Högskoleutbildning betänkande.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

use

__ _ _

Hogskoleutblldnlng

Läkarutbildrüng

för

ä

sjuksköterskor

-

Betänkande av 1968 års utbildningsutredning Stockholm 1974

Statens offentliga utredningar 1974 :I 9

Utbildningsdepartementet

Högskoleutbildning

Läkarutbildning för sjuksköterskor

Betänkande av

1968 års utbildningsutredning

Stockholm 1974

ISBN 9 1-38-0185 2-7 Omslag: Johan Hillbom_

. i Göteborgs Offsenvyckeri AB. Stockholm 74.4 655 S

Till Statsrådet

och chefen för utbildningsdepartementet

Härmed får 1968 års utbildningsutredning (U 68) överlämna sitt femte specialbetänkande - för ”Högskoleutbildning läkarutbildning sjuksköterskor”. Särskilt yttrande har avgetts av medlemmen i utredningens referensgrupp för de politiska partierna Ove Nordstrandh. Stockholm den 17 januari 1974 Lennart Sandgren Hans Löwbeer Bertil Olsson Jonas Orring /Gunnar Bergendal

Innehåü

I U 685 överväganden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Särskilt yttrande av Ove Nordstrand/z . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

II ALS-gruppens rapport 13

Kapitel l Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

_ Kapitel 2 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 2.1 Anknytning till U 685 huvudbetänkande . . . . . . . . . . . . . 18 5 2.2 Tidigare diskussioner om rekrytering av sjuksköterskor till E läkarbanan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 -, 2.3 Arbetsgruppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 2.4 Arbetsgruppens uppdrag och direktiv . . . . . . . . . . . . . . . 20 3 2.44 Lisssvårdgruppsföraag . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 20 2.4.2 Arbetsgruppens direktiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Kapitel 3 Utredningsarbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 3.1 Utgångspunkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 3.1.1 Läkarutbildningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 3.1.2 Sjuksköterskeutbildningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 3.1.3 Sjuksköterskans yrkesverksamhet . . . . . . . . . . . . . . 25 3.2 Jämförande analys av de prekliniska ämnena igrundutbildningen till läkarexamen och motsvarande utbildningsavsnitt i grundutbildningen av sjuksköterskor . . . . . . . . . . . . . . . . 28 3.2.1 Metodik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 3.2.2 Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 f 3.2.2.1 Examensämnet anatomi . . . . . . . . . . . . . . 29 l 3.2.2.2 Examensämnet fysiologi . . . . . . . . . . . . . . 29 3.2.2.3 Examensämnena medicinsk mikrobiologi och farmakologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 3.2.2.4 Examensämnena histologi, medicinsk och fysiologisk kemi jämte patologi samt läroämne-

na allmän kemi, medicinsk genetik, medicinsk fysik, medicinsk statistik och psykologi Jämförande analys av de kliniska ämnena i grundutbildningen till läkarexamen och motsvarande utbildningsavsnitt igrundutbildningen av sjuksköterskor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.1 Underlag och metodik 3.3.2 Resultat 3.3.2.1 Klinisk propedeutik 3.3.2.2 Medicin 3.3.2.3 Kirurgi 3.3.2.4 Oftalmiatrik 3.3.2.5 Infektionssjukdomar 3.3.2.6 Psykiatri 3.3.2.7 Försvars- och katastrofmedicin . . . . . . . . . . 3.3.2.8 Obstetrik och gynekologi 3.3.2.9 Pediatrikjämte barn- och ungdomspsykiatri 3.3.2.10 Socialmedicin 3.3.2.1] Neurologi, dermatologi och venereologi, otorhino-laryngologi, hygien samt rättsmedicin 3.3.3 Sammanfattning

Kapitel 4 Arbetsgruppens överväganden och förslag . . . . . . . . . . 4.1 Utbildningsplan och behörighetskrav . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.1 Utbildningarnas mål och innehåll 4.1.2 Behörighetskrav och urval 4.1.3 Den prekliniska utbildningen . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.4 Den kliniska utbildningen 4.2 Dimensionering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Resursfrågan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Lokalisering

Särskilt yttrande av Svea Eklund

Bilagor 1 Grundutbildning till läkarexamen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Grundutbildning av sjuksköterskor 3 Principmodell för jämförande studie av vissa ämnen ingående i de första terminerna i läkarutbildningen och motsvarande avsnitt i sjuksköterskeutbildningen 80 4 Läroämnet klinisk propedeutik i grundutbildning till läkarexamen och ämnet allmän hälso- och sjukvård i grundutbildning av sjuksköterskor 5 Examensämnet medicin i grundutbildning till läkarexamen och ämnet medicinsk sjukvård i grundutbildning av sjuksköterskor 6 Examensämnet kirurgi i grundutbildning till läkarexamen och ämnena kirurgisk sjukvård samt operations- och akutsjukvård i grundutbildning av sjuksköterskor

7 Examensämnet psykiatri i grundutbildning till läkarexamen och ämnet mentalsjukvård i grundutbildning av sjuksköterskor 138 8 Examensämnet oftalmiatrik i grundutbildning till läkarexamen och ämnet ögonsjukvård i grundutbildning av sjuksköterskor . . 148 9 Examensämnet infektionsjukdomar i grundutbildning till läkarexamen och ämnet infektionssjukvård i grundutbildning av sjuksköterskor 155 10 Examensämnet socialmedicin i grundutbildning till läkarexamen samt ämnena sociologi och socialmedicin i grundutbildning av sjuksköterskor l6l 11 Examensämnet obstetrik och gynekologi i grundutbildning till läkarexamen och ämnet obstetrisk vård och gynekologisk sjukvård i grundutbildning av sjuksköterskor 179 12 Examensämnet jämte barn- och ungdomspsykiatri i pediatrik grundutbildning till läkarexamen och ämnet barnavård och barnsjukvård i grundutbildning av sjuksköterskor 190 13 Förteckning över U 685 ledamöter och referensgrupper samt experter som har medverkat i betänkandet ”Högskoleutbildning »- läkarutbildning för sjuksköterskor

I U 68s överväganden

l huvudbetänkandet Högskolan (SOU 1973:2) har U 68 lagt fast återkommande utbildning som en viktig princip för sina studieorganisatoriska överväganden. 1 avsnitt 8.3.4 diskuteras hur återkommande utbildning mer principiellt bör inverka på högskolestudiernas organisation. I de senare avlämnade specialbetänkandena (SOU 1973:58 och 59) har möjligheter till återkommande utbildning övervägts i samband med de förslag om högskoleutbildning som läggs fram där. Som ett led i arbetet med utveckling av studieorganisationen har U 68 också velat pröva om en särskild studiegång till läkare kan anordnas för som tidigare gått igenom en sjuksköterskeutbildning och personer därefter har en viss tids yrkesverksamhet. Föreliggande rapport som utarbetats av en särskild av U 68 tillkallad arbetsgrupp, ALS-gruppen (arbetsgruppen för särskild studiegång till läkarexamen för sjuksköterskor), behandlar detta slag av utbildning. En sådan studiegång kan illustrera en form av återkommande utbildning där en kortare högskoleutbildning efter yrkesverksamhet byggs på för att sammantaget ge samma faktiska kompetens som en längre utbildning. Sjuksköterskeutbildning kan emellertid infogas i återkommande utbildning också på andra sätt. Det är t. ex. angeläget att sjuksköterskeutbildning kan fortsättas med inriktning på sådan yrkesverksamhet som utgör en direkt vidareutveck- Den i rapporten behandlade studiegången skall ling av sjuksköterskans. därför ses som ett exempel på en möjlighet att finna kopplingar mellan högskoleutbildningar. lnom vårdområdet ligger det nära till hands att nämna sjukgymnasb, arbetsterapeut- och assistentutbildningarna som exempel på utbildningsvägar, vilkas koppling till läkarutbildytterligare ning bör uppmärksammas. Ävcn vårdpolitiska överväganden talar för att den nämnda utbildningskommer till stånd. I U 685 betänkande vägen Högskoleutbildning hälso- och sjukvårdslinje m. m. (SOU 1973:58) redogörs för hur vårdarbetet i allt större utsträckning blir ett lagarbete, i vilket det är en fördel, i vissa fall en nödvändighet, att de olika lagmedlemmarna har ingående kännedom om varandras förutsättningar och uppgifter. För hälso- och sjukvården torde fördelar även vara att vinna genom att till läkarutbildningen kan rekryteras personer med olika utbildnings- och erfarenhetsbakgrund. Också på annat sätt kan detta inverka positivt på

utformningen av läkarens yrkesverksamhet och berörda vårdutbildningar samt hälso- och sjukvårdens utformning. Arbetsgruppen har gjort en jämförande studie av läro- och studieplaner. Därvid har en majoritet av gruppen kommit fram till att innehållet i sjuksköterskeutbildningen täcker läkarutbildningen i de kliniska ämnena med en studietid som svarar mot ca 25 veckor. Därutöver gör gruppen den bedömningen att en ytterligare avkortning av studietiden borde vara möjlig om hänsyn tas till faktorer som inte grundligare kunnat belysas i utredningsarbetet. Det bör alltså enligt majoriteten av ALS-gruppen finnas förutsättningar för att korta av läkarutbildningen med storleksordningen 30 veckor, dvs. tre fjärdedels läsår. En ledamot av gruppen hävdar i ett särskilt yttrande till gruppens förslag att avkortningen kan göras längre. Det är enligt U 68s mening angeläget att man når ett steg längre än man gjort i det föreliggande förslaget. De skäl som anförs för en större avkortning än den läroplansjämförelsen kunnat leda till talar för att detta bör vara möjligt. Det förhållandet, att det är fråga om en begränsad målgrupp som under sin utbildning till sjuksköterska följt ett fast studieprogram med en integrerad teoretisk och praktisk studiegång samt dessutom under yrkesverksamhet fördjupat och vidgat de tidigare studierna och att man kan räkna med en hög motivation bör i en särskild studiegång kunna leda till mycket effektiva studier. U 68 anser därför att som en riktpunkt för det ytterligare beredningsarbete som ALS-gruppen även förutsatt bör ställas upp en avkortning av studietiden med åtminstone ett läsår, dvs. 40 studieveckor. ALS-gruppen har som särskilt behörighetsvillkor uppställt två års yrkesverksamhet som sjuksköterska. Därvid har arbetsgruppen inte räknat in eventuell vidareutbildning i denna tid. U 68 finner detta vara en lämplig utformning av kravet på erfarenhet utöver grundutbildningen. Med hänsyn till att vidareutbildning och yrkesverksamhet i viss utsträckning ger likartade erfarenheter och referenskunskaper bör man emellertid enligt utredningens mening kunna i det fortsatta beredningsarbetet gå ut från att yrkesverksamhet och vidareutbildning i behörighetsavseende skall vara likställda. l detta sammanhang vill utredningen understryka att den

med hänsyn till sjuksköterskans utbildning och erfarenhet förutsatt en

liberal tillämpning av de behörighetsvillkor som är uttryckta som ämnen i gymnasieskolan. När det gäller utbildningens kapacitet har arbetsgruppen föreslagit att en försöksverksamhet skall inledas med en årlig antagning av 25›«3O studerande. Det är U 68s uppfattning att detta inledningsvis är en lämplig dimensionering av utbildningen. I början av en ny utbildning av den här typen kan det vara av värde med en så begränsad intagning. U 68 går emellertid ut ifrån att, när erfarenheter vunnits, intagningen successivt kan ökas. Utbildningen bör då också kunna förläggas till fler platser. Vissa av de förslag som lagts fram av arbetsgruppen behöver, som gruppen understrukit, bli föremål för ytterligare beredning. U 68 föreslår att Kungl. Majzt efter remiss uppdrar åt UKÄ att med utgångspunkt i föreliggande material och med beaktande av de synpunkter utredningen här anfört, främst i fråga om utbildningstidens längd, göra de ytterligare

bearbetningar, som befinns nödvändiga som underlag för en särskild studiegång till läkare för sjuksköterskor samt inkomma med förslag om detta. U 68 har i huvudbetänkandet angett vissa förutsättningar för att förverkliga återkommande utbildning. De där förtecknade problemen bör vid en fortsatt bearbetning också beaktas.

Särskilt yttrande av Ove Nordstrandh

Enligt min mening saknas underlag för att som riktpunkt för ytterligare beredningsarbete ställa upp en avkortning av studietiden med ett läsår eller mer. Expertgruppen, som förvisso ansträngt sig för att finna skäl för en så långt gående avkortning av studietiden som möjligt, har endast redovisat förutsättningar för en förkortning av läkarutbildningen med storleksordningen tre fjärdedels läsår. All avkortning av studietider innebär erfarenhetsmässigt risk för en sänkning av utbildningens såväl kvalitet som effektivitet. Överhuvud kan man ifrågasätta om behov föreligger att pröva en särskild studiegång till läkare för personer som tidigare gått igenom en sjuksköterskeutbildning och därefter har en viss tids yrkeserfarenhet. Den tidsvinst som eftersträvas för vederbörande bör kunna vinnas också inom ramen för den enhetliga läkarutbildning vi hittills haft.

II ALS-gruppens rapport

Till 1968 års utbildningsutredning

Arbetsgruppen för särskild studiegång till läkarexamen för sjuksköterskor (ALS-gruppen) får härmed överlämna sin rapport. Rapportens huvudförslag avser utbildningstidens längd. Dessutom gör vissa överväganden om dimensionering, resursbehov och arbetsgruppen lokalisering. Ledamoten i arbetsgruppen Svea Eklund har avlämnat ett särskilt yttrande beträffande utbildningstidens längd. Stockholm den 2 januari 1974 Gunnar Wennström Karin Bergsten Svea Eklund Barbro Hedman å Bernt Hök felt Inga Johnsson Bengt Pernow

i

Bertil Sonesson Rolf Zetterström å

i /Per Haglind

Sammanfattning

I U68s överväganden rörande högskoleutbildningens dimensionering, lokalisering och organisation är återkommande utbildning en väsentlig faktor och därutöver har differentieringsfrâgan tilldragit sig stort intresse. En av U 68s arbetsgrupper, vårdgruppen, föreslog med utgångspunkt häri, att man borde pröva möjligheterna av en utbildningsgång, enligt vilken grundutbildning till sjuksköterska jämte viss yrkesverksamhet skulle läggas till grund för läkarutbildning. U68 tillsatte i november 1972 en arbetsgrupp, ALS-gruppen, med uppdrag att utreda denna fråga. ALS-gruppen har på grundval av under vårterminen 1973 gällande studie- och läroplaner för läkar- och sjuksköterskeutbildningen gjort jämförelser mellan dels de teoretiska ämnena i läkarutbildningen och .i motsvarande innehåll i sjuksköterskeutbildningen, dels de kliniska ämnena i de båda utbildningarna. l arbetsgruppens uppdrag har ingått att bedöma, vilka krav på yrkesverksamhet, som skall ställas för sjuksköterskors tillträde till en särskild och tidsmässigt avkortad studiegång. För arbetsgruppen har det betraktats som självklart att sjuksköterskan skall ha bedrivit yrkesverksamhet som sjuksköterska före tillträdet till en sådan studiegång. Arbetsgruppen föreslår att denna yrkesverksamhet skall omfatta två år. Mot

bakgrund av att de studerande som det här är fråga om måste få samma

möjlighet att följa den teoretiska undervisningen under de första studieåren som övriga läkarstuderande föreslår arbetsgruppen att de nuvarande särskilda kraven på förkunskaper i matematik, fysik, kemi och biologi för tillträde till läkarutbildning skall gälla även för den särskilda studiegången (avsnitt 4.1.2). Efter kvantitativ och kvalitativ jämförelse av innehållet i de prekliniska ämnena i läkarutbildningen och motsvarande avsnitt i Sjuksköterskeutbildningen konstaterar ALS-gruppen att de teoretiska kunskaper som sjuksköterskan tillägnat sig under sin grundutbildning och erfarenheterna av den därefter yrkesverksamma perioden om två år, inte är av sådant slag, att de kan ersätta några mera betydande delar av den undervisning som ges under den prekliniska perioden i läkarutbildningen. Arbetsgruppen föreslår mot den bakgrunden att huvuddelen av de tre första - fram till kursen iklinisk studieåren i läkarutbildningen propedeutik

sou 1974:19 15

för den aktuella studerandekategorin blir identisk med utbildningen för. övriga studerande vid medicinsk fakultet (avsnitt 4.1.3). Grundutbildning till läkarexamen och grundutbildning av sjuksköterskor har olika syften och mål; läkarutbildningen är i första hand inriktad på diagnostiska överväganden och terapeutiska åtgärder medan grundutbildningen till sjuksköterska i första hand är inriktad på att tillgodose patienternas behov av personlig omvårdnad och medicinsk vård i vidare bemärkelse samt därtill på arbetsledande funktioner. Sjuksköterskans engagemang i diagnostik och terapi förutsättes enligt läroplanen i huvudsak endast komma att gälla medverkan iverkställandet av vissa diagnostiska och terapeutiska åtgärder. Arbetsgruppen redovisar en bedömning, som är baserad på en omfattande analys av gällande studie- och läroplaner för de båda utbildningarna och som innebär att en legitimerad sjuksköterska bör ha förutsättningar att genomgå en läkarutbildning, vilken i den kliniska delen är 25 veckor kortare än den nuvarande läkarutbildningen. Nyssnämnda uppfattning grundas på det förhållandet, att man har anledning förvänta sig, att sjuksköterskan under de teoretiska och praktiska delarna av grundutbildningen erhåller kunskaper och färdigheter, som motsvarar vissa delar av den blivande läkarens teoretiska och praktiska utbildning samt att hon i sin utbildning förvärvat en referensram och en kännedom om och erfarenhet av det kliniska arbetet, som bör möjliggöra en snabbare anpassning och därmed en kortare inskolningstid i klinisk verksamhet än vad som förutsätts i nuvarande läkarutbildning för medicine kandidater utan föregående klinisk erfarenhet (avsnitt 3.3.2). Genom den föreslagna yrkesverksamheten bör härutöver, anser ALSgruppen, sjuksköterskans kunskaper och färdigheter ha befästs och fördjupats samt hennes referensram och hennes kännedom om sjukvårdens miljö- och arbetsförhållanden ha betydligt Ett särskilt vidgats. beaktande av denna yrkesverksamhet bör enligt arbetsgruppens uppfattning ge möjlighet till en ytterligare förkortning av tiden för den kliniska delen i en särskild studiegång för sjuksköterskor till läkare utöver de 25 veckor, som ovan angivits. Med utgångspunkt i sjuksköterskans kunskaper och färdigheter, och i vad som redovisats om yrkeserfarenhetens karaktär torde det vidare enligt arbetsgruppens uppfattning finnas förutsättningar att genom en annan pedagogisk uppläggning, samordning och integrering av den

kliniska utbildningen vinna ytterligare tid.

Vid uppläggning av en särskild studiegång för sjuksköterskor bör vidare, enligt arbetsgruppen, möjligheterna övervägas att använda en annan terminsindelning, för att därigenom försöka att ytterligare nedbringa den totala studietiden fram till läkarexamen. De fördelar som det begränsade antalet deltagare i en sådan studiegång kan medföra måste även beaktas. Arbetsgruppen har av flera orsaker inte haft möjlighet att mera exakt ange den sammantagna tidsreducering, som, utöver de ovan nämnda 25 veckorna, skulle kunna göras i en särskild studiegång för sjuksköterskor till läkare med hänsyn taget till yrkesverksamhet, modifierad utbildningsplan m. m. Inom arbetsgruppen har även rått delvis olika uppfattning om

den tänkbara omfattningen av en sådan ytterligare förkortning. Arbetsgruppen bedömer dock, att en sådan ytterligare förkortning bör kunna uppgå till i storleksordningen fem veckor. Den totala reduceringen av utbildningstiden för en särskild studiegång skulle således bli i storleksordningen 30 veckor. Som framgår av särskilt yttrande anser en ledamot av gruppen att utbildningstiden bör kunna avkortas ytterligare. För att ytterligare kunna precisera tidsreduktionen måste bl. a. utbildningsplan för den särskilda studiegången utarbetas. Arbetsgruppen föreslår, att UKÄ får i uppdrag att genomföra detta arbete med utgångspunkt i de av gruppen redovisade bedömningarna samt med beaktande av de synpunkter som kan komma fram vid remissbehandlingen av denna rapport (avsnitt 4.1.4). En självklar utgångspunkt vid arbetsgruppens överväganden och förslag har varit att den särskilda studiegången skall leda fram till samma kunskaps- och färdighetsmål, som nuvarande grundutbildning av läkare, dvs. till läkarexamen med den behörighet och kompetens för läkare med sådan examen, som anges i gällande medicinalförfattningar. Med utgångspunkt i U 68s slutsats rörande dimensionering av läkarutbildningen i landet bör antagning till den studiegång det här är fråga om ske helt inom ramen för den nuvarande totala antagningskapaciteten till läkarutbildningen (l 026 studerande per år). Arbetsgruppen utgår från att antalet deltagare i en särskild studiegång till läkare för sjuksköterskor inledningsvis skall omfatta 25-30 utbildningsplatser per år (avsnitt 4.2). Beräkningar av resursbehovet för en sådan särskild studiegång för sjuksköterskor kan enbart göras i samband med att utbildnings- och studieplaner färdigställs. Arbetsgruppen har därför avstått ifrån sådana beräkningar. Det bör vidare, enligt arbetsgruppen, ankomma på UKÄ att framlägga förslag rörande lokalisering av denna utbildning. Det är dock

E arbetsgruppens mening att med hänsyn till att denna utbildningslinje

måste repliera på ett sjukhus med lika hög sjukvârds-, undervisnings- och

l forskningspotential som de sjukhus, vilka idag upplåtes för läkarutbild-

ning, torde andra utbildningsorter än de nuvarande icke kunna komma ifråga (avsnitt 4.3 och 4.4).

2 Bakgrund

2.1 Anknytning till U 68s huvudberánkande l U68s överväganden rörande högskoleutbildningens dimensionering, lokalisering och organisation är återkommande utbildning, som riktpunkt för utbildningsväsendets långsiktiga utveckling, en väsentlig faktor och U 68s planeringsförslag syftar bl. a. till att skapa studieorganisatoriska förutsättningar för att återkommande utbildning skall kunna utvecklas. Motiven för återkommande utbildning summeras i huvudbetänkandets avsnitt 8.2.6 på följande sätt. O Återkommande utbildning ger nya möjligheter för dem som i olika valsituationer missgynnats eller som inte tidigare utnyttjat de utbildningsmöjligheter som getts och kan därigenom bidra till en jämnare fördelning av längre utbildning på individer. O Den kan skapa en fruktbar växelverkan mellan utbildningssystem och arbetsmarknad. 0 Den ökar individens rörlighet på arbetsmarknaden och därigenom hans möjligheter att göra sig gällande vid regionala och strukturella förändringar av arbetsmarknaden. 0 Den kan bidra till att minska värderingsklyftan mellan studerande och yrkesverksamma. 0 Den kan bidra till ökat engagemang i utbildningens utformning bland dem som är ute i arbetslivet. 0 Den kan genom ökad motivation och större erfarenhet hos de studerande bidra till att dessa snabbare tillägnar sig utbildningen. O Den ger den enskilde orientering om arbetsmarknaden och om de egna förutsättningarna och kan därmed bidra till ett väl underbyggt utbildningsval. Utredningen understryker, att en rad förutsättningar måste uppfyllas för att återkommande utbildning skall kunna förverkligas. En del av dessa ligger utanför utbildningsväsendets ram. Andra ligger inom utbildningsorganisationen. En av de viktigaste är därvidlag studiernas organisation. Sådana studieorganisatoriska åtgärder, som avser att befordra återkommande utbildning i högskolan, kan sammanfattas i följande punkter

0 utbildningslinjer byggs upp av kurser och studiekurser, 0 kortare utbildningslinjer anknyts studieorganisatoriskt till längre samt O längre utbildningslinjer uppdelas där så är möjligt i etapper.

Utöver dessa studieorganisatoriska frågor, som rör studiernas uppbyggnad av på varandra följande perioder av utbildning och yrkesverksamhet - återkommande - har förhållandet utbildning mellan besläktade utbildningsgångar med gemensam eller likartad utgångspunkt differenh intresse. I debattskriften tieringsfrågan tilldragit sig stort Högre - och utbildning forskningsanknytning studieorganisation” har U68 diskuterat en studieorganisation med differentiering stegvis utifrån breda grundkurser. U68 underströk redan där - vilket har utvecklats i huvudbetänkandets avsnitt 3.4.3.2 - att användbar någon generellt modell knappast står att finna. U 68 fann det emellertid angeläget att fortlöpande granska studiernas organisation i syfte att söka identifiera gemensamma kurser för att därigenom underlätta övergångar inom l

f systemet.

U 68 kan för sin del se tre principiellt skilda differentieringsmodeller. En av dessa innebär grundkurs och tillval av kurser stegvis utifrån denna. Exempel på denna form av differentiering erbjuder bl. a. förslaget till studieorganisation för de kortare vårdutbildningarna. En annan differentieringsmodell representerar ämneslärar- och bibliotekarieutbildningen; studiekurser från olika basutbildningar kan här l läggas till grund för en avslutande, mera yrkesinriktad utbildning. En tredje differentieringsmodell innebär att - efter utbildningen yrkesverksamhet antingen fördjupas inom det tidigare valda området eller breddas åt annat område med mera generella kurser och studiekurser. För att få de mera generella studieorganisatoriska riktlinjerna belysta har U 68 inom två av högskoleutbildningens sektorer, nämligen den för administration och ekonomi samt den för vård, sökt att mer detaljerat pröva studieorganisationen genom särskilda arbetsgrupper. En av dessa arbetsgrupper, Vårdgruppen, föreslog bl. a. att man borde pröva möjligheten av en utbildningsgång, enligt vilken sjuksköterskeutbildning jämte viss yrkesverksamhet läggs till grund för läkarutbildning. Därvid tog man som en av sina utgångspunkter den tredje differentieringsmodellen, där kortare utbildningslinjer anknyts till längre sådana efter viss tids yrkesverksamhet. Vårdgruppen ville med detta förslag också skapa studieorganisatoriska förutsättningar för återkommande utbildning.

2.2 Tidigare diskussioner om rekrytering av sjuksköterskor till Iäkarbanan

Frågan om rekryteringen till läkarbanan samt formerna för antagning av i studerande till de medicinska läroanstalterna har under de senaste åren diskuterats såväl i pressen som i andra sammanhang. Här kan erinras om att socialstyrelsen i en skrivelse till utbildningsdepartementet (Socialstyrelsen Pb 1:252, 28 augusti 1969) föreslog, att villkoren för antagning av studerande till läkarutbildning skulle omprövas i syfte att bredda rekryteringen. Styrelsen pekade bl. a. på den skärpning av antagnings-

kraven för medicinska studier, som skett under senare år. Styrelsen om att denna utveckling kan ha kommit att gynna bl. a. påminde personer med stor receptiv förmåga och andra speciella förutsättningar för teoretiska studier framför personer med framför allt utpräglad praktisk förmåga. För närvarande saknades dock, underströk socialstyrelsen, kännedom om på vilket sätt sådana olika egenskaper hade betydelse för den framtida utövningen av läkaryrket. Enligt socialstyrelsens uppfattning var det av särskilt intresse att skapa möjligheter för sjuksköterskor och annan vårdpersonal med praktisk erfarenhet av vårdarbete att få tillträde till läkarutbildningen vid sidan om nuvarande antagningsförfarande med hög betygskonkurrens. Styrelsen ansåg det lämpligt, att man vid antagning av studerande till de medicinska läroanstalterna skulle reservera en särskild intagningskvot för denna kategori. Styrelsen hade inte underlag idetta sammanhang att diskutera en särskild studiegång för sjuksköterskor till läkare. Den föreslagna vidgningen av rekryteringen till medicinska studier borde enligt socialstyrelsens uppfattning kunna stimulera av

utvecklingen

vårdarbetet och eventuellt också forskningen inom hälso- och sjukvårdssektorn som helhet. En sådan ändring kunde också få betydande rekryteringsstimulerande effekter på sjuksköterskeutbildningen liksom på övrig vårdutbildning. Styrelsen pekade slutligen på den eventuella betydelse åtgärden kunde få för att utjämna de stora könsskillnader, som råder mellan olika vårdyrken.

2.3 Arbetsgruppen Under november 1972 tillsatte U 68 arbetsgruppen för särskild studiegång till för sjuksköterskor (ALS) med följande ledamöter

läkarexarnen

Studieledaren Karin Bergsten, Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor Avdelningsdirektören Svea Eklund, Skolöverstyrelsen Byrådirektören Barbro Hedman, Universitetskanslersämbetet Professorn Bernt Hökfelt, Lunds universitet Avdelningsdirektören Inga Johnsson, Socialstyrelsen Professorn Bengt Pernow, Karolinska institutet Universitetslektorn Bertil Sonesson, Lunds universitet Medicinalrådet Gunnar Wennström, Socialstyrelsen, ordförande Professorn Rolf Zetterström, Karolinska institutet I januari 1973 kallades medicine kandidaten Per Haglind till gruppens sekreterare.

2.4 Arbetsgruppens uppdrag och direktiv

2.4.1 U 685 vårdgrupps förslag Såsom tidigare nämnts i avsnitt 2.1 föreslog vårdgruppen inom U 68, att man borde pröva möjligheterna av en utbildningsgång, enligt vilken grundutbildning till sjuksköterska jämte viss yrkesverksamhet skulle

läggas till grund för läkarutbildning. Vårdgruppen gjorde den bedömningen, att för att en sådan utbildningsgång för sjuksköterskor till läkarexamen skulle bli tillräckligt smidig och tillgänglig borde en genomarbetning och förändring av utbildningslinjerna komma till stånd. Detta krävde enligt vårdgruppen ett utvecklingsarbete, som på längre sikt kunde förväntas ge resultat för ett större antal utbildningslinjer. Vårdgruppen ansåg emellertid att en prövning av en sådan utbildningsgång vore så intressant, att den borde komma till stånd snarast. Vårdgruppen föreslog härvid, att man borde ta sin utgångspunkt i nu existerande studie- och läroplaner för läkar- och sjuksköterskeutbildningarna samt pröva en studiegång till läkarexamen enligt en speciell utbildningsplan. Sjuksköterskornas tidigare utbildning och deras yrkesverksamhet borde läggas till grund för överväganden om vilka förändringar i läkarutbildningen som kunde göras. Vårdgruppen utgick från att sjuksköterskeutbildningen och de första åren av direktutbildningen till läkare inte hade så mycket gemensamt utbildningsinnehåll. Det var antagligen främst utbildningen i de kliniska ämnena och allmäntjänstgöringen som kunde beröras. Det torde, ansåg vårdgruppen, följaktligen inte vara möjligt att låta de sjuksköterskeutbildade generellt gå in på någon viss nivå i läkarutbildningen, utan en särskild utbildningsgång borde utarbetas. Vårdgruppen ansåg vidare, att studietiden i en sådan särskild utbildningsgång borde kunna göras inte oväsentligt kortare än i den vanliga läkarutbildningen.

2.4.2 Arbetsgruppens direktiv I direktiven till arbetsgruppen anfördes att huvuduppgiften skulle vara att utarbeta en plan för den särskilda utbildningslinjen. Med utgångspunkt i de två utbildningarnas innehåll och en bedömning av yrkesverksamhetens värde skulle ett förslag framläggas avseende dels de ämnen (kurser) i läkarutbildningen, som oförändrade kunde ingå i den särskilda utbildningslinjen, dels de för vilka särskilda kursplaner måste utarbetas. Arbetsgruppen fick även i uppdrag att överväga tidsordningen mellan kurserna. En annan ordning än den som i regel förekommer i läkarutbildningen skulle inte uteslutas, om detta bedömdes motiverat med hänsyn till de studerandes tidigare erfarenheter och kunskaper. Även andra studieorganisatoriska anordningar skulle av samma skäl kunna prövas, t. ex. parallelläggning av kurser eller kurser med blandat teoretiskt och tillämpat innehåll. Härvid skulle arbetsgruppen bedöma, vilka kurser som kunde organiseras som samläsning med den vanliga läkarutbildningen samt vilka som måste organiseras som separata kurser. Arbetsgruppen har i enlighet med sina direktiv även haft att överväga, vilka särskilda behörighetskrav, som skall gälla för tillträde till den särskilda studiegången. En viktig fråga är enligt direktiven, om sjuksköterskor behöver uppfylla samma särskilda behörighetskrav, som gäller för dem som från gymnasieskolan går direkt till läkarutbildning. Gruppen fick i uppdrag att efter en analys av sjuksköterskornas utbildning och yrkesverksamhet bedöma i vad mån dessa sammantagna kunde anses motsvara nämnda krav. Om ytterligare krav på förkunskaper behövde

uppställas, skulle dessa uttryckas i ämnen och årskurser i gymnasieskolans läroplan. å å Till de särskilda behörighetskraven för denna studiegång borde enligt vårdgruppen höra krav på yrkesverksamhet som sjuksköterska. Arbetsfick i uppdrag att överväga vilken minsta omfattning den skall gruppen ha. Arbetsgruppens referensgrupp har varit U 685 vårdgrupp.

i

i

å

i

å

22 sou 1974:19

Utredningsarbetet

3.1 Utgångspunkter o Arbetsgruppen har genomfört jämförande studier mellan a ena sidan o grundutbildning till läkare och a andra sidan grundutbildning till

sjuksköterskor/sjukskötarel (fem terminer). Ett första avsnitt i detta

jämförande studium omfattar de teoretiska ämnena i läkarutbildningen och motsvarande innehåll i sjuksköterskeutbildningen, medan det andra avsnittet i jämförelsearbetet omfattar de kliniska ämnena i de båda utbildningarna. Gränsdragningen mellan de båda avsnitten har skett vid ämnet klinisk propedeutik i läkarutbildningen, varvid detta förts till de kliniska ämnena. Arbetsgruppen har använt olika metoder vid de båda jämförelserna, vilket framgår av redogörelserna i avsnitten 3.2 och 3.3. Arbetsgruppens överväganden och förslag redovisas i kapitel 4. Som utgångspunkt för detta arbete tog utredningsgruppen de under vårterminen 1973 gällande studieplanerna för grundutbildning till läkare och det material som legat till grund för dessa planer (SOU 1953:7, prop. 1954:212 samt SLUS-betänkandet - SOU 1967:51 och prop. 1969:35) samt gällande läroplan för grundutbildning av sjuksköterskor omfattande fem terminer (SÖ UY 2 66:3, 1966-03-15, 1967-11-20, 1968-12-12) och det material som legat till grund för denna läroplan (SOU 1964:45 och 46, prop. 1965:161). Som referensram användes även betänkandet De tre första studieåren i läkarutbildningen” (stencil, UKÄ 1971). Utöver den ovan nämnda sjuksköterskeutbildningen om fem terminer finns ytterligare tre alternativa utbildningsvägar om tre terminer, som alla leder fram till legitimation som sjuksköterska och till sådan yrkeskompetens. Till den treterminiga sjuksköterskeutbildning, som bygger på gymnasieskolans tvååriga vårdlinje, har antagits sökande första gången ht 1973 medan de utbildningar, som bygger på undersköterskeutbildning respektive skötareutbildning i psykiatrisk vård, existerat sedan 1967 respektive 1968. Av det totala antalet nybörjare vid sjuksköterskeskolorna vårterminen 1973 var 12 procent elever från de båda sistnämnda utbildningarna. Grundutbildning om fem terminer är således för närva- 1 l det följande benämnd grundutbildning av sjuksköterskor.

rande den vanligaste studievägen till sjuksköterskeexamen. Med anledning härav har arbetsgruppen funnit skäl att använda utbildningslinjen om fem terminer som utgångspunkt vid den genomförda jämförelsen mellan å ena sidan grundutbildning till läkare och å andra sidan grundutbildning till sjuksköterska. I det följande (avsnitt 3.1.1 och 3.1.2) redogöres kortfattat för grundutbildningen till läkare och till sjuksköterska. Uppgifter vad gäller utbildningskapacitet, behörighetskrav, mål, inriktning och omfattning återfinnes i bilaga l (läkarutbildning) och bilaga 2 (sjuksköterskeutbildning) medan bilagorna 4 till och med 12 innehåller detaljerade jämförande Översikter rörande flertalet kliniska ämnen, vari mål, inriktning och omfattning av enskilt ämne kan utläsas.

3.1.1 Läkarutbildningen

Den nuvarande utbildningen fastställdes av riksdagen 1969 och omfattar fem och ett halvt års studier eller elva terminer. Studiegången är helt bunden och de studerande måste fullgöra kurserna i en bestämd ordning. Grundutbildningen indelas i tre stadier; det prekliniska, det propedeutiska och det kliniska stadiet. Det prekliniska stadiet omfattar två studieår, det vill säga fyra terminer om vardera 18 veckor, varvid kurser i följande ämnen genomgås: anatomi histologi fysiologi medicinsk och fysiologisk kemi allmän kemi medicinsk genetik medicinsk fysik medicinsk statistik psykologi

Därefter avlägges medicine kandidatexamen. Det propedeutiska stadiet omfattar ett studieår med två terminer om vardera 20 veckor och innefattar ämnena medicinsk mikrobiologi farmakologi patologi klinisk fysiologi klinisk kemi klinisk propedeutik Det kliniska stadiet indelas i två avdelningar. Den första avdelningen omfattar huvudämnena medicin och kirurgi. Dessa båda kurser följes vardera under 20 veckor, dvs. under sammanlagt ett studieår. Det kliniska stadiets andra avdelning omfattar tre terminer om vardera 20 veckor. Utbildningstiden är uppdelad på sex block om vardera tio veckor enligt nedan. Något olika förhållanden gäller dock på olika studieorter.

Block 1 dermatologi och venereologi infektionssjukdomar försvars- och katastrofmedicin l

Block 2 psykiatri försvars- och katastrofmedicin ll

Block 3 oftalmiatrik oto-rhino-laryngologi Block 4

l hygien

l neurologi

socialmedicin

I

l l Block 5 och 6

l pediatrik jämte barn- och

ungdomspsykiatri obstetrik och gynekologi

Därefter avläggs läkarexamen.

3.1.2 Sjuksköterskeutbildningen

Grundutbildning av sjuksköterskor (fem terminer) omfattar dels teoretisk undervisning under längre eller kortare läsperioder, dels klinisk och Socialmedicinsk praktik. Under de praktiska utbildningsavsnitten ges även teoretisk undervisning parallellt. Den teoretiska delen omfattar katedrala föreläsningar, lektionsundervisning och kunskapskontroll om sammanlagt l 280 timmar. Den kliniska och socialmedicinska praktiken omfattar sammanlagt 2 420 timmar. Varje termin i sjuksköterskeutbildningen omfattar 21 veckor. Av den schematiska uppställningen i figur l framgår de olika avsnitten, uttryckta iveckor.

3.1.3 Sjuksköterskans yrkesverksamhet l enlighet med sina direktiv har arbetsgruppen försökt bedöma, till vilken del yrkesverksamhet som sjuksköterska skall ingå som ett särskilt behörighetskrav för tillträde till den särskilda studiegången. Till utgångspunkt för en bedömning av vilka kunskaper och färdigheter, som förstärks hos den färdigutbildade sjuksköterskan under hennes yrkesverksamhet, har arbetsgruppen valt olika avsnitt av undervisningen i ämnet sjukvårdslära. Rubrikerna nedan utgör delmoment i undervisningen kring en sjukdom eller sjukdomsgrupp: orsak och uppkomst symptom diagnostiska uppgifter

xzxma+

com...

+ +ao Sxm 5.:?

v :och växa... inn_ U._m

äimä

+ n

too...

om hm

.oaåoxwxz_mäüauoamxwxsw

om

om

:C

pp uu hm

xüxwâ

:uwåzvanuauczü

+

too...

N 5 mn hm

å +

.ämhäo

xzxmä :mE:

m N

teak .v_:_m acw.. ;x›ma xmtum

mm hm

E? av: nå, E?

too... xwuwêozum

w om

c_E.m._. Bxum Kuti 430m; :EE: tom? xzxsu_

komplikationer terapeutiska uppgifter prognos patientinformation utskrivning. Den legitimerade sjuksköterskan möter dessa delmoment i sin dagliga och får härigenom möjlighet att fördjupa sina kunskayrkesverksamhet per och färdigheter, huvudsakligen på sätt som redovisas i det följande.

Orsak och uppkomst, symptom och prognos l får genom studium av patientjournalen kännedom om Sjuksköterskan vissa orsaker och samt om deras sjukdomars uppkomstmekanismer Genom under arbetet gjorda observationer utökas sjuksköterprognos. beträffande de förekommande och hon skans kunskaper symptomen tränas i att se variationer i symptombilden.

Diagnostiska uppgifter Sjuksköterskan förbereder och assisterar vid diagnostiska utredningar. Hon beställer av läkaren ordinerade undersökningar och konsultationer, hon lär sig avgöra lämplig ordningsföljd för olika diagnostiska prov samt vilka rutinundersökningar, som görs för de mest frekventa diagnoserna vid arbetsenheten. Sjuksköterskan lär sig därvid inte bara att utföra vissa ordinerade åtgärder utan också att förstå deras innebörd och samband.

Komplikationer , Sjuksköterskan måste kunna bedöma den sjukes situation och angelägenl heten av omedelbar rapportering av vissa observationer till läkare. V Fortlöpande måste hon följa och redovisa förändringar i patientens tillstånd inte bara på den omedelbart iakttagbara nivån utan också med avseende på vissa av de laboratorieprover som utförs. Hon måste kunna effekter - som negativa - av uppfatta samt även redovisa såväl positiva vidtagna åtgärder eller insatta läkemedel.

Terapeutiska uppgifter Sjuksköterskan medverkar vid insamling av kliniska data. Hon tar del av preliminära bedömningar och är närvarande vid diskussioner och omprövav diagnos och terapi. Hon får inblick i läkarens handläggning av ningar och får därmed ökad förståelse för de kliniska sjukdomssjukdomsfall bilderna och hur de behandlas.

Patientinformation Sjuksköterskan tar del av läkares tolkningar och besked samt övas i att ge patienterna och deras anhöriga sakliga och adekvata svar på deras frågor. Hon kontrollerar att patienter rätt uppfattat läkares besked.

Utskrivning Sjuksköterskan är ofta närvarande vid bedömning före utskrivning. Hon deltar i diskussioner beträffande eventuell eftervård och medverkar beträffande besked till andra som skall överta vården av patienten. Vid behov undervisar hon patienten eller dennes anhöriga hur dessa skall förfara hemma.

För ytterligare bedömning av yrkesverksamhetens innehåll hänvisas till bilaga 2, avsnitt 4.4.2. Där redogöres för vissa funktions- och ansvarsområden, som låg till grund för sjuksköterskeutredningens formulering av mål för den femterminiga sjuksköterskeutbildningen (SOU 1964:45).

3.2 Jämförande analys av de prekliniska ämnena igrundutbildningen till läkarexamen och motsvarande utbildningsavsnitt i grundutbilningen av sjuksköterskor 3.2.1 Metodik I enlighet med de av U 68 fastställda direktiven tog arbetsgruppen, vilket nämnts i avsnitt 3.1, utgångspunkt i existerande studie- och läroplaner. Studieplanerna för läkarutbildningen är fastställda av UKÄ medan läroplanen för sjuksköterskeutbildningen är fastställd av SÖ. Inom gruppen utarbetades en principmodell i form av ett enkätformulär som användes för jämförelsen av innehållet i de olika prekliniska ämnena i läkarutbildningen och sjuksköterskeutbildningen. Enkätformulären innehöll såväl en kvalitativ som en kvantitativ bedömningsdel. Bedömningen gjordes i båda avseendena efter en fyragradig skala. Dessa fyra skalsteg verbaliserades på sätt som framgår av bilaga 3, där de närmare detaljerna återfinns. Enkätformuläret använd-es inledningsvis vid en jämförelse av innehållet i ämnena anatomi och fysiologi i läkarutbildningen med motsvarande avsnitt isjuksköterskeutbildningen samt vidareutvecklades därefter med bistånd av pedagogisk expertis för att även kunna utnyttjas vid den därefter genomförda jämförelsen av innehållet i ämnena medicinsk mikrobiologi och farmakologi i de båda _utbildningarna. Enkätformuläret tillställdes lärare/läkare med erfarenhet från undervisning av såväl medicine studerande som sjuksköterskeelever inom aktuella ämnesområden. Dessa ämnesexperter ombads genomföra dels en kvantitativ bedömning genom att ange respektive ämnes omfattning uttryckt i antal undervisningstimmar, fördelade på olika undervisningsformer såsom j katedrala föreläsningar, seminarier, gruppundervisning, öv- 5 praktiska ningar, laborationer etc., och i kurslitteraturens sidantal och textmängd, dels en kvalitativ bedömning genom att uttrycka respektive ämnes jämförelsevisa svårighetsgrad.

3.2.2 Resultat

3.2.2.1 Examensämnet anatomi

bedömde anatomiundervisningen för sjuksköterskor som Ämnesexperterna kvalitativt mycket lättare (skalsteg l, jämför bilaga 3) än motsvarande undervisning för medicine studerande. Vid den kvantitativa bedömningen ansågs sjuksköterskan ha jämförelsevis ringa utbildning (skalsteg 1) i ämnet. hade vidare den uppfattningen, att undervis- Ämnesexperterna omfattar 22 veckor, skulle kunna ningen i ämnet, som i läkarutbildningen förkortas maximalt en vecka i en särskild studiegång för sjuksköterskor till läkare.

3.2.2.2 Examensämnet fysiologi l Ämnesexperterna bedömde undervisningen i fysiologi som kvalitativt lättare (skalsteg 1) i sjuksköterskeutbildningen än i medicine mycket kandidatutbildningen. Vid den kvantitativa bedömningen ansågs sjukskö- * i detta ämne vara ringa (skalsteg l) jämfört med terskeutbildningen läkarutbildningen. Även här bedömde de anlitade experterna att undervisningen, som idag omfattar ca 14 veckor, skulle kunna förkortas maximalt en vecka i en särskild studiegång till läkare.

3.2.2.3 Examensämnena medicinsk mikrobiologi och farmakologi

av ämnet mikrobiologis omfattning varierar något från Bedömningen omdömet att har ringa utbildning (skalsteg l) till att sjuksköterskan sjuksköterskeutbildningen har tämligen omfattande undervisning (skalsteg 2) ijämförelse med medicinarutbildningen. När fråga är om ämnets eller stoffets svårighetsgrad ansåg några att är mycket lättare eller ämnesexperter, sjuksköterskeutbildningen lättare än läkarutbildningen (skalsteg 1 respektive 2), medan andra ansåg utbildningarna inte vara jämförbara (skalsteg O). hade uppfattningen att sjuksköterskeutbildningen i Ämnesexperterna kvalitativt är mycket lättare eller lättare än läkarutbildfarmakologi (skalstegl respektive 2). Vid den kvantitativa bedömningen ningen i detta ämne vara tämligen omfattande ansågs sjuksköterskeutbildningen (skalsteg 2). anser att det i och för sig borde vara möjligt att avkorta Arbetsgruppen dessa båda ämnen med någon undervisningsvecka men vill av andra skäl, som redovisas i avsnitt 4.1.3, inte föreslå att någon sådan avkortning

gores.

3.2.2.4 Examensämnena histologi, medicinsk och fysiologisk kemijämte samt läroämnena allmän kemi, medicinsk genetik, medicinsk patologi fysik, medicinsk statistik och psykologi

Rubricerade ämnen - med undantag för ämnet psykologi - inte utgör fristående i läroplanen för grundutbildning av undervisningsmoment

sjuksköterskor. Någon jämförande bedömning med hjälp av ämnesexperterna har därför inte kunnat göras beträffande dessa ämnen. Arbetsgruppens bedömning och förslag rörande dessa ämnen ingår i bedömningen av det prekllniska utbildningsavsnittet som helhet, vilket redovisas i avsnitt 4.1.3.

3.3 Jämförande analys av de kliniska ämnena igrundutbildningen till lakarexamen och motsvarande utbildningsavsnitt i grundutbildningen av sjuksköterskor 3.3.1 Underlag och metodik Som underlag för arbetsgruppens jämförande studie av grundutbildningarna till läkare och sjuksköterska har här liksom tidigare använts gällande läro- och studieplaner. Arbetsgruppen konstaterar att det föreligger en väsentlig skillnad mellan dessa vad gäller instruktioner, riktlinjer och detaljrikedom. Medan läroplanen för sjuksköterskeutbildningen anger mål för såväl ett helt ämne som för delmoment samt upptager detaljerade direktiv och råd angående undervisningens form och genomförande, är läkarutbildningens studieplaner mera översiktliga och anger endast i mindre utsträckning mål för delmoment eller förslag rörande undervisningsformer och liknande. Anledningen till läkarutbildningens mera allmänt formulerade studieplaner kan sökas i det förhållandet, att utbildningsnämnderna vid de medicinska fakulteterna, såsom komplement till studieplanerna, har att fastställa närmare anvisningar för undervisningen i varje enskilt ämne. Detta görs genom s. k. kurspromemorior. För att få fram en detaljerad bild av innehållet i de kliniska ämnena i läkarutbildningen har det därför varit nödvändigt att gå till dessa kurspromemorior. Dessutom har aktuella kursscheman insamlats och i vissa fall direktkontakter tagits med ämnesföreträdare respektive kursledare. Av praktiska och tidsmässiga skäl har arbetsgruppen valt att göra den ämnesvisa jämförelsen med utgångspunkt i läkarutbildningen vid en fakultet, nämligen den i Göteborg. En efterkontroll visar, att även om utbildningens organisation kan variera något mellan olika fakulteter, finns en relativt god överensstämmelse mellan innehållet i och omfattningen av den kliniska utbildningen vid de olika medicinska fakulteterna. Arbetsgruppen har vid sin kartläggning av läkarutbildningen enbart analyserat grundutbildningsstadiet. Gruppen har således inte gått in på allmäntjänstgöringen med hänsyn till att denna ingår i vidareutbildningen efter läkarexamen. På samma sätt som angivits beträffande läkarutbildningen har arbets- _ gruppen kompletterat gällande läroplan för sjuksköterskeutbildningen med hjälp av scheman för undervisningen vid vissa sjuksköterskeskolor, nämligen Hagaskolan, Kevingegårdsskolan och Röda korsets sjuksköterskeskola. På detta sätt har Översikter rörande flera av de centrala kliniska ämnena i läkarutbildningen respektive sjuksköterskeutbildningen kunnat

sammanställas och läggas till grund för den jämförande bedömningen, vilken skett ämnesvis. översikterna återfinnes ibilaga 5 t. o. m. 12 och gäller nedanstående kliniska ämnen:

klinisk propedeutik medicin kirurgi oftalmiatrik psykiatri infektionssjukdomar socialmedicin obstetrik och gynekologi pediatrik jämte barn- och ungdomspsykiatri.

i 3.3.2 Resultat l avsnitten 3.3.2.1-3.3.2.ll sammanfattas arbetsgruppens jämförande bedömning av utbildningen i vissa kliniska ämnen i läkarutbildningen och motsvarande innehåll i sjuksköterskeutbildningen. l tablåerna över i läkarutbildningen har utbildningstiden fördelats på dels sådan undervisning, som resurs- och tidsmässigt står skild från sjukvården, dels sådan undervisning, som gives parallellt med och är kopplad till sjukvårdsarbetet. Den förstnämnda typen av undervisning - här benämnd undervisningstimmar - är uppdelad på olika undervisningsformer, nämligen katedral undervisning och gruppundervisning samt tid för kunskapskontroll. Gruppundervisning innefattar ett flertal undervisningsformer såsom seminarier, polikliniska föreläsningar med demonstrationer, kliniska konferenser, laborationer och kliniska ronder. Tidsangivelsen för kunskapskontroll innefattar såväl muntlig som skriftlig sådan. Den undervisning som ges parallellt med och är kopplad till sjukvårdsarbetet är fördelad på tjänstgöring vid vård- och operationsavdelning, jourtjänstgöring samt tjänstgöring inom öppen vård. Redovisningen bygger som nämnts på förhållandena vid medicinska fakulteten i Göteborg. För detaljer angående de olika ämnena hänvisas till översikterna i bilaga 4- 12.

