Arkiv för individ och miljö

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Arkiv för

individ och

miljö

V4

Statens offentliga utredningar W515i 1987:38 Utbildningsdepartementet

Arkiv för individ och

miljö

Betänkande från _gtredningen angående intensivdataområden och individbaserade urvalsserier inom arkivväsendet. U 1986:02 Stockholm 1987

Beställningsadress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 STOCKHOLM Tel: 08/739 96 30

Beställare som är till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana

berättigade

under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-Rårrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 81°- l2°° (externt och internt) 08/763 10 05 l2°°- l64° (endast internt)

HEGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-10021-5 Stockholm 1987 ISSN 0375-250 X

Ett samhälle utan minne är ett fattigt samhälle.

Till kulturministern

Utredningen angående intensivdataomrâden och individbaserade urvalsserier inom arkivväsendet, U 1986:02, överlämnar i och med denna rapport sitt slutbetänkande.

Utredningen föreslår att ett samordnat urval sker beträffande både intensivdataområden och individbaserade urvalsserier. De senare föreslås få en annan urvalsordning än de i vissa sammanhang nu tillämpade 5:e, 15:e och 25:e födda. Utredningen innehåller även ytterligare några forslag som svarar mot utbildningsdepartementets uppdrag till utredningen av den 1986-02-07.

Utredningen är en enmansutredning. Som experter har medverkat, såvitt avser integritetsfrågorna, hovrättsassessor Claes Kring från justitiedepartementet och i allmänna arkivfrågor arkivchefen Kjell Olsson. Kring utnämndes som expert 1986-05-12 och Olsson 1986-09-15. Utredningen har haft kontakter och samråd med en rad myndigheter och organisationer. Arbetet har dessutom bedrivits i nära kontakt med utredaren av vissa arkivfrågor och dess kansli (Dir. 1985:17).

Stockholm den 20 augusti 1987

Sture Öberg

Innehåll

1 Kort om utredningens överväganden

2 Bakgrund 11 2. l Problemen 11 2.2 Uppdraget 17 2.3 Tidigare utredningar 19

3 Det öppna samhället som idé 21 3.1 Arkivens roll i ett öppet samhälle 21 3.2 Miljöfrågornas ökande betydelse 21 3.3 Makten över arkivbildningen 23

3.4 Öppenhet med begränsad information 27

3.5 Exempel på aktserier i arkiven 29

3.6 Öppenhet och integritet 32

4 Samhållsekonomiska aspekter 35 4.1 Kostnader för statlig arkivvård 38 4.2 Kostnader för kommunal arkivvård 39 4.3 Exempel på privat arkivvård 39 4.4 Urvalsseriernas ekonomi 45 4.5 Teknisk utveckling 45

5 Utredningens överväganden 49 5.1 Kostnadsbild 49 5.2 Frågan om lagstiftning 53 5.3 Berörda aktserier 54 5.4 Intensivdataområden 57 5.5 Individbaserade urvalsserier 60 5.6 Integritetsfrâgor 62

6 Utredningens svar på uppdraget 69

Bilagor

Bilaga l Ordlista Bilaga 2 Urvalsregistrens storlek och statistiska säkerhet Bilaga 3 Tankar bakom intensivdataomräden av Tursten [lägerstrand

Bilaêa 4 Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100)

Kort om utredningens överväganden

Både inom stat och kommun produceras arligen åtskilliga hyllmil med pap per. En del av dessa handlingar maste förvaras i arkiv under lang tid for att och offentlighetsprincip. En del handlingar maste trygga bl.a. rättssäkerhet en inblick också sparas for att ge bade oss sjalva och kommande generationer i hur vi har (irganiserat vart liv i dagens Sverige.

Historien ar var egentliga larofader. Data om samtiden blir darüor laromedel för framtiden. Fragan är da vilka data vi skall spara under langre tid i vara arkiv för att medge inblickar i vårt samhälle. Utredningen namnger ett an tal viktiga arkivserier som nu riskerar att försvåras. Berörda myndigheter delar av informationen i bör enligt utredningens förslag bevara åtminstone dessa serier till eftervarlden.

l

i

Med dagens teknik blir det för dyrt att spara alla handlingar. l manga fall kanske hela arkivserier :naste förstöras. l andra fall kanske 8090 procent av

I

informationen maste gallras bort av ekonomiska skal. Om vi ar överens om det att hitta bevarande»

l att spara delar av ett material galler effektiva

vilket ar detsamma som effektiva gallringsprinciper. Det här be principer

i

tänkandet handlar om två sådana principer. Med begreppet effektiv avses då

l skall som möjligt för olika

att det sparade materialet ge så god information

i

typer av studier till så låg kostnad som möjligt. Bagge bevarandeprinciperna föreslås bli genomförda för offentliga arkiv.

i

l som rör enskilda - Lex. socialakter - till l Nar det galler handlingar personer l kommer ett problem som maste lösas, nämligen fragan om hur enskilda per skall kunna skyddas. Det har betänkandet föreslar atgär soners integritet der för ett slår/ct integritelsskydd for data som berör enskilda personer.

Det ligger i bade statens och kommunernas intresse att förse medborgarna med insyn och information. Traditionellt har de statliga arkiven försett universitetsforskning - ofta inom den historiska discipliner: :ned data. Pa sen are årtionden har de statliga arkivinstitutionerna börjat öppna sig for allmänheten. De komnzunala arkiven har också fått en vidgad funktion och utnyttjas numera av bade forskare och allmanhet. De kommunala biblioteken och museerna utgör som bekant redan etablerade institutioner i kommuner nas kulturpolitik. Arkiven kan här komma att bli ytterligare en hornsten i den kommunala kulturpolitiken. Bl.a. har lokalhistorisk och s.k. forskning folkrörelseforskning fatt bred medborgaranknytning.

I detta betänkande diskuteras vilka myndigheter som nu och framgent skulle stå för kostnader i samband med att vissa arkivserier inte förstörs i sin helhet utan att delar av dem sparas till glädje for framtidens forskningsintresserade medborgareFörenklat bör arkivalier från statlig verksamhet bekostas av staten och arkivalier från kommunala sektorn bekostas av kom» munerna. Både som kommunmedborgare och statsmedborgare har allmän, heten ett intresse i att öka nuvarande och framtida generationers kunskaper om olika samhällsprocesser.

Utredningen vill ocksa bredda synen pä forskning och då speciellt forskning som kommer att utnyttja framtidens arkiv. Många data som inte ar känsliga forenskilda personer kan föras ut till kommunala arkiv och göra dem till annu bättre forskningsmiljöer for redan etablerade grupper, som grav dar du står-intresserade och släktforskare men även till nya intressegrupper som miljöforskare och teknikintresserade.

Bakgrund

Som framgår av namnet pa utredningen behandlas intensivdataomraden och individbaserade urvalsserier. Med intensiudazaomräderz avses utvalda geografiskt avgränsade områden, i vilka förekomsten av matdata och arki valier av olika slag är särskilt riklig. Områdena ar desamma for olika data producenter och arkivbildare. l dessa områden ar det darför möjligt att stu dera samspel och orsakssammanhang, som rör tvarsektoriella förhållanden_ Lex. hur miljöforandringar påverkar människors halsa.

Med indivtdbaserazie urualsserier avses att personer fodda vissa utvalda dagar, t.ex. den 15:e varje månad, får representera hela befolkningen. Data från en eller flera källor sparas just for de utvalda personerna. Därigenom kan sambandet mellan personbundna variabler från olika sektorer studeras närmare, Lex. alkoholism och bilolyckor.

Att slå fast nägra intensivdataområden och ett antal utvalda födelsedagar, gemensamma for olika arkivbildare, medför påtagliga effektivitetsvinster och därmed på sikt minskade utgifter for offentliga sektorn.

2.1 Problemen

För att våga fastslå och dra nytta av de två bevarandeidéerna, intensivdataområden och individbaserade urvalsserier, behöver en rad frågor först bely› sas. Några frågor framstår som viktigare än andra. De kan sammanfattas enligt följande: 1. Vem har intresse nu och i framtiden av att vi dokumenterar förändringar i miljön och hos människorna? Vem är konsument av arkivens tjänster?

Är det möjligt att klara integritetsproblemen när det galler känsliga personakter som förvaras i arkiven?

3. Är arkiven till for att trygga offentlighetsprincipen eller är

deras huvuduppgift att forse forskare och allmänhet med möjligheter att studera samhällsförändringar? 4. Om vi inte anserhoss kunna bevara hela arkivserier, är det då möjligt for olika myndigheter att samsas om de två bevarandeprinciperna? Kan de existera parallellt eller ej? Vilka for- och nackdelar har de i förhållande till varandra? 5. Att bevara data och att genom systemarbete öka deras tillgänglighet kostar pengar. Hur mycket får det kosta?

Som framgår av direktiven till utredningen, se avsnitt 2.2. kommer några av dessa frågor att belysas inom ramen for detta betänkande. Andra behandlas i andra utredningar, t.ex. arkivutredningen U 1985:17, eller bör uppmärksammas i den fortlöpande diskussionen om arkivfrågor.

Individen är unik

Förutom ovanstående fragor vill utredningen peka på ytterligare en fråga som måste vara med i bilden i samband med bevarande» eller gallringsbeslut. Gallring av unika material är oáterkalleliga handlingar. Speciellt när det gäller arkivalier som rör människor saknas ibland möjlighet att vid en senare tidpunkt konstruera data som ger en rättvisande bild av den information vi gallrat.

Även i enkel statistisk mening är varje människa unik sä fort vi nyanserar bilden av henne det allra minsta. Om många människor karaktäriseras med enbart några få enkla variabler blir de ändå i praktiken unika i sin variabeluppsättning. Eftersom intuitionen inte leder rätt i dessa sammanhang, är en kort diskussion nödvändig pa denna punkt.

Redan om vi skulle sortera in landets invånare i ett antal grupper beroende på enbart fyra uppgifter, kön, ålder, fodelsekommun och yrke, blir antalet möjliga grupper fler (2 x 100 x 287 x 150) än antalet invånare i Sverige.

Antalet teoretiskt möjliga kombinationer i ett urvalsregister med ett antal personer uppdelade på kön (2 klasser), ålder (20 klasser), civilstånd (2), utbildning (3), yrke (10), inkomst (10) och lan (24). som foljs under tre tidsperioder är häpnadsväckande stort: 120 000 000 000 000. Vi har då antagit att de kan byta klasstillhörighet på alla variabler utom kön och ålder (som kan anges med ett konstant fodelseårsintervall).

Även om vi bara ser till några enkla, ytliga persondata och hur de förändras över livscykeln blir varje individ unik. Också organisationer, naturmiljöer eller arkivalier som innehåller nyanserade beskrivningar är på motsvarande sätt unika.

Det är således viktigt att fastslå att de i betänkandet diskuterade och studerade urvalsmetoderna inte kan ersätta ett fullständigt bevarande av arkivalier. De minskar bara skadorna av en gallring.

Om forskning

När man nämner ordet forskning i arkivssammanhang utan att närmare ange vad som avses med ordet, är det ofta den akademiska forskningen man tänker på. Ändå besöker numera andra forskargrupper arkiven och ut-

K

nyttjar deras material och tjänster i långt högre grad än vad som sker från i universitetsforskarnas sida. I forsta hand gäller det forskare som arbetar med genealogiska släktforskare. Men

i

spörsmål, vad man i dagligt tal kallar i under senare år har släktforskningen nästan utvecklats till vad som skulle

i

kunna kallas en ny folkrörelse. Till detta har ett stort antal kurser landet runt om hur man använder vårt arkivmaterial bidragit. Landet har fått en

i

kår kunniga amatörforskare som inte bara intresserar sig för genealogiska

i data utan försöker använda en rad olika källmaterial för att sätta in sina an-

5 g fäder i deras historiska miljö. Därmed kommer nya arkivmaterial till användning. Detta gäller inte minst de individrelaterade materialen, som !

i naturligtvis kan bli mycket intressanta for denna forskargrupp framöver.

i

i Men det är inte bara släktforskarna arkiven. Under senare år som utnyttjar har vi också fått nya grupper av lokalhistoriska forskare. Framförallt gäller i detta forskare som arbetar under fältropet Gräv där du står. De arbetar i grupper som stöder varandra och sysselsätter sig gärna med den egna arbets-

platsen, det egna bostadsområdet eller det egna facket. Genom sin stora

detaljkânnedom om olika arkivalier har de ibland kunnat lyfta fram en

annorlunda historiebild än den etablerade.

En mindre men stadigt växande grupp av arkivkunder är de egentliga lokalhistorikerna som år efter år arbetar med sitt närområdes historia och ofta tillägnar sig ett stort mått av professionalitet i sitt arbete.

Att dessa forskargrupper vuxit kraftigt under senare år kan hänga samman med omflyttningarna och urbaniseringen av samhället. Många människor

vill söka sina rötter genom att själva försöka leta sig tillbaka till släktens

eller födelseortens historia. Andra försöker få fotfäste i tillvaron genom att

gräva fram den nya bostadsortens historia. I samtliga fall gäller att deras strävanden är väl värda att stödja då deras arbete kan bidra till att ge både dem själva och andra en meningsfull kunskap om samhället och dess olika funktioner.

Utredningen bedömer det som troligt att ytterligare grupper av forskare

kommer att börja intressera sig for arkivforskning. En intressant sådan grupp är miljöforskarna.

Att forskdkring människa och miljö

Redan idag är det möjligt att utnyttja arkiven för forskning om miljöfon ändringar och deras inverkan på människors hälsa. Det återstår dock en hel del arbete innan denna typ av forskning kan bedrivas på ett effektivt sätt. Många åtgärder som ligger utanför denna utrednings mandat behöver vidtas. Miljödata från olika myndigheter måste göras tillgängliga i en och samma forskarsal. Proveniensprincipen som arkiveringssystem måste kompletteras med möjligheter till effektiva söksystem. Ett exempel på ett annat system är det som används inom kulturminnesvården. Detaljerad statistik om i olika områden borde göras tillgänglig. Eventuellt kan hälsoutvecklingen avidentifierade och i viss mån förvanskade individregister med hälsodata tillgängliga i arkiven. Tekniknivån i arkiven och på arkivgöras allmänt institutionerna behöver höjas. Förenklat kan sägas att gårdagens typiska arkivforskare låste papper i anslutning till en arkivdepå medan dagens typiska forskare läser mikrofilm lånad till hemortens arkiv eller bibliotek. Mor.-

tillgängligt valfritti bostaden, på gondagens forskare kommer att ha arkivet eller i en arkivlokal. Morgondagens arkivmedium är obekant arbetsplatsen med t.ex. optisk lagring på laserdisk av idag men redan dagens teknik för CD-ROM-typ eller WQRM-typ medger på sikt kvalitativt nya villkor arkivforskning.

En åtgärd, som ligger inom mandatet för utredningen att föreslå, är att välja områden där data sparas både beträffande miljöns förut några geografiska ändringar och beträffande utvecklingen av människors olika resurser, däribland hälsan. I detta avsnitt redovisas ett rakneexempel som illustrerar fördelen med att bevara data mer intensivt i vissa geografiska områden.

avser en stereotyp och förenklad situation där en forskare behöver Exemplet en typ av hälsodata och två typer av miljödata for att analysera ett eventuellt samband. I dag skulle exemplet kunna avse förekomst av en viss i kroppen, en viss gas på arbetsplatsen och ett visst byggmaterial i cancertyp bostaden. Det är inte möjligt att förutsäga exakt vilka data som kommer att efterfrågas i framtiden men den kombinatoriska effekten av flera variabler kommer alltid att intressera forskaren. l exemplet förutsätts att 90 procent unika data om vardera av de tre variablerna gallrats. Beroende på vilken

regering och riksdag angivit får forskaren helt olika möjlig-

gallringsprincip heter att arbeta, se figur 1.

i

Den härjâmförelsen mellan de två metoderna är konstruerad och förenklad.

l I verkligheten är forskningsprocessen betydligt mer komplicerad. Männi-

skor flyttar exempelvis. Av dem som föds i ett län kanske bara 70 procent bor å ° kvar vid undersökningstillfället vilket ger ett bortfall for metod 2. Om däremot forskaren vore intresserad av den sammanlagda effekten av tre miljövarianter ökar fördelarna med metod 2 avsevärt.

skillnaden mellan metoderna torde framgå av räkne- Den principiella exemplet. När det gäller forskning kring människa och miljö och när stora l l att få till stånd en datamângder måste gallras bort i arkiven blir det viktigt l samordning av de geografiska områden för vilka data skall sparas.

Metod l, statistiskt slumpmässigt urval

Data med miljö- Data med miljö- Data med hälsovariabel l linns variabel 2 finns variabel 3 ñnns tillgängliga för tillgängliga för tillgängliga För 10 procent av ar- 10 procent av l›o- 10 procent av bebetsplatserna städerna folkningen

I 10 procent x 10 procent x 10 procent av hela populationen, dvs. ett på tusen, finns data for människor som bott i viss bostad och arbetar en viss arbetsplats. Urvalet är riksrepresentativt. Ar sjukdomsfre-

Eå vensen en på tusen, finns endast ett fåtal fall i materialet.

Metod 2, geografiskt urval av intensivdataområden

För 100 procent l samma urval [samma urval av arbetsplat- av bebodda av bebodda sernai 10 miljöer, IO miljöer finns tillprocent av de be- procent, finns gängliga data bodda miljöerna tillgängliga data med hälsovariañnns tillgäng- med miljöva- bel 3 tillgängliga liga data för riabel 2 För IOO for 100 procent miljövariabel l procent av av befolkningen bostäderna

I 10 rocent av hela populationen finns data for människor som botti en viss ostad och arbetat på en viss arbetsplats. Urvalet âr inte riksrepresentativti statistisk mening. Det ger dock underlag for forskning om kombinatoriska effekter. Ar frekvensen sjukdom en på tusen finns hundratals fall i materialet.

Figur 1 En jämförelse mellan urvalsrnewder, se text.

2.2. Uppdraget

Uppdraget till utredningen skall bLa. ses mot bakgrund av att riksarkivet i skrivelser till regeringen den 4juni och den 3 september 1985 har lagt fram förslag om s.k. intensivdataområden. Dessa skrivelser bygger i sin tur bl.a. på regeringens behandling av utredningen Samhällets arkivproblem (Ds U 1981:21) i 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83:100 s. 65-66). Riksarkivets förslag innebär att den offentliga sektorns arkiv inom dessa områden - några få utvalda län - skall utsättas för en mindre restriktiv gallring än inom riket i övrigt. Inom intensivdataområdena skall sålunda, for att säkerställa särskilda forskningsbehov, arkivmaterial bevaras som annars gallras ut. Intensivdatamodellen berör såväl den statliga som den primäroch landstingskommunala arkivbildningen. Även enskilda arkivbildare berors.

