Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen : rapport från Delegationen för Miljöprojekt Göteborg

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

GÖTEBORG

MILJÖPROJEKT

ä á

ÖR

ETT RENARE

HISINGEN

g Eg Statens offentliga utredningar

1989:32

Eg

Miljö- och Energidepartementct

GÖTEBORG

MILJÖPROJEKT

FÖR

-

ETT RENARE

HISINGEN

för GÖ tttt

lgelegationen Miljöprojekt rg

Beställningsadress:

Allmänna Förlaget

Kundtjänst

106 47 Stockholm

Tel: 08/739 96 30

Informationsbokhandeln

Malmtorgsgatan 5, Stockholm

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi

över SOU och Ds som omfattar åren 1891-1987.

Den kan från förlagets Kundtjänst, köpas

106 47 Stockholm. Best. nr. 38-l2078-X.

Beställare som är till remissexemplar berättigade

eller kan beställa sådana under adress:

friexemplar

Regeringskansliets förvaltningskontor

SOU-förrådet 103 33 Stockholm Tel: 23 20 Telefontid 8.10-12.00 (externt och internt)

08/76?) 08/763 10 05 12.00-16.00 (endast internt)

Redaktionell konsult C9” Bo Thunberg

produktionsledning

och IdéoLuck AB

Grafisk form omslag:

och sättning: Calidris ab

Datorombrytning

Illustrationer: Ström

Kjell

Korrektur: Gunilla Skoog

Tryck: Graphic Systems AB, Göteborg

ISBN 91-38-10322-2 ISSN 0375-250X

Till Statsrådet

och och

chefen för Miljö- energidepartementet

Den 17 december 1987 beslutade att tillsätta en särskild med regeringen delegation uppdraget att ”initiera och samordna för att

åtgärder göra Hisingen väsentligt rena-

re på tio år”.

Samma dag statsrådet Dahl Kerstin

utsåg Birgitta Svenson (s) att vara ordförande

i delegationen. Sören Eriksson (s), Eivon Gidsäter Göran (LO), Bengt Hubendick, Larsson (TCO), Lennart Olsson samt Rune Persson (fp) (Industriförbundet) utsågs samtidigt till ledamöter.

Som sakkunniga Karlsson utsågsjan (statens naturvårdsverk), Bengt Mollstedt (miljö- och

hälsoskyddsförvaltningen, Göteborgs kommun) samt Bengt Erik Olsson

(länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län). Mollstedt Bengt begärde entledigande från sitt uppdrag den 19 oktober 1988. Till att efterträda honom

utsåg regeringen

den 19 december 1988 Christina från och

Ramberg miljö- hälsoskyddsförvaltningen

i Göteborg. Till huvudsekreterare i den l 1988 Göran delegationen utsågs januari Värmby. Vid samma tillfälle Tore att som biträdande utsågs Magnusson fungera sekreterare. Den 1 februari 1988 anlitades Persson som kanslist. Den 29 februari Margareta 1988 kompletterades sekretariatet genom att Charlotte Wäreborn Schultz till biträ-

utsågs

dande sekreterare. Till biträdande sekreterare även Ulf Duus den l utsågs juni 1988. Delegationen har namnet för antagit Delegationen Miljöprojekt Göteborg. Under arbetet har anlitat konsulter delegationen och experter för olika delutredningar. Bo Thunberg har konsultbasis biträtt sekretariatet vid

på produktionen av

denna och även skrivit de av som finns rapport sammanfattningar konsultrapporter i ett särskilt avsnitt.

Delegationen överlämnar härmed - För ett re-

rapporten ”Miljöprojekt Göteborg

nare Hisingen med de samlade och förslagen motiveringarna. Rapporten är tänkt att som en av vårt arbete, där vi läm-

fungera slutredovisning

nar konkreta till inom olika områden.

förslag åtgärder Den bör också betraktas som

ett idé- och som kan till en fortsatt

diskussionsunderlag förhoppningsvis inspirera

debatt och ett brett för i Under engagemang miljöpolitiken Göteborgsområdet. den korta tid som har verkat har det inte varit delegationen möjligt att i detalj penetrera alla delområden och av en så

aspekter komplicerad problemställning som miljön på

Hisingen och i Vi vill därför också betrakta

Göteborg. vår rapport som ett ”avstamp”

för den diskussion om ett framtida renare som måste föras - hos enskilda Göteborg hos och inom

göteborgare, företag organisationer, myndighetssektorn och - natur-

- det

ligtvis på politiska planet. Den diskussionen kan i sig generera många förslag

till som bör beaktas i det fortsatta

lösningar miljöpolitiska arbetet.

vill vi också

Slutligen betona att en rapport som denna inte bara berör Hisingen

och Aven om våra och

Göteborgsregionen. förslag bedömningar är geografiskt knut-

na till finns det och

Göteborg, många angreppssätt förslag till lösningar som förhoppningsvis kan inspirera till andra håll i landet.

efterföljd på

Göteborg den ljuni 1989

, O

I,

Cia..

Kerstin Svenson

ordförande Göran Värmby huvudsekreterare

Innehåll

Förord

Sammanfattning

år 2000 - en vision 16

Hisingen

av vårt arbete 20

Uppläggning

Målsättning

Vårt arbetssätt 21

som 24

Hisingen föroreningskälla

-i storstaden 25

Hisingen Göteborg

Fakta om 26

utsläppen

Så skall renare 30

Hisingen göras väsentligt

Punktkällor 32 32

Raffinaderier

Volvo, Torslandaverken 36 38

Övriga industrier

Hamnar 38 41

Fartygstrajik, fdrjeterminaler

Avfallslippar

Trafik 45 45

Miljömål

Persontrafik

Godstrajik

Miljövänligarefordon/bränslen

Förändrad avfallshantering källsortering

Miljöfarligt avfall

Göteborg, Partille och Mölndal som ”miljöskyddsområdá” 78

Ãtgärdsinriktad kontroll 81

Finansiering 84 Erfarenheter från vårt arbete 88 Kommitténs till fortsatt arbete förslag 94

Förändrad lagstiftning 102 Särskilda yttranden 104

sammanfattningar av rapporter 1 12-182

Bilagor Kommittédirektiv 183 Delprojekt utförda av på uppdrag Miljöprojekt Göteborg __ 186

Sammanfattning

Kommitténs är att initiera och samordna uppdrag

blir inom väsentligt så att renare åtgärder Hisingen

Arbetet har bedrivits inom de en tioårsperiod. fyra

områden som nämns i direktiven -trafik, industri,

hamnar och avfall. Med på hjälp av goda exempel

vad kan åt har vi velat få problemen man göra

så Vi har också åtgärder som igång mycket möjligt.

lämnat konkreta till fortsatt arbete. Efterförslag

redan ut i direktiven har vi pekats som problemen

inte oss så åt att inventera och beägnat mycket

skriva dem.

e stora Hi- står för ca 70 % av utsläppskällorna på svaveldioxidutsläppen är väl kända. Vi kan och 30 % av Hisingen på- kväveoxidutsläppen på verka eller göra något ät dem singen. lokalt. De är bortsett från trafi-

ken lokaliserade till ett områ- Vi har fram ett för begränsat tagit åtgärdsprogram de på västra och södra delarna av ön. att minska till luft från de två utsläppen Större delen av har en gynn- stora Shell och BP. Det Hisingen rafjinaderiema, sam i förhållande till hela har vi överenskommelse miljösituation förslaget enligt den inre tätt befolkade med naturvårdsverket överlämnat till Göteborgsregicy nen. Genom att minska dem inför den kommande utsläppen på omprövning- Hisingen kan vi få en renare både en av raffinaderiernas miljö utsläppsvillkor. på Hisingen och i hela En Om vårt eller ett Göteborg. likvärdigt förslag geomfattande diffus spridning av förore- nomförs, kan raffinaderiernas av utsläpp ningar till luft och vatten sker vid hante- kväveoxider minskas med ca 60 %, sva-

av och kemi- veldioxid ring miljöfarliga produkter med ca 95 %, partiklar med ca kalier i Göteborgsregionen. Vi har där- 80 % och kolväten med ca 95 %. Det kan

för valt att även arbeta med den frågan. ske genom övergång till gas som bränsle, Vår är att kan och rebedömning Hisingen genom ombyggnader ytterligare göras väsentligt renare inom en av svavelfabrikerna och tioårspe- ning genom riod genom att industrins och hamnar- och av övervakning, läcksökning tätning nas kan minskas När det de diffusa utsläpp kraftigt. kolväteutsläppen. De totala gäller trafikens utsläpp har vi valt att i bedömer vi till investeringskostnaderna huvudsak föreslå och initiera av 8-18 kronor och de driftåtgärder miljoner årliga mer långsiktig karaktär. Vi har därvid och till 9-19 kapitalkostnaderna miljointe begränsat oss till utan be- ner kronor l dessa siffror Hisingen per raffinaderi. traktar trafiken ur ett dock inte mot kolväteutstorstadsperspek- ingår åtgärder tiv. För produkter, kemikalier och avfall Variationerna i kostnader beror släppen. finner vi det möjligt att uppnå en avsevärt i huvudsak hur på priserna för gas som förbättrad och därmed minska- bränsle beräknas. hantering de inom de närmaste tio åren. För som vi inte deutsläpp Nynäs raffinaderi, Utsläpp från panncentraler och en- bedömer vi kostnaderna till taljstuderat, ergianläggningar har vi inte tagit upp. i en tiondel av Shells storleksordningen Där introduktion pågår av naturgas som eller BP:s. ersättning för Det ger vä- När det har vi eldningsolja. gäller kolväteutsläppen sentligt minskade utsläpp av svaveldioxid prövat ett som kan övervakningssystem och av användas av både partiklar. Transporter farligt gods raffinaderierna och har vi inte studerat. Vi har heller inte för att tillsynsmyndigheterna följa, spåra arbetat med ekonomiska styrmedel för och täta av kolväten kontinuerläckage trafik och andra eftersom runt. Det är ett modernt utsläppskällor, ligt, dygnet mätstorstadstrafikkommittén och som sedan 1987 i det miljöav- system, utnyttjats giftskommittén har den uppgiften. för att mäta regionala luftvårdsarbetet, halterna av olika kolväten, svaveldioxid,

kvävedioxid och ozon på ettantal platser.

Industrier, hamnen; avfallstippar och

Mätningarna beräkningarna vi ge-

nomförde vid Shell visade att utsläppen De största punktkällorna för till av kolväten är större än vad företautsläpp långt luften är oljeraffinaderierna, Volvos per- teoretiskt och redoget beräknat tidigare sonbilsfabrik och oljehamnarna. De står visat för koncessionsnämnden. I novemför ca 80 % av de totala ber 1988 redovisade BP och kolväteutsläppen mätningar på Hisingen - eller ca 15 000 ton av sina som per år. beräkningar kolväteutsläpp De utsläppen sker nära marken. visade samma tendens. De hade blivit Utsläp- på av svaveldioxid och kväveoxider av pen ålagda länsstyrelsen att göra mätningarna. kommer från och når mil- Genom förbränning att sätta upp ett mätsystem av jön via höga skorstenar. De största enskil- den typ vi bedömer vi det föreslagit möjda källorna är här raffinaderierna, som att få till stånd ett avsevärt bättre ligt

än det som nu undvika för att på sikt kunna läcksökningsprogram utsläpp Tillsammans med Arbetet att uppnå avtillämpas. speciella uppnå nollutsläpp. krav och där fallsfri eller avfallssnäl produktion förpå tätningar utrustning, kan ske, bör det vara att bättrar för de anställda och läckage möjligt arbetsmiljön kostnader för avfallshantefå ned utsläppen med i storleksordning- ger minskade en 95 % räknat från nuvarande nivå. och kontroll. Genom direkring, rening Kostnaden för ta möten och kontakter med produkmâtsystemet uppgår till ca 3 kronor för raffinade- och anställda vid olika familjoner ett tionsansvariga ri av Shells eller BP:s storlek. kost- briksenheter har vi försökt stimulera till Ovriga nader för att direkt täta av kolvä- ökat engagemang och entusiasm för milläckage ten är svåra att inom företaget. På Volvo Toruppskatta. Enligt oljein- jöarbetet dustrins är dock slandaverken finns ca 10 000 anställda. egna bedömningar och andra Det är ett exempel på företag där stora läcksökningsprogram åtgärder mot diffusa de mest kost- kan nås om så många som läckage miljövinster nadseffektiva i hela från raffme- av de anställda medverkar. kedjan möjligt till vid bensinstation. De på Hisingen har ring tankning övriga företagen Shell meddelade i no- vi träffat vid några möten. Vi har då relänsstyrelsen vember 1988 att skall satsa dovisat exempel från industrier i Sverige företaget pä och utveckla och andra länder avfallssnål det system vi använt. på produktill luft frän Volvos tion, av vattenbaserade fär- Utsläppen anlägg- utnyttjande i Torslanda har varit föremål för m m. ningar ger för tryckerier ett omfattande arbete i samband med det koncessionsärende som behandlats Oljehamnama i Skarvik-Rya är efter Shell,

under 1988. I måleri- och BP och Volvo den största enskilda punktlackeringsfabrikerna räknar vi med att efter källan för utsläpp av kolväten till luft, om företaget koncessionsärende kommer man betraktar hamnarna med sina depåpågående att installera bästa er en anläggning. tillgängliga renings- som teknik. Det kommer att sänka har installerats utsläppen Atervinningssystem från nivå ca l 400 ton/ år från under 1988 för bensinångor som avgår dagens på dessa fabriker ned till hundratal vid av tankbilar. några depäernas uppfyllning 1996 med att ca En känd stor källa för i ton per år. Volvo räknar kolväteutsläpp 60 % av totala av lös- återstår dock - utlastningföretagets utsläpp oljehamnarna kommer att bestå av av- en av bensin till fartyg. ningsmedel från diverse material utanför Vi har fram ett förslag till återdunstning tagit måleri- och I sam- för dessa utsläpp. Utredlackeringsfabrikerna. vinningssystem band med att de skulle kunna minskoncessionsförhandlingarna ningen tyder på under 1988 ändrade Volvo sitt mål för de kas med 95-98 % med en i investering totala av 1996, rör och på ca 15 miljoner utsläppen lösningsmedel anläggningar från 1 035 ned till 700 ton/ år. kronor. Till detta får läggas kostnader

Vi har mot av ovanstående för de installationer som behöver göbakgrund valt att försöka initiera ras har ytterligare åtgär- på fartygen. Enligt Sjöfartsverket der för att minska från de de flesta moderna som fraktar benutsläppen fartyg hundratals olika material och sin ett rörsystem som är förberett för hjälpkemikalier som Volvo använder vid bl a de av gaser in på land. Vid en återföring banden. Om Volvo ställer krav studieresa till USA fann vi att ett återvinlöpande sina underleverantörer av kemikalier variti drift sedan maj 1987 i på ningssystem vad beträffar t ex kitt, fönster- en vid ett raffinaderi utanför fogmassa, oljehamn ”boll” att börja San Fransisco. puts m m, kan det fä en Vi har med av Hamn rulla. Leverantörerna kan börja ta fram hjälp Göteborgs material som inte avger lösningsmedel AB fått igång en arbetsgrupp med myn-

eller inte innehåller ämnen. och rederier som miljöfarliga digheter, oljeindustn Resultatet kommer andra och ska arbeta vidare med en handlingsplan företag konsumenter i samhället för hur ett kan tillgodo. återvinningssystem ge- Vårt i samarbete med Volvo nomföras. Vissa frågor behöver utredas projekt till att få ett arbete med att ytterligare. syftar igång

När det gäller övriga utsläpp av kolväten För lakvattenavloppen från avfallstippar-

från cisternparkerna i anser na i Torsviken och Brudaremøssen Skarvik-Rya Tagene, vi att oljebolagen snarast bör mäta och föreslår vi att Göteborgs renhållningsberäkna storleken av dem. verk och en Mätningarna avfallsbolag genomför långtvid raffinaderierna att Vi visar en tyder på utsläp- gående rening. på möjlig typ pen kan vara kraftigt underskattade. av reningsverk. För avloppsvattnet från oljehamnarna i Skarvik-Rya har vi tillsammans med

Graab-Kemi, som svarar för nuvarande

Trafik

reningsanlåggning, tagit fram ett förslag till förbättrad Trots att den re- i rening. Kommunfullmäktige Göteborg har bening som nu finns är en av de mest avan- slutat om olika för luftföroremiyömål cerade i landet för och dylika avlopp på ningar, exempelvis gränsvärden för kolett effektivt sätt tar bort ur monoxid och kvävedioxid samt minskaolja avloppet, passerar betydande mängder miljöfarli- de totala till år 2000. Vi kväveoxidutsläpp ga lösningsmedel och kemikalier har inom även ige- miljöprojektet föreslagit nom med vårt är reningen. Syftet förslag en gräns för utsläpp av cancer- och muatt minska av dessa tationsframkallande som vi baseväsentligt utsläppen ämnen, miljöfarliga ämnen. I de flesta övriga ol- rat på den svenska cancerkommitténs

jehamnar i landet saknas de första re- och internationella strålskyddskommisningsstegen för att minimera sionens utsläppen (ICRP) bedömningar. av Vi anser därför att nuvarande Med en olja. beräkningsmodell har vi räkrening, utökad med vårt förslag, kan an- nat fram hur luftföroreningssituationen vändas som både i Göte- kommer att bli år 2000 med den utveckmodellförslag borg och i andra hamnar. av trafiken vi för närvarande har i ling Göteborg. Vi har från nu beslutautgått I Tarshamnen, där råoljan till raffinaderi- de och förväntade avgasreningskrav på erna lossas, är utsläppen av kolväten 150 både bensin- och dieseldrivna fordon. Vi - 500 ton/år. Om myndigheterna endast finner att trafikens totalt i Göteutsläpp tillåter med skilda tankar för bal- måste minska med 30 % fartyg borg respektive lastvatten och kan råolja, utsläppen 90 % år 2000 för att klara uppsatta miljöminskas ned till noll. Andelen sådana mål för kväveoxider cancerorespektive fartyg var under 1988 ca 80 %. ämnen. gena/mutagena Utsläppen från fartygstrafiken Vi har också beräknat de som ge- utsläpp nom förbränning av i om de bunkeroljor farty- uppstår strängaste avgaskraven, gens motorer är ansenliga. Genom att som kan förväntas inom den närmaste t ex Stena Line går över till införs. För att klara bunkeroljor framtiden, miljömåmed max 0,6 viktprocent svavel från juli len för kväveoxider och canceroge- 1989 minskar från ämnen mäste trafikens företaget utsläppen na/mutagena utsin färjetrafik med l 600 ton svaveldioxid år 2000 då minskas släpp med 25 % reper år. Det motsvarar 70 %. Slutsatsen blir att biltrafisvavelutsläppen spektive från en stor massaindustri eller ett raffi- ken måste minska för att kraftigt miljönaderi av BP:s eller Shells storlek. Vi fö- målen skall nås i storstaden Göteborg. reslår till för För att kunna övergång lågsvavliga oljor minska biltrafiken så radialla fartyg som trafikerar och kalt krävs både restriktioner Göteborg mot biltrafiandra svenska hamnar. Kontroll av ken och kollektivtrafik. oljor- satsningar på nas innehåll av PCB och andra är andelen kollektivtrafikanter i miljögif- Idag ter måste ske. Vi även elanslut- än pekar på Göteborg lägre någonsin samtidigt ning av vid som en som biltrafiken har ökat färjor kaj möjlighet med ca 5 % att minska för dem som bor detta störningar per år. För att ändra krävs något eller arbetar i närheten av färjetermina- nytt. ler. Sjöfartsverket, som har Den vi föreslår är att ett regeringsupp- lösning skapa drag att arbeta med luftut- attraktivt alternativ till bilen fartygstrañkens i form av ett kan här samverka släpp, med lokala organ modernt, snabbt och bekvämt kollektiv-

för att få genomfört ovanstående förslag. irajfiksystem.

Vi har fram ett till ett studie vi gjort visar att ca 70 % av den tagit principförslag stomnät för en automatisk lastbilstrafiken är lokal. Ett 50-tal snabbspår- tunga alternativa första och andra terminaler är utväg. Vi visar på några tullupplag för centrala Göte- över Det alstrar en stor utbyggnadsetapper spridda regionen. kol- inom Göteborg, vaborg. Vi anser att ett välfungerande mängd transporter är en för rav centrala staden. lektivtrafiksystem förutsättning många gär genom att kunna införa restriktioner mot biltra- Göteborgs kommun har genom trafikpofiken. litiska del av dessa Frågan om vilka typer av restriktio- ledningsgruppen tagit ner som bör användas utreds av stor- kunskaper och beslutat att börja arbeta

stadstrafikkommittén. med frågorna om godstransporter.

Vi anser att det viktigastejust nu är att kommun fattar beslut om ut- När det gäller lokalisering av lastbils- Göteborgs terminaler har en av byggnad av en första etapp i ett automat- utredning påbörjats iserat Göteborgsregionens kommunalförbund kollektivtrafiksystem. där transportföretag, Sj, Miljöprojekt I av ett modernt kollektiv- Göteborg m fl deltar. Utredningens syfte utbyggnaden även en ökad är bl a att ta fram alternativa lägen för trafiksystem ingår satsning Vi redovisar ett lastbils- och kombiterminaler. Förutom på pendeltågen. förslag till och av Bohus- detta skall ett alternativ där får upprustning utbyggnad järnvägen banan mellan och Uddevalla. en mer framträdande roll beskrivas. Ut- Göteborg för de olika alternati- Det kostar ca 600 Mkr i investeringar släppssituationen rullande Det mål vi satt ven skall redovisas. Göteborg och andra (inkl materiel). innebär att 5 000 enkelresor med bil och berörda kommuner bör bevaka lokalise-

överförs så att de blir från mill 000 med buss per dag till pen- ringarna optimala

deltåg. Utsläppen av kväveoxider, parti- jösynpunkt. klar och kolväten kan då minskas med 5 Vi anser att terminaler bör förläggas -20 % i EB-korridoren mellan Uddeval- utanför centrala Göteborg i anslutning vår till och järnvägar. En såla och Göteborg. Vi har presenterat kringfartsleder för Lokal- dan lokalisering skapar förutsättningar rapport Göteborgsregionens trafik AB och föreslår att de snarast för att sedan distribuera lokalt i pro- godset en Göteborg med särskilda, miljövänliga jekterar utbyggnad. Andra som skulle fordon - lastbilar som drivs med tex pendeltågssträckor behöva ut är Det innebär också att järnväbyggas Kungsbackapen- naturgas. mot till transporter mellan deln, Bergslagsbanan Vänersborg- gens möjligheter Trollhättan och Boråsbanan. Dessa har olika terminaler kan utnyttjas.

inte studerats inom projektet. Pendeltågstrafik till är det mest aktuella att Eftersom sedan april 1988 har Kungsbacka Göteborg ut. till har vi funnit det bygga tillgång naturgas En centrala Göte- att initiera konkreta projekt tågtunnel genom angeläget för att få med lastbilar od: bussar. borg genomgående järnvägslin- naturgasdriznm är en annan länk. Kostnaden för Det kan minska utsläppen väsentligt jer viktig till ca två även med bästa dieselmotorn denna kan grovt uppskattas miljar- jämfört der kronor och totalsumman nedan. som finns Energiverken i Göteborg ingåri idag. för ett fullt ut- har i samråd med Miljöprojekt Göteborg Investeringskostnaden stomnät för med i ett samnordiskt projekt för att byggt automatiskt Göteborg gått har vi bedömt bevaka av för till storleksordningen 15 mil- utvecklingen naturgasdrift kronor. Till detta kommer kostna- tätortsfordon. Vi har därefter tillsamjarder der för vagnar och annat rullande mate- mans med Energiverken initierat två pro-

riel, som beräknas uppgå till 2-3 miljar- jekt för att komma igång med naturgas-

der kronor. I kostnaden värt drift på distributionsfordon (KF och ingår förslag till och dubbels- och bussar (Göteborgs Spårvutbyggd Bohuspendel Pripps) till . Vi har även fram ett underlag pår Kungsbacka. ägar) tagit som visar hur diesel kan avvecklas som fordonsbränsle i Kunskaperna om godsflöden och hur gods för den tunga trafiken år En och ersättas med naturgas eltransporteras mycket bristfälliga. Göteborg

l__er biogas. Steget därefter är vätgasdrift. pilotprojekt med till koltransporterna Aven här har vi satt igång konkreta ut- Sävenäs skulle kunna påbörjas. vecklingsprojekt. Vi har granskat Volvos transporter Hipå Kombitrafiken, som Sj nu satsar på, inne- singen för att ta reda på om och hur de bär att containrar och andra lastbärare kan minskas och effektiviseras. Vi har fraktas sträckor längre på järnväg. I regel kommit fram till att avgasutsläppen från rör det sig om avstånd över 30-40 mil. Volvos inom tio år kan minstransporter Vid kombiterminalerna tar lastbilen kas med ca 50 % med jämfört dagens över och drar till det situation. Det motsvarar 5 % av de totala ekipaget slutliga målet. Detta system har att från trafik inriktningen utsläppen tung på Hisingen. ta hand om godstransporter på längre Minskningen kan ske genom att ungefär sträckor. Lokalisering av en ny stor korn- var tredje fjärrtransport med lastbil kan biterminal i diskuteras för när- överföras till Volvos Göteborg järnväg. interna varande. En kombiterminal kommer att kan till stor del transporter på Hisingen få ett stort i södra överföras från dieseldrivna upptagningsområde till miljövänoch västra Det innebär att även fordon. Sverige. ligare om utsläppen av skulle en stor del av Volvos luftföroreningar Idag skeppas minska ute längs landsvägarna kommer bilar ut via Lindholmshamnen i centrala buller och avgaser att öka i upp- Om istället kraftigt Göteborg. utskeppningen tagningsomrädet och vid kombitermina- flyttas till en ny i yttre hamnen, som kaj len. Det är därför från nära skulle miljösynpunkt ligger företaget, utsläppen att satsa få och stora kombiolämpligt på från detta transportarbete kunna minska terminaler. med 70-80 %. Vår studie av Volvos trans-

Vi föreslår att ett alternativ med flera kan användas som modell även porter mindre terminaler studeras, där omlast- för andra företag. ning sker så nära kunderna som Alla dessa kräver investemöjligt. åtgärder Lastbilstransporterna och därmed ut- och insatser från ringar Sj, banverket, släppen skulle då kunna minskas kommunen rn fl. Inom ramen för vår jämfört med alternativet med en terminal. Be- studie har det inte varit att redomöjligt rörda kommuner måste ta initiativ och visa kostnaderna. Enligt Sj finns det dock bevaka lokaliseringen av terminaler så att redan nu goda möjligheter utnyttja att miljöaspekterna tas med. för att ta mer industrispåren gods på järnväg. En för en väsentförutsättning Transporter på väg med lastbilar har bli- ligt utökad trafik är att Marieholmsbron vit allt effektivare och har utvecklats förbättras eller ersätts med tex en tunnel

långt tekniskt sett. under älven. vår bör Ytterligare möjlighe- Enligt bedömning ter till tekniska är även såväl förbättringar begrän- industrispåren på Hisingen sade. järnvägens att utvecklas som i elektrifieras och möjligheter övriga-Göteborg för har dock varit efter- vid behov ut. godstransporter byggas satta under många år, varför här bör För att minska föpersonbilstrafiken finnas en stor för teknisk ut- reslår vi att storstadstrafikkommittén potential noveckling. Godstransporterna är att remycket ga utvärderar möjligheterna slopa viktiga att ta itu med från liksom förmånen av fri bil miljösynpunkt, seavdragen eftersom de till största delen sker eller Medel som kan idag leasingbil. frigöras med dieseldrivna fordon. sådana bör Dieselavgaser- genom förändringar styras na står för hälften av de cance- till kollektivtrafik. omkring satsningar på rogena och mutagena utsläppen från tra- Vi har i våra studier funnit det viktigt fiken i tätorter. I takt med att den att kommunen, i samband med kataly- att nya tiska införs för tas fram och avgasreningen personbi- Översiktsplaner enligt planlar kommer denna andel att öka. mer bygglagen, integrerar miljöfrågorna kommun bör inventera lo- konkret Göteborgs i planarbetet. Beslutade mål om kala godstransporter som sker regelbun- minskade i kommunen skall t ex utsläpp det för att bedöma att föra innebära att för möjligheterna planer markanvändning över mer gods från lastbil till järnväg. Ett och bostadsområden utformas så att må-

len kan nås. Krav och mål som i enda tillverkare av en svårnedbrytbar antagits måste i områdesbe- tensid tar fram en miljövänligare promiljöfrågor anges stämmelser. Detta arbete bör samordnas dukt för tex i användning Göteborgs med eventuella bestämmelser för ett mil- och automatbiltvättar. övriga Sveriges 8a § i Från Göta älvs mynning har vi låtit jöskyddsområde (enligt miljöämnen i musslor skyddslagen). analysera miljöfarliga och sediment. Vi föreslår att utsläppen av de ämnen vi identifierat, bl a

Produkter, kemikalier, avfall organis-

ka klorföreningar, söks upp och åtgärdas

För att komma till rätta med diffusa ut- i det arbete miljö- och hâlsoskyddsförav kemika- valtningen i Göteborg redan påbörjat. släpp från hantering riskfyllda lier och och i Göte- Vi ser dessa exempel som en början produkter på Hisingen bedömer vi att det loka- en men bort från borgsområdet på lång viktig vandring arbetet måste bedrivas kemikaliesamhällets avarter. Vi vill la/regionala på två fronter. Det behövs en ökad även framhålla vikten av samarbete med väsentligt aktivitet - mil- centrala för tillgång till på tillsynsmyndigheterna myndigheter och läns- samordning och allmän överjö- och hälsoskyddsnämnderna kunskap, De kan genom råd, blick. styrelsen. föreläggande, förbud och kontroll om enligt lagen kemiska En förändrad azfallshantering är mycket produkter angripa hanteringen av Med för en förbättrad miljösituation i högriskkemikalier. högriskke- viktig mikalier menar vi kemiska ämnen som mås- Göteborgsområdet. Förändringen används i stor i te i riktning mot mindre mängder mängd Göteborgsområ- gå det och som medför en klar hälso- eller restavfall och mindre mängd miljöstö-

vid och Det rande ämnen i avfallet. Vi har upprättat miljörisk utsläpp hantering. behövs också direkta krav och en för hur detta arbete kan påbörjas påverkan plan - tex getillverkare inom I föreslår vi två ompå regionen på Hisingen. planen nom en med i råden där källsortering av hushållsavfall arbetsgrupp förankring och konsumentinformatio- och industriavfall, lokal kompostering av myndigheter nen - för att utveckla avfall samt återvinning av visst miljövänligare pro- organiskt dukter och teknik. avfall kan påbörjas omedelbart. Om t ex I ett har vi med lokal genomförs, kan avprojekt utgångspunkt kompostering från vad som återfunnits i slammet från från hushållen minskas fallsmängderna det kommunala med 50 % viktmässigt. Det innebär t ex Ryaverket, reningsverket, fram tre Vi minskade och därigenom lyft högriskkemikalier. transporter har sedan att dessa minskade avgasutsläpp. Renhållningsföreslagit begränsas av verket har initierat arbete i linje med genom ingripanden myndigheter på lokal nivå. De kemikalier vi ut är denna plan. Vi föreslår att den framtagpekat eller äm- na och att Göteborgs rencancerogena miljöskadande planen fullföljs nen ivissa doftstenar, biltvättmedel, disk- får det övergripande anhållningsverk medel och och hälso- svaret för genomförandet. I ett nationellt sprayburkar. Miljöär det att stimulera en skyddsnämnden i Göteborg har beslutat perspektiv viktigt att få dessa och liknande kemikalier av- marknad för återvinningsprodukter för

vecklade vårt Andra kom- att gynna källsortering. enligt förslag. muner i är positiva. Den uppregionen märksamhet som bl a massmedia visat Behandlingen av vissa miljöfarliga azgfall, har lett till att ett och tvättrester från tankprojektet awecklingsar- oljeemulsioner bete av dessa kemikalier ”fri- bilar behöver förbättras. Vi lämnar mopåbörjats på av dessa ämnen dellförslag som vi anser bör vara minimivillig” väg. En aweckling är inom hela landet. krav i hela landet. För oljeemulsioner är angelägen Den andra arbetsmodellen med di- att av modellförslaget på väg genomföras rekt kontakt med tillverkare har också Graab-Kemi. visat största till- Avfallsolja är ett nationellt problem. sig ge resultat. Sveriges verkare av textiltvättmedel tar fram helt är hög i Göteborgsre- Insamlingsgraden tvättmedel. men sedan går allt till förbrännya, miljövänligare Sveriges gionen,

ning. Ãteranvändning av förbrukade miljöskyddslagen och 8a på ett effektivt

smörjoljor bör istället stimuleras. Vi före- sätt när det gäller trafiken, produkter, slår även att krav riktas från centrala kemikalier och avfall. Vi ser det ändå som

myndigheter mot oljeindustrin att ta en att få ett mer målinmöjlighet igång fram riktat arbete miljövänligare oljor. som leder till minskade ut-

släpp.

M

iljâskyddsområde enlig?? 8a § i miljöskyddslagen Skärpt tillämpning

och

förändrad miljkilagstmning

För att underlätta och påskynda arbetet

att få en renare i och Vi föreslår att en mer miljö Göteborg på åtgdrdsimiktad kont- Hisingen föreslår vi regeringen att Göte- roll införs av luft-, mark- och vattenom-

borgs, Mölndals och Partille kommuner rådena i Göteborg. Tillsynsmyndigheterutses som miyöskyddsømråde enligt 8a § na skall själva besluta om och arbeta fram miljöskyddslagen. I ett nästa steg kan det kontrollens omfattning och inriktning,

vara motiverat att området till en både vad mark- och vattenutvidga gäller luft-, större del av Göte- kvaliteten. Det är särskilt Västsverige; triangeln angeläget i en borg-Trestadsområdet-Lysekil, där även som föreslås till region miljöskyddsområ- Göta älv inkluderas. Motivet att utse den de. utförandet av Själva provtagningar, inre är främst att få m m kan dock vid behov Göteborgsregionen mätningar ske igång ett målinriktat arbete för att mins- som De som ut föroretidigare. släpper ka utsläppen från trafiken och förenkla skall liksom bekosta kontningar tidigare miljöskyddsarbetet med många miljöstö- rollen och kan i en ingå referensgrupp. rande mindre Vi föreslår även att de anläggningar. avgifter som till- Kommunerna (som väghållare) bör tar ut av m fl synsmyndigheterna företag åläggas att ta fram en för trafiken i samband med plan prövning och tillsyn helt med det målet att de mil- eller delvis kan behållas av övergripande myndigheterjömål som beslutats politiskt skall na. De skulle kunna bidra till finansieuppnås. I åläggandet skall även ett krav av denna ingå ringen typ av kontroll. på genomförande. I det sammanhanget skulle krav kunna ställas att de inre de- I om kort sikt förefråga lagändringar på larna av endast får trafikeras av slår vi en av regionen ändring miljöskyddslagen i miljövänliga fordon. hos koncessionsprövningsförfarandet Generella bör utfärdas för mil- nämnden. Den som söker regler tillstånd för jöstörande mindre anläggningar. Om- verksamhet kan av tillmiljöfarlig åläggas prövning av större bör un- att redovisa anläggningar ståndsgivande myndighet en derlättas. Krav bästa tek- utomstående på tillgängliga sakkunnigs utredning om nik bör införas. om I flera Regler elanslutning möjliga skyddsåtgärder. projekt av fartyg vid och renare bränslen be- har vi visat behovet kaj på av detta, tex behövçr fastställas. träffande raflinaderiema och oyehamnarna Aven kemikalie- och avfallshante- Den som finns i möjlighet miljöskyddslaringen i storstadsområdet är av sådan Vi föreslår dock gen kan börja tillämpas. omfattning att särskilda åtgärder behövs. att ändras så att det blir lagen obligato- I det miljöskyddsområde vi föreslår är riskt med sådan för att unredovisning det motiverat med från derlätta arbete. bemyndigande myndigheternas regeringen enligt lagen om kemiska Vi föreslår även att pro- miljöskyddslagen dukter att ge lokala eller ändras så att och regionala myn- utsläpp störningar från digheter möjlighet att utfärda till och från en generella godstrafik prövningsplikbestämmelser för att använd- eller begränsa tig anläggning godsterminal ingår i ningen av hälso- och kemika- den ordinarie miljöfarliga miljöprövningen. lier.

