Den svenska psalmboken

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Den

ska

sven

psalmboken

BETÄNKANDE AV 1969 ÄRS PSALMKOMMITTE

3613M11

-- PSALMBOKSREVISIONEN. INLEDANDE REDOVISNING. PROVSAMLING FÖR ADVENI JUL OCH DAGENS TIDER.

SEED

of

Statens offentliga utredningar

§§ w 1981:49

% Kommundepartementet

Den svenska

psalmboken

Band 1

Psalmboksrevisionen.

Inledande

redovisning.

för

Provsamling Advent,

Jul och tider

Dagens

Betänkande av 1969 års psalmkommitté Stockholm 1981

Omslag Jan Bohman Jemström Offsettryck AB ISBN 91-38-06424-3 ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1981

S()IJ 1981:49

Till Statsrådet och chefen för kommundepartementet

Den 14 mars 1969 bemyndigade Kungl Majzt chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom departementet biträda med utarbetande av ett tillägg till Den svenska psalmboken, avseende både psalmtexter och psalmmelodier, att prövas och brukas i svenska kyrkan intill dess en allmän revision av Den svenska psalmboken företagits. Med stöd av detta benwndigande tillkallade departementschefen sanna dag såsom sakkunniga docenten, nuera kontraktsprosten Ulf Björkman, tillika ordförande, docenten Esbjörn Belfrage, kyrkoherden Anders Frostenson, numera professorn Harald Göransson och numera utbildningssekreteraren Per Olof Nisser. Den 18 april 1969 förordnades numera expeditionschefen, hovrättsrâdet Berndt Erneholm att vara sekreterare åt de sakkunniga. De sakkunniga antog namnet 1969 års psalmkommitté.

Att såsom experter biträda utredningen förordnades den 9 juli 1969 numera redaktören Anna-Brita Bodén, kontraktsprosten Inge Löfström, redaktören Nils Gunnar Nilsson och numera komministern Ulf Söderlind, den 31 oktober 1969 musikdirektörerna Torgny Ersêus och Bertil Hallin, domkyrkoorganisten Henrik tonsättaren Jansson, Torsten Sörenson och Berndt Erneholm samt den 5 januari 1971 teol dr Olov Hartman. Den 31 oktober 1969 förordnades Anna-Brita Bodên och den 14 februari 1972 numera docenten Göran Bexell att vara biträdande sekreterare åt komittén. Ulf Söderlind entledigades den 5 januari 1971, Nils Gunnar Nilsson fr o m den ll november 1972 och Henrik Jansson fr 0 m den 14 november 1973.

Kommittén avlämnade den 20 februari 1975 sitt betänkande Psalmer och visor, omfattande tre delar (SOU 1975:2-4). Häröver avgav kyrkomötet den 23 september 1975 yttrande. Regeringen uppdrog därefter den 12 februari 1976 åt kommittén att, med beaktande av vad kyrkomötet anfört, uder 1976 färdigställa och till regeringen inkoma med förslag till en första del av tillägg till psalmboken. Komittén fick vidare i uppdrag att lägga fram förslag till en andra del av Tillägg till Den svenska psalmboken att och prövas brukas på samma sätt som tilläggets första del samt att lägga fram till en revision förslag av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok.

Kommittén överlämnade den 31 maj 1976 det begärda förslaget till en första del av Tillägg till Den svenska psalmboken (Ds U 1976:11). Detta fastställdes av regeringen den 1 juli 1976 att användas fr o m första söndagen i Advent 1976 t 0 m Domssöndagen 1986 vid sidan av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok. Tillägget heter i den av trycket utgivna utgåvan Psalmer och visor 76. Tilllägg till Den svenska psalmboken. Del 1.

Den 12 februari 1976 bemyndigade regeringen chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla ytterligare två ledamöter och samma dag förordnades till ledamöter adjunkten Birgit Gerhardsson och domkyrkoorganisten Jan Håkan Åberg. Den 18 mars 1976 entledigades Hallin och Inge Löfström och till ny expert förord-

Bertil

nades musikdirektören Roland Forsberg.Den 1 september 1976 förordnades teol kand Anders Ekenberg till expert. Den 20 september 1977 entledigades som ledamot Per Olof Nisser och som biträdande sekreterare Göran Bexell och förordnades till ledamot Bexell och till expert Nisser. Den 8 januari 1979 förordnades docenten Inger Haskå och docenten Martin Gellerstam och den 2 maj 1979 docenten Jan Arvid Hellström till experter.

bemyndigade den 13 september 1979 kommittén att delta Regeringen i arbetet på en ekuenisk psalmbok och att framlägga förslag till åtgärder.

Den 21 december 1979 bemyndigade regeringen chefen för kommunatt tillkalla ytterligare en ledamot i konnáttên. departementet Samma dag entledigades Ulf Björkman från uppdraget som ordförande och förordnades till ledamot och ordförande i kommittén bisko- Nivenius. Den 31 januari 1980 entledigades Bernt Ernepen Olle holm som sekreterare och förordnades Per Olof Nisser till sekreterare i kommittén. Den 26 februari 1981 förordnades lektorn Selander till expert under tiden den 1 februari 1981 - Inger detta förordnande den 31 maj 1981 och den 14 maj 1981 förlängdes t o m den 30 juni 1981. Den 29 januari 1981 förordnades fil mag Catharina Grünbaum till expert.

För utarbetande av bibelhänvisningar till texterna i förslaget till Psalmer och visor del 2 har anlitats kyrkoherden Tage Bentzer, Stig Hellsten, prosten Gunnar Olsson och domprosten biskopen Gunar Wikmark.

Komittên får härmed vördsamt överlämna ytterligare ett betänkande, Den svenska psalmboken. Betänkande av 1969 års psalmkommittê. Betänkandet omfattar delar. Den första delen innehåller en fyra för arbetets omfattning och innebörd jämte en exemredogörelse av nyare och äldre sång för Advent, Jul och Dagens tipelsamling der. Den andra delen utgörs av förslag till bearbetning av psalmer i 1937 års psalmbok och koraler i 1939 års koralbok. Den tredje delen av Psalmer och visor del 2. Förslag till tillägg till utgörs Den svenska psalmboken. Den fjärde delen innehåller förslag till sådana sånger från andra kristna traditioner än svenska kyrkans som utvalts av den ekueniska arbetsgruppen Sampsalm för en gemensam ekumenisk psalmbok.

Kommittén avser att slutföra sitt arbete före 1984 års utgång.

Stockholm den 15 september 1981

Olle Nivenius Belfrage Göran Bexell Esbjörn Ulf Anders Frostenson Björkman Gerharsson Harald Göransson Birgit Jan Håkan Åberg /Per Olof Nisser Anna-Brita Bodén

INNEHÅLL

_SAMVIAN FATTNING

UTREDNINGSUPPDRAGET OCH DESS GENGVIFÖRANDE

PSALMBOKSREVISIONEN I INTERNATIONELLT PERSPEKTIV

BEARBETNINGEN AV 1937 ÅRS PSAIMBOK OCH 1939 ÅRS KORALBOK Bakgrund 3.1.1 Den historiska bakgrunden Det wallinska arvet

*e* (Nix) Riktlinjer för bearbetningen

3.3.1 Användbarhet och behov Arbetets öppenhet Försiktig eller genomgripande bearbetning

mun/Joanna» Ino-rummen .\1O\U1-IQ»IN

Språket Musiken Bearbetama och bearbetningarna Motiv för att behålla-bearbeta-utesluta texter

SALMER OCH VISOR DEL 2

TVU ö rättningspsalmema r

1 1 Doppsalmer 1 2 Vigselpsalmer 1 .3 Begravningspsalmer l 4 Vignings- och invigningspsalmer l 5 Konfirmationspsalmer 4.2 e rbetningar a m m enligt uppdrag från 1975 års rkomöte 4.3 s ltarpsalmer och cantica Bakgrunden Kommitténs bedömning och arbetsinriktning Textema

-å-lå-b-bgü-IUJUJLNLNN

Musiken och utförandet

-lä-LNNP-Oâw-ÄLNND-l

Användning 4.4 sånger Sånger motsvarande tilläggets första del Recitationspsalmer Psalmer från tredje världen Sånger på fränmande språk

EXEMPEL PÅ SAMVIANSTÄLINING AV NYARE OCH ÄLDRE PSAIM 85 ARBETET MED FRÅGAN (M EN GEIVIENSAM EKUMENISK PSALMBOK 87

S()lJ 1981:49

SALIMUVENPUVING

Komnittêns uppdrag har omfattat dels utarbetandet av en andra del af Tillägg till Den svenska psalmboken, dels bearbetning av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok, dels slutligen deltagande i arbetet med en gemensam ekuenisk psalmbok.

Kommittén erinrar om att ett arbete med revision av psalmboken pågår i Finland och Norge. Också i Danmark tas initiativ till en förnyelse av psalmbeståndet, om än icke i officiell form.

Den svenska psalmboken har under långa tider haft karaktären av folkbok och varit bärare av ett väsentligt kulturarv. Främst är den avsedd att tjäna gudstjänstlivet i svenska kyrkan och den enskilda andakten. För att fylla dessa funktioner måste den tid efter annan revideras. En revision innebär dels att vissa psalmer utgår, att andra bearbetas och åter andra behålls utan förändringar, dels att nya psalmer förs in.

En översikt över den svenska psalmboksrevisionens historia visar hur svenska kyrkan genom tidernabrottats med detta problem och genom många psalmboksförslag arbetat sig fram till den psalmbok_ som slutligen kunnat antas. Svenska kyrkans tre officiella psalmböcker av åren l695, 1819 och 1937 är alla resultaten av en sådan process. Särskilt omfattande var förberedelsearbetet för 1937 års psalmbok. Detta berodde väsentligen på att man ville iaktta varsamhet mot det wallinska arvet från 1819 års psalmbok samtidigt som man var medveten om att psalmboken måste förnyas genom komplettering och bearbetning. 1937 års psalmbok kom därför att överta en betydande del av psalmerna från 1819 års psalmbok utan egentliga förändringar, samtidigt som den upptog nyskrivna psalmer, psalmer från 1800-talets väckelserörelser och översättningar av psalmer från andra länder och kristna traditioner.

För sin Bearbetning av Z937 års psalmbok och Z939 års koralbok har komittên inte i fornell mening lagt fast några bestämda rikt- I dess arbete kan dock åtminstone tre grundläggande prin-

linjer.

cipiella ståndpukter ses.

För det första har frågan om en psalms användbarhet och behovet av psalmen spelat en viktig roll. Användbarheten och behovet har i sin tur bestämts av psalmens innehåll och fonn. Kommittén har inte eftersträvat någon formell eller innehållslig likriktning, men vägledande för bedömningen av innehållet har varit om texten låtit det bibliska budskapet komma till sin rätt. Genom en undersökning verkställd av Statistiska centralbyrån (SCB), har kom-

Sammanfattning

mittên också sökt bilda sig en uppfattning om psalmernas och psalnnelodiernas användning och användbarhet.

För det andra har kommittén strävat efter att bedriva arbetet med så stor öppenhet och omvärldskontakt som dess resurser tillåtit. Genom bl a utgivning av tre häften, som upptagit exempel på bearbetade psalmer (text och melodi) och där de enskilda lösningsförslagen kommenterats och diskuterats, har kommittén för allmänheten redovisat läget vid olika tidpukter av arbetet. Syftet har bl a varit att få in synpunkter och reaktioner. Kommittén har vidare knutit en särskild referentgrupp till arbetet och genom olika andra informationsåtgärder sökt sprida kännedom om det pågående arbetet. Genom de kontakter detta öppna arbete gett har kommittén fått intrycket att inriktningen på bearbetningen av psalmbok och koralbok i stort varit riktig och att man förstått att en revision idag inrymmer många komplicerade frågeställningar.

För det tredje har kommittén funnit att en mer genomgripande bearbetning av en psalm i många fall är att föredra framför en försiktigare. I detta hänseende är det här framlagda förslaget jämförbart med den wallinska psalmboksrevisionens förslag och ansluter till principer som uttalats och tillämpats av Wallin själv. För kommittén är det angeläget att fästa uppmärksamheten vid detta eftersom bearbetningarna ofta sökt sig tillbaka till det innehåll och den form psalmerna haft före den wallinska revisionen. I synnerhet när det gäller reformationstidens och 1600-talets psalm syns den ofta tala mer direkt till vår tid i den språkdräkt den hade före 1819 års psalmbok. Bearbetningarna spänner dock över en vid skala. I vissa fall har endast obetydliga justeringar Kommittén har låtit utarbeta särskilda kommentarer till gjorts. vissa av psalmerna för att sätta in dem i deras teologiska, litterära, historiska och musikaliska sammanhang. Bearbetarna har själva i vissa fall gett en bakgrund och motivering för sina bearbetningar.

Bearbetarens roll har därmed aktualiserats. En fortlöpande dialog har förts mellan kommittén och bearbetarna om de olika förslagen. För den slutliga lösningen svarar bearbetaren, som efter de förda överläggningarna lagt fram sin slutversion av den bearbetade Kommittén har därvid haft att acceptera eller avvisa bepsalmen. arbetarens helhetslösning. Eftersom psalmtexter inte kan beställas på sama sätt som prosatexter har kmnnittén funnit detta rimligt och förenligt med svensk psalmtradition. Materialet har redovisats i samtliga fall utom då bearbetningen inte betraktats som slutförd. Kommittén har valt en mer öppen än restriktiv linje för sin redovisning, även om meningarna kunat vara delade om enskilda Ett av syftena med kommitténs här framlagda förbearbetningar. är att av hur en bearbetning av psalmboken i vår slag ge en bild tid kan te sig utifrån de förutsättningar som nu råder.

När det gäller s råket präglas bearbetningarna av grundförutsätt-

ningen att psalmgoken inte i första hand är en lyrisk antologi

utan en bruksvara. En väsentlig uppgift för språkbearbetningen har därför varit att ersätta sådana ord, ordformer och språkliga konstruktioner som idag förhindrar eller försvårar förståelsen. Självfallet har kommittén varit medveten om att vissa ord och ordsammanställningar kan vara bärare av ett budskap och förmedla ett eller en känsla av trygghet utan att själva stämningsvärde

Sammanfattning

sakinnehållet är omedelbart tillgängligt eller intellektuellt analyserats av mottagaren (ordmystik). Men när språket Varit präglat av sin tid på sådant sätt att det inte uppfattas som levande eller meningsfullt idag, eller när en psalm innehållit ord som fallit ur bruk eller ändrat innebörd, har bearbetarna i regel strävat efter att finna nya formuleringar.

Den språkliga bearbetningen har ställt kommittén inför många svåra och ömtåliga avvägningar. Full konsekvens har inte kunnat tilllämpas och inte heller eftersträvats. Detta gäller också en sådan detalj som verbens pluralfonner som ju sedan länge fallit ur bruk i normalspråket. I regel har pluralfonnerna ändrats till singularis, men det finns många exempel på att den plurala fornwn av olika skäl behållits.

När det gäller rimmen har en omfattande diskussion förts mellan kommittén och bearbetarna. Flera bearbetare har hävdat att ett strängt tillämpat krav på bevarande av helrimmen i den nuvarande psalmboken väsentligen skulle försvåra en meningsfull bearbetning av en psalm. Det kan också erinras om att helrimmet långt ifrån var en självklarhet i 1500-talets och 1600-talets psalm. I stället har nu - som då - assonansen (vård/mål, bäst/sist) inneburit en möjlighet som också utnyttjats av flera bearbetare. Eftersom riktpunkten för kommittén varit att prioritera innehållet framför en viss poetisk form har inga bindande krav uppställts beträffande helrim eller assonans. Bearbetarna har fått välja den form som känts naturligast.

Beträffande musiken erinrar kommittén m att den evangeliska kyrkovisans ursprungligen livliga och varierade rytm efterhand kom att bli utjämnad och att sångerna sjöngs långsammare bl a beroende på orgelns växande betydelse som ackompanjemangsinstrument. I och med den haeffnerska koralboken 1820 befästes den utjämnade koralstilen som också väsentligen präglar 1939 års koralbok. Efterhand har emellertid reaktionen mot denna koralstil växt stark. Ett sig praktiskt exempel på denna är de melodier som togs upp av väckelserörelserna. Men också genom nyskrivna koraler, genom studier kring och arbete med en äldre tids sång och sångsätt, genom kyrkosångsrörelsen och genom den moderna andliga visan har kritiken kunnat artikuleras mot den haeffnerska koraltraditionen. 1964 godkändes ett Tillägg till den svenska koralboken med 71 rytmiska koraler till omkring 200 texter. 1969 kom ett tillägg med originalmelodierna till de i psalmboken upptagna sångerna från väckelsetiden. Melodierna i föreliggande förslag har alltså förberetts under förhållandevis lång tid. I regel har man stannat för den rytmiska formen. I några fall föreslår kommittén alternativa melodier men strävan har varit att så långt möjligt undvika detta. Där nuvarande koral gjort psalmen svårsjungen har komittén sökt nya melodier. Stor hänsyn har också tagits till nutida tradition inom övriga svenska samfund.

Vad gäller Psalmer och visor del 2 har en av komitténs huvuduppvarit att ta fram till för gifter förslag psalmer de kyrkliga

förrättningarna. Arbetet härmed har ägt ru i nära samver an med

1968 ars kyrkohandbokskommitté. Ett omfattande inventeringsarbete har skett av svenskt och utländskt material. Kommittén har också genom olika åtgärder sökt stimulera författare och tonsättaatt bidra. Kommittén lämnar i föreliggande betänkande förslag

Sammanfattning

till psalmer för dop, vigsel och begravning, vars innehåll anknyter till de förslag till ritual som utarbetats av kyrkohandbokskommittên.

En annan av kommitténs huvuduppgifter har varit att föreslå psalta salmer och cantica för församlingsbruk. Därmed har kommitten knutit an till en strävan inom många kyrkor världen över att ta upp vad man antar har varit en urspruglig musikalisk gudstjänst- Efter ett stort kontakt- och inventeringsarbete har kompraxis. mittén funit det mest ändamålsenligt att välja nykomponerade inhemska och utländska - melodier. Texterna har i de flesta fall av översättningsenheten för Gamla testamentet inom nyöversatts bibelkommissionen. Till sama genre har också räknats de nytestamentliga cantica - se sv ps 610-612. Två av dem föreligger här i bibelkommissionens nyöversättning. Psaltarpsalmerna kan brukas mellan läsningen av den gammaltestamentliga texten och episteltexten 1976 års men i huvudgudstjänsten enligt gudstjänstordning, också i andra sammanhang som ersättning för en psalm ur psalmboken.

Kommittén lämnar vidare förslag på ett antal övriga sånger, motsvarande dem i tilläggets första del, enligt önskan från 1975 års Härvid kan bl a noteras att ett antal sånger från kyrkomöte. världen medtagits liksom texter på främmande språk. nämlitredje gen sex negro spirituals och fem psalmer på danska resp norska. Vidare har kommittén låtit bearbeta några av sångerna och texterna ur SOU 1975:3, Psalmer och visor, enligt uppdrag med anledning av 1975 års kyrkomötes beslut. Kommittén föreslår ett mindre antal men anmäler att den omprövat sin tanke att ta

upp särs läseêsalmer il a recitationspsalmer bl a med hänvisning till de sto-

ra svårigheterna att göra ett rimligt urval och att bedöma deras användning.

Vad beträffar musiken har de erfarenheter som vunnits av användningen av Psalmer och visor 76 samt det livliga pågående psalmarbetet inom andra kyrkor kmnnit föreliggande förslag till godo. Flera i resp hemland väl prövade melodier har hämtats utifrån och andelen nykomponerade melodier är i detta förslag proportionellt mindre än i Psalmer och visor 76.

I detta betänkande upptas också exempel på en sammanställning av och äldre psalm (provsamling för Advent, Jul och Dagens nyare tider) för att av hur en kommande psalmbok kan komma ge en bild att te sig när äldre och nyare material står sida vid sida.

Kommittén har bemyndigats att delta i arbetet med frågan om en gemensam ekumenisk psalmbok. Detta arbete äger ru inom den ekumeniska Sampsalm i vilken 15 kyrkor, samfund och arbetsgruppen är företrädda. Kommittén är representerad i Samorganisationer psalm. Bakgrunden till Sampsalms arbete är bl a det ökade utbytet av sånger som skett mellan kyrkor och samfund under 1960- och 70-talen, samt förhållandet att en icke ringa del av psalmerna i de olika psalmböckerna sedan länge är gemensam.

Olika alternativ för en kommande gemensam lösning har diskuterats. Den modell som främst fått anslutning innebär utgivandet av en gemensam s k baspsalmbok, som de olika kyrkorna och samfunden med ett särskilt samfundstillägg. På förfrågan 1978 kompletterar

sou 193149 Sammanfattning 11

av ärkebiskopen ställde sig en majoritet av landets domkapitel och stiftsråd positiva till en sådan lösning i ett val mellan fyra olika alternativ.

Psalmkonmittên ansluter sig till tanken på en gemensam ekumenisk

psalmbok men föreslår att den gemensamma psalmboken utformas på ett sådant sätt att det, i varje fall för svenska kyrkans del, inte blir erforderligt med ett särskilt samfundstillägg. Förslaget innebär att psalmkommittén får i uppdrag att i nära samverkan med Sampsalm utarbeta ett förslag till en ny psalmbok innehållande - förutom psalmer ur svenska kyrkans psalmbok och dess till- - ett antal lägg jämväl psalmer ur andra samfuds sångböcker. Vid remissbehandlingen bereds samtliga berörda kyrkor och samfud tillfälle att inkomma med yttrande. Efter ev bearbetning läggs förslaget fram för beslut enligt för svenska kyrkan gällande ordning. Sedan beslut fattats om en psalmbok för svenska kyrkan har andra kyrkor och samfund möjlighet att för sin del ta ställning till frågan om de önskar anta denna psalmbok - som utarbetats i nära kontakt mellan samfunden - som sitt samfuds sångbok. Möjligheten att komplettera psalmboken med ett särskilt samfndstillägg står därvid givetvis öppet för de samfund som så önskar.

Vid bifall till här skisserade förslag föreslår komnittén att den utökas med två ledamöter, föreslagna av Sampsalm.

Kommittén föreslår vidare att den får i uppdrag att utarbeta förslag till ett s k tillägg till psalmboken, avsett för

rörligt

svenska kyrkan. I ett sadant tillägg kude sånger tas upp som vid en viss tid bedöms vara angelägna och lämpade för församlingssång men som av olika skäl inte bör ingå i en mer permanent psalmbok. Tilläggets psalmbestånd omprövas kontinuerligt.

Såväl text som musik i psalm- och koralbok samt i psalmbokstillläggets andra del är underkastade de upphovsrättsliga regler som gäller fr o m den 1 juli 1973.

Kommittén aktualiserar också fbrtsättningen av arbetet efter det kommittén slutfört sitt uppdrag. Detta kunde enligt kommitténs mening ske genom att ett pastoralliturgiskt institut inrättades, knutet förslagsvis till Svenska kyrkans centralfåd för evangelisation och församlingsarbete. Ett beslut rörande ett rörligt tilllägg förutsätter nämligen att ett fast organ finns för det kontinuerliga arbetet med ett sådant tillägg.

Förutom vad som anförts i det föregående föreslår kommittén, som avser att fortsätta sitt arbete såväl med bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok som med psalmbokstillägget, att den får i uppdrag att färdigställa tilläggets andra del för gtgivnin i t ck och användning vid sidan av nuvarande psalmbok, koralbok och Psalmer och visor 76. Vidare föreslår kommittén att de i band 2 av betänkandet redovisade bearbetningarna av psalm- och koralböckerna fakultativt får användas av församlingarna. Inför det slutliga förslaget önskar också kommittén få.göra en översyn av Psalmer och visor del 1 och 2.

1 UTREDNINGSUPPDRAGET OCH DESS GENOMFÖRANDE

Den 20 februari 1975 avgav 1969 års psalmkommitté sitt första betänkande, Psalmer och visor. Förslag avgivet av 1969 års psalmkommitté. Betänkandet omfattade tre delar, nämligen en inledande kommentar (SOU 1975:2), ett sånghäfte med texter och melodier (SOU 1975:3) och en ackompanjemangsbilaga (SOU 1975:4).

Kommittén har i det nämnda betänkandet redovisat sitt uppdrag och arbete under tiden 14 mars 1969 - 20 februari 1975. Uppdraget innebar att kommittén skulle utarbeta ett förslag till tilllägg till Den svenska psalmboken av år 1937 och koralboken av år 1939, att prövas och brukas intill dess en allmän revision av psalmboken företagits. Detta hade föreslagits av 1968 års kyrkomöte, men kommittén erinrade om att frågan varit aktuell redan vid 1958 års kyrkomöte.

Komittên anmälde också att den avsåg att fortsätta sitt arbete_ och nämnde vissa särskilda områden. Dels gällde det psalmer för de kyrkliga förrättningarna. Detta arbete skulle ske i nära samverkan med l968 års kyrkohandbokskommittê. Dels gällde det psaltarpsalmer och cantica i responsoriala arrangemang. Dels slutligen gällde det recitationspsalmer, avseende nutida centralt kristen dikt som lämpade sig för läsning i liturgiska sammanhang.

Betänkandet sändes ut på remiss till ett fyrtiotal mottagare. En sammanställning av inkomna svar och synpunkter förelåg vid 1975 års kyrkomöte. Vid detta väcktes också ett antal motioner, som rörde psalmboksfrågan. I motion nr 20 yrkade motionärerna på en genomgripande revision av psalmkommitténs förslag. I nr 30 yrkades att ett alternativt förslag skulle antas i stället för psalmkommitténs. I nr 39 och 48 föreslogs vissa kompletteringar. I nr 54 yrkades om uppdrag åt kommittén att lägga fram förslag till en revision av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok, med inarbetande av nytillkomna psalmer, samt att kommittén med hänsyn härtill utvidgades. I nr 73 slutligen föreslogs att församlingarna skulle tillåtas fritt val av sånger vid gudstjänsterna.

Betänkandet behandlades av kyrkomötets särskilda utskott. Detta

föreslog

att 68 texter med melodier skulle godkännas utan ändring,

att 34 sånger skulle godkännas med vissa angivna ändringar som företagits i samråd med författare/tonsättare,

14 Utredningsuppdraget

att 27 nummer skulle hänskjutas till psalmkommittén för att efter viss bearbetning ingå i tillägget samt

att S6 numer skulle uteslutas.

Utskottet föreslog vidare att 16 nya sånger skulle införas och att psalmkomittén skulle få i uppdrag att välja lämpliga översättningar till vissa carols m m. Slutligen föreslog utskottet att 14 nummer ur tilläggsförslaget, tre särskilt angivna andra texter samt frågan om finsk psalm skulle hänskjutas till psalmkomittên för att efter vidare bearbetning ingå i en andra del av tillägget.

Utskottet yrkade vidare bifall till motionen nr 54 om utvidgat uppdrag åt komittén.

Kyrkomötet beslöt i enlighet med särskilda utskottets förslag. I skrivelse nr 23 till regeringen, av den 26 september 1975, anhöll kyrkomötet att psalmkommittén skulle få i uppdrag

att färdigställa ett tilläggshäfte för utgivning under 1976 att och brukas i svenska kyrkan intill dess en allmän reprövas vision av gällande psalmbok och koralbok är genomförd och att i samband därmed på lämpligt sätt löste de psalmkommittén frågor som sammanhängde med upphovsrätten,

att fram ett förslag till en andra del av Tillägg till Den lägga svenska psalmboken att prövas och brukas på samma sätt som tilläggets första del,

att framlägga förslag till en revision av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok samt att kommittén med hänsyn till detta uppdrag finge utökas vad gäller ledamöter och experter.

Regeringen gav den 12 februari 1976 psalmkommittén de begärda uppdragen. Psalmkommittên överlämnade den 31 maj 1976 Psalmer och visor 76. Tillägg till Den svenska psalmboken, del 1. Betänkande avgivet av 1969 års psalmkommitté (DsU 1976:11). I detta hade de ändringar och kompletteringar gjorts som föreslaav kyrkomötet, så långt detta varit möjligt. Kommittén regits dovisade sitt arbete i ett relativt utförligt förord till betänkandet.

Tillägget fastställdes av regeringen den 1 juli 1976, att användas bredvid 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok under tiden 1 söndagen i Advent 1976 t 0 m Domssöndagen 1986.

Sedan kommittén sålunda färdigställt Psalmer och visor 76 vidtog arbetet med de två övriga huvuduppgifterna, nämligen utarbetandet av ett förslag till en andra del av tillägget och av ett för slag till revision av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok.

Av praktiska skäl har arbetet bedrivits så, att de frågor som rört revisionen av nuvarande psalmboks texter har förberetts av en grupp bestående av ledamöterna Belfrage, Bexell, Frostenson (fram till l980)och Åberg samt sekreteraren Nisser (fr 0 m 1980). De frågor som rört tilläggets andra del har förberetts av

Utredningsuppdraget 15

en grupp bestående av ledamöterna Björkman (t 0 m 1979), Frostenson, Gerhardsson och Göransson samt sekreteraren Nisser. Musikfrågorna har förberetts av en grupp bestående av ledamöterna Göransson och Åberg samt experterna Ersêus och Forsberg och, vad gäller musiken till tilläggets andra del, experten Sörenson. Sekreterare i samtliga grupper har varit komittêns biträdande sekreterare Bodén. De frågor som gällt Psaltarpsalmerna slutligen har förberetts av ledamoten Göransson och experten Ekenberg.

Vid 1979 års kyrkomöte motionerade biskopen Sven Ingebrand m fl om att psalmkommittên, utan att upphöra med sitt hittills givna uppdrag, skulle få tilläggsdirektiv att aktivt delta i arbetet på en ekumenisk psalmbok och att om möjligt till nästa kyrkomöte lägga fram förslag vartill detta arbete kunde leda (motion nr 20). Beredningsutskottet instämde i motionens huvudsyfte och hemställde hos kyrkomötet att hos regeringen föreslå att kommittén skulle bemyndigas delta i arbetet på en ekmenisk psalmbok, inom ramen för sitt uppdrag, och att framlägga förslag till åtgärder. Kyrkomötet beslöt i enlighet med beredningsutskottets hemställan och regeringen gav den 13 september 1979 psalmkommittên det begärda bemyndigandet.

2 PSALMBOKSREVISIONEN I INTERNATIONELLT PERSPEKTIV

Det pågående arbetet med psalmboksrevisionen kan inte betraktas enbart från ett inomsvenskt perspektiv. Det har i hög grad varit beroende av vad som sker i andra länder område. Här kan på detta noteras att ett omfattande arbete pågått under de senaste decennierna, ofta kopplat till ett arbete med gudstjänstformernas förnyelse. Någon sammanfattande och övergripande beskrivning av detta skeende finns inte tillgänglig. Kommittén får här hänvisa till 1968 års kyrkohandbokskonmittês betänkande SOU 1974 67, Svenska kyrkans gudstjänst. Gudstjänst i dag. Liturgiska utvecklingslinjer, kap 8, Den kyrkomusikaliska utvecklingen, av Harald Göransson.

Som resultat av det arbete som beskrivs i det nämnda betänkandet har sedermera utkommit åtskilliga reviderade Bland psalmböcker. dem kan nämnas The Australian Hymn Book 1977. Den är ekumenisk och försedd med ett katolskt supplement. Vidare Gotteslob, 1975, en psalmbok för alla tyskspråkiga katoliker. En ny tysk frikyrk- 1ig sångsamling föreligger i Gemeindelieder 1978. Som supplement till & Modern utkom Hymns Ancient 1980 More Hymns for Today. För de lutherska kyrkorna i USA och Kanada utgavs 1978 Lutheran Book of Worship. New Church Praise, 1975, är ett supplement till den tidigare engelska psalmboken för United Reformed Church, och Praise for Today, 1974, är ett supplement till den engelska Baptist Hymn Book.

Det svenska psalmskapandet under 1960-och 70-talen har väckt viss internationell uppmärksamhet. Detta åskådliggörs bl a genom att inte mindre än åtta nyskrivna svenska sånger tagits upp i den omredigerade utgåva av Kyrkornas Världsråds sångbok Cantate Domino, som utkom 1974/75. Detta måste sägas vara anmärkningsvärt med tanke på vårt begränsade språkområde och på att detta omsorgsfullt gjorda urval endast omfattar 202 sånger från hela världen.

Ett revisionsarbete av samma slag som det svenska pågår också inom andra kyrkor och språkområden av särskilt intresse för vår egen psalmboksrevision. Under 1980 har sålunda

tyskspråkiga

evangeliska kyrkor tagit upp ett omfattande revisionsarbete av sin psalmskatt. Gemensamt har flera psalmbokskommittêer från de evangeliska kyrkorna i Västtyskland, DDR och Österrike utarbetat ett principdokument som, efter behandling av de i protektet engagerade kyrkorna, skulle tjäna som riktlinjer för det fortsatta arbetet. Svar har begärts till våren 1981. Med hänsyn till att en icke obetydlig del av psalmerna i vår psalmbok går

18 Psalmboksrevisionen i internationellt perspektiv

tillbaka bör detta revisionsarbete kunna på äldre tyska psalmer av stor för det fortsatta i Svebli betydelse psalmboksarbetet

rige.

direkt berörs arbetet av vad som samtidigt sker i de nor- Än mer

diska länderna.

I Danmark inte ett revisionsarbete i formell mening. Men pågår inte minst genom insatser från organ som Salmehistorisk Selskab,

Samfund av 1898 och Samfundet Dansk Kirkesang hålls så- Kirkeligt väl forskning som arbetet med att skapa ny psalm lehymnologisk vande. häften, som fungerar som tillägg till den danska Några har kommit ut under senare år. Det gäller 46 Salmer psalmboken, til Den Danske Salmebog (1978) och 129 Sal- (1976), 78-Tillaegget mer I dessa häften har både äldre och nyskriven text, som (1981). inte återfinns i den danska psalmboken, tagits upp.

tycks f n inte Några planer på en officiell psalmboksrevision

föreligga.

I Finland tillsatte kyrkomötet den 9 maj 1975 en kommitté med upp-

åstadkoma en totalrevision av den svenska psalmboken för gift att i Finland. Parallellt pågår ett den evangelisk-lutherska kyrkan revisionsarbete med den finska Den svenska kommittén psalmboken. den 10 december 1976 ett delbetänkande där man presenteraavgav för det kommande arbetet. I huvudsak rörde det de riktlinjerna hade kommittén sökt nytt material, dels sig om två linjerzdels den den av år 1943. Som mohade gått igenom gällande psalmboken att behålla anförde kommittén psalmens antiv för en psalm historiska värde och ursprung. Psalmer som vändning, kvalitet, mot de krav som dessa kriterier ställde borde utinte svarar mönstras och komittén nämnde därvid följande motiveringar:

ringa användning, dess språkliga brister, målgruppens psalmens botfärdiga fångar) och psalmens inaktuelbegränsning (exempelvis innehåll. Kommittén angav vidare att den la eller bristfälliga 632 psalmer kunde utmönstras. bedömde att 220 av psalmbokens

komittén med 91 nya sånger som 1979 presenterade Nya psalmer kunde tänkas i en reviderad psalmbok. I förordet anges ingå att en betydande del av materialet har övertagits från Sverige Men också texter med danskt, isländskt, tyskt, holloch Norge. och afrikanskt ursprung finns med. ländskt, engelskt

Kommittén räknar med att kunna lägga fram sitt slutliga förslag

1983.

1954 en Salmeboknemmd med uppgift att företa I Norge tillsattes av Landstads reviderade psalmbok (1924) och Nynorsk en översyn för att åstadkomma en gemensam psalmbok. Ett Salmebok (1925) Salmebok 1967. Det omfattade 865 Utkast til en felles förelåg rev Stark kritik riktades mot förslaget. psalmer (Landstad 886). men fick till grud för det fortsatta Utkastet antogs inte, ligga Detta sker som i revisionsarbetet. genom en Salmebokkommitté, under Kommittén utgav 1973 ett sin tur lyder en Liturgikommisjon. Det innehöll 134 nya sånger och auks k prövehefte, Salmer 1973. för bruk i den offentliga gudstjänsten. Det tycks toriserades snabbt ha fått fotfäste i det norska församlingslivet.

Psalmboksrevisionen i internationellt 19 perspektiv

I Norge förväntas under våren 1981 ett psalmboksförslag omfattan- - varav några på svenska - och 24 läsepsalde totalt 930 psalmer mer.

överläggningar har ägt ru mellan psálmkommittên och de norska

och finska kommittêerna och ett utbyte av material och idéer har skett mellan de nordiska länderna. Ett rikligt material har alltså stått till kommitténs förfogande. Utöver vad som framgår av ovanstående har material inhämtats från andra delar av världen. Härtill återkommer komittên i det följande.

3 BEARBETNINGEN AV 1937 ÅRS PSALMBOK OCH 1939 ÅRS KORALBOK

3.1 Bakgrund

Psalmen är, enligt en vanligt förekommande den sång bestämning, som församlingen sjunger i gudstjänsten. Samtidigt brukar emellertid att också har understrykas psalmen en viktig användning utanför kyrkorummet och gudstjänsten exempelvis i det enskilda andaktslivet, i hemmet, i själavården osv.

Begreppet psalm i vår mening är unikt för de nordiska länderna. I andra språktraditioner används som hymn, sång etc och uttryck

med psalm avses Psaltarpsalm. Första gången vi möter

uttrycket Den svenska psalmboken är 1543. hade kallats Tidigare psalmböcker exempelvis Några gudliga visor (1530) eller Svenska sånger och visor (1536).

Psalmboken är inte bara en bok av största för den enskilbetydelse da eller gemensamma andakten och gudstjänsten, utan den har sedan många generationer också en stark ställning som kulturbärare i vårt land. Genom psalmboken möter dikter från flera århundraden och där är många av våra främsta författare representerade. När vår nuvarande psalmbok antogs av 1936 års kyrkomöte fäste professorn Hjalmar Holmqvist kyrkomötets uppmärksamhet på psalmbokens dubbla funktion, den centralt religiösa och den kulturellt litterära. Om den senare sade han följande:

Den wallinska psalmbokens egenart var att den bredvid det äldre lutherska arvet religiöst upptog upplysningen-romantikens epok. . Det var detta som gav den wallinska psalmboken dess märkvärdiga ställning i det allmänna kulturlivet och bland våra bildade, en tillgång av utomordentlig betydelse för vår kyrka under ett helt århundrade.

Det nya psalmboksförslaget inte blott återkommer med det gamallutherska arvet förstärkt och med det wallinska arvet i ännu klarare gestalt genom gallringen. Det viktiga nya är att förslaget tillgodogör för vår kyrka även den stora litterära kulturepoken 80-90-talen. Och nu kommer därtill: vi har ännu en litterär kulturepok, den som brutit in efter krigstiden...

Samtidigt har psalmboken som få varit en folkbok och psalmen varit gemensam egendom för folket. I Psalmboken som folkbok (1942) har

och 1939 års koralbok 22 Bearbetningen av 1937 års psalmbok

Bror Olsson samlat många exempel, inte minst från litteraturen,

ställning som en folkets bok. Den är en del av vår på psalmbokens en levande förbindelse med gemensama historia. Den har erbjudit det förflutna som den sökt uttrycka det bibliska budsamtidigt för Genom sin ställning i kyrka, skola och skapet varje ny tid. hem har den komit att bli generationers följeslagare genom livet.