3.3.2.1 Klinisk propedeutik

Läkarutbildningen Kursen omfattar tolv veckors undervisning under sjätte terminens sista del. Undervisningstyp Antal timmar Katedral undervisning 155 Gruppundervisning laborationer (klinisk kemi och

Tjänstgöring vid vårdavdelning Avdelningstjänstgöringen omfattar under tolv veckors kurstid ca två timmar per dag under fem dagar i veckan.

Antal timmar

Summa avdelningstjänstgöring 120 Summa avdelningstjänstgöring per vecka 10

Tjänstgöring i öppen vård och jourtjänstgöring Dessa typer av tjänstgöring förekommer inte under det propedeutiska stadiet.

Arbetstid Den totala arbetstiden under kursen uppgår till 32,9 timmar per vecka, exklusive litteraturstudier.

Sjuksköterskeutbildningen l sjuksköterskeutbildningen återfinns ämnet allmän hälso- och sjukvård vilket delvis kan sägas motsvara den kliniska propedeutiken. Ämnet omfattar enligt läroplanen 153 timmar, fördelade på sjukdomslära (5 + 0 + 0 + O + 10) = 15 timmar och hälso- och sjukvårdslära (130 + 0 + 0 + 8 + O) = 138 timmar. Härtill kommer klinisk och Socialmedicinsk praktik i allmän sjukvård om 140 timmar under den första terminen.

Bedömning och slutsats Kursen i klinisk propedeutik i läkarutbildningen är ägnad att introducera medicine kandidaten i de kliniska disciplinerna och göra honom förtrogen med sjukhusmiljön och avdelningsarbetet. Denna förberedande kurs innehåller mot denna bakgrund till stora delar sådant undervisningsstoff, som är välkänt för en sjuksköterska. Undervisningstiden torde därför kunna avkortas betydligt i en särskild studiegång för sjuksköterskor till läkare. Vissa moment ingår dock inte i sjuksköterskeutbildningen. Arbetsgruppen har därvid gjort den bedömningen, att nedanstående delmoment i ämnet klinisk propedeutik måste ingå i en sådan särskild studiegång med följande undervisningsvolym:

1 Uppgifterna inom parentes anger här och i det följande undervisningstimmarnas fördelning på de fem terminerna.

Antal timmar

Kliniska undersökningsmetoder katedrala föreläsningar 40 rond- och gruppundervisning 56 Klinisk kemi katedrala föreläsningar 17 laborationer 32 Klinisk fysiologi

l

i Med oförändrad belastning om 32,9 timmar per vecka, exklusive

i

litteraturstudier, räknar arbetsgruppen med att kursen i klinisk propedeutik för sjuksköterskor skall kunna begränsas till ca fem veckor, det vill säga en avkortning med sju veckor.

3.3.2.2 Medicin

Läkarutbildningen Kursen omfattar tjugo veckor och upptar hela den sjunde terminen.

Undervisningstyp Antal timmar i f Katedral undervisning 182 g Gruppundervisning ; polikliniska föreläsningar 25 paticntdemonstrationer och rondundervisning 44 i

Tjänstgöring på vårdavdelning Under de sex första veckorna omfattar avdelningstjänstgöringen två timmar per dag under fem till sex dagar i veckan = 66 timmar. Under ytterligare 1 1 veckor omfattar tjänstgöringen ca fyra och en halv timmar per dag under sex dagar i veckan = 297 timmar. Tre veckor beräknas åtgå för tentamensförberedelse.

Antal timmar

Summa avdelningstjänstgöring 363 Summa avdelningstjänstgöring per vecka 18,2

Jourtjänstgöring Jourtjänstgöring på akutmottagning beräknas omfatta fem jourpass om sex-åtta timmar vardera.

Antal timmar

ljänstgöring i öppen vård Någon tjänstgöring inom öppen vård förekommer inte under medicinterminen i Göteborg. l stället hålles polikliniska föreläsningar med patientdemonstrationer.

Arbetstid Den totala arbetstiden under kursen i medicin uppgår till 36,0 timmar per vecka, exklusive litteraturstudier.

Siuksköterskeutbildningen Utbildningen i medicinsk sjukvård i grundutbildning av sjuksköterskor omfattar totalt 21 veckor under termin l, 2 och 5. Den teoretiska undervisningen fördelas på sjukvårdslära (5 + 35 + 0 + 0 + 20) = 60 timmar och sjukdomslära (O + 35 + O + O + 10) = 45 timmar. Härutöver kommer så klinisk och Socialmedicinsk praktik i medicinsk sjukvård om (O + 260 + 0 + 0 + 305) = 565 timmar, fördelade över 19 veckor.

Bedömning och slutsats Undervisningen i ämnet medicinsk sjukvård i sjuksköterskeutbildningen avser att ge kunskaper om de vanligaste sjukdomarna, deras förebyggande och behandling samt kunskaper om principer och metoder för medicinsk sjukvård. Den meddelade undervisningen berör delvis samma innehåll som läkarutbildningen, dock med den skillnaden, att varje område ägnas väsentligt mindre undervisningstid. Med hänsyn till omfattningen av undervisningen i såväl sjukdomslära som sjukvårdslära i sjuksköterskeutbildningen bedömer arbetsgruppen det möjligt att avkorta undervisningen i ämnet medicin i en särskild studiegång med ca 40 timmar. Sjuksköterskeutbildningen omfattar som nämnts praktisk-klinisk verksamhet i medicinsk sjukvård. Den medicine kandidat, som kommer till sin första avdelningstjänstgöring har från sin tidigare endast utbildning föga erfarenhet från avdelningsarbete eller från vårdmiljön över huvud medan sjuksköterskan har redan i sin grundutbildning tillägnat sig sådana erfarenheter. Arbetsgruppen bedömer det mot den bakgrunden vara

möjligt att avkorta avdelningstjänstgöringen under medicinterminen i en särskild studiegång med ca 100 timmar. Den ovan redovisade bedömningen innebär en avkortning av medicinkursen i en särskild studiegång för sjuksköterskor till läkare med ca fyra veckor.

3.3.2.3 Kirurgi Läkarutbildningen Ämnet omfattar liksom ämnet medicin tjugo veckor och upptar hela den åttonde terminen.

Undervisningstyp Antal timmar

i Katedral undervisning 210

i Gruppundervisning

Tjänstgöring vid vård- och operationsavdelning De fyra första och de två sista veckorna av kursen är tjänstgöringsfria. De respektive tentamensförberedelse. Unägnas åt s. k. intensivundervisning der resterande 14 veckor fullgör kandidaten fyra till fem timmars avdelningstjänstgöring under fem dagar i veckan. Avdelningstjänstgöringen fullgöres inom en rad olika kliniska verksamhetsområden och tiden fördelas på följande sätt.

Antal veckor

Jourtjänstgöring Denna uppgår, inklusive ambulanstjänstgöring, till 152 timmar

Tjänstgöring i öppen vård Medicine kandidaten tjänstgör en vecka vid en kirurgisk poliklinik (motsvarande) under sammanlagt 28 timmar.

Antal timmar

Summa avdelnings-, jour- och polikliniktjänstgöring 495

Summa avdelnings-, jour- och polikliniktjänstgöring per vecka 24,8

Arbetstid Den arbetstiden under kursen omfattar

totala kirurgi 40,6 timmar per

vecka exklusive litteraturstudier.

Sjuksköterskeu tbildningen Utbildningen i kirurgisk sjukvård i sjuksköterskeutbildningen innefattar 45 timmar sjukdomslära och 60 timmar sjukvårdslära. l detta sammanhang bör även innehållet iämnet operations- och akutsjukvård, omfattande 38 timmar, beaktas. Sjuksköterskeutbildningen innefattar även prak-

i

tisk-klinisk verksamhet, dels i ämnet kirurgisk sjukvård, omfattande 565 timmar, fördelade på 19 veckor under termin 2 och S, dels i ämnet operations- och akutsjukvård, omfattande 3l5 timmar.

Bedömning och slutsats I målet för ämnet i

kirurgi läkarutbildningen anges, att ämnet

skall omfatta diagnostik och terapi av de inre organens sjukdomar, rörelseorganens sjukdomar och olycksfallsskador. Vidare anges, att de studerande skall vara väl förtrogna med metoder att undersöka de olika organen, äga kunskap om de viktigaste sjukdomarna och skadorna liksom om deras behandling och prognos samt kunna planlägga utredningar. Undervisningen i ämnet kirurgisk sjukvård i sjuksköterskeutbildningen skall enligt läroplanen ge eleven dels kunskaper om de vanligast förekommande kirurgiska sjukdomarna, om deras symptom och behandling samt om principer och metoder för kirurgisk sjukvård, dels förmåga att utöva sådan sjukvård. Arbetsgruppen bedömer undervisning i ämnet anestesiologi och intensivvård i sjuksköterskeutbildningen till såväl omfattning som innehåll motsvara undervisningen i anestesiologi i läkarutbildningen. I en särskild studiegång för sjuksköterskor synes därför detta undervisningsmoment till sin huvuddel kunna utgå. Med utgångspunkt bl. a. häri anser arbetsgruppen att totalt ca 47 timmar av den i sjuksköterskeutbildningen meddelade undervisningen i kirurgisk sjukvård och i operations- och akutsjukvård äger motsvarighet i läkarutbildningen och att motsvarande avkortning kan göras. Arbetsgruppen gör vidare den bedömningen, att tjänstgöringen vid

kirurgisk vårdavdelning, vid operationsavdelning och inom anestesiologisk verksamhet i en särskild studiegång kan avkortas med totalt ca 140 timmar. Bedömningen enligt ovan leder fram till en avkortning av kursen i kirurgi i en särskild studiegång för sjuksköterskor med ca fem veckor.

3.3.2.4 Oftalmiatrik

Läkarutbildningen

Kursen omfattar ca fyra veckors undervisning. Vid medicinska fakulteten i Göteborg anordnas kursen parallellt med kursen i oto-rhino-laryngologi under åtta veckor. Vid andra medicinska fakulteter löper kurserna i oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi och rättsmedicin gemensamt under tio veckor.

Undervisningstyp Antal timmar

Katedral undervisning 55 Gruppundervisning seminarier patientdemonstration

QCO\I\3I\)

industribesök undersökningsteknik och dissektion ›- Kunskapskontroll Summa 82

Tjänstgöring vid vårdavdelning och opcrationsavdelning Tjänstgöring vid poliklinik, konsultfall, jour osv 21

Arbetstid Den totala arbetstiden under kursen uppgår till 27,3 timmar per vecka, exklusive litteraturstudier.

S/ukskäterskeutbildningen Sjuksköterskeutbildningen innehåller totalt åtta timmars undervisning i ämnet ögonsjukvård fördelade på fem timmar sjukdomslära och tre timmar sjukvårdslära.

Bedömning och slutsats Arbetsgruppen bedömer att någon avkortning av undervisning i detta ämne inte kan göras i en särskild studiegång för sjuksköterskor.

3.3.2.5 lnfektionssjukdomar

Läkarutbildningen Kursen omfattar ungefär fyra veckor. Vid medicinska fakulteten i Göteborg löper denna parallellt med kurs i dermato- och venereologi under åtta veckor. Vid andra fakulteter löper de båda nämnda kurserna parallellt med kurs i försvars- och katastrofmedicin under tio veckor.

Avdelningstjänstgöring och tjänstgöring

Arbetstid Den totala arbetstiden under kursen uppgår till 34,5 timmar per vecka exklusive litteraturstudier.

S/uksköterskeutbildningen Sjuksköterskeutbildningen innehåller totalt 15 timmar i ämnet infektionsvård, fördelade på åtta timmar sjukdomslära och sju timmar sjukvårdslära.

Bedöm ning och slutsats Arbetsgruppen bedömer att någon avkortning av detta ämne inte kan göras i en särskild studiegång för sjuksköterskor.

3.3.2.6 Psykiatri Läkarutbildningen Vid den medicinska fakulteten i Göteborg omfattar kursen i psykiatri åtta veckor. Vid andra medicinska fakulteter omfattar kursen ca nio veckor och löper parallellt med kurs i försvars- och katastrofmedicin i ett m, block om tio veckor. n..

-.›,›4.\_LAnrL\M

p;

Undervisningstyp Antal timmar Katedral undervisning Gruppundervisning

Summa Summa per vecka

Tjänstgöring vid vårdavdelning Avdelningstjänstgöring upptar tre timmar per dag under fem dagar i i veckan. Summa avdelningstjänstgöring under åtta veckor 120 timmar.

Jourtjänstgöring Antal timmar

uppgår till 22 Jourtjänstgöringen Summa avdelnings- och jourtjänstgöring 142 Summa avdelnings- och jourtjänstgöring per vecka 17,8

Arbetstid Den totala arbetstiden under kursen uppgår till 30,0 timmar per vecka exklusive litteraturstudier.

Sjuksköterskeutbildningen Undervisningen i psykiatrisk vård i sjuksköterskeutbildningen omfattar totalt 72 timmar, fördelade på 20 timmar sjukdomslära och 52 timmar sjukvårdslära. Dessutom ingår praktisk-klinisk tjänstgöring i psykiatrisk vård om totalt 350 timmar under framför allt den tredje terminen.

Bedöm ning och slutsats Målet för undervisningen i ämnet psykiatrisk vård i sjuksköterskeutbildningen är att ge eleven grundläggande kunskaper i psykiatrisk vård, mentalsjukvård och mentalhygien, ge eleven förståelse för sambandet mellan psykiska och somatiska funktioner samt dessutom ge eleven förmåga att skapa hälsobefrämjande interpersonella relationer i en terapeutisk miljö. I bilaga 7 anges mål för undervisningen i ämnet psykiatri gällande dels grundutbildning till läkarexamen, dels vidareutbildning (allmän tjänstgöring). Vid bedömningen av värdet för en fortsatt läkarutbildning av den katedrala undervisningen under sjuksköterskeutbildningen omfattande 20

timmar sjukdomslära bör det enligt arbetsgruppens mening uppmärksammas, att undervisningen rörande varje sjukdomsgrupp tidsmässigt endast omfattar en till två timmar. Sjuksköterskeundervisningen i detta ämne måste därför betraktas som översiktlig. Enligt arbetsgruppens uppfattning kan den katedrala undervisningen i den avkortade studiegången för sjuksköterskor i enlighet därmed endast förkortas med ca tio timmar. Det är vidare arbetsgruppens uppfattning, att avdelningstjänstgöringen under kursen i psykiatri kan avkortas med ca 60 timmar i en särskild studiegång för sjuksköterskor. Den ovan redovisade bedömningen ger en avkortning av kursen i psykiatri i en ”särskild studiegång för sjuksköterskor med två och en halv veckor.

3.3.2.7 Försvars- och katastrofmedicin

Läkarutbildningen Kursen i försvars- och katastrofmedicin i läkarutbildningen omfattar 40 timmar, vartill kommer ca fem timmar för självstudier. Av kurstiden ägnas ca 27 timmar åt olika planerings- och förberedelseåtgärder inför mer eller mindre omfattande katastrofer i fredstid, medan ca 13 timmar ägnas åt försvarsmedicin, krigskatastrofer och krigssjukvårdens uppgifter m. m.

Sju kskö terskeu tbildn ingen I sjuksköterskeutbildningen ägnas 20 timmar åt ämnet försvars- och katastrofmedicin. Därav är tre timmar avsedda för katastrofmedicinsk beredskap i fred samt 17 timmar för totalförsvarets uppgifter och organisation, olika typer av stridsmedel och skyddsåtgärder i samband därmed samt för krigssjukvårdens uppgifter, organisation och verksamhet m. m.

Bedömning och slutsats Det är arbetsgruppens uppfattning, att kursen i försvars- och katastrofmedicin kan avkortas med ca 15 timmar, motsvarande den del i läkarutbildningen, som berör försvarsmedicin, krigsorganisationen och krigskatastrofer. Ämnet skulle således kunna avkortas med en halv vecka i en särskild studiegång för sjuksköterskor.

3.3.2.8 Obstetrik och gynekologi

Läkarutbildningen i ämnet obstetrik p. Undervisningen och gynekologi samt ämnena pediatrik

barn- jag.

jämte och ungdomspsykiatri upptar en sammanlagd tid av tjugo .ut veckor.

amma-x... .

Tjänstgöring i sluten och öppen vård Kursen i obstetrik och gynekologi omfattar tio veckor, varav två veckor på neonatalavdelning fullgöres under pediatrikkursen. Två veckor utgör s. k. intensivundervisning. i Under dessa åtta veckor fördelar sig tjänstgöringen på följande sätt:

Antal timmar

Avdelningstjänstgöring

Neonatalavdelning (fullgöres under pediatrikkursen) 35 Summa avdelningstjänstgöring 217 Jourtjänstgöring 34 Summa 25 l s Summa avdelnings- och jourtjänstgöring per vecka 31,4

Arbetstid Den totala arbetstiden under kursen omfattar 35,8 timmar per vecka, exklusive litteraturstudier.

Sjuksköterskeu tbildningen Ämnet obstetrisk vård och gynekologisk sjukvård i sjuksköterskeutbildningen omfattar totalt 40 timmar, fördelade på 20 timmar sjukdomslära och 20 timmar sjukvårdslära. Den praktiskt-kliniska delen omfattar 120 timmar obstetrisk och gynekologisk sjukvård under den tredje terminen.

Bedöm ning En gemensam bedömning göres av ämnena obstetrik och gynekologi samt pediatrik jämte barn- och ungdomspsykiatri. Denna redovisas i samband med genomgången av pediatrik jämte barn- och ungdomspsykiatri.

3.3.2.9 Pediatrik jämte barn- och ungdomspsykiatri Läkarutbildningen Kursen omfattar tolv veckor, inklusive tjänstgöring vid neonatalavdelning. Undervisningstyp Antal timmar Katedral undervisning 130 Gruppundervisning ronder 48 laborationer och övrig gruppundervisning 30

Tjänstgöring vid vårdavdelning

Kursen omfattar tolv veckor med två veckors s. k. intensivundervisning, två veckors tjänstgöring vid neonatalavdelning (se ämnet obstetrik och gynekologi) samt två veckors tjänstgöring i öppen vård m. m. Under a resterande sex veckor omfattar avdelningstjänstgöringen fem timmar om . dagen under fem dagar i veckan.

m-nø-unøxnuzønáuzu

Antal timmar

Summa avdelnings-, öppenvårds- och jourtjänstgöring per vecka [6

Arbetstid - Den totala arbetstiden under kursen uppgår till 41,0 timmar per vecka, exklusive litteraturstudier.

»Aøakáwzuamrggøhuauüaam

Sjuksköterskeutbildningen Ämnet barnavård och barnsjukvård isjuksköterskeutbildningen omfattar totalt 52 timmar fördelade på 24 timmar sjukdomslära och 28 timmar sjukvårdslära. Avsnittet i sjukvårdslära kan uppdelas i barnavårdslära (10

timmar) och barnsjukvårdslära (18 timmar). up,... _

l grundutbildningen för sjuksköterskor ingår dessutom praktisk-klinisk verksamhet vid någon typ av barnklinik med 240 timmar.

Bedömning och slutsats Bedömningen redovisas här gemensamt för ämnena pediatrik jämte barnoch ungdomspsykiatri samt obstetrik och gynekologi. l ämnet obstetrisk

vård och gynekologisk sjukvård i sjuksköterskeutbildningen upptager obstetriken huvuddelen av intresset medan gynekologin har fått mindre Det är arbetsgruppens uppfattning, att antalet undervisningsutrymme. timmar i en särskild studieplan till läkarexamen kan reduceras med ca 15 timmar. Därutöver bedömer arbetsgruppen det möjligt att i en sådan särskild studiegång kunna avkorta tjänstgöringen vid puerperalavdelning och vid mödravårdscentral med ca 20 timmar. Enligt arbetsgruppens uppfattning bör undervisningen i ämnet pediatrik i en särskild studiegång för sjuksköterskor kunna avkortas med högst bör kunna avkortas med 20 timmar medan den praktiska tjänstgöringen ca 40 timmar. Den ovan redovisade bedömningen ger en total avkortning av kurserna barn- och ungdomspsykiatri i obstetrik och gynekologi, pediatrik jämte en särskild studiegång för sjuksköterskor med ca tre veckor..

3.32.10 socialmedicin

Läkaru tbildningen Vid flertalet medicinska fakulteter löper kursen i socialmedicin parallellt med kurserna och hygien under tillsammans tio veckor. Vid neurologi medicinska fakulteten i Göteborg omfattar kursen ca fyra veckor.

Undervisningstyp Antal timmar

Katedral undervisning 73 Gruppundervisning

Sjuksköterskeutbildningen Ämnena sociologi och socialmedicin i sjuksköterskeutbildningen omfattar 50 respektive 108 timmar. Härtill kommer Socialmedicinsk praktik under termin 3 om totalt 125 timmar.

Bedömning och slutsats Enligt arbetsgruppens uppfattning bör den nuvarande huvudkursen i socialmedicin i en särskild studiegång kunna avkortas till att omfatta en vecka, under förutsättning att den i utredningen Läkares ungefär (SOU 1967:51) föreslagna omfattningen av grund- och vidareutbildning” samundervisningen mellan ämnet socialmedicin och vart och ett av ämnena dermatologi och venereologi, oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi, obstetrik och gynekologi, pediatrik jämte barn- och ungdomspsykiatri kan upprätthållas. Kursen beräknas därvid kunna avkortas med ca tre veckor.

3.3.2.1 l Neurologi, dermatologi och venereologi, oto-rhino-laryngologi, hygien samt rättsmedicin I sjuksköterskeutbildningen är undervisningen och tjänstgöringen i rubricerade ämnen antingen av ringa omfattning eller ingen alls. Även om arbetsgruppen inte har gjort någon detaljanalys av möjligheterna att avkorta undervisningen i dessa ämnen i en särskild studiegång för till läkare hyser arbetsgruppen sjuksköterskor den uppfattningen på grundval av den bedömning gruppen gjort av möjligheterna att avkorta undervisningen i närstående ämnen i läkarutbildningen - att undervisningen i dessa ämnen inte kan avkortas.

3.3.3 Sammanfattning

Den i avsnittet 3.3.2 genomförda bedömningen sammanfattas i det följande med angivande av dels respektive ämnes nuvarande omfattning, dels den avkortning som enligt arbetsgruppens mening är möjlig att genomföra i en särskild studiegång för sjuksköterskor till läkare.

Nuvarande Föreslagen omfattning avkortning (veckor) (veckor) Termin 6 Klinisk propedeutik Klinisk kemi Klinisk fysiologi 12 7 Termin 7 Medicin 20 4 Termin 8 Kirurgi 20 5 Termin 9 Block l Dermato- och venereologi lnfektionssjukdomar Försvars- och katastrofmedicin l 10 0 Block 2 Psykiatri Försvars- och katastrofmedicin ll l0 3 Termin I 0

äs.ma§ -

Block 3 Oftalmiatrik Oto-rhino-laryngologi 10 0 Block 4 Hygien år s Neurologi Socialmedicin ° 10 3 Termin I 1 Block 5 *425 Pediatrik jämte barn- och ungdomspsykiatri 10

{.i(

Block 6 3 Obstetrik och gynekologi l0 Summa veckor 112 25

Arbetsgruppens överväganden

och förslag

4.1 Utbildningsplan och behörighetskrav Arbetsgruppen har i det föregående jämfört de prekliniska och de kliniska delarna i läkarutbildningen med motsvarande avsnitt i sjuksköterskeutbildningen. På grundval bl. a. härav redovisar gruppen i det följande sina överväganden och förslag beträffande en utbildningsplan för en särskild och tidsmässigt avkortad studiegång för sjuksköterskor till läkare samt de särskilda behörighetskrav, som bör uppställas för tillträde till en sådan studiegång. En självklar utgångspunkt vid arbetsgruppens överväganden har varit att den särskilda studiegången skall leda fram till samma mål som nuvarande grundutbildning av läkare, dvs. till läkarexamen med den behörighet och kompetens för läkare med sådan examen, som anges i gällande medicinalförfattningar.

4.1.1 Utbildningarnas mål och innehåll Arbetsgruppen startade sitt arbete med att försöka få fram en särskild studiegång för sjuksköterskor till läkare utifrån de tre skilda principmodeller, som anvisats av U68 i dess huvudbetänkande och som redovisats i avsnitt 2.1. Det visade sig emellertid förenat med vissa svårigheter att strikt tillämpa dessa modeller, framför allt med hänsyn till de skilda syften och mål, som gäller för läkar- och sjuksköterskeutbildningarna. Läkarutbildningen är i första hand inriktad på diagnostiska överväganden och terapeutiska åtgärder medan grundutbildningen till sjuksköterska i första hand är inriktad på att tillgodose patienternas behov av personlig omvårdnad och medicinska vård i vidare bemärkelse samt därtill på arbetsledande funktioner. Sjuksköterskans engagemangi diagnostik och terapi förutsättes enligt läroplanen i huvudsak endast komma att gälla medverkan i verkställandet av vissa diagnostiska och terapeutiska åtgärder. De två utbildningarna innehåller teoretiska och praktiska moment, som inom utbildningarna var för sig naturligt följer respektive huvudmålsättning. Trots skillnaderna i utbildningsmål erbjuder dock utbildningar-

na delvis samma eller likartade teoretiska och praktiska kunskaper om än med olika grad av djup och bredd. Dessutom förmedlas genom studierna likartade attityder och referensramar åt de båda studerandegrupperna. Omfattningen av det gemensamma innehållet i de olika delarna i de båda utbildningarna har gruppen analyserat och värderat i avsnitten 3.2 och 3.3. Gruppens förslag ansluter sig närmast till den modell för återkommande utbildning där kortare utbildningslinjer studieorganisatoriskt anknyts till längre sådana.

4.1.2 Behörighetskrav och urval För tillträde till läkarutbildningen fordras genomgången tre- eller fyraårig gymnasieskola. Dessutom ställs särskilda krav på förkunskaper i ämnena matematik, fysik, kemi och biologi. Sjuksköterskans grundutbildning är enligt arbetsgruppens uppfattning inte av sådant slag, att den ger möjlighet att ändra nämnda förkunskapskrav för inträde till läkarutbildningen. Studerande, som det här är fråga om, måste få samma möjligheter att följa den teoretiska undervisningen under de första studieåren som övriga studerande. Mot den bakgrunden föreslår arbetsgruppen, att nämnda inträdesvillkor i avseende på särskilda behörighetskrav skall gälla även för den särskilda studiegången till läkare, givetvis med de förändringar, som kan bli följden av kompetenskommitténs ännu inte avslutade arbete. I arbetsgruppens uppdrag har ingått att bedöma, vilka krav på yrkesverksamhet, som skall uppställas för sjuksköterskors tillträde till en särskild och tidsmässigt avkortad studiegång till läkare. För gruppen har det därvid betraktats som självklart, att sjuksköterskan före tillträdet till en sådan studiegång skall ha bedrivit yrkesverksamhet som sjuksköterska. Genom sådan tjänstgöring befäster och fördjupar sjuksköterskan de kunskaper och färdigheter, som grundutbildningen givit henne, hennes referensram vidgas och hennes kännedom ökas om sjukvårdens miljö och arbetsförhållanden. För att detta skall kunna ske fordras dock att tjänstgöringen har en viss minsta längd. Mot bakgrund av en bedömning av den erforderliga omfattningen av en sådan yrkesverksamhet föreslår arbetsgruppen att som inträdesvillkor till en särskild studie- gång till läkare skall gälla - utöver krav på sjuksköterskelegitimation även krav på två års yrkesverksamhet som sjuksköterska. En av utgångspunkterna vid denna bedömning har varit hittillsvarande praxis att kräva två års yrkesverksamhet för att bli antagen till s. k. fri kvot vid ansökan om tillträde till läkarutbildning. Arbetsgruppen har inte funnit skäl föreslå genomgången vidareutbildning för sjuksköterskor som särskilt behörighetskrav. Dessa kurser är nämligen helt inriktade på respektive vidareutbildningsområde och anses därför ej kunna ligga till grund för en gemensam studiegång för sjuksköterskor till läkare. Av enahanda skäl är arbetsgruppen inte heller beredd att tillstyrka att i tiden för den erforderliga yrkesverksamheten som sjuksköterska skall kunna inräknas eventuell genomgången vidareutbildning.

Någon precisering av arten av den yrkesverksamhet, som sjuksköterskan skall utöva före inträdet i en särskild studiegång, anser arbetsgruppen inte nödvändig. Gruppen vill härvid erinra om att yrkesverksamheten för en legitimerad sjuksköterska utan genomgången vidareutbildning i första hand torde komma att vara förlagd till vårdavdelning av medicinsk, kirurgisk eller psykiatrisk karaktär samt till vissa mottagningsavdelningar (bilaga 2 avsnitt 3.4.1). Arbetsgruppen har för sin del inte haft anledning att diskutera frågan om hur bl. a. betyg från sjuksköterskeutbildningen liksom hur yrkesverksamhetens art och längd skall räknas tillgodo som meriter vid urval bland behöriga sökanden till en särskild studiegång. Gruppen har förutsatt att regler härom kommer att utformas på grundval av det förslag för meritvärdering och antagning, som kompetenskommittén kommer att föreslå.

4.1.3 Den prekliniska utbildningen l direktiven till ALS-gruppen bedömde U 68, att innehållet ide första åren i läkarutbildningen inte har så mycket gemensamt med sjuksköterskeutbildningen. Arbetsgruppen har helt kunnat ansluta sig till denna uppfattning genom de kvantitativa och kvalitativa jämförelser som gjorts av innehållet i de prekliniska ämnena i läkarutbildningen samt motsvarande avsnitt i sjuksköterskeutbildningen. Därvid har konstaterats, att innehållet i sjuksköterskeutbildningen i dessa avseenden, beträffande såväl bredd som djup, skiljer sig betydligt från läkarutbildningen. Såsom närmare redovisats i avsnitt 3.2 har arbetsgruppen gjort den bedömningen, att utbildningstiden för vart och ett av ämnena anatomi, fysiologi samt medicinsk mikrobiologi och farmakologi endast skulle kunna förkortas med ungefär en vecka i en särskild studiegång för sjuksköterskor till läkare. Arbetsgruppen har inte gjort en lika detaljerad analys beträffande övriga prekliniska ämnen, såsom histologi, medicinsk och fysiologisk kemi samt patologi. På grundval av en översiktlig bedömning drar arbetsgruppen dock den slutsatsen, att någon mera omfattande förkortning av utbildningstiden inte heller är möjlig för dessa ämnen. Med utgångspunkt i det nämnda konstaterar arbetsgruppen att de teoretiska kunskaper, som sjuksköterskan tillägnat sig under sin grundutbildning och erfarenheterna av den därefter följande yrkesperioden om två år (avsnitt 4.1.2) inte är av sådant slag, att de kan ersätta några mera betydande delar av den undervisning, som ges under den prekliniska perioden i läkarutbildningen. Det är således enligt arbetsgruppens uppfattning inte möjligt att för denna period skapa en särskild studiegång för sjuksköterskor till läkare, vilken med mer än några enstaka veckor skiljer sig från den nuvarande läkarutbildningen. Med hänsyn till detta utbildningsavsnitts totala omfång, nämligen mer än 100 veckor, skulle en sådan förkortning bli ytterst marginell. Förslaget om en särskild studiegång måste givetvis också vägas mot de krav på ökade resurser i form av lokaler, lärare och handledare, etc., som ett genomförande av förslaget skulle kräva. Det är uppenbart, att kraven

på ökade resurser för en särskild studiegång för sjuksköterskor under den prekliniska delen inte kan uppvägas av den korta tidsvinst, som det här skulle bli fråga om. Med utgångspunkt i det anförda saknas, enligt arbetsgruppens mening, anledning att ytterligare diskutera en särskild studiegâng för sjuksköterskor under de prekliniska delarna av läkarutbildningen. Huvuddelen av de tre första studieåren i läkarutbildningen bör sålunda för den nu aktuella studerandekategorin bli identisk med utbildningen för övriga studerande vid medicinsk fakultet.

4.1.4 Den kliniska utbildningen I avsnitt 3.3.2 har arbetsgruppen redovisat en bedömning, baserad på en omfattande analys av gällande läro- och studieplaner för sjuksköterske- och läkarutbildningarna och som innebär att en legitimerad sjuksköterska bör ha förutsättningar att genomgå en läkarutbildning på en studietid, som i den kliniska delen är 25 veckor kortare än den nuvarande läkarutbildningen. Den kliniska delen räknas därvid fr. 0.m. kursen i klinisk propedeutik under det propedeutiska året och omfattar i nuvarande studieordning ca 112 veckor. Nyssnämnda uppfattning grundas på det förhållandet, att man har anledning förvänta sig, att sjuksköterskan under de teoretiska och praktiska delarna av grundutbildningen erhåller kunskaper och färdigheter, som motsvarar vissa delar av den blivande läkarens teoretiska och praktiska utbildning samt att hon i sin erfarenhet har kliniskt arbete, som bör möjliggöra en snabbare anpassning och därmed en kortare inskolningstid i klinisk verksamhet än vad som förutsätts i nuvarande läkarutbildning för medicine kandidater utan föregående klinisk erfarenhet. Vid den ovan gjorda bedömningen har arbetsgruppen utgått från att utbildningen av sjuksköterska till läkare i princip skall ske helt enligt nu gällande studieordning för läkarutbildningen med en tidsreduktion motsvarande den tid sjuksköterskan redan ägnat likvärdiga avsnitt i den tidigare egna grundutbildningen. Vid en slutgiltig bedömning av tidsförkortningen måste emellertid enligt arbetsgruppens mening hänsyn härutöver även tas till den tjänstgöring vederbörande sjuksköterska har haft efter sin legitimation. Såsom tidigare angivits bör genom yrkesverksamheten sjuksköterskans kunskaper och färdigheter ha befästs och fördjupats samt hennes referensram och hennes kännedom om sjukvårdens miljö- och arbetsförhållanden ha .betydligt vidgats. Ett särskilt beaktande av den tvååriga yrkesverksamheten - även om denna såsom tidigare nämnts kan variera något till art bör således enligt arbetsgruppens uppfattning ge möjlighet till en viss ytterligare förkortning av tiden för den kliniska delen i en särskild

:Uåødümü-EÅÅJAN-IâüfáncrlláfiqviunänLxskuLrølwåábxüünal

studiegång för sjuksköterskor till läkare utöver de 25 veckor, som ovan angivits. Med utgångspunkt i sjuksköterskans kunskaper och färdigheter, och i vad som redovisats om yrkeserfarenhetens karaktär torde det vidare enligt arbetsgruppens uppfattning finnas förutsättningar att genom en .- :nu

annan pedagogisk uppläggning av den kliniska utbildningen vinna ytterligare tid. Arbetsgruppen anser att det böra vara möjligt att för studerande med den breda kliniska referensram och med den goda kliniska miljökännedom, som sjuksköterskorna har, lägga upp den kliniska utbildningen på ett systematiskt samordnat och integrerat sätt som skiljer sig från den nuvarande konventionella kursindelningen. Som exempel kan nämnas en mer organinriktad undervisning inom hjärtsjukdomarnas, de gastrointestinala sjukdomarnas eller de endokrina sjukdomarnas områden med försök till en allsidig presentation av relevanta aspekter, sedda ur V medicinska, pediatriska, kirurgiska, pato-morfologiska och pato-fysiologiska infallsvinklar. En sådan uppläggning av utbildningen kräver vanligtvis en större klinisk mognad än vad dagens medicine kandidater på motsvarande utbildningsnivå har. En sjuksköterska med yrkeserfarenhet bör däremot enligt arbetsgruppens mening ha mycket goda förutsättningar att tillgodogöra sig en sådan undervisning. Exempel på modifierade utbildningsplaner med en delvis annan uppläggning av den kliniska delen än gällande svenska utbildningsordning finns att hämta såväl inom som utom Norden. Såsom tidigare nämnts förutsätter dock arbetsgruppen, att någon förändring inte göres i avseende på läkarutbildningens mål i en sålunda modifierad studiegång. I en modifierad utbildningsplan bör enligt arbetsgruppen möjligheterna i även övervägas, att använda en annan terminsindelning, för att därigenom i försöka att ytterligare nedbringa den totala studietiden fram till läkarexamen. Arbetsgruppen har inte kunnat bedöma de fördelar, som kan vara att vinna för undervisningen genom att begränsa antalet deltagare i en kurs på det sätt, som det torde bli fråga om vid anordnandet av en särskild , studiegång för sjuksköterskor, exempelvis till 25-30 elever per kurs, som i av U 685 vårdgrupp angivits såsom lämplig kursstorlek. En sådan begränsning av deltagarna är också motiverad av kravet på att få så goda i betingelser som möjligt för att genomföra och utvärdera den försöksverki samhet, som ifrågavarande utbildning avses utgöra. Möjligheterna att ge en god undervisning är givetvis i hög grad beroende av tillgången på såväl lärarkrafter som patienter. , Mot bakgrund av sjuksköterskans tvååriga yrkesverksamhet samt av möjligheterna dels att bättre än i den traditionella läkarutbildningen samordna och integrera undervisningen i de olika kliniska ämnena genom en modifierad utbildningsplan, dels att effektivera undervisningen i en liten grupp anser arbetsgruppen sålunda att en ytterligare tidsförkortning bör kunna göras i en särskild studiegång utöver vad tidigare angivits. Av tidsskäl har det emellertid inte varit möjligt för gruppen att närmare analysera hithörande frågor samt att framlägga förslag om en detaljerad utbildningsplan med beaktande av nyss nämnda omständigheter. Det har därmed inte heller varit möjligt att ange den exakta omfattningen av en sådan ytterligare tidsreducering. För att detta skall kunna ske, fordras även tillgång till ämnesmässig och pedagogisk expertis, som gruppen för sin del saknat. Inom arbetsgruppen har rått stor osäkerhet angående den möjliga omfattningen av en sådan ytterligare avkortning samt även delvis olika

uppfattning härvidlag. Gruppen anser dock att denna avkortning bör kunna uppgå till i storleksordningen fem veckor. Den totala reduceringen av utbildningstiden för en särskild studiegång för sjuksköterskor till läkare skulle således komma att bli av storleksordningen 30 veckor. Såsom framgår av ett särskilt, till utredningsrapporten fogat yttrande anser en ledamot avdelningsdirektören Svea Eklund - att utbildningstiden i en särskild studiegång bör kunna avkortas i större omfattning än som ovan angivits. Arbetsgruppen vill understryka att den här förordade förkortningen av läkarutbildningen endast berör det kliniska stadiet samt undervisningen i ämnet klinisk propedeutik under det propedeutiska året, vilka tillsammans uppgår till drygt fem terminer. Under nämnda stadium kommer reduceringarna som framgår av redogörelsen i avsnitt 3.3 - att i huvudsak beröra de kliniska huvudämnena medicin, kirurgi, pediatrik, psykiatri och socialmedicin samt ämnet obstetrik och gynekologi. Härvid kan förkortningen såsom i ämnet kirurgi komma att uppgå till mer än 25 procent, då hänsyn även tagits till den tidigare nämnda yrkesperioden. På liknande sätt kan avkortningen av ämnet klinisk propedeutik komma att uppgå till 60 procent av den nuvarande undervisningstiden. I övriga kliniska specialämnen, såsom infektionssjukdomar, neurologi, otorhino-laryngologi och oftalmiatrik bedömes några tidsmässiga förkortningar inte kunna göras. Såsom tidigare nämnts förutsätts sjuksköterskan efter genomgång av den särskilda studiegången till läkare ha uppnått samma kunskaps- och färdighetsnivå, som den som genomgått den traditionella läkarutbildningen. Sjuksköterskeutbildningen och den därefter följande yrkesverksamheten som sjuksköterska bör härutöver givetvis kunna ge andra erfarenheter, som inte kunnat utnyttjas för en förkortning av läkarutbildningen men som är av stor betydelse för den kommande yrkesutövningen som läkare såväl på allmäntjänstgöringsstadiet som senare. Av särskilt värde för den enskilde individen kan därvid vara yrkeserfarenheter från specialiserade områden, t. ex. i form av vidareutbildning, för läkarverksamhet inom samma områden. Att analysera hithörande frågor har dock legat utanför arbetsgruppens uppdrag. Arbetsgruppen vill understryka den karaktär av försök, som uppläggningen av den särskilda studiegången för sjuksköterska till läkare har förutsatts få av U 68. Det är därför angeläget att en sådan utbildning

noggrant kan följas och utvärderas samt jämföras med den traditionella

läkarutbildningen. Resultaten av dessa utvärderingar bör sedan successivt kunna utnyttjas för modifieringar av utbildningsplanerna inte bara inom den särskilda studiegången utan även inom den traditionella läkarutbildningen. Arbetsgruppen anser således, att ett försök med en modifierad och integrerad utbildningsplan för sjuksköterskor på sätt, som ovan angivits, bör kunna få stor betydelse även för den traditionella läkarutbildningens utformning. Den särskilda studiegången bör sålunda kunna ge inte bara en bredare rekrytering till läkaryrket utan även pedagogiska erfarenheter, som kan vara av stort värde för den nuvarande läkarutbildningen. Sammanfattningsvis har sålunda arbetsgruppen funnit det möjligt på &

grundval av en direkt jämförelse mellan läro- och studieplanerna för läkar- och sjuksköterskeutbildningarna att förkorta den kliniska delen av grundutbildningen till läkare med ca 25 veckor för legitimerade sjuksköterskor med två års yrkeserfarenhet och med den allmänna och behörighet, som krävs av andra studerande för inskrivning vid speciella medicinsk fakultet. Härutöver kommer så de ytterligare tidsvinster i storleksordningen fem veckor som enligt arbetsgruppen bör kunna göras, om hänsyn tages till sjuksköterskans yrkeserfarenhet samt genom en r modifierad utbildningsplan, där utbildningsinnehållet i de olika ämnena bl. a. är annorlunda samordnat och integrerat än för närvarande. För att ytterligare kunna precisera tidsförkortningen i en modifierad utbildningsplan måste ett mer detaljerat arbete utföras. Arbetsgruppen . föreslår, att UKÃ får i uppdrag att genomföra detta arbete med utgångsi de av arbetsgruppen redovisade bedömningarna samt med beakpunkt tande av de synpunkter som kan komma fram vid remissbehandlingen av föreliggande rapport.

4. 2 Dimensionering Läkarutbildningen kan tagas som exempel på den mycket omfattande expansion, som högskoleutbildningen inom vårdsektorn genomgått under de senaste decennierna. I slutet av 1940-talet antogs ca 230 studerande medan nuvarande årliga antagningskapacitet är per år till läkarutbildning, 1026 (bilaga l, avsnitt 1). För närvarande finns ca 13000 läkare, motsvarande en läkartäthet av l läkare per ca 640 invånare. Med oförändrad antagningskapacitet och läkarimmigration beräknas antalet , läkare år 1985 komma att uppgå till ca 25 500, motsvarande l läkare per ca 350 invånare.

i

l När fråga är om dimensionering av läkarutbildningen i landet anger

U 68 i sitt huvudbetänkande, att det är mycket svårt att ha en bestämd uppfattning om huruvida den nuvarande kapaciteten är tillräcklig för behoven under de närmaste årtiondena. Dimensioneringsfrågan hänger, framhåller U 68, samman med väsentliga spörsmål om avvägningen mellan social och medicinsk vård samt mellan förebyggande och i snävare mening vårdande åtgärder. En försiktig slutsats i dagens läge är, enligt U 68, att läkarutbildningen inte bör öka i kapacitet utöver den nuvarande planeringen, som således innebär en antagningskapacitet om 513 per termin. Under de senaste fyra åren (höstterminen 1969 till och med vårterminen 1973) har bland sökande till läkarutbildningen inom ramen för den s. k. fria kvoten endast åtta personer med genomgången sjuksköterskeskola antagits. Detta utesluter inte, att ytterligare personer med sjuksköterskelegitimation sökt och antagits till läkarutbildning med åberopande av traditionella läkarantagningsmeriter, dvs. studentexamen (motsvarande). Arbetsgruppen har inte haft möjlighet att utröna antalet studerande med sådan bakgrund, eftersom sjuksköterskeexamen i dessa fall inte registreras. Enligt arbetsgruppens uppfattning torde nyssnämnda mycket begränsa-

de antal sjuksköterskor, som sökt sig till läkarutbildning inom den s. k. fria kvoten, inte återspegla det verkliga intresset bland sjuksköterskor att genomgå sådan utbildning. Arbetsgruppen tror för sin del - bl. a. på grundval av det stora antal förfrågningar som enligt inhämtade uppgifter gjorts till berörda utbildnings- och sjukvårdsmyndigheter - att betydligt fler sjuksköterskor skulle önska gå igenom en särskild utbildningsgång till läkare. Intresset för den nu aktuella utbildningsgången blir givetvis i hög grad beroende även på förhållandena på arbetsmarknaden för såväl sjuksköterskor som läkare samt på hur de studieorganisatoriska och studiesociala problemen kan lösas för dessa studerande. Det torde enligt arbetsgruppens uppfattning inte vara orealistiskt att räkna med att inledningsvis 25-30 utbildningsplatser per år kommer att fyllas i en försöksverksamhet. En sådan gruppstorlek finner arbetsgruppen även lämplig av pedagogiska skäl med hänsyn till försöksverksamheten. Den fortsatta utbildningens kapacitet får givetvis anpassas med hänsyn till det framtida intresset från sjuksköterskornas sida för ifrågavarande utbildning samt till de erfarenheter som vinnes genom försöksverksamheten. Arbetsgruppen utgår sålunda från att antalet deltagare i en särskild studiegång för sjuksköterskor till läkare inledningsvis skall omfatta 25-30 utbildningsplatser per år. Antagning till denna studiegång bör ske helt inom ramen för den nuvarande totala antagningskapaciteten till läkarutbildningen (1 026 per år). Förslaget innebär således en breddning av rekryteringen till läkaryrket men med bibehållen totaldimensionering.

4.3 Resursfrâgan Enligt arbetsgruppens förslag (avsnitt 4.1.3) kommer de första tre studieåren i en särskild studiegång för sjuksköterskor att vara oförändrade jämfört med den nuvarande läkarutbildningen - med undantag dock för ämnet klinisk propedeutik under det propedeutiska årets andra termin. Utbildningen under detta skede för den nu aktuella studerandekategorin kommer givetvis att påverkas av de ändringar, som den planerade försöksverksamheten under de tre första studieåren i läkarutbildningen (bilaga l, avsnitt 4.4) kan komma att leda till. De studerande, som blir antagna till en särskild studiegång för sjuksköterskor, bör således ha att - inom ramen för nuvarande utbildningskapacitet - följa den ordinarie utbildningen under huvuddelen av de tre första studieåren. Några ökade resurser i form av lokaler och lärare m. m. för utbildningen av ifrågavarande kategori kommer således inte att erfordras. När fråga är om den kliniska utbildningen har arbetsgruppen föreslagit, att UKÄ prövar möjligheterna att få fram en modifierad utbildningsplan för sjuksköterskor till läkare, som är i storleksordningen 30 veckor kortare än nuvarande utbildning. Arbetsgruppen utgår härvid från att den särskilda utbildningsgången lägges upp som en ifrån den nuvarande läkarutbildningen fristående utbildning, i vilken endast vissa s. k. specialämnen i den nuvarande läkarutbildningen kan ingå oförändrade. Beräk-

ningar av resursbehovet för undervisning av en sådan separat grupp medicine kandidater kan enbart göras i samband med framställandet av en modifierad utbildningsplan. Arbetsgruppen har därför avstått ifrån sådana beräkningar. Arbetsgruppen vill dock framhålla, att en sådan i förhållande till nuvarande läkarutbildning mer integrerad undervisning, som arbetsgruppen förutsatt, erfarenhetsmässigt kräver mer lärarresurser m. m. per studerande än en konventionell utbildning.

4.4 Lokalisering Arbetsgruppen har föreslagit att en modifierad utbildningsplan utarbetas för de kliniska ämnena. En sådan erbjuder endast i ringa utsträckning möjligheter till gemensam undervisning med övriga läkarstuderande och bör mot denna bakgrund och av studieorganisatoriska skäl förläggas till ett separat sjukhus. Med hänsyn till det självklara faktum, att denna utbildningslinje måste repliera på ett sjukhus med lika hög sjukvårds-, 3 undervisnings- och forskningspotential som de sjukhus, som idag upplåtes för läkarutbildning torde andra utbildningsorter än de nuvarande icke kunna komma ifråga. Som ovan framhållits förutsätter arbetsgruppen, att antagning av studerande till en särskild utbildningsgång sker inom ramen för nuvarande utbildningskapacitet, dvs. 1 026 per år. Utbildningsresurser för den föreslagna särskilda studiegången måste därför tillskapas genom en minskad dimensionering av den traditionella läkarutbildningen. En möjlighet vore därvid att frigöra något av de undervisningssjukhus, som idag utnyttjas för traditionell läkarutbildning, och använda detta för den särskilda utbildningsgången för sjuksköterskor. Eftersom arbetsgruppens uppdrag varit begränsat till studieorganisatoriska frågor har arbetsgruppen inte ansett sig närmare behöva analysera till lokaliseringen hörande spörsmål. Det bör ankomma på UKÄ att utreda och lägga fram förslag i ärendet med beaktande av bl. a. här anförda synpunkter.

Särskilt yttrande av Svea Eklund

Sammanfattningsvis är det ALS-gruppens uppfattning att det torde vara möjligt att förkorta den kliniska delen av den särskilda studiegången till läkare med ca 25 veckor. Härutöver förutsätts en ytterligare tidsvinst om ca fem veckor genom att i den särskilda studiegången hänsyn kan tas till sjuksköterskans tidigare yrkesverksamhet och effektivering av undervisningen i en liten grupp. Med hänvisning till vad jag framfört på ALS-gruppens sammanträden anser jag, att utbildningen bör avkortas i större omfattning än vad som föreslagits av arbetsgruppen. Detta ställningstagande grundar jag framför allt på att jag anser att större vikt bör fästas vid: O omfattningen av den i sjuksköterskeutbildningen ingående kliniska och socialmedicinska praktiken O omfattningen av den i sjuksköterskeutbildningen ingående teoretiska undervisning, som ges parallellt med den kliniska praktiken av lärare i hälso- och sjukvård 0 den tidsvinst som kan göras i en särskild studiegång där de studerande - förutom att de uppfyller samma grundläggande förkunskaper som övriga studerande i läkarutbildningen redan har en sjukvårdsutbildning och därför kan tillgodogöra sig en mera koncentrerad uppläggning av studiegången.

å ä J.

l Utbildningskapacitet dimensionering Antagningskapaciteten vid de medicinska fakulteterna har starkt utvidgats under de senaste decennierna. Ökningen har skett i flera steg från de ca 230 studerande, som årligen togs in i slutet av 1940-talet, till nuvarande årligt intag om l 026 nybörjare. U 68 har vid sin analys av dimensioneringen av läkarutbildningen angett, att läkarutbildningen med nuvarande studieorganisation inte bör öka i kapacitet över vad fullföljande av nuvarande planering innebär.

Den nuvarande årliga antagningen fördelar sig på de olika läroanstalter-

na enligt följande tabell.