Våra

förslag är exempel på vad som En omfattande översyn av hela miyölagsnft-

bör regleras och kräver bear- är det ytterligare ningen på väg. Vi finner angeläget betning. Detfinns svårigheter att utnyttja att beaktar de erfarenheter regeringen

som kommit fram i Göte- Sverige, som i kommunen, Miljöprojekt genereras stanna kvar inom kommunen för att fiborg, dä den översynen görs. Det viktifrän oss i kommittén är nansiera en sådan utbyggnad. Vi föreslår gaste budskapet att bättre måste att kostnaderna fördelas mellan staten förutsättningar skapas att även arbeta målinriktat för att lösa och kommunen i ett långsiktigt bindan-

miljöproblemen med trafik och kemika- de avtal, där staten står för merparten. En En vore att effekterna av lier/produkter/avfall. genomgång rimlig lösning skulle också behöva för att förenkla undanröjs fr o göras skatteutjämningssystemet eller avskriva sådant som har låg prioritet rn 1990 och 15 år framåt. Det skullejämte

Resurser biltullar eller liknande en fii miljöskyddsarbetet. hos myn- möjliggöra digheter kan då frigöras för de viktigaste nansiering av ett utbyggt kollektivtrafik-

arbetsuppgifterna. system. om kemiska bör Lagen produkter också ändras. Den omvända bevisbörav vårt arbete

dan” och principen om byte av farliga Erfarenheter

ämnen mot mindre farliga bör ges ökad Erfarenheterna av vårt arbete visar att tyngd genom att skrivas in i lagtexten. och frågor har blivit nya förutsättningar aktuella i En tilltamiljöskyddsarbetet. medvetenhet bland allmänhet, fö-

Finansiering gande

anställda m fl kan noteras. Alltfler retag, Vi förutsätter att de som vi före- intressenter vill medverka i arbetet. åtgärder slår kommer att finansieras av dem som Denna situation måste tas tillvara för att

är ansvariga för respektive verksamhet flytta fram positionernai miljöarbetet. och En storstadsregion som Göteborg ger utsläpp. När det att ett till från miljögäller skapa tillräckligt upphov speciella problem attraktivt är dock Det finns ett stort antal kollektivtrafiksystem synpunkt. mycket kostnaderna omfattande. Inves- och inom ett begränmycket utsläpp störningar årskostnad blir ca två sat område. Nuvarande prövning enligt teringens miljarder kronor med en avskrivningstid på 30 år. miljöskyddslagen av varje utsläpp för sig finns är inte alltid effektiv. Trafikens är I kommunen stora företag och utsläpp som Volvo, raffina- svåra att med stöd av miljömånga arbetsplatser angripa rad I finns 11 komderierna m fl, vilka levererar en lång skyddslagen. regionen som betyder mycket för övriga muner uppdelade i tre län och fyra landprodukter ham- För finns Sverige. Göteborg har, bl a genom stingsområden. miljöfrägorna således 14 olika tillsynsmyndigheter nen, också en roll som transportcentrum för en stor del av landet. Detta medför (länsstyrelser, miljö- och hälsoskydds-

en omfattande och förorenande trafik nämnder). som främst drabbar Vi kan konstatera att trafiken och Göteborg. Problemet med storstädernas ut- avfall generellt sett år de störprodukter/ släpp i miljön från trafiken är även av sta och svåraste problemen att göra nå-

nationell karaktär. De som be- saknas samtidigt miljöommiljömål got ät. Där slutats för landet som helhet är inte bud” från samhällets sida som ute i län möjatt om inte t ex och kommuner bevakar och liga uppnå utsläppen problemen från trafiken i Som driver fram lösningar. De miljömyndig- Göteborg åtgärdas. nämnts bedömer vi därvid ett heter som finns arbetar i huvudsak med tidigare omfattande kollektivtrafiksystem som en utsläpp från miljöstörande anläggningar kan vi notera att som elförutsättning. Samtidigt regleras enligt miljöskyddslagen nuvarande inte ler med frågor som berör skatteutjämningssystem avgränsade ekonomisk att trafiken. På produkt- och kemikaliesidan ger kommunen möjlighet täcka de storstadskostnaderna, nu få vissa speciella börjar kemikalieinspektionen där trafiken är en del. ökade resurser. viktig möjligheter genom Staten bör, vår I det traditionella miljöskyddsarbetet enligt uppfattning, ge kommun en att låta finns flera möjligheter för samhällets oli- Göteborgs möjlighet en viss del av den ekonomiska vinst för ka att nuvaranmiljöorgan komplettera

de arbete. Genom att ta fram konkreta och delansvar. att här or- Möjligheterna exempel på lösningar kan ett mer åtgård- målinriktade år ganisera arbetsgrupper sinriktat arbete stimuleras. Inom indu- därför För är det goda. godstrafik viktigt strin finns resurser och kon- att kommunala ytterligare och statliga organ snabbt taktmöjligheter att De anställda skaffar och överblick utnyttja. sig kunskaper för inom företagen har och att kunna vidta kunskaper möj- åtgärder. Sj och andra ligheter att som påverka utvecklingen, transportföretag, har arbetat och arbetar kan tas tillvara. Genom kontakter med här fortfarande utan större någon styrarbetstagarorganisationer, skyddsom- ning från miljösynpunkt. bud m H kan ett av ömsesidigt utbyte Göteborgs trafikpolitiska ledningsinformation och föra arbetet bildades under utbildning grupp sommaren 1988. med såväl yttre som inre miljö framåt. Den har för Göteborgs kommuns råk-

Det finns att även rationa- beslutat att ta fram en kollektivtraanledning ning lisera arbetet. Införandet av generella fikplan och börja arbeta med godstransbestämmelser för vissa För miljöstörande portfrågorna. länsstyrelserna planeverksamheter i ett miljöskyddsområde år ras särskilda kommunikationsnåmnder i ett sådant av vik- samband med den samordnade exempel. Prioriteringar lånsförtiga arbetsuppgifter och görs av politiker valtningen 1990. De ger ökade möjlighemyndigheter. Det skulle också behöva ter att arbeta med ett övergripande synklargöras vilka uppgifter som kan sått trafiken där bla läggas på miljöaspekter åt sidan för att göra det möjligt att arbeta vags in.

med de prioriterade frågorna. Vi finner dock skål att framhålla för

På avfallssidan finns sårintres- att vi ser ett klart många regeringen behov av sen ute i kommunerna, som kan innebä- operativa projektgrupper i storstadsom-

ra svårigheter att driva från mil- råden som som kan frågorna Göteborg kompletjösynpunkt. Ingen har t ex till att tera de ordinarie uppgift miljömyndigheterna. i praktiken driva frågan om minskade Situationen med miljöproblemen år

avfallsmångder från industri och hus- så att det behövs både idag komplicerad håll. Källsortering år ett steg på vågen en beredande och en operativ funktion men räcker inte. ökar för att bistå De främsta Avfallsmångderna politikerna. arår från år. för sådana betsuppgifterna projektgrup- Många arbetar med planeringen av vara att från en mer samordper skulle trafiken och ansvarar för olika delar. nande sammanfatta och position tolka Från saknas dock en hu- all den information miljösynpunkt som tas fram på olika vudman, i såvål som och utifrån Göteborgsregionen förvaltningar detta initiera i många andra tätorter, för att se till att olika De skulle åtgärder. kunna ha en beslutade Det finns miljömål uppnås. katalyserande verkan, som vi haft i Miljöt ex ingen i kommunerna med Den rollen har uppdrag projekt Göteborg. ingen att bevaka att den beslutade politiskt idag. minskningen av Sådana kvåveoxidutslåppen ge- projektgrupper skulle kunna nomförs. För krav och arbeta intensivt på avgasrening under en viss tid för att andra tekniska finns natur- lösa vissa bestämda åtgärder och avgränsade arvårdsverket som huvudman. På person- betsuppgifter. Några nya myndigheter trafiksidan finns eller institutioner många förvaltningar behöver inte byggas och som har myndigheter kunskaper upp D

år 2000

Hisingen

en vision

-

inte direkt att man i stat-

Det tillhör vanligheterna

det här försöker måla

slaget upp

av

liga rapporter

en bild av hur samhället skulle kunna se ut om

och insatser verkli-

olika på miljöområdet

förslag

Det heller

gen genomfördes. går naturligtvis aldrig

att i ”låsa” framtiden till en viss modell.

detalj

det att försö-

Men samtidigt år viktigt idémåssigt

ka visualisera hur resultatet våra skulle

åtgärder

av

kunna te Det kan vara ett bra satt att för en

sig.

bredare krets vad diskussionen

åskådliggöra

handlar om. Det kan också vara ett sätt

egentligen

fastna i stallet

i peka

att

att inte detaljer, tydligare

- i sikt att klä mera

ut möjligheterna på miljöarbetet

visioner.

gripbara

I det här avsnittet vi en bild av hur Hisingen

ger

-

- och skulle kunna se ut när

Göteborgsregionen det har blivit ”Väsentligt renare.

isingen har inte bara blivit at- I Göteborgsområdet märks ett tydligt traktivare till det yttre. Luft- för och uppsving fartygs- färjetrafiken. miljön har blivit re- Numera man betydligt nyttjar naturgas eller lågnare till gagn för människorna svavlig olja som bränsle. De tidigare skan-

och De flesta större miljön. punktutsläp- dalrapporterna om PCB i oljan är sedan pen från industrier och blott ett minne. panncentraler länge har i stort sett kunnat elimineras. Men allt har inte lika snabbt. Utsläp- gått På pen frän Volvo, raffinaderierna och ett område har det varit trögare och svåhamnarna är nere i mycket nivåer. rare att - trafiklåga uppnå miljöförbättringar Naturgas har ersatt oljan och är en av de sektorn. Där är det en bit

fortfarandeø

viktiga energikällorna. kvar till att A andra miljömålen uppnås. Den sydvästra delen av ön är betydligt sidan är processen i rätt på gång riktning. grönare än i slutet av l980-talet. Föränd- Genom det ändrade främst synsätt på ringen började med ett kommunalt pro- bilismen, som växte fram i slutet av 1980-

jekt vid Hjalmar i den och ett antal Brantings-platsen talet, framsynta visionära s k Gårdagruppens Genom att suc- beslut regi. trafikpolitiska är inte bara Hisingcessivt förnya i bostadsområden en utan hela miljön Göteborgsregionen på väg och på denna mot gator spred sig typ av för- att få ett nytt kollektivtrafiksystem. sök vidare till industriområdena Man har kommit så längs långt att staden inte älven, iAröd, i Grimbo och vid behöver för trafik Biskops- stängas sådana dagar gården. Det källsorteringsprojekt som då inversionen som ett lock lägger sig renhållningsverket påbörjade kom att över den centrala regionen. spela en viktig roll. kommun har Göteborgs börjat bygga På företagen märks nu en klart föränut ett modernt, snabbt och attraktivt koldrad till inställning miljöfrågorna. Miljö- lektivtrafiksystem. Tre huvuddelar utgör arbetet har koncentrerats att få fram basen på i systemet: pendeltågen, snabbsslutna processer och en avfallsfri och produk- pårvägen miljövänliga bussar. Pention. Målsättningen att komma ned till som ut till deltågen byggts att omfatta nollutsläpp är på många ställen på väg att Kungsbacka, Uddevalla, Vänersborguppnås. De produkter som tillverkas och Trollhättan och Borås, utgör den yttre

säljs på marknaden tävlar med varandra delen. i en tunnel under Tågen passerar i När diskussionen kom i miljövänlighet. själva city i Göteborg. gäng i slutet av 1980- och av 1990- Inne i Partille början Göteborg, och Mölntalet om den utbredda av dal är den automatiska hanteringen snabbspårvâgen miljöfarliga kemikalier och produkter en klar succé. Den ersätter successivt den

hände av dessa var helt äldre mycket. Många Spårvägen. Allt fler ställer nu sina onödiga och kunde lätt undvaras eller bilar

pä någon infartsparkering utanför

ersättas med bättre alternativ. kliver staden, på pendeltåget och kan i Från både industrier och hushåll har och ro läsa sista delen lugn av morgon-

avfallsmängderna börjat minska påtag- och kanske ta en fika medan tidningen ligt. Genom de de snabbt susar in mot källsorteringsprojekt Göteborg. Tåget som tog ordentlig fart i början av 1990- stannar vid som hållplatser är gementalet började såväl anställda vid företa- samma med snabbspårvägen. Där kan gen som enskilda konsumenter att ställa man kliva omgående på automatvagnen nya krav på förpackningar och produk- som bara minuter når arbetspå nägra ter. Gasdrivna platsen. bussar kör fram till Onödiga eller resursslösande för- I en del fall har man t o m hållplatserna. packningar och testa de första miljöskadliga produkter, börjat våtgasdrivna bussarsom kan förstöra komposteringen av or- na.

ganiskt avfall, tolereras inte Den längre. På godstrafiksidan har det börjat princip om ju mindre avfall - desto lä- hända en del från positivt miljösyngre avgift” som införde un- Under regeringen punkt. de sista åren på 1980-talet der 1990-talet, ledde fram till att produk- fördes en intensiv diskussion om godstrationen och också konsumtionen snabbt fiken där lastbilstrafik på väg fortfarande förändrades. fördes fram som det mest ekonomiska

Men i lat en roll i det sammanhanget. Man har alternativet. Göteborgsområdet man tänka i andra banor. Flera dels en helt annan tillgång till resurser, började dels är inte lika enmedelstora, s k kombiterminaler börja- miljöexperterna i kanten samma i Skyddet av de byggas på strategiska platser miljöarbetet längre. inre är av centrum. Detta var ett helt både den och den yttre miljön regionens hade man numera en del i allas varnytt sätt att planera. Tidigare högst naturlig för tanken en enda De företag som ligger långt framme fastnat på jättetermi- dag. som alternativ. Under i och resurshänseende märker klanal mitti regionen miljömed att lokalisera dessa ter- ra fördelar. De är mer framgångsrika. planeringen minaler att Sist, men inte minst, vill människor gärbörjade företagen energiskt samordna - bå- na arbeta i företag som har ett gott reförsöka sina transporter

de för att minska de allt större transport- nommé på miljöområdet.

och för att vinna Det miljöarbetet och kostnaderna miljöför- förebyggande har delar. det nya synsättet på miljöfrågorna

har resulterat i att behovet av regler och lajärnvägens industrispår byggts elektrifierade både har minskat. De flesta ut. Numera är spåren gar mot alla odds mellan kombiterminalerna och ut till de företag som sysslar med någon miljöstö-

rande verksamhet håller reda större företagen. Nu, alldeles i början av ordentligt lastbil- vilka kemikalier och råvaror de hanett nytt sekel, är den traditionella på Fortfarande terar. De är också skyldiga att redovisa strafiken på väg att minska. år dock lastbilarna för långväga transpor- hela kedjan och, inte minst, vart ämnena

ter ett stort miljöproblem. tar vägen.

använ- i samhället är annorlun- Både företag och kommuner Planeringen tåtortsfordon da med hur den var för tio år der speciellt miljövänliga jämfört inom den centrala sedan. Kommunerna utnyttjar bl a planför transporter regiooch för att behovet av transnen. Några exempel som fått stor popu- bygglagen skall bli så litet som möjligt och laritet är små eldrivna budbilar, gasdriv- porter och minibussar. för att konflikter med tex industriutna lastbilar Genom av bostäder över huvud den stora process i miljövän- slåpp i närheten

som märks alla nivåer i uppkomma. lig riktning på taget inte skall - inte minst - och utveckling inom milsamhället på företagssidan Forskning har och har fått nya nischer,

miljöarbetet på myndigheter på jöskyddsområdet

det ändrat karaktär. Nu där många sysslar med avfallsfri produkpolitiska planet arbetar man mer att finna tion och miljövänliga konsumentprobetydligt på och dukter. På Szt jörgen, där Miljöprojekt kreativa lösningar på problemen att stanna vid att in- höll till en gång för tio år setvingas inte enbart Göteborg undersöka och beskriva dan, bedrivs ett sådant arbete i det miljöventera, problefaktorer tekniska centrum som växt fram där E! men. Det finns många som spe-

Uppläggning

av vårt arbete

från Delegationens uppdrag regeringen skiljer sig sätt från mer traditionella utredningar. på många Vi fick i att både initiera och samordna uppdrag för att skall bli Väsentligt renare åtgärder Hisingen inom Detta resulterade i att Vi tioårsperiod. en arbetssätt” där inriktade oss på ett ”katalyserande i sin Vi strävade efter att sätta igång processer som tur kan leda till att målsättningen uppfylls.

m

akgrunden till mit fram i vårt arbete ett sätt så att det utredningsupp- på draget formulerades i kom- även kan användas i andra delar av lanmittédirektiven: Hisingen är det. ett av landets värst utsatta områ- Vi bedömer att utsläppen på Hisingden när det gäller en och i främst luftföroreningsutsläpp. Göteborg kommer från Tung industri och trajfzkleder med en olika från biltrafiken och kraftig punktkällor, genomfartstrapk ligger tätt intill bostäder från den av spridda hanteringen miljö- Rajfinaderier, personbils- och lastvagnsfabri- och kemikalier. farliga produkter

ker; oljehamnar, upplag fir miljöfarligt och När det mot trafik och

gäller åtgärder annat samt en

avfall omfattande tillverk- hanteringen av kemikalier så har vi inte

ningsindustri släpper varje år ut stora mäng- enbart begränsat arbetet till Hisingen. der av bl a kolväten, svaveldioxid och kväve- Genom dessa verksamheters omfattning oxider. Både den lokala och regionala miljöbe- har vi bedömt att det är nödvändigt att

lastningen är är ett stort ta med hela hög. Vägtrafiken tätortsområdet. Vi har också

problem. Den omfattande industrin på Hi- valt att beakta både

utsläpp till luft, mark

singen medför många tunga och ofta även och vatten.

miljöfarliga transporter Pendlingen till och från arbetsplatserna är omfattande. I kommittédirektiven från Vårt arbetssätt regeringen påpekas också att en har skett ändring i 8a §. Detta medför l miljöskyddslagens uppgiften att åstadkomma positiva föratt det numera är att meddela från möjligt ändringar miljösynpunkt i ett geogenerella föreskrifter för områden som storstadsområde kan vi grafiskt avgränsat är särskilt belastade av olika luftföroreningsut- skönja svårighetsgraden Det finns släpp. I kommittédirektiven vi- vissa tex påpekas problem, miljöstörande indudare att den storstadstrafikkom- strier och statliga anläggningar, där relativt avmittén fått i att studera vilka uppdrag gränsade tekniska lösningar kan ge snabekonomiska styrmedel som bör ba och tillgripas synbara förbättringar. Andra för att minska föroreningsutsläppen från som t ex trafikens och kemikaproblem, fordonstrafiken. liers/ kräver mer produkters störningar, Inom ramen för vårt har i samhällets uppdrag förändringar struktur, plaingått att med berörda och den enskildes Överlägga statliga nering medverkan för och kommunala Motsvarande att resultat skall nås. organ. har också skett med andra Det intressenter, sätt vi valt att genomföra arbetet till kan exempel på företagssidan. på kort sammanfattas i några punk- Arbetet har från den ter: pågått ljanuari 1988 fram till den 1989. Vid årsskif- o Det finns ljuni idag många aktörer i miljötet 1988/89 lämnade vi en delrapport till utför också ett bra skyddsarbetet. Många regeringen. arbete utifrån de man förutsättningar har med ofta resurser. Vi har begränsade valt att koncentrera våra insatser till så-

Målsättning dana områden och ”nischer där inte

tillräckliga insatser görs men där beho- Vi har formulerat vår i ett vet av är särskilt målsättning åtgärder stort. antal punkter, som varit för o Vi har inte ner arbete atti ledsagande lagt på detalj hur arbetet i har beskriva den detalj lagts upp. aktuella föroreningssittla- 0 Ta fram och föreslå an- tionen åtgärder eller hur stor belastningen är, vilgreppssätt som - om och når de genom- ka effekter olika utsläpp kan ha etc. Istälförs - leder till en radikal av let har med våra minskning vi, i enlighet direktiv, dagens utsläpp av Hi- från att föroreningar på utgått situationen är otillfredssingen och i hela ställande. Göteborgsområdet. Dagens stora utsläpp av hälso- 0 På olika sätt förankra dessa så och åtgärder miljöstörande föroreningar måste att de så snabbt som kan minska Vi har inriktat möjligt påbör- kraftigt. oss på att jas. finna vilka möjligheter som finns för att 0 Att presentera det material som kom- dessa uppnå minskningar.

*

o Vi har mot stora - att fylla funktionen av strategiskt prioriterat åtgärder eller av äm- länk i en större kedja av åtgärder utsläpp höga exponeringar viktig nen där det finns - att lyfta fram ”vita fläckar på miljövetenskapligt grundad misstanke om miljö- och hälsofarlighet. skyddskartan Vi har arbetat ur ett 0 Vi har försökt bereda väg för våra åtutsläppsperspektiv. hos berörda verksamheter 0 Vi har försökt göra en angreppsana- gärdsförslag Vilka åt- och men även hos andra lys av föroreningsproblemen. myndigheter, ska vi eller få för som fackföreningar, branschorgärder påskynda igång grupper att kärna så nära ganisationer, övriga intresseföreningar. angripa problemets som Vad är taktiskt Vi har även försökt informera allmänhemöjligt? fördelaktigt att arbeta med den tid vi ten via massmedia och konsumentinforpå begränsade har? matörer. Vi har därför inte inväntat pu-

av konsulter, av för att in- 0 Vi har, bl a med hjälp bliceringen slutrapporten fram olika En del av formera om våra olika delförslag. tagit åtgärdsförslag. akut karaktär 0I arbetet har vi känt oss bundna av dessa är av mer kortsiktig ej medan andra ett mera och administrativa begränsanlägger långsik- juridiska Vi vill betrakta dessa för- Vi har utgått från att problemen tigt perspektiv. ningar. Alla bitar är skall lösas och att hinder kan undanröslag som bitar i ett pussel”. inte lika stora, men alla jas. naturligtvis fyller ändå en funktion. Det kan till o Vi har under arbetets gång samlat på speciell oss en hel del erfarenheter som inte diexempel vara: - att som och rekt kommer till uttryck i våra delrapporfungera goda exempel förebilder som ger en ringar-på-vatt- ter. I ett avslutande avsnitt i huvudrap-

och få en funk- redovisas dessa erfarenheter i net- effekt därigenom porten form av några idéer om hur det praktiska tion som modellförslag - att direkt leda till stora, faktiska kan förbättras E] miljöskyddsarbetet

minskningar av föroreningsutsläpp

som

Hisingen

föroreningskälla

med andra storstä-

Göteborgsregionen har, jämfört

stor industrisektor. Det alstrar en omfattan-

der,

en och finns flera

de person- godstrafik. På Hisingen

Volvo

av de stora företagen som raffinaderierna,

och hamnarna. Där finns också ett stort antal små

Från dessa sker

och medelstora företag. många av

olika till På sker

utsläpp av slag miljön. Hisingen

även en omfattande kemikalie- och avfallshante-

ring.

m

isingen är en ö som från dade med bostadsområden och handelsskiljs fastlandet av Nordre älv och centra. Hår finns 70 % av kommunens Göta älv. Den i Göte- industrimark och 90 % av kommunens ligger borgs kommun. Hår bor en maskin- och metallindustri. tunga olje-, fjärdedel av kommunens 430 000 invåna- Hamn- och industriverksamheten Hipå re. och i en medför omfattande Hisingen Göteborg ingår singen utsläpp av tätortsregion på drygt 700 000 invånare. till föroreningar omgivningen. Utsläp-

pen sker dels från de stora verksamheterna som raffinaderierna, Volvo, olje- och -i storstaden

Hisingen Göteborg containerhamnarna, dels från många

mindre och medelstora De företag. Hisingen har skiftande I mindre år koncentrerade till fem karaktärsdrag. företagen de norra delarna stora områden stora ligger sammanhängande indusniområden. med jordbruksmark och orörda natur- Hisingen år en del i ett regioncen-

områden. Luftkvaliteten och trum som en omfattande miljösitua- skapar biltrationen år hår gynnsam i förhållande till fik. Vissa delar av har överskott regionen hela den inre I de södra - andra har underskott. tätortsregionen. på arbetsplatser och delarna utbreder det sydvästra sig På Hisingen finns en fjärdedel av komindustrialiserade Hisingen. Här munens arbetstillfällen med en övervikt ligger stora industri- och hamnområden blan- inom industrisektorn. av dem Många

Hisingen i Göteborgsregionen.

SÄVE 1400

BP m- mer - .A SHM BRÄMAKE »mus GÅRDEN k-\ 15.100 fAkeNo/(u * scañmmum KYAHAMNEN

Verksamheter, bostadsområden och antal boende på Hisingen.

(Källa: Göteborgsregionens kommunalförbund)

som arbetar bor dock utan- halter har i genomsnitt en gång på företagen uppstått för Koncentrationen av arbets- per år. Hisingen. därför en omfattande Ett annat klimatfenomen är s k omplatser skapar pendeltrañk till och från arbetet. Industrier- landsbriser som kan uppstå runt den täna alstrar Konto- ta, i mycket tung godstraflk. uppvärmda bebyggelsen regionkår-

av innerstaden nan. Luften sugs då in mot centrum

riseringen skapar mycket Biltrañken ökar i och ökar i de centjänsteresor. kraftigt föroreningshalterna F n är den ök- trala delarna. Göteborgsregionen. årliga ningstakten fem procent. inom indu- Fakta om

Kemikaliehanteringen utsläppen

stri, serviceverksamhet och hushåll är omfattande. kemiska Biltrafikens andel av föroreningsutslåp- Många produkter innehåller muta- på Hisingen och i Göteborgsregioallergiframkallande, pen tionsframkallande och nen av t. h. Fordonssvårnedbrytbara framgår figuren ämnen som vi exponeras för och som strömmarna i Göteborg visas på sidan hamnar i miljön. 28. från trafiken sker på låg slutligen Utsläppen De stora och ökande avfallsmängder- höjd och i närheten av platser där många na och människor vistas. På Hisingen är de tätskapar miljö- hanteringsproblem. En stor del av avfallet kan användas södra områdena särskilt hårt ej bebyggda, som en resurs eftersom det mesta blan- trañkbelastade. das 40-50 av hushål- Industri- och hamnverksamhetens ihop. viktprocent lens avfall är material andel av på Hikomposterbart föroreningsutsläppen som skulle kunna användas i Hisingens singen och i Göteborgsregionen framgår av nästa sida. Industriella kolvätunga lerjordar. figur på har ett klimat domineras av några mycket sto- Göteborgsregionen teutsläpp och en som främst vintertid ra källor på Hisingen (1987): topografi luftföroreningskoncentratio- Raffinaderierna ca 10 000 ton/år påverkar nerna. Varm luft sig tidvis som ett Volvo 2 700 ton/ år lägger Över kallare luft i regionens (Skarvik, Rya, Torsspärrskikt Oljehamnarna och förhindrar spridning av hamnen) 2 500 ton/år dalgångar luftföroreningarna. Halterna av förorekan då bli Sådana tillfäl- Det totala från resteningar förhöjda. utsläppet samtliga len har i 25 rande är minduppstått genomsnitt gånger punktkällor på Hisingen 15 åren. re än 2 000 ton kolväten per år. per år de senaste Mycket höga

Uppgifterna om rafñnaderiernas ut- till för- Avfallshanteringen ger upphov släpp grundar sig på de mätningar och i samband med transoreningsutsläpp beräkningar som vi i Göte- eller Av- Miljöprojekt port, deponering förbränning. borg och BP Raffmaderi AB vid i gjort fallsmängderna Göteborgsregionen Shells respektive BP:s raffinaderier un- har de senaste 40 åren ökat med 600 % der 1988. Siffrorna bör ses som en stor- trots att enbart vabefolkningsökningen leksordning. Se vidare i avsnittet om raf- rit 30 %. Orsaken är bl a en ökad användñnaderierna. I övrigt har uppgifterna er- av och ning engångsprodukter förpackhållits av länsstyrelsen i och Göteborgs ningsmaterial. Bohus län samt från Det kommunala Göteborgsregio- avloppsreningsvernens kommunalförbund. ket vid Rya på Hisingen producerade Energiförsörjningen för bostäder 1987, 26 500 ton slam ur 125 m3 miljoner och industri sker från sex kommuner i Göidag genom fjärrvär- avloppsvatten me, lokal oljeeldning, el och gas. Utsläp- teborgsregionen. Till Ryaverket förs ett pen från uppvärmning på Hisingen och stort antal ämnen som inte är behandi av i Göteborgsregionen framgår figuren lingsbara reningsverket. Kommunstynedan. I och med att naturgas introdu- relsen i Göteborg har beslutat att avråda ceras i kommer från regionen utsläppen på att sprida slam från Ryaverket på Hisingen från åkermark. förbränningsanlâggning- livsmedelsproducerande ar att minskas radikalt vad beträffar sva- Förekomsten av organiska ämnen i veldioxid och stoft. slam är en spegel av kemikalieanvänd-

I UPPVÃKMNING g TKAFIK ø INDUSTRLINKL. BENSINSTATlONER

CCI

KOLVÄTEN N0x 5

Koh/äte; kvöveoxid (NOX)- och svaveldioxid (SO2)- och

utsläpp från uppvärmning, trafik

industri på Hisingen (överst) och i 1987.

Göteborgsregionen (underst) Regionen omfattari detta fall nio kommuner I siffrorna kolvöteutsläpp ingår den dijfusa spridningen från

kemiska produkter, vilken kan uppskattas till ca 5 000 ton/år (Källa: Göteborgsregionens kommunalförbund, länsstyrelsen i och Bohus lön) Göteborgs

om KMZ 40-159

E] 0-39 Ton/AR

av mur/rutin: kväveoxidutslápp i Göteborgsområdet. Fördelning (Källa: Göteborgsregionens kommunalfdrbund)

i samhället. Till stor del sker keningen mikaliehanteringen inom industrin, men en betydande användning sker inom serviceverksamhet och hushåll. Trots att stora använda kemismängder ka produkter samlas in som miljöfarligt avfall (36 000 årston i Göteborgsområdet) sker ett omfattande flöde ut i omgivdirekt till luft vid hanningen. Antingen eller via avloppsnâtet till Ryavertering ket. Ett är flyktiga, klorerade exempel kolväten där årligen ett ton binds till slam. kan beräknas Ryaverkets Samtidigt att närmare 1 000 ton per år avdunstar till luften från konsumentprodukter och industriell verksamhet i Göteborgsregionen EI

l SODEKLEÖEN.

Biltrajiken i Göteborg under rnedelvardagsdygnet 1 98 7. (Källa: Stadsbyggnadskontoret i Göteborg)

0,01

kemikalier

Organiska i slam från svenska reningsverk (Arm av fem reningsverk bör hamna

inom - markerat i

staplarna Ryaverket högerkant).

LAS - - tensid i textiltvättmedel

Linjärt alkylbensensulfonat vanlig

NP - - av en

nonylfenol nedbrytningsprodukt vanlig tensid i industriella

rengöringsmedel och biltvättmedel

-

Ft -ftalater mjukgärare i plaster (PVC)

- oklorerade aromater (1 -2 ringar) - Ok-Aro

lösningsmedel

K-Ali - klorerade -

alifater lösningsmedel

PAH - -

polyaromatiska kolväten förbränningsprødukter ( olja, kol)

(Källa: Svenska Vatten- och VAVM

Avloppsverksföreningen 64, okt -88)

Så skall

Hisingen

göras väsentligt

renare

Insatserna för att skall bli renare måste

Hisingen

omfatta brett och in

åtgärder gripa

ett

spektrum

av

en rad områden och Verksamheter. Vi föreslår

på

mot de stora till luft och

åtgärder punktutsläppen

det trafiken måste

exempelvis

När

gäller

Vatten.

dock utstrackas över en betydligt lång-

åtgärderna

re och också innefatta en annan samhälls-

period

an Vad Vi har liknande satt måste

idag.

På

planering

arbetssätt för att minska den obam-

nya tillgripas

made som Vi har

kemikalieförbrukning idag.

3 i ._ .

Produkter,

i delar in utsläppskällorna kemikalier,

avfall

i tre grupper:

o Punktkällor - Minskad (industri, hamnar,

kemikalieanvändning

avfallstippar) - ett renare slam

o Trafik - Materialbalans för miljöfarligt avfall

0 Produkter, kemikalier, avfall i Göteborg

- Avancerad av emulsioner rening Mot bakgrund av vår strategi har vi valt och oljehaltigt avlopp

att arbeta med följande frågor och pro- - Tankbilstvâtt

jekt: Framtida avfallshantering på Hisingen

.1 f* VW .:=.\ l r

5* Punktkällor

- “E e*

Åtgärdsprogram för raffinaderierna Lagstiftning, kontroll

- Operativt kontrollsystem för diffusa

från raffinaderierna kolväteläckage Lagen om kemiska produkter - - Volvo, Torslandaverken Miljöskyddsområde enligt 8a § miljö- - Avfallsfri produktion och miljö- skyddslagen

- ämnen vänligare produkter Miljöfarliga i lakvatten, sedi- - av Atervinning bensinångor ment och musslor i Göta älvs mynfrån fartygsutlastning och i lakvatten från ning avfallstippar - Torshamnen utsläpp från råoljefartyg

- Renare bränsle för färjor Resultaten av projekten finns, med nå- - av Elanslutning färjor got undantag, i form av delrapporter - av lakvatten Rening från avfallstippar som är sammanfattade i De utbilagan. - Minskat läckage från Tagenetippen för de gör grunden ställningstaganden

som vi gör i detta kapitel och för de

förslag till fortsatt arbete som kommittén

lämnar.

