Kompetensutredningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Åawaull

G

:(0101

L!

III

Betänkandet avgivet av

Imillllll

.

IM

kom petensutred ningen

Stockholm 1970 Allmänna Förlaget

L

Statens utredningar

offentliga

1970: 21

Utbildningsdepartementet

till

Vägar högre utbildning

och urval

Behörighet

Betänkande VI:1 avgivet av kompetensutredningen Stockholm 1970

ESSELTE TRYCK. STOCKHOLM 1970

Statsrådet och chefen för

utbildningsdepartementet

Den 8 oktober 1965 bemyndigade efterträdare Kungl. (fr. o. m. den 1 januari 1968) Majzt chefen för ecklesiastikdepartementet tillkallade departementschefen riksdagsledaatt tillkalla högst nio sakkunniga för att moten Anna-Lisa Lewén-Eliasson. Byråcheutreda frågan om gymnasie- och fackskol- fen Ejnar anhöll av Neymark på grund utbildningens kompetensvärde m. m. Med sjukdom om entledigande från den 31 destöd av detta bemyndigande tillkallade de- cember 1969. Departementschefen biföll partementschefen den 12 november 1965 denna begäran och tillkallade såsom saksåsom sakkunniga numera generaldirektö- kunnig (fr. o. m. den 1 januari 1970) experren och chefen för skolöverstyrelsen Jonas ten, byråchefen i arbetsmarknadsstyrelsen Orring, riksdagsledamoten Rosa Andersson, Gunnar Olderin. byråchefen i universitetskanslersämbetet Kompetensutredningen har tidigare av- Håkan Berg, riksdagsledamöterna Bengt lämnat betänkanden och rapporter avseende Gustavsson, Harald Larsson och Ingemar vissa kortsiktiga förslag respektive special- Mundebo, byråchefen i arbetsmarknadssty- utredningar. Det nu föreliggande betänkanrelsen Ejnar Neymark, numera förhand- det Vägar till högre utbildning; behörighet lingsdirektören i statens avtalsverk Birger och urval utgör första delen av utredningens Sandberg samt riksdagsledamoten Gunnar huvudbetänkande. En andra del, innehållan- Wallmark. Departementschefen utsåg Or- de kompletterande och förslag röutredning ring att såsom ordförande leda utrednings- rande organisatoriska och administrativa arbetet. frågor m. m., överlämnas senare liksom ett De sakkunniga antog benämningen kom- specialbetänkande med rapporter om vissa petensutredningen. undersökningar i kompetensfrågor. Kompetensutredningens sammansättning Ledamöterna Berg, Mundebo och Wallhar ändrats under utredningsarbetets gång. mark har avgivit en reservation, ledamoten Riksdagsledamoten Harald Larsson avled Wallmark därjämte en reservation och ett den 13 augusti 1966. I hans ställe tillkalla- särskilt yttrande. de departementschefen (fr. o. m. den 14 au- Kompetensutredningen får härmed vördgusti 1966) riksdagsledamoten Lennart samt överlämna första delen av sitt sjätte Mattsson. På egen begäran entledigades betänkande. från den 31 december 1967 riksdagsledamoten Rosa Andersson. Såsom Anderssons Stockholm den 11 juni 1970

Jonas Orring

Håkan Berg Bengt Gustavsson Anna-Lisa Lewén-Eliasson Lennart Mattsson Ingemar Mundebo Gunnar Olderin Birger Sandberg Gunnar Wallmark /Helmer Larsson

SOU 1970: 21

Innehåll

Kapitel 1 Utredningsarbetet 13 3.4.1 Deñnitionsfrågor . .” . . . 38 1.1 sekretariat . . . . . . . . . . . 13 3.4.2 Någraaktuella reformer av- 1.2 Experter och arbetsgrupper 13 seende högre utbildning . . 39 1.3 Betänkanden och förslag. . . . . 14 3.4.3 Vägar till högre utbildning 1.4 Undersökningar m. m. 15 Danmark -Finland - Norge - 1.5 KU:s verksamhet som kompetensråd 18 Frankrike - England - Väst- 1.6 Kontakter - och överläggningar 20 tyskland Sovjetunionen 1.7 Till KU överlämnade eller inkomna Östtyskland -.- USA - Japan 40 framställningar . . . . . . . . . 20 3.5 Inträdesbegränsningar . . . . 46 3.6 Urval till högre utbildning . . . . 48 Kapitel 2 Allmn bakgrund. Direktiv och 3.6.1 Kvotering . u .- . . . . . 48 terminologi . . . . . . . . . . . 22 3.6.2 Urvalsinstrument - Skolbe- 2.1 Allmän bakgrund . . . . . . . . 22 - Inträdesprov -

2.1.3 Utbildningsmöjligheternas för- . . . . 49 Andrafaktører delning . . . . . . . . . . 24 3.6.3 Studierådgivning .och. yrkes- 2.1.4 Vuxenutbildningen . . . . . 24 . . 51 vägledning. 2.2 Utredningsdirektiven 25 2.3 Terminologi . . . . . . . . . 0 Kapitel 4 Behörighet och urval till fortsatt Kapitel 3 Ett internationellt perspektiv utbildning- en översikt över svenska på kompetensfrågor . . . . . . . 30 förhållanden i. . . . . . r-;lw-a 52 3.1 Inledning 30 4.1 Inledning . . . . . 1. . i.

3.2 Problemöversikt 31 4.2 Nuvarande behörighetsbestänunel- 3.3 Utbildningsorganisationen i några ser . . . . . . . .› . . . . . . 52 länder . . . . . . . . . . . . . 33 4.2.1 Behörighet till. högreutbild- 3.3.1 Bakgrund . . . . . . . . 33 ning . .. .. 52 3.3.2 Danmark . . . . . . . . 4.2.2 Behörighet till universitet och 3.3.3 Finland . . . . . . . . . 34 vissa fackhögskolor- . . 52 3.3.4 Norge . . . . . . . . . . 35 4.2.3 Bestämmelser om vidgat till- 3.3.5 Frankrike 35 träde till -vissa universitets- 3.3.6 England . . . . . . . . 36 studier 54 3.3.7 Västtyskland 4.2.4 Behörighet till decentraliserad 3.3.8 Sovjetunionen 37 .. universitetsutbildning m. m. . 54 3.3.9 Östtyskland 38 4.2.5 Behörighet till annan högre i 3.3.1O USA . . . . . . . . . . 38 utbildning .- - 54 3.3.1] Japan . . . . . . . . . . 38 4.2.6 Sammanfattning av .behörig- 3.4 Högre utbildning och vägar till denna 38 hetsbestämmelser. tilln- högre

SOU 1970: 21

utbildning . . . . . . . . ning eller befattning . . . . . . . 4.2.7 Behörighet inom grundsko- 5.5.1 Facklig utbildning . . . . . lans kompetensområde . . . 56 5.5.2 Personalutbildning inom stat- 4.2.8 Sammanfattning av behörig- lig och kommunal verksamhetsbestämmelserna pá grund- het samt enskilt näringsliv . . 80 skolans kompetensomráde. . 58 5.6 Folkbildningsverksamheten inom 4.3 Nuvarande urvalsbestämmelser . . 59 studieförbunden . . . . . . . . 80 4.3.1 Urval till högre utbildning. . 59 5.7 Vuxna i högre utbildning . 82 4.3.2 Urval till spärrad utbildning 5.7.1 Inledning . . . . . . . . . 82 vid universitetet och vissa 5.7.2 Dispensstudier . . . . . . 83 högskolor . . . . . . . . . 59 5.7.3 Radiokursen i Statskunskap 84 4.3.3 Urval till annan högre utbild- 5.7.4 Försöksverksamheten med ning . . . . . . . . . . . 60 vidgat tillträde till universitets- 4.3.4 Urval inom grundskolans studier . . . . . . . . . . 85 kompetensområde . . . . . 61 5.7.5 Decentraliserad universitets- 4.4 Nuvarande antagningsförhållanden 62 utbildning m. m . . . . . . . 87 4.4.1 Inledning . . . . . . . . . 62 4.4.2 Universitet och vissa högsko- Kapitel 6 Allmänna problemställningar lor - Kvantitativa och kvali- och utgångspunkter . . . . . . . 90 tativa förhållanden vid antag- 6.1 Det nya gymnasiala skolsystemet . 90 ningen till spärrad universi- 6.1.1 Inledning . . . . . . . . . 90 tets- och högskolutbildning 6.1.2 De strukturella förändringar- _ Antagningsjörhållanden för sö- nas betydelse . . . . . . . 90 kande med studentexamen - 6.1.3 De kvantitativa förändringari Antagningsfärhållanden får so- nas betydelse 94 kande från - 6.1.4 Sammanfattande 95 nya gymnasiet synpunkter Kvotering - Konkurrensen mätt 6.2 Anknytningen mellan högre utbildi antagningsprocent. . . . . 63 ning och underliggande nivåer . . 96 4.4.3 Annan högre utbildning 66 6.2.1 Inledning . . . . . . . . . 96 4.4.4 Antagningsförhâllanden inom 6.2.2 Utbildningsmål och behöriggrundskolans kompetensom- het . . . . . . . . . . . 96 1 l i råde - Inledning - Urvalsbe- 6.2.3 Valfrihetsaspekten . . . . . 98 l l 4 stämmelsernas inverkan på an- l 6.2.4 Rekryteringsunderlagets bredd 99 l - Antagningsfärhâllandena 6.2.5 Kvalitetsaspekten . . . . . 101 tagningsfårhållanden från 6.3 Vuxenutbildningens kompetenskvantitativ och kvalitativ syn- aspekter . . . . . . . . . . . . 102 punkt - Antagningsförhållan- 6.4 Den högre utbildningens avgräns- - den vid, sjuksköterskeskolorna 68 ning . . . . . . . . . . . . . 103 4.5 Inskrivningsförhållanden vid de 6.4.1 Inledning . . . . . . . . . 103 fria fakulteterna . . . . . . . . 71 6.4.2 Tidigare fördelning pâ behö- 4.6 Intern verksutbildning m. m. . . . 72 righetsnivâer . . . . . . . 104 4.6.1 Inledning . . . . . . . . . 72 6.4.3 Nuvarande bestämmelser - 4.6.2 Redovisningens omfattning . 72 Grundskolans kompetensområ- 4.6.3 Utbildning inom krigsmakten 72 de - Gymnasiets och facksko- 4.6.4 Exempel på övrig intern ut- lans kompetensområden - Avbildning . . . . . . . . . 73 gränsning mellan

grundsko-

lans kompetensomrâde och den Kapitel 5 De .vuxnas utbildningsförhâllan- högre utbildningen . . . . . . den . . . . . . . . . . . . . . 75 6.4.4 Utgångspunkter för KU:s 5.1 Inledning . . . . . . . . . . . 75 överväganden . . . . . . . 107 5.2 Kommunal och statlig vuxenutbild- 6.5 Dimensioneringsproblem 108 ning . . . . . . . . . . . . . 76 6.6 Några ekonomiska aspekter 111 5.3 Folkhögskolan . . . . . . . . . 78 5.4 Arbetsmarknadsutbildning . . . . 78 Kapitel 7 Det sociala perspektivet 114 5.5 Utbildning .i samband med anställ- 7.1 Inledning 114

6 SOU 1970: 21

7.2 Utbildningsval och social bakgrund 114 ringsunderlaget - Rationell ut- 7.3 Sociala konsekvenser av kompe- bildningsgâng 141 tensregler 117 9.5.5 Förkunskapskrav för sjukskö- 7.4 De sociala faktoremas stabilitet . . 118 terskeutbildningen . . . . . 145 7.5 Utbildningssocial debatt . . . . . 120 9.5.6 Förslag till ändrad behörig- 7.6 Slutsatser för KU:s arbete . . . . 121 hetsnivâ 147 9.5.7 De särskilda behörighetsvill- Kapitel 8 Den tekniska bakgrunden till koren 147 ett nytt kompetenssystem . 123 8.1 Behörighet till högre studier 123 Kapitel 10 Allmän behörighet till högre 8.1.1 Allmänt 123 utbildning 148 8.1.2 Tekniska problem . . . . . 124 10.1 Inledning . . . . . . . . . 0 148 8.2 Underlaget för meritvärdering 125 10.2 Behörighetskravens funktioner 148 8.2.1 Inledning 125 10.3 Olika slag av allmänna behörig- 8.2.2 Betyg och meritvärdering . . 125 hetskrav 150 8.2.3 Test och meritvärdering 126 10.4 Allmänorientering 152 8.2.4 Lärarskattning av studielämp- 10.4.l Inledning . . . . . . . 152 lighet 127 10.4.2 Allmänorienteringens 8.2.5 Övriga instrument för merit- funktioner 153 värdering . . . . . . . . . 127 10.4.3 En vidare syn på begrep- 8.2.6 Instrument för meritvärdering pet allmänorientering . . 155 med hänsyn till yrkesprognos 128 10.5 Kunskaper i främmande språk . 156 8.3 Urvalet till högre utbildning 129 10.5.1 Inledning . . . . . . . 156 8.3.1 Urvalsgrunder . . . . . . . 129 10.5.2 Behovet av språkkunska- 8.3.2 Urvalsmetoder - Rangord- per . . . . . . . . . 156 ningsurval - Slumpurval . . . 130 10.5.3 Sprâkkravets omfattning 157 8.3.3 Prognos och rangordning . . 131 10.6 KU:s förslag till principlösning av 8.3.4 Positivt och negativt urval. . 132 behörighetsproblemet . . . . . 158 8.4 Styrningsmekanismer vid urval . . 133 10.6.1 Allmänt 158 8.5 Urvalsförfarandet . . . . . . . . 134 10.6.2 Vägledande principer 159 l0.6.3 Gymnasial utbildning Kapitel 9 Avgränsningen av den högre som behörighetsgmnd 159 utbildningen 136 10.6.4 Behörighet för vuxna till 9.1 Inledning 136 högre utbildning . . . . 160 9.2 Kartläggning av utbildning på olika 10.7 Från gymnasieskolan till högre nivåer . . . . . . . . . . . . . 136 utbildning . . . . . . . . . . 161 9.3 Nuvarande fördelning på olika 10.7.1 Gymnasieskolan som bekompetensområden . . . . . . . 137 hörighetsgrund 161 9.4 Läget efter gymnasieskolans genom- 10.7.2 Elevgruppemas sammanförande vid oförändrade - Dimensionebehörig- sättning hetsförhållanden 137 ringen - Efterfrågeñrdel- 9.5 En ny avgränsning 138 ningen - Rekryteringen till

9.5.1 Inledning 138 fackskala och gymnasium 163

9.5.2 Underlag för KU:s övervä- 10.7.3 Villkor för behörighet efganden - Kvalitativa förhål- ter genomgången gymnalanden inom enskilda utbild- sieskola - Problem - Ofullningsvâgar - Strukturella för- ständig utbildning i gymnahållanden inom grundskolans sieskolan - Avkortad utkompetensomrâde 138 bildning m. m. - Studie- 9.5.3 Av KU behandlade utbild- lämplighet och behörighetsningsvägar 140 gränser - KU:s förslag 168 9.5.4 Diskussion av behörighetsni- 10.8 Vissa gymnasiala utbildningsvävån - Ålderskraven - Den all- gar till högre studier 174 männa utbildningsnivån - Val 10.8.1 Inledning . . . . . . . 174 - 10.8.2 KU:s . efter grundskolan Rekryte- tidigare förslag.

SOU 1970: 21

10.8.3 Skolformer som ger all- 11.1.1 Särskilda villkor för behömän utbildning . . . . 176 righet i ett framtida behö- 10.8.4 Fackutbildande skolfor- righetssystem . . . . . . mer med vissa ålderskrav 11.1.2 Förkunskapskraven i förför inträde . . . . . . 177 söksverksamheten med vid- 10.8.5 Vissa yrkesskolekurser gat tillträde till högre utbild- (motsvarande). . . . . 178 ning . . . . . . . . . . 196 10.8.6 Särskilda gymnasiefor- 11.1.3 Räckvidden av mer detalmer med fackutbildning 179 jerade förkunskapskrav . . 196 10.8.7 Sammanfattande förslag 179 1 1.1.4 Gränsdragningen mellan krav 10.9 Vuxnas utbildning och behörighet 180 för allmän behörighet och 10.9.1 Behörighet genom utbild- särskilda förkunskapskrav 197 ning . . . . . . . . . 180 11.2 Riktlinjer för behörighetskravens 10.9.2 Särskilda vägar till högre utformning . . . . . . . . . . 198 utbildning 182 11.2.1 Inledning . . . . . . . . 198 10.9.3 Särskild bedömning av 11.2.2 Anknytningen mellan den utbildning inhämtad i gymnasiala och den högre vuxen ålder . . . . . . 182 utbildningen 198 l0.9.4 Ålder och yrkesverksam- 11.2.3 Förkunskaper förvärvade het som behörighetsgrund 183 utanför gymnasieskolan 199 l0.9.5 Studieerfarenhet 184 11.2.4 Anknytning till skolorgani- 10.10 Ett nytt behörighetssystem för sationen . . . . . . . . 199 vuxna . . . . . . . . . . . . 185 11.2.5 De formella kravens be- 10. 10.1 Principiella utgångspunk- gränsning . . . . . . . . 200 ter . . . . . . . . . . 185 11.2.6 Kvalitetskravet 201 10.10.2 Utvidgning av försöks- 11.2.7 Förkunskaper och antagverksamheten enligt SFS ningsförfarande . . . . . 202 1969: 68 . . . . . . . 185 11.3 Förkunskapskrav för vissa utbild- 10.103 Särskilda utbildningsvä- ningsomrâden . . . . . . . . . 202 gar till behörighet - All- 11.3.1 Arbetssätt m. m. . . . . 202 mänt - Personalutbildning l1.3.2 Medicinsk, odontologisk m. m. - Folkhägskolut- och farmaceutisk fakultet bildning - Decentraliserad samt jordbrukets högskolor 203 och extern universitetsut- 11.3.3 Teknisk fakultet . . . . . 204 bildning 187 11.3.4 Kommentarer till förslagen 207 1 0. 10.4 Orienteringskurser för 11.3.5 Juridisk och teologisk fakulvuxna . . . . . . . . 189 tet . . . . . . . . . . . 208 10.l0.5 Behörighetsprövning 11.4 Fastställande av förkunskapskrav 209 m. m. med studielämp- 11.5 Den fortsatta utvecklingen 210 lighetsprov . . . . . . 190 10.10.6 Vissa specialfrägor . . . Försäksverksamhet m. m. Kapitel 12 Urval bland behöriga sökande 211 vid de fria fakulteterna 12.1 Inledning . . . . . . . . . . . 211 Försöksverksamhet vid 12.2 Några effekter av det nuvarande fackhögskolor - Allmänna urvalssystemet . . . . . . . . . 212 villkor vid ändrad behä- 12.3 Funktioner hos utbildningsspärrar 214 righetsnivå . . . . . . . 191 12.4 Ett nytt urvalssystem . . . . . . 215 l0.10.7 Vissa modifieringar 193 12.4.1 Allmänt 215 10.10.8 Sammanfattning av för- 12.4.2 Urvalsgrunder och urvalsslag till allmänna behö- metoder . . . . . . . . 217 righetsvillkor för vuxna 194 12.4.3 Urvalsinstrumenten 217 12.4.4 Arbetslivserfarenhet som Kapitel 11 Särskild behörighet 195 merit vid urvalet . 219 11.1 Utgångspunkter för KU:s övervä- 12.4.5 Fördelning mellan olika ganden . . . . . . . . . . . . 195 grupper av sökande - In-

SOU 1970: 21

- 14.4.4 Administrativa hänsyn . . 261 ledning Behörighetsgruplikstâlldhet - Behö- 14.4.5 Hänsyn till informationspernas studie- behovet 261 righetsgruppernas - Tekniska 14.5 Flyttade utbildningsvägar . . . . 261 prognos problem - och kvote- 14.6 Sammanfattande förslag 262 Utbildningsval ring . . . . . . . . . . 221 15 Sammanfattning 263 12.4.6 Urvalssystemets utformning Kapitel - - 15.1 Bakgrund 263 Inledning Gruppindelunder ningen - Gruppernas relativa 15.1.1 Kompetensfrägorna

. . . 263 storlek - Grunder för inpla- 1960-talet . . . . .

l5.1.2 Den nya skolsituationen. . 263 cering i viss grupp - Merit- - Merit- 15.1.3 Vuxenutbildningen . . . . 264 värderingsunderlag och urval - Merit- 15.1.4 Dimensioneringsproblem . 264 värdering och urval inom den 15.1.5 Det sociala perspektivet . . 264 värdering fria kvoten - Tillämpnings- 15.2 Behörighet till högre utbildning. . 265

. . . . . . . 229 15.2.1 Terminologi 265 föreskrifter 15.2.2 Olika sätt att dokumentera

behörighet 266 Kapitel 13 Utländska sökande - behörighet och urval 242 l5.2.3 Villkor för allmän behörig- 13.1 Inledning . . . . . . . . . . . 242 het- Utgångspunkter - Väg-

ledande - Villkor 13.2 Gällande bestämmelser om behö- principer

righet och urval . . . . . . . . 242 för behörighet efter genom- - 13.3 Internationella konventioner 245 gången gymnasieskola 13.4 Statistiska om utländska Vissa gymnasiala utbilduppgifter studerande 246 ningsvägar - Behörighetsvä-

i svenska . . 247 vuxna 266 13.5 Undervisning språket gar för 13.6 KU:s och förslag . 248 l5.2.4 Kunskaper i främmande överväganden 248 språk 269 13.6.1 Allmänna synpunkter 13.6.2 Särskilda . 249 15.2.5 Villkor för särskild behöförutsättningar l3.6.3 Behörighetsvillkor . . . . 250 righet - Inledning - Riktlin-

13.6.4 i svenska och jer för utformning av kraven Kunskaper främmande språk . 251 på särskilda förkunskaper bland sö- Förkunskapskrav för vissa 13.6.5 Urval behöriga -

kande 252 fakulteter och högskolor

253 Ordning för fastställande av 13.7 Sammanfattande förslag förkunskapskrav . . . . . 269

15.3 Urval bland behöriga sökande . . 271 Kapitel 14 Förslagens räckvidd och ge- . . . . . . . . . 254 l5.3.l Terminologi m. m. . . . . 271 nomförande . . . . . . . . . . . 254 l5.3.2 Teknisk bakgrund . . . . 272 14.1 Inledning inom den ut- 15.3.3 Effekter av spärrar och ur- 14.2 Tillämpning högre 254 val . . . . . . . . . . . 273 bildningen - 14.2.l Olika typer av utbildning 254 15.3.4 Ett nytt urvalssystem

l4.2.2 inom olika om- Principiella och tekniska ut- Tillämpning - Urvalsinstråden . . . . . . . . . 256 gångspunkter 14.3 Modiñeringar i kompetenssystemet rumenten - Fördelning mel-

Allmänt - Journalistutbildning vid lan olika grupper av sökande - - utformjournalisthögskola Handelshög- Urvalssystemets - Personalut- 273 skolan i Stockholm ning . 257 15.4 Avgränsningen av den högre utbildning vid statliga myndigheter 259 278 14.4 Tidsmässigt genomförande bildningen 14.4.l . . . . . . . . 259 15.4.l Utgångspunkter . . . . . 278 Inledning till redan l5.4.2 Berörda utbildningsvägar . 278 14.4.2 Hänsyn behöriga grupper 260 15.4.3 Diskussion av behörighets-

nivån 278 14.4.3 Hänsyn till den högre utbild-

261 15.4.4 Förslag till ändrad behörigningens kapacitet

SOU 1970: 21

vissa utbildningsvägar för elever 15.4.5 Särskilda behörighetsvillkor 279 från det nya gymnasiet, hösttermi- 15.5 Utländska sökande - nen 1969 behörighet 65 och urval . . . . . . . . . . . 280 . Kvoteringsutslag (30.9.69) vid spär- 15.5.l Nuläget . . . . . . . . 280 rade inom CAutbildningsvägar 15.5.2 Allmänna synpunkter 280 systemet i (ej Handelshögskolan 15.5.3 Behörighetsvillkor . . . . 280 Stockholm eller det spärrade ämnet l5.5.4 Kunskaper i svenska och genetik) . . . . . . . . . . . . 66 främmande språk . . 280 . Sökande och antagna samt antagna 15.5.5 Urval bland behöriga sö- i procent av sökande vid vissa utkande . . . . . . . 281 bildningsvägar inom grundskolans 15.6 Förslagens räckvidd och genom- kompetensområde läsaren 1967/68 förande. . . . . . . . . . . . 281 -1969/70 70 l5.6.1 Tillämpningsområdet. . . 281 . Sökande och antagna till sjukskö- 15.6.2 Modjñeringar i kompetens- terskeskolor (fem terminers grundsystemet . . . . . . . . 281 utbildning) 1967-1969 . . . . . 70 15.6.3 Tidsmässigt genomförande 282 . Grundutbildning av sjuksköterskor. Sökande och antagna med student- Särskilt yttrande av ledamoten Wall- examen, fackskola eller normalskomark . . . . . . . . . . . . . 284 i procent av totala anlekompetens Reservation av ledamöterna Berg, Mun- talet sökande respektive antagna. . 71 debo och Wallmark . . . . . . 285 10. fria fakulteter, nettoanta- Samtliga Reservation av ledamoten Wallmark. . 286 let nyinskrivna studerande . . . . 71 11. Antalet elever i gymnasiets respek- Bilagor tive gymnasieskolans nybörjarklas- 1. Förteckning över kompetensutred- ser 1926-1973. Absoluta och relaningens ledamöter, arbetsgrupper, tiva tal . . . . . . . . . . . . 94 experter och övriga medarbetare . . 292 12. Procentuella andelen elever från 2. Angående utvidgning av behörighe- respektive socialgrupp vid olika niten till vissa högre studier . . . . . 295 våer under vägen mot gymnasiet. . 116 3. Angående vissa försök med ett kom- 13. Differensen i procent mellan funna pletterande urvalsinstrument 300 och enligt begåvningsprov väntade 4. Angående försöksverksamhet inom betygsmedelvärden 118 ramen för den s. k. fria kvoten . . . 304 . Olika utbildningsvägars procentu- 5. KU:s direktiv . . . . . . . . . . ella andel av en årsklass . . . . . 163 15. Önskemål i årskurs 9 (februari- Tabeller mars 1969) om fortsatt verksamhet

1. Övergångsfrekvens från sekundär-

efter grundskolan. Procentuell förutbildning till högre utbildning i delning på studieönskningar m. m. 164 några europeiska stater under åren 16. Andel elever från olika socialgrup- 1955, 1960 och 1965 (uttryckt i pro- per som i årskurs 9 valt olika altercent) . . . . . . . . . . . 31 nativ. Procentuell fördelning . . . 164 2. Procentuella andelen inskrivna i re- 17. Social sammansättning av olika vallation till befolkningen i åldersgrup- grupper i årskurs 9. Procentuell förpen 20-24 år i Europa 1950, 1955, delning . . . . . . . . . . . . 165 1960och 1965 . . . . . 18. till Genomsnittlig intagningspoäng 3. Antal nybörjarplatser åren 1962/63 och fackskola. gymnasium Antagna -1969/70 vid ett antal spärrade ut- i årskurs 1 . . . . . . . . . . . 165 bildningslinjer inom högre utbild- 19. Socialgruppsfördelning av intagna ning . . . . . . . . . . . . . 63 till gymnasium respektive facksko- 4. Intagningskapacitet vid vissa sek- la, årskurs 1. Västerbottens län. tioner av de tekniska högskolorna i Procentuell fördelning och totalan- Stockholm, Lund och Göteborg tal . . . . . . . . . . . . . . 166 1965-1969 . . . . . . . . . . 20. Genomsnittlig i intagningspoäng 5. Lägsta antagningspoäng m. m. vid olika socialgmpper bland intagna

SOU 1970: 21

grundskolelever i gymnasium och fackskola, årskurs 1. Västerbottens län . . . . . . . . . . . . 166 21. Genomsnittlig intelligenspoäng i olika socialgrupper bland intagna till gymnasium och fackskola, årskurs 1. Västerbottens län . . . . . . . 167 22. Dilferentierade förkunskapskrav avseende teknisk fakultet. Minimikrav 205 23. Förslag till förkunskapskrav avseende teknisk fakultet 207 24. De studerandes genomsnittliga betyg i studentexamen bland nyinskrivna höstterminen 1964-höstterminen 1967. Procentuell fördelning efter studieinriktning 212 25. Faderns socialgrupp bland nyinskrivna höstterminen 1964-höstterminen 1967. Procentuell fördelning efter studieinriktning. . . . 213 26. Bruttoantalet nyinskrivna utländsk studerande, fördelade på läsår och fakultet (motsvarande) 246 27. Sökande och antagna till spärrad utbildning vid universiteten m. m. Fördelning på termin och nationalitetsgrupp (»nordiska» och »övriga») . . . . . . . . . . . . . . 247

Förkortningar AMS Arbetsmarknadsstyrelsen ASÖ Aktuellt från skolöverstyrelsen KU Kompetensutredningen SCB Statistiska centralbyrån SFS Sveriges förenade studentkårer SÖ Skolöverstyrelsen UKÃ Universitetskanslersämbetet U 68 1968 års utbildningsutredning YB Yrkesutbildningsberedningen

SOU 1970: 21

Utredningsarbetet

har följande haft mer allmänna, kontinuer- 1.1 Sekretariat liga arbetsuppgifter. Till huvudsekreterare åt de sakkunniga ut- Under 1966 knöts till utredningsarbetet un- 21.2.1966 utred- dervisningsrådet Sixten Marklund för olika såg departementschefen ningschefen vid Hermods korrespondensin- forskningsuppgifter. stitut Helmer Larsson. Att vara biträdande Numera professorn Sten Henrysson har sekreterare bl. a. lett arbetet med konstruktion och ututsågs 14.11.1966 byrådirektören i AMS Britta Ericsson och 13.10.1967 med studielämplighetsprov och biprövning förste byråsekreteraren i SÖ Gunilla Hjorth. trätt utredningen i olika forskningsfrågor. Förutom sekreterama har till sekretaria- KU har organiserat grupper av experter knutna m. fl. för olika För untet under längre tid varit flera per- problemområden. fil. lic. Rolf Paulin har varit dersökningen av olika, främst kvantitativa soner. Numera anställd under tiden 1.1. förhållanden inom utbildningsväsendet orgahos utredningen under senare delen av sin niserades en referensgrupp under ordföran- 1967-31.10.1968, anställningstid direkt knuten till sekretariatet deskap av huvudsekreteraren. Referensgruphuvudsakligen under hösmed uppgift att biträda med forsknings- pen var verksam För denna arbets- ten l967-våren 1968. och undersökningsfrågor. svarade under tiden 1.2.1969-30.4. Under våren 1969 organiserades fem aruppgift 1970 numera fil. lic. Lisbeth Rudemo i sin En grupp sammansattes av exbetsgrupper. egenskap av anställd vid sekretariatet. Nu- perter, som på olika sätt är knutna till skolmera förste i AMS Birgit väsendet. Gruppens uppgift var huvudsakbyråsekreteraren knuten som expert till KU, att utreda vissa behörighets- och me- Wilken-Ferm, ligen medverkade under tiden 26.6.1967-3l.12. ritvärderingsfrågor och deras anknytning till av kvanti- Ordförande var undervis- 1967 i arbetet med kartläggning gymnasieskolan. tativa och kvalitativa Hans-Erik Östlundh, SÖ, och utbildningsförhållan- ningsrådet var anställd sekreterare biträdande sekreteraren i KU den. P01. mag. Gunnel Wikén vid sekretariatet l4.8.1967-l5.6.l969 och Britta Ericsson. Arbetsgruppens slutrapport medverkade bl. a. i ovannämnda kartlägg- till KU avlämnades i januari 1970. Inom sekretariatet har vidare, jämte För utredning av behörighets- och meritning. viss annan kanslipersonal, tjänstgjort nume- värderingsfrågor som gäller vuxna bildades ra kanslisten i SÖ Birgitta Thunström (1,4. en arbetsgrupp med experter på vuxenut- I l966-26.8.l968) och kansliskrivaren i SÖ bildningens område. Som ordförande i grup-

i Yvonne Fuchs (fr. o. m. 12.6.1967). pen fungerade huvudsekreteraren och som

i sekreteraren i KU

sekreterare biträdande l Gunilla Hjorth. Senare inträdde experten i 1.2 Experter och arbetsgrupper

i SÖ, intendenten Göran Söderström i Hjorths

KU ställe. avlämnades i Ett antal experter (bilaga 1) har biträtt Gruppens slutrapport med olika arbetsuppgifter. Av experterna januari 1970.

SOU 1970: 21 13

Förkunskapskraven för studier vid olika för dessa skolformer mås- Kompetensregler fakulteter vid universitet m. m. (utom filo- te utformas och utfärdas utan dröjsmål, även sofisk har utretts fakultet) av en expert- om därigenom det långsiktiga utredningsar-

grupp, där universitets- och högskoleprofes- betet skulle försenas. Ett sådant arbetssätt

sorer m. fl. ingått som ledamöter. KU:s hu- hade också förutsetts i direktiven.

vudsekreterare utsågs till ordfögruppens KU:s kortsiktiga arbete med kompetensrande och till dess sekreterare biträdande frågor fick med nödvändighet en huvudsak- l sekreteraren Hjorth. Gruppens över rapport ligen teknisk och provisorisk karaktär. Ar- 1 uppdraget lämnades till KU i januari 1970. betet delades upp på två olika perioder. Un- Tekniska och organisatoriska röfrågor der den första utarbetades nya, provisoriska rande organisation av antagning m. m. till behörighetsregler, den tidsmässigt mest anfrämst högre utbildning har studerats inom gelägna uppgiften med tanke på särskilt en arbetsgrupp sammansatt av experter på gymnasieelevernas behov av information om

organisation och ADB m. m. Biträdande Detta kompetensregler. arbete avslutades i sekreteraren Ericsson utsågs till gruppens oktober 1966. Ett betänkande (KU I) i fråordförande. Sekreterare har varit förste bygan överlämnades till dåvarande chefen för råsekreteraren i UKÃ Sven Arne Hammarecklesiastikdepartementet i början av debäck. Slutrapport från gruppen lämnades till cember 1966 (Tillträde till postgymnasiala KU i april 1970. studier. Förslag till provisoriska bestämmel-

Enligt direktiven har KU att utreda, hur ser. Stencil E 1966: 13). information om behörighets- och meritvär- Därefter behandlades meritvärderings- och

deringsvillkor lämpligen skall spridas. För Denna urvalsfrågor. arbetsperiod avslutades detta ändamål tillsattes en arbetsgrupp med med överlämnandet av ett betänkande med

inom studie- och verkyrkesorienteringen till förslag provisoriska urvalsregler i sepsamma experter som inledde arbetet i sep- tember 1967 (Urval till högre utbildning.

tember 1969. KU:s huvudsekreterare utsågs Förslag till provisoriska bestämmelser. Stentill ordförande medan förste byråsekretera- cil E 1967: 8). ren i AMS Margareta Olsson har varit grup- KU avlämnade i juni 1968 en expertrappens sekreterare. Rapport till KU över uppport (KU III) med namnet Studieprognos draget förelåg i februari 1970. och studieframgång (SOU 1968: 25), som En särskild arbetsenhet bildades för konutgör en redovisning av ett forskningsprostruktion och utprövning av studielämpligjekt inom KU (se nedan). hetsprov. Gruppen var under januari 1968 Under utredningsarbetets gång blev det -mars 1969 knuten till i lärarhögskolan allt mer nödvändigt att få olika kompetens- Stockholm, därefter huvudsakligen till avfrågor belysta även utifrån andra utgångsdelningen för pedagogik i Umeå. Vetenskapför punkter än dem som erbjuds inom ramen lig ledare verksamheten har varit exav det svenska utbildningssamhället. Efter perten Henrysson. granskning av olika nationella utbildnings-

system, med hänsyn till det utbyte ett stu-

dium av kompetensfrågor i respektive land 1.3 Betänkanden och förslag kunde väntas ge, fann utredningen att mot-

Sedan KU i början av 1966 inlett sitt ar- svarande förhållanden i USA företer så sto-

bete, framstod det omedelbart som en tving- ra likheter med våra, att erfarenheterna däri-

ande nödvändighet att före det långsiktiga från borde ha mycket av värde för belysning

utredningsarbetet igångsätta ett kortsiktigt av de svenska problemen. Med vederbörligt

arbete med inriktning på ett nytt men enbart tillstånd studerade KU i USA, under två

provisoriskt kompetenssystem med begrän- veckor i februari 1968, amerikanska meto-

sad varaktighet. Anledningen härtill var der för rekrytering till högre utbildning

främst införandet av ett nytt gymnasium samt olika utbildningsfrågor. En rapport från 1.7.1966 och inrättandet av fackskolan. (KU IV) över studieresan överlämnades se-

14 SOU 1970: 21

dermera till chefen för utbildningsdeparte- ämbetet (se bilaga 3).

mentet (Amerikanska kompetensfrågor. Den nämnda försöksledningen har plan-

Rapport över studium i USA februari 1968 enligt kommit till stånd. Förförsöket har or-

av urvalet till högre utbildning. Stencil U ganisatoriskt anknutits till SÖ:s arbetsenhet

1968: 10). för provkonstruktion. I maj 1970 prövades

närmare 5 000 elever i gymnasiet och fack- Ett antal specialundersökningar m. m. har sammanställts i ett andra specialbetänkande skolan med studielämplighetsprovet.

me- Med hänvisning till bl. a. det hårda kon- (KU V) med benämningen Behörighet, Specialunder- kurrensläget i gymnasiet, dvs. den av många ritvärdering, studieprognos. av kompetensfrågor (SOU 1970: elever upplevda pressen att skaffa höga besökningar tyg, och till önskvärdheten att ge individen 20). ett bättre underlag för studie- och yrkesva- KU har till Kungl. Maj:t ingivit olika let föreslog KU i skrivelse 16.1.1970 förförslag avseende försöksverksamhet. söksverksamhet med tillgodoräknande av ar- Ett förslag om försöksverksamhet med utbetslivserfarenhet vid antagning till spärrad vidgad behörighet till högre utbildning framhögre utbildning. Sökande med minst tolv fördes i skrivelse 10.5.1968. Enligt förslaget månaders praktisk erfarenhet från anställskulle allmän behörighet för ett antal ämning skulle få tillgodoräkna sig sådan erfanesområden vid filosofisk fakultet kunna errenhet inom ramen av den s. k. fria kvoten. hållas på grundval av lägst 25 års ålder och Försöket skulle inledas vid antagningen avminst fem års förvärvsarbete. Studiemålet seende vårterminen 1971 och omfatta socialskulle vara begränsat och få uppgå till högst högskolorna samt den medicinska fakulteten två betygsenheter (40 poäng) i ett ämne samt (karolinska institutet) i Stockholm (se bilatotalt högst tre betygsenheter (60 poäng). ga 4). Se även bilaga 2. Kungl. Maj:t biföll för-

slaget och utfärdade bestämmelser, i huvud-

saklig överensstämmelse med detta, 11.4. 1.4 Undersökningar m. m. 1969 (SFS 1969: 68). KU:s sekretariat har

därefter kvartalsvis infordrat uppgifter från för bl. a. det mer kort- Ovan har redogjorts universiteten om de studerande som skrivs som avslutades i siktiga utredningsarbete in enligt ovannämnda bestämmelser. Där- september 1967.

vid har som hjälpmedel använts ett formu- Det var naturligtvis angeläget att så tidigt

lär, som den studerande fyllt i vid inskriv- utredsom möjligt påbörja det långsiktiga ningen. En redogörelse med uppgifter om ningsarbetet, vilket därför inledningsvis

de studerande i försöksverksamheten t. o. m. drevs parallellt med det kortsiktiga programdecember 1969 lämnas i specialbetänkandet met. Efter ett omfattande planeringsarbete SOU 1970: 20. under 1966 anhöll KU 2.12.1966 i skrivelse

I skrivelse 3.12.1969 anmälde KU sin av- till chefen för ecklesiastikdepartementet om

sikt att, i samverkan med skolöverstyrelsen, tillstånd att utföra ett antal undersökningar,

våren 1970 igångsätta förförsök med det ge- vilka bedömdes vara av betydelse för utred-

nom KU:s försorg konstruerade studielämp- ningens arbete. Med vederbörligt tillstånd

lighetsprovet som ett kompletterande urvals- igångsattes därefter det planerade forsk-

instrument vid antagningen till spärrad ut- ningsprogrammet. Inom ramen för det givna

bildning. Om resultatet av förförsöket gav tillståndet uppdrog KU åt experten Mark-

anledning härtill, borde ett huvudförsök lund att översiktligt kartlägga och belysa de

kunna påbörjas tidigast vid antagningen till undersökningar som inom och utom Sverige

viss spärrad utbildning avseende hösttermi- utförts av sambandet mellan framgång i

nen 1971. Utredningen avsåg att, i första högre studier och tidigare skolbetyg, testre-

hand för förförsöket våren 1970, organisera sultat m. m., åt numera fil. lic. Rolf Paulin

en försöksledning med bl. a. företrädare för att biträda med arbetet samt åt experten

i

skolöverstyrelsen och universitetskanslers- Henrysson att medverka i fråga om kart-

SOU 1970: 21 15

läggningen av den utländska forskningen på Stockholms universitet (professor David området. Magnusson ) sedan några år pågående un- Arbetet baserades väsentligen på en in- dersökning avseende prognos av lämplighet ventering av tidigare vid olika institutioner i psykologisk yrkesverksamhet anknöts i sitt utförda undersökningar och insamlade data. slutskede till KU:s forskningsprogram och Till enskilda institutioner inom den högre redovisas i det ovannämnda specialbetänutbildningen m. fl. avläts i januari 1967 en kandet. skrivelse med anhållan om uppgifter angå- Undersökningar avseende val av utbildende gjorda undersökningar (problem, ma- ning efter grundskolan utförs av 1968 års terial, metoder och resultat). Även institu- utbildningsutredning (U 68). KU har erhåltioner m. m. i de nordiska grannländema lit U 68:5 tillstånd att utnyttja vissa av untillskrevs. Av totalt 285 tillskrivna adressa- dersökningsresultaten. ter inkom 122 med skriftliga svar. Därut- Inom sekretariatet har gjorts en kartläggöver lämnades ett antal telefonsvar. ning av uppgifter om deltagare i gymnasial Bearbetningen av det insamlade materia- m. m. KU fick vuxenutbildning (Wikén). let och den slutliga utvärderingen av resul- därvid tillfälle att bl. a. utnyttja resultat som taten slutfördes under 1967. Undersöknings- vunnits som ett led i det pågående arbetet rapporten framlades som KU:s ovan nämnmed ett projekt vid Uppsala universitet avda betänkande III, Studieprognos och stuseende rekrytering till och metoder vid vuxdieframgång (SOU 1968: 25) som överläm- enundervisning. På motsvarande sätt ställde nades i juni 1968. SCB i förväg material till förfogande från Forskningsprogrammet har därefter fort- sin undersökning hösten 1968 av deltagarsatts med ett antal undersökningar som ut- antal m. m. i den kommunala Vuxenutbildförts dels inom, dels utanför sekretariatet. ningen. I vissa fall har KU engagerat sig i av andra Helt inom ramen för KU:s eget forskredan påbörjade undersökningsprojekt, som av experter ningsprogram ligger följande därvid i vissa fall utvidgats. Sålunda har den m. fl. utförda undersökningar som alla redovid lärarhögskoloma i Stockholm och Umeå visas i det ovannämnda specialbetänkandet. pågående gymnasieprognosundersökningen i Experten Henrysson har under det nya Västmanlands län på KU:s uppdrag utvid- första gymnasiets år, med ledning av betygats med motsvarande undersökningar dels gen i årskurs 1 och 2, gjort vissa beräkpå riksplanet, dels i huvudsakligen Väster- ningar av den förväntade betygsfördelningen bottens län, vilka undersökningar letts av i årskurs 3 (slutbetygen) med hänsyn speciexperten Henrysson med biträde av bl. a. ellt till effekten av den s. k. 2,3-gränsen (profil. kand. Carl-Georg Åsemar. Undersökvisoriskt gällande medelbetygsgräns som ningarna har inriktats på antagningen till villkor för behörighet till viss högre utbildgymnasium och fackskola med avseende på ning). Henrysson har biträtts av fil. kand. betygsfördelning m. m. SCB har insamlat Åke Fjellström. uppgifter avseende antagningen 1968 dels En undersökning avseende prognos av för sin allmänna statistikredovisning, dels studieframgång för vissa grupper av univerför KU:s räkning (riksuppgifter). Den mest sitetsstuderande har utförts av experten Inga ingående delundersökningen har utförts i med biträde av fil. kand.

Elgqvist-Saltzman

Västerbottens län jämte Örnsköldsviksregio- Christina Stage och med experten Henrysnen, där icke blott betygsdata 0. d. insamlats son som projektledare. Undersökningen omutan även intelligenstestning utförts på i fattar totalt ca 1 000 studenter som höstterprincip samtliga antagna till årskurs 1 av minen 1968 påbörjade studier vid Umeå gymnasiet och fackskolan (hösten 1968). universitet. Bl. a. testades samtliga delta- Denna undersökning redovisas i specialbegande grupper med ett intelligenstest. tänkandet SOU 1970: 20. KU:s expert, avdelningsdirektören vid En vid psykologiska institutionen vid UKÃ Hans Ake Karlström har samman-

16 SOU 1970: 21

ställt konventioner och bestämmelser m. m. ning kallad Studieprognos och studieframavseende utlänningars tillträde till högre ut- gång i högre studier. Utöver problem som bildning i Sverige. utvecklats ur den nämnda studien underom dispens för studier vid söktes också prognosvärdet för flera olika Ansökningama universitet kan ses som ett uttryck för beho- typer av prognosfaktorer som prövats på vet av högre utbildning bland icke behöriga samma grupp. Bl. a. togs upp prognosvärdet Bl. a. för att få en belysning av ef- av militär utbildning för högre studier. personer. terfrågan på högre utbildning och vinna er- Vissa av de ovannämnda undersökningfarenhet av studieframgången hos dem som arna visade, att behov förelåg av ett nytt beviljats tillstånd att bedriva högre studier, instrument för urval m. m. utöver betyg. utan att uppfylla de formella förutbildnings- Detta instrument kunde emellertid inte hämkraven, har KU företagit en kartläggning av tas bland redan föreliggande test. Konstrukdispensansökningar under perioden 1964- tionsarbetet på ett nytt test inleddes därför 1968. I en första etapp inhämtades från uni- i så god tid att det kunde beräknas föreligga, versiteten jämte jordbrukets högskolor olika då KU:s senare förslag till behörighets- och uppgifter om de dispenssökande (november urvalsregler skulle träda i kraft. Det nya in- 1968). I en andra etapp insamlades ytterli- strumentet skulle vara användbart inom ett gare uppgifter rörande bl. a. en grupp dis- vidsträckt område och borde därmycket pensstuderandes studieresultat (mars 1969). för vara ett allmänt studielämplighetsprov. Vidare har KU vänt sig direkt till ett antal I skrivelse 4.11.1967 till departementsstuderande för uppgifter angående avlagda chefen anhöll KU om tillstånd att igångsätta tentamina. Undersökningen har utförts inom arbetet med konstruktion av detta studiesekretariatet (Hjorth och Rudemo). lämplighetsprov. I till framställningen fogad Betygsfrågornas uppmärksammade ställ- PM redogjorde för bl. a. syftet utredningen ning i skol- och utbildningsdebatten och be- med det tillämnade provet. Detta skulle tilltygens centrala roll i kompetenssamman- av ett instrument för bedömgodose behovet hang har föranlett KU att ägna ett omfatning av förutsättningarna för högre studier tande arbete åt betygens roll som urvalsin- hos sådana personer som inte har formellt strument (se ovan). Man skulle kunna be- definierbar i form av viss skolutbehörighet trakta sådana prognosundersökningar m. m. men som efterfrågar bildning högre utbildavseende betyg som den objektiva sidan av Vidare skulle kunna bidra till ning. provet betygsproblemen. En annan sida är hur be- ett lämpligt urval bland sökande av denna tyg och betygsättning upplevs i skolan av de kategori vid antagning till spärrad utbildelever som är föremål för betygsbedömning. ning. Ett annat behov vore att få ett hjälp- För att belysa denna fråga och för att få ett medel för urvalet bland sökande från gymfylligare underlag för ställningstaganden i nasium eller fackskola till (motsvarande) meritvärderingsfrågor har KU företagit en det ensidiga spärrad utbildning, varigenom enkät bland elever i gymnasiets och fack- beroendet av skolbetygen som urvalsinstruskolans årskurs 3 respektive årskurs 2. ment skulle kunna minska. Huruvida det Enkäten omfattade totalt 1 474 elever och planerade studielämplighetsprovet skulle berörde bl. a. frågor om betygens inverkan kunna användas även för detta sistnämnda på intresset för skolarbetet, förekomsten av ändamål, ansågs då inte kunna bedömas stressfaktorer i samband med strävan att få förrän senare. _ höga betyg etc. Enkäten och den följande Genom beslut 19.12.1967 erhöll utredbearbetningen utfördes inom sekretariatet ningen det begärda tillståndet och arbetet (Rudemo). För den vetenskapliga ledningen inleddes, i enlighet med av utredningen uppsvarade experten Marklund. gjord av 1968 och har plan, med ingången I direkt anslutning till den ovan nämnda därefter pågått oavbrutet under vetenskapstudien i prognosfrågor som publicerats i lig ledning av Henrysson och med numera SOU 1968: 25 utförde Paulin en undersök- laboratom Bengt Ahnmé som arbetsledare

SOU 1970: 21 17

2--014252

(t. o. m. 31.3. 1969), därefter fil. kand. Nils- likaledes först inhämta KU:s mening (17 §). Erik Wedman. Detsamma gäller för samarbetsnämnden för En redogörelse för detta arbete och för socialhögskoloma. Dessa uppgifter har kastudielämplighetsprovets olika karakteristika raktär av löpande funktioner. Därtill komlämnas i det ovannämnda specialbetänkan- mer, att KU av Kungl. Majzt anmodats yttra det SOU 1970: 20. sig i andra enskilda ärenden eller att myn- Inom sekretariatet har kontinuerligt på- dighet gjort framställning härom. Vidare gått större och mindre undersökningar, ut- har KU erhållit Kungl. Maj:ts särskilda uppöver ovan nämnda, av olika frågor. En så- drag att framlägga förslag i vissa ärenden. dan undersökning föranleddes av åläggan- Vad beträffar de löpande funktionerna det i direktiven att framlägga förslag »om har åläggandet att avge yttranden i besvärsoch i vilken mån statligt reglerad utbildning ärenden rörande dispensansökningar varit bör anknytas till gymnasium och fackskola» den mest arbetskrävande uppgiften. Sådana KU fann det nödvändigt att, som en bak- ärenden har förekommit kontinuerligt och grund till överväganden i denna fråga, ha uppgick t. o. m. 10.4. 1970 till ett antal av tillgång till en kartläggning av utbildnings- totalt 349. och kompetensförhållanden även inom an- sekretariatet har haft ett stort antal indra delar av utbildningsväsendet än dem formella kontakter, främst per telefon, med som i dag ingår i den högre utbildningen. myndigheter, bl. a. företrädare för studie- Bl. a. måste de kvantitativa förhållandena och yrkesorienteringen, skolelever, föräldrar inom utbildningsväsendet kartläggas, dvs. o. s. v. I regel har förfrågningar m. m. som tillgång och efterfrågan på personer med förekommit vid dessa kontakter avsett önviss skolmässig förutbildning, i syfte att be- skemål om information i kompetensfrågor, lysa dessa förhållandens betydelse för behö- t. ex. tolkning av nya bestämmelser. Sekrerighetsfrågoma. Undersökningen i fråga, tariatet har dessutom medverkat vid ett anden s. k. sektorsundersökningen, leddes av tal möten med föräldraföreningar, vid stubiträdande sekreteraren Ericsson. diedagar m. m. Remissyttranden har avgivits enligt s. 19 f. I kungabrev 12.5.1967 erhöll KU upp- 1.5 KU:s verksamhet som kompetensråd drag att, i anslutning till i prop. 1967:4 direktiven skall KU, förutom utred- framlagt förslag, inkomma till Kungl. Majzt Enligt också »kunna såsom med förslag beträffande dels bestämmelser ningsuppgifter, tjäna att sammanhållande om behörighet och urval bland sökande vid organ för alla kompeut- antagning till klasslärarutbildning, dels betensfrågor som rör det statligt reglerade stämmelser om behörighet och om urval bildningsväsendet» (direktiven punkt 5). Detta innebär att KU haft att fylla olika bland sökande vid antagning till den ämnessom skulle kunna sammanfattas teoretiska utbildningen för blivande lärare uppgifter i läroämnen. Det förra förslaget skulle avunder beteckningen kompetensrådsfunktioner. Detta markeras ges i samråd med SÖ, det senare i samråd även genom att i kom- 1967: 450 med UKÄ och SÖ. petenskungörelsen (SFS jämte Till efterkommande av dessa ändringar och tillägg i SFS 1968: 112) före- uppdrag skrivs att KU skall medverka i vissa admi- framlade KU i skrivelse till Konungen nistrativa Sålunda skall 12.12.1967 förslag angående klasslärarutåtgärder. exempelvis KU:s yttrande inhämtas av UKÄ vid be- bildningen och i skrivelse 31.1. 1968 förslag svär över konsistoriets beslut den ämnesteoretiska utbildningen i dispensfrå- angående för för blivande lärare i läroämnen. gor (8 §) samt av respektive styrelse jordbrukets högskolor vid behandlingen av Kungl. Majzt uppdrog vidare 30.6.1967 r› dispensärenden (9 §). Vid bestämmande av åt KU att inkomma med förslag till behörigden s. k. fria kvotens storlek skall UKÄ och hets- och meritvärderingsregler för personer respektive styrelse vid jordbrukets högskolor som erhållit slutbetyg från gymnasium en-

18 SOU 1970: 21

Datum för yttrande Remiss från Ärendets art

26.9.66 Eckl-dep Yrkesutbildningsberedningens betänkande I Yrkesutbildningen (SOU 1966: 3) 5.12.66 UKÃ Värdering av viss utbildning för inskrivning vid universitetet (skrivelse från Stockholms universitet) 28.10.66 Eckl-dep Betänkande angáende journalistutbildningen avgivet av den sakkunnige för beredning av frågan om journalistutbildningens framtida utformning och organisation (stencil E 1966: 7) 20.3 .67 UKÄ Intagning till teknisk fakultet av elever från allmänna gymnasiets tekniska gren 30. 1 0.67 Eckl-dep 1963 års forskarutrednings betänkande Forskarutbildning och forskarkarriär (SOU 1966: 67) jämte bilagor (SOU 1966: 68) 10.5.67 UKÃ Rätt till inskrivning vid svenskt universitet efter genomgång av Atlantic College 2.10.67 Eckl-dep Skolarbetstidsutredningens betänkande Skolans arbetstider (SOU = 1967: 14) g 7.6.67 UKÃ Antagning av studerande till spärrade ämnen och utbildningslinjer (systemförslag och anvisningar) 14.6.67 UKÃ Förslag om införande av nya utbildningslinjer i examensämnet pedagogik vid universitetet i Göteborg (PM från pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet) 13.3.70 UKÃ Meritvärdering av socionomexamen vid inträde till spärrade ämnen inom filosofisk fakultet (skrivelse från socialhögskolan i Stockholm) 29.8.67 Eckl-dep Nya regler för antagning av elever vid journalisthögskolorna (förslag från samarbetsnämnden för journalisthögskolorna) 9.10.67 UKÃ Enhetliga förkunskapskrav för tillträde till studier i spärrade ämnen 25.10.67 Eckl-dep Regler för antagning av studerande vid socialhögskolorna (skrivelse från samarbetsnämnden för socialhögskolorna) 23.1 .68 UKÃ Yttrande över ärende angående behörighet för elever med examen från Bergsskolan i Filipstad att antas som elev vid teknisk högskola 5.2.68 Eckl-dep Yrkesutbildningsberedningens betänkande III Yrkesutbildningen. Läroplaner för yrkesutbildningen samt vissa pedagogiska och metodiska frågor (SOU 1967: 48) 8 .2.68 Eckl-dep Skolöverstyrelsens förslag angående översyn av läroplan för grundskolan 21. 3.68 Samarbets- Yttrande ang urvalsregler för behöriga sökande till socialhögnämnden för skolorna socialhögsk 10. 5.68 Utb-dep 1965 års musikutbildningskommittés betänkande Musikutbildning i Sverige (SOU 1968: 15) 10. 5.68 UKÃ UKAS betänkande Utbildningslinjer vid filosofisk fakultet I 18.7.68 UKÃ Meritvärdering av skogsmästarexamen för antagning till vissa spärrade utbildningslinjer och ämnen vid universitetet och högskolor (skrivelse från statens skogsmästarskola) . g 3 .9.68 UKÃ Meritvärdering av hushållslärarexamen vid antagning till spärrade ämnen vid ñlosoñsk fakultet (skrivelse från Hushållslärarnas Riksförening) 29.1.69 sö PM om elevbetygens rättskraft 10.3.69 Utb-dep Antagning till spärrade ämnen och utbildningslinjer i överensstämmelse med av Sverige ratiñcerade internationella konventioner och utländska medborgares rätt till studier (skrivelse från Sveriges förenade Studentkårer) 20.12.68 Utb-dep 1965 års musikutbildningskommittés betänkande II Musikutbildning i Sverige. Tim- och kursplaner m. m. (SOU 1968: 49) 25. l l .68 J ordbruks-dep Tillgodoräknande av praktik vid antagning av ordinarie studerande till jordbrukets högskolor (skrivelse från rektorsämbetena) 28.1.69 Utb-dep Behörighetskrav m. m. för tillträde till sjuksköterskeutbildning (skrivelse från Svensk sjuksköterskeförening) 21 .1.69 UKÃ Överflyttning av handläggningen av ansökningar att inskrivas vid universitetet (skrivelse från Stockholms universitet) 4.3.69 UKÃ Översyn av 1955 års stadga angående teologiska examina (betänkande avgivet av expertgrupp)

SOU 1970: 21 19

Datum för yttrande Remiss från Ärendets art

212.69 Utb-dep Anpassning av KU:s förslag angående utvidgning av behörigheten till den nya utbildningsorganisationen vid filosofisk fakultet enligt prop 1969: 4 26.3.69 UKÃ DYRK:s betänkande Yrkesinriktade studiekurser vid universiteten 5.9.69 UKÃ Kraven på utländska studerandes kunskaper i svenska för att kunna antas som studerande vid läroanstalt i Sverige (skrivelse från kommittén för utländska studerande) 5.9.69 Utb-dep Förslag till vissa ändringar i skolstadgan i anslutning till den reviderade läroplanen för grundskolan m. m. (skrivelse från skol- Överstyrelsen) 23.2.70 Utb-dep Utredningens rörande utbildning av bibliotekspersonal m. m. betänkande Utbildning för bibliotek, arkiv och informatik (SOU 1969: 37) _ l9.3.70 UKÃ Extern universitetsutbildning. Rapport från SAMSUS 23.2.70 Utb-dep Skolöverstyrelsens förslag till reviderad läroplan för fackskolan 26.1.70 Utb-dep Partiell utbildning vid socialhögskolorna (skrivelse från samarbetsnåmnden för socialhögskolorna) 24.4.70 Utb-dep Kommitténs för utländska studerande betänkande Studiesocialt stöd till utländska studerande (Stencil U 1969: 9) 3.6.70 Utb-dep Riksdagsmotionen II: 671 och den likalydande motionen I: 604 (om läkarutbildning av sjuksköterskor) 3.6.70 Försv-dep 1954 års värnpliktsavlöningsutrednings betänkande Värnplikts- . tjänstgöringens civila meritvärde (SOU 1970: 12)

ligt kungörelse om avveckling av studentexa- sekretariat har deltagit i ett sammanträde men (SFS 1967: 490). KU överlämnade för- med kommittén). slag i ärendet i skrivelse 11.4. 1969 till U 68 (bl. a. en överläggning med delta- Konungen. gande av KU:s ordförande och huvudsekreterare). 1968 års lärarutbildningskommitté (bl. a. 1.6 Kontakter och överläggningar ett gemensamt, orienterande sammanträde). KU har under arbetets gång haft ett stort Kommittén för utländska studerande. antal kontakter med organisationer, myn- Testutredningen (bl. a. en överläggning digheter och andra kommittéer. med deltagande av kommitténs ordförande I fråga om organisationer har KU tagit m. fl. samt KU:s sekretariat). initiativet till överläggningar med bl. a. arbetsmarknadens huvudorganisationer samt 1.7 Till KU överlämnade eller inkomna olika studerandesammanslutningar rörande framställningar olika frågor inom utredningens uppgiftsområde. Under den tid utredningsarbetet pågått har Kontakterna med utredningar har skett till KU från utbildningsdepartementet överpå olika sätt. Vanligen har upplysningar in- lämnats följande handlingar för beaktande hämtats och information givits genom be- eller övervägande vid fullgörande av utredrörda utredningars sekretariat. Därutöver ningsuppdraget eller för kännedom. har överläggningar förekommit med vissa (24.6. 1968) Odaterad skrivelse m. m. utredningar. I en del fall har utredningar i från ordföranden i föräldraföreningen vid sina direktiv anbefallts att överlägga med kommunala flickskolan i Karlskrona angå- KU. De kommittéer med vilka KU haft de ende kompetensvärdet av normalskolekomflesta kontakterna är följande. petens. 1954 års vämpliktsavlöningsutredning. (10.4. 1969) Skrivelse 18.3.1969 från YB (bl. a. en gemensam överläggning). Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsför- 1965 års musikutbildningskommitté (KU:s bund angående bl. a. fri tillträdesrätt till uni-

20 SOU 1970: 21

versitetet och högskolor. (28.8. 1969) Skrivelse 7.8.1969 från Umeå Studentkår angående vissa frågor om urval till högre utbildning. (21.1l. 1969) Skrivelse 15.10. 1969 från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund angående målsättningen för samhällets utbildningspolitik. (20.5. 1970) Skrivelse 27.4. 1970 från Stockholms Universitets Studentkår angående bestämmelserna om vidgat tillträde till högre studier. Ett antal olika, här nedan nämnda framställningar har under utredningsarbetet inkommit till KU. Skrivelse 9.9. 1966 från UKÄ med överlämnande av framställning från Föreningen Sveriges Arbetsterapeuter om meritvärdet av arbetsterapeututbildning. Skrivelse 17.12. 1966 från Sydsvenska sjukgymnastinstitutets studentkår om urvalsbestämmelserna (kvotering) vid antagning till sjukgymnastutbildning. Skrivelse 25.7. 1967 från Centerpartiet med överlämnande av vid partiets riksstämma bifallen motion angående kompetenskrav för tillträde till postgymnasiala studier. Skrivelse 15.9. 1967 från UKÄ med överlämnande av PM med synpunkter angående antagning av studerande vid medicinskt lärosäte, utarbetad inom fakultetsberedningen för medicin, odontologi och farmaci. Skrivelse 3.2. 1968 från Jakob Palme, Stockholm, angående vidgat tillträde till högre utbildning. Skrivelse 15.10. 1969 från Bröderna Påhlmans Handelsinstitut om jämställande i kompetenshänseende av institutets treåriga utbildning av säljekonomer med nya gymnasiets ekonomiska linje. Skrivelse 27.1.1970 från Sveriges förenade Studentkårer angående vissa problem i samband med meritvärderingen av utländska studerande.

SOU 1970: 21

2 .Allmän Direktiv och

bakgrund. terminologi

2.1 Allmän bakgrund om meritvärderingsgrunderna för urvalet bland de sökande till spärrade utbildnings- 2.1.1 Utgångsläge linjer mer enhetliga. Vidare berördes frå- I utredningens direktiv redogörs inlednings- gan om intagningen av studerande till de vis för de olika sammanhang, i vilka en ämnen inom filosofisk fakultet, i vilka viss reglering av kompetensfrågoma aktualise- intagningsspärr erfordras. Reglering av inrades under förra delen av 1960-talet. tagningsförfarandet har sedermera skett i Frågan om kompetensvärdet av grund- SFS 1964:461 (universitetsstadgan), 81 och skolans utbildning behandlades i prop. 82 §§ (utredningsdirektiven punkt 1.2) samt 1962: 54 angående reformering av den ob- genom UKÄ:s utredning om spärrade ämligatoriska skolan m. m. Utgångspunkten nen vid filosofisk fakultet och intagning till var de principiella synpunkter och förslag dessa. De av denna utredning föranledda som framförts av 1957 års skolberedning. bestämmelserna om urval bland de sökan- Skolöverstyrelsen fick år 1962 Kungl. Majzts de till spärrade ämnen utfärdades av ämbeuppdrag att verkställa en översyn av gäl- tet 21.11.1966. lande bestämmelser om inträdesfordringar Sö, AMS och dåvarande Överstyrelsen och meritvärdering på grundskolans kom- för yrkesutbildning framlade i skrivelse 1.11. petensområde samt att avge av denna över- 1962 till Kungl. Majzt vissa förslag, främst syn föranledda förslag. I skrivelse 10.3.1965 med utgångspunkt i grundskolans behov, redovisade sina överväganden hur arbetet Överstyrelsen angående med kompetens- och och framlade förslag till bestämmelser om meritvärderingsbestämmelser skulle bedrigrundskolans kompetensvärde. På basis av vas. I skrivelsen föreslogs bl. a. att ett perdetta förslag utfärdade Kungl. Majzt 11.2. manent statligt statens kornorgan, benämnt 1966 kungörelse med bestämmelser om be- skulle inrättas för samordning av petensråd, hörighet och meritvärdering på grundsko- uppgifterna på meritvärderings- och kompelans kompetensområde (SFS 1966: 24). tensområdet. Gymnasieutredningen, som i Vissa frågor rörande behörighet och me- sitt huvudbetänkande Ett nytt gymnasium ritvärdering vid intagning till universitetsut- (SOU 1963: 42) också behandlade intagbildning berördes i prop. 1964: 50 angående ningsbestämmelser vid universitet och högreform av universitetens och högskolornas skolor m. m., fann »det synnerligen angeläorganisation och förvaltning. Vid behand- get att detta råd eller en motsvarande inlingen härav förklarade sig dåvarande de- stitution skapas» (s. 611). partementschefen ämna pröva frågan om I Kungl. Majzts prop. 1964: 171 angående en översyn i syfte att göra bestämmelserna reformering av de gymnasiala skolorna m. m.

2.2 SOU 1970: 21

vad beträffar speciell behörighet, uttryckas i tog dåvarande departementschefen, på grundbl. a. termer som ansluter till den förändrade orval av gymnasieutredningens förslag, upp frågan om det fortsatta arbetet med ganisationen av gymnasiet. Detta medför bekompetensfrågorna och tog ställning till det hov av en översättning av kompetensvärovannämnda förslaget om kompetensråd. De- det av det äldre gymnasiets kurser i förhålfann det för sin del mest lande till närmast motsvarande kurser i det partementschefen osv. Vidare föranleder den ändamålsenligt »att hela det komplicerade nya gymnasiet som relativa betygsättningen i det nya gymnaproblernkomplex, kompetensfrågorna bleve siet en förändring av reglerna för meritför gymnasiet och fackskolan utgjorde, i stället för värdering m. m. Utredningen påpekade, att föremål för en samlad utredning» inrättades nya regler måste föreligga så tidigt som möjatt ett kompetensråd (direktiven ligt före det första utsläppet (1969) från punkt 1.3). De principiella riktlinjer för lösningen av det nya gymnasiet. Om fackskolan anförde KU bl. a., att frågan om fackskolans och gymnasiets komden väntade starka ökningen av elevanpetensvärde som anges i direktiven återgår i

sina huvuddrag på ovannämnda prop. 1964: talet i skolforrnen - i takt med dennas ge-

171 (direktiven punkt 2). nomförande - inte gjorde det försvarbart

att uppskjuta behandlingen av fackskolans kompetensvärde till ett senare skede i utred- 2.1.2 Den nya skolsituationen ningsarbetet. KU:s uppgiftsområde har utformats i an- Betänkandena I och II begränsar sig, i entill de skolreformer på det gymna- lighet med förslagens provisoriska karaktär slutning siala stadiet som beslutats enligt prop. 1964: och begränsade räckvidd, till en huvudsakli- 171, dvs. det nya gymnasiet och fackskolan. gen teknisk översyn av behörighets- och me- Vad beträffar fackskolan var denna skol- ritvärderingsfrågoma, dvs. till de problem form en nyskapelse, vars kompetensvärde som krävde en omedelbar lösning. På längmed beslutet om re sikt avtecknar utveckinte reglerades i samband sig, som närmare skolformens införande. Det var därför nöd- las i bl. a. kapitel 6, väsentligt mer betyvändigt, att regler för behörighet och merit- delsefulla frågor. Dessas bakgrund utgörs av fackskolemeriterna av den omfattande utbyggnaden av det värderlng på grundval utformades från även på grund- gymnasiala stadiets olika sektorer och desgrunden, skolans kompetensområde, där en reglering sas kvantitativa utveckling, en utveckling förarbeten som under en längre tid gjort sig kraftigt skedde genom skolöverstyrelsens och ovannämnda kungörelse 11.2.1966. märkbar och som ges en sammanfattande Gymnasiets omorganisation medförde ett be- inriktning i prop. 1968: 140 angående riktoch för det frivilliga skolväsendet. I denna hov av översyn av kompetensreglema linjer proposition konstateras bl. a., att yrkesskoen anpassning av dessa till skolformens nya gestalt på både det eftergymnasiala området lan, fackskolan och gymnasiet för närvaran- I det de (1968) kan ta emot ca 75 procent av

och grundskolans kompetensområde,

alla 16-åringar. Departementschefen anför: senare fallet skedde en reglering på samma »Enligt min bedömning kommer på sikt sätt som i fråga om fackskolan. taget alla ungdomar att efter I sitt betänkande I med förslag till provi- praktiskt anförde KU om grundskolan gå vidare till fortsatt utbildsoriska behörighetsregler de tekniska konsekvenserna av gymnasiets ning» (s. 140). och merit- I den framomorganisation för behörighets- nyssnämnda propositionen bl. a., att införandet av läggs förslag om utformningen av den gymvärderingsreglema ett nytt gymnasium givetvis måste påver- nasiala yrkesutbildningen. Yrkesutbildningav de regler som gäller en har utretts i särskild och besluka utformningen ordning, för antagningen till efterföljande utbildning. tet 1964 om reformering av de gymnasiala Sålunda måste krav särskilt skolorna berörde endast gymnasium och på behörighet,

SOU 1970: 21 23

fackskola. Riksdagen fattade 1968, på skola (sex. eller sjuårig folkskola) är det i grundval av den ovannämnda propositionen de yngre grupperna nära till ett läge i vilket (nr 140), beslut om även den yrkesutbildan- den stora majoriteten fått minst elvaårig utde sektorn av det gymnasiala skolsystemet. bildning. En växande andel av dessa ung- Samtidigt beslöts också att de tre olika sek- domsgrupper går vidare till högre utbildning. torema av det gymnasiala stadiet, vilka hit- Man kan med fog tala om en generationstills utvecklats fristående från varandra i klyfta i fråga om tiden för individernas var sin skolform, skulle »upphöra som Därvid bör emellertid också basutbildning. självständiga skolformer och ersättas av en beaktas, att generation i detta fall måste ges sammanhållen sk0lform». Därmed fullfölj- en vidsträckt eftersom mycket betydelse, des det principiella ställningstagande år är fullt märkbar ner i åldrarklyftan långt 1964, enligt vilket gymnasiet, fackskolan na. Man kan av uppskatta procentandelen och yrkesskolan skulle bilda ett samman- åldrarna 20-40 år, som 1969 hade någon hängande system, ett beslut som redan fö- form av till ca tolv gymnasial utbildning, re 1968 års riksdagsbeslut varit vägledande procent. Därmed kan jämföras procentandeför skolplaneringen. Den sammanhållna len som 1969 intogs 16-åringar i gymnaskolformen har fått benämningen gymna- sium eller fackskola. Denna andel uppgår sieskolan. till 48 procent, dvs. nästan halva årskullen. En integrerad gymnasial skola, där prak- Med växer ungdomsskolans expansion klyftiskt taget hela årskullen fortsätter sin skol- tan ytterligare. gång, ger andra förutsättningar för kompe- För KU:s del aktualiserar i ojämnheterna tensfrågornas lösning än den äldre skolsi- utbildningstid mellan olika åldersgrupper tuationen, då endast ett mindre antal ungdo- närmast frågan om villkoren för tillträde till .mar undergick utbildning på gymnasial nivå. högre utbildning för de grupper, som inte De frågor som aktualiseras av denna situa- genomgått den långa, sammanhängande bastion utvecklas i bl. a. kapitel 6 och som allt mer kännetecknar kapitel utbildning de yng- 12 nedan. re åldersgrupperna (jfr nedan). Geografiska och sociala omständigheter kan också innebära skillnader i fördelning 2.1.3 Utbildningsmöjlighetemas fördelning av utbildningstid och utbildningsutbud mel- Den ovan i korthet beskrivna utvecklingen lan olika regioner respektive olika sociala av den gymnasiala skolan har ofta, tillsam- skikt. Betydande skillnader i utbildningshänmans med motsvarande expansion inom and- seende kan således ha också annan grund än ra utbildningsområden, betecknats som en generationstillhörighet. Även av denna orsak »utbildningsexplosion». Utvecklingen kan il- blir frågan om tillträde till högre utbildning lustreras med exempelvis en jämförelse mel- ett problem med räckvidd långt utöver anlan åren 1950 och 1960 i fråga om gymna- knytningen mellan gymnasial utbildning och siets tillväxt. I de allmänna gymnasiema, eftergymnasial sådan. handelsgymnasierna och de tekniska gymnasiema inskrevs det förstnämnda året ca 2.1.4 Vuxenutbildningen 8 700 studerande. Ett årtionde senare hade de nyinskrivnas antal vuxit till nära 24 000. Den sammanhängande ungdomsutbildningen Det ligger i denna utvecklings natur att det bildar, i stort sett, ett samordnat system med huvudsakligen är ungdomen som tillgodo- olika nivåer i utbildningsgången. Dessa nigjort sig möjligheterna till fortsatt utbildning våer (obligatorisk skola, gymnasial utbildefter den obligatoriska skolan. Det har upp- ning, högre utbildning) har en hierarkisk kastått stora skillnader mellan olika ålders- raktär på så sätt att utbildning på en nivå grupper i fråga om utbildningstidens längd. i princip utgör en förutsättning för rätten Medan i de högre yrkesverksamma åldrarna att bedriva studier på nästa. Ungdomsutden normala utbildningstiden är obligatorisk bildningen har i stor utsträckning blivit

24 SOU 1970: 21

för den allmänna De vuxnas efterfrågan på utbildning innenormgivande synen på villkoren för rätten till fortsatt utbildning. Till fattar också de högre studierna. Denna efterdetta bidrar, att ungdomsutbildningen av ål- frågan tillgodoses i viss utsträckning av unider varit i centrum för reformsträvandena versitet och högskolor samt av bl. a. sådana på utbildningsområdet. klassiska former för Vuxenstudier som stu- Vid sidan har diecirklar och korrespondensstudier. Efterav ungdomsutbildningen emellertid uppstått ett mindre reglerat, fri- frågan på högre utbildning för vuxna stiger. villigt utbildningssystem med rekrytering Det finns en icke ringa efterfrågan på högre bland de vuxna. Vuxenstudier i olika fonner studier även från formellt icke behöriga Man kan nämna in- en efterfrågan som har lett till att är av gammalt datum. vuxna, rättandet av folkhögskolor (från 1868), infö- sedvanliga formella kompetenskrav i viss ut-

randet av korrespondensundervisning (l 898) sträckning eftergivits. och uppkomsten av studiecirkeln (sekelskif- Dessa förhållanden, liksom den omfattande vuxenutbildningen i övrigt, bedriven i tet). Karakteristiskt för studieverksamheten skiftande former och med olika mål, tyder bland de vuxna har från början varit frivil- på att kompetensfrågorna inte längre kan löligheten, frihet från statlig reglering men sas enbart på grundval av ungdomsskolans samtidigt också avsaknad av statligt ekono- organisation och utformning. I utredningens miskt stöd. Med tiden har emellertid sam- direktiv har också behovet av särskilda komhället engagerat sig alltmer i vuxenutbild- petensvägar för vuxna givits en framträdande

ningen, varigenom denna i viss utsträckning plats (se nedan). kommit att ges en mer likformig organisation, samtidigt som statens och kommuner- 2.2 U tredningsdirektiven nas ekonomiska stöd ökats. Riksdagsbeslutet 1967, i enlighet med prop. 1967: 85, utgör KU:s direktiv meddelas i utdrag ur statsrådsden hittills 8.10.1965. Enligt av Kungl. mest genomgripande regleringen protokollet i detta protokollsutdrag lämnat be» från statens sida i fråga om sådan vuxenut- Majzt som motsvarar kur- myndigande tillkallade dåvarande departebildning ungdomsskolans verksam- mentschefen 12.11.1965 nio sakkunniga för ser. Bl. a. regelfåsts kommunernas av kompetensfrågorna. Direktiven het på detta område. utredning är svår att definitions- återges in extenso i bilaga 5. Vuxenutbildningen vilket bl. a. försvårar Inledningsvis redogörs i direktiven för mässigt avgränsa, möjvad som föregått tillsättande ligheterna att ge ett kvantitativt mått på ut- utredningens av detta (jfr 2.1.1 ovan). I fortsättningen sammanfatbildning slag. Sammanfattningsvis de sakkunnigas hukan emellertid konstateras dels att ett myc- tar departementschefen deltar i studieverksam- vuduppgift på följande sätt. ket stort antal vuxna het med skiftande mål, dels att sådan stu- »Dessas huvuduppgift kan i korthet sägas bli dieverksamhet bedrivs i många olika for- att överväga och framlägga förslag dels om del av de och i vilken mån statligt reglerad utbildning bör mer. Vidare är endast en mindre anknytas till gymnasium och fackskola, dels vuxenstuderande engagerade i s. k. kompehur bestämmelserna för intagning till sådan uttensinriktade studier enligt ungdomsskolans bör utformas. Med utbildning avser bildning läroplaner. År 1968/69 samlade studiejag, både här och i det följande, inte bara sådan cirklar-na, den dominerande formen för utbildning, som bedrivs vid läroanstalter av ca olika slag, utan även sådan utbildning hos anden egentliga folkbildningsverksamheten, ställningsmyndighet, som krävs för fortsatt an- 1200 000 medlemmar (i ca 120 000 statsställning hos myndigheten» bidragsberättigade studiecirklar). I oktober studerande i kommu- Departementschefen anger sedan vissa 1968 uppgick antalet nal till principiella riktlinjer för de sakkunnigas gymnasial vuxenutbildning drygt 37 000, därav över ll 000 på arbete.

grundskoleni-

vå (Statistiska meddelanden U 1969: 10). »En fundamental regel då det gäller att upp-

SOU 1970: 21 25

ställa behörighetsvillkor för en viss utbildning Som tidigare nämnts skall utredningen främst ta

i form av krav på förutbildning bör vara att sikte på gymnasiet och fackskolan men därutdessa villkor grundas på vad som är sakligt moöver bör med hänsyn till helhetssynen på det tiverat med hänsyn till den fortsatta verkgymnasiala skolsystemet även yrkesskolan beaksamheten» tas. Kontakt med yrkesutbildningsberedningen

kan därför erfordras i vissa frågor. För den Prestigesynpunkter eller andra ovidkomsom inte har grundutbildning utöver folkskomande omständigheter bör inte få påverka lan eller grundskolan, men som senare förvär-

utformningen av behörighetsvillkor. Utveck- vat ytterligare utbildning eller erfarenhet, bör

lingen kan emellertid leda till att den reella de sakkunniga vidare finna ett system för be-

bland de sökande till en dömning av behörigheten till högre studier» förkunskapsnivån

viss utbildning kan komma att ligga över I tar fortsättningen departementschefen det formellt föreskrivna behörighetskravet. upp olika grupper av frågor som utredning- Detta kan då i vissa fall föranleda en omen har att lösa.

prövning av behörighetsvillkoren. Departe- Vad beträffar fackskolans kompetensvärde mentschefen understryker att höjning av beframhålls bl. a., att hela det s. k. icke-

hörighetskraven måste ske med stor återakademiska, postgymnasiala utbildningsomhållsamhet. rådet i princip skall tillhöra fackskolans

Departementschefen framhåller vidare kompetensområde. :att det i själva verket oftast är angeläget att »Undantag från den angivna principen kan till en utbildningsväg kunna rekrytera personer komma i fråga endast om mycket starka skäl med varierande förutbildning och erfarenheter kan anföras härför. I stället bör undersökas om i fråga om såväl nivå som inriktning. På många inte bland de postgymnasiala utbildningsvägar, områden i samhället är det sålunda värdefullt som i dag kräver studentexamen eller motsvaom de som verkar där har en skiftande erfarande såsom förutbildning, finns åtskilliga som renhetsbakgrund. En viktig förutsättning för att bör kunna grundas på fackskolekompetensa utbildningsväsendet skall fungera rationellt är

att behörighetsreglema inte präglas av ett snävt Bestämmelserna rörande till intagningen betraktelsesätt. Möjligheter måste sålunda finhögre utbildning måste bli föremål för en nas att på olika vägar meritera sig för en viss omfattande teknisk översyn. Därutöver talar utbildning eller ett visst yrke» olika skäl för att också åtgärder av mera

De angivna riktlinjerna kan tekniskt sett principiell natur vidtas, bl. a. en översyn av

försvåra en lösning, vilket dock inte får meritvärderingsgrunderna.

hindra deras tillämpning. »Därutöver bör även principerna för anknyt-

att den här ning mellan de akademiska läroanstalterna och »Jag vill kraftigt understryka, skisserade övergången från nuvarande system till det underliggande skolväsendet i detta samman-

ett system mer byggt på de reella studieförut- hang tas upp till en förutsättningslös prövning. sättningarna inte får innebära någon sänkning Den senaste tidens utveckling mot akademisk

av kvalitetskravet. En dylik skulle undervisning i nya former omfattande helt nya sänkning grupper av medborgare i vårt land - jag tänkunna leda till förlängda eller, i växande grad, icke fullföljda studier. I en tid då samhällets ker därvid bl. a. på radiokursen i statskunskap resurser ansträngs till det yttersta för att ge- - liksom den förändrade syn på universitetsut-

nomföra utbildningsväsendets bildningen, som den snabba kvantitativa expanexpansion är detta en utveckling som inte kan accepteras» sionen medfört, gör det motiverat att ompröva

gällande formella regler för behörighet till aka-

Vid urvalet demiska studier.: bland ett större antal sökande

är det angeläget

Mot bakgrunden av gällande behörighets- »att tillskapa ett urvalssystem som också tar regler diskuterar departementschefen sedan hänsyn till sådana egenskaper hos den sökande, vilka inte kan dokumenteras i form av betyg behörighetskraven.: framtida innehåll och

o. d. avvisar tanken, att det allmänna förutbild-

De angivna riktlinjerna har giltighet inom ut- skulle och ersättas med ningskravet uppges bildningsväsendet i dess helhet. Den nu aktuella krav på förkunskaper som är nödvändiga för utredningen föranleds emellertid i första hand de valda studierna av de förändringar som beslutats beträffande (speciella behörighets-

uppbyggnaden av det gymnasiala skolväsendet. krav).

26 sou 1970: 21

:Det allmänna behörighetskravet i form av En ändring av behörighetsreglema får en-

studentexamen eller motsvarande bör ses som en rad konsekvenser som utligt direktiven ett uttryck bl. a. för att samhället inte vill utredningen måste penetrera ingående. Vad bebilda specialister inom snävt avgränsade sektorer träffar konsekvenserna för skolan är det utan människor som har kunskaper i och förmåga att intressera sig för frågor även utanför viktigt att behörigheten grundas på skolbe-

sitt fack. Denna grundsyn bör enligt min me- tyget. Inträdesprov som ersättning för skolning gälla även framgent. Fortfarande bör därbetyg kan inte komma i fråga. Däremot har för i någon form finnas ett behörighetskrav av Det bör emellertid kunna till- utredningen att pröva frågan om sådana urallmän karaktär. godoses på olika sätt, även genom sådana kun- valsinstrument som kan komplettera betygen

som inte har förväxvats - även för urval bland sökande skaper och erfarenheter, »genom i skolmässiga studier. Jämsides med det allmän- att klarlägga andra kvaliteter hos envar av

na villkoret för tillträde till högre studier kan de sökande». dock även speciella krav behöva uppställasa Det måste undvikas att eleverna i skolan,

En ändring av behörighetsbestänunelserna på grund av kompetensreglernas utformning,

i antydd riktning kan komma att ytterligare specialiserar sig hårt på vissa i intagningsöka trycket på den högre utbildningen. Detta situationen särskilt ämnen men förviktiga får emellertid inte medföra att lämpliga ut- Över summar övriga delar av utbildningen.

bildningssökande utestängs på formella grun- huvud bör beaktas »att merit_ och kompe-

der. tensvärderingssystem mycket ofta synes med-

»Det blir en av de sakkunnigas viktigaste upp- föra inverkan på undervisning och inre ar-

gifter att studera och i detalj utarbeta förslag bete i underliggande sk0lf0rmer». till av behörighetsproblemet, när det lösning Vad beträffar urvalet bland söbehöriga gäller tillträde till högre studier. Såväl de allkande (meritvärderingen) bör riktpunkten männa krav som de speciella behörighetskraven måste därvid beaktas. Beträffande den sistnämn- vara att uppnå större enkelhet och enhetlig-

da typen av krav måste för varje akademisk het. Urvalet bör grundas på skolbetyget. studielinje anges vilka förkunskaper som erford- Utredningen har att föreslå regler för rangras. Beroende på de akademiska studiernas inkan kraven växla i ordningen och skall pröva frågan om skolriktning på förkunskaper omfattning och karaktär. Generellt måste stor betygets prognosvärde.

återhållsamhet iakttas i fråga om dylika spe- Då kretsen av behöriga sökande vidgas

ciella behörighetskrav och de måste självfallet möter problemet, hur vid meritvärderingen utformas med hänsyn till den framtida strukjämförelser skall kunna göras mellan grupturen hos det gymnasiala skolsystemet, exemper med starkt avvikande utbildningsbakpelvis i avseende på gymnasiets linjeindelning. Det allmänna villkor i fråga om bredd i för- grund.

utbildning eller erfarenheter som därutöver bör tekniska kan komma att Nya hjälpmedel uppställas bör kunna anses tillgodosett om den användas i ökad utsträckning vid intagutbildningssökande har en gymnasial utbildning ningen. av inte alltför speciellt slag. Fullständig gymna- En som de sakkunniga bör

sieutbildning och såvitt i dag kan bedömas även specialfråga

bör därvid an- beakta eller meritvärdet av fullständig fackskoleutbildning är kompetensses tillräcklig. Villkoret bör emellertid kunna militär utbildning eller tjänstgöring. uppfyllas också på annat sätt. I princip bör så- Vad beträffar tidsplanen för utredningens lunda erfarenheter från praktisk verksamhet arbete anför departementschefen att de sakinom arbetsliv och organisationer och från offentlig verksamhet m. m. kunna jämställas med kunnigas uppgifter omfattar »ett stort och

fullständig gymnasial utbildning. Det ankom- som kommer att komplicerat frågekomplex mer på de sakkunniga att närmare ange hur kräva relativt lång tid innan det fullständigt behörigheten i dylika fall lämpligen skall dogenomarbetats». En skyndsam prövning erkumenteras. Jag vill särskilt understryka att det fordras emellertid av vissa frågor, främst då här gäller det allmänna kravet på bredd i förkunskaper eller erfarenheter. De speciella behö- villkoren för intagningen till högre utbildning

righetsvillkor som därutöver behöver uppställas Härom anförs att från det nya gymnasiet. bör såvitt gäller teoretisk förutbildning uttrycdet därvid inte kan »uteslutas att de sakkas i ämnen och kurser inom det nya gym-

?DOW-hv- nasiet.› kunniga, för att få tid till mer ingående

SOU 1970: 21 27

prövning av hela systemet, tills vidare får grundskola eller motsvarande utbildning (jfr begränsa sina förslag till att avse provisoriska SFS 1966: 24, 1 §).

bestämmelsen.

Andra frågor däremot kräver mer lång-

Högre utbildning siktig behandling, t. ex. vissa spörsmål rö-

rande fackskolans kompetensvärde. »Med högre utbildning förstås sådan utbild- Departementschefen formulerar i samning vid vilken högre skolunderbyggnad än manhanget en särskild uppgift av mera lögrundskolan kräves för tillträde» (SFS 1967: pande natur för de sakkunniga: 450, 1 §).

»Man får sålunda räkna med att den utred-

ning som nu tillsätts kommer att arbeta under förhållandevis lång tid. Härunder bör utred- Behörighet

ningen kunna tjäna såsom ett sammanhållande

organ för alla kompetensfrågor som rör det Uppfyllande av fastställda villkor för rätt

statligt reglerade utbildningsväsendet. Jag räk- att antas till viss utbildning i den mån ej nar med att utredningen får ta del av alla vik- konkurrensen om platser i spärrad utbildtigare principiella ärenden inom detta område och uttala sin mening därom» ning lägger hinder i vägen.

Slutligen åläggs utredningen att lösa någ-

Villkor ra frågor av närmast organisatorisk-admini- för allmän behörighet

strativ karaktär. Dessa uppgifter innebär att Generella regler som anger under vilka förututredningen skall t. ex. i form sättningar, av skolutbildning, a) framlägga förslag till en effektiv orgabehörighet föreligger till viss utbildning. Den nisation för handläggningen av kompetensbehörighetsgivande utbildningen är som refrågor inom berörda statliga myndigheter gel ej specificerad till innehållet. Den allb) tillgodose behovet av samordning melmänna behörigheten är knuten till överlan de statliga, kommunala och enskilda gångarna mellan olika stadier i utbildningssektorerna av kompetensfrågornas lösning väsendet och anger viss utbildningsnivå (motc) överväga hur information om kompesvarande) som villkor för fortsatt utbildtensfrågor lämpligen skall spridas bland utning. bildningssökande, studerande och avnäma-

re.

Villkor för särskild behörighet

2.3 Terminologi Regler angivande utbildning eller yrkeserfa-

renhet m. m. med visst specificerat inne- Utredningen har funnit det önskvärt att dehål-l, t. ex. kunskaper i visst ämne, för befiniera ett antal centrala termer och uttryck hörighet till viss utbildning. Dessa villkor som är vanliga i diskussionen om kompetensför särskild behörighet (den särskilda befrågor. Nedanstående översikt över terminohörigheten) anger främst de förkunskaper login är inte uttömmande utan tar endast upp som kan krävas för studier av visst slag. Då ett antal termer av central betydelse eller av sådana förkunskapskrav uppställs, utgör de i mer allmänt intresse. En annan begränsning en andra regel kravgrupp, utöver de allär, att endast förhållanden på utbildningsommänna behörighetsvillkoren. råde: avses och således ej arbetsmarknadens

och yrkeslivets kompetensfrågor.

Behörighetsgrund

Gymnasial Den utbildning etc. som ger (allmän) behöutbildning righet eller, då den sökande har genomgått Sådan utbildning för vilken ej uppställs högre mer än en behörighetsgivande utbildning

utbildningskrav för (allmän) behörighet än e. d., av den sökande eller av vederbörande

bestäms som grundval för behö- ningsmyndighetens prövning skall beaktas myndighet righet. vid meritvärdering.

Kompetens T illäggsmeriter

Reell kompetens: förmåga att tillgodogöra Sådana meriter som tillgodoräknas vid mesig viss utbildning. ritvärderingen utöver de meriter som alla Formell kompetens: uppfyllande av behö- eller flertalet sökande innehar. righetsvillkoren för tillträde till viss utbildning. Synonymt används ofta behörighet. Kvotering

Kom petensvärde Indelning av de sökande i grupper efter meritvärderingsunderlag (olika utbildning Viss utbildnings kompetensvärde: den behöm. m.) samt fördelning av utbildningsplatrighet utbildningen ger och det meritvärde serna på dessa grupper. Denna fördelning den har (se nedan). kan antingen vara proportionell (eller relativ), varvid antalet platser för varje grupp bestäms efter antalet sökande i gruppen, K om petensområde eller absolut (platserna fördelas på i för- Viss skolforms kompetensområde: de olika sätt mellan olika väg fastställt sökandegruputbildningslinjer etc. till vilka genomgång av per) eller bestämmas på annat sätt. skolformen i fråga ger (allmän) behörighet.

Kvot M eriter Den andel av totala antalet utbildningsplat- Kunskaper och erfarenheter m. m. som den ser som viss grupp får sig tilldelad. sökande åberopar och vederbörande myndighet tillerkänner värde vid antagning till viss utbildning. Rangordning

Företrädesordning bland sökande, upprättad M eri tvärde av antagningsmyndigheten på grundval av meritvärderingen. Den betydelse som tillerkänns kunskaper, erfarenheter o. d. vid antagning till fortsatt utbildning, ofta konkurrensvärde, dvs. behö- Antagning righetens eller kompetensens relativa värde Den administrativa procedur, varigenom bevid konkurrens mellan behöriga sökande om hörighetsprövning, meritvärdering, kvotering utbildningsplatser i en spärrad utbildning. och rangordning verkställs, eller det beslut, varigenom antagnings- M eritvärdering tilldelar en sökande en utbildmyndighet ningsplats. Bedöm-ning av den sökandes kunskaper etc., särskilt i betydelsen fastställande av konkurrensvärde (poängsättning) vid antagning Prognos till spärrad utbildning. Förutsägelse av framgång i studier, yrke m. m. på basis av t. ex. betyg eller lämplig- M eritvärderingsunderlag hetsprov. Prognosen innefattar graden av De meriter (kunskaper, erfarenheter etc.) förväntad framgång och osäkerhetsmargisom enligt gällande föreskrifter eller antag- nalen i förutsägelsen.

SOU 1970: 21

Ett internationellt

perspektiv på kompetensfrågor

3.1 Inledning dvs. kräver utbildning pâ gymnasienivå, »senior secondary»). Vissa utblickar över det egna landets grän- 4 Om möjligt data rörande skolväsendets ser är värdefulla för en vidgad förståelse uppbyggnad och omfattning (antal studeranav olika utvecklingstendenser i fråga om de m. m.) samt motsvarande uppgifter för den tillträdet högre utbildningen inklusive uppgifter om antill högre utbildning. I KU:s tredtalet sökande respektive antagna. je betänkande, SOU 1968:25, har Marklund som bakgrund till en redovisning av Vid ett studiebesök i USA har KU februaundersökningar om studieprognos och stu- ri 1968 inhämtat uppgifter avseende kompedieframgång beskrivit urvalet till högre stu- tensförhållandena där (se Amerikanska dier från internationell komparativ syn- kompetensfrâgor. Utbildningsdepartementet punkt. Han har bl. a. refererat och kommen- 1968: 10, stencil). terat en internationell undersökning 1959- Kompetensförhållandena i de nordiska 1963 om tillträdet till högre undervisning i länderna borde enligt KU:s mening - bl. a. Unescos regi under ledning av Frank Bowles. med tanke på det nordiska samarbetet - äg- Därutöver har KU låtit utföra en viss nas särskild KU:s uppmärksamhet. expert - ehuru begränsad - kartläggning av nu- för den internationella kartläggningen gjor-

varande skol- och de därför studiebesök kompetensförhållanden vid undervisningsmii de nordiska länderna och England, Frank- nisterierna i Köpenhamn, Oslo och Helsingrike, Tyskland, USA samt Sovjetunionen fors. Informationen från Japan inhämtades och i någon mån Japan. KU vände sig där- i samband med att experten av andra skäl vid till de svenska ambassadema i Dan- besökte detta land oktober 1969. I övrigt mark, Finland, Island, Norge, Frankrike, har kontakter tagits med

utbildningsdepar-

Sovjetunionen, England och Västtyskland tementets internationella sekretariat, svenska med begäran om hjälp med anskaffande av Unescokommittén och Nordiska kulturkommaterial från respektive länder. I skrivel- missionen samt med U 68:s sekretariat. sen betonades särskilt vikten av att få föl- Uppgifter i det följande grundar sig såjande frågor belysta. lunda huvudsakligen på den kartläggning av utländska 1 Vägar som ger behörighet till högre ut- kompetensförhållanden som KU:s

bildning (t. ex. viss skolutbildning, särskilda expert Inga Elgqvist-Saltzman utfört under

anordningar för vuxna etc.). tiden oktober 1969-februari 1970. Därvid 2 Regler för urval vid konkurrens om plathar bl. a. samlingsverket Skola och underser i spärrad utbildning (rangordning efter skolbetyg, urval med hjälp av särskilda kunskaps- visning i Sverige och andra länder (Sjöstedtprov eller psykologiska test etc.). Sjöstrand 1969) givit informativt stoff om. 3 Den högre utbildningens omfattning (ut- skolsystemen. bildningslinjer o. d. som räknas som ›högre›,

SOU 1970: 21

3.2 Problemöversikt I november 1967 anordnade Unesco en

konferens i Wien med utbildningsministrar- I Bowles Unescoundersökning 1959-1963 na i Europa angående frågor om tillträde analyserades selektionsprocessen under 1950- till studier. Till konferensen hade högre talet i en rad länder. Man konstaterade att länder utarbetat om aktusamtliga rapporter tillträde till högre utbildning inte är en adella inträdes- och urvalsprinciper till högre ministrativ handling, som utförs när den stu- från konferensen, utbildning. Slutrapporten derande går från sekundärskola till högre Access to Higher Education in Europe, inutbildning, utan en kontinuerlig process un- nehåller jämförande statistiska data och någder flera år, under vilka en serie av selektio- ra uppsatser, som behandlar tillträde till ner avgör vilka studerande som skall fort- högre utbildning med utgångspunkt i de sätta till högre utbildning. Man fann inter- studerandes ekonomiska och kultusociala, nationella variationer i fråga om på vilka rella ursprung samt kompetensfrågoma i reutbildningsnivåer eller åldersnivåer selektio- lation till samhällets behov.

nen till högre utbildning huvudsakligen äger Man fann enligt dessa rapporter att anrum: vid övergång till sekundärskola, under talet studerande inom högre utbildning gesekundärskola eller efter fullbordad sekun- ökat snabbare nomgående än befolkningsdärskola. Vidare kunde man konstatera, att tillväxten. Antalet studerande i sekundärden högre utbildningen blev åtkomlig för en 1960utbildningen hade under tidsperioden större andel av åldersgruppema i system, 65 ökat med 79 genomsnittligt procent, där selektionen huvudsakligen skedde efter antalet studerande i den högre utbildningsekundärskolan såsom är fallet framför allt en med - bl. a. 81 procent. I sex länder i USA och Sovjetunionen. I utbildningssy- Danmark och - Sverige, Västtyskland stem av traditionell europeisk typ har selek- fann man en större relativ ökning av studetionen huvudsakligen ägt rum före sekun- randeantalet inom Överhögre utbildning. därskolan. från sekundärutbildning till gångsfrekvensen I den internationella undersökningen kom illustrerades med tabell 1 högre utbildning några gemensamma utvecklingsdrag i de be- nedan. rörda länderna i dagen, nämligen Tabell 2 illustrerar procenten inskrivna utveckling mot en mer enhetlig sekundär- i högre utbildning i relation till åldersgrup-

skola större efterfrågan på högre utbildning, vilket

större Tabell I. Övergángsfrekvens från sekundär-

gör urvalsproblemet en begynnande klyvning av de högre studier- utbildning till högre utbildning i några eurona i fria och spärrade utbildningsvägar peiska stater under åren 1955, 1960 och 1965 en tendens att studerande, som förvägrats (uttryckti procent). tillträde till spärrade utbildningsvägar, i meritsyfte går ett eller ett par år på ospänade Övergângsfrekvens utbildningsvägar köbildning framför vissa utbildningsvägar Land 1955 1960 1965 ökande reella inträdeskrav. Österrike 62,0 64,6 53,9 I flertalet länder var följande frågor myc- 42,0 Bulgarien 20,4 29,4 ket aktuella vid förverkligandet av urvalet Tjeckoslovakien 63,0 31,8 37,2 Finland 94,3 80,0 70,0 tidpunkten för urval till högre studier Frankrike 76,6 81,5 92,0 lämpliga kvalifikationsmeriter för högre stu- Ungern 21,4 31,0 31,3 dier Italien 58,9 60,0 78,9 mellan i Nederländerna 43,0 43,5 39,9 samordning- undervisningsprogram Norge 30,4 48,5 40,0 avlämnande och mottagande skola Rumänien 43,0 56,5 41,5 breddning av den högre utbildningen till nya Sverige 46,0 5 6,5 60,0 vägar och utbildningsprogram 60,0 56,2 70,0 Jugoslavien effekterna av ekonomiskt studiestöd effekterna av studie- och yrkesvägledning Källa: Unesco 1967, Access to Higher Education värdet av kompletteringsstudier. in Europe

SOU 1970: 21 31

Tabell 2. Procentuella andelen inskrivna i relation till befolkningen i åldersgruppen 20-24 år i Europa 1950, 1955, 1960 och 1965. MK==män och kvinnor K=kvinnor

1 inklusive kvälls- och korrespondenskurser 3 enbart universiteten ° universitet och högskolor Källa: Unesco, 1967, Access to Higher Education in Europe

pen 20-24 år samt den procentuella ande- enligt en sammanställning från 1961, den i len kvinnor. andelen barn till fäder Västeuropa högsta I uppsatsen Access to Higher Education med manuella yrken i högre utbildning from the Point of View of the Origins of (25 procent) följt av Norge (20 procent), Students i nämnda Unescorapport visar Finland (17 procent) och Sverige (14 proprofessor Henri Janne, att sociala fakto- cent). För de östeuropeiska länderna låg motrer fortfarande har ett mycket starkt infly- svarande siffror på 35-40 procent. tande i fråga om tillträde till olika utbild- Könsfördelningen var sned i samtliga unningsnivåer. Frågan om vem som får till- dersökta länder. Den högsta relativa andelen träde till studerande högre utbildning avgörs långt in- kvinnliga i högre utbildning fann nan den studerande uppnått inskrivningsål- man i Belgien, Finland, Frankrike, Ungern, der. Kulturella faktorer familjens tidiga- Luxemburg och Sovjetunionen. re utbildningsnivå tycks ha större betydel- I uppsatsen Access to Higher Education se än ekonomin. Andelen arbetarbarn i in Relation to the Present andvForeseeable högre utbildning, som i Östeuropa uppges Requirements of the Development of the vara lika stor som andelen arbetare i den erinrar Jan Szcze- Community professor yrkesverksamma populationen, visade sig panski om att urval till högre utbildning, vara lägre i övriga länder i Europa (jfr dock där man efter en viss plan plockar ut en för Sovjets del kapitel 7). England hade, grupp från en åldersklass, är ett ganska nytt

32 SOU 1970: 21

fenomen. Fram till av detta sekel som undanröjer ekonomiska, sociala och början var urvalsprocessen en spontan växelverkan geografiska barriärer för de mer begåvamellan ekonomiska, sociala och kulturel- de. Vidare måste man förhindra alltför tila krafter, där härkomst, ekonomisk posi- dig isolering av begåvade elever i olika sotion och uppväxt i större samhälle spelade ciala miljöer eller klasser eller i vissa yrkesden största rollen till Sådana åtgärder tillsammans med i fråga om tillträde kategorier. Det fria samspelet mellan ett effektivt nätverk av primär- och sekunhögre utbildning. individuell strävan och sociala och ekono- därutbildning, yrkesvägledning och studiemiska faktorer resulterade i att ett lämpligt rådgivning bör enligt Szczepanski resultera antal individer fick I i en funktionell selektionsprocess. Samme universitetsutbildning. ett industrialiserat sam- författare betraktar till högoch högt utvecklat inträdesprov hälle är ett sådant system med spontan an- re utbildning som en bedräglig selektionspassning otänkbart. Någon form av plane- form, eftersom en grov selektiv process reav tillträdet till högre utbildning finns dan har verkat under primär- och sekunring nu överallt i Europa. Man kan emellertid därutbildningen. Det prognostiska värdet av notera vissa skillnader mellan sådana prov anses diskutabelt såväl för principiella Öst- och Västeuropa i sättet att närma sig framtida studiegång som för yrkesframgång. Psykologiska och sociala faktorer, som ofproblemet. Utbildningsplaneringen i Östeuropa ut- ta är betydelsefulla kriterier i fråga om stuav behovet underskattas i sådana går från prognosen av högut- dieframgång, vanligen bildad arbetskraft utförda av institutioner prov. för ekonomisk Forskning efterlyses på följande områden planering. Dimensioneringen av den högre utbildningen blir således en sociologisk forskning om de sociala fakren funktion av ekonomisk och social ut- torer som är avgörande för studenternas val I Västeuropa har man haft svå- av ämne, fakultet och yrke veckling. psykologiska studier av motivation och inrare att acceptera en detaljerad utbildningstresse planering, delvis beroende på att man an- korrelationsstudier av studieframgång och sett planering oförenlig med principen om yrkesframgång och mellan studieframgång på »allas rätt till utbildning» Under sena- olika skolnivåer. re tid har - inte minst 0ECD:s genom verksamhet - metoder för att uppskatta utbildningsbehov och ekonomisk planering för att möta dessa behov vunnit 3.3 Utbildningsorganisationen i några insteg. Man använder länder i Västeuropa mer varierade metoder i detta planeringsarbete än i Östeuro- 3.3.1 Bakgrund pa. Szczepanski anser emellertid, att varken Vid Unescoundersökningar har man lagt Öst- eller Västeuropas planeringssystem har stor tonvikt vid demokratiseringen av den ägnat tillräcklig uppmärksamhet åt den kva- högre utbildningen. En förlängning av skollitativa aspekten i utbildningen. Från so- plikten, en senare differentiering och skocialekonomisk synpunkt är utbildningens lor av enhetsskoletyp har framhållits som viktigaste uppgift inte bara att förse olika åtgärder som underlättar en sådan demosektorer i samhället med akademiker utan kratisering. Man vill ersätta det negatiäven att garantera en utbildningsprodukt va urvalet med positiv vägledning, vilket som har erforderlig kunskap, motivation och bl. a. medför en ökning av utbudet av efter- 5 förståelse för sociala realiteter. och en smidiå r gymnasiala utbildningslinjer En hög standard på primär- och sekun- gare övergång dem emellan. därutbildningen måste kompletteras med en Professor Janne ger följande exempel på kontroll av den kontinuerliga urvalsproces- åtgärder som kan demokratisera tillträdet sen. Det behövs sålunda välfärdsprogram till den högre utbildningen.

SOU 1970: 21 33

3-014252

A Inom sekundärutbildningen är stigande och motsvarade 21 procent av förlängning av den obligatoriska skolgången årskullen läsåret 1968/69. mångsidighet i skolväsendet (comprehensive En arbetsgrupp tillsattes under hösten schools) 1969 för att utreda utbildningen för ålbättre yrkesvägledning; tvärvetenskapliga 16-19 år. Införandet av tolvdersgruppen forskningsinstitut som täcker både studie- och årig skolplikt har diskuterats men är för yrkesvägledning i samarbete med psykomediconärvarande ej aktuellt. sociala vägledningscentra Det danska skolsystemet är examensprägkvälls- och korrespondenskurser lat och utmärks av en tidig differentiering. finansiella stödåtgärder Gymnasiefrekvensen är lägre än i övriga individualisering av undervisningen. nordiska länder.

B Inom den högre utbildningen

antagningsintervjuer 3.3.3 Finland nya utbildningsvägar examina, exempelvis efter 1-2 års ut- I Finland träder i augusti 1970 en ny skolnya bildning enligt junior college-modellen lag i kraft som innebär att skolsystemet i finansiellt stöd baseras fortsättningen på en nioårig grundorientering och vägledning; guidance centers, skola av Det enhetsskoletyp. nya skolsyforskningscentra i anslutning till studie- och stemet skall förutom grundskola omfatta föryrkesvägledning skola, gymnasium och fackliga läroanstalkvälls- och korrespondenskurser. ter. En gymnasieutredning beräknas korn- Eftersom skolsystemet visat sig vara av ma om ändrad oratt framlägga förslag stor betydelse för selektionsprocessen, läm- av det stadiet. Stuganisation gymnasiala nas i det följande en kortfattad redogörel- dentexamen diskuteras liksom inträlivligt se över utbildningsorganisationen i de län- till Det förefaller inte desproven gymnasiet. der som berörts av KU:s kartläggning. finnas omedelbara att liksom några planer i Sverige inordna teknisk och handelsekonomisk utbildning på gymnasial nivå i sam- 3.3.2 Danmark ma organisation som det allmänna gymna- I Danmark består den nuvarande skolan av siet. Däremot diskuteras olika för åtgärder en sju- eller åttaårig huvudskola, som kan större flexibilitet mellan yrkesutbildning byggas på med ett nionde och tionde skol- och och för en smidigare allmänutbildning år. Efter skolåret delas klasserna i sjunde övergång till högre studier. en realavdelning och en åttonde klass. Real- För närvarande söker av ca 75 procent avdelningen är treårig och avslutas i allmän- årskullen till läroverk vilka som regel anhet med realexamen. Vid slutet av andra omfattar åtta klasser i obruten tingen följd realklassen anordnas skriftliga prov i dan- eller mellanskola och gymnasium. Intagning och matematik. Resultatet av vid vilka unska, räkning sker på basis av inträdesförhör dessa prov avgör om eleven tas in i gym- gefär tio procent av de sökande brukar unnasium eller hänvisas till realskolans tred- derkännas. För tillträde till gymnasium ford- Den frivilliga ungdomsskolan med ras, att avgångsbetyget från mellanskolan je klass. sina tre former, den allmänna ungdomssko- (ofta inbyggd i folkskolan) har en viss minilan, den provförberedande ungdomsskolan mipoäng, uträknad på betygsgenomsnitt i och den yrkesförberedande ungdomsskolan samtliga läsämnen. Trots dessa spärrar till ligger vid sidan av realskola och gymna- sekundärutbildningen uppvisar Finland en sium och har stor omfattning. Karakteris- relativt hög gymnasiefrekvens. Ar 1968 antiskt för Danmarks skolväsen är de frivilli- togs 59 procent av motsvarande årskull i ga skolforrnerna med fria undervisnings- läroverkets första klass, 23 procent av former och valfrihet i ämnesval. Övergångs- årskullen intogs i gymnasiet och 16 profrekvensen från realskola till gymnasium cent avlade studentexamen. Att tillström-

34 SOU 1970: 21

om man 1985. Utmärkande för Norge är att en

ningen är starkt ökande framgår med år 1950 då endast fem procent mycket stor del av dem som tar studentjämför avlade studentexamen. Det examen inte går vidare till universitet och av årskullen består av två friståen- högskolor. Andelen har hållit sig omkring finska studentbetyget som 50 procent men har under de senaste de betyg, dels ett s. k. dimissionsbetyg, sätts av vederbörande lärare efter muntliga åren sjunkit och är för närvarande omkring

i högsta klassen, 45 procent. Enligt uppgift från 1963 gick förhör i samtliga läsämnen 35 procent av artianema vidare dels studentbetyget som grundas på skriftli- omkring anordnade av en av undervisnings- till eftergymnasial utbildning och 12 proga prov, tillsatt studentexamensnämnd. cent till annan yrkesutbildning. En relaministeriet tivt hög andel av de studerande i högre ut-

bildning undergår utbildning i utlandet (5- 3.3.4 Norge 10 procent).

har lagt fram för-

i Norge går mot ett mer en- Gymnasiekommittén

Utvecklingen Grundsko- slag om ett treårigt gymnasium ovanpå den hetligt och integrerat skolsystem. av år 1969 föreskriver en obligato- nioåriga skolan, där ca 60 procent av unlelagen dervisningstiden ägnas åt en gemensam allrisk, odifferentierad grundskola med ett sexmän kursplan, »det allmänna underlagetuø. årigt barnstadium och ett treårigt ungdoms- Skolekomitéen har lagt fram en principplan stadium. Försöksverksamhet har startat med denna skolform, som ersätter den för en treårig högre skola för åldersstadiet nioåriga Sekundärsta- 16-19 år, med en gemensam bas på ett år. nuvarande sjuåriga folkskolan. diet utreds dels av en I påbyggnadskursema skall man enligt för-

gymnasiekommitté,

slaget kunna välja mellan yrkesutbildning, dels av Skolekomitéen av år 1965. Den seallmänteoretisk utbildning och/eller kombinare har i uppgift att lägga fram en plan 16-19 nation av yrkes- och allmänutbildning. Skoöver ett skolsystem för åldersgruppen till lekomitéen föreslår samma betygsystem och år, som kan ge alla likvärdiga möjligheter examensordning som för gymnasiet och förutbildning. ordar flexibla regler för tillträde till uni- Enligt nu gällande bestämmelser är norversitet och högskolor. malgymnasiet treårigt och bygger på an-

nioårig enhetsskola, andra klassen tingen i treårig realskola eller fullgjord realexa- 3.3.5 Frankrike men. Det traditionella gymnasiet är en allmänutbildande skola. En av linjerna - den skolsystemet i Frankrike, som utmärks av

ekonomiska gymnasielinjen - står i en viss en stark centralisering, reformerades 1959.

Systemet omfattar frivillig förskolundersärställning, då den ger både allmänutbild- Tekniskt visning för åldrarna två till sex år, oblining och en viss yrkesutbildning. i stället för de treåriga tekniska gatorisk undervisning (6-15 år) och höggymnasium skolor, som sedan länge gett kompetens för re frivillig undervisning. Den obligatoriska

i den tekniska håller undervisningen, som är statlig, omfattar tre

intagning högskolan,

stadier: ett lågstadium om fem år, ett melpå att införas. lanstadium om fyra år och ett högstadium Norge har haft en högre gymnasiefreländer. För när- om två år. Efter avslutat mellanstadium kan kvens än många europeiska barnen i stället för ett annars varande är det genomsnittligt 25 procent obligatoriskt välja sekundärundervisning om av varje årskull som fortsätter på gymna- högstadium siet. Här finns emellertid stora tre år. regionala skillnader. I Oslo går sålunda ca 40 pro- Skolreformen 1959 innebar att övergång-

en mellan folkskola och läroverk underlätcent av årskullarna till gymnasiet. Omkring

1950 utgjorde antalet »artianer» ca fem tades. Man har dock kvar den inträdesexa-

procent av årskullen, 1968 20 procent. men till klass 6, som avgör placering i en

Man räknar med 35 procent år teoretiskt inriktad mellanskolutbildning elomkring

SOU 1970: 21 35

ler i övergångsklasser som förberedelse för tre linjer, »gram-mar school», »technical yrkesutbildning. En omfattande oriente- school» eller »modern school›. Det tradirings- och rådgivningsverksamhet under hela tionella systemet med en gymnasieliknanmellanstadiet underlättar linjebyten, I var- de universitetsförberedande school grammar je skola ger en orienteringsnämnd råd till samt olika typer av fackskolor håller långmålsmän, som emellertid fritt får bestämma samt på att efterträdas av en form av enom barnens val mellan de olika hetsskola. studiemöjligheterna. Rådgivningsverksamheten grun- De barn som anses ha kapacitet för framdar sig på upplysningar och förslag, som tida akademiska studier får utbildning fram lämnas av klassnämnden och av huvudlätill 18 års ålder i grammar schools eller techraren. Om de av orienteringsnämnden givna nical schools. Övriga förs över till s. k. m0råden ej följs, måste eleven genomgå en sär- dem schools som ger en allmän utbildning skild prövn-ing för att få tillträde till högre upp till femtonårsåldem då skolplikten uppklass. hör. Högstadieundervisningen omfattar en I genomsnitt 20 procent av årskullen »kort skolgång» och en »lång skolgång» kommer in i grammar som tar emot school, Den långa skolgången leder fram till stu- de bästa teoretiska och lebegåvningarna dentexamen som numera avläggs vid slu- der till universitetsstudier. Till technical tet av sista skolåret. Endast de elever, som i school går elever med övervägande prakstudentexamens skriftliga prov fått 10 av tisk fallenhet, medan återstoden går till se- 20 möjliga poäng, har rätt att gå upp i den condary modem school. Grammar school muntliga examen. Ett »certificat de fin är uppdelad på en huvudskola, som går upp dYétudes secondaires» utdelas till de elever, till 15 eller 16 års ålder och en »sixth form» som fått ett medeltal av 8 av 20 möjliga (16-18 år). Vid slutet av femte klass genompoäng på de skriftliga proven. Detta certi- går flertalet av eleverna prov för »the Geneficat ger dock inte tillträde till universi- ral Certificate of Education» (G. C. E.), Ortetsstudier. Studentexamen kan avläggas på dinary (O) level, och lämnar sedan skolan. fem linjer som leder till olika universitets- En alltmer ökande minoritet (1965 omkring studier. 20 procent) börjar i sixth form, vanligen för Det franska skolväsendet är starkt exa- mera specialiserade studier. Vid 18 års ålder menspräglat. Vid proven är kuggningspro- genomgår eleverna G. C. E. Advanced (A) centen alltid mycket hög, ofta 50 procent level examination, vanligen i mellan två och eller mer. fem ämnen. Till skillnad från le- Ordinary vel är betygen här graderade (distinction, good, pass, pass at ordinary level). De fles- 3.3.6 England ta som genomgår G. C. E., A-level, fortsät- Enligt den nuvarande brittiska ter vid universitet; en liten del går ut i yrskolordningkeslivet. en är utbildningen organiserad i tre stadier: »primary stage›, »secondary stage» och »further educatiom. Förutom »nursery 3.3.7 Västtyskland school» (2-5 år) omfattar primärstadiet »in- -fant school» (5-7) och »junior school» (8- Det mest utmärkande för det tyska skolsy- 11). Skolplikten omfattar åldrarna 5-15 år. stemet har varit delningen i_tre linjer ef- Under senare delen av junior school genom- ter fjärde årskursen i den obligatoriska skogår eleverna vanligen inträdesprov (prov i lan: en med teoretisk inriktning (gymnaengelska och matematik samt gruppintelli- sium + högskola), en med praktisk-teoregensprov). Det finns en tydlig strävan att tisk inriktning (realskola + yrkesskola), och komma bort från denna förkrigsbetonade slutligen en med praktisk inriktning (folkövergångsexamen, som är avgörande för ele- skola + yrkesskola). vernas placering i någon av sekundärskolans Det har tidigare varit vattentäta skott

36 SOU 1970: 21

mellan de tre utbildningsvägarna. Eftersom yrkesarbete. En differentiering av utbilduniversitetstillträde förutsätter avgångsexa- ningen skulle bli följden. Tillträdet till uni-

men (Abitur) ifrån gymnasiet, har spärren versitet skulle enligt samma förslag base-

till universitet således i själva verket legat ras på den sökandes meriter i det specifika tidigt under skolutbildningen, nämligen vid ämne han vill studera enligt en där

skala,

övergång till gymnasium efter årskurs 4. kriterierna fastställs av en särskild kommit- Västtyskland uppvisar mycket låga tal för té. Ett sådant förslag skulle innebära att gymnasiefrekvens i relation till åldersgrup- studentbetyget fick mindre betydelse. Bildpen. År 1965 gick omkring 83 procent av ungsrats förslag har under hösten 1969 livåldersklassen 15-17 år i någon skolform ligt diskuterats inom olika organisationer på sekundärstadiet. Majoriteten eller 63 pro- och organ. Inom de politiska partierna arcent återfanns i någon form av yrkesskola betar man med olika modeller till nya utoch endast 12 procent på gymnasiet. För bildningssystem. åldersgruppen 18-20 år var motsvarande procentsiffror totalt 25, därav 18 i yrkes- 3.3.8 Sovjetunionen utbildning och 6 i

gymnasium.

Genom differentierad undervisning iklas- Lagen 1958 om förstärkandet av banden

serna 11-13 har nya typer av gymnasier mellan skolan och livet och om vidareut-

tillkommit med ekonomisk, samhällsveten- veckling av folkbildningssystemet i SSSR inskaplig och estetisk linje. Det finns också nu- nebar en nyorientering i fråga om målsätt-

mera i så gott som alla delstater två typer av ning för hela undervisningsväsendet. Den gymnasium vid sidan av det allmänna, näm- obligatoriska skolan blev då åttaårig och

ligen awirtschaftsgymnasium» och »Frauen- undervisningen på samtliga stadier mer oberschulen», som båda för fram till be- praktiskt orienterad. Hela undervisningsvägränsad aHochschulreifexø, dvs. betyget be- sendet blev mer samordnat. __.

rättigar till studium vid vissa fakulteter, Ovanpå den obligatoriska skolformen lig-

t. ex. ekonomisk fakultet eller pedagogiska ger tre skolformer, som skall ge en s. k. .fullhögskolor. En omorganisation av skolsy- ständig mellanskolutbildning: stemet i riktning mot en mera elastisk uta skolor för arbetande ungdom och landsformning av klasserna 5 och 6 och ökade bygdsungdom - allmänbildande mellanskomöjligheter till övergång mellan linjerna har lor på fritid; studiegången är treårig b allmänbildande polytekniska arbetsmellandebatterats. skolor med produktionsundervisning; studie- Under år 1969 har man livligt diskuterat gången är treårig . . . . ett förslag från »Bildungsrah (ett organ c fackskolor, dvs. specialmellanskolor; stuför samarbete på skolans område mellan dietiden varierar något men är i de flesta fall delstater fyraårig. och förbundsrepublik) om en omorganisation av gymnasiets sista klasser och

Den fullständiga mellanskolutbildningen

avgångsbetyget från sekundärskolan. Bland är en grundförutsättning för tillträde till annat innebär förslaget införande av av-

högre undervisning vid universitet och

hög-

gångsbetyg på två nivåer, det första efter skolor eller motsvarande._ En utbyggnad av 10 års skolgång. Efter 12 (13) års skolfolkbildningssystemet förutses i programgång skulle ett andra avgångsbetyg utdelas met för Sovjetunionens kommunistiska parsom, beroende på nivå och ämneskombina-

l

ti. Man räknar sålunda med att flertalet

tion, skulle leda till universitet och högsko-

medborgare under 1970-talet_ skall få en

lor, andra eftergymnasiala studier eller yrfullständig allmän mellanskolutbildning, spekesarbete. cialiserad fackskolutbildning eller högre ut- 90 procent av dem som gått

i

Omkring bildning. En tioårig obligatorisk skola plaut gymnasiet söker sig nu till universitet och neras. högskolor. Enligt Bildungsrats förslag skulle nya kursplaner inrättas med tanke på direkt

SOU 1970: 21

3.3.9 Östtyskland school och en treårig senior high school d 6 +6-planen vilken är uppdelad på en Östtyskland har tioårig skolplikt. Den s. k. sexårig elementarskola samt en sexårig high Oberschulen school, som antingen är en kombinerad junior »Allgemeine polytechnische och senior high school eller en odelad high som är obligatorisk för alla barn över 6 år; school. består av 10 klasser (årskurser). För dem

som skall fortsätta i »Erweiterte Oberschule» Sekundärskolan är i princip tillgänglig

utgör de två sista årskurserna (9 och 10) för alla. Över 70 procent av en årsklass går

förberedelser härför. Efter 8 års skolgång ut high school; övriga faller bort på vägen

kan man fortsätta de resterande två åren beroende på att skolgången inte är obliga-

med mer yrkesbetonade studier i stället för torisk efter fyllda 16 år trots att skolan

med gymnasieförberedande sådana eller full- är tillgänglig till 18 år.

göra dessa skolår genom att delta i vidare-

utbildning för yrkesverksamma. »Oberschu- 3.3.11 Japan le» är i enlighet med »Gesetz über das einheitliche sozialistische Bildungssystem» 25.2. Det genomgick en japanska skolsystemet 1965 uppdelat i lågstadium (årskurserna radikal reform vid slutet av andra världs-

1-3), mellanstadium (4-7) och högstadium kriget varvid skolsystemet organiserades ef-

(7-10). ter amerikanskt mönster. Det omfattar i

Det finns flera typer av specialskolor som dag

kan ha teknisk, naturvetenskaplig, matematisk eller inriktning, men också a sexårig elementarskola språklig b treårig lägre sekundärskola som liksom konstnärlig eller idrottslig inriktning, varför elementarskolan är obligatorisk för alla urvalet inte alltid enbart baseras på intelc treårig högre sekundärskola, uppdelad i lektuella förutsättningar Gymnasiet är fyra- två kurser - en med allmänteoretisk utbild-

årigt eller tvåårigt och tar elever direkt från ning och en yrkesutbildande.

grundskolan eller från den tioåriga skolan. Skolplikten omfattar åldern 6-15 år.

Ungefär 97 procent av landets ungdomar

beräknas befinna sig under utbildning, ca 3.4 Högre utbildning och vägar till denna 15 procent av 20-åringarna och ca åtta pro-

cent av 25-åringama. 3.4.1 Definitionsfrâgor

Planen för 1970 förutser en betydande Definitionerna av vad som räknas till högre ökning av utbildningskapaciteten och -kvautbildning varierar starkt mellan olika länliteten inom hela utbildningsväsendet. der. I många fall skiljer man mellan univer-

sitet, andra högre läroanstalter på universi- 3.3.10 USA tetsnivå och övriga institutioner. Ofta utgör

krav på studentexamen för tillträde kriteri- Det amerikanska skolsystemet består av um på att utbildningen räknas som högre ut- 1 pre-primary education som omfattar bildning. Krav på att forskning skall bedriolika nursery schools vas vid utbildningsinstitutionen i fråga är ett 2 elementary schools och high schools; annat kriterium. samt tek- Lärarutbildning uppdelningen mellan elementarskola och nisk och ekonomisk utbildning är exempel sekundärskola beror på det skolsystem som på några utbildningssektorer, där vissa uttillämpas. betraktas som tillhörande den bildningslinjer De fyra vanligaste systemen är högre utbildningen, medan andra utbilda 7 + 4-planen som består av en sjuårig ningslinjer ej brukar räknas till högre utbildelementarskola och en fyraårig high school mer beroning. I vissa fall är uppdelningen b 8+4-planen som utgörs av en åttaårig ende på tradition än på verklig skillnad i elementarskola och en fyraårig high school Nuvarande tendens att utc 6+ 3+ 3-planen som omfattar en sex- utbildningsnivå. årig elementarskola, en treårig junior high öka universitets- och högskolutbildningen

3.8 SOU 1970: 21

att be- kunna ges en yrkesförberedande avslutning

med nya utbildningsvägar medför, breddas till ut- av universitetsutbildningen. Man hoppas sågreppet högre utbildning som ledes få ett intimt samarbete mellan universom tidigare inte betraktats bildning Infö- siteten och distriktshögskolorna. En försökshörande till detta utbildningsstadium. inom verksamhet med distriktshögskolor har starrandet av en lägre fristående sektor

av typ »junior college» har tat. högre utbildning I Danmark föreligger förslag att sammanverkat i samma riktning. ofta i internationella över- föra alla typer av högre utbildning i univer- Det framhålls att ett unisikter att jämförelser är mycket svåra sitetscentra som byggs upp omkring av olika terminologi och versitet. Kortare utbildning som är närbegöra på grund av da- släktad med universitetsutbildning skall olika principer för statistikredovisning Vid ministerkon- också kunna föras till universitetscentra. En ta över högre utbildning. ferensen i Wien 1967 i Unescos regi behand- än nuvarande kandidatexamen lägre examen av att förbättra har Man har också diskuterat lades nödvändigheten jäm- föreslagits. förbarheten i fråga om internationella data något slags »indslusningsforløbm dvs. lång-

standardisering av utbildningsstatis- sammare studietakt under de första åren, ,genom tik och större enhetlighet i fråga om fack- vilket skulle möjliggöra en smidig start för

termer och definitioner. den som har en grundutbildning som måste

kompetteras. I Finland har flera nya universitet till- 3.4.2 Några aktuella reformer avseende kommit under de senaste åren. högre utbildning I Frankrike har en ny typ av högre utbild-

inrättats genom Instituts univer- I både Norge och Danmark har de senaste ningsanstalt av den sitaires de technologie (IUT) som ger en tvååren lagts fram förslag om reformer finns i utbildning. Univerhögre utbildningen. I båda länderna årig, starkt specialiserad sitetsutbildningen inom vad som motsvarar reformförslagen en tendens till ett stramare studiemönster och förkortning av grundut- våra filosofiska fakulteter har uppdelats på

inom filosofisk fakultet. Den tre olika perioder (cycles), varav den första bildningen norska har ef- omfattar två års studier. »Videreutdanningskomitéew har under 1960-talet skett en ter franskt mönster föreslagit en uppdelning I England av universiteten. Man av universitetsutbildningen enligt följande kraftig utbyggnad har i de nya universiteten organiserat stumönster dierna mindre konventionellt sätt. 1 grundutbildning (omfattande fyra år, på ett Traditionellt har endast universitetsutbildsom skall kunna delas upp i två etapper) räknats till den akademiska katego- 2 specialutbildning ning medan all annan utbildning inklusive 3 forskarutbildning rin, t. ex. tekniska ansetts vara icke 4 vidareutbildning. högskolor akademisk utbildning. Problemen kring den- Vidare föreslås ett integrerat utbildningsdiskuteras i Robins Report. system med horisontella övergångsmöjlighe- na uppdelning följde dock inte denna utredter, ett rikt urval av utbildn-ingsvarianter Regeringen beträffande samordoch stor flexibilitet. Kommittén föreslår nings rekommendation av den utbildning, där man att all högre utbildning vid sidan av universi- ning högre olika åtgärder skulle ge de flesta teten samlas i ett system av distriktshögsko- genom som av colleges (högskolor) samma status lor, vilka skall ge såväl yrkeskompetens typer för fortsatta studier. som universiteten. Gradvis har dock de nykompetens högre Nya former med en studie- inrättade s. k. Polytechnics, som ger teknisk av högre utbildning utbildning på hög akademisk nivå, kommit längd på två år föreslås ingå i distriktshögatt räknas till de akademiska institutionerna. skolorna. Första stadiet av grundutbildning- Socionomer, läkare, tandläkare, veterinärer en vid universiteten skulle kunna genomgås som i andra länder även vid dessa högskolor. Där skall också m. fl. yrkeskategorier,

SOU 1970: 21 39

ofta utbildas vid särskilda utbil- till utbildningssystemet högskolor, för dem som på ett das i England vid universitet. tidigt stadium gått ut i yrkeslivet. En grundläggande intention var att HF skall föra fram till ett helt fält av »videregående ud- 3.4.3 Vägar till högre utbildning dannelser» och inte vara en återvändsgränd I samtliga här berörda länder har man vid- i utbildningsysstemet. Utbildningen karaktetagit olika åtgärder för att bredda rekryte- riseras av flexibla kurser med stora valmöjringen och möjliggöra för dem som redan ligheter. Vid intagningen - som sker efter är ute i yrkeslivet att komplettera med ut- personliga intervjuer lägger man särskild bildning som de tidigare av olika skäl ej kun- vikt vid studielämplighet. nat utnyttja. Några generella regler om denna examens kompetensvärde för högre utbildning finns ännu inte. Förslag har lagts fram om Danmark att inrätta »indslusningsforløb» för studeran-

I Danmark har successivt tillkommit en hel de med denna examen vid utbildningsinstitu-

rad offentliga och statskontrollerade exa- tionerna i form av alternativa, långsammina mare kurser Under av de och prov som ger kompetens vid si- (jfr ovan). loppet dan av studentexamen. första ll/r-Z åren skulle den studerande dels Teknisk som är lika kunna fullfölja den nödvändiga komplette- Adgangseksamen, gammal som tekniska högskolan, accepteras ringen av sin förutbildning, dels genomföra även av andra utbildningslinjer med inrikt- studium av sitt reguljära »studiefag» motning på matematisk-fysiska studier. Examen svarande första studieåret enligt normalstuomfattar matematiska Tills vidare har universiteten beoch naturvetenskap- dieplanen. liga ämnen och motsvarar kursen slutat att ta in studerande, vilkas samlade på matematisk-fysiska grenen i studentexamens kvalifikationer verkar tillfredsställande. En matematiska En särskild examens- förutsättning är att deras tillvalsämnen i linje. kommission fastställer HF motsvarar de krav som de skriftliga uppgif- uppställs på terna i examen. de olika Om en stude- Man kan gå upp i examen utbildningslinjema. - dock fordras bevis på kemisom privatist rande inte uppfyller kraven på tillvalsämoch fysiklaborationer - eller efter att ha nen skall han ha bestått ett prov i ämnet gått igenom en ettårig kurs. före första deltentamen. Högre handelsexamen är en annan statskontrollerad examen som ger kompetens för Finland högre studier för dem som tidigare avlagt handelsexamen. Också Veterinaer- og Land- I Finland fordras studentexamen för tillbohøjskolen anordnar ett särskilt offentligt träde till flertalet högre utbildningslinjer. prov som ersätter kravet på studentexamen För närvarande är endast av 1,8 procent för vissa studier vid samma skola. totalantalet inskrivna vid högre utbildnings- Högre förberedelseexamen (HF) är den anstalter icke-studenter. En sökande till senast tillkomna av denna typ av examina. högre utbildning har mycket små möjlighe- Enligt en lag av år 1966 skall HF »vaere ter att gå vid sidan av studentexamen. Man en ny vej i uddannelsesystemet dels med strävar clock efter en breddning av rekrytehenblik på laereruddannelsen, dels tillige ringen. som indgang til andre videregående uddan- På utbildningslinjer där studentexamen ej nelsen. Examen och utbildningen, som le- formellt krävs har man som mål att uppder fram till den, initierades ursprungligen låta inemot 50 procent av platserna till

av den nya lärarutbildningen som började icke-studenter. I praktiken dominerar emel-

i augusti 1969. HF skulle ersätta tidigare lertid studenterna även på sådana utbildpreparandkurser. Avsikten var att examen ningslinjer. För på senare år inrättade uniskulle kunna fungera som en väg tillbaka versitet och högskolor finns vissa bestäm-

40 SOU 1970: 21

melser i universitetsförfattningama, som Norge möjliggör för icke-studenter att få tillträde I Norge är studentexamen huvudkravet för till studier. Man har också haft strävan att till högre utbildning. Detta krav fem procent av platserna skulle behörighet omkring är emellertid inte absolut. Vid universi- F besättas av icke-studenter. Person som inte i tet kan också antas den som förvärvat en är inskriven vid universitet kan med dekautbildning som utbildningsministeriet finner nus tillstånd följa undervisningen och gelämplig som grund. Beslutet meddelas av nomgå förhör, varvid intyg utfärdas efter ministeriet efter utlåtande av universitetssärskilt formulär. Vid Tekniska kan som stude- kollegium. De som avlagt examen vid an- Högskolan rande antas även den som avlagt ingenjörs- nan högskola har också rätt att skrivas in. Vid Handelshögskolan kan kollegiet anta examen vid tekniskt institut med mycket andra än studenter om vederbörande genom goda betyg och efter lärarrekommendation. prov eller på annat sätt visar att han har För närvarande varierar antalet icke-studenmellan två och erforderliga kunskaper. Vid Lantbrukshögter på de olika sektionerna skolan kan också »annen utdannelse som åtta procent. Handelshögskolan i Åbo har anses tjenlig» godtas. I gengäld krävs viss den högsta andelen icke-studenter, nämligen Vid lä- praktisk och fackteoretisk utbildning. Vid åtta procent (merkonomutbildning). Norges Tekniska Högskola är tillträdet i rarhögskolan i Nådendal kan, förutom de princip begränsat till sökande med artium som avlagt student- eller folkskollärarexapå real- eller naturfaglinjen. Sökande från men, även annan inskrivas om kollegiet anser att vederbörande innehar andra linjer kan - i mån av plats - skrivas de grundkunför studier in efter att ha genomgått vissa tilläggsskaper som förutsätts vid hög-

skolan. prov. Vid Tammerfors som har ut- År 1961 lämnades ett betänkande av Stuuniversitet, vecklats finns vid si- dieadgangskomitéen om reform ur en socialhögskola, avg kompedan av fakulteter också s. k. undervisnings- tensfrågorna i Norge.

sektioner som formellt inte kräver student- Efter en genomgång av de formella kvali-

examen. berättigar fikationskraven till olika utbildningar sum- Betyg från sådan sektion till fortsatta studier vid universitetets fakul- merade man, att de uppställda kraven inte

teter. tycks ge någon garanti för att de som upp-

I april 1969 gjordes av regeringen en ut- fyller dem har nödvändiga förutsättningar om antalet icke-studenter vid uni- att genomföra akademiska studier. Det finns redning versitetet i Tammerfors, föranledd av en inte heller anledning tro att de, som inte

att kraven, inte skulle kunna skaffa fråga i riksdagen. Utredningen visade, uppfyller andelen icke-studenter vid fakultetema för- sig nödvändiga kvalifikationer. Kommittén

blivit nästan lika stor under tiden 1965- föreslog därför, att man för varje enskild

mellan tre och fem pro- eller av utbildningar 1968 (varierande utbildning grupper men att an- skulle utarbeta som cent på de olika fakultetema) »kvalifiseringsprøver», delen icke-studenter minskat ger icke-behöriga möjlighet att visa att de på undervisningssektionema (mellan 10 och 20 procent), har reella kvalifikationer för högre utbild-

Med anled- För tillträde till sådana studier som mest på sektionen för socialvård. ning. därav gjorde undervisningsministern kräver studentexamen på viss linje föreslog ning uttalande. man särskilda »suppleringsprøverm följande I ett betänkande i februari 1969 har

anser det dock i princip vik- Skolekomitéen också behandlat studiekom- ›Regeringen tigt, att icke-studenter har möjlighet att stu- och högskolor. Av de petens vid universitet dera vid alla universitet och högskolor, och komundersökningar man företagit omkring särskilt vid Tampereen Yliopisto. Regeringen petensfrågoma drar man slutsatsen, att förkommer vid behov att skrida till åtgärder för tryggande av inträdet för icke-studenten» utsättningarna för att följa och genomföra

SOU 1970: 21 41

universitets- och högskolestudier är väl så undersöker genom att gå igenom tidigare mycket en fråga om generella studiefärdig- meriter, genom intervjuer och bedömning av heter som speciella kunskaper. Kommittén en skriftlig uppsats - om vederbörande är föreslår därför, att all den studiekompetens lämpad för högre studier. :som i dag är knuten till studentexamen ge- Demokratiseringstendensema när det gälnerellt överförs till en treårig, samlad stu- ler tillträde till högre utbildning återspeglas diegång i en ny högre skola. Man tror, att inte bara i en ökande proportion som fortförmåga att tänka och arbeta självständigt sätter sin utbildning efter 17 års ålder (öksamt studiemotivering betyder lika mycket ning mellan 1955 och 1970 från 23 till 42 eller mer än de konkreta kunskaper och fär- procent av årskullen) utan också genom en digheter som studenten har med sig från ti- ökning av antalet utdelade och exadiplom digare studier. Kommittén förordar därför mina. *flexibla regler för tillträde. Vidare föreslås Utvecklingen av reglerna för behörighet att man försöker undvika intagningsbegräns- till i Frankrike högre utbildning uppvisar *ning under studiernas första del. två motsatta tendenser. Å ena sidan intro- Krav på speciell studiekompetens för vis- duceras alltmer liberala villkor för att göra sa studier (t. ex. krav på speciell studentlinhögre utbildning tillgänglig för dem som gått je) bör enligt förslaget inskränkas. Korn- miste om utbildning på ett tidigare stadium, pletterande kurser för studenter som i vissa å andra sidan utövar vissa institutioner med ämnen har svagare underlag än andra bör få en begränsad intagning fortfarande en rigoanordnas inom ramen för utbildningslinjen. rös selektion i syfte att upprätthålla en högre standard. Några av de mest betydande högre utbildningsanstaltema, bland dem College Frankrike de France och Muséum dHistoire, erbjuder Huvudregeln för behörighet är att man, för offentliga kurser, öppna för alla oberoende att skrivas in vid en fakultet, skall ha stu- av kvalifikation eller ålder. dentexamen eller motsvarande kvalifikatio- *ner eller ha genomgått inträdesprov. England Ett stort antal franska diplom accepteras som ersättare för studentexamen. Undervis- Den verkliga selektionen för vidare studier ningsministeriet föreskriver vilka diplom sker i England inte genom skolsystemet som godtas. Stora variationer i detta avseen- utan genom examensystemet. Examina leds de finns mellan olika fakulteter. Till medi- av universiteten som, fördelade på åtta olika -cin och farmaci gäller således endast ett få- grupper, organiserar olika examina. Dessa tal diplom på hög nivå, medan ett ganska examina är emellertid likvärdiga. Skolorna stort antal accepteras för tillträde till natur- har fritt val beträffande vilken grupps exavetenskapliga, juridiska, samhällsvetenskap- men som skall tillämpas. Beslutet fattas vanliga och humanistiska fakulteter. ligen av rektor. Alla grammar schools del- I Frankrike har man på olika sätt för- tar givetvis i examen, men också övriga -sökt göra högre studier lättare tillgängliga skoltyper har elever som deltar i dessa exaför dem som redan är ute i yrkeslivet, bl. a. mina liksom de flesta privatskolor. Den ;genom korrespondenskurser och radiokur- vanligaste examen är General Certificate ser. De som förvärvsarbetar får sprida ut of Education som sker i två steg, »Ordinary sina studier under en längre period. Man level» i 15-l6-årsåldem samt »Advanced har inrättat särskilda avdelningar för vux- level» efter ytterligare två års skolgång (jfr -enstuderande vid vissa högre läroanstalter. ovan). De elever som får gå upp i examina ,Det finns vidare en möjlighet för den som utväljs av rektor, som kan besluta att vissa .är minst 24 år och varit engagerad i yrkes- elever än normalt skall tidigare undergå arbete i minst två år att få dispens från examen. Eleverna väljer själva i samråd med kravet på studentexamen. En särskild nämnd läraren vilka och hur ämnen som många

42 SOU 1970: 21

inträde till examina, rektorsrapporten som medskall innefattas i examen. För på ha klarat sänds vare ansökan om tillträde samt på universitet måste man i allmänhet level och två i advan- intervjun som vid vissa institutioner görs fem ämnen i ordinary har dock sina med alla sökande, vid andra endast i tvekced level. Varje universitet och ett stort an- samma fall. egna inträdesbestämmelser tal varianter förekommer. Ett nytt initiativ på Vuxenutbildningens område är »the University of the Air», ett Varje universitet uppställer för tillträde till nationellt TV- och radiouniversitet för del- »first degreee courses» vissa »general reatt den ti- tidsstuderande. quirements» som skall garantera, digare teoretiska utbildningen varit tillräck-

ligt omfattande. Dessa krav följer samma Västtyskland generella mönster, men det finns tydliga Flertalet högre utbildningsanstalter i Västvariationer i detaljer mellan de olika institukräver »Reifezeugnim eller mottionerna. Förutom att uppfylla de allmänna tyskland »a svarande bevis på fullgjord gymnasial utkraven måste studenterna också uppfylla course requirementm De olika inträdesford- bildning. Möjlighet till dispens från student-

finns förtecknade i ett kompen- examenskravet finns i mycket speciella fall, ringarna En- för dem som redan arbetar inom dium (A Compendium of University nämligen ett fack där de besitter stor kunskap. Ansötrance Requirements). i År 1950 var andelen av en åldersgrupp kan om dispens ställs till kulturministern delstaten och skall av intyg från som kom till universiteten 1 på 31. År 1959 åtföljas är minst två personer om vederbörandes peruppgick den till 1 på 24; för närvarande son, kunskaper på det avsedda utbildningsden 1 på 15-20. Universitetsutredningen med att före området och hans allmänna bildningsstan- (Robins Report) kalkylerar dard. Den dispenssökande måste genomgå 1980 tio procent av en årsklass skall delta i vid universiteten och en på sex såväl skriftliga som muntliga prov. utbildning kurserna inom »further Under vinterterminen 1968/ 69 studerade om de akademiska education» tas med. 304 000 studenter vid högre utbildningsan-

För att underlätta det rent tekniska an- stalter i Västtyskland. Om vi ser på procent- Uni- talen för den högre utbildningen finner vi sökningsförfarandet har man inrättat Admissions. av åldersgruppen 18-20 år två procent och versities Central Council on Genom denna institution alla an- i åldersgruppen 21-25 år sex procent i högre passerar Omkring fyra procent studerar sökningar, men den har inte något att göra utbildning. och är när- vid universitet och högskolor, medan de övmed själva selektionsprocessen mast att betrakta som ett administrations- riga fördelar sig på skilda former av högre

centrum för alla ansökningar till högre ut- utbildning, varav ingenjörskolor och peda-

Institu- högskolor har det största antalet bildningsanstalter i Storbrita-nnien. gogiska tionen har emellertid stor betydelse för ett (knappt en procent vardera). På konsthög-

av utbildningsplatserna. skolor finns 0,1 procent av åldersgruppen optimalt utnyttjande liksom vid seminarier för handarbetslärarin- Ar 1968 placerades sålunda 4 500 studenter nor och hushållslärarinnor samt vid slöjdi andra kurser än de ursprungligen tänkt sig. När anscs seminarium. Totalt är det alltså en mycket det gäller selektionsprinciper att den sökande av åldersklassen som går till det viktigt för det första, låg procent skall ha ett stort mått av frihet i sitt val av högre utbildning i Västtyskland.

universitet, för det andra att universiteten En sned social rekrytering har sedan länge

karakteriserat gymnasiet och som följd därskall ha rätt att välja dem som de vill underom en student blir intagen av också den högre utbildningen. Det är visa. Avgörande vid det universitet han sökt till beror huvud- framför allt tillskapandet av den s. k. zweipå antalet avklarade ämnen i O- ter Bildungsweg - utbildningsvägar vid sisakligen dan av den traditionella vägen över stulevels och A-levels samt betygen vid dessa

SOU 1970: 21

dentexamen - som skapat en större flexibi- nas universitet, branschinriktade högre ut-

litet och rörlighet i det tyska utbildningsbildningsanstalter och polytekniska institut. väsendet. Förutom humanistiska och naturvetenskap- Till zweiter Bildungsweg brukar föras alla liga finns vid vissa universitet discipliner de utbildningsmöjligheter, vilka gör det möj- tekniska, lantbruksvetenskapliga och medi-

ligt för begåvade unga människor som re- cinska fakulteter. Till den branschinriktade dan är ute i arbetslivet att få tillträde till vi- högre undervisningen hör t. ex. undervis-

dareutbildning och vilka möjliggör yrkes- ningsanstalter för teknisk, lantbruksinriktad, mässigt och socialt avancemang, inkluderan- ekonomisk, juridisk, medicinsk, farmaceude akademisk utbildning. Man kan skilja på tisk och pedagogisk utbildning liksom högtre olika steg i zweiter Bildungsweg: skolor för konst och filmkonst, teaterinstitut,

konservatorier etc. Vid de polytekniska ina anordningar som möjliggör att ta igen vad som missades i den reguljära skolan stituten finns samma ämnen företrädda som b vidareutbildning som leder fram till Fach- vid de branschinriktade, högre tekniska unschulreife (motsvarande realexamensnivå), dvs. dervisningsanstalterna med den skillnaden, kvalificerar för tillträde till tekniska skolor att de är sammanförda gruppvis till olika c vidareutbildning som kvalificerar för tillläroanstalter och har en gemensam träde till universitets- och högskolutbildning. veten-

skaplig-teknisk utbildningsgrund. Inom ramen för denna utbildningsväg har All högre i Sovjetunionen är utbildning en rad utbildningsanstalter inrättats: spärrad. Antalet platser inom olika sektioner ›Abendgymnasium› som utifrån avgångs- fastställs centralt genom långtidsplaner. Unbetyg från Hauptschule för direkt till studentgefär en fjärdedel av de dryga två miljoner examen (Abitur) efter fyra års skolutbildning elever som årligen genomgått fullständig »Abendrealschulea och »Berufs-aufbauschule» som från Hauptschule för till mellanskolutbildning kan tas in vid universlutbetyg från realskolan eller Fachschulreife. Dessa sko- sitet eller liknande institutioner. lor är som regel tvååriga Nya fastställdes intagningsbestämmelser »Kollegsav med en utbildningstid av tre år 1963. I dessa har inträdesprov fått minskat är avsedda för ungdomar mellan 19 och 28 inflytande. Man beslutar nu om tillträde på år, som genomgått fackskola eller realskola eller klass 10 i gymnasiet. basis av en »profib som byggs upp på

grundval av betygen i sekundärskolan, dels Aftongymnasierna och kollegierna har det sista betyget, dels genomsnittsbetyg och

samma studiemål som det allmänbildande betyg i de ämnen, som är närbesläktade med

gymnasiet. Kollegierna är som regel inter- de planerade universitetsstudierna. Vidare natskolor. De som går i aftongymnasierna beaktas betyg från medlemskap i politiska är i allmänhet yrkesarbetande, trots att un- samt ungdomsorganisationer inträdesprov. dervisningen är ganska omfattande (17-25 Profilen uttrycks i poäng och totalsumman timmars kvällsundervisning under samman- avgör om vederbörande får tillträde till höglagt fem kvällar i veckan). Antalet ungdo- re utbildning. Vid lika poängtal lämnar man

mar, som vid aftongymnasier och kollegier företräde åt dem som har belönats med

nått fram till studentexamen, är under stän- guld- eller silvermedalj för prestationer i se-

dig ökning. Zweiter Bildungsweg anses ha kundärskolan. Företräde åt dem ges också nått stor framgång. som visat sig framstående på de kunskaps-

områden som är nära besläktade med det

ämne de vill studera. De som inte har ryska Sovjetunionen i sin examen genomgår en muntlig tentamen

Högskolutbildning i Sovjetunionen är det i detta ämne som graderas och räknas med

avslutande ledet i folkbildningssystemet och i poängsumman. Samma förhållande gäller har sin utgångspunkt i avslutad mellanskol- främmande språk.

utbildning (tio års skolgång). Till institutio- I Sovjetunionen finns ett vitt förgrenat ner för högre utbildning i Sovjetunionen räk- nät av afton- och säsongsskolor samt kor-

SOU 1970: 21

respondensskolor. Korrespondensundervis- Östtyskland

ningen har ökat kraftigt de senaste åren, Dimensioneringen av de högre studierna regsåväl mellanskolundervisning som högskolleras genom ekonomiska planer, varvid varundervisning, detta som en följd av dels je ämne tilldelas en viss kontingent studesträvan att bereda medborgarna tillfälle till rande. Den som vill bedriva högskolestudier högre utbildning än den obligatoriska åttaskall ha avlagt studentexamen (Abitur) och åriga skolan, dels önskemål att denna ha framgångsrikt slutfört sina fackskolestufortbildning helst skall försiggå utan att de dier eller genomgått särskild prövning. Gestuderande lämnar sitt yrkesarbete. Under nom kvällsstudier vid universitet eller högtioårsperioden 1959-69 har mer än fem skola, genom folkhögskolutbildning eller stumiljoner människor fått mellanskolutbilddier vid ›Betriebsakademie» eller »Dorfning i afton- eller korrespondensskolor. akademie» kan vuxna kvalificera sig för Nedsatt arbetstid och lön under examenshögskolestudier. perioder är några åtgärder för att stimulera Till högre utbildningsanstalter räknas till deltagande i korrespondenskurser. Det dels universiteten, dels »Ingenieur- und är vanligt, att sökande till högre utbildning Fachschulens, Stor vikt läggs vid de senare. med höga poängvärden antas till dagunder- Ca 70 procent av de högskolestuderande bevisning och de som kommer därnäst i rangdriver »Direktstudium», med vilket torde ordningen till kvälls- eller korrespondensförstås studier vid högskolan i traditionella kurser. Möjligheter till byte emellan studieformer. Varje student tillhör då en seminaformerna finns. riegrupp, vars arbete noggrant övervakas. För att ytterligare bredda rekryteringen För studenter med sämre studieförmåga kan till högre utbildning fattade kommunistiska s. k. »Lernkollektive» för tre till fem studepartiets centralkommitté i september 1969 rande inrättas. Omkring 25 procent bedriver ett beslut angående inrättandet av förberehögskolestudier enligt »Fernstudiumaø-systedande avdelningar för sovjetiska högre läro- med met (korrespondensundervisning peanstalter. Syftet var att höja utbildningsni- Allriodvis återkommande muntliga kurser). vån hos arbetande ungdomar och ungdomar mänt eftersträvar man att ge högskolutbosatta på landsbygden och stimulera dessa bildningen en sådan utformning att studentill fortsatta högre studier. Enligt beslutet terna får tillfälle till praktisk verksamhet inskall speciella förberedande avdelningar orom sina ämnesområden, varför det ofta kan ganiseras, vid vilka dag-, kvälls- och korbli aktuellt med en kombination av direktrespondensstudier bedrivs under en tid av studier och korrespondensstudier. åtta till tio månader. Man ämnar även or-

ganisera studiegrupper för förberedande av- USA delningar vid större industrier, på större

byggnadsplatser samt vid sovchoser och kol- Den normala vägen till college går via high

choser. För att vinna tillträde till avdel- school, men denna intar inte samma själv-

ningarna fordras, att man avlagt mellanskol- klara position som port till de högre stui minst ett år i Europa. Detta beexamen och förvärvsarbetat dierna som gymnasiet

samt att man utvalts av industriföretaget ror på att high school, på grund av att ut-

(sovchosen, kolchosen) på rekommendation bildningsväsendet är starkt decentraliserat,

av kommunistpartiet, komsomolorganisatio- en mycket skiftande bild i fråga uppvisar nen och fackföreningen. Under studietiden lärarlöner, kvaom betygsystem, kursplaner, de studerande stipendier i samma litetskrav osv. Motsvarande decentraliseuppbär omfattning som förstaårsstudenterna vid ring återfinns inom den högre utbildningen.

högre läroanstalter. Efter en förberedande Varje college bestämmer praktiskt taget

examen skall studenterna skrivas in som självständigt sina inträdesvillkor. För den

förstaårsstudenter vid högre läroanstalter. enskilde gäller det att finna en utbildnings-

antalt som kan acceptera hans tidigare skol-

SOU 1970: 21 45

gång som kvalifikationsgrund. För den hög- Japan re utbildningen blir det nödvändigt - i av- Tillträdeskraven är avgångsbetyg från upper saknad av ett enhetligt betygsystem i den - secondary school eller fullföljandet av tolv avlämnande skolan att komplettera de års skolutbildning i Japan eller i utlandet. sökandes meritvärderingsunderlag (betyg, lä- Annan grundutbildning av hög kvalitet kan raromdömen 0. d.) med test av olika slag. i vissa fall godtas. Genomgången »Universi- Colleges, som i stor utsträckning är »prity Entrance Qualifying Examinatiom, som vata›, dvs. ägs av stiftelser eller organisaanordnas av utbildningsministeriet och täctioner av olika slag, bedriver en skiftande ker alla ämnen i high school, ger också sturekryteringspolitik. diekompetens. En viktig roll för övergången till högre Ovan uppräknade krav är emellertid mistudier spelar de i regel kommunala s. k. nimikrav. Därtill kommer inträdesprov. Var junior colleges. Denna collegeform används och en av de över 800 högre utbildningsanpå många håll systematiskt för att uppstalterna fastställer sina egna inträdesprov, muntra till fortsatt skolgång i fyraårigt coloftast utan att samråda med skolmyndiglege. Särskilda studieprogram finns på sina heter eller med andra högre utbildningsanhåll med vilkas hjälp man spårar upp studiestalter. Eftersom selektionen är mycket hård, lämpliga men av sociala eller andra skäl dåhar det vuxit upp en rad olika privata skoligt motiverade ungdomar och genom komlor som ger förberedelsekurser. Det är inte pletterande utbildning gör dem intresserade ovanligt att de studerande ägnar flera år åt och skickade för reguljära collegestudier. sådana kurser i förhoppning att så små- Personer utan fullständigt genomgången ningom komma in på något av de ansedda high school eller annars utan behörighet för universiteten. Standarden är mycket olika collegestudier kan under vissa förutsättningoch det finns en klar hierarki bland uniar få tillträde till college. De sedvanliga villversiteten. Det är de statliga universiteten koren för tillträde efterges i mycket stor utoch ett tiotal privata institutioner som besträckning i följande fall, nämligen traktas som goda universitet, till vilka alla om den sökande inte avser att avlägga strävar att komma. De som kommit examen igenom inträdesspärren till dessa högt ansedda utom man vill bedriva deltidsstudier utan bildningsanstalter är i praktiken garanteinskrivning vid college. rade goda anställningar. En tredje väg till college går över något

slags examen som ger likställighet med

dem som gått igenom high school. Sådana 3.5 Inträdesbegränsningar examina, som omfattar studielämplighets-

och kunskapsprövning, är tillgängliga över I Unescorapporten 1967 framhålls att skill-

hela USA. Kunskapsfordringarna i en exanader i utbildningsplanering mellan Öst- och: men av detta slag är som regel i princip Västeuropa återspeglas i olika synsätt på frådesamma som i reguljär high school-utbild- I öststatema blir gan om spärrad utbildn-ing. ning, varför examen inte innebär någon lind- spärrar en naturlig följd av de ekonomiska.

ring av förkunskapskraven. långtidsplanema. I Västeuropa anser många,

Många elever är redan i high school i att en begränsning i rätten att studera vida-

stånd att bedriva studier på collegenivå. re är oförenlig med principen om allas rätt- Till deras tjänst har inrättats det s. k. Ad- till Finland är där det land undervisning. vanced Placement som administre- Program, som har gått längst i fråga om att spärra tillras av College Entrance Examination Board trädet till högre utbildning. Där tillämpas in-

genom Educational Testing Service (ETC). trädesbegränsningar i nästan all högre ut-

Framstående elever i high school får läsa bildning, även samhällsvetenskaplig och huin vissa collegekurser och sedan tillgodo- manistisk. Några planer på att häva spär-

räkna sig dessa vid college. rarna uppges inte finnas. Målsättningen i_

46 SOU 1970: 211

planeringsarbetet är att omkring 85 pro- ning och veterinärutbildning. cent av dem som söker till utbild- I Frankrike finner man en stark selekhögre att komma in. tivitet vid de högre utbildningsanstalter, vilning skall ha möjligheter I Danmark har planläggningsrådet för ka är kända som grandes écoles och vilkas bland sina reformförslag huvudfunktioner är att utbilda för de mest högre utbildning för den högre utbildningen fram till 1980 krävande posterna i statsförvaltning, i läraratt spärr får tillgripas som nöd- industri, handel och jordbruk samt ett förslag, yrken, i konstnärliga De rekryterar sina elelösning för ett år i taget vid akuta tillfällen, yrken. om man vidtar andra ver genom centrala inträdesprov, vilka ansamtidigt åtgärder Detta för- ordnas i alla delar av Frankrike och till för att öka intagningskapaciteten. av mycken diskussion. Man vilka alla som har studentexamen kan anslag föregicks anser det nödvändigt att på lång sikt kom- mäla sig. Selektionen är mycket rigorös till ma ifrån den snedhet i fördelningen av stu- vissa av dessa utbildningsanstalter. Skolans derande som det nuvarande med- status och antalet sökande är avgörande härsystemet fört - med vid men vidlag. Det finns särskilda klasser som förspärr högskolorna universitetsstudier. bereder för nämnda prov. Klasserna tillhör ospärrade Följande utbildningslinjer är för närvaran- lycéerna och betraktas i administrativt hände spärrade i Danmark seende som sekundärutbildning men motsvarar innehållsmässigt det första förberedande vetcrinärutbildning året vid universitetens filosofiska fakulte- (55 procent av de sökande togs in 1967) ter. arkitektutbildning (35 procent av de sökande togs in 1967) Trots en kraftig utbyggnad av högre läroanstalter i England måste man varje år avtandläkarutbildning (79 procent av de sökande togs in 1967) visa ett stort antal sökande. Konkurrenvissa linjer vid tekniska högskolan. sen är mycket ojämn vid olika institutioner. Varje utbildningsanstalt har rätt att fastställa sina inträdeskrav. År 1968 sökte Det bör noteras att man i Danmark ej totalt 110 000 studerande genom »Univerhar spärr till den medicinska fakulteten. sites Central Council on Admissions› till Hårdast har spärren de senare åren verkat högre utbildningsanstalter i Storbritannien. i fråga om veterinärsstudier, tandläkarutoch arkitektutbildning. Arkitektut- Totalt 58 500 togs in. Till lärarutbildning bildning bildningen, den enda utbildning som till- togs 39 000 in av 56 000 sökande. kvalitativa I Västtyskland har inträdesbegränsningar lämpat uttagningsnormer (fyra kurs med måst införas vid en rad utbildningsanstalveckors fortlöpande anlagstestter. Under vinterterminen 1969/ 70 tillämningar), ersatte emellertid vid intagningen pades spärrar vid följande högre utbildhöstterminen 1969 på försök spärren med fritt tillträde, då man blivit mer och mer ningsvägar

otillfredsställd med intagningsreglema. all utbildning av läkare, tandläkare och ve- I Norge har utvecklingen också fört fram terinärer har in- nästan alla utbildningsanstalter i farmaci till att en hel rad utbildningslinjer Detta har medfört att student- och psykologi fört spärr. många utbildningsanstalter i naturvetenskap examen i sig själv inte längre ger tillräcknågra enstaka utbildningsanstalter i juridislig studiekompetens. Dels krävs det för be- ka, socialvetenskapliga och humanistiska ämdels i reali- nen (endast Heidelberg och Saarbrücken tillhörighet speciella -studentlinjer, lämpar spärrar vid de humanistiska fakulteteten betyg eller en poängsumma som ligtema). ger långt över kraven för godkänd studentexamen. Följande utbildningslinjer är för För de medicinska fakulteterna finns ett närvarande spärrade: medicin, odontologi, arkitektutbild- centralt anmälningsförfarande. Sommarterfarmaci, ingenjörsutbildning, agronomutbild- minen 1969 avvisades ning, civilekonomutbildning,

SOU 1970: 21

23 procent (50 av de sökande) till veterinär- 3.6 Urval till högre utbildning

utbildning 66 procent (3 550 av de sökande) till medi- 3.6.1 Kvotering

cinsk utbildning 80 procent (1748 av de sökande) till tand- Kvotering förekommer allmänt i Sovjet-

läkarutbildning. unionen och Östeuropa. I de östeuropeiska

staterna tilldelas generellt den större ande- Frågan om inträdesbegränsning är för len av platserna dem som utmärkt sig i tidinärvarande högaktuell i Västtyskland och gare produktionsarbete eller i militärtjänst. har under hösten 1969 blivit föremål för Konkurrensen blir mycket hård för dem som en hel del pressdebatt. Den västtyska rekkommer direkt från skolan. torskonferensen för den högre utbildning- I Sovjetunionen reserveras 80 procent av en betraktar spärrar som en nödfallsutväg. platserna för dem som varit ute i produk- Den hårdaste kritiken mot intagningsbetionen i minst två år eller i militärtjänst, gränsningarna har riktats ifrån Bundesassimedan 20 procent av platserna besätts av stentkonferenz 1969 med representation för dem som kommer direkt från skolan. Viss omkring 27 000 yngre lärare och tjänstemän kritik har framkommit från universitetens vid universiteten. I en speciell skrift har representanter eftersom systemet anses missman samlat sin kritik i frågan. Man anklagynna specialbegåvningar. Systemet kan ingar såväl delstatemas utbildningspolitiska nebära att i ämnen som exempelvis mateorgan som de olika samarbetsorganen för matik specialbegåvningar avvisas, medan en dålig planering och pläderar för snabba krigsveteran från andra världskriget eller ekonomiska och administrativa åtgärder så en arbetare, som i sitt arbete haft anknytatt spärrarna skall kunna hävas. Bl. a. förning till det valda studieämnet, blir antaordar man en successiv övergång till ett gen om han med minimibetyg passerar insystem med integrerade Gesamthochschulen. trädeskraven. Röster har höjts för att ändra Man har en stark misstro mot studentbetyg kvotema till 60 respektive 40 procent. som urvalskriterium. I Östtyskland uppges inofficiellt vissa svå- I USA kan enligt American Council on righeter föreligga för ungdomar från icke- Education högre utbildningsanstalter allt effavoriserade samhällsgrupper att få tillter urvalsprinciper indelas i tre olika grupgång till högre undervisning. per, nämligen Någon motsvarighet till denna typ av 1 minimalt selektiva institutioner inte kvotering förekommer i Västeuropa. 2 selektiva institutioner Däremot delar man ofta upp de sökande i 3 konkurrensbetonade (competitive) institutioner. olika grupper som får konkurrera om vis-

sa andelar av platserna på olika villkor.