Psalm och annan kristen sång växer fram i en bestämd historisk

av detta både till innehåll och fonn. situation. Den bär prägel Men det finns text som inte också bär prägel av sin föringen förmedla når oss alltså i en fattare. Det budskap som sången vill

som hämtat drag både från dess historiska och teologiska gestalt och från människan bakom verket. Det finns ingen tidlöst miljö i den meningen att den skulle vara fri från sådana objektiv psalm visar ha styrka nog att kunna bedrag, även om många psalmer sig

stå under långa tider i samma form.

stadfästs det alltså att de Dsalmer som När en psalmbok betyder funnit ska brukas också i framen viss tid riktiga och lämpliga vars behov man inte känner. Även om perspektivet framåt långt tid, ifrån varit främmande har man nog, när psalmböckerna slutligen i lika haft blicken riktad bakåt som framfastställts, hög grad åt. Det är då naturligt att det så småningom har växt fram ny

vid sidan av psalmboken för att fånga sång och nya sångsamlingar i samtiden av naturliga skäl inte kunnat in det som psalmboken få med. Att detta ibland formen av en provokation eller tagit för att åstadkomma en förnyelse av den är protest mot psalmboken viktigt uttrycksmedel för den kristna uppenbart. Sången är ett församligen och ett av de inslag i gudstjänsten där gudstjänstaktiva medverkan är - eller borde kunna vara - stardeltagarnas kast. Därför har det varit att psalmen fonnellt och angeläget inte varit eller framstått som främinnehållsligt otillgänglig mande eller obrukbar för samtiden.

med vår lutherska tradition har psalmen alltid stått un- I kyrkor der detta funktionsperspektiv. Sången ska uttrycka församlingens och den enskildes tro och glädje över att ha tagit emot det nya

förbundets Psalmen har också en bestämd uppgift i Ordets gåva. och är en fonn för förkunnelse. Luther skriver: tjänst evangelisk Den som på allvar tror detta (att Gud utgivit sin Son för oss),

han kan inte låta bli att med glädje och lust sjunga därom och

så att också andra får höra det (1545). I denna förkunna det, korta sats möter oss alltså tanken att psalmen både är lovsång,

som bekännelse, läropsalm och evangeliserande psalm samtidigt för och den är ett uttryck den sjungandes personliga upplevelse Dänned är också klart att den lutherska psalmtradispontanitet. tionen inte är renodlat intellektualistisk utan att också psalmer,

och av mystikens fromhet hör dit som är präglade av innerlighet i lika Men när Luther hög grad som exmpelvis läropsalmerna gör. var det dock i försvisade sig angelägen om sånger på modersmålet ta hand för att undervisa fblket. Från samma utgångspunkt betrak-

tade Luther den kyrkliga diktningen som något fortgående. Nya ti-

der fordrade för evangeliets budskap och han uttalade nya uttryck att inte skulle fortleva utöver t 0 m önskemål hans egna skrifter det sekel i vilket de var skrivna. Från detta funktionsperspektiv

krävs alltså tid efter annan en revision av psalmboken.

SOU 1981249 Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok 23

Ett av huvudskälen för en sådan revision gäller den språkliga uttrycksformen: språket åldras, ord får ny innebörd. De frågor som hör samman med denna problematik berörs närmare nedan under avsnitt 3.3.3. Samtidigt är det uppenbart att en revision också har att göra med texternas innehåll. Inte bara språket utan också innehållet bär dragen av psalmens historiska och teologiska tillkomstmiljö och av människan bakom verket. Olika tider lägger vikt vid olika sidor av det bibliska Vad som är angebudskapet. läget när en psalmbok stadfästs kan vara inaktuellt redan efter några decennier. De teologiska förskjutningarna mellan tiderna kan vara både större och mindre, vilket psalmböckerna genom tiderna erinrar om. Men samtidigt visar de att man bakom de olika förskjutningarna bemödat sig om att bevara en fast och oförändrad teologisk kärna, om än med växlande framgång.

Med språkets förändring och de genom tiderna växlande teologiska accenterna blir vissa psalmer efterhand föråldrade och svåra att använda eller helt obrukbara. Det är utgångsläget för en revision. Samtidigt innebär en revision möjlighet att föra in nya psalmer. En psalmboksrevision omfattar därför två element:

1. en bearbetning av den befintliga psalmboken. Vissa psalmer måste tas bort, andra måste omarbetas av innehållsliga, språkliga och/eller musikaliska skäl, medan andra kan behållas oförändrade,

2. införande av nya psalmer.

Kommittén har nedan valt att beteckna arbetet med 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok som bearbetning, medan revision betecknar hela arbetet med äldre och ny psalm och visa.

3.1.1 gen hi§tgriska_bakgrgnden

Det kan vara skäl att sätta in den nu pågående revisionen i sitt historiska sammanhang bl a för att belysa några av de svårigheter en sådan revision alltid har att brottas med vad gäller avvägningen mellan gammalt och nytt. Vår nuvarande psalmbok är den tredje i raden av psalmböcker, stadfästa för bruk i svenska kyrkan, vilka alla är resultaten av ett revisionsarbete.

Bakom tillkomsten av vår första officiella och för hela riket gällande psalmbok, 1695 års psalmbok - den karolinska - ligger alltså ett revisionsarbete. Detta uttryck användes även om det inte handlade om omarbetning av en tidigare rikspsalmbok utan om att dra samman vad som fanns i en rad olika befintliga psalmböcker. Av dessa intog den s k Nya Uppsalapsalmboken en särställning eftersom den var anbefalld av 1686 års kyrkolag. Bakgrunden var alltså praktisk men hade också att göra med den statsrättsliga teori på vilken enhetsväldet byggde och som i unio religionis (religionens enhet) såg rikets första och fundamentala lag.

Som uttryck för uniformitetssträvandena tillkom den ovan nämnda kyrkolagen 1686, katekesen 1689 och kyrkohandboken 1693. Till bilden hörde också en önskan att försvenska de erövrade dansk-

24 Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok

norska områdena av landet. Att psalmboken var av stort intresse är givet, inte minst för den roll den kunde spela i försvenskningssträvandena. Så uppdrogs åt sedermera biskopen i Skara, Jesper Svedberg, att företa en psalmboksrevision. Hans psalm- bok - som alltså inte kallades förslag trycktes med kungligt tillstånd 1694 men drog omedelbart på sig häftig kritik främst från lutherskt-ortodoxt håll. Konungen uppdrog då åt strängare bl att en översyn av Svedbergs och a biskoparna göra psalmbok en ny kunde, efter delvis ganska kraftiga ändringar, stadfästas genom kungligt brev den 5 december 1695. Samtidigt förbjöds Svedbergs av år 1694. Koralbok utkom 1697. psalmbok

Relativt snart riktades emellertid kritik också mot denna psalmbok. Det gällde bl a psalmernas yttre formella sida. Man menade att ålderdomliga språk var ett hinder för andakten psalmbokens och att det höll stora skaror borta från gudstjänsten. Man kan härvid erinra sig Svedbergs egen kommentar om de äldre psalmerna: De äro såsom gamle dukater och riksdalrar, de äro rugguta, ojämna och oansenliga utvärtes och påsseendet - men han tillmen de äro av fin metall och god halt. Psalmboken hade lägger: en stark förankring men det finns belägg för att psalmer folklig ofta citerades i bildade kretsar. En annan kritisk forpå gyckel mell utgångspunkt gällde psalmernas poetiska brister i jämförelse med samtidens ideal och man menade att en psalmbokens kritiker skulle få vatten på sin kvarn om han jämförer våra psalmer emot världsliga poemer.

Kritiken också innehåll. Här spelade lekmannagällde psalmernas kretsarnas andliga sång en stor roll så som den manifesterade sig i många och flitigt använda sångsamlingar, bland vilka Mose och Lamsens visor (1717) och Sions sånger (1743) - den förra med rötter i pietistisk och den senare med rötter i herrnhutisk tradition - är de mest kända. De ansluter till många drag i 1695 års men kom samtidigt att upplevas som alternativ till den. psalmbok Redan tidigt mötte vidare teologisk kritik, präglad av upplysningens allmänna åskådning och religiösa uppfattning.

en omständighet påpekades av Samuel Ödmann 1798, näm- Ytterligare att av psalmbokens 413 psalmer funnes minst 300 numror, som ligen på femtio år aldrig blifvit sungne vid någon ofjentelig Gudstjenst, och förmodeligen än mindre hädanefter nytjas. Hur exakt man inte men utan tvekan var det ett väl denna uppgift är vet känt förhållande att en stor del av psalmboken inte brukades. bör man erinra sig psalmbokens ställning so folkbok. Samtidigt Den utkom fram till 1819 i 250 upplagor med tillsammans 1 500 000

exemplar.

Vid 1740-41 års riksdag aktualiserades för första gången frågan om en revision av psalmboken, men det kom att dröja till 1765 innan ett lades fram (Den svenska provpsalmboken. Första förslag samlingen. - Andra samlingen kom 1767). Den kallas den celsiska sedennera i efter medarbetaren i psalmbokskommittên, biskopen Lund Olof Celsius. Provpsalmboken vann inte församlingarnas gillande, ehuru den också ansågs ha många förtjänster. 1779 uppdrogs åt landets domkapitel att insända förslag på psalmer som de anför en psalmbok till Uppsala domkapitel. Ett förslag såg lämpliga baserat insända och omfattande materialet utarbetades av på det

Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok 25

ärkebiskopen Uno v Troil - den 5 k troilska psalmboken - till jubelfesten i Uppsala 1793 (Förslag till kyrkosånger för svenska församlingen). Inte heller detta förslag antogs men bildade utgångspunkt för det fortsatta arbetet. En rad privata förslag utkom vid tiden kring sekelskiftet och något decennium framöver - Dahl, Geijer, Hedborn, Choraeus-Wallin, Franzén-Wallin, Lilliestråle, Linderholm, Ödmann. I och med att J O Wallin fr 0 m 1811 knöts till den då tillsatta psalmkommittên inleddes det avslutande skedet av psalmboksrevisionen. Kommittén publicerade 1814 ett Förslag till kyrkosånger, vilket så småningom ledde fram till ett av Wallin själv utarbetat Förslag till Svensk Psalmbok 1816, i vilket för första gången struktur, språk och innehåll i 1819 års psalmbok förebådas. Förslaget fick ett positivt mottagande, men Wallin själv var inte nöjd. I en promemoria förklarade han att arbetet måste fortsätta. Detta bottnade inte minst i hans stigande värdering av den äldre psalmskatten, som han ville göra större rättvisa. Den 29 januari 1819 fastställde emellertid Kungl Majzt den nya psalmboken. Koralboken - den s k haeffnerska efter sin upphovsman, director musices i Uppsala Joh Christian Fredrich Haeffner - kom 1820. Se nedan avsnitt 3.3.5.

Arvet från Wallin har sedan spelat en stor roll i den svenska psalmboksdebatten. De härmed sammanhängande frågorna kommenteras under avsnitt 3.2 nedan. Här ska bara det direkta revisionsarbetet beröras.

Sedan frågan om en psalmboksrevision tagits upp av riksdagen 1850-51 men blivit vilande i avvaktan på att ett kyrkomöte skulle inrättas, inleddes i och med 1868 års kyrkomöte ett revisionsarbete som resulterade i ett Förslag till reviderad för psalmbok Svenska kyrkan 1889. Till innovationerna i detta hörde förslag bl a att dispositionen av psalmerna var liturgisk, dvs att psalmerna ställdes upp efter kyrkoåret, kyrkans etc och handlingar inte dogmatisk, som tidigare var det nonnala. Kritiken mot detta förslag var dock enhällig. Man vände sig bl a mot att kommittén inte iakttagit den varsamhet mot den wallinska som psalmboken förutskickats i direktiven. Förslaget fick därför arbetas om och nästa kom 1896. Inte heller förslag denna gång var man nöjd med materialet; här kom bl a kritik mot alltför stor aktning inför den wallinska psalmboken. I anslutning till debatten om detta psalmboksförslag väcktes också tanken på ett psalmbokstillägg, men den lämnades då obeaktad.

Psalmboksrevisionen kom därefter att vila, kanske därför att som det sagts Sveriges kyrka kunde knappast sjunga i denna tid (Dick Helander) och kanske därför att man inte kunde bestämma sig för om man ville ha en fullständig revision eller om man skulle nöja sig med ett tillägg. Vid tiden från början av 1900-talet och något decennium framåt utkom emellertid flera privata psalmboksförslag, som senare skulle visa sig få betydelse för revisionsarbetet - Svante Alin,Edvard Evers, Johannes Johansson och Paul Nilsson bör kanske i första rummet nämnas. Av vikt är också ungkyrkorörelsen, som gav inspiration åt kyrkolivet i stort och som betydde mycket för psalmdiktningen. J A Eklund fick härifrån många viktiga impulser och han blev också den som längst och mest aktivt - kanske vid sidan av Emil Liedgren - kom att arbeta med psalmboksfrågan. Han invaldes 1908 i den då tillsatta psalmkommittên

och 1939 års koralbok 26 Bearbetningen av 1937 års psalmbok

och avslutade inte sitt arbete förrän i och med psalmboksförsla- 1934. - 1908 års kommitté avgav 1911 ett Förslag till en re-

get

viderad psalmbok. I detta förslag hade man hämtat material från

reformationstiden och från 1600-talet liksom även från samti-

Förslaget präglades av en för sin tid typisk uppskattning

denr

av den tyska psalmdiktningen. Dispositionen är den liturgiska

s k fria arbetet geoch man kan spåra det frambrytande kyrkliga nom att för Dit har man man upptagit sånger församlingsmöten. bl a hänvisat av den andliga visans art. Förslaget utlössånger debatt och det kritiserades bl a för sitt förhållante en livlig devis urval av modern nyskriven psalm. Kommittén fick generösa därför i uppdrag att arbeta om sitt förslag. En sådan omarbetning i ett av 1914. Kyrkomötet 1915 var emelförelåg psalmboksförslag lertid inte berett att anta detta utan ansåg att det behövde ses

över Det ledde fram till ännu ett förslag av år 1917. ytterligare. I förordet ledamöterna i psalmboksnämnden bl a att en återsäger den traditionella fbrmuleringen har skett i de fall, gång till där nämnden funnit skäl därför föreligga. Den känsliga frågan om psalmens traditionella lydelse var tydligen en av de punkter som fällt Nu ansågs psalmboksfrågan vara näföregående förslag. ra sin och nämnden fick i uppdrag att underkasta sitt lösning en slutlig Samtidigt tillsattes emellertid förslag granskning. en kommitté med Nathan Söderblom som ordförande för ytterligare att utarbeta ett tillägg till psalmboken. Vid 1920 års kyrkomöte därför dels ett dels ett förslag till förelåg psalmboksförslag, Resultatet av kyrkomötesbehandlingen blev att man tog tillägg. psalmboksförslaget men först sedan psalmer ur tilläggsförslaget arbetats in i detsamma. Genom en motion i riksdagen beslöt dock

denna att i en skrivelse till Kungl Maj t föreslå ett tillägg

i stället för en reviderad psalmbok. Så blev också Kungl Majzts

beslut. I en kungörelse av den 12 september 1921 angavs att fick användas tillsammans med psalmbokstillägget, Nya psalmer, och att var och en som så önskade före den 1819 års psalmbok l januari 1924 kunde inkomma med anmärkningar och erinringar. av en kommitté under ordförandeskap av En koralbok, redigerad Nathan Söderblom, utkom 1921.

Först 1934 kom ett nytt förslag till psalmbok. Det var utarbetat av J A Eklund och omfattade 741 psalmer. Förslaget byggde väsent-

på psalmboksförslaget från 1920 års kyrkomöte vad gäller ligen förhållandet till den wallinska Ett stort antal nya psalmboken. hade också införts. ansåg dock bl a att omsånger Kyrkomötet var för stort. En granskningsnämnd fick i uppdrag att fånget och avsluta arbetet med en ny psalmbok. Den avlämnade fullfölja den 29 februari 1936 ett (februariförslaget). Detta beförslag och nya sakkunniga tillfanns dock kräva en ytterligare översyn kallades för Dessa avlämnade den 23 september 1936 uppgiften. sitt förslag (septemberförslaget), i huvudsak byggt på februarikunde så äntligen antas av 1936 års förslaget. Septemberförslaget Efter ett slutredigeringsarbete kunde den nya psalmkyrkomöte. boken stadfästas den 26 november 1937. Koralboken kom 1939.

Även om tillfredsställelsen över att arbetet förts i hamn var

saknades inte röster som menade att psalmboken högst påtaglig hunnit bli innan den kom. De olika revisionsförslagammal redan till allt större försiktighet i hanteringen av gen hade tvingats

Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok 27

psalmen i den wallinska bearbetningens form. De flesta psalmerna från 1819 års psalmbok kom därför att praktiskt taget oförändrade föras in i 1937 års psalmbok. Av kyrkomötesdebatten 1936 framgår också att många var tillfredsställda över att man lyckats rädda den wallinska skatten vidare i dess befintliga skick.

Vid tidpunkten för psalmbokens stadfästande fördes en viss debatt, men i stort väcktes knappast frågor kring förrän mot psalmboken slutet av 1950-talet. Här kan erinras bl a om den motion vid 1958 års kyrkomöte som efterlyste psalmer som på ett bättre sätt svarade mot vår tids behov än 1937 års psalmbok förmådde Vidagöra. re uppträdde ungefär samtidigt några debattskrifter i psalmboksfrågan. Som exempel kan nämnas Psalmer i atomåldern?, av författaren, B0 Setterlind, kallad en stridsskrift, tillägnad minnet av J O Wallin (1960). Setterlind efterlyser där initiativ från kyrkans sida för att ta de skapande konstnärerna i sin tjänst för att skriva psalm för samtiden. Han erinrar också om ett kyrkomötesuttalande från 1936 till förmån för ett rörligt tillägg till psalmboken.

I debattskriften En ny psalmbok (1958) granskar Rune Pär Olofsson 1937 års psalmbok och finner att den redan av språkliga skäl måste underkastas en revision. En sådan revision bör enligt hans mening gå särskilt hårt fram över efterklangspoesien, den som inte ens kan åberopa sig på originalitet, när den uttrycker sig klumpigt. Ett antal 2800- och Z900-tals skalder har här fått bidra till att sänka psalmbokens lyriska anseende.

Omkring 1960 tas också några viktiga praktiska initiativ i psalmboksfrâgan. Inom söndagsskolnämnden vid dåvarande Svenska kyrkans diakonistyrelse påbörjades 1958 det arbete som så småningom resulterade i Kyrkovisor för barn (1960). Denna sångsamling har haft mycket stor betydelse för församlingssångens förnyelse bl a genom att visa hur ny psalm kan skapas i en förening av enkelhet, tillgänglighet och biblisk förankring. 1960 bildades Hymnologiska institutet som ett forum för tonsättare och författare. Institutet inrättade bibliotek, utdelade stipendier och utvecklade en omfattande kontakt- och konferensverksamhet. 1965 utgav Hymnologiska institutet 17 psalmer, med nyskriven text och musik. I förordet sägs särskilt att urvalet tillhör ett tidigt stadium i institutets arbete och att det tar lång tid för en psalm och dess koral att passera alla kritiska instanser, litterära, teologiska och musikaliska. Där anges också att Hymnologiska institutets närmaste målsättning är att åstadkomma ett tillägg till den nuvarande psalm- och koralboken med nyskapat gods. - De 17 psalmerna kan sägas vara beroende av den bestående psalmtraditionen men visar samtidigt betydande innehållsliga och formella nyansatser.

Genom Hymnologiska institutet hade marken beretts på många avgörande punkter när psalmkommittên senare började sitt arbete. Det gäller givetvis först och främst det material som tagits fram. Men det gäller också kontakten med tonsättare och författare och inte minst de arbetsmetoder som institutet experimenterat fram, med exempelvis bedömningsschema, referensgrupper 0 dyl.

28 Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok

Till samma tidsskede hör också arbetet med att förnya koralen, närmast genom att söka återuppväcka den i dess mer ursprungliga rytmiska form. Härvidlag spelade koralsamlingen Koralmusik, som i sin första utgåva utkom 1957,en aktivt pådrivande roll. I förordet till denna utgåva framförs f ö också tanken på ett rörligt tillägg till psalmboken samt på ett permanent organ för arbete med psalm. 1964 godkändes ett meloditillägg till psalmboken, med 71 rytmiserade koraler till 200 av psalmbokens texter (Tillägg till den svenska koralboken) och 1969 godkändes ett antal Väckelsemelodier till Vissa av psalmbokens sånger från Väckelsetiden. Se avsnitt 3.3.5.

1960-talet skulle kunna kallas den andliga Visans decennium. 1965 togs Visan upp i Sverige och fick under de närmaste åren sitt Någon sammanfattande beskrivning och analys av genombrott. den moderna andliga Visans historia har inte gjorts. Det förefaller dock som om Visan uppträdde ungefär samtidigt på flera håll på kontinenten: i Frankrike (Cocagnac, Duval), England (Beaumont, Carter, den metodistiska församlingen i Notting Hill) och i Tyskland (bl a i anslutning till de evangeliska kyrkoda- Vad som egentligen drev fram den är oklart men vissa angarna). taganden kan göras. Valet av musik visar exempelvis att det i första hand handlade om en rörelse bland ungdom och delvis bör kunna ses som ett uttryck för opposition mot den rådande kristna musiktraditionen och den inte alltid ungdomsvänliga församlingssången. 1960-talets ungdomskultur utmärktes i mycket av protest och opposition mot det etablerade samhället och dess institutioner och mot den äldre generationen för dess svek mot vad de yngre uppfattade som viktiga och bärande livsvärden. Den unga generationen förenades i långa stycken i ställningstaganden med livsåskådningsmässig och social innebörd. I en upplevelse av främlingsskap och maktlöshet kom Visan och protestsången att bli ett och kampmedel. Den av denna generations viktigaste uttrycksandliga Visan bör alltså ses också i detta bredare perspektiv, inte enbart som en företeelse inom de kristna kyrkorna och samfunden.

Även om Visans mest påtagliga kännetecken är dess musikaliska form betyder detta inte, att textinnehållet skulle vara underordnat eller mindre angeläget. Tvärtom präglades de andliga visornas texter ofta av ett profilerat budskap, inte sällan både till fonn och innehåll i opposition mot den konventionella kristna församlingssången. Visan var i regel inte konfessionellt bunden och fick en ekumenisk funktion genom att den användes tvärs över samfundsgränserna.

I Väckelsetider och tider av kris brukar ny andlig sång bryta fram och den moderna andliga Visan innebar därför ingenting Vad som orsakade debatt och motsättningar var principiellt nytt. nog därför inte så mycket förhållandet att en ny sång tog form som att den sökte sig till gudstjänsten: särskilda ungdomsgudstjänster utvecklades med beteckningar som jazzgudstjänst, visgudstjänst, mässa i ny ton etc. Motsättningarna har efterhand mildrats och torde idag ha ersatts av en gemensam strävan att finna ett brett uttrycksmönster inom rimliga gränser. Vidare bör anmärka: att även om den andliga Visan under 60-talet ledde

Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok 29

till motsättningar hälsades den också på många håll som ett välkommet komplement och som en signal till omprövning på viktiga pukter.

Även om det som skedde i vårt land under 50- och 60-talen i huvudsak var inriktat på ett tillägg till psalmboken där också ligger en uppfordran att överväga en revision av hela psalmboken.

Revisionsarbetet kan emellertid inte betraktas endast i relation till sin historia bakåt. Det är viktigt att också att understryka den äger rum parallellt med ett arbete på kyrkohandbokens förnyelse och på en nyöversättning av bibeln. Eftersom en av psalmbokens väsentligaste uppgifter är att brukas i gudstjänsten är det rimligt att man söker âstadkoma en så god överensstänmelse mellan liturgi och församlingssång som möjligt. Täta kontakter med kyrkohandbokskommittên har syftat till att vägleda komittên i detta fall. Att bibelöversättningsarbetet är av stor för betydelse psalmboken är ju uppenbart inte minst med hänsyn till de många verbala överensstämmelser med bibeltexten, som psalmförfattare inte sällan arbetar med. Om nu bibeltexten ändras kan sådana citat eller anspelningar befinnas hänga i luften. I den utsträckning det varit möjligt har därför psalmkommittên fått ta del av bibelkommissionens arbete till för författare vägledning av ny psalm och framför allt för bearbetare av texterna i 1937 års psalmbok. I vissa fall har komittên dock funnit det befogat att behålla en lydelse som ansluter till 1917 års översättning, då exempelvis formuleringen blivit särskild känd eller är karakteristisk.

3.2 Det wallinska arvet

1937 års psalmbok är i vida högre grad präglad av 1819 års psalmbok än denna är av sin Nära två föregångare. tredjedelar av psalmerna i 1937 års psalmbok - närmare bestämt 377 - är praktiskt taget utan förändringar övertagna från den wallinska psalmboken. Det är genom den wallinska bearbetningens spektrum vi också har tillgång till psalmskatten före 1819 års psalmbok. Endast ett mindre antal psalmer togs de flesta upp i denna utan förändring; har underkastats en bearbetning som ofta varit omfattande.

Emellertid är det inte tillräckligt att bara försöka beskriva det wallinska arbetet i kvantitativa termer. Den utveck-

psalmstil som

lades av Wallin och hans medarbetare har uppenbarligen 1 manga avseenden och för lång tid framåt kommit att prägla den gängse uppfattningen om hur en kyrkopsalm skall klinga. Därom vittnar inte minst revisionsarbetets historia från 1889.

En av huvudfrågorna för en nutida revision av psalmboken blir då hur man ska ställa sig till arvet från Wallin. Därvid kan det vara rimligt att försöka få en uppfattning om vad som kan sägas karaktärisera detta arv. Vidare kan det vara skäl att se på något hur denna fråga hanterats vid de många tidigare revisionsförsöken. Slutligen kan det vara av intresse att undersöka hur Wallin själv såg på sitt psalmboksarbete.

30 Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok

En sanmanfattande karaktäristik av en psalmbok låter sig inte utan svårighet göras. Det gäller också om den wallinska psalmboken, även om den i högre grad än någon av de andra svenska psalmböckerna bär prägeln av en_mans arbete, som det uttryckts. Av dess 500 psalmer är 130 original av Wallin och ca 300 bearoch översättningar. Några citat kan belysa försöken betningar att ge en karaktäristik av Wallin och den wallinska psalmboken:

Vad som karaktäriserar den (1819 års psalmbok) är framför allt sammansmältningen av gamalt och nytt, ifråga om både innehåll och stil: upplyst moralism bryter sig mot gammalkristen syndaångest och romantisk hinsideslängtan, klassisk opersonlig objektivitet mot subjektiv innerlighet och biblisk realism. (Elsa Norberg i Ny illustrerad svensk litteraturhistoria, 1967).

Två karakteristiska ---- i Wallins drag framträda psalmdiktning, nämligen evighetslängtan och dygdeförkunnelse. (Dick Helander, Svensk psalmhistoria, 1936).

Man skulle kunna försöka ange den wallinska psalmbokens egenart med bestämningen borgerlighet och romantik. (Emil Liedgren, Svensk psalm och andlig visa, 1926).

Den karaktäristik Liedgren, vår kanske främste wa1linkännare,ger, åberopas ofta i litteraturen om Wallin. Den har senare utvecklats av Allan Arvastson bl a i Den svenska psalmboken (1963). I borgerlighet inbegriper Arvastson den tidstypiska medbegreppet civismen, med exempelvis genomslag av det då borgerligheten, rådande ståndssamhället - som i sv ps 489:]-2 - men också tanken att varje människa, oberoende av samhällsställning, i psalmboken skulle finna något som träffade hans/hennes vardagssituation. Wallin också allom allt om psalmboken. Den präglade uttrycket wallinska psalmen ger många uttryck åt medborgerliga dygder och humanitet, åt plikttrohet, förnöjsamhet, försonlighet och människokärlek. Till inflytandet från romantiken hänför Arvastson bl a den tonvikt på kristocentriciteten som får ett klart genomfrån 1811 och som ungefär samtidigt möter hos Wallins medslag arbetare Franzén, Geijer och Hedborn. Hit hör också dödstanken, i världen och längtan efter fulländningen och främlingsskapet de himelska boningarna, dvs vad som betecknats som det mäktigaste ledmotivet hos Wallin - se exempelvis sv os 45, 114.

I litteraturen om Wallin påpekas ofta att det etiska och det estetiska spelade en viktig roll för honom. Etiken uppfattas ibland som viktigare än dogmatiken. Ett genomgående och väsenti Wallins âskådning är att det snarare är ligt drag religiösa människans trohet och redliga strävan än själva försoningens faktum som bär upp hans uppståndelsehopp. Att den wallinska skulle präglas av dygdeförkunnelse kan möjligen också psalmen bekräftas av förhållandet, att ordet dygd förekommer 40 gånger av vilka det 30 gånger hämtats från den i 1937 års psalmbok, wallinska psalmboken.

Wallin Samtidigt är det angeläget att understryka att är en mesom inte minst framgar av hans företal till delvägens man, något

Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok 31

psalmboksförslaget av år 1816. Han söker sig ogärna ut till ytterligheterna.

Wallins intresse för etiken kan visserligen förstås mot bakgrund av hans beroende av neologin men bör också ses som ett uttryck för att han ville skapa en balans i förhållande till arvet från den karolinska psalmboken, där det dogmatiska intresset dominerar.

När det gäller det estetiska kan man hänvisa till ett relativt tidigt uttalande av Wallin (1809), där han framhåller att psalmboken i litterärt hänseende i så hög grad borde motsvara kravet på fullkomlighet, att den skulle kunna utgöra en bestående smaknorm (en permanent code de g0üt).Man kan därför tala om hans estetiska idealism (Liedgren). För Wallin och hans liktänkande var all skönhet, all ädel konst och dikt mindre än ett ingenting gudomligt utflöde och ett verk av himmelsk inspiration. I detta perspektiv bör man se Wallins pedagogiska ambition att låta psalmboken stå i konstens uppfostrande och förädlande tjänst. För Wallin var med andra ord det estetiska inte bara en fråga om form utan en del av budskapet Även om Wallin undan självt. för undan tycks ha modifierat sina där ett akadeståndpunkter, miskt stilideal är framträdande, övergav han aldrig denna höga

syn på psalmen. Man kan exempelvis lägga märke till hur han fram-

häver sangens betydelse i de psalmer som omramade 1819 års psalmbok och som likaledes inleder och avslutar vår nuvarande (sv ps l och 600, särsk v 3-4). I sin stil är Wallin beroende av den klassiska bildningen samtidigt som han är påverkad av romantikens förkärlek för suggestiva ord och bilder. Hans syfte är ofta helt enkelt att skapa stämning och härvid använder han gärna det bibliska språket.

Den wallinska fastställdes psalmboken den 29 januari 1819. Till skillnad från 1695 års psalmbok den emellertid påbjöds inte till obligatoriskt bruk i församlingarna. De skulle få använda den gamla psalmboken så länge de önskade. Denna ordning stöddes inte minst av Wallin själv medan bl a Tegnér var av motsatt mening.

Psalmboken emot positivt, framför allt togs i högre kyrkliga kretsar och bland den bildade allmänheten. Så hälsade exempelvis Tegnêr den nya psalmboken vid prästmötet i Växjö 1836 med orden: Sannerligen, många av dessa sånger äro kyrkans och landets ära: och kunde de översättas, så skulle de bli hela kristenhetens psalmbok.

Ärkebiskopen v Rosenstein gav uttryck åt samm uppskattning av psalmboken när han vid 1828-30 hävdade att riksdagen denna psalmbok var den yppersta inte bara bland lutherska kyrkor utan bland alla kristna församlingar. Historikern Anders förklarade Fryxell 1833 att så länge svenskt tungomål talas, så länge skall Wallins psalmbok älskas och sjungas.

Men kritiken uteblev inte. Wallin och hans medarbetare hade inte visat något större intresse för exempelvis den sång med pietistisk och herrnhutisk bakgrud som fått fotfäste från mitten av 1700-talet i vårt folk. Också från lutherskt ortodoxt håll riktades kritik mot psalmboken.

av 1937 års och 1939 års koralbok

32 Bearbetningen psalmbok

Kritiken tog sig bl a konkreta och praktiska uttryck. På många

Det gällde främst håll i landet bojkottades den nya psalmboken. i Kalmar, Hallands och Norrbottens län. Det skedde av läromässiga

skäl. Man höll i stället fast vid den gamla psalmboken som kom-

mit ut i nya upplagor ända in i vårt sekel och som fortfarande används i vissa samanhang. I hemmen brukades gärna den gamla använde den nya. I psalmboken, medan man i församlingskyrkan

.stort blev emellertid den wallinska psalmbokenwaccepterad.

Den andliga sång som växte fram i samband med den nyevangeliska bör inte i första hand ses som uttryck för kritik mot väckelsen Det har alltid funnits sångböcker för den wallinska psalmboken. enskild för husandakter och för konventiklar vid sidan andakt, av de officiella psalmböckerna. Ofta har de utgivits av kyrkans

män. Som sådana till kan man trots allt komplement psalmboken anse de tidigare nämnda Mose och Lamsens visor och Sions sånger. kunde också i huvudsak gripa till- Men kompletterande sångböcker material så som Christelig utgiven av Peder baka på äldre sångbok, Håkansson 1826 (Syrêens sånger). Den var dock delvis Syréen ett uttryck för missnöje med den wallinska psalmboken. Syrêens hade sina rötter bl a i den pietistiska tradition som nu sångbok den wallinska för dess rimmade krior och kritiserade psalmboken Från ortodoxt lutherskt håll kunde akademiska vitterhetsstycken. kritiken, som i Teologisk Tidskrift 1868, rikta sig mot att psalmboken innehöll många dogmatiska felaktigheter och tvetyalltför digheter, alltför mycket platt_neol0gisk prosa och alltför mycket

osmakligt känslopjunk.

läromässiga inne- Den kritik som koncentrerade sig på psalmbokens i första hand mot vad man uppfattade som ett förhåll riktade sig dunklande av Kristi frälsargärning till förmån för gärningslära.

Av stor för prästernas psalmval blev de omdömen som betydelse Henrik Schartau och fälldes av två betydande andliga ledare, Peter Lorenz Sellergren. År 1849 utom den s k Thomander-Wieseli vars förord förklaras att avsikten varit grenska psalmboken, att här som vore i möjlig mån renlärig. Boken lämna en psalmbok, kunna användas som alternativ i gudstjänsterna, men kom skulle aldrig att spela någon roll i Sverige.

Under som var från angloden nyevangeliska väckelsen, inspirerad av den andliga Från saxiskt håll, skedde en förnyelse sången. 1800-talets mitt och framåt utgavs en mängd sångböcker med anglo-

saxiskt och inhemskt material. Då väckelserörelserna så småningom till snart behovet av en ledde samfundsbildningar uppstod ganska i trosfrågor och egen sångbok som svarade mot den egna profilen behov. De första samsom tillgodosåg de nya verksamhetsformernas under 1880- och 1890-talen: Psalmisten fundssångböckerna utgavs 1886, Fräls- (baptisterna) 1882, Pilgrims-cittran (fribaptisterna) sångbok 1892 ningsarméns sångbok 1893, Metodist-Episkopalkyrkans mellan dessa och den etc. Men någon absolut gräns sångböcker finns inte. Redan från innehöll de wallinska psalmboken början med undantag för fria samfundens sångböcker många kyrkopsalmer, En viss

Frälsningsarméns sångbok och Segertoner (pingströrelsen).

mot den wallinska har dock påpekats, men samavoghet psalmboken har anmärkts att det är på det formella planet skillnaden tidigt mellan och frikyrkosångerna är störst. (I Selander, kyrkopsalmerna O hur saligt att få vandra, 1980.)

Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok 33

Mot bakgrund av vad som ovan anförts är det inte förvånande att frågan om en revision av den wallinska psalmboken möter redan vid 1850-51 års riksdag. Som tidigare framgått kom arbetet med en sådan emellertid inte igång förrän efter 1868. Revisionsarbetet har beskrivits under avsnitt 3.1 ovan. För vårt syfte här torde det vara tillräckligt att konstatera att de många revisionförslagen 1889-1936 visar stor försiktighet när det gällde det wallinska materialet. Man föreslog i stort endast vissa uteslutningar. Men man vågade inte gå in och arbeta med texten exempelvis så som Thomander-Wieselgren gjort. Detta kan förefalla egendomligt med hänsyn till att det var både innehållet och fonnen kritiken vänt sig mot. Denna försiktiga hållning kan bara förklaras av den wallinska psalmbokens mycket starka ställning; den omnämns inte sällan som en av kristenhetens yppersta. Den kan också förklaras av den föreställning som ofta möter att en psalmboksrevision kräver en ny Wallin.

En av dem som längst kom att arbeta med psalmbokens förnyelse var, som tidigare nämnts, J A Eklund. Han skrev 1915:

Han (Wallin) bygger sin dikt med fasta fbgar. Det är därför det ofta klåfingriga bemödandet att rätta Wallin formellt för det mesta slår särdeles illa ut; oförvarandes har man sönderbrutit någon av dessa krafigt verkande antiteser eller fördärvat en Wallinsk tankekedja eller gjort en starkt komponerad bild till ett fragment. Man må med skäl begära respekt för mästarens intentioner. Och det synes i detta fall vara full grund att göra bestämd skillnad mellan honom och diktarna av lägre rang.

Men Eklund menar också att Wallin har sin begränsning bl a när det gäller det i god mening barnsliga eller det folkliga, varvid Eklund ser stor skillnad mellan Wallin och Grundtvig- Eklund skriver vidare. Wallin bör i evangelisk frihet äras, men icke absolut kanoniseras.

Betecknande är dock att Eklund i fortsättningen endast anger kriterier för uteslutning av Wallintexter, inte för bearbetning av dem (J A Eklund, Vår kyrkopsalm, 1915).

Om Wallin har det oftast sagts att han var sin egen skarpaste kritiker. Han förefaller aldrig färdig med sitt arbete - som han också betecknat som sitt - utan angelägnaste, egentligaste dagsverke han är ständigt beredd att ompröva och gå vidare. I hans diktning kan man också observera en fortgående utveckling genom exempelvis en successivt ökad lyhördhet för den äldre ursprungliga psalmens lydelse och klang. Att hans omarbetningar ändå blev så omfattande får tillskrivas hans ambition att göra dem levande för sin samtid och detta i en estetisk form som på bästa sätt svarade mot den höga kallelse denna enligt hans uppfattning hade.

Ofta återges hans ord i förordet till 1816 års psalmboksförslag som särskilt betecknande för hans syn på psalmboken och psalmboksrevisionen. Psalmboken skall, skriver han inte vara ett akademiskt --- att kittla örat vitterhetsstycke och inbillningen.

av 1937 års och 1939 års koralbok

34 Bearbetningen psalmbok

Den skall vara allom allt, allas tillhörighet och tillflykt, den enfaldiges som tänkarens, den känslofulles som den mera kallsinniges.

Wallin hade också önskat längre tid för att fullborda arbetet med Jag vet att han (psalmboken) bzivit bättre, om redakpsalmboken: tionen haft mer tid på sig. När den nya psalmboken invigdes första i Advent 1820 i Västerås domkyrka, talade Wallin om det söndagen tidevarvs slut, under vilket Guds folk i vårt land sjöng den gamla Och han tillade: Kanske skall den nya sjungas ett annat sången. århundrades vars ingen av oss upplever. Då blir ock dag, afton denna bok gammal.

1915: Detta århundrade är redan kommet. Eklund anmärker,

Arvastson har påpekat att psalmboken för Wallin sålunda hade en uttalat tidsbetonad karaktär, och fortsätter

All den myckna kritik som den Wallinska psalmboken utsatts för av dess utpräglat tidsbetonade och i närvarande tid på grund uttryck mister i själva verket mycket av sin udd införåldrade att dess upphovsman hade räknat med en sådan utför det faktum Psalmens uttryck för eviga sanningar kunde vara veckling. yttre och gott för sin tid men mindre svara mot en annan tids tjänligt fbrdringar.

Den wallinska revisionen företogs sålunda från de premisser som förelåg då. En revision av motsvarande art har sedan dess inte skett. Det vore dock oförenligt med Wallins egen syn på psalmboken att låta honom stå för den slutliga psalmboksrevisionen i vårt land. Utan tvekan har Wallin och hans medarbetare tillfört vår som alltfort, och för lång tid framåt, bepsalmskatt mycket håller sitt självklara värde. Samtidigt står det klart att den tveksamhet som tidigare under åren uttryckts inför Wallins omav äldre text kvarstår och kanske t o m förstärkts i arbetning vår tid, när den wallinska retoriken ofta känts som ett främmande poetiskt uttrycksmedel.