Fyra studieresor har gjorts av företrä-

dare för för att hämta hem delegationen

Trapk kunskaper från andra länder. En resa

gjordes till USA för att studera luftvårds-

- för Beräkningsmodell acceptabla arbeteti Kalifornien och andra svårt be-

trafikflöden lastade områden.

- Pendeltåg En andra resa gjordes tillsammans - Modernt kollektivtrafiksystem med naturvårdsverket till Holland för att

i Göteborg studera med miljöskyddsarbetet olje- - i - Godstransporter Göteborg på väg hamnar och nationella luftvårdspro-

och järnväg gram. - - Volvogods på miljövänligare sätt I Frankrike, och stu- Belgien England - för lastbilar och bussar Naturgas derades moderna kollektivtrafiksystem - Bensinkvalitet tillsammans med Göteborgs stadsbygg- - trafik- Göteborgs och miljöproblem nadskontor och vår konsult. Under en

- en fråga om samordnad stads- och av den fjärde resa, arrangerad miljöpoli-

trafikplanering tiska i beledningsgruppen Göteborg, - Trafik- och stadsmönster - om trafik- söktes och avfallsanläggningar städer

utvecklingens betydelse med i utbyggda kollektivtrafiksystem - Minskat behov av persontransporter Frankrike och Västtyskland.

Punktkällor

år för Shell och BP har tillstånd enligt miljöätgårdsstrategi punktser ut så här: för sina verksamheter. För utsläpp skyddslagen l. med bästa att minska kolväteutsläppen har företa- Fullfölja åtgärder tillgängs k flytande tak på råoljeliga reningsteknik. gen installerat Sätta för avfallsfri el- och bensincisterner. Bassänger för av- 2. igång “projekt” ler avfallssnål produktion. skiljning av olja i avloppet har täckts över

Ersätta råvaror och för att minska av kolvä- 3. miljöfarliga avdunstningen

med miljövänligare al- ten. hjälpkemikalier

ternativ. till kom- Shell levererar fjärrvärme 4. Införa mer kontroll åtgärdsinriktad munen att På genom utnyttja spillvärme. av utsläpp och omgivning. motsvarande sätt levererar BP spillvärme till Volvo. Villkoren för till luft utsläpp innebär bl a att svavelhalten i bränslet får

Ramnadmer vara maximalt 0,5 Företa-

viktprocent. ha ett utsläpp som motsvagen får dock till luft av svaveldioxid, kväveoxi- Utsläpp rar en svavelhalt i bränslet på en procent der och stoft sker från ugnar där olja till exför den värmeenergi de levererar Vid Shell eller gas används som bränsle. tern Detta minska utmottagare. avsågs finns BP har halva sex ugnar. ungefär totalt i av svaveldioxid, släppen regionen antalet. Bränslet består till 80 % av gas kväveoxider och stoft.

(1987). Vid återvinning av svavel ur prostora svavelför- Länsstyrelsen begärde i maj 1987 att cessgaser släpps mängder ut. av kolväten och naturvårdsverket skulle begära ompröveningar Utsläppen ämnen sker i huvudsak hos koncessionsnämnden av rafflandra lättflyktiga ning flänsar m m naderiernas Som skäl från de tusentals ventiler, utsläppsvillkor. s k bland annat den försom finns i processanläggningarna, angavs pågående

diffusa läckage. En stor andel kolväten surningen och de allvarliga skogsskador-

där na i Då Miljöprojekt Götesläpps även ut från de cisterner råolja Västsverige. förvaras. Från träffades en överenskomeller färdiga produkter borg startade i kan stora melse med naturvårdsverket att de skulle vattenytor avloppssystemen kolväten avdunsta. avvakta projektets utredningar. mängder

BP- och shell-rattinaderiernag

BP-ralfinaderiet är ett enkelt raffinaderi utan Shell-raffinaderiet är ett relativt komplext raffina-

Raffinaderiet deri med processer för av tjockolja krackningsprocesser. har en pro- omvandling

ca 6 ton till destillat. Kapaciteten är ca 5 milj ton råolja per duktionskapacitet på milj råolja per år och till ca 60 % under 1987. Raftina- år och utnyttjandegraden 1987 var ca 70 °/o. utnyttjades deriet består av två Raltinaderiet har tre råoljedestillationsanläggráoljedestillationsanläggtvå lör lätta de- ningar, en termisk krackning och ett flertal andra ningar, avsvavlingsanläggningar för Det togs ursprungligen i drift i stillat, en katalytisk reformeringsanläggning processenheter.

av högoktanig bensin, en svavelá- slutet av 1940-talet och har sedan dess genomframställning en gått ett antal om- och utbyggnader. Såväl kapatervinningsanläggning, LPG-(flytande gas) och två samt en gaslurbin. citet som komplexitet har då utökats. Den största aminanläggningar utbyggnaden skedde 1966/67. Raffinaderiet togs i drilt 1967.

För använder kolväteutsläppen vi de nya Möjligheter utsläppssiffror som fram i vårt retagits Vi har genom svenska och engelska kon- spektive BP:s mätprojekt under 1988, se

sulter fram kostnadseffektiva tagit åtgär- nedan. Raffinaderierna har tidigare angder för att minska utsläppen till luft (pro- ivit sina kolväteutsläpp till 700-1 000 ton

jekt 2 i bilagan). Vi har därefter en gjort per år och raffinaderi. Dessa siffror är

av de prioritering åtgärder som ger bäst endast teoretiska beräkningar av utsläp-

resultat från miljösynpunkt. pen. För kväveoxider finns olika uppgif-

Utsläppen från Shells och BP:s raffl- ter om storlek. utslåppens De anges i vår

naderier kan genom ett antal åtgärder konsultrapport.

minskas från dagens nivåer med i stor-

leksordningen

Övervakningssystem

Kolväten 90-95 % för kølvateu tsläpp Svaveldioxid 90-95 %

Det behövs ett ”Kväveoxider” 60 % kontinuerligt mätsystem

som mäter raffinaderiernas Partiklar (stoft) 80-90 % utsläpp dyg-

net runt för att kunna minska och få

kontroll över de diffusa av kol- Vi bedömer att samma förbätt- läckagen ungefär väten. ring kan uppnås vid Nynäs rafñnaderi, som är Vi har med av konsulter ungefär en tiondel av Shell eller hjälp tagit

fram ett BP ifråga om kapacitet. förslag till ett sådant mätsystem.

Det skulle Det bygger på att sänds ut från innebära en ljusstrålar sammanlagd en minskning för de tre raffinaderierna en- lampa till en mottagare. Mottagaren

är placerad kilometer från lamligt följande (ton/år): några

pan. Olika ämnen absorberar specifika

Kolväten - 9 500 i våglängder ljuset. Mottagaren kan då Svaveldioxid - 2 500 aktuella halter av olika ämnen registrera Kväveoxider - 700 sträckan. kan längs Signalema registreras Partiklar (stoft) - 120 direkt i datasystem som ger ögonblicklig

(l987-års ca 70 % information om

kapacitetsutnyttjande, halter och utsläppsvär-

av full drift.) den, om in. lämpliga program läggs

i

wlwrgixgnê-m!

\»I\

E!?

.

.

Miljöprojekt Göteborgs mätningar av diffusa

kolväteutsläpp från ett rajflnaderi.

kolväten Följande mättes: bensen, para-xylen, tolum och styren.

Shell Raffinaderl AB

1988 ll 07 Länsstyrelsen 1 Gbgs o Bohus lan Naturvårdsenheten 403 40 GÖTEBORG

Hätninzar av kolväteutslägg

har under många år bedrivit forsknings- och Shell-gruppen spridningsmodeller för stora punktutsläpp utvecklingsarbeten omkring (katastrofutslápp) av kolväten (speciellt LPG, LNG) och andra kemikalier HF).

(H25,

Vår avsikt år att söka ett samarbete med OPSIS AB för ett vidareutveckla deras mätteknik till att omfatta ett större antal kolväten, då butaner och pentaner, ån vad som 1 dag år speciellt fallet. Vi ett första möte mellan Shells forskare och OPSIS planerar i början av december l988. personal

Vidare kommer vårt forskningslaboratorium i Thornton, England, att vidareutveckla sina så ett de kan tillämpas för att spridningsmodeller beräkna från OPSIS-mätningarna. De tre OPSISkolvateutslappen utgående matsträckorna som 1 dag går över Shell-raffinaderiet (mäter bensen, toluen och p-xylen) komer därvid att utgöra en väsentlig bas. då det att klarlägga de meteorologiska förhållandenes speciellt galler inverkan på uppmätta koncentrationer.

Efter vårt möte med OPSIS AB, kommer vi att kontakta Er för ett

diskutera planen med Er.

Hed vanlig hälsning

§HELL RAFFINADERI AB

,le

i 3 \_--r/1* 5

L Lundq ist

ur .Shells brev till länsstyrelsen. Utdrag

BP:s relsen Resultaten vi-

Systemet prövades vid Shells och att göra mätningar.

ett utsläpp av kolväten. Omräknat

raffinaderier från maj tilljuli 1988. Miljö- sar på och till blir det på 4 000-9 000 hälsoskyddsförvaltningen gjorde årsutsläpp

av ett större antal kolväten ton. Såväl våra som BP:s och andras mät-

mätningar

med de att av aroma-

parallellt kontinuerliga mätning- ningar tyder på utsläppen

har Kemisk tiska kolväten är - i storleks-

arna. Tidigare miljöveten- betydande

vid Chalmers av 10 % av de totala kolväteut-

skap gjort mätningar ordningen

raffinaderierna. Med led- Aromaterna är de mest hälso-

kolväten runt släppen.

av dessa och våra av de olika kolvätena.

ning mätningar upp- farliga skattar vi de totala av kolväten Våra konsulter uppskattar investeutsläppen

från Shell till 5 000 för ett mätsystem till ca 3

i storleksordningen ringskostnaden

ton år från Mkr raffinaderi. Genom att vid vissa per (omräknat utsläpp per per Resultaten från BP kunde inte tillfällen även mäta hela av olika

månad). spektrat

av mättekniska kolväten med metoder

utvärderas på grund prob- kompletterande

lem och från Volvos (t ex kan en allt bättre

störningar utsläpp. gaskromatografi)

BP bild fås. Det vi

l november 1988 presenterade av utsläppen system tagit

De ut- fram är d v s ett verktyg som

beräkningar av egna mätningar. operativt,

under av kan användas i det arbetet. Så

fördes maj 1988. Mätningarna dagliga

med lasertek- snart onormalt höga halter av kolväten

kolväteutsläppen gjordes

i raffinaderiets kontrollrum

nik. Företaget hade blivit ålagt av länssty- registreras

S()Ll1989:32 34

kan personal skickas ut för att täta läcka- va åtgärderna räknat hela längs kedjan get. Företaget sparar pengar för ton från till varje raffmering tankning vid bensin-

kolväten som hindras att komma ut i station. vår konsult Enligt skulle årskost-

omgivningen. naden (kapital- och driftkostnad) för t

ex av konventioläcksökningsprogram

nell typ vid BP och Shell uppgå till 0,6-

Åtgärder

I,3 Mkr. För m m av cisterner tätningar Enligt vår konsult kan tillkommer följande göras vid ytterligare kostnader. BP har

de olika raffinaderierna: nyligen på uppmaning av länsstyrelsen

fram lagt ett program för sädana åtgär-

Vid och BP: der. §hell BP bedömer att utkontinuerliga 1. till raffinaderi- Overgång gas som släpp från cisterner kan minskas med

bränsle. minst 50 % till en kostnad av tre Mkr.

2. Installation i de största av Istället ugnarna för gas som produceras i pro-

särskilda brännare som ger låga utsläpp cessen skulle raffmaderierna kunna ut-

av kväveoxider. är nyttja naturgas. Naturgas framdragen 3. Installation av ny svavelfabrik till och (för Göteborg Hisingen. Den är

Shell även svär att restgasrening). mycket lagra med dagens teknik.

4. Installation av övervakkontinuerligt Raffinaderigasen är däremot möjlig att

ningssystem för kolväten. sker sedan lagra. Lagring många är i 5. och Läcksöknings- tätningsprogram bergrum i anslutning till Shell. Det vore

för diffusa därför kolväteläckage. fördelaktigt för Göteborg som

helhet att kunna utnyttja raffmaderiga- Beträffande sen för Nynäs har vi inte gjort nå- att möta variationer i stadens

gon utredning men bedömer att de mest totala förbrukning. Raffinaderierna har

kostnadseffektiva åtgärderna där är: i stort sett konstant av

förbrukning 1. till raffmaderi- Overgång gas som bränsle året om.

bränsle. Förutom ovanstående tekniska möj- 2. Installation i de största av krävs ugnarna ligheter följande:

särskilda brännare som ger låga utsläpp 0 Utsläppen av kolväten, speciellt de

av kväveoxider. som är aromatiska, farligast för såväl de 3. och Läcksöknings- tätningsprogram anställda som närboende, mäste åtgärför diffusa kolväteläckage. das i första hand. Detta bedömer vi vara

en förutsättning för fortsatt drift av raffi-

Dessa åtgärder skulle för Shell, BP och naderierna.

Nynäs innebära kostnader: 0 Gränsvärden följande måste sättas för hur

mycket kolväten raffinaderierna kan Investeringar, Drift och kapitaltillåtas ut. Vårt är Mkr kostnader, Mkr/ år släppa förslag nägra

hundratal ton per år och raffinaderi (nä-

Shell 17,6 11,4-18,4 gra tiotal ton per är för Nynäs). Vår kon-

BP 8,6 sult hänvisar 1 8,8-18,8 till västtyska erfarenheter - Nynäs 0,5-1,5 som innebär att de diffusa kan utsläppen

1) Grov bedömning minskas genom läcksökning till 0,1 pro-

mille av

räoljegenomströmningen. Det,

Den stora variationen i drift- och tillsammans med kapital- höga krav på packning-

kostnader beror variationer i bedömpå ar, tätningar m m, kan göra det möjligt ningar av framför allt att få ned gaspriser. utsläppen enligt ovan. Arbetet

I dessa siffror ingår inte mot med särskilda åtgärder tätningspackningar, hel-

kolväteutsläppen. De kostnaderna är svå- svetsade rör m m för att minska de diffu-

ra att både det ameriuppskatta. Enligt sa läckagen har utförts med i framgång kanska naturvårdsverket och den flera (EPA) av de petrokemiska industrierna i

europeiska oljeindustrins miljöorgan Stenungsund.

(Concawe) är dock 0 Installation läcksökningspro- av ett operativt, kontinu-

gram och andra mot diffusa åtgärder erligt mätsystem för kolväteutsläppen bör

kolväteläckage de mest kostnadseffekti- som villkor för fortsatt

ingå verksamhet.

Volvos i ansökan Omprövning av villkoren målsättning

Lösningsmedel ton /år Utsläppskälla De vi som till utredningar gjort, ligger 391 till vid Måleri, lackering grund för våra förslag åtgärder 504 sändes över till natur- Montering raffinaderierna, 40 i 1989. överen- Igarossfabrik vårdsverket januari Enligt 100 skommelse med naturvärdsverket skall Ovrigt

de användas som tekniskt underlag vid att minska Volvos utsläpp Möjligheterna omprövning hos koncessionsnämnden maximal för ligger dels i att införa rening av raffmaderiernas villkor. En sådan om- lackealla (måleri och punktutsläpp kommer naturvårdsverket att och prövning ring), dels i att byta material rengö-

hos koncessionsnämnden. begära ringsprocesser så att de blir fria från flyk-

eller likvär- De föreslagna åtgärderna kolväten. tiga förslag kan i samband med ompröv- från materidiga Teoretiskt kan utsläppen

i normal ordning till noll ningen genomföras minskas al/rengöringsprocesser och bekostas av enligt miljöskyddslagen om alternativ kan tas fram som är accept-

företagen. abla från produktionssynpunkt.

Utsläppen från måleri och lackering

minskas till eller nåkan troligen något

ton / år genom införande gra hundratal av bästa Så- Volvo, Torslandaverken tillgängliga reningsteknik.

dan teknik för måleri och lackering är

lämnade i december 1987 in ansö- vid detta väl studerad och utredd. Volvo laget

kan till koncessionsnämnden om utbygg- Naturvårdsverket, länsstyrelsen, miljö-

Volvo i och och opinad av målerifabriken. åtog sig hälsoskyddsförvaltningen

att till 1992 ha minskat nionen har drivit frågan dit att Volvo ansökan utsläp-

med all sannolikhet kommer att bygga pen av kolväten till luft från 2 700 ton per

med bästa tillår (1987) ned till 1 500 ton per år. två nya målerifabriker

Som mål för 1996 angav Volvo 1 035 gängliga reningsteknik.

391 från måleri- När det material och rengöton kolväten/ år, varav gäller

och och 644 från öv- kan ett målmedvetet arlackeringsfabriker ringsprocesser

bete för att försöka nå nollrig verksamhet. genomföras

inom 10-15 år. utsläpp

Under 1988, strax före koncessions-

nämndens beslöt Volvo förhandlingar,

* e att ändra sitt åtagande från 1 495 ton / år

volvofiTorslandaverken 1200 1993. Målet för

1992 till ton/år

ur Miljöprojekt Göteborgs yttrande till kon- 1996 ändrades till 700 ton/år. Utdrag

cessionsnämnden om Volvo Torslandaverken. Dessa nya mål skall uppnås genom

...Genom sina krav gentemot färgtillverkare installation av rening på samtliga utsläpp

som måleri och även från de har Volvo här dragit igång en ny utveckling, från lackering,

till Istället för kolväteba- luftströmmarna. Den andra spritt sig Västtyskland. utspädda

serade har med delen är till mindre kolväteavfettningsmedel företaget viktiga byte

framgång testat såpa och alkaliska tvättmedel i flyktiga material och processer.

vissa rengöringsprocesser. Företaget arbetar re-

dan med åtgärdsprogram för att ersätta klorpa-

raffiner, freoner (i skumplast från underleveran- i

Kur- ltolirojochfnqnyttenoletoxylatçm-a

törer) och ej nedbrytbara rengöringsmedel.

vorna över nedåt. Ett Volvo AB är Göteborgsregionens största enskilutsläpp börjar gå företag

som Volvo kan bidra till ett trendbrott i da användare av nonylfenoletoxylater. Volvo har kraftigt

- industrin slutar producera avfall...“ beslutat, bl a efter kontakt med Miljöprojekt Gömiljöarbetet Vattenbaserade metalliclacker att med all Anmärkning: teborg, påbörja avvecklingsarbetet

införs med en av nonylfenoletoxylat i sina fabriker. med liten andel lösningsmedel användning

för den Volvo förhandlar nu med sin leverantör i Tyskland kulör per ár som ersättning vanliga typen

med för att ta fram bättre alternativ från miljösynpunkt. mycket lösningsmedel.

Avtallstri eller

avfallssnål produktion»

Det vanligaste sättet attangripa löroreningarirån en verksamhet är med hjälp av filter eller annan

reningsutrustning som monteras i eller avlopp skorsten. Föroreningarna koncentreras till slam

och filterkakor, som måste deponeras eller de-

strueras. Den hållbara metoden i längden är att

istället se till att inga utsläpp eller avfall uppstår. Det kan ske genom att byta råvaror eller hjälpke-

mikalier eller att ändra processer. Belysande ex-

empel är att använda vattenbaserade färger

istället för lösningsmedelsbaserade eller att tvät-

ta med såpa istället för med eller lacktotogen nalta. Det kräver dock att man noga kontrollerar

det miljövänliga alternativet så att det verkligen är bättre både för den yttre miljön och arbetsmil-

jon.

I Landskrona pågår ett projekt med ett antal Genom råvarubyte och processändringar företag där principen med avfallstri produktion kan uppkomsten av miljöstämnde utsläpp tillämpas. Ett företag som trycker med

flexograt- och avfall undvikas.

teknik på plastmaterial övergår från organiska

lösningsmedel, typ glykoler och alkoholer, till vat- matur har granskat sin avtettningsprocess, han-

tenbaserad tryckteknik. Overgången kräver vis- teringen av oljeprodukter och våtlackeringen.

sa initialkostnader men ger i gengäld: Resultaten hittills äratt avfettning ej behövs i alla kraftigt reducerade utsläpp - minskade kost- steg och att ett miljövänligare alternativ till triklo-

nader för rening och kontroll visat användbart. retylen sig Lågaromatiska ol- - förbättrad arbetsmiljö alternativ till jor, petroleumbaserade dragfetter kraftigt minskade aviallsmängder - minska- och pulverlackering är andra råvaruexempel på de kostnader för omhändertagande och processförändringar med positiv effekt. Ett annat företag som tillverkar belysningsar- (Källa: TEM, Universitetet i Lund)

Miljöprojekt Göteborgs Arbetsmetoden att material, angripa och Volvos rn m förutsätter projekt hjälpkemikalier ett syn-

sätt där man Vi har tillsammans med Volvo initierat för varje företag gör en

ett med materialbalans. Det innebär i stort sett projekt syfte att minska utsläpatt man tar reda på vilka kemikalier/ mapen ytterligare. Projektet handlar om att terial som in och vart de tar granska och försöka göra åt en av köps vågen. något - De material som tas de svåraste från miljövänligare delposterna utsläppen material som används fram, kan sedan komma alla andra, som vid banden”. Under 1987 ca 120 ton använder materialet, tillgodo - även vansläpptes lösningsmeliga konsumenter. del ut från ett 80-tal kemikalier, som an-

vänds vid banden. Det är om limfråga

mer, kitt, fogmassa, fönsterputs, rost-

skyddsspray m m. Arbetet är inriktat mot

avfallsfri eller avfallssnål Fortsatt arbete produktion

(Non-waste-technologf). Volvo redovisar efterhand resultat från

Volvo kan ställa krav sina underlepå arbetet med att nå avfallssnål produktion verantörer att ta fram eller till utsläppsfria länsstyrelsen, miljö- och hälsoskyddsmiljövänliga material. nämnden och naturvårdsverket.

Hamnar -

industrier Skarvik-Rya (oljehaønn)

Övriga

Möjligheter Skarvik-Rya är lastnings- och lossnings-

hamn för färdiga oljeprodukter (bensin, På finns en lång rad mindre Hisingen eldningsolja, diesel m m) och kemikalioch medelstora företag som släpper ut i Skarer. I Rya ligger den äldre hamnen, kolväten och andra organiska ämnen. finns ett eller vik den nyare delen. I området En del av dessa företag har minskat som har och dis- 20-tal företag lagringsär sina utsläpp. Andra på väg att minska vid olika tributionsverksamhet depäer. har svårt att göra något åt utsläppen med Vid tre depåer finns smörjoljefabriker. konventionell teknik. Vi har inte hunnit Produkter till och från För att transporteras studera något speciellt företag. hamnområdet med fartyg, bil ellerjärninitiera arbete som kan leda till minska-

och i våg. de utsläpp både på Hisingen övriga Hamn AB och företagen i Göteborgs regionen har vi valt att även här slå ett har sedan 1975 tillstånd från Skarvik-Rya för avfallsfri eller avfallssnål produkslag koncessionsnämnden att bedriva sin

tion. verksamhet.1979-81 prövades utsläppen

till luft. för hur Några gränsvärden Fortsatt arbete ut har kolväten som får släppas mycket

satts. Däremot finns villkor om att Miljöpolitiska ledningsgruppen kan spe- inte

att tak på bensintankar eller likvärla en viktig roll i miljöarbetet genom flytande

initiera och teknik måste vara installerad för att forsknings- utvecklingsarbe- dig

ten tillsammans med Chalmers och uni- minska utsläppen av kolväten.

versitetet. kan aktivt Under 1988 installerade de större ol- Ledningsgruppen

kon- återstående återvinningsutfölja och driva detta arbete genom jebolagen

kreta med olika Medel för av bensin till projekt företag. rustning utlastningen

bör kunna avsättas av näringslivet och tankbilar.

kommunen.

FLYTANDE TAK V (sa/Vw :men MED sqM etxpek -_ varswsvrm nam LANGS VAGGEN

tak i bensincistemer och bensinåtervinning vid tankbilsut- Skarvik-Rya oljehamnar Flytande

lastning/“znns installerad.

M att minska

ájligheter

Skarvik-Rya

kolväteu

tsläppen

Graab-Kemis och Miljöprojekt Göteborgs förslag De återstående kända till förbättrad avloppsrening i Skarvik-Flya oljepunktutsläppen av kolväten till luft är därmed hamnar. utsläppen från fartyg då de lastar bensin. 1987 las- Komplettering av nuvarande rening med aktivt tades ca 1,3 Mton bensin ut för vidare kolfilter. transport med fartyg. de investering: 6,2 Mkr Enligt beräkningsmetoder från Concawe Kapital- och drifts- (europeiska oljeindustrins milsom använts kan be- kostnader per år: 4,2 Mkr (utan rejöorgan) utsläppen dömas i 600 aktivering av kol) ligga storleksordningen ton/ år. 2,5 Mkr (med reen aktivering av kol) Enligt utredning vi låtit göra kan

dessa minskas med 95-98 Kostnad totalt kr/m3:

utsläpp % ge- 10,60 Mkr(utan reaktinom att i rör föra tillbaka vering) 6,30 (med utsläppen på land och där återvinna dem till bensin. reaktivering) Som föreslår vår Reningselfekt: 40-50 % för organiska ämnen

återvinningsutrustning

konsult den typ av anläggning som olje- (som COD) och 90-95 % för aromater, bensen redan installerat för tankbilsut- m fl giftiga ämnen bolagen lastningen. Anmärknin : Uppgifterna gäller behandling Vår konsult bedömer att säkerhets- av 400 000 m avloppsvatten per år. Kostnaden

frågorna är att lösa. Säkerheten för reningen idag är ca 5,55 kr/m . möjliga totalt i hamnen kan öka genom att avsevärt mindre mängder explosiva gaser ska hamnar, att anpassa sina fartyg för

släpps ut. Huvuddelen av utlastad bensin återvinningssystemet. fraktas med moderna kemikalietankfar- Sjöfartsverket driver redan frågan intyg som är förberedda för eller redan ternationellt. Flera i USA, bl a oljebolag utrustade med Ett Exxon, har infört eller planerar att instalåterföringssystem. är att en del av dem lera

problem går i inter- ätervinningssystem för sina egna far-

nationell trafik, där bestäm- tyg. Vid vår studieresa i USA besökte vi enhetliga melser för fortfaran- ett raffmaderi i Kalifornien där man har

*bensinâtervinning

de saknas. A andra sidan fraktas ca 60 % installerat ett system, där återvunna kol- (1987) av bensinen inom svenska ham- väten används som bränsle. Vid vår stu-

nar. En stor del transporteras till ham- dieresa till Holland och Rotterdam fick narna i Vainern. vi reda på att de holländska myndighe- Det terna ser av bensin från bl a

föreslagna återvinningssystemet återvinning

bedöms kosta ca 15 Mkr i fartygsutlastning som en del i sitt stora investeringar och ca 220 000 kronor per år i drift och åtgärdsprogram fram till år 2000.

underhåll.

förbättrad avloppsrening i .Skarvik-Rya

Genomförande i Regnvatten Skarvik-Ryas oljehamnar, I februari 1989 tog Göteborgs Hamn AB som förorenas vid de olika oljebolagens i samarbete med av och Miljöprojekt Göteborg depåer olje- kemikaliespill, vatten initiativ till ett möte med Svenska redare- från bensincisterner m m leds till en re-

föreningen, Sjöfartsverket, Scanraffi Ly- som sköts av Ciclean. ningsanläggning sekil, naturvårdsverket m fl för att disku- Ciclean ägs av Graab-Kemi. Ca 300 000 tera en handlingsplan för fortsatt arbete. m förorenat behandlas avloppsvatten Det resulterade i att en bild- är en av de moderarbetsgrupp per är. Anläggningen ades. En första etapp i avvaktan på inter- naste i landet för denna typ av avlopp och

nationella bestämmelser kan vara att för- tar bort effektivt. I de flesta oljan oljemå rederier, som enbart trafikerar sven- hamnar saknas liknande rening.

Trots den traditionellt sett avancera-

Utsläpp

de vid Ciclean stora reningen passerar och kemikalier och BP:s kolvätemätmängder lösningsmedel Miljöprojekt Göteborgs och ut i ningar visar att utsläppen från Shells och BP:s igenom reningsanläggningen havet. raffinaderier är lángt större än vad Concawes

beräkningsmetoder anger. BP:s mätningar visar att kolväteutsläppen från råoljecisterspecifikt Fortsatt arbete nerna (kan jämföras med bensincisterner) är i Naturvårdsverket kan använda 190 kg/tim jämfört med del förslaget storleksordningen som för att ställa hårdare krav beräknade värdet 40 kg/tim trots att flytande tak exempel denna är installerade. Skulle förhållandena vara depå typ av utsläpp. för teknisk samma i Skarvik-Rya kan även utsläppen där- Styrelsen utveckling för att utveckla en ifrån vara underskattade. Det är därför viktigt att (STU) kan engageras ännu bättre teknik. utsläppen från Skarvik-Flyas cisterner mäts snaoch och hälso- rast möjligt. Länsstyrelsen miljökan använda förslaget skyddsnämnden som att fä att hålla isär hjälp oljebolagen sina olika avlopp bättre. De svårast förorenade strömmarna kan då behandlas Al- ar. På av Miljöprojekt Göteenligt vårt förslag vilket blir billigare. uppmaning ternativet är att betala den som har Hamn tagit reda på rening borg Göteborgs hela vilka och antal som lossat måste göras på avloppsströmmen typer fartyg i Torshamnen under 1988. En (förslaget ovan). råolja visar att i storöverslagsmässig beräkning 160 ton kolväten kan ha leksordningen

Hamnar - Torshamnen (råoljehamn) släppts ut.

Det är att komma ner till nollmöjligt För att raffinaderierna med rä- att enbart tillåta fartyg försörja utsläpp genom kommer till Torshamnen för med skilda tankar för råolja och ballastolja fartyg in till olika vatten. att lossa och pumpa råolja land. Tidigare var lagringsutrymmen på det med stora fartyg på vanligt mycket Förslag 200 000 ton dödvikt eller mer. I och med att de flesta kör korta sträckor för i Göteborg försöfartyg Tillsynsmyndigheterna att hämta från terminalerna i ker tillsammans med Göteborgs Hamn, råolja är de numera i storleksord- Nordsjön, 80 000-135 000 ton dödvikt. Efningen ter att ha lossat räoljan måste fartyget ta in ballastvatten för att kunna stabilt ligga i vattnet när återfärden till räoljeterminalen sker. I nya fartyg med s k segregerade tankar finns särskilda tankar för ballastvatten, som kommer i kontakt aldrig med I äldre fartyg utnyttjas dock råoljan. även som ballasttankar. råoljetankarna Det innebär att den volym ballastvatten som tas in ut” lika stor volym luft ”trycker berikad med och kolväsvavelföreningar ten som avdunstat från råoljan. Andelen med skilda tankar har fartyg ökat i takt med att de äldre fartygen bytts ut. Det innebär att minskat i utsläppen motsvarande takt. kolväten kan återvinnas vid Kontrollen av utsläppen kan ske över- Stora mängder relativt enkla beräkning- utlastning av bensin till fartyg. siktligt genom

i första hand

på frivillig våg, få Shells och Stena Line

BP:s oljebolag att sätta upp en tidsplan för till kontrakt med som Stena Line presenterade en plan i mars 1988 för övergång fartyg enbart har skilda till lágsvavlig olja

tankar. övergäng

- till med svavelhalt Overgäng oljor lägre

(1 °/›) senast december 1988

- till med svavelhalt Overgäng oljor på 0,6 %

Fartygstrapk, fäøjeterminaler

juli 1989

I hamnområde finns fortfa- Planen innebär att Stena Line minskar sina Göteborgs rande en rätt omfattande utsläpp av svavel med 74 °/› från sin totala tärjefartygstrafik även om den minskat totalt sett. Framför- trafik. Detta innebär en minskning på 1 600 ton

allt har svaveldioxid per år. färjetrañken med gods och pas-

sagerare till Danmark, och England

Tyskland ökat. För till fartygens utsläpp som brännol- Bunkeroljan, fartygens luft saknas regler. De flesta fartyg använja ofta kallas, kan också analyseras så att der högsvavlig tjockolja till sina motorer. man är säker att inte avfall på miljöfarligt Det innebär att förorenade rökkraftigt blandats in.

gaser släpps ut och försämrar luften i På hösten 1985 tog miljö- och hälso- Göteborg där folk bor eller arbetar. Det skyddsförvaltningen i Göteborg ett antal sker dels då år in eller ut fartygen på väg från Halter prover på oljan några färjor. från dels då de Göteborg, ligger vid kaj av PCB 2,9 och 3,2 i på mg/l uppmättes med motorerna på (för sin elförsörj- Victorias och Stena Danicas bunkçroljor. ning). hade från Bunkeroljan köpts Osttysk-

land. Sedan dess har leverantörerna

Möjligheter att minska uppmärksammats på problemet. Stena utsläppen Line tar regelbundet för att kontprover Elanslutning är för vissa möjlig kajer rollera att inte innehåller PCB. oljan med fárjetrafik där en fartygen ligger I början av 1988 tog miljö- och hälsolängre tid. Stena Line har under 1988 skyddsförvaltningen i Göteborg ett antal efter från påtryckningar myndigheterna från olika cisterner i prover oljebolags bestämt sig för att anordna elanslutning Skarvik- och till Ryahamnarna. Miljöprojekt ett par av sina färjor. Därmed kan Göteborg bekostade ett besvärande för utvidgat analysutsläpp omgivningen eliprogram för att ta reda innehåll av på mineras. Det bör även vara möjligt för tungmetaller, klorerade ämnen och andandra rederiers fartyg. ra substanser som normalt miljöfarliga Det effektivaste och snabbaste sättet inte ska finnas i rena oljor. att minska totalt från utsläppen fartygs- Lite senare Hamn gjorde Göteborgs trafiken är att fartygen drivs med renare AB, polisen och en razziai länsstyrelsen bränslen. oljehamnarna där ett 50-tal prover togs. I ett första steg kan man över till gå Svindleri med av inblandning spilloljor lågsvavlig olja som bränsle. och avfall i avmiljöfarligt vanliga oljor

slöjades, vilket ledde till åtal mot ett antal

företag. V

Fartygslrafik

Utsläpp från fartygstratik i Göteborgs hamnar

Fortsatt arbete (1983, IVL 85-02-22)

Ton per år Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i

Svavel- Kväveoxider Koloxid Kolväten Stott Göteborg håller redan att undersöka på

dioxid vad som kan om elanslutgöras ifråga

340 860 410 130 41 av vid ning fárjor kaj, vad det kan ge för

Anmärkning: lnom ramen för ett regerings- och vad det kostar. miljövinster

uppdrag gör Sjöfartsverket nu en granskning av Där bedömer förvaltningen åtgärder

sjöfartens utsläpp till luft. och motiverade kan möjliga hälsoskydds-

Bly ” Kalcium 4 0,3 ” Zink 0,4 0,1

Organiska klor- ” 64 1 föreningar 1)

1) som skillnaden totalt klor - oorganiskt klor

lagen eller miljöskyddslagen användas 40 000 ton per är har lagts upp. Verksam-

för att få dem heten har ett flertal begenomförda. reglerats genom

och slut av naturvårdsverket, koncessions- Miljö- hälsoskyddsförvaltningen

eller länsstyrelsen kan älägga alla som nämnden och regeringen.

hanterar i hamnarna att re- Graab-Kemi har fro m 1988 driftsbunkeroljor innehåll. ansvaret vid Torsviken. De ansökte dovisa analyser på oljornas

När det 1987-07-03 om tillstånd att från årsskiftet gäller sjöfartens miljöproblem är det att samverka med 1988 / 89 och tills vidare fä lägga upp dels viktigt sjöfartsverket. fast industriavfall, dels industriflytande

avfall och behandlat miljöfarligt avfall.

