arbetsledarepersonalen och avdelningsföreståndare), som huvudsakligen mästare (verkstads-

rekryteras från verkmästarenivån. är behovet av

Gemensamt för all personal i direkt produktionsledning

samverkan och kommunikationsteknik.. god utbildning i personalledning, som länk mellan driftsledning och R-tjänste- Denna personals ställning och färdighet i samarbetemän ställer också speciella krav på kunskap

m. m. på arbetsplatsen. I samband med att målstyrningen förväntas öka kan också förutses nivåernas inte kommer att att gränserna mellan de olika arbetsuppgifter som nu. Detta medför enligt KFU mening att den bli lika markerade

252 Förslag till

förvaltningsutbildning

grundläggande befattningsutbildningen för arbetsledare bör vara relativt omfattande medan Vidareutbildningen i samband med befordran till 1. verkmästare kan vara kortare.

Verkmâstare (förmån) Denna grupps arbetsuppgifter består i första hand i att tillse att produktionen inom ett avsnitt av en arbetsprocess, eller arbetet i en mindre grupp, förlöper utan störningar. Verkmästarna skall också tillse att arbetet utförs enligt givna anvisningar samt att utfärdade bestämmelser för arbetets anordnande följs. I samband därmed skall de utföra en fortlöpande kontroll av arbetsresultatet. Andra arbetsuppgifter är att påverka arbetsgruppen för att uppnå ett gott resultat samt att instruera nytillkomna och andra medlemmar i arbetsgruppen som behöver anvisningar o. d. för arbetets utförande. Denna har därför främst personal ett behov av utbildning i personalbehandling, instruktionsfrågor, säkerhetsbestämmelser, arbetsmiljöfrågor och ergonomi, arbetsuppläggning och arbetsredovisning.

I. verkmästare (verkstads- och avdelningsföreståndare) För denna personal intar de tekniska och direkt produktionsledande frågorna en stor plats. Dock dominerar arbetsuppgifterna beträffande tillsyn, detaljplanering och kontroll av arbetet för flera mindre avsnitt av produktionsprocesserna eller för flera mindre grupper. Vidareutbildningen bör därför inriktas på att fördjupa och vidga de kunskaper och färdigheter, som ges i den grundläggande kursen för verkmästare. Den bör dessutom innefatta utbildning avseende planeringsfrågor, produktionskontroll, arbetsorganisation, lagar och förordningar samt frågor beträffande beredskap och evakuering m. m.

B. Driftsledningspersonal Personal för driftsledning består av verkstadsoch driftsingenjörer samt teknisk-administrativ chefspersonal. I samband med nyrekrytering, som i allmänhet sker till verkstads- eller driftsingenjörsnivån (motsv.), bör den nyanställda personalen genomgå en utbildning som är anpassad till befattningen. Denna grundläggande befattningsutbildning bör göras relativt bred med hänsyn till att arbetsuppgifterna för denna personal kan komma att förändras i samband med att målstyrning alltmer beräknas komma till användning. För att upprätthålla befattning som teknisk-administrativ chef krävs vidareutbildning, som dock kan göras relativt kort. Denna personals arbetsuppgifter är i hög grad förenade med ansvar för verkstadsadministrationen. Utbildningen bör därför vara inriktad på att deltagarna skall kunna skaffa sig de kunskaps- och färdighetsunderlag, som erfordras för att skapa rationella i produktionsförhållanden enlighet med gällande bestämmelser och föreskrifter samt för övervakning av kostnads- och budgetläge.

Personal för verkstadsdrift 253

Verkstads- och driftsingeniörer för verkstads- och driftsingenjörer gäller tillsyn av Arbetsuppgifterna inom och kontroll av produktionen ett produktionsavsnitt, beräkning anbud och offerter, handläggning av vissa personalfrågor m. m. bör inriktas och därför bl. a. om- Utbildningen på ansvarsfrågorna fatta bestämmelser rörande verksamheten, företags- och driftsekonomi, och personalledning, arbetsorganisation, olika centrala, arbetspsykologi och lokala myndigheters funktioner och arbetssätt. regionala

Teknisk-administrativ chefspersonal Denna är ansvarig för verksamheten vid större produkchzfspersonal tionsenheter och för dess rationella drift, för verksamhetens långsiktiga planering, budgetering m. m. Utbildningen för chefspersonalen bör främst inriktas på de särskilda chefsfunktionerna. Sådana kunskaper och färdigheter som är speciella för verkstadsfunktionen bör härvid kunna förvärvas vid kurs enligt i det följande lämnat förslag. Däremot bör sådana kunskaper och färdigheter som är mera allmängiltigt administrativa kunna förvärvas vid i kap. 21 omnämnd chefsutbildning.

l7.4.3 Produktionstekniker

Produktionsteknikerna medverkar indirekt i produktionsstyrningen i av specialister inom avgränsade områden (stabsorgan). egenskap är främst inriktade på att utarbeta bättre produk- Arbetsuppgifterna tionsförhållanden, arbetsmetoder etc. för verkstadsdriften. verkstadens funk- De kunskaper som är särskilt betydelsefulla gäller tionssätt och resurser samt funktionsmiljö och användprodukternas ningssätt. som har civilmilitär torde För den del av gruppen bakgrund produkternas och användningssätt vara tillräckligt väl kända, funktionsmiljö varför utbildning ej kan anses nödvändig. För den någon grundläggande som har civil bakgrund bör däremot möjproduktionstekniska personal ligheter skapas att få dessa kunskaper och erfarenheter. Utöver erhållen grundläggande teknisk utbildning bör denna tidigare erhålla i de särskilda metoder och personal en grundläggande utbildning tekniker som krävs för att utföra det ordinarie arbetet och kunna skaffa avseende överordnade bestämsig kunskaper och färdigheter styrsystem, melser och regler.

17.5 Förslag

Som en följd av KFU studier och överväganden redovisas i det följande till introduktions- och grundläggande befattningsutbildning samt förslag för verkstadsdriften. Behovet av fortvidareutbildning av personal bildning tillgodoses enligt principerna i kap. 12.

254 Förslag till

förvaltningsutbildning SOU 1574:51

17.5.1 Introduktionskurs

och grundläggande befattningsutbildnin; för

nyanställda R-tjänstemän i verkstadsdrift Målgrupp: nyanställda R-tjänstemän. Förkunskaper: fullgjord skolplikt. Målet är att kursdeltagaren genom skall utbildningen skaft; sig sådana kunskaper och färdigheter att en snabb anpassning till a-betet möjliggörs. Utbildningen omfattar 1 vecka (35 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 17:2. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 17:1 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget utgör förslaget en nyhet.

l7.5.2

Vidareutbildning för (blivande) verkmästare i verkstadsdrift

Målgrupp: personal som avses komma att tjänstgöra som arbetsledare i produktionen. Förkunskaper: erfarenhet av reparation och underhåll av försvarets materiel.

Tabell 17:2 Utbildningstidens ungefärliga fördelning på ämnen vid föreslagna kurser för R-tjänstemän, blivande verkmästare och 1. verkmästare inom verkstadsdrift

Ämnesgrupper/ ämnen Kurser/ ungefärligt antal lektionstimmar 17.5.1 17.52 17.53

krigsplanläggning

Persønaladministrativa ämnen Personaladministration Personalledning och personalsamverkan Utrednings- och kommunikationsteknik

Förvalmingsadministrativa ämnen Materielförvaltning Förrådsverksamhet Materielunderhåll Verkstadsdrift Kameral verksamhet

Basämnen Ekonomiämnen Materiel- och materielvårdskunskap Rationaliseringsverksamhet Rättskunskap Summa

Se under överväganden avsnitt 17.4.

Personal för verkstadsdrift 255

soU 197451

Målet skall skaffa sig de kunär att kursdeltagaren genom utbildning som erfordras för att leda arbetet inom en mindre skaper och färdigheter arbetsgrupp eller mindre avsnitt av produktionsprocessen. omfattar 4 veckor (140 lektionstim.) fördelade på ämnen Utbildningen enligt tabell 17:2. av bilaga 17:2 i betänkandets del 2. Delmål för utbildningen framgår till nuläget utgör förslaget en systematisering av hittills- I förhållande varande utbildning.

för (blivande) l. verkmästare i verkstadsdrift 17.5.3 Vidareutbildning

Målgrupp: personal som avses tjänstgöra som verkstads- eller avdelningsföreståndare i produktionen. vidareutbildning för (blivande) verkmästare. Förkunskaper: Målet är att kursdeltagaren utbildningen skall skaffa sig de genom och färdigheter, som sätter honom i stånd att leda arbetet kunskaper eller bestående av flera mindre inom en verkstad verkstadsavdelning produktionsavsnitt. omfattar 3 veckor (105 lektionstim.) fördelade på ämnen Utbildningen enligt tabell 17:2. Delmål av bilaga 17:3 i betänkandets del 2. för utbildningen framgår innebär en systematisering av hit- I förhållande till nuläget förslaget tillsvarande utbildning.

för l7.5.4 Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning (blivande) driftsingenjörer i verkstadsdrift

Målgrupp: personal, som avses tjänstgöra som driftsingenjörer (motsv.) i verkstadsdrift. Förkunskaper: teknisk högskola eller teknisk gymnasielinje Målet skall skaffa sig de är att kursdeltagaren genom utbildningen som erfordras för att tjänstgöra som driftskunskaper och färdigheter, eller assistent åt teknisk-administrativ chef. ingenjör Utbildningen omfattar 6 veckor (210 lektionstim.) fördelade på ämnen

enligt tabell 17:3. Delmål av bilaga 17:4 i betänkandets del 2. för utbildningen framgår till nuläget innebär en systematisering av hit- I förhållande förslaget tillsvarande utbildning.

för teknisk-administrativa chefer i 17.5.5 Vidareutbildning (blivande) verkstadsdrift

Målgrupp: befattningshavare som avses placeras som teknisk-administrativa chefer iverkstadsdrift. Förkunskaper: befattningsutbildning för driftsingenjögrundläggande rer i verkstadsdrift. Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig kun-

256 Förslag till

förvaltningsutbildning

Tabell 17:3 Utbildningstidens ungefärliga fördelning på ämnen vic föreslagna kurser för (blivande) driftsingenjörer och teknisk-administrativa chefer i verkstadsdrift

Ämnesgrupp/ämnen anal Kurser/ungefärligt lektionstimmar

Basämnen 60 Ekonomiämnen 15 Materieloch materielvårdskunskap *- Rationaliseringsverksamhet 30 Rättskunskap 15 Summa

Se under överväganden avsnitt 17.4.

skap om och god färdighet i att leda och övervaka den lokala verkstadsadministrationen. Utbildningen omfattar 3 veckor (105 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 17:3. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 17:5 i betänkandets del 2. I förhålla-nde till nuläget innebär förslaget en utvidgning av hittillsvarande utbildning.

Produktionsteknikerutbildning

Då målgrupperna för produktionstekniker är små har KFU ansett det vara mest ändamålsenligt att deras utbildning i vissa allmänna ämnen samordnas med utbildningen av (blivande) driftsingenjörer. Därutöver föreligger även behov av utbildning i vissa delar inom rationaliseringsteknik, matematisk-grafiska metoder, o. d. samt arbetsnomografi mätning, ergonomi etc. Omfattningen av dessa speciella utbildningsinsatser bör prövas i samband med att kurserna varvid anordnas, bl. a. bör beaktas om elevgrupperna har civil eller militär bakgrund.

Personal för verkstadsdrift 257

sou 1974:51

A. Befattningsutbildning för (blivande) produktionstekniker Målgrupp: personal, som avses komma att tjänstgöra som produktionstekniker och beredare i verkstadsdriften. Rekryteringen sker främst bland R-tjänstemän eller bland civilmilitär teknisk personal. Förkunskaper: erfarenhet av reparation och underhåll av försvarets materiel. Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig kunskaper om och färdighet i att tillämpa allmänna rationaliseringstekniska hjälpmedel samt göra vissa bedömningar av tillvägagångssätt och möjliga resultat. En utbildning av produktionstekniker gemensamt med utbildningen av driftsingenjörer anser KFU bör begränsas till förslagsvis följande ämnen. Totalförsvar Personalledning och personalsamverkan (delvis) Utrednings- och kommunikationsteknik Verkstadsdrift Ekonomiämnen och Rättskunskap.

B. Vidareutbildning för (blivande) 1. produktionstekniker 1 Målgrupp: personal, som avses tjänstgöra som l. produktionstekniker l och produktionsberedare. Förkunskaper: befattningsutbildning för produktionstekniker. Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig kunskaper om och färdighet i att tillämpa speciella rationaliseringstekniker, att bedöma tillvägagångssätt och resultat vid produktionstekniskt arbete samt att leda och samordna rationaliseringsprojekt. Vidareutbildningen för (blivande) 1. produktionstekniker gemensamt med utbildningen för driftsingenjörerna torde enligt KFU lämpligen vara inriktad på nedanstående ämnen. Mobiliserings- och krigsplanläggning Personalledning och personalsamverkan (delvis) Materielförvaltning Anskaffningsverksamhet Förrâdsverksamhet Materielunderhåll.

258 Förslag till förvaltningsutbildning

18 för

Utbildning av personal

förplägnad

18.1 Verksamhetsområden avgränsning och personal

Den viktigaste delen av den s. k. förplägnadsfunktionen utgör bespisningen av anställda och värnpliktiga i matinrättningar (militärrestauranger av olika slag och lägerserveringar) samt från koktrossar och ombord. Alla åtgärder inom området i övrigt syftar ytterst till denna verksamhet, dvs. såväl anskaffningen av personal, lokaler, maskiner, livsmedel osv. som underhållet av materiel och förnödenheter samt förrådshållningen av livsmedel m. m. Fackansvaret för verksamheten åvilar FMV och utövas av förplägnadsavdelningen i huvudavdelning Karlstad (FMV-K). Verksamheten bedrivs i övrigt till sin huvuddel i lokal instans. Regionala och vissa lägre regionala myndigheter har styrande och kontrollerande uppgifter. Antalet personer som arbetar i militärrestauranger o. d. utgör utöver deltidstjänstgörande ca 1650, varav 1250 ekonomibiträden, 225 kokerskor, 95 biträdande köksföreståndare och 85 köksföreståndare. Förbandsintendenter och expeditionsföreståndare samt motsvarande personal ide nya organisationsenheterna, ävensom viss kontorspersonal, har deluppgifter som rör ledning, redovisning och kontroll av verksamheten. Befattningshavare i regional instans har som regel förplägnadstjänsten som en deluppgift. I central instans - vid förplägnadsavdelningen FMV-K - arbetar ca 40 tjänstemän av olika kategorier helt eller delvis inom facket förplägnad. I detta kapitel avhandlas främst personalen i den egentliga bespisningsfunktionen, dvs. ovannämnda personal i matinrättningar o. d. samt den personal inom FMV som i central instans utövar ledning m. m. av denna funktion. Personal verksam i förvaltningstjänst i allmänhet”, som har förplägnadstjänsten som deluppgift, avhandlas sålunda i kap. 13. Personal inom förplägnadsfunktionen, med huvudsakligen anskaffnings-, förråds- eller underhållsuppgifter eller som är i administrativ stödfunktion”, avhandlas i kap. 14, 15, 16 resp. 21. Med den avgränsning av uppdraget som KFU gjort (jfr kap. 1) be-

Personal för förplägnad 259

handlas verksamhet vid koktrossar och ombord samt sådan verksamhet, endast i den mån personal som av som utövas av Värnpliktig personal, andra skäl avhandlas i detta kapitel är berörd därav. Dock har KFU här tagit med sådan fackutbildning av värnpliktiga förplägnadsassistenter som i nuläget äger rum vid IntS.

18.2 Utvecklingstendenser

Genom statsmakternas beslut 1969 att handräckningsvärnpliktiga ej i matinrättningar och befälsmässar annat än i längre skulle få användas anställda i förplägnadstjänsten ökat. En vissa undantagsfall har antalet hel del mässrörelser har övergått i statlig regi från att tidigare ha be- Efter hand kan allt fler befälsmässars utdrivits av resp. befälskårer. de ökade kostnaderna för kårerna komma att överlåtas spisning genom på statsverket. Möjligheten att samordna marketenterier och militärrestauranger undersöks f. n. inom livsmedelsteknik och näringsfysiologi pågår stän- Utvecklingen successivt av de för förplägnadstjänsten inom försvaret digt och följs närmast ansvariga. av FMV beräknas lönekostnaderna komma Enligt gjorda prognoser att stiga snabbare än livsmedelskostnaderna. Eftersom portionskostnaderna f. n. fördelar sig ungefär lika på livsmedels- och arbetskostnader, medföra en viss övergång till mindre arbetskan utvecklingen förväntas Försök som främst utkrävande kostsystem. med färdigmatsystem”, nyttjar djupfryst mat från livsmedelsindustrin, har sålunda ägt rum och gett vissa vinster.

18.3 Utredningens studier

med i kap. 8 redovisade stu- Vid de intervjuer som företagits i samband dier har från köksföreståndare och kokerskor framkommit ett starkt uttalat behov av utbildning, inte minst sådan med inriktning på förvalt- Önskemål har härvid framförts om ökad kunskap ningsfunktionerna. hos i första hand köksföreståndarna angående gällande förvaltningsbeavtal o. d. Såsom relativt självständiga arbetsledare anses stämmelser, de ha stor nytta härav. För närvarande förekommer i mycket liten utsträckning fortbildning för här berörd Genom FMV försorg anordnas dock centralt personal. efter behov särskilda informationsdagar (2-3 dagar) för köksföreståndare och biträdande sådana. för dessa kurser” blir i Programmet och kan endast ta upp de viktigaste aktuella regel mycket komprimerat frågorna som avser driften vid militärrestaurangerna. Befattningshavare från FMV medverkar även vid de informationsdagar för köksföreståndare, biträdande köksföreståndare och kokerskor/ kockar som inom varje militärområde skall anordnas minst vart tredje år (2-3 dagar). Under dessa senare informationsdagar upptar programmet övervägande regionala frågor.

260 Förslag till

förvaltningsutbildning

Ekonomibiträdena har i vissa fall angett att deras bristande intresse för särskild utbildning främst samman med deras hänger nuvarande från befordringssynpunkt mindre situation. Sålunda gynnsamma anses det att en genomgången utbildning inte kan ge det ekonomiska utbyte som behövs för att locka till den extra insats vuxenutbildningen innebär. Vidare riktas kritik mot att i vissa fall oavkortad lön ej utgår vid tjänstledighet för fort- och vidareutbildning. Överraskande stora brister i fråga om kännedom om den militära miljö, inom vilken kunde noteras hos interförplägnadstjänsten bedrivs, vjuade ekonomibiträden. KFU kunde också konstatera att frivilligorganisationernas verksamhet ställer särskilda krav - inte minst vid veckoskiftena på arbetsinsatser inom förplägnadstjänsten samt att verksamheten vid bl. a. lägerserveringar 0. d. medför speciella problem.

18.4 överväganden

KFU har mot bakgrunden av sin kartläggning av nuläget genom bl. a. i föregående avsnitt nämnda studiebesök och intervjuer funnit att de kvalifikationskrav som måste ställas på personal i förplägnadsverksamheten inom försvaret är av de slag att hittillsvarande fort- och vidareutbildning på detta område inte längre kan anses vara tillfyllest. Särskilt måste beaktas att såväl den ständiga tekniska och näringsfysiologiska utvecklingen som förändringar inom försvarets med organisation nödvändighet kräver en återkommande för de flesta utbildning personalkategorierra inom förplägnadstjänsten, dvs. en organiserad fort- och vidareutbildning enligt i kap. 12 angivna principer. Detta har även bestyrkts genom en av RRV i samarbete med FMV förvaltgenomförd ningsrevisionell översyn av förplägnadsfunktionen inom krigsmakten.

18.4. l Ekonomibiträden

En väl fungerande förplägnadstjänst är av största betydelse för trivsel och allmänt välbefinnande hos anställda och värnpliktiga. Verksamhetens servicekaraktär gör den också särskilt känslig. Härvid inte spelar minst ekonomibiträdena en viktig roll. KFU anser det därför vara nödvändigt att denna personalgrupp ges en sådan att den utbildning känner till de förhållanden som är specifika för förplägnadstjänsten inom försvaret och får klarhet i de bestämmelser som bl. a. av denna anledning gäller för driften i en militärrestaurang (motsv.). Eftersom nyanställda ekonomibiträden oftast saknar från praktik storkök måste utbildning i matlagning och servering samt hantering av livsmedel och materiel m. m. anordnas för dem. Hittills har detta skett successivt en kombination genom av arbetsledningens instruktioner och egen erfarenhetsuppbyggnad. För en snabb och riktig anpassning till arbetet behöver emellertid den personal som inte har erforderligt yrkeskunnande - utöver introduktionsutbildning få grundläggande befattningsutbildning. Denna bör äga rum snarast efter anställningens början.

Personal för förplägnad 261

18.42 Kokerskor/kockar

krävs att sökande skall ha För erhållande av tjänst som kokerska/kock för kokerskor i storkök eller ha minst fyra års väl genomgått yrkeskurs vitsordad Det vanligaste f. n. är sistnämnda alternativ. tjänst i storkök. varit försvaret, bör kunna Nyanställd, som inte tidigare sysselsatt inom samma introduktionsutbildning som ett nyanställt ekonomigenomgå biträde. det av kokerskor/kockar främst krävs god färdighet i mat- Eftersom kompetensen kunna upplagning bör den för anställning grundläggande nås genom ovan nämnda relativt långa yrkeserfarenhet. Såsom bakgrund erfordras emellertid också kunskap om bl. a. olika livsmedel, om livsmesamt om materielens användning och skötsel. Vidare krävs delshygien arbete samt att utföra beräkningar av färdighet att leda personalens m. m., varför en inte obetydlig utbildning är nödvänlivsmedelsåtgång yrkeskurs måste sålunda så snart som möjdig. Den som inte genomgått ligt ges motsvarande kunskaper på annat sätt. Statens personalutbildningsnämnds (PUN) Kurs för ekonomipersonal vid har hittills kunnat utnyttjas för att ge teorematinrättningar” om kost- och näringslära, livsmedelshygien, matberedtiska kunskaper storkökets och utrustning, inköp och laning och dietkost, organisation gerhållning samt arbetarskydd och arbetsledning. kurs - som är avsedd för inom hela Denna treveckors personal - har emellertid av naturliga skäl inte varit anpassad statsförvaltningen förhållanden. KFU anser därför erforderligt att till försvarets speciella försvarsinriktad vidareutbildning anordnas för blivande koen särskild Kursen bör främst som arbetsledare för kerskor/kockar. ge färdighet ett skift i militärrestaurang.

l8.4.3 Biträdande köksföreståndare och köksföreståndare

biträdande köksföreståndare och köksföreståndare finns formella För kompetenskrav som innebär att vederbörande skall ha avlagt ekonomiföreståndareexamen vid seminarium för huslig utbildning. Vid bristande med uppfyllda kompetensvillkor kan en ledigbliven tillgång på sökande köksföreståndare tillsättas med sökande som befattning för biträdande t. ex. internatföreståndare. KFU kan anses ha motsvarande kompetens, kan sålunda konstatera att försvarets köksföreståndare som regel torde ha en från utredningens synpunkter i stort sett likvärdig utbildnings-

bakgrund. De biträdande köksföreståndare och köksföreståndare som nyanställs saknar och bör därför vid försvaret som regel militärt miljökunnande introduktionskurs. De bör också i direkt snarast genomgå en särskild till denna kurs genomgå en grundläggande befattningsutbildanslutning vara att kursdeltagarna skall kunna skaffa sig ning. Målet bör härvid att utföra administrativa och arbetsledande uppgifter i en matfärdighet inrättning vid försvaret. - med Om av PKU föreslagna tjänster för förste köksföreståndare

262 Förslag till förvaltningsutbildning

särskilda - samt för köksförmän kan särskild läraruppgifter inrättas, utbildning behöva anordnas? KFU lämnar dock inga särskilda förslag härom.

18.44 Personal vid FMV förplägnadsavdelning

Såsom framgått av avsnitt 18.1 avhandlas i detta kapitel i stort endast utbildningen av sådan personal som är verksam inom bespisningsfunktionen - central ledning m. m. av densamma inräknad - under det att g i personal i anskaffnings- m. fl. funktioner avhandlas i andra kapitel. Arbetsuppgifterna för vid FMV förplägnadsavdelning i detta sammanhang berörd personal är i hög grad specialiserade. Den måste därför - utöver de grundläggande kunskaper m. m. som erfordras för att erhålla en befattning -- också skaffa sig den specialutbildning som behövs för att kunna fullgöra de särskilda uppgifterna. Sålunda finns bl a. ett I varierande behov av kunskaper och färdigheter inom livsmedelshygien, l apparat- och livsmedelsindustri, 1 konserveringsteknik samt för planering l av storkök m. m. KFU anser att erforderlig inom vidareutbildning specialområdena liksom f. n. är fallet - främst bör ske genom inomverksutbildning samt l 1 utnyttjande av utbildningsresurser utanför försvaret. l l 1 i l8.4.5 Värnpliktiga förplägnadsassistenter

KFU | anser att fackutbildningen av värnpliktiga förplägnadsassistenter inte ligger inom utredningens uppdrag i annan mån än att den bör finnas redovisad som ett behov (se avsnitt 18.5.5).

18.5 Förslag

Som en följd av KFU studier och överväganden redovisas i det följande förslag till introduktionsutbildning, grundläggande befattningsutbildning och vidareutbildning av personal inom förplägnadsfunktionen. Behovet av fortbildning tillgodoses enligt principerna i kap. 12.

18.5.1 Introduktionskurs för ekonomipersonal

Målgrupp: nyanställd ekonomipersonal (ekonomibiträden och kokerskor/ kockar) som ej tidigare innehaft tjänst inom försvaret och ej erfordrar grundläggande befattningsutbildning. för ekonomibiträden För kokerskor/ 1 Förkunskaper: fullgjord skolplikt. l kockor dessutom l yrkesutbildning eller praktisk erfarenhet. 1 Målet är att kursdeltagarna genom utbildningen skall skaffa sig kuni skap om den militära arbetsmiljön så att en snabb anpassning till arbetet l möjliggörs.

1 Personal för krigsmaktens förvaltningsverksamhet (SOU 1973:38).

å

Personal för förplägnad 263

omfattar 14 lektionstim. fördelade på ämnen enligt ta- Utbildningen bell 14:3 som återfinns i kap. 14. I till nuläget innebär den föreslagna kursen en nyhet, förhållande eftersom sådan kurs för närvarande helt saknas.

185.2 Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för

ekonomibiträden

Målgrupp: nyanställda ekonomibiträden.

Förkunskaper: fullgjord skolplikt. Målet är att skall skaffa sig kunskaper och färdighe , kursdeltagarna ter för sitt arbete i försvarets matinrättningar. Utbildningen omfattar 4 veckor (140 lektionstim.) fördelade på ämnen å 1 tabell 18:1. enligt Delmål för av bilaga 18:1 i betänkandets del 2. utbildningen framgår I till nuläget innebär den föreslagna kursen en nyhet, förhållande eftersom befattningsutbildning, direkt anpassad för ekogrundläggande nomibiträden inom försvaret, för närvarande helt saknas.

18.5.3 Vidareutbildning för kokerskor/kockar

Målgrupp: blivande kokerskor/kockar i försvarets matinrättningar. Förkunskaper: introduktionskurs och grundläggande befattningsut- ;i 3 bildning (motsv.) för ekonomibiträden. Målet är att kursdeltagarna skall skaffa sig färdighet att leda arbetet

för skift inom försvarets matinrättningar. Utbildningen omfattar 1 vecka (35 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 18:1. Delmål för framgår av bilaga 18:2 i betänkandets del 2. utbildningen I förhållande till innebär förslaget en utökning då någon utnuläget för försvarets kokerskor/kockar hittills inte funnits. bildning anpassad PUN treveckorskurs, avsedd för ekonomipersonal vid statliga matinhar dock utnyttjats. Denna kurs är rent teoretisk och kan rättningar” teoriutbildningen i den föreslagna grundläggande befattsägas motsvara ningsutbildningskursen för ekonomibiträden”, utökad med arbetsledning. KFU anser det därför angeläget att vidareutbildning för kokerskor/ kockar anordnas med speciell inriktning på försvarets matinrättningar.

18.5.4 Introduktionskurs och befattningsutbildning för grundläggande köksföreståndare

biträdande köksföreståndare och köksförestån- Målgrupp: nyanställda dare. Förkunskaper: ekonomiföreståndareexamen (motsv.). Målet är att skall skaffa sig färdighet att utföra de kursdeltagarna administrativa och arbetsledande uppgifterna i försvarets matinrättningar.

264 Förslag till förvaltningsutbildning

Utbildningen omfattar 2 veckor (70 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 18:1. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 18:3 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget innebär den föreslagna kursen en nyhet, eftersom sådan kurs för närvarande helt saknas.

18.5.5 Fackutbildning av värnpliktiga förplägnadsassistenter

Målgrupp: värnpliktiga som avses placeras som förplägnadsassistenter vid försvarsområdes- och fördelningsstaber. Målet är att kursdeltagarna genom fackutbildningen skall skaffa sig de kunskaper och färdigheter som erfordras för att de skall kunna biträda fo- och fördelningsintendenter med stabsarbete inom förplägnadstjänstens område samt med utbildning och kontroll av kok- och livsmedelsgrupper. Utbildningen omfattar 3 veckor.

Tabell 18:1 Utbildningstidens ungefärliga fördelning på ämnen vid föreslagna kurser för ekonomipersonal

Ämnesgrupper/ ämnen Kurser/ungefärligt antal lektionstimmar 18.5.2 l8.5.3 185.4

Mobiliserings- och krigsplanläggning 4

Persona/administrativa ämnen l 8 Personaladministration Personalledning och personalsamverkan Utrednings- och kommunikationsteknik

F örvaltningsadministrativa ämnen Allmän förvaltning Förplägnad Närings- och livsmedelskunskap Produktionsteknik

Basämnen Ekonomiämnen Ekonomisk redovisning Materiel- och materielvårdskunskap Hygien Rationaliseringsverksamhet Rättskunskap

sou 1974:51

för fortifika-

Utbildning av personal

tions- och byggnadsförvaltning

19.1 Verksamhetsområdets avgränsning och personal

19.l.1 Omfattning inom försvaret kan från de Fortifikations- och byggnadsförvaltningen i stort anses omfatta anskaffning av synpunkter KFU har att företräda

anläggningar samt fastighetsförvaltning.

A. Anskaffning av anläggningar

avses markanskaffning samt anskaff- Med anskaffning av anläggningar -- - och kaserner. I de två sistav befästningar inklusive flygfält ning av anskaffning innefattas såväl byggnation som köp och nämnda typerna

förhyrning. anskaffning Anskaffning av anläggningar ingår i det större begreppet att utbildningsom avhandlas i kap. 14. Av nämnda kapitel har framgått likväl skall avhandlas en av personal för här aktuell typ av anskaffning

i kap 19. av anläggningar omfattar i stort: Anskaffningen

- och större reparations- och underhållsanskaffning, iståndsättning

åtgärder som kräver projektering, bedrivet utvecklingsarbete, sak- - för befästnings- och kasernändamål

kunnig verksamhet och grundplanering, - av befästningar vid beredskap och i krig. förberedelser för anskaffning

indelas i hu- Den i anskaffningsförfarandet ingående byggprocessen

programskedet, projekzeringsskedet, upp-

vudskedena: utredningsskedet, Processen är lika vid anskaffning av behandlingsskedet och byggskedet. och kaserner, men skillnaderna är likväl stora i fråga om fästningar som regel genom viktigare resjälva produktionen. Skedena avgränsas

bl. a. Kungl. Majzt projekteringsuppdrag (steg

sursbestämmande beslut, - 500 000 kr - Kungl. Majzt upp- 1) samt vid projekt överstigande

drag att bygga objektet (steg 2).

266 Förslag till förvaltningsu tbildning SOU l974 : 51

Anskaffningen genomförs i regel som projekt med deltagande av personal som har kunskaper och erfarenheter inom olika områden. LiIksom vid den i kap. 14 beskrivna anskaffningsverksamheten för förnödenheter ger en funktionsuppdelning av byggprocessen bättre underlag för bedömning av kunskaps- och färdighetskrav än skedesindelningen. Funktionerna är: ledning, projektering (teknisk beredning), konstruktion, upphandling (inköp), kontroll och provning. Ärenden angående anskaffning av anläggningar i huvuidsak handläggs endast centralt vid FortF och regionalt vid sektion 8 i milostabernat och MKG-stab samt vid de regionala byggnadskontoren. I viss utsträckning handläggs sådana ärenden även vid KA-försvarsstaber och ÖrlB-staber. Under byggnadstiden ligger huvuddelen av arbetet, dvs. byggledining, administration och kontroll på regional myndighet (byggnadskontoren). Den centrala projektledningen utför och rådkontinuerlig uppföljning givning samt besiktning. Lokal instans medverkar vid anskaffning av kaserner främst genom att lämna vissa underlag och delta i s. k. byggmöten samt att överta anskaffade objekt för vård och underhåll. Motsvarande medverkan vid befästningsanskaffning sker i lägre regional instans. Trots att ingen väsentlig lokal medverkan i samband med anskaffning av befästningar förekommer i fred, har den lokalt placerade fortifikationspersonalen omfattande potentiella arbetsuppgifter i ett skärpt läge, beredskap och krig. Mobiliserings- och krigsplanläggningen är också av betydande omfattning eftersom huvuddelen av de lätta befästningar som behövs i krig av olika skäl kan byggas först i samband med ett beredskapsläge. Större delen av landets disponibla byggnadsresurser tas härvid i anspråk. Inom anskaffningsverksamheten för anläggningar finns både militär och civil personal. Fördelning m. m. framgår av avsnitt 19.l.2.

B. Fastighetsförvaltning

Med fastighetsförvaltning avses vård och underhåll av krigsmaktens befästningar och byggnader samt flygfält, övningsfält, skjutfält och övrig fast egendom. Fastighetsförvaltningen indelas i underhåll och drift varvid till den senare även hänförs mindre reparationer av installationer samt andra smärre serviceåtgärder. Även fastighetsförvaltningen kan delas in i funktioner, men gränsdragningen är ofta svår att göra, särskilt i de minsta (lägsta) organisationsenheterna. Funktionerna är: ledning, teknisk beredning (behovsutredning, prioritering), konsultverksamhet (teknisk-ekonomisk rådgivning) och verkställighet. Ärenden angående fastighetsförvaltning i såväl central som handläggs regional och lokal instans. Relativt stora olikheter råder dock mellan instanserna i fråga om verksamhet och ansvar. Både militär, civilmilitär och civil personal är verksam inom området. Fördelning m. m. framgår av avsnittt l9.1.2.

och 267

Personal för fortifikations- byggnadsförvaltning

19.1 .2 Personal

finns, såsom framgår av av- För fortifikations- och byggnadsförvaltning

snitt l9.1.1, militär och civil personal samt i fråga om fastighetsförvaltcivilmilitär personal. Den helt övervägande delen av perning dessutom sonalen är civil. Den militära omfattar plutons-, kompani- och regementspersonalen är samlad i en för officerare. Den fortifikationsutbildade personalen fortifikationskåren, som omfattar krigsmakten gemensam personalkår, och 100 kompaniofficerare på aktiv stat. I ca 55 regementsofficerare

kåren ingår dessutom ca 150 reservofficerare. förekommer endast vid flygvapnet och omfattar Civilmilitär personal med befattningar vid bastropp och ca 60 flygtekniker (plutonsofficerare)

fältarbetstropp. Den civila personalen omfattar främst tekniker av olika slag represen-

som andra fack samt maskin- och hantverksterande såväl byggtekniska

personal. centralt på olika funktioner Personalens för anskaffning fördelning av tabell 19:1. Motsvarande uppdelning regionalt kan inte göras framgår inom såväl anskaffning som eftersom personalen som regel har uppgifter

fastighetsförvaltning. Lokalt är personalen så gott som helt verksam

inom sistnämnda område (jfr avsnitt 19.1.1).

för anskaffningsverksamhet fördelad på Tabell 19:1 FortF personal

funktioner

Funktion Ungefärligt antal*

60 Ledning 160 Projektering (teknisk beredning) 90 Konstruktion 15 Upphandling (inköp) 20 Kontroll 5 Provning Summa 350” (.15)

som är verksam i administrativa stöd- *Sådan personal inom funktionen funktioner är ej medräknad (jfr kap. 21). 2 Siffror inom () anger ungefärligt antal militär personal som ingår i angi-

ven summa. Övrig personal är civil.

Såsom framgår av avsnitt l9.1.1 är det ofta svårt att dra gränserna olika funktioner. Därtill kommer att mellan fastighetsförvaltningens är verksamma även inom som nämnts ovan - många befattningshavare - främst intenanskaffningsverksamheten. Slutligen har viss personal

denter - som uppgift vid sidan av annan verkfastighetsförvaltningen samhet. KFU har därför valt att redovisa personalen för fastighetsför-

av tabell 19:2. valtning på sätt som framgår

268 Förslag till

förvaltningsu tbildning

Tabell 19:2 Personal för fastighetsförvaltning i central, regional och lokal instans

Målgrupper Ungefärligt antal i Sza avrundat* central hogre reg lagre instans instans reg/lokal instans

Militär personal* regementsofficerare, fort 10 30 regementsofficerare, int” 63 65

Civilmilitär personal flygtekniker 62 60 Civil personal tekniker m.f1. 132* 375

5 maskinpersonal l 161 1 160 hantverkspersonal 663 665 Summa 95 176 2 288 2 560

Sådan personal som är verksam i ”administrativa stödfunktioner är ej medräknad (jfr kap. 21). ”Härtill kommer ett 40-tal arvodesanställda regements- och kompaniofficerare, vilkas tjänster i vissa fall kommer att omvandlas till tjänster för aktiv personal och i vissa fall beräknas bli indragna i samband med omorganisation. “ Deltid av varierande omfattning m. m. från KFU synpunkter dock representerande ett utbildningsbehov. * Inräknat 19 civila kasernföreståndare vid flygflottiljerna. 5 Beräknat antal efter l juli 1974.

Utöver i tabell 19:1 och 19:2 angiven personal tillkommer tidigare nämnda ca 150 officerare i fortifikationskårens reserv. KFU har i sina allmänna överväganden i kap. 12 framhållit att det främst av rådande på grund ovissa organisationsläge är mycket svårt att antalsmässigt bestämma förvaltningsutbildningens Detta målgrupper. gäller även i hög grad fortifikations- och byggnadsförvaltningen. I fråga om fortifikationskâren är dock beräkningarna enklare, eftersom denna .omfattar tre väl definierade målgrupper. Visserligen kan även behovet av fortifikationsutbildad personal relativt undergå stora förändringar, men dessa beräknas likväl få relativt effekter marginella på det årliga utbildningsbehovet. KFU räknar sålunda t. v. med att rekryteringsbehovet vid teoretiskt normala avgångar samt en genomsnittlig tjänstgöringstid om 20 år för kompaniofficerare samt 25 år för regementsofficerare och reservofficerare, är för

kompaniofficerare 5 per år regementsofficerare 2 â 3 per år reservofficerare 6 per år.

och 269

Personal för fortifikations- byggnadsförvaltning

19.2 Utvecklingstendenser

berörs också av de allmänna Fortifikations- och byggnadsförvaltningen som nämnts i kap. 10. FortF är sålunda, förändringar inom krigsmakten verk och myndigheter, föremål för omliksom de flesta av försvarets av organisation och strukturomvandling. Nu pågående omorganisation

i enlighet med förslag i proposition verket är grundad på riksdagsbeslut får härvid i vissa fall en annan 1973:75. Personalens arbetsuppgifter

inriktning vilket medför krav på utbildningsinsatser. I tabell 19:2 har ca 65 intendenter redovisats såsom deltidstjänstgö-

(förvaltningsgrenschefer). I arméns rande inom fastighetsförvaltningen (förbandstyp A och B) ankommer nya integrerade organisationsenheter emellertid förvaltningen av myndighetens byggnader på fortifikations- Det är ännu inte bestämt om någon ändring skall ske vid flygenheten. KFU räknar därför t. v. med att ca 15 intendenter placerade flottiljerna. kan komma att behöva sådana kunskaper och färdighevid flottilj som krävs för förvaltningsgrenschef (jfr ter inom förvaltningsområdet

kap. 13). av fortifikations- och byggnadsförvaltningen i regio- Pågående översyn av FRI med FortF har nal och lokal instans som bedrivs gemensamt bl. a. målet att samordna fastighetsförvaltningen över lämplig yta och vilket kan förväntas medföra en om möjligt över försvarsgrensgränserna i de lokala arbetsstyrkorna för verksamminskning av bl. a. personalen åt FRI att uppdragit het i egen regi. Kungl. Majzt har i tilläggsdirektiv senast l oktober 1974 redovisa resultatet av detta arbete. som allmänt följer av ändrad Härtill kommer de personalminskningar (jfr kap. 10). Samorganisation av lägre regionala/lokala myndigheter omfattning vid de enskilda tidigt ökar dock fastighetsförvaltningens dessa genom omorganisationen blir större. myndigheterna eftersom materiel och metoder samt maski- Byggnadsindustrins organisation, utvecklas snabbt, och nella utrustningar och installationssystem mycket på grund av den inom befästningsområdet kompliceras anläggningarna utvecklingen. Detta kommer att i allt högre grad snabba militärtekniska kraven teknisk-ekonomiska lösningar av varje skärpa på väl avvägda

projekt.

19.3 Utredningens studier

studier vid regionala och lokala myn- Under KFU i kap. 8 redovisade införskaffats även från fortifikations- och byggdigheter har underlag har vidare och nadsförvaltningens område. Kontakter tagits med FortF samt med kursledning och elever vid fortifikabefästningsinspektionen tionskursen för kompaniofficerare 1972-73. att studera - utöver de underlag KFU har dessutom haft möjlighet av PKU - det arbetsmaterial som denna som överlämnats (jfr kap. 9) vid sina undersökningar inom fortifikatio.ns- och byggutredning använt

nadsförvaltningen. nuvarande av officerare KFU har också studerat system för utbildning

270 Förslag till

förvaltningsutbildning

för fortifikationskårens reserv. De överväganden m. m. som det till förfogande stående studiematerialet föranlett, ävensom erfarenheterna av KFU egna undersökningar, framgår av följande avsnitt. Här må dock särskilt framhållas att fortifikatorisk utbildning sker endast inom försvaret samt att fortifikationsutbildade kompani- och regementsofficerare är verksamma i alla instanser, vilket ställer särskilda krav på utbildningen av sådan personal.

19.4 överväganden

Liksom inom övriga förvaltningsområden är kraven och på kunskaper färdigheter beroende av arbetsuppgifternas art och samt omfattning det därmed förenade ansvaret. Mellan de olika funktionerna m. m. råder emellertid sådana samband att det ofta inte går att dra några gränser. KFU har dock valt att göra sina överväganden främst med utgångspunkt i förvaltningsområdets två huvuddelar, dvs. anskaffning av anläggningar och fastighetsförvaltning.

l9.4.l Anskaffning av anläggningar

Genom KFU studier och överväganden i fråga om anskaffningsprocessen har i det följande redovisade allmänna kunskaps- och färdighetskrav framkommit. Samtliga i byggprocessen ingående skeden och funktioner kräver att den däri verksamma personalen, utöver grundläggande tekniska kunskaper, också har ett funktionsbetingat tekniskt specialkunnande. KFU förutsätter att förstnämnda kunskaper förvärvats före anställning inom förvaltningsområdet. Detsamma bör även gälla för det specialinriktade tekniska kunnandet, dock -med undantag för vissa kunskaper inom befästningsområdet. Som en följd härav anser KFU att särskild utbildning inom här berörda områden - med nämnda undantag inte torde vara erforderlig för civil personal inom förvaltningsområdet. Till den militära tekniska personalens utbildning samt övrig personals utbildning inom befästningsområdet återkommer KFU i ett senare avsnitt. Personal verksam i lednings-, projekterings- och konstruktionsfunktionerna måste ha ett gott kunnande i fråga om hela byggprocessen. studie- och målsättningsarbete samt resurs- och nätplanering. I projekteringsfunktionen är kunskaper och färdigheter inom projektledning samt funktions- och kostnadsanalys också väsentliga krav. Inom kontrollfunktionen är kunskaper om branschens entreprenadbestämmelser och kontraktsformer samt erfarenheter av praktisk verksamhet som arbetsledare i entreprenadverksamhet särskilt värdefulla. För upphandling av anläggningar krävs i princip samma allmänna kunskaper och färdigheter som för upphandling av förnödenheter (jfr kap. 14). Dessutom krävs kunskaper och färdigheter inom de speciella områden som sammanhänger med entreprenadbestämmelser och -kontrakL Av all arbetsledande personal inom krävs anskaffningsverksamheten med hänsyn till uppgifter och ansvar avpassade kunskaper och färdig-

Personal för fortifikations- och byggnadsförvaltning 271

heter i administrativ verksamhet, dvs. främst inom förvaltning, personaladministration och personalledning. Kraven på miljökunnande är stora inom främst lednings-, projekterings- och provningsfunktionerna, men växlar med typ av objekt samt nivå inom funktionen. Även civil personal i anskaffningsverksamhet måste sålunda ha ett relativt militärt miljökunnande. KFU i det gott följande framlagda förslag till kurser m. m. tar också hänsyn härtill.

19.4.2 Fastighetsförvaltning

Såsom framgår av tabell 19:2 är personalsammansättningen inom fastighetsförvaltningen komplicerad. Den innefattar sålunda många olika militära, civilmilitära och civila grupper och är dessutom fördelad på tre En viss förenkling kan dock förväntas, främst på förvaltningsinstanser. den militära sidan, där utvecklingen synes peka på att andra kompanioch regementsofficerare än fortifikationsutbildade successivt skall ersättas med personal som har sådan utbildning. Även har KFU studier och i fråga om fastighetsförvaltningen genom överväganden kommit fram till vissa allmänna kunskaps- och färdighetskrav som presenteras i det följande. kräver liksom anskaffningsverksamheten att Fastighetsförvaltningen den däri verksamma har såväl grundläggande tekniska kunpersonalen Behovet av specialkunnande är skaper som specialinriktade kunskaper. eftersom tekdock som regel mindre än inom anskaffningsverksamheten niken främst består i en tillämpning av olika normvärden. Inom FortF, samt inom KA-försvaren i lednings- och konsultfunktioner på milonivå är dock kraven stora. Även inom sådana funktioner som sammanhänger med bl. a. underhåll av befästningar ställs stora krav. Kraven inom - som ju ingår i anskaffpå kunnande byggprocessen - är inte heller lika stora utom vad gäller ledande ningsförfarandet inom den centrala underhållsberedningen och -ledningen. I övpersonal rigt hänförs kraven främst till de delar av byggprocessen som är speciella för verksamhetsområdet. och färdigheter inom projektledning, studie- och målsätt- Kunskaper samt funktions- och kostnadsanalys erfordras som regel ningsarbete endast inom den centrala instansen och där främst på vissa högre nivåer. I såväl regional som lokal instans krävs kunskaper och färdigheter i fråga om resurs- och nätplanering, generalplanearbete samt statför-

slag o. d. Eftersom all förekommande direkt fastighetsförvaltning sker i lägre regional/lokal instans krävs givetvis av den personal som är verksam där inom de områden som sammanhänger med kunskaper och färdigheter underhåll och drift av förvaltade objekt. Av den ledande personalen krävs också kunskaper och färdigheter i fråga om fortifikatorisk krigsplanläggning samt ledning av utbildning i truppbefästningsarbeten. Kraven på kunskaper och färdigheter som arbetsledare är för personal i central och instans inom fastighetsförvaltningen av högre regional samma art och omfattning som den som tidigare nämnts för ungefär

272 Förslag till förvaltningsutbildning

personal i anskaffningsverksamhet. I lägre regional/lokal instans är däremot kraven på arbetsledarkunskaper delvis annorlunda eftersom det där mera kan vara fråga om direkt arbetsledning på fältet”. Kraven på miljökunnande är mycket höga för personal i befästningsverksamhet, främst inom funktionerna ledning och teknisk beredning. Inom kasern-, mark- och driftverksamhet är däremot kraven inte särskilt markanta. I lägre instanser är också kraven större i regelmässigt lednings- än i verkställighetsfunktioner. Maskin- och hantverkspersonalen utgör speciella grupper på vilka främst ställs krav i fråga om yrkeskunnighet, som regelmässigt bör vara förvärvad före anställning. Givetvis bör dock denna i likhet personal, med all annan nyanställd, erhålla en efter behovet avpassad introduktionsutbildning. Den arbetsledande personalen bör också erhålla en för sina uppgifter erforderlig utbildning.

19.4.3 För anskaffning och fastighetsförvaltning gemensamma överväganden

Av redovisningen i avsnitt l9.4.1--2 torde ha framgått att en uppdelning av målgrupperna efter verksamhetsområdets huvudindelning, dvs. anskaffning och fastighetsförvaltning, inte i alla avseenden är helt lämplig från utbildningssynpunkt. KFU har också funnit att en indelning efter instanser i många fall är att föredra. I central instans ställs sålunda likartade krav på kunskaper och färdigheter hos all personal på samma nivå. Inom den högre regionala samt den lägre regionala/lokala instansen är förhållandet ungefär likartat. I andra fall kan sambandet mellan två instanser, t. ex. regional och lokal, föranleda att viss personal i dessa betraktas som en målgrupp. I sådana kurser som inte är särskilt instans- eller lokalbetonade kan givetvis personalen inom viss funktion - oavsett instans -- en utgöra gemensam målgrupp. KFU har sålunda i sina förslag till kurser avpassat målgrupperna med hänsyn till för varje kurs aktuellt mål. Den militära - och i ett fåtal fall civilmilitära personal, som övergår från annan verksamhet till förvaltningsverksamhet, måste dock enligt KFU i vissa fall betraktas mening som en speciell grupp.

19.4.4 Särskilda överväganden avseende militär och civilmilitär personal KFU har i tidigare framhållit sammanhang att kategori- och kårfrågor »- trots att dessa som sådana ligger utanför utredningsuppdraget på olika sätt påverkar ställningstagandena i fråga om främst förvaltningsutbildningens bredd och djup. KFU har sålunda i kap. 12 resp. 13 motiverat och föreslagit en grundläggande förvaltningskurs för plutonsofficerare vilken bl. a. skulle underlätta ett ökat utnyttjande av sådana officerare inom förvaltningsområdet.

Personal för fortifikations- och byggnadsförvaltning 273

Kompani- och regementsofficerarnas utbildning påverkas också i hög grad av att den bl. a. syftar till kompetens för inträde i fortifikationskåren. De synpunkter m. m. som med avseende på intendentkåren framförts i kap. 13 gäller härvid i allt väsentligt också för fortifikationskåren. De överväganden och värderingar i övrigt för plutons-, kompani- och regementsofficerare som gjorts i samma kapitel har i huvudsak sin giltighet även inom fortifikationsområdet. KFU vill i detta sammanhang också erinra om den utbildning inom det fortifikationstekniska området som sker för kompani- och regementsofficerare i förvaltningstjänst i allmänhet (jfr kap. 13). De samordningsfrågor m. m. som kan bli en följd bl. a. härav behandlas i kap. 23.

A. Plutonsofficerare Såsom framgår av tabell 19:2 upprätthålls i nuläget ca 150 befattningar inom fortifikationsförvaltningsområdet av plutonsofficerare och civilmilitära tekniker. KFU har kunnat konstatera att dessa officerare som regel inte erhållit någon speciell utbildning härför. KFU anser emellertid att även sådan personal bör ha den utbildning som erfordras för en snabb anpassning till de nya arbetsuppgifterna. Utredningens ovannämnda förslag om en grundläggande förvaltningskurs för plutonsofficerare syftar också till att bl. a. utgöra en grund för särskild befattningsutbildning. Denna bör sålunda ha som allmänt mål att ge de ytterligare kunskaper och färdigheter som erfordras för att inneha befattning med fortifikatoriska inslag, dvs. som kasernvårdsbefäl och platschef vid skjutfält eller övningsplats samt chef för bastropp och fältarbetstropp vid flygflottilj. KFU har funnit att arbetsbeskrivningarna för dessa befattningar i flera avseenden företer relativt stora skiljaktigheter såväl mellan de olika befattningarna som myndigheterna emellan. KFU har emellertid i enlighet med sina principer sökt utforma en gemensam kurs som täcker in utbildningsbehovet för den nivå befattningarna representerarl.

B. Kompaniofficerare av tidigare redovisade principiella överväganden anser Mot_ bakgrund KFU att kompaniofficeren före anställning inom fortifikationsförvaltningsområdet bör genomgå en grundläggande befattningsutbildning. Genom denna bör officeren kunna skaffa sig de kunskaper och färdigheter som erfordras för att kunna sköta samtliga för fortifikationsutbildade kompaniofficerare avsedda befattningar i lägre regional/lokal instans ävensom de kunskaper och färdigheter som allmänt måste innehas av en officer i fortifikationskåren. KFU anser härvid att krigsbefattningarnas krav måste särskilt beaktas. Undervisningen i byggtekniska ämnen fordrar påbyggnad av tidigare. matematikkunskaper, vilken lämpligen genomförs i form av korrespondensundervisning motsvarande gymnasieskolans byggtekniska linje. l Förekommande behov av utbildning i förrådsverksamhet tillgodoses enligt kap. 15 (jfr även l3.5.3).

274 Förslag till förvaltningsutbildning

Kompaniofficer som avses placeras i högre befattning bör beredas tillfälle att genomgå vidareutbildning.

C. Regementsofficerare Den nuvarande utbildningen av regementsofficerare för till övergång fortifikationstjänst äger rum vid MHS (se 3.5 med bilaga 3:3 samt 4.2.1). Antalet elever är relativt litet. I den kurs som påbörjades 1972 och som pågår i 2 1/2 år är antalet kursdeltagare 9, varav en dansk och en norsk. En förutsättning för deltagande i MHS fortifikationstekniska kurs är genomgången allmän kurs vid MHS med erhållet vitsord för inträde i högre kurs. I den pågående kursen som omfattar 3 162 timmar, ägnas 1 270 tim« mar åt fortifikationsämnen. Av övrig kurstid bl. a. till ämnena åtgår strategi, taktik och krigsstabstjänst ca 850 timmar och något över 160 timmar till administration. En mera utförlig redovisning av kursens allmänna utbildningsmål samt utbildningstidens fördelning på ämnen återfinns i bilaga 19:1. Då KFU enligt sina direktiv bl. a. har att beakta att möjligheterna skapa en integrerad utbildning för samtliga personalkategorier har den frågan väckts under utredningsarbetet om inte utbildningen också inom det fortifikationstekniska ämnesområdet kunde samordnas. KFU har sålunda funnit att kraven på kunskaper och färdigheter inom främst de byggtekniska ämnena till vissa delar är likartade för ett antal av de målgrupper som omfattas av utredningen. Av kap. 23 framgår hur samordning mellan olika kurser och kursavsnitt kan ske. KFU principiellt återkommer dessutom till detta spörsmål i kap. 27 vari behandlas de konsekvenser som KFU förslag till förvaltningsutbildning och till inrättandet av en för försvaret gemensam förvaltningsskola kan leda till för annan utbildning inom krigsmakten. Redan i detta sammanhang vill dock KFU framhålla att ovan berörda fråga synes vara av sådan angelägenhetsgrad att den bör utredas i särskild ordning tillika med andra spörsmål som behandlas i kap. 29.

D. Reservofficerare Såsom tidigare nämnts har KFU studerat nuvarande system för utbildning av reservofficerarna. Syftet härmed var närmast att undersöka i vad mån denna utbildning kan påverkas av eller påverka KFU överväganden i övrigt. Eftersom reservofficersutbildningen i nuläget fyller sitt ändamål anser KFU att några egentliga ändringar i utbildningsplanerna ej bör göras. För att jämförelse och samordning med övrig utbildning skall vara möjlig har dock KFU i framlagt till för förslag kursplan grundläggande fortifikationsutbildning för reservofficer gjort viss omredigering i enlighet med den av utredningen använda modellen.

19.4.5 Särskilda överväganden avseende civil personal Den civila personalens grundläggande och specialinriktade tekniska kunskaper förutsätts såsom tidigare nämnts, med undantag för vissa kunskaper inom befästningsområdet, ha förvärvats före anställningen.

Personal för fortifikations- och byggnadsförvaltning 275

skaffar kunskaper och fär- Den militära personalen sig motsvarande Denna förutdigheter genom en grundläggande befattningsutbildning. kursdeltagarna kan skaffa sig alla i sätts också medge att de militära övrigt erforderliga kunskaper och färdigheter. Frånsett det militära miljökunnandet, som ju i särskild grad bör innehas av militär - och som är den främsta anledningen till att personal - är kraven sådan personal utnyttjas inom förvaltningsområdet på kunoberoende av personalens kategoritillhörighet. skaper och färdigheter bör sålunda men med undantag för Den civila personalen principiellt, ha samma utbildning som motsvarande sådant som är speciellt militärt, militära personal. utbildningens samordning m. m. med t. ex. den mili- Frågor angående tâira utbildningen behandlas i kap. 23.

19.5 Förslag

Som en följd av KFU studier och överväganden redovisas i det följande förslag till introduktionsutbildning, grundläggande befattningsutbildning och vidareutbildning av personal i fortifikations- och byggnadsförvalt-

ning. Enligt KFU allmänna principer är angiven utbildning i mån av plats - öppen för var och en som oavsett personalkategori för sin tjänst har behov av att skaffa kunskaper och färdigheter inom sig aktuella som erfordras för att kunna tillområdet och som har de förkunskaper godogöra sig utbildningen (jfr kap. 12). Behovet av fortbildning tillgodoses enligt principerna i kap. 12.

l9.5.1 Grundläggande fortifikationsutbildning för plutonsofficerare

som avses placeras inom fortifikations- och Målgrupp: plutonsofficerare byggnadsförvaltningens område. utbildning till och som plutonsofficer samt Förkunskaper: obligatorisk i kap. 13 (l3.5.l) föreslagen grundläggande förvaltningskurs. Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig sådana som erfordras för att fullgöra som kunskaper och färdigheter tjänst arbetsledare inom verksamhetsområdet. Utbildningen omfattar 4 veckor (140 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 19:3. Delmål av bilaga 19:2 i betänkandets del 2. för utbildningen framgår I till nuläget innebär den föreslagna kursen en nyhet förhållande eftersom det för närvarande inte finns någon motsvarande utbildning.

l9.5.2 Grundläggande fortifikationsutbildning för kompaniofficerare

som önskar skaffa sig kompetens för in- Målgrupp: kompaniofficerare träde i fortifikationskåren. Förkunskaper: obligatorisk utbildning till och som kompaniofficer. Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig sådana

276 Förslag till förvaltningsutbildning

Tabell 19:3 Utbildningstidens ungefärliga fördelning på ämnen vid föreslagna kurser för aktiv militär personal

Ämnesgrupper/ ämnen Kurser/ ungefärligt antal lektionstimmar

l9.5.l l9.5.2 l9.5.3

Mobiliserings- och krigsplanläggning 40 20 Befästningslära Fältarbetstjänst

Persunaladministrativa änmczz Personaladministration Personalledning och personalsamverkan Utrednings- och kommunikationsteknik

F örvaltningsadministrativa ämnen Allmän förvaltning Materielförvaltning Anskaffningsverksamhet Förrådsverksamhet Materielunderhåll Verkstadsdrift Förplägnad Fastighetsförvaltning Kamera] verksamhet Expeditionstiänst med kontorsteknik

Basiimnøn å Matematik I Ekonomiämnen Statistik l0 Ekonomisk redovisning 10 Byggtekniska ämnen

Materiel- och materielvårdskunskap lO Rationaliseringsverksamhet

.boom

30 Rättskunskap 30 Summa 140 l 200 105

1 Härtill kommer 6 veckors praktik samt för vissa deltagare ett kompendieskede (40 tim. arbetstidsuttag).

och byggnadsförvaltning 277 Personal för fortifikations-

som erfordras för som avdelkunskaper och färdigheter tjänstgöring ningschef/detaljchef i fortifikationstjänst i lägre regional/lokal instans. Utbildningen omfattar 42 veckor (1200 lektionstim. och 6 veckors fördelade enligt tabell 19:3. Kurstiden omfattar 50 praktik) på ämnen veckor inräknat juluppehåll (hemstudier) och semester (6 veckor). Därtill kommer ett kursen föregående korrespondensundervisningsskede i matematik för elever som ej har tillräckliga förkunskaper, omfattande ca 40 tim. arbetstidsuttag. Delmål för utbildningen av bilaga 19:3 i betänkandets del 2. framgår I förhållande till nuläget innebär förslaget ingen ändring av den totala Dock har vissa förändringar skett beträffande förhålutbildningstiden. landet mellan timantalet och ämnesgrupper/ ämnen. De föreslagna mest väsentliga förändringarna innebär följande: Ett tidsbestämt kompendieskede omfattande matematik, byggnadsmateriallära och befästningslära föregår nuvarande utbildningskurs. Här föreslås korrespondensundervisning i matematik. har tillkommit i taktik och utökats i stabstjänst, mobili- Utbildning serings- och krigsplanläggning samt i personal- och förvaltningsadministrativa ämnen. Praktiktiden har ansetts kunna minskas från 10 till 6 veckor. (Jfr avsnitt 12.6.5)

l9.5.3 Vidareutbildning för kompaniofficerare i fortifikationstjänst

Målgrupp: kompaniofficerare vid fortifikationskåren. Förkunskaper: grundläggande fortifikationsutbildning samt tjänstgöring som kompaniofficer i fortifikationstjänst. Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig sådana och färdigheter som erfordras för att tjänstgöra som avdelkunskaper ningschef eller detaljchef i för kompaniofficerare i fortifikationstjänst avsedda befattningar i central och regional instans. Utbildningen omfattar 3 veckor (105 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 19:3. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 19:4 i betänkandets del 2. I till nuläget innebär förslaget en utökning eftersom förhållande motsvarande kurs för närvarande inte finns. Viss specialutbildning och annan kompletteringsutbildning har på senare tid anordnats.

19.5.4 Grundläggande fortifikationsutbildning för reservofficerare

Målgrupp: reservofficerare som önskar skaffa sig kompetens för inträde i fortifikationskårens reserv. Förkunskaper: reservofficersutbildning vid armén, marinen eller flygvapnet. Civilingenjörsexamen i väg- och vattenbyggnads- eller husbyggnadsfacket eller ock annan ingenjörsutbildning, kompletterad med god praktisk erfarenhet inom motsvarande verksamhetsområden. Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig de kunskaper och färdigheter som erfordras för krigsplacering vid regionala staber och som chef för fortifikationsgrupp.

278 Förslag till förvaltningsu tbildn ing

Tabell 19:4 Undervisningstidens ungefärliga fördelning på lektionstimmar vid grundläggande fortifikationsutbildning för reservofficerare. Kurs 19.5 .4

Ämnesgrupper/ ämnen Ung. antal lektionstim.

Summa

Utbildningen omfattar 7 veckor (245 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 19:4. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 19:5 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget innebär förslaget i stort sett samma utbildning (jfr l9.4.4D).

l9.5.5 Introduktionskurs för civil personal Målgrupp: nyanställd civil personal som ej tidigare innehaft tjänst i försvaret och som inte erfordrar särskild befattningsutbildning. Förkunskaper: för vederbörlig befattning föreskriven grundläggande utbildning förvärvad före anställningen. Målet är att kursdeltagaren skall skaffa genom utbildningen sig kunskap om den militära miljön så att en snabb anpassning till arbetet möjliggörs. Utbildningen omfattar 14 lektionstim. Fördelningen frampå ämnen går av tabell 14:3 som återfinns i kap. 14. I förhållande till nuläget innebär den föreslagna kursen en utökning eftersom motsvarande för närvarande förekommer utbildning i ringa omfattning.

l9.5.6 Grundläggande befattningsutbildning för (blivande) förmån inom maskin- och hantverksomrâdet Målgrupp: maskin- och hantverkspersonal som avses placeras som förmän inom eget arbetsområde.

Personal för fortifikations- och byggnadsförvaltning 279

för vederbörande befattning föreskriven yrkesutbild- Förkunskaper:

ning samt introduktionsutbildning. Målet utbildningen skall skaffa sig de är att kursdeltagaren genom

som erfordras för att tjänstgöra som förman kunskaper och färdigheter

inom arbetsområdet.

2 veckor (70 lektionstim.) fördelade på ämnen Utbildningen omfattar

enligt tabell 19:5.

av bilaga 19:6 i betänkandets del 2. Delmål för utbildningen framgår

till innebär den föreslagna kursen en nyhet I förhållande nuläget

det för närvarande inte finns motsvarande utbildning. eftersom

för 19.5.7 Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning

personal inom fortifikations- och byggnadsförvaltningens handläggande

område

Målgrupp: nyanställd civil personal.

för vederbörande befattning föreskriven yrkesutbild- Förkunskaper:

ning.

Tabell 19:5 Utbildningstidens ungefärliga fördelning på ämnen vid före-

för civil personal inom fortifikations- och byggnadsförslagna kurser

valtningens område

Kurser/ungefärligt antal Ämnesgrupper/ ämnen lektionstimmar

19.5.6 19.5.7

änznen 4 32 Försvarsspecifika 4 6 Totalförsvar - 4 Underhållstjänst - 2 Stabstjänst Mobiliserings- och - 6 krigsplanläggning - 14 Befästningslära

ämnen 39 22 PersonaIadnzinistrativa 5 6 Personaladministration Personalledning och personal- 30 10 samverkan Utrednings- och kommunika- 4 6 tionsteknik

ämnen 15 72 Förvaltningsadnzinistratim - 16 Allmän förvaltning - 23 Anskaffningsverksamhet - 2 Verkstadsdrift 15 23 Fastighetsförvaltning -- 2 Kameral verksamhet Expeditionstjänst med -- 6 kontorsteknik

12 14 Basämnen 8 8 Rationaliseringsverksamhet 4 6 Rättskunskap

Summa 70 140

280 Förslag till förvaltningsutbildning

Målet är att kursdeltagaren skall genom utbildningen skaffa sig de kunskaper och färdigheter som erfordras för tjänstgöring som handläggare i befattningar för civil personal inom fortifikations- och byggnadsförvaltningens område. Utbildningen omfattar 4 veckor (140 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 19:5. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 19:7 i betänkandets del 2. Timtal och delmål för anskaffningsverksamhet resp. fastighetsförvaltning bör anpassas till kursdeltagarnas kommande arbetsuppgifter. I förhållande till innebär nuläget den föreslagna kursen en nyhet eftersom det för närvarande inte finns motsvarande utbildning.

av för kameral

20 Utbildning personal

verksamhet

20.1 Verksamhetsområden avgränsning och personal

kamera] verksamhet innefattar KFU från utbildningssyn- I begreppet funktionerna och avlöning samt, som ett led i båda punkt kassatjänst funktionerna, ekonomisk redovisning. Med avses utbetalning, redovisning och kassatjänst mottagande, kontroll av samt förande och verifiering av räkenpenningmedel och övriga för kassatjänsten föreskrivna handlingar. skaper Med avses uträkning och utbetalning av löner och andra avlöning samt av avlönings-, pensions-, personal- och ersättningar handläggning budgeterings- m. fl. ärenden. Försvarets - FCF - leder och övervakar avlöningscivilförvaltning och kassaväsendet vid samt ekonomisk redovisning och krigsmakten redovisni.ngsrevision vid samtliga myndigheter inom försvarsdepartementets ansvarsområde. Vid centrala förvaltningsmyndigheter och gemensamma krigsmaktens institutioner finns enheter inrättade för den kamerala verksamheten. växlar alltefter myndigheternas storlek och verksamhe- Organisationen tens inriktning. Vid krigsmaktens staber, förband och skolor finns för närvarande 81 enheter för kamera! verksamhet inrättade (kameralavdelningar och redovisni.ngskontor vid milostaber och kassaavdelningar vid övriga myndigheter) efter ett i huvudsak likartat organisationsmönster. I fred organiserade kamerala enheter fortsätter verksamheten under beredskapstillstånd och krig. KFU behandlar i detta kapitel utbildningsfrågor m.m. endast för sådan som beräknas vara helt sysselsatt med kamera] verkpersonal samhet, dvs. chefer och detaljchefer för kamerala enheter, personal med verksamhet rörande in- och utbetal.ningsärenden samt avlöningsm. m. I den mån annan och kostnadsredovisningsärenden personal av e. d. - behöver och färdigheter på grund deluppgift kunskaper inom det kamerala verksamhetsomrâdet behandlas hithörande frågor i aktuellt kapitel i samband med övrig utbildning för denna personal.

282 Förslag till

förvaltningsurbildning

Integrerings- och övriga samordningsfrågor behandlas i kap. 23. Med de avgränsningar KFU har gjort beräknas den kamerala verksamhetens målgrupper omfatta i tabell 20:1 angivet ungefärligt antal personer. Tabell 20:1 Ungefärligt antal personer i kamera] verksamhet Målgrupper Ungefärligt antal M ilokamrerare 6 Chefer för kamerala enheter vid centrala samt lägre

1 Varav ca 95 militär och 15 civil personal. 2 Härtill kommer ett antal värnpliktiga krigskassörer m. fl. med ett beräknat utbildningsbehov ca 60/år.

20.2 U tvecklingstendenser

Nya arbetsmetoder kan komma att i hög grad påverka organisationen och uppgifterna inom den kamerala sektorn. I detta sammanhang bör främst pekas på programbudgetsystemet, som nyligen börjat tillämpas, samt införandet av ett nytt Beträffande sistredovisningssystem. nämnda system har Kungl. Majzt åt FCF att i samråd uppdragit med FRI och RRV lägga fram förslag till organisation av ekonomisk redo-

visning och redovisningsrevision inom försvaret med tidsplan för organisationens genomförande. “I skrivelse till Kungl. den 15 mars 1973 Majzt har FCF som en första fram rapport lagt ett principförslag till ny organisation för ekonomisk redovisning och redovisningsorganisation. Förslaget innebär i huvudsak att försvaret delas in i redovisningsgrupper, som betjänas av redovisningscentraler till vilka knutits revisionskontor samt att införandet beträffande centrala bör ske senast myndigheter budgetåret 1975/76 och beträffande lokala myndigheter 1976/77. Konsekvenserna för försvarets kassaorganisation vid införandet av ett .nytt redovisningssystem på lägre regional och lokal nivå berörs också. i rapporten. Därav framgår sålunda att det inom försvaret i dagsläget finns 220 större och mindre ekonomi/kameralenheter varav knappt 90 utgörs av s.k. huvudkassor. I dessa kassor ingår funktioner för avlöningsuträkning och kassaarbete varvid dem emellan arbetsfördelningen beräknas vara ca 60/40. Införandet av det nya redovisningssystemet och den nya redovisningsorganisationen väntas minska myndigheternas kassaarbete. Nuvarande kassaorganisation antas dock inte komma att påverkas mera påtagligt eftersom bortfallet av arbetsuppgifter främst hänför sig till viss granskning av bokföri.ngsunderlag samt förenklingar av vissa betalningsrutiner m. m. Det framhålls också i rapporten att frågan om att centralisera utbetalningarna i samband med resa och

Personal för kameral verksamhet 283

I avvaktan av förrättning bör utredas ytterligare. härpå bör utbetalning och traktamenten samt utbetalning av reseresekostnadsersättningar förskott handläggas i nuvarande ordning. verk- En annan fråga som kan komma att påverka kameralenheternas är utformningen och tillämpningen av ett samhet och organisation informationssystem för statsförvalt-

kommande personaladministrativt

(PAI) vars syfte är att rationalisera den personaladministrativa ningen informationsbehandlingen och planeringen. vid flertalet av arméns, marinens Pågående organisationsförändringar i lägre regional och lokal instans kommer och flygvapnets myndigheter även att inverka personella sammansättning. på kameralenheternas av organisationstyp A kommer den kame- Vid arméns myndigheter att bedrivas på en stabsfunktion i kameralavdelningen rala verksamheten i kameralenheten. Som chef för avdeloch en verkställighetsfunktion avses en kompaniofficer i ningen och tillika chef för kameralenheten

kassatjänst. föreslås få en efter förbandets verk- Övriga myndighetstyper (B-D) en hänvisning till samhet avpassad kassatjänst, som regel innebärande

av organisationstyp A. myndighet innebär - till inom marinen begränsat Organisationsförändringarna den kamerala sektorn - att det administrativa arbetet i fråga om an-

och entledigande av personal samt inköp och kostnadsredovisställning till kassaavdelningen som i den ning förts över från resp. förvaltning benämns kameralavdelning vid flottan och kameralnya organisationen enhet vid kustartilleriet. den kamerala verksamheten vid flygflottiljerna föreslås Beträffande att denna skall bedrivas i en kameralenhet direkt i en FRI-rapport Organisationen kan nännast jämföras underställd myndighetschefen. med den som skall tillämpas vid arméns myndigheter av organisations-

typ A. av fredsorganisationen påverkar även krigsorganisatio- Ändringarna område har redan fattats principbeslut om nen. Inom krigskassatjänstens berör främst den del ändring av krigskassaorganisationen. Ändringarna där tagits i anspråk för av organisationen värnpliktiga krigskassörer bestridande av krigskassatjänsten vid förbanden. Nyssnämnda ändringar kommer att få en annan ininnebär att utbildningen av krigskassörer Därvid förutsätts att utbildningstiden kan riktning än för närvarande. Förberedelser av olika slag för övergång till den ändrade avkortas.

organisationen pågår.

20.3 Utredningens studier

tillställt de kompaniofficerare som Såsom redovisats i kap. 8 har KFU i kassatjänst vid IntS en enkät för att därmed genomgått utbildning söka erhålla dessas omdömen om den hittillsvarande undervisningen

samt eventuella ändringsförslag. Utöver vad som framgått aV nämnda redovisning må här framhållas

att de allra flesta av dem som besvarat enkäten ansett studier på egen

284 Förslag till

förvaltningsutbildning

hand före kursens början vara av värde. Man har också ansett att viss praktisk tjänstgöring bör genomföras före utbildningen. Den övervägande delen av eleverna uttalar att kurstiden inte kan minskas. I stället är den allmänna att tiderna för de ämnen meningen som ingår i hittillsvarande kursplaner genomgående bör ökas om utbildningsmålet skall .nås. I övrigt har underlag även från det kamerala området - främst i regional och lokal instans - införskaffats i samband med KFU i kap. 8 redovisade fältstudier. I kap. 9 anförda synpunkter på den civila personalens utbildningsbehov gäller härvid i hög grad även inom det kamerala området. Sålunda har bl.a. genom intervjuer med personal vid skilda kameralenheter framkommit att utbildningen för de olika arbetsuppgifterna i stor omfattning skett i själva arbetet. Någon centralt anordnad för kassörer utbildning och avlöningsuträknare har t.ex. hittills inte funnits. Däremot har viss fortbildning av personalen vid kassaavdelningarna skett genom milovis anordnade kurser om 2 å 3 dagar. Flera av de intervjuade har anfört att de anser att en relativt liten utbildningsinsats borde göra dem kompetenta att handha ansvarsfullare arbetsuppgifter än de .nu har. KFU har också kunnat konstatera att för den personal, som vid centrala förvaltningsmyndigheter och gemensamma institutioner tjänstgör i liknande befattningar som kassachefernas vid försvarsgre.narnas myndigheter, som regel inte anordnats någon utbildning motsvarande den som nämnda kassachefer fått.