Grupp l uppges vara i majoritet. Där tas I Norge tillämpar man ett system där de

alla behöriga emot. Ett stort antal studie- studerande uppdelas i två grupper, en där

avbrott äger dock rum under de första två man endast tar hänsyn till studentbetyg, en

åren vid college, på sina håll omfattande där också tilläggsmeriter räknas. Med till-

upp till 60-70 procent av de intagna. Inom läggsmeriter avses utbildning och i vissa

3 är studieavbrotten få. Generellt grupp sy- fall också praktisk tjänstgöring som bedöms

nes inom alla grupperna friare, mera per- vara av betydelse för utbildningen eller den

sonliga bedömningar av de sökande ha stör- kommande yrkesutövningen. Utvecklingen re utrymme vid urvalet än vad som hittills har gått mot en större kvot av den senare

i regel varit fallet i Sverige. I det stora hela kategorin, och vid många spärrade linjer

är de privata universiteten mer selektiva tar man nu in 50 procent från varje grupp.

än de statliga. I Danmark tillämpas en annan form av

kvotering vid de utbildningslinjer där olika

typer av examina ger kompetens. Som ex-

empel kan nämnas Tekniska Högskolan, där

SOU 1970: 21

sökande med »teknisk adgangseksamem i ett eller flera av följande kriterier

stället för studentexamen besätter en viss av intresse för studierna 1 annan utbildning kvot av platserna, en kvot som fastställs 2 praktik mel- 3 annan aktivitet av intresse för studierna varje år med hänsyn till proportionerna vid före- 4 intelligensprov lan sökande i de olika grupperna 5 prov före utbildningen gående ansökningstillfälle (för närvarande första del 6 prov under utbildningens ca tio procent). 7 personlighetsbedömning. I Finland har man som mål att särskilt Man föreslog inrättandet av dels lokala vid de nyare högskolorna och universiteten organ, som skulle vara rådgivande åt fahålla en viss kvot (omkring fem procent) kulteterna beträffande kriterier, dels ett cenöppen för icke-studenter (jfr ovan). Detta tralt koordinationsorgan, som bl. a. skulle är emellertid mer en rekommendation än en fixerad bevaka utvecklingsarbetet på området. kvotering. har en annan I Västtyskland har på senare år mycken Västtyskland kvoteringskritik framförts mot studentbetyg som enda princip. Enligt en gemensam överenskomurvalsinstrument. Man har bl. a. framhållit melse för samtliga delstater 1968 försöker att detta bidrar till att man får en sned man besätta 60 procent av platserna i de efter social fördelning bland de studerande i högspärrade utbildningarna »Leistungsoch re utbildning. prinzip» (genomsnitt på studentbetyg) Vid meritvärderingen av studentbetyget 40 procent enligt »Anciennitetsprinzip (åltillämpas i de olika länderna i stort sett två der på studentbetyget). principer, dels beräkning av medelbetyg, dels en poängberäkning, där betygen i de ämnen som anses vara de för studierna 3.6.2 Urvalsinstrument viktigaste ingår. I Norge räknar man om Skolbetyg betyget till konkurrenspoäng enligt olika och har principer för olika utbildningslinjer. Studentbetyget dess motsvarighet som tidigare nämnts varit det vanligaste urvalsinstrumentet i Europa. En stark ten- Inträdesprov dens att lägga mindre tonvikt vid studentbetyget i urvalsprocessen kan dock förmär- I Finland använder man som tidigare kas. nämnts inträdesprov jämte studentbetyg som I Finland som generellt tillämpar spärr urvalsintrument. har studentbetyget kompletterats med inträ- Inträdesproven föregås ofta av kurser som desprövningar som urvalsinstrument. Högsta i allmänhet omfattar grundläggande underbetyget i ett ämne i det skriftliga student- visning inom det aktuella ämnesområdet. betyget berättigar ofta till omedelbart till- Förberedande kurser till medicinska fakulträde utan genomgående av inträdesprov. teten omfattar sålunda biologiska ämnen Ett vanligt mönster i Finland är att man an- samt fysik och kemi. Det slutliga urvalet tas till ett inträdesprov på basis av student- sker på basis av det prov, som avslutar kurbetyget och att sedan det slutliga urvalet sen, och studentbetyget. Kurspoäng summesker genom inträdesprov. ras med studentexamenspoäng med som re- Den norska kompetensutredningen, Stu- gel lika vikt. De förberedande kurserna andieadgangskomitéen, som 1961 lämnade sitt ses ha stora nackdelar, eftersom de innebär betänkande, såg som en väsentlig uppgift en förlust både i tid och pengar för den stoatt nå fram till ett urvalssystem som inte ra grupp som inte blir antagen till utbildvar så starkt bundet till studentbetyget. De ningslinjen i fråga. Mellan 30 och 50 prorekommenderade urvalsprincipema består cent av kursdeltagarna brukar bli antagna. av en kombination av studentbetyg och en Det har visat sig mycket svårt att dra en för varje studium av tillförlitlig gräns mellan kvalificerade och avpassad kombination

SOU 1970: 21 49

4-014252

icke kvalificerade sökande. sakligen i de anglosachsiska länderna vid urp De inträdesprov som icke föregås av val till högre studier. förberedande kurser brukar baseras på någ- I USA spelar test en stor roll vid urval ra böcker, som de sökande får läsa in på av sökande till högre utbildning. Där finns egen hand. I det slutliga urvalet tar man centra och institutioner för testproduktion också hänsyn till studentbetyget. och testning. I England pågår arbete med England har ett system med standardi- studielämplighetsprov. Ett provtest har hitserade prov, gemensamma för hela landet. tills använts på 70 000 elever i forskningssyf- Som tidigare nämnts är kraven mycket va- te. Det omfattar dels verbala prov: motsatrierande vid skilda utbildningsinstitutioner. ser, analogier, läsförståelse, av komplettering Proven var ursprungligen till för att man meningar, likheter-skillnader, samt en mate- - oberoende av ras, kön, religion m. m. matisk del. I England används ofta intervju- - skulle kunna ta in envar som ville studera er i urvalsprocessen. och som klarade inträdesproven i vissa äm- I de övriga nordiska länderna har man nen. Så småningom har proven blivit spär- i utredningar angående tillträde till högre rar. Man ifrågasätter på många håll om det studier ägnat stor uppmärksamhet åt möjnuvarande intagningsförfarandet är tidsen- ligheten att ersätta med teststudentbetyg ligt. Det tycks i dag föreligga ett ganska instrument. I Danmark lät man utreda fråuttalat behov hos många universitet i Eng- gan; man summerade att det för närvarande land att tekniskt och innehållsmässigt förinte finns några pålitliga instrument och att enkla och förenhetliga inträdeskraven. År det skulle ta för lång tid att utveckla så- 1966 beslöt the Committee of Vice-Chan- dana för att man i det aktuella arbetet skulcellors and Principals of the Universities of le få någon behållning av dem. Man rapthe United Kingdom att försöka utreda, om också erfarenhet av de porterade negativ man kunde få användbar information om de försök som gjorts, t. ex. vid tandläkarutsökande genom andra metoder än de som bildning och arkitektutbildning. nu används. En kommitté tillsattes, som Studieadgangskomitéen i Norge föreslog, bl. a. sysslat med att utreda lämpliga for- att personlighetsbedömning vid intervju elmer för den avlämnande skolans rapporte- ler grupptestning skulle vara en integrerad ring om eleverna. Man har experimenterat del av studie- och yrkesvägledningen. Också med nya former och bl. a. utarbetat ett test i Norge är man skeptisk mot att nu använda i form av studielämplighetsprov. testinstrument vid urval på grund av att det Japan visar ett speciellt mönster. Inträdes- ännu inte finns några lämpliga test. I både proven fastställs av respektive utbildnings- Danmark och Norge förordas en vidareutinstitution, som regel utan att samordnas veckling, och man vill gärna tänka sig, att med avlämnande skola eller övriga utbildtest och personlighetsbedömningar samt stuningsinstitutioner. Eftersom det gäller att dielämplighetsprov används i rådgivande komma in vid ett universitet med status, syfte men ännu inte som selektionsins-trukan de studerande, som redan nämnts, till- ment. bringa ett par år i privata skolor som enbart I Finland betonar man gärna motivatioförbereder för universitetens inträdesprov. nens betydelse och menar att de inträdes- Inträdesproven till universiteten, som ofta prov, som nu förekommer vid många studiekallas »the Test Hell», har kommit att styra linjer i Finland, med tentamen på någon undervisningen på sekundär- och t. o. m. eller några böcker, kan sägas vara prov på primärstadiet. vederbörandes studiemotivation.

Test, studielämplighetsprov och personlig- Andra faktorer hetsbedömningar I öststaterna är politisk aktivitet en viktig Testinstrument, studielämplighetsprov och faktor vid bedömning av de sökandes mepersonlighetsbedömningar används huvud- riter.

50 SOU 1970521

I Norge, framför allt vid handelshögsko- te samordnas. Selektion utan rådgivning kan lan, anser man att aktiviteter vid sidan av medföra skadeverkan, och en rådgivning skolan, som föreningsarbete och förvärvs- utan någon form av standardiserade test sakarbete, men också sådana förhållanden som nar ett väsentligt hjälpmedel i metodiken. lång skolväg och byte av skola bör få be- Också i Danmark har man starkt understrutydelse. Sådana aktiviteter ger tilläggspoäng kit ett ökat behov av rådgivning och vägvid handelshögskolan. ledning vid universiteten.

3.6.3 Studierådgivning och yrkesvägledning I Unescoundersökningarna betonas starkt värdet av den rådgivande och vägledande funktionen. Frank Bowles har framhållit, att ungefär två tredjedelar av dem som från början har planer på högre utbildning elimineras genom nuvarande urvalsmetoder. I den bristande balans, som uppstått mellan å ena sidan den ständigt ökade efterfrågan på högre utbildning, å andra sidan den begränsade kapaciteten inom denna utbildningssektor, har man tillgripit urval och skapat spärrar. Bowles menar att det finns två vägar att gå i denna situation. Den ena är att kontrollera studenttillträdet genom examina och prov, den andra är att utöva kontrollen genom råd baserade på de studerandes prestationer och förmåga, dvs. genom vägledning och studierådgivning. Bowles är en stark förespråkare för urval genom rådgivning. »In short, the barriers must be rebuilt into gateways through which students may move with assurance that their preparation is appropriate to their choices, and that their opportunities are commensurate to their abilities» (Bowles, 1963, sid. 168). Bowles anser att man bör utreda möjligheterna att avskaffa examina och prov. Enligt hans erfarenhet eliminerar alla system som bygger - stadium på examen likgiltigt på vilket ca tio procent av de sökande som med hänsyn till sina verkliga förutsättningar borde ha kommit in. , Behovet av en utvidgad och förbättrad och - såstudierådgivning yrkesvägledning väl servicecentra som forskningscentra på skol- och universitetsstadiet - har starkt understrukits av Unesco (jfr ovan). Betydelsen av studierådgivning underströks av den norska studieadgangskomitéen (1961) som menade, att urval och rådgivning mås-

SOU 1970: 21

och -

Behörighet urval till fortsatt utbildning

en översikt över svenska förhållanden

4.1 Inledning bildning vid vilken högre skolunderbyggnad än grundskola kräves för tillträde» (SFS I detta kapitel lämnas en översikt över nu- 1967:450, l §). varande förhållanden beträffande behörighets- och urvalsregler samt antagningsförhållanden till fortsatt utbildning efter grundskolan. 4.2.2 Behörighet till universitet och vissa Antagningens organisation och mer tekniskt betonade behandlas fackhögskolor urvalsfrågor huvudsakligen i del 2, kapitel 1. Högre ut- Den ovan nämnda författningen skall i prinbildning respektive grundskolans kompecip äga tillämpning på all högre utbildning. tensområde behandlas var för sig under I detalj reglerar den dock endast tillträvarje huvudavsnitt. Sist i kapitlet ges en kort det till universiteten och vissa fackhögskoöversikt över viss utbildning som bedrivs lor, nämligen till juridisk, teologisk, humainom de statliga affärsdrivande verken m. fl., nistisk, samhällsvetenskaplig, matematisks. k. inomverksutbildning. naturvetenskaplig, medicinsk, odontologisk, farmaceutisk och teknisk fakultet samt till 4.2 Nuvarande behörighetsbestämmelser och velantbrukshögskolan, skogshögskolan 4.2.1 Behörighet till högre utbildning terinärhögskolan. Om behörighet att vinna tillträde till ann-an högre utbildning förord- För närvarande villkoren för beregleras nar, enligt författningens 18 §, Kungl. Majzt hörighet till s. k. högre utbildning i första eller myndighet som Kungl. bestäm- Majzt hand av Kungl. Majzts kungörelse 9.6.1967 mer. med provisoriska bestämmelser om tillträde Behörigheten till ovan uppräknade uttill högre utbildning (SFS 1967: 450); änd- bildningslinjer är knuten till genomgånget ringar 8.3.1968 (SFS 1968:112), 6.6.1968 treårigt eller motsvarande utgymnasium (SFS 1968: 295) och 11.4.1969 (SFS 1969: bildning. Slutbetyg från årskurs 3 i gymna- 69). Denna författning, i fortsättningen kal- siet ger behörighet om det omfattar fulllad behörighetskungörelsen, baserar sig på ständiga studiekurser med ett medelbetyg av de förslag som kompetensutredningen lade lägst 2,3. fram i sitt första Tillträde till Förutom från årskurs betänkande, slutbetyg 3 i gymstudier - till postgymn-asiala förslag provi- nasiet ger följande slag av utbildning behösoriska bestämmelser (stencil ecklesiastik- righet. departementet 1966: 13). Med högre utbild- Studentexamen eller handelsgymnasieexning förstås i denna författning »sådan ut- amen (efter treårig lärokurs)

52 SOU 1970: 21

lärokurs vid tek- dentexamen eller lägre årskurs i det tidiingenjörsexamen (treårig Godkända betyg i matemaniskt gymnasium) gare gymnasiet. folkskollärarexamen tik, fysik och kemi i ingenjörsexamen enför treårig heltidskurs vid småskollärarexamen (treårig lärokurs) ligt fordringarna studentexamen vid försvarets tekniskt gymnasium godtas som förkunskabegränsad läroverk per i dessa ämnen vid de fakulteter för vildistriktsåklagarexamen ka förkunskapskraven anges i behörighetsinträde vid so- En förutsättning härför är socionomexamen (efter kungörelsen. höstter- dock att den sökande avlagt fullständig incialinstitut/socialhögskola tidigast minen 1946) genjörsexamen av ovan angivet slag. Nådiakonexamen eller social examen vid got annat sätt att uppfylla förkunskapskrainträde ven i enskilda ämnen, dvs. ett generellt motsvenska diakonskolan (efter tidigast höstterminen svarandebegrepp, finns inte angivet i behö- 1948) studentexamen i Danmark, Finland, Is- righetskungörelsen. Tillgodoräknande av på annat sätt än i gymnasiet förvärvade ämland eller Norge. För de flesta av dessa s. k. likställighets- neskunskaper kan dock ske efter dispens

grupper finns särskilda villkor förbundna (se nedan). med den allmänna behörigheten till alla Dispens från gällande behörighetsvillkor. eller till vissa av ovan uppräknade utbild- Författningen ger möjlighet för antagnings- Det kan dels gälla krav på myndigheten att anta personer som på anningsvägar. godkända betyg i vissa ämnen i själva ex- nan grund kan antagas äga förutsättningar att tillgodogöra vid faamen, dels krav på komplettering av bety- sig undervisningen flera ämnen ford- kulteten eller högskolan. Vid de s. k. fria get med ett eller enligt ringarna för viss årskurs i gymnasiet. fakulteterna handläggs sådana dispensansök- Dessa villkor för allmän behö- -av respektive konsistorium, medan speciella ningar bör inte förväxlas med de krav för spärrad utbildning inom UKÄzs områrighet på de dispensärenden och avgörs av kunskaper i vissa ämnen som uppställs som prövas villkor för särskild behörighet för tillträde UKÄ genom dess centrala -antagningsenhet till viss utbildning och som krävs -av alla, (CA). Vid jordbrukets högskolor sker prövden allmän- av högskolans styrelse, varvid yttoavsett på vilken väg de vunnit n-ingen rande skall inhämtas från KU. na behörigheten. Beträffande dessa särskilda villkor för- Dessa dispensmöjligheter regleras dels av ordnar behörighetskungörelsens 8-9 §§, dels, när enligt gäll-ande författningar Kungl. eller som det gäller konsistoriets prövning, av allmän- Majzt myndighet Kungl. Majzt varvid har att iakt- na föreskrifter utfärdade av UKà 28.2. bestämmer, myndigheten skall kun- 1967 med viss komplettering 1969. I de fall ta att samtliga behörighetsvillkor na uppfyllas på viss linje, gren eller variant inskrivning medges kan -antagningsmyndigkrav får såle- heten samtidigt föreskriva i vilken omfatti gymnasiet; s. k. oförenliga dvs. krav som inte kan vilka villkor den studerandes ej förekomma, ning och under de har rätt att delta i undervisning och exuppfyllas på en linje etc. De särskilda förkunskapskraven vid ju- amination. Grundvillkor för dispens är enridisk, teologisk och filosofisk fakultet be- ligt UKÄzs föreskrifter i princip minst två stäms av medan års väl vitsordad gymnasial utbildning samt UKÄ, förkunskapskramotsvarande vissa angivna krav ven till övriga i behörighetskungörelsen upp- kunskaper och Avräkn-ade fakulteter högskolor regleras i fem ämnen enligt gymnasiets läroplan. i kungörelsen. Förkunskapskraven är här- kall på fordringarna kan göras om ansökan vid formulerade som krav på lägst betyget endast avser enstaka ämne eller ämnen. som omfattar ett bestämt kan avslås eller bifallas 2 på en lärokurs, Dispensansökan antal årskurser eller motsva- med eller u-t-an villkor. Bifall utan villkor i gymn-asiet, för stu- innebär att den sökande får inskrivas för rande kunskaper enligt fordringarna

SOU 1970: 21 53

avsedd utbildning enbart på grundval av studier inom vissa ämnesområden vid filo-

den förutbildning han har vid ansöknings- sofisk fakultet. Behörigheten enligt kungö-

tillfället. Bifall med villkor innebär watt vis- relsen är begränsad till studier för samman-

sa av antagningsmyndigheten föreskrivna fördelade tre ämlagt 60 poäng på högst kompletteringar av den sökandes förutbild- nesområden. Högst 40 poäng får avse sam-

ning måste fullgöras innan inskrivning får ma ämnesområde.

ske.

Sökande som fått avslag eller bifall med 4.2.4 Behörighet till decentraliserad univervillkor kan besvära sig i högre instans, i sitetsutbildning m. m. första hand UKÄ.

Vid de tekniska falmltetema finns, för- UKÃ får utanför universitetsorterna anordutom ovan angivna dispensmöjlighet, en särna sådan grundläggande utbildning som avskild bestämmelse som innebär att den är ses i kungörelse 1969: 50 om utbildning vid behörig som dels visat sig genom praktisk de filosofiska fakultetema. För tillträde till

verksamhet under minst två år ha »framsådan utbildning gäller, att den som deltar stående anlag» för något av de yrken för i utbildning avseende grundkurs om högst vilka teknisk fakultet ger utbildning, dels 20 poäng endast behöver uppfylla de evenhar vissa specificerade gymnasiekunskaper tuellt erforderliga särskilda förkunskapskrai svenska och två främmande språk. Även ven för grundkursen ifråga. ex-amen eller slutbetyg från Bergsskolan i För tillträde till grundkurs omfattande Filipstad ger numera på vissa villkor behö- 40 poäng gäller däremot villkoren i behörighet till teknisk fakultet. righetskungörelsen (1967: 450) eller i kun- Särskilda bestämmelser finns om antag- görelsen om vidgat tillträde till högre utningen av studerande vid Handelshögskolan bildning (1969: 68). Ansökan om dispens i Stockholm. Enligt kungl. brev 8.3.1968 från dessa krav prövas därvid av UKÄ. kan sålunda allmän behörighet för tillträ- S. k. 20-poängsstuderande som inte är de till denna utbildningsväg även erhållas behöriga att inskrivas vid universitet får på grundval av viss tvåårig gymnasial ut- endast ett bevis över sin utbildning. Den bildning, nämligen specialkurs vid tekniskt som sedermera inskrivs som studerande vid gymnasium eller-handelsgymnasium på två- efter universitet, att t. ex. ha kompletterat årig linje. Även :här fin-ns dispensbestämsin utbildning till full behörighet eller ermelser, vilka i- stort överensstämmer med hållit dispens från behörighetskraven, får bestämmelserna i motsvarande paragraf i tillgodoräkna proven för examen enligt kunbehörighetskungörelsen. Föreskrifter röran- om vid de filosofisk-a görelsen utbildning de antagningen fastställs -av lärarrådet vid fakultetern-a.

Handelshögskolan i Stockholm. Samma bestämmelser som för tillträde till decentraliserad universitetsutbild-ning

gäller för motsvarande universitetskurser an-

4.2.3 Bestämmelser om vidgat tillträde

ordnade av Hermods korrespondensinstituts

till vissa universitetsstudier

stiftelse -i samarbete med UKÄ.

Efter förslag av kompetensutredningen ut-

färdade Kungl. Majzt 11.4.1969 en kungö- 4.2.5 Behörighet till annan högre relse om försöksverksamhet med vidgat tillutbildning träde till högre utbildning (SFS 1969: 68).

Enligt denna kungörelse har personer som Som ovan nämnts reglerar behörighetskunfyller 25 år senast under det kalenderår in- görelsen i första hand tillträdet till univer-

skrivning sker och som varit yrkesverksam- sitet och vissa fackhögskolor. Beträffande

m-a under minst fem år eller på ann-at sätt annan högre utbildning, dvs. sådan högre förvärvat motsvarande erfarenhet, allmän utbildning vid vilken högre skolunderbyggbehörighet att skrivas in vid universitet för nad än grundskol-a krävs, stadgas i kungö-

54 SOU 1970: 21

elva ämnen vilrelsens 18 §, att Kungl. Majzt eller myn- tämligen stort, sammanlagt

bestämmer skall ka alla återfinns på fackskolans sociala lindighet som Kungl. Majzt

förordn-a om villkor för behörighet. jes naturvetenskapliga gren.

som här kallas »annan Journalisthögskola. Den formella behörig- Detta område,

mer hetero- heten för tillträde till journalisthögskola reg-

högre Utbildnings, är betydligt

»universitet och fackhög- leras i stadgan för joumalisthögskolorna

gent än området villkoren för skolor», såväl vad beträffar behörighets- (SFS 1967: 236). De allmänna överensstämmer i stort med villkoren som utbildningsmål, utbildnings- behörighet klasslärarutbildningens med undantag av att struktur, huvudmannaskap osv.

normalskolekompetensen inte är inskriven Den översikt över behörighetsvillkoren som behörighetsgrund. Antainom detta område som lämnas nedan får i kungörelsen

let särskilda behörighetsvillkor är betydligt därför inte ses som en fullständig kartläggpå fackskolans soning utan får tas som en fyllig exemplifie- lägre och kan uppfyllas

som bl. a. visar den tämligen stora ciala linje, alla grenar. ring, Grafiska institutets tvååriga kurs kräver variation i fråga om behörighetsvillkoren för allmän behörighet slutbetyg från gymsom förekommer inom detta område. nasium eller motsvarande (dispens från det- Socialhögskola. Den formella behörigheta krav kan förekomma) eller fackskola med ten för inträde vid soci-alhögskola reglevissa kompletteringar (i princip gymnasieras i stadgan för socialhögskoloma (SFS och med i SFS 1968:490. kompetens i svenska, engelska, historia 1967:488) ändring samhällskunskap). Lägst sex månaders prak- Behörigheten kan dokumenteras på tre olitik krävs, inkluderande en åtta veckors kurs ka sätt, nämligen genom slutbetyg från gymvid typografisk skola. nasium eller motsvarande enligt i stort sett Institutet och för högre kommunikationssamma bestämmelser som gäller för univerreklamutbildning kräver för allmän behörigsitet och fackhögskolor, genom särskild i svenska, het slutbetyg från gymnasium eller jämförprövning i gymnasiets lärokurs lig utbildning. Minst sex månaders praktik engelska, historia och samhällskunskap (tre området fordras. Välmeriterade rematematik en års- inom årskurser) samt (minst klammän utan kompetens kan vin-

kurs) eller motsvarande prövningar enligt formell

eller na inträde efter dispens från gällande behödet gamla gymnasiets :fordringar ge-

nom inträdesprov anordnade av samarbets- righetsvillkor. _

Statens brandskola. För behörighet till nämnden för socialhögskoloma i samma

som brandingenjörsutbildningen vid statens ämnen och enligt samma fordringar

brandskola krävs för närvarande slutbetyg kraven på särskild prövning enligt ovan.

klasslärarlinjer. Vid från årskurs 3 -av gymnasiets tekniskalinje

lärarhögskolornas för klasslärare eller motsvarande. den nya utbildningen (på som startade höst- Yrkesskolekurser. Vid vissa utbildningslåg- och mellanstadielinje) kurser anordnade av kommunala yrkesskoterminen 1968 reglerades kompetenskraven 16.2.1968 lor är de allmänna behörighetsvillkoren forgenom beslut av Kungl. Majzt

bestämmelser för inträ- mulerade som »genomgånget gymnasium, om provisoriska meddelades i fackskola eller motsvarande kunskapen. de, vilka skolöverstyrelsen brev. De formella behörighetsvillko- Detta gäller bl. a. utbildning av tjänstemän kungl. i transportföretag (rederier etc.), kurs för ren fastställs där till lägst fackskolekompeav försäkringstjänstemän, kurs i tens eller annan utbildning motsvarande två- utbildning

administrativ ADB, socialadministrativ kurs årig gymnasial utbildning, bl. a. normal-

m. fl. skolekompetens och tredje årskurs vid folk-

Även Vid de sekreterarkurser för studenter som högskola.- treårig gymnasieutbildning

till klasslärarut- anordnas av såväl kommunala yrkesskolor ger självfallet behörighet Antalet särskilda behörighetsvill- som privata handelsinstitut är behörighetsbildningen. av utbildningens karaktär villkoret i allmänhet formulerat som genomkor. är på grund

SOU 1970; 21

gänget gymnasium eller motsvarande kun- visning, dock end-ast till studiekurser omfatskaper. tande högst 20 poäng. Gemensamt för ovan behandlade utbild- För alla tre kategorierna gäller ovanståenningsvägar är att ›m0tsvarande›> utbildning de endast den allmänna behörigheten. Evenrespektive förkunskaper i enskilda ämnen tuella särskilda måste vaförkunskapskrav ofta godtas i motsats till vad som generellt ra uppfyllda innan studierna påbörjas. gäller för universitet och fackhögskolor. Till de universitetscirklar och motsvarande undervisning som anordnas av studieförbund och viss-a folkhögskolor är tillträ- 4.2.6 Sammanfattning av behörighetsbe- det i princip helt fritt. stämmelser till högre utbildning

Sammanfattningsvis kan beträffande olika 4.2.7 Behörighet inom grundskolans komsökandegruppers behörighet till högre utpetensområde bildning följande anföras. a) T reårig gymnasieutbildning (motsva- Det allmänna kompetensvärdet av grundrande) ger allmän behörighet till all högre skolutbildning regleras i kungörelse 11.2. utbildning enligt definitionen i SFS 1966 (SFS 1966: 24), där det bl. a. stadgas, 1967: 450. Med hänsyn till de särskilda för- att den som genomgått grundskolans årskunskapskravens utformning vid olika ut- kurs 9 eller äger motsvarande kunskaper bildningsvägar kan allmänt na- har allmän behörighet till alla utbildningssägas, att turvetenskaplig linje och även i viss mån vägar, där krav på högre skolunderbyggnad teknisk linje ger den bredaste ej uppställts. Härigenom är grundskolans behörigheten, dvs. både allmän och särskild behörig- kompetensområde definierat. het. Författningen reglerar också vilken skolb) Tvåårig gymnasial utbildning i form utbildning som skall -anses motsvara grundav fackskola eller motsvarande skolutbildning. Här återfinns såväl »erger behörighet endast till en ganska smal sektor av den satta» och wvikande» skolformer, t. ex. enhögre utbildningen. Den kvantitativt sett do- hetsskola, folkskola, realskola och flickminerande utbildningsvägen är klasslärarut- skola, som med grundskola parallella skolbildningen, som har ett så stort antal sär- former, i första hand folkhögskola. skilda behörighetsvillkor att endast natur- Liksom behörighetskungörelsen för högre vetenskaplig gren på social linje ger full- utbildning har grundskolans kompetenskunständig behörighet (även samhällsvetenskap- görelse karaktären av rambestämmelser. Det lig gren ger fullständig behörighet för den tillkommer skolöverstyrelsen att utfärda tillsom i årskurs 1 gått naturvetenskaplig gren). lämpningsföreskrifter för kungörelsen. c) Personer utan formell gymnasieutbild- Även om kungörelsens första och andra ning äger tillträde till högre utbildning en- paragrafer ger vid handen, att grundskoledast i begränsad omfattning, nämligen kompetens är ett förhållandevis entydigt be- 1 efter dispens från de formella behö- grepp och att denna således skulle ge berighetsvillkoren, vilket dock i regel förut- hörighet till hela grundskolans kompetenssätter att en ganska stor del av de formellt område, visar ett nämnare studium -av kunföreskrivna skolkunskaperna är inhämtade görelsen och dess tillämpningsföreskrifter 2 enligt kungörelsen om vidgat tillträde samt antagningsbestämmelserna vid de entill högre utbildning, dock endast till vissa skilda utbildningsvägarna att så icke helt ämnesområden vid filosofisk fakultet och är fallet. för ett begränsat studiemål. Dessa personer Den första inskränkningen i grundskoleäger även tillträde till s. k. DYRK-kurser, kompetensen är av formell natur och händvs. yrkesinriktade kurser om normalt 20 för sig till den paragraf som föreskriver att poäng endast i den mån Kungl. Majzt eller myn- 3 till decentralisenad akademisk under- som Kungl. dighet Majzt bestämmer ej för-

56 SOU 1970: 21

Vid många utbildningsvägar, ordnar annat, har även den person grund- utbildningen. som avlagt särskild realex- i första hand inom den nuvarande yrkesskolekompetens realexamen skolans sektor för industri och hantverk, reamen, särskild praktisk eller geden för honom staurang och storhushåll samt vid vissa hannomgått högsta obligatoriska årskursen i folkskolan m. fl. slag av ut- delskurser, gäller grundskolekompetensen (SFS 1966: 24, 3 §). Ett exempel utan ovannämnda inskränkningar. bildning på en sådan inskränkning i grundskolekom- För hela grundskolans kompetensområde är, att genomgången folkskola in- gäller därtill generellt, att den som saknar petensen till gynmasium el- likväl skall vara bete ger allmän behörighet grundskolekompetens ler fackskola. att intas »om han på grund av uthörig erfarenhet eller annan Den andra inskränkningen i grundskole- bildning, praktisk hänför formuleringen omständighet kan antas vara i stånd att tillkompetensen sig till av de särskilda villkoren för sig undervisningen» (SFS 1966: behörighet. godogöra Vid ett förhållandevis stort antal utbild- 24, 5 §). ningsvägar inom grundskolans kompetens- Vid en kartläggning av de utbildningsväområde uppställs således som särskilda vill- gar som i dag, enligt bestämmelserna i denkor kunskaper motsvarande grtmdskolans na kungörelse, tillhör grundskolans kompeårskurs 9 i praktiskt taget alla de ämnen tensområde finner man, att dessa uppvisar som är gemensamma för grundskolans en- de mest skiftande förhållanden beträffanbokstavslinjer. De särskilda villkoren har de såväl utbildningens struktur och innehåll här fått ett slags funktion av allmänna vill- som utbildningstidens längd m. m. Även när kor för behörighet. Bland dessa villkor åter- det gäller inträdesvillkor av olika slag förefinns exempelvis krav på betyg från årskurs ter utbildningsvägama inom detta kompe- 9 i ämnen som kristendomskunskap och his- tensområde stora olikheter. Huvudprincipen toria, vilka ämnen endast i undantagsfall är, som framgår ovan, att slutbetyg från torde kunna betraktas som särskilda villkor grundskola eller motsvarande skolformer i den meningen, att kunskaper i dem krävs ger allmän behörighet till dessa utbildningsför att man skall kunna genomföra utbild- vägar, och att härtill i många fall kommer ningen. Den som har slutbetyg från grund- särskilda förkunskapskrav i form av kunskolans s. k. tvåbokstavslinjer eller från folk- i vissa ämnen. Dessutom förekomskaper skola m. m. har således allmän behörighet, mer emellertid ofta andra krav i form av men måste göra så omfattande behörighets- ålders- och förpraktikbestämmelser osv. kompletteringar att den allmänna behörig- Med utgångspunkt i dessa »inskjutna heten måste betraktas som synnerligen ur- krav» kan man dela in området i fyra större holkad. grupper av utbildningsvägar. Sådana behörighetsbestämmelser åter- Grupp l omfattar utbildningsvägar, vilka finns t. ex. vid en rad utbildningsvägar in- kan påbörjas direkt efter genomgången om vårdområdet (utbildning till sjuksköter- grundskola utan krav på förpraktik, viss ålska, sjukgymnast, arbetsterapeut, laborato- der osv. Hit hör det nuvarande gymnasiet, rieassistent, medicinsk-teknisk assistent den nuvarande fackskolan samt huvuddem. fl.) samt inom det pedagogiska området len av linjerna i den nuvarande yrkessko- (småskollärare på treårig linje, hushålls-, lan. Andra exempel på utbildningsvägar intextil- och barnavårdslärare, teckningslärare om denna grupp är de kvarvarande komm. fl.). Hit hör även utbildningen till social- munala tekniska skolorna, viss tandteknifritidspedagog, ekonomiförestån- kerutbildning, grundläggande kurser vid pedagog, dare m. fl. lantbruks-, trädgårds- och skogsbruksskolor Vid andra utbildningsvägar, som t. ex. sjö- m. fl. befälsskola, är antalet särskilda villkor läg- Grupp 2 omfattar utbildningsvägar, som re och överensstämmer mer med konstruk- på grund av ålders- och/ eller förpraktikkrav tionen av sådan-a villkor inom den högre inte kan påbörjas direkt efter grundskolan.

SOU 1970: 21 57

Hit hör en rad utbildningsvägar inom vård- tekniker, skogsmästare eller skogstekniker. sektom som arbetsterapeut, sjukgymnast, Andra är undersköterskeutbildningslinjer sjuksköterska, medicinsk-teknisk assistent, utbildningen, som bygger på sjukvårdsbiträskötare inom psykiatrisk vård samt även samt som desutbildning tjänst sjukvårds-

sjukvårdsbiträdesutbildningen, som för när- biträde, men även vissa kortare vidareut-

varande har ett ålderskrav på lägst 18 år. bildningskurser för sjukvårdsbiträden, t. ex.

Inom det sociala området finns här ut- till terapibiträde och mottagningsbiträde, bildningsvägar som fritidspedagog, social- kan räknas hit. Anstaltspedagogiska yrkespedagog, ungdomsledare och ålderdoms- kurser (för vård av handikappade barn) hemsföreståndare. Inom den pedagogiska är exempel på ett gränsfall mot grupp 2, sektorn kan man exemplifiera med utbild- i och med att även den som har tre års ning till förskollärare, gymnastiklärare, hus- praktik inom området samt en särskild, korhållslärare, slöjdlärare, teckningslärare, tex- tare preparandkurs kan vinna inträde vid tillärare samt inom det husliga området med dessa kurser. utbildning till ekonomiföreståndare, hushållstekniker eller internatföreståndare. Vidare förekommer här 4.2.8 Sammanfattning av behörighetsbevissa utbildningsvästämmelserna på grundskolans kompetensgar inom den tekniska sektom, t. ex. de tekniska område instituten, Bergsskolan i Filipstad, vägmästarutbildning vid yrkesskolor och in- Sammanfattningsvis kan följande sägas bestitut samt annan arbetsledarutbildning, träffande olika gruppers behörighet på t. ex. vid Norrlands byggmästarskola, Papgrundskolans kompetensområde. persskolan i Markaryd, Konfektionsskolan l Den som endast har den genomgått i Göteborg. Till gruppen hör också sjöbe- för honom högsta obligatoriska årskursen fälsskolomas styrmans-, maskintekniker- och i folkskola har formellt ej allmän behörigradiotelegrafistkurser. het till gymnasium och fackskola och full- Grupp 3 omfattar utbildningsvägar, som endast ständig behörighet till en begränsad till inträdesvillkoren .har knutit ett krav på del av grundskolans kompetensområde. Det speciella anlag och/ eller färdigheter av visst senare gäller även den som genomgått s. k. slag, vilka senare måste inhämtas före ut- Orsaken tvåbokstavslinje på grundskolan. bildningen vid förberedande kurser av olika är att många utbildningsvägar uppställt så slag eller på annat sätt samt vid ansökan villkor för att många särskilda behörighet dokumenteras i form av *arbetsprover eller det i realiteten krävs genomgången s. k. eninträdesprov. Huvuddelen av dessa utbildbokstavslinje på grundskola. ningsvägar återfinns inomdet konstnärliga 2 Den som genomgått s. k. enbokstavslinområdet, t. ex. konsthögskolan, konstfack- je på grundskola har i regel fullständig beskolan, balettakademien, statens scenskolor, hörighet till de flesta av utbildningsvägarmusikhögskolan och musikkonservatoriema, na inom grundskolans kompetensområde. dramatiska institutet och statens musikdra- Dock kan viss-a krav på särskild kurs i ämmatiska skola. nen där sådan förekommer innebära ett Grupp 4. Utbildningsvägama karakterise- kompletteringskrav. Detsamma gäller krav ras av watt de för inträde kräver skolmässig i fysik för den som genompå kunskaper utbildning av visst slag inom respektive om- gått linje 9 m och eventuellt även 9 e. råde, efter grundskolan eller motsvarande. 3 För inom många utbildningsvägar I vissa fall förekommer därtill ett krav på förekomgrundskolans kompetensområde viss tids yrkesverksamhet efter grundutbild- mer, förutom krav på betyg i vissa ämnen,

ningen. även andra villkor i form av åldersbestäm- Inom denna grupp återfinns vissa ut- melser, förpraktikkrav, krav på vissa anlag bildningsvägar inom jord- och skogsbruk, och färdigheter, i första hand inom den t. ex. utbildning till lantmästare, trädgårds- konstnärliga sektorn, samt slutligen även

5-8 SOU 1970: 21

av socionomer och utländska sökande, samt krav på genomgången yrkesutbildning sådana som erhållit dispens från de formelnågot slag. la behörighetskraven eller är berättigade till

antagning enligt SFS 1969: 68. För att lösa 4.3 Nuvarande urvalsbestämmelser dessa urvalsproblem har man tillgripit s. k. 4.3.1 Urval till högre utbildning mellan de olika sökandegrupperkvotering av na. De båda huvudgrupperna får studieplat- Det nuvarande förfarandet vid urvalet ser genom s. k. proportionell kvotering, dvs. sökande till högre utbildning baserar sig antalet antagna inom varje grupp står i dipå bestämmelserna i behörighetskungörelrekt till antalet sökande inom en rambe- proportion sen, som även i detta fall utgör gruppen. Den mindre gruppen, med avvistämmelse för hela den högre utbildningen kande dokumentation av behörigheten, anoch mer i detalj reglerar endast de spärratas inom en särskild kvot, vars maximistorde utbildningarna inom universitets- och lek är från början bestämd, den s. k. fria högskoleområdet. Urvalsreglerna återfinns kvoten. huvudsakligen i SFS 1968: 112 och baserar i »Urval Beträffande meritvärderingen av betysig på av KU framlagda förslag olika bestämmelser för de båda till högre utbildning. Förslag till provisoriska gen gäller bestämmelser» huvudgrupperna. Sökande med slutbetyg (stencil ecklesiastikdepartementet 1967: 8). från det nya gymnasiet (grupp 1) rangordnas efter ett i stort sett oviktat medelbe-

tyg, där betyg i ämnen som avslutats i års- 4.3.2 Urval till spärrad utbildning vid u-nikurs l och 2, frivilliga ämnen och ämnet versitet och vissa högskolor medtas i gymnastik beräkningsunderlaget stude- endast i den mån de överstiger medel- Vid de utbildningsvägar där antalet ut- värdet av betygen i de obligatoriska ämnerandeplatser är begränsat, s. k. spärrad

måste urval ske efter i förväg fast- -na i årskurs 3. Betyg som kompletterats

bildning, ställda beträffande för behörighet skall medräknas, dock högst regler såväl urvalssystemet i stort som meritvärdering och rang- till medelvärdet av övriga betyg. För grupp

2, dvs. sökande med bokstavsbetyg, sker ordning. I SFS 1968: 112, som i princip äger meritvärderingen enligt de normer som gällt tillämpning på hela den högre utbildningen, urvalet rent konkret till de fakul- tidigare. Detta innebär i vissa fall viktning regleras av betygen. I de flesta fall framräknas dock teter och högskolor som förtecknvats ovan en oviktad betygs- eller poängsumma. Betyg under 4.2.2. Om» urval till annan högre utbildning förordnar enligt författningens 18 § i ämnen som behörighetskompletterats ingår ej i denna poängsumma. Därtill kommer Kungl. Majzt eller myndighet som Kungl. möjligheter »att erhålla tilläggspoäng enligt Majzt bestämmer (se vidare nedan). vissa, varierande regler i form av akade- Vid konstruktion av det gällande urvalsmiska betyg, praktik, militärtjänst m. m. Nåsystemet har man haft att ta hänsyn till gon sådan möjlighet att erhålla tilläggsmeatt man har två stora, sinsemellan ej omedelbart sökande med riter finns inte för sökande från det nya jämförbara grupper treårig gymnasieutbildning, dels personer gymnasiet.

med slutbetyg från det nya gymnasiet med Inom den fria kvoten sker en individuell

siffe-rbetyg enligt en femgradig skala, dels helhetsbedömning av de sökandes alla mel fonnaliserad l personer med studentexamen, handelsgym- ri-ter. Någon poängberäkning l nasieexamen, teknisk gymnasieexamen, folk- tillämpas således inte här. Förutom de söi l skollärarexamen m. fl., vilka har bokstavs- kandegrupper, som enligt ovan författningsi l skala. Till dessa direkt skall placeras inom den fria s s betyg enligt en sexgradig mässigt 5 kan i denna även a-ntas behörig båda huvudgrupper kommer en grupp sö- kvoten, kande som dokumenterar sin sökande som primärt tillhör grupp 1 eller behörighet med betyg enligt helt andra system, t. ex. 2 och som på grund av »civil eller militär

utbildning, praktisk erfarenhet eller annan eller gymnasiekompetens och därefter tredomständighet» bör erhålla företräde fram- je årskurs på folkhögskola, placeras i söför sökande som skulle ha antagits enligt kandegrupp efter senast genomgången uthuvudregeln. bildning. Beträffande meritvärdering gäl- Särskilda regler för meritvärdering och ler här samma regler för slutbetyg från urval gäller vid Handelshögskolan i Stock- gymnasium (och fackskola) som vid urval holm. till universitets- och fackhögskolutbildning med den skillnaden att ingen undantagsbe- 4.3.3 Urval till annan högre utbildning stämmelse finns för ämnet gymnastik. Som ovan nämnts Journalisthögskola. Urvalet bland behöri-

reglerar behörighetskun-

görelsen i första hand urvalet till spärrad ga sökande till joumalisthögskola baseras på utbildning vid universiteten och vissa fack- en urvalsprövning i två steg. Samtliga behö- Beträffande urvalet till annan -riga sökande kallas till genomgång av ett högskolor. -att psykotekniskt prov, som bl. a. innehåller högre utbildning stadgar kungörelsen, eller som Kungl. psykologiskt test, nutidsorientering och ar- Kungl. Majzt myndighet skall förordna härom. Föl- betsprov. Med ledning av provresultatet Majzt bestämmer jande urvalsbestämmelser gäller för de ut- väljs de 240 mest lämpade ut, dvs. dubbelt bildningsvägar som tidigare behandlats un- så många som slutligen skall antas. Dessa der 4.2.5, Behörighet till annan högre ut- kallas till urvalsprocedurens andra steg, som bildning. består av arbetsprov och intervju utförd av socialhögskola. Urvalet till socialhögsko- psykolog och journalist. De 120 enligt denla regleras i kungl. brev 4.10.1968. Be- na bedömning bäst lämpade antas därefstämmelserna överensstämmer, vad beträf- ter till utbildningen. far grupp l och 2 (treårig gymnasieutbild- Grafiska institutets tvååriga kurs. Urvaning med siffer- respektive bokst-avsbetyg) let grundas här på en meritpoäng som bei stort med de bestämmelser som gäller för står dels av en gnmdpoäng (13 poäng) för universitet och fackhögskolor enligt ovan. gymnasiekompetensen jämte tilläggspoäng Även meritvärderingsreglema överensstäm- för varje betyg över en viss nivå. Till detta mer med de ovan refererade. De personer kommer poäng för annan genomgången utsom vunnit behörighet till socialhögskola på bildning, som kan ge mell-an 0,25 och 6 grund av särskild prövning eller inträdes- poäng samt för praktik, som kan ge maxiprov i fem ämnen bedöms och antas inom malt fem poäng. den s. k. fria kvoten, där även personer till- Institutet för högre kommunikations- ochhörande grupperna l och 2 kan antas enligt reklamutbildning. Urvalspoängen beräknas samma regler som refererats ovan beträf- här ej på slutbetyget som helhet utan enfande den fria kvoten vid universitet och dast på betyg i vissa ämnen (svenska samt vissa högskolor. i förekommande fall redovisning och distri- Lärarhögskolomas klasslärarlinjer. Urva- bution) om dessa överstiger viss nivå. Utlet vid lärarhögskolomas klasslärarlinjer reg- bildning utöver gymnasiekompetens ger leras i det ovan nämnda brevet poäng från 0,5 till 6, beroende på utbildkungl. 16.2.1968. Även dessa urvalsregler överens- ningens art och längd. Praktik kan ge högst stämmer i stort med vad som gäller för uni- tre poäng. versitet och fackhögskolor med de avvikel- Statens brandskola. Urvalet sker på ser som är betingade av att antalet sökande- grundval av en meritpoäng som beräknas på grupper vid kvoteringen här är fem. Detta sex ämnen i slutbetyget. Därtill kommer sammanhänger i sin tur med att även fack- praktikpoäng enligt en .glidande skala, där skola och t. ex. normalskolekompetens ger det första årets praktik ger fyra poäng och behörighet till dessa utbildningsvägar. Sö- ytterligare ett års praktik .ger en poäng. kande med dubbel behörighet, t. ex. nor- Sammanlagt får fem poäng tillgodoräknas. malskolekompetens och gymnasiekompetens Yrkesskolekurser. Vid urvalet till de yr-

60 SOU 1970: 21;

vilka alla skall tilldekesskolekurser som bygger på gymnasium liga sökandegrupper, i proportion till antalet söoch fackskola tillämpas olika principer vid las studieplatser

olika skolor och kurser. Kvotering mellan kande inom respektive grupp. De olika grup-

sökande från och fackskola är perna redovisas i tablån nedan. gymnasium

vanlig. Vid vissa utbildningsvägar förekom- En följd av systemet är att en sökande

mer viktning av vissa betyg (t. ex. vid ADB- kan ha mer än en behörighetsgivande skol-

utbildningen) samt tillgodoräknas poäng för underbyggnad. Huvudregeln är då att man

praktik osv. skall tillhöra huvudgruppen med det högsta

numret och undergrupp efter senast genom-

4.3.4 Urval inom gången utbildning. En person med grundgrundskolans kompetensoch gymnasiekompetens tillområde skolekompetens

hör således i urvalssituationen huvudgrupp

Urvalet inom grundskolans kompetensområ- 1, med-an en person med IV, undergrupp de regleras i kungörelsen om grundskolans + fackskola + tredje årskurs grundskola kompetensvärde (SFS 1966: 24), där huvud- vid folkhögskola sk-all tillhöra huvudgrupp

principerna är des-amma som när det gäller 3. Denna bestämmelse av- III, und-ergrupp urvalet till högre utbildning. Således tillviker således från vad som gäller vid klasslämpas proportionell kvotering och rangord- där den senast genomlärarutbildningen, ning efter ett oviktat medelbetyg. Även här för alltid är avgörande i gångna utbildningen finns en fri kvot för annorlunda behöriga Detta bidrar till inplacering i sökandegrupp.

och vissa andra grupper av sökande. att göra urvalsbestämmelsema svåröverskåd-

Skillnaderna i urvalssystemet mellan den för den liga och försvårar studieplaneringen högre utbildningen och grundskolans komenskilde. petensområde är i första hand betingade av Huvudregeln beträffande meritvärdering det betydligt större antal sökandegrupper, meoch rangordning är, att det oviktade som förekommer inom grundskolans komdelbetyget av alla i slutbetyget ingående ämpetensområde. Dessa grupper företer sinsnen eller medelvärdet av avgivna studieomemellan stora olikheter såväl vad beträffar dömen skall användas. Denna regel gäller den underliggande utbildningstidens längd som sösåväl för sökande med sifferbetyg som det betygsystem som de bedömts efter. kande med bokstavsbetyg. S. k. konkurrens- Därtill kommer, att man i systemet infört är ej tillåten, dvs. man får komplettering en huvudgrupp som består av personer med i ämne som inte tillgodoräkna sig betyg grundskolekompetens (motsvarande) samt finns på slutbetyget som höjts genom fylldessutom minst sex månaders praktik utöver Fyllnadsprövning i ämnen nadsprövning. ett eventuellt obligatoriskt praktikkrav. Härfrån årskurs 9, som den sökandes slutbetyg igenom får man inte mindre än elva möjinte omfattar, inräknas däremot i betygsme-

delvärdet. Denna regel gäller dock endast

för sökande som för behörighet kan åbero-

Undergrupp

pa slutbetyg från grundskola. Den regel som Huvudgrupp 1 2 3 gäller inom den högre utbildningen och som

inn-ebär, att frivilliga ämnen och ämnen I = grundskolekompetens (mot- X X X som avslutats i tidigare årskurs inte inräksvarande) II = I+minst sex mån praktik X X X nas i medelvärdet om det sänker detta, har

III= fackskola (motsvarande korningen motsvarighet inom grundskolans tvåårig gymnasial utbildx x petensområde, utom när det gäller antagning) X X - för IV= gymnasium ningen till gymnasium och fackskola,

vilken som i viss Undergrupp 1= sökande med sifferbetyg gäller speciella regler, » 2 = » » bokstavsbetyg avviker från de för andra ututsträckning » 3 = » » studieomdörne bildningsvägar gällande. Vid urval till gymfrån folkhögskola. nasium och fackskola gäller således samma

SOU 1970: 21 61

undantagsregel för ämnet gymnastik som dvs. såväl bokstavs- som sifferbetyg. (Desvid antagning till högre utbildning. sa sökande skall dock i regel hänföras till Det bör observeras att kungörelsen även den kvotgrupp där de har sin »ursprungbeträffande meritvärderingen har karaktä- liga meritn.) ren -av rambestämmelser och *att vissa olik- d) Sökande som i sin ursprungliga kvotheter mellan utbildningsvägarna kan före- blivit t. ex. grupp uppenbart missgynnade, komma. Således tillgodoräknas praktik ivis- sökande som befinns ha avsevärt bättre mesa fall, medan i andra ett särskilt gott om- riter än den sist antagne i någon annan döme från förpraktik som försiggått i skol- kvotgrupp eller välmeriterad sökande från mässiga former kan få tillgodoräknas en en kvotgrupp, där sökandeantalet är så lågt sökande. Inom en ganska stor grupp utatt gruppen inte tilldelats någon kursplats bildningsvägar, huvudsakligen inom det i den proportionella kvoteringen. konstnärliga området, krävs, som tidigare nämnts, vissa anlag och/ eller färdigheter, vilka i regel skall dokumenteras i fonn av 4.4 Nuvarande antagningsförhållanden arbetsprover (teckningar o. d.) eller vid av 4.4.1 Inledning utbildningsanstalten anordnat inträdesprov (exempelvis i instrumentalmusik, sång, dans Den av antagningsförhållanden redovisning och dramatisk framställning). Resultatet av inom olika kompetensområden som här földessa färdighetsprövningar har i regel stor jer gäller inte endast kvantitativa och kvabetydelse vid urvalet av sökande. litativa som t. ex. antalet söförhållanden, Inom den ovan redovisade grupp, som kande och antagna eller den lägsta betygskarakteriseras av att den för tillträde kräpoäng, som berättigar till antagning vid oliver annan genomgången yrkesutbildning, ka antagningstillfällen, utan även vissa uppsker urvalet i de flesta fall på grundval av gifter om antagningens organisation och utbetygen från den krävda yrkesutbildningen förande. Man kan skilja mellan olika typer och grundskolbetyget är, trots att utbild- och olika _av antagning sätt att rekrytera ningsvägarna formellt tillhör grundskolans till de skilda utbildningsvägama. Antagningkompetensområde, satt ur spel som urvals- en kan således vara central eller lokal (deinstrument. centraliserad). Med central antagning me- Den fria kvoten bestäms, liksom är fal- nar man att antagningen till ett större eller let inom den högre utbildningen, på förhand mindre antal utbildningsvägar administretill en högsta andel av tillgängliga ras av ett för platser. dessa utbildningsvägar ge- Följande sökandegrupper kan förekomma mensamt antagningsorgan. Den centrala för placering inom den fria kvoten. antagningen kan antingen omfatta en uta) Sökande som enligt 3 § har behörig- bildning som är förlagd till ett antal uthet i den mån Kungl. Maj:t eller myndig- bildningsorter, t. ex. förskollärarseminarier het som Kungl. Maj:t bestämmer inte för- eller flera utbildningsvägar, även dessa förordnar annat, dvs. sådana sökande som har lagda till olika utbildningsorter, exempelen viss inskränkning i sin allmänna behö- vis den centrala antagningen till spärrad righet till grundskolans kompetensområde. utbildning inom universitet och fackhögsko- Främst gäller detta sökande med enbart lor. Den centrala antagningen är vanligen folkskola, med särskild realexamen eller sär- kombinerad med riksrekrytering, dvs. persoskild praktisk realexamen. ner från hela landet är berättigade att söka b) Sökande som enligt 5 § har behörighet till alla de aktuella utbildningsvägarna. Visdärför att han av »utbi1dning, sa antagningar på grund kan clock vara regionalt repraktisk erfarenhet eller annan omständig- kryterade, d. v. s. de sökande kommer från het kan antagas vara i stånd att tillgodogöra en speciell region: en eller flera kommuner, sig undervisningen vid läroanstaltem. ett eller flera län - ett elevområde. c) Vissa sökande med blandade betyg, I de fall varje utbildningsanstalt genom-

62 SOU 1970: 21

Tabell 3. Antal nybörjarplatser åren 1962/63-1969/70 vid ett antal spärrade utbildnings-

linjer inom pögre utbildning. 1

Apotekarutbildning+farm.

Totalt 3 624 3 998 4 324 4 842 5 195 5 720 6 006 6 108 1 Beräknad uppgift. “ Den spärrade ekonomutbildningen i Lund och Umeå har fr. o. m. höstterminen 1969 inordnats som ospärrad utbildninglinje i den nya utbildningsorganisationen vid de filosofiska fakulteterna.

för sin egen antagning oberoende av andra med hjälp av dator. Det manuella arbetet talar man om lokal Den lokala - inklusive beslut och som antagning. bedömningar kan vara men utanför maskinarbetet - utförs av antagningen riksrekryterad ligger den kan också ta emot elever endast från CA-UKÄ. Vissa uppgifter i samband med i ett speciellt elevområde. bedömning av praktik m. m. i fråga om De olika antagningssystemen och deras sökande till jordbrukets högskolor, åvilar funktionssätt behandlas vidare i del 2, ka- respektive högskola. pitel 1. Kvantitativa och kvalitativa förhållanden vid 4.4.2 Universitet och vissa högskolor antagningen till spärrad universitets- och högskolutbildning Beslut om antagning till spärrad utbildning vid universiteten och vissa högskolor (jfr Tabell 3, som är hämtad ur Information SFS 1967: 450) fattas av UKÄ samt lant- i prognosfrågor (SCB 1970: 1), ger en uppbrukshögskolan, skogshögskolan, veterinär- fattning om utvecklingen under 1960-talet högskolan och antagningsnämnden för civil- av antalet platser vid spärrad utbildning ekonomutbildning, vilka myndigheter också inom detta område (inklusive socionomuthar att utfärda tillämpningsföreskrifter till bildningen men exklusive spärrade ämnen den författning m. m. som reglerar antag- vid filosofisk fakultet). Talen avser antalet ningen. nybörjarplatser. Enligt Kungl. Maj:ts beslut 8.3.1968 sker Vad beträffar konkurrensförhållandena ansökan till spärrade utbildningslinjer, stu- vid de spärrade utbildningsvägarna hade det diekurser och ämnen centralt och samti- varit önskvärt att kunna belysa dessa med digt! Verkställande kansli för den centrala en översiktlig tablå över antalet sökande antagningen är en enhet inom UKÄ - cen- och samt lägsta antagningspoäng antagna trala antagningsenheten (CA) - till vilken är under en inte alltför kort tidrymd. Då det knuten en rådgivande nämnd med representanter för CA, SFS, SÖ, jordbrukets hög- * UKÄ har senare bemyndigat rektorsämbetena vid universiteten att anta studerande till skolor samt KU. spärrade studiekurser och ämnen vid respektive Behandlingen av ansökningarna sker i så universitets filosofiska fakultet (med undantag stor utsträckning som möjligt maskinellt av psykologi och kemi).

SOU 1970: 21 63

emellertid visat sig omöjligt att för någon dare kan observeras att antagningspoängen tillräckligt lång tidsperiod få fram korrek- regelmässigt är lägre vid vårterminsantagta och jämförbara uppgifter avseende des- ningarna, vilket hänger samman med att sa förhållanden får man nöja sig med att gymnasieavslutningen för det övervägande dra vissa allmänna slutsatser ur det till- flertalet elever sker på våren. gängliga materialet. I fråga om de tekniska högskolorna har Fram till antagningen inför höstterminen antagningsförhållandena studerats vid vissa 1969 dominerade studenter från det »gam- sektioner, vilkas intagningskapacitet framla» gymnasiet som sökande. Fr. o. m. an- går av tabell 4. tagningen inför höstterminen 1969 tillkom- Här förekommer inte samma uttalade tenmer sökande från den första kullen av det dens till ökande konkurrens som vid de »nya» gymnasiet. Dessa båda sökande- medicinsk-biologiska utbildningslinjerna. Av gruppers förhållanden kommenteras nedan tillgängliga uppgifter beträffande lägsta anvar för sig. De utbildningslinjer som härvid tagningspoäng framgår, att man vid exberörs är dels den medicinsk-biologiska grup- empelvis intagningen inför höstterminen pen (utbildning till läkare, tandläkare och 1968 fick gå ner mycket långt i betygspofarmaceut, samt jordbrukets högskolor), dels äng för att kunna fylla uppkomna vakanser. de tekniska högskolorna. I själva verket inträffade det att man vid vissa lärosäten och sektioner inte kunde fylla alla kursplatser, då det inte längre Antagningsfärhållanden för sökande med studentexamen fanns några kvarstående sökande. Detta förhållande har bl. a. tillskrivits det då rådan- När det gäller praktiskt taget alla utbild- de arbetsmarknadsläget för civilingenjörer, ningsvägar inom det medicinsk-biologiska vilket kännetecknades av en minskad efterområdet visar studentexamensgruppen en frågan på arbetskraft med denna utbilduppåtgående trend i fråga om intagnings- ning. poäng, vilken inte bryts höstterminen 1969, trots att gruppen då inte får något tillskott Antagningsförhållanden för sökande av nyexaminerade. I stället skärps konkurfrån nya gymnasiet rensen vid detta antagningstillfälle för de flesta linjer, vilket får anses bero på att Sökande från nya gymnasiet har endast föstudentgruppen genom kvoteringsbestämmel- rekommit vid antagningama inför höstterserna får dela med sig av kursplatserna till minen 1969 och vårterminen 1970. I tabell sökande med slutbetyg från det nya gymna- 5 ges en översikt över lägsta antagningssiet. Antalet kursplatser för studentgruppen poäng höstterminen 1969 vid dels samma blev endast drygt hälften av motsvarande utbildningsvägar som redovisas ovan med antal vid föregående antagningstillfälle. Vi- avseende på sökande från det gamla gym-

Tabell 4. Intagningskapacitet vid vissa sektioner av de tekniska högskolorna i Stockholm, Lund och Göteborg 1965-1969.

Sektion

r Häri inräknat 62 platser som ñyttats över från KTH:s studielinje för skeppsteknik och CTH:s sektion för skeppsbyggnad. 64 SOU 1970; 21

dels de ämnesområdena andel frikvotsantagna märks de spärrade nasiet, spärrade ärnnesområdena psykologi och kemi med kemi och psykologi. 9 procent respektive ca 8 procent drygt

frikvotsantagna. Kvotering Det finns skäl att här ytterligare något

Vid höstterminen 1969 tilläm- kommentera antagningen inom den fria kvoantagningen mellan sö- ten. Att denna inte utnyttjats helt vid någon pas för första gången kvotering från och i mycket liten omfattkande det nya och det gamla gymna- utbildningsväg Det är där- vid andra kan förklaras av två omsiet (proportionell kvotering). ning för av visst intresse att redovisa Den första hänger samman kvoterings- ständigheter. utfallet vid denna antagning. (Se tabell 6.) med att den fria kvoten i princip skall om-

Andelen gam- fatta det högsta antal personer som får anantagna från nya respektive varierar avsevärt mellan olika tas inom fri kvot och att procentsatsen fastla gymnasiet från proportionerna ca ställs på förhand, utan att man vet något utbildningsvägar 30 : 70 vid tekniska till om sökandepopulationens utseende. Vid anmagisterutbildningen ca 70: inför höstterminen 1969 var det 30 vid farrnakologie magisterutbild- tagningen Vid de flesta utbildningsvägama är dessutom första gången bestämmelsen om ningen. dock mera 40:60 till den fria kvoten tillämpades. Till detta komproportionen jämn, 60:40. Räknar får mer att procentsatsen vid detta tillfälle satman på hela materialet man förhållandet ca 49:51 (nya: gamla). tes lika för alla utbildningslinjer och upp-

Även andelen frikvotsantagna varierar av- gick till 15 procent utom för jordbrukets

sevärt från 0 procent (receptarie- och horto- högskolor där den var 30 procent. samt vissa sektioner Den andra omständighet, som här bör nomutbildning på tekär att antalet återbud inom den nisk fakultet) till drygt 20 procent på skogs- beaktas, 29 fria kvoten vid denna antagning var större högskolan (som dock endast har antagit studerande). Bland kvantitativt mer omfat- är inom de andra grupperna. Enligt upp-

tande utbildningsvägar med stor gift hängde detta bl. a. samman med att de tämligen

Tabell 5. Lägsta antagningspoäng m. m. vid vissa utbildningsvägar för elever från det nya

gymnasiet, höstterminen 1969.

Teknisk fakultet

. . =uppgift saknas. SOU 1970: 21 65 5-014252

Tabell 6. Kvoteringsutslag (30.9.69) vid spärrade utbildningsvägar inom CA-systemet (ej Handelshögskolan i Stockholm eller det spärrade ämnet genetik). Ng = nya gymnasiet Gg= gamla gymnasiet

Receptarie

Flygteknik

Metallurgi

utgör kande som i väsentliga avseenden skiljer mässigt ökade konkurrens kan nämligen sig från genomsnittet i de övriga grupperna, ligga i själva antagningssystemets utformi större utsträckning nödgades säga åter- ning vid de olika tidpunkterna. Före 1968 bud av sociala och ekonomiska skäl. An- skedde antagningen fakultets- eller högskotalet antagna inom fri kvot var således i vis- levis och varje ansökan gällde således ensa fall större under dast vid en fakultet eller högskola. I det antagningsprocedurens gång än det blev efter avslutad centrala antagningssystem som tillämpats reservuppdvs. den tidpunkt som redovisas sedan 1968 kan den sökande på samma anflyttning, i översikten. sökningsblankett söka upp till tolv utbildningsalternativ, vilket för den sökande innebär ungefär samma arbetsinsats som tidi- Konkurrensen mätt i antagningsprocent gare krävdes för ett enda. Det torde vara Att få fram jämförbara uppgifter om hur helt rimligt att anta, att detta förhållande stor del av de sökande som antagits vid är en bidragande orsak till den höga anolika utbildningsvägar under t. ex. 1960-ta- sökningsfrekvensen och den därav följanlet, är som tidigare framhållits mycket svårt. de låga antagningsprocenten som kan kon- Ser man till de uppgifter om antal sökande stateras föreligga vid de senaste antagningsoch antagna som står att få från exempel- tillfällena. vis 1965 och 1969 kan man konstatera att konkurrensen, mätt i antagningsprocent, 4.4.3 Annan högre utbildning ökat kraftigt. Det är emellertid utomordentligt vanskligt att dra några slutsatser en- Vid utbildningsvägarna inom den sektor dast med utgångspunkt i dessa uppgifter. som här kallats »annan högre utbildning»

66 SOU 1970: 21

sker antagningen antingen centralt till flera antagna. Efter 1967 har den åter stigit och utbildningsanstalter av samma slag, exem- är nu omkring 20 procent. Från och med pelvis socialhögskoloma (genom samarbets- antagningen inför höstterminen 1969 antas nämnden för socialhögskoloma), lärarhög- dessa sökande i den fria kvoten, som på skolornas klasslärarlinjer (genom SÖ) samt förhand är bestämd till att omfatta en högsjournalisthögskolorna (genom samarbets- ta procent av de tillgängliga kursplatserna. nämnden för journalisthögskolorna) eller lo- Den fria kvotens andel bestämdes vid ankalt för varje enskild utbildningsanstalt el- tagningarna läsåret 1969/ 70 till 20 procent. ler kurs för sig, exempelvis vid Grafiska För närvarande antas ca 570 studerande institutet, Institutet för högre kommunika- per termin. Höstterminen 1969 sökte ca tions- och reklamutbildning, statens brand- 3 800 personer medan motsvarande tal för skola samt yrkesskolornas eftergymnasiala vårterminen 1970 var ca 1 300. kurser. Någon central antagning till flera Lägsta antagningspoäng var, i fråga om olika utbildningslinjer och utbildningsanstal- sökande med slutbetyg från nya gymnasiet, ter av det slag som den centrala antag- höstterminen 1969 på social linje 4,40 och ningen vid UKÄ förekommer ej inom denna på förvaltningslinje 4,20. Vårterminen 1970 sektor. Aktuella antagningsförhållanden vid var motsvarande poängtal 4,10 respektive de enskilda utbildningsvägama redovisas ne- 3,70. Antagningspoängen till social linje var dan. höstterminen 1969 högre än för någon utinom vid samma Socialhägskola. Antagning till socialhögsko- bildningsväg CA-systemet la sker såväl höst- som vårtermin. De sö- tillfälle, med undantag av läkarutbildningen. kande kan och an- Lärarhögskolornas klasslärarlinjer. Den samtidigt på samma söka klasslärarutbildning som här redovisas starsökningsblankett samtliga linjer (sooch teoretisk och tade höstterminen 1968 och ersatte då hucial-, förvaltnings- linje) vuddelen av den äldre seminarieorganisahögskolor. tionen. Antagning sker såväl höst- som vår- Inte heller för denna antagning går det att ta fram så korrekta och sinsemellan termin och de sökande kan samtidigt och på samma ansökningsblankett söka till båda jämförbara sifferuppgifter på antal sökande linjerna (låg- och mellanstadielärarlinje) och antagna samt lägsta antagningspoäng vid samtliga lärarhögskolor (för närvarande att det motiverar en detaljredovisning av dessa förhållanden. Av 15 stycken). de uppgifter som Beträffande aktuella står att få framgår emellertid att konkur- antagningsförhållanrensen om kursplatserna här, som inom de den kan nämnas, att antalet sökande vid de tre hittills vida överflesta andra utbildningsvägar inom den hög- antagningstillfällena tillgängliga platser. Varje terre utbildningen, hårdnat under 1960-talet, -stigit antalet min antas 1800 studerande sammanlagt. även om antagningsprocent och lägsta ankan växla Antalet sökande höstterminen 1969 var nära tagningspoäng ganska kraftigt från termin till termin. Konkurrensen är 9 000 medan antalet sökande vid vårtermialltid hårdast vid höstterminsvantagningen nen 1970 var väsentligt lägre. och har varit förhållandevis måttlig vid Beträffande skolunderbyggnaden hos de vissa vårterminsantagningar. sökande och antagna kan sägas att, trots Eftersom behörighetsbestämmelsema med- att denna utbildning, som tidigare nämnts, ger antagning av sökande utan fullständig är den kvantitativt mest omfattande inom gymnasiekompetens (studentexamen), är det fackskolans kompetensområde, sökande och av visst intresse att undersöka hur stor an- antagna med gymnasiekompetens (motsvadel av de antagna som haft denna smalare rande) dominerar. Vid antagningen höstterbehörighet. Deras andel var vid början av minen 1968 var andelen antagna med stul960-talet omkring 40 procent för att sedan dentexamen ca 73 procent medan motsvastadigt sjunka fram till 1966-1967, då den rande andel vid höstterminen 1969 var ca endast var omkring fem procent av antalet 68 procent.

SOU 1970: 21 67

Andelen antagna med fackskolekompe- fackskola. Höstterminen 1969 ca antogs tens går ej att exakt beräkna på grundval 540 elever. Andelen antagna med gymna-

av tillgängliga uppgifter, men torde höst- sie- och fackskolekompetens utgjorde ca 50

terminen 1968 ha rört sig om 10-15 pro- procent respektive ca 20 procent. För ca

cent och höstte-rminen 1969 om 15-20 30 procent av de antagna redovisades vid

procent. Övriga antagna hade annan behö- detta tillfälle »annan, motsvarande utbild-

righetsgivande utbildning, i första hand nor- ning» som behörighetsgrund.

malskolekompetens eller tredje årskurs vid

folkhögskola. 4.4.4 Antagningsförhållanden inom grund- Journalisthögskola. Antagning sker såväl skolans kompetensområde höst- som vårtermin och varje termin -antas

120 studerande. Urvalet grundar sig, som Inledning

ovan nämnts, helt på resultatet av psyko- Som framgått av tidigare framställning upptekniska prov, arbetsprov och intervjuer. visar antagningen inom grundskolans kom- Betygens roll har här reducerats till att dopetensområde en betydligt mer svåröverkumentera behörigheten. skådlig bild än motsvarande förhållanden Grafiska institutets tvåårskurs, Institutet inom den högre utbildningen, i varje fall för högre kommunikations- och reklamuti jämförelse med antagningen till spärrad bildning samt statens brandskola är kvantiutbildning vid universitet och fackhögskotativt förhållandevis små utbildningsvägar, lor. Någon central antagning av den typ 40-50 studerande per år vid de två förstsom förekommer där finns således inte nämnda och 20 elever vartannat år vid inom grundskolans kompetensområde. statens brandskola. Antalet sökande över- Till huvuddelen av utbildningsvägarna stiger i regel väsentligt antalet antagna. Vid sker antagningen lokalt vid varje skola/ ut- Institutet för högre kommunikations- och bildningsanstalt men även regional och cenreklamutbildning har praktiskt taget alla antral antagning förekommer. Den kvantitatagna, förutom gymnasiekompetens, en omtivt mest omfattande regionala antagningen fattande utbildning och praktik; många har är antagningen till gymnasium och fackexempelvis grundexamen från universitet. skola. Vid statens brandskola antas varje gång en Central antagning till samtliga skolor som eller annan »långvägare›, som förutom ger samma utbildning sker även i viss utlångvarig erfarenhet frå-n brandväsendet sträckning inom grundskolans kompetensäven har gymnasiekompetens i de sex ämområde. En sådan central antagning, som nen som räknas in i meritvärderingsunderdärtill sker med hjälp av dator, är förlaget för sökande med fullständig gymnaskollärarintagningen. Andra exempel på censieutbildning. tral antagning, som dock sker manuellt, är Vid de eftergymnasiala ku-rserna vid yr-. antagningen till seminarierna för huslig utkesskoloma varierar antagningsförhållandebildning (hushålls-, textil- och barnavårdsna från skola till skola. Oftast rör det sig lärare samt ekonomiföreståndare) samt anom kvantitativt små utbildningsvägar vid tagningen till sjukgymnastinstituten (för närett fåtal skolor i landet, och antalet sökande varande i Stockholm, Lund och Göteborg). överstiger ofta inte väsentligt antalet kurs- För sjuksköterskeutbildningens del tillämpas platser. i princip lokal antagning vid varje skola, Den kvantitativt mest omfattande utbildmen inom två områden, Stor-Stockholm och ningen av dessa är ADB-utbildningen, som central för Västsverige, tillämpas antagning finns vid ett tiotal skolor och där antalet ett mindre antal skolor. sökande i regel överstiger antalet platser.

Höstterminen 1968 antogs ca 430 elever,

av vilka drygt 75 procent hade studentexa-

men och knappt 20 procent slutbetyg från

68 SOU 1970: 21

ket den ofta synes göra, att en sökande Urvalsbestämmelsemas inverkan på antagmed som inte vinner gymnasiekompetens, ningsförhållandena sin skulle ha inträde inom grupp, gjort detta, om han hade blivit bedömd med sitt Förhållandena inom grundskolans kompetensområde karakteriseras i stor utsträck- grundskolebetyg inom grundskolegruppen,

ning av att många olika grupper, med olika kan detta upplevas -av den sökande som en

lång skolutbildning, äger behörighet till det- orättvisa. Enligt de tillämpningsföreskrifter

ta område och att dessa olika grupper er- som SÖ utfärdat till behörighetskungörelsen

i direkt till an- (Aktuellt från skolöverstyrelsen 1968/69: håller elevplatser proportion talet sökande inom dvs. 57) skall man i dessa fall ta hänsyn till sårespektive grupp, dana sökande inom den fria kvoten under att proportionell kvotering tillämpas. När förutsättning att de i sin ordinarie kvotgrupp det gäller utbildningsvägar, där söbefinner sig nära antagningsgränsen. Detta kandepopulationen vad beträffar förutbildkan få till följd, att den fria kvoten vid ningstidens längd är förhållandevis homovissa utbildningsvägar används till att plagen, t. ex. gymnasium och fackskola, är de som hänför cera de studenter eller gymnasiekompetenta problem sig till kvoteringsbesom inte vunnit inträde inom sin egen stämmelserna huvudsakligen att vissa vienhets- grupp. Därigenom riskerar man att i stället kande skolformers elever (realskola, utestänga på annat sätt behöriga, t. ex. skola osv.) utgör en allt mindre andel av de vissa »långvägarm som annars skulle ha sökande och man därför snart kan komma inte erhåller kunnat vinna inträde inom den fria kvotens i det läget att dessa grupper ram och för vilka denna fria kvot även och någon kursplats på grund av för lågt antal sökande. Det finns då emellertid kanske inte minst var avsedd. möjlighet att anta välmeriterade sådana sökande inom

den fria kvotens ram. kvantitativ Antagningsförlzållanden från

Andra problem uppställer sig vid de ut- och kvalitativ synpunkt

bildningsvägar där sökandematerialet är mer På grund av områdets storlek och heterogeheterogent, dvs. där kanske alla elva sökannitet är det omöjligt att göra några kvantidegruppema finns representerade. Detta är tativa och kvalitativa översikter av antagt. ex. förhållandet vid en rad utbildningsinom grundskolans hela de vårdande, sociala ningsförhållandena vägar inom och pedakompetensområde. Rent allmänt kan om gogiska områdena, dit personer med facksöker konkurrensförhållandena inom grundskolans skola, gymnasium eller folkhögskola kompetensområde sägas, att de varierar sig tillsammans med elever från grundskola, mellan en mycket låg antagningsproeent, realskola, flickskola osv. Vid sådana utbildt. ex. ca elva procent vid antagningen av ningsvägar synes i vissa fall ha uppstått sjukgymnaster höstterminen 1969, till en problem som hänger samman med att söantagningssituation där alla behöriga sökande med längre skolunderbyggnad, t. ex. funnit av sökande kande i regel kan antas, t. ex. vid sjöbegymnasium, sig utslagna fälsskolornas styrmans- och maskinteknikermed t. ex. grundskola som förutbildning. kurser eller (höstterminen 1969) hushålls- I och för sig är detta en följd av den medlärar- och ekonomiföreståndarutbildningen. vetna princip som ligger bakom tillkomsten I tabell 7 redovisas förhållandena 1967av kvoteringsbestämmelserna, nämligen att 1969 vid ett antal utbildningsvägar där cengrundskolans kompetensområde inte endast utan också vara tral antagning tillämpas eller där eljest möji teorin i praktiken skall lighet finns att undvika att sökande räknas öppet för grundskolekompetenta. Ma-n skall flera gånger till samma utbildning. alltså ha en reell möjlighet att bli antagen

även om man endast har den grundutbild-

få ning som föreskrivs i behörighetsvillkoren. 9 i Om emellertid den situationen viluppstår, i

SOU 1970: 21

Tabell 7. Sökande och antagna samt antagna i procent av sökande vid vissa utbildningsvägar inom grundskolans kompetensområde läsåren 1967/68-1969/70. Sökande Antagna Ant. procent 67/68 68/69 69/70 67/68 68/69 69/70 67/68 68/69 69/70 Husliga seminarier

tekn. lär.inst. (förb.kurs) 326 393 414 70 71 75 21,5 18,1 18,1 slöjdlärarseminarium 1271 411 165* 481 120 48* 37,81 29,2 29,1” förskollärarseminarium 2 482 3 730 4 156 1 170 1 227 1 410 47,1 32,9 33,9 sjuksköterskeskola 7 142 8 841 5 554* 2 739 2 739 1 430” 38,4 31,0 25,73 sjukgymnutbildning . . 1 297 1 948 270 251 260 .. 19,4 13,3 Sociala barna- o. ungdvårdsseminariet . . 111 150 25 26 . . 22,5 17,3 1 vt -68. 3 vt -70, ° ht -69. . . =uppgift saknas.

kat en viss andel sökande med högre skol- Antagningsförhållanden vid Sjuksköterskeunderbyggnad än vad som krävs för behöskolorna righet, i första hand studentexamen. I och En utbildning som av olika skäl är intres- med fackskolans tillkomst har även sökansant att redovisa mer utförligt och där till- de från denna skolform i växanuppträtt gängliga statistiska uppgifter gör detta möj- de omfattning. Tabell 9 visar andelen söligt är sjuksköterskeutbildningen. Se tabell 8. kande med gymnasium, fackskola och nor- Samma tendens gör sig här gällande som malskolekompetens vid de ansökningstillfälvid de flesta med len, då kvoteringsbestämmelserna utbildningsvägar intag- i grundning två gånger årligen, nämligen att kon- skolans kompetenskungörelse tillämpats. kurrensen om elevplatserna är mindre hård avser nettosökande Uppgifterna och antagpå vårterminen än på höstterminen. För na till grundutbildning om fem terminer. åskådlighetens skull har därför hösttermi- visar, att andelen sö- Sammanställningen nen och vårterminen redovisats var för sig. kande med högre skolunderbyggnad än vad Totalt sett visar sammanställningen en hård- som krävs för behörighet är i stigande. I nande konkurrens om elevplatserna. tabellen Antag- upptas de utbildningsgrupper som ningsprocenten visar här den verkliga kon- enligt gällande bestämmelser har behörighet kurrensen då dubbelansökningarna frånräk- minst till som räknas klasslärarutbildning, nats. till fackskolans Andelen kompetensområde. Sjuksköterskeutbildningen har alltid loc- med gymnasieutbildning visar en markant

Tabell 8. Sökande och antagna till sjuksköterskeskolor (fem terminers grundutbildning) 1967-1969.

Tabell 9. Grundutbildning av sjuksköterskor. Sökande och antagna med studentexamen,

fackskola eller normalskolekompetens i procent av totala antalet sökande resp. antagna.

Vt 68 Ht 68 Vt 69 Ht 69

Sökande Antagna Sökande Antagna Sökande Antagna Sökande Antagna

Stud. ex. 13,6 17,6 20,3 26,3 27,3 33,5 29,1 36,3 Fackskola 5,6 7,4 9,6 8,7 10,1 10,2 12,5 11,6 Norm. sk. komp. 13,8 15,6 9,1 10,0 9,3 10,0 6,0 7,1

som inte kan tillskrivas en ökad mer av spärrad utbildning. Nedan skall tilluppgång, Att an- strömningen till de s. k. fria fakulteterna studentexamination (motsvarande). de fria fakulteterna, dvs. delen fackskolelever stiger är i och för sig något belysas. Till och huvuddelen av filorimligt med hänsyn till det ökande utsläppet teologisk, juridisk från fackskolan. Mer är, sofisk fakultet, äger i princip alla sökande anmärkningsvärt nu är i det som de allmänna och särskilda med hänsyn till att flickskolan uppfyller närmaste att andelen sökande behörighetskraven tillträde utan någon form avvecklad, fram till höst- av intagningsbegränsning. För de förhållanmed normalskolekompetens terminen kon- den som råder när det gäller allmän behö- 1969 håller sig förhållandevis och möjligheterna att erhålla dispens stant. Vidare kan man notera att i gruppen righet studentexamen/ gymnasiekompetens andelen från de allmänna villkoren har redogjorts

är större än andelen sökande, vilket under 4.2.2. antagna inte i tabell 10 beträffande inom proportionell kvotering tillämpas Uppgifterna skall vara fallet. Detta beror skrivningen vid de fria fakultetema under troligen på att anta-l studenter via 1960-talet är hämtade ur Information i ett förhållandevis stort s. k. kvotjustering antagits inom den fria prognosfrågor (SCB, 1970: l).

kvoten, som vid sjuksköterskeskolorna för

närvarande uppgår till 20 procent av stu- Kommentar derandeplatserna. Nettoantalet nyinskrivna är samtliga som

första gången skriver in sig vid universi- 4.5 Inskrivningsförhållanden vid de fria tetet. I antalet ingår även de spärrade ämfakulteterna nena vid de fria fakulteterna. Den spärrade

urvals- i Lund och Umeå har Ovan har redogjorts för behörighets-, ekonomutbildningen vid olika for- fr. o. m. höstterminen 1969 inordnats som och antagningsförhållanden

Tabell fria fakulteter, nettoantalet studerande. 10. Samtliga nyinskrivna

1 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70

Teol. fak. 164 167 149 185 135 156 196 .5 Jur. fak. 542 637 687 863 1 319 1 682 1 419 1 400 4 883 6 165 3 756 4 267 4 678 6 286 7 761 8 300 Hum. fak. Samh.vet. fak. . . 4 364 5 157 6 502 8 613 10 757 11 660 MaL-naL-vet. fak. 1 941 2 283 2 494 3 025 3 758 4 708 5 100 5 100

Summa fria fak. 7 530 9 252 11 450 13 497 16 392 21 445 h_ 25 233 26 400

Därav »direktinskrivna» 13 446 17 449 19 254 18 400 2 946 3 996 5 979 8 000 »övriga»

.. Uppgift saknas. . Uppgift kan ej förekomma. 1 Beräknad uppgift. L 3 Fr. o. m. 1969/70 läser teologistuderande religionskunskap vid humanistisk fakultet under första i i x studieåret. Inskrivning vid teologisk fakultet sker vid början av andra studieåret. Därför kan inga i vid teologisk fakultet. »första gången inskrivna» studerande förekomma

g

ospärrad utbildningslinje i den nya utbild- 4.6.2 Redovisningens omfattning

ningsorganisationen vid de fria fakultetema. Inom det aktuella området förekommer dels Med »direktinskrivnm studerande avses sådan anställning, där utbildningsdelen tidsstuderande med fullständig gymnasieutbildoch institutionsmässigt i princip kan jämföning som skrivits in vid universitet högst ras med utbildning som försiggår vid frifyra år efter det gymnasiestudiema avslustående utbildningsanstalter av det slag som tats. Med ›övriga› studerande avses redovisats i tidigare avsnitt av detta kapitel, a) studerande som skrivit in sig senare dels sådan anställning som visserligen är förän fyra år efter fullbordad gymnasieutbildenad med en kortare utbildningskurs men ning, likväl huvudsakligen är jämförbar med den b) studerande som skrivit in sig enligt upplärning på arbetsplatsen som förekombestämmelserna i SFS 1969:68 (personer mer för nyanställd personal, oavsett tidisom fyllt 25 år och arbetat minst fem år) gare utbildning, inom praktiskt taget hela samt arbetsmarknaden. I det följande redovisas c) andra studerande utan fullständig gymhuvudsakligen sådan anställning som är förnasieutbildning. enad med mer omfattande teoretisk och Fördelningen på »direktinskrivnas och praktisk utbildning, vilken försiggår i skol- »övrigm 1966/ 67-1968/ 69 är något osäker. mässiga former. 4.6 Intern m. m. De myndigheter som ingår i översikten verksutbildning är, förutom krigsmakten, luftfartsverket,

4.6.1 Inledning postverket, statens järnvägar, televerket och

tullverket, vidare vissa anställningar, där I detta avsnitt har sammanförts uppgifter utbildningsdelen handhas av länsstyrelsernas om behörighets- och antagningsförhållanutbildningsnämnd, exekutionsväsendets orden för utbildning på skilda nivåer inom ganisationsnämnd, kriminalvårdsstyrelsen statliga verk och myndigheter inklusive och rikspolisstyrelsen. Redovisningen får bekrigsmakten. Karakteristiskt för sådan s. k. fraktas mer som en exemplifiering av föreintern utbildning är, att den som undergår kommande utbildning än som en fullstänutbildning samtidigt är anställd hos myndig kartläggning. digheten och att utbildningen i växlande

omfattning och på olika sätt är kombinerad

med praktisk tjänstgöring hos anställnings-

myndigheten. 4.6.3 Utbildning inom krigsmakten Eftersom utbildningshuvudman och an-

ställningsmyndighet på detta sätt samman- Inom alla försvarsgrenar förekommer tre

faller, kan utbildningen samordnas väl med huvudkategorier militär personal på aktiv

den efterföljande yrkesverksamheten. Ut- stat: underbefál, underofficerare och office-

bildningens innehåll och mål kan sålunda rare. Direktrekrytering sker till underbefäls-

anpassas direkt till de befattningar som ut- och officersutbildning. Till underofficers-

bildningen är avsedd att leda till. Myndig- utbildning antas i princip endast personer heten har också att anpassa utmöjlighet som genomgått utbildning till underbefäl på bildningskapaciteten till det förväntade be- aktiv stat.

hovet av arbetskraft liksom att vid behov Därtill förekommer civilmilitär personal göra sådana förändringar i utbildningens som tjänstemässigt tillhör eller motsvarar nå-

innehåll som krävs för att tillgodose änd- gon av ovanstående kategorier, exempelvis rade yrkeskrav osv. armé-, marin- och flygingenjörer, mästare

Ovan nämnda karakteristika för intern och verkmästare, armé- och flygtekniker,

utbildning har betydelse även för behörig- flottiljpoliser m. fl.

hetsreglema samt för antagningsprinciper- Fältflygare är en kontraktsanställd flyg-

na i stort. förarkategori inom flygvapnet och jämställs

72 SOU 1970: 21

av första och till högre administrativa och/ eller tekniska med underbefäl (fältflygare eller underofficerare befattningar. Några i författning fastställda andra graden) (förste kompetenskrav för sådan utbildning finns fältflygare). fastställer själv an- För behörighet till underbefälsutbildning ej, utan varje styrelse krävs, att man fullgjort skolplikt samt att ställningsvillkoren. man vid inskrivning som vämpliktig bli- Huvudsakligen antas sökande med gymtill men vid vit uttagen lägst underbefälsutbildning. nasiekompetens (motsvarande), För att antas till underofficersutbildning verk finns därtill möjlighet till ansamtliga krävs, förutom genomgången underbefäls- för sökande med väl vitsordad uttagning utbildning, att ha fackskolekompetens med bildning och långvarig tjänstgöring på lägett medelbetyg av lägst 2,3. Underbefzil re nivå inom verket. Av dessa s. k. långväsom uttas till underofficersutbildning och gare krävs ibland komplettering i vissa skolsaknar fackskolekompetens får genomgå ämnen på grundskole- eller gymnasienivå. fackskolelinje vid försvarets läroverk. till ovan nämnd utbildning Antagningen För behörighet att antas som Officers- omfattar sammanlagt mellan 200 och 300 aspirant krävs slutbetyg från årskurs 3 i år. Antalet sökande överstipersoner per gymnasiet med fullständiga studiekurser antalet antagna. Vid ger i regel väsentligt samt ett medelbetyg av lägst 2,3 eller mot- urvalet tas i regel hänsyn till, förutom be-svarande. av vissa psykotekniska tyg, även resultatet De särskilda behörighetsvillkoren varierar m. m. och andra prov, intervjuer något mellan olika vapenslag m. m. I re- med rekrytering Utbildningar på grundgel föreligger krav på matematik (årskurs skolenivå inom dessa verk är bl. a. trafik-

1-3) samt i vissa fall fysik (årskurs 1-3). De ledarassistentutbildning, postkassörsutbild-

allmänna villkoren för behörighet är fast- inning, utbildning av resebyråtjänstemän ställda av Kungl. Majzt i försvarsdeparte- om statens järnvägar samt telegrafbiträdesmentet (kungl. brev 2.8.1967). kurs. Arméofficersaspiranter antas i samband antar landskanslistaspi- Länsstyrelserna med inskrivning av värnpliktiga eller un- i befordringsranter samt kronoassistenter der första halvåret av den första värnplikts- vilka under sin

gång, aspiranttjänstgöring:

tjänstgöringen (grundutbildningen). För kust- anordnade teoretiska får genomgå centralt artilleriet sker ansökan i samband med in- för anställkurser. Formella kompetenskrav skrivningen. För flygvapnet och flottan sker fmns ej, men de som antas vid länsning antagningen på särskild ansökan och förestyrelserna har i regel gymnasiekompetens gås av prov, där vissa fysiska och psykiska (motsvarande), fackskolekompetens eller

egenskaper prövas. kompletterad med grundskolekompetens Vid varje försvarsgren kan särskilt lämpli- handelsutbildning. Årligen antas ca 100 ga underofficerare kommenderas till försva- samt 60-70 kronoaslandskanslistaspiranter rets läroverk för att där genomgå gymna- Antalet sökande överstiger sistentaspiranter. sieutbildning och sedan bli antagna till offi- i regel dessa tal.

cersutbildning. Vård- och tillsynspersonal inom krimi- För närvarande kan beräknas en årlig nalvård, ungdomsvård och nykterhetsvârd antagning av ca 1 600 personer för under- utbildas under en sammanlagd utbildningsbefálsutbildning och drygt 300 för officers- tid på ungefär ett år. Utbildningen anord-

utbildning. nas av kriminalvårdsstyrelsen. Den gemensamma grundutbildningen skall omfatta all vård- och tillsynspersonal som anställs för 4.6.4 Exempel på övrig intern utbildning stadigvarande tjänstgöring. Utbildningen Luftfartsverket, postverket, statens järnvä- skall i regel påbörjas inom ett år från anoch tullverket. Vid samtliga ställningens början och utgör kompetensgar, televerket dessa verk anställs personer för utbildning krav för fast anställning. Behörighetsvillko-

SOU 1970: 21 73

ret är fullgjord skolplikt men många sökande har folkhögskola eller annan påbyggnad. För närvarande utbildas 400-500 personer per år. Vid polisväsendet anställs polisaspiranter, som får genomgå en 43 veckor lång utbildningskurs, inklusive viss praktiktjänstgöring mellan två olika kursdelar. För antagning krävs lägst s. k. enbokstavslinje på grundskola eller motsvarande. För närvarande antas ca 750 polisaspiranter per år. Rekryteringsförhållandena följer i viss mån sysselsättningsförändringama på arbetsmarknaden.

SOU 1970: 21

5 De vuxnas utbildningsförhållanden

desvillkoren för socialhögskolan förändrar 5.1 Inledning inte denna helhetsbild av behörighetssyste- Som anförts i kapitel 2 är det inte givet, att mets utformning. Större räckvidd, men osäav olika slag skall baseras ker praktisk betydelse, har bestämmelserna kompetensregler uteslutande på ungdomsutbildningens grund för tillträde till klasslärarutbildning och jouräven om detta för närvarande i största ut- nalistutbildning därigenom att de öppnar är fallet. Den stora majoriteten vissa möjligheter till behörighet även på sträckning av vuxna saknar ungdomsutbild- av bl. a. praktisk erfarenhet. Av gymnasial grundval skulle kunna grun- liknande art är också regleringen av tillträning varpå behörighet vdas. Å andra sidan finns en omfattande ut- det till s. k. inomverksutbildning där behöbildning avsedd för vuxnas särskilda behov. righeten i vissa fall kan grundas på lång KU erfarenhet som ett alternativ till har funnit det nödvändigt att i någon praktisk omfattning redovisa denna vuxenutbildning, viss föregående, gymnasial utbildning. även om denna allt oftare Vad beträffar universitetssektorn har försynes bli uppmärksammad i olika framställningar, nu se- söksverksamheten med vidgad behörighet inom ett område vissa nast i prop. 1970: 35 angående ökat stöd till begränsat öppnat vuxenutbildningen samt i YB:s betänkande vägar till högre utbildning utan krav på full- Yrkesteknisk (SOU 1970: ständig gymnasial förutbildning. För sådana högskolutbildning 8). Nedanstående översikt eller snarare vuxna som har viss tids yrkesverksamhet exempelsamling är ett försök till beskriv- torde denna behörighetsväg bl. a. underlätta område. möjligheterna till komplettering av en tidining av ett mycket oenhetligt De vuxnas nuvarande villkor för behörig- gare bristfällig utbildning och till teoretiska het till reguljära former för högre utbild- fördjupningar av praktiska yrkeserfarenheprincip inte från de villkor ter. ning skiljer sig i Som redovisas nedan förekommer en som gäller för andra sökande (med undantag för försöksverksamheten med utvidgad omfattande vuxenutbildning inom den högre behörighet). Vägen genom gymnasiet eller utbildningen i former, där behörighetskunfackskolan, dvs. den för ungdomar van- görelsens krav inte utgör hinder för tillträde förutbildningsvägen, har varit norme- och i vissa fall inte heller för avläggande liga rande även för konstruktionen av nu gäl- av prov för sådant bevis över förvärvade lande dispensbestämmelser inom universi- kunskaper som, efter senare förvärvad betetssektorn, där två års gymnasial utbild- hörighet för inskrivning vid universitet, jämställs med ett på reguljär väg förvärvat bening m. m. som regel är en grundförutsättning för dispens avseende ett fullständigt tyg (se kapitel 4). studieprogram. Sådana undantag som tillträ- Trots vad som här nämnts är likväl, med

SOU 1970: 21 75

de nuvarande behörighetsreglerna, stora och motsvarande grundskolans högstadium, betydande sektorer av den högre utbild- fackskolan, yrkesskolan och gymnasiet. Enningen tillgängliga endast för personer med ligt riksdagsbeslut 1967 kan sådan utbilden mot den gymnasiala skolan svarande full- ning, i den mån elevunderlag finns, fr. 0. m. ständig utbildning. Kravet på så omfattande 1.7. 1968 arrangeras som kommunal vuxenförutbildning är av olika skäl svårare att utbildning med lokal rekrytering (stadga för uppfylla för vuxna än för ungdomar, vilka gymnasial vuxenutbildning, SFS 1967: 452, numera i långt större utsträckning än förr ändrad senast i SFS 1969: 600). Redan går direkt från den obligatoriska skolan till dessförinnan förekom motsvarande utbildgymnasium eller fackskola. KU vill emeller- ning vid kvällsgymnasier i studieförbundens tid samtidigt betona betydelsen för de vux- eller kommunernas regi, vid folkhögskolor nas möjligheter till fortsatt utbildning av samt med iiksrekrytering vid statens skolor den rad åtgärder som vidtagits för vuxenut- för vuxna i Norrköping och Härnösand och bildning på det gymnasiala och förgymna- vid vissa korrespondensskolor. Vid statens siala området. Dit hör framför allt den nu, skolor för vuxna bedrivs utbildningen som efter 1967 års beslut om ökad vuxenutbild- s. k. varvad undervisning, dvs. som en komning, snabbt expanderande statliga och kom- bination av korrespondensstudier i hemmet munala kompetensgivande vuxenutbildning- och vissa kortare, muntliga kursperioder vid en. Förverkligandet av den rad speciella åt- skolan. En del av norrköpingseleverna lägärder inriktade på de särskilt eftersatta ser emellertid sedan vårterminen 1968 utegrupperna, som riksdagen 1970 beslutat om slutande per korrespondens. Även den statpå grundval av särproposition om vuxenut- liga vuxenutbildningen regleras i ovannämnbildning (1970: 35), torde medföra ytterli- da stadga. Utbildning enligt stadgan för gare betydelsefulla förbättringar med avse- gymnasial vuxenutbildning är avgiftsfri. I ende på de vuxnas möjligheter till fortsatt vissa fall utgår (förhöjt) studiebidrag och

utbildning på olika nivåer i utbildningssy- resekostnadsersättning.

stemet (se nedan). Den kommunala bevuxenutbildningen Avsikten med redovisningen nedan av de drivs i princip som regelbunden kvällsunderolika utbildningsvägama för vuxna är att visning men med begränsat antal undervisbelysa vad som kan betraktas som »varie- ningstimmar och större krav på självverkrande förutbildning och erfarenheter i fråga samhet än i ungdomsskolan. Undervisningen om såväl nivå som inriktning» i anslutning är organiserad som koncentrationsläsning, till uttalandet i KU:s direktiv, att »möjlig- dvs. eleven läser endast ett fåtal ämnen samheter måste finnas att på olika vägar meri- tidigt. tera sig för en viss utbildning eller ett visst I viss utsträckning förekommer även helyrke». I redovisningen uppmärksammas där- tidsundervisning på dagtid för vuxna. De för t. ex. utbildningens innehåll och omfatt- tidigare existerande kvällsgymnasiema har ning samt deltagarnas bakgrund och stu- fr. o. m. 1968 inordnats i den kommunala diemål mer än yttre, organisatoriska förhål- Fortfarande vuxenutbildningen. ger vidare landen. Redovisningen gör inte anspråk på folkhögskolan till möjligheter kompetensgiatt vara fullständig. Den bör i stället ses vande Utöver de här nämnda utbildning. som en översiktlig exempelsarnling som kan möjligheterna till vuxenutbildning erbjuds bidra till att lägga en grund för en allmän också vid korkompetensgivande utbildning bedömning av de vuxnas nuvarande möj- respondensskoloma, främst vid Hermods. ligheter att förbereda sig för högre studier. Sådan är avgiftsbelagd. Nedanutbildning stående uppgifter är hämtade ur olika undersökningar, bl. a. av KU utförda sam- 5.2 Kommunal och statlig vuxenutbildning manställningar. Den kompetensinriktade vuxenutbildningen Kommunal vuxenutbildning förekom hösavser fullständig eller partiell utbildning ten I968 på ca 170 orter och läsåret 1969/70

76 SOU 1970: 21

250 orter. Nettoantalet stu- ofullständig grundutbildning, att det nuvapå närmare och fack- rande schablontillägget på 13 procent av derande i grundskole-, gymnasieskolekurser var i oktober 1968 enligt SCB timantalet för studiehandledning m. m. höjs

ca 37 000 (Statistiska meddelanden U till 25 procent i fråga om ämneskurser på

två tredjedelar be- Dessa timmar avses i första 1969: 10), varav omkring gmndskolenivå. drev studier och en tredjedel hand utnyttjas för stödundervisning för pergymnasiala studier högstadium. Flera soner med enbart sex- eller sjuårig folkskola på grundskolans stu- som grundutbildning och bristande studieän den nämnda tredjedelen av samtliga

näm- vana. I statsverkspropositionen beräknades derande kan ha läst grundskolekurser,

deltog i mer omfat- vidare särskilda medel till skolöverstyrelsen ligen de som samtidigt 650 för information om vuxenutbildningen. Vistande gymnasial utbildning. Omkring

personer läste fackskolekurser. Till de sa iakttagelser tyder på att det kan finnas

ca ett samband mellan de vuxnas ålder och nämnda 37 000 eleverna kan läggas ett ut- 82000 (bruttotal) elever i kommunala och bl. a. graden av svårighet att utnyttja

som kräver regelbunden och enskilda yrkesskolekurser. Preliminära upp- bildningsutbud tids frånvaro från hemmet. Genomgifter avseende hösten 1969 tyder på att längre ökat sitt snittsåldem för de studerande är nämligen den kommunala vuxenutbildningen fack- i den varvade deltagarantal i förgymnasiala kurser, något högre bland deltagarna vid de riksrekryterande skoskole- och gymnasiekurser från 1968 med undervisningen lorna än vid de kommunala enheterna. I över 50 procent, varvid ökningen varit den varvade undervisningen krävs mindre större på grundskolestadiet än på det gymi skolbunden undervisning. Delnasiala stadiet. deltagande i renodlade brevskolestudier, som Elevantalet vid de riksrekryterande, stat- tagare

1968/69 ca sker i hemmet, visade ännu något högre geliga vuxenskoloma var läsåret nomsnittsålder än deltagare i varvad under- 4 200 och beräknas läsåret 1969/70 till om-

5 500. visning. kring Syftet med studierna är endast delvis un- Genomsnittsåldem i den kommunala vuxdersökt i de kartläggningar som gjorts av enutbildningen är jämförelsevis låg. Bland 1968 den kompetensinriktade vuxenutbildningen. deltagarna i gymnasiekurser hösten För flertalet studerande finns endast uppvar i SCB-materialet nästan 40 procent 25 ämneskurser vederbörande gift om till vilka år eller yngre, medan den största åldersklasär anmäld samt, i vissa fall, om den studesen bland de enbart grundskolestuderande rande avser att förvärva hel eller partiell var gruppen 36 år och äldre. Den stora an- Dessa uppgifter medmel- gymnasiekompetens. delen yngre studerande, proportionen ger emellertid inga slutsatser om de studelan tillströmningen till förgymnasiala och randes studieavsikter m. m. efter genomgymnasiala kurser samt dominansen av regången utbildning. Som ovan framhållits dan förut relativt väl utbildade deltagare i kan emellertid avsikten att vinna behörigde gymnasiala kurserna synes visa, att den het för högre utbildning antas ha stor bekommunala vuxenutbildningen i starten

främst bland tydelse. svarat mot utbildningsbehoven De studerandes yrkestillhörighet är skifsådana vuxna som önskar behörighet till tande. Några säkra slutsatser om olika yrhögre utbildning. Uppgifter från studierekkesgruppers utbildningsbenägenhet kan inte torer m. fl. inom vuxenutbildningen angådras ur föreliggande material. Yrken inom ende de s. k. dispensämnenas (se kapitel 4) kontorssektom och vårdyrkessektom är jämdominans vid ämnesvalet i den gymnasiala förelsevis väl företrädda. Hemmafruar förevuxenutbildningen styrker detta antagande. kommer särskilt ofta bland de korrespon- Enligt prop. 1970: 35 har beslutats, för densstuderande i Norrköping. att öka elevantalet i grundskolekurserna

inom den kommunala vuxenutbildningen

och därmed andelen elever med kort och

ning, omkring en tredjedel nio års förutbild- 5.3 Folkhögskolan ning dvs. grundskola (motsvarande), en fem- Den genomsnittliga åldern för de 10000- tedel tio till elva års och några få procent 13000 elever (läsåret 1969/70 drygt 13 500), en tolvårig förutbildning. som de senaste åren årligen bevistat vinter- Folkhögskolan har stor frihet att utforma kurserna vid landets 105 folkhögskolor, var sin verksamhet. Detta utgör samtidigt en enligt uppgifter i maj 1969 ca 21 år. Elev- komplikation när det gäller att fastställa åldern har de senaste åren höjts, beroende utbildningens kompetensvärde vid jämföbl. a. på att gruppen elever som är 29 år relse med andra, fastare reglerade utbildeller äldre ökat mer än de yngre elevgrup- ningar och en fördel när det gäller skolans perna. Med undantag för vissa skolor gäller möjlighet att smidigt anpassa sig till uppsom nedre åldersgräns för inträde vid folk- ställda krav från olika avnämare. Kurserhögskola 18 år. nas omfång bestäms i stor utsträckning av Folkhögskolutbildningens kompetensvärde en kombinerad bedömning av förkunskaper är av intresse vid en analys av de vuxnas och studiesyfte hos eleverna. möjligheter till fortsatt utbildning. Under Arbetsåret 1969/70 hade 83 skolor tre senare år har en ökande andel av folkhög- årskurser. Utöver årskursindelningen sker skolans elever som mål haft att få en vi- också en stoff- och nivåindelning i mindre dareutbildning av allmänt slag som grund grupper. Sådana grupperingar är vanligast för fortsatt utbildning. I kungörelsen om i språk och matematik. Detta arrangemang grundskolans kompetensvärde (SFS 1966: skapar goda möjligheter att inom folkhög- 24) regleras även folkhögskolans skolans ram ge olika grupper av studerande kompetensvärde vad beträffar tillträde till fortsatt ut- de särskilda förkunskaper, som fordras för bildning inom det gymnasiala området. tillträde till fortsatt utbildning av skilda slag. Som huvudregel gäller, att två årskurser Genom linjeval och specialisering i andra vid folkhögskola som bygger på folkskola och tredje årskursen skapas vid många skoger generell motsvarande lor särskilda möjligheter för eleverna att förbehörighet grundskolan. Samma behörighet kan också er- bereda sig för t. ex. klasslärarutbildningens hållas efter enbart en första årskurs vid särskilda förkunskapskrav. Ett 70-tal skofolkhögskola förutsatt att denna anpassats lor preparerar vid en särskild samhällsveefter årskurs 8 i folkskolan. tenskaplig linje sina elever i tredje årskur- Studier vid sen för studier vid socialhögskola, där folkfolkhögskola ger emellertid behörighet även för viss högre utbildning. högskolutbildade kan vinna inträde endast Som nämnts av särskild i föregående kapitel ger så- på grundval prövning (enligt lunda tredje årskursen vid folkhögskola, el- gymnasiets fordringar) eller inträdesprövler sådan första eller andra årskurs som byg- ning. Andra skolor återigen ger viss förbeger på genomgången allmän be- redande joumalistutbildning. grundskola, hörighet för studier vid joumalisthögskola. Tredje årskurs vid folkhögskola eller två 5.4 Arbetsmarknadsutbildning årskurser som bygger på genomgången grundskola berättigar till tillträde till klass- Arbetsmarknadsutbildningen, som drivs av lärarutbildning vid lärarhögskola. För båda SÖ och AMS i samarbete, omfattar en rad dessa utbildningsvägar krävs dessutom som olika former av utbildning från olika slag nämnts vissa kunskaper enligt fackskolans av fullständig till kurser av yrkesutbildning eller gymnasiets läroplaner. vägledande och informerande karaktär. Folkhögskolelevernas utbildningsbakgrund Verksamheten har en i hög grad flexibel är skiftande. Som ett exempel kan nämnas, såväl som beträfuppbyggnad geografiskt att av samtliga elever som påbörjade folk- fande kursprogram och omfattning. Nya högskolans vinterkurser läsåret 1967/68 kurser tillkommer kontinuerligt och kurser nära hälften hade sex till åtta års förutbild- som inte svarar mot aktuella arbetsmark-

78 SOU 1970: 21

nadsbehov kan snabbt ned. Antag- ringen till intern facklig utbildning sker i reläggas till på- gel på grundval av fackliga meriter. Urval ning av nya elever sker fortlöpande gående kurser. Inträdesåldern är fr. 0. m. av deltagare görs genom individuella avvägmellan utbildningsbehov, förkunska- 1.7. 1970 lägst 20 år, tidigare 21 år. ningar omfattning per och övriga studieförutsättningar. Den Arbetsmarknadsutbildningens har under de senaste tio åren i stort sett tio- fackliga skolningen sker dels i studiecirkeldubblats och beräknas 1969/70 form, dels i regionalt eller centralt anordbudgetåret komma att omfatta ca 95 000 personer. nade internatkurser. Den övervägande delen 1968/69 50 pro- av de centrala kurserna anordnas av de till Budgetåret gavs omkring cent av utbildningen i form av särskilda LO och TCO anslutna förbunden. kurser anordnade av SÖ medan ca 25 pro- I en departementspromemoria (U 1969: 4) cent av kursdeltagarna fick sin utbildning föreslås ett system med statsbidrag till löninom det allmänna skolväsendet och tio till tagarorganisationemas centrala kursverkfemton samhet. Kostnaderna härför beräknas till ca procent inom något företag. Kursernas längd varierade från 60 tim- fem miljoner kronor för budgetåret 1970/71. mar till tre år. Endast ett fåtal kurser var Med hänsyn till de föreslagna utbetalningsemellertid kortare än tio veckor reglerna leder detta till ett medelsbehov av respektive än ca ett år. Nästan 25 procent av 2,5 miljoner kronor för nämnda budgetår, längre kurserna omfattade 48 veckor, vilket 1970:35 och ungefär belopp riksdagen enligt prop. samma andel 24-42. veckor. Ett tiotal kur- anvisat som förslagsanslag betecknat Bidrag ser sträckte till löntagarorganisationemas centrala kurssig över ett och halvt år, fem kurser verksamhet. I propositionen framhålls beöver ca två år och en kurs, industriöver tre år. träffande dessa kurser bl. a., att förutsättelektrikerutbildning, av teoretiska studier för skall vara att kur- Inslagen i läropla- ningen statsbidrag nerna ökar med kursens men det serna innehåller en tämligen stor andel alllängd, finns från denna männa ämnen, varmed förstås samhällskunåtskilliga undantag regel. vilka nationalekonomi, psykologi, svenska, Samtliga 39-veckorskurser, avser yr- skap, ken främst inom kontors- och konstruktions- matematik och produktionsteknik. Även vishar mellan 1 000 och 2 000 teori- sa specialkurser m. m. anses böra vara biområdet, timmar, medan 48-veckorskurserna i regel dragsgrundande. har 200-400 timmar teori. I kurser om Innehållet i de fackliga kurserna varierar högst 20 veckor kan antalet teoritimmar va- mellan organisationerna men har exempelriera från knappt 50 till nära 600 men lig- vis både i LO och TCO betydande inslag ger i de flesta fall kring 200. Kurser om ett av ekonomi, socialpolitik och andra samår eller mer har i regel minst ca 800 teori- hällsorienterande ämnen. Även t. ex. sventirnmar, i många fall fler. Försöksverksarn- ska och matematik förekommer. Utbildhet med allmänna ämnen (fysik, kemi, mate- ningen kan i viss mån anpassas efter kursmatik, svenska, engelska och samhällskun- deltagarnas intressen och behov med häninom industri och hantverk syn till exempelvis aktuella eller väntade skap) i kurser inleddes 1969 i syfte att ge kursdeltagarna, fackliga uppdrag. som i allmänhet har förkunskaper motsva- Inom LO och dess förbund kan man berande endast sex- eller sjuårig folkskola, en räkna att den person, som genomgått den kompletterande allmän utbildning. mest omfattande kursen, har minst 21 kursveckor bakom sig. Varje kursvecka kan då 5.5 Utbildning i samband med anställning beräknas ha omfattat ca 40 studietimmar eller befattning jämte ett avsevärt antal timmar självstudier. I stor utsträckning bedrivs självstudier även 5.5.1 Facklig utbildning mellan kursperioderna. Inom de anställdas TCO:s fackliga internutbildning beräknas organisationer äger en omfattande rum. kunna ge ungefär motsvarande sammanvuxenutbildning Rekryte-

SOU 1970: 21 79

lagda studietid som L0:s kurser. Kurssyste- tiotal, omfattar drygt tio procent mer än ett met inom TCO är emellertid mindre enhet- års studier. ligt. studietiden är därför svårare att be- De kommunala personalutbildningarna räkna för TCO:s del. består genomgående av kortare kursarrange- Fackliga kurser av den typ som här nämns mang inom olika specialområden. Därvid går i vissa ämnen nivåmässigt in på den har ej medräknats den mycket omfattande högre utbildningens område. Studietiden i vårdutbildningen vilken innehåller även de fackliga kurserna är omfattande och kra- grundläggande yrkesutbildning. ven på studieprestationer är höga. Genom Det enskilda näringslivets personalutbildatt det dessutom sker ett systematiskt urval ning är omfattande och sker dels internt av kursdeltagare torde de som genomgått i företagen i skilda former, dels genom delhär berörd längre facklig utbildning i regel tagande i kurser, konferenser etc. i regi av ha såväl erfarenheter som av konsultföretag och organisationer, bl. a. kunskaper värde för en fortsatt eftergymnasial utbild- Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och ning. dess olika utbildningsorgan för arbetsledarutbildning, företagsledarutbildning (Institutet för företagsledning) etc. Möjligheterna 5.5.2 Personalutbildning inom statlig att skaffa sig en överblick över utbildningsoch kommunal verksamhet samt enskilt innehåll, rekryteringsgrunder och förkunnäringsliv skapskrav, kunskapsprövning, utbildningstid Med ledning av uppgifter från bl. a. statens etc. beträffande dessa utbildningsvägar har personalutbildningsnämnd (SPUN) har KU för KU:s del varit mycket begränsade. I sökt bilda sig en uppfattning om den myc- den ovannämnda departementspromemorian ket skiftande och kursverksam- betecknas SAF:s kursverksamhet som en yrutbildningshet som pågår för personal inom vissa stat- kesutbildning på en i de flesta fall mycket liga och kommunala avancerad nivå. organ. Denna typ av studieverksamhet drivs dels av verken och myndigheterna själva, dels 5.6 Folkbildningsverksamheten inom studieav de tre centrala kursanordnama: statens förbunden personalutbildningsnämnd, Statskontoret och riksrevisionsverket samt regionalt av länssty- Det fria och frivilliga folkbildningsarbetet relserna. För kommunala förtroendemän i studieförbundens regi spelar en betydande och anställda anordnar Svenska kommun- roll i det totala utbudet av vuxenutbildning. förbundet ett stort antal kurser och för Studieförbunden driver en omfattande kurslandstingspersonal arrangeras kurser och verksamhet utan beröring med andra utbildkonferenser dels av enskilda landsting, dels ningsinstitutioner eller i samverkan med av Svenska landstingsförbundet. korrespondens- och/ eller eterburen under- Sådan utbildning har normalt nära an- visning. Facklig utbildning organiseras knytning till kursdeltagarnas ordinarie ar- främst av respektive fackliga organisations betsuppgifter och bedrivs ofta som varvad studieförbund. En viss uppdelning sker melteoretisk utbildning och praktisk träning på lan kommunal vuxenutbildning och folkbildarbetsplatsen. Till vissa kurser rekryteras ningsverksamhet med avseende på vissa deltagare med viss tids tjänstgöring, till gymnasiala - främst yrkesskolekurser - och andra även nyanställd personal. Förkun- förgymnasiala kurser. Slutligen står bildskapskraven varierar därmed kraftigt mel- ningsförbunden som arrangörer för huvudlan olika kurser. Likaledes varierar kurs- delen av utbildningen i universitetscirklar. längd, studieform, typ av kunskapsredovis- Till denna av bildningsförbunden organing och kursinnehållets karaktär. niserade bildningsverksamhet kommer också Bland de av SPUN förtecknade verksut- inom folkbildningens ram folkhögskolan, bildningarna, som sammanlagt utgör ett sjut- bibliotekens verksamhet, föreläsningsverk-

80 SOU 1970: 21

samhet etc. sen 1970/71, ASÖ specialnummer augusti Det 1969) har emellertid en vikfolkbildningsarbete som organiseras folkbildningen av studieförbunden bedrivs främst i form tig uppgift också som komplement till den av studiecirklar. Till cirkelverksamheten ut- kommunala vuxenutbildningen i fråga om via SÖ och de tolv behörighetsgivande utbildning. Bl. a. kan går statsbidrag godkända studieförbunden studiecirkeln för en del vuxna utgöra en enligt regler fastställda av Kungl. Majzt (senast sammanställda i särskilt lämplig studiefonn. SÖ framhåller ASÖ 1968/69 nr 8). Läsåret 1968/69 också vikten av att utnyttja studieförbunuppgick antalet deltagare i statsbidragsberät- dens särart som utbildningsarrangör när det studiecirklar till ca 1,3 gäller att komma till rätta med de faktorer tigade miljoner fördelade på omkring 136 000 cirklar, vil- av bl. a. psykologisk och social natur, som ket är en ökning med mer än 100 000 cirk- synes hindra vuxna med hämmad studiemotivation att delta i vuxenutbildning. En aklar sedan 1946, då principerna för de nuvarande statsbidragsreglerna trädde i kraft. tiv, uppsökande verksamhet bedöms nöd- Den kraftigaste ökningen har skett under vändig för att de syften som uppställts för senare år. SÖ räknar med en fortsatt till- vuxenutbildningen skall kunna nås. Även växt också under kommande år. om skolmyndigheterna härvidlag kan göra har beslutat 1970: 35), värdefulla insatser har studieförbunden, en- Riksdagen (prop. att det nuvarande maximibidraget till studie- ligt SÖ:s mening, helt andra förutsättningar cirklar om 20 kronor per studietimme höjs att på arbetsplatserna, vid föreningssamtill 30 kronor mankomster och i övrigt under fritiden inmed 50 procent per studietimme. De bestämmelser som reglerar stu- formera om vuxenstudiemas för- och nackdiecirklarnas verksamhet en bety- delar, bidra till undanröjande av felaktiga medger dande rörelsefrihet i ämnesval, uppläggning föreställningar och bygga upp en positiv och arbetssätt. Möjligheten att ordna under- inställning till studier bland vuxna med otillvisning med så lågt deltagarantal som fem räcklig studiemotivation. personer ger studiecirkeln särskild betydelse Genom riksdagsbeslut om vuxenutbildpå platser och i ämnen, där rekryteringen ningen enligt prop. 1970: 35 har de här anär begränsad, t. ex. i glesbygder där infö- förda särskilda förutsättningarna för studierandet av den kommunala vuxenutbildning- förbundens medverkan i utbildningsutjämen inte gett samma effekter med avseende ningen beaktats genom tilläggsbidrag till cirpå förbättrade studiemöjligheter som i tät- kelstudier inriktade på ämnen som ligger ortema. Studieförbundens nära anknytning inom ramen för vissa i grundskolan centratill intresseorganisationer och politiska or- la ämnesområden och på en nivå som svaganisationer och därmed till stora delar av rar mot högst grundskolans årskurs 9. befolkningen skapar vidare möjligheter att Hösten 1968 lade LO och Arbetarnas avläsa de aktuella studiebehoven och stimu- bildningsförbund (ABF) fram ett konkret lera människor till studier. förslag om försöksverksamhet på ett tiotal Studieverksamheten inom det fria och orter med intensivbearbetning av de vuxna, frivilliga folkbildningsarbetet har uppenbar- främst på arbetsplatser, i syfte att med ligen till väsentlig del andra funktioner än hjälp av särskilt tillrättalagda, flexibla studen kommunala vuxenutbildningen och an- dieformer och speciella studiestimulerande nan behörighetsgivande eller kompetensin- åtgärder rekrytera sådana grupper av lågriktad vuxenutbildning. Dessa andra funk- utbildade vuxna som av olika skäl inte har tioner kan väntas få tilltagande betydelse. möjlighet att delta i samhällets vuxenutbild- Den enskilde kan genom deltagande i stu- ning. Verksamheten föreslogs få formen av diearbetet öka sin förmåga att engagera sig uppsökande rekrytering genom särskilt utoch ta ställning till aktuella problem, få mer bildade studieorganisatörer med full rörelseutbyte av växande fritid etc. frihet i företagen. Studierna, som i viss utbl. a. SÖ:s bedömning sträckning föreslogs ske på arbetstid, samt Enligt (petitaingres-

6-014252

läromedel skulle vara kostnadsfria. Ersätt- de ett betyg i akademisk examen vid unining skall enligt förslaget utgå för förlorad versitetsfakultet.

arbetsförtjänst. Delvis avsågs utbildningen kunna ske i vecko- eller veckoslutskurser men främst 5.7 Vuxna i högre utbildning som cirkelstudier, varvid ABF skulle få 5.7.1 Inledning svara för arrangemangen. Försöket föreslogs omfatta bl. a. svenska, matematik, samhälls- Vid sidan av de vanliga vägarna till högre kunskap och engelska samt något yrkesutbildning, dvs. huvudsakligen genom gymämne i anslutning till deltagarnas verksam- nasiet, har öppnats särskilda vägar för uthetsområde. Åtminstone samhällskunskap bildningssökande personer utan den behörigoch engelska borde motsvara kurser enligt som förvärvas i hetsgivande skolutbildning läroplan för grundskolan. LO och ABF har den gymnasiala skolan. Det rör sig ofta om för försökets genomförande begärt anslag särskilda vilka distributionsvägar, är lämpfrån Utbildningsdepartementet på ca 1,3 mil- liga för vuxna, förvärvsarbetande personer joner kronor, varvid också beräknats kostsom är mer bundna till sin bostadsort än nader för uppföljning och utvärdering i syf- den studerande är. Därungdomen vanligtvis te att få underlag för en senare utvidgning av följer att även vuxna med behörighet av verksamheten. Kungl. Majzt har 22.1. till högre utbildning utnyttjar dessa särskilda 1970 tillkallat särskilda sakkunniga för att distributionsvägar. leda försök av ovan angivet slag. De distributionsvägar för högre utbildning För den omfattande studiecirkelverksamsom här åsyftas är het inom studieförbunden, som inte hänför kurser genom radio eller TV sig till s. k. extern universitetsutbildning elkorrespondenskurser ler utgör direkt utbyggnad av den kommu- decentraliserad universitetsutbildning samt nala vuxenutbildningen (t. ex. i glesort, vid universitetscirklar. begränsat deltagarantal eller för viss yrkes- Utan anknytning till viss distributionsform skolekurs), är normalantalet studietimmar har i viss högre utbildning utsträckning per termin 24 och per läsår 48. Mellan gjorts tillgänglig för eljest icke behöriga sammankomsterna bedriver deltagarna i re- vuxna från genom dispens behörighetsvillgel enskilda studier av varierande omfatt- koren samt genom den försöksverksamhet ning beroende på ämne och studieinrikt- med utvidgad behörighet som föreslagits av ning. Endast undantagsvis leder studiecirkel- KU och som sedan 1.7.1969 utgör en ny arbetet fram till kunskapsprov eller dokubehörighetsväg. mentation av inhämtade kunskaper. Nedan ges en koncentrerad översikt över Utöver studiecirklarna anordnas längre ut- dessa utbildningsvägar för vuxna. I kombildning, vilken endast delvis bedrivs som petenssammanhang är det av särskilt intresse cirklar och som regelmässigt avslutas med att ta del av hur vuxna utan normalbehörigprov och kompetensbevis. Bland dessa kan het utnyttjar de erbjudna möjligheterna. Utnämnas Folkuniversitetets sekreterarskola, nyttjandegraden kan ses som ett uttryck för TBV:s högre företagsekonomiska och teknis- den efterfrågan på högre utbildning i sådana ka kurser, marknadsekonomutbildning, kurs grupper som annars utestängts från högre i socialrätt och psykologi samt en högre per- utbildning av behörighetsregler eller geograsonaladministrativ kurs. På språkområdet fiska faktorer. anordnar TBV i samarbete med avdelningen De olika vuxenvägarna i nedanstående för tillämpad språkvetenskap vid Stockholms översikt leder till universitetsutbildning. universitet prov i engelska, tyska, franska Denna utbildnings dominans i samman-

och spanska. Kompetensbevis från sådana hanget bör inte undanskymma det förhållan-

prov avser kunskaper i ämnet motsvarande det, att t. ex. inomverksutbildning och sodrygt gymnasiets kurs, i vissa fall motsvaran- cialhögskolor, i det senare fallet efter för-

82 SOU 1970: 21

beredande utbildning i exempelvis folkhög- baserade på genomgången grundskola, eller

vissa möjligheter till högre tredje årskurs i folkhögskola motsvarar .i skolan, erbjuder utbildning för vuxna. princip det vanliga grundkravet för dispens,

dvs. minst två års gymnasial utbildning.

Sammanlagt 241 dispensansökningar inkom

5.7.2 Dispensstudier under perioden 1964-1968 från folkhög-

skolutbildade. Av dessa hade mer än 200 I specialbetänkandet (SOU 1970: 20) redotilläggsmeriter i form av studentbetyg i ett görs utförligt för den kartläggning av disflertal ämnen och några i form av univerpenssökande och dispensstuderande vid unisitetskurser. Av de tilläggsmeriterade fick versitet som utförts av KU. Här ges därför ca 70 bifall utan villkor. Av 80 dispenssöendast ett sammandrag av vissa delar av kande folkhögskolelever med studentbetyg denna redogörelse. i sex eller fler ämnen fick 52 bifall utan Av de ca 4600 dispensansökningar till villkor. Tillträde till universitetsstudier efuniversitetens fria fakulteter, vilka behandter folkhögskola förutsätter således enligt lades under undersökningsperioden (1964nuvarande regler vanligen omfattande kom- 1968) och av vilka omkring 70 procent bipletteringar i form av gymnasiekurser. fölls, är endast ett mindre antal av betydelse Omkring en femtedel av de dispenssöför bedömningen av de icke inskrivningsbekande hade »yrkesutbildning på gymnasial höriga vuxnas möjlighet att få tillträde till nivå» eller »övrig respektive okänd» grundeftergymnasial utbildning. utbildning. Närmare en femtedel av ansökningarna Endast i begränsad utsträckning innebär kom från personer med studentexamen dispensinstitutet möjligheter för vuxna utan (motsvarande) eller akademisk utbildning gymnasial utbildning att vinna tillträde till och avsåg befrielse från krav på förkun- Man kan med ledning av i visst ämne för viss utbildningsväg. högre utbildning. skaper som undersökningen anta, att dispensmöjligheten Dessa är inte att betrakta egentliga inte upplevts som en framkomlig väg till dispensärenden, eftersom de inte gäller krahögre studier av något större antal utbildven för allmän behörighet. ningssökande utan formell gymnasial ut- Ytterligare omkring tio procent av anbildning. Detta är en naturlig följd av att sökningarna avsåg befrielse från sådana villgrundvillkoret för dispens är tvåårig gymkor, som enligt behörighetskungörelsen uppso- nasial utbildning (se kapitel 4). ställs för folkskollärare, småskollärare, erhållande av allmän Beträffande de dispenssökande under cionomer m. fl. för 1965, en grupp som granskats närmare, vibehörighet. Inte heller dessa är att betrakta sar undersökningen bl. a.- följande av intressom egentliga dispensärenden. hälften till- se för KU:s arbete. Nästan av de dispenssökande De sökande har sammanförts till följande hör med avseende på förutbildning någon ut- tre grupper med avseende på förutbildning av grupperna »högst tvåårig gymnasial de som har examen från gymnasium, läbildning med studentbetyg i enstaka ämnen»

eller utbildning rarutbildning e. d., »högst tvåårig gymnasial ämne». Bland de som har ca två års gymnasial utbildeller studentbetyg i enstaka i ett eller flera ämdessa återfinns drygt 500 sökande med två- ning samt studentbetyg

årigt handelsgymnasium eller tekniskt gym- nen,

sökande med annan eller okänd utbildnasiums specialkurs.