Ansökan har dock vilande för begärts

Avfallstippar att avvakta en del utredningar.

Oavsett om man fortsätter att depo-

På Hisingen finns ett antal avfallstippar, avfallet eller inte kommer det att nera till förorenat lakvatvilka bl a ger upphov rinna ut lakvatten som behöver renas.

ten. med och sedi- Reningsverk kalkfállning kan små i jämförel- Utsläppen tyckas finns sedan flera år men bementering se med andra bidrag, men de sker under rinner avhöver förbättras. Efter rening år och efter att tipparna många långt via en bäck ut i en havsvik. loppet slutat användas. Det är också att få viktigt Ett av med nuvarande reproblemen fram bättre rening eftersom sådan i regel för att få ning är att utrustning saknas saknas såväl i Göteborg som i övriga lanbort ämnen, organiska klororganiska det. Avfallstipparna i landet ger tillsamföreningar och kolväten ur avloppet. mans till stora miljöfarliga utupphov Aven utsläpp till yt- och grundvatten. diskuteras och Möjligheter att förbättra släpp till luft har börjat

undersökas. I USA anser myndigheterna avloppsreningen

att det kan vara stora problem (se projekt fram flera till förbätt- Vi har tagit förslag 16 i bilagan). rad av lakvattnet 10 i rening (projekt

bilagan). - Torsviken Det som kan vara förslag lämpligast

Avfallstippar

består av reningssteg: kemisk följande Torsvikens eta- sandñlter, aktivt

deponeringsanläggning fällning, sedimentering,

blerades 1977 och har med olika huvud- kolñlter.

använts som för fast och av ämnen skulle män upplag Utsläppen organiska

industriavfall, behandlat och totalt kunna minska med ca 90 ton/år flytande obehandlat avfall. 30 000 - om denna rening infördes. miljöfarligt typ av

Detta är ett förslag med en konveni

Tester

tionell reningsmetod. Det kan finnas båt-

tre där nyare teknik kan prövas. De tester som gjorts i laboratorieskala visar

följande resultat:

Fortsatt arbete av % Typ förorening Reningseffekf

Vi föreslår att Graab arbetar vidare för att Organiska ämnen (mätt

installera denna eller likvärdig rening. som kemiskt syreför-

Förslaget kan vara ett riktmärke för and- brukande 90 substans)

ra liknande avfallsupplag i landet. Organiska klorföreningar 99

Kolväten 99

Kostnader:

Avfallstippar -Tczgene

Avloppsflöde, m3/tim

har varit i bruk sedan 1972. I 25 50 Tagene huvudsak har och aska från Sävenäs investering 4 Mkr 5 Mkr slagg

och slam från Driffskostnad, kr 380 000 590 000

förbränningsanläggning

Ryaverket deponerats. Aven andra typer av avfall har där, som deponerats flygoch kolaska, obehandlat hushållsavfall, Vårt till innebär att förslag rening fettavskiljarslam, asbest m m. sandfilter och aktivt kolsedimentering, Det finns en rad beslut om vill- filter installeras. Det skulle lång enligt labora-

kor för verksamheten från koncessions- torieförsöken kunna minska utsläppen nämnden och andra miljömyndigheter. av organiska ämnen (mätt som kemiskt

Nu gällande tillstånd medger fortsatt syreförbrukande substans) med ca 50

av ovan nämnda av deponering typer ton per år.

avfall. Området beräknas räcka till om- kan bedömas Investeringskostnaden kring 1995 om i huvudsak till ca 3,2 Mkr och driftskostnaden till ca slagg läggs

upp. 200 000 kr per år för ett reningsverk med

Grundvattenförhållandena har kapaciteten 50 m* per timme.

länge varit föremål för diskussion. När-

boende har bl a av klagat på förorening brunnar och Den omfattan- (Jeohydrølogi grundvatten vattendrag. de kontroll som görs av lakvatten och Vår konsult har gjort en utvärdering av

närliggande brunnar är inte entydig. tidigare gjorda undersökningar om geo-

Lakvattnet från tippomrâdet leds i två hydrologi - och grundvattenförhållan-

separata ledningar (slam- respektive

slaggupplagen) till till

avloppstunneln g Torsviken

Ryaverket som passerar under området.

Vi lät utföra en analys av vattnet i bäcken utanför

avloppet frán Torsvikentippen. lakvatten 16 av de 72 mest kemikalierna, miljöfarliga

Vi har låtit utföra en studie av enligt den lista som amerikanska naturvårdsvermöjligheterna att rena lakvattnet med konventio- ket (EPA) gjort, identifierades. Listan har arbetats

nell teknik 10 i om till svenska förhållanden. De mest anmärk- (projekt bilagan). Parallellt har vi tillsammans med mil- ningsvärda halterna var

jö- och hälsoskyddsförvaltningen låtit ut- Ämne Halt, föra en mer omfattande tig/l analys av lakvatt- Organiska klornets innehåll (se projekt 20 i bilagan). föreningar (EOCI) 1 200 Analyserna visar låga halter av miljö- Fenol 525 farliga organiska föreningar, som kunnat P-nonylfenol 7 356 identifieras. Andelen okända ej identi- Ftalater 150 ñerade ämnen är Halterna hög. av orga- Dioxan 674 niska är i lakvattklorföreningar högre

net från än från Dessa kemikalier kan finnas i olika produkter, slaggupplaget slamupplaget. se nedan under Brudaremossen.

den. Flera av dem, som berör geologin, Brudaremossen

är utförda i samband med att depone- 1972. Av tidsskäl hade Sammanställning av miljö- och hälsoskyddsförringen påbörjades vi att utvärde- valtningens och vár provtagning vid Brudareingen möjlighet fullfölja mossen: ringen med nya undersökningar.

Konsulten har funnit att det finns De ämnen eller kemikalier som redovisas här

som talar för att är bland de 72 mest miljöfarliga enligt den tidigamycket påverkan på i området är En re nämnda listan, baserad på amerikanska nagrundvattnet begränsad. är att en stor del av det turvårdsverkets bedömningar. bedömning dräneras ner i Exempel vad som identifierades i ett av grundvatten som bildas på

som i under proven (i halter 1-46 ug/l) avloppstunneln går berget Samtidigt finns vissa inditippområdet. Ämne kan förorena Exempel på ursprung kationer på att lakvatten i södra delen av Toluen Finns i lösningsmedel grundvattnet tippområdet. Slutsatsen blir att och bensin grundvattensituav tionen inte är tillfredsställande klarlagd. Etylbensen v Vår konsult föreslår ett 15-tal nya obser- Xylen för Lösningsmedel i viss vationsrör grundvattnet. Styren

typ av plasttillverkning

Naftalen Finns i lösningsmedel,

Iførtsarl (1 rbvtk oljeprodukter, bekämp-

ningsmedel Graab installerar rening av lakvattnet. Dibensoturan Kan förekomma

Det w lämnat kan utvecklas och som förslag lösningsmedel förbättras. ll Paradiklorbensen Ingår i vissa typer Grundvattenförhållandena behöver av doftblock toaletter på undersökas Vi har lämnat ll i ytterligare. P-nonylfenol Tensid, ingår många till Graab och över vår utredning miljö- rengöringsmedel

myndigheterna. Ftalater i Mjukgörare plast

Dioxan Kan förekomma som

lösningsmedel och

som biprodukt vid poly- - Brudaremossen

Avfallstippar

estertillverkning

Brudaremossen har utnyttjats som Göte- Hallen organiska klorföreningar (mätt som AOX) borgs kommuns avfallstipp för alla typer till 290 uppmättes ug/l av avfall inklusive miljöfarliga från 1938 1) Kemikalier vi föreslagit att samhället ska aweckla. till 1972. är i Tippen belägen Delsjöområdet i närheten av Delsjöarna. Dessa

som reservoar för det råsjöar används vatten som försörjer Göteborg och pum- ten och klarlägga påverkan på grundvatt-

till 1978 net i anslutning till tippområdet. pas upp från Göta älv. Från 1972 Brudaremossen enbart för Trots dessa omfattande analyser kan utnyttjades icke brännbart avfall. Därefter vi endast redovisa någon promille av vad stängdes Lakvatten rinner och kom- lakvattnet innehåller. Det är svårt att anaavfallstippen. mer att fortsätta rinna från området i av denna typ efterlysera avloppsvatten år. Det förorenade lakvattnet leds som antalet möjliga nedbrytningspromånga i kulvert till kommunens dukter kan vara mycket stort. Vi finner avloppsledför i La- dock att är tillräcklig för att ningsnät behandling Ryaverket. kunskapen kvattnet kan bedömas som starkt förore- installera rening. Naturlångtgående

nat. har i samråd vårdsverket har sedan länge jämställt Renhållningsverket med och andra berör- denna typ av avlopp med komplexa inmiljömyndigheter da under 1988 satt ett kontroll- och där det i regel krävs särigång dustriavlopp, Det bl a till att skild reningsteknik (ENA-utredningen, åtgärdsprogram. syftar

minska mängden inträngande regnvat- 1986).

Rem ng av lakvatten [fortsatt arbete

Vi har fram flera till konven- Det är att och tagit förslag viktigt renhållningsverket tionell rening. Ett förslag som vi bedö- berörda fortsätter arbetet myndigheter mer ändamålsenligt är installation av se- med att och vid behov klarlägga åtgärda dimentering, sandfilter och aktivt kolfil- i området. grundvattenföroreningen ter. Kostnaderna bedömer vi till ca 2,5 När det lakvattnet kan vårt eller ett gäller Mkr för investering och ca 200 000 kr för till likvärdigt förslag rening genomföras driften. omedelbart och direkt ge en minskad Utsläppen av organiska ämnen (mätt för och föroreningsbelastning miljön som kemiskt syreförbrukande substans) Vi föreslår att Ryaverket. renhållningsskulle med vårt kunna minskas verket snarast installerar reförslag långtgående med ca 95 % enligt laboratorietester. Ut- ning av denna typ. släppen av klorföreningar skulle kunna minskas i motsvarande grad.

Trafik

en väsentligaste uppgiften när te framtiden, måste trafiken minska med det gäller trañkens är 25 % för att målet för kväveoxider skall utsläpp att klara de mål som finns be- nås. För att klara av canceminskningen slutade centralt och lokalt om ämnen behöver trafirogena/mutagena utsläpp och halter av luftföroreningar. ken minskas med 90 % vid förväntad Förutom renare luft i Göteborg gäller utveckling respektive 70 % om strängaste det också att en trivsam stad, med införs. skapa avgaskrav mindre buller och mindre med En slutsats av detta är att enbart avträngsel fordon. inte räcker för att gasrening miljömålen skall uppnås. Själva fordonsflödet av både lätta och tunga fordon måste minskas.

Miljömål

Om vi oss fram till år 2000 och förflyttar antar att trañktillväxten ökar en H ur kan lösas ?

enligt problemen

prognos för Göteborgsregionen, hur ser det då ut? I Göteborg har problemen med höga Vi antar att luftföroreningshalter inga ytterligare åtgärder uppmärksammats beslutas och genomförs utöver diskute- sedan lång tid tillbaka. Extremt luft dålig rade krav (om kolväten och kväveoxider) vid tillfällen med inversion gör situatiopå tunga fordon. Då behöver vi nen ännu mer enligt allvarlig. en beräkningsmodell minska biltrafiken Flera har fram åtgärdsprogram tagits år 2000 med ca 30 % för att klara kraven under åren, bl a av fordonsav- Göteborgs på minskning av kväveoxidutslåppen. (Renare luft, 1985). De åtgasgrupp Den trañkström vi då kommer ner till som föreslås i den gärder utredningen motsvarar ungefär den vi hade 1985. Om berör i första hand de värst utsatta områman utgår från de dena och är av mer akut, karaksträngaste avgaskra- kortsiktig ven som kan förväntas inom den närmas- tär. Vi anser att det år att nödvändigt

ska kunna Förväntad Behov av utsläppsminskningar år 2000 för att miljkimålen uppnås.

redan beslut om krav på fordon betraffanutveckling innefattar fattade avgasrening, tunga samt en med 15 % för lätta fordon och 25

de kväveoxider och kolväteutsldpp, trajikökning ”Hårda dessutom samt

% för tunga. utsläppskrav innefattar Kalifornienkrav partikel-

krav på tunga fordon.

Förklaringar: NOx - kväveoxider

C02 - koldioxid

dessa snarast. För att nå striktioner. Vi anser att styrmedel och fullfölja åtgärder en hållbar situation är det emellertid restriktioner är nödvändiga för att kun-

att ta fram mer na lösa tex problem nödvändigt långsiktiga miljöproblemen, Sådana är i de flesta med lokalt höga föroreningshalter. åtgärder. åtgärder fall mer omvälvande. De kräver stora in- För att kunna ovanståengenomföra och ett starkt de krävs en offensiv och medveten stadsvesteringar engagemang från av invånarna. Dessutom och där lokalisering av majoriteten trafikplanering besluten om i bostäder, verksamheter och service anmåste långsiktiga åtgärder de flesta fall fattas kollektivtrafikens huvudlinjer. omgående. passas till Vi föreslår en radikal ett Denna utveckling mot sammanhållna satsning på modernt och snabbt och stadsdelar ger också möjkollektivtrafiksys- kompletta till ett minskat behov av resor. tem som passar behoven i Göteborg. Det ligheter måste ha så fördelar att männi- avstånd kan tas bort. många Många onödiga skor helst ska att låta bilen stå hem- När det godstrañken måste välja gäller ma. Detta i den inre lastbils- och kombiterminalerna flyttas ut system, regionen, ur centrala Varudistributiokan knytas ihop med ett regionalt system Göteborg. av till nen inne i Göteborg skall ske med specidär ryggraden utgörs pendeltåg ellt fordon. De kan drivas Kungsbacka, Uddevalla, Vänersborg, miljövänliga och Borås. Vi anser att ett väl med rena bränslen eller ha Alingsås miljövänliga, är en På sikt skall diesel fungerande kollektivtrafiksystem långtgående rening. för att kunna be- som bränsle awecklas. Godstransporterförutsättning samtidigt biltrafiken med olika av re- na måste samordnas bättre så att onödigrånsa typer

UDDEVALLA

MM /WJ \,

7/ r 711331 uou-\“ .

D VÄNERSBORG

.J ..

4 J V *d pull I _ . u y ..

Wufm/

»its J ÖJ!

,%;§//*

AUNGSÅS

BORÅS

KUNGSBACKA

v”

977L

En vision av det nya

kollektivtrafiksystemet.

Beräkningsmodell

Vi har med av en konsult utarbetat en nen samt på nationellt beslutade avgasrenings-

hjälp för att kunna ta reda om krav fordon. Aven mer långtgående krav som beräkningsmodell på på beslutade avgasreningskrav är tillräckliga för att diskuteras har tagits med. För de föroreningar nå beslutade mål i ett område 12 i bil- där miljömålen enligt modellen inte uppnås, ang- (projekt agan). De miljömål vi utgått ifrån bygger på poli- es avståndet till målen som behov av minskade tiska beslut om nödvändig minskning av utsläpp utsläpp eller minskad trafik. Modellen kan alltså

och halter av luftföroreningar. Vi har användas som ett redskap för att dimensionera acceptabla även satt upp en gräns för utsläpp av cancer- och olika åtgärdsalternativ. mutationsframkallande ämnen. Den har vi base- Modellen kan också användas för kommurat på den svenska cancerkommitténs och inter- nens översiktsplanering, tex för lokalisering av

nationella strålskyddskommissionens (ICRP) godsterminaler och restriktioner mot den lokala, i modellen. exempel är planering av bedömningar. Bullerfrågorna ingår ej tunga trafiken. Andra dels för ut- och andra trafikal- Beräkningarna har gjorts dagens nya kontor, bostadsområden släppssituation, dels för olika framtidsalternativ strande aktiviteter. Vår modell är ett förslag till två arbetsredskap som kan behöva bearbetas och (år 2000). Framtidsalternativen bygger på i Göteborgsregio- förfinas ytterligare. prognoser över trafiktillväxten

tomma undviks. Med centralstation är knutga, transporter Göteborgs och av för fem Banan hjälp av ny teknik upprustning punkten järnvâgslinjer. kan mer föras mot är dubbelspårig och har järnvägarna betydligt gods Alingsås över från lastbil till sedan 1987 en fungerande pendeltrafik. järnväg. Genom att utse inre - Gö- Banan mot Kungsbacka-Varberg kornregionen Partille och Mölndal - som milteborg,

jöskyddsområde enligt 8a § i miljö-

kan en trafikplan med syfte skyddslagen, t att klara befästas Idé miljömålen juridiskt. Vår tanke år att det år möjligt att Pendeln utgör ryggraden i Göteborgsregionens en framtidsinriktad och miljövänskapa kollektivtrafiknät. De befintliga järnvägarna mot lig storstadsregion. Göteborgsregionen Göteborg utvecklas genom om- och nybyggnaskulle kunna se ut som i den vision vi der till ett effektivt pendeltågssystem med getecknat här intill. nomgående linjer. Linjerna sammanbinds genom en tunnelslinga under centrala Göteborg. Järnmellan Almedals station via vågstunneln går -

Persontrafik pendeltåg Korsvägen, Järntorget och Centralen. Göte-

borgs centralstation byggs om för genomgående Biltrafiken infarterna in mot Götepå pendeltågstrafik. är den trafik som ökar mest. Infarts- Pendelns i skall på ett borg hållplatser Göteborg lederna dessutom i dalgångar där ligger enkelt sätt ansluta till det lokala kollektivtrafiknädet är stora risker för halter förore- för eller höga tet. Vid större hållplatser pendeltåg vid tillfällen då inversion uppträningar spårvägari regionen anläggs välbelägna infartder. varifrån den lokala matartrafikens sparkeringar Trots att med kollek- omfattar lokala minilångpendlingen linjer utgår. Matartrafiken tivtrafik har ökat under de senaste åren bussar, taxi, samåkning i egna bilar m m. En åker de flesta som bor i grannkommu- etablerad får, med en målmedveten plapendel nerna bil in till Göteborg. På sträckan strukturerande effekt markanvändnering, på finns den högsta an- förtä- Göteborg-Alingsås ningen längs banan. Stationssamhällena delen kollektivtrañkresenârer (med pen- tas, affärer och annan service förbättras och ca 19 % av de resande. I övriga hamnar i centrum av samhäldeltåg), järnvägen återigen stråk in mot Göteborg är andelen betyd- lena.

ligt lägre.

MOT UDDEVALLA STENUNGSUN D

M0? VÄNERSBORG

H|SINC7EN BKUNNSBO

MÖLNLYCKE MOT BORAS

LINDOME

MOT KUNGSBACKA

Den framtida i

pendeltågstrajfzken Göteborgsregionen.

mer att ut med Ett effektivt troligtvis byggas dubbel- systern med snabbussar spår och förstärkas med pendeltåg. Ovri- bör utvecklas för de områden samtidigt ga banor är enkelspäriga och av som inte av dålig betjänas järnväg med hög teknisk standard. standard. Sådana bussar måste ges ga- I Göteborgsregionen finns ranterad i praktiska framkomlighet Göteborgs för ett centrala förutsättningar vittgrenat pen- delar genom t ex egna körfält. I delsystem baserat på spärburen trafik. takt med att pendeltågstrañken ut byggs Ett sådant skulle kunna se kan awecklas pendelsystem bussystemet längs järnväut enligt ovanstående figur. garna.

Genomförande Att utveckla -

ett högklassigt heltäckande Persontrafik Bohuspendeln

fordrar stora investe- -

pendeltrañksystem regionaltåg Göteborg-Uddevalla

ringar och tar lång tid. Under tiden som utbyggnaden sker är det att hålla är viktigt Kungsbackapendeln på väg att geen så standard som den nomföras. Vi har därför hög möjligt på gjort en utredkollektivtrafik som finns för att inte tap- ning om Bohusbanan ytterligare en pa resenärer. länk i som kan för mokedjan utnyttjas Erfarenheter från andra delar av lan- dern 9 i bipendeltägstrañk (se projekt det och i världen visar att det att hålla Den del vi studerat är går lagan). Göteborgtiderna även sträckor med på enkelspär Stenungsund-Uddevalla. Möjligheterna med tät som visar skall enkelt kunpendeltågstrafik. Mötesplatser utredningen kan utformas för möte eller na användas för andra flygande enkelspäriga bahelst som kortare sträckor med dubbel- nor i t ex och regionen, Bergslagsbanan spår. Boräsbanan.

INVESTERWGAK

UDDEVALLA C FA BOHUSBANAN

FJÄRKBLOCKERINGAR UDDEVALLA ö GOTEBOKG-UDDEVALLA

H DUBBE LSPÅK

svensuöesm HÅLLPLATS ÖDSMÅL

s›o)

ocH MÖTESSTATION

tjÅLLPLATS

STENUNGSUND oVRlGA DHFTSPLATSER

STORA HÖGA

JÖRLANDA

(f.

GÖTEBORG K (FJÄRRSTYRD MÖTESSTATIaN)

OLSKKOKEN

GÖTEBORG c

Utbyggd Bohuspendel enligt konsultens förslag.

I 1988 års beslut blev 45 000 per dag kunna föras över till tåg. trafikpolitiska Detta inne- Det finns andra där möj- Bohusbanan en länsjärnväg. bedömningar (i det att föra över resenärer anses bär att länstrafikhuvudmännen ligheterna Bohustrafiken och Göteborgs- mer Andelen kollektivresehär fallet begränsade. senast under närer i Eö-korridoren” blir då 30 lokaltrafik AB) drygt regionens 1989 skall ha tagit ställning till persontra- %jämfört med dagens 14 %. Underlaget fikens framtid. kan ökas ytterligare om bostäder byggs i Säve och andra områden i till anslutning banan. _ Möjligheter av kväveoxider kan totalt Utsläppen värt minska med 130 ton / år. Detta motsvarar Om Bohuspendeln byggs ut enligt 5 000 ll % av trafikens utsläpp längs Eö-stråket förslag beräknas personenkelresor och 4 % Utsläppen av andra med bil och 1000 med buss av totalt på Hisingen. ämnen minskar totalt med mellan 5-20 av koldioxid minskar med %. Utsläppen 16 %.

Bohusbanan

Bohusbanan byggdes 1903-1909 och elektritie- Vårt förslag rades 1939. Banan är enkelspârig och nuvarande standard tilláter 100-110 km/h. Hastighets- För att göra en modern pendeltågstrafik nedsättningar förekommer i hög grad p g a kur- möjlig behöver Bohusbanan rustas upp. Persontrafiken omfat- Banan förses med fler vor, broar och bangárdar. fjärrblockering, Restiden Gö- mötesstationer och två dubbelspåriga avtar i dag 7,5 dubbelturer per dag. är 70 minuter. Tågtrafi- snitt. Flera nya hållplatser på Hisingen

teborg-Uddevalla drygt

ken Bohusbanan svarar för fem procent av Banan föreslås trafikeras med på Öppnas. Uddeval- halvtimmestrafik till Stenungsund och samtliga personresor i EG-korridoren ett i timmen till Uddevalla. Från Bo- Ia-Göteborg. tåg

nomiskt lönsam och har en bättre

Företagsekonomi nytto-

kostnadskvot ån många andra diskutera- Investeringar i infrastruktur - 340 Mkr dejärnvägsprojekt i landet. 11 nya tágenheter - 260 Mkr

Summa /nvester/ngskostnad 600 Mkr

Rörliga kostnader Persontrafik

(personal- och rullkostnad) - 28 Mkr - modem z

kollektivtrajfzk Göteborg

Kapitalkostnad (för tågen) - 22 Mkr

Summa 50 Mkr är en bildominerad stad - ca Göteborg 25 % åker kollektivt. har Satsningar Merintäkter/mindrekostnad + 30 Mkr gjorts och görs i nuvarande spårvågssys- Okade kostnader för Iänshuvudman 20 Mkr tem. Antalet resenärer minskar trots det-

ta. Samhällsekonomi är lika som Medelhastigheten låg Samhällsekonomiska kostnader 1970, d vs 15-20 km per timma. Egen (ökade drifts- och kapitalkostnader) - 47 Mkr banvall har haft effekt. begränsad Spårvägssystemet kräver mycket personal och Samhällsekonomisk nytta har driftskostnader. höga Göteborgs (tidsvinst, trafiksäkerhet, miljövinst, Spårvågar har problem med att rekryteenergiförbrukning) + 47 Mkr ra förare. Större fordonsenheter används för att hålla driftskostnaderna nere. Det blir turer och försämrad glesare huspendelns hållplatser utgår matarbtts- standard. sar. Biltrafxken har ökat drastiskt. Avgas- Busstrañken parallellt med Bohusba- halterna år oacceptabla på många platnan minskar utom i ser i rusningstid. Bilpar- Göteborg och kapaciteten i trafikkeringar anläggs vid alla stationer för att nåtet överskrids i vissa delar. radi- Något stimulera till ”park-and-ride”. Trafikankalt måste göras. tinformationen förbättras avsevärt. Om skall åka kollekpendlarna börja En samhällsekonomisk av ett tivt i stor skala krävs ett analys betydligt bättre trafikprojekt kan aldrig göras fullstän- och snabbare lokalt system i Göteborg än dig. Det går inte att sätta alla prislapp på dagens spårväg. Detta år även en förutpositiva effekter, t ex för att regionalpolitiska sättning infartsparkeringar skall aspekter. Bohuspendeln är samhällseko- och bli attraktiva. fungera

Länstrafikairyläggningar- i

Götehergs- Stinas-lärt

Vägverket har anmodat länsstyrelsen att göra en grund av det stora investeringsbehovet och den förenklad flerårsplan för byggande av länstrafik- svåra miljösituationen i regionen. Investeringsraanläggningar för perioden 1989-1997. Nästa marna måste höjas radikalt. planeringsomgång är för perioden 1991-2000. Länsanslaget omfattar i Bohusinvesteringar Som ett första led begärdes en ob- banan prioriterad (som länsjärnväg.) Banan är i stort behov jektslista för länstrafikanläggningar. av renovering oavsett om man satsar på pendel- För den närmaste femårsperioden angav eller För att tåg ej. Bohuspendeln skall genomfö- Vägverket en investeringsvolym på 400 Mkr. ras fordras att staten ökar anslaget till länstrafik- Vägverket tilldelade sedan länet 283 Mkr. Väg- i länet med ett anläggningar belopp motsvarande verket, Banverket och länshuvudmannen har in- i infrastrukturen d v s 340 Mkr investeringen venterat behovet av i kollektivtrafikinvesteringar under en femársperiod. Det innebär ca 70 Mkr anläggningar inkl järnväg. Behovet till ca uppgår per år i fem år. Trafikhuvudmännen måste des- 2 000 Mkr. Andra utredningar säger att behovet sutom deklarera att de accepterar högre árskosti regionen är 4 000 Mkr fram till år 2 000. Länet nader för järnvägstrafiken. Bohuspendeln kan har tilldelats en ram motsvarande ca 9 % av förverkligas i etapper och vara i full drift vid ramen för hela riket. Detta är ej rimligt mot bak- 1990-talets senare hälft.

r

. Y?

4 el

.u ;\\\ ., v, :7 = - 9t :§31 ._;,_V;.)_/

Kollektivtrafiken i stadsmiljö.

Drastiska restriktioner mot bilresan- De vi kommer att förslag beskriva

det (t ex vid höga föroreningshalter vid skall ses som exempel och gör inga an-

inversion) är inte exakthet. Det är politiskt genomförbart språk på principerna

om inte ett attraktivt, som är kapacitetsstarkt viktiga.

kollektivsystem kan erbjudas. Det nya skall smälta kollektivsystemet

Vilka krav ställer Göteborgaren in i Tack vare den på Göteborgs stadsmiljö.

sitt turtätheten kan man kollektivtrafiksystem? höga ha små, ele-

Vi tror att kollektivtrafiken måste till- Detta ganta vagnar. gör också att statio-

godose bilisternas behov. Först då är det broar ner, tunnlar, etc kan göras mindre

möjligt att minska biltrafiken och och Kollektivtrafiken måste uppnå smidigare.

miljömålen. Kraven blir då följande: ha och vara bekväm. god design -- avstånd till Måttligt hållplats - Mycket kort väntetid, helst ingen

Viktiga linjer att börja med väntetid alls

-- Resa med hög medelhastighet Det finns vissa delar av kollektivsystemet och med fä stopp som har för hela mycket på vågen avgörande betydelse -- Få byten utan väntetider och över systemets funktion. Genom att starta

samma med länkar kan man snabbt perrong viktiga höja -v Lika bra komfort som i en bil kvaliteten hela kollektivtrafiknâtet i på -4 Platsen skall kännas som ens egen. Göteborg.

Man skall kunna hänga av sig kläder- En ringlinje kan vara en viktig länk

na, lyssna på radio och känna eftersom den kan binda samman befintslippa

sig iakttagen liga banor med varandra. Den matar pas- - Avstressat resande från andra till sagerare linjer arbetsplat-

ser som vid Ett stort antal ligger ringen.

Kollektivtrafiken har redan fördelar för kommer att ske i till byten anslutning

trafikanten som bilen inte kan måste därför ha uppfylla. ringen. Ringen mycket - Inga parkeringsbekymmer hög turtäthet. - Det är att använda restiden för möjligt Genom att skapa en högtillgänglig annat, t ex arbete, läsning och sömn

- Den är billigare - Den är säkrare

* , Idé

Ett framtida stomnät bör vara helt automatiskt.

Möjlighet Nätet bör omfatta hela det inre tätortsområdet -

inklusive Mölndal och Partille. Med helautomatiska utan förare system Banorna bör huvudsakligen gå ovan jord, finns ekonomiska att möjligheter erbjumen på vissa delar i tunnel -framförallt i innerda en turtäthetsstandard i mehögklassig delstora staden. Banorna är helt avskilda från övrig trafik. städer som I ett helt Göteborg. Stationerna måste vara lätt åtkomliga och förses automatiskt system kan turtätheten ökas

med hiss eller rulltrappa. Systemet skall vara utan större av driftskostnaderna. ökning I framtiden när anpassat för barn, gamla, handikappade m fl. teknikutvecklingen kom- Stationerna är slutna mot spåren med dörrar som mit längre och kostnaderna minskat kan

utvecklas öppnas när vagnarna kommer. Stationerna kan systemet så att man kan få efvara bemannade eller övervakas med TV. terfrågestyrda, bytesfria resor. Då börjar Systemet har mycket hög turtäthet med en servicenivån närma bilens. sig minuts intervall under högtrafik och fem Vi har tillsammans med konsulter ta- längst

minuters intervall under lágtrafik. Att byta linje fram idéer git för ett nytt kollektivtrafiki Med eller till nytt system (buss, pendeltåg) skall vara system Göteborg. hjälp av ny teenkelt och bekvämt. Vid knutpunktsstationer knologi och automatik det att sikta går finns möjlighet att byta till många linjer. Både det mycket högt. Vi vill med dessa idéer ska-

lokala och regionala nätet matas med bussar. Vid pa debatt och stödja fortsatt arbete med framtida i Göte- det lokala systemets yttre stationer bör det finns kollektivtrafiksystem .bra parkeringsmöjligheter. borg (projekt l5 i bilagan).

HUGGET KoKsvÄGc-:N -

LlNNêPLATSEN

GULDHEDEN

Ringlinjen binder samman befintliga banor ( G Lagerqvist, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg)

SELMA LAGER LÖFS Take

AVENY N MASTHUGGFT VASASTAN

T0 KG ;A1 Nrø KGET

En sammanhängande linje Kungssten-Skogome.

(Ref G Itagerqvisl, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg)

zon i utkanten av centrala som vi föreslår. Kostnaden för ringlinjen ringformad staden kan den är beräknad till ca 3,0 kr. spontana utflyttningen miljarder från city styras till med För att skall få verklig lägen mycket god förslaget gekollektivtrafik. nomslagskraft fordras en medveten centrala staden markanvändningsplanering. När det gäl- Ringen knyter ihop med älvstranden Beträf- ler t ex handlar det om att på Hisingssidan. Gullbergsvass fande av ASG:s verksamhet och ett

den etappvisa utbyggnaden flytta skapa

Norra Alvstranden krävs att områdena attraktivt läge för utbyggnad av bostäder Lindholmen, Götaverken och Fri- och verksamheter. kring hamnen Det finns ytterligare ett par linjer som prioriteras. Ringen går via Centralstationen- är intressanta i ett första skede. Dessa Drottningtorget som blir en knut- vissa sträckor, delar av viktig linjer utgör, längs med koppling till det regionala ringlinjen och skapar punkt nya förbindelser. pendeltågs- och bussystemet. Möjlighe- Den ena linjen startar vid Kungssten ter att byta till pendeltåg ges även vid och går mot city. Denna linje ersätter Korsvägen genom den järnvägstunnel delvis en av de minst effektiva delarna av

nuvarande Vid vänder vid

spårvägsnät. Kungssten linjen oçh Getebergsäng. Dä

år det att en Norra Alvstranden

möjligt anlägga infartspar- idag är obebyggt kering. Linjen går via Majorna till Mast- finns att här banan ovan möjlighet lägga hugget där den korsar Vid mark så att man kan av utsikten! ringlinjen. njuta järntorget och Centralstationen kom- Det är att banan ett angeläget byggs på

mer man att kunna till stadium

byta pendeltåg. tidigt så att man vänjer sig att åka Linjen går sedan över till via kollektivt redan från Av erfaren- Hisingen början.

Frihamnen till är het vet man att en

Backaplan. Backaplan högklassig kollektiv-

ett centralt och mycket intressant omrä- trafik höjer statusen i ett område och

de. Hit skall man kunna ta snabbt och därmed Hela

sig etableringsviljan. denna

bekvämt med bra kollektivtrafik. De sto- är kostnadsberäknad

linje till ca 2,0 milra parkeringsytorna och områ- kr. bebyggs jarder

det förtätas.

Med omsorgsfull planering För att kunna

införa ett nytt kollektiv-

skulle Backaplan kunna bli ett attraktivt, trafiksystem i krävs att det sker levande och bilfritt Göteborg

centralt område.

etappvis. Man skall känna för och vara Från sig Backaplan går linjen via öppen för förslag under tiden.