Psalmkommittên har därför sökt följa principen att gå tillbaka till textens före den wallinska bearbetningen, när det lydelse äldre text. Både språk och innehåll tycks kommittén inte gällt sällan tala mer direkt till vår tid i denna form än i den wallinska. Samtidigt är det tydligt att man inte generellt kan tillämpa äldre Wallin och hans medarden nämnda principen på all psalm. betare kan genom sin bearbetning ha tillfört psalmen ifråga nya använd ända in i vår tid. värden och gjort den älskad och flitigt Ett på en sådan text utgör Wallins bearbetning av Luthers

exempel

Vom Himmel hoch, sv ps 63, Av himlens höjd oss kommet är. Luther lär ha skrivit texten närmast för familjens julfirande. Han håller och intim ton. Wallins har stilen

en varm bearbetning lyft

och givit den mer atmosfär av katedral än av hem. Detta belyses kanske bäst av skillnaderna i nuvarande vers 13 av sv ps 63 som Wallin gett den följande lydelsen:

gör dig ett tempel i mitt bröst.

Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok 35

Men Luthers text lyder mach dir ein rein sanft Bettelein - dvs en liten säng. Detta har f Ö bevarats i de danska och norska psalmböckerna liksom i den svenska psalmboken i Finland; i den sistnämnda lyder sålunda texten Ack, Herre Jesus, här min röst: Gör dig en bädd uti mitt bröst.

I Wallins form har emellertid texten fått en flitig användning i vårt land. Här kan skäl anföras både för och emot en nämnare anslutning till Luthers text.

Exemplet, hämtat från en psalm som ännu inte slutbehandlats av psalmkommittên, torde illustrera hur varje psalm måste prövas för och utifrån sina sig egna förutsättningar. Det övergripande syftet för kommittén har varit detsamma som för den wallinska revisionen: att pröva allt utifrån de krav och behov som samtid och framtid kan ha beträffande en levande psalm.

3.3 Riktlinjer för bearbetningen

Kommittén har inte i formell mening fixerat några riktlinjer för bearbetningen av 1937 års psalmbok. Skälen härför är flera.

Ett har framskymtat i det föregående. Psalmerna har en individuell karaktär. De kan ha en särskild ställning och användning i exempelvis gudstjänsten. Deras historia kan någon gång motivera att man nalkas dem från särskilda utgångspunkter. För detta kan inga principprogram läggas fast.

Psalmkommittên har sett av de försök på några som gjorts i andra länder för att bestämma för arbetet. Den kan instämma riktlinjer i vad Svenska i Finland anfört psalmbokskommittên och som utgör ett allmänna - se ovan slags överväganden om en psalmboksrevision kap 2. Ett försök att mer specificerat ställa upp principer torde emellertid betyda att man får göra så många undantag och reservationer att de i det närmaste upphäver eller grundprinciperna gör dem tämligen intetsägande. Detta tycker sig kommittén förstå av de tyska utkasten till principprogram.

Komittên har inte heller fått sådana direktiv för arbetet att de har kunnat läggas till grund för ett fastare formulerat principprogram.

Kommitténs handlingsprogram har i stället fått växa fram i kontakt med materialet och i samverkan med dem som i egenskap av bearbetare, experter, referenter etc varit engagerade i arbetet med text och musik. Därmed torde kommittén f ö också till anknyta den praxis, som varit gällande för åtminstone 1900-talets olika komittêer. Kyrkomötena har kommit att spela rollen av det organ som gett vidare anvisningar för arbetet, sedan de sett igenom komittêernas förslag.

36 Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok sou 193149

Även om kommittén sålunda inte formulerat ett principprogram har vissa linjer följts i arbetet. Det handlar härvid om en lång process - redan inom Hymnologiska institutet - som inte helpåbörjad ler bör betraktas som avslutad.

- Efter hand har kommittén funnit att det är angeläget att ställa frågan om hur användbar en text (och dess melodi) är och om den fyller ett behov.

- Likaså har kommittén funnit det alltmer angeläget att låta arbetet ske i så stor omvärldskontakt som möjligt.

- har kommittén ställt om inte en försiktig be- Slutligen frågan arbetning, av det slag som ledde fram till 1937 års psalmbok, nu måste ersättas till sin art av en mer genomgripande översyn, motsvarande den wallinska revisionen.

Också en rad andra frågor har givetvis ställts av kommittén, men de här nämnda torde kunna betecknas som de viktigaste. De kommenteras närmare i det följande.

3.3.1 ênvändbarhgt_ogh_bgh9v

institutet kommittén bl a ett bedöm- Från Hymnologiska övertog ningsschema, där man bedömde textens innehåll, form och om texten behövdes och var användbar. Efter hand kom användbarhet och behov att en överordnad roll. Då är det dock viktigt att anspela märka att det givetvis var textens innehåll och form som i sig avgjorde om en text var användbar eller ej. Men i och för sig goda texter med i och för sig god formell gestalt bedömdes inte vara av intresse för en psalmbok, om de av olika skäl inte gick att använda (svårtillgängliga, exklusiva, omöjliga att tonsätta etc). Därför kom behovs- och användbarhetskriterierna att till sist bli avgörande.

När det gäller innehållet har det för kommittén vägledande varit om texten låtit det bibliska budskapet komma till sin rätt. Kommittén har kontinuerligt överlagt om den teologiska innebörden av föreslagna nyfonnuleringar. Här ska endast några antydningar och exemplifieringar på de innehållsliga frågorna tas upp.

En ny psalmbok bör lika litet som de tidigare präglas av innestyrning har heller inte hållslig likriktning; någon medveten skett från kommitténs sida. Mängden av texter, författare och bearbetare från många århundraden är i sig ett hinder mot ensidighet. Kommitténs strävan har också varit att få med många nutida kvalificerade författare, bearbetare och bedömare i arbetsprocessen.

Vid bearbetning av äldre texter har bearbetaren ofta sökt sig tillbaka till psalmens ursprungliga formuleringar och tankegångar. Men även psalmens senare historia i översättningar och bearbethar kunnat ge inspiration till nyformuleringar. Vad som ningar varit vägledande i de enskilda fallen framgår bl a av kommenta-

Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok 37

rerna till vissa texter i betänkandets band 2. Där framgår exempelvis att bearbetarna har velat an till gärna knyta det ursprungliga innehållet och ursprungliga formuleringar särskilt i fråga om reformationstidens och 1600-talets psalm. Dessa psalmer uppfattas i förhållande till 1800-talets bearbetningar ha mer av biblisk realism, mer konkretion, mer livfull berättelsekaraktär. Framför allt uppfattas evangeliet där mer radikalt framställt, utan förbehåll. Rättfärdiggörelsen genom tron framhävs; det klassiskt-dramatiska försoningsmotivet kommer bättre till sin rätt.

Som exempel på innehållsliga motiv som kommittén funnit rimligt att tona ner kan nämnas följande:

- en ensidig svartmålning av det jordiska livet, som

En jämerlig och usel ting är livet och tar snarligt slut.

(Sv ps 54621)

- för uttryck en mer patriarkalisk tids synsätt, som Väck oss till kamp for höga ting, gör oss i tron till män;

(Sv ps 526:4)

- en syn på sjukdom och olyckor som orsakade av den drabbade människans synd, som Ack, hela den igen som du så slagit har, tag bort min stora synd, som därtill orsak var.

(Sv ps 384:2)

- en alltför nationalistisk och romantisk syn på fosterlandet och den svenska kyrkan, som

Fädernas Sverige sig kämpat

fram

Kristus var med det på banan, visade vägen för trofast stam: (Sv ps 169:4)

- alltför starka uttryck för att ett liv i komdygdigt jordiskt bination med stark förnöjsamhet ger evigt liv, som Den som Herrens råd ej klandrat, men i stillhet skött sitt kall, fruktat Gud och redligt vandrat, han till friden komma skall.

(Sv ps 56912)

För att få en uppfattning om i hur hög grad en psalm - eller delar av den - användes resp bedömdes vara användbara har kommittén undersökt olika vägar att få ett svar. Detta visade bl a att psalmlistor från inte fanns gudstjänster tillgängliga i församlingarna i sådan omfattning att de kunde tjäna till vägledning och att de dessutom fördes efter så varierande att materialet skulprinciper le bli synnerligen besvärligt att bearbeta.

av 1937 års och 1939 års koralbok

38 Bearbetningen psalmbok

Efter samråd med biskopsmötet beslöt kommittén därför att låta

företa en undersökning genom Statistiska centralbyrån (SCB) bland landets och kyrkomusiker i aktiv tjänst inom svenska kyrpräster kan. föregicks av en mindre provenkät. Ett statis- Undersökningen tiskt representativt urval om 600 präster och 200 kyrkomusiker från statistiska matriklar. 300 präster utvaldes att besvadrogs första 300 psalmer, andra 300 att ra frågor rörande psalmbokens besvara rörande de återstående 300. Undersökningen omfattafrågor

de de tre senaste åren, varigenom samtliga tre predikoårgångar

täcktes in.

nådde kommittén dem som yrkesmässigt och Genom denna undersökning arbetade med psalmboken. Kommittén har också underregelbundet att en undersökning bland aVnämaTn8 men sökt möjligheterna göra metoder för en sådan har inte stått till buds entillförlitliga ligt SCB.

I den nämnda enkäten ombads prästerna ange, för varje psalmvers,

- om de använt versen

om de ansåg att versen var användbar

- om de ansåg att versen inte var användbar

- om de var tveksamma.

ställdes om 223 psalmer och deras me- Till kyrkomusikerna frågan lodivarianter. Musikerna skulle ange vilka av de alternativa melodierna de använt under senaste treårsperiod och vilka de ansåg

vara användbara.

Undersökningen bland präster visade relativt stor samstämmighet om de texter som bedömdes vara oanvändbara och om de texter som inte användes. I betänkandets band 2 redovisar kommittén SCButfall rörande den faktiska användningen av alla undersökningens de psalmer som komittén föreslår ska utgå.

av 1964 års alternativa melodier är på- Kyrkomusikernas bedömning Detta bör ses mot bakgrunden av att en melofallande försiktig. med dessa melodier inte kom ut i handeln förrän 1974, dipsalmbok vilket i hög grad har försvårat användningen av dem (en jämförelsiffrorna för verklig användning vise mellan användbarhet, resp sar att i de flesta fall bedömt melodier som de kyrkomusikerna har använt dessutom från aldrig i praktiken). Bedömningen utgick som ofta inte till dessa alternativa me- 1937 års texter, passar lodier. I klar kontrast till denna försiktighet står den så gott av delvis alldeles samma mesom genomgående positiva bedömningen som framlades i försökshäftet Revision av 1937 års lodiförslag november 1978, vilken gjordes efter praktiska prov psalmbok, läge och dessutom från texter som anpassats till de alternatiutgick Kommittén har därför känt oförhindrad att tolva melodierna. sig ka resultatet av den musikaliska SCB-undersökningen i ganska po-

sitiv riktning.

För komittêns vidkomande har SCB-undersökningen varit av stort värde. Bland annat har komitténs uppfattning om vilka psalmer

Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939vårs koralbok 39

som bör utgå där fått stöd. Samtidigt är det angeläget att underatt kommittén inte känt så bunden stryka sig av SCB-undersökningen att den mekaniskt följt dess utfall. Undersökningen har exempelvis ofta gett komittên anledning att ställa frågan om inte en vers som enligt SCB-undersökningen har låg användning, möjligen har detta därför att föregående vers/verser bedömts som oanvändbara. Vidare är det klart att melodin spelar en avgörande roll för om psalmen kan användas eller inte. Kmnnittén har sökt ta hänsyn till sådana omständigheter vid sin bedömning. har SCB-undersökningen spelat en viktig roll i de fall, där kommittén varit tveksam till om en psalm/vers ska uteslutas eller inte. Någon gång har komittén ansett att en text, som enligt borde kunna SCB-undersökningen utgå, skulle få nytt liv igen genom en lämplig Ett bearbetning. exempel på en sådan text är 440, Nu haver denna dag: endast 9 % av de tillfrågade hade använt psalmen.

När SCB-undersökningen gjordes fanns Psalmer och visor 76 ute för bruk i gudstjänsterna men detta gällde inte för hela den period, som undersökningen avsåg. Det är därför möjligt att Psalmer och visor 76 nu ersatt vissa av 1937 års psalmer och att en motsvarande undersökning i dag skulle visa att ytterligare några psalmer fallit ur bruk. Kommittén är medveten om detta men har inte underlag för en bedömning av vilka det i så fall skulle En mindgälla. re undersökning, gjord av Religionssociologiska institutet under år 1979 om psalmval i fyra församlingar,visar att användningen där av Psalmer och visor 76 skiftade starkt: i en församling hämtades endast var tionde psalm ur tillägget, i en annan kom bortemot var tredje psalm från denna samling. I undersökningen framhålls dock att det redovisade materialet endast bör betraktas som exempel och att det inte på något sätt gör anspråk på att vara representativt för psalmanvändningen inom svenska kyrkan.

§rbetets_öpp§nhet

Komittên har sökt bedriva sitt arbete i så nära kontakt med omvärlden som dess resurser tillåtit. Därmed torde kommittén ha tillämpat en ny praxis för psalmboksrevisioner. Men eftersom revisionen i väsentlig grad är en kommunikationsfråga såtillvida som mottagarens reaktioner på psalmboksförslaget avgör om en ny psalmbok skall kunna antas eller ej har denna omvärldskontakt kommit att framstå som alltmer angelägen. Detta är en angelägenhet inte bara för komittên som sådan utan i lika hög grad för dem, som bearbetat psalmtexterna och för dem, som arbetar med de musikaliska frågorna.

Parallellt med det pågående revisionsarbetet har kmittén därför på olika vägar sökt inhämta reaktioner och synpunkter utifrån. Kommittén kan därför nu redovisa ett förhållandevis aktivt samspel med enskilda och grupper utanför kommittên, samtidigt som det står klart att om resurserna tillåtit en ytterligare

det vidgad

kontakt hade varit värdefull.

Kommittén har bedrivit detta öppna arbete efter tre linjer.

40 av 1937 års och 1939 års koralbok S()IJ 1981:49

Bearbetningen psalmbok

l. Kommittén har konsulterat en referentgrupp om sedermera ca 20 när det gällt bearbetning av texter. Gruppen har repersoner presenterat en bred teologisk, pedagogisk, litterär och praksakkunskap. I gruppen ingick också språklig extiskt-kyrklig pertis och kommittén har därutöver konsulterat språkexpertis när det gällt samtliga bearbetningar - och nyskrivna texter fram i detta Särskilt har komitténs revisom läggs förslag. sionsgrupp kunnat få hjälp av referentgruppen när det gällt bearbetningar till vilka revisionsgruppen ställt sig frågande. Referenterna har i skriftliga, inte sällan utförliga kommentarer gett sina synpunkter tillkänna. Dessa synpunkter har sedan kunnat vidarebefordras till bearbetare. Bearbetaren har resp därefter gjort de ändringar han/hon funnit vara befogade. Inte sällan har texterna därvid fått gå i många turer mellan bearbetare och revisionsgrupp.

2. Kommitténs arbete har presenterats i tre häften med exempel

på bearbetad psalm.

Det första häftet utkom 1977. Det hette Revision av 1937 års Information-arbetsmaterial. Läge november 1977. I psalmbok. detta häfte presenterades 17 bearbetade psalmer, representerande en skala från lätt till mer genomgripande bearbetning. Till de allra flesta hade fogats en kommentar. I psalmerna flera fall återgavs också de förlagor, som bearbetaren utgått från. I inledningen till häftet omnämner kommittén några av de som revisionsarbetet komit att aktualisera, t ex fråfrågor eller assonanser. Äldre psalm använde inte sälgan om helrim lan assonansen och detta bruk hade nu tagits upp av många bearbetare. Avsikten med häftet angavs vara att så många som möjligt, församlingar och enskilda personer ska få tillfälle att bekanta sig med arbetet, dess svårigheter och möjligheter, i likhet som bibelkommissionen utmed de provöversättningar gett. Kommittén underströk också att det här inte gällde slutversioner utan prov och försök, och efterlyste reaktioner på materialet. - Häftet bildade sedan utgångspunkt för många samlingar landet runt, oftast organiserade stiftsvis och genom med diskussion om innehållet och om redomkapitlens försorg, visionsarbetets många problem.

ett år senare, - med Det andra häftet utkom med samma titel att november 1978. Kommittén säundantaget det nu gällde läge ger sig i förordet ha blivit positivt överraskad av det stora intresse som det föregående häftet mötts av. Uppmuntrad av denna framgång önskade nu kommittén bredda och fördjupa den kontakt, som öppnats genom 1977 års häfte. Materialet omfattade denna gång 13 psalmer med komentarer och i vissa fall för- I häftets inledning utvecklar kommittén något utförlilagor. gare de synpunkter på språk, innehåll och musik, som berörts i det tidigare häftet. Kommittén ställde vidare en rad frågor i direkt till de olika psalmerna och meddelade att anslutning man var tacksam för svar och synpunkter. Häftet sändes ut till alla domkapitel, liturgiska grupper i församlingskyrkoråd, till och till en större grupp enskilda. En stiften, pressen och analys av de inkomna svaren har gjorts i sammanställning form av ett fältarbete inom avdelningen för kristendomens historia vid den teologiska institutionen vid Lunds universitet,

Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok 41

av teol stud Jan Hermansson. Det sålunda insamlade och bearbetade materialet har varit till hjälp det

kommittén saväl vid

fortsatta arbetet med texterna 1 detta hafte som 1 revisionsarbetet som sådant.

Det tredje häftet kallades Den signade dag och utkom 1 mars 1980. Det omfattade dels text och musik till 47 bearbetade psalmer (del 1, Gamal psalm blir ny), (del 2,

dels kommentarer

Psalmer och psalmdiktare från 300-talet till nu). I

haftet

fanns en disposition för åtta Pa ett svars-

studiesammankomster.

formulär kunde synpunkter sändas till kommitten.

De två första häftena kunde kostnadsfritt rekvireras från kommittén. Den signade dag utgavs för försäljning genom ett förlag.

3. Kommittén har vidare engagerat sig i ett mångskiftande infggygl tionsarbete. Dess ledamöter, experter och sekreterare har medverkat vid samlingar av olika slag, vid kurser och

konferenser

som t ex koralveckorna i Båstad och Vadstena, genom

artiklar

i tidskrifter och böcker, i gudstjänster och 1 program 1 radio och TV, där bearbetningen av 1937 års psalmbok varit huvu tema eller fått bidra med material.

Kommittén har dessutom i vissa frågor konsulterat Svenska

kyr-

kans diakoninämmd, Svenska kyrkans mission, Svenska kyrkan 1 utlandet, arbetsgruppen för konfirmation och

arbetsgruppen_

barn och familj vid Svenska kyrkans centralråd för

evangelisa-

tion och församlingsarbete samt Svenska sjukhusprästförenlngen-

Detta öppna arbete har gett att inriktpsalmkommittén intrycket ningen på bearbetningen av 1937 års psalmbok i stort varit riktig. Inte minst värdefull har varit den förståelse som kommittén på många håll tyckt sig möta för de många komplicerade praktiska och principiella frågor som en psalmboksrevision står inför. Kommittén har tyckt sig finna att de som kommit i kontakt med materialet och själva tvingats in i frågeställningarna delar kommitténs att man först då förstår uppfattning uppgiften och kan formulera sin mening, medan det inte går att helt utifrån och utan ett sådant engagemang i materialet fälla ett rättvist omdöme om det. Självfallet kan omdömena ändå skifta starkt och individuellt.

Kommittén är medveten om att den här rör sig på ett synnerligen känsligt område och att den delar denna upplevelse med tidigare kommittéer. I sin avhandling Den svenska psalmboksrevisionens grundtankar (1926) konstaterar den finländske hymmologen Gösta Moliis-Mellberg sammanfattande att en psalmboksrevision är ett mödosamt och grannlaga värv och att därtill skördar den, såsom dess historia utvisar, mycken otack inte minst emedan mycket av kritiken inte träffar mål och just därför sårar i sin orättvisa. Till psalmerna finns känslomäsmånga starka siga bindningar. Många reaktioner kan förklaras därav. Moliis- Mellberg fornmlerar problemet så: I psalmboksdiskussionens historia har ett sådant begrepp som %mrs_psaZm” för att blott i ett enda uttryck sammanfatta ett som varierats snart tema, - sin givna plats. sagt i det oändliga

42 Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok

Problemet stod också klart för Wallin, som 1812 i sin egenskap av bearbetare av äldre text kunde tala om fruktan för omdömen, som över prov i detta skaldeslag fällas skarpare, omdömeslösare och motstridigare än över allt annat.

I sitt öppna arbete har komittên kunat möta bifall likaväl som invändningar: åsikt står ofta mot åsikt. Kommittén har vägt framkomna mot varandra. I många fall har en majo-

de synpunkterna

r1tets mening fått fälla avgörandet när det gällt enskilda texter som kommittén varit tveksam till. Kommittén har beaktat utframförda åsikter och försökt lyssna ut underförstådda

tryckligt

I såväl de många detaljfrågorna som i de övergripande

sadana.

fragorna har kommittén fått välja den lösning den ansett rimligast och ytterst är det givetvis kommitténs eget ställningstagande som avspeglas i föreliggande betänkande.

3- 3- 3 Eözsikiig elle: seaomgzinaads hearâesnina

Komittén har att revisionsarbetet efter Wallin tidigare antytt av stor återhållsamhet när det gällde att röra den präglats wallinska Ordet varsam förekommer flitigt inte psalmskatten. minst i de många psalmboksförslagens förord. Det tycks ha fyllt funktionen av ett avvärjande försvar mot väntad kritik. Ängslan har på den punkten också visat sig vara befogad.

Wallin kunde själv bruka ordet. För honom tycktes det emellertid nännast hänga samman med respekt för ett levande andligt arv, och han betraktade sitt eget arbete med äldre psalm som ett varsamt sådant. 1816 skriver han om

våra gamla kyrkosånger, dessa heliga återljud från tider av en frisk religiositet

som

hos ett kristeligt fblk blivit en nationalegendom, som ej kan saklöst förskingras, så länge något hjärta protesterar däremot, klenoder som kanske någon gång i ett århundrade, må besiktigas och, där så är av nöden, avdammas, men ingalunda uppsmältas och fbrmas på ny modell, så länge de i sitt gamla vördnadsvärda skick ännu helst --- Huruvida min hand härvid igenkännas av de fromma. varit nog varsam, lämnar jag att döma åt de mer erfarna.

I jämförelse med senare tiders revisioner måst dock den wallinska betraktas som mycket genomgripande. Men varsamheten handlade inte för Wallin i första hand om att bevara den yttre formen, utan om att en sådan gestalt att den blev levande för hans ge psalmen samtid. Inte bara de formella förändringarna utan också de innehållsliga förskjutningarna är påtagliga i den wallinska revisionen.

För kommittén har det varit angeläget att söka iaktta så stor varsamhet som möjligt mot det genuina och levande i all äldre Detta innebär emellertid inte att kommittén menar att psalmtext.

Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 drs koralbok 43

en sådan text räddas genom att den endast återupprepas. Självfallet spelar många avvägningar för och emot in i detta fall, men enligt kommitténs mening blir texten levande när den ges en språkdräkt som är tillgänglig för vår tid. Därmed är antytt att komittén sökt sig tillbaka till den tidigare, och ofta också den ursprungliga, lydelse en psalm haft före den wallinska revisionen för att se om texten genom en bearbetning skulle kunna få en gestalt som bättre svarade mot vår tids behov och uppfattning än den fått i den wallinska revisionen. Det har därvid ofta visat sig att det skulle vara en fördel både att ta upp mycket av psalmens tidigare form och att återinföra det av innehållet som i den wallinska bearbetningen förändrats eller försvunnit. Bearbetarna har därför ofta strävat efter att restaurera dessa texter med ledning av deras tidigare form. Det har inte varit fråga om att söka ge psalmen ett slags ålderspatina genom att använda ett pastischbetonat språk utan om att med vår tids språk lyfta fram det genuina i den äldre psalmen.

Emellertid är det inte bara före psalmer 1819 års psalmbok som har bearbetats. Också Wallins och hans medarbetares har psalmer undergått bearbetningar i de fall kommittén funnit detta motiverat. SCB-undersökningen har exempelvis kunnat att vissa påvisa av dessa texter knappast eller inte alls använts och att det troligtvis är språket och ett inaktuellt innehåll som är orsaken. Många sådana psalmer har då föreslagits utgå. I andra fall åter har en bearbetning skett för att ta tillvara det som denna psalm eller några strofer i den - har att vår samtid. Det har ge också då kunnat handla både om en avkortning av texten och om en språklig bearbetning av den. Som exempel kan nämnas sv ps 45, där den för nutiden frännmnde något och tunga inledningen

Huru länge skall mitt hjärta sucka, söka efter friden och med outsäglig smärta aldrig finna den i tiden?

föreslås få följande lydelse:

Länge, länge har mitt hjärta sökt och längtat efter friden, sökt i oro och i smärta, aldrig funnit den i tiden.

Formen är ändrad från en fråga till ett påstående. Men samtidigt har det karaktäristiska wallinska huvudmotivet behållits utan inskränkning och förändring och texten har i denna form, enligt kommitténs mening, blivit användbar på ett annat sätt än den är i dess nuvarande.

Tveksamheten när det gällt att röra den wallinska kan ha psalmen att göra med att man betraktat den som originaldikt och därför ansett att den bort behållas i den form som författaren en gång gav den. Men en psalm i en psalmbok är något annat än en dikt i en antologi. Psalmen är på ett annat sätt bruksvara och till psalmbokens karaktäristika hör just att äldre psalm bearbetats, t 0 m kraftigt, för att kunna brukas av en ny tid. Kommittén er-

44 och 1939 års koralbok Bearbetningen av 1937 års psalmbok

inrar här om Wallins tidigare citerade yttrande om den tid då hans egen psalmbok skulle komma att bli föråldrad. Man bör ha rätt att anta att han skrev sina psalmer under förutsättningen att en ny tid skulle komma att behöva bearbeta dem på samma sätt som han själv bearbetat äldre psalmer. Alternativet skulle annars vara att låta all den psalm, som inte nu bedöms som användbar, utgå. I stället är det för kommittén angeläget att kunna bevara också de många värdefulla psalmerna från Wallin och hans samtid på ett sätt som gör dem levande för vår egen samtid.

Också sådana psalmer som för första gången togs upp i 1937 års psalmbok har setts över. Det gäller bl a översättningar från andra språk. Ett sådant exempel är sv ps 163, som i en nybearbetning lagts närmare det danska originalet, Kirken den er et gamelt hus (danska psalmboken 280). Ett annat exempel är sv ps 447, Bliv kvar hos mig. Mannströms i och för sig förtjänstfulla och skickliga översättning har här ersatts av en ny, som närmare ansluter till den engelska texten, Abide with me. Den anses vara en av världens mest spridda, och genom den nya översättningen har den alltså fått ett innehåll som förenar oss med alla de kyrkor och samfund världen över, där den sjungs.

Ovanstående kunde möjligen leda till uppfattningen att kommittén strävat efter att låta samtliga psa1mer;som kommittén önskat been grundlig bearbetning. Detta är ingalunda fallet.

hålla,undergå

Vissa psalmer har en sådan gestalt att de inte alls behöver ändras. Andra har behållits oförändrade när kommittén funnit det vara befogat, även om de exempelvis har en ålderdomlig språkdräkt. Omfattningen framgår av registret till kommitténs förslag till bearbetning av 1937 års psalmbok i betänkandets band 2.

Utgångspunkten har dock varit att inte göra större omarbetningar än vad som krävs. Men kommittén vill erinra om ett belysande yttrande av en av bearbetarna, från förordet till andra delen av Den signade dag:

En bearbetare börjar ofta med att ändra på något ord eller någon rad. Men märker snart att det inverkar på psalmen i sin helhet. Antingen måste man lämna den som den är eller gå vidare. Gamla psalmer kan bli bra genom att de får bli sig själva, hitta till4 I dräkt baka till sin kanske förlorade identitet. olika slags vadmal eller wallinskt skrud - har de rört karolinsk prästerlig sig genom tiderna. Och nu kommer de till oss och frågar hur vi tycker att de ska vara. (Anders Frostenson)

En bearbetning som är så försiktig att den endast innebär att enstaka ord eller rader justeras kan alltså egentligen innebära en större ovarsamhet mot texten än en mer genomgripande bearbetning - det är det något paradoxala förhållande bearbetarna och kommittén fått arbeta under.

Bearbetningarna spänner därför över en skala från praktiskt taget inga ändringar till mer genomgripande omarbetningar. Begrepbearbetning är alltid tänjbart och det är inte möjligt att pet mer exakt ange hur många som undergått lätt resp grundlig bear- Gränserna är flytande och det kan i många fall vara en betning. personlig omdömessak hur en bearbetning ska betecknas.

Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok 45

Kommittén har låtit utarbeta kommentarer till några av de texter som bearbetats. Av tidsskäl har det inte varit möjligt att utarbeta sådana kommentarer till samtliga bearbetningar. Kommittén har fått begränsa sig till ett urval.Den har ansett det angeläget att söka sätta in psalmerna i deras historiska, teologiska, litterära och musikaliska samanhang liksom att den aktuella bearbetningen motiveras något av bearbetaren själv. Det är komittêns förhoppning att i ett senare skede kunna göra fullständiga kommentarer. Komentarerna presenteras i betänkandets band 2 i anslutning till resp psalm. Merparten av de övergripande kmnnentarerna har utarbetats av experten Inger Selander, i några enstaka fall av ledamoten Belfrage och sekreteraren Nisser. Därefter följer ofta en bearbetarens kommentar, som uttrycker dennes personliga uppfattning och upplevelse av texten och som skrivits obundet av komnittên. Slutligen kan en musikkommentar följa utarbetad av ledamoten Göransson.

3.3.4 §pråket

Den svenska är från psalmboken en synpunkt sett en lyriksamling och som sådan kanske en av de viktigaste i den svenska litteraturen - med ett språk som lever under delvis andra villkor än sakprosan (C Grünbaum i Språkform och språknorm, 1979). Men psalmboken är, som tidigare påpekats, också en bruksvara med omistliga uppgifter i det kristna budskapets och den kristna erfarenhetens tjänst. Det är därför att psalmtexter-

angeläget

na har ett språk som utan alltför stora svarigheter kan förstås av dem som psalmboken vänder sig till, också av dem som första gången tar del av den. Man kan här jämföra med det huvudmål som bibelkommissionen uppställt för sin nyöversättning av bibeln; översättningen ska utföras på idiomatisk, naturlig, begriplig nutida svenska. (SOU 1974:33).

En väsentlig uppgift för den språkliga bearbetningen av äldre texter har alltså varit att ersätta sådana ord, ordformer och språkliga konstruktioner som idag förhindrar eller försvårar förståelsen.

Några av de problem som kommittén och de anlitade bearbetarna vid detta arbete haft att brottas med skall här redovisas.

Ett av problemen hör samman med vad man skulle kunna kalla ordmystik. Uppenbart är det så, att en rad ord, sammanställda på ett visst sätt, kan vara bärare av ett budskap, ett stämningsvärde eller en känsla av trygghet utan att själva sakinnehâllet är omedelbart tillgängligt eller intellektuellt analyserats av mottagaren. Man har rent av - det gäller ett uttalande av Wallin beträffande av bibeln - en tro översättningen antytt på ren ordmagi, det av religiös tradition helgade ordets makt just sådant det är traderat. (H S Nyberg, Johan Adam Tingstadius,l953).

För jämförelsens skull kan här nämnas den roll musiken spelar för kommunikationen längs andra vägar än de vanliga rationella.

46 av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok

Bearbetningen

Psalmkomittên har självfallet varit medveten om denna ordens dubbla funktion. Den har därför varken kunnat eller velat tillkonsekvens vid sin bearbetning av äldre ord och utlämpa full Ibland skulle man genom en ändring ha förlorat betydligt tryck. mer än man vunnit. Inte minst gäller detta psalmernas begynnelserader som ofta fungerar som ett slags igenkänningssignal.

Som exempel på uttryck som av här antydda skäl lämnats obearbetade kan nämnas Guds rena Lamm, oskyldig/på korset för oss slaktad Ett av ordet slaktad skulle enligt kommitténs (svps 94). utbyte mening ha skadat psalmens starka, traditionsgivna uttrycksvärde. Att t ex Geijers Du bar ditt kors, 0 Jesu mild (sv ps 89) föreslås oförändrad sker, förutom med ovanstående motivering, av det skälet att ett av ordet hädde eller av syntaxen i utbyte strof 3 skulle ha gripit alltför djupt in i psalmens struktur.

Ett annat problem har varit det tidsbundna språk som präglar många

av våra inte bara om enstaka or och ordformer utan psalmer ifråga också då det sättet att sig. Varje tid har gäller själva uttrycka sitt stilideal, sina referensramar som helt naturligt inverkar på valet av uttryck och bilder. Tre psalmstrofer, från slutet av av 1800-talet resp från 1930-talet kan exem- 1600-talet, början plifiera denna växling av stilideal.

Hwad kan doch min siäl förnöia widh mår tijds eländighet? Hwart wij wåra sinnen böija, Är alt obeständighet. 0! min siäl betänk och märck At wårt wäsend och wårt werck, I en flychtig tijd omwandrar, Och som Månen sigh förandrar. 1695:268, sv ps 400:1 G Ållon 1694

0 må jag ock med flit och dygd och måtta i begär än kunna glädjas i ditt skygd var dag du mig beskär. sv ps 42023 J 0 Wallin 1814

Se Zjusets kämpaskara! Ej fruktan den betar. Hur vapnen glänsa klara, hör segerglad fanfar! Igenom mörkrets Zänder och heta striders bad den hoppets blickar sänder emot Guds gyllne stad.

sv ps 534:4 S Rönnegârd 1936

Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok 47

Bearbetarna har här ställts inför ömtåliga avvägningar. Å ena sidan kan det ligga ett värde i att bevara det karaktäristiska från ett visst tidsskede. Å andra sidan blir psalmen knappst levande i våra dagar av det som är typiskt för dessa strofer. Det gäller exempelvis ordvalet eländighet/beständighet och de retoriska satserna i Ållons strof, Wallins vidareutvecklade retorik med för hans tid typiskt språkbruk: flit, dygd, måtta i begär och Rönnegårds strof, som också den är retorisk men på ett annat sätt. Medan termen retorisk använd om Ållons och Wallins strofer betyder att de är utformade i överensstämmelse med äldre stillära, är Rönnegårds strof retorisk också i meningen högtravande. Trettiotalets stil känns inte alltid naturlig i våra dagar.

De retoriska konstgreppen är som regel i 1500- och l600-talspsalmerna sparsamt använda. Författarna är ofta inriktade på att kärnfullt formulera reformatorisk eller ortodox lära eller på att nära återge bibelordet. Detta gör att de gamla psalmversernas ursprungliga formuleringar ibland ligger oss närmare än de bearbetningar som Wallin utfört. Jämför här sv ps 31725 i Haquin Spegels original, Wallins bearbetning med dess poetiska omskrivningar och den bearbetning av Anders Frostenson som nu föreslås:

Ser liljorna hvilka uprinna På markene, när hon är grön: The intet arbeta och spinna; Doch är theras fägring så skiön, At Salomon fast han var mächtig, War eij i sin klädnad så prächtig, Som ett af the blomstren är. 1695 sv ps 2ll:7

Se, liljorna kunna ej spinna, dock livar dem himelens fläkt. Vad färger och fägring vi finna i all deras talrika släkt/ Själv Salomo, lycklig och mäktig, bar icke en klädnad så präktig som deras förtjusande dräkt.

1819 sv ps 298:5, 31725

Se liljorna, se hur de lyser om våren när marken är grön. Ej spinner de, ej heller syr de, en dräkt har de ändå så skön att Salomon fast han var mäktig ej hade en klädnad så präktig som de i sin blomstringstid bär. Förslaget 3l7:4

Komittên vill inte hävda att de nu framlagda bearbetningarna av psalmer före Wallins tid genomgående skulle ligga närmare den ursprungliga lydelsen än i de formuleringar de har i vår nuvarande psalmbok. Men det är tydligt att bearbetarna i många fall känt sig inspirerade av ord och uttryck i den äldre lydelsen och funnit det naturligt att anknyta till denna. Full konsekvens har varken varit möjlig eller avsedd.

av 1937 års och 1939 års koralbok

48 Bearbetningen psalmbok

som behövt ersättas har strävan När det gäller ord och uttryck varit att finna formuleringar som stilmässigt anslusjälvfallet Enligt kommitténs meter sig till de sammanhang där de infogas. har bearbetarna i flertalet fall lyckats därmed. En histoning riskt orienterad bedömare kan ibland uppfatta en viss stilbryt-

Kommittén har i tveksamma fall valt att låta förståelighening. ten vara Från bearbetarhåll har hävdats att stilbrytavgörande. kan ha ett konstnärligt värde. ning

innehåller som antingen fallit

Att 1937 års psalmbok många ord

för alla. Strävan har ur bruk eller ändrat betydelse är uppenbart - eventuellt - med här varit att ersätta dessa genom omskrivning ord som idag är naturliga och begripliga. Salighetsverk :sv ps mot omsorg om själen, dundret kring 453:6) har bytts uttrycket med och molnen hopar sig, vardig gnyr (sv ps 298 5) har ersatts vid anknytning kunnat ske till Ps l04:3

molnen gör du till din vagn,

och du for på vindens vingar.

i regel mot giva eller ge, varda beskära och forläna har bytts mot bliva eller bli etc.

För den som närmare vill studera de ändringar av ord som gjorts

I sin nuvarande form innehålär sv ps 442 ett belysande exempel. ler sällan eller aldrig denna psalm en lång rad ord som nuera används: dägeliga, hamn (en hamn av dödlighet), betarva, tjäll, - delvis är det fråga lisas, lycker, fjät. Genom bearbetningen om en nyöversättning - har psalmen fått en form som torde göra

för tid framöver. Jämför vers 5 i psalmboken den tillgänglig lång

och i förslaget:

neder Min kropp av trötthet dignar Dagsbördan tynger och mina sitt läger den välsignar min kropp leder, ro. och gläds åt nattens ro. att de betarva lät mitt Ack, Jesus, låt mitt hjärta Ack, Jesu, hjärta och smärta från syndens ok och smärta från syndens tyngd snart lisas och få hos dig bo. befrias och få hos dig bo.

Ett har de psalmer utgjort där de nuvarande orspeciellt problem den inte åt jämställdhet mellan könen eller i tycks ge uttryck fall som bärare av en äldre tids I brövarje kan uppfattas syn. der används inte sällan som tilltal till alla. I sv ps 13022 sägs

arvet av böner och till söner och i sv det heliga gå ifrån fäder det: Gode Fader i din vård/tag oss här i denna gård: ps 52211 heter /for att han får kraft att sträva;/gode Gud, att mor får leva

etc. Denna senare psalm föreslås skola utgå. I övrigt har bear-

betarna strävat efter att finna andra uttryck. I fråga om sv ps

S02 författaren meddelat att han önskar att de nuvarande for-

har

muleringarna kvarstår.

ordformer som inte längre är i bruk har sär- När det gäller äldre verbens pluralformer. Men också andra skild uppmärksamhet ägnats har varit under diskussion och i många fall föranlett ordformer Jesu och Kristi har behållits nedan därändringar. Genitiverna Jesu och Kriste ersatts av formen Jenis resp emot vokativerna Kristus. Dativen Gudi har ändrats, liksom i regel ordformerna

Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok 49

(av) nåde, (i) trone, (i) höjdene, etc. Tilltalsordet I har ersatts med ni. Konjunktiver av typen give, har skilje i regel skrivits om. I detta sammanhang kan nämnas att kmnnittên sökt undvika ett alltför flitigt bruk av hjälpverbet må.