20.4 överväganden

KFU anser att tidigare nämnda pågående ändringar i fråga om organisation och arbetsmetoder m.m. samt sådana som kan bli en följd av lämnade förslag och pågående eller väntade undersökningar kan komma att mer eller mindre det administrativa påverka arbetet i alla instanser. Nya och ökade krav torde härvid komma att ställas på bl. a. personal som arbetar inom den kamerala sektorn. KFU anser därför att främst den civila i kameral kontorspersonalen verksamhet måste få en breddad och fördjupad utbildning. Den allmänna stämningen och andan vid en myndighet beror på e.n mängd faktorer. Det sätt på vilket olika servicefunktioner är ordnade spelar därför en viktig roll. Eftersom den personal som arbetar inom den kamerala sektorn bl.a. handlägger ärenden som i hög grad berör den enskildes löneförmåner m. är det m., givetvis nödvändigt att denna personal kan utföra sina åligganden på ett effektivt sätt. En systematiskt ordnad befattningsutbildning med stort inslag av praktikfall och övningsexempel bör härvid ge det bästa och snabbaste resultatet. Eftersom de bestämmelser m.m. som utgör underlag för den kamerala personalens verksamhet ändras relativt ofta, syns behovet av fortbildning vara särskilt stort för denna personal. Enligt KFU i kap. 12 redovisade principer framläggs dock inga konkreta förslag här i fråga om sådan utbild.ning. Vissa ytterligare synpunkter lämnas i kap. 23.

Personal för kamera] verksamhet 285

i nuvarande som förväntad kameral organisation finns vissa Såväl skillnader art och omfattning, t. ex. i vad avser i fråga om uppgifternas av ärenden rörande anställning och entledigande av perhandläggning KFU mening är emellertid sonal samt myndighetens budgetering. Enligt inte så stora att de bör medföra någon differentiering av skillnaderna Dock medför förläggning av inköpsverksamheten vid utbildningen. flottan och kustartilleriet till kameralenheterna att härav berörd personal bör genomgå en särskild utbildning enligt i kap. 14 framlagda

förslag. KFU närmare överväganden i fråga om utbildningen för olika grupav det följande. Av övervägandena föranper av befattningar framgår ledda förslag redovisas i 20.5.

20.4.l Kontorsbiträden och kontorister

Till denna hänför KFU sådana kontorsbiträden och kontomålgrupp rister som biträder med bl. a. avlöningsuträkning och -rapportering samt

kostnadsredovisning och allmänna kassagöromâl. utarbetar m. m. - ehuru i Eftersom denna personal primärunderlag karaktär - anser KFU att varje nyanställd många fall av rutinmässig bör genomgå en grundläggande befattningsutbildning som bör genomföras i direkt anslutning till den sedvanliga introduktionsutbildningen. Målet för utbildningen bör främst vara att deltagaren skall kunna skaffa att utföra rutinmässiga arbetsuppgifter inom kassa- och sig färdighet avlöningsområdet.

20.4.2 Avlöningsuträknare samt chefer för avlöningsdetaljer

Till målgruppen avlöningsuträknare hänför KFU de befattningshavare vilka främst handlägger ärenden rörande uträkning av löneförmåner till avlöningscentral av dylika fönnåner m. m. samt rapportering för denna grupp bör genomföras såsom en Befattningsutbildningen vidareutbildning av personal som genomgått i 20.4.l angiven grundlägsamt har erfarenhet från arbete vid gande utbildning viss praktisk kameral enhets (motsv.). Målet utbildningen bör

avlöningsdetalj för

främst vara att deltagaren skall kunna skaffa sig färdighet att utföra

inom avlöningsdetalj förekommande arbetsuppgifter. som avses för befattning såsom chef för avlö- De avlöningsuträknare en särskild Målet för ningsdetalj o. d. bör genomgå vidareutbildning. denna bör vara skall kunna skaffa sig färdighet som att deltagaren arbetsledare för administrativt arbete. (Jfr kap. 21.)

20.43 Kassörer och assistenter vid kassadetaljer

Till denna hänför KFU sådan personal som vid kassadetalj målgrupp ärenden angående resekostnads- och traktaments- (motsv.) handlägger ersättningar, reseförskott, postgiroutbetalningar, kontantinbetalningar samt kostnadsredovisning m.m.

286 Förslag till

förvaltningsutbildnzhg

Befattningsutbildningen för denna målgrupp bör främst genomföras såsom vidareutbildning av personal som i avsnitt genomgått 20.4.l angiven grundläggande utbildning samt har viss praktisk erfarenhet från arbete vid kameral enhets kassadetalj Målet (motsv.). för utbildningen bör vara att kursdeltagaren skall kunna skaffa sig färdighet att utföra inom kassadetalj förekommande arbetsuppgifter.

20.4.4 Chefer för kameralavdelningar och kameralenheter

Till målgruppen chefer för och kameralavdelningar kameralenheter hänför KFU dels cheferna för nämnda enheter i påbörjad eller kommande ny organisation vid lägre regionala och lokala myndigheter (jfr. avsnitt 20.2) jämte motsvarande i den äldre befattningshavare organisationen, dels cheferna för motsvarande enheter vid centrala myndigheter och vissa gemensamma institutioner, dels ock cheferna för militärområdesstabernas kameralavdelningar och redovisningskontor ”milokamrerare. Befattningshavarna vid lägre regionala och lokala myndigheter handlägger ärenden inom stabsfunktionen rörande mobiliserings- och krigsplanläggning avseende kassaverksamheten, anställning och entledigande av personal (medverkan), utbildning i kassatjänst m. m. ävensom övriga ärenden vid myndigheten avseende De har också kassatjänst. ansvar för verkställighetsfunktionen inom kassatjänsten. Vid de centrala myndigheterna och de gemensamma institutionerna är uppgifterna något avvikande samt även sinsemellan olika. Milokamrerarna har i första hand stabsuppgifter avseende kassatjänsten rörande främst mobiliserings- och krigsplanläggning samt ledning, kontroll och samordning av kassatjänsten inom milo. Såsom chefer för redovisningskontoren fullgör de i princip samma uppgifter som ankommer på cheferna för lägre myndigheters kassaenheter. Av tabell 20:1 framgår att huvuddelen av här berörd personal är militär. Sålunda uttas med nuvarande ordning kompaniofficerare vid armén, marinen och flygvapnet för utbildning till chefer för kameralavdelningar och kameralenheter (motsv. enheter i äldre organisation). Sedermera sker utbildning av ett begränsat antal till milokamrerare. Kategori- och kârfrågor ligger som sådana utanför KFU utredningsuppdrag. I tidigare sammanhang har emellertid framhållits att nämnda frågor trots detta på olika sätt påverkar utredningens ställningstaganden i fråga om främst förvaltningsutbildningens bredd och djup.

Kompaniofficeramas utbildning påverkas sålunda i viss grad av att den bl. a. syftar till kompetens för inträde i och utveckling inom försvarets intendentkår. De synpunkter m. m. som med avseende på intendentkåren framförts i kap. 13 ävensom de överväganden och värderingar i övrigt för kompaniofficerarna som nu gjorts i .nämnda kapitel gäller härvid i allt väsentligt också för kompaniofficerarna i kameral verksamhet. Mot bakgrund av tidigare redovisade principiella m. m. överväganden anser KFU att kompaniofficeren före anställning i intendentkåre.n bör

Personal för kameral verksamhet 287 sou 1974:51

Genom denna bör genomgå en grundläggande befattningsutbildning. ku.nna skaffa och färdigheter som erfordras officeren sig de kunskaper för kameralt utbildade kompaniofficerare avsedda för att sköta samtliga i lägre regional/lokal instans. KFU anser härvid att krigsbefattningar uppgifterna måste särskilt beaktas. som milokamrer eller chef för Kompaniofficer som avses placeras större kameralenhet bör beredas tillfälle att genomgå vidareutbildning

enligt förslag i 20.5. skulle mot civila tjänster inom den Om militära tjänster utbytas - föreslagit i sitt betänkande del kamerala funktionen något som PKU bör den civila givetvis få erforderlig befatt- 2 (sid. 272) - personalen Kraven är härvid - med undantag för de rent miliningsutbildning. - desamma som för tiditära kunskaperna och färdigheterna ungefär kompaniofficerare i kameral verksamhet. gare nämnda civila tjänstemän bör sålunda enligt KFU mening i prin- Ifrågavarande genomgå samma befattningsutbildning som kompaniofficecip kunna dock i fråga om det försvarsspecifika ämnesområrarna med undantag orientering erfordras. det, inom vilket endast sedvanlig Vidare bör sådan civil personal som tidigare varit verksam i någon

inom det kamerala verksamhetsomrâdet inte behöva lägre befattning de delar av den aktuella befattningsutbildningen som motgenomföra svarar vederbörandes erfarenhet m. m. inom ämnesområdet. tidigare KFU förutsätter därför att sådan civil personals deltagande i utbildning

in i samråd mellan vederbörliga myndigheter och på ett sådant planeras och färdigheter kan förvärvas utan översätt att erforderliga kunskaper

utbildning.

20.45 Värnpliktiga krigskassörer

KFU anser att fackutbildningen av värnpliktiga krigskassörer inte ligger i annan mån än att den bör finnas redoinom utredningens uppdrag

visad som ett behov (se 20.5.6).

20.5 Förslag

studier och överväganden redovisas i det följande Som en följd av KFU förslag till introduktionsutbildning samt grundläggande befattningsutav personal i kameral verksamhet. bildning och vidareutbildning KFU vill i detta sammanhang framhålla att de kurser som redovisas

i det följande främst är avpassade med hänsyn till krav och behov vid och lokala kamerala enheter. Den personal som regionala myndigheters i kameral enhet vid central myndighet eller gemensam institutjänstgör tion e. d. får därför ansluta till de kurser som med hänsyn till de sär-

skilda arbetsuppgifterna är lämpligast. Behovet av fortbildning tillgodoses enligt principerna i kap. 12.

288 Förslag till

förvaltningsutbildning

20.5.l Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för personal i kameral verksamhet

Målgrupp: nyanställda kontorsbiträden och kontorister. Förkunskaper: fullgjord skolplikt. Målet är att kursdeltagaren genom skall skaffa utbildningen sig de kunskaper och färdigheter som erfordras för att utföra inom avlöningsdetalj förekommande rutinarbeten. Utbildningen omfattar l vecka (35 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 20:2. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 20:1 i betänkandets del 2. 1 förhållande till nuläget innebär förslaget en nyhet.

20.5.2 Vidareutbildning för (blivande) avlöningsuträknare

Målgrupp: personal vid avlöningsdetaljer (motsv.). Förkunskaper: introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för personal i kameral- samt praktisk verksamhet inom avlöningsdetalj. Målet är att kursdeltagaren» genom utbildningen skall skaffa sig de kunskaper och färdigheter som erfordras för att utföra inom avlöningsdetalj förekommande arbetsuppgifter. Utbildningen omfattar 4 veckor (140 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 20:2. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 20:2 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget innebär förslaget en nyhet.

Tabell 20:2 Undervisningstidens ungefärliga fördelning på ämnen vid föreslagna kurser för personal vid avlönings- och kassadetaljer

Ämnesgrupper/ämnen antal Kurser/ungefärligt lektionstimmar 20.5.l 20.5.2 20.53

F örsvarsspeci fika ämnen Totalförsvar Mobiliserings- och krigsplanläggning

Persona/administrativa ämnen Personaladministration Personalledning och personalsamverkan F örvaltningsadmitzistrativa ämnen Allmän förvaltning Kamera] verksamhet Expeditionstjänst med kontorsteknik Basämnen Ekonomisk redovisning Rationaliseringsverksamhet Rättskunskap

Personal för kameral verksamhet 289

205.3 Vidareutbildning för (blivande) kassörer m. fl.

Målgrupp: personal vid kassadetaljer (motsv.). Förkunskaper: grundläggande befattningsutbildning samt praktisk verksamhet inom kassadetalj. Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig de kunskaper och färdigheter som erfordras för att utföra inom kassadetalj förekommande arbetsuppgifter. Utbildningen omfattar 4 veckor (140 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 20:2. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 20:3 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget innebär förslaget en nyhet.

20.5 .4 Kameral intendentkurs B

Målgrupp: kompaniofficerare som önskar skaffa sig en grundläggande befattningsutbildning inom det kamerala verksamhetsområdet eller kompetens för inträde som K/intendent i kameral verksamhet i försvarets intendentkâr. Förkunskaper: obligatorisk utbildning till och som kompaniofficer. Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig de och färdigheter som erfordras för att inneha befattning som kunskaper chef för kameralavdelning och kameralenhet samt motsvarande befattningar avsedda för kameralt utbildade kompaniofficerare. Utbildningen omfattar 30 veckor (ca 875 lektionstim. och 5 veckors praktik) fördelade på ämnen enligt tabell 20:3. Med hänsyn till utbildningens längd bör i kurstiden läggas in tid för semester samt ett juluppehâll (hemstudier) 2 veckor. Den totala kurstiden blir därför 38 veckor. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 20:4 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget - dvs. den kurs som pågår vid IntS 1973/74 -- innebär en ökning av den egentliga undervisningen, men förslaget ett mindre antal praktikveckor sker en minskning av den totala genom kurstiden med 5 veckor.

20.5.5 Kameral intendentkurs A

Målgrupp: kompaniofficerare i kameral verksamhet. Förkunskaper: kameral intendentkurs B samt tjänstgöring i kameral verksamhet. Målet är att kursdeltagaren genom utbildningen skall skaffa sig de kunskaper och färdigheter som erfordras för att inneha befattning som chef för milostabs, större fo-regementes, örlogsbas- och större kustartilleriförsvars, sektorflottiljs kameralavdelning, motsvarande enhet vid försvarsstaben och marinstaben samt vid centrala förvaltningsmyndigheter och gemensamma institutioner. Utbildningen omfattar 3 veckor (105 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 20:3. Utbildningen föregås av ett kompendieskede mot-

290 Förslag till förvaltningsutbildning

svarande ca 20 tim. arbetstiduttag som kursdeltagaren genomför med hjälp av självinstruerande materiel. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 20:5 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget innebär förslaget att målgruppen utökats med hänsyn till genomförda eller pågående organisationsförändringar vid krigsmaktens förband och staber. Den teoretiska utbildningen har minskats med l vecka och den praktiska med 3 veckor.

20.5 .6 Fackutbildning av värnpliktiga krigskassörer Målgrupp: värnpliktiga som avses placeras som krigskassörer. Målet är a-tt kursdeltagarna genom fackutbildningen skall skaffa sig de kunskaper och färdigheter som erfordras för att de skall kunna tjänstgöra som chef för kassadetalj vid krigsorganiserad enhet där kameralenhet inte ingår ävensom i övriga befattningar för krigskassörer. Utbildningen omfattar i nuläget 3 veckor. .5

Tabell 20:3 Undervisningstidens ungefärliga fördelning på ämnen vid föreslagna kurser i kameral verksamhet för kompaniofficerare

Mobiliserings- och

Personalledning och personal samverkan 10 - Utrednings- och kommunikations-

Expeditionstjänst

Basämnen 275 15 25 - Företagsekonomi Ekonomisk redovisning 150 15 30 - Rationaliseringsverksamhet 70 - Rättskunskap

Summa 8752 1053 l

1I de försvarsspecifika och förvaltningsadministrativa ämnena bör den tillämpade utbildningen ske främst i form av applikatoriska studier o. d. l l samt genom särskilda studier och övningar vid olika myndigheter. Ämnena är härvid helt samordnade. Föreslagna timantal bör därför endast betraktas som riktvärden. ä z

2 Härtill kommer 5 veckors praktik. l

3Härtill kommer ett kompendieskede som omfattar formella underlag. 1 Arbetstidsuttag 20 tim. (a 60 min.).

.l

för

Utbildning av personal

administrativ verksamhet

21.1 Verksamhetsområden avgränsning och personal

21 .1 .1 Avgränsning KFU använder här begreppet administrativ verksamhet som en sammanfattande benämning för sådana administrativa uppgifter som främst stödfunktioner till övrig verksamhet inom försvaret. Hit räknas utgör sålunda med organisatorisk, personaladministrativ, juridisk och kameral samt expeditions- och serviceverksamhet sammanhängande funktioner. Den kamerala verksamheten behandlas dock särskild i kap. 20. Organisationsfunktionen innefattar främst uppgifter angående den formella strukturen för enheternas uppbyggnad, beslutsvägar, informationsvägar och auktoritet inom organisationen samt erforderliga system och rutiner. Den personaladministrativa funktionen innefattar alla de insatser som görs i myndigheten för att handlägga och lösa dess personalfrågor. hänförs - förutom Till den juridiska funktionen naturligen den juri- - sådana ärenden diska rådgivningen som är av juridisk-administrativ eller juridisk-merkantil natur. Expeditions- och servicefunktionen innefattar som namnet antyder sedvanligt skriv- och kontorsarbete samt sådana allmänna administrativa uppgifter som har servicekaraktär. För att beteckna denna verksamhet använder KFU fortsättningsvis den sammanfattande benämningen kontorsfunktionen. Den s. k. intendentsfunktionenl inom vissa centrala myndigheter, vilken bl. a. skall tillgodose myndighetens behov av lokaler, inventarier, kontorsutrustning och andra förnödenheter, telekommunikationer och budtjä.nst, kan härvid enligt KFU mening ses som en delfunktion av kontorsfunktionen. Administrativ verksamhet i den bemärkelse det här är fråga om dvs. som stödfunktion o. d., förekommer i samband med alla i tidigare

1Ej att förväxla med begreppet intendent som används för att beteckna militär personal tillhörande försvarets intendentkår (jfr kap. 13).

292 Förslag till

förvaltningsutbildning

kapitel behandlade fack och funktioner. KFU har emellertid - med undantag för den kamerala verksamheten valt att, oavsett personalens organisatoriska hemvist, behandla utbildningen av personal för sådan verksamhet i detta särskilda kapitel. Sådan personal däremot, som på olika nivåer är direkt i engagerad produktions- eller fackverksamheten och vars befattgrundläggande ningsutbildning och vidareutbildning behandlas i kap. 13 och följande, har möjlighet att också skaffa sig erforderligt administrativt kunnande i samband med resp. befattningsutbildning. Denna personals administrativa utbildning behandlas sålunda inte i detta kapitel. Enligt KFU allmänna principer är dock i kapitlet för föreslagen utbildning öppen var och en som - oavsett personalkategori för sin tjänst har behov av att skaffa sig aktuella kunskaper och färdigheter inom det administrativa ämnesområdet och som har erforderliga förkunskaper (jfr kap. 12). Av kap. 1 framgår att KFU a.nvänder för begreppet förvaltning att beteckna den del av den som statliga förvaltningen utövas av myndigheter inom fjärde huvudtiteln samt att viss utbildning t. ex. rent militär som regel undantas såsom inte ingående i utredningsuppdraget. I konsekvens härmed anser KFU att uppdraget i fråga om här aktuell administrativ utbildning inte omfattar som inom personal staberna är verksam i rent militära stödfunktioner. Utan hinder härav kan berörd personal enligt KFU nämnda allmänna principer vid behov ansluta till denna utbildning. Med hänsyn till att personalen inom kontorsfunktionen - ”kontorspersonalen - i stort sett fullgör likartade uppgifter var personalen än är placerad, inräknas dock all sådan personal vid de centrala, regionala och lokala staber.na i den administrativa målutbildningens grupper.

21 .l .2 Personal

Inom de centrala förvalmingsmyndigheterna är samtliga i avsnitt 2l.l.l angivna delfunktioner av den administrativa funktionen representerade. Härvid är som regel de olika delfunktionerna med undantag för kontorsfunktionen - i huvudsak koncentrerade till särskilda administrativa enheter. Vid FCF förekommer dock här avsedd administrativ verksamhet jämväl vid kanslibyrân, kameralbyrån, juridiska byrån och revisionsbyrån och inom SivS är den även knuten till och centralplaneringen materielbyrån. FortF bedriver sådan verksamhet också vid bl. a. markbyrån och utredningssektionen. Vid FMV däremot är ovan redovisade administrativa delfunktioner - med undantag för kontorsfunktionen i huvudsak koncentrerade till huvudavdelningen för administration och till centralplaneringen. Även övriga centrala myndigheter såsom FOA, FFA, FRA, VPV och Cfs m. fl. uppvisar delvis olika mönster, men huvuddelen av den administrativa verksamheten är dock förlagd till någon eller några administrativ(a) cnhet(er)-.

Personal för administrativ verksamhet 293

De administrativa uppgifterna fullgörs huvudsakligen av civil personal. Vid de centrala förvaltningsmyndigheterna handläggs dock i vissa fall ärenden angående verkens egen krigsorganisation och mobi1iseri.ngsförberedelse av ett relativt fåtal militära befattningshavare. Därtill kommer ett antal expeditionsofficerare m. m. Likaså tjänstgör vid de centrala stabernas organisations-, personal- och utbildningsavdelningar vissa militära befattningshavare med administrativ verksamhet som huvuduppgift. Vid regionala och lokala myndigheter har den administrativa personalen uppgifter främst inom organisationsfunktionen, den personaladministrativa funktionen och kontorsfunktionen. Befattningshavarna är härvid ofta verksamma inom flera funktioner. Chefer och handtill stor del av militär -- komläggare utgörs personal plutons-, - medan i övrigt, främst pani- och regementsofficerare personalen inom kontorsfunktionen, huvudsakligen är civil. Vid milostaberna tjänstgör inom pers0nal-, utbildnings- och stabsavdelningarna både kompani- och regementsofficerare samt civila handläggare i administrativa befattningar. Samma är förhållandet vid örlogsbasstabernas personal- och utbildningsavdelningar samt expeditioner. Vid kustartilleriförsvarsstabernas allmänna detalj och chefsexpedition tjänstgör även militära befattningshavare i administrativa befattningar.

Tabell 21:1 Ungefärligt antal befattningshavare i administrativ verksamhet

Myndigheter Ungefärligt antal personer inom

Kontors- Övriga administrativa funktioner

funkt-

twnen Handläggande Chefspersonal personal Civ Civ Mil Civ Mil

myndigheter och institutioner m. m. Centrala staber 800 40 40 10 30 Arméns, marinens och flyg- 400 100 50 vapnets utbildm-anstalter Högre och lägre regionala sta- 2 000 700 50 30 ber och förvaltningar Regements- och bat.-exp. 210 150 (motsv.) Sjukvårdsavd och centrala sjv- 90 80 förråd Summa 6430 l 570 500 510 190

Totalsumma 9 200 (varav ca 700 militär personal)

294 Förslag till

förvaltningsutbildning

Vid milotygu milotygverkstads- och

milointendenturförvaltningar

samt byggnadskontor tjänstgör antingen militära, civilmilitära eller civila befattningshavare som administrativa handläggare. Också vid örlogsbasernas och kustartilleriförsvarens förvaltningar tjänstgör kompaniofficerare i administrativa befattningar. Vid regements- (motsv.) och bataljons- (motsv.) expeditioner samt vid sjukvårdsavdelningar tjänstgör (eller avses tjänstgöra) plutonsofficerare som expeditionsofficerare. Den civila biträdespersonalen inom kontorsfunktionen kan vara inplacerad i den regionala och lokala organisationen på varierande sätt, t. ex. fördelad på de olika underenheterna eller sammanhållen i centraldetaljer eller allmänna detaljer, gemensamma och skrivcentraler. expeditioner Det totala antalet administrativ personal i central, och lokal regional instans utgör ca 9200 varav ca 700 militär personal. Fördelningen framgår närmare av tabell 21:1. I denna har KFU valt att redovisa personalen inom kontorsfunktionen för sig. I fråga om personalen inom övriga administrativa funktioner har KFU däremot endast en gjort uppdelning på handläggande personal och chefspersonal med hänsyn till att de olika funktionsområdenas specialistkunnande som regel torde ha inhämtats före tillträdet av .tjänst inom myndighet medan kunnandeoch färdighetskraven i fråga om de allmänna administrativa färdigheterna inte oväsentligt skiljer sig mellan de två nivåerna.

21 .2 Utvecklingstendenser

Utöver i kap. lO redovisade som bedöms vara av särskild förändringar betydelse för försvarets vill KFU förvaltningsutbildning här framhålla följande. Eftersom omsättningen inom den stora som personalgrupp representeras av biträdespersonalen är väsentligt högre än inom övriga grupper torde förändringarna inom skolväsendet påverka kontorsfunktionen snabbare än andra funktioner. Samtliga pågående och kommande omorganisationer och omlokaliseringar föranleder väsentliga administrativa och personaladministrativa förändringar varvid främst den civila personalen berörs. Omfattande utbildningsbehov torde också uppkomma bl. a. på grund av nyrekrytering och ändrade arbetsuppgifter. Nya arbetsmetoder och nya administrativa system kan också förväntas i hög grad påverka arbetsuppgifterna för personalen inom det administrativa verksamhetsområdet. Den snabba av datorutvecklingen baserade administrativa system kommer sålunda att påverka organisation och uppgifter både centralt och regionalt. Den teknik som inryms i olika datorsystem kräver för att kunna effektivt utnyttjas en kvalificerad utbildning av personal inom den administrativa verksamheten, inte minst en ökad utbildning i datateknik. Utvecklingen på informationsbehandlingsområdet kan också medföra sammanslagning av organisationsenheter samt ökade krav på planering och specialisering av personal för hantering av systemen.

Personal för administrativ verksamhet 295

personalen totalt torde

Den omständigheten att den administrativa - liksom inom övriga komma att minskas föranleder i och för sig

områden - ökade krav på utbildningsinsatser. som inom näringslivet har en kontinuer- Såväl inom statsförvaltningen skett inom områdena administralig utveckling mot ökad automatisering Under 1970- och 1980-talen torde därför personaltion och teknik. och därmed också de aktuella utbildningsfrågorna få hög prioritet

frågorna.

21.3 Utredningens studier

ett stort antal studier Såsom framgår av kap. 8 har KFU genomfört observationer av verksamheten har dock m. m. Intervjuer och direkta och förvaltningar. Dessa främst berört regionala och lokala myndigheter uppfattning om berörd personals studier har legat som grund för KFU utbildningsbakgrund och utbildningsbehov. den administrativa verksamheten har en mycket Personalen inom varierande utbildnings- och erfarenhetsbakgrund, som i många fall inte

relevant för en utveckling inom det administrautgör någon plattform

tiva verksamhetsområdet. befattningsutbildning kan Allvarliga brister i den civila personalens Den utbildning som vidare konstateras inom verksamhetsområdet. kommit relativt långt efter det att tjänst erhållits har som regel eller erhållits. Såsom framgår av kap. 9 har tillträtts nya uppgifter helt uteblivit för många civila tjänsteockså befattningsutbildningen

män. Vid de centrala ämbetsverken har utredningen granskat utbildnings- Vid FMV har befattningsbeskrivningar och planer och kursprogram. för utbildningsinnehåll i kurser annat skriftligt material gett underlag

för de olika målgrupperna. Oavsett personalens grundutbildningsnivå

att all generellt behöver en har KFU kunnat konstatera personal inom det administrativa verksamhetsområdet. systematisk utbildning som har personalledande och Vidare kan noteras att de chefstjänstemän i nuläget inte sällan har otillräcklig utbildning administrativa uppgifter

härför. Från av 1960-talet har vid de centrala förvaltningsmyndigbörjan för den civila, admiheterna bedrivits en viss utbildningsverksamhet ekonomiska och resurserna har nistrativa personalen. De personella alltför för att denna verksamhet i tillräcklig dock varit otillräckliga skall ha kunnat tillgodose angelägna utbildningsbehov. utsträckning dock i främst FMV utvecklats en mer systema- Sedan 1970 har Vilket medfört att kurser byggda på utbildtisk utbildningsverksamhet, för administrativ personal vid myndigheten. ningsanalyser framtagits av KFU. Värdefullt underlag har även Materialet har kunnat utnyttjas KFU studiebesök vid PUN och Gällöfsta kurscentrum. tillförts genom

296 Förslag till

förvaltningsutbildning

21.4 överväganden

Oavsett att den administrativa personalen utbildningsmässigt sett utgör en synnerligen heterogen grupp erfordras enligt KFU mening grundläggande befattningsutbildning och vidareutbildning på olika nivåer för att ge de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för en effektiv arbetsinsats. KFU har härvid funnit sig böra utforma kurserna så att den personal som kan förväntas tillgodogöra - och sig utbildningen som behöver den för sin tjänst - kan gå igenom befattningsutbildningen

stegvis nivå för nivå. Såsom framhålls i kap. 12 (l2.3) kräver utvecklingen av företagsdemokratins samverkans- och medverkansformer för att kunskaper bli meningsfylld, t. ex. ifråga om relationer mellan de anställda på en arbetsplats. KFU bedömer det därför angeläget med ökade utbildningsinsatser inom det personaladministrativa särskilt som ämnesområdet, detta i stor utsträckning är nytt för samtliga målgrupper. Såsom delvis framgått av det föregående (2l.1.l) ingår de administrativa teknikerna mer eller mindre i förvaltningstjänstens alla verksamhetsområden. Detta berör härvid såväl kontorspersonal som handläggare och chefspersonal. Var och en behöver sålunda en efter sina arbetsuppgifter anpassad utbildning inom bl.a. områdena administrativa styrsystem, delegeringsprinciper, personalledning, föredragningsteknik, planeringsmodeller och rationaliseringsverksamhet m. m. KFU har också funnit att kunskapskraven för den arbetsledande inom hithöpersonalen rande ämnesområden i vissa avseenden är nivåoberoende, men däremot relativt beroende av vilka funktioner eller fack personalen tillhör. Möjligheter till integration i utbildningen mellan och över målgrupperna kategorigränserna föreligger därför enligt KFU mening i hög grad. Av de förvaltningsadministrativa ämnena är det främst allmän förvaltning som är betydelsefull för personal med administrativa uppgifter. Inom basämnena ekonomi, rationaliseringsverksamhet och rättskunskap konstateras också utbildningsbehov som måste tillgodoses. För kontorspersonal föreligger i regel behov av en grundläggande

förvaltningsutbildning som bl. a. ger kunskaper om den offentliga för-

valtningens organisation och arbetssätt, särskilt om försvarets ifråga specifika arbetsrutiner och krav. För den kvinnliga kontorspersonalen erfordras vidare en grundutbildning inom totalförsvarets ram, som den manliga som regel får i samband med sin värnplikt. Den kan givetvis endast ge en allmän orientering. Den handläggande personalen utgörs dels av civila med teknisk eller annan utbildning över grundskolenivån dels av officerare som övergått till administrativa KFU uppgifter. Enligt mening krävs för denna personal en gemensam administrativ grundläggande utbildning där hörnstenarna _är det förvaltningsrättsliga regelsystemet, ekonomiadmi.nistration, personaladministration och administrativ rationalisering. För chefspersonalen är utbildning avseende sådana administrativa tekniker som sammanhänger med ledningsfunktionen av särskild betydelse.

Personal för administrativ verksamhet

Oavsett ovan generellt sett är relativt obeatt kunskapskraven enligt roende av vilka funktioner eller fack personalen tillhör, finns det givetvis bestämmelser och rutiner m. m. som är unika för något eller några KFU vara .naturligt att vederbörande utbilområden. anser det därför i mån av behov grupperar i olika kurdande myndighet kursdeltagarna ser eller grupper inom kurser. Härigenom bör - inom ramen för utbildi stort - individuella avvikelser kunna göras i de föreningsmålet KFU anser vidare att t. ex. kursdeltagare med slagna kursplanerna. verksamhet i.nom sjukvårdsexpeditionstjänsten kan behöva en (blivande) KFU har även angett detta i anslutning till specialinriktad utbildning. delmålen för i det följande redovisade kursförslag. Enligt KFU mening är det väsentligt att även den högre chefspersonalen, dvs. på lägst byråchefs (motsv.) nivå, erhåller en för verksamheten administrativ utbildning. Vid FMV anordnas också sedan avpassad 1970 en särskild chefsutbildning och FOA har planer på att införa motsvarande Administrativ chefsutbildning anordnas också utbildning. vid MHS, dock för annan, motsvarande chefssedan en tid försöksvis personal. I det följande redovisade förslag upptar inte någon kurs för eftersom KFU avser att återkomma till frågan i ett sådan utbildning senare betänkande. (Se kap. 27)

21.5 Förslag KFU i det föregående redovisade studier och överväganden m. m. har om grundläggande och utmynnat i följande förslag befattningsutbildning verksamhet. vidareutbildning av personal för administrativ Behovet av fortbildning tillgodoses enligt i kap. 12 angivna principer.

21.5.l Introduktionskurs och befattni.ngsutbildning för grundläggande kontorspersonal Målgrupp: nyanställd kontors- och expeditionsvaktpersonal, som ej tidi-

gare innehaft tjänst inom försvaret. Förkunskaper: fullgjord skolplikt. Målet är att kursdeltagarna genom utbildningen skall skaffa sig sådana och färdigheter att de kan utföra allmänna grundläggande kunskaper och snabbt anpassa sig till arbetsmiljön inom försvaret. kontorsgöromål 4 dagar (28 lektionstimmar) fördelade på äm- Utbildningen omfattar nen enligt tabell 21:2. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 21:1 i betänkandets del 2. till nuläget innebär förslaget en utökning eftersom någon 1 förhållande motsvarande för närvarande inte finns utom vid FMV (3 utbildning dagars kurs).

för (blivande) kansliskrivare m. fl. 21 .5.2 Vidareutbildning

Målgrupp: kontors- och expeditionsvaktpersonal. Förkunskaper: introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för kontorspersonal (21.5.l).

298 Förslag till

förvaltningsutbildning

Tabell 21 :2 Utbildningstidens ungefärliga fördelning på ämnen vid föreslagna kurser för kontorspersonal

Kurser/ungefärligt antal lek-

Personaladministration Personalledning och personalsamverkan Utrednings- och kommunikationsteknik

F örvaltningsadministrativa ämnen Allmän förvaltning Kameral verksamhet Expeditionstjänst med kontorsteknik

Basümnen

Rationaliseringsverksamhet Rättskunskap

Målet är att kursdeltagarna genom utbildningen skall skaffa sig de kunskaper och färdigheter som erfordras för att de skall kunna fullgöra vid olika förvaltnings- m. fl. myndigheter förekommande kontorsarbete. Utbildningen omfattar I vecka (35 lektionstimmar) fördelade på nen enligt tabell 21:2. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 21:2 i betänkandets del. 2. I förhållande till nuläget innebär förslaget en utökning eftersom ingen systematiserad motsvarande utbildning nu finns, utom vid FMV (5 dagarskurs). Försvaret har dock i nuläget tillgång till enstaka platser vid PUN förvaltningskurs för kontorspersonal.

21 .5.3 Vidareutbildning för personal med sekreterargöromål

Målgrupp: kansliskrivare, kontorsskrivare och assistenter som tjänstgör som sekreterare åt chef eller arbetsgrupp. Förkunskaper: vidareutbildning för (blivande) kansliskrivare m. fl. (21.5.2). Målet är att kursdeltagarna genom skall skaffa utbildningen sig de kunskaper och färdigheter som erfordras för att fullgöra en sekreterares arbetsuppgifter. Utbildningen omfattar l vecka (35 lektionstimmar) fördelade på ämnen enligt tabell 21:2.

verksamhet 299 Personal för administrativ

del 2. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 21:3 i betänkandets

innebär förslaget en utökning eftersom någon I förhållande till nuläget

inte finns, utom vid FMV (8 dagarskurs). motsvarande utbildning

för (blivande) kontorsarbetsledare 21 .5.4 Vidareutbildning

och byråassistenter som är expeditionsförmän, assistenter Målgrupp: för kontorspersonal vid t. ex. skrivcentral, expedi- (skall bli) arbetsledare telefonväxel, arkiv och budcentral m. m. tion, tryckeri, för kansliskrivare m. fl. Förkunskaper: vidareutbildning (blivande)

(21.5.2). utbildningen skall skaffa sig de Målet är att kursdeltagarna genom

som erfordras för att leda och samverka kunskaper och färdigheter

inom en arbetsgrupp. 1 vecka fördelade på Utbildningen omfattar (35 lektionstimmar)

ämnen enligt tabell 21:2. del 2. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 21:4 i betänkandets

innebär förslaget en utökning eftersom ingen I förhållande till nuläget

motsvarande utbildning finns. systematiserad

vid

21.5.5 Vidareutbildning för (blivande) expeditionsföreståndare

förvaltningsexpedition inom milo

regementsexpedition (motsv.),

och vid sjukavdelning

som (avses) placeras som expeditionsförestån-

Målgrupp: plutonsofficer och regional förvaltningsdare vid regements- bataljonsexpedition,

expedition eller sjukavdelning. förvaltningskurs för plutonsofficerare

Förkunskaper: grundläggande

enligt l3.5.l. utbildningen skall skaffa sig de Målet är att kursdeltagarna genom som erfordras för att leda arbetet vid expedikunskaper och färdigheter

tionen. - för personal omfattar 3 veckor (105 lektionstimmar) Utbildningen - fördelade 4 veckor (140 lektionstimmar)

i sjukvårdsexpeditionstjänst

tabell 21:3. på. ämnen enligt del 2. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 21:5 i betänkandets

innebär tillsammans med kravet på I förhållande till nuläget förslaget

en utökning av utbildningstiden. genomgången förvaltningskurs

i administrativ verksamhet 21.5.6 Vidareutbildning för handläggare

med huvudsakliga uppnyanställd handläggande personal Målgrupp: och föredra administrativa ärenden samt tjänstemän gifter att bereda med admisom övergår från annan verksamhet till handläggande tjänst

nistrativa uppgifter. skolunderbyggnad samt för befattningen erforderlig Förkunskaper: och befattningsutbildning (21.5.1) eller

introduktionskurs grundläggande

utbildning till och som kompaniofficer/regementsofficer.

obligatorisk

300 Förslag till

förvaltningsutbildning SOU 1974: 51

Målet är att kursdeltagarna genom utbildningen skall skaffa sig de kunskaper och färdigheter som erfordras för att tjänstgöra som handläggare vid olika förvaltnings- m. fl. myndigheter. Utbildningen omfattar 4 veckor (140 lektionstimmar) fördelade på ämnen enligt tabell 21:3. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 21:6 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget innebär förslaget en utökning eftersom någon motsvarande utbildning för närvarande inte finns inom försvaret, utom vid FMV (5 dagarskurs). Enstaka har platser dock hittills kunnat disponeras vid PUN kurs för handläggande personal.

21.5.7 Vidareutbildning för (blivande) sektionschefer (motsv.)

Målgrupp: inom central förvaltning, sektionschef eller enhetschef. Inom regional/lokal förvaltning detaljchef eller enhetschef (motsv.).

Tabell 21:3 Utbildni.ngstidens ungefärliga fördelning på ämnen vid föreslagna kurser för expeditionsföreståndare, handläggande personal och chefspersonal

Ämnesgrupper/ämnen K urser/ungefärligt antal lektionstimmar

21.55 2l.5.6 21.5.7

F örsvarsspeci fika ämnen Totalförsvar Stabstjänst Mobiliserings- och krigsplanläggning

Persona/administrativa ämnen

lFörpersonal i sjukvårdsexpeditionstjänst tillkommer vissa avsnitt som berör riksförsäkringsverkets och försäkringskassornas verksamhet, författningar och andra bestämmelser som rör sjukvårdsförmåner och sjukredovisning, sjukvârdsexpeditionsbestämmelser och -rutiner samt sjukvårdsmateriel och sjukvårdsmaterieltjänst vid sjukavdelning, sammanlagt 35 lektionstimmar.

SOU 1974:5 1 Personal för administrativ verksamhet 301

Förkunskaper: vidareutbildning för handläggare i administrativ verksamhet (21.5.6). Målet är att kursdeltagarna genom utbildningen skall skaffa sig erforkunskaper och färdigheter för att fullgöra med en ledande derliga administrativ befattning sammanhängande uppgifter. Utbildningen omfattar 2 veckor (70 lektionstimmar) fördelade på ämnen enligt tabell 21:3. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 21:7 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget innebär förslaget en utökning eftersom för närvarande ingen motsvarande utbildning finns inom försvaret, utom vid FMV (5 dagarskurs).

302 Förslag till färvaltningsu

:bildning

Utbildning av personal för övrig förvaltningsverksamhet m m

I detta kapitel behandlar KFU utbildningen av personal för viss övrig förvaltningsverksamhet, nämligen personalkasseverksamhet och inre renhållning. Vidare behandlas utbildningsbehov med såsammanhängande dana verksamheter av allmän eller speciell karaktär som kan beröra flera fack o. d. utan att därför vara direkt hänförbara till något eller några av dessa. Utbildningen av personal för s. k. administrativa stödfunktioner har dock behandlats i kap. 21.

22.1 Personalkasseverksamhet

Personalkasseverksamhet bedrivs vid huvuddelen av krigsmaktens förband (motsv.) men varierar väsentligt i omfattning mellan olika enheter. Den centrala ledningen utövas av FMV genom förplägnadsavdelningens (FMV-K:L) personalkassedetalj. Den lokalt bedrivna verksamheten omfattar främst marketenrerirörelse (servering och försäljning frân kiosker) samt biografrörelse (visning av underhållningsfilm). Vidare ingår i verksamheten åtta bagerier, ett blankettryckeri samt ett hotell. Personalens ungefärliga och föromfattning delning framgår av tabell 22:1.

Tabell 22:1 Personal för personalkasseverksamhet i lägre regional/lokal instans

Mål grupper Ungefärligt Anmärkningar antal

m. m. 303

Personal för övrig förvaltningsverksamhet

beslut 17 maj 1974 övertar statsverket personal- Enligt Kungl. Majzt i marketenterirörelserna fr. o. m: den kassornas ekonomiska åligganden

1 juli 1974. Oavsett driftformen är det enligt KFU mening angeläget att persona-

och färdigheter för sitt arbete att en gynnsam len har sådana kunskaper Den bör därför bl. a. ha en för uppeffekt på verksamheten uppnås. Hittills har ingen organiserad och systegifterna anpassad utbildning. matiserad utbildning regelmässigt förekommit. att utbildning skulle öka Enligt vad KFU funnit anser personalen värdefullt om personal i intresset för verksamheten. Det anses särskilt får en kompletterande utbildning. I avvaktan på ledande befattningar för de olika verksamheternas bedrien slutlig lösning av formerna att utbildning av överbryggande karaktär vande anser KFU därför utbildning successivt bör anordnas. Vidare bör en mera systematiserad ram (kap. 29) sedan den framtida byggas upp inom försöksverksamhetens organisationsformen fastlagts i sina detaljer.

22.2 Inre renhållning

i huvudsak vård av Verksamhetsområdet inre renhållning ,omfattar olika lokaler vid centrala, regionala och lokala myndigförsvarets heter. för inre renhållning varvid FMV är central förvaltningsmyndighet av hithörande ärenden sker vid inventariebyråns (FMVhandläggning A: IN) renhållningssektio.n. Den lokalt verksamma personalen (även för centrala och regionala

lokaler) omfattar i stort myndigheters - ca 400 städledare (hel- eller deltid) - avtal), varav ca 300 ca 1 500 lokalvârdare (anställda enligt särskilt vid centrala myndigheter. för inre renhållning av Utöver nämnda personal utnyttjas värnpliktiga hygienutrymmen och korridorer m. m.) förläggningslokaler (logement, används entreprenörer i vissa och fartygsutrymmen o. d. Dessutom och för fönsterputsning samt i ett fåtal fall storstädningssammanhang vid myndigheternas ordinarie lokalvård. och inredningsområdet samt Utvecklingen inom byggmaterialomrádet ställer -- och efter hand behovet av en förbättrad miljövård speciella - och arbetsmetoder för den inre renhållökande krav på hjälpmedel har lett till ökade insatser för att åstadkomma rationella ningen. Detta städsystem, bättre utnyttjande av maskiner och redskap samt effektivare kemisk-tekniska hjälpmedel. I större omoch samtidigt miljövänligare anlitas därför för såväl utförande av inre renhållfattning än tidigare för arbetet. ning som ledning av detsamma civil personal som är utbildad som är anställda enligt särskilt avtal, har som regel Lokalvårdarna, minst fyra timmars städarbete per dag. De har ofta även annat arbete, varför städarbetet utförs kontorstid. Vissa försök med städning på icke dock. systematisk utbildning för lokalvårdare på dagtid pågår Någon förekommer som regel inte. Vissa kurser har dock anordnats regionalt/lo-

304 Förslag till färvaltningsutbildning

kalt under medverkan från FMV. I huvudsak meddelas endast handledning av städledaren. Det finns emellertid instruktioner om städning och användning av olika hjälpmedel. Utbildning av städledare sker sedan ett antal år i FMV regi. Den ökade förståelsen för lokalvårdens har medfört betydelse att efterfrågan på utbildning numera är större än utbildningsresurserna. En väl utförd renhållning ökar lokalernas och inventariernas livslängd samt medför en bättre arbetsmiljö och större trivsel för personalen. KFU anser därför att lokalvårdarna behöver särskilda och kunskaper färdigheter för sitt arbete som de bäst torde kunna skaffa sig genom en i kursform anordnad utbildning. En sådan torde också öka lokalvårdarnas förståelse för den inre renhållningens och därmed öka betydelse deras intresse för verksamheten, vilken ju ofta måste utföras på obekväm arbetstid. KFU anser vidare att det är väsentligt att städledaren har de kunskaper och färdigheter som erfordras för att leda och kontrollera lokalvårdarnas arbete samt att härvid kunna praktiskt visa hur städning skall utföras samt hur olika hjälpmedel och material skall användas. Som en följd av KFU studier och överväganden inom verksamhetsområdet föreslås följande för lokalvårdare och städledare. utbildning Därtill kommer behovet av fortbildning som för enligt samma principer annan personal (jfr kap. 12).

22.2.l Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för lokalvårdare

Målgrupp: .nyanställda lokalvårdare. Förkunskaper: fullgjord skolplikt. Någon erfarenhet av städarbete. Målet är att kursdeltagaren genom skall skaffa utbildningen sig kun-

skap om den militära arbetsmiljön så att en snabbianpassning till arbetet

möjliggörs samt sådana kunskaper och färdigheter som erfordras för att utföra städarbete under städledares överinseende. Utbildningen omfattar 4 dagar (28 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 22:2. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 22:1 i betänkandets del 2. I förhållande till nuläget innebär förslaget en nyhet eftersom systematiserad utbildning av lokalvårdare hittills endast förekommit i ringa omfattning.

22.2.2 Grundläggande befattningsutbildning för städledare

Målgrupp: personal med (blivande) hel- eller deltidsuppgift som städledare. Förkunskaper: kunskap om städningsarbetet vid egen myndighet. Målet är att kursdeltagaren genom skall skaffa utbildningen sig de kunskaper och färdigheter som erfordras för att leda städningsarbete samt instruera lokalvårdare om städmetoder och städteknik m. m.

Personal för övrig förvaltningsverksamhet m m. 305

Tabell 22:2 Utbildningstidens ungefärliga fördelning på ämnen vid föreslagna kurser för städpersonal Ämnesgrupper / ämnen Kurser/ ungefärligt antal lektionstim. 22.2.l 22.2.2 2 - F örsvarsspecifika ämnen

Utbildningen omfattar 2 veckor (70 lektionstim.) fördelade på ämnen enligt tabell 22:2. Delmål för utbildningen framgår av bilaga 22:2 i betänkandets del. 2. I förhållande till nuläget innebär förslaget en utökning med en vecka, främst på grund av att utbildning i arbetarskydd, hygien och städekonomi tillkommit samt att krav på färdighet ställs inom ett antal väsentliga områden.

22.3 Miljövård Den verksamhet som krigsmakten bedriver kan i många fall medföra risker även i fredstid för skadeverkningar på miljön, vilket har varit känt långt före dagens miljödebatt. Krigsmakten har också sedan länge en rad särskilda bestämmelser om vad som får göras och inte göras under olika övningar o. d. samt vilka åtgärder som skall vidtas för att begränsa riskerna för skador, återställa markområden m. m. efter övning och reglera eventuellt uppkomna skador. Det är därför naturligt att i nuläget - då förbättrad miljövård betraktas som en hela samhällets - olika centrala, angelägenhet många regionala och lokala organ inom krigsmakten har sin uppmärksamhet riktad på. nxiljövârdsfrâgoma. KFU anser det också vara naturligt och nödvändigt att den utbildning av personal för olika grenar av förvaltningsverksamheten, som föreslagits i kap. 13 och följande, även innefattar miljövárden inom olika verksamhetsområden.

306 Förslag till förvaltningsutbildning

Enligt KFU mening bör emellertid krigsmaktens insatser för att vårda och förbättra kunna bli effektivare - och även utveckla miljön försvarets sedan gammalt positiva attityd till miljöfrågorna genom en samordnad utbildning av personal, representerande olika grenar av den regionala och lokala verksamheten, dvs. såväl stabs- och förvaltningspersonal som personal i trupptjänst. Ett verksamhetsområde som på senare år varit föremål för belysning och för ökande insatser för att skydda miljön till lands och vatten år hanteringen av oljan. Vid här avsedd utbildning borde därför behandlas oljeprodukterna och miljön”, omfattande t. ex. begreppet miljö, oljeprodukternas egenskaper från miljösynpunkt, oljeprodukternas förekomst i den militära miljön, åtgärder för att förhindra oljeskador, åtgärder när skada uppstått samt åtgärder för att sprida kunskaperna inom den egna myndigheten. Andra områden som kan vara värda att belysa med en sådan utbildning är t. ex. skärgården en miljö med speciella problem, skarpskjutningar och miljövård samt ”befästningarna och allemansrätten.

22.4 Materielutbildning

I nuläget anordnas vid behov viss specialutbildning på främst ny materiel av vederbörande myndighet, ofta i samarbete med materielleverantören. Ett relativt litet antal tjänstemän har hittills beretts tillfälle delta i detta slag av kurser. Inom främst verkstadsdrift, materielunderhåll och förrådsverksamhet föreligger enligt gjorda uttalanden i anslutning till KFU studier ett allmänt behov av snabb orientering om eller specialutbildning på ny materiel av olika slag som levereras till krigsmakten. Denna utbildningsinsats kan emellertid vara inriktad på skilda mål. Förrådspersonalens behov av orientering och utbildning är ofta inte detsamma som t. ex. personalens i verkstadsdrift eller i materielunderhâll. Som ett led i fortbildningen kan kurser behöva anordnas för t. ex. förrådsperso.nal som inte omedelbart vid sin anställning kan få en så fullständig materielvårdskunskap som erfordras för vidgad användbarhet. Vid ovannämnda utbildning bör en integrering eftersträvas såväl mellan försvarsgrenarna som mellan olika personalkategorier eller personalgrupper för att på så sätt begränsa antalet kurser för utbildning på samma slags materiel. Detta kan innebära att i en och samma kurs olika kategorier deltar olika lång tid allt beroende på vederbörandes arbetsuppgift och vad slags materiel det är fråga om. Kurstiden kan därigenom variera mellan två till tre dagar och i enstaka fall upp till ett par veckor. I kap. 13 föreslagen minskning av kurstiden för utbildning av intendenter motiveras bl. a. med att visst utbildningsbehov på ett materielområde kan tillgodoses efter den grundläggande utbildningen genom materielkurser av här berört slag. Detsamma gäller bl. a. den i kap. 15 och 17 föreslagna utbildningen av förrådspersonal resp. personal i verkstadsdrift. Materielkurserna utgör sålunda en form av återkommande

Personal för övrig förvaltningsverksamhet m. m 307

utbildning med yrkeserfarenhet mellan kurserna (jfr kap. 12). Det kan inte uteslutas att ytterligare minskning av grundläggande befattningsutför olika berörda personalgrupper blir möjlig vid en ökad anbildning vändning av den ovan föreslagna utbildningsformen. Det av KFU i kap. 12 förordade inrättandet av en för försvaret gemensam förvaltningsskola bör - om en sådan skola beslutas - skapa möjligheter för skolan att göra insatser för att samordna ifrågavarande specialutbildning, som kan anses vara alltför splittrad i nuläget. En sådan insats från denna skola befriar dock inte de myndigheter som nu anordnar materielkurserna från deras primära utbildni.ngsansvar. Det biträde med anordnande och organisering av kurserna som förvaltningsskolan skulle kunna lämna kan enligt KFU också ses som ett led i den rati0.naliseringsverksamhet som är nödvändig att fortlöpande bedriva även på internutbildningens omrâde. Tillkomsten av en central förvaltningsskola och en arméns tekniska skola (ATS) skulle också öka möjligheterna för en rationell samordning av den utbildning som inte bedrivs centralt. Med hänsyn till att ifrågavarande materielutbildning i huvudsak utgör ett led i fortbildningen av den därav berörda utbildningspersonalen, framlägger KFU inte några kursförslag.

22.5 Specialkurser KFU har under utredningsarbetet funnit att det kan föreligga behov för viss personal att oavsett verksamhetsområde erhålla inom fortbildningens ram en kompletterande utbildning inom något speciellt och mera avgränsat område. Denna fonn av specialutbildning föreslås genomföras som behovskurser, dvs. då anmälda behov föreligger i sådan omfattning att kurs är motiverad. Exempel på tänkbara kurser är bl. a. följande. Administrativ projektledning, syftande till att ge kunskap om projektoch rationaliseringsverksamheten inom förvaltningstjänsten! Deltagarna bör efter kursen ha fått färdighet i projektarbete och projektledning. Kursen bör i stort omfatta projektorganisation och projektplanering samt behandla projektinitiering, samverkansformer och projektledning. Materialadministration, syftande främst till att belysa principer och metoder för materialstyrning och utveckling av administrativa materialsystem samt metoder för att upptäcka och analysera fel och brister i använda system och ge impulser till vidareutveckling. Arbetsförenkling, syftande till att ge kunskap om arbetsförenklingen som metod samt om dess användbarhet inom olika områden av förvaltningsverksamhet. Efter genomgången kurs bör deltagarna ha färdighet att tillämpa metoden inom eget verksamhetsområde samt att lägga fram och förslag till förbättringar av olika arbetsrutiner m. m. uppslag Konferensledning, syftande till att ge färdighet i att planera, leda och

1 Utbildning för projektledare inom anskaffningsverksamhet av teknisk art behandlas i kap. 14.

308 Förslag till

förvaltningsutbildning

följa upp konferenser och sammanträden. I kursen kan som bakgrundskunskap ingå kommunikationspsykologi och framställningsteknik. Huvudvikten bör dock läggas på färdighetsträning som konferensledare med stöd av moderna tekniska hjälpmedel, t. ex. ITV. Undervisningsteknik, syftande till att ge personal som inte är pedagogiskt utbildad men som i sin tjänst har vissa läraruppgifter färdighet att undervisa med tillämpning av vanligen förekommande undervisningsmetoder. Kursen bör bl. a. omfatta elementär målinlärningspsykologi, formulering, planering och genomförande av lektion, undervisningsmetoder, pedagogiska hjälpmedel och utbildningskontroll.

22.6 Utbildning utanför försvaret

Inriktningen och omfattningen av vid de utbildningsverksamheten centrala utbildningsinstitutionerna i statsförvaltningen och i näringslivet har redovisats i kap. 3 och 7. Eftersom denna delvis berör samma målgrupper som i kap. 13 och följande föreslagna kurser, torde beröringspunkterna vara relativt många. KFU vill i detta sammanhang dock framhålla den principiella uppfattningen att försvaret inte skall konkurrera med dessa institutioner genom att anordna egen utbildning om befintlig kan tillutbildning godose föreliggande behov. Det kan därför vara att även i lämpligt framtiden sända kursdeltagare från försvaret till dessa institutioner för att genomgå sådan utbildning. I vissa fall torde det dock vara lämpligt om utbildningen kan utformas med beaktande av försvarets särskilda behov. Till denna fråga återkommer KFU i kap. 27. Ett särskilt utbildningsbehov torde föreligga för innehavare av enstaka förekommande inom olika delar specialistbefattningar av förvaltningsverksamheten. Deras exklusiva utbildningsbehov bör lämpligen tillgodoses genom köp” utifrån.

VI och

Utbildningens integrering lokalisering. Lärarverksamhet.

Personalinflytande

23 Utbildningens totala omfattning,

och samordning lokalisering

KFU utformning och samordsynpunkter pâ utbildningens principiella av kap. 12. I de efterföljande kap. 13-22 redovisar ning m. m. framgår KFU förslag om intrøduktionsutbildning, grundläggande befattningsutbildning och vidareutbildning för personal inom alla fack och funktioner i central, regional och lokal instans. I detta redovisas ovannämnda utbildnings beräknade totala kapitel omfattning ävensom synpunkter och förslag ifråga om fortbildningens utformning och totala omfattning m. m. Vidare ger KFU principiella här förslag om förvaltningsutbildningens samordning och lokalisering för de olika kurserna m. m. KFU får samt om utbildande myndigheter i detta sammanhang ånyo erinra om att underlaget för att bestämma och storlek mot slutet av 1970-talet och målgruppernas sammansättning framåt givetvis är mycket osäkert (jfr kap. 12). KFU har emellertid vid sina beräkningar tagit hänsyn till de personalom vilka beslut eller andra reella underlag föreligger. KFU förändringar att det verkliga likväl kan vill dock hålla för troligt utbildningsbehovet komma att bli något lägre än vad KFU nu kommit fram till.

23.1 Utbildningens totala omfattning

23.1.1 Introduktionsutbildningen

All introduceras på arbetsplatsen genom den egna nyanställd personal försorg. Den av KFU föreslagna introduktionskursen myndighetens omfattande två (14 lektionstim.) är härvid (14.5.1) utbildningsdagar avsedd att användas som ett komplement i samband med introduktion civil inom alla fack och funktioner som av sådan nyanställd personal haft inom försvaret och som inte erfordrar inte tidigare anställning befattningsutbildning. Kursen redovisas i kap. 14 någon grundläggande eftersom är den första för vilken kursen är anskaffningsverksamheten aktuell. Såsom framgår av berörda utbildningskapitel är introduktionskursen för sådan nyanställd personal, som även skall genomgå en grund-

310 Utbildningens integrering och lokalisering V

läggande befattningsutbildning, inordnad i denna utbildning. Om sistnämnda utbildning inte kan genomföras direkt i anslutning till nyanställningen, bör introduktionsdelen brytas ut och genomföras separat. I sådant fall bör vederbörande nyanställda ansluta till befattningsutbildningen två dagar senare än sådana kursdeltagare som även skall genomföra introduktionsdelen. Det totala behovet av här avsedd introduktionsutbildning är svårt att överblicka, eftersom personalomsättningen beror av en mängd faktorer av vilka många ligger utanför myndigheternas kontroll. Med ledning av tillgängligt material, bl. a. den tidigare nämnda RRV-undersökningen, har dock KFU kommit fram till att det årliga utbildningsbehovet kan komma att omfatta 2 000-3 000 nyanställda.

23.1.2 Den grundläggande befattningsutbildningen och vidareutbildningen Sammanställning över i kap. 13--22 föreslagna kurser för grundläggande befattningsutbildning och vidareutbildning av kompani- och regementsofficerare i förvaltningstjänst i allmänhet, kompaniofficerare i fortifikationstjänst och kamera] verksamhet samt civilmilitär ingenjörspersonal redovisas i tabell 23:1. Motsvarande utbildning för övrig personal redovisas i tabell 23:2. Av tabellerna - förutom beframgår kursnummer, nämning och antal - beräknat antal kursdelutbildningsdagar per kurs tagare per år samt därav följande ungefärligt antal elevdagar och kurser. Såsom framhållits i det föregående är kursunderlaget osäkert varför förskjutningar idetta är mycket sannolika. Med hänsyn till den genomsnittligt långa tjänstetiden för förvaltningspersonalen erfordras dock relativt stora förändringar av målgrupperna för att det i nämnvärd grad skall påverka kursutbudet.

totala omfattning 311 sou 1974:51 Utbildningens

Tabell 23:1 Sammanställning över den grundläggande befattningsutbild-

och vidareutbildningens totala omfattning för kompani- .och ningens i förvaltningstjänst i allmänhet, kompaniofficerare i regementsofficerare och kameral verksamhet samt civilmilitär ingenjörsfortifikationstjänst

personal

Utbild- Genom- Genom- Ungefär- Nr/ Benämning* nings- snittligt snittligt ligt antal dagar/ antal antal kurser kurs* kursdelta- elevdagar /år3 gare/år /år

B 2154 25 5 375 1-2 13.54 Intendentkurs 13.5.5 Intendentkurs A 20t+l5 8 120 1/.2 B 3904 20 7 800 1 13.56 Högre intendentkurs A 20t+20 7 140 1/2 l3.5.7 Högre intendentkurs för 50 15 750 1 16.5.3 Vidareutbildning (blivande) chefer för tekniska detaljer vid regementen m. fl. 165.4 Vidareutbildning för (bli- 20 8 160 1/2

vande) chefer för tekniska detaljer i milostaber m. fl. l6.5.6 A B 1“0 10 100 1 Kompletteringskurs för verkstadsdrift l6.5.6 B B 5 5 25 1 Kompletteringskurs för anskaffningsverksamhet 155.6 C A 5 4 20 V: kompletteringskurs för verkstadsdrift l6.5.6 D A 5 4 20 1/2 Kompletteringskurs för anskaffningsverksarnhet fortifika- 5 7 1470 1/2 19.S.2 Grundläggande (40t)+2104 tionsutbildning för kompaniofficerare l9.5.3 Vidareutbildning för kom- 15 3 45 1A paniofficerare i fortifikationstjänst 20.5.4 Kameral intendentkurs B 1504 10 l 500 1/2 20.5.5 Kameral intendentkurs A 20t+15 4 60 1A;

Summa - 130 17 585 10

1 Varje kurs har samrma nummer som det avsnitt i vilket kursen redovisas

(i kap. 13, 16, 19 och 20). 2 Varje kursvecka motsvarar fem utbildningsdagar (lördagar samt sön- och är alltså oräknade). I förekommande fall redovisas även beräknat helgdagar arbetstidsuttag för i kurs ingående kompendieskede, t. ex. 20t+ (som full-

görs före den egentliga kursen). 3 Beräknat efter ett deltagarantal av högst 20 och lägst 12 per kurs. I vissa kompletteringskurser kan dock antalet vara lägre. Beteckningen ”1/2 (%)

anger att en kurs anordnas vart annat (tredje) år osv. 4 Tid för juluppehåll och semester oräknad. 5 Kompendieskede endast för vissa deltagare.

312 Utbildningens integrering och lokalisering SOU 1974151

Tabell 23:2 över Sammanställning den grundläggande befattningsutbildningens och vidareutbildningens totala omfattning för övrig - ej i tabell 23:1 upptagen personal.

Nr/ Benämning* Utbild- Genom- Genom- Ungefärnings- snittligt snittligt ligt antal dagar antal antal elev- kurser /kursZ kursdelta- dagar/år /år3 gare/år

Grundläggande förvalt- 10 80 800 ningskurs för plutonsofficerare Kom paniadjutantkurs 40t + l 5 25 375 Grundläggande befatt- 20 30 600 ningsutbildning för personal med huvuduppgift inom anskaffningsverksamhet av teknisk art Vidareutbildning för (blivande) projektledare inom anskaffningsverksamhet av teknisk art Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för personal med huvuduppgift inom inköpsfunktionen i regional/lokal instans Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för inköpare i central instans Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för förrådsmän Vidareutbildning för förrådsmän /grundläggande befattningsutbildning för (blivande) ansvarsmän Vidareutbildning för förrådsmän och ansvarsmän inom specialområdet kvalificerad sjukvårdsmateriel Vidareutbildning för (blivande) förrådsförrnän allmän förrådskurs Förrådsfönnanskurs specialkurs Vidareutbildning för (blivande) förrådsmästare Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för redovisningspersonal Vidareutbildning för (blivande) civila arbetsledare inom förnödenhetsredovisningsomrâdet Vidareutbildning för (blivande) militära arbetsledare inom förnödenhetsredovisningsomrâdet

totala omfattning 313

SOU 1574:51 Utbildningens

Nr/ Benämning* Utbild- Genom- Genom- Ungefärnings- snittligt snittligt ligt antal dagar antal antal elev- kurser /kurs2 kursdelta- dagar/år /år3 gare/år

15.5.lt0 Vidareutbildning för (bli- 30 5 150 1A; vande) driftsingenjörer i drivmedelstjänst l6.5.l Grundläggande befatt- 15 60 900 ningsutbildning för (blivande) kontrollanter m. fl. 16.5.2 Grundläggande befatt- 40 ningsutbildning i materielunderhåll 17.5.1 Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för nyanställda R-tjänstemän i verkstadsdrift Vidareutbildning för (blivande) verkmästare i verkstadsdrift Vidareutbildning för (blivande) l. verkmästare i verkstadsdrift Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för (blivande) driftsingenjörer i verkstadsdrift Vidareutbildning för (blivande) teknisk-administrativa chefer Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för ekonomibiträden Vidareutbildning för kokerskor/ kockar Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för köksföreståndare Grundläggande fortifikationsutbildning för plutonsofficerare Befattningsutbildning för (blivande) förmän inom maskin- och hantverksområdet Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för handläggande personal inom fonifikations- och byggnadsförvaltningens omrâde Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för personal i kameral verksamhet Vidareutbildning för (blivande) avlöningsuträknare

314 Utbildningens integrering och lokalisering SOU 1974:5 1

Nr/Benämningl Utbild- Genom- Genom- Ungefärnings- snittligt snittligt ligt antal dagar antal antal elev- kurser /kurs2 kursdelta- dagar/år /âr3 gare/ år

Vidareutbildning för (bli- 1/2 vande) kassörer m. fl. Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för kontorspersonal Vidareutbildning för (blivande) kansliskrivare m. fl. Vidareutbildning för personal med sekreterargöromål Vidareutbildning för (blivande) kontorsarbetsledare Vidareutbildning för (blivande) expeditionsföreståndare vid regementsexpedition (motsv.) och förvaltningsexpedition inom milo och vid sjukavdelning Vidareutbildning för handläggare i administrativ verksamhet Vidareutbildning för (blivande) sektionschefer (motsv.) Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för lokalvårdare Grundläggande befattningsutbildning för städledare

- 2 240 22 990 135 Summa (avrundat)3

1 Varje kurs har samma nummer som det avsnitt i vilket kursen redovisas (i kap. 13-22). ?Varje kursvecka motsvarar fem utbildningsdagar (lördagar samt sönoch helgdagar är alltså oräknade). I förekommande fall redovisas även beräknat arbetstidsuttag för i kurs ingående kompendieskede, t. ex. 20t+” (som fullgörs före den egentliga kursen). 3Beräknat efter ett deltagarantal av högst 20 och lägst 12 per kurs. Beteckningen ”1/2 (1/3) anger att en kurs anordnas vart annat (tredje) âr osv. 4Beh0vet för (blivande) produktionstekniker och l. produktionstekniker (l7.5.6) inräknat. 5 Personal vid sjukavdelning 20 dagar. 6 Kurs för underhâllsbefäl (l6.5.5) ej inräknad.

23.1 .3 Fortbildningen

Den i tabell 23:1 och 23:2 redovisade grundläggande befattningsutbildningen och vidareutbildningen, vilken enligt KFU mening utgör ett grundvillkor för att därav berörd personal skall kunna skaffa sig erfor-

Utbildningens totala omfattning 315

och färdigheter i samband med tillträde! av befattderliga kunskaper motsvarar inte fullt 1,5 utbildningsdag per anställd och år. Om ningarna, enbart de målgrupper medräknas som är berörda av utbildningen enligt l utbildningsdag per anställd och tabell 23:2, blir genomsnittet knappt ar. anfört att förvaltningsutbildningen kan samman- I kap. 12 har KFU karaktäriseras återkommande vuxenfattande som en yrkescentrerad verksamma innebär detta bl. a. utbildning. För dem i förvaltningstjänst att varje grundläggande befattningsutbildning och vidareutbildning prin- I tabell 23:1 och cipiellt bör följas av en eller flera fortbildningskurser. sålunda endast första steget i ett 23:2 angiven utbildning representerar antal olika KFU har emellertid också i l2.2.3 utbildni.ngssekvenser. framhållit att nâgra konkreta förslag om den framtida fortbildningens och periodicitet inte redovisas eftersom denna inte för näromfattning varande att bedöma. I kap. 22 har KFU likväl lämnat ett är möjlig - bl. a. vissa materielantal exempel på kurser av fortbildningskaraktär kurser m. m. - vilka, utan att vara utarbetade som regelrätta kursför- KFU i vissa fall kan vara nödvändiga för att slag enligt bedömning därav berörd och färdigheter skall kunna vara personals kunskaper aktuella för de befattningar denna innehar. KFU anser sig också här böra redovisa vissa principiella synpunkter för en överslagsmässig beräkning av den totala m. m. som underlag fortbildningens omfattning och kostnader. Eftersom fortbildningens främsta ändamål är att bereda de anställda tillfälle att därigenom hålla kunskaper och färdigheter i nivå med förändrade krav i innehavd befattning, är det ytterst osannolikt att utbildoch omfattning skulle kunna visa något enhetligt ningens periodicitet mönster för alla anställda. Investeringar i utbildning måste emellertid tillsammans fakbedömas och prioriteras med övriga kostnadskrävande torer. Det är därför väsentligt att ett genomsnittligt mål kan sättas som för främst Såsom framgår av underlag den lå.ngsiktiga planeringen. endast ett fåtal av försvarets myndigheter som kap. 9 är det emellertid normvärden Vidare har uppställt för personalutbildningens omfattning. KFU inte kunnat finna några uppgifter som visar ett bedömningsbart samband mellan dessa normvärdens storlek och det faktiska tillgodoseendet av kunskaps- och erfarenhetskraven för befattningarna. den av KFU undersökningen (9.7.2) framgår bl. a. att Enligt gjorda de ca 1 500 civilmilitärt anställda och de ca 26 000 civilanställda i för-

valtningsorganisationen endast erhållit 0,9 resp. 0,5 utbildningsdag per anställd och år 1972/73 under det att genomsnittet för hela statsförvaltenligt av RRV gjord undersökning utgör 4,2 ningens personalutbildning och år. Av KFU i det föregående redovisade studier dagar per anställd - främst för civilm. m. framgår också att förvaltningsutbildningen militär och civil - behöver väsentligt utökas om denna perpersonal sonal skall kunna de krav som beräknas komma att âvila den fylla under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. KFU anser därför att det genomsnittliga målet för förvaltningsutbild- ningen för av tabell 23:2 berörd personal lägst kan sättas till 5 dagar

Utbildningens integrering och lokalisering SOU 1974 :s 1

varav fortbildning 4 dagar - per anställd och âr. Detta skulle således vara något högre än RRV-undersökningens för genomsnitt den statliga personalutbildningen. Härvid bör noteras att denna undersökning inrymde all utbildning medan det här skulle vara om enbart fråga förvaltningsutbildning. Med undantag för främst militär personal samt civilmilitär- och civil teknisk personal torde dock den för utbildning här berörd personal, som inte är någon form av i förvaltningsutbildning, stort sett vara försumbar i detta sammanhang. Med hänsyn till det enligt KFU-undersökningen i nuläget avsevärt lägre genomsnittet för försvaret skulle angivet mål innebära en inte oväsentlig förbättring i synnerhet för den civila personalen me.n ändock knappast betyda en normlyftning utöver vad som enligt RRV-undersökningen utgjorde genomsnittet för statsförvaltningen i sin helhet omkring år 1972. KFU vill dock framhålla att den nu ånyo angivna målsättningen enbart kan utgöra ett riktvärde för resursplaneringen. Uppfölj- - samt ändrade ningen förutsättningar och förhållanden i övrigt kan givetvis föranleda i den fortsatta ändringar planeringen. KFU har därför valt att i sina kostnadsberäkningar (kap. 28) visa vilka kostnader som alternativt 4-6 dagars anställd och år fortbildning per medför. Som jämförelse med alternativa må angivna målsättningar framhållas att av FMV norm angiven upptar 5 dagars utbildning per anställd och år. FCF redovisar 10 och FRI 15 dagar (9.7.2) som dock ännu inte uppnåtts.

23.l.4 Den sammanlagda utbildningen

lntroduktionsutbildningen kan enligt 23.1.1 komma att totalt beröra 2000-3000 anställda, dvs omfatta ca 4000-6000 Det elevdagar/år. totala utbildningsbehovet uttryckt i elevdagar för grundläggande befattningsutbildning, vidareutbildning och fortbildning vid i 23.l.3 angivna alternativa antal dagars fortbildning per anställd och år av framgår tabell 23:3.

Tabell 23:3 Totalt antal elevdagar för grundläggande befattningsutbildning, vidareutbildning och fortbildning vid alternativt 4-6 dagars fortbildning per anställd och år

Utbildning avseende Totalt genomsnittligt antal vid en elevdagar/år utbildning enligt tabell 23:1 och 23:2 samt en fortbildning per anställd och år omfattande

1 För 30 4-00 anställda (kap. 8, tabell 8:9).

Utbildningens totala omfattning 317

Tabell 23:4 Utbildningens totala omfattning för reservpersonal och värnpliktig personal i förvaltningstjänst

Kurser Längd Unge- Anm. vec- färligt Av- kor 311181 Benämning kurser snitt /ârl

4.4.1 Repkurs för reservoff i Utbildning för reservoff int förutsätts vara

Inlküifmén)

4.4.1 Kurs l stabs- och förvalt- samordnad så au det ningstjänst för reservoff i totala behovet utgör 1 Intk - kurs om 5 veckor/år. (armén) kaptenskUrS För vissa kursdeltagare 4.4.1 Kurs för reservoff i Mintk är tiden härvid kortare -kaptenskurs (jfr för resp kurs an- 4.4.l Repk för reservoff i Mintk given längd), 4.4.1 Kurs för reservoff i intbevid FV fattning kaptenskurs l9.5.4 Grundläggande fortifikationsutb för reservoff 4.4.2 Kurs för regoff i Fortk reserv 5.5.1 Utb av drivmedelsassistenter 5.5.2 Utb av förplägnadsassistenter 5.5.3 Utb av krigskassörer

1 Beteckningen 1/2 anger att en kurs anordnas vart annat år. B” anger att kurs anordnas vid behov.

KFU förutsätter också att nu pågående utbildning av reservpersonal och Värnpliktig personal i förvaltningstjänst skall fortgå i ungefär samma omfattning. Det totala utbildningsbehovet för sådan utbildning framgår

av tabell 23:4.

23.2 Central, regional och lokal utbildning

- i den form de De kurser som KFU föreslagit i kap. 13-22 utgör - standardiserat kursutbud för presenteras ett i viss utsträckning och nivå m. m. Deltagarna i dessa kurser kan resp. fack, befattningstyp emellertid variera avsevärt såväl ifråga om ålder och yrkeserfarenhet som och studievana. Varje sådan kursdeltagare utbildningsbakgrund kunna skaffa de förväntar sig dock att genom utbildningen sig just och färdigheter som han/hon behöver ha i innehavd eller kunskaper blivande Även de myndigheter som sänder personal till förbefattning. har ett motsvarande krav på en individualiserad valtningskurserna undervisning. sålunda - inom Vid den praktiska tillämpningen måste utbildningen så långt möjligt med hänsyn till ramen för givna delmål - anpassas deltagarnas individuella behov och önskningar.