Till förslaget om intensivdataområden har riksarkivet knutit forslag om s.k. individbaserade urvalsserier, dvs. införande av ett system i den offentliga sektorns arkivbildning där personnummerbaserade aktserier gallras efter huvudprincipen att uppgifter om 5:e, 15:e och 25:e födda bevaras. Pâ så sätt bevaras ett forskningsmaterial, särskilt med avseende på longitudinell forskning, som inte tillgodoses med intensivdatasystemet.

i Innan åtgärder kan vidtas med anledning av riksarkivets förslag har utbild-

bör fördjupas, särskilt

E

ningsdepartementet ansett att underlagsmaterialet med avseende på fyra punkter. Dessa behandlas i en inom departementet

i

upprättad PM 1986-02-27, till vilken hänvisas i regeringsbeslutet med be-

F

myndigande för departementschefen att tillkalla en särskild utredare. De fyra punkterna, som således utgör utredningsuppdraget, är följande:

E

E i 1. De statliga insatser som föranleds av urvalsmetoderna skall ses som en del | av de samlade insatserna för forskning och skall därför, om de föranleder ök- I

ade kostnader för staten prioriteras mot och rymmas inom dessa anslag. Ut-

I redaren bör sålunda genom kontakter och samråd med universitets- och hög- . skoleämbetet (UHÄ), forskningsrådsnämnden (FRN) och berörda forskningsråd analysera och söka preciseringar av forskningens behov när det gäller urvalsmetoder och material av det aktuella slaget.

2. Samordmng med primärkommuner och landsting. En förutsättning för att urvalsmetoderna kan tillämpas på ett för forskningen godtagbart sätt torde vara att metoderna tillämpas i både den statliga och kommunala förvalt› ningen. Utredaren bör därför genom samrad med i första hand Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet klarlägga förutsättningarna för att urvalsmetoderna skall kunna tillämpas även i den kommunala sektorn. Detta bor omfatta en analys av vilken ekonomisk ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna som kan synas skälig med hänsyn till syftet med urvalsmetoderna liksom en beräkning av de ekonomiska ansprák som kommunerna kan komma att rikta mot staten.

Riksarkivet har föreslagit att urvalsmetoderna skall lagregleras. Utredaren bör bedöma om detta fordras och sträva efter att finna alternativa möjlig heter att förankra urvalsmetoderna.

3. Samordning med utuecklingsfrågor inom arkiuuásendel. Utredaren bör klarlägga vilka aktuella fragor inom arkivvásendet som är beroende av ställningstaganden till urvalsmetoderna. Hit hör bl.a. regeringens arbete med föreskrifter till patientjournallagen (1985:562). Utredaren bör beakta vilken samordning mellan sådana frågor och utredningsarbetet som kan behövas, t.ex. med hänsyn till frågor om tidsplanering.

4. Preciseriugar av berörda aktserier m.m. Mot bakgrund av bl.a. utredarens slutsatser angáende forskningsprioriteringar bör en precisering göras av vilka aktserier som berörs av urvalsmetoderna. Utredaren bör också ge preciserade förslag på de områden som är lämpligast som intensivdataomráden.

Mot bakgrund av ovanstående punkter bor utredaren beräkna kostnaderna för urvalsmetoderna och därvid klarlägga om det finns alternativa ambitionsnivåer, t.ex. i fraga om vilka aktserier som är mest angelägna att bevara eller i fråga om intensivdataområdenas antal och omfattning.

Vidare bör utredaren analysera om en verksamhet med intensivdataområden och individbaserade urvalsserier kan medföra risk for otillbörligt in› trångi den personliga integriteten. Finner utredaren att verksamheten kan medföra risk för integritetskränkningar bör denne överväga och föresla

lämpliga åtgärder for att hindra sådana kränkningar. I denna fråga bör ut- . redaren samråda med data- och offentlighetskommittén (Ju 1984:06).

Arbetet bör enligt direktiven bedrivas i nära kontakt med utredaren av vissa arkivfrågor (Dir. 1985:17). En preliminär förutsättning for utredningen var att resultatet skulle redovisas redan under år 1986 men slutligt datum har senare fastlagts till augusti 1987.

2.3 Tidigare utredningar

Urvalsfrågor och gallringsfrágor finns behandlade i ett stort antal utredningar om separata arkiv eller data från enskilda myndigheter eller samhällssektorer.

Antalet utredningar, som tar ett mer samlat grepp på urvalsfrågorna, är däremot litet. Den forsta utredningen med konkreta förslag till en geografisk samordning av urvalsområden genomfördes av delegationen för långsiktsmotiverad forskning (FRN-rapport nr. 24/8, nov. 1979). Därefter har riksarkivet och forskningsrâdsnämnden försökt få fram beslut om gemensamma intensivdataområden för olika arkivbildare.

Svårigheten att få fram ett beslut hänger samman med flera faktorer. Olika arkiv har olika huvudmän. Även inom den statliga arkivvården finns ett flertal sektorer som alla har sin syn på vilka geografiska områden som bör ingå i ett urval. Den sektorsövergripande forskningen har inte tidigare ställt krav på arkivinstitutionerna när det gäller samordning. I bilaga 3 redovisas ett tidigt och tydligt forskarinlägg från professor Torsten Hägerstrand i debatten om intensivdataområden.

Ytterligare en orsak till att det är svårt att få fram en övergripande samordning i urvalsfrågorna är att de effektiva urvalen som möjliggör tvärsektoriella studier av människor och miljöer samtidigt kan utgöra ett hot mot den personliga integriteten. Urvalsfrågorna måste därför ses i ett sammanhang med integritetsfrågorna, vilket bl.a. är en uppgift för föreliggande utredning.

Det öppna samhället som idé

I ett öppet samhälle är tillgången till information och kunskap fri. Ocensure rad litteratur cirkuleras utan större kostnader for läsarna. Myndigheterna måste öppet redovisa sina åtgärder for den som är intresserad. Universitetsforskningen har en fri ställning med möjligheter att analysera väsentliga samhällsfrågor utan att fråga stat och företagsamhet om lov. Allmänhetens och forskarnas praktiska möjligheter att få denna tillgång till information om samhällsfrågor, inklusive myndighetsåtgärder, hänger bl.a. samman med vad som sparas och görs tillgängligti arkiven.

3.1 Arkivens roll i ett öppet samhälle _

Av tradition är det tre typer av institutioner, biblioteken, museerna och arkiven, som vårdar det svenska kulturarvet. Det pågår en diskussion om dels hur mycket arkiven skall bevara av unika handlingar som rör människor och miljöer och dels hur ett begränsat bevarande kan utformas for att bli så inforrnationsrikt och effektivt som möjligt.

3.2 Miljöfrågornas ökande betydelse

Samtidigt som olika mått på befolkningens allmänna hälsotillstånd visar på påtagliga förbättringar finns en rad indikationer på att nya miljöbetingelser skapar hittills okända bekymmer. Cirka två miljoner svenskar har numera allergiproblem i sådan omfattning att de sökt kontakt med sjukvården for att få hjälp. En hypotetisk förklaring är att kontakten med olika nya metaller och kemikalier kan medföra nya hälsoproblem. Stora mängder nya kemikalier släpps ut på marknaden varje år. Endast kan deras

undantagsvis

medicinska effekter testas i förväg.

Andra större miljöhot som diskuteras och där data behövs, antingen för att följa en hotande utveckling eller for att kunna avskriva vissa hot, är exempelvis den radioaktiva strålningen, tungmetallernas anhopning i matjorden, forsurningen av sjöar och grundvatten, hål i ozonlagret eller ökande kolvätehalteri atmosfären med tillhörande klimatförändringar.

Det moderna samhallet alstrar och sprider en rad miljöfarliga ämnen. Luften och vattnet transporterar både närbelägna och avlägsna utsläpp. Marken tar emot ett ständigt nedfall av exempelvis svavel och tungmetaller som uppmäts i allt högre halter av de kommunala miljö- och hälsoskydddsnämnderna.

Kommunen tar på sig ett allt större ansvar för miljöfrågorna. Dels skall kommunen hantera de 25 bon avfall varje invånare i genomsnitt levererar under sitt liv. Dels skall man ansvara for miljöutvecklingen i mera vid bemärkelse. Data från vattenprover från ständiga provtagningar i grund-

vatten, i dricksvatten och badvatten samlas i de kommunala arkiven.

På regional nivå arbetar länsstyrelsernas naturvårdsenheter med motsvarande uppgifter. De har dessutom en övervakande funktion och ser till att lagstiftningen på miljöområdet efterlevs. Men framförallt samarbetar de med hälso- och miljöskyddsnämnderna. Enheterna arbetar allmänt med miljöskyddsärenden över hela fältet. Ärenden rörande vatten och grustäkter följs kontinuerligt liksom utvecklingen inom naturreservaten. Det insamlade materialet kan på sikt ge oss en ny insikt om åt vilket håll utvecklingen på miljövårdsområdet går och hur åtgärder påverkar vår yttre miljö. Det pâpekas ständigt vid samtal med tjänstemän på miljövårdsområdet att det är mycket viktigt att vi för de framtida bedömningarna har tillgång till obrutna serier av mätuppgifter på hela området.

Miljöfrågorna får således allt större uppmärksamhet från olika myndigheters sida. Dessutom ökar allmänhetens oro och intresse för miljöfrâgorna. Attitydundersökningar, genomförda av t.ex. statistiska centralbyrån visar att stora andelar av svenska folket ofta oroar sig för miljöforstöringen eller t.o.m. anser att miljöförstöringen är det största hotet mot det framtida samá hållet. I andra länder har hundratusentals människor evakuerats vid flera i tillfällen det senaste decenniet på grund av olyckor med kemiska ämnen,

Händelser av detta slag bidrar till att öka intresset även for mindre sensationella miljöhot.

Utredningen vill betona att arkivinstitutionerna kan komma att spela en nyckelroll när det gäller våra möjligheter att få fram en bred forskning om i miljön och dess effekter på människans hälsa.

3.3 Makten över arkivbildningen

Ytterst är det riksdagen och regeringen som beslutar om arkivbildningen i Sverige. Ända sedan frihetstiden har offentlighetsprincipen satt sin direkta

t

prägel på medborgarnas möjligheter till insyn i hur den offentliga sektorn arbetar. Indirekt torde tillgången arkivalier ha påverkat både allmän-

till

hetens förtroende för den offentliga sektorn och de offentliga ämbetsutövari l nas lojalitet med arbetsuppgifterna. En internationell jämförelse visar att l denna insynsmöjlighet hittills varit i stort sett unik. l .

l

Offentlighetsprincipen är en del av tryckfrihetsförordningen. Som framgår l av figur 2 reglerar den tillgången till handlingar från offentlig sektor. Flödet l inskränks dock av sekretesslagen och lagstiftning i vilken gallring ingår. l Via den statliga myndigheten för arkivfrågor, riksarkivet, kan regeringen påverka tillgången till information. Vanligen sker det via allmänna direktiv som sedan omformas till detaljerade direktiv eller råd inom riksarkivet. ; Direktiv utgår sedan till statliga myndigheter. Kommunala sektorn får råd som de självständigt kan ta ställning till i sin arkivhantering. Kommunala sektorns handlingar lyder också under arkivreglementen. Dessa bestäms av landsting och kommunfullmäktige inom ramen for en övergripande regleringi kommunallagen. En närmare men översiktlig redovisning av gällande författning återfinnsi Lex. Ds U 1981:21 Samhällets arkivproblem.

Organisationen av arkivbildningen präglas av en vilja att upprätthålla offentlighetsprincipen. Insynen är dock tänkt att ske på enstaka punkter, t.ex. som granskning av hur ett visst ärende behandlats av en viss myndighet. Det innebär att arkivsektorn i stort sett saknar beredskap för den mycket djupare insynen i samhällsfrågor som systematisk forskning kan ge.

Produktion av handlingar

Statliga Kommunala

Fryckfrihcls- I I I I I I l i I I Förordning

Regering och riksdag

\ Sekretesspnnnnn nnnn lagen

Ramlagstiftning Myndighcts- Lagstiftning i Rörkommunernas direktiv vilken gallring arkivhantering ingår

Kommun- Riks- Direktiv A fullmâk» arkivet › Rad lige

Arkivordning Gallrings- och . arkivordningsbeslut

Tillgängliga handlingar från olTenllig sektor Figur2 Förenklad framställning av hur olika organ (cirklar) medolika medel (reklanglar) påverkar arkivbildningen inom olTentlig Sektor

Det är således inte offentlighetsprincipen som sådan som försvårar forskningen utan det ar de nuvarande sätten att lagra data på som inte är tillfredsställande.

Om arkivinstitutionerna i framtiden får ta hand om myndighetsmaterial i både större omfattning än nu och tidigare än nuvarande praxis blir det än viktigare att trygga möjligheterna att utnyttja arkivdata for breda systematiska studier.

Om offentlighetsprincipen skulle ses enbart som ett skydd for insyn i enstaka ärenden i stället for en möjlighet for medborgarna att få systematisk kunskap om olika samhällsförändringar, riskeras det långsiktiga bevarandet av handlingar. Speciellt handlingar som kan ge besvärande insyn i organisationer eller oönskad kunskap eller hota personlig integritet riskerar snabb och fullständig utgallring. I figur 3 visas ett exempel på en miljödataserie som bygger på i riksarkivet tillgängliga handlingar.

Både långa obrutna dataserier om miljöförândringar och långa statistiska dataserier för persondata år möjliga att framställa endast om offentlighetsprincipen tolkas i vid mening som en möjlighet för medborgarna att få insyn i samhällsutvecklingen i stort. En sådan tolkning kräver dock i sin tur att organisationer med makt över arkivbildningen kommer överens om effektiva bevarandeprinciper for känsliga data.

_ A m q m 1.0 :u u_ _N .u _› .m

o N u m

22:5

Eco

_zo3mmanam_c1mm

nnwmvo:

____

_

.omm

o max_

_pp..__.r

_auñmarninmn

.mä

.

8.:..

amgmnáagaur

.m8

man..

ungarna_ I

Figur 3 Landun-:delvnrdc av 137Ont-halten l mejerimjölk. Källa SSI Miljölab samt PM från rlknrklvot. uturbotad av Iluluun Wallin-Berger.

3.4 Öppenhet med begränsad information

Möjligheterna for arkiven och arkivinstitutionerna att förse allmänhet och forskare med relevanta data kommer alltid att vara begränsade. En orsak är att mycket av det som händer inte avsätter några spar. En annan orsak är att vi inte har råd att registrera alla data så att de blir tillgängliga utifrån olika utgångspunkter. På sikt kan det bli nödvändigt att komplettera den nu rådande proveniensprincipen med andra ingångsmöjligheter i det samlade arkivmaterialet. Den nya datortekniken och nya lagringsmedia gör det angeläget att starta ett utvecklingsarbete på detta område. En tredje orsak är att vi inte anser oss ha råd att bevara arkivalier för framtida bruk.

Det är här som urvalsregister kan komma in som en möjlighet att bibehålla åtminstone delar av den information som riskerar att förstöras i brist på resurser.

De vanligaste perspektiven på statistiska urvalsdata är att antingen välja ett antal tidpunkter då data samlas in över hela landet, s.k. tvarsnittsdata folk- och bostadsräkningarna är exempel på sådana data - eller att välja ett objekt som följs kontinuerligt över tiden, longitudinella data. En dataserie från en fast meteorologisk mätstation eller en sjukjournal är exempel på longitudinella data. Både tvärsnittsdata och longitudinella data kan behöva utgallras av kostnadsskäl. Det konventionella sättet att bevara en del av informationen är att tillämpa statistiska metoder och mer eller mindre slumpvis välja ut en liten andel av materialet för långsiktig förvaring i arkiv. Ju större andel som bevaras desto säkrare kan forskare skatta egenskaper i hela materialet. Som framgår i avsnitt 2.1 är det främst när forskaren skall skatta förhållandevis enkla frekvenser som s.k. statistisk inferens kommer till nytta.

En vanlig metod när det gäller att välja ut en andel personakter som skall bevaras är att ta alla personer som är födda den 15:e varje månad. Med denna metod sparas 3,29 procent av alla akter.

En variant är att data för personer födda den 5:e, 15:e och 25:e sparas. Urvalet motsvarar 9,86 procent av materialet. Socialdatautredningen föreslår

exempelvis denna senare urvalsnivá för socialtjänstens personregister i sitt betänkande Gallra och bevara (Ds S 1986:5).

Fördelen med att spara samma urval i olika arkiv eller olika datamaterial ar att en mer fullständig bild kan skapas av de utvalda personerna. Ur effekti vitetssynpunkt är därför urvalsmetoden med födelsedatum överlägsen. Det som är en fördel ur effektivitetssynpunkt kan dock vara en nackdel ur rättvisesynpunkt och ur integritetssynpunkt.

En aspekt som utredningen vill betona när det gäller de här berörda konventionella urvalsmetoderna är följande: Samma effektivitet uppnås i arki› ven med slumpvis fördelade födelsedatum. Om en slumpgenerator används för att välja ut ett antal födelsedatum varje år - tex. ett eller tre per månad › kan forskningen nå samma insikter som med nuvarande urvalssystem. Även med denna metod följs samma individ hela livet.

I debatten om integritetsproblem har ett slumpvis urval av födelsedatum uppfattats som mer rättvist. Utredningen kanske mer vill betona en annan fördel med att förändra det nuvarande urvalssystemet. Om t.ex. arkivalier som rör 15:e födda alltid kommer att bevaras ökar risken för att dessa personer får en särbehandling i sina kontakter med olika myndigheter. Från myndighetens sida vet man att anteckningar och andra dokument kommer att bevaras och kanske i en framtid utsättas för kritisk granskning.

De hittills berörda urvalsmetoderna är s.k. statistiska urval. En helt annan princip för urval är intensivdataområden. Som tidigare nämns är den här metoden speciellt lämplig för forskare med ambitionen att göra ekologiska studier, där miljödata och/eller individdata måste ses i ett lokalt sammanhang. I studier av detta slag är ett sammanhängande omrâde med dess många särdrag och hela dess befolkning den naturliga undersökningsenheten.

Om olika data skall få ett meningsfullt sammanhang med denna urvals» metod krävs att ett eller flera områden pekas ut som intensivdataområden. Utredningen återkommer till ett sådant forslag.

Den nuvarande ordningen när det gäller samordning av urvalsområden är i stort sett obeñntlig. Bristen på samordning inom den offentliga sektorn resulterar i en allvarligt minskad öppenhet när det gäller möjligheter att utnyttja arkivalier. Dessutom kan avsaknaden av samordningsbeslut ses som ett gigantiskt slöseri med budgetmedel i den offentliga sektorn.

Bara som ett exempel på den nuvarande bristen på samordning kan nämnas några arkiv av intresse for en forskning som i framtiden vill studera samband mellan arbetsplatsförhållanden och befolkningens hälsoutveckling. Vid gallring av sjukjournaler har riksarkivet på regeringens uppdrag meddelat råd om att s.k. klinikjournaler vid sjukhusi Malmö och Göteborgs kommuners sjukvårdsområden samt Uppsala och Västerbottens lans (C- och AC-län) landstingskommuners sjukvårdsomráden samt Karolinska Sjuk huset, Serafimerlasarettet och Lunds lasarett bör undantas fran gallring. I dessa områden bevaras således journaldata åt eftervärlden. Yrkesinspek» i l tionsdistriktens arkiv omfattar N-, Og W-, Z- och AC-län. Självdeklarationer

i (med uppgift om arbetsplats) har i ett par fall bevarats för AB-, B-, M-, O›,

Det har exemplet är hämtat från den första utredningen om

i

U«, och AC›län. intensivdataområden. Exemplen pá olikheter vid val av nuvarande typarkiv i

i kan dock mangfaldigas.