Brunnsbo upp mot Backa. Backa är

också ett område Beträffande den framtida

som med en ny auto- utveckling-

matisk bana skulle kunna en av

bli mycket at- Göteborgs kollektivsystem pågår

traktivt. Det är tänkbart att fortsät- diskussioner om nya älvförbindelser och

linjen

ter vidare mot och Säve. Vid relativt omfattande av

Lillhagen utbyggnader spår-

Säve skall det vägssystemet. Det är i detta att

gå att byta till Bohuspen- läge viktigt deln. Utbyggnadsplanerna för S:t jör- välja ny inriktning mot ett helt separerat,

automatiskt och turtått stomnät.

gen, Lillhagen och Säve prioriteras och

anpassas till det nya systemet i detta fall. För att vinna tid och undvika tekniska

Hela linjen är kostnadsberäknad till ca är det att det problem angeläget nya

3,5 miljarder kr. etablerad teknik.

bansystemet bygger på Den andra linjen går hela ny- Erfarenheter av automatiska

genom system

byggnadsområdet Norra Alvstranden. finns flera i bl a på platser Europa och

Vid Frihamnen ansluter till Kanada.

linjen ring-

SELMA LACIERLÖFS To e O

_ BACKAPLA SANNEGAKDS HAMNEN

GÖTAVERKEN KKOKÄNGSPARKEN LINDHOLMEN

* “á-r JÄKN- \ s AV 0 TORGET x VASASTAN z _ CHAPMANS Take l \ _ _..* LINNEPLATSEN MASTHUGGET c

.SAHLGRENSKA 5 Ö GULDHEDEN

Kompletterat med en till

linje från Norra (ih/stranden Getebergsäng skapas en god start for det nya kollektivtrañksystemet. (Ref G. Lagerqvist, Stadsbyggnadskontoret i

Göteborg)

till och ringledssystemet. Kostnader ning järnvägsoch av Terminalhantering förtullning Förutom länkar som förslag på viktiga bör ske i anslutning till hamngodset kan vara att starta med har vi lämpliga hamnen. lndustrispårnätet byggs ut till försökt att beräkna kostnaden för ett lite nät så att de större ett sammanhängande mer omfattande nät. ut- Beräkningarna industriomrädena ansluts. Lokala och

från kostnader för liknande system i i kongår regionala godsströmmar, som går Frankrike och i Belgien. Ett nytt auto- centrerade, flöden, transkontinuerliga matiskt i Göteborg, som kan konsystem porteras på järnväg. Ett par kombitermikurrera med bilen kostar enligt konsul- så att omnaler byggs ut runt Göteborg tens 14-17 15 förslag miljarder (projekt lastning kan ske nära källan. Matartrafi-

i man till pendeltågs- och med bilagan). Lägger ken på lastbil minimeras går tunnel blir det ca 2 miljarder för ett ytterligare miljövänliga fordon. Inom ramen

enligt Sjzs beräkningar. terminalsystem skall företavålplanerat samordnas så att gens godstransporter undviks. onödiga transporter

Godstrajik

annan trafik skall köra in i Ingen tung Utsläpp från godstrajik centrala delar av Göteborg än den som

skall lasta eller lossa som förbrukas Totalt i Sverige svarar idag de tunga forgods trans- donen för ca 10 % av trañkarbetet. Dessa eller där. Dessa lokala produceras skall ske med fordon står för 30-60 % av de allvarligasporter speciellt miljövänlifinns förutsätt- te från trafiga fordon. I Göteborg luftföroreningsutslâppen och for- ken - kväveoxider, och canceroningar för natur- våtgasdrivna partiklar

Godsterminaler skall lokaliseras ämnen. don. gena/mutagena med anslut- För att nå målet att minska utsläppen utanför centrala Göteborg

UDDEVALLA

UFPTAGNlNGS

i OMKADE

j VÄNERSBORG

AUNGSAS

i

KUNGSBACKA

Godsterminaler skall lokaliseras centrala Göteborg. utanför

Utsläpp i tusen ton, 1985 Par- Kväve- Kol- Kol- Svavel-

(Källa: SNV, rapport 3283)

av cancer- och mutationsframkallande om godsflöden och som redovijärnväg ämnen krävs vår sas i det följande har i huvudsak enligt beräkningsmo- tagits dell en av med från det minskning utsläppen projektet. 70-90 %. Av totala av dessa äm- Göteborg ligger i skärningspunkten utsläpp nen i en kommer ca 85 % från mellan land- och stadsmiljö sjötransporterat gods. fordonstrafiken. Den tunga trafiken står En mycket stor del av Sveriges godstransför ca 50 % av dessa utsläpp (projekt 12 porter har start eller målpunkt i Götei bilagan). borg. Den delen via lastövervägande går Det krävs därför en bil. mycket kraftig av från vår studie minskning utsläppen den tunga Enligt är ca 70 % av den trafiken för att miljömålen skall nås. tunga lastbilstrafiken av lokal karaktär. Ca 25 % av lastbilstransporterna sker utan last. En starkt orsak till bidragande Godsjlöden detta är att terminaler och tullupplag Kunskaperna om godstrañken och dess ligger utspridda över hela Göteborg. Utflöden är sä i begränsade miljösamman- byggnaden av godscentraler, speditörshang att vi finner det att hän- terminaler och förefaller enangeläget tullupplag visa till bakgrundsbeskrivningen i pro- ligt vår studie ha skett utan någon egentjekt 7 i De och bilagan. uppgifter förslag lig planläggning.

. LULEÅ SUNDSVALLBOKLANGE ÅRSTA ÖREBRO HELMNGBOKG AAALMÖ.“

®®@®®®râñ

34 rxomelfEFxMm/AL

GOTEBOKG

Kombitrajiken medför ökad lastbilstrajik i Göteborgsregionen.

- En för lastbilar har begodsterminal

Godstrajik nya godsterminaler

tydligt större påverkan på miljö och om-

-färre transporter än av de verksamheter

givning många som är milidag tillståndspliktiga enligt När det möjligheten att minska gäller Det är därför motiverat är det nöd- jöskyddslagen. utsläppen från godstrafiken att vid kommande ändring av miljövändigt att lastbilstrafiken i sig, påverka ta med skyddsförordningen godstermit ex genom rationalisering, samordning naler över en viss storlek som prövningsoch lokalisering av terminaler. Det finns utredning häpliktiga. Någon ytterligare i detta sammanhang tre omstrategiska rom har vi dock inte inom gjort miljöproråden att rikta uppmärksamheten på. jektet. 0 Sjrs kombihantering: Idag lokaliserad

mitt i stadskärnan

o Hanteringen av hamngodset: Idag ut- - - hur kan

Godstmjñk kombitrapk

över staden, med viss koncentraspritt minskas?

lastbilstrajfzken

tion till Ringön

o De stora terminaspeditionsfirmornas m fl: Den s k kombitrafiken förväntas öka ler, ASG, Autotransit Bilspedition, i centrala områden under 90-talet. Kombisatsningen Idag placerade kraftigt innebär en koncentration av det järn-

till ett fåtal vågstransporterade godset

terminaler avsedda för fjärrtrafik på

Till och från dessa terminaler järnväg. Fram till mitten av 70-talet hanterades och kommer att fraktas på lastbil med lagra- godset

des i stort sett allt inom områ- mycket stora upptagningsområden.

gods begränsade l och med tullreformen Denna lokala matartrafik med lastbil den, tex hamnområdet. 1974 över hela Ut- kommer att öka avsevärt t ex i Göteborg. spreds tullagren Göteborg. har orsakat en snabb av s k vid nuvarande kombitervecklingen ökning Kapaciteten

lörpassningstrafik, d v s trafik från gränsport till minal i Göteborgs centrum år otillräck-

Dessutom överfördes industrins En eller flyttning är aktullager. lager- lig. ombyggnad

till transit- och Detta har tuell inom en femårsperiod. hantering tullkreditlager. Kombitrafikens utveckling beror till inneburit att ett nytt led införts i transportkedjan

stor del på vilka initiativ som tas i storstä- -transporten Gränsport-Tullager-Mottagare. Det starkt decentraliserade tullager - och ter- der med kombiterminaler. Göteborgs

50-tal kommun skulle kunna ta initiativ till satsminalsystemet (ett utspridda platser) ger orationella som av som gynnarjårnvägens möjlighegodsströmmar präglas dålig ningar

samordning och ger många onödiga transporter.

i

g “Kombitransporter

kommunalförbund är en transportteknik där hela Göteborgsregionens Kombitransport

har tillsammans med de stora lastbilstrailers eller växelflak sätts på järnvägen transportörerna, m fl för den långväga transporten. Vid kombitermina- Miljöprojekt Göteborg tagit initiativ till en för lokalise- lerna tar lastbilen över och drar ekipaget till det speciell plan och av slutliga målet. ring omlokalisering godsterminaler och trafikalstrande Flera av Kombitransporterna berör en begränsad del företag. de inblandade av transportmarknaden. Om målet 3 milj ton företagen (Bilspedition, ASG m fl) anser att de behöver 1990 uppnås, innebär det mindre än 3 % av den nya platser. förutsätter totala godsmängden som fraktas mer än 10 mil. Nya terminaletableringar förbättrad 1987 års med en kombitrafik på 1,5 infrastruktur, så att transpor- godstlöde

ter inte går genom centrala delar av Gö- milj ton motsvarar drygt 3 % av den totala gods-

och trafiken teborg så att järnvägen utnyttjas i på järnväg.

större De Antalet kombiterminaler kommer att från nuutsträckning. miljömässiga konsekvenserna skall beskrivas för de oli- varande ca 50 reduceras till 10-15 i början av

ka till De 90-talet. SJ räknar med att kombitrafiken är akmöjligheterna lokaliseringar. totala utsläppen som en viss lokalisering tuell på sträckor längre än ca 40 mil. Se vidare

alstrar skall redovisas. projekt 7 i bilagan.

ter och minimerar matartrafikens har en rad nega- teborg nedbantningar gjorts. tiva miljöeffekter. Det rikti- Delar av nätet har miljömässigt låg standard, nätet är gaste alternativet beträffande lokalise- i stora delar osammanhängande. Flera, ring av Sjzs kombiterminal bör vara en stora verksamheter som alstrar mycket decentraliserad terminalstruktur. Den saknar av indutransporter anslutning kan uppnås att en central kombi- Nätet är inte genom strispår. elektrifierat och terminal kompletteras med ett par ”satel- dras

godsvagnar med hjälp av miljöstö-

liter” som rande diesellok. förläggs på strategiska platser Agande- och förvaltrunt Göteborg. Den omfattande är tunga ttingsförhållandena komplicerade. matartrafiken kan på så vis minskas har under de senaste dege- järnvägen nom att till kan ske cennierna förlorat omlastning järnväg marknadsandelar på närmare källan. den och den lokala regionala transportmarknaden. Inriktningen har varit att

arbeta med av långväga transporter låg- -

Godstrafik gods på järnväg värdigt gods. Aven på de längre sträckor-

na har dock förlorat markjärnvägen järnvägens fjärrspärnät kring Göteborg nadsandelar. Det finns ett par grundlägär oförändrat sedan 40-talet. till denna tämligen gande orsaker negativa utveck- Flera banor är av dålig teknisk standard. Det har skett en förling. fortgående Bohusbanans bro (Marieholms- från till skjutning lågvärdigt gods högvärbron) utnyttjas för all godstrañk till / från inom svensk industri. Det vadigt högre Hisingen. Den är idag en flaskhals för ruvärdet ställer krav högre på transportjârnvägstrafiken. Kapaciteten är nedsatt kvalitet. Krav ställs snabbhet, flexibilipå p g a åldersskäl. I riksdagsbeslutet 1988 tet och vilket fler tillförlitlighet skapar om trañkpolitiken hänfördes Bohusba- och tätare Detta transporter. missgynnar nan inklusive Marieholmsbron till läns- i flera avseenden järnvägen och gynnar järnvägsnätet. Detta är lastbilen. anmärkningsvärt då bron utnyttjas av trafik av nationell Att minska miljöproblemen genom och internationell betydelse. Bron måste att överföra lokala och regionala godsförnyas inom den närmaste framtiden. strömmar till förutsätter att en järnväg Detta är angeläget om man dessutom rad tekniska, organisatoriska och ekonoräknar med att mera gods skall gå på miska löses. problem järnväg. Om bron skulle bli skadad och

tillfälligt oframkomlig är man tvungen

att köra vagnarna via Uddevalla för att komma ut järnvägens möjligheter på Hisingen. När det gäller industrispårnäteti Gö- Vilka utvecklingstendenser gynnarjärnvägen beträffande lokala och i regionala i transporter? Trots att utvecklingen går

Järnvägsbanttr

mot många och små godstransporter Samtliga järnvägsbanor mot Göteborg är elektri- strävar att minska sina transföretagen tierade. Endast Västra Stambanan har dubbels- portkostnader genom att samordna sina

pár. Fjärrblockering finns på Västkustbanan, transporter i koncentrerade flöden. Fö-

Västra Stambanan och Bergslagsbanan. B0- satsar få vilket retagen på några lager ger hus- och Borásbanan har manuell tågledning större, men färre Samgodssåndningar. med bevakade stationer. Marieholmsbron är den utvecklas tidigt småskaliga, täta transporenda järnvägstörbindelsen över Göta älv inom ter anpassade för lastbilen. Koncentrera-

Göteborg. Bron byggdes 1909. Den är enkelspá- de godsflöden kan också skapas genom rig och hastigheten är nedsatt. Till tjärrspårnätet att lastbilstrañkens terminaler samord-

hör ett system av bangárdar med Sävenäs rang- nas och samlokaliseras med kombitermi-

erbangárd som knutpunkt. Bangárdarna är tör- naler.

bundna med ett lokalt spårnät med tillhörande i infrastruk- Investeringar järnvägens industri- och hamnspår. Vid Skansen i tur och tekniska har Lejonet utveckling släpat centrala Göteborg ligger SJ:s stora terminal för efter under tid. Därför kan man lång kombi- och containerlastning. förmoda att för utvecklingspotentialen

är större än för last- Oljetransporter järnvägen betydligt

bilen. Transporter av olja, gas och övrigt farligt l ett lokalt-regionalt godstransportgods genom tätortsbebyggelse utgör ett i ett storstadsomräde som Götesystem särskilt de miljöproblem genom olyckskunna stä för de borg skulle järnvägen risker som skulle kunna finnsjärnvägen koncentrerade, kontinuerliga flödena. utvecklas inom detta område sitt genom Lastbilen skulle kunna ta hand om de som kontroll datasystem möjliggör god transporter som sker ofta, är varierande av farligt-gods-klassade vagnar. och utspridda.

järnvägssatsning förutsätter:

0 Teknisk förnyelse av järnvägsvagnar - minskade

efter Godstrañk utsläpp från

och terminalhantering, anpassning - Volvo

kundens behov. godstransporter exemplet

0 Dubbelspärsdrift och ett väl utbyggt Vi har en studie över Volvos och underhållet Be- gjort industrispärsystem. (projekt 8 i bilagan). träffande bör elektrifi- godstransporter industrispårnätet var bl a att visa hur från av delar av nätet ske. Detta Syftet utsläppen ering gäller dessa transporter kan minskas väsentligt framför allt spåret längs Hisingsstran-

den. genom miljövänligare transportlösning-

ar.

För att öka andelen på järnväg logods kalt och skulle kom- Möjligheter att minska utsläppen regionalt Göteborgs

mun och Sj kunna starta ett par pilotpro- Inom tio är kan utsläppen frän Volvos

jekt omedelbart. med 50 % godstrafik minska jämfört

med situation, d v s 5 % av de dagens

totala Hiutsläppen av dieselavgaser pä

omfattar singen. De förslag vi studerat

Koltrrmsporter till Sävenäs följande:

kraftvärmeverk

Till Sävenäs ca transporteras årligen fjárrtrrmspørter

100 000 ton kol frän bl a Marieholm via var med Det motsvarar ca 25 dieseldrivna Ungefär tredje fjärrtransport lastbil. lastbil kan överföras till järnväg (kombilastbilar under vintertid genom per dygn

centrala Kolupplaget i Marie- Göteborg.

holm är anslutet till industrispår. Såvida

Just-ln-tlme

inte övergång till naturgas sker vid Säve-

näs skulle av kol Just-in-limeüidén innebär att ett företag kan järnvägstransporter

kunna ske. Detta utan större minska sina kostnader för lagerhållning genom investering- Proble- att istället se till att råvaror och produkter anlänar beträffande spåranslutning.

men för ett är av annat der just då man behöver dem. Detta ställer stora järnvägsalternativ

Dels är mottagningsanläggningen i krav pá effektiva och säkra transporter. Antalet slag. dels har lagren flyttas ut Sävenäs byggd för lastbilstrañk, transporter ökar. Risk finns att

värmeverket begränsad lagerkapacitet. från fabriker, ut på gator och vägar. Det ger

kommun skulle kunna negativa effekter i form av buller och luftförore- Göteborgs bidra med ett beträffande ningar trån godstratiken. Det finns beräkningar ”pilotprojekt”

att som visar att tio stora svenska företag mellan kortväga järnvägstransporter genom 1975-1985 44 miljarder genom att på i samarbete med S] utveckla en lämplig sparade

detta sätt minska sina lagerkostnader. Krav ställs hanteringsteknik för dessa koltranspor-

ter. Erfarenheter från ett sådant på mycket stora investeringar i vägnätet lör att ”pilotkunna an- investeringar i skulle garantera leveranser, t ex ökade projekt lokaltransport I detta kringlartsleder. Tillgången till ett kapacitetsstarkt vändas för andra godstransporter.

är det viktigt att undersöka transportsystem blir en avgörande lokaliseringssammanhang att elektriñera aktuellt indu- faktor. Volvo är ett företag som i högsta möjligheter politisk

grad har anpassats till just-in-time-filosofin. strispår.

Regionala transporter

HlSlNC7EN Den lokala trafiken mellan hamnen och

Volvos olika är anläggningar på Hisingen mycket omfattande och bedrivs idag med dieseldrivna lastbilar. För trafiken

mellan dessa platser kan en flexibel för- DELSLADER VOLVO TORSLANDA bindelse (intern eller allmän väg) ord- VERKEN nas där sker transporterna med miljövänliga fordon. Ungefär 2 / 3 av trafikar- VOLVO- ÅRENDA LS betet kan ske längs denna förbindelse. TEKMINALEN . “\ _ .z __ .. Trafikarbete med dieselfordon ALV +- ê- af” (regionala transporter)

ÅLVSBOKGS. -âüiñøm- MTA 7 800

Idag: fordonskm/dygn HAMNEN HAMNEN Om 10 år: 2 800 -

*wvotvos FJÄRRTRANSPOKTER PÅ JÄRNNÃG. voLvostokAL/t TKANSHKTER PA VAG MED MlLdÖVANLlÖA FORDON. llransjøorter med biltransportfordon

Utskeppning av färdiga personvagnar via Volvos Lindholmshamnen till godstransporter. flyttas yttre hamnområdet.

Trafikarbete med dieselfordon (biltrans-

teknik). Förslaget innebär att ankom- portfordon) mande och Idag: l 300 fordonskm/ avgående jårnvägsvagnar dygn med kombilastbärare kör via Om tio år: 300 Hisingens industrispårnât för och lastning lossning vid Volvos inneanläggningar. Förslaget bår att kom- Hisingens industrispårnåt Fortsatt arbete pletteras något och elektrifieras. Volvo är det största i företaget regionen och ett av dem som har Trafikarbete med dieselfordon förmodligen mest transporter. (fjärrtransporter) Med utgångspunkt från de möjlighe- Idag: 8 400 fordonskm/ dygn ter vi redovisat kan Göteborgs kommuns Om 10 år: 5 600 trafikpolitiska ledningsgrupp driva frågan vidare tillsammans med SJ, Volvo m fl berörda.

Kommunen kan även undersöka ytterligare företag i regionen som har omfattande

Volvos trafik godstransporter. Företagen

tunga

skall redovisa hur de kan minska utsläp- Volvos tunga trafik släpper årligen ut bl a 12 ton pen från sina transporter och föra över

partiklar och 105 ton kväveoxider på Hisingen. mer till gods järnväg. Det motsvarar 9 °/o respektive 4 % av totala och från Utsläpp miljöstörningar utsläpp från trafiken på Hisingen. Den tunga gods- och materialtransporter till och fordonstratiken på Hisingen som alstras av Volvo från verksamhet tillståndspliktig (enligt motsvarar ca 10 % av all tung trafik pá Hisingen. miljöskyddslagen) bör regleras i pröv-

Hälften av Volvos tunga trafik är regionala ningen av verksamheten. För detta krävs

transporter, den andra hälften är fjärrtransporter. ändring i miljöskyddslagen. ”Volvo-gods- Av Volvos totala godsvolymer (mätt i vikt) som projektet” kan ses som ett exempel på ankommer till Göteborgsregionen vilket som skulle kunna transporteras beslutsunderlag 55 % pá lastbil, 25 % på järnväg och 20 % med behövas för koncessionsnämnden vid en båt. Beträffande avgående godsvolymer gäller sådan prövning. Det är viktigt att tillsyns- 35 °/o för lastbil, 15 % för järnväg och 50 % för ansvarar för och håller i myndigheterna båt. en sådan typ av utredning.

har vi tillsammans med transportforsk-

Miljövänligare fordon /bränslen (TFB) åt-

ningsberedningen presenterat

i Göteborg för begårdsmöjligheterna Vår för den trafiåtgärdsstrategi tunga rörda politiker. ken är bl a att den genomgående fjärr- Detta har lett till att Energiverken trafiken skall utanför centrala Götegå tillsammans och Göteborgs Spårvägar och att den lokala trafiken borg tunga med TFB förbereder ett försök i större

skall tillmötesgå långtgående miljökrav. skala. En vid GÖnaturgasdepå planeras Huvuddelen av de tunga fordonen i Gö- i Gårda.

färdas enbart teborgs Spårvågars bussgarage teborg (lastbilar, bussar) Denna kommer att kunna Stora naturgasdepå lokalt inom regionen. miljövinster försörja 70 bussar. Nästa steg är att bygga skulle därför kunna om dessa uppnås i stor skala. En ut naturgasdistribution fordon miljövänligare. I naturgjordes år att 8 500 fordon av den ett där bedömning vårdsverkets regi bedrivs projekt tunga fordonsflottan i Göteborg lämpar tätortsfordon studeras miljökrav på gesig för naturgas. Nedan görs enjämförelnerellt. från olika motorer mått 1988 till- se av utsläppen Göteborg har sedan april enligt en europeisk standardmetod (13till naturgas. Vi har därför funnit gång att initiera konkreta mode-cykeln). det angeläget pro-

med lastbilar och jekt naturgasdrivna

bussar i Göteborg för att utnyttja lokala En till naturgasoptimerade övergång

(se projekt 19 i bilagan). motorer för 8 500 tunga fordon ger fölförutsättningar

jande totala utsläppsbild från Göteborgs

med utnyttjan- M tunga transporter jämfört

iyövänligare fordon

- de av bästa diesel- miljömotor: naturgas som drivmedel o Kolmonoxid: en med 31minskning

Tekniken att använda istället 40 % naturgas

för diesel i tunga fordon är idag långt o Kolväten: en ökning med 7-9 % (till

utvecklad. S k biogas kan i detta fall jäm- 80-90 % ofÖrbrända metan-kolväten)

ställas med naturgas eftersom den också 0 Kväveoxider: en med 53minskning

i huvudsak består av metan. På initiativ 68 %

av Nordiska Ministerrådet har ett sam- o Partiklar: en minskning med 65-81 %

nordiskt starutvecklingsprojekt nyligen

tats för att utveckla naturgasdrift för tät-

ortsbussar. Syftet är att optimera motorer jämfört med dagens utsläpp från diesel-

för till klart fordon blir ännu större. naturgasdrift lägre utsläpps- förbättringarna

vården med bästa från naturgas har jämfört tillgängliga Partikelutsläppen

motorsystem idag. Därefter planeras för- en mildare inverkan på hälsa och miljö

sök med i stor skala. än de från dieselavgaser. Utsläppen av naturgasdrift

cancer- och mutationsframkallande äm-

nen och minskar Mealdehyder kraftigt. Genomförande z Göteborg i både tankolväten är huvudbeståndsdel

har i samråd med och biogas. Bullersituationen Energiverken Miljö- naturgas

med i det samnor- förbättras avsevärt. projekt Göteborg gått

diska projektet bl a för att bevaka teknik- Fordons- och tankutrustning samt in-

frastruktur är dyrare för naturgasdrivna utvecklingen. Miljöprojekt Göteborg

och har dessutom startat fordon än för dieseldrivna. Under en Energiverken

ett som till att försök introduktionsfas kan man också förvänta projekt syftar på

köra lokala distributionsfordon natur- underhållskostnader till följd på sig högre

av dieseltrañken i Gö- av de barnsjukdomar som ny teknik för gas. Huvuddelen för med sig. Erfarenheter med gasdrift bl a teborg utgörs av distributionsfordon

lokala från Wien visar dock att underhållskostvarutransporter. Pripps och Kon-

sum Väst i deltar i naderna efter inkörning är liknande de Göteborg projektet

med sina fordon. för dieselbussarna.

När det bussar och introduk- I dessa har beskattgäller bedömningar

tion och dess effekter av naturgas i stor skala i Göteborg ningen ej medtagits.

Utsläpp från olika motorer

0,05

Dagens bästa diesel-miljö- motor 1,8 0,9 8,5 0,7

Snittvärde, dagens diesel- motor 1 11.2 _ 2 2,5 14,4

l) Motsvarar en kravnivä som ställs av FN-organet Economic Commission of Europe (ECE R49, modifierad), 2) Partikelutsläpp ej reglerat i R49.

Pågående drivmedelsutredningar indi- Även i Sverige pågår och har genomförts kerar dock att drift kommer miljövänlig småskaliga försök. Tekniken finns såleatt premieras. des men behöver optimeras till olika

krav, tex på körmönstret för olika fordon. Infrastrukturen behöver också utre- -

Miljävänligare fordon möjligheter das. Om man lär sig hantera naturgas

till som drivmedel

vätgas som drivmedel i ett första steg kan vätga-

sen bli en naturlig fortsättning. Med som drivmedel Genom introduktionen vätgas öppnas stora av naturgas i möjligheter till nästan for- Göteborg var det tänkt att utsläppsfria spaltgasverket don. Det betraktas som ett av de mest på Hisingen skulle ner inom tre läggas lovande framtida drivmedlen. Förbrän- till år. sefyra Spaltgasverket producerar ningsprodukten består i stort sett av vat- dan läng tid som bl a innehåller stadsgas, ten och en liten kväveoxid. En vätgas. Denna produktion av motmängd vätgas vätgasdriven av kväve- svarar behovet för ca 1 500 dieselbussar. skåpbil ger 1/10 oxidutsläppen i förhållande till en ben- Spaltgasverket skulle kunna behållas sindriven. och framställa (Energiforskningsnämnden, fortsättningsvis vätgas för 1987). Vätgasen är än så att fordon. Det är då att av länge dyr viktigt utsläppen framställa. Med koldioxid och andra från hänsyn till explosionsfa- biprodukter ran är att lösa. anläggningen minskas så långt möjligt. säkerhetsfrågorna viktiga Vätgas finns flera orter i tillgängligt på Sverige som biprodukt vid vissa industri-

processer. I har under flera är för-

Västtyskland Miljövänligare fordon / bränsle

sök gjorts med fordon. vätgasdrivna bensin

miljökrav på

Utsläppen från bensinhantering vid def* påer och bensinstationer är

fitfpkal vätgas för fordonsdrift- betydande

och beräknas till i storleksorduppgå Styrelsen för teknisk utveckling (STU), Miljöpro- 1 000 ton kolväten ningen per är i Götejekt Göteborg och Energiverken har initierat en De är av både borgsregionen. betydelse studie över möjligheterna att utnyttja denna lokalt för och yttre Från benarbetsmiljö miljö. producerade vätgas för drift av fordon i Göte- sindrivna fordon släpps ännu större borg. Chalmers Tekniska Högskola har anlitats mängder kolväten ut. Här är dock skärptöratt utföra studien. i ett särskiltdoktorandarbe- ta krav att införas både när det på väg te skall dessutom infrastrukturen för till och vätgas gäller avdunstning utsläpp via avgasfordonsdritt i Göteborg studeras. med stu- roret. Syftet dien är att ge ett underlag för kommunalt beslut När det gäller bensinen har den ökaom, när och hurvätgas kan användas till fordons- de vid rafñnaderier lett till krackningen drift i Göteborg. en annorlunda Vi har sammansättning.

i Qsuns

E3

PARTlLLE

av människor och zzerksamheter till en glesare stadsstruktur som, i sin

...spontan utflyttning tur, kräver ökad biltrajtk.

HJALMAR . Qnnaun NGSPL,

Medveten av centrum till ett band, ger en balanserad stadsstmk-

avlastning hägtillgängligt tur Dessa bandstrukturer skall föisötjas med högklassig kollektivtrapk.

i kommer fram så snart som möjligt så att

Sammandrag “av

de skadligaste ämnena kan regleras.

lchalmersproiektet. Vi finner också att

återföringssystem för med muff Alkener är en grupp av kolväten som medför bensinångor på tankpisto-

speciella, i delvis förbisedda, och len är klart motiverat att installera på Sverige miljöbensinstationer i hälsorisker. Alkener finns i bensin framställd ge- Göteborgsregionen.

nom katalytisk krackning. Andelen sådan bensin

och därmed förekomsten av alkener har ökat under senare är. Stads- och

kraftigt trafikplanmng

De uppmätta totala alkenhalterna i inandade

bensinängor vid en konventionell bensinstation Vi har genom två utredningar undersökt

var 10-20 mg/m (10 % av totala kolvätehalten). sambandet mellan trañkutveckling och

Mätningar vid en station med áterföringssystem stadsstruktur. Den första utredningen

för bensinángor visade att en bilist som tankar omfattar en av förhållande på analys dagens ett riktigt sätt med muff inandas endast och ett till hur en samordnad ungefär förslag en hundradel av den alkener och andra stads- och kan bedrivas mängd trafikplanering kolväten som tankning vid en konventionell sta- 17 i Den andra utred- (projekt bilagan). tion ger. Utsläppet av kolväten till luft vid tank- ningen behandlar den historiska bak-

ningen minskar i motsvarande grad. grunden till dagens trañkproblem (pro-

Alkener reagerar mycket snabbt i atmosfären jekt nr 24 i bilagan).

och bildar bl a aldehyder. De kan därför effekti- 1950-talets vision om ökad välfärd

vare än andra kolväten bidra till lokalt förhöjda förverkligades med trafik som ett viktigt halter av ozon och andra vegetationsskadande medel. Stora trafikströmmar var tecken

ämnen -framförallt under sommaren. välfärd. Den tidens på hög trafikproblem l människan omvandlas alkener delvis till ge- handlade om att de stora trafikknutarna

notoxiska epoxider som medför risker för muta- i Göteborg skulle få tillräcklig kapacitet.

tioner och cancer. Alkener kan också ge upphov De trañkproblem som vållar Göteborg

till hälsofarliga ämnen vid atmosfärkemisk om- och andra kommuner så mycket bekym-

vandling. mer idag har en samhällsskapats genom planering där miljöaspekter och andra

konsekvenser inte beaktats. Det kan fö-

refalla nedsläende och svårt att acceptemed av forskare Chalmers förhjälp på ra. Det finns i samtidigt något hoppfullt sökt ta reda på mer om sammansättning- denna insikt. finns att Möjligheter på en i dagens förändrade bensin (projekt nytt medvetet förändra situationen. 3 i bilagan). Göteborgsregionen är en i region Andelen skadliga kolväten, som alke- obalans när det gäller arbets- och boner och omättade kolväten, har således stadsmarknad. Vissa delar i regionen har ökat i bensinen. Aromathalten har höjts överskott på arbetsplatser, tex centrala sedan blytillsatsen Endast tre och togs bort. Göteborg Hisingen. Andra delar har ämnen (bly, svavel, bensen) från underskott. regleras Denna obalans skapar ökat miljösynpunkt i bensin. resande.

Vi anser att krav bör ställas på lägre Bilismen och pendelresorna har halter aromater, alkener och kol- en flyktiga gjort utglesad stadsregion möjlig. väten i bensinen. Det är möjligt att upp- Många människor bor i regioutspritt nå lägre halter i från kollektivtrafik. genom förändringar nen, långt raffinaderiernas processer. Det skulle Den nuvarande av utformningen kunna leda till mindre utsläpp och expo- skattesystemet innebär att långa resor nering i alla hanteringsled. Aven utsläp- mellan arbete och bostad subventionepen från bilmotorn och dess förbrän- ras. Detta påverkar lokalisering av arbetsning skulle då kunna minskas. och bidrar platser och bostäder till ökan- Centrala håller att ta de trafik. myndigheter på fram en lista över vilka ämnen i bensinen människor reseri arbetet. Of- Många som bör prioriteras från miljö- och häl- tast sker dessa resor med bil. Ofta använ-

sosynpunkt. Det är att denna lista der de anställda viktigt den egna bilen i tjäns-

ten. alstrar då även resor till vande som tillgängligheten Tjänsteresan samtidigt och från arbetet. Resor i motver- med kollektivtrafiken ökar. Genom att tjänsten kar effekten av runt centrala Göteborg utveckla en ringmiljöförbåttrande åtgärzon med kollektivtrafik skader. högeffektiv Förmån av eller på en tjänstebil leasingbil pas goda utvecklingsmöjligheter är förekommande för vissa kate- större stadskärvanligt yta än den ursprungliga

anställda. Denna förmån motver- nan. Dessutom ger en central ringzon gorier kar också i flera avseenden ett minskat hög tillgänglighet till alla delar i city (se

bilåkande. vidare 15 i bilagan). projekt Att förändra Göteborgs och hela re-

trafikstruktur är ett omfattande gionens

Reseavdrag

och långsiktigt projekt. För att skapa den

i är som kommer att krävas för Reseavdragen Göteborgsregionen mycket uthållighet I en bättre behövs omfattande. Göteborgsregionen med angrän- att utveckla stadsmiljö

ca 20 % av inkomstta- mål, väl förankrade visioner och sande kommuner gjorde tydliga

en ändamålsenlig organisation. garna reseavdrag (1986). Reseavdragen upp- Det krävs både och gick sammanlagt till 1,1 miljarder kronor. Huvud- åtgärder på lång

resor med bil. kort sikt för att en i balans. delen av avdragen gällde skapa region

Det skulle redan nu vara möjligt att sätta (Ref. länsstyrelsens regionalekonomiska enhet) en del i full skala. Geigång experiment nom sådana skulle de första experiment På av den Ökade pendeltrafigrund kunna tas mot en balanserad stad centrum allt stegen ken med bil får Göteborgs med bättre kollektivtrafik.

sämre Handel, service tillgänglighet. och kontor ut till oplanerade, halvflyttar Stads- och

centrala områden utanför citykärnan. trajfzkplanering

minskar - minska behovet av resor Denna utbredning möjligheter-

na till kollektivtrafikförsörjning. fram Trafiksystemen är helt avgörande för Vi har med hjälp av konsulter tagit

hur en stad ser ut och utvecklas. De be- och satt ett antal konkreta exemigång

hur och attraktiva hur resebehovet kan minskas (se stämmer tillgängliga pel på de olika delområdena blir. Ett områdes ll i bilagan). Det finns inga geprojekt är i fall nerella patentlösningar sorn påverkar tillgänglighet många avgörande olika verk- det totala Atgärder för för var företag vill lokalisera transportarbetet. Trafikströmmarna ökar alltef- att minska resebehovet måste utgå från samheter. tersom verksamheter lokaliseras till ett av resor t ex pendling, samtliga typer

område. Så uppstår köer småningom

och trångsel. till

Förslag åtgärder

Det sätt som används för att vanligtvis möta av växande bilström- o Bilfritt centrumomráde utvecklingen mar är att bygga kapacitetsstarka vägsy- - Alla persontransporter inom området skall ske

stem. Resultatet av sådana blir med kollektivtrafik, till lots eller med cykel. satsningar att staden utbreder sig ännu mer och att - Alla varutransporter inom området skall ske

människorna blir ännu mer beroende av med speciella stadsfordon.