Utbildningens integrering och lokalisering

En faktor av väsentlig betydelse för en sådan anpassning den utgör bas från vilken kursdeltagarna rekryteras. I princip kan sålunda förvaltningsutbildningen genomföras i kurser vars rekryteringsbas är central, dvs. som i princip är öppna för deltagare från hela landet, dock att viss uppdelning kan ske om deltagarantalet föranleder med relativt korta tidsmellanrum återkommande kurser av samma slag, regional, dvs. som tar emot deltagare från alla myndigheter inom en region eller - lokal, dvs. som i huvudsak endast är öppna för deltagare från den egna myndigheten.

Kurs bör lokaliseras till plats som med beaktande av alla väsentliga faktorer - dvs. även sådana av studiesocial art - ger det bästa utbytet, dvs. som tillgodoser de uppsatta målen med lägsta möjliga resursinsatser. I princip kan sålunda varje kurs - oberoende av typ enligt ovan förläggas var som helst inom landet. Som regel torde det dock vara lämpligast att förlägga lokala och regionala kurser vid eller i närheten av den egna myndigheten resp. inom egen region, såvida inte källmaterialet (materiel, miljö m. m.) nödvändiggör annan lokalisering. Frågan om en viss kurs lämpligen bör vara central, regional eller lokal kan i övrigt vara beroende av ett antal styrande faktorer av vilka här redovisas vissa som varit väsentliga för av KFU utformningen förslag. Målgruppens storlek och enthetlighet dimensionerar kursutbudet, varvid ett stort behov kan medge lokala kurser medan ett litet behov som regel nödvändiggör central utbildning. Vid sådana variationer inom målgruppen att differentierade kurser måste genomföras för att tillgodose individuella behov ovan enligt kan det bli nödvändigt med centrala kurser för att få tillräckligt underlag för små delgrupper. Ojämnheter i rekryteringen kan medföra ett mellan olika myndigheter mycket varierande utbildni.ngsbehov. För att myndigheter med numerärt liten personalomsättning skall få samma som utbildningsmöjligheter sådana med stor omsättning krävs att utbildningen är samordnad, dvs. regional eller central. Vid - vilken bör meddelas i samband introduktionsutbildning med ordinarie arbetsplatsintroduktion i direkt till anslutning anställningens början -- torde det ofta vara nödvändigt med lokal utbildning eftersom anställning kan ske när som helst under âret och utan sådan samordning myndigheterna emellan att gemensam utbildning lämpligen kan anordnas. Kursens ändamål och innehåll medför dock att samordning av utbildningen för personal tillhörande olika fack och myndigheter från utbildningsteknisk synpunkt är möjlig och lämplig. Möjligheterna till samordning är sålunda främst beroende av de tider när nyanställning sker samt avståndet mellan berörda enheter. I sådana fall där det går att vänta - men inte för länge - på en -- talar utbildning tidsfaktorn som regel för centrala kurser eftersom dessa förkortar väntetiden. Samordningen av lärare, lokaler (specialutrymmen) och källmaterial

Utbildningens totala omfattning 319

(materiel, arbetsmiljöer m. m.) medför lägre kostnader ju mera integrerad utbildningen är, vilket är ett vägande skäl för centrala kurser. - oavsett - Kravet på en instans, nivå och myndighet enhetlig försom kan skapa bättre förutsättningar för en enhetvaltningrutbildning än hittills talar för så långt möjligt samordnade ligare förvaltningspraxis kurser, dvs. centrala. torde önskemålen om en för samtliga personalkategorier så Slutligen långt möjligt integrerad förvaltningsutbildning bäst kunna tillgodoses inom ramen för en central kursverksamhet. Såsom resultat av de överväganden KFU gjort föreslås att i kap. 13-22 angiven introduktionsutbildning, grundläggande befattningsutbildning och vidareutbildning anordnas enligt tabell 23:5.

Tabell 23:5 Introduktionsutbildningens, den grundläggande befattningsutbildningens och vidareutbild.ningens principiella fördelning på lokala, regionala och centrala kurser

Typer Kurser enligt kap. 13--22 Sza (avrundat) elevdagar/år

Lokala Introduktionskurser (l4.5.l). Se 23.1.1 5 000 Regionala Introduktionskurser och grundläggande befatt- 4 300 ningsutbildning enligt tabell 23:2 för förrådsmän, R-tjänstemän i verkstadsdrift samt lokalvårdare (l5.5.l, 17.5.1 och 2.2.2.1) (3 000-l- 7004-560) Centrala Övriga kurser enligt tabell 23:1 och 23:2 36300 (17 585+22 990-4 300)

Som en följd av fortbildningens karaktär är det inte möjligt att avgöra i vilken omfattning denna lämpligen bör genomföras som central, regional resp. lokal utbildning. I avsaknad av reella har därför KFU - som ett ingångsunderlag värde i samband med dimensioneringen av den föreslagna försvarets förvaltningsskola antagit att ca 25 % av fortbildningen eller 1 dag och år skall genomföras centralt (=30 400 elevdagar). Vid per anställd i genomsnitt 20 deltagare per kurs skulle sålunda den centrala fortbildningen totalt omfatta ca 1 500 kursdagar/år. Övrig fortbildning, dvs. alternativt 3-5 dagar (91 200-152 000 elevdagar), förutsätter sålunda KFU skall genomföras regionalt och/eller lokalt. Den i tabell 23:4 angivna utbildningen för viss reservpersonal och Värnpliktig personal i förvaltningstjänst bör enligt KFU mening även genomföras som central utbildning (ca 1 500 elevdagar/år). Sammanfattningsvis medför den i det föregående redovisade princifördelningen mellan lokal/regional och central utbildning att det piella årliga kursomfånget i genomsnitt beräknas omfatta för

Utbildningens integrering och lokalisering

lokal/regional utbildning ca 9 300 elevdagar introduktionsutbildning och grundläggande befattningsutbildning samt alternativt ca 91 200, 121 600 eller 152000 elevdagar fortbildning, dvs. sammanlagt ca 100 000 -160 000 elevdagar per år (avrundar).

- central ca 36300 utbildning elevdagar grundläggande befattningsutbildning och vidareutbildning, ca 30 400 elevdagar och fortbildning ca l 500 elevdagar utbildning av reservpersonal och Värnpliktig personal eller sammanlagt ca 68 000 elevdagar per år (avrundar).

23.3 Utbildande myndigheter

Ansvaret för förvaltningsutbildningens bör - i likhet genomförande med vad som gäller för annan verksamhet - i så stor utdelegeras sträckning detta är möjligt och lämpligt. Alla centrala kurser enligt 23:2 bör därför i princip såsom delegeras uppdrag till den förvaltningsskola (lokal myndighet) som KFU föreslår skall inrättas (kap. 26). Sålunda bör centrala t.ex. myndigheter, FMV, enligt KFU mening inte annat än i undantagsfall bedriva annan utbildning i egen regi än inomverksutbildning (=lokal utbildning). Angiven delegering rubbar inte de centrala myndigheternas ansvar för personalutbildningen inom egna fack o. d., eftersom de såsom uppdragsgivare bör ha möjlighet att styra utbildningsverksamheten i all önskvärd omfattning. Vidare bör myndigheterna vid behov medverka genom att ställa speciallärare m. m. till skolans förfogande. De regionala kurserna 23.2 bör motsvarande sätt enligt på kun.na delegeras till lokala myndigheter inom regionen. kan Förvaltningsskolan härvid medverka i utbildningsverksamheten sätt som av på framgår kap. 26. De lokala kurserna anordnas av (=inomverksutbildning) givetvis vederbörande lokala myndigheter, varvid viss medverkan även kan ske av förvaltningsskolan (jfr kap. 26).

23.4 Utbildningens integrering

Enligt sina direktiv skall KFU särskilt beakta att möjligheterna skapa en integrerad utbildning för KFU samtliga personalkategorier. har därför undersökt och diskuterat olika sätt för ett sammanförande av utbildningen för skilda kategorier m. m. av personal för förvaltningsverksamhet. Härvid har KFU funnit att möjligheterna att integrera förvaltningsutbildningen bäst torde kunna tillgodoses om all central utbildning sker i förvaltningsskolans Som regi. en följd härav redovisas inte något alternativ med en till MHS förlagd förvaltningslinje för regementsofficerare (jfr 2.5.2). KFU tolkning av begreppet integrerad utbildning framgår av kap. 1 och dess principiella syn och på integrerings- differentieringsfrågorna av kap. 12. I det följande redovisas vissa former för integrering av den centrala

förvaltningsutbildningen.

KFU vill i detta sammanhang framhålla att som sådan integreringen

Utbildningens totala omfattning 321

inte bör vara ett mål, utan ett medel som tillämpas då detta medför att uppsatta mål och delmål kan uppnås på ett mindre kostnadskrävande sätt än vid undervisning med varje kategori, kurs osv. för sig. Härvid bör även den bonuseffekt som ett vidgat meningsutbyte m. m. kan medföra tillmätas ett särskilt värde. Vidare torde utbildningens integrering -vara enda utvägen att vid små målgrupper utan höga kurskostnader - få rimliga tidsavstånd mellan kurser av samma slag.

23.4.1 Mellan olika personalkategorier integrerad utbildning Huvuddelen av de kurser som föreslås i kap. 13-22 är i princip avsedda för personal tillhörande samtliga personalkategorier. Utbildningen kan härvid som regel vara helt integrerad. I vissa fall - t. ex. i någon kurs i kap. 14 - förutsätts att militär personal inte skall delta i de försvarsspecifika ämnena, vilket inte hindrar att undervisningen i övrigt är helt integrerad. Ett antal kurser - främst i kap. 13, 16, 19 och 20 - är avsedda för militär eller civilmilitär personal. Enligt KFU allmänna principer (kap. 12) är emellertid all utbildning i mån av plats öppen för var och en som - oavsett - har behov av att personalkantegori för sin tjänst skaffa sig aktuella kunskaper och färdigheter inom området och som har de förkunskaper som fordras för att kunna tillgodogöra sig utbild- Sistnämnda krav - dvs. på förkunskaper - torde medföra ningen. att undervisningen även i sådana fall kan vara helt integrerad. I kap. 15 (l5.5.l1) föreslås att viss civil personal vid FMV-K:FD skall följa intendentkursen för kompaniofficerare i ett antal ämnen. KFU förutsätter härvid att utbildningen i huvudsak kan vara integrerad. I kap. 16 (l6.4.6) har bl. a. framhâllits att den civilmilitära personalens särställning i förhållande till civil personal beträffande rekrytering, anställningsförhållanden, grundutbildning och erfarenhetsuppbyggnad m. m. skulle kunna föranleda att en för varje civilmilitär personalkategori speciell utbildning förordades. Såsom framgår av nämnda avsnitt anser emellertid KFU att ett sådant system har uppenbara nackdelar. En integrering av utbildningen, oberoende av kategori och försvarsgren inom ifrågavarande funktioner, är både möjlig och lämplig varför KFU förordar en sådan lösning. I kap. 20 (20.4.4) har KFU också anfört att civil personal i vissa fall bör kunna genomgå samma befattningsutbildning för kameral verksamhet som kompaniofficerarna, dock med undantag ifråga om det försvarsspecifika ämnesområdet, inom vilket endast sedvanlig orientering erfordras.

23.42 Mellan olika kurser integrerad utbildning Som en följd av att all här föreslagen utbildning är befattningsutbildning, kommer en relativt stor del av varje kurs att vara specifik för just denna. Trots detta torde samordningsmöjligheter finnas i inte oväsentlig omfattning. För att dessa skall kunna tillvaratas krävs emellertid en noggrann planläggning och uppföljning av utbildningsverksamheten.

322 Utbildningens integrering och lokalisering

KFU lämnar i det följande några exempel på möjlig samordning mellan olika kurser. Varje kurs innehåller ett antal ämnen inom vilka delmålen endast omfattar någon kunskap dvs. som endast syftar till orientering eller passiv kunskap. I många fall är härvid omfattning och delmål identiska för flera kurser, varför en i dessa stycken helt integrerad undervisning är möjlig och som regel lämplig. Exempel härpå framgår av det följande. - om totalförsvarets och huvudvikt Orientering organisation på regional/lokal nivå ingår bl. a. i vidareutbildningen för förrådsförmän (l5.5.4), verkmästare i verkstadsdrift (l7.5.2), avlöningsuträknare (20.5.2), kassörer m. fl. (20.5.3) och handläggare i administrativ verksamhet (2l.5.6). I ämnet personaladministration ingår delmålet någon kunskap om urval, rekrytering och redovisning av personal vid bl. a. vidareutbildningen för förrådsförmän (15.5.4), arbetsledare inom förnödenhetsredovisningsområdet (15.5.8 och 15.59), verkmästare i verkstadsdrift (l7.5.2) samt förmän inom maskin- och hantverksområdet (19.5.6). Även inom det förvaltningsadmi.nistrativa ämnesområdet är kravet i många fall endast någon kunskap. Sålunda innebär delmålet för vidareutbildningen för l. verkmästare i verkstadsdrift (l7.5.3), den grundläggande befattningsutbildningen för driftsingenjörer i verkstadsdrift (17.5.4) samt den grundläggande fortifikationsutbildningen för kompaniofficerare (19.5.2) i ämnet kameral verksamhet endast en orientering om organisation och uppgifter.

Oavsett befattning bygger varje fackämne på samma grundläggande bestämmelser och principer. Detta medför att sådan undervisning som ger underlag för inlärning av grundläggande stoff ofta kan vara gemensam för sådana kurser där behovet av grundkunskaper inom ämnesområdet i stort sett är desamma. I många fall kan även färdighetsträningen vara samordnad. Såsom exempel på sådan samordning må särskilt nämnas följande. - Intendentkurs B (l3.5.4), högre intendentkurs B (l3.5.6) och grundläggande fortifikationsutbildning för kompaniofficerare (l9.5.2) kan ha en i huvudsak integrerad utbildning i personaladministration, personalledning och personalsamverkan samt expeditionstjänst med kontorsteknik. Intendentkurs B (13.5.4) och högre intendentkurs B (13.56) kan ha en samordnad undervisning av de grundläggande avsnitten inom flertalet förvaltningsadministrativa ämnen. I vissa fall kan undervisningen vara så gott som helt integrerad, t. ex. i anskaffningsverksamhet, kameral verksamhet och fastighetsförvaltning. I sistnämnda ämne kan en inte oväsentlig integrering även ske med utbildningen inom fortfikations- och byggnadsförvaltningsområdet (jmf. kap. 19). I ämnet utrednings- och kommunikationsteknik kan kunskapsinhämtande och färdighetsträning i språkbehandling och föredragnings-

Utbildningens totala omfattning 323

teknik samordnas i ett flertal kurser, bl. a. vidareutbildningen för driftsingenjörer i drivmedelstjänst (15.5.10) och kontorsarbetsledare (2l.5.4) samt den grundläggande befattningsutbildningen för driftsinge.njörer i verkstadsdrift (l7.5.4). - Den civilmilitära tekniska kompletterande utbildning personalens för anskaffningsverksamhet och verkstadsdrift (16.5.6 A-D) kan helt integreras med motsvarande utbildning av personal för anskaff- (l4.5.2 och 14.5.3) resp. verkstadsdrift (l7.5.4 och ningsverksamhet 17.5.5).

I många fall kan den praktiska problemlösningen inom flera kurser bygga på samma förutsättningar eller spelunderlag m. m. och även i ha ett starkt samband. Härvid kan det vara fördelaktigt att övrigt i utan inte bara samordna den grundläggande delen av undervisningen även mer eller mindre den tillämpade. Sådan samordning synes i princip - i större eller mindre grad - kunna tillämpas inom alla äm.nesgrupperna dvs. de försvarsspecifika, personaladministrativa och förvaltningsadministrativa ämnena samt basämnena. Exempel på sådan samordning framgår av det följande. - Inom B det försvarsspecifika ämnesområdet kan t. ex. i.ntendentkurs (l3.5.4), högre intendentkurs B (13.5.6) och den grundläggande fortifikationsutbildningen för kompaniofficerare (l9.5.2) genomföra formella och tillämpade spel (motsv.) inom ramarna för samma applikatoriska exempel o. d. Det bör också vara möjligt att utnyttja (delar i andra kurser - där av) samma underlag för att öva deltagarna det krävs - att bedöma, fatta beslut eller vidta åtgärder färdighet t. ex. i vidareutbildningen för chefer för tekniska detaljer vid regementen m. fl. (l6.5.3) samt i kameral intendentkurs B (20.5.4). - Inom de personaladministrativa och förvaltningsadministrativa ämnesområdena samt i viss utsträckning även inom basämnena kan på motsvarande sätt framställas material som kan användas såsom underlag för formella och tillämpade övningar av olika slag (t. ex. spel) inom hithörande ämnen. Materialet kan t. ex. utgöras av detaljerade beskrivningar av fiktiva myndigheter inom olika instanser. Detaljbeskrivningarna bör inom de områden som skall göras till föremål för övning vara så utförliga att deltagarna kan få fram data som normalt är tillgängliga i arbetssituationen. Vidare bör sådana förhållanden som bör kunna studeras praktiskt anknyta till lämpliga miljöer på utbildningsorten (t. ex. befintliga personalutrymmen, förråd osv.). I princip bör varje kurs kunna använda de underlag som har anknytning till deltagarnas (blivande) arbetssituation.

Enligt KFU mening är det emellertid viktigt att alla spel o. d. utformas med hänsyn till deltagarnas utbildningsståndpunkt. Ju mera kunskap dessa har om vederbörande myndigheters organisation och arbetssätt, ju bättre de känner till innebörden av de situationer det är fråga om, ju mindre tid behövs för att illustrera bakgrunden till övningsmoment o. d. Inom de gemensamma ramarna i stort måste sålunda de olika

324 Utbildningens integrering och lokalisering

momenten kunna anpassas så att inom varje kurs ges just den utbildning som erfordras för att nå uppsatta delmål.

23.4.3 Samordning av läromedel m. m. KFU anser att en av de största fördelarna med en gemensam förvaltär att alla läromedel ningsskola kurskompendier och övningsexempel m. m. - kan samordnas till ett helt för all förvaltningsutbildning. Härigenom säkerställs att undervisningen blir enhetlig oavsett stadium, fack eller utbildande myndighet. Förvaltningsskolan bör sålunda enligt KFU mening inte bara samordna underlagen för i egen regi genomförd undervisning utan även medverka i de.n totala samordningen för all förvaltningsutbildning. KFU räknar t. ex. med att kursmaterialet för introduktionskurserna (l4.5.1) skall utformas centralt såsom ett ”kurspaket” som kan användas lokalt såväl för enskilda studier med viss handledning som för lärarledd undervisning i grupp (jfr 23.2).

23.5 Utbildning för enstaka befattningar Sådan personal som har (avses för) befattningar för vilka särskilda kurser inte föreslagits i kap. 13-22, bl. a. innehavare av vissa enstaka befattningar, bör enligt KFU mening vid behov av förvaltningsutbildning ansluta till kurs som närmast synes tillgodose kraven på kunskaper och färdigheter. I vissa fall kan härvid innehavare av sådan befattning behöva hänvisas till utbildning utanför försvaret (jfr 22.6).

23.6 Samordning med annan utbildning Såsom framgår av nulägesbeskrivningen är utbildningen främst av den militära personalen (kap. 4), i vissa avseenden samordnad med annan utbildning vid bl. a. MHS och US. KFU i kap. 26 redovisade förslag till skolorganisation inrymmer alla de resurser som beräknas erforderliga för att skolan skall kunna genomföra den utbildning som avses förläggas dit. Det är likväl väsentligt att kursdeltagare vid skolan kan beredas tillfälle att under olika förhållanden samverka med kursdeltagare vid andra skolor, främst MHS, ATS och US. Det bör dock ankomma på vederbörande skolledningar att inom ramen för gällande delmål m. m. - närmare överenskomma om de former osv. under vilka en sådan samverkan bör äga rum. Det kan kanske härvid vara lämpligt att vissa samövningar o. d. förläggs till förvaltningsskolan under det att annan samundervis.ning förläggs till exempelvis MHS eller ATS osv. Under hänvisning till bl. a. enkätsvaren (kap. 8) vill dock KFU framhålla att varje form av sådan samverkan skall vara meningsfylld för förvaltningsskolans och givetvis också skolors - dvs bl. a. komma vid rätt övriga kursdeltagare, tillfälle, omfatta lämpliga avsnitt och vara elevaktiv.

Utbildningens totala omfattning 325

I vissa fall kan i en kurs förekomma avsnitt som är identiska med av annan myndighet ordnad undervisning, t. ex. ADB-utbildningen vid Stkt. KFU anser att skolan i sådana fall lämpligen bör köpa erforderliga tjänster från sådan myndighet, i stället för att själv skaffa alla härför erforderliga resurser.

23.7 Praktiktjänstgöring KFU har föreslagit att en kortare praktiktjänstgöring skall ingå i vissa längre kurser för militär personal. KFU principiella synpunkter m. m. på sådan tjänstgöring framgår av kap. 12. Här vill KFU endast framhålla vikten av att all praktiktjänstgöring noga planeras och förbereds samt att den styrs hårt från skolan.

23.8 Deltagande i KFÖ

Militära kursdeltagare i vissa längre kurser deltar f. n. i främst arméns KFÖ såsom befattningshavare vid övade förband, instruktörer vid utbildande myndigheter eller ersättare för sådana befattningshavare i förvaltningstjänst som skall fullgöra KFÖ. Enligt KFU mening bör officer som genomgår intendentkurs B resp. högre intendentkurs B eller motsvarande fortifikations- och kamerala utbildning (jfr kap. 13, 19 och 20) inte fullgöra KFÖ i innehavd krigsbefattning, eftersom han efter förvaltningsutbildningen som regel blir omkrigsplacerad. KFU ifrågasätter också om tjänstgöring som instruktör resp. som ersättare i förvaltningsbefattning verkligen kan ge ett sådant utbyte för kommande - att detta motiverar förvaltningsuppgifter ett uppehåll i pågående kurs. Enligt KFU uppfattning bör därför KFÖ i stället utnyttjas för studium i grupp under skolans ledni.ng av sådana skeden, förband osv. som kan berika den pågående undervisningen.

326 Utbildningens integrering och lokalisering

Utbildningssamverkan och

lärarverksamhet

24.1 Utbildningens nivåer Det utbildningsbehov inom förvaltningsområdet som representeras av försvaret är synnerligen varierat i fråga om såväl omfång som nivå för olika kurser. Översiktligt kan nivåerna grupperas på tre stadier där den lägsta nivån, Stadium 3, nivåmässigt anknyter till gymnasieskolans tvååriga linjer, t. ex. kontorsteknisk linje. Av detta följer att lärare på detta stadium bör ha kompetens som för civila lärare är analog med behörighet till ordinarie tjänst vid tvåårig gymnasieskolelinje. Stadium 2 är närmast att betrakta som eftergymnasial grundutbildning av typen akademisk ZO-poängskurs, grundkurs vid socialhögskola eller allmänna kursen vid MHS. Lärare på Stadium 2 bör alltså lägst ha den kompetens som fordras för behörighet att undervisa vid sådana kurser. Stadium 1 kommer att representera en utbildningsnivå som för närvarande återfinns i den akademiska undervisningen på 40-poängsnivån och högre samt i socionomutbildningens senare del. Inom det militära utbildningsväsendet motsvarar detta MHS stabskurs, vapentekniska, ingenjörstekniska och fortifikationstekniska kurser samt utbildning vid IntS. För lärare vid Stadium 1 kommer alltså att krävas kompetens motsvarande vad som fordras vid ovan upptagna kurser.

24.2 Samverkan med utbildningsanstalter och myndigheter Mot bakgrund av det lokaliseringsbeslut som framgår av kap. 2 har KFU undersökt möjligheterna för samverkan med utbildningsanstalter och myndigheter i Östersund. Enligt vad KFU inhämtat har Östersund, som är en ledande skolort för Jämtlands län, en i det närmaste fullständig uppsättning linjer på gymnasieskolan, vartill kommer att den kommunala vuxenutbildningen

och lärarverksamhet 327 Utbildningssamverkan

decentraliserade universitetshar ett rikt kursutbud. Den systematiserade är sedan 1970 etablerad i kommunen och Socialhögskolan utbildningen är dessutom under successiv utbyggnad med uttalad inriktning på

offentlig förvaltning. uppfattning om i vilken Det är av intresse att redan nu få en allmän och olika myndigheter kan tänkas utsträckning civila utbildningsanstalter i försvarets förvaltningsutbildning. KFU har därför vänt sig medverka med en förfrågan om deras inställning till de parter som kan bli aktuella till en eventuell medverka.n.

24.11 Utbildningsanstalter

som kommunrepresentanter i Öster- Det har visat sig att såväl högskoletill tanken på en personell och matesund ställt sig mycket välvilliga mellan ortens civila utbildningsresurser och försvarets. riell samverkan Mot bakgrund av detta antas att lärare, verksamma i högskoleutbildning skall kunna beredas tillfälle att underoch den gymnasiala utbildningen, visa även i försvarets förvaltningsutbildning. De formella förutsättningarna för en lärarsamverkan med Socialhögskolan och den systematiserade finns Kungl. Majtts bedecentraliserade universitetsutbildningen genom bestämmelser om vissa lärarslut den 14 april 1972 angående särskilda i Örebro, Östersund och Luleå. (Se bilaga tjänster för högre utbildning

24:1.) Därigenom regleras formerna för samverkan och gemensamt utnyttbeträffande enheterna för högre utbildning och motjande av resurser svarande i bl. a. Östersund förutsättpå ett sådant sätt att de formella fyllnadstjänstgöring vid motningarna torde finnas för högskolelärarnas svarande utbildning inom försvaret. KFU har också inhämtat att man från representanter för denna högre ställer till en samverkan bl. a. beträffande utbildning sig mycket positiv lärare. Även för en lärarsamverkan stadiet synes situatiopå det gymnasiala för de kommunala skolformerna har mot nen vara gynnsam. Ledningen av vikande förklarat sig mycket intresserad av att bakgrund elevunderlag, etableras. I båda fallen rör det sig visserligen om en en lärarsamverkan andel av den samlade utbildningsvolymen, men detta minskar begränsad inte värdet av att kontinuiteten i utbildningen kan säkerställas samtidigt som KFU anser försvarets förvaltningsutbildnings integrering i tillämp-

liga delar med det civila utbildningsväsendet som synnerligen angelägen. KFU mening finnas för ett Goda förutsättningar synes också enligt ömsesidigt utbyte av tjänster i detta hänseende.

24.2.2 Myndigheter

sammanträffanden med KFU har i sina studier och vid utredningens och militära -för de kommunala och statliga - civila representanter i Östersund (jfr kap. 8) ifrågasatt om inte viss specialistmyndigheterna från sida skulle kunna påräknas i en cenmedverkan myndigheternas traliserad förvaltningsutbildning lokaliserad till Östersund.

328 Utbildningens

integrering och lokalisering

De myndigheter som då närmast skulle kunna komma ifråga är länsstyrelse, landsting och milostab. Det har härvid framkommit att man med dagens organisation och personalresurser från samtliga myndigheters sida bedömer sig ha mycket begränsade möjligheter att engagera sig i utbildningsverksamhet inom sina resp. specialiteter. Det får emellertid inte anses uteslutet att de personella resurserna så förändras mot 1970-talets slut, att en myndighetsmedverkan i förvaltningsutbildningsverksamhet kan vidgas utöver begränsade punktvisa lärarinsatser. Flera skäl talar för en utbildningssamverkan mellan olika myndighetsföreträdare i Östersund, exempelvis: att utsikterna blir gynnsamma för att integrera en specialistinsats i den övriga utbildningen, att en sådan samverkan ger kursdeltagaren en naturlig bild av kontaktytorna mellan militär och civil förvaltning på en förbandsort, att man genom en sådan samverkan har möjlighet att ge kursdeltagarna en uppfattning om den inte obetydliga parallelliteten mellan militär och civil förvaltning, där många problem och rutiner är likartade medan andra är helt artskilda, att man inte helt kan utesluta möjligheten av att ett gemensamt utbildningsintresse för förvaltning skulle kunna ge utbildarna impulser och nya perspektiv på sin egen förvaltningsverksamhet. KFU vill därför starkt betona det angelägna i att även medverkan från regionala och lokala civila och militära myndigheters sida kan åstadkommas så att den sakkunskap som där finns samlad kan komma försvarets

förvaltningsutbildning till godo.

24.3 Lürarverksamhet

Frågor kring lärarverksamheten inom försvaret har tagits upp i olika sammanhang, och förslag har framförts om hur lärartjänster vid militära skolor bör utformas bl.a. med hänsyn till förordnandenas längd och relationerna till annan utbildningsverksamhet eller till annan militär verksamhet. KFU beha.ndlar i det följande de lärare av olika slag vilka har det gemensamt att de kommer att vara verksamma inom försvarets

förvaltningsutbildning enligt KFU förslag.

Bakgrunden till övervägandena och förslagen i det följande är synpunkter framförda av Arméns officersutbildningskommittél (AOUK) i Betänkande med förslag rörande officersutbildningen inom armén (SOU 1946:38) samt av Försvarets lärarutredning (Ds Fö 1964:1 sid. 24). En förutsättning är dessutom att en centralisering av huvuddelen av försvarets

förvaltningsutbildning kommer till stånd, eftersom detta är vill-

koret för att så stor utbildningsvolym skall kunna lokaliseras till en skolenhet att det kommer att finnas underlag för mer än deltidsengagemang av pedagogiskt skolade förvaltningsspecialister. Såsom framgår av kap. 12 (12.8) förordar KFU en för försvaret gemensam förvaltningsskola.

Utbildningssamverkan och lärarverksamhet 329

24.3.1 Arméns offioersutbildningskommitté Beträffande lärarutbildning av militär personal anför AOUK följande: ”Någon egentlig utbildning av lärare i militära ämnen för krigsmaktens skolor finns icke nu anordnad. Dessa lärare rekryteras i allmänhet bland officerare, vad högskolorna beträffar från de ofkrigshögskoleutbildade ficerare, som vid dessa skolor anlitas vid undervisningen såsom repetitörer eller som haft tillfälle till lärarverksamhet vid lägre skolor. I många fall torde denna urvalsmetodik giva goda resultat. Det kan emellertid om icke en ändamålsenlig lärarutbildning med ifrågasättas, praktisk med handledning av undervisning i psykologi och pedagogik i samband erfarna militära och civila lärare skulle vara ägnad att ytterligare förbättra rekryteringen och bidra till ett effektiviserande av skolorganisationen. För sådan utbildning skulle vid krigshögskolan lämpligen kunna anordnas en särskild med en nuvarande huvudutbildningslinje parallellt inriktad eller som en påbyggnad på denna. De sakligen på stabstjänst vid denna lärarlinje utexaminerade officerarna skulle avses för lärarbefattningar vid arméns undervisningsanstalter. I sitt betänkande diskuterar kommittén direktivens propå om en lärarlinje vid krigshögskolan och anför därvid: Kommittén har vid behandling av denna fråga kommit till det resultatet, att en förläggning till arméhögskolan i vissa avseenden ej skulle vara ändamålsenlig. Det kan ju för det första ej förutses, vilka högskoleelever som komma och det kan att speciellt ägna sig åt lärarverksamhet, binej heller vara lämpligt att göra en elevs val av en eventuell lärarlinje dande för framtiden. Vidare kommer det sannolikt i åtskilliga fall att tidsperiod mellan avslutandet av arméhögligga en längre eller kortare skolan och lärarverksamhetens början.” (Sid. 240.) Kommittén betonar också, att det krävs så höga kvalifikationer för lärarverksamhet vid försvarets skolor att dessa lärare kan ”påräkna att senare bli placerade på ledande poster” och att det av denna anledning torde vara klart, att en befattning som militär lärare vid exempelvis får bli annat än en passagetjänst, som av en och arméhögskolan aldrig samma person uppehålles endast under ett fåtal år. (Sid. 318.) I stället föreslår kommittén två å tre veckors av officerare i specialutbildning lärartjänst.

24.3.2 Försvarets lärarutredning för Försvarets lärarutredning skulle enligt di- Den väsentliga uppgiften rektiven vara att framför allt behandla de militära och civilmilitära lärarnas arbetstids- och ersättningsförhållanden. Inom utredningen har emellertid också ”diskuterats frågan om att efter mönster från vissa håll utomlands sammanhålla befattningshavare inom personalkårvis krigsmakten vilka valt lärarkarriären (sid. 24). Utredningen väger skälen för och emot ett sådant arrangemang och finner, att det vore en fördel, om lärarna under längre sammanhängande tjänstgöringsperioder

330 Utbildningens integrering och lokalisering

kunde ägna sig åt lärarverksamhet, den vana varigenom och skicklighet som därunder uppnås på ett bättre sätt än vad som nu är fallet kunde tillvaratas (sid. 24). Då kunde också lärarverksamhet ”bedrivas utan sidoblickar på andra ur karriärsynpunkt mer lockande befattningar. Med hänvisning till att lärare i militära ämnen i de allra flesta fall måste ha färsk erfarenhet av trupptjänst, stabstjänst eller teknisk tjänst ansåg man emellertid att en lärartjänst under dåvarande förhållanden inte borde täcka längre tidsperiod än 3-5 år. Man fann det också svårt att få fram naturliga befordringsvägar inom en lärarkarriär, och den enda egentliga möjligheten att göra en lärarkarriär attraktiv ansåg man vara att erbjuda avsevärd ekonomisk gottgörelse” varigenom man emellertid samtidigt skulle skapa ett olyckligt konkurrensförhållande mellan å ena sidan lärartjänst och å andra sidan högre militär utbildning (sid. 25). Utredningen ansåg sig mot denna bakgrund inte kunna förorda en särskild militär lärarkår. När AOUK och Försvarets lärarutredning behandlat de frågor som är förknippade med militär personals tjänstgöring som lärare vid militära skolor har bedömningarna gjorts med tanke på att alla slags lärarbefattningar inom försvaret skulle komma att beröras. Det har givetvis då också, såväl 1946 som 1964, visat sig svårt att bortse från karriäroch konkurrensaspekten.

24.4 Lärarverksamhet inom förvaltningsutbildning För KFU har lärarfrågan genom inriktningen på förvaltningsutbildning givits en naturlig avgränsning, eftersom utbildningsinnehållet har en gemensam huvudrubrik: förvaltning. I kap. 12 har framhållits att all förvaltningsutbildning är befattningsinriktad och att följaktligen anknytningen till kommande tjänstgöringsbetingelser återfinns i varje moment av utbildningen. Denna anknytning kräver emellertid inte genomgående militär specialisering hos utbildare/ lärare. Vid utbildning till kvalificerade olika nivåer inom befattningar på krigsmaktens förvaltning torde det - såväl för själva utbildningen som för den kommande verksamheten i befattningen - vara att angeläget i första hand betona det som är gemensamt för svensk förvaltstatlig ning, inklusive krigsmaktens förvaltning. Detta är något helt annat än allmänt orienterande inslag om samhället utanför och talar krigsmakten för att den allmänna grunden bör lämnas av icke-militära specialister på statlig och även kommunal förvaltning i allmänhet. Ett likartat synsätt ger FRI uttryck åt i rapporten av Lokalisering försvarets centrala skolor den 31 januari 1972, där det på sid. 19 sägs: ”I förekommande fall där bl. a. officerare undervisar som deltidslärare i civila ämnen bör ett utbyte mot civil lärarpersonal vara naturligt.

24.4.l Heltidstjänstgörande lärare Utbildningsinnehållet i förvaltningsutbildning hänför sig inte enbart till militär förvaltning eller ens exklusivt utan återfinns statlig förvaltning

och lärarverksamhet 331 Utbildningssamverkan

ekonomi och förvaltning även inom det enskilda näinom områdena Detta kommer att medföra, att en avsevärd andel av undervisringslivet. - mer än hälften - kommer att ombesörjas av civila ningen möjligen lärare eller enstaka föreläsare. och Försvarets lärar- Karriäraspekten sådan den tas upp av AOUK saknar för dessa grupper givetvis helt relevans. utredning för civila lärare finns i huvudsak redan reglerade Arvoderingsfrågorna deras fortbildningsbehov är principiellt lösta inom och problemen kring

utbildningsväsendet. lärarna är situationen väsentligt annorlunda. Inom För de militära för närvarande ett militärt med försvaret finns parallellkarriärsystem tre huvudinriktningar; en taktisk-teknisk stabsgren, en ekonomisk-teknisk förvaltningsgren och en administrativ-pedagogisk förbandstjänstegren. Ett sådant naturligt nog till jämförelser av den typ system inbjuder som Försvarets lärarutredning har argumenterat omsom såväl AOUK

kring. De militära befattningshavare som i första hand kan komma i fråga har emellertid redan före ett som lärare i förvaltnjngsutbildning valt i.nom och därvid lärarförordnande karriärväg parallellsystemet vid en central utbildningsanstalt. Av kvalificerat sig för läraruppgifter är då, att dessa kvalificerade inte utformas stor betydelse läraruppdrag lika lite så, att de kommer att fungera som hinder för vidare befordran för befordran får vara, att man övergår från som att en förutsättning lärarverksamhet till annan verksamhet, exempelvis inom förvaltningen. Det är väsentligt, att den erfarenhet, skicklighet och rutin i positiv lärarverksamhet inom ett bemärkelse som förvärvas genom flerårig tillförs i stället för att frånhändas skolan ämnesområde undervisningen då läraren utvecklats till sin fulla kapacitet, dvs. efter vid den tidpunkt två till tre års lärarverksamhet. KFU finner dessutom att den brist lärarutbildning för på egentlig i militära ämnen vid försvarets skolor som påtalades i undervisare AOUK direktiv (24.3.1) fortfarande syns kvarstå i stort sett oförändrad 1973 lämnats av Arbetsatt döma av den rapport som den 26 januari gruppen Militär lärarutbildning (KS, Utb). De militära lärarna har otvivelaktigt lika stort behov av fortbildning inom sina resp. fack som de civila lärarna. Läraroch vidareutbildning får under innebära ofrånkomlig stagnation för tjänst inga förhållanden den enskilde. För att förhindra detta bör även de militära lärarna dels i sin lärarverksamhet kortare fortbildningsinslag av inforfå inplanerat mativ art, dels tjänstgöra en längre, sammanhängande praktikperiod på förband eller i central eller regional för att bibehålla sitt milimyndighet tära miljökunnande. Syftet med denna miljöpraktik är att ge lärarna direkterfarenheter och tillfälle att konkret uppleva förvaltfortlöpande ningspersonals växlande arbetssituationer i freds- och i krigsorganisation. Miljöpraktiken skall dock inte få leda till att förvaltningsofficeren regelmässigt avslutar en lärarfunktion med denna, utan är i stället avsedd att fortbilda och eventuellt också vidareutbilda dvs. kvalificera för befordran som huvudlärare, institutionsföreståntill högre lärarbefattning

332 Utbildningens

integrering och lokalisering SOU 1974: 51

dare, kurschef o. d. - förutsatt att han så önskar. Ingen skall givetvis vara förhindrad att efter praktikperiod som förvaltningslärare övergå till annan verksamhet eller återgå till samma som typ av lärartjänst vederbörande innehade före praktikperioden. En militär lärare som vid tillträdandet av sin första lärartjänst kommer direkt från praktik vid förband eller motsvarande bör fullgöra högst sex års lärartjänst före nästa praktikperiod. Med hänsyn till årsrytmen inom utbildningsåret bör denna period vara av varierande längd beroende på inriktning och inrymma en KFÖ (inte nödvändigtvis egen). Ytterligare en praktikperiod bör övervägas för dem som önskar komma ifråga för urvalstjänster vid en central utbildningsanstalt.

KFU anser således att

förvaltningsutbildningen till övervägande del

bör bygga på en fast lärarstab av i största möjliga utsträckning heltids-

tjänstgörande militära, civilmilitära och civila lärare. KFU vill förorda att tjänsterna utformas på sådant sätt att en militär förvaltningsspecialist skall kunna välja läraryrket utan att för den skull hindras i sina

befordringsmöjligheter. De militära lärartjänsterna bör

alltså inte göras till passagetjänster för en kortare tidsperiod.

Utan att på något sätt ansluta till Försvarets lärarutrednings uppfattning att avsevärd ekonomisk skulle gottgörelse vara enda sättet att göra en lärarkarriär attraktiv finner KFU tala för att rimlighetsskäl förutsättningarna närmare undersöks för militära, civilmilitära och civila

lärartjänsters lönesättning efter samma princip och på jämförbara ekonomiska nivåer.

24.4.2 Deltidstjänstgörande lärare och föreläsare

För enstaka moment eller avsnitt bör alltjämt finnas möjlighet att anlita

deltidstjänstgörande lärare och föreläsare. Insatsen av föreläsare bör dock begränsas i så stor utsträckning som möjligt eftersom tidigare erfarenheter visar, att

föreläsningsinslagen är mycket svåra att

integrera i undervisningen i övrigt, såväl tidsmässigt som innehållsmäs-

sigt, något som bl. a. framgår av den enkät som KFU med genomfört tidigare förvaltningsutbildad personal (kap. 8). En av förutsättningarna för att de av KFU föreslagna utbildningsmålen skall kunna nås är att utbildningstiden kan utnyttjas effektivt. Sam-

bandet mellan olika läroämnen kräver sålunda särskild uppmärksamhet för att inte överlappning eller luckor skall uppstå. Vidare är det nöd-

vändigt att de deltidstjänstgörande lärarna och föreläsarna kan dispo-

neras vid just de tider då deras stoff bör komma in i undervisningen

för att ge bästa effekt.

KFU anser att dessa personers lärarverksamhet därför i princip bör gå före annan verksamhet. Om myndighet att anställd medgivit medverkar som lärare måste myndigheten acceptera att vederbörande fullgör sin lärarfunktion vid de tider som överenskommits med skolan. Avsteg bör sålunda inte få göras annat än i undantagsfall och då i samförstånd

mellan skola och myndighet. KFU vill framhålla vikten av en tidig och noggrann planering för de deltidstjänstgörande lärarnas och föreläsarnas

insatser i undervisningen.

och

25 Personalinflytande på utbildning

elevvård

Åtgärder

elevurval. för

25.1 Vissa allmänna utgångspunkter har under de senaste åren ägnats ett allt Inom hela arbetsmarknaden större intresse åt frågor kring de anställdas inflytande på olika områden av arbetslivet överhuvudtaget. Löntaoch därmed åt demokratiseringen har ställt allt starkare krav på sådana garnas fackliga organisationer skall kunna få. medbestämmanderätt i olika förändringar att personalen varit förbehållna arbetsgivarparten att ensam frågor som hittills besluta om. denna är det samrådsförfarande som Bakgrunden till utveckling i företagsnämnder och under tiden efter andra världskriget ägt rum de erfarenheter som vunnits under denna tid. andra organ jämte sektorn av arbetsmarknaden kan noteras utvecklingen På den statliga 1969 tillkallades särskilda inom företagsnämndsområdet. I september sakkunniga, den s. k. delegationen för förvaltningsdemokrati (DEFF), om de anställdas inflytande kunde utökas med uppgift att undersöka och de förhållanden som på verksamheten inom den egna myndigheten DEFF har enligt sina direktiv påbörjat en försöksverksamhet där råder. rörande förvaltningsdemokrati i statsförvaltningen. har DEFF de riktlinjer efter vilka förvalt- I en serie rapporter angivit bör utvecklas. Det ökade medbestämmandet gäller ningsdemokratin främst myndighets personalpolitiska frågor. får företagsnämnderna ökad betydelse. De blir I försöksverksamheten organ i myndighetens fasta organisation och ges beslutandereguljära I detta sammanhang bör bland dessa frågor nämnas rätt i vissa frågor. beslut om handlingslinjer för personalutbildningen samt beslut i fråga

om exempelvis introduktion samt urval till utbildning. I den senaste DEFF-rapporten (.nr 5), som lämnades i slutet på novemsom efter medgivande av ber 1973, redovisas den försöksverksamhet hos vissa myndigheter. En Kungl. Majzt påbörjats eller skall påbörjas är FMV. I avsnitt 25.7 återkommer KFU till uppav dessa myndigheter av den försöksverksamhet vid myndigheten i fråga som har läggningen under andra kvartalet 1974. igångsatts

334 Utbildningens och

integrering lokalisering

25.2 Ökad avtalsrätt berör bl. a. utbildningsfrågor

I proposition 1973:177 har framlagts förslag om sådan av hitändring tills gällande avtalsförbud enligt 3 § statstjänstemannalagen att avtal i princip skall kunna träffas om ledningen och fördelningen av arbetet

inom myndigheten och om rätt till annan ledighet än semester. Propositionen har bifallits av 1973 års höstriksdag och lagändringen har trätt ikraft fr. o. m. den 1 januari 1974.

Syftet med reformen har angivits vara att öka de offentliganställdas inflytande i frågor som rör annat än myndigheternas verksamhet. Frågor av mer omedelbar betydelse för skall personalen i fortsättningen kunna regleras genom kollektivavtal.

Enligt det föredragande statsrådet kan om att i ett frågan principavtal ge uttryck åt ett personalpolitiskt bli program tillåten för avtal. Därvid bör exempelvis allmänna om principer personalutbildning, personalintroduktion o. d. kunna göras till föremål för avtal. Även en del fonnella frågor bör för övrigt bli avtalstillåtna t. ex. överläggningsförfarande eller remiss till parsammansatt bl. a. när arbetsgrupp, det gäller att besluta om arbetsregler, eller personalutbildning personalsocial verksamhet (prop. sid. 37).

25.3 Styrelserepresentation för anställda i statliga myndigheter

Kungl. Majzt har till 1974 års riksdag framlagt ett förslag om representation av de anställda i statliga myndigheter. Förslaget grundas i huvudsak på ett betänkande år 1973 av

styrelserepresentationsutredningen

(STRU), enligt vilket två personalrepresentanter borde som ingå fullvärdiga ledamöter i 1ekman.nastyrelse och ämbetsmannastyrelse. Sådan representation skulle bli huvudregel vid med minst myndigheter 100 arbetstagare. Bland de 47 myndigheter som av Kungl. Majzt föreslås få personalrepresentation återfinns fyra inom försvarets område verk-

samma myndigheter, nämligen Cfs FMV, FOA, och FFA. De fackliga huvudorganisationerna föreslås få ett avgörande över inflytande valet av personalrepresentanter. Riksdagen har bifallit propositionens förslag. Av STRU betänkande att framgår representation för de anställda i det högsta beslutande redan organet förekommer inom försvaret hos FOA, där en av styrelsens ledamöter sedan den 1 juli 1970 är förordnad

efter förslag av personalorganisationerna vid anstalten.

25.4 De fackliga personalorganisationernas .syn på personalinflytandet över utbildningen

KFU har i början av år 1973 tagit kontakt med de fyra huvudorgani-

sationerna för att få deras syn på personalinflytandet över utformningen av

förvaltningsutbildningen inom försvarets område och över elevut-

tagningen till denna utbildning.

och elevurval 335 Personalin flytande på utbildning

25.4.1 Statsanställdas Förbund (SF), tillhörande LO hänvisat till att förbundet medverkat i bl. a. den SF har helt allmänt och elevurval till utveckling av personalinflytande på utbildningsfrågor inom Postverket och Televerket. kurser som på senare år ägt rum Därvid har särskilt framhållits det samråd som skett med Postverket försöksverksamhet fr. 0. m. och som lett till att en tvåårig påbörjats av Kungl. Majzt. Försöksverksamden 1 januari 1974 efter medgivande heten innebär bl. a. ett ökat personalinflytande vid urval av deltagare till vidareutbildningskurser m. m. genom inrättande av urvalskollegium,

urvalsnämnder och personalkommittéer.

25 .4.2 Statstjänsterrtännens Riksförbund (SR) framfört sina SR har genom Svenska Officersförbundet (SOF) till KFU synpunkter på personalinflytandet över utbildningsfrågor. I SOF skrivelse 25:1) framhålls i huvudsak att de personal- (bilaga som berörs av viss utbildning, bör få inflytande på denna utbildgrupper, Detta kan lämpligen ske genom de fackliga organinings uppläggning. till att utbildningens innehåll motsvarar sationerna. SOF vill medverka som de medlemmar har som genomgått utbildningen och därde krav SOF vill också efter vunnit erfarenheter efter viss tids praktisk tjänst. så att eleverna får bästa möjliga studiebevaka att kurserna planeras miljö m. m. Myndigheterna bör utarbeta kursförslag som personalorgaär att den första kontakten tas nisationen får yttra sig över. Önskvärt då utkast till målsättning för en kurs föreligger. av Eleverna i en kurs bör ges tillfälle att påverka detaljplaneringen

lektionstider m. m. till betonar SOF att ett ökat När det gäller uttagning utbildning är önskvärt och att detta i huvudsak bör ske genom personalinflytande för urval, att lokal att personalorganisation godkänner principerna underavdelning av organisation får inflytande på myndighetens yttrande mellan flera sökanden samt över inlämnad ansökan och ev. turordning orienteras om inkomna ansökningar om sökanatt personalorganisation dens placering i turordning och vilka som föreslås till utbildninge.n.

25 .4.3 Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) överlämnat till KFU de synpunkter som i SACO har som eget yttrande en skrivelse framförts av Försvarets civilingenjörsförening (bilaga 25:2). Föreningen har i si.n skrivelse erinrat om behovet av förvaltningsutbildför civilmilitära ingenjörer och föreslår att denna personalgrupp ning får en dylik utbildning omfattande 3--6 månader och att den genom-

förs efter 2-3 års anställning.

25.4.4 Tjänstemännens Centralorganisations Statstjänstemannasektion

(TCO-S) har TCO-S redo- I skrivelse till KFU den 29 juni 1973 (bilaga 25:3) ur ett program, vilket antagits av TCO-S visat synpunkter som hämtats i samma månad. benämnt ”Demokrati stämma tidigare Programmet,

336 Utbildningens integrering och lokalisering

och arbetsmiljö på den statliga sektorn, berör i flera utsammanhang bildningsfrågor och utbildningsförhållandena i allmänhet som anses utgöra viktiga faktorer för att förbättra de anställdas utveckpersonliga lingsmöjligheter. I programmet har bl. a. utbildningsfrågorna nära sammankopplats med kraven på personalinflytande. Tre principiella inflytandekrav anges som utgångspunkter

- Utöver hittillsvarande information och samråd måste nu medbestämmanderätt garanteras. - Medbestämmanderätt för enskilda anställda och grupper av anställda skapar förutsättningar för att de anställda direkt engageras och ser sambandet i stort mellan sina intressen egna i beslutsprocessen och verksamheten i stort. - De anställdas inflytande måste garanteras på alla beslutsnivåer inom myndigheterna.

Parterna måste enligt TCO-S nå fram till centrala i vilka principavtal täcks in av skilda frågor slag, t. ex. inriktningen av utbildningsverksamheten. TCO-S förklarar sig verka för en ny utvecklingslinje för företags-

nämnderna och deras underorganâ. Den nya inriktningen bör leda till

ett direkt inflytande i myndighets linjeorganisation genom att inflytandet knyts till vissa beslutsorgan som inrättas på olika nivåer. Detta innebär att en rad nya beslutsfattare deltar i myndighetsbesluten. De_ anställda skall garanteras att rättighet genom de fackliga organisationerna utse de nya beslutsfattarna. TCO-S har i sin skrivelse framhållit att ställer krav organisationen på att varje myndighet skall ha e.n personaladministrativ funktion. I den åsyftade personaladministrativa förstärkningen måste ingå omfattande utbildningsinsatser av personaladministratörer och arbetsledning. l ett avsnitt av förenämnda program berör TCO-S även utvecklingen inom Försvarets centrala företagsnämnd som svarar för sam- (FCFN), ordning och utveckling av demokratifrågorna inom försvaret. Under 1972 träffades inom FCFN en överenskommelse om riktlinjer för försök med fördjupad företagsdemokrati.

25.5 KFU-enkät om personalinflytander inom på personalutbildningen försvaret

I den av KFU vintern 1973 företagna enkäten om personalutbildningen ställd till försvarets myndigheter, gällde en av frågorna om personalen medverkat vid fastställande av riktlinjer för Under personalutbildningen. den särskilda rubriken Former för personalens inflytande på personalutbildningen ställdes i enkäten ett antal frågor om särskild nämnd, kommitté_ e. d. fanns för att säkra personalinflytandet på utbildningen vid myndigheten, och om den i så fall var fristående eller inordnad i företagsnämnden eller i annat organ. Vidare ställdes om samfrågor mansättningen av nämnden/kommittén samt om deltagare i viss utbildning hade något inflytande på utformningen av kursinnehållet.

Personalinflytande pâ utbildning och elevurval 337

Såsom framgår av kap. 8 (8.5.2) hade personalen hos 15 av de 45 myndigheter som besvarat enkäten haft möjlighet att mera direkt medverka i tillkomsten av de utbildningsriktlinjer som hos 30 myndigheter fastlagts. Särskilda utbildningsnämnder hade på sina håll inrättats. Personalinflytande på utbildningens innehåll och utformning förekom hos 28 myndigheter. Deltagarna i olika kurser utfrågades i många fall vid kursavslutningen om sina erfarenheter från kursen och vad som borde ändras på till nästa liknande kurs. Ibland skedde viss utfrågning före en kurs och innan kursplanen definitivt utformades. I den nämnda enkäten ställdes också frågor om det förekom ansökningsförfarande till en kurs och under vilka former elever uttogs till utbildning. Enligt svaren förekom ansökningsförfarande hos 24 myndigheter men i regel var det enbart myndigheten eller utbildningsnämnden, där sådan fanns, som beslöt vem som skulle tas ut till en kurs. Där kommenderingsformen användes var det vanligt med samrådsförfarande med den som skulle kommenderas till utbildning.

25.6 Kursutvärdering I stor utsträckning får deltagarna i de kurser som äger rum vid IntS och TygS - särskilt i de långa kurserna tillfälle att lägga fram sina synpunkter på den utbildning de fått. De får i regel också möjlighet att komma med förslag till ändringar i den framtida utbildningen. I vad mån dessa synpunkter och ändringsförslag kommer att beaktas av skolledningen torde mera sällan bli klarlagt för kursdeltagarna. Den utvärdering som dessa medverkar i brukar ske strax före resp. kursavslutning och den tid som anslås för ändamålet anses ofta vara för liten. Ibland ägnas slumpmässigt för mycket tid åt ett kanske mindre betydelsefullt spörsmål vid sådana utvärderingar.

25.7 Den senaste utvecklingen av personaIinfIytande/rågorna inom försvaret 25 .7.1 Försöksverksamhet inom FMV Under andra kvartalet 1974 har en försöksverksamhet påbörjats inom FMV sedan Kungl. Majzt den 30 november 1973 lämnat medgivande härtill. Den modell som kommit till användning finns redovisad i DEFF rapport nr 5 (se avsnitt 25.1). FMV försöksorganisation består av verksnämnden, samarbetsrâd vid huvudavdelning (motsv.), samarbetsråd vid avdelning (motsv.), samarbetsråd vid byrå (motsv.) och samarbetsrådet för personaltillsättningar. De anställdas ökade medverkan innefattar bl. a. myndighetsbeslut. Verksnämnden skall exempelvis besluta i ärenden om principer för introduktion i verket samt principer för utbildningsverksamheten i verket, utbildningsplanen och därtill hörande anvisningar.

338 Utbildningens integrering och lokalisering

Samarbetsråd vid huvuda-vdelning skall besluta i ärenden om bl. a. intern introduktion och principer för internt urval och prioritering vid utbildning. Samma beslutanderätt har Samarbetsråd vid avdelning (motsv.) eller byrå inom ramen för sitt verksamhetsområde. Hälften av antalet ledamöter resp. suppleanter i verksnämnden och samarbetsråden utses av personal0rga.nisationerna. Chefen för den enhet vid vilken råd är inrättat skall vara ordförande i rådet.

25.7.2 Försök med vidgat personalinflytande i FCF Efter samråd med berörda personalföreningar har FCF beslutat pröva ett system som medger vidgat medinflytande för verkets anställda vid sammanträden för handläggning av ärenden, som enligt instruktion skall avgöras av generaldirektören om möjligt i närvaro av samtliga krigsråd, s. k. direktionsärenden. Av de riktlinjer som gäller för den beslutade anordningen, som började tillämpas fr. o. m. den l januari 1974 framgår bl. a. att två personalrepresentanter (med personliga suppleanter) utövar detta personalinflytande på s. k. direktionsärenden. De utses av verket på förslag av organisationerna. Personalrepresentanterna har samma ställning som övriga vid direktionssammanträde närvarande, dvs. ha rätt att yttra sig, ställa förslag och reservera sig. De får medansvar för beslut mot vilka de inte reserverat sig. De äger ej rätt närvara vid behandling av fråga som rör stridsåtgärd, förhandling med arbetstagarorganisationer, slutande av kollektivavtal eller uppsägning av sådant avtal. Enligt riktlinjerna för verksamheten skall direktionssammanträden inte användas enbart till föredragning, diskussion och avgörande av konkreta ärenden. sammanträdena har också den mycket viktiga funktionen att vara forum för inbördes information om frågor av allmänt intresse. Vidare skall rapporter om verkets ekonomi, personal osv. föredragas och analyseras. Informella diskussioner anses kunna ge bidrag till utformningen av verkets långsiktiga policy i olika frågor.

25.8 KF U överväganden om personalinflytandet I ett tidigt skede av planeringen av utredningsarbetet hade KFU den uppfattningen att förvaltningsutbildningen inom försvaret i en framtid borde röna ett väsentligt inflytande från personalhåll i fråga om såväl dess inriktning och utformning som urvalet av elever till olika kurser. Under det senast förflutna âret har utvecklingen varit relativt snabb. Den har lett till att tidigare hinder i statstjänstemannalagen att träffa avtal om t. ex. utbildningsfrågor fr. o. m. den 1 januari 1974 inte längre finns kvar. Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen om huvudorganisationernas till KFU framförda synpunkter på personalinflytandefrågor (25.4 och bilagor) är målet för de anställdas företrädare att bredda inflytandet både genom avtal och genom att de anställda får representation i myndigheterna bl. a. genom att nya beslutsorgan

Personalinflytande pá utbildning och elevurval 339

inrättas. De av DEFF påbörjade försöken med en fördjupad förvalt- -- inom försvaret ningsdemokrati även omfattande myndigheter ger klart belägg för att man kommer att pröva nya vägar för att stärka personalinflyta.ndet och att detta bl. a. kommer att beröra utbildningsområdet. Situationen är sålunda väsentligt annorlunda än då KFU började sitt arbete. Ändock har KFU inte ansett sig böra avstå från att i detta betänkande framlägga vissa överväganden med direkt inriktning på personalinflytandet över förvaltningsutbildningen inom försvaret, även om det kan antas att en del av de synpunkter som KFU frarnlägger redan i andra sammanhang är framförda och i vissa fall nu också föremål för både överväganden och förhandlingar om avtal.

25.8.1 Inflytandet över utbildningens utformning m. m. Av allt att döma kan man räkna med att de anställdas huvudorganisationer kommer att ställa krav på ett reellt personalinflytande vid erforderlig inventering av utbildningsbehov liksom i fråga om utbildningspla.neringen samt självfallet utbildningens innehåll. Som framgått av KFU genomförda enkäter och intervjuer känner personalen i hög grad ett stort utbildningsbehov. Olika myndigheter bekräftar detta. Någon välutvecklad behovsinventering av personalutbildningen och i samband därmed utbildningsplanering förekommer mera sällan vid försvarets olika myndigheter, något som i första hand är till nackdel för den civila personalen. KFU anser att en välutvecklad behovsinventering och utbildningsplanering ger en positiv effekt på utbildningen. Om denna effekt skall utvecklas och förbättras bör personalen ges ett i förhållande till nuläget ökat direkt medinflytande vid samtliga myndigheters genomförande av nämnda inventering och planering. I kap. ll har KFU nämnt att stor betydelse för utformningen av utbildningen i stort är den uppfattning om utbildningen som tidigare elever har efter några års praktiserande i yrket. Dessa f. d. elever kan ge information av vikt för utformningen av nya kurser såsom inlärningsteknik, kursstoff, den tidsmässiga dispositionen o. d. De elevenkäter KFU genomfört kan sägas vara en typ av fördröjd kursutvärdering som för framtiden borde på något sätt utformas i ett fortlöpande system till nytta för utbildningens uppläggning både i stort och i detaljerna. Naturligtvis kan utvärderingen också kanaliseras fram genom berörda fackliga organisationer. Även om avtal träffas i utbildningsfrågor av mera principiell natur bör dock möjligheter finnas för de anställda att direkt eller via sina organisationer föra fram förslag och detaljsynpunkter på kursutfommingen. (Se även kap. 29). Ett visst - ibland i.nte ringa - inflytande från elevsidan kan ske under pågående kurs med positiva effekter på utbildningsresultat. Som exempel på områden som på detta sätt bör kunna påverkas av eleverna, direkt vid öppna diskussioner, eller kanske mera lämpligt, indirekt via

340 Utbildningens integrering och lokalisering SOU 1974:5 1

utvalda representanter som för resonemang med kursledningen, kan a.nföras studiebesök, hjälpmedel, avvägningen mellan teori och tillämpningsövningar, detaljplanering av lektionstider m. m.

25.8.2 Personalinflytandet på elevurvalet

Såsom framgått av tidigare avsnitt innebär försöken med fördjupad förvaltningsdemokrati i enlighet med DEFF-modellen att personalinflytandet över urvalet av elever till olika utbild.ningskurser avsevärt förstärks bl. a. genom att besluten i dessa frågor är avsedda att fattas av organ, i vilka personalrepresentanter ingår. Det finns dock anledning att skilja mellan urval till kurser, som är kompetensgivande, och urval till övrig utbildning. I det förra fallet är urvalet av största betydelse för den enskildes framtida tjänstgöring och befordran, varför de organ som skall verkställa urvalet får en synnerligen grannlaga uppgift. Om elevunderlaget till en kompetensgivande kurs finns över hela landet - t. ex. blivande elever spritt i en kompaniadjutantkurs eller i en intendentkurs - måste för urval av systemet eleverna vara väl genomtänkt och präglat av strävan till största objektivitet. I det fall kårbunden militär personal utgör en målgrupp för viss utbildning torde vederbörande kårledning komma att avgöra elevurvalet. KFU utgår emellertid från att kårstab i framtiden kommer att ha en allsidig personalrepresentation med möjlighet till inflytande på elevurvalet. Det stora utbildningsbehovet för civil personal leder till att de av KFU kurserna - trots - kan behöva inriktas föreslagna utökningen på elever från bara en eller ett par myndigheter eller också på t. ex. elever inom ett enda milo. Hur elevplatserna till en kurs fördelas myndighetsvis eller enskilt kan vara av stor betydelse. KFU utgår från att myndigheter och pers0nal0rganisatio.ner träffar de avtal som är erforderliga på detta område. Den av DEFF påbörjade försöksverksamheten vid FMV bör kunna ge erfarenheter för den slutliga utformningen. Inte minst viktigt är i detta sammanhang planeringen av den enskilde anställdes utveckling genom bl. a. utbildning av olika slag. Även torde kunna förutsättas att möjlighet skall finnas att anföra besvär över beslut som rör urval av deltagare till en kurs. Om någon begränsning i denna besvärsrätt skulle ske, t. ex. genom att den endast skulle gälla beslut om deltagande i sådan utbildningskurs som ger kompetens för befordran, utgår KFU från att en dylik begränsning måste avse allt elevurval till personalutbildning inom den verksamstatliga heten. I vissa fall måste förvaltningsskolan få möjlighet att företa ett slutligt urval bland anmälda elever för att deltagarsammansättningen i en kurs skall bli sådan att ett gott utbildningsresultat kan uppnås. I skolledningen bör ingå representanter från berörda löntagarorganisationer varigenom detta slutliga elevurval kan ske under vederbörligt personalinflytande. (Se vidare kap. 26).

Personalinflytande pâ utbildning och elevurval 341

25.9 Åtgärder för elevvård

25.9.1 Allmän bakgrund Eftersom förvaltningsutbildningen inom försvaret är en vuxenutbildning för redan anställda måste en speciell aspekt läggas på dessa elevers behov av särskild personalvård under utbildningstiden. Som KFU framhållit i kap. 1l (11.4) blir en studiesituation som innebär längre eller kortare tids bortovaro från hem och familj annorlunda än vid personalutbildning på eller intill arbetsplatsen och bostadsorten. Hänsyn härtill måste därför tas vid planeringen för inrättandet av en för försvaret gemensam förvaltningsskola i Östersund. Bostadsfrågan för eleverna är därför av stor vikt liksom tillgång på studierum m. m. I begränsad utsträckning kan det bli fråga om behov av familjebostäder för upp till två år. Visserligen har försvaret skaffat sig långtgående erfarenheter av utbildningsverksamhet med vuxenelever som har mångårig tjänstgöring och som utbildas - här kan särskilt på annan ort än sin stationeringsort nämnas förvaltningsskolorna IntS och TygS - men KFU har dock ansett frågorna om elevvården vara av den vikt att de bör behandlas särskilt i ett betänkande vari förslag väcks om inrättande av en förvaltningsskola i Östersund. Inte minst betydelsefullt är att beakta att övervägande delen av kommande kursdeltagare i skolan är civila tjänstemän (även kvinnliga).

25.9.2 KFU studier

I KFU enkäter till tidigare deltagare i kurser med förvaltningsinnehåll liksom vid företagna intervjuer i anslutning till olika studiebesök har. berörts frågor av studiesocial karaktär. De uppfattningar och synpunkter som därvid framkommit fördelar sig på två områden. Det ena avser en framtida förvaltningsskolas i Östersund lokaliteter m. rn., det andra de enskilda kursdeltagarnas behov av olika slag under sin studietid vid denna skola. I fråga om själva skolan och dess utrustning utgår KFU från att den skall byggas efter moderna principer och förses med tidsenlig skolutrustning. Sålunda bör det finnas tillgång till studie- och grupparbetsrum, filmsal, simultananläggning, intern tv o. d. Det anses också nödvändigt med referensbibliotek. Till dessa spörsmål återkommer KFU ikap. 26. När det gäller de mera direkt personliga krav som kan ställas av en kursdeltagare vid skolan kan noteras vissa variationer beroende på om kan kort tid - två till tre en utbildning genomföras på relativt veckor - i eller om utbildningen sträcker sig över en längre period vissa fall upp till nära två år. Gemensamt är dock intresset för bostadsfrågans ordnande, för tillgång till fritidsrum (mässar) inom eller intill och för - med bastu - skall skolbyggnaden att motionsutrymmen finnas att tillgå. I de kontakter KFU haft med Östersunds kommun har bl. a. bostads-

342 Utbildningens integrering och lokalisering

frågan tagits upp till överväganden. Utöver en viss tillgång på möblerade rum kunde företrädarna för kommunen redovisa planer på utbyggnad av bostadsområden och kommunen hade dessutom erfarenhet av att ställa bostäder till förfogande för elever och lärare vid Socialhögskolan och andra skolor. Man var även villig att i sina planer beakta uppkommande behov av ett begränsat antal familjebostäder för deltagare i långa kurser som vill ta med sig sin familj. I fråga om möjligheten att bereda tidsbegränsad anställning för sådan elevs familjemedlem, främst hustru, bedömdes dessa som små i Östersund, särskilt önskemål om kontorsarbete 0. d. Emellertid får man hålla i minnet att detta problem aktualiseras först när förvaltningsskolan står färdig att tas i bruk i slutet på 1970-talet och då kan naturligtvis situationen vara en annan. Vid elevenkäterna har också framkommit önskemål om inrättande av ett särskilt organ för bostadsförmedling. En inte obetydlig tillgrupp frågade synes vara skeptiska till ett bostadstvång genom att arbetsgivaren ställer bostad till förfogande och därvid inte utanordnar något nattraktamente.

25.9.3 KFU överväganden i bostadsfrågan m. m. Vilken form för bostadsförsörjning som skall användas har KFU ansett sig inte böra ta ställning till. Om Östersunds kommun kan ge garantier för att elevbostäder för såväl längre som kortare kurser skall finnas tillgängliga och att de är av god standard utgår KFU från att erforderliga avtal träffas redovisar i bilaga 26:2 en skiss till

härom._KFU

vad i korthet elevhotell och familjebostäder bör erbjuda samt beräknat antal erforderliga bostadstyper. För de elever, som önskar att skolan skall ge anvisning på rum, bör ett särskilt serviceorgan finnas inrättat. Detta organ bör även kunna lämna visst biträde åt elever som själva önskar ordna sin bostadsfråga. Givetvis bör ett sådant serviceorgan ha kontakt med motsvarande organ hos Östersunds kommun. Eleverna bör i samband med att kallelse till kurs utsänds få information om vad denna form av service kan erbjuda. V I fråga om behovet av fritidsanordningar och motionsutrymmen vill KFU framhålla att det bör vara angeläget att en försvarets förvaltningsskolas elever, främst de militära men också de civila, ges möjlighet till motion och sport av olika slag. Det finns visserligen goda förutsättningar härför i Östersundsområdet utan att någon åtgärd behöver vidtas av denna skola men därutöver torde dock för inomhusmotion behöva finnas utrymmen för t. ex. bordtennis o. d. samt motions- och testapparater. KFU förutsätter att gymnastik och inomhusidrott skall kunna utövas i lokaler som disponeras gemensamt med ATS och att även bastu m. m. skall finnas att tillgå. I detta sammanhang bör erinras om att en del av de blivande kursdeltagarna i förvaltningsskolan är kvinnliga varför ovanberörda lokaler måste byggas med beaktande av detta. (Se Vidare härom i kap. 26 med bilaga 26:1.)

och elevurval 343

Personalinflytande pa utbildning

25.9.4 Personalvårdsâtgärder i övrigt När eleverna kommer för att delta i en kurs behöver de information och introduktion i sedvanlig ordning om skolans lokaliteter m. m. I samband härmed bör allmän orientering ges om Östersund och vad denna kommun har att erbjuda. Det kan förutsättas att Östersunds kommunalförvaltning därvid ställer informationsmaterial till förfogande. Eftersom från olika delar av landet tillhör olika kursdeltagarna och i vissa fall kommer att under längre tid vara personalkategorier borta från sin familj och sin vanliga miljö torde det enligt KFU mening vara av behovet påkallat med en inte oväsentlig satsning på såväl kontaktverksamhet mellan elever och lärare i olika kurser (konferenser, elevråd o. d.) som personalsocial verksamföretagsnämndsverksamhet, het. Inom den sistnämnda verksamheten torde finnas viktiga arbetsuppför en personalvårdskonsulent för att bistå med råd och anvisgifter ningar till de kursdeltagare som får problem av olika slag. Sedan hösten 1973 bedriver Statens Personalnämnd SPN på försök en hälsocentral i Östersund. Denna verksamhet, som enligt inhämtad uppgift är avsedd att fortvara i Östersund, till dels att meddela den hälsovård som syftar hittills anvisningsläkare utövat för de statsanställda, dels att bedriva verksamhet. KFU förutsätter att nämnda

personalvårdskonsulterande

verksamhet skall vara helt utbyggd, när förvaltningsskolan står färdig att börja sin undervisning där och att det finns resurser så att skolans elever och anställda kan använda sig av hälsocentralens tjänster.

och m. m. 345

Förvaltningsutbildningens organisation personalbehov

till inrättande av försvarets

Förslag

och konsekven-

förvaltningshögskola

serna härav

Förvaltningsutbildningens organisation

och m. m.

personalbehov

redovisningen framgår att förvalt- Av den i kap. 23 (23.2) lämnade såväl lokalt/regionalt som ningsutbildningen förutsätts skola genomföras omfatta ca 100 000-160 000 resp. centralt och härvid i genomsnitt

68 000 elevdagar/år. utbildningens organisation och personalbehov Den lokala/regionala med konsekvenserna av m. m. kommer att beröras i kap. 27 i samband samordning och KFU förslag. Dock kommer vissa aspekter på central

medverkan att redovisas i detta kapitel. organisation och personalbehov Den centrala förvaltningsutbildningens medan konsekvenserna för m. m. redovisas däremot i detta kapitel

annan utbildning framgår av kap. 27.

26.1 Motiv inrättande av en för försvaret gemensam förvaltningsför

skola samt en sådan skolas ställning

26.l.1 Motiv för inrättande

inom försvaret har såsom framgår Hittillsvarande förvaltningsutbildning - IntS och av kap. 3 bedrivits genom två fasta skolorganisationer - utanför försvaret och av olika TygS vid utbildningsanstalter såsom intern utbildning, lokaliserad till resp. myndighet myndigheter har förekommit koreller på annat håll som kursinternat. Därjämte skolorna har främst den för Till de fasta

respondensundervisning.

varit koncentrerad, militär personal avsedda förvaltningsutbildningen har också i viss utsträckning men inom dessa skolors organisation för civilmilitär och civil personal avsedd utbildning. anordnats frågan om förvaltningsutbildningens I kap. 12 har KFU tagit upp ett av ÖB-utredningen år 1969 framorganisation och därvid åberopat all central förvaltningsutbildning borde alternativ enligt vilket lagt i en för gemensam förvaltningsskolas regi. genomföras krigsmakten från remissinstanser vilka för- Under hänvisning till såväl uttalanden för all förvaltningsutbildning ordat en gemensam förvaltningsskola i anslutning till organiserandet av som uttalanden av statsmakterna

346 Inrättande av försvarets förvaltningshögskola (FFHS)

försvarets intendentkår samt med beaktande av de i Kungl. Majzts proposition nr 128 år 1973 framlagda principerna för en framtida enhetlig befälsordni.ng inom det militära försvaret som riksdagen godtagit har KFU för sin del förordat (se 12.8) att den centralt anordnade förvaltningsutbildningen genomförs av en för försvaret gemensam förvaltningsskola. Genom de sammanställningar m. m. som KFU redovisat i kap. 23 över den av utredningen föreslagna utbildningens omfattning och samordning klarläggs ytterligare behovet av att i en central utbildningsanstalt planera och samordna den personalutbildning som bör bedrivas inom försvaret - även regionalt och lokalt samt genomföra den del av utbildningen som bör ske centralt. Härvid må särskilt framhållas att hittillsvarande system med ett stort antal tillfälliga lärarkrafter och specialföreläsare av administrativa, pedagogiska och andra skäl anses mindre lä-mpligt vilket också framförts i kritik från elever tidigare (se kap. 8). Inrättandet av en för försvaret gemensam förvaltningsskola möjliggör en övergång till användning av flera fasta lärare, utbildade för sin uppgift. Vidare torde kunna skapas bättre förutsättningar för att bl. a. integrera utbildningen i olika avseenden, vilket kan leda till en effektivisering av densamma. En samlad utbild.ningsverksamhet bör också på sikt kunna leda till en mera enhetlig förvaltningspraxis. Till detta kommer att vid inrättande av en central utbildningsanstalt skapas större möjligheter för en uppföljning av den fortgående utvecklingen på olika utbildningsområden varigenom försvarets förvaltningsutbildning kan tillgodogöras frukterna härav. Den utveckling som kan påverka utbildningens innehåll och utbildningsmetodiken är i första rummet intressant. Förändringar eller nyheter läromedels- och på hjälpmedelsområdet är också av stort intresse. En skola av detta slag möjliggör även - om erforderliga resurser ställs till dess förfogande en utläggning av centrala utredningsuppdrag som i vissa fall torde få karaktär av forskningsprojekt.