3.5 Exempel på aktserier i arkiven

I nedanstaende urval berörs sju aktserier av lite olika karaktär. Några inne- 3 i håller individbaserade data. andra miljörelaterade data. Urvalet betingas av att utredningen senare tar uppjust dessa serier i sina överväganden och forslag.

Sjukvårdenspatientjournaler

Enligt patientjournallagen (SFS 1985:562, § 3) skall en patientjournal innehålla följande uppgifteri den mån de föreligger.

uppgift om patientens identitet väsentliga uppgifter om bakgrund till vården uppgift om ställd diagnos och anledning till mera betydande åtgärder väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade atgärder.

En patientjournal brukar av havd inledas med patientens egen berättelse om hur hon upplever sina besvär, anamnes. Läkaren försöker mot denna bakgrund och efter provtagningar fastställa patientens tillstånd, status. Därefter fastställes sjukdomen, diagnos, och sedan behandlingen genomförts sammanfattas forloppet. epikris.

Patientjournalerna har ett värde inte bara for patienten och läkaren under patientens livstid utan också for de forskare som behöver datamäterial i sina studier av sjukdomars uppkomst och mönster.

Tillväxthastigheten i detta arkivmaterial har tidigare (Ds S 1982:5), år 1981, beräknats till 12 000 hyllmeter per ar. Med fyraprocentig ärlig acceleration (se foreg. källa) är tillväxten år 1987 uppe i drygt 15 000 hyllmeter. År 1995 nyskapas över 20 000 hyllmeter per âr.

Socialtjänstens personakter

Socialtjänstlagen föreskriver (51 §) att vad som kommit fram vid utredning och som har betydelse for arendets avgörande skall tillvaratas pa ett ber tryggande sätt. Denna föreskrift är utgångspunkten for socialregistret och de handlingar som uppstår kring detta.

En personakt läggs regelmässigt upp vid kontakt mellan hjalpsökande och en social myndighet. Ärendet kan galla lämplighetsintyg for körkort, nykterhetsfrágor, adoptivfrågor, fosterbarnsfrágor, utredningar i várdnads ärenden, socialhjälpsutredningar, m.m. Utredaren på myndigheten redo› visar samtal med hjälpsökande i personakten. Ofta kompletteras akten med kopior från andra myndigheter, t.ex. domstolsutslag eller polisrapporter.

Den årliga tillväxten äri storleksordningen 1 000 hyllmeter.

Försäkringskassans sjukanmälningar

Akterna innehåller i första hand anmälningar om sjukforsäkran. uppgifter om intagning på sjukhus och läkarintyg i förekommande fall. Anmälan om

moderskapspenning och särskild föräldrapenning finns också i förekom mande fall i akten. Pensionsakterna finns dock i särskild serie.

Personakterna förvaras sorterade efter personnummer ärsvis. Tillväxten per år kan uppskattas till 5 100 hyllmeter.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden grunddata om miljön

1 allt större omfattning samlar kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder in grunddata om Förhållanden i luften, i vattnet och på marken. Materialet kan komma att få avgörande betydelse for forskning om långsiktiga miljöförandringar och deras orsaker.

Ofta finns långa dataserier om kemiska förändringar i grundvattnet och i dricksvattnet. Förekomsten av tungmetaller och kvicksilverföroreningar registeras. Sedan något ärtionde finns ofta uppgifter om svaveldioxidens utveckling. Numera registeras även kväveoxid. Luftföroreningar - både svävande och fallande stoft - mäts både vid marknivå samt högre upp i luftå ? en.

i

i Tillväxten i dessa arkiv är försumbar - kanske 100 meter per år - eftersom sifferuppgifter och kurvor vanligen komprimeras i datormedia eller på små pappersmángder.

Lánsuisa naturvårdsdata

Länsstyrelsernas naturvârdsenheter har en övervakande funktion vad gäller miljöskyddslagstiftningen. Enheterna är tillsynsmyndigheter for länens naturreservat. De handlägger vattenlagsärenden och grusärenden. De svarar för den regionala samordningen av miljöskyddet och samlar i dessa sammanhang in olika typer av mätresultat. Bland övriga datamaterial kan nämnas sjöreg-ister och dammregister.

Materialet förvaras vanligen i pärmar och mappar. Den totala tillväxten i mängden arkivalier kan skattas till 200 meter per år för hela landet.

Yrkesinspektionens akter över företag

har tillsyn över arbetsmiljön vid samtliga arbetsställen i Yrkesinspektionen respektive län.

Det material man samlar in om enstaka arbetsplatser omfattar arbetsplatsbeskrivningar där främst arbetsskyddsaspekter behandlas. Anmälningar från enskilda personer eller från skyddsombud ingår i materialet.

för Som regel läggs en mapp upp för varje företag. Den årliga tillväxten samtliga län kan beräknas till 150 hyllmeter.

Arbetsförmedlingens personakter

Nâr en arbetssökande söker upp en arbetsförmedling och får ett samtal med en arbetsförmedlare läggs en persondossier upp på vederbörande. Där an» tecknas alla mellanhavanden med arbetsförmedlingen. Handlingar rörande utbildningsfrågor, yrkesvägledning och arbetsvård kan inga, manga ganger i form av kopior från utredningar genomförda av andra myndigheter.

Materialet förvaras i personnummerordning. Den totala tillväxten skattas till 1 700 byllmeter per är.

3.6 Öppenhet och integritet

Utredningen ser det som angeläget att skapa öppenhet i arkiven och att bygga upp dem så att samspel och orsakssammanhang kan analyseras av intresserade medborgare. Utredningen menar också att intensivdataomrâden och individbaserade urvalsserier ar effektiva instrument för att skapa sådan öppenhet.

Samtidigt måste den personliga integriteten skyddas för de personer som blir utvalda att ingå bland den lilla grupp som skall representera hela befolkningen i arkivsammanhang. Utredningen menar att ett sådant godtagför att de aktuella skall bart skydd är en förutsättning gallringsmewderna tillämpas när det gäller känsliga personuppgifter.

Utredningen kommer därför att föreslå ändringar i sekretesslagen for att ge ett särskilt skydd för individanknutna känsliga uppgifter. Det här förslaget rimmar illa med det öppna samhället men i mälkonflikten mellan individens integritet och kollektivets behov av information ser utredningen lagförslaget, se avsnitt 5.6, som den lämpliga kompromissen.

Nu finns det också nya möjligheter att skapa öppenhet utan att den individuella integriteten skadas. Här skall bara en sådan idé beröras. Den handlar om att ge medborgarna systematiska möjligheter att bearbeta känsliga uppgifter som är knutna till individer utan att någon personlig integritet skadas.

Med hjälp av statistisk teori och erfarenheter frän s.k. mikrosimuleringsteknik kan forskare skapa fiktiva befolkningsregister. Dessa innehåller i ett stort antal avseenden realistiska data om människor utan att de har identiska motsvarigheter i den verkliga befolkningen. När det gäller t.ex. yrkesfrekvenser, sjukdomsfrekvenser, inkomstfördelning, hushållsstruktur och en rad demografiska variabler är den här fiktiva befolkningen dock en realistisk kopia av den verkliga befolkningen.

Arkivinstitutionerna kan i framtiden ge medborgarna möjligheter att pröva hur en sådan befolkning skulle påverkas av olika samhällsförändringar. Därmed skulle en stor grupp medborgare ges bättre beräkningsmöjligheter än de som i praktiken finns tillgängliga idag inom t.ex. den offentliga förvaltningen. Konkreta frågor av typen hur skulle köpkraften förändras for olika grupper om pensionen/barnbidraget förändrades med x kronor skulle kunna diskuteras med bättre faktaunderlag än idag.

Redan nu finns utländska forebilder för beräkningssystem av det här slaget. Med nuvarande teknikutveckling och med större ambitioner beträffande enskilda medborgares möjligheter att få insikter i vårt komplexa samhälle är det inte orealistiskt att ha förebilder av detta slag for de framtida arkivinstitutionerna.

Sammanfattningsvis finns det en konflikt mellan á ena sidan det öppna samhället och ä den andra den personliga integriteten. En balanspunkt mellan dessa båda legitima krav måste diskuteras fram.

Samhällsekonomiska aspekter

i

i

i

Ett öppet samhälle kostar pengar. Här berörs översiktligt kostnader och in« täkter for arkivbildningen.

t I

S Kostnaderna ar svåra att ange eftersom det handlar om ett flöde av papper som kan börja hos en enskild statlig tjänsteman och sluta i ett statligt arkiv först 100 år senare. På vägen Förvaras akterna i tjänstemannens rum och i arkivrum på tjänstemannens myndighet. Ett flertal personer på minst tva s myndigheter är inblandade i pappersflödet. Eftersom bokföringen på myn- F i digheterna inte är programbudgeterad med avseende på forvaringskostnader får vi här nöja oss med skattningar och delkostnader. Kostnadskalkyler är alltid problematiska, även om de som i vårt fall inskränker sig till att beröra de budgetmässiga kostnaderna for arkiven utan att snegla på de extra effekter dessa kostnader kan medföra for övriga samhället.

Kostnadsbilden är inte bara obekant till stora delar, den är dessutom relaterad till olika bevarandenivåer på ett oklart sätt. När det exempelvis gäller intensivdataområden, kan idén ses antingen som ett satt att samla mer data i de utvalda områdena eller som ett sätt att samla mindre data i de ej utvalda områdena. Bägge dessa synsätt kan användas for att beskriva samma sakförhållande. Det finns ingen naturlig gallringsnivå som alla kostnadsberäkningar kan utgå ifrån.

De lagar, andra författningar och övriga riktlinjer som på olika sätt reglerar arkivbildningen skiljer sig mellan olika arkivbildare Lex., mellan de cirka 4 000 arkivbildarna (exklusive pastorsámbeten) på den statliga sidan. Det finns därmed inga enkla regler som kan förändra de nuvarande kostnaderna for arkivering i den svenska statsförvaltningen. Minskad arkivering kan

kräva lagandringar inom boklöringslagcn, urbctsskyddsforcskrifter, hälso vårdslagen, bygglagen, socialtjänstlagen, osv.

Intäkterna av arkivvården är lika svära att skatta som utgifterna. kanske ännu svårare, eftersom inte ens nagra delpostcr kan matas i kronor. l)e var den som berörs på olika ställen i detta betänkande ar mycket allmänna, t.ex. att

arkiven är ett viktigt instrument lör att skapa ett öppet sam hálle där medborgarna har ratt till insyn. Arkiven medverkar därför till ämbetsmannens lojalitet med arbetsuppgifterna och till att Förekomsten av nepotism, mutor, etc., är låg arkiven gör det möjligt for en bred allmänhet att på olika sätt forska kring sitt ursprung i vid bemärkelse. Därigenom medverkar de till den kulturella identifikationen i landet och mot verkar en känsla av framlingskap i ett alltmer komplext sam hallc arkiven gor det möjligt för univcrsitetsforskningen att studera fakta och darmed att koppla mellan teori och empiri i sina ana lyser. Till skillnad frán forskning i mer slutna samhällen kan därför svensk samhällsvetenskaplig forskning få en unik prak tisk och därmed mer samhallsrelevant inriktning arkiven kan i framtiden bli centrala för forskning om bl.a. sambanden mellan Förändringar i miljön och i välfärden. När det galler miljöns utveckling finns risker inbyggda i nuvarande samhällsutveckling. En ökad öppenhet och en satsning på ökad arkivservice kan ge avgörande kunskaperi dessa frågor.

Existensen av dessa Förhållanden och intäkter av detta slag kan alltid diskuteras. Det är också svårt att sätta en prislapp pä dem. Tillgången till arkivalier är dessutom en kollektiv vara som svårligen kan skattas med marknadspriser. Det blir de politiska diskussionerna och besluten som slutligt sätter ett pris på intäkterna via utgiftsnivån.

Sparandenivå

naturlig sparandenivá A

Län 3

i

Sparandenivá

i naturlig

! sparande-

i nivå B

i 5 i

Län 1 Län 2 Län 3 Län 4 (intensiv- : dataområde) i

Figur4 Idén med intensivdataområden kan tolkas som att vi gallrar hårdare i vissa områden (A) eller att vi sparar mer i några områden (B). Bägge tolkningama speglar samma verklighet.

4.1 Kostnader lör statlig arkivvärd

De statliga arkivinstitutioncrna. exklusive krigsarkivet, har en budget pa visar att 76 miljoner kronor lanviszit 1.986/87). Nagra overslagsberzikningar staten framgent maste antingen anvisa betydligt storrc :inslag till zirkivvar den eller ocksa utfáirdzi ainvisningarorn att öka gallringsnivan drastiskt.

Av det nuvarande anslaget anvands over hälften av resurserna, personal, lokaler och annat for att varda det befintliga beståndet. Det uppskattas av arkivexperterna till 257 hyllkilometcr. Ute pa statliga myndigheter utanlör arkivsektorn liirvzxrzns l 058 hyllkilometer i vantan pa att levereras till arkivinstitutionerna. Aven vid en hard gallring av 80% av materialet kom mer, med nuvarande kostnadsbild. staten pa sikt att behova bygga nya loka ler For ett par hundra miljoner kronor. Ett annat satt att uttrycka behovet av resurser ar att se pa de arliga utgifterna. Statsbudgetens arliga utgifter för arkiven mäste oka med minst 50 % for att ta hand om redan nu existerande arkivalier.

Till dessa kostnader konnner bl.a. den ärliga nya produktnamn: av arkiv som for narvarande uppskattas till J00 hyllkilometer, vilket i handlingar, gallratskick kan motsvara cirka 20 hyllkilometer. Pa sikt innebar det ytter ligare en tillkommande :ärlig kostnad [iir lokaler på 20 miljoner kronor. Med kostnadsbild, blir det ackumulerade behovet av 20 ars tillvaxt en

nuvarande

fördubbling av zirkivzixislziget i statsbudgeten. Da skulle reparationer och underhåll av lokaler klaras av. lill detta kommer personalkostnader for bLa. hantering och underhall av arkivbeständet. vilket av utredningen upp skattas till 50 miljoner kronor arligen om 20 ar.

Med gällande lagstiftning och regler och med dagens kostnadshild maste i realt penningvardc få: oka till cirka 200 miljoner kronor om arkivanslaget ett par decennier. Enligt inomsekuiriella bedomningar ar detta inte en av skräckande nivå. Beloppet motsvarar 25 kronor per invanare och ar. l den aktuella statsfinansiella situationen kan det dock vara svart att fa fram de behövliga resurserna. Arkivvasendet kan darfor befara en stark kosta-ads press. Detta har varit en av utgångspunkter-na i utredningsarbetet.

4.2 Kostnader för kommunal arkivvård

Enligt uppgifter som utredningen erhållit från svenska kommunförbundet särredovisar inte primärkommunerna sina arkivkostnader. Några exakta kostnader kan därför inte redovisas. Undersökningar som orts pekar dock på att arkivverksamheten ökat kraftigt i kommunerna under de senaste två årtiondena. Många kommuner har idag utvecklade arkivfunktioner som l sköts av fackutbildade tjänsteman. Denna utveckling vill utredningen tolka så att kommunerna är beredda att svara for de kostnader som uppstår for att kunna ge forskning på alla nivåer ökad service. Som framgar ovan i betänk

l

andet tyder ocksa rapporter från kommunarkiven på att antalet forskare har

i

ökat.

i

Kostnaderna for den primärkommunala arkivvarden kan således bara anges i ungefärliga tal. Storleksmässigt borde de kunna jämföras med den statliga

l

arkivvårdens och har av utredningen grovt uppskattats till ca 75 miljoner kronor.

E Inte heller landstingskommunerna särredovisar sina arkivkostnader. Sjuk-

i vårdens patientjournaler står här for den helt dominerande kostnaden. Den

l torde enligt utredningen Bevarande av journaler m.m. vara 152 miljoner

kronor per år i början av 1980-talet. Då inkluderas främst kostnader forjour- , nalhantering. Eftersom ökningen av journalmaterialet beräknades till ca 4 % årligen och landstingen handhar ett antal arkiv torde landstingens tota la arkivkostnader kunna uppskattas till minst 200 miljoner kronor per år.

4.3 Exempel på privat arkivvård

Staten lagreglerar i viss utsträckning arkivering av handlingar och data in« om den privata sektorn. Syftet är att få insyn i verksamheten, Lex. av skatteskäl. Statens intresse av att påverka den långsiktiga förvaringen av data har hittills varit begränsat. Det innebär att tillgången till arkivalier från företagssektorn varierar mellan företagen. Några större företag har välskötta foretagsarkiv med uppgifter från hela företagets existenstid. Andra storföretag och flertalet mindre företag saknar äldre arkivalier.

Enligt utredningens uppfattning kan det vara intressant att försöka overty ga fler företag, i first-a hand da i de utvalda intensivdataomradena, att arga nisera en långsiktig förvaring av sina arkivalier. Pä sikt kan sadan informa tion bli oerhört värdefull för forskningen. En lampligt vald sekretesstid för hindrar oönskad insyn i aktuell verksamhet.

Mot denna bakgrund vill utredningen beskriva ett modernt nutida företags arkiv. Av beskrivningen framgår att det inte krävs alltfor stora anstrang ningar for att förse framtida forskning med information. Mycket ligger lag eller mikroñlm. av zirkivsystemet vid rat på dataomraden Beskrivningen SAABSCANIA i Trollhattam har hämtats fran Teldok rapport nr. 22, okto ber 1986. Fjarrarkivcring.

Arkivinstallzitionen ar ett typexempel pä ett CAlt system (Computer Aided Retrival) där informationsbziraren är mikroñlm pa rulle. System av detta slag levereras bl.a. av Kodak, 3M och Agfa. lnstallationen ar avsedd att rationalisera hanteringen av tidkort och fakturor. Har beskrivs hehand lingen av fakturor.

Installationen genomfördes under 1983. Systemet motiverades av att man ville öka säkerheten vid fakturabehandlingen och minska arkivytan. An talet fakturor som behandlas är ca 120 000 per ar (ca 500 per dag). En forutsättning för systemet är att sökning från mikrofilm skall vara möjlig inom tio dagar efter det att fakturan har inkommit. Här kan papekas att länsstyrelsen godkänner att mikroñlmade fakturor kan makuleras efter tre ar (mot normalt tio är).

Systemet består av tva (lclar som ar fysiskt atskilda. Den ena delen ar ett traditionellt datasystem pá stordator (Sperry 1100), där det finns ett fakv turakontrollsystem installerat. Den andra delen är mikroñlmsutrustningen. Denna består av mikrofilmskameror och åtcrsökningsterminaler (Kodak IMT). Kamerorna används för att från papper fotografera fakturor till rutor på 16 mm rullñlm. Återsökningsterminzxlerna används för att leta fram rätt filmruta (rätt dokument), lasa och vid behov kopiera dokumentet.

Faktura frán leverantör

JL

Ankomst Mikroñlmning Behandling

_____!| V Registrering Mumkallning i datasystem

Arkivering

V Återsökning Mikrofilmsarkiv

Soksystem pá Återsokning

COM-FI CH E

Arkivsystem for fakturor vid SAAB-SCANIA i lrullháttan. Pappersfaktururnas väg anges med tjock pil. Systemet. redovisas närmare i texten.