Läroanstalt Antal intagna per termin per år

Uppsala

Umeå

2 Behörighetskrav för tillträde till läkarutbildningen 2.1 Nuvarande bestämmelser Nu gällande behörighetsbestämmelser för tillträde till högre utbildning anges i Kungl. Maj :ts kungörelse SFS 1967:450 (med ändring 1972:316). För att antas som studerande vid medicinsk fakultet ställs ett allmänt krav på genomgången årskurs 3 i gymnasieskolan eller motsvarande kompetens, t. ex. studentexamen, samt dessutom särskilda krav på förkunskaper i vart och ett av ämnena matematik, fysik, kemi och biologi, nämligen i matematik: lägst betyget 2 på en lärokurs, som omfattar årskurserna l-3 på treårig eller fyraårig linje i gymnasieskolan, fysik: lägst betyget 2 på en lärokurs, som omfattar årskurserna l-3 på treårig eller fyraårig linje i gymnasieskolan, kemi: lägst betyget 2 på en lärokurs, som omfattar årskurserna l-3 på treårig eller fyraårig linje i gymnasieskolan, därav årskurserna 2 och 3 på treårig naturvetenskaplig linje eller lägst betyget 2 på en lärokurs, som omfattar årskurserna l och 2 på treårig eller fyraårig linjei gymnasieskolan, därav årskurs 2 på fyraårig teknisk linje samt biologi: lägst betyget 2 på en lärokurs, som omfattar årskurserna 2 och 3 på treårig linje igymnasieskolan. Vid ansökan till medicinsk fakultet uppdelas de sökande i kvotgrupper efter utbildningsbakgrund, dvs. i sökande från gamla respektive nya gymnasiet. Dessutom finns en s. k. fri kvot, som hittills uppgått till maximalt 15 procent av totalantalet antagna.

2. 2 Pågående utredningar Kompetensutredningen (KU) presenterade i betänkandet Vägar till högre utbildning (SOU 1970:21) vissa förslag angående särskilda förkunskapskrav för bl. a. medicinsk fakultet. Under 1972 tillkallades kompetenskommittén (KK) med uppdrag att genomföra fortsatt utredningsarbete angående särskilda behörighetskrav m. m. Kompetenskommittén har ännu inte avslutat sitt arbete.

3 Mål för läkarutbildningen Den nuvarande grundutbildningen för läkarexamen fastställdes av riksdagen 1969 (prop. 1969:35, SFS 1969:330) på grundval av förslag av en särskild utredning (SLUS), vars resultat redovisades i betänkandet Läkares och vidareutbildning” (SOU 1967:51). I stort grundutbildning överensstämmer den nuvarande grundutbildningen med den tidigare av › statsmakterna år 1954 (prop. 1954:212) antagna utbildningen. Utbildl förkortades dock l969 från sex och ett halvt år till fem och ett ningen halvt år, huvudsakligen genom att de s. k. assistenttjänstgöringarna överflyttades från grundutbildningen till en efterföljande allmäntjänstgöringsperiod inom vidareutbildningen. Läkarexamen ersatte vidare den tidigare medicine licentiatexamen. Målet för grundutbildningen är relativt allmänt formulerat i gällande utbildningskungörelse (SFS 1969:330, ändring 1970:321, § 4) ”Grundläggande utbildning vid medicinsk fakultet bygger på vetenskaplig grund och har till syfte främst att med ledning av vad som är av betydelse för samtliga läkare ge den studerande de kunskaper och färdigheter samt den kritiska skolning, som fordras för yrkesverksamhet eller för vidareutbildning av läkare eller för annan fortsatt utbildning. Angivet mål bygger direkt på den målsättning, som gällt för tidigare g läkarutbildning och varom förslag framlades av 1948 års läkarutbildningskommitté (LUK) i betänkandet om läkarutbildningen (SOU 1953:7), vilket låg till grund för den läkarutbildningsordning, som fastställdes 1954. LUK ansåg - mot bakgrund särskilt av det ökade behovet av specialisering inom hälso- och sjukvården - att läkarutbildningen borde ses uppdelad i en för alla läkare gemensam utbildningskärna, grundutbildning, och på denna byggande specialiserad utbildning - vidareutbildning. Vid detaljutformningen av utbildningens olika skeden var det angeläget, ansåg LUK, att uppfatta dessa två perioder i utbildningen såsom samhöriga samt därvid också beakta en tredje utbildningsperiod, efterutbildning. Med hänsyn härtill borde enligt LUKs uppfattning den grundläggande utbildningens mål inte vara att utbilda kompetenta allmänläkare eller specialister. Grundutbildningen borde i stället, menade LUK, ge den nödvändiga grundvalen för en senare, huvudsakligen praktiskt inriktad vidareutbildning för olika former av medicinsk verksamhet. LUK betonade i sitt betänkande betydelsen av grundutbildningens teoretiska, prekliniska del dels som det vetenskapliga fundamentet för den efterföljande kliniska undervisningen, dels som illustration av den vetenskapliga metoden. [från denna utgångspunkt formades de två första

studieårens utbildning fram till medicine kandidatexamen. Vid övergången till utbildningens rent kliniska skede var det synnerligen betydelsefullt. framhöll kommittén, att undervisningen fick en pedagogiskt riktig uppläggning med god samordning mellan teoretiska och kliniska ämnen. Den propedeutiska undervisningen under det tredje studieåret borde, ansåg LUK, ge en grund för det kommande arbetet i de olika kliniska kurserna. Den praktiska undervisningen på detta stadium borde vidare enligt LUK syfta till att ge kunskap och övning i de vanligaste undersöknings- och behandlingsmetoderna. Utbildningen i de olika kliniska disciplinerna måste enligt kommittén utformas med tanke på att grundutbildningen skulle vara en gemensam bas för både allmänläkare och specialister. Med nödvändighet måste vissa centrala kliniska ämnen enligt kommitténs mening ges större vikt än andra. För varje läkarverksamhet var goda kunskaper i medicin, kirurgi, psykiatri och pediatrik grundläggande, varjämte socialmedicinen i framtiden tillkom som ett väsentligt moment i läkares arbete ju mera detta fördes över på det förebyggande och sociala planet. I de nämnda centrala kliniska ämnena måste därför, ansåg LUK, ges inte blott goda teoretiska kunskaper utan även mer omfattande praktisk övning i de gängse undersöknings- och behandlingsmetoderna. De studerande måste även få tillfälle till ett visst praktiskt arbete i själva grundutbildningen, för att de därigenom skulle kunna konsolidera sina kunskaper. Kommittén föreslog att de övriga kliniska ämnena, dermatologi, neurologi, obstetrik-gynekologi, oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi m. fl., skulle betraktas som specialämnen. Undervisningen i de kliniska specialämnena borde enligt kommittén omfatta det som var av praktiskt och vetenskapligt intresse för läkarna i deras dagliga gärning. I första hand borde de studerande därvid, ansåg LUK, göras förtrogna med de i specialiteten förekommande enklare undersökningsmetoderna och med dessas hjälp få en grundläggande kunskap om de berörda organens form och funktion under normala och patologiska förhållanden. l den av LUK föreslagna studieordningen ingick i slutet av grundutbildningen, som omfattade sex och ett halvt år och som avslutades med medicine licentiatexamen, även en assistenttjänstgöringsperiod om nio månader. Denna har emellertid, som även tidigare framhållits, numera överflyttats till efter läkarexamen. LUKs förslag om mål för läkarutbildningen accepterades av departementschefen i prop. 1954:212 och föranledde inte heller någon riksdagens erinran (SU 191, rskr 395). Någon för flera medicinska fakulteter gemensam målsättning för - utöver « läkarutbildningen formuleringen i utbildningskungörelsen existerar inte. Mål för enskilda ämnen återfinns dock i den av UKÄ fastställda studieplanen som kompletteras med kurspromemorier, vilka fastställes av utbildningsnämnden vid respektive medicinsk fakultet.

4 Grundutbildningens utformning 4.1 Allmänt Utbildningsplaner och studieplaner fram till läkarexamen, det vill säga för grundutbildningen, fastställes av UKÃ. l dessa anges undervisningens omfattning i de olika ämnena. Grundutbildningen upptar en tid av fem och ett halvt år. Studiegången är helt bunden. De studerande måste fullfölja kurserna i en bestämd ordning och vissa krav gäller för tillträde till de olika kurserna. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, konferenser, seminarieövningar, kliniska ronder, demonstrationer, laborationer och individuell handledning. I kliniska ämnen skall dessutom såvitt möjligt ingå undervisning i öppen vård (s. k. poliklinisk undervisning). Grundutbildningen indelas i tre stadier: det prekliniska, det propedeutiska och det kliniska stadiet.

4.2 Det prekliniska stadiet fram till medicine kandidatexamen - eller Studierna det prekliniska stadiet - omfattar fyra terminer om vardera 18 veckor och innefattar examensämnena anatomi fysiologi histologi medicinsk och fysiologisk kemi samt läroämnena allmän kemi medicinsk genetik medicinsk fysik _ medicinsk statistik psykologi. Efter genomgång av samtliga kurser, samt efter att ha erhållit minst betyget godkänd i examensämnena och genomgått godkända prov i läroämnena avlägges medicine kandidatexamen.

4.3 Det propedeutiska året Det propedeutiska året, som följer närmast efter medicine kandidatexamen, har som mål att samordna och integrera teoretiska och kliniska ämnen. Samtidigt som den studerande under detta år får grundläggande kunskaper i sjukdomslära i vidsträckt bemärkelse (mikrobiologi, farmakologi och patologi) introduceras centrala kliniska frågeställningar genom undervisning i en rad kliniska ämnen, som sammantaget bildar kursen i klinisk propedeutik. Det propedeutiska året innefattar examensämnena medicinsk mikrobiologi farmakologi patologi

samt läroämnena klinisk fysiologi klinisk kemi klinisk propedeutik, som i sin tur innefattar undervisning i medicin, kirurgi, kliniska undersökningsmetoder, radiologi, sjukvårdsteknik och fysikalisk terapi, socialmedicin samt psykiatri jämte utvecklingspsykologi.

4.4 Reformerad utbildningsplan Universitetskanslersämbetet tillsatte under 1969 en arbetsgrupp för översyn av utbildningen under de två första studieåren i läkarutbildningen. Arbetsgruppen skulle enligt direktiven framlägga förslag till ny utbildningsplan för medicine kandidatexamen och skulle därvid även beakta de konsekvenser en sådan ny utbildningsplan skulle ha för det tredje studieåret. Efter avslutat arbete presenterade gruppen i betänkande De tre första studieåren i läkarutbildningen (stencil 1971) tre olika alternativa förslag till utbildningsplan. Ett av alternativen innebar en förändring av hela läkarutbildningen. De två andra stod i överensstämmelse med det egentliga utredningsuppdraget, varvid alternativ I innefattade förslag om mindre förändringar och alternativll förslag om en mer vittgående omläggning av undervisningen under de tre första studieåren. Arbetsgruppen rekommenderade en snar förändring av hela läkarutbildningen enligt det förstnämnda och ansåg, att valet mellan de två övriga alternativen, dvs. alternativen I och II, var beroende av tidsperspektivet för genomförandet av en sådan större förändring. Efter remissbehandlingen av nyssnämnda betänkande har UKÄ förordat en försöksverksamhet med ny utbildningsplan för läkarutbildningen under de tre första studieåren. UKÄ har vidare uppmanat vederbörande utbildningsnämnder att utarbeta förslag till sådan försöksverksamhet på grundval av vissa angivna riktlinjer beträffande ämnesbenämningar och omfattningen av undervisningen (UKÄ 1972-09-27). Under höstterminen 1973 har UKÄ fastställt utbildningsplan för försöksverksamhet i Umeå och Göteborg på grundval av förslag från utbildningsnämnderna vid de medicinska fakulteterna därstädes. U 68s arbetsgrupp har för sin del i sitt utredningsarbete inte kunnat ta någon hänsyn till nyssnämnda planerade försöksverksamhet.

4.5 Det kliniska stadiet

4.5.1 Den första avdelningen l

Första avdelningen omfattar ett studieår eller 40 veckor. Under detta år genomgås kurser och tjänstgöringar i examensämnena medicin och kirurgi. Vartdera ämnet omfattar en termin eller 20 veckor. Under medicin- och kirurgikurserna meddelas även undervisning i klinisk kemi, klinisk fysiologi, klinisk bakteriologi, radioterapi med tumördiagnostik och röntgendiagnostik. Likaså förekommer särskilda patologi- och terapikonferenser.

4.5.2 Den andra avdelningen

Studierna inom denna avdelning omfattar tre terminer. Varje termin består av två tioveckorsblock med bestämda kurskombinationer enligt följande uppdelning:

9 Termin Block l dermatologi och venereologi, infektionssjukdomar försvars- och katastrofmedicin, del I Block 2 psykiatri försvars- och katastrofmedicin, del Il

Termin 10 Block 3 hygien neurologi socialmedicin Block 4 oftalmiatrik oto-rhino-laryngologi (kursen innefattar även viss tjänstgöring vid radioterapeutisk klinik) rättsmedicin

Termin 1 1 Block 5 och 6 pediatrik jämte barn- och ungdomspsykiatri obstetrik och gynekologi (kursen innefattar även undervisning i nyfödd- - hetsperiodens neonatalperiodcns pediatrik). l När den studerande erhållit i minst betyget godkänd i de olika examensämnena samt genomgått godkända prov i de befintliga läroämnena, avlägges läkarexamen. Detta kan alltså ske efter fem och ett halvt års studier, motsvarande elva terminer. Utbildningsplaner] för det kliniska stadiets andra avdelning, dvs. de tre sista terminerna, är något annorlunda vid medicinska fakulteten i Göteborg än vid övriga lärosäten. l arbetsgruppens jämförelse mellan de kliniska ämnena i läkarutbildningen och motsvarande innehåll i sjuksköterskeutbildningen (avsnitt 3.3 i utredningsrapporten) redogöres för dessa skillnader.

4.5.3 De kliniska ämnena 4.5.3.1 Allmänt Arbetsgruppen har i detalj granskat innehåll och utformning av undervisningen i de ämnen, som ingår i det kliniska stadiets första och andra avdelningar. Därvid har det material som presenteras i form avjämförande Översikter i bilaga 4-12 använts. I dessa Översikter redovisas dels respektive ämnes mål, inriktning och omfattning, dels i ämnet ingående delmoment och delmål och praktiska tjänstgöringar samt vidare en

noggrann beskrivning av omfattningen av varje sådant delmoment, uttryckt i antal timmar, med angivande av undervisningsform etc. Arbetsgruppen har för den jämförande analysen funnit det nödvändigt att komplettera dessa Översikter med en beskrivning av vissa delar av den praktiska tjänstgöringen och undervisningssättet i samband med dessa. Vid den praktiskt kliniska tjänstgöringen ingår inte medicine kandidaten i arbetslaget i den bemärkelsen, att han antages kunna svara för någon väsentlig del av sjukvårdsarbetet. Tjänstgöringen fullgöres i flertalet ämnen i både sluten och öppen vård. Under exempelvis kurserna i oftalmiatrik och oto-rhino-laryngologi har tjänstgöring isluten vård i det närmaste helt utgått till förmån för tjänstgöring vid öppenvårdsmottagning. Omfattningen av den kliniska tjänstgöringen varierar från termin till termin, Under huvuddelen av medicin- och kirurgikursernas sammanlagt 40 veckor torde tjänstgöringen på vård- och operationsavdelningar uppgå till fyra-fem timmar per dag. Omfattningen redovisas mer i detalj i avsnitt 3.3.2 i rapporten.

4.5.3.2 Tjänstgöring vid vårdavdelning i sluten vård För medicine kandidater ändrar tjänstgöringen vid vårdavdelning karaktär under utbildningens gång. När kandidaten börjar sina kliniska studier har han bakom sig teoretiska studier och laborationer. Hans insatser i sjukvårdsarbetet kan därför inledningsvis endast vara begränsade. I takt med den fortsatta kliniska utbildningen och under inövandet av olika diagnostiska och terapeutiska åtgärder erhåller han dock alltmer färdigheten att självständigt - om än under handledarkontroll - genomföra vissa begränsade läkararbetsuppgifter. Genom hela den kliniska utbildningen - oberoende av ämne - tränas medicine kandidaten i anamnesupptagande, statusgenomgång och journalskrivning. Detta innebär att medicine kandidaten tar upp patientens sjukdomsanamnes eller sjukhistoria - till en början ofta med hjälp av anamnesschablon. Denna sjukdomsanamnes innehåller, utöver en detaljgenomgång av patientens aktuella besvär, med angivande av debut, duration, svårighetsgrad osv., även ett klarläggande av patientens sociala situation, ärftliga förhållanden, kostvanor, tidigare sjukdomar, pågående medicinering osv. Därefter genomför kandidaten en undersökning av patientens somatiska status på det sätt kandidaten lärt sig under den propedeutiska kursen. Med utgångspunkt i gjorda fynd och patientens symptom framlägger kandidaten eventuella förslag om preliminär diagnos. Kandidatens observationer och preliminära diagnos diskuteras därefter med avdelningsläkaren/handledaren. Denne kompletterar anamnesen och undersökningen av patienten, naturligt främst med inriktning på patientens speciella symptom, såsom de givits uttryck i remissdiagnosen, eller på förhållanden, kring vilka kandidaten angett osäkerhet, t. ex. i avseende på värdering av gjorda fynd eller på av patienten beskrivna symptom. - Vissa rutinundersökningar t. ex. vid obstetrisk eller gynekologisk

- kandidaten alltid avdelning genomför gemensamt med avdelningsläkaren/handledaren. Efter den ovan nämnda kompletteringen diskuterar kandidaten med läkaren eventuella omedelbara åtgärder, förändringar i pågående terapi, olika terapeutiska möjligheter i övrigt samt möjliga differentialdiagnostiska alternativ, korrelerade till patientens symptom, fysikaliska status, ålder, kön osv. Vidare diskuteras den fortsatta utredningsgången och den takt med vilken utredningen skall bedrivas - dvs. behov och rangordning av vidare undersökningar i form av röntgen, laboratorieprover och konsultationer med andra specialister m. m. Efter genomgången med läkaren får kandidaten diktera avdelningens patientjournal. Denna ovan nämnda direkt patientrelaterade undervisning i form av komplettering och kontroll av status samt diskussion angående diagnos och terapi osv. är ett viktigt undervisningsmoment i läkarutbildningen och förekommer under hela den kliniska utbildningen. Antalet tillfällen för denna typ av verksamhet bestäms av det antal patienter, som skrives in på respektive avdelning och som fördelas på de tjänstgörande kandidaterna. Vid normala internmedicinska vårdavdelningar varierar antalet nyintagna patienter per dag från fyra till åtta. (Socialdepartementet Ds 1972:11; med.klin. I Sahlgrenska Sjukhuset). Detta innebär, att varje kandidat har att skriva en till två journaler per dag. Det åligger kandidaterna att fortlöpande kunna redogöra för anamneserna för och undersökningsfynden hos de patienter, som avdelats för dem, samt att kontinuerligt följa patienternas sjukdomsförlopp under vistelsen vid vårdavdelningen. Detta innebär bl. a. att kandidaten måste hålla sig underrättad om hur t. ex. laboratorieundersökningar utfallit. l Kandidaten måste vidare i görligaste mån åse olika diagnostiska och l l l terapeutiska åtgärder, t. ex. angiografier, samt i vissa fall själv, under handledning, utföra undersökningar av typ scopier och punktioner. Vidare åligger det kandidaten att veckovis - eller i övrigt vid behov - i journalen införa - dvs. en kort av daganteckningar sammanfattning utredningsresultat, planerade nya undersökningar och förändringar hos patienten i avseende på dennes sjukdom. Med ökad kunskap blir det även kandidatens uppgift att formulera remisser av olika slag samt att skriva slutanteckningar i journalen i samband med att patienten skrivs ut. Härutöver åligger det medicine kandidaten - åtminstone i slutet av kurserna i de centrala kliniska ämnena - att skriva en eller två sammanfattande omdömen om utvalda patienter, s. k. epikriser. Dessa bör innehålla aktuella differentialdiagnostiska möjligheter och aktuella terapialternativ. Vad som ovan sagts om medicine kandidaters åligganden avser naturligtvis ej enbart patienter, som inskrives på avdelningen under den tid kandidaten tjänstgör där. Omedelbart vid tjänstgöringens början fördelas inneliggande patienter på de olika kandidaterna, som sedan har att utifrån tillgängliga journaler läsa in och följa dessa patienter på

liknande sätt som senare inskrivna patienter. Detta innebär, att en kandidat vid ett och samma tillfälle har att svara för fem till sju inneliggande patienter.

Rond Under utbildningen förekommer flera olika typer av ronder, såsom

sjukvårdsrond demonstrationsrond av professorer, kliniska lärare eller biträdande överläkare undervisningsrond av underläkare. Sjukvårdsronden ägnas rent sjukvårdande uppgifter. Patienten och dennes sjukvårdproblem kommer i första hand. Kandidaterna deltager i ronderna, om andra uppgifter, t. ex. jour, tjänstgöring i öppen vård eller föreläsning inte lägger hinder i vägen härför. Trots att dessa ronder är helt sjukvårdsinriktade och inte tillrättalagda för de studerande innefattar ronderna moment som gagnar kandidaten i undervisningen. De kliniska diskussioner som förs om patienterna under sjukvårdsronden ger kandidaten praktiska synpunkter på bl. a. den fortsatta utredningen av patientens sjukdom samt på terapin. Demonstrationsronden är helt avsedd för undervisning och är ett återkommande moment under hela utbildningstiden. Läraren utväljer två eller tre patienter vid värdavdelningen, som är speciellt lämpliga för undervisningen, och går igenom dessa med kandidaterna. Något primärt sjukvårdande moment finns inte i denna undervisningsform. Undervisningsronden innebär, att underläkaren går en speciell rond på avdelningen med de där tjänstgörande kandidaterna. Denna rond är helt avpassad för undervisningen. Underläkaren uppehåller sig vid nâgra från utbildningssynpunkt, speciellt lämpliga patienter och undervisar i ”bedside-teknik, utredningsgång och prognos etc.

4.5.3.3 Tjänstgöring vid operationsavdelning Medicine kandidaten tjänstgör under kursen i kirurgi vid operationsavdelning, och därvid även vid sådan vård- och operationsavdelning som tillhör exempelvis thoraxkirurgi, ortopedisk kirurgi och urologisk kirurgi. Senare under utbildningen förekommer även tjänstgöringvid operationsavdelning under kurserna i neurologi (neurokirurgi), oftalmiatrik, oto-rhinolaryngologi, obstetrik och gynekologi samt pediatrik. Under dessa tjänstgöringar deltager kandidaten såväl i den rent operativa verksamheten som i de delar som hänföres till anestesiologi. Medicine kandidaten medverkar sålunda i premedicinering av patienterna före operation, uppläggning av dessa på operationsbordet samt övriga förberedelser, framdukning av instrument osv. l samband med den anestesiologiska tjänstgöringen lär sig kandidaten tekniken vid intravenös infusion, intubering, narkosgivning, 2 övervakning i samband med narkos samt lär sig den kliniska effekten av olika narkosmedel. Under det operativa ingreppet assisterar kandidaten i och får själv utföra vissa åtgärder, t. ex. suturering.

4.5.3.4 Tjänstgöring i öppen vård Medicine kandidaten tjänstgör i öppen vård, dels vid polikliniska mottagningar, dels vid akutmottagningar och akutavdelningar. Den polikliniska tjänstgöringen kan fullgöras antingen vid mottagningar i anslutning till sjukhuset eller vid s. k. öppenvårdsmottagningar. I vissa fall innebär detta att kandidaten följer verksamheten jämsides med läkaren/handledaren, i andra fall tar kandidaten på egen hand upp i anamnes och handledaren och kandidaten status, varefter gemensamt kompletterar kandidatens uppgifter och fynd samt går igenom alternativa diagnoser och åtgärder. I samband med tjänstgöring på akutmottagningar har handledaren/ läkaren möjlighet att undervisa kring akuta sjukdomstillstånd. Undervisningen är upplagd så, att kandidaten får skriva små korta ”akutjournaler” samt föreslå akutprover och behandling etc. Dessutom får kandidaten tillfälle att själv utföra vissa akutbeställda åtgärder, t. exfblodprovstagning, intravenös behandling, inklusive droppbehandling. Kandidaterna deltager vidare vid akuta kirurgiska ingrepp, exempelvis vid frakturbei handling. Dessutom gives rikliga tillfällen att samla erfarenhet från den ”lilla kirurgin”, dvs. enklare kirurgiska ingrepp såsom särbehandling, inklusive suturering etc.

5 A llmäntjänstgöring Efter grundutbildningen påbörjas vidareutbildning som i huvudsak omfattar praktisk tjänstgöring som läkare i underordnad ställning. Vidareutbildningen inleds med allmäntjänstgöring om 21 månader, uppdelade på sex månader kirurgi, sex månader medicin, tre månader psykiatri och sex månader öppen vård. Allmäntjänstgöringen är nödvändig för vinnande av läkarlegitimation.

Bilaga 2 Grundutbildning av sjuksköterskor

Utbildningsvágar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 1.1 Grundutbildning av sjuksköterskor (fem terminer) . . . . . . . . 57 1.2 Avkortad studiegång för undersköterskor (tre terminer) 67 1.3 Avkortad studiegång för skötare i psykiatrisk vård (tre terminer) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 1.4 Sjuksköterskeutbildning i anslutning till gymnasieskolans vårdlinje . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

Sökande och antagna till sjuksköterskeskalør vårterminen 1973 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

Grundutbildning av sjuksköterskor (fem terminer) . . . . . . . . 69 3.1 Bakgrund och mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 3.2 Timplan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 3.3 Klinisk och Socialmedicinsk praktik . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 3.3.1 Medicinsk och kirurgisk sjukvård samt operations- och akutsjukvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 3.3.2 Bamsjukvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 3.3.3 Obstetrisk vård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 3.3.4 Socialmedicinsk praktik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 3.3.5 Psykiatrisk vård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 3.4 Efter sjuksköterskelegitimation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 3.4.1 Behörighetsfrågor m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 3.4.2 Funktions- och ansvarsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . 77

l Utbildningsvägar Legitimation såsom sjuksköterska/sjukskötare kan idag vinnas genom olika utbildningsvägar. Målet för utbildningarna är gemensamt och fyra anges i avsnitt 3.1 i denna bilaga.

1.1 Grundutbildning av sjuksköterskor (fem terminer) att antas till denna utbildning är den som har kunskaper ;l Behörig motsvarande grundskolans årskurs 9 med betyg i svenska, engelska, biologi, matematik, fysik och kemi från årskurs 9. Sökande skall före kursens början ha fyllt 18 år samt vara fri från sjukdom och handikapp som medför olämplighet för utbildningen och yrket. (KBr 1971-04-30, med ändring KBr 1972-02-29; Vissa bestämmelser angående sjuksköterskeskolor m. m.) U 68 har efter samråd med kompetenskommittén (KK) föreslagit att allmän behörighet för sjuksköterskeutbildning skall grundas på genomgången gymnasieskola (SOU 1973:58). l kapitel 3 i denna bilaga följer en detaljerad redogörelse för den femterminiga utbildningen till sjuksköterska,

5 1.2 Avkortad studiegång för undersköterskor (tre terminer)

Som behörighetskrav för tillträde till denna utbildning krävs dels godkänd kurs för utbildning av undersköterskor vid vissa vård- och operationsavdelningar, omfattande 32 veckor, eller kurs för komplettering av = undersköterskeutbildning vid sådana vård- och operationsavdelningar (9 veckor), dels att den sökande uppfyller de för tillträde den femterminiga studiegången gällande kraven på skolkunskaper i ämnena matematik, j fysik, kemi, biologi och engelska. Utöver behörighetskraven enligt ovan krävs att sökanden, efter genomgången undersköterskeutbildning, tjänstgjort som undersköterska minst ett halvt år, varav viss tid vid särskilt angivna kliniker och avdelningar. Utbildningen omfattar tre terminer - en första om 23 veckor och de följande om vardera 21 veckor.

1.3 Avkortad studiegång för skötare i psykiatrisk vård (tre terminer) För tillträde till denna utbildning fordras samma skolkunskaper som i gäller för den avkortade studiegången för undersköterskor (se ovan) och dessutom, att den sökande med godkända betyg genomgått, av den tidigare medicinalstyrelsen, fastställd grundkurs för skötare i psykiatrisk vård eller inbyggd skola för utbildning av skötare inom landstingens psykiatriska vård. Därutöver krävs, att den sökande, efter genomgången skötareutbildning och före inträdet till den avkortade studiegången, tjänstgjort åtta veckor på avdelning av kirurgisk karaktär. Utbildningen omfattar tre terminer; den första om 23 veckor, de båda övriga om 21 veckor.

1.4 Sjuksköterskeutbildning i anslutning till gymnasieskolans vårdlinje Sedan höstterminen 1973 finns en särskild utbildningslinje till sjuksköterska om tre terminer - motsvarande de tre sista terminerna i utbildningslinjen om- fem terminer. Behöriga att antagas till denna utbildning är sökandenjsom dels genomgått årskurs 2 i gymnasieskolans vårdlinje, grenen för hälso- och sjukvård samt åldringsvård eller grenen för psykiatrisk vård, dels därefter fullgjort minst sex månaders yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvård eller åldringsvård eller genom yrkesverksamhet förvärvat motsvarande erfarenhet. Under läsåret 1973/74 gäller vissa Övergångsbestämmelser beträffande krav på yrkesverksamhet, så till vida att denna får fullgöras även mellan terminerna eller efter utbildningens slut.

2 Sökande och antagna till sjuksköterskeskolor vt 19 73 Våren 1973 var antalet behöriga sökande till landets 34 sjuksköterskeskolor 5 763, varav 633 män. Antalet antagna elever var l 408, varav 187 män. Sökande och antagna fördelade sig på kurstyper enligt följande:

Sökande därav Antagna därav män män

Grundutbildning, 5 terminer 5 451 S84 l 241 149 Avkortad studiegång för undersköterskor, 3 terminer 142 8 81 2 Avkortad studiegång för skötare i psykiatrisk vård, 3 terminer 170 7 1 86 36

Bland samtliga sökande har andelen med gymnasieutbildning kontinuerligt ökat. Vårterminen 1973 hade över 30 % av de .rökande studentexamen eller gymnasiekompetens medan motsvarande siffra 1969 var 9%. Av samtliga antagna vårterminen 1973 hade 37,6 procent

gymnasieutbildning. Motsvarande andel för antagna män var 40,7 procent

och för antagna män till femterminskursen 41,7 procent. Tillgängligt siffermaterial visar att det råder stora skillnader i utbildningsbakgrund mellan sökande till fullständiga kurser och till förkortade kurser. För ytterligare uppgifter i hithörande frågor hänvisas till Statistiska meddelanden nr U 1973:24. Arbetsgruppen har inhämtat följande ytterligare information angående de antagna sjuksköterskornas gymnasiekompetens från två sjuksköterskeskolor, nämligen Kevingegårdsskolan och Göteborgs sjuksköterskeskola: Av ca 200 antagna vid Göteborgs sjuksköterskeskola under höstterminen 1972 och vårterminen 1973, hade 5 elever studentexamen och 90 elever gymnasiekompetens. Av fem elever med studentexamen hade tre genomgått reallinjens biologiska gren och två språkliga grenen. Av 90 elever hade 38 gymnasiekompetens på naturvetenskaplig linje. Vid Kevingegårdsskolan antogs under vår- och höstterminen 1972 totalt 80 elever. Av dessa hade 22 elever svensk gymnasiekompetens fördelade på följande linjer, nämligen åtta på naturvetenskaplig linje, sju

på samhällsvetenskaplig linje, fem på humanistisk linje samt två på ekonomisk linje. Tre antagna elever hade finsk gymnasiekompetens.

3 Grundutbildning av sjuksköterskor (fem terminer) Med utgångspunkt i att den ovan nämnda grundutbildningen till sjuksköterska om fem terminer för närvarande och sedan flera år tillbaka är den studieväg till sjuksköterska, som merparten av eleverna följer, har arbetsgruppen, som tidigare nämnts, funnit skäl att använda femterminskursen som underlag vid den jämförelse av å den ena sidan grundutbildning till läkare och å den andra sidan grundutbildning till sjuksköterska, som arbetsgruppen genomfört. En redogörelse för sjuksköterskeutbildningen om fem terminer lämnas därför i det följande.

Med hänsyn till den betydelse som målet för och innehållet i

sjuksköterskeutbildningen har för bedömningen av förutsättningarna för att kunna bygga upp en särskild studiegång till läkarexamen för sjuksköterskekategorien göres denna redogörelse relativt detaljerad.

3.1 Bakgrund och mål Den av riksdagen 1965 (prop 1965:161) fastställda utbildningen av sjuksköterskor innebär en brett upplagd gemensam grundutbildning som på fem terminer leder fram till legitimation. För fullgörande av speciella sjuksköterskeuppgifter samt uppgifter i arbetsledande ställning förutsättes härefter tillkomma vidareutbildning. I betänkandet Sjuksköterskeutbildning I. Grundutbildning (SOU 1964: 45), som låg till grund för den nu gällande studieordningen för sjuksköterskor, diskuteras bl. a. gränsdragningen mellan grundutbildning och vidareutbildning. Utredningen framhöll därvid, att en av sjuksköterskans viktigaste funktioner är att för den enskilda patienten koordinera olika vårdåtgärder och samordna andra personalgruppers medverkan vid undersökningar, behandlingar osv. Sjuksköterskan bör vara den fasta punkten i patientvården och för detta ändamål bör grundutbildningen ge överblick och tillräcklig erfarenhet av sjukvårdens olika huvudområden. Det är självklart, framhöll utredningen vidare, att sjuksköterskan vid grundutbildningens slut, liksom vid andra utbildningar, inte kan vara en yrkesmässigt fullärd person. Yrkeskunnighet grundad på beprövad kunskap och tränat omdöme kan förvärvas först genom lång yrkeserfarenhet. Den dagliga verksamheten innebär sedan en yrkesutveckling genom kontakten med patienter och genom information från läkare, sjuksköterskor och andra. Utredningen utgick vid preciseringen av mål för grundutbildningen ifrån vissa grundfunktioner som återges i avsnitt 3.4.2 i denna bilaga och som utredningen räknade med att den färdigutbildade sjuksköterskan skall fullgöra i såväl öppen som sluten vård. Utifrån detta funktions- och ansvarsområde fastställdes följande utbildningsmål: ”Sjuksköterskeutbildningen skall syfta till att ge eleverna erforderliga kunskaper och hos dem utveckla vissa egenskaper och attityder, att träna

upp vissa praktiska färdigheter samt ge förberedelse för ledarskap och medverkan i utbildningsarbete. Eleven skall sålunda ges kunskaper om människans fysiska och psykiska funktioner, dessas inbördes samband och störningar vid sjukdom samt avsedda och icke avsedda reaktioner vid sjukdomsbehandling. Till grundkunskaperna hör vidare insikt om mänskliga beteenden och om faktorer som påverkar mänskliga relationer. Förmåga att uttrycka sig tydligt och att lämna exakta besked och rapporter är väsentlig. Den teoretiska undervisningen och den praktiska utbildningen måste ha ett logiskt samband och stödja varandra. Eleven skall tränas i att tillämpa uppnådda kunskaper och erfarenheter i nya och främmande situationer. l utbildningsmålet ingår vidare god orientering i det moderna samhället samt kunskaper om dess olika möjligheter att lämna bistånd åt medborgarna. Eleverna bör erhålla insikter om sjukvårdens plats och uppgifter i det svenska samhället med särskild betoning av sjukvården som ett men måhända det väsentligaste ledet i samhällets rehabiliteringsverksamhet. Kunskaper om gällande föreskrifter och förordningar på hälso- och sjukvårdens område samt om riktlinjerna för internationell hälso- och sjukvård erfordras. Utbildningen skall därjämte utveckla personlig mognad och ansvarsmedvetande hos den blivande sjuksköterskan liksom även förmåga till objektivt och konstruktivt tänkande, gott omdöme samt självständighet i handlandet. Eleverna skall göras vakna för nya idéer och tankegångar. Deras vilja och förmåga att ta initiativ till förbättringar skall stimuleras. Med hänsyn till att sjuksköterskan ständigt kommer i nära kontakt med andra människor måste elevens människointresse, människokunskap och kontaktförmåga stärkas och fördjupas. Viktigt är att väcka förståelse för patientens situation psykologiskt, ekonomiskt och socialt i samband med sjukdom samt att utveckla vilja och förmåga att lämna de råd och det stöd som förhållandena kräver. Ett väsentligt utbildningsmål är att lära eleverna principerna för god sjukvård och hur dessa tillämpas i olika situationer. Den praktiska yrkesförberedelsen under huvuddelen av utbildningstiden skall innebära upprepad daglig kontakt med patienter och deras problem i den kliniska verksamheten och i öppen vård samt ge möjlighet att träna upp praktiska färdigheter, som bedöms nödvändiga. Under den praktiska utbildningen skall eleven under ledning successivt lära sig utföra alltmer ansvarsfulla arbetsuppgifter i syfte att kunna fullgöra de kvalificerade funktioner, som normalt skall ankomma på en sjuksköterska. För sin kommande yrkesutövning måste den blivande sjuksköterskan ha uppnått kunnighet att utföra vissa vård- och behandlingsmoment. Det är viktigt att eleven lär sig så väl behärska de ofta förekommande tekniska uppgifterna, att uppmärksamheten och energin i varje vårdsituation kan koncentreras på patienten och dennes behov. När det gäller den medicinska vården är det angeläget att den blivande sjuksköterskan får tillräcklig insikt om läkarnas sätt att arbeta samt förmåga att fullfölja deras intentioner. Till utbildningsmålet hör vidare att göra den blivande sjuksköterskan medveten om och lära henne acceptera sin roll som arbetsledare samt det ansvar som följer därmed. Undervisning för arbetsledare och administrativa uppgifter samt praktisk tillämpning av ledarskap i den dagliga rutinen utgör viktiga yrkesförberedelser. Däri ingår även övning av förmågan att bedöma medhjälparnas kvalifikationer, de yrkesmässiga lika väl som de personliga. Förståelse bör väckas för betydelsen av god anda och gott samarbete bland personalen, mellan olika personalgrupper samt mellan olika arbetsenheter och institutioner inom hälso- och sjukvården. Slutligen skall utbildningen syfta till att skapa intresse, förståelse och ansvar för de många undervisande uppgifter sjuksköterskan har samt ge

förutsättningar att delta ipersonalutbildning inom arbetsområdet. Under utbildningen bör också väckas insikt omvatt egen fortbildning behövs och intresse för ytterligare studier och vidareutbildning inom yrket.”

3.2 Timplan Grundutbildningen omfattar dels teoretisk undervisning under längre och kortare läsperioder, dels klinisk och Socialmedicinsk praktik, varvid teoretisk undervisning ges kontinuerligt under de praktiska utbildningsavsnitten. De i utbildningen ingående ämnena redovisas nedan. Därav framgår

8 Hälso- och sjukvård 8.1 allmän hälso- och sjukvård 8.1.1 sjukdomslära 15 8.1.2 hälso- och sj ukvårdslära 138 8.2 medicinsk sjukvård

8.2.1 sjukdomslära 43

8.2.2 sjukvårdslära 60 8.3 kirurgisk sjukvård 8.3.1 sjukdomslära 45 8.3.2 sjukvârdslära 60 8.4 mentalsjukvård 8.4.1 sjukdomslära 20 8.4.2 sjukvårdslära 52 8.5 barnavård och barnsjukvård 8.5.1 sjukdomslära 24 8.5.2 sjukvårdslära 28 8.6 obstetrisk vård och gynekologisk sjukvård 8.6.1 obstetrik och gynekologi 20 8.6.2 obstetrisk vård och gynekologisk sjukvårdslära 20 8.7 operations- och akutsjukvård 8.7.1 anestesiologi med intensivvård 20 8.7.2 operationssjukvård 18 8.8 övrig sjukvård 8.8.1 sjukdomslära 46 8.8.2 sjukvårdslära 18 Summa undervisningstimmar: 1 280 tim

9 Klinisk och Socialmedicinsk praktik 9.1 allmän sjukvård 140 9.2 medicinsk sjukvård 565 9.3 kirurgisk sjukvård 565 9.4 mentalsjukvård 350 9.5 barnsjukvård 240 9.6 obstetrisk vård 120 9.7 operations- och akutsjukvård 315 9.8 Socialmedicinsk praktik 125 Summa klinisk och Socialmedicinsk praktik: 2 420 tim

10 Gymnastik 30 11 Timmar till förfogande 105

även fördelningen av antalet undervisningstimmar om sammanlagt l 280 (katedrala föreläsningar, lektionsundervisning och kunskapskontroll) på olika ämnen samt omfattningen av den kliniska och socialmedicinska praktiken som uppgår till sammanlagt 2 420 timmar.

3.3 Klinisk och Socialmedicinsk praktik Sjuksköterskeeleven ingår numera inte i sjukhusets personalstat under den praktiska utbildningen men måste aktivt deltaga i vårdarbetet för att lära sig de principer och metoder som tillämpas vid respektive arbetsen- i het. Hon skall vidare skaffa sig erforderliga praktiska färdigheter och = erfarenheter samt öva sig i att bedöma vad olika vårdsituationer kräver. Uppläggningen av den kliniska och socialmedicinska praktiken organiseras av respektive i sjuksköterskeskola och följer ett utbildningsprogram som göres upp av skolans rektor och lärare i samråd med sjukhusets befattningshavare. Teoretisk undervisning integreras hela tiden med den kliniska praktiken. Nedan ges en beskrivning av den kliniska och socialmedicinska prakti- å ken såsom den fördelas på de olika terminerna.

3.3.1 Medicinsk och kirurgisk sjukvård samt operations- och akutsjukvård Dessa avsnitt omfattar totalt l 445 timmar, varav 565 timmar ägnas åt medicinsk sjukvård, 5 65 timmar åt kirurgisk sjukvård samt 315 timmar åt operations- och akutsjukvård. Termin 2, 4 och 5 redovisas i det följande gemensamt för att ge en samlad bild av utbildningen. å

;l

Termin 2

lhLñllnse-xøku-Liâhsihlh

Under denna termin tillämpas dels kunskaper i allmän hälso- och sjukvård givna i termin l, dels kunskaper specifika för medicinsk och kirurgisk isjukvård. w..: Eleven tilldelas patienter med olika sjukdomar. Patienterna utväljs av avdelningssköterskan, som känner den enskilde patientens tillstånd och V behov, i samråd med den lärare som undervisar inom respektive vårdå disciplin. Arbetsuppgifterna anpassas efter elevens utbildningsstadium och hon tilldelas successivt mer avancerade uppgifter. l elevens dagliga arbetsuppgifter ingår att medverka vid patientens personliga vård, vilket innebär att tillgodose patientens psykiska och fysiska välbefinnande. Eleven medverkar vid de undersökningar, provtagningar och behandlingar, som förekommer i samband med vården av de patienter hon tilldelas. Eleven deltar dagligen vid sjuksköterskans rapportgivning samt i läkarronden med efterföljande rondgenomgång av tjänstgörande sjuksköterska. Eleven skall öva sig i att göra patientobservationer, studera patientens journal och övriga uppgifter angående patienten och tillsammans med sjuksköterskan, med utgångspunkt i de enskilda patienternas behov av vård, planera och bedöma samt värdera vården.

Eleven deltar vid in- och utskrivning av patient och i sjuksköterskans samarbete med patientens anhöriga. Utbildningen under termin 2 kan sägas vara koncentrerad till tre huvudområden: 0 vårduppgifter och patientobservationer, uppföljda i rapporter och daganteckningar, t. ex. åtgärder i profylaktiskt eller rehabiliterande syfte, bedömning av förändringar i patientens somatiska eller psykiska tillstånd, 0 övning i uppgifter, som kan hänföras till undersökningar och behandlingar av patienten i diagnostiskt eller terapeutiskt syfte t. ex. fysisk och psykisk förberedelse av patienten för olika undersökningar och behandlingar, kontroll och bedömning av vitalfunktioner, vätskebalans, infusionsterapi, injektioner och läkemedelsadministration, övervakning och vård av patienter efter olika undersökningar och behandlingar samt 0 övning i tekniska vårduppgifter t. ex. venprovtagning, injektionsteknik, katetrisering, blodtryckskontroll, nedsättande av ventrikelsond etc.

Term in 5 Den praktiska utbildningen under denna period bygger på tidigare inhämtade kunskaper i medicinsk och kirurgisk sjukvård. Avsikten är att eleven skall fördjupa sina kunskaper och öka sina färdigheter inom medicinsk och kirurgisk sjukvård. Detta innebär bl. a. att eleven skall tränas att vårda ett större antal patienter. Eleven arbetar parallellt med avdelningssköterskan och tillsammans med denna skall eleven lära sig ta ställning till aktuella vård-, administrations- och arbetsledningsproblem. Eleven skall tränas i att självständigt planlägga patientens vård, redogöra för inneliggande patienters tillstånd genom såväl muntliga som skriftliga koncisa rapporter. Eleven deltar i avdelningskonferenser och dagligen i läkarronden. Eleven skall övas i att under ronden ta emot och utföra läkares ordinationer. Eleven skall under denna utbildningsperiod utföra dels nya, dels mera avancerade tekniska uppgifter samt assistera vid förekommande undersökningar och behandlingar samt under sjuksköterskans ledning utföra de behandlingar som tillhör sjuksköterskans ansvarsområde. Eleven skall övas i att ta ställning till patientens tillstånd i akuta situationer och bedöma om omedelbar läkarhjälp bör påkallas. Eleven skall öva sig i att undervisa personal och elevgrupper av olika kategorier samt att bedöma arbetsresultat. För att få erfarenhet av sjuksköterskans arbete under hela dygnet skall två veckors utbildning förläggas nattetid, då eleven följer sjuksköterskans arbete på en medicinsk vårdavdelning.

Termin 4 Eleven skall för att få en helhetsbild följa arbetet på såväl operations- och anestesiavdelningen som akut- och intensivvårdsavdelningen. Eleven del-

tar ide arbetsuppgifter som förekommer på ovannämnda avdelningar och

assisterar därvid i operationssal och endoskopirum. Eleven medverkar vid patientens omhändertagande före, under och efter operation. Eleven övar sig i uppläggning av patient på operationsbord med iakttagande av alla försiktighetsåtgärder som erfordras, studerar patientens journal, övar punktionsteknik, övervakar under ledning av anestesisköterska patient i narkos samt för anteckningar i patientens anestesijournal. Eleven övar vidare i omhändertagande och övervakning av svårt sjuka och medvetslösa patienter samt i att bedöma, när patienten är i akut behov av ingripande, vem som skall göra detta och hur hon själv skall medverka.

3.3.2 Barnsjukvård Termin 3 Den praktiska utbildningen omfattar 240 timmar. Utbildning i barnsjukvård bygger till stor del på personlig kontakt mellan den enskilda eleven och barnet. Eleven bör därför helst praktisera på en och samma vårdavdelning på medicinsk eller kirurgisk barnklinik. Utbildningen kan även förläggas till barnpsykiatrisk klinik om elev före sjuksköterskeutbildningen erhållit praktik i friska eller sjuka barns vård. Under den återstående tiden bör elev då få utbildning på spädbarnsavdelning, alternativt avdelning för småbarn och äldre barn, allt under förutsättning att specialutbildad personal finns i ledningen för avdelningen eller institutionen ifråga. Eleven bör beredas tillfälle att göra studiebesök på barnavårdscentral. Eleven skall tillsammans med sjuksköterskan ansvara för vården av barn i olika åldrar och med skiftande sjukdomstillstånd. Eleven följer sina patienter till undersökningar och behandlingar utanför vårdavdelningen, dels för att ge barnet trygghet, dels för att öka sina egna erfarenheter genom iakttagelse av barnet och genom att observera de olika undersöknings- och behandlingsmetoderna. Visitronder med kliniska demonstrationer på andra avdelningar bör även ingå under denna period. Elever från skilda vårdgrenar får presentera patient- och vårdproblem under för samtliga elever gemensamma seminarieövningar. Kontakten mellan föräldrar och barn är en viktig del av vårdprogrammet på en barnklinik. Det är därför angeläget, att eleven får närvara vid sjuksköterskans samtal med anhöriga eller vårdare vid in- och utskrivning av barnet och under pågående sjukhusvistelse. Eleven skall aktivt deltaga i barnets sysselsättning och därmed beredas ökad möjlighet att observera och lära känna barnet. Förutom med läkare och sjuksköterska bör eleven ges tillfälle till kontakt med kurator, psykolog, sysselsättningsterapeut, lärare och sjukgymnast för medverkan i planläggningen av barnets vård och eftervård, bland annat vid vårdkonferenser. Eleven skall dessutom lära sig tillämpa kunskaper om isoleringsteknik och Smittskydd.

3.3.3 Obstetrisk vård Termin 3 Den praktiska utbildningen omfattar 120 timmar. Eleven tilldelas sådana arbetsuppgifter, som år speciella för omvårdnad och observation av mödrar och nyfödda barn. Elev på förlossningsavdelning följer ett antal barnaföderskors intagning och vård under förlossningens förlopp. I samband med vården av mödrarna efter förlossningen bör eleven ta del av: hälsovårdsundervisning, eftergymnastik, instruktion åt modern om det nyfödda barnets vård, förberedelse för utskrivning. kontakt med öppen vård utanför sjukhuset och sociala institutioner, eventuell kontakt med kurator samt föreskrifter för vård i hemmet samt fall med komplicerad graviditet och förlossning. I, l Eleven bör tillämpa kunskaper i nyföddhetsvård och följa vissa barni 3 deras normala utveckling och hälsokontroll. Vid studiebesök på mödravårdscentral skall eleven erhålla kännedom om förebyggande åtgärder, undersökningar, mödraförberedelser såsom mödragymnastik och hälsovårdsundervisning, skyddsläkemedel samt rådgivning åt blivande mödrar. Eleven tilldelas vissa arbetsuppgifter såsom förberedelser och assistans vid undersökningar samt skall i övrigt närvara vid barnmorskans undervisnings- och upplysningsverksamhet samt administrativa verksamhet.

3.3.4 Socialmedicinsk praktik Termin 3 Den praktiska utbildningen omfattar 125 timmar. Planläggning av denna period görs av skolans lärare med distriktssköterskeutbildning eller liknande utbildning samt i samråd med befattningshavare i den öppna vården. Lämpligast är att eleven placeras i distriktsvård. Om detta ej är möjligt kan eleven erhålla praktik på barnavårdscentral inom skolhälsovård, stadssjukvård och församlingsvård (hos diakonissa). Eleven deltar vid hembesök och om det anses lämpligt gör eleven på egen hand sådana besök. Eleven deltar vid sjuksköterskans egna och vid de med läkaren gemensamma mottagningarna. Eleven skall övas att ge hälsovårdsupplysningar. Utbildningen kan även breddas genom att låta eleven tillsammans med sjuksköterskan närvara vid beredningen av olika ärenden i lokala styrelser och nämnder samt genom att eleven får tillfälle att studera verksamheten i olika allmänna och frivilliga hjälporganisationer.

3.3.5 Psykiatrisk vård Termin 4 Den praktiska utbildningen omfattar 350 timmar. I psykiatrisk vård bygger utbildningen till stor del på personlig kontakt mellan eleven och

patienten. Eleven bör få erfarenhet av både akut- och långtidsvård och i skall delta i såväl morgon-, eftermiddags- som kvällsarbete. Under handledning av skolans lärare och avdelningssköterska ansvarar eleven för vården av ett lämpligt antal patienter med olika sjukdomstillstånd. Eleven skall särskilt öva sin iakttagelseförmåga beträffande patientens beteende och lära sig tillsyn av patienterna samt att ta ställning i kritiska situationer. Eleven skall aktivt delta i patienternas förströelse, sysselsättning samt socio- och arbetsterapi. Eleven skall närvara vid patienternas undersökningar och behandlingar, dels för att observera patienten, dels för att få kännedom om de för vårdgrenen speciella undersöknings- och behandlingsmetoderna. Eleven skall övas i att föra fortlöpande anteckningar över patienterna, närvara vid rapportgivning och delta i läkarronder med efterföljande rondgenomgång samt själv avge rapporter. Eleven bör om möjligt närvara vid läkarens samtal med patienter samt delta vid vårdkonferenser mellan läkare, sjuksköterskor, kuratorer, terapeuter, psykologer m. fl. Eleven tilldelas studieuppgifter beträffande olika verksamhetsområden inom sjukhuset och redogör för dem vid seminarieövningar. Eleven skall slutligen om möjligt delta i hembesök tillsammans med representanter för familjevård och hjälpverksamhet.