26.l.2 Förvaltningsskolans ställning

Enligt vad KFU har kunnat fi.nna medför de uppgifter som bör ankomma på en för försvaret gemensam att denna förvaltningsskola liksom andra läroanstalter med motsvarande - bör ha ställuppgifter ning som högskola. KFU får i detta sammanhang erinra om att sådana kvalificerade påbyggnader på den grundläggande som utbildningen, ligger efter en genomgången gymnasial inom det allmänna utbildning, skolväsendet betraktas som högskoleutbildningl. Detta även om gäller en del av lärostoffet i aktuell utbildning erbjuds också inom motsvara.nde gymnasiala utbildningar. är Benämningen högskoleutbildning sålunda inte alltid ett uttryck för ämnesstudiernas utan för omfattning

1 I proposition 1972:84 angående gymnasieskolans kompetensvärde betecknas med begreppet högskola all i offentlig regi bedriven utbildning - oavsett vid vilken läroanstalt den ges - som bygger på högre skolunderbyggnad än grundskola.

och m. m. 347

Förvaltningsutbildningens organisation personalbehov

inom vilken studierna bedrivs. Vidare kan till den del av skolsystemet vara knuten kursverksamhet som inte i och för sig är en högskola t.ex. kursverksamheten vid Stockholms univerhögskoleutbildning (jfr

sitet). KFU benämner därför fortsättningsvis ifrågavarande skola försvarets

förvaltningshögskola (FFHS). I enlighet med direktiven förutsätts ocksâ att skolan skall vara förlagd

till Östersund.

26.2 Grundläggande huvudfunktioner inom skolan

Det är av stor vikt att FFHS får sådana resurser att den på skolan kan genomföras effektivt. Som ankommande utbildningsverksamheten härför gäller att FFHS får möjligheter en grundläggande förutsättning och samordna verksamheten med hänsynstagande till föreatt planera behov av utbildning inom försvarets olika förvaltningsområden. liggande men ändock ge möjlighet till utbild- Planeringen måste göras långsiktig föranledda av relativt snabbt uppkommande behov och ningsinsatser En annan förutsättning är att utformningen av krav på förändringar. utbildningen kan grundas såväl pâ skolans med åren vunna erfarenhet som sker inom liknande som dess möjligheter att följa den utveckling utanför försvaret liksom den utveckling som utbildningsverksamhet sker inom och läromedelsproduktion m. m. Självutbildningsmetodik av den utveckling, som FFHS kan fallet mâste i fråga om studierna ett nära samarbete ske med PUN såsom ha nytta av i sin verksamhet, centralt för statlig personalutbildning, SPN, Stkt, m. fl. organ bör vidare nämnas att tillgång på en tillräckligt stor Inledningsvis till skolan, en tredje förutsättning för att lärarstab, fast knuten utgör FFHS skall kunna genomföra de föreslagna utbildningsinsatserna.

26.2.l Ledningsfunktionen

främst till den omfattande utbildningsverksamhet som Med hänsyn föreslår skall bedrivas av FFHS, dels direkt genom centrala kurser KFU i Östersund och på andra platser inom landet, dels indirekt genom medverkan i regionala och lokala kurser, bör ledningen för högskolan bli så representativ som möjligt. Dessutom förutsätts ju kursdeltagarna komma från alla och personalkategorier samt från personalgrupper alla delar av den förvaltningsverksamhet som bedrivs av myndigheter

under fjärde huvudtiteln. Vidare bör den fördjupade förvaltningsdemokrati som på senare år bl. a. ta sig uttryck i personalrepresentation i håller på att utvecklas skolans värdefulla förslag och synpunkter från ledning, varigenom kan föras vidare i arbetet med att fortlöpande utveckla personalsidan till för både de anställda och försvarets förvaltningsutbildning gagn staten som arbetsgivare.

348 Inrättande av försvarets förvaltningshögskola (FFHS)

26.2.2 Utvecklingsfunktionen

impulser från myndigheter m. fl. inom och utom försvaret Den kartläggning av utbildningsbehov och den av dessa som analys KFU företagit har som för de framlagts grundval i kap. 13-22 redovisade kursplanerna. Tillsammans med delmålen kan de sägas utgöra en första preliminär kurskatalog för skolan. Denna katalog kan således inte betraktas som en definitiv utan kurssammanställning måste fortlöpande förnyas och ändras såväl till form som innehåll. Pågående förändringar av försvarets organisation, rationaliseringsinsatser 0. dyl. ger också anledning anta att av revideringar kursplaner successivt behöver vidtas liksom att ny vissa delar av inriktning på utbildningen kan Visa sig vara nödvändig att genomföra. till Förslag sådana omläggningar ka.n förväntas komma från de myndigheter som anlitar skolan för sin personalutbildning. Utöver från det hållet framlagda utbildningsönskemål kan man räkna med att PUN, som har att främja av samordningen statlig personalutbildning och att verka för att bedrivs utbildningen på ett ändamålsenligt sätt, bistår med synpunkter på skolans och utbildningsprogram dess inriktning m. m. Intresse torde även kunna påräknas beträffande vissa delar av skolans utbildningsverksa-mhet hos andra statliga myndigheter med uppgifter på perso.nalutbildningsområdet. har Självfallet skolan all anledning att samarbeta med t. ex. Stkt såsom huvudorgan för statlig utbildning i rationaliseringsverksamhet och med SPN ADB, som huvudansvarig för den personaladministrativa planeringen samt med RRV som huvudansvarig för den ekonomiska inom redovisningen statsförvaltningen. Vidare bör här nämnas att motsvarande bland försvarets organ myndigheter t. ex. FCF och FRI kan behöva biträda förvaltningshögskolan vid utformningen av läroplaner med den i synpunkter på utbildning ekonomisk redovisning m. m. samt i rationaliseringsverksamhet som myndigheterna i fråga har det direkta ansvaret för inom försvarets förvaltningsorganisation. Slutligen kan man räkna med att särskilda önskemål om utbildning m. m. också framläggs av personalens fackliga organisationer.

Utbildningsmetodik och forskning

Utvecklingsfunktionen inom skolan bör företa den analys och utvärdering av de utbildningsbehov som och ta de initiativ som föreligger befinns vara erforderliga mot bakgrund av i.nhämtade informationer m. m. om sådant som är relevant för och utbildningen dess förnyelse. I detta syfte bör en uppföljning ske av den utbildningsmetodiska utvecklingen och forskningen för att föra kunskaperna härom vidare till ämnesföreträdarna vid skolan. Här kan pekas på sådana informationskällor inom försvaret som MPI, FBrevS och utbildförsvarsgrenarnas ningsmetoddetaljer. Utanför försvaret finns pedagogiska institutioner vid universitet och vissa lärarhögskolor, centrum i Stockpedagogiskt holm m. fl. I fråga om forskningen kan fås t. ex. orientering genom UKÄ, SÖ och PUN.

och m. m. 349

Förvaltningsutbildningens organisation personalbehov

Läromedels- och hjälpmedelsutveckling Produktionen av läromedel och hjälpmedel karaktäriseras av en ständig olika moderna tekniker tas till vara. utveckling där på hjälpmedelssida.n Det måste därför vara av stor betydelse för FFHS att kunna följa vad som sker inom dessa delar av utbildningsväsendet så att upp kan tas till vara för effektivare utbildning och dubbelarbete nyheter skall förekomma när köp utifrån kan inte genom egen produktion från På planerings- och ställa sig fördelaktigare utbildningssynpunkt. ankommer det sedan att ta ställning till genomförandefunktionerna om eller är gynnsammast med frågan anskaffning egen produktion hänsyn till föreliggande behov.

Fortbildning av lärare av lärarna kan konstateras vid de studier och Behov av fortbildning av utvecklingen områden som det ankomden uppföljning på olika inom I det sammanmer på skolan att fullgöra utvecklingsfunktionen. måste formerna för denna lärarfortbildning vara hanget naturligtvis föremål för fortlöpande översyn.

Påverkan på läroplansutformning till eller större och mindre ändringar i till- Uppslag kompletteringar erhålls som en konsekvens av uppföljningen av lämpade läroplaner utvecklingen inom olika delar av undervisningsväsendet, förändringar inom försvarets m. m., kontakter mellan företrädare för organisation vilkas får sin utbildning genom FFHS försorg de myndigheter personal fortbildning som närmare behandlats i samt det system för lärarnas pâverkansfaktorer är de synpunkter som framförs kap. 24. Ytterligare av kursdeltagarna före eller under pågående kurs eller såsom en fördröjd efter en tids praktisk erfarenhet av det arbete för vilket utvärdering Även kan en viss utbildningskurs genomgåtts. personalorganisationerna Såsom framväntas framlägga synpunkter på låroplansutformningen. hållits i kap. ll bör insamling av information från tidigare (1l.3.3) kursdeltagare om utbildningens uppläggning m. m. ge väsentliga synpå utbildningen och skapa garantier för att utbildningsstoffet punkter står i rätt förhållande till den verksamhet kursdeltagarna efter erhållen skall som föreligger vid en utbildning ägna sig åt. De svårigheter utvärdering av utbildning i efterhand är sådana att problemet kring av ett utvärderingssystem lämpligen bör närmare penetuppbyggandet reras inom ramen för den försöksverksamhet, varom KFU framlägger

förslag i kap. 29.

Studier De studier som behöver på förvaltningsområdet bör vara genomföras inriktade på att tillgodose försvarets förvaltningsutbildxiing med nytt stoff. På det militära området kan behöva genomföras jämförande internationella studier liksom studier över försvarsgrensgränserna och över De senare studierna innebär samordningsstudier milogränserna.

350 Inrättande av försvarets

förvaltningshögskola (FFHS)

uppföljning av den förvaltningsutbildningsverksamhet som förekommer inom milon i syfte att ensa praxis och rutiner. Erfarenheter under KFÖ kan ge impulser beträffande förvaltningsverksamhet inom krigsorganisationen på olika .nivåer. Det finns ett studiebehov att följa förvaltningsutvecklingen även inom den privata sektorn. Sålunda kan studier behöva genomföras rörande den kontorstekniska utvecklingen i den mån inte PUN på detta område kan ge erforderliga informationer.

U tredningsuppdrag

Som en följd av att FFHS kan förmodas komma att få en vid överblick över försvarets förvaltningsområde har skolan i vissa hänseenden förutsättningar att efter uppdrag genomföra specialstudier. Detta innebär att skolan bör kunna svara för ledning och planering av utredningsuppdrag inom förvaltningsområdet, men att arbetsinsatsen i genomförandet som regel torde fordra resurstillskott för varje särskilt uppdrag. Vid behov bör konsulter kunna tas i anspråk för speciella uppgifter eller utredningar. Såsom utredning i detta sammanhang betraktas inte s. k. elevarbeten annat än i undantagsfall (lärare + elever i grupp).

Organisationsutveckling

Den organisatoriska utvecklingen inom olika bör förvaltningsområden följas upp ämnesvis genom direktkontakt med resp. myndigheter. Vad som händer inom den civila i detta statsförvaltningen hänseende kan förutsättas bli observerat av t. ex. PUN. Förändringar i vidareutbildnings- och fortbildningsbehov kan förväntas bli en följd av större omorganisationer.

26.2.3 Planeri.ngs- och genomförandefunktionerna

Kursplanering Vid den kursplanering på lång och kort sikt som måste ske vid FFHS bildar de anmälda utbildningsbehoven ett underlag. Dock torde - i varje fall i den slutliga planeringen - som regel en prioritering mellan olika

utbildningsbehov vara nödvändig, främst av på grund begränsade ekonomiska resurser. Vid FFHS kommer att i första hand bedrivas utbildning som i kap. 13-22 redovisas som

grundläggande befattningsutbildning och

vidareutbildning. I en t. ex. treårig rullande utbildningsplan bör dessa kurser ingå i förvaltningshögskolans kurskatalog och utgöra grundval för planeringen. Vid överväganden om utbildningsverksamhetens innehåll och utformning samt om möjligheterna till av denna för integrering samtliga personalkategorier intar självfallet de kompetensgivande kurserna en särställning i planeringen. Denna art av utbildning tillhör såväl den lång- som kortsiktiga kursplaneringen. Såsom framhållits i kap. 23 (23.2) föreslår KFU att huvuddelen av fortbildningsverksamheten förläggs till andra än FFHS. myndigheter

och personalbehov m. m. 351 Förvaltningsutbildningens amanisation

Till denna beräknas dock kunna förläggas en inte oväsentlig fortbildning vartill hänsyn måste tas i den långsiktiga planeringen, även om detaljpla.neringen givetvis tillhör det mera kortsiktiga perspektivet. Tillfälligt uppkommande utbildningsbehov såsom utbildning till följd av omorganisation eller fortbildning som snabbt behöver sättas in på grund av oförutsedda händelser tillhör naturligtvis också planeringen på mera kort sikt. FFHS kommer att ha ett uppenbart behov av en fortlöpande ko.ntakt med de särskilda enheter eller befattningshavare som inom de olika bär det närmaste ansvaret för personalutbildningen så myndigheterna att den utbildning som myndigheterna framställt önskemål om kan bli utformad och genomförd på bästa sätt. Ett samrådsförfarande av dylikt slag bör vara ett reguljärt inslag i planeringsarbetet. Kursplaneringen påverkas givetvis av tillgång på lärare, materiel och hjälpmedel. Vid en ökning av centralt bedriven förvaltni.ngsutbildning måste antalet fasta lärarkrafter också öka. Detta kan ge möjlighet till ett fastare över kursplaneringen. Hittillsvarande utbildning vid grepp lntS och TygS har såsom tidigare redovisats byggt på en tillgång på många tillfälliga lärarkrafter och föreläsare, vilket krävt en betydande administrativ insats vid kursplanering m. m. Såsom framgått av KFU studier (kap. 8) är en av grundförutsättför en modern utbildning att god tillgång finns på moderna ningarna läro- och hjälpmedel jämte materiel i övrigt. I detta sammanhang kan erinras om att till kursplaneringen också hör sådant som stabs- och fältövningar samt studiebesök.

Medverkan i regional/lokal utbildning Såsom KFU tidigare framhållit bör FFHS även på olika sätt - t. ex. genom utbildning av lokala lärare - kunna medverka i regionalt/lokalt bedriven utbildning. Det är då väsentligt att önskemål härom kommer FFHS tillhanda i så god tid att dessa kan vägas in tillsammans med de krav som skolans egen utbildning beräknas ställa på främst lärar- och läromedelsresurser.

De centrala kursernas lokalisering Tillkomsten av en för försvaret gemensam förvaltningshögskola i Östersund innebär inte att det blir möjligt att dit lokalisera ens större delen av utbildningen. Av bl. a. inledningen till detta kapitel framgår sålunda att en betydande del av förvaltningsutbildningen beräknas genomföras i regional/lokal instans, t. ex. introduktionsutbildningen, viss grundläggande befattningsutbildning samt framförallt huvuddelen av fortbildningen. Där en stark lokal anknytning fin.ns och/eller utbildningen tidsmässigt att den centralt - dvs. är begränsad kan det inte heller vara motiverat i FFHS - bedrivna utbildningen i alla fall förläggs till skolans regi lokaler i Östersund. De ekonomiska aspekterna såsom resekostnader 0. d. måste sålunda särskilt beaktas vid FFHS kursplanering. Det bör dock betonas att kursplacering på annan ort än Östersund kräver känne-

352 Inrättande av försvarets

förvaltningshögskola (FFHS)

dom om vilka resurser som finns tillgängliga på ifrågakommande platser. FFI-IS behöver därför en så fullständig överblick som möjligt av utbildningsresurserna utanför Östersund. En särskild är om fråga planeringen av utbildning på andra platser bör bygga på att vissa myndigheter permanent utses att svara för de lokala arrangemangen. Om så sker underlättas planeringsarbetet centralt men samtidigt måste man räkna med att en viss belastning uppstår hos den i utbildningen medverkande myndigheten. Om däremot verksamheten flyttas mellan olika myndigheter, kan detta öka planeringsarbetet centralt men i stället uppkommer kanske lokalt vissa positiva effekter. Det är möjligt att både utse några permanenta organ för sådan utbildning och dessutom tillfälligt ordna sådan på från tid till annan olika platser eller hos olika myndigheter. Till mera permanenta kursorter för denna centralt anordnade utbildning bör utses platser inom milona som med hänsyn till bl. a. kommunikationer och tillgång på utbildningsanordningar och lärare är särskilt lämpade. Slutligen bör vid en planering av FFHS kurser utanför Östersund beaktas att olika förband har sina dvs. de värnpliktsfria uppehåll, perioder då en utbildningsverksamhet av här ifrågakommande slag kan lämpligast inplaceras under olika tider på året.

F ormerna för elevurval Tillgång på elevdata och tekniken för elevurvalet påverkar planeringen av skolans verksamhet. Det är av vikt att elevdata så tidigt som möjligt ställs till skolans förfogande så att kursuppläggningen kan ta hänsyn till sammansättning m. m. av det kommande elevbeståndet vid resp. kurser. Ifråga om tekniken vid uttagning av elever finns det anledning att pröva olika tillvägagångssätt för olika kurser. En speciell karaktär får t. ex. elevurvalet till kompetensgivande kurser för kårbunden personal som efter genomförd utbildning ingår i en personalkår. Elevurvalet till kurser i vilka elever ingår från en enda myndighet kan tänkas bli annat än när elever från olika myndigheter skall uttas till samma kurs. KFU har den uppfattningen att en central urvalsnämnd skall finnas vid skolan. Den nämnden skall föreslagna ha personalrepresentalion (se vidare 26.6.2). Formema för det slutliga elevurvalet och andra spörsmål förknippade med en dylik urvalsnämnds verksamhet behöver närmare undersökas och KFU återkommer till detta i kap. 29. När det gäller frågor kring personalinflytande i stort på elevurval och utbildning hänvisas till kap. 25, där dessa särskilt behandlas. Såväl urval vid en central nämnd som det elevurval som på lokal, regional och central nivå måste äga rum genom medverkan av nämnder, bör kunna bli föremål för besvär till högre instans. Dessa omständigheter kan leda till en hel del merarbete vid planeringsarbetet inom skolan.

K ursgenom förande Genomförandet av den utbildning, som FFHS föreslås ha ansvar för och medverka i kräver naturligtvis såväl lärare som på hel- och deltid

Färvaltningsutbildningens organisation och personalbehov m. m. 353

föreläsare. I ett särskilt avsnitt (26.4) ger KFU sin bedömning av lärarbehovet m.m. för ett genomförande av den föreslagna förvaltningsutbildningen. Det stora antal elever som kommer att genomströmma förvaltningshögskola.n såväl i Östersund som på andra kursorter och den omfattande utbildning som dessutom beräknas komma att genomföras i regional/lokal instans under mer eller mindre direkt medverkan från skolans sida kräver tillgång på personal som speciellt är avdelad för sådana administrativa uppgifter som avser bl. a. service till kursledning och kursdeltagare.

26.2.4 Ekonomifunktioner och administrativa funktioner Budgetfrågor Utbildningsverksamhetens finansiering kan ske på olika sätt. Enligt hittillsvarande system har deltagare i IntS och TygS kurser inte belastat dessa skolor med andra kostnader än för lärare och undervisningsmaterial o. d. De myndigheter som sänt tjänstemän som deltagare i dessa skolors kurser har i regel svarat för löner samt rese- och traktamentskostnader. Enligt vad KFU inhämtat kommer bl.a. finansieringsformerna för den statliga personalutbildningen att utredas. Därvid kommer bl.a. att undersökas möjligheten att genom särskilda kursavgifter finansiera utbildningen. Utan att ta ställning till vilka finansieringsformer vid personalutbildning som är att föredra utgår dock KFU från att omfattningen av och formerna för den utbildning som personalen inom försvaret behöver erhålla för att kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina arbetsuppgifter inte skall vara avhängigt av finansieringssystemet. Inom ekonomifunktionens ram faller även sådana budgetfrâgor som regelmässigt förekommer vid en statlig institution och som därför i.nte behöver närmare behandlas här.

Administrativa frågor Förvaltningshögskolans administrativa verksamhet berör personaladministration, kamerala göromål samt övriga stödfunktioner. I detta sammanhang bör nämnas att KFU vid samråd med arméöverdirektören (Aöd), som haft att framlägga förslag till skolorganisation för ATS, överenskommit med denne i mars 1973 att ATS bör föreslås få ansvaret för de funktioner som de två skolorna kan bedriva gemensamt, t. ex. reception, budcentral, kassatjänst, personalservice, intendentfunktion, läromedelsproduktion, bibliotek samt bok- och läromedelsförråd. Vissa personalbesparingar skulle då kunna åstadkommas. Se även under 26.5.2. Stödfunktioner såsom telefonväxel, städning, värmecentral, körcentral och vakthållning förutsätts ombesörjas av en framtida garnisonsförvaltning.

354 Inrättande av försvarets förvaltningshögskola (FFHS)

26.3 Omfattning och lokalisering av FFHS kursverksamhet 26.3.1 Omfattning Av det föregående och kap. 23 (23.2 och 23.3) framgår att alla centrala kurser föreslås genomföras av FFHS. Den genomsnittliga omfattningen, uttryckt i kursveckor, framgår av tabell 26:1.

Tabell 26:1 Beräknad genomsnittlig omfattning av FFHS kursverksamhet

Fortbildning3 Summa 618 155 6 700 1 Med kursvecka avses l kurs (=klass) under 5 dagar. ?Tid för praktisk tjänstgöring, semester och juluppehåll ej inräknad (gäller endast vissa kurser). 3 Ca 1 500 kursdagar/år (jfr 23.2), dvs. ca 300 kursveckor/ år.

Enligt KFU mening kan på grund av helger, semester m. m. som regel högst 40 av årets veckor utnyttjas för kursverksamhet. Vid i tabell 26:1 angiven total omfattning av utbildningen vid FFHS kommer sålunda 17--18 kurser (700:40=l7,5) att pågå samtidigt under hela läsåret. Det beräknade genomsnittliga antalet kurser per år framgår av tabell 26:2.

Tabell 26:2 Beräknat genomsnittligt antal kurser per år vid FFHS

Anm. I avsaknad av underlag angående fortbildningens omfattning och periodicitet m. m. (jfr kap. 12 och 23) har KFU här antagit att fortbildningskurserna i genomsnitt omfattar 1 vecka.

263.2 Lokalisering I avsnitt 26.2.3 har KFU under rubriken De centrala kursernas lokalisering bl. a. framhållit att tillkomsten av FFHS inte nödvändiggör att alla centrala kurser förläggs till dess lokaler i Östersund. Sålunda kan många skäl tala för att vissa centrala kurser förläggs till andra orter (jfr även 23.2).

Förvaltningsutbildningens organisation och personalbehov m. m. 355

då hur många av det genomsnittliga antalet 700 kurs- Fråga uppstår veckor per år som bör kunna förläggas till Östersund. att så stor del av FFHS kursverksamhet som KFU anser principiellt bör förläggas till Östersund. Dock bör givetvis - såsom också möjligt - sådana kurser som är tidsmässigt framhållits i det föregående begränsade och/eller har stark lokal anknytning företrädesvis förläggas till andra lämpliga orter. Eftersom det bl. a. på grund av det starka inslaget av fortbildning, inte går att nu avgöra hur stor del av det totala kursutbudet som kan ha nämnda lokala anknytning, har KFU i sina beräkav lokalbehoven att skollokalema i ningar begränsat sig till att föreslå Östersund skall medge att minst så många kursveckor som motsvarar behovet för grundläggande befattningsutbildning, vidareutbildning samt för central av reservpersonal och Värnpliktig personal, dvs. i utbildning 400 kursveckor, kan genomföras varje år. Resterande 300 genomsnitt - behovet för fortbildning - måste kursveckor dvs. vad som motsvarar sålunda på andra platser. Östersundsskolan bör dock utforgenomföras framtida underlättas. mas på ett sådant sätt att en eventuell utbyggnad KFU vill också understryka att ovan angiven fördelning inte får tolkas så att inga fortbildningskurser förläggs till Östersund medan alla andra kurser dit. Tvärtom bör det ankomma på FFHS att förläggs den totala utbildningen så att utbildningsmässiga och ekonoplanera miska m. fl. krav blir tillgodosedda så att den totala kursverksamheten ger optimal effekt.

26.4 Behov av lärare finner KFU att utbildningen i största möjliga ut- Som tidigare anförts bör handhas av till FFHS fast knutna lärare (hel- eller sträckning och att insatserna av tillfälliga timarvoderade deltidstjänstgörande) lärarkrafter och föreläsare så långt möjligt bör inskränkas till begränsade avsnitt där skolan i sin fasta lärarkader inte rimligtvis kan förmodas disponera över erforderlig sakkunskap. Med föreläsare avses härvid vad som anges i Kbr 30/6 1967; TLA nr 51 § 4 (s. 162), nämligen ”den som tages i anspråk för att genom enstaka föreläsning(ar) meddela kvalificerad undervisning, antingen inom ämnesområde som icke finnes i den för vederbörande skola eller utbildningskurs fastställda upptaget eller visst specialavsnitt av ett på kursplanen upptaget lärokursplanen ämne, i vilket föreläsaren icke är hel- eller deltidstjänstgörande lärare vid samma skola eller utbildningskurs. De personaladministrativa ämnena kan i stor utsträckning anknytas till socialhögskolans i Östersund utbildning och basämnena sammanfaller till stora delar med socialhögskolans och i viss mån gymnasieskolans kurser. Behovet av lärarinsatser inom dessa ämnen torde kunna tillgodoses genom deltidslärare från dessa skolor. Genom dessa möjligheter till pedagogisk samverkan mellan försvarets förvaltningsutbildning samt gymnasieskola och högskola i Östersund räknar KFU med att behovet av tillfälliga lärarkrafter och föreläsare skall kunna minskas till att omfatta ca 10-20 procent av den totala

356 Inrättande av försvarets förvaltningshögskola (FFHS)

utbildningstiden och då företrädesvis inom de försvarsspecifika och förvaltningsadministrativa ämnena. Det totala antalet timmar de enligt av KFU föreslagna kurserna för grundläggande befattningsutbildning och beräknas till vidareutbildning ca 13 500 enligt tabell 26:3.

Tabell 26:3 Fördelning av antalet lektionstimmar per läsår på resp. ämnesområden vid centrala och regionala kurser avseende grundläggande befattningsutbildning och vidareutbildning

15 000

För utbildning av reservpersonal och värnpliktiga samt för central fortbildning tillkommer ca 500 resp. 10 500 timmar, varför det samman-

lagda timunderlaget för föreläsare och hel- eller deltidstjänstgörande lärare uppgår till 24 500. Av de l 500 timmarna regional utbildning kommer en del att genomföras under medverkan av FFHS, men omfattningen kan för närvarande inte bedömas.

26.4.1 Läsåret

Den obligatoriska skolan m. m.

Enligt skolstadgan omfattar läsåret för allmänna skolväsendet, grundskola och gymnasieskola, 40 veckor (280 dagar). Vid beräkning av det reella timuttaget reduceras från emellertid, enligt uppgift skolöverstyrelsen, skolstadgans bruttoläsår till ett faktiskt läsår av 30-37 veckor.

Universitet och högskolor har ett enligt universitetsstadgan läsår omfattande 270 dagar. ”Lärares fördelas dock tjänstgöring i regel inom en tid av 234 dagar eller vid teknisk fakultet 241 dagar (92 §).

FFHS

Den del av verksamhetsåret som undervisning bör bedrivas bedöms av KFU komma att omfatta högst 46 veckor och utgöra skolans brutlo- Iäsår. Av kalenderârets 52 veckor avsätts 6 för personalens semester. För den heltidstjänstgörande läraren innebär detta emellertid inte 46 veckors - tid erfordras bl. a. för undervisning lärarfortbildning. Eftersom antalet lärare som företräder ett ämne eller en ämnesgrupp kommer att vara litet, sannolikt 1 a 2 lärare per ämne är en sammanhållen lärarfortbildning endast möjlig beträffande sådant som är gemensamt för flera ämnen eller ämnesområden. Den ämnesanknutna fortbildningen av lärare vid skolan måste i stället enskilt eller för genomföras

och m. m. 357

Förvaltningsutbildningens organisation personalbehov

ett fåtal lärare. Den enskilde läraren måste då påtaga sig ansvaret för och utformning av fortbildningen. Detta är tidskrävande inriktning med centralt eller regionalt ledd fortbildning med stora måljämfört såsom t. ex. inom allmänna skolväsendet. KFU finner därför grupper, att minst två veckor för heltidstjänstgörande lärares per år bör avsättas fortbildning inom eget ämne eller fack. För deltidstjänstgörande lärare bör tid till fortbildning anslås i proportion till undervisningstiden. av redovisningen i 26.2 av skolans funktioner måste Såsom framgår också förutsättas lärarmedverkan i det utvecklingsarbete som är avsett att bedrivas vid skolan och som kan innebära revidering av utbildningsinnehåll, läromedelsplanering, omarbetning eller utarbetande av läromedel, metodutveckling etc. Genom och inriktning har skolan behov si.n speciella sammansättning av en vitt uppföljning av utveckling och förändringar inom förgrenad olika sektorer av förvaltningsverksamhet inom försvaret men även inom statlig och kommunal förvaltning i övrigt. I många hänseenden måste skolan även sörja för sin egen metodikoch läromedelsutveckling parallellt med att vara mottaglig för impulser och information från motsvarande verksamhet inom andra delar av försvaret och samhället utanför försvaret. KFU bedömer att sammanlagt minst fyra veckor per år bör anslås till lärares medverkan i utvecklingsarbetet vid heltidstjänstgörande FFHS. För lärare bör motsvarande tid avsättas i deltidstjänstgörande proportion till undervisningstiden. Bruttoläsåret omfattande 46 veckor bör alltså reduceras med minst sex veckor för fortbildning och utvecklingsarbete. Detta ger ett nettoläsår för heltidsanställd lärare omfattande 40 veckorl. Skulle krav ställas på längre nettoläsår än 40 veckor skulle detta medföra antingen minskning av utrymmet för fortbildning med åtföljande negativa effekt på utbildningen eller nedskärning av lärardeltavilket i sin tur skulle resultera i behov av gandet i utvecklingsarbetet inom utvecklingsfunktionen samtidigt som man ändå personalökning mellan undervisning och skulle gå miste om en del av direktsambandet utvecklingsarbete. Detta samband är så väsentligt att KFU i stället ifrågasätter om inte ytterligare tid bör anslås för denna lärarmedverkan. Vid beräkningen av det erforderliga antalet heltidstjänster för lärare enligt tabellerna 26.5-7 har redovisats tre alternativa nettoläsår med två veckors fortbildning och fyra, fem resp. sex veckor avsatta för deltagande i utvecklings-, Iäroplans- och läromedelsarbetet. Avsikten med dessa alternativ är att åskådliggöra hur läsårsveckornas antal inverkar på antalet tjänster. KFU förordar emellertid att man under den försöksverksamhet som föreslås i kap. 29 utgår från ett nettoläsår för heltidsanställda lärare omfattande 40 veckor.

1 innebär att om undervisning anges i veckotirnmar motsvarar en

Detta

veckotimme 40 undervisnings-/kurstimmar per läsår.

358 Inrättande av försvarets förvaltningshögskola (FFHS)

26.4.2 Lärares undervisningstid

För universitet och högskolor anges lärares undervisningstid i timmar per läsår (timmar per kalenderår) och för grundskola/gymnasieskola i veckotimmar. Undervisningstiden för vissa lärare vid universitet, högskola, social högskola och MHS framgår av tabellen nedan.

Tabell 26:4 Undervisningstid vid viss eftergymnasial utbildning

Tjänst Undervisningstid Jämförelsetal i veckotimmar

universitetslektor 396 underv.tim./läsâr 12 forskningsassistent 800 underv.tim./ läsår 24 universitetsadjunkt 693 underv.tim./ läsår 21 universitetslektor vid socialhögskola 396 underv.tim./läsår 12 lektor vid socialhögskola 425-475 underv.tim./läsår 12-14 universitetslektor vid MHS 396 underv.tim./ kalenderår -

För lärare vid grundskolans är undervisningstiden högstadium beroende på ämne - 24-33 veckotimmar vilket ger 720-1 110 timmar/läsår. Motsvarande timantal för gymnasieskolans lärare är 21-33 veckotimmar och omräknat till timmar/läsår ger detta 630-1221. Redovisningen i det föregående av veckotimtal och läsårstimmar visar stora variationer i undervisningsskyldighet för lärare vid universitet, högskola, gymnasieskola och grundskola. Även inom en skolform är dock avvikelserna avsevärda varför något underbyggt normvärde inte finns att få ur materialet från de skolformer som representerar utbildningsnivåer motsvarande dem som kommer att finnas inom förvaltningsutbildningen inom försvaret. Då frågorna kring bestämmelserna för heltidstjänstgörande lärares arbetstidsförhållanden vid den föreslagna skolan är av avtalsnatur kan från KFU sida endast presenteras överslagsberäkningar av lärarbehovet sett mot bakgrund av ett nettoläsår omfattande 38-40 veckor och där undervisni.ngsskyldigheten angivits med några hypotetiska genomsnittliga veckotimmar nämligen 21, 22 och 23. En stadieindelning av utbildningen med åtföljande differentiering av undervisningsskyldigheten blir den .naturliga konsekvensen av det behov att reglera lärarnas arbetsförhållanden som kommer att uppstå i och med försöksverksamheten med integrerad förvaltningsutbildning. Därvid finner KFU det sakna betydelse om undervisningsskyldigheten uttrycks i timmar/läsår eller veckotimmar. Däremot bör samma uttryckssätt användas för samtliga heltidstjänster oavsett nivån på utbildning. Dessutom bör läsårets omfattning fastställas.

amanisation och personalbehov m. m. 359

Förvaltningsutbildningens

26.4.3 Beräkning av antalet heltidstjänster KFU har i tabellerna 26:5-7 mot bakgrund av de för olika lärarkategorierna starkt varierande veckotimtalen ovan (12-33 veckotimmar) beräknat hur många heltidstjänster som krävs för 24 500 timmars förvaltningsutbildning (=7OO kursveckor å 35 lektionstimmar). om 10, 15 eller 20 % av undervisningen bestrids av tillfälliga lärarkrafter och föreläsare med en genomsnittlig undervisning per lärare av Zl, 22 resp. 23 timmar/vecka med 38, 39 eller 40 veckors nettoläsår. Tabellerna 26:5-7 förutsätter att kurserna utgörs av kontinuerlig undervisning vid FFHS. De tjänster som kommer att innehas av flera deltidstjänstgörande redovisas som enkla tjänster. Från kombinationsmöjligheten mellan olika ämnen och deras timtal bortses.

Tabell 26:5 Nettoläsår 38 veckor Vccko- 90 85 80 tim./%

21 27;4 26 2434 22 26a; 25 23;4 23 25 23 22;5

Tabell 26:6 Nettoläsår 39 veckor Tabell 26:7 Nettoläsår 40 veckor Vecko- 90 85 80 Vecko- 90 85 80 tim./ % tim./ %

u N 5% M u mx 5 un

22 25;5 24 23 22 25 24 2235 23 2434 23 22 23 24 22;5 2154

För att timtalsmässigt små ämnen skall kunna omfattasrav en heltidstjänst fordras att de kan kombineras med ett eller fler angränsande eller närbesläktade ämnen. Hur dessa ämneskombinatio.ner kan tänkas genomföras kan ämneslinjerna vid skolan ge en uppfattning om. Utbildningen föreslås nämligen organiserad på fyra linjer, vilka administrativt ingår i skolans utbild› ningsenhet (se vidare 26.6). Vilka ämnen som planeras ingå i de olika ämneslinjerna framgår av tabell 26:8. Av vad som ovan anförts angående kursernas kontinuitet och uppdelningen av heltidstjänst på deltidsbefattningar följer att de teoretiska värdena i tabellerna 26:5-7 - trots goda möjligheter till ämneskombinationer - bör räknas 10 % för att återspegla ett verkupp med minst

360 Inrättande av försvarets

färvaltningshägskola (FFHS)

Tabell 26:8 Ämneslinjer

l. 2.

Totalförsvar Allmän förvaltning Anskaffning Personaladministration Taktik Förråds- Materielförvaltning Personalledning verksamhet och personalsamverkan Stabstjänst Fastighetsförvalt- Materiel- och Utredningsning underhåll kommunikationsteknik Underhållstjänst Kameral verksam- Verkstadsdrift Ekonomiämnen het Mob- och krigs- Expeditionstjänst Förplägnad Rationalisering planläggning m. m. Befästningslära Materiel- och Rättskunskap materielvårdskunskap Fältarbetstjänst Byggteknik Basämnen i övrigt

ligt lärarbehov eller med 2-3 tjänster. Det lägsta antalet heltidstjänster som skulle erfordras för den föreslagna utbildningsvolymen erhålls enligt tabell 26:7 med 40 veckors nettoläsår, 80-procentig insats av hel- och deltidslärare och 23 veckotimmar 21%+2=23% tjänster. Det högsta antalet nås med 38 veckors nettoläsår fast 90-procentig lärarinsats och 21 veckotimmars tjänstgöring, nämligen 27%+3=301/2 tjänster. Av timfördelningen i de framlagda kursförslagen (kap. 13--22) fram-

går att ämnena fördelar sig med tyngdpunkten i teoretiska, yrkesinriktade ämnen och med en mindre andel ämnen av praktisk yrkesteknisk karaktär (t. ex. materielunderhåll, expeditionstjänst). Dessutom överväger de eftergymnasiala och gymnasiala ämnena.

Detta är anledningen till att KFU finner skäl att utgå från en genom-

snittlig undervisningstid för lärare av 21 veckotimmar per nettoläsår. Den tidigare nämnda strävan att uppnå en 90-procentig insats av heloch deltidstjänstgörande lärare kan i ett begynnelseskede visa sig svårt att förverkliga. KFU räknar därför med en 80-procentig lärarinsats under det första skedet av skolans verksamhet, men att skolans fasta lärarkader under de närmast 1-2 följande åren byggs ut för en 90-procentig insats. Detta innebär att skolan, med 40 veckors nettoläsår och 21 veckotimmar genomsnittlig fullt undervisningstid, utbyggd kommer att behöva 28% heltidstjänster för lärare. KFU har i 26.2.3 berört FFHS medverkan i lokal och regional utbildning och att denna medverkan kan komma att ställa krav på skolans lärare. Det är för närvarande svårt att bedöma omfattningen av denna medverkan och arten av denna samverkan, men KFU utgår från att detta innebär behov av ytterligare några lärartjänster. Under i kap. 29

och m. m. 361

Förvaltningsutbildningens organisation personalbehov

försöksverksamhet torde lämpligen detta lärarbehov närmare föreslagen undersökas. organisationsöversyner har KFU Bland annat på grund av pågående för att göra en precisering av inte kunnat få fram tillräckligt underlag befattningshavare, lämpade för lärarden förväntade tillgången på nivå. Ytterligare underlag kan emellertid uppgifter på lokal och regional komma fram vid ovannämnda försöksverksamhet.

26.5 Miljö, lokaler och utrustning m. m.

i FFHS kurser till väsentlig del på frivillighet. De Deltagandet bygger som söker sig till utbildningen torde påverkas av om de bl. a. uppfattar undervisningsmiljön som lovande för tillgodoseende av egna behov och KFU vill härvid hävda att utan ett aktivt intresse hos deltaönskemål. garna kan en satsning på utbildning lätt bli en felinvestering. benägenhet att För förvaltningsutbildningen ansvariga myndigheters skolans resurser kommer också att vara beroende av möjligutnyttja heterna att tillgodose ställda krav. Den yttre ramen i form av miljö, lokaler, möbler och annan inredning har härvid stor betydelse. Detta är en samt utrustning och hjälpmedel såväl av modernare undervisningsmetoder och -teknik som konsekvens ett allmänt krav på god standard. Skolans presumtiva kursdeltagare kommer att ställa samma krav på trevnad och komfort i undervisningssituationen som de har i den ordinarie miljön. TV, radio och bandav de flesta som spelare samt stillbilds- och filmapparatur uppfattas helt naturliga och nödvändiga hjälpmedel i en modern undervisning. Det sätt på vilket undervisning genomförs är också i hög grad avgörande för kursdeltagarnas lust att ta emot och lära sig lösa förelagda Aktualitet, åskådlighet och omväxling samt aktivitet främjar uppgifter. härvid effektiviteten i undervisningen. KFU anser sålunda att det är av vitalt intresse att FFHS väl kan de miljö- och utbildningsmässiga krav som förvaltningspersonal fylla att ställa. Detta gäller såväl och -myndigheter med fog kan komma lokalerna i Östersund som de lokaler skolan kan komma att disponera

på andra platser.

26.5.l Undervisningslokaler

I kap. 11 har KFU tagit upp vissa allmänna aspekter på utbildning med vuxna, men avstått från en översiktlig metoddiskussion, även om metodfrâgan berörts (11.5.5). KFU anser det dock vara .nödvändigt att här återkomma till denna eftersom den har direkt inverkan på skollokalernas dimensionefråga ring, utformning och utrustning. KFU anser sålunda att den lärarledda klassundervisningen alltjämt bör anses som en viktig metod och har också funnit att kontaktbehovet lärare - är av den omfattningen att varje kurs vid FFHS kursdeltagare

362 Inrättande av försvarets förvaltningshögskola (FFHS)

i princip bör utgöra en ”klass” och sålunda norrnalt ha tillgång till ett klassrum. KFU anser vidare att den önskvärda kommunikationen personliga lärare kursdeltagare är svår att upprätthålla om klassen/kursen har mer än 20 deltagare. KFU har därför valt att beräkna antalet kurser vid FFHS med utgångspunkt i detta genomsnittliga högsta deltagarantal i varje kurs. För att inte uppehållet mellan kurserna skall bli för långt (högst 4 år) har dock KFU i vissa fall -- dvs. när nlålgrupperna är relativt små - kurser föreslagit med endast 12 (och i ett fåtal fall ändå färre) deltagare (jfr kap. 23). Såsom framgått av kap. 23 beräknas undervisningen vid FFHS komma att omfatta ett stort antal kurser med skilda krav i fråga om utrustning och hjälpmedel m. m. Undervisningslokalerna bör likväl enligt KFU mening så långt möjligt vara allsidigt användbara. Specialarrangemang för särskilda kurser eller tillfällen bör således helst kunna ordnas i ordinarie salar genom flyttbar utrustning m. m. - särskild dukning. Med hänsyn till att det torde bli relativt vanligt att extradeltagare (åhörare) följer undervisningen i vissa ämnen eller ämnesavsnitt, bör dock de allmänna salarna ge plats för 24 deltagare vid var placerade sitt bord, dvs. 4 platser utöver normalkursens. För att tillgodose i 26.3.2 angivet utbildningsbehov i Östersund, dvs. ca 400 kursveckor per år, erfordras 10 sådana allmänna lärosalar/klassrum. Enligt KFU bör dock FFHS därutöver mening som reserv och för att öka flexibiliteten disponera ytterligare en allmän lärosal, vilken dock bör kunna vara något mindre, dvs. ge plats åt 24 deltagare, placerade två vid varje bord. Enligt direktiven förutsätts att utbildningen skall kunna integreras, vilket bl. a. ställer krav på att två eller flera klasser/kurser tidvis skall kunna undervisas i samma lokal. Det första kravet - mellan integrering två klasser - tillgodoses enkelt genom att i ett av klassrummen tillfälligt placera två deltagare vid varje bord. FFHS bör emellertid också kunna samla 3-4 kurser för gemensamma föreläsningar o. d. som ett led i integreringssträva.ndena och därför erfordras en allmän sal med plats för 424 deltagare jämte åhörare, dvs. ca 110 personer. Med de mål som KFU ställt generellt i alla kurser -- dvs. ”färdighet” - krävs också att klasserna/kurserna kan delas upp såväl i ”halvklasser som mindre vilket ställer särskilda grupper, krav på lokalernas utformning och flexibilitet. Vidare krävs att skolan disponerar vissa specialsalar o. d. för sådan verksamhet som inte lämpligen kan visas eller utföras i särskilt dukade allmänna lärosalar. För att tillgodose kravet på uppdelning av klasserna räknar KFU med fem halvklassrum genom vikvägg e. d., delbara i vardera två gruppstudierum samt 23 gruppstudierum. Behovet av specialsalar beräknar KFU enligt följande:

och m. m. 363

Förvaltningsutbildningens organisation personalbehov

- för halvklass, utrustad med - I kontorsarbetssal inlärningsstudio: med utrustning samt med u-formade kontorsarbetsplatser utbytbar för IS-utrustning och stabsarbetsmateriel anslutningsmöjligheter - med bl. a. bänkspis, mikrovågsugn och 1 livsmedelssal: utrustad

stekugn samt demonstrationsbänk - utrustat med laboratoriebänkar samt utrustning I laboratorium: för bl. a. demonstration av - arbete med - materiel i kyla och värme,

at-mosfär samt under olika mekaniska påfrestningar i torr och fuktig

m. m. - utrustade i likhet med klassrummen men 2 materiellektionssalar: förnödenheter samt med möjlighet att ta in och ut enhetslastade - för uppställning och visning av 4 demonstrationssalar: lämpliga samt med möjlighet att ta in och ut materiel och byggnadsdetaljer

enhetslastade förnödenheter. till militärrestaurangen bör också finnas I anslutning - 1 undervisningskök: utformat som ett renodlat produktionskök

för halvklass. vill KFU särskilt Såsom motiv för det föreslagna undervisningsköket bedrivna framhålla den i kap. 18 föreslagna utökade och centralt

för ekonomipersonalen, främst ekonomibiträden praktiska utbildningen och kokerskor Det är sålunda enligt KFU mening av synnerlig (kockar). vikt att ett undervisningskök projekteras vid FFHS. KFU kommer ett sådant kök inte att vara belagt Enligt beräkning enbart för att täcka krigsmaktens behov. Härutöver under hela läsåret tillkomma, t. ex. utbildning av kan dock viss ytterligare beläggning (se kap. 27). Dessutom har representanter annan statlig ekonomipersonal kommun uttalat att ett sådant kök -- vid de tillfällen för Östersunds borde kunna utnyttjas då annan undervisning inte pågår - lämpligen för annan till Östersund förlagd liknande utbildning. livsmedelssalen utgör bl. a. ett Den i det föregående föreslagna men avses även användas för unkomplement till undervisningsköket, utnyttja köket. dervisning av annan personal ån den som beräknas

26.5.2 Administrationslokaler

för administrativa ändamål omfattar främst expedi- FFHS lokalbehov bibliotekslokaler o. d. samt utrymmen för tionslokaler, lärarutrymmen,

hjälpmedel m. m. av 26.2.4 femte och sjätte styckena har KFU i mars Såsom framgår med Aöd att ATS bör föreslås få ansvaret för 1973 kommit överens funktioner. Vidare förutsätts att den framtida garnivissa gemensamma vissa stödfunktioner för båda skosonsförvaltningen skall ombesörja

lorna. Sedan denna överenskommelse träffats har KFU vid sina ytterligare

överväganden om bl. a. behovet av service för de många kursdeltagarna av förslaget om ATS som huvudvid FFHS funnit att ett fullföljande funktioner kan komma att i vissa ansvarig för vissa gemensamma

364 Inrättande av försvarets

förvaltningshögskola (FFHS)

avseenden oproportionerligt belasta ATS-administrationen och kanske därigenom skapa svårigheter för FFHS att gentemot sina kursdeltagare som dessa ställer krav på. Den stora årliga omsättfullgöra åtaganden ningen av kursdeltagare vid FFHS - ca 8000 mot ATS ca 2000 per år - varav ett stort a.ntal dessutom deltar i kurser på andra orter än Östersund torde nämligen komma att medföra speciella och relativt svårbemästrade problem som FFHS bör lösa direkt. lämpligen KFU förutsätter därför att formerna för handhavandet av de gemensamma funktionerna liksom av de funktioner som skall hänskjutas till en garnisonsförvaltning ka.n behöva tas upp till förnyad sedan prövning FFHS organisation i övrigt fastlagts i princip. Inom ramen för den försöksverksamhet som föreslås av KFU och som närmare behandlas i kap. 29 torde även härovan redovisade spörsmål kunna vidare undersökas.

26.5.3 Lokaler i övrigt

Till lokaler i övrigt hänför KFU bl. a. uppehållsutrymmen för kursdeltagare, förvaringsutrymmen för dessas utrustning, hygienutrymmen o. d. Vid planering härav måste hänsyn tas till att FFHS kommer att ha såväl manliga som kvinnliga kursdeltagare. Såsom framgår av kap. 25 (25.9.3) erfordras att olika åtgärder vidtas för kursdeltagarnas vistelse i Östersund. Sålunda ingår elevhotell och familjebostäder samt fritidsanläggningar m. m. i Östersund i de behov som måste tillgodoses för FFHS.

26.6 Förslag

Sammanfattningsvis föreslår KFU att en försvarets förvaltningshögskola inrättas och att denna högskola får en fristående ställning direkt (FFHS) lydande under Kungl. Maj:t. Lokaliseringen sker enligt 1971 års riksdagsbeslut till Östersund. FFHS uppgifter, organisation m. m. bör i stort vara följa.nde.

26.6.1 Uppgifter

FFHS bör ha ansvaret för utbildningen av personal för förvaltningsverksamhet vid samtliga försvarets myndigheter för såvitt detta inte ávilar annan Även myndighet. annan personal - främst statlig - bör kunna beredas undervisning vid FFHS om detta kan ske utan att huvuduppgiften eftersätts. Vid skolan bör därjämte bedrivas forskning, utveckling och försök inom verksamhetsomrâdet. Det bör sålunda åligga skolan särskilt att

- biträda myndigheterna med undersökningar angående behovet av utbildning inom skolans verksamhetsområde och med prövning hur detta lämpligen bör tillgodoses

och personalbehov m. m. 365 Förvaltningsutbildningens organisation

- central utbildning planera och genomföra - och genomföra utbildning för myndighets räkning såsom planera särskilt uppdrag - med utformningen och - i mån av resurser -bistå myndigheterna genomförandet av inomverksutbildning och annan utbildning som genomförs i dessas regi - av försvarets utbildning för förvaltningsfrämja samordningen verksamhet och verka för att utbildningen bedrivs enhetligt, bl. a. genom att utarbeta kompendier och annat pedagogiskt underlag m. m. samt att utbilda lokala lärare - om vilka utbildningsmöjligheter inom förupplysa myndigheterna valtningsområdet som föreligger vid skolan och i övrigt - i samråd med berörda centrala myndigheter verkställa utredningar, studier och försök rörande sådana verksamhetsområden och förhållanden som omfattas av utbildningen vid skolan - inom sådana områden som hänger nära samfölja utvecklingen man med skolans uppgifter och verksamhet - på det vuxenpedagogiska området och inom det följa utvecklingen allmänna och utbildningsväsendet samt verka för att undervisningsdenna i möjlig och lämplig mån tillgodogörs inom förvaltningsutbild-

ningen - samarbeta med andra myndigheter och institutioner som har inseende över eller bedriver utbildning inom sådana områden som hänger nära samman med skolans uppgifter och verksamhet.

26.62 Organisation

FFHS bör i stort ha den organisation som framgår av bild 26:1. av FFHS bör utövas av en direkt under Kungl. Maj:t Ledningen lydande styrelse samt av en elevurvalsnämnd och en skolchef. Styrelsen, som bör ha inseende över högskolans alla angelägenheter, föreslås bestå av nio ledamöter, varav skolchefen är en. Kungl. Majzt förordnar ledamöter, varav en bör representera PUN, tre styrelsens företräda de statsanställdas huvudorganisationer (LO, SACO/SR och TCO), en de anställda vid skolan samt övriga försvarets myndigheter. utser ordförande och vice ordförande bland styrelsens Kungl. Majzt ledamöter. utöver skolchefen - som bör vara I elevurvalsnämnden föreslås ordförande i nämnden - ingå tre av styrelsen utsedda ledamöter varav två bör företräda personalorganisation. Såsom av bild 26:1 föreslås inom skolorga.nisationen tre framgår vilkas och funktioner kort anges på bilden. Endera enheter, benämning chefen för eller bör vara skolutvecklingsenheten utbildningsenheten chefens ställföreträdare och - om vederbörande enhetschef ej är - ha rätt att närvara vid ledamot av styrelse eller elevurvalsnämnd och m. m. men ej i besluten inom styrelsen deltaga i överläggningar eller nämnden.

366 Inrättande av försvarets

förvaltningshögskola (FFHS)

Styrelse

I I

E Ievurvalsnämnd

l

Skolchef

I

Administrativ enhet Elev- och personaladministration Organisation Budget Gemensamma funktioner med ATS och garnisonsförvaltning

Utveckl ingsen het Behovsanalys Läroplans- Iäromedels- och hjälpmedelsutveckling Utvärdering Lärarutbildning, - fortbildning Utredningar, studier

Utbildningsenhet Kursplanering Samordning Information Kurs-service Utbildning centralt på 4 ämneslinjer Utbildning lokalt

Bild 26:1 Förslag till organisation i stort av försvarets förvaltningshögskola (FFHS)

26.6.3 Personalbehov

KF U är medveten om svårigheten att nu göra en beräkning av personalbehovet vid en fullt utbyggd skolorganisation i slutet av 1970-talet. I= tabell 26:9 redovisas emellertid resultatet av KFU i stort beräkningar

Tabell 26:9 Personalbehov vid FFHS

Befattning Skolchef Ådminis- Utveck- Utbild- Sza

trativ lings- ningsenhetl enhet enhet

Skolchef Enhetschef Handläggare Medarbetare Lärare-linjechefer Lärare-övriga 24,5 24, 5 Summa 1 5 3 34,5 43,5 1 Tillkommer för med ATS gemensamma administrativa funktioner erforderligt antal tjänstemän - beräknat till 28 - varav mellan 40 och 50 % kan beräknas komma på FFHS andel. Denna samordning med ATS torde kunna leda till en inbesparing av sju tjänstemän.

och m. m. 367

Förvaltningsutbildningens organisation personalbehov

som det nu kan överblickas. Såsom framgår av av detta personalbehov inrättande av en särskild nämnd vilken bl. a. skulle kap. 29 föreslås för förhandlingar om lönesättning o. d. få i uppdrag att framta underlag för FFHS så att de ledande befattningarna kan utses i god tid personal före det första verksamhetsåret. anställas - Vid skolan bör därutöver annan personal kunna resp. anlitas som experter o. d. - i mån av behov och tillgång på medel. civilmilitär bör även kunna kommenderas till Militär och personal tjänstgöring vid skolan. Enligt KFU bedömning får FFHS en sådan betydelsefull ställning försvarets skolväsende att för befattningen som skolchef måste inom med bred erfarenhet och avses en synnerligen skicklig chefstjänsteman stor överblick av utbildningsfrågor samt med speciell inriktning på inom KFU föreslår att skolutbildningen förvaltningsorganisationen. chefsbefattningen placeras i F26 (tidigare C 3). Särskilt höga kvalifikationer måste också krävas av cheferna för utvecklings- och utbildningsenheterna. Om dessa och övriga befattningars placering i lönegrad utgår KFU från att sedvanliga förhandlingar kommer att föras varför några förslag härom inte framläggs. i tabellen över har KFU använt Vid redovisning personalbehovet och medarbetare. Till de senare hänförs kontorsbegreppen handläggare assistenter redovisat vad personal, m. fl. I kap. 12 (12.12) har KFU utredningen inlägger i nämnda begrepp.

Den administrativa enheten Den administrativa enhetens ansvarsområde omfattar som tidigare även de stödfunktioner som är gemensamma med ATS. Den nämnts - 8000 - torde sätta sin stora elevomsättningen hos FFHS per år Skolchefens sekretariat Ärenden av elevprägel härpå. ingår i enheten. vårdskaraktär handläggs inom enheten.

Utvecklingsenheten Som framhållits i 26.4.1 kommer under olika tider på året att i enheten av olika slag. omfånget av dessa ingå lärare som har att utföra uppdrag insatser beräknas till två personår.

Utbildningsenheten Inom erfordras arbetsinsatser utöver av lärarna, utbildningsenheten för de ämnesområden som redovarav fyra bör vara närmast ansvariga som särskilt svarar för visats i tabell 26:8, av sådana befattningshavare den utbildning som genomförs på andra kursorter och av beräknat fyra assistenter som kurssekreterare.

26.6.4 Lokalbehov i Östersund utarbetat ett för FFHS ifråga om KFU har projekteringsunderlag behovet av undervisningslokaler, lärarutrymmen, administrationslokaler m. m. Skolbyggnaden beräknas omfatta en kvadratmeteryta på 5400.

368 Inrättande av försvarets

färvaltningshögskola (FFHS/

Därtill kommer undervisningskök samt andel i gymnastiksal och restaurang. En sammanfattning framläggs i tabell 26:10. Projekteringsunderlaget med dess detaljuppgifter återges i bilaga 26: l. Slutligen har KFU upprättat en skiss över behovet av elevhotell och familjebostäder som återfinns i bilaga 26:2.

Tabell 26:10 Lokalbehov för försvarets förvaltningshögskola (FFHS) i Östersund

Lokaltyp/funktion Ungefärlig Antal enstorlek heter/ rum

A. Undervisningslokaler Allmän lärosal / klassrum Allmän lärosal /klassrum Allmän lärosal/läsavdelningar Allmän lärosal/hörsal Allmän

ANH-w-ww-un-s

lärosal/gruppstudierum N Specialsal /kontorsarbetssal Specialsal /livsmedelssal Specialsal/ laboratorium Specialsal/materiellektionssal Specialsal/demonstrationssal

Summa A

B. Gemensamma administrationslokaler med ATS Reception (totalt 10 m?) Skrivcentral (totalt 80 m?) Budcentral (totalt 20 m?) Kassadetalj (totalt 20 m2) Personalfunktion (totalt 15 m?) Intendentfunktion (totalt 10 m?) Läromedelsavdelning (totalt 300 m?) Bibliotek (totalt 250 m?) Bok- och läromedelsförråd (totalt 230 m2) Öppet och hemligt arkiv (totalt 60 m2)

SummaB

C. Övriga administrationsløkaler Skolchefsrum Skolexpedition Sekreterare / väntrum Administrativ personal Förrådslokaler

Summa C

D. Lärarutrymmen Lärarrum Lärarrum

SummaD

och personalbehov m. m. 369 Förvaltningsutbildningens organisation

Tabell 26: 10 (forts)

Ungefärlig Antal en- Summa Lokaltyp/funktion storlek heter/ rum m2

E. Hjälpmedel 0. d. Expensförråd 100 Satsrum l 5

Summa E 1 15

F. Lokaler i övrigt Uppehållsutryrmnen för elever Utrymme för elevskåp och klädskåp

Duschrum, toaletter, omklädningsrum Kapprum, städrum Utrymme för telefonhytter Utrymme för bordtennis Summa F ca 1 000

1 Under förutsättning att FFI-IS utnyttjar 25 % av gymnastiksalen under âret. 2 Under förutsättning att FFHS utnyttjar 15 % av restaurangen under året.

370 Inrättande av försvarets

förvaltningshögskola (FFHS)

Konsekvenser av KF U förslag till

förvaltningsutbildning

Enligt den till utredningsdirektiven fogade departementspromemorian (bilaga 1:1) bör beaktas huruvida övrig utbildning i förvaltningstjänst inom krigsmakten kan komma att påverka eller påverkas av förvaltningsutbildningen. I detta kapitel tar KFU upp till behandling uppkommande konsekvenser på det militära skolområdet och därefter övrig direkt eller indirekt påverkan genom KFU förslag. bör Inledningsvis dock framhållas att någon påverkan på KFU av övrig utbildning i förvaltningstjänst inte skett utöver ett hänsynstagande till dess förekomst främst därför att denna utbildning i huvudsak inte förändrats under utredningsarbetets gång. Däremot kan konstateras att den utveckling som på senare år skett mot en ökad integrering av förvaltningsutbildningen på intendentur- och tygförvaltningsområdena legat i linje med vad KFU utgått från i sin bedömning av vilken som utbildning erfordras för de framtida befattningarna i den militära förvaltningsorganisationen. Ett visst inflytande på denna utveckling torde KF U haft genom lämnad underhandsinformation om utredningens intentioner.

27.1 Den obligatoriska utbildningen för militär och civilmilitär personal

Såsom framgår av kap. 4 har den obligatoriska till och utbildningen som officer vissa mellan varierande försvarsgrenarna men genomsnittligt sett relativt begränsade inslag av förvaltningsutbildning. KFU kan ej finna att dess förslag om förvaltningsutbildning för militär personal påverkar den obligatoriska utbildningen av denna. KFU förslag bygger på hittillsvarande tidigare erhållen utbildning och innefattar sålunda inte något krav på ytterligare eller förändrade förkunskaper som villkor för att genomgå särskild förvaltningsutbild.ning. Däremot bör tillkomsten av en försvarets - FFHS - med fler fasta förvaltningshögskola lärare än inom hittillsvarande utbildningsverksamhet samt med resurser för utarbetande av utbildningspaket och läromedel i övrigt skapa möjlighet till viss service åt andra försvarets skolor. I denna kan tänkas ingå sådant som leder till samordning av vissa delar av utbildningen vid

Konsekvenser av KF U 371 SOU 1974:5 1

skolorna med den vid FFHS. Härigenom kan skapas förutsättningar för en mera enhetlig utbildning inom förvaltningsområdet. förvaltningsutbildningen för Den i kap. 16 föreslagna gemensamma civilmilitär genomgången utbildning, varför personal påverkar tidigare denna på sikt behöver anpassas.

27.2 IntS och TygS

- IntS - får självfallet KFU för- För intendenturförvaltningsskolan om inrättande av en för försvaret gemensam förvaltningshögslag skola - FFHS - den konsekvensen att IntS avvecklas och att den där bedrivna i FFHS utbildningsverksamhet. Detsamma utbildningen ingår - - som är att gäller den utbildning vid tygförvaltningsskolan TygS hänföra till FFHS verksamhetsområde.

27.3 Lokal utbildning

Såsom framgår av kap. 26 utgår KFU också från att FFHS åläggs att i - i olika former styra utvecklingen på förvaltningsutbildningsområdet första hand den som genomförs lokalt och utan direkt utbildning från skolan. Ett samrådsförfarande mellan FFHS och andra led.ning inom försvaret är den naturligaste vägen för att utbildningsanstalter detta. Dessutom torde vid genomförandet av den lokala tillgodose utbildningen i vissa fall kunna uppstå naturliga samverkansmöjligheter med kommunal vuxenutbildning, såsom ifråga om lärare, läromedelsutveckling m. m.

27.4 US kvartermästarutbildning

I kap. 23 (23.6) har sådan samverkan berörts som gäller viss utbildning för den militära personalen. Därav framgår bl. a. att kvartermästarför i förvaltningstjänst som hittills utbildningen regementsofficerare i Skövde - US - kommer har ägt rum vid arméns underhållsskola till FFHS. i försvarsspecifika ämatt överflyttas Tillgången på lärare nen - bl. a. i underhållstjänst skapar nämligen goda förutsättningar till FFHS. Dessutom medverkar för en förläggning av utbildningen tillkomsten av ATS i Östersund att en sådan kan genomföras. KFU vill i detta sammanhang även framhålla att den på senare år påbörjade av regementsofficerare i intendentur- och integreringen av utbildningen lett till bl. a. en minskning av utbildningstiden vid tygförvaltningstjänst US. Bortfallet av intendentkurserna får givetvis vissa konsekvenser för US

övriga kvartermästarutbildning.

27.5 MHS fortifikationstekniska utbildning

I kap. 19 har KFU lagt fram förslag om grundläggande fortifikationsför och Av kap. 23 utbildning plutonsofficerare kompaniofficerare.

. 372 Inrättande av försvarets förvaltningshögskola (FFHS)

framgår att KFU anser att denna utbildning bör genomföras vid den utbildningsanstalt som omhänderhar övrig för förvalt.ningsutbildning militär personal - dvs. FFHS. Utbildningen av regementsofficerare i fortifikationstjänst äger f. n. rum vid militärhögskolan - MHS. Antalet elever är relativt litet. I den kurs på 2% år, som påbörjades 1972, ingår blott 7 svenska deltagare. Under utredningsarbetet och särskilt i anslutning till sina överväganden om samordning av utbildning för olika personalkategorier (se exempel härpå i kap. 23) har KFU funnit det angeläget aktualisera även frågan om en samordning borde kunna ske också av utbildningen inom det fortifikatoriska ämnesområdet särskilt som kraven på kunskaper och färdigheter inom främst de byggtekniska ämnena till vissa delar är likartade för ett antal målgrupper. Vid ett bifall till KFU förslag om placering vid FFHS av utbildningen för pluto.ns- och kompaniofficerare i fortifikationstjänst behöver FFHS tillföras lärare för detta ämnesområde. Dessa skulle också kunna utnyttjas vid undervisning av regementsofficerare i fortifikationstjänst om denna utbildning överflyttas från MHS. Fåtalet elever av sistnämnda kategori med gör det också angeläget en samordning av utbildningen så långt det är möjligt. Den omständigheten att för denna utbildning av regementsofficerare uppställts krav på att genomgången allmän kurs vid MHS gett vitsord för inträde i högre kurs bör i och för sig inte utgöra hinder för att den fortifikationstekniska kursen anordnas av FFHS. Då fortifikatorisk endast utbildning förekommer inom försvaret torde det vara både rationellt och ekonomiskt fördelaktigt om ett sammanförande av denna utbildning till en och samma skola - FFHS - kan ske. Dessutom skapas förutsättning för att den eftersträvade av utbildningen integreringen för alla personalkategorier även omfattar personal i fortifikatorisk förvaltningsutbildning. Den utbildning av civil personal inom sistnämnda förvaltningsområde som föreslås i kap. 19 skulle också gynnas av ett sammanförande av undervisningen till FFHS. Bland annat underlättas härigenom planeringen av utbildningen och utformandet av dess innehåll. Vad i det föregående framhållits får i.nte undanskymma att vissa problem både organisatoriska och andra - uppstår kring ett sammanförande och att dessa behöver utredas i särskild ordning vilket KFU redan understrukit i kap. 19. I kap. 29 tar KFU upp frågan om utformningen av den försöksverksamhet varom framställning redan tidigare skett och under vilka former den.na bör ledas. Antydda övergångsproblem kan lämpligen utredas i anslutning till försöksverksamheten.

27.6 Administrativ chefsutbildning

Såsom framgår av kap. 21 (21.4) anordnas administrativ chefsutbildning sedan ett antal år vid både FMV och MHS. De förslag till förvaltningsutbildning som KFU framlagt i kap. 13-22

Konsekvenser av KF U 373

Det är emellertid har gällt personal i nivåer under den högre chefsnivån. att också den administrativa utbildningen av högre chefer angeläget inom försvaret blir föremål för en särskild översyn. KFU kommer i sitt fortsatta arbete att närmare utreda hithörande frågor. I ett senare betänkande (del 3) kommer resultatet av denna utredning att redovisas.

27.7 VPV personaltjänstutbildning Vid - VPV - bedrivs sedan några år utbildning i värnpliktsverket Denna omfattar, liksom flertalet av de i kap. 13-22 personaltjänst. framlagda förslagen till kurser i förvaltningsutbildning, personaladministrativa ämnen och även vissa andra ämnen har sin motsvarighet i en del av KFU kursförslag. KFU finner därför frågan om samordning mellan försvarets förvaltningsutbildning och personaltjänstutbildningen förtjäna särskild uppmärksamhet, varför den kommer att prövas under KFU fortsatta utredningsarbete. Resultatet därav kommer att framläggas i KFU senare betänkande (del 3).

27.8 Vissa generella konsekvenser för försvarets myndigheter

Såsom framgår av kap. 23 räknar KFU med att den större delen av den som utredningen anser erforderlig inom försvarets förvaltfortbildning måste genomföras på regio.nal/lokal nivå även om viss ningsorganisation medverkan skall kunna påräknas från FFHS. En fortbildning som uppgår till mellan 3 och 5 dagar per anställd och år är i och för sig inte särskilt omfattande men om den normen skall tillämpas inom försvarets förvaltningsorganisation måste en relativt stor satsning ske från myndigheternas sida. Denna skall dessutom omfatta introduktionsutbildning och i vissa fall grundläggande befattningsutbildning (jfr kap. 23). Myndigheterna skall i princip inte själva bedriva sådan inomverksutsom täcks av KFU-förslagen till kurser. Kursverksamhet av bildning som FMV utbildningsenhet liksom dess verkvidareutbildningskaraktär stadsavdelning hittills bedrivit kan i.nte kvarstå vid sidan av FFHS. Som nämnts måste dock större delen av fortbildningen och viss del av grundläggande befattningsutbildning i anslutning till introduktionsutbildning genomföras huvudsakligen lokalt. KFU förutsätter att i anslutning till en försöksverksamhet ytterligare överväganden måste göras kring spörsmål av det slag som ovan exemplifierats. behov av lärare vid en ökning av främst fortbild- Uppkommande ningen kan inte nu överblickas men KFU anser att FFHS bör genomföra eller biträda med erforderlig utbildning av lärare och även utarbeta utbildningspaket till hjälp i den regionala/lokala utbildningsverksamheten (se kap. 26). Ett spörsmål som uppkommer vid tillkomsten av en förvalt.ningshögskola inom försvaret är om myndigheternas egna organ för bedrivande

374 Inrättande av försvarets förvaltningshögskola (FFHS)

av viss personalutbildning skulle kunna slopas eller minska i omfattning. KFU har noterat att det endast är FMV som har ett för verket gemensamt utbildningsorgan av någon dimension (fyra administratörer och fem kontorister). Försvarets övriga myndigheter har vanligen utbildningsorgan av mindre omfattning och i flertalet fall endast en befattningshavare avdelad för utbildningsuppgifter, ibland som en tillika» uppgift. Såsom framhållits i kap. 26 ifråga om FFHS utveckli.ngs- och plane ringsfunktioner är en viktig förutsättning för ett rätt bedrivande av verksamheten att de myndigheter vilkas personal skall utbildas vid FFHS har befattningshavare eller enheter, med vilka FFHS kan stå i kontakt för utbildningens planering på kortare och längre sikt, för utförande av analyser över utbildningsbehov m. m. I detta sammanhang kan erinras om att RRV-enkäten 1973 om statsförvaltningens personalutbild.ningsfunktion visade på ett behov av lokala utbildningsenheter för kartläggning av utbildningsbehov och för långsiktig planering o. d. Vissa psykologiska effekter kunde också iakttas hos personal vid myndighet med egen utbildningspla.nering. Personalen ställde sig mera positiv till utbildning som den visste var väl planerad. Med beaktande av vad ovan nämnts finner KFU det knappast troligt att man i någon nämnvärd omfattning skulle kunna reducera myndighe ternas enheter för personalutbildning mot bakgrunden av behovet att göra större insatser för genomförande av en ökad fortbildning. Detta bör dock inte hindra att under en försöksverksamhet även denna fråga närmare prövas.

27.9 Viss övrig utbildning I kap. 3 och 7 redovisas inriktning och omfattning av utbildningsverksamheten vid de centrala utbildningsinstitutionerna i statsförvaltningen och det privata näringslivet. PUN och Stkt täcker i sitt kursutbud innehâllsmässigt stora delar av den förvaltningsmässiga utbildningen och IFL har bl. a. den högre administrativa chefsutbild.ningen på sitt program. Med hänsyn till att resurserna för nämnda institutioner är relativt begränsade torde som regel enbart de små myndigheternas utbildningsbehov kunna tillgodoses genom denna kursverksamhet. För de större myndigheterna blir verksamheten därför sannolikt främst av konsultativ art dvs. rådgivande vid utbildningsplaneringen i stort eller vid framtagande av utbildningsmodeller o. d. Eftersom av KFU föreslagna kurser vänder sig till delvis samma målgrupper som PUN, Stkt och IFL torde beröringspunkter finnas i många frågor. ALI-RATI besitter kompetens inom områdena organisations- och ledarutveckling, personal- och utbildningsfrågor samt administrativ rationalisering. Samtliga ämnesområden återfinns i förvaltningsutbildningen, vilket talar för ett samarbete i någon form mellan försvarets utbildningsorgan och ALI-RATI.

Konsekvenser av K F U 375 SOU 1974: 5 1

Gällöfsta kurscentrum arbetar bl. a. inom sektorn personalsamverkan ämnesområden inom och arbetsplatsens miljö, som tangerar väsentliga vilket torde ge många anledningar till försvarets förvaltningsutbildning samverkan. Tillkomsten av en för försvaret gemensam förvaltningshögskola i Östersund behöver i och för sig inte leda till någon minskning av behomed dessa utbildningsinstitutioner men naturligen kan vet av samarbete av FFHS enligt KFU förslag komma en vidgning utbildningsverksamhet att leda till konsekvenser som den praktiska erfarenheten får påvisa

mera konkret. KFU vill dock fästa uppmärksamheten på att en utökad i enlighet med KFU-förslagen bör kunna skapa förvaltningsutbildning i PUN verksamhet. i administrativ verken lättnad Befattningshavare inom försvaret behöver sålunda inte längre ta i anspråk PUN samhet för viss utbildning. inom försva- Såsom framgår av kap. 18 (18.4.2) har ekonomipersonal ret hittills kunnat en av PUN bedriven Kurs för ekonomiutnyttja om tre veckor som gett teoretiska kunpersonal vid matinrättningar försvarets speciella skaper i olika ämnen men som inte varit anpassad till förhållanden. Om KFU till av försvarets ekonomipersonal vinförslag utbildning ner bifall och ett särskilt utbildningskök kommer till stånd i Östersund i direkt till en nybyggd militärrestaurang på A4 område anslutning kan kanske sådan utbildningskapacitet erhållas att PUN-utbildningen på nämnda verksamhetsområde skulle kunna övertas av FFHS även i de delar den berör i statliga matinråttningar utanför försvaret. personal sitt arbete haft kontakt med PUN om Utredningen har också under nämnda spörsmål. KFU förutsätter därför att denna fråga blir föremål för vidare undersökning mera i detalj. är dock att försvaret inte skall ”kon- KFU principiella inställning kurrera” med andra genom att ordna egen utbildningsinstitutioner utbildning om befintlig utbildning hos dessa institutioner kan tillgodose behov. I vissa fall kan det dock vara erforderligt att sådan föreliggande tillrättaläggs för försvarets behov. utbildning

376 Inrättande av försvarets

förvaltningshögskola (FFHS)

Ekonomiska konsekvenser

KFU har i kap. 23 redovisat den totala omfattningen av föreslagen förvaltningsutbildning samt dennas samordning och lokalisering. I kap. 26 har framlagts förslag till inrättande av en för försvaret gemensam för- - FFHS valtningshögskola och till denna skolas organisation och personalbehov. Enligt sina direktiv har KFU att göra erforderliga kostnadsberäkningar för framlagda förslag. I detta kapitel redovisas dessa beräkningar liksom kostnaderna för nuvarande inom försvaret. förvaltningsutbildning KFU beräkningar har grundats i februari på pris- och löneläget 1973. Vidare har förutsatts att FFHS verksamhet har full omfattning fr. o. m. hösten 1979.