Fakturañödet framgar av figur 5. De olika momenten, se sifferhänvisningarna i figuren, är följande:

Från leverantören kommer fakturorna till postavdelningen. som efter postöppning distribuerar fakturorna till fakturakontroll gruppen.

2. Fakturakontrollgruppen förbereder fakturorna för mikroñlmning. Bla. innebär detta att kontroll och ev. preparering sker för pagineringsnumrets (se nedan) placering.

3. Mikroñlmning sker på ankomstdagen eller senast påföljande dag. I samband med filmning pagineras sidorna på följande sätt: ÅMDDVERNR 6052099999

Filmningsdatum anges i de fem första positionerna =(8)60520. Fakturans veriñkationsnr (99999) anges i de följande sex positio nerna. Första sidan i ett dokument tilldelas stor blip = (blip markering på mikrofilmen under bildrutan), de efterföljande får liten blip.

4. I datasystemet registreras erforderliga uppgifter. Till det sexställiga verifikationsnumret kopplas övriga uppgifter såsom leverantör, belopp, betalningsdag etc. Sökning kan ske i detta register fr.0.m. tionde dagen efter det att en faktura har kommit till företaget. Efter ca 1 månad har sökfrekvensen sjunkit sä att det är lönsamt att fortsättningsvis lagra uppgifterna på COM-ñche (Computer Output Microñlm). I de fall avvikelser mellan faktura och beställning upptäcks sker attestering enligt särskild ruta.

5. Framkallning sker vid Kodaks laboratorium i Järfälla. Arbetsfilmen sänds först för framkallning. När denna är godkänd sänds säkerhetsfilmen för framkallning. Som framgår ovan skall enligt

bokföringslagen normalt framkallad sákerhetsñlm förvaras i säkerhetsarkiv i minst tio år.

Arkivering sker i kartonger om 1000 fakturor i varje. Pá kar tongen anges innehållets fakturanummerintervall (verifikw tionsnummer). Ingen inbördes sortering sker.

Tillvägagängssáttet vid átersökning är rent praktiskt Följande: Man söker upp aktuellt veriñkationsnummer med hjälp av datasystemet (alt. med hjälp av COM-ñche). Med detta nummer beger man sig till återsökningsterminalen, sätter in rätt filmrulle (varje filmrulle innehåller ca 5 000 bilder) och anger veriñkationsnumret. Terminalen söker nu upp rätt bildruta. Möjlighet finns att ta med sig en papperskopia. I nyss nämnda rapport Fjárrarkivering beskrivs detta system med den bild som redovisas i figur 6.

for fakturor vid SAAB-SCANIA i Prullhauttunn Figurb Arkivaystemet inordnat i en modell m: ljarrarkivcrlng. Kalla: 22. “Fjårrarkiveringñ oktober 1986. l“eldok, rapport

4.4 Urvalsseriernas ekonomi

En partiell analys av urvalsmetøoderna där sparandemängder och kostnader direkt relateras till gallringsmängder och vinster missar hela poängen med det samordnade urvalet. När många arkivbildare sparar data i samma geografiska områden eller for samma personer uppstår synergieffekter. Många små bitar information, som var for sig har begränsat värde, skapar tillsammans en förståelse for större helheter och sammanhang.

De här synergieffekterna, som ökar produktiviteten i arkiven är dock svåra att skatta varfor utredningen i de ekonomiska bedömningama i avsnitt 5.1 redovisar enkla partiella kostnader och intäkter for i forsta hand förvaringskostnader for sparade urval i de aktserier som exempliñeras i avsnitt 3.5.

Det bör observeras att när det gäller pappershandlingar är de diskuterade urvalsmetoderna lätta att hantera i samband med gallring. Främst gäller det intensivdatametoden som ju låter t.ex. en länsstyrelse spara allt material i en aktserie medan en annan länsstyrelse förstör allt. Även individbaserade urvalsregister är lätta att bygga upp om materialet som skall gallras är sorterat efter personnummer. Är arkivmaterialet tillgängligt på datamedia och gallring måste ske är det lätt att tillämpabägge metoderna.

4.5 Teknisk utveckling

Den framväxande moderna informationsteknologin utnyttjas av både privata och offentliga organisationer for att effektivisera produktionen och skapa insyn i förhållanden som upplevs som osäkra. Även for arkivens del kommer ny teknik att innebära effektiviserad lagring och hantering av tidigare pappersburen information men framför allt ger den möjligheter att erbjuda snabbare service. Den som vill studera samspelet mellan olika företeelser som avspeglas hos olika arkivbildare kommer i framtiden att kunna arbeta I lika bekvämt som exempelvis i dagens laservisionteknik.

Ett exempel på hur den nya tekniken redan idag används i andra länder är det s.k. Domesdäy-projektet. Ett antal företag, bl.a. BBC och Philips, har samarbetati ett projekt som går ut på att beskriva hur det är att leva i Stor-

britannien år 1986. På två skivor - stora som traditionella LP-skivor - har man lagrat bl.a. följande information:

- 108 000 stillbilder, kartor eller korta videoñlmscener -- folkräkningsdata for 125 000 geografiska distrikt - texter motsvarande innehållet i 200 böcker

Den som nyttjar denna játtesamling av data kan sekundsnabbt få fram valfri bild, film, text eller ljud. Den utrustning som krävs för att utnyttja arkivet i Domesday kostar cirka 40 000 kronor och de två arkivskivorna kostar handeln cirka 3 000 kronor. En annan teknik som for närvarande är av ännu större intresse för arkivsektorn är de s.k. CD-ROM skivorna.

En CD-ROM skiva har samma storlek som en CD-skiva till en grammofon, diameter 12 cm och tjocklek 1 mm, men rymmer ändå omkring 500 000 000 tecken. Det finns skivor som rymmer betydligt fler tecken. CD står för Compact-Disk och ROM står for Read›Only›Memory. Skivan kopplas till en dator, en särskild skivspelare och en bildskärm. För närvarande kostar en uppspelningsanordning minst 20 000 kronor. I utlandet säljs bl.a. uppslagsverk på dessa skivor. Nästa år lär det forsta svenskspråkiga uppslagsverket vara klart på CD-ROM. Motsvarande 17 volymer uppslagsverk får då plats på en liten del av ytan på en skiva. I teorin skulle informationen i det befintliga arkivbeståndet på landets samtliga statliga arkivinstitutioner rymmas i en garderob om den lagrades i digital form på CD-ROM. I praktiken âr denna teknik ännu inte utvecklad for vardaglig användning inom arkivsektorn. På några års sikt torde ändå nya lagringsmedia av denna eller liknande typ att bli en naturlig bevarandeform for arkivalier.

Redan nu används en likartad teknik, WORM-systemet, for att lagra stora datamângder som kräver snabb tillgänglighet. Det system som beskrivs här âr uppbyggt som en skivspelare som växlar skivor automatiskt. Varje skiva år stor som en LP-skiva och kan rymma Lex. motsvarande 500 000 sidor text. I ett av de system som nu används får 20 skivor plats samtidigt i ett komplett skivminne. En godtycklig information på den skiva som råkar ligga inne i skivspelaren nås inom 0,15 sekunder. Måste systemet leta igenom alla skivorna tar det upp till 25 sekunder att hitta rätt information. Systemet används bl.a. av kongressen i USA for att lagra oerhörda mängder tidsskrifts.

artiklar. Kongressledamöter kan därför snabbt få en överblick över enskilda frågors behandling eller t.ex. vad som skrivits av eller om vissa personer. För närvarande skulle WORM systemets fördel i arkivsammanhang vara att präglingen av skivor är billigare än om CD-ROM tekniken används.

När det gäller teknisk utveckling är sammanfattningsvis kostnaderna stafor system som kan lagra oerhörda mängder information. En digt sjunkande klok introduktion av den nya tekniken i arkivsammanhang kan ge en rad fördelar, mindre lokalbehov, mindre behov av gallring, snabbare åtkomlighet till arkivalier, säkrare skydd for uppgifter som skall skyddas och slutligen lägre kostnader vid oförändrad ambitionsnivå.

Utredningens överväganden

Frågan om intensivdataomráden och individbaserade urvalsserier inom

arkivväsendet har tidigare berörts i olika sammanhang. Denna utredning har i enlighet med direktiven försökt att diskutera sådant som är svårt att komma överens om med berörda intressenter. Hit hör vem som skall betala, hur vi samtidigt kan bevara känsliga data och skydda den personliga integriteten samt om vi behöver bevara både data om människor och data om miljöer. Vidare tangerar vi allmänna arkivfrågor av typen: skall arkiven främst vara till för universitetsforskning eller for en intresserad allmänhet samt kan ny teknik ge arkiven en viktigare funktion i framtida forskning?

5.1 Kostnadsbild

De framtida kostnaderna för att lagra det öppna samhällets idé via en miniminivå av data - även från känsliga register - berörs i allmänna ordalag i avsnitt 4. Här skall kostnadsbilden preciseras för de register som presenteras i avsnitt 3.5.

Utredningen utgår därvid från att både ett riksrepresentativt urval och ett geografiskt existerar parallellt. Det riksrepresentativa urvalet är här 3 procent och det geografiska urvalet omfattar 4 områden, motsvarande 4 län med totalt 11 procent av befolkningen. Bakgrunden till att utredningen väljer dessa beräkningstal framgår senare under olika delrubriker i avsnitt 5.

Utredningens kostnadsberäkningar ar översiktliga. Principerna för beräkningarna förtydligas i figur 7. I tabell 1 redovisas de uppskattade kostnaderna för den föreslagna miniminivån på bevarandet, 14 procent av det individrelaterade materialet. Beträffande miljödata ser utredningen helst att allt bevaras i de exemplifierade aktserierna. Skälen är flera. Viktigast är att

Utredningen hari beräkningarna utgått från att:

x00 ve 100 procent bör sparas i 4 län 39%

3 procent bör sparas i 20 län 0% 20 län 4 län

I hyllmeter skulle detta årligen innebära för handlingar till socialregistret att:

100 860 hyllmeter kan gallras (Rirstörasl i 2015:1 100 hyllmeter bör sparas i 4 län 39 54.

30 hyllmeter bör sparas i 20 lan

20 län 4 län

I kronor räknat skulle detta årligen innebära För sjukvårdens patientjournaler att:

[00 12 900 000 kr. kan sparas om intresset För utveckl G50 000 knbör % lingen av hälsa och miljö är lågt anslås För bl.a. framtida forskning kring hälsa 39 “lo och miljö 450 000 kr. bör anslås för bl.a. framtida medicinsk forskning 0% 20 län 4 län

Figur 7 Kostnadsbilden beror på omfattningen av intensivdataområden och individbaserade urvalsregister

miljöforskningen behöver datastöd. Det kan ocksa vara billigare att bevara hela datamaterialet än att utarbeta gallringsföreskrifter och verkställa partiell förstörelse av dessa material som omfattar små datamängder. Slutligen medger också ett fullständigt bevarande att landsting och kommuner utanför de utvalda intensivdataområdena får större möjligheter att stödja miljöforskning genom att komplettera befintliga miljödata med eget sparat material.

De här redovisade kostnaderna uppskattas till 3 642 000 kronor årligen för att bevara visst arkivmaterial från sju arkivserier. Merparten av dessa kostnader, 2,1 M, avser material där landstingen är huvudmän. Staten är huvudman för cirka 1,3 M och kommunerna för resterande dryga 0,2 M.

Som framgår i avsnitt 4 kan ingen gallringsnivå betraktas som naturlig. Den som fullt ut stödjer offentlighetsprincipen ser kanske 100 procents bevarande av olika arkivmaterial som den naturliga bevarandenivån. I så fall kan utredningens kostnadsbild tolkas som att 86 procent av det individrelaterade materialet förstörs för all framtid for att den offentliga sektorn skall spara endast 20 miljoner kronor per år. Den som fullt ut stödjer att allt material alltid skall kastas ser å andra sidan hela den här föreslagna Utgiftsnivån som en kostnad i bemärkelsen onödig utgift.

De här redovisade kostnaderna för en miniminivå beträffande bevarandet ökar vid större urval. Om exempelvis sjukvårdens patientjournaler skulle bevaras enligt förslaget men med ett tätare riksrepresentativt urval på 10 procent ökar kostnaderna från 2,1 till 3 Mkr.

Ytterligare en kostnad bör enligt utredningen tillkomma även om den inte redovisas har. Det gäller utvecklingen av nya söksystem. I avsnittet om nya lagringstekniker står det exempelvis att en WORM eller en CD-ROM skiva kan lagra stora mängder text. I praktikenmåste en stor andel av utrymmet utgöras av komplexa söksystem som gör det möjligt att snabbt hitta önskad information. En WORM skiva kanske i praktiken bara rymmer en halvmiljon A4 sidor text medan resten av utrynunet tas upp av användarvänliga söksystem. Här behöver arkivinstitutionerna använda resurser för att följa med utvecklingen inte bara när det gäller apparater utan även när det gäller

adekvat mjukvara. Huruvida dessa resurser for FoU redan finns tillgängliga inom olika arkivanslag eller om nya resurser behöver tillföras kan inte ut» redningen bedöma. Att utveckla nya söksystem som kan betjäna både vanlig forskning och universitetsforskning torde även vara av intresse för myndigheter utanför arkivsektorn, t.ex. de statliga forskningsråden.

Arkivserie Huvudman Årlig tillväxt, Nu gällande Uppskattac

hyllmeter gallringsbe- Utredningens förslag til be- kostnad

ståmmelser varandenivå Sjukvårdens Landstingen 15 000 Diskussioner 14 % 2 100 000 patientjour- pågår naler Handlin ar Kommunerna l 000 Diskussioner 14 % 140 000 till socia regi- pågår stret Försäkrings- Staten 5 100 Inga 14 % 714 000 kassans sjukanmälningar Miljö-och Kommunerna 100 Inga 100 % 100 000 hälsoskyddsnämndens grunddata om miljön Länsstyrel- Staten 200 Gallringsbe- 100 % 200 000 sens natur- slut RA vårdsenhets 1985/32 handlingar Staten 150 Gallringsbe- 100 % ISO 000

YrkesinsBek- tionens a ter slut RA

över företag Arbetsför- Staten 1 700 Inga 14 % 238 000 medlingens personakter Tabell 1 Uppskattade kostnader for att bevara vissa arkivserier.

5.2 Frågan om lagstiftning

I direktiven till utredningen anges att den skall pröva om riksarkivets förslag att lagreglera gallring enligt intensivdatametoden är nödvändig och sträva efter att forma alternativa möjligheter till förankring. i

i

Om regering och riksdag, tex. via ordinarie budgetbehandling av arkiv-

l frågor, ger ett stöd till idén om effektiv regional samordning av arkivdata

från olika sektorer blir det naturligt att riksarkivet inten-

l

följer upp denna sivdataområdesidé med direktiv och råd till olika myndigheter. Statliga å följer sedan riksarkivets beslut. Därmed är principen som så_-

i myndigheter

dan genomförd och delar av arkivväsendet får på sikt en effektivare data-

f

hantering.

I

De primär- och sekundärkommunala arkiven kan sedan frivilligt ansluta sig

l

till samma idé. En förutsättning för deras intresse är givetvis att de finner

i

att en nationell samordning av urvalsprinciper är effektiv och att den gag- I nar deras egna syften med arkivverksamhet.

Utgångspunkten för en frivillig överenskommelse är enligt utredningens uppfattning att huvuddelen av de personer, som nu utnyttjar arkivmaterial och som i framtiden kommer att utnyttja arkivmaterial, är personer som bor på resp. ort. Det är inte bara universitetsforskare för vilken staten bär det ekonomiska ansvaret som utnyttjar arkivmaterialet utan i minst lika hög grad forskare med en lokal förankring, vilket leder till att samhallet i sin helhet bör anses vara ansvarigt för materialets slutliga förvaring. Detta bör då medföra som en logisk konsekvens att varje samhällssektor har att svara för kostnaderna för förvaring av det material som den har producerat.

Ett underlag, som utredningen inte diskuterat närmare, gäller de privata arkiven. Samhällsansvaret är lägre inom den privata sektorn. Det går inte heller att kräva att nedlagda företag skall stå som huvudman för arkiv som kommer att utnyttjas av framtidens forskare. Har företagen intressanta data blir deti praktiken kommunerna eller staten som får försöka gå in och rädda dessa data till eftervärlden.

Det bor enligt utredningens mening inte vara alltför svårt att få stöd fran kommuner och landsting om det riktiga i att försöka nä frivilliga överens kommelser. Detta bör vara sa mycket rimligare som under senare är manga kommuner och landsting gjort mycket for att underlätta arbetet för den historiska forskningen på alla nivåer och i alla dess former. Enligt utred ningens mening ar också en sådan frivillig överenskommelse nästan en för utsattning för att materialet verkligen skall bli använt och bearbetat fullt ut. En överföring till en statlig arkivdepa som i detta fall blir något lands arkiv for materialet bort frán hemorten och gör det därmed svâråtkomligt för dem som forskari lokal och personhistoria.

En lagstiftning om längsiktigt bevarande i kommunala arkiv, inklusive landstingens arkiv, kommer troligen att medföra att staten far betala kost naderna för de framtida arkiven. Som utredningsman serjag inte detta som något större problem. Det blir ändå förr eller senare allmänheten som fär bekosta denna samhällsfunktion vare sig det sker via kommunalskatten, stats skatten eller avgifter.

Det Stora bekymret med att staten gar in med lagstiftning ar risken for att huvudman inom den kommunala sektorn kommer att tappa intresset for en långsiktig uppbyggnad av arkiv som kan betjäna en bred allmänhet i deras studier av samhallet och dess förändringar. Utredningen föreslar därför fort satta diskussioner mellan olika huvudman for att försöka nä frivilliga över enskömmelser om gemensamma intensivdataområden och individbaserade urvalsserier med gemensamma födelsedatum.

Frågan om lagstiftning behöver även beröras nar det gäller en förstärkning av skyddet för den personliga integriteten. Pa detta omrâde föreslärjag vissa ândringari sekretesslagen (1980:100), se avsnitt 5.6.

5.3 Berörda aktserier

För att utreda om de gallringsmetoder enligt den geografiska modell, som intensivdataomrädesmodellen innebär, ar möjliga att tillämpa har utredning» en inte ansett det nödvändigt eller möjligt att bearbeta alla de hundratals gallringsutredningar som det statliga arkivväsendet genom RA har fram» ställt under arens lopp. l stället har utredningen bestämt sig för att ta upp

några arkivserier och belysa dem från de aspekter den anser sig kunna lägga på materialet. Av olika skäl har en rad individrelaterade material valts ut. Utgångspunkterna har for denna materialgrupp varit att välja ett primärkommunalt producerat material (socialaktema), ett sekundärkommunalt producerat material (patientjournalerna) samt två materialgrupper producerade av statliga myndigheter. vilka är forsäkringskassornas sjukanmålningar och material rörande arbetsmarknadsverkets arbete. Utredningen ar här i vissa fall bunden av den diskussion som förts i anslutning till utformningen av socialtjänstlagen och patientjournallagen. De gallringsbestämmelser man tänker sig för dessa data innebär bl.a. att journalmaterial for personer födda den 5:e, 15:e och 25:e skall bevaras. För övriga serier föreligger inte några sådana forslag.