3.4 Efter sjuksköterskelegitimation 3.4.1 Behörighetsfrågor m. m. Sjuksköterskor, som genomgått den nya grundutbildningen förutsätts kunna tjänstgöra på assistentsköterskenivå - dvs. under ansvarig sjuksköterskas - inom ledning hela det område, som betecknas ”vård av medicinsk och kirurgisk karaktär, samt i psykiatrisk vård. I ”vård av medicinsk och kirurgisk inkluderas all somatisk sjukvård vid sjukhus och således även verksamhet vid mottagningsavdelningar med undantag dock för mottagning för olycksfall och akuta sjukdomar. Undantagna är även sjuksköterskeverksamhet inom följande områden, för vilka fordras genomgången vidareutbildning, nämligen anestesisjukvård barnsjukvård, inklusive barnpsykiatrisk vård och vård av gravt handikappade barn intensivvård obstetrisk eller obstetrisk gynekologisk vård operationssjukvård öppen hälso- och sjukvård. Vidareutbildning erfordras även för innehav av tjänst i arbetsledande ställning vid bl. a. kirurgisk och medicinsk avdelning samt psykiatrisk avdelning. Föreskrifter angående behörighet för innehav av sjukskötersketjänst utfärdade såsom råd och anvisningar återfinnes i socialstyrelsens cirkulär MF 1970:4.

På grund av rådande svårigheter - bland annat vad gäller tillgången på vidareutbildade sjuksköterskor uppehålles vissa tjänster, för vilka vidareutbildning normalt erfordras, av sjuksköterskor med grundutbildning. Dock förutsättes att viss inskolning på tjänsten ordnas.

3.4.2 Funktions- och ansvarsområde

. Under arbetet med att formulera mål för grundutbildningen utgick 1962 l års sjuksköterskeutredning från vissa grundfunktioner som beskriver å. sjuksköterskans funktions- och ansvarsområde i såväl sluten som öppen vård. I betänkandet angavs dessa grundfunktioner på följande sätt:

”att själv eller under medverkan av underställd personal sörja för patientens personliga omvårdnad, l att under läkares ledning medverka i patientens medicinska vård, innefattande bl. a. att observera och lämna rapporter beträffande patientens tillstånd och reaktioner, att biträda läkaren i hans åtgärder med i patienten samt att ombesörja hans ordinationer, ävensom att inför patienter, anhöriga och allmänheten medverka i hälsoupplysning och hälsovårdsarbete. Sjuksköterskan utövar dessa funktioner dels genom egna arbetsinsati ser, dels genom utnyttjande av de övriga resurser, som står henne till buds i i den givna vårdsituationen. Hennes insatser i de olika vårdfunktionerna * blir därför i hög grad beroende av hennes förmåga att organisera, leda och sammanhålla ett arbetslag och att medverka till att ge detta arbetslag goda kontakter och relationer både inbördes och i förhållande till andra arbetsenheter inom hälso- och sjukvården. Vid utövande av sina vårdande funktioner har sjuksköterskan merendels även att genom handledning eller eljest medverka i utbildningen av olika grupper av sjukvårdsperso- I nal.

De här nämnda funktionerna har sjuksköterskeutredningen närmare 7 belyst:

Funktionen att sörja för patientens personliga omvårdnad kan uppdelas i uppgifter sammanhängande med patientens elementära fysiska och psykiska behov samt de särskilda åtgärder, som betingas av patientens tillstånd. Funktionen består i att sjuksköterskan bedömer, vad som behöver göras, hur det bör göras, beslutar vem som skall göra det och tillser att det blir utfört enligt givna anvisningar. Det finns tillfällen då vårduppgifterna kan utföras av andra och tillfällen då endast sjuksköterskan kan utföra dem. Avgörandet ligger hos sjuksköterskan som känner patientens tillstånd och har att vaka över patientens säkerhet. Hon skall själv medverka i komplicerade vårdsituationer. Till uppgifterna hör vidare att skapa en miljö, som på bästa sätt bidrar till tillfrisknande och hälsa. Strävan är att aktivera patienten genom olika medicinska, psykologiska och sociala rehabiliteringsåtgärder i syfte att successivt göra denna oberoende av hjälp från utomstående. Funktionen att under läkares ledning medverka i patientens medicinska vård innebär bl. a. dels att sjuksköterskan själv gör iakttagelser, dels att hon samlar informationer från övriga som deltar i vårdarbetet. Vidare består den i att hon tolkar gjorda iakttagelser och bedömer angelägenheten av omedelbar eller senare rapportering till läkare eller själv beslutar förändring av omvårdnadsâtgärder. De uppgifter sjuksköterskan lämnar om patienten har stor betydelse för den fortskridande medicinska behandlingen.

N

Därjämte ansvarar sjuksköterskan för att undersökningar och behandlingar blir utförda enligt givna anvisningar och biträder i övrigt läkareni hans åtgärder med patienten. Hon skall kunna rätt uppfatta innebörden av ordinationer och bedöma, vad som fordras för att effektuera dem. På samma sätt som föregående funktion innebär denna funktion att sjuksköterskan skall besluta vem som skall utföra ordinationen och kontrollera hur den utförs. Förutom direkta ordinationer kan det gälla även andra föreskrifter och förhållningsorder för behandlingen och vården. Funktionen förutsätter, att sjuksköterskan är införstådd med syftet med de terapeutiska åtgärderna samt äger tillräcklig kännedom om väntad effekt av dessa samt tänkbara bieffekter. Funktionen att medverka i hälsoupplysning och hälsovårdsarbete är en naturlig konsekvens av sjuksköterskans tidigare angivna vårduppgifter. Under sjukdomstiden är patienten vanligen mottaglig för råd och anvisningar som kan hjälpa honom att snarast möjligt återvinna hälsan samt att undvika återfall. I funktionen ingår att biträda läkaren med att informera patienten och dennes anhöriga om sjukdomen och dess behandling samt att i anslutning därtill ge upplysningar och råd i förebyggande, botande och rehabiliterande syfte. Vidare skall sjuksköterskan informera om miljöns och levnadsvanornas betydelse för hälsan. Ju mer hälsovårdens betydelse för individen och samhället understryks, desto viktigare blir sjuksköterskans uppgift att vid sina kontakter med patienter och andra i såväl den slutna som den öppna vården utnyttja tillfällen att meddela hälsoupplysning.”

För att komplettera bilden av sjuksköterskans roll som arbetsledare för sjuksköterskeutredningen följande resonemang:

För att kunna fullgöra ovan angivna funktioner i hälso- och sjukvårdsarbetet måste sjuksköterskans uppmärksamhet inriktas på människor och därvid såväl patienter som personal. Hennes yrkesutövning består då inte av ett antal separata aktiviteter. Att leda måste uppfattas som en process, varigenom medhjälparna undervisas och stimuleras att förena sina krafter och sitt .kunnande i arbetet mot det gemensamma målet att på bästa sätt hjälpa patienten. Ledarskapet är därvid inte bara en position i en organisation utan en väsentlig yrkesfunktion. Att leda fordrar kunskap om och förståelse för vad de olika arbetsuppgifterna kräver. Effektivt ledarskap uppnås därför endast i den utsträckning som sjuksköterskan behärskar vårdarbetet och sålunda kan fortlöpande informera och instruera andra. Att leda och fördela vårdarbetet förutsätter vidare förmåga att fortlöpande bedöma de enskilda arbetsuppgifternas svårighetsgrad och de enskilda medhjälparnas kompetens för olika slag av uppgifter samt att kontrollera arbetet inom det egna ansvarsområdet. Av stor vikt är vidare dels samverkan med personal på andra arbetsenheter inom sjukhuset, i öppen vård och hos berörda samhällsorgan i övrigt, dels övervakningen av och ansvaret för hygienen på arbetsplatsen, dels också handhavandet av inventarier, apparatur och material på ett ändamålsenligt och ekonomiskt riktigt sätt. Eftersom utbildning av olika grupper av sjukvårdspersonal till stor del år av praktisk art, är sjuksköterskan mestadels direkt delaktig i den ständigt fortlöpande handledningen av elever av olika kategorier. Utbildningsuppgifterna medför även krav på vissa insatser, som icke sammanhänger med vårduppgifterna, och kan sålunda också ses som en självständig yrkesfunktion. I utbildningsverksamheten förutsätts sjuksköterskan följa de riktlinjer, som gäller för elevundervisningen. Sjuksköterskan bör sammanfattningsvis vara den som jämte läkaren inom sitt arbetsområde har att samordna de olika vårdåtgärderna samt é

framställa dessa som en helhet inför den enskilde patienten. Hon bör r

l å

stimulera och aktivera patienten till medverkan i det av läkaren uppgjorda medicinska behandlingsprogrammetl Med utgångspunkt i den individuella patientens vårdsituation bör hon se som sin uppgift att sörja för att patientens personliga omvårdnad blir tillgodosedd i al] den utsträckning personella och materiella resurser medger.” De tre funktionsområden som angivits inledningsvis i detta kapital återfinns i detalj i de mål och riktlinjer som skolöverstyrelsen 1966-03-15 i fastställt för grundutbildningen med tillägg för arbetsledarfunktionen som sjuksköterskeutredningen för sin del enbart diskussionsvis tog upp.

sou 1974:19

Bilaga 3 för jämförande studie av vissa

Principmodell

ämnen ingående i de första terminerna i

läkarutbildningen och motsvarande avsnitt

i sjuksköterskeutbildningen

Ämnesexperterna, som valts så att de hade erfarenhet från undervisning av såväl medicine studerande och kandidater som sjuksköterskeelever, ombads göra en kvantitativ och en kvalitativ jämförelse av respektive utbildningsavsnitt. Båda bedömningarna gjordes efter en fyrgradig skala (O, 1, 2, 3)

Kvantitativ bedömning Utöver skalenheterna O, l, 2 och 3 (numerisk skala) infördes en verbal skala enligt nedan, detta för att i möjligaste mån söka definiera respektive skalenhet för de olika ämnesexperterna.

Ämnesomfattning

sjsk-utb.: har sjsk-utb. har sjsk.utb. har sjsk.utb. har

ingen utb. i ringa utb. i tämligen omfat- en nästan lika ämnet jämfört ämnet jämfört tande utb. i omfattande eller med med.utb.3 med med.utb. ämnet jämfört lika omfattande med med.utb. utb. i ämnet jämfört med med.utb.

Studieindex Ytterligare ett sätt att jämföra de båda utbildningsvägarna är med hjälp av studieindex där följande formel användes

= sjsk.utb. x 100 s u lem ex t d d j med.utb. t

1 omfattningen av ett ämne uttrycks i olika termer i olika studie- och läroplaner 2 sjsk utb. = grundutbildning av sjuksköterskor/sjukskötare 3 med.utb. = grundutbildning till läkarexamen

Variablerna ”sjsk.utb.” och med.utb. kunde avse antal timmar teoretisk undervisning antal timmar praktiskt arbete ex. demonstrationer, dissektioner, seminarier, laborationer m. m. antal sidor kurslitteratur osv.

Studieindex översätts i fyrgradig skala på följande sätt 0 1-33 34-66

Kvalitativ bedömning När fråga är om en kvalitativ jämförelse är en sådan svårare att genomföra V eftersom studieplaner, schemata och så vidare ej alltid ger tillräckligt underlag. Mer eller mindre subjektiva bedömningar måste accepteras vilket också påpekats för ämnesexperterna. Även här gjordes skalan fyrgradig såväl numeriskt som verbalt: r Svårighetsgrad sjsk-utb. ei sjsk.utb. myc- sjsk-utb. lät- sjsk-utb. näsjämförbar med ket lättare än tare än tan lika svår med.underv. med.underv. med.undervs. eller lika svår som med.underv.

Skalenhet 0 1 2 3

Bilaga 4 Läroämnet klinisk propedeutik i till läkarexamen och grundutbildning ämnet allmän hälso- och sjukvård i grundutbildning av sjuksköterskor

.maøxm

N A _ N N m

-GSM :ox :o:

.oss .obmu

m

:o: Nm 2

-§20 w:_:m_

H H N N m

:SUG:

m N NA mm

6:3* .EES »säs

wm wm

.åøoz .B28

v v m 3

:mEuRNxSTS

N w N w N m v m N

ämE:

od S o:

-ouom

vm CN ON om:

å.: u.:

aEêsm

n m m N m v v v N m

0a vv ha 2

mwN

3 o... hN 0._ S.

M:..=35§n:=ab

aEE=m

N N b w m

vw mv 3 S om:

.oäå :sånt .massa :wa:

lill

:s: v5. m:

lnluxrl,

om

.måq -35 -saw u...? -mmêom :små:

v w N

:Sao:

w

.EBM -åxå

.Oman

uâmuåâänø

.asså -Buss

[I

:anus

w h v m v :A . HN mv

Emin?

ouqammâuåuü

:oo ..

...man -amazon ämâ:

N m w N w

:oo 8

.êxuhznåxsä

2 MN

.asså

.. .Cd :z

:of N : N m

ua›å.amuzmå_

å

mäømEooxøam

3%

i!

møiâåü_ -âamm :små:

. H v

va.:

M=..=w:m.§w==xU

NQEEOUMÃW

[in]

.. S

:uE= b?? .mEou -massa ams:

å_ H v

,

»Eäwzoa

.§95

uåuaaâm

.m_ouoeoå:uo_oäsäm

.E83

m:_:m_..ov:=mm=:m

mosa.:

w:_:w_›:ou:=u:o: :ocäoxmmøxäøx

wiññmuouêêomo

.Så

_Eau_

EmuEouxåm

.Sug

ässu=onäøm

mESEBvE_

mauøåpâo.

xêosema.eam

22005003 uoäsmuona_

x_=v_o§å›v_=w Eoâoämoügâ

:omaouøäox

.züêuEEmmv mñnâñasuouø.

wiåmäuww

Eoäeêøaoom

?C252

xnsøuomoä xøzmåâm uüüâoåø

...§2

QaEES _moääoz E0320 nävar_ :Saco: 25.55

Visa. :omE: üuñün :EEE §59 .am mEE=m

SOU 1974 :19 83

Grundutbildning till Iäkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Följande speglar förhållandena för det pro- Nedanstående uppgifter är hämtade dels från

pedeutiska årets kliniska block vid Vasa sjuk- den fastställda läroplanen, dels från schema

hus, Göteborg. från sjuksköterskeskola.

Ur kursPM hämtas följande mål: Ur läroplanen hämtas:

Undervisningsmål Mål

Allmänt Undervisningen har till uppgift att ge elever:

Den studerande skall efter grundläggande kunskap om sjukdomamas genomgången uppkomst och yttringar samt de förändkurs vara förtrogen med en vårdavdelnings ringar, som inträffar under sjukdomstillstånd organisation och arbetsformer. Ha känneorientering om den sjuka människans bedom om allmän sjukvårdsteknik både iteori hov av omhändertagande och sjuksköteroch praktik. Skall vara väl förtrogen med de allmänna för den un- skans förebyggande och vårdande uppgift grunderna fysikaliska och behärska denna teknik. grundläggande kunskap om principer och dersökningen Den metoder för allmän hälso- och sjukvård studerande skall kunna föra en journal och känna kunnighet i utförandet av vissa grundligtill de problem som hänger samgande vårdmoment med utgångspunkt från man med patient-läkare-relationen. Den den enskilda patienten studerande skall även inhämta vissa allmänna kännedom om långtidssjukvårdens organikunskaper om de vanligaste klisation och vårdområden niska sjukdomsbegreppen, dvs. få en allmän introduktion - kunskap om speciella vårdåtgärder för som skär över specialitetsi såväl akut- som långtidssj 1kgränserna - till klinisk verksamhet. långtidssjuka vård kunskap om och förståelse för vården av Vidare hämtas ur kursPM följande delmål för olika material och dess funktion på en vårdenskilt ämnesavsnitt avdelning samt på en operations- och intan-

siwårdsavdelning. För ämnet sjukvårdsteknik och organisation:

totalt ll timmar Allmän hälso- och sjukvård Den studerande skall efter genomgången 1. Sjukdomslära (totalt 15 timmar) kurs vara väl förtrogen med en vårdavdel- 1.1 Allmän sjukdomslära nings struktur och funktioner. Skall vara väl 5+0+0+0+0=5 timmar förtrogen med allmän patientvård. Skall kun- 1.2 Sjukdomslära med speciell anknytn ng na ge subkutana, intramuskulära, intravenösa till långtidssjukvård injektioner. Skall kunna sätta dropp. Skall 0+O+0+0+l0=l0 timmar kunna utföra blåskatetrisering. Den stude-

rande skall känna till tekniken för bakterio- 2. Hälso- och sjukvårdslära (totalt 138 tim)

logisk och virologisk provtagning samt kli- 2.1 Grundläggande hälso- och sjukvård

niskt-kemisk Skall känna till 108+0+0+0+O=l08 timmar provtagning. läkemedelsdistributionen vid sjukhus. 2.2 Långtidssjukvård

12+O+O+O+O=l2 timmar

För ämnet invärtes medicin: totalt 40 tim. 2.3 Materialkunskap och materialvård

10+O+O+8+0=l8 timmar Anamnesupptagning:

Den studerande förväntas kunna ta upp en Ur schema sammanställs för ämnet hälao-

noggrann anamnes vad gäller hereditet, socia- och totalt l41 timmar i stålet sjukvårdslära la förhållanden, kost, tidigare sjukdomar och för läroplanens 138 timmar.

nuvarande sjukdomar. Den studerande skall

på ett riktigt psykologiskt sätt kunna söka kontakt med patienter.

84 anoula-au

r

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Allmän undersökningsmetodik: Efter genomgången kurs skall den studerande känna till och kunna använda den vanliga medicinska terminologin. Han skall kunna : observera och beskriva vanliga patologiska tillstånd som t. ex. ikterus, hudblödningar, pigmenteringar, cyanos, ödem. Känna till allmänna metoder för fysikalisk undersökning och kunna tekniken för undersökning av munhåla, svalg, glandula thyreoidea, pall; pation av ytliga lymfkörtlar och mammae. l Hjärta:

?Den studerande skall känna till undersök-

ningstekniken vid hjärt- och kärlsjukdomar (inspektion, palpation, perkussion, auskultation och viss funktionsprövning). Skall känna till hjärttonernas förhållande under normala och patologiska betingelser, de vanligaste accidentella blåsljuden samt ha kännedom om diagnostiska kriterier vid de vanligaste hereditära och förvärvade klaffelen.

Lungor: i Den studerande skall vara väl förtrogen med ;fysikalisk undersökningsteknik av lungorna, *inkluderande inspektion, palpation, perkussion och auskultation. Kunna redogöra för olika typer av andning. Lära sig skillnaden mellan obstruktiv och restriktiv lunginsufficiens. Skall ha kännedom om diagnostiska kriterier vid de vanligaste lungsjukdomarna.

Buk: Den studerande skall kunna palpera buken på ett korrekt sätt. Skall veta var de olika organen är projicerade på bukväggen. Skall kunna palpera lever, mjälte. Skall kunna perkutera ut dämpningar över lever och blåsa.

Perifera kärl: Den studerande skall kunna palpera de perifera kärlen och känna till olika undersökningsmetoder för fastställande av perifera

w 85 l i l x | l

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

kärlaffektioner. Skall känna igen symptomet claudicatio intermittens.

För ämnet neurologi: totalt 7 timmar Den studerande skall kunna utföra ett rutinneurologiskt status innefattande medvetandegrad och pareser, kranial- och extremitetsreflexer. Skall kunna skilja på en central och en perifer skada.

1 ämnet ögonundersökning: totalt 3 timmar Den studerande skall kunna använda ett oftalmoskop och lära sig tekniken vid oftalmoskopi. Lär sig känna igen normala oftalmoskopifynd och de allra vanligaste patologiska sådana (staspapill, diabetes, hypertoni).

För ämnet kirurgi: totalt 27 timmar Den studerande får en grundläggande orientering beträffande patofysiologi och symptomatologi inom de ”stora kirurgiska sjukdomsgrupperna (ulcus, gallvägssjukdomar, appendicit, bråck). Den studerande skall ha ingående kännedom om sårläkningens princiteoretisk kännedom om chock och per, chockbehandling samt principerna för akut bukdiagnostik.

För ämnet Ortopedi: totalt 9 timmar Den studerande får en allmän översikt över ortopedins verksamhetsområde och de allra vanligaste sjukdomarna. Den studerande skall kunna göra ett allmänt ledstatus. Kunna beskriva deformiteter och rörelseinskränkningar i ryggen och extremiteternas leder.

För ämnet återupplivning: totalt 2 timmar Den studerande skall kunna principen för omhändertagande av medvetslös patient likaså principerna för säkerställande av fri andningsväg, konstgjord andning, användningsprinciperna för olika svalgtuber.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

För ämnet psykiatri: totalt 22 timmar Den studerande skall känna till de psykologiska grunderna för kontaktproblem mellan människor, speciellt relationen 1äkare-patient. Förvärva teoretisk kunskap om och träning isamtalsmetodik. Skall kunna ta upp ett psykiatriskt status. Ha kännedom om de vanligaste psykiska sjukdomstillstånden.

För ämnet socialmedicin: totalt 9 timmar : Den studerande förväntas känna till de vanligaste lagar och förordningar som rör honom 5 i hans läkarverksamhet. Känna till organisai tionen av socialvård, försäkringskasseverksamhet och förvärva kunskaper om socialmedicinens verksamhet.

För ämnet fysikalisk terapi och medicinsk rehabilitering: totalt 10 timmar Den studerande. skall lära sig principerna för den medicinska rehabiliteringens arbetsmetoder. Skall känna till sjukgymnasternas och ; arbetsterapeuternas arbetssätt. Lära sig den terminologi som används av sjukgymnaster. Allmänna principer för konditionsträning, j muskelträning och termo-hydroterapi. Lära i sig principen för andningsgymnastik.

För ämnet pediatrik: totalt 4 timmar Den studerande skall få en inblick i barnets normala tillväxt och utveckling samt en kort genomgång av de vanligaste sjukdomarna i barnaåldern.

Undervisningens organisation Undervisningen bedrivs under 12 veckor i l. sjukdomslära (totalt 15 tim) form av katedrala föreläsningar och konfe- 1.1 Allmän sjukdomslära renser, demonstrationer och undervisnings- 5+O+0+O+O=5 tim ronder gruppvis samt patientdemonstrationer klinikvis.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till s/uksköterska

Ur kursPM kan följande sammanställas: Ur schema kan följande sammanställas:

Katedrala föreläsningar Antal Antal

tim tim

Sj uk huso rganisa tion Sjukdomamas uppkomst: organiska och

funktionella sjukdomar, sambandet In värtes medicin: kropp-psyke, inre och yttre sjukdoms- Anamnesupptagning: Genomgång av de orsaker, sjukdomsyttringar 1

olika momenten i anamnesupptagning Diagnostik: anamnes, fysikalisk under-

(hereditet, social anamnes, kostanam- klinisk observation l sökning, nes, tidigare sjukdomar, nuvarande Behandling av sjukdom: medicinsk,

sjukdomar) kirurgisk, psykisk, radiologisk, so- Allmän undersökningsmetodik: Genom- cial, rehabilitering. Sjukdomamas

gång av terminologi, näringstillstånd, prognos 2

ikterus, hudblödningar och exantemfor- Patientjoumalens huvudinnehåll samt

mer. Spiders, pigmenteringar, cyanos, sjukhusets arkivering av patientens

ödem, andningstyper handlingar _1

Hjärta: Undersökningsteknik vid hjärt- Summa 5 föreläsningar kärlsjukdomar (inspektion, palpation, perkussion, auskultation). Undervis- 1.2 Sjukdomslära med speciell anknytning ningen i auskultation innefattar detill långtidssjukvård. taljerad genomgång av hjärttonernas förhållande under normala 0+0+0+0+l0=l0 tim och patolo-

giska betingelser, de vanligaste acci-

dentella blåsljuden samt auskultations- Fem katedrala föreläsningstimmar där under-

fyndet och övriga diagnostiska krite- visningen meddelas av läkare

rier vid mitralisvitier, aortavitier,

pulmonalisvitier samt förmaksseptum- Långtidsvårdens organisation defekt 10 De vanligaste patientkategorierna Lungor: Allmänt om diagnostik (anato- Ålderdomens fysiologiska funktionsnedsättmisk, patologisk-anatomisk, funktioning, de försvagade symptomen, den gamles nell, fysikalisk-kemisk, bakterioloofta multipla organsvikt vid sjukdom gisk, psykiatrisk, sociologisk, rönt- Kort sammanfattning av åderförkalkning och genologisk etc.). Undersökningsteknik. dess följdsjukdomar Obstruktiv och restriktiv lunginsuffi- Åldrandets psykologi, insufficiensbilder, ciens 10 minnesnedsättning, misstänksamhet, otill- Bukundersökning: Genomgång av anatomi, gänglighet för logisk argumentation etc. Tillpalpationsteknik, normala fynd, pato-

fälliga konfusions- och orostillstånd, sömn-

logiska fynd Patientsvårigheter. resp. personalattityder. Perifera kärl: Diagnostik av perifera Summa föreläsningar 5 tim kärlaffektioner

lnfektionstecken Seminarieövningar under 5 timmar Antal Neurologi: Genomgång av neurolog- ledda av läkare tim

status

Ögonundersökning: Demonstration av Vård av patient med (collum-)fraktur l

vanliga oftalmologiska undersöknings- (social medicinsk anknytning + kirurmetoder gi + Ortopedi) Vård av patient med polyneurit 1 Kirurgi: (behandling, rehabilitering, social Sårlära, inflammation medicinsk aspekt) Operationsmetodik: Information om de Vård av patient med gangrän vanligaste operationsmetoderna: Chole-

aning»-

Vård av patient med hemiplegi cystektomi, B I och B lI, appendektomi Summa seminarieövninga: etc.

Grundutbildning till liikarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Pre- och postoperativ vård 2. Hälso- och sjukvårdslära Chock 2.1 Grundläggande hälso- och sjukvård

NAN-F-

Akuta bukfall bråck Ur schema hämtas följande: Urologisk undersökningsmetodik, Ortopedisk kirurgi med ledundersök- Antal tim ; ningsmetodik

i Medvetslöshet, återupplivning MON

Kate- Prak- Psykiatri: Elementär dynamisk psykia- drala tiska tri. Den normala människans reaktion före- övn. på sjukdom och i olika vårdsituationer. läs- och Läkare-patient-relationen. Krispsyko- ning- studie terapi. Ångesttillstånd. Grundläggan- 31 besök de kunskaper som behövs för gruppundervisning i samtalsmetodik 10 Patientens allmänna behov av Socialm edicin omhändertagande vid sjukdom Olika sjukhustyper. Planering Fysikalisk terapi och medicinsk rehaav sjukhus bilitering: vari ingår demonstra- av vårdavdelning Planering tioner 10 och Vårdavdelnings inredning Propedeutisk pedia trik utrustning Sjukrummets inredning och ut- Farmakologi: Läkemedelshantering på rustning sjukhus Studiebesök Vätskebalans: Diagnostik vid vanliga Sjuksängen och dess utrustvätskebalansrubbningar ning Daglig städning av sjukrum Virologisk provtagningsteknik 10 och bilokaler Klinisk kemi: Klinisk 10 Städning ev. grupparb. i fysiologi: Desinfektion och sterilise-

Totalt antal föreläsningar 1%

ring Centralsterilisering i grupper. Studiebesök ln- och utskrivning av patient. Patientens mottagande och omhändertagande Besök: badavd-bäddcentr. Vårdavdelnings dygnsrytm Arbetsterapi (ABL-träning, tekn. hjälpmedel) Besök: Arbetsterapi el. långtidsvården Patientens pers. hygien Dagl. toalett igrupper (övning) Helavtvättning Helavtvättning i grupper Hårvård Hårvård igrupper Fotvård Fotvård i grupper Patientens vila och sömn Bäddning Film: Liftning patients och

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Arbetsställningar vid bäddning åt våra patienter Hållningsgymnastik Bär- och lyftteknik Vätske- och näringstillförsel Servering av måltider. Matning Servering av måltider. Matning. Studiebesök i centralköket Iakttagelser: allmänt utseende, beteende, psykiska reaktioner På- och avklädning av patient iakttagelser: kroppsställning, aktivitetsgrad, hudfärg Iakttagelser: smärta, kramp, förlamning Iakttagelser: kroppstemp.

_p-_np-p..

Decubitusprofylax Iakttagelser: puls Iakttagelser: blodtryck Iakttagelser: puls- och blodtryck i grupper Profylaktiska åtgärder mot komplikationer från cirkulations- och rörelseo rgan Iakttagelser: andning Film: Breath of life Iakttagelser: hosta och upphostning Andningsgymnastik i grupper Allm. sjukgymnastik Profylaktiska åtgärder mot komplikationer från andningsvägarna Åtgärder för upprätthållande av fria andningsvägar (inkl. sugbehandling) Syrgasbehandling Handhav. av syrgasapp. Våtspirometer Iakttagelser: urin Urinundersökning Ames urintest Katetrisering. Blåssköljning Iakttagelser: defäkation och faeces Mag- och tarmsondering. Lavemang Iakttagelser: kräkning Magsaftsundersökning

till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska Grundutbildning

Magsköljning Läkarens första undersökning 1

Hjärtfunktionsprov RÄO l EKG l l lnjektionsgivning 2 lnjektionsgivning l Venpunktioner i grupper 2 Venprovtagn. Thoracocentes l Sternalpunktion. Lumbalpunktion. Laparocentes 2 Endoskopier l Vätskebehandling behandling 1 Fysikalisk l Sårbehandling Förbandsläggning 5 användning 2 Tubgasens l _Ögonsjukvård 1 Öronsjukvård l Gynekologisk sjukvård Synpunkter på akut omhänderav patient l tagande 1 Olycksfallsvård 2 Olycksfallsv. igrupper Konstgjord andning enl. mun till munmetoden l

Vård av medvetslös patient

t\).b›-›-A

Omhändertagande av avliden

Skrivningstid Genomgång av skrivning _

Summa (inkl. 6 t skrivn.) 62 49

Ur läroplanen hämtas följande anvisningar

och kommentarer för avsnittet grundläggan-

de hälso- och sjukvård.

Undervisningen skall ge eleven en grundlig förberedelse till den efterföljande praktiken och utformas så, att eleven uppfattar helheten och ges tillfälle att utgå från en individuell Jämförelser bör göras mellan patient. den friska och den sjuka människans behov. för hälsovårdsundervisning samt Principer undervisning i medicinsk terminologi ges i anslutning till kursinnehållet. Det är av vikt, att den teoretiska undervisåtföljes av tillämpningsövningar såningen väl i lektionssalar som på vårdavdelning. skall fördelas i Övningarna på vårdavdelning direkt anslutning till ämnesinnehållet och

efter förberedelse i klassrum. För övningarna skall eleverna delas i mindre grupper med 4-5 elever per vårdavdelning. Organisationen av och huvudansvaret för övningarna skall skötas av den lärare,

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

som undervisar i ämnet. av Handledning eleverna bör fördelas på skolans lärare och äldre elever. Se anvisningar härom under termin 5. Undervisningen skall ge eleven kunnighet i vissa elementära vårdmoment samt i desinfektion och sterilisering. Den skall åtföljas av studiebesök även på serviceoch ekonomiavdelningar. Den teoriundervisning som under ges praktikperioden organiseras i konferensform med diskussioner om aktuella vård-anpassnings- och samarbetsproblem, se anvisningar 9.1. För att uppnå bästa möjliga resultat och möjliggöra samordning samt undvika upprepning är det nödvändigt, att undervisningen samordnas med terminens övriga ämnen, särskilt klinisk mikrobiologi och sjukvårdshygien. Undervisningen skall meddelas av skolans lärare.

2.2 Långtidssjukvård (12 tim)

Följande rubriker hämtas ur läroplanen

Långtidssjukvårdens samband med övriga grenar av sluten och öppen sjukvård samt med socialvården. Långtidssjukvårdens mål, möjligheter och resultat. De vanligaste patientkategorierna inom långtidssjukvården: olika slags rehabiliteringsfall, definitiva sjukhusfall, malignitetsfall, gränsfall till psykiatrin m. m. Vanliga patientattityder och -problem samt hur dessa mötas. Vikten av komplikationsprofylax.

2.3 Materialkunskap och materialvård (18 timmar) Under termin l undervisas 10 timmar i detta ämne och ur läroplanen hämtas följande rubriker:

Vårdavdelningens fasta och lösa inventarier Sjukvårdsutensilier: instrument, omläggningskoppar, sprutor, spetsar och termometrar Förbrukningsmateriel: förband, katetrar, dränage, handskar m. m. Engångsmaterial Gummimaterial: värmepåse, liggkrans, vattenbädd m. m.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Elektrisk apparatur: värmedynor, inhalationsapparatur, sugpumpar och antidecubitusmadrass Teknisk apparatur: autoklav, brännugn, torrsterilisator samt kokar Städmaterial.

Under termin 4 undervisas 8 timmar. Dessa timmar redovisas på annat sätt även i jämförelsen med ämnet kirurgi. Ur schema kan sammanställas:

f Antal i tim

i Operationsbord, olika lägen l

- Operationsbelysning, kopplingsplintar, diatermiapparater Instrument: material, funktion l Plastvaror, gummivaror, förbandsmateriel Steriliseringsapparatur 1 Daglig och fortlöpande vård av instrument och övrigt materiel 1 Endoskopiinstrument (cystoskop, elektriska resektioskop, rektoskop, proktoskop) 1 Osteosyntesmaterial, protesmaterial 1 Elektriska mätare för temperatur och l puls defibrillator, pacemaker l i Respirator, elektriska sugar l Summa timmar under termin 4 8

Ur kursPM kan följande sammanställas:

Konferenser: (totalt ll timmar)

Hjärtkonferens: Hela kursen under 2 timmar. De vanligaste kliniska undersökningsmetoderna (auskultation, fonocardiogram, EKG, blodtrycksmätning etc.). Klinisk fysiolog medverkar. Njurkonferens: Hela kursen under 2 timmar. Prostatapalpation, cystoskopi, klinisk urinanalys, urinodling. Urolog och bakteriolog medverkar. Trombos-embolikonferens: Hela kursen under 2 timmar. Diagnostik. Kirurg medverkar. Vätskebalanskonferens: Hela kursen under 2 timmar. Diagnostik vid vanliga vätskeba-

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

lansrubbningar. Kirurg och klinisk kemist medverkar. Rörelserubbningar: Hela kursen under 3 timmar. Demonstration av olika vanliga gångrubbningar. Ortoped och rehabiliteringsläkare medverkar.

Demonstrationer, r0nd-, gruppundervisning Undervisningsronder: l grupper om 5-6 studerande på vårdavdelning 2 ggr i veckan, under hela kursen, under ledning av överläkare eller biträdande överläkare. Totalt 24 timmar. Patientdemonstrationer: 3 grupper om 14- 15 studerande en gång per vecka. Intressanta patienter visas och undersökningsmetoder övas. Totalt 12 timmar. Läkemedelshantering: 3 grupper om 2-5 studerande under en timme. Kliniskt-bakteriologisk provtagningsteknik I grupp om ca 25 studerande under 2 timmar.

Punktionsteknik I grupp om 12 studerande under 2 timmar. Sternalpunktioner, lumbalpunktioner och pleura-tappning.

Ögondemonstrationer l grupp om 12 studerande under 1 timme. Undervisning i oftalmoskopi.

Kirurgi I grupp om 6 studerande under 2 timmar. Demonstration av kirurgiska akutintaget på Sahlgrenska sjukhuset samt visning av kirurgisk vårdavdelning.

Samtalsmetodik (totalt 12 timmar) l grupper om 12 studerande under totalt 12 timmar. Den studerande får tillfälle intervjua patient. Övriga gruppdeltagare får studera hans teknik. Denna undervisning leds av psykiater.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Laborationer:

Klinisk kemi (totalt 32 timmar)

Under 8 förmiddagar under vardera 4 timmar.

;Klinisk fysiologi: (totalt 5 timmar)

Två eftermiddagar.

A vdelningstjänstgöring:

.Ur kursPM hämtas: j. Under hela kursen skall den studerande tjänstgöra på en vårdavdelning. Under de 3 första veckorna av kursen ägnas en stor del jgav tiden åt undervisning om vårdavdelåningens struktur och funktioner. Studentervna deltar aktivt i avdelningsarbetet under ledning av biträden, undersköterskor och sjuksköterskor. Dessutom finns två anställda instruktionssköterskor, som ger undervisning i allmän patientvård, bäddning etc. samt injektionsteknik. Varje student får åtnjuta ;denna undervisning av instruktionssköterskorna i 9 timmar. Efter de inledande 3 veckorna övertar resp. avdelningsläkare undervisningen på Den studerande förväntas

fvårdavdelningen.

infinna sig på vårdavdelningen under all ledig tid. I princip blir detta mellan kl. 10.00l2.00. Dessutom ibland under eftermidda-

Egen, när ingen föreläsning står på schemat.

Avdelningsläkaren undervisar i undersökningsteknik. Den studerande får tillfälle att följa med på rutinronder. Provjournaler skall skrivas. Efter de 3 första veckorna på vårdavdelningen skall de studerande (gruppvis för varje avdelning) författa en redogörelse om avdelningens organisation och funktioner, lokaliteter, vårdplatsernas disposition, könsoch åldersfördelning av patientmaterialet, sjukdomspanoramat, personalkategoriemas ansvarsområden, tidsschema, kosthåll, verksamhetens integrering etc.

Kunskapskontroll Ur kursPM hämtas:

Delprov: Jämnt fördelade under kursen förekommer ett antal duggor under ledning av ämnesläraren och amanuenser.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till .sjuksköterska

Lungdugga: Kunskapskrav, teoretiskt: föreläsningsanteckningar och resp. kapitel i läroboken. Praktiskt: undersökningsteknik av lungor. Hfärtdugga: Kunskapskrav, teoretiskt: föreläsningsanteckningar och resp. kapitel i läroboken. Praktiskt: patientundersökning. Neurologidugga: Kunskapskrav, teoretiskt: föreläsningsanteckningar och resp. kapitel i läroboken. Praktiskt: upptagande av rutinneurologiskt status på patient. Kirurgdugga: Kunskapskrav, teoretiskt: föreläsningsanteckningar och resp. kapitel i läroboken.

Slutprov Slutprovet är uppdelat i två avdelningar. En teoretisk som består i en 3 timmar lång skrivning. I vanliga fall har man ett tjugotal frågor av essaytyp, som skall besvaras i telegramstil. Enstaka frågor av flervalstyp förekommer. Den praktiska delen av slutförhöret tillgår så, att den studerande inför en lärare (överläkare eller bitr. överläkare) får visa att han behärskar allmän undersökningsteknik.

Under kursens gång genomgår de studerande skriftligt prov i klinisk kemi och klinisk fysiologi.

Ur kursPM hämtas följande kurslitteraturlista:

Kurslitteratur: Läroböcker:

Alvar Svanborg och Lennart Rinder: Klinisk l. Johnsson: Sjukvårdslära propedeutik del l och Il, Studentlittera- Leander: Handledning vid olycksfall och tur, Lund. sjukdom Göran Persson: samtalsmetodik för medici- - Författningshandboken nare, Almqvist & Wiksell. Joint motion, Method of measuring and Småskrifter: recording. E.N.S. Livingstone Ltd, Edin- Recip. Laboratorieundersökningar” burgh and London. Bäddmetoder Särtryck SSF Edlund: Kirurgi, allmänna delen. ”Bär och lyft rätt William L. Morgan Jr., and George L. Engel: Stencil: Gymn.övn. för sjuksköt.elever The clinical approach to the patient. W.B. Riksföreningen mot allergi Lär Dig andas Saunders Company, Philadelphia, Lonrätt don, Toronto. (Alternativ till Svanborg, Recip. Hörselproblem Rinder: Klinisk propedeutik).

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

.Bred vidläsni ngs li t tera tu r: Film er: Werkö-Hallberg: Invärtes medicin, del I och Liftning patients Il. Almqvist & Wiksell. Breath of life i invärtesmedicin rekom- - Meda Som uppslagsbok Urinanalyser menderas: Cecil & Loeb: A textbook of Medicine.

v

Bilaga 5 Examensämnet medicin i grundutbildning till läkarexamen och ämnet medicinsk sjukvård i

grundutbildning

av sjuksköterskor

Grundutbildning till sjuk- Grundutbildning till läkarexamen sköterska Sjuk- Sjuk- Övrigt Sum» Sum- Kate- Konfe- Pol. Patient Grupp- Rond:

ålnfektionssjukd.

gTandsjukdJ Etik 3 3 2 2 Orubricerat 4 8 12 65 25 10 30 Summa undervisningstimmar 108 306 Summa Sj uk domslära 45 Sj ukvårdslära 55 Övrigt 8 Katedrala förel. 130 Konferenser 52 P01. klin. underv. 25 Patient demonstrat. 10 Gruppundervisn. 55 Rond : spec-, visit-, 34

I

l l l

Grundutbildning till låkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Examensåm net medicin Nedanstående uppgifter är hämtade från läroplanen för grundutbildning av sjuksköter- Målsättning: skor/sjukskötare (UY 2 66:3, daterad 1966- Studieplanen anger följande målsättning: och av schemata från en sjuksköter- 03-15) (fastställd av UKÄ 29.5.1970). skeskola Studiekursen avser att bibringa sådan grundläggande teoretisk kunskap och prak- Medicinsk (105 timmar) sjukvård tisk utbildning i diagnostik och behandling av invärtessjukdomar som kan bilda underlag 0+35+0+0+l0 = 45 tim Sjukdomslära för den fortsatta utbildningen till läkarexa- Sjukvårdslära 5+35+0+0+2O = 60 tim men och för den därefter följande tjänstgöringen och utbildningen. Särskild vikt skall läggas vid att den studerande under erforder- verksamhet Därtill kommer klinisk-praktisk lig handledning genomför det praktiska sjukomfattande 565 timmar under termin 2 och vårdsarbetet med ambition och ansvar, behandlar 5. patienterna med hänsyn och omsorg och lär sig att väl samarbeta med övrig sjukvårdspersonal. Ur kursbeskrivningen för medicinska kliniken vid Serafimerlasarettet hämtas följande:

Undervisningen under medicinkursen har bl. a. till syfte att på mindre ån 5 månader förvandla (medicine kandidater, som tillbragt 3 år av sitt liv huvudsakligen på naturvetenskapliga laboratorier och dithörande skolbånkar till läkare. lnlevelseñ i och accepterandet av läkarrollen innebär erfarenhetsmässigt initialt en svår och genomgripande omställningsprocess, vilken brukar ta minst en månad i anspråk. Studenten måste bl. a. lära sig att svara mot - främst och omgivningens patienternas sjukvårdspersonalens krav på att han eller hon nu är en vuxen människa. Axlandet av läkarens vita rock kräver en inre säkerhet, som ingen kan ha från början. Undervisningen avser bland annat att göra kursdeltagarna användbara i det praktiska avdelningsarbetet. På kliniken förs nämligen endast en patientjournal och för uppgifterna däri bär vederbörande medicine kandidat det primära ansvaret i fråga om såväl anamnes, som status, daganteckningar och laboratorievärden. Undervisningen avser även att göra kursdeltagarna förtrogna med vanliga sjukdomstillstånd, deras diagnostik och behandling. Parallellt härmed måste den individuella diagnostiska och terapeutiska förmågan uppövas, vilket också - och inte minst - innebär förmågan att förstå och handskas med andra människor. När ›- framför allt under

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

kursens senare - kan hälft kursdeltagarna förmodas ha tillägnat sig kliniska elementa, tillkommer som ny målsättning att stimulera till självständighet (gruppvis) penetrerande och presentation av större sammanhang eller mer komplicerade problem, med särskild vikt lagd vid gott omdöme i fråga om -väsenti medicin- «ligheter. Den som har genomgått kursen kan inom en snar framtid komma att vikariera som läkare och har då inga andra kunskaper och färdigheter inom invärtesmedicinen att falla tillbaka på än på dem han eller hon förvärvat under kursen.

Det är därför vår förhoppning att kursen i j medicin skall kunna ge varje kursdeltagare

i mått om vanli-

l. ett rimligt fasta kunskaper å ga sjukdomars diagnostik och behandling, å att avvikan- Ix). förmåga i mer komplicerade, I l de ovanliga fall göra logiska resonemang, l l b) .god färdighet i fysikalisk undersökningsteknik samt någon färdighet i vanligare invärtesmedicinska ingrepp i diagnostiskt eller terapeutiskt syfte, 44. god förmåga att umgås med patienter, personal och kolleger, med tonvikt på omsorg, inlevelse, hänsyn, hövlighet, ärlighet och osjälviskhet, l 5. stimulans åt en nyttig nyfikenhet parad med rimlig (men icke överdriven och dekritisk sans - samt kännedom struktiv) om möjliga vägar att tillfredsställa denna (såsom läsning av böcker och tidskrifter, samtal med äldre kolleger och eventuellt förslag till experimentella undersökningar), 6. vissa insikter i ett sjukhus organisation och någon träning i de arbetsuppgifter, som åvilar en sjukhusunderläkare (”yrkesteknik”).

Ur kursPM från de medicinska klinikerna vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg hämtas:

Kursens målsättning är att bibringa de studerande sådan grundläggande teoretisk kunskap och praktisk utbildning i diagnostik och behandling av invärtesmedicinska sjukdomar som kan bilda underlag för den fortsatta utbildningen till läkarexamen och för den därefter följande tjänstgöringen och utbildningen. På grund av ämnets omfattning och den begränsade kurstiden kan hela ämnet ej täckas av föreläsningar, demonstrationer etc. utan studenterna måste idka självständiga

Grundutbildning till läkarexamen till sjuksköterska Grundutbildning

litteraturstudier, dels som komplement till förelästa ämnesavsnitt, dels i anslutning till fall och övrig problematik som kan bli aktuell under tjänstgöringen på avdelningarna.

Undervisningens organisation Kurs i invärtesmedicin omfattar 20 veckor (en studietermin) i det kliniska stadiets första del. Ur kursPM för de medicinska klinikerna vid Sahlgrenska sjukhuset iGöteborg hämtas följande principschema:

Tim. l I I I 10 : : I I | I 8 ---------- -- Avdijänstgöring Avdelningstjänstgöring Tent. Övnjourn. förbe- 6 Jourtjanstgonng redelse Katedrala föreläsningar 4

Visitronder, specialronder 2 Konferenser, poLföreläsn., pat.dem. 0 1 2 3 4 5 mån

Figuren visar genomsnittligt antal tjänstgöringstimmar per dag vid medicinklinikerna. Figuren visar även att schemabundna aktiviteter som föreläsningar, demonstrationsronder, Visitronder, konferenser går före jourtjänstgöring. Samtliga nämnda moment går före avdelningstjänstgöring.

De katedrala föreläsningarna till förlägges kursens första 5 veckor. Detta förutsätter 3 dubbeltimmar dagligen, måndag-fredag. Ämnesområdena belyses koncentrerat ochi logisk följd. Efter denna period med intensivundervisning följer under resterande del av kursen konferenser, polikliniska föreläsningar och patientdemonstrationer som regel mitt på dagen. Frånsett olika former av demonstrationsronder och gruppundervisning kommer således under denna tid förmiddagar och eftermiddagar att vara föreläsningsfria och är avsedda för intensivt avdelningsarbete.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Under de första 5 veckorna med intensiv katedral föreläsningsverksamhet är tiden för avdelningsverksamhet starkt begränsad. Under denna tid kommer varje kandidat att få tillfälle att noggrant penetrera en patient per vecka samt skriva en journal.

Ur studieplanen hämtas Mål

Kursen omfattar 120 timmar kliniska före- Ur läroplanen hämtas följande mål för ämnet läsningar eller därmed jämförbar undervis- medicinsk sjukvård: ning, som huvudsakligen skall omfatta de invärtesmedicinska sjukdomarnas Undervisningen har till uppgift att ge eleviktigaste etiologi, patogenes, symtomatologi, diagnos- ven: tik, profylax och terapi. kunskap om de vanligast förekommande sjukdomarna, deras förebyggande och behandling, Ur studieplanen hämtas vidare kunskap om principer och metoder för medi- Av den nämnda undervisningen skall ca sek cinsk sjukvård samt förmåga att utöva denna timmar ägnas åt lungmedicin, sex timmar åt sjukvård med utgångspunkt från den aktuella nervsjukdomar och ca tolv timmar åt social- patientens medicinska, sociala och ekonomedicin av betydelse för utbildningen i in- miska behov, ternmedicin. Vid behov kan medicinunder- förståelse för samarbetet mellan öppen och visningen ske som gemensamundervisning sluten vård. med lärare iandra ämnen.

Undervisningens organisation Kurs i medicinsk sjukvård omfattar 21 veckor och undervisningen ges under termin l, 2 och 5.

Sjukdomslära (45 tim) Merparten av undervisningstimmarna imedicinsk sjukdomslära enligt ovan ligger under termin två och ur läroplanen för denna termin hämtas följande:

Undervisningen avser att ge allmänna och grundläggande kunskaper. I sjukdomsläran skall de i planen angivna avsnitten behandlas, men undervisningen skall i huvudsak inskränkas till de viktigaste sjukdomarna inom respektive område. De mer ovanliga sjukdomarna bör endast omnämnas eller helt förbigås.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Ur kurs-PM för de medicinska klinikerna i Ur kursPM från en sjuksköterskeskola i

Göteborg kan följande sammanställas: Stockholm kan följande sammanställas:

Katedrala föreläsningar (120 timmar) Katedrala föreläsningar, undervisningsronder

och kliniska demonstrationer, samtliga ledda Antal av läkare (45 timmar) tim

Antal Hjärt-kärlsjukdomar: omfattande kardiotim logi och hypertoni 2G

Nefrologi: inklusive urinvägsinfek- Hjärt-kärlsjukdomar tioner 8 Nefrologi

Nmuxunoo

Hämatologi: inklusive neoplastiska Hämatologi tillstånd och koagulationssjukdomar 18 Lungsjukdomar Lungsjukdomar: inklusive pulmonell Allergologi tuberkulos 12 Gastroenterologi: inklusive Allergologi: 6 lever- och gallsjukdomar Gastroenterologi: inklusive lever- och

Nanna

Endokrinologi bukspottkörtelsjukdomar 14 Neurologiska sjukdomar Endokrinologi: inklusive diabetes 16 Kollagenoser Neurologiska sjukdomar:

4 Totalt 4,5

Kollagenoser: inklusive reumatologi

Totalt 120

Sjukvårdslära (60 tim) Ur läroplanen hämtas följande rörande de moment som behandlas i sjukvårdslära:

Principer och metoder för medicinsk sjukvård: planering av patientens vård, allmänna vårdbehov vid medicinska sjukdomar och sjuksköterskans uppgift i samband därmed, profylaktiska och vårdande åtgärder, rehabiliteringsåtgärder, observation av patientens tillstånd, förberedelser och omhändertagande av patient i samband med undersökningar och behandlingar, teknik och assistans vid utförandet av vissa undersökningar och behandlingar, tillämpning av principer för läkemedlens kliniska användning, tillämpning av principer för användning av specialkoster, och , isoleringsteknik, hälsovårdsupplysning patientinformation. Dessutom undervisas i vård av patient med

utgångspunkt från vissa speciella fall (se ne- äu-uksL-M;

dan). Ur kursPM från sjuksköterskeskolan i Stockholm kan följande sammanställas:

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Lektioner, seminarier och ungrupparbeten, dervisningsronder, samtliga ledda av kliniklärare (60 tim)

Antal tim

Introduktion till medicinsk sjukvård U| Sjukvårdsmetodik vid Hjärtinfarkt Hjärtinsufficiens

N-ÄUJNw-Ä

Hypertoni Lungsjukdomar . Digestionskanalens sjukdomar * Lever- och gallsjukdomar med

i

Endokrinologiska sjukdomar tonvikt vid diabetes

l

i Blodsjukdomar

CkOOWWOOUIWQ

Njursjukdomar t Neurologiska sjukdomar Led- och muskelsjukdomar Tandsjukdomar Skriftliga prov Totalt 6

Polikliniska föreläsningar (60 tim) j Ur studieplanen hämtas:

Därjämte omfattar kursen 60 timmar polikliniska föreläsningar, där patienter med vanligt förekommande invärtesmedicinska sjukdomar skall demonstreras. Omhändertagande av akuta kan med fördel desjukdomsfall monstreras under dessa föreläsningar.