28.1 Kostnaderna för hittillsvarande förvaltningsutbildning 28.1.l KFU-enkäten 1973 till försvarets myndigheter I kap. 8 har KFU redovisat sin enkät till försvarets myndigheter angående perso.nalutbildningens organisation och omfattning samt kostnaderna för denna. I enkäten begärdes bl. a. en redovisning av samtliga kurser av förvaltningskaraktär som anordnats av försvarets myndigheter under 1972/73 eller som anordnats för försvarets tjänstemän av myndigheter eller andra organ utanför försvaret. Kurser kortare än en dag liksom konferenser skulle ej medtagas. För varje kurs skulle redovisas antalet civila, civilmilitära och militära antalet elever, kursdagar samt kostnader. Kurskostnaderna skulle lärarmedverspecificeras på elever, kan och omkostnader. Elevkostnaderna skulle omfatta rese- och traktamentskostnader men ej löner. Kostnaderna för lärarmedverkan skulle omfatta heltids- och övriga lärares arvoden samt rese- och traktamentskostnader. Redovisade omkostnader skulle innefatta kostnader för lokalhyror, materiel, transporter och kursavgifter m. m. Myndigheternas enkätsvar utvisade att den inom försvaret genomförda utbildningen var helt dominerande. Nära 4 200 elever deltog i kurserna och antalet elevdagar uppgick till sammanlagt ca 56 500 (jfr bilaga 8:2).

Ekonomiska konsekvenser 3-77

anordnade kurserna deltog ca 490 elever och I de utanför försvaret elevdagarna uppgick till ca 2 630. kostnaderna -- ca 5,25 milj. kr. De av myndigheterna redovisade kr. - på kostnadsslag framgår av resp. 0,25 milj. jämte fördelningen tabell 28:1.

redovisade kostnader för förvaltnings- Tabell 28:1 Av myndigheterna utbildningen 1972/73

Utbildning anordnad Utbildning anordnad Kostnadsslag inom försvaret utanför försvaret

Totalkostnad % av total- Totalkostnad % av totalkostnad tkr (avrundat) kostnad tkr (avrundat)

3 955 75 140 55 Elevkostnader

Omkostnader 5 250 100 250 100 Summa

De av myndigheterna lämnade och i tabellen återgivna kostnadsuppvad KFU har kunnat finna. Man kan sålunda gifterna är för låga enligt anta att vissa kostnader inte redovisats, bl. a. på grund av att myndigta fram dessa ur underlag. KFU har heterna inte kunnat disponibla också vid och kontakt med myndigheter funnit att lågt eftergranskning räknat en halv kronor av kostnaderna för förvaltningsutbildmiljon KFU är sålunda medveten om att vissa brister ningen inte redovisats. försvårar såväl en analys av i tidigare kostnadsredovisningssystem som en med kostnaderna för en hittillsvarande kostnader jämförelse utbildning i enlighet med utredningens förslag. av tabell 28:1 utgör kursomkostnaderna endast 7 pro- Såsom framgår försvaret. Detta kan ha sin orsak i att kurscent vid utbildning inom inte medräknats i denna frånsett eventuella läraradministration post arvoden och lokalkostnader. I regel har inte uttagits någon ej heller kursavgift för deltagare från andra myndigheter. försvaret anordnade kurserna utgörs kostna- I fråga om de utanför - elevkostnader - av kursavgifter, som sålunda innefattar derna utöver såväl lärarkostnader som omkostnader. Detta förklarar den relativt höga Här dock att påpekas att PUN inte kostnadsandelen (45 %). förtjänar tar ut några kursavgifter för sina kurser. av inkomna har KFU delat upp de inom Vid bearbetningen uppgifter anordnade kurserna i tre grupper. Den första gruppen försvaret omfattar k0rta” kurser t. o. m. 14 dagar, den andra gruppen på upp kurser 15 t. o. m. 50 dagar och den tredje gruppen medellånga” på ”långa kurser på minst 51 dagar. Den kostnaden för en elevdag för olika personalgenomsnittliga och kurslängder framgår av tabell 28:2. kategorier

378 Inrättande av försvarets förvaltningshögskola (FFHS)

Tabell 28:2 Genomsnittliga kostnader per elevdag för olika personalkategorier och kurslängder (försvarets egen utbildning)

Personalkategori Genomsnittlig kostnad i kronor per elevdag vid en kurslängd av 1-14 dagar 15-50 dagar 5l dagar Medelkostnad (vägd)

(Vägd)

Som framgår av tabellen är kostnaderna för en elevdag i genomsnitt 93 kronor. Av kostnaderna för kommer 45 förvaltningsutbildningen procent på de långa kurserna, 38 procent på de korta och 17 procent på de medellânga. Att kostnaderna för de korta kurserna är högre beror främst på att rese- och traktamentskostnaderna vid dylika kurser blir högre räknat per elevdag. Fördelningen av kostnaderna på personalkategorier blir 73 procent på militär, 3 procent på civilmilitär och 24 procent på civil personal. I detta sammanhang är av intresse att notera att den militära personalen endast utgör 10 procent av den totala målgruppen, den civilntilitära 5 procent och den civila 85 procent. Fördelningen på personalkategorier av kostnaderna för den utanför försvaret anordnade förvaltningsutbildningen visar att civil personal stod för ca 90 procent medan resterande 10 procent delas ungefär lika av civilmilitär och militär personal. Den genomsnittliga kostnaden per elevdag uppgick till 113 kronor. Den totala målgruppen för förvaltningsutbildning uppgår till ca 30 400 tjänstemän, varav 25 800 är civila, 1 5100 civilmilitära och 3 100 militära (jfr kap. 8). I av myndigheterna enligt tabell 28:1 redovisad kostnad för förvaltningsutbildningen 1972/73 - ca 5,5 milj. kronor -- kostingår givetvis naderna för IntS och TygS verksamhet på förvaltningsutbildningsområdet. Utfallet av dessa kostnader för budgetåret 1972/73 blev sammanlagt nära 3 milj. kronor (2,95) varav på IntS korn 1,6 milj. kronor. I beloppen ingår ej elevlönerna, ej heller kostnaderna för elevernas inoch utryckningsresor till kurs samt traktamenten under deras resdagar. Slutligen bör noteras att kostnader för under kurstiden infallande praktiktjänstgöring inte heller ingår.

28.1.2 RRV undersökning av kostnaderna för personalutbildningen inom statsförvaltningen I kap. 9 har KFU berört den i juni 1973 framlagda RRV-rapporten om en undersökning angående personalutbildningsfunktionen inom statsförvaltningen. I detta sammanhang uppehåller sig KFU främst vid de redovisade kostnaderna. får en statsanställd Enligt rapporten i genom-

Ekonomiska konsekvenser 379

härför utgör snitt 4,2 utbildningsdagar per år och utbildningskostnaden

ca 900 kr eller totalt 215 milj. kr. motsvarande ca 2 procent av myndig-

lönekostnader. Nära 80 procent av utbildningen sker i mynheternas

tar med lönekostnaderna digheternas egen regi. RRV-undersökningen helt kommer att domiför deltagarna varigenom utbildningskostnaden

hänvisas till tabell 28:3. Rese- och traktamentsneras av dessa. I övrigt kostnaderna är enligt RRV sex gånger så stora som kursavgifterna.

som arrangerar utbildning för annan Detta kan bero på att myndigheter än sin egen i allmänhet inte tar ut (statlig och icke statlig) personal som uttar bestämmer någon avgift härför. De myndigheter avgifter

dessa efter mycket varierande principer. hälften av myndigheterna har Rapporten visar även att för .närmare

ökat mellan budgetâren 1970/71 och 1971/72. utbildningskostnaderna av kostnaderna per utbildningsdag konstateras. En avsevärd spridning

Genomsnittet ligger på drygt 200 kr. per dag och elev. Några myndig-

heter redovisar kostnader på över 1 000 kr./dag. vari lärar- och elevlöner I anledning av RRV kostnadsberäkningar

under kurstid benämns produktionsbortfall vill KFU göra den reflexio-

av ett sådant för beräkning av nen att man vid användning system vinster - låt vara utbildningskostnader också bör komma ihåg vilka

- som kan eller bör förväntas uppstå svåra att exakt uppmäta till sina arbetsuppgifter eller överefter det att kursdeltagarna återgår anta att utbildningens vinst flyttas till nya sådana. Det finns anledning

blir större än det s. k. produktionsbortfallet under utbildningstiden

liksom övriga mera direkta kostnader bl. a. genom den utbildade perso-

och användbarhet. Om sådan vinst inte förvännalens ökade effektivitet antingen genom att fel tas av utbildningen har denna varit felplanerad

elever uttagits till utbildning eller av andra skäl.

I detta sammanhang ka.n nämnas att en särskild utredning angående

inhämtat kommer att den statliga personalutbildningen enligt vad KFU Denna utredning torde komma att ta påbörjas i en relativ snar framtid.

upp här ovan berörda spörsmål.

Tabell 28:3 Personalutbildningskostnadernas ungefärliga procentuella

fördelning på kostnadsslag enligt RRV-undersökningen

% av total- Kostnadsslag summan

1,9 Kursavgif ter 5,4 Resor 6,1 Traktamenten Böcker m. m. undervisningsmaterial 3,5 6,4 Lärararvoden omkostnader för utbildning 2,1 Administrativa av utbildning 12,4 Löner för administration för lärare (=lönekostnader) 3,2 Produktionsbortfall för deltagare (=lönekostnader) 44,9 Produktionsbonfall 14,1 Övrigt 100 Summa

380 Inrättande av försvarets

förvaltningshögskola (FFHS)

28.2 Kostnaderna för av KF U föreslagen förvaltningsutbildning

I det följande framlägger KFU sina beräkningar över de kostnader som

uppstår i anledning av KFU förslag. De redovisade investeringskostnaderna för byggnader har FortF lämnat uppgift om. [fråga om beräkningen av de årliga driftskostnaderna har KFU följt normer sedvanliga exempelvis när det gäller personalkostnader. De genomsnittliga resekostnaderna har framtagits ur ett relativt omfattande underlag.

28.2.l Den centrala utbildningen

Investeringskostnader för F F HS

Beräkningen av investeri.ngsbeh0vet avser en femårsperiod under vilken

skolbyggnad m. m. för FFHS skulle och förses uppföras med erforderlig utrustning i Östersund. Som kalkylpris har använts ett av FortF

framtaget genomsnittsvärde av 2 000 kr/m? totalyta. Beräknade investeringskostnader för och förvaltnings- skolbyggnaden samt u.ndervisningsköket grundas på de i kap. 26 redovisade lokalbehoven. Därutöver tillkommer del i vissa investeringskostnader och utvän-

diga arbeten (vägar, parkeringsplatser m. m.) som är gemensamma med ATS. Vidare beräknas och restaurang värmecentral m. m. komma att utnyttjas gemensamt av FFHS, ATS och A4. Investeringskostnader för de byggnader och funktioner som utnyttjas gemensamt fördelas procentuellt beroende på antalet anställda och elever vid (värnpliktiga) resp. myndighet. FFHS investeringsbehov i byggnader m.m. i Östersund framgår av följande tabell.

Tabell 28:4 FFHS investeringsbehov i skolbyggnad m. m.

Utvändiga arbeten Restaurang 6 200 Värmecentral m. m.

Summa ca

I sina beräkningar har KFU det ej medtagit bidrag till finansiering av investeringarna som skulle kunna erhållas genom försäljning eller överlåtelse av nuvarande skoletablissemang m. m. på Frösu.ndaområdet. Som för underlag en kostnadsberäkning av erforderliga inventarier och övrig utrustning har främst använts erfarenhetsvärden från andra sådana anskaffningar för försvaret.

Vidare får kostnader för av inventarier

nyanskaffning och utrustning m. m. ställas i relation till en flyttning av nu tillgänglig utrustning o. d. till Östersund. Enligt vad KFU inhämtat kommer inventarier och utrustning vid IntS och TygS att bli mycket nedslitna och av relativt dålig teknisk standard i slutet varför på 1970-talet de ej bör flyttas till Öster-

Ekonomiska konsekvenser 381

sund. Dessutom är de då helt otillräckliga. En investering i ny utrustning får därför anses innebära en rationalisering. Eftersom Östersunds kommun förutsätts svara för erforderliga invesi elevhotell och övriga bostäder har detta investeringsbehov teringar inte medtagits i denna redovisning. KFU beräknar kostnaderna för inredning och inventarier med AVkontorsmaskiner m. m. till ca 1,7 milj. kronor. Därtill komutrustning, mer ett särskilt för anskaffning av investeringsbehov på 200 000 kronor Lokal förutsätts ATS kunna ställa till interntelevision. för inspelningar förfogande. Det sammanlagda investeringsbehovet för FFHS för budgetåren 1975/76-1979/80 beräknas av utredningen till ca 22 milj. kronor (20,0+ l,7+O,2).

Driftskostnader

I detta avsnitt redovisas administrations- samt elev- och personal-, omkostnader på KFU framlagda förslag till förvaltningsutgrundade bildningens samordning, lokalisering, totala omfattning samt organisation kostnader är som tidigare nämnts och personalbehov. Samtliga beräknade i pris- och löneläget februari 1973.

A. Personal m. m. FFHS organisation och perso.nalbehov framgår av kap. 26. Personalkostnaderna innefattar löner inklusive 26 procent lönekostnadspålägg i 5. Sedvanliga genomsnittsvärden har använts vid beräkning ortgrupp för FFHS som redovisas i tabell 28:5. av personalkostnaderna

Tabell 28:5 FFHS personalkostnader

Chef för administrativ enhet samt 75 000 375 000 handläggare Medarbetare 50 000 350 000 85 000 340 000 Lärare, linjechefer Lärare, övriga 70 000 1 7l5 000 Föreläsare* 100 60 000 Lärare, timlönl 60 111 000 Personal, gemensam med ATS? 50 000 650 000

kr. - - 3 933 000 Sza lönekostnader

Styrelse- och nämndverksamhet, sjukoch hälsovård samt övrig personalvård m. m.3 160 000 4 100 000 Sza kostnader kr. (avrundat)

1 Enligt vad som framgår av kap. 26 beräknas 10% av undervisningen på 24 5I00 timmar bestridas av föreläsare (2,5 %) och tillfälliga lärare (7,5 %). Angivna timlöner och arvoden är genomsnittsvärden. 2 Beräknat 13 av sammanlagt 28 tjänster (till största delen medarbetare). 3Kostnaden är framtagen med bl. a. beaktande av motsvarande kostnader hos IntS och TygS.

382 Inrättande av försvarets

förva1tningshögsk0Ia(FFHS/

Såsom framgår av kap. 26 skall inom skolorganisationen utarbetas visst material som kan komma till användning också i lokal verksamhet och detsamma gäller det utvecklingsarbete som är avsett att bedrivas vid skolan. KFU gör dock ingen fördelning av personalkostnaderna härför på central och lokal verksamhet utan de ingår i beräkningsunderlaget för tabell 28:5.

B. Administration Vid beräkningen av de administrativa kostnaderna för FFHS har bl. a. utnyttjats uppgifter för motsvarande verksamhet hos andra statliga myndigheter. De i tabell 28:6 upptagna kostnaderna för resor och traktamenten för anställd personal har KFU beräknat av det på grundval antagandet att FFHS behöver företa personal sammanlagt 200 tjänsteresor per år och att den genomsnittliga kostnaden härför blir 500 kronor per resa.

Tabell 28:6 FFHS administrativa kostnader

teringarna inkl. rumsutrustning och yttre anläggningskostnader. (Som jämförelse kan nämnas att IntS för sina nedslitna lokaler redovisar hyreskostnader på ca 30 000 kr.)

C. Elev- och omkostnader

Såsom framgår av kap. 23 och 26 räknar KFU med att förvalt.ningsutbildningen skall bedrivas såväl regionalt/lokalt som genom centralt anordnade kurser. Av den centrala som beräknas omfatta verksamheten, 700 kursveckor, avses ca 300 kursveckor bli förlagda till i kap. 26 Omnämnda kursorter utanför Östersund. Här har av valts som orter beräkningsskäl dylika Boden, Karlstad, Stockholm och Kristianstad. Den centrala kursverksamheten beräknas omfatta ca 68 000 elevdagar per år. (Se kap. 23-23.2) För att beräkna elevernas resekostnader har använts LEMA-rapporten (se 8.6.2) angående antalet anställda inom milo. Vidare har resp. för varje milo tagits fram ett avstånd genomsnittligt (vägt medeltal) beroende på avståndet till Östersund och antalet anställda inom resp. milo. Därefter har räknats fram ett genomsnittligt reseavstånd för samtliga milon. Detta kan anges till 660 km (järnvägsavstånd i en riktning) till Östersund. Det genomsnittliga reseavståndet inom milo (i en riktning) resp. till

Ekonomiska konsekvenser 383

använda kursort har visat sig vara nära närmaste beräkningsmässigt 100 km. av resekostnaderna baseras på biljettpriset vid Följande beräkningar

tågresa i första klass tur och retur. tur och retur för 660 km uppgår till ca 300 kronor. Därtill Tågpriset i båda riktningarna a 32 kronor samt två kommer priset för sovplats å 18 kronor. Den genomsnittliga resekostnaden halvdagstraktamenten inklusive traktamenten blir då ca 400 kronor tur och retur. Som jämförelse kan nämnas att genomsnittskostnaden för en flygresa och retur samma sträcka inklusive resekostnader mellan elevens tur hemort och närmaste samt traktamentskostnader har beräknats flygplats till ca 500 kronor, vilket således blir 100 kronor dyrare än vid tågresa. KFU har därför använt vid sina fortsatta beräksig av tågkostnaderna För kurser som inte är förlagda till Östersund beräknas den ningar. resekostnaden inklusive traktamenten uppgå till 100 krogenomsnittliga nor. Restidstillägg kan i vissa fall dessutom tillkomma men kostnaderna

härför har inte kunnat beräknas. Vid beräkningen av traktamentskostnaderna (enligt fastställda belopp för 1973) har KFU schablonmässigt utgått från att dessa kostnader per - till ca 400 kronor. kursvecka och elev -- oavsett kurslängden uppgår för kostnaderna för in- och I nuläget svarar elevernas resp. myndighet samt därmed sammanhängande kostnader då IntS och utryckningsresor kurser. KFU har dock tagit med de beräknade kostna- TygS anordnar derna härför. att FFHS i Östersund behöver en I kap. 26 (26.3.2) har framhållits för främst befattningsutbildning och vidarekapacitet grundläggande motsvarande under utbildning enligt tabell 23:1 och 23:2 ca 2 000 elever Övrig central utbildning är 36000 elevdagar per år (=7200 veckor). utanför Östersund. Elever i denna utbildning beräkavsedd genomföras nas uppgå till ett antal av 6 000 per år (=6 000 veckor). De totala resekostnaderna, inklusive traktamenten för in- och utryckför elever vid FFHS centrala kursverksamhet samt traktaningsresor mentskostnaderna under själva kurstiden framgår av tabell 28:7. Vid av samma schablon som tidigare använts för reseanvändning och traktamentskostnader kan vid kurser som ej är förlagda till Öster-

Tabell 28:7 Totala rese- och traktamentskostnader för elever i den

centralt anordnade kursverksamheten

Antal Sza rese- Antal Sza Utbildningsort deltagare kostnader veckor traktakr. å 400 kr. menten under kurs kr.

2 000 800 000 7 200 2 880 000 :O:stersund 6 000 600 000 6 000 2 400 000 Ovriga kursorter Summa 8 000 l 400 000 13 200 5 280 000

i 384 Inrättande av försvarets

förvaltningshögskola (FFHS)

sund kostnaden för en lärares resor och traktamenten genomsnittligt beräknas till 800 kronor för en kursvecka. Därtill kommer kostnader för lärares resor och traktamenten i samband med övningar, studiebesök m. m. Kostnader för lärares resor inklusive traktamenten vid kurser utanför Östersund, studiebesök m. m. beräknas uppgå till 500 000 kronor. Under kurs deltar eleverna i studiebesök, m. m. Elevernas övningar resekostnader för detta beräknas till 300 000 kronor. Som tidigare .nämnts kommer av den centrala utbildningen 300 kursveckor att genomföras på andra orter än Östersund. En strävan bör vara att placera vissa av dessa kurser på förband eller andra myndigheter som under delar av året har möjlighet att ställa lokaler till förfogande. Med hänsyn till den föreslagna lokala utbildningens omfattning

(3-5 dagars fortbildning per anställd och år) torde ovannämnda möjligheter att få ta i anspråk lokaler på från utbildningspla.neringens synpunkt rätt tid på året och lämplig plats vara relativt begränsade. KFU räknar därför med att vissa särskilda lokalkostnader uppstår. De kan uppskattas till 100000 kronor. I fråga om beräkningen av kostnaderna för kurs- och undervisnings-

material (böcker, kompendier o. d.) har KFU utgått frå.n ett belopp per elev oavsett kurslängd på 75 kronor. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande kostnader hos IntS i nuläget ligger så lågt som ca 40 kronor. Detta har också väckt kritik från elevhâll. KFU har ansett sig böra beakta denna kritik. Utbildningens effektivitet blir lidande på om inte tillräckligt med kurs- och undervisningsmaterial finns tillgängligt för eleverna. En sammanställning av elev- och omkostnaderna för den centrala kursverksamheten om ca 700 kursveckor, omfattande ca 68 000 elevdagar/âr, framgår av tabell 28:8.

Tabell 28:8 Sammanställning av elev- och omkostnader för den centrala kursverksamheten

Kostnadsslag Kostnader kr

Resekostnader inkl. traktamenten för in- och utryckningsresor

28.2.2 Regional/lokal utbildning Av den i kap. 23 lämnade redovisningen framgår att KFU föreslår att fortbildning i förvaltningstjänst alternativt bör omfatta 4-6 dagar per anställd och år, dvs. utöver den centralt bedrivna fortbildningen (i medeltal en dag per anställd och år) tillkommer alternativt 3-5 dagars fortbildning.

Ekonomiska konsekvenser 385

också att KFU i avsaknad av Av kap. 26 (tabell 26:2) framgår fortbildningens omfattning och periodicitet m. m. underlag angående att varje fortbildningskurs i genomsnitt omfattar en vecka (=5 antagit utbildningsdagar). Som en följd härav blir antalet kursdeltagare per år i den regionala/lokala fortbildningen alternativt -- 330 400: 5= l8 240 deltagare - 4 30 400: 5=24 320 deltagare - 530 400 : 5=3O 400 deltagare

Vid ett genomsnittligt deltagarantal av 20 per kurs (se 23.2) blir det årliga antalet kurser alternativt 912, l 216 resp. l 520. Resekostnadema för elever och lärare vid regionala/lokala fortbildningskurser är i regel relativt små och genomsnittligt kan de beräknas till 75 kronor bör beaktas att utbildningen i vissa fall per person. Härvid sker vid den myndighet där deltagarna är anställda varigenom inga resekostnader uppstår. I sistnämnda fall utgår givetvis inte heller traktamenten. KFU räknar därför med en genomsnittlig, lägre traktamentskostnad av 200 kronor per elev och kurs. Vissa befattningshavare har som tjänsteåliggande att medverka i utbildningskurser av här åsyftat slag. KFU utgår dock från att den lokala lärarinsats som dessa befattningshavare gör måste kompletteras eller i vissa fall ersättas av särskilda lärarkrafter. Som framgår av förutsätter KFU att FFHS kan behöva några särskilda kap. 26 (26.4.3) lärartjänster för sin medverkan i regional/lokal utbildning. Det har emellertid inte varit möjligt att nu bedöma omfattningen av detta lärarbehov utan KFU räknar med att i kap. 29 föreslagen försöksverksamhet närmare utreder denna fråga. I den följande sammanställningen (tabell 28:9) har KFU likväl upptagit ett belopp på 600000 kr. som en uppskattad kostnad för sådana lärarlöner jämte rese- och traktamentskostnader vid en fortbildning motsvarande 3 dagar i genomsnitt per anställd och år. För 4 resp. 5 dagars fortbildning uppskattas nämnda kostnader till 800 000 kr. resp. 1 000 000 kr. För de lokala lärarnas medverkan i utbildningen har däremot inte - men väl ett sehablonbelopp upptagits några lönekostnader på 200 kr. för traktamenten. I detta sammanhang vill KFU erinra per kursvecka om att i de ekonomiska beräkningarna ej heller medtagits elevlöner under kurstid. Lokalhyror beräknas efter en schablon på 100 kro.nor per kursdag. Kostnaden för lokaler uppgår alltså vid en kursvecka till 500 kronor. Som tidigare framhållits behöver troligen inte lokalhyra förekomma under vissa kurser. För undervisningsmaterial har KFU beräknat kostnaden efter normen 5 kronor per elevdag. De på detta sätt beräknade kostnaderna för alternativt 3-5 dagars fortbildning i förvaltningstjänst inom regional/lokal utbildningsverksamhet med 30400 anställda som målgrupp framgår av tabell 28:9.

386 Inrättande av försvarets förvaltningshögskola (FFHS)

Tabell 28:9 Sammanställning över kostnader för alternativt 3, 4 eller 5 dagars fortbildning på regional/lokal nivå per anställd och år.

28.3 Sammanställning av kostnader för KFU förslag till förvaltningsutbildning inom försvaret

I avsnitten 28.1 och 28.2 har redovisats beräknade driftskostnader per år för den föreslagna förvaltningsutbildningen som är avsedd bedrivas vid såväl centralt anordnad kursverksamhet som regional/lokal verksamhet. I tabell 28: 10 lämnas en sammanställning. De enligt ovannämnda tabell beräknade sammanlagda kostnaderna för centralt och regionalt/lokalt bedriven förvaltningsutbildning utgör sålunda alternativt 22,3 milj. kr. (l5,3+7,0), 24,7 milj. kr. resp. 27,0 milj. kr. Med den målgrupp för inom försvaret som förvaltningsutbildning

Tabell 28:10 Sammanställning av de totala driftskostnaderna för den centrala utbildningen (2 dagar i genomsnitt per anställd och år) jämte alternativt 3, 4 eller 5 dagars regional/lokal utbildning i genomsnitt per anställd och år.

Kostnadsslag Kostnader i miljoner kronor Central ut- Tillkommande regional/ bildn. i Ös- lokal utbildning, alt. tersund och öw_ kurs_ 3 dagar 4 dagar 5 dagar orter

FFHS personalkostnader FFHS administration Elev- och omkostnader vid central utbildning Kostnader för regional/ lokal utbildning 7,0 9,4 11,7 Summa miljoner kronor 15,3 7,0 9,4 11,7

lHäri ingår beräknade hyreskostnader på ca 2,2 milj. kr., utgörande 10 på investeringskostnaderna för skolbyggnad m. m. i Östersund (se

ggocent .2.l).

Ekonomiska konsekvenser 387

KFU räknar med, dvs. sammanlagt 30400 personer, innebär KFU förslag att utbildningskostnaden per anställd och âr skulle uppgå (i prisoch löneläget februari 1973) till alternativt 734 kr. vid sammanlagt 5 dagars utbildning, 813 kr. vid 6 dagars utbildning resp. 888 kr. vid 7 dagars utbildning. Detta skulle betyda en genomsnittlig kostnad per elevdag för de olika alternativen av 147 kr., 136 kr. resp. 127 kr.

28.4 Lokaliseringskostnader KFU har inte ansett att det framlagda förslaget om inrättande av FFHS i Östersund är att betrakta som en omlokaliseringsâtgärd. I den mån problem av omlokaliseringsnatur kan uppstå för personal vid nuvarande IntS förutsätter KFU att dessa handläggs i den ordning som finns stadgat om dylika i andra fall. Under utredningsarbetets gång har den av ÖB tillsatta Östersund - - haft hand om bl. a. arbetsgruppen Agö omlokaliseringsfrågor.

28.5 Inrättande av nytt delprogram (anslag) för FFHS Vid bifall till KFU förslag om inrättande av en för försvaret gemensam - FFHS - bör ett nytt delprogram (anslag) tillförvaltningshögskola komma. Verksamheten under delprogrammet FFHS föreslås budgeterat på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet samt Utbildning till och av fast anställd personal m. fl. Verksamheten bör finansieras från ett förslagsanslag FFHS. Investeringarna för den kommande högskolan bör finansieras från investeringsanslaget Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar.

Tidsplan och övergángsanordningar 389

Genomförande av KFU förslag.

Sammanfattning

och

Tidsplan övergångsanordningar

De förslag till personalutbildning för försvarets förvaltningsverksamhet och till utbildningens bedrivande som KFU framlagt i det föregående kan vid bifall till desamma helt genomföras först sedan skolbyggnaden lokaler m. m. för den i kap. 26 föreslagna föroch i övrigt erforderliga - FFHS - i Östersund och fått för valtni.ngshögskolan uppförts verksamheten avsedd utrustning. kan dock vissa delar av den föreslagna verksamheten Övergångsvis Vidare bör ett antal spörsmål ytterligare utredas och påbörjas tidigare. i vissa fall - försöksvis - innan FFHS verksamhet startar i full prövas skala på den nya skolorten.

29.1 Tidsplan för genomförande av förslagen

Under utredningsarbetets gång har KFU låtit FortF ta del av vissa preliminära projekteringsunderlag som KFU utarbetat och som i slutskick redovisas i kap. 26 med bilagor. Under hand har därvid giltigt från FortF meddelats att skolbyggnaden m. m. - som enligt Kungl. beslut den 1 oktober 1971 i största möjliga utsträckning skall Majzts arméns tekniska - kunde samlokaliseras med en blivande skola, ATS tänkas hösten 1979 om beslut att stå färdig att tas i bruk tidigast inrätta FFHS fattades under år 1974. KFU bedömer att skolledningen och vissa delar av planerings- och enheter inom den nya skolorganisationen behöver utvecklingsfunktionens de direkta förberedelsearbetena -- dvs. FFHS formellt inrätpåbörja tas - senast två år dessförinnan eller fr. o. m. den 1 juli 1977. I annat fall torde det dröja ytterligare tid innan FFHS är helt funktionsduglig. är det sålunda nödvändigt att de Redan i god tid före denna tidpunkt ledande och även andra blir utnämnda. Därför måste befattningshavarna i tid utföras för erforderliga förhandlingar med befattningsanalyser av tjänsterna i lönegrad m. m. personalorganisationer om inplacering Även utarbetning av förslag till instruktion o. d. behöver påbörjas. Enlikt KFU mening är det väsentligt att hela den relativt långa

390 Genomförande av KFU förslag

tidsrymden mellan det att beslut om skolans inrättande fattas och verksamheten helt kan genomföras - dvs. ca fem år - effektivt utnyttjas för bl. a. vissa ytterligare utredningar m. m. samt viss utbildningsverksamhet i enlighet med KFU förslag. Sålunda bör åtgärder för att minska den konstaterade eftersläpningen av bl. a. den civila personalens utbildning igångsättas snarast och efter hand intensifieras. Nuvarande IntS - i vilken sedan hösten 1973 även ingår den enhet för förvaltningsutbildning som dessförinnan fanns hos organiserad TygS - bör som KFU framhållit i kap. 27 avvecklas som en följd av KFU förslag. Dess nuvarande åligganden inom förvaltni.ngsutbildningen av främst militär personal måste emellertid fram till den tidfullföljas punkt då FFHS avses överta verksamheten. Kursernas utformning m. m. bör dock så långt möjligt anpassas till av KFU lämnade kursförslag. KFU anser också att IntS övergângsvis och i all möjlig omfattning bör utnyttjas för genomförande av sådan av KFU föreslagen utbildning som bör igångsättas tidigare. De frågor som enligt vad ovan sagts bör utredas särskilt, ävensom vissa förberedelser i övrigt, redovisas i avsnitt 29.2. Synpunkter och förslag om övergångsanordningar m. m. - inräknat viss försöksverksamhet - framgår av avsnitt 29.3.

29.2 Frågor att utreda samt vissa förberedelser i övrigt

Under utredningsarbetet har vissa spörsmål aktualiserats som förtjänar närmare utredning, undersökning eller andra åtgärder som hittills inte kunnat genomföras men som bör vidtas innan en ny organisation för försvarets förvaltningsutbildning börjar verka. Dessa spörsmål har redovisats i tidigare kapitel mer eller mindre utförligt. KFU lämnar nedan punktvis en sammanfattning av frågorna.

l. Utredning av den administrativa utbildningen av högre chefer inom försvaret (kap. 27) 2. Utredning av personaltjänstutbildningen inom försvaret (kap. 27) 3. Försök med olika former av integrering av förvaltningsutbildning för alla personalkategorier och med av bl. a. läromedel samordning (kap. 23) 4. Uppföljning av pågående utbildning inom förvaltningsområdet inom försvaret 5. Stadieindelning efter försök med integrerad utbildning (kap. 26) 6. Prövning av formerna för den samverkan som FFHS förutsätts komma att få med olika utbildningsanstalter i Östersund bl. a. ifråga om lärare (kap. 24) 7. Samordning på det fortifikatoriska utbildningsomrâdet vid en överflyttning till FFHS av den utbildning av regementsofficerare i fortifikationstjänst, som hittills handhafts av MHS (kap. 19 och 27)

Tidsplan och övergângsanordningar

8. Samordning av utbildningen vid FFHS med annan sådan utbildning som inte avses organisatoriskt överflyttas till denna skola (kap. 23 och 27) av formerna för medverkan från FFHS i den regio- 9. Undersökning nala/lokala förvaltningsutbildningen (kap. 26) om utbildning av lärare i försvarets förvalt- 10. Prövning av frågan främst sådana som medverkar i lokal utbildning (kap. ningsutbildning, 26) av konsekvenserna för nuvarande organisation av 11. Undersökning hos försvarets myndigheter vid en utökad central inomverksutbildningen förvaltningsutbildning (kap. 26) av utbildningspaket för introduktionskurser m.m. 12. Framtagning (kap. 23) 13. Uppbyggnad av en mera systematisk utbildning för personal vid personalkassor m. m. (kap. 22) för en förbättrad mil- 14. Prövning av ytterligare utbildningsinsatser jövård inom försvaret (kap. 22) 15. Utarbetande av vissa modeller för specialkurser av olika slag

(kap. 22) l6. Inordnande av praktiktjänstgöring i vissa kurser vid FFHS och formerna för ledningen av denna tjänstgöring (kap. 23) 17. Utarbetande av system för utvärdering av utbildningen (kap. 25 och 26) 18. Prövning av formerna för en central elevurvalsnämnds verksamhet (kap. 26) 19. Förnyad prövning av frågan om handhavandet av de med ATS gemensamma funktionerna inom skolorganisationen (kap. 26) i anledning av omlokalisering av nuvarande verksamhet 20. Åtgärder vid IntS, i den mån detta inte ankommer på annan myndighet.

Såsom av kap. 27 (27.6 och 27.7) har KFU för avsikt att framgår utreda de under punkterna 1 och 2 ovan redovisade frågorna och framlägga därav föranledda förslag i ett senare betänkande (del 3). Övriga förutsätts bli behandlade av det särskilda organ som i avsnitt frågor 29.3 föreslås skall inrättas. I detta sammanhang vill dock KFU framhålla att möjlighet kan uppstå för KFU att i sitt fortsatta arbete ta upp till prövning eller undersökning även någon av sistnämnda frågor.

29.3 Övergångsanordningar avsnitt är det synnerligen att Såsom framgår av föregående angeläget ett särskilt inrättas för att ta upp till behandling där nämnda organ Detta organ bör även få möjlighet att bedriva viss försöksverkfrågor. Vidare bör organet utföra ett samhet som ett led i sina undersökningar. förberedande organisatoriskt arbete. Redan i skrivelse den 25 januari 1973 till chefen för försvarsdepartementet anmälde KFU behov av en försöksverksamhet under tiden intill

392 Genomförande av KFU förslag

dess att FFHS kan ta över den av KFU föreslagna utbildningen. I denna skrivelse framhöll KFU bl. a. följande. ”Mot bakgrund av utredningsdirektiven angående inteutbildningens grering för samtliga personalkategorier är det angeläget att en vidgad samordning försöksvis kan påbörjas relativt snart. Genom påbörjande av en sådan försöksverksamhet på förvaltningsutbildningens område skulle dessutom den civila personalens förvaltningsutbildning, som för närvarande i många hänseenden är bristfällig, kunna effektiviseras. Utredningen föreslår därför efter samråd med chefen för försvarets intendenturkår och chefen för att fälttygkåren medgivande lämnas till en försöksverksamhet för krigsmaktens förvaltningsutbildning av ovan angivet slag och att verksamheten inordnas i en skolorga.nisati0n bestående av nuvarande Intendenturförvaltningsskolan samt kursavdelningen för förvaltningsutbildning inom Tygförvaltningsskolan. Till detta skolorgan bör även föras sådan utbildningsverksamhet som nu sker vid skilda myndigheter men som är eller kan vara likartad till innehåll och utformning, t. ex. vissa kurser inom förråds- och verkstadsområdena. Det är också angeläget att inom en försöksverksamhet av föreslagen art kunna närmare undersöka det framtida lärarbehovet m. m. samt pröva olika utbildningsformer som kan resultera i bl. a. högre effektivitet i utbildningen. Framställningen från KFU innefattade i övrigt en erinran om att en sammanslagning av intendentur- och fälttygkårstaberna från den l oktober 1973 torde frigöra erforderliga resurser, varför försöksverksamheten föreslogs påbörjas vid nämnda tidpunkt. KFU förutsatte också att verksamheten kunde hållas i.nom försvarets totala resursram, varför särskilda medel inte erfordrades för täckande av utbildningskostnaderna. Såsom framgått av det föregående avviker KFU förslag om formerna för ledningen av förordad försöksverksamhet från vad som angetts i skrivelsen den 25 januari 1973. KFU anser nu att IntS inte bör bli det i det föregående föreslagna organet. Eftersom den framtida förvaltningsutbildningen - vid bifall till de riktlinjer för densamma som KFU förordat - till mycket stor del kommer att avse försvarets civila skulle en relativt omfatpersonal tande provisorisk omorganisation behöva vidtas av IntS för att sätta in denna på de uppgifter av olika slag för vilka lämnats en redovisning i detta kapitel. Dess nuvarande personella resurser är dessutom helt otillräckliga härför. Däremot bör IntS utnyttjas för sådan genomförandeverksamhet som skall äga rum intill FFHS övertar ansvaret. Mot bakgrund av KFU förslag i kap. 26 att FFHS bör få en fristående ställning direkt lydande under Kungl. Majzt anser KFU det ej heller lämpligt med IntS som ett organ för ledning av en försöksverksamhet på bred front och av det skiftande slag som ovan antytts. I sina överväganden har KFU stannat för att nu föreslå att uppdraget överlämnas till en särskild av Kungl. Majzt tillsatt nämnd, i vilken bl. a. expertis från IntS kan ingå. Med hänsyn till omfattning och inriktning av denna nämnds verk-

Tidsplan och övergângsanordningar

fâ sådan sammansättning av ledamöter att verksamhet bör nämnden Personalföreträsamheten kan tillföras en så bred expertis som möjligt.

dare bör även ingå i nämnden. bör kunna ställas till en sådan nämnds Personella resurser i övrigt av viss personal, som enligt förfogande genom ett ianspråktagande beslut den 28 september 1973 inte skulle ingå i den nya Kungl. Majzt intendentkårens stabsorganisation och som jämlikt ifrågaprovisoriska skulle efter av Kungl. Majzt meddevarande beslut sedermera placeras KFU anser att denna personal skulle kunna utnyttjas lade föreskrifter. nämnden med den verksamhet för vilken KFU i det för att biträda

föregående redogjort.

29.4 Förslag

vill KFU föreslå under hänvisning till vad Sammanfattningsvis följande

framhållits och med påpekandet att det är ange-

som i det föregående och förberedelsearbetet i läget att det förordade undersökningsarbetet med beaktande av behovet av en övrigt snarast möjligt kan igångsättas

försöksverksamhet. - FFHS bör inrättas fr. 0. m. den l juli 1977 med en t. v. reducerad

personalorganisation - vissa Kungl. Majzt bör uppdra åt en särskild nämnd att verkställa m. fl. förberedelser inför tillkomsten undersökningar och organisatoriska samt i anslutning därtill bedriva viss försöksav en ny skolorganisation verksamhet rörande försvarets förvaltningsutbildning. bör bestå av sju av Kungl. Majzt utsedda ledamöter, Denna nämnd som ordförande resp. vice ordförande och tre är varav två förordnas företrädare för personalorganisationer. utöver o. d. även få ta i an- Nämnden bör erforderlig expertis 1973 kan språk personal som enligt Kungl. Majzt beslut den 28 september från intendentkârstaben samt utnyttja IntS för sådan genomomplaceras förandeverksamhet som lämpligen kan förläggas till denna skola. Vidare föreslår KFU att nämnden får i uppdrag att för om lönesättning o. d. för FFHS framta underlag förhandlingar så att de ledande befattningshavarna kan utses i god tid före personal, det första verksamhetsåret utarbeta till instruktion m. m. samt att inkomma med förslag förslag till den första skolbudgeten för 1977/78 en plan för nämndens försöksverksamhet för Kungl. Majzt framlägga från den därpå följande verksamheten lämna fortlöpande rapporter och för resultat av företagna undersökningar av redovisa Kungl. Majzt särskilda samt föreslå de åtgärder som bedöms vara erforderspörsmål för att FFHS skall kunna ta över verksamhetens ledning liga att vidta den centrala utbildningen av fr.o.m. den l juli 1977 och genomföra försvarets m. m. i enlighet med personal inom förvaltningsorganisation KFU förslag fr. o. m. hösten 1979.

394 Genomförande av KFU förslag

Sammanfattning

30.1 Utredningens uppgift, organisation m. m. (kap. I)

Enligt Kungl. Majzts bemyndigande den 26 februari 1971 tillkallade chefen för försvarsdepartementet en sakkunnig med uppdrag att utreda och inkomma med förslag till en sådan inom förvaltningsutbildning krigsmakten som anges i en inom departementet utarbetad promemoria (bilaga 1:1). På särskilt uppdrag hade Överbefâlhavaren i juni 1969 lagt fram ett förslag till organisation av krigsmaktens förvaltningsutbildning. Genom ett av 1971 års riksdag fattat beslut om att den av överbefälhavaren föreslagna för krigsmakten gemensamma förvaltningsskolan skulle lokaliseras till Östersund om denna skola skulle inrättas, ändrades förutsättningarna väsentligt för överbefälhavarens förslag. De organisatoriska följderna av en lokalisering till Östersund borde därför särskilt utredas och i anslutning därtill även frågan om utbildningens innehåll och utformning. Möjligheterna att skapa en integrerad utbildning för samtliga personalkategorier borde särskilt beaktas. I den nämnda promemorian underströks bl. a. behovet av att beakta i vad mån förändringarna i det allmänna kunde utbildningsväsendet påverka förvaltningsutbildningen och om möjligheter förelåg till samverkan med civil utbildning. En socialhögskola i Östersund skulle inrättas fr. o. m. 1 juli 1971 med bl. a. en förvaltningslinje. Den tillsatta utredningen krigsmaktens förvaltningsutbildnings- utredning antog benämningen KFU-71 eller enbart KFU. I kap. 1 redovisas vidare utredningsarbetets organisation och de olika skedena i detsamma samt till och samarbetet med gränsdragningen 1968 års personalkategoriutredning. Denna utredning har till KFU överlämnat visst underlag. De två utredningarna har tillsammans genomfört ett antal studiebesök. Slutligen lämnas en redogörelse över av KFU i betänkandet ofta använda begrepp och deras innebörd. I bilaga 1:2 och 1:3 återfinns använda begrepp resp. förkortningar.

Sammanfattning 395

30.2 utredningar och beslut rörande förvaltningsutbildningen

Tidigare

(kap. 2)

på den utred- I den historiska återblicken i kap. 2 faller tyngdpunkten 1969. Ett av nämnda utredning som överbefälhavaren framlade i juni

innebar att utbildningen av officerare (numera regementsnings förslag i skulle äga rum vid militärhögskolan. officerare) förvaltningstjänst borde däremot i en ny för förvaltningsutbildning organiseras Övrig

krigsmakten gemensam förvaltningsskola. gick starkt isär i flera Remissinstansernas syn på utredningsförslaget av försvarets rationaliväsentliga frågor. Ytterligare utredning begärdes Sistnämnda kritiserade starkt seringsinstitut och av TCO. organisation

till förvaltningsutbildning för numera plutonsoffibristen på förslag Försvarets materielverk påtalade behovet cerare och för civil personal. vidareutbildning av civilmilitär och civil personal av en mer systematisk

i förvaltningstjänst. om och lokaliseringen av förvaltnings- Även ifråga uppläggningen bröt starkt. Försvautbildningen för regementsofficerare sig meningarna närmast till det alternativ som rets rationaliseringsinstitut anslöt sig

innebar att hela utbildningen ägde rum vid en för krigsmakten gemen-

som bl. a. kunde medföra ett bättre sam förvaltningsskola, något TCO avstyrkte helt förslaget om en ny förvaltningsresursutnyttjande. Försvarets Civilförvaltning ansåg att det linje vid militärhögskolan. av en utbildningslinje och chefen borde anstå med inrättande dylik

armén framhöll att en önskvärd integrering av förvaltningsutbildför och garanterades genom en ningen för regements- kompaniofficerare för marinen att all förvaltgemensam skola. Chefen ansåg principiellt

utom sådan som meddelades vid bl.a. militärhögningsutbildning centraliseras till en gemensam skola. Chefen skolans högre kurser borde

liksom riksrevisionsverket förordade däremot utredningsför flygvapnet

i denna del liksom SACO och SR. förslaget av militär och I kap. 2 berörs även tillkomsten en gemensam tyg-

KFU yttrade sig över framlagt förslag intendenturförvaltningskår. och tillstyrkte detsamma under

härom från personalkategoriutredningen

bl. a. att en av utbildningen för samtliga hänvisning till integrering underlättades om en gemensam kår kategorier av förvaltningspersonal och I anledning av proposition bildades för tyg- intendenturpersonal. att försvarets intendenturkår och fälttygnr 75 beslöt 1973 års riksdag skulle slås samman fr. o. m. den 1 oktober 1973 till kåren inom armén

försvarets intendentkår.

nuvarande organisation och omfattning 30.3 Förvaltningsutbildningens

(kap. 3-7)

bedrivs inom krigsmaktens fasta Hittillsvarande förvaltningsutbildning utanför krigsmakten, vid tillskolorganisation, vid utbildningsanstalter enskild I den fasta

fälliga kurser eller som korrespondensutbildning.

som är för hela skolorganisationen ingår intendenturförvaltningsskolan,

396 Genomförande av KFU förslag

krigsmakten gemensam och tygförvaltningsskolan som bedriver utbildning inom armén. Därutöver förekommer viss förvaltningsutbildning vid militärhögskolan, arméns underhållsskola, försvarets brevskola och Gällöfsta kurscentrum. Såväl intendenturförvaltningsskolan som tygförvaltningsskolan har ett fåtal fasta lärare varför större delen av undervisningen måste ske med hjälp av deltidstjänstgörande lärare eller föreläsare. Sistnämnda lärare och föreläsare har i regel uppgått till ett antal per år av ca 330 vid den förra skolan och till mellan 100 och 250 vid den senare. Vanligen är deltidslärarna och föreläsarna befattningshavare i centrala staber och inom den centrala vartill kommer ett antal försvarsförvaltningen lärare från det civila skolväsendet. I den obligatoriska utbildningen till och som regementsofficer ingår viss förvaltningsutbildning. Den egentliga utbildningen i förvaltnings skett vid en tvåårig kurs vid intendenturförvaltningstjänst har emellertid skolan resp. tygförvaltningsskolan och inneburit en vidareutbildning i och för övergång från trupptjänst till förvaltningstjänst. I kap. 4 lämnas en redovisning av utbildningens innehåll och omfattning inte endast för regementsofficerare utan även för kompaniofficerare och plutonsofficerare. De två senare officerskategorierna får också viss förvaltningsutbildning i sin obligatoriska utbildning till och som officer men denna företer variationer mellan försvarsgrenarna. Kompaniofficerares vidareutbildning till förvaltningstjänst äger också rum vid de förenämnda två skolorna. För kompaniofficer har skolutbildningen för tygförvaltnings tjänst omfattat ca 10 månader varjämte praktisk förekommit utbildning under två månader vid truppförband. Utbildningen för kompaniofficer i intendenturtjänst inom de tre försvarsgrenarna har omfattat ca 33 veckor jämte 16 veckors praktisk tjänstgöring vid eget förband. Kompaniofficers utbildning till kassachef har varit gemensam för försvarsoch omfattat grenarna ca 32 veckor jämte ca 12 veckors praktisk tjänstgöring. Kompaniofficerare utbildas även till fortifikationstjänst. Kursen härför anordnas i chefens för fortifikationskåren regi och omfattar utöver ett kompendieskede ca 50 veckor varav 10 veckor för praktik. Vid

intendenturförvaltningsskolan och tygförvaltningsskolan har också

anordnats expeditionsföreståndarekurser av olika slag. Plutonsofficerarnas vidareutbildning för förvaltningstjänst har hittills

begränsat sig till kompaniadjutantutbildning inom armén. Kurserna här-

för har omfattat ca 4 veckor. Inom marinen och flygvapnet har i den obligatoriska meddelats utbildningen viss förvaltningsutbildning av begränsad omfattning. Slutligen bör nämnas den utbildning som riktar sig till sådan reservpersonal och Värnpliktig personal som är avsedd för befattningar i förvaltningstjänst. Kurser anordnas vid behov och omfattar mellan 2-5 veckor. I kap. 5 lämnas en översikt av hittillsvarande utbildning av den civilmilitära personalen som främst omfattar kårens och tygtekniska mariningenjörskårens personal, flygvapnets civilimilitära tekniska per-

Sammanfattning 397

sonal samt försvarets medicinalkårs personal och militärtandläkarpersonalen. Viss begränsad förvaltningsutbildning ingår i den utbildning som sker av arméingenjörer, mästare och armétekniker. Arméingenjörerna genomgår dock efter 1-2 års tjänst en obligatorisk förvaltningskurs förvaltningsutbildning omfattar på 6 veckor. Mariningenjörernas ca 170-190 timmar. Inom flygvapnet förekommer förvaltningsutbildmästare och flygtekniker i relativt liten omfattning för flygingenjörer, ning. Den och civilmilitära personalen omfattar drivmedelsvärnpliktiga och krigskassörer. För den senare assistenter, förplägnadsassistenter kategorin anordnas som regel årligen en kurs om 18 dagar vid inten-

denturförvaltningsskolan. Förekommande utbildning för civil personal redovisas i kap. 6 liksom flera Den den utbildning som är gemensam för personalkategorier. civila och fortbildning har tidigare varit personalens vidareutbildning av ringa omfattning. Utbildningsomfânget har dock ökat på senare år. Detta har bl. a. tagit sig uttryck i inrättande av särskilda utbildningsenheter fått särskilt att svara eller genom att befattningshavare uppdrag Försvarets materielverk har den största utbildningsför dyl. utbildning. enheten (4 administratörer och 5 kontorister). Detta verks utbildningsett femtiotal verkskurser per år med i stort 7000 utbildplan redovisar Därtill kommer individuell utbildning vid externa kurser ningsdagar. centralt har med ca 4 000 utbildningsdagar per år. Utbildningsinsatserna lett till att antalet utbildningsdagar per anställd och år genomsnittligt till tre. Vid materielverkets olika huvudavdelningar förekommer uppgår främst teknisk utbildning av betydande omfattning men också som på förråds- och verkstadsavdelningarna utbildning i arbetsledning o. d. Försvarets bedriver utbildning och information om civilförvaltning Två befattningshavare är anställda för denna verksamekonomisystem. het. Försvarets forskningsanstalt har en särskild utbildningschef och två kontorsanställda och har fastställt riktlinjer för den egna personal-

utbildningen. Fortifikationsförvaltningen anordnar fort- och vidareutbildningskurser av bl. a. administrativt slag. för utbildning upptar främst vidare- Sjukvårdsstyrelsens internprogram för sjuksköterskor samt fortbildning för förrådspersonal om utbildning material och dess hantering, förvaring och vård. nytillkommande Slutligen bör nämnas att personal inom försvaret i viss begränsad bereds möjlighet att delta i kurser som anordnas utanför utsträckning försvaret. den för admi- I kap. 7 redovisas utbildningsverksamhet nistrativ personal som förekommer hos statens personalutbildningsnämnd, Statskontoret, riksrevisionsverket och statens personalnämnd. Som jämförelse lämnas också en kort översikt av de affärsdrivande verkens och hur samt rikspolisstyrelsens personalutbildningsverksamhet med bl. a. elevurvalet till och dessa myndigheter ordnat utbildningen betygsättningen samt med lärarfrågan. I korthet presenteras också Statskonsult AB utbildningsverksamhet

Genomförande av KF U förslag

samt några utbildningsanstalter inom den privata sektorn och de fackliga löntagarorganisationernas utbildningsverksamhet.

30.4 Studier och komaktverksamhet m. m. (kap. 8) 304.1 Studiebesök l anslutning till studiebesök vid staber, förvaltningar, förband och skolor har personal intervjuats om sina erfarenheter av hittillsvarande utbildningsverksamhet och fått tillfälle uttrycka önskemål om förändringar i densamma. Med skärpa påtalades den i många fall totala bristen på utbildning av den civila förvaltningspersonalen. Man framförde också att den civilmilitära personalen inte fick erforderlig förvaltningsutbildning av grundläggande karaktär. Stort intresse visades för en utökad förvaltningsutbildning som gjordes integrerad över såväl försvarsgrens- som kategorigränserna. Utbildningen borde ledas av kvalificerade lärare och studiemiljön vara gynnsam. Den civila personalen i stor accepterade utsträckning ett kompendieskede som introduktion till en kurs men av de intresserade var blott hälften positiva till tanken på att godkänt prov skulle villkor för delutgöra tagande i kurs.

30.4.2 Elevenkäter

En enkät till tidigare militära elever vid intendenturförvaltningsskolan och tygförvaltningsskolan genomfördes hösten 1971. I relativt stor omfattning riktades i svaren kritik mot sättet för utbildningens genomförande och förslag framfördes om och förändringar moderniseringar. Bl.a. föreslogs att eleverna borde aktiveras med diskussioner, grupparbeten och applikatoriska exempel med formella och tillämpade övningar, bättre uppläggning av studiebesök o. s. v. Praktikanttjänstgöringen borde styras hårdare från skolan efter särskilt program. Krav på pedagogiskt kvalificerade lärare framfördes även. Av en enkät våren 1972 till tidigare elever i kompaniadjutantkurser 1967-1970 framgår att nära hälften av dem ännu inte tjänstgjort i befattning för vilken utbildningen är kompetensgivande. I framtiden borde centralt utbildningen genomföras och inte militärområdesvis varigenom utbildningen kunde bli enhetlig. Viss kursomläggning förordades med flera applikatoriska exempel och praktiska övningar. Ökad satsning önskades på sådana ämnen som stabs- och expeditionstjänst, kassatjänst, allmän förvaltning och mobiliseringstjänst. Minskning kunde i stället ske på allmän intendentur- och tygtjänst samt motortjänst.

30.4.3 Personalutbildningens omfattning och kostnader

En enkät vintern 1973 till försvarets myndigheter angående personalutbildningen och kostnaderna för denna gav vissa intressanta resultat. Endast ett mindre antal myndigheter har speciell utbildningsenhet för

Sammanfattning 399

I flertalet myndigheter finns fastställda den egna personalutbildningen. för men dessa torde i första hand gälla militär riktlinjer utbildning personal. Vid vissa myndigheter förekommer ett personalinflytande på innehåll och utformning. I många fall utfrågas kursdelutbildningens efter avslutad kurs och vad som bör ändras tagare om sina erfarenheter till nästa liknande kurs. ett fåtal har normvärden för omfattningen av Endast myndigheter Försvarets civilförvaltning har uppställt en norm på 10 utbildningen. och år eller 5 procent av lönekostnaden. utbildningsdagar per anställd För försvarets materielverk är motsvarande norm 5 dagar, för försvaca 3 dagar. Försvarets rationaliseringsinstitut redorets forskningsanstalt visar normvärden på mellan 5 och 15 dagar och militärpsykologiska institutet l0 dagar per anställd och år. att vissa kurser kunde tänkas Myndigheterna ansåg på förfrågan flyttas över till en för försvaret gemensam förvaltningsskola, nämligen arbetsledarkurser för förråds- och kompaniadjutantkurserna (motsv.) kurser i förrådsredovisning samt vissa kurser som nu ekonomipersonal, anordnas av personalutbildningsnämnden och Statskontoret. Myndigfann det tillfredsställande om den tanken kunde förverkligas att heterna en central förvaltningsskola genomför lokala, kortare kurser eller regionala kurser med utbildningsmateriel från skolan. I den inom försvaret genomförda förvaltningsutbildningen 1972/73 nära 4200 elever och antalet kursdagar uppgick till ca 56 500. deltog I kurser utanför försvaret 490 elever under sammanlagt ca deltog 2600 Genomsnittligt uppgick antalet utbildningsdagar inom kursdagar. två per anställd nämnda år. Skillförvaltningsorganisationen till knappt naden i utbildningsmöjligheter visade sig vara stor mellan de tre per- Av de 56 500 elevdagarna i av försvaret anordnad sonalkategoriema. för civilmilitär och utbildning åtgick 78 % för militär personal, 2% är att de långa kurserna är av- 20 % för civil personal. Förklaringen sedda för militär personal och i regel kompetensgivande. Genomsnittligt fördelade sig antalet utbildningsdagar så att en militär kursdeltagare det året fick 37 dagar, en civilmilitär 5 dagar och en civil 4 dagar. Antalet fasta lärare utgjorde 58 vartill kom deltids- eller timlärare, föreläsare m.fl. motsvarande sammanlagt c:a 900 lärarinsatser i de

kurser som anordnades inom försvaret. Kostnaderna för sist berörda utbildning uppgick till ca 5,25 miljoner varav elevkostnaderna nära 4 miljoner kronor. I elevkronor, utgjorde kostnaderna rese- och traktamentsersättningar men ej löner. ingick I lärarkostnaderna kronor ingick utöver rese- och traktapå ca 950000 mentsersättningar endast lärararvoden men inga löner. Den genomsnittför en elevdag uppgick till 93 kronor, löner sålunda ej liga kostnaden inräknade.

30.4.4 Målgruppsstatistik kunna indela den civila i målgrupper har KFU För att personalen använt statistik 1971 från statens avtalsverk. Därjämte har använts

400 Genomförande av KFU förslag

personalstatistik från Ledningsgruppen för minskning av antalet anställda inom krigsmakten, LEMA, samt vissa i personalberäkningar personalkategoriutredningens delbetänkande 2 och uppgifter direkt från myndigheterna. Målgrupperna för förvaltningsutbildning, fördelade på personalkategorier, utgör 3100 militära befattningshavare, 1500 civilmilitära och 25 800 civila. Totalsumman för alla blir då målgrupper 30 400, varav det civila inslaget utgör nära 85 procent.

30.45 Samråd och yttranden KFU har i enlighet med sina direktiv haft samråd med myndigheter som bedriver sådan skolverksamhet som har mer eller mindre direkt samband med utredningsuppdraget och med dåvarande staberna för intendenturkåren och fälttygkåren. överläggningar har KFU vidare haft med statens personalnämnd, statens personalutbildningsnämnd och riksrevisionsverket. Överläggningarna med myndigheter i Östersund har berört frågor som anknyter till lokaliseringen dit av en försvarets förvaltgemensamma ningsskola. Länsstyrelsen har gett KFU information om olika problem inom Jämtlands län. Företrädare för Östersunds kommun har gett sin syn på bl. a. frågan om bostäder för kursdeltagare och lärare och på möjlighet till utnyttjande av skolans resurser i viss kommunal utbildningsverksamhet. Det samråd som KFU haft med för i ledningen Socialhögskolan Östersund har främst gällt möjligheterna att i vissa fall ha samma lärare. Socialhögskolan kommer att utveckla en utbildningslinje i personaladministration och planer finns på nya linjer i offentlig ekonomi och planering samt offentlig administration med och ökade förvaltning insatser på utbildningi rättsskunskap m. m. Samrådet med militärområdesstaben i Östersund och med chefen för A4 har bl. a. rört skötseln av gemensamma stödfunktioner för en försvarets förvaltningsskola och arméns tekniska skola lokali- (ATS), serade till A4 markområde, om en garnisonsförvaltning införs. Möjligheten att anlita befattningshavare vid militärområdesstaben som lärare vid förvaltningsskolan ansågs inte vara stora. överläggningar med personalorganisationer har ägt rum under utredningsarbetets gång. Viss hjälp har därvid erhållits vid genomförandet av bl. a. enkäter och intervjuer med militär och civil personal. I frågor som gällt framtida personalinflytande innehåll och på utbildningens inriktning samt pâ elevurval har på KFU begäran synpunkter lämnats av statstjänstemännens fyra huvudorganisationer. I den av överbefälhavaren tillsatta arbetsgruppen för framtagande av projekteringsunderlag till såväl en arméns tekniska skola som en försvarets förvaltningsskola har KFU sekreterare som ingått adjungerad ledamot. Efter samråd med arméöverdirektören som haft i uppdrag att utreda lokalfrågorna för arméns tekniska skola har KFU ansett att denna skola bör svara för de gemensamma funktionerna såsom reception, skrivcentral, kassatjänst, bibliotek m. m.

i Sammanfattning 401

KFU har efter anmodan avgivit yttrande över personalkategoriutredningens delbetänkande 1 (bilaga 8:3) och yttrande över det av - U 68 - betänkandet Högskolan universitetsutredningen framlagda (bilaga 8:4).

30.5 Slutsatser av utredningens studier m. m. (kap. 9)

KFU framhåller att det varit av värde att få del av resultaten av personalkategoriutredningens studier och undersökningar vilka lett fram till redovisning av kunskapskrav för personal inom olika förvaltningsområden. Nämnda utredning har dock utgått från något andra principer än de KFU utgått från. Även när det gäller kravnivåindelningen har de två utredningarna haft skilda utgångspunkter.

30.5 .1 Personalutbildningen i statsförvaltningen

I kap. 9 redogörs för den undersökning om personalutbildningen inom statsförvaltningen som riksrevisionsverket lämnat rapport om i juni 1973. Av de 138 myndigheter som ingick i undersökningen tillhörde 16 försvaret. Av intresse är att notera att en statsanställd får i genomsnitt 4,2 utbildningsdagar per år och att kostnaden härför är 900 kr. motsvarande 2 % av de totala lönekostnaderna. Rapporten påvisar att stor vikt måste läggas vid sättet att fastställa utbildningsbehovet hos en myndighet. Där verksamhetsplanering, befattningsanalyser och ut-

vecklingssamtal används uppfattas utbildningen som verkningsfull. 25 %

av myndigheterna saknade dock varje form av planering av personalutbildningen. Enligt riksrevisionsverket visade undersökningen betydelsen av en välutvecklad personalutbildningsfunktion och att utbildningen anpassas till myndighetens lång- och kortsiktiga mål samt integreras med övrig verksamhet så att rätt utbildning produceras vid rätt tidpunkt.

30.5.2 Utbildningsbehoven för försvarets civila personal

KFU studier har visat på att stort behov av utbildning för civil personal föreligger, inte minst på regional/lokal nivå. Såväl myndigheter som personal har samma uppfattning. Utöver ökad satsning på introduktionsutbildning erfordras vidgad information om den militära arbetsmiljön och ökad praktiskt inriktad utbildning i FPE-systemet. Hittillsvarande arbetsledareutbildning på den civila sidan behöver förstärkas främst på förråds- och verkstadsområdena, inom förplägnadstjänsten och på fortifikationsonmrâdet. Den ökade användningen av databehandling kräver också vidgad utbildning eller orientering.

402 Genomförande av KFU förslag

30.5.3 Förvaltningsutbildningen för militär och civilmilitär personal KFU drar av den framförda kritiken från plutonsofficerarna den slutsatsen att höjningen av deras pensionsålder samt pågående organisationsförändringar gör det angeläget att utöka möjligheterna till utbildning av dem för arbetsuppgifter inom förvaltningsorganisationen. De vid enkäten till kompaniofficerare och regementsofficerare hösten 1971 framförda önskemålen om ökad integrering mellan tyg- och intendenturutbildning har redan i stort beaktats. Vidareutbildningen av civilmilitär personal har visat sig vara av ringa omfattning. Behov av utbildning i förvaltningsämnen har konstaterats främst finnas ifråga om materielunderhåll och verkstadsdrift på plutons- och kompaniofficersnivån vid armén och flygvapnet.

3-0.5.4 Lärarfrågan och utbildningsmetodiken

KFU har fäst stort avseende vid den kritik som riktats mot hittillsvarande lärarsystem med ett stort antal specialister och timläraranställda och bristerna på modern pedagogik m. m. Ett ökat antal fasta lärare med bredare undervisningsområden att svara för skulle jämte tilllämpning av moderna pedagogiska metoder och nya läromedel kunna leda till en effektiviserad utbildning med ökad elevaktivitet.

30.5.5 Myndigheternas egen personalutbildning Av en jämförelse mellan KFU enkäter till försvarets myndigheter och riksrevisionsverkets undersökning över hela statsförvaltningen, båda avseende personalutbildningen, drar KFU den slutsatsen att förhållandena inom försvaret i stort inte kan betraktas som sämre annat än ifråga om utbildningens omfattning. Genomsnittligt ligger denna på knappt 2 dagar per anställd och år i förvaltningsorganisationen, vilket är mindre än hälften av vad personalutbildningen uppgår till inom statsförvaltningen i sin helhet, även om siffrorna inte är helt jämförbara. Inom försvaret är emellertid förvaltningsutbildningsmöjligheterna mycket ojämnt fördelade på de tre personalkategorierna. Den militära förvaltningspersonalen hade 14,2 utbildningsdagar per anställd år 1972/73 medan de civilmilitärt och civilt anställda endast erhöll 0,9 resp. 0,5 utbildningsdag per anställd under samma år. För den militära personalen är det ofta fråga om vidareutbildning vid övergång till förvaltningstjänst medan de för den civila personalen avsedda kurserna avser fortbildning. Utvecklings- och utbildningsmöjligheterna för den civila och civilmilitära personalen är emellertid avsevärt sämre än för statsförvaltningens personal i dess helhet. KFU anser, därför att utbildningskapaciteten på förvaltningsområdet måste avsevärt utökas så att försvarets civila och civilmilitära personals förvaltningsutbildning inte längre eftersätts. Om en ökad satsning sker på personalutbildningen skulle försvarets myndigheter kunna förbättra sin effektivitet.

Sammanfattning 403

30.6 Utveckling av betydelse för förvaltningsutbildningen inom försvaret

(kap. 10)

KFU förändringarna inom det I en översiktlig framställning belyser skolväsendet med tonvikt lagd på den gymnasiala utbildallmänna KFU anser sig dock inte kunna bedöma, i vilken utsträckning ningen. inom försvaret kommer att direkt och riktning förvaltningsutbildningen framväxt, eftersom det påverkas av den integrerade gymnasieskolans av elever från de tvååriga linjerna ägt rum våren 1973 första utsläppet och första kullen elever från treåriga linjer går ut våren 1974 och från teknisk 1975. Dock bör framhållas att tvåårig fyraårig linje först våren distributions- och kontorslinje och treårig ekonomisk linje bör ge en särskilt lämpad för inte minst sådana befattningar grundutbildning, inom förvaltningsområdet som tillsätts genom direktrekrytering. Beträffande högskoleutbildningen föreställer sig KFU att ökad kapacitet och breddat för den civila högskoleutbildning som av U 68 register föreslås lokaliserad till Östersund kan gynna en samverkan mellan civila och militära utbildningsanstalter där. Förändringarna inom försvaret som följd främst av 1972 års försvarsleder bl. a. till av antalet anställda och medför att beslut minskning krav ställs personal. Detta i sin tur nya och ökade på kvarvarande kräver ökade KFU pekar på sådant som materielutbildningsinsatser. verkets och väntad omorganisation av andra centrala nya organisation inom fo och regementen m.m. med myndigheter samt omorganisation åtföljande integrering av intendentur- och tygtjänsten. vidare av förvaltningsdemokratin och KFU erinrar om utvecklingen det ökade intresset för arbetsmiljön som medför ökade utbildningskrav En kommande mera enhetlig militär befälsordning bör på alla nivåer. också tas med i bilden.

30.7 Vuxenutbildning, utvärdering, betyg (kap. 11)

KFU tar i detta kapitel upp vissa allmänna aspekter på vuxenutbildoch olika former för samband mellan grundläggande utbildning ningen i allmänna skolväsendet, yrkesutbildning, praktik och yrkesverksamhet. Efter av några former för samband mellan yrkesverken redovisning här benämnda sekvenser, kommer samhet och olika typer av utbildning, karaktäriseras främst KFU fram till att försvarets förvaltningsutbildning av fortbildning, men där av inriktning på vidareutbildning, uppföljd också inslag finns av introduktionsutbildning av nyanställd personal som bakom sig har avslutad utbildning vid grundskola, gymnasieskola

eller högskola. Det är i allmänhet fråga om en vuxenutbildning av återkommande av yrkeserfarenhet. Efter en analys slag med mellanliggande perioder av de betingelser under vilka vuxenutbildning bör bedrivas granskar KFU den studiesociala och studietekniska situation, vari försvarets vuxenstuderande befinner understryker behovet av att beakta sig. KFU olika studiesociala problem som uppstår, särskilt vid längre kurser utan-

404 Genomförande av KF U förslag

för kursdeltagarnas bostadsort. I fråga om den studietekniska situationen konstateras att den främst berörs av spörsmål kring vuxenutbildningsmetodiken och att man måste räkna med både indirekt och direkt elevmedverkan. Till den senare hör utvärdering av utbildningssystem. Läromedel och hjälpmedel har också stor betydelse och kan vara till hjälp vid ett överbryggande av skillnaderna inom utbildningens olika målgrupper. Strävan till att göra elevernas aktiva insats så stor som möjligt dominerar metoddiskussionen. Som exempel på elevaktiva studiemetoder nämns självinstruerande material, simulatorträning, praktikfall. I fråga om kompendieskeden ställer sig KFU av angivna skäl skeptisk men är beredd förorda en begränsad användning om materialet låter sig så väl struktureras att studietid och däremot svarande arbetstidsuttag kan anges. Beträffande hemstudier kan förutsättas att viss del av en kurs genomförts när hemstudieperiod vidtar. Kursverksamheten efteråt måste knyta an till denna periods slut. Till frågan om olika metoder för utvärdering av en utbildning gör KFU det uttalandet att användningen av prov inte enbart bör vara avsedda att ge vissa mätvärden som underlag för betygssättning utan framförallt skall ge underlag för effektivisering och individualisering av utbildningen. Prov bör därför vara en del av ett läromedel och inte användas fristående. Prov som stöd vid betygssättning, som kontrollinstrument och som hjälp att rangordna elevprestationer inbördes är av sekundär betydelse. I betygsfrågan finner KFU att graderade prestationsbedömningar i form av slutbetyg är befogade i samband med kompetensgivande utbildning, medan vid övrig utbildning förord ges till ett system med direktrapportering till myndigheten och meddelande till resp. elev att denne uppnått utbildningsmålet. Någon prestationsbedömning skall därutöver ej ske. KFU anser emellertid att betygsfrågan bör tas upp i ett vidare sammanhang och bl. a. i anslutning till det militära vitsordssystemet.

30.8 Utbildningens principiella utformning och samordning. Kurs- och ämnesplaner (kap. 12) 308.1 Målgruppsindelning Målgrupperna för en förvaltningsutbildning och deras omfattning har redovisats i kap. 8 (30.4.4). Olika indelningsgrunder kan tänkas såsom lönegradsplacering eller tjänsteanställning. KFU finner det emellertid intressantare att med utgångspunkt i ansvarsfördelningen sammanföra målgrupperna till funktionsområden, ställda i relation till beslutsprocessen hos myndigheterna. KFU stannar då för en indelning i tre funktionellt relativt väl avgränsade områden benämnda efter befattningshavarens funktionssätt i stort, nämligen beslutsfattare, och handläggare medarbetare. Ibland har dock KFU funnit det nödvändigt med indelning efter personalkategori ehuru kategorifrågan som sådan inte legat inom KFU utredningsuppdrag. Även en indelning av målgrupperna efter förvaltningstjänstens olika fack och funktioner har visat sig erforderlig i vissa sammanhang.

Sammanfattning 405

30.8.2 Förvaltningsutbildningens struktur Strukturen av de begrepp som används, nämi utbildningen framgår introduktionsutbildning, grundläggande befa-ttningsutbildning och ligen vidareutbildning samt fortbildning och återkommande utbildning. Introduktion på arbetsplatsen bör kunna underlättas genom en särskild utbildning i form av lärarledda kurser eller självinstruerande material. Det militära miljökunnandet bör utgöra en väsentlig del av utbildningsstoffet. befattningsutbildning är den vidareutbildning som Grundläggande erfordras vid inträde i förvaltningstjänst. Senare förekommande vidareutbildning bör ha samma principiella mål, nämligen att ge kursdeltagaren möjlighet att skaffa sig kunskaper och färdigheter för att utföra nya arbetsuppgifter. Efter viss anställningstid bör personalen beredas tillfälle genomgå i syfte att hålla kunskaper och färdigheter i nivå fortbildningskurser med förändrade krav i innehavd befattning. KFU lägger inte fram några konkreta förslag om den framtida fortbildningens omfattning och periodicitet. Varje myndighet bör göra sina egna beräkningar. System med vidareutbildning jämte en eller flera fortbildningskurser kallas återkommande utbildning, något som länge tillämpats för den militära Ur olika synvinklar bör, i den period av omdapersonalen. som försvaret gått in, en utvidgad systematisk varvning av förningar och yrkesverksamhet vara ytterst angelägen. Förvaltningsutbildning valtningsutbildningen kan sammanfattande karaktäriseras som en yrkescentrerad, återkommande vuxenutbildning.