Materialet ger inte möjligheter att ur de ning.

var 1965 mindre i ovannämnda grupperna med högst tvåårig »Examensgruppem

med säkerhet förhållande till de andra grupperna än den gymnasial förutbildning skilja

ut sökande var senare under undersökningsperioden. med respektive utan tvåårig gym-

»gymnasialt utbildade» sökande nasial utbildning. Gruppen

Första och andra årskurs i folkhögskola, dominerades 1965 av yngre personer (40

SOU 1970: 21 83

procent under 26 år och 70 procent under

5.7.3 Radiokursen i Statskunskap 31 år). Gruppen med examen visar jämn

spridning över alla åldrar. De sökande med Vårterminen 1965 startade institutionen för övrig utbildning är likaledes väl fördelade Statskunskap vid Stockholms universitet i i åldershänseende men med en viss domisamarbete med Sveriges Radio en radiokurs nans för åldrarna 26-30 år. i Statskunskap avsedd att på två terminer Av de sökande i gruppen övrig utbildning, leda fram till motsvarande ett kunskaper som från KU:s synpunkt är den mest intres- akademiskt Kursen betyg. byggde på ett santa, fick knappt 20 procent bifall utan förslag från RUFUS (1960 års radioutredvillkor, innebärande kompletteringsstudier, nings delegation för folkbildning, universimedan sådant bifall gavs till omkring 40 tetsutbildning och allmän samhällsinformaprocent av de sökande med examen respek- motsvation). Fordringarna på kurslitteratur tive gymnasial förutbildning. rade gällande studieplan vid universitetet i Inskrivningsfrekvensen varierar för olika Stockholm och tentamensskrivningama var grupper av sökande som fått bifall. Endast gemensamma för deltagare i radiokursen i två avseenden synes variationen vara mer och de ordinarie studenterna vid institutiosystematisk, nämligen i fråga om typ av bi- nen. Kursen är den hittills enda fullstän-

fall och de sökandes ålder. Sålunda visar diga i högre utbildning som distribuerats det sig att sökande som fått bifall med villmed hjälp av etermedium. kor i betydligt mindre utsträckning än de Försöket med statskunskapskursen har som fått bifall utan villkor hunnit skriva avrapporterats från två håll. Institutionen in sig under den termin bifall erhållits. för statskunskap avlämnade i februari 1968 Äldre sökande tycks oavsett typ av bifall »Radiokursen i statskunskap. Rapport ang. skriva -in sig i mindre omfattning än de verksamheten 1.1.l965-30.6.1967». Sektioyngre. nen för publikundersökningar vid Sveriges Vidare visar undersökningen att de yngsta Radio framlade i januari 1967 »Radiounidispensstuderande genomsnittligt förvärvat versitetets kurs i Statskunskap. Några prostörsta antalet betygsenheter i sina univerblem vid evalueringen av ett nytt didaktiskt sitetsstudier. Sex betygsenheter eller fler är system.› Båda rapporterna tar upp för KU dubbelt så vanligt bland studerande under intressanta frågor. 25 år som bland dem som är över 25 år. Kursen omfattade ett nittiotal halvtimmes- Genom en enkät har vissa uppgifter inlånga radioprogram, vanligen utformade samlats beträffande de dispensstuderandes som diskussioner mellan lärare och prostudieförhållanden m. m. Detta material vigramproducent. I en särskilt framställd kurssar bl. a. att av dem som uppgett sig ha handbok fanns till arbetsuppgifter de olika haft heltidsarbete under hela undersökningskursavsnitten. Deltagande i ett diskussionsperioden (1965-1968) nästan en tredjedel seminarium var obligatoriskt för den som inte förvärvat något betyg. Motsvarande önskade tentera för betyg. Sådana seminaandelar är för deltidsarbetande eller period- rier anordnades vid flera tillfällen på olika vis förvärvsarbetande sexton procent och platser i landet. Skriftliga tentamina anordför heltidsstuderande fem procent. Vissa nades vid fjorton olika tillfällen på närmauppgifter i enkäten tyder på att förvärvsarre 30 orter. Skrivningar och seminarier anbetet fått bestämma studiearbetets omfattordnades i viss utsträckning i samarbete med ning, även om det naturligtvis också kan och skolor. bildningsförbund vara så att ett dåligt studieresultat lett den Enligt en undersökning under kursens studerande till att söka arbete som altemaförsta termin uppskattades antalet lyssnare tiv till studierna. till kursprogrammen till ca 60 000, dvs.

närmare en procent av befolkningen. Sam-

manlagt omkring 20 000 exemplar såldes av

kurshandboken. Ungefär 7 000 deltagare re-

SOU 1970: 21

gistrerade sig genom anmälningskort till in- dio över radiokursen görs en analys av samstitutionen. Ca 2 200 personer deltog i se- bandet mellan kursdeltagamas sociala tillminarier och sammanlagt 1259 undergick hörighet i olika avseenden och fördelninggodkänd kunskapsprövning för en betygs- en av motsvarande sociala position i samenhet i Statskunskap efter att ha följt ra- hället som helhet. Analysen visar, att deldiokursen. tagarna till övervägande delen korn från Nära nog alla yrkesgrupper var represen- grupper i samhället som på olika sätt är terade bland kursdeltagarna. Bland semina- klart gynnade med avseende på förutsättriedeltagarna utgjordes omkring en fjärde- ningar för och stimulans till studier. Trots del av lärare, främst folkskollärare, och ca att både behörighetsregler och distributions- 15 procent av studerande. Ingenjörer respek- form i hög grad avpassats för att nå ut till tive hemmafruar utgjorde vardera omkring grupper av studieintresserade med formella fem procent av deltagarna. Till de övriga eller geografiska hinder för deltagande i remest frekventa yrkesgrupperna hörde rek- guljär universitetsutbildning, synes således tor, civilingenjör, tjänsteman och officer. de sociala faktorerna här ha haft ungefär Av dem som slutförde studierna till ten- samma särskiljande effekt som i övrig högre tamen utgjordes ca 60 procent av studen- utbildning (jfr kapitel 7). ter, tolv procent av folkskollärare utan formell behörighet att inskrivas vid universitet 5.7.4 Försöksverksamheten med vidgat och omkring en fjärdedel av övriga icke tillträde till universitetsstudier inskrivningsberättigade studerande. Dessa resultat bör ses mot bakgrunden av att mot- sekretariat har Kompetensutredningens svarande grupper bland dem som vid re- kvartalsvis sammanställt vissa data angående gistrering anmält avsikt att tentera var föl- de inskrivna bestämmelserna om enligt jande: ca 60 procent studenter, sju procent tillträde i SFS 1969:68. vidgat Följande folkskollärare utan formell behörighet och har för detta ändamål inhämtats uppgifter drygt en tredjedel övriga icke inskrivningsbe- med hjälp av en särskild blankett, som uträttigade. delats vid universiteten i samband med in- Studieframgången för dem som utan for- skrivningen av sökande enligt bestämmelsermell behörighet, genom särskilda regler, fick na om vidgad behörighet. tillfälle att tentera, kan betecknas som god. Bakgrundsdata, nämligen kön, ålder, yr- Mer än 14 procent eller 331 personer av ke (sysselsättning), antal yrkesverksamma dem som, utan att ha behörighet i form av år, föregående utbildning. viss förutbildning, angett att de avsåg att Studiemotiv och -planer, nämligen motiv tentera, deltog i och godkändes vid kun- för studierna, avsikt att studera på heltid, skapsprövning för en betygsenhet. Bland de deltid eller enbart fritid, planerat ämne för behöriga studenterna var motsvarande an- första terminen, antal planerade poäng samt del knappt 19 procent. önskan att fortsätta utöver 60 poäng om for- Gruppen icke behöriga folkskollärare ha- mella hinder ej funnes. de det klart bästa resultatet i fråga om stu- För det första halvåret av försöksverkdieresultat; 31 procent av dem som anmält samheten (l.7-31.12.1969) inkom uppgifter tentamensavsikt erhöll betyg. Genom att för 803 inskrivna. sammanställningar av kursen för deras del utgjorde meriterande dessa uppgifter redovisas i specialbetänkanvidareutbildning och genom att deras behö- det (SOU 1970: 20). righetsvillkor redan tidigt reglerades, anses Över 60 procent av de inskrivna var män. de ha haft starkare motivation än övriga Två tredjedelar av samtliga inskrivna hörde icke inskrivningsberättigade. För de sena- till de båda åldersgrupperna 25-29 år och res del fastställdes rätten att tentera först 30-34 år. Dessa åldersgrupper omfattade vid slutet av den första kursterminen. större andelar av männen än av kvinnorna. I utvärderingsrapporten från Sveriges Ra- Flera bland kvinnorna än bland männen

SOU 1970: 21 85

hörde i stället till de högre åldersgrupperna. inom yrket visade omvänt förhållande mel- Bland de drygt 20 procent inskrivna, som lan män och kvinnor. Allmänbildningsbevar 40 år eller äldre, var nästan lika många hov respektive behov av formell utbildning kvinnor som män. angavs vardera som studieskäl av totalt fem Större yrkesgrupper utgjorde lärare och å sex procent av de inskrivna. tjänstemän inom administration respektive Över 40 procent av de inskrivna, varav produktion. Nära en tredjedel av kvinnorna en något större andel män än kvinnor, uppvar lärare, vilket bör ses mot bakgrund av gav sig ha för avsikt att studera på heltid, uppgiften om ämnesval, som visar att en dvs. utan annan sysselsättning parallellt med tredjedel av kvinnorna valt pedagogik som studierna. första ämne. Möjligheten att bygga på kun- Så stor andel som 41 procent uppgav preskaperna i företagsekonomi och matematik ciserade planer på 60 poäng eller mer. Tre torde utgöra en faktor bakom det förhål- fjärdedelar av de inskrivna svarade ja på landet, att så många som 27 procent av frågan om de önskade avlägga fullständig männen kom från områdena teknik och examen, om formella hinder ej funnes. databehandling. Tillverkningsyrkena var en- Kvinnorna visade därvidlag något svagare dast obetydligt representerade. Vårdyrkena tendens än männen. Endast sex procent av hade en relativt stor andel, särskilt bland inskrivna svarade klart nej på fråsamtliga

kvinnorna. gan.

Av de inskrivna hade ungefär hälften tio Det är möjligt att första halvårets rekryårs eller längre yrkesverksamhet. I fråga om tering i allt för hög grad återspeglar ett ackuyrkesverksam tid förelåg inga större skill- mulerat studiebehov hos vissa grupper och nader mellan män och kvinnor. att de inskrivna därför inte är representa- Utbildningsbakgrunden för de inskrivna tiva för hela den grupp som kungörelsen varierade starkt. Framträdande var de olika avser. Uppenbart är emellertid, att reforutbildningsgruppernas ringa storlek. Den men hittills främst utnyttjats av yngre perstörsta gruppen - grundutbildning jämte vis- soner och att en relativt stor andel redan sa studentbetyg (23 procent) - var ingen en- tidigare genomgått längre, yrkesinriktad uthetlig grupp. Den enda enhetliga större ut- bildning. Som väntat tilldrog sig de ämnen, bildningsgruppen utgjorde den starkt man- som inte kräver från gymnaförkunskaper ligt dominerade gruppen institutsingenjörer siet, det största intresset. Kvinnorna åter- (tio procent). finns i de ämnen där de också traditionellt Nära 50 personer (sex procent) kom från dominerar. Den uttalade ambitionen att folkhögskolans andra eller tredje årskurs, om möjlighet funnes - fullfölja studierna till och ungefär lika många hade tvåårigt gym- examen synes visa på ett stort behov av fullnasium respektive högst realexamen (mot- men är för närvarande ständig utbildning svarande). _ svår att närmare tolka. Åtskilliga av de inskrivna hade också gått Den obetydliga förekomsten av utbildigenom kurser inom extern universitetsut- ningssökande med kortare förutbildning kan bildning_ eller andra - i undersökningen inte vidare ses som ett uttryck för ett slags sucnärmare preciserade - kurser inom i första cessiv självselektion bland de sökande till hand ekonomi/administration och teknik högre utbildning. Studie- och yrkesvägledmen också .i språk och beteendevetenskap- ning torde inte minst i detta sammanhang liga ämnen. ha viktiga uppgifter att fylla. . Studiemotiven visade påtaglig anknytning Läsåret 1969/70 påbörjades försöksverktill yrkesverksamheten. Närmare hälften samhet med yrkesinriktade kurser vid uniuppgav förkovran inom yrket som enda versiteten, s. k. DYRK-kurser. Även till såstudieskäl. Ytterligare en fjärdedel syftade dana kurser har vuxna tillträde enligt ovantill yrkesbyte. Yrkesbyte spelade större roll nämnda villkor, dvs. lägst 25 års ålder och för kvinnor än för män, .medan förkovran minst fem års yrkeserfarenhet.

86 SOU 1970: 21

Om de studerande vid korrespondensin-

5.7.5 Decentraliserad universitetsutbildning stituten medräknas omfattade verksamheten

m. m. SAMSUS mer 1967, enligt undersökning,

än 10 000 studerande (läsåret 1968/69 ca Samarbetsgruppen SÖ-UKÄ-Samverkande med har 14 000 enligt UKÄzs pressmeddelande bildningsförbunden (SAMSUS) enligt av SAMSUS rapport). Drygt hälf- 1.10.1969 till anledning särskilt uppdrag i en rapport ten av dessa, eller omkring 5 500, återfanns UKÄ, förutom vissa förslag angående for- 1967 i Du- och Us-kurser eller Uk-studier merna för samråd m. m. mellan universitet med klar tentamensinriktning. Övriga deloch studieförbund, utförligt redovisat omeller Uk-studier utan uttaetc. för alla tog i Uf-kurser fattning, deltagarförhållanden lad tentamensavsikt. former av universitetsutbildning utanför uni- Du-kurserna (UKÃ:s decentraliserade universitetsinstitutionema. Uppgifterna avser i versitetskurser), som startade 1962, främst huvudsak hösten 1967. som vidareutbildning för folkskollärare i syf- I det följande görs en sammanställning te att motverka lärarbristen på grundskolans av vissa uppgifter ur SAMSUS-rapporten. bedrivs i huvudsak som helavser främst sådan extern un- högstadium, Uppgifterna tidskurser. Kurstypen har expanderat snabbt dervisning (Eu) som innehållsmässigt kan och med den institutionsbundna, dvs. i fråga om både antal kurser, deltagare jämställas berörda ämnen. Antalet kurser har på de UKÄ:s s. k. decentraliserade universitetssenaste åren dock snarare minskat än ökat kurser i samarbete med lokala skolstyrelser medan deltagarantalet alltjämt ökar. (Du), studieplansbundna universitetscirklar i SAMSUS registrerade hösten 1967 sammanstudieförbundens regi (Us) samt universilagt 27 Du-kurser med totalt 655 deltagare, tetskurser per korrespondens (Uk). De friavilket innebär dubbla antalet deltagare per re universitetscirklarna (Uf) utan direkt ankurs jämfört med Du-verksamhetens första slutning till universitetens studieplaner beår. Av det totala antalet kurser inom Du, rörs i detta sammanhang endast i förbigåenföre- Us och Uf utgör Du-kurserna sex procent. de. Några krav för allmän behörighet Us-kurserna, dvs. de studieplansbundna skrivs inte för dessa kurstyper med undan-

cirklarna i studieförbundens regi, omfattade tag av Du-kurser om 40 poäng. Elevernas vid undersökningstillfället hösten 1967 ca förutbildning kan därför variera inom vida 4 800 studerande eller 48 procent av samtgränser. Us-deltagarna var förde- Det är svårt att exakt fastställa antalet liga kursdeltagare.

lade på 279 kurser. Omkring 170 cirklar Eu-deltagare och ännu svårare att avgränsa med sammanlagt ca 2 500 deltagare var av de studerande, som är inriktade på att ersom är friare i förhålhålla akademiska betyg, från andra Eu-stu- typen Uf, dvs. cirklar lande till universitetens studieplaner än Usderande. Ett särskilt problem utgör därvid

kurserna och Du-kurserna. de korrespondensstuderande. Sammanlagt 2000 enskilda till Utbudet av extern undervisning är, trots omkring anmälningar omfattning totalt sett, starkt bekurser på universitetsnivå gjordes 1967 till betydande

Samma i glesbygdema. Inte heller Uk-kur- Hennods och Brevskolan. år deltog gränsat

nå 525 hermodsstuderande i tentamensförbere- serna synes i någon större utsträckning

sommarkurser vid Lunds universitet glesbygderna. Nästan 70 procent av de Ukdande tentamina förekom. Ut- studerande vid Hermods bodde i städer, näoch 408 godkända ra 60 procent i universitetsstäder och filialöver de enskilda kursanmälningarna regi-

läsåret 1967/68 ca 700 orter. Samma tendens noterades också vid strerade Brevskolan försöket med radiokurs i statskunskap, där cirkeldeltagare i sina två kurser i sociologi

Närmare ett femtiotal av endast 25 procent av de anmälda bodde på och Statskunskap.

dessa undergick godkänd tentamen och nära orter som ej var städer.

kurs utfärda- I detta sammanhang erinras om att i årets 100 intyg över genomgången

des. statsverksproposition (bilaga 10, s. 313) an-

SOU 1970: 21 87

förs, att utbildningen inom ramen för ansla- deltagarna i Du-kurser hade drygt två tredjeget Decentraliserad akademisk utbildning delar studentexamen (motsvarande) och någm. m. i ökad utsträckning bör organiseras ra få procent förgymnasial utbildning resså, att den kan utnyttjas av vuxenstuderan- pektive akademisk grundexamen. Ca 25 prode. UKÄ har 30.1.1970 fått i uppdrag att cent av Du-deltagarna och ca 20 procent av planera och föreslå bestämmelser för för- Us-deltagarna hade, innan de började sina söksverksamhet med vissa former för distri- kurser, någon form av eftergymnasial utbution av högre utbildning enligt ett förslag bildning, dock ej vid universitet. från U 68. Närmare en fjärdedel av deltagarna i Du- Universitetsutbildning förekommer även och Us-kurser var vid undersökningstillfälvid vissa folkhögskolor. Intresset för dessa let inskrivna vid universitet. Nästan hälften typer av kurser synes öka. Kurser på uni- av deltagarna i dessa kurser skulle dock, versitetsnivå men med en i förhållande till på grund av brister i sin formella förutuniversitetens undervisning friare kursupp- bildning, inte utan dispens ha kunnat bereläggning förekommer i flera fall. Som ex- das tillträde till ordinarie universitetsunderempel kan nämnas den kurs i praktisk pe- visning. Detta ger SAMSUS anledning att dagogik med inriktning på ungdomsarbe- fastslå, att extern universitetsutbildning inte tets metodik, som integrerar delar av uni- utgör en angelägenhet enbart för högutbilversitetsämnena pedagogik, psykologi och dade. sociologi, samt de s. k. u-landslinjer och Beträffande yrkesverksamhet visar massmedialinjer, som förekommer vid vissa SAMSUS kartläggning, att drygt 80 procent folkhögskolor och är klart eftergymnasiala. av deltagarna hösten 1967 inom Du/ Us för- Serier av seminarieövningar, i vilka värvsarbetade, det stora flertalet på heltid. ingår obligatoriska delar av reguljär universitets- Bara tio procent av männen men närmare utbildning, förekommer också vid folkhög- en tredjedel av kvinnorna förvärvsarbetade skolor. Flera skolor har förklarat inte. Tre fjärdedelar av de icke förvärvssig intresserade av att ordna liknande kurser. arbetande männen var 30 år eller yngre. Sådana arrangemang bedöms av SAMSUS Män i åldrarna över 30 år förvärvsarbetade vara för de vuxnas behov särskilt lämpliga, nästan genomgående (95 procent). Icke förbl. a. därigenom att möjligheter värvsarbetande kvinnor var mer spridda ges till ett något varierat kursinnehåll i förhållande till över åldersklassema. Deltidsarbete var geav universiteten fastställda kursplaner. nomgående många gånger vanligare bland i SAMSUS-materialet kvinnor än bland män. Skillnaden var sär- Könsfördelningen var för Du relativt jämn, men männen do- skilt påtaglig i åldrarna 36-45 år. minerade klart både i Us och Uf. En upp- Bakgrunden i fråga om yrkesverksamhet var i stort sett densamma delning på ålder visar, att ca 60 procent av även inom Uf, deltagarna vid undersökningstillfället var 26 men andelen yrkesverksamma var där ännü -45 år gamla, 20 procent 25 år eller yngre större än inom Du/ Us, närmare 90 procent. och ungefär lika många äldre än 45 år. För Skillnaderna mellan könen i fråga om för- Du-kursema (ca 600 deltagare) redovisas en värvsarbetsfrekvensen var däremot något något annan åldersstruktur med flera yngre mindre. deltagare, framför allt bland de manliga. Deltagarnas studiemål fördelas i SAMSUS- Utbildningsbakgrunden var vid SAMSUS materialet på tre grupper, nämligen undersökning för ungefär en fjärdedel av yrkesförkovran samtliga deltagare i Du, Us och Uf endast yrkesbyte förgymnasial utbildning, vilket gällde också andra syften. för Us-deltagarna separat. Av de senare ha- Som framhålls i SAMSUS-rapporten ger de omkring tio procent akademisk grund- denna grova indelning ingen fullständig bild examen, medan ca hälften hade student- av studiemotiv och studiemål. Kartläggningexamen eller motsvarande Av en ger emellertid utbildning. en viss antydan om vilken

88 SOU 1970: 21

roll utbildning av detta slag spelar bland dieplansbunden undervisning två att ca 45 procent av deltagarna i studieolika grupper av deltagare. Omkring i Du- och Us-kur- cirklar på grund av sin föruttredjedelar av deltagarna plansbundna som mål och bildningsnivå inte kunnat få tillträde till uniserna uppgav yrkesförkovran en fjärdedel andra syften, medan versitet utan dispens omkring att fler män än kvinnor utnyttjade dessa knappt åtta procent avsåg yrkesbyte. var mest dominerande distributionsvägar för universitetsutbildning Yrkesinriktningen inom 26-45 där bland att yrkesförkovran var det dominerande åldersgruppen år, starkare bland män än bland Du- och Us-deltagarna drygt 87 procent av studiemotivet, männen av kvinnorna kvinnor, samt och drygt 70 procent eller att flertalet studieplansbundna kurser avuppgav yrkesförkovran yrkesbyte. slutades med tentamen, medan mindre än Det tredje målet, andra syften, var vanligare bland kvinnor än bland män. hälften av de fria cirklarna avslutades med Utbildningsmålen, fördelade på grupper kunskapsprov. av deltagare med olika utbildningsbakgrund inom Du/ Us, visade att behovet av yrkesförkovran var mest markant bland institutsingenjörer (78 procent), vissa yrkesgrupper med studentexamen och högre yrkesutbildning, såsom officer och folkskollärare (81 procent), samt bland lärare och socionomer utan studentexamen (87 procent). Procenttalet för samtliga deltagare var 67 procent. Det tredje målet, andra syften, uppgavs totalt av ca 25 procent av Du/ Us-deltagarna. I gruppen akademiker angav emellertid betydligt större andel (31 procent) detta studiemål, så ock i gruppen studenter utan eftergymnasial utbildning (34 procent). Den senare gruppen är av särskilt intresse eftersom den utgjorde mer än en tredjedel av samtliga deltagare i Du/Us. Fördelningen på studiemål för Uf-deltagarna överensstämde i huvudsak med fördelningen för Du/ Us-deltagarna. Inom Uf var emellertid yrkesanknytningen ännu något starkare, särskilt bland studerande med tidigare yrkesutbildning. Mål 3, andra syften, uppgavs av nästan 40 procent av de enbart folkskoleutbildade inom Uf. Kunskapskontroll i någon form sker vid alla Du-kurser, vid mer än 90 procent av Us-kurserna men endast vid drygt 40 procent av Uf-kurserna. Sammanfattningsvis kan beträffande universitetsutbildningen utanför universiteten hösten 1967 konstateras att den erbjöd mer än 10 000 personer utbildning på grundnivå att omkring hälften av dessa deltog i stu-

SOU 1970: 21 89

Allmänna och

problemställningar

utgångspunkter

6.1 Det nya gymnasiala skolsystemet utbildningen närmast under den gymnasiala nivån är uppbyggd, hur stor del av årskul- 6.1.1 Inledning len som får utbildning upp t. o. m. stadiet Enligt direktiven är en av utredningens hu- närmast under det gymnasiala och hur anvuduppgifter att överväga och föreslå, hur knytningen mellan den förgymnasiala och den högre utbildningen skall anknytas till den gymnasiala skolan är reglerad. För svensdet gymnasiala stadiet, närmast fackskola ka förhållanden är dessa frågor koncentreoch gymnasium. Därav följer att det gym- rade till den obligatoriska grundskolans genasiala skolsystemets organisatoriska struk- nomförande och mellan anknytningen tur måste få betydelse för behörighets- och grundskolan och gymnasieskolan. urvalsreglernas utformning. En ändring i I det följande behandlas i detta avsnitt denna organisatoriska struktur, t. ex. inrät- strukturella och kvantitativa faktorers betytandet av fackskola eller av delse som för integrationen förutsättningar en översyn olika gymnasiala skolformer till en samman- av anknytningen mellan gymnasial och efhållen skola (gymnasieskolan), bör således tergymnasial utbildning. föranleda en översyn av anknytningen mellan skolsystemet i fråga och närmast över- 6.1.2 De strukturella förändringamas liggande utbildningsnivå. I ett vidare perbetydelse spektiv är ytterst hela utbildningsstrukturen i samhället av betydelse för eller beroende Det är svårt att, i en diskussion om förändav hur reglerna för tillträde till den högre ringarna i det gymnasiala skolsystemet, be- (eftergymnasiala) utbildningen utformas. Så- handla de strukturella förändringarna i skoldana faktorer är exempelvis längden av den som en från den kvantitativa utsystemet sammanlagda utbildning som olika skikt av vecklingen fristående faktor. I verkligheten befolkningen undergått, inte minst vad för- har förändringarna i det gymnasiala stadiets delningen på olika åldersgrupper beträffar organisation, t. ex. införandet av fackskola, (se vidare nedan). inneburit en motsvarande kvantitativ utveck- En närliggande faktor av betydelse för ling. Vad som här redovisas under ovananknytningen mellan gymnasial och efter- stående rubrik är därför en renodling av gymnasial utbildning är de kvantitativa för- den organisatoriska sidans betydelse. hållandena i utbildningsväsendet, i detta Vid en schematisk översikt av den struksammanhang med avseende på hur stor del turella utvecklingsn av skolväsendet, främst av ungdomen som genomgår sammanhäng- gymnasiestadiet, kan tre olika stadier av de ande utbildning upp t. o. m. gymnasial nivå. senaste 20 årens utveckling tjäna som jäm- Denna fråga är i sin tur avhängig av hur förelsepunkter, nämligen

90 SOU 1970: 21

âldersår

r å: skurs Levnads- student ålder 20 -- F! I i 33 examen = m1 -- _- X2

18 -- real __ 11 B h examen . - 17 -- zu- r--I _ I h g 10 | f Ar r l_

16 - 1 \\ Universitet och ackhögskolor f

i - .---I Å\“

E 20 ._ l g Studentexamen (motsvarande) 14 - - _ -

1 7 -q 7 e c f Realexamen 1? _- _. (motsvarande) - s l-l -- - 12 - - 5 x b d

och vägarna till högre utbildning. Det utrymme 7.

respektive skolform och examen fått är ungefär mot antalet elever omkring 1950. Figur 2. skolväsendet vid 1940-talets slut. Yrproportionellt kesskolan har ej redovisats. Efter Orring, Sko-

lan i Sverige. a) Obligatorisk sjuårig folkskola med frivilligt

ofta åttonde och, mindre ofta, nionde samt l skolväsendet före enhetssko1ans-grund- tionde skolår. undantagsvis skolans införande, dvs. tiden närmast före realskola, antingen allmän eller b) Femårig Realskolan antingen fristående 1949, det år då försöksverksamheten med »praktisk›. (vanligast) eller organiserad tillsammans med nioårig enhetsskola började; allmänt gymnasium. dvs. ti- realskola, antingen allmän eller 2 den nuvarande organisationen, c) Fyraårig »praktisk». Fristående eller organiserad tillden omedelbart före gymnasieskolans gesammans med gymnasium. nomförande 1971; d) Sjuårig kommunal ñickskola. dvs. tiden e) Sexårig kommunal ñickskola, mindre vanlig. 3 den framtida organisationen, f) Fyraårigt allmänt gymnasium. efter gymnasieskolans genomförande. gymnasium, antingen allmänt gymg) Treårigt Då huvudsyftet med dessa tre jämförelse- nasium eller tekniskt gymnasium ledande till Det allmänna treär att illustrera vägarna till högre gymnasieingenjörsexamen. punkter med åriga gymnasiet vanligen samorganiserat olika skolsystem, kan de utbildning genom det allmänna fyraåriga gymnasiet. tre olika stadiemas skolorganisation och h) Tvåårigt handelsgymnasium.

kompetensförhållanden återges schematiskt Normal väg för övergång från en skolform till en annan. som i figur 1 ovan. - -- -- - - Icke avsedd väg för övergång, till högre utbildning gick i detta Vägen med efter hand ökande frekvia folkskolan över realskola vens, föranledd av tilltagande skolsystem konkurrens om ett begränsat (flickskola) och gymnasium. Genomgång av antal platser. realskola var i princip nödvändig för inträde

i gymnasium, och gymnasieutbildning var i

enda vägen till högre Ovanstående skiss av skolsystemet ger insin tur den principiellt

Det första och i sak avgörande te utrymme åt i och för sig viktiga drag, utbildning. t. ex. skolans differentiering på olika skolvalet av högre utbildning gjordes sålunda vid folkskola till realskola. former, och visar inte förekomsten av en övergången från

Nästa valpunkt låg vid realskolans slut, då omfattande, i regel specialiserad yrkesut-

alternativen var arbetsmarknaden, fackut- bildning på både realskolenivå (yrkesskolan)

bildning som t. ex. handelsgymnasium, vil- och gymnasial nivå. Figur 2 ovan visar det

och slut- äldre skolväsendets uppbyggnad mera i deket ej ledde till högre utbildning,

ligen gymnasium, vägen till högre utbild- talj.

De från urvalssynpunkt väsentliga draning.

SOU 1970: 21 91

gen i detta äldre skolsystem kan samman- gat tillträde till högre studier, SOU 1952: 29, fattas på följande sätt: s. 26). Vid Stockholms och Göteborgs hög- 1 Det första och avgörande urvalet sked- skolor praktiserades friare intagningsprinde tidigt, då individen var i elvaårsåldern ciper genom en s. k. lokal dispensgivning, (övergång till femårig realskola) eller i tret- vilken dock delvis stod i ett motsatsförhåltonårsåldern (till fyraårig realskola). Vid lande till de behörighetskrav som avsåg exadenna tidiga ålder låg således det viktigas- mensstudier. te vägskälet på vägen till högre utbildning. Dessa förändringar påverkade dock inte 2 Rekryteringsbasen till den högre utbild- själva principerna för det successiva urvalet ningen utgjorde endast en liten del av års- till högre utbildning enligt 1-4 punkterna kullen, nämligen de individer som utgjor- ovan. de resultatet av ett urval dels från folksko- Nästa jämförelsepunkt för studiet av välan till realskolan, dels från realskolan till till avser det nugarna högre utbildning gymnasiet. varande läget, dvs. tiden omedelbart före 3 Vad möjligheterna till fortsatt utbild- gymnasieskolans genomförande. Riktlinjerning beträffar en del skolformer na för skolväsendet utgjorde vid denna tid drogs upp återvändsgränder, t. ex. viss fackutbildning. av statsmakterna genom beslut 1964. 4 Urvalet skedde sålunda successivt, steg Det som i första hand skolstrukskiljer för steg från nivå till nivå. turen vid denna tid från det äldre systemet Ovanstående från urvalssynpunkt utför- är införandet av den nioåriga obligatoriska da, schematiska bild av det äldre skolsy- grundskolan och inrättandet av en ny gymstemet har inte tagit hänsyn till att en viss nasial skolform, fackskolan. Det nya skolutveckling ägt rum inom ramen av detta systemet uppvisar en helt annan struktur system. Folkskolan utsträcktes under åren t. o. m. nivån närmast under gymnasiet ge- 1936-1943 generellt till sju år och var vid nom att grundskolan ersatt folkskolan, realmitten av 1940-talet minst åttaårig i en skolan m. m. (Till grundskolans successiva betydande del av landets kommuner. Real- genomförande har i sammanhanget ingen skolan expanderade kvantitativt så starkt hänsyn tagits.) I princip kan hela årskullen att den i början av femtiotalet tog emot konkurrera om platser i gymnasiet, dvs. den ungefär hälften av årskullen. Avbrottsfre- väg som leder till högre studier. Det nya kvensen i realskolan var å andra sidan gymnasiet har i sig upptagit de tidigare mycket hög. Så t. ex. lämnade närmare fackgymnasierna. Ekonomisk och teknisk tredjedelen av den fyraåriga, allmänna real- gymnasieutbildning ger samma allmänna beskolans elever skolan med oavslutadc stuhörighet som andra slag av gymnasieutbilddier. Ca elva procent försenades i studierna ning. Gymnasiet kan emellertid inte ta emot genom kvarsättning (Orring, Flyttning, kvar- mer än ca en tredjedel av årskullen. Övriga sittning och utkuggning, SOU 1959: 35). har att välja mellan fackskola och yrkessko- Under 1950-talet kom också viss bredd- la. Den senare skolformen är för närvaranning till stånd av rekryteringsunderlaget för de ett »mellantingx i så måtto att den i högre utbildning. År 1953 blev nämligen princip baseras på folkskola men rekryteras examen från en del minst treåriga fackut- alltmer från grundskolan i takt med dennas bildningar på gymnasial nivå på vissa vill- genomförande. Det egentliga gymnasiala stakor jämställda med studentexamen vad be- diet omfattar gymnasium och fackskola, vilträffar tillträde till högre utbildning. De nya ka för närvarande (läsåret 1969/70) bereder bestämmelserna år 1953 innebar att folk- plats åt totalt ca 48 procent av årskullen (på skollärare, gymnasieingenjörer m. fl. fick orter där fackskolan är genomförd ca 50 tillträde till all universitetsutbildning; tidi- procent). gare möjligheter för olika kategorier fack- Alltjämt går, trots skolans omorganisautbildade hade i huvudsak avsett endast vis- bredaste tion, den egentliga, vägen till högsa sektorer av den högre utbildningen (Vid- re utbildning genom gymnasiet. Endast i

92 SOU 1970: 21

utsträckning leder fackskola dit Gymnasieskolan skall enligt riksdagsbebegränsad slutet fr. o. m. 1.7.1971. De- (huvudsakligen klasslärarutbildning och jour- genomföras Yrkesskolan är från kom- partementschefen betonar dock, att det fulnalisthögskolor). la förverkligandet av skolreformen måste petenssynpunkt en återvändsgränd. Valet till realskolan har försvunnit ta lång tid. Det i sammanhanget är och den avgöran- viktiga vid från dock departementschefens konstaterande att de punkten ligger övergången grundskola till gymnasial utbildning, dvs. fr. o. m. nämnda dag den nya skolformen mellan kommer ›såsom en organisatoriskt sammanalltjämt vid övergången obligatorisk och har hållen, frivillig skolform att ersätta hittillsfrivillig utbildning. »Vägskäleu varande tre skolformer fackdärmed, för de elever som genomgått grund- gymnasium, skola, flyttats upp till 16 års ålder på grund skola och yrkesskola› (prop. 1969: 140, s.

av det obligatoriska skolstadiets enhetlighet. 152). Val av gymnasium är således alltjämt det Mot bakgrunden av den i stora drag besäkraste sättet att senare vinna inträde till slutade reformeringen av det gymnasiala högre utbildning; den som går annan väg stadiet framträder de nu gällande kompeän genom gymnasiet kommer tre år senare tensreglerna i skarp belysning. Vad som i en sämre belägenhet än vad han eljest ha- ovan anförts om dessa regler i förhållande gjort. Möjligheter till senare gymnasial de till nuvarande skolorganisation gäller utbildning kan dock öppna vägen till hög- även för gymnasieskolan så länge kompere studier (se kapitel 5). tensreglerna är oförändrade. Vägen till hög- Vuxnas möjligheter till gymnasial utbild- re utbildning går således alltjämt huvudsak-

ning har ökat genom olika riksdagsbeslut ligen genom gymnasiet. »Vägskäleu ligger

1962-63 och 1967. vid 16 års ålder. Den sista jämförelsepunkten utgörs av De äldre (hittillsvarande) reglerna för den

den inom kort (1971) införda nya organi- gymnasiala utbildningens kompetensvärde sationen av det gymnasiala stadiet som ut- bör också ses mot bakgrunden av vad som gör, strukturellt och kvantitativt, en vida- anförs i prop. 1968:140 om gymnasieskoreutveckling av dagens gymnasiala skola. lans uppgifter.

I enlighet med prop. 1968: 140 angåen- »Enligt min bedömning kommer på sikt de riktlinjer för det frivilliga skolväsendet praktiskt taget alla ungdomar att efter grundbeslöt skolan gå vidare till fortsatt utbildning» (s. riksdagen 1968, hur det gymnasiala 140). - »Införandet av en skola med denna stadiet skulle utformas. Det nya gymnasiala utformning innebär enligt min mening ett vikstadiet, gymnasieskolan, beskrivs av dåvatigt steg mot en upplösning av nuvarande starande departementschefen på följande sätt. av olika tus- och prestigebundna värderingar studievägar och yrkesområden» (s. 142). »Genom 1964 års riksdagsbeslut om reformering av det gymnasiala skolsystemet fastslogs nya principer för den yttre planeringen KU:s uppgifter i fråga om reglerna för av detta system. Såsom jag konstaterat i det mellan den gymnasiala skolan anknytning föregående skall denna planering grundas på och överliggande utbildning har genom den en helhetssyn på de olika utbildningsvägarna sammanhållna skolan, som införs 1971, fått vilka måste samordnas i fråga om målsättning, organisation och resursutnyttjande. YB:s delvis nya förutsättningar. Kompetensregler synpunkter och överväganden utgör en be- av olika slag kan inte utformas utan hänkräftelse på riktigheten hos dessa principer. till synstagande den nya skolans förhållan- Den yttre planeringen utgår också redan från struktur i form av t. ex. devis enhetliga det principiella ställningstagandet år 1964 att den gemensamma utbildningsbakgrunden gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan skall bilda ett sammanhängande (grundskola) och en viss gemenskap i fråsystem. Detta ställningstagande bör nu fullföljas till att avse innehåll (kursplaner). ga om utbildningens även den inre organisationen. Gymnasium, fack- För den önskade upplösningen av statusskola och yrkesskola bör sålunda upphöra som och prestigebundna värderingar av olika självständiga skolformer och ersättas av en sammanhållen skolform» studievägar och yrkesområden torde kompe-

SOU 1970: 21 93

Tabell 11. Antalet elever i gymnasiets respektive gymnasieskolans nybörjarklasser 1926-1973. Absoluta och relativa tal. Talen för 1971 och 1973 enligt SÖ:s beräkningar ispecialnummer av ASÖ augusti 1969, s 67.

Gymnasieskolan*

I procent av alla 17-åringar eller 16-åringar 2,5 5,5 7,8 14,6 61,1 93,7 97,0 1 Avser här tiden fr. o. m. 1966.

tensreglerna spela en icke ringa roll. De nu- (prop. 1968:129, s. 64). Som jämförelse varande reglerna för tillträde till högre ut- kan nämnas, att sammanlagda antalet vecbildning leder till en hög värdering av gym- kotimmar för tillvalsämnen i den hittills nasiesektorn. I fortsättningen kommer ele- gällande läroplanen uppgår till 19 i årskurverna att tas in i gymnasieskolan, således serna 7-9 för de elever som väljer »allmäm inte i gymnasium, fackskola eller yrkessko- inriktning i årskurs 9, medan de som går la (prop. 1968: 140, s. 153). Här nämnda praktiskt inriktad linje i årskurs 9 har totalt faktorer ger vid handen, att det gymna- 34 timmar tillval, varav 22 i yrkesämnen siala stadiets karaktär av en sammanhål- i högsta årskursen. Den nya läroplanen inlen skola måste på ett avgörande sätt av- förs med början i årskurserna l, 4 och 7 speglas i de förslag till kompetensregler som läsåret 1970/71 och är fullt genomförd, KU har att framlägga. med tillämpning i alla årskurser, 1972/73. Den ovan påpekade gemenskapen i ut- Den nya läroplanen för grundskolan inbildningsbakgrund inom gymnasieskolan har nebär således att gymnasieskolans elever har genom beslutet om ny läroplan för grund- i stort sett samma för-utbildning, oavsett skolan fått ett fördjupat innehåll. Genom vilken av skolformens linjer de tillhör. Bl. a. riksdagsbeslut 1968, i enlighet med prop. medför grundskolans nya läroplan en för- 1968: 129, genomfördes en avsevärd ök- stärkning av de s. k. färdighetsämnena ning av det för alla elever i grundskolan (språk, matematik). Dessa omständigheter gemensamma kursinnehållet. Så t. ex. för- är faktorer av viss betydelse när kompetenssvinner linjeuppdelningen i årskurs 9. Den värdet av olika slag av utbildning i gymnanya läroplan för grundskolan, som Kungl. sieskolan skall bedömas. Maj:t i vissa delar (mål och riktlinjer, timplaner, kursplaner) fastställde 29.5.1969 och 6.1.3 De kvantitativa förändringarnas betysom utfärdades av SÖ 1.8.1969 upptar för delse högstadiets del, dvs. årskurserna 7-9, totalt endast elva veckotimmar för tillvalsäm- Ett markant drag i de senaste årtiondenas nen (ett av ämnena franska eller tyska, eko- utveckling på utbildningens område är den nomi, konst eller teknik) samt sex veckotirn- starka tillväxten av antalet personer under mar för fritt valt arbete. I övrigt läser alla Denna utbildning (utbildningsexplosionen). elever i stort sett samma kurser. Högstadiet utveckling har inte minst berört det gymhar således ombildats »till ett i huvudsak nasiala stadiet. Ovanstående tabell visar i sammanhållet stadium i alla årskurser» sammanträngd form vad den inneburit.

94 SOU 1970: 21

ledes samma funktion som realskolan unprocent der ett tidigare men närliggande skede. 40 Att en skolform omfattar praktiskt taget

alla ungdomar, ger andra utgångsvärden för

bedömning av kompetensfrågorna än då 30 endast mindre grupper utbildas i skolfor-

men i fråga. Det gymnasiala stadiet har un-

der efterkrigstiden förvandlats från en »elit-

skola» till en skola för praktiskt taget all

ungdom. Alltjämt kvarstår dock en differen-

tiering på olika studiemål och utbildnings- 10 linjer. Antalet platser i gymnasiesektorn är

begränsat till ca 35 procent av årskullen 1931 1935 1940 1945 1950 1954 (1973). Fackskolesektorn beräknas 1973 0 1951 1955 1960 1965 1970 1974 omfatta närmare 23 procent. Endast dessa

två sektorer ger i dag behörighet till högre Figur 3. Realskolefrekvensen 1931-54 (streckad utbildning, fackskolan dock endast till en linje) och gymnasiefrekvensen 1951-74 (heldramindre del av denna. Att även i fortgen linje). sättningen bibehålla de nuvarande behörig-

Ovannämnda tabell hets- och urvalsreglema avseende högre utger ingen fullständig om- bildning vore detsamma som att förpuppa bild av den gymnasiala utbildningens har det äldre skolsystemet på gymnasiestadiet fattning. Sålunda yrkesskolan upptaför år 1966 trots att och differentiera landets ungdom i sexgits som gymnasial tonårsåldern på olika studievägar, varav en skolformen inte förrän 1971 genomgående För tidi- del utgör återvändsgränder i fråga om tillbaseras på grundskola (jfr ovan). inte alls träde till högre studier. Detta skulle medföra gare jämförelseår har yrkesskolan i tabellen allvarliga problem, allra helst som valet av medtagits. Utöver upptagna gymförekommer också an- utbildningsväg på gymnasiestadiet i icke nasiala skolformer ringa mån påverkas av sociala faktorer, nan gymnasial utbildning, huvudsakligen (se närmare härom nedan som har att göra med ekonomisk och kulfackutbildning turell standard m. m. i elevens hemmiljö. och i kapitel 9). Trots dessa nyanseringar är dock mycket på- Dessa problem blir svårare i och med den utvecklingstendensen förutsebara utvecklingen av efterfrågan på taglig. av det gym- fortsatt utbildning efter gymnasiestadiet. Den kraftiga expansionen av- Den högre utbildningen kommer troligen att nasiala stadiet har medfört en i viktiga seenden förändrad utbildningssitua- bli ännu mer efterfrågad än i dag. Det blir mycket ha då en viktig fråga, om möjligheterna att tion. Från att vid efterkrigstidens början omfattat endast en liten del av årsklassen komma i åtnjutande av högre utbildning

skolan skall bestämmas redan i sextonårsåldem gevidgas den gymnasiala så att prakvid bör- nom valet av utbildningsväg inom gymnasietiskt taget hela årsklassen ungdom är elever i en frivillig ung- skolan. jan av 1970-talet domsskola. En jämförelse med utbildnings-

frekvensen på närmast underliggande sta- 6.1.4 Sammanfattande synpunkter dium (realskolestadiet-grundskolestadiet) vifram till 1954 utveck- Den kännetecknas av sar, att realskolan nya gymnasieskolan lades till ungefär samma dimensioner som att en helhetssyn har anlagts på det gym-

för närvarande vilket fram- nasiala stadiets utformning. De olika gymgymnasiestadiet, nasiala skolformerna har integrerats. Dengår av ovanstående figur. I kvantitativt avseende fyller gymnasie- na utveckling mot integration har gått pa-

skolan och dess närmaste så- rallellt med att gymnasial utbildning förföregångare

SOU 1970: 21 95

vandlats till en frivillig ungdomsskola som att skolformens utbildning skall förbereda

genomgås av praktiskt taget alla ungdomar. för högre utbildning.

Enligt KU:s mening måste denna hel- I fackskolans läroplan (Mål och riktlin-

hetssyn på de gymnasiala skolformerna och jer) är inriktningen på fortsatta studier

gymnasieskolans karaktär av en skola för mindre uttalad. »Fackskolans utbildning

alla ha avgörande betydelse för utform- bygger på grundskolan och har till uppgift

ningen av den sistnämnda skolformens kom- att ge en målinriktad utbildning som skall

petensvärde. tjäna som förberedelse för elevens komman-

de verksamhet i omedelbar yrkesutövning

eller i yrkesutövning efter fortsatta studier.»

mellan Utanför gymnasieskolans område kan 6.2 Anknytningen högre utbildning och underliggande nivåer folkhögskolan tas som exempel på en skol-

form av allmän karaktär men med andra

6.2.1 Inledning mål än gymnasieskolan. Enligt folkhögskole-

stadgans första paragraf har folkhögskolan Den högre utbildningen måste baseras på till uppgift »att meddela allmän medborde förutsättningar som den underliggande gerlig bildning. Dess verksamhet bör särskilt utbildningen tillhandahåller. Så t. ex. har syfta till att bibringa eleverna insikt om degymnasiet på den grunden medvetet utforras ansvar som människor och samhällsmats så, att det skall bereda sina elever för medlemmar.» bl. a. fortsatta studier. Behörighetsvillkor I KU:s uppdrag ingår bl. a. att pröva oliutöver den ram, som bildas av gymnasiets ka utbildningsvägars allmänna lämplighet läroplaner, kan rimligen inte uppställas från som grund för fortsatt utbildning. Denna den högre utbildningens sida. En anpasslämplighetsbedömning kan endast i begränning till sådana givna förutsättningar är, sad utsträckning grundas på de mål för med hänsyn inte minst till de studerande, respektive skolform som är angivna i läroen självklar utgångspunkt för arbetet med planer och stadgar. Prövningen får i stället kompetensfrågor. Dylika anpassningsfrågor göras mot bakgrunden av den i direktiven spänner emellertid över hela bredden av meddelade anvisningen, att som villkor för det gymnasiala skolsystemet och den högre tillträde till högre utbildning kan uppställas utbildningen och är ofta förhållandevis tekbl. a. genomgång av gymnasial utbildning niska till sin karaktär. Många gånger rör de utan närmare definition av innehållet i dendetaljer i skolans organisation och funkna utbildning. tion. I denna anpassningsprocedur måste Utbildningsvägar på det gymnasiala staman å ena sidan ta hänsyn till skolan och diet med sinsemellan olika mål skulle sålede studerande, å andra sidan tillgodose krades, beroende på hur de rent sakligt bedöms, ven från den högre utbildningen, faktorer alla kunna leda till högre utbildning trots som måste balanseras mot varandra. att endast gymnasiet har förberedelser för

en sådan utbildning som ett uttryckligt an-

givet mål. 6.2.2 Utbildningsmål och behörighet I själva verket fungerar redan sådana

För gymnasiets del har följande uttalats i anordningar inom ramen av nu gällande

läroplanen (Mål och riktlinjer) i fråga om behörighetssystem. Sedan länge ger inte

skolformens förhållande till högre utbild- bara det egentliga gymnasiet utan också

ning: »Gymnasiets utbildning bygger på vissa andra, nu avvecklade eller vikande

grundskolan och skall tjäna som grund dels skolformer, behörighet till studier vid uni-

för fortsatta studier vid universitet och hög- versitet och högskolor, t. ex. folkskollärar-

skolor och annan postgymnasial utbildning, utbildning på realskolans (grundskolans)

dels för omedelbar yrkesutövning» I gym- grund. Till klasslärarutbildningen vid lärar-

nasiets utbildningsmål ingår således också, högskola ger enligt riksdagsbeslut (på grund-

96 SOU 1970: 21

val av prop. 1967: 4) både gymnasium och 2 Att förkunskapskravet uttrycks i viss fackskola behörighet samt, på förslag av skolkurs och att skolkurserna enligt läro- KU, bl. a. folkhögskola och normalskole- planen därmed tjänar som moduler för kompetens. kravformuleringarna, behöver i och för sig Frågor om olika skolformers mål har inte innebära att hela skolkursen i ämnet huvudsakligen principiellt intresse så länge är oumbärlig för studiet i fråga. En närdet gäller respektive skolforrns allmänna, mare analys av vilka förkunskaper som erospecificerade värde som förberedelse för fordras kan komma att utvisa att endast fortsatt utbildning. Så snart det gäller krav vissa delar (moment) av skolkursen tas i på specifika förkunskaper, uttryckta i äm- anspråk vid de fortsatta studierna. nen, får problemen räckvidd utöver det prin- 3 Bl. a. de förhållanden som redovisats cipiella och aktualiserar en rad detaljfrå- under l och 2 ovan ger anledning till järngor med praktisk betydelse. förelser mellan olika skolformers utbildning Normalt måste i olika ämnen och i vad den eftergymnasiala ut- undersökningar bildningen starta sin undervisning mån olika kurser täcker varandra i relepå den nivå som bestäms av de studerandes förkun- vanta delar. Under senare tid har det bliskaper i visst ämne eller vissa ämnen. Då vit vanligare att kunskapskrav visserligen utallmän behörighet kan vinnas på olika vä- trycks enligt viss läroplan, t. ex. gymnasiets gar (i olika skolformer etc.) kan vissa pro- eller fackskolans, men att samtidigt möjligblem uppstå när förkunskapskraven skall heter öppnas för intagningsmyndigheten att utformas. Till vilken motsvarande Som av de behörighetsgi- godkänna utbildning. vande skolformerna skall exempel kan nämnas behörighetsvillkoren kunskapskraven anknytas? Vilken utbildningstid inom re- för klasslärarutbildning, där kraven uttrycks spektive skolform skall krävas? i gymnasie- eller fackskolekurser men »mot- Specificeringar av ovan svarande› utbildning godtas. Detta har gjort antytt slag på skolform, linje, gren etc., och visst antal det möjligt för folkhögskoloma att för enårskurser kan medföra för de sö- skilda elever utfärda intyg som bestyrker att problem kande. vederbörande har De som genomgått annan skolform, erforderliga kunskaper annan etc., än den föreskrivna mås- motsvarande angiven skolkurs. linje te underkasta sig ofta tidsödande komplet- 4 En förskjutning i utbildningsmålen kan teringar. tänkas inträffa i fråga om skolformer som Följande utgångspunkter för behandling- t. ex. folkhögskolan, om skolformen i fråen av dessa frågor har KU för sin del fun- ga tilldelas allmänt behörighetsgivande värnit mest relevanta. de men därutöver krav på särskilda förkun- 1 Hittills har förkunskapskraven för hög- skaper enligt t. ex. gymnasiets läroplan uppre utbildning i regel uttryckts i gymnasie- ställs. Detta kan tänkas inverka på så sätt kurser. Detta ger ett intryck av enhetlighet att en skola anpassar sin undervisning till och entydighet i kravformuleringen. Att ett de specifika kraven. Om dessa uttrycks i förkunskapskrav uttrycks i viss gymnasie- gymnasiets eller fackskolans kursplaner kan kurs, t. ex. »engelska, två årskursen, behö- dessa kursplaner få en »normerande» inver emellertid inte innebära att samtliga in- verkan. Det är i hög grad tveksamt om det divider som uppfyller ett sådant krav har i är önskvärt att allt fler utbildningsvägar anstort sett samma kunskaper. För det för- passar sig till den ordinarie ungdomsutbildsta kan avståndet i tid till den tidpunkt be- ningens kursinnehåll i de fall en utbildning tyget i ämnet gavs vara olika för olika in- är inrättad för andra syften än ungdomsskodivider. Även mycket gamla betyg lan. De reella behoven av bestämmelser om godtas. För det andra ger kursplanerna för t. ex. ›motsvarande» kunskaper berör huvudsakgymnasium och fackskola visst utrymme för ligen Vuxenutbildningens olika verksamhetsvariationer av ämneskursen, växlande mel- former i en utsträckning som beror på hur lan skolor och lärare. de allmänna behörighetsreglerna utformas,

SOU 1970: 21 97

7-014252

dvs. hur många vägar som leder till hög- Linjer i högre utre utbildning. bildning

6.2.3 Valfrihetsaspekten

abc abd be fghi

Den enskildes möjligheter till mer eller mindre fria val av utbildning är i stor ut- Förutbildning med sträckning beroende av kompetensreglerna. bl.a. ämnena Individens att välja utbildning a b c a. b C möjligheter skall så länge som möjligt hållas öppna och inte beskäras genom att det i realiteten avgörande Vägvalet måste göras vid inträdet Figur 4. Förkunskapskrav till olika utbildningskan linjer; a, b, c osv. anger olika ämnen i vilka föri gymnasieskolan. Ett dylikt beroende kunskaper krävs. emellertid urskiljas också inom ramen av ett behörighetssystem som innebär allmän behörighet åt alla eller åt flertalet indivi- en del välja utbildning i ungdomen, medan der som genomgått I själva andra av olika anledningar uppskjuter sin gymnasieskola. verket kan de mera specificerade behörig- utbildning efter den obligatoriska skolan till hetsvillkoren inverka vuxen varvid de utnyttjar olika fort. o. m. på individens ålder, val inom en viss sektor av gymnasieskolan, mer av vuxenutbildning, t. ex. folkhögskot. ex. mellan olika För den la, kommunal vuxenutbildning, det fria och gymnasielinjer. enskilde kan ett från behörighetssynpunkt frivilliga folkbildningsarbetet, företagsutbild- »felaktigt» val få kännbara konsekvenser. ning eller korrespondensundervisning. Vad beträffar skolans inre arbete kan vi- Förkunskapskraven kan fungera som ett dare specificerade urholka hinder vid val av studieväg, t. ex. efter avbehörighetskrav principen om det fria, intressebetingade slutad gymnasieskola, i den mån dessa krav valet i skolan. Valet av studieväg genom innebär kompletteringsstudier. Hindret blir skolan kan bli mindre beroende av tidig högre, om betygen i kompletteringsämnena medräknas vid varispecialisering och yrkesinriktning, om i be- meritvärderingen, tas till genom den sökande tvingas skaffa sig höhörighetsreglema vederbörlig hänsyn timplanens konstruktion och skolans inre ga betyg i dessa ämnen, något som i regel arbete. innebär att kompletteringsstudierna tar längom valfrihet re tid. Frågan är ett mångfasetterat problem. I stort sett kan följande delfrå- Valfriheten mellan olika slag av högre å ena sidan valfrihe- utbildning har nära samband med de särgor urskiljas, nämligen ten mellan gymnasiala utbildningsvägar, å skilda behörighetskravens utformning. Ett andra sidan valfriheten mellan olika slag av högt antal sådana krav, som villkor för tillhögre utbildning. träde till viss utbildning, kan innebära mins- Valfriheten mellan olika kad valfrihet för den utbildningssökande. utbildningsväbehandlats i avsnittet om Att de speciella förkunskapskraven skiftar gar har tidigare och dennas mellan olika utbildningslinjer spelar också gymnasieskolans organisation betydelse för kompetenssystemet. I detta en viktig roll i sammanhanget. Ovanstående framhölls bl. a. vikten av en figur är ett försök att illustrera detta. sammanhang helhetssyn på gymnasieskolan också i kom- Som framgår av figuren ger den genomoch betonades, att valet gångna förutbildningen omedelbart tillträde petenshänseende av fortsatt till I. Linje II kräver i utbildning inte får göras beroen- linje komplettering de av ett utbildningsval i sextonårsåldern. ett ämne (d) och linje III i ett annat (e). Valfrihet kan också innebära frihet för Linje IV slutligen stämmer inte alls med var och en att finna sin egen studieväg un- den genomgångna förutbildningen, vad de der olika perioder av sitt liv. Därvid kan speciella behörighetskraven angår, utan krä-

98 SOU 1970: 21

ver komplettering i fyra ämnen. Den sö- gets bredd. Bland hur många personer kan kandes valfrihet inskränks sålunda dels ge- studerande til-l den högre utbildningen renom att förkunskapskraven varierar, till viss kryteras? Från vilka grupper kan en viss del, mellan I, II och III, dels och framför utbildningslinje tänkas få sina studerande? allt genom att IV har så många och från Den förra frågan är avhängig av de allövriga linjer avvikande krav. männa behörighetsvillkoren, den senare Få och enhetliga förkunskapskrav ökar också av kraven på särskilda förkunskaper friheten i valet mellan olika slag av utbild- samt av konkurrensläget och reglerna för ning. Hänsynen till den enskildes valfrihet urval vid antagning till utbildning. spärrad i sådana sammanhang är betydelsefull. Å Att ett större antal personer än för närandra sidan måste hänsyn också tas till varande skall kunna ifrågakomma för anbl. a. utbildningsekonomiska frågor som be- tagning till högre utbildning, är något som rör den mottagande utbildningen. Denna är kan motiveras på flera olika sätt. Man kan oftast beroende av de studerandes förkun- t. ex. betona det sociala värdet av att en skaper; ju lägre dessa är i relevanta avseen- stor andel av medborgarna har tillgång till den, desto större utbildningsinsats krävs av högre utbildning, och man kan anlägga ett den mottagande utbildningen innebärande samhällsekonomiskt perspektiv och framt. ex. förlängd utbildningstid. I sista hand hålla den ekonomiska betydelsen av att armåste därför en avvägning göras mellan betsmarknaden tillförs personal med kvalifiden enskildes frihet att välja fortsatt ut- cerad utbildning. Sett från den mottaganbildning utan omfattande kompletterings- de utbildningens håll kan en stor bredd på studier och utbildningsekonomiska hänsyn. rekryteringsunderlaget motiveras med de Avgörande blir härvid anpassningen mel- ökade möjligheter en sådan bredd ger till lan den högre utbildningen och den avläm- urval av studerande. Större variation i rekrynande skolan. Denna anpassning är beroen- teringen till de yrkesgrupper som genomde av hur differentieringen i den gymna- gått högre utbildning kan vara ett samhällssiala skolan anordnas (linjeval, ämnesval) intresse; hittills har den högreeutbildningen och hur den högre utbildningen differentie- endast i jämförelsevis ringa°omfattning reras. Om dessa båda differentieringsmönster kryterats från den lägsta socialgruppen. Även inte passar ihop, kan situationer uppstå av olika anlag och intressen bör vara företräddet slag som illustreras av figur 4 ovan. da bland de studerande. Med ökad bredd i Den princip, som enligt KUzs mening rekryteringsunderlaget till högre utbildning måste vara vägledande för hur högre ut- menas således inte enbart- det ökade antalet bildning och gymnasial utbildning anknyts individer utan också breddningen till gruptill varandra, är att den högre utbildningen per i samhället som tidigare i realiteten enbör anpassas till den gymnasiala skolans dast i ringa utsträckning haft tillgång til-l organisation. denna utbildningsnivå. Som redan framhållits drar de allmänna behörighetsvillkoren upp gränserna för den 6.2.4 Rekryteringsunderlagets bredd del av befolkningen som över huvud kan I frågor som rör anknytningen mellan den ifrågakomma till högre utbildning. De särhögre utbildningen och avlämnande skol- skilda behörighetsvillkoren ger ramen för former m. m. kan problemen betraktas från rekryteringen till varje enskild utbildning. olika håll: från den avlämnande skolan, Dessa villkors inskränkande- effekt på rekryfrån individens synpunkt, från avnämarsi- teringsunderlaget framträder klart, då fördan eller ur samhällets, »det allmännas», kunskapskraven är knutna till viss linje i synvinkel. Den ovan diskuterade frågan om t. ex. gymnasiet. Så har exempelvis ett anvalfrihet kan, ur den högre utbildningens tal högre utbildningsvägar krav på en uppoch »det allmännas» synvinkel, uppfattas sättning förkunskaper som kan förvärvas

som ett problem om rekryteringsunderla- fullständigt, i sammanhängande utbildning,

gymnasiegrupp, fackskolegrupp samt yrkesskolegrupp m. fl. Endast de som valt natur- Intagningsgräns - kan komma vetenskaplig linje i fråga för utbildning av här avsett slag.

I anslutning till ovanstående framställning kan två slutsatser dras, vilka baseras på ett par förutsättningar. Om man antar, att krav på kompletteringar efter ge- 35% 29% 36% Fack- Yrkesskolamm Gymnasium skola nomgånget gymnasium i realiteten fungerar som ett visserligen överkomligt men dock Figur 5. Årskullens ungefärliga uppdelning på hinder för omedelbart val av önskad utolika vägar 1969. Vänstra stapeln (Na): behöriga till medicinsk utbildning m. m. Procenttalen i bildning och om man förutsätter, att de nufigurens bas avser 1969 års fördelning av antag- varande kraven på särskilda förkunskaper ningen till gymnasiet på olika linjer (tillvalsgrupper). kan ändras, kan man dra följande slutsatser i anslutning till framställningen ovan.

1 Också de särskilda behörighetskraven bidrar till endast på gymnasiets naturvetenskapliga lin- en tidig differentiering och speje (Na). De avsedda är cialisering; linjevalet i gymnasiet blir avgöutbildningsvägarna rande för det framtida utbildningsvalet. närmast läkarutbildningen, tandläkarutbildningen, utbildningen vid farmaceutisk fakul- 2 En ändring av kraven på särskilda förtet samt de olika vid kunskaper skulle väsentligt öka den potenfackutbildningarna jordbrukets Effekten tiellt behöriga delen av de sökande högskolor. av de upp- (den ställda är att dessa ut- ovan behörighetsgränsen), t. ex. om också förkunskapskraven vilka Hum/ Sh skulle kunna som förbebildningsvägar, samtliga är spärrade, fungera i princip är hänvisade till att välja sina stu- redelse för medicinska m. fl. studier.

derande bland för närvarande ca 35 procent Den senare slutsatsen avser hypotetiska av de gymnasieutbildade, dvs. den andel som ändringar av en grupp förkunskapskrav som Na utgör av gymnasiet. Eleverna på Na ut- förekommer tillsammans. De antagna änd-

gör av hela årskullen ungdom endast ca elva ringarna består i att naturkunskap på huprocent. Denna redan förut starkt manistisk eller begrän- samhällsvetenskaplig linje sade grupp reduceras ytterligare genom det (Hum, Sh) får ersätta fysik, kemi och bioloför närvarande gällande kravet på minst 2,3 gi på Na och att en årskurs matematik (på i genomsnittsbetyg för behörighet. Den sista Hum) skulle krävas i stället för som för närreduktionen sker genom urvalsförfarandzt varande tre årskurser. Följande tablå visar vid antagning till Som närmare, inom olika bespärrad utbildning. gymnasiets ram, påpekats i kapitel 4 var 1969 betygsgränsen hörighetskravs inverkan på rekryteringsunför antagning till medicinsk derlaget. utbildning på grund av den hårda konkurrensen mycket Det är påfallande vilken central ställning hög och låg vid 4,67 i medelbetyg (30.9). gymnasiets naturvetenskapliga intar linje Endast de av de gymnasieutbildade på Na i dessa sammanhang. Fullständig behörigsom uppnått dessa höga värden kunde på- het (allmän och särskild) till viss eftertrakräkna att få den önskade utbildningen, dvs. tad, spärrad utbildning förvärvas endast på några få procent av Na-gruppen. Ovanstå- denna gymnasielinje. Den ger också behörigende figur illustrerar schematiskt den ovan het till flera sektorer i övrigt. Denna linje relaterade, etappvisa »avtrappningen» av de är också mest exklusiv i sin rekrytering, grupper som uppnår fullständig behörighet både i fråga om de antagnas medelbetyg, till studier vid medicinsk fakultet m. m. ett utslag av konkurrensen om studieplat- I figuren indelas årskullen, på basis av serna, och i sin sociala sammansättning. Det 1969 års siffror avseende i kan inte uteslutas 16-åringama, att linjens stora drag-

100 SOU 1970: 21

Linje i gymnasiet där Procent gymnasieutbildade Förkunskapskrav kraven uppfylls helt som uppfyller kraven*

Ursprungliga krav Na 28 matematik tre årskurser fysik tre årskurser kemi tre årskurser biologi två årskurser Ändrade krav I Sh, Na 23+28=5l matematik tre årskurser naturkunskap två årskurser Ändrade krav II Hum, Sh, Na l9+23+28=70 matematik en årskurs naturkunskap två årskurser 1 Procentuell fördelning på linjer enligt Statistiska meddelanden U 1969: 7.

ningskraft sammanhänger med den stora att förhindra en sänkning av kvalitetskravalfrihet den ger efter slutförda gymnasie- vet, har sökt finna en balanspunkt mellan studier. en vidgad behörighet till högre studier och En breddning av rekryteringsunderlaget en tillfredsställande kvalitet som grund för till spärrad utbildning, utan att antalet stu- den högre undervisningen. Vid utformningdieplatser ökas, kan ytterligare skärpa kon- en av ett kvalitetskrav måste utgångspunkten kurrensen om tillgängliga studieplatser. Sett vara de studerandes förutsättningar av olika från de sökandes synpunkt kan breddningen slag. Detta synes också vara direktivens således innebära en försämring av den en- mening. Departementschefen anför i dessa skilde sökandens utsikter till antagning. frågor (punkt 2): »Jag vill kraftigt under- Denna upplevelse torde vara starkast i den stryka, att den här skisserade övergången grupp eller de grupper som före vidgningen från nuvarande system till ett system mer av rekryteringsunderlaget hade behörighet byggt på de reella studieförutsättningarna till utbildningen i fråga. inte får innebära någon sänkning av kvalitetskravet. En dylik sänkning skulle kunna leda till förlängda eller, i växande grad, 6.2.5 Kvalitetsaspekten icke fullföljda studien» Det finns reell kompetens för högre studier Kvalitetskravet skulle alltså kunna defiockså hos många som nu saknar formell nieras som förmåga att fullfölja studierna på behörighet. Det möter avsevärda svårigheter rimlig tid. Man skulle därmed kunna utatt närmare definiera denna sakliga kom- trycka kvalitetskrav som krav på de studege behörighet åt studie- rande. De närmast till hands liggande krapetens och därmed lämpliga men nu formellt obehöriga per- ven på de studerande synes beröra soner. l begåvningsnivå och studieträning Att utbild- 2 allmän (utbildningens inte stänga ute från fortsatt förkunskapsnivå ning studieinriktade personer med rimliga längd och bredd) utsikter att genomföra studierna är en sida 3 speciell förkunskapsnivå (förkunskaper av urvalsproblemet i stort. Det finns emel- i speciella ämnen) lertid ett annat krav, uttryckt i direktiven, 4 förkunskapsstandard (uppnådda utbildnämligen att man inte får sänka kvalitets- ningsresultat uttryckt i t. ex. betyg och kurkraven i den högre utbildningen. Innebör- ser). den i kvalitetsbegreppet är dock svår att En central fråga blir, med dessa förutsättningar, hur behörighetsreglerna skall utprecisera. KU om vidgad formas med hänsyn till risken för studiesom har att lösa frågan men också, enligt sina direktiv, misslyckanden. Om man vill ta små risker behörighet

SOU 1970: 21 101

för sådana, måste behörighetskraven göras ligheterna till ett fritt studieval senare i listränga, och kretsen av behöriga grupper vet. De vuxnas utbildningssituation kan ses och individer blir snäv. Är man villig att som en följd av en ofta mycket tidig differiskera ett relativt högt antal studiemisslyc- i sin grövsta form bestående rentiering, av kanden, kan villkoren för behörighet göras valet mellan utbildning och förvärvsarbelindrigare. I KU:s specialbetänkande SOU te eller tvånget att avstå från utbildning. 1968: 25 ägnas detta problem en ingående Men också andra, för möjligheterna till fortbehandling från studieprognossynpunkt. För satta, högre studier viktiga val har i ett äld- KU är det en given utgångspunkt, att ett re utbildningssystem gjorts tidigt. nytt kompetenssystem inte får medföra för- Ett stort antal vuxna har vidtagit i många längda studietider eller en lägre startnivå för fall omfattande åtgärder för att senare komden högre utbildningen. pensera denna tidiga differentiering genom Vidgad behörighet innebär dock inte i studier av olika slag i vuxen ålder. Dessa och för sig ökade risker för minskad kvali- studier har skiftande karaktär. En del avtet i form av en ökning i antalet studiemiss- ser att öka den personliga orienteringen och lyckanden. Tvärtom kan den vidgade behö- färdigheten utan inriktning på yrkesmål. righeten beräknas öppna vägen till högre Andra studier har med allmän eller speciell utbildning för många nu formellt obehöriga yrkesförkovran att göra och initieras i med goda förutsättningar för att genomföra många fall av arbetsgivare. högre studier.. En anpassning av behörighetsreglerna bör Kvalitetskravet har relationer också till nu ske, så att dessa i möjligaste mån anslumeritvärderings- och urvalsfrågorna. I det ter även till de vuxnas särskilda utbildningsnuvarande urvalssystemet är konkurrensen förhållanden. Detta är i princip en tillämptill spärrad utbildning i regel så intensiv, ning på ett i olika avseenden vidare fält att de som antas i en sådan konkurrens har av det synsätt som KU ovan anlagt på kvalifikationer som ligger över, ofta t. o. m! gymnasieskolan. avsevärt över, det formella behörighetskra- Om behörighetsregler m. m. skall ansluvet. Det är enligt KU:s mening inte själv- tas till de vuxnas utbildningsförhållanden, klart, att denna skall tas överkvalificering måste uppenbarligen kravet på enhetlighet i till riktpunkt för kvalitetskravet. allmänna kunskaper i stor utsträckning efterges. Utbildning blir därmed i sig, utan avseende på innehåll, en förberedelse för

6.3 Vuxenutbildningens kompetensaspekter

fortsatta studier. Detta synsätt kan vid tillöversikten av vuxenutbildningen i kapitel 5 lämpningen på konkreta behörighetsfrågor ger belägg för det i och för sig välbekanta vålla problem med tanke på avvikelsema faktum, att en omfattande och växande ut- från de stora ungdomsgruppemas jämförelbildnings- och studieverksamhet för vuxna sevis enhetliga förutbildning. bildar ett viktigt och karakteristiskt inslag Som framgår av ovanstående redogöreli det svenska utbildningssamhället. Som se för olika former av vuxenutbildning fin ns framhålli-ts: ovan kan, enligt KU:s mening, bland de vuxna också en efterfrågan på högkompetensfrågorna inte lösas enbart på re utbildning. Dispensmöjligheter eller beden grund som utgörs av ungdomsutbild- hörighetsvillkor som är anpassade till vuxna ningen (gymnasieskolan m. m.). De allmän- har utnyttjats av vuxna utan normalt bena slutsatserna härav är för KU:s del föl- Då lättnader i hörighetsgivande utbildning. - - * jande. behörighetskraven förenas med särskilda di- På gymnasieskolan bör enligt KU:s me- stributionsformer (decentraliserade kurser, ning anläggas en helhetssyn också i fråga universitetscirklar, korrespondensundervisom kompetensreglemas utformning. Valet ning och eterförmedlad utundervisning) av studieväg (specialisering) efter grundsko- nyttjas dessa möjligheter av såväl även ellan börinte få avgörande betydelse för möj- vuxna som vuxna utan sådan jest behöriga

102 SOU 1970: 21

gäller endast de särskilda förkunbehörighet. bildning såle- skaperna i vissa ämnen, vilka som regel, Även högre utbildning efterfrågas be- av den högre utbildningens bedes av vuxna, med eller utan reguljär på grund Vuxen- roende av en väldefinierad startnivå, måste hörighet genom gymnasiala studier. roll som ett me- (i varje fall primärt) få formen av skolkurutbildningen har en viktig del till bl. a. utjämning mellan olika grup- ser. äldre och På senare år har begreppet återkommanper i samhället, inte minst mellan stora skillnader i frå- de utbildning (lifelong education) diskuteyngre, vilka uppvisar Denna skill- rats livligt. Återkommande utbildning innega om utbildningstidens längd. medför konsekvenser för bär, att den enskilde under sitt yrkesverknad i utbildning och kulturdel- samma liv växlar mellan utbildning och yrkesval, samhällsinflytande skall vara Detta kan exempelvis ske aktighet. Om vuxenutbildningen yrkesverksamhet. ett effektivt instrument för en utjämning genom att man efter gymnasieskolan går ut kan den högre utbildningen inte undantas på arbetsmarknaden en tid för att övergå till utbildning senare. En annan anordfrån de vuxnas utbildningsmöjligheter. högre Även från produktionsekonomiska syn- ning vore att en yrkesverksam person gjorde punkter (utbildning av de anställda) är den ett kortare eller längre avbrott i sitt förvärvsav betydelse. Detta mo- arbete för studier. högre utbildningen tiv för studier om återkommande utbildning att göra högre tillgängliga Frågan för flertalet vuxna har utvecklats av KU som en organisationsbestämmande princip i skrivelse till 10.5.1968 med etc. ligger utanför KU:s uppgiftsområde. Konungen förslag om försöksverksamhet med vidgad Man kan dock konstatera, att sådan växling för vuxna. Vuxenutbildningen förekommer i dag inom vuxenutbildningen behörighet kan således inte göra halt framför univer- (se kapitel 5 om vuxna i högre utbildning). sitetets port. Om även ungdom med behörighetsgivande Det föreligger en tendens till att de som skolutbildning i någon utsträckning går ut främst sig utbudet av vuxen- på arbetsmarknaden före inträdet i högre tillgodogör utbildning på olika nivåer är de redan för- utbildning, suddas gränserna mellan vuxenhållandevis välutbildade vuxna. Detta är en utbildning och ungdomsutbildning delvis ut, anledning till tvekan, huruvida behörighets- vad den högre utbildningen angår.

krav genomgående kan uttryckas som krav

på viss utbildning. I och för sig är det natur-

6.4 Den högre utbildningens avgränsning

ligt och i regel nödvändigt, att den som skall studelta i högre utbildning genom tidigare 6.4.1 Inledning dier skaffat sig en viss studieträning och förvärvat för studierna förkunska- I direktivens formulering av KUzs huvudnödvändiga är emellertid om arten och om- att överväga och per. Frågan uppgift ingår uppdraget av dessa studier till alla delar skall föreslå i vilken mån utbildning bör anknytas fattningen o. d. I viss ut- och fackskola. Detta inneregleras av behörighetskrav till gymnasium sträckning bör det vara möjligt att överlåta bär, att gymnasieskolans roll som grund för till den vuxnes om fortsatt utbildning skall klarläggas. Vilka utegen bedömning frågan huruvida hans studieförutsättningar är till- bildningsvägar skall bygga direkt på grund-

räckliga. Härvid kan från skolans och myn- skola och för vilka skall krävas genomgånglämnas en gymnasieskola? Vilken behörighetsnivå digheternas sida väsentlig hjälp genom studie- och yrkesorientering m. m. skall således gälla? för tillträde till högre Uppgiften är i flera avseenden kompli- Behörighetsreglerna bestämmelserna om för- cerad. Det kan dock konstateras att vissa utbildning enligt har har en given lösning. Dit hör gymsöksverksamhet med vidgad behörighet frågor nasieskolans självklara anknytning till formen av krav på viss lägsta ålder och viss tids arbetslivserfarenhet. Krav grundskolan. Men det är inte utan vidare på viss ut-

SOU 1970: 21 103

givet vilka utbildningslinjer som skall ingå det vilka innebär, att det stora flertalet av en i denna skolform. Detta gäller främst de årskull genomgår gymnasieskolan (se ovan). yrkesinriktade Att den grundläg- Formella linjerna. krav på grundskolekompetens kan gande vårdutbildningen hör dit får anses därför i realiteten i så måtto sättas ur spel vara klart medan det däremot inte är givet att flertalet sökande har längre utbildning om sjuksköterskeutbildningen skall i än som krävs ingå för behörighet. Utbildningseller anknyta till gymnasieskolan. ekonomiska och andra skäl kan i en sådan Huruvida en utbildning grundas på ge- situation tala för att de studerandes längre nomgången gymnasial utbildning eller på utbildning utnyttjas, dvs. att behörighetsen kortare förutbildning, t. ex. grundskola, nivån höjs. är till stor del historiskt betingat. Jurist- I en annan den ovan beriktning pekar och prästutbildningen har sålunda en tradi- rörda utbildningssituationen för det stora tionell anknytning till gymnasiet, medan flertalet vuxna som har enbart obligatorisk annan kvalificerad t. ex. inyrkesutbildning, skola. För denna stora grupp skulle en höjom vårdområdet och det pedagogiska omning av behörighetsnivån kunna medföra rådet, baserats på realexamen eller motsva- svårigheter genom att den förberedande utrande. Vissa utbildningar, t. ex. folk- och bildningen förlängs. Detta tyder på att en småskollärarutbildningar, har under en följd eventuell höjning av behörighetsnivån, inneav år haft en dubbel anknytning dels till bärande en anpassning till utungdomens genomgånget gymnasium (studentexamen), bildningssituation, kan behöva sammandels till grundskola (motsvarande). Den till kopplas med särskilda åtgärder med hängrundskolan anknutna utbildningen har då syn till dessa vuxnas situation. regelmässigt varit längre. Genom 1968 års bestämmelser baseras den klasslärarutbild- 6.4.2 Tidigare fördelning på behörighetsning, som ersätter huvuddelen av de förutnivåer varande folkskoleseminarierna, på fackskola eller motsvarande, medan t. ex. förskollä- Före det mer allmänna av genomförandet rarutbildningen alltjämt endast kräver grundskolan kunde man från behörighetsgrundskola. En samlad, förutsättningslös tala om i stort sett tre olika katesynpunkt av olika förutprövning utbildningsvägars gorier av utbildningsvägar, nämligen sådana bildningsnivå, dvs. anknytning till grundsko- som för behörighet krävde förutbildning enla respektive gymnasium, torde nu vara mo- ligt ett av följande tre alternativ. tiverad. 1 Fullgjørd skolplikt som kunde inne- En i sammanhanget komplicerande om- fatta såväl sex- eller sjuårig som åttaårig ständighet är det gymnasiala stadiets struk- folkskola eller däremot svarande skolutturella förändringar. Den integrerade gym- bildning. nasieskolan har inte den enhetlighet, som 2 Realexamen eller Inotsvarande, där tidigare kännetecknat gymnasiet i fråga om »motsvarande» hade olika innebörd vid oliutbildningsmål och utbildningstid. De i den- ka utbildningsvägar. Två årskurser på folkna skolform uppgående formerna facksko- högskola jämställdes vid vissa exempelvis la och gymnasium är parallella men skilda utbildningsvägar med realexamen, vid andra gymnasiala vägar; de yrkesinriktade linjer- inte. Normalskolekompetensens (flickskona avviker i flera avseenden från båda de lans) ställning verkar i viss mån oklar; i beförutnämnda skolformerna. räknades Anknytningen hörighetshänseende den i regel som till den gymnasiala skolan erbjuder därför motsvarande realexamen men den kunde i problem t. ex. när det gäller frågan om vissa fall meritvärde ges ett något högre den nivå på vilken förkunskapskraven i spe- osv. I försöksverksamheten med nioårig cifika ämnen skall grundas. enhetsskola fanns tre linjer, av vilka g-lin- En annan faktor är de beräknade kvan- som motsvarande realjen i regel räknades titativa förändringarna i utbildningsväsen- examen och y-linjen som fullgjord skolplikt

104 SOU 1970: 21

medan som var förandet av grundskolan helt naa-linjen hade en ställning skapade mer oklar och varierande. turligt ett behov av att definiera grundsko- 3 Studentexamen eller motsvarande. Vad lans kompetensvärde och därigenom fastsom skulle räknas som motsvarande student- ställa grundskolans kompetensområde. Efter examen reglerades sedan början av 1950-ta- en utredning inom skolöverstyrelsen utfärdade Kungl. 1966 en kungörelse om let i författning (den s. k. likställighetskun- Maj:t SFS 1954: 626 med ändring SFS grundskolans kompetensvärde (SFS 1966: görelsen, 1955: 484). Genom denna författning regle- 24). rades tillträdet till universitet och vissa s. k. Denna kungörelse har karaktär av ramfackhögskolor. Ny reglering av tillträdet för bestämmelser, inom vilka antagningsmyndigvissa delar av detta utbildningsområde sked- heten har att röra sig och genom vilka såväl de i SFS 1965:463 med vissa ändringar grundskolekompetensen som grundskolans enligt SFS 1966: 199. Dessa nya bestämmel- kompetensområde har definierats (se även ser var föranledda av behovet att anpassa kapitel 4). bestämmelserna till 1953 års gymnasiere- Till hör

grundskolans kompetensområde

form. enligt SFS 1966: 24 alla statliga, statsun- De mot studentexamen svarande utbild- derstödda eller under statlig tillsyn ställda ningarna var enligt denna senare kungörel- läroanstalter eller utbildningslinjer, för vilse ett antal minst treåriga utbildningsvägar ka Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. som förtecknas i kapitel 4. bestämmer icke uppställt högre krav Maj:t Examina på dessa utbildningsvägar måste på skolunderbyggnad än grundskolekompei vissa fall uppfylla särskilda krav i fråga tens. Enligt bestämmelserna i 1 § skall med om innehållet eller kompletteras med vissa sådan läroanstalt eller utbildningslinje jämämnen för att ge samma som ställas statlig anställning som är förenad med behörighet studentexamen. sådan utbildning hos anställningsmyndighe- Vilken som skulle krävas vid ten som krävs för fortsatt anställning hos behörighet de enskilda utbildningsvägama avgjordes be- myndigheten (verksutbildning) träffande alternativen l och 2 ovan samt de delar av 3, som inte reglerades av ovan Gymnasiets och fackskolans kompetensnämnda eller andra författningar (t. ex. stadområden gan för socialhögskolorna), i regel av tillsynsmyndigheten eller av de enskilda sko- Det nya gymnasiets genomförande skapade lorna. För att kunna avgränsa de olika ett behov av att behörighetsreglerna för kompetensområdena från varandra var det tillträde till utbildning inom gymnasiets således nödvändigt att inventera alla ut- snabbt anpassades till den kompetensområde bildningsvägar och via de bestämmelser, nya gymnasieorganisationen. Efter förslag av som reglerade behörigheten till dessa, kon- kompetensutredningen (Tillträde till poststatera till vilket kompetensområde de hör- studier. Förslag till provisoriska gymnasiala de. bestämmelser. Ecklesiastikdepartementet 1966:13, stencil) utfärdade Kungl. Maj:t en kungörelse med provisoriska bestäm- 6.4.3 Nuvarande bestämmelser melser om tillträde till högre utbildning (SFS 1967:450). Kungörelsen skall äga Grundskolans kompetensområde tillämpning vid statlig, statsunderstödd el- Det är i och för sig självklart, att skolre- ler under statlig tillsyn ställd läroanstalt former har inverkan på behörighetsbestäm- eller utbildninglinje. melsernas utformning. Ovan har t. ex. be- Även denna kungörelse har, liksom kunrörts det behov av reviderade behörighets- görelsen om grundskolans kompetensområbestämmelser som föranleddes av 1953 års de, karaktären av rambestämmelser, inom gymnasiereform. Det mer allmänna genom- vilka de olika antagningsmyndigheterna har

SOU 1970: 21 105

att agera. I kungörelsen definieras begrep- fackskolan utbildade kunde således från pet högre utbildning medan »gymnasiekom- början endast söka utbildning inom grundpetensen› definieras endast när det gäller skolans kompetensområde. Därvid bör man tillträde till vissa uppräknade utbildnings- till deslägga märke till att deras behörighet vägar, i första hand universiteten samt vis- sa utbildningsvägar i regel konstituerades av sa fackhögskolor. den grundskolekompetens eller motsvarande Enligt kungörelsen förstås med högre ut- som de innehade redan vid inträdet i fackbildning »sådan utbildning vid vilken hög- skolan. För elever, som utan sådan kompere skolunderbyggnad än grundskola krävs tens vunnit inträde i fackskola (de s. k. kvotför tillträde». elevema), först efreglerades behörigheten Denna definition kan sägas vara en paral- ter hand som skolöverstyrelsen utfärdade lell till definitionen av grundskolans kom- anvisningar för antagning av studerande vid petensområde, och frågan om gränsdrag- skilda utbildningsvägar i anslutning till kunningen mellan dessa båda områden synes görelsen om grundskolans kompetensvärde. härmed vara besvarad. Emellertid finns, Fackskolutbildade med denna bakgrund fick som nedan skall visas, vissa gränsfall, vilka på detta sätt en mot grundskolans svarande inte omedelbart låter sig inplaceras på det kompetens genom sina fackskolestudier. ena eller det andra området. med provisoriska bestäm- I kungörelsen Beträffande behörighetsvillkoren för till- melser om tillträde till högre utbildning träde till universitet och vissa fackhögsko- berörs inte fackskolans kompetensvärde. Nålor gäller i princip samma bestämmelser att fackskolan skulle got förslag ge kompesom i den ovan berörda tens för universitetsbehörighetskungö- och fackhögskolesturelsen (SFS 1965: 463) med det viktiga till- dier framlades inte heller av KU i det ovan lägget att här det nya gymnasiets kompe- nämnda betänkandet. Däremot föreslog KU tens fastställs. att fackskolan skulle för de ge kompetens I fråga om utbildningsvägar utanför uni- utbildningsvägar utanför universitet och versitet och fackhögskolor, s. k. annan hög- fackhögskolor, vilka för tillträde krävde re utbildning, stadgar kungörelsen i 18 § studentexamen eller motsvarande, de då s. k. att Kungl. Majzt eller myndighet som Kungl. icke-akademiska postgymnasiala utbildnings- Maj:t bestämmer skall förordna om behö- vägarna. Numera ger fackskola allmän berighet till sådan utbildning. Exempel på så- hörighet till klasslärarutbildning och journadana bestämmelser återfinns i stadgan för listhögskola (se ovan). Härtill kommer ett journalisthögskolorna (SFS 1967: 236), mindre antal linjer vid yrkesskolorna, t. ex. stadgan för socialhögskoloma (SFS den ettåriga ADB-utbildningen (utbildning 1967:488 och 1968: 490) samt i Proviso- för systemmän och programmerare) och soriska bestämmelser om tillträde till lärar- cialadministrativ kurs, vilka som inträdeshögskolans klasslärarlinje m. m. (kungl. brev villkor uppställer genomgånget gymnasium, till skolöverstyrelsen 16.2.1968). Förutom fackskola eller motsvarande utbildning. gymnasiekompetens enligt ovan ger där- Andra utbildningsvägar inom området »anvid även fackskolekompetens behörighet till nan högre utbildning» kräver dock fortfajournalisthögskola och klasslärarlinje men rande genomgånget gymnasium för inträde, däremot ej till socialhögskola. t. ex. officersutbildningen, Institutet för hög- Detta aktualiserar frågan om fackskolans re kommunikations- och reklamutbildning nuvarande kompetensområde, vilket här nå- och statens brandskolas utbildning av brandgot skall belysas. Fackskolan, som sedan ingenjörer. Fackskolans »eget» kompetensförsöksverksamheten påbörjades hösttermi- område är alltså ännu tämligen begränsat. nen 1962, är en successivt framväxande Schematiskt skulle således en behörighetsskolform, hade vid starten lika litet som nivå kunna indelas i olika kompetensområt. ex. den tidigare, sjuåriga flickskolan nå- den. Vad beträffar den högre utbildningen, got klart definierat kompetensvärde. De i som utgör en behörighetsnivå, kan i första

106 SOU 1970: 21

hand urskiljas två kompetensområden: gym- som avses i SFS 1967: 450 och därmed hännasiets och fackskolans. Men också ett an- föra de nämnda utbildningarna till området tal andra utbildningsvägar ger behörighet, »högre utbildning» som framgår av kapitel 4. Karakteristiskt Ett annat exempel på behörighetskrav är att gymnasiet behörighet till som erbjuder vissa problem i detta avger allmän all högre utbildning, medan övriga vägar seende är de som gäller för inträde vid som regel har begränsade kompetensområ- gymnastik- och idrottshögskolorna. Till desden. sa krävs för behörighet förutom grundskolekompetens även kunskaper motsvarande lägst betyget 2 dels i biologi enligt gymna- Avgränsning mellan grundskolans kompesiets eller fackskolans läroplan, dels i entensområde och den högre utbildningen gelska eller tyska/ franska som B-språk en- Avgränsningen mellan den högre utbildning- ligt gymnasiets läroplan (Kungl. Majzts en och grundskolans kompetensområden stadga för gymnastik- och idrottshögskolorkan synas förhållandevis lätt att göra. Ge- na, SFS 1967: 273). nom en kartläggning av intagningsbestäm- Dessa avgränsningsproblem mellan grundmelserna för statsunder- skolans kompetensområde och den högre samtliga statliga, stödda och under ställda ut- utbildningen har även uppmärksammats av statlig tillsyn bildningsvägar borde man kunna fastställa, skolöverstyrelsen, som i sina anvisningar till vilka av dessa som kräver skolun- SFS 1966: 24 framhåller: »I vissa lägen »högre och kan det uppstå tveksamhet om huruvida en derbyggnad än grundskola» för tillträde räknas till som bygger på grundskola eller därför skall den högre utbild- utbildning motsvarande och på förberedande kurser elningen. Därvid uppstår emellertid problem, när ler som på grund av högre ålder i inträdeskraven lämnar en avsevärd paus mellan det gäller att definiera begreppet högre skoloch utbildning, skall lyda ununderbyggnad än grundskola. Att fackskola grundskola är sådan högre skolunderbyggnad som här der kompetenskungörelsen. Det i 13 § anavses är helt klart, och de ovan nämnda ut- befallda samrådet mellan myndigheterna bildningsvägarna bör således räknas till den samt samråd med kompetensutredningen re- I andra fall är place- kommenderas» högre utbildningen. ringen inte lika självklar. Vid vissa utbildningsvägar, t. ex. inom 6.4.4 Utgångspunkter för KU:s lantbruks- och skogsbruksutbildningen, krävs överväganden förutom grundskolekompetens även viss utbildning inom Det är KU:s uppgift att, mot bakgrund av grundläggande skolmässig området. Så krävs för lantmästarutbildning- ovanstående förhållanden och med utgångsen, förutom fyllda 20 år, grundläggande yr- punkt i direktivens anvisningar, söka göra kesutbildning om 21 eller 40 veckor, minst en avgränsning av den högre utbildningen samt ettårig arbets- som kan vara användbar även inom ett två års lantbrukspraktik och driftsledarkurs. Vid den nya skogstek- framtida utbildnings- och kompetenssystem. nikerutbildningen som ersätter utbildningen Det gäller därvid såväl att definiera högre vid skogsskolorna krävs, förutom att ha utbildning som att utforma de krav som uppnått 20 års ålder, genomgången årskurs skall gälla för de enskilda utbildningsvägarl vid skogsbruksskola sarnt minst tio må- na. Det senare utgör grunden för dessa naders Utbildningen vid utbildningsvägars inplacering inom kompeskoglig praktik. ger i sin tur behörig- tensområden eller på behörighetsnivåer. skogsteknikerinstitutet het för inträde vid skogsmästarskolan. Pro- I de avsnitt av KU:s direktiv som beblemet är, om dessa skolmässiga förutbild- handlar dessa frågor sägs bl. a.: ningar, som utgör krav för behörighet, skall »En fundamental regel då det gäller att uppräknas till sådan högre skolunderbyggnad ställa behörighetsvillkor för en viss utbildning

SOU 1970: 21

i form av krav på förutbildning bör vara att jande beträffande avgränsningen mellan

dessa villkor grundas på vad som är sakligt gymnasial och eftergymnasial utbildning: motiverat med hänsyn till den fortsatta verk-

samheten. Tendenser att låta prestigesynpunkter »Införandet av mellanskolan medför vissâ

eller andra ovidkommande omständigheter på- avgränsningsproblem. Jag avser bl. a. frågan

verka utformningen av behörighetsvillkoren huruvida sådan utbildning som för närvarande

måste självfallet motverkas. I en tid med stark kräver en längre förpraktik, exempelvis sjöbe-

satsning på utbildning även utöver den obli- fälsutbildningen, skall hänföras till mellansko-

gatoriska kan emellertid utvecklingen successivt lan. Det är vidare inte självklart att mellan-

leda till att den reella förutbildningsnivån bland skolan på sikt skall omfatta exempelvis sjuk-

de sökande till en viss utbildning eller karsköterskeutbildningen. YB har inte i detalj beriär kommer att så småningom ligga över den rört sådana avgränsningsproblem formellt uppställda nivån. Det kan då i vissa De problem som jag här aktualiserat berör

fall vara ändamålsenligt att utnyttja detta för- huvudsakligen gränsdragningen mellan vad som

hållande genom att revidera utbildningsplaner- i dag kallas gymnasial och eftergymnasial ut-

na så att det förändrade rekryteringsläget ef- bildning. Jag räknar därför med att arbetet

fektivt utnyttjas. Detta kan i sin tur föranleda inom den 1965 tillsatta kompetensutredningen en omprövning av behörighetsvillkoren. Själv- samt inom 1968 års utbildningsutredning, vars

fallet får en sådan omprövning inte genom-

i

uppdrag omfattar utredning rörande den fortföras i oreglerade former. I fråga om det of- satta planeringen av det eftergymnasiala ut-

fentliga utbildningsväsendet måste sålunda bebildningssystemet m. m., kommer att skapa klarslut fattas av de ansvariga myndigheterna. Jag het i sådana fall. I övrigt ankommer det på

l

vill starkt understryka vikten av att höjning skolöverstyrelsen att uppmärksamma avgränsav behörighetskrav måste ske med stor åter- ningsfrågornan

hållsamhet. Resultatet kan annars bli att man

utestänger sökande som inte fått den högre Även i direktiven till 1968 års utbildningsförutbildningen men eljest har goda, kanske berörs utredning frågan om den eftergymi vissa fall bättre förutsättningar än övriga sökande för den tilltänkta eller kar- nasiala utbildningens avgränsning: utbildningen riären» »Avgränsningen av eftergymnasial utbildning

utanför universitetssektorn mot det gymnasiala Direktiven anvisar här en konkret metod utbildningssystemet ---- får göras med för behandlingen av dessa problem, nämli- hänsyn till de krav som ställs på att de stu-

gen att utbildningsväg för derande skall ha dels uppnått viss ålder inutbildningsväg undersöka, vilken förkunskapsnivå som nan studierna inleds, dels i viss utsträckning ut-

bildats i någon av de gymnasiala skolorna. den nuvarande utformningen av utbildning- Avgörande för frågan om en utbildning skall en kräver. betecknas som eftergymnasial bör enligt min Man kan emellertid även anlägga en mer mening vara, om den är eller kan utgöra ett

principiell och av det gymnasiala skolsyste- alternativ till annan klart eftergymnasial ut-

mets icke minst kvantitativa be- bildning» utveckling

tingad aspekt på frågan. En allt större del Utredningens överväganden och förslag av ungdomskullen fortsätter sin utbildning avseende vilka utbildningsvägar den högre efter grundskolan i skolmässiga former. Seutbildningen skall omfatta redovisas i kapidan utredningens direktiv tillkom har dentel 9. na utveckling fortsatt.

Riksdagen har beslutat om en integrerad

gymnasieskola, som skall omfatta såväl det 6.5 Dimensioneringsproblem

nuvarande gymnasiet och den nuvarande I KU:s direktiv berörs frågan om de kvanfackskolan som en i princip tvåårig yrkestitativa följder för den högre utbildningen skola (prop 1968: 140). I denna proposition som nya behörighetsregler kan medföra. räknar man med att i början av 1970-ta- Dåvarande departementschefen anförde let det frivilliga skolväsendet omedelbart härom ovanför grundskolan dimensioneras så, att

det torde komma att motsvara »att en ändring av behörighetsbestämrnelminst 85 proserna --- kan komma att ytterligare öka cent av årskullen 16-åringar (jfr 6.1 ovan). trycket på det högre utbildningsväsendet. De I samma proposition (s. 143) uttalas föl- svårigheter som kan föreligga att tillgodose

108 SOU 1970: 21

efterfrågan på dylik utbildning får man emel- dimensionering har således i stort sett dralertid enligt min mening inte undanröja ge- för dimensioneringen av git upp gränserna nom att av formella skäl utestänga ”utbildnings- eftersom den ospärrade högre utbildningen, sökande som sakligt sett är lika behöriga som de vilka får tillträde till studier.:- vägen till sådan utbildning går genom gymnasiet. Dispensgivningen till icke behöriga KU skulle således i princip inte behöva har haft endast marginella effekter (se kapidimen- tel 5). Gymnasiets bestäms lösa problem som avser utbildningens dimensionering Detta underströks ytterligare ge- av statsmakterna. I den mån KU:s förslag sionering. nom tillsättandet av U 68, som har till en leder till att nya grupper från gymnasieskoatt lösa denna dimensione- lan blir behöriga, kan en ökad tillströmhuvuduppgift från denna skolform till ospärrad utringsfråga. ning KU har likväl funnit det önskvärt att nå- förväntas. Gymnasieskolan kombildning got belysa vissa kompetensfrågor som har mer att omfatta majoriteten av varje årsberöring med dimensioneringsproblem. klass. Även om alla som genomgått gymhar en styrande in- nasieskola i princip förvärvar allmän be- Kompetensreglerna verkan av den högre utbild- hörighet, finns dock faktorer som kan verpå vissa delar dimensio- ka återhållande Ovan ningen i fråga om utbildningens på tillströmningen. nering. Detta gäller den ospärrade utbild- har statsmakternas dimensionering av gymningen, dvs. sådan utbildning där antalet nasiet nämnts. På samma sätt dimensioneras studieplatser är i princip obegränsat. Sådan också fackskolan. Om man ser på gymnautbildning förekommer endast vid de s. k. sieskolan som helhet finner man, att relativt fria fakultetema teologisk och fi- sett betydligt större sektorer är direkt yrkes- (juridisk, losofisk fakultet). Då utbildningen där inte förberedande än i fråga om det nuvarande är spärrad och något urval bland behöriga gymnasiet, där vissa linjer saknar egentliga sökande inte förekommer, är det behörig- yrkesinslag och därför verkar styrande i rikthetsvillkoren för till- mot de studerande som är av betydelse ning högre utbildning; strömningen till dessa fakulteten kan som regel inte direkt finna varaktiga I 6.2.4 ovan har KU fäst uppmärksam- anställningar på arbetsmarknaden utan går över till En breddning heten på faktorer som kan öka respektive högre utbildning. minska rekryteringsunderlagets storlek. Re- av behörigheten till flera sektorer av gymnare- sieskolan behöver däremot, på grund av kryteringsunderlaget utgör den potentiella dvs. sätter för den inslaget av yrkesutbildning, inte medföra en kryteringen, gränserna medan dimensio- motsvarande ökning av tillströmningen till möjliga tillströmningen, måste bedömas filosofisk fakultet. En sådan utneringsfrågan med utgångs- exempelvis punkt i den förväntade faktiska tillström- veckling är i själva verket tämligen osannotill den ospärrade utbildningen lik- lik. ningen som naturligtvis då så är nödvändigt till Den utbildningslinje i gymnasieskolan, samhällets förväntade behov av utbildade. från vilken ett större tillskott till ospärrad Tillströmningen är väsentligt svårare att be- utbildning dock möjligen kan väntas, är tvådöma än underlaget. Upprepade gånger har årig social linje i gymnasieskolan (motsvaäven välgrundade prognoser - vilket fram- rande fackskolans sociala linje). Linjen är hålls i direktiven till U 68 - visat sig vara inte yrkesutbildande. Den omfattar dock behäftade med betydande osäkerhet; det har för närvarande knappt 48 procent av fackefter ganska kort tid visat sig, att den fak- skolan, dvs. vid fullt utbyggd fackskola tiska tillströmningen till exempelvis filoso- mindre än tio procent av årsklassen. fisk fakultet blivit större än det varit möj- Konsekvenserna av en utvidgning av beligt att förutse. hörigheten till de vuxna är svåra att be- Hittills utmärkande för tillströmningen till räkna. Försöken med utvidgning av behöde fria fakultetema är bl. a. gymnasiets righeten enligt SFS 1969: 68 har under förfunktion som styrinstrument. Gymnasiets sökets första halvårsperiod utnyttjats av ett

SOU 1970: 21 109

relativt litet antal personer (ca 800) vilket denna distributionsform, skulle ha bedrivit är ca tre procent av det beräknade totala universitetsstudier i traditionella former. Det antalet nyinskrivna vid filosofisk fakultet synes dock vara klart, att många deltagare läsåret 1969/70 (Information i prognosfrå- i den decentraliserade kursverksamheten osv. gor 1970:1). Denna begränsade rekrytering inte skulle ha kunnat bedriva studier vid av vuxna ger inte underlag för några lång- universitet på grund av bundenhet vid hemsiktiga slutsatser; försöket har också pågått orten. En spridning av utbildningsmöjlighealltför kort tid härför. Begränsningen av terna genom särskilda distributionsformer försöket till ett relativt litet antal ämnen är skulle således kunna dels höja det totala andärtill ägnad att dämpa den totala effekten talet studerande i högre utbildning, dels sänav att nya kategorier fått behörighet. ka antalet studerande på universitetsorterna. SCB bedömer det som troligt, att till- U 68:s i kapitel 5 nämnda förslag till förströmningen av studerande med allmän be- söksverksamhet med decentraliserad utbildhörighet enligt SFS 1969: 68 kommer att ning bör, om det genomförs, kunna ge eröka väsentligt i framtiden liksom universi- farenheter av värde för bedömningen av tetsutbildningen vid sidan av universiteten denna fråga. och universitetsfilialerna (decentraliserade De särskilda villkoren för behörighet kan, universitetskurser och universitetscirklar), som ovan påvisats, få en begränsande efdetta mot bakgrunden av dessa distribu- fekt på tillströmningen till vissa ämnesomtionsformers snabba under sena- råden. I försöksverksamheten expansion med vidgad re år. Man torde enligt SCB kunna förut- samlade ämnesområdet behörighet pedagosäga, att dessa former m. fl. kommer att gik det största antalet studerande under förfortsätta att öka i snabb takt under 1970- sökets första halvårsperiod. Pedagogik är, talet. Samtidigt torde de organisatoriska tillsammans med ekonomisk och juridisk gränserna mellan dessa Studieformer och översiktskurs, det enda ämnesområde bland universitetsutbildning av traditionell typ de i försöket ingående där det inte krävs komma att successivt suddas ut (Informa- Detta förhålnågra särskilda förkunskaper. tion i prognosfrågor 1970: 1). lande skulle kunna vara en bidragande or- En faktor som innebär en begränsning av sak till pedagogikämnets popularitet i samde vuxnas ianspråktagande av utbildning manhanget. Sannolika skäl talar för att även vid de fria fakulteterna, är att denna stu- förkunskapskravens utformning kan hämma derandegrupp kan komma att i viss ut- tillströmningen till visst ämne eller viss utsträckning uppställa begränsade studiemål, bildningsväg. Det är troligt, att krav på en dvs. partiell utbildning i stället för full- samlad redovisning av förkunskaperna som ständig examen (jfr dock i kapitel 5 uppgiv- villkor för inskrivning, som fallet är vid na studiemål bland studerande med behö- fackhögskolorna, har större begränsande righet enligt SFS 1969: 68). effekt än då, som vid filosofisk fakultet, Det är möjligt att de vuxna, oavsett förkunskaperna kan redovisas efter hand i förutbildning, föredrar vissa distributions- takt med de successiva studievalen. former framför andra. SAMSUS-rapporten Vad beträffar spärrade utbildningsvägar visar de särskilda distributionsfomemas eller linjer (ämnen) inom den högre utbilddragningskraft på något äldre studerande; ningen gäller, att dimensioneringen regleras endast ca 20 procent av deltagarna är 25 statsmakternas beslut. genom Nya behörigår eller (se ovan). Den konventioyngre hets- och urvalsregler och ett utökat rekrynella formen för universitetsutbildning skul- samt ett större antal sökanteringsunderlag le således kunna bli mindre av de påverkar efterfrågad således inte dimensioneringen. vuxna med aspirationer på högre utbildning. Rekryteringsförhållandena kan dock ändras Det är dock tveksamt, hur stor del av de så att stugenom ett nytt kompetenssystem, vuxenstuderande i decentraliserad univer- fördelas dieplatserna på ett annat sätt än i sitetutbildning m. m. som, utan tillgång till dag mellan olika sökandegrupper. Detta för-

110 SOU 1970: 21

hållande, liksom den med nya och utvid- gruppemas sammansättning. I många fall gade behörighetsregler skärpta konkurren- har de vuxna betydligt större behov av ekosen, kan leda ytterligare studerande till de nomiskt stöd under studietiden än andra fria fakulteterna, dvs. sökande till spärrad studerande, främst på grund av familje- och utbildning som ej vunnit inträde där och försörjaransvar. Ett studiesocialt stöd åt som ersättning väljer något slag av ospär- vuxna, som kompenserar för inkomstbortrad utbildning. fall vid heltidsstudier, kan bli synnerligen Ett antal spärrade utbildningsvägar till- kostnadskrävande, om tillströmningen av hör nu, vad behörighetsvillkoren angår, vuxna får någon större omfattning. Hithögrundskolans kompetensområde. En del av rande frågor utreds för närvarande av komdessa kan, enligt KU:s förslag i kapitel 9, mittén för studiestöd åt vuxna (SVUX). komma att överföras till den högre utbild- Frågor av studiesocial natur utanligger ningen. En sådan förändring av den for- för KU:s uppgiftsområde. Som det emellermella behörighetsnivån kan få dessa vägar tid framhålls i SVUX direktiv, kan studieatt bli attraktiva utbildningsalternativ för stödets få en kraftig utformning styreffekt studerande som annars hade föredragit uni- på rekryteringen till utbildning. Nya beversitetsstudier. Detta skulle således verka hörighetsvillkor kan således, vad avser vuxbegränsande på antalet studerande i ospär- na, få begränsad verkan, om de inte förenas rad utbildning. med studiesociala åtgärder. Det studiesociala stödets omfattning och utformning kan också påverka de vuxnas val 6.6 Några ekonomiska aspekter av heltids-, deltids- respektive fritidsstudier. Ekonomiska aspekter i samband med kom- Fritidsstudier kan bedrivas i särskilda distribestår - om man bortser från butionsforrner (decentraliserade kurser etc.), petensfrågor frågor rörande inkomstfördelningen - hu- varför val av fritidsstudier samtidigt kan av statsfinansiella innebära ökad efterfrågan på sådana distrivudsakligen frågor (utbildningskostnader och studiesociala kost- butionsformer. Från produktionssynpunkt nader) samt dvs. ut- har fritidsstudier den fördelen att arbetskraft samhällsekonomiska, bildningens allmänna ekonomiska betydelse. inte dras ur produktionen. Den sektor inom den högre utbildningen Behörighetsreglerna för tillträde till högre som skulle kunna expandera på grund av utbildning kan inverka på hur gymnasial utändring i behörighetsreglerna utgörs av de bildning efterfrågas. Om det för personer fria fakulteterna. Vid dessa är utbildnings- utan behörighet föreskrivs relativt omfatkostnaderna per individ betydligt lägre än tande skolmässiga studier inom exempelvis vid spärrade fakulteter. Driftskostnaderna vuxenutbildningen som villkor för behörigper studerande var budgetåret 1968/69 t. ex. het, kan kostnaderna öka för gymnasial vid samhällsvetenskaplig fakultet 1400 kr vuxenutbildning. Å andra sidan kan omfatoch vid medicinsk fakultet 16 400 kr (Högre tande studiekrav som behörighetsvillkor utbildning och forskning i Sverige. Utbild- minska benägenheten att uppnå behörighet ningsdcpartementet 1969, stencil). Härtill genom gymnasiala studier och således minskommer att utbildning vid spärrade fakul- ka efterfrågan på dessa. Även meritvärdeteter normalt är längre än vid de fria. Ökad rings- och urvalsregler kan öka utbildningstillströmning på grund av nya behörighets- kostnaderna. Detta är fallet om enligt dessa regler skulle således medföra förhållandevis regler kompletterande utbildning vid t. ex. låga kostnader per studerande. filosofisk fakultet tillgodoräknas vid urvalet. En annan utgiftspost, utöver direkta kost- Som framgår av direktiven har KU ocknader, är det studiesociala stödet till del- så till uppgift att framlägga förslag om avtagare i högre utbildning. Ökningen av det- gränsningen av den högre utbildningen (se ta stöd vid en större tillströmning kan kom- ovan). Vissa utbildningsvägar som nu bama att bli delvis beroende av studerande- seras på grundskola kan därigenom komma

SOU 1970: 21 111

att flyttas till den högre utbildningen. Un- år tilldragit sig ett växande intresse och der förutsättning att berörda utbildningsvä- en ganska omfattande litteratur på områgar i övrigt inte ändras till längd eller in- det har framkommit. Några mer precisa nehåll, skulle en sådan flyttning kunna leda resultat har dock inte uppnåtts. Betydande till förlängd utbildning; mellan grundskolan svårigheter föreligger att mäta, hur utbildoch inträdet i den avsedda utbildningen ning ökar produktionen etc. Vad man komskulle i princip ligga en minst tvåårig ut- mit fram till är insikten om ett mer allbildning i gymnasieskolan. De studerande mänt samband mellan utbildning och ekoskulle därför dels få mer utbildning än i nomisk utveckling. Utbildning kan allmänt dag, dels utträda på arbetsmarknaden minst sett betraktas som en investering i mänskligt två år senare. SÖ beräknar i sin petita- kapital och svarar därigenom för en icke ingress för budgetåret 1970/71, att kostna- ringa del av den ekonomiska tillväxten. derna per elev _och år i skolan nämnda Man har också konstaterat, att olika länbudgetår, i 1968/69 års penningvärde, upp- ders utbildningskvot, dvs. procenttalet indigår till 3 700 kronor för staten och 2000 vider som undergår utbildning, och bruttokronor för kommunerna, dvs. totalt 5 700 nationalprodukt har ett samband med varkronor per år och över 11 000 kronor för andra. Hur detta samband skall tolkas, t. ex. den antagna tvåårsperioden. En avsevärd i vilken grad utbildningskvoten höjer proutgift för samhället skulle kunna uppstå duktionen, är mer tveksamt. En försiktig genom det försenade utträdet på arbetsmark- tolkning är att de är inbördes beroende naden. (KU:s specialbetänkande SOU 1968: 25, s. Dessa kostnadsökningar och utgifter är 13 ff). För vårt lands vidkommande har en dock i många fall endast skenbara. Under utökad utbildning av befolkningen bl. a. setts förutsättning att den stora majoriteten av som ett medel att hävda landets internatioårsklassen genomgår gymnasieskolan, måste nella konkurrenskraft. man ändå räkna med att utbildningsvägar Vad angår behörighetsreglernas inverkan utanför gymnasieskolan i stor utsträckning - om man utgår från att utbildningen har kommer att rekryteras med elever som ge- en produktionshöjande effekt - kan regler, nomgått denna skolform, oavsett de formella som ger nya grupper möjlighet till högre utbehörighetsvillkoren. bildning, få ekonomiskt gynnsamma effek- Särskilt vid utbildningsvägar som har en ter. Särskilt påtaglig kan denna effekt bli i lägsta inträdesålder på omkring 18 år ökar fråga om yrkesverksamma vuxna som höjer sannolikheten för en omfattande rekrytering sin kapacitet genom högre utbildning. Bl. a. från gymnasieskolan. Skall sådana utbild- denna utbildning av arbetskraften var vägningsvägar kunna rekryteras i större om- ledande för KU, då utredningen 10.5.1968 fattning med grundskolutbildade (utan gym- i skrivelse till Konungen föreslog försök med nasieskola) måste det vara möjligt att gå utvidgad behörighet (nu pågående försök endirekt från grundskolan till den fortsatta ligt SFS 1969: 68). utbildningen. Sannolikt kommer gymnasie- Å andra sidan kan många studerande skolan dock att utöva mycket stark drag- komma att använda en utvidgad behörigningskraft på 16-åringarna även i sådana het till utbildningskonsumtion, dvs. studier fall. för sitt eller för sin personliga utnöjes Ändring av behörighetsnivå kan således vecklings skull. Detta kan i och för sig beräknas medföra endast begränsade kost- vara ett av syftena för av behöändring nadsökningar och bortfall av arbetsinsat- righetsreglema, eftersom ekonomiska motiv ser i produktionen. inte kan få bli avgörande härför. Det är Kompetenssystemets samhällsekonomiska också svårt att i sådana sammanhang dra effekter kan bedömas inom ramen av de gränsen mellan utbildning som konsumtion ekonomiska verkningarna av utbildning i och utbildning som investering. allmänhet. Detta problem har under senare Sammanfattningsvis vill KU för sin del

112 SOU 1970: 21

hålla för troligt, att en utvidgning av behörigheten till högre utbildning i det stora hela gagnar bl. a. den ekonomiska utvecklingen genom höjning av utbildningsnivån hos en de] av arbetskraften.

SOU 1970: 21 113

8--014252

Det sociala perspektivet

ningen) bland de studerande i högre ut- 7.1 Inledning bildning. Även om man jämför två i ut- Den enskildes val av fortsatt utbildning och gångsläget lika begåvade individer från olika samhällets urval (genom behörighets-, me- socialgrupper visar det sig, att den som komoch kan från mer från en högre socialgrupp med klart ritvärderings- urvalsregler) formell större sannolikhet når högre utbildning etc. synpunkt ses som en procedur där berörda individer än den som kommer från en lägre. är i princip likställda. är lika för alla; följaktligen skulle De sociala faktorernas roll för kompe- Reglerna därmed kraven faktiska konsekvenser på rättvisa i kompetenssyste- tensreglernas erbjuder met vara tillgodosedda. ett invecklat problemkomplex. I detta sam- Detta är emellertid invändnings- manhang kan endast några allmänna drag synsätt fritt endast från formell Om man belysas av dessa faktorers inverkan på utsynpukt. m. m. Först skall dock nämnas tar hänsyn till de berörda individernas olika bildningsval blir bilden en annan. Det visar det arbete som utfördes av studiesociala utbakgrund, i samhället redningen som i sitt betänkande II (Studentsig då, att olika grupper gör olika rekrytering och studentekonomi, SOU utbildningsval och att kompetensreglerna i sin nuvarande form är gynnsamma 1963: 53) dels utförligt redovisade de universitets- och sociala för en del grupper, ogynnsamma för andra. högskolestuderandes Inom dels också sambanpedagogisk och sociologisk forskning bakgrund, analyserade är det ett sedan länge välbekant och stän- den mellan rekryteringens sammansättning resultat av olika un- och olika sociala faktorer. KU har dock digt på nytt bekräftat att den sociala funnit det nödvändigt att ytterligare belysa dersökningar, bakgrunden har inflytande på utbildningsval och fak- denna fråga, såvitt möjligt också med hjälp tiska utbildningsmöjligheter m. m. De socia- av nyare forskningsresultat.

la faktorerna utgör en verksam styrningsmekanism vid fördelningen av en årskull 7.2 U tbildningsval och social bakgrund ungdomar på olika utbildningsvägar respektive på utbildning och förvärvsarbete. På Betydelsefullt är det successivt fortskridande grund av denna får de sociala urvalet i utbildningsväsendet. I en stymingsmekanism formella kompetensreglema, dvs. samhäl- bok av F. Bowles, Access to Higher Educalets avsiktligt använda styrinstrument, oav- tion (Unesco 1963) har man urskilt tre stasiktliga bieffekter som yttrar sig i t. ex. an- dier som man anser är verksamma i alla talsmässig dominans av högre socialgrupp utbildningssystem (jfr även kapitel 3). (i förhållande till gruppens andel av befolk- 1 Under det första stadiet utbildas i

114 SOU 1970: 21

(motsvarande) en grupp ele- 5 Färre använder universitet som en grundskolor ver som förbereder kompletteringsinstitution (Israelsson och sig för högre utbildning.

kan kallas rekryteringsgrupp. Quensel 1958, Studentundersökningen 1960/

Gruppen 2 Under gymnasiestudierna (secondary 62/64). Färre avlägger akademisk examen education) reduceras rekryteringsgruppen ge- - särskilt filosofie doktorsexamen (forskarnom beslut från skolans sida eller genom enkäten 1963). elevernas egna beslut. Effekten blir i båda I en nyligen publicerad undersökning, Tafallen, att rekryteringsgruppen konsolide- lent, and Career, har profes- Opportunity ras under den tid dess medlemmar förbe- sor Torsten Husén m. fl. redovisat resultareder sig för högre utbildning. ten av en mycket stor undersökning, omfat- 3 Under den tredje perioden äger en an- tande över l 500 individer (skolbarn i Malpassning rum av gruppens storlek till anta- mö) som följts från tioårsåldern (1938) upp let tillgängliga platser och de krav utbild- i medelåldern (mitten av l960-talet). Bl. a. ningsanstaltema ställer. har utbildningsgång och yrkeskarriär un- En rad undersökningar både i Sverige och dersökts. Den sociala faktorns betydelse andra länder har klart visat, att sociala fak- summerar Husén (s. 86) på följande sätt. torer påverkar benägenheten att söka sig I praktiskt taget alla studier av utbildtill högre utbildning liksom tendensen att och skolprestationer har man beningsgång genomföra hela utbildningen till slutet och tonat den stora betydelsen av elevens sociagraden av framgång i studierna. Sven Jans- la bakgrund. Elever från högre socialskikt son och Bengt-Olov Ljung, som lämnat än de som kommer är mer framgångsrika ett nytt bidrag till serien av undersökning- från lägre socialgrupper, även i folkskolans_ ar i sin skrift Vägen genom högstadiet till Skillnaden mellan socialgruplägre klasser. gymnasiet (lärarhögskolan i Stockholm, per i fråga om övergång till realskola är stencil 1970), ger också en lista över några enligt Husén slående. Ca hälften av eleav de viktigaste svenska rapporterna om un- verna från de högre socialgrupperna I och rörande sociala faktorers indersökningar II (Husén har en uppdelning i fyra grupverkan. Det torde vara tillräckligt att som realskola (junior seconper) gick över till exempel peka på några av dessa undersök- medan endast omdary) eller motsvarande, ningar. kring var femte elev av de övriga kom in Gesser har vidare gjort en sammanställ- i sådana skolor. Ett nära samband mellan ning av olika undersökningar som visar, hur skolframgång och social bakgrund kunde andelen studerande från arbetarhem suc- konstateras. Studentexamen avlades av 34 cessivt nedgår från nivå till nivå enligt ne- procent av pojkarna i den högsta gruppen danstående tablå (Högre utbildning och val men endast av tre procent i den lägsta. Uniav yrke. Licentiatavhandling, stencil 1967. versitetsstudier påbörjades praktiskt taget Lund). I sammanställningen hänvisas till oli- enbart av elever från de högsta grupperna. ka undersökningar m. m. I socialgrupp I hade endast tre procent av l Färre fortsatte till realskola (Boalt männen mindre än åtta års skolutbildning, 1947). i socialgrupp IV 68 procent. Omvänt hade 2 Färre avlade realexamen (Härnqvist 77 procent av männen i socialgrupp I el- 1957). va års utbildning eller mer, i socialgrupp 3 Färre avlade studentexamen och pro- IV åtta procent. Författaren påpekar i sin centen barn från arbetarhem var större i summering bl. a. att den sociala bakgrunfackgymnasierna än i de allmänna gymna- den förutsäger också efterfrågan på utbildsierna (gymnasieutredningen, SOU 1963:42). ning, inte endast i fråga om individen själv 4 Färre går till yrkesinriktad högre ut- utan också för hans barn. Den inverkar ockbildning (jurister, präster, läkare, tandläkare, så på deltagande i vuxenundervisning, heletc.); undantag var de tekniska högskolorna tid eller deltid, men i mindre utsträckning (data från SCB, Högre studier). än i fråga om formell skolutbildning (s. 97).

SOU 1970: 21 115

Den sociala bakgrunden har i det redo- Tabell 12. Prooentuella andelen elever från visade materialet visat sig mycket viktig respektive socialgrupp vid olika nivåer under för särskilt männens yrkesstatus. De som i vägen mot gymnasiet. tioårsåldem tillhörde den högsta socialgrupsocialgrupp pen hade vid 35 års ålder i genomsnitt högre yrkesstatus, hade oftare ledande positio- Nivå I II III ner och högre inkomster samt var mer nöjda med Årskurs 7 ss 67 46 sin ställning än medlemmar i andra

ningsnivå (utbildningstidens längd) hade ett Intagna 62 32 17 närmare samband med social bakgrund änmed intelligensen, mätt med ett grupptest eller med lärares skattning. Av särskilt in- len ovan grundas på resultat av Janssons tresse är att social bakgrund tenderade att och Ljungs ovannämnda undersökning, i vara närmare relaterad till den vuxnes in- vilken över 3 600 elever, som befann sig komst än antalet skolår eller intelligenskvot i årskurs 9 läsåret 1965/66 (Västernorr- (s. 145 ff). Enbart variationen i utbildnings- lands län) följts genom högstadiet och gymtid kan således inte förklara inkomstskillna- nasiet. I tabellen redovisas den procentuelder. la andel av eleverna i olika socialgrupper För sökte som valt särskild kurs i engelska och ma-

gymnasieutredningens räkning

Hörnqvist och Grahm med hjälp av om- tematik i årskurserna 7, 8 och 9. Eftersom fattande enkäter belysa valsituationerna i dessa i regel också valt två språk särredosamband med gymnasieutbildning (Vägen visas inte detta senare val. Dessutom har genom gymnasiet, SOU 1963: 15). De fann angivits den procentuella andelen av samtbl. a. att faderns utbildning visar ett klart liga elever från respektive socialgrupp som samband med övergången till gymnasiala är behörig, som har sökt och som har blivit studier. Särskilt mycket betyder föräldrar- intagen i gymnasiet. nas bildningsgrad för val av gymnasium i Skillnaderna i kursval är som synes mycom elever vilkas betygsnivå ligger ket stora mellan de olika socialgrupperna. fråga lågt. Hela 88 procent av eleverna i socialgrupp I Man har anledning att fråga, hur skolre- väljer svår kurs i matematik och engelska, formerna inverkat urvalsme- medan motsvarande värde är 46 procent på de sociala kanismerna. Som påpekats ovan har genom för socialgrupp III. grundskolans införande en selektionspunkt Redan i slutet av årskurs 6 har således (vid övergång folkskola-realskola) bortfal- över hälften av eleverna i socialgrupp III lit. Det avgörande utbildningsvalet ligger se- i praktiken förverkat möjligheten till gymnast vid grundskolans slut. nasiestudier. Det finns visserligen möjlig- Redan vid den första punkt, där de facto heter att under högstadietiden göra överett val mellan teoretisk och praktisk inrikt- gång från lätt till svår kurs. Den andel av ning i studierna görs - vid övergången mel- eleverna från socialgrupp III som utnyttjar lan årskurs 6 och årskurs 7 i grundskolan denna möjlighet är dock så liten att man - visar sig barn från socialgrupp III i be- kan bortse från den i detta sammanhang. tydligt mindre utsträckning än barn från Betraktar vi vad som händer från årskurs högre socialgrupper välja en mer teoretisk 7 och fram till slutet av årskurs 9, då beinriktning. Detta val blir sedan avgörande hörigheten för gymnasiestudier fastställs, för möjligheterna att vinna inträde i gym- så finner vi att socialgrupp I under denna nasiet, eftersom härför krävs grundskole- period knappast har någon avtappning alls kurs i två språk samt s. k. särskild (svåra- av elever under vägen mot gymnasiet. Sore) kurs i engelska och matematik. Tabel- cialgrupperna II och III har däremot un-

116 SOU 1970: 21

der denna period en stor avtappning. Vi kan förfarandet, dvs. vid antagningen. Långt vidare konstatera att andelen intagna av de dessförinnan har, genom en gradvis skeende behöriga är störst för socialgrupp I. process, stora grupper avskilts från dem som Den största delen av skillnaden mellan kan ställa upp i konkurrensen. Till sociala socialgrupperna beträffande andelen kom- faktorer kopplade önskemål om olika slags mande gymnasieelever uppkommer dock re- utbildning torde också spela en inte oväsentdan vid kursvalet i årskurs 6. lig roll. Resultatet av alla formella och in- Både KU:s egna undersökningar och de formella, avsiktliga och oavsiktliga urvalssom utförs av 1968 års utbildningsutredning processer är bl. a. att studerande från famil- (U 68) visar, att valet av studieväg efter jer i lägre socialgrupper är underrepresengrundskolan, dvs. val mellan olika studievä- terade i högre utbildning, särskilt spärrad gar, är starkt beroende av sociala faktorer. sådan. De nämnda undersökningarna redovisas i kapitel 10. 7.3 Sociala konsekvenser av kompetens- Olika undersökningar har klarlagt den bland de regler ojämna socialgruppsfördelningen studerande i den högre utbildningen, alltså Kompetenssystemets struktur får konsekvenslutsteget i selektionsproceduren på utbild- ser för den sociala sammansättningen av stuningsområdet (jfr med Gesser ovan). En En derandegrupperna i högre utbildning. undersökning av nyinskrivna studenter vid konsekvens av behörighetsreglema är, att olika lärosäten höstterminerna 1964-1967 vissa kan automatiskt misssocialgrupper har utförts av sociologiska institutionen i av reglerna, nämligen om dessa gynnas Lund på uppdrag av SFS och TCO (Stu- innebär krav t. ex. på viss skolutbildning, dentekonomiska undersökningen 1968). S0- som förekommer i olika utgymnasium, cialgruppsfördelningen, efter faderns social- inom olika sociala skikt. Denna sträckning grupp, var för studerande vid de filosofiska olikhet kan endast till en del i rekrytering fakulteterna samt vid tekniska högskolan, återföras mellan på olikheter socialgrupkarolinska institutet och Socialhögskolan i studieförutsättningar. perna i genomsnittliga Stockholm följande (i relativa tal). En mer subtil inverkan av på rekrytering sökande med olika social bakgrund kan Socialgrupp I II III Summa emellertid urvalsreglerna ha. Det är under Procenttal 31 51 18 100 vissa omständigheter inte betydelselöst för Den andel av samtliga nittonåringar inom antagningens effekter i fråga om de anvar och en av olika socialgrupper, som höst- tagnas sociala bakgrund vilket urvalsinstruterminen 1967 skrevs in vid universitet ment som används. och högskolor, var enligt Studentekonomis- Det i vårt land vanligaste urvalsinstrumenka undersökningen följande. tet är skolbetyget. Ett antal undersökningar av olika ålder visar övertygande sambandet Socialgrupp I II III och mellan social bakgrund betygsnivå. Procenttal 63 23 8 Hörnqvist och Svensson gjorde 1961 en un- Inom den högre utbildningen finns en of- dersökning i årskurs 6 av den obligatoriska ta framträdande skillnad i fråga om social- skolan, varvid de lät eleverna undergå ett gruppsfördelning mellan spärrad och ospär- begåvningsprov och sedan jämförde skolberad utbildning. Uppgifter härom redovisas tygen med provresultaten. De indelade däri kapitel 12 (jfr ovan om de studerande i vid eleverna efter faderns yrke och utbildnaturvetenskaplig tillvalsgrupp i gymnasiet). ning i sex socialgrupper (A-F). Totalt om- Sammanfattningsvis kan konstateras, att fattade undersökningen över 9000 elever. selektionen till högre utbildning inte är en Man fann, att den betygsnivå man kunde händelse som äger rum vid själva behörig- förvänta hos eleverna enligt begåvningsprohetsförklaringen eller det formella urvals- ven, ibland överskreds, ibland ej uppnåd-

SOU 1970: 21 117

Tabell 13. Ditferensen i procent mellan funna och enligt begåvningsprov väntade betygsmedelvärden.

Socialgrupp A B C D E F

+ 45 + 28 + 7 - 3 -l 2 -21 Pojkar Flickor +42 + 27 + 6 + 21 -l 5 -28

des. Denna variation visade sig ha samband högre utbildning fått allt mindre betydelse. med elevernas socialgruppstillhörighet enligt Det har dock visat sig, att även andra faktabell 13 ovan (efter Hämqvist-Svensson, torer än de rent ekonomiska har stor be- Social bakgrund, skolprestation och utbild- tydelse för individens fortsatta utveckling ningsval i Det differentierade samhället). och för utbildningsvalet. Hem, där för- A år den högsta gruppen, E den lägsta äldrarna har god utbildning och intellek- (F är ej klassificerbara individer, totalt 408). tuellt betonade yrken, är i genomsnitt mer Som synes har de högre grupperna betydligt utvecklande för barnen. Detta gäller även bättre skolresultat än som motsvaras av de- vid lika ekonomiska villkor. Redan under ras begåvning. Omvänt har E, den lägsta förskolåldern ger dessa hem, i förhållande gruppen, sämre resultat än begåvningspro- till mindre gynnade sådana, genom ofta mer ven ger anledning att förvänta. Motsvaran- stimulerande samvaro med barnen och tillde men något mindre skillnader förelåg mel- gång till lämpliga leksaker, böcker m. m., lan begåvningsprov och standardiserade barnen t. ex. större allmänorientering och kunskapsprov. ordförråd samt främjar en mer gynnsam Författarna diskuterar sina resultat och intellektuell utveckling. Denna föräldraanför bl. a.: »De här redovisade resultaten grupp är ofta mer aktiv för att få in sina demonstrerar på ett uttryckligt sätt samban- barn i lekskola. Under barnens skoltid videt mellan socialgrupp och skolprestation sar dessa föräldrar vanligen större intresäven när en sådan redan i hög grad social se för barnens skolgång än andra hem, delinfluerad variabel som poäng på begåvnings- tar mer i föräldramöten, tar oftare kontakt prov hålls under kontroll ---. Detta re- med lärarna och hjälper barnen mer med sultat är i och för sig varken nytt eller ovän- deras hemuppgifter. Under samvaron i hemtat» met befordras även i fortsättningen barnens I skolsituationen synes alltså barn från intellektuella utveckling genom att föräldhem, där föräldrarna har god utbildning, rarna har mer att bjuda sina barn i form av ha möjligheter att få högre betyg än lika berikande samtal, läsning osv. Tenderar barbegåvade men i sin hemmiljö mindre gyn- nen att sluta skolan eller misslyckas med nade barn. Forskningen har visat, att hem- sina studier, ingriper föräldrarna i sådana met och den övriga sociala miljön har stark hem med större kraft och resurser än andinverkan på barnens utvecklingstakt redan ra föräldragrupper i regel kan göra. Detta under de första levnadsåren. Gustaf Jons- gör sig gällande även när de olika valen av son har (Delinquent Boys, Their Parents utbildningsväg skall göras, från valet av and Grandparents) sålunda givit data om de ämnen i årskurs 7 och senare val. kraftiga och långt fram i livet verksamma negativa effekterna på både social, emotio- 7.4 De sociala faktorernas stabilitet nell och intellektuell utveckling av ogynnsamma hemmiljöer. Ett drag i de ovannämnda sociala faktorer- Genom det svenska reformarbetet inom nas funktioner är deras ofta förhållandevis utbildning, socialpolitik och andra områden stora stabilitet. Studentekonomiska underhar de ekonomiska spärrarna för tillträde till sökningen 1968 redovisar (s. 123 ff) för

SOU 1970: 21

Läsår 1961/62 1963/64 Höstterminen 1967 1956/57

Procenttal 15 15 16 19

andelen Cultural of Students. I denna lämolika tidpunkter den procentuella Origins vid universitet vilkas fäder tillhör nas uppgifter om den sociala rekryteringen nybörjare III arbetare. till högre undervisning i en rad stater. Det socialgrupp eller yrkesgruppen Uppgifterna för tidigare år har hämtats ur skulle föra för långt att här återge denna 1956/57 1961/ 62 omfattande statistik. Unescoskriften sam- Högre studier respektive I stort sett sammanfaller SCB:s be- manfattar emellertid framställningen på föl- (SCB). teckning arbetare med undersökningens so- jande sätt. III. Andelen med ur- Socialt urspnmg är fortfarande orsak till cialgrupp nyinskrivna socialgrupp III eller ar- betydande olikheter i utbildningsmöjlighesprungsbeteckningen betare är för olika ter. I europeiska länder är oftast det sociår enligt ovan (reservation från sida för ala mönstret för rekrytering till undervisundersökningsledningens mindre metodskillnader mellan SCB och stu- nivåer vitt skilt från befolkning på. olika sociala sammansättning. Denna avdentekonomiska undersökningen). ningens Som kan nämnas vikelse är mer utpräglad på högre utbildytterligare jämförelse att år 1947 kom Även om ekonomiska faktorer ungefär åtta procent av ningsnivåer. är mycket i sammanhanget, är den de nyinskrivna vid universiteten från arbe- viktiga tarhem och 1953 ca tolv kulturella faktorn (föräldrarhemmets kulprocent (Studiesociala utredningen H, s. 56). tumivå, särskilt faderns utbildning) avgör- IIl ande vid lika stora inkomster i olika famil- Andelen nyinskrivna från socialgrupp har alltså mer än fördubb- bakgrunden är mycket in- (motsvarande) jer. Den sociala lats under de två årtiondena mellan 1947 också i förhållande till studieflytelserik och 1967 men ökat med endast framgång. Frågan om tillträde till högre fyra procent under 1957/1967. Det utbildning är avgjord långt innan eleven tioårsperioden återstår att se, vilken inverkan den fort- uppnår inträdesåldem (se även kapitel 3). satta av den ut- I den ovannämnda översikten uppges att utbyggnaden gymnasiala kan komma staterna i Europa antalet bildningen att få på något läng- i de socialistiska re sikt. Denna inverkan kan komma att bli arbetarbarn i den högre undervisningen symycket begränsad, om man inte skapar nes motsvara arbetarnas andel av befolksådana behörighetsregler som gör det avse- ningen. Detta motsägs dock av uppgifter värt lättare än nu för studielämpade utan från annat håll. I Comparative Education formell gymnasieskolning att vinna tillträde Review, oktober 1968, uppges i fråga om till högre utbildning. Därigenom kan man att vid valen till utbildning Sovjetunionen häva följderna av det utbildningsval som efter årskurs 8 önskemålen om fortsatta stusker vid grundskolans slut. dier eller inträde i arbetslivet fördelar sig De sociala faktorernas tidsmässiga stabi- efter föräldrarnas yrken och utbildningsnilitet motsvaras av deras geografiska allmän- vå. Endast en tredjedel av arbetarbarnen Internationella Översikter och un- vill till den teoretiska årskurs 9 giltighet. gå över dersökningar ger i stort sett samma bild i gymnasieskolan. Barn till så kallade spesom i Sverige av rekryteringen till fortsat- cialister däremot föredrar denna utbildning ta studier i fråga om den sociala bakgrun- eller tekniska skolor, men ytterst få vill ha dens inverkan. ren yrkesutbildning eller yrkesarbete. Av Till en konferens 1967 med europeiska barn till föräldrar med låg utbildning vill utbildningsministrar sammanställde Unesco endast vart fjärde gå till gymnasieskolan, en del material, däribland en översikt kal- men nära 75 procent söker sig dit, då förlad Access to Higher Education from the äldrarnas utbildning är hög. Den successi- Point of View of the Social, Economic and va selektionen förekommer även i Sovjet.

SOU 1970: 21 119

Arbetarbamens andel av årskurs 8 utgör »Den mer radikala syn på jämlikheten som nära följer ur forskning och erfarenheter från senare två tredjedelar av elevantalet men i år innebär, att det gäller att inte bara skapa årskurs ll endast ungefär en tredjedel. I jämlikhet i tillfällen att förvärva de kunskaper gymnasieskolans avslutningsklass vill 80-90 som en viss begåvningsnivå berättigar till utan procent av eleverna gå vidare till högre ut- också större jämlikhet i tillfällen att i förskola bildning. Av de s. k. specialisternas barn vil- och skola förvärva begåvning. Denna är till väsentlig del bestämd redan innan barnet börjar le 93 procent ha högre utbildning, av arbeden reguljära skolan och fortsätter även därtamas barn omkring 83 procent. Av hela efter att starkt influeras av sociala krafter som specialistgruppen lyckades 82 procent vinna verkar utanför denna. Den policy som följer inträde i högre utbildning men endast ca 50 av detta konstaterande är att samhället söker procent av arbetargruppen. främja barnets intellektuella växt med åtgärder som supplerar dem som familjen vidtar. I de fall familjen är indifferent eller rentav mot- 7.5 ståndare till samhällets åtgärder kan det rentav

Utbildningssøciizl debatt

bli fråga om att vidta dessa i opposition mot Under senare år har sociala frågor inom familjen» (Husén, Varför lyckas vi olika med utbildning? Folkuniversitetet 1970:3). utbildningsområdet livligt uppmärksammats i den allmänna debatten. Några av de mer Ett grundläggande i den diskusproblem uppmärksammade frågorna i denna diskus- sion som förts i debatten om utbildning och sion är av intresse för KU:s arbete, varför sociala faktorer är frågan om vad som skall delar av den utbildningspolitiska debatten avses med lika möjligheter (jämlikhet) i utsummariskt redovisas här. Skall därmed avses lika bildningshänseende. Varje debatt om utjämning mellan olika Man har menat att förutstartmöjligheter? grupper i samhället, ett ofta återkommande sättningarna växlar så starkt mellan individiskussionsämne, kommer som regel in på derna att enbart likhet i startmöjligheter utbildningsfrågoma. Startmöjligheterna i ar- inte räcker. Man borde i stället kompensera betslivet, löneutveckling m. m. är med da- de socialt svaga och bereda dem som missgens utbildningsstruktur, menar man, till lyckats återkommande, nya möjligheter. Alla mycket stor del en fråga om utbildning. kan således inte behandlas lika, om man vill Utbildningsprivilegier kan ses som en vik- tillgodose kravet på social rättvisa. tig faktor för inkomst- och maktfördelning Med i att individen utgångspunkt tidigt bland medborgarna. blir präglad av sin familjebakgrund har för- Kompetensfrågorna har därvid spelat en skolans røll kommit att uppmärksammas inte oviktig roll. Bl. a. har det påpekats att, mer än förut. Därmed har också rests ett om den högre utbildningen öppnas för vä- krav på en allmän förskola, som skulle ge sentligt större grupper från skolan än i dag, barnen en god start inför grundskolan och de sociala faktorernas genomslagskraft medverka till att utjämna skillnader som är minskar. av arv och miljö. Inom 1968 års betingade En faktor av betydelse för de senaste barnstugeutredning behandlas bl. a. frågan årens utbildningspolitiska debatt är en i viss om en mer allmän lekskoleverksamhet. I utmån ändrad syn på begåvningens natur. redningsdirektiven heter det bl. a.: »De barn Man har tidigare i stort sett förutsatt, att som kommer från en stimulansfattig miljö varje individ föds med så att säga en given är ofta handikappade i jämförelse med de kvantitet begåvning. Om man avlägsnar barn som växt upp i en emotionellt och yttre, formella hinder av t. ex. ekonomisk, kulturellt mer stimulerande miljö. En tids geografisk och social natur skulle var och vistelse i lekskola eller är därför daghem en kunna förverkliga sig själv. Det har emel- av särskild betydelse för de förstnämnda lertid, på grundval av forskning under de barnen» senaste tio till femton åren, utformats en Sociala och ekonomiska skillnader mellan nyare syn, enligt vilken begåvningen påver- olika grupper i samhället kan ge en sådan kas av miljön. regional gruppering i t. ex. ett stadssam-

120 SOU 1970: 21

kan dominera bland sämst ställda som står inför hälle att en socialgrupp grupperna eleverna i en skola men vara starkt under- många och svåröverkomliga studiehinder. representerad i en annan. Av docent Ha- I propositionen återges också ett reformrald Swedner ledda undersökningar av förslag från LO och ABF om uppsökande sociala främst i studieverksamhet bland underutbildade grundskolans rekrytering, Malmö, har gett stoff till en diskussion om vuxna (se kapitel 5). viss »social segregation» i skolan, som kan uppstå även i en för alla barn gemensam, 7.6 Slutsatser för KU :s arbete obligatorisk skola. Även andra undersökningar pekar i samma riktning. Studieme- De sociala faktorernas inverkan på utbildtivationen kan bli lägre än annorstädes i ningsval och urvalsförfaranden måste uppenskolenheter och klasser, där elevernas för- barligen väsentligen påverka konstruktionen äldrar vanligen inte bedrivit studier utöver av ett nytt kompetenssystem. folkskola, dvs. i praktiken klasser med barn Att socialt betingade mekanismer verkar från socialgrupp III. Sådana elever skulle i snart sagt varje behörighets- och urvalssåledes kunna bli mindre benägna att skaffa system ger vid handen, att kompetensfråsig utbildning som kräver en kraftig arbets- gor inte kan lösas enbart som tekniska proinsats i skolan. Dessutom föreligger risk för blem. Kompetensreglerna styr övergången isolering mellan olika sociala om från det ena utbildningsområdet till det andgrupper, dessa grupper hålls åtskilda i skolan. Vi har ra och har därvid en social funktion likhär att göra med icke avsedda effekter av som utbildningsväsendet självt har en sådan en icke tillräckligt genomtänkt bostadspoli- funktion bland andra. tik. De tekniska problem, som särskilt i fråga En livlig debatt har ägt rum kring vuxen- om urval i trängre mening (urval bland beutbildningsfrågor. En sammanfattning i sökandc till spärrad utbildning) är av höriga 1970: 35 (angående ökat stöd till vux- stor i kompetenssystemet, måste prop. betydelse enutbildning) av debatten refereras här ne- hanteras under hänsynstagande till de bidan. effekter urvalsregler kan ha och som ovan intresse har ägnats frågan om de framhållits. Så t. ex. kan ett urvalsinstru- Speciellt vuxnas att tillgodogöra sig ut- ment under vissa betingelser ge fördelar till möjligheter bildningsutbudet. Spärrar av ekonomisk, vissa grupper av sökande och missgynna social eller socialpsykologisk na- andra med annan social bakgrund. Möjliggeografisk, kan hinder att på kort sikt helt undvika såtur lägga i vägen för vuxnas heterna studier. I många debattinlägg har kraftigt dana bieffekter torde dock vara begränsade. att en utbildningspolitik med syfte är betonats, Av stor betydelse i detta sammanhang i förmåner mellan i utbildningssystemet, dvs. den att utjämna skillnader den tidpunkt olika grupper i hög grad måste gälla de ålder, vid vilken det avgörande utbildningsvuxnas utbildning, främst därför att en ut- valet görs. Den allmänna regeln är, att vid bildningsklyfta uppstått mellan vuxna och en tidig differentiering på behörighetsgivande och icke behörighetsgivande vägar stort ungdom. för av sociala fakto- LO:s arbetsgrupp vuxenutbildnings- utrymme ges åt inverkan har understrukit att de rer, så att uppdelningen av en årskull på frågor (LOVUX) stora skillnader som i dag råder mellan olika vägar i inte ringa utsträckning följer måste arbetas bort. allmänolika grupper i samhället de gränser som bildas av hemmens na m. m. Dessa för- Vuxenutbildningen bör bl. a. ha till uppgift utbildningsstandard medvetenhet hållanden vad som ovan beatt öka medborgarnas sociala understryker och skapa ett opinionstryck för en utveck- tonats, nämligen att det är angeläget att anoch social rättvisa. på gymnasieskolan, ockling mot ökad jämlikhet lägga en helhetssyn De lågutbildade måste i vux- så vad behörighetsfrågorna beträffar. ges prioritet Denna måste de För stora nämligen de enutbildningen. engagera mycket grupper,

SOU 1970: 21 121

vuxna, är den socialt betingade selektionen något som redan ägt rum i ett äldre utbildningssystem. Flertalet vuxna har fått betydligt kortare utbildning än som är fallet med majoriteten av dagens ungdom, särskilt efter införandet av den integrerade gymnasieskolan. För dessa vuxna föreligger behov av kompetensregler som i viss mening kompenserar dem för att de under en tid med mindre utbyggt skolväsen inte genomgått behörighetsgivande utbildning. Möjligheter till högre utbildning för betydligt större grupper än i dag kan verksamt bidra till en ökad social rörlighet mellan olika grupper i samhället. Detta gäller både vuxenutbildningen och ungdomsutbildningen. Kompetensreglema kan spela en betydelsefull roll genom att bryta ner sådana hinder som, utan att vara sakligt grundade, står i vägen för grupper och enskilda i deras strävan att förbättra sin utbildning.