Ur kursPM från Göteborg hämtas:

Poliklinikföreläsningarna omfattar ca 25 undervisningstimmar vid respektive medicinklinik. Vid dessa demonstreras och diskuteras 1-2 patienter varje gång. Poliklinikamanuensen/ kursamanuensen fördelar patienter, oftast bland de kursdeltagare som vid den aktuella dagen tjänstgör på poliklinikmottagningen, och dessa kursdeltagare, vilka dessförinnan upptagit anamnes och undersökt patienterna, presenterar fallen under föreläsningen.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Kliniska undervisningsronder m. m. (34 tim)

Ur studieplanen hämtas:

Under 35 timmar anordnas kliniska undervisningsronder med demonstration av patienter, varvid kursdeltagarna fördelas i mindre grupper. Vissa av dessa kliniska ronder skall ske i form av visitronder på andra kliniker, sjukavdelningar och specialinstitutioner av betydelse för ämnet invärtesmedicin. Dessa kliniska ronder bör ske under av ledning respektive överläkare eller därmed jämförbar lärare.

Ur kursl-M för de medicinska klinikerna kan följande sammanställas:

Visitronder

Infektionssjukdomar: 4 undervisningstimmar. Gruppvis med max. 20 studenter i varje grupp. Lokal: Infektionskliniken. Östra sjukhuset.

Lungsjukdomar: 6 undervisningstimmar. Gruppvis med max. 10 studenter i varje grupp. Lokal: Lungkliniken, Renströmska sjukhuset.

Specialronder Kardiologi: 4 undervisningstimmar. Gruppvis med max. 10 studenter i varje grupp. Lokal: kardiologisk specialavdelning. Allergologi: 4 undervisningstimmar. Gruppvis med max. 10 studenter i varje grupp. Lokal: allergologisk specialavdelning. Endokrinologi: 4 undervisningstimmar. Gruppvis med max. 20 studenter ivarje grupp. Lokal: endokrinologisk specialavdelning. Nefrologi: 4 undervisningstimmar. Gruppvis med max. 10 studenter. Lokal: nefrologisk specialavdelning. Malign hematologi: 4 undervisningstimmar. Gruppvis med max. 10 studenter i varje grupp. Lokal: hematologisk specialavdelning. Reumatologi: 4 undervisningstimmar. Gruppvis med max. lO studenter i varje grupp. Lokal: reumatologisk specialavdelning.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Patientdemønstra tioner Omfattar ca 10 undervisningstimmar. Patient från sluten eller öppenvårdssektorn, vilken av lärare bedömts som speciellt lämplig ur undervisningssynpunkt, presenteras inför kursen.

Studieplanen gör det möjligt att byta ut exempelvis kliniska föreläsningar mot seminarieövningar eller klinisk rondundervisning.

Särskild undervisning Kursen i medicin omfattar även s. k. särskild undervisning. Denna undervisning kommenteras nedan.

Röntgendiagnostik (20 tim) Ur studieplanen hämtas: Undervisningen i röntgendiagnostik skall omfatta föreläsningar eller demonstrationer under sammanlagt 20 timmar. Under dessa timmar skall de studerande lära känna röntgendiagnostikens möjligheter och värde beträffande invärtesmedicinska sjukdomar samt följa det på den medicinska kliniken inneliggande patientmaterialet från röntgendiagnostisk synpunkt.

Ur kursPM från medicinska kliniken i Göteborg hämtas: Röntgendem onstrationer

Omfattar ca 10 undervisningstimmar. Kursen

är uppdelad i grupper med högst 20 studenter.

Patologkonferenser (20 tim) Ur studieplanen hämtas: Undervisning i patologi under kursen i medicin sker i form av 10 patologkonferenser (20 timmar). Vid dessa konferenser bör särskild uppmärksamhet ägnas åt sådana fall och sådana problem där patologisk-anatomisk diagnostik är av betydelse för invärtesmedicinen.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Ur kursPM från medicinska kliniken i Göteborg hämtas: Patologi: Omfattar 16 undervisningstimmar. Inför varje konferens utdelas en kortfattad fallbeskrivning och en studentgrupp utväljes att vara föredragande inför den samlade kursen. Samtliga studenter skall med utgångspunkt från fallbeskrivningen kunna diskutera och motivera differentialdiagnostiska överväganden, utredning etc.

Ur studieplanen hämtas vidare: Under kursen bör den studerande även bevista sektion av sådana fall, vilka han haft tillfälle att följa på kliniken.

Klinisk konferens (20 tim) Ur studieplanen hämtas: Den studerande skall vidare under 20 timmar följa den samundervisning som anordnas av de medicinska och kirurgiska klinikerna i form av ca 10 kliniska konferenser samt så ofta är möjligt bevista konferenser avsedda för invärtesmedicinska klinikens läkarstab.

Ur kursPM från medicinska kliniken i Göteborg hämtas: Kirurgi: Omfattar 10 undervisningstimmar (nefrologi 2 timmar, gastoenterologi 4 timmar, endokrinologi 2 timmar, etik 2 timmar).

Terapikonferenser (20 tim) Ur studieplanen hämtas: Under terapikonferenser (20 timmar) skall undervisning meddelas i klinisk farmakologi och i annat terapi (till exempel rörelseterapi, fysikalisk terapi, dietbehandling). Under dessa konferenser skall kliniska aspekter på läkemedelsområdet anläggas. Särskilt bör hänsyn tagas till läkemedelsekonomiska synpunkter och biverkningar på farmakoterapi.

Ur kursPM från medicinska kliniken i Göteborg framgår att ca 14 undervisningstimmari klinisk farmakologi gives.

till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska Grundutbildning

Klinisk mikrobiologi (10 tim) Ur studieplanen hämtas: Den kliniska mikrobiologin omfattar föreeller demonstrationer under 10 läsningar . timmar. Härvid skall sådana bakteriologiska problem som har praktisk-klinisk betydelse för invärtesmedicin avhandlas.

Ur kursPM från medicinsk klinik iGöteb0rg att 10 undervisningstimmar i klinisk framgår mikrobiologi gives, se även under rubriken katedrala föreläsningar.

Klinisk fysiologi (10 tim) Ur studieplanen hämtas: Undervisning i klinisk fysiologi skall ske i form av föreläsningar eller demonstrationer under 10 timmar, vid vilka problem av betydelse för invärtesmedicin skall avhandlas. Dessutom tillkommer tjänstgöring på klilaboratorium enligt studieniskt-fysiologiskt planen.

Ur kursPM från medicinska kliniken i Göteborg hämtas: Klinisk fysiologi, gruppundervisning Omfattar ca 15 undervisningstimmar. Undersker i grupper med högst 20 stuvisningen denter åt Ca hälften av undervisgången. åt Ekg, i övrigt är ningstimmarna ägnas undervisningen uppdelad på Fkg, arbetsfysiologi, respiration, njurar och perifer cirkulation. Dessutom två undervisningstimmar såsom klinisk konferens.

Klinisk kemi (10 tim) Ur studieplanen hämtas: i klinisk kemi omfattar före- Undervisning eller demonstrationer under 10 läsningar timmar, vid vilka olika från intemmedicinsk viktiga områden avhandlas. synpunkt Dessutom tillkommer tjänstgöring på kliniskt-kemiskt laboratorium enligt studieplanen. Ur kursPM från medicinska kliniken i Göteborg framgår att l0 undervisningstimmar gives.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Socialmedicin

Studieplanen anger att särskild undervisning Parallellt med undervisningen i medicinsk i socialmedicin skall meddelas. Omfattningen och kirurgisk sjukvård ligger 21 tim. socialanges ej. medicinsk där största undervisning antalet timmar anslås till seminarier (jämför bilaga Litteraturstudier rörande socialmedicin). Ur studieplanen hämtas: Litteratur i ämnet medicinsk sjukvård Studier av litteratur och andra läromedel skall bedrivas enligt anvisningar Obligatoriskt: Birke, G. Westergren, A. lnvärpå av utbildningsnämnden fastställd lista. tes medicin och tuberkulos. 1970

med.klin. Alt/Hedner. Invärtesmedicin för Samtliga i Göteborg rekommende- sjukgymrar naster och arbetsterapeuter. Werkö-Hedberg: Invärtesmedicin Del I och II, och anger denna bok som minimikrav för betygsgraden godkänd. Böckerna inne- R eferenslitte ra tur:

håller ca 825 sidor. Adams Ray. Medicinsk bildtolk På kurslistan anges även Andersson. Sockersjuka och dess behandling Akut medicin. Matell, Reichard. Student- Ask-Uppmark. Akut medicin. litteratur, Lund Birath. Lungsjukdomar. samt dessutom efter särskild hänvisning Blomberg. Kompendium i neurologi för sjukvissa delar av: sköterskor Textbook of Medicine. Beeson, B. & Paul, von Bonsdorff. Inre medicin. McDermott Walsh (Eds). Cecil-Loeb. W.B. Werkö-Hallberg. lnvärtes medicin del l och Il Saunders Company, Philadelphia och Lon- Werkö. Hjärtinsufficiens don Werkö. Hypertension eller Westman-Luft. Endokrinologi Harrisons Principles of Internal Medicine. Wijnbladh. Thyreoideas sjukdomar Wintrobe, M.M. Thorn, G.W. . . . . . . (Eds). McGraw-l-lill Book Company, New York.

Bredvidläsningslitteratur - Kardiologi Friedberg Lungsjukdomar - Birath Haematologi - Videbaeck Njursjukdomar - Bergström.

Gruppundervisning och tentamen.

Ur kursPM för med.klin. i Göteborg hämtas:

- Gruppundervisning förhör 1-2 undervisningstimmar/vecka. Gruppvis med max. 6 studenter i varje grupp. Undervisningen meddelas genom av klinikchefen särskilt tillsatt lärare på böl/ul-nivå. Förutom undervisningsmomentet ligger här också ett moment av kunskapskontroll. Varje kandidat skall kunna redogöra för anamnes, status

llO

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

och undersökningsresultat på de patienter som tilldelats honom eller henne.

Ur samma kursPM hämtas vidare:

;Kunskapskontroll Kunskapskontroll

:Delprov l medicinsk sjukvård har avsatts tid för

Under de första 5 veckorna sker en multiple- tentamen på följande sätt: choice skrivning per vecka. Avsikten är att kontrollera inlärning av föreläst kunskaps- Antal stoff samt motsvarande avsnitt i kurslittera- tim turen. Nödvändiga kunskaper i prekliniska :ämnen fömtsättes. Graderade betyg på dessa Sjukvårdslära

iskrivningar utdelas ej endast godkänd eller Sjukdomslära 00-5

åunderkänd. Gränsen för godkänd är fastsla-

*gen och meddelas före provet. Fyra av fem I båda fallen skriftliga prov.

lskrivningar skall vara godkända i annat fall

iomskrivning. Resultat av dessa skrivningar

åinräknas ej i slutbetyget. Ca 3 månader in på Återminen sker en ”mitterminsskrivning” av typ. Denna skrivning omfat-

;multiple-choice

itar allt dittills genomgånget kunskapsstoff. Härav följer att frågornas svårighetsgrad ofta är i paritet med slutskrivningens, men med något mindre tonvikt på klinik. Resultat av denna skrivning inväges i slutbetyget. Under samtliga undervisningsmoment fö- _ rekommer muntlig kunskapskontroll stick- : provsvis.

Slutlig

kunskapskontroll *Slutlig kunskapskontroll sker dels i form av multiple-choice skrivning dels i form av praktiska prov. Denna slutskrivning omfattar ca 80 frågor. Praktiska provet tillgår på följande sätt: Studenten tilldelas en för honom okänd patient. Han skall penetrera anamnes, undersöka patienten samt skriva journal. Vidare skall han vara beredd att inför läraren diskutera differentialdiagnostiska och terapeutiska alternativ. l anslutning till detta sker ett kompletterande muntligt förhör.

Praktiskt arbete. Praktisk-klinisk verksamhet

Ur studieplanen hämtas: Ur läroplanen kan följande sammanställas:

Under kursen skall den studerande deltaga i Medicinsk sjukvård det praktiska arbetet såväl i sluten som 0+260+0+O+305 = 565 tim öppen vård. Därjämte skall den studerande Under den praktiska tjänstgöringen deltafullgöra jourtjänst vid kliniken. Då så anses ger sjuksköterskeeleven i lämpligt och möjligt att arrangera, bör den

lll

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

studerande studiebesök vid med.klin. akuta även deltaga ijourtjänst i öppen intag-

vård med hembesök hos patienten. ningsavdelning, steriliseringscentral och rönt-

Under det praktiska arbetet skall de stugendiagnostiska avdelning derande skriva journaler på nyinkomna pakonferenser med avdelningspersonal och tienter och i största möjliga utsträckning andra medlemmar i arbetslaget (termin 5) deltaga i det diagnostiska och terapeutiska arbetet med dessa patienter. enskilda studieuppgifter (två st) eller

Under senare hälften av medicinkursen gruppuppgifter som riktas på patientobserva-

skall den studerande skriva några epikriser tioner, i början av utbildningen begränsade över lämpliga sjukdomsfall. till delobservationer, senare i utbildningen

omfattande patientens totala omvårdnad. Ur kursPM från med.klin. i Göteborg hämtas

följande angående jourtjänstgöring: För att ytterligare belysa sjuksköterskeele-

Omfattar 4-5 jourpass och varje jourpass vens arbetsuppgifter citeras nedan PM från

omfattar 6-8 timmar. Två studenter går rörande olika sjuksköterskeskola tjänstgöparallellt med jourhavande underläkare. under termin 2 och 5: ringar

Ur kursPM från Lund hämtas Arbetsuppgifter för sjuksköterskeelev i terföljande: min 2, kirurgisk vårdavdelning under period

Värdet av den praktiska tjänstgöringen på med patientvårdande uppgifter.

avdelningar och mottagningar beror i stor Närvaro vid morgonrapport. utsträckning på studentens eget initiativ Utföra morgon- och eftermiddagstoalett på inom den fastställda ramen av skyldigheter. tilldelade patienter.

Hjälpa nyopererade patienter med uppstig- Ur samma kursPM kan följande utdrag an- ning.

gående avdelningstjänstgöringen göras: Bäddning. Servering av måltid, ev. matning. Fördela därefter de inneliggande patienter- Utföra förberedelser inför operation. na mellan Er i gruppen och sätt Era namn övervaka patienter postoperativt, samt utfömed blyertspenna på patientens temperatur- ra ordinerade kontroller.

kurva. Ni skall därefter kontinuerligt vara Deltaga i omläggningar. insatta i dessa patienters undersökningsresul- i desinfektion Deltaga och rengöring. tat och de differentialdiagnostiska möjlighe- i förekommande Deltaga undersökningar och ter som är aktuella. Ni skall även vara orienbehandlingar, t. ex. katetrisering, oxygenbeterade om de övriga patienterna på avdelhandling. ningen. Om Ni har problem med någon i förberedelser och eftervård Deltaga av papatient, fråga någon av läkarna på avdel- tient i samband med olika undersökningar. ningen som gärna ger svar. Ni bör dagligen Utföra förekommande hårhelavtvättningar, själva tala med Era patienter och förhöra Er vård och fotvård.

om deras aktuella besvär och problem.” Utföra för vätskebalanslistor. mätningar lordningställa provtagningskärl och remisser Ni bör också på egen hand passa på att för provtagning på urin och faeces. undersöka patienter, lyssna på vitier, känna Utföra och faeces. provtagning på urin på en förstorad hepar etc. Det beror på Er J oumalstudier.

egen aktivitet hur mycket Ni får ut av fr. 0. m. vecka 4. lnjektionsgivning avdelningstjänstgöringen. 1 princip har varje Närvara vid och deltaga i in- och utskrivning

avdelning intagning av nya patienter varan.- av patient.

nan dag. Undantag från detta förekommer ansvarar för att Sjuksköterskeelev ålagda ardock. På dessa nyintagna patienter skall Ni slutföras. betsuppgifter skriva journal.

Tag upp en fullständig anamnes och ett Arbetsuppgifter för sjuksköterskeelev i ter-

fullständigt status som Ni har lärt Er under min 2, medicinsk och vårdavdelkirurgisk

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

propedeutkursen. Fundera därefter på vilka ning, under period med tekniska uppgifter

utredningar Ni anser bör göras. Gå sedan Närvara vid morgonrapport. igenom Era fynd med någon av avdelnings- Tillse att blodprovsvagnen är iordningställd. läkarna och diskutera utredningsplanen. Där- Närvara vid och deltaga i venprovstagning. efter skriver Ni ett läsligt joumalutkast som Ansvara för sortering av tagna prover samt se efter godkännande av avdelningsläkaren får till att dessa hämtas. g dikteras in på band. Iordningställa blodprovsvagnen efter prov-

tagningen. Varje morgon skall Ni deltaga i ordinarie Injektionsgivning. sjukvårdsrond kl. 9.00 i den mån dessa ej Förbereda till och assistera vid infusioner. kolliderar med föreläsningarna. Även om Kontroll av pågående infusioner. dessa ronder ej kan göras direkt undervisan- Förbereda till och assistera vid eventuella de är Ni alltid välkomna med frågor. undersökningar. Deltaga i iordningställande och utlämnande Minst en gång per vecka eller så snart av läkemedel. något inträffat skall Ni skriva daganteck- Journalstudier. ningar på Era patienter. Dessa innebär en Deltaga i rond. I kort sammanfattning av den gångna veckans Närvara vid rondgenomgång och deltaga i utredningsresultat, planerade nya undersök- utförande av givna ordinationer. ningar och eventuell preliminär diagnos. Förbereda följande dags prover. Utnyttja den tid Ni går på medicinavdel- Närvara vid rapport till nattpersonal. Qningen så effektivt som möjligt. Använd Deltaga i omläggningar och behandlingar. i spilltid för genomläsning av journaler, samtal

;med patienter, kontroll av fynd i status ut- Arbetsuppgifter fär elev under praktisk (exempelvis blåsljud) och skrivning av slutan- vårdavbildning på medicinsk och kirurgisk i teckningar. Se om möjligt på blodutstryck, under termin V delning sternalpunktat och urinsediment. Förhör Er aktiviteter Pa ti en tvård varje dag om vilka som planeras

Sför dagen på avdelningen. I samråd med Under som eleven rotade veckor, enligt i avdelningsläkaren får Ni göra artärpunktio- tionsschemat deltager i patientvården skall * Det ner, sternalpunktioner och rektoskopier. eleven deltaga i vården av framför allt svårt l kan aldrig nog poängteras att det beror på Er sjuka patienter och om möjligt självständigt

3 själv och Er egen aktivitet hur mycket Ni får ansvara för vården, upprätta vårdplan och ” ut av tjänstgöringen på avdelningen. undervisa yngre elever och övrig personal.

Slutanteckningar: Under tjänstgöringen på Eleven skall deltaga i:

avdelningarna skall varje kandidat skriva 8 Dessa skall i första hand 1. rapportgivning till och från sjuksköterslutanteckningar. in. skor, läkare och övrig personal skrivas på de patienter Ni själva skrivit . vård av svårt sjuka patienter Utkastet skall vara så noga genomfört att

kan indikteras 03h.) . sysselsättning och rehabilitering av pa-

det efter smärre korrigeringar tienter på band och därefter användas som svar till . matutdelning inremitterande läkare.

(II-h . läkemedelsutdelning under dagen samt

till natten Epikris: Varje kandidat skall under . injektionsgivning inkl. infusionsgivning tjänstgöring på medicinsk vårdavdelning skri- . puls- och blodtryckskontroll va en epikris. Denna skall antingen behandla

®\D0O\10\

alternativ . katetrisering aktuella differentialdiagnostiska . omläggningar och behandlingar eller aktuella terapialternativ för en innelig- . förberedelser för kommande dags provgande patient. Epikrisen skall vara kort och tagning, undersökningar, behandlingar, koncis (ca 4 maskinskrivna A 4-ark dubbelt Aktuella litteraturreferenser operationer radavstånd). ll. läkarronder inkl. rondgenomgång samt skall angivas. assistens vid rond

12. mottagande och utförande av läkarordi-

nationer.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Den praktiska tjänstgöringen fördelar sig en- Pro vtagningar och behandlingar ligt kursPM från Lund på följande sätt: Om ansvara för dessa möjligt självständigt l uppgifter. F. ö. skall eleven deltaga i patientkursen ingår: vårdande uppgifter enligt ovanstående. 6 veckor på allmän medicinsk avdelning 3 veckor pá specialavdelning för kardiologi Parallellt med sjuksköterskan eller Iungmedicin i alla av Deltaga sjuksköterskans uppgifter 3 veckor på specialavdelning för njurmedicin vårdande, administrativa och arbetsledande 1 1/2 vecka undervisningsmottagning = Med. karaktär. Se bilaga 2. mott. 1 1/2 vecka på Reumatologiska kliniken Vakperiod 1 1/2 vecka på Klinisk kemiska centrallaboratoriet. Eleven följer helt nattsköterskan och deltager i alla hennes arbetsuppgifter inkl. rap- Under tjänstgöringen på med.m0tt. (underportgivning. visningsmottagning) skall varje grupp på torsdagen gå på Blodcentralen enligt tjänstgö- Administrativa och arbetsledande uppgifter ringsschemat. I termin 5 ingår i elevens utbildning träningsmoment av administrativ och arbetsledande art, vilket sker i arbete tillsammans med avdelningssköterskan. Eleven deltager t. ex. i ställningstaganden till aktuella vård-, administrations- och arbetsledningsproblem, i undervisning av elever och personal, får erfarenhet av samarbete med specialavdelningar inom sjukhuset och institutioner utanför sjukhuset samt med patientens anhöriga. Eleven får under överinseende av sjuksköterska ansvara för rond, dvs. mottaga läkarens ordinationer och se till att dessa blir utförda. Ronden ger tillfälle för eleven att få kontakt med läkaren, vilket är väsentligt för kommande samarbete i patientvård. Eleven tränas även i rapportgivning till olika personalkategorier, och i handledning av elever på olika utbildningslinjer. Under termin 5 ingår även erfarenhet av nattarbete där tillfälle ges till inblick i de speciella vårdbehov patienterna har under denna del av dygnet.

6 Examensämnet Bilaga

i till läkarexamen och kirurgi grundutbildning

ämnena samt operations- och kirurgisk sjukvård

i grundutbildning av sjuksköterskor akutsjukvård

.uovcD .mi ams: uovao..

-oâå “omega

zuåuxwåmwN

2.: saa: -masa amma?

.izomáwuuemx

.38 u_ .äeå ä

Mtwtwuüñuzñäåü

asså

aEE=m

.NE .ioäå ...sån me: :oo 42.:: u...?

.EomO .B53 nåt...?

:oo |==M .åxå ›o.ñ

.acocauomo vuçxøwsøxw

...SE banor? E203 a. vain

.amazon :än:

-Sön -wauxw 5.5

auämväåimm

.å .MP6

.GSM .unga :ä

wåxvwxtznaåb mumiEocxzmm

.øâuaom amma?

.din :E3 .EES ä»

.E388 .cmüuxü

:oo :oo _wav_

mozâoâs

.Schêwmwñciñoucb

:oo _naiv_

ucouømåamvøuoncb

_was_

mazmnsxwwioumå wøcowumcwmuusoa

xzmoømâocømämm

Uuwzafouaê

_Enacoåauxøczz

_E8_

.âasonäxü

unusvzxw

uååüåxi .umcohücoz avaezxao.. ma_§w›x=w -mzoüwämo

nâzäaø: _mushxäuosh ñoäauäocø.

åäoøwuå

mmuzñouøoz

mzüuoäv_

xååouuo xmñBouD _mauuuoäøm .auoowazuo

.oxooxø uni? v.35_ §50_ NEE=W

Grundutbildning till läkarexanzen Grundutbildning till sjuksköterska

Följande uppgifter speglar förhållandena vid Nedanstående uppgifter är hämtade dels från kirurgiska klinikerna l, II och III vid Sahl- läroplan UY 2 66:3 dels från schema från grenska sjukhuset i Göteborg. Ur kursPM sjuksköterskeskola. hämtas följande: Ur läroplanen hämtas:

f Undervisningens mål Mål

Allmänt Undervisningen har till uppgift att ge eleven: Ämnet omfattar och tera- Kunskap om de vanligast förekommande kirurgi diagnostik rörelseor- kirurgiska sjukdomarna, deras symptom och pi av de inre organens sjukdomar, behandling ganens sjukdomar och olycksfallsskador. Avkunskap om principer och metoder för gränsningen mot invärtesmedicinen är vid kirurgisk sjukvård samt förmåga att utöva flera tillfällen oskarp men i huvudsak bedenna sjukvård med utgångspunkt från den ; handlas inom kirurgin de sjukdomar där enskilda patientens medicinska, sociala och Zterapin är eller kan tänkas bli kirurgiskt ekonomiska behov l operativ. förståelse för samarbete mellan sluten och Huvudmålet för kursen är att ge de stude- 2 rande ett rimligt öppen vård. mått av fasta kunskaper om :de vanligaste kirurgiska sjukdomamas dia- Kirurgisk sjukvård består av gnostik och behandling samt igenkännandet t Sjukdomslära: och handläggningen av patienter med olycks- 0+35+0+0+l0 = 45 timmar i fallsskador.” Sjukvårdslära: 5+35+0+0+20 = 60 timmar Ur kursPM från kinklin. hämtas: Dessutom praktisk-klinisk verksamhet omfattande Mål för de olika ämnesområdena (0*260+0+0+305 = 565 timmar Teori I denna bilaga återfinnas även en redogörelse Gemensamt för alla delavsnitt. Den studeranför ämnet operations- och akutsjukvård och de skall: vara väl förtrogen med de olika ämnet materialkunskap och materialvård. organens undersökningsteknik, äga kunskap om de vanligaste sjukdomarna och skadorna, deras behandling och prognos, kunna planlägga utredningar, orienteras om aktuella inriktningar inom forskningen.

Allmän kirurgi Allmän kirurgi

Den studerande skall speciellt bibringas kunskap om diagnostik och behandling av akuta buksjukdomar, chocktillstånd, principer för vätskebehandling, samt pre- och postoperativ vård. Den studerande skall vidare ha fått en inblick i vården av patienter med solitära och multipla traumatiska skador.”

Av schema för vt -73 framgår att allmän Av schema framgår att allmän kirurgi underkirurgi undervisas totalt 109 timmar. visas totalt 38 timmar fördelade på 20 timmar sjukdomslära och 18 timmar sjukvårds- Speciell kirurgi lära.

Ortopedisk kirurgi Den studerande skall äga kunskap om allmän frakturlära och de vanligaste traumatiska sen- och ledskadoma, vidare äga kännedom

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning av sjuksköterska

om de Ortopediska sjukdomstillstånd som kan behandlas av allmänläkare och om de sjukdomstillstånd vilka kräver omhändertagande på ortopedisk specialklinik.

Av schema för vt -73 framgår att ortopedisk Av schema framgår att ortopedisk kirurgi undervisas totalt 52 timmar. undervisas totalt 8 timmar varav 3 timmar kirurgi sjukdomslära och 5 timmar sjukvårdslära. Urologisk kirurgi (se Gemensamt för alla delavsnitt). Av schema framgår att urologisk kirurgi un- Av schema för VT -73 framgår att urologisk undervisas totalt 21 timmar. dervisas totalt 9 timmar varav 4 timmar kirurgi sjukdomslära och 5 timmar sjukvårdslära. Neurokirurgi Den studerande skall framför allt bibringas kunskaper rörande centrala och perifera nervsystemets traumatologi, tillräckliga för ett adekvat bedömande av ett akut neurokirurgiskt fall. Av schema för vt -73 framgår att neuroki- Av schema framgår att neurokirurgi undertotalt 6 timmar under kur- visas totalt 7 timmar varav 3 timmar sjukrurgi undervisas sen i kirurgi. domslära och 4 timmar sjukvårdslära.

Plastikkirurgi Den studerande skall orienteras om plastikkirurgins arbetsområde, förmedlas kännedom om de sjukdomstillstånd vilkas behandling lämpligen bör skötas på plastikkirurgisk klinik, vidare ges insikt om elementa inom plastikkirurgisk teknik samt bibringas kunskap om brännskadebehandling. Av schema Av schema framgår att plastikkirurgi underför vt -73 framgår att plastikkitotalt 10 timmar under kur- visas totalt 3 timmar (sjukdomslära). rurgi undervisas sen i kirurgi.

T horaxkirurgi Den studerande skall ges kunskaper om thoraxskador och deras akuta handläggande, äga kännedom om tumörer inom thorax, och ges en orientering om de hjärtsjukdomar vilka lämpar sig för kirurgisk behandling. Av schema att thoraxki- Av schema framgår att thoraxkirurgi underför vt -73 framgår totalt 14 timmar under kur- visas totalt 2 timmar (sjukdomslära). rurgi undervisas sen i kirurgi.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Övriga ämnen A nestesiologi Under rubriken kirurgisk sjukvård undervisas Den studerande skall kunna omhän- anestesiologi totalt 21 timmar varav 6 timprimärt dertaga och adekvat behandla en patient mar sjukdomslära och 15 timmar sjukvårdsmed akut hot mot de vitala funktionerna, lära med följande rubriker: respiration och cirkulation. Vidare skall den studerande ges insikter i principerna för all- Antal män anestesi, lokal- och intensivbehandling. tim

Av schema för vt -73 framgår att anestesiolo- Sjukdomslära gi undervisas totalt 10 timmar under kursen i Vätskebalans. Blödning och blodetkirurgi. sättning. Chock och chockprofylax 4 Översikt över de vanligaste anestesiformema 2

Sjukvårdslära Pre- och postoperativ vård. Vätskebalanskontroll 9 Blodgruppsserologi och infusionsterapi 6

Dessutom finns ämnet operations- och akutsjukvård med följande uppdelning enligt läroplanen. Anestesiologi med intensivvård 0+O+0+20+0 = 20 timmar Operationssjukvård 0+0+0+l8+0 = 18 timmar

totalt: 38 timmar

Ur kursPM hämtas vidare:

Klinisk kemi Den studerande skall rätt kunna värdera tillgängliga laboratoriedata vid bedömning av fall med rubbningar i vätskebalansen (vatten-, salt- och syrabasbalans), ha god kunskap om förändringarna i vätskebalansen vid trauma, kunna förstå de förändringar som uppstår i vätskebalansen vid förlust av olika digestionsvätskor. Av schema för vt -73 framgår att klinisk Föreläsningar angående vätskebalans återkemi undervisas totalt 16 timmar under kur- finns såväl i sjukdomslära som i sjukvårdslära sen i kirurgi.

Klinisk mikrobiologi Den studerande skall informeras om den service som kan lämnas av bakteriologiska laboratoriet och hur utnyttjandet blir optimalt genom kunskap om olika bakteriers

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

verkningssätt och resistensmönster samt tolkning av svarsinformation, ges riktlinjerna för en infektionsutredning med hjälp av laboratoriet samt antibiotikaval, antibiotikas verkningsmekanismer och biverkningar, i det differentialdiagnostiska arbetet informeras om tillstånd av bakteriologisk etiologi, i samband med en immunologisk bakgrund informeras om skyddsympningar och hyperimmunserum-behandling. Av schema för vt -73 framgår att klinisk mikrobiologi undervisas totalt 14 timmar under kursen i kirurgi.

Radioterapi och tumördiagnostik Den studerande skall ges allmänna kunskaper i tidig diagnostik av tumörsjukdomar och indikationer för strålterapi. Härvid skall förmedlas grundprinciperna för den joniserade strålningens biologiska verkan samt det aktuella läget inom tumörbiologin. Undervisningen skall koncentreras på de tumörgrupper som de studerande möter under kursen. I anslutning till aktuella fall diskuteras kirurgiska och strålterapeutiska behandlingsmöjligheter. Av schema för vt -73 framgår att radioterapi och tumördiagnostik undervisas totalt 23 timmar under kursen i kirurgi.

Röntgendiagnostik Den studerande skall ges kännedom om olika röntgenundersökningars utförande, om det riktiga planläggandet av en röntgenbehandling, om olika röntgenundersökningars möjlighet och begränsningar samt ges en orientering i röntgendiagnostikens grunder. Ur schema för vt -73 framgår att röntgendiagnostik undervisas totalt 20 timmar under kursen i kirurgi.

Undervisningsformer Ur kursPM från de kir. klin. i Göteborg hämtas: Kursen inleds med en intensivundervisningsperiod på fyra veckor följd av praktisk tjänstgöring med inlagda undervisningsmoment och avslutas med 2 veckors tentamensläsning. Tentamen sker under sista kalenderveckan.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Under den praktiska tjänstgöringen förekommer undervisning i form av polikliniska föreläsningar inom allmän-, ortopedisk- och urologisk kirurgi. Vidare ges kliniska konferenser och undervisningsronder på allmän-, ortopedisk-, urologisk-, thorax- och plastiksamt för

ikirurgisk avdelning på avdelning

radioterapi. Undervisningsronder sker i grupper om ca 7 studenter. Föreläsning, konferens, gruppundervisning och dugga har prioritet framför all tjänstgöring inklusive jour och operationsassistans. Polikliniktjänstgöring har prioritet all avdelningstjänstgöring inklusive :framför ; sådan på specialavdelningar.

har följande sammanställts: Ur schema har följande sammanställts: Ur schema

iKatedrala föreläsningar: totalt 132 timmar Kirurgisk sjukdomslära (totalt 45 timmar)

Antal Antal tim tim i Allmänkirurgi 36 Allmänkirurgi Historik. Översikt allmänkirurgiska sjukvårdens arbetsuppgifter och arbetsfält Sår och sårläkning

.hQar-nu-n

Akuta buksjukdomar Digestionskanalens sjukdomar Lever, gallvägar och bukspottkörtelns sjukdomar Endokrina organens sjukdomar Bröstkörtelns sjukdomar

Oilütxär-h-(QU)

Huvudet och halsens sjukdomar Perifera kärlens sjukdomar Tumörer Summa allmänkirurgi IQ

kirurgi 28 Ortopedisk kirurgi Ortopedisk Urologisk kirurgi l0 Urologisk kirurgi

www-hm

Thoraxkirurgi 10 Thoraxkirurgi Plastikkirurgi 6 Plastikkirurgi och brännskador Neurokirurgi 6 Neurokirurgi Anestesiologi 8 Anestesiologi Vätskebalans. Blödning och blodersättning. Chock och chockprofylax 4 Översikt över de vanligaste anestesiformema. Premedicinering 2 Röntgendiagnostik 10 Röntgendiagnostik -- Radioterapi och tumördiagnostik 4 Radioterapi och tumördiagnostik -› Klinisk kemi 4 Klinisk kemi ›- Klinisk mikrobiologi _l_0 Klinisk mikrobiologi Skriftligt prov 4 Summa katedrala föreläsningar 132 Summa kirurgisk sjukdomslära 45

l2l

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Ur läroplanen hämtas följande:

Anvisningar och kommentarer för kirurgisk sjukdomslzira Vid genomgång av de olika sjukdomarna skall följande moment behandlas: sjukdomamas orsaker, symptom, diagnostik, undersökningsmetoder, sjukdomsförlopp, omedelbara hjälpåtgärder, behandling, komplikationer och deras förebyggande, rehabilitering, prognos och profylax. I den utsträckning det är möjligt bör de katedrala föreläsningarna kompletteras med undervisningsronder och kliniska demonstrationer av typfall. I samband med behandling av munhålans sjukdomar genomgås tandsjukdomar av tandläkare. Undervisningen skall meddelas jämsides med praktiken på kirurgiska kliniken. Undervisningen skall samordnas med kirurgisk sjukvårdslära, medicinsk sjukvård, klinisk fysiologi, farmakologi och socialmedicin. Undervisningen bör meddelas av läkare.

Kirurgisk sjukvårdslära totalt 55 timmar

Antal tim

Pre- och postoperativ vård. Vätskebalanskontroll 9 Blodgruppsserologi och infusionsterapi 6 Sjukvårdsmetodik vid Akuta buksymptom 3 Appendicit och peritonit l Digestionskanalens sjukdomar 5 Lever och gallsjukdomar. Pan-

Urinorganens och manliga genitalorganens sjukdomar 5 Neurokirurgiska sjukdomar 4 Frakturer och Ortopediska sjukdomar 5 Skriftliga prov 8 Summa kirurgisk sjukvårdslära 55

- -.«- .« , . ›-»^›_*

*iêauakmuü

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Ur läroplanen hämtas följande:

Anvisningar och kommentarer för kirurgisk sjukvärdslära I avsnittet om personliga ompatientens vårdnad bör följande ingå: tillämpning av och metoder för god allmän sjukprinciper vård med beaktande av miljöns inverkan, iakttagelse av patientens psykiska och fysiska tillstånd, mentalhygieniska och sociala aspekter, samarbete med övriga sjukvårdsinrättningar, öppen vård och hälsovårdsinstitutioner. I anslutning till olika avsnitt av undervisningen bör medtagas synpunkter på profylaktiska åtgärder, rehabiliteringsåtgärder samt hälsovårdsupplysning. För att undvika onödiga upprepningar bör i undervisningen ingå vårdprinciper samt en sammanfattande översikt av vårdmoment, som är gemensamma för flera sjukdomar. Denna undervisning bör med särskilda avsnitt, där kompletteras vård av bestämda patienter med vissa sjukdomar behandlas. Det är då lämpligt, att utgå från en patient och dennes journal och att undervisningen så, att eleverna organisera aktiveras genom grupparbeten, vårdkonferenser m. m. Undervisningen skall samordnas med övriunder terminen. Särskilt skall samga ämnen ske mellan läkarens undervisning i ordning sjukdomar och sjukvårdslärarens i kirurgiska kirurgisk sjukvårdslära, så att den senare konsekvent knyter an till de av läkaren kursavsnitten. Viktigt är även genomgångna att samordning på liknande sätt genomföres med farmakologi, socialmedicin samt medicinsk sjukvård, så att onödig upprepning undvikes. Undervisningen bör meddelas av skolans lärare. Ur kursPM från kir.klin. i Göteborg hämtas:

Polikliniska föreläsningar (1 1.30-- 12.15) en till två gånger per vecka. Demonstrationsfall (2--3 st.) uttages på förmiddagen av amanuensen och tilldelas de föredragande kandidaterna 30 min. före föreläsningen. Vid polföreläsning i urologi skall föredragande kandidat infinna sig på urologpol. 10.45. Polföreläsningar i ortopedi sker 1 gång per vecka under hela terminen.

Grundutbildning till läkarexamen till sjuksköterska Grundutbildning

Ur schema för vt -73 kan följande sammanställas

Antal tim

Summa pol.föreläsningar per studerande 57

Ur kursPM hämtas:

Konferenser ordnas isamarbete med patologer, medicinare, kliniska fysiologer, kliniska kemister och kirurger. Studenterna skall aktivt delta i konferenserna. Vid en del kan kandidater vara bisittare och i fungera en panel.

Ur schema för vt -73 kan följande sammanställas

Antal tim

Summa konferenser per studerande 78

Ur kursPM hämtas: Undervisningsrond. schemalagd rond en gång per vecka på allmänkirurgisk avdelning. Undervisningsrond sker även på urologisk-, plastik-, thorax- och ortopediskkirurgisk avdelning.

Grundutbildning till Iäkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Ur schema för vt -73 kan följande sammanställas Antal tim

5 Summa undervisningsrond per studerande;

i Vid en av de kirurgiska klinikerna (kir.klin.

-lI) förekommer seminarier. l grupper om

3-4 tilldelas de studerande seminarieämne

som redovisas dels skriftligt på högst en i A 4-sida per seminariedeltagare, dels munt-

ligt inför resterande del av kursen under en

dubbeltimme inklusive tid för diskussion.

Praktisk tjänstgöring Praktisk tjänstgöring

Kursen i kirurgi omfattar 20 veckor. Utbildningen på kirurgisk vårdavdelning om-

Ur kursPM från de kir. klin. i Göteborg fattar 565 timmar (0+260+0+0+305) och på

hämtas följande målsättning för den praktis- operations- och akutavdelning 315 timmar i ka tjänstgöringen: (0+0+0+3l5+0) under en total sammanlagd

tid av ca 31 veckor. Den studerande skall känna tillden adekvata utrustningen för jour-läkare Ur läroplanen hämtas följande gemensam-

och dess användning; ambulansen, dess ut- ma anvisningar för medicinsk och kirurgisk rustning och terapeutiska möjligheter; tekni- sjukvård under termin 2: ken för assistans under operationer samt det korrekta handhavandet Den utbildningen i de båda avav de vanligaste ki- praktiska utförandet av endo- snitten bör följa den teoretiska och organiserurgiska instrumenten; trakeal ras efter ett rotationsschema, som skall vara intubation, blodstillning, ledpunksamt enkla fraktur- uppgjort så att elevantalet på de olika avdeltion, torako-laparocentes och luxationsrepositioner, ningarna fördelas så jämt som möjligt. Detta underlättar handledningen av den enskilda under assistans utföra-eleven. Det är även viktigt att eleven får tid hudsuturer, anläggning av enkla gipsföratt sätta sig in i sina skilda uppgifter och lär band, operationer av hudtumörer, ytliga sig förstå att god sjukvård bl. a. innebär ett abscesser, anläggning av intravenöst dropp fullföljande av ålagt arbete. Eleven bör under (friläggning), nedläggning av sond i magterminens 20 veckor ges tillfälle att vårda säcken, blåstappning, prokto-rektoskopi. såväl som med manliga kvinnliga patienter Det arbetet innebär olika invärtesmedicinska och kirurgiska sjukpraktiska avdelningsdomar. Det är lämpligt att tilldela eleven ett tjänstgöring på olika avdelningar och jourvisst antal patienter med varierande sjukdotjänstgöring. Under den praktiska tjänstgömar. Eleven ansvarar för dessa patienters ringen förekommer undervisning i form av vård efter måttet av sina kunskaper. Väsent-

polikliniska föreläsningar, konferenser och ligt är att eleven samtidigt skriver ner sina

Grundutbildning till Iäkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

undervisningsronder. Omfattningen av denna iakttagelser i form av daganteckningar.

Utbildningen bör sålunda vecka för schemalagda undervisning återfinns på förevecka följa ett aktivt utbildningsprogram, gående sidor. som skall övervakas av skolan. Förutom skolans lärare måste också vederbörande avdel- Ur kursPM från de kir. klin. i Göteborg ningssköterska eller annan tjänstgörande hämtas: sjuksköterska deltaga i handledningen. Eftersom avdelningens sjuksköterskor bäst känner Journaler, daganteckningar, epikriser, ope- den enskilda tillstånd patientens och behov, rationsberättelser och remisser skrives av bör de i samråd med skolans lärare tilldela kandidaterna. All journalskrivning sker med eleverna patientfall och informera om vårdhjälp av diktafon. Största möjliga omsorg programmet för den eller de patienter, som rekommenderas. Om något är oklart i anam- eleverna tilldelas. nes eller status, rådfråga avdelningsläkare. För att underlätta sjuksköterskans arbete Nyinskrivna patienter diskuteras med avdel- kan till förslag vårdplaner och daganteckningsläkare (anamnes, status, preliminär be- av skolan i ningar uppgöras samråd med dömning, utrednings- och behandlingsalteravdelningens sjuksköterskor. nativ). Vårduppgifterna, som är väsentliga under denna period, bör med omsorg anpassas efter A llmänkirurgisk avdelning elevens utbildningsstadium och svårighetsgra-

Ur kursPM hämtas: den bör stegras successivt. Eleven skall även beredas tillfälle att deltaga i vissa undersök- Tjänstgöringen är kontinuerlig under fyra- ningar, och i provtagningar behandlingar fem veckor på en allmänkirurgisk avdelning samband med vården av de patienter hon (hemavdelning). tilldelats. Stort avseende fästs vid den praktiska Dessutom bör eleven närvara vid sjukskötjänstgöringen på vårdavdelningarna vid den terskomas rapportgivning morgon och kväll slutliga betygssättningen. och såvitt möjligt med deltaga i läkarronder I princip skall Du delta i alla ronder, då efterföljande rondgenomgång av avdelningsdetta är en viktig del av undervisningen. Icke sköterskan. Vidare bör eleven övas iatt föra operationsdagar är morgon- och eftermid- och redogöra för gjorda iakttaanteckningar dagsronderna sjukvårds- och undervisnings- gelser samt i samband med in- och utskrivronder. Operationsdagar är morgonronden ning av patient deltaga i sjuksköterskans en ”ren sjukvårdsrond, då avdelningsläkasamarbete med patientens anhöriga. ren informerar sig om patienterna och fattar Eleven bör beredas tillfälle att tillsammans beslut beträffande rutinvården. Vid samtliga med skolans lärare och avdelningssköterska ronder gäller att Du skall kunna Dina patien- diskutera vårdproblem, varvid man anknyter ter, så att Du kan redogöra för anamnes, till den teoretiska undervisning som ges un-

status, data etc. der perioden. Tid bör anslås till detta utöver Praktisk träning under sjuksköterskornas det på schemat fastställda tirnantalet för ledning vad beträffar t. ex. inläggning av teoretisk undervisning. blåskateter, nedförande av ventrikelsond, insättande av intravenöst dropp skall ej försummas. Ur läroplanen hämtas följande gemensamma

Blodgruppering ingår i avdelningsarbetet. anvisningar för medicinsk och kirurgisk sjuk-

Grupperingsresultat anges på temperaturkur- vård under termin 5: van eller på klinikkort och förses med under- Den praktiska utbildningen skall ge eleven sökarens signatur. tillfälle att utöka och fördjupa sina kunskaper och färdigheter genom att ansvara för Operationsavdelning vården av ett större antal med patienter Ur kursPM från de kir. varierande medicinska och kirurgiska sjukklin. i Göteborg domar. I den mån de lokala möjligheterna hämtas tillåter skall man utnyttja förutom allmänlnfinn dig i god tid för operationen, så att medicinska och allmänkirurgiska vårdavdel-

Du är steriliserad och klädd innan operatio- ningar även på orten tillgängliga specialmedi-

Grundutbildning till Iäkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

cinska och specialkirurgiska kliniker (neuronen börjar. Förbered Dig genom att repetera det aktuella områdets anatomi. Du skall i logisk, dermatologisk, långtidssjukvårds-, ögonklinik samt neurokirurgisk, thoraxkirurförsta hand assistera vid operationer på Dina Kandidaterna har företräde gisk, urologisk, gynekologisk, öron-näs-halsegna patienter. framför vid assistans. klinik m. fL). sjuksköterskeelever Vid organisationen av den praktiska ut-

bildningen skall man ta hänsyn till att prak-

*Kirurgpoliklinik tikperioderna blir sammanhängande. Detta

Ur kursPM hämtas: är av stor betydelse för att eleven skall få en överblick av arbetet och med utgångspunkt Under en vecka tjänstgöring på Kir.Pol. l därifrån kunna för arbetstillämpa principer och Il (O7.30---l3.00). Därefter tjänstgöring och administration. Tillfälle skall ledning på avdelning (eftermiddagsrond, journal- beredas eleven att arbeta parallellt med avm.m.). Under tjänstgöringen på och tillsammans med ;skrivning delningssköterskan Kir.Pol. l finns möjlighet att delta i den till aktuella denna lära sig ta ställning vård-, §proktologiska specialistmottagningen (tors- administrations- och arbetsledningsproblem. 08.00-09.00). Deltag även i avdel- Eleven skall lära sig att självständigt planläg- :dagar :ningsläkarens återbesöks- och ev. specialist- ga patientens vård och lämna redogörelse för

i mottagningar på kirurgpoliklinikerna. vården av inneliggande patienter genom korta muntliga rapporter vid avdelningskoni ferenser och läkarronder. Vid byte av arbets- A nestesia vdelning i skift under dagen och mellan dag och natt Ur kursPM hämtas: skall eleven lära sig såväl Övertagande som överlämnande av avdelningen. Därvid skall Två veckors tjänstgöring. och hon själv svara för muntlig skriftlig Börjar med rond på EVA 07.45 och avslurapportering. tas med eftermiddagsrond. Gruppundervisl större utsträckning än tidigare skall ele- :ning enl. veckoschema. Dugga sker i samven utföra dels nya, dels mer avancerade _ band med avdelningstjänstgöringens slut. tekniska uppgifter, för vilka det behövs ytterligare träning. På detta stadium är det Ortopedkirurgisk avdelning även viktigt, att eleven under ronder och i övrigt övas i att självständigt ta emot och Ur kursPM hämtas: utföra läkarens ordinationer samt assistera veckors innebärande av- vid förekommande undersökningar och be- Fyra tjänstgöring och handlingar. Nödvändigt är även att eleven lär delningsarbete, polikliniktjänstgöring till patientens tillstånd i ovänassistans vid operationer. sig ta ställning tade situationer och bedöma om omedelbar läkarhjälp bör påkallas. Eleven skall lära sig Radioterapeuziska kliniken handleda och undervisa personal och elev- Ur kursPM hämtas: grupper av olika kategorier samt bedöma

arbetsresultat. Gruppundervisning med patientdemon- Då det är av största vikt att den blivande stration. sjuksköterskan får erfarenhet av sjukvårdsarbete under hela dygnet, skall två veckor användas till att följa sjuksköterskans arbete Röntgenavdelning nattetid helst på medicinsk vårdavdelning. Ur kursPM hämtas: De medicinska klinikerna erbjuder oftast i

det avseendet bättre utbildningsmöjligheter En veckas tjänstgöring. än de kirurgiska, enär patienterna på de Deltag gärna i den dagliga röntgenronden i senare under de kritiska dygnen som regel (kl. 08.15). Gruppundervisning anges vårdas på postoperativ avdelning. Eleven bör veckoschema. under vakperioden ges tillfälle att ansvara för rapportgivning till såväl jourhavande läkare Urologisk avdelning som avdelningssköterska.

Ur kursPM hämtas: Då praktik i mentalsjukvård ej infaller

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

under denna termin, är det angeläget att En veckas tjänstgöring innebärande avdelpsykiska vårdaspekter särskilt uppmärksamningsarbete, polikliniktjänstgöring och assi- mas. Härigenom och genom att ta del av stans vid operationer. psykiatriska konsultationer kan de kunskaper eleven tidigare inhämtat inom detta om- Sfukvårdscentralen i Västra Frölunda råde breddas och fördjupas. Jämsidesundervisningen under denna ter- Innebär gruppundervisning en dag per stumin bör i möjligaste mån göras gemensam dent. för samtliga elever, då det är av stort värde för dessa att tillsammans diskutera vård; Jourtjänrtgöring arbetslednings- och administrationsproblem.

Ur kursPM från de kirurgiska klinikerna hämtas:

Jourtjänstgöring sker vid allmänkirurgisk avdelning (ca 120 timmar), narkosavdelning (ca 24 timmar) och ambulanstjänstgöring under 8 timmar. Om Du tjänstgör dagtid slutar tjänstgöringen 18.00 endast under förutsättning att samtliga journaler är färdigskrivna på de patienter som inlagts före detta klockslag. Har Du tjänstgjort under natten skall Du närvara vid underläkarronden på observationsavdelning 35 och skriva journaler på de patienter som inläggs därifrån. Du skall assistera vid ev. akut operation på de patienter Du skriver journal på. En av kandidaterna följer jourhavande ortopedläkare. Assistera även vid akut operation på neuro-, thoraxeller plastikkirurgiska klinikerna. Vid varje jourbyte är ett absolut krav att de avgående kandidaterna förvissar sig om att de inte lämnar något ogjort arbete efter sig. På akutintagets sjuksköterskeexpedition finns en särskild liggare där man lätt får upplysningar om vilka journaler som är oskrivna. Om någon patient lagts in då Du varit på föreläsning, konferens eller dugga skall Du snabbt ta reda på var patienten ligger och skriva journal på vårdavdelningen. Tjänstgöring på akutintaget innebär bland annat skrivande av ett stort antal journaler. För att kunna driva upp takten på journalskrivandet är det nödvändigt att Du koncentrerar Dig till det aktuella insjuknandet och status. Det är av vikt att utvecklingen av status på patienter som läggs in från observationsavdelningen 35 redovisas ijoumalen.