30.8.3 Allmänna krav på förvaltningsutbildningen KFU anser att utbildningsresurserna måste bli sådana att utbildningen kan fungera väl i en föränderlig miljö. I många fall är krigsmaktens materiel och annan utrustning dyrbar och invecklad så att en alltför kan leda till stora skador och andra ekonomiska konytlig utbildning sekvenser. Utöver rena fack- eller yrkeskunskaper vari ingår kunskap om arbetarskydd och ergonomi måste utbildningen meddela miljökunbör en viss kunskapsmarginal vara en förutsättning för skap. I övrigt snabb anpassning till förändrade krav vilket är till fördel vid omplacering. Förvaltningsutbildningen bör därför ej göras för snäv eller specialiserad, särskilt som detta dessutom skulle försvåra strävandena till integration i utbildningen. framhåller KFU den centrala plats i arbetslivet som Slutligen demokrati- och arbetsmiljöfrågorna intar idag. Vid utformningen av kurs- och ämnesplaner har KFU beaktat att företagsdemokrati, samverkans- och medverkansformer m. m. kräver kunskaper för ett meningsfyllt arbete. Ifråga om den civila personalens varierande behov av militärt miljökunnande påpekar KFU att ett systematiskt uppbyggande av ett sådant kunnande bör leda till kortare inskolningstider och bättre utnyttjande av denna personal.

i 406 Genomförande av KFU förslag sou 1974:51

30.8.4 Integrering och differentiering

Enligt utredningsdirektiven bör möjligheterna att skapa en integrerad utbildning för samtliga personalkategorier särskilt beaktas. Om deltagare i en viss utbildning har i stort sett samma utbildningsförutsättningar kan utbildningen i princip vara integrerad och deltagarnas olika kategoritillhörighet saknar då praktisk betydelse. Om däremot deltagarna har olika förutsättningar måste en anpassning ske av utbildningsinnehåll och ev. även utbildningsmetod. I princip kan utbildningen vara integrerad endast till de delar där förutsättningarna är likvärdiga. I övrigt måste den vara differentierad. Om kurser med skilda utbildningsmål har några sinsemellan lika delmål kan en integrering ske beträffande de senare. Härvid har det ingen reell betydelse om kurserna som helhet ligger på samma eller olika nivå. I vissa fall kan två kurser ha delmål som kompletterar varandra. Över- och underordnade befattningshavare kan t. ex. utbildas för skilda delfunktioner inom samma funktion. En integrering i utbildningen kan då på ett snabbare och bättre sätt ge kunskap m. m. om den samlade funktionen än skilda utbildningar. Erforderligt utrymme för att tillmötesgå myndigheternas individuella personalutvecklingsplaner kan man få, även inom ramen för en i övrigt integrerad utbildning, genom utnyttjande bl. a. av moderna läro- och hjälpmedel samt utbildningsmetoder. Önskemål om såväl integrering av utbildningen som en målinriktad förvaltningsutbildning bör kunna tillgodoses om man för närliggande befattningar tillämpar ett system med s. k. blockutbildning. KFU har vid sin behandling av integrationsfrågan och utbildningen känt sig bunden av att personalkategorifrâgorna behandlats i annat utredningssammanhang. En kommande översyn av den militära befälsordningen måste komma att skapa underlag för ökad integration. KFU har emellertid lagt sina utbildningsförslag så att de skall kunna tillämpas så snart som möjligt - dvs. mot bakgrund av nuvarande militära befälsenheter. I mån av plats bör varje förvaltningskurs i princip vara öppen för en var, oavsett personalkategori, som för sin tjänst behöver kunskaper och färdigheter inom omrâdet och som har erforderliga förkunskaper. Utbildningsbehovet kan därigenom i viss mån tillgodoses även för anställda som tillhör mycket små målgrupper.

30.8.5 Kursplaner och ämnesområden i KFU har utformat kursplanerna för utbildningen inom olika verksamhetsområden efter en enhetlig modell. Delmålen för utbildningen är kurs för kurs samlade i betänkandets del 2. KFU förutsätter att utbildningsmyndigheten kompletterar kursplanerna med utarbetade ämnesplaner.

Sammanfattning 407

inom grupperas under fyra huvud- Ämnena förvaltningsutbildningen rubriker

försvarsspecifika ämnen personaladministrativa ämnen förvaltningsadministrativa ämnen basämnen jämte materiel- och materielvårdskunskap

30.86 Kravnivåer

att framställa utbildningsmål och nivåbestämda slut- KFU har strävat att med rimlig precision avgöra om krav så att det skall vara möjligt samt bedöma graden kravnivån för resp. ämne huvudsakligen uppnåtts av måluppfyllelse. skall vid utbildningens slut ha uppnått den färdig- Kursdeltagaren hetsnivå som erfordras för yrkesverksamhet inom ett visst förvaltnings- Dessutom skall kursdeltagaren inhämta de kunskaper som är område. en förutsättning för färdighetsträningen. Den lägsta kravnivån bör inte förknippas med något färdighetskrav. - eleven skall orienteras Där ställs enbart krav på passiva kunskaper om visst stoff och nivån benämns därför Någon kunskap. om aktiv kunskap som alltid är förknip- Kunskap anger däremot pad med färdighetsträning och krav på förmåga att praktiskt tillämpa Detta i delmålen med kravnivån Färdighet att. kunskaperna. uttrycks God färdighet att. I vissa fall krävs en högre nivå med uttrycket

30.8.7 Veckotimtal och lektionstid

i föreslagna kurser bör omfatta 40 KFU anser att en lektionstimme undervisningen i genomsnitt skall omfatta minuter och att den lärarledda lektionstimmar per dag). Utanför 35 lektionstimmar per vecka (=7 denna s. k. hemarbete och ev. fysisk träning tid läggs raster, reservtid, Hemstudier bör kunna företas allt inom ramen för 8-timmars arbetsdag. vid längre kurser under jul- och nyårshelgsuppehåll på två veckor.

30.8.8 Kompendier och kompendieskeden

visar på olika bedömningar av kompen- De redovisade undersökningarna dieskeden. De som erhållit förvaltningsutbildning med inslag av dylika främst därför att kompendier som skeden är i regel mycket kritiska, regel inte är bra utformade och på grund av att tid saknas för inlär-

ning. förorda en begränsad användning av KFU anser sig dock kunna bl. a. därför att de ger möjlighet till att individualikompendieskeden där kompendieskede förordas anger KFU sera utbildningen. I kursplaner vilket arbetstidsuttag som bör medges.

408 Genomförande av KFU förslag

30.8.9 Praktiktjänstgöring

För främst militär personal förekommer i nuvarande förvaltningsutbildning två former av praktiktjänstgöring, dels s. k. förpraktik, som infaller före den egentliga utbildningen, dels praktik under densamma. I ett fåtal fall förekommer även praktik efter den egentliga utbildningen. Förpraktiken är ofta månadslång och utförs inom det blivande arbetsområdet före den egentliga befattningsutbildningen. De arbetsuppgifter som då fullgörs har vederbörande sålunda ännu inte utbildats för. KFU anser att en förpraktik kan leda till inlärning av sådana rutiner o. d. som i början av den egentliga utbildningen måste rättas till vilket har en fördröjande inverkan på studierna. Vidare har praktikanternas handledare störts i sitt dagliga arbete vilket måste ha lett till viss effektivitetsminskning på arbetsplatsen. KFU kan därför inte förorda denna form av praktik men en tidsmässigt starkt begränsad arbetsplatsorientering bedöms kunna få en stimulerande effekt i den följande utbildningen. Sådan yrkesverksamhet som föregår en vidareutbildning är däremot ej att betrakta som förpraktik, inte heller sådan praktik som en presumtiv deltagare i en kurs av arbetsledande karaktär kan få för att ge underlag för prövning av vederbörandes lämplighet. Många tidigare kursdeltagare har om praktik under den egentliga förvaltningsutbildningen uttalat att den bör styras mycket hårt från den utbildande myndighetens sida för att ge fullt utbyte. KFU anser att dylik praktiktjänstgöring i många fall får rubriceras som studietjänstgöring. En effektivare färdighetsträning kan enligt KFU nås med utbildningsmetoder som ”simulerar verkligheten. Härigenom bör den sammanlagda kurstiden kunna minskas. En praktiktjänstgörings utbildningsvärde är i hög grad beroende av KFU föreslår planeringen. endast i vissa längre kurser särskilda praktikskeden. Genom systematiskt genomförd återkommande eller utbildning genom Varvad utbildning säkerställs sambandet teori-praktik. Om ytterligare färdighetsträning erfordras efter kurs bör denna ske i den ordinarie yrkesverksamheten och ej som en praktik vilken utbildningsmyndigheten inte kan kontrollera eller följa upp.

30.8.10 Varvad utbildning

Om en kurs uppdelas på två eller flera delar med mellanliggande verksamhet i ordinarie befattningar är det fråga om Varvad utbildning. En sådan förutsätter medverkan från de myndigheter där kursdeltagarna tjänstgör. KFU ger exempel på för- och nackdelar av Varvad Den utbildning. kan sålunda medföra tidvinst men ändå i vissa fall bli dyrare att genomföra. Några direkta förslag till kurser denna modell enligt föreslås ej av KFU som framhåller att metoden skulle kunna prövas inom ramen för en försöksverksamhet.

Sammanfattning 409

30.8. l 1 Utbildningens lönsamhet

att även om det är mycket svårt att bestämma utbild- KFU konstaterar kan man inte gå förbi det faktum att alla ningens produktionsvärde visar att investering i utbildning lönar sig. tillgängliga undersökningar kan betraktas som en produktionsfaktor, som Förvaltningsutbildningen en skälig del av försvarets resurser. En ökad satsning får tillerkännas torde i många fall minska de totala kostnaderna på sådan utbildning bl. a. genom den ökade effekten. Om det inte finns välutbildad förvaltningspersonal när t. ex. organitillföras eller materiesationsförändringar skall genomföras, ny materiel av materiel i förråd lens livslängd skall ökas genom bl. a. ökat underhåll lönsamoch i bruk, kan stora svårigheter uppstå och rationaliseringarnas het fördröjas under lång tid.

308.12 Förvaltningsutbildningens organisation

Under sina studier och i utredningsarbetet i övrigt har KFU övervägt bör organiseras. Därvid har hur den framtida förvaltningsutbildningen beaktat remissyttrandena över ÖB-utred- KFU utredningsdirektiven, av riksdagens försvarsutskott 1973 i anslutningen 1969, visst uttalande av försvarets intendentkår samt ning till anmälan om organiserandet 1973:128 om en framtida mera enhetlig befälsuttalanden i proposition ordning inom försvaret. till att all central förvaltningsutbildning bör KFU har kommit fram i en för försvaret gemensam förvaltningsskolas regi. Utbildgenomföras bör kunna inte enbart till Östersund utan också till ningen förläggas m. m. för detta förslag lämnas i andra platser. Detaljmotiveringar

kap. 26.

30.8.l3 Redovisningen av KFU förslag till utbildning

har sammanfört för personal i verksamhet som omfat- KFU utbildningen fack och funktioner till ett särskilt kapitel tar flera förvaltningsgrenar, verksamhet benämns ”förvaltningstjänst i allmänhet (kap. 13). Denna och berör till övervägande del militär personal samt i viss utsträckning civilmilitär KFU använder begreppen förvaltnings- och underpersonal. för att beteckna officer hållsutbildad kompani- resp. regementsofficer för att handlägga förvaltningsärenden inom flera fack som är utbildad samt sådana stabsnmässiga underhållsärenden som har och funktioner därmed. KFU benämner officer i försvarets intendentkår samband som K/intendent resp. R/intendent. civilmilitära huvudsakligen inom funktio- Den personalen tjänstgör underhåll och verkstad. Det har ansetts lämpligt att nerna anskaffning, denna utbildning, främst för att samlat redovisa personalkategoris kunna samordna den totala utbildningen. Redovisningen sker i kap. 16

som behandlar funktionen materielunderhåll.

410 Genomförande av KFU förslag

I övriga kapitel med förslag till förvaltningsutbildning för personal inom olika fack och funktioner dominerar den stora målgrupp som den civila personalen utgör (kap. 14-22).

30.9 Kapitlen med kurs/förslagen

I utbildningskapitlen 13-22 redogörs först för resp. verksamhetsområdes avgränsning och personal - - varutbildningsmålgrupperna efter följer en redovisning av utvecklingstendenserna inom området och de studier som KFU - i den mån dessa inte begenomfört handlats i kap. 8 och 9. Därefter framläggs utredningens överväganden följt av förslag till olika kurser. Då kapitlen är mycket innehållsrika kan i denna sammanfattning endast tas fram vissa enstaka som spörsmål, kan förtjäna att här särskilt omnämnas. Då detta inte får tolkas så att allt övrigt är mindre intressant vill KFU uppmana till direkt studium av resp. kapitel för att helhetsbilden skall bli klar.

30.9.l Utbildning av personal för förvaltningstjänst i allmänhet (kap. 13) KFU-förslagen i detta kapitel avser främst kårbunden militär personal. KFU har funnit att en grundläggande förvaltningskurs för äldre plutonsofficerare skulle underlätta ett ökat utnyttjande av sådana inom förvaltningsområdet. Kursen som föreslås omfatta två veckor anses ge dessa plutonsofficerare en plattform för vidareutbildning. På den kan läggas särskild En sådan får befattningsutbildning. utbildning blivande kompaniadjutanter. Sistnämnda utbildning föreslås omfatta tre veckor förutom ett kompendieskede. Antalet kompani- och regementsofficerare i förvaltningstjänst kommer att bli mindre i lägre regionala/lokala enheter med integrerad förvaltning. Eftersom ansvaret därvid vidgas ökar kraven på kunskaper och färdigheter. Utredningens principiella uppfattning att alla deltagare i den grundläggande befattningsutbildningen för förvaltningstjänst för kompanioch regementsofficerare skall kunna bestrida huvuddelen av aktuella befattningar är främst en följd av kårsystemet. Medlemmarna i t.ex. intendentkåren måste vara så allmänt användbara att de kan omplaceras utan att krav på särskild utbildning uppstår. Samtidigt bör överutbildning undvikas. Miljökunnandet måste tillmätas stor vikt. Efter den för kompani- och regementsofficerare föreslagna grundläggande förvaltningsutbildningen bör placering ske inom den lägre regionala/lokala instansen. Vid en senare placering i befattningar som kräver ytterligare kunskaper och färdigheter bör de genomgå vidareutbildning. Kompletterande fortbildning bör i princip återkomma vart - år. fjärde sjätte För kompaniofficerare föreslås en grundläggande integrerad utbildning, intendentkurs B, som i förhållande till den kurs som anordnats vid tygförvaltningsskolan 1973-74 innebär att den totala kurstiden (51 veckor) minskar med en vecka. Som en nyhet föreslås av KFU en

Sammanfattning 411

intendentkurs A, på tre veckor för tjänstgöring i befattvidareutbildning, ning vid högre regional stab eller förvaltning. För framlägger KFU två kursförslag. Högre regementsofficerare intendentkurs B avses för utbildning till befattningar i lägre regional/ lokal instans för förvaltnings- och underhållsutbildade regementsofficerare. inkl. praktik) innebär Den föreslagna utbildningen (78 veckor en minskning med åtta veckor vid jämförelse med den sedan 1973 pågående integrerade kursen i tyg- och intendenturförvaltningstjänst. för som chef för förvaltningsavdelning vid p Vidareutbildning uppgift stab, stf chef för regional förvaltning samt som chef högre regional l för sektion 2 och materielenhet (motsv.) i lägre regional stab föreslår KFU skall ske genom deltagande i en högre intendentkurs A. Utbildningen omfattar fyra veckor jämte ett föregående kompendieskede. föreslås denna äga rum tills- Beträffande reservofficersutbildningen vidare med nuvarande innehåll och anknytas till övrig förvaltningsutbild

ning.

30.9.2 Utbildning av personal för anskaffningsverksamhet (kap. 14)

I kapitlet behandlas endast utbildning för förnödenhetsanskaffningen. av anläggningar som sammanhänger med Utbildningen för anskaffning fortifikations- och behandlas i kap. 19. Förbyggnadsförvaltningen farandet vid anskaffning av förnödenheter kan indelas i följande skeden: upphandling, tillverkning och uppföljning. utredning, projektering, Tyngdpunkten ligger inom de centrala förvaltningsmyndigheterna, försvarets materielverk. Den anskaffning som förekommer i främst och lokala instanser har annan karaktär och koncentreras till regionala inköpsfunktionen. inriktas för verksamhet av Den föreslagna utbildningen på personal teknisk art och personal för inköpsverksamhet. De befattningshavare som kommer att såsom kvalificerade handlägi verksamhet av teknisk art föreslås få en samlad gare få uppgifter vidareutbildning för att minska inskolningstiden. KFU understryker att den snabba tekniska utvecklingen, ökat samarbete med industrier och företag, organisationsförändringar inom försvaret och deras följder i ledande ställer ökade krav på personal ställning projektledarna. inom inköpsfunktionen i regional/lokal instans Utbildningsbehovet främst gruppen handläggare och medarbetare men också inköpare

berör

i central instans. Omfattningen av utbildningen i KFU fyra kursförslag är två till fyra veckor. direkt motsvarande utbildning finns för närvarande inte. Någon I kap. 14 presenteras även KFU förslag till introduktionskurs för nyanställd civil Den är tillämplig på all sådan personal oavsett personal. verksamhetsområde och åberopas därför i andra kapitel med förslag till Kursen omfattar 14 timmar som fördelas med tvâ timmar dyl. utbildning. på ämnet totalförsvar, sex timmar på personalledning och personalsamverkan, tre timmar på rationaliseringsverksamhet och tre timmar på

rättskunskap.

Genomförande av KF U förslag

30.9.3 Utbildning av personal för förrådsverksamhet (kap. 15) Personalen är till övervägande del civil. KFU räknar med att förrádsverksamhetens personal kommer att reduceras i alla nivåer främst på grund av en rad organisatoriska åtgärder genom till storövergång förrâdsdrift och ökad samordning inom och mellan försvarsgrenarna.

Nämnda utveckling medför omfördelning av arbetsuppgifterna så att bl. a. kompetensen för den civila arbetsledarpersonalen behöver höjas, främst genom förbättrad Hittills utbildning. har förrådsmännens arbetsuppgifter varit relativt specialiserade på olika förnödenhetstyper. Den nya integrerade förrådsorganisationen och sammanförandet av två eller flera myndigheter kräver en mer allsidigt utbildad och användbar personal. Utvecklingen av nya system för redovisning torde bl. a. med-

föra att härför avsedd personal utbildas på alla krigsmaktsintegrerade system varigenom dess användbarhet ökas.

KFU konstaterar att den nuvarande främst regionalt bedrivna arbetsledarutbildningen inte uppfyller ställda krav, mest beroende på brist på lärare.

Inom verksamhetsområdet bör enligt KFU anordnas 10 olika kurser, avsedda för alltifrån förrådsmän till driftsingenjörer inom drivmedelsområdet. Introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning för förrådsmän är föreslagen omfatta tre veckor och bör genomföras under första första anställningsårets del. Blivande förrådsförmän föreslås få en

vidareutbildning på fyra veckor och blivande förrådsmästare

dyl. utbildning på fem veckor. På

förnödenhetsredovisningsområdet an-

ser KFU att introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning bör följas av vidareutbildning för civila resp. militära arbetsledare

omfattande två resp. fyra veckor. För de blivande driftsingenjörerna i drivmedelstjänst anser KFU att det krävs en utbildning på sex veckor. Slutligen för KFU fram det förslaget att viss personal vid FMV-K:FD som kontinuerligt har sin verksamhet inriktad på regionala och lokala

myndigheter skall kunna få en utbildning i sådana ämnen som totalförsvar, allmän förvaltning, materielförvaltning, förrådsverksamhet och rationaliseringsverksamhet och att denna utbildning direkt kan anslutas till intendentkurs B för kompaniofficerare.

Kursförslagen utgör antingen en systematisering av hittillsvarande utbildning eller är nyheter.

30.9.4 Utbildning av personal för materielunderhåll. Civilmilitär

personals förvaltningsutbildning

(kap. 16)

Utbildningsfrågorna i detta kapitel avser främst underhåll av tygmateriel (motsv.). Inom armén är huvudsakligen civilmilitär personal sysselsatt i underhållsverksamhet, inom marinen är flertalet militär medan personal inom flygvapnet civil personal utgör den största gruppen.

Utvecklingen på materielsidan innebär en större sammanfattningsvis teknisk specialisering av underhållspersonalen, en förskjutning mot central nivå av de kvalificerade underhâllsproblemen och ökade utbildningskrav.

1974:51 Sammanfattning 413 SOU

för fo-regementen, och kustartil- Den nya organisationen örlogsbaser leriförsvar är i princip likartad och bör därför medföra större förutsätt-

ningar för en mellan försvarsgrenarna integrerad förvaltningsutbildning. för KFU framlägger förslag till grundläggande befattningsutbildning blivande kontrollanter m. fl. på tre veckor och i materielunderhåll på fyra veckor samt vidareutbildning för chefer. Sistnämnda utbildningsförslag riktar sig särskilt till civilmilitär teknisk personal. Denna personalkategori har hittills fått vidareutbildning i ringa om- KFU har konstaterat att den civilmilitära personalen på fattning. i materielunderhålls- och verkstadskompani- och plutonsofficersnivå tjänst vid armén och flygvapnet har behov av utbildning i förvaltningsåmnen. KFU redovisar den uppfattningen att tyngdpunkten i utbildbör ligga på förvaltningsområdet och i denna del samordnas ningen med utbildningen för övrig personal i förvaltningstjänst. den civilmilitära tekniska personalen även tjänstgör inom

Eftersom

och verkstadsdrift måste utbildningen kombineanskaffningsverksamhet ras så att samma eller likartat utbildningsstoff inte delges mer än en i materielunderhåll och gång. KFU utgår dock från utbildningsbehovet föreslår en kurs på 10 veckor för vidareutbildning. Inom målgruppen återfinns blivande chefer för teknisk detalj vid regemente, ingenjör i milostab, chef för sektion och större detalj vid örlogsbas, planeringsingenjör, stf. teknisk chef vid flygflottilj samt inom central förvaltning och annan motsvarande personal vid underhållsenhet. KFU detaljchef föreslår dessutom att vidareutbildning anordnas genom en fyra-veckorskurs för befattningar på högre nivå såsom chef för teknisk detalj i i milostab m. fl. Den civilmilitära personalen bör enligt KFU erbjudas kompletteringskurser (en å två veckor) för verkstadsdrift och anskaffningsverksamhet

på olika nivåer. bör nämnas att KFU framlägger ett förslag till vidare- Slutligen för kompaniofficer och plutonsofficer avsedd för utbildning (tre veckor) underhållsbefäl vid arméns och -kompanier, om utbildningsbataljoner väckt om inrättande av en ett av personalkategoriutredningen förslag underhållsbefäl bifalles. KFU tar emellertid ingen egen befattningsgrupp ställning till förslaget som sådant.

30.9.5 Utbildning av personal för verkstadsdrift (kap. 17)

Försvarets verkstadsdrift omfattar arméns miloverkstadsförvaltningar med tillhörande verkstäder samt örlogsbasernas, kustartilleriförsvarens och förbandsbundna verkstäder jämte den nya teleflygflottiljernas behandlas för servicebasorganisationen. I kapitlet utbildningsfrågorna som utgörs av R-tjänstemän dvs. de som utöver produktionspersonalen, fast lön har rörligt produktionslednings- och tillägg enligt Ast-R-avtalet, samt produktionsteknikerna. Personalen är överdriftsledningspersonalen vägande civil med visst civilmilitärt inslag pâ arbetsledarområdena. KFU från att förändringar i arbetsinnehållet för den arbetsleutgår dande personalen kan väntas i samband med en utveckling från direkt-

Genomförande av KF U förslag

styrning till förmån för målstyrning och att rationaliseringsverksamheten alltmer inriktas på miljöförbättringar. Utbildningsbehovet i ADB ökar dessutom för olika personalgrupper.

KFU har även funnit att R-tjänstemännen har ett behov av viss orientering om förvaltningsområdet eftersom utvecklingen går mot ett ökat

beslutsinflytande. Denna personal behöver också kunskaper och färdigheter om arbetslagstiftning, arbetarskydd m. m. samt om verksamhetens

organisation och materielens användning, kontroll osv. Ett förslag till introduktionskurs och grundläggande befattningsutbildning om en vecka framläggs som en nyhet för denna personalgrupp. I övrigt framläggs

förslag till vidareutbildning för blivande verkmästare och l. verkmästare

samt till grundläggande befattningsutbildning för driftsingenjörer och vidareutbildning för blivande teknisk-administrativa chefer. Kurstiden

varierar mellan tre och sex veckor. Beträffande

tillgodoseende av produktionsteknikernas utbildningsbehov hänvisar KFU till möjligheten att samordna en utbildning för dem med vissa ämnen i kurserna för drifts-

ingenjörer.

309.6 Utbildning av personal för förplägnad (kap. 18)

Utbildningsfrågorna för personalen i försvarets matinrättningar o. d.

samt för den personal som inom materielverket utövar behandledningen las i detta kapitel. Utredningens studier har visat att behov föreligger av

utbildning med inriktning på förvaltningsfunktionerna. Brister har sär-

skilt konstaterats ifråga om ekonomibiträdenas kunskaper om den militära miljö de arbetar i. Nuvarande utbildning anser KFU ej vara tillfyllest. Enligt KFU mening spelar ekonomibiträdena en viktig roll inom förplägnadstjänsten med dess servicekaraktär. Denna personalgrupp måste ges en sådan att den känner till utbildning de förhållanden som är specifika för försvarets förplägnadstjänst. I avsaknad av praktik från storkök behöver ekonomibiträdena snarast efter anställningens början en grundläggande befattningsutbildning i och för en snabb och riktig anpassning till arbetet. Dessutom krävs introduktionsutbildning liksom för andra som nyanställs i försvaret.

Vidare måste beaktas att såväl den tekniska och näringsfysiologiska utvecklingen som förändringarna i försvarets organisation kräver en

återkommande utbildning för de flesta personalkategorierna inom för-

plägnadstjänsten.

Beträffande utbildningen av kokerskor/kockar har hittills en av statens personalutbildningsnämnd anordnad tre-veckors kurs Då utnyttjats. denna kurs inte varit anpassad till försvarets förhållanden anser KFU det vara erforderligt att en särskild försvarsinriktad i vidareutbildning stället tillkommer. En speciellt för nyanställda biträdande köksförestån-

dare och köksföreståndare avsedd utbildning föreslås med målet att kursdeltagarna skall skaffa att utföra sig färdighet administrativa och arbetsledande uppgifter i en försvarets matinrättning. De föreslagna kurserna omfattar en utbildningstid mellan en vecka och fyra veckor.

Sammanfattning 415

309.7 Utbildning av personal för fortifikations- och byggnadsförvaltning (kap. 19)

19 behandlas för personal som handhar anskaff- I kapitel utbildningen ning av anläggningar samt fastighetsförvaltning. Anskaffningsförfarandet indelas i huvudskedena: utrednings-, program-, projekterings-, kan indelas i upphandlings- och byggskedena. Fastighetsförvaltningen underhåll och drift. Inom detta verksamhetsområde återfinns alla de tre personalkategorierna men den civila personalen överväger helt. En översyn av fortifikations- och byggnadsförvaltningen i regional och lokal instans förväntas bl. a. medföra en personalminskning. Fastigomfattning ökar emellertid genom att antalet mynhetsförvaltningens digheter blir större på grund av organisationssammanförande. KFU har funnit att speciellt kraven på miljökunnande är stora inom främst och provningsfunktionerna. Även civil lednings-, projekteringsi anskaffningsverksamhet måste ha ett relativt gott militärt personal miljökunnande något som också KFU beaktat i sina framlagda förslag till utbildning. Personal verksam i lednings-, projekterings- och konstruktionsfunkom hela byggprocessen, studie- och tionerna måste ha gott kunnande samt resurs- och nätplanering. Väsentliga krav ställs målsättningsarbete inom projektledning samt funktions- och kostnadsockså på färdigheter analys. Kontrollfunktionen kräver kunskaper om t. ex. entreprenadbestämav anläggningar krävs i melser och kontraktsformer. För upphandling princip samma färdigheter som för upphandling av förnödenheter. Den direkta sker i lägre regional/lokal instans fastighetsförvaltningen och kräver främst färdigheter i underhåll och drift. Den ledande personalen måste också ha färdigheter ifråga om exempelvis fortifikatorisk

krigsplanläggning. förutsätts ha yrkeskunnighet för- Maskin- och hantverkspersonalen värvad före anställning men behöver givetvis få introduktionsutbildning och för blivande förmän krävs vidareutbildning. KFU föreslår som en nyhet en grundläggande fortifikationsutbildning för plutonsofficerare på fyra veckor. Det förutsätts att kursdeltagarna tidigare genomgått den i kap. 13 föreslagna grundläggande förvaltningskursen. KFU till fortifikationsutbildning för förslag grundläggande innebär en revidering av den nuvarande. Sålunda kompaniofficerare föreslås att ämnet taktik tillkommer och att korrespondensundervisning i matematik föregår den 42 veckor långa utbildningstiden. Dessutom föreslås att en ökning av utbildningen sker i stabstjänst, mobiliseringsoch krigsplanläggning samt i personal- och förvaltningsadministrativa ämnen. Den totala utbildningstiden ändras inte genom att nuvarande praktiktid ansetts kunna minskas. för kompaniofficerare föreslås var- Vidareutbildning på tre veckor skulle kunna skaffa sig färdigheter för att igenom kursdeltagarna tjänstgöra so-m avdelnings- eller detaljchef i regional och högre instans.

Genomförande av KF U förslag

I ett särskilt avsnitt tas frågan upp om samordning av utbildningen av regementsofficerare i fortifikationstjänst med annan utbildning. I en . år 1972 påbörjad kurs om 3 162 timmar är antalet svenska kursdeltagare blott sju. Militärhögskolan anordnar denna kurs. KFU har enligt sina direktiv att beakta möjligheterna att integrera utbildningen för samtliga personalkategorier. I kap. 23 återkommer KFU till spörsmål som har att göra med samordning mellan olika kurser och i kap. 27 tas upp till behandling de konsekvenser som förslagen till förvaltningsutbildning och till inrättande av en försvarets gemensamma kan förvaltningsskola leda till för annan utbildning inom krigsmakten. KFU framhåller dock att den ovan berörda frågan synes vara av sådan angelägenhetsgrad att den bör utredas i särskild ordning. Slutligen kan nämnas att KFU föreslår en tvåveckors kurs för blivande förmän inom maskin- och hantverksområdet samt en fyraveckors kurs för nyanställd civil handläggande personal inom verksamhetsområdet.

309.8 Utbildning av personal för kameral verksamhet (kap. 20)

Kameral verksamhet innefattar från funktionerna utbildningssynpunkt kassatjänst och avlöning samt ekonomisk redovisning. I kap. 20 berörs endast den personal som är helt sysselsatt med kameral verksamhet. Programbudgetsystemet och nya redovisningssystem påverkar i framtiden arbetsuppgifterna inom den kamerala sektorn. Även ett kommande personaladministrativt informationssystem kan komma att beröra kameralenheternas verksamhet och organisation. Av KFU studier har framgått att sådan som hittills utbildning ordnats för blivande kassachefer vid försvarsgrenarnas inte myndigheter meddelats den personal som vid centrala och förvaltningsmyndigheter gemensamma institutioner tjänstgör i liknande befattningar. Vid intervjuer har personal framfört den uppfattningen att en relativt liten utbildningsinsats borde göra den kompetent att handha ansvarsfullare uppgifter än för närvarande. KFU anser det väsentligt att här berörd personal får en systematiskt ordnad befattningsutbildning med stort inslag av praktikfall och övningsexempel. KFU utgår från nuvarande fördelning av här berörda befattningar på militär och civil Huvuddelen personal. av befattningarna som chefer för kameralavdelningar och kameralenheter avses för kompaniofficerare. Skulle en ändring ske så att civila ersatte de militära tjänster krävdes i stort samma utbildning utom ifråga om det försvarsspecifika ämnesområdet. De kursförslag som KFU framlägger berör till övervägande delen den civila personalen. Nyanställd bör få en veckas befattkontorspersonal ningsutbildning inklusive introduktionskurs. Blivande avlöningsuträknare och kassörer föreslås genomgå vidareutbildning om fyra veckor vardera.

Sammanfattning 417

Nuvarande utbildning av kompaniofficerare föreslås reviderad. Under benämningen Kamera] intendentkurs B redovisas en utbildning om 30 veckor, varav fem veckor utgörs av praktik. Vid jämförelse med den kurs som genomförs vid intendenturförvaltningsskolan 1973/74 innebär KFU att den egentliga undervisningen ökar men den totala förslag kurstiden minskas med fem veckor på grund av mindre antal praktikveckor. I en Kameral intendentkurs A föreslås dessutom en vidareutbildning med ett föregående kompendieskede pâ 20 timmars arbetspå tre veckor I förhållande till nuvarande utbildning är kurstiden minskad. tidsuttag.

30.9.9 Utbildning av personal för administrativ verksamhet (kap. 21) Till administrativ verksamhet räknar KFU funktioner som sammanmed organisatorisk, personaladministrativ, juridisk och kameral hänger och serviceverksamhet. Den kamerala verksamheten samt expeditionshar dock behandlats särskilt i kap. 20. Nya arbetsmetoder och administrativa system kan väntas påverka Omorganisationer och omlokaliseringar föranleder arbetsuppgifterna. väsentliga förändringar som berör främst civil personal. Vid sina studier har KFU kunnat konstatera brister i den civila personalens befattningstjänstemän har inte fått någon sådan utbildning. Inte utbildning. Många sällan har de chefstjänstemän som har personalledande och administrativa uppgifter otillräcklig utbildning härför. KFU anser det erforderligt med ökade utbildningsinsatser nå. olika nivåer. Möjligheter till integration i utbildningen mellan olika målgrupper och över kategorigränserna föreligger i hög grad på det administrativa verksamhetsområdet. Nyanställd kontors- och expeditionsvaktspersonal föreslås genomgå den tidigare nämnda introduktionskursen och därtill en kortare grundläggande befattningsutbildning i sammanlagt fyra dagar. Förslag om en veckas kurs framläggs som vidareutbildning för blivande kansliskrivare m. fl., sekreterare resp. kontorsarbetsledare. Nuvarande vidareutbildning för blivande expeditionsföreståndare vid (motsv.) och förvaltningsexpedition inom milo och regementsexpedition vid sjukavdelning har omarbetats. Enligt KFU förslag bör utbildningen omfatta tre veckor för de plutonsofficerare som avses för befattfyra veckor för dem som avses för sjukavdelning. Därvid ningarna-samt förutsätter KFU att de tidigare genomgått den föreslagna grundläggande förvaltningskursen som redovisas i kap. 13. förslag till fyra veckors vidareutbildning för hand- Slutligen framläggs i administrativ verksamhet. Till målgruppen för denna utbildläggare ning hör såväl civil som militär personal. För blivande sektionschefer förordas en tvåveckors kurs varvid den nyssnämnda utbild- (motsv.) ningen för handläggare antas höra till förkunskaperna. I regel finns ingen direkt motsvarighet till de föreslagna kurserna för administrativ annat än hos materielverket där dock utbildpersonal ningen i allmänhet haft mindre omfattning än den som nu förordas.

418 Genomförande av KF U förslag .

30.9.10 Utbildning av personal för övrig förvaltningsverksamhet m. m. (kap. 22) I kap. 22 behandlas utbildningsbehov som sammanhänger med sådan verksamhet av allmän eller speciell karaktär som kan beröra flera fack o. d. utan att därför vara direkt hänförbara till något eller några av dessa. Utbildningen för personalkassepersonal, främst den i marketenterier, bör till en början kunna få överbryggande karaktär. I fråga om den inre renhållningen uttalar KFU att en utbyggd systematisk utbildning i kursform för lokalvårdare och städledare skulle få stor betydelse. KFU föreslår därför en fyradagarskurs för lokalvårdare omfattande introduktionskurs av tidigare redovisat slag jämte en kortare grundläggande befattningsutbildning. För städledares utbildning förordas en kurs på två veckor. Pâ miljövârdens område föreslår KFU ökade insatser. KFU pekar på sådana aktuella spörsmål som hanteringen av oljan, skärgården med sina speciella miljöproblem m. m. Under rubriken Marerielurbildning lägger visserligen KFU inte fram konkreta förslag till kurser men fäster uppmärksamheten på att det finns ett allmänt behov av snabb orientering om eller specialutbildning på ny materiel varvid bör eftersträvas en integrering såväl mellan försvarsgrenarna som mellan olika personalkategorier eller personalgrupper för att begränsa antalet kurser. I sammanhanget påpekas också att föreslagen minskning av utbildning för intendenter, förrådspersonal resp. personal i verkstadsdrift motiveras med att visst utbildningsbehov på ett materielområde kan tillgodoses efter den grundläggande utbildningen genom särskilda materielkurser. I kap. 22 berörs också lämpligheten av att vid behov få anordna specialkurser. Som exempel kan nämnas utbildning i administrativ projektledning, materieladministration, arbetsförenkling, konferensledning och undervisningsteknik. Slutligen framhåller KFU den principiella uppfattningen att försvaret inte skall konkurrera med utbildningsinstitutioner utanför försvaret genom att ordna egen utbildning om redan befintlig utbildning hos dessa institutioner finns. Även i framtiden bör kursdeltagare frân försvaret kunna sändas dit. För utbildning av enstaka specialister kan köp utifrån vara lämpligt.

30.10 Utbildningens totala omfattning, lokalisering och samordning (kap. 23) 30.10.l Omfattning KFU beräknar att den föreslagna introduktionsutbildningen på 14 timmar behöver meddelas till mellan 2000 och 3 000 nyanställda varje år. Utbildningen i fråga är avsedd som ett komplement till den introduktion på en arbetsplats som alla nyanställda bör få genom den egna myndighetens försorg.

Sammanfattning 419 1974:51 SOU

bn sammanställning över den föreslagna grundläggande befattningsoch vidareutbildningens totala omfattning för kompaniutbildningens och regementsofficerare i förvaltningstjänst i allmänhet, kompaniofficerare i fortifikationstjänst och kameral verksamhet samt civilmilitär ingenjörspersonal utvisar ett genomsnittligt antal kursdeltagare per år av 130 med sammanlagt 17 585 elevdagar. Motsvarande sammanställtotala ning över nämnda utbildnings omfattning för övrig personal - utvisar att antalet civil personal samt plutonsofficerare kursdeltagare per år skulle uppgå till 2 240 med sammanlagt 22 990 elevdagar. bör ovannämnda utbildning följas av en eller flera Principiellt fortbildningskurser. Det är emellertid osannolikt att fortbildningens och omfattning kan visa nâgot enhetligt mönster för periodicitet alla anställda. Det är dock väsentligt att ett genomsnittligt mål kan sättas som underlag för främst den långsiktiga planeringen. Med beaktande av att de ca 1 500 civilmilitärt anställda och de ca 26000 civilanställda i förvaltningsorganisationen år 1972/73 endast erhållit 0,9 per anställd under det att genomsnittet för resp. 0,5 utbildningsdag hela statsförvaltningens personalutbildning enligt RRV undersökningen vid samma tidpunkt utgjorde 4,2 dagar per anställd anser KFU att det genomsnittliga målet för den civila personalens och plutonsofficerarnas kan sättas till fem - varav fortförvaltningsutbildning lägst dagar - Den nu angivna målsättbildning fyra dagar per år och anställd. skulle innebära en inte oväsentlig förbättring i synnerhet för ningen den civila personalen men ändock knappast betyda en normlyftning utöver genomsnittet för statsförvaltningen i sin helhet. Målsättningen kan dock enbart utgöra ett riktvärde för resursplaneringen. Kostnaderna för en alternativ målsättning med 5, 6 resp. 7 dagars förvaltningsutbildning framläggs i kap. 28.

30.10.2 Central, regional och lokal utbildning

Introduktionsutbildningen torde ofta få anordnas lokalt men strävan bör vara att samordna utbildningen för personal tillhörande olika fack och myndigheter. För centrala kurser talar att samordning av lärare, lokaler och källmateriel medför lägre kostnader ju mer integrerad utbildningen är. Kravet förvaltningsutbildning som kan skapa bättre på en enhetlig förutsättningar för en enhetlig förvaltningspraxis talar också för centrala kurser. önskemålen om en för samtliga personalkategorier så långt möjligt integrerad förvaltningsutbildning torde bäst kunna tillgodoses genom central kursverksamhet. KFU föreslår därför att introduktionskurserna anordnas lokalt, att introduktionskurser och grundläggande befattningsutbildning för förrådsmän, R-tjänstemän i verkstadsdrift samt lokalvårdare anordnas som regionala kurser och att övriga kurser enligt i kap. 13-22 framlagda kursplaner anordnas som centrala kurser. Antalet lektionstimmar i

420 Genomförande av KFU förslag

nämnda centrala kurser beräknas till ca 13 500 och i de regionala kurserna till ca l 500 per år. KFU utgår från att en dags fortbildning bör genomföras centralt. Övrig dylik utbildning förutsätts därför bli genomförd regionalt/lokalt. Föreslagen utbildning för viss reservpersonal och Värnpliktig personal i förvaltningstjänst bör enligt KFU anordnas som central utbildning. Sammanfattningsvis medför denna principiella fördelning mellan lokal/regional och central utbildning att den förra kommer att omfatta ca 5 000 elevdagar introduktionsutbildning och ca 4 300 elevdagar grundläggande befattningsutbildning samt fortbildning med alternativt 91 200, 121 600 eller 152 000 elevdagar. Den centrala utbildningen skulle komma att avse 36 300 elevdagar grundläggande befattningsutbildning och vidareutbildning, ca 30 400 elevdagar fortbildning samt ca 1500 elevdagar utbildning av reservpersonal och Värnpliktig personal eller sammanlagt ca 68 000 elevdagar per år. Alla centrala kurser bör i princip delegeras såsom ”uppdrag” till den förvaltningsskola som KFU föreslår skall inrättas (kap. 26). De regionala kurserna bör på motsvarande sätt delegeras till lokala myncigheter inom regionen varvid viss medverkan kan lämnas av förvaltningsskolan.

3010.3 Utbildningens integrering KFU har enligt sina direktiv att särskilt beakta möjligheterna at: skapa en integrerad utbildning för samtliga personalkategorier. Sådan ntegrering torde enligt KFU bäst kunna tillgodoses om all central uttildning sker i förvaltningsskolans regi. Som en följd härav redovisas inte något alternativ med en till militärhögskolan förlagd förvaltningslinje för regementsofficerare. KFU framhåller att integreringen som sådan inte bör vara ett mål utan ett medel som tillämpas för att uppsatta mål och delmål skall kunna uppnås på ett bättre sätt än vid undervisning med varje kategori för sig. Huvuddelen av de i kap. 13-22 föreslagna kurserna är i arincip avsedda för personal tillhörande samtliga personalkategorier. Även de kurser som avses för militär eller civilmilitär personal är enligt KFU allmänna principer öppna i mån av plats för andra kategorier med erforderliga förkunskaper. Exempel pâ sådan föreslagen integrering återfinns i kap. 15 (15.5.11), kap. 16 (l6.4.6) och kap. 20 (20.4.4). KFU lämnar även ett antal exempel på möjlig samordning av utbildning mellan olika föreslagna kurser. Samordning kan i vissa fill ske när det gäller viss orientering om totalförsvaret samt i ämnena personal- i administration och kameral verksamhet. Flera exempel ges occså på ämnen där behovet av grundkunskaper är i stort desamma för olika kurser och där färdighetsträning i många fall även kan samordnas. Sålunda kan exempelvis kompaniofficerare i intendentkurs B och i

i

grundläggande fortifikationsutbildning ha en med regementsoffcerare i högre intendentkurs B i huvudsak integrerad utbildning incm det i

Sammanfattning 421

ämnesområdet. Deltagarna i de två nämnda inpersonaladministrativa tendentkurserna kan också ha samordnad undervisning av de grundläggande avsnitten inom flertalet förvaltningsadministrativa ämnen. KFU pekar vidare på att i många fall kan en samordning av både den grundläggande delen av undervisningen och mer eller mindre den tillämpade vara fördelaktig, när den praktiska problemlösningen inom flera kurser på samma förutsättningar eller spelunderlag m. m. bygger En av de största fördelarna med en gemensam förvaltningsskola anser KFU vara att alla läromedel kan samordnas och att medverkan från av kursmateriel skolans sida kan ske genom t. ex. utformning kurspaket.

3010.4 Samordning med annan utbildning

KFU anser det väsentligt att det ordnas så att kursdeltagare vid förvaltningsskolan samverkar med kursdeltagare i andra skolor. Det kan t. ex. vara lämpligt att förlägga vissa samövningar o. d. till förvaltningsskolan. All sådan samverkan måste dock vara meningsfylld, dvs. komma vid rätt tillfälle, omfatta lämpliga avsnitt och vara elevaktiv.

30.11 Ulbildningssamverkan och lärarverksamhet (kap. 24)

KFU har inhämtat att Östersund har en i det närmaste fullständig linjer på gymnasieskolan vartill kommer att den kommuuppsättning nala vuxenutbildningen har ett rikt kursutbud. Sedan 1970 finns systematiserad decentraliserad universitetsutbildning och Socialhögskolan är sedan 1971 under utbyggnad med uttalad inriktning på offentlig förvaltning. En välvillig inställning till tanken på samverkan har konstaterats. Det kan därför antas att lärare, verksamma i högskoleutbildning och den skall kunna tas i anspråk för undervisning även gymnasiala utbildningen, i försvarets förvaltningsutbildning. Även för en lärarsamverkan på det gymnasiala stadiet synes situationen gynnsam. KFU anser en integrering av försvarets förvaltningsutbildning i tilllämpliga delar med det civila utbildningsväsendet som synnerligen angelägen. När det gäller eventuell specialistmedverkan från länsstyrelse, landsting och militärområdesstab i Östersund bedöms möjligheterna i nuläget som mycket begränsade men det utesluter inte att situationen blir bättre mot 1970-talets slut. KFU framhåller bland flera skäl för en personellt utbildningssamverkan att den ger kursdeltagaren en naturlig bild av konmellan militär och civil förvaltning på en förbandsort. Det taktytorna är också att den samlade sakkunskapen hos regionala och angeläget lokala myndigheter kan komma försvarets förvaltningsutbildning tillgodo. Frågor kring lärarverksamheten inom försvaret har tidigare tagits upp i olika och förslag har framförts om hur lärartjänster vid sammanhang

422 Genomförande av KF U förslag

militära skolor bör utformas. Efter en redovisning av de synpunkter som framlagts av arméns utbildningskommitté 1946 och av försvarets lärarutredning 1964 uttalar KFU den uppfattningen att en avsevärd andel av undervisningen i förvaltning kommer att ombesörjas av civila lärare. Vid anlitande av militära lärare måste läraruppdraget utformas så att det inte hindrar vidare befordran. Det får inte vara så att befordran bara kan fås genom övergång till annan verksamhet - exempelvis inom förvaltningen. En militär lärare bör inte förflyttas då han utvecklats till sin fulla kapacitet dvs. efter två till tre års lärarverksamhet. KFU föreslår att såväl militära som civila lärare bör erhålla fortbildning och vidareutbildning. En militär lärare bör fullgöra högst sex års lärartjänst före nästa praktikperiod. Ytterligare en praktikperiod bör övervägas för dem som vill komma ifråga för urvalstjänster som t. ex. linjechef vid förvaltningsskolan. i Lärartjänsterna bör så utformas att en militär förvaltningsspecialist § skall kunna välja läraryrket utan att hindras i sina befordringsmöjligheter. De militära lärartjänsterna bör alltså inte bli passagetjänster för en kortare tidsperiod. Lärartjänsternas lönesättning bör ske efter samma princip och pâ jämförbara ekonomiska nivåer vare sig det är fråga om militära, civilmilitära eller civila innehavare. j Slutligen uttalar KFU att insatsen av föreläsare bör begränsas. Det är vidare nödvändigt att deltidstjänstgörande lärare och föreläsare kan disponeras vid rätt tidpunkt i undervisningen. En noggrann planering av dessa lärares insatser är av stor vikt.

30.12 Personalinflytande på utbildning och elevurval. Åtgärder för elevvård (kap. 25) 30.l2.l Inflytandefrågor I kapitlet lämnar KFU en allmän översikt över utvecklingen av förvaltningsdemokratin främst på det statliga området. KFU erinrar om den ökade avtalsrätten som bl. a. berör utbildningsfrågor, styrelserepresentation för anställda i statliga myndigheter samt viss försöksverksamhet vid bl. a. försvarets materielverk. På KFU begäran har statstjänstemännens fyra huvudorganisationer inkommit med sina synpunkter på personalinflytande på utbildningen och elevurvalet m. m. Av KFU enkät 1973 till försvarets myndigheter framgår att det hos 28 av de 45 myndigheter som besvarade enkäten förekom personalinflytande på utbildningens innehåll och utformning. Deltagarna i de kurser som äger rum vid intendenturförvaltningsskolan och tygförvaltningsskolan har i stor utsträckning tillfälle att göra en utvärdering av den utbildning de fått genom att de får tillfälle lägga fram sina synpunkter och förslag till ändringar i framtida utbildning. I sina överväganden om personalinflytandet uttalar sig KFU för en välutvecklad behovsinventering och utbildningsplanering. De positiva effekterna på utbildningen förbättras om personalen ges ett ökat direkt medinflytande vid samtliga myndigheters inventering och planering.

Sammanfattning 423

I framtiden bör ett system utformas med fördröjd kursutvärdering. bör dock Även om avtal träffas med personalens fackliga organisationer möjligheter finnas för de anställda att direkt eller via organisationerna föra fram och på kursutformningen. Även förslag detaljsynpunkter från elevsidan få positiva effekter. under pågående kurs kan inflytande om elevurvalet skiljer KFU mellan urval till kurser som är lfråga och övriga kurser. Då kårbunden militär personal kompetensgivande torde vederbörande elevurvalet. utgör en målgrupp kårledning avgöra KFU utgår från att kårstab i framtiden kommer att ha en allsidig personalrepresentation med möjlighet till inflytande på elevurvalet. När det gäller elevurvalet till utbildning för civil personal utgår KFU från att avtal härom träffas. Den nyligen påbörjade försöksverksamheten bör kunna ge vissa erfarenheter. Även torde kunna förutsättas att besvär y i över beslut som rör urval av deltagare till en kurs. skall kunna anföras i I vissa fall måste förvaltningsskolan få möjlighet till slutligt urval. bör därför finnas företrädare för berörda löntagarorga- I skolledningen nisationer varigenom vederbörligt personalinflytande på elevurvalsfrågor kan garanteras.

30.122 Åtgärder för elevvârd

KFU framhåller att speciella aspekter måste läggas på elevvårdsbehovet när det gäller vuxenstuderande som redan är anställda. Vid utredningens enkäter och studiebesök har frågor av studiesocial karaktär berörts. Man har intresserat såväl en framtida skolas lokaliteter och sig för behov av olika studietiden. utrustning som kursdeltagarnas slag under Beträffande frågan I kap. 26 tas upp frågorna kring de förra problemen. om elevbostäder har KFU haft kontakt med företrädare för Östersunds kommun som har erfarenhet av att ställa bostäder till förfogande för elever och lärare vid Socialhögskolan och andra skolor. Om Östersunds kommun för att godtagbara elevbostäder finns tillkan ge garantier gängliga förutsätter KFU att erforderliga avtal träffas härom. I bilaga 26:2 redovisar KFU en skiss till vad elevhotell och familjebostäder bör Ett särskilt serviceorgan bör finnas inrättat för att biträda erbjuda. elever som själva önskar ordna sin bostadsfråga. KFU pekar även på behovet av fritidsanordningar och motionsutrymmen i skolan. Bland åtgärder som förordas kan nämnas kontaktverksamhet övriga mellan elever och lärare samt personalsocial verksamhet. Den av statens sedan hösten bedrivna hälsocentralen i personalnämnd 1973 på försök Östersund förutsätter KFU skall vara helt utbyggd när förvaltningsskolan står färdig att där börja sin undervisning.

30.13 F örvaltningsutbildningens organisation och personalbehov (kap. 26) KFU föreslår centralt anordnade att den i det föregående föreslagna av en för försvaret gemensam skola förvaltningsutbildningen genomförs

424 Genomförande av KFU förslag

som bör ha ställning som högskola. Inom det allmänna skolväsendet är sådana kvalificerade påbyggnader på den grundläggande utbildningen, som ligger efter en genomgången gymnasial utbildning, att betrakta som högskoleutbildning. KFU benämner den föreslagna skolan försvarets förvaltningshögskola (FFHS). De grundläggande huvudfunktionerna vid FFHS är funktioner för ledning - utveckling -- och planering med genomförande. Den kartläggning och analys av utbildningsbehovet som KFU före-

tagit och framlagt tillsammans med i kap. 13-22 redovisade kursplaner

utgör jämte delmålen som återges i betänkandets del 2 - en första preliminär kurskatalog. Impulser från myndigheter inom och utom försvaret behöver FFHS få. Att samarbeta med andra utbildningsorgan kan anses som självklart för skolan. Den utbildningsmetodiska utvecklingen och bör forskningen följas inom utvecklingsfunktionen liksom utvecklingen på läromedels- och hjälpmedelsområdena. KFU pekar vidare på behovet av fortlöpande översyn av formerna för lärarfortbildningen. Viktigt är också att läroplanerna revideras fortlöpande på grundval av uppslag från olika håll. Bl. a. är därvid tidigare elevers och deras myndigheters utvärdering av utbildningen av stor betydelse. Till utvecklingsfunktionen hör också sådant som jämförande studier på förvaltningsområdet samt utförande av skilda utredningsuppdrag. Vid behov bör konsulter kunna tas i anspråk för speciella uppgifter eller utredningar. Inom planerings- och genomförandefunktionen bör handhas den erforderliga kursplaneringen på lång och kort sikt. De kompetensgivande kurserna intar en särställning i planeringen. Ett reguljärt inslag i planeringsarbetet bör vara samrådsförfarandet med de olika myndigheternas enheter för personalutbildning. En medverkan från FFHS vid regionalt/lokalt bedriven utbildning kräver också planering. Den centralt bedrivna utbildningen motiverar inte en förläggning av alla kurser till Östersund. Vid kursplaneringen måste ekonomiska aspekter särskilt beaktas. Viss del av den centralt anordnade utbildningen bör kunna förläggas till några andra mera permanenta kursorter. Som sådana bör utses platser inom militärområdena som med hänsyn till bl. a. kommunikationer och tillgång på och utbildningsanordningar lärarkrafter är särskilt lämpade. Det finns enligt KFU anledning att pröva olika tillvägagångssätt vid elevurvalet till olika kurser. En speciell karaktär fâr t. ex. elevurvalet till kompetensgivande kurser för kårbunden Elevurvalet till personal. kurser i vilka elever ingår från en enda myndighet kan tänkas bli annat än när elever från olika myndigheter skall uttas till samma kurs. KFU har den uppfattningen att en central urvalsnämnd bör finnas vid skolan. Formerna för dess verksamhet bör dock närmare undersökas. (Se kap. 29.) Vid kursernas genomförande behövs utöver lärare på hel- och deltid

Sammanfattning 425

eller som föreläsare också för sådana administrativa uppgifter personal som avser bl. a. service till kursledning och kursdeltagare. och administrativa funktioner hör b1.a. bud- Till ekonomifunktioner Då bl. a. finansieringen av den statliga personalutbildningen getfrâgor. kommer att utredas i särskild ordning tar KFU inte upp detta spörsmål inom försvarets sektor av statsförvaltningen. om FFHS administrativa verksamhet bör nämnas att vissa Ifråga stödfunktioner såsom reception, budcentral, kassatjänst, personalserbibliotek m. m. anses kunna drivas gemenvice, läromedelsproduktion, arméns tekniska skola (ATS) i Östersund och att samt med den blivande denna skola bör ha ansvaret för denna verksamhet. En viss personalbegränsning beräknas härigenom uppkomma. En framtida förutsätts ombesörja vissa andra garnisonsförvaltning stödfunktioner som värmecentral, städning, körcentral, vakthållning och

telefonväxel.

30.13.] Kursverksamhetens omfattning och lokalisering

KFU räknar med att den genomsnittliga utbildningen som föreslås bedrivas centralt skall omfatta 700 kursveckor, varav 300 förutsätts avse Det antalet kurser per år beräknas till 425, fortbildning. genomsnittliga varav 300 fortbildningskurser om en vecka. l Östersund anser KFU att 400 kursveckor bör kunna genomföras. Den får inte tolkas så att inga fortbildningskurser gjorda uppdelningen förläggs till Östersund.

30.132 Behov av lärare KFU anser att i största möjliga utsträckning bör handhas utbildningen FFHS fast knutna lärare och deltidstjänstgörande). Insatsen av till (heltimarvoderade lärarkrafter och föreläsare bör enligt KFU av tillfälliga kunna begränsas till att omfatta ca 10-20 % av den totala utbildningstiden och då företrädesvis inom de försvarsspecifika och förvaltningsadministrativa ämnena. ämnena kan i stor utsträckning anknytas till De personaladministrativa Basämnena sammanfaller till stora delar socialhögskolans utbildning. med och i viss mån gymnasieskolans kurser. Behovet socialhögskolans av lärarinsatser i dessa ämnen torde kunna tillgodoses genom deltidslärare från dessa skolor. I övrigt bör utbildningen i Östersund genomföras av till FFHS knutna heltids- och deltidstjänstgörande lärare. Genom nämnda samverkan räknar KFU med att att behopedagogiska vet av lärarkrafter kan minskas till 10-20 procent av den tillfälliga totala KFU räknar också med att den centralt bedrivutbildningstiden. na verksamheten omfattar ca 24 500 timmar varav 13 500 i centrala kurser i grundläggande befattningsutbildning och vidareutbildning. Vid av under hur stor del av âret som undervisning bör sin beräkning bedrivas vid FFHS utgår KFU från 46 veckors bruttoläsår (52 veckor minus 6 veckors En heltidstjänstgörande lärare bedöms behöva semester).

426 Genomförande av KFU förslag

2 veckor per år för sin egen fortbildning. En viss medverkan från lärarnas sida förutsätts i utvecklingsarbetet vid skolan, vilket innebär revidering av utbildningsinnehåll, omarbetning eller utarbetande av läromedel, metodutveckling osv. KFU bedömer att minst 4 veckor per heltidslärare och år bör avsättas för detta. Bruttoläsårets 46 veckor reduceras därmed 6 veckor (2+4) till 40 veckor som benämns netroläsår för heltidstjänstgörande lärare. KFU har ifrågasatt om inte ytterligare tid borde anslås för lärarmedverkan i utvecklingsarbetet. Vid beräkning av antalet heltidstjänster för lärare har redovisats tre alternativa nettoläsår - 38, 39 och 40 veckor _med två veckors fortbildning och 4, 5 resp. 6 veckor avsatta för deltagande i Utvecklings, läroplans- och läromedelsarbetet. Alternativen har valts för att åskådliggöra hur läsårsveckornas antal inverkar på antalet tjänster. Efter en jämförelse med lärares undervisningstid i andra utbildnings-

anstalter allt ifrån grundskolans högstadium till universitet och hög-

skolor har KFU vid sina beräkningar utgått från en undervisningstid av 21, 22 resp. 23 timmar per vecka och lärare. Av de gjorda alternativa beräkningarna framgår att det lägsta antalet heltidstjänster som skulle erfordras för att genomföra den föreslagna centralt anordnade utbildningen om 24 500 timmar erhålls med 40

g

veckors nettoläsår 80-procentig insats av hel- och deltidslärare samt vid en undervisningstid per lärare av 23 veckotimmar, nämligen 23% tjänster. Det högsta antalet - - erfordras vid 38 veckors 30% tjänster nettoläsår med 90-procentig fast lärarinsats och 21 veckotimmars undervisningstid. KFU har efter överväganden valt att i de slutliga beräkningarna utgå från 21 veckotimmars undervisningstid. Den fasta lärarinsatsen bör efter ett begynnelseskede uppnå 90 % nivån. Med 40 veckor nettoläsår erfordras vid full utbyggd skoldrift 28% heltidstjänster för lärare. KFU förutsätter att krav pâ medverkan från FFHS i lokal och regional utbildning kan leda till behov av ytterligare några lärartjänster. Detta torde undersökas närmare vid i kap. 29 föreslagen försöksverksamhet.

30.133 Miljö, lokaler och utrustning KFU redovisar sin syn på betydelsen för utbildningen av moderna lokaler, undervisningsmetoder och -teknik samt god standard i allmänhet. Av angivna skäl föreslår KFU en lärarledd klassundervisning där varje kurs utgör en klass som nonnalt har tillgång till ett ”klassrum. I regel bör högst 20 deltagare förekomma i en kurs men när målgrupperna är små måste man godta ett lägre antal för att ej uppehållet mellan kurserna skall bli för långt (högst 4 år). För att tillgodose angivet utbildningsbehov i Östersund, dvs. 400 kursveckor per år erfordras 10 allmänna lärosalar (klassrum) varjämte á i viss reserv bör finnas. Kravet på integrering mellan två eller flera

Sammanfattning 427

- bl. a. är det erforderligt kurser påverkar också lokalernas utformning med en något större lärosal som kan rymma ca 110 personer. Slutligen KFU dels att ett antal gruppstudierum inrättas och dels att ett föreslår såsom en kontorsarbetssal (inlämingsstudio), en antal specialsalar livsmedelssal, ett laboratorium, två materiellektionssalar och fyra deinrättas. I anslutning till militärrestaurangen bör också monstrationssalar Det senare behövs för den utökade och finnas ett undervisningskök. för ekonomipersonal som KFU centralt bedrivna praktiska utbildning föreslår. KFU ifrågasätter om vid utbildning av annan statlig ekonomiskulle kunna utnyttjas jämte andra personal detta undervisningskök för Östersunds kommun har dessutom uttalat lokaler. Representanter då annan inte pågår, lämpligen borde kunna att köket, undervisning för annan till Östersund förlagd liknande utbildning. utnyttjas

30.134 KFU organisationsförslag

föreslår KFU att FFHS inrättas i Östersund och att Sammanfattningsvis får en fristående direkt lydande under Kungl. denna högskola ställning bör ha ansvaret för utbildningen av personal för Majzt och att FFHS - för så vid samtliga försvarets myndigheter förvaltningsverksamhet KFU redovisar punktvis i 26.6.1 vitt detta inte åvilar annan myndighet. de olika uppgifter som särskilt bör åvila FFHS. i stort föreslås utöver styrelse och elev- FFHS organisation utgöras urvalsnämnd samt skolchef av tre enheter, administrativ enhet, utveckoch utbildningsenhet. Ledningen bör utövas av styrelsen som lingsenhet bör förutom skolchefen bestå lyder direkt under Kungl. Majzt. Styrelsen förordnas av Kungl. Majzt liksom ordav åtta ledamöter. Samtliga bör finnas företrädare för förande och vice ordförande. I styrelsen och statens för de

försvarets myndigheter personalutbildningsnämnd,

statsanställdas huvudorganisationer och för skolans anställda. tillika ordförande och tre I elevurvalsnämnden bör ingå skolchefen varav två bör företräda personalorganiav styrelsen utsedda ledamöter sation. för eller utbildningsenheten bör Endera chefen utvecklingsenheten vara skolchefens ställföreträdare. Det av KFU framräknade personalatt erfordras för FFHS vartill behovet utvisar 43% heltidstjänster kommer som behövs för skötsel av med arméns andel i den personal skola administrativa funktioner. Det sammantekniska gemensamma för FFHS del kan beräknas till 551/2--57% hellagda personalbehovet tidstjänster. KFU bedömning får FFHS en sådan betydelsefull ställning Enligt skolväsende att för befattningen som skolchef måste inom försvarets med bred erfarenhet och avses en synnerligen skicklig chefstjänsteman stor överblick av utbildningsfrågor samt med speciell inriktning på KFU föreslår att skolutbildningen inom förvaltningsorganisationen. chefsbefattningen placeras i lönegrad F26 (tidigare C 3). Särskilt höga måste också krävas av cheferna för utvecklings- och

kvalifikationer utbildningsenheterna.

428 Genomförande av KFU förslag

30.13,5 Lokalbehovet i Östersund

Det av KFU utarbetade projekteringsunderlaget för FFHS utvisar att skolbyggnadens kvadratmeteryta uppgår totalt till 5 400 vartill kommer undervisningskök på 240 och andel i gymnastiksal och restaurang. [fråga om detaljuppgifter hänvisas till tabell 26:10 och bilaga 26:1. I bilaga 26:2 återges en av KFU upprättad skiss över behovet äv elevhotellrum och familjebostäder.

30.14 Konsekvenser av KFU förslag till förvaltningsutbildning (kap. 27)

30.14.] Allmänt

Tillkomsten av en försvarets förvaltningshögskola med till- (FFHS) räckliga personella och andra resurser bör ge möjlighet till viss service åt andra försvarets skolor, i vilken kan tänkas ingå sådant sorr. leder till ökad utbildningssamordning. Den föreslagna förvaltningsutbildningen för civilmilitär personal påverkar tidigare genomgången utbildning, varför denna på sikt behöver anpassas. Vid genomförande av lokal kan i vissa fall förvaltningsutbildning uppstå naturliga samverkansmöjligheter med kommunal vuxemtbildning. Förvaltningsutbildningen vid intendenturförvaltningsskolan oc1 tygförvaltningsskolan avvecklas vid tillkomsten av FFHS.

30.142 Kvartermästarutbildningen vid arméns underhållsskola

I KFU förslag till intendentutbildning för regementsofficerare ingår kvartermästarutbildning förlagd till FFHS. Tillgången på lärarei försvarsspecifika ämnen, däribland underhållstjänst, skapar nämligen goda förutsättningar för en sådan placering. Tillkomsten av ATS i Östersund bidrar också härtill.

30.14,3 Den fortifikationstekniska utbildningen vid militärhögskolan

KFU förslag till utbildning vid FFHS av plutons- och kompaniofficerare i fortifikationstjänst aktualiserar en överflyttning till FFHS av nuvarande vid militärhögskolan bedriven utbildning av regementsofficerare inom nämnda tjänsteområde. Frågan om en samordning av denna utbildning har KFU funnit angeläget att ta upp till behandling särskilt i anslutning till övervägandena om samordnad för utbildnirg olika personalkategorier, exemplifierad i kap. 23. Fåtalet elever i rtilitärhögskolans utbildning (7 svenska elever i den senaste kursen) ir ett annat motiv för samordning. Då fortifikatorisk endast föreutbildning kommer inom försvaret torde det vara både rationellt och ekoncmiskt fördelaktigt med ett sammanförande av denna till en och samma skola, FFHS.

Sammanfattning 429 1974:51 SOU

Även av civil personal inom detta förvaltföreslagen utbildning ningsområde skulle gynnas av ett sammanförande av undervisningen, till FFHS. KFU anser dock att uppkommande organisatoriska och andra problem behöver utredas i särskild ordning och att detta lämptill i kap. 29 föreslagen försöksverksamhet. ligen kan ske i anslutning

30.14.4 Administrativ chefsutbildning Såväl försvarets materielverk som militärhögskolan anordnar sedan år administrativ chefsutbildning. KFU har funnit det angeläget några av högre chefer blir föremål för en särskild överatt denna utbildning syn. I sitt fortsatta arbete tar KFU upp frågan, varefter redovisning sker i ett senare betänkande (del 3).

30.145 Personaltjänstutbildningen

Värnpliktsverket bedriver sedan några år personaltjänstutbildning. Frågan om samordning mellan förvaltningsutbildningen och personalförtjänar särskild uppmärksamhet, varför KFU komtjänstutbildningen mer att pröva denna i sitt fortsatta utredningsarbete och framlägga resultatet härav i ett senare betänkande (del 3).

30.l4.6 Vissa generella konsekvenser för försvarets myndigheter

Myndigheterna skall i princip inte själva bedriva sådan inomverksutbildtill kurser. Den vidareutbildning som ning som täcks av KFU förslag materielverkets liksom dess verkstadsavdelning hittills utbildningsenhet bedrivit kan därför inte kvarstå vid sidan av FFHS. Vid den föreslagna av främst fortbildningen, som till större ökningen delen måste bedrivas lokalt, bör FFHS genomföra eller biträda med av lärare m. m. Fråga uppstår om tillkomsten av erforderlig utbildning FFHS kan föranleda slopande eller minskning av myndigheternas egna för KFU finner det knappast troligt att organ personalutbildning. kan ske i någon nämnvärd omfattning mot bakgrunden av minskning behovet att göra större insatser för fortbildningen. Under en försöksverksamhet bör dock frågan närmare prövas.

30.14,7 Viss övrig utbildning

Tillkomsten av FFHS behöver i och för sig inte minska behovet av samarbete med utbildningsinstitutioner utanför försvaret såsom statens personalutbildningsnämnd och Statskontoret men vissa konsekvenser torde uppkomma genom en vidgning av utbildningsverksamheten enligt KFU förslag. Bland annat framhålls att personalutbildningsnämnden bör kunna få en lättnad i sin verksamhet. Som exempel därigenom nämns den av nämnden hittills bedrivna kursen för ekonomipersonal vilken skulle kunna övertas av FFHS om denna vid matinrättningar

430 Genomförande av KFU förslag

får ett särskilt utbildningskök. Detta spörsmål förutsätts dock böra undersökas mera i detalj. Gällöfsta kurscentrum tangerar i sin verksamhet vissa väsentliga ämnesområden inom förvaltningsutbildningen vilket torde ge anledning till samverkan med FFHS. KFU principiella inställning är den att försvaret inte skall konkurrera med andra utbildningsinstitutioner om de kan tillgodose föreliggande utbildningsbehov. I vissa fall behöver dock sådan utbildning tillrättaläggas för försvarets behov.

30.15 Ekonomiska konsekvenser (kap. 28) 30.15.] Kostnaderna för hittillsvarande förvaltningsutbildning Vid KFU-enkäten till försvarets myndigheter angående personalutbildningen 1972/73 redovisades kostnaderna för denna till totalt 5,5 milj. kr. Vid eftergranskning och kontakt med har KFU myndigheter dock funnit att lågt räknat en halv milj. kr. av kostnaderna inte redovisats bl. a. beroende på vissa brister i tidigare redovisningssystem. Vid en uppdelning av försvarets kurser egen utbildning på korta (upp t. o. m. 14 dagar), ”medellånga” (på 15 t. o.m. 50 dagar) och långa kurser (på minst 51 dagar) faller 45 % av kostnaderna på de ”långa”, 17 % på de ”medellånga och 38 % på de korta kurserna. Den genomsnittliga kostnaden per elevdag uppgår till 93 kr. Av den totala målgruppen utgör den militära endast l0 personalen procent och den civilmilitära 5 procent medan den civila personalen utgör 85 procent. Enligt nuvarande system ingår i kostnaderna varken elevlöner eller kostnaderna för elevernas in- och utryckningsresor till kurs samt traktamenten under resdagarna. Ej heller ingår de kostnader som uppstår för under kurstiden infallande praktiktjänstgöring. Den av riksrevisionsverket 1973 framlagda rapporten om en undersökning angående personalLitbildningsfunktionen inom statsförvaltningen utvisar en genomsnittlig kostnad per anställd och år av ca 900 kr. I dessa kostnader ingår dock även elevlöner. Den statliga personalutbildningen kommer enligt uppgift att utredas och därvid torde finansieringsfrågan prövas. I sina ekonomiska överväganden utgår emellertid KFU från hittillsvarande system inom försvaret för redovisning av kostnaderna.

30.152 Kostnaderna för av KFU föreslagen central förvaltningsutbildning På underlag från KFU har fortifikationsförvaltningen gjort beräkningar över investeringskostnaderna för och för förvaltnings- skolbyggnad FFHS jämte undervisningskök samt storleken av del i vissa investeringskostnader och utvändiga arbeten, gemensamma med arméns tekniska skola, och del i kostnader för restaurang, gymnastiksal, vämiecentral m. m. De investeringsbehov som uppkommer för FFHS beräknas därvid

Sammanfattning 431

till totalt 20 milj. kr. Därtill kommer kostnader för inredning och inventarier till avrundat 2 milj. kr. (däribland interntelevision) uppgående KFU räknar med att intendenturförvaltningsskolans och tygförvaltinventarier och utrustning inte kan flyttas till Östersund ningsskolans och relativt dåliga tekniska standard. Invespå grund av deras förslitning tering i ny utrustning får anses innebära en rationalisering. Vid sin beräkning av driftskostnaderna utgår KFU från pris- och februari 1973. Personalkostnaderna beräknas uppgå till nära löneläget 4,1 milj. kr. per år, varav drygt hälften kommer på lärarkostnader. De beräknade administrationskostnaderna på 3,0 milj. kr. per år domineras av lokalhyror på 2,2 milj. kr. Enligt fortifikationsförvaltningen skall nämligen hyreskostnaderna utgöra 10 % av byggnadsinvesteringen. Som kan nämnas att intendenturförvaltningsskolan f. n. jämförelse redovisar en hyreskostnad på ca 30 000 kr. För att kunna beräkna elevernas resekostnader inom den centralt bedrivna kursverksamheten har framtagits ett genomsnittligt reseavstånd för samtliga militärområden till Östersund resp. till vissa andra för den centrala verksamheten mera permanent använda kursorter. Den framräknade kostnaden för resor till och från en kurs samt traktamenten i samband därmed uppgår till ca 1,4 milj. kr. vilken kostnad enligt nuvarande system för utbildningsfinansiering faller på de myndigheter som sänder elever till FFHS utbildning. Traktamentskostnaderna under kurstid beräknar KFU till 5,3 milj. kr. för den centralt anordnade Övriga poster i detta sammanhang är resekostnader inkluutbildningen. sive traktamenten för lärare, resekostnader för elevers studiebesök m. m. extra lokalhyror och materiel samt undervisningsmateriel. Den sammanlagda kurskostnaden i den centrala verksamheten för elever och lärare enligt ovan blir då 8,2 milj. kr. per år.

3015.3 Kostnaderna för av KFU föreslagen regional/lokal utbildning Den av KFU fortbildningen bör alternativt omfatta 4-6 föreslagna dagar per anställd och år. Eftersom genomsnittligt en dags fortbildning är inräknad i den centralt bedrivna förvaltningsutbildningen, återstår 3-5 dagars fortbildning att genomföras regionalt/lokalt. Då varje fortbildningskurs i genomsnitt omfattar en vecka (=5 utbildningsdagar) och hela för försvarets förvaltningsutbildning omfattar målgruppen 30 400 personer blir antalet kursdeltagare vid genomsnittligt 3 dagars regionalt/lokalt bedriven fortbildning 18240, vid 4 dagars 24 320 och vid 5 dagars 30 400. Om man räknar med i regel 20 deltagare per kurs blir antalet kurser alternativt 1520. det årliga 912, 1216 resp. I den regionalt/lokalt bedrivna utbildningen kan resekostnaderna antas - räknar KFU bli relativt små ibland inga alls 75 kr. per kursdeltagare dock med - vartill kommer traktamentskostnader på i medeltal 200 kr. per kursvecka. I vissa fall behöver ju inte traktamenten utgå. Lokalhyror beräknas efter 100 kr. per kursdag, där sådana hyror behöver betalas. KFU räknar med en viss lärarmedverkan frân FFHS i den regionala/ lokala fortbildningen. Omfattningen får emellertid prövas i föreslagen

Genomförande av KF U förslag

försöksverksamhet. Kostnaden för dessa lärarlöner jämte rese- och traktamentskostnader kan därför bara uppskattas. En gjord sammanställning över kostnaderna för 3, 4 eller 5 dagars fortbildning på regional/lokal nivå visar att dessa kostnader uppgår till avrundat 7,0, 9,4 resp. 11,7 milj. kr.

30.15.4 De totala årliga kostnaderna En sammanställning över de totala driftskostnaderna för den centralt bedrivna utbildningen som beräknas omfatta 2 dagar per anställd och år (varav en dag avses för fortbildning), utvisar att desamma uppgår till 15,3 milj. kr. (4,1+3,0+8,2). Tillsammans med ytterligare 3, 4 resp. 5 fortbildningsdagar per anställd och år blir de årliga driftskostnaderna 22,3 milj. kr. (15,3+7,0), 24,7 milj. kr. resp. 27,0 milj. kr. De genomsnittliga kostnaderna för av KFU föreslagen förvaltningsutbildning per anställd och år vid en målgrupp blir på 30 400 anställda då (avrundat) 734 kr. för sammanlagt 5 dagars utbildning (2+3 dagar). För 6 och 7 dagars utbildning blir kostnaden 813 kr. resp. 888 kr. per anställd och år. Kostnaden i genomsnitt per utbildningsdag blir i de tre alternativen 147 kr., 136 kr. resp. 127 kr.