SOU 1970; 21

8 Den tekniska bakgrunden till ett nytt

kompetenssystem

8.1 Behörighet till högre studier tyngst vägande invändningen - vara ratio-

nellt eller riktigt att låta den högre ut- 8.1.1 Allmänt bildningen på detta sätt från sina snävare Den utbildningen måste i fråga om utgångspunkter utvärdera den verksamhet högre innehåll och form anpassas till de kunska- som bedrivs i den underliggande utbildningden studerande förväntas ha vid ut- en med dess vidare och bredare mål. Risken per Den utbildning- för en icke avsedd och ej önskvärd målbildningens början. högre en blir därför beroende av det mål som förskjutning för den underliggande skolforgäller för underliggande studier. I syfte att men vore då vidare uppenbar. och enhetlighet i högre stu- Redan i 1695 års skolordning stadgades skapa klarhet dier har man som villkor för tillträde till det, att »ingen må släppas ur gymnasiet avkrävt de utbildningssö- och sändas till akademien med mindre han högre utbildning kande dokumentation (i regel skolbetyg) är vorden noga examinerad både på den på att deras kunskaper når en viss nivå och orten, dädan han sig förfoga vill, och jämhar en viss struktur. Det kan i och för sig väl på den andra, dit han ankommen. om detta är nödvändigt. En teo- Därmed var inte bara studentexamen inifrågasättas retisk vore att låta var och en rättad utan också behörigheten för högre möjlighet som önskar studier definierad. Ända till 1863 avlades påbörja högre studier göra detett urval efter en tid finge ske studentexamen vid universiteten. I fonn av ta, varefter efter de resultat av de stu- avslutande stusom ådagaläggs gymnasial prövning ägde derande Detta för- dentexamen rum första gången 1864, då i utbildningens början. farande stöter emellertid 81 abiturienter godkändes. Sista gången på ett antal praktiska, planeringstekniska och organisatoris- (med undantag för vissa privatister m. fl.) o. d. var våren 1968, då över 26 000 abiturika problem i fråga om lärare, lokaler Men även kan det ifrågasät- enter examinerades. principiellt tas om denna Bl. a. kan Kännetecknande för studentexamen, som väg är lämplig. den leda till som kan te för kallades till ett utkuggande övrigt mogenhetsexamen för den enskilde, eftersom 1905, var uppdelningen i skriftlig och muntsig godtyckligt det kan framstå som grundat på tillfälliga lig prövning samt central kontroll genom iakttagelser. Därvid uppstår samtidigt risk särskilda censorer. Dessa deltog i besluten för att man i den högre utbildningen bort- om själva examen, dvs. om den studerande ser från eller inte individuella skulle godkännas eller underkännas. Därupptäcker behov och särpräglade begåvningar. Det kan emot sattes de enskilda betygen på de i vidare heller inte - och detta är kanske den examen ingående ämnena ensamt av de un-

SOU 1970: 21 123

dervisande lärarna. En uppgift för censo- gradering av slutresultatet i bättre eller sämrema, vilka länge vanligen kom från uni- re. versiteten, var att se till, att de examinera- Examensbetygets nutida ersättare är det de hade ett acceptabelt kunskapsmått för gymnasiala slutbetyget. Skillnaden mellan akademiska studier. detta och det tidigare är examensbetyget Behörighet är ett antingen-eller-problem, av väsentligen teoretiskt intresse. I praktien fråga om »godkänd› eller »underkänd». ken har examens slopande varit av under- Så länge de gymnasiala studierna hade som ordnad betydelse (jfr vad ovan sagts om huvuduppgift att förbereda för akademiska 2,3-gränsen). De stora problemen gäller nu studier, var behörighetsproblemet också oftare att åstadkomma ett urval bland beföga komplicerat. Men sedermera har det höriga sökande än att avgöra vilka som är gymnasiala skolstadiets olika former ut- behöriga. vecklat en rad egna fristående mål, sam- Ett slutbetyg kan numera, inom vuxentidigt som de högre studierna vidgats och utbildningen, förvärvas genom särskild prövdifferentierats till att omfatta mycket mer ning, som i regel genomförs successivt och än akademiska studier. Allt detta gör att ämnesvis i en serie enskilda ämnen. Denna även begreppet behörighet för högre studier behörighet, som här kan sägas representefått omprövas. Till detta kommer att för- ra en tredje form vid sidan av examen och värvandet av behörigheten som sådan nu- slutbetyg i skolan, skiljer sig från den närmera ofta endast är ett av flera steg vid den mast föregående endast i det sätt på vilket studerandes från till den förvärvas. övergång lägre högre studier. Som nya steg tillkommer merit- Ett fjärde sätt att dokumentera behö-

värdering och urval. righet för högre utbildning utgör de psyko-

har i den logiska testen och andra objektiva prov, Studentexamensbetygen nya gymnasieskolan ersatts med graderade slut- som blivit i någon form utprövade innan de används. betyg utan inblandning av begreppen godkänd och underkänd. Helt kompromisslöst Test i syfte att pröva behörigheten till har dock studentexamen inte försvunnit, vil- högre studier bör rimligtvis avse vad som ket tagit sig uttryck i den provisoriskt gäl- i andra sammanhang anses konstituera denlande regeln, att genomgånget treårigt gym- na behörighet. Ett sådant test måste alltså nasium inte berättigar till fortsatta studier mäta i stort sett detsamma som ett skolvid universitet och betyg. Det rör sig sålunda här främst om högskolor på samma sätt som avlagd studentexamen med mind- kunskapstest och studielämplighetstest. re än att medelbetyget är lägst 2,3. Andra test såsom anlagstest, intressetest, attitydtest, sociometriska test och karaktcrologiska test är utan tvivel av betydelse 8.1.2 Tekniska problem för att förutse senare studieframgång, men Vilka vägar finns det då att dokumentera er- som behörighetstest kan dessa inte fylla forderlig grund för högre utbildning, dvs. samma uppgift som kunskaps- och studiebehörighet för högre studier? lämplighctstesten. Som redan nämnts är avlagd examen det Examina, slutbetyg och test i den metraditionella behörighetsbeviset. Denna exa- ning de beskrivits ovan syftar alla till att men utgör den formella garantin för att ve- garantera, att individen i fråga besitter visderbörande uppfyller uppställda krav, dvs. sa för fortsatta studier nödiga kunskaper når över den gräns inom stipulerade om- och färdigheter. En femte och principiellt råden som markerar lägsta acceptabla ni- avvikande form av behörighet har introduvå. cerats genom den av Kungl. Majzt beslutade Examen är i detta avseende att likställa möjligheten för envar, som är lägst 25 år med ett certifikat eller en studielegitima- och under minst fem år haft praktiskt artion. Som sådan behöver den inte ange en bete, att oavsett avlagda examina och full-

124 SOU 1970: 21

bedriva vissa studier urval, i regel en graderad rangordning, utgjorda prov högre (försök enligt KU:s förslag). Här gäller så- gör meritvärderingen, dvs. ett i kvantitatioch erfarenhet som allmän va termer givet uttryck för den sökandes ledes, att ålder för likställs formella för behörighet vissa högre studier ådagalagda förutsättningar med eller ersätter definierade kunskaper framgång i högre studier. och färdigheter. Anordningen i fråga inne- Meritvärderingen kan grundas på ett unbär en bedömning, att den som under av- derlag, som utgörs av mätningar eller rangsevärd tid arbetat i en verksamhet förvär- ordning utförda med vissa instrument, urvalsinstrument, t. ex. skolbetyg eller studievat en så betydande kringsyn och sådan församverkan med lämplighetsprov. Andra inslag i meritvärmåga till eget arbete, liksom andra människor, att detta kan väsentligen deringsunderlaget kan vara t. ex. praktiskt ersätta den allmänna utbildning som en arbete eller yrkeserfarenhet samt utbildning skolmässig examen e. d. avses garantera. utöver den som ger behörighet. Vidare kan med viss sannolikhet förut- Underförstått råder det alltså ett samde två vill- band mellan meritvärde och senare framsättas, att av dem som uppfyller koren studier. meritvärde förendast de övergår från arbete till stu- gång i högre Högt väntas innebära goda resultat, lågt meritdier, som har tillräckliga intellektuella och för värde sämre resultat. Meritvärdet förutsätts viljemässiga förutsättningar framgångsrika studier. alltså ha vad statistikem kallar prognostisk innebärande att test- validitet. Denna utveckling, Det är emellertid uppenbart att detta sammässigt fastställda allmänna förutsättningar- band inte alltid föreligger. Den vid studierar eller rent av erfarenhet av praktiskt kan i nas början högt rangordnade hamnar inte bete ersätter rigorösa examenskrav, av behö- sällan på lägre rangplats i slutresultaten och och för sig ses som en uttunning har den for- vice versa. Att sambandet inte är fullstänrighetsbegreppet. Emellertid digt är mindre oroväckande, så länge som mella behörigheten, så t. ex. i kungörelsen SFS 1967:450, de högre studierna fungerar programenligt. uppdelats på två kompoallmän och särskild behörighet. De Avbrott och förseningar i de högre studiernenter, för dokumen- na är emellertid indicier på att urvalet till former som ovan diskuterats tation av behörighet gäller endast den all- de högre studierna kan ha varit grundat på Till en mindre giltig meritvärdering. männa behörigheten. denna läggs i växlande utsträckning särskilda krav på behöi vissa ämnen 8.2.2 Betyg och meritvärdering righet (förkunskapskrav m. m.), vilka avses ge garanti för att den eller slut- Skolbetyget, främst studentbetyget studerande har tillräckliga kunskaper i för från betyget gymnasiet, är det i Sverige de avsedda studierna erforderliga ämnen. nästan helt dominerande instrumentet vid

urval till högre och annan utbildning. Enligt i direktiven lämnat uppdrag har KU 8.2 Underlaget för meritvärdering genomfört en omfattande genomgång och bearbetning av undersökningar rörande stu- 8.2.1 Inledning dentbetygens prognosvärde m. m. (SOU Då en utbildning är spärrad, dvs. då an- 1968:25). De slutsatser som kan dras av talet studieplatser är begränsat, räcker det dessa undersökningar är bl. a., att det bäsinte med att ha formell allmän ta enskilda prognosinstrument för framvanligen och särskild behörighet till högre studier. gång i högre studier synes vara betygen från De behöriga sökandena är ofta fler än det gymnasiet men att prov ofta inte kommer antal utbildningsplatser som står till buds. långt efter. En kombination av betyg och I dessa fall gäller det att finna en form studielämplighetstest (urvalsprov) synes dock för urval av dem som söker till ifrågava- ge något säkrare prognos än enbart betyg. rande Grunden för ett sådant Hittills gjorda undersökningar av skolbeutbildning.

SOU 1970: 21 125

tygets samband med framgång i högre stu- prognos och studieframgång ha ofta nästan dier har gjorts på betyg av den äldre typen. samma prognosvärde som betygen. De test Hur de nya sifferbetygen fungerar i detta man hittills funnit bäst som förutsägare av sammanhang kan visas först med tiden, men studieframgång (prediktorer) är av typ allintet talar för att undersökningar av de nya männa studielämplighetsprov. Detta är ockbetygens prognosvärde skulle märkbart rub- så. ett av skälen till att KU i sina försök att ba ovannämnda slutsats. finna ett mer allmängiltigt komplement till Ett villkor för att betygen skall kunna betygen, som grund för meritvärdering och ligga till grund för meritvärdering är att urval, försök med instrument av föreslagit betygen har god spridning över hela betyg- just detta slag. Prov som mäter kursbundna skalan. Den nya sifferskalan i gymnasiet har kunskaper på samma sätt som skolans bevisat sig ge en större spridning än den gam- tyg får för övrigt, enligt direktiven, ej anla bokstavskalan, trots att den förra är en- vändas som urvalsinstrument. dast femgradig. Naturligt nog är testen mindre kända av Betygen är dock behäftade med vissa svag- allmänheten än betygen. Därav följer, att heter. Främst har dessa sin grund i oklar- testen ofta betraktas med en blandning av het om vad betygen ytterst avser, kunska- misstro och övertro. Vid tillfällen, då man pemas kvantitet eller kvalitet eller bådade- finner betygen bristfälliga som grund för ra. Enkla färdigheter och och framhålls reproducerbart meritvärdering urval, ofta faktakunnande är förhållandevis lätta att test som ett bättre alternativ. Testen har Svårare blir det när resultaten betygsätta. sin styrka i att de är objektiva och ger en avser tillämpning och problemlösning på pålitlig Men mätning. paradoxalt nog kan högre kunskaps- och färdighetsnivåer. just frånvaron av subjektiva bedömnings- För närvarande pågår en mycket livlig inslag leda till att testens prognosvärde blir diskussion om betygen, där många ifråga- något lägre än betygens. sätter betygsättningens berättigande över hu- Tekniskt är testresultaten lätthanterliga vud, de nuvarande betygsbestämmelsemas som Hur testmeritvärderingsinstrument. lämplighet, betygen som intagningsinstru- resultat skall kombineras med andra mement m. m. I brev 3.10.1969 har Kungl. riter och hur de skall vägas i relation till Maj:t uppdragit åt skolöverstyrelsen att i dessa, är dock en svår fråga. sin fortsatta handläggning av betygsfrågan Liksom av andra prov slag kan det för-

ingående utreda i utses att test

betygens verkningar av studielämplighetstyp inskolan samt att föreslå härav föranledda verkar förberedelser. Vad på de sökandes ändringar i betygsystemet och i skolans beträffar återverkningama på skolan kan utvärdering av elevernas arbete. Efter ett betygsjäkt komma att ersättas av ansträngtidigare förslag av SÖ har Kungl. Maj:t be- ningar att förbereda sig för provet. slutat, att antalet betygsgivningstillfállen i Genom koncentreras bedömurvalsprov grundskolan skall reduceras från läsåret ningen av den sökande till själva provtill- 1970/71, så att betyg i grundskolans sju fallet. På kort tid, kanske endast några timförsta årskurser ges endast vid vårterminens mar, producerar den sökande underlaget för slut i årskurserna 3, 6 och 7. SÖ har också en bedömning som kan, i utbildningshänbeslutat att med början läsåret 1970/71 be- seende, bli avgörande för hans framtid. I tyg ej skall ges för höstterminen i årskurs detta hänseende har betygen och den kon- 1 av gymnasium och fackskola samt för tinuerliga lärarskattningen (se nedan) ett förhöstterminen i årskurs 2 av gymnasiet. steg framför testet i så måtto att de förstnämnda utvärderingarna är utsträckta över lång tid, varför tillfalligheter vid en enda 8.2.3 Test och meritvärdering prövning inte blir avgörande. Test visade sig i KU:s ovannämnda inven- Ett urvalsprov av typ studielämplighetstering av undersökningar rörande studie» prov kan utvecklas även för de gymnasie-

126 SOU 1970: 21

skolutbildades del. Ett sådant förut- bedömningsgrupp. Därtill kommer de svåprov annat än betygen. som orsakas av att elever flyttar sätts då mäta någonting iigheter, En annan kompletterande metod vore att mellan skolor, att lärare vid slutbedömninganvända ett redan existerande intelligens- en har undervisat endast kort tid i viss eleveventuellt efter vissa modifieringar, grupp etc. Jämförbarheten mellan olika skoprov, eller att konstruera ett särskilt studielämp- lor kan vid en graderad lärarskattning bli speciellt anpassat för urvals- ett svårhanterligt tekniskt problem. lighetsprov syften. 8.2.5 Övriga instrument för meritvärdering 8.2.4 Lärarskattning av studielämplighet I KU:s specialbetänkande SOU 1968: 25 Bl. a. på grund av betygens ovan antydda redovisas olika slag av urvalsinstrument svagheter skulle man med visst fog kunna utöver betyg m. m. På s. 73 f sammanfathävda, att skolan också skulle utvärdera ele- tas redovisningen på följande sätt. ven speciellt i termer av (framtida) studie- Med test avses vanligen prov av objektiv lämplighet utan direkt anknytning till sko- karaktär, dvs. sådana som används först selans ämnen. Ytterligare ett instrument skul- dan de utprovats och normaliserats. Skattle härigenom stå till förfogande vid urva- och intervjuer ger större utrymme ningar let. Läraren har unika observationsmöjlig- för subjektiva värderingar än test. Innehållsheter. En lärarskattning av studielämplighe- mässigt brukar man skilja på intelligenstest, ten skulle kunna beräknas som ett medel- studielämplighetstest, kunskapstest, anlagsvärde av samtliga lärares (klasskonferensens) test, intressetest, attitydtest, sociometriska skattningar. Det är då av värde, att de en- test och personlighetstest. Dessa grupper kan skilda bedömningama är inbördes oberoen- helt eller delvis täcka varandra. de. De bör utföras enligt en definierad ska- Tillgången på test av ovannämnda m. fl. la. Så långt möjligt bör studielämplighets- slag, användbara och utprövade för urval bedömningen vara skild från bedömningen till framför allt högre utbildning av mindre av elevens kunskapsprov. Särskilt bör hän- specialiserad art, är begränsad. Begränsningsyn tas till sådana kvaliteter som självstän- en gäller också användbarheten som progd-ighet, initiativförmåga, uthållighet och in- nosinstrument. tresse. Ett instrument eller en metod på grän- Det är osäkert om ett sådant urvalsin- sen mellan objektiva test och subjektiva strument systematiserade men sub- är intervjun. Denna kan vara (lärarnas skattningar jektiva skattningar) kan få högre prognos- styrd och utvärderas efter ett fast schema, värde De negativa ett test. Oftast är än betygen. biverkning- vilket gör att den liknar arna i skolan, som är förknippade med ut- den emellertid mer informell och fri, just låtanden av denna art, har sin grund just i för att ge den information man går miste om att de är subjektiva; lärare och elever upp- i ett standardiserat förfarande. Det vanligaslever dem som osäkra. De bör troligen inte te torde vara, att man först prövar de utanvändas som enda urvalsinstrument utan bildningssökande med objektiva instrument, tillsmmans med något annat instrument av vanligen genom grupptestningar, och sedan av mer objektiv natur, t. ex. betyg eller urvals- med dessa som grund gör en intervju De kan bara ges i skolan eftersom de mer obunden art för att på detta sätt nå ett prov. kräver observation. Personer som sammanfattande slutomdöme. En kombinalångvarig kan tion av test och intervju har i vissa sammangått andra vägar än via Ungdomsskolan särskilt i fråga om mindre grupper, således i regel inte bedömas på detta sätt, hang, skolan in- visat sig vara en användbar metod för meej heller sökande som genomgått nan lärarskattningama införts. Detta kan ritvärdering. försvåra möjligheterna att vid urvalet sam- Vid sidan av de egentliga prognosinstrumanföra sökande av olika ålder i samma menten sådana data som ofta anligger

SOU 1970: 21 127

vänds vid meritvärdering och härrör fran mågan att tillgodogöra sig teoretisk utbildde meriter, som den sökande kan ha för- ning och, bl. a. vid joumalisthögskola, lämpvärvat utöver skolbetyget eller urvalsprovet. lighetsbedömning (för journalistyrket) ge- Sådana meriter är annan utbildning, praktisk nom tillsammans med begåvningsintervju erfarenhet o. d. test och journalistiskt även produktionsprov, i detta fall med prognoskontroll gentemot studieresultat. Sådana personlighetsbedöm- 8.2.6 Instrument för meritvärdering med ningar, grundade på test och intervjuförfahänsyn till yrkesprognos randen, kan förbättra prognosen något, speciellt om kriterierna på framgång ej enbart De svårigheter som måste bemästras, när man skall utforma instrument som mäter består i förmågan att bedriva teoretiska studier. En förutsättning är dock att bedömyrkeslämplighet för yrken som kräver högningsförfarandet noga förbereds och att kvare utbildning (motsvarande), är i stora drag lificerad bedömarpersonal utnyttjas. följande. Både amerikanska och svenska erfarena) Vilka är de specifika yrkeskriteriema? Till vilket heter ger vid handen, att det för att på slags verksamhet går den blivande teknikem eller läkaren? Utbildar större bredd och med större säkerhet kunna sig den sistnämnde förutsäga framgång för olika till specialist och i så fall av vil- yrkesriktningket slag? Blir han t. ex. provinsialläkare el- ar krävs mycket stora och långsiktiga forskler huvudsakligen forskare? ningsinsatser. En undersökning under leddefinieras ning av professor David Magnusson redovib) Hur och mäts framgången sas i KU:s SOU 1970: 20 i yrket som större eller mindre? Skall krite- specialbetänkande riet vara av varor och leder bl. a. till denna slutsats. inkomster, produktion eller tjänster eller den enskildes tillfreds- Dessa svårigheter synes i hög grad gälställelse i yrkesarbetet? la yrken, till vilka högre utbildning förbe- De urvalsprov, som i Sverige anordnas för reder. I andra fall synes möjligheterna till uttagning av studerande till mer eller mind- yrkesprognos vara större, t. ex. i fråga om re specifik högre yrkesutbildning, har en- testningar avseende olika slag av industriellt dast sällan följts med avseende arbete m. m. upp på framgång i yrkesverksamheten efter avslu- Att generell lämplighet för ett yrke knaptad utbildning. Man har som kriterium i past kan mätas med i dag existerande urregel använt resultatet av yrkesutbildningen. valsinstrument innebär inte, att det skulle Å andra sidan kan denna i vissa fall ligga vara omöjligt att göra mätningar av psykomycket nära den blivande verksamheten i teknisk natur, som visar bättre respektive yrket, t. ex. i fråga om flygarutbildning. sämre möjligheter hos den utbildningssökan- I KU:s studie av prognosfaktorer (SOU de att uppfylla vissa av de krav som yrket 1968: 25) upptas ett antal test som används ställer på sina utövare. Detta gäller utbildvid antagning till vissa yrkesutbildningar (of- ningslinjer med speciella krav, t. ex. tandficersutbildning vid krigsmakten, teleingen- läkare och tekniker av olika slag. Sålunjörskurs och administrativ utbildning vid te- da har vid Umeå universitets pedagogiska leverket, postassistentutbildning m. m.). Un- institution försöksvis prövats ett instrument dersökningar av instrumentens prognosvärde för att mäta, om manuella hos färdigheter har gjorts mot utbildningsresultatet, varvid de sökande till tandläkarutbildning är tilldock bör märkas, att yrkesutbildning av här räckliga för studier till och verksamhet som nämnda förhållandena tandläkare. slag ofta avspeglar Ett sådant prov har i stort sett inom yrket (jfr ovan). Testen är i allmän- negativ karaktär, dvs. gör det möjligt för het av intelligensprövande slag och mäter antagningsmyndigheten att vid urvalet avskilt. ex. verbal begåvning, logisk-induktiv be- som i ett eller annat avseende ja sökande gåvning, spatial begåvning och teknisk för- är olämpliga för viss yrkesutbildning och ståelse. Vidare har prövats skattning av för- Det måste därvid yrkesutövning. vara fråga

128 SOU 1970: 21

om för yrket väsentliga krav som prövas, diktorer) och studieresultat i den högre utäven om de inte täcker alla aspekter av yr- bildningen. kesfordringama. Det är alltså fråga om en Att göra urvalet efter studielämplighet partiell mätning av yrkeslämpligheten. har en förhållandevis kort syftning. Det för samhälle och individ viktigaste är hur den utbildade fungerar i yrkeslivet. Efter studier- 8.3 Urvalet till högre utbildning na skall flertalet av dem som antagits efter studielämplighet gå ut på arbetsmarknaden 8.3.1 Urvalsgrunder och börja en yrkesverksamhet som är livs- Vid urval till kan för- lång men, med ökande frekvens, kan vänspärrad utbildning tas innebära ett eller flera yrkesbyten med delningen av platser bland de behöriga sökandena ske efter olika principer och grun- mellanliggande utbildningsperioder. der. Med principer menas här syftet med Urval med hänsyn till yrkeslämplighet föurvalet, vad beträffar studerandegruppernas rekommer i mycket ringa omfattning, vad sammansättning i olika avseenden. Vill man antagningen till högre utbildning beträffar. t. ex. ha en i vissa hänseenden Orsaken härtill är främst de tekniska svåenhetligt sammansatt studerandegrupp eller är rekry- righeterna att göra ett sådant urval. I ännu tering från olika grupper av sökande att högre grad än i fråga om studielämpligheten föredra? Dessa och andra frågor hör i det- föreligger svårigheter att göra urvalet efter ta sammanhang till principerna för urvalet. individuell lämplighet för ett visst yrke. Med urvalsgrunder avser KU här det un- Begränsning av tillträdet till spärrad utderlag på vilket urvalet görs, t. ex., om ur- bildning innebär alltid risk för att den enval sker på grundval av ett instrument för skildes önskemål inte tillgodoses. I regel prognosurval eller med hänsyn också till antas endast en del av de sökande. Åtskilliandra faktorer. ga sökande med stark motivation för den Ett antal olika urvalsgrunder är i och avsedda utbildningen riskerar att bli ställför sig tänkbara. Den för denna diskussion da utanför denna. Då stark motivation kan viktigaste är faktorer som bedöms ha bety- förutsättas vara av värde för senare framdelse för den framtida studie- eller yrkes- gång skulle det vara önskvärt att i någon utverksamheten. Prognosen kan således vara sträckning tillgodoräkna de sökande det inantingen långsiktig och avse den framtida tresse eller den motivation som de visar yrkesverksamheten (yrkeslämpligheten) el- för den sökta utbildningen, antingen genom ler mer kortsiktig och enbart gälla de av- att man använder ett urvalsinstrument som sedda studierna (studielämpligheten). mäter olika intressefaktorer eller genom att Urval med till den avsedda ut- den sökande bereds tillfälle att aktivt visa hänsyn eller yrkesutövningen innebär att sin motivation för den sökta utbildningen, bildningen de behöriga sökandena grupperas (rangord- t. ex. genom kompletterande studier eller genas) efter sin förmodade lämplighet för stu- nom förvärvande av praktisk erfarenhet. dierna respektive yrket. Lämplighet måste Även den sökandes prioritering av olika, relateras till vissa kriterier som avser graden samtidigt sökta utbildningslinjer kan läggas av framgång i utbildningen eller yrket. till grund för ett urval som tar hänsyn till Urval med till motivationen, varvid ett högt prioriterat alhänsyn studielämplighet är dels den sedan länge dominerande ur- ternativ sannolikt är ett uttryck för högre valsprincipen (i den mån urvalet sker ef- motivation än ett lågt prioriterat sådant. En ter en medveten prognosprincip), dels ock- konsekvent tillämpning av en sådan urvalsså den utan all jämförelse bäst utforskade grund kräver att de sökande vid samma urvalsmetoden. Detta framgår av bl. a. KU:s tillfälle kan anmäla sig till ett större antal specialbetänkande, SOU 1968:25, som redo- utbildningsvägar. Risker för spekulativa val visar ett omfattande material angående sam- föreligger emellertid i dylika sammanhang. bandet mellan olika urvalsinstrument (pre- Man kan ge den sökande större eller

SOU 1970: 21 129

9-014252

mindre möjligheter att i förväg påverka si- Rangordningsurval na utsikter att bli antagen. Möjligheter att på sikt utöka sina meriter föreligger i så- Vid rangordningsurval mellan konkurrerandana fall, där dessa baseras på prestationer de sökande till spärrad utbildning bestäms av den sökande under en längre tid, t. ex. turordningen mellan de sökande efter meskolbetyg eller praktisk erfarenhet. I andra ritvärdet enligt vissa instrument, t. ex. betyg fall får den sökande i princip avstå från eller test, eventuellt också med tillägg av detta, exempelvis då urvalet sker genom an- andra meriter. Det totala meritvärdet utlagstest vid antagningen eller, vilket är det trycks i en poängsumma. Denna rangordmest utpräglade fallet, då urvalet sker ge- ning mellan de sökande, ofta grundad på nom lottning. Å andra sidan kan vetskapen små skillnader i poäng, är väl förankrad i om användningen vid antagningen av vissa det allmänna medvetandet. Det betraktas testtyper framkalla en aktiv reaktion hos bli- som självklart, att en sökande med högre vande sökande eller i skolan i form av för- skall ha försteg framför en poängsumma beredelser för att prestera bättre i ett så- med lägre sådan. dant test. Vare sig man använder betyg eller test De sökandes insyn i urvalsförfarandet eller en annan bedömningsskala, kommer och i grunderna för urvalet kan variera. Me- man vid urval till ett tal som anger gränritvärdering och urval kan ske efter fasta sen antagen-icke antagen. Så t. ex. kan ett regler, där varje merit omräknas till viss (här godtyckligt valt) poängtal på 2,83 inpoäng efter en i förväg fastställd skala. Däri- nebära att den sökande antas. Den som har genom kan den sökande, under förutsättning 2,82 antas däremot inte. Skillnaden mellan att informationen om kompetensregler m. m. de två värdena har, på grund av osäkerfungerar tillfredsställande, överblicka sina heten i prognosen, ingen reell betydelse. möjligheter att genom exempelvis tilläggsme- Som KU senare återkommer till, ger de riter påverka sin urvalssituation. Detta är hittills använda urvalsinstrumentens beregel i svenska urvalssystem. Så t. ex. har i gränsning anledning att i många sammantidigare, för sökande från det gamla gymna- hang ifrågasätta urval genom rangordning. siet alltjämt gällande bestämmelser om ur- Instrumenten, t. ex. skolbetyg, ger ett tal val till spärrad utbildning inom universitets- (poäng) för varje sökande, men detta tal är sektorn, upptagits noggranna regler för om- endast i begränsad utsträckning ett uttryck räkning till poängvärden av betygsenheter för den sökandes individuella studieproförvärvade vid filosofisk fakultet. I de nyagnos re urvalsreglema har en s. k. fri kvot blivit En för alla sökande gemensam rangordvanlig, genom vilken antagningsmyndighe- att de sökande ning förutsätter har ett geten får möjlighet att tillgodoräkna meriter mensamt meritvärderingsunderlag, exempelmer efter egen bedömning. Detta kan unvis ett studielämplighetsprov, och att man derstundom göra det svårare för den sö- avser att fördela mellan de studieplatserna kande att överblicka sina möjligheter att sökande efter en enda rangordning. påverka sin situation vid urvalet. av al- Urval utan gemensam rangordning la sökande kan tillgripas, då det finns olika behörighetskategorier bland de sökande. 8.3.2 Urvalsmetoder Man kan då av olika skäl avstå från en De tekniska metoderna för att verkställa gemensam rangordning, en rangordning som urvalet utgör ett svåröverskådligt område, för övrigt ofta är omöjlig att genomföra av särskilt om man i metoderna räknar in oli- tekniska skäl, och i stället tillgripa kvoteka urvalsinstruments användning. I detta ring, dvs. uppdelning i grupper och rangsammanhang behandlas endast två huvud- ordning inom varje sådan grupp för sig, metoder, nämligen urval medelst rangord- alltså ett slags modifierad eller delad rangning och slumpurval. ordning (jfr nedan).

130 SOU 1970: 21

Som exempel på hur lottning kan-använ-

Slumpurval das i ett urvalssystem kan nämnas en vid

University of Minnesota (The General Col- Att göra ett urval med hjälp av lottning lege) utarbetad metod som har följande (slumpurval) innebär bl. a. att man ger utformning. stor genomslagskraft åt behörighetsregler- De sökande indelas i fem grupper ellerna. Varje behörig sökande har lika stora utpoängklasser representerande olika nivåer sikter att bli antagen till spärrad utbildpå deras s. k. college ability rating, dvs. ett ning som alla andra medsökande. Renodlat tal som sammanfattar såväl skolbetyg som lottningsurval innebär givetvis inte att alla, studielämplighetsprov. Ett ungefär lika stort som annars enligt andra urvalsmetoder skulantal sökande från var och en av de fem le ha antagits, blir utslagna. I jämförelse poängklassema tas in. Den enskildes antagmed ett urvalsinstrument som har korrelationen .60-.70 ning avgörs genom lottning i varje klass. med studieframgången ger Dessutom lämnas företräde åt några speciellottning endast en tredjedel så många »träffar» i form av urval la grupper av sökande. Lottningens syfte anav de mest studielämpges vara att den antagna gruppen sökande liga, detta under förutsättning att de sökanskall få en sammansättning som överensde är fem gånger så många som antalet stustämmer med den som skulle ha förelegat dieplatser. utan begränsat tillträde; elevsammansätt- Slumpurval av detta extrema slag är emellertid inte den enda att ningen i college bör göras så representativ. möjligheten kan använ- som möjligt för den population som gått ut begagna lottning. Denna metod high school. das som modifiering av urval efter rangord- Det är uppenbart att ett ökat inslag av ning. Man kan använda lotten i vissa gränsslump sänker meritemas prognosvärde i zoner eller inom grupper av sökande med motsvarande grad. Detta ger ökade utsikvissa betygsvärden (motsvarande). En i Sveter för lägre meriterade att få önskad utbildrige redan använd lottningsmetod är att låta ning. Samtidigt innebär det, att ett ökat anslumpen välja mellan sökande på samma tal högt meriteradeutstängs från utbildningpoängtal. en i fråga. Om man vill använda lottning i gräns-

zon, skulle ett skikt av högt meriterade sö-

kande kunna tas in efter rangordning en- 8.3.3 Prognos och rangordning ligt t. ex. betyg. På båda sidor om det behos ett urvalsinstrument tygsvärde, som skulle ha utgjort antagnings- Prognosvärdet vid urval helt enligt rangordningen, (rangordningsinstrument) kan fastställas gegräns skulle ett antal sökande, fördelade med ett nom uppföljningsundersökningar, om man

lika antal på ömse sidor om denna gräns, har tillgång till ett relevant och tillförlit-

lotten få konkurrera om resterande ligt kriterium på framgång. En sådan ungenom dersökning innebär, att man bedömer en platser. inverkan på urvalet i denna grupp sökande med hjälp av rangordnings- Lottningens situation bestäms av bredd. instrumentet och sedan följer denna grupp gränszonens Om endast få procent på ömse si- under dess utbildning för att insamla krinågra dor av den fiktiva antagningsgränsen får terier på framgång i utbildningen. Dessa kri-

får denna begränsad räck- terier kan vara av olika slag; de kan berödelta i lottningen, vidd. Görs gränszonen däremot bred, dvs. ra graden av framgång dels i själva ut-

om sökande över och under den bildningen, dels i ett kommande yrke (jfr många tänkta antagningsgränsen deltar i lottningen, ovan). får denna större betydelse. Lottning i gräns- De samband mellan resultat i rangord-

zon är i själva verket detsamma som att gö- ningsinstrumentet (prediktom) och kriteriet,

ra meritvärderingen i en grövre skala och som erhålls vid en prognosundersökning, ett statistiskt oftast lotta vid lika poängtal. ges vanligen uttryck,

SOU 1970: 21 131

i form av en korrelationskoefficient. I SOU i instilling nr l och 2 (januari respektive 1968: 25, kapitel 7, ges en närmare beskriv- juni 1961) anför följande med syftning på ning av korrelationer av olika slag m. m. urval efter studcntbetyg: »Når det gjelder Korrelationskoefficienten är ett samman- artiumskarakterenes seleksjonsverdi, bør en fattande mått på sambandet mellan urvals- imidlertid skjelne mellom deres evne til å instrument och kriterium för hela elevgrup- skille ut et begrenset skikt som er lite skikpen. Den ger med andra ord en uppfatt- ket till akademiske studier, og karakterenes ning om prognosens säkerhet inom grup- verdi som middel til å skille mellom studenpen. Koefficienten anger givetvis inte vilka ter i det toppskikt som faktisk upptas» individer som kommer att lyckas i sina stu- (s. 17). dier. Den ger endast möjlighet att beräkna sannolikheten för att en individ med ett 8.3.4 Positivt och negativt urval visst värde i urvalsinstrumentet kommer att lyckas. Ju högre korrelationen är, desto säk- Skall man, sedan en rangordning i meritrare prognos kan göras för den enskilde in- hänseende bland de ›bästa» gjorts, välja dividen, men eftersom korrelationen aldrig eller skall man inrikta sig på att gallra bort är fullständig, är möjligheterna som regel de »sämstafl Skall med andra ord valet begränsade att beräkna den enskildes stuvara positivt eller negativt? dieframgång med någon högre grad av san- Frågan kan synas omotiverad. Vore menolikhet. ritema entydigt definierade skulle resulta- Som närmare utvecklas i SOU 1968:25, tet bli ett och detsamma; positivt och nes. 201 ff, kan man alltså urskilja två aspek- gativt urval skulle ge samma behållning. ter på prognosproblemet: den individuella Så enkelt är det emellertid inte. I meritoch den kollektiva. Den sistnämnda är be- skalans botten och topp kan olika bedömtydelsefull från resurssynpunkt och från öv- ningsgrunder aktualiseras. riga utbildningspolitiska synpunkter, allde- Sannolikt skulle man få det ur prognosles oavsett hur svag eller stark den individu- hänseende bästa urvalet genom att göra ur-

ella prognosmöjligheten är. Den individuel-

valet i två faser, först en positiv och sedan la prognosen, dvs. förutsägelsen av den en- en negativ. Den positiva fasen kan efter veskildes studieframgång, är också viktig, och derbörlig behörighetskontroll grunda sig på varje prediktion som är bättre än en ren insamlade och i förekommande betygsdata gissning är av värde. fall andra data, eventuellt erhållna genom Ett urvalsinstrument, vare sig det utgörs grupptestningar. av betyg eller test, kan således inte i det en- Den negativa urvalsfasen kan endast till skilda fallet ge några garantier för att en en del baseras på insamlade handlingar, antagen lyckas bättre än en som slagits ut t. ex. läkarintyg. Bortgallring av förmodat i konkurrensen. Man kan därför inte tala sökande är en både ansvarsfull olämpliga om en rangordning - där sådan tillämpas och svår uppgift, och den torde som regel - efter verklig individuell studielämplighet vara svår att åstadkomma utan en personutan endast om en rangordning efter för- eller annan form av individuallig intervju väntad individuell studielämplighet sådan Ovan diagnos. har redogjorts för möjligheden kan förutses med hjälp av betyg, test- ten att använda instrument som partiellt resultat o. d. och som skulle kunna prövar lämpligheten Urval efter t. ex. betyg och med mycket vara användbara i den negativa fasen. små poängskillnader i det antagna toppskik- En mellanform har ibland tillämpats. tet kan betraktas som ett sätt att åstadkom- Först de sökande rangordnas på grundval ma en tudelning av de sökande i en grupp av meritvärderingen i vad som ovan kallats antagna och en grupp ej antagna. Detta har den positiva urvalsfasen (betyg och/eller påpekats av bl. a. 1960 års norska kompe- grupptest). Därefter delas de sökande upp i tensutredning (Studieadgangskomitéen) som tre grupper:

132 SOU 1970: 21

a) en ›positiv» grupp som tas in utan svår teknisk fråga i en övergångssituation intervju med sökande från många, innehållsmässigt b) en mellangrupp som intervjuas och likvärdiga studievägar, kan vara en form för c) en megativ» grupp som utesluts utan styrning av urvalet. Kvotering innebär att intervju. de tillgängliga studieplatserna fördelas mel- Grupp a kan uppgå till förslagsvis 70 å 80 lan olika grupper av sökande. Det egentliprocent av antalet slutligt antagna. Resteran- ga urvalet genom rangordning sker sedan de platser besätts med sökande ur grupp b. inom varje grupp, vilket innebär att de sö- Denna grupp bör omfatta minst dubbelt så kande i princip konkurrerar endast med många som antalet resterande platser för att sådana medsökande som har samma utbildmedge gallring. Gruppen utgörs av gräns- ning eller samma meriter. skiktet mellan a och c, men man bör till b Kvotering tillämpas för närvarande vid kunna föra även vissa svårbedömda indivi- urval till spärrad utbildning, för vilken fullder, som efter poängsumman i grupproven gjord grundskola är behörighetsgrund, och respektive betygen eljest skulle ha hänförts den gäller numera även vid urval till vistill grupp a. Det kan gälla resultat där den sa slag av högre utbildning. Den kan i ett sökande underskrider vissa nivåer i begrän- konkret fall innebära exempelvis, att besade delskalor. Till grupp b kan på analogt höriga inträdessökande från gymnasium, sätt föras enstaka sökande, som med avse- fackskola och folkhögskola väljs ut inom ende på samlat poängtal i grupproven nor- var och en av dessa tre grupper i propormalt tillhör grupp c men som uppvisat spe- tion till sökandegruppens storlek. Om till ciella meriter. Det är dock väsentligt, att 100 platser anmäler sig 200 sökande med grupperna kan väljas ut direkt och på grund- fullgjort treårigt gymnasium, 200 med tvåval av vissa på förhand programmerade ur- årig fackskola och 100 med folkhögskola, valskriterier. Hur en sådan programmering så skall de 100 platserna besättas med rei detalj kan komma att utformas blir givet- spektive 40, 40 och 20 sökande ur de olika vis helt beroende av hur gruppinstrumenten grupperna. Detta sker alltså utan någon utformas. jämförelse mellan sökande som tillhör olika grupper. Kardinalfrågan är här, från urvalsteknisk 8.4 Styrningsnzekanismer vid urval synpunkt, om dessa grupper skiljer sig åt och urvalsmetoder är i urvalsfaktorer, som förutsäger framgång i Behörighetsregler som bestämmer be- den utbildning urvalet avser. Om så är falviktiga styrinstrument, villkor för den utbild- let riskerar man att minska eller eliminetydelsefulla högre ra den i och för ningen samt - inte minst - är viktiga för sig begränsade prognosdenna Så t. ex. möjligheten och i stället tillföra motsvaranutbildnings dimensionering. har antalet studerande vid universiteten va- de inslag av slump. rit mellan som inte avhängigt, på grund av behörighetsreg- Kvoteringen grupper, lerna, av gymnasiets Stats- skiljer sig åt nämnvärt i urvalsfaktorer endimensionering. maktemas beslut om hur stor andel av års- ligt ovan, är en helt annan fråga. Sådana kullen som skall beredas plats i gymnasiet grupper kan vara exempelvis sökande med återverkar således på universiteten. fullgjort gymnasium av äldre typ (bokstavs- Under senare år har emellertid tillkom- betyg) och gymnasium av ny typ (sifferbemit urvalsformer av principiellt ny inne- tyg). I detta och i andra fall används kvobörd. Det finns andra utgångspunkter för teringen också för att särskilja grupper med meritvärdering och urval än den traditio- meriter som anses svåra att jämföra med nella kompetensen, och åtgärder vidtas för varandra. Här är kvoteringen således inte att i åtminstone viss utsträckning styra ur- att likställa med en styrning utan med en valet enligt andra regler. Kvotering, som normering, dvs. väsentligen en teknisk ursprungligen tillkom som lösningen på en fråga. Styrningskvoteringen, exempelvis

SOU 1970: 21 133

mellan gymnasium och fackskola, är en Under senare år har man även diskuteutbildningspolitisk och mindre en prognos- rat möjligheten att ge relativt högt meritteknisk fråga. Den baserar sig på principen, värde åt arbetslivserfarenheter av olika slag. att alla sökande oavsett grupptillhörighet är Genom att de studerande tar praktiskt arbehöriga till den avsedda utbildningen och bete närmast efter skolan kan de väntas stifatt de därmed har i princip lika rätt att få ta bekantskap med olika delar av yrkeslivet del av utbildningsplatserna. Enligt detta syn- och därigenom få ett bredare underlag för sätt skulle utbildningsplatserna på lämpligt senare studie- och yrkesval. Effekten kan sätt fördelas mellan de olika grupperna. bli att de efter hand sprider sig över en Styrningskvoteringen torde komma att del- större bredd av yrken än som nu är fallet. vis förta betyg och test det prognosvärde de kan ha eller - rättare sagt - bortse från om det kommer till fullt eller 8.5 U rvalsförfarandet uttryck ej. Normeringskvoteringen torde inte ha denna Tekniskt blir om enkel urvalsproceduren effekt eftersom de berörda grupperna är memeritvärdering och urval kan grundas på ra jämförbara. En kvotering med i utgångsredan befintliga merithandlingar, t. ex. slutläget klart nivåskilda grupper i för den fortbetyg från skolan. satta studieframgången relevanta urvalsfak- Svårare blir det att administrera urvalet, torer kan väntas leda till att det statistiska om detta skall grundas på grupptestningar sambandet mellan meritvärdet vid urvalet av något slag. Detta kräver att de sökande och den senare studieframgången minskar samlas till någon eller några bestämda plateller uteblir. ser på bestämd tid för att där prövas, så- Fördelningsurval genom kvotering kan i vida inte kan utföras i de untestningen många fall, som ovan antytts, vara beting- derliggande skolformerna, där de sökande at av att olika grupper har inbördes ojäm- redan är samlade. förbara meriter, varför är en kvoteringen Än mer komplicerad blir proceduren, om teknisk nödvändighet. En på sådana grun- prövningen skall omfatta en individuell inder verkställd kvotering kan emellertid, om eller annan motsvarande form av intervju grupperna skiljer sig i fråga om studieprog- dividualdiagnos. Detta kräver stora resurser nos, få samma effekter som en styrnings- i form av tid, personal och lokaler. Även kvotering mellan i prognoshänseende olika om den enskilda inte blir längprövningen sökandegrupper. En sådan teknisk kvote- re än en halvtimme, kan den bli tekniskt ring behöver emellertid inte få sådana styr- omöjlig att arrangera, i varje fall om man ningseffekter, om den proportionella kvo- inte vill acceptera att mycket avsevärd tid teringen ersätts med en kvoteringsmetod, - ett läsår eller så - får förflyta mellan ansom tar hänsyn till gruppemas olika stu- sökan och den tidpunkt då de studier, till dieprognos. Den grupp som har den bästa vilka den sökande antagits, får påbörjas. prognosen får därvid det största antalet plat- Med de stora sökandetal man numera i reser. Det tekniska hjälpmedlet härför kan vagel kan räkna med till spärrad högre utbildra t. ex. ett studielämplighetsprov. ning torde det därför vara mest realistiskt En tidigare tillämpad och övergiven men att räkna med de två första förfaringssätten. på senare tid ånyo diskuterad kvotering ut- En annan och viktig aspekt på urvalet gör den s. k. könskvoteringen. Denna hänför är om det skall ske centralt eller lokalt. Försig till ett utbildningspolitiskt betingat önske- delarna med det centrala urvalsförfaranmål om att genom antagningsproceduren det är, att det ger en jämn standard i urförändra i den yrkeskår valskriteriema landet över och därmed könsfördelningen som de avsedda studierna utbildar för. Ett så långt urvalet gäller giltiga och tillförlitliinförande av könskvotering innebär sålunda ga bestämningar - även blir vad man kalatt normeringssträvandena delvis får stå till- lar rättvist. Nackdelarna ligger främst på baka för styrningsönskemålen. det praktiska planet. Anhopningen av sö-

134 SOU 1970: 21

kande blir sannolikt för stor för att möj- sa data föreligger samtidigt med betygen. individuella varför Anser man sig då kunna undvara indiviliggöra antagningsprov, man blir helt hänvisad till inträdeshandling- dualdiagnosen, kan hela inträdesprövningen ar och grupprov. ske centralt och maskinellt och utan att de Det finns sålunda omständigheter, som ta- sökande behöver inställa sig till prövning. lar för att urvalet decentraliseras till den Skulle man å andra sidan finna det angeenskilda läget eller ofrånkomligt med även indiviutbildningsanstalten. Nackdelarna av ett decentraliserat ur- dualprövning, får detta krav vägas mot bl. a. valsförfarande kan avsevärt reduceras, om anspråken på central antagning och automan använder ett någorlunda enhetligt sy- matisk databehandling. stem med instrument och formulär som är centralt utarbetade och normaliserade. Eventuellt kan viss central utbildning av provledare och provadministratörer ske. om urvalet skall ske centralt eller Frågan lokalt sammanhänger, som redan nämnts, med frågan om vad urvalet skall omfatta. Begränsar man sig till enbart skolbetyg och andra formella meriter av motsvarande art, kan man göra urvalet på grundval av an- Om detta förfarande sökningshandlingar. inte kan anses acceptabelt, måste man dra samman även individerna eller åtminstone huvuddelen av dem för prövning. Den svåra frågan blir då, om de måste prövas individuellt eller om de kan prövas kollektivt. Det senare är enklare, snabbare och billigare. om central antagning får inte Frågan sammanblandas med frågan om maskinell bearbetning av ansökningsdata, även om dessa båda frågor har många beröringspunkter. Den automatiska databehandlingen är en rent teknisk fråga, vilket inte helt är fallet med frågan om central antagning. Den förra tid och kostnader och spar normalt den eliminerar vissa fel man lätt gör vid manuell databehandling. Mycket talar i dagens läge för att man bör eftersträva såväl central antagning som automatisk databehandling. Ytterst gäller det att dels anta de sakligt mest meriterade, dels tillförsäkra varsökande den reella rättvisa som je enskild inte alltid kan baseras på enbart matematisk eller liknande formell utvärdering. Kanske kan man i framtiden, som ovan antytts, de kollektiva prövningar man arrangera finner behövliga redan i den skola den studerande befinner sig i vid anmälan till utbildningen eller på annat sätt, så att des-

SOU 1970: 21 135

Avgränsningen av den högre utbildningen

9.1 Inledning 9.2 Kartläggning av utbildning på olika nivåer För KU:s utgångspunkter beträffande avgränsningen av den högre utbildningen redo- En förutsättning för att kunna diskutera avgörs i kapitel 6. gränsningen av den högre utbildningen är, De olika utbildningsvägarnas tidigare och att man har en så fullständig överblick som i stort sett även nuvarande inplacering på möjligt av utbildningsvärlden samt nu gällande förhållanden beträffande behörighetsnivåer är i stor utsträckning re- utbildningssultatet av historiskt betingade omständighe- struktur, behörighetsbestämmelser osv. för ter eller ej sällan av tillfälligheter m. m. Så de enskilda utbildningsvägarna. exempelvis hängde gymnasiets tidigare m0- De förslag som presenteras i detta kapitel nopolställning, när det gällde tillträde till bygger ytterst på ett inventeringsarbete, som högre utbildning, i första hand samman med utförts inom KU och som syftat till en så frånvaron av annan allmänt inriktad utbild- fullständig kartläggning som möjligt av alla ning ovanför realexamen, om man bortser yrkesutbildande heltidskurser av en termins från längd eller mera ovanför grundskolan. För normalskolekompetensen (flickskolan) som alltid varit av kvantitativt tämligen blyg- att nå så stor överskådlighet som möjligt i sam omfattning. Tillkornsten av fackskolan denna kartläggning har utbildningsvärlden indelats i ett antal sektorer, och från 1971 även den i gymnasiet integre- var och en inrade yrkesskolan förändrar radikalt bilden. rymmande sinsemellan likartad utbildning på olika nivåer. I de förslag som KU här lägger fram beträffande avgränsningen mellan gymnasial Kartläggningen har omfattat följande sekoch högre utbildning har således hänsyn tatorer: gits såväl till direktivens krav att behörighetsvillkoren skall grundas på vad som är 1 Teknisk utbildning sakligt motiverat med hänsyn till den fort- 2 Vårdutbildning satta verksamheten, som till de förändrade 3 Social och administrativ utbildning förhållandena inom det gymnasiala stadiets 4 Pedagogisk utbildning organisation. 5 Konstnärlig utbildning Av betydelse är vidare de möjligheter som 6 Ekonomisk utbildning grupper utanför gymnasieskolan har att vin- 7 Lantbruks-, trädgårds- och skogsutbildna inträde till högre utbildning. Till grund ning för KU:s och förslag i avöverväganden 8 Inomverksutbildning gränsningsfrågan ligger således det behörig- 9 Utbildning inom industri och hantverk hetssystem för tillträde till högre utbildning 10 Huslig utbildning, hygienutbildning som utredningen lägger fram i kapitel 10. ll Militär utbildning.

har inhämtats en skolform ovanför För varje utbildningsväg hållen, frivillig grundskostor mängd olika uppgifter, i första hand via lan i kraft. Denna skolform, gymnasieskolan, tillgängliga tryckta källor (främst arbets- skall innehålla dels de nuvarande gymnasiemarknadsstyrelsens yrkesorienterande hand- och fackskollinjerna, dels ett antal yrkesinböcker och annat material) samt via kontak- riktade linjer. Beträffande de yrkesinriktade ter med verk och i linjerna föreligger ännu inget definitivt bestatliga myndigheter, vissa fall även med enskilda skolor. I-Iärtill slut om hur många och vilka dessa skall kommer uppgifter hämtade ur utrednings- vara. betänkanden samt inhämtade via kontakter Skolöverstyrelsen har i december 1969 till med pågående utredningar. Kungl. Majzt överlämnat förslag till sådana De som insamlats rör såväl yrkesinriktade linjer. Förslaget innebär att uppgifter kvantitativa som kvalitativa data, t. ex. antal l3 yrkesinriktade linjer beräknas förekomsökande och utbildningsplaner, sökandesam- ma mer allmänt. Dessa linjer är tvååriga, med avseende på förutbild- men elev som slutfört årskurs 1 på vissa av mansättningen dem äger erhålla slutbetyg. Förutom dessa ning, utbildningstidens längd, utbildningens struktur och arbetsförhållanden, ämnesinne- allmänt förekommande linjer skall, med behåll, och andra nämningen linje, kunna förekomma utbildgällande förkunskapskrav inträdesvillkor m. m. ning enligt Sözs bestämmande för sådan-a dock mindre frekventa yrken, där utbildningen Tyngdpunkten ligger på de kvantitativa förhållandena inom de olika utbild- kan organiseras i en tvåårig utbildningsgång med samma ämnen som ningsvägarna samt utbildningens yttre struk- inslag av allmänna mer ingående av utbild- för ovan nämnda linjer. SÖ tur. Någon analys yrkesinriktade ningens innehåll eller utbildningsmålen har avser t. ex. sådana yrken som optikeryrket inte gjorts. samt guld- och silversmedsyrkena. SÖ föreslår vidare att i gymnasieskolan, utöver linjer, skall förekomma specialkurser enligt SÖ:s bestämmande. Specialkurs bör 9.3 Nuvarande fördelning på olika kompe- den koromfatta ett eller flera läsår eller tensområden tare tid som är lämplig med hänsyn till utbildningsmålet. Därest specialkurs bygger på I kapitel 4 har från olika utgångspunkter

för de bestämmelser om arman lägst tvåårig utbildning i gymnasie-

redogjorts behörigskolan bör den kallas högre specialkurs. Det het och urval som för närvarande gäller för förutsätts att även i specialkurs skall kunna utbildning på olika nivåer. ingå undervisning i allmänna änmen. Av detta framgår att man, med utgångspunkt i dessa bestämmelser, kan skilja mel- förekommande Sözs förslag till allmänt lan två stora kompetensområden, nämligen omfattar yrkesinriktade linjer grundskolans kompetensområde samt gymnasiets och fackskolans här beklädnadsteknisk linje kompetensområde, kallat Vilka bygg- och anläggningsteknisk linje högre utbildning. utbildningstillhör de olika distributions- och kontorslinje vägar som för närvarande i viss utsträck- el-teleteknisk linje kompetensområdena framgår fordonsteknisk linje ning av översikten i kapitel 4. jordbmkslinje konsumtionslinje livsmedelsteknisk linje 9.4 Läget efter gymnasieskolans genomföprocessteknisk linje rande vid oförändrade behörighetsförhållanskogsbrukslinje den träteknisk linje Från och med läsåret 1971/72 träder riks- verkstadsteknisk linje dagsbeslutet om en organisatoriskt samman- vårdlinje.

SOU 1970: 21 137

Tvåårig konsumtionslinje och tvåårig vård- förekommande särskilda behörighetskrav utlinje kan alternativt anordnas som tvåårig över skolunderbyggnad och kunskaper i viskonsumtions- och vårdlinje. sa ämnen. Från dessa utgångspunkter kom- Dessutom väntas yrkesutbildningsbered- mer KU fram till att endast ett mindre antal ningen (Y B) framlägga förslag om en labo- utbildningsvägar inom grundskolans komperatorieteknisk linje, i vilken bl. a. de nuva- tensområde bör ifrågakomma för en diskusrande utbildningarna till laboratorieassistent sion om ändrad behörighetsnivå. Bedömoch apotekstekniker kan komma att ingå. ningen sker därvid med utgångspunkt en- Genom detta och kommande förslag till dast i utbildningsförhållandena och någon organisation av gymnasieskolan får man hänsyn till kraven i den kommande yrkesvissa möjligheter att avgränsa de utbildnings- verksamheten tas således ej. vägar som tillhör denna skolform. Alla dessa kommer att tillhöra grundskolans kompetensområde. 9.5.2 Underlag för KU:s överväganden Det är dock att märka, att vissa utbild- Kvalitativa förhållanden inom enskilda ningsvägar som organisatoriskt tillhör den utbildningsvägar nuvarande yrkesskolan inte inryms i den nu föreslagna organisationen. Detta gäller t. ex. Att på olika sätt, inom ramen för gällande till medicinsk-teknisk assi- behörighetsvillkor, anpassa utbildningen till utbildningarna stent, arbetsterapeut- och fritidspedagogut- ett önskat utbildningsmål är en fråga om ett bildningama m. fl. Beträffande vissa andra kontinuerligt arbete, vilket antingen naturutbildningsvägar är frågan om huruvida de ligt utförs inom det ämbetsverk som har an- - i form av specialkurs - skall komma att svaret för utbildningen i fråga eller inom tillhöra gymnasieskolan ännu föremål för särskilt tillsatta arbetsgrupper eller utreddiskussion. ningar. Schematiskt kan de faktorer som är väsentliga i detta sammanhang beskrivas på följande sätt. 9.5 En ny avgränsning Förkunskapskraven: såväl de allmänna som de särskilda förkunskapskraven samt 9.5.1 Inledning eventuella förpraktikkrav och ålderskrav. Avgränsningen av den högre utbildningen är Utbildningen: innehåll, struktur, arbetsforen fråga om vilka utbildningsvägar som mer, utbildningstidens längd m. m. skall inordnas under det system för allmän Utbildningsresultat: ett tillfredsställande behörighet till högre utbildning som KU fö- utbildningsresultat skulle i detta sammanreslår. Detta system förutsätts komma att hang rent allmänt kunna sägas vara uppnått, gälla för alla de utbildningsvägar som i dag om utbildningen ger sådana kunskaper, färkräver slutbetyg från gymnasium eller fack- digheter etc. att den som på ett acceptabelt skola för allmän behörighet. I detta kapitel sätt och på föreskriven tid gått igenom utbehandlas därför endast de utbildningsvägar bildningen är kapabel att starta och med ett som i dag tillhör grundskolans kompetens- visst mått av framgång fullfölja en yrkesområde och för vilka en ändring av behö- verksamhet inom ett område eller i en berighetsnivån av ett eller flera skäl är ak- fattning för vilket/ vilken utbildningen avser tuell. att förbereda. KU har härvid funnit det nödvändigt att Inom de utbildningsvägar där de tre komdels beakta den inre strukturen i de enskilda ponenterna är balanserade i den meningen, utbildningsvägarna, dvs. sådana faktorer att flertalet elever går igenom utbildningen som utbildningens innehåll, arbetsformer och på föreskriven tid och med godtagbart reutbildningsresultat, dels yttre strukturella sultat, är av kvalitativa skäl ingen anpassförhållanden av skolorganisatorisk art samt ningsåtgärd för närvarande nödvändig.

138 SOU 1970: 21

Det är emellertid uppenbart, att en stän- Strukturella förhållanden inom grundskolans pågående utveckling förändrar de flesta dig kompetensømråde yrken därhän att utbildningen efter hand måste tillföras stoff. I den mån detta Enligt KU:s uppfattning måste man, när det nytt om vilka utbildningsvägar som inte balanseras av en motsvarande minsk- gäller frågan tids- bör föras till den högre utbildningen, även ning av äldre stoff, blir utbildningen inklu- beakta vissa förhållanden som berör den pressad och en översyn av läroplanen sive måste yttre strukturen av enskilda utbildningsvägar utbildningstidens längd göras. Detta är situationer som regelmässigt upp- och grupper av utbildningsvägar. står och där har att När det gäller grundskolans kompetenstillsynsmyndigheten område bör då inledningsvis konstateras, att genomföra den erforderliga läroplansöversynen. de utbildningsvägar som enligt föreliggande Det nya stoff som enligt ovan tillförs ut- förslag skall inrymmas inom gymnasieskolan - i vars konstruktion ligger en direkt anbildningen kan stundom ha en sådan karaktill grundskolan - av detta skäl är tär, att det kräver större förkunskaper i vis- knytning varit nödvän- undantagna från diskussionen av behörigsa ämnen än vad som tidigare hetsnivån. Detta konstaterande även digt. Även i dessa fall åvilar det tillsyns- gäller myndigheten att vidta lämpliga åtgärder, an- de utbildningsvägar som genom framtida beslut kommer .att ligga inom gymnasieskolan tingen dessa går ut på en höjning av de säreller samt även de s. k. högre specialkurser inom skilda förkunskapskraven en justering gymnasieskolan, till vilka gymnasieskolans av utbildningstidens längd. Det finns också utbildningsvägar där kra- yrkesinriktade linjer ger behörighet. Analogt gäller detta resonemang även den tekniska ven i den efterföljande yrkesverksamheten efter hand förändrats så, att det nuvarande linjens fjärde år. Vidare bör man från diskussionen kunna utbildningsresultatet inte längre är adekvat. Sådana förhållanden påkallar ofta en mer undanta sådana utbildningsvägar som, utan omfattande utredning -av utbildningens mål att vara linje eller specialkurs i gymnasieoch innehåll inom eller skolan, kan nås direkt efter genomgången tillsynsmyndigheten inom en offentlig kommitté. utan krav på speciell inträdesgrundskola stu- ålder eller särskilda förkunskapskrav utöver Genom att från dessa utgångspunkter dera pågående och avslutade utredningar vad grundskolan kan ge. inom eller utom de ansvariga ämbetsverken Man kan även isolera en annan grupp uthar KU fått värdefull information för be- bildningsvägar, som enligt KU:s uppfattav behörighetsfrågorna. ning i varje fall tills vidare inte bör komma dömning KU har vidare sökt skaffa sig ytterligare i fråga i detta sammanhang. Det gäller en information i dessa frågor genom en serie rad utbildningsvägar, i första hand inom det med företrädare för myndig- konstnärliga området, där förutom grundöverläggningar heter vilka tillsammans även ställs krav på anlag och organisationer, skolekompetens en stor mängd olika utbild- och/ eller färdigheter av visst slag, och där representerar De som därvid utgjort urvalet av elever görs med ledning av inningsvägar. frågor ämnet för diskussion har lämnade i form av t. ex. teckdet huvudsakliga arbetsprover varit om det med hänsyn till yrkets respek- ningar eller av ett inträdesprov avseende dramatiska etc. färdigheter, viltive utbildningens krav är önskvärt, lämp- musikaliska, ka i regel förutsätter förberedande utbild-

ligt eller nödvändigt med en förändring i nu

gällande behörighetsvillkor vid de utbild- ning av kortare eller längre slag. Dessa areller tillmäts ningsvägar som respektive myndighet betsprover respektive inträdesprov organisation företräder. De synpunkter som i urvalssituationen i regel större betydelse framförts har i viss som urvalsinstrument än betygen. Endast i vid dessa överläggningar över- torde inom denna en mån varit vägledande för utredningens undantagsfall grupp av behörighetsnivån vara aktuell. väganden och förslag. förändring

I detta sammanhang finner KU det ange- ej kan påbörjas direkt efter genomgången läget att aktualisera en annan grupp av ut- grundskola bildnjngsvägar inom grundskolans kompe- att de ger en specialiserad, tämligen starkt tensområde, nämligen sådana som karakteri- yrkes- eller befattningsinriktad utbildning seras av att de för inträde utöver grund- att de har ett tämligen stort inslag av teoskola eller motsvarande kräver en skolmäs- retiskt inriktade ämnen i utbildningen men sig yrkesutbildning, ofta tämligen omfat- inte den uppsättning allmänna ämnen som tande sådan, inom respektive område. finns på de yrkesinriktade linjerna i gymnatill kommer ofta ett krav på tämligen om- sieskolan. fattande praktik, varför inträdesåldern I regel uppställer de också särskilda förkunmånga gånger ligger vid omkring 20 år eller skapskrav motsvarande s. k. enbokstavslinje högre. Dessa utbildningsvägar kan sägas ut- i grundskolan. Undantagsvis kräver de även göra det senare ledet i en stegvis uppbyggd, förkunskaper på fackskole- eller gymnasiesammanhängande utbildningsgång. I vissa nivå. Därtill kommer att inom de flesta av fall sker urvalet till dessa utbildningar redan de berörda den teoretiska utbildningsvägarna nu med utgångspunkt i betygen från den utbildningen är varvad med praktisk tjänstgenomgångna yrkesutbildningen, och grund- göring på olika arbetsställen. skolebetyget (motsvarande) ingår ej i meritvärderingsunderlaget. I andra har frågan 9.5.3 Av KU behandlade utbildningsvägar om beroendet av grundskolebetyget inte slutgiltigt lösts. SÖ framhåller i anvisningarna Med hänsyn till de förhållanden som redotill grundskolans kompetenskungörelse, att visas under 9.5.2 har KU funnit det motivedet i vissa lägen kan uppstå tveksamhet, rat att till diskussion rörande av behöjning huruvida en utbildning skall lyda under hörighetsnivån ta upp följande utbildningskompetenskungörelsen. SÖ rekommenderar vägar, nämligen utbildning till därvid samråd mellan berörda myndigheter arbetsterapeut samt KU. ekonomiföreståndare Enligt KU:s uppfattning bör man, inom fritidspedagog ramen för kungörelsen om grundskolans förskollärare kompetensvärde, finna möjligheter att för hälsovårdsinspektör dessa utbildningsvägar skapa urvalsbestäm- hörselvårdsassistent melser som tar vederbörlig hänsyn till resul- medicinsk-teknisk assistent tatet av den genomgångna yrkesutbildningen, sjukgymnast eventuellt även praktiken inom området. KU om fem sjuksköterska (grundutbildning finner det därvid rimligt att beroendet av terminer) grundskolebetyget upphör om lång tid för- Socialpedagog flutit mellan grundskolans avslutande och ålderdomshemsföreståndare. ansökan till den aktuella utbildningsvägen. Sammanlagt rekryterar dessa utbildnings- Av ovanstående framgår, att någon dis- för närvarande ca 6 500 elever vägar per år. kussion av behörighetsnivån inte är aktuell Om den av SÖ av planerade utökningen i fråga om ett antal utbildningsvägar som förskollärarutbildningen kommer till stånd, svarar för huvuddelen av rekryteringen injämte viss planerad eller diskuterad utbyggom grundskolans kompetensområde. nad av andra utbildningsvägar, kan detta Enligt KU:s bedömande återfinns de ut- antal komma att öka till 8 000-10 000. bildningsvägar, som är aktuella för en änd- Vissa utbildningsvägar tas här inte upp ring av behörighetsnivån, inom en speciell till diskussion - trots att detta skulle kun- - i första hand inom sektorerna för na vara grupp motiverat av den anledningen att vårdande, socialt och pedagogiskt arbete. de för närvarande behandlas av andra ut- Dessa utbildningsvägar karakteriseras av redningar. Detta gäller i första hand de utatt de, på grund av ett lägsta ålderskrav, bildningsvägar som behandlas av 1968 års

140 SOU 1970: 21

som i sitt got skäl för att de inte ändå skulle kunna lärarutbildningskommitté (LUK), teck- tillhöra Enuppdrag har utbildning av gymnastik-, grundskolans kompetensområde. hushålls-, textil- och barna- ligt KU:s direktiv måste starka skäl tala för nings-, slöjd-, vårdslärare samt i viss mån även musiklä- en höjning av behörighetsnivån för att man rare. Den senare utbildningen har dessutom skall fatta ett sådant beslut. KU vill därför utretts inom musikutbildningskom- redovisa skälen för och emot en höjning av nyligen mittén, vars förslag lett till en proposition behörighetsnivån för ovannänmda utbild-

till årets riksdag. ningsvägar. Även sjöbefälsutbildningen, som planeras att snart bli utredd av Sö, har av detta skäl lämnats utanför diskussionen liksom ut- 9.5.4 Diskussion av behörighetsnivån bildningarna till laboratorieassistent, apo Ålderskraven tekstekniker och receptarie, vilka alla helt eller delvis tillhör YB:s arbetsområde. KU finner att en utbildningsväg det viktigt, Även enstaka andra utbildningsvägar kan som tillhör grundskolans kompetensområde komma att beaktas vid en diskussion av - flera års föri den mån den inte kräver ändring av behörighetsnivån, men med ut- för tillträde - också skall kunna praktik gångspunkt i nu gällande förhållanden bepåbörjas tämligen direkt i anslutning till träffande olika utbildningsvägars innehåll utan hinder av ett grundskolans avslutande och organisation finner KU inte anledning krav inträdesålder. De flesta av på lägsta att utöka ovan förtecknade utbildningsvägar de här diskuterade kan utbildningsvägama med ytterligare vägar. nu gällande bestämmelser inte påenligt Det bör i detta sammanhang även fram- förrän vid 18 års ålder, och börjas tidigast hållas att diskussionen endast gäller dessa som finns vid vissa av utde förpraktikkrav utbildningsvägar sådana de i dag är organi- bildningsvägama överstiger inte i något fall serade. I den mån en mer genomgripande tio månader. omorganisation av någon av dem företas blir Att hänföra en utbildningsväg till högre utdet således nödvändigt att samtidigt ompröva bildning enbart av det skälet att utbildningbehörighetsnivån. I första hand skulle en först vid 18 års ålder är en kan påbörjas sådan omorganisation kunna innebära att inte Om däremot detta åldersrimligt. utbildningen organiseras som linje i gymna- krav kan anses berättigat av den grunden sieskolan och därmed automatiskt kommer att utbildningen och den efterföljande yrkesatt tillhöra grundskolans kompetensområde. verksamheten ställer sådana krav på mog- Sammanfattningsvis kan beträffande de ut- osv. - vilket en högre ålder nad, omdöme som här avses konstateras att skulle - inte bildningsvägar anses garantera att eleverna de bör vara yngre än 18 år när utbildningen har ett ålderskrav på i regel lägst 18 år påbörjas, skulle detta kunna vara ett skäl för tillträde till att utbildningen skulle hänföras till högre är tämligen starkt specialiserade och yr- utbildning och därmed rekryteras från lägst kes- eller befattningsinriktade denna ålder. Det är emellertid ytterst svårt har ett mycket litet inslag av s. k. allmän- att på objektiva grunder fastställa att ett na ämnen i utbildningen. sådant lägsta ålderskrav är nödvändigt. Man De avviker således på flera sätt från lin- bör således även diskutera möjligheten att jerna i gymnasieskolan vad beträffar utbild- sänka inträdesåldern till 16 år, dvs. en anoch innehåll. Alla des- knytning direkt till grundskolan. Mot en ningens uppläggning sa faktorer övervä- sådan sänkning finns emellertid, även bortspelar en roll för KU:s även om ingen av dem ensam kan sett från kravet på mognad hos de studeganden, ha avgörande betydelse. Att utbildningarna rande, flera invändningar. i väsentliga avseenden skiljer sig från gym- För det första skulle dessa utbildningsvänasieskolans linjer är i och för sig inte nå- gar, som därigenom skulle bli jämställda

SOU 1970: 21 141

med gymnasieskolutbildning, i många fall av utbildningen och den redan nu besvärbli sämre ställda i fråga om allmänna ämnen liga situationen i fråga om praktikställen än gymnasieskolans yrkesinriktade linjer, för sjukvårdens olika utbildningar skulle ytdvs. sjuksköterskan och förskolläraren skul- terligare förvärras. Detta resonemang torde le få mindre kunskaper i svenska, engelska, i lika hög grad gälla även studiepraktiken samhällskunskap osv. än sjukvårdsbiträdet inom förskollärarutbildningen. och barnsköterskan. Möjlighet finns natur- Att helt eliminera sådana effekter av ett ligtvis att ändra dessa utbildningsvägars behörighetssystem av den typ som KU före struktur därhän, att de uppnår större jäm- slår, där en rad olika utbildningsvägar ger förbarhet med gymnasieskolans linjer, t. ex. samma behörighet till högre utbildning som i fråga om innehållet av allmänna ämnen, det nuvarande gymnasiet ensamt gör, är inte och göra en konstruktion där specialisering- möjligt. I och för sig kan dessutom en sådan en kommer - t. ex. senare inom utbildningen än nu. utbildningsgång grundskola-sjuk- - En sådan genomgripande förändring av ett sköterskeskola-filosofisk fakultet vara förhållandevis stort antal utbildningsvägar, önskvärd från såväl samhällets som den enav vilka flera tämligen nyligen varit före- skildes synpunkt under förutsättning att den mål för utredning och omorganisation, anser är resultatet av en medveten och genomtänkt KU dock ligga utanför sitt uppdrag att studieplanering. Sannolikheten för att detta föreslå. är fallet torde vara större ju äldre eleverna För det andra skulle de här avsedda ut- år när de väljer den specialiserade, starkt bildningsvägama, med något undantag, en- yrkesinriktade utbildningen. Dessa förhållanden skulle således kunna anses vara ett ligt KU:s förslag till behörighetsbestämmelser ge samma behörighet till utbild- bidragande skäl till att bibehålla ålderskrahögre ning som gymnasieskolans olika linjer (se vet för dessa utbildningsvägar. kapitel 10). Detta skulle i sin tur kunna in- Det bör dock här ånyo påpekas, att det nebära vissa vanskligheter, i varje fall när inte är inträdesåldern i sig som är den avdet gäller utbildningsvägar inom vårdområ- görande faktorn för en höjning av behörigdet m. fl. Genom att valet av dessa utbild- hetsnivån. Det är i de här anförda exempningar då skulle ske redan i 16-årsåldern är len den relativt starka specialiseringen inom det inte orimligt att anta att en tämligen stor utbildningen med direkt inriktning på vissa del av eleverna skulle ändra sina framtids- befattningar samt utbildningsstrukturen, avplaner under utbildningstidens gång och där- saknaden av allmänna ämnen, inslagen av för kom att utnyttja sin behörighet till högre praktisk verksamhet i utbildningen osv., som utbildning och i större eller mindre omfatt- motiverar en sådan höjning. ning strömma till exempelvis de fria fakul- Än tydligare blir giltigheten av detta reteterna. om man mot varandra ställer utsonemang Eftersom utbildningsvägarna i fråga av bildningen till förskollärare och utbildningflera skäl bör vara dimensionerade så, att en till fritidspedagog. Dessa båda utbildexaminationen står i relation till ett förut- ningsvägar företer stora likheter. Båda bygsebart arbetsmarknadsbehov, skulle en så- ger på grundskolans s. k. enbokstavslinjer, dan utveckling avsevärt försvåra utbildnings- är tvååriga, har ett förpraktikkrav (längre planeringen. Följden skulle nämligen bli att för förskollärare än för fritidspedagoger) man måste dimensionera t. ex. sjuksköters- inom ungefär samma område, leder till bekeutbildningen med tanke på att en viss del fattningar som på många sätt kan anses av de utbildade sjuksköterskorna mer eller jämförbara osv. Emellertid har förskollärarmindre direkt går vidare till filosofisk fa- utbildningen ett krav på lägsta inträdesålder kultet eller andra utbildningsvägar utanför av 19 år medan något ålderskrav inte finns vårdområdet. Dessutom skulle trycket på för fritidspedagogutbildningen. Skulle man praktikplatser inom sjukvården bli onödigt fästa stort avseende vid 18-årsgränsen som stort genom en sådan överdimensionering motiv för höjning av behörighetsnivån, skul-

142 SOU 1970: 21

ämnen, vilket kan innebära le förskollärarna föras till den högre utbild- skaper i enskilda skulle kvar- större krav på kompletteringsstudier för de ningen medan fritidspedagogerna vuxna än om utbildningen tillhör grundskostanna inom grundskolans kompetensområde. mellan lans kompetensområde. Man måste dock Med hänsyn till de stora likheterna ålderssam- förutsätta att dessa särskilda förkunskapsutbildningarna och den verkliga krav utformas med största noggrannhet och mansättningen bland de studerande vid friskulle detta vara under iakttagande av att för en utbildning tidspedagogutbildningen ej uppställs fler eller högre krav än vad som uppenbart orimligt. är oundgängligen nödvändigt. Se vidare

under 9.5.7 nedan. Den allmänna utbildningsnivån Det finns dock en grupp utbildningssökan-

Ett skäl för höjning av behörighetsnivån de som, om man inte vidtar lämpliga åtgäri diskussionen med olika der, kan bli offer för en höjning av kravet som ofta framförts företrädare för myndigheter och organisatio- på skolunderbyggnad. Det gäller förhållan-

ner är att fler utbildningsvägar på detta sätt devis unga personer som slutat grundskolan

skulle få del av den ökade för ett eller annat år sedan i den förvissutbildningsstandarden. Om huvuddelen av en årskull går ningen, att de redan hade föreskriven kompedetta tens för en önskad utbildning och som nu är igenom gymnasieskolan är det enligt att inte de utbildnings- av arbetslivet sätt att se orimligt, sysselsatta inom olika områden tills inträdesålder. För vägar som ligger utanför gymnasieskolan de uppnår stadgad dessa skulle ett höjt behörighetskrav innebära skulle kunna få tillgodogöra sig den högre Det måste sedan ligga förändrade förhållanden och tvinga dem att skolunderbyggnaden. ansvar på en eller annan väg komplettera sin skolpå i första hand tillsynsmyndighetens att se till, att den höjda utbildningsnivån tas underbyggnad. Med en lämpligt avpassad

av tid mellan utfärdande och ikraftträdande av till vara, antingen genom en förkortning av samt med disutbildningstiden eller en kvalitetshöjning nya behörighetsbestämmelser Denna effekt bör dock olägenheter av utbildningsresultatet. positiva pensmöjligheter är dock inte direkt avhängig av de formella detta slag kunna undvikas (se kapitel 14).

kraven utan kan bli en automatisk följd av

den höjda utbildningsnivån i samhället. Man Val efter grundskolan torde kunna räkna med att huvuddelen av inom kort kommer att som Ett argument mot en höjning av behörighetsungdomarna avslutad utbildning av nå- nivån, som dock i och med den nya kongrund ha elvaårig när de söker struktionen av gymnasieskolan får mindre got slag inom gymnasieskolan, är att man får ungdomarna i årstill de här diskuterade utbildningsvägama. tyngd, därför inte kurs 9 att välja fortsatt utbildning mer för- Det behöver bli någon större vare domsfritt om de kan nå en mängd utbildskillnad i sökandesammansättningen el- efter årskurs 9, utan krav på sig man formellt höjer behörighetsnivån ningsvägar ler inte. genomgången gymnasieskola. Detta har dock

Att formellt kräva genomgången gymna- i och för sig varit förhållandet sedan länge

och har inte, så vitt kan bedömas, inverkat sieskola, dvs. samma krav som för övrig utbehöver att söka till fackskola och bildning, för dessa utbildningsvägar på benägenheten inte innebära att de vuxna ställs utanför gymnasium. Möjligen kan detta ha betydelse Det behö- för den som tvekar att möjligheterna att vinna inträde. grupp ungdomar föreslår fortsätta med skolmässig utbildning efter righetssystem som KU ger möjligäven för den som skaffat och som av olika skäl skulle ha heter till inträde grundskola som ovan fördel av att under några år få gå ut i arsig den mognad och kringsyn, betslivet, innan den träffar sitt slutliga utnämnts, genom viss ålder och yrkesverksamhet av viss längd. Däremot kan det ibland bildnings- och yrkesval. I det system för all-

män till som bli fråga om att därtill ställa krav på kun- behörighet högre utbildning

SOU 1970: 21 143

KU föreslår har dock dessa ungdomar, lika- formning av de särskilda behörighetsvillkoväl som de redan nu vuxna utan behörig- ren men också med en beräknad, sned könshetsgivande formell skolutbildning, möjlig- fördelning inom vissa utbildningar. het att vinna inträde efter uppfyllandet av Frågan om rekryteringsunderlagets tillvissa krav på ålder och yrkesverksamhet (se räcklighet för den högre utbildningen är kapitel 10). Dessutom skapas allt bättre möj- emellertid i stor utsträckning beroende av ligheter för dem att t. ex. i folkhögskola eller vilket behörighetssystem som gäller, dvs. på i kommunal eller statlig vuxenutbildning vilka vägar man kan vinna till behörighet skaffa sig den erforderliga skolunderbygg- sådan utbildning. De ovan nämnda räknenaden. exemplen utgick i huvudsak från den beräknade dimensioneringen av gymnasium och fackskola i början av 1970-talet och från Rekryteringsunderlaget den förutsättningen, att i stort sett endast Det finns ytterligare argument för en höj- dessa skolformer skulle ge behörighet till ning av behörighetsnivån. I den undersök- högre utbildning. Med det förslag till behöning av olika utbildningsvägar som KU ge- righetssystem som KU framlägger i kapitel nomfört var som ovan nämnts ett av huvud- 10 blir beräkningsgrunden en annan, och syftena att studera de kvantitativa förhål- man torde helt kunna bortse från risken landena, dvs. förhållandet mellan tillgång att rekryteringsunderlaget till högre utbildoch efterfrågan på utbildning på olika nivåer. ning inte skulle bli tillräckligt stort. Den fråga som dessa undersökningar avsåg Det finns i stället anledning att vända på att belysa kan förenklat uttryckas på föl- problemet och ställa frågan: Kan man med jande sätt. Om man placerar ett tämligen den beslutade dimensioneringen av gymnastort antal utbildningsvägar sieskolan räkna på eftergymna- med att gymnasieskolutbilsial nivå, dvs. för behörighet kräver genom- dade ungdomar som så önskar kan få den gången gymnasial utbildning, är då tillgång- utbildning de förväntat sig efter gymnasieen på personer med sådan utbildning till- skolan? Om konkurrensen blir ännu hårdare räcklig för att tillförsäkra de olika utbild- än nu vid de spärrade utbildningslinjema ningsvägarna ett tillfredsställande rekryte- inom den högre utbildningen att nya genom ringsunderlag? grupper vinner behörighet till dessa, kan Med utgångspunkt i denna fråga gjordes detta innebära en ytterligare ökad tillströmvissa räkneexempel som avsåg att belysa ning till de fria fakultetema. Detta kan av rekryteringsförhållandena vid en tänkt si- olika skäl vara mindre önskvärt. Det är därtuation beträffande det eftergymnasiala om- för viktigt, att man skapar valvärda alternarådets storlek. I stort sett inräknades i detta tiv till universitetsutbildning för dem som område all utbildning som i dag ligger på genomgått gymnasiets olika linjer. Därvid eftergymnasial nivå samt ett antal utbild- torde kompetensförhållandena spela en icke ningsvägar vilka i dag kräver grundskola oväsentlig roll. De som genomgått gymnaför behörighet, bl. a. de som nu föreslås sieskolans treåriga linjer torde således rent höjda. Förutsättningen var vidare att prak- generellt betrakta en utbildning som baseras tiskt taget enbart det nuvarande gymnasiet på elvaårig förutbildning som ett mer realisoch den nuvarande fackskolan skulle ge all- tiskt alternativ till universitetsutbildning än män behörighet till högre utbildning. en som grundas på nioårig förutbildning. Dessa räkneexempel visade att, med den Om man, i stället för spärrar i form av ovan skisserade omfattningen av den högre eller kvalitetskrav intagningsbegrånsning på utbildningen, vissa rekryteringssvårigheter betyget som styrinstrument, ger en viktig kunde i varje fall när det gällde uppstå, roll åt studie- och yrkesvägledning, är det av personer med från vissa utbildning linjer största vikt att det finns tillräckligt många, i och grenar inom gymnasium och fackskola, elevernas ögon valvärda, alternativa utbildvilket dels med en tänkt utsammanhängde ningsvägar inom den högre utbildningen för

144 SOU 1970: 21

att vägledningen skall få effekt. Man kan också hävda, att en höjning av Även för gymnasieskolans, framför allt de behörighetsnivån i förening med det av KU treåriga linjernas, inre arbete borde ett så- till föreslagna behörighetssystemet bidrar dant utbud av ett stort antal alternativa utatt skapa sådana »naturliga studiegångar» bildningsvägar efter gymnasieskolan ha begenom gymnasieskolan och den högre uttydelse för att minska de negativa effekter som från flera bildningen efterlyses håll, på arbetssituationen i skolan som är en följd exempelvis av nedanstående typ. av konkurrenssituationen vid de spärrade Vårdteknisk linje högre utbildningarna.

Rationell gren för hälso- gren för utbildningsgång och sjukvård barnavård Genom en höjning av behörighetsnivån för dessa utbildningar undgår man en stor del av arbetsterapeut fritidspedagog den återgång till det gymnasiala skolsystemet, sjuksköterska förskollärare som nu är vanlig, i och med att de här aktu- sjukgymnast Socialpedagog ella utbildningsvägarna i stor utsträckning rekryteras av sökande från gymnasium och läkare barnpsykolog fackskola. En av fördelarna med detta är att man då inte behöver ta ställning till in- 9.5.5 Förkunskapskrav för sjuksköterskegrepp i kungörelsen om grundskolans kompeutbildningen tensvärde. Ett sådant ingrepp skulle annars kunna vara motiverat med hänsyn till kon- I samband med den tämligen nyligen föresekvenser av kvoteringsreglema som med- tagna omläggningen av sjuksköterskeutbildför, att personer som skaffar sig längre ut- ningen diskuterades ingående förutbildningsbildning kan komma i ett avsevärt sämre kravet för denna Med utbildning. hänsyn sökandeläge än om de valt att sluta sin skol- till att den i viss mån kan betraktas som en

gång med grundskola. Genom att även for- nyckelutbildning bland dem som kan kommellt föra dessa utbildningar till den högre ma i frâga för uppflyttning till högre ututbildningen vinner man också, att de sökan- har KU funnit bildning, det angeläget att de i urvalssituationen bedöms vid ungefär här referera delar av denna diskussion. samma tidpunkt i utbildningsgången, dvs. Gymnasieutredningen framhöll i sitt beman behöver inte för vissa sökande göra ur- tänkande Ett nytt gymnasium (SOU 1963: valet på ett flera å-r gammalt grundskolebe- 42) att »vårdnadsområdet i förhållande till

tyg (motsvarande). sin storlek och betydelse påverkat det ej Det är dock realistiskt att räkna med att allmänna skolväsendets innehåll och uppden ovannämnda företeelse som innebär I framtiden torde därför såväl byggnad. att den som genomgått en gymnasial ut- fackskola som gymnasium böra ta till vara

bildning återgår till en annan sådan, låt och utveckla de ungdomars som intressen, vara med annat innehåll, i stället kommer kan ledas vidare i verksamheter av ovan att återfinnas inom den högre utbildningen. art›. antydd Sjuksköterskan fortsätter till läkarutbildning, I sitt betänkande I: Sjuksköterskeutbildhälsovårdsinspektören till teknisk fakultet, ningen. Grundutbildning (SOU 1964: 45) införskolläraren till osv. stämde psykologutbildning 1962 års utredning angående sjuk- Denna återgång kan möjligen få mindre i detta och sköterskeutbildningen yttrande kvantitativ omfattning inom den högre uttillade, att »sjukvårdsyrkena i väsentligt högbildningen, inte minst med hänsyn till att re grad än hittills bör bli delaktiga av den valet av specialiserad, starkt ökande elevexaminationen yrkesinriktad i de högre skolutbildning kommer i en högre ålder, när formerna». Mot denna bakgrund och unyrkesbestämdheten normalt är större. der beaktande av vad utredningen anfört an-

SOU 1970: 21 145

10-014252

funktions- och an- att sjuksköterskeutbildningen skulle tillhöra

gående sjuksköterskans svarsområde och föreliggande utvecklings- grundskolans kompetensområde. tendenser syntes det utredningen klart, att I anledning av ovan nämnda proposition fackskola och gymnasium skulle bli naturliga väcktes flera motioner, där det bl. a. hemrekryteringsvägar till sjuksköterskeutbild- ställdes att inträdeskravet till Sjuksköterskening. utbildningen skulle, efter fackskolans utbyggansåg sig därför kunna för- nad i full omfattning, vara fackskolekompe- Utredningen tens. I statsutskottets utlåtande i anledning orda, att man i fråga om krav på föregående skolunderbyggnad borde inrikta sig på av dessa motioner (nr 181 år 1965) erinrade för utskottet om att »Kungl. 8.10.1965 genomgången fackskola. Vid tidpunkten Majzt uttalande i denna fråga förelåg bemyndigat chefen för ecklesiastikdeparteutredningens för att mentet att tillkalla för att utreda emellertid icke tillräckligt underlag sakkunniga bedöma, från vilken tidigaste tidpunkt fack- frågan om gyrrmasie- och fackskolutbildningeller motsvarande utbild- ens kompetensvärde m. m. Vid sådant förskolekompetens inträdesvill- hållande finner utskottet sig inte nu böra ning borde gälla som generellt kor. Man menade dock att, om fackskolut- fråga. Utskottet anser ingå på förevarande kunde examina- därför att ifrågavarande motioner i denna redningens tidsplan följas, tion skulle i full utsträckning ske första del inte bör föranleda någon åtgärd från gången våren 1972. Förutsättningar skulle riksdagen»

då föreligga för ett allmänt krav på nämnda Riksdagens beslut blev att sjuksköterske-

Det borde ankomma på till- utbildningen skulle tillhöra grundskolans kompetens. Det dock att

synsmyndigheten att noga följa utvecklingen kompetensområde. förtjänar och i god tid vidta de åtgärder som erford- påpekas, att dåvarande departementschefen

ras för en allmän av inträdeskravet. i denna framhöll höjning i riksdagsdebatten fråga Mer än två tredjedelar av de remissinstan- att det vid denna tidpunkt endast fanns möjser som yttrade sig i denna fråga delade ut- lighet att välja mellan grundskola och gymatt fackskolan på nasium som förutbildningskrav, eftersom redningens uppfattning, sikt skulle för sjuk- fackskolan inte var fullt och att vara behörighetsgrund utbyggd, sköterskeutbildningen. Vissa remissinstanser man inte kunde kräva en förkunskapsnivå menade att frågan om en skärp- som de allra flesta av praktiska skäl inte emellertid, av det formella inträdeskravet borde kunde uppnå. Departementschefen ansåg vid ning bli föremål när fack- detta tillfälle det dock naturligt att vårdför nya överväganden Dessa tanke- - när fackskolan var fullt utbyggd skolan var allmänt genomförd. yrkena gångar återfanns bl. a. i SÖ:s remissyttrande skulle bygga på fackskolutbildning. anfördes: av KU redovisa denna debatt så där följande »Mot bakgrunden har velat den pågående allmänna höjningen av ut- utförligt som gjorts ovan för att visa, att bildningsnivån och i samband med framtida ett förslag till ändring av behörighetsnivån i arbetsför- för och vissa and-

mera genomgripande ändringar sjuksköterskeutbildningen

inom i viss utsträckning utbilddelningen mellan olika personalgrupper ra, jämförbara hälso- och sjukvården kan dock frågan om ningsvägar ligger väl i linje med ovan framfram- förda Att nu föreslå att dessa den lämpligaste skolunderbyggnaden tankegångar. deles komma att ånyo behöva övervägas» utbildningsvägar skall hänföras till den högre dvs. att för allmän behörig- I proposition nr 161 till 1965 års riksdag utbildningen, framhöll att han inte het skall krävas gymnasial skola eller motdepartementschefen, var beredd att ta ställning till utredningens svarande, kan bl. a. ses som en praktisk konsekvens av den utveckling som redan förslag att man på längre sikt borde bygga fackskola, skett och som i framtiden kommer att äga utbildningen på genomgången vad man i rum på gymnasieskolans stadium. utan begränsade sig till frågan nuläget och för de närmaste åren borde uppställa som krav. Härvid räknade han med

146 SOU 1970: 21

9.5.6 Förslag till ändrad behörighetsnivå nödvändiga för att utbildningen skall på ett

godtagbart sätt kunna genomföras inom fö- Med hänsyn till diskussionen i föregående reskriven tid. avsnitt och efter noggrant övervägande av Först kan man konstatera att för de utovan redovisade för- och nackdelar föreslår bildningsvägar, som här föreslagits bli förda KU, att av utredningen föreslagna allmänna till högre utbildning, kan finnas olika lösbehörighetsvillkor för högre utbildning skall ningar beträffande nivån på förkunskapsgälla jämväl för följande utbildningsvägar kraven. Det är således inte nödvändigt att, arbetsterapeututbildning, trots att det allmänna behörighetsvillkoret ekonomiföreståndarutbildning, är genomgången gymnasieskola, de särskilförskollärarutbildning, da förkunskapema skall behöva motsvara fritidspedagogutbildning, fackskole- eller gymnasiekunskaper i de enhälsovårdsinspektörsutbildning vid Statens skilda ämnena. Det måste för alla här föreinstitut för folkhälsan, slagna utbildningsvägar vara en utgångshörselvårdsassistentutbildning, punkt vid övervägandena att grundskolekunutbildning av medicinsk-tekniska assistenter skaper i vissa, för utbildningen viktiga äm- (dialys-, oftalmo1og-, operations-, radiotenen, är tillräckliga eller att inga särskilda rapi- och röntgenassistent), över huvud behöbehörighetsvillkor taget sjukgymnastutbildning, ver uppställas. Härigenom minskar omfattsjuksköterskeutbildning (grundutbildning om ningen av behörighetskompletteringar för fem terminer), grupper som nått behörighet på andra vägar socialpedagogutbildning vid sociala bamaän via gymnasium och fackskola. och ungdomsvårdsseminariet samt Vid vissa utbildningsvägar kan det emel-

âlderdomshemsföreståndarutbildning. lertid finnas

skäl att uppställa krav på kun- Beträffande de särskilda behörighetsvillskaper motsvarande fackskole- och i undankoren för tillträde till dessa utbildningsvätagsfall gymnasiekunskaper i vissa ämnen. gar hänvisas till följande avsnitt. För huvuddelen av utbildningsvägama bör Vidare vill KU föreslå, att tillsynsmyndigdock de särskilda förkunskapskraven kunna heten får i uppdrag att i samband med överligga på grundskolenivå liksom nu. En höjgången till högre förkunskapsnivå överse läning av förkunskapskraven för deras del bör, roplaner m. m. i syfte att förkorta utbild- som framhållits kunna ha till ovan, följd ningstiden eller vidta andra åtgärder för att att utbildningstiden kan avkortas. anpassa utbildningen till de ändrade förut- Av ovanstående framgår att fastställandet sättningarna. av de särskilda förkunskapskraven mäste

föregås av en ingående analys av varje sär-

skild utbildningsväg. Frågan kräver därtill 9.5.7 De särskilda behörighetsvillkoren kontinuerlig bevakning och uppföljning för

De särskilda behörighetsvillkorens funktion att nödvändiga justeringar vid behov skall

är att garantera en viss nivå på förkunska- kunna göras. KU finner det därför mest

i ämnen som betrak- ändamålsenligt att denna uppgift vilar på perna hos alla sökande tas som särskilt för tillsynsmyndigheten för respektive utbildviktiga framgångsrika studier i respektive Å andra sidan ning. Denna bör således få i uppdrag att, utbildning. med beaktande av de allmärma för är det självklart, att man inte via de sär- principer skilda skall det förkunskapskravens utforrrming som KU behörighetsvillkoren göra svårare för vissa grupper av behöriga sö- ger uttryck åt i kapitel 11, fastställa de sär-

kande att vinna inträde skilda förkunskapskraven för berörda utgenom att ställa dem inför krav på onödigt omfattande förkun- bildningsvägar. KU framlägger således inte

några detaljerade förslag i detta avseende. skaper. Av detta och andra skäl är det nödvändigt, att man ägnar stor omsorg åt att

söka fastställa vilka förkunskaper som är

SOU 1970: 21

Allmän behörighet till högre

utbildning

vilka studierna är direkt beroende. I exemp- 10.1 Inledning let ovan med läkarutbildning skulle då kra- I kapitel 2 har redogjorts för definitioner vet på fullständig gymnasieutbildning (motav olika behörighetsbegrepp. En grundläg- svarande) utgå och endast förkunskapskraven gande indelning, vid en behandling av behö- i matematik, fysik, kemi och biologi kvarrighetsfrågor, är grupperingen av behörig- stå, möjligen kompletterade med mer eller hetskraven i dels allmänna villkor, dels sär- mindre allmänt hållna fordringar på t. ex. skilda villkor. Med allmänna villkor förstås sådana språkkunskaper som är erforderliga de generella reglerna för tillträde till viss för att inhämta kurslitteraturen och som utbildning, t. ex. förutbildning av viss längd. gymnasieutbildade personer normal-t har. I Frågor rörande specifika förkunskaper som de av Kungl. Majzt på KU:s förslag utfärdavillkor för visst studium hör däremot till de de bestämmelserna om försök med vidgad särskilda villkoren. Som exempel på dessa behörighet till högre utbildning (SFS 1969: olika slag av behörighetsvillkor kan nämnas 68) har, i viss mening, ett steg tagits i denna de krav som gäller för inskrivning vid medi- riktning. Som allmänt villkor för behörighet cinsk fakultet m. m. enligt de provisoriska föreskrivs nämligen endast viss lägsta ålder bestämmelserna i SFS 1967: 450 (behörig- (25 år) och viss kortaste (tid för yrkesverkhetskungörelsen). Det allmänna behörighets- samhet (fem år) medan inga krav på skolkravet är i detta fall gymnasiekompetens, utbildning fixeras. studentexamen eller motsvarande. Som sär- Under remissbehandlingen av gymnasieskilda behörighetsvillkor uppställs krav på utredningens betänkande framfördes »uppspecificerade gymnasiekunskaper i matema- slag som innebar att det allmänna behörigtik, fysik, kemi och biologi. hetsvillkoret borde överges och ersättas med I detta kapitel behandlas de allmänna vill- för varje särskilt akademiskt ämne eller koren för behörighet till högre utbildning. studielinje speciella behörighetsbestämmel- Frågan om särskilda »förkunskaper tas upp ser» (direktiven punkt 4.1). till diskussion i kapitel ll. Departementschefen avvisar emellertid tanken på en sådan förändring av behörighetsbestärnmelsema. Det allmänna behörig- 10.2 Behörighetskravens funktioner hetskravet är ett uttryck för att man inte vill Det är i och för sig inte otänkbart, att kravet utbilda specialister inom snävt avgränsade på allmän behörighet som villkor för tillträde sektorer. Alltjämt bör enligt direktiven detta till högre utbildning helt utmönstras och att vara principen för behörighetsvillkorens utsom villkor endast gäller de förkunskaper av formning. Däremot bör andra kunskaper

148 SOU 1970: 21

och erfarenheter än de rent skolmässiga högre utbildning ses som en fråga om att kunna tillgodose detta allmänna behörig- bättre utnyttja samhällets resurser. Det är hetskrav (jfr avsnitt 2.2 ovan). nödvändigt att ta i bruk en stor utbildnings- KU har alltså att, vid sin konstruktion reserv. Utbildningsreservens storlek har beav villkoren för behörighet, utgå från bl. a. räknats i olika sammanhang och på olika den förutsättningen att ett krav på viss sätt. Man kan också få ledning av sammanallmänorientering skall ingå i dessa villkor. sättningen i utbildningshänseende av dagens Därutöver kan emellertid också andra funk- yrkesverksamma befolkning. Den andel av tioner uppfyllas av de allmänna behörighets- befolkningen i åldrarna 16-65 år, som 1970 kraven. har högst sju- eller åttaårig folkskola som Frågan om de allmänna behörighetskra- enda formella grundutbildning, har uppskatvens syften och funktioner är grundläggande tats till drygt 70 procent. Bland dessa grupför behörighetsreglernas konstruktion. Behö- per måste finnas ett avsevärt antal personer righetskraven måste enligt KU:s uppfattning med erforderliga förutsättningar för högre ses som instrument för relativt väl av- utbildning men utan formell behörighet till gränsade syften eller funktioner. I annat fall sådan. kan de få karaktär av självändamål. De all- I KU:s direktiv framhävs den sakliga kommänna behörighetskraven, vilka inte är så petensen. Innebörden av detta är att formell direkt knutna till studiekraven som ford- kompetens, t. ex. gymnasieutbildning, som ringarna på specifika förkunskaper, torde regel också innebär saklig kompetens men också ibland upplevas som huvudsakligen att det också finns reell kompetens för högformella krav utan anknytning till studie- re studier hos många som nu saknar formell mål etc., och det kan vara svårt att motive- behörighet. Att närmare definiera denna sakra sådana krav gentemot utbildningssökande. liga kompetens för högre studier och kon- Mot bakgrunden av vad som utförligt be- struera ett behörighetssystem, som öppnar handlats ovan, bl. a. i kapitel 6, har KU olika studievägar för studielämpliga, men nu funnit, att följande funktioner hos behörig- obehöriga personer, har KU betraktat som hetsreglema bör särskilt beaktas utöver en av sina viktigaste uppgifter. kravet på viss allmänorientering. Enligt direktiven får KU inte medverka I diskussionen kring de allmänna behörig- till en sänkning av kvalitetskravet på de stuhetskraven har flera olika funktioner hos derande. I avsnitt 6.2.5 ovan definieras detdessa framhållits. En synpunkt som ofta be- ta kvalitetskrav som de fordringar, vilka bör tonats år rättviseaspekten, så uppfattad att ställas på den sökandes intellektuella och man inte finner det försvarbart, att vuxna, kunskapsmässiga förutsättningar att genomstudielämpliga personer utestängs från öns- föra ett påbörjat utbildningsprogram inom kad utbildning på grund av att de inte upp- rimlig tid. Detta krav på den sökande bör fyller vissa formella krav på utbildning. komma till uttryck genom behörighetsvill- Ett annat önskemål är att göra rekryte- koren. De nödvändiga förutsättningarna för ringen till högre utbildning mindre beroende studier kan uppdelas i allmänna och särav sociala grupperingar. Urvalet till högre skilda förutsättningar. Till de särskilda förutbildning sätter in senast vid övergången utsättningarna hör främst de förkunskaper mellan förgymnasiala och gymnasiala ut- inom specifika ämnesområden som är nödbildningar, då elever från hem utan utbild- vändiga för visst studium. Dessa kunskapsningstradition tenderar att välja direkt yr- mässiga förutsättningar får tillgodoses gekesutbildande linjer hellre än att satsa på nom de särskilda behörighetsvillkoren, som en allmän teoretisk linje. De som i ungdo- i stor utsträckning växlar från utbildning men gjort sådana socialt betingade studie- till utbildning. Övriga komponenter, vilka val måste ges tillfälle att senare vinna be- är av mer allmän natur, ingår i de allmänna hörighet för inträde i högre utbildning. villkoren, vilka alltså skall ge uttryck åt Det förekommer också att tillträdet till kraven på t. ex. viss studieträning och tidi-

SOU 1970: 21 149

gare prestationer i övrigt som kan ge grund 10.3 Olika slag av allmänna behörighetskrav för framgång i fortsatta studier. Behörighetströsklar, som t. ex. den för De ovan redovisade önskvärda funktionerna närvarande gällande föreskriften om minst hos behörighetskraven bör ses i sammanmedelvärdet 2,3 i slutbetyget från gymnasiet, hang med behörighetsreglemas tekniska utkan från viss utbildning utestänga ett antal formning. personer som möjligen inte skulle ha varit Det vanligaste och mest grundläggande framgångsrika i sina studier om de beretts sättet att formulera allmänna behörighetskrav tillträde till utbildningen i fråga. Å andra är inom det svenska utbildningsväsendet att sidan löper man risker att också sådana ange viss utbildning som behörighetsgrund, stängs ute som skulle ha varit framgångs- t. ex. gymnasie respektive fackskolekomperika om de tagits in. I princip är alla behö- tens. Behörighetskraven skulle dock kunna righetsregler oprecisa på detta sätt, vad de- innehålla mer än enbart generella utbildras verkningar beträffar. Behörighetsregler- ningsfordringar eller uppta andra krav i na har således inte någon absolut effekt i stället för dessa, delvis beroende på vilka betydelsen av att de drar upp en klar gräns olika grupper av utbildningssökande som mellan för studier lämpliga respektive olämp- avses. För det första skulle utbildningskravet liga sökande. kunna förenas med eller ersättas av mer Analysen av behörighetskravens funktio- specificerade fordringar på kunskaper och ner skulle i och för sig kunna föras längre färdigheter. För det andra kan krav på viss och göras mer förfinad och nyanserad. För utbildning sammankopplas med en fordran KU:s del är det emellertid av större vikt att på viss lägsta prestationsnivå i utbildningsreutgå från några mer generella funktioner sultatet, t. ex. visst medelbetyg, exempelvis hos behörighetskraven. Därigenom kan de det nu gällande medelvärdet 2,3 i slutbetykonkreta behörighetsreglema utformas med get från gymnasiet. För det tredje kan prov dessa generella funktioner som riktlinjer. KU användas som mäter, i en eller flera dimenhar funnit det lämpligt att därvid som såda- sioner, förutsättningarna för studier (studiena riktlinjer godta de ovan redovisade funk- lämplighetsprov). För det fjärde slutligen tionerna. Utredningen har således, i det kan behörighetskraven få en ännu allmännafortsatta arbetet med de allmänna behörig- re karaktär som t. ex. fallet år i fråga om hetsreglerna, utgått från att dessa skall i sin försöksverksamheten med vidgad behörighet mån svara mot följande syften: enligt SFS 1969: 68 (viss lägsta ålder, viss att garantera de studerandes allmänorien- tids yrkesverksamhet). De olika kravkategotering som komplement till specialiserad rierna, vilka i princip kan förekomma var högre utbildning för sig eller tillsammans, diskuteras nedan. att främja större faktisk rättvisa i behö- Utbildning av visst slag är ett så vanligt righetssystemet behörighetskrav att det fått något av självatt göra rekryteringen till högre utbild- klarhetens prägel. I fråga om den högre utning mindre beroende av social bakgrund bildningen har anknytningen till studentexaatt bättre tillvarata den tillgång i samhäl- men lång hävd. Först genom den s. k. let som utgörs av studielämpliga, men nu schmidtska utredningen (Vidgat tillträde till ej behöriga personer högre studier, SOU 1952: 29) i början av art ta större hänsyn än som nu är fallet 1950-talet öppnades mer allmänt universitet till den sakliga kompetensen samt och högskolor för andra kategorier än stuatt tillgodose kravet på tillräckliga studie- denter (folkskollärare, gymnasieingenjörer förutsättningar hos dem som intas till högre m. fl.). Synen på detta behörighetskrav har utbildning. ofta varit formell i så måtto att endast studentexamen ansetts kunna utgöra grund för högre utbildning. Bakom detta synsätt ligger emellertid också ett faktiskt förhållande i så

SOU 1970: 21

måtto att endast gymnasiet har varit direkt bildning. Den som vill göra sig behörig inriktat till bör med på att förbereda för högre studier. högre utbildning nämligen i fråga avspeglar villko- större lätthet kunna skaffa sig en precisare Behörighetsregeln ren i ett samhälle, där differentieringen på behörighetsgrvund (referensram), t. ex. gymolika utbildningsmål skedde tidigt. Behörig- nasiekompetens i ett begränsat antal ämnen, hetsregeln är främst inriktad på ungdomen. än den fullständiga gymnasiekompetensen. Den som i tidig ålder valde gymnasiet hade Naturligtvis kan ämneskunskapema i refedärmed rensramen bestämmas för också öppnat vägen till högre stu- enligt läroplanen dier. Andra studieval däremot innebar att olika skolformer, t. ex. gymnasium, fackdenna väg i viss mening stängdes, eftersom skola eller grundskola. övergång till högre utbildning i regel inte Krav på viss prestationsnivå i den behövar möjlig utan gymnasiestudier senare i righetsgivande skolformen kan tillgodoses på livet. För bl. a. sådana studier har särskilda olika sätt. Tidigare har den avläm-nande skovuxenutbildningsvägar öppnats. lan avslutats med examen. Härigenom har Direktivens om den lämpliga viss prestationsnivå avsetts bli garanterad. I mening utbildningsbakgrunden skulle närmast kun- gymnasiet och fackskolan - liksom i grundna beskrivas som »olika men likvärdig be- skolan - förekommer nu inga examina. Direktiven anför »att det Examensfriheten skulle kunna medverka till hörighetsgrund›. att också studiemässigt relativt i själva verket oftast är angeläget att till en svaga elever kunna rekrytera personer kan avsluta gymnasie- och fackskolestudier utbildningsväg med varierande förutbildning och erfaren- och därmed få behörighet för högre utbildför studentexamen heter i fråga om såväl nivå som utbildning. ning. Som en ersättning har därför ett prestationskrav införts, näm- På många områden i samhället är det sålunda värdefullt om de som verkar där har ligen den s. k. 2,3-gränsen för personer med en skiftande - - - från det nya gymnasiet. Den som erfarenhetsbakgrund» slutbetyg måste sålunda finnas att på inte har lägst 2,3 i medelbetyg är inte behö- »Möjligheter olika vägar meritera sig för en viss utbild- rig till utbildning vid universitet och högskoning eller ett visst yrke». Även »erfaren- lor m. m. Självfallet har denna regel betydelheter från verksamhet inom ar- se främst för antagningen till ospärrad utpraktisk betsliv och organisationer» m. m. bör en- bildning, dvs. vid de s. k. fria fakulteterna. ligt direktiven kunna jämställas med gymna- Konkurrensen vid antagning till spärrad utsial utbildning. Det är således inte längre bildning har nämligen till följd, att medelmöjligt att knyta behörigheten enbart till betyget för de där antagna i praktiken ligger utbildning. över 2,3. I varje fall så länge antalet sökande och färdig- överstiger antalet lediga platser, Vissa specificerade kunskaper betydligt heter som allmänt villkor för tillträde till har ett prestationskrav av denna typ ingen högre utbildning skulle kunna vara ett sätt reell betydelse i fråga om spärrad utbildning. inte bara de särskilda förkun- Prov av olika slag kan användas vid inatt uttrycka skapskraven för studierna i fråga utan också tagning till utbildning med syfte att fastställa det allmänna Detta förut- antingen att den sökande har vissa förkunbehörighetskravet. sätter att man kan precisera den allmänna skaper eller att tillfredsställande studielämpinnehåll som en referensram. lighet föreligger. Viss lämplighetsprövning behörighetens Behörigheten skulle i så fall inte uttryckas som har med den kommande yrkesverksamvisst heten att göra kan också förekomma. Vad som slag av utbildning i betydelsen av viss skolform. I stället skulle beträffar kunskapskontrollen sker denna i genomgång vissa ämneskunskaper kunna uppställas som Sverige praktiskt taget helt genom granskvillkor för allmän Detta skulle ning av den sökandes skolbetyg. Enligt KU:s behörighet. särskilt för de vuxna direktiv skall någon kunskapsprövning, som kunna bli betydelsefullt och medföra fler personer än ersätter och som utförs av motatt betydligt skolbetyg skulle få behörighet till fortsatt ut- tagande läroanstalt eller intagningsmyndigtidigare

SOU 1970: 21 151

het, inte förekomma. Prov avseendeallmän ning. Information om studier och arbetseller specifik studielämplighet kan däremot marknad, inte minst om kraven på den enanvändas i förening antingen med krav på skilde i viss utbildning, samt anlagsprövning viss föregående utbildning eller fristående. I o. d. är viktiga inslag i denna vägledning. det senare fallet kan ett studielämplighets- I inte så få fall skulle studie- och yrkesvägprov e. d. tjäna som grund för bedömning ledning kunna ersätta eller komplettera beav behörighet till högre studier då den sö- höxighetsregler. kande inte genomgått t. ex. gymnasial utbildning. I syfte att utröna bl. a. möjligheterna

till behörighetsprövning av vuxna sökande 10.4 Allmänorientering

har KU igångsatt konstruktion av och för- 10.4.1 Inledning sök med ett studielämplvighetsprov (se kapitel l). KU:s direktiv ger anvisningar om att be- Behörighetskrav av mer allmän karaktär hörighet till högre utbildning skall kunna kan eventuellt användas då andra möjlighe- vinnas på olika vägar enligt olika principen ter att pröva behörigheten inte föreligger, men likvärdig behörighetsgrund. Samtidigt vanligen i fråga om vuxna. Så har skett, skall en snäv specialisering i utbildningen som ovan påpekats, i fråga om den försöks- undvikas genom krav på att de studerande verksamhet med utvidgad behörighet som vid antagningen besitter allmän orientering inleddes 1.7.1969. Sökande utan utöver enbart för studierna i de avsedda ämbehörighetsgivande förutbildning får tillträde till nena nödvändiga förkunskaper. ett antal ämnen och studiekurser vid filoso- En lösning av behörighetsproblemet, grunfisk fakultet på villkor att de uppfyller ett dad på denna princip, innebär att den nuvaålderskrav (lägst 25 år) och ett krav på viss rande förhållandevis stora enhetligheten i tids yrkesverksamhet (minst fem år). Behö- utbildningsbakgrund bland studerande i högrighetsvillkor av detta allmänna slag, som re utbildning skulle delvis ersättas av en inte anknyter till föregående spridning i de studerandes erfarenhets- och studieprestationer eller egentlig prövning av studielämp- utbildningsbakgrund. Den traditionella förligheten, innebär ett i princip öppet behörig- beredelsen för högre utbildning har hittills hetssystem. De krav som möter den sökande varit genomgång av gymnasiet eller - i fråga är nödvändigheten dels ej sällan att förvärva om ett mindre antal sökande - studier på erforderliga förkunskaper, dels att övervin- med denna skolform mer eller mindre paralna de hinder för vuxna personer som ligger lella vägar. En referensram, bestående av i att förena studier med försörjaransvar, skolkunskaper i språk, litteratur m. m. har förvärvsarbete etc. Motivationen för fort- varit gemensam för de studerande som också satta studier torde i sådana fall ha en avgö- haft en motsvarande i allmän gemenskap rande betydelse. bakgrund genom att flertalet utgått ur en Utanför behörighetsvillkorens ram ligger gemensam skolmiljö och präglats av denna. sådana faktorer som den enskildes realism Denna gemensamhet i kunskaper och bakvid utbildningsvalet, grundad på kännedom grund har i betydande grad format den om egna intressen och förutsättningar. Un- allmänna uppfattningen av bildning och der förutsättning att utbildningsvalet mer all- bildningsinnehåll. mänt gjordes på sådana realistiska grunder Ett nytt behörighetssystem med olika väkunde de formella, allmänna behörighetsreg- gar till högre utbildning skulle kunna innelerna i stor utsträckning avvecklas. En förut- bära ett avsteg från denna gemenskap i utsättning för att på självkännedom grundade bildning m. m. Enligt direktiven skulle inte individuella val skall kunna ske - om detta endast olika utbildningsbakgrund utan även över huvud taget vore möjligt som en all- andra vägar än formell utbildning, t. ex. ermängiltig regel - är att studie- och yrkes- farenheter från arbets- och organisationsvägledning kan lämnas i erforderlig utsträck- livet, kunna utgöra den allmänna orientering

152 SOU 1970: 21

till specialisering som Det finns emellertid också vissa utbildoch den komplettering i princip skall vara ett villkor för tillträde till ningslinjer som genom bredden i sin ämnesskulle såle- uppsättning ligger närmare gymnasiets och högre utbildning. Behörigheten des inte knytas till enbart skolmässig ung- fackskolans breda studieregister. Det kanske

domsutbildning utan också till de olika slag mest utpräglade exemplet på ett sådant breoch erfarenhet som finns hos dare studium är klasslärarutbildningen, som av utbildning utan läng- visserligen syftar till en bestämd yrkesfunkvuxna, yrkesverksamma personer re ungdomsutbildning. tion men som på grund av denna funktions Mot denna har KU funnit det karaktär måste innehålla förberebakgrund speciella önskvärt delser över en stor bredd. Dessa och andra att något belysa frågan om allmänsärskilt med till att bredare utbildningslinjer rubbar emellertid orienteringen, hänsyn den syn som direktiven ger uttryck åt inte det allmänna förhållandet, att högre starkt avviker från den traditionella, enligt utbildning regelmässigt är liktydig med spe-

vilken allmänorienteringen eller bildnings- cialiserad utbildning. innehållet är Iiktydig med viss formell För den som från gymnasiet går till fortskolutbildning. satta studier utgörs motvikten till specialiseav de kunskaper och färdigheter som ringen erhållits genom de gymnasiala studierna. 10.4.2 Allmänorienteringens funktioner Gymnasiet ger, förutom vissa specialförbeförhållandevis redelser och kommunikationsfärdigheter Högre utbildning är vanligen fram- samt allmänna studie- och arbetstekniska starkt specialiserad. Denna egenskap med när- färdigheter, också en allmän utbildning, träder tydligast vid en jämförelse nivå inom som utgör en fortsättning av grundskolan mast underliggande utbildningsantalet äm- och som innefattar orientering i livsåskådväsendet. I gymnasiet uppgår före- samhällsorientering, naturvetennen, som under en treårig studietid ningsfrågor, samhällsvetenskap- skaplig orientering m. m. kommer på humanistisk, linje, till omkring Ett nytt behörighetssystem, som öppnar lig eller naturvetenskaplig man Dessa från olika slag av föregående verk- 15, oavsett vilken linje följer. vägarna ämnen ett mycket brett stu- samhet, har .att lösa frågan om hur kravet representerar hämtat i stort sett från de områ- på allmänorientering skall tillgodoses. dieregister, täcks av humanis- En utgångspunkt för bedömningen av kraden som vid universitetet och matematisk- vet på allmänorientering ligger i en undertisk, samhällsvetenskaplig naturvetenskaplig fakultet, men med inslag sökning av hur allmänorienteringen fungerar inom ramen av specialiserade studier inom också av estetisk skolning och kroppskultur. specialiseringen är närmast en fråga om det den högre utbildningen. Allmänorienteringen skall skapa balans i utrymme de olika ämnena får på timplanen. den enskildes av kunskaper och På eftergymnasial nivå smalnar detta register uppsättning väsentligt, och den enskildes studie- erfarenheter. Man kan peka på att specialmycket en universitets- utbildade människor inte kan fungera tillprogram fram till exempelvis examen vid filosofisk fakultet kan bestå av fredsställande i samhället enbart på grundval av sina andra kunendast två ämnen. Bredden har ersatts av för- specialkunskaper; inom såda- eller erfarenheter är nödvändiga för djupning. Mönstret är detsamma skaper na utbildningslinjer som inriktas på avgrän- att det speciella vetandet skal-l kunna sättas t. ex. den me- in i ett större sammanhang, t. ex. i samhällssade, speciella yrkesområden, för läkarverk- livet. En bas av allmänorientering kan dicinska fakultetens utbildning som den enskildes referensram, i samhet. Här är antalet ämnen förhållandevis fungera stort, men de är i regel hämtade från samma vilken specialutbildningen skall infogas som och är snarare för en del av hans personliga utrustning. Allspecialområde uttryck specialiseringen inom forskningen på om- mänorienteringen kan på så sätt bidra till bredd. att värderingar och attityder inte formas av rådet än för studieregistrets

SOU 1970: 21 153

enbart specialutbildningen och den miljö i individuellt utformad och ha ett annat innevilken denna utbildning och ges. Kunskaper håll än den skolmässiga. erfarenheter som förvärvats före eller vid Med detta synsätt blir det inte längre möjsidan av specialutbildningen kan göra det skillnad ligt att upprätthålla någon egentlig lättare för specialisten att uppehålla kon- mellan »allmänbildandm och »fackutbildantakten med andra miljöer och kunskapsom- de» ämnen och kunskaper. Att t. ex. väga råden och att uppodla intressen utanför sitt kunskaper i historia och biologi mot varspecialområde. andra är knappast meningsfullt. Olika kun- En fond av kunskaper och erfarenheter skaper kan ge för den enskilde och samhälsom ligger utanför specialutbildningen gör let mycket värdefull orientering och bakdet lättare att uppehålla öppnare kommunigrund, oavsett om kunskaperna i fråga är avkationer mellan olika grupper och områden sedda att tas i bruk i yrkesmässig verksami samhället. Dessa allmänna kunskaper och het eller ej. Inte minst den livliga debatten erfarenheter kan i viss mening utgöra en i miljövårdsfrågor har visat vilket allmänförbindelselänk med den bas av gemensam- orienterande värde studier i tekniska och ma värderingar och intressen, utan vilka ett naturvetenskapliga ämnen har. Denna dedemokratiskt samhällsliv knappast kan fun- batt utgör numera en viktig del av den verkgera. lighet som omger oss alla och är därför Allmänorienteringen och dess funktioner i hög grad »allmänbildande». kan exemplifieras med den traditionella ut- För den högre utbildningens egen del och bildningsgången från gymnasium eller mot- för den yrkesverksamhet som denna utbildsvarande till studier. Det kan olikheter utbildning högre ning förbereder i bakgrund och är lätt att illustrera begreppet allmänorien- referensramar vara till om denna nackdel, tering med de skolämnen som inte direkt olikhet innebär stora skillnader i för stuförbereder för specialstudierna i den högre dierna nödvändiga kunskaper. Om emellertid utbildningen. Den blivande läkaren eller dessa kunskaper är tillfredsställande, kan ett civilingenjören t. ex. har, utöver kunskaper brett register bland de studerande av erfareni matematik, fysik etc. kunskaper i t. ex. heter, studiebakgrund, yrkeserfarenhet, ålder religionskunskap och historia. På motsva- m. m. vara till fördel för både utbildningen rande sätt har den som siktar till en huma- och den efterföljande verksamheten. De stunistisk utbildning också fått orientering i derande kan tillföra erfarenundervisningen den naturvetenskapliga ämneskretsen m. m. heter från skilda områden och därmed bidra För unga människor med begränsad erfa- till att undervisningen får en närmare anrenhet av samhälls- och yrkesliv innebär knytning till samhälls- och yrkesliv. Kondessa kunskaper från olika ämneskretsar en takter mellan studerande av olika åldrar bakgrund av allmän natur eller en referens- etc. kan berika studiearbetet och kan minram kring deras fortsatta specialutbildning. ska avståndet mellan annars från varandra Den som gått andra vägar än den gymnasiala isolerade grupper osv. skolan har, på grund av ålder och utbildning Det är värdefullt att även på högre stusamt verksamhet i yrkes- eller samhällslivet, dier tillförs grundade yrkesområden yrkesen avsevärd fond av erfarenheter och kun- utövare med växlande ålder etc. bakgrund, skaper. Dessa är emellertid betydligt svårare Det kan bl. a. pekas på att utbildning och att definiera än skolkunskaper. erfarenheter från andra områden kan bli av Principiellt kan det emellertid hävdas att även en sådan stort värde för både studier och yrkesverkbakgrund kan vara kompletterande i för- samhet inom ett annat Så specialornråde. hållande till den specialiserade utbildningen, t. ex. kan studerande med teknisk, ekonoäven om den referensram det i dessa fall misk eller administrativ utbildning och erfagäller inte får samma standardiserade ut- renhet eller med erfarenhet från socialt arformning som i fråga om skolkunskaperna. bete i vidaste mening tillföra det medicinska Referensramen kan i stor utsträckning vara området värdefulla kunskaper. 154 SOU 1970: 21

allmän utbild- skolan inte Variationer i bakgrund, ger kan av dessa skäl normalt *är således inte bara en ses av de studerande i relation till individens ning och orientering om individuella referensramar utan funktioner som vuxen med ansvar i arbete, fråga också av positiv betydelse för utbildning familj och samhälle. och yrkesliv. Den vuxnes studier eller hans arbete med samhälls- eller yrkesfrågor är på ett helt annat sätt integrerade med hans individuella 10.4.3 En vidare syn på begreppet situation och är ofta uttryck för ett personallmänorientering ligt engagemang. Typisk för vuxenstudiema Den orientering som skall vara ett villkor är således motivationen, vare sig denna moför tillträde till högre utbildning kan enligt tivation grundas på ett behov av ökade kuninte tolkas som skaper som ett led i yrkeskaniären eller utredningens uppfattning krav på uteslutande skolmässiga kunskaper. vilar på rent intresse för ett visst idé- eller Det innebär av dessa sakområde. Vuxenstudier etc. äger också ingen undervärdering om man konstaterar att värdefulla kunska- rum mot en bakgrund av personliga erfaper och vidsträckt orientering kan erhållas renheter hos den studerande av yrkes- och samhällsliv och är vanligen målinriktade. på andra sätt än genom formell utbildning och att de i många fall kan vara väl så vär- Allt detta innebär att studier m. m. av de defulla som Under inga mest skiftande avsevärda skolkunskaperna. slag kan innebära omständigheter bör kravet på allmänorien- tillskott till den vuxnes orientering på olika omsättas i behörighetsvillkor innebä- områden, men att de vuxna utformar egna tering rande i fastställda mönster för orienteringens innehåll, samtivissa skolkunskaper nen, vilka tillsammans skulle komma att ut- digt som deras behov av utbildning genom referensram för t. ex. högre studier som regel kan beräknas göra ett slags gemensam dem som deltar i högre utbildning. De kon- vara målinriktat och styrt av en stark motikreta ämneskrav som ställs skall enligt ut- vation grundad på önskemål om personlig I många fall redningens uppfattning som regel uteslutan- eller yrkesmässig utveckling. de avse studierna och i vissa fall möjligen får man räkna med att viss högre utbildockså den som följer efter ning efterfrågas på grund av det tillskott

yrkesverksamhet

Dessa studiekrav bör som utbildningen i fråga ger till den studeden högre utbildningen. från utbildning till utbild- randes orientering. noga specificeras Att därvid något ämnesområde före- Dessa olika omständigheter ger vid hanning. kommer mer allmänt som behörighetskrav, den att den vuxnes bakgrund, vad avser innebär att därmed m. m., ofta är svår att inte, något slags orien- allmänorientering eller fastslagits utan mäta med så enkla och entydiga mått på terings- bildningsnorm endast att sakliga skäl föreanleder att ämnes- motsvarande sätt som i fråga om ungdomsområdet har en funktion att fylla på ett skolan, dvs. i ämnen, kurser och betyg. Desvidsträckt fält. sa tekniska svårigheter får dock enligt KU:s KU vill i detta sammanhang fästa upp- mening inte leda till att de vuxna åläggs att märksamheten på vissa fundamentala skill- redovisa sin allmänorientering i ungdomså skolans kurser etc. Behörighetsvillkoren bör nader mellan å ena sidan ungdomsstudier, aktivi- till andra sidan vuxenstudier och andra i detta stycke, de tekniska svårigheterna vuxna. Barn och i trots, präglas av en smidig anpassning till den teter bland ungdom och följer stu- vuxnes speciella situation. Annorlunda stälgrundskola gymnasieskola ler det sig med de förkunskaper i relevanta dieprogram som endast i begränsad utsträckning är uttryck för upplevda behov av ökade ämnen på vilka den högre undervisningen områden. De stude- Dessa kunskaper måste krävas ockkunskaper på särskilda bygger. skäl ofta enrandes personliga erfarenheter av yrkesliv så av de vuxna, av praktiska (gymnasieskolans) kursoch samhälle är av naturliga skäl ringa. Den ligt ungdomsskolans eller teoretiska utbildning som planer, men så långt möjligt med hänsyn praktiska

SOU 1970: 21

till att motsvarande kunskaper kan ha förgöra sig kurslitteraturen. För den högre unvärvats utanför skolan. Kravet skulle på en vid re- dervisningen det i många fall inneferensram för tillträde till högre studier skul- bära en kännbar i valet av kursinskränkning le alltså vidhållas men den hittills rådande litteratur om endast litteratur på svenska uppfattningen, att denna i betydande ut- eller annat nordiskt språk kunde användas sträckning bör vara gemensam för alla stu- i undervisningen.

derande, lämnas. Redan studiekraven visar således, att kunskaper i främmande språk i regel är oum-

bärliga för de studerande i högre utbildning. 10.5 Kunskaper i främmande språk Vid vissa högre utbildningsvägar och inom 10.5.1 vissa ämnen eller studiekurser kan dock allt- Inledning jämt studier bedrivas utan kunskaper i främ- Allmänorientering av olika slag har en hu- mande inte enbart språk. Det är emellertid vudsakligen på principiella skäl grundad be- de egentliga studiekraven som talar för att tydelse för den enskilde och för samhället. vissa språkkunskaper bör utgöra ett villkor Den studerande har därutöver som regel be- för tillträde till högre utbildning. Den högre hov av kunskaper av olika slag för att han undervisningen kan väntas bli alltmer interskall kunna tillgodogöra sig undervisningen nationaliserad. Inom allt fler yrkesområden på ett tillfredsställande sätt. Frågor rörande ökar de internationella kontakterna i beförkunskaper för olika utbildningsvägar be- tydelse. Arbetsmarknadens intemationalihandlas i kapitel ll. KU har emellertid fun- sering tilltar (svenska företag i utlandet, nit det nödvändigt att redan i samband med multinationella företag i Sverige osv.). Det de allmänna behörighetsvillkoren ta upp en torde vidare inte vara någon överdrift att grupp av förkunskapskrav som visat sig vara hävda nödvändigheten av kunskaper i främgemensamma för flertalet utbildningsvägar, mande språk på de flesta yrkesområden för

nämligen språkkunskapema. Då ett krav på att man efter avslutad utbildning skall kun-

visst slags förkunskaper har särskilt hög fre- na följa vidareutveckling och forskning på kvens bör detta förhållande, KU:s enligt respektive område. Sådant stoff är i stor utmening, kunna föranleda att det tas upp i att hämta sträckning i internationella tidvillkoren för allmän behörighet. Skälet här- skrifter och i litteratur på främmande språk. till skulle då vara huvudsakligen rent prak- Ett särskilt fält för internationella kontakter

tiskt. Det är knappast rationellt att i de sär- är den biståndsverksamhet som Sverige beskilda förkunskapskraven för flertalet vägar driver med inriktning på de s. k. utvecklingsupprepa samma krav. Särskilt då också andra länderna. skäl än studieförhållanden motiverar ett mer Kraven på språkkunskaper tillgodoses, i allmänt krav på kunskaper i visst språk, bör varje fall i jämförelse med vad som är fallet detta krav lämpligen återfinnas i de allmän- i andra med oss jämförbara länder, i mycna behörighetsvillkoren. ket stor utsträckning i den integrerade gym- I det följande diskuteras behovet av språk- nasieskolan. På de treåriga linjerna läses, en-

kunskaper för utbildning och i viss mån även ligt nu gällande kursplaner för gymnasiet, för yrkesverksamhet och samhällsliv. i minst engelska två år, oavsett linje eller gren. Ett B-språk (påbörjas i grundskolan) 10.5.2 Behovet läses på flertalet av de treåriga linjerna unav språkkunskaper der minst två läsår. Det tredje språket slutli- För deltagande i högre utbildning är det i gen, C-språket, läses i samma omfattning regel en förutsättning att den studerande har som B-språk och förekommer på de treårikunskaper i främmande språk, i varje fall ga linjernas samtliga grenar och varianter efter den första terminens studier. Utan såmed undantag av teknisk linje. På tvåårig dana kunskaper blir det inte sällan svårt el- social linje läses enligt skolöverstyrelsens ler omöjligt för den studerande att tillgodo- för fackskolan förslag till reviderad läroplan

SOU 1970: Zl

engelska jämte ytterligare ett språk under l0.5.3 omfattning Språkkravets två årskurser. Motsvarande gäller tvåårig ekonomisk intar dock KU har för sin del funnit att det språk som linje. Språkstudiema framträdande har de bredaste användningsmöjligheterna en mindre plats på tvåårig och är svårast att avvara för olika grupper teknisk linje där man läser endast ett främav studerande och yrkesverksamma är engmande språk under en årskurs. På de yrkeselska. Någon tvekan om att språkkravet bör inriktade linjerna i gymnasieskolan skall eleval mellan ett an- avse ämnet engelska kan således inte föreven göra ett obligatoriskt tal ämnen bland vilka ingår engelska. Om ligga. två Detta innebär emellertid inte att utreddetta ämne väljs kan det läsas under finner begränsningen till engelska läsår enligt kursplan för de tvååriga ekono- ningen helt tillfredsställande för samtliga studieinmiska, sociala och tekniska linjerna. om- riktningar. Emellertid bör engelskan, på Med hänvisning till språkstudiernas kan det möjligen grund av sin särställning, ingå i de allmänna fattning i gymnasieskolan behörighetskraven. Övriga språkkrav tillgosynas mindre nödvändigt att uppta kunskabe- doses i mån av behov inom ramen av de per i främmande språk som ett allmänt ut- särskilda behörighetsvillkoren, dvs. de villhörighetsvillkor för tillträde till högre Den som för kor som är specifika för varje utbildningsbildning. begränsning gäller på tvåårig teknisk linje och linje. språkstudierna KU har vid valet av engelska som det den valfrihet som råder på de yrkesinriktade motiverar mest nödvändiga språket delvis vägletts av linjerna i fråga om språkstudier emellertid KU:s mening att man ge- vad UKÄ, på grundval av företagna underenligt nom säkerställer att sökningar, föreskrivit i fråga om förkunett behörighetsvillkor stude- till vissa ämnesområden, vilka står samtliga i högre utbildning intagna skaper rande från har nödvändiga öppna för studerande som har behörighet gymnasieskolan KU finner för försöksverksamheten med språkkunskaper. det nödvändigt enligt reglerna att också för de vuxna utan vidgad behörighet. I dessa bestämmelser, föregående eller med utfärdade 3.7.1969, föreskriver UKÄ att gymnasial utbildning specialinriktad gymnasial utbildning, som enligt ne- sökande för behörighet skall styrka sig äga

dan skall kunna få tillträde till högre ut- förkunskaper i engelska, motsvarande lägst vissa 2 på en lärokurs som omfattar två bildning, föreskriva språkkunskaper betyget en del av de allmänna årskurser i gymnasiet eller fackskolan. Den som behörighetsvillkoren. som inte kan styrka sådana förkunskaper

kommer behörighet att inskrivas för ut- De i högre utbildning intagna äger likväl omfattande bildning inom berörda ämnesområden, om som regel att ha förhållandevis vederbörande före inskrivningen att förkunskaper i språk, förvärvade i gymna- styrker sieskolan, alldeles oavsett vad de fonnella samråd har förekommit med studierådgivare

föreskriver. För den eller studievägledare vid universitet. UKÃ behörighetsreglema med all sannolikhet mindre som inte har således inte velat uppställa några bingrupp förvärvat sådana kunskaper i gymnasiesko- dande, formella krav på förkunskaper i eng-

lan eller saknar (vux- elska. Härom anför ämbetet: »Man kan räkgymnasial utbildning na) ställer sig frågan emellertid annorlunda. na med att de vuxenstuderande, om det ges

för dessa kate- kan bedöma Samtidigt som det självfallet tillräcklig information, själva sökande är av vikt, att de har goda sina förutsättningar att inhämta den erforgorier i språk, måste man emellertid derliga kurslitteraturen» KU vill emellertid kunskaper också ta hänsyn till att mer omfattande för sin del förorda att kravet på kunskaper

kraJv på språkkunskaper kan fungera som i engelska skall i princip vara generellt, dock

svåröverstigliga hinder för sådana utbild- med möjligheter till undantag som kan göras

ningssökande. av vederbörande myndighet.

I enlighet med beskrivningen av språkun-

SOU 1970: 21 157

dervisningens mål i läroplan för gymnasiet Denna möjlighet kan bli av särskild betyoch läroplan för fackskola (1965) kan språk- delse för de utbildningslinjer som omnämns färdigheten indelas i fyra delfárdigheter: i kapitel 9 och som enligt där framlagda föratt läsa och förstå slag bör inordnas i den högre utbildningen. att höra och förstå Ett krav på gymnasiala kunskaper i engelska att tala och göra sig förstådd kan vid dessa linjer nämligen medföra svåatt skriva och göra sig förstådd. righeter för personer som förberett sig för Av dessa delfärdigheter torde den första, inträde vid utbildningen i fråga enligt hitdvs. att läsa och förstå, vara den viktigaste tills gällande behörighetsvillkor. för högre studier, medan de andra är mindre viktiga. Skälen är följande. 10.6 KU:s a) Kurslitteratur förslag till principlösning av på engelska, som ej finns i svensk behörighetsproblemet tillgänglig översättning, förekommer på många högre utbildningsvägar. För- 10.6.1 Allmänt måga att läsa och förstå sådan litteratur är därför väsentlig. I avsnitt 10.2 har KU sammanfattat behöb) Obligatorisk undervisning på engelska righetssystemets funktioner. Detta system förekommer sällan eller inte alls (utom i un- skall dervisningsämnet tillgodose behovet engelska). Delfärdigheten av allmänorientering att höra och förstå är därför ej så väsentlig. hos de studerande c) Förmåga att tala och skriva på engelska möjliggöra rättvisa vid fördelning av platär ej generellt nödvändig för högre studier. ser i högre utbildning Även med hänsyn till kraven på den yrkes- göra rekryteringen till högre studier mindverksamme att kunna följa tidskrifter och re beroende av sociala faktorer facklitteratur synes läsfärdigheten vara det främja en aktivering av utbildningsreserviktigaste kravet. Den väsentligaste bestånds- ven delen av språkkunskapema skulle således möjliggöra att också saklig men ej formellt av olika skäl vara läsfärdigheten. Det bör dokumenterad kompetens tillgodoräknas emellertid att detta är ett miunderstrykas upprätthålla den högre utbildningens kvanimikrav. litet genom tillräckliga studieförutsättningar Efter olika överväganden har KU med hos de studerande. hänsyn främst till det angelägna i att så I avsnitt 10.3 redogjordes för de olika långt möjligt också tillgodose kravet på mer former de allmänna behörighetskraven kan allmänna språkfärdigheter, stannat för föl- få. Kraven kan, alternativt eller i kombinajande förslag beträffande det allmänna be- tion, uttryckas i hörighetskravet i engelska. viss utbildning Den sökande skall för behörighet ha kun- vissa specificerade kunskaper och färdigskaper i engelska motsvarande två årskurser heter i gymnasieskolan. Övergångsvis skall dock viss prestationsnivå i utbildningen läskunskaper i ämnet engelska, svarande mot genomgång av studielämplighetsprov denna utbildningstid, kunna godtas. Sådana allmän form, t. ex. ålder eller yrkesverkläskunskaper skall dokumenteras genom sär- sam tid. skilt intyg. I viss utsträckning skulle formella krav Med hänsyn till de särskilda förhållanden, kunna ersättas eller kompletteras med stusom kan råda vid vissa utbildningslinjer die- och yrkesvägledning. inom den högre undervisningen, bör det an- I 10.4 diskuterades utförligt innehållet i komma på den centrala tillsynsmyndigheten och utformningen av ett av kraven, nämliatt meddela undantag från det allmänna be- gen allmänorienteringen. behand- Slutligen hörighetskravet i engelska. Detta undantag lades i 10.5 det allmänna behovet av kunskaskall alltså avse viss, enskild utbildningslinje. per i främmande språk.

158 SOU 1970: 21

av ett behö- dieteknisk träning m. m. Det måste därför Den konkreta utformningen sker genom fastställandet av de finnas en nedre gräns för den tid som behörighetssystem utbildning normalt skall omkrav som ställs på de studerande för tillträ- righetsgivande

En central fatta. de till viss utbildning. ställning

intar härvid två av de inledningsvis nämnda

funktionerna hos behörighetssystemet, näm- B. Behörighet för vuxna och stuligen kraven på allmänorientering dieförutsättningar. Den gymnasiala vägen till högre utbildning

kan i huvudsak uppfattas som ungdomens I 10.4 har visats att kravet på allmän oriolika sätt behörighetsväg. För vuxna som efterfrågar entering kan uppfyllas på många på studie- högre utbildning, men som inte genomgått och på flera olika vägar. Kravet inne- gymnasial skola, måste särskilda vägar finförutsättningar eller studielämplighet att nas vid sidan av de behörighetsvägar som bär att vederbörande skall ha utsikter

tid sitt studieprogram. utgörs av skolmässig utbildning. på rimlig fullfölja

Detta kräver i sin tur

intellektuella förutsättningar, ådagalagda 10.6.3 Gymnasial utbildning som behörig-

genom tidigare studier eller på annat sätt hetsgrund studieträning, innebärande bl. a. förmåga utbildning täcker ett till förvärvad genom studier Begreppet gymnasial

problemlösning,

samt studietekniska vidsträckt fält inom utbildningsområdet. eller annan verksamhet, Förutom de olika vägarna genom gymnafärdigheter

sieskolan förekommer ett antal gymnasiala

förkunskaper i specifika ämnen (särskilda fackutbildningar utanför denna. behörighetskrav). På grund av de olika utbildningslinjernas

skiftande utbildningsmål och kursplaner kan

10.6.2 vägledande principer endast i begränden allmänna behörigheten

av de allmänna behö- sad utsträckning baseras på för hela området KU:s för utformningen ställ- gemensamma kurser i vissa, bestämda righetsreglerna vägledande principiella nen. Behörighetsvärdet får huvudsakligen, ningstaganden är följande. förutom i utbildningens längd, sökas i vad

sätt är gemensamt för all som på annat A. Behörighet grundad på ungdomsutbildgymnasial utbildning.

ning KU har övervägt vilken utbildningstid på

för bel. Alltjämt bör den allmänna behörigheten, gymnasial nivå som lägst bör krävas i ut- till högre utbildning. Inom gymnai den mån denna behörighet uttrycks hörighet sieskolan är utbildningstiden i princip lägst bildningskrav, baseras på gymnasial utbildden två år, t. ex. på de linjer som motsvarar ning. hos oli- hittillsvarande fackskolan. Flertalet av de

2. Vad beträffar behörighetsvärdet

har utredningen avvisat utbildningslinjer, som i dag ger gymnasial ka slags utbildning mel- fackutbildning och som inte står i första rumtanken på en i detalj gående jämförelse Alla met att införlivas med gymnasieskolan som lan olika slag av gymnasial utbildning. inom denna, är minst slag av gymnasial utbildning betraktas i prin- yrkesinriktade linjer

för fortsatta studier. tvååriga. KU har därför stannat för att gymcip som lämplig grund denna blir en fackinriktad nasial utbildning, för att ge allmän behörig- Från synpunkt omfatta minst två läsår. utbildning lika värdefull som t. ex. en mer het, skall i princip Med utbildning avses härvid utallmän utbildning. gymnasial

som skall kun- bildning inom gymnasieskolan (motsvaran- 3. Gymnasial utbildning, de). Därtill kommer i de flesta fall krav på na tjäna som grund för fortsatt utbildning, särskild Denna fråga behandlas i inte vara alltför kort, om den behörighet. bör rimligen skall kunna ge ett tillräckligt mått av stu- nästa kapitel.