A mbulanstjänstgäring visar hur transporter vid akut insjuknande resp. olycksfall fungerar och ger även en nyttig inblick i patientens hemförhållanden.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Tjänstgörande kandidat skall hjälpa till att vid katastrofsituationer föra en särskild akutjournal. Det är ett krav att alla som deltar i denna obligatoriska ambulanstjänstgöring är skyddade försäkringsmässigt, varför gruppfordras. v liv och grupp-sjukförsäkring

Kunskapskontroll K unskapskontro ll

Ur kursPM från de kir.klin. i Göteborg häm- l sjukdomslära har avsatts 4 timmar, i sjuktas: vårdslära 8 timmar och i operations- och akutsiukvård 3 timmar till kunskapskontroll. g Studenterna får kontinuerligt sin verksam- ;het och sina resonemang värderade. Den å kontinuerliga evalueringen inkluderar främst följande egenskaper: praktiska färdigheter, , kunskaper, förståelse, självständig förmåga j att värdera, problemlösning, förmåga till syn- V tes, aktivitet (vilja och förmåga att ta fatt på uppgifter), mogenhet, förmåga till samarbete. De två förstnämnda är de som vanligtvis mätes. l anslutning till intensivundervisningsperioden sker delprov i form av skrivning. Diskussion kring viktiga kirurgiska problem sker i kombination med betygssatt kunskapskontroll (dugga”). Slutprov sker i form av multiple-choice skrivning.

Av schemata från kir.klin. i Göteborg framgår att nio duggor (gruppförhör) förekoml mer med följande ämnesrubriker (vardera om 1--2 tim):

. Vätskebalans . Chock . Akut vård . Esophagus och ventrikelns sjukdomar

\D0O\)G\U1JÄUJI\)-

. Tunn- och tjocktarmssjukdomar . Lever, gallvägar, pankreas . Urologi . Perifera kärlsjukdomar .Endokrina organ och bröstkörtelns sjukdomar Därutöver en anestesiologidugga (2 tim).

Litteratur

Ur kursPM från kir.klin. i Göteborg hämtas följande litteraturlista: (Böckerna är i princip alternativa förslag, vanligast i Göteborg är Edlund Y., Heiman P.: Kirurgi l-III).

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Kurslitteratur Förteckning äver kurslitteratur i kirurgisk sjukdoms- och sjukvårdslära i termin 2 och 5 Davis, L: Christopher textbook of Surgery, W.B. Saunders, Company 1972. i grundutbildning av sjuksköterskorlsjukskö- Edlund, Y. & Heimann, P: Kirurgi, allmän tare del, speciell del l, ll och Ill. Akademiför- 1973. Haeger, K: Kirurgi för sjuksköterskor laget, Göteborg, 1972, Nordisk lärobok Bauer, G: Ortopedisk kirurgi i kirurgi: Munksgaard, Kö- Andersson: Akuta skallskador penhamn, 1969. Andersson: Urologisk kirurgi Schwartz, S.I: Principles of Surgery, McGraw - Bergmark: Gastroenterologisk kirurgi Hill Book Co, 1969. Edlund-Heiman: Kirurgi del l och 2 Taylor, S. & Cotton, L: A short textbook of Press Åberg: Thoraxkirurgi Surgery. English University Ltd., Kjällqvist: Neurokirurgi 1968. Halldin, M: Narkos och bedövning Andersson, H. & Thulin, C.A: Akuta skall- Wåhlin m. fl.: intensivvård skador. Akademiförlaget, Göteborg, 1970. Bergman, G: Patientens vård Andersson, L: Urologisk kirurgi, Studentlit- Hendersson, W: Grundprinciper för patientteratur, Lund, 1971. vårdande verksamhet Andreasson, M: Chirurgia minor. Munks- Kübler-Rose, E: Samtal inför döden. gaard, Köpenhamn, 1970. Bauer, G: Ortopedisk kirurgi, Studentlitteratur, Lund, 1970. Bengmark, S: Utredning och uppföljning av allmänkirurgiska patienter. Studentlitteratur, Lund, 1972. Bergentz, S.-E. & Kissmeyer-Nilsen, F: Transplantationskirurgi, Munksgaard, Köpenhamn, 1971. Edlund, Y: Pankreas kirurgiska sjukdomar. Akademiförlaget, Göteborg, 1969. Dahlgrens, S. & Johansson, S.H: Kirurgi i öppen vård. Almqvist & Wiksell, 1972. Gelin, L.-E: Akut abdomen. Bibliotheca Medica, Munksgaard, Köpenhamn, 1971. Grotte, G: Barnkirurgi. Studentlitteratur, Lund, 1972. Halldin, M: Narkos och bedövning. Läromedelsförlaget Bonnier, 5:e uppl. 1971. Heimann, P: Katastrotkirurgi. Akademiförlaget, Göteborg, 1971. Källqvist, Å: Neurokirurgi, 1971. Studentlitteratur, Lund, 1971. Körlof, B: Plastikkirurgi (rekonstruktiv kirurgi). Studentlitteratur, Lund, 1970. Olsson, O: Röntgendiagnostik. Almqvist & Wiksell, 1970. Rosengren, G: Radioterapi. Studentlitteratur, Lund, 1970. Rooth, G: Introduction to acid-base and electrolyte balance. Studentlitteratur, Lund, 1968. Rooth, G: Clinical acid-base and electrolyte balance. Studentlitteratur, Lund, 1970. Thorén, L: Vätskebalans, Almqvist & Wiksell, 1969.

Grundutbildning till Iäkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Tillander, H: Endoskopisk undersökning av digestionskanalen. Akademiförlaget, Göteborg, 1971. Tibblin, S: Endokrin kirurgi. Studentlitteratur, Lund, 1972. Wåhlin, Å., Westermark, L. & Vliet, van der, A: intensivvård. Almqvist & Wiksell, l 1971. åÅberg, T: Thoraxkirurgi. Studentlitteratur, Lund, 1970. Operations- och akutsjukvård

Ur läroplanen hämtas följande målsättning för ämnet operations- och akutsjukvård:

Undervisningen har till uppgift att ge eleven: kunskap om de vanligaste anestesiformerna och deras användning kunnighet i att bedöma patientens tillstånd och att avgöra när omedelbar läkarvård behövs samt när särskilda åtgärder för akutsjukvård och intensivvård skall vidtagas kunnighet i omhändertagande och vård av medvetslösa, patienter med akuta skador - eller akuta sjukdomstillstånd och i samband med operativa ingrepp eller andra tillstånd, där skärpt vaksamhet krävs beträffande respiration och cirkulation kunskap om principerna för aseptikens och antiseptikens tillämpning på en operationsavdelning kännedom om operationsavdelningens funktion samt de vanligast förekommande kirurgiska ingreppen och undersökningarna.

Operations- och akutsjukvård fördelas enligt läroplanen på följande sätt: (totalt 38 timmar) Anestesiologi med intensivvård 0+0+0+20+0 = 20 timmar Operationssjukvård 0+0+O+l8+O = 18 timmar Därtill kommer praktiktjänstgöring O+0+0+3l 5+O = 315 timmar.

Ur schema sammanställes följande: Anestesiologi med intensivvård: totalt 20 timmar

Grundutbildning till Iäkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Föreläsningar

Uppläggning av patient på operationsbordet 1 Genomgång av anestesijournal (1 / 2 grupp) l Förberedelse till narkos och bedövning samt övervakning under anestesi 1 Diagnostiskt prov i andningens, cirkulationens och njurarnas fysiologi l Intensiwård 2 Ekg l Historik, allmän anestesiologi och narkosschema. Fria luftvägar 2 lnhalationsanestesi, kombinationsanestesi samt neuroleptanalgesi 2 Lokalanestesier (plexusanestesi, epiduralanestesi m. fl.) 2 Vätskebalans l Vård och omhändertagande av svårt sjuk patient 2 Tracheotomi 2 Kunskapsprov _g_ Totalt 20

Ur läroplan hämtas följande anvisningar och kommentarer för anestesiologi med intensivvård.

lntim samordning mellan teoretisk undervisning och praktisk handledning är inom denna vårdgren särskilt nödvändig. Undervisningen i anestesiologi skall ge eleven kännedom om olika narkos- och bedövningsformer och -medel samt deras påverkan på patientens för- och eftervård. Eleven skall ej övas i att ge anestesier. Däremot är det synnerligen viktigt att komplettera klassundervisningen med tillämpningsövningar i konstgjord andning och konstgjord cirkulation. Det är väsentligt att eleven tillägnar sig goda kunskaper och färdigheter i att omhändertaga och övervaka svårt sjuka och medvetslösa patienter. Eleven skall lära sig bedöma när patienten är i akut behov av ingripande samt försöka avgöra vem som skall göra detta och hur eleven skall medverka. Undervisningen skall knyta an till tidigare kurser i sjukdoms- och sjukvårdslära och samordnas speciellt med ämnet operationssjukvård. Undervisningen bör på lämpligt sätt fördelas mellan anestesiolog, sjuksköterskor på

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

anestesi- och intensivvårdsavdelningar samt skolans lärare.

Föreläsningarna nedan upptager dels operationssjukvård O+0+0+l8+0=18 timmar, dels den undervisning i ämnet materialkunskap och materialvård som ges under fjärde terminen (l0+0+O+8+0=18 timmar) det vill säga åtta timmar. Totalt för båda ämnena således 26 timmar.

Ur schema hämtas följande:

Antal tim

Operationsavdelningens planering 2 Jämförelse mellan förr och nu. 1800-talets naturvetenskapliga upptäckter, basen för modern operationsverksamhet Centralisering av operationsavd. Fördelar och nackdelar Faktorer som påverkar planlösningen Hygieniska faktorer som påverkar planlösningen Ventilation Operationssalen Utformning, storlek, material Belysning Elektriska urtag Medicinska gaser Preoperativa förberedelser på vårdavdelning l Allmänna fysiska och psykiska förberedelser av patienten lnspektion av operationsfält, rakning Förberedelser på operationsavdelnirzgen 2 Omhändertagande av patienten, kontroller Uppläggning av patienten på operationsbord Risken för nervskador (kärl) Tvättning av operationsfält, preoperativ handtvätt, sterilklädsel av patient och personal samt uppdukningsbord Praktisk övning i sterilklädsel

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till s/ukxköterska

Säkerhetsföreskrifter (författningar) Kontroller av bukdukar, kompresser och operationstork Kontroller av instrument Elektrisk apparatur (rectoskop) Åtgärder för att förebygga antändning och explosion vid användandet av explosionsfarliga narkosmedel Kirurgiska instrument (de allra vanligaste) Konstruktion Användningsområde Skötsel Suturmaterial Resorberbart material (catcut) Icke resorberbart material (silke, ståltråd, syntetisk materiel) Suturnålar, olika typer Atraumatiska suturer Olika typer av suturer (sutursätt) Rekommenderad litteratur

Steriliseringsmetoder F ysikaliska metoder Autoklaven: Steriliseringscykelns olika faser olika program olika packningsmaterial kontroll av autoklavens funktion Hetluftssterilisator: Användningsområde med hänsyn till temperatur och olika material Strålning Kemiska metoder Formalinsterilisator Etylenoxid Glutaraldehyd (t. ex. Cidex) Förvaringstiden för sterilt materiel Förvaring och kontroll av sterilgods Fixationsmetoder Gipsning Gipsens egenskaper Olika typer av gipsförband Gipsteknik Gipsföreskrifter (för patienten) Olika typer av skenor Mobergssträck + häftsträck, Camecos spjäl och tryckförband Endourethrala ingrepp Cystoskopering (förberedelser, instrument, bedövning, blåsfyllnad, spolvätskor) Uppläggning av uretärkatetrar Cystometri

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Zeissning Elektrokoagulation - elektroresektion Blåsevakuering vid blåstamponad Urethrasondering Lithotripsi Rektoskopering (indikationer, förberedelse, utensilier, ingreppets utförande) Gastroskopering (indikationer, bedövning, instrument, patientens behandling i efterförloppet) Åstadkommande blodtomhet 1 Olika moment för att åstadkomma ovann stående Utensilier Förebyggande av vävnadsskador och blodtrycksfall Omhändertagande av preparat l Kanyl- och katetersystem, mätning av C VP 3 Funktion, användningsområde, risker Venflonkanyl, infarktkanyl, subklaviakanyl, intracath kateter Mätning av centralt ventryck Utensilier, tillvägagångssätt, kontroller, risker Friläggning Artärkatetrisering

Akut hjärt-lungräddning 1 Handlandet på olycksplatsen Handlandet under transport till sjukhus vid ankomst till sjukhus l 1:a åtgärder F ri luftväg, inblåsningsmetoden, hjärtkompression Träning i grupper på dockan Anne 3 Genomgång av akutväskan (i grupper) l Utensilier De vanligaste läkemedlen, deras verkningssätt och användningsområden | .. Summa operationssjukvård, materialkunskap och materialvård 26

Ur läroplanen hämtas följande anvisningar och kommentarer för undervisningen i operationssjukvård: Undervisning i operationssjukvård skall ge eleven kunskap om det arbete, som förekommer på en operationsavdelning samt principerna för vanliga operativa ingrepp. Mindre

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

operativa ingrepp, såsom incision, excision och punktion behandlas mera ingående. För att ge eleven en helhetsbild av operationsarbetet bör undervisningen samordnas med anestesiologi med intensiwård, klinisk mikrobiologi och sjukvårdshygien samt materialkunskap och materialvård.

Utöver föreläsningarna enligt ovan omfattar undervisningen i operations- och akutsjukvård även praktiktjänstgöring totalt 315 timmar (0+0+0+3 l 5+0). Ur läroplanen hämtas följande anvisningar för denna praktiktjänstgöring:

Den teoretiska undervisningen som ges jämsides med praktik i operations- och akutsj ukvård och som angivits i speciella anvisningar för termin 4, fördelas över hela perioden och samordnas med elevens praktiska arbetsuppgifter. Elevantalet per operationsavdelning skall anpassas dels till operationsavdelningens arbetskapacitet, dels till antalet operationssalar och bör ej beräknas högre än att varje elev får den handledning, som är nödvändig för att utbildningen skall bli av god kvalitet. Eleven skall ej deltaga ijourtjänstgöring men bör beredas tillfälle att följa arbetet under olika tider på dagen. Då det är önskvärt att eleven får en helhetsbild av praktikavsnittet på operationsavdelning och intensivvårdsavdelning bör ett rotationsschema, avseende elevens placering under denna period, uppgöras av skolan. Detta bör dock anpassas efter olika lokala förhållanden beroende på tillgången på särskilda sterilrum, endoskopirum etc. Den totala tiden på 10 l/2 vecka kan t. ex. uppdelas så att cirka 1/2 vecka ägnas åt elevens introduktion till vårdområdet, 5 veckor åt praktik i operationssjukvård och 4 l/2 vecka åt praktik i akutsjukvård omfattande anestesivård, intensiwård samt omhändertagande och vård av patienter på akut intagningsavdelning eller kirurgisk mottagning. Dessutom ägnas cirka l/2 vecka åt studiebesök på vissa specialkliniker samt blodgivarcentral. Praktiken på operationsavdelningen bör planeras så att eleven lär sig tillämpa de för operationsavdelningen speciella steriliseringsmetoderna samt skötseln av steriliseringsapparatur. Eleven bör vidare deltaga i de arbetsuppgifter på avdelningen som omfattar passning

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

och assistans i operationssal och endoskopirum.

Ur dessa anvisningar hämtas vidare:

Eleven bör få tillfälle att iakttaga och omhändertaga patienter före, under och efter operation samt lära känna de oftast förekommande anestesimedlen. Besök på blodgivarcentral bör göras. På intensiwårdsavdelning skall eleven lära sig vård av akut sjuka patienter, där sjukdomens grad och ej dess art är det väsentliga. Under hela utbildningsperioden i operations- och akutsjukvård bör eleven övas i arbetsledning och administration, speciellt beträffande lagarbete som oftast är mycket utpräglat på dessa avdelningar.

Bilaga 7 Examensämnet i till läkarexamen och psykiatri grundutbildning ämnet mentalsjukvård i grundutbildning av sjuksköterskor

till läkarexamen Grundutbildning av siuksköterskor/siukskö ta- Grundutbildning re

Antal timmar timmar

74 O+0+0+20+0 = 20 Summa föreläsningar Sjukdomslära: 6 12+O+0+40+O = 52 psykopatologi Sjukvårdslära: 18 psykoser

alkoholism och narkomani 4 24 obligofreni Psykiska sjukdomar och metoder för mental-

3 Kunskapskontroll

3 kunskapskontroll 72 Summa undervisningstimmar 98 Summa undervisningstimmar

120 avdelningstjänstgöring * 22 jourtjänstgöring 142 Summa praktisk tjänstgöring: Summa praktisk tjänstgöring 35+0+0+3l5+0 = 350

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning av sjuksköterskor/sjukskötare

Nedanstående speglar undervisningen vid Nedanstående är hämtade ur uppgifter Psykiatriska kliniken, Sahlgrenska sjukhuset, läroplanen UY 2 66:3 och ur schema vid en Göteborg. sjuksköterskeskola.

Mål: Mentalsjukvärd (72 timmar) Ur kursPM hämtas följande målsättning Sjukdomslära: O+0+0+20+0 = 20 timmar för grundutbildningen och Sjukvårdslära: l2+0+0+40+O = 52 timmar allmäntjänstgöringen: Praktisk tjänxtgöring Allmänt kan målsättningen formuleras: att förmedla 35+0+O+3l5+0 = 350 timmar de kunskaper och färdigheter i psykiatri samt den kritiska och den yrkesattityd, som är av betydelse för Ur läroplanen hämtas följande mål: samtliga läkare. Undervisningen har till uppgift att ge ele- Denna målsättning har tre aspekter: ven: 1. intellektuell, kunskapsmässig (= att bli grundläggande kunskaper i mentalsjukvård kunnig). Att ge kunskaper om symptom, och mentalhygien med hänsyn till de faktodiagnostik, terapi och profylax. De teorerer som påverkar patienten och dennes omtiska studierna bör gå parallellt med givning demonstrationer av patienter och praktiskt förståelse för sambandet mellan psykiska arbete, så att kunskaperna får en konkret och somatiska funktioner förankring i kliniken. Målsättningen bör förmåga att skapa hälsobefrämjande intervidare inrymma en förmåga till kritisk personella relationer i en terapeutisk miljö. värdering av den medicinska verksamheten och dess vetenskapliga grund. Ur läroplanen hämtas vidare följande huvud- 2. Praktisk, yrkesteknisk (= att bli skick- moment: lig). Här ingår att träna förmågan att iakttaga och beskriva (att bli psykologiskt lyhörd och Mentalsjukvårdens verksamhetsområde utveckla sinnet för personlighetsskillnader, Psykiska sjukdomar _ normala emotionella reaktioner och psyko- Principer och metoder för mentalsjukvård patologiska fenomen), att uppleva och Mentalhygien. använda läkare-patient-relationen vid anamnesupptagande och enkel psykoterapi och att sätta diagnos, välja och administrera terapi. Häri ingår också förmågan till fruktbart samarbete med övriga medlemmar i det psykiatriska arbetsteamet. En enkel, entydig referensram bör eftersträvas, som kan förstås av icke-psykiatriska kolleger. 3. Emotionell, attitydmässig (= att bli klok). Strävan efter en holistisk attityd, innebärande att psykologiska fenomen värderas som kliniskt lika relevanta som biologiska. Detta innefattar en ökad förståelse och värdering av det subjektiva (i motsats till det objektiva) och det icke mätbara, (i motsats till i somatisk medicin gängse mätbara fakta). Det innebär vidare respekt, diskretion och taktfullhet i patientkontakten samt medvetenhet om patientens emotionella reaktioner, så att personliga behov kan tillgodoses vid sidan av den rent medicinska handläggningen av fallet.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning av sjuksköterskor/sjukskö-

tare

De tre målsättningarna griper över i 1. Sjukdomslära

varandra och kan ej strikt hållas isär. Sålunda som en holistisk Termin 4 (20 timmar) är såväl kunskaper attityd nödvändig för att man skall kunna utveckla

På samma sätt kan Föreläsningar Antal en praktisk skicklighet. T man få användbara kunskaper först när man tim

tillägnat sig en viss teknik och har en

fördomsfri inställning. En holistisk inställ- Historik ning i sin tur befrämjas av goda kunskaper Allmän psykopatologi inom området och en teknik, som möjliggör Sjukdomarnas indelning av den enskilda människans penetration Det flerdimensionella betraktel-

4 problem. sesättet Under psykiatrikursen ligger tonvikten De psykiska sjukdomarnas orsafrämst på den kunskaps- och attitydmässiga ker sidan av målsättningen. Det praktiska arbetet

under kursen gör det också möjligt att träna Psykiatriska undersökningsmeto- , in viss yrkesteknik. der Under allmäntjänstgöringen bör accenten Psykologisk testmetodik ligga på yrkesteknik och emotionell hållning, Psykiatrisk diagnostik där man under handledning ytterligare Psykiatrisk värdorganisation utvecklar sin förmåga att handlägga psy- Lagar och författningar kx) - kiatriska fall. Samtidigt vidmakthålles kun-

* i anslutning skaperna genom bredvidläsning Mentalhygien till fall. Den egna personligheten som ett

i mentalhygieniskt problem Undervisningens organisation Patient- och terapeutrelationer

Undervisningen ges i form av föreläsningar Neuroser innefattande kliniska demonstrationer,

demonstrationer i grupp, konferenser, semi- Psykosomatiska sjukdomar

narier samt studiebesök. Undervisningen är Psykogena psykoser

l upplagd så att den skall komplettera littera-

turstudierna av Depressioner och bygger på demonstration Manisk -depressiv sjukdom kliniska fall. Dessutom deltar de studerande i

arbetet på vårdavdelningarna och ijourverk- Schizofreni och schizofreniforma

samheten. psykoser

Ur kursPM och schema kan följande sam- Paranoia och paranoida tillstånd manställas: Psykiska ålderssjukdomar

Alkoholism och alkoholpsykoser

Narkomani och läkemedelsmiss-

bruk

Psykopati och avvikande person-

ligheter

Oligofreni

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning av sjuksköterskor/sjukskötare

Katedrala föreläsningar 74 tim Behandlingsmetoder Insulin och insulincoma Elektrochockbehandling Psykofaramakologi 2 Summa föreläsningar 20 Psykopatologi Psykoser Somatiska terapiformer Neuroser och psykoterapi Ur läroplanen hämtas följande anvisningar Alkoholism och narkomani och kommentarer för sjukdomslära, termin Oligofreni 4. Rättspsykiatri, legala aspekter, De katedrala föreläsningarna bör komintyg Klinisk pletteras med demonstration av patienter. psykologi Undervisningen bör bygga på tidigare meddelad undervisning i anatomi och fysio- Summa föreläsningar logi samt mentalsjukvård och samordnas med övriga ämnen i terminen, särskilt psyko- Kliniska konferenser 2 tim logi, sociologi samt socialmedicin. Undervisningen bör meddelas av psy- Seminarier 4 tim kiater.

l seminarieform avhandlas ämnen såsom det psykiatriska sjukdomsbegreppet, schizofreniteorier och självmordsproblematiken. Seminarierna bygger på särtryck och debattartiklar.

Demonstrationsundervisning 12 tim

l gruppvis demonstrationsundervisning genomgås undersökningsmetodik, utformande av psykiskt status samt epikriser.

Studiebesök 3 tim

Studiebesök avlägges i familjevården samt vårdorganisation för psykiskt utvecklingsstörda där patienter och vårdformerna demonstreras.

Ku nskapskontroll 3 tim

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning av sjuksköterskor/sjukskötare

2. Sfukvårdslära

Termin 1

Föreläsningar (12 tim)

Mentalsjukvårdens organisation Det friska själslivet Sambandet mellan kropp och själ

__..›..›_.›.a›_.›._.

Psykoser Neuroser Psykiska utvecklingshämningar Psykiatriska behandlingsmetoder Den statiska och dynamiska mill jöns betydelse Aktiveringens betydelse l Intagningsbestämmelser. Utskrivning l Personalorganisationen på ett mentalsjukhus 1 Orientering angående personalens arbetsuppgifter och ansvar 1 Summa föreläsningar 12

Ur läroplanen hämtas följande anvisningar och kommentarer för sjukvårdslära, termin l.

Undervisningen avser att ge eleven en orientering om mentalsjukvården och dess resurser. Den bör intimt planeras med klinisk praktik i allmän sjukvård. Undervisningen skall samordnas med övriga ämnen i terminen särskilt med psykologi, sociologi, socialmedicin samt- med allmän hälso- och sjukvård. Undervisningen meddelas av skolans lärare i mentalsjukvård eller specialutbildad sjuksköterska.

Termin 4

Katedrala föreläsningar m. m. (klassundervisning) 30 timmar och enskilda studieuppgifter 10 timmar, totalt således 40 timmar.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning av sjuksköterskor/sjukskötare

Föreläsningar (27 timmar) Antal timmar

Information och orientering angående sjukhuset Sjuksköterskans uppgifter i psykiatrisk sjukvård Observationsteknik, anvisningar för daganteckningar och patientstudier lnterpersonella relationer, kommunikationer Patientens emotinncllzr, fysiska och sociala behov. Psykologiska aspekter på vård av somatiskt sjuka Betydelsen av terapeutisk miljö och hur den skapas In- och utskrivning av patient Samarbete med den öppna vården Gruppvård och vaneträning (Undervisningen meddelas av sjukgymnast) Socioterapi (Socioterapeut) Sysselsättnings- och arbetsterapi Besök på arbetsterapiavdelning (Arbetsterapeut) Principer för vård av patient med utgångspunkt från vissa speciella sjukdomar och sjukdomstillstånd: Neuros. Depression. Destruktivt tillstånd Kontakthämning Långvarig schizofreni Paranoia Motorisk oro Alkoholskador Narkomani Psykopati Åldersförändringar

Summa föreläsningar h) \)

Kunskapsprov Genomgång av kunskapsprov

Summa undervisningstimmar 30

till läkarexamen Grundutbildning av sjuksköterskor/sjukskö- Grundutbildning tare

Enskilda studieuppgifter (10 tim)

Eleverna tilldelas enskilda studieuppgifter och redogör för dessa vid seminarier. 10 tim

Ur läroplanen hämtas följande anvisningar och kommentarer för sjukvårdslära, termin 4.

De första dagarna av perioden skall utnyttjas för introduktion till utbildningsområdet. Den katedrala undervisningen bör åtföljas av patientdemonstrationer. Eleven bör tilldelas enskilda studieuppgifter och redogöra för dessa vid seminarier. Timantalet bör fördelas så att ca 30 timmar anslås till klassundervisning och ca 10 timmar till elevens enskilda uppgifter. l samband med genomgång av långvarig schizofreni bör speciella problem såsom matvâgran, suicidalrisk, säkerhetsåtgärder m. m. behandlas. l undervisningen bör ständigt framhållas psykologiska, mentalhygieniska, sociala och rehabiliterande vårdsynpunkter. Vidare bör framhållas att i vården av psykiskt sjuka är kontakten mellan vårdare och patient det mest betydelsefulla.. Samarbetets betydelse bör betonas och eleven läras att förstå den egna personligheten och det egna inflytandet på omgivningen. Undervisningen bör samordnas med psykologi, sociologi, socialmedicin samt arbetsledning och administration. Undervisningen bör fördelas mellan skolans lärare, arbetsterapeut, kurator, sjukgymnast, socioterapeut, specialsköterska m. fl.

Praktisk tjänstgöring Praktisk tjänstgöring

De studerande ingår i något av klinikens 35+O+0+3 l 5+0 = 350 tim arbetslag innefattande psykiater, kurator, psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut och Ur läroplanen hämtas följande: övrig vårdpersonal. För handledningen ansva- MentaIs/ukvård rar den överordnade läkaren, men samtliga i arbetslaget deltager i handledningen. Tjänst- Termin l göringen omfattar såväl sluten vård, öppen Avsnittet som skall ge en inblick i allmän vård som i förekommande fall konsultverkmentalsjukvård förlägges till psykiatrisk kli-

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning av sjuksköterskor/sjukskörare

samhet. I den slutna vården får de studeran- nik eller mentalsjukhus på härför lämpade avdelningar. Som framgår av de speciella de efter hand genomföra initial samtalet med anvisningarna för termin l kan utbildningen de intagna samt tillsammans med handledaantingen ges i form av sammanhängande ren utforma psykiskt status. De får följa upp praktik eller i form av studiedagar under sina patienter under vårdtiden, utfärda re- läsperioden, som i så fall förlänges med en misser, införa daganteckningar och utforma vecka, till 17 veckor. epikriser. De deltar i arbetslagets regelbund- Dessa dagar skall vara väl förberedda och anknyta till teoriundervisningen i mentalna konferenser. l öppen vård får de studeransjukvård. Introduktionen bör ges av skolans de efter hand genomföra initialsamtalet med lärare eller av avdelningssköterska. Det är konsultverksamheten får de ta den första viktigt att presentation av mentalsjukvården kontakten med patienten, varefter fallet göres så, att eleven från första början får en genomgås av handledaren. positiv inställning till detta sjukvârdsområde. Åtta veckors kurstid varav ca två veckor Termin 4 ägnas åt intensivundervisning och tentamensläsning. Återstår sex veckor med 4-5 tim- I början av perioden bör en halv vecka helt ägnas åt elevens introduktion till vårdområmars praktisk tjänstgöring per dag fem dagar det. iveckan. Således minst 120 timmar. l mentalsjukvård bygger utbildningen till stor del på personlig kontakt mellan eleven Jour och patienten. Rotationsschemat bör läggas så, att eleven får erfarenhet av både akutvård De studerande deltager i jourverksamheten och långtidsvård samt deltaga i såväl morvid fyra tillfällen 5-6 timmar varje gång. gon-, eftermiddags- som kvällsarbete. Hänsyn Således ca 22 timmar. bör tagas till att eleven får sammanhängande praktik på respektive avdelning och får tillfälle att vårda både manliga och kvinnliga patienter. Eleven bör få möjlighet att göra studiebesök i familjevård och hjälpverksamhet. Är elevgruppen delad på mentalsjukhus och psykiatrisk klinik, bör för vardera gruppen anslås en Studiedag för besök på den institution, som ej ingår i respektive elevs praktik. Huruvida hospitering bör ske på barnpsykiatrisk klinik, får vara beroende på de lokala förhållandena. Under handledning av skolans lärare och avdelningssköterska bör eleven få ansvara för vården av ett lämpligt antal patienter med olika sjukdomstillstånd. Det är viktigt att eleven särskilt övar upp sin iakttagelseförmåga beträffande patientens beteende och lär sig tillsyn av patienterna samt att ta ställning i kritiska situationer. Elevens uppmärksamhet bör också inriktas på att iakttaga symptom på somatiska sjukdomar hos mentalt sjuka.” Det är lämpligt att eleven aktivt deltager i patienternas förströelse, sysselsättning samt socio- och arbetsterapi. Tillfälle bör även beredas eleven att närvara vid patienternas undersökningar och behandlingar, dels för att observera patienten, dels för att få

sou 1974:19

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning av sjuksköterskor/sjukskötare

kännedom om de för vårdgrenen speciella undersöknings- och behandlingsmetoderna. Eleven bör övas i att föra fortlöpande daganteckningar över patienterna, närvara vid rapportgivning och deltaga i läkarronder med efterföljande rondgenomgång samt själv avge rapporter. Om möjligt bör eleven närvara vid läkarens samtal med patienter samt vid vårdkonferenser mellan läkare, sjuksköterskor, kuratorer, terapeuter, psykologer m. fl. Eleven bör tilldelas studieuppgifter beträffande olika verksamhetsområden inom sjukhuset och redogöra för dem vid seminarieövningar. Eleven bör få kännedom om den öppna vårdens verksamhet och om möjligt deltaga i hembesök tillsammans med representanter för familjevård och hjälpverksamhet.”

Litteraturlista

kurslitteratur

iS0m obligatorisk anges Einar

Kringlen: Psykiatri. Som bredvidläsningslitteratur hänvisas till den av Nämnden för läkares vidareutbildning (NLV) utarbetade litteraturlistan som innehåller ett stort antal handböcker, tidskrifter och stimuleringslitteratur.

5,1

8 Examensämnet

Bilaga oftalmiatrik i grundutbildning till läkarexamen

och ämnet ögonsjukvárd i grundutbildning

av

& sjuksköterskor

.-._.. _. r ._,..-\ . .. m”. u.. ...i .›.-..,_ . a..

w.:

mqa-nnu« m».»,u

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning av sjuksköterska

Föreläsningar Föreläsningar Introduktion Ögats anatomi och fysiologi z Anatomi Brytningsfel och dess korrektion Undersökningsteknik Synskärpan och dess bestämning i Optik olika åldrar Näthinna Sjukdomar i tårorganen, ögonglob, Ögonbotten vid hypertoni och diabetes synnerver och synbanor Skelning Ställningsfel och rörelserubbningar Glaukom, inklusive anamnes, remiss Ögonskador i och status av icke-oftalmolog ögonlock och tårvägar Orientering om en ögonkliniks upp- Neurooftalmologi byggnad och arbetssätt. (Studiebesök Bindehinna på ögonmottagning) Hornhinna för vård och eftervård Principer av Traumatologi patienter med ögonsjukdomar samt be- Lins av enklare handling Ögonskador Uvea Demonstration av enklare ögonspolning, Tumörer ögondroppar och ögonsalvans applika- Färgsinne tion NOrbita Provtagning för bakterieodling Social oftalmologi Proteser och deras vård

Summa v: Samarbete med öppen vård, kurator samt sjukhusets övriga kliniker 2 i

Gruppundervisning Totalt-g

Poliklinisk tjänstgöring Överläkarundervisning Konsultläkarverksamhet Amanuensundervisning Operation Summa M

Patientdemonstration Summa

Laborationer Undersökningsteknik Dissektion Summa ›-

A vdelningstjänstgöring Summa

Seminarier Summa

Pilmförevlsning Summa Industribesök Summa

Kunskapskontroll Summa Summa undervisningstimmar l \O

Följande uppgifter speglar förhållandena vid Nedanstående uppgifter är hämtade dels från Ögonkliniken vid Sahlgrenska sjukhuset. den fastställda läroplanen dels från schema Ur den av UKÄ fastställda läroplanen från sjuksköterskeskola. hämtas följande mål för utbildningen: Ur läroplanen hämtas:

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Utbildningen i oftalmiatrik avser att ge de Mål studerande sådana kunskaper, som är av Undervisningen har till uppgift att ge eleven: värde för varje läkare. kännedom förekommande om de vanligast ögonsjukdomarna Ur kursPM hämtas följande delmål: förståelse för psykiska och sociala svårigheter, som drabbar ögonskadade och blinda Ögonlockens och ögats främre segment kännedom om för principer och metoder Den studerande skall ögonsjukvård. kunna undersöka ögats främre segment och ögonlocken med ficklampa och oftalmo- Öga ns/u kvård skop i genomfallande ljus, förutom med sedvanlig specialutrustning 0+0+0+5+O = 5 timmar Sjukdomslära kunna diagnostisera de vanligaste ögon- Sjukvårdslära 0+O+0+3+O = 3 timmar lockssjukdomarna samt rubbningarna i ögon- Summa 8 timmar lockens ställning och motorik känna till grunddragen i conjunctivas och corneas anatomi och fysiologi samt kunna handlägga infektiösa och degenerativa sjukdomar i dessa vävnader orienteras om principer och teknik för hornhinnans kirurgi orienteras om linsens utveckling och fysiologi kunna diagnostisera linsens lägesrubbningar samt linsopaciteterna känna till cataractsjukdomen, dels som isolerad företeelse och dels som delsymptom vid systemssjukdom känna till de vanligaste metoderna från cataractkirurgin samt de postoperativa följderna av cataractextraktion kunna diagnostisera och behandla de vanligaste sjukdomarna i uveas främre och bakre delar_ med särskild hänsyn till iridocyclititens klinik.

Från kursPM hämtas vidare följande delmål för enskilt ämnesavsnitt.

Uveas sjukdomar Den studerande skall kunna skilja den akuta iridocykleiten från andra sjukdomar i ögats främre segment känna till förändringar i ögats druvhinna som sammanhänger med allmänsjukdomar såsom callagenosen, toxoplasmos, etc.

Skelning: Den studerande skall: förstå och kunna diagnostisera olika typer av skelning utan andra hjälpmedel än vad som förekommer på BVC förstå skelningens patofysiologi samt känna till vilka behandlingsmetoder som förekommer.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Trau ma to logi Den studerande skall: kunna fastställa en skadas art med enkla hjälpmedel samt kunna handlägga enklare skadefall själv sålr som främmande kroppar, svetsblänk, grader Å på hornhinnan. Optik: Den studerande skall kunna göra en refraktionering med sfäriska glas samt kunna ordinera enklare glas framför allt i

f samband med presbyopi

= kunna grunddragen i den geometriska och fysiologiska optiken samt vara förtrogen med ögats ljusbrytande delars funktion. Neurooftalmologi Den studerande skall känna till neurooftalmologiska undersökningsmetoder samt kunna systemets anatomi från öga till occipitalcortex behärska enklare neurooftalmologisk nivådiagnostik kunna bedöma rörelseförändringar av ögonen jämte pupillfunktionen.

Ur kursPM hämtas vidare följande angående de olika ämnesavsnitten: Glaukom Glaukomets patofysiologi, klinik och behandling skildras. Tonvikt lägges på diagnos av glaukom med enkel utrustning. Näthinnans sjukdomar Näthinnans speciella sjukdomar behandlas mycket kort. Dess förändringar vid generell sjukdom ges större utrymme: t. ex. förändringar vid diabetes, hypertoni, intrakraniella sjukdomar. Tu mörer i ögonregionen De vanligaste tumörformerna beskrivas, dessutom lägges tonvikt på tidig diagnos av retinoblastom. Social oftalmologi Orientering beträffande invaliditet hos synhandikappade och möjligheter till habilitering och rehabilitering.

Grundutbildning till Iäkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Anamnes vid ögonsjukdo mar

Gås igenom detaljerat och kompletteras med kompendium.

Kursen i ögonsjukdomar varar i sex veckor, varav fyra veckor går parallellt med öronkursen.

Föreläsningar Föreläsningar (8 timmar)

Totalt omfattar kursen 50 timmar föreläs- Ur schema erhålles följande: ningar varav 2 i anatomi samt 5 i undersök- Sjukdomslära och sjukvårdslära Antal ningsteknik. tim Ur schema för vt -73 kan följande sammanställas: Ögats anatomi och fysiologi 2

Brytningsfel och dess korrektion Antal Synskärpan och dess bestämning i tim olika åldrar Sjukdomar i tårorganen, ögonglob, syn- Introduktion nerver och synbanor Anatomi Ställningsfel och rörelserubbningar Undersökningsteknik Ögonskador 3

-lålQlxåtht/Itxäw-

Optik Näthlnna Orientering om en ögonkliniks upp» byggnad och arbetssätt. (Studiebesök Ögonbotten vid hypertoni och diabetes på ögonmottagning) 1 Skelning Glaukom, inklusive anamnes, remiss Principer för vård och eftervård av och status av icke-oftalmolog patienter med ögonsjukdomar samt beögonlock och tårvägar handling av enklare Ögonskador Neurooftalmologi Demonstration av enklare ögonspolning, Bindehinna ögondroppar och ögonsalvans applika- Hornhinna tion Traumatologi Provtagning för bakterieodling

BJNRJBJBJNMRQM-IÄNJ-Ä

Lins Proteser och deras vård Uvea Samarbete med öppen vård, kuratorer Tumörer samt sjukhusets övriga kliniker 2 Färgsinne Summa föreläsningar 8 Orbita Social oftalmologi Ur läroplanen hämtas följande anvisningar Stimma föreläsningar och kommentarer för sjukdoms- och sjukvårdslära

Poliklinisk tjänstgöring (9 tim) l undervisningen behandlas de vanligaste och viktigaste sjukdomarnas orsaker, symp- 3 timmar poliklinisk tjänstgöring på universitom, diagnostisering, undersökningsmetoder, tetssjukhuset och 6 timmar på öppen ögonsjukdomsförlopp, behandling, komplikatiopoliklinik. Tjänstgöring i grupper om 2-3 ner, rehabiliteringsåtgärder, prognos och prostuderande, handledda av ögonspecialist. To- fylax. talt således 9 tim. Särskild tonvikt bör läggas på de sjukdomar, som möter en sjuksköterska i hennes framtida arbetsuppgifter varvid förståelse för sjukdomar inom andra discipliner (t. ex. vid

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

diabetes eller hjärntumörer) bör framhållas. Överläkarundervisning (3 tim) Undervisningen i ögonsjukvård bör åtföl- 3 timmars undervisning om 2-3 studerande med elever-jas av studiebesök på ögonklinik varvid de studerande undersöker och be- na delade i mindre grupper. handlar Överläkare eller biträdande Undervisningen skall samordnas med övrijourfall. under terminen. Särskilt bör samhandleder. ga ämnen i överläkare läkarens i ordning ske mellan undervisning och sjuksköterskans underögonsjukdomar Konsultläkarverksamhet (3 tim) i så att den senare visning sjukvårdslära, konsekvent knyter an till de av läkaren Under 3-4 timmar deltaga i konsultläkarens kursavsnitten. Viktigt är även 2-3 studerande. genomgångna verksamhet i grupper om sätt sker med att samordning på liknande Konsultverksamheten är huvudsakligen inrik- samt anatomi och fysiologi, barnsjukvård på neurooftalmologiska problemställ- socialmedicin, så att onödig upprepning und- Z-tad vikes. ningar. Undervisningen i sjukdomslära bör meddelas av läkare vid ögonklinik samt i sjukvårds- A manuensundervisning (6 tim från samma klinik. lära av sjuksköterska Under 6 timmar igrupper om 4-5 studerande själva undersöka och ta ställning till konsultfall, handledda av klinisk amanuens.

Industribesök (6 tim)

Under två förmiddagar, totalt sex timmar besöka industrier (Götaverken och Arendalsvarvet) och studera den arbetsmiljö som innebär särskilt frekventa ögonskador samt verksamheten respektive industris följa på sjukstuga och den första handläggningen av akuta ögonskador.

Operation (3 tim) Under 3 timmar igrupper om 2-3 studerande följa verksamheten på ögonoperation.

Avdelningstjänstgöring (3 tim) Under 3 timmar igrupper om 2-3 studerande, följa inskrivning, undersökning samt behandling av avdelningspatienter. Underläkare handleder.

Laborationer (8 tim)

I anslutning till 5 tim föreläsning i undersökningsteknik fullgöres ca 8 tim egen träningi undersökningsteknik. l samband med detta skall vissa moment fullgöras och redovisas skriftligt, t. ex. studie av ögb. med ritad ögb-bild, perimetri, undersökning i spalt-

SOU l974zl9

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

lampa, refraktionering. Samtliga dessa mo-

ment krävs för godkänd kurs.

Dissektion (2 tim) I grupper om 2-3 dissektion av koöga.

Seminarier Kandidater i grupper om ca 4 får i tidigt skede av kursen ett seminarieämne som penetreras i grupp och redovisas inför kursen. Framförandet av ämnet sker muntligt under ca 30 min. därefter kritik och diskussion. Varje grupp har egen handledare.

Patientdemønstration En demonstration och fallbeskrivning inför hela kursen.

Filmförevisning (5 tim) 5-6 filmer om ögonsjukdomar, deras diagnostik och behandling visas under tillsammans 5 lektionstimmar.

Ku nskapskøntro ll En deltentamen genomföres under pågående kurs. Sluttentamen sker i form av multiplechoice skrivning med efterföljande muntligt förhör.

9 Examensämnet Bilaga i till infektionssjukdomar grundutbildning läkarexamen och ämnet infektionssjukvård

i grundutbildning av sjuksköterskor

Grundutbildning till Iäkarexamen Grundutbildning av sjuksköterska

Föreläsningar med demonstrationer Antal Antal Infektionssjukvård tim 0+0+15+0+0 = 15 tim tim

smittskyddslag l Huvudmoment Mononucleos l Smittämnen l Infektioner i munhåla och svalg Olika sjukdomsgrupper 7 (tonsillit, difteri, angina Vincenti Patientens allmänna omvårdnad _7 Parotit, pertussis Summa 15 Streptokockinfektioner Stafylokockinfektioner Exanthemsjukdomar Antibiotika Herpesgruppens sjukdomar Masksjukdomar Urinvägssjukdomar

F-UJIQJÄUÅMI-^BJK\JJÄLA“-Å-*MNAI\J*“IQ-'

Variola Tuberkulos Vaccinia. Smittkoppsvaccination Immunologi Tarmsjukdomar Sjukhushygien CNS-Virologi Serös meningit Bakteriella meningiter Tropiksjukdomar Hepatit Infektionsbehandling i öppen vård Luftvägsinfektioner Infektion med hjärtengagemang Handläggning av patienter på akutmottagning 2 Intensiwård 2 Sepsis ___2_ Summa 59

Summa seminarier 6

avdelnings- och jourtjänstgöring 61

Följande speglar förhållandena vid Infek- Nedanstående är hämtade ur lärouppgifter tionskliniken, Östra Sjukhuset, Göteborg. planen UY 2 66:3 och ur schema vid en

sjuksköterskeskola. l läroplanen återfinns Ur kursPM hämtas: ämnet som ett delämne infektionssjukvård Den studerande skall efter under rubriken övrig sjukvård. genomgången kurs vara förtrogen med inom landet före-

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

kommande infektionssjukdomars epidemio- Infektionssjukvârd 0+0+l 5+0+O = 15 tim logi, klinik, terapi och i förekommande fall Sjukdomslära (0+O+8+0+0) profylax samt ha kännedom om principer Sjukvårdslära (0+0+7+O+0) för antibiotikabehandling och val av antibiotikum i enskilda fall. Vidare känna till vikti- Ur läroplanen hämtas följande mål: tropiska sjukdomar, samt i förekomgare ”mande fall profylax och vaccination i inter- Undervisningen har till uppgift att ge elenationell trafik. l kursen ingår också prak- ven: tiskt utförande av vaccinationer. kännedom om de vanligast förekommande Den studerande skall känna till infektions- infektionssjukdomarna, deras förebyggande avdelningens organisation och speciella krav och behandling arbete och uppträdande kunskap om principer och metoder för på hygien, praktiskt på avdelningen. infektionssjukvård Studenten skall under kursen även bi- kunskap om principer för isoleringsteknik bringas kunskaper om tbc, dess klinik och och Smittskydd. terapi. Ur läroplanen hämtas följande huvudmament

Smittämnen Olika sjukdomsgrupper Patientens allmänna omvårdnad.

- Katedrala föreläsningar Sjukdomslära (totalt 8 tim)

Ur kursPM och schema kan följande rubriker Ur schema kan nedanstående föreläsningssammanställas för den katedrala undervis- rubriker sammanställas. F öreläsaren är läkare som ofta kombination med vid infektionsklinik och rubrikerna överensningen, ges i i demonstrationer: stämmer i stort med studieplanens förslag till disposition:

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Katedrala föreläsningar Antal Antal med demonstration tim tim

smittskyddslag 1 Repetition av smittämnen och deras Mononucleos 1 påvisande, infektionssätt, immunitet, Infektioner i munhåla och svalg vaccinationer, epidemiologi, inkuba- (tonsillit, difteri, angina Vincenti) l tion och symtomatologi. Epidemilagen. Parotit, pertussis l Speciella synpunkter på samarbetet Streptokockinfektioner 2 mellan öppen och sluten vård l Stafylokockinfektioner 1 Utslagssjukdomar: scharlakansfeber, Exanthemsjukdomar 2 mässling, röda hund, vattenkoppor, Antibiotika 4 smittkoppor, toxiskt allergiska Herpesgruppens sjukdomar 2 exan them l Masksjukdomar 2 Sjukdomar med symptom väsentligen Urinvägssjukdomar 1 från: svalget; difteri, mononucleos, Variola l angina tonsillaris, spottkörtlarna; Tuberkulos 4 parotitis epidemica l Vaccinia. Smittkoppsvaccination 1 Sjukdomar med symptom väsentligen Immunologi 5 från luftvägarna: kikhosta, influensa, Tarmsjukdomar 4 vanliga övre luftvägsinfektioner, Sjukhushygien 2 smittsamma lunginflammationer l CNS-virologi 2 Sjukdomar med symptom väsentligen Serös meningit l från levern; Weils sjukdom, epidemisk Bakteriella meningiter 2 hepatit, inokulationshepatit 1 Tropiksjukdomar 3 Sjukdomar med symptom väsentligen Hepatit 4 från nervsystemet; epidemisk cerebro- Infektionsbehandling i öppen vård 2 spinalmeningit, poliomyelit, smittsam- Luftvägsinfektioner 3 ma virusmeningiter (ECHO: Coxsachie). Infektion med hjärtengagemang 1 Sjukdomar orsakade genom stick av in- Handläggning av patienter på akut- sekter: malaria, tularemi, RSSE 2 mottagning 2 Sjukdomar med symptom väsentligen Intensivvård 2 från mag- och tarmkanalen; dysenteri, Sepsis _2 toxisk gastroenterit, epidemisk diarré Summa 59 hos späda barn _l_ Totalt 8

Undervisningsrond (l tim) S/ukvårdslära (totalt 7 tim)

I grupp om 4-5 studerande under l tim. Läraren är här instruktionssköterska och föreläsningsrubrikerna stämmer väl med läro- Seminarier (6 tim) planens dispositionsförslag.

Seminarieundervisning under totalt 6 tim.

Film (6 tim)

Film för intresserade Exanthemsjukdomar Malaria Amöbiasis Hospital sepsis Human blood flute Lillehei - chock stagnant

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Avdelningstjänstgöring (21 tim) Antal avdel- tim Gruppvis tjänstgöring på samtliga ningar under förmiddagen efter morgonföre- Allmän orientering om infektionssjukläsningen varvid rond, uppföljning av ”egna huset och infektionssjukvårdens speoch i förekommande fall provtag- Allmänna › patienter ciella karaktär. principer fningar. Totalt ca 21 timmar. för infektionssjukvård: patientens allmänna omvårdnad, smittoskydd och isoleringsteknik l Poliklinisk vaccinationsmottagning (1 tim) Speciella undersökningar och behandl grupper om två deltager de studerande i lingar, särskilda iakttagelser beträf- 1 vaccinationsmottagningen under en timma. fande prover Principer för vård av patient med poliomyelit (inkl. trakeotomerad pa- Jourtjänstgöring (ca 40 timmar) l tient) de studeran- Principer för vård av patient med l grupper om fyraHfem deltager pneumoni l de vid tillfällen om meningit, pertussis, i jourtjänstgöring sju Principer för vård av patient med vardera ca sex timmar. Härvid deltager de l paratyfus, tyfus, dysenteri, BCN studerande i arbetet på jourmottagningen för vård av patient med Principer och skriver patienter. utslagssjukdom (vattenkoppor, scarjournal på inlagda latina) l Principer för vård av patient med Kunskapskontroll (4 tim) hepatit _l_ Under kursen två ”duggor om vardera ca l Totalt 7 timme. Skriftlig sluttentamen, 90 multiplechoice frågor. Totalt 4 timmar. Ur läroplanen hämtas följande anvisningar och kommentarer gemensamma för sjuk-

doms- och sjukvårdslära.

Undervisningen bygger på tidigare given undervisning i medicinsk mikrobiologi samt klinisk mikrobiologi och sjukvårdshygien. Undervisningen bör meddelas i den inledande läsperioden. De katedrala föreläsningarna kompletteras med undervisningsronder på infektionsklinik med eleverna delade i grupper. Det är synnerligen viktigt att tillgång till rikligt bildmaterial finns för att åskådliggöra olika sjukdomsbilder, främst sjukdomar med exanthem. Undervisningen i infektionsvård bör kompletteras med studiebesök på observationsavdelning. Samordning skall ske med barnsjukvård samt med socialmedicin. Undervisningen i sjukdomslära bör meddelas av läkare på infektionsklinik och i sjukvårdslära av sjuksköterska på samma klinik.