30.16 Tidsplan och övergångsanordningar (kap. 29). 30.l6.l Tidsplan för förslagens genomförande Fortifikationsförvaltningen har under hand meddelat att skolbyggnaden för FFHS kunde tänkas stå färdig att tas i bruk tidigast hösten 1979 om beslut att inrätta FFHS fattades under 1974. KFU bedömer att skolledningen och vissa delar av planerings- och utvecklingsfunktionens enheter i den nya skolorganisationen behöver påbörja de direkta förberedelsearbetena - dvs. FFHS formellt inrättas -- senast l juli 1977. Det är väsentligt att mellanliggande tid på ca 5 år från det att beslut fattas om skolans inrättande till dess verksamheten helt kan genomföras effektivt för bl. a. vissa utnyttjas ytterligare utredningar m. m. samt viss utbildningsverksamhet. Sålunda bör åtgärder för att minska eftersläpningen av bl. a. den civila personalens utbildning snarast igângsättas. KFU anser att intendenturförvaltningsskolan övergångsvis bör utnyttjas för genomförande av sådan utbildning som tidigare kan påbörjas.

30.16,2 Frågor att utreda m. m. Under utredningsarbetet har vissa spörsmål aktualiserats vilka förtjänar närmare utredning eller undersökning som inte kunnat genomföras inom ramen för utredningens huvudbetänkande. I 20 punkter redovisar KFU olika utbildnings- och organisationsfrågor som skulle behöva särskilt utredas. Främst är det den administrativa utbildningen av högre chefer och personaltjänstutbildningen som KFU har för avsikt att utreda och i ett betänkande, del 3, framlägga däirav ,o

.

v/...w-

.

Sammanfattning 433

föranledda förslag. I övrigt kan nämnas sådana frågor som integreringsproblem mellan skilda slag av utbildning som berörts av KFU i olika stadieindelningen, former för lärar- och annan samverkan med kapitel, andra utbildningsanstalter samt följderna för nuvarande organisation av inomverksutbildningen hos försvarets myndigheter vid en utökad central förvaltningsutbildning m. m.

30.163 Övergångsanordningar KFU anser att övriga utredningar och undersökningar bör utföras av ett särskilt organ som också bör få möjlighet att bedriva viss försöksverksamhet. KFU har ansett att intendenturförvaltningsskolan av angivna skäl inte lämpligen kan utgöra detta organ utan att Kungl. Majzt bör tillsätta en särskild nämnd för ändamålet. Till denna kan bl. a. expertis från nämnda skola knytas. Dessutom bör nämnden få en sådan sammansättning av ledamöter att verksamheten tillförs en så bred expertis som möjligt. Kungl. Majzt föreslås utse nämndens ordförande, vice ordförande och övriga 5 ledamöter varav 3 efter förslag av personalorganisationerna. Nämnden skall för Kungl. Majzt framlägga en plan för försöksverksamheten och fortlöpande lämna rapporter från den följande verksamheten. Nämnden bör även få i uppdrag att framta underlag för de förhandlingar som väntas föregå lönesättning o. d. för FFHS personal så att de ledande befattningshavarna kan utses i god tid samt att utarbeta förslag till instruktion o. d. jämte förslag till den första skolbudgeten.

.

jlnwzäiiââlâiå

. . .

Bilaga I: 1 435

Bilagor

1:1 inom

Bilaga Förvaltningsutbildningen krigsmakten*

1. Nuvarande förvaltningsutbildning

Utbildning i förvaltningstjänst ingår i den obligatoriska skolutbildningen av all militär och civilmilitär personal samt i militärhögskolans högre utbildkurser. För krigsmaktens civila personal saknas sådan obligatorisk ning. civilmilitär och civil -- som är placerad För den personal - militär, inom freds- och eller avses placeras i förvaltningstjänst krigsmaktens meddelas som regel därutöver särskild förvaltningskrigsorganisation, utbildning. inom- Vid krigsmaktens olika myndigheter äger sålunda en omfattande rum, bl. a. i förvaltningstjänst. Denna utbildning genomverksutbildning

förs i många fall i de militära myndigheternas egen regi. För att tillgodo-

deltar emellertid ur staber och se speciella utbildningsbehov personal i ett stort antal kurser, som anordnas av förvaltningar m. fl. myndigheter olika samt av statliga verk och institutioner utanför utbildningsinstitut krigsmakten. Särskild förvaltningsutbildning anordnas också såväl inom vissa delar fasta skolorganisation som vid tillfälliga kurser. av krigsmaktens Vid intendenturförvaltningsskolan (IntS), som är gemensam för krigsmakten, utbildas härvid officerare för den för krigsmakten gemensamma intendenturofficerskåren. Vidare sker där utbildning till förvaltare i intendenturförrådstjänst samt i kassatjänst gemensamt för försvarsgrenama. IntS har också särskilda förvaltningskurser för bl. a. intendenturofficerare i reserven samt viss värnpliktig civilmilitär personal. inom tygmaterielområdet sker för arméns Förvaltningsutbildningen del vid tygförvaltningsskolan (TygS). Där utbildas bl. a. tygofficerare och vilken utbildning företer betydande likheter tygförrådsförvaltare, med motsvarande intendenturutbildning vid IntS. TygS har också särskilda förvaltningskurser för bl. a. arméingenjörer samt viss Värnpliktig civilmilitär personal.

1 Tillhör statsrådsprotokollet 26 februari 1971.

436 Bilagor

Vid marinen sker utbildningen av officerare och underofficerare, som avses för tjänster motsvarande arméns tygofficers- och tygförvaltningstjänster, genom särskilt anordnade specialkurser. För mariningenjörerna tillgodoses kravet på förvaltningsutbildning genom tidigare nämnda obligatoriska utbildning samt inomverks- 0. dyl. utbildning. Flygvapnet har ingen fast skolorganisation för förvaltningsutbildning för tjänstegrenschefer inom flygmaterielområdet. Dessa är flygdirektörer som genomgår ett antal kurser anordnade speciellt i flygvapnets eller försvarets materielverks regi eller vid civila företag. Kursplaneringen sker individuellt för utbildningen av varje man. Utbildningen av underofficerare till förvaltare i flygmaterieltjänst sker vid kurser inom flygvapnet. Kurser för utbildning till underofficer i fortifikationstjänst anordnas av chefen för fortifikationskåren. Denne anordnar också särskilda kurser för sådana reservofficerare som avses intransporteras i fortifikationskårens reserv.

2. Överbe/älhavarens utredning och förslag angående organisation av förvaltningsutbildningen Den 3 mars 1967 erhöll överbefälhavaren i uppdrag att utreda och inkomma med förslag till organisation av viss krigsmaktens förvaltningsutbildning. Enligt direktiven skulle utredningen bl. a.

klarlägga vilken omfattning utbildningen av förvaltningspersonal behöver ha och vilka delar av förvaltningsutbildningen som bör vara gemensam för olika grupper av förvaltningspersonal, redovisa alternativa möjligheter att samordna eller sammanslå förvaltningsutbildningen, undersöka lämpligheten av att sammanföra huvuddelen av förvaltningsutbildningen till en för krigsmakten gemensam förvaltningsskola,

redovisa rationaliseringsvinster vid en sammanslagen utbildningsorganisation jämfört med nuläget jämte vissa övriga kostnadsjämförelser. Utredningen insändes av överbefälhavaren den 30 juni 1969 (Fst/Sekt 1 nr 302, FÖD dnr 1430/69).

I utredningen föreslogs att utbildning av officerare i förvaltningstjänst fr. o. m. 1972 skulle äga rum vid en ny, för krigsmakten gemensam förvaltningslinje vid MHS, att utbildning enligt nuvarande grunder av tygofficerare (armén) och v h intendenturofficerare skulle upphöra med 1970-1972 års kurser, att en ny, för krigsmakten gemensam, förvaltningsskola (FörvS) skulle organiseras fr. o. m. den 1 juli 1971 för övrig gemensam förvaltningsutbildning, att berörda delar av TygS samt IntS skulle avvecklas successivt fr. o. m. den 1 juli 1971 och utgå ur organisationen fr. o. m. den l oktober 1972, att FörvS lokaliserades till Fredrikshovs slott jämte vissa lokaler i dess

wyzmc.x›a»;e«..ax..__:›_\._.._›..

«

Bilaga 1:1 437

närhet eller, om så inte kunde ske, till andra centralt belägna lokaler inom Stockholmsområdet (Skeppsholmen) och att personal successivt tillfördes organisationen fr. o. m. den 1 oktober 1970.

3. Kungl. MajJIs proposition (197129) angående omlokalisering av viss statlig verksamhet I nämnda proposition föreslås att viss statlig verksamhet flyttas ut från storstockholmsområdet och departementschefen, statsrådet Sträng, tillefter samråd med chefen för försvarsdepartementet att den för styrker krigsmakten föreslagna gemensamma förvaltningsskolan förläggs till Östersund.

4. Den centraliserade förvaltningsutbildningens organisation och utbildning med hänsyn till ändrade förutsättningar Med hänsyn till de ändrade förutsättningar som inträtt med anledning av den under punkt 3 angivna propositionen torde frågan om förvaltningsutbildningens organisation och innehåll böra ytterligare utredas.

A. Organisation I de direktiv som Kungl. Majzt lämnade överbefälhavaren i samband med det under punkt 2 angivna uppdraget framhölls att det borde vara att till en del ersätta lärare med heltidsmöjligt deltidstjänstgörande tjänstgörande. Med hänsyn till nu föreslagen lokalisering av förvaltningsutbildningen har alternativet heltidsanställda lärare fått ytterligare aktualitet. Det bör därför utredas huruvida behovet av lärarkraft i huvudsak kan tillgodoses med heltidsanställda lärare, vilka kategorier inom krigsmakten som kan tas i anspråk för sådana uppgifter och konsekvenserna härav. Vidare bör utredas i vilken mån lärare kan rekryteras lokalt. Med anledning av ovanstående torde den centraliserade förvaltningsutbildningens organisatoriska utformning erfordra en förnyad översyn. I samband härmed torde utredas de lokalbehov, förläggningsmöjligheter etc. som kan bli följden av den organisatoriska utformningen. Utredningen bör även göra erforderliga kostnadsberäkningar.

B. Utbildning I de av Kungl. Majzt till överbefälhavaren lämnade direktiven i det under punkt 2 angivna uppdraget framhölls bl. a. att utredningsarbetet skulle klarlägga vilken omfattning utbildningen av förvaltningspersonalen behöver ha och vilka delar av förvaltningsutbildningen som bör vara gemensam för olika grupper av förvaltningspersonal. Härvid avsågs icke den utbildning i förvaltningstjänst som bedrivs med allt befäl och som ingår i annan utbildning vid t. ex. militärhögskolan, krigsskolor och truppslagsskolor.

438 Bilagor

Med hänsyn till de ändrade förutsättningar som inträtt med nu föreslagen lokalisering av förvaltningsutbildningen och därmed sammanhängande behov av ytterligare utredning om förvaltningsutbildningens organisatoriska utformning m. m. torde ytterligare böra utredas förvaltningsutbildningens innehåll. Härvid bör särskilt utredas frågan om utbildningens innehåll och utformning med hänsyn till befattningarnas förväntade framtida krav, bl. a. anpassningen till de krav försvarets nya planerings- och ekonomisystem kan komma att ställa. Möjligheterna av att skapa en integrerad utbildning för samtliga kategorier av förvaltningspersonalen bör noga prövas. I samband härmed bör beaktas dels i vad mån förändringarna inom det allmänna utbildningsväsendet kan komma att påverka förutsättningarna m. m. för förvaltningsutbildningen, dels i vad mån möjligheter till samverkan med civil utbildning föreligger. Det bör i sammanhanget uppmärksammas att enligt prop. 1971:35 en socialhögskola med såväl social linje som förvaltningslinje skall inrättas i Östersund den 1 juli 1971. Vidare bör beaktas huruvida övrig utbildning i förvaltningstjänst inom krigsmakten kan komma att påverka eller påverkas av förvaltningsutbildningen.

C. Övrigt För att ge underlag till en eventuell sammanslagning av berörda personalkårer bör vidare härmed sammanhängande frågeställningar granskas. Härvid bör samråd ske med 1968 års personalkategoriutredning. D. .Sørmråd Under utredningsarbetet förutsättes att samråd sker förutom med berörda myndigheter med företrädare för berörda personalorganisationer.

. .

..»mmnauuaansaüvummmamxmimøamwzümh

Bilaga 1:2 439

1:2 Vissa begrepp Bilaga

Allmänt - med särskilda bestämmelser ang. Administrativ fullmaktslag lag och deras verksamhet vid krig stats- och kommunalmyndigheterna eller krigsfara m. m. - A pplikatoriskt exempel tillämpningsexempel. - ljusstark projek- Arbetsprojektor, overheadprojektor, skriftprojektor en stordia eller en tunn film på vilken läraren tor som genomlyser bilden läraren skriver eller ritar samt projicerar på en vit duk bakom och över hans huvud (därav benämningen overhead). Associationsrätt - och bolagsrätt m. m. förenings- Audivisuella läromedel - läromedel där information ges i form av ljud

eller bild eller en kombination ljud/bild. - beskrivning av organisatorisk inplacering, Befattningsbeskrivning ansvar, och huvudsakliga arbetsuppgifter för en befattbefogenheter nmg. - redovisning av förnödenheter i förråd. Beståndsredovisning absolut - att prestationen sätts i direkt Betyg- betyg som sätts genom förhållande till fasta kriterier. - med andra elever Betyg- relativt betyg som grundas på jämförelse

inom samma målgrupp. incident metod - metod för utbildningsanalys, vilken innebär Critical samlar in och sammanställer på handlingar och att man exempel beteenden som avgörande påverkar resultatet. EKG - elektrokardiografi, en metod att registrera hjärtats och hjärnans

aktionspotentialer. - om det totala samspelet mellan Ergonomi, bioteknologi vetenskapen människan och arbetsmiljön t. ex. arbetsredskapens anpassning till

människan. F eed-back - som ger information om måluppfyllelse. återkoppling, - som sker kontinuerligt för att en individs kun- Fortbildning utbildning skall vara aktuella för den befattning han eller skaper och färdigheter hon innehar. Immaterialrätt - den del av civilrätten, som handlar om konstnärlig

och litterär patenträtt samt rätt till firma och varumärke äganderätt, m. m.

440 Bilagor

In basket - en form av utbildningsspel, där the in basket (korgen för inkommande ärenden) förses med brev, minnesanteckningar, påminnelselappar och liknande handlingar som ur utbildningssynpunkt är speciellt intressanta för en viss befattning. Intern ITV - innebär television, att mottagandet av program är begränsat till de TV-mottagare som är direkt förbundna med programkällan via s. k. koaxial-kabel eller TV-länk. Kommunikation i informationssammanhang överföring av meddelanden, process varigenom en individ eller en grupp påverkar en annan individ eller grupp. Kommunikationsprocessen omfattar tre faser, nämligen avsändande, transport och mottagande av meddelanden. Kompetensgivande kurs - kurs som ger den enskilde kompetens att söka befattning som har angiven kurs som kompetenskrav. Makroteori - makroekonomisk teori -- det studieområde inom nationalekonomin som ägnas åt relationerna mellan olika ekonomiska variabler såsom total inkomst, konsumtion, etc. investering, export Teorierna för inkomstbildning, sysselsättning, och konjunkturförloppet ekonomisk tillväxt utgör viktiga delområden inom makroteorin. Mikroteori - mikroekonomisk teori det område inom nationalekonomin som ägnas åt studium av främst hushållens och företagens ekonomiska beteende. Konsumtionsteorin, produktionsteorin, pristeorin och den övergripande resursfördelningsteorin är viktiga studieområden inom mikroteorin. - fastställande Målsättning av undervisningsmål, process som resulterar i målbeskrivningar. Normalieverksamhet - stödfunktion med uppgift att i olika hänseenden verka för normering såsom Standardisering och nomenklaturarbete, klassificering samt materielregistrering. Härtill kommer en bearbetande och förmedlande verksamhet som omfattar teknisk information och sker genom biblioteks- och referattjänst, publikationstjänst samt uppföljning av och rådgivning i materielfrågor. - för större Nâtplanering planeringsmetod projekt. Aktiviteterna beskrivs med hjälp av pilar som utvisar tidsföljd och varaktighet för de olika aktiviteterna i ett schema (nät). - Omskolning arbetsmarknadspolitiskt betingad vuxenutbildning av arbetslösa eller undersysselsatta, vilka därigenom lär sig ett nytt yrke inom ett expansivt eller arbetskraftsmässigt underförsörjt yrkesområde. - Overhead-proiektor se arbetsprojektor. Personaladministration - sammanfattande benämning på de insatser i ett företag som syftar till att dels tillgodose företagets behov av arbetskraft (sáväl kvantitativt som kvalitativt), dels ge de anställda möjlighet att utveckla sina kunskaper och färdigheter i linje med förutsättningar och ambitioner. Dessa båda syften är likvärdiga. Inget av dem kan på lång sikt uppnås om inte det andra beaktas i samma omfattning. - Personalutveckling åtgärder som syftar till att i förhållande till föreliggande och framtida arbetsuppgifter skapa nödvändiga eller önsk- _ värda kvalifikationer hos de anställda samt möjlighet för dessa att med utgångspunkt i förutsättningar, intresseinriktning och ambitioner utveckla sina kunskaper och färdigheter. Personalutvecklingen består av introduktion och personalutbildning samt övriga utvecklingsåtgärder. -._ a,...

«s›:›m.g.;..-..\..-..;._.a... -

Bilaga 1:2 441

PU - undervisning som sker i noga Programmerad undervisning, utexperirnenterade steg, så att inlärningen blir i detalj styrd av mate- Detta av en undervisningsmaskin eller i bokrialet. kan presenteras form. Sektor - ett av de områden luftförsvaret är indelat i. Simulator - en maskin, apparat eller dylikt som gör inlärningssituationen mycket lik den verkliga situationen. studiematerial - studiematerial som inte förutsätter Självinstruerande en lärares kontinuerliga medverkan. - situa- Utbildningsspel, situationsspel, företagsspel, rollspel arrangerad tion som görs så lik den verkliga situationen som möjligt. Utbildningsutan att ”riskera” verkliga resurser. spel ger färdighetsträning - Utbildningsteknologi, undervisningsteknologi, pedagogisk teknologi en samlad av olika forskningsresultat, den tillämpning pedagogiska gren inom pedagogiken som sysslar med utveckling och tillämpning av metoder för planering och genomförande av utbildning, undervisning. - en eller flera försökspersoner ur målgruppen får gå ige- Utprövning nom ett undervisningsavsnitt eller ett läroprogram, varvid man gör noggranna observationer och mätningar, som sedan får ligga till grund för en revision. - 1. verksamhet, vars huvudsakliga syfte är att både Utvecklingsarbete för och genomföra förbättringar. 2. att systematiskt ge underlag forskningsresultat och vetenskaplig kunskap för att åstadutnyttja komma nya system eller väsentliga förnya produkter, nya metoder, bättringar av redan förekommande sådana. - av undervisningsresultatet. 2. be- Utvärdering, evaluering 1. mätning dömning av elevprestationer. Varvad - åtskild genom kortare eller längre tids utbildning utbildning yrkesverksamhet. - med syfte att möjliggöra för en individ Vidareutbildning utbildning att utföra andra, ofta mer kvalificerade arbetsuppgifter. - efter en tidigare avslutad Vuxenutbildning utbildning som återupptas eller avbruten grundutbildning och efter en tids yrkesverksamhet. Återkommande - vidareutbildning jämte en eller flera fortutbildning bildningskurser. - har till att inom en målgrupp Överbryggande utbildning syfte utjämna skillnaden i förkunskaper som är en följd av medlemmarnas varierande utbildningsbakgrund.

System AmredK - för krigsmakten. ammunitionsredovisningssystem FORTRAN - för formula translation, ett problemorienförkortning terat programmeringsspråk avsett främst för beräkningsuppgifter. F PE -system - försvarets planerings- och ekonomisystem. - maskinellt databehandlingssystem. MDB-system - elementartidssystem för utvärde- MTM-systemet metod-tid-mätning, ring av manuella arbetsoperationer. -- informationssystem för statsför- PAI-system personaladministrativt valtningen. - time systems (elementartidssystem, möj- PTS-system pre-determined en analys av manuella arbetsoperationer i elementära grundliggör rörelser).

442 Bilagor

SEA-system - statens ekonomi - administrativa system, som inrymmer planering och budgetering, redovisning med resultatanalys, revision samt utveckling och utbildning inom dessa områden. - System IF redovisningssystem för intendenturförnödenheter (FMV). K -- informations- System och styrsystem för förnödenheter utom ammunition och reservdelar (FMV). System M/70 S - system för ekonomisk redovisning i statsförvaltningen. System SF - redovisningssystem för sjukvårdsförnödenheter (SjvS).

5 ä å ”t t z z 4. i s l r.

Bilaga 1:3 443

1:3 Använda förkortningar

Bilaga

Utredningar

F FU försvarets fredsorganisationsutredning K F U krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning M TU militära tjänsteåldersutredningen PK U 1968 års personalkategoriutredning STR U styrelserepresentationsutredningen U 68 1968 års utbildningsutredning UM A försvarets materielanskaffningsutredning

Övrigt A armén A 1 Svea artilleriregemente A 4 Norrlands artilleriregemente AAK armélinjens allmänna kurs (MHS) AAKS armélinjens allmänna stabskurs (MHS) AATKI armélinjens allmänna ingenjörstekniska kurs (MHS) AATK V armélinjens allmänna vapentekniska kurs (MHS) ABF arbetarnas bildningsförbund ADB automatisk databehandling AFR allmänt förvaltningsreglemente A gÖ arbetsgrupp Östersund AK allmän kurs AK5 arméns kompaniofficersskola ALI-RATI utbildningscentrum i Lisvenska arbetsgivareföreningens - rationaliseringsinstitutet) dingö (arbetsledareinstitutet Am ammunition AM U allmänmilitär utbildning AOUK arméns officersutbildningskommitté AR administrativ rationalisering Artreâslab artilleriregementsstab ASPS aspirantskola

444 Bilagor

AST allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän A TS arméns tekniska skola A V-central audivisuell läromedelscentral A V-medel audivisuella läromedel Aöd arméöverdirektören BAF bestämmelser om anslag inom fortifikationsförvaltningens

förvaltningsomrâde Bat bataljon BOK begränsad officerskurs

Brig brigad Brigkvm brigadkvartermästare BVK gemensamma bestämmelser för handhavande av brandfarliga varor inom krigsmakten BÖS Berga örlogsskolor CA chefen för armén

Cfs civilförsvarsstyrelsen CFV chefen för flygvapnet CM chefen för marinen CMHS chefen för militärhögskolan CV central verkstad DEFF delegationen för förvaltningsdemokrati Etbatstab etappbataljonsstab Etgrpstab etappgruppstab Exp expedition F fortbildning FI] flottilj F2 Roslagens flygkår F 14 Halmstadskolor flygvapnets FAK allmänna flyglinjens kurs (MHS) FAKI flyglinjens allmänna intendenturofficerskurs (MHS) FBrevS försvarets brevskola FBTS flygvapnets bastjänstskola FCF försvarets civilförvaltning FCFN försvarets centrala företagsnämnd FFA försöksanstalten flygtekniska FFHS försvarets förvaltningshögskola FFSU fortsatt flygslagsutbildning FFV förenade fabriksverken FHK flyglinjens högre kurs (MHS) FHS försvarshögskolan FMS s flygvapnets markstridsskola FMV försvarets materielverk FMV-A:IN försvarets materielverk, inventariebyrån FMV-K försvarets materielverk, i Karlstad huvudavdelningen FM V-K :FD försvarets materielverk, förrådsavdelningen F M V-K - VD försvarets materielverk, verkstadsavdelningen FMU fortsatt markutbildning

Bilaga 1:3 445

F0 försvarsområde Fo 22 Östersunds försvarsområde och Vaxholms försvarsom- F0 46/SK Stockholms kustartilleriförsvar råde F 0A försvarets forskningsanstalt Førtavd fortifikationsavdelning Fort fortifikationskåren FONF fortifikationsförvaltningen FRA försvarets radioanstalt FRI försvarets rationaliseringsinstitut FRK förvaltningsreglemente för krigsmakten FSD försvarets standardiseringsdelegation Fst försvarsstaben FIK fálttygkåren FTS flygvapnets tekniska skola F V flygvapnet FVAK försvarsverkens arbetsstudiekommitté FÖD försvarsdepartementet förd fördelning lwrdffüb fördelningsstab G grundutbildning GFU grundläggande flygutbildning GFSU grundläggande flygslagsutbildning GMU grundläggande markutbildning Grpsrab gruppstab GS gruppchefsskola I 5 Jämtlands fältjägarregemente l 15 Älvsborgs regemente IC inskrivningscentral [FL institutet för företagsledning IFTEX instruktion för förvaring och transport av försvarets explosiva varor Int intendentur intendentkâr - intendenturkår lntK försvarets IntS intendenturförvaltningsskolan IS inlärningsstudio IT V intern television KA kustartilleriet K br kungl. brev KBS kungliga byggnadsstyrelsen KFÖ krigsförbandsövning K k kungl. kungörelse K KH sjökrigsskolans högre kadettkurs K KL sjökrigsskolans lägre kadettkurs Komlmdi kompaniadjutant Kompoff kompaniofficer KR kontorsrationalisering KS krigsskolan

446 Bilagor

KSS sjökrigsskolan LEMA för ledningsgruppen minskning av antalet anställda inom krigsmakten LO landsorganisationen M marinen MAK allmänna marinlinjens kurs (MHS) MAK! allmänna marinlinjens intendenturofficerskurs (MHS) MAKK marinlinjens allmänna kustartilleriofficerskurs (MHS) MAKS allmänna marinlinjens sjöofficerskurs (MHS) MB militärbefalhavare MHS militärhögskolan Milo militäromrâde Milo B Bergslagens militärområde Milo NN Nedre Norrlands militärområde Milo S Södra militäromrâdet Milo V Västra militäromrâdet Milo Ö Östra militärområdet Milo ÖN Övre Norrlands militärområde Ming mariningenjör MIntK marinintendenturkåren MinIS marinens intendenturskola MKG Gotlands militärkommando MKS marinens kompaniofficersskola Mob mobilisering MP1 militärpsykologiska institutet MTK tekniska kurs marinlinjens Mtrl materiel NomcnK krigsmaktens gemensamma nomenklatur Off officer OK officerskurs PA personaladministration PK plutonsofficerskurs Plutoff plutonsofficer PUN statens personalutbildningsnämnd Reg regemente Regoff regementsofficer Repkurs repetitionskurs Resoff reservofficer RMS arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola RRV riksrevisionsverket SACO Sveriges akademikers Centralorganisation SAF svenska arbetsgivareföreningen SA V statens avtalsverk SCA svenska cellulosa AB SCB statistiska centralbyrån Sekt sektion SF statsanställdas förbund SIFU statens institut för företagsutveckling

Bilaga 1-3 447 sou 1974:51

SIS svensk standard SJ statens järnvägar Siv sjukvård SivS försvarets sjukvårdsstyrelse SKF svenska kullagerfabriken SOF svenska officersförbundet SPN statens personalnämnd SPR statens allmänna pensionsreglemente SR statstjänstemännens riksförbund StabSbS arméns stabs- och sambandsskola Stril stridsledning och luftbevakning S tkt Statskontoret Sö skolöverstyrelsen T I Svea trängregemente T 2 Göta trängregemente TB V tjänstemännens bildningsverksamhet TC 0 tjänstemännens Centralorganisation TC 0-S tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion TF tygförvaltning typinflygningsskede tjänstemeddelande rörande landförsvaret taktisk-organisatorisk-ekonomisk målsättning taktisk-organisatorisk målsättning taktisk-teknisk-ekonomisk målsättning trupp teleservicebas truppslagsskola för kompaniofficerare tru-ppslagsskola för plutonsofficerare truppslagsskola för regementsofficeraretygförvaltning tygförvaltningsskolan universitetskanslersämbetet underhållskompani arméns underhållsskola utbildning värnpliktsverket värme-vatten-sanitet yrkesutbildningsberedningen årskurs överbefalhavaren örlogsbas ostkustens örlogsbas

448 Bilagor

Bilaga 3:1 Kurser vid IntS

Kurs Antal/år Antal Antal veckor/ elever kurs ca

Intendenturförvaltningskurs för regementsoffi- Cerare l / l 104 15 Högre kurs i underhållstjänst och krigsförvaltning 7 1/1 25 Allmän förrådschefskurs (marin-) 1 / 3 3 10 Intendenturförvaltningskurs i förrådstjänst för kompaniofficerare 1/2 34 (52)1 25 Repetitionskurs för förvaltningskompaniofficerare i intendenturförrådstjänst l/2 5l 305 Intendenturförvaltningskurs i kassatjänst för kompaniofficerare 1/2 34 (52)1 15 Kurs för kameralavdelningschefer vid milostaber 1/3 8 6 Kurs för expeditionsföreståndare vid regementsexpedition 1/2 6 30 Repetitionskurs för expeditionsföreståndare vid regementsexpedition 1/2 1 30 Kurs för expeditionskompaniofficerare vid 2C 1/2 3 30 Kurs för utbildning av intendenturtjänstchef på flottans fartyg 1/2 5 10 Kurs för arméintendent i reserven i stabs- och förvaltningstjänst 1/1 3 10 Kaptenskurs för arméintendent i reserven i

Kurs för utbildning av krigskassainspektörer 1/3 3 1.0 Repetitionskurs för krigskassörer 1/1 3 35 Kurs för utbildning av chef för milointendenturkompani och ställföreträdare 1/ 2 2 20

1 Inklusive förberedande tjänstgöring.

Bilaga 3:2 449

Kurser vid utbildningsavdelning/

Bilaga 3:2 TygS

Förvaltning

Antal / år Antal Antal

veckor/ elever

kurs ca

Tygförvaltningskurs: 104 10 regementsofficer yngrekurs äldrekurs 104 10 regementsofficer 52 15 kompaniofficer

Kurs för intendenturofficer i tygtjänst

å-hxl

25 Fortbildningskurs för regementsofficerare 25 Fonbildningskurs för kompaniofficerare i förvaltning 25 Arméingenjörskurs 15 Expeditionsförestândarkurs (avdeln. 2 b) 25 Ammunitionsröjningskurs

OO--I\)O\O\

25 Skyddsmaterielkurs 10 Radiakkurs Arbetsledarkurs T 25 för förrâdspersonal

Förvaltningskurs för regementsofficerare ur

x! 20 Ftk och Intkl

1 Genomförs första gången 1973.

450 Bilagor

3:3

Språk

(antal lektionstimmar) Förkortningar: SK = stabskurs TKV vapenteknisk kurs TKI Z ingenjörsteknisk kurs TKF _ fortifikationsteknisk kurs HK : högre kurs Vissa delämnen Fredsstabstjänst Matematik, fysik, kemi Organisation Elektricitetslära Ledarskap Konstruktionslära Folkrätt Tele- och regleringsteknik Personaltjänst Vapenteknik F örvaltningstjänst Befästnings-, förstörings- och Psykologi förbindelselära Statskunskap Byggnadslära och byggnadsteknik Rättskunskap Operationsanalys och system- Särskilda föreläsningar planering ADB-teknik Programbudgetering Ekonomisystem

Bilaga 3:4 451

Kursen i och

Bilaga 3:4 personalsamverkan

vid Gällöfsta

arbetsplatsens miljö

kurscentrum

Kurstid = 40 timmar

Introduktion till kurs och arbetsform

Sanzhällsutveckling och samhällsmiljö Vad har hänt i vårt land under 60-talet? Vad kommer att ske under 70-talet? Ekonomisk och geografisk utveckling. Befolkningens sammansättning och miljöfrågor. Arbetsmarknadsoch fördelning. Lokaliserings-, planoch utbildningsfrågor. Hur påverkas försvaret av denna utveckling?

Gruppteori och gruppdynamik ur organisations, motivations- och Gruppfunktioner. Gruppens betydelse arbetssynpunkt. Samverkan i grupp. Feed-back. Konflikter och konfliktlösning. Kommunikationsprocessen. Gruppsammansättning. Individgrupp-reaktioner.

Organisationslära och Organisationsutveckling som socialt system. Hur so- Olika organisationsteorier. Organisationen ciala fungerar. Vanliga organisationsproblem. Utvecklingstensystem denser. Organisationsutveckling i samverkan. Problem kring företagsdemoi stort. Erfarenheter från andra arbetskrati-medinflytande-frågorna områden.

Sanrverkan inom försvaret I: .Roller och betingelser

Försvaret som socialt Olika roller, relationer och problem på system. våra arbetsplatser.

452 Bilagor

Allmänna teorier om personalledning. Organisatoriska och personliga förutsättningar för personalsamverkan. ÖB:s försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati.

Samverkan inom försvaret 2. Allmän utveckling Personaltjänst, praktikfall. Feed-back som arbets- och ledningsform.

Samverkan inom försvaret 3: Egen arbetsplats Hur kan intresset för samverkansfrågor ökas på egen arbetsplats/inom egen myndighet? Vilka problem finns? Vilka insatser bedöms som mest väsentliga?

Avslutning och utvärdering Kursvärdering och samtal kring utveckling av kursen. Avslutning.

Bilaga 4:1 453

i

4:1 Ämnena och infor-

Bilaga förvaltningstjänst

vid MHS

mationsbehandling (ADB)

allmänna kurser för regements-

officerare

A. Förvaltningstjänst

Antal timmar Omfattning

AAK MAK FAK

1. Samhällslära: översikt över vårt lands statsskick och förvaltning 2 2 2 2. Förvaltningstiänsrens grunder: ändamål, principer och beslut samt ansvar i lokal instans 2 2 2 3. Lokal Ijänstegreizs-förvalnzing: tyg- och intförvaltning samt kassatjänst och avlöning 5 6 5 4. Adminisrrativ beredskap: fullmaktslagar, beredoch beredskapsstater l 1 1 skapskungörelser 5. Arberstidsrcglerirzg: tjänstgöringslistor och gottgö- 4 2 2 relseunderlag 6. Försvarets planerings- och ekonomisystem: grunder, ändamål och principer samt kostnads-, pro- 4 4 4 gram- och prestationsredovisning - verksamheten pä lokal nivå inkl. applikatoriskt 81 s: 17 exempel Summa 26 25 23

1 Därutöver grupparbete på ej schemalagd tid (5-6 timmar).

B. Informationsbehandling (ADB)

454 Bilagor

Bilaga 4:2

Undervisningens ungefärliga fördelning

olika ämnesavsnitt i förvalt-

på ämnet ningstjänst vid MHS högre kurser

Omfattning Antal timmar Stabs- Tekniska Flyglinjens kurs kurser högre kurs

7. Försvarets planerings- och ekonomisystem (FPE) 18 18 17 - ändamål grunder, och principer samt kostnads- och prestationsredovisning - verksamheten på central, regional och lokal nivå inkl. applikatoriska exempel 8. Studiebesök och prov 6 6(3)1 3

Summa timmar 39 38(4l)1 42

1 Vid marinlinjens tekniska kurs. 2 Vid fortifikationsförvaltningskurs ca 80 tim.

Sen»

un...,

xøswsxuøm-“ux-_sm-...pmga-_ms

Bilaga4:3 455

4:3 för ämnen och

Bilaga Målsättning övnings-

vid för

grenar tygförvaltningskurs

regementsofficerare

Total försvaret om totalförsvarets underhållstjänst i krig, försvars- och Orientering militärpolitiska frågor samt utvecklingstendenser inom försvaret.

Taktik, underhålls- och stabstjänst God kunskap för tjänst som förd-, brig- och fo-tygregofficer samt god förmåga att tjänstgöra som brigkvm.

M0biliseringsplanläggning God kunskap om mobplanläggning vid fo och förband. Förmåga att upprätta fackplaner tyg vid lokalmyndighet.

Förvaltning God kunskap om tygförvaltningstjänsten i fred och krig. Kunskap om för övriga förvaltningsgrenar gällande bestämmelser.

Tygmaterieltjänst Kunskap om för stridsvärdesanalys väsentlig materiel samt orientering om övrig komplicerad materiel; dess funktion och prestanda samt principer för och omfattning av handhavande, förvaring och vård av densamma. Kompetens som föreståndare för radiologiskt arbete inom försvaret.

Ammunitionstjänst Som målsman kunna företräda ammunitionstjänsten vid förband och fo i fred och krig.

456 Bilagor

Ekonomi

Förtrogenhet med de ekonomiska problemen för krigsmakten i fred och krig. Grundläggande kunskap om företagsekonomi.

Personaladministration

God kunskap om regementsofficerens ansvar ställning, och uppgifter som personal- och arbetsledare inom tygtjänstens verksamhetsområde.

Enskilt arbete

Att samt såväl skriftligt självständigt genomföra som muntligt redo-

visa givet utredningsuppdrag inom område. I

tygförvaltningstjänstens anslutning till övriga ämnen självständigt studera reglementen och andra publikationer.

Bilaga 4:4 457

4:4 för ämnen och övnings-

Bilaga Målsättning vid intendenturförvaltningskurs

grenar

för

regementsofficerare

Strategi

Kunskap om de strategiska grundbegreppen, Sveriges militärpolitiska betydelse samt grunderna för svensk säkerhetsläge och strategiska politik. God kunskap om de delar av Sveriges näringsliv som är av väsentlig betydelse för försörjningen under beredskapstillstånd och krig, den industriella och energiproduktionens förutsättningar och produktionens och sambandsmedel, resurbetydelse samt transportväsende personella ser samt för totalförsvaret, totalförlokaliseringsfrågornas betydelse för samsvarets målsättning, uppgifter och organisation, principerna verkan och bistånd inom totalförsvaret samt för krigsplanläggning avseende försörjningen under beredskapstillstând och krig, mål och medel för beredskapshöjande åtgärder samt administrativ försvarsberedskap.

Stats- och förvaltningskunskap

om den offentliga förvaltningens organisation och verksam- Kunskap het i stort samt lagar och förordningar för grundläggande principer, denna med huvudvikten styrning och budlagd på mål, målutformning, samt centrala myndigheters organisation och getarbete krigsmaktens med huvudvikten öververksamhet, lagd på. förvaltningsmyndigheterna, befälhavarens och försvarsgrenschefernas inflytande på förvaltningen samt planering och programbudgetering. och lokala or- God kunskap om krigsmaktens regionala myndigheters och verksamhet, bestämmelser för förvaltganisation grundläggande ningen inom krigsmakten, den militära medelsförvaltningen i regional och ekonomisystemet, försvarets anskaffoch lokal instans, planeringssamt bestämmelser angående kontroll och revision. ningsverksamhet

M aterieltiänst med materialkännedom

God om intendentur- och sjukvårdsmaterieltjänsten vid lokala kunskap och i fred, redovisningen av intendentur- och regionala myndigheter

458 Bilagor

sjukvårdsförnödenheter med huvudvikten lagd på grundläggande principer samt från intendentens (motsv.) synpunkt viktiga detaljer samt mobiliserings- och krigsplanläggning avseende materiel. Kunskap om viktigare material, ingående i främst beklädnadsutrustningen, olika materials egenskaper och lämplighet med hänsyn till på utrustningen ställda krav, tekniska bestämmelser avseende materiel samt sådana kontrollâtgärder m.m. som bör kunna vidtas av intendent (motsv.).

Li vsmedelstjänst med livsmedelslära

God kunskap om livsmedelstjänsten vid lokala och regionala myndigheter i fred samt mobiliserings- och krigsplanläggning avseende livsmedel. Kunskap om näringslärans grunder, viktigare livsmedel som används inom krigsmakten med huvudvikten lagd på kvalitetsfordringar och kontrollâtgärder, grunderna för livsmedelshygien samt för grunderna personalkasseverksamhet vid lokal myndighet.

Drivmedelsriänsf med drivsmedels- och bränslekännedorøz

God kunskap om drivmedelstjänsten vid lokala och regionala myndigheter

i fred samt mobiliserings- och krigsplanläggning avseende driv-

medel och bränsle. Kunskap om handhavandet av brandfarliga varor inom krigsmakten samt viktigare drivmedel och bränslen som används inom krigsmakten med huvudvikten lagd på egenskaper, användning och kvalitetsfordringar.

Tygm ateriel tjänst

Kunskap om tygmaterielen och tygmaterieltjänsten samt om mobilise-

rings- och krigsplanläggning.

God kunskap om säkerhetstjänsten beträffande ammunition vid användning och hantering.

F örråds verksamhet

God kunskap om materielhanteringens grunder med huvudvikten lagd på rationell förvaring, transport och annan hantering av militärt gods, förrådstjänsten vid lokal myndighet samt förrådsplanering. Kunskap om arbetskrafts- och arbetstidsberäkningar samt förrådsdrift.

F

astighetsförvaltningstjänst med byggnadslära

God kunskap om grunderna för försvarets

fastighetsförvaltning, verk-

samheten vid med huvudvikten

kasernvârdsavdelning lagd på förvalt-

ningen av byggnader, mark, skjutbanor och flygfält samt fastighets-

Bilaga 4: 4 459

samt grunderna för underhåll, iståndsättningsarbeten och nybyggnader fortifikatorisk planläggning inom försvarsområde. och byggnadstekniska åtgärder i den Kunskap om byggnadsteknik för att administrera i lokal myndighets regi föregrad som erfordras kommande byggnads- och underhållsarbeten.

Mobiliserings- och krigsplanläggning

God kunskap om upprättande av lokala och regionala mobiliseringsavseende livsmedelstjänst, drivmedelstjänst, intendenturmaterielplaner tjänst, bränsletjänst och vattentjänst.

A vlöning

om viktigare för statstjänstemän i allmänt avlöningsavtal, Kunskap bestämallmänt resereglemente m. fl. och pensionsförfattningar givna melser.

K assarjänst Kunskap om viktigare bokföringsföreskrifter för fred och krig samt avlöningsutbetalning vid krigsmakten. Någon kunskap om försvarets kassaorganisation i fred och krig samt mobiliserings- och krigsplanläggning.

Expedilions- och säkerhetstiänst bestämmelser för och God kunskap om grundläggande expeditionsförfarande vid anställning av civil personal samt försäkerhetstjänsten,

valtning av anslaget till Övriga expenser samt del av anslag till In-

ventarier m. m.” arkivbestämmelser, den sä- Kunskap om expeditionella hjälpmedel, kerhetshotande verksamheten samt tekniskt säkerhetsskydd.

Intendenrurrjänst med stabstiänst

God kunskap om intendenturtjänstens ledning, intendenturunderhållsförbandens organisation, utrustning, kapacitet och verksamhet samt prinför deras användning, främst inom militär- och försvarsområde ciper samt vid fördelning och brigad, operationsbas och kustartilleribrigad samt sektor och flygbas, de krav som kan uppstå vid olika slags verkatt tillgodose kraven ävensom hur dessa samhet samt möjligheterna chefs beslut samt ledning och utförande av stabsarbete. påverkar

Fält- och srabstjänstövningar

God att lösa uppgifter inom fördelning och brigad, etappförmåga regemente och -bataljon samt basbataljon vid marinen och flygvapnet.

460 Bilagor

God förmåga att leda och utföra stabsarbete vid högre staber, varvid särskild vikt skall läggas vid planering, föredragning och samverkan samt utarbetande av order och anvisningar. Förmåga att lösa uppgifter vid milointendenturkompani.

Företagsekonomi

God kunskap om företagsekonomiska grundbegrepp, variabler och variabelsamband att beakta vid beslutsfattande, kostnadsintäktsanalysens grunder, centrala kostnads- och intäktsbegrepp, begreppet alternativkostnad, självkostnads- och bidragskalkyler, resultatplanering, investeringskalkyler samt lagerteori, besluts- och kriterieproblem, och värmätning dering av kostnader och intäkter samt allokeringsproblem, administrationsteori samt samband mellan Organisationsteori, redovisning och kostnads- och intäktsanalys samt distributionsekonomi, strukturekonomi och

marknadspolitik. God förmåga att tillämpa företagsekonomisk metodik på problem inom krigsmakten samt att inför militära beslutsfattare föredra och utveckla konsekvenser m. m.

Nationalekonomi och statistik

God kunskap om marknadsekonomins funktionssätt, den samhällsekonomiska balansen samt konjunkturer och ekonomisk politik, utrikeshandelns teori och betalningsbalansen, näringslivets struktur och arbetsmarknadspolitiken samt statistiska mått, klassindelning och stickprov. Kunskap om Sveriges ekonomi i internationellt perspektiv samt internationella ekonomiska organisationer.

Bokföring med handelslära

God kunskap om grundläggande redovisningstekniska lagbestämmelser samt den dubbla bokföringens grundprinciper och kontosystem, bokföring och bokslut för enskild näringsidkare, handelsbolag och aktiebolag, grunderna för industriell redovisning och kostnadsberäkning samt för budgetering inom försvaret. Kunskap om olika kontoplaner samt redovisningen vid personalkassor.

Driftsekoizomi och arbetsledning

Kunskap om arbetsledningens innebörd samt arbetsledarens uppgifter och funktioner, allmänna för arbetspsykologi principer och arbetsfysiologi med särskild vikt vid åtgärder av betydelse för att förebygga trötthet och sjukdomstillstånd, arbetsförenklingsmetodiken som verktyg för rationaliseringsarbete samt olika metoder för planering av eget och underlydandes arbete ävensom nätplaneringens grunder.

Bilaga 4:4 461

Handelsrält

om viktigare lagbestämmelser om avtal, köp, skuldebrev, pre- Kunskap inteckning, konkurs och skription, pant, borgen, förmånsrätt, lagfart, skadestånd. Någon kunskap om utsökningslagen.

Arbetsrätt olika för arbetstagare, lagarna om Kunskap om anställvningsformer i arbetstvister, arbetsdomstol, förenings- och kollektivavtal, medling och semesförhandlingsrätt samt arbetarskydd, arbetslagstiftningen terlagen, försvarets kollektivavtal samt företagsnämndernas kompetens och verksamhet.

Enskilt utredningsarbete

Varje elev skall såsom hemarbete utföra en större självständig utredning i något av ämnena vid skolan eller med dessa nära sammanhängande ämne. Utredningsarbetet kan även genomföras som grupparbete. skall utveckla elevernas förmåga att tränga in i ett Utredningen ämne av mer omfattande art samt att logiskt, sakligt och i god språklig form resultatet. I anslutning till utredningen hålls ett föreframlägga och uppöva elevernas förmåga till muntlig drag, i syfte att utveckla framställning.

Specialstudier av olika verksamhetsområden skall elevernas Genom specialstudium inom sådana avsnitt som har särskild aktualitet kunskaper fördjupas eller som av annan anledning bedöms värdefulla.

462 Bilagor

Bilaga 4:5 Målsättning för ämnen och

övnings-

grenar vid

tygförvaltningskurs för kompaniofficerare

Total förs vare!

Orientering om totalförsvarets organisation och samordning avseende främst tygtjänst.

Underhålls- och stabstjänst Kunskap för tjänst som chef för vissa underhållsförband i krig. Kunskap om underhållstjänsten inom fo. Uppöva förmågan att tjänstgöra i stab.

Mobiliseringsplanläggning

God förmåga i planering och genomförande av mobiliseringstjänsten.

Förvaltning God kunskap om för tygförvaltningstjänsten i fred och krig gällande bestämmelser. Kunskap om för övriga förvaltningsgrenar gällande bestämmelser. Kompetens som föreståndare för drivmedelsanläggning vid lokalmyndighet.

Tygmaterieltjänsr God kunskap om principerna för tygmaterielens transport, förvaring och vård. God kunskap om gällande säkerhetsföreskrifter. Kompetens som föreståndare för radiologiskt arbete.

A mmun it ionstjänst God kunskap om ammunjtionens beskaffenhet, dess förvaring, handhavande, vård och transport.

Bilaga 4.5 463

God om gällande säkerhetsföreskrifter. Kompetens som kunskap föreståndare för explosivämnesförrâd.

Ekonomi Orientering om grundläggande företagsekonomiska begrepp.

Personaladministration God kunskap om personaladministrativ planering, personaladministrativa åtgärder samt arbetslmlningsteknik.

Enskilt arbete Genom enskilda studier eller studier i grupp befästa och komplettera meddelad undervisning.

464 Bilagor

Bilaga 4:6 för och

Målsättning

ämnen

övnings-

grenar vid

intendenturförvaltningskurs

i

förrâdstjänst för kompaniofficerare

F örvaltningskunskap

God kunskap om grundläggande bestämmelser för förvaltningen inom krigsmakten, förvaltningsmyndighets allmänna åligganden samt handläggningen av förvaltningsärenden i regional och lokal instans, förfarande vid köp och försäljning av förnödenheter i regional och lokal instans, handläggning av ärenden angående skada och förlust av förnödenheter, planerings- och ekonomisystemets ändamål och principer samt dess praktiska tillämpning inom kompetensområdet samt redovisning av intendentur- och sjukvårdsförnödenheter. Kunskap om bestämmelser ang. kontroll, revision, besvär samt bestämmelser angående expeditionstjänsten och säkerhetsskyddet, kontorstekniska hjälpmedel samt tekniskt säkerhetsskydd. Någon kunskap om kassatjänsten i fred samt om viktigare bokföringsföreskrifter.

Intendentur- och sjukvårdsmarerieltjänst

God kunskap om intendentur- och sjukvårdsmaterieltjänsten samt läkemedelstjänsten vid lokala myndigheter i fred, anskaffning, omtillförsel, fördelning, utlämning, utlåning, försäljning och uthyrning av materiel, mottagning, förrådshållning, vård, tvätt och reparation, märkning, inspektion, besiktning, inventering, kassation, utgallring, skada och förlust samt värdering och prissättning av materiel, tillhandahållande, förvaring, vård, omsättning och kontroll av läkemedel, materieltjänsten vid krigsförbandsövning samt mobiliserings- och krigsplanläggning avseende intendentur- och sjukvårdsmateriel samt läkemedel. Kunskap om i utrustningen ingående viktigare material, olika materials egenskaper och lämplighet med hänsyn till på utrustningen ställda krav, tekniska order avseende materiel samt kontrollâtgärder.

Bilaga 4: 6 465

Tygmaterieltjänst inom förvaltningsområdet och givna bestämmelser med Någon kunskap huvudvikt lagd pâ det lokala planet. Den skall därvid ge:

- för placering i fred inom materielenhet kompetens - att vara föreståndare för explosivämnesförråd. kompetens

Livsmedelstjänst med livsmedelslära

om livsmedelstjänsten vid lokala i fred, mat- God kunskap myndigheter ordnande samt tillhandahållande av portion, ration, livsmehållningens del och fodermedel, tillförsel, anskaffning, förrådshållning, vård, omskada och förlust, kassation samt utlämning av sättning, inventering, livsmedel och fodermedel, förplägnadsmateriel samt livsmedelstjänsten samt mobiliserings- och krigsplanläggning avvid krigsförbandsövning seende livsmedel och fodermedel. om näringslärans grunder, viktigare livsmedel som används Kunskap inom med huvudvikten lagd på kvalitetsfordringar och krigsmakten kontrollåtgärder samt grunderna för livsmedelshygien.

Drivmedelstjänst med drivmedels- och bränslekännedom

God kunskap om drivmedelstjänsten vid lokala och regionala myndigheter i fred och krigsplanläggning avseende drivsamt mobiliseringsmedel och bränsle. om handhavandet av brandfarliga varor inom krigsmakten Kunskap samt viktigare drivmedel och bränslen som används inom krigsmakten med huvudvikten på egenskaper, användning och kvalitetsfordlagd ringar. Kompetens som föreståndare för drivmedelsförrâd.

F örrådsverksamhet

God kunskap om materielhanteringens grunder med huvudvikten lagd förvaring, transport och annan hantering av militärt gods, på rationell arbetskrafts- och arbetstidsberäkningar, förrådsdrift samt utrymmes-, förrådstjänsten i samband med repetitionsövningar. Kunskap om åtgärder mot inbrott och sabotage samt brandskydd.

Personaladministration

om systematiken vid arbetsstudier samt arbetsförenklingens Kunskap grundprinciper. funktioner och arbetssätt, mät- Kännedom om produktionstekniska metoder och användningsområden, principer och hjälpmedel vid lokalplanläggning, produktionsplanering, nätplanering, arbetsledningspsykologi samt ergonomi och arbetarskydd.

466 Bilagor

Tyg- och intendenturtiänsten i krig Kunskap om central ledning och samordning samt militärterritoriell indelning och lydnadsförhållanden, underhâllstjänstens omfattning, ledning och organisation i stort vid armén, marinen och flygvapnet. God kunskap om verksamheten vid beredskapshöjning och mobilisering, tyg- och intendenturunderhâllsförbands (motsv.) ledning, organisation och utrustning samt principer för deras verksamhet, ammunitions-, tygmateriels-, livsmedels-, drivmedels-, intendenturmateriel- och vattentjänstens grunder, planläggning och stabsarbete, verksamheten som miloförrådschef samt verksamheten vid örlogsbas (marinelever) resp. flygbas (flygvapenelever) efter genomförd mobilisering.

Bilaga 4. 7 467

4:7 för ämnen och övnings-

Bilaga Målsättning

vid kurs för kompaniofficerare

grenar

i kassatjänst

F örsvarsorgan isation skall eleverna förtrogna med huvuddragen av Undervisningen göra krigsmaktens freds- och krigsorganisation. Orientering skall lämnas om totalförsvarets olika delar, krigsmaktens personal, rekryterings-, värnplikts- och inskrivningsväsendet, frivilliga försvarsorganisationer, olika metoder för beredskapshöjande åtgärder inom totalförsvaret, mobilisering samt om aktuella försvarspolitiska frågor.

Stats- och förvaltningskunskap kännedom om det svenska stats- Undervisningen skall vidga elevernas skicket och förvaltningen. Undervisningen skall omfatta den civila och militära förvaltningens och verksamhet, statens finansiella hushållning med huvudorganisation vikt användning samt bestämmelserna för på de militära anslagens revision och besvär. Orientering om bestämmelserna för ankontroll, skaffning av förnödenheter skall lämnas.

Avlöning skall göra eleverna förtrogna med författningar rörande Undervisningen förhandlingsrätt och rättsliga ställning samt rörande statstjanstemännens myndighet som arbetsgivare, i avtal reglerade allmänna avlöningsbestämmelser för tjänstemän, rese- och traktamentsbestämmelser, pensionsbestämmelser, avlöningsbestämmelser m.m. för särskilda personalgrupper samt bestämmelser rörande värnpliktiga.

Kassatjänst skall göra eleverna förtrogna med förvaltningsregle- Undervisningen mente för och dess anvisningar i vad rör kassatjänsten, krigsmakten

468 Bilagor

försvarets kassaorganisation i fred och krig, försvarets kassaföreskrifter för fred och krig, föreskrifter om avlöningsutbetalning m. m. vid försvarets regionala och lokala myndigheter samt och mobiliseringskrigsplanläggning rörande kassatjänsten. Orientering skall lämnas om bokföringsarbetet hos FCF.

Bokföring med handelslâra Undervisningen skall göra eleverna förtrogna med bokföringens teori, vid enskild firma och handelsbolag bokföring samt industribokföring. Undervisningen omfattar bokföringens grunder, affärsbokföring, kostnadsbokföring, mekanförbundets normalkontoplan, balansanalys, banker och kreditinstitut samt betalnings- och kreditmedel.

Driftsekonomi och arbetsledning Undervisningen skall göra eleverna förtrogna med psykologiska och fysiologiska faktorer av betydelse för anpassningen mellan människan och hennes arbete. Särskild vikt skall läggas vid kassachefens verksamhet som arbetsledare för kontorspersonal samt metodiken vid kontorsrationalisering. Undervisningen skall omfatta allmänna principer för arbetspsykologi och arbetsfysiologi, arbetsledning på kontor, planering av arbetsplatser och kontorslokaler samt principer för rationalisering av kontorsarbete.

Automatisk databehandling (ADB) Undervisningen skall göra eleverna förtrogna med metoder för insamling, registrering och presentation av data inom system FCF. Undervisningen skall också ge kännedom om databearbetningen inom system FCF samt allmän orientering om angränsande informationssystem och ADB-teknikens grunder. Undervisningen skall kompletteras med studiebesök i datacentral.

H andelsrätt Undervisningen skall göra eleverna förtrogna med huvuddragen av lagar och förordningar inom handelsrättens område. Undervisningen omfattar viktigare lagbestämmelser om avtal, köp, skuldebrev, borgen, pant, förmånsrätt, lagfart, inteckning, konkurs m. m. samt orientering om utsökningslagen och skattelagstiftningen.

A rbe tsrä tt Undervisningen skall göra eleverna förtrogna med gällande avtal rörande personal inom krigsmakten. Undervisningen skall omfatta genomgång (orientering) av tillämpliga delar av lagen om förenings- och förhandlingsrätt, huvudavtalet, gällande kollektivavtal, semesterlagen samt arbetarskyddslagen.

Bilaga 4. 7 469

Orientering skall lämnas om parterna på arbetsmarknaden samt förfarandet vid avtalstvister.

Expeditions- och säkerhetstjänst Undervisningen skall ge den kunskap om expeditions- och säkerhetstjänsten som erfordras för befattningen som kassachef. Undervisningen skall omfatta grunderna för expeditions- och säkerhetstjänsten, arkivvård samt de lagar, förordningar och övriga bestämmelser som reglerar tjänsten. Orientering skall lämnas om kontorstekniska hjälpmedel.

Bilagor

Bilaga 4:8 i

Omfattning stort av ämnet stabs- och förvaltningstjänst vid fortifikationskurs

för

kompaniofficerare

Timmar Organisation 5 Statlig förvaltningsorganisation FortF, mil0-, fostab, KA-försvar, kasernavd, organisation Statliga och kommunala institutioner Byggnadslagstiftning

Stabstiänsr Freds- och krigstabstjänst Föredragningsteknik

Allmän förvaltningstjänst och fastighetsförvaltning Allmänt förvaltningsreglemente (AFR) Upphandlingsförordningen statsregleringen Entreprenadhandlingar Säkerhetsbestämmelser vid upphandling Försvarets fastighetsfond (fastighetsregistrering, byggnadskort, hyreskontrakt) Statförslag (Investering och underhåll m. m. på fastighetsfondens delfonder) Krigsförråd (nybyggnad, förhyrning) Skjutbanor och övriga utbildningsanordningar Hyresanslag, hyresnämnd, hyreskontrakt för bostäder, deklarationer Administrativ beredskap för fortifikatorisk verksamhet FPE-systemet

Materieltjänst Redovisning och kassation av materiel FortF krigsfältarbetsmaterielkatalog, BAF m. m. Central upphandling, FortF upphandlingsbestämmelser Materielhantering i förråd

sou 1974:51 Bilaga 4-8 471

Generalplanering Allmänna bestämmelser Generalplanearbete inom förband och garnison

Domäntiänst Grundläggande lagar och förordningar, begrepp, kommunal planering Arrendering, servitut Markskadereglering, nöjdförklaring Jordabalken Förvaltning av kronans mark och ärendenas delegering Skogsskötsel, bestämmelser för moms Fiske och jakt, skogsbrand Statförslag för jordbruks- och skogsfastigheter (titlar, utgifter, inkomster) Kommunalskattelagen (övningsfält) Ekonomiska kartan, förbuds- och influensområden, enskilda vägar. Blanketter

Bokföring Försvarsväsendets räkenskaper, medelstilldelning, titelförteckning Användning av blanketter Övningsexempel i dispositionsbokföring

Övrigt Arbetstidslagstiftning, arbetsledares ansvar, arbetarskydd och brandskydd IFTEX, BVK, FortF föreskrifter angående förvaring Inbrottsskydd Prov 10 Summa timmar 140

472 Bilagor

Bilaga 6:1 Allmän för den målsättning

produktionstekniska utbildning som

FVAK bedrivit fram till 1972

Vid utformningen av FVAK kursprogram har målsättningen primärt varit att meddela ett sådant kunskapsunderlag att den arbetsledande personalen på ett bättre sätt kan uppfylla produktionssituationens krav och samtidigt påverka deltagarna till bl. a. en positiv attityd till företaget och dess målsättning med verksamheten.

1. Atritydpåverkan inriktas på att en bättre förståelse för: skapa 1.1 företagets allmänna policy och dess beroende av marknadsläge (konjunktur), produktionsinriktning, samhällsingripan-i den (lagar, förordningar etc.), personalläge (rekryteringsmöjligheter), partsbeteende (avtal, fackligt personalagerande etc.)

företagets sociala synsätt uttryckt bl. a. i personalbehandling, förmåner, befordran etc. (personalpolicy)

Det kunskapsunderlag, som bedömts vara mest angeläget för den arbetsledande personalen gäller: Arbetslaigstiftning och -författningar arbetarskyddslag och -kungörelse, lagar om förenings- och förhand-

lingsrätt, arbetsdomstol, kollektivavtal samt semesterlag

Avtal och överenskommelser kollektivavtal, saltsjöbadsavtal m. m.

Betalningsformer avtalets bestämmelser om löneförhållanden, ackordssystem, ackordsberäkningar, strävan mot betalningsformer med mindre beroende av prestation, användningsområden för de olika betalningsformerna, betydelse för produktionsresultat

Bilaga 6:1 473

2.4 Ergonomi utformning av verktyg och arbetsplatsutformning, arbetsställningar, företagshälsovård, problem med buller, belysning, övrig utrustning, damm etc.

2.5 Företags- och driftsekonomi, redovisning orsaker och betydelse, afbokföringens grundbegrepp, budgetering, och kostnadsbokföring, uppdelning av kostnader, kontering färsinvesteringskalkyler, ekonomiska orsaker och betydelse, kontoplaner, beslut

2.6 Rationaliseringsverksamhet och genomförande av ratiorationaliseringens betydelse, planering uppdelning av arbetstiden, nomenklatur, nalisering, analysmetoder, frekvensstudier, arbetsförenkling, tidsstudier, prestationsbedömning, PTS-system, MTM

2.7 Planering, beredning, kontroll hjälpmedel, rutiner etc.

2.8 Instruktionsmetodik krav på. en god instruktion, minne-glömska, några grundläggande pedagogiska principer, övningsexempel

2.9 Personalledning principer för arbetsorganisation, urval av personal, grundläggande - bedömning av perbeteendekonstituerande faktorer, mätning som socialt system, samarbete och samsonlighetsdrag, arbetsplatsen arbetsavtal, kommunikation, ordergivning, introduktion, anpassning till arbetsplatsen, tillsyn, tillrättavisning, bestraffning, uppmuntran, beröm, klagomål, missnöje, osämja, utlåtanden, betygssättning.

som krävs för att kunna ta ställning till de tekniska De kunskaper, i arbetet, behandlas inte i dessa kurser, dvs. kurfrågor, som uppstår endast sådana ämnen som berör alla arbetsledare obeserna behandlar roende av verksamhetsområde.

474 Bilagor

Bilaga 6:2 Administrativa kurser i

FortF

preliminära utbildningsplan 1972/73

Kursbeteckning Deltagare

Administrativ förvaltningskurs (4 dagar) Personal vid FortF samt vid Verksamheten vid några organisationsenheregionala myndigheter. Företer inom FortF trädesvis fr. o. m. lgr 19 Nätplanering Entreprenad- och avtalsfrågor Statsförvaltningens organisation och arbetssätt Vardagsrationalisering Föredragningsmetodik Programbudget Statstjänstemännens förmåner och skyldigheter Företagsnämnds- och förslagsfrågor Studiebesök

Kontorsteknisk kurs (4 dagar) Personal vid FortF samt vid FortF organisation och uppgifter regionala myndigheter. Före- Muntlig framställning trädesvis i kontorskarriären Arbetslivets psykologi t. o. m. lgr 17 Vardagsrationalisering Planering av eget arbete Personalfrågor, anställningsvillkor m. m. Ergonomi ADB-orientering Systematisk maskinskrivning Språkbehandling och redigering Elementär statistik Kontorstekniska hjälpmedel Teknisk förvalrningskurs (4 dagar) Teknisk personal vid

FortF

FortF organisation och uppgifter samt vid regionala myndig- Muntlig framställning heter. Företrädesvis lgr 9--17 Arbetslivets psykologi Vardagsrationalisering Planering av eget arbete Personalfrågor, anställningsvillkor m. m. Ergonomi ADB-orientering Programbudget Ritteknik (bestämmelser) Stål, plåt (svetsning, korrosion) Mätteknik

Bilaga 6: 2 475

K ursbeteckning Deltagare

Ventilationsteknik El-teknik Vatten- och avloppsteknik Huvudsakligen teknisk perso- ADB-utbildning (12 tim.) nal med grundläggande kunskaper i Fortran Huvudsakligen teknisk perso- Satsvis darorbearbetning (12 tim.) nal med viss programmeringsvana

Dokumentutfønnning för doku- Avd-, byrå- och sektionsche- Genomgång av FSD anvisningar mentutfomming (2 tim.) fer Personal i vars arbete ingår Genomgång av FSD skrivanvisningar (4 tim.) maskinskrivning Kontorstekniska hjälpmedel Systematisk maskinskrivning Träningskurs i maskinskrivning (20 tim.) Frivilligt deltagande för personal i vars arbete ingår maskinskrivning Genomgång av FortF nya registrerings- Personal vid FortF expeditiosystem (l dag) ner

476 Bilagor

6:3

Bilaga

I FMV

kurskatalog 1972/73 redo-

visade centralt bedrivna administrativa

verkskurser

Kursbeteckning Deltagare Ku rslängd

I. Chefskurs A Avd.- och byråchefer 5 dgr Personalledning, psykologiska faktorer (m°t5V-) Ledarskapsmodeller och metoder Personaladministrativ planering Administrativ rationalisering och arbetsplanering Handläggning av ärenden, offentlighet och sekretess FMV personalfunktion Verkets försvarsinformation Statlig företagsdemokrati

2. Chefskurs B Sektions- och enhets- 3 kurser/år Chefer

offentlighet och sekretess FMV personalfunktion Personalledning Gruppdynamik Ledarskapsmodeller Personalbedömning Personalutveckling Introduktions- och utbildningsverksamhet Beredning och föredragning Planeringsmodeller och planering av eget arbete Statlig företagsdemokrati Begreppet Vardagsrationalisering Verkets försvarsinformation Ansvar, befogenheter och delegering Förvaltningsföreskrifter och adm. rättssäkerhetsproblem

3. Administrativ grundkurs självständiga 3 kurser/år handläggare

Statsförvaltningens organisation och arbetssätt Grundläggande förvaltningsföreskrifter

Bilaga 6: 3 477

Kursbeteckning Deltagare Kurslängd

Offentlighetsprincipen och andra administrativa rättsgrunder Företagsdemokrati Arbetspsykologi med gruppdynamik Beredning och föredragning Språkbehandling Grundläggande bestämmelser för statlig upphandling Planering av eget arbete Ledarskapsmodeller Personal- och utbildningsfunktionerna

4. Sekreterarkurs Sekreterare vid byrå 8 dgr eller sektion 2 kurser/år Statsförvaltningens organisation och arbetssätt Grundläggande förvaltningsföreskrifter Offentlighetsprincipen Kontorsteknik och aktuella kontorsrutiner Planering av eget arbete Reseservice Arbetspsykologi Presstjänsten vid FMV Språkbehandling Föredragningsteknik Registrering och arkivering Tal- och telefonteknik

5. Kontorskurs Kontorspersonal med 7 dgr 2 kurser/år 2 års praktik

Statsförvaltningens organisation och arbetssätt Grundläggande förvaltningsföreskrifter Försvarsupplysning Samarbete på arbetsplatsen Systematisk maskinskrivning Kontorsteknik Expeditionstjänst Språkbehandling Telefonteknik

6. Introduktionskurs för nyanställd Nyanställda 3 dgr kontorspersonal 2 kurser/ år FMV organisation och arbetssätt Expeditionstjänst Språkbehandling Information om anställningsförhållanden och personalvårdsverksamhet vid FMV Information om formerna för samråd inom verket Försvarsupplysning Samarbetsfrågor Säkerhetstjänst Ergonomi Systematisk maskinskrivning Telefonkultur

478 Bilagor

Kursbeteckning Deltagare Kurslängd

7. Kurs i konferensteknik Personal som medverkar 3 dgr 1 kurs/år i konferenser

Kommunikationspsykologi Konferensen som arbets- och beslutsform Planering av konferenser och diskussioner Konferens- och diskussionsledning Frågeteknik Framställningsteknik 8. Kurs i föredragningstaknik med 3 dgr

Personal kvalifice

2 kurser/år foredragmngsupp-

rage gl er t

Bestämmelser för ärendehandläggning Berednings- och föredragningsteknik Muntlig framställning. AV-hjälpmedel Beslutsformulering, föredragningslistor Kommunikation (film och föreläsning) Grupparbeten 9. Orienterande ADB-kurs Personal som tar del av 3 dgr 2 kurser/år datainformation

Dators uppbyggnad och funktionssätt Databärande medier Dataöverföring Kontroll och säkerhet i ADB-system Introduktion till programmering FMV ADB-system

10. Grundliiggarzde förøtagsekorzomi Personal som medver- 10 dgr 1 kurs/år kar i budgetarbetet

Samhälle och företag Kontakten företag-konsument Företagsformer Koncernbildningar Intressenterna i företaget Företagets produktion Företagets styrsystem Arbetsfördelningen inom företaget Beslutanderätt och ansvar Företagets organisation Människan i företaget Kostnader - intäkter - resultat Begreppsdefinitioner i kostnads/ intäktsanalys Kalkylmetoder Problem i kostnads/intäktsanalys Företagets intäkter Företagets kapitalbehov och kapitalanskaffning

II. Taktisk- Teknisk- Ekonomisk Personal med utv. och 2 dgr Målsättning (TTEM-kurs) planeringsuppgifter l kurs/ år

TTEMzs knytning till anskaffningsförloppet Integration av TTEM i verksamheten vid andra myndigheter Ansvarsförhållanden och kraven på TTEM:s innehåll

Bilaga 6: 3 479

Kursbeteckning Deltagare Kurslängd

12. Kurs i informationsteknik Detalj- och grupp- 5 dgr chefer 2 kurser/år Information och kommunikation. Audiovisuella hjälpmedel. Kommunikation människa-dator. Konferens- och debatteknik, anföranden och föredragning. Instruktionsteknik.

13. Chefskurs B, fortsättningskurs Sektions- och enhets- 1 kurs/år chefer som gått chefskurs B Motivationsteori Gruppdynamik Samtalsteknik Praktiska personalledningsproblem Utredningsteknik Konferensteknik

480 Bilagor sou 1974:51

Bilaga 7:1 PUN för

introduktionsutbildning handläggande personal: Ämnen,

omfattning och fördelning på perioder

Tidsåtgång (angiven i timmar)

Period.l Period 2 (anställnings- Period 3 (internat) myndigheten) (internat)

Litteratur Färdighetsträning (ungefärlig tidsåtgång)

Introduktion av utbildningen Lagstiftning Förvaltningsekonomi

wluu_A3wNN

Handläggning Förvaltningsspråket

|x||xxxxx ||lAAA53|

Offentlighet och sekretess Registrering och diarieföring Offentligt tryck Formulering av beslut Personaladministration Statstjänstemannens offentliga ställning x Statstjänstemannens anställningsförhållanden

Personalsamverkan ll

XII

via-hm

Sammanträdet som arbetsform Prov på inläst litteratur Avslutning Summa b) \O

Bilaga 8. 1 481

inkomna

till

8:1 Två KFU hösten 1971

Bilaga till utbildningsgång för blivande förslag

förvaltningsofficer (kompaniofficer)

inom en integrerad förvaltnings-

organisation

Förslag A Skede 1 (5 månader). Praktikanttjänstgöring vid eget förbands tyg-, int-, fort- och kassaavdelningar med viss styrning från en försvarets förvaltningsskola. Skede 2 (4 månader): Allmän förvaltningsutbildning vid skolan. Skede 3 (8 månader): Praktikanttjänstgöring vid annat förband med fackinriktning på tyg-, int-, fort- och kassatjänst. Skede 4 (4 månader): Förvaltningsutbildning vid skolan med inriktning på respektive fack.

Förslag B I det andra förslaget nämns som en grundförutsättning att nuvarande målsättning ändras och att utbildning i ekonomi, teknik och stabstjänst tillkommer. Utbildningen skulle då indelas i följande skeden:

Skede l Allmän förvaltningskurs 3 månader Ämnen: försvarsorganisation, förvaltningskunskap, expeditionstjänst, stabstjänst, arbetsledning, företagsekonomi, redovisning, system K.

Skede Z Praktisk tjänstgöring 5-6 månader Tjänstgöring i alla befattningar på lokalnivå, tjänstgöring vid KFÖ med tyngdpunkten lagd på planering före denna samt på ut- och avrustningsarbetet.

Skede 3 S pecialutbildning 2-4 månader Fack: int, tyg, fort och kassa.

482 Bilagor

Skede 4 Utbildning till förvaltningsofficer

Förutsättning: förvaltare bör ha kunskaper motsvarande dem som intendentur- och tygofficerare erhållit under första årskursen. Genom urval skulle förvaltare med 4 års tjänstgöring kunna gå årskurs 2 tillsammans med intendentur- och tygofficerare för att därefter i fred kunna tjänstgöra som förvaltningsofficer (stf) och i krig som brigadintendentur-tygofficer.

Bilaga 8:2 483

v.NN

_ovwåmov_

S_

3._ 3a ämm

§2 män_ män_ _wvm N.v__ 58

NEEDM

:ä v m

-Eoâzx

ha mä

-acäox

0._ o... 0._

0.5 06_

m;

mdNN En

.I

.UU E.:

man

3 Nä m...

md_ m.:

0.3_ WmN_ _.NvN §8

-mcäox

i.

-o_m_ ...uuv AUG m m

m”

.mEmox

0.N vd

-§55

_.v o.N_ 06_

oda

ä _WN_

man_

__ _ö_

.öv ?v5

m w m n

73:a.. 3:5 022m_

2 o_ oN vm :n a.

n än

-§23

_Søøv 03.5_

_ m w N v

NN Ia __ | ln av.

.mm vøN om_ oov za 0% se :v im. m8 Sv

m_So._. 33:a -o_o .âwáu

_ v _

S. om

msøbáäåo _msecäz_

Sn om oN S. _o_

Em N NmN _v_ mvm oNN m: ä_ v

_

Em om 8 Sw

ä? O _ v0_ om_ oNm _oN mN_ n: N

m v N _ _

mv I. I: .|

vn_ N_N

29/03

EU

wêâeømv

wcumøøxzwüsmmcøbøwZon_

_EOHU

w

o:

So

mv nl |. om 2 m_ m_ N_

_§= S_ _ _

gouüzmoxâcoååxa.:

:unga

asså

uå=e___onzo

SNS_

._00

mzzzszzsnazüaoeom

3 :oo -32

_måcêmcoav

.mawømsozaäazom

.uâuwraaoø

cüêåuå

wnizmtau_ øoâauozø_ _mcmvâütoxmw .âmamumznm waioazüøosa.