Mest omfattande har emellertid problemet med verbens pluralformer varit. I 1937 års psalmbok är de konsekvent använda, men redan på 1940-talet försvann de från tidningsspråket och 1952 från riksdagsprotokoll och kungliga propositioner. Det har alltså varit klart vad som borde ske. I många fall har det också varit att möjligt utan svårighet ersätta pluralformen med singularis. I andra fall har komplikationer inträtt antingen av metriska skäl (pluralformen har två stavelser, singularformen endast en, exempelvis gingogick, sjöngo-sjöng) eller därför att pluralformen rimmar på ett annat ord (alla-kalla etc).

Den svenska psalmbokskommittên i Finland har i fråga om verbfornerna sökt vara helt konsekvent: endast används. Samtisingularformer digt upprätthåller man kraven på s k rena rim. Vår komittê menar att en viss inkonsekvens kan försvaras, så länge meningen är begriplig.

Vid mera omfattande bearbetningar av äldre psalmer har bearbetarna i regel valt singularformen. I några fall har man växlat mellan singularis och pluralis (man kan här jämföra med Harry Martinsons sätt att bruka de olika fonnerna allt efter hans uppfattning om deras rytm och klang).

I psalmer med smärre språkliga bearbetningar har pluralfonnerna ändrats till singularis i den mån ändringen inte inverkat på metern eller rimmet. Om en ändring skulle ha fått sådan konsekvens har pluralformen behållits. Nästan undantagslöst har därvid samma princip tillämpats i en och samma psalm; har ändring av anförda skäl inte kunnat ske på ett ställe har pluralfonnerna fått stå kvar också på de ställen där de i övrigt förekomer.

I revisionsförslaget lyder alltså senare hälften av första versen av sv ps 55 ggga/sjunga/ med de gamla/ sig församla/ jordens böner/ kring den störste av dess söner. I sv ps 41823 heter det emellertid Då vi livets goda

delggg/äelgg_s0rgerna som bränner/be- _dgg varmt för dem som felggg villigt våra fel bekänngg etc.

Som framgår av vad som sägs under kap 7 Upphovsrättsliga frågor måste i vissa fall innehavarens av upphovsrätten medgivande inhämtas också för ändringar av detta slag.

I samband med överläggningarna om äldre ord och ordformer har frågan diskuterats om man kanske i vissa fall skulle kunna behålla det äldre uttrycket och i en förklarande not innebörd. ange dess Kommittén har känt sig tveksam till detta även om förfaringssätt, därigenom många ord skulle kunna räddas åt åtminstone vårt passiva ordförråd. Psalmen vill vara ett i nuet levande för uttryck det kristna budskapet och kristna erfarenheter. Ett stort antal noter skulle kunna få den att framstå som ett museiföremål med förklarande text.

50 av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok Bearbetningen

Kommittén förutsätta att de texter som nu framläggs skall vågar vara för de allra flesta. Med hänsyn till att ett tillgängliga mindre antal äldre ord och ordformer av olika skäl dock bevarats är kommittén emellertid inte främmande för att låta utarbeta en

kortare ordlista som lämpligen skulle kunna inleda de ordförkla-

ringar av annan typ som nu finns i psalmboken. Som exempel på

ord/ordformer som på detta sätt skulle kunna förklaras kan näm-

nas hädde i sv ps 89:1 och dödde i 106:1.

Ibland har ändrats inte på grund av att den varit inaklydelsen tuell eller utan därför att den inte stämt med musikens obegriplig Det gäller framför allt i de fall där komittên föreslagit rytm. att den äldre rytmiskt livfullare formen skall utgöra psalmens huvudmelodi. Som exempel kan nämnas sv ps 62, där nuvarande in-

gress

Lov vare dig, 0 Jesu Krist

ändrats till

Dig vare lov, 0 Jesus Krist

av den korta Andra texter kan ha behövt ändras på grund upptakten. därför att där förekommit överklivningar mellan versraderna.

Åter andra texter kan ha behövt ändras på grund av cesurer, dvs

då musiken en paus eller då ett frasslut förekommer inne i gör en oavslutad mening som därigenom blir sönderstyckad. Som exem-

där båda uppträder samtidigt kan sv pel på en strof problemen 346:3 nämnas. Se vidare avsnitt 3.3.5 nedan. ps

om rimmet har redan Det vi i dagligt tal kallar Frågan antytts. rim har historiskt sett en mycket stark förankring inom poesien, inte minst i diktning. Från medeltiden och in på de första kyrklig decennierna av 1900-talet har det varit ett självklart, sällan

hjälpmedel. Wallin var i överensstämmelse ifrågasatt poetiskt med sin tids noggrann i fråga om helrim. Inför uppfattning mycket 1937 års var det lika att ifrågasätta rimmet psalmbok oöjligt som verbens pluralformer. Rimen med kända rimföljder som Gud/bud, skuld/huld kunde som bland det mest karaktädom/from, uppfattas ristiska för psalmen.

Rhn är i Den antika grekiska och romersingen självklarhet poesi. I den moderna är rimmen nästan ka poesien var orimmad. lyriken helt borta. Det är emellertid klart att det vid bearbetning av

finns skäl att bevara den typ av rim som finns i den psalm goda Det har därför förts en omfattande diskussion cm gamla psalmen. rim mellan referenter och bearbetare. Från flera bearkommittén, betare har hävdats att den vokabulärens begränsade rimreligiösa - 1937 års möjligheter till övermått använda i psalmbok gör bearbetning omöjlig för dem om rimkravet strängt uppmeningsfull rätthålls. Om man medvetet söker andra rim än 1819 och 1937 leder

det lätt till att av rimmet föranledda, sällan brukade, svårför-

ståeliga ord kommer till användning. De begränsade språkliga möj-

ligheterna som rimmet ger låser också tanken.

Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok 51

En av de möjligheter som erbjudit sig och använts är att låta de vanliga rimen ibland ersättas av assonanser (assonans definieras här som i Svenskt litteraturlexikon, 2 uppl 1970: ett rim som består i överensstämmelse mellan mittljuden eller i två slutljuden betonade 0rd).Kommittên föredrar den neutrala termen assonans framför termerna orent eller ofullständigt rim som lätt kan ges nedsättande, pejorativ innebörd - dvs samklanger av typen vård/ mål, bäst/sist. På grund av det vanliga rimets dominerande ställning förekommer assonans historiskt sett oftare inne i versmycket raderna än deras slut. Men assonans som slutrim förekommer dock; från svensk poesitradition kan nämnas de medeltida folkvisorna, romantikens ballader och från vårt århundrade, Pär Lagerkvists lyrik. I detta samanhang är av särskilt intresse att assonanser används i l500- och 1600-talens I 1695 års psalmdiktning. psalmbok är det ganska få psalmer som innehåller enbart rena rim. Det vanliga är att man vid sidan av dessa finner ett eller flera radpar med assonerande radslut. I sådana fall iakttar f ö inte ens Wallin alltid regeln om rena rim. I vår nuvarande sv ps 442:8 lät han exempelvis rimparet syndat/förblindad stå i 474:1 kvar, kommer/sommar och i 599:2 och 3 insomnar/omfamnar resp änglasången/harpoklangen. I nutida psalmskapande - se t ex Psalmer och visor 76 - tillämpas ofta en ännu friare rimbehandling (såvida man inte helt övergett rimkravet och låter satsbyggnaden och musikens svara för frasering den strukturskapande funktionen). Det kan här noteras att medan man i äldre diktning oftare brukar assonanser med konsonantlikhet - som i de nyss gjorda citaten från sv ps 442, 474 och 599 - används i komittêns mera förslag vokallikhet, exempelvis ljusen/djupet/brutit/sjuke (se sv ps 254). Det är ju också vokalerna som mest framträder i sången. Historiskt sett innebär vokalassonans förvisso ingen nyhet. Goda exempel ger provençalsk diktning och nordisk folkvisa. Någon påverkan därifrån är det dock knappast frågan om, möjligen från samtida folkvisa. Snarare förhåller det sig så att om för en författare vokalklangen alltid är viktig, så är det naturligt att den får spela en avgörande roll också vid utformningen av den radslutande assonansen.

Utan tvekan är slutrimmen i viss formbumden ett stilpoesi viktigt medel med både strukturellt förtydligande och klanglig-musikalisk uppgift.Samtidigt ger det ett stöd för minnet. Det är att hoppas att även den som är förtrogen med traditionell av 1819 psalmstil och 1937 års märke skall finna att också assonanser fyller dessa uppgifter. Enligt psalmkommittêns erfarenhet har assonanserna i Psalmer och visor 76 i stort accepterats.

Kommittén har inte kunnat finna det rimligt att ens vid bearbetningar av 1800-talsoriginal upprätthålla kravet på alltigenom rena rim, eftersom det skulle kunna schabloner eller framtvinga betydande omstruktureringar. Riktpunkten här har fått vara att innehållet prioriteras framför en viss poetisk fonn.

Generellt sett är det dock i hög grad beroende på bearbetarens personliga inställning i vilken utsträckning assonanser används. Som bearbetningar i förslaget visar finns det bearbetare för vilka det är mycket viktigt att genomgående behålla de rena rimmen (som i bearbetningar av Britt G Hallqvist). Motpolen är bearbetningar där assonanser genomgående brukas, kanske därför att bear-

och 1939 års koralbok 52 Bearbetningen av 1937 års psalmbok

betaren funnit att en växling mellan helrim och assonanser skulle

han velat bearbetskada den helhetsprägel ge psalmen (exempelvis

ningar av Olov Hartman) .

Som nämnts i betänkandet har bearbetningarna i på annan plats bestått i en från det språk på v;l-

många fall nyöversättning

ket skrevs. För dessa tolkningar gälLer i psalmen ursprungligen sett som de som noterats i detstort samma synpunkter på språket ta avsnitt. I inte så få fall har det ändrade ordvalet betmgats av en önskan att komma närmare uttryckssätt. Som exoriginalets med palmens blad, 447 snart empel kan nämnas sv ps 145: slå takt ebbar livet ut och drar bort, 573: natteväkt och att du en sig stol satt fram åt mig.

Det skall också nämnas att haft överläggningar med psalmkonmittên bibelkommissionens sekreterare om bl a språkfrågor, samt att bearoch konunittên ofta varit i kontakt med kommissionen för Betarna - att få del av den beslutade eller ifråga om Gamla testamentet planerade nya översättningen av sådana bibelställen som en psalm

till. Önskvärt att bibelöversättning och anknyter är självfallet stämmer överens. Full överensstämmelse har emellertid inte psalm varit inte heller torde den vara nödvänmöjlig på alla punkter, dig. I vår nuvarande psalmbok återfinns många av de bibliska som en psalm alluderar på inte i 1917 års översättning vändningar utani äldre översättningar, t ex trogna skaffare (sv ps 2Z4:2) , delar ordet rätt (22522) , bäckama av BeZiaZ (84zl) . Kommittén har menat att allt kött är hö inte komner även om t ex uttrycket av Gamla testamentet, så att återfinnas i den nya översättningen är detta ett som mycket väl kan finnas i en bevingat uttryck trots att det inte står just så i bibeln. psalm,

3 43 . 5 _lvjugikeg

Den evangeliska musikaliska dräkt - som hos oss vanlikyrkovisaxis gen kallas koral - har en historia som i många avseenden löper

med den textliga utvecklingen. Det kan vara värdefullt parallellt med en kort historisk tillbakablick.

Reformationstidens inte märkbart ha skilt sig kyrkovisa tycks från samtidens enkla folkvisa - de var ju tvärtom till stora

delar identiska ur musikalisk Ett starkt framträdande synpunkt. drag är melodiernas rytmiska profil. Vissa rytmiska detaljer klart över den vanliga unisona sångens nivå. Det kan bero ligger melodien hämtats direkt från en körsats, som i detta exempå att från slutet av Innsbruckvisan, nuvarande sv ps 442 pel

L; wo ich im E - - - - Iend bin.

Det kan också röra om en tyngdpunktsförskjutning som orsakats sig av att melodien varit avsedd att sjungas av en solist, vilket tor-

Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok 53

de vara fallet med urformen av Einfeste vår nuvarande Burg, sv ps 124, där partiet omedelbart efter den inledande reprisdelen i original ser ut så här:

å

Der alt bö - se Feind

Figurer av denna typ har knappast varit avsedda att sjungas av en församling. Men dessa rytmiska problem återfinns i ett relativt litet antal melodier. I allmänhet gäller att visorna för skapats och sjungits av församlingen, i synnerhet efter ca 1600. Belysande är vad t ex Hanns Leo Hassler skriver i företalet till sin 1608 tryckta koralsamling Kirchengesäng:

Sedan jag för några år sedan satt ett litet antal tyska andliga sånger... för fyra stämor på sådant sätt att de också i de kristna församlingarna kan sjungas av gemene man, ... och jag dessutom också själv märkt och erfarit, att sådant skett med särskild glädje, kristelig lust och iver av de vanliga medborgarna i Nürnbergs

jag på liknande sätt komponerat även övriga sånger och psalmer, eftersom man är övad och van vid att hela året igenom sjunga dem, inte endast i Nürnbergs kyrkor utan också i andra kristna kyrkor deltagande i den rytmiska koralsången kan man knappast önska sig.

I stort sett växte fram i vårt land utan det orförsamlingssången gelstöd som vi är vana vid. Orgeln var ännu en lyxartikel, förbehållen städernas större och rikare församlingar, och även där användes den huvudsakligen i rent instrumentala för- och uppgifter, mellanspel, alternatimspel, postludier och liknande - men inte som ledsagare av församlingssången. Som sådan kören fungerade där sådan fanns - men kanske oftast försångaren, kantorn eller klockaren, som från kyrkans mittgång eller från klockarestolen i koret ledde sången, antingen med sin egen röst eller med något melodiinstrument, en skalmeja eller liknande. Av alla koralsamlingar i tryck eller handskrift som bevarats från 1500- och 1600talen är - med något enstaka undantag 1697 års koralpsalmbok den första där melodierna försetts med ackompanjemang för någon form av klavêrinstrument, en s k generalbassats.

1695/97 års koralpsalmbok skapaderenhetlighet i församlingssângen inom den svenska kyrkan, och den befäste sin ställning under hela 1700-talet. Men redan i denna bok kan man möta enstaka exempel på hur vissa melodiers rytmiska profil börjat slätas ut, och mycket talar för att samtidens modedanser, främst gavotten och polskan, spelat en viss roll i denna utjämningsprocess. Men främsta orsaken var nog att koraltempot under 1700-talet blev allt långsmnnare. Vad detta berodde på är inte helt klarlagt. Säkert har det betytt mycket att man alltmer betonade gudstjänstens högtidlighet och värdighet. Men orgelns växande betydelse som ackomanjemangsinstrument har sannolikt haft en minst lika ödesdiger verkan. Det

54 av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok Bearbetningen

långsamma tempot bidrog naturligtvis till att sudda ut sångernas melodiska och rytmiska profil. Äldre versprinciper tillät ofta stor frihet i fråga om stavelseantal och betoning, något som 1695/97 års koralpsalmbok ger mângfaldiga exempel pâ, men utveckomrâde gjorde att man allt starkare kände den lingen på poetikens bristande överensstämmelsen mellan text och melodi som en belastning.

Alla dessa aktuella tendenser sammanfattades i den koralbok som år 1820 utgavs av J Ch F Haeffner, direktor musices och domkyrkoi Uppsala, i nära kontakt med psalmboksrevisionens ledaorganist re J O Wallin. Trots att Haeffners konsekvent utjämnade koralstil i stort sett byggde på vad som redan slagit igenom inom de tyska den so ett radikalt brott mot evangeliska kyrkorna uppfattades och eftersom koralboken aldden tidigare svenska sångtraditionen, fick formell auktorisation kom 1695/97 års koralpsalmbok att rig här och var brukas ända in emot 1800-talets slut, i enstaka församlingar t 0 m långt in på 1900-talet.

Ett behandling av de gamla kyrkovisorna är exempel på Haeffners melodien till nattvardspsalmen Jesus Kristus är vår hälsa (sv ps 188). Så här lyder första raden i ett av de tidigaste 1500-talstryckenz

in J I] I | k I i

Och här är Haeffners version (i hans koralbok nr 152 b):

CN

Kritiken mot Haeffners koralstil fick ny kraft genom de studier i reformationstidens kyrkosång sm omkring år 1850 började bedrivas i Tyskland (G von Tucher: Schatz des evangelischen Kirchengesanges 1848, Eisenacher Gesangbuch 1854), där man i tidens romantiska anda intresserade sig för de gamla kyrkovisornas uroch melodiska fonner. En av de första föresprungliga rytmiska trädarna för denna riktning i Sverige var seminarierektorn, sedermera i Rättvik P Pettersson, som i andra upplagan av prosten sin koralpsalmbok (1865) meddelade en rad melodier i äldre rytmisk utformning. Motsättningen mellan haefjherlinjen och den rytmiska linjen kom sedan till uttryck i den långa rad av koralböcker som privat utgavs under det närmast påföljande halvseklet. Det bör kanske påpekas att Haeffners koralbok inte var officiellt påbjuden till uteslutande bruk - detta gäller först om 1921 års koralbok.

Tiden omkring 1800-talets mitt präglades starkt av de väckelserörelser som efterhand utvecklades såväl inom som utanför den svenska kyrkan - ofta nog i motsättning till dess lära och litur- Det är helt klart att sången och musiken här spelade en vikgi.

Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok 55

tig och ödesdiger roll. Väckelsens folk upplevde kyrkans oändligt

långsamma och rytmiskt utjämnade sångsätt som uttryck för oandlighet och förstelnat formelväsen. Man saknade enkelheten, folkligheten, de levande och personliga tonfallen. Därför vände sig väckelsen bort från koralen till visan - kort och något förenklat

uttryckt. På grund av många väckelserörelsers starka förankring i England och Amerika var det naturligt att den nya andliga vi-

san i stor hämtades därifrån. utsträckning I början översatte man engelskspråkiga texter med tillhörande melodier, men redan tidigt en inhemsk skapades tradition, både textligt och musikaliskt, främst representerad av Lina Sandell, Nils och Oscar Ahn- Frykman felt. Efterhand fick Väckelsens ofta folkligt enkla, rytmiskt profilerade andliga visa, sin inom väckelsesången, självklara plats både kyrka och frikyrka - utan att sätta minsta spår i kyrkans

officiella psalm- och koralbok.

Det skulle ända till år 1921 innan dröja en ändring kom till stånd. Då utökades den wallinska med ett psalmboken tillägg Nya Psalmer omfattande 173 numer. I sammanhang därmed utgavs en ny

koralboksupplaga, redigerad av en kommitté under ledning av Nathan Söderblom och med Oscar Otto Olsson och Ivar Widêen Blom, som ledamöter. Den markerade i två avseenden en nyorientering. Dels hade ett tiotal av väckelsetidens dels hasånger tagits in, de komitterade visat en viss förståelse för kyrkovisornas rytmiska profilering: så ligger t ex 1921 års version av Jesus är

min vän den bäste ganska nära originalformen.

Anordningen med ett psalmbokstillägg - som i våra dagar fått för-

nyad aktualitet som ett Viktigt led i psalmbokens förnyelse betraktades under 20- och 30-talet allmänt som ett provisorium i väntan på en genomgripande psalmboksrevision. Denna kom också

till stånd, och 1937 stadfästes vår nu gällande psalmbok, följd av den tillhörande koralboken. Denna innebar en principiellt återgång till den haeffnerska koralstilen. Den utjämnade isomet-

riska koralsatsen bedömdes som den mest lämpliga. Visserligen ingick ett 20-tal av väckelsetidens sånger bland men texterna, tillhörande melodier hade antingen jämnats ut rytmiskt i en mer

koralmässig stil eller också försetts med nykomponerade alterna-

tivmelodier, avsedda att tillmötesgå kravet

på kyrklig värdighet.

Men redan före tillkomsten av 1939 års koralbok hade en utveck-

ling börjat som förde in sprängstoff i koralfrågan. Redan om-

kring 1800-talets mitt höjdes röster mot det långsamma koraltem-

pot, som man alltmer började uppleva som tråkigt, sövande och

onaturligt, skilt från alla andra typer av sång. Efterhand fick

psalmsången en rörligare puls, något som sannolikt stimulerades av de sångliga aktiviteterna inom den av ungkyrkligheten startade kyrkliga ungdomsrörelsen - man tänker osökt.på sånger av ty-

pen Fädernas kyrka och liknande. Stor betydelse har också den framväxande kyrkosångsrörelsen haft.

Det snabbare tempot må ha uppfattats som en befrielse till en

början. Men det skapade ett dilemma som blev allt svårare ju mer tempot ökades. Antingen skulle koralerna spelas och sjungas rytmiskt rätt enligt notbilden - men då uppstod ofta andhämtnings-

problem vid frassluten, möjliga att bemästra för en tränad kör men omöjliga för en normal gudstjänstförsamling. Koralen 66 (Si

Jesus är ett tröstrikt namn) är en god illustration till detta

56 av 1937 års och 1939 års koralbok

Bearbetningen psalmbok

problem:

AH . 1 . 4. Ulf [l l l ll l l l II l I 11 AI kr

i i I

I 1 x J

Eller också lade organisten in ett extra taktslag som andningspaus - men då fördärvades melodiens naturliga puls och man hammade i en underlig blandning av 4- och 5-takt:

Alltför ofta fastnade man i osäkra mellanlägen mellan dessa båda modeller - med förödande effekt för en levande församlingssång.

Men koralfrågan belystes också från andra utgångspunkter. På många håll i Europa - och även hos oss - hade man börjat ingående och studera äldre tiders musikutövning. Detta ledförutsättningslöst de till en ny och fullständigare kunskap om musikalisk praxis bl a under den tid då våra äldre kyrkovisor kom till.

har visan som musikaliskt, konstnärligt och socialt ut- Slutligen under de senaste decennierna komit i centrum på ett trycksmedel nytt sätt, och denna utveckling - som vi i dag står mitt inne i komer säkert att skapa en ny förståelse också för den gamla kyrkovisans egenart.

På flera håll i Europa - och inte minst inom Tysklands evangelis- - man intressera för urka kyrkor började sig hur kyrkovisorna sjungits. I Sverige var detta intresse på ett särsprungligen skilt sätt koncentrerat till föreningen Collegium Musicum, där år 1957 utgav Koralmusik I en grupp yngre kyrkomusiker samlingen under redaktion av Harald Göransson. Förutom ett mycket klargörande förord innehöll samlingen en rad gamla kärnkoraler i rytmisk fonn och i olika besättningar för praktiskt gudstjänstbruk. Att man i detta arbete hade kontakt med motsvarande verksamhet i var det grundläggande melodibeståndet är Tyskland ju självklart: stor del gemensamt. Men samarbetet var i minst lika hög ju till inriktat Vid en nordisk mugrad på de nordiska systerkyrkorna. sikforskarkongress 1954 hade man konstaterat att en och samma koralmelodi sjöngs på olika sätt i vart och ett av de nordiska länderna, och för att motverka en fortsatt upplösning av den gemensamma nordiska grundvalen tillsatte man en samnordisk koralkonmittê under ordförandeskap av prof Carl-Allan Moberg, Uppsala, att utarbeta en grundläggande omfattanmed uppgift koralsamling, de den centrala lutherska melodirepertoaren. Denna skulle kunna som underlag och utgångspunkt för koralarbeten i de nordiska tjäna Kommittén var färdig med sitt svåra arbete 1960 med kyrkorna. titeln Nordisk Koralbok, publicerad 1961. Där förelåg 98 melodier ur den klassiska evangeliska sångskatten i reviderad form.

1960 tillkom Svenska kyrkans liturgiska nämnd efter kyrkomötets beslut. att utge ett Den såg som en av sina angelägnaste uppgifter

Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok 57

urval kärnkoraler ur den gällande koralboken i så långt möjligt ursprunglig form. Därvid kunde nämnden peka på liknande arbeten i en rad andra kyrkor världen runt. 1963 förelåg ett färdigt förslag till Tillägg till den svenska koralboken som omfattade 71 melodier till ca 200 texter, och detta godkändes 1964, efter en synnerligen positiv remissbehandling, i oförändrat skick för användning alternativt med gällande koralbok. Arbetet att för kyrkokörernas behov sammanställa ett användbart material på grundval av de reviderade koralformerna har fortsatt i de båda samlingarna Koralmusik II (1960) och Koralmusik III (1964).

De reviderade koralerna har i allmänhet tagits emot positivt. Särskilt gäller detta kyrkokörerna, som betytt mycket för församlingarnas allmänna inställning. Det har också med rätta påpekats, att det här gäller en reform på lång sikt och att dess genomförande måste komma att ske olika hastigt i olika församlingar.

De reviderade koralerna förelåg i två utgåvor, ett koralbokstilllägg avsett för kyrkomusikerna och ett meloditillägg för församlingarnas och körernas bruk. Av naturliga skäl kunde här varje melodi förses med endast en text. Avsikten var att snarast få fram en melodipsalmbok där de reviderade melodierna skulle finnas införda till alla sina texter. Tyvärr kom denna efterlängtade bok inte i handeln förrän 1974, vilket torde ha haft en återhållande inverkan på användningen av de alternativa melodiformerna.Jämför sid 38. 1969 utgavs ett tillägg omfattande originalmelodierna till de i psalmboken från väckelsetiden upptagna sångerna också detta på liturgiska nämndens initiativ.

När genom beslut av 1975 års kyrkomöte en revision av 1937 års psalmbok nu sker, betyder detta samtidigt en översyn av 1939 års koralbok. Det skall då konstateras att den musikaliska revisionen förberetts betydligt längre och grundligare än den textliga. Samtidigt kan inte nog kraftigt understrykas hur värdefullt det varit att text- och melodifrågorna kunnat behandlas parallellt. Detta har i tidigare psalm- och kofalárbete långt ifrån alltid varit fallet.

Allmänt kan sägas att de ursprungligare, rytmiskt mer profilerade melodiformerna underlättat församlingssången och därigenom skapat större sångglädje - här kan man dra en parallell till väckelsemelodierna. Ett gott exempel bland många är nuvarande nr 63, julpsalmen Av himlens höjd, som i gällande koralbok erbjuder exakt samma andningssvârigheter som nr 66 ovan. Originalversionen har emellertid korta upptakter i varje versrad som dels ger bättre tid till andhämtning, dels bidrar till att ge koralen en lugnare puls - som i sin tur ytterligare underlättar andningen! Liknande erfarenheter kan göras i en lång rad andra rytmiska melodiversioner. Koralen 63 kan emellertid också illustrera hur melodiformen skärper kravet på textformen. Textens sista vers börjar Ära ske Gud uppå sin tron. I begynnelseordet Ära faller den tunga första stavelsen på den lätta förkortade upptakten, medan ordets lätta slutstavelse faller på en tryckstark ton. Denna ofullkomlighet fanns ju också tidigare men upplevdes kanske inte lika hårt med den utjämnade melodien. Den rytmiska melodien gör det nödvändigt med en bearbetning av strofens begynnelserad(-er). En annan typ av problem exemplifieras i nuv nr 346 vers 3:

58 Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok

Här gäller liv, här gäller döcá och vill du livet vinna, så strid! I Gud, som striden bjöd, du hjälpen ock skall finna.

Melodien kräver en tydlig cesur efter rad 2, men här har texten en s k överklivning till rad 3, och där texten kräver en tydlig paus (efter så strid!) flyter melodien oemotståndligt vidare, så att man uppfattar textsammanhanget så här:

Här gäller liv, här gäller död, och vill du livet vinna, så strid i Gud, som striden bjöd! Du hjälpen ock skall finna.

En uppläsare har frihet att genom tänjningar och pauser göra meningen klar. Den friheten har inte församlingssången, som i stället fungerar exakt som skandering.

Varje psalmtext bör så långt möjligt behålla den melodi den tidigare haft. I de flesta fall har detta också varit möjligt. Dock måste krävas att varje text principiellt har sin egen melodi. Metoden att sjunga ett stort antal psalmer på samma melodi bör inskränkas så långt det är möjligt. Ett undantag är psalmer för dop, vigsel och jordfästning, då deltagarna normalt kan antas ha ganska begränsad erfarenhet av kyrkans sångtradition; välkända melodier är här önskvärda. Melodier har också en starkt associationsskapande verkan: därför bör en fastepsalm t ex inte sjungas på en julmelodi. Av denna orsak reserveras nuv melodi 127 för texten 482, medan 127 återfâr den ursprungliga melodien från 1697, som nu står som alternativ.

I regel bör alternativa melodier till en och samma text undvikas. Dock är det uppenbart att flera av de rytmiska alternativformerna från 1964 års tillägg haft alltför kort tid på sig för att hinna slå igenom. Detta har också framgått av den statistiska undersökning som gjorts bland kyrkomusikerna. Det är därför rimligt att i flera fall alltjämt låta 1939 års melodifonner stå bredvid 1964 års. Många av de rytmiska alternativen har emellertid blivit väl insjungna och bör då stå som enda melodi. I ett litet antal fall har speciella skäl motiverat hänvisning till annan melodi som alternativ. När det gällt att bedöma de rytmiska alternativens genomslagsfönnåga har komittên haft en viss ledning av erfarenheterna från deras användning i de svenskspråkiga församlingarna i Finland.

I några fall har utjämmade melodier genom obetydliga ingrepp kunnat återföras till större överensstämmelse med originalversionerna.

Detta gäller t ex sv ps 12 och 345, där rytmen är något ändrad men den melodiska strukturen oförändrad. Beträffande några få texter har försöksvis föreslagits nya melodier. Det gäller bl a sv ps 170 Püärtan, enigt samanslutna där kommittén som huvudmelodi föreslår dess tyska originalmelodi och det gäller också sv ps 573 Att säga världen helt farväl, där kommittén funnit en innerlig och uttrycksfull folklig koralmelodi från Leksand

Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok 59

som väl ansluter sig till texten. Till sv ps 144, I himmelen, har kommittén - om också med viss tvekan - som alternativ till den befintliga originalmelodien föreslagit den s k

skattungemelodien,

som under senare år vunnit stor spridning. Folkmelodier har ocksa föreslagits till sv ps 436, Din sol går bort, 529, Pärlor sköna, S55, O Jesu, när jag hädan skall, och 584, Snart bröt du upp. Till sv ps 476, En vänlig grönskas rika dräkt, föreslås Waldemar Åhléns kända körmelodi som huvudfonn, men den nuvarande kvarstår som alternativ. I anslutning till bl a flera frikyrkliga sångböcker har som alternativ melodi till sv ps 210, Hur ljuvt det är att komma, föreslagits Johan Dannströms melodi som fått en viss popularitet trots sitt stora omfång.

Det har - bl a genom SCB-undersökningen - konstaterats att många textligt värdefulla psalmer använts påfallande sällan och att detta sannolikt berott på att melodierna betraktats som svårsjungna. Detta gäller t ex sv ps 467 Ack, jordens barn, vår tid är kort som i stället får nuv 309 som melodi.

Ett antal ekumeniskt kända psalmer har i sina ursprungsländer väl insjungna melodier som dessutom följt dem när de översatts in i andra kyrkor - men hos oss har man bytt ut deras originalmelodier mot andra. Detta gäller bl a sv ps 214, 0 Jesu Krist, dig till oss vänd, och 523, Med tacksam röst och tacksam själ, som båda föreslås få sina alternativa melodier som huvudmelodier.

Det ökade engelska inslaget i vår kyrkosång tar sig uttryck bl a i fråga om sv ps 449, Den dag du gav oss, Gud, är gången, som nu får sin engelska originalmelodi (av C C Scholefield) som huvudmelodi.

Som ovan antytts har det för kommittêarbetet varit av största betydelse att text- och musikrevisionen kunnat arbeta hand i hand i en ständig och ömsesidigt berikande samverkan. Endast så har det varit möjligt att på ett tidigt stadiu angripa de många gemensamma problemen på ett rationellt sätt.

3- 3- 6 âeârâezazna gch heeräesninaaznâ

Arbetet med 1937 års psalmbok har i avgörande grad varit beroende av om bearbetare funnits tillgängliga. När bearbetningen varit mer omfattande har bearbetarens namn satts ut i anslutning till psalmtexten. Om endast smärre ingrepp har gjorts har ingen bearbetare angivits. I dessa fall kan det också vara kommittén eller personer ur referentgruppen som svarat för ändringen.

Liksom tidigare revisioner är det naturligt att en bearbetning bär bearbetarens personliga prägel. För komittên har, som tidigare framhållits, en av de självklara utgångspunkterna varit att de bearbetade texterna ska stå i samklang med det bibliska budskapet. Detta uttrycks emellertid på ett sätt som är personligt för varje bearbetare; språk, stil och innehåll bildar en enhet. På samma sätt som tidigare psalmböcker kommer också vår generations psalmbok att präglas av samtidens och våra bearbeta-

60 av 1937 års och 1939 års koralbok

Bearbetningen psalmbok

res uttryckssätt. Gemensamt för alla psalmböcker och bearbetningar är dock att de, på olika sätt, söker förmedla och uttrycka det bibliska budskapet till sin tids människor. Kyrkan har alltid sett det som en av sina stora uppgifter att låta detta budskap träda fram i uttrycksmässigt förnyad dager utan att därmed evangeliet självt får bli förvanskat.

Inte minst av det gestaltade utpå grund personligt-konstnärligt trycket har det bedömts angeläget att bearbetarna själva skulle beredas möjlighet att lämna egna, personliga komentarer till de föreslagna bearbetningarna, så som skett i betänkandets band 2.

En fortlöpande dialog har ägt rum mellan bearbetarna och kommittén, främst dess revisionsgrupp och dennas referentgrupp. Strävan har varit att nå fram till ett för alla så tillfredsställande resultat som möjligt. Psalmkommittêns arbete är ju inte jämförbart med det arbete som exempelvis syftar till att utarbeta texter för liturgiskt bruk, bönböcker el dyl. Psalmen ställer med sina språkligt-formella uttrycksmedel och sitt beroende av musiken helt andra krav än prosatexter.

Justeringsmöjligheterna är begränsade och svårigheterna många i detta komplicerade och krävande arbete. Bearbetarna har lagt ned ett ofta omfattande arbete på de enskilda texterna. Så långt möjhar de sökt beakta kommitténs och andras synpunkter, men ligt det slutliga avgörandet har i de allra flesta fall legat hos dem själva. De har också hävdat att de har det stilistiska ansvaret för utformningen av texten. Kommittén har funnit detta rimligt och i överensstämmelse med tidigare svenska psalmboksrevisioner, där psalmerna burit bearbetarnas, inte kommittéernas, prägel. Komittên har därmed valt att redovisa materialet i samtliga fall utom där mer avgörande skiljaktigheter förelegat mellan kommittén och bearbetaren eller när bearbetaren anmält att han/hon inte är klar med texten eller när andra oklarheter föreligger.

Det är naturligt att det kunnat råda delade meningar inom komittén kring detta mångskiftande material. Komittên har emellertid valt en mer öppen än restriktiv linje för sin redovisning av bearbetningarna. Ett av kommitténs syfte har ju varit att ge en bild av hur en bearbetning i vår tid kan te sig utifrån de förutsättningar som förelegat. Detta hade inte varit möjligt om varje fonn av invändning mot en textlig eller musikalisk lösning skulle ha inneburit att bearbetningen avvisades. Kommittén har vidare tilllämpat majoritetsbeslut och kommittéledamöterna har avstått från att markera avvikande mening i förhållande till kommitténs beslut, även där personliga invändningar funnits.

3- 3- 7 Mosix för_ at: äehâlla-äeâräezasiteálgtâ :eztg

Kommittén har indelat psalmerna i 1937 års psalmbok i tre olika grupper:

l. psalmer som kan behållas oförändrade eller praktiskt taget oförändrade

Bearbetningen av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok 61

2. psalmer som kan behållas efter en bearbetning

3. psalmer som kan.utgå.

Kommittén föreslår alltså att vissa psalmer behålls som de är, eventuellt efter någon lätt justering, t ex av verbformerna från plural- till singularformer. Det gäller givetvis främst psalmer som från språkliga och andra utgångspunkter väl. Men fungerar också andra texter som har en särskilt stark ställning exempelvis genom sin kyrkoårsanknytning har ansetts kunna stå kvar i befintligt skick, även om vissa språkliga ålderdomligheter därigenom konserveras. Dessa psalmer tillhör ofta ett levande kulturarv som kommittén velat slå vakt inte varit om, även om denna aspekt dominerande i kommitténs resonemang. Som exempel på en sådan psalm kan nämnas sv ps 55, Var hälsad sköna morgonstund. Till denna grupp har slutligen hänförts texter som visat svåra sig att bearbeta med tillfredsställande resultat. De texter som hör till denna grupp har inte skrivits ut i betänkandets band 2. De möter där endast i det inledande registret.

Komittén föreslår vidare att 227 psalmer Vid varje tidi-

utgår.

gare revision har en motsvarande rum. När 1937 års gallring ägt psalmbok antogs uteslöts 123 av den wallinska psalmbokens 500 psalmer. Från den wallinska psalmboken 1819 uteslöts 213 av den karolinska psalmbokens 413 psalmer. Omräknat till procenttal innebär det att

1981 års utesluter 38 % av psalmerna förslag i 1937 års psalmbok

1937 års psalmbok uteslöt 25 axe av 1819 års psalmbok

1819 års psalmbok uteslöt 45 gxê av 1695 års psalmbok.

Bedömningen av vilka psalmer som bör kunna utgå grundar sig på komitténs uppfattning, stödd av bl a SCB-undersökningen. Av det inledande registret till band 2 av detta betänkande framgår vilka psalmer som kommittén föreslår ska utgå.

Skälen för en utmönstring kan vara flera. Det allra vanligaste är dock att psalmen har låg eller vilket i sin ingen användning, tur i regel beror på ett ålderdomligt språk, motivval och inaktuellt innehåll. Vissa psalmer har föreslagits utgå sedan kommittén konsulterat expertis på området. Så har exempelvispsalmer med en för vår tid främmande människooch missionssyn fått utgå efter samråd med experter Antalet på missionsproblematiken idag. psalmer vid sjukdom har reducerats efter en konsultation av experter på området, etc. Kommittén har inte funnit det nödvändigt att för varje föreslagen utesluten Främst bepsalm ange skälen. ror detta på att en sådan redovisning skulle bli monoton. Kommittén kan också hänvisa till den uppställning som gjorts över de psalmer som enligt SCB har låg användning (betänkandets band 2)-Givetvis finns en rad gränsfall där kommittén för och vägt emot men där slutligen en majoritet avgjort sig för att föreslå att psalmen skall utgå.

Som tidigare har nämnts har komittén i några fall ansett att en psalm som enligt SCB-undersökningen borde kunna utgå ändå har ett sådant innehållsligt eller annat värde att efter en ev bearden, betning, skulle kunna kvarstå. Ett annat skäl kan vara dess an-

62 av 1937 års och 1939 års koralbok

Bearbetningen psalmbok

vändning. Med hänsyn till att ett sjunget alternativ till trosbekännelsen bör kunna erbjudas, föreslår därför komittén att sv ps 26, Vi tro på en allsmäktig Gud, ska behållas fast den enligt SCB-undersökningen sällan används.

En stor grupp psalmer har bearbetats i enlighet med vad som tianförts i detta betänkande. Dessa texter är i sin helhet digare i betänkandets band 2 och, som nämnts, i vissa fall föråtergivna sedda med särskilda kommentarer.

Ett arbete har nedlagts på att slutföra textbearbetbetydande men 100 texter har kommittén måst bord1ägga.Det handlar ningarna, därvid om ca 30 texter som kräver en mer omfattande bearbetning och ett större antal texter som endast behöver undergâ mindre justeringar. I några fall har kommittén inte avgjort om psalmen ska kvarstå oförändrad, i nâgra fall om den ska bearbetas eller utgå. Kommittén avser därför att återkomma med förslag rörande de bordlagda texterna. I det inledande registret till band 2 anges om dessa texter att de är under bearbetning.

nr 601-612 anges i det nämnda re- Vad slutligen gäller psalmbokens

gistret att vissa av dem är under bearbetning. Vad gäller 60l:604

att kommer att äga rum med ars

innebär detta överläggningar 1908

om deras framtida och 1

kyrkohandbokskommitté användning vilka

böcker 1 betankankyrkliga de ska tas upp. 610 och 612 aterfinns till Psalmer och visor del 2, som nr 900

dets förslag och 90l.