Litteratur Kurslitteratur

1 Kurslitteratur: Justus Ström: Akuta infek- Wickström: lnfektionssjukdomar tionssjukdomar Ström m. fl.: Smittrening

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

2Bredvidläsning för intresserade: Cecil and Författningshandboken Loeb: Textbook of medicine om Meddelanden (kapitel från Kungl. Medicinalstyrelsen: infektionssjukdomar). Råd och anvisningar angående provtagning Harrison: Principles of internal medicine (ka- vid infektionssjukdomar. pitel om infektionssjukdomar). Krugman and Ward: lnfectious diseases of children. Top, Franklin, H.: Communicable and infectious diseases. Christie, A.B.: Infectious Diseases: Epidemiology and clinical practice.

10 Examensämnet ilaga socialmedicin i grundutbildning till läkarexamen samt ämnena sociologi och socialmedicin i grundutbildning av sjuksköterskor

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Antal Sociologi Antal tim 25+l0+0+lO+5 = 50 timmar tim

I. Klinisk propedeutik Sociologi och socialpsykologi 14 Föreläsningar 8 Socialt samspel 2 Studiebesök och exkursioner 3 Grupper 6 2

ll. Samundervisning ?ch

fu? samhälfun a °t

pziizázzssâzásgrm

. . . å S emmaner och demonstration 10 Awikande beteende 8

Iiuvudkurs

som socialt

lll.. Sjukhuset system _6

Forelasnmgar 37 7 Hälso-, sjuk- och socialvårdens utveckling och organisation 8 Kunskapskontroll _å_

sammansättning, sjuk- summa 50

Befolkningens

ledighet och dödlighet (vitalstatistik) 4 Socialförsäkringssystemet 6 Författningar inom medicinska och . . -

sociala

?mal

fälten; juridiska aspekter 5 = 108 t. lm lm på medicinalpersonalens verksamhet 6 Preventiv medicin 6 . . . .. arbetsfalt och ar Internationella 1

åoflamêeâlclnens

hälsovårdsfrågor 4

Andra socialmedicinska verksamhets- e. g 0.6”

ur me-

områden 6 Miljoforhallandenas betydelse

dlcmsk for lndlvldens och

Demonstrationer och konferenser 4 synPurikF

av 4

Gruppundervisning l grpper lgdmder

. . Halso- och sjukvårdens organisation 26 Seminarier 12 . . Orka 1 k t a av me d. lama 1 1 4

Exkursion och industribesök 10 .. egomir persorâa

Samhällets sociala verksamhetsomra- Kunskapskontroll 5 _ _ organ 22

den: och hjalpformer S “mma u d ewlsnlngs t_ lmmar i Sociala funktionarer av olika 9

slag Medicinsk och yrkesmässig rehabilitering 6 Tillämpliga delar av medicinal- och socialförfattningar i anslutning till olika avsnitt av ämnet 9 Sjuksköterskans upplysande och rådgivande verksamhet jämte sjukvärdande uppgifter 18

Kunskapskontroll 6

Summa 108

Nedanstående uppgifter är hämtade ur läro-

planen UY 2 66:3 och ur schema vid en

sjuksköterskeskola.

Sociologi och socialmedicin (183 tim)

Delämnen enligt läroplanen: l. Sociologi 25+lO+O+lO+5 = 50 tim (sid 1-7)

2. Socialmedicin 15+6+60+l2+l5 = 108 tim (sid 8»2l)

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

3. Sjukvårdshistoria lO+O+0+0+5 = lS tim (sid 22) 4. Försvarsmedicin 0+0+0+0+lO = 10 tim (sid 22) Därtill kommer socialmedicinsk praktik omfattande 125 tim (0+O+l 25+0+0).

1. Sociologi 25+10+0+10+5 = 50 tim. Ur läroplanen hämtas följande mål: Undervisningen har till uppgift att ge eleven: kunskap om den variation i faktiskt beteende, åsikter och värderingar etc. som finns hos personer med olika social härkomst och bakgrund.

Ur läroplanen hämtas följande huvudmoment: Socilogi och socialpsykologi Socialt samspel Grupper Kultur och samhälle Institutioner i samhället Patientsociologi Avvikande beteende Sjukhuset som socialt system

Katedrala föreläsningar Ur schemata kan nedanstående föreläsningsrubriker sammanställas. Materialet redovisas terminsvis:

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska Termin 1

socialisation, en undersökning om

Vårdpersonalens och avdelningssköterskans roller 2 SOU 64:46 Sjuksköterskeutbildning ll 2 Allmänt om sociologi _l 2 Skrivning 2 Genomgång av skrivning _1 __3 Totalt 25

Ur läroplanen hämtas följande anvisningar och kommentarer för termin l.

Undervisningen under denna termin skall förmedla grundläggande kunskaper i sociologi och socialpsykologi. Vid diskussion om vad sociologi och socialpsykologi sysslar med, bör om möjligt exempel lämnas från sjukhusmiljön. Huvudvikten bör läggas vid de avsnitt som sysslar med socialt samspel, grupper och institutioner i samhället. Undervisningen bör meddelas så att eleven inom det praktiska sjukvårdsarbetet kan tillämpa den kunskap de erhåller. Särskilt bör eleven lära sig risken av svepande generaliseringar. Undervisningen skall samordnas med psykologi, socialmedicin samt sjukvårdshistoria och sjukvårdsetik. Undervisningen bör meddelas av sociolog, socionom, psykolog och skolans lärare.

Grundutbildning till Iäkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Termin 2

Föreläsningar och seminarier ( 10 tim) Antal tim

Föreläsningar (8 tim) Kurators verksamhet 2 Sociala problem aktuella i samband med sjukhusvistelse Somatiska sjukdomars sociala etiologi och epidemiologi l Sjukhussamhället l Kommunikationsproblem mellan patienter och personal 2 Patientrollen l Sociologiska faktorer och besvärsreaktioner _l_ 8

Seminarieövning (2 tim) Patient med t. ex. ulcus i kombination med medicinsk eller kirurgisk sjukvård __2 Totalt 10

Ur läroplanen hämtas följande anvisningar och kommentarer för termin 2:

Undervisningen bör anknyta till socialmedicin, men man bör visa hur medicinsk sociologi och förstnämnda ämne skiljer sig genom olika utgångspunkter och olika metoder. Betoning bör läggas på sambandet mellan sjukdomars spridning och den sjukes sociala bakgrund. Huvuddelen av undervisningen under denna termin bör dock koncentreras på att ge en bild av hur patienterna upplever sjukdom och sjukhusvistelse och hur reaktioner till sjukdom, sjukvårdspersonal och behandling varierar med patienternas sociala bakgrund. Undervisningen skall samordnas med psykologi, socialmedicin samt medicinsk och kirurgisk sjukvård. Undervisningen bör meddelas av sociolog, socionom, psykolog och skolans lärare.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Termin 4

Föreläsningar (8 tim) och konferens (2 tim)

Repetition av socialpsykologiska synpunkter på patientkontrollen och på reaktioner vid sjukdom och smärta i olika grupper 2 Sociologiska synpunkter på mentala sjukdomar 2 Sociologiska synpunkter på alkoholism och narkomani 2 Sociologiska synpunkter på brottslighet 2 Konferens (samtal) med utgångspunkt från ett patientfall __2 Totalt 10

Ur läroplanen hämtas följande anvisningar och kommentarer för termin 4:

De sociala fenomen som berörs här kan ur medicinsk synpunkt betraktas som patologiska tillstånd. Ur sociologisk synpunkt kan de betraktas som avvikande beteende från de accepterade sociala normerna. I undervisningen bör framhållas, att det därigenom lätt uppstår en värderande inställning till dessa avvikande respektive patologiska beteenden. Undervisningen i socialpsykologi skall belysa väsentliga faktorer i det betydelsefulla samspelet mellan individ och grupp. Därvid behandlas främst individen i olika slags grupper, gruppnormer och gruppkontroll samt attityder och attitydförändringar. Undervisningen skall samordnas med psykologi, mentalsjukvård och socialmedicin. Undervisningen meddelas av: sociolog, socionom, psykolog eller skolans lärare.

Termin 5

Föreläsningar (5 tim)

Sjukhuset som socialt system Organisationssociologiska teorier Roller och positioner Kommunikation och auktoritet Målsättningen och dess effekt på de sociala reaktionerna Förändringar i systemet och motstånd mot förändringar. Totalt 5 timmar

till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska Grundutbildning

Ur läroplanen hämtas följande anvisningar och kommentarer för termin 5:

I undervisningen bör betonas att sjukhuset är ett socialt system, dvs. att befattningshavare och patienter har roller som gör att deras sociala relationer blir reglerade av normer. Undervisningen bör ge kunskap om del i detta system och hur sjuksköterskans beteendet påverkas av andras beteende. Undervisningen skall samordnas med psykologi, socialmedicin, arbetsledning och administration. Undervisningen skall meddelas av: sociolog, socionom, psykolog eller skolans lärare.

Kurslitteratur

Lunner: Socialpsykologi

Nedanstående speglar undervisningen i so- Socialmedicin cialmedicin vid Socialmedicinska institutio- l5+6+60+l2+l5 = 108 timmar

nen, Uppsala universitet. i socialmedicin vid Ur läroplanen hämtas följande mål: Undervisningen ges denna fakultet vid tre tillfällen i grundutbild- skall ha till att ge Undervisningen uppgift ning till läkarexamen, dels under det prope- eleven: deutiska året (ll tim), dels i form av samun- kunskaper om socialmedicinens uppgifter det kliniska stadiets första och verksamhetsformer dervisning under orientering om samhällets organisation, och andra avdelning nämligen under kursersocialvårdens verksamhetsområden och na i invärtes medicin, kirurgi samt dermato- i hjälpformer samt översiktliga kunskaper (12 tim) och dels under sociallagstiftning p logi och venereologi i socialmedicin förmåga till iakttagelse och bedömning av huvudkursen (64 tim). miljöns betydelse för uppkomst och förebyggande av sjukdom Klinisk prapedeutik (1 l tim) förståelse för vikten av hälsovårdsupplys- Under året ges katedrala före- ning bland barn och vuxna propedeutiska förståelse för och förmåga till samarbete läsningar (8 tim) och göres exkursioner och med funktionärer inom hälsovård och socialstudiebesök (3 tim). Ur kursPM hämtas fölvård. jande rubriker för föreläsningar och exkursioner: Ur läroplanen hämtas vidare följande huvudmoment:

socialmedicinens arbetsfält och arbetsmetoder. Miljöförhållandenas betydelse ur medicinsk synpunkt för individen och grupper av individer. Hälso- och sjukvårdens organisation. Olika kategorier av medicinalpersonal.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Samhällets sociala verksamhetsområden, or- Antal gan och hjälpformer. tim Sociala funktionärer av olika slag.

Medicinsk och yrkesmässig rehabilitering. Introduktion Hälso- och sjukvår- Tillämpliga delar av medicinal- och socialfördens utveckling fram till nuvarande fattningar i anslutning till olika avsnitt av organisation. Sjukvårdsapparaten i ämnet. stort. Läkaren som ansvarig för vår- Sjuksköterskans upplysande och rådgivande den av den enskilda patienten och i verksamhet jämte sjukvårdande uppgifter. samhällsmedicinska sammanhang l

Sambandslinjer inom hälso- och sjuk- Ur schemata kan nedanstående föreläsningsvård och gentemot socialvård, preven-

tiv medicin och rehabilitering. Intro- rubriker och undervisningsformer samman-

duktion i Socialmedicinsk metodik - ställas. Materialet redovisas terminsvis:

ingredienserna i rutinjournalens so-

cialanamnes. Besök på ålderdomshem 2 Termin 1 (15 tim)

Tystlåtenhetsplikt som grundbegrepp

i läkaretiken. Tystnadsplikt, sekre- Antal tesslag, förfaringssätt vid förfråg- tim

ningar ang. person, som vårdas på

sjukhus l Katedrala föreläsningar (12 tim) - ur socio- Patientsociologi sjukdom Huvuddragen av hälso- och sjukvår-

logisk synpunkt. Sociala komponenter dens organisation l

vid sjukskrivning, tillfrisknande. Sjukvårdslag och sjukvårdsstadga I

Attityder och beteende i samband med Sociala organ och förmåner: Barn-

sjukdom och sjukdomssymptom. och ungdomsvård l

Sjukförsäkringens utformning med sär- Skolhälsovård och distriktssköt.

skild hänsyn till läkarens medverkan 2 uppgifter I

Åldringsvård. Ålderspension, förtids- Läkarens funktioner när det gäller pension, familjepension l samhällets övriga stödformer - för- Sjukförsäkring l tidspensionering, yrkesskadeförsäk- Rehabilitering 1 ring, socialhjälp etc. Orientering om arbetsterapi samt Något om sambandet hälsa och social tekniska hjälpmedel 1 situation, Socialmedicinens arbetsfält. Sam- Kort översikt över aktuella sjukdoms- - bandet mellan sociala förhållanden å panoramat morbiditet, mortalitet osv. 2 Samhällets ena sidan och sjuklighet och dödligarbetsvårdande verksamhet. het å den andra. Orientering om so- Översikt över rehabiliteringens olika cialmedicinsk utredningsmetodik l faser i anslutning till besök vid ar- Orientering om kuratorsverksamheten betsvårdande institutioner 2 inom sjukvården l Studiebesök på kuratorsexpedition .i Civilförsvar

i

Totalt l l Totalt 12

Samundervisning (12 tim) Studiebesök (2 tim)

Studiebesök på barn- och ålderdoms- 2 hem under totalt 2 timmar

Film (l tim)

”Cirkeln” _l

Totalt 15

till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska Grundutbildning

Under kursen i invärtesmedicin ges följande Ur läroplanen hämtas följande anvisningar

och demonstrationer (hämtas ur och kommentarer för termin l. seminarier

kursPM) 6 tim: skall vara översiktlig och Undervisningen förbereda eleven för den efterföljande prak- Antal tiska i socialmedicin isamband utbildningen tim med klinisk sjukvård och öppen vård.

Den katedrala undervisningen skall kom- Seminarium kring Socialmedicinsk pletteras med studiebesök vid en eller ett par patientutredning sociala ålderdomsinstitutioner, förslagsvis sociala konsekvenser vid diabetes. hem och socialbyrå samt arbetsterapilokaler. Körkortsproblematiken. l samarbete Undervisningen skall samordnas med hymed klinisk lärare och kurator vid gien, allmän hälso- och sjukvård samt sociomedicinska kliniken 2 _ logi. Seminarium kring Socialmedicinsk av skolans Undervisningen bör meddelas patientutredning kurator m. fl. lärare, sociala konsekvenser vid reumatoid

artrit. Tekniska hjälpmedel. I sam- Termin 2 (6 tim) arbete med klinisk lärare och ku-

rator vid med.klin. 2 Antal

Demonstration tim föreläsning om långtidsvård. Visit-

rond 2 på ett sjukhem Föreläsningar (2 tim)

Totalt?

Jämför anvisningar och kommentarer

kursen semina- nedan. Under i kirurgi ges följande

rier och föreläsningar (hämtat ur kursPM) 4 Ordnande av eftervård (vård ihemmet,

tim: på ålderdomshem, på sjukhem, på konvalescenthem etc., patienters och an-

Antal hörigas attityder till olika vårdmöjlig-

tim heter, typiska eftervårdsproblem); ställ-

till pension, socialhjälp eller - olika nivåer av efter- ningstagande Seminarium annan form av ekonomiskt bidrag; möjvård för kir. klinikens patienter l till placering i annat arbete, om- Seminarium socialmedicinsk ligheter kring paskolning, näringshjälp etc., problem på tientutredning - sociala konsekvenser familjeplanet och möjligheter att påverka vid yrkesskador. I samarbete med läka- indikation för dessa i positiv riktning; re och kurator vid plastikkir. klin. un. - ingripande enligt barnavårdslagen; pro- Föreläsning försäkringskassan och blem på grund av alkoholmissbruk etc 2 dess intyg. I samarbete med avd.chef

vid försäkringskassan _2_ Seminarieövningar (4 tim)

Summa 4 Seminarieövningar om aktuella social-

medicinska problem på med.klin. röran- Under kursen i dermatologi och venereologi de patienter med ex. hjärtsjukdom, seminarium (hämtat ur kursPM) diabetes ges följande ulcus, allergisk sjukdom,

2 tim: mellitus, reumatisk sjukdom, hemiplegi

och andra former av rörelsehämning, Antal tuberkulos 2 rygginsufficiens, tim Seminarieövningar om aktuella social-

Socialmedicinsk medicinska problem på kir.klin. röran- Seminarium kring frakpatientutredning - sociala konsekven- de patienter med ex. skallskador,

I samarbete med turer, höft- och ryggskador, andra ser vid hudsjukdomar. klinisk läkare och kurator vid hud- icke traumatiska fall av rörelsehäm-

kliniken _2 ning l

12 Totalt 6 Totalt antal samundervisningstimmar

Grundutbildning till läkarexamen till sjuksköterska Grundutbildning

I SOU 1967:51, Läkares grund- och vidareut- Ur läroplanen hämtas följande anvisningar bildning (sid. 133), anges att de studerande och kommentarer för termin 2. skall, under kliniska stadiets första del, delta- Undervisningen i detta ämne bör löpa paralga i sex timmar Socialmedicinsk undervisning lellt med undervisning i medicinsk och kirurunder kursen i kirurgi samt under kliniska gisk sjukvård. Den bör inordnas i denna. stadiets andra del deltaga i samundervisning Undervisningen skall bestå av föreläsningsmellan socialmedicin och vart och ett av och seminarieövningar i anslutning till enskilämnena da fall, som är belysande ur Socialmedicinsk dermatologi och venereologi, oftalsynpunkt. Därvid skall behandlas olika somiatrik, oto-rhino-laryngologi om vardera 2 cialmedicinska frågeställningar och problem, tim., och ämnena obstetrik och gynekologi, dels i anslutning till det enskilda fallet, dels pediatrik samt psykiatri om vardera 4 tim- principiellt för den sjukdomsgrupp, som patienten representerar. mar. (Totalt 18 tim.) Ordnande av eftervård (vård ihemmet, på ålderdomshem, på sjukhem, på konvalescent- Hu vud kursen hem etc., patienters och anhörigas attityder Under kliniska stadiets till olika vårdmöjligheter, typiska eftervårdsandra del ges huvudkursen i socialmedicin problem); ställningstagande till pension, sogemensamt med exacialhjälp eller annan form av ekonomiskt mensämnena hygien och neurologi under en bidrag; möjligheter till omplacering i annat sammanlagd tid av tio veckor. arbete, omskolning, näringshjälp etc; problem på familjeplanet och möjligheter att Ur kursPM hämtas följande för påverka dessa i positiv riktning; indikation målsättning för ingripande enligt barnavårdslagen; prohuvudkursen i socialmedicin: blem på grund av alkoholmissbruk etc. att de studerande genom demonstrationer, Det är angeläget, att de olika socialmedistudiebesök och framställningar av experter cinska problem, som är aktuella idet enskilskall få en orientering om da fallet, diskuteras i ett sammanhang för att hur ett landsting arbetar och planerar därigenom bibringa eleven förståelse för helhur samhällets socialvård (åldringsvård, hetssynens betydelse. Inom de olika sjuknykterhetsvård, bamavård), arbetsvård domsgrupperna förekommer dock ofta specioch socialförsäkring fungerar fika socialmedicinska problem, vilka om hur socialstyrelsen och andra centrala or- möjligt bör belysas genom demonstrationsgan fungerar och planerar fall. hur ett sjukhus administreras Från invärtesmedicinska och neurologiska hur den öppna vården är organiserad och sjukdomstillstånd kan följande exempel fungerar hämtas: hur det nuvarande sjukvårds- och social- för högt uppdriven arbetstakt vid hjärtvårdssystemet kan ses som ett resultat av sjukdom och ulcus, samhällsutvecklingen olämplig arbetsmiljö och/eller bristfällig att de studerande i anslutning härtill skall bostad vid allergisk sj ukdom, få se hur enskilda och grupper med medicins- problem med insulininjektioner, måltider ka handikapp och/eller sociala svårigheter får och arbetsförhållanden för diabetessjuka, hjälp behov av speciella rehabiliteringsåtgärder att de studerande skall behärska hur man bland invalidiserade reumatiskt sjuka, som läkare medverkar för att ge sådana hemiplegiker och patienter med annan personer, som inte bara behöver medicinsk form av rörelsehämning samt vid ryggbehandling, adekvat hjälp från olika sam- insufficienser, hällsorgan, även innefattande utfärdandet av särskilda svårigheter för långvarigt tuberintyg kulossjuka med återanpassning till yrkesliatt de studerande skall inhämta och kunna vet etc. redogöra för de bestämmelser, Bland som reglerar kirurgiska (inklusive Ortopediska) läkares och annan medicinalpersonals verk- sjukdomsfall bör på liknande sätt aktuella samhet socialmedicinska problem behandlas. Skall-

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

att de studerande skall ha kännedom om skador, frakturer, höft- och ryggskador samt metoder och källmaterial beträffande dödlig- även vissa icke traumatiska fall av rörelseoch sjukvårdskonsumtion bå- hämning ger t. ex. främst anledning till dishet, sjuklighet de för att kunna bedöma kussion kring rehabiliteringsproblem av olika epidemiologiska sammanhang i sjukdomsmönstret och ut- art och återanpassning till yrkeslivet. gångspunkterna för utvärdering av sjukvårds- Eleverna skall i grupper om två eller tre på Tinsatserna. förhand ha satt sig in i de fall, som skall diskuteras på föreläsningarna. De skall om möjligt redogöra för sjukhistoria och social- Undervisningens organisation (huvudkursen) anamnes, presentera aktuella problem och Ur kursPM och schemata kan följande sam- om möjligt förslag till lösning av dessa. Elevernas förarbete kräver noggrann handmanställas: ledning av huvudläraren i socialmedicin eller Antal någon för ändamålet engagerad kurator. Det tim är önskvärt, att gruppen får tillfälle att följa handläggningen av det enskilda fallet. Det Katedrala (37 tim) bör även vara möjligt att låta eleverna konfeföreläsningar rera med läkaren och inhämta upplysningar Hälso-, sjuk- och socialvårdens utfrån sociala institutioner enligt handledarens veckling och organisation 8 anvisningar. Direktkontakt med patienter Befolkningens sammansättning, sjuk- bör och anhöriga i socialmedicinska ärenden lighet och dödlighet (vitalstatistik) Detta kräver

(hå

dock ej ingå i elevens uppgifter. Socialförsäkringssystemet och erfarenmera omfattande förkunskaper Författningar inom de medicinska och heter än sjuksköterskeelever förvärvat.

förhöra sig om lämpligheten av att ta upp till Andra socialmedicinska verksamhetsdiskussion fall, som de kommer i kontakt områden 6 Eleverna med under sin utbildning. bör dess-

Summa föreläsningar 37 utom att rapportera iakttageluppmuntras ser, som kan vara av betydelse ur socialmedi- Demonstrationer och konferenser (4 tim) cinsk synpunkt. Under termin 5 bör fördjup- Läkarens uppgifter vid ålderdomshem krav kan ställas ning av ämnet ske, och större Socialmedicinsk konferens på lång- arbeten i det avslutande på elevernas egna vårdssjukhus skedet av utbildningen. Summa tim 4 undervis- För denna form av integrerad

(1 tim) ning förutsättes medverkan av medicinsk ex- Gruppundervisning och tillgång till särskild huvudlärare i Summa tim 1 pertis lntygsskrivning ämnet. Seminarier (12 tim)

Seminarier innebär här föreläsning av expert Termin 3 jämte av kursdeltagare förberedd diskussion.

Ur kursPM hämtas följande seminarie- Totalt 60 tim.

rubriker: - Antal Sjukhusadministration sjukhusdemokrati tim

Rehabilitering Läkare i U-land Föreläsningar och i förekommande fall Kost och motion - en aktuell olika studiebesök (51 tim) (inom pahälsoupplysningsfråga rentes anges lärare i respektive moment)

Familjerådgivning l Befolkningsstatistik Handikappad i samhället Socialförsäkringssystemet. Sjukför- Summa seminarietimmar 12 säkring inkl. moderskapsförsäkring och yrkesskadeförsäkring 6

l7l

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

l anslutning till seminarierna får kursdel- Orientering om socialvården och dess

tagarna genom patientutredning, intervjuer uppgifter. Socialnämndens uppgifter och studiebesök en inblick i socialmedicinskt + lagen om socialhjälp 2

Barnavårdsnämndens uppgifter + barfältarbete. Seminariearbetet redovisas även navårdslagen och dess tillämpning skriftligen i form av journal och referat. Ungdomsbrottslighet

Mw--Kå

Epileptikervård. Studiebesök

Exkursioner och industribesök (10 tim) Psykisk barna- och ungdomsvård

Undervisning och vård av psykiskt Ur kursPM hämtas: efterblivna (Kurator på psyk. eller

Exkursion till ett som. barnklinik) 2 landstingsområde, där Abort- och steriliseringslag. Kuralandstingets planering av hälso- och sjukvården studeras torsverksamhet av olika slag (Kurator liksom samverkan mellan sjukvården på obstetrisk klinik eller rådgivoch den primärkommunala socialvår-

den. ningsbyrå)

Distriktsvård (Distriktssköterska) Företagshälsovård belyses vid industri-

IOIQIQIQ

besök. Skolhälsovård (Skolsköterska)

Hemsjukvård (Distriktssköterska) Social hemhjälp (ev. besök på hem- Ur kursPM hämtas nedanstående angående hjälpsbyrå)

föreläsningarna, seminarierna och exkur- Bostadssociala åtgärder ›-l\)

sionen: Åldrings- och långtidssjukvård (Pen-

sionärskonsulent) l. Som inledning

hllx)

presenteras undervisnings- Folktandvård (Distriktstandläkare) ämnet socialmedicin. En översikt ges av Speciella hjälpåtgärder för fysiskt sjukvårdens och socialvårdens utveckling handikappade såsom: synsvaga, hörselsamt nuvarande organisation och läkaskadade samt personer med talrubbrens funktioner i detta system. Med detningar (lnstruktionssköterska) l ta som bakgrund genomgås de viktigaste Nationella och internationella hjälpgrenarna av Socialmedicinsk verksamhet. Rädda organisationer: RK, barnen, 2. Sjukdomspanoramat - dödsorsaksstati- SIDA, WHO, UNICEF. Riksföreningarna stiken skildras och i anslutning därtill mot diabetes, polio, reumatism, canbestämmelserna om dödsbevis. De kvoter cer, hjärt- och lungsjukdomar m. fl. och indices som användes för att karak- Kampen mot folksjukdomarna (Instrukterisera sjuklighet och dödlighet beskritionssköterska) ves. lndustrihälsovård (lndustrisköterska)

NKQN

3. Statsmedicinen behandlas av länsläkare Konvalescentvård - främst bestämmelserna rörande läka- Metoder för medicinsk rehabilitering rens rättsliga ställning, ämbetsmannaan- (Rehabiliteringsläkare) 2 svar och skyldigheter, läkarinstruktionen Provinsialläkarväsendet (Provincial-

samt rättsliga förfaranden där läkaren är läkare) 2

engagerad. Yrkesmässig rehabilitering. Om AMS, 4. Den allmänna försäkringen sjukförsäk- arbetsvårdens uppgifter, yrkesvägledring och pension, resekostnader och inning, omskolning, arbetsträning, nä- - skildras med de tyg tyngdpunkt på ringshjälp och skyddad sysselsättning 2 bestämmelser som läkaren oftast kon- Nykterhetsnämndens uppgifter: nykterfronteras med. hetsvård (Nykterhetsnämndens ordf.) 2 5. Landstingens uppgifter inom hälso- och 5 l sjukvårdens område föreläses och belyses

ur ett flertal aspekter vid exkursioner till Seminarieövningar (3 tim)

Gävleborgs landsting. Seminarieövningar: redogörelse för 6. Längtidsvärden presenteras vid utskrivhembesök, nämndsammanträde, ambulansningsrond på Tunåsens sjukhus. utryckning. (Instruktionssköterska) 3 7. Den primära vården belyses utförligt:

a. Åldringsvården: l föreläsningsform

presenteras moderna aspekter på åld-

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

ringsvården, som även praktiskt bely- Kunskapskontroll (6 tim)

sas vid studiebesök och under studie- vid två tillfällen 4 Kunskapskontroll resan. av kunskapskontroll 2 Genomgång b. Socialvården: Läkarens funktion och Totalt 60 skyldigheter i samarbete med social-

vårdens tjänstemän och de sociala

nämnderna genomgås och diskuteras. Ur läroplanen hämtas följande anvisningar Även denna sektor behandlas under och kommentarer för termin 3. exkursioner.

8. Läkarens roll iarbetsvården och handläg- så att 40 timmar Undervisningen fördelas gandet av rehabiliteringsfall illustreras och 20 användes för allmän socialmedicin vid seminarium isamarbete med Uppsala timmar för den del, som har direkt anknytläns landstings rehabiliteringscentral till den socialmedicinska ning praktiken, samt under exkursioner. Den bör fördelas över hela (öppen vård). 9. Den preventiva socialmedicinens förut- koncentration till den terminen men med sättningar och möjligheter belyses. inledande läsperioden. a. Skolhälsovård behandlas av skolöverläl avsnittet om hälso- och sjukvårdens orgakaren. nisation skall mera ingående undervisning

b. Företagshälsovård demonstreras vid skall den lämnas än i termin 1. Speciellt studiebesök på industri under exkur- utanför behandlas öppna vården sjukhuset sionen. förebyggande mödra- och (distriktsvård, c. Hälsoupplysning diskuteras vid semibarnavård, förlossningsvård, Skolhälsovård, narium om ”Kost och Motion” tillpsykisk barna- och ungdomsvård, dispensärsammans med byrådir. från Socialsty- industrihälsovård och vård, hemsjukvård, relsens hälsovårdsupplysningsdelegafolktandvård), konvalescentvård, personal tion (HVUD) och företrädare på regio- vård vård utanför inom sluten och öppen nala och lokala planet under en försjukhuset osv. middag på Hemlingby-anläggningen i bör Beträffande socialförsäkringssystemet Gävle. lämnas om sjukförsäkingående undervisning d. Familierådgivningens uppgift och arring (med däri inbyggd moderskapsförsäkbetsmetod presenteras vid ett semina- för ring), folkpensionering och försäkring rium med familjerådgivare. Översikt av fria läketilläggspension (ATP). 10. Internationella hälsovårdsfrågor tas upp medel. till information och diskussion vid semi- Orientering om socialvården och dess uppnarium Läkare i u-land. gifter skall omfatta socialnämndens uppgifll. Sjukhuset som administrativ enhet och ter, lagen om socialhjälp, barnavårdsnämnläkarens roll som administratör belyses och dess dens uppgifter, barnavårdslagen vid ett seminarium. tillämpning, ungdomsbrottslighet, nykter- 12. Seminariet ”Handikappad i samhället” och hetsnämndens uppgifter, nykterhetsvård belyser bl. a. handikapporganisationernas Avsnitt om alkohol- och social hemhjälp. verksamhet liksom vissa rehabiliteringsin- samordnas narkotikamissbruk skall med persatser utanför sjukhuset. i sonlig hygien i termin l och mentalsjukvård

termin 4. Kunskapskontroll och skall unl åldrings- långtidssjukvård

året: dervisning meddelas beträffande den historis- Propedeutiska ka utvecklingen och dessa grenars framtids- I gemensam tentamen för det propedeutiska skall den i perspektiv. Anknytning göras till blocket gives fem multiple-choice-frågor rö- termin l meddelade undervisningen.

l avsnittet kuratorsverksamhet av olika rande socialmedicin. slag skall speciellt samarbetet sjuksköterska Hu vud kursen - kurator exemplifieras och betonas.

Metoderna för medicinsk rehabilitering Två skriftliga deltentamina med övervägande skall innefatta: medicinsk bedömning, ar-

essäfrågor. betsterapi, sjukgymnastik, social utredning,

Totalt 5 tim arbetsprövning och andra typer av arbetsdia-

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

gnostik. Tekniska hjälpmedel. l avsnittet yrkesmässig rehabilitering skall ingå undervisning om arbetsmarknadsstyrelsen och till denna knutna organ, arbetsvårdens uppgifter, yrkesvägledning, omskolning, arbetsträning, näringshjälp och skyddad sysselsättning. Undervisning och vård av psykiskt efterblivna och epileptikervård skall beröras endast kortfattat eftersom dessa ämnen utförligare behandlas i mentalsjukvård i termin 4. Det är lämpligt att förlägga denna del av undervisningen till läs- och tentamensperioder. Kampen mot folksjukdomarna bör omfatta tuberkulos, reumatiska sjukdomar, cancer, hjärt- och kärlsjukdomar etc. Bland nationella och internationella hjälporganisationer bör nämnas: Röda Korset, Rädda Barnen, SIDA, riksföreningarna mot diabetes, polio, reumatism, cancer m. fl., WHO, UNICEF m. fl. Undervisningen kan på lämpligt sätt fördelas mellan skolans lärare samt medicinsk och social expertis. Undervisningen om sjuksköterskans upplysande och rådgivande verksamhet jämte uppgifter inom hemsjukvården är beräknad till 20 timmar. Följande områden bör behandlas: sjuksköterskans och barnmorskans uppgifter inom förebyggande mödra- och barnavård, dispensärvård och skolhälsovård. Sjuksköterskans sjukvårdande uppgifter i hem och på egen mottagning jämte olycksfallsprofylax och första hjälpen i hem och på arbetsplats. Uppgifter vid bekämpandet av smittsamma sjukdomar, uppgifter inom bostadshygien (kortfattat) och sjuksköterskans möjligheter till samarbete mellan öppen- och sluten kropps- och mentalsjukvård. Vid uppläggning av undervisningen bör instruktioner och författningar gällande olika vårdgrenar användas t. ex. normalinstruktion för distriktssköterskor, skolsköterskor, sjuksköterskor på barnavårdscentral och dispensär. Undervisningen skall meddelas i form av lektioner med diskussioner, grupparbeten och enskilda uppgifter. Undervisningen skall samordnas med i terminen ingående medicinska ämnen samt med sociologi och psykologi. Möjligheter till vidareutbildning skall framhållas. Förutom skolans lärare bör sjuksköterskor och andra befattningshavare från den öppna vården inom och utom sjukhuset medverka.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Termin 4

Totalt 12 tim Antal tim

Föreläsningar (8 tim) Psykiatriska vårdformer 2 Kurators uppgifter på psykiatriska kliniken 2 Narkomanivård eller annat aktuellt socialmedicinskt problem l Rättspsykiatri _3 8

Grupparbete

Patientstudier i

Totalt 12

Ur läroplanen hämtas följande anvisningar och kommentarer för termin 4.

Undervisningen bör löpa parallellt med undervisning i mentalsjukvård. Den bör inordnas i denna och bestå av föreläsningar och seminarieövningar i anslutning till enskilda fall, som är belysande ur Socialmedicinsk synpunkt. Därvid skall behandlas olika frågeställningar och problem, dels i anslutning till det enskilda fallet, dels principiellt för den sjukdomsgrupp som patienten representerar. Det är angeläget att de olika socialmedicinska problem, som är aktuella idet enskilda fallet, diskuteras i ett sammanhang för att därigenom bibringa eleven förståelse för patienten som helhet. Som exempel på denna undervisning kan nämnas olika alternativ till eftervård och problem vid försök till yrkesanpassning etc. Undervisningen bör meddelas av skolans lärare, kurator m. fl.

Termin 5

Totalt 15 tim Antal tim

Föreläsningar, studiebesök, diskussioner och seminarieövningar (15 tim) Inledning. Översikt l Repetition av valda delar av sociallagstiftningen 2 Besök på venereologisk klinik och information angående speciell problematik med anknytning till lex veneris 2

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Diskussion angående narkotikaproblemet 2 Diskussioner och seminarieövningar med utgångspunkt från patienter med socialmedicinska problem, vilka eleverna själva får söka reda på. Samordning med medicinsk och kirurgisk sjukvård _8 Totalt 15

Ur läroplanen hämtas följande anvisningar och kommentarer för termin 5.

Undervisningen bör löpa parallellt med medicinsk och kirurgisk sjukvård samt ge en repetition och sammanfattning av ämnet. Den bör dessutom bestå av föreläsningar och seminarieövningar i anslutning till enskilda fall, som är belysande för socialmedicinska frågeställningar och problem, dels i anslutning till det enskilda fallet, dels principiellt för den sjukdomsgrupp, som patienten representerar. Det är angeläget att de olika socialmedicinska problem, som är aktuella i det enskilda fallet, diskuteras i ett sammanhang för att därigenom bibringa eleven förståelse för patienten. Eleverna skall i grupper om två eller tre på förhand ha satt sig in i de fall, som skall diskuteras på föreläsningarna. De skall redogöra för sjukhistoria och socialanamnes, lägga fram aktuella problem och om möjligt lämna förslag om hur de skall lösas. Eleverna skall konferera med läkaren och inhämta upplysningar från sociala institutioner enligt handledarens anvisningar. Uttagning av demonstrationsfall bör ske i samråd med föreläsaren respektive seminarieledaren. Eleverna skall själva förhöra sig om lämpligheten av att ta upp fall till diskussion. De bör uppmuntras att rapportera iakttagelser, som kan vara av betydelse. Under denna termin bör fördjupning av ämnet ske och större krav kan ställas på elevernas egna arbeten. Nya rön inom hälso- och sjukvård bör tas upp liksom aktuella betänkanden, statliga utredningar samt nya lagar och författningar. Undervisningen bör meddelas av skolans lärare, kurator m. fl.

Kurslitteratur Kurslitteratur

Ur kursPM hämtas nedanstående: Elmér: Svensk socialpolitik Vår trygghet Propedeutiska âret Författningshandbok för sjuksköterskor

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Socialmedicinsk anamnes (stencilerad hand- Bafnal/årdslagen ledning) Våra sociala förmåner (Trygg-Hansa)

Huvudkursen

N Obligatorisk: 1. Föreläsningar, stenciler m. m. 2. Kompendium i socialmedicin del I och II. Studentlitteratur, Lund, senaste upplagan. 3. Lagar, kungörelser, författningar m. m. enligt särskild förteckning. Dessa hämtas ur: a. Björkquist, E., Rahm: Medicinalförfattningar, Nordiska Bokhandeln, Stockholm 1966 (utgången, finns på institutionen) och samling av nyligen utkomna författningar samt b. Svensk Sjuksköterskeförenings förslag: Författningshandbok för sjuksköterskor och medicinsk-tekniska assistenter. Stockholm 1972 samt c. Svenska Landstingsförbundet: Provinsialläkarboken, Stockholm 1971 samt d. Svenska Landstingsförbundet: Sjuk- › vårdsförfattningar, Stockholm 1971. - 4. Socialmedicin och samhälle I, Socialmedicinska skrifter. Artikeln av G. Inghe: Sambandet mellan sjukdom och sociala förhållanden. 5. Rådet för Social Information: Vår trygghet, 7:e uppl., 1971-1972 eller Birgit Ragnå: Vem hjälper, vem råder. Handbok isociala frågor. Prisma 1971.

Rekommenderas: l. lnghe-Inghe: Den ofärdiga välfärden, andra upplagan. Stockholm 1970. Denna bok ger en god introduktion till den problematik socialmedicinen omfattar.

3. Sjukvårdsh istoria lO+0+0+O+5 = 15 tim Redovisas ej närmare i denna översikt.

4. Försvarsmedicin 0+0+0+0+10 = 10 tim Redovisas ej närmare i denna översikt.

Praktisk tjänstgöring 0+0+l25+0+0 = 125 tim

Ur läroplanen hämtas följande

Planläggning av denna period bör åläggas av

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

skolan anställd lärare med distriktssköterskeeller liknande utbildning. Lämpligast är att eleven placeras i distriktsvård. Om detta ej är möjligt kan eleven erhålla praktik på barnavårdscentral inom Skolhälsovård, stadssjukvård och församlingsvård (hos diakonissa). Särskilt betydelsefullt är dock att eleven får vara med vid hembesök och om det anses lämpligt på egen hand göra sådana besök. Observeras bör även att eleven under denna tid får erfarenhet av arbetet på mödravårdscentral om detta ej ingått i praktiktiden på kvinnoklinik. Varje skola har för övrigt frihet att ordna praktik efter de lokala förhållandena. För att underlätta handledningen bör en studieplan uppgöras av skolans lärare i samråd med representanter från detta arbetsfält. Vidare skall eleven stimuleras till självstudier och få skriftliga anvisningar om lämplig litteratur. Eleven bör närvara både vid sjuksköterskans egna och vid de med läkaren gemensamma mottagningarna. Genomgående bör betonas hur hälsovårdsupplysning skall meddelas för att bli till nytta. Utbildningen kan även breddas genom att låta eleven tillsammans med sjuksköterskan närvara vid beredningen av olika ärenden i lokala styrelser och nämnder samt genom att studera verksamheten i olika allmänna och frivilliga hjälporganisationer.

ilaga 1 l Examensämnet obstetrik och i till

gynekologi grundutbildning

läkarexamen och ämnet obstetrisk vård och

sjukvård i grundutbildning av sjuk-

gynekologisk

sköterskor

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Antal Antal tim tim

Endokrinologi 1 Graviditet 4 Graviditetens fysiologi och förloss- Vårduppgifter under graviditet 6 2 Förlossning och barnsäng 4 ningens förlopp Gynekologiska och obstetriska under- Vårduppgifter i samband med förloss- 20 ning och barnsängstid 4 sökningsmetoder och cirkulatorisk an- Nyföddhetsvård 4 Respiratorisk 2 Gynekologiska sjukdomar 6 passning Prematuritet, postmaturitet, dys- Principer för vård av patienter med maturitet 2 gynekologiska sjukdomar 5

Foster och nyföddhetsimmunologi 1 Sexualkunskap __2 Perinatala infektioner l Summa mödravård 2 3 5

Förebyggande föreläsningar

Diabetesmodrar och deras barn l 5 kunskapskontroll _ Obstetrisk anestesi 4 , _ . Summa undewlsnlngstlmmar 40 Embryopatier, foetopatier, missbild-

Gynekologisk röntgenologi Summa

Summa undervisningstimmar l 12

Följande uppgifter speglar förhållandena vid Nedanstående uppgifter är hämtade dels ur kvinnokliniken, Sahlgrenska sjukhusetfGöte- läroplanen och dels från schema från sjukborg. sköterskeskola.

Ur kursPM hämtas följande: Ur läroplanen hämtas: Undervisningens mål Mål De studerande skall orienteras om: Undervisningen har till uppgift att ge eleven: 0 kvinnliga genitalorganens anatomi och fy- kunskap om somatiska och psykiska försiologi ändringar under graviditet, förlossning och 0 reproduktionsendokrinologi barnsängstid 0 graviditetens, förlossningens och puerpe- kunskap om riktlinjer för medicinsk konriets fysiologi, patologi, klinik och terapi troll under graviditet, vård av moder och med speciell tonvikt på graviditetsdia- barn på förlossnings- och barnsängsavdelning gnostik, graviditetsförändringar, av gravi- insikt om vikten av att undervisa modern diteten förorsakade sjukdomstillstånd, om det nyfödda barnets vård den normala förlossningsmekanismen och förståelse för samarbetet med samhällets awikelser i födelsevikt, prenatal dia- barnavårdsorgan

till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska Grundutbildning

medelst fostervattenanalys, inten- kunskap om vanligaste gynekologiska gnostik sivövervakning av fostret under förloss- sjukdomarna och kännedom om principer och metoder för ning, obstetrisk analgesi anestesi, sjukvård och hälsokontroll puerperiets normala förlopp, viktigaste gynekologisk

och puerperalvård samt Sexualkunskap komplikationer förståelse för samarbetet mellan öppen vitalstatistik och kliniska och sluten vård. .lo endokrina aspekter på puber-

tet, könsmognad och klimakterium

0 infektioner, tumörer och degeneraktiva Obstetrisk vård och gynekologisk sjukvård

sjukdomar i den kvinnliga reproduktions- består av

sfären O funktionella rubbningar, sterilitet, gyne- 1. Obstetrik och gynekologi 0+0+20+0+0 = 20 tim _ kologisk urologi *O abort och sterilisering 2. Obstetrisk vård och gynekologisk sjuk-

0 antikoneeptionell rådgivning och familje- vårdslära 0+0+20+0+0 = 20 tim planering 9 sexuologi. Totalt 40 tim

;De studerande skall

*O lära sig att efter upptagning av anamnes Ur hämtas följande huvudläroplanen och undersökning av patienten ställa diamoment och ur schema har timuppgifterna gnos eller föreslå fortsatt utredning vid kvin- sammanställts. 0 bli förtrogen med verksamheten

noklinikens BB-vårdavdelningar, gyneko- Antal förlossningsavdelning och logavdelningar, tim öppenvårdsmottagning samt den vid klini-

ken anordnade mödravårdscentralen 4 en nor- Graviditet 0 lära sig att självständigt handlägga under 6 att utföra skrapningsope- Vårduppgifter graviditet malförlossning, och barnsäng 4 ration och att omhänderta ett asfykiskt Förlossning barn. Vårduppgifter i samband med förlossnyfött 4 ning och barnsängstid 4 Nyföddhetsvård Vad mål för enskilt ämnesavsnitt skri- 6 gäller Gynekologiska sjukdomar

De studerande skall kunna re- för vård av patienter med i ver kliniken: Principer texten i läroboken. sjukdomar 5 dogöra för den grovstilta gynekologiska

Sexualkunskap ___2_

organisation Kunskapsprov och genomgång av Undervisningens

kunskapsprov _§

Kursen i Obstetrik och gynekologi omfattar

Summa 40 ca 100 timmar undervisning. [nom ramen för

denna föreläsningsserie ges dels ca 20 timmar

samundervisning inom områden med anknyt-

till såväl obstetrik och pediatrik, dels ning särskild om ca 20 timmar i handledning

obstetriska och gynekologiska undersök-

Härutöver ges under kursen 4 ningsmetoder.

timmar föreläsningar och 6 timmar demon-

samt strationer i gynekologisk radioterapi

viss undervisning i patologi, röntgendia-

gnostik och klinisk mikrobiologi.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Katedrala föreläsningar Katedrala föreläsningar Ur schema kan följande föreläsningsrubriker Ur schema kan följande sammanställas sammanställas: (i de fall ämnesavsnittet förekommer under l. Obstetrik och gynekologi (20 tim) Antal samundervisningsveckan med tim pediatrik har detta markerats med (ped.) följt av det antal timmar som tillgodoräknats Kort historik. Normal graviditet. pediatriken och ej tages upp här igen). Graviditetsdiagnostik, fosterutveckling. Medicinsk kontroll, mödraför- Antal beredelse tim Morfologiska Infermissbildningar. tilitet Endokrinologi (ped. 3 tim) Menstruationsrubbningar, endokrina Graviditetens fysiologi och förlosssjukdomar ningens förlopp (ped. l tim) Infektionssjukdomar (tuberkulos, Gynekologiska och obstetriska under- gonorré). urininkontinens Prolaps, sökningsmetoder Benigna och maligna tumörer. Hälso- Respiratorisk och cirkulatorisk an- kontroll passning (ped. 2 tim) Den sexuella utvecklingen. Person- Prematuritet, postmaturitet, dys- lig sexualhygien. Det normala sammaturitet (ped. l tim) livet Foster och nyföddhetsimmunologi Sexuella och avvikelser. svårigheter (ped. 1 tim) Födelsekontroll. Medicinska synpunk- Perinatala infektioner (ped. l tim) ter på abort och sterilisering Förebyggande mödravård (ped. 2 tim) Komplicerad graviditet. Blödning. Diabetesmödrar och deras barn (ped. Förtidsbörd, förlängd graviditet. l tim) Toxikos. Diabetes, Rh-immunisering. Obstetrisk anestesi hjärt-, och infektionssjukdolung-, Embryopatier, foetopatier, missbild- mar i samband med graviditet ningar och förlossningsskador (ped. Normal förlossning: Fosterläge, fos- 2 tim) Is.) terbjudning och förlossningsskiften. Störningar i mor-barnrelationen Smärta och smärtlindring. Vård och (ped. l tim) kontroll av det nyfödda barnet (iden- Habituell abort titet, missbildning m. m.) Gynekologisk cytologi Komplicerad förlossning. Blödning, Gynekologisk histopatologi förlängd

KOIQN-Jå-Ä-ÃÄ-lâ-lxâtd

förlossning. Bäckenträngsel, Gynekologisk radiologi instrumentell förlossning. Foster- Gynekologisk röntgenologi asfyxi, åtgärder för upplivning Gynekologisk urologi Normal barnsäng: Genitalorganens åter- Legal abort och abortmetoder bildning, avslag och perinealbristning. Antikonception Amning och bröstvård, eftergymnastik

Summa _62 Komplicerad barnsäng: Blödning. Trombos.

föreläsningar Infektioner i bröstkörteln, genitalorganen och urinvägar Mentalhygien under graviditet, förlossning och barnsäng Nyföddhetsvård. Barnets fysiologiska omställning vid födelsen. Hälsokontroll och skyddsympning Abort. Extrauteringraviditet. Endometrios

Kunskapsprov och genomgång av prov __ Totalt 20

till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska Grundutbildning

Ur läroplanen hämtas följande anvisningar och kommentarer: Undervisningen bör delvis meddelas i läs- I den utsträckning det är möjligt bör period. klassundervisning kompletteras med kliniska demonstrationer. Undervisningen skall inledas med repetition av hithörande anatomi och fysiologi och samordnas med övriga ämnen. Därvid beaktas särskilt undervisningen i barnavård och barnsjukvård, psykologi, farmakologi, socialmedicin samt sjuksköterskans/barnmorskans undervisning i obstetrisk vård och gynekologisk sjukvård. Vid genomgång av de gynekologiska sjukdomarna behandlas följande moment: sjukdomarnas förekomst, orsaker, symptom, diagnostik, undersökningsmetoder, förlopp, behandling, komplikationer och deras förebyggande, rehabilitering, prognos och profylax. Undervisningen samordnas med de ämnen som ovan nämnts. Undervisningen bör meddelas av läkare vid kvinno- och barnklinik.

2. Obstetrisk vård och gynekologisk Antal “m sjukvårdslära (20 tim)

mödravård 2 Förebyggande n. Mödragymnastik Principer och metoder för vård vid komplicerad graviditet (diabetes, toxikos m. m.) 2 Omhändertagande och förberedelse av barnaföderska på förlossningsavdelning 1 Observation och assistans i samband med förlossning l Omhändertagande av nyfött barn l Vård av nyfött barn, speciellt dagoch uppfödning 1 lig skötsel Vård av barnaföderska efter normal och komplicerad förlossning, speciellt amning och vård av genitalia l bröstvård, Undervisning av modern i barnets skötsel och uppfödning l Mentalhygieniska vårduppgifter t. ex. ogifta mödrar, mödrar med döda eller sjuka barn. Samarbete med barnklinik l och öppen vård Principer och metoder för gynekologisk sjukvård och hälsokontroll. Förberedelse och omhändertagande av patient i samband med gynekologiska in- 1 grepp

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Vård av patient med följande sjukdomar: Menstruationsrubbningar, endokrina sjukdomar. lnfektionssjukdomar. Abort, Extrauteringraviditet. Benigna och maligna tumörer. Prolaps, urininkontinens. Övriga sjukdomar med speciella vårdproblem _fl 17 Kunskapsprov och genomgång av prov _3 Totalt 20

Ur läroplanen hämtas föl/ande anvisningar och kommentarer

Undervisningen skall förbereda elevens utbildning på mödravårdscentral, förlossningsavdelning och barnsängsavdelning samt ge allmänna riktlinjer för den gynekologiska sjukvården. Möjligheterna till vidareutbildning skall framhållas. Undervisningen skall samordnas med läkarens undervisning i obstetrik och gynekologi samt med övriga ämnen, särskilt barnavård och barnsjukvård, farmakologi och socialmedicin. Undervisningen bör fördelas mellan skolans lärare, sjuksköterska/barnmorska, kurator och sjukgymnast.