SOU 1970: 21

Ett visst minimimått av studieträning har Genom de föreslagna principvillkoren kan uppnåtts kravet två års till genom på minst den högre utbildningen och de yrken, gymnasial utbildning. Inslaget av teoretiska till vilken denna utbildning reförbereder, ämnen är ofta mycket stort även i utbild- kryteras studerande med olika utbildning ning av fackutbildande karaktär, i en del fall och skiftande yrkeserfarenheter, t. ex. med större än i fackskolan, även om dessa ämnen praktisk eller teoretisk utbildning, med eller inte överensstämmer med den nuvarande utan yrkeserfarcnhet.

fackskolans-gymnasiets ämnesuppsättning el- Vidareutbildning och omskolning på efler har ett annat innehåll än enligt dessa tergymnasial nivå underlättas av behörigskolformers kursplaner. hetsregler som inte uppställer krav på speci- Startnivån för all gymnasial utbildning är fik utbildning för allmän Visbehörighet. gemensam, nämligen i princip grundskola sa karriärproblem i yrkeslivet får en enkel eller motsvarande. Den gymnasiala utbild- och naturlig lösning genom att personer med ningen har således en gemensam grund. gymnasial fackutbildning kan gå vidare till

Utbildningsmålen varierar starkt_. Endast högre studier inom samma område. Förde linjer i gymnasieskolan som motsvarar slaget innebär sålunda, att var och en som det nuvarande gymnasiet och i viss mån slutfört en minst tvåårig gymnasial utbildfackskolan har utbildningsmål som är mer för inträde till ning har allmän behörighet eller mindre direkt inriktade stu- även om denna på högre högre utbildning, är spärdier. rad, dvs. har ett begränsat antal utbildnings- En del vägar är starkt yrkesinriktade (sjuk- platser. Enligt förslaget kommer exempelvis

sköterskeutbildning m. fl.), andra har ett den nuvarande sjuksköterskeutbildningen

markerat allmänt utbildningsmål, t. ex. gym- (grundutbildning om fem terminer) att ge nasiets humanistiska och samhällsvetenskap- allmän för tillträde till behörighet läkarutliga linjer. bildning och annan högre utbildning på Utbildningens innehåll skiftar mellan olika samma sätt som t. ex. sjöingenjörs- och sjöutbildningar. Graden av specialisering växlar kaptensutbildning. liksom fördelningen mellan »teoretiska» och De mottagande läroanstalterna kan, genom ›praktiska» ämnen. att de får ta emot studerande med kvalifice-

Elevsammansättningen varierar. Elever rad praktisk inom området i fråutbildning som är klart inriktade på teoretiska studier ga, ställas inför vissa anpassningsproblem. attraheras främst av gymnasiet, liksom elever tillförs Samtidigt de ett betydande mått av ur högre socialgrupper. Elever ur andra erfarenhet och kunnande. Personer med socialgrupper dras i större utsträckning till värdefull erfarenhet kommer att praktisk »praktiska» vägar med tidig specialisering verka inom respektive yrkeskårer. och yrkesinriktning, t. ex. yrkesskola. Om alla gymnasiala utbildningslinjer ger 10.6.4 Behörighet för vuxna till högre i princip lika allmän behörighet till högre utbildning utbildning, kan skillnaderna i värdering av praktisk och teoretisk komma att utbildning Som tidigare framhållits har majoriteten av minska. Den tidigare i kapitel 6 påpekade den yrkesverksamma delen av befolkningen eftersläpningen av behörighetsreglerna i för- inte genomgått formell av en skolutbildning hållande till skolorganisationen Alupphör. längd som ens motsvarar grundskolan. Desla vägar genom gymnasieskolan kan, i en del sa mycket stora grupper i samhället är i dag fall efter erforderliga kompletteringar, leda inte behöriga till högre utbildning utan omtill högre utbildning. fattande studier samt på grundskolenivå Den enskildes frihet skulle öka i fråga om gymnasial utbildning. Självfallet finns möjvalet av studieväg efter grundskola och efter ligheter att i den statliga och kommunala fullbordad gymnasial utbildning. I princip vuxenutbildningen vinna t. ex. gymnasie blir ingen väg en återvändsgränd. kompetens. Försöksverksamheten med vid-

SOU 1970: 21

gad behörighet öppnar fr. o. m. 1.7.1969 vis- manfördes gymnasiet, fackskolan och yrkessa möjligheter till högre studier, i begränsad skolan till en skolform som inrättas fr. o. m. utsträckning, även för personer utan gym- 1.7.1971, gymnasieskolan. nasieutbildning (motsvarande). Vid integreringen i gymnasieskolan avses KU har av olika skäl, främst hänsynen i princip ingen ändring ske i fråga om uttill de vuxnas speciella förhållanden, velat formningen av de utbildningslinjer som omöppna vägar till högre studier utan krav på fattas av de nuvarande skolformerna gymfullständig gymnasial utbildning och finner nasium och fackskola (prop. 1968:140, s. det synnerligen angeläget att även andra 131). Ynkesutbildningen däremot framträvägar till allmän behörighet öppnas för de der i nja gestalt. De tidigare skolformerna vuxna än för ungdomar. I åtskilliga fall kan motsvaras av ett antal linjer i gymnasieskospeciella utbildningsvägar för vuxna, i den lan. mån de kan betraktas som gymnasiala, bli En rad frågor om gymnasieskolans orgabehörighetsgivande. Detta torde främst gälla nisation har utretts av SÖ på Kungl. Majzts folkhögskolan, men möjligen kan också and- uppdrag (9.5.1969). De moment i uppdraget ra slag av utbildning komma i fråga. som närmast har betydelse för KU:s arbete I direktiven betonas, att erfarenheter från är frågan om läroplan för gymnasieskolan t. ex. yrkes- och organisationslivet skall kun- samt reglerna för betygsättning i yrkestekna ersätta skolkunskaperna. Att definiera nik, vilka frågor har relevans för främst den och utvärdera de slag av yrkesverksamhet nya yrkesutbildningen. I dessa och andra fråm. m., som skulle kunna bilda en mot skol- gor har SÖ i skrivelse 3.12.1969 inkommit utbildning svarande behörighetsgrund, är med förslag till Kungl. Majzt. Enligt bilaga 2 emellertid inte praktiskt genomförbart och till denna skrivelse skall gymnasieskolan orinte heller nödvändigt. Detsamma gäller oli- ganiseras på följande sätt. ka slag av utbildning, t. ex. genomgång av Gymnasieskolan omfattar enligt förett antal kortare kurser etc. i organisationer slaget tvåårig, eller fyraårig utbildtreårig eller företag. ning på följande linjer KU föreslår att vuxna i princip skall kunna vinna behörighet på någon av följande 1 tvåårig beklädnadsteknisk linje vägar. 2 tvåårig bygg- och anläggningsteknisk a) Genomgång av gymnasial utbildning av linje samma slag som gymnasieskolan tvåårig distributions- och kontorslinje b) Genomgång av annan i princip gym- tvåårig ekonomisk linje nasial utbildning, antingen fackinriktad eller tvåårig cl-teleteknisk linje

WmsIONVI-Jkw

allmän tvåårig fordonsteknisk linje c) Genom uppfyllande av vissa andra tvåårig jordbrukslinje villkor, t. ex. viss ålder eller viss tids yrkes- tvåårig konsumtionslinje verksamhet. tvåårig livsmedelsteknisk linje Från dessa principiella utgångspunkter ut- 10 tvåårig processteknisk linje vecklas i ett senare avsnitt hur de vuxnas 11 tvåårig skogsbrukslinje behörighetsfrågor bör lösas. 12 tvåårig social linje 13 tvåårig teknisk linje 14 tvåårig träteknisk linje 10.7 Från gymnasieskolan till högre 15 tvåårig verkstadsteknisk linje utbildning 16 tvåårig vårdlinje 17 treårig ekonomisk linje l0.7.1 Gymnasieskolan som behörighets- 18 treårig humanistisk linje grund 19 treårig naturvetenskaplig linje Genom riksdagsbeslut 1968, i huvudsaklig 20 treårig samhällsvetenskaplig linje överensstämmelse med prop. 1968: 140, sam- fyraårig teknisk linje

SOU 1970: 21

ll-014252

Dessutom förekommer andra tvååriga lin- gymnasiet. jer enligt SÖ:s bestämmande. Den nya skolformen föreslogs av 1957 Beträffande yrkesinriktade linjer, se även års skolberedning. Försöksverksamhet med avsnitt 9.4. fackskola har bedrivits i ett antal kommuner Enligt KU:s förslag till principlösning av sedan läsåret 1963/64. Det allmänna genombehörighetsfrågan skall gymnasial utbildning förandet påbörjades läsåret 1966/ 67 och plaom minst två år ge allmän behörighet till neras vara fullbordat i samtliga regioner i högre utbildning. I avsnitt 6.1 ovan under- riket fr. o. m. 1970/ 71 (se prop. 1964: 171 stryks betydelsen av att helhetssynen på de och ASÖ, specialnummer augusti 1969). I gymnasiala skolformerna avspeglas i de för- 1964 års riksdagsbeslut om det nya gymnaslag till kompetensregler som KU framläg- siet och fackskolan angavs som mål för den kvantitativa utvecklingen, att år 1970 ca ger. KU:s principförslag till behörighet inne- 20 procent av årskullen 16-åringar skulle tas bär att en minst tvåårig, slutförd utbildning in i fackskolan. SÖ räknar med att facki gymnasieskolan, oavsett linje, avses ge be- skolans andel av årskullen läsåret 1971/72 hörighet till högre utbildning. Föreliggande skall vara drygt 21 procent och 1974/75 ca avsnitt behandlar, med utgångspunkt i prin- 23 procent. Att sökande från mer än en ålcipförslaget, de närmare villkor för allmän dersgrupp konkurrerar om elevplatserna insom bör uppställas vid omsätt- verkar även för fackskolans del på höjningen behörighet ningen av principförslaget i konkreta behö- av den procentuella andelen. righetsregler. SÖ avgav 3.12.1969 till Kungl. Majzt för- De linjer i gymnasieskolan som motsvarar slag till vissa förändringar av fackskolans det nuvarande gymnasiet överensstämmer organisation och kursplaner. Dessa förändmed detta. Gymnasiet är för närvarande ringar rföreslås träda i kraft samtidigt som till högre utbildning. I dess lä- fackskolan integreras i gymnasieskolan, dvs. huvudvägen uttalas bl. a. att skolformen skall tjä- 1.7.1971. Någon mer djupgående förändroplan na som grund för fortsatta studier vid uni- ring av kursplanerna torde inte komma till versitet Den etablerade ställ- stånd förrän i ett senare skede. En riktoch högskolor. ning som förberedelse för högre studier, punkt vid förslagets utarbetande har varit strävan att i varje fall social linje skall ge som gymnasieutbildningen redan har, underlättar i viss utsträckning bedömningen av de vidgad behörighet (ASÖ:s specialnummer villkor som skall gälla för behörighet förvär- augusti 1969).I sitt första betänkande, Tillvad via en treårig linje i gymnasieskolan. träde till postgymnasiala studier (stencil eck- Vad beträffar dimensioneringen av linjer lesiastikdepartementet 1966: 13) föreslog som motsvarar det nuvarande gymnasiet an- KU att bl. a. fackskolutbildning i princip gavs i 1964 års riksdagsbeslut att år 1970 skulle ge behörighet till sådan högre utbildca 30 procent av årskullen skulle ning som ligger utanför den egentliga uni- 16-åringar tas in att versitetssektom. i gymnasiet. SÖ räknar med 1971/72, dvs. gymnasieskolans första läs- För närvarande ger fackskola endast i beår, de tre- och fyraåriga linjernas (gymnasie- gränsad utsträckning behörighet till högre linjernas) andel av årskullen skall vara ca 33 utbildning, i huvudsak till klasslärarutbildprocent och att denna andel 1974/75 skall ning vid lärarhögskola samt till journalistha stigit till ca 35 procent. De högre talen utbildning vid journalisthögskola. föranleds främst av det förhållandet att Att gymnasiet och fackskolan integreras sökande från mer än en åldersgrupp kon- i gymnasieskolan påverkar dem inte vad kurrerar om elevplatserna. uppbyggnad och kursinnehåll beträffar. Vad Fackskolan, som på visst sätt är en ny gäller de yrkesinriktade linjerna är läget ett gymnasial skolform, har inte någon lång annat. Denna del av gymnasieskolan är en tradition som grund för högre utbildning och nybildning. Den nuvarande yrkesskolan kan skiljer sig således i bl. a. detta avseende från därför endast i begränsad utsträckning ge un-

162 SOU 1970: 21

och gymnastik. Vidare skall derlag för en bedömning av den nya yrkes- livsorientering på yrkes- tillval av ytterligare minst ett ämne göras; utbildningen. Utbildningsreformen skolans område först fr. 0. m. läs- valet görs bland fackskolans ämnen. genomförs året 1971/72, dvs. i och med att fackskolan, 6. Beträffande betygsättningen i yrkestektill nik och andra ämnen anför gymnasiet och yrkesskolan sammanslås yrkesinriktade en gymnasieskola. SÖ följande i sitt ovannämnda förslag: Yrkesskolan omfattar för närvarande ca »Det är angeläget att betygsättningen fyller 37 procent av årskullen. YB föreslår att yr- rimliga krav på tillförlitlighet så att framtida dimensioneras för 30-35 arbetsgivare kan vara försäkrade om att ett kesutbildningen visst betyg uttrycker ungefärligen samma prestaprocent av årskullen. SÖ räknar för läsåret tionsnivå hos eleverna. Det är därför nödvändigt 1971/72 med 39 procent och för 1974/75 att ange vissa riktpunkter för betygsspridningen. med drygt 40 procent. Betygen 5 och 1 skall användas sparsamt. Hu- Vad som för närvarande kan utgöra un- vuddelen av eleverna bör fördelas på betygen 4, 3 och 2 med en koncentration kring betyget derlag för behandling av frågor rörande vill- 3.» kor för behörighet m. m. efter genomgången yrkesutbildning är i huvudsak följande i Enligt SÖ:s förslag skall betygen i yrkesenlighet med SÖ:s ovannämnda förslag 3.12. teknik etc. uttrycka i vad mån eleven upp- 1969. fyller kraven på acceptabelt yrkeskunnande. 1. Yrkesutbildningen bygger på nioårig Dessa betyg är således snarare »absoluta› grundskola och är således, vad den viktiga än »relativa». frågan om förutbildning beträffar, helt jämställd med gymnasiet och fackskolan. Den nuvarande bygger i princip på 10.7.2 Elevgruppemas sammansättning yrkesskolan folkskolan men baseras i viss utsträckning, Dimensioneringen på orter där grundskola genomförts, på denna skolform. Tidigare riksdagsbeslut samt SÖ:s bedöm- 2. Den nya yrkesutbildningen blir regel- ningar av den gymnasiala skolans dimensiomässigt tvåårig även om både längre och kor- nering har redovisats ovan. I inledningen tare s. k. specialkurser skall kunna före- till sina anslagsframställningar för budgetkomma. âret 1970/71 erinrar SÖ om att 1968 års ut- 3. Yrkmutbildningen blir mindre speciali- bildningsutredning (U 68) har i uppdrag att serad än den nuvarande, som ofta är starkt behandla också den kvantitativa planeringen differentierad från första början. Den nya av det gymnasiala stadiets utbildningsvägar. I yrkesutbildningen bygger på en successivt avvaktan på utredningsresultatet är SÖ tills tilltagande målinriktning och differentiering. vidare hänvisad till egna bedömningar. Över- 4. Ett visst utrymme skall lämnas för fritt styrelsens beräkningar redovisas nedan. tillval av ämnen som är lämpliga att an- I tabellen har hänsyn inte tagits till inknyta till den valda linjens yrkesinriktning. tegrationen av skolformerna i gymnasiesko- 5. Ett inslag av allmän utbildning är ge- lan fr. 0. m. 1971/72 utan de tre nuvarande i den nya yrkesutbildningen. 0b- skolformerna särredovisas under hela perionomgående sådana ämnen är svenska, arbets- den. Fackskolans successiva utbyggnad ligatoriska

Tabell 14. Olika utbildningsvägars procentuella andel av en årsklass.

Gymnasiet Fackskolan Yrkesskolan Totalt

SOU 1970: 21

Tabell 15. Önskemål i årskurs 9 (februari- gymnasieskolans dimensionering, dvs. den mars 1969) om fortsatt verksamhet efter faktiska intagningen på olika linjer. grundskolan. Procentuell fördelning på studie- En sida av efterfrågans fördelning på önskningar m. m. olika utbildningsvägar är dessa vägars skiftande dragningskraft på olika socialgmpper Önskemål Totalt Pojkar Flickor som kan iakttas. Givetvis är data över sådana 37 39 35 företeelser i dagens skola inte utan vidare Gymnasium

undersöka hur elever från grundskolan i dag väljer, dvs. hur valen fördelas mellan gymframträder i den starka av fack- nasium, fackskola och yrkesskola dels toökningen skolfrekvensen, från 17,5 till 23,1 procent. talt, dels med hänsyn till social bakgrund. Som ovan påpekats beror höjningen av fre- En sådan undersökning har utförts vid pedakvenstalen av gogiska institutionen i Göteborg på uppdrag huvudsakligen på efterfrågan från mer än en ålders- av U 68. Undersökningen avsåg ett riksomutbildningsplatser fattande stickprov ur årskurs 9 vårtermi- STUPPnen 1969. Preliminärt föreliggande uppgifter, som återges här med U 68:s medgi- E fterfråge fördel ningen vande, bild av önskemålen om ger följande den fortsatta verksamheten efter grundsko- KU vill för sin del fästa uppmärksamheten i den relativa lan (tabell 15). på att förändringar efterfrågan (efterfrågans fördelning på olika slag av Som framgår av tabellen är efterfrågan på kan komma att in- gymnasieutbildning totalt mycket stor. Den gymnasieskolutbildning) träffa andel som önskar är ensom en följd av ändrade kompetens- fackskolutbildning förhållanden. När olika vägar genom gym- dast något över hälften så stor som gymnasieskolan leder till fortsatt kan nasieväljarnas grupp. Yrkesskolan slutligen utbildning, den enskilde eleven göra sitt val efter grund- har en markant större andel val än fackskolan mer efter intressen och än skolan. anlag i dag. Som framgår av det följande kan en Nedanstående tabell visar hur valen förnyligen iakttagen ökning av efterfrågan på delar sig inom varje socialgrupp. fackskoleplatser vara ett exempel på en så- Valen i socialgrupp I går till över 80 dan förändring av efterfrågan. I vad mån procent i riktning mot gymnasiet. Andelen sådana ändringar kommer att bli följden av gymnasieväljare sjunker kraftigt med socialnya kompetensvillkor, låter sig inte förut- gruppstillhörighet och uppgår i socialgrupp säga på basis av tillgängligt material, och III inte ens till en tredjedel av frekvensen i KU har ej heller i uppdrag att behandla socialgrupp I.

Tabell 16. Andel elever från olika soeialgrupper som i årskurs 9 valt olika alternativ. Procentuell fördelning.

Valt alternativ

Tabell 17. Social sammansättning av olika valgrupper i årskurs 9. Procentuell fördelning. Valt alternativ

Genom en uppdelning på socialgrupper ningar har intagits i KU:s specialbetänkande av dem som valt visst alternativ erhålls föl- SOU 1970: 20 och refereras därför endast jande tabellvärden (tabell 17). summariskt nedan. Bland gymnasieväljarna har socialgrupp Undersökningar av detta slag ger värde- I en mycket stark position i förhållande fulla utgångspunkter för det fortsatta arbetet till de andra valalternativen; socialgrupp IIl men har givetvis begränsad vikt för rekrytedäremot har sin svagaste position i gymna- ringsförhållandena i den framtida integrerasiet men utgör ungefär två tredjedelar av de gymnasieskolan som KU i första rumden grupp som valt yrkesskola och ännu met har att beakta. något mer bland dem som valt arbete efter KU har undersökt sammansättningen av grundskolan. gymnasiets och fackskolans elevgrupper hu- Ovanstående uppgifter avser önskemålen vudsakligen i fråga om betyg från grundskohos eleverna i årskurs 9. Det är dock klar- lan, resultat på intelligenstest och tillhörighet lagt att till yrkesskolan också rekryteras i till socialgrupp. Vad beträffar de antagnas betydande omfattning sökande från lägre betyg föreligger ett omfattande material avsocialgrupper. Med tanke på långsamheten seende dels vissa regioner och orter (Västi förändringen av attityder är det troligt, manland 1966: gym-nasieprognosundersökatt yrkesskolan ännu en tid komer att ka- ningen; Västerbotten jämte Örnsköldsvik rakteriseras av en dominans av elever från 1968; Västerås 1968), dels ett riksmaterial. lägre socialgrupper. Denna dominans inom Betygen från årskurs 9 har omräknats till yrkesskolan skulle då motsvaras av en för- antagningspoäng på vilka rangordningen vid hållandevis svag representation av lägre antagningen grundas. Poäng på intelligenssocialgrupper i gymnasiet och motsvarande test har insamlats i två län, Västmanland linjer i gymnasieskolan. (1966) och Västerbotten jämte Örnsköldsvik (1968). Uppgifter om socialgrmppsfördelning föreligger från dessa län 1966 respektive

Rekryteringen till fackskola och gymnasium

1968. KU har utfört vissa undersökningar som av- I nedanstående tabell redovisas genomser rekryteringen till fackskola och gym- snittlig intagningspoäng. nasium. En redovisning av dessa undersök- Fackskolan har tagit in i betygshänseende

Tabell 18. Genomsnittlig intagningspoäng till gymnasium och fackskola. Antagna i årskurs 1.

Procent fackskolelever över medeltal 5 9 1,5 C8 7 gymnasieelevernas

SOU 1970: 21 165

Tabell 19. Socialgruppsfördelning av intagna till gymnasium respektive fackskola, årskurs 1. Västerbottens län. Procentuell fördelning och totalantal.

Det bör emellertid un- I fråga om socialgruppsfördelning bland något sämre elever. derstrykas att skillnaderna i medeltal inte de antagna till årskurs 1 i gymnasiet respekär stora. De varierar mellan ett värde mot- tive fackskolan föreligger material för Västsvarande en halv betygsenhet upp till manlands lån 1966 och Västerbottens län knappt ca två tredjedels betygsenheter. Man kan, m. m. 1968. Detta redovisas idet ovannämni fråga om enskilda linjer, finna ännu mindre da specialbetänkandet, ur vilket följande betygsskillnader. Så är t. ex. medelvärdet för uppgifter hämtats (tabell 19). de antagna på gymnasiets ekonomiska linje Det är i detta material en klar skillnad i Västerbotten 3,62 och för fackskolans eko- mellan gymnasium och fackskola i fråga om nomiska linje 3,49, dvs. en differens av 0,13. social rekrytering. Socialgrupp III är en för- De olika materialen täcker delvis varandra, hållandevis lliten grupp i gymnasiet; 28 prosom framgår av tabell 18. Upp till nio pro- cent av gymnasieeleverna kommer från socent av fackskoleleverna har betyg som är cialgrupp III mot 37 procent i fackskolan. högre än medeltalet för gymnasieelevema. Socialgrupp I är svagt företrädd i fackskoföre- lan i förhållande till vad fallet är i gymnasiet. I fråga om resultat på intelligenstert ligger material för Västmanlands län 1966 I viss utsträckning tycks denna skillnad samoch för Västerbotten m. m. 1968, i båda fal- manhänga med faktiska skillnader i intaglen avseende intagna i årskurs 1. Intelligens- ningspoäng mellan intagna från olika soicalär inte uttryckt i samma skala vid grupper om man betraktar gymnasium och poången de båda testningstillfállena, varför direkta fackskola tillsammans (se tabellen nedan). jämförelser av denna och andra orsaker är Att eleverna från socialgrupp I i facksvåra att göra. Vissa huvudresultat kan dock skolan har lägre betyg än övriga grupper tytydligt utläsas. I båda materialen är gymna- der på en större benägenhet hos elever från sieelevernas medelpoäng högre än fackskol- socialgrupp I än hos övriga att söka till i stället för fackskola. elevernas, men ca 20 procent av fackskol- gymnasium eleverna ligger över respektive medeltal för Som synes har socialgrupp III det lägsta gymnasiet. I det yngre materialet torde fack- medeltalet inom båda skolformerna totalt. skolans genomsnittliga intelligenspoäng lig- Snedhet i socialgruppsfördelningen mellan ga närmare gymnasiets än vad fallet är i det fackskola och gymnasium kan till någon del äldre (tabell 21). föras tillbaka på de sökandes betyg från

Tabell 20. Genomsnittlig intagningspoäng i olika socialgrupper bland intagna grundskolelever i gymnasium och fackskola, årskurs 1. Västerbottens län.

Socialgrupp

Tabell 21. Genomsnittlig intelligenspoäng i olika socialgrupper bland intagna till gymnasium och fackskola, årskurs 1. Västerbottens län. Socialgrupp

grundskolan, efter vilka urvalet görs. Detta nasiet. Preliminära uppgifter om intagningframgår av de intagnas förstahandsval. Så- en 1970 pekar i samma riktning. lunda har av fackskoleleverna 30 procent En ökning av efterfrågan på fackskolutsökt gymnasium i första hand men på grund bildning bör rimligen inverka på elevsamav sina lägre betyg tagits in till fackskolan mansättningen så att betygsmedelvärden på si.tt andrahansval. Ytterst få av dem som m. m. i fackskolan höjs. Detta kan medföra att skillnaderna minskar mellan tagits in på gymnasiet har sökt fackskola gymnasium i första hand. En speci-alundersökning i och fackskola i detta hänseende och tyder Umeå, omfattande 690 elever i årskurs 1 på att förhållandena i den nuvarande fackläsåret 1968/69 och fackskolan) skolan endast i begränsad utsträckning kan (gymnasiet visar tydliga skillnader mellan socialgrupper- väntas bestå i de i gymnasieskolan integreranas val av skolform. Procenten förstahands- de fackskolelinjerna. Själva det faktum att val till gymnasiet är i socialgrupp I ca 88 fackskolan framdeles kan komma att ge allprocent, i socialgrupp II ca 76 procent och män behörighet till högre utbildning kan i III ca 67 procent. Det omvända gäller verka ytterligare stimulerande på rekryteförstahandsval till fackskolan: socialgrupp I ringen till denna utbildning. ca 12 procent, II ca 24 procent och III ca Uppgifter om betygskraven vid intagning- 33 procent. en till gymnasium och fackskola 1969 i Stor- Stockholm pekar också på en begynnande Utvecklingen av efterfrågan på fackskol- i efterfrågan av gymnasium och utjämning utbildning respektive gymnasieutbildning kan fackskola. Nedanstående tablå visar sjuntyda på att en förskjutning av efterfrågan kande intagningspoäng för både gymnasium till fackskolans förmån kan vara i gång. SÖ och fackskola, dock mest för gymnasiet. rapporterar i ASÖ, specialnummer augusti 1969, s. 69, att antalet platser i och behöriga Intagning till gymnasium och fackskola i förstahandssökande till fackskolan har Stor-Stockholm 1968 och 1969. Lägsta intagändrats sätt från läsåret 1968/69 ningspoäng för intagna med grundskolutpå följande till 1969/70. bildning.

1968 1969 Antal/Läsår 1968/69 1969/70

Platser i fackskolan ca 16 000 ca 18 400 Gymnasium Humanistisk-samhällsveten-

En förhållandevis kraftig stegring av ef- Teknisk tillvalsgrupp 3,21 3,15

terfrågan på fackskolutbildning har således Fackskola ägt rum. Samtidigt har noterats en viss sänk- Social linje 3,07 3,00 å ning under ovannämnda period av den rela- Ekonomisk linje 3,00 3,00 i 1 . Teknisk linje 3,00 2,80 tiva eftzrfrågan (sökande per plats) till gym-

SOU 1970: 21

10.7.3 Villkor för behörighet efter genom- överlappar varandra och att en viss utjämgången gymnasieskola ning mellan dessa skolformer i fråga om efterfrågan och elevgruppernas betygsmäs- Problem siga sammansättning synes vara på väg. KU:s principförslag att behörighet skall Hur förhållandena kommer att gestalta sig kunna vinnas genom minst tvåårig gymnasial på de linjer i gymnasieskolan, som mer utbildning innebär, att utbildning på i prin- eller mindre motsvarar de nuvarande skolcip vilken som helst av gymnasieskolans lin- formerna, kan inte förutsägas. Man kan jer ger behörighet till eftergymnasiala stu- emellertid anta att nya kompetensvillkor, dier. Någon ytterligare granskning av läro- som till fortsatt öppnar vägen utbildning planer m. m. för bedömning av gymnasie- oavsett vald linje, kommer att verka utjämskolans behörighetsvärde är sålunda inte er- nande på skiljaktigheterna mellan linjerna forderlig. samt att de sociala skillnaderna i rekryte- Som ovan framhållits måste emellertid en ring kommer att bestå längst. granskning ske av utbildningens kompetens- Mot denna bakgrund behandlas i det fölvärde i så måtto att frågan om eventuella jande behörighetsvärdet av ofullständig eller villkor för behörighet tas upp till behand- avkortad utbildning i gymnasieskolan samt ling. De frågor som därvid måste lösas är Tekniskt försvåras studielämplighetsfrågan. i huvudsak följande. denna behandling av att de nya yrkesutbil- 1. I vad mån skall behörighet föreligga dande linjerna till sin slutliga utformning är om den genomgångna utbildningen i gymna- kända endast i vissa huvuddrag och att desieskolan antingen är ofullständig (den en- ras betygsystem inte har fastställts. SÖ:s skilde eleven har inte fullföljt utbildningen ovannämnda förslag angående riktlinjer för på vald linje) eller avkortad (slutbetyg er- gymnasieskolan en belysning av ger dock hålls efter endast ett års studier)? Den sist- bl. a. dessa frågor. Förslagets utformning nämnda frågan gäller enbart den nya yrkes- av gymnasieskolan, t. ex. linjeorganisationen, utbildningen. avses i det följande vid hänvisningar till 2. I vilken mån skall studielämplighet an- olika förhållanden i denna skolform. ses ådagalagd genom skolutbildning? Skall ytterligare villkor knytas till behörighetsford- Ofullständig utbildning i gymnasieskolan ringarna utöver genomgången gymnasieskola, t. ex. krav på visst lägsta medelbetyg? Dessa Ett accepterande av gymnasieskolutbildfrågor föranleds av att gymnasieskolan är som innebär att ning behörighetsgrund examensfri och att en ersättning för examen vissa utbildningslinjer erbjuder en tvåårig väg (studentexamen) eventuellt erfordras för att till allmän Detta behörighet. gäller de linjer inte alltför studiesvaga elever skall få till- som motsvarar den nuvarande fackskolan träde till fortsatt utbildning. och flertalet yrkeslinjer. Gymnasielinjerna Ovan har sammansättningen av de nuva- är däremot treåriga. (Den fyraåriga teknisrande skolformerna gymnasium, fackskola ka linjen särbehandlas ej i det följande.) och yrkesskola redovisats med avseende på Då utgångspunkten för behörighet via gymefterfrågan och elevrekrytering. Den bild nasial utbildning satts till minst tvåårig skolsom framträder ur materialet är i stora drag, gång, aktualiseras frågan, huruvida inte en att gymnasiet är den för närvarande mest till två år avkortad och alltså oavslutad utattraktiva skolformen för elever med höga bildning på treårig linje skulle kunna ge betyg eller från högre socialgrupp samt att behörighet till högre utbildning. yrkesskolan är den minst eftersökta vägen Bedömningen av detta spörsmål får göras med hänsyn till elevernas sociala bakgrund från huvudsakligen två synpunkter. Den ena och betyg. Samtidigt kan man emellertid är bedömningen från kompetenssynpunkt, konstatera att gymnasiet och fackskolan i den andra frågan om inverkan på de trefråga om betyg och intelligenspoäng delvis åriga linjerna och gymnasieskolan i övrigt

168 SOU 1970: 21

samt konsekvenserna för skolans elever. bildning, om avgång efter årskurs 2 skall

I och för sig torde två år på treårig linje kunna godtas.

ge lika mycket av allmänna kunskaper, Elevvårdande skäl talar starkt för att man

studiefärdigheter etc. som utbildning av inte bör ha en reguljär möjlighet att avbryta

motsvarande inom Som studierna efter två år. En avslutad skolutlängd tvåårig linje. för allmän skulle således bildning är för den enskilde bättre och tryggrund behörighet vara till- sådan. Särskilt två års utbildning på treårig linje gare än en avbruten gäller då man beaktar att den detta för de studerande på ekonomiska och räcklig, samtidigt allmänna normalt skall kom- tekniska linjer. En avbruten studiegång ger behörigheten med särskild i realiteten inget val mellan arbetsmarknad pletteras behörighet. 2 och fortsatta studier, eftersom avslutade i större omfattning från årskurs

l

Avgång konse- förberedelser för arbetsmarknaden saknas. på treårig linje kan få organisatoriska kvenser för årskurs 3, närmast på ekono- Den möjlighet som finns i dag att få slut-

E

misk och teknisk linje, då enligt skolstadgan betyg från årskurs 3 på treårig teknisk linje,

nor- alltså utan gymnasieingenjörskompetens, (ll kap. 21 §) linje, gren eller variant malt ej får anordnas med mindre elevantal bygger på helt andra förutsättningar. Härtill kommer den nära till hands ligän åtta. gande risken för att just de elever, som har Rent principiellt är det inte heller önskvärt svårigheter att målmedvetet genomföra stuatt, vad gymnasieskolan beträffar, räkna utdier, skulle frestas att sluta sin skolgång i bildningstidens längd som avgörande för beförtid för att övergå till den högre utbildhörigheten. En påbörjad utbildning bör regelavslutas. Inte heller ningens ospärrade utbildningsvägar. mässigt ger en jämfö-

i relse mellan a ena sidan två år på tvåårig Hur möjligheterna till en avkortad studie-

gång på treårig linje skulle komma att utlinje, å andra sidan samma tid på treårig nyttjas är svårbedömbart. T. ex. möjligheten linje en riktig bild av läget, eftersom den att uppskjuta studie- och yrkesval ännu ett förstnämnda ger en avslutad utbildning, slutår kan vara starka skäl för flertalet elever förd enligt gällande tim- och kursplaner, meatt inte lämna skolan i förtid, liksom givetdan två år på treårig linje är en avbruten utvis också önskemål om att förvärva fullstänbildning. diga förkunskaper för visst slag av högre Allmänna lämplighetsskäl kan tala mot studier. Å andra sidan kan en önskan att att få behörighet efter två möjligheterna snabbt få lämna skolan, i kombination med årskurser på treårig linje. I de fall en studeett utbildningsönskemål som inte kräver förrande inte behöver komplettera sina förkunkunskaper från årskurs 3, ge anledning till skaper före de högre studiernas påbörjande, inträffa avgång i förtid. skulle det kunna att elever, som togs Efter ingående överväganden har KU in samtidigt på linjen, efter årskurs 2 delade stannat för att föreslå, att utbildning i gymupp sig på en grupp som fortsatte gymnasienasieskolan skall vara slutförd för att ge skolestudier och en annan grupp som samti- Detta kan förutses behörighet till högre utbildning. digt inledde högre studier. bli en olägenhet i skolan och inverka nega-

tivt på elevernas attityd till skolan, särskilt Avkortad utbildning m. m. om de studerande på grund av t. ex. föråldkänner att fort- med studiesvårigheter kan ramas inverkan sig tvingade Gymnasieelever sätta skolan t. o. m. årskurs 3. Av i skolan enligt nu gällande bestämmelser få övergå

att till mindre vilket innebär att från kvarstannande elever kan möjligheterna studiekurs,

i en del fall vinna inträde i högre utbildning och med årskurs 2 högst två ämnen får läg-

efter årskurs 2 uppfattas som en orättvisa. gas ned. Möjligheter finns att senare återgå

till studiekurs. Den som följt Dessa omständigheter tyder på ett behov av fullständig en minimiålder »- eller krav mindre studiekurs och fått slutbetyg från på viss tids kan få förlängd i praktiskt arbete - för tillträde till högre ut- gymnasiet undervisning

SOU 1970: 21 169

varje tidigare nedlagt läroärnne inom fyra ovannämnda skall specialkurser kunförslag år efter årskurs 3 respektive årskurs na anordnas, 4. Nytt omfattande ett eller *flera lässlutbetyg utfärdas därefter. år eller -kortare tid. De kortare kurserna För närvarande ger slutbetyg med mindre uppfyller inte det allmänna kravet för behöstudiekurs till studier vid uniej behörighet righet, att utbildningen skall omfatta minst versitet och högskolor. I fråga om klasslärar- två år, och skulle därmed inte ge samma beutbildning vid lärarhögskola och journalist- hörighet som linjer i gymnasieskolan. utbildning vid journalisthögskola, till vilka Det kan givetvis hävdas att gymnasieskolutbildningslinjer både gymnasium och fack- utbildning som sådan skall ge behörighet till skola m. m. ger behörighet, saknas detta krav fortsatt utbildning utan avseende på utbildpå fullständiga studiekurser. Det enda kravet ningens längd. En betydelsefull funktion hos för allmän behörighet, i fråga om sökande behörighetsreglerna är, enligt KU:s uppfattfrån gymnasiet, är slutbetyg från årskurs 3. ning, att bidra till att olika sektorer av Mindre studiekurs är avsedd som en möj- gymnasieskolan blir såvitt möjligt likvärdiga lighet för Iågpresterande elever att få ett alternativ vid valet efter grundskolan. Yrkesslutbetyg från gymnasiet. I det gamla gym- får sålunda linjerna inte uppfattas som en nasiet var deras alternativ eller kvarsittning återvändsgränd i fråga om möjligheter till avgång från skolan utan studentexamen. Un- fortsatt utbildning. der förutsättning att bestämmelserna om KU har emellertid inte funnit det möjligt mindre studiekurs kommer att gälla även i att förorda, att behörighet skall vinnas i de gymnasieskolan vill KU anföra följande. kortare specialkurserna. Avgörande för ut- I fråga om det allmänna behörighetsvärdet redningens ställningstagande har varit, att torde det vara svårt att hävda att den, som den finner en utbildning, som är kortare än på treårig linje har mindre studiekurs på två läsår och som ej baseras på bl. a. föregnmd av ett bortfall av t. ex. ett tvåtimgående yrkeserfarenhet e. d., alltför kort marsämne i årskurs 2 eller 3, kunskaps- som förberedelsetid för högre studier. Som mässigt etc. inte skulle kunna jämställas med följd av den korta tiden i skolan skulle de den som har slutbetyg från tvåårig linje. studerande bli behöriga vid lägre ålder än Möjligheterna att få mindre studiekurs i övriga sökande till t. ex. högre utbildning, s. k. betygstaktiskt syfte torde vara få, då vid 17 års ålder, något som av både princisådan studiekurs inte är beroende av ele- piella och praktiska skäl inte vore rekomvens eget val utan kräver beslut av klass- mendabelt. konferensen. finner därför att den allmän- Utredningen Klasslärar- och journalistutbildningarna, na regeln för behörighet genom gymnasievilka inte kräver fullständiga studiekurser, är skolutbildning, dvs. avslutad min-st tvåårig spärrade utbildningsvägar, vilket innebär att linje i skolan, skall gälla utan undantag. tillfredsställande studielämplighet hos de an- Självfallet skall detta inte hindra den som tagna kan förväntas som ett resultat av har kortare utbildning att längre fram vinkonkurrensen mellan sökande vid intagning- na behörighet som kan på t. ex. de villkor en. Vid dessa utbildningslinjer ställs ej hel- gälla för vuxna personer. ler något krav på visst lägsta medelbetyg KU förutsätter, i anslutning till SÖ:s för- (2,3) för behörighet. slag 3.12.1969, att särskilt inrättad linje Med hänsyn till bl. a. det sakliga behörig- eller specialkurs i gymnasieskolan skall ha hetsvärdet av mindre studiekurs finner KU samma av allmänna ämnen som de inslag att något krav på fullständiga studiekurser yrkesinriktade linjerna i övrigt. avseende treårig linje inte bör uppställas för behörighet. S tudielâmplighet och behörighetsgränser Normaltiden för yrkesutbildning i gymnasieskolan, på linjer som ersätter den nu- Så länge studentexamen utgjorde avslutningvarande yrkesskolan, är två år. Enligt SÖ:s en på gymnasiestudierna blev genomförd

170 SOU 1970: 21

avslutad med examen, nom krav på vissa betygskvalifikationer utegymnasieutbildning, utan för stänga större eller mindre grupper av utinskränkningar behörighetsgivande Med det examensfria från fortsatt utbildning på all högre utbildning. bildningssökande av nya gymnasiets införande ändrades förutsätt- den väg de själva valt. Ett instrument

karaktär, avsett att uteningarna för gymnasieutbildningens behörig- kompetenströskelns minst lämpade, borde hetsvärde. Slutbetyg från gymnasium ansågs stänga de för studier vara mycket och följden av dess inte böra medföra rätt till vissa slag av fort- finslipat, borde kunna hållas under nogsatt utbildning utan särskilda betygskvalifi- användning inför- krav som emellertid knappast kationer, varför en kompetenströskel grann kontroll, i fråga om 2,3-gränsen. KU des. Denna har provisoriskt satts till ett me- är uppfyllda

framhöll också att en till viss medelnivå delvärde av lägst 2,3 i gymnasiebetyget (med fixerad kan beräknas inviss särregel för gymnastikbetygets tillgodo- kompetenströskel

räknande). verka ogynnsamt på gymnasiets arbete, inte

I sitt betänkande till minst genom att den försvårar betygsätt- I (Tillträde poststencil, ecklesiastikde- ningen. En sådan gräns medför att känsliga gymnasiala studier, be- måste göras av de enskilda läpartementet 1966: 13) har KU utförligt avvägningar rarna. Utredningen vände sig också mot handlat bl. a. kompetenströskelns bakgrund och konstruktion. I sammanfattning återges existensen av 2,3-gränsen i ett skolsystem

där den absoluta gränsen mellan godkänd här huvudpunkterna i denna redogörelse. det och icke godkänd avskaffats. Också från Gymnasieutredningen (GU) ansåg exa- mer allmänna synpunkter fann KU kompeomöjligt att ge alla med genomgånget mensfritt rätt till studier vid tenströskeln otillfredsställande. Utredningen gymnasium be- fäste också uppmärksamheten på de beuniversitet och högskolor och föreslog 2,3 som kompetenströskel stämmelser i skolstadgan, som gör det möjtygsmedelvärdet än 2,3 eller behörighetsgräns i slutbetyget från gym- ligt för elever med lägre medelbetyg nasiet. GU påpekade att de centrala univer- att gå om årskurs 3 eller att undergå fyllborde få samt att därefter utfå nytt sitets- och högskolemyndigheterna nadsprövning skolbetyg, en anordning som kan få återviss rätt och skyldighet att i gränsfall bevilja verkningar på skolorganisationens storlek, dispens från detta krav. samtidigt som följderna för den enskilde av GU föreslog att betygsmedelvärdet skulle ett lågt medelbetyg blir mindre kännbara. framräknas efter särskilda regler innebäran- Trots sin tvekan om det berättigade i en de att förekomsten av betyget 1 skulle medville KU emellertid inte föra viss reduktion av betygsmedelvärdet. kompetenströskel Summariskt GU den andel, som på kort sikt rekommendera en förändring uppskattade kunde beräknas falla under 2,3-gränsen, till av regeln, detta på grund av bristen på un-

10-15 och det olämpliga i att ändra regeln procent av en årgång elever i gym- derlag innan den tillämpats, dvs. i anslutning till nasiet. GU förutsatte också att, genom SÖ:s försorg, tillämpningen av dessa regler skulle det första utsläppet från det nya gymnasiet

följas och att reglerna skulle kunna ändras, 1969. Som ett led i sina förslag till proviso-

varför riska KU således kompetenströskeln i viss utsträckning behörighetsregler upptog också som kompetenströskel, skulle bli rörlig i betygskalan. 2,3-gränsen men betonade samtidigt, att gränsfall borde I prop. 1964: 171 (s. 441 f) anslöt sig dåvarande departementschefen till GU:s för- kunna prövas obundet av regeln och att KU

den ändringen, att nå- borde få delta i utformningen av anvisningslag men förordade för elever ar för sådan prövning, vid vilken hänsyn gon reduktion av medelvärdet »Me- skulle kunna tas till personliga, särskilda med betyget 1 inte skulle förekomma.

delvärdet bör fastställas av Kungl. Majzt och omständigheter. torde tillsvidare böra fixeras till 2,3.› I Kungl. Majzts provisoriska bestämmelser

KU i sitt betänkande I (s. 24) om behörighet till högre utbildning (SFS påpekade att ge- 1967: 450) har 2,3-regeln inskrivits, i enligbl. a. att det är en allvarlig åtgärd

SOU 1970: 21 171

het med KU:s förslag, som ett villkor för sa undersökningar, i vilka det nya gymnaallmän behörighet och med en särregel för siets första årskull följts fr. o. m. årskurs 1 gymnastikbetyget innebärande att detta be- (vårterminen t. o. m. årskurs 1967) 2 (vårtyg inte medräknas, om det är lägre än me- terminen 1968). Undersökningarna har inncdelvärdet av övriga betyg som ingår i sökan- fattat analyser av terminsbetygens och slutdens slutbetyg. betygens fördelning på medelbetygsnivåer Formuleringen i kungörelsen har öppnat och avses ge underlag för en prövning av möjligheter till en något vidare tolkning av huruvida kompetenströskeln i framtiden bestämmelsen genom att lägst 2,25 i medel- skall förläggas vid betygsmedelvärdet 2,3 elbetyg godtagits efter avrundning till 2,3 en- ler annat medelvärde. Undersökningar och ligt sedvanliga räkneregler. Något särskilt analyser rörande redovisas gymnasiet i speutrymme för gränsfall, utöver de allmänna cialbetänkandet (SOU 1970: 20).

dispensmöjligheterna, har inte öppnats. Framräknade uppgifter om det faktiska

En diskussion om kompetenströskelns exi- utfallet 1969 av betygsättningen i årskurs 3 stens och konstruktion bör enligt utredning- (slutbetygen) ger vid handen att andelen unens mening utgå från tröskelns funktioner. der 2,3 uppgår till ca sex procent. De kvan- Dessa funktioner är dels kvalitativa, dels titativa följderna av 2,3-gränsen är således kvantitativa. En faktor av betydelse är ock- väsentligt mindre än GU hade avsett. så, att frågan om en kompetenströskel för Om kompetenströskeln betraktas som en de treåriga linjerna måste ses i sammanhang styrfaktor med betydelse för det eftergymmed eventuellt motsvarande nasiala stadiets anordningar dimensionering, närmast de inom andra sektorer av gymnasieskolan. fria fakulteternas, kan konstateras att denna Vad beträffar den kvalitativa effekt funktionen, ytterligare nedgår då gymnasiets didvs. avskiljande av de minst studielämpliga, mensionering i ett nytt behörighetssystem är de nuvarande bestämmelsernas räckvidd upphör att vara praktiskt taget ensamt avgöbegränsad. Möjligheter til-l eller rande för storleken omgång av tillströmningen till

fyllnadsprövning och därefter nytt slutbetyg högre studier. Sedd i detta

sammanhang står öppna för dem som inte uppnått kom- blir 2,3-gränsens betydelse väsentligt redupetenströskeln i slutbetyget från årskurs 3. cerad. Denna har karaktär anordning av ett slags Gränsens läge i slutbetyget är beroende av

konkurrenskomplettering och innebär att vilka

föreställningar om studieförmåga som brister i studieförmågan, vare sig dessa brisär förknippade med olika medelbetyg och ter ligger i de intellektuella förutsättningar- blir för övrigt avhängig av betygsättningen. na, i studieintresset eller i miljöfaktom, som Man bör också, vid en totalbedömning av t. ex. hemförhållanden etc., kan kompensekompetenströsklar i slutbetyget, ta hänsyn ras genom förlängning av studietiden. Pro- till motsvarande förhållanden linpå andra gnosen för studielämplighet i framtiden ökas jer i gymnasieskolan. Nedan diskuteras fråinte genom denna anordning, med undan- gan om en behörighetsgräns från denna vi-

tag av att de faktiska kunskaperna givetvis dare aspekt. kan höjas. En effektivare spärr för mindre KU:s Enligt uppfattning bör behörighetsstudielämpliga skulle innebära att möjlighe- som ovan systemet, påpekats, vara så utterna till höjning av ett ursprungligt medel- format, att det medverkar till att alla sekbetyg under 2,3 slopades. En sådan definitiv torer och linjer inom kan gymnasieskolan

obehörighetsförklaring torde emellertid dels betraktas som likvärdiga studiealternativ.

medföra nackdelar för skolan (påfrestningar Samma system för bedömning av studiepå betygsättningen), dels av sociala och hu- bör därmed lämpligheten i princip gälla för

manitära skäl knappast vara försvarbar. alla vare

linjer, sig detta innebär att ett Vad beträffar de kvantitativa verkningar- eller annat lägsta betygsmedelvärde något na av 2,3-gränsen har KU, i enlighet med instrument används. sina direktiv, i samverkan med SÖ gjort vis- Om kompetenströskeln får formen av ett

172 SOU 1970: 2l

blir nästa fråga, satta utbildningen är i praktiken koncentrelägsta betygsmedelvärde om detta skall vara det- rade till ospärrad utbildning vid universibetygsmedelvärde samma eller olika för de olika linjerna. Om teten, dvs. till de fria fakulteterna, där någon skall ha funktionen av konkurrens om utbildningsplatser mellan betygsmedelvärdet som utestänger de för de sökande inte förekommer, med undanett sållningsinstrument, fortsatta studier mindre från vi- tag för vissa spärrade studiekurser. Vid lämpade andra som är dare utbildning, kan inte samma betygsme- utbildningsllnjer, samtliga delvärde gälla för alla linjer, på grund av spärrade, kommer konkurrensen mellan de den i varje fall hittills mellan linjerna varie- sökande att bestämma de intagnas betygsrande elevsammansättningen. En sålunda i nivå i den mån urvalet sker efter medelbe fråga om medelvärde differentierad kvali- tyg. Detta har medfört att lägsta medelbetetsgräns skulle emellertid för närvarande tygsnivån bland de antagna som regel kan ha den effekten, att den utestängde en större väntas ligga över 2,3. Vid första antagningen andel av de tvååriga linjemas elever än av av sökande från det nya gymnasiet (sommade treårigas från högre utbildning. Beräk- ren 1969) till de spärrade utbildningslinjer ningar av läget för en behörighetsgräns, (motsvarande), som ligger inom ramen för

motsvarande 2,3 i gymnasiet, i fackskolan UKÄ:s centrala antagning, var det lägsta

tyder på att ca 20 procent av eleverna betygsmedelvärdet vid kursstarten 3.9.1969 i årskurs 2 skulle falla under en sådan så högt som 3,25. I flera fall var antagningsgräns. gränsen betydligt högre. För antagning till En behörighetsgräns i form av betygsme- läkarutbildning krävdes lägst 4,69 och för delvärde kräver troligen att betygsättningen psykologutbildning 4,31. Uppenbarligen på tvååriga linjer formaliseras mer än vad krävs, med nuvarande förhållanden, för den som nu är fallet i fackskola och yrkesskola. spärrade utbildningens del inte någon kom- Så kan exempelvis centrala prov bli aktuella. petenströskel med syfte att utestänga mindre I fråga om yrkeslinjema kompliceras bilden sökande. I behörighetskun-

studielämpliga

av att man ännu inte vet vilket eller vilka görelsen (SFS 1967: 450) är bestämmelsen betygsystem som där kommer att gälla och om lägst 2,3 i betygsmedelvärde inskriven hur betygsättningen kommer att utfalla. med generell syftning på både spärrad och En annan nackdel med en behörighets- ospärrad utbildning. gräns är att den kan komma att få åter- Det är att märka att sådana bestämmelser verkningar på områden, för vilka den ej är i regel saknas för sådan spärrad utbildning avsedd. m. fl. kan komma att som ligger utanför universitetssektom. För Arbetsgivare visa sig ovilliga att anställa personer med t. ex. behörighet till klasslärarutbildning under denna gräns, därför att krävs inte att någon kompetenströskel i form medelbetyg de betraktar den som en godkändgräns, nå- av medelbetyg skall ha passerats, vare sig varit avsikten och som kan för sökande med eller

l

got som aldrig gymnasieutbildning komma att få olyckliga konsekvenser för i någon annan utbildning, t. ex. fackskola. På första hand yrkeslinjemas elever. kompetensområde förekommer

l

grundskolans vill KU inte några kompetenströsklar i form av be- I detta sammanhang fästa uppmärksamheten tygsmedelvärden, oavsett om den sökande på att man under alla förhålhar grundskolutbildning eller gymnasial utlanden måste, om man bestämmer sig för ett lägsta betygsmedelvärde som behörighets- bildning. se till att samma bestämmelser för Att uttrycka kompetenströskeln i ett visst gräns, har nackdelar av både erhållande av nytt slutbetyg gäller för hela betygsmedelvärde och teknisk natur. Det finns därgymnasieskolan, vare sig detta innebär sam- principiell ma rätt som nu finns inom gymnasiet eller för anledning att överväga en annan utformav behörighetsgränsen. En sådan lösett borttagande av den nu för gymnasiet ning bestämmelsen. ning skulle möjligen kunna nås genom ett gällande effekter studielämplighetsprov eller ett annat test av Kompetenströskelns på den fort-

SOU 1970: 21 173

liknande slag. Ett sådant prov skulle kunna förutskickar en omprövning av studie- och ha vissa fördelar. Således skulle betygsätt- yrkesvägledningen i gymnasieskolan (s. 139 ningen kunna göras utan störningar av fak- f). Som ersättning för en generell betygstorer som ligger utanför skolarbetet, och gräns e. d. är i detta sammanhang vägledden principiella och praktiska nackdelen av ningens avlänkningseffekt i fråga om högre en absolut studier av särskilt gräns i den relativa betygskala, intresse, men givetvis får som för närvarande används i gymnasiet, en orienterande verksamhet av här avsett skulle bortfalla. En av de främsta fördelarna slag inte begränsa sig till varningar för vägar med ett studielämplighetsprov är att detta som kan bedömas som olämpliga för indiskulle kunna göras till en gemensam mått- viden i fråga. Som en värdefull hjälp vid stustock på studielämplighet för alla torde katego- dieorienteringen bl. a. ett studielämprier studerande i gymnasieskolan. Betygs- kunna lighetstest fungera. gränser av olika höjd allt efter linje skulle inte behövas, och därmed skulle en viktig K U :s förslag anledning till olika värdering av linjerna i gymnasieskolan kunna reduceras. Ett stu- KU har ingående övervägt frågan om bedielämplighetsprov som behörighetsprövan- hörighetsgränser av olika slag. Utredningen de instrument skulle emellertid kunna få har därvid funnit att de skäl som talar mot vissa negativa biverkningar på skolan. behörighetsgränser är starkare än dem som Syftet med en behörighetsgräns, vare sig talar för. KU föreslår därför att någon särden fastställs skild behörighetsgräns i form av t. ex. visst genom ett test eller i betygskalan, är att ge vissa garantier för att de till en medelbetyg eller provresultat inte skall föreviss utbildning antagna också har tillräckliga komma, vad gymnasieskolans elever angår. studieförutsättningar. Givetvis är ett sådant En förutsättning härför är, enligt utredninginstrument mycket grovt och kan inte ta ens mening, att eleverna, särskilt -i högsta hänsyn till individuella variationer i bak- årskursen, genom skolans försorg bereds tillgrund och förutsättningar. Som framgår av fälle till individuell studie- och yrkesorienspecialbetänkandet SOU 1968: 25 innebär tering. Särskild uppmärksamhet skall därvid en viss medelbetygsnivå hos en grupp stude- ägnas elever med svaga studieresultat. rande endast att den procentuella risken för Sammanfattningsvis föreslår KU studiemisslyckanden är större respektive att behörighet på grundval av genomgångmindre i grupper med lägre respektive högre en gymnasieskola skall grundas på slutbetyg medelbetyg. Om den enskildes möjligheter att ofullständig i gymnasieskoutbildning ger emellertid medelbetyget inget uttömman- lan inte skall ge allmän behörighet till högre de besked. Faktorer som t. ex. motivation för utbildning studier kan ha stor betydelse för studiere- att mindre studiekurs på treårig linje, motsultatet i den fortsatta utbildningen. svarande i det nuvarande linje gymnasiet, Ett styrinstrument, som kan anpassas till skall ge behörighet till högre utbildning personliga förutsättningar och intressen, kan att linje (motsvarande) i gymnasieskolan erhållas genom studievägledning och yrkesskall, för att ge behörighet till högre utbildorientering. Ungdomar, som skall lämna sko- ning, vara minst tvåårig. lan och som uppvisar svaga betyg eller låga testresultat, torde ha stort behov av vägledning om sina möjligheter att ägna sig åt visst 10.8 Vissa gymnasiala utbildningsvägar slags verksamhet, t. ex. studier, under den till högre studier närmaste framtiden. Om denna vägledning 10.8.l Inledning gavs tillräckliga resurser borde man kunna påräkna effekter i form av till intressen och Som framhålls ovan bör enligt KU:s mening förutsättningar bättre anpassade val av stu- också andra gymnasiala utbildningsvägar än die- eller yrkesverksamhet. Prop. 1968: 140 de som kommer att ingå i gymnasieskolan

174 SOU 1970: 21

kunna ge allmän behörighet till fortsatt ut- trädesåldern. Sådan utbildning som kan påbildning. börjas tidigast vid 18 års ålder bör som re- En utbildning skall för att vara gymna- gel hänföras till lägst den gymnasiala nivån, sial baseras på i princip lägst grundskola oavsett den föregående utbildningens längd. (motsvarande). Ett annat krav på utbild- Även avgränsningen mot den högre utningen, för att den skall vara behörighets- bildningen är i många fall oklar. Vissa mogivande, är att den skall omfatta minst två ment av klart eftergymnasial karaktär kan läsår. Utöver gymnasieskolan finns ett antal ingå i en annars gymnasial utbildning, t. ex. andra utbildningsvägar som uppfyller dessa en universitetskurs i en folkhögskolas stukrav. En del av dessa är vikande skolformer. dieprogram. Åldersvillkor, innebärande att I stort kan dessa olika vägar inordnas i föl- för behörighet krävs lägst 18 års ålder, anjande grupper. ger att utbildningen åldersmässigt hör hem- Skolformer ma på eftergymnasial nivå och kan vara som ger huvudsakligen allmän utbildning attraktiv även för ungdom med t. ex. gym- Skolformer och nasie- och fackskolutbildning. Frågor av detsom ger fackutbildning har viss lägsta ålder, i regel 18 år, som ett ta senare slag behandlas i kapitel 9. villkor för inträde Det har inte varit möjligt att åstadkomma Vissa yrkesskolekurser (motsvarande) en fullständig genomgång av alla förekom- Särskilda med fackut- mande utbildningsvägar. KU begränsar sig gymnasieformer till en del exempel på olika slag av sådan bildning Utbildning utanför det egentliga skolvä- gymnasial utbildning som bör ge behörighet sendet, t. ex. vid verk och företag eller i or- till eftergymnasiala studier enligt de normer Dessa utbildningsvägar behand- KU föreslår. I övrigt bör det ankomma på ganisationer. las i anslutning till frågan om de vuxnas tillsynsmyndigheten att avgöra i vilken mån behörighet. en sökandes utbildning är gymnasial. Huruvida en skolform skall räknas som En del av de nedan behandlade utbildär vikande t. ex. gymnasial och hur lång tid av en viss studie- ningsvägarna skolformer, gång som är att hänföra till det gymnasiala kommunala tekniska skolor, vilka i fråga stadiet är i en del fall inte omedelbart givet, om dagskolor efter hand ersätts av teknisk eftersom (motsvaran- linje i fackskolan. Vissa Skolformer har indelningen grundskola stadium ännu inte till- redan ersatts av andra, t. ex. det tvååriga de) och gymnasialt Eftersom ett betydande lämpas genomgående i utbildningsväsendet. handelsgymnasiet. Vissa har därför av KU antal personer i yrkesverksam ålder fått sin utbildningsvägar i vikande eller helt ersatta skolplacerats in i denna stadieindelning på grund- utbildning för ändamålet former, måste man emellertid uppmärksamval av en av utredningen gjord uppdelning av en i verkligheten samman- ma behörighetsvärdet även av sådan utbild-

hängande studiegång. ning. I exemplifieringen förekommer huvudsak- I en del fall kan en person ha genomgått en relativt ligen utbildning inom det egentliga skolvälång och kvalificerad utbildning och kommunalt reglerad som dock ej bygger på grundskola (motsva- sendet, dvs. statligt Vid av en sådan ut- skolutbildning. Detta innebär inte att utredrande). bedömningen ställer till att behörigbildnings behörighetsvärde bör enligt KU:s ningen sig avvisande het vinns genom utbildning utanför denmening tonvikten läggas på frågan om de två som na sektor. KU:s mening bör huvudsista åren i utbildningen kan räknas Enligt kan också ses mannaskapet för en utbildning inte tillmätas gymnasiala. Bedömningen vid bedömningen av dess som en kontroll av att utbildningen i fråga, någon betydelse tillsammans med den sökandes behörighetsvärde. Olika slag av utbildning föregående motsvarar minst elva års sam- utanför den egentliga skolan som anordnas utbildning, å studietid. Vid bedömningen av ut- av t. ex. arbetsgivare, företag, verk eller kommanlagd .i i muner bör kunna om utbildi i bildningsnivån bör hänsyn tas också till in- tillgodoräknas z

SOU 1970: 21 175

ningen uppfyller kraven (gymnasialt stadium, hänseende jämställda med studentexamen minst Detsamma om utbildtvåårig). gäller eller gymnasiekompetens (se kapitel 4). Såning som anordnas av organisationer m. fl. dana utbildningslinjer som tidigare kunnat I princip bör också kvalificerade deltidsstu- ge behörighet till högre utbildning, t. ex. dier som bedrivits under längre tid kunna i avgångsexamen vid Hvilans specialgymrimlig omfattning omräknas till motsvaran- nasium och begränsad studentexamen vid de heltidsutbildning. Frågor som rör utbild- försvarets läroverk, bör även i fortsättningen ning utanför skolväsendet behandlas dock ge sådan oavsett om i behörighet, linjen huvudsakligen i anslutning till de vuxnas fråga alltjämt är inrättad eller om den avbehörighetsvillkor. vccklats. I den mån särskilda villkor som kompletteringar e. d. är krav för allmän 10.8.2 KU:s behörighet, bör dessa emellertid utgå. tidigare förslag Folkhögskola. Denna skolform behandlas I KU:s betänkande med förslag till provi- i samband med de vuxnas behörighetsvillkor. soriska behörighetsregler (stencil, ecklesia- Flickskola. Den kommunala flickskolan, stikdepartementet 1966: 13) samt i utredning- ledande till s. k. normalskolekompetens, ger ens skrivelse till Konungen 12.12.1967 antillsammans med underliggande obligatorisk gående inträdesvillkor för klasslärarutbild- skola en i regel elvaårig utbildningsgång. ning framläggs bl. a. förslag om behörighets- Utbildningstiden i obligatorisk skola och värdet av vissa slag av utbildning vid an- flickskola motsvarar således i tid grundskola tagning till sådan högre utbildning som lig- jämte fackskola. I de avslutande årskurserna ger utanför universitetssektom. förekommer viss linjedelning. Utredningen Förutom gymnasium (motsvarande) och (finner för sin del a-tt de två högsta årskurfackskola föreslås följande utbildningsvägar serna i flickskolan bör räknas som gynmag; allmän behörighet til-l sådan eftergymna- siala och att normalskolekompetens därför sial utbildning. bör ge allmän behörighet till utbildhögre

Gymnasieingenjörsutbildning på s. k. spe- ning på samma sätt som fackskolan.

ciallinje (tvåårig) Flickskolan är en vikande Anskolform.

Småskollärarutbildning på tvåårig linje talet elever var 16.9.1968 totalt 2 846, varav

Folkhögskola (två årskurser byggande på 852 i avslutningsklasserna. Då antagning till grundskola eller tredje årskurs) nybörjarklasser därefter kan anej ägt rum, Handelsgymnasieexamen på tvåårig linje som i framtiden får normaltalet personer Kommunal flickskola (normalskolekomskolekompetens (fram t. o. m. 1974) beräkpetens) nas till närmare 2000 medde- (Statistiska Annan mot fackskola svarande utbildning. landen U 1969: 3). Enskilda skolor. I Sverige finns för närlO.8.3 Skolformer varande ca 30 statsunderstödda privata skosom ger allmän utbildning lor, som i regel tillämpar det allmänna skol- De nu fristående skolformerna gymnasiet väsendets Ett läroplaner. exempel på utoch fackskolan, vilka i princip oförändrade bildning av annat slag är waldorfskolan. Utingår i gymnasieskolan, bör givetvis ge sam- bildning i waldorfskola har hittills inte gett ma behörighet som motsvarande linjer i behörighet till högre utbildning. Kristoffergymnasieskolan. Utbildning i det nuvarande skolan i Stockholm är en sådan (examensfri, gymnasiets företrädare (enligt 1954 års och den hittills enda av waldorftolvårig) skola, tidigare stadgor) bör även i fortsättningen, skolorna i Sverige med gymnasialt stadium. på självklara grunder, vara behörighetsgivan- Den står under SÖ:s överinseende och erde för eftergymnasial utbildning. håller statliga och kommunala driftsbidrag I den s. k. behörighetskungörelsen (SFS men är ej underkastad privatskolestadgan 1967: 450) upptas ett antal utbildningslinjer och tillämpar ej läroplanerna för det offentsom, ibland på vissa villkor, är i behörighets- liga skolväsendet i övrigt. Tolvårig skolgång

176 SOU 1970: 21

Utbildnings- Utbildning Ålderskrav längd (år) Anm.

Teknisk utbildning Sjöingenjörsutbildning 2 Maskinteknikerkurs krävs för inträde Sjökaptensutbildning 2 Styrmanskurs krävs för inträde

Vârdyrkesutbildning Arbetsterapeututbildning 18 år 3 Laboratorieassistentutbildning 17 år 2 Medicinsk-teknisk assistent- 17 år 2-2 1A utbildning Sjukgymnastutbildning 18 år 2 Sjuksköterskeutbildning 18 år 2 1/2

Social utbildning Socialpedagogutbildning 19 år 3 lderdomshemsföreståndar- 18 år 3 utbildning

Pedagogisk utbildning Folkskollärare 18 âr 4 Under avveckling Förskollärare 19 år 2 Gymnastiklärare 18 år 2 Krav på gymnasiala kunskaper i vissa ämnen Hushållslärare 19 år 3 Småskollärare 18 år 3 (tidigare 2) Under avveckling Textillärare 19 år 3

Skoglig utbildning Statens skogsmästarskola 22 år 2 (inkl. 1 termins prep.-kurs)

Ekonomisk utbildning Bankutbildning 17 år 2 Vid yrkesskola Ekonomiföreståndarutbildning 21 år

av detta slag är att betrakta som en parallell- utbildningsvägar av detta slag är således, att form till studiegången genom grundskola det på grund av ålderskraven ej är möjligt

och gymnasium och bör således ge allmän att övergå direkt från grundskolan till nå-

behörighet som reguljärt gymnasium. På gon av dem. De rekryteras i växande ommotsvarande sätt bör, enligt intagningsmyn- fattning med personer som har genomgått dighetens bedömande, också andra enskilda gymnasium eller fackskola. I den mån reskolor kunna ge behörighet, t. ex. skolor kryteringen sker från sådan eller annan för vissa befolkningsgrupper av utländsk gymnasial utbildning är dessa linjer till sin härstamning. funktion närmast eftergymnasiala (jfr U 68:5 direktiv som anlägger detta synsätt). Flera av dessa utbildningslinjer diskuteras 10.8.4 Fackutbildande skolformer med utförligt i kapitel 9 och föreslås där bli även vissa ålderskrav för inträde formellt inordnade i den högre utbildningen. Ovan återfinns en sammanställning av ett I den mån så sker, kommer berörda utbildantal minst tvååriga fackutbildningar som ningslinjer att i viss mening bli vikande skolbaseras på genomgången grundskola och former; nyrekrytering av studerande med som, formellt eller i praktiken, uppställer grundskolebehörighet (motsvarande) kommer krav på i regel lägst 18 års ålder som ett efter hand att upphöra. Å andra sidan korn-

villkor för inträde. Gemensamt för samtliga mer under lång tid många vuxna att ha

SOU 1970: 21 177

12--014252

allmän-behörighet på grundval av den ti- kravet för behörighet omfatta minst två läsdigare utbildningen. år. Särskilt personer med äldre (gymnasial) Frikyrkliga seminarier inom olika fria utbildning vid dessa seminarier kan få bekristna samfund ger teologisk utbildning för hörighet genom en sådan bestämmelse (om verksamhet som pastor eller missionär inom den tidigare utbildningen vid frikyrkliga respektive samfund. Genom beslut 6.6.1968 seminarier, se SOU 1952: 29). och senare medgav Kungl. Majzt att vissa av dessa skolor, vilka är privata inrättningar, l0.8.5 Vissa yrkesskolekurser (motsvarande) tills vidare skulle stå under statlig tillsyn genom UKÄ. Genom dessa beslut står föl- Fullgjord skolplikt är det vanligaste kravet jande skolor under sådan tillsyn. för inträde i yrkesskolan. Genomgången Johannelunds teologiska institut i Uppsala folkskola kan därför vara tillräcklig förbe- (Evangeliska fosterlandsstiftelsen) redelse. I kommuner, där grundskola är Metodistkyrkans teologiska seminarium i genomförd, kan emellertid undervisningen i Göteborg yrkesskola baseras på grundskolekunskaper Svenska missionsförbundets teologiska se- hos flertalet elever, varför yrkesskolan i reaminarium i Lidingö liteten då är gymnasial. Vissa kurser har ett Svenska baptistsamfundets Betelsemina- obligatoriskt krav på grundskolutbildning. rium i Stockholm En sådan kurs är den tvååriga bankutbild- Örebro missionsförenings teologiska semi- ning som nämns i föregående avsnitt och

narium i Örebro. som anordnas vid vissa yrkesskolan den två-

De frikyrkliga seminariernas utbildning åriga hushållstekniska utbildningen m. fl. I ligger delvis på högre utbildningsnivå. Enligt en del fall är det fråga om högre utbildning, UKÄ, som i remissyttrande till Konungen t. ex. de ettåriga kurser i ADB som förut- 15.11.1967 angående statlig tillsyn åberopar sätter gymnasium, fackskola eller motsvaav SÖ anordnad granskning av vissa frikyr- rande utbildning som grund. koseminariers kursplaner, är utbildningen Huruvida en yrkesskolutbildning är gymvid dessa till stor del jämförbar med verk- nasial eller ej måste från fall till fall avgöras samheten vid de teologiska fakulteterna. I av tillsynsmyndighet. Vägledande för mynsamma skrivelse anförs att det torde vara dighetens bedömning bör härvid främst berättigat att i frikyrkoseminarieutbildningen vara om utbildningen i fråga krävt grundse en målinriktad yrkesutbildning. skola (motsvarande) som inträdesvillkor Som exempel på utbildningen vid ett se- eller ej. Om utbildningen i fråga är att beminarium av detta slag kan här anföras vis- trakta som gymnasial och omfattar minst sa uppgifter rörande Metodistkyrkans teolo- två läsår, bör den ge allmän behörighet. giska seminarium. Teknisk utbildning vid kommunala tek- Inträdesfordringarna är studentexamen niska skolor (ersätts i fråga om dagskolor (motsvarande), fackskola (motsvarande) el- successivt med teknisk linje i fackskola) eller grundskola jämte minst två års påbygg- ler enskilda tekniska skolor och institut nadskurser i folkhögskola. Dispens från leder fram till teknikerkompetens (efter tekdessa krav kan beviljas äldre personer. Un- nikerkurs) och ingenjörskompetens (efter dervisningen vid seminariet är treårig. I det- högre fackkurs som påbyggnad till teknikerta fall är inträdesfordringarna sådana att ut- kurs). Inträdesvillkor är i regel fullgjord bildningen är av eftergymnasial natur. skolplikt samt praktik inom fackområdet. Enligt KU:s uppfattning bör utbildning Kurstiden fram till ingenjörskompetens är vid ovannämnda frikyrkliga seminarier, lik- fem vid aftonskola tio vanligen terminer, som annan här behandlad fackutbildning, tenniner. bedömde de Gymnasieutredningen normalt ge behörighet till högre utbildning. två sista åren av denna utbildning som gym-

I den mån utbildningen vid sådant semi- nasiala (i aftonskola de sista sju terrninerna;

narium är gymnasial, bör den för att fylla SOU 1965: 60, s. 57 f).

i 178 SOU 1970: 21

Personer med utbildning vid tekniskt in- cialkurs på 14 orter. stitut utgjorde ungefär tio procent av hela T reårig utbildning vid tekniskt gymnaantalet dispenssökande vid universiteten sium, ledande till kompetens som gynmasie- 1964-1968, dvs. 230 av 2300 (se KU:s ingenjör, har ersatts med teknisk linje i det specialbetänkande SOU 1970: 20). Även un- nya gymnasiet. Utbildningen ger enligt nu der första halvåret av försöksverksamheten gällande provisoriska behörighetskungörelse med utvidgad behörighet utgjorde instituts- behörighet till universitet och högskolor, ingenjörerna ca tio procent av de inskrivna dock endast på vissa villkor (tyska och eng- (80 av 803). elska med godkända betyg i examen, gym- Fackingenjörer som examinerats efter kor- nasiekunskaper i historia för studier vid respondensstudier vid Hermods eller NKI vissa fakulteter). Dessa krav bör enligt KU:s har genomgått fackingenjörskurs, som mot- mening bortfalla. svarar utbildningen vid de kommunala tek- Bergsskolan i Filipstad har en utbildning niska skolorna, eller högre fackingenjörs- som ansluter sig till den tekniska utbildningkurs. Parallellen med de kommunala sko- en i fackskola och gymnasium. Enligt tillägg lorna visar att båda utbildningslinjerna är till behörighetskungörelsen i SFS 1968: 295 (gott och väl) gymnasiala. Utbildningen är ger utbildning vid skolan behörighet till tekavsedd för vuxna och riktar sig främst till nisk fakultet på i stort sett samma villkor förvärvsarbetande personer som vid sidan som gäller för studentexamen (avgångsbeav arbetet vill skaffa sig en teknisk utbild- tyg tidigast 1965) eller gymnasiekompetens ning. Den högre (större) kursen är ingen (slutbetyg från skolan). påbyggnad på fackingenjörskursen, utan bå- T våårig utbildning vid handelsgymnasium da kurserna kan påbörjas på grundval av upphörde att rekrytera nya elever fr. o. m. obligatorisk skola. höstterminen 1961 och ersattes med treårig handelsgymnasieutbildning. Den tvååriga formen finns alltså inte längre inom utbildlO.8.6 Särskilda gymnasieformer med ningsorganisationen. Utbildningen ger befackutbildning hörighet till klasslärarutbildning samt till Teknisk specialkurs vid gymnasium leder till ekonomutbildning enligt ovannänmda kompetens som gymnasieingenjör och ger betsskrivelse. Dispenssökande med sådan utbehörighet till klasslärarutbildning och eko- bildning förekommer förhållandevis ofta. nomutbildning, i det senare fallet enligt Enligt kungörelse 1953 angavs bl. a. att hanbetsskrivelse till UKÄ 8.3.1968. För närva- delsgynmasium (statsunderstött) skulle bygrande krävs som regel för inträde vid spe- ga på realexamen eller motsvarande kuncialkursen att ha fyllt 18 år samt att ha slut- skaper. betyg från teoretiskt inriktad linje i grund- T reårig utbildning vid handelsgymnasium skolan jämte vissa förkunskaper från fack- ledande till kompetens som gymnasieekonom skolans tekniska linje, årskurs 1. Utbild- har ersatts med ekonomisk linje i det nya ningen är tvåårig (dagtid) eller treårig (två gymnasiet. Utbildningen ger enligt den nu års kvällsstudier samt ett års dagstudier). gällande provisoriska behörighetskungörel- Omfattande förpraktik krävs: 12 månader sen behörighet till universitet och högskolor för treårig utbildning, 24 månader för två- i samma utsträckning som studentexamen i årig. Tidigare har inträdesåldem varit 17 år (motsvarande). och grundskolekunskaper har krävts endast i fem ämnen. Enligt de nya inträdesvillkoren 10.8.7 Sammanfattande förslag är utbildningen gymnasial, på gränsen till högre utbildning. De omfattande praktik- Gymnasial utbildning utanför gymnasieskokraven gör det berättigat att räkna även lan av här exemplifierade slag, bör ge allutbildning med de tidigare inträdeskraven män behörighet till högre utbildning under fanns spe- att den utbildsom gymnasial. Läsåret 1969/70 förutsättning gymnasiala

SOU 1970: 21 179

ningen i fråga omfattar minst två läsår. ma att utgöra ett slags kompletteringsinsti- Det bör ankomma tut för tillträde på tillsynsmyndighet, till högre utbildning, där de att avgöra om en utbildning uppfyller dessa vuxna som redan har tämligen lång utbildfordringar. ning på jämförelsevis kort tid kan förvärva de nödvändiga meriterna för behörighet till eftergymnasial utbildning. Ålders- och för- 10.9 Vuxnas utbildning och behörighet över i den utbildningsstatistiken deltagare gymnasiala vuxenutbildningen, liksom de 10.9.l Behörighet genom utbildning s. k. dispensämnenas framskjutna ställning av den vid ämnesval och studieplanering, Undersökningar s. k. utbildnings- tyder för reservens storlek visar, som ovan framhål- övrigt på att den behörighetsgivande funklits, att ett betydande antal vuxna kan förut- tionen redan nu spelar en viktig roll. sättas ha förutsättningar för högre studier. I och för sig är den här berörda utveck- Både den obligatoriska skolan och den lingen varken ogynnsam eller anmärkningsfortsatta ungdomsutbildningen har utbyggts värd. Enligt KU:s mening finns det emellersuccessivt under en följd av år. Den breda tid risk för att de något äldre vuxna med samhällsinsatsen på v-uxenutbildning har förutsättningar för högre studier inte i lika däremot påbörjats först nyligen. Utbild- hög grad som de yngre kommer att betrakta ningsreserven torde således för närvarande den kommunala och statliga vuxenutbildoch under lång tid framöver omfatta större ningen som en framkomlig väg till fortsatt andelar av befolkningen i de högre ålders- utbildning. Många vuxna tillägnar sig både klasserna än i de lägre. Utbildningsreservens studiefärdighet och andra förutsättningar storlek, dvs. andelen av olika årskullar vux- för kvalificerad utbildning på andra vägar. na personer, som kunde ha genomgått mer För dem innebär det nuvarande principiella omfattande utbildning än de fick tillfälle till kravet på fullständig gymnasial utbildning i ungdomsåren, är ett tänjbart begrepp. Det för tillträde till högre studier, att de måste visar bl. a. en jämförelse mellan Sverige och anslå avsevärd tid åt förberedande utbild- USA beträffande tendens att gå ungdomens ning, i vissa fall kanske åt både förgymnavidare till högre studier. I USA går en be- siala och gymnasiala studier. Sådan tidskrätydligt större andel av en årskull än i Sverige vande utbildning torde vara svårare för de vidare, och denna andel ökar. Man kan allt- något äldre än för de yngre att genomföra, så anta att betydligt mer än de ca 25 pro- bl. a. på grund av engagemang i yrkes-, cent av en årskull svenska ungdomar, som förenings- och annan samhällsverksamhet. för närvarande går till högre studier, har Sådant engagemang är emellertid ofta både förutsättningar och intresse för sådan utbild- ett viktigt kriteri-um på studielämplighet och ning. Det är inte möjligt att närmare ange ett incitament att genomgå fortsatt utbildhur stor denna andel av årskullen är, var- ning. I de fall sådan för individ och samhälför man endast kan konstatera att den ytter- le önskvärd fortsatt utbildning kan komma ligare ökar dvs. grup- att rubriceras utbildningsreserven, som högre utbildning i KU:s pen vuxna med förutsättningar för högre mening, synes det vara felaktigt och orättstudier. om brist vist, på tid för att uppfylla de Olika undersökningar av tillströmningen formella kraven på allmän behörighet till till den kompetensinriktade kommunala och sådan utbildning skulle lägga hinder i vägen statliga vuxenutbildningen visar en hittills för önskad fortsatt utbildning. klar dominans av yngre personer. Dessa har Med hänvisning till ovanstående synpunkockså i stor utsträckning en mer omfattande ter finns det enligt KU:s mening ett behov, förutbildning än de äldre. framför allt för de något äldre vuxna, av Den kommunala och statliga vuxenutbild- en väg till högre utbildning som inte kräver ningen, i varje fall den nivåmässigt gymna- andra formella, preciserade förkunskaper än siala delen, torde i icke obetydlig grad kom- de som oundgängligen måste uppställas för

180 SOU 1970: 21

att vederbörande skall kunna följa under- förutsättningar också för andra högre stuvisningen vid den utbildningsväg han öns- dier. Folkhögskolutbildningens starka inslag kar pröva. I den pågående försöksverksam- av samhällsorientering och sociala frågor heten med vidgat tillträde enligt bestäm- synes göra denna studerandegmpp lämpad melserna i SFS 1969: 68 erbjuds en sådan för kvalificerad vidareutbildning. Folkhögbehörighetsväg för ett begränsat antal äm- skolan bör sålunda ge allmän behörighet nen och ett begränsat studiemål. till i princip all eftergymnasial utbildning. Generationsolikheterna utgör för närva- Därmed blir folkhögskolan i behörighetshänrande ett av de mer framskjutna motiven seende jämställd med fackskolan, vilket ockför vuxenutbildningsåtgärder av skilda slag så är i enlighet med ett tidigare riksdagsbeliksom för försök att undanröja vissa spär- slut (se härom KU:s principförslag till prorar av formell natur framför den högre ut- visoriska behörighetsregler i KU I). bildningen. Dessa skäl kommer att få mins- Vuxna förvärvar relativt ofta, i anslutkad aktualitet som en följd av ungdoms- ning till sin verksamhet i yrkes- eller samskolans snabba utbyggnad, den allmänna hällslivet, någon form av utbildning, även standardutvecklingen och olika studiesociala om de saknar formell skolutbildning utöver åtgärder. För den högre utbildningens del den obligatoriska skolan. innebär detta att behovet av speciella villkor I olika utanför slag av vuxenutbildning för underutbildade vuxna efter hand mins- det reguljära skolsystemet gäller för flertalet kar i betydelse. Med gymnasieskolans ge- studievägar, att utbildningen är nära knuten nomförande får minst 85 procent av ung- till, ibland helt integrerad i den yrkes-, fördomskullama redan i början av 1970-talet enings- eller annan verksamhet som den stuen med den obligatoriska skolan samman- derande har som huvudsyssla. I regel innehängande gymnasial utbildning som ger all- bär detta både att studierna bedrivs på en män behörighet till högre utbildning (enligt hög motivations- och prestationsnivå och att KU:s förslag). Samtidigt minskar den un- ett visst urval sker eller skett bland de studerutbildade delen av åldersgruppen 20-40 derande med avseende ambipå kapacitet, år - dvs. den i all vuxenutbildning för när- tion och andra resurser för personlig utveckvarande mest frekventa gruppen - redan un- Inte minst ling. viss facklig utbildning likder 1970-talet i storlek. som vissa former för personal-utbildning går Försöksverksamheten enligt bestämmelser- i många fall t. o. m. över gränsen till högre na i SFS 1969:68 medger även för folk- utbildning vad beträffar både ämnesinnehåll högskolans elever partiella universitetsstudier och arbetsformer. Utan att det alltid kan i vissa ämnen vid uppnådda 25 års ålder formellt dokumenteras kan dessa kurser ge och efter fem års yrkesverksamhet. Många en väl så god grund för högre studier som av folkhögskolans elever torde uppnå ål- reguljär gymnasial vuxenutbildning. dersgränsen i nära anslutning till slutföran- Studieformerna präglas emellertid av stor det av sina folkhögskolestudier. Många upp- variation både inbördes och sinsemellan. fyller också kravet på yrkesverksam tid. Vidare är sällan en viss utbildning knuten KU har emellertid funnit att 25-årsregeln till en och samma kompetensbakgrund. I är onödigt begränsande för folkhögskolans flera fall bygger olika studievägar på varelever. Eftersom genomsnittsåldern för folk- andra och på yrkesmeriter i ett mönster högskolelevema är ca 21 år, har dessutom som svårligen låter sig standardisera och ett stort antal folkhögskolutbildade inte ens översätta till en användbar mall för behödessa formella möjligheter att gå vidare när righetsvärdering. Ett betydande antal av de de lämnar folkhögskolan. Det är enligt KU:s här berörda utbildningsvägarna torde dock mening vidare att förmoda att de studie- såväl kvantitativt som kvalitativt väl motförutsättningar hos folkhögskolelevema, som svara gymnasial skolutbildning, dvs. ger i ger dem behörighet till viss lärarutbildning stort sett motsvarande förberedelser för fortsamt journalistutbildning, utgör tillräckliga satt utbildning. Kombinationen av urval och

SOU 1970: 21 181

studier vid sådana studievägar ger i regel en andra studerande tentera vid universitet elgaranti för att kursdeltagarna får tillräckli- ler högskola. ga förutsättningar för fortsatt utbildning bå- Eterförmedlad högre undervisning har ende i fråga om allmänorientering och studie- dast förekommit försöksvis (radiokursen i erfarenhet. Statskunskap 1965-1967). Försöket synes Även viss yrkesskolutbildning och arbets- emellertid visa bl. a. att eterundervisningen marknadsutbildning bör kunna bedömas på kan ha stor genomslagskraft så till vida att sätt som här skett vad beträffar jämförelsen den dels kan attrahera delvis andra studemed gymnasieskolutbildning. randekategorier än övrig vuxenutbildning, dels visat sig kunna leda till godtagbara studieresultat även för studerande med ringa 10.9.2 Särskilda vägar till högre utbildning formell förutbildning. Trots nödvändig hop- Läsåret 1968/69 bedrev ca 14 000 personer koppling med folkbildningsverksamhet, unigrundläggande universitetsstudier inom de versitetsinstitution, korrespondensskola eller centraliserad och extern universitetsutbild- annan institution för seminarieövningar och ning. Till dessa grupper räknas deltagarna tentamen torde eterförmedlad undervisning i UKÄzs decentraliserade kurser, som studieforrn ställa avsevärda krav på arrangerade av UKÄ i samverkan med lokala skol- självstudier och studieplanering och ge styrelser, deltagarna i studieförbundens uni- kursdeltagarna god studieträning. I den mån versitetscirklar samt, enligt särskilda bestäm- framtida deltagare i grundkurser, inhämtade melser, i universitetskurser per korrespon- via etermedia, söker sig till fortsatta högre dens i kombination med särskilda, muntliga studier torde de i stor utsträckning komma kurser vid universitet. Tillträdet till dessa via studieförbunden. olika former av universitetsstudier utanför Ovan har berörts behovet av ökade möjde egentliga universitetsinstitutionema är ligheter till fortsatta studier inom den högre som regel ej reglerat av allmänna behörig- utbildningen för olika slag av externstudehetsvillkor, men fortsatta studier vid uni- rande. Motsvarande möjligheter bör också versitet står då ej utan vidare öppna (se erbjudas radio/TV-studerande på motsvakapitel 4). rande nivå även om de inte haft anknytning Decentraliserad och extern universitetsut- till studieförbund, folkhögskola o. d. bildning samt vissa övriga studievägar (icke Försöksverksamheten med vidgat tillträde institutionsbundna utbildningsformer) attra- till högre utbildning (enligt SFS 1969: 68) herar ett betydande antal studieintresserade kan, redan innan ett nytt behörighetssystem utan gymnasial utbildning. Med få undantag kan vara i funktion, väntas medföra krav erbjuder emellertid sådan utbildning i dag från de studerande på möjligheter att fortstudiemöjligheter utöver 20-poängsnivån. sätta utöver de tillåtna 60 poängen. Frågan Vill man genom vidgade tillträdesmöjlig- om denna studerandegrupps behörighet för heter till den institutionsbundna undervis- fortsatta studier bör lösas så att de studeningen öppna möjligheter för de extern- rande inte onödigtvis hindras av formella studerande att där fortsätta sina krav (jfr ovan om externstuderande m. fl). påbörjade studier, måste innehållet i behörighets- De bör nonnalt få rätt att fortsätta sina stuprövningen för tillträde vara annor- dier utan begränsning under förutsättning rimligen lunda än i fråga om de sökande från ung- att de uppfyller tidigare angivna krav på domsskolan eller enligt nu gällande dispens- språkkunskaper (se kapitel 14). krav. Det är svårt att motivera att vuxna, som påbörjat och framgångsrikt genomfört lO.9.3 Särskild bedömning av utbildning en utbildning på universitetsnivå ehuru utaninhämtad i vuxen ålder för universitetet, av formella skäl hindras från en omedelbar fortsättning av studierna KU har inte haft möjlighet att i sitt arbete eller från rätt att på samma villkor som inrymma någon mer ingående redogörelse

182 SOU 1970: 21

för den vuxenpedagogiska forskningens iakt- 10.9.4 Ålder som och yrkesverksamhet tagelser om vuxnas speciella studievillkor, behörighetsgrund förutsättningar etc. Emellertid kan följande framhållas för Då det finns ett slags behörighetsgrund desom är av praktisk betydelse synen på vuxnas behörighetsfrågor. finierad i viss utbildning eller genom visst Vuxnas studier äger i regel rum under urvalsinstrument, t. ex. studielämplighetsandra former och villkor än studier i ung- prov, och därigenom en behörighetströskel domsåren. Oftast krävs en större existerar framför den högre utbildningen, är personlig insats och studierna sker ofta under pres- en avgränsning av den behöriga gruppen geefter full nom exempelvis ett ålderskrav mindre nödsande yttre förhållanden, på fritid arbetsdag, under åsidosättande av familjen vändig. Då däremot, som i fråga om det etc. Vuxenstudier kan därför generellt sägas vidgade tillträdet till högre utbildning enligt SFS delvis i kräva högre motivation än ungdomsstudier. 1969:68, behörigheten ligger En konsekvens härav är att det faktum att kunskaper och erfarenheter som den söen person som fullföljt studier i vuxen ålder, kande tillägnat sig under viss tids yrkesyrkesutbildande eller av folkbildningskarak- verksamhet måste någon gräns dras. tär, visar att han har stark motivation för Enligt KU:s mening bör begreppet vuxen studier, något som borde kunna tillmätas eller vuxenstuderande ges en vid definition. för Den kan framdeles stort värde som tecken på förutsättningar högre utbildningen fortsatt komma att få nya uppgifter, som delvis ändutbildning. hos den som genom rar förutsättningarna för eventuella gräns- Målinriktningen vuxenstudier nått till den högre utbildningen dragningar i form av åldersregler. Nya torde i regel vara stark. Av dem som under distributionsformer för högre utbildning, andra halvåret efter t. ex. universitetskurser förmedlade genom 1969, dvs. omedelbart bestämmelsernas inskrevs i massmedia, kan få åldersgränser att förlora ikraftträdande, med SFS 1969: 68, uppger över 70 en stor del av sin mening, eftersom underenlighet procent att deras st-udiemotiv är att förkovra visningen då blir faktiskt tillgänglig för alla. sig inom sitt yrke eller att byta yrke. Denna Tillträde till gymnasial vuxenutbildning målinriktning reducerar riskern-a för studie- kräver en lägsta ålder av 18 år, dvs. den avbrott och bör vid förändrad ålder vid vilken ungdomar normalt avslutar rekrytering tillmätas värde som ett medel att fackskolan. Med denna utgångspunkt borde betydande upprätthålla den högre undervisningens kva- åldersgränsen för tillträde till eftergymnasial för sökande utan utlitet och produktivitet. utbildning gymnasial Motivations- och mâlinriktningsaspekten bildning sättas på andra sidan 20-årsgränsen. ger ytterligare åt möjligheterna för Som ett av kraven för tillträde till arbetsbelysning viss särbehandling av de vuxna i fråga om marknadsutbildning gäller 21 år som lägsta bet finns att, åtmins- ålder, fr. 0. m. 1.7.1970 20 år. behörighet. fog för tone inom vissa gränser, högre värdera pres- Utan en åldersgräns mellan ungdom och tationen att fullfölja studier som vuxen, ju vuxna, i de fall de sistnämnda kan få behöäldre vederbörande är. righet på andra villkor än de yngre, kunde till Som ett slags nivågaranti vid tillämpning genvägar kring ungdomsskolan öppnas av i övrigt liberala regler för allmän behö- högre utbildning, genvägar vilka skulle kunrighet, särskilt för tillträde till studievägar na utnyttjas av ungdomar utan sådan behöutan särskilda kan samti- righet som förvärvats på för ungdom norförkunskapskrav, digt olika typer av orienterings- och förbe- mala vägar. redelsekurser anordnas. KU återkommer till Erfarenheter från yrkeslivet är naturligtom värdet av den studieträning, som vis viktigare än viss ålder i och för sig frågan de särskilda förkunskapskraven kan ge, och som grund för högre utbildning. Krav på yratt i kursform keserfarenhet av viss längd därför till möjligheterna vägleda och synes orientera de vuxna. vara mer grundläggande än åldersgränser.

i

l t SOU 1970: 21

Ett krav på viss tids yrkesverksamhet som om formell mindre väl förskolutbildning ett behörighetsvillkor torde dessutom vara beredda sökande till högre utbildning. Vad ett smidigare instrument än en åldersgräns beträffar kravet på studievana hos de vuxför avgränsningen av vuxengruppen. Yrkes- na sökande vill KU framhålla två utgångsverksam tid ansluter till den enskilnaturligt punkter för en generell bedömning. des utbildnings- och yrkessituation; den För det första torde en rätt hög grad av grundläggande faktorn i sammanhanget är självselektion ske bland de vuxna som söker den ålder vid vilken vederbörande avslutat fortsatt innebärande att bl. a. utbildning, den obligatoriska skolan. För personer utan studievanan och den studietekniska färdiggymnasial utbildning varierar denna ålder heten är genomsnittligt förhållandevis hög mellan 13 år (äldre med sexårig folkskola) bland vuxna sökande till högre utbildning. och 16 år (yngre med nioårig grundskola). Hittillsvarande erfarenheter från försöket Krav på viss tids yrkesverksamhet inne- med vidgat tillträde till viss universitetsutbildbär i praktiken att även en lägsta ålders- ning ger belägg för att en dylik självselektion gräns fastställs. Om man t. ex. sätter kravet föreligger. Tillgängliga data om dem som på yrkesverksam tid till lägst fem år, blir de antagits till högre utbildning på grundval grundskolutbildade på detta sätt lägst 21 år av andra särbestämmelser beträffande allinnan de kan vinna behörighet. män behörighet, t. ex. vid radiokursen i stats- Yrkesverksamhet som vuxendefinition bör och i samband kunskap med korrespondensi princip avse heltid. Med mindre omfattan- studier, visar samma tendenser. Man skulle de yrkesverksamhet än den här föreslagna således kunna räkna med att de sökande, föreligger risk, att en person fyller ut tiden som på andra grunder än skolmässig förutmed t. ex. mindre kvalificerade servicearbe- t. ex. viss ålder eller bildning, yrkesverkten på deltid för att på detta sätt invänta samhet, kan komma att få allmän behörigatt yrkestidskravet (åldern) KU het ofta kommer att ha både en omfattande uppfylls. anser att yrkesverksamhet i detta samman- studievana och stark studiemotivation. Därhang bör definieras på i princip det sätt emot kan det i många fall vara svårt att vid som görs i UKÄ:s anvisningar till bestämmel- intagningen jämföra dokumentation över serna om vidgad behörighet SFS sådan studieerfarenhet enligt med skolbetyg. 1969: 68. Sålunda bör t. ex. vård av hemma- För det andra uppställs, utöver de allmänvarande barn samt viss militär utbildning na behörighetskraven, för tillträde till flerräknas som yrkesverksamhet. talet studievägar också krav på särskilda förkunskaper i ett eller flera ämnen. Dessa krav är i princip ovillkorliga och har för l0.9.5 Studiecrfarenhet många studievägar en omfattning, som tving- Kraven för allmän behörighet skall bl. a. ar de icke-gymnasialt utbildade att förbeutgöra en garanti för att den som medges reda sig genom studier under i vissa fall tillträde till högre har förvärvat avsevärd utbildning tid för att få fullständig behörigerforderlig studieträning. het. Förutom ämneskunskaper förvärvar de Hela frågan om behörighetsprövningen därvid ett avsevärt mått av studiesjälvfallet kan på längre sikt möjligen komma att lösas träning. genom ett testförfarande. Konstruktion och Man måste räkna med att vuxna utbildutprövning av ett studielämplighetsprov har ningssökande utan fullständig gymnasial utpåbörjats av KU, men det torde kräva flera bildning även framdeles ofta kommer att års fortsatt arbete in- behöva bedriva omfattande, (försöksverksamhet) i många fall mer nan man kan räkna med att för behörighets- än ârslånga kompletteringsstudier i gymnaprövning ändamålsenliga och tillförlitliga sial vuxenutbildning eller på annat sätt, för finns Under tiden prov tillgängliga. synes att i fråga om flertalet eftergymnasiala stuandra lösningar böra sökas för behörighets- dievägar kunna uppfylla de särskilda förbedömningen, framför allt av vuxna, i fråga kunskapskraven.

184 SOU 1970: 21

Allmän behörighet för vuxna sökande så, att de reellt underlättar förverkligandet utan sammanhängande skolutbildning bör av punkt 3 ovan. KU:s i avsevärd omfattning Vuxenutbildningsbehoven och de vuxnas enligt mening kunna grundas på en kombination av å ena studieförutsättningar undergår fortlöpande sidan ålders- som måste beaktas också i och yrkesverksamhetskriterier, förändringar, å andra sidan den dokumentation avseende fråga om behörighetsreglernas utformning. studieträning, som de kan uppvisa i form Enligt KU:s mening måste således av flera som avser de sär- skäl av de ovan av betyg (motsvarande) tillämpningarna angivna skilda för de kommande principiella villkoren fortlöpande revideras. förkunskapskraven högre studierna. De grundläggande behörighetsreglema bör Om kravet utbildning som vara så få och enkla som möjligt och av på gymnasial villkor för allmän behörighet slopas för de generell karaktär. De bör kompletteras med vuxna, som här har förutsatts, kan man utgå tillämpningsföreskrifter som utan onödiga från att vissa vuxna sökande i berörda äm- dröjsmål kan anpassas till ändrade förhållannen har förkunskaper som t. o. m. ligger un- den, t. ex. på grundval av utvärderingar av der grundskolenivån, när kompletteringsstu- försöksverksamhet eller med ledning av prodier inleds. I dessa fall tillkommer således gnoser. Ett smidigt handhavande av systemet studietid i t. ex. kommunal vuxenutbildning, förutsätter kontinuerliga och betydande ininnan gymnasie- eller fackskolestudier kan satser med avseende på försöksverksamhet, påbörjas. uppföljning och utvärdering av behörighetsreglernas funktioner. Endast genom sådana åtgärder kan grundvalarna för en tillfredsställande, snabb och ändamålsenligt fortlö- 10.10 Ett nytt behörighetssysteln för vuxna pande revidering av behörighetsregler och 10.10.1 urvalsförfaranden erhållas. Principiella utgångspunkter På visst sätt får särskilda åtgärder för att Ett behörighetssystem som, utan ändring av för vuxna kaöppna den högre utbildningen nu gällande kvalitetskrav och med utgångs- raktär av engångsåtgärder, tillämpade i en punkt i sannolika praktiska förutsättningar, övergångssituation innan det nya skolsystesätt skall kunna till- met fått full genomslagskraft pâ ett tillfredsställande i de något höggodose de vuxnas behov av högre utbildning, re åldersgrupperna. bör enligt KU:s mening baseras på följande allmänna principer. 10.l0.2 Utvidgning av försöksverksamheten 1. Sådana nu existerande formella hinder enligt SFS 1969: 68 för vuxnas tillträde till eftergymnasial utbildgrundade skall un- Vuxenutbildningsreformen enligt 1967 års ning som inte är sakligt danröjas. riksdagsbeslut i förening med olika studie- 2. De vuxna utbildningssökandes speciella sociala reformer har, som ovan framhållits, förutsättningar i fråga om allmänna förkun- i hög grad vidgat möjligheterna för personer skaper, yrkeserfarenheter, samhällsoriente- med begränsad grundutbildning att i vuxen ring, intressen och studiemotivation m. m. ålder skaffa sig skolmässiga påbyggnader. skall särskilt beaktas. För vuxna med avsikt att fortsätta sin ut- 3. Utrymmet för en framtida uppdelning bildning på högre nivå erbjuder såväl statlig av utbildningstiden, enligt principen återkom- som kommunal, kompetensgivande vuxenmande utbildning, bör öka. utbildning vägar att förvärva behörighet för 4. De vuxnas möjligheter till orientering tillträde till högre utbildning enligt de regler och vägledning beträffande fortsatt utbild- som gäller för sökande från ungdomsskolan. ning inom bl. a. den högre utbildningens Minst tvåårig gymnasial utbildning, som av område bör förbättras. Åtgärder i detta syfte KU föreslås gälla som krav för allmän bebör ingå i behörighetssystemet och utformas hörighet, skulle alltså i princip kunna upp-

SOU 1970: 21 185

ställas som enda behörighetsväg såväl för med den pågående försöksverksamheten med vuxna som för sökande från ungdomsskolan åldersgränsen 25 år, försök också påbörjas till högre utbildning. med i realiteten andra åldersvillkor. Enligt Flera skäl talar emellertid för att för de utredningens finns det för närvamening vuxnas del även andra vägar till allmän be- rande inte heller starkare behov av något hörighet bör finnas. KU har i det föregåen- att vidta åtgärder som syftar til-l generell de relativt utförligt behandlat dessa skäl. minskning av kraven i behörighetshänseende Sammanfattningsvis kan i detta sammanhang för de vuxna i åldrarna 21-25 år. KU återföljande konstateras. kommer dock i det följande till vissa grup- I den kompetensgivande gymnasiala vux- per av utbildningssökande i dessa åldrar. enutbildningen är för närvarande majorite- För de något äldre vuxna föreligger därten av de studerande jämförelsevis unga och emot anledning att vidga tillträdet till efterhar dessutom i stor utsträckning redan viss gymnasial utbildning utan krav på gymnasial utbildning utöver grundskola. Otvivelaktigt förutbildning som allmänt behörighetsvillkor torde det också bland de något äldre vuxna och utan andra formella hinder. Anslutningfinnas betydande grupper av människor med en av KU:s förslag till den pågående försåväl behov av som de potentiella förutsätt- söksverksamhetens behörighetsvillkor får ses ningarna för högre studier. För flertalet av som den tekniska lösning av detta problem, dessa är emellertid den formella skolunder- som under förhandenvarande omständighebyggnaden så begränsad och olika hinder ter bedömts mest lämplig. för ett flerårigt kompletteringsprogram så KU förordar att den inledda försöksmånga och stora, att vägen till högre studier verksamheten enligt bestämmelserna i SFS via en fullständig gymnasieutbildning inte 1969:68, vilken tillkommit och utformats ter sig praktiskt möjlig. Icke desto mindre i huvudsaklig överensstämmelse med KU:s har många eller skrivelse genom yrkes-, förenings- till Konungen 10.5.1968, får fortannan verksamhet förvärvat kunskaper och sätta i syfte att vinna säker erfarenhet om erfarenheter, som kan utgöra god grund för behörighetsgrundernas värde. Verksamheten högre studier. bör dock utvidgas till att omfatta i prin- KU har längs olika vägar försökt finna Detta överenscip alla högre studievägar. en lämplig, generellt tillämpbar form för att stämmer i princip med vad som anföri ett framtida behörighetssystem beakta även des av olika remissinstanser i yttranden över dessa något äldre vuxnas speciella behov av KU:s ovannämnda förslag 10.5.1968. UKÅ och förutsättningar för högre studier. Ut- anförde sålunda i detta sammanhang att anbildningskriterier har därvid endast i begrän- talet ämnen, vilka skulle omfattas av den sad omfattning befunnits användbara. Utred- föreslagna försöksverksamheten, till en börningen har i stället som övergripande krite- jan måste begränsas av praktiska skäl men rier stannat för de behörighetsgrunder, som att sedan en utvidgning av ämneskretsen gäller i försöksverksamheten med vidgat till- borde ske. »Ämbetet bör ges bemyndigande träde enligt bestämmelserna i SFS 1969: 68, att i den takt förkunskapskraven kan fastdvs. viss tids yrkesverksamhet i kombination ställas utöka försöksverksamheten med övrimed viss ålder. Den faktiska existensen av ga ämnen inom filosofisk fakultet.» SÖ födenna försöksverksamhet gör det naturligt reslog att ämneskretsen inte skulle begränsas. att anknyta till dessa villkor i form av ett Det bör dock understrykas att dessa yttranbetydligt vidgat försök. den endast avsåg det område inom vilket Med hänvisning till vad som sagts ovan, förslagen skulle tillämpas, dvs. filosofisk fabl. a. angående åldersvillkor, borde ett krav kultet. Efter hand som data om tillströmning på minst fem års yrkesverksamhet i princip och studieresultat m. m. insamlas kan de i kunna för allmän utgöra tillräcklig grund SFS 1969: 68 angivna minimigränserna för behörighet för vuxenstuderande. KU finner ålder och yrkesverksam tid eventuellt behöva det emellertid inte lämpligt att, parallellt KU förordar att tills vidare omprövas. lägst

186 SOU 1970: 21

25 års ålder och minst fem års yrkesverk- l0.l0.3 Särskilda till utbildningsvägar samhet får gälla även för en utvidgning av behörighet försöksverksamheten. Eftersom försöksverksamheten endast på- Allmänt gått under en kortare tid kan utredningen av den inte bygga sitt förslag till utvidgning på ut- Utbyggnaden kompetensinriktade värdering av några försöksresultat. Grunder- vuxenutbildningen har, som förut påpekats, na för förslaget torde emellertid i huvud- hittills framför allt tillvaratagits av yngre KU har bl. a. därför bedömt sak framgå av ovanstående synpunkter. åldersgrupper. Behörighet på här avsedd grund kan sägas det som särskilt angeläget att för de något äldre vuxna pröva möjligheterna att tillmäta utgöra en fortsatt tillämpning av den prininförts för fackskolans del även annan utbildning än gymnasieskola cip som tidigare genom tillkomsten av en s. k. praktikkvot betydelse vid prövningen av allmän behörigför fackskolesökande utan behörighetsgivan- het för högre studier. I och för sig är detta endast en helt naturlig anpassning av behöde utbildning men med yrkesskola eller ertill de vuxnas speciella förfarenheter från arbetslivet. righetsreglema En av försöksverksamheten hållanden och till deras för olika ändamål utvidgning med behörighet grundad på kombinationen bedrivna studier. Tidigare i detta kapitel utålder och yrkesverksam tid kan medföra, att vecklas hur behörighet till högre utbildning även andra än de förhållandevis skall grundas på gymnasieskolan m. m., dvs. grupper välutbildade former av ungdomsutnyttjar möjligheterna till hög- på i allmänhet typiska re studier. Detta är att hälsa med tillfreds- utbildning. Motsvarande anpassning till ställelse, eftersom med försöksverk- vuxenutbildningen är enligt utredningens syftet samhetens är att undanröja åsikt en konsekvens av den ovannämnda behörighetsregler formella hinder av allmänna behörighetsvillkor för personer med goda per- anslutningen för studier. För att till huvudsakligen ungdomsutbildning eller sonliga förutsättningar den enskildes studieval skall stå i samklang rättare till sådan utbildning som står i prinmed hans personliga förutsättningar och för cip öppen för både ungdom och vuxna, om även i övrigt skall än ofta i olika former. I föreliggande avsnitt att hans val av utbildning kunna baseras behandlas behörighetsvärdet av sådan utpå en realistisk uppfattning som i allmänhet inte utnyttjas av om utbildningsförhållanden och arbetsmark- bildning nad m. m., föreslår KU nedan inrättandet andra än vuxna. av särskilda orienteringskurser för vuxna. Det stora flertalet vuxna, som i annan Dessa kurser bör bli obligatoriska behörig- vuxenutbildning än den formellt gymnasiala hetsvillkor för sökande av här avsedd kate- kan ha förvärvat studieerfarenhet, allmänna gori. Denna utökning av behörighetskraven ämneskunskaper och övriga förutsättningar föranleds av att försöket utsträcks till i prin- i huvudsak motsvarande en tvåårig utbildning i gymnasieskolan, torde när de söker cip alla högre studievägar. Till av fortsatt nivå den här föreslagna utvidgningen utbildning på eftergymnasial försöket med vidgat tillträde till högre stu- vara minst 25 år och i regel ha fullgjort av uppföljande minst fem års yrkesverksamhet. De kan då dier bör knytas olika former och utvärderande verksamhet. hänföras till en utvidgad försöksverksamhet En av försöksverksamheten av den typ som för närvarande regleras av utvidgning kan komma att medföra vissa problem, bestämmelserna i SFS 1969: 68. framför allt vad beträffar meritvärderingen Man kan emellertid inte bortse från att vid urvalet till de spärrade utbildningarna. rekryteringen till vissa vuxenutbildningsväom meritvärde- och fackli- Svårigheter t. ex. i fråga gar, som t. ex. personalutbildning ringen bör dock inte få utgöra hinder för ga studier, ofta sker i sådana åldersgrupper önskvärd av de vuxnas att många efter slutförd utbildning ännu kan en i övrigt lösning ha flera år kvar till 25-årsstrecket och inte behörighetsproblem.

a SOU 1970: 21 187

alltid kan dokumentera minst fem års yrkes- olika och erfarenheter. betydligt kunskaper verksamhet. Som exempel kan nänmas att Många utbildningar anpassas ständigt efter lägsta inträdesålder till folkhögskola i regel förändringar hos de egentliga avnämama. är 18 år. En två- eller treårig folkhögskol- I de fall dokumentationen över genom-

utbildning kan således vara avslutad redan i gången omfattar utbildning bestyrkta uppåldern 20-22 år. Inom den decentraliserade gifter om utbildningen i fråga, bör de ovan och externa universitetsutbildningen nämnda gäller utbildningsvägarna godtas som beingen åldersgräns för I princip antagning. hörighetsgrundande, i varje fall då de tidskan således personer redan i 18-20-årsål- mässigt motsvarar gymnasieskolutbildning. dem ha genomgått en eller flera kurser på Därvid bör mindre hänsyn tas till den grund

universitetsnivå utan att de för den skull är baseras än till vederpå vilken utbildningen formellt behöriga att inskrivas börandes på grundval ålder då utbildningen påbörjades. av ålders- och yrkesregeln. KU finner det Utbildning som kan påbörjas först vid lägst angeläget att även dessa yngre vuxna, om 18 års ålder bör normalt anses vara lägst de önskar tillträde till den högre undervis- gymnasial. ningen, under vissa skall förutsättningar Det bör finnas möjligheter för tillsyns- elkunna förklaras allmänt behöriga utan att ler antagningsmyndighet att besluta om tillförst i den genomgå fullständig utbildning godoräknande av utbildning på här nämnda gymnasiala skolan. utbildningsvägar som motsvarande gymnasieskola och därmed som grund för tillträde till de högre studier som den sökande avser att bedriva. Personalutbildning m. m. Utöver denna bedömning av behörighets- Kravet på en minst tvåårig utbildning i gym- värdet av viss förutbildning bör också ennasieskolan för allmän behörighet borde finnas bestämmelser om ligt KU:s mening kunna anses uppfyllt jämväl av sökande som dispens som möjliggör individuell prövning kan dokumentera viss annan, i huvudsak av sökande. motsvarande utbildning. Sådan Tillträde till studier utbildning högre på grundval kan utgöras av t. ex. viss militär utbildning, av de här berörda torde vanutbildningarna personalutbildning i samband med statlig, ligen inte komma att efterfrågas av personer kommunal eller enskild anställning eller under 21 år. Centrala till ananvisningar facklig verksamhet i den mån tillfredsstältagningsmyndigheterna om behörighetsprövlande dokumcntering föreligger. Under sam- ningen måste emellertid ange sådana riktma förutsättning bör till här berörd förut- linjer för bedömningen att ingen genväg

bildning också kunna räknas arbetsmark- öppnas förbi ungdomsutbildningen i gymnadsutbildning, hel- eller deltidskurs vid nasieskolan till högre utbildning. yrkesskola samt utbildning vid korrespondensskola, via radio eller TV eller inom F olkhögskolurbildning folkbildningsverksamheten. Den dokumentation som förekommer, bör Folkhögskola i behörighetshänseende med avseende på respektive utbildningsinne- likställas med tvåårig gymnasieskola. För behåll samt kvantitativa och kvalitativa egen- hörighet bör därför krävas två årskurser som

skaper, medger endast i vissa fall direkta bygger på grundskola eller (motsvarande) jämförelser, t. ex. i form av ett schablonmästredje årskurs. Vid bedömningen bör hänsyn sigt omräkningsförfarande beträffande tim- tas till att enskilda elever kan ha förvärvat antal e. d., med dokumentation över gymna- kunskaper och erfarenheter motsvarande sial skolutbildning. En betydande flexibilitet grundskola två årskurser jämte vid folkhögpräglar många av de aktuella utbildningsvä- skola oavsett kursens startnivå (jfr SÖ:s angama. Olika personer kan sålunda inom ett visningar till kungörelsen om grundskolans och samma system av studievägar förvärva kompetensvärde, SFS 1966: 24, 2 §)_

188 SOU 1970: 21

studie- och yrkesvägledning är ännu relativt Decentraliserad och extern universitetsutbildbegränsade. Den vidgning av möjligheterna Jing för vuxna att på annan grund än gymnasial Majoriteten av de studerande inom decen- skolutbildning vinna »tillträde till högre uttraliserad och extern universitetsutbildning bildning, som inletts med försöksverksamär 26 år eller äldre. De flesta bedriver stu- heten enligt SFS 1969: 68 och som KU föredierna med yrkesarbete och torde slår skall ytterligare utökas, förutsätter enparallellt i regel uppfylla kravet på minst fem års ligt utredningens mening särskilda, vägleyrkesverksamhet innan de slutfört sin kurs. dande åtgärder. Liksom för något äldre utbildnings- Marginalen för felval av utbildningsväg är övriga sökande utan skolmässig behörighetsgrund betydligt smalare för vuxna än för de flesta skulle behörighetsfrågan även för dessa kun- ungdomar. Behovet av information om yrke na lösas genom den ovan föreslagna utvidg- och utbildning m. m. är därför mycket stort. ningen av försöksverksamheten med vidgat Bättre kunskap om ämneskombinationer, uttillträde (behörighet genom ålder och yrkes- bildningsvägar och arbetsmarknad hör till erfarenhet). de faktorer som påverkar vuxenstuderande Gränserna mellan å ena sidan decentrali- i lika hög grad som ungdomar och som därserad och extern, å andra sidan traditionell för är särskilt viktiga för vuxenstuderande universitetsundervisning kan komma att suc- utan bestämda yrkesmål för studierna. Vida cessivt suddas ut. Bl. a. av denna anledning större bör dock den grupp vuxna bli som bör tillträde till reguljära universitetsstudier redan från början siktar på yrkesbyte med beredas även sådana yngre sökande, som hjälp av fortsatt målinriktad utbildning och kan dokumentera godkänd kunskapspröv- som just därför har stort behov av informaning över genomgången kurs inom decen- tion och vägledning. Särskilt för vuxna utan traliserad etc. universitetsutbildning. Behö- mer omfattande erfarenhet av studier är det righet skulle därvid kunna grundas på att den viktigt, att valet av fortsatt utbildning görs sökande visat sig kunna genomföra viss ut- på basis av realistiska föreställningar om utbildning, i likhet med bedömningen av and- bildningsförhållanden och arbetsmarknad ra slag av utbildning enligt ovan. KU före- samt egna förutsättningar för studier m. m. slår att denna behörighetsväg infogas i det Med hänvisning till bl. a. ovanstående synframtida behörighetssystemet och finner det punkter föreslår KU att alla utbildningssörimligt, att inhämtande av kurser motsva- kande utan gymnasial utbildning (motsvarande minst 40 poäng ger allmän behörig- rande), dvs. sökande med behörighet på het till fortsatt högre utbildning. grundval av viss ålder och viss tids yrkesverksamhet, före inskrivning vid högre läroanstalt skall genomgå en orienteringskurs om 10.10.4 Orienteringskurser för vuxna förslagsvis minst fyra och högst sex veckor. Det växande och samtidigt alltmer differen- Kurserna skall kunna genomföras av olika tierade utbudet av utbildningstillfällen skär- arrangörer och i olika former, t. ex. vid folkper kraven på vägledning och orientering av högskola eller i kommunal vuxenutbildning, de utbildningssökande. För sökande till hög- genom deltagande i kurs inom arbetsmarkre utbildning som kommer direkt från ung- nadsutbildningen eller i regi av studiefördomsskolan lämnas en i princip jämförelse- bund. Oavsett arrangören bör kurserna stå vis omfattande studie- och yrkesvägledning under SÖ:s överinseende. Den här angivna i omedelbar anslutning till de gymnasiala kurstiden avser heltid. Utredningen finner studierna, vartill kommer möjligheter att i det viktigt att även möjligheter till deltidsolika inhämta studier öppnas i t. ex. den kommunala vuxslag av informationsmaterial kompletterande underlag för beslut om val enutbildningens regi. av studieväg etc. Enligt KU:s bedömning bör den föreslag- Resurserna för en till vuxna anpassad na orienteringskursen vara av stort värde

SOU 1970: 21 189

inte enbart för vuxna som vill förbereda sig gående konsekvenser, vilket gör det angeläför högre studier utan också som mer allmän get att i möjligaste mån eliminera riskerna för vuxna som behöver ett bättre för felinvestering orientering i utbildning. underlag för val mellan olika studievägar. Följande orieninslag i den här föreslagna Även för personer som önskar orientering teringskursen finner KU speciellt angelägna om t. ex. gymnasial vuxenutbildning bör kur- utbildningsorientering och studierådgivsen kunna vara av värde. Den bör därför inte ning, bl. a. information om studier vid uniförbehållas någon viss kategori vuxna utan versitet och högskolor stå öppen för alla intresserade. Denna breda anlagsorientering och yrkesvägledning syftning och rekrytering ger vid handen att arbetsmarknadsinformation den kommunala vuxenundervisningen nor- Studieteknik och med bibliotekskunskap malt bör anordna orienteringskurserna. För bl. a. praktiska övningar dessa bör också gälla normala ekonomiska ämnesöversikter. villkor för deltagare i sådan undervisning, KU vill betona att orienteringskurserna dvs. fritt och bör utformas kursdeltagande studiehjälp. med hänsyn till omfattningen Betyg eller andra graderade omdömen om av den orientering, vägledning och studieträkursdeltagarna bör ej utfärdas utan endast ning deltagarna genomgått tidigare. intyg om deltagande. Kurserna bör, under Studielärnplighetsprov och andra -test bör förutsättning av tillräckligt deltagarantal, ges bli värdefulla instrument för vägledning unvarje termin. der kursen. Utredningen har på grundval av Antagningsmyndighet bör ha möjlighet att sina erfarenheter vid konstruktion av ett bevilja dispens från kravet på genomgången studielämplighetsprov funnit att någon form orienteringskurs, t. ex. i fall då det föreligger av ett studielämplighetsprov, inte minst som uppenbara svårigheter för den sökande att hjälp för deltagarna själva att bedöma sin delta i sådan kurs på grund av resavstånd förmåga, obligatoriskt bör genomgås av o. d., då orienteringskursen uppenbarligen kursdeltagarna. är överflödig samt då studiemålet är starkt Yrkesvägledare kan i sitt arbete ta del av begränsat. undersökningsresultat av olika slag, t. ex. KU har endast i stora drag övervägt hur anlagsundersökningar, militära inskrivningsde föreslagna orienteringskursema skall läg- prov, remisser från sociala institutioner, lägas upp. Viss erfarenhet av kursuppläggning- karutlåtanden etc. Det finns därför alla skäl en torde finnas bl. a. inom Sö och AMS, att låta yrkesvägledare få del också av resulsom försöksvis sedan våren 1969 som arbets- taten av studielämplighetsprov etc., oavsett marknadsutbildning arrangerat omställnings- inom vilken organisatorisk ram prov ankurser samt informations och utredningskur- ordnas. ser om fyra veckor för att bl. a. i kombination med yrkesvägledning, praktik och för- 10.l0.5 Behörighetsprövning m. m. med djupad utredning klarlägga kursdeltagamas studielämplighetsprov förutsättningar för visst yrke eller viss utbildning. Dessa kurser har visat sig fylla en Utan tvivel skulle man genom ett studielämpviktig funktion. Självfallet är dock informa- lighetsprov (SP) av den typ som försöksvis tionsbehovet något annorlunda i en arbets- utarbetas genom KU:s försorg väsentligt löshetssituation, där arbetsbyte eller yrkes- kunna förenkla de vuxnas behörighetsfrågor val upplevs som påtvingat och kanske åt- med avseende på de tekniska problemen. följs av en rad praktiska problem, än i en Med hjälp av SP kunde antagningsmyndigfrivilligt åstadkommen studievalssituation, heten befrias från prövningen av sådan s. k. där yrkesvalet kan te sig mer perifert. Det annan utbildning som behandlas ovan. Genefinns ändå skäl att dra vissa paralleller mel- rella av typen ålder behörighetsregler lan dessa båda utgångslägen. I båda fallen yrkesverksam tid skulle i princip bli överflöstår individen inför ett val som kan få vitt- diga. Det allmänna skulbehörighetsvillkoret

190 SOU 1970: 21

le således kunna vara »genomgång av SP hänger med svårigheterna att finna en remed godtagbart resultat». presentativ grupp för utprövning och nor- A andra sidan måste ett antal tekniska mering. Prognosvärdet hos prov av denna och administrativa lösas om SP typ är dock tämligen väl känt genom tidiproblem skulle komma till mer allmän användning gare forskning. som ett behörighetsprövande instrument. KU Beslut om SP:s användning som behörigvill som exempel härpå särskilt betona föl- hetsprövande instrument kan enligt KU:s mening inte fattas förrän erfarenheter vunjande. Behörighetsprövning med SP måste ske nits av provets sätt att fungera. Detta förutunder mycket begränsad tid på viss bestämd sätter en försöksverksamhet av tillräcklig som för den längd och omfattning. Utredningen är därdag, alltså en punktbedömning enskilde skulle få avgörande betydelse. Detta för inte beredd att nu framlägga förslag om är i sig en olägenhet, som också skulle leda SP:s användning vid den formella behörigtill att ett system måste konstrueras för om- hetsprövningen. I andra sammanhang föreväl vid slår KU vissa andra nämprövning för dem som inte lyckats användningssätt, den första Detta skulle bli ett ligen som underlag för den enskildes egen prövningen. inte minst administrativt besvärande bedömning liksom för vägledning av olika problem. slag (se ovan) samt som kompletterande ur- Å andra sidan skulle kunna valsinstrument (kapitel 12). provet spela en väsentlig roll i andra funktioner än som enbart prövningsinstrument för fastställande lO.l0.6 Vissa specialfrågor av behörighet. Det skulle således kunna ha stort värde som komplement till andra be- Det behörighetssystem för vuxna, som KL KU fäster också stor vikt föreslår, bygger bl. a. på förekomsten av hörighetsgrunder. vid SP:s möjligheter som orienterande och följande förutsättningar. vägledande instrument för den enskilde vid 1. Försöksverksamheten med vidgad behöstudievalet, t. ex. i samband med de orien- righet, enligt bestämmelserna i SFS 1969: 68, tcringskurser som ovan föreslås. Syftet skul- pågår tills vidare och avser för närvarande le i sådana sammanhang bli mer diagnostiskt reguljära studier vid universitet, dock endast än prognostiskt, medan det senare skulle bli för begränsade studiemål (maximalt 60 pofallet om SP användes som ett behörighets- totalt och högst 40 poäng i enskilt äng prövande instrument. ämne). Såvitt KU kan finna, skulle ett SP således 2. En viss ytterligare differentiering av kunna få viktiga funktioner som ett hjälp- behörighetsvillkoren förekommer redan nu, medel för den enskilde vid hans bedömning nämligen efter undervisningens distributionsav sina förutsättningar för studier liksom form. Decentraliserad och extern universiför verksamheten inom studie- och yrkesväg- tetsutbildning står sålunda som regel öppen ledningen. Frågan är om inte detta använd- utan krav på uppfyllande av allmänna behöningssätt är väl så betydelsefullt som funk- righetsvillkor. Även denna studieväg leder tionen att tjänstgöra som ett instrument för enbart till begränsade studiemål (20 eller 40 formell prövning av behörigheten. poäng per ämne). Konstruktion och utprövning är förenade 3. För tillträde till sammanhängande utmed flera olika svårigheter, av vilka här en bildningsgångar, exempelvis läkarutbildning, skall beröras. Det gäller den långa tid som krävs i regel utöver allmän behörighet remåste förflyta innan studieresultaten inom dan vid studiernas inledning förhållandevis utprövningsgruppen föreligger i tillräcklig om-fattande förkunskaper. Samtliga krav på omfattning för att det skall bli möjligt att förkunskaper måste vara uppfyllda före stufastställa instrumentets prognosvärde för den diernas påbörjande i motsats till vad fallet oenhetliga studerandegrupp (vuxna) som det är vid filosofisk fakultet, där möjligheter samman- finns att efter i samband med det här är fråga om. Detta problem hand,

SOU 1970: 21 191

successiva valet av studieväg, dokumente- tagningsmyndighet skall kunna befria sökanra förkunskaper som krävs för de fort- de från kravet på genomgången orienteringssatta studierna. Samlad redovisning av för- kurs. Samtliga ämnen och studiekurser skall kunskaper innebär att, genom förberedan- stå öppna för studerande med behörighet av de studier, ett betydande mått av studie- detta slag. träning erhållits innan fullständig behörighet Vid flertalet utbildningslinjer vid filosovunnits. De avsedda linjerna är regelmässigt fisk fakultet är den nuvarande begränsspärrade. ningen till 60 poäng svår att förena med 4. Oavsett utbildningsväg eller behörighets- utbildningslinjemas organisation (40 poäng grund skall för behörighet krävas kunskaper i avdelning l, 40 poäng i avdelning 2). i engelska motsvarande antingen två årskur- I remissyttrande till utbildningsdepaneser i den gymnasiala skolan eller däremot mentet angående den utvidgade behörighesvarande läskunskaper. Det lägre kravet (lästens anpassning till den nya utbildningsorkunskaper) bör gälla tills vidare och över- ganisationen vid filosofisk fakultet förutsatte gångsvis. Central tillsynsmyndighet skall KU, att de vuxenstuderande av denna katekunna medge befrielse från förkunskaps- gori huvudsakligen skulle få sina utbildningskrav i engelska (se nedan). behov tillgodosedda inom ramen av särskilda 5. Studier vid de s. k. fria fakulteterna utbildningslinjer. Då försöksverksamheten kan, med hänsyn till studiemål och undervis- utvidgas och öppnar vägen till fullständig ningens distributionsform samt gällande be- utbildning, blir det knappast möjligt att hänhörighetsregler, indelas i tre olika sektorer visa samtliga studerande til-l särskilda utbildeller grupper. ningslinjer eller att annars inskränka utbild- Grupp 1. Decentraliserade och externa ningsvalen. Sedan den studerande i avdeluniversitetskurser om högst 40, i regel 20 ning 1 inhämtat studiekurs (studiekurser) poäng. om 40 poäng, bör han därför få tillstånd Grupp 2. Partiell utbildning (maximalt 60 till fortsatta studier fram till examen. poäng) enligt bestämmelserna om vidgar till- För alla studerande vid filosofisk fakultet träde till högre studier i SFS 1969: 68. gäller att studier i en avdelning i princip Grupp 3. Fullständig utbildning vid teolo- skall vara fullbordade innan de får övergå gisk, juridisk eller filosofisk fakultet. Vissa till nästa avdelning. Detta bör gälla som ämnen vid de sistnämnda fakulteterna är enda villkor för fortsatta studier även för spärrade. dem som vunnit behörighet genom uppfyllande av ålders- och yrkeskravet. Dock bör enligt KU:s uppfattning universitetsmyndig- F örsökxverksamhet m. m. vid de fria heterna strikt iaktta kravet på fullbordade fakulteterna studier i en avdelning som villkor för fort- KU:s förslag innebär i stort sett följande. satta studier i nästa, vad studerande av den- Studier inom grupp 1 (decentraliserad och na kategori beträffar. extern universitetsutbildning) skall, såsom re- Den etappvisa organisationen av studierna dan nu vanligen är fallet, vara öppna (vad inom ett antal utbildningslinjer med successiavser decentraliserad utbildning 20-poängs- va kursval är utmärkande för filosofisk fanivån). Inga allmänna villkor för tillträde till kultet. De särskilda kan behörighetskraven dessa studier skall uppställas. redovisas successivt. På visst sätt därigenom Studier inom 2 och grupp 3 skall grupp är denna studieorganisation väl ägnad som vara öppna även för sökande utan behörig- behörighetsväg för vuxna utan skolmässig hetsgivande utbildning under förutsättning behörighet; studieresultat och behörighetsav lägst 25 års ålder och minst fem års yr- krav ger möjligheter till kontrollerade prestakesverksamhet, dvs. nuvarande villkor enligt tioner i varje steg och varje etapp kan vara SFS 1969: 68, samt genomgång av särskild slutmål för en studerande med partiellt stuorienteringskurs för vuxna (se ovan). An- diemål.

192 SOU 1970: 21

F ärsäksverksamhet förskollärare vid fackhögskolor hälsovårdsinspektör Som ovan framhållits kommer för de spär- hörselvårdsassistent rade utbildningsvägarna vid fackhögskolor medicinsk-teknisk assistent (motsvarande) att föreligga omfattande krav sjukgymnast på särskilda förkunskaper i olika ämnen en- sjuksköterska (grundutbildning om fem ligt läroplaner på det gymnasiala stadiet. terminer) Dessa krav kan väntas bli så omfattande att Socialpedagog de vanligen motsvarar minst ett läsårs gym- ålderdomshemsföreståndare. nasiala studier räknat efter heltidsstudier i ungdomsutbildningens Studieformer. Den Den allmänna regeln för till behörighet studieträning som sådana studier ger, till- dessa vägar bör vara densamma som för ansammans med mognad och erfarenhet på nan högre utbildning, vilket är innebörden i grund av viss yrkesverksamhet, bör kunna förändringen av behörighetsnivån. I flera fall jämställas med yngre sökandes (gymnasie- torde dock de särskilda behörighetskraven skolutbildades) mer skolmässiga bakgrund kunna KU kvarligga på grundskolenivå. vad beträffar allmän behörighet. Allmän finner intet hinder för att dessa utbildbehörighet bör kunna ges också till fack- vilka är spärrade, ningsvägar, genomgående högskolorna (motsvarande) för personer som inordnas i den föreslagna utvidgningen av inte genomgått gymnasieskola, men som försöksverksamheten (se ovan), på samma uppfyller kraven för behörighet förenligt sätt som annan spärrad faokutbildning. söksverksamhetens regler. Med hänsyn till höjningen av det allmän- En viss sållning även bland de vuxna sö- na behörighetskravet kan emellertid vissa kande kommer att äga rum genom konkur- drabba dem som förberett svårigheter sig på rensen mellan de sökande till den spärrade att uppfylla tidigare gällande behörighetsutbildningen. Hur denna konkurrens kom- krav. Av denna anledning bör genomföranmer att verka beror på urvalssystemets kon- det av de nya behörighetsreglerna anstå till struktion och på dragningskraften hos re- dess att en tillräckligt lång övergångstid förspektive utbildningslinjer. flutit. Vidare bör tillsynsmyndighet kunna Med hänsyn till att konkurrensen mellan förordna att rkrav på kunskaper i engelska de sökande i dag ofta förutsätter ett högt inte skall samt uppställas bevilja dispens medelbetyg från gymnasiet för att en sö- från allmänna behörighetskrav i övrigt. kande skall bli antagen till här avsedd spärrad utbildning, kan KU:s förslag till behö- 10.lO.7 Vissa modifieringar righetsregler synas innebära alltför stora risker för studiemjsslyckanden. Utredningen Som ovan nämnts bör till möjligheterna vill emellertid betona, att det är fråga om dispens från gällande behörighetskrav kvarförsöksverksamhet, som förutsätts stå under stå även i ett nytt och öppnare behörighetsfortlöpande, noggrann kontroll. system för vuxna. Generella behörighetsregler kan inte beräknas täcka alla individuella variationer i fråga om studier m.m. bland Allmänna villkor vid ändrad behörighetsvuxna personer. Dispensförfarandet är därnivå för nödvändigt för att man skall kunna ta I kapitel 9 föreslår KU att vissa utbildnings- individuella hänsyn. Dispensprövningen avvägar som i dag baseras på grundskola skall ser alltså den sökandes individuella förutinordnas i den högre utbildningen. De av- sättningar för studier och personliga situasedda utbildningsvägarna är utbildning till tion i övrigt och går ut på att pröva de sakarbetsterapeut liga förutsättningarna, om vederbörande inte ckonomiföreståndare uppfyller de formella kraven. Härifrån bör fritidspedagog skiljas den prövning av olika slags utbildning

SOU 1970: 21 193

13-01-1252

som enligt ovan skall kunna ge allmän be- mer ett krav på förkunskaper i engelska hörighet. Den sistnämnda prövningen avser motsvarande två årskurser i gymnasieskolan huruvida utbildningen i fråga kan anses eller, övergångsvis, däremot svarande läsmotsvara minst tvåårig utbildning i gymna- kunskaper om central tillsynsmyndighet ej sieskola. bestämmer att sådana förkunskaper ej skall Beträffande tolkningen av kravet på minst krävas. Den decentraliserade och den s. k. fem års yrkesverksamhet bör enligt KU:s externa universitetsutbildningen (ZO-poängsmening i kvalifikationstiden kunna ingå, i kurser) är öppen och inga allmänna behörigenlighet med UKÄzs anvisningar 3.7.1969 hetsvillkor uppställs. till SFS 1969: 68, kvalificerad militär utbild- Dispens från olika krav för allmän behöning (utbildning till Värnpliktig underofficer righet skall kumia beviljas av central till» eller officer, reservofficersutbildning eller synsmyndighet eller, i fråga om orienteannan liknande utbildning eller tjänstgöring). av antagningsmyndighct. ringskurs, Intill en tid av högst ett år bör kunna inräknas tid som sökande bedrivit studier på gymnasial nivå eller undergått yrkesutbildning. I begränsad utsträckning skall deltidsarbete kunna omräknas till motsvarande heltidsarbete. Med yrkesverksamhet skall likställas vård av egna barn, vård av föräldrar eller annan jämförlig sysselsättning, dock inte mer än högst halva kvalifikationstiden, vilket innebär ett mindre avsteg från UKÄzs ovannämnda anvisningar. I händelse av starkt begränsat studiemål, t. ex. studier i enstaka ämne, eller efter individuell prövning, bör kravet på intyg över orienteringskurs kunna efterges (jfr ovan).

l0.10.8 Sammanfattning av förslag till allmänna behörighetsvillkor för vuxna

Sökande som inte är behörig genom minst tvåårig gymnasial utbildning är behörig på någon av följande grunder (a-c). a) Första och andra årskurs, byggande på grundskola, vid folkhögskola eller tredje årskurs vid sådan skola. b) Annan utbildning, som enligt antagningsmyndighetens bedömning kan anses motsvara minst tvåårig utbildning i gymnasieskolan. c) Försöksvis gällande villkor: lägst 25 års ålder och minst fem års yrkesverksamhet (eller annan motsvarande erfarenhet) samt intyg över genomgången särskild orienteringskurs för vuxna med bl. a. genomgång av studielämplighetsprov som underlag för vägledning. För samtliga behörighetsgrunder tillkom-

194 SOU 1970: 21

Särskild

behörighet

11.1 Utgångspunkter för KU:s övervägan- regel utformade under den bestämda förutden sättningen, att de inträdessökande har en förhållandevis homogen, allmän förutbild- 11.1.1 Särskilda villkor för behörighet i ett ning, nämligen studentexamen respektive framtida behörighetssystem. gymnasiekompetens eller motsvarande all- De villkor som avser allmän behörighet har männa utbildningsbakgrund. Detta förhålkaraktären av en tröskel vars överskridande lande inverkar på olika sätt på utformningär ett villkor för tillträde till avsedd utbild- en av de särskilda kraven för behörighet. ning. »Den allmänna behörigheten» är när- För det första uttrycks dessa i regel som mast knuten till Övergångarna mellan olika fordringar enligt gymnasiets kursplaner (jfr stadier i utbildningsväsendet och anger viss dock klasslärarutbildningen och journalistutbildningsnivå eller motsvarande allmänna utbildningen, där förkunskapskraven anges förberedelse för studier. Den behörighets- enligt fackskolans kursplaner). För det andgivande utbildningen etc. är som regel ej ra kan man förutsätta en viss gemensam, specificerad till innehållet. De allmänna vill- ganska omfattande kunskapskärna hos de koren kan ses som ett uttryck för ett krav studerande, varför det oftast inte är nödpå en viss bredd i orientering och intressen, vändigt att kräva t. ex. kunskaper i främoavsett studieinriktning (jfr kapitel 10). mande språk, trots att sådana i realiteten De villkor som gäller särskild behörighet kan vara nödvändiga för att den studerande avses utgöra en direkt förberedelse för stu- skall kunna tillgodogöra sig viss kurslitteradier av visst slag. Villkoren eller förkun- tur. Man har kunnat förutsätta att varje :kapskraven är vanligen noga specificerade studerande har sådana kunskaper. till innehåll och omfattning, t. ex. i fråga I det framtida behörighetssystem som om ämne, skolform och lärokurs. Utöver KU föreslår i kapitel 10 kan de utbildningsegentliga kunskapskrav kan också förekom- sökande beräknas ha en avsevärt mer skifma t. ex. åldersvillkor, praktikkrav eller tande bakgrund. Ett mycket betydande anfordringar på genomgången lämplighets- tal kommer troligen alltjämt att ha genomprövning. Sådana krav är i regel att betrak- gått treårig gymnasial utbildning, medan ta som villkor för särskild behörighet. l andra har genomgått tvåårig linje i gymnaföreliggande kapitel diskuteras dock endast sieskola eller bedrivit studier vid folkhögde egentliga kunskapskraven. skola eller i något slag av gymnasial fack- De särskilda krav för behörighet, som för utbildning. Andra åter kan, utöver folkskola närvarande gäller som villkor för tillträde eller grundskola (motsvarande), väntas ha till olika slag av högre utbildning, är i högst skiftande bakgrund i fråga om yrkes-

SOU 1970: 21 195

verksamhet och studier, t. ex. korrespon- av dessa 13 ämnesområden är föreskrivet densstudier, studiecirklar, fackliga kurser vissa förkunskaper, fordras av den studeetc. Att för alla dessa kategoriers skiftande rande att han styrker sig äga dessa kunkunskaper finna ett minsta gemensamt, i skaper. Han skall dessutom uppfylla övriga studiekurser eller läroplaner uttryckt kun- för studierna .nödvändiga förkunskaper. Efskapsinnehåll låter sig knappast göra. En ter hörande av berörda utbildningsnämnnoggrann genomgång av vad varje högre der och efter samråd med KU fann UKÄ, utbildningslinje kräver i fråga om förkun- att detta slag av förkunskaper kunde beskaper blir därför nödvändig. gränsas till engelska motsvarande fordring- De förkunskapskrav som för närvarande arna för årskurs 2 i gymnasium eller fackanges i behörighetskungörelsen (motsvaran- skola, men att något absolut bindande, forde) kan således inte utan vidare anses vara mellt krav på förkunskaper i engelska, dotillräckliga, när en tillräckligt enhetlig eller kumenterat genom betyg från viss årskurs homogen gymnasieutbildning inte längre i gymnasium eller fackskola, ej borde uppkan förutsättas som gemensam grund för ställas. I stället har det överlåtits åt den högre utbildning. enskilde att själv bedöma sina förutsätt- KU vill dock betona det värde redan för ningar at-t tillgodogöra sig förekommande undervisningen som ligger i att den högre kurslitteratur på engelska efter att ha fått utbildningen tillförs en viss andel stude- information om dess omfång och svårigrande med annan bakgrund än fullföljda En formell av den söhetsgrad. prövning gymnasie- eller fackskolestudier. Personer kandes bedömdes som alltför kunskaper med annat slag av förutbildning eller med komplicerad och tidskrävande att genomerfarenheter från yrkesverksamhet får anses lades därför vid införa, och tyngdpunkten utgöra ett berikande inslag vid diskussioner formation om kraven. I de fall då den söoch seminarieövningar osv. inom den högre kande ej kan styrka sina förkunskaper i utbildningen. engelska genom något dokument, krävs intyg på att samråd skett med studierådgi- 11.1.2 vare eller studievägledare vid universitet. Förkunskapskraven i försöksverk- UKÄ:s anvisningar till SFS 1969:68, i samheten med vidgat tillträde till högre utvilka ovanstående bestämmelser återfinns, bildning utgör således en lösning av ett problem med Inom den högre utbildningen finns redan i princip samma struktur som det KU har en grupp studerande, vilken i fråga om be- fått sig förelagt. KU kan dock inte begränsa hörighetsgrund påminner om den kategori sig till enbart vuxna personer, dvs. i detta som kan komma att få behörighet på grund- fall sökande med lägst 25 års ålder. val av KU:s förslag till allmän behörighet Vad beträffar engelska, ingår krav på för vuxna till högre studier. Sedan 1.7.1969 kunskaper i detta språk i de allmänna befinns för personer utan den eljest före- hörighetsvillkoren (enligt KU:s förslag i kaskrivna formella förutbildningen möjlighet pitel 10). Principen att i viss mån överlåta att i viss omfattning bedriva högre studier åt den enskilde att, efter tillfredsställande enligt Kungl. Majzts kungörelse 11.4.1969 information, själv bedöma sitt behov av om försöksverksamhet med vidgat tillträde kompletterande studier är dock tillämplig till högre utbildning (SFS 1969: 68). Jämlikt i andra sammanhang (se nedan). denna kungörelse medges personer, som uppfyller kravet på minst fem års yrkes- 11.1.3 Räckvidden av mer detaljerade förverksamhet och lägst 25 års ålder, rätt att kunskapskrav bedriva studier med begränsat mål vid filosofisk fakultet inom högst tre av sam- Som ovan framhållits är de nu gällande manlagt 13 ämnesområden. förkunskapskraven vanligen utformade un- I den mån det i studieplanen för något der den förutsättningen, att de studerande .

196 SOU 1970: 21

HT-YAV-.q-a.