Till 603 kan anmärkas att en nyöversättning av Te Deum aterflnns i förslaget till Psalmer och visor del 2, som nr 751.

4 PSALMER OCH VISOR DEL 2

Under kap 1 ovan har omnämnts regeringens till kommittén uppdrag att lägga fram ett till en andra del förslag av Tillägg till Den svenska psalmboken. Arbetet härmed skulle ske enligt de riktlinjer som föreslagits av 1975 års kyrkomötes särskilda utskott. Det har sammanfattningsvis inneburit att kommittén fått följande upp-

drag:

att ge förslag till psalmer för handförrättningarna (de kyrkliga lingarna),

att vidare bearbeta 14 särskilt angivna ur Psalmer och sånger visor (SOU 1975:3),

att ta ställning till tre av särskilda utskottet texter upptagna samt till frågan om finsk psalm,

att ge förslag till för samt psaltarpsalmer församlingssång

att ge förslag på ytterligare motsvarande dem som återpsalmer finns i Psalmer och visor 76, vidare psalmer och visor från

tredje världen, recitationstexter samt slutligen ev texter

på andra språk.

För komittên är det att något komentera sitt arbete angeläget med att söka material i andra svenska som utländssångsamlingar, ka, för att fullgöra detta Bakom tillkomsten av förslauppdrag. get till den första delen av Psalmer och visor omfattanlåg ett de sådant arbete, vilket inte fullt att uppenbarligen klargjorts döma bl a av handlingarna från 1975 års kyrkomöte. Arbetet med

föreliggande förslag har i lika stor omfattning som när det gällde förslaget till Psalmer och visor del 1 inneburit ett omfattan-

de arbete med att söka material håll. på många olika

Kommittén har exempelvis för förrättningspsalmerna ned ett lagt stort arbete på att gå igenom psalm- och sångsamlingar från andra länder - främst de nordiska länderna, Tyskland, England, Frankrike, Holland och USA. Av det inhämtade materialet i togs en första omgång upp ungefär 300 sånger som bedömdes kunna vara

av intresse för fortsatt granskning. Efter ytterligare sållning sändes ett material om ca 100 av dessa sånger ut för att över-

sättas eller inspirera till friare eller bearbetning nydiktning. Sedan sådana texter inkommit kunde ett arbete behöva vidta för

att söka en melodi, om ursprungsmelodin inte Efansågs lämplig. ter vanligheten i dylika sammanhang har psalmerna därefter sänts

och visor del 2 64 Psalmer

fram och åter mellan kommitté, författare och tonsättare innan

ett resultat uppnåtts som kommittén kunnat lägga fram.

Ett annat kan hämtas från komitténs arbete att söka rätt exempel negro spirituals. Ett femtiotal sângsamlingar, utländpå lämpliga ska som svenska, genomgicks - f ö med resultatet att kommittén

finna att det bästa urvalet för svenskt bruk redan var tyckte sig gjort i sångsamlingen Tillsammans (1970).

Andra har sökts sätt, varvid särskilt bör sånger på motsvarande omnämnas att Världsrâds sångbok Cantate Domino till- Kyrkornas mätts stor vikt. Arbetet med psaltarpsalmer har skett i nära kon-

takt med vad som äger rum på detta område i andra kyrkor.

Genom enskildas studieresor, deltagande i konferenser och kurser,

kontakter och en strävan att kontinuerligt följa nypersonliga av sångsamlingar utomlands och i Sverige har komproduktionen mittén bemödat om att för den svenska församsig vidga gränserna Antalet översättningar och texter som skrivits efter lingssången. utländska förebilder i det materialet är också stort föreliggande och vittnar om denna strävan.

Vidare är det att beröra kommitténs relationer angeläget något till författare och tonsättare.

Konmittén i sitt tidigare betänkande, SOU 1975:2, att inangav sända texter och tonsättningar och sedan bedömts anoregistrerats Samma praxis har tillämpats också beträffande material som nymt. sänts in för Psalmer och visor del 2.

Vid sin har kommittén därför inte vetat vem som varit bedömning författare tonsättare. Komittén har emellertid ansett det resp att sådana i arbetet och angeläget söka engagera en stor grupp vissa initiativ i detta syfte. 1978 anordnades en särskild tagit konferens för författare och tonsättare kring förrättningspsalmernas I denna konferens medverkade, förutom komproblematik. och företrädare för bibelmittén, även kyrkohandbokskommittén kommissionens arbete.I samverkan med Nordiska rådet och Lunds

stift anordnades 1978 en s k psalmverkstad på Båstads stiftsgârd, till vilken tonsättare och författare från hela Norden inbjudits.

Genom personliga kontakter och genom skrivelser och framställtill enskilda och grupper har kommittén också sökt nå fler ningar medarbetare.

Av initiativ som kommit utifrån kan nämnas en skrivelse från en

kvinnliga präster till de kvinnliga medlemmarna av Sveriges grupp författarförbund med uppmaning att skriva psalmtexter som speglade Avsikten med denna skrivelse angavs dock inte kvinnoupplevelser. i första hand vara att förse kommittén med material utan att sti-

mulera till reflexion och försök som så småningom kunde leda till

ett arbete med psalmen som form.

Psalmkommittén har diskuterat flera av de problem som feminist-

aktualiserat. Detta har bl a lett till en strävan efter teologin att undvika sådana som kunde tolkas som könsdiskriformuleringar minerande eller som uttryck för bristande jämställdhet. Vad gäl-

ler av 1937 års psalmbok har detta tidigare berörts bearbetningen

Psalmer och visor del 2 65

(sid 48). Kommittén har vidare genom egna kontakter och initiativ sökt engagera kvinnliga författare i arbetet. I regi av Svenska kyrkans kulturinstitut arrangerades 1979 en konferens i Sigtuna kring bl a material som kunde tänkas lämpligt för en psalmbok, skrivet av kvinnliga författare. Delar av detta material sändes till kommittén för bedömning på sedvanligt sätt. Därutöver har åtskilliga kvinnliga författare ombetts medverka, men flera av dem har avböjt.

Det har emellertid visat sig vara förhållandevis svårt att genom sådana åtgärder som kommittén vidtagit engagera förytterligare fattare och tonsättare i arbetet. Samtidigt strömmar en myckenhet text spontant in till kommittén. Inte sällan handlar det därvid om äldre sånger som betytt mycket för avsändaren och som önskas införda i en kommande psalmbok. Redan av kvantitativa skäl kan detta material inte tas med, men också av innehållsliga skäl måste det ofta avböjas då det inte svarar mot de krav som kommittén anser sig böra tillämpa. Kommittén finner det exempelvis svårt att bereda utrymme för religiös stämningslyrik eller texter som är pastischer på äldre psalmer. Mer sällan inkommer texter på områden där det råder brist. De traditionella områdena för psalm är desto mer attraktiva. Givetvis kan det diskuteras om inte kommittén oftare bort fria än fälla, bl a för att bredda gruppen medarbetande författare och tonsättare, men gränserna är alltid svåra att dra på ett entydigt sätt. Till sist fäller ledamöternas egen personliga uppfattning och smak avgörandet. Men uder alla omständigheter bör det med kraft umderstrykas att kommittén på intet sätt strävat efter att arbeta endast med en utvald grupp författare och tonsättare, på andras bekostnad. Kommittén har istället sökt vinnlägga sig om så stor objektivitet och öppenhet som möjligt.

4.1 Förrättningspsalmerna

Psalmkommittén anmälde i sitt tidigare betänkande att förrättningspsalmer saknades i det då föreliggande förslaget till psalmbokstillägg och att arbetet på detta område skulle fortsättas i nära samverkan med 1968 års kyrkohandbokskomittê. I tredje bandet av detta betänkande, Förslag till psalmer och visor, del 2, ingår sådana psalmer.

Det bakomliggande arbetet har något berörts tidigare. Härtill bör läggas de överläggningar kommittén haft med 1968 års kyrkohandbokskommittê i ärendet. Kyrkohandbokskommitténs arbete och synpunkter har också kunnat tillgodogöras genom att professorn Harald Göransson varit ledamot av båda kommittéerna.

Strävan har varit att nå så stor samstämmighet som möjligt i de frågor där psalm och liturgi samspelar med varandra. Detta samspel är möjligen starkare när det gäller förrättningar än när det gäller andra former av gudstjänster. Därför har uppmärksamheten på denna punkt varit särskilt stor. Förrättningarna det uttryck som komittén brukar i anslutning till tidigare praxis och uppdraget så som det formulerats av 1975 års kyrkomöte, medan kyrkohandbokskommittén använder uttrycket de kyrkliga handlingarnahar i regel alltfort en stark ställning i vårt land. De innebär

66 Psalmer och visor del 2

ofta ett möte med människor för vilka kyrklig sed och kristet traditionellt språkbruk och föreställningsvärld är främmande. Därför är det angeläget att psalmerna till innehåll och form gestaltas så att de inte ökar eller befäster en känsla av främlingskap och avstånd mellan den människa som sjunger (eller läser)

psalmen och det som sker i gudstjänsten. För andra människor åter

kan förrättningsgudstjänsterna innebära att centrala kristna motiv aktualiseras och fördjupas. Psalmerna bör också kunna ge uttryck åt sådana dimensioner. Materialet präglas därför av stor bredd.

4.1.1 Qoppsalmgr

Beträffande dopet har överläggningarna med kyrkohandbokskomittên gett vid handen att sådana psalmer behövs som understryker Guds befrielsehandling och det nya livet i tjänst och lydnad. Vad gäller dopliturgin föreslås som ett nytt moment i själva liturgin att dopvatten gjuts i funten. Vid detta tillfälle ska en psalm sjungas.

Detta har aktualiserat frågan om psalmer som anknyter till inslag En stor del av det utländska materialet, kanske vattensymboliken. företrädesvis det engelska, uppehåller sig gärna vid detta motiv, inte sällan med gamaltestamentliga anspelningar. I en översättning, gjord av Britt G Hallqvist, har denna symbolik använts, med anknytning till Gamla testamentet och till dopets understrykande av att det utgör en Guds befrielsehandling - samlat i en av psalmens verser, 777:3:

Med Noa, räddad ur sin ärk från stormigt hav till vårlig mark, med Mose, lyft ur böljan opp, vi firar fest med nyfött hopp.

Bland andra texter med uttrycklig anknytning till vattensymboliken kan exempelvis nämnas 778. - Författarna har gärna utnyttjat det rikliga bibliska stoffet kring dopet. Psalmer för vuxendop finns,t ex 771, men många psalmer anknyter uttryckligen till barndopet såsom 773, 774, 775, 776.

4.1.2 yigsglpsglmer

I förslaget beträffande vigsel har kyrkohandbokskommittên önskat anslå en ton av tacksamhet, ljus och lovsång. Äktenskapet ses som en gemenskap mellan två jämbördiga parter. Förslagen till förböner tar särskilt fasta på motiv som gemenskap, ansvar, trygghet, förlåtelse, öppenhet och kärlek. Samma motiv dominerar också de i förslaget upptagna vigselpsalmerna. De torde i övrigt knappast kräva någon särskild kommentar, men kommittén vill fästa uppmärksamheten vid att den tagit med den kända danska vigselpsalmen Det er saa yndigt at følges ad, av Grundtvig, på danska som nr 903 och i en översättning, Det är så ljuvligt att vara två, av

Psalmer och visor del 2

Sven Christer Swahn, nr 786. torde också kunna

Psalmer för vigsel

hämtas bland andra än dem som har år direkt upptagna under denna rubrik.

4- 1- 3

äesrâvaiggyâalmgr

Benämningen jordfästning har av kyrkohandbokskommittên ersatts av

benämningen begravningsgudstjänst. I vår nuvarande psalmbok finns

ingen särskil avdelning ör egravningspsalmer. Konmittên föreslår inte heller att en sådan rubrik införs. De psalmer som skrivits särskilt med tanke på begravningen har därför in under lagts avdelningen Livets gåva och gräns eller Himlen. En stor del av det material som sänts in till komittên har f ö gällt just begravningen, något som kan förklara att de båda nämnda avdelningarna i Psalmer och visor del 2 blivit förhållandevis stora.

Kyrkohandbokskomittên har om begravningsgudstjänsten bl a sagt att atmosfären måste vara präglad av mänsklig värme och av ljus. Akten bör ge de sörjande tröst och söka Visa dem vägen vidare.

Uppenbarligen har sådana motiv attraherat författarna. Texterna tar gärna sin i tanken att utgångspunkt Gud, som alltings skapare, inte släpper ifrån någon av dem han skapat sig. Han beskrivs som medvandraren och som fadern, som väntar vid hemets De port. drag av sentimentalitet som kunde prägla om tidigare diktning hemlandet och pilgrimsvandringen - inte minst från förra seklet -

återfinns inte här. Texterna är istället av ett präglade sakligt allvar, men grundtonen är inte mörk utan ljus av förtröstan. Det kristna hoppet bygger och det ju på tron på de dödas uppståndelse eviga livet. Författarna använder gärna bibliska motiv och bilder. Texterna söker förmedla tröst att allt är i Guds genom att säga, hand, också livet och döden.

yignings:_gch›invigningspsalmer

I detta skede har kyrkohandbokskommittên inte arbetat med ritual för de olika former av vi in och invi nin som finns. Detta avses ske i en nästkommande etapp. Psalñkommittên har inte heller särskilt sökt psalmer som rör dessa med ett områden, undantag: en psalm avsedd för prästvigning, Herren, vår Gud, har rest sin

tron, nr 769, av Olov Hartman, har införts. Nr 768, Öppna mig för din kärlek, av Arne H Lindgren, har av kommittén bedömts som lämp-

lig vid diakon/diakonissvigning.

4- 1- 5

Eoafiniaiignâpáalms:

Enligt kyrkohandbokskommittên innebär konfinnationen att dopet, som Guds befrielsehandling, aktualiseras. Konfirmationen får ka-

68 Psalmer och visor del 2

raktären av invigning till ett liv i tjänst och lydnad. Det innebär en sändning ut i världen, att med Andens kraft leva i dopet.

I konfirmationen samlas sålunda många centrala kristna motiv. Psalmerna bör därför kunna väljas förhållandevis brett, exempelvis bland doppsalmer för vuxna, bland psalmerna om den helige Ande, under rubriken Vittnesbörd-tjänst osv. Komittén har gjort ansträngningar för att finna sånger särskilt avsedda för konfirmationsakten. Bland annat har utländskt material inventerats. Detta arbete har emellertid inte kunnat slutföras. Komittén avser att fortsätta detsamma och återkomma med förslag.

4.2 Bearbetningar m m enligt uppdrag från 1975 års kyrkomöte

1975 års kyrkomöte föreslog att komittén skulle arbeta vidare med fjorton texter - med eller utan melodi - i Psalmer och visor (SOU l975:3), vilka skulle kunna ingå i tilläggets andra del. Vidare hänsköts tre särskilda texter till komittén, liksom frågan om finska texter”. - det av kyrkomötet Regeringen gav kommittén begärda uppdraget.

Vad beträffar de fjorton texterna ur Psalmer och visor får kommittén anföra följande.

664 (här:832) Den store Mästarn kommer. - 1975 års kyrkomöte önskade en bearbetning i större trohet mot originalet.

Kommittén har tagit del av en sådan bearbetning men fann att texten i den form den hade i Psalmer och visor är att föredra. I denna har endast en mindre ändring gjorts. Samtidigt föreslår kommittén att Ingemanns text tas in bland förslagets psalmer på danska nr 902.

670 (här:790) Var hälsad Herrens Mbder. - 1975 års kyrkomöte ansåg att texten skulle utgå men att melodin kunde bibehållas till en annan text.

Kommitténs uppfattning är dock att text och musik i detta fall hänger samman i högre grad än vad som gäller för många andra sånger. Denna sång har också redan blivit mycket sjungen och uppskattad. Författaren har nu gjort sådana ändringar och tillägg i texten att de teologiska invändningar mot innehållet som riktades mot den vid 1975 års kyrkomöte enligt kommitténs mening är undanröjda.

712 (här:8l7) Mina döda timmar. - 1975 års kyrkomöte önskade en ändring av vers 4 och krävde ny melodi.

Vers 4 har ändrats och en ny melodi av Kjell Lönnå föreslås.

S()lJ 1981:49 Psalmer och visor del 2 69

717 (här:820) Varför gick vi bort att söka. - Denna text hade i Psalmer och visor två melodier, av vilka 1975 års kyrkomöte ansåg den första för svår och den andra för själlös.

Kommittén föreslår att den första men att utgår den andra, en walesisk melodi från 1700-talet, behålls. Kommittén delar inte att den uppfattningen skulle vara själlös. Dessutom löser den på ett unikt sätt de svåra problem som vållas av textens talrika överklivningar.

724 (här:827) Se på himlens många fåglar. - 1975 års kyrkomöte ansåg melodin vara alltför profan och krävde en ny.

Kommittén har gjort ansträngningar för att finna en lämplig ny melodi men inte lyckats finna någon som varit bättre än den i Psalmer och visor. Då kommittén inte kan uppfatta vad som avses med profan i detta sammanhang föreslår den att melodin, som är lättsjumgen och i det väsentligaste väl ansluter till sin text, får kvarstå. Som b-melodi tillfogas dock nuvarande svenska koralen 286.

743 (här:833) Tron blir befäst och stärkt. - 1975 års kyrkomöte önskade att texten skulle bearbetas till större trohet mot originalet.

Textens första strof föreligger nu omarbetad.

788 (här:854) Gud, vår Gud, från fjärran land och nära. - 1975 års kyrkomöte önskade att texten skulle omarbetas till större trohet mot originalet och att alternativt originaltexten kunde medtagas. En bearbetning av andra strofen har skett i enlighet med kyrkomötets önskemål. Peter Dass text Herre Gud, ditt dyre navn og aere föreslås också bland de norska texterna, nr 907.

790 (här:857) I kosmisk dimma, Zjusårs glans. - 1975 års kyrkomöte önskade en omarbetning av vers 2.

En något mer omfattande bearbetning föreslås av kommittén. Ingressen har ändrats till I världar utan gräns och slut.

796 (här:858) - 1975 års kyrkomöte Se dödens udd är bruten. krävde ny melodi.

Kommittén har sökt en ny melodi både i det äldre beståndet och bland inkomna nya kompositioner men inte funnit någon som den ansett Kommittén lämplig. föreslår därför att den melodi texten hade i Psalmer och visor, av Sven Mellberg, antas, nu med ett förenklat ackompanjemang.

70 Psalmer visor del 2

och

800 (här:87l) Jag ska gråtande kasta mig ner. - Texten hade två melodier. 1975 års kyrkomöte ansåg att båda hade solosångskaraktär. Den ena ansågs inte församlingsmässig och den andra ansågs ha alltför profant anslag.

Kommittén föreslår här dels en nyskriven melodi av Sven-Erik Bäck, dels att Lennart Jernestrands melodi från Psalmer och visor behålles bl a därför att den nu torde vara förhållandevis väl känd.

1975 års hade vidare önskat tonsättning av Texter utan kyrkomöte melodi, dvs nr 805-808.

805 (här:7S2) Jag kastar min glädje.

Kommittén föreslår dels en melodi av Leif Strand, dels en av Georg Riedel.

806 Ande, vind och liv.

Kommittén har för sin del inte kunnat tillstyrka någon av de melodier som brukas till denna text eller finna ett godtagbart alternativ. Kommittén föreslår därför att texten utgår.

807 (här:843) Blott i det öppna.

Kommittén föreslår en melodi av Olle Widestrand.

808 De rör sig som skuggor..

Komittén har inte kunnat finna någon godtagbar melodi och föreslår att texten utgår.

1975 års önskade vidare att följande tre texter skulle kyrkomöte tas upp till prövning av psalmkomittén, nämligen I dag på apostoliskt vis, skriven av Grundtvig och i översättning av H Wentz; vidare måltidspsalm av Sven Sixten och slutligen doppsalm av S Holmström. Texterna har prövats av kommittén men inte tagits upp i föreliggande förslag. I dag på apostoliskt vis är en prästvignings- Som ovan nämnts föreslår kommittén en sådan, nr 769. I psalm. och visor 76 återfinns två nya måltidspsalmer och i och psalmer med bearbetningen av sv ps 318 har ytterligare en måltidspsalm tillkommit. Kommittén anser det därför rimligt att avvakta användningen av dessa psalmer innan ställning tas till införande av ytterligare en måltidspsalm. I föreliggande förslag upptas flera varför behovet synes vara täckt. slutligen nya doppsalmer,

Med finska texter förstår kommittén dels en kyrkomötets önskan att kommittén skulle ta del av finskspråkigt material för att beta med i Den svenska döma vad som kunde vara lämpligt att psalmboken, dels att komittén.sku11e gå igenom den svenska psalmboken för den evangeliskt-lutherska kyrkan i Finland (1943), dels slutligen att kommittén skulle följa det pågående revisionsarbetet i Finland.

Psalmer och visor del 2 71

Komittén har ovan berört sina kontakter med Finland (kap 2). Det finskspråkiga materialet har Varit tillgängligt genom de översättningar som kunnat tillhandahållas bl a av svenska psalmbokskommittén i Finland. Komittén har också ställt frågan om inte psalmer på finska skulle kunna tas upp i tilläggsförslaget, med hänsyn till den stora gruppen finska invandrare och till finskspråkiga bygder i landet. Men då den ojämförligt största delen av vårt lands befolkning inte förstår finska - till skillnad från danska och norska - har kommittén avvisat denna tanke. Där psalm på finska skall sjungas bör den finska psalmboken kunna vara tillgänglig.

Vad gäller den svenska psalmboken i Finland har kommittén sökt följa den finländska revisionens förslag när det gäller psalmer av finlands-svensk härkomst, dvs psalmer av i första hand Runeberg, Takolander och Topelius. De olika traditionerna i Finland och Sverige har dock lett till att kommittéerna ömsesidigt fått ge upp tanken på att alla gemensamma psalmer skulle få samma lydelse. Skillnader föreligger f ö mellan Den svenska psalmboken av år 1937 och den svenska psalmboken i Finland av år 1943.

Kommittén har vidare granskat den svensk-finska Nya psalmer (1979), motsvarigheten till Psalmer och visor 76. Av dess 91 sånger är 48 hämtade från Sverige - från 1937 års psalmbok, Kyrkovisor för barn, Psalmer och visor 76 och från föreliggande förslag till en andra del av psalmbokstillägget. I Nya psalmer ingår vidare översättningar av många av de texter på norska, som tagits med i Psalmer och visor 76 och i föreliggande förslag.

Större delen av stoffet är alltså redan gemensamt. De svenska och svensk-finska psalmtraditionerna är fortfarande mycket desamma. För nytillskott återstår därför endast ett begränsat antal psalmer. I konmitténs förslag upptas nr 845, Upp min själ och sjung, hämtad från den svenska psalmboken i Finland (nr 631) och nr 852, De skall gå till den heliga staden, Nya psalmer nr 703, se även Herren lever nr 930.

4.3 Psaltarpsalmer och cantica

4.3.1 gakgrpndgn

I sitt förra betänkande (SOU 1975:2) anförde psalmkommittén att den ämnade ännu en period fortsätta sitt arbete med psalm av andra genrer och typer och att därvid bl a skulle uppmärksammas en viktig genre, som först under senare år aktualiserats men som redan börjat uppträda även i vanliga psalmböcker, nämligen psaltarpsalmer och cantica i responsoriala arrangemang med församlingsomkväden. I och med att regeringen uppdrog åt psalmkommittén att fullfölja denna avsikt inleddes en ny fas i kommitténs arbete. Det gäller nu ingenting mindre än att officiellt och på bred front introducera Psaltaren i svenskt gudstjänstliv som sångtext även för församlingen, dvs som en med psalmbokens psalmer jämställd sångfbrm.

72 Psalmer och visor del 2 SOU 1081:49

Psaltaren har sjungits på många sätt i gudstjänsten men praktiskt taget aldrig av församlingen. I den allra tidigaste kristna gudstjänsten - liksom i den judiska gudstjänst varur den kristna framgått - kan församligen visserligen ha interfolierat de av försångare sjungna psaltarverserna med korta inpass (vissa formdrag i texterna, t ex i Ps 136, skulle kunna vara spår av en sådan praxis). Men snart nog övertogs psaltarsângen av den skolade kören. Till och med i dess enklaste form, tidegärdspsalmodin, som utförs i antifonal växling mellan två halvkörer vilka förenas i en omgivande antifon, är den alltjämt en körens angelägenhet och har knappast kunnat utföras utanför kommuniteter och andra väl samövade grupper. Härtill bidrar i väsentlig grad svårigheten att på ett naturligt sätt lägga folkspråkig text under dessa recitationsformler, som har vuxit fram ur latinet. Också den särpräglade s k Anglican chant, som utbildades på anglikansk botten efter reformationen, är i princip en (flerstämig) körsång, även om församlingen ibland försöker sjunga med. Här försvåras församlingssången inte minst av melodiernas genomgående höga (sopran) lägen. Sådana psaltartonsättningar slutligen som Schütz körverk eller Wennerbergs och Dvoraks solosånger är ju i sin egenskap av konstmusik än mer fjärran från församlingsdeltagande. är visserligen de psaltarparafraser i rimma- (Församlingsmässiga de versifieringar, som främst växte fram på reformert håll och varav åtskilliga återfinns också i den svenska psalmboken. Men här rör det sig alltså inte om Bibelns egna ord utan om parafraoch de är inte aktuella i detta sammanhang.)

seringar,

Först i vår tid har man, i mer eller mindre medveten anknytning till vad man antar vara den ursprungliga kristna praxis, sökt dra in församlingen i psaltarsângen. Den hebreiska poesins - lik- som de latinska och folkspråkiga översättningarnas oregelbundna meter och oliklånga versrader utgör visserligen ett hinder för i stället tilldelas församlingens sång av själva psaltartexten; församlingen ett omkväde som sjungs mellan de av försångare eller kör utförda psaltarverserna (s k responsorial sång).

Enklast kan detta ske genom att kören, som hittills i tidegärden, eller en försângare reciterar psaltartexten på de traditionella gregorianska psalmodiformlerna, medan församligen sjunger en kort, vanligen gregoriansk antifon mellan verserna. Sådana försök har hos oss gjorts redan i Palmers aftonsångsförslag (SOU 1956:22) och senast i Laurentius Petri-sällskapets nyutgåvor av Det svenska antifonalet (Veckans morgon- och aftonböner samt completorier, 1973-1975). Fortfarande kvarstår dock svårigheterna med textunderläggningen, och invändas kan väl också att de gregorianska melodierna och recitationsformlerna inte är avsedda att brukls på detta Sätt .

Annorlunda har man gått tillväga på romersk-katolsk mark, lär övergången till folkspråket i gudstjänsten framtvingat nyknnponerad musik. Redan för omkring 30 år sedan började den franske jesuitpatern Joseph Gelineau sitt arbete med att utforma ett syinte så olikt chant men instem av psalmodiformler, Anglican rättat så att det passade det franska språket. Systemet ärxnycket lätthanterligt och t 0 m en vanlig församling kan med lite övning lära sig att psalmodiera med hjälp av de med fetstil i texten angivna betoningarna och tonförändringarna. Dock förutsätts psahnver-

Psalmer och visor del 2 73

serna i allmänhet utföras av försångare eller kör, medan församlingen sjunger ett kort, återkommande omkväde. Den gelineauska psalmodin har fått en mycket stor spridning, inte bara på katolskt utan också på anglikanskt och reformert område. Också andra tonsättare har lämnat bidrag till denna genre. På flera förespråk ligger redan fullständiga tonsatta psaltarsamlingar, och psaltarpsalmer börjar också allt oftare upptas i vanliga psalmböcker. Till denna kontinentala tonsättningstradition anknyter i allt väsentligt även Anders Ekenberg i sin fylliga svenska psaltarsamling Ge mig svar 1971.

Det gelineauska systemet har dock kritiserats på grund av musikaliska svagheter. Dessa hänger bl a samman med det i både katolska och andra kyrkor fastställda urvalet av korta som psaltaravsnitt, skall sättas in på bestämda ställen i gudstjänsten och förses med olika omkväden allt efter kyrkoårstiden och dagen. Man måste då laborera med fasta psalmodiformler som i olika kombinationer pas- sas ihop med växlande omkväden något som lätt leder till en omusikalisk mekanik och som ofta har framkallt en viss trötthet på hela genren. Gelineau har också förklarat sig medveten om denna svaghet och - liksom hos oss Anders Ekenberg - även sökt gestalta psalmodi och omkväde till ett musikaliskt helt.

En fylligare framställning av innehållet i detta avsnitt (4.3.l) återfinns i Harald Göransson, Den kyrkomusikaliska utvecklingen, i samlingsverket Svenska kyrkans gudstjänst (SOU 1974:67). Där ges också en utförlig bibliografi.

§ommittêns_bgd§ming_ogh_a:bgt§inriktning

Kommittén har genom sin arbetsgrupp för denna genre - Harald Göransson och Anders - studerat inom and- Ekenberg noggrant utvecklingen ra kyrkor och efter studiebesök i en rad länder, deltagande i internationella symposier, praktiska prov här hemma etc sökt bilda sig en uppfattning om hur psaltarsången lämpligen borde gestaltas hos oss. Kommittén har därvid kommit till den slutsatsen att det bör bli fråga om nykomposition. Dock bör det kontinentala byggklosssystemet undvikas med fasta recitationsfonnler och växlande omkväden till varje psalmavsnitt; i stället gestaltas psaltarpsalmen som en helhet, jämförbar med en psalm i psalmboken. Psaltaren 23, Herren är min herde, bör sålunda alltid sjungas i sin helhet och med samma omkväde (= vers 1) i sammanhang där den passar, t ex på söndagen efter Nyår, 2 söndagen efter Trefaldighet eller vid vigsel- och begravningsgudstjänst. Den har då helt andra utsikter att bli församlingens egendom än om psalmen, helt eller delvis och med ständigt nya recitationsformler och omkväden, skulle passas in här och var under kyrkoâret. Detta bör inte hindra att man i olika sammanhang använder olika tonsättningar, t ex en i högmässan, en annan i ungdomsarbetet etc. Psalmen 23 har också i vårt förslag fått inte mindre än tre olika tonsättningar.

Längre psaltarpsalmer kan naturligtvis inte sjungas i sin helhet, men de versurval som gjorts i sådana - ibland flera ur samma psalm - betraktas på samma sätt som individuella helheter, var

74 Psalmer och visor del 2

och en med sitt givna omkväde. Vissa undantag kan dock tänkas, t ex på högtidsdagar då man av naturliga skäl kan vilja ge ett och samma versurval skilda belysningar genom olika omkväden ur Ps 145, som försetts med ett omkväde för (se här avsnittet och ett annat för Marie bebådelsedag; de har dock musi- Juldagen kaliskt gestaltats alltigenom olika).

4.3.3 Texterna

på tidigt stadium fick tillfälle att över-

Redan ett arbetsgruppen

lagga med för Gamla testa-

bibelkommissionens översättningsenhet

mentet, kontinuerligt följa översättningsarbetet samt påverka ur-

valet och i man ocksa översättningen av de 21 psaltarpsal-

nagon

mer h1tt111S publicerats (Fem bibelböcker, 1979). I första

som

hand det ur dessa som föreliggande samling sammanställts. I

ar

behövts har dessa hämtats från 1917

den man andra psaltartexter

ars efter vissa retuscher, såsom genomgående

bibeloversättning

bruk av Psaltaren 23 förekommer här i dub-

verbens singularfonn.

vilket snarast får ses som ett tonsättarnas

bla textversioner,

diskussionsinlägg i översättningsfrågan.

De psaltarverser som har valts står ofta inte i en följd i resp detta sätt att samanföra verser från olika håll psaltarpsalm; i en psaltarpsalm till en meningsfull helhet har gammal liturtradition. I ett fall kan en uteslutning väcka undran: i gisk

tvâ av tonsättningarna av Ps 23 har på kyrkohandbokskommittêns

inrådan vers 5 b uteslutits av innehâllsliga skäl, och då har av musikaliska skäl även den mindre väsentliga vers 6 a utgått.

Texterna till omkvädena har ofta hämtats ur resp psalm. I andra fall från annat håll och därvid ofta formats har de tagits ganska fritt efter Även detta har gammal liturgisk hävd. förlagan.

Till brukar räknas de tre samma genre som psaltarpsalmerna nytes- Dessa har smma poetiska form tamentliga cantica, sv ps 610-612. som psaltarpsalmerna och har ocksâ, liksom dessa, en obligatorisk användning i tidegärden. I denna samling har medtagits vesperns Marias och Simeons i bibeloch completoriets cantica, lovsånger, kommissionens nyöversättningar.

4- 3- 4 Musikea 9th gtâöiaads:

Genom den individualisering av psaltarpsalmerna som ovan berörts blir att hela dess omdet möjligt genomkomponera psalmen jämte kväde till en levande musikalisk helhet. Strukturellt har dock omkväde och psalmverser skilts åt på så sätt att själva psalmen alltid en recitativisk, formelartad karaktär och sålunda getts tydligt avtecknar sig mot omkvädet. Recitationen slutar vanligen med en karaktäristisk fonnel vars uppgift är att fungera san signal till församlingen att falla in med omkvädet (vi har här präglat uttrycket avstamp). Också på andra sätt skiljer sig psalm-

Psalmer och visor del 2 75

verserna från omkvädet: de förra sjungs som regel enstämmigt av försângare eller kör, medan däremot omkvädet ofta förses med diskantstämmor, flerstämmig körsats etc.

Musikstilen varierar inom ganska vida gränser. Här finns meditativa, helt vokalt utförda psalmer som nr 22 för Långfredagen eller den sista sättningen av nr 23, byggd på en ambrosiansk förlaga. För bruk i ungdomssanmanhang, t ex konfirmationsläsning, lämpar sig psalmer som den andra sättningen av nr 25 eller nr 118, som gärna kan utföras till gitarrackomanjemang. Den stora katedraltonen klingar i psalmer som 121 och 148.

Psalmen utförs så att omkvädet allra först presenteras för församlingen, som omedelbart upprepar det. Så vidtar psalmrecitationen som interfolieras av omkvädet, insatt efter var eller varannan vers. Observera att sådana utsmyckningar som diskantstämmor och flerstärmniga körsatser är ad libitum - som regel är psaltartonsättningarna utförbara på enklaste sätt: av försångare och församling, med eller utan ackompanjemang. Det bör kanske påpekas att man vid psaltarsång mellan högmässans gammaltestamentliga läsning och episteln snarast bör vara ganska återhållsam med de musikaliska resurserna, eftersom det här är psaltarpsalmens uppgift att bilda en meditativ brygga mellan läsningarna (se vidare avsnitt 4.3.5 nedan). I andra funktioner kan det musikaliska utförandet vara rikare.

I den kommande psalmboken skall uppställningen ske så att endast omkvädet förses med noter eftersom detta är det enda församlingen sjunger. Texten i övrigt avtrycks utan musik. I en särskild utgåva upptas försångarens eller körens recitation samt diskanter, instrumentala inslag och flerstämmiga satser, resp ackompanjemang.

I motsats till bruket i de flesta utländska psalmböcker med psaltarinslag har psaltarpsalmerna inte blandats med övriga psalmer under de olika rubrikerna utan ställts upp under en särskild avdelning. Vi tror att detta, åtminstone till en början, underlättar användningen.

4.3.5 nnnändning

Den nya gudstjänstordningen av 1976 talar om psaltarsång framför allt i huvudgudstjänsten, mellan den gammaltestamentliga läsningen och episteln. Psalmen skall här fungera som en fortsätt- - som ett svar, en meditation etc ning på den första läsningen och samtidigt bilda övergång till nästa text. Även i kyrkohandbokskommittêns förslag till ritual för vigsel och begravningsgudstjänst ges anvisningar om psaltarsång. Men psaltarpsalmen kan också fungera i andra sammanhang och på andra sätt, t ex helt enkelt som en ersättning för en psalm ur psalmboken i de många funktioner en sådan kan ha. Den kan också förekomma som ett mera självständigt inslag, kanske på körhymnens plats i huvudgudstjänsten, som en punkt på ett musikgudstjänstprogram eller i informella sammanhang som vid en församlingsafton, vid ungdomsarbete, konfirmandläsning osv.

76 Psalmer och visor del 2

Det bör dock påpekas att psaltarpsalmerna i denna samling inte så gärna lämpar sig som introitus, låt vara att sättningarna här ofta har vissa likheter med de introitus med församlingsomkväde som återfinns i 1976 års gudstjänstordning del 3, introitus. Vid introitus-sången är omkvädet snarast det huvudsakliga, vilket framgår av att detta är tämligen långt medan psalmverserna är få. I denna samling råder det motsatta förhållandet: här koncentreras intresset till själva psalmen, medan de korta omkvädena snarast har uppgiften att s a s föra handlingen i psalmen framåt.

Till ledning för användningen har psaltarsamlingen försetts med en utförlig psalmvalslista.

4.4 övriga sånger

1975 års kyrkomöte önskade vidare att följande slags sånger och texter skulle beredas utrymme i tilläggets andra del, nämligen

- och visor motsvarande dem i tillytterligare några psalmer läggets första del

recitationspsalmer

psalmer och visor från tredje världen

ev texter på andra språk

4.4.1 §ånggr;mgt§vgrande_tillägggts fö§sta_dgl

Genom Hymnologiska institutets och senare psalmkonmittêns arbete har många författare och tonsättare stimulerats att skriva nya psalmer. Detta har inte upphört i och med Psalmer och visor 76 utan pågår alltjämt. Genom kyrkomötets önskan om ytterligare nya sånger motsvarande dem i tilläggets första del har det blivit möjligt att ta tillvara något av detta. Eftersom det dock inte kan sägas vara kommitténs huvuduppgift att utöka materialet från Psalmer och visor 76 med likartade sånger har kommittén ställt bl a följande frågor, när den haft att ta ställning till inkomna nya texter:

- tillför denna text något nytt, innehållsligt och/eller formellt?

- tar den upp ett ämne, som är underrepresenterat?

Den senare frågan har närmast att göra med gallringen av l937 års psalmbok. Genom denna har några viktiga områden kommit att tunnas ut. Här kan som exempel nämnas områden som bot, bättring, omvändelse eller den stora avdelningen om de yttersta tingen. En jämförelse av detta slag har inte gått att göra konsekvent och kontinuerligt eftersom gallringen varit en fortlöpande process. Men komittên har sökt beakta problemet. I den mån kommittén fått

sou 193149 Psalmer och visor del 2 77

in texter som både svarat mot de krav kommittén haft på innehåll och form och samtidigt hör hemma inom ett bristområde, har de känts särskilt angelägna. Andra texter åter,som fyllt de innehållsliga och fonnella kraven på samma sätt, men som hör hemma inom ett redan välförsett område - t ex julpsalmer - har däremot inte tagits med.

4.4.2 Begitatignspsalmgr

Tanken att ta upp särskilda framfördes av komrecitationspsalmer mittén i dess betänkande SOU 1975:2. De skulle av ett urutgöras val av nutida kristen lyrik som av olika skäl inte lämpade sig för tonsättning men som kunda användas för recitation i olika sammanhang, som t ex i temagudstjänster. Kommittén har nu emellertid omprövat sitt förslag och funnit sig böra föreslå att recitationspsalmer inte tas med. Ett skäl härtill är svårigheterna att göra ett rimligt urval och att bedöma deras I användning. den mån nutida- eller annan-lyrik utanför psalmboken behövs finns antologier och diktsamlingar tillgängliga.