- verksamheter utlokaliseatt resa med bil. Transportintensiva

En som sam- ras till utkanten av staden. grundläggande lösning o Utveckla en del av det tillgängliga bandet kraven på hög tillgängtidigt tillgodoser och radikalt förbättrad i Gö- - Resor i, till och från arbetet skall kunna ske lighet miljö är förbättrad kol- med effektiv och bekväm kollektivtrafik. teborg kapacitetsstark - skall vara attraktivt för verksamlektivtrafik. Stadens struktur måste an- Fllngbandet

Detta innebär heter. passas till kollektivtrafik. måste koncentreras. o Omstigningsterminaler att bebyggelsen - Göteborg är så stort att cityområdet Bilpendlare förs över till kollektivtrafik genom

överbelastas av trafik om allt koncentre- bekvämt byte och säker parkering.

ras dit. En blir då att fördela - Terminalen blir en viktig trafikknut med möjliguppgift trafiken så att bibehålls tätt och le- het till service och inköp. city

tjänsteresor, fritidsresor och servicere- sor finner man när man studerar ett eller

sor. Att minska resebehovet är i de flesta några exempel i taget. Dessa små dellös-

fall en åtgärd som i tiden. måste ligger Många ningar fogas samman i ett större

människor vill arbeta nära hemmet. Man För att en sammanhang. förändring skall

kan undvika hinna med komma rusningstrafik, till stånd måste ambitionen att

dagis- och m m och samskolskjutsning dämpa resebehovet genomsyra plane-

tidigt få en kortare har och beslut arbetsdag. Många ring på olika nivåer i samhäl-

inte tid, ork och lust att sitta i let långa, (förvaltningar, företag, organisatio-

förorenande bilköer till och från arbetet Det är ner). angeläget att uppmuntra

varje dag. Det bör vårt initiativ enligt projekt genom positiva förebilder.

finnas att minska både armöjligheter Forskning och utveckling i denna fråga betsresor, tjänsteresor, fritidsresor och behöver utökas, då det finns få studier

resor för inköp. gjorda.

Möjligheter att minska behovet av re-

avfall

Produkter, kemikalier,

anteringen av produkter, ke- Vissa akuta problem kan och måste

mikalier och avfall med ger idag angripas reningsåtgärder i väntan

upphov till ef- att t ex många negativa på miljövänligare produkter får

fekter i miljön. Det är om fullt fråga genomslag. Ett sådant är exempel förbrukning av

ändliga råvarutillgångar dagens hantering av det av-

miljöfarliga (energi, material) och stor av fallet. spridning

hälso- och miljöstörande ämnen. Detta Med dessa utgångspunkter har vi valt sker vid samtliga steg i hanteringskedjan följande inriktning av våra åtgärder: - från till råvaruuttag avfallsförbränning 0 Att sätta igång arbetet med att ersätta

(se figur). hälso- och miljöfarliga produkter med Problemen ofta angrips genom miljövänligare alternativ.

skyddsåtgärder vid de olika hanterings- 0 Att få till stånd minskade och mer stegen, s k med

end-of-pipe”-lösningar, behandlingsbara avfallsmängder från

reningsutrustning på olika och hushåll och industri. utsläpp

varningstecken på farliga kemiska pro- o Akuta vid reningsinsatser anläggningdukter. ökade Ständigt mängder och ty- ar för behandling av miljöfarligt avfall.

per av produkter, kemikalier och avfall

gör att tekniska reningsanordningar på

utsläpp inte klarar situationen i längden.

Atgärder måste istället vidtas i ett Förändrad

tidigare kemikaliehantering

skede genom val av och -

miljövänligare miljkivänligare produkter

resurssnålare råvaror, produktionspro-

cesser och färdiga produkter. används Dagligen ett mycket stort antal

Detta är kemiska angreppssätt nödvändigt produkter inom Göteborgsom-

bl a för att komma tillrätta med rådet och en sprid- ökning sker oavbrutet. Det

ningen av farliga ämnen från kemiska år rengöringsmedel, tvättmedel, drivme-

produkter som sker ”diffusf” genom del, oljor, färger, läcker, impregnerings-

många användare. Det är också viktigt medel, lösningsmedel, Smörjmedel, för att få mindre - och mer behandlings- släppmedel, limmer, tätningsmedel, po-

bara avfallsmängder. lermedel m m, m m.

FKODUKTlON

KONSUMTION

-FÖKBKUKNING AV

ÄNVUGA KESUKSEK

(ENEKGl ,MATEK(AL)

TKANSPOKTEK

HÄtSO-OLH

TKANSPORTEK MILJÖ-

STOKNING

y n

zwiyzijzåverlzan sker vid samtliga stegi hanteringskedjan.

De som står till buds att Ett annat arbetssätt för att få fram möjligheter det diffusa flödet av riskkemi- förändrade är att något sambegränsa produkter kalier ut i miljön då dessa produkter hällsorgan (ej nödvändigtvis myndigi liten ut- het) arbetar i direkt kontakt med tillveranvänds, tillämpas mycket Vid industriell karna för att stimulera en övergång till sträckning. användning kan däremot kraven vara förhållandevis och kemikalimiljövänligare produkter hårda er. Det stora allmänna miljöintresset som av riskkemikalier nu råder för ett Användningen ger vissa förutsättningar måste En Övergång till miljö- sådant arbete. Miljövänligare produkter begränsas. vänligare produkter skulle avlasta arbets- är idag ett säljargument och ger en god

och den yttre mil- image. Det finns också ett miljöengagemiljön, bostadsmiljön med stora av tillverkare som vill ”dra jön mängder allergifram- mang hos många kallande, cancerframkallande, sitt strå till stacken. Företag kan behöva upplagoxidantbildande och svårned- med vad som bör prioriteras i arberingsbara, hjälp ämnen. tet, vilka kemikalier som bör undvikas brytbara kan olika och vilka restriktioner som kan tänkas Atgärder genomföras på sätt. En lokal för komma. Det kan vara med lite tillsynsmyndighet lagen tillräckligt om kemiska och stöd från samhällets sida produkter kan ge råd, före- påverkan och förbud till enskilda hante- för att stimulera till nytänkande. läggande rare av riskkemikalier Produkt- och kemikalieflödet i Göte- (t ex återförsäljare, Sådana och samhället i stort är industriföretag). ingripan- borgsområdet den kan en väl och så mångfacettegöras utifrån grundad idag så omfattande misstanke om att kemikalien är miljöfar- rat att alla var för sig måste agera för att arbets- minska detta flöde - kon- Det är dock ett omständligt producenter, lig. sätt, eftersom hanterare måste kon- sumenter, fackföreningar, myndigheter varje taktas. till att fatta beslut om m fl. måste ändras för att Möjlighet Lagstiftningen underlätta detta arbete. När denna generella begränsningar bör ges till tillinom särskilt belastade ”boll” börjar rulla kan en väsentlig försynsmyndigheter områden. Regeringen kan delegera råt- bättring uppnås på Hisingen, i Göteborg

ten att fatta sådana generella beslut till och i hela landet.

lokala och regionala tillsynsorgan.

”“

lKEHl

AB] (in

IHF:

,H N_\ w KEH * i . vu ^B

U

« 5KE0Du›rE? mb ?måla

PR

r “min” pg I//gülllgllüx

lå **;\=N-:,p. E11] 13 _\\ _ r .M- /:ä5-,^1.-..- tái i U E

s:-

W

7 M J g m: i e - AQ/T l .

N _ axx-j

Mm.. \\_h å

k/

\\,\ w. \ _ m;y.i,7,øW/M W

å llfê /T/ w* \ \ \

* ;in j \\\\\\\\\)\f

.n u» 4 ›\s._ a 1 .n _ 0 \ e wgüfc

\-e_.. _..J°z)

j ›

Villkor sätts utsláppfrån indusmprøøessen, produkten får säljas fritt.

Minskad kemikaliejörbrukning delphia Integrated Environmental Ma-

- renare slam nagement Project, EPA dec -86).

Vi valde Vi har tre exempel på kemikalier påbörjat flera arbeten för att visa som identifierats i de som finns att minska den analyser av Ryaslammöjligheter met. De skulle två kriterier: diffusa uppfylla spridningen av riskkemikalier o Stor användning i ut i i I flera Göteborgsområdet. miljön Göteborgsområdet. 0 Klar hälso- eller vid hantemiljörisk fall har mycket positiva resultat redan ring eller utsläpp. uppnåtts.

Sedan flera år har en debatt pågått

om innehållet i det slam som vid Det blev de tre ämnena avskiljs nonylfenol-

det kommunala vid och 1,l,lreningsverket Rya. etoxylater, paradiklorbensen

Många olika ämnen i slammet, som inte trikloretan. För dessa tre kemikalier

är önskvärda, har identifierats. Göte- finns sedan flera är gedigen kunskap

borgs kommunstyrelse har rekommen- samlad om effekter i förekomst miljön, derat jordbruket i att inte an- rn m. Naturvårdsverket och kemikalieinregionen

vända slammet som har dem sejordförbättringsme- spektionen prioriterat högt del. Någonstans måste dock slammet dan Vi studerade att läg- länge. möjligheten gas upp. Det är samtidigt svårt att finna aweckla lokaanvändningen genom

lämpliga platser. Det finns alltså starka 1a/ insatser från regionala myndighetermotiv till att få ett renare slam så att det na. Det vi främst var redskap granskade kan som en resurs. om kemiska Stu- ”utnyttjas lagen produkter (LKP).

Aven från luftvårdssynpunkt är ut- dien visar att det år fullt om än möjligtsläppen av olika kemikalier till Ryaver- något omständligt - att agera på lo-

kets avloppssystem av intresse. en kal/ 5 Enligt regional myndighetsnivå (projekt

rapport vi fick då vi besökte det ameri- i bilagan). kanska naturvårdsverket EPA i Vi inledde samarbete med och Washing- miljö-

ton i maj 1988, kan kommunala renings- hälsoskyddsnämnden i Göteborg. De be-

verk vara en källa till dömde och fattabetydande utsläpp åtgärderna angelägna

i luft av miljöfarliga ämnen som de beslut i -89 om att lösnings- januari genomföra

medel m m (Final Report of the Phila- vårt förslag.

Flera tillverkare av allrengöringsme-

Biltváttmedel del och handdiskmedel har efter vår rap- Vi tog kontakt med den enda svenska meddelat att man nu slutar att tillport av -

tillverkaren nonylfenoletoxylater sätta nonylfenoletoxylater.

Berol Nobel AB i - och

Stenungsund

informerade om vårt arbete. Företaget hade redan utveckla alternativ till

börjat

Det fick nu en ext-

nonylfenoletoxylater. Bastviittmedel ra skjuts. Strax innanjul -89 hade Berol Nobel fram ett tvätt- Ett annat som vi prövade tagit miljövänligare angreppssätt

medel för automatiska biltvättar - base- var att ta direkt kontakt med tvättmedelsistället för industrin tillsammans med konsument-

rat på fettalkoholer nonylfe-

är en av de informationen i - Lev som du

nol. Automatiska biltvättar Göteborg

av lär Med en utredning om

största förbrukarna nonylfenoletoxy- kampanjen”. en kontakt med Gö- tvättmedlens hälso- och miljöeffekter

later. Vi förmedlade som fördes en diskussion med

teborgs största lastbilstvätt vid Stigs Cen- grund

där medlet i NordTend och Lever, två ledande tillver-

ter på Hisingen prövades

stor skala. Försöken utföll till belåtenhet kare, om att ta fram ett s k bastvättmedel

för inblandade och Berol Nobel efter principen

parter lanserar nu sina tensider 0 så få och så odiskutabla komponen-

miljövänligare för biltvättmedelstillverkare i hela Sveri- ter som möjligt utifrån dagens kunskap e. om hälso- och miljöeffekter

g Kemisk-tekniska 0 ett medebför normalt smutsad kulör- Kemikontoret och leverantörsförbundet beslutade tvätt gemensamt i februari -89 att rekommendera

att undvika använd- Tvättmedlen är intressanta från miljö-

sina medlemmar De är den största kemiska pro-

ning av nonylfenoletoxylater. synpunkt.

BASTVÄTTMEDEL

ALLTVÄTTMEDEL

KORROSlONSSKYPD

FKIKWNlNGSMEDEL KOKKOSIONSSKYDD UTSAVST T KE FHKINNINGSMEPEL ALKALI

SM ST ALKÅLl IVATO IL! A KE

OXIPATIONSMEPEL BUILDEK (BLEKMEDEL)

BUI LDEK TENSIDEK

TENSIPER

kan

Stora minskningar av utsläppen i miljön uppnås genom mildare tvättmedel.

dukten som hanteras i ° Sveriges hushåll

i :fil-Utdrag iiitvârlrvltrande

(50 000 ton/år).

NordTend till-iregeringenli december 1988-.

och Lever i har Sverige efter några månaders Vår är att utvecklingsarbete bedömning lagstiftningen idag (lagen tagit fram var sitt s k bastvättmedel. Av- om kemiska produkter, LKP, miljöskyddslagen, sikten är att de skall lanseras markna- och osampå ML) är alldeles för ineffektiv, oprecis den under 1989. Till skillnad från nuva- för att klara denna manhängande uppgift (anrande ”alltvättmedel” saknar bastvått- märkning: att av begränsa utsläppen miljöfarliga medlen en rad kemikalier som bleklång kemikalier). Mer operativa verktyg behövs. Enmedel, stabilisatorer, aktivatorer, ligt vår mening räcker det heller inte med enbart optiska vitmedel, parfym och NordTend tar förtydligande av LKP... färg. dessutom bort fosfat och ersätter den nu Vid en ML av en prövning enligt miljöstörande tensiden LAS vanliga (linjär alkylbensen- anläggning som tillverkar kemiska produkter eller med en tensid med ned- i sulfonat) högre övrigt hanterar kemikalier, måste exempelvis brytningshastighet. En övergång till bas- krav kunna ställas på vilka kemikalier som antvättmedel för de 2/3 av vänds. Redan här måste dagens tvättvolym företagen visa på subsom är normalt smutsad kulörtvått, kan stitut och (ersättningsmedel) begränsningsátminska av tvättmedelskemika- med till effekten i utsläppen gärder hänsyn miljön av prolier i med tusentals ton. Genom duktens och Sverige användning kvittblivning. För detta att välja allt miljövänligare produkter krävs en ändring av bl a 13 § ML...

kan också konsumenterna påverka För att ge ökad tyngd åt arbetet med att byta marknaden i ut oönskade riskkemikalier bör

miljövänlig riktning. substitutionsprin-

Ytterligare ett angreppssätt som vi cipen föras in i för LKP. Aven den själva Iagtexten har prövat är att via ett stort företag ställa omvända bevisbördan bör föras in i lagen. krav underleverantörer om på miljövänligare produkter. Se vidare i avsnittet om Volvo.

Förändrad

Fortsatt arbete avfallshantering

-

källsortering

Arbetet med produkter och kemikalier som vi initierat kan liknas vid de första samlade Hisingens avfallsmängder upppå en stegen lång vandring. går idag till ca 76 900 ton per år. Hising- För några ämnen som vi fram, ens kör lyft sopbilar årligen ca 100 000 mil. t ex och Det motsvarar nonylfenoletoxylater paradi- ca 5 000 fullastade långklorbensen, har naturvårdsverket och tradare, som kör 25 varv sammanlagt kemikalieinspektionen under flera år arruntjorden. betat fram ett användbart bak- Av detta avfall kommer mycket ca 35 200 ton grundsmaterial. Problemet är dock att från hushåll, butiker m m och ca 41 700 för de flesta kemiska ämnen och produk- ton från industrier/ verksamheter. På Hi-

ter är effekterna på hälsa och ofull- återvinns endast ca 2 700 miljö singen ton ständigt kända. För att ha en chans att från hushållen och ca 500 (papper, glas) hållajämna steg med utvecklingen måste ton från d v s (papper, trä) industrier, myndigheternas ambitionsnivå om full 4 % av totala Från mängden. byggavfallet bevisföring om en kemikalies farlighet återvinns 2 800 ton som skrot och flis. sänkas. En miss- Två vetenskapligt grundad tredjedelar av den totala avfallstanke om skadlighet måste vara tillråck- bränns i Sävemängden (51 100 ton/år) ligt skäl för En näs begränsning. priorite- avfallsugnar; här ingår i stort sett allt ringslista på 50-100 kemiska ämnen med hushållsavfall (95 %). Den nya rökgasrestor och klar hälso- eller mil- som användning ningen, installerades i våras, funjörisk vid hantering eller bör tas utsläpp gerar enligt uppgift väl. Restprodukter fram relativt snabbt av centrala dock och måste myndig- uppstår deponeras. heter. och Hisingens Göteborgs avfallshan- Vi föreslår även att änlagstiftningen tering måste ändras så att det blir mindre dras. mindre mängder restavfall, mängd mil-

ämnen i avfallet och färre I även hur det jöstörande Hisingen. planen ingår allmänna medvetandet om avfallshanteavfallstransporter. Detta kan uppnås genom: ring kan höjas. Det är en viktig förutsätto En minskad av resursför- för att en skall kunna användning ning förändring brukande och material ske. ”överflödiga” och varor (t ex engångsmaterial, onödi- Om organiskt material - ”det gröna

avfallet - hand lokalt, skulle ga förpackningar). togs om o hålls se- avfallshanteringen ändras radikalt. Det Uppkomna avfallsprodukter och återbrukas eller gröna avfallet tynger idag mest (40-50 parerade specialbehandlas i i och ställer krav mycket högre grad, komposter- viktsprocent) soppåsen bart material Det kan behandlas komposteras, miljöfarligt på veckohämtning. avfall förs till specialbehandling. biologiskt antingen genom komposte- 0 Mer och - båda sätten återvinningsbara miljövänli- ring ellerjåsning fungerar och används eller bra. ga råvaror produkter inom industrin. Av ekonomiska skäl, på grund av krav produceras o till ”avfallssnål” säkerhet och större driftserfarenhe- Overgång produk- på tionsteknik. ter, bör man under den närmaste 5-års-

i första hand välja komposteperioden som Under ring behandlingsmetod. Vårt förslag till källsortering bör försök denna period med kompostevårt startas i För att en förändring av avfallshantering- ring enligt förslag några en skall kunna har vi fram områden på Hisingen. I plapåbörjas tagit gynnsamma en för hur i hushåll nen är två områden utvalda. plan källsortering på Hisingen lokal Ett område med småhusbebyggelse och och industri, biologisk behandling och av s k mindre industri, ett område med blandauppbyggnad återvinningsgårdar kan i områden på de småhus och flerbostadshus. genomföras några

ÅVFÅLL

gum-

axanusur

BRANNBAKT

:oc:

cesooo

e-;aoo I

(N

352OOTON ÅTEKVINN|_NC7 PAPPEK nu eLAs n _..L_______--_ t 3.200 IKÅNNIAKT n |N°V5TK|ÅVFÅLL .ÖOOÖ

INWSTRIAVFALL nu mr »MMHETTMl l 1% HISINGSAVFALL/

TON

BYGGAVFALL n: 100 4 41.100 . ;769OOTON N32

_________ PAHEKJRA ATEKVINNWG 500 -›

600 FÖKBKÄNNINÖ 5HOO TON

1.800 Avfallströmmar på Hisingen.

30 % minskade av bl a kolväten Hushållsavfall - resultat och utsläpp

effekter

och kväveoxider från renhållningsfordo- Under den närmaste 5-6 nen. årsperioden (-1995) bedömer vi det vara att möjligt genomföra en källsortering i 6-7 fraktio- - resultat och

neri olika Det Industriavfall effekter

typområden på Hisingen. gröna avfallet kan inte be- Erfarenheter från ett smäindustriområtroligen handlas lokalt i flerbostadshus med de visar att alltför - även hy- mycket material resrätt förrän under senare delen av - blandas i avfallscontainrarmiljöfarligt l990-talet. na. De ekonomiska morötterna för sor-

De sju fraktionerna är: tering saknas. Större industrier har dock

material Organiskt (grönt avfall) oftast en egen intern och extern återvin-

Papper, tidningar, kartong ning av lönsamhetsskäl. Glas, färgat och ofärgat Det är svårt att beräkna vilka resultat

F.°°9:“.°°!°!

Plåt, konservburkar som kan uppnås av en effektivare källsor- Textil, kläder, skor bl a beroende att sammansätttering, på Miljöfarligt avfall av avfallet varierar melningen kraftigt Restavfall, d v s hämtavfall till Sävenäs lan olika industriområden.

Tidigare försök har dock visat att ca Följande resultat kan förväntas inom 70 % av verksamhetsavfallet är ”åtkom-

fem år, under att hushål- för Det fördelas förutsättning ligt” sortering. enligt lens totala avfallsmängd och avfallssamföljande: mansättning består. 30-35 % till återvinningsindustri 40-50 % till förbränning o Gles 15-20 småhusbebyggelse % till deponering 95 % av de boende sorterar 90 % av det

gröna avfallet och reducerar det totala

hämtavfallet med 40-50 %. Plåt och tex-

til lämnas till vilket återvinningsgårdar -

Exemplet Aröds industriområde

minskar framförallt 15avfallsvolymen. 20 % blir återvinningsmaterial som häm- l Aröds industriområde i huvudsak uppstår följantas i kommunens till Säveregi. Avfallet de typer av avfall: näs reduceras i denna typ av område - Metallskrot

med 55-65 %. - Papper, emballage, kartonger - Plast

0 Tät smähusbebyggelse Wellpapp Med 90 % av de boende som sorterar ut - Obrännbart avfall

85-90 - % av det gröna avfallet reduceras spillolja hämtavfallet med 35-40 %. Plåt och tex- - Miljöfarligt avfall til lämnas till Avfal- återvinningsgärdar. Trä, virke, träpallar let till Sävenäs reduceras med 50-60 %. - Komposterbart avfall samt restavfall En lösning här bygger på ett containersystem o Flerbostadshus för de olika Eftersom området är avfallsslagen. I mitten på 1990-talet bör och smalt finns källsorterings- långt möjlighet till ett genomkorgraden i t ex kun- sande lör rälsbundna bostadsrättsföreningar spår cpntainers som leder na motsvara den i tät till en s k småhusbebyggelse. átervinningsgárd (AV-gård) strax söder Den mindre om industriområdet. Den bemannade

avfallsmängden per hushåll ÅV-gárden

i flerbostadshus leder sannolikt till att även andra betjänar närliggande områden reduktionen av det gröna avfallet ger (Brunnsbo, Aröd, Kvilleängen m m). Här samlas 30-35 % minskning av det totala hämtav- och sorteras sju olika fraktioner - textil, glas, fallet. Avfallet till Sävenäs reduceras med

papper, wellpapp, trä, byggmaterial, skrot, miljö-

45-55 %. avfall -lör vidare

farligt förmedling till AV-industri,

Dessa avfallsminsksammanlagda AV-verkstäder, förbränning, deponering eller till ningar leder till ett minskat särskilt transportar- omhändertagande (hälso- eller miljölarbete (tonkm) ca 30 % och således på ligt avfall).

0 Stimulans och styrning av byggbolag Fortsatt arbete och förvaltningsbolag att i sitt planeran- Kommunens arbetar de och utveckla och förbättra renhållningsverk byggande redan i för och komlinje med den framtagna planen. möjligheterna återvinning En i en del av Kär- Stimulanser kan ske genom samfällighetsförening postering. ra har startat en gemensam komposte- ett förändrat taxesystem, styrningen ge- Ett stort intresse har även visats från nom vid meddelande av ring. myndighetskrav olika förvaltningsbolag där man vill vara bygglov. med och utveckla det framtida boen- o Samverkan mellan kommunens för-

det” från av avfall i köket så att alla arbetar mot ”källsortering” valtningskontor till i samma mål. stälkompostering kvartersgårdar. Stadsbyggnadskontoret ler t ex krav på värden och till-

estetiska

gänglighet på AV-anläggningar. Miljö- Förutsättningar för en och hälsoskyddsförvaltningen ger detaljförändrad avfallshantering om sanitärt komanvisning godtagbar En förändrad avfallshantering i större postering osv.

skala kräver: o En instans som får i Det är emellertid viktigt att skynda långansvarig uppdrag att mot mins- samt”. Nedanstående figur visar möjliggenomföra förändringen kade och minskade heterna att förändra av husavfallsmängder hanteringen ämnen i avfallet. hållsavfall inom några olika typomräden. mängder miljöstörande Denna instans kan vara kommunens ren- Efter som tas måste en utvarje delsteg ske och erfarenheterna använhållningsverk. värdering 0 Information och utbildning i företag, das inför nästa steg. En förändrad avfalls-

skolor, bostadrätts- och hantering är lite av en kulturförändring villaföreningar. o Stimulans till dem som skall utföra - och sker den alltför fort kan möjlighe-

terna för tid framåt. källsorteringen t ex genom förändrade spolieras lång taxor, information om de För en minskad användning av remiljövinster” som o s v. surskrävande och ”onödiga produkter uppnås

av i kök. Det avfallet komposteras. Källsortering avfall organiska

krävs en information till är att lättillgänglig Målsättningen mängderna miljökonsumenterna. Förutsättning för detta avfall skall minskas. Vi får inte farligt finns i den s k Lev som du tillåta att så stora lär-kampan- mängder miljöfarliga jen” som bedrivs av och hälso- ämnen Miljö- och produkter tillverkas och konskyddsnämnden i sumeras. Under Göteborg. Kampanjen tiden finns en rad akuta ger ut en tidning som når flertalet hus- problem att lösa. Det är främst för behåll i Göteborgsområdet. Konsumentin- och som handling återvinning ytterligaformationen är viktig både som direktka- re resurser behövs för att allt det avfall nal till kommunens och medborgare som produceras i industrisamhället skall som för kunna tas om hand påtryckningsmedel miljövänli- på ett riktigt sätt. gare och resurssnålare produkter gente- I den första studien har Cvraab-Kemi mot tillverkarna. studerat i oljeavfallet regionen som ett exempel. Det framgår bl a att återvinav ningen smörjoljor har upphört sedan

1\4iéh@ñ11iQgtzyfáll hösten 1987.

Erfarenheten visar att omhändertagande av Fortsatt arbete miljöfarligt avfall är en verksamhet som måste ses i ett Krav bör riktas helhetsperspektiv. ånyo från naturvårdsver- Insamling, transport, mottagning, be- ket och mot kemikalieinspektionen oljehandling och återvinning är delar i en industrin tillverkare, importörer och kedja där alla länkar måste för - att ta fram fungera försäljare miljövänligare olatt resultatet skall bli som god miljövård. jor, är anpassade för återvinning I av 70-talet Göte-

början började eller snabb nedbrytning i naturen.

borgs kommun samla in det av miljöfarliga Atervinning smörjoljor och andra avfallet. Graab-Kemi, det korn- är regionala specialprodukter viktig att få igång munala bolaget, har skött den verksamigen. heten sedan dess. De har utfört tre studi- Kommunen, genom miljö- och hälsoer åt oss, se projekt 12 i bilagan. kan tillsammans

skyddsförvaltningen,

FÖKSÖK

TYPOMRÅDEI GLES SMÅHUS- Hllllllllllll BEBYGGELSE

(Mill

TYPOMKÅPEII

TAT SMÅHU5- aonumnuuirmm

BEBYGGELSE

TYPOMRÄDE III

FLEKBOSTAPS Hus oommuuum

BOSTAPSKATT

TYPOMRÅDE IV FLE KBOSIAPSHUS HYRESKATT

TYPOMKÅDE V FLEKBOSTADSHUS STENSTAU 1789 1995 2.000 Mbjligfärdndringstakt i olika typområden.

med och la emulsioner. De kan avlägsna oljan. länsstyrelsen kemikalieinspektionen, driva om Kemikalier och andra föroreningar som frågan miljövänligare m m) i är lösta i vattnet däremot respecialoljor (smörj, hydrauloljor passerar det man redan och gär ut i avloppet. De syntetiskemikalieprojekt påbör- ningen ka skärvätskorna är uppbyggda av i hujat. vudsak vattenlösliga kemikalier. I de fles-

ta fall är avloppet anslutet till ett kommuoch .skárvätskor Oljeemulsioner nalt reningsverk. Ciclean som numera ägs av Graab-Kemi Ca 150 000 m3 oljeemulsioner upp-

har sedan 1980 en för be- står i år. I Göteborg samlar anläggning Sverige varje handling av oljehaltiga avlopp och avfall Graab-Kemi in 2 000-3 000 m3 varje år.

i Skarvikshamnen. Den största delen Ciclean och Graab-Kemi har projek-

som behandlas i Ciclean är regnvatten terat och prövat ett nytt behandlingssyssom förorenas av och tem. har reningsanläggningexi olje- kemikaliespill Tidigare från bensincisterner för ballastvatten och avsamt drånagevatten oljehamnens m m i Skarvikshamnen. lopp utnyttjats för rening av emulsioner.

Ett annat avfall som behandlas är ol- Den nya tekniken innebär att emulfrån skär- och sionsavfallet destilleras och indunstas. I jeemulsioner slipbearbetverkstäder. Sådana emulsioner destillationsresten stannar tyngre kolväning på är klassade av naturvårdsverket som mil- ten och Destilorganiska klorföreningar. avfall. De innehåller numera en latet eller vattnet som går vidare passerar jöfarligt andel kemikalier, sedan ett filter med absorberande matehög konstgjorda ibland alls. Man talar därför rial (s k och slutligen ett ingen olja Epcon-filter) ofta om skärvätskor. aktivt kolfilter. syntetiska Den skall nya reningsanläggningen tas i drift under våren 1989. Den uppförs Avancerad av emulsioner rening som en men med pilotanläggning möj- Ultrafilter eller kemisk är att behandla de mängder emulsio- ”spräckning” lighet de metoderna för att behand- ner som idag tas emot. vanligaste

TON \

40.000-

- 3o.000

- 20.000

OLJEAVFALL

øf-“X/

- 10.000

4,..

1980 81 82 85 84 85 86 87

i

De senaste årens utveckling av insamlingen av det miljöfarliga avfallet Göteborgsregionen.

e _-- *m › - *_*-x m» /ø *å*

övkisr oerns- SLUVGE FKÅN OLJEHALTIGT sMöRu- TANKREN) OMMANDERTAGET

ÅVFÅLL(FKÅM$T FÅKTYÖ j SPOLGKOFS EMULSIONEK] HYPRÅUL*

INPUSTKIEK GOKINGAK OLJEAVFÅLL 1 AVFALL oLioK

M3/AK

7.600 i *ll 790 +444O *Z 240 *§50 2 34 $2O

g (+138 I men) - . -› ?- m dig m

“OLIE FDDKENIN§ÅI , ÅVLO MH . .___._ namnen mn SKAKVIK 4I0 500

IARLAST ocu TANKSVOLVATTEN l5 390 AVFALLJDUA Z 0 v» , _.___.

r GKAAB KEMlS i TORSVIKENS CICLEANS

i OLdE- I AVFALLSDEFaN| I

F* 1,5, | BEHANDLINGS- ) MOTTAGNING

i EXVEINA j/ 1/

ATERVINNÃNQS”, MÅTTl i nu Åk

M5/

Isuuøuuss- ANLÄGG* Nmt-:Ak

\ Ir- 436, 652 KENAT AV LOPPÅ* VATTEN

Flödeschema för avfallsolja i I 988. Göteborg,

s skickas till Sakab för destruktion. Vart tar

-járâsrlfgjñâningseffekt, kostnader

avfallet vägen från de ca 19 000 bulkeki-

page som inte tvättas på godkända an- Reningseffekt, °/o kemikalier läggningar? Syntetiska organiska Enligt vår bör kemisk fäll- (mätt som kemiskt syreför- utredning brukande ning, sedimentering och substans) 98-99 filtrering ge-

nom aktivt kol vara minimikrav för den-

investering: 4,5 Mkr

na typ av tvättverksamhet.

Paktank är den som är

Total kostnad för behandling av anläggning

ungefärlig bäst kontrollerad och har bäst i

2 000-3 000 m emuisioner/skärvätskor per år: rening

kr/m3. landet (kemisk An-

600-800 fällning, sandñlter).

då behöver den Från den

kompletteras. ljuli 1989 krävs tillstånd för att börja

med tvätt av kemikalie- eller

Tankbilstvätt invändig oljeförorenade tankar och containrar.

Över 70000 Aven i

Sveriges gränser passerar ändring befintlig anläggning kan bulktransporter av kemikalier år. vara Naturvårdsverket varje tillståndspliktig. Många av transporterna sker med tank- kan använda våra förslag som ”prelimi-

bil. Ca 30 000 av dessa kräver nära

rengöring modellförslag. mellan byte av laster vår konsult Det är att naturvårdsverket tillenligt viktigt (projekt 14 i bilagan). I vår studie fann sammans med t ex svenska vatten- och

vi att tankbilar som innehållit en rad ser till att även

lång avloppsverksföreningen miljöfarliga kemikalier tvättas olika installerar på befintliga tvättanläggningar platser i landet. På tvättan- Här bör även begodkända nödvändig utrustning. läggningar tvättas ca 11000, varav ca rörda industriers tvättverksamhet ses

3 000 på Paktanks i Göte- över. anläggning borg. 130-140 ton kemikalier och Särskilda containrar eller tankar bör oljespill tas om hand varje år Paktank och användas för ämpå speciellt miljöfarliga

77 N

innebär att man får ett kvitto nen. Så sker sedan länge för t ex tetrame- Tvättintyget i bensin). att tanken eller containern är rentyl(etyl)bly (tillsats på Vi föreslår att införs och att Denna tvättintyg gjord på godkänd anläggning. kontrollerar kan drivas vidare av naturvårdsvertullen dessa intyg hos tank- fråga bilar som lämnar landet. ket och räddningsverket.