.

har även andra än de i behö- bildningssökande ingavs felaktiga föreställförkunskaper föreskrivna. De förkunska- ningar om studiernas verkliga krav. righetsvillkoren per som alla eller flertalet studerande förvärvat, oavsett de formella kraven, specifi- 1l.1.4 Gränsdragningen mellan krav för allceras inte i förkunskapsvillkoren utan innemän behörighet och särskilda förkunskapssluts i realiteten i kravet på allmän behörigkrav het. Vad som därutöver krävs och som inte hos alla De särskilda kan ha kan förutsättas vara för handen förkunskapskraven inte minst för den sökande, måste däremot specificeras. Om stor praktisk betydelse är möjligheter att nå sitt sålunda det allmänna behörighetskravet utbildningssökandes och det för visst slags studiemål. Därav följer att dessa krav måste gymnasiekompetens studier krävs relativt stora i ha reell betydelse för studiernas bedrivande förkunskaper biologi, måste detta anges i behörighetsvill- och inte tjäna andra syften, t. ex. att påverka koren, eftersom (som självständigt rekryteringen från olika behörighetsvägar. biologi ämne) endast förekommer på gymnasiets na- I det av KU föreslagna behörighetssystemet är det en viktig princip, att den allmänna* turvetenskapliga linje. För stora grupper av studerande på olika behörigheten är formulerad som förhållandeutbildningslinjer, i flera fall säkerligen den vis breda, allmänna kategoribeskrivningar. stora kommer även framgent Varje inskränkning av dessa definitioner majoriteten, en liknande i förkunskaper att minskar behörighetens reella innebörd. Till gemenskap Detta är fallet då de sökande de allmänna vilka i föreligga. behörighetsvillkoren, kommer från gymnasieskolan och där ge- övrigt inte är formulerade som ämnesbundnomgått sådana linjer som är likartade till na kunskapskrav, måste dock fogas ett krav sin uppbyggnad. Alldeles oavsett de for- på vissa kunskaper i engelska (se kapitel 10). kommer sådana sö- tekniska och andra skäl finns i mella behörighetskraven Av olika kande att ha gymnasiala kunskaper inom det nuvarande behörighetssystemet några flera olika områden, t. ex. svenska, främ- där gränsdragningen melutbildningsvägar För sådana sö- lan allmän och särskilda förmande språk och matematik. behörighet kande har alltså ett ökat antal förkunskaps- kunskapskrav är otydlig. Behörighetskraven krav i regel ingen praktisk betydelse, såvida för socionomutbildning är fullständig gyminte kraven anknyts tills viss linje etc. i gym- nasiekompetens (motsvarande) eller gymnanasieskolan och således tvingar sökande siekunskaper i fem ämnen (svenska, historia, från andra linjer och grenar till komplet- samhällskunskap, engelska och matematik). teringar. De studerandegrupper som ett ökat De nämnda ämnena är således inte att beantal krav främst kan beröra är de som trakta uteslutande som särskilda krav på kommer från tvååriga, yrkesinriktade linjer förkunskaper. Några sådana krav uppställs ett inte för sökande med behörighet som basei gymnasieskolan och där endast studerat

begränsat antal allmänna ämnen, vidare ras på fullständigt genomgånget gymnasium

grupper med starkt specialiserad gymnasial (motsvarande). samt vuxna utan for- En annan typ av oklarhet återfinns på utbildning slutligen mell gymnasial utbildning. För dessa grup- grundskolans kompetensområde i fråga om kan allvar- bl. a. vissa utbildningsvägar som enligt per förkunskapskraven utgöra utbildning. KU:s förslag i kapitel 9 bör inordnas i den liga hinder på vägen till önskad Detta förhållande att åter- högre utbildningen. Sålunda är t. ex. behöger vid handen, hållsamhet måste iakttas vid fastställandet righetskraven för sjuksköterskeutbildning från årskurs 9 med av förkunskapskraven. slutbetyg grundskolans Å andra sidan vore det från olika syn- betyg i ämnena samhällskunskap, geografi punkter, inte minst hänsynen till de stude- och biologi samt från någon av linjerna g, rande själva, olämpligt om förkunskapskra- h, t, m, s eller e i ämnena svenska, kristenmatemaven sattes så lågt eller vore så få att de ut- domskunskap, historia, engelska,

SOU 1970: 21 197

tik, fysik och kemi. Dessa krav synes till en har angetts i prop. 1967: 4, s. 136 (angåendel ha till syfte att säkra en viss allmän de ämneslärarutbildning). Där ges som riktbildningsnivå hos de antagna. Vilka ämnen punkt, att gymnasiala kompletteringsstudier som är nödvändiga för studiernas bedrivan- inte skall äga rum vid universitet. Utbildde framgår inte av behörighetsvillkoren. ningen vid dessa skall sålunda i princip baseras på viss gymnasial förkunskapsnivå i för studierna nödvändiga ämnen. Denna 11.2 Riktlinjer för behörighetskravens riktpunkt bör i princip vara tillämplig för utformning hela det högre utbildningsomrâdet. Den kan motiveras av bl. a. utbildningsekono- 1 1.2.1 Inledning miska hänsyn. Det vore heller inte praktiskt KU vill i sammanhanget åter understryka, om den gymnasiala och den högre utbildatt behovet av en översyn av förkunskaps- ningen bedrev undervisning på delvis samkraven främst föranleds av tillkomsten av ma nivåer. nya kategorier utbildningssökande med all- Vid en konsekvent tillämpning av denna män behörighet. I den mån så är möjligt princip skulle undervisningen inom den bör därvid även förkunskapskraven anslu- högre utbildningen i ämne motsvarande tas till dessa kategoriers egen utbildnings- skolämne alltid grundas på respektive ämbakgrund. En förutsättning härför är, att nes största lärokurs i gymnasieskolan, dvs. den högre utbildningen i fråga inte försätts i regel på den kurs som finns på en relativt i ett sämre läge än vad nu är fallet, dvs. att specialiserad linje i denna skolform. Att de studerandes förkunskaper i viktiga hän- så konsekvent denna har tillämpa princip seenden inte sänks. emellertid inte visat sig möjligt. Så t. ex. Den närmast följande framställningen, krävs för närvarande för tillträde till ämsom upptar KU:s synpunkter på hur för- net företagsekonomi vid filosofisk fakultet kunskapskraven bör utformas, har i huvud- ej gymnasiekunskaper i detta ämne. Ett sak till syfte att vara riktlinjer till ledning sådant krav skulle endast ha uppfyllts av för vederbörande myndigheters arbete med sökande från gymnasiets ekonomiska linje. dessa frågor. KU har nämligen, av olika Övriga sökande skulle ha nödgats kompletskäl, inte frarnlagt förslag avseende särskil- tera äm-net. På motsvarande sätt uppställs da krav på behörighet för den högre ut- inga krav på kunskaper i tekniska ämnen bildningen i dess helhet utan förutsätter att för tillträde till teknisk fakultet. Vid filodessa frågor, för vissa utbildningsvägar el- sofisk fakultet är, i förekommande fall, krav ler -sektorer, bestäms av vederbörande cen- på gymnasiekunskaper i historia och samtrala myndighet enligt av Kungl. ut- för närvarande utformade Majzt hällskunskap färdade riktlinjer. med hänsyn till dessa ämnens växlande timtal på olika linjer i gymnasiet. Endast på humanistisk och samhällsvetenskaplig linje lä- 11.2.2 Anknytningen mellan den gymnases historia under tre årskurser, på övriga siala och den högre utbildningen linjer två årskurser. Kravet har satts enligt Frågan om vilka förkunskaper som skall den mindre sökande kursen, varför samtliga krävas som villkor för tillträde till högre med kravet gymnasiekompetens uppfyller utbildning kan bl. a. ses som ett problem på kunskaper i historia. På motsvarande on1 den allmänna mellan det sätt har kravet anknytningen i samhällskunskap satts till underliggande skolväsendet och den högre två årskurser. Det uppfylls sålunda på alla utbildningen. Förutbildningen har också be- linjer i gymnasiet (naturvetenskaplig och tydelse för den nivå på vilken den högre teknisk har endast två årskurser i linje undervisningen i det enskilda ämnet (mot- ämnet, liksom också halvklassisk och helsvarande) kan börja. klassisk variant). En utgångspunkt för denna anknytning Sådana hänsyn måste enligt KU:s me-

198 SOU 1970: Zl

med utgångspunkt i den ovannämnda ananing tas även framdeles, då förkunskapskrav skall utformas. lysen av vilka kunskapskrav som är bety-

Ett och samma ämne kan i gymnasie- delsefulla för utbildningen i fråga. Utbild-

skolan förekomma och gre- ning som uppfyller dessa krav bör godtas, på olika linjer timtal och i olika antal oavsett hur kunskaperna förvärvats. Bl. a. nar med växlande årskurser. Det är därför ifrån alltid bör till granskning om fackutbildlångt upptas särskilt ovan inom samma (eller närliggande) seksjälvklart, om hänsyn enligt ning skall tas, vilken lärokurs som skall utgöra tor som den sökta utbildningen kan ge till-

helt eller delvis. normalkravet eller minimifordran. Två prin- räckliga förkunskaper, KU:s Även under yrkesverksamhet m. m. förvärciper bör enligt mening tjäna till led-för detta val. vade insikter och erfarenheter kan i många ning fall ersättning för För det första måste stor hänsyn tas till ge en tillfredsställande förut- förvärvade kunskaper. Sådana det krav på oförändrade kvalitativa skolmässigt som bedömningar är dock ofta svårare att utsättningar för den högre utbildningen i KU:s direktiv. För det andra föra än i fråga om utbildning. ges uttryck Om förkunskapskraven uttrycks i lärobör för varje enskild utbildningslinje eller av vilka förkun- kurs på viss linje (vissa linjer) i gymnasieämne göras en detaljanalys relevans för studier skolan, är det således betydelsefullt att anskaper som har verklig i förekommande fall och undervisning. På grundval av denna tagningsmyndigheten undersöker om i huvudsak motsvarande analys kan sedan undersökas i vad mån oliunder- kunskaper kan förvärvas på annat sätt. I beka lärokurser utgör ett tillräckligt stämmelser om förkunskapskrav bör regellag för utbildningen i fråga. anges att sådana motsvarande kunmässigt skaper kan godtas. För antagningsmyndig- 1l.2.3 Förkunskaper förvärvade utanför heten kan bedömningar av ovannämnda gymnasieskolan bli Efter hand utförda slag betungande. kom- undersökningar av olika kursplaner m. m. Med en utvidgad allmän behörighet kan dock senare väsentligt underlätta armer de sökande att ha genomgått utbildt. ex. betet. ning av växlande längd och innehåll,

linjer av olika längd i gymnasieskolan, ut-

bildning i skolformer som senare avlösts av 11.2.4 Anknytning till skolorganisationen. gymnasieskolan, fackutbildning av olika har ej genomgått Den form i vilken förkunskapskraven bör slag m. m. Vissa sökande förkun- uttryckas är i första hand lärokurser i den gymnasial utbildning. Tillräckliga kan emellertid förvärvas även på gymnasiala skolan. I och med genomföranskaper dessa olika Om kraven det av gymnasieskolan är denna skolform vägar. på förkunutformas i anslutning enbart till lä- normerande i detta avseende (jfr ovan). skaper rokurser i gymnasieskolan utan att andra Det är angeläget att behörighetskraven (i

av förutbildning godtas, skulle detta författningstext eller motsvarande) upptar slag medföra krav som ansluter, där så är möjligt, till onödiga kompletteringskrav på sådana sökande som inte uppfyller ett sålunda mer än en lärokurs. De lärokurser som där-

formellt föreskrivet villkor, även om de har vid i första hand bör upptas är - utöver treåriga linjer - lärokursakligt sett tillfredsställande kunskaper. gymnasieskolans kan ha en, från vissa ser på tvåårig social, ekonomisk och tek- Kompletteringskrav mindre önskvärt, in- nisk linje i gymnasieskolan samt i de nusynpunkter styrande Å andra sidan kan varande skolformerna gymnasiet och fackverkan på studievalet. krav på förkunskaper in- skolan. sakligt berättigade te eftersättas. Det bör emellertid inte uteslutas att åt- Lösningen på detta problem bör normalt vara, att antagningsmyndighe- skilliga av de övriga tvååriga linjerna i gym-

den sökandes nasieskolan kan ge fullt tillfredsställande ten granskar förutbildning,

SOU 1970: 21 199

kunskapsmässiga förutsättningar för högre l1.2.5

De formella även inom andra kravens begränsning utbildning utbildnings-

områden än dem som utgör en direkt fort- Vissa drag i nu gällande behörighetskrav sättning på linjer i gymnasieskolan. har en tämligen formell karaktär. Detta gäl- En viktig princip, då förslag till förkun- ler t. ex. det förhållandet att i regel inga skapskrav upprättas, är att säkerställa minst begränsningar i giltighet gäller för skolbeen ›normalväg» genom gymnasieskolan till tyg med hänsyn betygets ålder. samt, om möjligt, också annan behörighets- Att förkunskapskrav uttrycks i hela läro-

givande skolutbildning. Med normalväg me- kurser i underliggande skolform kan vara nas en linje eller gren (motsvarande) i det ett sådant formellt I vissa fall drag. kan gymnasiala skolsystemet, på vilken alla nämligen möjligheter föreligga att som förförkunskapskrav för viss utbildningslinje kunskapskrav använda mindre enheter än kan tillgodoses. Inbördes oförenliga krav får hela lärokurser i t. ex. fackskola och gymsåledes inte förekomma, dvs. krav på för- nasium. Vid en mera ingående granskning kunskaper från två eller flera gymnasielinkan det visa sig, att den fullständiga kursen

jer etc. Helst bör flera leda normalvägar enligt viss läroplan inte är nödvändig för att till avsedd utbildning. Särskild uppmärk- den studerande skall kunna bedriva studier samhet måste ägnas lärokurserna i naturvid viss linje eller fakultet. Kravet skulle i

kunskap i fråga om möjligheterna att till- detta fall inte anges som viss lärokurs utan godose krav på förkunskaper i fysik, kemi skulle formuleras mer detaljerat. För näroch biologi. Därigenom skulle flera vägar varande finns endast begränsade möjligheter till fortsatt utbildning kunna för utöppnas att genom prövning erhålla ett officiellt be-

bildningssökande från de treåriga humanis- tyg över ett delmoment av en viss skolkurs. tiska, samhällsvetenskapliga och ekonomis- Sådana hinder bör dock Det undanröjas. ka linjerna. borde också vara möjligt för antagnings- Behörighetsgivande utbildning utanför myndigheten, som ovan nämnts, att godta gymnasieskolan, genom vilken normalvägar andra studier än i gymnasieskolan (motsvaalltjämt bör hållas öppna, är främst gym- rande) som tillräckliga för att uppfylla kranasiet och fackskolan (1965 års läropla- vet på förkunskaper, t. ex. grundskolekunner). Principen om normalväg är i den nu- skaper, utlandspraktik, folkhögskolekurs varande provisoriska etc. Detta

behörighetskungörel- leder till

att förkunskapskraven sen för universitet och högskolor (SFS i viss utsträckning bör anges genom en be- 1967: 450) fastslagen med avseende på gym- skrivning av kraven, varvid momentindel-

nasiet. ning blir ett viktigt hjälpmedel. I ämnet bio- Förkunskapskraven kan utformas så att logi skulle ett förkunskapskrav kunna anges de inverkar styrande inte bara på valet exempelvis som »kunskaper i genetik samt mellan olika linjer etc. i gymnasieskolan cell- och allmänfysiologi med biokemi i huutan också på valet mellan olika ämnen. vudsaklig överensstämmelse med dessa hu- Så t. ex. förekommer på vissa av linjerna vudmoment i treårig naturvetenskaplig linjes i gymnasieskolan ett obligatoriskt val mel- lärokurs i biologi». lan musik och teckning. Om ett av dessa I anslutning till sådana beskrivningar bör

ämnen föreskrivs som villkor för tillträde också övervägas i vad mån kunskaper för-

till viss linje i den högre utbildningen, kan värvade genom olika slag av yrkesverksam-

detta inverka styrande på valet mellan ämhet kan tillgodoräknas i stället för genom

nen, vilket eljest skall baseras på intresse. skolkurser och skolbetyg dokumenterade Förkunskapskrav bör i möjligaste mån va- förkunskaper (jfr ovan). ra neutrala till sådana val. En annan fråga gäller begränsningen av

antalet ämnen. Det är angeläget, att de

studerande inte utan bärande skäl skall be-

höva underkasta sig kompletteringsstudier.

SOU 1970: 21

Detta gäller redan sökande med genom- för att den sökande i god tid skall ges möjgången gymnasieskola. Krav på kunskaper lighet att komplettera eventuella brister i i vissa ämnen som villkor för tillträde till förutbildningen. viss utbildning innebär i regel en minsk- I vissa fall kan brister inom ett ämnesatt välja studieväg. Genom område hos en sökande kompenseras av ning i friheten att uppställa så få villkor som möjligt för kunskaper inom ett annat område. Detta särskild behörighet ökar man valfriheten för kan t. ex. gälla sökande med fackinriktad de sökande från gymnasieskolan när de skall utbildning, inom vilken kursplanerna inte gå vidare till högre studier. Ju bredare sek- överensstämmer med dem på vilka respektor en utbildning av visst slag ger behörig- tive högre undervisning bygger. Det är sålehet till, desto mindre blir antalet »felval» i des ofta angeläget att den sökandes hela skolan med åtföljande behov av komplette- bakgrund beaktas, då hans förkunskaper ringar. Samtidigt skapas ett bredare under- skall bedömas. lag för rekrytering till olika högre utbildningsvägar. Inom själva skolan blir valet av 1 1.2.6 Kvalitetskravet studieväg mindre beroende av en tidig specialisering och yrkesinriktning, om endast I nu gällande behörighetsbestärrtmelser är, få speciella behörighetskrav uppställs för vad föreskrivet gäller universitetssektorn, tillträde till fortsatt utbildning. att den studerande för att uppfylla de sär- Endast de nödvändiga minimikraven bör skilda kraven på förkunskaper skall ha lägst sålunda uppställas som villkor för tillträde 2 i vart och ett av de föreskrivna betyget till de berörda högre utbildningsvägarna. ämnena. Vad beträffar till spärantagning Kraven skall uttrycka vilka förkunskaper rad utbildning, där de reella fordringarna som är nödvändiga för att den studerande på medelbetyg ligger vida högre, torde ockskall kunna följa och tillgodogöra sig unså betygen i förkunskapsämnen som regel dervisningen enligt de studieplaner som gäl- vara högre än 2. I vissa fall föreligger inget ler vid respektive högre utbildningsanstalt. kvalitetskrav, t. ex. i fråga om klasslärar- Förutom de ovan nämnda minimikraven, I sitt betänkande I anförde utbildningen. vilka bör utgöra obligatoriska förkunska- KU olika skäl mot en sådan betygsgräns per, föreligger ofta i och för sig berättigade i enskilda ämnen. I ett relativt betygsystem önskemål från företrädare för den högre är det också principiellt tveksamt om sådautbildningen om ytterligare förkunskaper. na betygsgränser skall dras upp. I och med KU vill framhålla att sådana ytterligare kun- att den allmänna behörigheten vidgas enligt skaper i många fall kan vara både önsk- KU:s förslag (kapitel 10) har utredningen värda och väsentliga för bedrivandet av de dock funnit det motiverat att införa ett såhögre studierna, även om de inte kan be- dant krav på betygsnivå. traktas som oundgängliga. Den kategori sö- Trots att vissa skillnader föreligger i såkande som i första hand berörs av sådana väl kursomfång som andra avseenden melkrav är de vuxna. Dessa kan regelmässigt lan de olika linjerna i gymnasieskolan, har förutsättas ha god allmän orientering och KU stannat för att föreslå att betyget 2 för kringsyn inhämtad genom studier av olika samtliga sökandegrupper skall vara lägsta slag eller genom yrkeserfarenhet i kombina- gräns för behörighet i enskilt ämne enligt tion med studier, eventuellt också doku- lärokurs i gymnasieskolan, vare sig betyget menterad genom studielämplighetsprov. Ut- avser två- eller treårig linje (motsvarande). förlig information om de kringkunskaper, Detta ger - utöver viss kvalitetsgaranti som kan vara av särskilt värde för respek- större enhetlighet i bestämmelserna och antive utbildningsväg, måste dock spridas ge- knyter även till nu rådande förhållanden, nom den allmänna studie- och yrkesorien- vad angår gymnasiet. KU har övervägt möjteringen samt vara tillgänglig vid såväl ut- ligheten att tillämpa en mer differentierad bildningsanstalt som antagningsmyndighet betygsgräns men ej funnit det sakligt mo-

i

l

i SOU 1970: 21

i

tiverat att föreslâ en sådan gräns. krav utan anlägger endast mer allmänna Vad här sagts om tre- och tvååriga lin- synpunkter (se ovan). jer bör även gälla de nuvarande skolformer- Genom skrivelse 17.9.1969, med bifogana gymnasiet respektive fackskolan. de arbetsanvisningar, till utbildningsnämnderna vid de juridiska, teologiska, medicinska och Odontologiska fakulteterna, farma- 11.2.7 Förkunskaper och antagningsceutiska fakulteten, de olika sektionerna vid förfarande de tekniska fakulteterna samt vid lantbruks- En sökande, som förbereder sig för ett högskolan, skogshögskolan och veterinärvisst slags högre utbildning genom kom- högskolan ombads nämnderna att inkompletteringsstudier och därmed förvärvar er- ma med synpunkter på dels nödvändiga forderliga förkunskaper, kan i vissa fall kunskaper enligt kurser eller delar av kurmisslyckas med att vinna inträde i önskad ser i läroplan för gymnasiet i de ämnen, utbildning. Detta gäller vid spärrad ut- vilka i gällande studieplaner, alternativt i bildning, då konkurrensen om det begrän- behörighetskungörelsen, upptas som särskilsade antalet platser kan omintetgöra resul- da förkunskapskrav, dels eventuella övriga tatet av en kanske lång tids förberedelse- förkunskaper som är nödvändiga för bearbete. Detta problem berör både vuxna och drivandet av de högre studierna samt försådana sökande från gymnasieskolan som kunskaper därutöver som är önskvärda. måste komplettera ett eller flera ämnen Utbildningsnämndema ombads göra en för att bli helt behöriga. Sådana situationer detaljredovisning av de kursmoment ur bekan undvikas genom att den sökande tas rörda gymnasiekurser, vilka de bedömde in enbart på grundval av sin allmänna be- som oumbärliga för de högre studiernas behörighet samt efter antagningen ges erfor- drivande. derlig tid för kompletteringar. På grundval av de förslag som inkommit från berörda utbildningsnämnder och efter bearbetning och analys av dessa förslag 11.3 Förkunskapskrav för vissa utbildnings- har KU för fakultet (motsvarande) varje områden och sektion utformat om de miniförslag mikrav på särskilda förkunskaper som, en- 11.3.1 Arbetssätt m. m. ligt utredningens mening, bör gälla som I det följande redovisar KU sina synpunk- villkor för inskrivning. Utgångspunkt har ter och förslag på förkunskapskrav för olika varit gymnasiekursen i varje berört ämne. utbildningsvägar. Innehållet i lärokursen har analyserats med I fråga om vissa utbildningsvägar har KU hänsyn till ämnets och dess skilda delmoverkställt egna undersökningar om förkun- ments betydelse för utbildningen i fråga. skapskraven och framlägger därför konkre- De förslag som inkommit från utbildta förslag till behörighetskrav. Detta förfa- ningsnämnderna har emellertid som regel ringssätt har tillämpats på de spärrade fa- inte angivit möjligheter till uteslutning av kulteter och högskolor, vilkas förkunskaps- mer än enstaka moment ur fullständiga läkrav har intagits i den provisoriska behö- rokurser. KU har inte ansett det praktiskt righetskungörelsen (SFS 1967: 450), dvs. eller lämpligt att, på denna grundval, föremedicinsk, odontologisk, teknisk och far- slå utbrytning av enstaka moment ur kunmaceutisk fakultet samt jordbrukets hög- skapskraven. Däremot har uppdelningen i skolor. I undersökningarna inbegreps även moment spelat en viktig roll vid omskrivjuridisk och teologisk fakultet. I dessa se- ning av fordringarna från gymnasiets läronare fall redovisas dock inga slutgiltiga plan till fackskolans. förslag. Beträffande årskursindelningen har vissa För övriga utbildningsvägar har KU inte jämkningar dock företagits. Har exempelutarbetat konkreta förslag till förkunskaps- vis endast ett - eller ett par - av momenten i

202 SOU 1970: 21

tredje årskursens matematik bedömts som fång som gymnasiets, men utredningen annödvändigt för de fortsatta studierna och ser sig kunna föreslå jämställdhet när innedetta moment helt eller delvis ingår i den hållet i gymnasiekursen till större delen avsedda högre utbildningen, har KU vid täcks av fackskolekurscrna. A andra sidan bedömningen bortsett från momentet i fråga förekommer att fackskolans kurs i ett ämne och satt gränsen vid slutförd, närmast un- är av betydligt större omfattning än gymnaderliggande årskurs. siets, t. ex. kemi på fackskolans tekniska Vid behandlingen av förkunskapskraven linjes kemitekniska gren i förhållande till för de olika utbildningsvägarna har KU gymnasiekursen på naturvetenskaplig linje funnit det lämpligt att sammanslå kraven för i ämnet. vissa vägar. Detta har bl. a. sin grund i att viss kurslitteratur är gemensam, exempelvis 1l.3.2 Medicinsk, odontologisk och farmaför medicinska och veterinärmedicinska stuceutisk fakultet samt jordbrukets högskolor dier. Även från informationssynpunkt är det viktigt att enhetlighet råder i största Enligt nuvarande behörighetskungörelse möjliga utsträckning i fråga om förkun- (SFS 1967: 450) gäller följande förkunskapskrav. Enhetligheten har uppnåtts där- skapskrav som villkor för tillträde till rubriigenom att kraven i några fall satts något cerade fakulteter och högskolor (endast lägre än som föreslagits av de tillfrågade krav avseende gymnasiets kurser enligt 1965 utbildningsnämnderna. Så har det t. ex. an- års läroplan återges här). setts omotiverat att fordringarna i matema- Matematik där ämnet (valfri linje, tik skulle behöva vara större för farma- årskurs 1-3 kan läsas under tre årsceuter, veterinärer och odontologer än för kurser) medicinare och agronomer. fysik Skiljaktigheterna i önskvärda förkunårskurs l-3 skapskrav visade sig vara så små att KU föreslår gemensamma krav för medicinsk, kemi (naturvetenskaplig linoch farmaceutisk fakultet samt årskurs 1-3 je eller motsvarande odontologisk för lantbrukshögskolan, skogshögskolan och kurs på teknisk linje, årskurs 1-2) veterinärhögskolan. Olika utbildningslinjer och grupper av biologi linjer vid teknisk fakultet har däremot in- 2-3 årskurs bördes varierande inriktning och därmed sammanhängande skillnader i förkunskaps- De olika gymnasielinjernas uppbyggnad fordringar. Dessa specialiseringar har medför att endast naturvetenskaplig linje medfört att viss differentiering av förkun- i-nom sin ram medger att samtliga förkunskapskraven för högre tekniska studier är skapskrav uppfylls. Så förekommer exemmöjlig med hänsyn till studiekraven. pelvis biologi över huvud taget inte på tek- KU:s förslag till förkunskapskrav uttrycks nisk linje. dels i fordringar enligt gymnasiets läroplan För samtliga ämnen gäller ett kvalitets- (1965), dels, i den mån detta har kunnat krav i så måtto att lägst betyget 2 på kurs fackskolans läro- från det nya gymnasiet är föreskrivet som göras, i fordringar enligt plan. Till grund för dessa »översättningan villkor för tillgodoräknande. ligger dels en omfattande jämförelse mellan Berörda utbildningsnämnders förslag uppinnehållet i de två skolformernas kurser i visade vissa olikheter. Med bortseende från samma ämne, dels direkta analyser av för- i praktiskt avseende mindre betydelsefulla kunskapskravens relationer till respektive lä- undantag i fråga om enstaka ämnesmoment roplan. Fackskolans kurs i ett ämne är dock i gymnasiets läroplan (eller delar av mointe alltid, även om den anges som alterna- ment) fördelade sig förslagen på i stort sett tiv till gymnasiekurs, av exakt samma om- följande sätt.

SOU 1970: 21 203

I matematik varierade kraven mellan års- jande särskilda förkunskapskrav uppfylls

kurs 2 (närmast på naturvetenskaplig eller (enligt 1965 års läroplan för gymnasiet).

teknisk linje) och den fullständiga matema- Matematik (naturvetenskaplig eller tikkursen. I fysik var kraven lägst tre kurs- 1-3 årskurs teknisk linje) moment (årskurs 3) av gymnasiets tio och hela kursen. fysik högst Utbildningsnämndemas årskurs 1-3 förslag till förkunskapskrav i kemi varierade

mellan 14 moment av kursens 24, beröran- kemi (naturventenskaplig lin-

de samtliga årskurser, dock huvudsakligen årskurs 1-3 je eller motsvarande

första och andra årskursen på naturveten- kurs på teknisk linje,

skaplig linje, samt hela kursen. Den minsta årskurs 1-2).

variationen slutligen förelåg i biologi; även

i de minst omfattande förslagen hade en- Kraven kan uppfyllas napå gymnasiets dast ett mindre antal delmoment uteslutits turvetenskapliga eller tekniska Kvalinje. ur den fullständiga kursen. litetsgränsen (lägst betyget 2) gäller även

KUcs förslag. Vid sina bedömningar av här.

vilka minimikrav på kunskaper i berörda De olika vid teknisk utbildni-ngslinjerna ämnen som skall ställas för att den stude- fakultet har bestämmelser enligt gällande rande skall kunna tillgodogöra sig utbildning gemensamma förkunskapskrav för tillträde.

vid någon av fakultetema eller högskolor- Utbildningen vid de olika linjerna inom

na inom dessa biologiskt inriktade utbild- fakulteten är emellertid differen- (linjevis)

ningar, har KU stannat för att följande tierad och ställer inte samma

fordringar bör gälla. Kraven redovisas också i kurser på underliggande förutbildning. Detta fram-

enligt fackskolans läroplan. gick av svaren från utbildningsnämnderna vid de olika sektionerna. Där framhölls Ämne Gymnasiet Fackskolan starkt bl. a. önskvärdheten av breddad re-

krytering till vissa sektioner. Det påpekades matematik âk l-2 Na/Te eller åk l-2 Te således, att det exempelvis Vore lämpligt åk I-3 Sh/Ek fysik åk l-3 Na/Te åk 1-2 Te att arkitekturlinjen tillfördes studerandemed kemi åk l--3 Na eller åk l TeK mer samhällsvetenskaplig inriktning än som åk l-2 Te åk 2-3 Na åk l-2 SO nu är fallet, då rekryteringen i princip sker biologi från naturvetenskaplig eller teknisk linje i

gymnasiet. Den punkt, där förslaget mest awiker På av grundval utbildningsnämndemas från nu gällande villkor, är de föreslagna och KU:s är det förslag egna bedömningar kraven i matematik, där två årskurser enligt att differentiera möjligt förkunskapskraven gymnasiets naturvetenskapliga eller tekniska med till vad vid de hänsyn utbildningen linje bedöms vara till -fy1lest. olika utbildningslinjerna reellt kräver av Beträffande utbildning vid farmaceutisk förkunskaper i olika ämnen. fakultet behandlas i denna framställning kan indelas Linjerna i fem grupper, som endast utbildningen till farmacie kandidat. kräver olika minimiförkunskaper, nämligen Utbildningen till receptarie ställer för närarkitektur (A) varande lägre krav på förkunskaper. Förmaskinteknik (M), flygteknik (T) slag om ny receptarieutbildning kommer lantm-äteri (L) inom kort att framläggas av YB. elektroteknik (E), ekonomi (Ek)

teknisk fysik (F), väg- och vattenbyggnad

ll.3.3 Teknisk fakultet (V), kemi (K), bergsvetenskap (B).

För tillträde till teknisk fakultet fordras för de olika Förkunskapskraven linjerna, enligt nu gällande bestämmelser att föl- uttryckta och fackskolans enligt gymnasiets

204 SOU 1970: 21

22. Differentierade avseende teknisk fakultet. Minimikrav. Tabell förkunskapskrav

Sektion (linje) A M, T L E, Ek Övriga

fs fs gy fs gy fs gy fs Ämne gy gy

- åk 1-3 - åk l-3 mate- åk 1-3 åk 1-2 åk 1--3 - åk l-3 Sh Ek Te Na Te Na Te Na Te Na Te matik åk l-2 åk 1-3 åk 1-2 åk 1-2 åk 1-3 åk 1-2 åk 1-3 åk 1-2 fysik So Na Na Te Te* SoNa Na Te Te* Na Te Te* natur- naturkun- kunskap skap åk l-2 åk l åk 1-2 åk l-Z Ej Ej åk l-3 åk l-2 kemi åk l-2 Ej krav Na Te TeK Sh SoNa krav krav Na TeK Sh (åk 1-2 Te)

Endast vid helt genomgången fackskola på teknisk linje (slutbetyg).

med en sådan differen- Ökad valfrihet vid inhämtande av föreläroplan, erhåller ovanstående utformning. skrivna förkunskaper skulle nås om, som tiering krav KU i annat sammanhang föreslår, det ord- Genom på detta sätt differentierade inom den kommunala och skulle särskilt möjligheterna vidgas för till- nas möjligheter träde till arkitekturlinjen. Förkunskapskra- statliga vuxenutbildningen att undergå pröv-

ansluta till av hel gymnasial ämnesven i matematik skulle nämligen ning i delmoment för samhällsvetenskaplig eller kurs. Förkunskaperna i ämnet fysik för tillfordringarna träde till arkitekturlinjen skulle då även ekonomisk linje i gymnasiet. För förslaget samhällsveten- kunna inhämtas genom att de relevanta att grunda utbildningen på skaplig eller ekonomisk linjes lärokurs i delarna av gymnasiekursen i fysik läses en-

talar även att denna lärokurs naturvetenskaplig eller teknisk linjes matematik ger ligt att bedriva studier i ämnet ma- fordringar. De moment som i ämnet fysik behörighet av KU bedöms nödvändiga för arkitekturtematik vid matematisk-naturvetenskaplig fakultet. Genom att kraven i fysik och kemi studier är följande (enligt läroplan för gym-

för en blivande arkitekt skulle kunna till- nasiet)

godoses inom den samhällsvetenskapliga lin- 1 mekanik, inledande kurs

i naturkunskap, skulle man jens lärokurs 2 gasers egenskaper kunna rekrytera blivande arkitekter även 3 mekanik, kurs utvidgad från denna linje i gymnasiet utan krav på 8 allmän Vågrörelselära. kompletteringar. Förslaget tillgodoser häräven den från Utbildningen vid linjerna för »zaskintekigenom utbildningsnämnderna uttalade önskan att tillföra nik och flygteknik kräver bl. a. förkunskaarkitektlinjen inriktade stude- fordringarna för årskurs 3 fler samhällsvetenskaplig per motsvarande facksko- eller teknisk linje i rande. För studerande, som inom på naturvetenskaplig lans ram önskar uppfylla de särskilda för- gymnasiet i ämnena matematik och fysik.

kunskapskraven för tillträde till arkitektlin- Kursen i fysik kan dock ersättas av fysikatt matematik fordras kursen tekniska linje, förutjen, gäller enligt tek- på fackskolans nisk linje och fysik enligt social linje, na- satt att denna kurs ingår i fullföljd fack-

samt denna Den enda turvetenskaplig gren, att inga krav i skolutbildning på linje. kemi Sökande från fackskolans reducering av nu gällande gymnasiekrav uppställs. skulle således en- som skulle kunna föreslås gäller kemi, där naturvetenskapliga gren i ämnet matematik årskurs 1-2 på naturvetenskaplig linje bedast behöva komplettera dömts fordringarna. Detta motför att uppnå fullständig behörighet. uppfylla

SOU 1970: 21 205

svaras av en årskurs på fackskolans tekniska med avseende på teknisk fakultet. linje, kemiteknisk gren. Priset som måste betalas för en diffe- Enligt KU:s bedömningar skulle nödrentiering av förkunskapskraven enligt ovan vändiga kunskaper i fysik och kemi för är, att rörligheten i utbildningsplaneringen tillträde till utbildningslinjen för lantmäteri och utvecklingsmöjligheterna minskar. Man kunna inhämtas genom två årskurser i na- riskerar därigenom att få en sämre utbildturkunskap på samhällsvetenskaplig linje ning. Vidare blir utbildningskostnaderna eller genom kurs i respektive ämne enligt högre genom att man i ökad utsträckning fackskolans läroplan för social linje, natur- blir tvungen att ordna särskilda kurser för vetenskaplig gren. Förslaget skulle kunna utbildningslinjer där undervisningen tidigare möjliggöra att lantmäterisektionen tillfördes varit Detta gemensam. måste vägas mot de studerande med en annan bakgrund än den vinster som kan göras genom att nya grupvanliga gymnasievägen och med inriktning per kan vinna tillträde. på exempelvis miljövårdsfrågor. Beträffande ekonomingenjörerna bör des- Däremot kvarstår kravet på tre årskur- sa grupperas ihop med utbildningslinjerser matematik enligt gymnasiets naturve- na M och T, eftersom väekonomilinjen tenskapliga eller tekniska linje. är en variant av den maskinteksentligen Utbildningslinjerna för teknisk fysik, väg- niska. Vad angår utbildningen i elektrooch vattenbyggnad, kemi och bergsveteiz- teknik kan det på sikt vara förenat med skap vid teknisk fakultet bygger sin under- vissa risker att helt ta bort kravet på kunvisning på förkunskaper i matematik, fysik skaper i kemi, eftersom möjligheterna att och kemi som oundgängligen måste mot- följa utvecklingen inom centrala områden svara tre årskurser i gymnasiet enligt ford- då begränsas. ringarna för naturvetenskaplig eller teknisk Under en följd av år har man strävat linje (kemi två årskurser enligt teknisk efter att ändra bort arkitektutbildningen linje). Förkunskaperna i kemi kan dock från det rent gestaltande till att även omutan vidare ersättas av kunskaper inhäm- fatta kvantitativa metoder och grundkuntade på fackskolans kemitekniska gren, me- skaper beträffande byggnadsmaterial, kondan fysik på teknisk linje i fackskolan en- struktionsteknik m. fl. områden, som tididast kan godtas under förutsättning att den gare inte alls eller endast i mycket begränsökande har sad utsträckning fullständig fackskolutbildning ingått i utbildningen. Den på teknisk linje. praktiska konsekvensen av en ändring av Kraven i matematik och fysik för studier förkunskapema enligt ovan skulle kunna bli vid utbildningslinjema för elektroreknik och att utvecklingen i riktning mot större kunekonomi är desamma som för ovan nämnda skaper om de tekniska förutsättningarna för linjer. Däremot kan kravet i arkitektens arbete skulle på kunskaper brytas. kemi frångås då det inte är nödvändigt för Det till UKÄ knutna utbildningsrådet för studiernas bedrivande. arkitektur har 1966 utarbetat vissa förslag Ovanstående av förkundifferentiering angående behörighets- och meritvärderingsskapskraven baserar sig uteslutande på de regler för antagning till arkitekturlinjen. renodlade studiekraven inom har av UKÄ med skrivelse 1.7. varje linje Förslagen samt på den organisation av studiegången 1966 vidarebefordrats till KU. Utbildningsvid teknisk fakultet som för närvarande rådet framhåller »att intagningsmöjlighetertillämpas. En dylik uppdelning av behörig- na till sektionerna för arkitektur bör vidgas hetskraven är som synes en annan lösning att omfatta flera kategorier av gymnasieän den som föreslagits för ett antal fakulte- elever än vad som för närvarande är fallet ter m. m. med huvudsakligen biologisk in- både med hänsyn till önskvärdheten att till riktning, där i stället ett förenhetligande av arkitektyrket rekrytera begåvningstyper av kraven skett (se ovan). skilda studerande med humanis- Enhetlighetskravet slag varvid kan med samma berättigande hävdas även tisk, och ekonomisk samhällsvetenskaplig

206 SOU 1970: 21

Tabell 23. Förslag till förkunskapskrav avseende teknisk fakultet.

Sektion (linje) Arkitektur Övriga

Ämne gy fs gy fs

matematik åk 1-3 åk 1-2 åk 1--3 Sh Ek Te Na Te naturkunskap åk 1-2 åk l-3 åk 1-2 fysik åk l-2 SoNa Na Te Te* kemi Sh Ej krav åk l-3 ák l-Z Na TeK (åk 1-2 Te)

* Endast vid helt genomgången fackskola på teknisk linje (slutbetyg).

grundutbildning torde vara lika önskvärda enhetlighet i utformningen, förkunskapskrav som sådana som gått naturvetenskaplig eller enligt tabell 23 ovan. teknisk linje, som till att yrkesvalet till arkitektyrket sker sent». l1.3.4 Kommentarer till förslagen Om förkunskapskraven anför utbildningsrådet bör KU har i ovan redovisade förslag primärt bl. a. att behörighet grundas på från årskurs 3 i gymnasiet på tagit hänsyn endast till sådana krav som är slutbetyg valfri Ett villkor är, att den nödvändiga för att den studerande skall kunlinje (variant). sökande erhållit lägst betyget 3 i ämnena na tillgodogöra sig undervisningen. I fråga matematik om den biologiskt inriktade utbildningen har svenska, samhällskunskap, (tre En annan behö- KU från de studieplaner som för årskurser) och teckning. utgått vid högre utbildrighetsgrund vore praktisk yrkesutövning (i dagen gäller respektive stället för gymnasium) eller på annat sätt ningsanstalt. Någon hänsyn har inte tagits framstående till eventuellt kommande förändringar i styrkta anlag för arkitektyrket i matematik, svenska eller innehåll i dessa kurser samt vissa kunskaper uppläggning två främmande Sökande som eller i den underliggande utbildningen, t. ex. och språk. till reviderad lärointe följt kurserna i fysik och kemi på gym- skolöverstyrelsens förslag nasiets naturvetenskapliga eller tekniska plan för fackskolan. borde utbildningsrådet, såvida I fråga om teknisk fakultet har uppdellinje enligt ämnet läses i obesku- av utbildningslinjema i två avdelbyggnadsmateriallära ningen ret skick vid arkitektlinje, genomgå en ningar skett med hänsyn till bl. a. en föri och väntad övergång till bredare grundutbildkompletteringskurs byggnadsfysik efter hand inträdande diffebyggnadskemi. ning med först också bl. a.: »De Denna fråga utreds för närva- Utbild-ningsrådet anför rentiering. för av studerande till rande av UKÃ. principer antagande här ovan Förutom de föreliggande förslagen avsektionerna för arkitektur som utan hinder av att seende minimikrav föreligger önskemål angivits bör tillämpas och urval kan från utbildningsnämnderna, t. ex. om fallenandra grunder för behörighet komma het för teckning samt viss samhällsvetenatt gälla för andra sektionen» Efter olika har KU stan- skaplig orientering för blivande arkitekter, överväganden nat för att inte föreslå så differentierade krav kunskaper i ytterligare ett språk (utöver trots m. m. KU vill framhålla värdet på förkunskaper som ovan redovisats, engelska) att sakliga skäl, med hänsyn till de för stu- av sådana kunskaper, men är ej beredd att dierna nödvändiga, kunskapsmässiga förut- föreslå att de skall uppställas som obligatoriska krav, då de inte är att betrakta som sättningarna skulle göra det möjligt och motiverat. föreslår, enligt absolut oumbärliga. Att utbildningssökande Utredningen princiom viss enkelhet och som har en begränsad utbildning i allmänna pen eller önskemålet

SOU 1970: 21 207

ämnen informeras om dylika kunskapers forderliga för att den studerande skall kunvärde är dock viktigt, inte minst med hän- na följa undervisningen vid fakulteten, är syn till den enskildes behov av underlag för enligt KU:s bedömning i huvudsak kunatt bedöma sina egna förutsättningar för av- i svenska. bör avse skaper Kunskaperna sedda studier. ämnesdelen svenska språket i tal och skrift I enlighet med ovan redovisade riktlin- motsvarande fordringarna för gymnasiets jer förutsätts att betyget 2 skall vara lägsta årskurs 3 eller fullständig lärokurs i svenska gräns för behörighet och att andra, motsva- (årskurs 1-2) enligt fackskolans läroplan. rande kunskaper än de här angivna skall I studieplaner vid teologisk fakultet finns godtas. för närvarande inskrivna särskilda förkun- Det bör i sammanhanget understrykas, att skapskrav omfattande ämnena religionskunutbildningsnämnderna genomgående upp- skap, filosofi och psykologi. Kunskaper i ställt krav på engelska, minst läskunskaper i dessa ämnen skall vara inhämtade enligt ämnet. Detta 10 för språk ingår enligt kapitel fordringarna lägst betyget 2 på gymi kraven på allmän varför det nasiets behörighet, humanistiska, samhällsvetenskapliga inte närmare behandlas här. eller naturvetenskapliga linje. I övrigt gäller samma förhållande beträffande studerande vid teologisk fakultet 11.3.5 Juridisk och teologisk fakultet som vid juridisk; de kommer i dag i all- Ovannämnda skrivelse till utbildningsnämn- mänhet till utbildningen med en gemensam derna riktades även till kärna nämnderna vid av kunskaper i allmänorienterande juridisk och teologisk fakultet. De bedöm- ämnen som svenska, historia, samhällskunningar som utredningen gjort, på grundval skap och språk enligt fordringarna för treav utbildningsnämndernas förslag, av för- årig gymnasieutbildning. kunskaper nödvändiga för studier vid dessa Utbildningsnämnderna vid de två teolofakulteter redovisas här nedan. giska fakultetema har båda bedömt svens- I studieplaner vid juridisk fakultet finns för ka och engelska som nödvändiga krav. närvarande inga särskilda förkunskapskrav Enligt KU:s riktlinjer för ett n-ytt behöangivna. Stor frihet råder således vid val av righetssystem kommer de studerande att förutbildning för juridiska studier, men ha en grundutbildning omfattande två års praktiskt taget samtliga studerande kommer gymnasiala studier eller motsvarande erför närvarande till utbildningen med ett farenhetsbakgrund. förut- Kunskapsmässiga visst mått av gemensamma förkunskaper sättningar för att kunna tillgodogöra sig unfrån gymnasiet i bl. a. svenska, dervisning vid fakulteten kommer att kunna historia, samhällskunskap och språk. I samtliga ut- erhållas inom ramen för denna grundutbildningsnämnden förslag ingår svenska bildning (motsvarande). och samhällskunskap. Det är, som tidigare nämnts, ofta svårt Av stort värde för juridiska studier är en- att avgöra vilka förkunskapskrav som skall ligt KU:s bedömning en god allmän utbild- hänföras till rena yrkeskrav och vilka som ning med samhällsorientering, historia, är oundgängligen nödvändiga för att stusvenska och ett visst mått av språkkunska- dierna vid fakulteten skall kunna bedrivas. per som bas. Kravet i främ- KU har bedömt på kunskaper att, med tanke på studiermande språk är dock inte så starkt motive- nas bedrivande, är följande förkunskaper rat av litteraturkursen för grundexamen, då de mest angelägna för studier vid teologoisk praktiskt taget all kurslitteratur är utgiven fakultet. på svenska, utan får mer ses som ett yrkes- Religions- gymnasie- eller fackskolekurs krav. Det allmänna för-kunskapskravet i engkunskap elska (kapitel 10) tillgodoser behovet av filosofi gymnasiekursen språkkunskaper. De minimikunskaper, som synes vara er- psykologi gymnasie- eller fackskolekurs

208 SOU 1970: 21

historia två årskurser (gymnasie- la UKÄ i fråga om de fria fa-kulteterna, eller fackskolekurs). talar bl. a. praktiska skäl. Särskilt filosofisk fakultet utgör ett utbildningsområde För tillträde till den praktisk-teologiska där förändringar i utbildningens innehåll övningskursen är kunskaper i svenska av och organisation är förhållandevis vanliga betydelse. Två årskurser i gymnasieskolan och frågor om förkunskaper m. m. smiditorde uppfylla detta krav. gast regleras av myndigheten. Utöver de obligatoriska förkunskapskra- Vid fackfakulteterna skall samtliga förven enligt ovan vill KU starkt understryka kunskapskrav uppfyllas av den sökande vid önskvärdheten för teologiska studier av go- ansökningstillfället, varför kravens omfattda kunskaper i samhällskunskap och helst ning på visst sätt har större omedelbar beockså ytterligare ett främmande språk. tydelse för den sökande än vid filosofisk fa- Kunskaper i ett sådant språk, utöver engel- kultet, där förkunskapskraven avser enskilda ska, torde med hänsyn till kurslitteraturen ämnesområden (studiekurser) och kan uppvid teologisk fakultet vara synnerligen önsk- fyllas successivt under studiernas gång. värda. Detta bör särskilt framhållas i den Även detta förhållande tyder på att den nuinformation om studierna som lämnas till varande omfattningen av myndighetens bede sökande. fattning med förkunskapskraven är lämplig. Som ovan framhållits avser KU inte att Motsvarande kan anföras om utbildning frarnlägga förslag angående förkunskaps- utanför universitetssektorn, där i princip all kraven för lhridiska och teologiska studier. utbildning har karaktären av spärrad fack- Det bör ankomma på vederbörande myn- utbildning med samtidig redovisning vid andighet, dvs. UKÄ att, med ledning av bl. a. sökningstillfället av alla krävda förkunskaovan redovisade bedömningar, ta slutlig per. På detta område saknas emellertid den ställning till dessa förkunskapskrav. På enhetlighet i fråga om tillsynsmyndighet Kungl. Majzts uppdrag utreder UKÄ för rn. m. som föreligger inom universitetsseknärvarande den religionsvetenskapliga ut- torn. SÖ är tillsynsmyndighet för en del av bildningen, varvid bl. a. förkunskapskraven området, men andra myndigheter uppfyller berörs. denna funktion för en del utbildningslinjer. T. ex. socionomutbildningen sorterar direkt under Kungl. Maj:t, dock med samarbets- 11.4 Fastställande av förkunskapskrav nämnden för socialhögskoloma som sam- För närvarande fastställs förkunskapskraven ordnande organ. av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Grundläggande är att kraven på allmän Maj:t bestämmer. Inom universitetsområ- behörighet i princip bestäms av Kungl. det är förkunskapskrav för de spärrade fa- Maj:t, så som fallet är också inom univerkulteterna inskrivna i behörighetskungörel- sitetsområdet. En centralisering av besluten sen. Vid de fria fakulteterna (juridisk, teo- om förkunskapskraven jämte andra särskillogisk och filosofisk fakultet) är förkun- da villkor för behörighet är avhängig av en skapskraven upptagna i studieplanerna, vil- administrativ centralisering i övrigt. Det ka fastställs av UKÄ. torde föreligga ett behov av samordning i KU har inte funnit anledning att föreslå fråga om kompetensfrågornas handläggning ändring av nuvarande fördelning mellan (se del 2 av detta betänkande). KU föreslår, Kungl. Maj:t och myndigheter och framläg- vad dessa utbildningsvägar beträffar, att förger inga specificerade förslag för de fria kunskapskraven skall fastställas av vederfakulteternas del, vad förkunskapskraven hörande tillsynsmyndighet. angår. Riktlinjer för hur dessa krav enligt I fråga om bl. a. klasslärarutbildningen KU:s mening bör utformas anges i 11.2 har KU, på Kungl. Majzts uppdrag, deltaovan. git i förarbetet till de provisoriska behörig- För att fastställandet av kraven skall åvi- hetsbestämmelser som utfärdades 1968. De

SOU 1970: 21 209

14-014252

särskilda förkunskapskraven är för närvarande inte i behov av en allmän översyn. Motsvarande gäller om joumalistutbildningen vid journalisthögskolorna. Vissa inträdesvillkor vid socialhögskolorna, bl. a. förkunskapskraven, torde utredas av den våren 1970 tillsatta organisationskommittén för socionomutbildning. I fråga om de utbildningslinjer, som enligt kapitel 9 skall inordnas i den högre utbildningen, har KU förordat, att genom vederbörande tillsynsmyndighet kraven anpassas till det förändrade allmänna behörighetsläget. Därvid bör en klarare skillnad göras mellan särskilda och allmänna krav (jfr ovan).

11.5 Den fortsatta utvecklingen KU rekommenderar att utvecklingen på området noga följs av vederbörande tillsynsmyndigheter, som kontinuerligt kan övervaka utvecklingen och initiera den anpassning av förkunskapskraven som kan komma att föranledas av ändringar i kursplaner och kursinnehåll inom såväl den högre utbildningen som den underliggande. KU vill betona vikten av att en sådan uppföljning och övervakning snabbt kommer till stånd. I uppgifterna bör även ingå att allmänt följa hur förkunskapskraven fungerar inom den högre undervisningen. Åtgärder för samordning av ovannämnda uppgifter bör vidtas (se del 2).

. . . .

210 SOU 1970: 21

Urval bland sökande

behöriga

12.1 Inledning steget saknas. En mer ingående analys av I de närmast föregående kapitlen har KU avbrottsstatistiken har ibland visat sig kunbehandlat frågor som rör tillträde till efter- na ge ett lägre tal för den verkliga avgymnasiala studier, behörighetsprøblemet. brottsfrekvensen. Urval inom utbildningen Nästa steg i arbetet på ett fullständigt kom- som avsiktligt använt urvalsinstrument innepetenssystem är att reglera urvalet bland bär att man tar in ett stort antal sökande i en behöriga sökande, urvalsproblemet. Detta se- utbildning och sedan, under t. ex. ,förberenare problem berör direkt enbart s. k. spär- dande kurser, prövar de intagnas studieförrad utbildning, dvs. utbildning där antalet måga. De mindre framgångsrika skiljs sedan platser är begränsat, och endast i de fall då från fortsatt utbildning. Metoden har emelantalet sökande är större än antalet tillgäng- lertid och betydande nackdelar uppenbara_ för samhället och den enskilde. = .. liga studieplatser. Om man ser urvalsproblemen i stort kan Det förekommer också andra metoder än man betrakta behörighetsreglerna som det det formella urvalsförfarandet för urval eller första Dessa reg- rättare styrning av utbildningsvalet. Ett såsteget i urvalsproceduren. ler är av grundläggande betydelse i varje dant instrument är studier. och yrkesvägledkompetenssystem. Genom dem bestäms den ningen (studie- och .yrkesorienteringen).. möjliga sammansättningen av sökandegrup- De avsiktligt använda urvalsinstrumenten Det urvalet, grundat på (steg ett och två enligtovan) kan ha icke pema. egentliga mel- önskvärda konsekvenser. De oavsiktliga .urt. ex. meritvärdering av och konkurrens lan de sökande, blir då det andra steget. valseffektema i samhället är betydelsefullai Sociala och ekonomiska före Det tredje steget, det i utbildningssamman- sammanhanget. som äger rum hållanden fungerar också som informella ur.. hang sista, är det bortfall under (studieavbrott). vals- och styrinstrument. spärrar. och urvalssjälva utbildningen Tredje steget, det urval som sker inom instrument av de slag som .används vid det används i Sverige knappast formella urvalet kan förstärka eller försvaga utbildningen, alls som ett medvetet och sanktionerat ur- de oavsiktliga urvalseffektema (se närmare valsinstrument. Detta hindrar inte att ett härom i kapitel 7 och nedanstående avsnitt). ofta betydande bortfall av de studerande Utformningen av ett urvalssystem i steg äger rum under utbildningens gång och att två erbjuder åtskilliga problem ,av både prinsålunda ett antal studerande i förtid av- cipiell ochteknisk art. En del av dessa. har bryter sin utbildning. Detta gäller främst belysts i tidigare kapitel, t..-ex. kapitel 6 och . A . utbildning, dvs. där andra urvals- kapitel 8. ospärrad

SOU 1970: 21 211

Tabell 24. De studerandes genomsnittliga betyg i studentexamen bland nyinskrivna höstterminen l964-höstterminen 1967. Procentuell fördelning efter studieinriktning. Betyg Studieinriktning B B+ Ba Ba + AB AB + Summa Ospärrad utbildning F ilosoñsk fakultet - 2 22 34 24 13 5 100 Spärrad utbildning

bland de studerande i ospärrad respektive För bestämmelser m. m. rörande behörighet spärrad utbildning. Den ospärrade utbildoch urval till eftergymnasial utbildning har ningen företräds härvid av filosofisk fakulredogjorts i det föregående (kapitel 4). Som tet, vilket innebär en viss schematisering, en utgångspunkt vid behandlingen av frågor eftersom vissa ämnen där är spärrade. Unsom rör ett nytt kompetenssystem har utred- dersökningsmetoden (studenterna fick själva ningen funnit det önskvärt att något granska ange sina betyg vid en enkät) kan ha medvissa aspekter av det nuvarande urvalssyste- fört viss övervärdering av betygen och gjort met med hänsyn till effekterna av systemets betygsuppgifterna mindre exakta men torde tillämpning. inte ha inverkat på storleken av skillnaderna Med effekter menas i detta sammanhang mellan olika grupper. i första hand hur de intagna grupperna är Efter studentekonomiska undersökningen sammansatta i olika avseenden. Dessa effek- återges också uppgifter om fördelningen på ter kan aldrignå utanför den ram som ut- spärrad och ospärrad utbildning med hänsyn görs av behörighetsvillkoren. Den stora ma- till faderns socialgrupp (se tabell 25). joriteten studerande i högre utbildning har Av ovan redovisade material kan man dra således gymnasium som utbildningsbakgrund bl. a. följande slutsatser. och de urvalseffekter som äger rum fram Till vissa utbildningslinjer respärrade t. o. m. gymnasiet påverkas inte direkt av kryteras i stor utsträckning grupper som, urvalsregler som rör högre utbildning. Om i fråga om betyg, har betydligt högre värden man vill isolera den egentliga urvalsprocedu- än antagna till högre utbildning i allmänhet rens inverkan, kan lämpligen sådana utbild- och framför allt till ospärrad sådan. Medelningsvägar studeras som har gemensamma betyget a eller högre i studentexamen har allmänna behörighetsvillkor men som skiljer fem procent av de studerande vid filosofisk sig beträffande tillträdet i så måtte att viss fakultet. Vid karolinska institutet (spärrad utbildning är spärrad, annan ospärrad. De utbildning) är talet härför 67 procent. En skiljaktigheter i studerandesammansättning motsvarande social exklusivitet kännetecknar som kan föreligga mellan spärrad och ospär- en del av dessa grupper. Fördelningen mellan rad utbildning kan, något förenklat, förklaras socialgrupperna är genomgående ojämn i av det egentliga urvalet i steg två. Det är den högre utbildningen i förhållande till befrämst två förhållandevis lättåtkomliga fak- folkningens sociala sammansättning men torer som kan mätas i sammanhanget, näm- denna ojämnhet är markant större på vissa ligen betygs- och socialgruppsfördelning. linjer. Vid filosofisk fakultet tillhör 28 pro- Ovanstående tabell, som grundas på den cent av studenterna socialgrupp I_ och 19

212 SOU 1970: 21

Tabell 25. Faderns bland nyinskrivna höstterminen 1964-höstterminen 1967. socialgrupp Procentuell fördelning efter studieinriktning.

socialgrupp Studieinriktning I II III

Ospärrad utbildning Filosoñsk fakultet 28 53 19 100 Spärrad utbildning

Socialhögskolor

procent socialgrupp III (inskrivna höstter- bl. a. att lägre socialgrupper är underrepreminerna 1964-67). Motsvarande tal är för senterade inom högre utbildning i allmänkarolinska institutet 59 respektive 9 pro- het och inom viss spärrad utbildning i syncent. Andelen för de olika socialgrupperna nerhet. I kapitel 7 har frågan om olika soär i stort sett ciala faktorer behandlats mer . vid angivna utbildningslinjer ingående. oförändrad under 1964-67. Om man ser den högre utbildningen från perioden Proccnttalcn i tabellerna 24-25 samhällets och utbildningens synpunkt, kan avspeglar också de spärrade linjernas inbördes olika man notera under vilka olika förutsättningar dragningskraft. Särskilt framträder denna utbildning äger rum med hänsyn till elevskillnad mellan å ena sidan karolinska insti- materialets sammansättning. Spärren framtutet, å den andra vad för vissa utbildningslinjer har medfört, att socialhögskolorna, beträffar dessa vanligen rekryteras med studerande betygsfördelning. Givetvis är urvalsresultatet enligt ovan med genomsnittligt höga betyg (jfr ovan). inte enbart ett resultat av att utbildningen är Från samhällssynpunkt måste i detta sam- Det att spärrade ut- frågas om utbildningsväsendet som spärrad. förhållandet, manhang kan uppvisa så starkt selek- helhet är betjänt av en sådan uppdelning av bildningsvägar tiva drag i fråga om elevsammansättning är utbildningslinjerna som den ovan angivna. effekter dels Genom det nuvarande för urval av dels själva urvalsförfarandet, systemet ekonomiska och sociala faktorer av olika sker - successivt under flera år - en sträng dessa i form av till vissa utbildningsvägar och yrslag. I och för sig verkar gallring t. ex. underrepresentation av socialgrupp III. kesområden, medan andra vägar och yrken

Även behörighetsreglerna spelar här en av- står öppna för alla som genomgått den gym-

sevärd roll. Selektionen till högre utbildning nasiala basutbildningen. Denna uppdelning är ingen enstaka händelse som äger rum vid mellan olika utbildningslinjer och yrken är själva urvalsprocessen, dvs. vid intagningen; dock inget resultat av en medveten gradering långt dessförinnan h-ar, genom en gradvis från samhällets sida utan en följd avspärskeende process, mycket stora grupper av- rar, förorsakade av begränsningar i-tillgångskilts från en på utbildningsresurser samt av urvalsden grupp som kan ställa upp i konkurrensen om platser i högre utbildning. systemet. Tidigare skedde den första selek-tionen vid En annan grupp av effekter av det nuvaövergången till realskola, numera äger den rande urvalssysteme-t berör den underligganrum senast vid utbildningsvalet efter grund- de skolutbildningen m. m. Den kvantitativa skolan. Till sociala faktorer kopplade öns- begränsningen av antalet platser vid vissa kemål om olika slags utbildning torde också utbildningslinjer har också medfört kvalitatiroll. Det totala re- va gränsdragningar bland de sökande. På spela en inte oväsentlig sultatet av alla dessa formella och informella, grund av skolbetygens dominans som urvalsavsiktliga och oavsik-tliga urvalsprocesser är instrument har höga betyg från. skolan, i re-

SOU 1970: 21 213

gel gymnasiet, blivit ett villkor för antag- riska urvalssystem som regelfästs i SFS

ning till spärrad utbildning. Särskilt är detta 1968: 112 m. m. (se även punkt 5 nedan).

fallet när som, enligt bestämmelserna i SFS 3 Den sociala bakgnmden slår ofta ige- 1968: 112, urvalet praktiskt taget uteslutande nom i skolan på så sätt att den inverkar på baseras på betyg från skolan (gäller sökande studieresultat och därmed betyg. Eftersom från det nya gymnasiet). Detta får också ef- urvalet till högre utbildning görs efter befekter pâ skolarbetet i form av en stark upp- tyg, uppkommer en tendens att elever från värdering av betygens värde och betydelse. lägre socialgrupp, i ett system med urval I viss utsträckning har detta medfört en baserat på enbart betyg, kommer i ett sämstark press på eleverna, vilket framgår av re läge än de övriga. bl. a. KUzs enkät i gymnasiet (se SOU 4 Urval efter dvs. prestatioskolbetyg, 1970: 20). nerna i skolan, tenderar att ge ogynnsamma Enligt äldre urvalsregler fanns det möjlig- verkningar i skolan i form av en förskjutheter för de sökande att skaffa ytterligare ning av målet för skolarbetet mot betygsmeriter efter avslutad skolgång för att kom- resultaten. Vissa av stress i skolarutslag pensera ett skolbetyg, som inte hade utsikter betet kan också hänföras till betygens avgöatt hävda sig i konkurrensen vid antagning- rande roll. en. Detta medförde, på grund av möjlighe- 5 Urvalssystemet är, med vissa undantag, terna att tillgodoräkna studier vid filosofisk ensidigt baserat på skolbetyg. Den enskildes fakultet som merit, en ofta förekommande val träffas som av en regel på grundval dubbelutbildning på eftergymnasial nivå, alltför begränsad personlig erfarenhet av ardvs. studiegången gymnasium-filosofisk fa- betslivet. Betygsnivån spelar troligen en vä-

kultet-spärrad fackutbildning. sentlig roll för den enskildes val av ut-

Bakomliggande faktorer till dessa företebildning.

elser är bl. a. dragningskraften hos de spär- 6 Slutbetyget från skolan kan

begränsa rade utbildningsvägama. Denna torde i sin den enskildes framtida valmöjligheter i fråtur vara avhängig av förhållandena på ar- ga om utbildning, eftersom urvalet i allmänbetsmarknaden och löneläget inom de yrken, het sker efter medelvärdet av de olika äm-

till vilka de spärrade utbildningslinjema le- Urvalet

nesbetygen. baseras på en prestation der. till ett kan också som den sökande under Dragningen yrke gjort en begränbero på- en sådan svårmätbar faktor som sad tid i ungdomsåren. En god studiemoden allmänna värderingen av yrket, dvs. dess tivation under denna tid och andra gynnallmänna anseende. samma krävs förutsättningar för att betyget Mot bakgrunden av bl. a. ovan redovisade skall bli tillräckligt högt. Bl. a. hemmiljön förhållanden harKU för sin del samman- och den sociala är härvid av bakgrunden fattat vissa grunddrag i och effekter av det betydelse. hittillsvarande “urvalssystemet på följande 7 En konkurrens (allt fler tilltagande sätt. › sökande till ett visst antal platser) medför, att 1 Urvalet sker efter fasta normer (skol- urvalet i gränszonen mellan antagna-icke betyg). Den enskilde sökanden kan efter antagna måste göras efter - från praktisk

hand relativt väl beräkna sina möjligheter -

synpunkt och i prognoshänseende betyatt vinna inträde vid önskad utbildning. delselösa betygskillnader. Samtidigt har ni- Grunden för intagning är som regel klar vån på de medelbetyg som krävs för antagoch entydig. ning pressats upp (se kapitel 4). 2 Vid urvalet gynnas den receptiva studiebegåvningen, vilken särskilt väl kommer till 12.3 Funktioner hos utbildningsspärrar sin rätt i skolan och därför ger goda skolbetyg. Utrymmet för speciella intressefak- Av grundläggande betydelse är att begränstorer, motivation etc., utöver vad betygen ningen av antalet studieplatser som regel är ger uttryck åt, litet, särskilt i det proviso- motiverad av resursskäl. Att ett särskilt ur-

1 i 214 SOU 1970: 21 3

val bland sökande måste göras vid raherar fler sökande än det finns platser. behöriga En del spärrade (motsvarande) inom antagningen till sådana linjer, är således inte linjer föranlett eller ar- den högre utbildningen har, genom sedan av att det av utbildningsatt tid och i praktiken svårbetsmarknadsskäl skulle vara nödvändigt lång tillämpade sovra särskilt bland de sökande. En forcerade spärrar, anpassat sig till ett gallrat noga illustration till detta kan hämtas från filo- elevmaterial. I vilken utsträckning spärrar där flertalet effektivitet är svårt sofisk fakultet, ämnen är ospär- påverkat utbildningens rade och ett mindre att uttala antal spärrade. sig om, även om det synes troligt att en viss effekthöjning Att stu- Naturligtvis kan det inte med fog hävdas, ägt rum. dieavbrotten i spärrad högre utbildning är att det spärrade ämnet eller den spärrade få kan emellertid också vara studiekursen i sig kräver mer av de stude- jämförelsevis rande än den en följd av att spärrade fackutbildningar eri studieförmåga ospärrade en mer samordnad studiegång än kursen. bjuder på en stu- den ospärrade och att både utbildningen Spärr i ett ämne kan förekomma dieort men saknas På mot- och de studerande är mer målinriktade. på en annan. svarande sätt kan jämförelser göras mellan Även i andra hänseenden kan spärrar främt. ex. mellan å ena sidan effektivitet. vid hela studiegångar, ja studiernas Intagningstalen socionomutbildning (spärrad), å den andra spärrad utbildning varierar som regel jämvid samhällsvetenskaplig fakultet förelsevis litet från år till år och variautbildning tioner kan normalt förutses i god tid. Ut- (ospärrad). vid t. ex. filosofisk fakultet bildningen kan därför planeras relativt långt Spärrarna har införts efter hand med anledning av i förväg och möjligheterna att knyta en fast ökad som med de begränsade lärarstab till utbildningen blir goda. efterfrågan, resurserna för utbildning inte kunnat tillgo- För den enskilde, som genom skolgång eldoses. Orsaken till en begränsning av antalet ler på annat sätt vunnit behörighet till högre är således att finna i utbildning, kan förekomsten av spärrar innestudieplatser (spärr) bära ett hinder för förverkligandet av vidare otillräckliga resurser för utbildning och inte i ökade etc. i de äm- Att samhället tillhandahålkrav på studieförmåga utbildningsmål. nen som spärrats. Dessa brister kan ligga i ler gymnasial utbildning och på andra sätt antalet vilket underlättar förvärvandet av behörighet till exempelvis laboratorieplatser, varit studier, medför att ett stort antal avgörande för t. ex. spärren för vissa högre ämnen vid filosofisk fakultet, i tillgången på personer får möjligheter att efterfråga sådan lärare eller i antalet utbildning. Vad gäller tillträdet till den tillgängliga praktikplatser. Dessa och andra orsaker till spärrade utbildningen har införts restriktiospärrar, diskuteras i ner, som står i skarp kontrast till det utbud bl. a. arbetsmarknadsfaktorer, U 68:s debattskrift funk- av studiemöjligheter som förekommer inom Högre utbildning, tion och struktur, till vilken framställningen övriga sektorer. Den utbildningssökande kan här delvis ansluter. hindras från att nå sitt utbildningsmål om Spärr vid en viss utbildningslinje får ofta detta ligger inom den spärrade sektorn. Samden effekten tidigt fungerar spärren som en regulator för att, i varje fall med nuvarande urvalsregler, minimipoängen för inträde så rekryteringen till de yrkesområden, för vilsmåningom höjs. Detta kan i sin tur leda ka den spärrade utbildningen förbereder.

till att dessa utbildningar upplevs som i sig mer krävande än andra. Från början är 12.4 Ett nytt urvalssystem emellertid spärrarna, som ovan påpekats, av rent kvantitativ natur (dimensionering av be- 12.4.l Allmänt rörda utbildningslinjer). På grund av sättet att verkställa urvalet fått ock- Av den föregående för olika har spärren redogörelsen så en kvalitativ innebörd aspekter på urvalsfrågor framgår bl. a., att (högre krav för antagning), så länge utbildningen i fråga att- urvalsproblemen som regel har flera dimen-

SOU 1970: 21 215

sioner. Hur urvalsproblemens praktiska och nuvarande som huvudsakliurvalssystemet, konkreta lösning utformas kan bero på i gen bygger medför på skolprestationerna, vilken av dessa dimensioner man väljer sin att de socialt minst gynnade grupperna komutgångspunkt eller hur de vägs samman. mer i ett sämre läge även vid urvalet till Förekomsten av olika dimensioner ger också spärrad Sociala och individuella utbildning. en antydan om att urvalsfrågorna skulle kun- rättvisefrågor har därför nära samband med na lösas längs flera olika linjer, vilka i så urvalssystemet. fall skulle kombineras och som be- Det faktiska ingå utgångsläget är emellertid, ståndsdelar i ett urvalssystem. att vissa spärrar förekommer. KU har ej KU har för sin del funnit att den sistnämn- till uppgift att behandla i vilken mån frågan da möjligheten, dvs. en i princip flerdimen- utbildning skall vara spärrad respektive öpsionell lösning, är den mest framkomliga vä- eftersom ett urval unpen och har därför, gen till ett nytt urvalssystem. Detta skulle der alla omständigheter måste göras, att således kännetecknas av att det inte domifinna ett system för detta urval. Denna uppneras av en urvalsprincip, en urvalsmetod gift innebär bl. a. ett antal avvägningsproeller ett urvalsinstrument. I stället kombine- blem, dels av teknisk dels också av natur, ras olika principer, metoder och instrument. annat slag, inte minst i frågor som rör den I viss utsträckning står en sådan kombina- sociala och individuella rättviseaspekten. tionslösning i kontrast till de nuvarande ur- Med till den enskildes situation hänsyn valssystemen. Som ovan påpekats känneteck- inför en spärrad utbildning har KU anlagt nas urvalet bl. a. av att det i vissa avseenden till följande synpunkter på urvalet spärrad är ensidigt, t. ex. i fråga om urvalsinstru- utbildning. ment där nu skolbetygen dominerar. Den enskilde sökanden bör ha möjlighet Frågor som rör exempelvis den högre ut- att påverka sitt utgångsläge vid urvalet och bildningens förutsättningar och hänsynen till att genom egna åtgärder och prestationer sociala och andra t. ex. urvalsin- förbättra faktorer, sitt meritvärderingsunderlag. Exemstrumentens oavsiktliga biverkningar, måste är urval med hänpel på sådana möjligheter enligt KU:s mening också beaktas, då ett syn till eller betyg (skolprestationer) praknytt urvalssystem konstrueras. Urvalsfrå- tisk erfarenhet (arbetsprestationer). Denna gan kan därför inte betraktas som ett ute- princip utesluter att urval sker efter t. ex. slutande tekniskt enbart problem. lottning. Också Lirvalsprov som enda I kapitel 8 har betonats hur begränsa- urvalsinstrument torde uteslutas, eftersom de de tekniska är att bland möjligheterna ett sådant prov endast i begränsad utsträckde sökande välja ut de bäst lämpade, särning kan påverkas genom sökandens egna skilt i fråga om urval med hänsyn till kom- arbctsinsatser. Av tekniska skäl måste dock mande men också i fråyrkesverksamhet ett sådant urval ibland göras. ga om framgång i studier. Den enskildes val av utbildning bör grun- Med hänsyn till att vissa av de yrkesom- das på bredast möjliga underlag av informaråden, till vilka den spärrade utbildningen le- tion och erfarenhet, et-t underlag som kan ha der, är attraktiva och leder till höga inkoms- betydelse inte enbart för utbildningsvalet i ter och hög social status i samhället, är sättet snävare bemärkelse utan också för det med att reglera tillflödet till dessa områden av detta val förenade valet av yrkesområde. stor betydelse i fråga om rekryteringen från Studie- och yrkesorientering i skolan kan olika medborgargrupper och val mellan de bredda för underlaget utbildnings- och yrsökande som individer. Vägen till dessa yr- kesvalet liksom erfarenheter som förvärva-ts kesområden har hittills i allmänhet stått i arbetslivet. Vuxna sökande med erfarenöppen endast för dem som i gymnasiesko- heter huvudsakligen från arbetslivet skall enlan, dvs. i regel under en begränsad tidspe- ligt denna princip ges studie- och yrkesorienriod i de övre tonåren, prestera-t ett gott tering, t. ex. vid orienteringskurser för vuxna studieresultat. Oavsiktliga effekter av det (se kapitel 10).

216 SOU 1970: 21

sker inom varje sökandegrupp för sig. 12.4.2 Urvalsgrunder och urvalsmetoder 2 Urvalet skall göras på ett underlag Urval efter prognos (förväntad studiefram- (prognosinstrument m. m.) som inte är så sammansatt som för närvarande, då gång) kan, som framgår av kapitel 8, göras ensidigt med större lätthet för än för en- vanligen utgör det enda urvalsgrupper betygen skilda. Den kollektiva är bety- instrumentet. KU förordar att man, i syfte prognosen delsefull för samhället från att få en så allsidig bedömning som möjresurssynpunkt av de sökande, skall så långt möjligt och från övriga utbildningspolitiska synpunk- ligt ter. Genom prognosurval skulle man således, grunda bedömningen på mer än ett urvalsom man anlägger utbildningsekonomiska instrument. kunna ta in sådana studerandegrup- Ett accepterande, om ock med vissa reaspekter, i form servationer, av prognosurvalet som huvudper som uppvisar hög produktivitet av snabb genoms-trömning genom utbild- princip ger till följd att den huvudsakliga och få stu- metoden för urvalet knappast kan bli någon ningssystemet, goda studieresultat dieavbrott. annan än att man rangordnar de sökande Att på grundval av behörigheten göra det efter betyg, provresultat 0. d. Något egenturvalet till kan inte lämnas för lottning, egentliga vissa utbildningslinjer ligt utrymme att dessa utbild- eftersom då ingen hänsyn skulle tas till (de spärrade) synes antyda, med hänsyn till studiekraven, de sökandes meriter. ningslinjer, kräver ett mer sållat elevmaterial än de Den hittills i detta avsnitt förda diskussioemel- nen om urval avser enbart urval med hänospärrade. Som ovan nämnts föreligger lertid inte sådana skillnader syn till prognos m. m. för kommande studier. ursprungliga mellan olika slag av utbildning. Det stränga- Som redovisats i kapitel 8 finns det för närre urvalet till spärrad utbildning skulle även varande knappast några möjligheter att mer i fortsättningen kunna vidmakthålla oberät- allmänt med framgång göra ett prognosuroch sam- kollektivt eller efter det tigade klyftor i utbildningsväsende val, individuellt, hälle i form av skiljaktiga värderingar av oli- kommande yrkets krav. Vad som i detta hänka utbildningslinjer och yrken. seende för närvarande kan göras är urval till Å andra sidan kan det knappast bestridas mycket begränsade sektorer, där antagningen avser viss utbildning men utbildatt, om de begränsningar som gjorts i fråga egentligen i sin tur visar större eller mindre om tillträdet till vissa linjer är grundade på ningen i resurserna, denna likheter med yrkets förhållanden. Mera gebegränsningen begränsning kan motivera, att de för visst utbild- nerellt kan emellertid inte något prognosurningsändamål avsatta resurserna utnyttjas val anordnas som avser yrkeslämplighets- Den kollek- Erfarenheter från arbetslivet kan med högsta möjliga effektivitet. prognos. tiva aspekten av prognosurvalet får på detta dock införas som ett inslag i urvalsförfaransätt ett visst berättigande. Samhällsekono- det (se nedan). miska skäl motiverar, under vissa förutsättningar (se nedan) en sådan kollektiv tillämp- 12.4.3 Urvalsinstrumenten ning av prognosurvalet. Samtidigt vill KU vikten av att den spärrade sek- Inledning. De instrument för urval med understryka torn görs så liten som möjligt och a-tt spär- hänsyn till studieprognos som KU främst ren, för att den skall kunna motivera pro- övervägt för användning vid urval till högre gnosurval, måste vara föranledd av begräns- utbildning är ningen i utbildningsresurser. skolbetyg De förutsättningar, under vilka KU finner urvalsprov ett kollektivt prognosurval möjligt, är föl- lärarskattning av studielämplighet test av olika slag avseende anlag, intresjande. 1 Urvalet skall ske i kombination med sen, attityder m. m. fördelningsurval (kvotering), så att urval Av dessa instrument har KU funnit lärar-

SOU 1970: 21 217

skattningen mindre lämplig. Vidare är de på studentbetyg (bokstavsbetyg). Detta förtest avseende anlag etc., som nämnts ovan hållande minskar dock inte resultatens anknappast användbara som urvalsinstrument vändbarhet i KU:s arbete. vid prognosurval utan ett omfattande forsk- En omständighet, som särskilt måste benings- och konstruktionsarbete. aktas vid användningen av betyg som ur- De urvalsinstrument som såvitt KU funnit valsinstrument, är återverkningarna på skotills vidare kan komma i fråga vid urvalet är lan. KU har utfört en enkät i gymnasiet och skolbetygen och ett test som avses mäta vissa fackskolan som belyser bl. a. denna fråga. förutsättningar för fortsatt utbildning, dvs. Denna undersökning redovisas i specialbeett studielämplighetsprov. tänkandet (SOU 1970: 20). Betygen från skolan. I direktiven ges an- Studielümplighetsprov. I utredningsdirekvisningar om att urvalet bland behöriga sö- tiven anför dåvarande departementschefen, kande bör grundas på skolbetyget. Denna an- att utredningen borde pröva frågan om ett vändning av skolbetyget kan också härledas kompletterande intagningsinstrument »inte ur den princip, som KU redovisat ovan och blott i vägledande syfte utan även för urval som går ut på att den enskilde genom egna bland sökande». prestationer skall kunna påverka sitt merit- Under ett tidigt skede av utredningsarbevärderingsunderlag. En annan grund för an- tet vidtog KU förberedelser för konstruktion vändningen av betyg är deras ställning som av ett studielämplighetsprov (se kapitel 1). det hittills bästa enskilda Avsikten prognosinstrumen- med provet var från början, att tet, något som torde grundas bl. a. därpå att det skulle kunna tjäna olika syften, dels betygen rymmer ett inte ringa samlat mått behörighetsprövning, dels urval bland beav flera lärares iakttagelser och bedömning höriga sökande utan formell skolutbildning av de enskilda eleverna under lång tid, vanli- i gymnasieskolan eller i annan gymnasial utgen flera år. bildning. Vidare diskuterades möjligheten att Med betyg avser KU här såväl sådana av använda provet som ett komplement till beden typ som nu förekommer i grundskolan, tygen vid urval bland behöriga sökande från gymnasiet och fackskolan som betyg av gymnasiet och fackskolan (motsvarande linäldre typ (bokstavsbetyg). Som påpekats i jer i gymnasieskolan). kapitel 8 kan framdeles komma att inträffa KU har grundat sitt ställningstagande till olika förändringar i betygsystemets utform- frågan om studielämplighetprovet som urning och betygsättningens omfattning. Dessa valsinstrument på huvudsakligen tre fakto-

i

förändringar kan måhända komma att på- rer, nämligen avsaknaden av skolbetyg lämpverka förutsättningarna för skolbetygens an- liga för urval hos vissa grupper av behöriga vändning som urvalsinstrument. I händelse sökande, vidare konkurrensförhållandena av en utveckling på betygsområdet, som ger vid urvalet till spärrad utbildning samt slutä delvis nya förutsättningar för urvalet, krävs ligen de med dessa förhållanden samman-

en fortlöpande anpassning av urvalssyste- i gymnasiesko- 3

hängande återverkningarna met till dessa nya förutsättningar. lan. KU vill i sammanhanget erinra om att ut- I och med att ett nytt behörighetssystem redningens förslag om skolbetygens använd- införs, med den utformning som redovisas i ning grundas på en bred och mycket omfat- kapitel 10, blir vissa grupper behöriga som tande inventering av den hittillsvarande inte har betyg över gymnasial utbildning. forskningen på prognosområdet (redovisad Dessa grupper utgörs främst av sådana vuxi utredningens specialbetänkande SOU na som förvärvat sin behörighet på annat 1968: 25). Denna inventering utfördes vid sätt än genom gymnasial utbildning, t. ex. en tidpunkt då den nya betygskalan i gym- genom yrkesverksamhet. En del av de sökannasiet ännu inte hade använts i slutbetyg, var- de kan visserligen ha betyg från gymnasial för undersökningen måste göras på ett ma- utbildning, men dessa betyg är ofta mindre terial bestående av prognosundersökningar väl lämpade för rangordning vid urvalet. Så . .a 218 SOU 1970: 21

musa-Lz:

..

snart dessa grupper av sökande uppnått en om betygen. Av lärare, elever och föräldrar rapporviss storlek, uppstår behov av rangordnande åtminstone för att intag- teras att många elever upplever sin studieurvalsinstrument, ningsmyndigheten skall kunna göra en förs- situation i gymnasiet som starkt påverkad Er- av det hårda konkurrensläget. Detta beta vägledande gruppering av de sökande. bedöm- kräftas i viss utsträckning av den enkät som farenheten synes visa, att en friare antal sökande, i syfte att KU våren 1969 genomförde i gymnasiet. ning av ett större ut ett mindre antal till den önskade KU har inte anledning att gå närmare in välja knappast kan utföras med på betygsfrågan i dess betydelse av utvärdeutbildningen, Ett urvalsprov av den typ som ringssystem inom skolan, men vill erinra om framgång. studielämplighetsprovet företräder eller an- Kungl. Majzts uppdrag till SÖ att granska beblir därmed och föreslå nödnat, motsvarande instrument tygen och betygsgivningen t. ex. användandet av oumbärligt. vändiga förändringar, ut- testinstrument som en komplettering till be- Förhållandena vid urvalet till spärrad bildning är en annan grund för KU:s ställ- tygen. funningstagande beträffande urvalsprov. Kon- KU har på ovan redovisade grunder kurrensen att som urvalsinstrumen-t om platser i spärrad utbildning nit, skolbetygen Antalet måste kompletteras med andra har ökat kraftigt under 1960-talet. om möjligt instrument och metoder. I första hand har sökande har vid många utbildningslinjer flerdubblats. Därmed har trots att utredningen därvid arbetat med studielämpockså, som kompletterande urvalsutbildningsplatsemas antal ökat, andelen till lighetsprovet instrument. I skrivelse 3.12.1969 till statsrespektive utbildning antagna (antagningsprocenten) vid vissa utbildningslinjer sjun- rådet och chefen för utbildningsdepartemenkit mellan åren 1965 och 1969. Denna öka- tet anmälde utredningen sin avsikt att våren 1970 igångsätta förförsök med det nämnda de efterfrågan kan ha flera orsaker (se kasamman- som urvalsinstrupitel 4). Vad som i föreliggande studielämplighetsprovet hang är av största intresse är att urvalssyste- ment för att sedan, om förförsöken ger an- Så t. ex. föreslå ett huvudförsök. Det met utsatts för hårda påfrestningar. ledning härtill, förberedande försöket har inletts planenhar det i flera fall uppstått en anhopning av sökande vid den nedre betygsgräns som ligt. krävts för varför slumpmässigt Genom dessa försök kan man således räkantagning, urval bland ett antal sökande med samma na med att så. småningom få metoder för att ibland som ett antagningspoäng fått tillgripas. I and- använda studielämplighetsprovet ra fall har urvalet instrument tillsammans med fått göras på grundval av rangordnande praktiskt taget betydelselösa betygskillnader. skolbetygen. En betydande del av de tekniska Dessa och andra nackdelar funktionerna i denna kombinerade metod understryker av att man alltjämt använder kan bedömas säkert först sedan försöket påolägenheten som enda eller helt dominerande Provet kommer vidare att ge betygen gått en tid. urvalsinstrument vid antagningen till fortsatt ett instrument för urval där betyg saknas.

utbildning efter gymnasiet. Ett kompletterande urvalsinstrument är i hög grad önsk- som merit vid l2.4.4 Arbetslivserfarenhet värt, både från gymnasieskolans och den urvalet högre utbildningens synpunkter. Å Ierverkningarna på den avlämnande sko- Urval på grundval av betyg och studielämp- Ian av de använda urvalsinstrumenten och lighetsprov innebär, att urvalsprocessen styrs under en begränsad tid -metoderna är en fråga av största vikt, sär- av dels prestationer skilt då det gymnasiala stadiet, efter gym- (två eller tre ungdomsår i gymnasieskolan),

nasieskolans omfattar det dels en punktbestänming av den sökandes

genomförande, stora flertalet av en årskull. Dessa återverk- prestationer genom ett test. kan för närvarande studeras i fråga Mot denna bakgrund har KU övervägt ningar

SOU 1970: 21 219

möjligheterna att införa andra slag av merigrundens betydelse för framgång i studierter, som skulle kunna tillgodoräknas vid ur- na. Elever från komlägre socialgrupper valet men som inte är knutna till en spe- mer under studierna inte till sin rätt på

ciell period av den sökandes liv eller till en samma sätt som lika elever från begåvade viss, tillfällig presta-tion. studiemässigt mer gynnade hem. Införan- Dessa meriter måste sökas huvudsaklidet av ett studielämplighetsprov som komgen utanför skolan. De bör heller inte avse urvalsinstrument pletterande kan visserligen studier. KU finner ingen anledning att för- inte eliminera dessa olägenheter men väl orda hopade studiemeriter som tilläggsme- reducera dem.

rit, dvs. den tidigare meritvärdering som Erfarenheter från och insikter i de arbetstills vidare tillämpas vid antagning till breförhållanden, som gäller för flertalet samda sektorer av spärrad utbildning med av- hällsmcdborgare, kan inte delges den stu-

seende på studenter från det äldre gymna- derande sätt som mer teoretiska på samma siet m. fl. Erfarenheter från arbetslivet etc. moment i utbildningen, utan erhålls genom borde däremot kunna vara ett komplement arbete i form praktiskt av yrkesverksamhet. till betyg och studielämplighetsprov. Att sådan erfarenhet vinns före de teore- Vad beträffar urval bland sökande från tiska studierna måste anses värdefullt. emeskolan, främst gymnasieskolan, ut- dan de studerande grundar härigenom ges möjlighet redningen sitt ställningstagande på nedan att sätta in de förvärvade teoretiska kun-

redovisade omständigheter. skaperna i ett större sammanhang lättare än Det hårda konkurrensläget torde ha med- de som saknar sådan erfarenhet.

fört starka, om ock delvis svårbedömbara, Undersökningar visar, att en stor andel styreffekter i urvalsprocessen. Inte minst tor- av de studerande träffar sitt mer definitiva

de en god studiemotivation under gymnasie- yrkesval först efter ZI-årsåldern. I den mån

tiden vara en förutsättning för erhållande av yrkeserfarenhet kan ge individen ett bättre

för tillträde till spärrad (under för studieutbildning underlag och yrkesvalet, måste nuvarande förhållanden) tillräckligt höga be- den anses vara av stort värde. Det har också

tyg. Man måste emellertid räkna med att en att de studerande som är mer konstaterats, del av eleverna upplever en mindre tillfreds- medvetna och bestämda i sitt yrkesval ofta är ställande motivation i skolarbetet än vad mer framgångsrika i sina mot yrkesverksamkamraterna gör. Så kan t. ex. ett aktivt enga- het inriktade studier än sina mer osäkra gemang i sammanhang som inte har direkt kamrater.

anknytning till studierna, liksom osäkerhet Vidare tillkommer här ytterligare en omvad gäller den framtida yrkesinriktningen, ständighet, som enligt KU:s mening starkt förväntas påverka elevernas studiemotivatalar för att arbetslivserfarenhet av ej allttion och därmed sammanhängande möjlig- för kort varaktighet skall få tillgodoräknas heter att erhålla goda betyg. Med tanke på som merit vid ansökan om tillträde till högden stora betydelse som slutbetyget för när- re utbildning. Med nuvarande anordning

varande har för särskilt de studerande i det å går regelmässigt de studerande vid univer- J. l nya gymnasiet, på grund av att möjligheter sitet och högskolor direkt dit från gym-

i

saknas att förbättra konkurrensläget efter nasiet. Efter studiernas slut går de sedan l skolan, kan t. ex. en bristande studiemoti- efter en ofta femton- till studieartonårig a! vation under en del av gymnasietiden komma ut i arbetsliv gång direkt och arbetsmiljöer å att i viktiga hänseenden inverka på individens utan tidigare erfarenhet av förhållandena ;› framtid. De som vid mognare ålder får in- på en arbetsplats utanför skolan, inte sällan

tresse för fortsatta studier har nu små möjför att påbörja en karriär till arbetsledande ligheter att få inträde till en spärrad, attrak- inom få år. ställning några Enligt KU:s tiv utbildning om de inte har ett högt be- mening är det angeläget att man - helst

tyg från skolan. KU vill vidare även i detta som i KU:s föregenom positiva åtgärder sammanhang erinra om den sociala bak- varande - att åtminstone förslag främjar,

SOU 1970: 2l

en del av dem som går till högre utbild- kande med meritering av ovan angivet slag. ning, som en viktig förberedelse för kom- Vad beträffar sökande utan gymnasial mande yrkesverksamhet skaffar sig egen utbildning kommer vid användning av urkännedom om arbetsmiljön för dem som de valsprov de sökande att bedömas enbart på i senare verksamhet kan komma att bli grundval av detta prov, om andra meriter arbetsledare för. Men även för framtida inte får tillgodoräknas. Detta kan te sig otilldeltagande i organisationsliv och allmänt fredsställande bl. a. på grund av att provet medborgerlig verksamhet måste praktisk er- knappast kan mäta mer än en begränsad farenhet vara mycket värdefull. del av i arbetslivet förvärvade insikter, er- Vad som här diskuteras skall inte jämfö- farenheter, attityder m. m. Motivationen för ras med den, inte minst tidigare ofta före- ett visst slags studium kan ej heller komma kommande praktik av det slag där avsikten till uttryck genom studielämplighetsprovet. var att den studerande skulle vinna erfaren- Det är angeläget att arbetslivserfarenheter, het av den typ av yrkesverksamhet som den vilka förvärvats under en längre tid, så kommande utbildningsvägen avsågs leda till. långt möjligt tillgodoräknas som merit för Obligatorisk förpraktik finns alltjämt kvar både gymnasialt utbildade med omfattande inom utbildningsväsendet. Vid en del ut- arbetslivserfarenheter och personermed såbildningsanstalter har krav på denna typ av dana erfarenheter som huvudsaklig behöpraktik successivt avskaffats. Motiven här- righetsgrund. till torde åtminstone delvis ha varit att sådan erfarenhet lika väl kan vinnas efter inl2.4.5 Fördelning mellan olika grupper av trädet. sökande De ovan antydda konsekvenserna av de nuvarande urvalsreglerna, vilka gör en ut- Inledning bildningssökande beroende av under skoltiden erhållna betyg, samt det värde som den Fördelningen av det begränsade antalet utpraktiska erfarenheten synes ha vid utbild- bildningsplatser i spärrad utbildning erbjunings- och yrkesvalet, visar enligt KU:s upp- der svåra och känsliga avvägningsproblem fattning, att ett behov föreligger att pröva och inrymmer tekniskt komplicerade frå-

praktisk erfarenhet som ett led i underlaget gor. Detta gäller redan för urvalet av indi-

för urval bland behöriga sökande. Ett inslag viderna i en grupp sökande som är jämföav yrkeserfarenhet i den sökandes meriter relsevis enhetlig i fråga om t. ex. utbildskulle kunna bredda meritvärderingsunder- ningsbakgrund. Problemen försvåras ytterlaget. ligare om, som fallet blir då behörigheten Med i huvudsak ovanstående motivering till högre utbildning får den av KU föreslagföreslog KU 16.1.1970, i skrivelse till stats- na utformningen, de sökande har skiftande rådet och chefen för utbildningsdeparte- behörighetsbakgrund och därmed mellan olimentet, att viss försöksverksamhet med till- ka sökandegrupper svårjämförbara meriter. godoräknande av praktisk erfarenhet, hu- I KU:s förslag -till utformning av den allvudsakligen från arbetslivet, skulle äga rum männa behörigheten (se kapitel 10) förutfr. o. m. antagningen till vårterminen 1971. sätts, att behörighet till högre utbildning Försöket skulle begränsas till den medicins- skall kunna erhållas på flera olika vägar. De ka fakulteten i Stockholm och till social- behöriga sökandena till en spärrad utbildhögskolorna. ning kan därför indelas i olika grupper på För tillgodoräknande skulle den praktiska grundval av föregående utbildning, arbetserfarenheten ha förvärvats under minst tolv livserfarenhet m. m. I dessa hänseenden skilmånaders anställning. Under denna förutsätt- jer sig grupperna åt inte endast genom att ning skulle även vissa studiemeriter kunna de har utbildning av olika innehåll (olika tillgodoräknas. En viss del av den s. k. fria linjer i gymnasieskolan osv.) utan också kvoten (se kapitel 4) skulle reserve-ras för sö- genom att de har utbildning av olika längd

SOU 1970: 21 221

(t. ex. tvååriga respektive treåriga linjer i hälle starkt ökade krav på bl. a. utövarens gymnasieskolan). förståelse för och inlevelse i arbetsplatsens De olika grupper av behöriga, som enligt totala problematik och övriga anställdas be- KU:s förslag om utvidgad behörighet kan rättigade krav på medinflytande på arbetskonnna att återfinnas, i skiftande omfatt- platsen. Vad det allmännas institutioner bening, bland de sökande till en spärrad utbild- träffar måste också beaktas att dessa numera ningslinje, är huvudsakligen följande. har att betrakta alla dem som vänder sig till Sökande från gymnasieskolans treåriga en offentlig institution som institutionens linjer (inklusive fyraårig teknisk linje) kunder med berättigade krav på service. Ur- Sökande från gymnasieskolans tvååriga valssystemet måste därför utformas så, att linjer (motsvarande den nuvarande facksko- samtliga grupper får sin behörighet så långt lan) möjligt rättvist uppskattad och bedömd. Sökande från gymnasieskolans tvååriga, Även om denna princip vid tillämpningen i yrkesinriktade linjer många fall kan få begränsad praktisk bety- Sökande med annan gymnasial utbild- delse, på grund av ringa efterfrågan på vissa ning (motsvarande) slag av spärrad utbildning från en del grup- Sökande utan gymnasial utbildning men är dock per av behöriga, själva principen, med längre arbetslivserfarenhet o. d. som enligt KU:s mening, av största vikt i sambehörighetsgrund. manhanget. Gemensamt för sökande i samtliga grup- Men också på det tekniska planet ökas per, oavsett allmän utbildningsbakgrund, är kraven vid urvalet, som ovan nämnts, i och att de vanligen måste uppfylla också de sär- med den förändrade behörighetssituationen. skilda behörighetskraven vilket normalt kan Urvalsfrågoma blir inte längre så, i varje fall beräknas medföra, att skillnader i utbild- till som när de synes, enkla och entydiga ningstid, t. ex. mellan sökande från två- sökande en förhållandevis enhetligt utgör respektive treåriga linjer, helt eller delvis sammansatt så som nu är fallet inom grupp utjärnnas. den spärrade universitetsutbildningen genom Principer och metoder för urvalet till att praktiskt taget alla behöriga för närspärrad utbildning kan, liksom behörighets- varande har gemensam grundutbildning reglerna, få sociala och utbildningspolitiska (gymnasium). Inom den sektor av den högre konsekvenser, inte minst med hänsyn till de utbildningen, till vilken fackskola ger behöolika sökandegruppernas möjligheter att er- righet, är dock förhållandena mindre enhethålla spärrade studieplatser och till det för- liga. Vid antagningen till klasslärarutbildhållandet att den spärrade utbildningen ofta ningen föreligger en urvalssituation som, i leder till de mest attraktiva och socialt vär- fråga om antalet behöriga grupper, ligger derade yrkena. Att även den spärrade ut- rätt nära en antagning som grundas på det bildningen öppnas för nya grupper av ut- av KU föreslagna behörighetssystemet (kabildningssökande är, liksom kravet på utvid- pitel 10). Fackskola, gymnasium och folkgad behörighet, dels ett rättvisekrav, dels och högskola m. fl. skolor ger behörighet. Enligt framför allt motiverat av nödvändigheten att de provisoriska urvalsbestämmelsema för på längre sikt erhålla en bättre differentierad denna utbildning, vilka föreslagits av KU, och vad tidigare erfarenheter beträffar ri- indelas de sökande i fem grupper (jämte kare schatterad yrkeskår inom de områden s. k. fri kvot). Kvoteringen är proportionell som haft och alltjämt har en med hänsyn (jfr nedan). Motsvarande förhållanden råder till rekrytering, utbildning och de utbildades inom grundskolans kompetensområde. allmänna erfarenhetsbakgrund alltför ensidig De problem, som rör fördelningen av sammansättning. Starka sakliga skäl talar för spärrade utbildningsplatser mellan olika denna uppfattning. Yrkesutövningen på alla grupper av sökande, kan koncentreras i områden, även sådana med ensidig akade- följande frågor, vilka sedan diskuteras i misk rekrytering, ställer i 1970-talets sam- nedan angiven ordning.

222 SOU 1970: 21

att De faktiska skillnaderna mellan l Vilka hänsyn kan tas till önskemålet behörighet. olika behörighetsgrupper skall vara liks-tällda olika linjer och grupper av linjer i gymnasieäven vid urvalet till utbildning? skolan är likväl alltjämt och tills vidare, spärrad att vinna in- 2 Vilken hänsyn skall tas till de olika be- med hänsyn till möjligheterna eventuellt olika sam- träde i högre utbildning, så stora att behöhörighetsgruppernas för- och urvalsregler inte kan förväntas mansättning i fråga om genomsnittlig righetsatt framgångsrikt genomföra de av- utjämna dessa med en gång. måga sedda studierna På de treåriga linjerna är studierna i (studieprognos)? 3 Vilka är de tekniska vid för- största utsträckning ägnade att förbereda för problemen och hur kan de bemästras? fortsatt utbildning, och yrkesförberedande delningsurval 4 Hur kan de faktiska utbildningsvalen inslag finns endast på ekonomisk och (fyraväntas fördela av ut- årig) teknisk linje. De tvååriga linjerna därsig inom olika sektorer bildningsväsendet? emot är (med undantag av tvåårig social linje) huvudsakligen yrkesinriktade och ger Behörighetsgruppernas likställdhet vanligen endast i begränsad utsträckning Alla sökande förberedelser för fortsatta studier. Med hänbehöriga är, oavsett grupptilldvs. sättet behörigheten syn till den styrande inverkan de gymnasiahörighet, på vilket i lika mån behöriga till den sök- 1a studierna kan beräknas ha på den enskilförvärvats, des verksamhet efter skolgångens avslutande ta utbildningen. Behörigheten är således inte har lika proportionell kvotegraderad. Varje behörighetskategori kan, även vid renodlat de olika beräknas bidra med stor rätt till utbildningsplatser i spärrad ut- ring, linjerna bildning som varje annan. Om platserna i den mycket olika antal sökande till spärrad ut-

sökta utbildningen sålunda skall fördelas ef- bildning (se nedan). ter denna allmänna måste fördel- Den proportionella kvoteringen är för närprincip, ningen ske enligt en viss metod. varande genomgående införd i nyare svenska Vill om de olika Detta gäller grundskolans komman ge principen grup- urvalssystem. pernas lika rätt en teknisk form, kan man petensområde (SFS 1966: 24), fackskolans

tillgripa proportionell kvotering, dvs. en för- kompetensområde (klasslärarutbildningen) delning mellan grupperna av antalet tillgäng- och gymnasiets kompetensområde (den spär-

rade universitetsutbildningen) enligt SFS liga platser efter de olika sökandegruppernas 1968: 112. I fråga om grundskolans komstorlek, varefter det egentliga urvalet sker inom Där- petensområde avser kvoteringen bl. a. fördelgenom rangordning varje grupp. igenom skapas balans mellan de olika grup- ningen av platser mellan de enbart behöriga och tillgången på platser. (grundskolutbildade) och de övermeriterade pemas efterfrågan

Meriterna med främst fackskol- eller gymnasieutbild-

jämförs inte över gruppgränserna, till klasslärarutbildning och längre utbildning hos en grupp sökande ning. Vid antagning slår därför inte ut den kortare kvoteras bl. a. mellan fackskol- och gymnautbildningen medan vid antagningen till hos en annan grupp. I en huvudgrupp kan, sieutbildade, såvida tekniska finns till jämfö- spärrad universitetsutbildning kvoteringen möjligheter relser mellan olika utbild- har en teknisk karaktär (gamla och nya sökandegrupper, ningsgrupper m. fl. sammanföras. Vid in- gymnasiet i olika grupper). Den proportiobördes meriter kan den större nella kvoteringen är således väl utprövad ojämförbara gruppen indelas i undergrupper efter den och ligger nära till hands både som teknisk metoden. och som praktiskt och utproportionella fördelningsmetod som bildningspolitiskt grundad princip vid kon- På grundval av det behörighetssystem KU föreslår kan proportionell kvotering struktion av ett nytt urvalssystem.

komma att verksamt främja den likvärdigoch Behörighetsgruppernas studieprognos het mellan olika linjer i gymnasieskolan som utredningen Den proportionella kvoteringen bygger på den helhetssyn på denna,

att de olika behörighetsgruppema

lagt till grund för sitt förslag om utvidgad principen

SOU 1970: 21 223

skall vara numerärt likställda i fråga om° Systemet innebär i korthet, att man vid möjligheterna att vinna inträde i spärrad ut- bestämningen av storleken av det antal utbildning. Denna kvoteringsmetod kan bl. a. bildningsplatser som skall ställas till respekses som ett försök att förverkliga kravet på tive sökandegrupps förfogande, inte som ett från samtliga sökandes synpunkt rättvist när det gäller proportionell kvotering tar urval. hänsyn till antalet sökande inom gruppen Det är emellertid också möjligt att uppfat- utan till sammansättningen av de olika ta rättvisebegreppet mer som en fördelning grupperna vad beträffar studieprognos, mätt av utbildningsplatserna efter de olika grup- med studielämplighetsprov. Metoden går ut pernas kollektiva studieprøgnøs (se ovan). Ju på att jämföra grupperna med avseende på bä-ttre prognos i fråga om studieframgång resultaten i studielämplighetsprovet och med en grupp sökande har, desto större andel av hänsyn härtill bestämma varje grupps andet totala antalet platser bör gruppen ha en- del av de tillgängliga studieplatserna. De ligt denna fördelningsprincip. Denna upp- antagna till en viss utbildning skulle då utfattning kan också motiveras med kvalitets- göra en homogenare grupp i avseende på begreppet. Enligt KU:s direktiv skall förut- studielämplighet än om proportionell kvosättningarna för den högre undervisningen tering tillämpas. i fråga om elevmaterial inte sänkas. På visst Principen för sådan kvotering genom stusätt kan kvotering efter prognosfaktorer ses dielämplighetsprov, s. k. SP-kvotering, kan som ett uttryck för den mottagande utbild- illustreras med följande exempel, som förningens (avnämarnas) intresse för att få så utsätts gälla en utbildningslinje, till vilken studiemässigt välutrustade elever som möj- personer i olika grupper söker i relativt ligt. stort antal. I princip skulle metoden med kollektivt Förutsättningar för exemplet är prognosurval kunna utvidgas och inverka att samtliga sökande till en bestämd utockså på de olika sökandegruppernas rela- bildning genomgår studielämplighetsprovet tiva andel av platserna. Enklast skulle det- (SP) ta kunna ske med en gemensam rangord- att antalet sökande är 360 ning. Detta låter sig emellertid knappast att antalet kursplatser är 120 göra, eftersom betygen från den avlämnan- att sökandefördelningen är följande med de skolan i varje fall tills vidare bör använ- hänsyn till utbildningsbakgrund m. m.: das som en grund för urvalet. Betygen är treårig linje i gymnasiesko- (Gy) 146 emellertid inte jämförbara mellan alla sölan motsvarande gymnasium kandegrupper. Somliga grupper har såluntvåårig linje i gymnasiesko- (Fa) 126 da inte alls några betyg från gymnasial lan motsvarande fackskola utbildning eller har betyg som inte är an- , yrkesinriktade linjer i gym- (Y) 41 vändbara i rangordningssyfte. Även om ett nasieskolan . studielämplighetsprov genomgås av alla sö- , Folkhögskola (Fh) 27 kande, erhålls likväl inte för en gemensam Sökande med arbetslivserfa- (Arb) 20 rangordning genomgående jämförbara urrenhet och ålder som behövalsgrunder så länge rangordningen också righetsgrund baseras på betyg i sinsemellan icke jämförbara, skilda betygsystem. ,A En annan metod (än den gemensamma De sökande genomgår studielämplighetsrangordningen) är att låta de olika grupper- prov och resultaten efter rättning av pronas kollektiva prognos för studieframgång ven framgår av följande tablå, fingerade påverka gruppens andel av antalet platser. där resultatet av provet redovisas i en nio- En metod för att lösa detta tekniskt kan ba- gradig skala med s. k. SP-poäng som måttseras på användningen av studielämplighets- enhet. Fördelningen av de sökande på provprov. poäng är i exemplet godtycklig.

224 SOU 1970: 21

SP-poäng

I ovanstående tablå kan utläsas antalet Gy tilldelas flera platser vid SPK än vid sökande från varje grupp som uppnått viss PK Enligt förutsättningarna skall 120 Arb tilldelas flera platser vid SPK än vid SP-poäng. kursplatser fördelas mellan sökandegrup- PK Genom och summering i Fa tilldelas färre platser vid SPK än vid perna. avläsning tabellen finner man, att 120 deltagare i stu- PK erhållit 6 Y tilldelas färre platser vid SPK än vid dielämplighetsprovet SP-poängen eller däröver. Detta resultat innebär att den PK undre för jämförelse går vid 6 SP- Fh tilldelas lika många platser vid SPK gränsen poäng. En horisontell linje kan dras i ta- som vid PK. bellen under talet 6 i kolumnen SP-poäng. Det bör observeras att i detta exempel Antalet inom med en SP-kvoteringen är lätt att genomföra, då personer varje grupp SP-poäng som placerar dem ovanför lin- exakt 120 personer erhållit 6 SP-poäng eller jen utgör respektive grupps andel av ut- flera. Sannolikheten för att antalet personer ovanför strecket, oavsett var detta ligbildningsplatserna. Härmed har man inte tagit ställning till ger, skall vara lika med antalet kursplatser vilka inom som skall är mycket liten, och det torde komma att personer varje grupp antas. Urvalet inom kan göras höra till undantagen att detta skulle inträffa varje grupp på olika sätt: efter medelbetyg, efter en i praktiken. kombination av medelbetyg och resultat Det är naturligtvis här inte möjligt att på studielämplighetsprov osv. redovisa det i princip obegränsade antalet I nedanstående tablå har framräknats re- skiftande utfall som kan uppkomma vid sultatet av SP-kvoteringen i exemplet. Som SP-kvotering. Det mest utmärkande framom pro- av exemplet, att jämförelse har medtagits resultatet går emellertid nämligen hade tillämpats på den SP-kvotering kan påverka gruppens andel ponionell kvotering givna sökandefördelningen. av utbildningsplatserna och att urvalet inom kan oberoende av den En jämförelse mellan de båda kvoterings- varje grupp göras metoderna visar att, i detta fingerade exem- metod efter vilken denna andel fastställts. Den verkliga skillnaden i studieprognos pel

Antal kursplatser/grp Totalantal

Proportionell kvotering SOU 1970: 21 225 l 5-014252

mellan de olika grupper, som förekommer Belysningen härav kan knappast ske på anbland de sökande till en viss högre utbild- nat sätt än genom försök. ning, låter sig inte beräkna i förväg. Man Fördelningen av kursplatser mellan olika vet däremot en del om de olika skiljaktig- grupper kan vid SP-kvotering bli mycket heter mellan t. ex. olika slag av gymnasial sned, så att vissa grupper får en i förhållanutbildning som i dag föreligger, t. ex. mel- de .till antalet sökande onormalt stor andel lan gymnasium och fackskola (se kapitel 10) kursplatser, medan andra grupper kan bli i fråga om rekrytering. Skillnader mellan helt utan kursplatser trots att antalet sökande båda skolformemas elever har uppmätts de är ganska stort. Behörighetsreglerna kan (intagningspoäng, intelligenspoäng).För när- således i viss mån förlora i betydelse genom varande har gymnasiet högre genomsnitts- urvalsreglerna. Detta problem kan även värden i dessa avseenden, men samtidigt uppstå i små sökandegrupper vid proportioföreligger ej obetydliga överlappningar mel- nell kvotering (se nedan). lan de båda skolformerna. Det bör också er- Möjligheterna att på föreliggande underinras om att i varje fall än så länge rekryte- lag föreslå övergång från proportionell kvoringen till gymnasieskolans olika utbild- tering till SP-kvotering är knappast tillräck- -ningsvägar präglas av en avsevärd social ligt stora. En viktig omständighet är att stusnedrekrytering. Huruvida denna skulle slå dielämplighetsprovet inte föreligger fullt utigenom i den fortsatta rekryteringen till prövat som urvalsinstrument. Stora krav högre utbildning vid tillämpning av s. k. måste ställas på ett sådant instrument, sär- SP-kvotering kan inte belysas utan före- skilt om det får en så central funktion som gående praktiska försök. När emellertid de vid SP-kvotering. Huruvida provet fyller sökande till en viss enskild, spärrad utbild- sådana krav kan avgöras först efter den ningsväg fördelar sig på utbildningsbak- försöksverksamhet som har inletts av KU i grund, t. ex. tvååriga och treåriga linjer, be- samverkan med SÖ och UKÄ. Vidare måshöver detta givetvis inte betyda att sökan- te en organisation för provets användning degrupperna är representativa för de ut- finnas och olika rutiner för denna användbildningsgrupper som de kommer ifrån. De ning föreligga. Först när dessa förutsättförstnämnda gruppemas sammansättning ningar är för handen, kan SP-kvoteringen är beroende på bl. a. den sökta utbildning- mer slutgiltigt bedömas, men det är å andra ens dragningskraft. Vidare kan de olika sidan angeläget att man då utan dröjsmål gymnasiala utbildningslinjerna i viss mån tar upp anordningen med SP-kvotering till förändra sin inbördes attraktivitet, t. ex. på prövning. grund av nya kompetensregler, varför elevsammansättningen kan ändras, något som Tekniska problem för närvarande synes ske med fackskolan i förhållande till gymnasiet (se kapitel 10). Som antytts ovan är skolbetyg från olika Ett principiellt problem med SP-kvotering slag av gymnasial utbildning i många fall är, att den enskildes kondition och presta- inte direkt jämförbara med varandra. Betionsförmåga vid provtillfället kan få kon- tygsystemen kan vara olika med olika skalor sekvenser inte enbart för hans egna chan- och konstruktion och med olika normeringsser att bli antagen utan även för hans med- grupper. Som exempel kan nämnas folkhögsökande i samma grupp. Denna effekt synes skolans studieomdömen och de relativa bei första hand vara allvarlig vid små sökan- tygen i gymnasieskolan. Betyg kan avse olidegrupper. Man kan heller inte utan vidare ka slags utbildning med skiftande kursinnebortse från risken att de som deltar i stu- håll och längd. Om betyg skall användas för dielämplighetsprovet och som just avslutat urval måste jämförelsema ske inom en grupp en lång sammanhängande studiegång otill- med samma betygsystem m. m. eller mellan börligt gynnas just därför att skolstudierna sökande från flera olika grupper i det fall att medför en viss träningseffekt inför provet. betygen i dessa grupper är inbördes omräk-

226 SOU 1970: 21

Sökande procent Sökande antal Platser procent Platser antal

ningsbara. Dylika betygstekniska förhållan- det antal grupper som de sökande skall förden är en av orsakerna till att kvotering delas på. Ett exempel visar innebörden av måste tillgripas vid meritvärdering och urval. detta (se tablån ovan). Att använda en helt konsekvent Förutsättningen för exemplet är genomförd kvotering kan emellertid innebära vissa att antalet platser är 60 (det antal platser svårigheter av teknisk natur, som kan ha som hösten 1969 var tillgängliga vid antagkonsekvenser för t. ex. rättviseprincipen. En ning till sektionen för teknisk fysik vid genomförd kvotering kan få till resultat, att Chalmers) att antalet sökande är 740 (anmälda söen grupp samlar så få sökande att den inte får av de kande höstterminen 1969 till den ovannågon utbildningsplats. Ingen behöriga sökandena i gruppen har alltså nämnda utbildningen) _ att antalet vid är kunnat utnyttja sin behörighet och har inte grupper kvoteringen ens fått delta i konkurrensen. Även högt fem meriterade sökande i den berörda att ingen hänsyn tas till existensen av en gruppen, som ioch för sig kanske hade kunnat hävda s. k. fri kvot. . väl vid jämförelser över kvot- För att i detta fall en grupp skall få sig mycket gränserna, drabbas av detta. någon plats krävs att det är minst sex till i dessa avseenden i gruppen, dvs. en procent av Kvoteringens problem sju sökande bör ses mot bakgrunden av de sökta ut- totala antalet sökande, vilket ger en procent bildningslinjernas platsantal. Vid central an- av det totala antalet platser (60), dvs. 0,6 t. ex. den som utförs vid UKÄ, platser som avrundas till 1. Inte ens en tagning, lätt ett intryck av att antagningen mycket välmeriterad sökande skulle alltså skapas ett mycket stort antal platser. An- kunna tilldelas en plats om han inte hade gäller talet sökande kan räknas i flera tusental. minst fem till sex medsökande. Emellertid är de utbildningsplatser som Det vill alltså synas som om slumpfakskall fördelas uppdelade på utbildningsväg torer (antalet sökande vid ett visst tillfälle) varvid hade ett stort särskilt de och utbildningsort, varje utbildnings- inflytande på ort kvoteras för sig. Det antal platser som mindre sökandegmppernas platstilldelning. varje gång skall kvoteras är därför lågt. Vid I viss mån gäller detta för hela det proporvid UKÄ:s centrala antagnings- tionella kvoteringssystemet, men det får antagningen enhet till höstterminen 1969 omfattade den märkbar effekt först i de mindre grupperna största utbildningen, om man undantar han- där varje enskild sökande blir beroende av i Göteborg och Stockholm, hur många i hans grupp som samtidigt södelshögskoloma 200 platser (elektroteknisk sektion vid Chal- ker. Små grupper kan under vissa förutsättmers i Göteborg) och den minsta åtta platser ningar bli ännu mindre genom att SP-kvoi Stockholm). Flertalet utbildnings- tering används. Omvänt kan denna kvote- (genetik vägar upptar, om de uppdelas på orter, ringsmetod göra en liten, proportionell mindre än 100 platser på varje ort. Att an- grupp större. talet som skall kvoteras är så lågt, För att sådana slumpvariationer i antalet platser får vissa konsekvenser för bedömningen av sökande inte skall slå så hårt, kan man mins-

SOU 1970: 21 227

antalet vid kvoteringen. Vid in- den snabbaste och rakaste

ka grupper jämt att erbjuda

tagningen kan t. ex. sökande ur särskilt vägen till spärrad utbildning vid fackhögsmå grupper överföras till den fria kvoten. skolor (motsvarande). Orsaken härtill är de I de provisoriska bestämmelserna om urval särskilda villkoren för behörighet. Ofta till högre utbildning inom universitetssek- måste en sökande från t. ex. tvåårig linje torn (SFSl968: 112) finns ett stadgande, bedriva kompletteringsstudier under ganska som gör det möjligt för antagningsmyndig- avsevärd tid för att uppfylla dessa särskilda heten att, i samråd med KU, besluta om krav, vilket normalt uppnås direkt på lämpundantag från bl. a. kvoteringsreglerna un- lig treårig linje. Då dessa kompletteringar der förutsättning att antalet studerandeplat- inte kan göras inom skolans ram utan måste ser är särskilt lågt. I bestämmelserna om ske inom den kommunala eller statliga grundskolans kompetensvärde (SFS 1966: vuxenutbildningen i från skolan avvikande 24) finns motsvarande föreskrift. former, ligger här en i och för sig föga Slutsatsen av ovanstående* för urvalssyste- önskvärd tröskel, som troligen kommer att mets konstruktion är, att antalet grupper i många fall minska benägenheten hos utvid kvoteringen bör hållas så lågt som möj- bildningssökande med tvåårig gymnasial

ligt och att gruppindelningen inte bör göras utbildning att söka sig till spärrade fack-

så stel att små grupper ovillkorligen måste utbildningslinjer vid universitet. Under en behandlas fristående. relativt lång tid torde således studerande från de treåriga linjerna utgöra den stora majoriteten av de antagna inom denna U tbildningsval och kvotering sektor. På längre sikt kan givetvis större Genom den av KU föreslagna utvidgningen förändringar inträffa i den faktiska rekryav den allmänna behörigheten får nya grup- teringen. per möjlighet att söka även spärrad utbild- Det område, som utgörs av fackskolans ning. I princip innebär detta att de utbild- nuvarande kompetensområde och av de ningsgmpper, som i dag besätter det stora olika slag av för närvarande gymnasial flertalet utbildningsplatser, får dela med sig fackutbildning som KU föreslår skall rekav platserna. Främst är det inom universi- ryteras från gymnasieskola (motsvarande), tetssektom, dit i dag i huvudsak endast gym- kan väntas uppvisa en större bredd i reknasiet (motsvarande) ger behörighet, som ryteringen. I första hand kan väntas att tvåsådana effekter skulle kunna bli kännbara. årig social linje i gymnasieskolan kommer Någon närmare beräkning av de sökan- att bli ett viktigt rekryteringsunderlag men des framtida fördelning på utbildningsbak- även yrkesinriktade linjer, främst måhända, -grund låter sig knappast göra. Vissa all- de linjer, vilka genom sitt kursinnehåll ligger männa bedömningar är dock möjliga. nära de tvååriga linjer som motsvarar den T Den högre utbildningen kommer att om- nuvarande fackskolan, kan beräknas bidra fatta ett mycket vidsträckt område, inom till rekryteringen. Från tvåårig vårdlinje kan vilket olika sektorer kan urskiljas, närnli- exempelvis elever förväntas gå vidare till gen den egentliga universitetssektorn, fack- sjuksköterskeutbildning och annan vårdutskolans nuvarande kompetensområde såsom bildning. klasslärarutbildning m. m. samt slutligen Vid bedömningen av den framtida tillnågra nu gymnasiala vägar (sjuksköterske- strömningen från olika håll till spärrad utbildning m. fl.). Det finns skäl att anta, högre utbildning är det viktigt att ta med att dessa sektorer i ganska stor omfattning i kalkylen de alternativa som studievägar skiljer sig från varandra i fråga om drag- de sökande kan välja mellan. Genom en utningskraft på olika grupper av utbildnings- vidgning av den högre utbildningen enligt sökande. KU:s förslag tillkommer med all sannolikr *Vad beträffar universitetssektorn kom- het fler valvärda alternativ vid utbildningsvamer treåriga -linjer i gymnasieskolan allt- let. Sett från den starkt efterfrågade spärra-

228 SOU 1970: 21

de universitetssektorns håll kan dessa övriga grundskolan. En del spekulationsval av t. ex. väntas få en avlänkande yrkesinriktade linjer i stället för fackutbildningar tvååriga inte undvikas; effekt. Detta framgår av U 68:s enkät bland treåriga linjer kan naturligtvis och fackskolelever. På sådana val skulle kunna betingas av föregymnasie- frågan för en ett- till mer om mindre konkurrens i en om intresset tvåårig, ställningar efter skolans slut med sökande från kortare linjer. Beyrkesinriktad utbildning grupp fördelade sig svaren på följande sätt (pro- träffande omfattningen av dylika val kan man endast spekulera. Vissa skäl talar för centtal). att omfattningen inte blir så stor. För det

Fackskol- Gymnasie- Gymnasie- första blir, som ovan framhållits, vägen till elever elever elever, Na vissa slag av spärrad utbildning besvärligare via via en tvåårig linje än den mer direkta

manhängande utbildning. För det

torde grundskoleelever med intresse för stu-

Det stora antalet ›kanske» är svårtolkat. dier med teoretiskt innehåll inte i första Det låga procenttalet ja-svar på naturveten- hand välja den praktiska utbildningen på skaplig linje tyder på att man från denna en tvåårig yrkesinriktad linje. För det tredlinje i första hand är benägen att gå till man räkna med en inte ringa je måste annan utbildning. Linjen erbjuder också den i värderingar av olika slags trögrörlighet rakaste vägen till spärrade fackfakulteter utbildning. Så länge markerade gränser I frågan har i frå- (motsvarande). utbildningsal- består i gymnasieskolans organisation ternativet definierats ganska snävt (ett- till linjemas inriktning och ämnesinga om tvåårig utbildning), men denna definition nehåll, förefaller det realistiskt att räkna torde ändå kunna ses som en beskrivning av med att de treåriga linjerna under lång tid verkliga alternativ till universitetsutbildning bibehåller sin ställning som de mest efter- (motsvarande). traktade. En relativt hög grad av stabilitet Ett annat problem är, hur de nya behö- torde därför tills vidare komma att kännerighetsreglerna och ett nytt urvalssystem teckna valen till gymnasieskolans olika sekmed bl. a. kvotering påverkar valen efter torer, t. ex. i fråga om karaktären av de grundskolan till olika linjer i gymnasiesko- av olika linjegruppemas rekrytering. lan. I fråga om kvantitativa effekter bör A andra sidan anser KU, att linjeval på först nämnas att gymnasiet och fackskolan enbart taktiska grunder är en så allvarlig samt motsvarande att utvecklingen måslinjer i gymnasieskolan företeelse på området dimensioneras genom statsmakternas beslut te följas med uppmärksamhet. om skolorganisationen. SÖ beräknar, i fråga om antagningen till gymnasium och fackskola för 1974/75, att gymnasiet då skall 12.4.6 Urvalssystemets utfomming omfatta 35 procent av antalet 16-åringar och fackskolan 23 procent, varvid dock in- Inledning räknats utrymme för sökande från flera åldersgrupper än lö-åringama. Riktlinjer för Som framgår av kapitel 6 och den proden integrerade gymnasieskolan är dock än- blemgenomgång som redovisats i föreliggannu ej fastställda. de kapitel finns på urvalsområdet många De kvalitativa effekterna av nya kom- och komplicerade problem av både prinkan förväntas bestå i en ökad cipiell och teknisk natur. Hittills har KU petensregler mellan dock huvudsakligen diskuterat olika enskilutjämning i rekryteringshänseende främst »gymnasium› och »fackskola» samt da komponenter och belyst vissa delaspeki mer efter ter av urvalsproblemet. Tekniska och intressestyrda utbildningsval

SOU 1970: 21 229

övriga svårigheter, som således känneteck- Gruppindelningen nar de olika komponenterna, ökar emellertid i komplexitet, då olika delar (urvalsin- Av den ovan redovisade diskussionen om strument, urvalsmetoder m. m.) skall sam- fördelning av platser i en spärrad utbildning manfogas . till ett urvalssystem, på vilket mellan olika framgår, att sökandegrupper med rätta höga krav kan ställas såväl i kvoteringsproblemet i flera avseenden är fråga om tekniska som sociala och medbor- komplicerat. Detta gäller redan själva grungarrättsliga aspekter. Vissa svårigheter kan den för indelningen (proportionell kvotering förefalla närmast oöverstigliga, särskilt om eller SP-kvotering). Antalet grupper är en urvalssystemet skall konstrueras slutgiltigt från både tekniska och andra synpunkter vid en viss tidpunkt med avsedd tillämpning viktig fråga osv. I viss utsträckning måste under längre tid. gruppindelningen baseras fakpå tekniska v * Med hänsyn till dessa svårigheter vidtog torer såsom förekomsten av sådana betyg KU på ett tidigt stadium av utredningsar- bland de sökande som är användbara för betet åtgärder, som skulle göra det möjligt rangordning samt möjligheterna att i en att arbeta mera på sikt med urvalsfrågorna. grupp sammanföra sökande från olika skol- Under 1967 genomfördes ett omfattande former (motsvarande) beroende på olika beforskningsprogram i frågor rörande studie- tygsystems jämförbarhet m. m. prognos, redovisat i SOU 1968: 25. På Uppgiften att indela de sökande i grupnyåret 1968 igångsattes konstruktionen av per för meritvärdering och urval försvåras

studielämplighetsprovet, ett omfattande ar- av att de urvalsregler KU har att utarbeta

bete som sedan pågått oavbrutet. KU före- skall gälla för ett så stort område. De söslog i skrivelser till statsrådet och chefen kandes fördelning på olika utbildningsbakför utbildningsdepartementet (slutet av 1969 grund kan beräknas variera mellan å ena och början av 1970) försöksverksamhet med sidan den spärrade universitetssektorn, å dels studielämplighetprovet som urvalsinstru- andra sidan de för närvarande gymnasiala ment, dels arbetslivserfarenhet som ett kom- utbildningsvägar som föreslås inordnade i pletterande underlag för meritvärdering (se den högre utbildningen. Så t. ex. kan söovan). , kande från gymnasieskolans treåriga linjer ”Den föreslagna försöksverksamhetens re- väntas utgöra en stor relativ andel av de sultat kan utvärderas först så småningom sökande i den förstnämnda sektorn men under en tidrymd av flera år. KU:s förslag en betydligt mindre i den sistnämnda. Där till urvalssystem har därför i en del avseen- antalet sökande med viss utbildning är särden preliminär karaktär och är för sin de- skilt lågt, kan antalet tilldelade platser bli finitiva utformning delvis beroende av för- så litet att det knappast blir försvarbart att söksverksamhetens resultat. Detta förutsät- bedöma dessa sökande inom ramen av en ter en kontinuerlig uppföljning av urvalsreg- egen kvot (jfr ovan). I vissa fall skulle samtlerna och en efter hand utförd från viss grupp på grund av anpassning liga sökande “i (I av dessa. KU:s förslag till system för urvalet gruppens ringa storlek kunna bli helt ute- i. l ,z v, till spärrad utbildning är därför i viss me- att meritvärderas stängda från möjligheterna ning öppet. och delta i konkurrensen vid urvalet. De 1 ,w Det hade givetvis varit önskvärt att nu förväntade olikheterna i sökandegruppernas U till ett mer definitivt é

framlägga förslag sy- sammansättning skulle eventuellt kunna mo-

l .i

stem, vilket iioch för sig hade varit möjligt tivera olika regler för gruppindelningen för

om förslagen hade framlagts utan hänsyns- olika sektorer eller grupper av utbildningstill försöksverksamhet m. m. Er- Det är emellertid KU:s

taganden linjer. enligt upp-

farenheterna av främst studielämplighets- fatming mindre lämpligt, att kvoteringsreg-

provet i dess olika aspekter måste emeller- lerna växlar från sektor till sektor etc. inom

tid enligt KU:s uppfattning först insamlas den högre utbildningen. Gränserna mellan och bearbetas. olika områden kan inte heller väntas bli så

230 SOU 1970: 21

emellertid utbildning med i skarpa att alla utbildningslinjer (motsvaran- representerar samma mönster i viss utsträckning olika kursinnehåll och de) inom en sektor följer fråga om de sökandes utbildningsbakgrund olika långa kurser. För de nämnda tvååriga

m. m. KU har därför funnit det nödvändigt linjernas del gäller också att där inte ansom dock vänds centrala prov som hjälpmedel vid med en generell regel, medger vilket däremot är fallet vid undantag, då antalet platser i en grupp blir betygsättningen de treåriga linjerna. De studerande i de särskilt lågt. KU:s till inne- olika linjegrupperna utgör också i en del förslag behörighetsregler bär, att behöriga sökande kommer att bestå avseenden tills vidare olika normeringsgrup-

fall av huvudsakligen följande grupper. per, vad betygsättningen angår. I varje tills vidare bör därför enligt KU:s bedöma Sökande med minst tvåårig, avslutad utning nämnda tre- respektive tvååriga linjer bildning i gymnasieskolan hållas åtskilda vid meritvärdering och urval. b Sökande med annan, minst tvåårig, gym- Vad angår övriga tvååriga linjer, dvs. de nasial utbildning yrkesinriktade, gäller att betygsystemet c Sökande med utbildning som är jämförännu inte är fastställt. Med all sannolikhet bar med minst tvåårig gymnasial utbildkommer det dock att i vissa delar avvika ning så mycket från det betygsystem som and Sökande som uppnått 25 års ålder och vänds på övriga linjer i gymnasieskolan att har minst fem års arbetslivserfarenhet det inte är möjligt att direkt jämföra betyg (motsvarande) från yrkesinriktade linjer med betyg från e Sökande med beviljad dispens övriga linjer i gymnasieskolan. De ovan Därtill kommer sökande med utländsk nämnda olikheterna i kursinnehåll och kursutbildning. längd liksom avvikelserna i fråga om nor-

a-b har även i formell me- meringsgrupper m. m. gäller också för de Grupperna c har yrkesinriktade linjerna. KU har därför funning gymnasial utbildning. Grupp annan t. ex. företagsutbildning, nit det nödvändigt, att sökande från dessa utbildning, arbetsmarknadsutbildning, facklig utbild- linjer meritvärderas och rangordnas för sig

vid urvalet. ning e. d., som enligt antagningsmyndighemed gymna- har ofta svårtens bedömning kan jämföras Grupp b, där de sökande om minst två år. Grupperna jämförbara meriter, bör trots detta bilda en sial utbildning av viss varför det här krävs ett ged och e är ej behöriga på grundval egen grupp, utan till ålder och mensamt för meritvärdering (se utbildning med hänsyn underlag

arbetslivserfarenhet m. m. nedan). d och e innesluter sö- I grupp a ingår olika linjer i gymnasie- Grupperna c, skolan med delvis olika betygsystem och kande som kan samlas Linder beteckningen

olika normeringsgrupper. Här måste en vuxna. De sökande har inte behörighetsgivid kvote- vande Meriterna är uppdelning ske på olika grupper gymnasial utbildning. härtill är svårigheterna inom dessa grupper starkt skiftande, varför ringen. Bakgrunden att omedelbart jämföra betyg från olika lin- vid meritvärderingen vissa särskilda hänsyn måste tas. Sökande inom dessa grupper kan jer och således åstadkomma en gemensam väntas bli tämrangordning. I fråga om å ena sidan betyg på flertalet utbildningsvägar från linjer (inklusive fyraårig tek- ligen fåtaliga, särskilt vid längre, spärrad treåriga till slutbetyg efter Till sökande med utländsk nisk linje med möjligheter fackutbildning. årskurs 3), å andra sidan betyg från två- utbildning återkommer KU i kapitel 13.

social eller teknisk linje KU:s förslag till gruppindelning får därårig ekonomisk, gäller att samtliga nämnda linjer har sam- med i sina huvuddrag följande utformning.

ma betygsystem med i princip samma me- Grupp 1 Sökande med utbildning på tre-

delvärden och spridningsförhållanden. Be- årig eller fyraårig linje i gymnasieskolan tygen från de olika grupperna av linjer Grupp 2 Sökande med utbildning på två-

SOU 1970: Zl 231

årig ekonomisk, social eller teknisk linje i lågt eller gruppen över huvud taget inte tillgymnasieskolan delas någon plats, bör antagningsmyndighe- Grupp 3 Sökande med utbildning på två- ten (central tillsynsmyndighet) kunna vidta årig, yrkesinriktad linje i gymnasieskolan särskilda åtgärder för att bereda välmerieller motsvarande specialkurs terade sökande i den berörda gruppen möj- Grupp 4 Sökande med minst tvåårig ligheter till antagning. En sådan möjlighet gymnasial utbildning av annat slag än i är att de sökande bedöms inom den fria grupperna l-3. kvoten. En annan möjlighet är att man Övriga behöriga sökande (se ovan) hän- för denna grupp sätter den proportionella förs till den s. k. fria kvoten. Detta gäller kvoteringen ur spel och tilldelar gruppen bl. a. sökande med utbildning som är jäm- ett bestämt antal med till platser hänsyn förbar med tvåårig gymnasial utbildning den aktuella Hur sökandesammansättningen. samt sökande med behörighet på grundval de små sökandegruppemas problem slutgilav viss ålder och arbetslivserfarenhet, dvs. tigt skall lösas är i viss utsträckning en ansamtliga behöriga sökande utan formell tagningsteknisk till vilken KU åter-

fråga,

gymnasial utbildning. kommer i del 2. Sökande med genomgången gymnasiesko- Ovan har och proportionell kvotering la (motsvarande), som kan åberopa viss tids s. k. SP-kvotering diskuterats Den ingående. arbetslivserfarenhet, bör tillgodoräknas den- sistnämnda kvoteringsmetoden, som avser na genom kvotering. KU har funnit det en reglering av kvotgruppernas storlek med lämpligast, att sökande med viss minsta ar- hänsyn till deras kollektiva studieprognos, betslivserfarenhet (utöver gymnasieskola) är en principlösning, som öppnar intressanplaceras i en särskild undergrupp. Den ta möjligheter och som senare skulle kunna större grupp, i vilken undergruppen ingår, bli en också metod. praktiskt tillämpbar blir därmed huvudgrupp. Var och en av Som ovan framhållits saknas emellertid vikhuvudgruppema 1-3 kan således indelas i för tiga förutsättningar att nu ta ställning två undergrupper enligt nedan. till denna kvoteringsmetod. Studielämplig- Undergrupp a Sökande vilkas meriter uthetsprovet, på vilket SP-kvoteringen bygger, görs av enbart respektive behörighetsgrund förutsätts emellertid av KU ett i utgöra (viss linje i gymnasieskolan) andra sammanhang urvalsinstrument viktigt Undergrupp b Sökande med behörighet (se nedan). Med hjälp av resultaten på detta som undergrupp a samt med minst ett års prov kan ansvarig myndighet år från år

anställning (arbetslivserfarenhet, praktisk följa i antagningen förändringarna till varje erfarenhet; se nedan). enskild Genom utbildning. denna bevakning kan successiva åtgärder vidtas för justering av antagningen. Denna justering bör ske Gruppernas relativa storlek genom användning av den fria kvoten, där Den gruppindelning som KU här föreslår sökande från sådana kan antas grupper är avsedd att täcka varje förutsebart fall av som axmars skulle ha blivit underrepresenfördelning bland de sökande på olika ut- terade i förhållande till andra grupper med bildningsbakgrund etc. Indelningen är fullt hänsyn till betyg, resultat av studiel-ämptillämpbar endast då varje grupp samlat så lighetsprov och andra meriter. Denna bemånga sökande att den tilldelas platser i dömning (inom den fria kvoten) äger för en inte alltför ringa omfattning. Särskilt de vuxna m. fl. från början rum inom när ett nytt kompetenssystem börjar tilläm- denna kvot. Sedan tillräcklig erfarenhet pas kan det, som ovan framhållits, inträffa vunnits av antagning med hjälp av det här att en eller flera av sökandegruppema blir föreslagna kvotsystemet, studielämplighetssmå. Om antalet kvogenom proportionell provet m. m., bör slutlig ställning tas till tering tilldelade platser inom en grupp (hu- frågan om SP-kvoteringens användning. vudgrupp eller blir särskilt Tills vidare -_,. undergrupp) bör dock, enligt KU:s mening, -

232 SOU 1970: 21 ffdhük-ø. VV

4-.

användas eller motsvarande utbildning. proportionell kvotering alltjämt vid fastställande av storleken hos huvud- Här förutsätts att man finner någon möja och b att räkna om äldre betygsystem till grupperna samt undergrupperna lighet 1-3. femgradig skala. Så t. ex. är det en föruti huvudgrupperna Den fria kvoten bör i enlighet med nu sättning för förevarande förslag att betyg i bestämmas dvs. studentexamen i fortsättningen räknas om tillämpad ordning »fritt», från det äldre med hänsyn till behovet att bereda i kvoten på detta sätt och att studenter kan ingå i grupp l ingående grupper och enskilda plats i öns- gymnasiet följaktligen kad utbildning. Kvoten bör utformas som (se vidare nedan). av antalet till- I huvudgrupp 3 placeras sökande som ett maxirnivärde (procent Eventuellt har utbildning från yrkesinriktad linje i gängliga platser). ej utnyttjade inom den fria kvoten bör utnyttjas gymnasieskolan. Först sedan riktlinjer fastplatser ställts för betygsättning i yrkesteknik, kan inom de övriga grupperna. Vederbörande tillsynsmyndighet bör för avgöras om också sökande med betyg över bestämma den fria kvo- annan utbildning kan placeras i den-na varje antagning till (SÖ:s skrivelse till Kungl. Majzt 3.12. tens storlek. Med hänsyn svårigheterna grupp att förutskicka olika antagningssituationer 1969. ASÖ 1969/70: 36). I huvudgrupp 4 ingår sökande med såär det inte möjligt att nu ange denna storlek allmän dan gymnasial som inte kan hänvid varje utbildningsväg. En lämplig, utbildning föras till någon av grupperna 1-3. I kapiriktpunkt, som vid behov kan justeras uppåt eller nedåt, är att maximalt 15 procent av tel 10 redogörs för olika slag av sådan utav- bildning. Utbildning i den nuvarande yrkesvid utbildningslinjen tillgängliga platser skolan medför, att sökanden placeras i husätts till den fria kvoten. vudgrupp 4 under förutsättning att utbildningen baseras på genomgången grundsko- Grunder för inplacering i viss grupp la (motsvarande) så att antagningsmyndigheten kan bedöma den som gymnasial. Ett KU har eftersträvat att vid kvoteringen i antal nu gymnasiala fackutbildningar skall möjligaste mån hålla sökande från nya reenligt KU:s förslag i kapitel 9 överföras till spektive äldre och vikande skolformer åtden högre utbildningen. I fortsättningen skilda i olika grupper. Vissa äldre skolforkommer således en del behörighetsgivande mer bör dock sammanföras med de nyare utbildning av detta slag att upphöra som skolfonner, till vilka de är företrädare eller gymnasial skolform. motsvarigheter. Även annan vikande eller avlöst utbild- Sökande från gymnasieskolan uppdelas för inplacering i hupå huvudgrupperna 1-3 enligt ovan. Till ning bör utgöra grund 1-2 ansluts också sökande vudgrupp 4, t. ex. några av de s. k. likhuvudgrupperna från motsvarande äldre skol- ställighetsgrupperna enligt nuvarande behömed utbildning former. 1 intas således även närmast folkskollärarexa- I huvudgrupp righetskungörelse, sökande med slutbetyg från det nuvarande men och småskollärarexamenl huvudgrupp gymnasiet, med studentexamen (motsvaran- 4 placeras också sökande med folkhögskolde), gymnasieingenjörsexamen eller handels- utbildning. gymnasieexamen på treårig linje. I den fria kvoten kan beräknas ingå två På motsvarande sätt i huvud- av behöriga sökande, nämplaceras huvudkategorier sökande från tvåårig linje ligen dels sådana sökande som inte skall ingrupp 2, förutom även sökande med slut- i någon av huvudgrupperna 1-4, i gymnasieskolan, placeras från den nuvarande fackskolan samt huvudsakligen vuxna men också behöriga betyg sökande med äldre sökande med utländsk utbildning, dels vissa fackskolutbildning (bokstavsbetyg), normalskolekompetens, sökande som placerats i någon av huvudtvåårig linje, grupperna men ej antagits där. I det sisthandelsgymnasieexamen på nämnda fallet gäller överföringen till den gymnasieingenjörsexamen på tvåårig linje

SOU 1970: 21 233

fria kvoten bl. a. sådana enskilda sökande kommer det på den sökande att dokumensom missgynnats av kvoteringsförfarandet. tera sin arbetslivserfarenhet o. d. Sådan do- En sökande med i och för sig goda meriter kumentation medför inplacering i underkan bli utestängd från önskad b. utbildning, grupp medan en annan sökande med relativt svaga meriter kan bli antagen på grund av att de båda M eri tvärderingsunderlag medsökandena tillhör olika grupper. Detta kan bl. a. bli fallet då antalet sökande I föregående avsnitt av detta har kapitel i en grupp är lågt och följaktligen endast ett olika slags meriter diskuterats. De tre slag av fåtal platser tilldelas Hur denna meriter gruppen. som enligt KU:s mening bör tillfråga skall lösas är, som tidigare nämnts, i godoräknas vid en systematisk, normalisestor utsträckning ett antagningstekniskt pro- rad meritvärdering är blem (se del 2). En annan orsak till att en skolbetyg sökande bör överföras till den fria kvoten är, studielämplighetsprov att vederbörande har meriter till vilka ingen arbetslivserfarenhet. hänsyn kan tas vid meritvärdering inom den ursprungliga kvoten men vilka enligt antag- I viss utsträckning är de avsedda meriterningsmyndighetens bedömning likväl bör na knutna till de särskilda förhållandena tillgodoräknas. inom varje grupp. Detta framgår av följan- I vissa fall kan tvekan uppstå om grupp- de kortfattade översikt. tillhörighet, t. ex. vid dubbelutbildning (ge- Betygen från den avlämnade skolan. l nomgång av två gymnasiala, var för sig be- var och en av huvudgruppema l och 2 har hörighetsgivande utbildningslinjer). Som hu- de sökande betyg som är omedelbart anvudregel bör härvid gälla, att den sökande vändbara vid Detta meritvärdering. gäller placeras enligt sin senast genomgångna, be- såväl betygen från gymnasieskolans treåriga hörighetsgivande utbildning. Om i stället linjer som från dess tvååriga ekonomiska, den ursprungliga utbildningen hade använts sociala och tekniska linjer. Betyg av äldre som grund för skulle får i grupptillhörigheter, typ (bokstavsbetyg) förekommande den sökande bedömas efter äldre fall omräknas till värden meriter, enligt skalan 1-5 som kan ha förvärvats lång tid före ansök- (se nedan). ningstillfället. Ett exempel på en situation, I huvudgrupp 3 föreligger ännu inte fast-där principen om senast genomgången utbild- ställda riktlinjer för betygsättningen i de ning tillämpas, är bedömning av en sökan- centrala yrkestekniska ämnena (jfr ovan). de med utbildning på yrkesinriktad linje i Även om vissa tekniska problem kan väntas gymnasieskolan som sedan genomgått be- uppträda vid meritvärdering på grundval hörighetsgivandc utbildning vid folkhögsko- av betyg från yrkesinriktade linjer, kan la, t. ex. tredje årskurs. Denne sökande skul- dessa betyg dock väntas bli användbara le således, enligt ovannämnda huvudregel, som en del av meritvärderingsunderlaget. placeras i huvudgrupp 4. I huvudgrupp 4 kan till samma utbild- I vissa fall skulle dock tillämpningen av ning sökande med olika betygsystem samhuvudregeln kunna gynna spekulationsval tidigt förekomma. I flera fall kan betygen av fortsatt t. ex. genomgång av därvid komma utbildning, att bli mer eller mindre ojämtreårig linje i gymnasieskolan samt därefter förbara, t. ex. studieomdöme från folkhögtredje årskurs i folkhögskolan. I varje fall skola och över utbetyg fackgymnasial övergångsvis bör därför gälla, att genom- bildning. Vidare kan sökande i många gång av treårig eller fyraårig linje i gym- denna grupp, som bl. a. också innefattar nasieskolan eller däremot svarande utbild- äldre och vikande skolformer samt utprägning, t. ex. studentexamen, bör bestämma lade fackutbildningar, beräknas ha längre grupptillhörighet oavsett senare utbildning. eller kortare tids arbetslivserfarenhet. En I fråga om undergrupperna a och b an- meritvärdering på grundval av betyg skulle

234 SOU 1970: 21

mindre studier vid uniför deras del vara angelägen på göras för dem som genom Vad versitet eller i decentraliserade universitetsgrund av tidsavståndet till utbildningen. från kurser m. m. meriterat sig för fortsatta stubeträffar studieomdömena folkhögskolan är dessa mindre för en rang- dier. lämpade bland flera eftersom ofta Arbetslivserfarenhet. I KU:s ovannämnda ordning sökande, om- skrivelse med förslag angående försök med endast ett sammanfattande, graderat KU menar där- arbetslivserfarenhet som underlag för meritdöme ges vid folkhögskola. ensamt får förutsätts, att sådana meriter likför att studielämplighetsprovet värdering som skall spela en användas vid den reguljära meritvärdering- studielämplighetsprov denna Särskilda meriter kompletterande roll vid urvalet. I det här en inom grupp. i den fria kvoten. urvalssystemet ingår arbetslivskan tillgodoräknas föreslagna Studielämpliglzetsprovet. I KU:s förslag erfarenheten således som tredje beståndsdel till försöksverksamhet med studielämplig- vid urvalet tillsammans med betyg och stuförutsätts att provet skall använ- dielämplighetsprov. hetsprov das främst som ett kompletterande urvals- KU har övervägt frågan om alla huvudinstrument. Detta stämmer också överens skulle få tillgodoräkna arbetslivsgrupper med KU:s ovan redovisade upp- erfarenhet eller endast vissa grupper. Vad principiella att urvalet så långt möjligt skall beträffar huvudgrupp 1 kan konstateras, fattning. att KU i sitt förslag till försöksverksamhet grundas på mer än ett urvalsinstrument. Provets roll innebär i från de gymnasieutbildades situation kompletterande utgått att det skall användas tillsam- och att således sökande i huvudgrupp 1 bör praktiken, mans med där sådana brukas få tillgodoräkna arbetslivserfarenhet av viss dels betyg, vid urvalet, dels också arbetslivserfarenhet minsta längd. Vad angår huvudgrupp 2 kan (se nedan). I vissa fall får studielämplighets- det förmodas, att de sökande i denna grupp dock som ensamt urvals- kommer att befinna sig i samma situation provet fungera instrument. som de medsökande i grupp 1, dvs. att de i 1-3 relativt stor utsträckning söker fortsatt ut- I de tre huvudgrupperna skall betysom ett urvalsinstrument. I bildning och därmed är beroende av skolbegen användas från dessa grupper ingår således studielämplig- tygen. Grupp 3, som utgörs av sökande har möjligen inte samhetsprovet som en komplettering till bety- yrkesinriktade linjer, 4 däremot blir, som ovan ma behov att få tillgodoräkna sådana merigen. I huvudgrupp de sökandes ter, eftersom en relativt liten del av dem nämnts, fördelning på utbildofta så skiftande som fått sin utbildning på dessa linjer kan ningsbakgrund säkerligen att användas som beräknas till fortsatta studier. betyg ej kan reguljärt gå vidare urvalsinstrument. Studielämplighetsprovet Hänsynen till behovet av en i princip likforfår där, om inte särskilda förhållanden för- mig meritvärdering av alla sökande från anleder undantag, ensamt spela denna roll. gymnasieskolan har dock vägt tungt för KU. förordar därför att även sökan- Som ett komplement till den punktbedöm- Utredningen de i grupp 3 skall få tillgodoräkna arbetsning som prövning med studielämplighetsprov utgör vill KU betona vikten av att inte livserfarenhet av viss minsta längd. I grupp

att i särskilda 4 torde så många av de sökande redan ha minst i grupp 4 möjligheterna kvoten tillvaratas. Ett erfarenheter från att tillgodoräkfall utnyttja den fria yrkeslivet mindre skall kunna delvis nande av sådan erfarenhet inte tjänar någott provresultat av särskilt (motsva- got egentligt syfte. Utredningen har stannat uppvägas goda betyg rande). Vidare bör det här som i andra fall för att arbetslivserfarenhet inte skall tillgovara möjligt att genomgå studielämpiighets- doräknas inom grupp 4 vid meritvärdering

inom denna grupp. prov mer än en gång. Även sådana vuxna sökande som inplace- Längden av den anställning m. rn., som ras direkt i den fria kvoten bör undergå KU i sin skrivelse föreslår skall vara meritebör dock ringsgrundande, är minst tolv månader. Utstudielämplighetsprov. Undantag

SOU 1970: 21 235

Undergrupp Huvudgrupp a b

1-3 Skolbetyg (motsvarande) Skolbetyg (motsvarande) Studielämplighetsprov Studielämplighetsprov Praktisk erfarenhet av viss minsta längd

4 Studielämplighetsprov

redningen förutsätter att minst denna mi- teckna dem i detalj och i ännu mindre grad nimilängd skall tills vidare gälla. Förutom att ge normer för deras tillgodoräknande, anställning skall även annan verksamhet särskilt som värdet av en och samma merit (studier) kunna tillgodoräknas under förut- kan växla med till den sökta uthänsyn sättning att vederbörande dessutom uppfyllt bildningen. I allmänhet kan sådana meriter kravet på minst tolv månaders anställning. emellertid inordnas under beteckningarna Samma villkor bör gälla för tillgodoräknan- eller arbetslivserfarenhet. I fråutbildning de av militär utbildning avseende under- kan denna vara civil eller ga om utbildning officers- och officersutbildning eller mot- militär. För den militära del utbildningens svarande. I princip skall kvalifikationstiden föreligger en ingående och utförlig gransk- (tolv månader) avse heltidsarbete men även ning av dess allmänna civila meritvärde i deltidsarbete bör kunna i vissa fall godtas ett betänkande av 1954 års vämpliktsavefter vederbörlig omräkning. löningsutredning (SOU 1970: 12). KU har i fråga om formen för tillgodo- En del meriter avseende värnpliktsutbildräknande övervägt, huruvida arbetslivserfa- se nedan) liksom arbetsning (motsvarande, renhet o. d. skall tillgodoräknas enbart som livserfarenhet i den normatillgodoräknas tilläggsmerit, dvs. som poängtillägg, inom liserade meritvärderingen i Undergrupp b (se respektive huvudgrupp eller om tillgodoräk- ovan). I övrigt är bedömning inom den fria nandet skall ske inom en särskild kvot. För kvoten den naturliga metoden att tillgodo- KU avgörande i denna fråga är att det skall räkna meriter utöver de i respektive grupper vara möjligt att gå direkt från den behörig- gängse. Då det knappast är möjligt att före-

hetsgivande utbildningen till högre studier. skriva normer för denna meritvärdering Om tilläggsmeriter tillgodoräknas inom sam- med tillämpning på hela den högre utbildma grupp som övriga meriter skulle detta ningen, bör det ankomma på respektive anlätt kunna driva upp konkurrensen så högt tagnings- och tillsynsmyndighet att, i mån att dylik direkt övergång blev i realiteten av behov, utarbeta sådana (se riktlinjer omöjlig. Utredningen har sålunda stannat vidare nedan om den fria kvoten). för att en särskild undergrupp (b) inrättas bör Samtidigt det understrykas, att den för här avsedda sökande (jfr ovan). fria kvoten kan erbjuda ett tekniskt svårbe-

Meritvärderingsunderlagets sammansätt- mästrat problem i vissa antagningssituatio-

ning i olika av ovanstå- ner och att därför grupper framgår bedömning inom denna ende tablå. kvot av sökande från andra grupper som Utöver vad som enligt ovan bör tillgodo- bör endast då särskilda skäl regel göras räknas inom olika grupper vid den norma- att en sökande föreligger överflytta frân liserade, systematiska meritvärderingen till- den grupp han ursprungligen tillhör. kommer andra meriter, som kan innehas av enskilda sökande och som normalt inte kan M eritvärdering och urval komma till uttryck vid den mer schematiska meritvärderingen inom respektive Beträffande underhuvudgruppema 1-3, grupp. Dessa meriter kan vara av skiftande vid meritvärdegrupp a, är huvudproblemet slag, och det är knappast att förmöjligt ringen hur betyg och studielämplighetsprov

236 SOU 1970: 21

skall mot varandra. I KU:s ovan- Vilket urvalssystem man än väljer, bör bevägas nämnda skrivelse 3.12.1969 till statsrådet tygen dock i vissa fall få fälla utslaget i uroch chefen för utbildningsdepartementet för- valssituationen. Detta gäller de elever, som utsätts, att denna fråga skall avgöras på har så goda betyg att de skulle ha antagits av under försöksverksamheten med bred marginal, om urvalet skett endast grundval vunnen erfarenhet. KU framlägger därför efter betyg. här inte konkreta förslag utan anlägger en- En garanti för att så skall bli fallet finns dast allmänna och principiella synpunkter inbyggd i den andra av de ovannämnda mepå detta problem. toderna. Eftersom man har att räkna med Man kan hysa betänkligheter mot att re- en betydande korrelation mellan testresultat sultatet av ett enda prövningstillfälle, vid och betyg, är det också sannolikt att även vilket tillfällig indisposition kan spela stor sammanvägningsalternativet fyller detta krav roll, kan bli utslagsgivande för möjligheten i de flesta fall. Motsatsen kan dock inträffa. att bli antagen vid spärrad utbildning. Varje I vilken omfattning detta sker kan på detta sökande borde därför i princip ha rätt att stadium inte bedömas; utfallet beror dels genomgå testet vid mer än ett tillfälle. Å på betygets och testets relativa vikt, dels på andra sidan kan det inte bli fråga om ett konkurrensförhållandena vid urvalet. Det obegränsat antal provtillfällen. En rad så- är dock möjligt att komma till rätta med väl principiella som tekniska och praktiska problemet genom t. ex. en granskning i effrågor är förknippade med omprövnings- terhand och intagning inom den fria kvoten problemet. Dessa frågor måste lösas inom av dem som uppenbarligen tillfälligt missramen av den föreslagna försöksverksam- lyckats eller genom möjligheter till omprövheten med studielämplighetsprov. ning med studielämplighetsprov (se ovan). Det är nödvändigt att frågan om sam- Sökande inom undergrupp b i huvudgrupmanvägningen av betygspoäng och testre- perna 1-3 bör meritvärderas på samma sultat ägnas stor omsorg. KU har övervägt som sökande i a, dock med tillägg grunder två metoder för urval inom huvudgrupper- av att arbetslivserfarenheten skall värderas. na 1-3, nämligen dels en metod som inne- I tidigare nämnd skrivelse 16.1.1970 angåbär att urvalet genomgående sker efter ett ende försöksverksamhet med tillgodoräknansammanvägt resultat av betyg och studie- de av praktisk erfarenhet föreslås bl. a. föllämplighetsprov, vilket genomgås av alla sö- för meritvärderingen under jande principer kande, dels en annan metod som innebär att försöksperioden. förslagsvis och tills vidare hälften till två Kortaste tid som får tillgodoräknas är tolv tredjedelar av tillgängliga kursplatser tillsätts anställmånader. Varje månads meritgrundande med de sökande, som har den högsta betygs- ning ger 0,04 poäng. poängen, varefter övriga platser tillsätts ef- Som maximigräns för tillgodoräknande företer den sökandes resultat på studielämplig- slås fem år. Därvid är att märka att detta se- Särskilt kvalificerad yrkeserfarenhet bör ges hetsprovet. nare urval ett kvalitetstillägg på 0,15 poäng. görs bland de i rangordningen Kortare utbildning, som direkt förbereder för (efter betyg) dämästkommande och inom en yrkesverksamhet, bör kunna inräknas i den yrgrupp sökande som är dubbelt så stor som kesverksamma tiden. antalet tillgängliga platser. KU som betonats, funnit, Liksom i fråga om studielämplighetsprohar, tidigare vet måste också i detta fall resultatet av den att ett urvalssystem, som bygger på en är försöksverksamheten avvaktas kombination av betyg och testresultat, föreslagna framför innan det slutliga meritvärdet av arbetslivsatt föredra ett som bygger på enbart Det är emellertid att erfarenhet kan säkert bedömas, särskilt betyg. viktigt, inte flera års framgångsrikt arbete i skolan som meritvärderingen måste göras med hänskall kunna av ett tillfälligt miss- syn också till meritvärdet av betyg och stuspolieras i form av ett dåligt testresultat. dielämplighetsprov, dvs. de två andra komlyckande

SOU 1970: 21 237

ponenterna i meritvärderingsunderlaget i ser enligt SFS 1968: 112, 15 §, samt motundergrupp b. De allmänna synpunkter KU svarande bestämmelser för tillträde till vill anlägga på denna fråga är följande. klasslärarutbildningen och socionomutbild- Ovannämnda principer för meritvärde- ningen medger, skulle dock bortfalla med ringen bör tills vidare få gälla som rikt- sådana regler. punkt för undergrupp b med de ändringar Beträffande de tvååriga linjerna är det som föranleds av anpassningen till urvals- berättigat att alla betyg i slutbetyget medsystemet i stort. Sålunda bör poängsumman räknas i .meritvärderingsunderlaget (med unför praktik läggas till poängen för betygs- dantag av frivilliga ämnen och gymnastik, meriter och/eller studielämplighetsprov. Då se nedan). Anledningen härtill är i första meritvärderingen sker inom en grupp, där hand den kortare studietiden på dessa linalla sökande har minst tolv månaders an- jer och därav betingade förhållanden beträfställning, får poängen för denna tidsperiod fande läroplanens uppbyggnad, främst konkaraktär av en konstant som skulle adderas centrationen av ämnen till en årskurs. till samtliga sökandes meriter. Meritvärde- Det finns att förmoda, rimlig anledning ring av de tolv första månaderna bör därför att det av KU föreslagna urvalssystemet inte ske. med inslag av bl. a. studielämplighetsprov Under förutsättning av minst tolv måna- och arbetslivserfarenhet som meriter skall ders anställning bör även militära meriter minska betygsjakten i den nya gymnasie- (underofficers- och officersutbildning eller skolan. KU vill därför förorda, att meritmotsvarande) inräknas som anställningstid värderingen av betygen utformas på samma med den tid som överstiger den för flertalet sätt inom gymnasieskolans alla linjer. Alla värnpliktiga gemensamma grundutbildning- betyg i slutbetyget bör alltså medräknas i en. dock fortfaranmeritvärderingsunderlaget, I övrigt får försöksverksamheten enligt de med undantag av frivilliga ämnen och KU:s ovannämnda skrivelser vara vägleda-n- gymnastik. de för hur meriterna inom denna under- En specialfråga utgör meritvärderingen grupp skall tillgodoräknas. av behörighetskompletterade betyg. Enligt Meritvärderingen av slutbetyget från :ko- de bestämmelser som idag gäller (SFS 1968: lan berör frågor som 112 m. fl.) räknas betyg, som erhållits vid vilka ämnesbetyg som skall medräknas in i meritvärde-

behörighetskomplettering,

vilken vikt de olika ämnesbetygen skall ringsunderlaget, dock endast till högst värha det av de övriga betygens medelvärde. Detta vilken betydelse ämnen skall ha som av- innebär att behörighetskompletterade betyg slutas före sista årskursen etc. aldrig kan höja men väl sänka det merit- En möjlighet är att låta alla betyg i slut- grundande medelvärdet. betyget ingå i meritvärderingsunderlaget, Syftet med denna bestämmelse torde w utan undantagsbestämmelser för i tidigare bl. a. vara, att man vill söka stävja alltför årskurser avslutade ämnen men däremot för taktiska utpräglat linjeval av den typ, där frivilliga ämnen, vilka enligt KU:s uppfatt- eleven väljer linje med tanke på att få ett ning aldrig bör tillåtas sänka medelbetyget. så högt slutbetyg som och med möjligt (Beträffande undantagsbestämmelser för mindre hänsyn tagen till framtida utbildämnet se nedan.) Med ett så- och yrkesplaner. gymnastik, nings- En stor omfattning dant system skulle man vinna likformighet av sådana taktiska val kan få mindre önskmed de bestämmelser som i dag i princip värda konsekvenser såväl för den enskilde gäller på grundskolans eleven som för skolkompetensområde. och utbildningsorga- .& De möjligheter till en lugnare studiemiljö nisationen i stort samt även - på längre i de lägre årskurserna av de treåriga linjer- sikt - för arbetsmarknaden. na (genom att betyg från årskurs 1-2 ej Att vissa elever, som tidigt är inriktade medräknas), som nu gällande bestämmel- på en viss en högre utbildning, väljer

238 SOU 1970: 21

annan linje än den som direkt ger behörig- inte betyget i ämnet gymnastik, med mindre het till denna utbildning, behöver dock inte än att det överstiger medelvärdet av övriga uppfattas som ett resultat av taktiska val betyg som ingår i meritvärderingsunderlautan kan vara ett uttryck för intresse för get. Denna bestämmelse torde ha tillkomvissa skolämnen. För den enskilde eleven mit främst av omsorg om fysiskt handikaptorde ett linjeval baserat på hans begåvning pade elever, som inte är helt befriade från och intressen vara ett villkor för att hans ämnet. Denna bestämmelse bör kvarstå. skolgång skall upplevas så positivt som Särskilda bestämmelser för ämnen med möjligt. Det är också viktigt att val av stu- lågt veckotimtal. KU har även diskuterat dieinriktning kan ske så fritt som möjligt meritvärderingen av ämnen med mycket efter gymnasieskolan. De nu gällande reg- lågt timtal. I första hand har diskussionen lerna för behörighetskompletterade betyg rört ämnet arbetslivsorientering, som är ett förefaller då ha vissa nackdelar. För till- obligatoriskt entimmesämne i årskurs 2 på träde till flera spärrade utbildningsvägar alla yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan. fordras för närvarande ett betygsmedelvär- Enligt nu gällande läroplaner finns för de över 4,0. För att behörighetskomplette- övrigt endast ett fåtal entimmesämnen på ringarna då inte skall sänka medelvärdet av vissa linjer i gymnasieskolan. Enligt KU:s betyget erfordras att behörighetskomplette- uppfattning måste betygsättningen i dessa ringen, som t. ex kan omfatta ämnena fysik, ämnen bli osäkrare än i ämnen med större kemi och biologi, i varje ämne måste ge timtal. Därtill kommer att ämnen med lågt betyget 5. En sådan komplettering synes timtal inbjuder till s. k. särskild prövning kunna bli onödigt tidskrävande, även om (tentamen vid skolan) i konkurrenssyfte. en behörighetskomplettering till denna nivå Med en förhållandevis måttlig arbetsinsats i och för sig ingalunda torde tillhöra det kan man höja sitt betyg i ämnet och däromöjliga för en elev som uppnått ett genom- med sin meritpoäng. Dessa omständigheter snittsbetyg över 4 på någon av gymnasiets har föranlett KU att ifrågasätta rimligheten linjer. i att låta entimmesämnen ingå i meritvär- Enligt KU:s direktiv skall endast nödvän- deringsunderlaget. Med hänsyn till alltjämt rådande osäkerhet diga förkunskapskrav förekomma bland be- bl. a. finns ännu inga hörighetsvillkoren. Meritvärderi-ng av behö- kursplaner för vissa av dessa ämnen på de i yrkesutbildande linjerna - föreslår KU att righetskompletteringsbetyg synes någon mån motverka detta syfte. För sökande denna fråga hänskjuts till SÖ, som bör överfrån t. ex. tvåårig linje kan önskan eller väga möjligheten att konstruera läro- och tvånget att få höga betyg i kompletterings- timplaner på ett sådant sätt att inga entimstudierna bli ett hinder för förverkligandet mesämnen eller så få som möjligt förekomav studieplanerna. mer eller också besluta att betyg inte skall Dessutom är det från tekniska och prin- sättas i sådana ämnen. En annan utväg som cipiella synpunkter tveksamt, hur man skall bör övervägas är att två mycket små och sammanräkna över treåriga kurser varandra närliggande ämnen slås ihop i betyg i kompletteringsämnen med betyg från två- betygshänseende. åriga linjer. Vuxna i den fria kvoten och Beträffande viktning av betyg i övriga sökande i grupp 4 meritvärderas inte efter avseenden, dvs. det förhållandet, att visst betyg, varför kompletteringsbetygen inte ämne på läroplanen ger större respektive kan läggas till ett tidigare slutbetyg. mindre poängvärde än andra, har KU gjort Av ovan nämnda skäl vill KU förorda att vissa undersökningar. KU har inte funnit kompletteringsbetyg ej medräknas vid me- anledning frångå sitt preliminära ställningsritvärderingen. tagande i sitt betänkande II innebärande Särskilda bestämmelser för meritvärde- att viktning ej skall förekomma. ring av ämnet gymnastik. Enligt nu gällan- Omräkning av betyg enligt äldre skala de meritvärderingsbestämmelser medräknas till betygskalan l-5 blir nödvändig inom

SOU 1970: 21 239

huvudgrupperna l och 2, där sökande med sker med sökande i övriga kvoter. I avsevärd sådana betyg kan förekomma liksom sö- utsträckning blir dock bedömningen inom kande med s. k. blandade betyg i slutbetyg den fria kvoten mer obunden, dvs. utförs från gymnasiet (privatister m. fl.). KU har av antagningsmyndigheten utan de fasta regi skrivelse 11.4.1968 till Konungen, till ef- ler som gäller för huvudgruppema. Möjligterkommande av Kungl. Majzts uppdrag att heterna att göra en sådan friare bedömning, inkomma med förslag till behörighets- och liksom behovet av en sådan, växlar. Allmeritvärderingsregler för personer med s. k. mänt gäller dock, att en av normer helt blandade betyg (siffer- och bokstavsbetyg), oberoende bedömning inte kan göras, då framfört vissa förslag. Förslaget behandlar det antal sökande som skall bedömas är även frågan om en omräkning av bokstavs- stort i förhållande till antalet platser. betygen till sifferbetyg. KU föreslår i skri- Följande ordning för bedömningen bör i velsen följande metod härför. princip gälla inom de olika tänkbara delgrupperna i den fria kvoten. Dessa grupper Omräk- är här särhållna för översiktlighetens skull nade vär- Siffer- Bokstavsskala den skala men avses ej fungera som formella undergrupper, möjligen med undantag för grupp Berömlig (A) 5 d (se kapitel 13). Med utmärkt beröm a Sökande, som överförts från huvudgodkänd (a) 5 5 grupp på grund av för honom ogynnsamt Med beröm godkänd (AB) 4 4 Icke utan beröm utfall av kvoteringen, jämförs med sökande godkänd (BA) 3 3 ur andra varvid

jämförelsen ger vid handen, att den miss- Betygen A och a skall således båda gälla gynnade borde ha antagits före den sist anför betyget 5 i sifferskalan osv. tagne i arman grupp, skall han antas inom KU föreslår att denna metod för om- den fria kvoten. måste bli för- Bedömningen räkning av betyg tillämpas, då sökande med hållandevis fri på grund av att meriterna olika betygssystem skall rangordnas gemen- (betyg m. rn.) är delvis ojämförbara. samt (huvudsakligen i grupperna l-2). b Sökande med särskilda meriter, civila M eritvärderingen i huvudgrupp 3 (yrkesin- eller militära, som ej kunnat antas i sin egen riktade linjer i gymnasieskolan). Det förslag i första hand med de kvotgrupp, jämförs till betyg och betygsättning inom dessa lin- antagna inom denna kvotgrupp, Bedömjer som SÖ överlämnat till Kungl. Majzt er- ningen blir även i detta fall jämförelsevis bjuder en del tekniska problem som KU fri. ägnat ett ingående studium. Något defini- c Sökande med svensk utbildning etc., tivt förslag till hur denna meritvärdering som av visst på grund slags behörighet .-.. skall ske kan dock ej avges, förrän riktlin- placeras i den fria kvoten, bedöms i första jer för betygsättningen slutgiltigt fastställts. hand med hjälp av det studielämplighets- Det bör uppdras åt SÖ att därefter inkom- prov som de i regel genomgått. Antagnings-

:enlaüdløuáánüüiiakzäiünánøuguv

ma till Kungl. Majzt med förslag om merit- myndigheten har att värdera andra meriter, av de värdering yrkesinriktade linjernas t. ex. olika slag av yrkeserfarenhet som kan vid urval till högre utbildning. slutbetyg ha betydelse för utbildningen i fråga. Normer för bedömningen av dessa meriter kan i stor utsträckning överensstämma med vad Meritvärdering och urval inom den fria som gäller inom b i huvudkvoten undergrupp grupperna 1-3. . Inom den fria kvoten skall de sökande d Sökande med utländsk er- ,., utbildning . bedömas på i princip samma sätt som bjuder ofta svåra problem vid meritvärde-

.im-wr-

240 s SOU 1970: 21

ringen. Här är vissa normer önskvärda men Tillämpningsföreskrifter samtidigt svåra att utarbeta på grund av att meriterna hos de sökande kan växla så Förslaget till urvalssystem har ej kunnat utstarkt och vara svåra att jämföra inbördes föras i alla de detaljer som är nödvändiga och med svensk meritering för urvalssystemets funktion. Inte (se kapitel 13). praktiska bör dock om den fria minst gäller detta den fria kvoten. Det bör Sammanfattningsvis kvoten framhållas. Normer och ankomma på vederbörande tillsynsmyndigföljande regler inom denna får under inga förhållan- het att utfärda erforderliga tillämpningsföden bli så fasta och stela att syftet med reskrifter till olika kompetensförfattningar. den fria kvoten förfelas. Hur förfinat ett behörighets- och meritvärderingssystem än görs, måste man räkna med förekomsten av ett antal sökande med så ovanlig erfarenhets- och utbildningsbakgrund att endast en bedömning efter fritt skön kan leda till även objektivt sett rimlig rättvisa. Behovet av normer och riktlinjer för bedömningen är, som ovan påpekats, knutet till antalet sökande som skall bedömas. En annan omständighet med motsvarande betydelse är antagningen organisation. Vid central antagning kan en sökande delta (inom den fria kvoten) i konkurrensen om platser vid flera utbildningslinjer. Denne måste då placeras i flera olika köer och därvid kontinuerligt jämföras med ständigt nya grupper av sökande. Detta låter sig vanligen inte göras utan att berörda sökande får ett fast jämförelsetal eller poängvärde. Särskilt vid central antagning med datamaskinella hjälpmedel är en mer utvecklad användning av den fria kvoten i regel ej möjlig utan normer som medger sådana jämförelsetal för flertalet sökande. Ovanstående redogörelse, som med nödvändighet tvingats bli något schematiserad, ger naturligtvis inte en fullständig bild av den komplicerade uppgift som handhavandet av den fria kvoten ofta utgör. Bedömningar och jämförelser bör i många fall göras också mellan olika individer oavsett grunden för inplacering i den fria kvoten. Ett viktigt hjälpmedel är studielämplighetsprovet, som genomgås av flertalet sökande och således underlättar bedömningar och jämförelser över de gränser som bildas av i övrigt olika meriter. En genomgång av problem vid antagningen, bl. a. med avseende på den fria kvoten, görs i del 2.