Utredningen har dessutom valt att studera vissa miljödata. Utgångspunkten har därvid varit primärkommunernas hälso- och miljöskyddsnämnder och det material som bildas kring deras arbete. Från denna bas har sedan utblickar orts åt olika håll såsom till länsstyrelsens naturvårdsenhet och yrkesinspektionen. Avsikten har varit att få en uppfattning av hur det material som idag samlas in om vår närmiljö ser ut och i vilken omfattning det lämpar sig att gallra utifrån de urvalskriterier som utredningen valt att presentera. För båda typerna av material gäller att utredningen försökt bilda sig en så realistisk uppfattning som möjligt om storleken på materialet och den årliga tillväxten samt de därmed sammanhängande kostnaderna, se avsnitten 3.5 och 5.3.

Socialtjänstens personakter

Socialtjänstlagen reglerar när personakt skall läggas upp och vad den skall innehålla. Ofta innehåller en akt en mycket blandad mängd handlingar av typen körkortsärenden, lämplighetsintyg, nykterhetsârenden, utredningar om adoptivbarn, utredningar om socialhjalp, kopior av polisrapporter, kopior av domstolsutslag, fosterbarnsärenden samt utredningar i vårdnadsärenden. Självfallet innehåller inte alla personakter alla dessa slag av handlingar. Uppräkningen utgör en provkarta på vad som kan finnas i socialnämndens personakter. En del är kopior från andra myndigheter men åtskilligt utgöres av socialförvaltningens egna utredningar. Dessa innehåller helt naturligt material som är känsligt for den individ det handlar om.

Socialdatautredningen vill lösa integritetsskyddet genom att inrätta en s.k. etisk depä pa landsarkiven. Utredningen delar socialdatautredningens uppfattning sâ langt som att stor vikt bör läggas vid att integritetsaspekten får en omsorgsfull behandling. Utredningen anser dock att detta kan ske fullt tillfredsställande i de flesta kommuner. I övrigt bör det vara möjligt for en kommun att deponera det hos resp. landsarkiv som då bör ges möjlighet att ta emot och värda det på ett acceptabelt sätt.

materialet

Vad detta förfaringssätt skulle kosta statsmakterna är svårt att beräkna. Kostnaderna blir dock med all säkerhet väsentligt lägre än socialdatautredningens forslag.

Sjukvårdenspatienuournaler

Under de senaste tjugo åren har det forts en livlig diskussion om sjukvårdens patientjournaler bör gallras eller ej. Bakgrunden är att de utan tvivel rymmer mängder av kunskap om den enskilde individen och hans förhållande till samhället samtidigt som det är ett material som varje år tillväxer mycket kraftigt. I utredningen Bevarande av journaler m.m. har man försökt beräkna de dåvarande kostnaderna for journalhanteringen och kommit fram till summan 153 miljoner kronor om året. Till detta kommer att tillväxten ökar varje år. Ett totalt bevarande skulle inom en 15 års period öka kostnaderna med ca 50 procenti fast penningvärde.

Många skäl finns utan tvivel till att föreslå ett bevarande av patientjournalerna till eftervärlden. Andá synes det svårt att hävda denna ståndpunkt om någon hänsyn skall tagas till samhällsekonomiska aspekter och detta är vad utredningen har att göra enligt direktiven. Utredningen vill därför foreslå att nuvarande gallringsregler tillämpas. Frågorna om integritetsskyddet for det material som bevaras liksom frågan om behovet av 5:e, 15:e och 25:e födda i urvalet behandlas i andra sammanhangi utredningen.

Övriga (iktscricr

De ovriga aktsericr, som presenteras i avsnitt 3.5, skall beroras kortfattat. sjukregister tillhor det otal aktserier som har nagra Forsakningskazssans forsvarzire men av manga torde bedomas som mojligt att utgallra. En nar kompromiss ar da givetvis att tillampa idéerna med intensivdata liggande . (imraden och individhaserade urvalsregister. Pa detta satt kan information till andra data, Lex. miljödata fran hosta om t.ex. sjukskrivningar kopplas der och arbetsplatser.

och halsoskyddsnamndenas grunddata om miljon. handlingar fran Miljo l naturvardsenheter och yrkesinspektionens akter över fore lansstyrclsernas en arlig tillvaxt pa cirka 450 hyllmeter. Dessa akter ar tag har tillsammans fordeladc Utredningen anser bade att aktern-a kan pa over 300 zirkivhildare. bli viktiga for framtida forskning och att mangden material ar sa begranseit att gallring borde kunna undvikas tills vidare. Som framgar av :ivsnittet om den tekniska utvecklingen torde det snart bli mojligt att skapa en nationell sammanhållen miljodatabzis av dessa akter. En sadan databas kan lörvzirzis l pä nagon enstaka optisk skiva och goras tillgänglig for forskning pa tiex. alla statliga och kommunala arkivinstitutioner.

Arbetsñmnedlingens personakter ar ocksa ett :irkivinaterial som har fore Y spräkare och dar en långsiktigt forvaring av hela materialet kan motiveras. Liksom andra material diskuteras dock en fiwstorelse mot bakgrund av bris ten pa resurser. Utredningen nxenzir dock att aven detta material har sin kulturhistoriska betydelse och att huvudmannen staten borde utnyttja de utredningen föreslar. Ett nationellt urval och ett geo bevarandeprineiper grafiskt urval skulle som framgar av avsnitt 5.1 kosta 238 om) kronor jam fort med fullständig utgallring.

5.4 lntensivdataomräden

skall utredningen precisera vilka områden som ar mest Enligt uppdraget lämpliga som intensivdataomraden. Preciseringen gors mot bakgrund av ett omfattande material som insamlats av forskningsradsnamndens delegation for längsiktsmotiverad forskning, efter genomgang av tidigare genomförda

diskussioner mellan myndigheter och forskare, samt efter utredningens egna undersökningar och diskussioner.

Utredningens förslag när det gäller minsta möjliga territoriella storlek på ett intensivdataområde är länet som minsta enhet.

De fyra viktigaste skalen för länet som basenhet är:

en rad statliga aktiviteter dokumenteras med länet som minsta enhet. Som exempel kan nämnas naturvardsfragor vilka handhas inom länsstyrelsen av naturvárdsenheten, som är naturvardens regionala myndighet. Staten har sammanlagt ca 70 centrala ämbetsverk och ett betydligt större antal regionala myndigheter som ofta agerar på länsnivån. Länet är således lämplig enhet for att följa en rad händelser bakåti tiden via den statliga arkivbildningen. För den fortsatta arkivbildningen är länet också lämpligt ur arbetstekniska synpunkter.

fler samband mellan människa och miljo kan studeras med data pá lansnivå än med data for mindre områden. Bakåt i tiden är flertalet människor exponerade hela dygn (bostad, arbete. etc.), hela år och ofta nästan hela livet for miljöer inom ett och samma län. Även i nutid rör sig flertalet huvudsakligen inom ett och samma län. Ett relativt stort sammanhängande territorium ger således möjligheter i framtiden att ta upp idag obekanta forskningsproblem kring det ständigt aktuella samspelet människa miljö. i s z T framtida forskning får dataunderlag för studier av s.k. xá z u regionala problem. Inom exempelvis samhällsplaneringen a kan dessa problem förväntas vara intressanta under överblickbar tid. Friheten när det gäller framtida val av forskning blir även rent allmänt större om omradesstorleken har länsdimension.

med manga andra territoriella indel lanet nr i jämförelse ningar förhållandevis konstant.

forslag nar det galler antalet lan som skall utvaljais till inten Utredningens sivdataomráden motsvarar en bevarandeniva pa l l procent av materialet.

l den natur och kulturmiljö som ll procent av befolkningen ar bosatt i, skulle det dä bli mojligt att genomforu studier med mer data frán fler arkiv bildande an i andra Den nivå jag har foreslzigit ar en

l myndigheter miljoer.

l kompromiss mellan den teoretiskt tankbara miniminivan, ett län, och en

l mer tillfredsställande nivzi pa fem a sex lan. Den valda bevarandenivån ger

att fä med Ian fran alla landsdelari urvalet. ingen möjlighet

i Ett lan ger enligt utredningens uppfattning för liten spridning när det galler

i

bl.a. historisk bakgrund, bebyggelsestruktur, naringsstruktur och geogra fisk belagenhet när det gåiller naturgeografiskzi förhållanden. Fem a sex lan, V urval.Av

l

med drygt 20 procent av befolkningen skulle ge ett fullt godtagbart vara att driva

l

ekonomiska skäl tycks det dock for narvarande omöjligt l mellan länen sa att urvalskostnaderna önskemålen om variationsrikedorn skulle fordubblasjamlürt med den foreslagna nivan.

förslag nar det galler vilka lan som skall väljas till intensiv Utredningens dataområden är: - Östergotlands län - Gotlands lan - Hallands lan - Västernorrlands lan

Tvá kriterier har fått surskild tyngd vid urvalet av lan. Det forsta ar det historiska kriteriet. Möjligheterna till studieri ett långt tidsperspektiv bakåt med långa obrutna källserier bedömdes som mycket viktigt. Ett omfattande och välbevarat historiskt kallmaterial avseende såväl skrivna arkivhand lingar som kartor måste därfor finnas for området. När det gäller det histos riska kriteriet har utredningen fort diskussioner med riksarkivet samt tagit om intensivdataområden och därvid funnit att de del av tidigare utredningar här länen fyller rimliga krav på obrutna källserier.

Det andra kriteriet är spridningskriteriet. Urvalet skall spegla olika naturliga och socioekonomiska förhållanden inom landet. Sverige är avlångt och

har bygder med olika befolkningstäthet. Avsikten är mindre att nå statistisk

representativet än att åstadkomma en regional rättvisa.

Det som skiljer utredningens förslag från tidigare förslag (se Lex. FRN, rapport nr 18 F) är att Malmöhus län ersatts av Hallands län. Därmed har vi minskat urvalets storlek från 19 procent till 11 procent. Alternativt vore motsvarande minskning möjlig genom att exkludera Östergötlands län och Västernorrlands län. Detta anser utredningen vara en sämre lösning. Priset är dock högt. En låg bevarandenivå medger inte att något storstadslän är med i urvalet. Vidare saknas hela landsdelar i urvalet.

Begreppet län används här men när det galler vissa statliga arkivalier kan de vara insamlade för geografiska områden som inte överensstämmer med länsgránserna, tex. forsvarsområden. Vidare förekommer andra namn på territorier motsvarande län, t.ex. stift. Inom den kommunala sektorn är upptagningsområden for sjukhus eller landstingsindelningen inte identisk med länsindelningen. I råd och anvisningar for långsiktigt bevarande av arkivalier får texterna anpassas efter de for tillfället aktuella benämningarna men strävan skall vara att fånga in de geografiska områden som motsvarar de utvalda länen.

5.5 Individbaserade urvalsserier

I hittillsvarande förslag om individbaserade urvalsserier förekommer ofta 15:e födda eller 5:e, 15:e och 25:e födda som den naturliga samordningsprincipen. Idén med att välja ut vissa födelsedatum är ett effektivt samordningsinstrument som utredningen finner naturligt.

Mindre naturligt är att just bevarandenivåerna 3,29 procent och 9,86 procent skulle vara lämpliga för olika register. En glidande skala, där hela tiden ett mindre urval kan samordnas med ett större, är en teoretiskt mer tilltalande lösning. Av praktiska skäl kan det dock vara lämpligt att införa en miniminivå som gäller för alla personanknutna arkivalier.

för urvalets storlek i in- Utrednzngens förslag när det gäller en miniminivá dividbaserade urvalsserier är 3,29 procent, motsvarande 12 födelsedatum

per år.

e En via praxis fastställd miniminivå gemensam för alla typer av arkivalier» utgör inget hinder for arkivansvariga att spara större urval där de så ñnner E lämpligt.

l När det gäller att fastställa vilka födelsedatum som skall gälla är utredkritisk till nuvarande praxis. Mer slumpmässigt utvalda födelse-

E

ningen

datum, olika for olika månader och år, är att föredra, se tabell 2. Som jag

; l redovisar i avsnitt 3.4 finns risk för att personer födda Lex. den 15:e får en

l särbehandling hos olika myndigheter när just detta datum gäller for alla

alla år.

l månader

I

l

l menar att födelse-

Nuvarande praxis är att 15:e Utredningen “ födda alltid kommer med i urvals- datum kan väljas mer slump«

Begreppet Lex. social- eller sjukvården. Med slumpmässigt utvalda födelsedatum undviks detta problem.

Utredningens förslag när det gäller vilka födelsedatum som skall gälla för individbaserade urvalsregister är att dessa dras slumpmässigt, Lex. ett da- Riksarkivet bör tum per månad när ett urval på 3,29 procent eftersträvas. enligt utredningens uppfattning få ansvaret att välja datum for olika bevarandenivåer för att sedan meddela dem i sina råd och anvisningar. Över-

gången fran nuvarande praxis med regelbundet utlagda datum till den nya ordningen bör ske på sätt som inte förstör hittills vunna samordningsvinster.

Slumpmässigt utvalda födelsedatum skapar föga merarbete om persondata ligger lagrade på datormedia. Detta blir allt vanligare medium varfor merkostnaderna med oregelbundna datum blir små. Gäller det handlingar på papper underlättas gallring om de är sorterade efter personnummer. Då får den som gallrar liksom tidigare söka fram ungefär var 30:e akt. Urvalet måste dock ske efter en lista med födelsedatum vilket kan göra att gallringen går långsammare. Detta blir den reala kostnaden for det ökade anonymitetsskydd utredningen här föreslår.

5.6 Integritetsfrågor

Enligt uppdraget skall utredningen analysera om en verksamhet med intensivdataområden och individbaserade urvalsserier kan medföra risk för otillbörligt intrångi den personliga integriteten.

All lagring av data i arkiv medför risk for missbruk eller andra integritetsintrång och jag föreslår därför åtgärder för att hindra sådana kränkningar. Förslagen är långtgående vilket skall ses mot bakgrund av att utredningen bedömer integritetsfrågan som viktig. Utredningen har dock inte gått så långt att känsliga personuppgifter elimineras totalt. Mot bakgrund av tidigare resonemang är det nödvändigt att även bevara data om enskildas personliga förhållanden bl.a. for att öka beredskapen inför framtida hotbilder mot vår livsmiljö i vid mening.

Ett kraftigt utökat. integritetsskydd innebär att rader av studier inom områdena som familjesociologi, kriminologi, missbruk, lokalhistorisk forskning, släktforskning, miljöforskning, uppföljande studier av effektiviteten inom olika förvaltningar, inte kommer att kunna bedrivas på aktuella data i intensivdataområden eller de här aktuella statistiska urvalsregistren. Det är ändå utredningens bedömning att denna skyddsnivå är en lämplig balanspunkt mellan å ena sidan risken for otillbörligt integritetsintrång och å andra sidan risken för framtida informationsbrist i frågor som kan innebära samhällshot.

Vid bedömningen av vad som anses som ett otillbörligt integritetsintrang bör man enligt min mening kunna få viss ledning av hur detta begrepp utformats i datalagen (1973:289). Lagen syftar till att skydda mot otillbörligt integritetsintrång vid ADB-registrering av personuppgifter. I l e i Varken eller dess förarbeten innehåller nagon uttömmande defidatalagen nition av begreppet otillbörligt intrång i personlig integritet. Rent principi-

E ellt består begreppet av två led -v intránget och otillbörligheten. Det torde

E

ligga i sakens natur att frågan om intrång bedöms från den enskildes syna

i

punkt. Integritetsintrang torde alltså föreligga så snart den registrerade

i

upplever ett sådant intrång. Frågan om intrånget är otillbörligt innefattar i en avvägning mellan å ena sidan den enskildes intresse att slippa integritetsintrång och å andra sidan de allmänna eller andra intressen som kan fin-

I s. 11 och 15).

l nas att registrera ifrågavarande uppgifter (prop. l978l79zl09

I datalagen ges exempel på omständigheter som skall beaktas vid bedöma | l av om det finns risk för ett otillbörligt integritetsintrang. Särskilt ningen hur och från skall beaktas arten och mängden av de registerade uppgifterna, vem uppgifterna inhämtas samt den inställning till registret som föreligger eller kan antas föreligga hos de registrerade (3 §). Vissa uppráknade slag av är av sådan beskaffenhet att de får registreras endast om personuppgifter särskilda eller, beträffande några, synnerliga skäl föreligger. Det gäller bl.a. om kriminalitet, sociala tvängsingripanden, hälsotillstånd, hjälp uppgifter inom socialtjänsten, ras, politisk uppfattning och religiös tro (3 a och 4 §§). Även uppgifter som var for sig kan betraktas som ofarliga kan, om de samlas i stor mängd beträffande en viss person, innebära ett allvarligt integritetshot. Detta motiveras i lagforarbetena med att varje enskild person med fog eller enskild har en fullständig kunskap om kan kräva att ingen myndighet honom (prop. 1973:33 s. 95). Också storleken av ett register har betydelse för integritetsrisken (prop. 1976/77:27 s. 24).

Beträffande en del personuppgifter är det ofrånkomligt att de måste registreras t.ex. hos vissa myndigheter trots att de är av integritetskänsligt slag. För att förhindra gäller det då framför allt att se otillbörligt integritetsintrång

tillatt uppgifterna inte sprids i vidare kretsar (prop. 1973:33 s. 94). Sprid-

kan förhindras Lex. av en tillämplig sekretessregel i sekretesslagen ningen

(1980:100). Även säkerhetsanordningarna kring registret är viktiga (prop. 1976/77:27 s. 24).

I lagmotiven har uttalats att personuppgifter bör kunna registreras inom en vidare ram, om de skall användas för vetenskapliga eller statistiska ändamål (prop. 1973:33 s. 126 och 1978/792109 s. 16). Risken för otillbörligt integritetsintrång har tydligen ansetts förhållandevis liten i fråga om personregister med sådana ändamål. Även personregister som har tagits emot för förvaring av en arkivmyndighet intar i viss mån en särställning. Lagstiftaren har ansett att sådana register knappast kan antas innebära risk for otillbörligt integritetsintrång så länge de förvaras endast för arkivändamål (jfr 2 a, 7 a och 10 §§ samt prop. 1981/82:l89 s. 36 foch 56).

Utanför ADB-området finns ingen personregisterlagstiftning motsvarande datalagen. Anledningen till att registrering av personuppgifter på ADBmedium har lagreglerats är givetvis att ADB-tekniken, med dess möjligheter att bl.a. sammanställa och bearbeta stora informationsmängder, kan medföra särskilda risker för den personliga integriteten. Innebörden av begreppet intrång i personlig integritet kan dock knappast vara principiellt annorlunda utanför ADB-området än inom. Det betyder att det kan innebära integritetsrisker att bevara personuppgifter även på papper eller annat liknande sätt. Risken för otillbörligt integritetsintrång torde dock i regel vara mindre än då motsvarande uppgifter bevaras på ADB-medium.