Partille och Mölndal

Göteborg,

”miljöskyddsområde”

som

åren 1988 fattade och av olika keriksdagen på Hantering användning från beslut miska som leder till utsläpp förslag regeringen produkter om av 8a § i till luft, mark eller vatten bör också kunändring miljöskyddslagen. Tidigare fanns ba- na omfattas av föreskrifter i ett miljö-

ra att vattenområde Här bedömer vi dock att möjlighet skydda skyddsområde. med särskilda bestämmelser. Så har skett om kemiska måste utlagen produkter för i Skåne och Laholmsbukten i Kommunerna är huvudman för Ringsjön nyttjas. Halland. Nu bestämmelsen ”mark- det kommunala och det gäller reningsverket eller vattenområde som är utsatt för förorenade slammet och har därför särmiljöverksamhet. Ett sådant område kan skilda intressen att bevaka. Berörda komfarlig förklaras som muner skulle kunna vara lämpliga att få miljöskyddsområdei att föreskriva begränsbemyndigande för dem som hanterar de kemiska ningar Möjligheter Ett sådant bemyndigande produkterna. för områden om kemiska produkter ut- 8a § är avsedd att användas enligt lagen som utsätts för från färdas av Det kan i detta fall störningar många regeringen. olika källor. För att få ett effektivare mil- motiveras med att det är fråga om ett

i ett sådant område är det där kemikaliehanjöskyddsarbete miljöskyddsområde, för att meddela är så omfattande att den medmöjligt myndigheterna teringen föreskrifter. De företag och för stora utsläpp till luft och vatten. generella andra som redan har tillstånd mil- När ett område förklarats som miljöenligt drabbas inte direkt av fö- skall alltså utfärjöskyddslagen skyddsområde regeringen reskrifterna. De är avsedda för i första da närmare föreskrifter om skyddsåtgär-

hand verksamheter som inte behöver till- der, och försiktighetsmått i begränsningar och inom området. stånd, d v s små företag anläggningar. övrigt för verksamheten De företag och verksamheter som

har eller behöver tillstånd kan dock be- Problem på Hisingen röras vid eller nyetablering. omprövning och i Göteborgsregionen Mera långtgående krav kan ställas för att en förorenande verksamhet skall få med att införa föreskrifter enligt Syftet bedrivas. 8a § måste vara att de blir en hjälp att få

Trafiken är ett som ner i området. Det är att problemområde utsläppen viktigt kan bli föremål för inte ett merarbete som inte står i enligt propositionen skapa föreskrifter. Det är - i proportion till önskade miljövinster. Arväghållaren regel kommunen eller vägverket- som då ansva- betet för myndigheter och företag mäste

rar för den verksamheten. underlättas och rationaliseras. miljöfarliga

8a §förenklade rutiner och

effektivare miyöskydd.

Det finns bensinstationer och från trafiken år många nödvändig. andra mindre verksamheter i 2. av Göteborg Miljöprövning lokalisering och utoch angränsande kommuner som sam- släpp behövs för trañkalstrande verksam-

mantaget eller var för kan ge t ex terminaler. sig betydan- heter, de och se nedan 3. utsläpp miljöstörningar, Användningen av hälso- och miljöunder B.l. Om 8a införs att t ex kemikalier §-regler farliga måste förändras. Slamalla bensinstationer över en viss storlek met från måste bli användbart. Ryaverket ska ha muffar behöver inte De stora diffusa tillsynsmyn- utsläppen till luft och digheterna skriva hundratals brev och vatten måste minskas.

förelägganden. Alla vet vad de har att 4. Mer argenerella resurssparande rätta efter. Då vill ändra eller betsmetoder och sig någon regler behövs för milbygga en bensinstation skulle de kunna mindre jöstörande, anläggningar. få en till bilaga bygglovsansökan där reg- 5. För miljöstörande, större anlägglerna klart För andra verksamframgår. ningar måste miljömyndigheternas arbeheter skulle dett ex kunna att det te underlättas. framgå Höga miljökrav måste slås krävs ett visst skyddsavstånd till närmaste fast juridiskt. bebyggelse. Det finns flera i Gö- 6. Hamnverksamhetens och exempel fartygens teborg under senare tid där bestäm- behöver dylika utsläpp regleras från miljösynmelser skulle arbete. besparat mycket punkt. Berörda är i allmänhet med- 7. företag Avfallsmängderna behöver minskas. vetna om, att upptäckt av att regler åsido-

satts kan leda till straffpåföljd och negativ publicitet. Ett kan Förslag preventivt syfte uppnås. Tillsyn av att de generella regler- I Västsverige finns ett antal utsläppskål-

na efterlevs kan således ersätta en indi- lor inom triangeln Göteborg-Lysekilviduell prövning av varje enskilt fall. Trestadsområdet. Detta område är svårt Vi anser att sådan behövs för att drabbat av och hjälp försurnings- skogsskador. lösa följande problem: I Göta älv förekommer fortfarande dåligt l. En administrativ mot mins- från styrning kartlagda utsläpp kommuner och kade och andra industrier. I Västerhavet utsläpp miljöstörningar har under sena-

SOL 1989:32 79

i

föreskrifter

Exempel

,

apfâf

l det lämnar vi på vad föreskrif- För nytillkommande verksamhet skall som villkor följande exempel terna bör innehålla och vilka verksamheter de gälla att bästa teknik används, att en grundlig bör omfatta. De behöver bearbetas vidare. Det utredning beträffande kemikaliehanteringen är viktigt att föreskrifterna blir så tydliga att målet görs innan tillstånd ges och att krav ställs på med förordnandet nås. minsta möjliga produktion av avfall. Kemikalier enligt särskild lista får ej hanteras. A. Föreskrifter Befintlig miljöfarlig verksamhet kan ompröenligt 8a§ miljöskyddslagen med att minska luftföroreningar från trafi- vas. Förutom naturvårdsverket har länsstyrelse syfte ken. och kommun inom området rätt att begära om- 1. hos koncessionsnämnden. Vid en pröv- Väghållaren (kommunen och/eller vägver- prövning att utarbeta en med åtgär- ning skall samma regler gälla som för nytillkomket) åläggs trafikplan dersom uppfyller målen för hälsa och miljö (enligt mande verksamhet. 12 i 3. För hamnverksamhet gäller att fartyg skall projekt bilagan). 2. lnom området skall och lik- elanslutas vid kaj, att lågsvavligt bränsle angodsterminaler nande anläggningar som alstrar mycket trafik vänds och att en kvalitetskontroll av bunkeroljor lokaliseras sådant sätt att de fastställda miljö- utförs. på målen för området kan Det kan med hänsyn till tillgängliga resurser uppfyllas. För såväl som finnas anledning att prioritera bland ovanstående befintliga planerade anläggskall utövaren av verksamheten visa kom- förslag. Vi föreslår att regeringen i första hand ningar munen hur och utsläpp kan mi- försöker få till stånd 8a §-föreskrifterförtrafik (A.1 transportarbete nimeras. och A.2) och miljöstörande anläggningar B.1. Kommentar: måste kunna ställa För nedanstående förslag (C och D) har vi Väghållaren att endast fordon som vissa funnit att andra lagrum än miljöskyddslagen och krav,t ex på uppfyller utsläppskrav får färdas i centrala områden: 8a § är mer användbara. Det faktum att vi föreslår ett miljöskyddsområde ger anledning att i B. Föreskrifter med att minska utsläpps- detta sammanhang utnyttja dessa andra lagrum syfte och avfall från fasta källor: mer stringent. mängder 1. Anmälningslistan och icke prövningspliktig verksamhet och C. Föreskrifter enligt lagen om kemiska proenligt miljöskyddslagen miljöskyddsförordningen. dukter (LKP) med syfte att minska kemikalieut- Som villkor för av verksamhet släppen till luft och vatten. nyetablering nedan skall att Kommunerna bemyndigas, med stöd av LKP enligt gälla skyddszoner enligt Statens Naturvårdsverks kring att, i samråd med kemikalieinspektionen utfärda riktlinjer upprättas den störande att bästa tillgängliga generella bestämmelser om krav och förbud för fastigheten, reningsteknik används och att kemikalier enligt hantering och användning av vissa kemiska proen särskild används: dukter. l första hand skall åtgärderna riktas mot prioriteringslista ej 0 Verkstäder dem som hanterar produkter som innehåller hao Bensinstationer ämnen eller produkter enlogenerade organiska o Kemtvättar ligt den särskilda prioriteringslistan. 0 Tryckerier o Plasttillverkning D. Föreskrifter enligt renhållningsordningen 0 som hanterar med syfte att nedbringa mängden avfall inom Anläggningar lösningsmedel o framkallning området. Fotografisk Ovanstående är på miljöstörande Kommunen åläggs att införa ett avgiftssystem exempel verksamheter som förekommer i stort antal i inre med principen ”ju mindre avfall ett företaglhushåll producerar- desto lägre avgift. Göteborgsregionen. För verksamheter För att nå effektivitet i åtgärderna måsbefintliga ges en tidsfrist högsta förbätt- te föreskrifterna i tillämpliga delar speglas i den enligt särskilt program avseende möjliga redovisas till ansva- kommunala markplaneringen. Således bör det ringar. Möjliga förbättringar framgå av föreskrifterna att kommunen i planberig tillsynsmyndighet. 2. verksamhet koncessions- slut och bygglovsärenden skall följa föreskrifter- Miljöfarlig enligt och na. länsstyrelselistan:

re år allt svårare höver miljöskador upptäckts. påskyndas mest och är samtidigt Det finns skäl att utse nämnda område svårast i centrala Göteborgsregionen. som miljöskyddsområde. I in- kemikalie- och Göteborgs Trafik-, avfallsfrågorna re tätortsområde är luften, framför allt berör hela inre på regionen, inte bara Gögrund av starkt förorenad. Det finns bilavgaser, teborg. också många miljöstö- Många olika från industri och ke- rande mindre utsläpp anläggningar i området. mikaliehantering bidrar till hal- Det kan därför vara förhöjda lämpligt att i en ter av En föroreningar. beredskapsplaxi första etapp utse den inre delen av regiodiskuteras för av cen trala Gö nen som avstängning miljöskyddsområde. teborg vid dålig luftkvalitet. Vi föreslår att Lagliga möjlig- regeringen förklarar heter för sådan är Mölndal och Partille avstängning på xåg och Göteborg, som n1ilhar initierats av kommun. Göteborgs jöskyddsområde enligt 8a§ i miljö- Arbetet med att minska beutsläppen skyddslagen.

Ãtgärdsinriktad

kontroll

ör till luft finns alltmer utsläpp idag utnyttjas av både företag och goda möjligheter att sätta in är s k materialbalanser. myndigheter moderna Det arbetsättet är användbart kontinuerliga mätsy- då åtgärdsstem som kan och och ge företag strategi prioriteringar görs. Det är myndigheter information dygnet runt om också enkelt. redovisar vilka och Företag halter eller av olika ämnen. Ett utsläpp hur mycket kemiska ämnen som de förexempel är det system vi prövat på rafñna- brukar och vart de tar vägen. På myndig-

derierna. Det finns andra kontinu- heterna många skulle behövas en mer omfattanerliga mätsystem. Olika kolväten, svaveldi- de av olika från uppdatering utsläpp såoxid, kväveoxider m m kan mätas. Sådana väl punktkällor som via olika produktmätsystem är användbara och

därför på många kemikalieströmmar. En miljömyn-

typer av utsläpp. Atgärder mot utsläpp el- skall kunna redovisa dighet omgående ler driftstörxiingar kan sättas in direkt med den aktuella utsläppssituationen i komdenna typ av operativa system. munen eller länet.

För finns också olika vattenutsläpp

system som kan mäta olika föroreningar kontinuerligt och ge larm vid för höga nivåer. I kontroll

Stenungsund har ett petrokemi- Skärpt

företag sedan många år ett av och vattenområden

registrerande luft-

instrument som talar om kontinuerligt hur mycket av och oljekomponenter Kontinuerlig övervakning av luft- och andra organiska ämnen som som finns i Vattenkvalitet sedan år båpågår många avloppet och som ut. Om denna de i och i andra belastade släpps Göteborg omtyp av operativ kontinuerlig kontroll in- råden i landet. Kontrollen skulle dock fördes på stora industrier och kunna En förpunktut- göras mer åtgärdsinriktad. skulle vi kunna släpp uppnå en mer opar- bättrad kontinuerlig övervakning av lufttisk kvaliteten övervakning. kan ge ytterligare underlag för Om införs blir det för avgifter på utsläpp tillståndsgivning miljöfarlig verksami många fall med en förbät- het. Det kan också vara ett instrument nödvändigt trad och kontroll. Sådan för att kunna av innerstaden kontinuerlig stänga för bör installeras alla större trafik på Lltsläppskäl- vid förhöjda halter av luftförorelor till luft eller vatten. i samband med inversion. De ningar En mer kontroll som övergripande mätningar som görs skulle kunna använ-

das mer för att kontrollera industrins identifierades i sedimentprox. I Samtliga och andra källors musslor återfanns kolväutsläpp. polyaromatiska En måste vara att mätresul- ten, fenol, dioxan och klorerade organisledstjärna tat ska vara användbara för att ka ämnen. spåra upp och minska olika Att försöka ringa in och kålutsläpp. åtgärda När det har vi visat lorna till av dessa ämnen är ett gäller vattenmiljön på utsläpp en sådan 20 i bil- och i vissa fall krävande arbete. möjlighet (se projekt angeläget för att eller av dessa ämnen diffust och agan) spåra upp konstgjorda Många sprids särskilt ämnen. Prover förekommer i ett otal sammanhang. miljöfarliga togs i Göta älvs musslor och sedi- Dessutom i älvmynningen ej mynning på ger prov enbart en bild av vad har ment. Göteborg Resultaten visar förekomst av en ut, utan utsläpp lång släppt representerar rad ämnen. De ned Göta älv. Som exempel kan miljöfarliga bryts lång- längs hela för i vatt- nämnas att i Göta älv transporteras ca samt och är skadliga organismer net. Det är sådana som av det 600 ton klorerad substans varje prioriterats organisk för Sveriamerikanska naturvårdsverket EPA. år, vilket är den högsta siffran

Vissa ämnen förekommer i högre ges vattendrag (IVL -88). För åt- Det är för halter eller i fler prov än andra. möjligt tillsynsmyndigheär dessa ämnen viktiga att terna att med stöd av 43 § miljöskyddslagärdsarbetet Resultatet av vår studie pekar gen låta utomstående expertis göra erprioritera. ut som bör mätningar och undersökningnågra ämnen/ämnesgrupper forderliga ar bekostnad av den eller de som åtgärdas: på bedriver den verksamheten. o nonylfenoler miljöfarliga kolväten Mätningarna kan gälla såväl utsläpp som_ polyaromatiska ftalater kontroll av påverkan i omgivningen.

fenolderivat kan också besluta om Myndigheterna dioxan att utsläppen till luft och vatten skall

klorerade ämnen mätas kontinuerligt. organiska

och output från en industri. ”Input

insatser kan myndigheterna göra en ma-

terialflödesanalys av aktuella kemikalier

och ämnen som hanteras inom avrin-

ningsomrädet till Göta älv. Då kan man

även komma åt sådana ämmiljöfarliga OKÅNDA nen och som normalt inte mäts utsläpp -

Ktok vid industrier, och

reningsverk soptip- F0 KENWGAK tex från par, utsläpp sådana produkter

97% som används i hushåll och industri. Ett

åtgärdsprogram kan sedan göras för att

eliminera eller minska radikalt. utsläppen När det gäller kontroll av luft- och

vattenområden skulle praxis behöva än-

dras. Vi föreslår att tillsynsmyndigheterna själva beslutar om och arbetar fram

kontrollens omfattning och inriktning, Av de organiska klorfireningar som idag både vad gäller luft-, mark- och vatten-

återfinns i miljön (som totalsumma) kan en- kvaliteten. Det år särskilt angeläget i en

dast en liten del identiferas. Ovanstående region som vi föreslår som miljöskydds-

gur visar förhållandet mellan uppmätt total- område. Själva utförandet av provtaghalt organiska klorfireningar ogh polyklore- ningar, mätningar rn m kan dock vid be-

rade musslori hov bzfenyleri Göta Alvs myn- ske som tidigare. De som släpper ut

ning, 1987. skall liksom föroreningar tidigare bekos-

ta kontrollen och kan i en referensingå

grupp. I ett storstadsområde som skul- På så sått kan Göteborg mätningarna kopplas le det vara mycket besvärligt för myndig- enklare till armyndigheternas löpande heterna att sådan kontroll tvinga igenom bete med och

tillståndsgivning åtgärds-

med förelägganden. är Många företag planer. Allmänhetens förtroende för

inblandade. omgivningskontrollen skulle öka. I har och Göteborgsregionen företag För att underlätta myndigheternas andra verksamheter miljöstörande gått arbete i framtiden skulle en del av de med i ett regionalt omgivningskontroll- avgifter som kompå utsläpp troligen program. Detta samarbete är unikt i lan- kunna användas för mer, dylik miljööverdet. De inblandade deltar och frivilligt Redan nu skulle vakning. de avgifter tillbidrar ekonomiskt med olika andelar. synsmyndigheterna tar ut i samband De har tillsammans med kommuner och med och av prövning tillsyn miljöstörantillsynsmyndigheter beslutanderätt om de verksamheter helt eller delvis kunna

programmets utformning. Det löpande tillföras för att användas myndigheterna arbetet administreras av till bl a denna Göteborgsre- typ av kontroll och över-

gionens kommunalförbund med stöd av Det skulle vakning. troligen också skapa en med från arbetsgrupp representanter större motivation att försöka få in avgif-

tillsynsmyndigheten industrier och kom- ter. skulle de tids- Myndigheterna slippa muner. krävande insatser som nu måste göras för

att få ihop ekonomiska medel från

kommuner och företag för att göra kont- Fortsatta insatser rollen De skulle möjlig. samtidigt slippa

känna trycket från dem som betalar, att

Miljö- och har sehälsoskyddsnämnden ta hänsyn till deras speciella önskemål. dan november 1987 ett att inuppdrag Detta system redan i flera andtillämpas ventera Göta älv. Vi föreslår utsläpp längs ra länder EJ att till att uppdraget vidgas spåra upp

tänkbara källor för av de utsläpp miljöfarliga ämnen som identifierats i muss-

lorna och sedimenten. För att prioritera

Finansiering

denna har Vi fram en rad med I rapport lagt förslag

minska och

syfte att miljöstörningarna på Hisingen

En del medför förslagen i av Göteborgsregionen.

och driftkostnader, me-

betydande investerings-

dan andra en nivå. Vi föreslår att en ligger på lägre

den kollekdel av nödvändiga finansieringen på

tivtrafiksidan - med medel. stöttas statliga

nsvaret, enligt miljölagstift- För Västkustbanans med dubutbyggnad ningen, för att genomföra åt- till fordras en invesbelspår Kungsbacka gärder och därmed stå för 250 Mkr. Härtill kommer tering på drygt kostnaderna, ligger på dem investeringar i rullande materiel om som förorsakar 100 Mkr. utsläppen. drygt En av Centralstationen ombyggnad fordras för att få genomgående järnvägs- Industrier, hamnar linjer. En tägtunnel bör projekteras genom centrala staden. Kostnaderna kan Vi har eller initierat till 2 föreslagit åtgärder grovt uppskattas miljarder kronor vid miljöstörande Hi- för sistnämnda anläggningar på projekt. singen (t ex raffinaderierna och Volvo). Sammanfattningsvis betyder detta att En annan åtgärd är att införa avfallsfri för en av investeringsbehovet utbyggnad produktion vid mindre och medelstora infrastrukturen i trafiknätet för kollektiv-

företag. trafik i till i Göteborgsregionen uppgår Såväl som driftkostnader investering storleksordningen 15 miljarder kronor, skall betalas av de som bedriver exklusive kostnader för företag motorvagnar den miljöstörande verksamheten. och annat rullande materiel.

Vi har bl a för ol- Om denna avskrivs föreslagit åtgärder investering på jehamnarna vid Skarvik-Rya och för far- ungefär 30 år och med 12 % räntenivå

tyg som trafikerar hamnen. blir årskostnad ca två milinvesteringens Dessa åtgärder skall finansieras av re- kronor. jarder derierna, oljebolagen och Göteborgs att vårt Möjligheterna genomföra Hamn AB. för att förbättra ett förslag miljön genom bättre beror då kollektivtrafiksystem på möjligheterna att täcka dessa kostnader. och

Avfalls- kemikaliehantering

Kostnaderna för dessa förslag drabbar ekonomi

Göteborgs

det interkommunala Graab, Göbolaget teborgs renhållningsverk och Nettodriftskostnaderna för den lokala företag. Till den del kostnaderna avser verksam- kollektiva trafiken i samt kom- Göteborg heter där kommunen är huvudman får munens andel av den trafiken regionala kostnadstäckning ske genom förändra- uppgår till ca en halv miljard kronor per de taxor och avgifter. år. Därtill kommer investeringar i stor-

leksordningen 200 Mkr varje är. Vi har under vårt arbete haft kontakt

Trafik med Göteborgs kommun för att få belyst

stadens möjligheter att klara ett ytterliga- De i särklass mest långtgående re ekonomiskt för att täcka åtgärder- åtagande na föreslås på trafikomrädet. Dessa kostnaden för den åtgär- kvalitetshöjning på der bedömer vi den kollektiva trafiken som nu krävs. samtidigt nödvändiga om beslutade eller En i föreslagna miljömål investering storleksordningen ska kunna av Gö- 15 kronor uppnås. Förändringen miljarder innebär en ökning teborgs framtida av ränte- och kollektivtrafiksystem avskrivningskostnaderna till ett helt separerat automatiskt och tur- motsvarande 6,50 per skattekrona. Kom-

tätt spårbundet en inves- munens ekonomi är redan nu ansystem innebär tering i 14-17 storleksordningen miljar- strängd. der kronor. Hårav De ordinarie inkomsterna räcker vid utgör ca 25-3 miljarder av rullande materiel. nuvarande standard inte till anskaffning att täcka Bohusbanan föreslås med kostnaderna. av utbyggd Balanseringen budgependeltåg till Uddevalla. ten har kunnat ske endast tack vare för- Investeringarna uppgår till ca 600 Mkr, varav av ungefär säljningsinkomster anläggningstillhälften utgör investeringar i motorgångar (tomträttsmark, skolfastigheter, Vagnståg. hamnanläggningar etc).

Produktiviteten i den indu- vilket torde vara minst en tredjedel höggöteborgska strin är 12 % än re än för genomsnittskommunen. högre riksgenomsnittet. Denna kommer hela Bristerna i skatteutjämningssystemet höga produktivitet den svenska samhällsekonomin till go- samt de oproportionerligt stora indrag-

do. Den innebär å andra sidan att den från staten för att balansera ningarna erhålls till av innebär en extra belasthöga produktiviteten priset statsbudgeten, ökade Kommunen får kommun. Enligt miljökostnader. ning på Göteborgs till största delen ensam bära dessa kost- kommunens egna beräkningar uppgår nader när det gäller trafikens miljökon- dessa merutgifter, jämfört med genom-

sekvenser. snittet för riket, till 6 ä uppskattningsvis Kommunen har en nästan 7 skattekronor eller omräknat 1,7-2,0 tioprocenskattekraft än miljarder kronor årligen. tigt högre genomsnittskommunen. Stadens är utgiftsexpansion mindre än hälften av tovolymökningen talt för rikets Skatte- Slutsats övriga kommuner. satsen är lika i hög som genomsnittet Sverige. Hisingen och Göteborg har av regering-

Denna bristande överensstämmelse en som ett av de värst utsatta utpekats områdena luftförmellan inkomster och utgifter förklaras i Sverige när det gäller

bl a av de kostnader som sam- oreningar”, vilket också är bakgrunden speciella med storstadslivet och stor- till vårt I kommunen finns stomanhänger uppdrag. stadssamhället. ra och många arbetsplatser som företag Andelen enförälderhushåll år 50 % Volvo, raffinaderier m fl. De levererar en

i än rad produkter som betyder mycket högre Göteborg riksgenomsnittet, lång andelen är 22 % för övriga Sverige. Göteborg har, bl a geförtidspensionerade för är nom hamnen, också en roll som transhögre, utgifterna socialbidrag för en stor del av landet. 73 % högre, sjuktalet är 26 % högre och portcentrum antalet överskrider riksge- Detta medför en omfattande och förorevårddagar nomsnittet med 20 %. nande trafik som främst drabbar Göte-

Kommunalekonomiskt har kommu- Problemet med storstädernas utborg. nen råknat ut att dessa storstadskostna- från trafiken är av betydelsläpp i miljön der innebär en extra motsva- se även från nationell De milbelastning synpunkt. rande ca 4 kronor som beslutats för landet som helper skattekrona. jömål Ett konsekvent skatteut- het är, vår bedömning, inte möjligenomfört enligt borde till att om inte t ex från jämningssystem syfta utjäm- ga att uppnå utsläppen na skillnaderna i både inkomster och trafiken i Göteborg åtgärdas. Som tidiga-

mellan kommunerna. Det nuva- re nämnts bedömer vi därvid ett omfatutgifter rande är emellertid utformat så tande som en förutsystemet kollektivtrafiksystem att man i bortser från de spe- sättning. praktiken ciella storstadskostnaderna. kan betraktas Miljöprojekt Göteborg Staten drar dessutom in statsskattoch som ett Vi ser därför att pilotprojekt. andra skatter ur ekonomi i även finansieringen av den nödvändiga Göteborgs stor är riktade kollektivtrafiksatsningen bör kunna beomfattning. Ingreppen mot alla kommuner och inte traktas som ett mot bakgrund av speciellt pilotfall, mot Av ett antal olika skäl har de ovan beskrivna ekonomiska förutsätt- Göteborg. effekterna kommit att drabba och den svåra föroreningssi- Göteborg ningarna hårt. tuationen. Staten bör, enligt vår uppfatt-

oproportionerligt

består i kommu- kommun en möjlig- Atgärderna slopad ning, ge Göteborgs nalskatt för het att låta en viss del av den ekonomiska juridiska personer, frysning vinst i komav statsbidrag, förändringar i avdragsre- för Sverige, som genereras formen samt den s k munen, stanna kvar inom kommunen skatteutjämningsav- Resultatet av dessa för att finansiera utbyggnad av kollektivgiften. indragningar, som motiverats av att täcka underskottet trafiken. i statens finanser, motsvarar för Göte- Vi föreslår att kostnaderna fördelas

mellan staten och kommunen i ett långborgs del 6,75 kronor per skattekrona,

siktigt bindande avtal, där staten står för Det biltullar eller liknande skulle,jämte merparten. En vore att som storstadstrañkkommittén rimlig lösning har i uppeffekterna av att utreda, skatteutjämningssystemet drag möjliggöra en finansieundanröjs fr 0 rn 1990 och 15 år framåt. av ett ring kollektivtrañksystem.

Erfarenheter

från vårt arbete

i startade allvar 1969 Miljöskyddsarbetet Sverige på

då trädde i kraft. Sedan dess har ett miljöskyddslagen

arbete ned av myndighepolitiska stort lagts organ,

kommuner och industri att minska ter, på utsläppen

från fasta och som fabriker, anläggningar punktkällor

kommunala Ett flertal och lagar m reningsverk m.

har tillkommit under tiden, t eX lagen förordningar

kemiska (tidigare produktkontroll-

produkter om

om avfall m m. lagen), förordningen miljöfarligt

Parallellt med detta har växt i ”nya” problem bety-

trafikens och ökade delse, teX störningar utsläpp,

från industri och hushåll och de ”difavfallsmängder

från och kemifusa” utspridda utsläppen produkter

kalier. Ambitionerna från sida krapolitikernas jämte

från allmänhet och har samtidigt miljörörelse ven

för och ökat utan att tillsyn miljöskyddsåtresurser

i motsvarande grad. avsatts gärder

m

ven situationen i Göteborg har bättra och försöka skärpa miljölagstiftföljt detta mönster. Koncen- ningen. Betydligt mindre arbete har ägtrationen av tung industri och nats ät att förbättra eller förändra arbetsomfattande trafik har varit sär- metoder och av En tillämpning lagarna. skilt utmärkande för Miljöfrå- har i flera fall utvecklats som varit regionen. praxis gorna har därför uppmärksammats tid- till nackdel i arbetet. Vi har tre exempel och debatterats igt livligare i Göteborg i värt arbete som belyser detta. än på många andra håll i landet. Mät- Det första av utgäller mätningar av luftkvalitet och Göningar Göteborgs släpp. De görs nästan undantagslöst i ta älvs Vattenkvalitet, införande av läg- regi av den som bedriver den miljöfarliga svavlig olja, insamling av miljöfarligt av- verksamheten. Om det utvecklats en anfall, åtgärder för att minska trafikens nan i av praxis tillämpningen miljöstörningar i centrum m m är områden skyddslagen (möjligheten finns) där det där Göteborgsregionens kommuner och vore enkelt och för naturligt tillsynsmynlänsmyndigheter varit föregångare. digheten att göra i kontrollmätningarna har därför i flera Förutsättningarna sin regi, är det troligt att t ex raffinaderiavseenden varit goda att genomföra ett ernas stora av kolväten och även utsläpp projekt som detta Måtre- andra miljöprojekt. utsläpp upptäckts tidigare. sultat, inventeringar, kunskaper, förståel- Det andra exemplet är vårt projekt se och lösningar av många problem har med att ta fram kostnadseffektiva åtgärfunnits tillgängliga. der för att minska raffinaderiernas ut- En iakttagelse vi gjort under arbetet släpp av olika föroreningar till luft. Sädaär att det idag finns en helt annan med- na med tillutredningar görs i samband vetenhet om miljöproblemen än för bara ständsprövning hos koncessionsnämnår sedan. De skador som inträffat nägra den i regi av den som söker tillståndet, d i miljön har fått alltfler människor att v s utövaren av den verksammiljöfarliga komma till insikt. Efter år av pes- heten. för många Möjligheten tillståndsmyndigsimistiska rapporter om het att låta utomstående kornmiljöskadornas expertis omfattning behöver människor också in- plettera ärendet, på bekostnad av sökanspiration och hopp. Alltfler intressen- de, med ett alternativt till förslag åtgärter” bland allmänhet, före- der finns, men sällan. myndigheter, utnyttjas tag, anställda m fl vill nu medverka till att Det är vårt tredje exemplet projekt göra något konkret. Denna situation är med till för förslag ätervinningssystem angelägen att ta tillvara för att fram kolväten från av bensin till flytta utlastning positionerna i arbetet för en bättre miljö. i I samfartyg Skarvik-Rya oljehamnar. En storstadsregion som band med koncessionsärendet har be- Göteborg medför speciella problem från miljösyn- rörda menat att det inte att företag går punkt. Det finns ett stort antal lösa med till bl a säkermycket frågan hänsyn utsläpp och störningar inom ett begrän- hetsrisker och avsaknad av internationelsat område. Nuvarande la prövning enligt regler. miljöskyddslagen av varje utsläpp för Genom att samhällets i sig miljöorgan är inte alltid effektiv. Trafikens är tar fram mer utsläpp egen regi genomarbetade överhuvudtaget svåra att, med stöd av mil- exempel på lösningar till problem kan jöskyddslagen, arbeta med. En annan svå- ett mer heltäckande anbeslutsunderlag righet är den administrativa. vändas vid t ex Regionen lig- tillståndsprövning. ger med olika delar i tre län. Det ñnns 11 Det är ett relativt begränsat antal bekommuner. För miljöfrägorna finns såle- komfattningshavare pä myndigheter, des 14 olika muner och som under årens tillsynsmyndigheter (länssty- företag relser, miljö- och hälsoskyddsnämnder). haft att arbeta med millopp till__uppgift jöfrågorna. Aven om nu alltfler intressenter och aktörer engagerar i miljösig Det traditionella arbetet är resurserna

miljöarbetet begränsade på

myndigheterna. Det finns ett alltför stort Det har sedan miljöskyddslagen infördes antal bestämmelser för myndigheterna 1969 lagts ned mycket arbete på att för- att bevaka som medför tidskrävande ar-

bete med många ärenden som är mindre som bevakar att man i olika planeringssifrån Sam- tuationer det alternativ som betydelsefulla miljösynpunkt. väljer ger finns och minst utsläpp. Redovisning av olika altertidigt många viktiga prioriterade nativ och saknas ofta. Målmiljöfrågor där för lite görs. utsläppsbild På avfallssidan finns särintres- för stads- och trafikplaneringmånga sättningen sen ute i kommunerna, som kan innebä- en måste vara att nå till de anpolitiskt ra svårigheter att driva frågorna från mil- tagna miljömålen. Vid varje planeringshar t ex till att situation måste frågan ställas: Bidrar jösynpunkt. Ingen uppgift i driva om minskade denna stadsplan till att nå miljömålen praktiken frågan från industri och hus- med 50 % mindre år avfallsmängder kvåveoxidutsläpp håll. Försök görs dock, t ex i Göteborg, 2000? av För krav på avgasrening och andra renhållningsverket. I om kemikalier och tekniska finns naturvårdsverket fråga produkter åtgärder är ansvaret för om som huvudman. På persontrafiksidan tillsyn enligt lagen kemiska finns många förvaltningar och myndigprodukter uppdelat på många heter som har kunskaper och delansvar. myndigheter (kemikalieinspektionen, naturvårdsverket, att här målinlänsstyrelserna, miljö- Möjligheterna organisera och av riktade arbetsgrupper är därför goda. En hälsoskyddsnämnderna). Ingen dessa har direkt att ute i lång rad insatser görs eller är planerade något uppdrag fältet driva om att minska för att minska buller- och avgasproblem frågan utsläpoch Vid kort sikt i svårt störda områden. Efterpen från användning hantering. på av till- som är akuta år det svårt att prövning enligt miljöskyddslagen problemen verkande industri sätts i fall de mer förändmånga göra genomgripande av som kanske skulle bestränga villkor på utsläpp miljöfarliga ringar egentligen kemikalier. Samma kemikalier kan sedan hövas. levereras från fabriken ut marknaden När det i Götepå gäller godstrafiken och sedan komma ut i i långt borg är kunskapen generellt sett mycket miljön större än vad som tillåts i ut- Det saknas en planering och mängder begränsad. från fabriken. styrning med hänsyn till miljöaspekter av släppen och

transportintensiva företag godsflö-

den i regionen. Här gäller det att kommunala och snabbt skaffar

Trajik statliga organ

och överblick för att kunsig kunskaper i storstäderna är speci- na vidta åtgärder. Trafikproblemen med landet i De är till I vårt arbete har vi noterat att godsellajämfört övrigt. stor del konsekvenser av ett inte samordnas. Detta komplicerat transporterna system av bostäder, arbetsplatser, butiks- problem är mycket tydligt i ett storstadsområden, ett område med komplexa godsflöden. Det vägar m m som finns inom område. Problemen är därför saknas även här ett organ som har till begränsat svåra att förändra kort sikt eller med uppgift att driva samordningskrav. Den på tekniska åtgärder. utredning som nu görs av kommunalförarbetar med av bundet, transportföretag m fl bör näm- Många planeringen trafiken med olika delansvar och mål. En nas. Den kan vara ett steg på väg mot en allvarlig effekt av oklara ansvarsförhål- bättre planering. landen är att Den nya som bildats i långsiktiga trafikplaner, Sj-koncernen, m fl inte följs anslutning till l988-års trafikpolitiska bekommunikationsprogram med konkreta åtgärder. slut, arbetar under förutsättningen att upp tillräckligt Från saknas en huvud- uppnå företagsekonomisk lönsamhet år miljösynpunkt man i såväl som 1992, utgående från ett mycket kraftigt Göteborgsregionen andra tätorter för att se till att underskott. Denna inriktning på ekonomånga beslutade Det finns misk balans inom tre år försvårar långsikmiljömål uppnås. t ex i kommunerna som har i upp- t ex den lokala och ingen tiga satsningar på drag att för att enligt regionala godsmarknaden i storstadsreplanera operativt fattade beslut minska trañkens av att satsa på att behålla utsläpp gioner. Sj tvingas kväveoxider. Det saknas ombud/ få men stora kunder för långa transpororgan

ter. Antalet småkunder minskar, då de sationer, m fl kan ett ömskyddsombud inte är lönsamma att arbeta med. Det av information och utbildsesidigt utbyte innebär minskar sin föra arbetet med attjärnvägen stadigt ning såväl yttre som andel av Vi har även inre framåt. godsmarknaden. miljö här, framförallt genom våra två Vi har haft sådana möten och godspro- många jekt, klart kunnat konstatera att det sa- kontakter i vårt arbete. Volvo är ett såknas ett som bevakar utsamhällsorgan dant exempel. Utsläppen kommer, efter vecklingen från miljösynpunkt. Därmed det att avancerad rening införts målepå finns ingen redovisning av vilka minska- riet, att i huvudsak bestå av och spill de som t ex skulle kunna från en olika mautsläpp uppnås avdunstning mångfald totalt i om terial som hanteras inom vitt regionen järnvägen utnyttja- utspridda des mer. Det finns inte heller någon re- områden. Det är därför att få med viktigt dovisning av av kom- så som av de ca 10 000 miljökonsekvenser sig många möjligt bitrafiksatsningen. järnvägstransporter anställda på Torslandaverken. De, likär i de flesta fall ett alterna- som anställda andra måste miljövänligt på företag, tiv. Sj kan i praktiken inte dra några känna sig delaktiga i en förändringsproekonomiska fördelar av detta gentemot cess. lastbilstrafiken. I ett projekt anlitade vi en person som Godstrafik i storstäder kräver speciel- arbetar i på Sj och är lokal representant la insatser. Problemen är annorlunda statsanställdas förbund. Han kunde tilloch omfattande jämfört med de- föra oss värdefulla insikter om övriga praktiska lar av landet. och som var försvårigheter möjligheter, När det gäller anslagsfördelning och ankrade bland de anställda. prioritering av statliga medel för kom- Vi har även haft en rad underhandsmunikationer halkar kontakter med industriförbundet och kollektivtrafikprojekt eller andra för att dissatsningar på järnväg (både branschorganisationer gods- och persontrafik) långt ner på li- kutera och förankra idéer i vårt arbete. stan. Det finns inte heller här om- Det finns att även rationanågot anledning bud som i praktiken bevakar behovet av lisera arbetet med och miljöskyddslagen så att kan andra Införandet investeringar utsläppsmålen lagar. av generella benas. stämmelser för vissa verkmiljöstörande Skillnaden mellan investeringsbeho- samheter i ett är ett miljöskyddsområde vet i länet i s k sådant I samband med kornlänstrañkanläggningar exempel. och tilldelad är avse- mande av bör investeringsram översyn lagstiftningen värd. Med de resurser som länet tilldelats att denna möjligheten utvidga typ av bekan uppsatta miljömål ej nås. stämmelser för miljöskyddsarbetet i stort studeras. av arbets- Prioriteringar viktiga uppgifter görs av politiker och myndigtill heter. Det skulle