SOU 1970: 21 241

16-014252

-

13 Utländska sökande behörighet och urval

sociala frågorna, har delvis utgått från det 13.1 Inledning material som redovisas i det ovannämnda Även inom utbildningsväsendet, på olika betänkandet. nivåer, går utvecklingen mot en ökad internationalisering i fråga om bl. a. utbild- 13.2 Gällande bestämmelser om behörigningens inriktning. Rörligheten på arbetshet och urval marknaden tilltar och nationsgränserna är inte längre ett ovillkorligt hinder för ar- I kapitel 4 lämnas en översikt över gällanbetskraftens förflyttningar. Inom den hög- de bestämmelser m. m. om behörighet och re utbildningen växer det antal personer urval till fortsatt utbildning. Redogörelsen som söker utbildning i annat land än sitt är i princip begränsad till vad som rör hemland. För Sveriges del kan även in- svenska utbildningssökande. I det följande vandringen av arbetskraft på sikt bidra till ges därför en motsvarande översikt över en ökad tillströmning av utländska med- de bestämmelser m. m. som gäller utländsborgare eller eljest personer med utländsk ka sökande. En sådan översikt finns också utbildning till den högre utbildningen. hos kommittén för utländska studerande I fråga om villkoren för utländska stu- (s. 22 ff). derandes tillträde till högre utbildning har De grundläggande bestämmelserna ingår Sverige inte fullständig handlingsfrihet. Sve- i den s. k. behörighetskungörelsen (SFS rige har med andra stater ingått vissa kon- 1967: 450). Denna kungörelse innehåller ventioner, vilka förpliktar oss att ta emot materiella bestämmelser för universitetens studerande från andra länder som är bosat- olika fakulteter samt för jordbrukets högta i Sverige. I specialbetänkandet SOU skolor. Som framgår av kapitel 4 gäller en- 1970: 20 återges innehållet i de viktigaste ligt 3 § studentexamen avlagd i Danmark, av dessa konventioner m. m. Finland, Island eller Norge som svensk stu- I december 1969 avlämnade kommittén dentexamen eller gymnasiekompetens utan för utländska studerande sitt betänkande några inskränkningar eller ytterligare villtill departementschefen (Studiesocialt stöd kor. till utländska studerande, stencil U 1969: I 8 och 9 §§ stadgas dels om dispens för 9). I betänkandet föreslås nya regler för svenska utbildningssökande, dels också om studiesocialt stöd åt utländska studerande. behörighet för andra utländska sökande än Därvid berörs också vissa kompetensfrågor. nordiska. (För dispensförhållandena för KU, som inte tagit ställning till de studie- svenska sökande redogörs i kapitel 4 av

242 SOU 1970: 21

föreliggande betänkande.) I 8 § föreskrivs följande anföras, som synes vara represenatt konsistoriet får medge »att som stude- tativt för flertalet universitet. rande vid fakultet inskrives den som De examina som avses i 2 § 1 mom. a) avlagt utländsk examen som medför »med svensk studentexamen likställd exaatt vinna tillträde till universitet men›, är t. ex. den franska »baccalauréat behörighet eller motsvarande vetenskaplig läroanstalt i secondaire», den tyska »Zeugnis der Reife» det främmande landet, eller (»Abitur»), eller den österrikiska rMaturan, b) på annan grund kan antas äga förut- vilka ger behörighet att vinna tillträde till sättningar att tillgodogöra sig undervisning universitet i det främmande landet. vid fakulteten». I 2 § 2 mom. anges de krav, som upp- Motsvarande bestämmelser gäller enligt ställs för studerande med examen i Storbri- 9 § för jordbrukets högskolor. tannien. Härvid bör framhållas, att de i UKÄ har 28.2.1967 utfärdat allmänna nämnda stadgande angivna kraven ingalunföreskrifter för konsistoriets prövning av da utgör generella behörighetsvillkor för ärenden enligt 8 § behörighetskungörelsen. tillträde till universitet i just Storbritannien. I sammanhanget bör observeras att även 8 § De enskilda universiteten i detta land har b kan i princip tillämpas på utländska sökan- nämligen olika krav. Så har t. ex. vissa colde, nämligen på dem som inte kan behörig- leges i Oxford och Cambridge inträdesfordhetsförklaras enligt 8 § a. ringar långt utöver den här angivna nivån. Andra paragrafen av UKÄ:s ovannämn- Riktlinjen för svenska universitets bedömda föreskrifter har följande lydelse ning utgör de s. k. Durham requirements; cl mom. Annan det är här man finner kraven på minst två utländsk examen än studentexamen i Danmark, Finland, Island eller ämnen på Advanced och tre på Ordinary Norge som medför behörighet att vinna till- level i GCE (General Certificate of Eduträde till universitet eller motsvarande vecation). Durham, liksom övriga universitet tenskaplig läroanstalt i det främmande landet som med svensk stu- i Storbritannien, har detaljerade föreskrifanges i denna paragraf dentexamen likställd examen”. ter om ämnesfördelningen och ämnesvalet 2 mom. Som med svensk studentexamen lik- i GCE, men svenskt universitetsväsende ger ställd examen i Storbritannien bör i regel så- den studerande frihet i valet. dan utbildning därstädes godtas som omfattar Den i 2 § 2 mom. angivna GCE-ramen General Certificate of Education med antingen minst fem ämnen, varav minst två på kan utsträckas, så att den i praktiken ombetygsnivån Advanced, eller minst fyra äm- fattar en mycket stor grupp sökande. Sånen, varav minst tre på betygsnivån V Advan- lunda har t. ex. ett stort antal studerande ced”. från någon av de afrikanska staterna ett 3 mom. Som med svensk studentexamen lik- West African School Certificate eller Camställd examen i Amerikas förenta stater bör i regel sådan utbildning därstädes godtas som bridge Oversea School Certificate. Den som omfattar minst två års studier vid college med i ett enskilt ämne i någon av dessa examina ett resultat av minst 50-60 ”credits”. erhållit vitsordet »credit» eller ›subsidiary› 4 mom. Medför i vederbörande land avlagd studentexamen anses ha ett betyg som motsvarar vitsordet (motsvarande examen) behöatt vinna tillträde till universitet och Ordinary level i GCE i samma ämne. På righet motsvarande vetenskapliga läroanstalter, men samma sätt jämställs ett »principab i nåfordras - på grund av platsbrist eller eljest -- examina med vitsgon av de två aktuella för tillträde till universitetsstudier (motsvaordet Advanced i GCE. rande studier) även att den inträdessökande efter särskilda eller lik- De allmänna föreskrifterna definierar i antagits inträdesprov nande prövningar, bör likväl i regel i det 2 § 3 mom. sådan i USA förvärvad utbildlandet avlagd studentexamen (motsvarande ning vilken bör godtas såsom likställd med examen) godtas som med svensk studentexasvensk studentexamen. I regel blir man i men likställd examenx USA inskrivningsberättigad vid college el- Beträffande tillämpningen m. m. av i ler universitet om man har High School första hand 2 § i UKÄ:s föreskrifter kan Diploma (motsvarar vanligen tolv skolår).

SOU 1970: 21 243

Den nivå som motsvarar svensk studentexa- mässigt krav på studentexamensbetyg (motmen eller genomgånget svenskt treårigt svarande) i visst eller vissa ämnen. gymnasium anses ligga vid gränsen mellan Ovan nämnda föreskrifter m. m. gäller i det andra och det tredje studieåret vid col- första hand tillträdet till ospärrad utbildlege eller universitet. Detta tredje år kallas ning vid universiteten, dvs. de utgör anvisoftast junior year. Kraven för studerande ningar för konsistoriema. I fråga om spärfrån Amerikas Förenta Stater innebär, att rad utbildning handläggs ärenden rörande vederbörande sökande skall ha minst två dispens och behörighetsprövning m. m. (enårs studier vid universitet eller college (el- ligt behörighetskungörelsen 8 och 9 §§) av ler på grund av andra meriter blivit anta- UKÄ respektive, vid jordbrukets högskogen till junior year). I föreskrifterna ges lor, av vederbörande styrelse. tillägget »med ett resultat av minst 50-60 Genomgående är i ovan angivna bestämcredits›. Här bör anmärkas att somliga uni- melser medborgarskap eller nationalitet versitet/colleges har ett annat creditsystem, utan betydelse för bedömningen av den sömed s. k. quarter credits. I det fall en stu- kandes behörighet. Det är den åberopade derande har betyg enligt detta senare sy- utbildningens beskaffenhet som är avgöranstem bör han ha uppnått en sammanlagd de för denna bedömning. creditsumma på minst 80 eller 90 quarter I bestämmelserna om försök med utvidcredits. Vid bedömningen av meritema för gad behörighet (SFS 1969: 68) är svensk inskrivning vid svenskt universitet tas hän- och utlänning likställda i fråga om behörigsyn till i vilka ämnen den studerande tagit het enligt kungörelsen. Särskilda bestämsina credits. Man brukar sålunda vid svens- melser för utlänningar föreligger ej. Motka universitet räkna med s. k. »recognized svarande gäller om UKÄ:s anvisningar till credits». kungörelsen. De länder som åsyftas i föreskriftemas Det bör observeras, att enligt behörig- 2 § 4 mom. är främst europeiska. Som hetskungörelsen ingen ovillkorlig rätt föreexempel kan nämnas Grekland. I detta land ligger för sökande med utländsk utbildning har man inträdesprov till universiteten för (utom nordisk studentexamen) att antas till att reglera tillträdet, vilket betyder att ett högre utbildning. Han får antas efter prövstort antal grekiska studerande med god- ning av konsistoriet eller central utbildkända examina från gymnasiala skolor ningsmyndighet och är i detta hänseende i (lycéer) ej kan inskrivas vid universitet i princip i samma position som en svensk sitt hemland. Däremot har de alltså möj- dispenssökande. lighet att bli inskrivna vid ett svenskt uni- I fråga om urvalet bland behöriga sökanversitet utan särskilt inträdesprov eller an- de med utländsk utbildning gäller som nan liknande prövning. grund bestämmelserna i behörighetskungö- Såsom ovan kan utländsk stu- relsen (ändringar och tillägg i SFS 1968: antyddes derande, som ej är inskrivningsberättigad 112), enligt vilka sådana utbildningssökanpå grund av den utbildning som förvärvats de bedöms inom den s. k. fria kvoten. Näri annat land, inskrivas med stöd av stad- mare föreskrifter om hur denna bedömning gandet i 8 § första stycket b i behörighets- skall gå till har ej utfärdats. Bedömningen Föreskrifter för konsistoriets av de sökandes meriter förutsätts i princip kungörelsen. av inskrivning enligt sistnämnda ske från fall till fall och individuellt. prövning stadgande, som i huvudsak tar sikte på stu- För sökande med äldre svensk gymnasiederande med svensk utbildningsbakgrund, utbildning, dvs. studentexamen eller motlämnas i 3 § i UKÄ:s allmänna föreskrif- svarande svensk utbildning, gäller särskilda ter. Inskrivning av gäststuderande med stöd bestämmelser utfärdade av UKÄ respektiav 8 § b synes dock vara ovanlig. För in- ve vederbörande högskolemyndighet, i sin skrivning av utländsk studerande enligt sag- senaste lydelse från 1969. I denna lydelse da stadgande uppställs enligt praxis regel- saknas tidigare bestämmelser om företräde

244 SOU 1970: 21

vid urval till spär- till spärrad utbildning måste göras inom raför svenska medborgare men av den fria kvoten. Denna kvot har

rad utbildning. _ för UKÄ:s del - maximerats till av studerande till spärrad ut- hittills Antagningen

inom UKÄ:s tillsynsområde är i 15 procent för varje antagning. bildning För annan högre utbildning än universiutbildningslinjer (se kapifråga om flertalet saknas nortill UKÄ, där den ombe- teten och jordbrukets högskolor tel 4) centraliserad malt bestämmelser om behörighet och urav centrala antagningsenheten (CA). sörjs me- sökande med utländsk utbild- Vad beträffar värderingen av utländska val gällande

riter vid CA:s antagning, uppger kommittén ning.

för utländska studerande (s. 24), att kunska-

som villkor för an- konventioner per i svenska uppställs 13.3 Internationella

och att härvid erfordras kunskaper tagning har genom sin anslutning till vissa motsvarande kursen Svenska 3 (se nedan). Sverige

internationella konventioner i viss utsträck- Vidare är det praxis att sökande, för att få

ha gentemot andra tillträde till utbildning, skall ning iklätt sig förpliktelser spärrad

bo och hemvist» i Sverige. stater i fråga om rätt för dessa staters medsitt »egentliga att, i den mån de är bosatta i lanuppgifter angående handlägg- borgare Ytterligare undervisning i Sverige. Sålunvid CA av ärenden rörande sökande det, åtnjuta ningen

har inhämtats av da fastslås i den av FN:s generalförsarnling

med utländsk utbildning

1948 antagna förklaringen om de mänsk- KU. Många utländska sökande kan ej kom-

att dessa rättigheter, därliga rättigheterna, ma i fråga på grund av att de inte uppfyller ibland undervisning, skall åtnjutas av envar t. ex. kunskaper i svenska. Läsvissa krav,

fordras vidare nor- utan åtskillnad av något slag, t. ex. natiokunskaper i engelska

nellt Unescos konvention mot eventuellt kan kunskaper i tyska el- ursprung. malt; inom undervisningen, antaler franska godtas som ersättning för eng- diskriminering

till 1967, är att se som en elska. Vid meritvärderingen tas hänsyn gen av riksdagen

och fullbordan av uttalandena all förutbildning och en omsorgsfull gransk- uppföljning

i förklaringen om rätten till undervisning. meriter görs. Svårtolning av den sökandes konventionen är varje åtskillnad, utekade översänds till vederbörande Enligt betyg slutning, begränsning eller fördel på grund lands ambassad eller till myndighet (i regel

av t. ex. nationellt ursprung att betrakta SÖ) för bedömning. Det har visat sig att

i vissa ämnen, dvs. som diskriminering. Utländska medborgakraven på förkunskaper

re, som är bosatta inom en stats territorium, särskild behörighet (i fråga om spärrad ut-

och kemi skall ha samma tillgång till undervisning bildning i regel matematik, fysik

även biolo- som de egna medborgarna (artikel 3). samt för vissa utbildningsvägar

Bland andra konventioner, till vilka Svegi), är svårare stötestenar än övriga krav,

i dessa sig, märks främst Europarådsdetta på grund av att de sökande rige anslutit

skolkurser som konventionen av 1953 rörande likvärdighet ämnen har genomgått ej

till universitet (den helt motsvarar de svenska kurserna. Sär- av betyg för tillträde

vållar s. k. Konventionens

skilt kraven i fysik, kemi och biologi diplomkonventionen).

sökande. artiklarna ofta svårigheter för utländska ingress och de två grundläggande

arbetet med meritvärde- återges in extenso i KU:s specialbetänkan- I det fortsatta

inom CA som ett arbets- de SOU 1970: 20. I artikel 1 stadgas bl. a. ringen upprättas

underlag en ungefärlig rangordning, base- att sådana diplom (dvs. betyg över examina

av det o. d.) som utfärdats i ett fördragsslutande rad på en i poäng uttryckt värdering

utländska med tillägg av t. ex. land skall erkännas i varje annat fördragsskolbetyget

meriter. Viss med slutande land i den mån diplomet i fråga akademiska jämförelse

till högre utbildning i hemlansvenska sökande görs också före beslut om ger tillträde

det behörighetskungörelsen 8 §). Viantagning. (jfr

dare skall artikel l tillträde till uni- Slutligen skall anmärkas, att antagningen enligt

SOU 1970: 21

Tabell 26. Bruttoantalet nyinskrivna utländska fördelade studerande, på läsår och fakultet (motsvarande).

1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69

12 Socialhögsk. 1 3 2 7 15 7 9 Journalisthögskf 2 - Summa universitet och högskolor 565 636 706 1 063 1 275 1 524 1 930

Övriga 6 14 38 20 24 Summa totalt 712 1 077 1 313 l 544 1 954 1 Fr. o. m. 1964/65 har humanistisk fakultet u ppdelats på humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet 3 Samtliga utländska studerande som inskrivits vid filosofisk fakultet i Umeå synes före läsåret 1968/69 i statistiken ha förts till humanistisk fakultet 3 För läsåren 1962/63 och 1963/64 föreligger även definitiva uppgifter om första gången inskrivna utländska studerande. - Här anges endast summan för fria fakulteter 4 Fr. o. m. läsåret 1967/68

versitet (motsvarande) vara beroende på hörighet och meritvärdering av utländsk uttillgången på plats. bildning m. m. som KU här behandlar. Inom Norden överhar, utan att formliga Ehuru behörighetskungörelsen endast berör enskommelser slutits mellan staterna, ett den sökandes utbildning, ej hans nationali- regelsystem och en praxis vuxit fram, som tet, är det dock uppenbart, att utländsk ut- w i väsentliga hänseenden underlättar tillträ- bildning och utländsk nationalitet i regel v det till universitets- och högskolestudier in- sammanfaller. om de skilda länderna för grannländemas Som mått på antalet utländska studeran- -.›.-^medborgare. de har använts statistik rörande s tillström- . och närvaro. .v ning Vad beträffar tillström- x . 13.4 Statistiska ningen har använts uppgifter om bruttouppgifter om utländska studerande antalet nyinskrivna studerande, dvs. även sådana studerande medräknas som tidigare om de utländska

-zurklnäw-sg.do;birs.zmzik$ahvit-är:

Uppgifter studerandenas varit inskrivna men som sedan skrivit in antal vid svenska utbildningsanstalter kan sig på nytt. Bruttoantalet nyinskrivna rebelysa räckvidden av de frågor rörande be- dovisas för läsåren 1962/63-1968/69 i ta-

SOU 1970: 21

vid universiteten m.m. Fördelning på Tabell 27. Sökande och antagna till spärrad utbildning termin och nationalitetsgrupp (»nordiska» och »övriga»).

Summa sökande 38 84 Summa antagna 69

och antagna höstterminen 1969 till spärrad bellen på s. 246, som återges efter kommittén för utländska studerande (s. 37). Upp- utbildning på följande sätt (jfr föregående

är hämtade från SCB:s statistik. tabell). gifterna 90 procent av de utländska stu- Omkring derandena är inskrivna första Sökande Antagna gången, dvs.

har inte tidigare varit inskrivna vid angivna Utbildning i hemlandet fakulteter etc. motsvarande student- En stark har alltså skett av an- 204 28 › ökning examen mellan Universitetsstudier 89 27 talet inskrivna utländska studerande

Kompletteringsstudier läsåren 1962/63 och 1968/69. 45 25 i Sverige Om man för det sistnämnda året räknar saknas 19 4 Uppgift av de inskrivna utlän- 357 84 med att 90 procent Summa

ningama är inskrivna första gången (netto-

antalet), kan man beräkna nettoantalet in- Vad beträffar antalet närvarande ut-

skrivna utlänningar vid de fria fakulteterna, statistik. ländska studerande saknas officiell dvs. i den ospärrade utbildningen, till ca Kommittén för utländska studerande av nettoantalet inskrivna svenssju procent av SFS, enligt vilåterger en uppskattning ka studerande. studerande vid uniken antalet utländska För den spärrade utbildning, till vilken versitet och högskolor för höstterminen ombesörjts av UKÄ (CA), har antagningen skulle till ca 4900, varav i 1969 uppgå KU insamlat vissa statistiska uppgifter om Stockholm 2700. Vårterminen 1968 uppsökande och antagna med utländsk utbild- ca motsvarande antal enligt SFS till gick ning. Dessa uppgifter redovisas i ovanstå- 3 500. ende tabell 27.

Av de sökande höstterminen 1969 var

275 män och 82 kvinnor. Bland de antagna i svenska 13.5 Undervisning språket var 65 män och 19 kvinnor. Ett tjugotal av

26 var För utländska studerande, liksom för inde sökande var under 20 år och sökande höst- vandrare i allmänhet, anordnas i Sverige äldre än 31 år. Huvudmassan i svenska språket. Efter terminen 1969 befarm sig alltså i ålders- viss undervisning

20-31 år. kommittén för utländska studerande (s. 42 intervallet av denna un- De sökande till den antagning som avsåg ff) återges här huvuddragen

höstterminen 1969 fördelade sig på, för- dervisnings organisation.

antal nationaliteter, Invandrare i allmänhet kan få undervisning utom Norden, ett stort 41, vartill kom ett tiotal perso- i svenska huvudsakligen i någon av följande sammanlagt ner av Nationalitet har tre former

rglgängLnationalitet.

den sö- kurser anordnade av studieförhär räknats efter det land, i vilket genom

kande fått sin grundutbildning. bunden (cirkelstudier)

fördelade vid AMS-läger för nykomna invandrare Utbildningsmässigt sig sökande

SOU 1970: 21

vid internatundervisning under invandrar- kan senare på olika poster i sina hemlånverkets överinseende. der bli en värdefull tillgång för Sverige, Vid universiteten anordnas fr. o. m. läsbl. a. genom sina kunskaper i svenska språåret 1968/69 för utländska studerande ket och sin kännedom om svensk kultur och m. fl. undervisning i svenska enligt Kungl. svenskt samhällsliv. Intresset för det nor-

Majzts föreskrifter 28.6.1968 (ändrade 27.6 diska samarbetet verkar också i riktning 1969). Enligt dessa bestämmelser anordnas mot ett öppnare med undervisningsväsen fyra olika kurser, Svenska l, 2, 3 och 4 om rekrytering över nationsgränserna. vardera högst 90 timmar. att delta kan nänmas Behörig Slutligen allmänna humaniär dels icke svensktalande studerande vid tära motiv för att ta emot utländska studeuniversiteten och ett antal dels högskolor, rande, t. ex. flyktingar, och utvecklingen icke svensktalande studerande som avser mot en av internationalisering undervisatt söka inträde vid sådan utbildningsanstalt ningen. och som uppfyller i Den under senare år starkt behörighetsvillkoren ökade tillövrigt. Vidare antas personer med utländsk av utländska strömningen studerande visar, högre utbildning som för varaktig yrkes- att utvecklingen mot en ökad rekrytering verksamhet i Sverige har oundgängligen över nationsgränsema redan är i gång. Det behov av kvalificerade i svenska kunskaper finns många anledningar att hälsa en sådan språket. utveckling med tillfredsställelse. Å andra UKÄ har fastställt för kurser- sidan studieplan kan utvecklingen inte få äga rum i na. Enligt denna plan är Svenska 1-2 av- oreglerade former. Det svenska utbildningssedda att vara grundkurser och Svenska 3- väsendets resurser utnyttjas redan till det 4 fortsättningskurser. Varje kurs beräknas yttersta. Sverige kan inte gärna avstå från

pågå ca två och en halv månad och hela ut- att använda de instrument som står till buds bildningen uppta omkring ett studieår. för reglering av antalet studerande av annan

nationalitet, främst då gäststuderande. Dessa instrument är den allmänna utlänningspoli- 13.6 KU:s överväganden och förslag tiken, det studiesociala stödet till utländska l3.6.l studerande samt kompetensreglerna. Allmänna synpunkter I KU:s uppgifter kan knappast ingå and- Av olika skäl torde det för den svenska sta- ra uppgifter, som berör dessa styrinstruten och det svenska samhället även framdement, än kompetensfrågoma. Å andra siles vara en förpliktelse och ett intresse att i dan är både de studiesociala frågorna och

rimlig omfattning bereda utländska stude- utlänningspolitiken nära med förknippade rande plats i det svenska utbildningsväsen- kompetensfrågoma. De tre olika styrinstrudet, inte minst inom den högre utbildning- menten tillsammans bestämmer den slutliga en. I fråga om förpliktelser mot invandrade omfattningen av det svenska utbildningsvä-

studerande står ingångna internationella av- sendets för utländska studetillgänglighet tal i främsta rummet. Även rande. Till självpåtagna detta samspel tar KU emellertid uppgifter av olika slag, t. ex. u-landsbi- inte utan komställning begränsar sig till stånd, kan medföra förpliktelser eller in- om det antal utlänpetensfrågorna. Frågan tressen genom att studerande från mottaningar som kan beredas plats i det svenska garländer bereds tillfälle till studier i Sve- utbildningsväsendet ligger således endast delrige. Svenska intressen i en snävare me- vis inom ramen för KU:s nämuppgifter, ning kan motivera mottagandet av utländs- ligen i den mån antalet studerande ökar eller ka studerande som bl. a. minskar gäststuderande, som en följd av kompetensreglerna. önskan att säkerställa främmande staters I ett fall - antalet platser för utlänningar i motprestationer i form av mottagande av spärrad - kommer KU dock in utbildning svenska studerande vid utländska läroan- som berör på frågor det absoluta antalet stalter. Gäststuderande, som tas emot här, för utländska platser studerande (se nedan).

SOU 1970: 21

ut- i fråga om rätt till undervisning vid landets De studiesociala frågorna har nyligen retts av kommittén för utländska studeran- universitet och högskolor» (prop. 1968: de. Vad beträffar den allmänna utlännings- 142, s. 11). politiken fattade riksdagen beslut så sent I fråga om gäststuderande är det svenska som 1968 (prop. 1968:142, SU 196, rskr. samhället inte bundet av ingångna avtal. Av olika skäl bör dock även denna kategori av 405). I likhet med kommittén för utländska studerande i rimlig omfattning beredas tillstuderande räknar KU med en något för- fälle till studier i Sverige. Det finns dock vissa studerande av denna kaenklad men i allt väsentligt riktig indelning kategorier av de utländska studerande i gäststuderande tegori, till vilka speciell hänsyn skulle vara och invandrare. Den nämnda kommittén motiverad, t. ex. utländska medborgare med anför härom: »Till den förra gruppen bör svenska som modersmål. då räknas studerande som har kommit hit Vidare gäller enligt behörighetskungöför utbildningens skull, me- relsen villkor för sökande med nordisk stuhuvudsakligen dan den senare skulle omfatta de utländska dentexamen, vilka överensstämmer med den studerande som befinner sig här av annan allmänna behörighet som svensk gymnasieorsak» (s. 48). Särskiljandet av dessa två utbildning ger i fråga om tillträde till uniär emellertid i en del fall proble- versitet och vissa högskolor. grupper matiskt. KU har inte ansett sig böra gå närmare in på denna distinktion. l3.6.2 Särskilda förutsättningar I fråga om invandrare har under senare inträtt att Vad studerande med utländsk utbildår en väsentlig förändring genom gäller Fr. o. m. de gäststuderande, vill KU be- Sverige blivit ett immigrationsland. ning, särskilt 1966 sker invandringen - utom i fråga om tona vikten av att studierna i Sverige inleds - under realistiska Varken de Norden i reglerade former. Rekrytering förutsättningar. av arbetskraft sker i viss utsträckning utom- studerande själva, deras hemländer eller lands medverkan av representanter värdlandet gagnas sålunda av att de studegenom för AMS eller med bistånd av den svenska rande inte är tillräckligt väl förberedda när utlandsrepresentationen. Närvaron av ;ett de börjar sina studier i Sverige. Avsaknarelativt stort antal utlänningar - över den av egentlig studiestatistik över de ut- 209 000 arbetsanmälda 1.4.1970 - som ländska studerandena gör det svårt att säär verksamma i svenskt arbetsliv, gör det kert bedöma, hur denna grupp lyckas i sina att det svenska samhället inte en- studier. Uppgifter som gör det möjligt att naturligt, dast sysselsätter i andra länder utbildad ar- särskilja invandrarna från de gäststuderande betskraft utan också erbjuder utbildning. saknas praktiskt taget helt. Vissa uppgifter Någon saklig åtskillnad i fråga om kompe- tyder dock på att de utländska studerandena, tensregler mellan här bosatt utlänning och som grupp betraktad, ofta möter svårigheter landets kan därför inte i studierna. Statistikens bristfälligheter tillåegna medborgare göras. Detta är också i enlighet med svens- ter emellertid inga säkrare slutsatser. ka traditioner och med internationella kon- svårigheterna för de utländska studeranventioner är likställd dena framträder dock i ett material som (jfr ovan). »Utlänning med svensk medborgare i fråga om rätt till centrala studiehjälpsnämnden delvis redoundervisning och utbildning. Utlänning, visar i sitt yttrande över kommitténs för som är bosatt här i landet, har sålunda sam- utländska studerande förslag. Enligt dessa ma rätt och skyldighet som svensk medbor- uppgifter har 35 procent av de ca 4500 gare att delta i undervisningen i grundsko- utländska medborgare, som åren 1965lan, och han äger i mån av tillgång på 1969 beviljades studiemedel, endast erhållit plats få undervisning vid yrkesskola, fack- studiemedel en gång, dvs. för en eller två skola eller gymnasium. Vidare är utlänning terminer. De har ej ansökt om eller också i princip med svensk medborgare inte beviljats ytterligare studiemedel på jämställd

SOU 1970: 21 249

grund av bestämmelserna i studiemedelsför- behörighetsgrund som för svensk utbildning ordningen om krav på vissa studieresultat och erfarenhet. Detta innebär, att de av KU som villkor för fortsatt tilldelning. Enligt föreslagna reglerna för erhållande av allmän gällande bestämmelser har gäststuderande behörighet bör omsättas så, att de kan tillinte rätt till studiemedel, varför uppgifterna lämpas även på likvärdig utbildning och erinte berör denna grupp. farenhet som förvärvats i utlandet. Även om säkra uppgifter saknas om de Utländsk gymnasial utbildning om minst svårigheter, som kan möta utländska stu- två år, i princip slutförd, bör således likderande, torde man kunna utgå från att som sådan svensk utbildning ge allmän befrämst två faktorer _ utöver allmänna stu- till högre utbildning. hörighet Bedömningen och studiesocialt stöd - kan med dieförutsättningar den föreslagna ändringen göras inverkar på en utländsk studerandes möj- oberoende av vederbörande lands behörigligheter att bedriva effektiva studier i Sve- hetsregler. Den av KU föreslagna försöksrige. Den ena faktorn är kunskapsnivån i verksamheten med utvidgad behörighet, svenska språket, den andra graden av för- grundad på ålder och yrkeserfarenhet trogenhet med samhällsförhållanden och (minst 25 respektive 5 år) bör gälla även studiemiljö i Sverige. KU vill betona det an- för här bosatta utlänningar på samma villgelägna i att dessa .av allt att döma grund- kor som för svenska medborgare. Detta läggande faktorer observeras och att såle- innebär, att kraven på genomgången oriendes behovet av kunskaper i svenska och i teringskurs och kunskaper i engelska (se god tid lämnad information om Sverige kapitel 10) skall uppfyllas. Vad beträffar (närmast för gäststuderande) tillgodoses på kunskaper i svenska, se närmare därom nelämpligt sätt. dan. Kravet på bl. a. kunskaper i svenska bör Den utvidgning av behörigheten som inte leda till restriktivitet i fråga om invand- kommer till stånd, om KU:s förslag i kararnas tillträde till högre utbildning. Statens pitel 10 följs, innebär att Sverige får beinvandrarverk redovisar i sitt yttrande över tydligt generösare behörighetsvillkor än förslaget från kommittén för utländska stu- flertalet andra länder. Detta skulle kunna derande uppgifter som ger vid handen, att medföra en ej avsedd tillströmning av så- »betydligt färre invandrare och invandrar- dana sökande till svensk utbildning som ej barn än övriga invånare i landet fortsätter är behöriga i sitt hemland (jfr kapitel 3). I sina studier efter den obligatoriska sko- fråga om gäststuderande synes därför prinlan». - »Ett primärt mål bör således vara cipen för behörighet alltjämt böra vara den att stimulera framför allt invandrarbamen som för närvarande gäller som villkor för till en ökad studiefrekvens. Informationen behörighet genom utländsk nämutbildning, till invandrare om möjligheten att studera ligen att vederbörande skall ha sådan utvidare måste därför intensifierasm bildning som ger behörighet i hans eget KU instämmer i dessa synpunkter. En land till högre utbildning. till Möjligheterna tillämpning av dessa principer överensstäm- studier här bör dock inte knytas enbart till mer också väl med andan i ingångna inter- utbildning utan till behörigheten i hemlandet nationella konventioner, vilka är av grund- såsom sådan, oavsett hur denna uppnåtts (jfr läggande betydelse för vår behandling i stu- kapitel 3 om t. ex. franska dispensmöjligdiehänseende av invandrarna. heter för förvärvsarbetande). Hemlandets behörighetsvillkor skall således vara avgörande för behörigheten i Sverige. l3.6.3 Behörighetsvillkor Under alla omständigheter bör nordiska I fråga om personer bosatta i Sverige, oav- sökande med i hemlandet behörighetsgivansett medborgarskap, bör gälla i princip sam- de utbildning etc. ha behörighet även här, ma villkor i fråga om tillgodoräknande av vilket innebär någon av behöutvidgning utländsk utbildning och yrkeserfarenhet som righeten i förhållande till nu gällande krav

250 SOU 1970: 21

på studentexamen i något av Nordens län- ningen. I fråga om studerande som avser der (jfr kapitel 3 om dansk högre förbere- att delta i forskarutbildning eller motsvadelseexamen). rande specialstudier, dvs. studier på högre Särskilda hänsyn bör, som ovan framhål- nivå, bör konsistoriet dock kunna befria den lits, tas till sökande med utländskt medbor- sökande från ett generellt krav på kunskagarskap men med svenska som modersmål. per i svenska. Vilken omfattning kunska- Underlättande åtgärder för denna kategori perna i svenska språket skall ha är främst bör inte få en sådan utformning att de upp- en praktisk fråga. UKÄ har i yttrande över muntrar till utvandring till Sverige. Enklast förslaget från kommittén för utländska stuoch effektivast torde vara, att sådana gäst- derande, med hänvisning till skrivelse till studerande får behörighet på samma villkor kommittén 23.12.1969, redogjort för olika som gäller för invandrare (se ovan), dvs. omständigheter i det förevarande sammanjämställs med svenska medborgare. hanget. I fråga om särskilda krav för behörighet Ämbetet betonar starkt vikten av kunska- (förkunskaper) kan vissa svårigheter upp- per i svenska och understryker bl. a. att det stå, som ovan påpekats, då den sökande inte också ur studiesocial synvinkel är av betyhar svensk utbildning och inte genomgått de delse, att de studerande har sådana förkunkurser, på vilka den högre undervisningen skaper, att de i normal ordning kan följa ofta bygger. Man bör vid bedömningen av undervisningen. I skrivelsen redovisas upputländsk utbildning ta hänsyn främst till gifter som ger vid handen att kurserna den sökandes faktiska möjligheter att följa Svenska 1-3 (se ovan) bör vara ett rimligt den avsedda undervisningen på grundval av mått på erforderliga kunskaper. UKÄ är dokumenterade förkunskaper; graden av också närmast benäget att förorda ett allöverensstämmelse med motsvarande svens- mänt förkunskapskrav motsvarande dessa ka skolkurser bör däremot inte vara ut- kurser. Vissa studier kan emellertid kräva slagsgivande. I viss utsträckning bör, även mer omfattande förkunskaper varför det vid central antagning, företrädare för den enligt UKÄzs mening bör vara möjligt att sökta utbildningen medverka vid gransk- som särskilt förkunskapskrav föreskriva ningen av den sökandes förkunskaper. Där- t. ex. kunskaper motsvarande Svenska 1-4. igenom torde dessa förkunskaper lättast KU instämmer i UKÄ:s förslag men vill kunna jämföras med vad den önskade ut- ytterligare betona, att kunskaper som i hubildningen faktiskt kräver. Då kunskaperna vudsak motsvarar angivna kurser skall godär otillräckliga, bör den sökande hänvisas tas, t. ex. cirkelstudier (se 13.5 ovan) eller till kompletteringsstudier i hemlandet eller långvarig bosättning i Sverige. I övrigt fintill kompletterande utbildning i Sverige in- ner KU det tveksamt, om kurser i svenska om ramen av den gymnasiala vuxenutbild- av detta slag skall organiseras och adminingen. nistreras av universiteten som nu är fallet med kurserna Svenska 1-4. I enlighet med 13.6.4 Kunskaper i svenska och vad som annars vanligen sker borde kornfrämmande språk pletteringsstudier förläggas till förslagsvis Kommittén för utländska studerande före- den gymnasiala Vuxenutbildningens område. slår att utländska sökande, som inte behärs- KU förordar generell övergång till denna kar svenska språket, skall genomgå utbild- ordning. ning i svenska före påbörjandet av de egent- Kommittén för utländska studerande föliga studierna och att kunskaper i svenska reslår (s. 64), att kravet på kunskaper i skall uppställas som ett behörighetskrav, svenska skall skrivas in i behörighetskungönågot som gäller i praxis vid antagning till relsen men att berörda myndigheter bör prespärrad utbildning vid universitet m. m. (se cisera omfattningen av de krävda kunskaovan). KU instämmer i detta förslag vad av- perna. KU vill för sin del förorda, att kraser den grundläggande universitetsutbild- vet preciseras till sin omfattning enligt ovan

SOU 1970: 21 251

och får gälla generellt som ett allmänt krav de antagningsmyndighet kan möta svårighepå behörighet. I vissa fall kan dock ytter- ter vid värderingen av de sökandes meriter, ligare kunskaper i svenska erfordras, varvid speciellt i fråga om jämförelser mellan dessa ökade kunskaper bör uppställas som svensk och utländsk utbildning. Detta proett särskilt villkor för behörighet. blem kan dock knappast lösas med gene- Många utländska studerande anländer för rella regler. Så vitt skilda som utbildningsnärvarande till Sverige utan kunskaper i systemen är olika länder emellan, får man något av de i den högre undervisningen således räkna med att man oftast måste vanligast förekommande främmande språ- göra en inviduell bedömning av sådana söken, vilket kan vålla svårigheter, då delar kande som har utländsk utbildning. Det bör av kurslitteraturen vid de högre läroanstal- ankomma på vederbörande myndighet, i tema oftast är avfattad på främmande första hand UKÄ, där vid centrala antagspråk, främst engelska. Då av svenska sö- ningsenheten efter hand en omfattande erkande till högre utbildning enligt KU:s för- farenhet av utländska studiemeriter kommer slag fordras kunskaper i engelska, synes det att föreligga, att systematisera dessa erfarimligt att man på de utländska studenterna renheter till ledning för bedömningen. ställer samma krav, vad gäller tillträde till De gäststuderande kan inte utan vidare grundutbildning. på samma sätt göra anspråk på utbildnings- Ovannämnda krav i svenska och engelska platser som fallet är med invandrarna. Svåbör gälla alla kategorier studerande som inte righetema att bedöma deras meriter torde är svenska medborgare, dock med undantag oftast vara större än i fråga om invandrarför medborgare i nordiskt land vad gäller na, vilket kan leda till att denna grupp blir svenska språket. sämre tillgodosedd vid fördelningen av tillgängliga platser. Ett rimligt antal platser bör emellertid kunna komma också de gäst- 13.6.5 Urval bland behöriga sökande studerande till del. Det är då angeläget att Vid urval till spärrad utbildning kommer underlätta antagningsmyndighetens arbete utländska sökande normalt att bedömas in- och att förenkla bedömningen av de gästom ramen för den s. k. fria kvoten (se ka- studerandes meriter. Detta skulle kunna ske pitel 12). Om t. ex. invandrare grundar sin genom att ett visst maximiantal platser för behörighet på svensk utbildning, ingår de i varje antagning reserverades för gäststudeden grupp som bestäms av deras utbildning rande. Inom denna ram skulle bedömningen och bedöms inom denna. kunna göras på ett enklare sätt utan ingå- Vissa problem vid bedömning av utländs- ende jämförelser med andra sökandegrupka sökande är ofrånkomliga. Det första per. Kungl. Maj:t, eller den myndighet problemet är i stor utsträckning gemensamt Kungl. Maj:t bestämmer, skulle därvid konför bedömningen inom den fria kvoten, tinuerligt fastställa det maximala antalet nämligen svårigheten att jämföra vitt skilda gäststuderande vid spärrade utbildningsvämeriter. Ett annat problem ligger i be- gar. Vägledande för detta antal kan vara stämmandet av den andel av antalet till- t. ex. det antal gäststuderande som sökt till gängliga utbildningsplatser som bör tillkom- utbildningen i fråga närmast föregående terma de gäststuderande min. Antagningsmyndigheten skulle ha rätt De invandrare, som söker utbildning på och skyldighet att pröva sökandes lämpligen spärrad utbildningsväg, kan inte, enligt het för de avsedda studierna och avgöra om principen om likställighet med svenska med- antagning i det enskilda fallet. Det avdelade borgare, särbehandlas i fråga om det antal maximala antalet platser skulle därför inte platser som skall tillkomma dem. De bör behöva uppfyllas med gäststuderande. Evensåledes vanligen ingå i den fria kvoten utan tuellt ej besatta platser borde disponeras för att som grupp betraktad tilldelas visst antal övriga sökandes räkning. platser. Ett problem ligger i att vederböran- Mellan de nordiska länderna borde

252 SOU 1970: 21

avtal slutas om ömsesi- Sökande med utländsk utbildning bör vid lämpligen särskilda av urval bland behöriga sökande bedömas indigt upplåtande spärrade utbildnings- Vissa förberedelser i denna rikt- om den fria kvoten. För gäststuderande platser. SOU skulle ett visst maximiantal platser inom ning redovisas i specialbetänkandet den fria kvoten kunna bestämmas för varje 1970:20. För särskilda ändamål bör Kungl. Majzt antagning och utbildningsväg (motsvarande) kunna avdela platser i spärrad utbildning av Kungl. Majzt eller den myndighet Kungl. för gäststuderande, nämligen i fråga om så- Majzt bestämmer. På samma sätt bör Kungl. dana studerande för vilka Sverige påtagit Maj:t kunna avdela platser i spärrad utsärskilt t. ex. bildning för sådana gäststuderande för vilsig ett utbildningsansvar, ka Sverige påtagit sig ett särskilt utbild- SIDA-stipendiater. ningsansvar. Dispens från gällande behörighetskrav 13.7 Sammanfattande förslag sökande i sambör kunna beviljas utländska som ma ordning som svenska sökande. KU tar inte ställning till vissa frågor, nära berör de utländska studerande, närnlidet studiesociala stödets utformning gen och här aktuella delar av den allmänna utlänningspolitiken, t. ex. frågan om avgränsningen mellan invandrare och gäststuderande. Invandrare bör, i enlighet med gällande internationella konventioner, vara i princip jämställda med svenska utbildningssökande, och samma villkor för allmän behörighet bör för båda dessa grupper, alltså gälla minst tvåårig gymnasial utbildning (motsvaeller - försöksvis - minst 25 års rande) ålder och fem års yrkesverksamhet, detta oavsett om utbildningen (motsvarande) är svensk eller utländsk. Dessa villkor bör även gälla svenskspråkiga gäststuderande som är medborgare i andra länder. Gäststuderande bör i övrigt bedömas efter sitt hemlands behörighetsregler. Den som är behörig i hemlandet bör vara behörig även i Sverige. Under alla omständigheter bör detta gälla nordiska sökande. För utländska sökande till samtliga bör kunskaper i svenska grundutbildning och engelska vara villkor för allmän behö- Kunskapsnivån i svenska bör motrighet. svara minst kursen Svenska 3. I särskilda fall skall kunna ställas högre krav (särskilt behörighetsvillkor). På olika sätt förvärvade i svenska skall kunna godtas. kunskaper Kravet på kunskaper i svenska bör inte gälla medborgare i nordiskt land. I engelska bör gälla samma krav som för svenska sökande (för allmän behörighet).

SOU 1970: 21

Förslagens räckvidd och genomförande

14.1 Inledning till viss utbildning upptar grundskolekompe-

tens och dessutom t. ex. viss ytterligare I KU:s direktiv anges att utredningsuppgif- skolmässig förutbildning och/eller krav på terna gäller statligt reglerad utbildning. De- viss praktik, bör utbildningsvägen i fråga

partementschefen definierar närmare inne- tillhöra grundskolans Av kompetensområde. börden av utbildning på följande sätt. »Med KU bestämmelser skall föreslagna således utbildning avser jag, både här och i det föl- inte äga tillämpning i sådana fall.

jande, inte bara sådan utbildning, som be-

drivs vid läroanstalter av olika slag, utan även sådan utbildning hos anställningsmyn- 14.2 Tillämpning inom den högre utbild-

dighet, som krävs för fortsatt ningen anställning hos myndigheten» 14.2.l Olika typer av utbildning Det område, som berörs av KU:s förslag

om behörighet och urval till högre utbild- Som inledningsvis anmärkts kan den högre ning, begränsar sig således inte till det all- utbildningen grovt indelas i två grupper männa utbildningsväsende som drivs av sta- efter

huvudmannaskap och graden av an-

ten eller kommunerna eller av enskilda huknytning till andra slag av statlig verksamvudmän enligt statliga bestämmelser. Också het.

den utbildning som drivs av staten som ar- Den ena gruppen utgörs av utbildning

betsgivare (anställningsmyndighet) berörs av (enligt statliga vid samhällets

bestämmelser) KU:s arbete. Den närmare innebörden av särskilda utbildningsorgan, dvs. institutiodetta diskuteras nedan. ner och läroanstalter, vilka är fristående i Först måste en grundläggande avgräns- förhållande till arbetsgivarna eller andra ning göras, nämligen vad som bör avses avnämare på arbetsmarknaden. Utbildning med högre utbildning; endast högre utbild- vid dessa läroanstalter etc. är således inte

ning skall i princip ingå i KU:s uppgifter. organisatoriskt samordnad med viss yrkes- I kapitel 9 lämnas förslag på vissa utbild- verksamhet. Som exempel kan nämnas ut-

ningsvägar som bör flyttas från grundsko- bildning vid filosofisk fakultet, som visserli-

lans kompetensområde till den högre utgen är inriktad på bestämda ämnesområden bildningen. Därutöver bör i förtydligande men normalt inte mot vissa specificerade yrsyfte följande anföras. ken och befattningar. Sådana ämneskombi- Avgörande för bestämmandet av utbild- nationer kan visserligen väljas som förbereningsnivå bör vara det allmänna behörig- der för .t. ex. verksamhet som lärare. Regelhetskravet. Om sålunda behörighetsvillkoren förutsätts mässigt dock för en blivande lä-

SOU 1970: 21

vid lärarhög- är däremot hänsynen till yrkeskraven rare pedagogisk fackutbildning ning under annan myndighet avgörande för urvalet. Den vikt man tillägskola, som sorterar än universiteten. Sjuksköterske- eller ger dessa krav belyses för den statliga in- (Sö) omverksutbildningens del av den relativt läkarutbildningen är exempel på utbildning som är nära samordnad med senare yrkes- stora roll som där spelas av olika särskilda är likväl urvals- eller lämplighetsprov. Att yrkeskraverksamhet. Utbildningen organisatoriskt ven är bestämmande för dessa myndigskild från sjukvården. vid samhällets särskilda ut- heters anställningspolitik framgår också Utbildningen är kvantitativt helt domine- av att även till kvalificerad inomverksutbildbildningsorgan antas s. k. långvägare rande. Den andra typen av utbildningsorga- ning i stor omfattning nisation av den utbildning, som med en jämförelsevis begränsad tidigare representeras verk anordnar I dessa fall har vederbörande statliga för att tillgodose egna skolutbildning. behov av utbildad Som exempel kvalificerat sig genom utbildning och goda personal. kan tas arbetsinsatser inom verket. För krigsmakpå sådan s. k. inomverksutbildning de affärsdrivande verkens utbildning eller tens del får sådana långvägare komplettera utbildningen inom krigsmakten, tullen etc. sin skolutbildning enligt de behörighetskrav

till som vid från det Utbildningen och den yrkesverksamhet, gäller direktrekrytering vilken leder, sorterar där un- allmänna skolväsendet. utbildningen der en och samma huvudman. I fråga om verksutbildning kan man ur- Arbetsgivai sin vissa olikheter med avseende på reren har organisationen av utbildningen skilja hand i detalj Till vissa former av utbildning och kan därigenom anpassa kryteringen. till uttas enbart sådana sökande som varit anutbildningen de yrkes- och befattningskrav som inom område. De ställda inom myndigheten under kortare elgäller varje ler längre tid. Som kan nämnas studerande är normalt i någon form anställ- exempel da vid och lön eller arvode den centrala kanslistutbildningen, till vilken myndigheten, eftersom den- rekryteras uteslutande bland anutgår under utbildningstiden, deltagarna na tid i flertalet fall torde med ställda inom statliga myndigheter. Ett annat jämställas I vissa fall exempel är utbildningen till underofficer invanlig tjänstgöring. föreligger till vilken i dock ett egentligt anställningsförhållande om krigsmakten, rekryteringen först under sker ur underbefálets led. Utbildsenare delen av utbildningstiden princip eller efter helt ningskravet för behörighet är här emellergenomgången utbildning. till offi- tid fackskola, vilken utbildning måste ge- Vid krigsmakten sker rekryteringen i en eller annan form nomgås (vid försvarets läroverk) före utcersutbildning på nämning i underofficersgrad. Den här värnpliktstjänstgöringens grund. Även till nämnda är ett led i i fråga om urvalet utbildning rekryteringsmetoden mellan s. k. inom- en intern befordringsgång, i vilken av arföreligger skiljaktigheter och sådan betsgivaren föreskriven och anordnad utverksutbildning (motsvarande) som anordnas av samhällets bildning ingår som ett integrerat avsnitt utbildning skilda utbildningsorgan. Som KU tidigare (›intern rekrytering). svårt att utforma I andra fall kommer deltagare i utbildkonstaterat, är det mycket med hänsyn till direkt från det allmänna skolväsenbehörighets- och urvalsregler ningen kraven i ett kommande det, utan krav på föregående anställning yrke. KU:s förslag rörande behörighet och ur- vid myndigheten. Exempel på sådan extern är de affärsdrivande verkens val avser i allt väsentligt utbildningskraven. rekrytering Denna är av olika skäl i regel högre administrativa utbildning och officersbegränsning vid de fristående utbildnings- utbildningen. Inomverksrekrytering och exofrånkomlig där är små att tern rekrytering går i vissa fall parallellt till anstaltema, möjligheterna vid urvalet ta hänsyn till kraven i vissa be- samma utbildning. stämda De med hänsyn till rekryteringssätt olika yrken. I fråga om myndigheternas egen utbild- förhållanden, som föreligger inom statligt

SOU 1970: 21 255

1 Extern rekrytering 2 Extern rekrytering 3 Intern rekrytering (anställning)

Fortsatt yrkesverksamhet inom verk och myndigheter (arbetsgivare) Öppen arbetsmarknad Yrkesverksamhet inom verk Utbildning vid verk och och myndigheter (arbetsgi- myndigheter (arbetsgivare) vare) Yrkesverksamhet inom verk Utbildning inom det all- Utbildning vid verk och och myndigheter (arbetsgimänna utbildningsväsendet myndigheter (arbetsgivare) vare)

Figur 6. Olika modeller för rekrytering till statligt reglerad, högre utbildning samt för koppling mellan utbildning och senare yrkesverksamhet.

reglerad, högre utbildning (samhällets sär- refereras. Styrelsen underströk att företagsskilda utbildningsorgan samt statliga myn- utbildningen är anpassad för på förhand digheter med egen personalutbildning), kan definierade arbetsuppgifter hos en och samschematiskt illustreras med ovanstående fi- me arbetsgivare. Detta är en väsentlig orsak gur. till att behörighetsreglema är oenhetliga inom verksutbildningens område. Styrelsen var av den uppfattningen, att det inte var 14.2.2 Tillämpning inom olika områden lämpligt eller ens försvarligt att inordna Sådan högre utbildning som ingår i det all- kompetensvillkoren för all offentlig, statmänna utbildningsväsendet (modell eller ligt reglerad verksutbildning under en och grupp 1 i figuren ovan) är det närmast till samma behörighetskungörelse med bindanhands liggande tillämpningsområdet för de allmänna nya behörighetsvillkor, gemensamkompetensregler. På detta område kan ma med annan högre utbildning. Den överkompetensfrågoma i full utsträckning reg- syn av grunderna för som kan rekrytering, leras genom generella bestämmelser. bli borde därför ske med utnödvändig, Grupp 2, dvs. verksutbildning med extern gångspunkt i förhållandena vid varje verk rekrytering, har i viss mån armorlunda ställ- för sig. ning, vilket utvecklats ovan. Gemensamt Liknande innebärande bl. a. synpunkter, med grupp l har grupp 2 den öppna rekry- av att verksutbildningen inordavstyrkande teringen till utbildning (extern rekrytering); nas i en enhetlig kompetenskungörelse, att det i viss utsträckning är möjligt att på framfördes från en del i remyndigheter något annorlunda villkor, via arbetserfaren- över KU II (1967). missyttranden het (anställning) inom verket, vinna inträde Från de berörda sida har myndigheternas i utbildningen i fråga, innebär ingen princi- man således klart markerat verksutbildpiell skillnad. Till ningens särställning. en del synes dock I remissyttranden över KU:s betänkande oron i ovannämnda yttranden för följderna I, med förslag till provisoriska bestämmel- av enhetliga o. d. vara behörighetsregler ser rörande behörighet (1966), anfördes föranledd av att den högre utbildningen från verk med utanför universitetsområdet - och därmed egen utbildning synpunkter på kompetensregler för tillträde till verksut- - skulle få verksutbildningen behörighetsbildning. Man ställde sig i allmänhet avvi- villkor som var lägre än inom detta sistsande till KU:s förslag att i enhetlighetens nämnda område, närmast på grund av att intresse inordna även verksutbildningen un- fackskola KU:s betänkanden I-II inte enligt der en allmän behörighetskungörelse (för avsågs ge behörighet till universitetsstudier. den högre utbildning som ligger utanför uni- I nu föreliggande förslag avses dock breddversitetssektom). Som representativt för ningen av behörigheten gälla i princip all dessa synpunkter kan telestyrelsens yttrande högre utbildning.

256 SOU 1970: 21

KU har för sin del funnit att hänsyn bör derofficersutbildningen (trots att denna krätas till verksutbildningens särart. Utredning- ver genomgången fackskola), till vilken delens uppgifter är också begränsade vad gäl- tagarna normalt rekryteras bland underbeler sådan utbildning. Egentliga anställnings- fälet. Även sådan statlig utbildning, som villkor kan sålunda inte ligga inom utred- normalt förutsätter genomgången yrkesutningsuppdragets ram. KU har ej heller möj- bildning och/eller mer eller mindre långligheter att framlägga förslag om de sär- varig yrkesverksamhet, har KU ansett ligga skilda villkoren för behörighet till verksut- utanför sina uppgifter, t. ex. arbetsmarkbildning (förkunskaper m. m.). Å andra si- nadsverkets interna utbildning av arbetsfördan ger direktiven klara anvisningar om att medlare. verksutbildningen tillhör KU:s uppgiftsom- Vad beträffar de statliga aktiebolagen råde. Det är från olika allmänna synpunk- har KU funnit, att dessa inte skall innefattas ter inte heller lämpligt, att vissa sektorer i det föreslagna, generella kompetenssysteinom den statligt reglerade högre utbild- met. Statliga bolag bör i fråga om anställningen tillämpar behörighetsregler etc. som ning och befordran av personal ha i princip väsentligt skiljer sig från vad som gäller samma rörelsefrihet som privata företag inom det allmänna utbildningsväsendet. när det gäller formella kompetenskrav. Efter ingående överväganden, där bl. a. hänsynen till berörda verks och myndigheters 14.3 Modifieringar i kompetenssystemet uppgifter har vägts mot det allmänna intresset av ett gemensamt kompetens- Allmänt system, har KU stannat för följande förslag till principlösning. I kapitlen 10-12 har framlagts förslag till De kompetensregler som tillämpas på behörighets- och urvalsregler. I vissa stycgrupp 1 bör gälla även för grupp 2. Viss ken har förslagen karaktär av rambestämhänsyn måste dock tas till de särskilda för- melser, inom vilka vederbörande myndighållanden som råder inom den sistnämnda het har att bestämma i vissa kompetensfrågruppen, särskilt utbildningens specifika yr- gor (särskilda förkunskapskrav, bedömning kesinriktning och de studerandes anställ- av om viss utbildning svarar mot gymnasial ning hos respektive redan under sådan m. m.). Därutöver kan i en del fall myndighet utbildningstiden. KU återkommer nedan vissa modifieringar i det föreslagna komtill de modifieringar i utredningsförslagen petenssystemet visa sig befogade. som kan föranledas därav. Grundläggande i det av KU föreslagna Utbildning i grupp 3 har ingen direkt in- kompetenssystemet är behörighetsreglerna. gång från det allmänna utbildningsväsen- I fråga om den allmänna behörigheten bör det. Viss tids anställning, i många fall i samma grundregler gälla för all högre utkombination med intern verksutbildning, är bildning. en förutsättning för antagningen till den Förkunskapskraven och övriga särskilda fortsatta (högre) utbildningen. KU har där- krav för behörighet bör ankomma på veför stannat för att generella derbörande myndighet att bestämma med kompetensregler inte nödvändigtvis behöver tillämpas in- den inskränkning, som kan föranledas av om detta område utan att det bör ankomma den administrativa samordningen av kompå Kungl. Majzt eller den myndighet som petensfrågorna (se del 2). För vissa utbild- Kungl. Majzt bestämmer att reglera dessa ningsvägar har KU dock föreslagit även särvillkor. Som exempel på utbildning, som skilda behörighetsvillkor (se kapitel 11). på- detta sätt skulle falla utanför tillämp- Vid ett antal utbildningsvägar har utningsområdet för av KU föreslagna kom- vecklats urvalssystem, som till synes inte petensregler, kan nämnas den centrala kans- ryms inom det av KU föreslagna kompelistutbildningen, som innehållsmässigt kan tenssystemet. Så t. ex. används vid joumaräknas till den högre utbildningen, samt un- listhögskolor grupptest i kombination med

SOU 1970: 21 257

17-014252

arbetsprov och intervjuer som urvalsinstru- som skulle användas vid antagningen till ment; skolbetygen har inget inflytande på joumalisthögskoloma. KU är dock för närurvalet och ingen kvotering äger rum (se varande inte beredd att framlägga förslag även kapitel 4). Vid krigsmakten och vid till nytt antagningsförfarande. Den nu råverk med direktrekrytering från det allmän- dande ordningen för urval till utbildning vid na skolväsendet begagnas i stor utsträck- journalisthögskola, som tillämpas sedan ning testinstrument för lämplighetsprövning 1967, bör gälla tills vidare, men KU förav de sökande. Sådana prov har beskrivits utsätter, att erfarenheterna från antagningi KU:s specialbetänkande SOU 1968: 25. en kontinuerligt insamlas samt att urvals- KU finner det angeläget att testinstrument systemet omprövas så snart skäl härtill föetc. får ökad användning vid antagning till religger. De av KU föreslagna behörighetssådana yrkesinriktade utbildningar som det reglerna bör gälla i full utsträckning även här är fråga om men vill samtidigt under- för antagning till journalistutbildning. stryka, att stora krav måste ställas på instrument av detta slag. Särskilt viktigt är Handelshögskolan i Stockholm att testinstrumentens förmåga att förutsäga framgång i studier och yrkesverksarnhet har i vissa avseenden en särställning genom kontinuerligt undersöks. sin karaktär av privat institution. Högsko- Proven i fråga bör, där de är ägnade där- lans verksamhet bygger ytterst på ett avtal för, kunna ersätta det av KU som urvals- från 1954 mellan staten, Stockholms stad, instrument föreslagna studielämplighetspro- Handelshögskoleföreningen i Stockholm vet eller, om de ej är lämpade för rangord- och handelshögskolans direktion. Tillträdet ning, i stället tjäna som ett instrument för till utbildningen där regleras dock, på basis behörighetsprövning, närmast som ett sär- av ovannämnda avtal, av statliga bestämskilt krav för behörighet. Vidare bör kvote- melser (senast i kungl. brev 8.3.1968), ehuringsförfarandet kunna användas mer re- ru med visst utrymme för särskilda befostriktivt vid antagning till utbildning med genheter för högskolans lärarråd att reglelämplighetsprov än annars och i vissa fall ra sättet för urval bland behöriga sökande. kunna sättas ur spel, särskilt då antalet sö- I det ovannämnda kungliga brevet bestäms kande är lågt (jfr kapitel 12). också, att en fjärdedel av platserna får be- Följande modifieringar föreslås i av KU sättas av behöriga sökande som genomgått föreslagna regler för behörighet samt urval. psykotekniska prov »eller annan särskild prövning» KU föreslår, att bestämmelserna om villkoren för behörighet, meritvär- Journalistutbildning vid iournalisthögskola dering och urval vid handelshögskolan så Urvalet till journalistutbildning vid journa- långt möjligt utformas i överensstämmelse listhögskolorna bör ägnas uppmärksamhet, med KU:s generella förslag till sådana beinte minst med tanke på att denna utbild- stämmelser och att för detta ändamål överning är förhållandevis ny; den inrättades läggningar i frågan kommer till stånd melgenom riksdagsbeslut 1962 om statliga jour- lan avtalsslutande parter. nalistinstitut och hade i viss mån karaktär av försöksverksamhet. Genom riksdagsbeslut Personalutbildning vid statliga myndigheter 1967 (i enlighet med prop 1967:43) omorganiserades utbildningen och journalist- Som ovan nämnts bör de av KU föreslagna instituten ombildades till journalisthögsko- allmänna behörighetsreglerna gälla utan unlor. dantag och sålunda tillämpas vid verkens I yttrande 29.8.1967 över frågan om an- och myndigheternas egen utbildning i den tagning av elever till journalistutbildning mån denna gäller personal som är externt framförde KU vissa tekniska anmärkningar rekryterad. Vissa modifikationer vad gäller riktade mot brister i det lämplighetsprov urvalet bör få förekomma med hänsyn till

258 SOU 1970: 2l

de speciella kraven inom varje utbildnings- hjälpmedel. område. Dessa modifikationer bör kunna 4 Det bör ges tillräcklig tid för informagöras i den mån psykologiska prov (lämp- tion av berörda grupper om det nya komstår till buds vid antagning- petenssystemets innebörd. Exempel: att belighetsprövning) en. Sådana används nu vid flertalet hörighet till högre utbildning utsträcks till prov här berörda (vid verk och nya grupper, medför nya problem, som utbildningsvägar I vad mån de kan ersättas kräver utbildning av för studie- och yrkesmyndigheter). av det av KU utarbetade vägledning ansvariga och spridning av instudielämplighetsfår avgöras efter hand, sedan det formation i ganska vida kretsar. provet sistnämnda provet utprövats närmare (se En fråga av central betydelse i detta samkapitel 12). Då det i regel är fråga om ett manhang är, när beslut om ett nytt komantal utbildningsplatser som skall petenssystem tidigast kan fattas. Med hänbegränsat besättas bör helt eller delvis, kunna syn till behovet av remisstid m. m. torde ett man, avstå från vid urvalet, dels på sådant beslut kunna fattas tidigast under kvotering av att kvotering av ett litet antal år 1971. Först i och med beslutet kan en grund ofta är ett mindre praktiskt förfa- konkret information om de nya bestämmelplatser rande, dels emedan de tillgängliga proven serna m. fl. åtgärder igångsättas. bör få förhållandevis stor genomslagskraft. Tidpunkten för införandet av ett nytt kompetenssystem kan lättast diskuteras mot bakgrunden av gymnasieskolans förhållan- 14.4 Tidsmässigt genomförande den (skolforrnens införande, olika utsläpp 14.4.1 osv.). I realiteten kommer dock personer Inledning med äldre - eller sökande som utbildning Val av tid för införande av ett nytt kom- inlett t. ex. gymnasiestudier med ledning av petenssystem är av olika skäl betydelsefullt. äldre kompetensregler till högre utbildning kan inverka Främst följande synpunkter på - att under lång tid efterfråga högre utbildvalet av lämplig tidpunkt. ning. Bl. a. kan grundutbildningen av värn- 1 Hänsyn bör tas till de grupper vilka pliktiga medföra, att stora grupper behöriredan har kompetens och vilka genom nya ga sökande först viss tid efter skolstudiernas bestämmelser för behörighet och urval skul- slut kan uppträda som utbildningssökande. le ställas inför som kanske innenya regler, En översiktlig tidtabell (enligt nedan) för bär inskränkningar i deras tidigare möjlig- gymnasieskolans införande och de första heter. Exempel: de som valt viss linje etc. utsläppen från den kan ge viss ledning för i gymnasiet med ledning av bl. a. gällande bedömningen av lämplig tidpunkt för det kompetensregler avseende högre utbildning nya kompetenssystemets genomförande. bör vid skolans slut inte ställas inför änd- Vårterminen 1971 Val i grundskolans rade kompetensregler. årskurs 9 av linjer etc. i gymnasieskolan 2 Om behörighet till högre utbildning ut- (första gången) sträcks till nya grupper, bör övergången till Juli 1971 Gymnasieskolan införs det nya systemet göras mjuk för att den hög- 1971 Beslut fattas om nytt kompere utbildningens organ inte skall utsättas för tenssystem alltför hårda påfrestningar. Exempel: en- Vårterminen 1972 Val i grundskolans ligt KU:s förslag skall behörigheten utvid- årskurs 9 av linjer etc. i gymnasieskolan gas till i princip hela gymnasieskolan och (andra gången) till stora grupper vuxna. Vårterminen 1973 Första utsläppet från 3 Berörda samhällsorgan bör få erforder- gymnasieskolans tvååriga linjer lig tid till sitt förfogande för att förbereda Vårterminen 1974 Första utsläppet från t. ex. nya urvals- och antagningssystem. treåriga linjer Exempel: tid för uppbyggnad av ett antag- Vårterminen 1974 Andra utsläppet från ningssystem som använder datamaskinella tvååriga linjer

SOU 1970: 21 259

Vårterminen 1975 Andra utsläppet från prov och arbetslivserfarenhet har. Detta treåriga linjer kan medföra osäkerhet om egna utsikter Vårterminen 1975 Tredje utsläppet från vid antagning till spärrad utbildning men tvååriga linjer. knappast inverka på arbetsviljan i skolan. Sökande med mycket goda betyg har under alla omständigheter utsikter att få platser Hänsyn till redan behöriga grupper

l_4.4.2

på spärrade utbildningsvägar (se kapitel 12). Det är nödvändigt och rimligt att vid ge- För de treåriga linjernas del bör det nya nomförandet av ett nytt kompetenssystem ta systemet kunna införas vid det första uthänsyn till grupper som redan tidigare valt släppet från den nya gymnasieskolan, dvs. en viss väg till behörighet till önskad utbild- år 1974. Vad de tvååriga linjerna angår, kan ning. Denna hänsyn gäller främst villkoren det av allmänna lämplighetsskäl anses för antagning till spärrad utbildning. I fråga mindre lämpligt att de får utvidgad behöom gymnasieskolan och dennas nuvarande righet före det första utsläppet från de treföreträdare berörs främst gymnasiet (treåriga åriga linjerna, dvs. redan vid utsläppet linjer) och i mindre utsträckning fackskolan 1973. I realiteten måste emellertid de två- (tvååriga linjer). åriga linjernas elever i flertalet fall ägna Gymnasieskolan införs 1.7.1971. Elever tid åt kompletteringsstudier för att uppfylla kan då ha valt linje (gren, variant) motsva- olika förkunskapskrav, varför inget förrande gymnasiet eller fackskolan och be- språng i realiteten uppstår, om de nya komdriver sina studier med hänsyn till bl. a. petensreglerna träder i kraft redan 1973. nu gällande regler om meritvärdering av skolbetyg. Så t. ex. kan enligt nuvarande 14.4.3 Hänsyn till den högre regler, som enligt KU:s förslag skall ändutbildningens kapacitet ras, betyg i ämnen som avslutats i årskurser l och 2 väl höja men inte sänka me- Även om utvidgningen av behörigheten indelbetyget. Det kan med viss rätt hävdas, te kan väntas medföra någon hastig ökning att eleverna behöver känna till sådana regler av antalet studerande i (sökande till) högre för studieplanering med hänsyn till den utbildning, kan de ansvariga myndigheterna kommande meritvärderingen. Ändringar (utbildningsanstaltema) ställas inför vissa under pågående studier skulle kunna mins- övergångsproblem, om det nya kompetenska deras utsikter att hävda sig i konkurren- systemet införs sent. Ju längre tid som försen. Från andra utgångspunkter kan man flyter från beslut till ikraftträdande, desto dock betona det mindre önskvärda i speku- större grupper med behörighet enligt de lativa studieval. nya reglerna kan väntas samtidigt söka hög- De principer som KU föreslår i fråga om re utbildning. Ett tidigt införande kan minsmeritvärdering av skolbetyg ansluter trots ka denna ackumuleringseffekt. ovarmämnda ändring förhållandevis nära Detta problem har teknisk karaktär samt till nu gällande regler. Något starkare skäl begränsad varaktighet och räckvidd. På längatt, av hänsyn till ändringar i meritvärde- re sikt berör emellertid behörighetens utvidgringsreglema, uppskjuta ikraftträdandet av ning frågan om den högre utbildningens didet nya kompetenssystemet föreligger där- mensionering; kompetensreglerna är ett vikför inte. tigt styrinstrument härför. Denna dimensio- KU:s urvalssystem kännetecknas av att neringsfråga ligger emellertid i princip utannya meritvärderingsgrunder införts vid si- för KUzs uppgiftsområde och utgör en hudan av betygen (studielämplighetsprov, ar- vuduppgift för U 68 (se även kapitel 6). betslivserfarenhet). Dessa nya grunder tor- Med hänsyn till ackumulationseffekten de inte påverka den enskilde elevens studie- bör de nya kompetensreglerna således träplanering. Det kan dock inte förrän sent da i kraft för hela gymnasieskolan så tidigt avgöras vilket inbördes meritvärde betyg, som möjligt, dvs. fr. o. m. den antagning

260 SOU 1970: 21

till som avser höstterrni- personliga avgöranden. Lång tid kan ofta högre utbildning nen 1973. krävas för att förverkliga planer på inträde i högre utbildning. De som nu deltar i försöket med utvidgad behörighet borde 14.4.4 Administrativa hänsyn omedelbart kunna få rätt att fortsätta sina ut- studier fram till fullständig examen, dvs. Ansvariga myndigheter på den högre område kan anspråk på före huvudbeslutet 1971. Dessutom skulle bildningens göra tid för att förbereda mottagandet av med fördel, i avvaktan på ett definitivt berimlig av studerande (sökande). Så- slut om de vuxnas kompetensfrågor, disnya grupper lunda skall förkunskapskraven i många fall pensreglerna kunna anpassas till de komoch fastställas (jfr kapitel 11). mande behörighetsreglerna genom att t. ex. analyseras Erfarenhetsmässigt tar detta arbete dock regeln om tvåårig gymnasial utbildning (norendast begränsad tid i anspråk. Svårare är malkrav för dispens till universitet) mildras problemet vid den spärrade utbildningen, eller elimineras. särskilt där central antagning till flera ut- Det kan ifrågasättas om inte alla kompeförekommer. Uppbyggandet tensregler avseende vuxna borde sättas i bildningsvägar av nya system, särskilt sådana med data- kraft omedelbart. KU har bedömt detta tekniska hjälpmedel, tar viss tid. Om de som önskvärt men tvekat inför de admiför behörighet och urval skall nistrativa problem som skulle kunna uppstå nya reglerna införas 1973, krävs därför att förberedelser genom ett snabbt genomförande. Om det inleds så snart detta blir möjligt. De organ nya systemet generellt införs 1973, efter besom svarar för studie- och yrkesvägledning- slut 1971, kommer likväl väntetiden för en behöver också en inte alltför knappt till- studieintresserade vuxna att bli relativt kort tagen tid för att förbereda information till och kunna användas för olika studieförbeberörda grupper av sökande och behöriga. redelser. En förutsättning för att nya regler för urval skall kunna tillämpas är, att försöks- 14.5 Flyttade utbildningsvägar verksamheten med studielämplighetsprov m. m. gett användbara instrument för me- Ett särskilt problem erbjuder de utbildritvärderingen. ningsvägar, som enligt förslag i kapitel 9 skall flyttas från grundskolans kompetensområde till den högre utbildningen. Sökan- 14.4.5 Hänsyn till informationsbehovet de som med grundskola (motsvarande) som lämnas i grund- förberett av I princip bör information behörighetsgrund sig för någon skolans högsta årskurs om vilka kompetens- dessa vägar, flertalet tillgängliga först vid som kommer att gälla efter avslutad 18 års ålder, skulle genom ändringen av regler Med beslut år 1971 kan så- behörighetskraven kunna försättas i en begymnasieskola. dan information ges senast fr. o. m. våren svärlig situation. 1972. Under förutsättning att nya kompe- För ungdomsgruppemas del kan man tensregler träder i kraft 1973, kommer en relativt lätt finna en tidsgräns, som avgör årsklass (1971, den första i gymnasieskolan) tidpunkten för ändringen av behörighetsatt gå miste om tidig information om de nya nivån. Fr. o. m. läsåret 1972/73 skall grundreglerna. Behovet av information i gymna- skolan vara genomförd i alla kommuner sieskolan blir därför så mycket större för (t. o. m. årskurs 9). Efter beslut om bedenna årsklass. hörighetsnivåema under 1971 kan informa- Vad beträffar de vuxna i olika behörig- tion om de nya villkoren ges våren 1972 i kan ett senareläggande av tiden årskurs 9. Fr. o. m. antagningen till hösthetsgrupper för ge terminen 1975, då de första som lämnat systemets genomförande knappast några fördelar. Det är här inte fråga om grundskolan 1973 passerat genom gymnakoncentrerade utsläpp av behöriga utan om sieskolan, bör det enligt KU:s mening vara

SOU 1970: 21 261

lämpligt att tillämpa en höjd behörighets- rätt för deltagare i försöksverksamheten nivå, om hänsyn skall tas till ungdomens med utvidgad behörighet att utan dispensutbildningsförhållanden. förfarande få fortsätta sina universitetsstu- De vuxna, som kanske i en del fall be- dier, dels om ändring i villkoren för disrett sig för utbildning på här avsedda vägar pens. I övrigt bör de nya kompetensreglerna och inlett studier för att, enligt nu gällande för vuxna, liksom för övriga, träda i kraft behörighetskrav, vinna grundskolekompe- fr. o. m. läsåret 1973/74. tens, har rätt till motsvarande hänsyn. Med Den föreslagna höjningen av behörighetsen höjning fr. o. m. 1975 blir den centrala nivån för vissa utbildningsvägar bör träda gruppen de utbildningssökande som lämnat i kraft fr. o. m. läsåret 1975/76. grundskolan (motsvarande) efter 1965/66. Information om det nya kompetenssyste- De som gått ut grundskolan tidigare har met bör ges så tidigt som möjligt. Den mar- 1975 uppnått 25 års ålder och torde där- kerade utvidgningen av behörigheten gör med också normalt ha minst fem års ar- dock valen till och i gymnasieskolan långt betslivserfarenhet, dvs. vara behöriga till mindre avgörande än nu i fråga om möjhögre utbildning om övriga krav uppfylls. lighetema till fortsatta studier, varför in- För de yngres del (gruppen som lämnat formationsproblemen, ehuru fortfarande begrundskolan 1967-1971) bör dispens kun- tydelsefulla, inte bör få vara bestämmande na ges från bl. a. ålderskravet, om de i öv- för tidpunkten för det nya kompetenssysterigt kan anses ha förutsättningar att följa mets införande. undervisningen. En höjning av behörighetsnivån fr. o. m. läsåret 1975/76 borde därför tillgodose även kravet på hänsyn till de äldre. Om möjligheterna att efterge de allmänna kraven i engelska, se kapitel 10.

14.6 Sammanfattande förslag Hänsynen till gymnasieskolans införande bör enligt KU:s mening vara avgörande vid val av tidpunkt för införandet av ett nytt kompetenssystem och väga tyngre än de administrativa och andra olägenheter som kan uppstå vid ett tidigt genomförande av kompetensreformen. Ingen åldersgrupp bör lämna gymnasieskolan utan att ha allmän behörighet till högre utbildning (i förekommande fall efter kompletterande studier i engelska). De nya kompetensreglema bör därför gälla fr. o. m. den antagning till högre utbildning som avser höstterminen 1973. För att detta utan olägenhet skall kunna ske, bör beslut om ett nytt kompetenssystem fattas under 1971 och genom försöksverksamheten med ett breddat underlag för meritvärdering (studielämplighetsprov, arbetslivserfarenhet) nya förutsättningar skapas för att fastställa urvalsregler. Vad beträffar de vuxna, bör snarast möjligt beslut fattas och träda i kraft dels om

262 SOU 1970: 21

Sammanfattning

15.1 slutning till de skolreformer på det gymna- Bakgrund siala stadiet som beslutats enligt prop. 15.1.1 Kompetensfrågoma under och fack- 1964:71, dvs. det nya gymnasiet 1960-talet skolan. Sedan detta beslut fattats, har yrkesurvals- utretts i särskild ordning. Riks- Frågan om intagningsbestämmelser, utbildningen ak- fattade 1968 beslut om även den instrument m. m. har under 1960-talet dagen tualiserats i flera sammanhang, bl. a. i prop. yrkesutbildande sektorn på det gymnasiala

av universitetens åldersstadiet. Samtidigt beslöts att de tre 1964: 50 angående reform Ett förslag om sektorerna gymnasium, fackskola och yrkesoch högskolornas förvaltning. or- skola skulle utgöra en sammanhållen skolinrättandet av ett fristående permanent lades fonn. Därmed fullföljdes ett principiellt gan, benämnt statens kompetensråd, från 1964 som sedan dess år 1962 fram av AMS, SÖ och KÖY (då- ställningstagande varit för skolplaneringen. Den varande Överstyrelsen för yrkesutbildning). vägledande fann sammanhållna skolformen har fått namnet Gymnasieutredningen det synnerligen

angeläget att detta råd eller en motsvarande gymnasieskolan. institution Denna utveckling mot ett integrerat gym-

tillskapades. Kompetensrådsfrå-

1964:71 nasiestadium har gått parallellt med en kvangan togs upp i prop. angående reskolorna m. m., titativ expansion av detta stadium. Gymnaformering av de gymnasiala varvid dåvarande fann sieskolan kan väntas utveckla sig till en fri-

departementschefen

det mest ändamålsenligt, att hela problem- villig ungdomsskola, som kommer ätt ge-

beträffande kompetensfrågorna nomgås av praktiskt taget alla ungdomar. komplexet blev föremål Denna gymnasieskolans karaktär av skola för gymnasiet och fackskolan för alla måste få en avgörande betydelse för för en samlad utredning. av dess kompetensvärde. Enutformningen ligt KU:s uppfattning är det i hög grad moti-

verat att även i kompetenshänseende anlägga 15.1.2 Den nya skolsituationen stadiet. Vaen helhetssyn på det gymnasiala KU:s har varit att framlägga let av studieväg (specialisering) efter grundhuvuduppgift skolan bör inte få avgörande betydelse för förslag om och i vilken mån statligt reglerad och ti-ll ett fritt studieval senare i utbildning bör anknytas till gymnasium möjligheterna fackskola samt hur bestämmelserna för in- livet. Olika aspekter på den nya skolsituatill sådan utbildning bör utformas. tionen utvecklas närmare i kapitel 6, avtagning KU:s har utformats i an- snitt 6.1. uppgiftsområde

SOU 1970: 21

15 . 1 .3 Vuxenutbildningen bar yrkesutbildning är lägre än från linjer med mer allmän ämnesuppsättning. Den Ungdomsutbildningen har hittills i stor ut- av behörigheten breddning till hela gymnasträckning varit normgivande för den all- sieskolan som KU föreslår hänför sig humänna synen på villkoren för rätten till fort- vudsakligen till linjer av mer yrkesutbildansatt utbildning. Vid sidan av ungdomsutbild- de karaktär. Tillströmningen till de fria ningen har emellertid uppstått ett mindre fakultetema kan därför beräknas knappast reglerat, frivilligt utbildningssystem med re- öka i direkt proportion till det ökade rekrykrytering bland de vuxna. Ett mycket stort teringsunderlaget. antal vuxna deltar i studieverksamheter med Konsekvenserna av en utvidgning av beskiftande mål och i olika former. Med tiden hörigheten till högre utbildning till personer har samhället i vuxenengagerat sig alltmera utan vad man idag kallar gymnasial utbildutbildningen. Riksdagsbeslutet 1967, i en- ning är svåra att kvantitativt beräkna. Två lighet med prop. 1967: 85, utgör den hittills faktorer kan härvid spela en roll: de vuxnas mest genomgripande regleringen från statens benägenhet att efterfråga partiell utbildning sida i fråga om sådan vuxenutbildning som och deras intresse av särskilda distributionsmotsvarar ungdomsskolans kurser. Bl. a. re- former för högre utbildning, t. ex. decentragelfástes kommunernas verksamhet på detta liserad universitetsutbildning. Sannolika skäl område. De vuxnas efterfrågan på utbild- talar för att även de särskilda förkunskapsning stiger och denna efterfrågan omfattar kraven under vissa förutsättningar kan verka även den högre utbildningen. hämmande på tillströmningen till visst/vissa De vuxnas utbildningsförhållanden leder ämnesområden. för KU:s del till slutsatsen att kompetens- Vad beträffar spärrade utbildningsvägar frågorna inte längre kan lösas enbart på statsmakregleras dimensioneringen genom grundval av ungdomsskolans organisation ternas beslut. Ändrade kompetensregler bioch utformning. En anpassning av behörig- drar således här inte till en ökad tillströmhetsreglerna till de vuxnas villkor leder i sin ning men kan medverka till en mer differentur till att kravet på strikt enhetlighet i all- tierad och även skärpt konkurrens, vilket i männa kunskaper inte längre är möjligt att sin tur kan öka strömmen till de fria fakulupprätthålla och inte heller nödvändigt. teterna. I kapitel 5 redovisas utförligt den nuvarande vuxenutbildningen, bl. a. den högre 15.1.5 Det sociala perspektivet utbildning som genom särskilda former för distribution och behörighet står öppen för Den sociala bakgrunden har stor betydelse och utnyttjas av annars ej behöriga vuxna. för val av utbildning m. m. De sociala faktorerna utgör en verksam styrmekanism vid fördelningen av en årskull ungdomar på oli- 1 5. 1.4 Dimensioneringsproblem ka utbildningsvägar respektive på utbildning Kompetensreglema har en styrande effekt och förvärvsarbete. De formella kompetenspå den del av den högre utbildningen, där reglerna, dvs. samhällets avsiktligt använda ingen intagningsbegränsning råder. Behörig- styrinstrument, kan härigenom få vissa icke hetsvillkoren har således stor betydelse för avsedda bieffekter. den ospärrade dirnensioneutbildningens Den sociala bakgrunden har betydelse för ring. Hittills har gymnasiets dimensionering skolframgång på alla nivåer. Gjorda underi stort sett dragit upp gränserna för den sökningar visar att elever från högre socialospärrade utbildningen, dvs. universitetens skikt är mer framgångsrika i sina studier än s. k. fria fakulteter och (teologisk, juridisk elever från lägre, även om de vid skolstarten filosofisk fakultet). Övergången till högre samma mätbara Detta uppvisar begåvning. utbildning från gymnasielinjer som samtidigt gäller även studier på lägre åldersnivå. ger en på arbetsmarknaden direkt använd- Den sociala bakgrunden har betydelse för

264 SOU 1970: 21

studievalen i Ungdomsskolan och för valet kompetenssystemet, konstrueras med hänsyn av högre utbildning. Andelen studerande till de bieffekter som de kan ha. Den ålder från arbetarhem nedgår successivt från nivå vid vilken det avgörande utbildningsvalet till nivå. Även vid valet av linje på det gym- görs spelar en viktig roll. En tidig differennasiala stadiet spelar den sociala bakgrun- tiering på behörighetsgivande och icke beden in. Sålunda tenderar sökande från högre hörighetsgivande vägar ger ett stort och beatt föredra gymnasium före gåvningsmässigt ej motiverat utrymme åt socialgrupp fackskola i högre grad än sökande från sociala faktorer. Detta understryker vikten En persons sociala bak- av den helhetssyn på gymnasieskolan, vad lägre socialgrupp. grund förutsäger efterfrågan på utbildning behörighetsfrågorna beträffar, som KU aninte endast för honom själv utan också för lagt. hans barn. Den sociala bakgrunden har vi- Flertalet vuxna har fått betydligt kortare dare betydelse för yrkesframgång mätt i utbildning än dagens ungdom. För dem föreinkomst och status. Uppnådd utbildnings- ligger behov av kompetensregler som i viss nivå har ett närmare samband med social mening kompenserar dem för att de, under bakgrund än med intelligensen, och den en tid med mindre utbyggt skolväsende, inte sociala bakgrunden är närmare relaterad till genomgått behörighetsgivande utbildning. den vuxnes inkomst än antalet skolår eller Kompetensregler, som öppnar vägen till

intelligenskvot. högre utbildning för därtill lämpliga perso-

Kompetenssystemets struktur får konse- ner, kan bidra till en ökad social rörlighet kvenser för den sociala sammansättningen mellan olika grupper i samhället. Det bör av studerandegrupperna i högre utbildning. härigenom också bli möjligt att aktivera den Exempelvis medför ett krav på gymnasium betydande samhälleliga tillgång som dessa för tillträde till högre utbildning att barn medborgare i olika avseenden representerar. från lägre socialgrupper - i jämförelse med andra sökande - utbildrekryterar högre ning i mindre omfattning än vad som svarar 15.2 Behörighet till högre utbildning mot deras förutsättningar. Även urvalsinstrumenten till spärrad utbildning har betyl5.2.1 Terminologi delse i detta avseende. Urval enbart på grundval av betyg tenderar att gynna högre En utbildning som bygger på grundskolan socialgrupper. Barn från högre socialgrup- (motsvarande) är gymnasial. Med högre utper har genomsnittligt högre betyg, även om bildning förstås sådan utbildning vid vilken intelligensen, mätt med intelligenstest, hålls högre skolunderbyggnad än grundskola konstant. krävs för tillträde. Ett drag i de ovannämnda sociala fak- Begreppet kompetens kan uppdelas i två torernas funktioner är deras ofta förhål- delbegrepp: reell kompetens (saklig kompelandevis stora stabilitet. Av de nyinskrivna tens), som innebär förmåga att tillgodogöra vid universiteten har andelen från social- sig viss utbildning, och formell kompetens, grupp III således endast ökat från 15 till 19 som innebär uppfyllandet av alla behörigprocent under tioårsperioden 1957-1967. hetsvillkoren till viss utbildning. Synonymt

Internationella Översikter ger i stort sam- med begreppet formell kompetens används

ma bild som i Sverige av rekryteringen till begreppet behörighet. fortsatta studier i fråga om den sociala bak- Behörighet till högre utbildning äger den grundens inverkan. som uppfyller de villkor i form av skol- De sociala faktoremas inverkan på ut- underbyggnad, kunskaper i särskilda ämnen bildningsval och urvalsförfarande måste vä- m. m. som fastställts som krav för tillträde sentligen påverka konstruktionen av ett nytt till viss utbildning. Så t. ex. måste urvals- Behörigheten kan indelas i allmän och kompetenssystem. instrumenten, som är av stor betydelse i särskild behörighet.

SOU 1970: 21 265

Den allmänna behörigheten är knuten till 15.23 Villkor för allmän behörighet Övergångarna mellan olika stadier i utbild- Utgångspunkter ningsväsendet och anger den allmänna ut-

bildningsnivå (motsvarande) som krävs för En viktig utgångspunkt vid konstruktiotillträde till viss utbildning. Den behörig- nen av ett nytt behörighetssystem har för hetsgivande utbildningen är som regel inte KU varit, att den reella och ej den formella specificerad till innehållet. Allmän behörig- kompetensen skall vara avgörande för om het gäller som regel för ett stort antal ut- en person skall få tillträde till högre utbildningsvägar, som bildar en viss utbild- bildning. nings kompetensområde. Vad avser omfattningen av de allmänna Den särskilda behörigheten innebär krav behörighetsvillkoren har KU av vägletts på kunskaper i visst ämne/vissa ämnen eller bl. a. den uppfattningen, att den allmänandra som för viss krav, gäller specifikt orientering och kringsyn, förmåga till självutbildningsväg. De särskilda villkoren för ständigt arbete liksom förmåga att samarbehörighet utgör regelmässigt en grupp av beta med andra, som genomförda gymnakrav utöver det allmänna siestudier avses garantera, kan förvärvas behörighetsvillkoret. även inom annan eller i verkutbildning samhet i arbetslivet. De allmärma behörighetsvillkoren skall i huvudsak fungera i följande syften, näm- 15.2.2 Olika sätt att dokumentera ligen behörighet att garantera de studerandes allmänorien- Examen är det traditionella sättet att dokutering som en nödvändig komplettering mentera behörighet. Examensbetygets nutill specialiserad högre utbildning tida ersättare är slutbetyget. Ett slutbetyg att främja större faktisk rättvisa i behörigkan också, inom vuxenutbildningen, förhetssystemet värvas genom en serie s. k. särskilda prövatt göra rekryteringen till högre utbildning ningar i gymnasiets ämnen (vid gymnasial mindre av social beroende bakgrund skola). Ett fjärde sätt att dokumentera be- att bättre tillvarata den tillgång i samhället hörighet är genom test, som i så fall måste som utgörs av studielämpliga men nu ej mäta ungefär detsamma som skolbetyget behöriga personer avser, dvs. främst kunskaper och studieatt ta större hänsyn än som nu är fallet till lämplighet. En femte och principiellt tämden sakliga kompetensen, samt ligen ny form för dokumentation av beatt tillgodose kravet på tillräckliga studiehörigheten är den som för närvarande gälförutsättningar hos dem som intas till ler på försök vid de filosofiska fakulteterna, högre utbildning. där behörighet till vissa studier dokumenteras genom ålder och arbetslivserfarenhet Allmänorienteringen kan enligt KUzs utenligt vissa regler. Samma princip gäller både vara av skiftande innegångspunkter för den s. k. praktikkvoten i fackskolan. håll och erhållas på olika vägar, enligt prin- Dessa former för dokumentation av be- cipen olika med likvärdig behörighetsgrund. hörigheten gäller endast den allmänna be- För unga människor med begränsad erfarenhörigheten. Till denna läggs i växlande ut- het av samhälls- och yrkesliv ger studierna sträckning krav på kunskaper i vissa äm- i skilda skolämnen en sådan bakgrund av nen, de särskilda behörighetsvillkoren, vil- allmän natur. Den som gått andra vägar ka i regel måste dokumenteras genom betyg än den genom gymnasiala skolan har på över viss skolkurs (motsvarande). grund av ålder och verksamhet i yrkes- och/ En beskrivning av de nuvarande behö- eller samhällslivet en avsevärd fond av er-

righetsförhållandena lämnas i kapitel 4. farenheter och kunskaper, som även dessa

kan utgöra en bakgrund och komplettering

266 SOU 1970: 21

till den mer specialiserade högre utbild- svarande). Dessa vägar skall utgöras av gym-

Utöver dessa krav nasial utbildning utanför gymnasieskolan, ningen. på allmänorientering, som kan tillgodoses på olika vägar, t. ex. folkhögskola, respektive uppfyllandet

att inom det av andra villkor, t. ex. utbildning, viss ålder kan det också vara nödvändigt allmänna behörighetskravets ram uppstäl- eller viss tids yrkesverksamhet.

la krav i första hand på vissa färdigheter,

i främmande språk. Villkor för behörighet efter genomgången Kravet på studieförutsättningar eller gymnasieskola studielämplighet kan tolkas som ett krav

att den studerande skall ha utsikter att på KU har efter omfattande undersökningar

sitt studieprogram. Detta av bl. a. likheter och olikheter i elevrekryrimlig tid fullfölja kräver intellektuella ådaga- teringen till gymnasium och fackskola (se förutsättningar, fram till att olika linjer etc. lagda genom tidigare studier eller på annat 10.7.2) kommit innebärande bl. a. för- i gymnasieskolan skall vara i behörighetssätt, studieträning, hänseende likställda. Som villmåga till problemlösning, förvärvad genom principiellt eller annan samt stu- kor för behörighet till högre utbildning efter studier verksamhet, dietekniska Därtill kommer genomgången gymnasieskola gäller enligt färdigheter. i specifika ämnen (särskilda KU:s förslag förkunskaper

behörighetsvillkor). att utbildningen i fråga skall vara slutförd

och att behörigheten sålunda skall grun-

das på slutbetyg Vägledande principer i att genomgången linje (motsvarande) Med ovannämnda utgångspunkter har KU skall vara minst tvågymnasieskolan kommit till ett förslag beträffande de allårig männa till högre ut- sökande har vissa i behörighetsvillkoren att den kunskaper bildning, som innefattar ett antal olika men engelska (se nedan). likvärdiga behörighetsgrunder. Principerna för hur skall på olika KU har efter ingående undersökningar behörighet uppnås KUzs och diskussioner funnit, att övervägande vägar är enligt förslag följande. ungdomsutbild- skäl talar för att man för allmän behörig- Behörighet grundad på I den mån den allmän- het ej skall uppsätta någon behörighetsning (motsvarande). i utbildningskrav, gräns i form av t. ex. ett lägsta betygsmena behörigheten uttrycks bör den baseras utbildning, delvärde eller resultat på studielämplighetspå gymnasial som i sin tur bygger prövning. En förutsättning härför är dock, dvs. sådan utbildning att eleverna i gymnasieskolan, särskilt i på grundskola (motsvarande). tanken högsta årskursen, genom skolans försorg KU avvisar på en detaljerad jämut- bereds tillfälle till individuell studie- och förelse mellan olika slag av gymnasial yrkesvägledning. Ej heller bör s. k. mindre bildning med avseende på deras kompetensstudiekurs (treårig linje) utestänga vederbövärde. Man bör se mer till utbildningstidens och till den nivå på vilken utbild- rande från behörighet. längd Genom förevarande förslag till behörigningen startar än till utbildningens specifika utbild- hetsvillkor blir hela gymnasieskolan behöinnehåll. Alla slag av gymnasial som lämp- oavsett linje etc., a.llt enligt ning betraktas därmed i princip righetsgivande, den skolform, som lig grund för fortsatta studier. Gymnasial helhetssyn på. denna för funnit det befogat att anlägga. utbildning, som skall tjäna som grund utredningen

högre utbildning, skall vara slutförd på vald

linje och omfatta minst två läsår. Vissa gymnasiala utbildningsvägar Behörighet för vuxna. Särskilda vägar

måste finnas för vuxna Också andra gymnasiala utbildningsvägar till högre utbildning som inte genomgått gymnasieskola (mot- än gymnasieskolan bör ge allmän behörighet

SOU 1970: 21

till högre utbildning under förutsättning att ma krav i engelska på kunskaper som på utbildningen i fråga omfattar minst två läs- sökande övriga till högre utbildning (se neår och är slutförd. Vidare gäller ett krav dan). Detta kravet senare, jämte på orienpå vissa kunskaper i engelska (se nedan). teringskurs, innebär en förändring i behö- KU ger i avsnitt 10.8 exempel på ett an- righetsvillkoren i jämförelse med den nu påtal olika slag av gymnasial behörighetsgiv- gående försöksverksamheten med begränsat ande utbildning. I stort kan dessa olika studiemål och begränsat antal ämnesområvägar inordnas i följande grupper: den.

skolforrner Vissa slag av utbildning, särskilt inrättade som ger huvudsakligen allmän utbildning, t. ex. kommunal flickskola (nor- för eller utnyttjande av vuxna, bör kunna ge malskolekompetens) och folkhögskola (se ne- allmän behörighet i den mån de kan bedödan) mas som gymnasiala. Klart gymnasial är skolformer vilka ger fackutbildning och till

folkhögskolutbildning om minst två årskur-

vilka viss lägsta ålder, i regel 18 år, gäller som villkor för tillträde ser, i den mån dessa bygger på grundskola vissa (motsvarande), eller tredje årskurs oavsett yrkesskolkurser (motsvarande) särskilda förutbildning. gymnasieformer med fackutbildning. KU har vidare funnit, att det utanför det reguljära utbildningsväsendets ram De nu fristående skolformerna finns ett stort antal av gymnasiet utbildningsvägar (samt tidigare gymnasieformer) och fack- olika slag som med hänsyn till och längd skolan bör ge samma behörighet som mot- innehåll kan betraktas som gymnasiala i svarande linjer i gymnasieskolan. För samt- den mening KU KU föreslår däranlagt. liga behörighetsgivande vägar tillkommer ett för, att kravet på minst tvåårig gymnasial krav på vissa kunskaper i engelska (se ne- utbildning skall kunna anses uppfyllt jämdan). väl av den som kan dokumentera viss annan, Även längre och mer kvalificerade ut- i huvudsak motsvarande Sådan utbildning.

bildningsvägar, som inte bygger på grund- utbildning kan utgöras av t. ex. militär ut-

skola, skall kunna ge behörighet om de två bildning, personalutbildning i samband sista åren i utbildningsgången kan räknas med statlig, kommunal eller enskild anställsom gymnasiala. Detsamma gäller för ut- ning eller utbildning i anslutning till fack-

bildningsvägar, där IS-årsgränsen gäller för lig verksamhet, vidare också arbetsmarktillträde. nadsutbildning, hel- eller deltidskurs vid

yrkesskola samt utbildning vid korrespondensskola, via radio eller TV eller inom Behörighetsvägar för vuxna folkbildningsverksamheten. Vid bedöm- För sökande utan ovan angivna gymnasiala ningen av frågan om utbildningen kan an-

utbildning föreslår KU, att den försöksverk- ses gymnasial bör mindre tas till hänsyn samhet med utvidgad behörighet, som på den skolmässiga grund, på vilken utbild- KU:s initiativ påbörjats och som avser beningen bygger, än till vederbörandes ålder gränsat studiemål vid filosofisk fakultet, då utbildningen påbörjades. Utbildning skall utsträckas till all högre utbildning som kan påbörjas först vid 18 års ålder utan begränsning av studiemålet. Detta inne- eller senare bör normalt anses vara lägst bär att var och en som fyllt 25 år och som gymnasial. Då generella regler för behörigvarit yrkesverksam (motsvarande, enligt het genom dessa olika slag av utbildning vissa regler) under minst fem år samt ge- knappast kan utformas, bör bedömningen nomgått en särskilt anordnad orienterings- av behörighetsvärdet ankomma på vederkurs (se nedan) äger allmän behörighet till hörande myndighet.

högre utbildning. Anordningen skall tills vi- KU anser det viktigt, att blivande sökdare betraktas som försöksverksamhet. På ande till högre utbildning får tillfälle att sökande av denna kategori skall ställas sam- erhålla information om yrken och utbild-

SOU 1970: 2l

studie- terna universitetsutbildningen bör alltjämt ningsvägar samt studieorientering,

m. m. för att de därigenom vara öppna, dvs. inga allmänna behörighetsteknikträning

lättare skall kunna ta ställning till de egna villkor uppställs.

och från olika krav för allmän beförutsättningarna för högre utbildning Dispens

skall kunna beviljas av central därtill få en introduktion till de högre stu- hörighet

eller, i fråga om oriendierna. De borde också genomgå ett studie- tillsynsmyndighet

i vägledande men ej be- teringskurs, av antagningsmyndighet. lämplighetsprov

KU föreslår därhörighetsprövande syfte.

för, att s. k. orienteringskurser om fyra till

sex veckor anordnas med bl. a. ovan an- i främmande l5.2.4 Kunskaper språk

givet innehåll och tillgängliga på såväl hel-

Kurserna bör stå För deltagande i högre utbildning är det i som deltid (kvällstid).

i all- en förutsättning, att den studerande öppna för vuxna utbildningssökande regel

en- har i främmande språk. Det mänhet men vara ett behörighetskrav kunskaper

vilkas för öv- språk, som har de bredaste användningsdast för sökande, behörighet och är svårast att avvara för konstitueras av ålder och yrkesverk- möjligheterna rigt olika av studerande och yrkessamhet. grupper

att sökande verksamma, är engelska. Kunskap i engel- Sammanfattningsvis gäller,

minst två års ska är därför ett krav som bör ingå i de som inte är behörig genom

är behörig allmänna behörighetsvillkoren. Övriga språkgymnasial utbildning på någon krav i mån av behov inom raav följande grunder. tillgodoses

och andra årskurs, byggande men för de särskilda behörighetsvillkoren. a) Första Den sökande skall, enligt KU:s förslag, på grundskola, vid folkhögskola eller tredje

för att vara behörig ha kunskaper i engelårskurs vid sådan skola.

som antag- ska motsvarande två. årskurser i gymnasieb) Annan utbildning enligt

kan anses skolan. Övergångsvis skall dock läskunskaningsmyndighetens bedömning

svarande mot denna utbildmotsvara minst tvåårig utbildning i gym- per i engelska,

kunna godtas. Sådana läskunnasieskolan. ningstid,

skall dokumenteras genom särskilt c) Lägst 25 års ålder och minst fem års skaper

Den och kommunala vuxensamt över genom- intyg. statliga yrkesverksamhet intyg bör tillhandahålla kurser i orienteringskurs för vuxna. utbildningen gången särskild att I händelse av starkt studiemål, engelska avsedda att uppöva förmågan begränsat läsa och förstå fackinriktad litterat. ex. studier i enstaka ämne, eller efter engelsk

tur. Inom vuxenutbildningen liksom inom individuell prövning bör kravet på sådant

bör möjligheter inrättas till intyg kunna efterges. I kvalifikationstiden gymnasieskolan

bör kunna prövning avseende sådana läskunskaper. för yrkesverksamheten ingå kva- Det bör ankomma på den centrala tilllificerad militär utbildning samt högst ett

synsmyndigheten att för viss utbildningsårs studier på gymnasial nivå eller yrkesut-

meddela undantag från I begränsad utsträckning skall del- linje (motsvarande) bildning. till motsvarande det allmänna behörighetskravet i engelska. tidsarbete kunna omräknas

heltidsarbete. Med yrkesverksamhet skall

likställas vård av egna barn, vård av för-

äldrar eller annan jämförlig sysselsättning, 15.2.5 Villkor för särskild behörighet

dock inte mer än till högst halva kvalifika-

tionstiden. Inledning

För samtliga behörighetsgrunder tillkom-

De särskilda roll i bemer krav på vissa kunskaper i engelska (se förkunskapskravens

är att garantera, att den nedan). hörighetssystemet

besitter vissa för den sökta ut- Den decentraliserade universitetsutbild- sökande

förkunskaper i ett och den s. k. ex- bildningen nödvändiga

ningen på 20-poängsnivå

SOU 1970: 21

eller flera ämnen. Studier på gymnasial ni- krävs, bör begränsas; endast de för stu-

vå skall således regelmässigt inte förekom- diernas fullföljande miniminödvändiga ma inom den högre utbildningen. kraven bör uppställas som villkor för till-

De villkor som gäller särskild behörighet träde.

avses utgöra en direkt förberedelse för Utöver dessa minimikrav kan ofta förestudier av visst eller förslag. Villkoren ligga motiverade önskemål om ytterligare kunskapskraven är vanligen noga speciförkunskaper. Utförlig information om såficerade till innehåll och Utomfattning. dana kunskaper måste lämnas de sökande.

över egentliga kan också kunskapskrav Då förkunskapskrav måste fastställs, förekomma t. ex. åldersvillkor, praktik- minst en »nonnalväg› genom gymnasiekrav eller fordringar på genomgången lämp- skolan säkerställas samt om möjligt ock-

lighetsprövning. KU behandlar dock (i ka- så annan

behörighetsgivande skolutbildpitel 11) endast de egentliga förkunskaps- Med ning. normalväg menas en linje eller kraven. gren (motsvarande) i det gymasiala skol- En översyn av ut-

förkunskapskraven, systemet, på vilken alla förkunskapskrav

förd av vederbörande motivemyndighet, för viss utbildningslinje kan tillgodoses. In-

ras bl. a. av tillkomsten av nya grupper bördes krav oförenliga får således inte som enligt KU:s förslag får allmän behörig- förekomma, dvs. krav på förkunskaper het. Dessa grupper saknar ofta den jäm- från två eller flera gymnasielinjer etc. Det

förelsevis enhetliga som de förutbildning är också angeläget, att behörighetskraven

studerande i högre utbildning hittills haft ansluter, där så är möjligt, till mer än en och kan alltså inte heller förutsättas ha så- lärokurs, dvs. till olika och linjer, grenar dana

förkunskaper som i dag visserligen inte varianter i den underliggande skolan.

krävs men dock innehas av flertalet stu- Om förkunskapskraven i lärouttrycks derande, exempelvis i språk. kurs på viss linje (vissa linjer) i gymnasie- KU har dels utarbetat till förslag rikt- skolan, bör det ankomma på antagningslinjer för de särskilda behörighetskravens myndigheten att i förekommande fall under-

utformning, dels framlagt konkreta för- om söka, i huvudsak motsvarande kun-

slag till förkunskapskrav för tillträde till skaper kan förvärvas på annat sätt (genom vissa utbildningsvägar. studier eller Detta yrkesverksamhet). inne-

bär en anpassning till den sökandes indivi-

duella förutbildning.

Riktlinjer för utformning av kraven på sär- Betyget 2 skall - vad avser kraven på sär-

skilda förkunskaper skild behörighet - vara lägsta gräns för be-

hörighetsgivande betyg i enskilt ämne en- KU föreslår att framförkunskapskraven lärokurs i ligt gymnasieskolan (motsvadeles skall fastställas riktenligt följande rande). linjer.

De formella kraven bör så långt möjligt

begränsas. I vissa fall kan möjligheter före-

Förkunskapskrav för vissa fakulteter och

ligga att som använda förkunskapskrav högskolor delar av hela lärokursen i t. ex. fackskola

eller gymnasium. hinder för Föreliggande KU har begränsat sig till att frarnlägga för-

dokumentation av sådana delkunskaper bör slag till förkunskapskrav för de utbildnings-

undanröjas. Förkunskapskraven bör såvägar som idag i fråga om förkunskapsledes i viss utsträckning kunna anges genom krav regleras

genom behörighetskungörel-

en beskrivning av kraven relaterad exempel- sen (SFS 1967: 450).

vis till vissa huvudmoment i gymnasiets KU föreslår följande minimikrav för till-

lärokurs i ämnet. träde till nedan nämnda fakulteter och hög-

Antalet ämnen, i vilka skolor. förkunskaper

SOU 1970: 21

Teknisk fakultet

Arkitektur Övriga Sektion (linje)

Ämne gy fs 83/

åk 1-3 åk 1-2 åk 1-3 matematik Sh Ek Te Na Te

åk 1-2 åk 1-3 fysik naturkunskap S0 Na Na Te

i

åk 1-2_ Sh Ej krav åk 1-3 kemi Na

(åk 1-2 Te)

* Endast vid helt genomgången fackskola på teknisk linje (slutbetyg).

fa- att en sådan uppföljning och övervakning Medicinsk, odontologisk och famaceutisk

till farmacie kandidat) samt snabbt kommer till stånd och att åtgärder kultet (utbildning av dessa uppgifter vidtas. jordbrukets högskolor för samordning

Ämne Gymnasiet Fackskolan

15.3 Urval bland behöriga sökande

åk 1-2 NalT e eller åk 1-2 Te matematik åk 1-3 Sh/Ek 15.3.1 Terminologi m. m.

åk 1-3 NaITe åk 1-2 Te fysik kemi åk 1-3 Na eller åk l TeK om urval bland behöriga sökande Frågan åk 1-2 Te utbildningen, So gäller enbart den spärrade åk 2-3 Na åk 1-2 biologi utdvs. sådan utbildning vid vilken antalet

är begränsat, då det förebildningsplatser

kommer ett större antal sökande än det

Ordning för fastställande av förkunskaps- finns tillgängliga I kapitel 4 lämnas platser.

krav en översikt över nuvarande urvalsregler

fakultetema och urvalsförhållanden. Vad avser tillträde till de fria Det första ledet i urvalsförfarandet utmenar att fastställandet av förkun- KU, av meritvärderingen. Med meriter liksom nu bör ankomma på görs skapskraven menas sådana kunskaper och erfarenheter För detta talar bl. a. praktiska skäl. UKÄ. m. m. som den sökande åberopar och veett område, där förändringar i utbild- Inom derbörande tillerkänner värde är så för- myndighet ningens innehåll och organisation till viss utbildning. Meritvärsom fallet är med dessa vid antagning hållandevis vanliga innefattar bedömningen av den sådana smidigast deringen fakulteter regleras frågor bör sökandes kunskaper etc., särskilt i betydelav vederbörande myndighet. I övrigt

sen fastställande av konkurrensvärde för tillträde till högre förkunskapskraven

bestämmas av Kungl. Maj:t eller (»poängsättning›).

utbildning De meriter som beaktas vid meritvärsom Kungl. Maj:t bestämmer. myndighet deringen utgör tillsammans meritvärderings- Med hänsyn till det behov av samordning

av som enligt KU:s underlaget.

kompetensfrågoma,

Sådana meriter som en sökande får tillföreligger, bör denna myndiguppfattning vid meritvärderingen, utöver de het för utbildningsvägar utanför universi- godoräkna

meriter som alla eller flertalet sökande har, tetssektorn utgöras av tillsynsmyndigheten.

KU rekommenderar vidare, att utveck- utgör tilläggsmeriter.

av ve- Efter meritvärderingen uppgörs vanligen lingen på detta område noga följs

initiera en rangordning, dvs. företrädesordning derbörande myndigheter, som bör

av förkunskaps- bland de sökande. nödvändiga anpassningar Under vissa förhållanden tillgrips kvokraven. Vidare vill KU betona vikten av

SOU 1970: 21

tering, dvs. indelning av de sökande i grup- skilda för prognosinstrumentet framgång i

per efter meritvärderingsunderlag, varefter högre studier

alltjämt synes vara betygen. utbildningsplatsema fördelas på de olika Vissa test kommer i emellertid inte långt grupperna. Denna fördelning kan vara an- efter.

tingen proportionell (relativ), varvid antalet En kombination av betyg och studieplatser bestäms efter antalet sökande i lämplighetstest (urvalsprov) synes ge något gruppen, eller absolut (platserna fördelas säkrare prognos än enbart betyg.

på i förväg fastställt sätt) eller bestämmas De test man hittills funnit bäst som

på annat sätt. förutsägare av studieframgång är av typen

Kvotering kan antingen vara motiverad allmänna studielämplighetsprov. Detta är av att de olika har insökandegrupperna ett av skälen till att KU, i sina försök att

bördes svårjämförbara meriter, eller ha finna ett mer allmängiltigt komplement till

styrande karaktär genom att platserna betygen som grund för meritvärdering och fördelas mellan grupper av sökande. urval, föreslagit försök med instrument av

detta slag.

l5.3.2 Teknisk bakgrund Ett antal olika urvalsgrunder är tänkbara,

t. ex. urval på grundval av ett instrument

Ett i urvalssammanhang centralt begrepp för prognosurval eller med också hänsyn är urvalsinstrumentens, t. ex. skolbetygs till andra faktorer. De tekniska metoderna

eller studielämplighetsprovs, prognosvärde. utgör ett svåröverskådligt område. I sam-

Prognosvärde avser det samband som firms manhanget viktigast är dock två huvudmellan resultat mätt med urvalsinstrumentet metoder, nämligen urval medelst rangordoch senare resultat i studie- eller yrkesverkning eller ett mer eller mindre modifierat samhet. En prognosundersökning innebär, slumpurval (lottning). att man bedömer individerna i en grupp Vid rangordningsurval bestäms turord-

sökande med hjälp av urvalsinstrumentet ningen mellan de sökande efter meritoch sedan följer dem under deras utbildning värdet enligt vissa instrument, t. ex. betyg eller i deras fortsatta yrkesverksamhet för eller test, eventuellt också med av tillägg att insamla mått på framgång. Möjligheter- andra meriter. Det totala meritvärdet utna att åstadkomma en kollektiv prognos, trycks i en poängsumma. Vid urval efter dvs. prognosen för en grupp individer, är rangordning kan skillnaderna i poängsummed tillgängliga urvalsinstrument - icke antagen bli så betydligt ma mellan antagen

större än att ställa prognos för en enskild liten att den från prognossynpunkt saknar

individ. KU konstaterar att det tills vidare reell betydelse.

endast finns mycket begränsade möjlig- Ett urvalsinstrument kan inte i det enheter att göra urval till högre utbildning skilda fallet, på grund av instrumentens efter yrkesprognos. Utredningens förslag osäkerhet, ge några garantier för att en till nytt urvalssystem innefattar därför inte antagen bättre lyckas än en som slagits ut någon i prognostermer uttryckt hänsyn till i konkurrensen. Man kan därför inte tala

yrkeslämplighet. om en rangordning efter verklig individuell

Skolbetyget, främst studentbetyget eller utan studielämplighet endast efter förvänslutbetyget från gymnasiet, är det i Sverige tad studielämplighet.

för närvarande helt dominerande instru- En för alla sökande gemensam rangord-

mentet vid urval till högre och annan utning förutsätter att de sökande har ett gebildning. KU har genomfört en omfattande mensamt

meritvärderingsunderlag och att

genomgång och bearbetning av undersök- man avser att fördela melstudieplatserna ningar rörande studentbetygens prognos- lan de sökande efter en enda rangordning. värde m. m. (redovisas i SOU 1968: 25). Urval utan gemensam rangordning kan till-

De slutsatser som kan dras av dessa gripas då det finns olika behörighetskate-

undersökningar är bl. a. att det bästa en- bland de sökande. gorier Ofta är då en

SOU 1970: 21

rangordning av tekniska skäl 15.3.4 Ett nytt urvalssystem gemensam omöjlig att genomföra på grund av mellan Principiella och tekniska utgångspunkter grupperna inbördes ojämförbara meriter, fall får Med till att urvalsproblemen som t. ex. olika betygsystem. I dylika hänsyn regel har flera dimensioner har KU funnit, kvotering tillgripas (se ovan). flerdimensionell är att en i princip lösning den mest framkomliga vägen till ett nytt urvalssystem. Olika principer, metoder och l5.3.3 Effekter av spärrar och urval instrument skulle således kombineras. Hän- De använda urvalsinstrumenten och andra faktorer måste avsiktligt synen till sociala kan ha icke önskvärda konsekvenser. So- enligt KU:s mening också beaktas. Sociala ciala och ekonomiska förhållanden fungerar och individuella rättvisefrågor, t. ex. spridockså som informella urvals- och styrin- ningen av möjligheterna att få sådan utbildstrument. Spärrar och formella urvalsin- ning som leder till yrkesområden med höga

strument kan förstärka eller försvaga de inkomster och hög social status, har nära oavsiktliga urvalseffekterna. samband med urvalssystemet. Urvalsfrågor- Det vissa skillnader mellan na kan således inte betraktas som ett uteföreligger i fråga om slutande tekniskt spärrad och ospärrad utbildning problem. Till KU konstaterar att den kollektiva progelevsammansättning. vissa spärrade utnosen är betydelsefull för sambildningslinjer rekryteras i stor utsträckning (se ovan) hället från bl. a. resurssynpunkt. Genom grupper som i fråga om betyg har betydvärden än antagna till högre ut- prognosurval skulle man således i den spärligt högre i allmänhet och framför allt till rade utbildningen kunna få studerandegrupbildning hög produktivitet i form ospärrad sådan. En del av studerandegrup- per som uppvisar av snabb utbildperna i spärrad utbildning kännetecknas genomströmning genom III studieresultat och få även av att socialgrupp är underrepre- ningssystemet, goda senterad. studieavbrott. De för visst utbildningsända- Det kan från samhällssynpunkt ifråga- mål avsatta resurserna utnyttjas därigenom sättas, om utbildningsväsendet som helhet effektivt. KU, som samtidigt understryker av ut- vikten av att den spärrade sektorn görs så är betjänt av en sådan uppdelning Genom liten som för sin del bildningslinjema som ovan angivits. möjligt, accepterar det nuvarande sker en sträng denna effektivitetsprincip. En förutsättning urvalssystemet till vissa utbildningsvägar och yr- för ett kollektivt prognosurval är emellergallring kesområden, vilket dock inte beror på en tid enligt utredningens uppfattning dels, att medveten från samhällets sida urvalet sker i kombination med fördelningsgradering urval (kvotering), dels att urvalet görs på utan är en följd av spärrar. antalet ett underlag som inte är så ensidigt sam- Begränsningen av studieplatser motiveras främst av mansatt som för närvarande, då betygen i spärrad utbildning resursskäl och föranleds således inte av att vanligen utgör det enda urvalsinstrumentet.

det av utbildnings- eller arbetsmarknadsskäl skulle vara nödvändigt att sovra sär- U rvalsinstrumenten skilt de sökande. Däremot kan noga bland De instrument för urval med hänsyn till av spärren föranledd ökning i kraven på leda till att be- vars användning KU främst högre meriter för antagning studieprognos är urvalsprov, lärarrörd utbildning upplevs som i sig mer krä- övervägt skolbetyg, vande än andra. Sättet att verkställa ur- skattning av studielämplighet samt test av också en olika anlag, intressen, attivalet har således gett spärren slag avseende m. m. Av dessa instrument har utkvalitativ innebörd. En del spärrade linjer tyder ett hårt elev- funnit lärarskattningen mindre har anpassat sig till i gallrat redningen De slags test avseende anlag etc. material. lämplig.

SOU 1970: 21 273

18-014252

som ovan nämnts är vidare an- I skrivelse 3.12.1969 till knappast chefen för utvändbara som urvalsinstrument vid prog- bildningsdepartementet anmälde utrednosurval utan ett omfattande sin avsikt att forsknings- ningen våren 1970 igångoch konstruktionsarbete. sätta ett förberedande försök med studie- De urvalsinstrument, som KU sålunda lämplighetsprovet som kompletterande urfunnit tills vidare kunna komma i fråga vid valsinstrument. Senare skulle ett huvuförurvalet bland behöriga sökande till spärrad sök kunna igångsättas (se bilaga 3). Det utbildning, är skolbetygen och ett test som förberedande försöket har inletts planenligt avses mäta förutsättningar för fortsatt ut- i samverkan med SÖ. Genom dessa försök bildning, ett studielämplighetsprov. kan man räkna med att få metoder för att

Förslaget att använda skolbetygen som använda studielämplighetsprovet som ett urvalsinstrument baseras bl. a. på en bred instrument rangordnande tillsammans med och mycket omfattande inventering av den KU alltså skolbetygen. framlägger inget hittillsvarande forskningen på prognosom- utformat slutgiltigt förslag om studielämprådet (redovisad i specialbetänkandet SOU lighetsprovets användning som instrument 1968:25). En annan undersökning, avse- för behörighetsprövning. Erfarenheter av ende återverkningarna på skolan av beprovets användning och funktioner måste tygens urvalsfunktion, redovisas i en rap- först inhämtas. Däremot bör provet anport i ett andra specialbetänkande, SOU vändas som ett diagnostiskt instrument vid 1970: 20. de orienteringskurser för vuxna som be- Under ett skede tidigt av utrednings- skrivits ovan. arbetet vidtog KU förberedelser för kon- KU har övervägt möjligheterna att tillstruktion av ett studielämplighetsprov. Kongodoräkna erfarenheter från arbetslivet etc. struktionsarbetet har oavbrutet fortgått som ett komplement vid meritvärderingen fr. o. m. år 1968. Avsikten med provet var till och Bakbetyg studielämplighetsprov. från början, att det skulle kunna tjäna olika grunden härtill är följande.

syften: behörighetsprövning, urval bland En god studiemotivation under skoltiden

behöriga sökande utan gymnasial skolut- torde vara en förutsättning för att under bildning samt urval bland sökan- nuvarande behöriga förhållanden få betyg tillräckligt de från gymnasiet och fackskolan. höga för tillträde till spärrad utbildning. En Sitt förslag att använda del elever kan emellertid studielämplig- av olika skäl upphetsprovet som urvalsinstrument har KU leva en mindre god motivation i skolargrundat på huvudsakligen tre faktorer, betet, något som i viktiga hänseenden kan nämligen avsaknaden av skolbetyg lämp- komma att inverka framtid. på individens liga för urval hos vissa grupper, som en- De som senare i livet vill fortsätta sina ligt KU:s förslag skall få behörighet, vidare studier i spärrad utbildning har nu små

konkurrensförhållandena vid urvalet till härtill möjligheter om de inte har höga bespärrad utbildning samt slutligen de med tyg från skolan. dessa förhållanden sammanhängande oför- Arbetslivserfarenhet kan ge individen ett månliga återverkningarna i gymnasieskolan. bättre underlag för studie- och yrkesvalet. Vad beträffar urvalsförhållandena konsta- KU:s Enligt mening ligger det därtill ett terar KU, att utsatts för urvalssystemet obestridligt värde i att gruppen medborgare hårda påfrestningar. Så t. ex. har det i flera med högre får ett inte alltför utbildning fall uppstått en anhopning av sökande vid litet inslag av personer vilka också har viss

den nedre betygsgräns som krävs för an- allmän arbetslivserfarenhet. KU har därför tagning. Urvalet har i många fall fått göras funnit skäl att pröva praktisk erfarenhet på grundval av praktiskt taget betydelse- som ett led i underlaget för urval.

lösa betygskillnader (jfr ovan). Ett komplet- KU föreslog i skrivelse till 16.1.1970, terande urvalsinstrument är därför i hög chefen för utbildningsdepartementet, att grad önskvärt. viss försöksverksamhet med tillgodoräknan-

SOU 1970: 21

erfarenhet skulle senare kan därför SP-kvoteringen mer slutde av praktisk äga rum till den medicinska fakul- bedömas. Det är enligt KU:s mening vid antagningen giltigt att man då utan dröjsmål tar teten i Stockholm och till socialhögskoloma angeläget denna kvoteringsmetod till prövning. (se bilaga 4). upp För tillgodoräknande skulle den praktiska erfarenheten ha förvärvats under minst U rvalssystemets utformning tolv månaders anställning. En del av den s. k. fria kvoten skulle reserveras för sökan- Resultaten av de olika slags försöksverksamhet som KU föreslagit (se ovan) kan de med meritering av detta slag. utvärderas först så småningom. KU:s förurvalssystem har därför i en del slag till Fördelning mellan olika grupper av avseenden preliminär eller öppen karaktär sökande och är för sin definitiva utformning deltill vis beroende av försöksverksamhetens re- Enligt KU:s förslag behörighetsregler kan de sökande till en spärrad utbildning sultat. i Kvotering. Uppgiften att indela de söha olika behörighetsgrund (olika linjer kande försvåras av gymnasieskolan, annan utbildning, behörig- i grupper (kvotering) av ålder och yrkesarfaren- att de urvalsregler, som KU nu föreslår,het på grundval tekniska skall för ett stort område med från. het). Detta medför och principiella gälla vid av studieplatser utbildning till utbildning växlande sammanproblem fördelningen mellan av sökandegrupperna. Det är ende olika grupperna. sättning KU:s mindre lämpligt, att Alla behöriga sökande är i lika mån be- ligt mening Alla be- skiftar från sektor till höriga till den sökta utbildningen. kvoteringsreglema hörighetskategorier har lika stor rätt till sektor etc. inom den högre utbildningen. Den KU har därför funnit det nödvändigt med utbildningsplatser i spärrad utbildning. tekniska formen för denna princip är den en generell regel, från vilken dock bör medproportionella kvoteringen, dvs. fördelning ges undantag, då antalet platser i en grupp mellan efter dessas storlek (jfr blir särskilt lågt. A , grupperna Med hänsyn till bl. a. olika betygsystem ovan). Man kan också tänka och andra skillnader mellan olika behörigsig en fördelning mellan efter dessas kollektiva hetskategorier har KU utformat följande grupperna Ju bättre resultat förslag till kvotering. ._ studieprognos (se ovan). dvs. bättre Grupp I. Sökande med utbildning på på studielämplighetsprovet, ju prognos en grupp har, desto större andel treårig eller fyraårig linje i gymnasieskolan av platserna skulle den få. En metod för (motsvarande). att lösa detta tekniskt 2. Sökande med utbildning på kan baseras på an- Grupp ekonomisk, social eller teknisk linje vändningen av studielämplighetsprov (SP- tvåårig avse- v. kvotering). Grupperna jämförs med i gymnasieskolan (motsvarande). Med hänsyn 3. Sökande med utbildning på ende på resultaten på provet. Grupp

härtill bestäms varje grupps andel. Urvalet tvåårig, yrkesinriktad linje i gymnasieskolan

eller motsvarande . inom varje grupp kan göras på olika sätt, specialkurs. Grupp 4. Sökande med minst tvåårig t. ex. efter medelbetyg. under- utbildning av annat slag än i Möjligheterna att på föreliggande gymnasial 1-3. . lag bedöma förutsättningarna för och riktig- grupperna från Till den s. k. fria kvoten hänförs övriga

heten av en övergång proportionell

meto- sökande, bl. a. sökande med utkvotering, den nu normalt tillämpade behöriga som är med tvåårig den, är emellertid ännu så länge inte till- bildning jämförbar är utbildning samt sökande med räckligt stora. En viktig omständighet gymnasial av viss ålder och att studielämplighetsprov inte föreligger behörighet på grundval Först arbetslivserfarenhet, dvs. samtliga sökande fullt utprövat som urvalsinstrument.

SOU 1970: 21

utan formell gymnasial utbildning. Denna av äldre i Betyg typ (bokstavsbetyg) bör kvot fastställes ej proportionellt (se nedan). förekommande fall omräknas till värden 5 iTill huvudgrupperna 1-2 förs också grup- skalan enligt 1-5 (sifferbetyg). Även i huper med utbildning i gymnasium och fack- vudgrupp 3 (yrkesinriktade kan belinjer) skola m. fl., varvid viss omräkning av bok- tygen väntas bli användbara för meritvär-

stavsbetyg till sifferbetyg skala) i (femgradig dering. I huvudgrupp 4 kan sökande med måste företas. olika förekomma betygsystem och betygen ° KU diskuterar i kapitel 10 utförligt olika därmed i stor utsträckning bli mer eller principer och möjligheter för fördelning av mindre ojämförbara. I denna bör grupp de tillgängliga platserna mellan grupperna därför ensamt få studielämplighetsprovet (jfr ovan). Tills vidare bör fördelning ske användas vid den reguljära meritvärderinefter antalet sökande i varje grupp, propor- meriter bör dock gen. Särskilda tillgodotionell kvotering. Platserna i den fria kvoten räknas i den fria kvoten. Även sådana vux-

skall dock bestämmas av vederbörande till-

na som inplaceras direkt i den fria kvoten

synsmyndighet utan sådan hänsyn och bör bör i princip undergå studielämplighetsprov.

utformas som ett maximivärde (allmän KU har om huövervägt frågan, alla riktpunkt: 15 procent). Ansvarig myndig- vudgrupper skall få tillgodoräkna arbets-

het bör tills vidare, med hjälp av resul- livserfarenhet eller endast vissa grupper. taten på studielämplighetsprovet, följa för- till behovet Hänsynen av en i princip likändringarna i antagningen år från år. Jus- formig meritvärdering av alla sökande från

teringar av kvoternas storlek kan, om nöd- har därvid gymnasieskolan vägt tungt. Arvändigt, ske med hjälp av den fria kvoten. betslivserfarenhet bör därför tillgodoräknas

”Den som

gruppindelning (kvotering) i grupperna l-3. I huvudgrupp 4 torde så KU här föreslår är avsedd att täcka varje ha erfarenheter många från yrkeslivet att förutsebart fall av fördelning bland de av sådan tillgodoräknande erfarenhet inte sökande på olika- utbildningsbakgrund etc. tjänar något egentligt särskiljande syfte. Indelningen är fullt tilllämpbar endast då KU har vidare huruvida arövervägt, varje grupp samlat så många sökande att betslivserfarenhet skall entillgodoräknas den tilldelats platser i inte alltför ringa om- bart som en generell tilläggsmerit inom fattning. Om antalet genom proportionell eller respektive huvudgrupp om tillgodokvotering tilldelade platser i en grupp blir räknandet skall ske inom en särskild kvot. .särskilt lågt eller gruppen inte alls får någon För KU avgörande har i detta samman-

plats bör vederbörande kunna myndighet hang varit, att det skall vara möjligt att gå vidta särskilda åtgärder för att bereda väl- direkt från gymnasial utbildning till högre meriterade sökande i den berörda gruppen studier, något som genom den uppdrivna möjligheter till antagning. En sådan möj- konkurrensen skulle kunna bli omöjligt om lighet är att de sökande bedöms inom den de arbetslivsmeriterade och de enbart skolfria kvoten, en annan att gruppen tilldelas meriterade inte uppdelades på olika kvoter. ett bestämt antal platser. har stannat Utredningen för att en särskild Meriter och meritvärdering. Som framundergrupp (b) inrättas för sökande från hållits ovan bör enligt KU:s tre förslag gymnasieskolan (motsvarande) med minst slag- av meriter -tillgodoräknas vid den tolv månaders arbetslivserfarenhet.

systematiska, normaliserade meritvärder- Sökande med genomgången gymnasieingen inom huvudgrupperna 1-4, nämligen skola (motsvarande), som kan åberopa viss betyg, studielämplighetsprov och arbets- tids således arbetslivserfarenhet, placeras livserfarenhet. I viss utsträckning är de av- i en särskild undergrupp. Den större grupp, sedda meritema knutna till de särskilda för- i vilken undergruppen ingår, blir därmed hållandena inom varje grupp. I huvudgrup- huvudgrupp. Var och en av huvudgrupperna

perna 1-2 har de sökande betyg som är 1-3 indelas

därför i förekommande fall i omedelbart användbara vid meritvärdering. två undergrupper enligt nedan.