Vissa av de föreslagna läsepsalmerna bör kunna lämpa sig för recitation liksom givetvis också andra, tonsatta, texter i förslaget. - I betänkandet SOU 1975:2 anmärkte kommittén att den ville undvika rubriken Läsepsalmer framför allt emedan en sådan förutsatte ett betydligt mer omfattande och systematiskt arbete för att söka lämpliga texter, än kommittén gjort. Eftersom det i SOU 1975:3 handlade om texter som inte fått någon melodi, sattes rubriken Texter utan melodi. 1975 års kyrkomöte önskade emellertid att rubriken Läsepsalmer skulle återinföras. Så skedde också i Psalmer och visor 76. I föreliggande förslag har kommittén anslutit härtill. Dock kvarstår kommitténs reservation att tidigare urvalet skulle kräva ett omsorgsfullare arbete. Till skillnad från Psalmer och visor handlar det emellertid inte här huvudsakligen om texter som inte fått melodi, utan om texter som kommittén funnit särskilt lämpade för den enskilda andakten och som inte är avsedda att sjungas. Därmed kan rubriken Läsepsalmer anses mer relevant.

4.4.3 Bsglmer

från_tredjg världen

Psalmkomittén föreslår också några psalmer från tredje världen. Urvalet har, som nämnts,skett med hjälp av ett större antal utländska svenska sångsamlingar.

Valet av psalmer från tredje världen har inte varit alldeles 0problematiskt. Ett problem gäller frågan vad som ska räknas till denna grupp sånger. Komitténs inventering har i huvudsak varit inriktad på sånger från afrikansk och asiatisk kristen tradition. Ett annat problem gäller sångernas autenticitet. Det har inte alltid varit att möjligt avgöra om en sång från ett angivet land verkligen är autentisk för detta eller om det är ett slags pastisch av västerländskt ursprung eller om det handlar om en

78 Psalmer och visor del 2

autentisk sång som är anpassad efter västerländska behov. Ett annat problem gäller om andra krav på innehåll och form ska gälla för dessa sånger än för övrigt material. Ytterligare ett problem gäller sångbarheten. Under senare år har, inte minst genom Svenska kyrkans missons arbete, en myckenhet afrikansk sång tagits upp i Som exempel kan nämnas arbetet vid Geijerskolan i Ransä- Sverige. ter bl a sång från Zimbabwe. De kontakter kommittén tagit i kring har emellertid visat att det hittills inhämtade materialet frågan knappast lämpar sig för församlingssång. En genomgång av sångböcker med sånger från Afrika och Asien bekräftar detta intryck. Samtidigt tycker sig kommittén ha förstått att inventeringen av från världen långt ifrån är genomförd och att man sånger tredje bör kunna se fram emot att sånger kommer som skulle vara väl lämsvenskt församlingsbruk. Kommittén anser det därför angepade för läget att fortsätta att söka sånger från tredje världen.

I kommitténs förslag har följande sånger från eller med anknytning till tredje världen tagits med:

752 Jag kastar min glädje. Texten är skriven utifrån en afrikansk bön.

753 Gud har gett åt fågeln dess vingar. Afrikansk melodi.

754 Låt oss glada och i tro. Musiken anges ha kinesiskt ursprung.

818 Himmelske Fader. Ur East Asian Hymnal, fillipinsk melodi.

830 Allt jag har och är, o Gud. Indisk melodi.

836 Pris vare Gud. Melodi från Sri Lanka.

Till dessa sånger från icke-europeisk tradition kan också räknas 809, Gå i frid nu till din vila. Sången är från Israel och vida spridd över världen.

4- 4-4 åââgârjá âraniaads _spzâk

Kommittén föreslår slutligen några sånger på främmande språk. Det gäller

- Sådana har intagit en framskjuten plats negro spirituals. länge inte minst i det kristna ungdomsarbetet i vårt land. Det är därför naturligt att ta in några exempel i tilläggsförslaget. Urvalet har tidigare kommenterats.

- och norska. psalmer på danska

Psalmtraditionen är till stor del gemensam i de nordiska länderna. är det att varje lands psalmbok har sina sår- Samtidigt tydligt Så som den svenska i första hand präglas av ardrag. psalmboken vet från Wallin präglas den danska av Grundtvig. Den norska psalmboken är inte i så hög grad resultatet av en enskild persons men har ändå fått sin särskilda karaktär genom psalmdiktning,

Psalmer och visor del 2 79

namn som Langstad, Hovden, Jensen m fl. De danska och norska psalmböckerna har mer gemensamt med varandra än med Den svenska psalmboken. Det förklaras bl a av att Danmark och Norge hade samma psalmbok fram till mitten av l800-talet.

Kommittén föreslår i tillägget fem psalmer på danska och fem på norska. Goda skäl finns för att på detta sätt göra åtminstone något av dessa båda länders psalmskatt levande och brukade i vårt land och att söka bredda den svenska psalmbokens synfält.

I den hymmologiska litteraturen möter ibland påståendet att det är svårt att översätta dansk psalm till svenska. Detta kan kanske anses bekräftat av att vi har förhållandevis få översättningar i vår nuvarande psalmbok. Av Brorson finns där tre psalmer, av Grundtvig sex, av Ingemann tre, av Kingo tre och av Sthen tre. Härtill komer ytterligare enstaka psalmer av andra författare.

Till två av de danska texter, som tagits upp i föreliggande förslag, presenteras samtidigt en svensk översättning. Det gäller

902 Den store mester kommer (Den store Mästarn kommer, nr 832) skriven av B S Ingemann 1841.

903 Det er så yndigt at fölges ad (Det är så ljuvligt att vara två, nr 706) skriven av N F S Grundtvig 1861.

Dessutom har upptagits

904 Den mörke nat forgangen er, av H C Sthen 1589.

905 Den store hvide flok vi se (sv ps 145) av N Brorson 1765.

och Grundtvigs

906 I al sin glans nu stråler solen, kallad den danskaste av alla psalmer, från år 1843.

Beträffande de norska texterna har kommittén redan nämnt att

907 Herre Gud, ditt dyre navn og aere, också tagits upp i en svensk översättning (Gud vår Gud, från fjärran land och nära, nr 854).

De övriga norska texter som tagits upp representerar olika tidsepoker och stilar. Förutom ovanstående, första gången publicerad l7l5, har ur den norska psalmboken 1925 hämtats

908 Gud er nådig, av N B Landstad 1861. Till denna hör en i Norge mycket uppskattad melodi av L M Lindemann, och

909 Jesus, det eneste, Helligste, reneste Navn. Psalmen är skriven av J Moe 1904.

Från Salmer 1973 har hämtats

910 Guds menighet är jordens störste under, skriven av Ronald Fangen till Misjonsselskapets 100-årsjubileum 1942.

och visor del 2 80 Psalmer

Från det kommande norska slutligen har hämpsalmboksförslaget tats

911 av E Skeie 1978, En dag skal Herrens skaperdrömmer möte, med musik av Trond Kverno 1978.

I förslaget möter också många översättningar av ny norsk psalm, skriven framför allt av Svein Ellingsen, som tillsammans med Skeie är en av de mest framträdande förnyarna av norsk psalm

idag.

I det kommande norska psalmboksförslaget upptas enligt uppgift tolv texter Tio är hämtade från 1937 års psalmbok, på svenska. två från Psalmer och visor 76.

4.5 Musiken

4.5.1 Allmänt

Psalmer och visor del 2 torde göra ett mera homogent och enhetän Psalmer och visor 76 - frånsett den helt nya ligt intryck och cantica som behandlas i ett särskilt genren psaltarpsalmer avsnitt 4.3. Omdömet bör också gälla om musiken. De erfarenheter som efterhand har vunnits, såväl genom den omfattande användningen av Psalmer och visor 76 som genom kontakten med det pågående inom andra har självfallet kommit livliga psalmarbetet kyrkor, det fortsatta arbetet I många fall skulle dessa erfatillgodo. renheter kunna motivera musikaliska förändringar i Psalmer och visor inte innefattar sådan re- 76, men då regeringens uppdrag vision har den måst anstå till nästa etapp i komittêns arbete.

Inte minst har kraven kunnat skärpas när det gäller den ömtåliga av text och musik till en väl sanstämd helhet, sammansmältningen utan vilken en levande och användbar psalm knappast kan uppstå. Komittên har behandlat detta i sitt förra beviktiga problem under avsnitt 3.4. Vi hänvisar också till tänkande, SOU 1975:2, den i vissa avseenden framställningen i Harald Göutförligare ransson, Den kyrkomusikalisa utvecklingen, i samlingsverket Svenska kyrkans gudstjänst, SOU 1974:67.

4- 5- 2 Musiken 2111:19_ 27a nsalmexna

Under denna rubrik behandlas de nya psalmer som här framläggs och cantica, som kommenteras unmed undantag av psaltarpsalmer der avsnitt 4.3. Rörande de psalmer ur SOU 1975:3 som hänskjutits till kommittén för vidare behandling samt de ytterligare därur som kommittén vill aktualisera hänvisas till avpsalmer snitt 4.2 resp 4.4.

sou 193149 Psalmer och visor del 2 81

4.5.2.1 Melodiernas ursprung

Under sin första arbetsperiod åren 1969 - 74 kunde psalmkommittén utgå från och ytterligare förmera ett omfattande bestånd av svenska originaltexter. Av de 150 psalmerna i Psalmer och visor 76 är den allt övervägande delen, nämligen 109 numer, svenska original; endast 41 är översättningar av utländsk psalm (i kommitténs ursprungliga förslag, SOU 1975:3, var andelen svenska original än större). Under den andra arbetsperiod som nu avslutas har uppmärksamheten mera varit riktad mot det livliga psalmarbete som har ägt rum inom andra kyrkor (och som till någon del - framför allt i Norden men även på tysk- och engelskspråkigt omrâde - rent av varit påverkat av det svenskall. Kommittén har sammanlagt gått igenom över 100 utländska psalm/koralböcker och mer än 200 psalm- och sånghäften som utgivits under de senaste decennierna. Strömmen av utländskt material ser f ö inte ut att avta: sedan betänkandet färdigställts har ytterligare ett 30-tal nya utgåvor uppspårats.

Det är därför ganska naturligt att andelen översättningar av utländsk psalm överväger i detta andra kommittêförslag. Av förslagets l37 psalmer (frånsett psaltarpsalmer och läsepsalmer) är inte mindre än 63 översättningar från främmande språk - eller av utländsk psalm inspirerade texter - mot 58 svenska originaltexter. Härtill kommer 16 texter på norska, danska och engelska.

Det är då heller inte överraskande att denna svängning också avspeglar sig i musiken. Bland de 141 melodierna i Psalmer och visor 76 övervägde klart de inhemska - 80 mot 61 utländska (av de svenska melodierna var 45 nykomponerade och ytterligare ett 10-tal tillkomma efter 1960). I det nya förslaget är däremot andelen utländska melodier störst - 76 mot 74 svenska (av de senare är 46 nykomponerade).

De utländska melodierna i Psalmer och visor del 2 är också i de flesta fall redan sjungna och etablerade i sina resp hemländer. Självfallet bör sådana melodier ha större utsikter att bli accepterade även hos oss än helt oprövade nykompositioner av den art som var så rikligt företrädd i Psalmer och visor 76. Samtidigt har nykompositionen till svenska originaltexter på allt sätt uppmuntrats, och nykomposition har också skett till de översättningar av utländsk psalm, vars originalmelodier inte ansetts lämpliga.

4.5.2.2 Förrättningspsalmernas musik

I sitt förra betänkande har kommittén hävdat och utförligt motiverat principen att varje psalm om möjligt bör ha sin egen melodi. Den principen har emellertid i åtskilliga fall frångåtts när det gäller förrättningspsalmerna, dvs de nya psalmerna för dop, vigsel och begravningsgudstjänst. Detta har skett fullt medvetet, och skälen är uppenbara. De som deltar i förrättningsakterna är oftast kyrk-ovana människor, och varje individ deltar relativt sällan i en sådan gudstjänst. Det vore då orimligt om hela detta

82 Psalmer och visor del 2

nya och väsentliga tillskott av förrättningspsalmer ständigt skulle sjungas till okända melodier. Många värdefulla texter skulle av det skälet kanske bli oanvända. Att andelen kända melodier är störst under rubriken begravningsgudstjänst behöver knappast närmare motiveras.

Totalt överväger dock de nykomponerade och här införda obekanta äldre melodierna. Många av deras texter har en sällsynt meter eller har av andra skäl inte kunnat kopplas till kända melodier. Men stor omsorg har lagts ner på att här få fram väl passande och med texterna samstämda melodier. Översättningar från främmande sprâk resp av utländsk psalm inspirerade texter har i de flesta fall direkt anpassats till de i resp hemländer brukade melodierna, som därför självklart har behâllits. Någon gång har en fin melodi inspirerat till en ny text utan att det rör sig om en översättning: så har vigselpsalmen 783 skrivits till den både i England och Amerika kända Rhosymedre (även - och inte utan skäl! - kallad Lovely) av John D Edwards (melodin spelas ibland vid vigsel i ett orgelarrangemang av Vaughan Williams).

Som ovan framhållits torde melodier som - låt vara att de är okända hos oss - är sjungna och etablerade i ett annat land ha större utsikter att slå igenom än helt oprövade nykompositioner. Men även nykompositionen bör givetvis få göra sig gällande, och så har även skett i dop- och begravningspsalmerna. Härvidlag bör man räkna med att många dop- och begravningspsalmer torde komma att bli använda ocksâ i andra sammanhang än förrättningar. Psalmerna för begravningsgudstjänst har därför inte ens uppställts under en egen rubrikutan hänförts till de vidare samlingsrubrikerna Livets gåva och gräns och Himlen.

4.5.2.3 Musiken till övriga nya psalmer

Här skall endast beröras några specialfall, där en kommentar kan vara motiverad, samt några i detta förslag tillkomna nya genrer.

Från arbetet med revisionen av 1937 års psalmbok har överförts två texter till Psalmer och visor 2, nämligen 831 och 841, vilka ursprungligen framkomit som revisioner av sv ps 476 och 124 men befunnits så självständiga i utformningen att de i stället ansetts böra betraktas som nya texter. Båda har dock fått behålla ursprungstexternas melodier. Psalmen 841 har diktats till den ursprungliga och ännu i Tyskland brukade metern. Den har därför givits den rytmiskt förenklade melodiform som i Evangelisches Kirchengesangbuch (EKG) betecknas spätere Form och som också har upptagits i den ekumeniska och som revisionsförslag av EKG framträdande Christenlieder heute.

Vissa texter har fått alternativa melodier. När det gäller översättningar av medeltida hymner följdes redan i Psalmer och visor 76 det anglosaxiska bruket att vid sidan av en gregoriansk melodi, kanske bäst lämpad för körsång, också meddela en mera förmelodi. Så har här skett i den hymnliknande 792. I samlingsmässig ett sådant fall är inte avsikten att - som det hette i vårt förra

Psalmer och visor del 2 83

betänkande - ut två melodier mot varandra spela för att se vilken som eventuellt segrar i konkurrensen; det är helt enkelt fråga om skilda melodiska genrer, som bör utföras vid olika tillfällen och av olika utförandegrupper. Ett liknande resonemang kan också föras om dubbelmelodierna till flera andra texter, t ex 754, 766, 788,801, 836 och 871.

Bland de uppräknade texterna med alternativa melodier återfinns - inte utan skäl - ett par psalmer från tredje världen. Som ovan nämnts under avsnitt 4.4 har denna genre vållat vissa problem. Till svårigheten att bestämma vad som egentligen skall räknas dit samt frågan om autenciteten kommer en viss osäkerhet om hur dessa melodier egentligen bör utföras för att komma till sin rätt. En av de framlagda tredje-världen-sângerna, nr 753, har visserligen redan med gott resultat prövats som barnpsalm (genom Kyrkovisor för En annan text, barn). 752, som möjligen kan hänföras hit då den bygger på en afrikansk bön, har meingen ursprunglig lodi utan har nykomponerats i två alternativ. Beträffande övriga melodier inom denna genre, 754, 809, 818, 830 och 836 som alla härstannmr från utomeuropeiska länder, vill kommittén avvakta resultatet av den prövning som nu förestår och i en senare etapp återkomma till frågan om psalmer från tredje världen.

Det ofta framförda önskemålet om flera fblkmelodier i psalmboken har kommittén sökt tillmötesgå där så befunnits Efter lämpligt. lätt bearbetning i församlingsmässighetens intresse har svenska folkmelodier införts till nr 808 och 823, varjämte en norsk folkmelodi är knuten till nr 868 och en tysk till 791.

Beträffande melodiernas ackompanjemang har som hittills den principen följts att resp tonsättare själv svarat för utformningen. Där originalackompanjemang inte förelegat, har harmoniseringen utförts av Harald Göransson. I förslaget meddelas melodi varje i harmoniserad form, varefter texten följer i sin helhet. I de tryckta utgåvor som planeras kommer i församlingens häfte endast den enstämmiga melodin att införas, medan en särskild ackompanjemangsutgåva upptar de flerstämmiga sättningarna med texterna införda på samma sätt som i motsvarande utgåva av Psalmer och visor 76.

Att framlägga en särskild körutgåva med alternatimsatser, diskanter och annat differentierat utförande av psalmerna - liknande den som utgivits till Psalmer och visor 76 under titeln Koralmusik IV, 1979 - ingår inte i kommittéuppdraget, även om mycket skulle tala för det. Det är allmänt omvittnat vilken utomordentlig betydelse sådana utgåvor har för att stimulera och berika psalmsången och för att introducera nya texter och melodier. Den alltyska katolska sångboken Gotteslob från 1975 försågs redan sama år med en körutgåva, och en liknande planeras som officiellt komplement till den reviderade Evangelisches Kirchengesangbuch. Kommittén vill uttrycka den livliga förhoppningen att en körutgåva också utarbetas till Psalmer och visor Z.

5 EXEMPEL PÅ SANWMNSTÄLLNING AV NYARE OCH ÄLDRE PSAUW

Revisionsarbetet avslutas i och med att den bearbetade 1937 års psalmbok och Psalmer och visor del l och 2 arbetas samman till en enda psalmbok. Härtill kommer de ev tillägg som betingas av arbetet med ett förslag till en gemensam ekumenisk psalmbok.

Kommittén har ännu inte haft anledning att närmare gå in på de frågor som har att göra med denna sammanställning av äldre och nytt material. Därför har kommittên,exempe1vis inte tagit ställning till hur en komande psalmbok skall disponeras - om den ska följa 1937 års psalmbok, Psalmer och visor del 1 och 2 eller ha någon annan disposition.

Med reservation för vad som här har sagts har kommittén likväl funnit det vara av intresse att ge ett exempel på hur ett tänkt avsnitt av den kommande psalmboken skulle se ut, i vilket 1937 års psalmbok och Psalmer och visor del 1 och 2 arbetats samman. Av skäl som framgår nedan har kommittén i denna sammanställning inte kunnat väga in annat material. Kmittên har valt avsnitten Advent, Jul och Dagens tider. Sammanställningen finns i denna del av betänkandet som kap 10.

Kommittén har på intet vis bundit sig för uppställningen, men den visar en av kanske flera tänkbara lösningar. Vissa har psalmer förts över till de nämnda avdelningarna från andra. Mot bakgrund av att komittên preliminärt diskuterat frågan om barn- och ungdomspsalmer ska få egna avdelningar och fnnit att de istället bör integreras i andra avdelningar i psalmboken, har några sådana psalmer förts hit. Sv ps 516 placeras sist bland julpsalmerna, 521 sist bland morgonpsalmerna och 512, S13, 515 och S20 sist bland aftonpsalmerna. Sv ps S02, som nu står under rubriken Arbetet, har förts över till avdelningen Under dagen, som här omfattar bl a avdelningarna och Afton Morgon i 1937 års psalmbok.

Psalmerna har placerats inom de olika avdelningarna efter vissa principer. Adventpsalmerna har tagits upp i den ordning de i stort förekommer under Adventstiden. För Julpsalmerna och Dagens tider har i huvudsak samma ordning följts som gäller i 1937 års psalmbok och i Psalmer och visor 76.

Uppfattningen om hur en kommande psalmbok kan te sig, när äldre och nyare psalm står sida vid sida, bör underlättas genom det här framlagda exemplet.

sou 1981:49 87

6 ARBETET MED FRÅGAN OM EN GEMENSAM EKUMENISK PSALMBOK

Regeringen lämnade den 13 september 1979 psalmkommittén det av 1979 års kyrkomöte begärda bemyndigandet att inom ramen för sitt uppdrag delta i arbetet på en ekuenisk och att frampsalmbok lägga förslag till åtgärder.

Arbetet med en sådan psalmbok bedrivs inom den ekumeniska arbetsgruppen Sampsalm.

På initiativ av samtalsdelegationen.mellan svenska och kyrkan Svenska missionsförbundet till en konferens inbjöds i Sigtuna den 25-26 mars 1976 kring om en ekumenisk frågan psalmbok. Vid denna konferens tillsattes en fortsättningskommittê med dåvarande ordföranden i psalmkommittên Ulf Björkman som ordförande, med uppgift att vidareutveckla det samtals- och samverkansinitiativ som tagits. Denna kommitté kallade till en ny konferens 24-26 november 1976, varvid den fick att verka som en förnyat uppdrag arbetsgrupp för den ekumeniska psalmboksfrågan. Efter ytterligare en konferens 19-20 april 1978 ansågs tiden sända mogen att ut en inbjudan till kyrkor och samfund i Sverige att utse representanter i en gemensam kommitté, kallad för att Sampsalm, grundligare och mer konkret gå in på frågan om förutsättningarna för en gemensam ekumenisk psalmbok. Sedennera har inalles 15 kyrkor, samfund och organisationer låtit sig representeras, nämligen förutom svenska kyrkan Adventistsamfundet, Evangeliska fosterlandsstiftelsen, Fribaptistsamfundet, Frälsningsannén,.Helgelseförbundet, Katolska kyrkan i Sverige, Liberala katolska kyrkan i Sverige, Metodistkyrkan i Sverige, Pingströrelsen, Svenska

alliansmissionen, Svenska baptistsamfundet, Svenska frälsningsarmén, Svenska missionsförbundet och Örebromissionen. Svenska kyrkan företräds av Ulf Björkman, utsedd av psalmkomittên, och biskopen Sven Ingebrand,den senare med domprosten Bengt Åberg som ersättare, båda utsedda av biskopsmötet. Ordförande är Ulf Björkman och sekreterare musikdirektören och experten i psalmkommittén Torgny Ersêus. arbete har finansierats bl a Sampsalms genom anslag från utbildningsdepartementet och kyrkofonden genom psalmkomittén.

Psalmkommittên har kunnat följa Sampsalms arbete dels genom sin representation där, dels genom gemensamma överläggningar.

Kommittén har, som tidigare redovisats, undan för undan tillförts nya uppgifter. Därför anmärkte beredningsutskottet vid 1979 års kyrkomöte särskilt att det var att arbetet med angeläget den ekumeniska psalmboksfrågan anpassades till arbetet med revisionen av 1937 års psalmbok och fortsatte:

ekumenisk SOL 1981:49

88 Arbetet med frågan om en gemensam psalmbok

l969 års får inte onödigtvis fördröjas i sitt arpsalmkommittê bete. måste tas till komittêns möjligheter att förena Hänsyn ett visst i det ekumeniska projektet med sitt givna engagemang uppdrag.

När kommittén bemyndigades att, som det heter, inom ramen för sitt uppdrag, delta i arbetet med en ekuenisk psalmbok har kommittén därför tolkat detta med ledning av särskilda beredningsutskottets anmärkning så, att det redan pågående arbetet måste äga prioritet. Vid överläggningar med representanter för komhar detta också understrukits från departemenmundepartementet tets sida.

arbete har kommit till stånd av flera skäl. Ett sådant Sampsalms skäl är det intensiva utbyte av sångmaterial som ägt rum mellan samfunden, särskilt under 1960- och 70-talen. Nya sångsamlingar stoff - och har ofta en stor del gemensamt se exempelvis Psalmer visor 76 och dess frikyrkliga motsvarighet Herren lever (1978). Det är att detta har aktualiserat frågan om att åstadnaturligt komma en bredare samordning och samverkan av kyrkornas och sam-

fundens sångsamlingar.

Ett annat skäl är det behov som föreligger inom flera samfund att av sina sångböcker efter en ev revision. - Titrycka nya upplagor digare i betänkandet har framväxten av frikyrkosamfundens sångböcker avsnitt 3.3). Här kan som en fortsättning anantytts (se märkas, att dessa sångböcker successivt har komit att innehålla allt fler och att man vid revisioner har blivit mer kyrkopsalmer medveten om språk- och stilfrågor. Ett närmande till de fria samfundens tradition har skett från svenska kyrkans håll genom att i - först i 1921 års man infört väckelsesånger psalmboken psalmbokstillägg, sedan i 1937 års psalmbok. (Jfr I Selander, 0 hur att få - I detta är det naturligt att saligt vandra, 1980). läge ställa om det inte vore att kyrkor och samfund arfrågan möjligt betade gemensamt med psalmboksfrâgan.

Till bilden hör också allmänna ekumeniska strävanden i vårt land för att finna områden där gemensamma kristna åtgärder och manifestationer är Arbetet med Sampsalm har därvid tilldramöjliga. git sig stor uppmärksamhet.

För att få en uppfattning om läget på materialsidan och om möjliga utvecklingslinjer har Sampsalm genomfört en kartläggning av den kristna sången i Sverige. Ett omfattande index över den kristna församlingssången har utarbetats av sedermera experten i psalmkommittên Selander. I detta har 3 105 sånger ur l4 sångsam- Inger från och samfund i Sverige registrerats. Detta inlingar kyrkor dex bl a möjlighet att se hur stor del av psalmerna och sångerger na som är gemensamma för dessa sångsamlingar.

Det visar sig att endast tio sånger finns i samtliga sångböcker. Vänder emellertid till de något större och samman sig kyrkorna funden finner man dock att en förhållandevis stor andel av sångerna är dem och svenska kyrkan. Evangeliska fosgemensamma mellan terlandsstiftelsens Sionstoner (700 sånger) har 260 gemensama med Den svenska psalmboken, Svenska missionsförbundets Sånger och psalmer (788) 234, Svenska baptistsamfundets-Örebromissio-

Arbetet med frågan om en gemensam ekumenisk psalmbok 89

nens Psalm och sång (688) 208, Metodistkyrkans psalmbok (690) 228. Av katolska kyrkans sånger är fler gemensamma med svenska kyrkan än med andra samfund (113 av 200).

Indexet visar vidare att 34,8 % av psalmerna i Den svenska psalmboken förekommer bara där. Detta kan jämföras med hur stor andelen eget stoff är i de ovan nämnda sångsamlingarnaz Sionstoner 18 %, Sånger och psalmer 15 %, Psalm och sång 14,1 %, Metodistkyrkans psalmbok 23,2 % och katolska kyrkans sångpärm 39,2 %. Jämför vidare nedan sid 92 om Den svenska psalmbokens ekumenicitet.

Genom andra sammanställningar och enkäter har Sampsalm sökt bilda sig en uppfattning om vilka sånger samfunden gemensamt anser önskvärda i en ekwmenisk psalmbok och vilka sånger ur den egna traditionen man dessutom önskar ha med. Detta material har bl a bedömts av särskilda referensgrupper från de kyrkor och samfund som är företrädda i Sampsalm. Sampsalms referensgrupp för svenska kyrkan består av professorn Per-Erik Persson, docenten Gösta Wrede, domprosten Bengt Åberg, domkyrkoorganisten Folke Alm och musikdirektören Per Rydén.

Sampsalm har vidare diskuterat olika tänkbara modeller för en ekumenisk psalmbok. Följande fyra alternativ har då framkommit:

a) en gemensam baspsalmbok med samfundstillägg

b) en särskild ekumenisk psalmbok vid sidan av kyrkornas och samfundens psalmböcker för bruk i skolan, radio/TV, på sjukhus etc

c) en gemensam psalmbok för alla kyrkor och samfund

d) en gemensam psalmbok för några kyrkor och samfud.

Alternativ a har bedömts som mest realistiskt bland de i Sampsalm företrädda kyrkorna och samfunden.

I en skrivelse av den 2 februari 1978 begärde ärkebiskopen att landets domkapitel och stiftsråd skulle ta ställning till de fyra nämda alternativen. övervägande antalet svarande uttalade därvid sitt stöd för alternativ a. Härnösands domkapitel anförde att en helt gemensam psalmbok vore idealet, men att alternativ a var mest realistiskt. Även Linköpings domkapitel ansåg att alternativ a hade realistiska förutsättningar och Strängnäs domkapitel ansåg alternativ a synnerligen lämpligt som mål. Västerås domkapitel kunde därvid tänka sig en baspsalmbok med 300-400 nummer. Uppsala domkapitel ansåg att revisionen av 1937 års psalmbok borde äga rum först, därefter kunde frågan om en ekuenisk psalmbok tas upp. Lunds domkapitel erinrade om att Den svenska psalmboken sedan flera århundraden är namnet på svenska kyrkans psalmbok och att den i det allmänna medvetandet inte endast omfattar psalmer utan också evangeliebok, bönbok, katekes och utdrag ur kyrkohandboken; if denna form hade den fått vidsträckt användning både i udervisningen och i det enskilda andaktslivet. Domkapitlet frågade i vilken utsträckning exempelvis en kyrkas dop- nattvards- och kyrkosyn får komma till uttryck i en gemensam psalmbok och pekade på

90 Arbetet med frågan om en gemensam ekumenisk psalmbok

vissa svårigheter i auktorisationsprocessen. Domkapitlet förordade alternativ b. Göteborgs domkapitel hänvisade till att Psalmer och visor 76 hade ekumenisk karaktär och menade, att den psalmbok som ”blir det slutgiltiga resultatet av psalmkommitténs arbete kommer att bli vad man med skäl skulle kunna kalla en ekumenisk psalmbok.

Frågan togs också upp vid det ekumeniska mötet i Västerås 1977 (V 77). Där uttalades stöd för alternativ a.

När komittén nu i enlighet med sitt uppdrag lägger fram förslag till åtgärder i den ekumeniska psalmboksfrågan, vill den anmäla att den som sådan inte kunnat vara direkt och aktivt indragen i arbete. Därför har den inte kunnat formulera sin stånd- Sampsalms punkt i annat än mer övergripande frågor. Ett ställningstagande i detaljfrågor skulle givetvis ha krävt en noggrann genomgång av Sampsalms stora sångmaterial. Det förutsätter dessutom, enligt kommitténs mening, att äldre sång från andra traditioner än svenska kyrkans bearbetas på samma sätt som nu sker med Den svenska Först då blir en jämförelse meningsfull. Avsikten är psalmboken. ju att åstadkomma en psalmbok för vår tid och allt dess material måste därför behandlas på ett så likartat sätt som möjligt. Kommittén har också erfarit att Sampsalm tagit upp denna fråga och är inställd på bearbetningar av äldre texter.

Kommitténs överväganden om tänkbara åtgärder har varit följande.

Antingen kan något av de fyra alternativ, som skisserats ovan, förordas. Hittills gjorda undersökningar skulle då ge stöd för ett val av alternativ a, baspsalmbok med samfundstillägg. Andra lösningar vore att avböja förslaget överhuvud taget eller att skjuta frågan på framtiden, bl a med hänvisning till att många frågor alltfort är oklara.

Psalmkommittên vill för sin del förorda att Svenska kyrkan uttalar sin anslutning till tanken på en gemensam psalmbok.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts kunde det finnas skäl att därvid ansluta till alternativet baspsalmbok med samfundstilllägg. Denna ordning har tillämpats av bl a de tyska landskyrkorna, där man i samma volym tagit upp dels en gemensam psalmboksdel, dels ett särskilt tillägg, Liederanhang. Här skall dock erinras om att relationen mellan de tyska landskyrkorna är en annan än mellan de kyrkor och samfund, som deltar i Sampsalms arbete. En invändning mot en sådan lösning är att för svenska kyrkan karaktäristiska psalmer då, såvitt kan bedömas, får föras till tilläggsdelen. Liknande torde kunna anföras av flertalet andinvändningar ra kyrkor och samfund.

Kommittén vill emellertid i första hand pröva en lösning efter andra riktlinjer. Denna lösning innebär att det uppdras åt kommittén att i nära samverkan med Sampsalm utarbeta ett förslag till en ny psalmbok. I denna psalmbok bör också ingå andra sånger från övriga samfund än de som nu finns upptagna i psalmboken eller i Psalmer och visor del l och 2. Samarbetet med Sampsalm bör då fornwllt regleras på så sätt att till ledamöter i komittén utses förslagsvis 2 personer, representerande andra kyrkor och samfund än svenska kyrkan. Även i övrigt bör nära kontakt hållas med Sampsalm.

Arbetet med frågan om en gemensam ekumenisk psalmbok 91

Det förslag som på detta sätt utarbetas sänds på remiss till berörda kyrkor och samfund. Efter den eventuella bearbetning som kan föranledas av remissvaren läggs förslaget fram för beslut. Sedan förslaget antagits som psalmbok för svenska kyrkan kan motsvarande beslut fattas av övriga intresserade kyrkor och samfund på det sätt som är tillämpligt i deras fall. De som så önskar kan tillfoga ett särskilt samfundstillägg.

En sådan ordning skulle göra beslutsprocessen mindre komplicerad. Om flera självständiga beslutsfattare var för sig ska fatta beslut i ett så komplicerat ärende som detta finns risk för att förslaget kommer att vandra fram och åter mellan de inblandade under ideliga ändringar. Den fördröjning detta skulle innebära gagnar varken psalmboksfrågan eller den ekumeniska saken.

En annan fördel vore att den så beslutade psalmboken skulle kunna tryckas i stora upplagor, för svenska kyrkans och förhoppningsvis också andra kyrkors och samfunds del utan ett särskilt samfundstillägg.

Viktigast är emellertid att den föreslagna lösningen kunde föra tanken på en för svensk kristenhet gemensam psalmbok ett steg framåt. Kommittén hyser förhoppningen att fler samfund skulle kunna anta en psalmbok av det slag som här skisserats och - som också nedan föreslås för svenska kyrkan - nöja sig med att tid efter annan komplettera den med ett s k rörligt tillägg. Andelen gemensamma sånger är ju redan nu stor mellan svenska kyrkan och flera samfund. Psalmboken skulle så bli den gemenswnna sångbok som kunde användas inte bara i gudstjänsterna inom samfunden utan också vid ekueniska samlingar, i skolan, vid radio- och TVgudstjänster, på sjukhusen etc.

För svenska kyrkans del skulle sålunda, enligt kommitténs mening, den på ovan angivet sätt antagna psalmboken vara tillfyllest som permanent psalmbok. Denna mer fasta sångsamling skulle sedan kunna kompletteras med vad som ovan kallats ett rörligt tillägg.

Med rörligt tillägg avses en samling sånger som vid viss tid bedöms som angelägna men som kanske ganska snart förlorar sin aktualitet. I ett sådant tillägg kan man också ta tillvara nya kristna sånger och - för längre eller kortare tid - införliva dem med kyrkans officiella sângsamlingar utan att först invänta en formell psalmboksrevision. I Tyskland tillämpas, som påpekats, denna modell. Ett sådant tillägg innebär också att en kontinuerlig förbindelse finns med författare och tonsättare och kan komma att betyda en viktig stimulans till den kristna sångens fortgående förnyelse. Arbetet med att ta fram detta rörliga tillägg skulle kunna ske i det permanenta pastoralliturgiska institut, som föreslås under kap 8 nedan, när psalmkommittên avslutat sitt arbete.

Enligt psalmkommittêns uppfattning är det angeläget att frågan om en gemensam ekumenisk psalmbok löses på det sätt som här har skisserats. En förutsättning för denna lösning är emellertid dels att svenska kyrkans behov av permanenta psalmer ur den egna traditionen tillgodoses i den gemensama psalmboken, dels att övriga kyrkor och samfund i landet finner sin sångskatt företrädd på ett tillfredsställande sätt.

92 Arbetet med frågan om en gemensam ekumenisk psalmbok

I detta betänkande lämnar psalmkommittên förslag på de psalmer ur 1937 års psalmbok som enligt kommitténs mening bör finnas med i en kommande psalmbok för svenska kyrkan. Kommittén ger vidare förslag till en andra del av Psalmer och visor. Sedan Psalmer och visor del l och Z utvärderats kan förslag lämnas på vilka sånger ur dessa samlingar som bör medtagas i den kommande psalmboken.

För att få en uppfattning om vilka sånger från andra traditioner än svenska kyrkan som anses angelägna för en gemensam psalmbok har kommittén bett Sampsalm göra en sammanställning av sådana sånger. Sammanställningen ingår i detta betänkande som band 4 (SOU 1981:52). Det bör observeras att de presenterade sångerna ännu ej bearbetats men att bearbetning i åtskilliga fall tycks vara förutsatt. Vidare bör noteras att psalmkommittên, som förut nämnts, inte varit i tillfälle att gå igenom och ta ställning till detta material; på nuvarande stadium har det inte heller ansetts vara kommitténs uppgift. Komittên har emellertid funnit det angeläget att för sina uppdragsgivare presentera de önskemål som Sampsalm, just nu, har i den berörda frågan. Om det material som redovisas i band 4 vägs samman med övrigt presenterat material samt med Psalmer och visor del 1 och 2 bör man kunna få en första ungefärlig bild av hur en gemensam psalmbok kan komma att te sig.

Frågan om hur många psalmer från svenska kyrkans sida som bör ingå har inte diskuterats och kommittén får därför avstå från uppgifter och antaganden. För det sammanlagda antalet psalmer har kommitténs rikunärke varit 600-700.

För en bedömning av psalmbokens ekumenicitet kan slutligen noteras att 1937 års psalmbok och Psalmer och visor del 1 och 2 (förslaget) tillsammans innehåller 29 texterv hämtade direkt från bibeln, 36 från förreformatorisk tid, 53 med anglosaxiskt ursprung, bl a ett antal väckelsesånger, 5 negro spirituals samt 26 texter från friare andliga rörelser i vårt land. Härvid har ej medräknats de psalmer i 1937 års psalmbok som komittên föreslår ska utgå.

7 UPPHOVSRÄTTSLIGA FRÅGOR

Till skillnad från vad som var fallet vid tillkomsten av 1937 års

psalmbok har frågan om upphovsrätten till texter och melodier måst

uppmärksammas i arbetet med det nu ifrågavarande psalmboksförslaget. Eftersom det på ett tidigt stadium klart att förfatgjordes tare och tonsättare ville hävda sin upphovsrätt även till psalmtexter och -melodier måste denna fråga lösas och det skedde genom de ändringar i upphovsrättslagen, som trädde i kraft den 1 juli

1973 (SFS 1973:363). En redogörelse för nu gällande upphovsrättsliga regler har lämnats i psalmkommitténs betänkande Psalmer och

visor, del s 37-38 1:1, (SOU 1975:2). I samband med utgivandet av nyssnämnda betänkande och betänkandet Psalmer och visor 76 (Ds U 1976:11) löstes de upphovsrättsliga frågorna i varje särskilt

fall mellan förlag och upphovsmän och för sådana överenskommelser

gav kommittén vägledande synpunkter. Kommittén hade då också fått utfästelser som innebar att den situationen skulle behöva ej uppkomma att någon text eller melodi koma att uteslutas ej skulle ur psalmbokstillägget, varom då var fråga, på grund av att upphovs-

man och förlag ej skulle komma överens. Kommittén ansåg sig av

naturliga skäl behöva bevaka denna fråga.

Det nu anförda har givetvis fortfarande aktualitet. Ansvaret för

att upphovsrättsfrâgor löses vilar givetvis närmast på upphovsmännen själva eller på deras rättsinnehavare, men komittén har

inom de gränser som varit möjliga bevakat att upphovsrättsliga

tvistefrågor ej skall behöva försvåra den utgivning av psalmer som är en förutsättning för en reviderad psalmbok i enlighet med

psalmkommitténs förslag.

Huvudparten av kommitténs arbete, för vilket en redovisning län-

nats i detta betänkande, avser revision av ett stort antal äldre

psalmtexter och -melodier. I detta arbete har kommittén haft att

iakttaga sådana regler i upphovsrättslagen som gäller till skydd för texter/melodier som inte längre åtnjuter upphovsrättsligt skydd (51 §), regler om skydd mot åtgärder som kränker upphovsman

(3 §) och andra regler av intresse för rätten att bearbeta/översätta verk.