Tillämpat på ett gallringssystem av det slag som behandlas i denna rapport innebär det nu anförda enligt min mening följande:

Ett system med gallringsregler som bygger på intensivdataomráden eller individbaserade urvalsserier kan, som framhållits i avsnitt 4, innebära att man bevarar fler uppgifter än i dag beträffande vissa personer eller att man gallrar hårdare än i dag beträffande andra personer. Att fler uppgifter sparas om en viss person är i sig ägnat att öka risken för intrång i den personens integritet, särskilt om uppgifterna är av känsligt slag, men kan knappast sägas innebära någon avgörande nyhet. En avgörande nyhet är det däremot att man tillämpar olika gallringsregler for olika personer. Det finns en klar risk för att en del av de personer om vilka uppgifter bevaras kommer att uppleva att de är utsatta för en orättvis särbehandling i förhållande till befolk-

huvuddel, beträffande vilka flertalet uppgifter gallras. Detta kan ningens förmodligen inträffa även om man inte bevarar flera uppgifter än i dag om de och urvalsserierna. En sådan personer som ingår i intensivdataområdena av orättvis behandling bör anses som ett integritetsintrång i den upplevelse mening som avses här.

Det bor a andra sidan framhållas att en ökad gallring av uppgifter om vissa personer är agnad att minska integritetsriskerna för de personerna.

Som framgått tidigare anses uppgifter, som inte längre bevaras för förvalt-

ningsändamål, ofta inte innebära någon risk från integritetssynpunkt. Detta synsätt torde dock knappast vara tillämpligt fullt ut i ett system med intensivdataområden och urvalsserier. Det sammanhänger bla. med-att de personer om vilka uppgifter bevaras kan bli föremål för ett större intresse från forskningens sida än som skulle ha blivit fallet om uppgifterna sparats om alla. Integritetsrisker av detta slag bör dock kunna kompenseras genom ändamålsenligt utformade sekretessregler.

Behovet av sekretess måste givetvis vägas mot intresset att bevara offentlighetsprincipen utan allt för stora inskränkningar. Det bör därför enligt min mening inte komma i fråga att generellt sekretessbelägga personuppgifter som bevaras i ett system med intensivdataområden och urvalsserier.

I åtskilliga fall torde redan de Sekretessregler som finns i dag innebära en avvägning mellan integritetsintresse och offentlighetsintresse som är ändamålsenlig även i fråga om uppgifter som bevaras i ett system med intensivdataområden och urvalsserier. Man kan emellertid inte bortse frän att det kan finnas fall då ett starkare integritetsskydd kan behövas. Detta torde kunna bli fallet t.ex. om personuppgifter bevaras i större omfattning än som sker f.n. eller om de uppgifter som bevaras är av särskilt känsligt slag.

föreslår att det införs en ny regel i sekretesslagen om ett sär- Utredningen skilt starkt sekretesskydd for uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden, som bevaras enligt gallringsföreskrifter som bygger på ett system med intensivdataområden eller individbaserade urvalsserier. Ett utkast till en sådan regel bifogas (bilaga 4). Regeln har utformats som ett

tillägg till de befintliga bestämmelserna om statistiksekretess i 9 kap. 4 § sekretesslagen.

Den Föreslagna sekretessregeln bör tillämpas i de fall dä detta framstår som nödvändigt för att skydda den personliga integriteten. Att närmare precisera dessa fall torde vara svart innan man fått en viss erfarenhet av det nya gallringssystemet. Det kan därför vara lämpligt, åtminstone till en början, att låta det ankomma på regeringen att föreskriva i vilken utsträckning regeln skall tillämpas (jfr 2 kap. 2 § andra stycket tryckfrihetsförordningen). Förslaget till den nya regeln har utformats i enlighet med detta. Rege-

ringens föreskrifter tas lämpligen in i sekretessförordningen (1980:657).

Sekretessen enligt den föreslagna bestämmelsen är som huvudregel absolut och alltså oberoende av en skadeprövning i det särskilda fallet. Detta innebär den starkaste form av sekretess som sekretesslagen känner. Paragrafen innehåller dock redan i dag vissa undantag från regeln om absolut sekretess. Med stöd av undantagen fär uppgifter i vissa i lagtexten angivna fall lämnas ut efter en skadeprövning enligt ett omvänt skaderekvisit. Detta innebär en presumtion för att uppgifterna inte får lämnas ut. Presumtionen bryts endast om det stár klart att uppgifterna kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider skada eller men. Nämnda undantag blir tillämpliga även på uppgifter som, enligt regeringens förordnande, omfattas av sekretess enligt den föreslagna regeln. Den praktiska betydelsen därav torde i första hand vara, att uppgifterna kan användas för viss angelägen forskning redan innan sekretesstiden har löpt ut.

Med den föreslagna ordningen blir det alltsa möjligt för regeringen att bestämma att den starka sekretessen i 9 kap. 4 § sekretesslagen skall tillämpas på uppgifter som f.n. har ett svagare sekretesskydd eller som inte omfattas av sekretess, förutsatt att uppgifterna bevaras inom ramen för ett system med intensivdataomräden eller urvalsserier. Hänsynen till offentlighetsprincipen gör att regeringen bör visa en viss återhållsamhet med att föreskriva om sekretess. För uppgifter som redan skyddas av en sekretessregel med omvänt skaderekvisit finns i regel inte skäl att föreskriva om sekretess enligt den föreslagna bestämmelsen.

Jag har övervägt att föreslå att personuppgifter som bevaras i ett system med intensivdataområden och urvalsserier skall få utlämnas för forskningsändamål endast efter prövning av en forskningsetisk kommitté. Jag har avstått från detta med hänsyn bl.a. till att en sådan prövning skulle vara svär att förena med tryckfrihetsforordningens krav på skyndsam handläggning av frågor om utlämnande av allmänna handlingar. Jag anser det dock önsk» värt att forskningsetiska kommittéer i största möjliga utsträckning får tillfälle att ta ställning till forskningsprojekt där sekretessbelagda personuppr och att ett yttrande från kommittén bi« gifter avses komma till användning fogas framställningen om att få ta del av de sekretessbelagda uppgifterna. Ett sådant yttrande vore enligt min mening ett värdefullt beslutsunderlag for den myndighet som skall pröva frågan om utlämnande, inte minst när det gäller uppgifter av det slag som det nu är fråga om.

Jag finner ingen anledning att gå närmare in på frågan om de etiska komhemvist. En omfattande diskussion i denna . mittéernas organisatoriska fråga finns i forskningsrådsnämndens rapport 86:7, Etik i Forskningsprocessen, och i anslutning till remissforfarandet på den rapporten. Förutom att knyta sådana kommittéer till forskningsorgan kan det dock möjligheten även finnas ett intresse från arkivmyndigheternas, Lex. riksarkivets, sida att organisera etikkommittér.

När det gäller sekretesstiden är nuvarande praxis 70 är. Eftersom den genomsnittliga livslängden ökar är det enligt min mening snart dags att se när det gäller individbaserade och föröver lagstiftningen urvalsregister till exempelvis 90 år eller 99 år. Utredningen har inte länga sekretesstiden haft möjlighet att analysera förutsättningarna för en sådan lagändring eller dess konsekvenser och avstår därför från att framföra förslag i denna fråga. En förhoppning är dock att utbildningsdepartementet återkommer till denna fråga i ett senare sammanhang.

Utredningens svar på uppdraget

Utredningen har genom kontakter med olika myndigheter analyserat och

försökt precisera universitetsforskningens behov när det galler Mirvalsmetoder och material av aktuellt slag.

Forskningens behov varierar fran inget intresse alls for arkivdata till starkt uttalat intresse. Bland forskare som använder arkiv eller kan tänka sig att använda arkivdata finns en oro for att urvalsmetoder av de slag utredningen behandlar kan komma att medföra en allmänt ökad gallring i olika aktserier. Om ändå gallring är nödvändig är det självfallet gallringsmetoder som är skonsamma mot informationsbortfallet som bör användas.

Både metoden med individbaserade urvalsregister och metoden med intensivdataområden har starka företrädare. Som framgår av betänkandet kan dock metoderna användas parallellt, vilket också är utredningens forslag.

Enligt utredningsuppdraget skall de statliga insatserna prioriteras och rymmas inom de samlade forskningsanslagen. Utredningen ser en sadan finansiering som fullt rimlig. Utredningen visar även på hur de aktuella urvalsmetoderna kan öka effektiviteten inom både den statliga och kommunala arkivsektorn.

Når det gäller forskning som kräver arkivdata har utredningen under arbetets gáng kommit att ge begreppet forskning en betydligt vidare tolkning än traditionell akademisk forskning. Arkivinstitutionerna bor enligt utredningens formenande ges en betydligt större folklig och kulturell tyngd än de har for närvarande. Det innebar också att utredningen ser det som angeläget att tanken på ett fåtal stora statliga arkivinstitutioner for akademisk forskning måste kompletteras med nya idéer som gör arkivmaterial tillgängligt

för större grupper medborgare i deras hemkommuner. Det innebär att de kommunala arkiven i framtiden får en större betydelse. En förskjutning i denna riktning tycks redan vara på gång. Utredningens förslag måste ses i detta perspektiv.

Efter samråd med den kommunala sektorn har utredningen försökt klarlägga förutsättningarna för att olika huvudman tillämpar samma urvalssystem - både beträffande individregister och geografiska områden. Med tanke på de samordningsvinster som kommer alla parter tillgodo torde det vara möjligt att fortsätta dessa diskussioner. Det föreligger ett klart intresse hos olika huvudmän att få fram en gemensam lösningi denna fråga.

Utredningen avvisar förslaget att staten lagreglerar urvalsmetoderna för att på så sätt tvinga fram en samordning. Den alternativa möjligheten att förhandla fram en överenskommelse om de av utredningen föreslagna urvalsmetoderna bör prövas ytterligare.

Kostnadsansvaret för långsiktsförvaring av arkivdata bör enligt utredningen ligga på dem som ansvarar för den kortsiktiga förvaringen. Den kom- l i i i* munala sektorn kan enligt utredningen ha lika långsiktiga mål för sina S i i arkivinstitutioner och för en medborgarservice inom denna sektor som sta- l ten. Med den breda forskningssyn som utredningen företräder är inte frågor som rör insyn i samhällsutvecklingen, inklusive miljöns förändringar, uteslutande en statlig angelägenhet som enbart gagnar universitetsforskningen. Arkivinstitutionerna skall ge även den folkligt förankrade forskningen service i form av bl.a. urvalsdata.

Utredningen har haft fortlöpande kontakter med departement och myndigheter för att diskutera hur urvalsmetoderna kan tillämpas på Lex. handlingar till socialregistret eller sjukvårdens patientjournaler. Som framgår av betänkandet föreslår utredningen att åtminstone ett urval på 14 procent av dessa material bevaras för nutida bruk i undantagsfall och för framtida mer allmänt bruk. Utredningen visar även på möjligheter att konstruera fiktiva individbaserade urvalsregister som kan tillgodose viss forskning utan att risk för integritetsintrång föreligger.

Utredningen har inte haft möjligheter att gå igenom alla slags arkivmaterial och prioritera dem med tanke på universitetsforskningens behov. Några material diskuteras dock närmare varvid både kostnader och besparingar for den offentliga sektorn beräknas for det alternativ att en minimibevarandenivå införs.

Fyra geografiska områden, motsvarande Östergötlands, Gotlands, Hallands I och Västernorrlands län, föreslås få utgöra intensivdataområden. Utred-

l

ningen tänker sig att olika huvudmän i framtiden bemödar sig om riklig tilli dessa områden. Existerande miljö- och persondata i dessa

E

gång på miljodata områden skall ocksa i stor utsträckning undantas från gallring. Som frami

l är syftet att ge faktaunderlag for bl.a. den forskning som

går av betänkandet skall skydda oss mot livs- och hälsohotande miljöforandringar.

Kostnader och intäkter diskuteras i betänkandet. För sju utpekade datamaterial får olika huvudmän kostnader på cirka 3,6 Mkr per år när en miniminivâ for de föreslagna urvalsmetoderna tillämpas. De granskade arkivmaterialen är alla dyra att långsiktsforvara eftersom de for närvarande normalt forvaras på papper i olika myndigheters arkiv. För datamaterial som ligger lagrade pa andra media blir kostnader for arkivutrymme forsumbara. Bland de utpekade materialen ingår omdiskuterade individbaserade material, t.ex. sjukjournalerna, som utredningen tror kan bli oerhört viktiga for : framtida i befolkningen. Även forskning om långsiktiga hälsoförändringar

dataserier över miljöforändringar bedömer utredningen som viktiga.

I betänkandet redovisas även ungefärliga kostnader for ett mer omfattande sparande av individbaserade urvalsregister. Så länge urvalet sker i samordnande former finns inget som hindrar större urval. Skälen kan vara inomsektoriella. Materialet måste dock få samma särställning och sekretesskydd som den av utredningen föreslagna miniminivån.

All lagring av känsliga persondata i arkiv kan medföra risk for otillbörligt i den personliga integriteten. Det gäller även långsiktsforvaring av intrång urvalsdata av de typer som behandlas i betänkandet. Utredningen föreslår därför att ett sekretesskydd skrivs in i 9 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100). Därigenom stärks skyddet for den personliga integriteten samtidigt som den nutida på ursprungliga data försvåras. Utredningen menar forskningen

dock att tidigare berörda fiktiva befolkningsuppgifter i viss utsträckning kan ersätta autentiska data.

För att öka anonymiteten i de individbaserade urvalsserierna föreslår utredningen att vissa födelsedatum, 15:e födda, inte får större sannolikhet än andra att inga i registren. Med slumpmässigt valda födelsedatum erhålls samma samordningsvinster som tidigare. De utvalda individerna följs hela livet, men begreppet 15:e födda kommer att försvinna. Merkostnaderna för den ökade anonymiteten torde vara små.

Under utredningsarbetet har fortlöpande diskussioner förts med arkivutredningen. De här föreslagna bevarandemetoderna ligger enligt utredningens uppfattning i linje med vanligt förekommande tankar inom arkivsektorn.

Utredningens kommentar till allmänna arkiuproblem

I avsnitt 2.1 anger utredningen nâgra frågor som avslutningsvis skall kommenteras kortfattat. Delvis upprepas därvid synpunkter som redovisas pa annan plats i betänkandet. Det öppna svenska samhallet ger medborgare rätt till insyn i bl.a. myndigheternas arbete. Yrkesgrupper som journaliser eller universitetsforskare har möjligheter att bevaka, diskutera och redovisa olika skeenden. Det finns en bred uppslutning kring denna öppenhet. Utredningen menar att arkivinstitutioner och arkivdata kan organiseras så att fler medborgare ges möjligheter till insyn i olika samhällsförändringar. En sådan insyn kan förbättras samtidigt som integritetsproblemen minskar.

För universitetsforskningens vidkommande försvåras en del forskning på autentiska data genom det ökade integritetsskydd utredningen föreslår. Som alternativ till fullständigt förstörande av arkivalier är dock ett bevarande i fyra län för miljö- och individuppgifter och ett bevarande av treprocentiga individbaserade urvalsserier i hela landet av stort värde. Viss viktig forskning, tex. statistiska bearbetningar kommer fortfarande att kunna genomforas.

Integritetsproblemen är, som framhålls i betänkandet, möjliga att bemästra. De hanteras lättare i arkiv för långsiktig förvaring än när data förvaras och

används på olika myndigheter. Både statliga och kommunala arkivmyndigheter har normalt kompetens att hantera integritetsfragan. Kommuner som ännu ej byggt upp sin arkivfunktion kan anlita yttre hjälp, Lex. i form av fori statliga arkivdepaer, for att klara skyddad lagring. Förebilder for varing trygg förvaring finns báde inom den offentliga och den privata sektorn. anlitar bankerna särskilda företag med resurser för saker Exempelvis förvaring utan informationsläckage. l l l Svaret pa utredningens fraga i avsnitt 2.1 huruvida arkiven ar till for att i l offentlighetsprincipen eller för att förse forskare och allmänhet med trygga möjligheter att studera samhällsförändringar är följande: Arkiven kan fylla bägge funktionerna. Kortsiktig förvaring tryggar i forsta hand offentlighetsprincipen. Med tiden blir det allt mer forskarnas intresse som tillgodoses av arkiven. De olika syften-a gör det dock möjligt att använda olika bevar-

i

l andeprinciper och helst även olika sökmöjligheter i nya och gamla arkivmaterial.

Utredningen betonar att en offentlighetsprincip bör tolkas i vid mening och i att arkivinstitutionen bor tillgodose inte bara medborgarnas insyn i enl skilda ärenden utan om samhällsförderas systematiska kunskapssökande ändringar. Med detta synsätt sammanfaller målen att uppfylla offentlighetskrav och forskningskrav.

Som framgår pa flera ställen i betänkandet bor olika arkivansvariga samsas om de två här aktuella bevarandeprinciperna. En miniminiva föreslas men inget hindrar t.ex. riksarkivet från att samordna urval på mer ambitiösa bevarandenivåer. När det galler miljödata torde det ofta vara ekonomiskt möjligt att bevara allt insamlat material. I de utvalda intensivdataomrádena kan det dessutom bli intressant att samla in mer miljödata an i dag. Intensivdataomrâden som bevarandeprincip har, som framgar på flera ställen i betänkandet, just fördelen att möjliggöra forskning om mer komplexa samband när det gäller miljöforándringar och deras inverkan på människors hälsa. Sådan kunskap är ett värdefullt komplement till experimentella erfarenheter av mer kortsiktiga partiella hälsoeffekter av olika kemiska ämnen.

När det gäller kostnadsniváer har utredningen berört vad urvalsprinciperna har for konsekvenser. Vidare fors en allmän plädering for att arkivinstitutionerna har stor betydelse och kan ges ännu swrre uppgifter. Utredningen ser fram mot bl.a. arkivutredningens forslag beträffande dessa frågor.

Den tekniska utvecklingen gör det snart praktiskt möjligt att lagra ofantliga mängder data på begränsat utrymme och till rimliga kostnader. Medborgarnas möjligheter att själva få forska i olika samhällsförändringar kan därmed förbättras avsevärt. Liksom när organisationer och myndigheter i dag an» vänder stora resurser för att informera medborgare om fragor inom sina respektive ansvarsområden blir det snart möjligt att ge medborgarna resurser för att mer systematiskt orientera sig om olika samhällsprocesser.

Politiska beslut i denna riktning är mer lángtsyftande än en lösning på de frågor utredningen behandlar. Det behöver inte heller vara arkivinstitutionerna som får en nyckelroll i detta sammanhang, tekniken gör det möjligt for biblioteken eller andra organ att medverka. Utredningens är uppfattning dock att arkivinstitutioner med olika huvudmän nu strävar efter både samordningi detaljfrågor. av typen urvalsprinciper, och en viktigare kulturpolitisk roll när det gäller att betjäna allmänheten med kunskapsservice.

Bilaga l

Ordlista

Akt Under ett ärendes handläggning sammanförda handling ar som rör det aktuella arendet. Akten ar fardigbildad när ärendet slutligt. har avgjorts hos arkivv exempelvis bildaren.