SOU 1970: 21

Undergrupp

a b

Skolbetyg (motsvarande) Skolbetyg (motsvarande) Studielämplighetsprov Studielämplighetsprov Praktisk erfarenhet av viss minsta längd un. Studielämplighetsprov

a Sökande vilkas meriter ut- urvalssystemet i stort. Under förutsättning

Undergrupp av enbart att tolv månaders

görs respektive grundkravet på minst

anställning är uppfyllt, skall även vissa oi-

behörighetsgrund (viss linje

eller mot- vila studier få tillgodoräknas samt undef-

i gymnasieskolan

svarande). officers- och officersutbildning (motsvaran-

Undergrupp b Sökande med behörighet de).

som a samt Meritvärderingen dv betyget från skolåri.

i undergrupp

tolv KU förordar att av betyg med minst månaders meritvärderingen utformas på samma sätt med avseendefgå

anställning.

linjer. Alla betyghi gymnasieskolans alla. får alltså den (motsvarande) bör medräknas

Meritvärderingsunderlaget slutbetyget

sammansättning i olika huvudgrupper och vid meritvärderingen (huvudgrupperna 112:)

som figuren ovan visar. med undantag av betygen i frivilliga ämnen

undergrupper

inte kan inom och gymnastik; i dessa ämnen bör betyget

Meriter som tillgodoses ordinarie kvot och militär utbildning inte medräknas om det sänker medelvärdet. (civil

I övrigt förordar KU att s. k. viktningav

m. m.) kan i princip tillgodoräknas genom

att den sökande överförs till den fria kvoten. betyg inte skall förekomma. Betyg i ämnen

Olika modeller för hur i huvudgrup- som kompletterats för uppnående av

1-3 betyg och studielämplighetsprov hörighet bör enligt, KUzs mening ej medpema

och räknas vid meritvärderingen, hl. a. för: att

respektive betyg, studielämplighetsprov

arbetslivserfarenhet skall kompletteringsstudier inte skall bli onödigt

vägas mot varan-

dra vid urvalet har diskuterats av KU men tidskrävande. ._ _

KU i att i

kan avgöras först på grundval av erfaren- ifrågasätter rimligheten betyg från den ovannämnda försöksverk- entimmesämnen ingår i meritvärderings-

heter

samheten. KU har förutsatt att underlaget och föreslår att denna fråga får studielämp-

skall vara ett lösas av Sö. På liknande sätt bör förfaras lighetsprov kompletterande Detsamma arbets- med frågan om meritvärdering av betyg urvalsinstrument. gäller livserfarenheten. I det förstnämnda fallet inom huvudgrupp 3 (yrkesinriktade linjer); särskilt goda be- SÖ bör inkomma till Kungl. Majzt med för- (betyg och prov) bör alltid . tyg få fälla utslaget vid urvalet. I fråga slag härom. V

av arbetslivserfarenheten Urval. De sökande rangordnas inom varje

om värderingen

har KU i förslaget till försöksverksamhet kvot (huvudgrupp, undergrupp) efter sin

bl. a., att varje månads totalpoäng (betyg, prov, arbetslivserfaren- (se bilaga 4) förordat skall het), varefter urval sker enligt rangordmeritgrundande anställning ge 0,04

Den enkla rangordningen kan dock

poäng och att maximigränsen för tillgodo- ningen.

fem komma att modifieras som ett resultat av

räknande skall vara år. Dessa princi-

er- försöksverksamheten med studielämpligl-

per för meritvärderingen av praktisk

bör tills vidare rangordning först efter

farenhet få gälla som rikt- hetsprov (exempelvis

för undergrupp b med de ändringar betyg och sedan, i en annan omgång, efter i

punkt som föranleds av anpassningen till det nya provresultat).

SOU 1970: 21 277

Den fria kvoten. Inom den fria kvoten l5.4.2 Berörda utbildningsvägar skall de sökande bedömas på i princip samma sätt som sker med sökande i övriga Genom att ingående studera de strukturella kvoter, dock mer obundet, dvs. utan de förhållandena inom grundskolans kompefasta regler som annars gäller för merit- tensområde har KU kommit fram till att värderingen. Allmänt gäller dock, att en av en diskussion av gällande behörighetsnivå är normer helt beroende inte kan motiverad bedömning i första hand inom vissa sektorer göras, då det antal sökande som skall be- inom utbildningsvärlden, sektorernämligen dömas är stort i förhållande till antalet plat- na för vårdande, socialt och pedagogiskt ser. arbete. Det är härvid fråga om utbildningsvägar som karakteriseras av att de, på grund av ett ålderskrav för till- 15.4 Avgränsningen av den högre träde, i regel lägst 18 år, ej kan påbörjas direkt efter genomgången grundskola utbildningen att de ger en specialiserad, tämligen starkt

1S.4.l utgångspunkter yrkes- eller befattningsinriktad utbildning att de har ett tämligen starkt inslag av

En av KU:s uppgifter har varit att, mot teoretiskt inriktade ämnen

i utbildningen bakgrund av nuvarande förhållanden samt men inte den uppsättning allmänna ämnen med utgångspunkt i direktivens anvisningar, som finns på de yrkesinriktade i linjerna göra en avgränsning av den högre utbild- gymnasieskolan ningen, dvs. definiera vilka utbildnings- att de i regel uppställer förkunskapskrav

vägar som skall omfattas av det av KU motsvarande

s. k. enbokstavslinje på grundföreslagna behörighetssystemet. skolan Därvid föreslår KU att detta system för att de i de flesta fall varvar teoretisk utbehörighet skall gälla för alla utbildningsbildning med praktisk tjänstgöring på olika vägar som i dag kräver gymnasium eller arbetsställen. fackskola för tillträde. KU har i sina vidare diskussioner ej be- Vidare har KU funnit det angeläget att rört sådana utbildningsvägar som för närundersöka om det finns anledning föreslå varande utreds utom eller inom ansvariga att till den högre utbildningen förs vissa ämbetsverk, t. ex. vissa lärarkategorier samt utbildningsvägar, som i dag tillhör grund- sjöbefälsutbildningen m. fl. Diskussionen har skolans kompetensområde. Härvid har ut- därtill endast gällt utbildningsvägarna såsom gångspunkten varit såväl de kvalitativa som de är organiserade i dag. En genomgripande de kvantitativa förhållandena inom de enomorganisation av en utbildningsväg kan skilda utbildningsvägama. Data rörande medföra ett behov av att även ändra behödessa förhållanden har insamlats genom righetsnivån. ett av KU utfört, omfattande inventeringsarbete. 15.4.3 Diskussion av behörighetsnivån Beträffande de kvalitativa förhållandena inom de enskilda utbildningsvägarna har KU finner det viktigt att en utbildningsväg målet varit att söka ställa förkunskapskrav, som tillhör grundskolans kompetensområde utbildningens struktur och arbetsinnehåll, också skall kunna påbörjas i tämligen direkt former m. m. samt utbildningstidens till - i längd anslutning grundskolans avslutande osv. i relation till det bedömbara utbildden mån den inte kräver längre förpraktik ningsresultatet. KU har också tagit del av för tillträde. För utbildningsvägar som, på pågående och avslutade inom utredningar grund av ett krav på lägst 18 års ålder för eller utom de ansvariga ämbetsverken och inträde, inte kan påbörjas direkt efter grunddärigenom erhållit värdefull information skolan bör därför frågan om behörighetsför bedömning av behörighetsfrågoma. nivån tas upp till diskussion.

SOU 1970: 21

En välmotiverad lägsta åldersgräns på 18 l5.4.4 Förslag till ändrad behörighetsnivå uppfattning, i år skulle, enligt utredningens starkt De av KU föreslagna allmänna behörighetsoch för sig kunna utgöra ett tämligen föreslås såskäl för att utbildningsvägen bör hänföras villkoren för högre utbildning

Det är emeller- lunda gälla, förutom de utbildningsvägar. till den högre utbildningen. fastställa som i dag tillhör den högre utbildningen, tid svårt att på objektiva grunder att ett sådant lägsta ålderskrav är nödvän- jämväl följande utbildningsvägar

av ålderskravet till 16

digt, och en sänkning arbetsterapeututbildning

år bör således även kunna diskuteras. Mot ekonomiföreståndarutbildning

en sådan sänkning kan man dock ha flera förskollärarutbildning

invändningar, varav den främsta är, att dessa fritidspedagogutbildning

därigenom skulle komma vid Statens

utbildningsvägar hälsovårdsinspektörsutbildning

att jämställas med gymnasieskolans linjer, institut för folkhälsan

ålders- och behörighetsmässigt sett, utan att hörselvårdsassistentutbildning i allmänna ämnen av medicinsk-tekniska assistenge den minimiutbildning utbildning som gymnasieskolans alla linjer ger. ter

Det skulle även innebära att valet av dessa

sjukgymnastutbildning tämligen starkt specialiserade utbildnings- (grundutbildning sjuksköterskeutbildning

skulle ske redan i sextonårsåldern, om fem terminer) vägar vilket man från flera utgångspunkter anfört vid sociala bama-

socialpedagogutbildning betänkligheter mot. och ungdomsvårdsseminariet

Ålderskriteriet kan dock självfallet inte ålderdomshemsföreståndarutbildning. vara ensamt avgörande för en utbildnings är bl. a. sådana faktorer Vidare föreslår KU, att tillsynsmyndigstartnivå. Viktiga frånvaron av heten får i uppdrag att i samband med översom graden av specialisering, inrikt- till förkunskapsnivå överse allmänna ämnen i utbildning samt gången högre m. m. i syfte att förkorta utbildningen av utbildningen på bestämda yrken läroplaner eller befattningar. ningstiden eller vidta andra åtgärder för att av till de ändrade förut- Ett annat argument för en höjning anpassa utbildningen

behörighetsnivån för vissa utbildningsvägar sättningama. är, att detta skulle kunna bidra till att skapa

valvärda utbildningsaltemativ för dem som 15.4.5 Särskilda behörighetsvillkor mer allmänt inriktade linjer i gått igenom skulle anord- Fastställandet av de särskilda behörighetsgymnasieskolan. Därigenom bidra till att avlänka en del av till- villkoren för ovan berörda utbildningsvägar ningen måste KU:s uppfattning föregås av strömningen till de fria fakultetema. enligt Det är emellertid väsentligt att tillse att en ingående analys av varje särskild utbild- KU har därför funnit det mest man inte genom en höjning av behörighets- ningslinje. för vuxna utbild- ändamålsenligt att denna uppgift vilar på nivån avsevärt försvårar utbild- för respektive utbildningssökande utan formell gymnasial tillsynsmyndigheten tillträde Fastställandet måste dock göras med ning att vinna vid utbildningsvägar ning. av anvisningar och föreskrifter som av detta slag. Denna synpunkt är tillgodo- ledning som KU så långt möjligt garanterar, att enhetliga sedd genom det behörighetssystem föreslår. normer tillämpas och att inte för enskilda

För utbildningsvägar fastställs högre krav än vad vissa kategorier utbildningssökande, vid en så- som är nödvändigt. Möjligheten att ange de som kan komma att missgynnas särskilda i - förutom fackdan höjning av behörighetsnivån, bör sär- förkunskapema skole- eller gymnasiekunskaper grundskilda åtgärder vidtas, t. ex. i form av en väl och ikraft- skolekunskaper i berörda ämnen bör således avvägd tid mellan utfärdande trädande av nya behörighetsbestämmelser. alltid övervägas.

SOU 1970: 21

1 5.5 Utländska sökande - och behörighet fråga om gäststuderande är det svenska samurval hällets skyldigheter mer begränsade. Till

15.5.1 vissa grupper av sådana studerande kan Nuläget dock speciell hänsyn vara motiverad, t. ex. I fråga om villkoren för utländska studestipendiater från u-länder. randes tillträde till högre utbildning har Sve-

rige inte fullständig utan handlingsfrihet l5.5.3 Behörighetsvillkor binds av med andra stater ingångna konven-

tioner, som förpliktar oss att bereda här I fråga om personer bosatta i Sverige, oavbosatta utländska i bl. a. medborgare plats sett medborgarskap, bör i princip gälla samhögre utbildning. ma villkor för tillgodoräknande för behörig- Enligt nu gällande behörighetskungörelse het av utländsk utbildning och yrkeserfarenger studentexamen i något av de övriga norhet som för svensk utbildning och erfarendiska ländema behörighet som svensk gym- het. Utländsk gymnasial utbildning om minst nasiekompetens. Annan utländsk två år bör således ge allmän behörighet till examen, som ger behörighet till högre utbildning i högre Denna utbildning. bedömning bör hemlandet, kan ge behörighet här efter kon- oberoende göras av respektive hemlands sistoriets prövning. Även

dispensprövning behörighetsregler. Försöket med utvidgad

kan förekomma. Den försöksvis utvidgade behörighet bör liksom nu gälla här bosatta

behörigheten enligt SFS 1969: 68 gäller även utlänningar som också skall uppfylla de av för utlänningar. Vid urval till spärrad uni- KU föreslagna kraven på genomgången

versitetsutbildning m. m. bedöms sökande

orienteringskurs och kunskaper i engelska. med utländsk utbildning inom den s. k. fria För gäststuderande bör alltjämt principen kvoten. Praxis är härvid att den sökande för för behörighet vara, att vederbörande skall

behörighet skall ha kunskaper i svenska och ha behörighet i sitt eget hemland; dock skall

vara bosatt i Sverige. inte enbart viss examen godtas utan varje

Statistiken över utländska studerande i slag av behörighet oavsett hur den förvär-

Sverige är delvis bristfällig. För bruttoanta- vats. Detta bör under alla omständigheter let nyinskrivna utländska studerande finns gälla nordiska medborgare. dock uppgifter som visar, att denna grupp Gäststuderande med svenska som moders-

(vid universitet och högskolor) ökat från 565 mål bör få behörighet på samma villkor som läsåret 1962/63 till l 930 läsåret 1968/69. invandrare.

För invandrare i allmänhet förekommer I fråga om särskild behörighet (förkunolika slag av kurser i svenska språket. Vid skaper) bör avse

behörighetsgranskningen

universiteten förekommer för studerande den sökandes reella möjligheter att följa m. fl. undervisning i svenska enligt Kungl. undervisningen.

Majzts föreskrifter (kurserna i Svenska l-4

om vardera högst 90 timmar). 15.5.4 Kunskaper i svenska och främmande

språk 155.2 Allmänna synpunkter

KU anser, att utländska studerande skall ha Av olika skäl torde det även framdeles vara kunskaper i svenska språket, bl. a. på grund både en förpliktelse och ett intresse för det av dessa kunskapers studiesociala betydelse. svenska samhället att i rimlig omfattning Kunskaper i svenska motsvarande kurserna bereda utländska studerande Svenska plats i svensk 1-3 (se ovan) bör vara ett rimligt

högre utbildning. KU tar för sin del ställ- mått på erforderliga förkunskaper. I vissa ning endast till kompetensfrågorna. fall bör mer omfattande kunna förkunskaper Någon saklig åtskillnad i fråga om kom- krävas. Även kunskaper som i huvudsak petensregler mellan här bosatt utlänning och motsvarar ovan angivna kurser skall godtas,

landets egna medborgare kan inte göras. I t. ex. cirkelstudier. Utredningen förordar att

SOU 1970: 21

15.6 Färslagens räckvidd och utlänningskurserna i svenska vid universitefrån till genomförande ten flyttas den högre utbildningen

exempelvis den gymnasiala vuxenutbildning-

15 .6. 1 Tillämpningsområdet

ens område. KU:s bör utländska sökan- Den högre utbildningen kan grovt indelas i Enligt mening Den av samma krav i två grupper. ena gruppen utgörs de uppfylla på kunskaper vid samhällets särskilda utbildengelska som svenska sökande. utbildning i svenska bör ej gälla ningsorgan (institutioner och läroanstalter), Kravet på kunskaper land. I övrigt bör det där utbildningen vanligen inte är organisamedborgare i nordiskt för allmän toriskt direkt samordnad med den fortsatta vara ett generellt villkor behörig- Den andra gruppen rehet och inskrivas som ett sådant i den för- yrkesverksamheten. villkoren för allmän av den utbildning, som statliga fattning som reglerar presenteras verk eller anordnar för egna behörighet. myndigheter behov av utbildad personal, t. ex. de affärs-

drivande verkens och krigsmaktens personal- 15.5.5 Urval bland behöriga sökande kan i den sistutbildning. Rekryteringen bör nor- nämnda vara intern eller extern. Sökande med utländsk utbildning gruppen malt bedömas inom ramen för den s. k. fria I KU:s direktiv anges, att utredningsupp-

kvoten. med svensk behörighets- gifterna gäller statligt reglerad utbildning, Utlänning bör be- »även sådan utbildning hos anställningsgivande utbildning (motsvarande) med sådan ut» som krävs för fortsatt anställhandlas som övriga sökande myndighet, Också staten som bildning. ning hos myndigheten» av utländs- berörs således av KUzs arbete. Ett problem vid bedömningen arbetsgivare Efter där bl. a. ka sökande är svårigheten att jämföra deras ingående överväganden, till berörda verks och myndigofta vitt skilda meriter. Ett annat problem hänsynen är vilken andel av utbildningsplatserna de heters uppgifter har vägts mot det allmänna

bör få. intresset av ett gemensamt kompetensgäststuderande har KU stannat för följande för- Invandrarna kan inte särbehandlas i fråga system, om antalet utan får ingå i t. ex. den slag till principlösning i fråga om tillämpplatser som svenska av KU:s förslag till regler om befria kvoten på samma sätt ningen sökande. hörighet och meritvärdering. de De som KU föreslår Ett rimligt antal platser bör tillkomma kompetensregler Med till de många skall, förutom i det allmänna utbildningsvägäststuderande. hänsyn att sendet, även för externt rekrykategorier av sökande, som kan komma tillämpas terad Hänsyn måste dock bedömas inom den fria kvoten, och med verksutbildning. tas till de särskilda förhållanden som råder tanke på önskvärdheten att ge sökande gästinom den sistnämnda utbildningen, särskilt studerande ett rimligt antal platser föreslår ett och de stude- KU, att vid varje berörd utbildningsväg dess specifika yrkesinriktning,

visst maximiantal platser för varje antag- randes anställning hos respektive myndighet

reserveras för gäststuderande. Kungl. redan under utbildningstiden. ning eller den myndighet Kungl. Maj:t be- Maj:t stämmer bör kontinuerligt fastställa det 15.6.2 Modifieringar i kompetenssystemet maximala antalet platser för gäststuderande vid spärrade utbildningsvägar. För särskilda l vissa stycken har KU:s förslag till behörigavdela hets- och karaktär av ramändamål bör Kungl. Maj:t kunna urvalsregler t. ex. SIDA- bestämmelser, inom vilka respektive mynplatser för gäststuderande, de nordiska länderna digheter har att bestämma i vissa kompestipendiater. Mellan särskilda avtal slutas om tensfrågor. Därutöver kan i en del fall vissa borde lämpligen av spärrade utbild- modifieringar i det föreslagna kompetensömsesidigt upplâtande systemet visa sig befogade. ningsplatser.

SOU 1970: 21

Grundläggande i det av KU föreslagna niska prov »eller annan särskild prövning». kompetenssystemet är behörighetsreglerna. l KU föreslår att bestämmelserna om villko-

fråga om den allmänna bör behörigheten ren för behörighet, meritvärdering och urval samma grundregler gälla för all högre ut- vid handelshögskolan så långt möjligt utfor-

bildning. Förkunskapskraven och övriga sär- mas i överensstämmelse med KU:s generella skilda krav för behörighet bör i allmänhet förslag till sådana bestämmelser. ankomma på vederbörande att myndighet bestämma med den inskränkning som kan föranledas av den administrativa Utbildning vid verk och myndigheter samordningen av kompetensfrågorna. Vissa modifikationer vad gäller urval bör fi:

Vid ett antal har ututbildningsvägar göras med hänsyn till de speciella kraven vecklats urvalssystem, som till inte synes inom varje utbildningsområde och i den mån utan vidare ryms inom det av KU förepsykologiska prov (lämplighetsprövning) slagna kompetenssystemet. Så t. ex. används står till buds vid antagningen. Då det i regel vid joumalisthögskolor i kombinaär fråga om ett begränsat antal utbildningsgrupptest tion med intervjuer som urvalsinstrument; platser som skall besättas bör man, helt eller skolbetygen har inget inflytande på urvalet. delvis, kunna avstå från vid urkvotering Vid krigsmakten och vid vissa verksutbildvalet, främst på grund av att kvotering av ningar begagnas i stor testutsträckning ett litet antal platser ofta är praktiskt svårinstrument för av de

lämplighetsprövning genomförbar samt att de tillgängliga proven

sökande. Sådana prov har beskrivits i KUzs bör få förhållandevis stor genomslagskraft. specialbetänkande SOU 1968: 25. Proven i

fråga bör, där de är ägnade därför, kunna 15.63 Tidsmässigt genomförande ersätta det av KU som urvalsinstrument

föreslagna studielämplighetsprovet eller fun- Beslut om ett nytt kompetenssystem kan, gera som ett led i behörighetsvillkoren. Vi- med hänsyn till behovet av remisstid m. m., dare bör kvoteringsbestämmelsema kunna föreligga tidigast under 1971. mer restriktivt tillämpas vid antagning till Innan ett sådant beslut kan träda i kraft

utbildning med lämplighetsprov än annars måste vissa förberedelsearbeten vara avsluoch i vissa fall kunna sättas ur spel, särskilt tade. Ansvariga myndigheter på den högre

då antalet sökande är lågt (jfr kapitel 12). utbildningens område måste ha tid för att

För vissa olika utbildningsvägar föreslås administrativt förbereda mottagandet av nya följande modifieringar gälla gentemot av grupper studerande och för att förbereda KU föreslagna generella för allmän regler användningen av ett nytt urvalssystem. behörighet samt urval. Berörda grupper måste få information om det nya kompetenssystemet. Helst bör tiden

mellan beslut och ikraftträdande Journalistutbildning vid journalisthögskola medge att alla sökande från gymnasieskolan haft till- Hittillsvarande urvalssystem bör tillämpas gång till infonnation om det nya kompetills vidare men erfarenheterna av tillämp- tenssystemet vid valet av gymnasielinje i

ningen noga följas. årskurs 9. Detta skulle innebära att de nya bestämmelserna skulle kunna börja tillämpas i Stockholm tidigast vid antagningen till högre utbildning Handelshögskolan inför höstterminen 1974. har i vissa avseenden en särställning genom Emellertid bör, enligt KU:s uppfattning,

sin karaktär av privat institution. Tillträde! till hänsynen gymnasieskolans genomförantill utbildningen där regleras dock av stat- de vara avgörande för valet av tidpunkt för

liga bestämmelser där det bl. a. bestäms, att införandet av ett nytt kompetenssystem. en fjärdedel av platserna får besättas av be- Ingen bör lämna denna skola utan grupp höriga sökande som genomgått psykotek- allmän behörighet till högre utbildning.

SOU 1970: 21

Med härtill föreslår KU att de hänsyn skall träda i kraft nya kompetensreglema från och med antagningen till högre utbildhöstterminen 1973. ning inför KU föreslår vidare att, för de utbildningssom enligt KU:s förslag flyttas från vägar grundskolans kompetensområde till den högre utbildningen, de nya behörighetsreglema skall från och med antagningen av gälla studerande inför höstterminen 1975. som deltar i försöket med De personer bör emellertid, dvs. före utvidgad behörighet beslutet kunna få om nya kompetensregler, rätt att fortsätta sina studier fram till fullexamen. Dessutom bör, likaledes ständig med omedelbar verkan, gällande dispensregler för tillträde till högre utbildning anpassas

till de kommande behörighetsreglema.

SOU 1970: 21

Särskilt

yttrande

Av ledamoten Gunnar Wallmark

I kapitel 7 redovisas sociala förhållanden digt stadium. Det bör i allt väsentligt vara inom utbildningsväsendet och dras vissa skolan som svarar för dessa insatser på slutsatser av denna redovisning för KU:s alla åldersnivåer. praktiskt taget Det är arbete. emellertid att klart, det största ansvaret Vad beträffar finner faller redovisningen jag på den för alla barn gemensamma, det värdefullt, att den kommit till stånd obligatoriska grundskolan. och riktar mot vad där Om inga invändningar detta ansvar skall uppfyllas måste anförs även om jag inte finner skolan för redogörel- sörja varje elevs maximala utsen för den utbildningssociala debatten till- veckling enligt elevens förutsättningar; den

räckligt allsidig och uttömmande (7.5). De formen pedagogiska för att förverkliga detslutsatser som dragits ger dock anledning ta måste uppenbarligen vara en långt gåentill tvekan. Att socialt förhållan- de

betingade individualisering av grundskolans un-

den inverkar på utbildningsval av olika slag dervisning. Denna princip slogs fast i riksfinner jag obestridligt liksom att denna indagsbeslutet 1962 om grundskolan och återverkan i möjligaste mån bör neutraliseras. finns i prop. 1968: 129 angående revide- Att emellertid, som sker i avsnitt 7.6, utgå rad läroplan för grundskolan. »Den enskilfrån att de sociala faktorernas inverkan på de elevens särart skall respekteras och varje utbildningsval och utbildningsförhållanden elev skall att utveckla ges möjlighet sina måste väsentligen påverka konstruktionen individuella intressen och anlag» (s. 63). av ett nytt kompetenssystem, är emellertid På detta sätt bör skolan på olika stadier

enligt min mening en principiellt sina elever bättre felaktig göra rustade med kunväg. Den kan leda till att kompetenskrav skaper och färdigheter för att bi. a. framefterges av hänsyn till socialt betingade fak- gångsrikt delta i högre utbildning. Detta är torer, något som i sin tur kan förorsaka enligt min en både mer mening realistisk studiemisslyckanden och kvalitetsförsäm- och, med hänsyn till den enskilde eleven, ringar i den högre undervisningen. Jag ut- bättre väg än den av utredningen disku-

går härvid från att det, enligt direktivens terade som synes bygga på ett slags komanvisningar, inte är önskvärt eller Detta leder i sina konmöjligt pensationstänkande. att sänka startnivån för den högre utbild- sekvenser till en bestraffning, vid antagningen och ej heller att förlänga studieti- ning till spärrad utbildning, av de elever derna i denna utbildning. som, bl. a. genom ett aktivt stöd i hemmet, De åtgärder som skall de soutjämna uppnått goda studieresultat. ciala faktorernas, närmast hemförhållan- Enligt min uppfattning skall alla sökande denas, inflytande på den enskildes moti- bedömas lika vid med ansökningstillfället vation och faktiska måsstudielämplighet hänsyn till deras då redovisade studieförutte, om ovan angivna negativa följder skall sättningar. kunna undvikas, sättas in redan på ett ti-

SOU 1970: 21

Reservation

Håkan Mundebo och Gunnar Wallmark Av ledamöterna Berg, Ingemar

För de till slut Vi delar majoritetens mening att yrkeser- gavarande utbildningar. farenhet bör kunna uppväga brister i for- ändå ej antagna innebär meritkompletteringom allmän behö- en förlust av utbildningstid. mell meritering i fråga och vi ansluter Därtill kommer att kvoteringen, som förighet för högre studier reslås i avsikt att skydda undergruppen söoss därför till förslaget om behörighet och kande med enbart gymnasiebetyg, kan leda på grundval av viss ålder (25 år) för ut- till motsatt effekt, om undergruppen med minst fem års arbetslivserfarenhet som saknar ut- praktikpoäng blir mycket stor. Därigenom bildningssökande gymnasial anslu- intagningspoäng för den förstbildning. Däremot har vi icke kunnat höjs lägsta ta oss till att inom gruppen ge- nämnda gruppen ytterligare. förslaget

nom gymnasieutbildning behöriga ge sär-

skild meritpoäng åt sökande med lägst ett års arbetslivserfarenhet. Vår motivering här-

för är följande. Ett av majoritetens förgenomförande slag innebär en höjning av lägsta meritpoäng för sökande som antages uteslutanav gymnasiebetyget, utan de på grundval att därigenom utbildningen i fråga tillföres egentligen ny kategori av studerannågon de. I stället torde det bli så, att ett stort antal studerande, vilkas betygsmeritering

från gymnasiet ligger på samma poäng som den eller strax under lägsta sist antagnes kommer att försöka komintagningspoäng, sina meriter genom sådan verkplettera Det rör samhet, som ger extra meritpoäng. om exakt samma kategori stusig därvid derande, som den som enligt ännu gällan-

de regler (för sökande med studentexamen) sina meriter genom studier kompletterar vid filosofisk fakultet. Den av majoriteten föreslagna meritkonkommer sannolikt att

pletteringsmöjligheten

av ett avsevärt större antal studeprövas rande än som med tillämpning av de förekommer att antas till ifråslagna reglerna

SOU 1970: 21

Reservation

Av ledamoten Gunnar Wallmark

En av KU:s viktigaste har varit Vad uppgifter jag däremot vänder mig emot är det att utforma ett kompetenssystem för högre sätt på vilket, enligt majoritetsförslaget, denstudier så beskaffat att inga studielinjer i na princip skall omsättas i praktiskt hand-

gymnasieskolan (gymnasium, fackskola, yr- lande och konkreta Enkompetensregler. kesskola) blir återvändsgränder i den meligt min uppfattning har majoriteten därvid ningen att förnyad genomgång av annan inte tillräckligt beaktat en rad omständiglinje är ett krav för allmän Gebehörighet. heter av betydelse, nämligen kvalitetsaspeknom en sådan

kompetensmässig likvärdig- ten, den likvärdiga behandlingen av elever-

het skulle man kunna komma tillrätta med na och de skolorganisatoriska konsekvenden obalans i värderingen av teoretiska och serna av principen. praktiska studier som nu finns och som t. ex. innebär, att många elever och föräld- Kvalitetskravet rar föredrar gymnasiet framför andra gymnasiala skolformer mindre av intresse för Vad kvalitetskravet gäller måste enligt min gymnasiestudiema i sig än därför att gym- uppfattning - och i enlighet med direktivens

nasiet för närvarande är den praktiskt taanvisningar - stor hänsyn tas till att den

get enda vägen till högre studier; om inte inte högre undervisningen tillförs sämre annat vill man hålla möjligheterna rustade öppna elever på grund av att behörigheatt senare övergå till högre utbildning. Detta ten utvidgas. Lika viktigt som att nya grup-

är i och för sig förståeligt men har dess- per från bl. a. gymnasieskolan - vars för-

värre lett till en undervärdering av andra hållanden jag närmast avser - bereds möjgymnasiala studievägar, till för individen att vinna inträde ligheter i högre utbildolämpliga studieval - och därmed kanske lika ning, betydelsefullt är det att de nya också till ett mindre lyckligt yrkesval grupperna inte har sämre förutsättningar och inte sällan till direkta studiemisslyckanför högre studier än tidigare behöriga grupden. Därtill kommer att de nuvarande spär- per. Detta krav är inte ett självändamål rama framför gymnasiet i åtskilliga fall för det högre utbildningsväsendet i sig utan de facto utestängt även sådana elever som främst betingat av de studerandes behov av har intresse och fallenhet för högre studier. kvalificerade kunskaper i kommande yr- Den lösning av dessa problem som makesutövning. Givetvis är det möjligt att joriteten föreslår kan jag dock inte ansluta kompensera studiemässiga svagheter hos de mig till. Jag instämmer i principen att alla studerande genom att starta den högre ut-

vägar genom det gymnasiala skolsystemet bildningen på en lägre nivå eller organiseskall kunna leda till högre utbildning; möj- ra nivågrupperad undervisning vid universi-

ligheter skall alltså finnas för alla med in- tet och med högskolor motsvarande förtresse för och förmåga att tillgodogöra sig längning av utbildningstiden. Detta vore högre utbildning att vinna inträde i denna. emellertid enligt min uppfattning en felak-

SOU 1970: 21

mot direktiven. från grundskolan m. m. tig väg och strider dessutom betyg

min ta vad som uppges i kapitel 10 kan Kvalitetskravet bör enligt mening Enligt

i fackskolan motsvasig uttryck på olika sätt, dels i vissa all- en behörighetsgräns

för rande 2,3-gränsen i gymnasiet, dvs. på männa kvalifikationskrav behörighet,

dels i kunskapskrav såväl för utbildningens samma faktiska nivå i fråga om studielämp-

beräknas avskilja ca 20 procent av genomförande som för den kommande yr- lighet,

fackskolans elever från möjligheter till högkesutövningen.

mås- re studier. Riktpunkten för dessa kunskapskrav

Enligt min uppfattning bör en behörigte i princip ovillkorligen vara kurserna på

finnas som förhindrar att de treåriga linjer, dvs. det hetsgräns gymnasieskolans minst studielämpliga ägnar sig åt högre nuvarande gymnasiets kurser.

Gränsen kan uttryckas som ett det allmänna kvalifikations- utbildning. Vad angår och bör i så fall ligga min mening ha vä- betygsmedelsvärde kravet bör detta enligt att på samma faktiska nivå i fråga om studieatt fylla, inte minst sentliga uppgifter lämplighet i hela gymnasieskolan, dvs. på förhindra att för högre studier mindre läm-

olika inom olika linjer, detta betygsnivåer pade personer, som enligt av majoriteten med hänsyn til-l bl. a. de olika linjernas elevframlagda förslag är behöriga, av behörig- Den motivering som finns i lockas att ta det ut- rekrytering. hetsreglema högre 10 för studielämplighetsprov som redan hårt ansträngda kapitel bildningsväsendets för instrument även Ett allmänt kvalifika- behörighetsprövande resurser i anspråk. finner jag övertygan-

tionskrav har emellertid också möjligheter gymnasieskolutbildade

borde vara ett i form av de; genomgång av provet att förhindra personliga tragedier alternativ för betygsgränser i de sådana förekommer i fullgott studiemisslyckanden; fall tekniska svårigheter föreligger att tillalltför stor utsträckning redan nu och skulle

kunna öka om kvalifikations- lämpa sådana gränser. ytterligare

krav saknas. har ansett det Majoriteten

mindre med ett allmänt kvalifinödvändigt Kunskapskraven

kationskrav avseende studielämplighet av

Vad beträffar kunskapskraven finner jag t. ex. den typ som den nuvarande 2,3-grän-

som den i och för sig riktiga och lämpliga uppsen utgör (ett visst lägsta medelbetyg

och vill i stället ersätta delningen av krav för allmän respektive behörighetsgräns) studie- i detta sammanhang denna gräns med en ökad och yr- särskild behörighet

Med till bl. a. det mindre betydelsefull; de faktiska kunskaperkesvägledning. hänsyn

konstruktion och na har sin givna betydelse oavsett sin forstudiesociala systemets

att mella funktion. vägledningens begränsade möjligheter

det bli svårt Majoriteten har i fråga om kunskapsfungera på avsett sätt torde studie- för alla kategorier av att undvika, att åtskilliga mindre krav, gemensamma

ungdomar från gymnasieskolan sö- sökande och för praktiskt taget alla slag av lämpliga studier, engelska (två årsker och vinner inträde i ospärrad högre ut- högre föreslagit

elever kurser i gymnasiet eller fackskolan eller bildning. Detta gäller redan sådana

motsvarande det nuvarande gym- däremot svarande läskunskaper). Jag finner på linjer ovannämnda det vara en riktig princip att kommunikanasiet som faller under den

för- av samt- 2,3-gränsen. Riskerna för en ytterligare tionsfárdighet på detta sätt krävs

sökande men kan å andra sidan inte sämring i rekryteringen till högre utbildning liga

ut- omfattning. En bredare uppmåste rimligen öka om behörigheten godta kravets

- till två- av kommunikationsfärdigheter är sträcks - utan kvalifikationskrav sättning

enligt min mening nödvändig för framgångsåriga linjer med hänsyn dels till den kortare

krav vore därutbildningstiden på dessa linjer, dels ock- rika högre studier. Ett rimligt

förutom kunskaper i svenska så till sammansättningen av elevgrupperna för, engelska,

och i flertalet fall också matematik. I linjerna med avseende på på de tvååriga

SOU 1970: 21

samtliga ämnen borde de treåriga linjer- till sitt ning yrkesverksamma liv medför nas kurser vara riktmärke för de krävda också kunskaper utöver vad de förvärvat i kunskapemas omfång. den högre utbildningen. Ett bredare regis- I övrigt bör förkunskapema differentie- ter av kunskaper innebär också som regel ras på olika linjer och studievägar i den en större gemensam referensram med andra högre utbildningen. Så har också skett i yrkesgrupper än den man själv tillhör och majoritetsförslaget. Jag kan dock inte an- underlättar därför samverkan i arbetslivet. sluta mig till den mycket starka differen- Också av dessa skäl borde förkunskapstiering som kommit till uttryck i kapitel 11 kraven till högre ha en större utbildning med avseende på de riktlinjer som föreslås bredd än KU:s majoritet föreslagit. för respektive myndighets av Den starka av förkunutformning differentieringen förkunskapskraven. De nämnda förslagen skapskraven, enligt de ovannämnda riktlingår ut på att endast de för de avsedda stu- jerna, har också andra konsekvenser. Diffedierna oumbärliga förkunskapema skall krä- rentieringen i förening med restriktiviteten vas av den sökande. Detta gör det svårt för i fråga om kravens omfattning kan leda till en sökande att byta till eller samtidigt söka att det för tillträde till exempelvis vissa till en studieriktning som förutsätter vissa ämnesområden vid filosofisk fakultet komandra I förkunskaper. stället borde för- mer att uppställas få eller inga förkunskapskunskapema utformas krav. Detta kan få en styrande så, att de är gång- inverkan bara för en hel sektor eller mer av den på de utbildningssökandes differentiering på högre utbildningen, vilket för den sökande olika studievägar. Det ligger i sakens natur, visserligen innebär ökade kunskapskrav men att de samhällsvetenskapliga studierna ofta samtidigt också en ökad valfrihet inom ett kräver begränsade specifika förkunskaper större område. Denna har i huvud- medan tekniska princip och naturvetenskapliga ämsak följts av KU i förslaget till förkunska- nen vanligen ställer stora krav på kunskaper per för tillträde till spärrade fakulteter. En- i flera »tunga» ämnen (matematik, fysik, ligt min mening borde utredningen på mot- kemi). Genom denna utformning av försvarande sätt ha utformat konkreta krav kunskapskraven kommer sökande från för sektorer främst övriga av den högre utbild- tvååriga linjer sannolikt att uppleva ningen i stället för att som nu lämna frå- skillnaderna i krav mellan å ena sidan t. ex. gan om förkunskapema åt vederbörande samhällsvetenskapliga å andra sistudier, myndigheter enligt riktlinjer som innebär dan sådana ock-

teknisk-naturvetenskapliga

att endast de för avsedda studier oundgäng- så som en skillnad i attraktivitet, varigenom ligen nödvändiga förkunskapema skall krä- snedbelastningen i den högre utbildningen vas. Exempelvis skulle den som vill ut- kan ytterligare öka. Detta skulle kunna undbilda sig till jurist icke längre behöva ge- vikas - eller i varje fall lindras - genom att nomgå treårig gymnasielinje. Varje två- förkunskapskraven enligt ovan utformades årig yrkes- och fackskolelinje är tillräck- i anslutning till större block även på den

lig under förutsättning att vederbörande har humanistisk-samhällsvetenskapliga sidan.

kunskaper i engelska och svenska motsvarande två årskurser i fackskolan, detta en- Skolorganisationen ligt de synpunkter som framförs i kapitel Il. En annan sida av denna fråga är att, sär- Det vidare syftet med förkunskapskraven skilt för de tvååriga linjernas del, mer eller måste ses i samband med de högre studier- mindre omfattande krav på kompletterande nas ändamål, nämligen att göra den enskil- som förkunskaper behörighetsvillkor kan de bättre rustad för insatser i yrkeslivet. bereda eleverna svårigheter efter genomgång- Den högre utbildningen innebär med nöden gymnasieskola. KU:s majoritet synes inte vändighet en specialisering. Det är förutsätta

därför annat än att dessa komplettering-

betydelsefullt att deltagarna i sådan utbild- ar skall äga rum inom vuxenutbildningen.

SOU 1970: 2l

Denna är dock av olika skäl inte särskilt blir i princip fallet om det gymnasiala staväl anpassad till behoven hos de 18-åringar diet, inte minst med utgångspunkt i kompebesom genomgått tvååriga linjer och sedan på tensfrågoma, omorganiseras på nedan så kort tid som möjligt vill komplettera sin skrivet sätt. utbildning till fullständig behörighet. Bl. a. Enligt min mening borde ett nytt kompekan dessa ungdomar beräknas ha behov av tenssystem baseras på en ny organisation av studier på heltid. Dessa och andra om- gymnasieskolan. Med hänsyn bl. a. till bepekar på att det föreligger ett hovet att undanröja de svårigheter och nackständigheter behov av en reguljär skolutbildning av för- delar, som förvärvandet av särskilda förberedande natur - och med inriktning på kunskaper annars skulle erbjuda, borde gymhögre utbildning - som en komplettering av nasieskolan göras tvåårig med i princip ett

tvåårig utbildning eller treårig utbildning på års påbyggnad. Under detta år skulle de sådan linje som kräver kompletteringar före särskilda förkunskaper kunna förvärvas inträde i önskad utbildning. som krävs för olika slag av högre utbildborde en så- ning. Det tredje året skulle således bli för- Sett i ett vidare perspektiv till hållandevis starkt specialiserat (målinriktat) dan anordning kopplas en omorganisaskolan. KU:s och studierna omfatta endast ett fåtal ämtion av den gymnasiala majoav sitt nen. Inom ramen av denna påbyggnad skulritet har inte velat ta konsekvenserna valt och le även viss avslutande yrkesutbildning kunförslag utan att lösa behörighetspå basis av den beslutade na inrymmas. Påbyggnadsåret skulle, genom urvalsproblem Detta har lett till vissa sin specialisering och målinriktning, kunna gymnasieskolan. utbild- utgöra en mellanform mellan den ämnesinadvertenser, t. ex. att gymnasial mässigt breda gymnasieskolan och de spening av olika längd anses ge lika goda församt till en cialiserade högre studierna och således göra utsättningar för högre studier, från skola till högre utbildning fördelning mellan olika grupper av platser- övergången efter en huvudsak- mindre abrupt. Även friare Studieformer na i spärrad utbildning mekanisk skulle kunna introduceras under påbyggligen princip, dvs. proportionell form nadsåret. kvotering. Någon av kvotering torde av tekniska skäl vara ofrånkomlig så länge Att specialiseringen i viss mån uppskjuts olika behörighetsgrupper har inbördes svår- till det tredje året, gör det möjligt att göra meriter. kvo- studierna under de två egentliga gymnasiejämförbara Den proportionella är dock snarare en av utbildnings- skolåren mindre specialiserade. Dessa två år, teringen styrning av ur- som skall leda till en avslutad utbildning politiska hänsyn betingad valet och möjliggör inte en lika och lik- med slutbetyg, bör bl. a. ge en utbildning av eleverna med relativt stor ämnesbredd samt förbevärdig behandling med hänsyn till deras förberedande studier och allmän- redelser som gör det möjligt att finna en

na studielämplighet. I motsats till majori- adekvat sysselsättning på arbetsmarknaden. Valet efter de två åren i gymnasieskolan beten kan jag för min del inte ansluta mig skulle således gälla antingen förvärvsarbete till förslaget om en proportionell kvotering utan finner att de möjlig- (med möjligheter till senare fortsatt utbildens övergångsvis heter till som beskrivs i inom ramen av påbyggs. k. SP-kvotering ning) eller studier, främst därför att nads- eller specialiseringsåret, inriktade mot kapitel 12 borde utnyttjas, från rättvisesynpunkt är be- högre studier eller arbetsmarknaden. SP-kvoteringen tydligt mer tillfredsställande än den propor- Även om den avsedda påbyggnadsutbildtionella kvoteringen. ningen här närmast setts som en fortsätt- Den ovan antydda omorganisationen av ning av de tvååriga studierna i gymnasieden gymnasiala skolan kan även leda till skolan, bör det inte uteslutas, att påbyggskulle kunna utvecklas till att behovet av kvotering delvis inte längre nadsutbildningen om flertalet sökande en anordning med funktioner svarande mot kvarstår, nämligen geav samma längd. Detta ett amerikanskt junior college, dvs. meddenomgått utbildning

SOU 1970: 21 289

19--014252

la högre utbildning, bl. a. vissa slag av från Jag kan emellertid inte instämma i majogymnasieskolan fristående ritetens nu framlagda yrkesutbildning. förslag om en ytter- En sådan funktion skulle kunna verka starkt ligare utvidgning av behörighet vunnen på avlastande på universitetens fria fakulteter. ovan sätt. Den angivet föreslagna utvidg- Påbyggnadsutbildningens bör inte skulle innebära längd ningen att alla begränsninglåsas till ett år. För bl. a. elever, som under ar i fråga om studieval (ämnen, linjer) samt de två första gymnasieåren valt teoretiskt studiemål bortföll. Att från jag tar avstånd mindre krävande ämnen, kan t. ex. tre teren sådan generell utvidgning innebär inte, miners kompletterande studietid erfordras. att jag finner behörighetsvägen i fråga mind- Vidare bör studerande kunna mottas som re värdefull och än nödvändig tidigare genomgått annan utbildning än i gymnasie- utan på att jag fortfarande vill understryka skolan, däribland även vuxna. det i KU:s ovannämnda skrivelse betonade Genom en gemensam men specialiserad primära syftet med försöket, nämligen hänstudieperiod för det stora flertalet sökande syn »till det med all sannolikhet tilltagande till högre utbildning skulle det i princip bli behovet för näringsliv, organisationer och möjligt att avstå från kvotering i fråga om enskilda att utnyttja universitet och högberörda grupper vid antagning till spärrad skolor för uppskolningsändamål». Den föutbildning, eftersom de sökande under en reslagna utvidgningen innebär, att denna gemensam studieperiod bedömts likformigt funktion visserligen kvarstår men att den och således har jämförbara meriter. An- väsentligen överlagras och undanskyms av ordningen skulle även medföra ökad reell andra, främst genom att den ursprungliga valfrihet inom gymnasieskolan eftersom spe- begränsningen i studiemål till 60 poäng cialiseringen i studierna kunde i stort sett bortfaller, varigenom utan personer yrkesuppskjutas till 18-årsåldern eller senare. En- relaterade etc. studiemål kan väntas utligt min uppfattning borde KU ha sökt en nyttja den nya behörighetsvägen. Detta inlösning enligt ovan angivna, principiella rikt- nebär inte att jag ställer mig avvisande linjer. På detta sätt hade det varit möjligt till att de studerande med behörighet genom att uppnå en lösning av kompetensfrågor- ålder etc. efter uppnådda 60 poäng skall na med en längre varaktighet än som nu få fortsätta sina studier till hel examen. torde bli fallet. Denna möjlighet bör finnas men i det enskilda fallet göras beroende av en individuell prövning av vederbörandes förutsättningar. De vuxna Enligt min uppfattning saknas väsentliga Ett viktigt resultat av KU:s verksamhet är förutsättningar för att nu vidga behörigheatt allmän behörighet nu kan vinnas på ten vunnen genom viss ålder och viss tids andra vägar än utbildning. Jag avser där- yrkesverksamhet. Det försök med en bemed den försöksvis gällande regeln, grun- gränsad utvidgning av behörigheten (enligt dad på utredningens att allmän SFS 1969:68) som inleddes 1.7.1969 har förslag, behörighet, för vissa begränsade studieom- ännu inte utvärderats och underlag saknas råden och studiemål, kan erhållas genom därför för ett beslut om en generell vidguppnådda 25 år och minst fem års yrkes- ning av försöket. Denna utvidgning gör ockerfarenhet (motsvarande). Därigenom kan så den fortsatta verksamhetens karaktär av för studier lämpliga vuxna beredas tillfälle försök tämligen illusorisk; det finns i realitill högre utbildning. teten få eller inga möjligheter att senare be- KU:s ursprungliga förslag om försök med gränsa en generellt tillämpad behörighetspå ovanstående sätt utvidgad behörighet regel. framfördes i skrivelse till Konungen 10.5. En annan för förutsättning en generell 1968 (se bilaga 2). Inom utredningen hade utvidgning av försöket vore enligt min metanken på ett sådant förslag väckts av mig. ning att behörigheten också gjordes beroen-

290 SOU 1970: 21

att för att åstadkomma en likvärdig bede av prövning med studielämplighetsprov. vill dock endast se handling av alla sökande, s. k. SP-kvote- Utredningsmajoriteten instru- ring tillämpas vid antagning till spärrad ett sådant prov som ett vägledande

i stället för proportionell kvo-

ment. den föreslagna obligatoris- utbildning Jag finner . ka orienteringskursen vara ett väl lämpat. tering sökande att försöksverksamheten med utvidgad bemedel för vägledning av vuxna till SFS 1969: 68 får fortmen anser att kursen borde ha kopplats hörighet enligt med studie- sätta enligt sina ursprungliga förutsättett krav på godkänd prövning vad beträffar studiemål m. m. lämplighetsprov som ett behörighetsvillkor. ningar med stu- På sikt torde behovet av en generell be- att obligatorisk, godkänd prövning ovan vara skall vara ett behöhörighetsregel enligt begränsat dielämplighetsprov starka utbygg- righetsvillkor för sökande utan behörigpå grund av gymnasieskolans fall borde man att gymnasial förutbildning nad. I varje överväga hetsgivande successivt efter hand att den gymnasiala skolan, med hänsyn till lyfta åldersgränsen bl. a. behovet av en rationell lösning av som nya årskullar genomgår gymnasieskounder 25 år utan omorganiseras enlan och åldersgrupperna kompetensproblemen, Med hän- två års grundläggande utgymnasial utbildning krymper. ligt principen att redan nu 80-85 procent av en bildning och i princip ett års specialisesyn till

utbildning kan för bl. a. förvärvande av årskull genomgår gymnasial rad utbildning

det inte heller förenligt med det ur- särskilda förkunskaper för högre studier.

anses

försprungliga syftet med KU:s ovannämnda av årskullen_ som slag 1968, att den lilla del inte skall utnyttja

genomgått gymnasieskolan

den högre utbildningen resurser med hjälp

av de föreslagna behörighetsreglema.

Sammanfattande förslag

Sammanfattningsvis vill jag, med hänvisning till vad jag ovan anfört, således reservera mot förslag i ett antal mig majoritetens punkter innebärande att jag föreslår

att ett allmänt kvalifikationskrav, uttryckt i

viss medelbetygfsgräns eller i godkänd

prövning med studielämplighetsprov, skall vara ett behörighetsvillkor för

sökande med genomgången gymnasieskola . att en bredare uppsättning av kommunika-

tionsfärdigheter (de treåriga linjernas kurser i engelska och svenska, i flertalet fall också matematik) skall vara ett villkor för allmän behörighet till högre

studier att förkunskapskraven för högre studier utformas för så, att de dels är gångbara en hel sektor eller mer av den högre dels underlättar verksamutbildningen, heten i yrkeslivet

29-1 SOU 1970: 21

Bilaga l

Förteckning över kompetensutredningens leda-

möter, arbetsgrupper, experter och medövriga

arbetare

Ledamöter biträdande sekreterare (fr. o. m. 15.11.

1966) Generaldirektören Jonas Orring, Stock- Förste byråsekreteraren Gunilla Hjorth, holm, ordf. Stockholm, biträdande sekreterare (Riksdagsledamoten Rosa Andersson; på (fr. o. m. 20.9. 1967) egen begäran entledigad 31.12. 1967) Byråchefen Håkan Berg, Uppsala Därjämte tidvis: Riksdagsledamoten Bengt Gustavsson, Eskilstuna Fil. lic. Rolf Paulin, Rotebro (Riksdagsledamoten Harald Larsson; av- Fil. lic. Lisbeth Rudemo, Tyresö lidit 13.8. 1966) Pol. mag. Gunnel Wikén, Stockholm Riksdagsledamoten Anna-Lisa Lewén- Förste byråsekreteraren Birgit Wilken- Eliasson, Huddinge (fr. o. m. 1.1. 1968) Ferm, Stockholm Riksdagsledamoten Lennart Mattsson, Uddevalla (fr. o. m. 14.8. 1966)

Riksdagsledamoten Ingemar Mundebo, Lidingö Arbetsgruppen för utredning av vissa behö- (Byråchefen righets- och meritvärderingsfrågør avseende

Einar Neymark; på egen be-

gymnasieskolan gäran - med anledning av sjukdom - ent-

ledigad 31.12. 1969) Hans-Erik Undervisningsrådet Östlundh, Byråchefen Gunnar Olderin, Hägersten Sollentuna, ordf. (fr. o. m. 1.1. 1970) Biträdande sekreteraren Ericsson, sekr. Förhandlingsdirektören Birger Sandberg, Ruth Undervisningsrådet Ager, Stock- Stockholm holm Riksdagsledamoten Gunnar Wallmark, Direktören Britt-Marie Bystedt, Bromma Södertälje Ingenjören Göran Dahlheim, Karlskrona Studierektom Gösta Krantz, Huddinge Rektorn Börje Oliw, Stocksund

Sekretariat Avdelningsdirektören Erland Ringborg, Stockholm Utredningschefen Helmer Larsson, Väl- Fil. lic. Lisbeth Rudemo, Tyresö lingby, huvudsekreterare Byrådirektören Birger Sjöström, Stock- Byrådirektören Britta Ericsson, holm Vällingby,

Organisationskonsulenten Ann-Marie, Arbetsgruppen för utredning av vissa behö- Nilsson, Jakobsberg (t. o. m. 31.8. 1969) righets- och meritvärderingsfrågor avseende Undervisningsrådet Osborn Olsson, Stockvuxna holm

Huvudsekreteraren Larsson, ordf. Byrådirektören Ulla Sjödin, Stockholm sekreteraren sekr. Gunilla Wetter, Stock- Biträdande Hjorth, Byrådirektören (t. o. m. 17.8. 1969) holm

Intendenten Göran Söderström, Söder-

tälje, sekr. (fr. o. m. 18.8. 1969) för utredning av frågor rö- Skolkonsulenten Per Bongenhielm, Stock- Arbetsgruppen rande information om behörighets- och meholm Direktören Britt-Marie Bromma ritvärderingsvillkor Bystedt, Byrådirektören Inger Chytraeus, Stock- ordf. Huvudsekreteraren Larsson, holm Ols- Förste byråsekreteraren Margareta Folkhögskolinspektören Bo Göthberg, sekr. son, Hägersten, Linköping Rektorn Ragnhild Billig, Stockholm Sekreteraren Henry Persson, Barkarby Byrådirektören Benny Jonsson, Ektorp Rektorn Per Sandberg, Stockholm Gunvor Kuylenstierna, Byrådirektören Kanslirådet Fingal Ström, Enebyberg Stockholm Avdelningsdirektören Margareta Vestin,

Stockholm Arbetsgruppen för utredning av vissa jör-

kunskapsfrågor

knuten till kartläggningen av Huvudsekretcraren Larsson, ordf. Referensgrupp Biträdande sekreteraren sekr. kvantitativa och kvalitativa utbildningsför- Hjorth, Christer hållanden (sektorsundersökningen) Teknologen Berg, Stockholm Professorn Sven Eketorp, Kårsta Huvudsekreteraren Larsson, ordf. Professorn Ingvar Lindqvist, Uppsala Biträdande sekreteraren Ericsson, sekr. Byrådirektören Göran Magnusson, Ty- Rektorn Allan Nilson, Uppsala resö Byråchefen Gunnar Olderin, Hägersten Professorn Helmer Ringgren, Uppsala (fr. o. m. l.l. 1970 ledamot i KU) Professorn Sten Skoglund, Lidingö Undervisningsrådet Osbom Olsson, Stock-

holm Arbetsgruppen för utredning av frågor rö- Avdelningsdirektören Göran Svanfeldt,

rande organisation m. m. av antagningen Uppsala

till högre utbildning

Biträdande sekreteraren Ericsson, ordf. kartläggning av kvantitativa Experter för Förste Sven Arne Ham- och kvalitativa utbildningsjörhållanden (sekbyråsekreteraren marbäck, Uppsala, sekr. torsundersökningen)

Byråchefen Paul Almefelt, Uppsala Docenten Urban Dahllöf, Göteborg Avdelningsdirektören Leif Gouiedo, Byrådirektören Thure Lejbrant, Vällingby Stockholm Avdelningsdirektören Emil Stetler, Farsta Byrådirektören Torbjörn Jansson, Jakobs-

berg Rektom Ingvar Johansson, Stockholm Experter för vetenskapliga undersökningar Jan-Sture Karlsson,

Generalsekreteraren

Professorn Sten Henrysson, Umeå Stockholm Undervisningsrådet Sixten Marklund, Organisationskonsulenten Ingvar Lyck- (fr. o. m. 1.9. 1969) Bromma man, Stockholm

SOU 1970: 21

Experter för särskilda frågor _Avdelningsdirektören Inga Elgqvist-Saltzman, Umeå (studieprognosundersökning, internationell översikt över kompetens- , frågor) Rektorn Uno Holmgren, Sundbyberg (frågor rörande organisationen av kompetensfrågornas framtida handläggning) .Avdelningsdirektören Hans Åke Karls ström, Solna (stadgor och författningar inom universitetsområdet, internationella konventioner m. m.) Teknologen Mats Ohlin, Stockholm (för-

.söksverksamhet med tillgodoräknande av

arbetslivserfarenhet vid antagning till högre utbildning) Byråchefen David Storm, Lund (översik- ”ter i KU I-II över svenska behörighets-, meritvärderings- och antagningsförhållanden)

Arbetsenheten för konstruktion och utprövning av ett studielämplighetsprov Professorn Sten Henrysson, Umeå, vetenskaplig ledare Laboratom Bengt Ahnmé, Stockholm (t. o. m. 31.3. 1969) Ämnesläraren Lars Lundman, Huddinge Fil. kand. Ingemar Wedman, Umeå Fil. kand. Nils-Erik Wedman, Umeå

294 sou 1970: 21

av till vissa

Bilaga 2 Angående utvidgning behörigheten

högre studier

Till Konungen

dispens kan enligt behörighetskungörelsen 1 Nuvarande bestämmelser om behörighet S § överklagas hos UKÃ, varvid kompeoch dispens avseende universitetsstudier alltid skall höras av tensutredningen (KU) tillträdet till uni- ämbetet. Styrelsen för lantbrukshögskolan, För närvarande regleras bestäm- skogshögskolan eller veterinärhögskolan versitetsstudier av de provisoriska skall enligt 9 § i dispensärende inhämta yttmelserna i den s. k. behörighetskungörelsen Som villkor för allmän rande från KU. (SFS 1967:450). studentexamen 4 § UKÄ:s förenämnda anvisbehörighet gäller (motsva- Enligt från årskurs 3 i gym- skall studerande som avser att avrande) eller slutbetyg ningar och kandidatexamen, juris kannasiet avseende fullständiga studiekurser lägga teologie med ett medelvärde av minst 2,3. Konsisto- didatexamen, filosofisk ämbetsexamen eller samhällsvetenskaplig examen och som riet eller styrelsen för någon av jordbrukets i behörighetskungörelsen anhögskolor kan enligt 8 resp. 9 §§ bevilja ej uppfyller från detta villkor. För konsistorier- villkoren för inskrivning vid fakuldispens givna na har av universitetskanslersämbetet tet ha visat sig äga, innan tentamen i nå- (UKÄ) 28.2.1967 utfärdats anvisningar för bedöm- got ämne för dessa examina får äga rum, i svenska språket ningen av dispensansökandes förutsättningar studentexamenskunskaper föreskrifter inne- och litteraturen, svensk skrivning, historia för högre studier. UKÄzs bär, att för dispens krävs som regel att den och samhällskunskap. Att en dispenssökansökande minst två års väl vits- de beviljats rätt till inskrivning som studegenomgått ordad samt har stu- rande vid fakultet och därvid befriats från gymnasial utbildning i svenska kravet i ett eldentexamenskunskaper språket på studentexamenskunskaper svensk ler flera av ovannämnda ämnen, innebär och litteraturen, skrivning, historia, och ett främmande sålunda inte att han utan vidare kan avsamhällskunskap språk samt därutöver i ännu ett främ- examina. kunskaper lägga någon av ovannämnda för För vissa studerande har mande språk, motsvarande fordringarna på ettbetygsnivå flyttning till gymnasiets högsta eller näst genom särskilda stadganden gjorts vissa unårskurs. Den som endast till från behörighetskungörelsens behögsta syftar dantag studier i ett enstaka ämne eller i vissa äm- stämmelser om studentexamen etc. som allnen kan beredas tillträde till universitetet mänt behörighetsvillkor. Dessa undantag är

villkor. Också i andra fall kan knutna till visst studiesätt eller viss distripå lindrigare om de ovannämn- butionsväg för undervisningen. För radions eftergifter göras i fråga da kraven, om särskilda skäl föreligger. ettbetygskurs i Statskunskap gjordes på sin av konsistorium om tid, genom Kungl. Majzts beslut 3.6.1965, Avslag på ansökan

SOU 1970: 21 295

ett sådant undantag, som innebar, att de antalet ansökningar avser dock de filosofis-

allmänna behörighetskraven (studentexamen ka fakulteterna.

etc.) sattes ur kraft för deltagarna i denna

kurs. 2 KU:s överväganden rörande en eventuellt Genom Kungl. Maj:ts beslut 29.6.1966

rörande de utvidgad behörighet decentraliserade akademiska

kurserna och Hermods akademiska kurser Behovet av dispens från gällande behörig- (per korrespondens i förening med muntli- hetsvillkor kan väntas bli större under den ga kurser i Lund) utsträcktes rätten att deltid som återstår, innan KU slutfört sitt arta i ettbetygskurser till alla som uppfyller bete och kan framlägga förslag till en mera gällande krav på särskilda förkunskaper för definitiv reglering av behörighetsfrågorna. studierna i fråga (speciella behörighetsvill- I första hand bör enligt KU:s mening hänkor). Studerande med sådan behörighet får syn tas till det med all sannolikhet tilltasom dokumentation på sina kunskaper ett gande behovet för näringsliv, organisatiointyg över godkänd tentamen i stället för ner och enskilda att utnyttja universitet och ett i tentamensboken inskrivet tentamensbehögskolor för uppskolningsändamål. vis. Från år 1966 till 1967 har en stark upp- I sammanhanget vill KU även erinra om gång skett av det totala antalet dispensanbestämmelsen i SFS 1967: 450, 6 §, enligt sökningar. Vid universiteten i Lund, Stockvilken den är behörig att inskrivas vid tekholm, Göteborg och Umeå uppgick under nisk fakultet som dels visat sig genom prakhöstterminen 1966 det sammanlagda antalet tisk verksamhet under minst två år ha framdispensansökningar - utan uppdelning på stående anlag för något av de yrken för vil- olika - till 481. Hösttermiutbildningsmål ka teknisk fakultet ger utbildning, dels har nen 1967 var motsvarande antal 970. Upp-

studentexamenskunskaper (motsvarande) i

sala universitet, för vilket terminsindelade svensk skrivning, svenska språket och litteuppgifter ej föreligger, redovisar samma tenraturen och ett främmande språk samt i dens, nämligen 223 ansökningar under 1966 ett annat främmande språk har kunskaper och 391 under 1967.

enligt fordringarna för flyttning till gym- Det är troligt att detta ökade behov av nasiets högsta eller näst högsta årskurs (mot- studier på universitetsnivå endast i begränsvarande). Det ena språket skall vara engsad utsträckning kommer att innebära en elska. Därutöver skall sökande uppfylla krainriktning mot fullständig examen. Under ven på förkunskaper i matematik, fysik och alla omständigheter är KU inte beredd att kemi, sammanfallande med vad som gäller nu framlägga förslag till nya behörighetsövriga sökandegrupper. avseende examensstudier. I det fölregler I fråga om ansökningar rörande dispens jande begränsar sig utredningen, av detta

enligt SFS 1967:450, 8 §, har KU insam- skäl och med hänsyn till det förutsatta be-

lat vissa preliminära statistiska uppgifter av- hovet av mera begränsad universitetsutbildseende åren 1966 och 1967 (för Stockholms till ning, en behandling av behörighetsvilluniversitet ingår ej ansökningarna från vår- koren för tillträde till utbildning som ej avterminen 1966). Totalt inkom under denna ser examen. Utredningen vill redan här tid till de fem universiteten 2 851 ansökframhålla, att i det följande framlagt förningar, av vilka 2150 eller 75 procent bislag om viss vidgning av behörigheten för fölls, i åtskilliga fall dock på villkor att som ej avser examen måste ses utbildning vederbörande kompletterade sin utbildning som en försöksverksamhet, vilken dessutom

genom förvärvande av betyg över student- snabbt kan förväntas tämligen ge erfarenexamenskunskaper i ett eller flera av de en- heter av värde för den fortsatta utvecklingligt ovan som regel krävda ämnena (svens- en.

ka etc.). De redovisade siffrorna avser Utbildning med på så sätt begränsat mål

samtliga fakulteten Det helt övervägande kan enligt KU:s uppfattning, vad behörig-

296 SOU 1970: 21

hetskraven angår, ses ur en något annan ning som inte avser examen bör, i fråga om allmänna behörighetsvillkor, få ske med efsynvinkel än den som gäller för examensstudier. mo- av de formella villkor som gäller Det är enligt KU:s uppfattning tergivande att i viss mån olika villkor för examensinriktad utbildning. Denna förtiverat, gäller för tillträde till å ena sidan begränsad ut- ändring bör enligt utredningens uppfattå andra med in- endast avse de filosofiska fakulteterbildning, sidan utbildning ning riktning på examen. Utredningen vill dock na, och den på så sätt utvidgade behörigheolikheter i behö- ten bör utformas med hänsyn till utbildunderstryka, att eventuella inte kan avse de särskilda inom näringslivet etc. righetsvillkor ningsbehovet Endast de allmänna beförkunskapskraven. hörighetsvillkoren (studentexamen eller mot- 3 Utformningen av en förutsatt vidgad besvarande utbildning) bör kunna efterges, bärighet helt eller delvis, i fråga om den begränsade utbildningen såsom fallet är, enligt till- För syftet att bereda utbildningssökande Kungl. Majzts beslut, i fråga om tillträde träde till universitetsstudier i enskilda ämtill decentraliserade ettbetygskurser och nen erbjuder sig möjligheten att utnyttja Hermods ettbetygskurser. enligt UKÄzs ovan referedispensgivning Ett annat skäl till eftergivande under vis- rade bestämmelser. I dessa öppnas en möjsa förutsättningar av de nu gällande kraven lighet att medge sökande med begränsat för allmän behörighet till akademisk utbild- studiemål rätt till inskrivning som studening med begränsat mål är, enligt KU:s rande med av en del av de eftergivande att vissa kategorier studerande re- krav som annars gäller för dispensansökans mening, dan beviljats sådan lindring, nämligen del- KU bedömer det dock som prinbeviljande. tagarna i de förenämnda decentraliserade viktigt, att en sökande kan få tillcipiellt kurserna och Hermods akademiska kurser. träde till utbildning i ett begränsat antal Utredningen finner det principiellt inte till- ämnen utan individualprövning. Den ovan fredsställande, att gällande behörighetsreg- statistiken visar också, att andeåtergivna ler utformas olika allt efter distributionsväg len bifallna dispensansökningar, oavsett stueller studiesätt och att sålunda tillträde till vilket endiemål, är så hög som 75 procent, reguljära universitetsstudier i fråga om sö- ligt utredningens mening för övrigt gör det kande utan studentexamen etc. regleras ge- berättigat att ifrågasätta behovet av ett särnom dispensprövning, medan decentralise- skilt, individuellt prövningsförfarande som rad undervisning och korrespondensunder- innefattar alla sökande. Om sådan prövning står öppna för samma kategori sö- krävs uppenbarligen, att visning ej skall äga rum kande enligt en generellt verkande bestäm- rätten till inskrivning vid fakultet för den melse. här avsedda kategorin, dvs. sökande med be- Ett annat mera sekundärt motiv för ut- gränsat studiemål, regleras genom en genevidgning av behörigheten till högre utbild- rell behörighetsregel. ning i ett eller ett par ämnen är, att det En sådan utvidgning av behörigheten ergenom en sådan utvidgning skapas ett bre- emellertid vissa problem. I första bjuder dare underlag för undersökningar av sam- hand krävs en definition av vilka studiemål band mellan å ena sidan olika slag av förut- som den sökande skall få uppställa för att bildning eller yrkesverksamhet, å andra si- bli antagen utan dispensförfarande. Utreddan framgång i högre studier. I så måtto har ningen anser för sin del att, då examen en utvidgning, som redan nämnts, karaktär som studiemål, ansökan alltjämt uppställs av försöksverksamhet som kan få viss be- skall underkastas individuell prövning för tydelse också för KU:s senare ställningsta- eventuell dispens. Å andra sidan synes en ganden. betygsenhet - enligt nuvarande terminologi Mot den ovan tecknade bakgrunden har - vara ett alltför restriktivt utmätt studie- KU stannat för att tillträde till sådan utbild- mål för intagning utan dispensprövning. Var

SOU 1970: 21 297

än denna gräns mellan dispensprövning och de också skaffar sig sådana kunskaper. Infritt tillträde sätts på skalan mellan en be- formationen får således en central ställning tygsenhet och fullständig examen, uppstår i intagningsförfarandet. Denna information självfallet gränsproblem, innebärande att sö- bör ombesörjas av universiteten och lämnas kande som inte har behörighet för examens- den sökande före intagningen (se nedan). studier efter att ha nått det lägre studie- Den vidgade behörigheten behöver enligt målet måste söka dispens för fortsatta stu- KU:s inte omfatta alla vid filouppfattning dier. Enligt KU:s mening bör gränsen mel- sofisk fakultet förekommande ämnen i filolan behörighet och dispensprövning sättas sofie kandidatexamen. Med hänsyn till dels så lågt, att kraven för behörighet att avläg- den karaktär av försöksverksamhet som ga examen inte uppfattas som enbart en verksamheten avses få, dels den ökade arformalitet. Efter olika betsbörda överväganden har som den föreslagna utvidgning- KU stannat för att föreslå, att den här ifrå- en kommer att lägga på universiteten (begasatta behörigheten till begränsad utbild- hörighetskontroll, informationsverksamhet ning skall få gälla totalt högst tre betygs- m. m.), bör till att börja med endast ett beenheter, fördelade på minst två ämnen, som gränsat antal ämnen komma i fråga. Dessa det högsta studiemål för vilket dispenspröv- ämnen bör bestämmas med ledning av dels ning ej skall erfordras. För studerande av vilka de mest frekventa önskemålen i disavsedd kategori blir det sålunda, enligt det- pensansökningarna för närvarande är, dels ta förslag, möjligt att förvärva 1+ 1 +1 vilka utbildningsbehov som är mest angebetygsenheter eller 1 + 2 betygsenheter. lägna för inom näringsliv och organisationer Ett annat i de särskilda etc. verksamma personer. Efter att ha taproblem ligger förkunskapskravens För vissa git del av viss statistik rörande ämnesföravgränsning. universitetsämnen är för närvarande särskil- delningen i dispensansökningarna har KU da förkunskapskrav stannat för att föreslå att den angivna i studieplaner- utvidgade na. Studerande med studiemål behörigheten tills vidare skall omfatta fölbegränsat skall givetvis uppfylla dessa krav. Studiepla- jande ämnen: nema är emellertid avsedda för studerande engelska med gymnasieutbildning (motsvarande), var- företagsekonomi för det inte har angetts men väl förutsatts nationalekonomi att de studerande också har andra förkunsociologi skaper än de föreskrivna, t. ex. i språk. Utan pedagogik språkkunskaper är det i många fall omöjligt psykologi (den ospärrade ettbetygskurscn) att på ett tillfredsställande sätt ta del av Statskunskap den föreskrivna kurslitteraturen. I KU:s informationsbehandling långsiktiga arbete torde ingå uppgiften att kemi närmare utreda behovet och utformningen matematik av förkunskapskrav i vidare bemärkelse för statistik olika utbildningslinjer. Den kategori studerande, varom här är fråga, torde i allmän- Ovan har KU understrukit behovet inom het vara starkt målinriktad i sina studier och organisationerna av att utnäringslivet och på grund av erfarenheter från arbets- nyttja universiteten för uppskolningsändalivet etc. ha en realistisk om mål. Denna nauppfattning syn på utbildningsbehovens nödvändigheten av effektivitet i studier och tur bör enligt utredningens mening få utannan verksamhet. Under att även i utformningen förutsättning tryck av behörighetsde sökande vid intagningen till ut- kraven för med mål. högre utbildning begränsat bildning får information om vilka förkun- Som villkor för tillträde till sådan utbildskaper - utöver de i studieplanema före- ning bör således krävas att den sökande, skrivna - som krävs för deltagande i stu- om han inte är behörig enligt vad som födierna, finns det anledning att förutsätta att reskrivs i den nu gällande behörighetskun-

298 SOU 1970: 21

skall ha uppnått lägst 25 års ål- kultet utan att uppfylla de krav på uppfylgörelsen, lande av vissa behörighetsvillkor som föreder och under minst fem år varit yrkesverkskrivs i SFS 1967: 450, 3 och 4 §§, sam på heltid eller på annat sätt, t. ex. geatt för ovannämnda rätt till inskrivning nom offentligt mera omfattande förtroendeskall krävas att sökandes utbildningsmål beförvärvat motsvarande erfarenhet. uppdrag, ock- fördela- Genom en sådan bestämmelse undviks gränsats till högst tre betygsenheter så att rekryteringen till högre utbildning de på minst två ämnen, att sökande för behörighet till inskrivmed begränsat mål till äventyrs får en ej

avsedd karaktär. Något kvalitetsvillkor bör ning skall ha uppnått lägst 25 års ålder och etc. under minst fem år varit yrkesverksam på ej gälla för vare sig yrkesverksamhetens heltid motsvanatur eller den sökandes kvalifikationer in- eller på annat sätt förvärvat

om verksamhetsområdet i fråga. rande erfarenhet, Vad beträffar bör att sökande varom här är fråga skall uppintagningsförfarandet för ämne ansökande med begränsat studiemål och utan fylla i studieplan respektive föreskriven ansöka om givna förkunskapskrav samt övriga för stuannars behörighet diernas bedrivande oundgängliga kunskapstillträde till utbildningen i fråga vid veder-

börande universitet. Det bör ankomma på krav, och att ansökan om inskrivning vid fakultet, detta att, efter ansökans mottagande den sö- för utbildning med enligt ovan begränsat innan inskrivning sker, informera skall ställas till vederbörande univerkande om förkunskapskraven för den av- mål,

sedda utbildningen. I dessa förkunskapskrav sitet, att universitetet skall ha att meddela den skall även ingå sådana oundgängligen nödi sökande, vilka förkunskaper som enligt vändiga ämneskunskaper som ej upptas ovan krävs för deltagande i studierna samt t. ex. i visst språk. Efter studieplanerna, i att studiemedel måtte utgå även till stuhand bör alla förkunskapskrav inarbetas KU avser att senare med- derande med på föreslaget sätt begränsat studieplanerna. verka i denna verksamhet. studiemål. I ärendets har deltagit för- För universiteten kan ovannämnda intag- handläggning utom ordföranden Orring, ledamöterna Berg, ningsförfarande innebära ökad belastning på Gustavsson, Lewén-Eliasson, Mattsson, inte minst den studievägledande verksamhe- Mundebo, Sandberg och Wallten. Utredningen har i sitt remissyttrande till Neymark, mark samt huvudsekreteraren Larsson, före- UKÄ över ämbetets utredning rörande fasta

studiegångar inom utbildningslinjer vid filo- dragande.

sofisk fakultet biträtt vad i denna utred- Underdånigst

ning anförs om behovet av ökade resurser Jonas Orring för studierådgivningen vid universiteten. Den här av behörighe- Helmer Larsson föreslagna utvidgningen ten kan innebära en så kraftigt ökad arbets-

belastning på universiteten att dessas ut-

bildningsenheter måste förstärkas med en

person, främst för information och studie-

rådgivning.

4 Hemställan

Med av vad ovan anförts hemåberopande ställer KU att fr. o. m. den 1 januari 1969 sökande

med på visst sätt begränsat utbildningsmål erhåller rätt att inskrivas vid filosofisk fa-

SOU 1970: 21

3 Bilaga Angående vissa försök med ett kompletterande

urvalsinstrument

Till Statsrådet och Chefen för

Utbildningsdepartementet

I skrivelse den 4 november 1967 anhöll provet beräknas föreligga under våren 1970.

kompetensutredningen om tillstånd att Provet

synes nu, på grundval av under igångsätta arbetet med konstruktion av ett konstruktionsarbetet vunna erfarenheter, ef-

studielämplighetsprov. I till

framställning- ter vissa utprövningsförsök kunna använen fogad PM redogjorde för utredningen das även för det syfte vars tillgodoseende bl. a. syftet med det tillämnade provet. Det- före konstruktionsarbetets inte kunbörjan ta skulle i första hand tillgodose behovet de säkert förutsägas, dvs. för urval bland såav ett instrument för bedömning av behörig- dana behöriga sökande till spärrad utbild-

heten till högre studier hos sådana personer ning som genomgått gymnasium, fackskola

som inte har formellt definierbar eller motsvarande behörighet utbildning. i form av viss skolutbildning. Vidare skulle I kompetensutredningens ovannämnda

provet kunna bidra till ett lämpligt urval framställning framhölls behovet av ett urbland sökande av denna vid inkategori valsinstrument som kan komplettera betytagning till spärrad Ett annat utbildning. gen och minska beroendet av dessa. Erfarenbehov vore att få ett hjälpmedel för urva- heterna från årets intagning till spärrade ef-

let bland sökande från eller gymnasium tergymnasiala utbildningslinjer understryfackskola (motsvarande) till spärrad utbild- ker denna principiella inställning. Intagning, varigenom det ensidiga beroendet av ningen var den första som utfördes bland

skolbetygen som urvalsinstrument skulle sökande från det nya gymnasiet. Man kan kunna minska. Huruvida det planerade stu- konstatera att vid denna första intagning

dielämplighetsprovet skulle kunna användas

enligt de nya förutsättningarna urvalssysteäven för detta sistnämnda ändamål ansågs met utsatts för hårda påfrestningar. Så t. ex. då inte kunna bedömas förrän sannolikt se- har man som bekant fått en anhopning av nare. sökande vid den nedre betygsgräns som Genom beslut den 19 december 1967 krävs för antagning, varför slumpmässigt (nr K 148) erhöll utredningen det begärda urval bland ett antal sökande med samma

tillståndet att utföra ett arbete med konantagningspoäng i flera fall fått tillgripas. I struktion av ett studielämplighetsprov. andra fall har urvalet fått göras på grund- Konstruktionsarbetet i enlighet inleddes, val av praktiskt taget betydelselösa betygsmed av utredningen uppgjord plan, med in- skillnader.

gången av 1968 och har därefter pågått Dessa och andra nackdelar, som naturoavbrutet under ledning av numera i första profes- ligtvis hand beror på den genom sorn Sten Henrysson. Arbetet har nu fort- skolreformernas starkt ökagenomförande skridit så långt att en preliminär version av de tillströmningen till fortsatt utbildning,

SOU 1970: 21

kan konstateras olägenheten av Det är utredningens förhoppning att förförunderstryka som do- söket utfaller så att det blir möjligt att utatt man alltjämt använder betygen minerande för att inte urvals- föra de fortsatta försöken som ett led i ursäga enda instrument till fortsatt ut- valsförfarandet. Därvid behov av vid intagningen uppstår efter Utredningen har bl. a. detaljbestämmelser om främst avvägbildning gymnasiet. funnit det angeläget att man snarast, i en- ningen mellan provresultaten och betygen lighet med utredningsuppdraget, undersö- vid uppgörande av rangordning m. m. Såker värdet av de möjligheter som föreligger dana bestämmelser bör fastställas snarast att komplettera skolbetygen med ett annat möjligt. Det är också angeläget att så tiurvalsinstrument. En sådan undersökning digt som möjligt informera allmänhet, skobör uppfatt- lor och utbildningssökande om förutsättenligt kompetensutredningens av det ningarna för försöksverksamheten i den mån ning baseras på en vidare utveckling som kompetensutred- denna påverkar intagningsförfarande och studielämplighetsprov ningen utarbetar. urval. Kompetensutredningen planerar att fö- Vidare bör i god tid de utbildningslinjer reslå åtgärder, som i stort innebär att för- bestämmas, vid vilka de egentliga urvalsberedelser vidtas syftande till att, tidigast försöken kan komma att utföras. Kompefr. 0. m. intagningen till höstterminen 1971 tensutredningen finner för sin del att anutbild- talet sådana bör begränsas. I första avseende viss spärrad eftergymnasial linjer av ett studielämplighets- hand bör eftergymnasiala utbildningslinjer ning, ett test i form prov försöksvis används som urvalsinstru- komma i fråga, främst sådana linjer vid vilka i huvudsak endast gymnasieutbildade söment vid sidan av betygen. Med hänsyn till behovet av åtgärder som kan sättas i verket kande förekommer. I första rummet står med minsta tidsutdräkt bör förbe- därvid de linjer vid vilka tillträdet till utmöjliga redelser vidtas redan våren 1970. bildningen regleras av den s. k. behörighetskungörelsen (SFS 1967: 450) och till Genom förförsäk, som inleds under vårterminen och i vilka intagningen ombesörjs centralt av uni- 1970, utprövas ytterligare versitetskanslersämbetet, något som undertillämpad form den preliminära versionen lättar organisation och uppföljning av verkav studielämplighetsprovet med hänsyn till som urvalsinstru- samheten. provets avsedda funktion ment. Vid dessa förförsök prövas inte en- Vad beträffar den egentliga försöksverkbart studielämplighetsprovet som fristående samhetens fortsättning bör således, som instrument utan även bl. a. samspelet mel- ovan framhållits, förutsättningarna härför lan prov och betyg vid urvalet, t. ex. pro- fastläggas i huvudsak först efter förförsövets och betygens relativa vikt vid faststäl- ket. En av förutsättningarna för det praklande av en rangordning bland de sökande. tiska utförandet kan emellertid redan nu an- Dessa förförsök kan begränsas till prövning ges, nämligen skolans medverkan vid prövmed studielämplighetsprovet av elever i ett ning med studielämplighetsprov etc. Denna antal eventuellt också facksko- prövning måste sannolikt under alla omgymnasier, lor, samt till vissa beräkningar på grundval ständigheter utföras i skolan och med denav test- och Praktiska och nas medverkan som en viktig förutsättning betygsvärden. ekonomiska konsekvenser av införandet av för verksamheten. Vissa andra, allmänna ett nytt urvalsinstrument undersöks samti- grunder för en fortsatt försöksverksamhet digt. kan likaledes anges nu. Sedan testinstrumentet förförsöket I den avsedda försöksverksamheten med genom sålunda vun- och som urm. m. prövats och erfarenheter studielämplighetsprov betyg nits av hur test och till- valsinstrument bör ingå uppföljning och vibetyg fungerar sammans vid urvalet, bör underlag ha ska- dareutveckling. Vad beträffar uppföljningen plats för beslut om en eventuell fortsättning bör en aspekt av denna vara en undersöki större omfattning av försöksverksamheten. ning av de förändringar som äger rum som

SOU 1970: 21 301

en följd av ändringen i urvalsförfarandet. så för dess primära syfte, dvs. för behörig-

De områden på vilka denna del av uppfölj- för vuxna. hetsprövning ningen huvudsakligen bör inriktas synes va- Med hänsyn till den avsedda försöksverkra dels inverkan på skolans inre arbete och samhetens efter hand möjligen riksomfattanpå elevernas till och urval de karaktär attityder betyg och till den begränsade förbem. m., dels förändringarna i sammansätt- redelsetid som står till förfogande krävs att

ningen av sökandegrupper och antagnings- en samordnad försöksledning och övriga

grupper. Vidareutvecklingen bör avse främst organisatoriska snarast komförutsättningar testinstrumentens effektivitet och utveck- mer till stånd och kan fungera fr. o. m. för-

lingsmöjligheter. försökets igångsättande. Försöksledningen

Vad beträffar kan bör få formen av arbetsgrupp i vilken instudielämplighetsprovet givetvis vid försökets början, vilket också går en företrädare för vardera skolöversty-

förutsattes i kompetensutredningens fram- relsen, universitetskanslersämbetet och kom-

ställning den 4 november 1967, prognos- petensutredningen, samt en vetenskaplig och värdet av provet för fortsatta studier inte en administrativ ledare. Den centrala admi-

vara belagt genom undersökningar nistrativa för de egentliga av pro- organisationen vets förmåga att för stora grupper förut- urvalsförsöken bör förläggas till skolöver-

säga studieresultat. Utredningen vill dock styrelsen med hänsyn till bl. a. behovet av

erinra om det omfattande direkt kontakt med skolorna, forskningspro- t. ex. i fråga gram i prognosfrågor som redovisades i om distribution av prov etc.

kompetensutredningens betänkande III Med åberopande av vad ovan anförts

(SOU 1968: 25). Av dessa undersökning- får kompetensutredningen sammanfattnings-

ar framgår dels mer allmänt att man, med vis anmäla

stöd av föreliggande forskningsresultat, med att utredningen avser att i samverkan en relativt hög grad av säkerhet kan dimed skolöverstyrelsen våren 1970 igångsätrektkonstruera test med avsedda och konta förförsök med studielämplighetsprov som trollerbara effekter, dels också att den bäskompletterande urvalsinstrument, vid sidan ta prognosen i allmänhet erhålls genom en av betygen, vid intagningen till spärrad utkombination av test och betyg. En uppbildning följning av studielämplighetsprovets proan utredningen, om resultatet av förförgnosvärde ingår i försöket men är ett arsöket ger anledning härtill, avser att förebete på relativt lång sikt. Snabbare åtgärslå ett huvudförsök, som påbörjas tidigast der kan däremot blir nödvändiga vid den vid intagningen till viss spärrad utbildning kontinuerliga kontrollen av provets omeavseende höstterminen 1971 delbara effekter. I första hand krävs en att utredningen i första hand för förförständigt pågående verksamhet med mer rusöket våren 1970 avser att organisera en tinmässig utveckling av parallellversioner försöksledning med bl. a. företrädare för av provet, men det kan också bli nödvänskolöverstyrelsen och universitetskanslers- v redan c digt, möjligen i anslutning till för- ämbetet i

försöket, att konstruera nya testinstrument att medel för verksamheten i viss uteller ta i bruk förut existerande sådana. Utsträckning kan tas ur anslag enligt det ovanvecklingen av urvalsinstrument av olika och nämnda beslutet den 19 december 1967 mer förfinade slag torde i själva verket men att utredningen avser att senare inge även på lång sikt bli en kontinuerlig uppframställning om medel som ytterligare kan gift. komma att erfordras för försöksverksamhe- I sammanhanget bör understrykas att stu- ten, samt

dielämplighetsprovets användning som ett att utredningen avser att efter hand in-

instrument för urval bland gymnasieut- komma med hemställan om förordnande av

bildade sökande till högre utbildning är väl för verksamheten eller erforderlig expert förenlig med en utveckling av provet ock- experter.

302 SOU 1970: 21

I behandlingen av detta ärende har delförutom ordföranden Orring, ledatagit, möterna Berg, Gustavsson, Lewén-Eliasson, Mattsson, Mundebo, Sandberg och Wallmark, experten Olderin, samt huvudsekreteraren Larsson, föredragande. Vördsamt Jonas Orring Helmer Larsson

SOU 1970::21

Bilaga 4 försöksverksamhet inom Angående ramen för den

s. k. fria kvoten

Till Statsrådet och Chefen för

Utbildningsdepartementet

bestämmelser. Stencil ecklesiastikdepartel Nuvarande bestämmelser mentet 1967:8). En i sammanhanget viktig För närvarande tillträdet till högre skillnad mellan regleras de två grupperna är att det utbildning, vad universitetssektom beträffar, i princip inte är möjligt för sökande från genom den s. k. behörighetskungörelsen det nya gymnasiet att tillgodoräkna tilläggs- (SFS 1967: 450) med provisoriska bestäm- meriter. melser om tillträde till högre utbildning. Bestämmelser om urval bland behöriga sökande inom 2 Motiveringar för försöksverksamhet med denna sektor föreligger i Kungl. ett modifierat urvalssystem Majzts kungörelse om ändring i behörighetskungörelsen (SFS 1968: 112). Motsvarande Den allmänna tendensen i efterfrågan på bestämmelser om urval återfinns i ämbets- har under senare år varit högre utbildning skrivelse 4.10. 1968 till samarbetsnämnden har för ett flertal utstigande. Efterfrågan för socialhögskoloma. bildningslinjer medfört att betygskraven bli- Enligt ovannämnda bestämmelser om urvit mycket höga. För de elever som genomval bland behöriga sökande indelas huvudgår utbildning i det nya gymnasiet har, endelen av de sökande i två grupper. I den ena ligt vad utredningen erfarit, gällande urvalsgruppen, som omfattar sökande med utbild- bestämmelser medfört vissa olägenheter. ning i det nya gymnasiet, sker meritvärde- elever sin studiesituation Många upplever ring och urval efter enhetliga regler. Vad be- som starkt påverkad av det hårda konkurträffar den andra gruppen, som utgörs av Detta bekräftas av den enkät som rensläget. sökande med studentexamen, handelsgym- utredningen våren 1969 genomförde i gymnasium m. m., sker meritvärdering och ur- nasiet. Till »Känner Du det som om frågan val efter bestämmelser som meddelas av Du var pressad att skaffa så höga betyg som vederbörande myndighet (universitetskans- fanns tre svarsalternativ: möjligt?» Nej; ja, lersämbetet respektive samarbetsnämnden). något; ja mycket. Av samtliga kvinnliga ele- Reglerna för urvalet varierar inom universi- ver valde 39 procent svarsalternativet nla, tetsområdet, vad beträffar den senare grupmycketav, av de manliga 29 procent. På napen, från utbildningslinje till valde utbildnings- turvetenskaplig linje ca 50 procent linje. Denna indelning av de sökande i två detta alternativ. grupper, liksom de enhetliga urvalsbestäm- Det hårda konkurrensläget torde ha medmelserna för den ena gruppen, går tillbaka fört om ock delvis starka, svårbedömbara, på kompetensutredningens förslag (Urval till styreffekter i urvalsprocessen. Inte minst högre utbildning. Förslag till provisoriska torde en god studiemotivation under gym-

304 SOU 1970: 21

nasietiden vara en förutsättning för erhållan- gångsrika i sina mot yrkesverksamhet inrikdet av för tillträde till spärrade utbildnings- tade studier än sina mer osäkra kamrater. linjer tillräckligt höga betyg. Emellertid Det bör i detta sammanhang understrykas finns det skäl att anta att en icke ringa del att vad som här diskuteras inte skall jämav eleverna en tillfredsställande föras med den - inte minst tidigare - ofta ej upplever motivation. T. ex. ett aktivt i förekommande »tillämpade» praktik, där engagemang som inte har direkt anknyt- avsikten var att den studerande - eller den sammanhang liksom osäkerhet vad gäl- presumtive studerande - skulle vinna erfaning till studierna, ler den framtida kan för- renhet av den typ av yrkesverksamhet som yrkesinriktningen, väntas de studerandes studiemoti- respektive utbildningsväg avsågs leda till. påverka vation och därmed möj- Obligatorisk förpraktik finns alltjämt kvar sammanhängande att erhålla Med tanke inom utbildningsväsendet. Vid en del utligheter goda betyg. på den mycket stora betydelse som slutbe- bildningsanstalter har krav på denna typ av har för särskilt de studerande i det praktik successivt avskaffats. Motiven härtyget av att möjligheter till torde åtminstone delvis ha varit att sånya gymnasiet på grund saknas att förbättra konkurrensläget efter dan erfarenhet lika väl kan vinnas efter inskolan, ter det sig som otillfredsställande, trädet. att t. ex. en bristande studiemotivation un- De ovan antydda konsekvenserna av de der en del av gymnasietiden kan komma nuvarande urvalsreglerna, vilka gör en utatt i viktiga hänseenden individens bildningssökande beroende av under skoltiavgöra framtid. De som vid mognare ålder får in- den erhållna betyg, samt det värde som den tresse för fortsatta studier har små möjlighe- praktiska erfarenheten synes ha vid utbildter att få inträde till en spärrad, attraktiv nings- och yrkesvalet, visar enligt KU:s uppom de inte har ett högt betyg fattning, att ett behov föreligger att pröva utbildning från skolan. praktisk erfarenhet som ett led i underlaget för urval bland behöriga sökande. Ett in- Man har i utbildningsdebatten under sevikten av att de slag av yrkeserfarenhet i den sökandes menare tid ofta understrukit riter skulle kunna bredda meritvärderingssom genomgår högre utbildning erhåller erunderlaget, vilket nu har en förhållandevis farenheter från och insikter i de arbetsförhållanden smal bas som, vad beträffar sökande från som gäller för den överväldigande delen er- det nya gymnasiet, praktiskt taget helt utav samhällsmedborgarna. Dylika farenheter torde inte kunna görs av skolbetygen. Enligt KU:s uppfattdelges den stuning är det angeläget att en sådan bredare derande på samma sätt som mer teoretiska moment kräver grund för urvalet prövas i tillräcklig omfatti utbildningen utan något verksamhet i form av yr- ning. slag av praktisk kesverksamhet. Att sådan erfarenhet vinns Sammanfattningsvis föreligger alltså, enligt den bedömning KU gjort, behov av att före de teoretiska studierna måste anses värpröva ett modifierat urvalssystem så utfordefullt, emedan de studerande härigenom att sätta in de förvärvade teo- mat att det kan ge underlag för framtida beges möjlighet dömningar av liknande urvalsmodeller och retiska kunskaperna i ett större sammandessas vidare effekter. hang lättare än de som saknar sådan erfarenhet.

Undersökningar visar att en stor andel av de studerande träffar sitt mer definitiva 3 Utformning av försöken yrkesval först efter 21-årsåldern. I den mån 3.1 Inledning yrkeserfarenhet kan ge individen ett bättre för studie- måste har mot bakgrund av ovanståunderlag och yrkesvalet, Utredningen den anses vara av stort värde. Det har också ende funnit det angeläget att föreslå en föratt de studerande som är mer söksverksamhet, med tillgodoräknande av konstaterats, deciderade i sitt yrkesval ofta är mer fram- huvudsakligen erfarenheter från arbetslivet,

SOU 1970: 21 305

20-01 4252

inom ramen för den s. k. fria kvoten. Av kvoten, varvid intagningsmyndigheten måste bl. a. tekniska skäl föreslås att försöken ge- verkställa urvalet utan att ha stöd av riktnomförs i begränsad skala, omfattande en- linjer för bedömningen, indikerar att sådast några få utbildningslinjer. Utredningen dana urval lätt blir inkonsekventa och i det har främst diskuterat två utbildningsvägar: närmaste omöjliga att dokumentera i tillläkar- och socionomutbildning. fredsställande utsträckning. Intagningen till medicinsk fakultet uppgår för närvarande till 478 platser per termin. 3.2 Den praktiska meriteringens omfattning Den största intagningen sker vid karolinska institutet i Stockholm med 160 platser per De ovannämnda tillämpningsföreskrifterna termin. Antagningen administreras av uni- måste innehålla uppgifter om den praktiska versitetskanslersämbetets centrala antag- meriteringens Sålunda bör en omfattning. ningsenhet (här fortsättningsvis kallad CA). viss minimitid för praktisk verksamhet krä- Av tekniska skäl bör försökverksamheten vas. Som sådan minimitid föreslås minst 12 omfatta endast intagningen till utbildningen månaders heltidsarbete. Även deltidsarbete iStockholm. bör tillgodoräknas efter vederbörlig omräk- Intagningen till socialhögskolorna omfat- ning. Denna minimitid innebär att antagtar i dag 570 platser per termin. Antagning- ningen uppskjuts minst ett år för den som en ombesörjs av samarbetsnämnden för so- efter genomgång av gymnasiet skaffar sig cialhögskolorna och berörs ej av CA-syste- praktiska meriter. Det bör dock observeras met. Härigenom finns möjlighet att låta för- att för en del av de antagna, inom ramen för söksverksamheten omfatta samtliga social- det här skisserade systemet, antagning över högskolor, dvs. högskolorna i Stockholm, huvud taget inte varit aktuell utan en meri- Lund, Göteborg, Umeå och Örebro. teringsmöjlighet av här avsett slag. För de Redan i dag finns möjlighet att vid ur- fall, där effekten av den föreslagna tilläggsvalet tillgodoräkna praktisk verksamhet meriten endast innebär att de vidare stum. m., varigenom den sökande bedöms inom dierna uppskjuts, kan ändå vissa positiva efden s. k. fria kvoten i enlighet med 17 § i fekter av de ändrade urvalsvillkoren för- SFS 1968: 112 respektive ovannämnda äm- väntas. betsskrivelse 4.10. 1968, 6 §. Det nya i den Vidare bör uppställas krav på viss miniföreslagna försöksverksamheten skulle kun- mitid för varje sammanhängande anställna sägas vara, att man genom tillämpnings- ningsperiod, förslagsvis sex månader. föreskrifter till nämnda paragrafer något fonnaliserar meriternas innehåll och omfattliksom även 3.3 Den praktiska meriteringens innehåll ning urvalsbestämmelserna inom den fria kvoten. Av praktiska skäl föreligger här endast två Vid bedömningen av de sökandes merimöjligheter. Antingen begränsas erfarenhetster bör riktpunkten vara, att samtliga meri- området till några noggrant definierade omter skall kunna sammanvägas i en helhets- råden eller ges möjlighet att tillgodoräkna bedömning av de sökande. Vid intagningen samtliga typer av yrkesverksamhet. I det till socialhögskolorna sker för närvarande senare fallet bör även omvårdnad av egna en sådan totalbedömning. Ett sådant förfa- eller andras barn under 16 år eller därmed ringssätt ställer vissa krav på bedömnings- kunna jämförlig sysselsättning tillgodoräknormernas Normema bör konutformning. nas. Varje försök att skapa regler som ligger strueras så, att bedömningen blir överskådlig mellan de nämnda modellerna leder till och entydig. Vidare bör de utformas på så- svåra gränsdragningsproblem vid bedömning dant sätt att det blir möjligt att informera de av erfarenhet inom olika yrkesområden och sökande om vilka bedömningsgrunder som bör i varje fall tills vidare undvikas. Med tillämpas. I-Iittillsvarande erfarenheter av hänvisning till främst vissa risker för ogynns. k. ren individuell bedömning inom fria samma effekter för det på arbetsmarknaden

306 SOU 1970: 21

fall, att endast några få erfarenhetsområden dessa ordinarie frikvotssökande. Återstående tillgodoräknas, föreslås att samtliga typer av platser reserveras för sökande med tilläggsoch vårdnadserfarenhet (med vissa meriter i form av yrkeserfarenhet och .motyrkesvillkor) tillgodoräknas. Viss hänsyn bör svarande. Denna senare del av den fria kvodock kunna tas till sådana erfarenheter som ten kallas nedan särskild fri kvot. (sfk), mekan anses speciellt meriterande. Som ut- dan den övriga delen benämnes ordinarie den 4 v gångspunkt vid värderingen bör dock fri kvot (ofk). sammanlagda tiden räknas. Vidare bör kor- De ovan föreslagna procentsiffrorna bör tare utbildning som hänger samman med se- omprövas inför varje antagningstillfälle och nare tillägnad yrkeserfarenhet kunna inräk- föreslås främst gälla det första ansökningsnas i den yrkesverksamma tiden. tillfälle som berörs av den föreslagna för * « i ^ För tillgodoräknande av den praktiska er- söksverksamheten.

farenheten som merit vid urvalet bör enligt utredningens uppfattning krävas att erfaren-

heterna avser anställning (motsvarande). 3.5 Bedömning och urval- rutiner och mo-

deller

fria kvotens i för- Inledning 3.4 Den dimensionering söksverksamheten för en försöksverk- En av förutsättningarna samhet inom ramen av en utvidgad fri kvot För att den föreslagna försöksverksamheten är, att bedömning och urval inom den särskall kunna ge någon mätbar effekt måste till den fria kvoten avsättas en större andel skilda fria kvoten i ganska stor utsträckning formaliseras. För att det vi framtiden över av de tillgängliga kursplatserna än som nu till läkarut- huvud taget - ens teoretiskt - skall bli möjär fallet. Andelen frikvotintagna ligt att i större skala tillämpa liknande mobildningen var höstterminen 1969 maximedeller för urvaLamåste en.-sådan formaliserad till 15 procent och uppgick i verklighe- Vid ring komma till stånd. Även ur de sökandes ten till 5,9 procent. socialhögskolorna synvinkel måste öppet redovisade bedömuppgick den fria kvoten till 20 procent. ningsnormer framstå som i högsta grad ef- Hur stor andel av platserna som skall omtersträvansvärda. Detta behöver inte hindra fattas av försöksverksamheten måste bedöatt en intagningsnämnd (motsvarande) får mas mot bakgrunden av bl. a. att gällande

en alltför stor viss rörelsefrihet, och att den i undantagsfall

urvalsbestämmelser genom före- kan gå utanför de formella reglerna. fri kvot kan sättas ur spel. Utredningen slår en ökning av den fria kvoten till högst 30 procent vid de aktuella utbildningslin- Intagningsorgan jerna. Inom denna fria kvot måste viss del av intagningen till socialhögskolorna utförs av

platserna avsättas för dem som på grund av samarbetsnämnden för socialhögskolorna, visst enligt författ- Vid den i dag tillämpaderbehandlingen inom slags behörighetsgrund skall hänföras dit. Vid intagningen den förhållandevis stora fria kvoten görs ningen till medicinsk utbildning höstterminen 1969 ingen formell åtskillnad mellan sökande med besattes tre procent av olika meriteringsbakgrund. En viss kvote-

drygt kursplatserna

med sådana sökande. Med hänsyn till att ring torde dock i praktiken tillämpas inom denna kan komma att växa allt ef- den fria kvoten. -Inom nämnden har viss grupp tersom bestämmelserna om den fria kvoten praxis utformats för bedömningen. Beträfblir mer kända och olika frikvotsgrupper, fande intagningen till socialhögskolorna int. ex. utländska studenter och personer med nebär den föreslagna försöksverksamheten innehållande både att man inom den fria kvoslutbetyg från gymnasiet huvudsakligen, siffer- kan komma att ten ger ett större utrymme för sökande med och bokstavsbetyg, avsättas för och meriter i form av växa, bör tillräckligt utrymme gymnasiekompetens.

SOU 1970: 21 30.7

praktisk erfarenhet. utbilda sig till läkare respektive socionom Vad gäller medicinarintagningen i Stock- att de är beredda att skaffa sig minst 12 måholm bör en särskild intagningsgrupp in- naders yrkeserfarenhet. De sökandes antal rättas. Denna bör endast behandla intag- kommer att bli starkt beroende av detta inningen till sfk, medan ofk bör behandlas tresses styrka hos de sökande. vid centrala antagningsenheten vid univer- Enligt KU:s uppfattning bör systemet för 4 i l sitetskanslersämbetet har att och urval av sökande E (CA). Gruppen bedömning med yrhålla kontakt med samarbetsnämnden för keserfarenhetsmeriter vara så konstruerat socialhögskoloma och CA. Speciellt moti- och dimensionerat att det har kapacitet för veras detta av att en framtida utvärdering ca 2 000 sökande till vardera utbildningen, av försöksverksamheten härigenom kan un- även om till en början ett betydligt mindre derlättas samt vidare att kontakt blir nöd- antal kommer att begagna sig av möjligheten vändig vad gäller sökande som samtidigt att förvärva meriter genom anställning. ansökt till socialhögskolorna och/ eller sådan spärrad utbildning till vilken intag- A nsökningshand lingar ningen ombesörjs av CA. Storleken av denna grupp får bestämmas Som hjälp vid bedömningen av anställningsmed utgångspunkt i det antal institutioner meriter skall finnas anställningsintyg utfäreller intressegrupper som skall representeras dade efter centralt utformade anvisningar. i gruppen. Med tanke på att den särskilda I detta intyg preciseras, vilka konkreta arskall vara en arbetande betsmoment intagningsgruppen som ingått i anställningen och grupp, som utför bedömningen av de sökan- under hur lång tid denna varat. Uppgift om de efter gemensamma riktlinjer, bör dock eller annan frånvaro längre sjukdomsperiod antalet medlemmar hållas lågt. I gruppen under bör även anställningsperioden ingå. bör ingå representanter för universitetskans- På grund av bl. a. svårigheterna att jämlersämbetet, läkarutbildningen, de studeran- föra vitsord från olika arbetsgivare bör som de samt arbetsgivare- och arbetstagarintres- regel värdeomdömen ej förekomma i ansen. ställningsintyget eller avseende fästas vid sådana omdömen. Uppgifterna i anställningsintyg bör till- Antalet sökande sammans med övriga uppgifter om den sö- Vid de första under kande ligga till grund för den individuella ansökningstillfällena försöksverksamheten kommer sannolikt en- bedömningen som bör ske efter vissa riktdast ett mindre antal sökande att ha merite- linjer. rat sig genom anställning, och bedömningen Till anställningsintyget bör även fogas en av meritema kommer därmed att vara ett sammanställning, enligt ett fastställt formumindre oavsett vilka som lär, över de meriter den sökande önskar problem, regler gäller för bedömningen. åberopa. Av ansökningshandlingen framgår Vid senaste var antalet sö- bl. a. i vilken prioritetsordning sökta utbildintagningen kande 2 517 (förstahandssökande, totalt ningar angivits. dock 3271) till läkarutbildning och 3 726 Via ansökningshandlingarna är det även till socionomutbildning. Möjligheten att me- möjligt att insamla biografiska data om den ritera sig på annat sätt än enbart genom be- sökande, t. ex. rörande fritidsaktiviteter eltyg kan möjligen locka ytterligare ett rela- ler omständigheter kring studiemeriternas tivt stort antal sökande till respektive ut- förvärvande. Det måste emellertid underbildning. Många sökande som ej antagits ett strykas, att det här måste vara frågan om *år kan tänkas återkomma för bedömning omfattande erfarenheter av kvalificerat slag. inom den fria kvoten vid antagningen ett Beträffande sökande med tilläggsmeriter år senare. Detta gäller under förutsättningen till medicinsk fakultet i Stockholm bör föreatt de sökande har så stort intresse för att skrivas, att sådana sökande skall insända

B08 SOU 1970: 21

direkt till Den på olika grunder erhållna sammanansökningshandlingar intagnings- Detta torde vara av lagda poängsumman adderas slutligen till gruppen. nödvändigt tidsskäl. Viss med CA förut- medelbetyget, i förekommande fall omräksamordning sättes dock vad beträffar maskinell beräk- nat till femgradig skala och beräknat på ning av genomsnittsbetyg etc. sedvanligt sätt. Den på så sätt erhållna po- Sådana sökande som dessutom önskar ängsumman benämns nedan urvalspoängen. konkurrera bland de ordinarie sökande till Urvalet föreslås ske på följande sätt. I medicinsk 1 och 2 samt första hand sker rangordning efter urvalsutbildning (grupp även insända sed- Vid lika bör i andra ofk) får i vanlig ordning poäng. urvalspoäng ansökningshandlingar till CA. hand beaktas den sammanlagda yrkeserfavanliga renhetens längd. I tredje hand beaktas särskilda omständigheter, såsom mer omfat- M eritvärdering och urval tande fritidsverksamhet, förtroendeuppdrag och liknande. I fjärde rummet bör hänsyn Som villkor för inplacering i den särskilda tas till utbildningens prioritetsordning. Detfria kvoten föreslås gälla, förutom uppfylta innebär att vid annars lika poängställlande av kraven för behörighet, minst 12 ning m. m. härvid den intages som priorimånaders erfarenhet av anställning (motsvaterat den aktuella utbildningslinjen eller -orrande). Betygsmedelvärdet bör invägas i den totala vilket att ten högst. I femte hand beaktas betygsmebedömningen, nödvändiggör delvärdet. övriga meriter på lämpligt sätt poängsätts. Utredningen föreslår att varje månads meriteringsgrundande anställning (motsvarande)

4 Uppföljning av försöksverksamheten

åsätts 0,04 poäng. Som maximigräns föreslås fem år, motsvarande 2,4 poäng. Denna Verkningar av det modifierade urvalssystetillämpas för närvarande vid met bör studeras med avseende på i första maximigräns socialhögskoloma. Särskilt kvalificerad yr- hand keserfarenhet uppgående till minst ett år a) intagningsnämndens (-gruppens) sätt (exempelvis vårdarbete) bör ges ett kvali- att fungera tetstillägg på 0,15 poäng. b) antalet sökande, som begagnat sig av Kortare utbildning, som direkt förbere- möjligheten att meritera sig-genom yrkesder för yrkesverksamhet, bör kunna inräk- verksamhet, och antalet som tas in på grundnas i den yrkesverksamma tiden. Eftergym- val av anställningsmeriter nasial och annan utbildning bör, vad be- c) skillnader i bakgrund hos de grupper träffar studier vid filosofisk fakultet m. m. som söker till berörda utbildningar med ochfram till intagningen våren 1971, i detta utan anställningsmeriter sammanhang kunna ges visst mindre tilläggs- d) effekter på de sökandes förberedelser värde i enlighet med intagningsmyndighe- (val av anställning m. m.) efter avslutad tens anvisningar och gruppens (nämndens) skola. bedömning. Utbildning som enligt detta för- Vidare kan studeras kan emellertid ald- e) inverkan av bestämmelserna om tillslag skall tillgodoräknas föranleda tillgodoräknande. Ett läggsmeritering på de sökandes skolarbete rig ensam grundvillkor härför är minst 12 månaders under gymnasietiden . f) studieresultatet hos de studenter som yrkesverksamhet. som sökt en viss som inom sfk. - › Den utbildning intagits första alternativ måste anses ha större stu- Av de sex ovanstående frågeställningarna diemotivation och intresse för utbildningen föreslås att i första hand a, b, c och d stui fråga än den som valt utbildningsvägen i deras under den tid försöksverksamheten andra eller tredje rummet osv. Av detta skäl pågår. föreslås att hänsyn tas till den ordning i vil- Intagningsnämndens (-gruppens) sätt att ken olika utbildningar söks (se nedan). fungera kan studeras dels genom registrei I i . r SOU 1970: 21 309 l

ring av .anställningspoängens fördelning och 6 Tidplan av ledamötemas bedömning, dels genom in- Försöksverksamheten bör igångsättas snatervjuer med dei gruppen ingående personerna. . rast möjligt. Under förutsättning att tillräck-

liga förberedelser för antagningsförfarandet Frågeställningama b och c belyses genom hunnit vidtas inom främst CA-systemet föuppgifter som kan inhämtas via ansökningsreslår utredningen, att verksamheten inleds handlingarna och genom sedvanlig intagvid intagningen till vårterminen 1971. ningsstatistik. Sökandegruppernas sammansättning kan studeras med avseende på be-

tyg, hemort och kön. De sökandes förbere-

delser (d) bör kunna kartläggas genom en 7 Hemställan eller flera enkäter. Att kartlägga i vad mån urvalsbestäm- Med åberopande av vad ovan anförts hem-

melserna vidintagning till *läkar- och socio- ställer kompetensutredningen om anordnan-

nomutbildningama har någon allmän inver- de av viss försöksverksamhet innebärande

bl. a. kan på den underliggande skolan som helhet torde vara svårt med tanke på att så få att fr. o. m. intagningen avseende vårter-

elever direkt berörs av bestämmelsema. minen 1971 till socialhögskoloma samt me-

dicinsk fakultet i Stockholm den s. k. fria Uppföljningen torde få begränsas till frågan hur bestämmelserna om kvoten tills vidare skall omfatta högst 30 tilläggsmeritering påverkat de sökande till berörda procent av det totala antalet utbildningsutbildningslinjer i arbetet under gymnasietiden. platser, Uppgifterna skulle i så fall inhämtas att den härvid erhållna Ökningen av platgenom enkät. , serna reserveras för sökande med minst tolv

En undersökning av studieresultatet hos månaders praktisk erfarenhet från anställ-

de grupper som tas in på grundval av an- ning, ställningsmeriter kan bli av begränsat värde att bedömningen av yrkeserfarenhet

på grund av bl. a. de på denna grund in- m. m. sker i enlighet med vad som ovan fö-

tagna gruppemas ringa storlek. Detta gäller reslagits,

även sedan hela sfk utnyttjats, eftersom de att de ovan nämnda procenttalen efter

olika studieortema antagligen inte är jäm- hand omprövas så snart erfarenhet av för-

förbara med söksverksamheten föreligger samt avseende_ på undersökningsav att en särskild intagningsgrupp, med samgruppemas. bakgrundsdata. Insamlingen

studieresultaten ligger under alla omständig- mansättning enligt ovan, inrättas vid medi-

heter förhållandevis långt fram i tiden. cinska fakulteten i Stockholm för urval

bland sökande med meriter av ovannämnt

slag. I ärendets handläggning har deltagit, för- 5 I nførmationsbehov utom ordföranden Orring, ledamöterna i . Berg, Gustavsson, Lewén-Eliasson, Matts- En modifiering av gällande antagningsbe- å son, Mundebo, Sandberg och Wallmark, ex- s stämmelser enligt ovan förutsätter en omperten Olderin samt experten Ohlin, förefattande informationsverksamhet. En utdragande. Mot beslutet angående förslag om ökad information angående den fria kvoten försöksverksamhet har ledamöterna Berg, torde under alla omständigheter vara väl- Mundebo och Wallmark avgivit bifogad remotiverad. servation. Informationen måste finnas tillgänglig ti-

digt med hänsyn-till de sökandes förberedel- Vördsamt _ ser och vara så utförlig att de sökande har Jonas Orring möjlighet att själva bedöma sina utsikter att

erhålla utbildningsplats. Mats Ohlin

5 2 310 SOU 1970: 21 i. å il

som helt strider mot det med den fria kvo- Reservation ten avsedda syftet. Att då fortfarande tala Vi delar majoritetens mening att yrkeserfa- om »fria kvot synes oss oegentligt. brister i formell Under hänvisning till det ovan anförda vill renhet bör kunna uppväga förorda meritering vid antagning till spärrad utbild- vi, i stället för majoritetens förslag, men har likväl icke funnit oss kunna regler av den innebörden, att den som unning, Vår mo- der någon längre tid, t. ex. fem år, varit biträda det nu framlagda förslaget. för detta ställningstagande är föl- verksam inom vissa angivna yrken ges förtivering tur vid antagning till viss spärrad utbildjande. ning, under förutsättning att vederbörande 1. Den yrkeserfarenhet som enligt vår meär sådan, som uppfyller de för sistnämnda utbildning uppning bör kunna ge meritpoäng ställda särskilda förkunskapskraven. Dessa kan bedömas vara av relevans för den sökta den- regler skulle t. ex. tillämpas i avseende på utbildningen och den yrkesverksamhet skall sjuksköterskor, som vill vidareutbilda sig till na avser. Enligt majoritetens förslag all verksamhet - och även viss utbildning läkare. - vilket sålunda vår Vi vill slutligen framhålla att kompetensge meritpoäng, enligt utredningens särskilda expertgrupp för inmening icke är motiverat. tagningsfrågor icke ansett sig kunna tillstyr- 2. Vid ett genomförande av majoritetens kommer sannolikt ett stort antal sö- ka majoritetsförslaget. förslag Stockholm den 7 januari 1970 kande, vilkas betygsmeritering ligger på samma som den sist antagnes eller Håkan Berg Ingemar Mundebo poäng strax under att förlägsta intagningspoäng, Gunnar Wallmark söka komplettera sina meriter genom sådan verksamhet, som enligt förslaget ger extra meritpoäng. Det rör sig sålunda här om exakt samma kategori studerande, som den som enligt ännu gällande regler (för sökande med studentexamen) kompletterar sina meriter genom studier vid filosofisk fakultet. Samma skäl, som talade för 1968 års beslut om avskaffande (för det nya gymnasiets elever) av sistnämnda meritkompletteringsväg, talar sålunda enligt vår mening emot majoritetens förslag. 3. Den av majoriteten nu föreslagna meritkompletteringsmöjligheten kommer sannolikt att prövas av ett avsevärt större antal studerande än som med tillämpning av de föreslagna reglerna kommer att antagas till ifrågavarande utbildningar. För de till slut ändå ej antagna innebär meritkompletteringen förlust av utbildningstid. 4. Ett genomförande av majoritetens förslag innebär en höjning av lägsta meritpoäng för dem som antages uteslutande på grundval av gymnasiebetyget. Mot bakgrund av vad som anförts under punkterna 2 och 3 ovan anser vi denna höjning omotiverad. S. Enligt majoritetsförslaget regelbindes handhavandet av den fria kvoten på ett sätt

SOU 1970: Zl

Bilaga 5 KU:s direktiv

Utdrag av protokollet över eckle- sation och förvaltning (s. 156) berördes vissa siastikärenden, hållet inför Hans Kungl. frågor angående och meritvärdebehörighet Höghet Regenten, Hertigen av Halland, ring vid intagning till akademiska läroi statsrådet på Stockholms slott den anstalter. Vid härav förklarabehandlingen 8 oktober 1965. de jag mig ämna pröva frågan om en över-

syn i syfte att göra bestämmelserna rörande Chefen för ecklesiastikdepartementet, stats- för urvalet bland meritvärdeiingsgrunderna rådet Edenman, anmäler efter gemensam de sökande till spärrade utbildningslinjer beredning med statsrådets övriga ledamöter mera Vidare berördes om enhetliga. frågan fråga om utredning rörande gymnasie- och intagningen av studerande till de ämnen

fackskoleutbildningens kompetensvärde inom filosofisk fakultet, i vilka viss intagm. m. och anför. erfordras. av ningsspärr Reglering intag- 1. Kompetensfrågor av skilda slag har i ningsförfarandet har sedermera skett i 81 samband med bl. a. de senare årens refor- och 82 §§ universitetsstadgan den 4 juni mer inom utbildningsväsendet ägnats bety- 1964 (nr 461). dande uppmärksamhet. Vissa med sistnämnda förhållanden sam- 1. 1. Frågan om kompetensvärdet av manhängande frågor utreds f. n. inom uni-

grundskolans utbildning behandlades i prop. versitetskanslersämbetet. Denna utredning 1962: 54 angående reformering av den obli- syftar till att förteckna de ämnen inom filogatoriska skolan m. m. (s. 294) med ut- sofisk fakultct i vilka f. n. intagningsspärr gångspunkt i de principiella synpunkter och förekommer samt avge förslag till dels erforförslag som framförts av 1957 års skolbered- derliga föreskrifter om intagning till studier ning. I mars 1962 uppdrog åt Kungl. Majzt i spärrade ämnen vid sådan fakultet, dels Skolöverstyrelsen att - efter översyn, i erfor- mellan central och lokal admifördelningen derligt samråd med andra ämbetsverk, av nistrativ av ansvaret för myndighet intaggällande bestämmelser om inträdesfordringningen. ar för olika utbildningsvägar och om merit- I detta kan nämsammanhang slutligen - som värdering avge de förslag på området, nas att ett av universitetskanslersämbetet översynen kunde föranleda. om av kravet avgivet förslag slopande på Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 10 realexamenskunskaper i ett tredje främmanmars 1965 redovisat sina överväganden och de som villkor för vid språk inskrivning lagt fram förslag till bestämmelser i ämnet. vissa fakulteter bifallits av Kungl. Majzt 1. 2. I prop. 1964: 50 angående reform genom kungörelsen den 15 juni 1965 (nr av universitetens och högskolornas organi- 463) om att inskrivas som stubehörighet

312 SOU 1970: 21

derande vid universiteten och vissa hög- skola, dels hur bestämmelserna för intagning

skolor. till sådan utbildning bör utformas. Med ut-

l. 3. I prop. 1964: 171 angående refor- bildning avser jag, både här och i det följanskolorna m. m. de, inte bara sådan utbildning, som bedrivs mering av de gymnasiala flera därmed vid läroanstalter av olika slag, utan även så- (s. 430) uppmärksammades Jag dan utbildning hos anställningsmyndighet, sammanhängande kompetensfrågor. vissa uttalanden om som krävs för fortsatt anställning hos myngjord: i propositionen

principerna för intagning till de gymnasiala digheten. skolorna och till dessa har 2. Som utgångspunkter för de sakkunnii anslutning föredragning den 22 gas arbete vill jag ange vissa principiella Kungl. Majzt på min I sina huvuddrag återfinns dessa januari 1965 uppdragit åt skolöverstyrelsen riktlinjer. att utfärda närmare föreskrifter i ämnet. i prop. 1964: 171 och föranledde ingen er-

1. 1.) inran vid riksdagsbehandlingen (SäU 1 höst- Överstyrelsens i det föregående (jfr nämnda förslag rörande kompetensvärdet av sessionen, rskr 407). ansluter En fundamental regel då det gäller att grundskolans utbildning sig när det till behörighetsvillkor för en viss utgäller intagningen gymnasial utbildning uppställa till riktlinjer som angavs i propositionen. bildning i form av krav på förutbildning

bör vara att dessa villkor grundas på vad I det följande tar jag främst upp frågor som motiverat med till som sammanhänger med gymnasie- och är sakligt hänsyn den fortsatta verksamheten. Tendenser att fackskoleutbildningens kompetensvärde. låta eller andra ovid- Dessa frågor är som jag framhöll i prop. prestigesynpunkter kom- kommande omständigheter påverka utform- 1964: l7l både var för sig mycket och därtill sätt invävda ningen av behörighetsvillkor måste självfallet plicerade på olika i varandra. arbetmark- motverkas. l en tid med stark satsning på Skolöverstyrelsen, och för utbildning även utöver den obligatoriska nadsstyrelsen överstyrelsen yrkeskan emellertid utvecklingen successivt leda utbildning framlade i skrivelse den l novav till att den reella förutbildningsnivån bland ember 1962 bl. a. förslag om inrättande de sökande till en viss utbildning eller karriär ett permanent statligt organ, ett kompetenskommer att så småningom ligga över den råd, för samordning av uppgifterna på komfram- formellt uppställda nivån. Det kan då i vispetensområdet. Gymnasieutredningen av detta råd eller en motsvar- sa fall vara ändamålsenligt att utnyttja höll behovet detta förhållande att revidera utande institution. I nyssnämnda proposition genom så att det förändrade reuttalade jag att ett dylikt organ enligt min bildningsplanerna effektivt utnyttjas. Detta mening inte var någon lämplig anordning kryteringsläget att hela kan sedan i sin tur föranleda omprövning och ansåg det mest ändamålsenligt som av behörighetsvillkoren. Självfallet får en det komplicerade problemkomplex, sådan omprövning inte genomföras i oregkompetensfrågorna för gymnasiet och fackför en sam- lerade formcr. I fråga om det offentliga skolan utgjorde, bleve föremål måste sålunda beslut lad utredning. utbildningsväsendet fattas av de ansvariga myndigheterna. Jag l. 4. Det utredningsarbete som enligt vad be- vill starkt understryka vikten av att höjning jag förut anfört bedömts vara påkallat och fackskolans kom- av behörighetskrav måste ske med stor återträffande gymnasiets och hållsamhet. Resultatet kan annars bli att petensvärde samt intagningsnorrner man utestänger sökande som inte fått den meritvärderingsnormer i fråga om universitill högre förutbildningen men eljest har goda, tet och högskolor synes nu böra komma kanske i vissa fall bättre förutsättningar än stånd genom särskilda sakkunniga. sökande för den tilltänkta utbild- Dessas huvuduppgift kan i korthet sägas övriga och framlägga dels ningen eller karriären. bli att överväga förslag om och i vilken mån statligt reglerad utbild- I anslutning till det sist nämnda vill jag

ning bör anknytas till gymnasium och fack- vidare framhålla att det i själva verket of-

SOU 1970: 21 313

tust är angeläget att till en utbildningsväg nämnts skall utredningen främst ta sikte på kunna rekrytera personer med varierande och fackskolan men därutöver gymnasiet förutbildning och erfarenheter i fråga om bör med till hänsyn helhetssynen på det såväl nivå som inriktning. På många om- även gymnasiala skolsystemet yrkesskolan råden i samhället är det sålunda värdefullt beaktas. Kontakt med yrkesutbildningsbeom de som verkar där har en skiftande er- kan därför erfordras i vissa fråredningen farenhetsbakgrund. En viktig förutsättning gor. För den som inte har grundutbildning för att utbildningsväsendet skall fungera utöver folkskolan eller men grundskolan, rationellt är att behörighetsreglerna inte som senare förvärvat ytterligare utbildning präglas av ett snävt betraktelsesätt. eller Möjlig- erfarenhet, bör de sakkunniga vidare heter måste sålunda finnas att finna på olika ett system för bedömning av behörigvägar meritera en viss utbildning sig för heten till högre studier. eller ett visst yrke. 3. Spörsmålen rörande fackskolans kom- De riktlinjer jag nyss angett för kompe- petensvärde får självfallet sin karaktär av tensfrågornas prövning kan tekniskt sett att denna skola i det stora hela är en nyförsvåra en lösning, men detta får inte Därtill skapelse. är den än så länge kvantihindra att de sakkunniga vid sin prövning tativt inte särskilt omfattande och den blir av behörighetsvillkor och meritvärdering inte utbyggd i hela landet förrän i slutet av utgår från dessa riktlinjer. Intagningsbestäm- detta decennium. I den mån fackskolan ermelserna måste sålunda utfonnas så att sätter vissa utbildningslinjer inom det nupersoner som sakligt sett är väl meriterade varande skolväsendet, främst inom yrkesför en viss utbildning får reella möjligheter skolan, vilket i viss mån är fallet i fråga om att komma i fråga oavsett på vilket sätt de fackskolans ekonomiska och tekniska linjer, förvärvat sina och kunskaper, färdigheter bör det vara möjligt att vid prövningen av förutsättningar i övrigt. kompetensfrågorna anknyta till förhållan- Jag vill kraftigt understryka, att den här dena i fråga om dessa äldre utbildningsväskisserade övergången från nuvarande sysgar. Då jämförelsemöjligheter saknas - och tem till ett system mer byggt på de reella jag vill erinra om att jag i prop. 1964: 171

studieförutsättningama inte får innebära framhållit att man bör vara försiktig med någon sänkning av kvalitetskravet. En dylik långtgående jämförelser mellan fackskolan sänkning skulle kunna leda till - blir förlängda och annan, nu existerande utbildning eller, i växande grad, icke fullföljda stuprövningen av kompetensfrågorna väsentdier. I en tid då samhällets resurser anligt svårare. Givetvis är det såsom jag också strängs till det yttersta för att genomföra framhållit i nyssnämnda proposition av beutbildningsväsendets expansion är detta en att klarhet tydelse så långt möjligt skapas utveckling som inte kan accepteras. beträffande fackskolans kompetensvärde. För att bland ett större antal sökanden Likväl är det ett problem som synes kunmed tillräckliga förkunskaper i möjligaste na lösas först successivt. mån kunna välja ut dem som har de bästa 3. 1. Frågan om fackskolans kompetensförutsättningarna att genomföra studie- värde för utbildning som tillhör grundgången, är det angeläget att tillskapa ett ur- skolans kompetensområde kommer tills valssystem som också tar hänsyn till sådana vidare att lösas i och med att ställning tas egenskaper hos den sökande, vilka inte kan till skolöverstyrelsens i det föregående dokumenteras i form av betyg o. d. nämnda förslag. I princip behöver de sak- De angivna riktlinjerna har giltighet in- kunniga därför icke behandla fackskoleom utbildningsväsendet i dess helhet. Den kompetensen i relation till nyssnämnda utnu aktuella utredningen föranleds emeller- Om det därvid tekniska bildning. gäller tid i första hand av de förändringar som om av meritvärde av frågor beräkning beslutats beträffande uppbyggnaden av det fackskolutbildningen ,förutsätter jag att utgynmasiala skolväsendet. Som tidigare redningen samråder med skolöverstyrelsen.

314 SOU 1970: 21

Därutöver kan skäl tänkas som talar för att manhang tas upp till en förutsättningslös

eller karriär undantas prövning. Den senaste tidens utveckling en viss utbildning från kompetensområde och mot akademisk undervisning i nya former grundskolans överförs till fackskolans. omfattande helt nya grupper av medborg- Jag vill emellertid avsnitt fram- are i vårt land - jag tänker därvid bl. a. på erinra om vad jag i föregående - liksom den hållit om nödvändigheten av stor försiktig- radiokursen i Statskunskap

het och återhållsamhet med dylika höj- förändrade syn på universitetsutbildningen,

av behörighetskraven. Om sådana som den snabba kvantitativa expansionen ningar det motiverat att över huvud taget bör komma i fråga kan medfört, gör ompröva formella regler för behörighet till det gälla endast enstaka fall och då inom gällande akademiska studier. I prop. 1964:171 har de utbildningsområden som i dag inte kräockså att detta är ett viktigt ver gymnasieutbildning men där under läng- jag antytt om att statsre tid de sökande i mycket stor utsträckning spörsmål. Jag vill vidare erinra har sådan förutbildning. utskottet i ett utlåtande (SU 1965: 90) nyinom sig positivt beträffande åt- 3. 2. Man befinner sig härvidlag ligen har uttalat kalla som möjliggör för personer som eller på gränsen till vad man brukar gärder området för icke-akademisk, postgymnasial inte uppfyller de formella behörighetskra-

i prop. ven i deras nuvarande utfomming att vinna fackutbildning. Som jag framhållit 1964: 171 räknar jag med att hela detta fält inträde vid universitet och högskolor.

i princip skall tillhöra fackskolans kompe- 4. l. Enligt gällande bestämmelser upp-

tensområde. Det bör ankomma ställs ett allmänt behörighetsvillkor för tillpå utredatt nu närmare dessa frå- träde till högre studier vilket i stort sett ningen penetrera att undantag innebär krav på studentexamen. Vissa motgor men jag vill understryka från den angivna principen kan komma i svarande kompetenser, bl. a. handelsgym-

endast om mycket starka skäl kan nasieexamen, folkskollärarexamen och gymfråga anföras härför. I stället bör undersökas om nasieingejörsexamen ger numera också till-

inte bland träde. om att det först de postgymnasiala utbildnings- Jag vill dock erinra som studentexamen beslutats att sistnämnda examen vägar, i dag kräver nyligen eller motsvarande såsom förutbildning, skall ge generell behörighet i och med att

finns som bör kunna kravet på kunskaper i ett tredje modernt åtskilliga grundas på fackskolekompetens. I viss mening bör språk borttagits (jfr 1.2). detta, såsom jag strax skall återkomma till, I prop. 1964: 171 har jag uttalat, att jag

funnit det lämpligast att tills vidare uppäven gälla den akademiska postgymnasiala ställa ett allmänt behörighetskrav, som i utbildningen. av mån motsvarar nuvarande krav 4. Såsom en följd av reformeringen möjligaste måste bestämmelserna rörande Jag förordade sålunda gymnasiet på studentexamen. vid universitet och högskolor att den som i fullständig lärokurs i gymintagningen årskurs - liksom vid övriga postgymnasiala utbild- nasiet erhållit ett slutbetyg från 3,

- under alla förhållanden bli vars medelvärde uppnår ett visst lägsta ningsvägar föremål för en omfattande teknisk översyn. värde, skulle äga allmän behörighet för till-

Skäl talar emellertid såsom anfört i träde till högre studier. Medelvärdet borde jag 1964:171 för att därutöver vidtas fastställas av Kungl. Maj:t och tills vidare prop. av mera natur. Bl. a. fixeras till 2,3. Förslaget framlades emelleråtgärder principiell en översyn ske tid i avvaktan av en mera inbör som jag tidigare angett på resultatet av bestämmelserna rörande av behörighetsfrågan. Det meritvärderings- gående prövning för urvalet bland de sökande till bör som jag nämnt ankomma på de sakgrunderna spärrade utbildningslinjer (jfr 1.2). Därut- kunniga att ta upp detta spörsmål till förut-

över bör även principerna för anknytning sättningslös prövning. mellan de akademiska läroanstalterna och Frågan är om en allmän behörighetsregel

det underliggande skolväsendet i detta sam- knuten till fullständig gymnasieutbildning

SOU 1970: 21 315

eller motsvarande behöver utformas lika dierna.

kategoriskt som hittills. Vid remissbehand- 4. 2. Det blir en av de sakkunnigas viklingen av gymnasieutredningens betänkande tigaste uppgifter att studera och i detalj ut-

framkom uppslag som innebar att det all- arbeta till förslag lösning av behörighetsmänna « behörighetsvillkoret borde överges problemet, när det gäller tillträde till högre och ersättas med för varje särskilt akade- studier. Såväl de allmänna som de speciella miskt ämne eller studielinje bespeciella behörighetskraven måste därvid beaktas.

hörighetsbestämmelscr. Beträffande den sistnämnda typen av krav Att det från ren utbildningssynpunkt är måste för akademisk an-

varje studielinje nam...

de speciella behörighetskraven som är det ges vilka som erfordras. Be- förkunskaper väsentliga synes klart. Men även om man roende de akademiska studiernas inpå från strikt utbildningssynpunkt skulle kun- kan kraven växla riktning på förkunskaper na nöja sig med att uppställa behörighets- i omfattning och karaktär. Generellt måste

krav av denna karaktär vore detta otvivel- stor återhållsamhet iakttas i fråga om dylika aktigt ett mycket radikalt avsteg från den speciella behörighetskrav och de måste själv-

grundsyn som hittills präglat vårt utbild- fallet utformas med hänsyn till den framningsväsen. Det allmänna behörighetskra- tida strukturen hos det gymnasiala skolsyvet i form av studentexamen eller motsvastemct, exempelvis i avseende på gymnasiets rande bör ses som ett uttryck bl. a. för att linjeindelning. samhället inte vill utbilda specialister inom Det allmänna villkor i fråga om bredd i snävt avgränsade sektorer utan människor eller förutbildning erfarenheter som därsom har kunskaper i och förmåga att in- utöver bör uppställas bör kunna anses till-

tressera sig för frågor även utanför sitt godosett om den utbildningssökande har en fack. Denna grundsyn bör enligt min megymnasial utbildning av inte alltför speciellt ning gälla även framgent. Fortfarande bör slag. Fullständig gymnasieutbildning och

därför i någon form finnas ett behörighets- såvitt i dag kan bedömas även fullständig krav av allmän karaktär. Det bör emellerfackskolutbildning bör därvid anses tilltid kunna tillgodoses sätt, även Villkoret på olika räcklig. bör emellertid kunna uppgenom sådana kunskaper och erfarenheter, fyllas också på annat sätt. I princip bör så-

som inte har förvärvats i skolmässiga stu- lunda erfarenheter från verksampraktisk dier. Jämsides med det allmänna villkoret het inom arbetsliv och organisationer och för tillträde till högre studier kan dock även från offentlig verksamhet m. m. kunna jämspeciella krav behöva uppställas. Jag åter- ställas med utbildfullständig gymnasial kommer i det följande till denna fråga. Det ankommer ning. på de sakkunniga att Jag är självfallet medveten om att en närmare ange hur behörigheten i dylika fall ändring av behörighetsbestämmelsema i skall dokumenteras. lämpligen Jag vill särantydd riktning kan komma att ytterligare skilt understryka att det här gäller det allöka trycket på det högre utbildningsväsen- männa kravet på bredd i förkunskaper det. D.: svårigheter som kan föreligga att eller erfarenheter. De speciella behörighetstillgodose efterfrågan på dylik utbildning villkor som därutöver behöver uppställas får man emellertid enligt min mening inte bör såvitt teoretisk utgäller förutbildning i att av formella i. undanröja genom skäl ute- i ämnen och kurser inom tryckas det nya .i á stänga utbildningssökande som sakligt sett gymnasiet. är lika behöriga som de vilka får tillträde Jag har tidigare (p. 2) för utbildningstill studier. Vid en eventuellt väsendet i dess helhet framhållit erforderlig betydelbegränsning av tillströmmningen måste så- sen av att övergången till ett nytt system

lunda alla utbildningssökande bedömas på för bedömning av förkunskaper och andra samma sakliga grunder varvid inte får innebära nåriktpunkten studieförutsättningar skall vara att uteslutande beakta sökandenas gon sänkning av kvalitetskravet. Detta är

reella förutsättningar för de avsedda stu- inte minst viktigt i fråga om reglerna för

316 SOU 1970: 21

tillträde till högre studier. Ett system av det lämplig utformning av meritvärderingsbe-

antytts, sammansatt av ett stämmelserna. slag som ovan i med I detta sammanhang vill jag också erallmänt behörighetskrav förening motiverade behörighets- inra om att merit- och kompetensvärdesakligt speciella ofta synes medföra inkrav, bör enligt min mening i möjligaste ringssystem mycket verkan och inre arbete i mån säkerställa att till högre studier endast på undervisning sådana sökande kommer att antagas som underliggande skolformer. De sakkunniga bör vid av sina förslag till har förutsättningar att på ett tillfredsstäl- utformningen beakta nämnda förhållande. lande sätt tillgodogöra sig den av samhället nytt system 4.3. Vissa av betydelse för erbjudna undervisningen. synpunkter En ändring av bestämmelserna angående de sakkunnigas arbete med meritvärderingsför tillträde till högre studier frågorna har jag redan i det föregående behörighet en rad konse- bör sålunda vara att på antytt sätt får emellertid angett. Riktpunkten större enkelhet och enhetlighet i bekvenser som måste undersökas ingående. uppnå Vissa av dessa konsekvenser samman- stämmelserna än vad f. n. är fallet. Vidare

hänger med skolsystemets sätt att fungera. bör urvalet bland behöriga sökande grundas från De sak- Av väsentlig betydelse är att intagningsbe- på betyget skolutbildningen. till fortsatt i första kunniga bör framlägga förslag om den stämmelser utbildning hand grundas på slutbetygen från skolan. närmare utformningen av reglerna för rangatt Åtskilliga tidigare undersök- Jag vill sålunda understryka, någon ordningen. har med om samövergång till inträdesprov av det slag som ningar sysslat frågan m. m., vilka sedvanligen bandet mellan studentbetyg och framgång prövar kunskaper dokumenteras i slutbetyg från avlämnande i högre studier. De sakkunniga bör pröva

skola, inte kan komma i fråga. En arman frågan om skolbetygets prognosvärde. sak är att sådana intagningsinstrument, som I det föregående har framhållits att sy-

kompletterar betygsvärderingen genom att nen på behörighetsvillkoren i fråga om tillandra kvaliteter hos envar av de träde till högre studier måste bli mindre klarlägga kan visa Jag vill formell än nu och att kretsen av dem som sökande, sig värdefulla. ut- kan få möjlighet att utnyttja sådana studier här även återknyta till vad jag tidigare av ett urvalssystem som Även som inte fått gymtalat om betydelsen vidgas. personer, tar till alla relevanta studie- och nasieutbildning men på andra vägar skaffat hänsyn Det får ankomma på och erfarenheter, som eryrkesförutsättningar. sig de kunskaper om dylika bör alltså i framtiden ges större de sakkunniga att pröva frågan fordras, och än nu att vinna inträde vid unikompletterande intagningsinstrument möjligheter att därvid hur sådana versitet och högskolor. Därmed uppkomöverväga hjälpmedel skulle kunna användas inte blott i väg- mer emellertid problemet hur urval skall utan även för urval bland ske bland sökande när jämförelser måste ledande syfte sökande. grupper med starkt avvikande göras mellan Även främst De sakkunniga har om intagningen grundas på utbildningsbakgrund. skolbetygen kan en övergång till ett intag- här att pröva en fråga av samma karaktär där som den skolöverstyrelsen behandlat i sina ningssystem tyngdpunkten förskjuts från allmänna till mera i det föregående berörda förslag rörande speciella behörighetsvillkor komma att undervis- urval bland sökande från olika utbildningspåverka i skolan. Det måste givet- nivåer. ningssituationen vis undvikas att eleverna under skoltiden I detta sammanhang vill jag framhålla och att vid bedömningen av meritvärderingsspecialiserar sig hårt på sådana ämnen vilka är av särskild vikt i in- frågor hänsyn måste tas till att nya tekfärdigheter kan komma till ökad antagningssituationen men försummar övriga niska hjälpmedel delar av utbildningen. Det bör vara möjligt vändning vid intagningen. att undvika konsekvenser en En särskild fråga, som de sakkunniga dylika genom

SOU 1970: 21 317

bör beakta, är vilket kompetens- eller me- petensfrågor som rör det statligt reglerade ritvärde som på olika nivåer bör tillmä- med att ututbildningsväsendet. Jag räknar tas utbildning eller praktisk erfarenhet för- redningen får ta del av alla viktigare prinvärvad under värnpliktstjänstgöring och an- ärenden inom detta område och utcipiella nan militär utbildning eller tjänstgöring. tala sin mening därom. Självfallet måste 4. 4. De synpunkter och riktlinjer jag emellertid arbetet med samtidigt kompei de föregående avsnitten redovisat beträf- tensproblem av olika inom slag försiggå fande utredningens prövning av behörig- skilda och myndigheter. Skolöverstyrelsens hets- och meritvärderingsfrågor i anslut- universitetskanslersämbetets viktiga uppning till intagningen till akademisk utbildgifter på detta fält har jag redan i det förening gäller i princip också andra intagnings- gående berört. situationer. De sakkunniga bör sålunda vid På längre sikt måste en effektiv orgasitt arbete sträva efter att kompetensregler- nisation skapas för handläggningen av dessa na för utbildningsväsendet i sin helhet blir ärenden inom berörda statliga myndigheter. så enhetliga och likartade som möjligt. Det bör ankomma på utredningen att över- 5. Utredningen omfattar ett stort och väga även denna fråga och framlägga där-

komplicerat frågekomplex, som kommer av föranledda förslag. att kräva relativt lång tid innan det full- Vidare måste de sakkunniga i sitt arbete ständigt genomarbetats. Vissa av spörs- beakta angelägenheten av att kompetensmålen är emellertid av den karaktären att inom frågor det icke statligt reglerade omen skyndsam prövning erfordras. Detta rådet - inom såväl den kommunala gäl- som ler främst intagningsbestämmelser beträf- den enskilda sektorn - löses så långt som fande postgymnasial utbildning. Genom det möjligt efter likartade regler som inom den allmänna behörighetsvillkor - i form av en statliga sektorn. Kontakt bör därför tas - som fastställts att tills kompetenströskel med företrädare för kommunal och enskild vidare gälla har visserligen klarlagts vilka verksamhet.

generella möjligheter de elever, som läsåret De sakkunniga bör också överväga hur 1966/67 börjar i det nya gymnasiet, har information om kompetensfrågor lämpligen att efter avslutade gymnasiestudier gå vidare skall spridas bland utbildningssökande, stuexempelvis till akademiska studier. Det är derande och avnämare. emellertid angeläget att även speciella be- Under av vad sålunda anåberopande hörighetsvillkor_ och meritvärderingsregler förts hemställer måtte jag, att Kungl. Maj:t som erfordras snarast möjligt fastställs. Det chefen för bemyndiga ecklesiastikdepartekan därvid inte uteslutas att de sakkunniga, mentet att för att få tid till en mer ingående prövning dels tillkalla högst nio sakkunniga för att av hela systemet, tills vidare får begränsa utreda frågan om gymnasie- och fackskolsina förslag till att avse provisoriska beutbildningens kompetensvärde m. m., stämmelser. dels utse en av de sakkunniga att såsom Beträffande andra av de i det föregåen- ordförande leda utredningsarbetet, de berörda frågorna måste arbetet läggas dels ock utse sekreterare och tillkalla

upp mera långsiktigt. Detta torde exempel- experter åt de sakkunniga samt anskaffa vis gälla vissa spörsmål rörande fackskolans annat erforderligt arbetsbiträde.

kompetensvärde där det kan bli nödvändigt Tillika hemställer jag, att Kungl. Maj:t att avvakta de första erfarenheterna av måtte fackskolans verksamhet. dels bemyndiga de sakkunniga att från Man får sålunda räkna med att den ut- ämbetsverk och inövriga myndigheter redning som nu tillsätts kommer att ar- fordra de uppgifter som må fordras för utbeta under förhållandevis lång tid. Härredningsarbetet, under bör utredningen kunna såsom dels förordna, tjäna att de sakkunniga jämte ett sammanhållande för alla kom- och sekreterare organ experter skall, om Kungl.

318 SOU 1970: 21

annorlunda bestämmer, äga åt- Maj:t ej för uppdraget i form av njuta ersättning dagarvode enligt kommittékungörelsen, dels ock föreskriva, att kostnaderna i anav utredningen skall bestridas från ledning åttonde huvudtitelns reservationsanslag till kommittéer m. m. Slutligen anhåller jag, att utdrag av statsi detta ärende måtte få ofrådsprotokollet fentliggöras.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten. Ur protokollet: Torbjörn Forsell

SOU 1970: 21 319