Rätten att bearbeta äldre texter/melodier som inte längre åtnjuter upphovsrättsligt skydd får inte så att den kränker utnyttjas den andliga odlingens intressen (S1 §). Lagstiftaren har härige-

nom velat skapa skydd för de klassiska mästerverken. Enligt lagtextens och motiven till ordalydelse den är författningarna för stadgandets tillämpning så stränga att bestämmelsen för psalmkommitténs vidkomande saknar all såvitt revision aktualitet, gäller av äldre texter och melodier. Inte heller har vid bearbetning

94 Upphovsrättsliga frågor

eller vederbörande författare kommit i konflikt med översättning bestämmelsen i 3 § om skydd mot åtgärder som kränker upphovsman-

nen.

Rätten att bearbeta eller översätta ett verk är fri för vem som men vill han förfoga över verket,t ex mångfaldiga eller helst, offentliggöra det, måste han ta hänsyn till den ursprungliga upphovsmannen till verket. som ju har den exklusiva förfoganderätten i sin översatta eller bearbetade fort- Så länge ett verk gestalt farande har kvar sitt individuella tankeinnehåll i den utformhar gett det är verket i ning som den ursprunglige upphovsmannen sin kvar inom upphovsrätten till det ursprungliga nya gestalt verket. kan emellertid översättaren/bearbetaren få en Samtidigt viss upphovsrätt till verket i dess nya gestalt. Dessa rättigheter finns vid sidan av varandra så att översättaren/bearbetaren får inte över verket i dess nya gestalt i strid mot disponera till det ursprungliga verket. För att en översättupphovsrätten skall få detta skall denna omvandling vaning/bearbetning skydd ra resultat av en individuell andlig verksamhet, mendet verk som blir föremål för denna verksamhet behöver inte självt vara skyddat. Det nu anförda gäller verk för vilka skyddstiden fortfarande Har skyddstiden för originalverket gått ut får trots det löper. bearbetningen/översättningen ändå upphovsrättsligt skydd. Bearbetningsbestämmelserna är däremot inte tillämpliga om någon i fri anslutning till ett verk åstadkommer ett nytt och självständigt verk. I sådant fall är hans rätt helt oberoende av rätten till det ursprungliga verket.

i kraft den 1 juli 1973 i Till följd av ändringarna som trädde upphovsrättslagen blev även. psalmer upphovsrättsligt skyddade och detta även verk som tillkommit före ikraftträskydd gäller dandet av ändringarna. Härav följer att skyddstiden (50 år efter för flera psalmer i 1937 års upphovsmannens död) alltjämt löper Därför måste till bearbetning inhämtas från psalmbok. medgivande eller den till vilken övergått vid upphovsmannen upphovsrätten död eller som eljest förvärvat upphovsrätten. upphovsmannens

8 PSALMKCWWHTTENS FORTSATTA ARBETE

Av vad som tidigare anförts framgår att vissa av kommitténs arbetsuppgifter kvarstår. De samanfattas i nästa kapitel.

Kommittén önskar dock aktualisera frågan om en fortsättning av arbetet sedan kommittêns uppdrag är avslutat vilket beräknas ske under år 1984. Kommittén ansluter härvid till synpunkter och förslag, som anfördes i kommittêbetänkandet SOU 1975:2.

Det finns skäl att anta att det breda knappast och mångskiftande arbetet med gudstjänsten och församlingssången, som pågått praktiskt oavbrutet från taget början av 1960-talet, skulle upphöra i och med att kyrkohandboks- och psalmkommittêerna avlämnar sina slutbetänkanden. Det handlar om en rörelse med en egen betydande kraft och arbetet med gudstjänsten och sången har på intet vis varit bundet till eller uteslutande beroende av de båda nämnda konmittêernas verksamhet. Den har däremot sannolikt till bidragit att frigöra och stimulera mycket Man bör nyskapande på området. kunna anta, att en väntad större frihet och på gudstjänstlivets församlingssångens områden kommer att stimulera ytterligare nyskapande, experimenterande och reflexion. Samtidigt pågår en liknande utveckling på många hâll utomlands och det är sannolikt att den kommer att influera verksamheten i Sverige.

I det läget är det angeläget att resurser finns för arbete med de många praktiska och teoretiska frågorna i sannwnhanget. Framför allt är det nödvändigt att skapa ett som kan arbeta med organ det rörliga tillägg till psalmboken som kommittén aktualiserat i detta betänkande.

För närvarande är arbetet fördelat på flera organ: kyrkohandbokskommittên, psalmkommittên, Hymnologiska institutet och Svenska kyrkans liturgiska nämnd.

En lämplig lösning kunde vara att föra över deras uppgifter, i tillämplig omfattning, till ett gemensamt inpastoral-liturgiskt stitut, förslagsvis knutet till Svenska kyrkans centralråd för evangelisation och församlingsarbete. Ett sådant institut borde då träda i funktion när kyrkohandboks- och psalmkommittéerna fullgjort sina uppdrag.

På institutet skulle exempelvis ankomma

att hålla sig underrättat om och svara för information om vad som sker nationellt och internationellt, inomkyrkligt och ekumeniskt, på gudstjänstlivets och församlingssångens områden,

arbete

96 Psalmkommitténs fortsatta

att utarbeta till den svenska psalmbokens rörliga tillförslag lägg. att förmedla material och själv svara för produktion av material, att följa och analysera utvecklingen, att väcka förslag och ta initiativ som erfordras, att bevaka att erforderlig utbildning konuner till stånd, hålla kontakt med och svara för samordningsfrâgorna mellan att stiftens liturgiska organ.

9 PSALWOMVIITTENS RÖRSLAG

Psalmkomittên har bl a i uppdrag att lämna till reviförslag sion av l937 års psalmbok och 1939 års koralbok. Kommittén har fattat detta uppdrag så att därmed avses till en revideförslag rad psalmbok omfattande såväl äldre som nytt material. Det är komittêns avsikt att snarast fullfölja detta Kommittén uppdrag. beräknar att ett förslag kan lämnas före av 1984. utgången

Vid bifall till det som kommittén förslag nu framlägger i nedanstående att-satser skulle förslaget till en reviderad psalmbok komma att innehålla

dels psalmer ur 1937 års psalmbok på så sätt som föreslås i detta betänkande,

dels psalmer ur Psalmer och visor 76 och det till Psalförslag mer och visor del 2 som lämnas i detta betänkande,

dels som aktualiseras vid arbetet psalmer med en gemensam ekumenisk psalmbok,

dels slutligen ytterligare ett antal psalmer varav behov kan framkomma enligt vad som tidigare anförts i detta betänkande.

Enligt givet uppdrag skall förslaget avse såväl text som musik.

Psalmkommittên föreslår

att föreliggande förslag till Psalmer och visor del 2 antas att tillsvidare användas vid sidan av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok jämte Psalmer och visor 76,

att kommittén får.i att för uppdrag utgivning i tryck färdigställa Psalmer och visor del 2 samt

att medgivande lämnas till fakultativ tillsvidare av användning de bearbetade och melodier psalmer ur 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok som återfinns i detta betänkande.

Psalmkommittên föreslår vidare att kommittén får i uppdrag

att, enligt i detta betänkande redovisade riktlinjer och i enlighet med vad som framgår av här framlagda förslag till bearbet-

98 Psalmkommitténs förslag

fullfölja bearbetningen av 1937 års psalmbok och ningar, 1939 års koralbok,

att, vid utarbetande av förslaget till reviderad psalmbok, vid behov även bearbeta text och musik i de båda psalmbokstillläggen samt

att lämna förslag till ett rörligt tillägg till psalmboken i enlighet med vad som anförts i kapitel 6.

Psalmkommittên föreslår slutligen

att kommittén bemyndigas fortsätta arbetet med en gemensam ekumenisk de riktlinjer som skisserats ovan i psalmbok enligt kapitel 6 samt

att kommittén därvid utökas med två företrädare för andra kyrkor och samfund än svenska kyrkan efter förslag från Sampsalm.

sou 1981:49 99

10 PROVSAMLING FÖR ADVENT, JUL OCH DAGENS TIDER

Föreliggande sammanställning upptar texter ur Förslag angående bearbetning m m av psalmerna i 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok (SOU 1981:50), ur Psalmer och visor 76 samt ur Förslag till Psalmer och visor del 2 (SOU 1981:51).

Endast texterna återges. För uppgifter om musik, beförfattare, arbetare och tonsättare hänvisas till ovan nämnda verk. I övrigt hänvisas till kap 5 i denna del av betänkandet.

Texterna har kodats enligt följande exempel:

A 1 43

A l anger att texten är den första under avdelningen Advent. gå anger numret i Den svenska psalmboken.

A betecknar texter som tillhör J Jul och DT avdelningen Advent, Dagens tider.

Nr 1-612 återfinns i Den svenska nr 613-750 i Psalpsalmboken, mer och visor 76 och nr 751-924 i förslaget till Psalmer och visor del 2.

Svenska psalmen 45 föreslås som psalm på Jungfru Marie Bebådelsedag. Nummer 58 återfinns i provsamlingen under rubriken Advent. Aftonpsalmen nr 437 flyttas enligt förslaget till avdelningen Läsepsalmer.

Provsamling för advent, . . . 101

ADVENT

A_l 43 7. Jerusaiem är öde, dess tempe1 fa11it ner, 1. Bereden väg för Herran! dess präster äro döde, Berg, sjunken, djup stån opp! dess spira är ej mer; Han kommer, han som fjärran men Kristi rike varar var sedd av fädrens hopp, och sig aHtmer förk1arar. rättfärdighetens Förste, Väisignad vare han av Davids hus den störste. som kom i Herrens namn! Väisignad vare han som kom i Herrens namn!

2. Guds fo1k, för dig han träder 41 __g en evig konung opp. Strö paimer, bred ut kläder, 1. Giäd dig, du Kristi brud, sjung ditt uppfyiida hopp. och möt din Herre Gud. Guds löften äro sanna, Den stora dag du skådat nu ropa: Hosiannal som oss profeter bâdat. Väisignad vare han Hosianna, pris och ära! som kom i Herrens namn! Vår konung är nu nära.

3. Gör dina portar vida 2. En åsna honom bär för Herrens häriighet. som fridens furste är. Se, folken kring dig bida Hans prakt är ganska ringa, att nå din saiighet. men döden kan han tvinga. Kring jordens iänder a11a Hosianna, pris och ära! ska11 denna iovsång ska1ia: Vår konung är nu nära. Väisignad vare han mmkm1iHarmsnmm! 3. mild Saktmodig, och god, han ger de svaga mod. 4. Ej kommer han med härar Vi11 du ti11 honom höra, och ej med ståt och prakt; ska11 han dig salig göra. dock ondskan han förfärar Hosianna, pris och ära! i al] dess sto1ta makt. Vår konung är nu nära. Med Andens svärd han strider och segrar, när han 1ider. 4. Låt hjärtat öppna sig, Väisignad vare han bjud Kristus hem ti11 dig. som kom i Herrens namn! I dag vi11 han dig gästa och sitt förbund befästa. 5. 0 fo1k, från Herren viket Hosianna, pris och ära! i syndig 1ust och fiärd, Vår konung är nu nära. giv akt, det heiga riket ej är av denna värid, 5. Höj glädjerop til] skyn ej av dess vise funnet. vid denna giada syn: Välsignad vare han här komner Sions förste, som kom i Herrens namn! biand konungar den störste. Hosianna, pris och ära! 6. Den tron, som han bestiger, Vår konung är nu nära. är i hans Faders hus. Det väide han inviger 6. Strö paimer på den stig är kärlek b10tt och ijus. där Herren na1kas dig. Hans lov av späda munnar Lägg för hans fot din prydnad, biott nåd och frid förkunnar. Giv honom tro och Iydnad. Väisignad vare han Hosianna, pris och ära! som kom i Herrens namn! Vår konung är nu nära.

. . . 102 Provsamling för advent,

7. densamma som i går De små på barnavis skall Herrens och ännu uppenbarasjunga pris, ett nådigt Herrens år. och folkets hela skara svara: På nytt jag sitter neder skall glad och frälsad med längtan vid hans fot, Hosianna, pris och ära! ett bord han mig bereder Vår konung är nu nära. och tager mig som gäst emot.

2. Vad nådegåvor rika för den i anden fattig är! L; 645 Han frälsning skall predika,

Hosianna, Davids Son, han mättar allt min själs begär.

vare han, Det hjärta, som var krossat, välsignad Davids Son, blir läkt av Jesu hand, välsignad som kommer i Herrens namn. från trälen oket lossat, Hosianna i höjden, från fången bojans band.

hosianna. Den som i blindhet famlar hosianna, Välsignad Davids Son, han skänker evigt ljus som kommer i Herrens namn. och vilsna barn församlar och leder till sin Faders hus.

3. 0 du som Sion vårdar,

sänd över oss din Ande ned. fL;{ 58 I dina helga gårdar oss till din ankomst själv bered. l. Världens Frälsare, kom här! bär. Giv nya sabbatsstunder Dig den rena jungfrun se till vila för vår själ, Aldrig världen har fått större under ske. gör nya nådesunder, något befria syndens träl.

var. Lös varje bunden tunga, 2. Ordet före allting mänskobarn. och helga så din brud, Det blir här ett att evigt hon får sjunga Gud av Gud och Ljus av Ljus ditt lov, o Frälsare och Gud. kommer hit till jorden nu.

3. Han med glädje och med fred från sin himmel stiger ner.

Stor, gudomlig är hans makt. 6 646 Döden blir i bojor lagd. l. Gå, Sion, din Konung att möta,

4. Natten slut. Jerusalem, gläds åt din Gud. går nu mot sitt krubban Guds ljus. Strö Messias Snart kring gryr palmer på väg för brud. Tron med nya ögon ser, och red dig som väntande famlar ej i mörker mer. Var glad, var glad, var glad i din Herre och Gud.

5. Gud, vår Far, dig ärar vi, Var glad, var glad

Sonen som du sänder hit, och hylla din Konung och Gud.

Anden som oss ger din frid nu i dag och all vår tid. 2. Han kommer från eviga fröjder, han lämnar sin tron av kristall,

sin ära i ljusets palatser, i ett stall. och lägges på strå

47 Var glad. A_§

3. Han kommer, ett offer att bringa l. Han kommer i sin kyrka lov för dig på den blodiga stam, vid psalmers och fröjdeljud, att dö för vårt syndiga släkte min andes tröst och styrka, Gud. och bringa rättfärdighet fram. min Konung och min frälsnings I dag han lovar vara Var glad...

Provsamling för advent, . . . 103

4. Han kommer ur graven med byte, 5. Snart denna världens tid förgår, och skuggornas boning blir ljus, då gryr Guds kyrkas jubelår. och gravarnas slumrare väckas Av nåd oss då, o Herre, giv till liv utur seklernas grus. med allt ditt folk ett evigt liv. Var glad...

5. Han kommer till sörjande hjärtan, och livet får annan gestalt. __;g 42 Han konmer i makt att regera, tills Gud uti alla blir allt. l. Gör porten hög. gör dörren bred Var glad.” och djupt i stoftet böj dig ned: din Gud och Frälsare det är som på ditt hjärta klappar här. Höj upp din röst med helig fröjd, stäm upp din sång till himlars höjd. 48 Dig vare pris, o Jesus kär,

gvgg

som komma vill och bli mig när. l. Jesus från Nasaret går här fram 2. Han kommer här. Åt dig han ger än som i gången tid, löser ur vanmakt, ur synd och skam, sin nåd och sin rättfärdighet. ger oss sin kraft och frid: Han helighetens krona bär, himmelriket är nära. barmhärtihget hans spira är. På all din plåga gör han slut 2. och all din skuld han plånar ut. Fattiga ger han sin rikedom, läker Dig vare pris, 0 Jesus Krist, de slagnas sår. Den som var bunden och trött och tom, som hjälper mig i all min brist. frihet och glädje får: himmelriket är nära. 3. Den stad blir trygg, det land får fred, där man i tro på Jesus ser 3. öppna ditt hjärta i bön och bot, och han får bli vår förebild upplåt vart hemligt rum. i vad vi gör och vad vi vill. Red dig att taga Guds Son emot, Han inga höga tecken bär tro evangelium: men konungarnas konung är. himmelriket är nära. Dig vare pris, 0 Jesus god, som komma vill och bland oss bo.

4. Gör porten hög, gör dörren bred, 3= GJ 46 ditt hjärta till hans boning red. l Låt tron han tänt få brinna klar = När vintermörkret kring oss står, och vaka, bed och redo var. då gryr på nytt vårt kyrkoår Han komma vill, han närmar sig med nåd och tröst från världens Ljus, med liv och med allt gott till dig. från Konungen av Davids hus. Dig vare pris, 0 Jesus kär, som mig så mild och nådig är. 2. I dag densamme som i går, han bryter bojor, helar sår. 5. Kom snart till mig, 0 Jesus kär, Mot själens armod, folkens nöd för dig mitt hjärta öppet är. han bjuder världen livets bröd. Kom in med nåd och salighet och bli där kvar i evighet. 3. Guds folk, inför din Konung träd, 0 Jesus, kom och stärk min tro. med helga offer honom gläd; och hjälp mig till en himmelsk ro. ditt liv åt ärans Konung vig: Jag kommer snart, 0 kära själ! sin salighet han bjuder dig. Ja amen, kom, nu är mig väl.

4. Han kallar oss till helig strid mot mörkrets makt, för ljus och frid. Säll den hans maning följa vill, ty honom hör Guds rike till.

104 Provsamling för advent, . . .

A l0 647 jag lyfter upp i glädje! l. 0 du som himlens stjärnor tänt Från sorg och oro går jag in och ljus bland dödens skuggor sänt, till vännen min, för dig, vår Frälsare, vår Gud in i hans hus jag träder. i bön vårt hjärta nu. Det jag fick så öppnas Amen. i sorg och gråt skall då slå ut 2. Ur jungfruns sköte steg du fram, i sol och ljus, vår Brudgum och Guds rena Lamm, och allt blir sång och glädje. med läkedom för allas nöd, och väldet över synd och död. 4. Vid världens undergång och fall min Herre skall 3. av nåd de sina skona. Det namn som dig Guds ängel gav skall bäras över land och hav, Jag hör hans röst, den ljuder klar: till dess en brusten värld blir hel Håll det du har, och alla folk din arvedel. att ingen tar din krona. Håll ut i bön! 4. När ofärdstecknen oss står Dig väntar lön kring och världens afton faller bland dem som bor på, bered oss genom vad som sker i himlens ro att och med Guds helgon tronar. en gång se din härlighet.

5. 0 Fader vår. På denna jord 5. Snart skapas himmel ny och jord: vill du vårt liv. Du ger dig själv vid rikets bord i Sonens kärlek, Andens jag kommer Jesus nära. dop och hit till oss din himmel sänks. Med skaran som för tronen står Amen. mitt hem jag får och skall min krona bära. Halleluja! Jag sjunger glad A l 49 min Herres pris i paradis. l. Jag höja vill till Gud min sång Hans namn ske lov och ära! ännu en gång ur dessa jordens dalar. WnHaTeKHswshäMm*mg snart hem till sig i himlens höga salar. l2 648 Som blixtens sken man plötsligt ser: l. Tidens mått har fyllts till randen. han komma skall Fikonträdets dräkt är ny. till hopp och fall Snabb går skuggan över landen. när Guds basuner talar. himmelrikets sky.

2. När fikonträdet skjuter blad 2. Vända upp mot himlens tecken jag väntar glad söker blickarna sitt spår. på sommarns ljusa tider Havsbrus blandar sig med skräcken, Och när jag tidens tecken ser blinda slår. vågor i tron jag vet: mot Kristi dag det lider. 3. Livet prövas. Dagen nalkas. När ångest svår Snaran sänks mot jorden snart. kring jorden går Bön och vaka blott kan övas, han närmar sig hjärtat läggas bart. att hämta mig ur sorger, nöd och strider. 4. Domaren för dörren träder. Då skall täckelset dras från. 3. Snart skall min frihets timme slå: Se, han kommer, den oss gläder mitt huvud då Herren, Kvinnans Son.

Provsamling för advent, . . . 105

5. Ja, han kommer, alltid nära A 14 788 stund för stund i Kyrkans år. Konungen, som skyn skall bära, l. Hör du rösten? redan bland oss går. Ser du mannen? Där vid stranden 6. Rikets tecken nu han räcker står Johannes genom ord och vin och bröd. Tag hans rop Han till evigt liv uppväcker om bättring till dig. oss ur dom och död. Herren kommer snart!

7. Herrens dag kan ingen veta. 2. I den heta Blott på Rikets närhet bygg! öknen gick han Fri från tvång att fly och leta väntade på hjärtats tro står trygg. Herrens bud. Nu han står där till ett tecken. Herren kommer snart!

3. Ställd i världen törstar anden. Se ur öknen A l3 787 går Johannes, hör hans röst l. Se dagen är oss nära den höga klara! och snart är natten slut. Herren kommer snart! Med morgonstjärnan lyftes vår lovsång till dig, Gud. 4. Hör du rösten? Och den som grät om natten Ser du mannen? kan glädjas nu och le, Där vid stranden då morgonstjärnan lyser står Johannes. på allas ångest ner. Tag hans rop om bättring till dig. 2. Av änglar han betjänats Herren kommer snart! som barn och träl här blir. Så Fadern i sitt rådslut bestämt från evig tid. A 15 649 I den som Gud har utvalt vår Frälsning är, vår frid, l. Han bars av sin kallelses glädje och den som tror på barnet från öknen till fängelsemörkret: av nåd Guds barn skall bli. att vara ett rop och få svaret av vännens, den utvaldes röst. 3. Så mången natt skall komma,

då släckt är varje ljus. 2. Han bars av sin kallelses glädje:

Men Jesus, Morgonstjärnan, att vara den störste, att stiga ger tröst i nödens hus. åt sidan, ge plats för en annan, Vår skuld lyfts av, dess plåga gå in i Guds rådslut och natt. skall ej oss tynga mer. I krubban och på korset 3. En ljusvåg från himlen hans glädje: Guds ansikte vi ser. att vara det öga som speglat Guds glans över honom som kommer, 4. I mörkret är Guds boning vår Broder, Guds älskade Son. och han vill vara där så länge någon enda sin nöd till honom bär. Och han som skapat världen l6 44 oss aldrig överger. Vår synd har han förlåtit. l. Jerusalem, höj upp din röst Vi räds ej domen mer. och, dotter Sion, fatta tröst.

106 . . . Provsamling för advent,

Din konung kommer, och hans hand J 2 52

skall råda över alla land. l. Stilla natt, heliga natt!

Allt är frid. Stjärnan blid 2. En sanningens och nådens tolk skiner på barnet i stallets strå till världens konungar och folk, och de vakande fromma två. han kommer, frid hans hälsning är, Kristus till jorden är kommen, och kärleken och spira bär. oss är en Frälsare född.

3. Ett salighetens sändebud Gud, 2. Stora stund, heliga stund! till jordens barn från jordens här slår sin rund han kommer, hoppet Änglars

föregår, herdars

1 hans spår. kring de vaktande hjord, och glädjen följer ljuder av glädjens ord: rymden Kristus till jorden är kommen, 4. All världen stämme upp med fröjd: eder är Frälsaren född. Pris vare Gud i himlens höjd! blive jordens krets Välsignad 3. Stilla natt, heliga nattl och mänskan bättrad och tillfreds. Mörkret flyr, dagen gryr. Räddningstimman för världen slår,

nu begynner vårt jubelår. Kristus till jorden är kommen,

oss är en Frälsare född.

JUL

g_1 5l 656 _J_g

l. Det är en ros l. 0 Betlehem, du lilla stad, utsprungen av Davids rot och stam, hur tyst du ligger där,

av fäderna försänkt i djup och drömlös sömn, besjungen, en ros i Juda land, när skaparundret sker.

en blomma skär och blid En stjärna tänds och

mitt i den kalla mörkret har över den ej makt, vinter, i midnatts mörka tid. och alla släktens hopp och tro

stämt möte denna natt.

2. Om denna ros allena 2. Så stilla och så oförmärkt ljöd förr Jesajas ord, att född blir oss Guds gåva räckt, av jungfrun rena och himlen kom till jorden ner, han frälsa skall vår jord. när ingen väntat det. Av Herrens nåd och makt oss detta under skedde Vi kan ej höra stegen.

Han nalkas oss ändå, som oss profeten sagt. och plötsligt som en okänd står

3. Den späda rosen fina, han mitt ibland oss här.

som doftar salighet i mörkret skall den skina, 3. Du barn av Betlehem, vi ber:

besegra dunkelhet. Ge våra ögon ljus Sann Gud och mänska sann och rena hjärtat att vi kan

oss arma mänskor frälsa med dig bli barn hos Gud.

från synd och död han kan. Nu sjunger änglaskaror

Guds lov och vi med dem.

4. 0 Jesus, 0 kom till oss, bli hos oss kvar, dem som klagar i denna jämmerns dal Guds Son. Immanuel!

nu med din hjälp ledsaga

till himlens högtidssal.

Ja, i din Faders hus

låt oss dig evigt lova

i salighet och ljus.

S()lJ 1981:49 Provsamling för advent, . . . 107

J 650 3. Du som alla änglar

lovar med sin psalm l. Stjärnorna spänner en båge på log vid modersbröstet, himlen, sov i krubbans halm. löftet och undret blir verkligt Du som alla änglar i natten, prisar högst och störst Gud är ett darrande barn hos Maria. åsnan och kamelen

såg dig först. 2. Husdjuren känner det. Oxen och

åsnan 4. Ingen välkomstgåva samlas kring krubban i skapelsens kan jag bära fram. timmar. Om jag var en herde Barnet är lammens och lejonens Herre. gav jag dig ett lamm. Om jag ägde skatter 3. Herdarna känner det, till springer skänkte dem visst. jag krubban. Nu får du mitt hjärta, Ropet om friheten ljuder från bergen: Herre Krist. bördornas tyngd skall Han lyfta ifrån

oss.

4. Kungarna känner det: här är ett rike,

större än världens och bortom gg 652

beräkning. l. Kanske det är natt hos dig, Modern med barnet är tecknet som kanske stjärnor glimma motsägs. över svarta hos dig djup i din sista timma. 5. Änglarna känner det, sjunger med Kanske världen denna natt stjärnan, liknar evigheten: Sonen är himmelens glädje till jorden, Lejon vandra där med lamm folken skall vandra i ljuset från Honom. över smärtans beten.

6. Morgonen ljusnar och skapelsens 2. Kanske det är natt hos dig,

lovsång Betlehem till minne, stiger med hinmelska härskarors röster: natt som på Herodes tid, Ära ske Jesus, vår Herre och Broder. stund är inne. och din

Kanske på ditt hjärtas port som en fattig broder

Josef klappar och du ser

framför dig Guds moder.

J 655 3. Kanske det är natt hos dig, l. Mitt i vintern var det, kanske stjärnor glimma, stormen svepte hård, då Guds moder ser på dig land och hav låg frusna, i sin födslotimma.

snö kring by och gård. Kan du neka henne rum, Snö föll över världen som i sådan smärta

tusen vintrar än. bär Guds evangelium Mitt i vintern var det, till ett mänskohjärtal

längesen.

2. Fruktar Gud allsmäktig

snö och köld och blåst?

Mitt i vintern var det, __Z 5l6

allt var stängt och låst. Men ett stall stod öppet l. När Jesusbarnet låg en gång

och med all sin brist på krubbans halm, vid änglars sång, räckte det för Herren då tände Gud i himlens hus

Jesus Krist. den första julens stora ljus.

108 . . . Provsamling för advent,

2. Nu tänder vi i granen snart Unga små ljus som skiner varmt och klart sjunga och alla barnen tänker då med de gamla, där i stallets vrå. sig församla på barnet jordens böner 3. Han växte kring den störste av dess söner. upp och blev en man, så god och vis, så stark och sann 2. Guds väsens avbild, och likväl som ingen förr på jorden var en mänskoson, på det var själ och ingen sedan varit har. må glad till honom lända, 4. Och därför än för oss han kommer, följd av frid och hopp, lyser de villade att söka opp hans stjärnas underbara bloss. Var gång vi följer glatt hans ord och hjälpa de elända, det lyser bättre för vår värma, jord. närma 5. Välkommen hit till varandra i jul igen, du som är barnens bäste vän. dem som vandra Vi vet du hör var bön vi ber. kärlekslösa oss likna och ur usla brunnar ösa. Kom, lär dig alltmer.

3. Han tårar fälla skall som vi, förstå vår nöd och stå oss bi med kraften av sin Anda, J 54 förkunna oss sin Faders råd l. Ringen, I klockor, ja, ringen i och sötman av en evig nåd midnattens timma. i sorgekalken blanda, Glimmen, I stjärnor, som änglarnas strida stjärnögon glimma. lida Frid till vår jord dödens smärta, kommer med himmelens ord. att vårt hjärta Ära ske Herren i höjden! frid må vinna och en öppnad himmel finna. 2. Julen är kommen med ljusning till hjärtan, som bäva. 4. Han kommer, till vår frälsning sänd, Ned över barnet i krubban nu och nådens sol, av honom tänd, änglarna sväva. skall sig ej mera dölja. Barnet från Gud Han själv vår herde vara vill, bringar oss saliga bud. att vi må honom höra till Ära ske Herren i höjden! och honom efterfölja, nöjda, 3. Sjungen och spelen och jublen och höjda klappen i händer, över tiden, mänskobarn alla i jordens mång- och i friden taliga länder. av hans rike Fött är i dag en gång varda honom like. barnet, till Faderns behag. Ära ske Herren i höjden! J l 56

l. Se natten flyr för dagens fröjd, och änglars röst från himlens höjd J 55 ett bud till markens herdar bär, l. Var hälsad, att född den gode Herden är. sköna morgonstund, som av profeters helga mun är oss bebådad vordenl 2. I stillhet går han bland oss fram. Du stora du sälla Av dem som skydd och hjälp ej fann dag, dag, på vilken himlens välbehag han sig en hjord församla vill, ännu besöker jorden! ett folk som hör hans rike till.

. . . 109 Provsamling för advent,

3. Saktmodig, mild och oskuldsfull, för all världen visar. han ej med silver eller guld, 0 kom... men med sin lydnad och sin död skall lösa oss från nöd. 4. Sjung halleluja, evig sjung, ni änglaskaror, 4. Hans kyrka, i sitt frö så späd, sjung alla helgon, skall växa till ett skuggrikt träd sjung jordens folk! som sina grenar sträcker ut Lov, tack och ära kring jordens rund, till tidens slut. vare Gud i höjden! 0 kom... 5. Likt sommarregnets ljuva fall hans ord all världen glädja skall och bära frukt till evig tid i sanning, helgelse och frid. l2 657 6. Och himmel skall förgås och jord, l. Lyss till änglasångens ord: men aldrig någonsin hans ord. Gud är kommen till vår jord! Han skall så långt hans ord når ut Nyfött barn vår konung är, bli kallad Frälsare och Gud. frid åt människor han bär. Folk, stäm in i himlens kör 7. Stå upp, var ljus, 0 mänsklighet! med en sång som aldrig dör! Ditt namn skall vara kristenhet, Han som fötts i Betlehem din ära och ditt hjärtas ro är vår frälsare och vän. att tryggt på Herren Kristus tro. Lyss till änglasångens ord: Gud är kommen till vår jord! 8. Högtlovad vare Herrens nåd, hans makt, hans underfulla råd, 2. Han som tronat högt i skyn, högtlovad i all evighet oåtkomlig för vår syn, den Eviges barmhärtighetl blir ett barn i jungfruns famn, Jesus Kristus är hans namn. Nära kommer livets ord, tar gestalt på denna jord. Mitt ibland oss bor det här, ll 651 visar oss vad kärlek är. l. Nu dagen är kommen, Lyss till änglasångens ord: kärlek triumferar, Gud är kommen till vår jord! stå upp, låt oss skynda till Betlehem. 3. Barn och broder, Gud och man, Hälsad av änglar fridens furste heter han, Krist är född till jorden. stillar oro, läker sår, O kom, låt oss tillbedja, lär oss bedja Fader vår, o kom, låt oss tillbedja, delar all vår lust och nöd 0 kom, låt oss tillbedja mellan födelse och död, Herren Krist. möter oss en gång på nytt när en evig dag har grytt. 2. Gud av Gud Fader. Lyss till änglasångens ord: Ljus av ljusens källa, Gud är kommen till vår jord! en Människoson av Maria född. Så Gud sin kärlek för all världen visar. J l3 60 0 kom... l. En jungfru födde ett barn i dag, 3. Ordet blev kött och det vi skola prisa och ära. tog sin boning bland oss I det haver Gud ett gott behag som Kristus vår broder. och bjuder oss höra dess lära. Han är Guds Ord. Och vore ej det barnet fött, Så Gud sitt rådslut förtappat bleve då allt kött,

110 Provsamling för advent, . . . S()lJ 1981:49

nu frälsning bjuds åt alla. 3. Prisa Herren, kvinnor, män, Pris vare dig, 0 Jesu Krist! till honom lovsången. sjung Du är vårt enda hopp förvisst; Ära Kristus, Konungen. vi för din fot nedfalla. Han är hos oss. Han föddes av Maria. 2. De herdar vaktade deras hjord i markene, där de lågo. 4. Nu med hjärta och med röst Där fingo de höra ängelens ord, lova Gud, vår enda tröst, och Herrens klarhet de sågo: han som oss har återlöst. Stor fröjd åt eder bådar jag, Han är hos oss. stor fröjd åt alla, ty i dag Han föddes av Maria. är Kristus födder vorden, Allt fullbordas. som Herren är i Davids hus. Det kungjorde Si, ljuset av Guds klarhets ljus Gabriel. har uppgått över jorden Eja! Eja! Ordet blivit mänska nu. 3. De himmelska härar med högan röst Han som kom är världens ljus. begynte med ängelen sjunga. Halleluja! De lovade Gud med glädje och tröst, Född är Jesus Krist, Guds Son, med helig, odödelig tunga: i Davids stad, Pris vare Gud i höjdene, i Betlehem. frid vare ock på jordene, Konungen och människor god vilje. från himmelen Pris vare Gud! Sin nåd och fred, blev här en träl. den han med Sonen sände ned, Stort hans namn, han aldrig från oss skilje. vår trygga hamn, Immanuel, namnet som förkunnats genom Gabriel. J 14 61

l. Var kristtrogen fröjde sig utav hjärtat innerlig. Gud har nu förbarmat sig. J 1 62 Han är hos oss. Han föddes av Maria. l. Dig vare lov, o Jesus Krist, Allt fullbordas. som kom till oss i tidens mitt. Det kungjorde vår broder Marias barn. kär, Gabriel. Stor glädje bland Guds änglar var. Eja! Eja! mänska nu. Kyrieleis! Ordet blivit Han som kom är världens ljus. 2. En evig Faders ende Son Halleluja! i krubban låg på hö och strå. Född är Jesus Krist, Guds Son, Din godhet, Gud, i kött och blod i Davids stad, sin boning mitt ibland oss tog. i Betlehem. Kyrieleis! Konungen från himmelen 3. Maria i sitt sköte bar blev här en träl. Guds Son som före världen var. Stort hans namn, Ett barn han är, men i sin hand vår trygga hamn, han håller himmel, hav och land. Immanuel, Kyrieleis! namnet som förkunnats genom Gabriel.

2. Han som är av Isais rot 4. Ett evigt ljus bland oss har grytt kom till oss, han bland oss bor. och världen skall bli född på nytt. Rena jungfrun är hans mor. Det lyser i den mörka natt. Han är hos oss. Att bli Guds barn ger det oss makt. Han föddes av Maria. Kyrieleis.

Provsamling för advent, . . . 111

5. Sann människa och Gud han är 8. Välkommen var, 0 Herre kär! som kom till oss på jorden här. En gäst när oss du vorden är. Han tar oss ur bedrövelsen I fattigdom för mänskors skuld och leder oss till himmelen. du kom, och Gud är oss nu huld. Kyrieleis! 9. Dig ingen nog beprisa kan, 6. Han fattig här i världen var. att vår natur du tagit an. Han Guds barmhärtighet oss gav. Förnedrat haver du dig så, I himlen vi en skatt skall få att själv du låg på hö och strå. och en gång bland hans änglar stå. Kyrieleis! l0. Om världen ännu större var, av guld och pärlor prydd och klar, 7. Hans kärlek till oss var så stor så vore den dock alltför klen att han allt detta för oss gjort. att vara dig en säng allen. Så gläd dig nu, 0 kristenhet och lovsjung Gud i evighet. ll. Dock vilar du, i ringhet klädd, Kyrieleis! på fattigdomens hårda bädd; det är den kungaprakt du för. Allt oss till godo du det gör.

l2. Därmed du oss på hjärtat lagt, att världslig rikdom, makt och prakt ej någon salig göra kan. J l 63 På dem förtröste ingen man. l. Av himlens höjd oss kommet är ett bud, som frid till jorden bär: l3. Ack Herre Jesu, hör min röst: Stor fröjd I skolen höra få, Gör dig ett tempel i mitt bröst, det eder grant bör akta på. uti mitt hjärta bliv och bo, så har jag tröst och evig ro. 2. Ett barn är fött på denna dag, så var Guds råd och välbehag. 14. Låt aldrig mig förgäta dig. Det föddes av en jungfru skär Ditt namn ske pris evinnerlig! Kristus, Guds Son, det barnet är. Ditt namn med fröjd jag lova vill, förläna mig din nåd därtill. 3. All jordens tröst han bliva skall och ljus och hjälp för världen all. l5. Ära ske Gud uppâ sin tron, Han är den rätte Frälserman: som oss har skänkt sin ende Son! säll den på honom trösta kan! Nu mänskors röst och änglars kor lovsjunge den i höjden bor. 4. Han förer med sig salighet, den Gud berett av evighet åt den som, lydig, from och nöjd, i Gudi söker all sin fröjd. J 17_ 553

5. Så märken nu det tecknet rätt, l. Prisad högt av herdars skara I skolen finna vägen lätt: och av änglaröster klara i krubban är det barnet lagt, kom vår tröst i nöd och fara. som har all världen i sin makt. Född är ärans konung nu.

6. Ty må envar nu vara glad 2. Kungar giva honom skänker, och gå med herdarna åstad och i stallet guldet blänker. att se vad Gud har oss beskärt Sig i stoft den vise sänker. och med sin ende Son förärt. Herre, lovad vare du!

7. Mitt hjärta, si, ho lades där 3. Fröjdas med Maria alla, i krubban ned? Märk ho det är. medan änglasånger skalla, Det Jesus är, sann Gud och man. och de heliga åkalla Ej större under spörjas kan. Jesus Krist av hjärtans grund!

112 Provsamling för advent, . . . S()IJ 1981:49

4. Mänskobarn i alla länder, 4. O skaparord, 0 Kristus prisa den som Herren sänder! som uppehåller allt, För det underverk som händer den förste och den siste, tacka Gud var dag och stundt allt är dig underlagt. Så bjud oss återvända från alla vilsna vägar till dig, vårt sanna hem. J 1 53 5. Oss döda och förnya l. 0 du saliga, i nådens dom och fred 0 du heliga, och må din Ande styra nådebringande juledagi i kärlek våra steg. Ära ske Herran Och var vi än må vandra nära och fjärran! bor vi med längtans tankar Änglar förkunnar Guds välbehag. i himmelen hos dig.

2. Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren i Davids stad. J 20 654 Kommen är friden, himmelska tiden Kör I Låt oss sjunga tillsammans nu är fullbordad. Min själ, var och vara glada. glad. Halleluja. 3. Gåvor heliga, Kör II Han som föddes i stallet outsägliga är allas Herre, gav oss Faderns allas broder. barmhärtighet Krist vare hälsad! Världen är frälsad. Förs. Kristus är född av en jungfru ren. Fröjda, fröjda dig, 0 kristenhet! Han lät sin kärlek skina. Han förde oss till Guds vänskap igen Genom sin död och pina.