Aktrensning Se rensning. r Arkiv Vanligen ett bestånd av arkivhandlingar som tillkommit hos en arkivbildare som följd av dennes verksamhet. Ar› kivet består dels av handlingar som upprättats av arkivbildaren, dels av material som inkommit till denna. l . . . . Arkiv kan även avse en Institution som vårdar ett be stånd av arkivhandlingar eller en lokal i vilka dessa for-

F

varas.

, Arkiualie Handling, dokument eller arkivhandling som upprättats

l av eller inkommit till arkivbildare som ett led i dennes

l verksamhet. Handlingarna kan förekomma pa olika mel dier, t.ex. papper eller magnetband. i Arkiubildare Myndighet, institution. organisation, etc. som bevarar arv ;

l kivalier tillkomna i den egna verksamheten sa att be

stånd av sådana handlingar uppstar. .

Arkivbildningsplan Plan som reglerar hur arkivbildningen går till hos en ar- » kivbildare. Planen kan innehålla fortecknings- och gallw ringsplan, föreskrifter om arkivläggning, forvaringsformer och sekretess.

Arkivplan Searkivbildningsplan.

Arkivhandling Se arkivalie.

Arkiuvård Handhavande av arkiv, inkluderande handlingars ordnande, fortecknande och registrering samt deras vard i yttre fysisk mening.

CD-ROM Compact-Disk-Read-Only-Memory, en optisk skiva

vilken information lagras digitalt. Normalt förvaras cir a gå

500 miljoner tecken på varje skiva. Texten från upp till 500 uppslagsböcker kan dock idag lagras på

motivarande en s iva.

Centralarkiu För flera arkivbildare gemensam lokal dit arkivalier överförs sedan de mist sin omedelbara aktualitet.

Diorama En tablå där sammanhang mellan olika natur- och kulturforhållanden pedagogiseras, Lex. en bit av ett landskap eller en rumsinteriör, se vidare bilaga 3.

Dokument Se arkivalie.

Dossié En samling handlingar som berör ett visst ämnesområde. Dessa handlingar placeras vid arkivlaggningen tillsammans.

Etisk kommitté En under t.ex. riksarkivet eller forskningsråd sorterande gru p av personer, forskare, arkivarier och allmänforeträ are, vilka är kunniga i etiska fragor i samband med forskning på integritetskänsliga data.

Forskning Studier och undersöknin ar som syftar till att klarlägga okända förhållanden. I ar ivforskning ingår universitetsforskning i olika vetenskaper samt annan forskning som exempelvis genealogiska studier, lokalhistoriska studier eller gráv där du StåR-undersökningar.

F orskningsetisk kommitté Se etisk kommitté.

Gallring Minskning av ett arkiv genom att vissa handlingar forstörs.

Gallringsfrist Den tid som skall forflyta innan utgallringsbara handlingar får utgallras.

Gatlringsplan Plan for utgallring av arkivhandlingar.

Handling Se arkivalie.

Integritet Förenklat uttryckt kan integritet defineras som en enskild persons intresse av att bli lämnad ifred. En allmänt godtagen definition saknas, se avsnitt 5.6. I ndi vid baserade data Data som kan hänföras till bestämda identifierbara individer, t.ex. med hjälp av deras personnummer.

Intensiudataomräden Utvalda geografiska områden inom vilka till tillgången information är rikligare än normalt Om infonnationen existerar i form av arkivalier kan den rikliga informationen bero på antingen ökad dataproduktion i områdena eller mer intensivt sparande av sådant som gallras i andra geografiska områden.

Mikrosimulering Beräkningsmetod där förlopp simuleras sam-

tidigt både for enskilda hygotetiska a törer/objekt/ egenskaper och for

deras sammanlagda förändringar.

Myndighet Kort for offentlig myndighet, dvs. enhet inom förvalti ningsorganisation såsom departement, ämbetsverk, kommitté, domstol och kommunal styrelse eller nämnd.

Plockgallring Se gallring.

Arkivordningsprincip enligt vilken arkiv hälls samman i Proueniensprincipen enlighet med arkivbildarens organisation och verksamhet.

Register Systematiskt sammanställda uppgifter.

Registrera Infora i register. t.ex. förteckna pá kort, i liggare eller pa datormedia.

Rensning Borttagande och förstoring av övertaliga kopior, kladdar, utkast 0.dyl. ur akt utan att dess innehåll lider påtagliga men.

Genom medvetensamlarverksamhet skapat bestånd av Samling handlingar eller tryck. Vanlig benämning pá enskilda personers arkiv.

Signifikans Ett statistiskt uttryck som har att göra med tillförlitliga information om ett datamaterial, t.ex. via het. Begränsad ett urval, medger ändå beräkningar av var

den som gäller slumpmässig or hela materialet. De utsagor som är möje

liga att göra kan ibland av slumpskäl skilja sig från vad som är riktigt. Om utsagan i t.ex. 95 fall av 100 borde vara korrekt är den signifikant på 5 procentsnivån.

Slumpmässigt urval Ett urval där t.ex. varje individ har samma chans att tas ut. Valet av en individ paverkar inte valet av en annan. Vanlig statistisk analys bygger pa denna typ av urval.

Slutarkiv Arkivlokal med handlingar som inte längre behover förvaras så att de är lätt tillgängliga.

Statistik Har en samling metoder som berör insamling, klassiiice ring, analys och tolkning av större mängder med nume riska data.

Statistisk bearbetning Se statistik.

Statistik inferens Metoder med vilkas hjälp det blir möjligt att göra utsagor om hela datamängder trots att man bara har tillgång till t.ex. via ett slumpmässigt urval. ,delar av datamängden,

Slatistiskt urval Ett planmässigt urval av information, t.ex. ett slump mässigt urval. Andra typer av urval är stratifierade eller systematiska.

Universitets- Har avses forskning som bedrivs av fardigutbildade fors forskning kare, vid landets universitet och vanligen disputerade, högskolor.

U ruals metod Se statistiskt urval.

U rvalsregister Ett register med data samlade med en bestämd urvalsmetod.

Utgallring Avser att ett helt arkiv eller en hel serie med handlingar förstörs.

WORM WriLe-Once-Read-Many, en optisk skiva på vilken information lagras digitalt. I nuvarande versioner lagras tva miljarder per skiva, motsvarande cirka en miljon sidor A4-text. Det finns skivspelare som hanterar Lex. 20 skivori samma system.

Öuerflyttnlngsplan Förteckning över handlingar som skall flyttas mellan olika arkiv samt schema for förflyttningen.

Bilaga2

Urvalsregistrens storlek och statistiska säkerhet

Utifrån ett slumpmässigt urval av en population kan forskaren uttala sig om i hela populationen. Ju storre urval desto mindre är sannolikheten egenskaper ar felaktig. Metoderna for beräkningarna av dessa sannolikheter att utsagan är hämtade från statistisk teori. Undervisning i dessa inferensmewder ingår normalt i högskolans utbildning for samhällsplanerare, ekonomer och ett fler tal andra Här skall bara redovisas nagra data som grundutbildningslinjer. åskådliggör skillnader mellan ett treprocentigt urval (Lex. 15:e Podda) och ett urval (tex. 5:e, 15:e och 25:e fodda) när det gäller statistisk tioprocentigt säkerhet.

är att indirekt visa vilket for att minska risken för Syftet pris vi maste betala uttalanden om egenskaper i hela populationen, nar vi endast har felaktiga tillgång till ett urvalsregister.

Figur 8 visar pa den lodräta axeln urvalsregistrets storlek och pa den vagrata i figuren viaxeln felprocenten vid 95 procents signiñkans. De böjda kurvorna sar frekvensen av en egenskap i populationen. Den nedersta kurvan, 50 pro cent, kan vara t.ex. frekvensen man i den svenska befolkningen. De två sar» skilt markerade vågräta linjerna i figuren visar överst ett urval av 5:e. 15:e och 25:e födda och nederst ett urval av 15:e Podda.

En egenskap som förekommer hos en procent av befolkningen kan med 95 procents signiñkans uppskattas både med det större och med det mindre urvalet. I 95 fall av 100 blir urvalsfelet mindre än 2 procent med det stora urvalsregistret och 4 procent med det lilla urvalsregistret.

Grovt räknat är den årliga merkostnaden för det stora urvalet om vi bara ser till ett register - sjukvårdens patientjournaler - en miljon kronor. Ser vi till många personregister och över en längre tidsperiod blir kostnaderna for att nå representativitet i långsiktsforvarade arkivalier höga.

.88 888

.8 .Doo

_ _ 3 7 I .n

.u

li

_

f..

.

.u

aa.

Bilaga 3

bakom

Tanlscgängar °::i:::::ä...:::::â“*“

srntenstvdata- Bind m-4, 1979

områdena:

af Torsten Hågersttand

i

i i Nar jag skall yttra mig om arkivfrågoroch gallringsproblemsåår jag i medvetenom att jag gör det från en privilegietad position. Jag har ,

i själv mångagångerdragit nytta av arkivvåsendetstjänster. inte minst

å kyrkobokforingsmatetialet.och jag harföreslagit studenter att söka i efter ett eller annat for seminariearbetenoch avhandlingar. Någon

i gång har jag stått oförståendeinför sålt att gallra i material. Men jag

har aldrig behövtgörade svårabedbmningarsom beslutatt förstora

i

fmi gamla handlingar innebar. Min allåtaraptit år sådan.att jag kan ; na något av intressei allting. t.o.m. gamla ståtlkontrakt. r Påsenareår har jag kommit i kontakt med arkivproblemet ut en

i ny och kanskeöverraskandesynvinkel. Vid IMO-talets början blev

jag indragen i framtidsstudiersom instrument att vägledapolitiska beslut och forskningssttategier.Når jag [974 blev ordförande i Delegationen för långsiktsmotiveradforskning inom Forskningsrådsnämnden blev det aktuellt att mera systematiskttänka efter vilka konsekvenserdet får att uppfatta forskningsomen resursi den framtida utvecklingenavmänniskorstillvaro och den miljö somden år inbäddadi. Vi fann att myckenkunskaputvecklasvid långt framskjutna spjutspetsar.Dennaforskningblir mer och mer specialiserad.Experternaskiljer sigåt och får svårtatt förstå varandra.Den praktiska användningenav forskning tenderaratt ske i mycket smalakanaler med oväntadeandra-och tredjehandseffektetsomföljd. Den specia. liseradeforskningensresultatbehöverpå något såtr rashem och integrerasfor att bli val användbarkunskap. För att få en slagotdsmåssig beteckning på vad vi ville göra prägladesbeteckningen »Kunskapsvåtdu. II Kunskapsvåtdhar mångadimensionerav etisk och kunskapsteoretisk art såvälsom praktisk. En fundamental sak på den praktiskasidan är att skyddadet minne somsamhällethar om sig sjålvt i arkivensinnehåll avdata. Den forstafonttsåttningen för att pejla framtiden är att förståden somen fotlångning av historien. Förutsättningen for att i någonmånstyrautvecklingenår att insehur historienfbr-

delat frihetsgraderna.Data orn det förgångnaär inte baraav underhållandeintresseeller ett material till forskarestillfredsställelse.Det är en resurs.och vi måstefå olika beslutsfattareatt förstå. att den är i vård att kostapå en del utgifter. r Nu är det inte bara utrymmesfrågornautan ocksånya informati- å ; onsteknikeroch nya budgeteringsteknikersom gör fortlevnaden av historiskt materialosäker.Ibland har till ochmedsedanlängeetableradedataserier,Lex. på befolkningsstatistikensoch sjukvårdensområde. tetr sig hotade. Vi fick se ett urval görasvid gallringen på ett osystematisktsätt. För att få en överblick över vad som egentligen höll på att hända beslöt Delegationen att i samrådmed Riksarkivet och StatistiskaCentralbyrånsätta till en arbetsgnrppsomskulle göra en kunskapsöversilrtöverdataförsörjningenslägeinom alla områden. sett ut den långsiktsmotiverade»forskningenssynpunkt. Man skulle ocksåställa förslagom metoder att säkraforskningensintressenvid kritiska avgöranden.Gmppen har Ierts av docent Sune Åkerman i Uppsala.Dessrapport är just färdigställd i en förstaversion. Bland de nya idéer. som kommit på tal - ochsom bmtits ut i en särskildstudie under ledning av landsantikvarieSvenOlof Lindqvist. Visby - är förslaget att införa vad vi kallat nintensivdataområdenc dvs. en uppsättning regioner inom vilka data bevarasi högre ursträckningän i övrigt i landet.” Detta blir naturligtvisen kontroversiell fråga.jag skall i fortsättningen koncentreramig på desskunskapsteoretiskabakgrund.jag hoppassamtidigt kunna bidra med en synpå arkiveringavdata som har en mer generellaspektän den man får när man frågar olika specialiseradeintressentervad de önskarse bevarateller står Iikgiltiga för. Det kan tyckas.att jag nu skall tala i min egendisciplins. kulturgeograftns.intresse.Såär det inte. Mitt perspektivhar visserligensin rot i hur jag uppfattar kulturgeografins uppgift. Det är knappast typiskt för vad majoriteten av kulturgeografergör. Snarasrkommer jag att tala till förmån för ett fundamentalt men försumrnatperspektiv somdelasavsådanapersonersomsträvarmedetnologi. lokalhistoria. antropologi. humanekologi. socialmedicin. epidemiologi. ekisrik ( - bebyggelselära)osv. Det är likgiltigt vad de kallat sig. Här gäller sakendet principiella perspektivet. Min utgångspunktär att sepå de skilda sätt på vilka vi redan i första stegetav en vetenskapligundersökning väljer ut de fenomen som vi vill behandla. l »vanligavetenskapväljer man i allmänhet först ut de varelser.relationer och processer.som man önskarstudent. Sedangår man ut

laboratorietför och samlarexempeleller rar hem något specimentill

har i tankarna. börjar på ett helt experiment. Det studium. somjag i rummet. annat sätt. Det förstastegetär art dra upp en sluten gräns Det viktiga är, Hur självagränsendrasbetraktarjag nu sorti likgiltigt. - somdefinierarstoffet för att det är gränsen- ochinte forskaren:val ta hänsyn den fortsatta undersökningen.Forskarenmåste. i princip. retill alla de varelser,relationeroch processer.som blivit inringade_

ut och in under den tidsperiod.som spektivetillkomm . eller rör sig heller dra sigundanatt undersökningenomfattar. Han kan knappast sorti boendeeller som sjalv existerainnanför studiefältet antingen Vi

fältarbetare. fotalitetskravet utgör både frnessenoch bekymra. inom ett territorium kan naturligtvis aldrig gripa tag i allt som finns

på ett uu-mmande sätt. om det sltall ske på de systematiskaveten-

på annat sätt. skapernasvillkor. Vi måstehantera fullständigheten Vi kan obser- Men just därför kan vi ocksågöra helt nya upptäckter. vi kan bibehålla verautfallet av runts-och tidsbundna relationer och somvi valett medvetandeom hur mötet serut mellan de kategorier. vi måsteignorera. jer att behandla närmareoch dem som bru- Ett exempelhämtatfrånenannanskalaän den somforskningen muséeti kar arbetamed är lärorikt i all sin enkelhet. SedanNordiska endiskus- Stockholmhadeblivit färdigt i början av 1900-taletvidtog - som sion om hur materialet bästskulle ställasut.” Artur Hazelius - hade gett i arv två leinte själv fick leva fram till denna tidpunkt

dandetankar. Museetskulleför det förstageett helhetsperspektivpå folkundernordisk natur och kultur. För det andra skulle det främja inrättat. Hazeliusföreställde visningen. det skulle varapedagogiskt sig att dessasyften bastnåddes om materialet ställdesupp i tablåer,i

in i landskap vad man brukar kalla dioraman. Åskådarenskulle se l och mmsinteriöre. i vilka manniskor arbetade med sina verktyg. en visstyngd. fortsättningen skall jag ge begrepperdiorømø den intentionerna mötte motstånd. Vid denna tidpunkt började fram vid universiteten. vetenskapligaföremålsforskningenarbetasig i J d inte uuiwe Uppsrällningen i skulle vara omöjligt att konsanningsbegrepp.De menade.atr det sätt med struera landskapsbildereller interiörer på ett fullständigt ut med nytillautentiskr material. Man skulle bli nödsakadatt fylla Man skulle verkade kopior och med fantiserar bak, ndsmaterial. i ellanmmmed andraord bli nödsaltadatt interpolera hypotetiskt

men mellan det som bevisligenvar äkta. tid utveck- Till detta uklllkritiskac argument kom att vid denna

lingsläran fått ett starkt fotfäste i den vetenskapligatankevätlden. Man ville seartefakternasutveckling somen parallell till organismernasutveckling. En sådanvetenskapligsyn krävde.att museetsföremål skulle klassificerasi sartgrupperc.Museetbordeför att kunna ansesvetenskapligtinte seut somen blommandeångutan som ett torkat herbarium med liar för sig och seldonför sig. Den senareinställningen segradeoch kom att dominera uppställningarnaånda fram till de allra senasteårtiondena. De »vetenskapliga företrädarnaförbisåg,att dioramat har en innebörd. somsträckersig långt utanför den populärvetenskapligademonstrationen. Den första poängenår, att självauppställningen av en tablå tvingar arrangörenatt reflekteraöverde interpoleringarsom måstegörasmellan de kånda elementen.Han ledesfram till de kunskapsluckor.somfinns. genomkravetpåmmsligfullständighet. Den andra poängenår, att först när man serelementeni sitt omgivande sammanhangkan man börja tånkaöverbetydelsenavvad Olavi Granö har kallat »delokala konnektionernac.Sakeroch ting berörvaran- \4 r i dra eller ar placeradei förhållande till varandrapå ett sätt. som inte F. kan härledasur vetenskapligagenetaliseringarav vanligt slag. Newton kunde med sin gravitationslagbeskrivahur ett äpple accelererar. när det faller till marken från sin gren. Menhan kunde inte medden kunskapensäga.om ett visstgivet äpple skulle komma att kvaddas eller falle mjukt vid banansslut. Föratt kunnayttra sigom det måste han först seefter om det fannsgräseller stenläggningunder grenen. Han måstemed andra ord sein i ett diorama.somkunde visade lokala konnektionerna. Jag menarnu. att det finns ett generelltstudium i störreskalasom har sammagrundkaraktår somuppsättningenavett diorama. fastän på ett omvänt sätt. En region - vilken somhelst - år inte en helhet, somman försökerkonstruera.Den lr engivenfullständig verklighet. l denna kan vi - i princip - råtta de systematiskavetenskapernasresultat flaekvis. Däremellan upptäckervi det obekanta.Vi kan också upptäcka och värdera de lokala konnektionernamellan fenomen. kändasåvälsomokända. Om vi vill ha ett talandenamn på perspekrivet ifråga kan man sågaatt vi försökerfå grepp om fenomenvårldensterritoriella integration. Innebördenav begreppet territoriell integrationblir emellertid inte helt meningsfullt förrln inte bararummet utanocksåtiden förts in i bilden. Rummet ger ett utmärkt mitt genomstruktur. Men pocessermåstesesi tidsriktningen.

u *-_.____.._-_

____ n \ \ o _. ø

hohiveumedhiaipavIvirmiuvidvaldaml- Hg.l Enunpri:behyggelxwueullin; fore-snälla kauuuedda i perspektiv ochpunkterna debdnuclupunluu.Ovalcme enhcm.:omfinnsvidvarjeüdpunkl.