_wanøm

E3_

§25 _Sesam_ äcøaar_

9C. :oo ma? .üäo

m g N

484 Bilagor

Bilaga 8:3 KFU den yttrande 20 april 1972 angående delbetänkande avgivet av

1968 års

personalkategoriutredning,

PKU

Till Statsrådet och Chefen för försvarsdepartementet

Med anledning av ovannämnd remiss får krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning (KFU-7l) anföra följande. I den till direktiven för KFU fogade departementspromemorian anges bl. a. att utredningen för att ge underlag till en eventuell sammanslagning av berörda personalkårer bör granska härmed sammanhängande frågeställningar och att därvid samråda med 1968 års personalkategoriutredning. Såsom framgår av avsnittet 1.3.4 i betänkandet har den överenskommelsen träffats mellan KFU och PKU att frågan om eventuell sammanslagning av berörda personalkårer skall behandlas av PKU. Vidare har överenskommits att KFU behandlar samtliga utbildningsfrågor. När det gäller visst fältarbete med bl. a. insamling av material har även samverkan skett mellan de två utredningarna. PKU har åtagit sig att överlämna till KFU visst underlag som kan tjäna till vägledning för KFU fortsatta arbete och dess överväganden den framtida angående

förvaltningsutbildningens omfattning och innehåll.

Med hänsyn till sina direktiv har KFU inte funnit anledning yttra sig över annat än sådant som berör utbildningsfrågor. Den integrering av utbildningen för samtliga kategorier av förvaltningspersonal som KFU enligt sina direktiv har att pröva torde underlättas vid ett sammanförande av tyg- och

intendenturförvaltningspersonal

till en kår. Möjligheterna till en rationellare förvaltningsutbildning torde därvid ökas. Genomförandet av förordad

kårsammanslagning är uppdelat på två

steg. I det första steget bildas en förvaltningskår genom sammanslagning av nuvarande fälttygkåren med försvarets intendenturkår. Andra steget innebär att kårens uppgifter och personal kompletteras att omfatta även

beståndsförvaltningen av tygmateriel inom marinen och flygvapnet.

KFU förutsätter att en

utbildningssamordning skall ske redan i steg 1

och inte behöva fördröjas i avvaktan på det samgående som föreslås ske

Bilaga 8:3 485

organisationsförändringarna har enligt steg 2. För att möta de aviserade Intendenturförvaltningsskolan och Tygförvaltningsskolan redan påbörjat försök av tyg- och intendenturutbildningen. KFU med viss integrering såsom ett naturligt led i sitt utredavser att följa upp denna utveckling

ningsarbete. KFU vill dock ifrågasätta om nuvarande utbildningsorganisationer har reella förutsättningar att som PKU tycks mena enligt bild 16.1 kunna redan i slutet av år 1972 då såväl sampåbörja ett genomförandeskede som för

planering av utbildning och rekrytering kompletteringsutbildning

i olika nivåer skulle igångsättas. KFU anser det inte nya arbetsuppgifter definitiva förslag till utvara möjligt att till denna tidpunkt lägga fram dessutom då bildningen ifråga. Rent organisatoriskt uppstår svårigheter kurser enligt nuvarande utbildningssystem alltjämt pågår med de modifikationer som i det föregående berörts. Vid i mate-

sina överväganden angående personalsammansättningen

finner PKU att denna skulle ett alternativ benämnt B rielverket enligt och militär ge säkrare förutmed tjänster för civil, civilmilitär personal i materielverkets verksamhet. Alternasättningar för en hög effektivitet säkerställa verkets långsiktiga behov av tivet skulle nämligen enligt PKU personal med militär och civilmilitär miljöerfarenhet (sid. 118). framhålls att rådande begränsningar i utbild- I det sammanhanget ningsmöjligheterna i och för sig inte är bundna till något av de av PKU diskuterade alternativen men att de minskas i samma mån som utbildutvidgas och intensifieras, speciellt om utbildningen ningsverksamheten innefattar miljökunskap m. m. KFU PKU från att en väsentlig utvidgning av den civila utgår liksom måste komma till stånd. KFU hittillsvarande utpersonalens utbildning har gett klara belägg för detta. I samband med denna redningsarbete utbildning torde också det militära miljökunnandet hos denna personal komma att öka. Det kan därför ifrågasättas om man redan nu skall göra en bedömning om den framtida personalsammansättningen i materielverket skall ha det inslag av militär och civilmilitär personal som PKU föreslår.

Folke Nihlfors Jan Dinell

486 Bilagor

Bilaga 8:4 KFU den 1 februari 1974 till yttrande

statsrådet och chefen för

utbildnings-

1968 års utbild-

departementet

över

betänkande

ningsutrednings Högskolan

(SOU 1973:2-3)

Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning har anmodats yttra sig över ovannämnda betänkande och får härmed anföra_fö1jande: Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning (KFU-71) skall enligt sina direktiv utreda organisationen av krigsmaktens förvaltningsutbildning och de organisatoriska följderna av en lokalisering av denna utbildning till Östersund. Utredningen skall dessutom, mot bakgrund av förväntade framtida krav på befattningshavare inom förvaltningsområdet, utreda utbildningens innehåll och utformning varvid bl. a. bör beaktas förändringarna inom det allmänna utbildningsväsendet och i vad mån möjligheter till samverkan med civil utbildning föreligger såsom den som bedrivs av Socialhögskolan i Östersund som har en förvaltningslinje. KFU lägger fram sitt betänkande våren 1974 och föreslår däri att en för försvaret gemensam förvaltningshögskola inrättas. Därvid redovisas en undersökning av de målgrupper som kan komma i fråga för förvaltningsutbildningen inom försvaret. Den totala målgruppen uppgår till ca 30 000 personer varav mellan 80 och 90 procent utgörs av civila tjänstemän. Förvaltningsutbildningen förutsätter för huvuddelen av denna personal sådan skolutbildning och yrkesutbildning, att förvaltningsutbildningen bör kunna kategoriseras som högskoleutbildning enligt den definition som givits dels i proposition 1972:84 om gymnasieskolans kompetensvärde m. m., dels av U 68. Utbildningsinnehållet är givetvis i viss utsträckning miljöanknutet till verksamheten inom försvaret men en inte obetydlig andel av utbildningen utgörs av ämnen och kursmoment som återfinns i Socialhögskolornas förvaltningsutbildning eller annan motsvarande utbildning utanför försvaret. I det följande tar KFU upp U 68 förslag endast i den mån de kan ha anknytning till eller beröringspunkter med den förvaltningsutbildning inom försvaret vilken KFU har i uppdrag att utreda. KFU har funnit att U68 inte berört den inomverksutbildning som

Bilaga 8:4 487

t. ex. inom försvaret, vilket KFU bedrivs inom den offentliga sektorn, Det återstår alltså frågor att behandla som sammanfinner beklagligt. som redan nu förekommer i form hänger med den högskoleutbildning hur den bedrivs och vilka förutsättningar som kan av internutbildning, mellan det allmänna utbildningsväsendet och finnas för samverkan

inomverksutbildning på högskolenivå. KFU finner, att inte minst integreringsfrågorna för dessa två olika såväl system av högskoleutbildning bör tas upp till ingående prövning med avseende på integreringen mellan högskolan och intemutbildningen och materiella, som en institusom i fråga om vilka resurser, personella tionaliserad inomverksutbildning kan tänkas erbjuda för samnyttjande förefaller att ha alla förutsätto. dyl. En sådan utbildningssamverkan ningar för att kunna bli berikande för båda parter. återkommer i det följande med exempel på där sådan sam- KFU verkan är tänkbar. Av det som ovan konstaterats beträffande U 68 inriktning på högskole-

exklusive inomverksutbildning följer att dimensioneringen rv

utbildning arbetsmarknadens utbildhögskolan väsentligen grundar sig på andra ningsbehov än de som tillgodoses genom internutbildning. mål för högskolan att samtliga utbild- U 68 anger som övergripande skall vara yrkesförberedande. KFU anser att från en sådan ningslinjer närmas till internutbildning inom utgångspunkt högskoleutbildningen såväl i fråga om utbildningsinnehåll som angränsande yrkesområden verksamhetsformer. KFU om en dimensionering av högskolans utbild- Därför ifrågasätter ningslinjer med hänsyn till arbetsmarknadens nyrekryteringsbehov som U68 föreslår -- ger en rättvisande bild av den totala verkligen efterfrågan på yrkesinriktad högskoleutbildning. böra ställa om den begränsning av KFU anser sig också frågan till som U68 förordar på grundval antagningen högskoleutbildning från försvaret inom av dimensionering skulle bereda plats för deltagare teknik och administration/ekonomi. En inte obeutbildningssektorerna utgörs nämligen av sådan tydlig del av försvarets förvaltningsutbildning och ekonomisk utbildning, som till sitt innehåll är teknisk, administrativ som erfordras i övrig statlig och i viss utsträckning även densamma kommunal förvaltning. om studiernas organisation framlägger U68 I sina överväganden bl. a. undersökningar beträffande studerandes synpunkter på denna. resultaten en uttalat positiv inställning till Av de redovisade framgår utbildningsalternativ och till en återkommande kortare, påbyggbara där studierna av en yrkesverksam period. Denna typ utbildning, avbryts är i dag rikligt företrädd inom försvaret där yrkesutbildav utbildning som alternerande mellan ningen av hävd utformats ett systematiskt i form av yrkesverksamhet, dvs. utbildning och tillämpningsskeden återkommande utbildning. med tillfredsställelse, att de principer för utbild- KFU konstaterar som U 68 föreslår, ger utrymme för ett utbud ningslinjernas uppbyggnad av kurser eller studiekurser i fortbildnings- eller vidareutbildningssyfte

488 Bilagor

och att U68 i sitt arbete prövar en profilering av utbildningsetapper med hänsyn till yrkeskraven. Detta torde kunna öppna möjligheter för exempelvis elever vid den försvarets förvaltningshögskola som KFU kommer att föreslå att tillgodogöra sig högskoleutbildning, om de kan beredas tillträde till högskolekurser i ämnen såsom företagsekonomi, ekonomisk redovisning, personaladministration, ADB, rättskunskap m. m. Sådana yrkesinriktade studiekurser skulle då utgöra en variant av kombinationsutbildning som oberoende av fakultetstillhörighet och huvudmannaskap kunde ges en inriktning på förvaltningsverksamhet inom försvaret. Detta förutsätter emellertid en genomförd samverkan mellan försvaret och högskolan på lokal nivå både vid planering och genomförande, något som såväl redan genomförd som föreslagen lokalisering av högskoleutbildning torde kunna skapa möjligheter till. Den studieorganisatoriska anknytningen av kortare studiekurser finner KFU böra kunna i exempelvis genomföras de utbildningslinjer som KFU kommer att föreslå för intendenter, för projektledare i anskaffningsverksamhet, för driftsingenjörer i verkstadsdrift eller vid förvaltningskurser för högre chefer. Som tidigare nämnts har en förutsättning för KFU arbete varit att vid en centralisering av förvaltningsutbildningen inom försvaret denna lokaliseras till Östersund. Vidare har i KFU uppdrag legat att undersöka möjligheterna till samverkan med civil utbildning. Eftersom den sedan några år tillbaka i Östersund socialbefintliga högskolan får en alltmer uttalad inriktning på förvaltningsutbildning har KFU i sitt arbete haft anledning att med Socialhögskolan ta upp frågor angående förutsättningarna för lärarsamverkan, viss gemensam planering och sambruk av lokaler m. m. Förutsättningarna för en lärarsamverkan har kunnat konstateras vara goda och en viss reciprocitet synes också vara möjlig att åstadkomma. Samverkan i lokal- och planeringsfrågor har däremot inte diskuterats särskilt ingående, beroende på att KM:t den 1.10 1971 gett Överbefälhavaren i uppdrag att vidta åtgärder för lokalanskaffning varvid skulle eftersträvas i största möjliga utsträckning en samlokalisering med en för armén avsedd teknisk skola (ATS), lokaliserad till Östersund. I utredningsarbetets slutskede har emellertid frågan om en samlokalisering av socialhögskolans och försvarets förvaltningsutbildning väckts av företrädare för socialhögskolan. KFU har för sin del funnit att frågan skulle vara värd att närmare prövas i särskild ordning. Som en följd av vad ovan anförts delar KFU den uppfattning som U 68 framfört att erfarenheterna av pågående utbyggnad av högskoleutbildningen i Östersund bör ligga till grund för beslut om fortsatt inriktning av denna. Det är emellertid enligt KFU mening att man i den fortangeläget satta planeringen av högskoleutbildningen i Östersund inte bortser från det förvaltningsutbildningsbehov som försvaret vid på högskolenivå ett beslut om inrättande i Östersund av en försvarets förvaltningshög-

Bilaga 8. 4 489

utan att man i stället väger in skola skulle komma att representera, detta behov vid den framtida högskoledimensioneringen. KFU vill i detta sammanhang också fästa uppmärksamheten på att skolan ATS, kan komma att medföra tillkomsten av den ovannämnda kombehov av teknisk utbildning av sådan art som enligt U 68 förslag mer att återfinnas inom högskolans tekniska yrkesutbildningssektor. torde basen breddas för en systematiserad decentraliserad Därigenom en allmän förlagd till universitetsutbildning och för utbildningslinje,

Östersund. Beträffande U 68 förslag i övrigt om lokalisering av högskoleutbild- KFU rent allmänt, att en sådan lokalisering torde ge en ning finner effekt som berörs av densamma. positiv pâ de förbandsorter, av vad som i det föregående framhållits om möjlig- Med anledning mellan i Östersund och en försvaheterna till samverkan socialhögskolan aktualiseras frågan om representation i det rets förvaltningshögskola som ansvarar för högskoleutbildningen i planerings- och ledningsorgan

Östersund. ett samarbete komma till stånd i den utsträckning som redan Skulle stadium förefaller sannolikt vore enligt på detta relativt preliminära KFU en representant från försvaret motiverad i detta organ mening som företrädare såväl för yrkeslivet som för annan utbildningsorganisa-

tion än högskolan.

490 Bilagor

Bilaga 12:1 Vissa publicerade synpunkter,

erfarenheter och resultat

gällande

lönsamhet

utbildningens

1968 års utbildningsutredning (U 68)

U 68 har låtit göra en undersökning som redovisas i SOU 1972:23 med rubriken Samhällsekonomiska kalkyler för längre utbildning. Avsikten var att jämföra olika högskoleutbildningars produktionseffekter för samhället och deras effekter på individernas inkomster. De problem som är förenade med att mäta och jämföra sådana effekter redovisas i utförligt rapporten. Den metod som användes var s. k. cost-benefit-analys samhällsekonomisk kalkyl som bl. a. bygger på en klar identifiering av utbildningens uppoffringar av resurser (costs) och ”belöningaf” (benefits). Det relevanta måttet på uppoffringar bygger på alternativkostnadsbegreppet. En ökad intagning till utbildning medför att resurser som eljest skulle använts på annat håll förbrukas för utbildningsändamål. Samhället går alltså miste om allt det som kunnat åstadkommas med resurserna i deras bästa alternativa användning. Värdet av detta är en mi.nusp0st en uppoffring. Allt som åtgår för utbildningen och som har ett alternativnyttjandevärde medräknas bland utbildningens i kalminusposter kylen, dvs. kostnader för lärare och annan personal, lokaler och utrustning ävensom alla andra direkta kostnader. Likaså skall värdet av vad en person skulle ha kunnat åstadkomma om han ej studerat, dvs. värdet av den studerandes arbetstid (indirekt kostnad) tas med bland uppoffringarna.

Utbildningens belöningar kan indelas i: 1. Direkta produktionseffekter: medför i allmänhet att utbildningen individen kan utföra vissa arbetsprestationer effektivare än förut och ibland även att han kan utföra nya och mera komplicerade arbetsuppgifter. 2. Direkta konsumtionseffekter: kan utbildningen ha ett egenvärde för den individ som utbildas. Han kan t. ex. tillmäta studietiden ett värde i sig. Han kan också efter utbildningen erhålla arbetsuppgifter som

Bilaga 12: 1 491

Utbildningen kan vidare ge nya bättre svarar mot hans yrkespreferenser.

(t. ex. utbildning i ett nytt språk). konsumtionsmöiligheter sådana effekter som inte är direkt hänförbara 3. Externa effekter:

till individen kunskapsspridningen på arbetssjälv, t. ex. den informella individers produktivitet kan öka. platsen som gör att även andra bör innefatta samtliga belö- En korrekt samhällsekonomisk kalkyl

U 68-undersökningar och uppoffringar och väga dessa mot varandra. för vilka och omfattade 14 utbildningar utbildningskostnaderna ningen i olika betraktades under en inkomsterna för de utbildade åldersgrupper

för skulle nås. Ett lång tidsperiod och omräknades att jämförbarhet

var att individens lön kan som ett grundläggande antagande i kalkylen

han åstadnärmevärde användas som mått på det produktionsvärde

kommer.

John Vaisey, docent i ekonomi vid Worcester College i Oxford

är det den hastighet med vilken nya idéer och nya pro- Enligt Vaisey i som bestämmer

duktionsmetoder kan förverkligas produktionsmedlen

i sin helhet kan utvecklasK Undervisden hastighet med vilken ekonomin härvid tre viktiga bidrag till den ekonomiska utvecklingen. ningen lämnar och från forskningsinstitutio- 1. Det är från den högre undervisningen

kommer. nerna som nya idéer och metoder blir den individuella skickligheten resul- 2. I allt större utsträckning som vanligtvis tillhandatatet av den formella undervisning och träning

Ju hålles i skolor och högskolor även om en del läres på arbetsplatsen.

desto lättare kan de snabbare arbetarna kan bibringas nya färdigheter,

och desto troligare är det att de är

använda nya produktionsmetoder för ändringar i produktions- och organisationsmetoderna.

öppna av förbindelser och åsikter som 3. Det är djupt liggande komplex arbetare och arbetsledning. I länder med sammanlänkar konsumenter, finns det en beredvillighet att acformell undervisning högt uppdriven en vilja att driva fram förändringar som skarpt ceptera förändringar, konservatismen i andra länder. kontrasterar mot den djupt traditionella ett sammanfattande uttryck för Ekonomisk tillväxt är i själva verket

snabba förändringar.

Yrkesutbildningsberedningen (YB)

I (SOU 1966:3) har i USA Enligt YB betänkande Yrkesutbildningen av den ekonomiska utvecklingen under pegjorts vissa undersökningar och forskrioden 1929-1957. Man fann vid dessa bl. a. att utbildning

med inte mindre än 1,26 % till den årliga genomsnittliga ning bidrog som uppgick till 2,93 %. Arbete tillväxten av bruttonationalprodukten m. m. bidrog med 0,90 %, kapital med 0,43 %

och sysselsättningsnivå

dessa beräkningar skulle alltså investeoch övrigt med 0,34 %. Enligt vara tre gånger så lönsamma som inringar i utbildning och forskning

John Vaisey: Undervisningen i det moderna samhället (Aldus).

492 Bilagor

vestering i realkapital. I komponenten utbildning och forskning ingår arbetskraftens utbildning med 0,67 %, vilket utgör nära en fjärdedel av den totala ökningen och 1,5 gånger kapitalfaktorn.

Skoläverstyrelsen (SÖ)

I SÖ petita för 1958/59 omnämns ett försök att fastställa utbildningsfaktorns betydelse som gjorts i Norge. Beräkningarna avser perioden 1950-1956 och jämförelser har gjorts med liknande undersökningar i USA och Finland. Av uppgifterna, som visar god samstämmighet mellan de tre undersökningarna, kan bl. a. utläsas att i Norge en ökning av

realkapitalet med 1 % vid oförändrad teknik och utbildsysselsättning, ningsläge ledde till en ökning av nationalprodukten med endast 0,20 %.

Däremot hade nationalprodukten vid konstant realkapital och sysselsättning ökat med ej mindre än 1,8 % per år till följd av utbildningsfaktorn. SÖ visar också genom ett räkneexempel att, om de norska förhållandena

vore tillämpliga även på de svenska, utbildningsfaktorn (under i exemplet angivna förhållanden) skulle representera en mer än dubbelt så stor effekt som kapitalinvesteringarna. SÖ drar själv följande slutsats av de

exemplifierade undersökningarna. ”Även om de lämnade uppgifterna icke i detalj lägges till grund för överväganden, visar dock samstämmig-

heten mellan runt om i världen verkställda beräkningar, att en fortgående ökning av utbildningens och forskningens resurser har uppenbart gynnsamma samhällsekonomiska verkningar.” SÖ tar även i petitan för 1967/68 upp frågan om utbildningens sam-

hällsekonomiska betydelse och framhåller bl. a. följande. Utbildningens betydelse för såväl samhällets som den enskildes ekonomi uppmärksammas alltmer. För den enskilde är god utbildning numera en avgörande

förutsättning för en intressant och välbetald yrkesmässig verksamhet. För samhället framträder utbildningen alltmer som ett av de viktigaste medlen att öka den ekonomiska framstegstakten. Jämfört med andra samhälleliga investeringsobjekt kan utbildningen sägas inta något av en särställning i den meningen, att investeringar i utbildning ger kumulativ

avkastning som sprids över alla det ekonomiska livets sektorer.

SÖ hänvisar bl. a. till den i YB betänkande omnämnda amerikanska undersökningen. Vidare omnämns en rapport 1965 från Economic Council of Canada vari sex kapitel ägnas åt utbildningens betydelse för

den ekonomiska tillväxten. Där hävdas bl. a. att arbetskrafte.ns produktivitet väsentligen beror på utbildning och kunnighet snarare än på den

tillgängliga kapitalutrustningen. I en historisk analys av Kanadas eko-

nomiska utveckling under de senaste sextio åren påvisas ett direkt samband mellan arbetskraftens produktivitet och dess utbildningsstandard. Vidare påvisas i en jämförelse mellan Kanada och USA att skillnaden i genomsnittlig arbetsinkomst mellan länderna beror i skolpå skillnader utbildningens omfattning snarare än på skillnader i investerat kapital. SÖ anför också att konstateranden med innebörden att investeringar i utbildning ger större avkastning än tänkbara alternativa i investeringar realkapital numera förekommer i utländsk rikligt utbildningsekonomisk litteratur.

Bilaga 12:1 493

1963 års utbildningskommitté inom televerket

Även i ett av 1963 års utbildningskommitté inom televerket 1972 avframhålls bl. a. att kostnaderna för utbildningen kan lämnat betänkande* lätt fastställas under det att intäkterna, dvs. avkastningen av de relativt ofta är svåra att beräkna. Det häninvesteringar som görs i utbildning, visas bl. a. till ovan redovisade försök i Norge. Dessa försök har, anser kommittén, visat att generellt sett investeringar i utbildning entydigt större effekt än motsvarande investeringar i exempelvis givit märkbart maskinella och tekniska Enligt kommittén innebär systematinyheter. serad utbildning avsevärda besparingar i förhållande till upplärning på

Det bör dock observeras ”att detta ej kan avläsas i den arbetsplatsen. ekonomiska redovisningen och att det ej heller kommer med i budgeten, till skillnad från eftersom kostnaderna för upplärning på arbetsplatsen

kurskostnaderna ej särredovisats”.

1968 cirs personalkategoriutredning (PKU)

av kostnaderna i samband med Enligt en av PKU gjord undersökning är dessa vid intern rekrytering endast 1/2-1/3 av personalanskaffning” till samma nivå. PKU drar bl. a. följande slutdem för extern rekrytering sats av sin undersökning: Från denna utgångspunkt bör alltså en myndighet nyanställa till förhållandevis låga tjänster samt genom kunskapsutveckla efter myndighetens beoch erfarenhetsuppbyggnad personalen hov samt önskemål och förmåga så att ett rekryteringspersonalens underlag för högre tjänster finns.”

Skolforskningsprojektet Utbildning år 2000

Även när det gäller produktionsmätningen inom utbildningsväsendet har försöken varit många, men resultaten är ännu inte sådana att de kan åberopas som säkra underlag. KFU vill dock fästa uppmärksamheten på i brittisk och sekunett försök att belysa kostnadsutvecklingen primärunder senare år som refererats i en rapport från skoldärundervisning år 2000”. Själva undersökningen som forskningsprojektet Utbildningen sådan saknar intresse i detta sammanhang, men vissa slutsatser egentligt syns vara av särskilt värde. till den brittiska undersökningsrapporten drar sålunda Författarna finns samband mellan utbl. a. slutsatsen att det visserligen ett positivt och kostnadsnivån, men med ökad ekonomisk satsbildningskvaliteten inte automatiskt höjning av den förra. ning följer Författarna understryker starkt betydelsen av att utbildningsmålen Alltför ofta med policybeslut och därmed specificeras. uttrycks syftet förenade i alltför generella termer för att det skall kostnadshöjningar fastställa om uppställda mål verkligen nås. De vara möjligt att någonsin

Televerkets Författningssamling Serie A:26 (1972-06-01). 2Personal för krigsmaktens förvaltningsverksamhet (SOU 1973:38). a T. Husen under medverkan av K-H Lars- SÖ 1971 (Liber) Projektledning son.

494 Bilagor

kvalitetsmått som används i den redovisade studien är grova, men uppvisar likväl olika för känslighet höjningar av utbildningskostnaderna. Med en bättre och mera heltäckande uppsättning kriterier för mätning av skolans effekter på eleverna är det sannolikt, menar att författarna, det blir en ännu större spridning i korrelationerna mellan kvalitet och kostnadsnivå. Detta understryker ytterligare att anslagshöjningar inte innebär någon garanti för förbättring av utbildningskvaliteten. Avslutningsvis framhålles att noggrann specifikation av målsättningarna är absolut nödvändig om vi skall kunna mäta utbildningsväsendets produktivitet och effekten av resursutnyttjandet. För närvarande är utbildningsmålen ofta uttryckta i alltför vaga termer för att kunna översättas i kvantitativa resultat-termer. Detta innebär i realiteten att de inte är särskilt brukbara, eftersom det inte finns att fastnågon möjlighet ställa i vilken utsträckning de uppfylls.

Svenska landstingsfärbundet

I nr 14 av Svenska landstingsförbundets ”pedagogiska artikelserie” redovisas en modell för bedömning av fortbildningens lönsamhet? Redovisningen, som utgör en rapport från gruppen för pedagogiskt utvecklingsarbete över ett uppdrag, visar genom tillämpning på praktikfall, värdering och prioritering av fortbildningsprojekt efter förväntade effekter uttryckta i ekonomiska eller andra termer. I detta sammanhang är den modell intressantast som tillämpades för att rangordna projekt med avseende på betydelsen av vissa inte ekonomiskt värderbara effekter. Det härvid gällde att rangordna projekten med hjälp av en för alla projekt gemensam värdeskala, dvs. att räkna fram någon sammanfattande siffra för varje projekt för återspeglande av projektets önskvärdhet. Problemet var främst att projekten som regel värderades vart för sig efter olika måttstockar.

Svenska landstingsförbundets utbildningsavdelning, april 1972 (stencil).

Bilaga 19.-1 495

19:1 fortiñkationstekniska kurs

Bilaga Armélinjens 1972-74) för regements-

(ATKF

officerare, förlagd till MHS.

och utbildningstidens Utbildningsmål

ämnen

fördelning på

Kursen har följande allmänna utbildningsmål: skall till utbildning för sådana chefs-, stabs- ”Undervisningen syfta och lärarbefattningar, där goda kunskaper erfordras om fortifikatoriska frågor. Eleverna skall ges sådana kunskaper i stabsämnen, främst i strategi, taktik och stabstjänst, att de kan tjänstgöra i kvalificerade befattningar i högre staber och förband. Den tekniska skall inriktas främst beundervisningen på fältarbeten, fästningsarbeten inom totalförsvaret samt på den militära byggnadsverksamheten i övrigt och därvid ge eleverna god kännedom om militärtekniska utvecklingsfrågor samt förmåga att medverka i och även leda fortifikatoriska utredningar, taktisk-tekniska studier, system- och operationsanalys samt projekteringsarbete och försöksverksamhet, erforderliga teoretisk-tekniska kunskaper för att kunna sätta sig in i tekniska specialområden och för att kunna följa den tekniska utvecklingen, fördjupade kunskaper inom speciella fortifikatoriska områden genom bl. a. specialstudier och enskilda utredningar. Från kursen ttttas stabsaspiranter.

Utbildningstidens fördelning på ämnen/ tim.

496 Bilagor sou 1974:51

Utbildningstidens fördelning på ämnen/tim.

F om fikationsämnen Matematik Konstruktionslära Befästningslära Byggnadslära Betongteknik Bergsprängningsteknik VVS-teknik Elektronik Fortifikationsförvaltning Summa

Bilaga 24. 1 497

24:1 Särskilda bestämmelser om vissa

Bilaga

för i

lärartjänster högre utbildning Östersund och Luleå

Örebro,

Utbildningsdepartementet 1972-04-14 revisorer - med över- I skrivelse den 26 november 1970 har riksdagens lämnande rörande ökad samordning av av en granskningspromemoria universitets- och högskoleutbildningen i Örebro samt däröver avgivna - hemställt bl. a. om vissa åtgärder för att inom ramen för yttranden nuvarande av ifrågavarande utbildning främja en ökad samorganisation verkan mellan berörda enheter. - I skrivelse den 15 februari 1971 har universitetskanslersämbetet med överlämnande av en ansökan i ärendet av universitetslektorn Bengt Almerud med flera vid universitetsfilialen i Örebro samt däröver avav rektorsämbetet och berörda utbildningsnämnder m. fl. givna yttranden - till bestämmelser om extra vid universitetet i Uppsala avgivit förslag universitetslektorat, gemensamma för universitetsfilialen, socialhögskolan och gymnastik- och idrottshögskolan i Örebro. Över ämbetets förslag har yttranden avgivits den 1 april 1971 av dåvarande samarbetsnämnden för socialhögskolorna efter hörande av socialhögskolan i Örebro och den 2 juni 1971 av styrelsen för gymnastikoch idrottshögskolorna efter hörande av gymnastik- och idrottshögskolan i Örebro. för budgetåret har nämnden för I förslag till regleringsbrev 1972/73 förordat beträffande inrättande av socionomutbildning viss samordning extra universitetslektorat dels för universitetsfilialen och Socialhögskolan i Örebro, dels för socialhögskolan och den systematiserade decentraliserade universitetsutbildningen i Östersund.

Kungl. Majzt, som förutsätter att berörda myndigheter fortlöpande vidtar de åtgärder i fråga om samverkan och gemensamt utnyttjande av resurser som gällande bestämmelser medger, meddelar följande särskilda bestämmelser om vissa lärartjänster för högre utbildning i Örebro, Östersund och Luleå.

498 Bilagor

1. Bestämmelserna äger tillämpning beträffande följande enheter (motsvarande) för högre utbildning, nämligen a) i Örebro: universitetsfilialen, Socialhögskolan och gymnastik- och idrottshögskolan, b) i Östersund: Socialhögskolan och den systematiserade decentraliserade universitetsutbildningen, c) i Luleå: högskolenheten och den systematiserade decentraliserade universitetsutbildningen.

2. Om på någon av angivna orter disponeras sammanlagt minst 396 timmar lektorsundervisning för utbildning inom visst ämnesområde eller vissa ämnesområden som i huvudsak svarar mot varandra, får inrättas extra tjänst som universitetslektor. Uppgår antalet disponibla timmar av angivet slag till minst 198, får sådan tjänst inrättas antingen med heltidstjänstgöring under sex månader eller med halvtidstjänstgöring under ett budgetår. 3. Om i Luleå disponeras sammanlagt minst 693 timmar övrig undervisning för utbildning inom visst ämnesområde eller vissa ämnesområden som i huvudsak svarar mot varandra, får inrättas extra tjänst som universitetsadjunkt. 4. Tjänst som avses i punkt 2 eller punkt 3 inrättas för utbildning i Örebro vid universitetet i Uppsala, med placering vid universitetsfilialen i Örebro, för utbildning i Östersund vid Socialhögskolan där och för utbildning i Luleå vid högskolenheten där. 5. Innehavare av tjänst som avses i punkt 2 eller punkt 3 skall tjänstgöra vid respektive utbildningsenhet (motsvarande) i den omfattning som svarar mot det antal timmar undervisning av berört slag vid enheten som vid inrättande utgjort underlag av tjänsten. Om särskilda skäl föreligger, får tjänstgöringen fördelas mellan enheterna på annat sätt. Kostnaderna skall fördelas mellan enheterna i proportion till tjänstgöringens omfattning. 6. Innehavare av ordinarie tjänst som universitetslektor med placering vid utbildningsenhet (motsvarande) i Örebro, Östersund eller Luleå får fullgöra tjänstgöringsskyldighet även vid annan enhet på orten. Beträffande sådan tjänstgöring äger punkt 5 andra stycket motsvarandetilllämpning. 7. Beslut som fordras för tillämpning av dessa bestämmelser fattas av respektive konsistoriet vid universitetet i Uppsala i samråd med den eller de berörda av styrelsen för Socialhögskolan i Örebro och styrelsen för gymnastikoch idrottshögskolorna, styrelsen för Socialhögskolan i Östersund i samråd med kursledningen för den systematiserade decentraliserade universitetsutbildningen där, organisationskommittén för högre teknisk utbildning och i forskning övre Norrland i samråd med kursledningen för den systematiserade decentraliserade universitetsutbildningen i Luleå.

Bilaga 25: 1 499

25:1 Svenska officersförbundets skrivelse

Bilaga

den 23 februari 1973 med

synpunkter

vid uppläggning

på personalinflytande

av och till utbildning inom uttagning förvaltningsområdet inom krigsmakten

Svenska Officersförbundet (SOF) har erhållit i uppdrag av Statstjänstemännens Riksförbund, SR, att besvara den muntligt ställda frågan om vid uppläggning av och uttagning till utbildning inom personalinflytande förvaltningsområdet inom krigsmakten.

A. Utbildningens uppläggning SOF har tidigare inte medverkat i uppläggning av kursplaner m. m. för till och som regementsofficer. Förbundet har dock under utbildning senare år funnit anledning att framföra synpunkter på utbildningen inom vissa skolor. Problemen har därvid främst gällt avvägning av utbildningen för kommande uppgifter i fredsorganisationen och i krigsorganisationen. SOF anser att de personalgrupper, som berörs av viss utbildning, bör ha inflytande på denna utbildnings uppläggning. Detta kan lämpligen ske genom de fackliga organisationerna. SOF vill medverka till att utbildningens innehåll kommer att motsvara de krav utbildning som de av organisationens medlemmar på sådan har sedan de vunnit erfarenheter efter viss som genomgått utbildningen tid inom aktuellt verksamhetsområde. Förbundet vill praktisk tjänst också bevaka, att kurser planeras i vad gäller scheman och praktiska problem så, att eleverna erhåller bästa möjliga studiemiljö och så, att personliga önskemål om utnyttjande av fritid m. m. kan tillgodoses på bästa sätt. Personalorganisationernas uppfattningar i dessa frågor är ett komplement till de synpunkter som framförs genom myndigheter och vid diskussioner, enkäter o. dyl. i samband med kursavslutningar. Det syns vara lämpligt att arbetet bedrivs så att myndigheten utarbetar kursförslag. Detta översänds vid lämplig tidpunkt till personalorganisationen för yttrande. Organisationen har då möjlighet att låta berörd intressentgrupp ta del av förslaget så att såväl organisationens principiella synpunkter som specialisternas mer detaljbetonade synpunkter

500 Bilagor

kan delges kursplaneraren. Det är önskvärt att den första kontakten tas då utkast till målsättning för en kurs föreligger. I samband därmed kan kontaktmän m. m. utses för det fortsatta samarbetet. Eleverna i en kurs bör ges tillfälle påverka av detaljplaneringen lektionstider m. m.

B. Uttagning till utbildning För regementsofficerare finns ett system för uttagning till förvaltningsutbildning, som fungerat en lång tid. Intresserade inlämnar ansökan om att få genomgå utbildning. Uttagningen sker därefter mot bakgrund av vitsord och betyg från genomgångna skolor. Detta system har hittills fungerat utan att allvarligare anmärkningar har framförts. Detta kan till stor del bero på att efterfrågan av utbildningen inte varit större än tillgången på utbildningsplatser. Det syns vara önskvärt med ett ökat personalinflytande även när det gäller uttagningen till förvaltningsutbildning. I huvudsak bör detta ske genom att a) principerna för urval godkänts av personalorganisationen, b) lokal underavdelning av personalorganisation får inflytande på myndighetens yttrande över inlämnad ansökan och eventuell turordning mellan flera sökanden, c) personalorganisationen orienteras om ansökningar som kommit in, den turordning de sökande placerats i enligt överenskomna principer och vilka som föreslås till till uttagning utbildningen. Om antalet ansökningar är mindre än antalet platser vid den kurs som anordnas kan punkt c) inskränkas till en anmälan om detta till personalorganisationen. I den mån särskild underavdelning inom förbundet är representativ för området bör kontakterna i frågan ske direkt mellan myndigheten och denna underavdelning.

Bilaga 25 :2 501

Bilaga 25:2 Från Sveriges Akademikers Central-

den 21 november 1973 till

organisation KFU översänd avskrift av skrivelse från

Försvarets Civilingenjörsförening

Avskrift

Försvarets Civilingenjörsförening FCIF Fack 104 50 Stockholm 80 Stockholm den 28 juni 1973

Sveriges Akademikers Centralorganisation Valhallavägen 16 Box 5902 114 89 Stockholm

FCIF, Försvarets Civilingenjörsförening, som organiserar civilingenjörer och civilmilitära ingenjörer inom försvarsgrenarna och FMV inkommer härmed med preliminära synpunkter på KFU förfrågan 1973-05-30. FCIF är en lokalavdelning av Sveriges Civilingenjörsförbund som i sin tur är ett förbund inom SACO. De civilmilitära ingenjörerna har under åren försökt att genom krigsmaktens försorg få någon form av förvaltningsutbildning men detta har av någon anledning varit ett förbjudet område, som endast intendenter m. fl. har fått beträda. Undantag är kortare kurser inom armén. Man har gjort den bedömningen att de kunskaper som civilingenjörer fått tillgodogöra sig under studietiden i form av ekonomisk utbildning, rättskunskap m. m. skulle vara en god grund för självstudier av befintliga lagar och förordningar. Detta har också gått bra men samtidigt har de civilmilitära ingenjörerna ej kunnat konkurrera om en del befattningar pga att dessa ej haft någon dokumenterad förvaltningsutbildning. (Svårt att slå ut en förvaltningsutbildad officer enligt officerens mening.) Under hand har försports att regementsofficerare kommer att få en Z-årig förvaltningsutbildning. FCIF bedömer att denna tid är för lång

502 Bilagor

för de civilmilitära ingenjörerna utan föreslår en 3-6 mån. lång utbildning som skall infalla efter 2-3 års anställning. FCIF vill även poängtera att denna typ av utbildning lämpar sig för civila befattningshavare på högre nivå. Nödig bör tas härtill. hänsyn Avslutningsvis vill FCIF framföra att PKU delbetänkande 2 bör avvaktas innan slutligt ställningstagande görs.

Försvarets Civilingenjörsförening

A nders K ågström vice ordförande

Bilaga 25: 3 503

25:3 TCO skri-

Bilaga Statstjänstemannasektions

velse den 29 1973 till KFU an-

juni

TCO-S om

gående uppfattning perso-

nalinflytande på utbildningsfrågor

Med anledning av förfrågan från Krigsmaktens Förvaltningsutbild- TCO-S uppfattning om personalinflytande ningsutredning angående kan följande konstateras. på utbildningsfrågor som redovisas nedan är hämtade från ett av TCO-S De synpunkter stämma i juni 1973 antaget program: Demokrati och arbetsmiljö på den statliga sektorn (Bilägges)1. Det är att observera att de synpunkter är framarbetade i nära och och förslag som läggs fram i programmet kontakt med bl. a. de tre försvarsförbunden inom TCO-S. ingående ramarna för en rad reformer de Programmet anger de principiella närmaste åren. Från denna principiella plattform kommer yrkanden att underhand detaljutformas på olika områden. I detta sammanhang från TCO-S proskall emellertid endast några principiella synpunkter - direkt knutna till gramskrift redovisas. Detaljerade synpunkter - kommer förvaltningsutbildningsutredningens överväganden organisaatt återkomma till under remissarbetet på utredningens betäntionen kande. För det första kan konstateras att TCO-S program i flera samman-

hang berör utbildningsfrågor. För det andra gäller enligt programmet att utbildningsförhållandena - och resurser - utgör viktiga faktorer för att i allmänhet rättigheter förbättra de anställdas personliga utvecklingsmöjligheter. bl. a. utbildningsfrågorna nära sam- För det tredje har i programmet mankopplats med kraven på personalinflytande. Följande tre principiella inflytandekrav anges som utgångspunkter. och samråd erfordras visserligen men medbestämman- 0 Information derätt TCO-S grunduppfattning är att kärnan måste nu garanteras. i demokratiseringen är medbestämmanderätten. All erfarenhet pekar medbestämmanderätt måste tillerkännas nämligen entydigt på att mellan och arbetsgivarföreträdare skall för att samverkan personalvinna respekt.

1 Ej bilagt här.

504 Bilagor

0 TCO-S utgår också från att om inflytandet skall ge något meningsfullt utbyte så måste det finnas utrymme för medbestämmanderätt för enskilda anställda och grupper av anställda. Därigenom skapas förutsättningar för att de anställda direkt engageras i verksamheten och ser sambandet mellan sina egna intressen i beslutsprocessen och verksamheten i stort.

O En ytterligare utgångspunkt i TCO-S är att de anställdas program inflytande måste garanteras på alla beslutsnivåer inom myndigheterna. TCO-S ställningstaganden bygger således på att det skall anses vara en rättighet för personalen att erhålla .nsyn i och inflytande på i princip alla nivåer inom myndigheterna.

Mot bakgrund av bl. a. dessa utgångspunkter har en rad vägar för ökat inflytande preciserats. Som en viktig väg att vidga personalinflytandet har framhållits att parterna måste nå fram till centrala principavtal i vilka täcks in frågor rörande exempelvis formerna för de anställdas insyn och medbestämmanderätt, uppläggning av personalplanering, principerna för arbetsledning, inriktning av utbildningsverkramheten, minimikraven för rationaliseringsverksamheten. Formerna för medbestämmandet har behandlats i flera avsnitt. Vad t. ex. gäller företagsnämnderna har konstaterats att TCO-S skall verka för följande utvecklingslinje.

O Företagsnämnderna med underorgan måste på ett genomgripande sätt ombildas. För att undvika den nuvarande dubbeltungrodda ,vorganisation som företagsnämndssystemet innebär, skall inriktningen .r m» i stället vara att skapa ett direkt inflytande i myndighetens linjeorganisation.

waaaauxwx-M

O Inflytandet knyts till vissa beslutsorgan som inrättas nivåer på olika med befogenhet att fatta beslut i vissa ärenden som nu avgörs på dessa nivåer. Beslutsorganen svarar för beredning och beslutsfattande i vissa typer av myndighetsbeslut. äi O Detta innebär att en rad nya beslutsfattare deltar i myndighetså besluten. De anställda skall garanteras rättighet att genom sina fack-

l

liga organisationer utse de nya beslutsfattarna. O De speciella beslutsområden som skall bli föremål för detta personalinflytande kan komma att variera beroende något dels på myndighetens verksamhet, dels på vad personalen anser som väsentligt att kunna påverka. Som generell måste emellertid att princip gälla beslutsorganen skall ha rätt att behandla frågor rörande personalpolitik, arbetsmiljö, organisation, arbetsmetoder och arbetsledning. Det är vidare uppenbart att rörande drift och frågor ekonomi, teknik därmed berörs.

O De ställningstaganden som sker i olika beslutsorgan måste givetvis inordnas i de övergripande ekonomiska och övriga ramar som fastställs i andra instanser. Det bör i sammanhanget att understrykas budgetarbetet på myndigheterna måste bedrivas i sådana former att de anställdas inflytande säkerställs.

Bilaga 26:1 505 1974:51 SOU

skäl måste beslutsorganen ha rätt att delegera besluts- 0 Av praktiska rätt till enskilda befattningshavare som i ett stort antal fall kommer att den löpande verksamheten fungerar. Verksamheatt svara för tens principiella inriktning skall emellertid avgöras i beslutsorgan.

Hur detta kan tillgå kan belysas med arbetet inom t. ex. en personal- Beslutsorganet i fråga drar upp riktlinjerna för hur myndigavdelning. hetens personalpolitik skall förverkligas i stort, fastställer personalproför utvecklingen totalt och ser till att personalavdelgram inom ramen sätt. Personalchefen med medningen bemannas på ett tillfredsställande arbetare svarar sedan för det verkställande arbetet, varvid ifrågavarande och i förekommande fall vid behov mera beslutsorgan får rapporter aktivt också medverkar i det löpande arbetet. bör här också erinras om att Förutom dessa inflytandesynpunkter TCO-S i programmet har ställt långtgående krav på utbildningsinsatser området. Kraven har formulerats i fölpå det personaladministrativa jande termer. TCO-S har statsmakterna ett stort ansvar för att det skapas Enligt förutsättningar för en allmän förstärkning av personaladministrationen. håll bristfälligt För närvarande är personalfunktionerna på flertalet organiserade och underbemannade. Någon mer systematisk personalplaexisterar knappast och endast i undantagsfall har myndigheterna nering resurser moderna metoder. att utnyttja personaladministrativa TCO-S förutsätter att dessa förhållanden blir föremål för genomgriunder de närmaste åren. I det sammanhanget ställer pande ändringar TCO-S krav på att det på varje myndighet skall finnas en personaladministrativ funktion som planerar, genomför och följer upp arbetet

med personalfrâgor. I den åsyftade personaladministrativa förstärkningen måste också ingå av personaladministratörer och arbetsomfattande utbildningsinsatser ledning. Undersökningar på den statliga sektorn har klart visat på att omutbildningsinsatser är nödvändiga på det personaladministrativa TCO-S kräver därför att statsmakterna ställer medel till förforådet. för ökade utbildningsinsatser på det personaladministrativa gande området. Ett inslag i det sammanhanget är att personalväsentligt - men också andra som mer indirekt påveradministratörerna verksamheten - erhåller ingående inforkar den personaladministrativa mation om de olika inflytandeforrner som nu prövas på bl. a. en rad

statliga arbetsplatser. I linje med kraven i de föregående avsnitten förutsätts att de perso-

naladministrativa frågorna blir föremål för medbestämmande. bilden tas här även med ett programavsnitt som För att komplettera rör Försvarets centrala företagsnämnd (FCFN). - FCFN För försvarets del är det Försvarets centrala företagsnämnd - som centralt svarar för samordning och utveckling av demokratioch försöksverksamheten. Under 1972 träffades inom FCFN frågorna en överenskommelse om riktlinjer för försök med fördjupad företagsdemokrati inom försvaret. Som mål uppställs att finna förbättrade for-

506 Bilagor

mer för information, att kartlägga inom vilka områden personalen kan ges ett reellt medbestämmande samt att finna en lämplig besluts- och ansvarsfördelning. TCO-S ser med tillfredsställelse har kompå att överenskommelsen mit till stånd. Det bör i sammanhanget noteras att TCO-S förbunden på försvarsområdet klart markerat sitt intresse att medverka till att de lokala företrädarna får erforderligt stöd i försöksverksamheten. Trots att försöken i inledningsskedet endast omfattar en del förband inom armén, marinen och flygvapnet en ger överenskommelsen god grund för utökade försök inom försvaret i sin helhet. Detta rimmar väl med TCO-S allmänna strävan att försök av olika slag måste få en omfattande spridning. TCO-S vill vidare framhålla att överenskommelsen inte avser att bromsa utvecklingen på de arbetsplatser inom försvaret där man hunnit längre än den grundmålsättning som FCFN fastställt. Detta innebär att DEFF:s riktlinjer om medbestämmanderätt - vilka anges i DEFF:s rapport 4 - mycket väl kan prövas även inom försvaret. Ovanstående principiella synpunkter som godkändes av TCO-S stämma i juni 1973 bör indirekt eller direkt beröra de av krigsmaktens för-

valtningsutbildningsutredning aktualiserade frågeställningarna.

Bilaga 26:1 507

för försvarets

Bilaga 26:1 Projekteringsunderlag

i Öster-

förvaltningshögskola (FFHS)

sund

1. Inledning

lämnade uppgifter är grundade på ett I detta projekteringsunderlag - - utbildav KFU beräknat och i kap. 26 redovisat genomsnittligt utredningsdirektiven bör dessutom möjligheterna ningsomfâng. Enligt att en integrerad utbildning för samtliga personalkategorier skapa att skolan bör utformas särskilt beaktas. Dessa omständigheter gör möjliggörs. Vidare bör skollokalerna så att en framtida utvidgning flexibilitet - utforrnför att tillgodose erforderlig ges en så allmängiltig

ning som möjligt. KFU är medveten om att sambruk med ATS i fråga om vissa lokaler

av ekonomiska skäl. Men det beräknade stora antalet måste förutsättas kräver stor handlingsfrihet vid skolans kurser vid FFHS (125-l65/år)

disponerande av lokalerna. lokalmátt vari takhöjder angetts med ledning I det följande angivna KFU har sålunda av KBS anvisning nr 12, får anses som riktvärden. eller höjdmått vid behov ändras, intet att erinra mot att längd-, breddunder förutsättning att utrymmes- och siktkrav m. m. uppfylls. dock förutsätts härvid givetvis ske enligt SIS modulstandard. Projekteringen att SÖ och andra tillämpliga normer skall Där ej annat anges förutsätts

KFU från att skolans utformning blir handikappvänlig.

gälla. utgår önskemål att utformningen blir sådan att Likaså är det ett självklart

skolan är fullt modern när den tas i bruk och att den kan hållas i paritet

med utvecklingen därefter.

2. Undervisningslokaler

kurs/klass skall omfatta högst KFU beräkningar bygger på att varje att undervisningen av bl. a. 24 deltagare samt att lokalerna medger alternativt med pedagogiska skäl kan genomföras

-- en kurs i allmän lärosal eller specialsal (klassundervisning),

lärosal undervisning i vissa - två kurser (2X24) i samma (integrerad

block m. m.),

508 Bilagor

-fyra kurser (424) samlade i samma lärosal (expertföreläsning, estradsamtal m. m.), - kurs uppdelad på två läsavdelningar (differentierad undervisning m. m.), kurs uppdelad på sex-tolv grupper (grupparbete m. m.).

LÄROSAL 24/48

Möbeltyp I, uppställning II

El] EH I //

ääkkkkå/

l=l l=l r=| r=1

[E [E l: ll:

Q Q Q Q

r=1 r=1 l=l F1

II: l: H:

Möbeltyp I, uppställning IV

Bilaga 26. 1 509

dvs. med mer än fyra kurser, bör lokal Vid behov av större samling, - kunnat utanför skolan - eller ev. gemensam med ATS utnyttjas.

2.1 Allmänna lärosalar - klassrum (bild l) För och integrerad undervisning erfordras tio allklassundervisning männa lärosalar, utrustade enligt vad som anges i det följande. Varje sal skall medge - 24 deltagare placerade var och en vid ett bord plats för alternativt av möbeltyp I (KBS anvisning nr 12) eller 48 deltagare placerade två vid varje sådant bord - II och IV (KBS anvisning nr 12) med tillgodosedda uppställning siktkrav för båda uppställningarna. Varje sal skall dimensioneras för - bilder och för TV-sändning genom monitre samtidigt projicerade torer varvid TV och två projicerade bilder skall kunna visas samtidigt vid bakre -- uppställning av 16 mm filmprojektor och diaprojektorer denna och bakersta bänkraden skall vara vägg varvid gången mellan så bred att den kan utnyttjas för tillfällig uppställning av åhörarstolar.

LÄROSAL 110 Bild 2

*T 1.400 ll

i

i Möbeltyp lll

l

§1] m,

E i*

l êüaâi”

5 10 Bilagor

Salarna skall ha. plant golv för att medge största handlingsfrihet vad gäller möbleringen. Salarna skall ej ha podium men plats för lärarbord. Med ovan anförda krav tillgodosedda bör salarna få den ungefärliga utformning som framgår av bild 1. För klassundervisning erfordras dessutom en mindre allmän lärosal av i 2.3, första stycket, angivna typ.

2.2 Allmän lärosal För expertföreläsningar, estradsamtal 0. d. samt förevisning av 35 mm film erfordras en större allmän lärosal med plats för fyra klasser, dvs. 424=96 personer jämte minst 10 extra åhörare. III Möbeltyp enligt KBS anvisning nr 12. För bildvisning skall gälla samma krav som angetts i 2.1. Projektorer m. m. skall dock vara uppställda i särskilt projektorrum.

LÄROSALAR 3 x 6/12 ALT1x12/24+1x6I12 Bild3

-?-460 -?-§-460 eq-_áqso-j» l j \

E

l=l

Q

1.1 ;IE \\]

år 1 I

F1

:JIE

Zl

i

LJ : I

Vik agg t..

i

Ei

o

---7oo--__›

.

En???

g

& .-

Bilaga 26:1 511

Salen skall ha fasta gradänger men ej podium och ha den ungefärliga

utformning som framgår av bild 2.

2.3 Allmänna lärosalar - läsavdelnings- och gruppstudierum

kraven undervisning i läsavdel- För att tillgodose på en differentierad = halvklass inom kurserna erfordras sammanlagt fem allmänna ning i lärosalar i 2.1, sista stycket, angiven sal). Varje sal skall medge (utöver var och en vid ett bord av plats för alternativt 12 deltagare placerade två vid sådant bord. möbeltyp I eller 24 deltagare placerade varje e. d. vara delbara i tvâ gruppstudierum av Salarna skall genom vikvägg nedan angiven typ. klass bör också kunna arbeta i fyra studiegrupper om 6 per- Varje soner. För 10+1=1l klassrum (2.1) erfordras sålunda 33 gruppstudierum Eftersom de ovan angivna fem (en grupp placeras i varje klassrum). kan delas i sammanlagt tio gruppstudierum minsläsavdelningsrummen kar behovet till 23. för tvâ Varje rum enligt första och andra stycket ovan dimensioneras bilder och TV-sändning genom monitorer varvid samtidigt projicerade TV och en projicerad bild skall kunna visas samtidigt. skall rummen i KBS anvisning nr 12 för lärosal/12 I övrigt uppfylla fordringar. Utformningen framgår i stort av bild 3, angivna

Bild 4 KONTORSARBETSSAL 12

-_-?-goo-_____›

n? n]

-_41o_-›

n Änln âxTiH Ãiin O%\“ill

å?!

512 Bilagor

2.4 Specialsalar

2.4.1 Kontorsarbetssal inlärningsstudio För utbildning i arbete vid kontorsarbetsplats erfordras en särskild sal med den ungefärliga utformning som framgår av bild 4. Salen skall medge plats för 12 deltagare (=läsavdelning), placerade var och en vid en U›formad kontorsarbetsplats. Platserna skall vara avstörda genom låga genomskinliga Platserna skall alternaskärmväggar. tivt kunna utrustas med sådan materiel som erfordras arbetspå olika platser. Salen skall även kunna användas som inlärningsstudio eller stabsarbetsplats genom inkoppling av lös IS-utrustning resp. stabsarbetsmateriel (telefon m. m.). Salen skall vara dimensionerad för två samtidigt bilder projicerade och TV-sändning genom monitorer. Bitr. lärarens plats skall medge direktsändning av TV-bilder (demonstration).

LIVSME DE LSSAL 12/24

FIF! l:ll=l FzlFl Fzll-:l

lzll=ll=ll=ll=lläl=ll=l

lz-_Hzl lzllzl lzlkzl Lala

Arbetsbänk Bänkspis Diskbänk m vask

NJCDUT-BUNH

TV Mikrovågsugn och stekugn Duk Förvaringsskåp

Bilaga 26. 1 513

2.4.2 Livsmedelssal inom livsmedelsområdet erfordras en särskild sal med För utbildning och utrustning som framgår av bild 5. den ungefärliga utformning Salen skall för 24 deltagare (=klass/kurs) placerade två vid ge plats bild skall kunna visas samtidigt. varje bord. Tv och en projicerad

i 2.4.3 Lärosal - laboratorium

För att vissa med hanteringen av materiel och livsmedel sammanskall kunna belysas och deltagarna praktiskt skall hängande problem kunna arbeta med dessa erfordras ett särskilt laboratorium av den ungefärliga utformning som framgår av bild 6. Salen skall för 24 deltagare (=klass/kurs) placerade vid ge plats laboratoriebänkar i grupper om tre deltagare. TV och en projicerad bild skall kunna visas samtidigt. Salen skall vara utrustad så att bl. a. materielens beteende i sträng - torr atmosfär samt under olika mekaniska pâkyla - värme, fuktig frestningar kan visas. Problem sammanhängande med statisk elektricitet, oljespill och sedimentering m. m. bör också kunna belysas. Den utrustning och de speciella läromedel som erfordras i laboratoriet skall kunna förvaras i salen eller dess omedelbara närhet.

2.4.4 Materiellektionssalar och demonstrationssalar

För utbildning i materiel- och byggnadsämnen m. m. erfordras två särskilda materiellektionssalar. Dessa skall vara utformade och utrustade på samma sätt som i 2.1 angivna lärosalar/klassrum. Dörrar och golv skall dock medge att enhetslastad materiel tas in och ut.

24 Bild 6 LÄROSAL-LABORATORIUM 1.400 V 4

i

I

S14 Bilagor

För demonstration av materiel och byggnadsdetaljer m. m. erfordras sammanlagt fyra salar, en för ammunition och skyddsmateriel, en för byggnadsmateriel m. m. samt två för materiel i övrigt. Varje sal skall vara av ungefär samma storlek som en materiellektionssal samt medge in- och uttagning av enhetslastad materiel.

2.4.5 Undervisningskök

För praktisk utbildning av främst ekonomibiträden och kokerskorkockar erfordras ett undervisningskök som bör inrymmas i samma byggnad som militärrestaurangen. Köket bör utformas som ett renodlat produktionskök för halvklass (10-12 deltagare) med arbete i tre om grupper 3-4 deltagare. Två av grupperna bör kunna tillreda huvudrätter 0. d. för vardera 100-150 under det att den portionstagare tredje gruppen lagar efterrätter och dietmat m. m. samt tillreder sallader o. d. Kökets produktion bör sålunda komplettera den ordinarie i miliproduktionen tärrestaurangens kök. Undervisning i servering (utportionering) och maskindiskning bör ske i militärrestaurangens ordinarie utrymme. I anslutning till undervisningsköket bör finnas vissa ekonomi- och personalutrymmen m. m. enligt nedan. Den halvklass som inte är sysselsatt med produktion bör ha teoretisk undervisning i livsmedelssalen eller annan lektionssal i skolbyggnaden.

Köket Köket bör ha en sådan att den såväl utrustning medger konventionell matlagning som uppvärmning av mat. Utrustfärdiglagad djupfryst ningen bör alltid vara representativ, dvs. återspegla förhållandena på deltagarnas ordinarie arbetsplatser. Detta medför krav på utbytbarhet, dvs. så långt möjligt lös montering samt utrymme för kompletteringar, dvs. fria ytor och förberedda ledningar m. m. För att medge demonstrationer samt anstalters tillgodose o. d. speciella behov bör köket även vara utrustat med en så restaurangspis placerad att den medger uppställning av deltagare runt om. Av bild 7 framgår hur kan utformas undervisningsköket lämpligen samt vilken utrustning som bör finnas med till i mathänsyn dagsläget inrättningarna.

Ekonomi- 0. d. utrymmen Till undervisningsköket bör anslutas alla sådana ekonomio. d. utrymmen som erfordras för att ge en allsidig för utbildning (med undantag utportionering och diskning enligt ovan). Deltagarna skall sålunda bl. a. kunna undervisas om kontroll, och av livsmedel. förvaring hantering I princip bör kyl- och frysutrymme m. m. medge lagring för en veckas _ produktion, även om ersättning av vissa färskvaror måste ske oftare. Varor som är färdiga för utlämning utan särskild t. ex. bearbetning, matfett, bröd och drycker m. m., behöver endast kunna förvaras till den mängd som svarar mot undervisningskökets interna behov.

Bilaga 26:1 515

UNDERVISNINGSKÖK

El

a Avfall _s_ w

skärm -- Rotfrukts--kV -. -- Omklädning 22 _- (deltagare)

n ADDaVa? Frysrum rum __

Torra Kyl Kyl varor

-1- UI

n 0” IE

å F 8

CG) G33

4 13

©3 10

6 7 1 i l i i i 17

13 Matsal/dagrum Lärare å n- 19 14 eg E

v

12 Värmeskåpsvagn 1 Kokgryta 40 l 2 60 I 13 Torkskåp 3 751 14 Bänkdiskmaskin 4 Arbetsbänkar 15 Visp- och blandningsnaaskin 60/30 l 5 KY|SkåP C3 40° | 16 Köttkvarn (bänkmodell ur underrede) 6 Avsvalningsskåp 17 Städskåp 7 lnfrysningsskåp 18 Renaurangspis, 6 plattor 8 Stekbord 19 Grovdiskmaskin 9 Stekskåp, 3 ugnsluckor 20 Våg 10 Konvektionsugn, typ Capro 21 Rostfri diskbänk 11 Kokskåp, 2 fack 2 Potatisskalningsmaskin

516 Bilagor

Tänkta utrymmen samt väsentligare av bilc 7. utrustning framgår Bänkmaskinen (14) och grovdiskmaskinen (19) bör vara anpassade till undervisningskökets diskbehov. Undervisning på större maskin sker enligt ovan i militärrestaurangens diskrum.

Personalurrymmen Lärarrum med omklädningsrum, dusch och toalett bör finnas för två lärare. Omklädningsrum, duschar och toaletter för kursdeltagare bör dimensioneras för halvklass samt med hänsyn till att blandat kvinnor och män kan förekomma. Skåp för två halvklasser (24 st.) bör finnas. Matsal - tillika fritidsoch rökrum m. m. - bör finnas för en halvklass jämte lärare (16 platser).

2.5 Ljud- och bilddistribution

För varierad distribution av ljud till olika mottagare inom skolan erfordras en centralenhet, omfattande bl. a. skivspelare och bandspelare samt radio. Skolan bör också ha [TV-utrustning för bl. a. direktsändning samt utsändning av inspelat material. Däremot torde inte erfordras någon inspelningsstudio, eftersom sådan vid behov torde kunna disponeras vid ATS eller AV-centralen i Östersund. Skolan bör anslutas till fjärrskriftnätet samt sedermera även till FMV databurna redovisningssystem.

2.6 Sambandsnät för stabstjänstövningar

Hörsalen och kontorsarbetssalen samt läsavdelnings- och gruppstudierum skall vara utrustade med ett sambandsnät som medger att stabstjänstövningar inom milo och lägre instanser kan genomföras.

3. Administrationslokaler FFHS lokalbehov för administrativa ändamål omfattar och expeditionsarkivutrymmen, utrymmen för lärare samt hjälpmedel m. m. och därjämte gemensamma utrymmen med ATS för service-, utbildnings- och lokalfunktioner.

3.1 Gemensamma administrationslokaler med ATS

Lokaler gemensamma med ATS för service-, och lokalutbildningsfunktioner är reception, skrivcentral, budcentral, kassatjänst, personalfunktion (personalservice,

inkvartering etc.), intendentfunktion (svarar

för inventarier, lokaler, fördelning av gemensamma lokalfunktioner, kontorsutrustning), läromedelsavdelning (innehållande media-, reproduktions- och ITV-enhet m. m.), bibliotek, bok- och läromedelsförråd, konferensrum, arkiv (öppet och hemligt) och gymnastiksal.

Alrö:

Bilaga 26: 1 517

totalt lokalbehov för gemensamma funktioner för FFHS Erforderligt beräknas till 1 900 m? varav 760 m? är att hänföra till FFHS. och ATS

3.2 Övriga administrationslokaler bör hållas väl samlad och vara lätt åtkomlig för Expeditionsavdelningen såväl skolans personal och kursdeltagare som allmänhet. Skolchefens rum bör vara så stort att där kan ordnas vissa samman-

träden. SÖ norm för rektorsrum, dvs. ca 20 m9, är därför lämplig. och sekreterare/väntrum erfordras två arbetsrum För skolexpedition om vardera ca 20 m2. beräknas sammanlagt fem rum om För övrig administrativ personal ca 10 m? vardera. behov torde erfordras ett sammanlagt för- För diverse ospecificerade râdsutrymme om ca 100 m9, fördelat på ett antal mindre utrymmen.

3.3 Lärarutrymmen heltidsanställd lärare beräknas under mer än halva arbetstiden Varje dvs. planläggning, utarbetande av vara sysselsatt med skrivbordsarbete, o. d. samt granskning av lösningar osv. varför handledningar, exempel om ca 10 m2. Totalt beräknat var och en behöver ett eget arbetsrum

behov 24 rum. lärare och tillfälliga lärarkrafter bör dis- Skolans deltidstjänstgörande för förberedelser m. m. Vidare måste skolans lärare ponera arbetsplatser samlas för m. fl. sammanträden. Totalt behov kunna planläggningsför dessa ändamål är tvâ rum med plats för minst 10 personer i varje

rum. De två lärar-/konferensrummen samt två av de mindre arbetsrummen centralt inom skolan. övriga 22 rum bör förläggas i anbör förläggas slutning till lärosalarna/klassrummen.

3.4 Hjälpmedel o. d.

För lagring av expenser och kartor erfordras ett utrymme om ca 100 m9. av efter hand iordningställda satser av materiel för För uppläggning ett särskilt av ca 15 m2, beläget i anolika kurser erfordras utrymme slutning till reprocentral och expensförråd. Utrymmet bör genom skilda dörrar vara tillgängligt för kurschefer resp. den personal som iordning-

ställer materialet.

4. Lokaler i övrigt

4.1 Uppehållsutrymmen för kursdeltagare För sådana enskilda studier som sker inom skolans lokaler bör referensbiblioteket samt lärosalar och gruppstudierum kunna användas. Några särskilda för detta ändamål synes därför inte erforderliga. utrymmen Däremot måste skolan ha uppehållsutrymmen i vilka kursdeltagarna raster och ev. håltimmar. Dessa utrymmen bör vara kan vistas under

5 18 Bilagor

försedda med ett stort antal sittplatser och vara belägna i anslutning till lärosalarna.

4.2 Utrymmen för förvaring av kursdeltagarnas utrustning

För förvaring av kursdeltagarnas böcker, kompendier och andra för utbildningen utlämnade läromedel erfordras låsbara skåp. Av dessa bör minst hälften vara av en för förvaring av hemliga handlingar godkänd typ. Skâpen bör antingen placeras i större grupper i närheten av lärosalarna/klassrummen, lämpligen i eller intill kapprummen, eller i lärosalarna. För förvaring av kursdeltagares idrottsutrustning (resp. ombyten) samt militära kursdeltagares fältutrustning, vapen m. m. erfordras särskilda skåp.

4.3 Toaletter m. m.

Hänsyn måste tas till att skolan kommer att ha såväl kvinnliga som manliga kursdeltagare.

4.4 Fritidsanordningar m. m. I skolbyggnaden bör finns tillgång till automater för kaffe m. m. utplacerade pâ lämpliga ställen i FFHS lokaler (förslagsvis i några av de s. k. dagrummen), bordtennisrum i källaren om 50 m? samt omklädningsoch duschmöjligheter för både kvinnliga och manliga elever. I gymnastiksal - med ATS - bör FFHS gemensam kursdeltagare ha möjligheter att utnyttja lokal och utrustning för fysisk träning. I matsalsbyggnaden på A4 område bör finnas tillgång till sällskapsrum (TV, tidningar m. m.) samt servering efter samma normer som för övrig personal inom området.

5. Lokalernas inbêirdes gruppering De tio större lärosalarna/klassrummen bör lämpligen grupperas två och två i block som även innehåller ett läsavdelningsrum (delbart i två gruppstudierum), fyra gruppstudierum, två arbetsrum för lärare samt uppehållsutrymmen för kursdeltagare. Kapprum, ev. med skåp för deltagarnas böcker m. m., bör förläggas i anslutning till ett antal närbelägna block. Gångavståndet kapprum (skåp) - klassrum bör vara så kort som möjligt. Blocken bör helst grupperas i samma plan. De två materiellektionssalarna, laboratoriet och de fyra demonstrationssalarna samt tre gruppstudierum och erforderliga uppehållsutrymmen för deltagare bör förläggas samlade och i markplanet. En sal bör medge direkt infart med motorfordon, övriga infart med truck (motsv.). Kontorsarbetssalen/inlärningsstudion bör placeras så nära apparatrum/läromedelsförråd som möjligt.

Bilaga 26:2 519

Skiss över behovet av elevhotell och

26:2

Bilaga

vid en

familjebostäder (lärarbostäder)

i Öster-

försvarets förvaltningshögskola

sund

i stort av rubricerade lokaler m. m. får Såsom underlag för planering KFU lämna följande uppgifter.

A. Elevhotell Elevhotell bör ha hotellreception, tillgång till telefoner (ev. på rum), TV- och sällskapsrum helst på varje våning (beroende på antal rumsenheter våning), biljard- och bordtennisrum, bastu, tvättstuga, per torkrum etc. Lägenhetstyperna bör i stort vara följande: strykrum, Rumstyp: 1 rum (yta ca 25 m?) väckar- Denna bör omfatta möblerat rum enligt hotellstandard (radio, klocka), kapprum, toalett och dusch. Pentry (köksutrustning, kyl m.m.) bör finnas för minst vart 10:e rum. Lägenhetstyp: 2 rum och pentry (yta ca 50-55 m?) bör omfatta möblerade rum enligt hotellstandard (radio, väckar- Denna hall, toalett och badrum samt pentry (köksutrustning, kyl klocka), m. m.). samt tillgång till I hyreskostnaden bör för båda typerna ingå städning de allmänna utrymmena.

B. Familjebostäder Dessa bör omfatta sedvanliga 3-5 rums lägenheter med kök (omöbletill allaktivitetsrum (pentry, toalett m.m.) och till rade), med tillgång som även bör kunna utnyttjas av boende i elevhotellet. dagbarnhem Städning bör ej ingå i hyran. Elevhotell bör helst vara belägna inom gångavoch familjebostäder stånd från skolan.

C. Beräknat antal bostäder Elevhotell Enkelrum ca 200 Lägenheter på 2 rum och pentry ca 10 Familjebostäder Lägenheter på 3-5 rum och kök ca 40

Statens offentliga utredningar 1974

Kronologisk förteckning

. Orter i regional samverkan. A. . Ortsbundna levnadsvillkor. A.

ww- . Produktionskostnader och regionala produk-

tionssystem. A. Regionala prognoser i planeringens tjänst. A.

we Boken. Litteraturutredningens huvudbetänk-

ande. U. . Förenklad konkurs m. m. Ju. Barn- och ungdomsvård. S.

wøsm

Rättegången i arbetstvister. A. . Samhälle och trossamfund. Sammanställning av remissyttranden över betänkanden av 1968 års beredning om stat och kyrka. U. 10. Data och näringspolitik. l. 11. Svensk industri. Delrapport 1. 12. Svensk industri. Delrapport 2. 13. Svensk industri. Delrapport 3. 14. Svensk industri. Delrapport 4. 15. Sänkt pensionsålder m. m. S. 16. Neutral bostadsbeskattning. Fi. 17. Solidarisk bostadspolitik. B. 18. Solidarisk bostadspolitik. Bilagor. B. 19. Högskoleutbildning. Läkarutbildning för sjuk. sköterskor. U. 20. Förslag till skatteomläggning m. m. Fi. 21. Markanvändning och byggande. B. 22. Vattenkraft och miljö. B. 23. Reklam V. information i reklamen. U. 24. Förslag till hamnlag. K. 25. Fri sterilisering. Ju. 26. Motorredskap. K. 27. Mindre brott. Ju. 28. Räntelag. Ju. 29. Att utvärdera arbetsmarknadspolitik. A. 30. Jordbruk isamverkan. Jo. 31. Unga lagöverträdare V. Ju. 32. Solidarisk bostadspolitik. Följdfrågor. B. 33. Att översätta Gamla testamentet. U. 34. Grafisk industri i omvandling. I. 35. Spridning av kemiska medel. Jo. 36. Skolan, staten och kommunerna. U. 37. Mut- och bestickningsansvaret. Ju. 38. FFV. Förenade fabriksverken. I. 39. Socialvården. Mål och medel. S. 40. Socialvården. Mål och medel. Sammanfattning. S. 41. statsbidrag till kommunal färdtjänst, hemhjälp och familjedaghemsverksamhet. Fi. 42. Barns fritid. S. 43. Utställningar. U. 44. Effekter av förpackningsavgiften. Jo. 45. Samordnad traktamentsbeskattning. Fi. 46. Befordringsförfarandet inom krigsmakten. Fö. 47. Installationsbranschen. l. 48. Installationsbranschen. Bilagor. I. 49. Bevissäkringslag för skatte- och avgiftsprocessen. Fi. 50. Information och medverkan i kommunal planering. Rapport. Kn. 51. Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 1. Fö.

Statens offentliga utredningar 1974

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Förenklad konkurs m. m. [6] Expertgruppen för regional utredningsverksamhet. Fri sterilisering. [25] 1. Orter i regional samverkan. [1] 2. Ortsbundna levnadsvillkor. [2] 3. Produktionskostnader och Mindre brott. [27] regionala produktionssystem. [3] 4. Regionala Räntelag. [28] Unga lagöverträdare V. [31] prognoser i planeringens tjänst. [4] Mut- och bestickningsansvaret. [37] Rättegången i arbetstvister. [8] Att utvärdera arbetsmarknadspolitik. [29]

Försvarsdepartementet inom krigsmakten. [46] Bostadsdøpartementet Befordringsförfarandet förvaltningsutbiIdningsutredning. 1. Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna. 1. Krigsmaktens solidarisk bostadspolitik. [17] 2. Solidarisk bo- Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 1. [51] stadspolitik. Bilagor. [18] 3. Solidarisk bostads-

politik. Fölidfrågor. [32] Socialdepartementet Markanvändning och byggande. [21] Vattenkraft och miljö. [22] Barn och ungdomsvård. [7] Sänkt pensionsålder m. m. [15] Socialutredningen. 1. Socialvården. Mål och medel. l ndustr idepartem entet [39] 2. Socialvården. Mål och medel. Sammanfatr ning. [40] Data och näringspolitik. [10] Industristrukturutredningen. 1. Svensk industri. Barns fritid. [42] Delrapport 1. [11] 2. Svensk industri. Delrapport 2. [12] 3. Svensk industri. Delrapport 3. [13] 4. Kommu nikationsdepartementet Svensk industri. Delrapport 4. 14 Grafisk industri i omvandling. 34 Förslag till hamnlag. [24] FFV. Förenade fabriksverken. 38] Motorredskap. [26] 1. Installations- Installationsbranschutredningen. [47] 2. Installationsbranschen. Bilagor.

Finansdepartementet llararlischen. 48

Neutral bostadsbeskattning. [16] Förslag till skatteomläggning rn. m. [20] Kommundepartementet statsbidrag till kommunal färdtjänst, hemhjälp och Information och medverkan i kommunal planering. familjedaghemsverksamhet. [41] Samordnad traktamentsbeskattning. [45] Rapport. [50] för skatte- och avgiftsprocessen.

[Bevässäkringslag 49

Utbildningsdepartementet Boken. Litteraturutredningens huvudbetänkande. 5 Samhälle och trossamfund. Sammanställning av remissyttranden över betänkanden av 1968 års

beredning om stat och kyrka. [9] Högskoleutbildning. Läkarutbildning för sjuksköterskor. [19] Reklam V. information i reklamen. [23] Att översätta Gamla testamentet.

Skolan, staten och kommunerna. ]33 36

Utställningar. [43]

Jordbruksdepartementet Jordbruk i samverkan. [30] Spridning av kemiska medel. [35] Effekter av förpackningsavgiften. [44]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer iden kronologiska förteckningen

1 ä Allmänna

Förlaget :sam 91-38-01650-8