Kör I Frälsaren hit till oss kom J l 50 a från Guds högsta himmelstron och blev mänska. l. Vår Herre Krist var Sonen Kör II Solen har gått upp. Dess ljus hos Gud i evighet, tänt av Jesus lyser nu den älskade, fördolde över alla. och alltings hemlighet. Nu är han uppenbarad Förs. Kristus är född... Guds morgonstjärna, klarast av alla rymdens ljus. Kör I Genom mörka världar här leder han som ljuset är 2. Han föddes här på jorden hem till Fadern. som Skriften säger oss Kör II Han har kommit till oss här. blev människa, vår broder, Störst av allt på jorden är och bar till sist vårt kors. Jesu kärlek. Från fängelset och graven han bröt en väg till Fadern Förs. Kristus är född... till salighet och liv.

3. Dig vill vi lära känna och din uppståndelse Kör I Han oss aldrig överger. dess höjd och djup av kärlek Ingen natt oss skrämmer mer dess smak av salighet. med sitt mörker. Ja, må din Ande vidga Kör II Honom som profeter såg den törst blott du kan stilla och Guds folk har väntat på som skapat oss till dig. har vi funnit.

8(21) 1981:49 Provsamling för advent, . . . 113

Förs. Kristus är född... och de klockor klinga in Regis curia. Kör I Gud är inte okänd mer. Eja, vore vi där, Han från himlen stiger ner. eja, vore vi där! Vi i Jesus honom ser som vår Fader. Kör II Han sig själv åt oss har gett. Ingen större under sett.

Gud och mänska blivit ett DAGENS TIDER

genom Jesus.

Förs. Kristus är född...

Morgon

Kör I Sann Gud och mänska sann. DT 420 Han kom till oss och kan rädda oss från döden, l. Din klara sol går åter opp, bara han. jag tackar dig, min Gud. Kör II Han är hos oss och nu Med kraft och mod och nyfött hopp är han vårt liv, vårt ljus, jag höjer glädjens ljud. född och död, uppstånden för vår skull. 2. Din sol går opp för ond och god, för alla som för mig; Förs. Kristus är född... o må jag så i tålamod och kärlek likna dig.

3. 0 må jag ock med flit och dygd J 2l 606 och måtta i begär l. In dulci jubilo än kunna glädjas i ditt skygd sjunger på jorden bo! var dag du mig beskär. All vår hjärtans glädje ligger in praesepio 4. Då skall jag, trygg i råd och dåd, och skin som solen vida till dig, 0 Fader, fly matris in gremio och än förnimma, att din nåd Alpha es et 0, är varje morgon ny. Alpha es et 0.

2. 0 Jesu parvule, din nåde mig bete, DT 2 424 trösta mitt hjärta och sinne, 0 puer optime, l. Den signade dag som vi nu här ser låt mig din godhet finna, från himmelen ned till oss komma, 0 Princeps gloriae. den lyser så blid med allt klarare Trahe me post te, sken, trahe me post te. oss alla till glädje och froma. Må Herren den Högste oss alla i dag 3. 0 Patris caritas, för synder och sorger bevara. 0 Nati lenitas, vi vore alle fördärvad 2. Den signade dag,den signade tid per nostra crimina, vår Frälsares födelsetimme, så haver han oss förvärvat då var det som Ljus i natten bröt in, coelorum gaudia. Guds mäktiga Ord ifrån himlen, Eja, vore vi där, och herdarna hörde Guds änglar som eja, vore vi där! sjöng att äntligen dagen var kommen. 4. Ubi sunt gaudia i den helga stad, 3. Det heliga kors som Herren själv där de änglar bar sjunga nova cantica för vår skull att synderna sona

114 . . . Provsamling för advent,

mot frestarens makt jag sätter i dag, DT 3 421

det står me11an mig och det onda, 1. Pris vare Gud, som låter ty där har Guds Son a11 min sku1d oss glada vakna opp piånat ut, och över jorden åter att jag sku11e vara hans egen. en nådedag gå opp,

4. en dag, som ska11 försvinna Om än varje träd och gräs på vår lik den i går förgick; mark o må vi då besinna fått stämma och talande tunga, och dess dyra ögonblick. om djuren och fåg1arna 1juv1igt

starkt 2. 0 må vi noga märka med äng1arnas röst kunde sjunga vad Gud av oss begär förmådde de a1drig ti11 fu11o Guds och med all trohet verka, Son vår Frä1sare Jesus 1ova. så 1änge dagen är, att icke syndens minne

vårt hjärta klagar an, 5. En fågel sig g1äder i himmeiens när aftonen är inne, höjd då ingen verka kan. och vindarna lyfter hans vingar.

B1and bergen har strömmarna upphävt 3. Att åt sin arma nästa

sin röst. råd, hjä1p och hugnad ge, På stränderna spe1ar Guds 1indar. ej b1ott på eget bästa, Så instämmer jorden i him1arnas men ock på andras se, sång b1ott ej Guds vilja veta, ti11 Jesus Kristus, vår Herre. men vandra i hans bud,

det är att kristen heta, 6. 0 låt oss då lova och bedja vår det är att tjäna Gud. Gud när stunderna växlar och skrider. 4. Och sa1ig är och b1iver, Vår bön ger oss kraft att hå11a hans när Herren komma ska11, bud den tjänaren, som giver och vaka med a11a som lider. så akt uppå sitt kall. Så frambärs vårt liv ti11 Guds he1iga Han dela skal] den fröjden, tjänst som intet öga sett, så länge oss dagen förunnas. rmnHaTm mihüdm åt sina barn berett. 7. Ty dagen är ändå a1drig så 1ång

att inte dess afton ska11 stunda. 5. Vår kraft, 0 Gud, föröka, Då iämnas vårt verk, då tystnar vår att vi med trofasthet

sång, må först ditt rike söka

det må vi med a11var begrunda. och din rättfärdighet. Då bär man oss ut och sömnen b1ir tung Då vill du nådigt skänka

i graven,vår s1ut1iga boning. a11t övrigt åt envar.

0 må vi det betänka 8. Den signade tid, de signade år i dag och a11a dar.

när Frä1saren gick här på jorden har he1gat vårt 1iv ti11 dagar av nåd,

ja,hans är var dag under so1en.

Vid siutet står korset, hans eget och

vårt, DT 4 425

och bådar uppstånde1sens morgon. 1. Min Gud och Fader käre

9. Och när vi ska11 hem ti11 sä11hetens nu vili jag tacka dig. Iand, Du är mig a11tid nära

så fjärran från dödsskuggans länden och vakar över mig.

då 1ämnar vi a11t i Frä1sarens hand I natt du mig bevarat

och sorgen ska11 vändas i giädje. och mig beskyddat vä1, Bevara vår och inget har fått skada utgång och ingång, Gud, o Fader och Son och Ande. ditt barn ti11 kropp och själ.

advent, . . . 115 Provsamling för

2. Jag för den nya dagen 2. Samma sol, vars strimma gyllne i bön blir stilla nu. över Edens lunder brann, I dina händer tag den för vars strålar nattens dimma

och låt den bli, 0 Gud, från en nyfödd jord försvann, en dag då jag får vandra se, den lika härlig brinner

på vägar du berett, lika mild den oss påminner, en dag då jag åt andra att med sama nåd och makt

kan ge vad du mig gett. Herren verk akt. på sitt ger

3. Ge tro på den du sände, 3. vill i möta Hoppfull dag jag på Jesus Krist, din Son,- allt vad han mig förelagt, vår Frälsare, den ende, mina troget plikter sköta, som kan ta synden bort. lita till vad han har sagt. Låt mina tankar vila Låt mig glad som fågeln sjunga i vad för mig han gjort. när i jag går dagens tunga, Ge hopp som ej kan svika trygg i Herrens skugga bo, men öppnar himlens port. när till nattens ro. jag går

4. Förnya du mitt hjärta 4. Och när solen en gång sjunker, med kärleken från dig, och dess ljus ej mer jag ser, så att jag dem kan älska kan be och ej lyssna, sjunga som har gjort ont mot mig, vet: gläds jag ändå, ty jag och hjälp mig, Gud, att söka snart skall öra öga, tunga, ej mitt, men det du vill. bättre höra skåda, sjunga, Var mänska jag får möta Herrens nåd och härlighet 0 Herre, hör dig till. i en salig evighet.

5. Ditt ord vill jag bekänna

och göra vad du sagt,

ej vika eller rädas

för någon världslig makt,

och ej i ord och handling DT 6 426

förneka och gå bort

från dig och din l. församling, Ljus av Ljus, 0 Morgonstjärna, 0 Jesus Krist, Guds Son. Kristus, världens är hopp du, och med dig vi vågar hälsa 6. 0 Gud, i dina händer dagen som ett glädjebud.

jag lägger allt jag har, Din är dagen, varje stund min korpp, min själ, min ande, gör du evigt meningsfull. det liv som du mig gav. Mot fördärvets makt som hindrar

Du är min stora glädje, ber vi; Herre, ske din vilja. den trygghet som förblir.

När jag skall lämna världen 2. Låt din Andes morgonstrimma tag in mig i din frid. skina i vår mörka själ

att vi livets väg kan finna

och förstå vårt sanna väl.

Gud, vårt hjärtas högmod döm

och vår fromma ytas lögn.

Led oss i din nåd och sanning,

DT 5 423 helga tanke, ord och handling.

l. Morgonrodnaden skall väcka 3. din skara Styrk kyrkas svaga mig till lovsång med sitt ljus. med den gyllne fridens band.

Mina händer vill jag sträcka Giv oss nåd att väl bevara

upp mot Herren Gud, min Gud lagfäst frihet i vårt land. och med hjärta och med tunga Och när jorden fylls av våld, den Allsmäktige lovsjunga. hjälp oss då att hålla stånd,

Han som gett mig denna dag, hävda rätten, hägna freden,

delar glädjen som jag har. tro att din, 0 Gud, är segern.

116 Provsamling för advent, . . .

4. Herre, iåt vår iampa brinna 10. Väisigna mig och skydda, när du kommer i din dom. gör hjärtat ti11 din hydda; den i hårda vindar, ditt ord min spis må vara, Skydda oss att bevara tron. ti11 dess jag hän“ska11 fara. hjä1p Vid din ankomst b1ir det ijust, bordet dukas i ditt hus. Ingen iampas ijus behöves. Ãntiigen är natten över. DT 8 431

1. Vi tackar dig så hjärteiig, 0 Gud, vår käre Fader. Du stärkt oss vä1 DT 7 429 tili kropp och sjä1. 1. Vak upp, min själ, giv ära Du ger den nya dagen. din Gud och Fader kära. Han som allt gott oss giver 2. Ja, tack för att en väktare oss bliver. i denna natt vi trygga har fått sova, 2. Jag trygg mig nederiade, att i ditt namn ty vård han om mig hade. vi mötas kan Mig mörkrets makt begärde, och dig med glädje 1ova. men Gud mig ro beskärde. 3. Vi dig nu ber 3. Ja, Fader, vad kan kväija att nåd du ger den du tiil barn täcks väija? och oss i dag bevarar, Han tryggad i ditt sköte och med din makt förbidar dagens möte. och änglavakt ger hjäip i a11 siags fara. 4. Mitt barn, du sade, vila, när nattens timmar iia. 4. Upp1ys vår själ Sov väi förutan våda, och 1är oss vä1 dagsijuset ska11 du skåda. din goda vi1ja känna, att vi i dag 5. Och nu du mig benådat, ti11 ditt behag att än jag solen skådat; må håg och gärning vända. för nöd du mig befriat och 1iv och hopp förnyat. 5. Ge a11a nåd och goda råd 6. Jag kan ej rätt dig lova, som 1and och stad regera, dock frambär jag min gåva: att a11t går rätt den rökeise jag giver och på ett sätt som tjänar ti11 ära. min sång och suckan biiver. dig

7. Försmå ej det jag beder: 6. Oss hjäip att vi du ser i hjärtat neder i tro på dig och finner, att jag haver så våra plikter sköta för dig ej bättre gåvor. att vi varann med giädje kan 8. Du värdes sjäiv fuiiända hos dig i himien möta. ditt verk på mig och sända den som mig a11a dagar hugsvalar och iedsagar.

9. Min gärning nådigt skåda, hjäip du det bästa råda, iåt upphov, fortgång, ända, a11t ti11 din ära iända.

. . . 117 Provsamling för advent,

DT 9 432 DT ll 682

l. I öster stiger solen opp l. Morgonens rodnad över bergen och sprider guld på sky. brinner. Hon stiger över bergets topp, Stilla från jorden nattens skuggor svinner. bestrålar stad och by. Låtom oss alla inför Gud nedfalla, 2. Hon kommer från den fagra kust, honom tillbedja. där paradiset låg. Hon ger de gamla liv och lust 2. Bönen förjage själens sömn och och fröjdar barnens håg. tröghet. över oss lyse nådens glans och höghet. 3. Hon hälsar oss ännu så skönt Ljuvligt av höjden från Edens morgon klar, frälsningen och fröjden där livets träd stod evigt grönt, till oss nedkomme. där livets källa var. 3. Fadern, som ovan alla stjärnor 4. Hon hälsar oss från livets hem, tronar, där upp en stjärna rann, Kristus, som gjutit blodet som försonar, Guds ljus, som över Betlehem Anden som talar för österns vise brann. mäktigt och hugsvalar, tillhör all äran. 5. Och stjärnorna, de buga sig, Amen. när dagens sol går opp, den sol, som oförliknelig har bådat världens hopp.

6. Du solars sol från Betlehem, hav tack och lov och pris DT l2 683 för varje glimt från ljusets hem och från ditt l. Nu stiger solen fram paradis. ur österns portar, förgyller bergens rand och sjö och skogar. Min själ, stå opp, var glad, i lovsång kläd dig som stiger fri och klar. Låt jorden ge ett svar DT T0 521 Mlnmem wäüe.

l. Morgon mellan fjällen. 2. Likt sand som hopat sig Hör, hur bäck och flod, och ej kan räknas, sorlande mot hällen, likt havens djup som ej sjunga: Gud är g0d.(:,:) kan ses och mätas är Herrens nåd för den som tror och 2. Se, hur dagen bräcker, vågar. fram går ljusets flod. Den mening ger och mål. Dalen, som den väcker, Var morgon den min skål svarar: Gud är g0d.(:,:) till brädden rågar.

3. Skogens grenar glittra 3. Jag får i överflöd. och med gladligt mod Låt sorgen fara! som kvittra, - fåglarna, Min kropp som blomman spröd sjunga: Gud är g0d.(:,:) vill Gud bevara. Hans kärlek är en stark och stilla 4. Själ, vak upp och svara åder dem med nyfött mod. i allt han gör och ger. Höj din lovsång klara: Min själ, vad vill du mer? Gud, vår Gud, är g0d.(:,:) Låt Gud få råda!

118 . . . Provsamling för advent,

DT 13 684 2. Skapelsemorgon, l. Som skimret över hav och sky hör hur Guds stänma är Herrens nåd var morgon ny. sorlar ur regnet, Den skapardag är utan gräns andefylld, mjukt. där hans försoning åt oss skänks. Tacka för markens, skogarnas, gräsets 2. Han himlaljusen åt oss gett glittrande grönska som tecken trofasthet pånyttfödd nu. på sin och skapelsen en återglans från världar innan fanns. 3. Jesus du vandrar jorden än över jorden. 3. vår blindhet, låt oss se Renad, försonad Tag bort i ljuset av det ljus du ger blev den i dig. befäst och stärk vår tro att vi Aldrig försvinner och kommer bort från dig. skimret från Eden. ej skiljs Paradisdagen 4. Som hela kroppen får sitt ljus gryr än i dag. av ögat, låt vart jordiskt nu och varje dag vi får av dig bli genomströmmad av ditt liv.

DT l6 806

DT 14 685 l. Det ljusnar sakta l. En jordisk dimma dag, en dag från dig, igenom 0 Jesus,fyll den med ditt liv. och skorstensrök. Rättfärdighetens sol är du, Nu börjar dagen låt hjärtat renas i dess ljus. sin första timma med plikt och stök. 2. Vi är ej längre utanför. Iügvilwmuli®r,wr 2. En dag som andra då klockan tickar och uppstår till ett evigt liv. Du är i oss. Vi är i dig. om knog och jäkt. En dag att leva, 3. En dag i makt från himmelen en nådegåva du komner till vår jord igen. som Gud oss räckt. Vi tecknen på din ankomst ser: den nåd du här och nu oss ger. 3. På väg till verkstad, fabrik och skola 4. Treenighet, vi får ett bud Dig, heliga som allt förnyar, allt oss ger, att vi skall tjäna vi, tills vi en gång varann och dela lovsjunger vårt bröd från Gud. får sjunga Lammets nya sång. Amen. 4. Det är Guds vilja med alla mänskor i denna stad. DT T5 805 Hans nåd, hans godhet är ny var morgon. l. Min själ, var glad! Nu är det morgon, dimmorna lyfter, över 5. Blott sten och asfalt, fågelsång vaknande jord. och dock en åker Tacka för där Herren sår, sången, tacka för är stadens gator. ljuset och ljusets källa Vad skall han skörda som är Guds Ord. i dag, i år?

Provsamling för advent, . . . 119

6. Det bleka ljuset Så lär mig, 0 Herre, att tro, så sakta stiger att helga mitt verk åt din och blir till dag. kärleks sak 0 Herre, lär oss och glömma mitt eget liv. att bruka tiden Den bördas tyngd, som gör till ditt behag. ryggen rak, du skördarnas Herre, mig giv.

3. 0 led mig med enkla och trygga ord

Under dagen var dag i ditt rike in

och lär mig att minnas, att DT l7 502 denna jord, och icke blott himlen, är din, l. Sänd av himlens sol en strimma, att här skall det prövas, Herre, över mödans dag. som värde fått, Skänk åt varje dagsverkstimma allt efter din stränghets lag; kraften av ditt välbehag. men mät mig, o Gud, Fyll vårt hjärta med den tro, med din mildhets mått varur trogen tjänst kan gro. en gång på uppståndelsens dag.

2. Giv att vi, vadhelst vi verka, tjäna dig, men ock varann, och i samfälld gärning stärka allt, som binder man vid man DT l9 459 till gemensam ädel strid i en hård och söndrad tid. Ett, Jesu, än påminner jag: Var du min trogna följeslag 3. Vare det vår levnads lösen: och mig på vägen skydda. ej på eget bästa se. I mörker var mitt klara ljus, Bröder, ur Guds kärlek ösen, i fattigdom mitt rika hus, kraft till tjänst blott den kan ge. i storm min lugna hydda. Så blir livets mening skön: Var min stav kraft till tjänst är tjänstens lön. till min grav, spis och föda, ro i möda, allt i alla. Sist min själ till himlen kalla. DT l8 458 l. Som sådden förnimmer Guds välbehag i fattig och stenig mull, så prisa din Gud, du min kropp DT 20 460 i dag för och bördornas skull. l. Jag kan icke räkna dem alla, vägens För kraften och viljan, för de prov på Guds godhet jag rönt; likt morgonens droppar de falla stegets svikt, för klara och stränga bud, och glimma likt dessa så skönt. för jordisk och jordisk Jag kan icke räkna dem alla, gärning plikt de prov på Guds godhet jag rönt. jag tackar dig, himlarnas Gud. 2. Likt stjärnornas tallösa skara 2. Den kommer så stilla, din de hava ej namn eller tal, men stråla likt dessa så klara vilodag, med frid ro. jämväl i den mörkaste dal. och med helig Ditt krav är så stort Likt stjärnornas tallösa skara och min kraft så svag. de hava ej namn eller tal.

120 Provsamling för advent, . . .

3. Jag kan icke räkna dem alla, Afton men ack, må jag tacka dess mer. Guds kärleks bevis må jag kalla de under av nåd han beter. DT 23 434 Jag kan icke räkna dem alla, men ack, må jag tacka dess mer. l. Så går en dag än från vår tid och kommer icke mer, och än en natt med Herrens frid till jorden sänkes ner.

2. Men du förbliver den du var, 0 Herre, full av nåd, DT Zl 520 våra dar och våra nätter, l. Jesus kär, du tecknat i ditt råd. var mig när och livets hjärta lär. 3. Trygg i din vård jag lämnar mig, väg mitt När dagen gryr, när natten skymmer, när solen från oss flyr, Jesus kär, och gladligt skall jag prisa dig, var mig när. när dagen åter gryr.

2. Håll 4. Men om det stilla dödens bud du mig tätt vid dig i denna natt jag hör, _ och jämna för min fot din stig. det är min tröst, att din, 0 Gud, I glädjen och i sorgen lika, jag lever och jag dör. håll du mig tätt vid dig.

DT 24 433

l. När allt omkring mig vilar, DT 22 807 till dig min ande ilar, o Gud, och lovar dig. l. Du som genom gatans trängsel När världens larm försvinner bar ditt kors, och jag mig ensam finner, kom och var oss nära är du,Barmhärtige, hos mig. mitt i stadens sorl. 2. När mörker jorden höljer 2. Kom på stenar nötta och all dess prakt fördöljer, av miljoner steg. jag till ditt rike ser. Här din vingård ligger, Jag ser det kring de dina här vi dig kan se. av nåd och sanning skina uti ett ljus, som ej går ner. 3. Timmarna i möda, hets och rusningstid 3. Det ljuset när mig bliver, tillhör - bara då natten dig ej mig omgiver; tyst och ensam tid. därvid jag somnar in. Därvid jag vaknar åter, 4. Kom i middagstimman, så länge du mig låter stilla sökarljus, här fostras att bli evigt din. röst som ej kan störas av trafikens brus. 4. Låt mig din nåd ej sakna, tills jag en gång får vakna, 5. Mitt i dagens brådska, där själv du solen är, i min arbetstid där jag på dig blott aktar, jag ditt ord behöver ditt anlete betraktar och din starka frid. och kommer dig alltmera när.

Provsamling för advent, . . . 121

DT 25 438 själv oföränderlig l. Den ljusa dag framgången är när allt förändrar sig. och natten kring oss fallit. Bliv alltid hos mig kvar. Kom, Jesus Krist, vår Herre kär, och stanna hos oss alltid. 3. Mitt öga slutes till. Glädje oss Gud i himmelriket. Din ängel blid och mild, 0 Herre, till mig sänd 2. 0 Jesus Krist, du världens ljus, att hålla trogen vård oss hjälp att dig bekänna. och att osynlig stå Ja, kom att i vårt hjärtas hus hos mig som vakt och värn. din kärleks eld upptända. Glädje oss Gud i himmelriket. 4. Min klädedräkt av: läggs min synd, 0 Gud, begrav 3. Du är den trogne väktaren. i Kristi sidosår. När oss det onda trycker Så skall min skröplighet då söker vi hos dig vår hjälp, bli vänd i härlighet, du ger oss skydd och trygghet. när jag av jord uppstår. Glädje oss Gud i himmelriket. 5. I himmelen jag blir 4. Oss dagen möda ger och slit från alla synder fri Det får vi alla märka. och får lovsjunga dig, men natten skänker ro och frid dig som mig också då och trötta kroppar stärkes. när jag i synden låg Glädje oss Gud i himmelriket. var mig en nådig Gud!

5. I morgon skall vi lova dig, din trofasthet bekänna, tills vi en gång i himmelrik dig prisar utan ända. oss Gud i himmelriket. DT 28 442 Glädje

l. Nu vilar folk och länder och skogar, berg och stränder. DT 26 439 Nu sover barnen gott. Men jag vill bedja, vaka Nu är en dag framliden och tacksam se tillbaka och natt tillstundar visst. på vad av Gud i dag jag fått. Från oss är solen skriden: bliv när oss, Jesus Krist. 2. Se, solen har försvunnit Ge oss en stadig tro och natten övervunnit och alltid oss bevara, den ljusa dagen nu. så att vi utan fara En annan sol jag hälsar. kan gå till nattens ro. Min Jesus som mig frälsar, den sol som ej går ner är du.

3. När dagen är till ända, DT 27 440 då börjar stjärnor tända sitt milda, klara ljus. l. Så har nu denna dag Skall i min sista timma alltefter Guds behag den morgonstjärna glimma sitt mål för färden nått, som visar väg till Faderns hus? och natten, sömnens vän, är här hos oss igen, 4. Till sömn jag mig bereder, när ljuset från oss gått. tar av mig skor och kläder, en bild av dödlighet. 2, 0 höga himmelsmakt 0 Kristus, dig till ära, ditt Varde ljus du sagt. låt mig en gång få bära Du skapat natt och dag en klädnad av rättfärdighet.

122 . . . Provsamling för advent,

Gud Fader, Son och Ande, bär 5. Min kropp av trötthet dignar, 5. sitt den välsignar oss genom natt och mörker här. läger och gläds åt nattens ro. Dig, heliga Treenighet, Ack, Jesus, låt mitt hjärta ske pris och lov i evighet. från syndens ok och smärta befrias och hos dig få bo.

6. När mina tankar domnar DT 30 686 och alla sinnen somnar, vem skyddar kropp och själ? l. Tack, Fader, för den dag du gav, för kvällen som nu sänkes ner, 0, se med fadersöga tülrügifdndethma, för bördorna du lyfter av, min Gud som alltid vill mig väl. när du förlåtelse oss ger.

2. Som floderna mot havet går 7. Låt oro mig ej väcka hot förskräcka. och solen sänks vid dagens slut, och inget och skön. så strömmar hjärtats kärlek, lov Gör vilan trygg Sänd ängeln hit med ljuset och dröm, 0 Gud, mot dina djup. att hålla vakt om huset. hör min aftonbön. 3. Låt oron sjunka, varje rest O Fader, av söndring, stolthet och förakt, 8. och själen vaka, vara gäst Vad jag i dag har syndat av själviskhet förblindad, hos dig som inget öga sett. förlåt mig det, 0 Gud. 4. I Jesu namn vi nalkas dig, I Jesu namn jag beder att leder 0 Fader vår, och vi dig ber: du mig alltid bud. Ge oss vad vi behöver bäst på livets väg med dina - famn. barmhärtighetens öppna 9. När det är dags att vakna, Amen. 0, låt mig inte sakna din starka, trogna hand, som mig i alla dagar beskyddar och ledsagar DT 31 447 hem till livets land. på vägen l. Bli kvar hos mig. Mot kväll det hastigt går. Snart är det natt. Var, Herre, DT 29 445 hos mig då. När andra sviker, ingen stannar kvar 1. O Kristus, du som ljuset är, är du den enda hjälp och tröst jag har. dig kan ej mörker komma när. Vi skådar upp i tro till dig 2. Snabbt ebbar livet ut och drar när solens ljus fördöljer sig. sig bort. All jordisk glans och glädje varar 2. Till tröst för alla är du satt. kort, Var hos oss du i denna natt. och ingenting är längre som det var. Låt oss i ditt beskydd få bo, Du är densamme, bli du hos mig kvar. där är vi trygga, där finns ro. 3. När jag blir frestad, stärk mig 3. När våra ögon sluter sig, med din kraft, låt hjärtat ha sin frid i dig. du som har övervunnit ondskans makt. Om vi din väg har övergett, Led genom solskensklar och mulen dag. förlåt oss nu och led oss rätt. Var stund din nåd, dig själv, behöver jag. 4. Du frälste oss från skuld och skam med korsets död, Guds rena lamm. 4. Herre, när din välsignelse jag får Du är vårt enda hopp, vår tröst. släpper min smärta, stillad blir min Så hjälp dem som du återlöst. gråt.

Provsamling för advent, . . . 123

Var är din udd, o död? Din seger, grav? 2. Förlåt mig alla synder, Jag räds ej mer,men gläds när dig jag mig rena i ditt blod. har. Giv mig ett heligt sinne, en vilja ny och god. 5. Låt korset lysa med sitt starka Tag i din vård och hägnad ljus oss alla, stora, små, klart för min blick när sist mitt öga och låt i frid oss åter sluts. till nattens vila gå. Då viker mörkret, gryr en himmelsk dag. I liv, i död, bli Herre hos mig kvar.

DT 34 449 DT 32 448 l. Den dag du gav oss, Gud, är gången, l. Till natt det åter lider och mörker sänkes kring oss ned. och solen från oss skrider. Ditt lov steg upp i morgonsången, Jag knäpper mina händer ditt lov skall signa nattens fred. och till min Gud mig vänder. 2. När jorden sig i rymden vänder 2. O Herre , du som varit och ljuset går från trakt till trakt, min tröst den dag som farit, ditt lov väcks upp i nya länder. låt mig din nåd förnimma Din kyrka håller troget vakt. också i nattens timma. 3. Den sol, som oss till vila viger, 3. För Jesu blod som flutit, för andra tänder arbetsdag. förlåt vad jag har brutit, Ur andras hjärtan bönen stiger så skulden ej får gnaga om kraft att vandra i din lag. och sömnens frid förjaga. 4. Pris vare dig som jordens bana 4. När mina sinnen alla igenom öde rymder sträckt i vila sammanfalla, och som av jordens folk vill dana då låt din änglaskara en enda helig mänskosläkt. min vakt och hägnad vara.

5. Mig själv och vad i livet mig kärt av dig är givet tillbaka DT 35 469 jag ger liksom åt dig att övervaka. l. Nu kommer kväll med vilans bud, 6. och bördan lägges av. 0 Gud, min bön jag slutar och mot din Nu vill tacka min Gud, nåd mig lutar. jag dig, ro i världen för allt vad du mig gav: Ej finnes som på den huvudgärden. 2. för hus och hem och dagligt bröd, för jordelivets id, för tröst i nöd, för liv i död, för himmelrikets frid. DT 33 451 3. Och gryr för mig en morgondag, l. meddmaviü wnwr, så är den dagen din; 0 Jesus, över så är din vilja all min lag, mig låt vila och all din kärlek min.

och mig stilla

1 och väl hos dig.

ve

4. Så står här i Jesu namn.

Bliv du min ro, min starkhet, jag

min visdom och mitt råd Jag lever på ditt bud; och låt mig alla dagar jag går emot din öppna famn, få leva av din nåd. min Fader och min Gud.

124 Provsamling för advent, . . .

DT 36 450 2. Låt rätten blomma, l. där orätt råder! Somnar jag in med blicken fäst strålande Gör fången fri och bryt våldet ned! på stjärnornas skara, drömmer jag stundom min själ är gäst När natten faller, hos Gud i hans himlar klara. låt kyrkan vaka och mänskan hålla med mänskan fred! Evige Gud, hos dig är bäst för sorgsna själar att vara.

2. Milt är ditt öga och djupt dess sken, famnar i kärlek världen. Trött är min själ; i din famn så len DT 39 809 lyft den, 0 Gud, och bär den. Lyft den till dig och söv den sen l. Gå i frid nu till din vila. stilla till ro på färden. Sömnen drömmar åt dig ger. Vila ut från dagens mödor, 3. Söv den i sömn på den färd, natten kommer hit med ro. som går Månljus strömmar tyst från himlen ner, fram genom dödsrikets dalar, daggen glänser på mark och sten. där det isande mörkret rår. Lovad du som oss gav Du som vart kval hugsvalar, morgon, kväll, natt och dag. väck den sedan till ljuvlig vår Lovad solen, månen och jorden, i dina ljusa salar. lovad Världarnas herre. Amen. Amen.

DT 37 687

l. Av goda makter underbart bevarad det främmande och nya väntar jag. Guds nåd är ny var afton och DT 40 512 var morgon. barnen kär, Gud, som haver Han väntar oss i varje nyväckt dag. se till mig som liten är. Vart jag mig i världen vänder, 2. Låt varmt och stilla ljus i kvällen står i Guds händer. min lycka brinna. Lyckan kommer, lyckan går, Som du i mörkret tände världens ljus du förbliver, Fader vår. så för du här din mänsklighet tillsammans och är på vägen moln och eld och Gud.

3. När nu till stillhet allt omkring oss DT 41 5l3 sjunker du låter nya klanger växa fram. l. Tryggare kan ingen vara Vi hör den sång som alla världar än Guds lilla barnaskara, sjunger, stjärnan ej på himlafästet, i hopp och tillit ropar de ditt namn. fågeln ej i kända nästet.

2. Herren sina trogna vårdar DT 38 808 uti Sions helga gårdar; över dem han sig förbarmar, l. Nu sjunker bullret bär dem uppå fadersarmar. och stressen släpper. Din änglavakt våra mödor bär. 3. Ingen nöd och ingen lycka 0 Gud, välsigna skall utur hans hand dem rycka. med nattens vila Han, vår vän för andra vänner, det folk vars mening du ensam är! sina barns bekymmer känner.

. . . 125 Provsamling för advent,

4. Gläd dig då, du lilla skara: 6. Mot målet nu vill jag Jakobs Gud skall dig bevara. så vandra min stig För hans vilja måste alla att synden ej skiljer fiender till jorden falla. mitt hjärta från dig. Min omsorg om själen 5. Vad han tar och vad han giver, förena jag skall samme Fader han dock bliver, med trohet och flit och hans mål är blott det ena: i mitt jordiska kall. barnets sanna väl allena. 7. Till detta beslut att ej glömma ditt bud välsigna min gudstjänst Vid i morgon, o Gud.

helgmålsringningen

När åter jag börjar min veckas besvär, DT 42 453 ett steg jag då närmare himmelen är. l. Det ringer till vila, och veckan går ut, Guds sabbat sig nalkar, På afton

söndagens

och mödan har slut. Tack, evige Fader, för hälsa och bröd DT 43 454 för gåvor av nåd under tider av nöd. l. Nu vilans dag förflutit 2. Förlåt mina brister då vi på nytt har njutit och giv att alltmer din omsorg och din vård. din nåd jag förnimmer, Din kärlek du oss visat, din sanning jag ser. med livets bröd bespisat Ack, öppna mig ögonen, och lärt oss livets väg att gå. Gud för ditt ord, som finns än, då himmel 2. Gud, giv oss nåd att gömma förgås med vår jord. ditt ord och aldrig glömma vad du i ordet lär. 3. Det ordet skall vara Låt oss hos dig få bliva min tröst och mitt ljus. och dig vårt hjärta giva. I morgon det ljuder ännu i ditt hus. Du alltid vid vår sida är. Jag dit med de dina så gärna då vill, 3. Ditt rike bland oss främja, och själen hon längtar giv endräkt, frid och sämja, och trängtar därtill. 0 Gud, omkring ditt ord. Giv din betryckta kyrka 4. Lär mig då besinna nytt ljus och liv och styrka mitt eviga väl, och hjälp i nåd din svaga hjord. upplys du mitt sinne, upplyft du min själ 4. När dagen från oss ilar, från livets bekymmer låt hjärtat finna vila och sorg och besvär hos dig i stilla tro. till dig och till det För synd och nöd oss skydda. som av evighet är. Sist låt oss i din hydda få njuta evig sabbatsro. 5. Det dröjer ej länge, så är det förbi med färden i världen och tingen däri. Vad blev det väl av mig, om Herre ej du mot mig var barmhärtig och nådig ännu?

Statens offentliga utredningar 1981

Kronologisk förteckning

HS 90: Hälsorisker. S. HS 90: Ohälsa och várdutnvttjande. S. HS 90: Hälso- och sjukvård i internationell! perspektiv. S. HS 90: utgångspunkter och riktlinjer för det fortsatta arbetet. S. . tjly arbetstidslag. A. Oversyn av lagen om församlingsstyrelse. Kn. . Lag om vard av missbrukare i vissa fall. S. . Översyn av siölagen 1. Ju. . Enhetligt huvudmannaskap för högskolan. U. . Datateknik i verkstadsindustrin. l. . Datateknik i pr sindustrin. l. . lnrikesflyget under 1980-talet. K. . Närradio. U. . Reformerat kyrkomöte, kyrklig lagstiftning m. m. Kn. . Grundlagsfrågor. Ju . Film och TV i barnens värld. U. . Industrins datorisering. A. . Minskat tobaksbruk. S. . Översyn av radiolagen. U. . Omprövning av samvetsklausulen. Kn. . Internationellt patentsamarbete lll. H. . Siukersättningsfrágor. S. . Tekniska hjälpmedel för handikappade. U. . Socialförsäkringens datorer. S. . Bra daghem för små barn. S. . Omsorger om vissa handikappade. S. . Omsorger om vissa handikappade. Sammanfattning; lagförslag, specialmotiveringar. S. 28. Turism och friluftsliv. Det centrala myndighetsansvaret. Jo. 29. Forskningens framtid. U. 30. Forskarutbildningens meritvärde. U. 31. Avtalsvillkor mellan näringsidkare. Ju. 32. Fluori kariesförebyggande syfte. S. 33. Effekter av investeringar utomlands. l. . Fristående skolor för skolpliktiga elever. U. 35. Sjukresor. S. 36. Begravningsverksamheten. Kn. 37. Företags obestånd ll. B. . Om hets ot folkgrupp. A. 39. Svenk krig materielexport. H. . Prisreglerin mot inflation? H. 41. Prisreglering mot inflation? Bilagor 1-6. H. . Prisreglering mot inflation? Bilagor 7-12. H. . De internationella investeringarnas effekter. l. Löntagarna och kapitaltillväxten. Slutrapport. E. - text-TV, teledata. U.

âåfaåiâåâ

ltlya medier Andringar i förvaltningslagen. Ju. . Hyresgästinflytande på målning och tapetsering. Bo. . Telubaffären. Ju. . Den svenska psalmboken. Band 1. Kn.

Statens offentliga utredningar 1981

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet lndustridepartementet Översyn av sjölagen 1. [8] Data› och elektronikkommittén. 1. Datateknik i Verkstadsindu- Grundlagsfrågor. [15] strin. [10] 2. Datateknik i processindustrin. [11] Avtalsvillkor mellan näringsidkare. [31] Direktinvesteringskommittén. 1.Effekter av investeringar utom- Ändringar i förvaltningslagen. [46] lands. [33] 2. De internationella investeringarnas effekter. [43] Telubaffären. [48] Kommundepartementet Socialdepartementet Översyn av lagen om församlingsstyrelse. [6] Hälso- och sjukvård infÖrSO-talet. 1.Hâlsorisker. [1 ] 2.Ohälsa och Reformerat kyrkomöte, kyrklig lagstiftning m. m. [14] vârdutnyttjande. [2] 3. Hñlso- och sjukvård i internationellt Omprövning av samvetsklausulen. [20] perspektiv. [3] 4. utgångspunkter och riktlinjer för det fortsatta Begravningsverksamheten. [36] arbetet. [4] 1969års psalmkommitté. 1. Den svenska psalmboken. Band 1. Lag om vård av missbrukare i vissa fall. [7] [49] Minskat tobaksbruk. [18] Sjukersåttningsfrågor. [22] Socialförsäkringens datorer. [24] Bra daghem för små barn. [25] Omsorgskommittén. 1. Omsorger om vissa handikappade. [26] 2. Omsorger om vissa handikappade. Sammanfattning, lagförslag, specialmotiveringar. [27] Fluor i kariesförebyggande syfte. [32] Sjukresor. [35]

Kornmunikatlonsdepartementet lnrikesflyget under 1980-talet. [12]

Ekonomidepartementet Löntagarna och kapitaltillväxten. Slutrapport. [44]

Budgetdepartementet Företags obestånd ll. [37]

Utbildningsdepartementet Enhetligt huvudmannaskap för högskolan. [9] Närradlo. [13] Film och TV i barnens värld. [16] Översyn av radiolagen. [19] Tekniska hjälpmedel för handikappade. [23] Utredningen om forskningens och forskarutbildningens situation. 1. Forskningens framtid. [29] 2. Forskarutbildningens meritvärde. [30] Fristående skolor för skolpliktlga elever. [34] Nya medier - text-TV, teledata. [45]

Jordbruksdepartementet Turism och friluftsliv. Det centrala myndighetsansvaret. [28]

Handelsdepartementet Internationellt patentsamarbete lll. [21] Svensk krigsmaterielexpon. [39] Prisregleringskommittén. 1. Prisreglering mot inflation? [40] 2. Prisreglering mot inflation? Bilagor 1-6. [41]3. Prisreglering mot inflation? Bilagor 7-12. [42]

Arbetsmarknadsdepartementet Ny arbetstidslag. [5] Industrins datorisering. [17] Om hets mot folkgrupp. [38]

Bostadsdepartementet Hyresgâstinflytanda på målning och tapetsering. [47]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.