bebyuelwutveckling besluiven medhjulav-uajekluciea- genom Fig.1. Exempel: ullkommnum: nu dai/rummen. Denanmlinjernavisatnå:hebyuelsesenlneuelna envaldperson umsigi bebyggelochnu denyuau.Denniochlelinjen(a)visethur hn manseenhelbetalning:livpl du säueu. Jia mysoenm underLiuliv. I paincip

TnnaldGelgeuLoelmeviepcøiekn.

lnotn geografinfotsöktevi lattgehandskasmedrurnmetstidsligltet tried hjälp av tvärsnitt. Bebyggelseutvecklingetti Sverige kunde kan exempelvisbeskrivassomi frg. l. Vi har att göramed något som liknas vid stillbilder i en ftlmremsa.l detta betraktelsesättblir tiden och rummet regirlreringrrâmenriøner.De hjälper ossatt hålla fasten l›ild av vad som hänt. men de bidrar inte särskilt mycket till förklamuringen av skeenden.Tvärsnittet blir livlösa dioraman. De får ^ seutnskaraktar. Emellertid kan man lätt fördjupa perspektivettill något mer levande. Man uppnår det genom att betrakta rvärsnittet som ytan av det till genom tiden glidande nuet. Man förvandlar riden och rummet ett enhetligt ntidrumc. Då avtecknarsig med en gångalla slagav individer. de må varamänniskor, andraorganismereller föremål_Lex. verktyg_till trajektnrier somror sigfrån en fotlelsepunkt till en dödspunkt (detta är egentligen baraen genetaliscrirtgav demografcrnas lit-grepp .livslinjeuy -lltåligac fÖIClCClSCI, Lex. byggnader_totnter eller kommuner avtecknarsig somtuber inom 0th mellan vilka inclivi› derna rör sig, Vi kan nu omvandladet förstadiagrammetochfå en bild avhur individen vaver sitt liv framåt inom en struktur av »stationen (ftg. 2). Det l›Iir klart hur dennastruktur ändrasoch vilken elfekt ändringar får för människoväven.Vi kan likna bilden vid ett orkesterparritur. [)et visar hur spelarnaoch instrumenten är usysselsattaa. Det visar ocksåhur mycken:sysselsättning:avolika slagsom kan packasin på en gång. De existentiellabasresurserna inom regionenoch tidsperiov

Ahawus...

den blir klarlagda. Detta medger inte bara beskrivning utan också deduktiv: resonemang. Det här betraktelsessartetblir naturligtvis snart alltför komplext for fullständig grafisk beskrivning.Men det är inte den sakensomär och det såtratt poängen. Den ligger i stället i den begreppsbildning resonerasom kan härledesur baspetspelttivet.Så Lear.avfürsenkla orsak-verkan-resonemangur fbrklaringsarsenalen.l stället understryks resonemangi allokerings-. konflikt- och maktterrner. Vidare vilket är en tvingas man beakta olika slagsindividers odelbarltet. stark restriktion på möjliga ochickemöjliga sekvenseravsituationer. Slutligen tvingas man beakta utbytesrelationerna mellan tid och rum. Olika företeelserförhåller sig givetvispå olika sätt med hänsyntill sitt uppträdande över tiden inom ett avgränsatgeografisktområde. Somligaär klart lokaliseringsbaraoch har en val deftnierbar livscykel.

ocksåbyggnaderoch andra Det gäller i första hand människormen institutioner artefekter. Andra finns där - til exempelsamhälleliga utsuåckning, eller sedvånjor - men år mindre gripbara till länge.

att sealla dessaföreteelsertillsambörjan och slut. Vi har svårtför annatdärför att olika vemanspå det sätt somskulle behovas.bland

skilda företeelseroch betenskapligadiscipliner specialiseratsig på förbinda: med handlat dem med begrepp som inte utan vidare kan

varandra.Man blir därför obenägeninom ett visstkunskapsområde. med ett där företeelserhar en visskaraktär. att såttadem i samband helt annan karaktär. annat kunskapsområde.där företeelserhar en som ingen upp- Pådet sättet uppstår ofta underliga kunskapsluckor. fram det. märksammarförrän den verkligavärldenshändelsertvingar sågrovt for- Detta är, tror jag. exempelvisskålettill att humanisterna kulturföreteelse. summat att utveckla kunskaperom teknologin som

i ett kulturellt perspektivinbju» Frågorsom har att göramed mening och transportmedel. der inte sjålvklarr till funderingar kring verktyg sått indela den Det har gjorts mångaförsökatt påett uttömmande fenomenvårldsom vi uppfattat inom ochomkring oss.jag skall anfö-

når det gåller ra ett av dem. som jag har funnit mycketanvändbart hur olika företeelseroch föratt på ett systematisktsätt hålla redapå för ett ndioramau. hållanden hänger ihop med varandrainom ramen mellan filosofen Karl l en dialog om medvetandetoch hjärnan

Ecclesgörsen indelning i tre varl- Poppetoch neurofysiologenjohn växelverkanmed varandra.” dar, olika till sin natur men befintliga i område. Den innefat- Värld l är de fysiskaobjektensochtillståndens liksom alla artefakter. tar alla oorganiskaoch biologiska existenset mentala tillstånd: percepti- Värld 2 ligger inom oss.Den hyservåra känslor.Värld 3 är kulturens on. subjektiv kunskap. tankar. minnen. somberättelseroch myområde. människosjälensprodukter. sådana ter. konstverk. matematiskateorem och teknologiskarecept. Vi bör

en dikt. i sig själv observera.att en bok. som innehåller till exempel Värld 3. Den andras hör till Värld l, medandikten somsådanhur till eller fors üver till en inte när den trycks om på något annat ställe

grammofortskivaeller tape. med är att hålla re- Vad vi behövergöra bättre än vi hittills lyckats

villkor för tillstånd och händelserhos da på hur dessavärldar ställer en hjärna(Värld l)att bo i. varandra.Medvetandet(Värld 2) behöver vill inte hjärnanta fram Vi kännaralla till vadsotnkan hända:ibland där. Kommunikation mellan ett minne. som medvetandetvet finns - såvitt vi vet - något slagsfysiska medvetartden(Värld 2) behöver

bärare(Varld l). Det är darfot sortitlateringett av brevoch andradokument (Värld l) blivit en så viktig sak i historisk forskning. Man undrar bara varför detsammainte kommit att gälla transportsystemen. Bidrag till kulturen (Värld 3) uppnår inte sin ställning förrän upphovsmannenantingenfått sin produkt dokumenteradsomnspårc i andra människorshjärnor (Värld I via Värld 2) eller kodilieradepå något materiellt substrat(Värld l). Det skulle varaintressantatt undersökahur de resonemangrörantle bevarandeoch gallring. som förts inom arkivväsendet.förhåller - mendensasig till de tre världarna.Jagskulle kunna föreställamig ken är naturligtvis obestyrkt- att Värld 3 värderatsmyckethögt och tlärnästVärld 2(i all synnerhetunderavdelningenframståendepersoners tankar). medanVärld l settsmed Slölrc likgiltighet. Det vore lötltlarligr eftersomman inte kan anse.att Värld l bestämmeröver Varltl 2 och 3, men det är beklagligt_därför att det blir svårtatt få fatt i hur Värld l sätterupp gränseroch vidarebefordrarkonsekvenser. Det harinte legatnäratill handsatt fullt ut sedessabryggormellan världarna.Min atgumenteringför ett »dioramaa-perspektivsyftar till att byggabryggormellan de tte världarnai vårförståelseavhistoriska förlopp. jag är övertygadom att mångaindivid- social-och rtaturhistoriska studier skulle berikasav bättre kontextuella ansatser.Jag uppfattar exempelvisperspektivetsom ofrånkomligt, om man skall ha någon framgångmed så kallad reknikbedömning i ett ftamåtsyftandeperspektiv, en arbetsuppgift för forskningen som nu blivit synnerligen aktuell. Det är givetvisså.att endastdet historiskamaterialetstårtill förfogandeför de övningar. som måsteutförasinnan man kan komma till en djupareförståelseavsamhällsurvecklingensförhållandetill tekniken. Synsätretsltulle vidareskärpauppmärksamhetenpå en grovt försummadsidai undersökningarav historiskaförlopp. nämligeninne- \ börden av rnisslyelranden.Ett exempel. l någongalltingsinsttuktion

har jag sett rekommendationenatt gallra undan handlingar rörande Mum..

icke antagnasökandetill tjänst. Bakom en sådanrekommendation n_ måsteunderförståttligga föreställningen.att antagandetår en funktion enbart av den antagnesdokumenteradeförtjänster. Ett sådant synsättär naturligtvismycketpartiellt. Utfallet måstei hög gradoelrsåbero på hur helaspektrumav konkurrenter sågut. Men än vidare sett är det en centralsakatt kunna uppskattavilken slagskobildning som i sin helhet uppkom vid olika lediga positioner i ett samhälle.

Det måsteansesvara en mycket talande indikator på hur ett samhällssystemfungerat. Det år av intresseatt komma underfund med vilka mekanismersom släpperfram vissaindivider och driver andra in i återvåndsgrändet. Men det skulle föra for långt att nu forsökaspecificeravilka slags problemsomter sigviktigare ån andraeller vilka datasomskulle vara värdefullareän andra att spara.Det föregåenderesonemangetavser inte att i forstahand leda till den sortensslutsatser.Det handlar om hur vi skallsepå bevarandetavarkivalieri allmänhetfor att gestudiet av tertitoriell integration en rimlig chansatt utvecklas. Gallring är uppenbarligen ofrånkomlig. Gallting av ett material kan varatotal eller partiell. l det senarefallet uppstårett slagsstickprov. somnaturligtvis kan väljasut påolika grunder. l allmänhet torde man hittills ha utgått från data självaochderaskaraktär.Vad jag vill hävdaär en annanprincip: vi måstesäkerställaolika fenomenslokalasammanflätning.Däravföljer. att det inte i förstahand är data självasomutgör grunden för urvalet utan det är det geografiskaområde. somde härrör från. Egentligenår detta sätt att seinte såavlägsetfrån en annanprincip, som längevarit vägledandevid arkivbildning. Man har samlat material med hänsyntill den aktör (myndighet. företag),som btagt sammandet. Tanken bakom detta årocksåintegtativ. Mananserdet varaav vikt att kunna identifiera det inte sammanhangeti aktötens handlingar. Man eftersträvaratt förstå integration inom en rättsligt definieradräjongavverkligheten. Principenäremellertidstarktöverhetsorienterad.Det finns ocksåen de stytdasvärld och den är inte utan sina specifikasammanhang.Dessaär kanskerentavviktigare. Man bör alltsåkuntta vändapå inriktningen. Man får då inte fatt på en enda aktör som är sbeslutsfattatec.Men man får fatt på ett osystetm inom vilket skeendetocksåhar en logik. somär bestämdav samspelmellan fenomen. dennagånginom en fysisktdefinierad existensräjong. Den diskussioni Sverige.somjag omnämnt tidigare.går ut på att välja ett antal relativt storaområden(sannolikt län) inom vilka arkivaliet bevarasi störta utsträckning än inom andra. En sådanåtgärd skulle säkerställa.att man i framtida forskningkangripatagi vadjag här kallat »dioramaa-perspektivetfÄvenom en forskareinte är intresseradavområdetsomhelhet uran väljernågotspecielltproblem vilket väli fortsättningensomhittills blir det vanligaste- såsäkerställer existensenav intensivdataområden.att problemet kan sesi sin

kontext på sått somandragallringsprinciper skulle försvåra. Bland de invändningar, somkommer att resas.är att intensivdataområdenaldrig kan bli arepresentativaø i den meningen.att mankan räknaupp där observerademängdertill mängdergiltiga för helalandet. Detta är naturligtvis en riktig invändning. Menden missarpoängen. Det som skall säkerställasår inte möjligheten att åstadkomma aggregeradedata för landet somhelhet utan att studerafundamentala »ekologiskaprocesseriskilda slagsmiljöer. Det är hellerinte såatt målet nödvändigtviseller enshuvudsaklingenär att tadkommastatistiskadata. Mångaföreteelsert.o.m. i Värld I låter sig inte lämpligen beskrivasmed siffror. Vad Värld 3 beträffar är statistik ofta helt ointressant.Kvalitativ information har stor vikt. Arltiwården bör inte låta sig förledasavdagensöverrropå siffror.

Noter I) Degreppet komframi diskussioner medminkollegafrånClarkUniveruty. Anne hummer.som1976befannsigi Sverige somFulbrightgisr. 1)Se * rusnr“_ law-g _m.r›. olnteruivrlataorruådem. februaril979. S) Undberg.Ernst-Folke. GunnarHateliusochNordiska museets insrallationsfråga.RIG1937. Btingéus. Nils-Arvid.ArturHazelius ochNordiskamuseet. Fataburen 1912. 4) Papper.KarlR.- EcclesJohn C..TheSelfandlIs Brain.AnArgument forlnterutionisrn. Wrmding1977.

Bilaga ›1

Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen i 1980:100)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 4 § sekretesslagen ( l980:l00)“ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap.

4§

Sekretess i sådan sarskild verk Sekretess galler i sadan sarskild verkgaller samhet hos myndighet som avser fram samhet hos myndighet som avser fram av statistik samt, i den ut ställning av statistik samt, i den utställning sträckning regeringen föreskriver det, i sträckning regeringen föreskriver det, i annan därmed undersök annan därmed jämförbar undersök jämförbar ning, som utförs av myndighet, för upp ning, som utförs av myndighet, för uppgift som avser enskilds personliga eller gift som avser enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan ekonomiska forhallanden och som kan hänföras till den enskilde. Uppgift i hänföras till den enskilde. Sekretess företagsregister, uppgift som avser av- galler också, i den utsträckning regeliden, uppgift som behövs för forskr ringen Rireskriver det. för uppgift om ningsändamål, uppgift som avser per enskilds personliga eller ekonomiska sonal- och lönestatistik och uppgift, förhållanden. som kan hänföras till den som inte genom namn, annan identi- enskilde och som bevaras enligt galltetsbeteckning eller därmed ämförbart ringsforeskrifter som bygger på att förhållande är direkt hänför ig till den handlingar av visst slag bevaras inom enskilde, får dock lämnas ut, om det vissa geografiska områden eller i fråga står klart att kan röjas utan om personer födda pä en viss dag i

uppgiften

att den som uppgiften rör eller någon månaden. Uppgift i företagsregister, honom närstående lider skada eller uppgift som avser avliden, up gift som

men. behövs for forskningsándamålf uppgift

som avser personal- och lönestatistik och uppgift, som inte genom namn, annan identitetsbeteckning eller därmed jämförbart förhållande är direkt hänförlig till den enskilde, får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider skada eller men.

I frå a om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio ar, såvitt ang r uppgift om enskilds personliga förhållanden, och annars i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den XX.

U Lagen omtryckt 1985:1059.

1987 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Otillbörlig eftcrbildning. Ju.

Ni Dödsboägande och samägan* av jordbruksfustighct

m.m. Ju. Lángtidsutrcdningen 87. F1. En ny kytkolag m. m. Del 1. C. En ny kyrkolag m. m. Del 2. C.

5P?H99PP

Folkstyrelscns villkor. Ju. Barnets rån. Ju. Svenska Rsrsvarsindustrins utlandsverksamhct. UD. Det svenska totalförsvaret inför 90-talet. Fo. Indrivningslag m.m. Fi. Skydd for det väntade barnet. Ju. Lcgitimation för vissa kiropraktorer. S. Översyn avrättegångsbalken 3. Ju. Mordet på Olof Palme. Ju. Miljöskatlcfond. ME. C.

SYÅGSS§?5›T›S§SSTSG§F

Bcgravningslng. Franchising. Ju. Internationella famiijcraltsfrágor. Ju. Varannan damernas. A. Läkemedel och hälsa. S. Äldreomsorg iutveckiing. S. Missbrukama Socialtjänsten och Tvângct. S. Medicinteknisk säkerhet. S. Produklsäkerhctslag. Fi. Ökat kommunalt väghållningsansvnr. K. Eiskilda vägar. K. Skeppslega till utlänning. Tillstånd. dispenser. naggskifte. K. . Bistånd för bättre ntiljö i u-land. UD. Stödtill näringslivet. Fi. R1 i fastighet. Ju.

?Wâfáfâåå

lntegritetsskyddet i informationssamhället 4. Ju. För en bättre miljö. ME. Ju mer vi är tillsammans. Del l. C. Ju mervi är tillsammans. Exempelsamling. Del 2. C. 3 . Ju mer vi är tillsammans. Uttdcrlag för refomter samt förslag. Del 3. C. ä . För en bättre miljö. Miljövårdsfnmiljen. Myndigheter och författningar. ME. Stödet till bam- och ungdomsföreningnr. C.

3-35 . Arkiv för individ och miljö. U.

Statens

offentliga

utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Civildepartementet

Otillborlig cfterbildnittg. [l] En ny kyrkolag m. m. Del l. [4] Dödsbottgandc och samugamie av jordbruksfastighet En ny kyrkolng m. m. Del 2. [5] mm. [2] Bcgravningslng. [16] Folkstyrelscns villkor. [6] Ju mer vi ttr tillsammans. Del l. [33] Barnet: ratt. [7] Ju mer vi :lr tillsammans. ExempelsamlingDel 2. [34] skyaamractvmaac barnet. nu Ju mer vi är tillsammans. Underlag för refomtet samt Översyn av rättegångsbalken 3. [13] förslag. Del 3. [35] Mordet på Olof Palme. [14] Stödet till hom- och ungdomsltlreniitgar. [37] Fmnchising. [|7] Intematiottella funiljerüttsfrågor. [18]

Miljö- och Energidepartementet

Fel i fastighet. [30] -Jntegritetsskyddct i informationssamhltllct 4. [3 l) Miljöskndefoud. ns) Mr en lxttlrc miljö. [32] Rir en bättre miljö. Miljövárdsfamiljcxi. Myndigheter och författningar. [36]

Utrikesdepartementet

Svenska mrsvarsindustrins utlandsverksanthct. [8] Bistånd for bättre miljö i u-land. [28]

Försvarsdepartementet

Det svenska totalförsvaret inför 90-talet. [9]

Socialdepartementet

Legitimation för vissa kiropruktorer. [12] Läkemedel och hälsa. [20] Äldreomsorg i utveckling. [Zl] Missbrukama Socialtjänsten och Tvánget. [22] Medicinteknisk säkerhet. [23]

Kommunikationsdepartctnentet

Ökat kommunalt vltghållningsmsvnr. [25] Enskilda vägar. [26] Skeppslega till utlänning. Tillstånd. dispenser. flaggskifte. [27]

Finansdepartementet

Långtidsutredningcn 87. [3] lntlrivuingslag mm. [10] Produktsäkerhetslag. [24] Stöd till näringslivet. [29]

Utbildningsdepartementet

Arkiv m: individ och miljö. (331

KUN e L. tällä-Tim.

Arbetsmarknadsdepartcmentet 1987 09-25

Varannan damemas. [l 9] STOCKHOLM

ALLMÄNNA FÖRLAGET

ISBN 91-38-10021-5 ISSN 0375-250 X