Demonstrationer

Av schema framgår att totalt 23 timmars demonstrationsundervisning ges.

Ur kursPM hämtas följande

Demonstrationer ges till ett antal av omkring 20 per kurs. Innehållet i demonstrationen avpassas till aktuella fall, som belyser den ovan uppräknade för unmålsättningen dervisningen. De studerande förväntas obligatoriskt närvara vid denna undervisning.

Seminarier

Ur kursPM hämtas följande:

Utöver kursen förekommer 4-5 seminarier. Innehållet i dessa varierar från termin till termin. Exempel på en serie seminarier under en kurs är följande: Fostervattendiagnostik, obstetrisk intensivvård, mödramortalitet och perinatal mortalitet, - ovulationsindukovarialfysiologi

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

tion, antikonception, legal abort m abortmekoder. Varje seminarium omspänner en tid av 120-150 minuter. De studerande presentear själva seminariets ämnesinnehåll för kurer. Vid förberedelsen av denna presentation andleds de av minst två underläkare eller *biträdande överläkare. Seminariet leds av kursledaren med assistans av de i seminariets förberedelse engagerade läkarna. Obligatorisk närvaro förutsättes vid denna undervisning. Totalt ca 10 timmar seminarieundervisning.

Kunskapskontroll :Ur kursPM hämtas följande:

iDelprov Under kursen anordnas 5-6 delförhör avseende bestämda, på förhand meddelade avsnitt av läroboken. Förhören är dels avsedda att stimulera de studerande till fortlöpande läsning under kursen och dels till diskussio-

fner kring det berörda avsnittet.

Slutprov “Slutprovet anordnas dels i form av en mindre skriftlig prövning och dels i form av ett förhör över innehållet i kursmuntligt boken.

*Litteratur Litteratur

Kurslitteratur Kurslitteratur Broby, Sam: Obstetrik och Gynekologi, Borell, N: Obstetrik och gynekologi Almqvist & Wiksell AB, 1970. Film: Bredvidläsningslitteratur En människa blir till Fabricius-Möller, Johannes: Könslivet, Forum AB, 1962. Abort- och steriliseringslagar: Meddelande från Kungliga Medicinalstyrelsen, nr. 93, 1974. Greenhill, J.P: Obstetrics (13 ed.), Saunders, Philadelphia och London, 1965. Kinsey, A.C., Pomeroy, W.B. Martin, C.E. & Gebhard, P.H.: Sexual behavior in the human female, Saunders, Philadelphia, 1953. Kistner, R.W: Gynecology Principles and Practice, Year Book Medical Publ., Chicago, 1964. Masters, W.H. & Johnson, V.E.: Human sexual response, Churchill, London, 1966.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Masters, W.H. & Johnson, V.E.: Human sexual inadeqacy, Little Brown and Co., Boston, 1970. Novak, E.R. & Woodruff, J.D.: Novaks gynecologic and obstetric pathology (6 ed.), Saunders, Philadelphia and London, 1967. Novak, Edmund R., Jones, Georgeanna Seegar & Jones, Howard W. Jr: Novaks textbook of gynecology (ed.), The Williams & Wilkins Company Baltimore, 1970. Taylor, E. Stewart: Becks obstetrical practice (8 ed.), The Williams & Wilkins Company, Baltimore, 1966.

Praktisk tjänstgöring Klinisk praktik

Kursen i obstetrik och gynekologi omfattar Obstetrisk vård 0+0+l20+O+0 = 120 tim tio veckor och inledes med två veckors inten-

siv-undervisning varav en vecka samunder- Ur läroplanen hämtas följande anvisningar: visning med pediatrik. Den kliniska tjänst- Utbildningstiden kan organiseras på följangöringen omfattar således åtta veckor och de sätt: Förlossningsavdelning l vecka, barndenna tid är uppdelad på fyra stationer, mödravårdscentral 3 sängsavdelning jämte vilket innebär att fyra-sex kandidater i veckor. Av tiden på barnsängsavdelning grupp tjänstgör under 14 dagar inom ägnas 7 till 10 dagar åt barnens vård. Under varje ”station. den övriga tiden skall eleven deltaga i mödrarnas vård och dessutom göra minst 3 studiebesök på mödravårdscentral. Ur kursPM hämtas följande angående dessa Liksom under termin 2 bör antalet elever ”stationer”. fördelas så jämnt som möjligt inom de olika vårdenheterna. l. Obstetrik Eleven skall tilldelas sådana arbetsuppgifter, som är speciella för omvårdnad och Tjänstgöring på förlossningsavdelning och observation av mödrar och nyfödda barn och puerperalavdelning. Vartannat dygn ej sysselsättas med vårdmoment som tidigare på förinlärts. lossningsavdelning från kl. 08.00 till 09.00 Eleven bör på förlossningsavdelning följa följande dag och varannan dag på puerperalvissa barnaföderskors intagning och vård unavdelning. der förlossningens förlopp. De mentalhygieniska Synpunkterna i vården framhålles. Det första omhändertagandet av det nyfödda Förlossningsavdelning barnet bör demonstreras. Instruktion för å förlossningsavdelningen I samband med vården av mödrarna efter tjänstgörande medicine kandidater förlossningen bör eleven ta del av: De jourhavande skall ständigt befinna sig å hälsovårdsundervisning, eftergymnastik, förlossningsavdelningen med undantag av de instruktion åt modern om det nyfödda bartider, då föreläsning pågår eller då jourhavan- nets vård, förberedelse för utskrivning, konde läkare bestämmer annorlunda. takt med öppen vård utanför sjukhuset och Samtliga salspatienter skall av de jourha- sociala eventuell kontakt med institutioner, vande omhänderhavas från inkomsten till kurator samt föreskrifter för vård i hemmet. förlossningsavdelningen till dess att de över- Fall med komplicerad graviditet och förlossföras till puerperalavdelning. ning genomgås. Patienten mottages av tjänstgörande barn- Eleven bör tillämpa kunskaper i nyfödd-

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

morska och införes av henne till intagningen. hetsvård och följa vissa barn i deras normala Den jourhavande kandidat, som står i tur till utveckling och hälsokontroll. Komplicerade patienten skall sedan omedelbart taga upp fall genomgås. anamnes och göra fullständig undersökning Vid studiebesök på mödravårdscentral av patienten. Journalen utskrives med tydli- skall eleven erhålla kännedom om förebygga bokstäver! Överstrykningar får ej före- gande åtgärder, undersökningar, mödraförberedelser såsom mödragymnastik och hälso- ; komma! När undersökningen är klar, meddela här- vårdsundervisning, skyddsläkemedel samt för avsedd personal om lavemang får givas rådgivning åt blivande mödrar. Eleven skall eller ej, varefter denna personal förbereder tilldelas vissa arbetsuppgifter såsom förberepå vanligt sätt (lavemang, dusch delser och assistans vid undersökningar samt patienten och rakning). Patienten överföres därefter i övrigt närvara vid barnmorskans undervisj snarast till förlossningssäng. nings-, upplysnings- och administrativa verksamhet. Å förlossningsavdelningen åligger det medi- Demonstration av vissa gynekologiska 1 cine kandidat: vårduppgifter bör anordnas. att med följa förloss- Det att betona uppmärksamhet är synnerligen angeläget i ningens förlopp y 4 och regelbundet avlyssna infektionsrisken i samband med obstetrisk (under öppningsskiftet minst vård varför undervisningsronder på infekfosterljuden l l g/1/4 tim, vid krystvärkar eller oregelbund- tionssjukhus ej kan ordnas under denna tid. j na fosterljud efter varje värk); Studieplan bör göras upp av skolans lärare att vid oregelbundenhet i förlossningsarbe- i samråd med respektive sjuksköterska/barntet efter samråd med barnmorska meddela morska. jourhavande läkare; att genom sin närvaro i förlossningsrumi met lämna patienten den hjälp hon är i behov av; att införa daganteckningar ijournalen. Ä Operationsrubrik, ex. vaginal exploration, samt syntocinondropp skall skrivas med rött; att giva och hjälpa patienten med förlossningsnarkos samt s. k. slutnarkos; att efter instruktion förlösa patienten och därvid iakttaga alla de åtgärder, vari medici- : ne kandidater instruerats; att iakttaga föreskrifter för identifiering av nyfödda barn; att noggrant följa efterbördsskiftet och granska efterbörden samt därefter övervaka patienten; att ej utan direktiv från klinikens läkare göra inre undersökning eller rektalundersökning (anteckning härom föres alltid in i journalen); att städse vara beredd att för klinikens läkare redogöra för patienten om förlossningsförloppet. Jourbyte sker efter morgonronden, i regel omkring kl. 08.30, både pågående och avgående grupp skall nårvaraf att vid jourbyte samt morgon och kväll och då för övrigt anledning härtill föreligger föra daganteckning ijournalen. Inskrivningspapper och födelseanmälan samt registreringsliggare föres av barnmorska. Likaså omhändertager vederbörande

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

barnmorska det nyförlösta barnet samt handhaver den s. k. efterundersökningen av modern innan denna transporteras till puerperalavdelning. Placentan rengöres och väges av därför avsedd personal.

Puerperalavdelningen

Ur kursPM hämtas följande:

Tjänstgöringen avser ge inblick i puerperalvård samt graviditetskomplikationer av typ diabetes och toxikos och deras handläggande. Kand. skall gå med på morgonrond i görligaste mån, samt övervara några utskrivningar. Kand. skriver gynekologisk journal på de diabetespatienter, före 28:e veckan som intages på avd. för genomgång.

2. Gynekologi Två grupper om vardera 4-6 kandidater fördelas på tre avdelningar.

Ur kursPM hämtas: Den studerande skall deltaga i förmiddagsronderna samt undersökning av patienter skriva journal på inneliggande patienter undersöka patienterna i samband med eftermiddagsronderna gemensamt med avdelningsläkaren.

3. Öppen vård och onkologi Två grupper cirkulerar på akutavdelning, poliklinik och mödravårdscentral. Varje grupp får under l4-dagarsperioder deltaga i verksamheten på Jubileumsklinikens gynekologiska operationsavdelning under fyra förmiddagar.

Ur kursPM hämtas: Den studerande skall deltaga i undersökning av patienten på akutavdelning, poliklinik, poliklinisk abrasio, samt mödravårdscentral på jubileumsklinikens operationsavdelning deltaga i palpation och övriga undersökningar å cancerpatienter samt åse radiumbehandling.

till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska Grundutbildning

4. Neonatalvård

Ur kursPM hämtas följande angående tjänstgöringen på neonatalavdelning. De tjänstgörande svarar för journalskrivning patienter, följer avd. på alla nytillkommande i läkaren eller sköterskan till förlossningen för att ta hand om dåliga barn, hjälper barnsköterskorna övervaka, sköta och mata inneliggande barn. Z-veckorsperiod på avdelningen av- Varje slutas med förhör. Till detta förutsättes studenten ha inhämtat både teoretiska och praktiska kunskaper: Teori: Asfyxi Speciella problem hos för tidigt födda barn Mognadstecken Speciella problem hos lätta-förtiden barn (dysmaturitet) Perinatala infektioner Andningsproblem hos nyfödda Icterus hos nyfödda Hypoglykemi hos nyfödda

Praktik: Kunna undersöka, BCG-vaccinera, mata nyfödda barn. Känna sköta, för hur kuvöserna funprinciperna gerar och hur de sköts.

Bilaga 12 Examensämnet pediatrik jämte barn- och i ungdomspsykiatri grundutbildning till läkarexamen och ämnet barnavárd och barnsjukvård i grundutbildning av sjuksköterskor

till av

Grundutbildning Grundutbildning

[äkarexamen sjuksköterskor

förebyggande pediatrik 4 4 1 1 g socialpediatrik 52 S2 15 15 f sjukdomslära 2 2 20 6 14 N sjukvårdsarbete internat. barnhälsovård samundervisn. obstetrik 22 22 2 2

16 16 2 2 barn-, ungdomspsykiatri 7 3 10 6 3 3 rKunskapsprov

?Gruppundervisning Summa 28 2 grupphandledning 8 8 l 5 5 amanuenshandledning hjärt-, spccialmottagn. 6 6 9 9 psykolog-, kuratorsunderv.

:Summa 24 sjukdomslära 28 sjukvårdslära praktikundervisning pediatrik 226 barn-, ungdomspsykiatri 34 undervisningstimmar 260 52

sou 1974:19 191

Grundutbildning till Iäkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Följande uppgifter speglar förhållandena vid Följande uppgifter är hämtade dels från den pediatriska kliniken, Östra sjukhuset, Göte- fastställda läroplanen dels från schema från borg. Ur kursPM hämtas följande: sjuksköterskeskola. Allmän Ur läroplanen hämtas följande mål för bakgrund ämnet barnavård och barnsjukvård: Fysiska, psykiska och sociala faktorers inverkan på individen under tillväxten har bety- Mål delse för hälsotillstånd och anpassning, inte Undervisningen har till uppgift att ge eleven: enbart i barnaåldern, utan även i vuxen kunskap om barn i olika åldrar ålder. Kunskap om dessa olika faktorer är kunskap om riktlinjer för vård av barn i därför väsentlig för alla läkare. olika åldrar Drygt 20 70 av Sveriges befolkning utgöres kunskap om de vanligast förekommande av bam (0-15 år). Hälso- och sjukvård för sjukdomarna i barnaåldern barn handhas till del av läkare utan någon kännedom om vanliga utvecklingsstörytterligare pediatrisk utbildning än grundutningar och psykiska sjukdomar hos barn bildningen i pediatrik. Denna skall sålunda kunskap om principerna för barnsjukvård vara en förberedelse för dessa arbetsuppgifförståelse för sambandet mellan föräldrar ter, med betoning på aktiv preventiv verkoch barn, speciellt mor och barn samhet. förståelse för betydelsen av samarbete mellan öppen och sluten vård. Ur kursPM hämtas följande: Barnavård och barnsjukvård består av Utbildningens allmänna mål Sjukdomslära 0+0+24+0+0 = 24 tim a) Studiekursen skall ge sådan kännedom Sjukvårdslära om medicinska och sociala risker och avvi- Barnavårdslära 0+0+l0+0+0 = 10 tim kelser hos den växande individen att studenten självständigt Barnsjukvårdslära 0+0+l 8+O+O = 18 tim kan upptäcka och behandla, eller anvisa nödvändig utredning och vård av Summa undervisningstimmar 52 timmar sjukdomstillstånd hos barn. Han skall kunna tillämpa de erhållna kunskaperna och färdig- Därtill kommer praktisk tjänstgöring om heterna så att han kan vidtaga eller anvisa = 240 timmar (0+O+240+0+0) förebyggande åtgärder. Studiekursen skall ge en medvetenhet om den egna kunskapsnivån så att den studerande i sin framtida verksamhet är beredd att inhämta råd och hjälp av sakkunskap inom såväl medicinska som ickemedicinska områden. b) Under kursen gives en allmän orientering om barn- och ungdomspsykiatrin och dess uppgifter inom socialvården, på skolans område, inom rättsväsendet och i samband med allmän rådgivning i uppfostringsfrågor. c) Kursen vill dessutom ge djupare kunskap och förståelse för sjuka, handikappade, eller i familj, skola eller samhälle missanpassade barns fysiska, psykiska och sociala situation. d) Studiekursen skall även orientera om utvecklingslinjen inom pediatriken och stimulera till fortsatt utbildning och forskning inom området. Pediatrikkursen utgör för många den sista kursen och uppfattas ofta som en chans till allmän repetition. Den kan tjäna ett sådant syfte och skall ge studenten möjlighet att få

till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska Grundutbildning

övning i och kritik av sin patientkontakt under rondgående, utskrivningssamtal, poliklinikarbete m. m. Enligt kursPM inhämtas studiekursens kunskaps- och färdighetsinnehåll inom huvudområden ett t. o. m. sex nedan. Uppdelning i dessa huvudområden göres även i den av UKÄ fastställda studieplanen.

Huvudområden:

l. Hälsa, tillväxt och utveckling 2. Förebyggande pediatrik 3. Socialpediatrik 4. Sjukdomslära 5. Sjukvårdsarbete 6. Internationell barnhälsovård därtill kommer samundervisning med ämnet obstetrik och gynekologi och dessutom kurs i barn- och ungdomspsykiatri.

Ur kursPM hämtas:

För resp. huvudområde inom studiekursen gäller följande mål för undervisningen.

l. Hälsa, tillväxt och utveckling

De studerande skall a. kunna de under kursen förvärvatillämpa de kunskaperna om de biologiska, psykooch sociologiska grunderna för logiska barnets hälsa, normala tillväxt och utveckling b. kunna insamla och/eller utvälja data om ett barns normala utveckling samt självständigt redovisa och tolka dessa c. kunna bedöma och ange näringsbehovet hos växande friska individer och hur detta bör tillgodoses. Av schema för vt -73 framgår att området hälsa, tillväxt och utveckling föreläses katedralt 6 timmar.

2. Förebyggande pediatrik De studerande skall a. kunna redogöra för betydelsen av den förebyggande barn- och Skolhälsovården b. kunna för hur samhällets barnredogöra hälsovårdande organ arbetar c. ha kännedom om de för barnets och familfysiska, psykiska och jens hälsa viktigaste

Grundutbildning till läkarexamen till sjuksköterska Grundutbildning

sociala riskfaktorerna samt kunna praktiskt tillämpa dessa kunskaper . kunna ge råd och upplysningar om den för det friska barnet lämpliga kosten . kunna redogöra för och självständigt utföra rekommenderade vaccinationer samt för dessa ange biverkningar och kontraindikationer . kunna vidta och/eller ange de viktigaste åtgärderna mot olycksfall och förgiftningar. Av schema för vt -73 framgår att området förebyggande pediatrik föreläses katedralt 12 timmar.

3. Socialpediatrik

De studerande skall a. kunna redogöra för samhällets stöd åt barn och ungdom och deras vårdnadshavare b. orienteras om de viktigaste problemen för handikapp-, minoritets- och riskgrupperna och de medicinska, pedagogiska och sociala hjälp- och stödåtgärderna för dessa c. veta när barnmisshandel kan misstänkas och vilka åtgärder som då bör vidtas.

Av schema för vt -73 framgår att området social pediatrik föreläses katedralt 4 timmar.

4. Siukdomslära

De studerande skall a. kunna redogöra för vanliga sjukdomars patofysiologi, symtomatologi, diagnostik, terapi och prognos samt vara orienterad om mindre vanliga men ur biologisk synpunkt viktiga sjukdomar .kunna ange vilka faktorer som bör uppmärksammas vid vård av barn och ungdom med akuta och kroniska sjukdomar .kunna översiktligt redogöra för de pediatriska subspecialiteterna och de till pediatriken gränsande disciplinernas arbetssätt.

Av schema för vt -73 framgår att området sjukdomslära föreläses katedralt 52 timmar.

5. Sjukvårdsarbete

De studerande skall i konkreta situationer a. kunna självständigt ta anamnes och status på barn och ungdom

rundutbildning till Iäkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

kunna utföra och bedöma enkla diagnostiska prov kunna med handledning planlägga ytterligare undersökningar och öva sig i att bedöma deras resultat kunna ta hänsyn till de speciella förhållanl den som gäller undersökning och vård av barn och ungdom lära sig att en läkare har det medicinska _ansvaret för patienten tills någon annan : aktivt övertagit detta.

.v schema för vt -73 framgår att endast 2 mmars katedral föreläsning förekommer. .esterande undervisning torde återfinnas 10m undervisningsrond, gruppundervisning t. m.

;Internationell barnhälsovård De studerande skall orienteras om barnhäl- Jvården i utvecklingsländerna och om lHO:s, SlDA:s och andra internationella rganisationers arbete inom detta område. Iågra föreläsningsrubriker som kan hänföras ll detta område kan ej återfinnas i schema Sr vt -73.

amundervisning mellan ämnet obstetrik och vnekologi och ämnet pediatrik nom ramen för fastställd samundervisning Iellan studiekursen i obstetrik och gynekogi samt pediatrik erhåller de studerande 22 Lmmars undervisning. Detta överensstämmer med den av UKÄ tidigare fastställda omfattingen. Ur kursPM för pediatrik hämtas fölmde mål för denna undervisning. De studerande skall . kunna redogöra för omställningen från intra- till extrauterint liv i. kunna redogöra för vanliga förlossningstraumatiska effekter . kunna ange viktiga faktorer som innebär ökad risk för det nyfödda barnet .. kunna definiera och redogöra för perinatal morbiditet och mortalitet . kunna redogöra för extrauterin asfyxi ur patofysiologisk och symptomatisk synpunkt samt kunna utföra akuta terapeutiska åtgärder vid asfyxi

OU 1974:19 195

Grundutbildning till Iäkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

f. kunna redogöra för barnets normala anpassning och vård under första levnadsveckan g. kunna utföra hälsoundersökning av nyfött barn h. kunna ange viktiga sociala och medicinska riskfaktorer för barn och moder.

Barn- och ungdomspsykiatri Under studiekursen i pediatrik ges kurs i barn- och ungdomspsykiatri omfattande 16 timmars föreläsningar och dessutom konferenser och ronder.

Undervisningens organisation Undervisningen i pediatrik vid Östra Sjukhuset i Göteborg startar med en veckas intensivundervisning inom ramen för samundervisning mellan obstetrik och gynekologi samt pediatrik (22 timmars undervisning om perinatalperiodens fysiologi och patologi samt den förebyggande mödravården) följd av en veckas intensivundervisning i pediatrik med tonvikt på uppfödning, nyföddhetsperiodens sjukdomar, barnaålderns fysiologi inklusive tillväxt- och utvecklingsfysiologi, viss barnpatologi samt barnahälsovård. Tjänstgöringen vid pediatrisk klinik omfattar därefter ca åtta veckor. Två veckors tjänstgöring på nyföddhetsavdelning sker under kursen i obstetrik och gynekologi och då demonstreras statustagande på det normala nyfödda barnet, vården och uppfödningen av det för tidigt födda barnet, vaccinationer m. m.

Katedrala föreläsningar Katedrala föreläsningar Av schema för vt -73 framgår att 114 Ur läroplanen hämtas: timmar katedrala föreläsningar gives under Barnavård och barnsjukvård Antal studiekursen i pediatrik varav 16 timmar tim föreläsningar i barn- och ungdomspsykiatri och 22 timmars samundervisning (föreläs- 24 Sjukdomslära ningar) med obstetrik och gynekologi. Anta- Sjukvårdslära let katedrala Barnavårdslära 10 föreläsningar som anges i stu- Barnsjukvårdslära _l_§ dieplanen är 110 timmar. De katedrala före- Summa föreläsningar 52 läsningarna upptar följande som sammanställts ur schema:

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Ur schema från en sjuksköterskeskola häm-

Antal tas: tim Sjukdomslära (24 timmar) Antal l.Hälsa, tillväxt och utveckling tim orbiditet och mortalitet 2

_41 Kort historik. Fysisk utveckling i I tveckling 6 barnaåldern l Summa föreläsningar Kromosom- och övriga fosterrubbningar. 2. Förebyggande pediatrik och förlossningsskador l Missbildningar 2

§Vaccination Övriga sjukdomar under nyföddhetspe-

4 Uppfödning infektionssjukdomar 2 rioden, speciellt Andningsvârd hos barn och omhänder- 1 Prematura och postmatura barn av drunkningstillbud 4 tagande inklusive vitamin- Näringsrubbningar Förgiftningar __2 2 bristsjukdomar, mag- och tarmsjukdomar Summa föreläsningar 12 Infektioner i Infektionssjukdomar: nedre luftvägar och nervsystem, reuma- 3. Socialpediatrik

la tiska sjukdomar, tuberkulos, parasi-

,Socialpediatrik tära sjukdomar 2 Summa föreläsningar 4 Psykisk utvecklingshämning. Miljö- 4. Sjukdomslära skador, neuroser och psykoser hos bam 2 Njursjukdomar Ämnesomsättningsrubbningar. Endokrina lnfektionssjukdomar sjukdomar l Ledsjukdomar Hjärtsjukdomar 1

,Blod- och blödningssjukdomar Sjukdomar i blodet och blodbildande Vätske- och elektrolytbalans organ l

NNN-b-ÄsNä-b-hNNAN-ÃM

Gastroenteriter Allergiska sjukdomar 1 Kramper och retardation Hudsjukdomar: medfödda hudmissbild- Uppfödningsrubbningar ningar och barneksem l

Allergi Nervsystemets sjukdomar inklusive Maligna sjukdomar krampsjukdomar 2 Kirurgi Urinvägssjukdomar l

Kardiologi Några vanliga barnkirurgiska sjukdo- Endokrinologi mar bl. a. appendicit, bråck, invagi- Diabetes nation, bamolycksfall l Urinvägsinfektioner Habilitering l Fysiska handikapp. 2 Summa föreläsningar 52 Kunskapsprov Repetition och genomgång av skriv- 5. Sjukvårdsarbete __l ning

Inför avdelningstjänstgöringen Im

Summa 24 Summa föreläsningar 2

6. Internationell barnhälsovård Ur hämtas anvisningar läroplanen följande Några föreläsningsrubriker som kan hänföras och kommentarer: till detta område återfinns ej i schema för vt -73. I samband med varje sjukdom behandlas

sjukdomarnas orsaker, symptom, diagnostisering, undersökningsmetoder, sjukdomsför- Samundervisning mellan ämnet obstetrik och inklusive läkemedel och lopp, behandling, gynekologi och ämnet pediatrik och deras dosering av dessa, komplikationer prognos och profylax. Habili- 22 timmars undervisning om perinatalperio- förebyggande, tering. Klassundervisningen bör kompletteras dens fysiologi och patologi samt den föremed undervisningsronder och kliniska debyggande mödravården. Siffrorna inom pamonstrationer. Se för övrigt sjukvårdslära. rentes anger det totala antalet timmar som bör meddelas av barnläka- Undervisningen rubrik föreläses under samunder- re. För moment rörande barnets psykiska respektive

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

visningsveckan med obstetrik och gynekologi tillstånd bör om anmöjligt barnpsykiater medan siffrorna i kolumnen nedan anger det litas. antal undervisningstimmar som respektive Ur schema hämtas följande: rubrik tillgodoräknats kursen i pediatrik. Sjukvårdslära (10 tim + 18 tim) Antal Antal tim tim Barnavårdsldra (10 tim) Barnets tillväxt 4 Krav på den som vårdar barn l Respiratorisk och cirkulatorisk an- Förebyggande barnavård 1 passning (4 timmar) 2 Daglig fysisk och psykisk vård av Icterus 2 spädbarn 1 Erythroblastos 1 Daglig fysisk och psykisk vård av Mor-barn-relation 1 kolt-, förskole- och skolbarn 1 Störningar i mor-barn-relation l Barnolycksfall l Prematuritet, postmaturitet och dys- Späd- och småbarnets utrustning: maturitet (3 timmar) l Rum, bädd, kläder l Endokrinologi (4 timmar) 3 Demonstration av storskötning l Foster- och nyföddhetsimmunologi Praktisk övning av storskötning och (2 timmar) l badning 2 Perinatala infektioner (2 timmar) l Orientering om barnavårdscentralens Embryopathi, foetopathi, missbild- uppgifter och organisation __1 ningar och förlossningsskador 2 Summa 10 Förebyggande mödravård (4 timmar) 2 Diabetesmödrar och deras barn Barnsiukvårdslära (18 timmar) (2 timmar) l Allmänna principer för god barnsjukvård med hänsynstagande till det en- Summa föreläsningar 22 skilda barnets utvecklingsstadium och behov l Totala antalet föreläsningar utom barn- och Faktorer som påverkar barnets sjukdessa 16 tim- husvistelse: förberedelse för sjukhusungdomspsykiatri (angående vistelsen, miljöns betydelse, skilsmar se sid. 23) således: 98 timmar. mässan från familjen, vårdpersonalens samarbete med föräldrar 2 Hygienens betydelse samt tillämpning av isoleringsteknik och smittskydd i barnsjukvård. Förebyggande åtgärder mot olycksfall på sjukhus. Särskilda synpunkter på läkemedelsutdelning till barn l Prov, undersökningar och behandlingar: förberedelse, teknik och kontroll av barnets reaktioner l Sysselsättning av barn på sjukhus l Vård av prematura barn 2 Vård av fysiskt sjuka barn: daglig allmän vård med hänsyn till sjukdomstillstånd samt sjukhusvistelsens längd. iakttagelser över barnets tillstånd såväl fysiskt som psykiskt 4 Vård av psykiskt sjuka barn: daglig allmän vård med hänsyn till barnets behov, speciell vård med hänsyn till sjukdomstillstånd samt sjukhusvistelsens längd. Iakttagelser över barnets

;ru ndutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

tillstånd såväl fysiskt som psykiskt 2 Samarbete inom vårdavdelningen och med andra aktuella arbetsenheter inom sjukhuset. Rapportgivning. Samarbete med hälsovårdande organ och sociala institutioner. Sociala hjälpmöjligheter 1 2 Kunskapsprov Repetition _l

Ur läroplanen hämtas följande anvisningar och kommentarer: Undervisningen som bygger på tidigare kurs i bamavård skall ge förståelse för barn och deras allmänna omvårdnad samt insikt om vård av sjuka barn. Undervisningen skall syfta till att ge de kunskaper en sjuksköterska behöver varhelst hon isin yrkesutövning kommer i kontakt med barn. Det är däremot ej möjligt att inom den angivna tidsramen ge ingående kunskaper i barnsjukvård. Möjligheterna till vidareutbildning skall framhållas. Klassundervisning och klinisk utbildning bör kompletteras med studiebesök på specialavdelningar för barn och på barninstitutioner i samhället. Undervisningen skall samordnas med övriga ämnen i terminen och särskilt med obstetrisk vård, infektionssjukvârd, psykologi samt socialmedicin. Särskilt skall samordning ske mellan läkarens undervisningi barnsjukdomar och sjuksköterskans undervisning i barnavârd och barnsjukvård, så att den senare konsekvent knyter an till de av läkaren genomgångna kursavsnitten. Undervisningen bör på lämpligt sätt fördelas mellan skolans lärare, förskollärare, psykolog, kurator och sjukgymnast.

Av schema för vt -73 framgår följande:

Poliklinisk undervisning Polikliniska föreläsningar inför hela kursen totalt 6 timmar.

K linikkonferens Klinikkonferenser inför hela kursen och klinikens läkare totalt 6 timmar.

Visitronder Infektionsklinik. Två tillfällen vid infektionsklinik om vardera ca l tim i grupper om 7-8 studerande. Totalt således 2 tim.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Barnavårdscentral. Ett tillfälle i grupp om 1-2 studerande under 3 timmar. Habiliteringsenhet. (Bräcke Östergård och Högsbo sjukhus) Två tillfällen i grupp om 12-16 studerande under 3 timmar. Totalt således 6 timmar. Ågrenska barnavdelningen eller Broströmsgården. Ett tillfälle med hela kursen under 3 timmar. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik.

Överläkarronder Handledning i grupper av biträdande överläkare eller överläkare totalt åtta timmar.

Underläkarens undervisningsronder Underläkarens undervisningsronder i grupper om 3-4 studerande totalt 24 timmar.

Gruppundervisning Fortlöpande grupphandledning l gång/vecka under åtta veckor av samma lärare i grupp om fem studerande. Totalt således 8 timmar.

A manuenshandledning Handledning i grupp om 2-3 studerande av medicinsk kirurgamanuens under totalt 5 timmar.

Handledning vid hjärtmottagningen och övriga specialmottagningar, i grupper om 2-3 studerande under totalt 6 timmar. Handledare: biträdande överläkare eller överläkare.

Praktisk tjänstgöring Praktisk tjänstgöring Ur kursPM hämtas: Barnsjukvård (0+0+240+0+O) = 240 tim Kursen i pediatrik omfattar 12 veckor inklusive en veckas samundervisning med Ur läroplanen hämtas följande anvisningar obstetrik och gynekologi i ämnet perinatooch kommentarer för den praktiska tjänstlogi. Tjänstgöring vid nyföddhetsavdelning genomföres jämnt fördelat under kursen i göringen: obstetrik och gynekologi, total volym två Utbildning i barnsjukvård bygger till stor veckor. del på personlig kontakt mellan den enskilda Kursen startar med en veckas intensivunder- eleven och barnet. Fördelaktigt är därför att eleven under den angivna tiden praktiserar visning i pediatrik. Dessutom en vecka sam-

till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska Grundutbildning

obstetrik en och samma vårdavdelning på mediundervisning med och gynekologi. på cinsk eller kirurgisk barnklinik. Utbildningen Av resterande 8 veckor ägnas två veckor åt kan även förläggas till bampsykiatrisk klinik poliklinisk tjänstgöring, amanuensundervis- erom elev före sjuksköterskeutbildningen ning, undervisning på tjänst- och specialmot- hållit god praktik i friska och sjuka barns

dagjour m. m. och de därefter vård. Om tillgången på utbildningsplatser på

çtagningar,

nästan uteslutande åt barnklinik ej är tillräcklig kan hälften av den ,återstående 6 veckorna utbildningstiden förläggas till barnanslagna .avdelningstjänstgöring eller till sal inom annan klinik å sjukhuset spädbarnshem, alternativt upptagningshem :Labundervisning eller Under den återstående tiden daghem. Ur kursPM hämtas följande: bör elev då få utbildning på spädbarnsavdelalternativt avdelning för småbarn och ning, Ledare: Syster Essy Carlsson äldre barn, allt under förutsättning att spe- Innehåll: Träning i enkla laboratorieprover cialutbildad finns i ledningen för personal t. ex. urinsediment, leukocyter i kammare, eller institutionen ifråga. Eleven avdelningen lumbalvätska, blodprovstagning på barn, bör beredas tillfälle att göra studiebesök på diff, m. m. barnavårdscentral.

Genom lärarens försorg bör eleven få Vid ett tillfälle igrupp om 7-8 studerande tillfälle att se barn i olika åldrar och med under ca 2 timmar. vilket bl. a. kan skiftande sjukdomstillstånd, ske genom visitronder med kliniska demon- Jourt/änstgöring strationer på andra avdelningar. Lämpligt är även att låta elever från skilda vårdgrenar Ur kursPM hämtas: presentera patient- och vårdproblem under För att ge kursdeltagarna tillfälle att se för elever seminariesamtliga gemensamma akut barn är jourtjänstgöring insjuka övningar. förd. . . . Kontakten mellan föräldrar och barn är en

viktig del av vårdprogrammet på en barnkli- Jourtjänstgöring dels tillsammans med dagnik. Det är därför angeläget, att elever får om två studerande om ca sex jour i grupp närvara vid sjuksköterskans samtal med antimmar, dels tillsammans med nattjour om 2 eller vårdare vid in- och utskrivning av höriga studerande vid fyra tillfällen, två tillfällen barnet och under pågående sjukhusvistelse. Det är även viktigt, att eleven bereds tillsammans med medicinjour och två tillfältillfälle att följa sina patienter till undersöklen med kirurgjour, tillhopa under 28 timningar och behandlingar utanför vårdavdelmar. Total jourtjänst således 34 timmar. dels ningen, dels för att ge barnet trygghet, för att öka sina erfarenheter genom iaktta- Poliklinisk tjänstgöring gelse av barnet och genom att observera de olika undersöknings- och behandlingsmeto- Två tillfällen om vardera ca 4 tim på mediderna. cinpoliklinik respektive kirurgpoliklinik. Eleven skall aktivt i barnets deltaga syssel- Tjänstgöring antingen på fristående polikli- sättning och därmed beredas ökad möjlighet nik eller knuten till sjukhuset. att observera och lära känna barnet. Förpoliklinik utom med läkare och sjuksköterska bör ele- Totalt således 8 timmar. ven ges tillfälle till kontakt med kurator, sysselsättningsterapeut, lärare och psykolog, A vdeln ingstjdns tgöring för medverkan i planläggningen sjukgymnast av barnets vård och eftervård, bl. a. vid Ur kursPM hämtas: vårdkonferenser. Kursen indelas i 8 grupper, 5 kandidater På barnkliniken skall eleven dessutom lära per grupp, och varje grupp tjänstgör i 2- om isoleringsteknik sig tillämpa kunskaper veckorsperioder på 2 avdelningar, 2 veckor och smittoskydd. på pol. (enl. speciellt rotationsschema) samt l vecka på kirurgavdelning och en vecka på utredningsavdelning 34.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Avdelningstjänstgöringen innebär träning i preliminärbedömning med utredningsförslag å avdelningen, inläggningsindikationer m. m. Dessutom tränas föräldrakontakt och personalkontakt, ansvarstagande samt omsorg och hänsynstagande till patienten och patientens vårdnadshavare (allmänt uppträdande! ). Dessutom rondgående och utskrivningssamtal. Under avdelningstjänstgöringen tränas i första hand ett adekvat anamnestagande, noggrann statusgenomgång och förmåga att dokumentera iakttagelser i journalform. Vidare skall studenten sträva efter att deltagai vissa specialundersökningar (ögonspegling, neurologstatus, venpunktioner, lumbalpunktioner och benmärgspunktioner, EKG med F KG, röntgen, nedläggning av ventrikelsond, injektioner, skalpvensdropp, navelvenskatetrisering och utbytestransfusion, transillumination, EEG). Studera även kuratorernas, psykologernas, dietistens och konsulternas arbete.

Ur kursPM hämtas vidare:

Avdelningstjänstgöring pågår till kl. 16.00 varje dag utom lördag. Under denna tid skall tjänstgörande a. Skriva journal på nyintagna patienter b. Närvara vid olika undersökningar som utföres på avd. och undersökningar som utföres vid specialavd. som röntgen, EEG, hjärtkatetrisering osv c. Skriva daganteckningar d. Undersöka och sysselsätta sig med barnen. Tala med föräldrarna vid besökstiden e. På varje avd. skriva en sammanfattning på en valfri patient, samt en diskussion av ett typfall, ex. kramp-njur-blodutredning, med särskild hänsyn till utredningsgången.

Kunskapskontroll Ur kursPM kan följande sammanställas:

Efter intensivundervisningen förekommer ett delprov. Sluttentamen i form av för samtliga pediatrikkliniker vid de medicinska fakulteterna gemensam skrivning och därefter muntlig tentamen. Total tentamenstid: ca 7 timmar.

till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska Grundutbildning

Litteratur

;Litteratur

litteraturförteck- Kraepelin - Ström: Barnsjukdomar Ur kursPM hämtas följande Mennhlimer: Praktisk barnavård ning; Späda barn i goda händer l. Obligatorisk: Nordisk Lärobok i Pediatrik Filmer: Skydda barnen 32. Rekommenderad litteratur: Barnets soma- Små barn på sjukhus tiska och psykomotoriska utveckling (ett Age minus 60 days självinstruerande undervisningsprogram sammanställt av dr Bengt Lagerkvist). Barnets normala uppfödning (ett självinstruerande undervisningsprogram sammanställt av docent Tor Lindberg). 3. Varje student får till subventionerat pris inköpa innehållande stenciler, sära. Kurspärm tryck m. m. b. Ett terapikompendium utarbetat vid Göteborgs Barnkliniker 4. Förslag till bredvidläsningslitteratur lämnas vid kursens början och vid förfrågan.

Barn- och ungdomspsykiatri:

Ur kursPM och studieplan hämtas följande (likalydande text) mål för undervisningen:

Kursen avser huvudsakligen att ge de studerande sådana kunskaper i barn- och ungdomspsykiatrins diagnostik och terapi jämte till socialvård, skolväsende, rättsanknytning väsende och i samband med allmän rådgivning och förebyggande mentalhygienisk verksamhet, som är av praktiskt och vetenskapligt värde för varje läkare. Under kursen genomgås grunddragen iutspeciellt omfattande utvecklingspsykologin, vecklingskriser och anpassnings- och beteenderubbningar. De psykopatologiska huvudgrupperna genomgås: neuroser, utvecklingshämningar, organiska hjärnsjukdomar och hjärnläsionella syndrom, mognadsstörningar och rubbningar i könsdifferentieringen, psykoser och psykosomatiska rubbningar. En longitudinell genomgång av psykiska proäven omfattande olika former av social blem, missanpassning som kan förekomma i spädbarns- och förskoleåldern, i skolåldem och i genomgås även som den grundpuberteten diagnostiken och terapin inom läggande barn- och ungdomspsykiatrin samt samhällets observations- och vårdmöjligheter vid psykiska sjukdomstillstånd.

Grundutbildning till Iäkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Ur schema för vt -73 sammanställes: Katedrala föreläsningar ( 16 timmar) 16 föreläsningstimmar fördelade på 8 dubbeltimmar, där kursamanuensen medverkar med demonstrationer etc. Antal tim

Utvecklingsstörningar, minimal brain damage Karaktärsstörningar, ungdomspsykiatri

IIQIQIQIQ

Psykoser Behandlingsmetoder Summa föreläsningstimmar 16

Konferenser 8-10 kliniska konferenser å 2 tim, där amanuensen och examinatorn ansvarar för demonstration och handledning. Varje student deltar i 2 konferenser. Totalt således 4 tim för varje student.

Ronder 4-5 undervisningsronder å 2 tim, varvid inneliggande patienter och deras behandling demonstreras. Studenterna visas kliniken och dess arbetsmetoder i små grupper för att möjliggöra observation utan att störa. Medverkande överläkaren och bitr. överläkare vid kliniken. Varje student deltar i en undervisningsrond. Totalt således 2 timmar.

Psykolog- och

kuratorsundervisning

1 tim gruppundervisning för 8-10 studenter av psykolog 4-5 gånger per kurs. 1 tim gruppundervisning för 8- 10 studenter av kurator 4-5 gånger per kurs. Totalt således ca 9 timmar.

Grundutbildning till läkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

raktisk tjänstgöring tudenterna tjänstgör vardera 2 dagar på årdavdelning, varvid studenten särskilt observerar och avger rapport om visst eller vissa av klinisk amanuens. Vbarn. Handledning

unskapskontroll

?Skriftligt prov med multiple-choice frågori kombination med essay-frågor.

Litteratur Kurslitteratur P: Basic child psychiatry, London Barker, 1971.

A lt. kurslitteratur Annell, A.-L: Elementär barnpsykiatri, Stockholm l97l. Lomholt, M: Børnepsykiatri, Köpenhamn 1969.

Extra litteratur Barnavårdslagen, Råd och anvisningar från Socialstyrelsen, Stockholm 1969:6. Eriksson, E.H: Barnet och samhället. /Övers./ Stockholm 1969. Eriksson, E.H: Ungdomens identitetskriser. /Övers./ Stockholm 1969. Fakta om narkotika och narkomani. Utg. av SBN, Stockholm 1969. Freud, A: Jaget och dess försvarsmekanism. /Övers./ Stockholm 1969. Gesell, A. & Ilg, F: Barn - åren fem till tio. /Övers./ Stockholm 1959. L.B: - Gesell, A., Ilg, F. & Ames, Ungdom åren tio till sexton, /Övers./ Stockholm 1958. Gesell. A. & Ilg, F: Infant and child in the culture of today. Sv. övers.: Barnens värld och vår. Stockholm 1954. Grunewald, K. (red.): Psykiskt utvecklingsstörda. Barn, ungdom och vuxna. Stockholm 1969. Gästrin, J: Teoretisk barnpsykologi. Stockholm 1966. Harding, G: Leken som avslöjar. Stockholm 1965. Jonsson, G: Det sociala arvet. Stockholm 1969.

Grundutbildning till Iäkarexamen Grundutbildning till sjuksköterska

Jonsson, G. & Kälvesten, A.-L: 222 Stockholmspojkar. Stockholm 1964. Klingberg, G: Grundskoleårens psykologi. Stockholm 1966. Regner, E: Barnpsykiatn i förskoleåldern. Stockholm 1966. Regnet, E: Skolpsykiatri. Stockholm 1970. Regnet, E. & Bemler, G: Akut barnpsykiatri. Stockholm 1972. Retterstøl, N: Medikamentmissbruk. Universitetsförlaget. Oslo 1967. Wing, L: Autistiska barn. Sv. övers. Sv. föreningen för psykisk hälsovård. Stockholm 1970. Zahle, V: Neuroser og neurosebehandling. FADL:s Forlag, Köpenhamn 1968.

över U 68s ledamöter och referens-

ilaga 13 Förteckning

samt som har medverkat i begrupper experter

läkarutbild-

tänkandet ”Högskoleutbildning

ning för sjuksköterskor”

Ledamöter Statssekreteraren Lennart Sandgren, Saltsjöbaden, ordf. Universitetskanslern Hans Löwbeer, Farsta Generaldirektören Bertil Olsson, Bromma Generaldirektören Jonas Orring, Stockholm

Referensgrupper Företrädare för de politiska partierna Riksdagsledamoten Birgitta Dahl, Uppsala Riksdagsledamoten Bertil Fiskesjö, Lund Riksdagsledamoten Lars Gustafsson, Järfälla Riksdagsledamoten Bengt Gustavsson, Eskilstuna Riksdagsledamoten Ove Nordstrandh, Göteborg Partisekreteraren Carl Tham, Stockholm

Företrädare för utbildningsväsendet Instruktören Christina Flink, Sollentuna Professorn Nils Gralén, Göteborg Professorn Lennart Hjelm, Uppsala Studierektorn Inge Johansson, Bandhagen Jur. stud. Dag Klackenberg, Farsta Överdirektören Lars Sköld, Stockholm Professorn Per Stjernquist, Lund Skolinspektören Erik Weinz, Luleå

Företrädare för arbetsmarknadsorganisationerna m. m. F örste ombudsmannen Sven-Olof Cronqvist, Vällingby Direktören Sune Eriksson, Huddinge Direktören Folke Haldén, Lidingö Sekreteraren Sverker Jonsson, Stockholm Ombudsmannen Tore Karlson, Vällingby Utbildningschefen Lennart Larsson, Trångsund Direktören Karl Axel Linderoth, Sollentuna Kanslirådet Fingal Ström, Enebyberg Direktören Lars Tobisson, Stockholm Avdelningschefen Rolf Wikstrand, Upplands Väsby

Sekreterare Rektorn Gunnar Bergendal, Lund

Biträdande sekreterare och expert som varit knutna till sekretariatet för uppgifter avseende detta specialbetänkande Med. kand. Per Haglind, Göteborg Departementsrådet Hans-Erik Östlund, Sollentuna

edlemmar i utredningens arbetsgrupper LS-gruppen: tudieledaren Karin Bergsten, Bromma Svea Eklund, Stockholm vdelningsdirektören ed. kand. Per Haglind, Göteborg, sekreterare Barbro Hedman, Stockholm yrådirektören Bernt Hökfelt, Malmö \ rofessorn Inga Johnsson, Stockholm

lAvdelningsdirektören

Stockholm

lProfessorn Bengt Pernow,

lUniversitetslektorn Bertil Sonesson, Lund

Medicinalrådet Gunnar Wennström, Jakobsberg, ordförande Professorn Rolf Zetterström, Lidingö

Gruppen för vårdyrkesu tbildning: Sekreteraren Anders Arfwedsson, Stockholm Fil. dr. Bengt Börjesson, Skå Med. kand. Lars Bäcklund, Stockholm Ombudsmannen Leif Holgersson, Västerhaninge Ombudsmannen Bo Javette, Göteborg Förste sekreteraren Åke Karlsson, Enskede Undervisningsrådet Alice Lindström, Stockholm Professorn Max Lundberg, Umeå Socialchefen Birger Stark, Sundsvall Medicinalrådet Gunnar Wennström, Jakobsberg Professorn Lars Werkö, Göteborg Departementsrådet Hans-Erik Östlund, Sollentuna, ordförande

Statens offentliga 1974 utredningar

Kronologisk förteckning

. Orter i regional samverkan. A. . Ortsbundne levnadsvillkor. A.

9159*

Regionala prognoser i planeringens tjänst. A. . Ortsbundna produktionskostnader. A. Boken. Litteraturutredningens huvudbetänkande. U. Förenklad konkurs m. m. Ju. Barn- och ungdomsvård. S.

99°??

Rättegången i arbetstvister. A. . Samhälle och trossamfund. Sammanställning av remissyttranden över betänkanden av 1968 års beredning om stat och kyrka. U. 10. Data och näringspolitik. l. 11. Svensk industri. Delrapport 1. I. 12. Svensk industri. Delrapport 2. l. 13. Svensk industri. Delrapport 3. l. 14. Svensk industri. Delrapport 4. l. 15. Sänkt pensionsålder m. m. S. 16. Neutral bostadsbeskattning. Fi. 17. Solidarisk bostadspolitik. B. 18. solidarisk bostadspolitik. Bilagor. B. 19. Högskoleutbildning. Läkarutbildning för sjuksköterskor. U.

“kasst L 5.;

- 6 lvl/l] 1974

STOCKHO? M

Statens offentliga utredningar 1974

Systematisk förteckning

Justin departementet Förenklad konkurs m. m. [6]

Socialdepartementet Barn- och ungdomsvård. [7] Sänkt pensionsålder m. m. [15]

Finansdepartementet Neutral bostadsbeskattning. [16]

Utbildningsdepartementet Boken. Litteraturutredningens huvudbetänkande. 5 Samhälle och trossamfund. Sammanställning av remissyttranden över betänkanden av 1968 års beredning om stat och kyrka. [9] Högskoleutbildning. Läkarutbildning för sjuksköterskor. [19]

Arbetsmarknadsdepartementet Expertgruppen för regional utredningsverksemhet. 1. Orter I regional samverkan. [1] 2. Ortsbundna levnadsvillkor. [2] 3. Regionala prognoser i planeringen: tjänst. [3] 4. Ortsbundna produktionskostnader. [4] Rättegången l arbetstvister. [8]

Bostadsdepartementet 1. Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna. solidarisk bostadspolitik. [17] 2. Solidarisk bostadspolitik. Bilagor. [18]

lndustridepartementet Data och näringspolitik. [10] lndustristrukturutredningen. 1. Svensk industri. Delrapport 1. [11] 2. Svensk industri. Delrapport 2. [12] 3. Svensk industri. Delrapport 3. [13] 4. Svensk industri. Delrapport 4. [14]

Anm. Slffrorna inom klemmar betecknar utredningens nummer i den kronologiska förteckningen

.

,.w:,_..,.:.2

twnøwånøtákøxsââwüäu-ânüñøä

ñaaunguávu.

.T 4.. .

2...:å:.m..za.i.nr.øtuta130%:.Esa

max.:

.Wnmhøn

.av

.amluaüraørnánmawâx

& up] av... p.. Lif”

a..., .. A STOCit-§“*._r-ñ

Publikationer från U68

U68 Debatt 0 Mål för högre utbildning, 1969. o Högre utbildning - funktion och struktur, 1969. 0 Högre utbildning - forskningsanknytning och studieorganisation, 1970. - 1970. Gymnasieskolan nâgra utvecklingslinjer,

U68 Rapport

1 Universitetsstudier utan examen. Rapport till

1968 års utbildningsutredning. Sammandrag och kommentarer, SOU 1971 160. Val av utbildning och yrke, SOU 1971:61. Högre utbildning och arbetsmarknad, SOU 1971:62. - och sam- Högre utbildning regional rekrytering hällsekonomiska kalkyler, SOU 1972:23.

Ådministratörer i stat och landsting,

DsU 1973:17.

Betänkanden Högskolan, SOU 1973:2. _ _Högskolan. Sammanfattning, SOU 1973:3.

Försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleut-

bildning. SOU 1973:12 Högskolornas förvaltning, SOU 1973:47. Högskoleutbildning - Hälso- och sjukvårdslinje, Social servicelinje, Medicinsk assistentlinje, Arbetsterapeut- och sjukgymnastlinje, SOU 1973:58. i - Högskoleutbildning Juristlinje, Förvaltningslinje, Social linje, SOU 1973:59. - Högskoleutbildning Läkarutbildning för sjuksköterskor, ]

h..›;..:”r;;::f

a “

6 MAJ

a

197A

Allmänna Förlaget ISBN 91-38-0185

STCX,