Förslag förändringar också behöva klargöras

vilka som kan åt sidan uppgifter läggas I det traditionella miljöskyddsarbetet för att göra det möjligt för tjänstemän att finns flera för samhällets oli- arbeta med de möjligheter prioriterade frågorna. ka miljöorgan att nuvaran- som är komplettera Handlingsplaner operativa, de arbete. Genom att ta fram konkreta d v s direkt omsättbara i det arlöpande exempel på lösningar, kan ett mer åt- betet, måste arbetas fram i högre grad. gärdsinriktat arbete stimuleras. arbete bör få större Förebyggande Det är viktigt att engagera alltfler och utrymme. Nya satsningar forskning människor utanför de ”ordinarie” bör inriktas mer mot armiljö- åtgärdsinriktat ansvariga på företag, myndigheter och bete. kommuner. Inom industrin finns Det är att stimulera ytterli- viktigt företag gare resurser och kontaktmöjligheter att och miljöstörande att anläggningar utnyttja. De anställlda inom minska sina att företagen utsläpp, nyttja miljövänhar kunskaper och att teknik. Genom möjligheter påver- lig, biologiskt acceptabel ka utvecklingen, som kan tas tillvara. Ge- ökad av kan användning avgiftssystem nom kontakter med ekonomiska incitament införas. Det blir arbetstagarorgani-

att minska der i samdå gynnsamt utsläpp. Dagens planeras på länsstyrelserna inte alltid den band med den samordnade länsförvaltprövningssystem gynnar som vill i fronten av utveckling- ningen 1990. lägga sig Vi har under vårt arbete funnit ett en._]u mer ett företag lovar sänka utsläpvillkor och intensi- klart behov av operativa projektgrupper pen, desto strängare vare kontroll kan bli i storstadsområden som Göteborg som följden. Vi kan konstatera att trafiken och kan de ordinarie miljömynkomplettera sett år de stör- Situationen med produkter/avfall generellt digheterna. miljöprosta och svåraste blemen är idag så att det problemen att göra nå- komplicerad saknas behövs både en beredande och en opegot åt. Där samtidigt miljöombud från samhällets sida ute i lån och rativ funktion för Framförpolitikerna. kommuner som bevakar och allt det trafikfrågorna. Göteborgsproblemen gäller driver fram Där behöver i många kommulösningar. nytill- regionens uppdelning skott av resurser till stor del sättas in. ner, län och landsting gör det än mer Vi ser ett direkt behov i att söka nya arbetsformer. De Göteborgsre- angeläget av en huvudman för främsta arbetsuppgifterna för nämnda gionen miljöfrågorna trafiksidan som bevakar att beslu- skulle vara att ägna åt på projektgrupper sig tade kom- vissa utvalda problemområden, initiera miljömål uppnås. Göteborgs mun har redan och samordna åtgärder som krävs. tagit ett sådant steg genom att den Det finns också behov av en länk trafikpolitiska ledningsbildades under sommaren mellan och olika förvaltningar. gruppen politiker 1988. Den har för kommuns Där skulle kunna förmed- Göteborgs dylika grupper beslutat att ta fram en kollektiv- la information så att respektive parter räkning och arbeta med förstår varandras språk bättre. Det är t ex trafikplan börja gods- Det är att svårt eller ibland för en polititransportfrågorna. exempel på omöjligt vinna Ett annat ker att kunna tolka omfattande rappornya synsätt böljar gehör. är att kommunikationsnämn- ter eller svårförståeliga expertutlåtanexempel

lliEMlKALlER PRODUKTER 5

”

behövs trafiken och produkter/kemikalier

Miljöombud både

den. En projektgrupp skulle kunna ha från fasta miljöstörningar anläggningar en verkan, som vi haft i som industrier, m m. katalyserande reningsverk Miljöprojekt Göteborg. Den rollen har Det att till viss del trafigår angripa ingen idag. kens problem med miljöskyddslagen. Sådana projektgrupper skulle kunna är då Vårt Vághållaren ansvarig. förslag arbeta intensivt under en viss tid för att med att kommunerna som väghållare lösa vissa bestämda och ar- ta fram en med avgränsade åläggs trafikplan miljöbetsuppgifter. Några nya myndigheter mål är ett försök att göra med något eller institutioner behöver inte nuvarande Praktiskt kan det byggas lagstiftning. upp. dock vara svårt för väghållaren att plane- I den väl motiverade översyn av mil- ra och genomföra mer genomgripande

jölagstiftningen som regeringen aviserat med denna förändringar lagstiftning. finner vi det angeläget att erfarenheter- Beträffande föremiljöskyddslagen na från tas tillva- Miljöprojekt Göteborg slår vi att 14 § ändras så att det blir oblira. Bland det viktigaste är att bättre i koncessionsårenden att förskapa gatoriskt förutsättningar att arbeta mer målinrik- till redovisas även av slag skyddsåtgärder tat för att lösa med tra- en utomstående miljöproblemen sakkunnig. Möjligheten fik och finns för produkter/kemikalier/avfall. idag tillståndsmyndighet att fö- Här måste om sådan men miljölagstiftningen anpassas relägga utredning, praxis till dagens problemställningar. Då kan har utvecklats så att den inte utnyttjas på möjligheter och resurser inom detta sätt. Vi bedömer det som en snabskapas stat, kommuner och för att lösa bare företag väg att göra en lagändring än att problemen. jämför vad miljöskyddsla- försöka få till stånd en annan praxis. gen bidragit till när det gäller att minska

till

Förslag

fortsatt arbete

det här vi en kortfattad sam-

kapitlet

I presenterar Våra för

förslag, ansvariga

av organ

manställning

samt tex i vilken

genomförandet en kommentar,

redan Detta

utsträckning åtgärderna påbörjats. ger

överblick våra till fortsatt arbete.

en över förslag

Motiv och återfinns i avsnittet ”Så skall

bakgrund

renare”. I vissa fall har

Hisingen göras väsentligt

de initiativ till eller som

även åtgärder

som

tagit

delvis berörda av omnämnts under rub-

är frågan

riken i stort samma

”ansvarig”. Förslagen följer

i avsnittet om som nämns

ordning som Hisingen

skall med varandra då

ovan. Förslagen ej jämföras

de har olika och olika beslutsni-

dignitet ligger på

vaer

Punktkällor

(industri, hamnar,

avfallstippar)

Åtgärd Raffinaderiernas utsläpp till luften av svaveldioxid, kväveoxider, stoft

och kolväten minskas med 60-95 %.

A nsvarig Raffinaderierna, naturvårdsverket

Kommentar Vi har visat hur kan minskas. utsläppen Enligt överenskommelse med naturvårdsverket används vårt som ett program underlag vid kommande av rafñnaderiernas villkor. omprövning

Ä tgárd Operativt övervakningssystem installeras för raffinaderiernas kolvä-

teutsläpp. A nsvarig Rafñnaderierna, länsstyrelsen.

Kommentar Vi har ett Shell har prövat system. installerat och utvecklar det ytterligare.

Å tgd rd Utbyte av material och kemikalier vid Volvo Torslandaverken för att

på sikt uppnå nollutsläpp. A nsvarig Volvo, tillsynsmyndigheterna.

Kommentar Ett arbete har initierats av där miljöprojektet, myndighet och företag tillsammans påverkar underleverantörer.

Ä tgdrd Inför avfallsfri produktion vid mindre och medelstora företag. A nsvarig Företagen.

Kommentar Inom Chalmers tekniska har man fattat högskola beslut om att börja arbeta med frågan. kommun Göteborgs (miljöpolitiska ledningsgruppen) skulle tillsammans med och Chalmers tillsynsmyndigheter kunna driva på arbetet.

à tgärd Ett slutet system installeras för av från

återvinning bensinångor fartygsutlastning i för att minska

Skarvik-Rya oljehamnar kolväteutsläppen med ca 95 %. Kontrollmâtning görs av kolväteutsläppen från cisterner land. på A nsvarig Oljebolagen, Göteborgs Hamn AB, Sjöfartsverket, tillsynsmyndigheterna.

Kommentar Hamn och Göteborgs Miljöprojekt Göteborg har initierat en arbetsgrupp med och oljebolagen, hamnen, Sjöfartsverket naturvårdsverket som arbetar vidare med om hur frågan återvinningen kan genomföras.

från för att

Åtgärd Ytterligare ett reningssteg byggs för avloppet Skarvik-Rya

få bort 90 % av de kemikalier som idag släpps ut. miljöfarliga Graab-Kemi, och hälsoskyddsnämnden och na- Ansvarig länsstyrelsen, miljöturvårdsverket. Kommentar kommer från skulle kun- Utsläppen oljebolagens depåer. Företagen na de som behöver behandlas för att minska kostnasärskilja avlopp derna för Andra åläggs samma krav. rening. oljehamnar

Endast med skilda tankar för ballastvatten och råolja tilläts att

Åtgärd fartyg

trafikera Torshamnen för att av kolväten. uppnå nollutsläpp Hamn AB, och och hälsoskyddsnämn- Ansvarig Göteborgs länsstyrelsen miljöden.

Kommentar Allt fler moderna fartyg med skilda tankar har börjat användas på senare är. kan drivas i samarbete med sjöfartsverket. Frågan

vid för att eliminera för de Å tgárd Färjorna i Göteborg elansluts kaj obehag som bor eller arbetar i närheten.

A Rederierna, och och länsstyrelsen.

nsvang miljö- hälsoskyddsnämnden

Kommentar och som redan initierat åtgärder har Miljö- hälsoskyddsnämnden krävt av från rederierna. redovisning åtgärder

och andra svenska hamnar

Åtgärd Färjor och fartyg som trafikerar Göteborg

till med 0,6 % svavel. övergår lågsvavlig olja Rederierna, och länsstyrelsen och sjö- Ansvarig miljö- hälsoskyddsnämnden, fartsverket. Kommentar Stena Line i december 1988 över till med l % svavelhalt för gick olja sina Den 1 1989 företaget att börja samtliga fartyg. juli planerar använda med % svavel. minskar då med 1 600 olja 0,6 Utsläppen är från med ljuli 1988. ton/ företagets färjetrañk, jämfört

och annat avfall i

Åtgärd Kontroll införs i Göteborg av PCB miljöfarligt

bunkeroljor för fartygsdrift.

och hälsoskyddsnämnden, länsstyrelsen Ansvarig Miljö- Kommentar har vissa stickprov. Arbetet behöver Tillsynsmyndigheterna gjort utökas.

Å för lakvattnen från avfallstipparna vid Torsviken, tgärd Reningsverk byggs och Brudaremossen för att rena dem från miljöfarliga kemi- Tagene kalier.

Graab- Kemi och länsstyrelsen. A nsvarig Renhållningsverket, Graab, Kommentar Lakvattnen från Brudaremossen och Tagene avleds idag till Ryaverket utan Lakvattnet från Torsviken genomgår en föregående rening. enkel med före i havet. rening kalkfállning utsläpp

Å beslutar i tgärd Tillsynsmyndigheterna fortsättningen på egen hand omgivningskontrollens omfattning i luft- och vattenområ- Göteborgs den. Den görs mer Industrier och andra åtgärdsinriktad. miljöstörande bekostar kontrollen anläggningar och ger synpunkter genom en referensgrupp.

Ansvarig Länsstyrelserna, miljö- och hälsoskyddsnämnderna i regionen. Kommentar och Göteborgsregionens kommuner, länsstyrelser företag var tidigt ute och bedriver sedan år en omfattande kontroll av både luft många och vatten. Det kan utgöra grund för det fortsatta arbetet.

Trafik

Å tgárd Göteborgs kommun tar fram en kollektiv- och trafikplan med syftet att uppnå ett antal inom tio år. miljömål A nsvarig Göteborgs kommun (trafikpolitiska ledningsgruppen).

Kommentar V1 har utifrån politiskt fattade beslut fram för trafikens tagit miljömål utsläpp och vilka minskningar av som krävs för att utsläpp uppnå dem. Vår rapport har översänts för kännedom till storstadstrafikkommittén. Ett arbete med en kollektiv- och har inom trafikplan påbörjats kommunen.

Å lgärd Översiktsplaneringen (ÖP) utformas styrande för detaljplanering-

en. I OP skall hur kan framgå miljömålen uppfyllas. OP anpassas till den Målet skall vara att pågående regionplaneringen. Göteborgsregionen bildar en sammanhållen och balanserad arbets- och bostadsmarknad.

Ansvarig Göteborgs kommun (miljöpolitiska ledningsgruppen), Göteborgsregionens kommunalförbund.

Kommentar Med tanke trafik- och

på storstadsregionens miljöproblem är det

viktigt med__en hög ambition när det kommunens OP. gäller Beslut om OP skall fattas före den 1990. Planen är f n ute ljuli på samrädsremiss och kommer att ställas ut till hösten 1989. troligen

Å Västkustbanan mot ut med och förtgärd Kungsbacka byggs dubbelspår stärks med Bohusbanan rustas upp och kapaciteten höjs pendeltåg. för att förstärka enkelspåriga banor pendelresor. Möjligheten övriga och Boråsbanan) med pendeltåg bör undersökas. (Bergslagsbanan Centralstationen byggs om för genomgående järnvägslinjer. Tågtunnel genom centrala staden projekteras.

Lokaltrafik AB banverket, A nsvarig Göteborgsregionens (GLAB), Sj, Göteborgs kommun, länsstyrelserna i Hallands, Alvsborgs och Göteborgs och Bohus lån.

Kommentar Vårt om Bohusbanan har sänts ut till berörda för synpunkter. förslag De svar vi hunnit ta del av visar att kostnadsbild och antal resenärer behöva studeras ytterligare.

kan

län och har en utredning om Alvsborgs S] nyligen presenterat till mellan Tvåstadsområdet (Vámöjligheterna pendeltågstrafik och En förstudie om järnvägstunnersborg-Trollhättan) Göteborg. nel har påbörjats.

för i Göteborgs och Bo-

Åtgärd Investeringsramarna länstrafikanläggningar

hus län måste radikalt. i kollektivtrafik skall ges höjas Investeringar högsta prioritet.

A nsvarig Regeringen, banverket, Vägverket Kommentar Med nuvarande är möjligheten att bygga ut peninvesteringsramar och annan kollektivtrafik mycket begränsad. deltåg

På samma sätt som förstärks och blir genomgående Å tgä rd järnvägslinjerna de snabbusslinjerna i centrala Göteborg och knyts regionala ihop blir I inre delar garanterad genomgående. regionens ges bussarna körfält. framkomlighet genom egna Ansvarig GLAB

Kommentar GLAB:s handlingsprogram 1987. Ingåri

av framtida förändras Å tgá rd Inriktningen Göteborgs kollektivtrafiksystem mot ett helt automatiskt stomnät med hög turtäthet. Nätet separerat, omfattar hela det inre tätortsområdet, d v s Göteborg Mölndal och Partille. kommun snarast möjligt en första Göteborgs projekterar bana där andelen resande kan förväntas bli hög.

Göteborgs kommun (trafikpolitiska ledningsgruppen). Ansvarig Kommentar har fram ett för att visa de grund- Miljöprojektet tagit principförslag idéerna. läggande

Kostnaden för av ett modernt förde-

Åtgärd utbyggnad kollektivtrafiksystem

las mellan staten och Göteborgs kommun.

Ansvarig Riksdagen, regeringen Kommentar En viss del av den ekonomiska vinst Göteborgs kommun genererar för landet skulle kunna behållas av kommunen för att finansiera utbyggnad av kollektivtrafiken. En kan vara att effekterna av skatteutjämningssysterimlig lösning met fr o m 1990 och 15 år framåt. undanröjs Ett bindande avtal kan skrivas. långsiktigt

Å tgärd En viktig knutpunkt för byte från bil till kollektivtrafik väljs ut i regionen. En attraktiv som demonstrainfarts-/randparkering byggs tionsprojekt.

Ansvarig Göteborgs kommun (trafikpolitiska GLAB ledningsgruppen), Kommentar I 1988 års beslut tilldelades trafikpolitiska transportforskningsberedningen (TFB) ett för och deengångsanslag utvecklingsarbete monstrationsprojekt inom kollektivtrafiken. TFB:s Enligt program kommer delar av att användas för anslaget attraktivitetshöjande åtgärder och miljöinsatser. Tanken är att man skall stödja systemlösningar som gör hela resan attraktivare, t ex utformning av infartsparkeringar och hållplatser.

Å tgdrd Lastbilsterminaler lokaliseras utanför centrala Göteborg i anslutning till kringfartsleder och Kombiterminaler i Götejärnvägar. borgsregionen lokaliseras så att matartrafiken med lastbil minimeras och att kan ta en större del av lokala och järnvägen regionala godstransporter.

Ansvarig Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs kommun (trafikpolitiska ledningsgruppen), Sj. Kommentar En sådan för att sedan distribuera lokalisering skapar förutsättningar godset lokalt i Göteborg med särskilt t ex naturmiljövänliga fordon, gasdrivna fordon. En utredning pågår i kommunalförbundets regi med bl a Sj och andra för olika alternativ transportföretag. Utsläpp jämte ett skall redovisas. järnvägsinriktaf förslag

Å tgärd Utvidgning av industrispårnätet och elektriflering av huvudsträken. Projektering av ny järnvägsförbindelse över Göta älv.

A GLAB. nsvarig Göteborgs kommun, banverket,

Kommentar kommun har för 1989 och 1990 ökat till indu- Göteborgs anslaget strispårnätet med 2 milj kronor/ år. Marieholmsbron behöver byggas om inom de närmaste fem åren. Bron är en och länstrañkanläggning omfattas av Vi anser att Marieholmsbron skall länstrañkanslaget. överföras till stomnätet p g a den omfattande godstrañken över bron. Den trafiken är av nationell betydelse.

Å tgärd Koltransporter till Sävenäs kolkraftverk överförs till järnväg. Erfarenheterna från denna typ av lokal används för att transport på järnväg även överföra andra till Arbete godsflöden järnväg (t ex farligt gods). påbörjas med att ta fram fler godsflöden som kan vara för lämpliga järnväg eller spårväg.

A kommun nsvarig Sj, Göteborgs (energiverken).

Kommentar till Sävenäs kan vara ett Koltransporterna pilotfall.

Åtgärd Utsläppen från Volvos godstransporter till och från Hisingen mins-

kas med minst 50 % inom tio år.

A nsvarig Sj, Volvo, Göteborgs kommun (trafikpolitiska ledningsgruppen).

Kommentar Vi har visat att det att minska med går utsläppen 50 %, om ett antal åtgärder vidtas. Enligt Sj finns utrymme för ökad tågtrafik aktuella banor. på

De 20 största i Göteborgsregionen granskas

Åtgärd tillverkningsföretagen

när det deras till miljövänligare altergäller godstransporter. Förslag nativ och hur kan minskas, tas fram och genomförs. transportarbetet

Göteborgs kommun (trafikpolitiska ledningsgruppen), företagen. Ansvarig Kommentar Den har fattat beslut om att arbeta trafikpolitiska ledningsgruppen med godstransporter.

Diesel som bränsle för fordonstrafik awecklas i inom tio Å tgärd Göteborg år och ersätts med drivmedel. Göteborgs kommun miljövänligare fram en för hur detta skall ske. lägger plan

A nsvarig Göteborgs kommun (trañkpolitiska ledningsgruppen). beslut skall kommun dieseldrivna bussar Kommentar Enligt Göteborgs ej köpa fr o m 1990.

försök med fordon att omfatta ett Å tga rd Planerade naturgasdrivna utvidgas stort antal distributionsfordon och bussar.

A nsvarig Göteborgs kommun (energiverken och Göteborgs spårvâgar).

Kommentar Vi har tillsammans med initierat två projekt: naturgasenergiverken drift av KF:s och distributionsfordon respektive Göteborgs Pripps bussar. spårvågars

kommun är när det införande av vät-

Åtgärd Göteborgs pådrivande gäller

fordon. Förstudien av till i Götegasdrivna möjligheterna vätgasdrift

borg följs upp.

A Göteborgs kommun (energiverken). nsvarig har satt ett tillsammans med Chalmers Kommentar Energiverken igång projekt tekniska högskola.

Storstadstrañkkommittén bör utvärdera att slo- Å tgá rd noga möjligheterna för bilresa mellan arbete och bostad inom en pa reseavdragen storstadsregion. som att bilen används i bör inte medges Avdrag grundas på tjänsten i deklarationen. Hela kostnaden för överförs till arbetstjänsteresan givaren. Det värdet av förmånen av fri bil eller leasingbil bör beskatverkliga tas. De ekonomiska medel som skulle frigöras genom sådana förändringar bör till satsningar på kollektivtrafik. styras

A nsvarig Storstadstrañkkommittén, regeringen Kommentar I 1986 reseavdragen till 1,1 miljarder Göteborgsregionen uppgick kronor. Huvuddelen av resor med bil. avdragen gällde Ca 35 % av i trafik i Göteborg tillhör s k juridiska samtliga personbilar eller är leasade i minst ett år. personer, personliga företag

Produkter,

avfall

kemikalier,

Å tgärd Utsläpp i luft och vatten från hantering av hälso- och miljöfarliga kemikalier angrips genom och lokala/regionala råd, förelågganden förbud mot utvalda riskkemikalier.

A nsvarig Miljö- och hälsoskyddsnämnderna i Göteborgsområdet och länsstyrelsen.

Kommentar Beslut har fattats i miljö- och hälsoskyddsnämnden att till den ljuli 1989 lägga fram en om för att minska använd-

plan åtgärder kraftigt

ningen av miljöfarliga kemikalier. har central Atgårder vidtagits på nivå under 1989 mot två av (kemikalieinspektionen, Kemikontoret) de tre kemikalier fram. miljöprojektet lyft

Ä tgdrd En särskild arbetsgrupp utses. Den får i uppgift att påverka tillverkare och användare av kemiska råvaror och produkter att utveckla och övergå till alternativ. miljövänligare

Ansvarig Kemikalieinspektionen, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Göteborgs kommun.

Kommentar bör ha i centrala Arbetsgruppen förankring och lokala myndigheter samt i konsumentinformationen. Exempel på hur arbetet kan bedrivas har med en gjorts arbetsgrupp med representanter från miljöprojektet, länsstyrelsen och lev som du lär i kampanjen Göteborg. Två stora tvättmedelstillverkare i har Sverige (75 % av marknaden) utvecklat nya bastvättmedel utan tillsatser och kosmetika. onödiga

Åtgärd Hanteringen av hushållsavfall och industriavfall förändras mot

mindre mängder restavfall och minskad ämmängd miljöstörande nen i avfallet. Detta skall ske i med en om och linje plan källsortering lokal kompostering som fram. Miljöprojekt Göteborg tagit A kommun nsvarig Göteborgs (miljöpolitiska ledningsgruppen) och renhållningsverket. Kommentar i har Renhållningsverket Göteborg påbörjat ett arbete med denna inriktning. Å tgdrd Ökad återvinning av förbrukade smörjoljor måste ske inom hela

landet. Samtidigt måste krav riktas mot tillverkare och av importörer olika oljor att ta fram alternativ. miljövänligare Ansvarig Miljö- och energidepartementet, naturvårdsverket, kemikalieinspektionen. Kommentar I samlar Graab-Kemi in en stor andel Göteborgsregionen av det miljöfarliga avfall som uppstår. Det är att den behandviktigt slutliga lingen förbättras på nationell nivå. är ett Avfallsoljorna exempel.

bensin för att förbättra den från hälso- och Å tgä rd Krav ställs på miljösyn- Halterna av eller kolväten (aromater, alkepunkt. flyktiga skadliga ner) kan minskas.

naturvårdsverket. A nsvarig Oljebolagen, kemikalieinspektionen,

Kommentar diskuterar frågan med oljebranschen. Kemikalieinspektionen

Å från industrin och från tankbilsttgärd Oljeemulsioner rengöringsrester våttar skall behandlas i anläggningar där förutom oljor även andra kemikalier nationella krav miljöstörande avlägsnas. Långtgäende behöver fastställas.

Naturvårdsverket, STU (styrelsen för teknisk utveckling). Ansvarig i 1989 i drift en för Kommentar I Göteborg tar Graab-Kemi juni anläggning av emulsioner. Den eller likvärdiga lösninglångtgående behandling inom landet för denna ar kan utgöra standardkrav typ av behandling. I Skarvikshamnen har Paktank en modern för rengöring anläggning av tankbilar och kemikaliecontainrar. Den kan användas som mohela landet av ännu bättre teknik. dellförslag inom och för utveckling

Förändrad

lagstiftning

Å Partille och Mölndals kommuner förklaras som miljötgdrd Göteborgs, införs för att skyddsområde enligt 8a§ miljöskyddslagen. Regler minska utsläpp och störningar från - trafiken - trafikalstrande verksamheter som terminaler - kemikalier och produkter - och verksamheter miljöstörande anläggningar - hamnar och fartyg - hushålls- och industriavfall

A nsvañg Miljö- och energidepartementet. hand bör arbetet och Kommentar I första med nya regler ägnas åt trafikfrågorna de små miljöstörande verksamheterna. många För kemikalier och avfall föreslår vi att andra (lagen om lagar kemiska och renhållningsförordningen) tillämpas strängprodukter are i ett miljöskyddsområde.

ändras så att det blir för den Å tgä rd 14§ i miljöskyddslagen obligatoriskt som söker tillstånd för verksamhet hos koncessionsnämnmiljöfarlig den att redovisa en utomstående om möjliga sakkunnigs utredning skyddsåtgärder.

A Miljö- och energidepartementet nsvarig Kommentar Det finns att på detta sätt, men möjlighet utnyttja miljöskyddslagen arbetet skulle underlättas med en En sådan väsentligt lagändring. skall göras på uppdrag av naturvårdsverket, länsstyrelsen utredning eller miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Å tgárd Miljöskyddslagen ändras så att utsläpp och miljöstörningar från godstransporter till och från verksamhet tillståndspliktig (enligt miljöskyddslagen) och transportintensiva verksamheter skall miljöskyddsprövas. A nsvarig Miljö- och energidepartementet

Kommentar Vi har fram för sådan tagit exempel på beslutsunderlag prövning (Volvos godstransporter).

Å tgärd om kemiska ändras så att omvända Lagen produkter bevisbördan och av ämnen mot mindre ”substitutionsprincipen” (byte farliga farliga) ges ökad tyngd genom att de förs in i lagtexten. Ansvarig Miljö- och energidepartementet. Kommen tar Utredningen om översynen av kemikaliekontrollen har föreslagit att substitutionsprincipens” tillämpning utreds och att omvända be- Visbördan införs i lagen.

Å tgärd Lagstiftningen ändras inom miljöområdet så att bättre förutsättningar för ett målinriktat med trafik skapas miljöskyddsarbete och produkter/ kemikalier. A nsvarig Miljö- och energidepartementet Kommentar har aviserat Regeringen en översyn av miljölagstiftningen och har därmed att sådana möjligheter skapa förutsättningar.

Särskilda

yttranden

Hubendick

Bengt

Industrisamhället representerar en epok burna, flöden med ekologisk och i läng-

omfattar den därmed också ekonomisk kontrasom hittills bara ett par hundra år av uppåt tre miljoner produktivitet. Energidegraderingen mänsklighetens år historia. Till skillnad mot skulle ha relativt liten om enerlånga fångst- betydelse folkens samhällen och de förindustriella hämtades ur flöden. I verket gin själva vilka i stort sett var hämtar det industrisamhället till jordbrukssamhällena, globala är industrisamhället ex- mellan 80 och 90 % sin från hushållande, hjälpenergi I industrisamhället har i form av fossilt kol. I Sveploaterande. engångslager konsumtion, underblåst av reklam, fått är motsvarande siffra nära 60 %. rige ett att hålla I mening kan man egenvärde som_ ett medel termodynamisk rullande. Okad konsumtion ini- att industrins ordnande processer hjulen säga tierar ökad vilken anrikning, formande, samproduktion, ger ar- (särskiljande, betstillfällen men innebär accelererad åstadkommer öar av ordmansättning) av materia och Den- ning (tex en bil kan liknas vid en ö av mobilisering energi. na dels en resursför- driven nås mobilisering utgör långt ordning). Ordningen dels den första länken i den till av än mer oordning runtombrukning, priset ut i ökad av- - i form av kedja som till slut mynnar kring oordning degraderad och växande materia och energi. Priset är större än fallsproduktion miljöproblem. vinsten därför att alverkningsgraden Vårt industrisamhälle, och då främst drig kan nå 100 %. Man kan också likna dess anses industriprodukterna vid små bitar av omtillverkningsindustri, produktivt. Det åstadkommer men vandlad natur som genom konsumtion produkter, för att bedöma dess måste i avfall, av vilket det mesta är produktivitet övergår ställas mot dessas Två naturfrämmande och blir grus i maskiprodukterna pris. minusposter bakom produktio- neriet. De tunga minusposterna energitunga nen är material- och och bakom induenergidegradering. materialdegradering resulterar delvis strisamhällets produktion tas normalt in- Materialdegraderingen i okontrollerade, oftast luft- eller vatten- te med i ekonomiska kalkyler. Man får

härigenom en orealistisk industri- insatserna i form av milsyn på ger biprodukter samhällets lönsamhet. Ett annat särskilt som luft- och vattenuttryck jöproblem, för denna bristande realism är att natur- och buller. föroreningar resursförbrukning på ekonomiskt språk En helt annan sida humanekologisk kallas produktion (uttag av grus ur en hos staden bottnar i skillnaden mellan

grustäkt betecknas som produktion men där rådande och livssituation å ena miljöinnebär konsumtion av en sidan och den och engångsre- miljö- livssituation, surs som naturen som människan producerat). nämligen fångstfolkens, Parentetiskt bör här också hunnit bli naturliga rimligen biologiskt anpassad fonder (t ex skog, åkermark, marina till å den andra.

ekosystem) nämnas. Genom sin tekniska Koncentration av i miljöproblem effektivitet, sin rationella drift storstaden är ett faktum. Man försöker kortsiktigt och sin strävan efter maximal avkast- mot värja sig dem och göra det möjligt ning, i stället för tenderar indu- att leva vidare i Det har i stor optimal, stadsmiljön. strisamhället att förbruka fond- skett genom naturliga utsträckning skorstensprini stället för att utan kapital tidsbegräns- cipen: att föra bort och sprida effekterna åtnjuta deras så de märks mindre. Detta ning avkastning. är självklart Det tekniskt avancerade och Genom olika åtimpone- ingen verklig lösning. rande industrisamhället har utvecklats försöker man skilda sätt minigärder på utan dess mera effekterna och för dem. I helhetssyn på resursmässiga värja sig och innebörd. Det har ut- huvudsak innebär detta i flödeekologiska åtgärder vecklats under outtalade förutsätt- nas slutända. Detta innebär drastiskt utfyra ningar: att tillgången råvaror är obe- en eldsvåda sampå tryckt att försöka hejda gränsad, att tillgången på lagrad energi som man mer bränsle. tidigt slänger på är obegränsad, att naturens mot Vi kan nå ett helt tillfredsställande tålighet aldrig påverkan är obegränsad samt att männi- mål detta sätt. Det vi når vi till på uppnår skans tolerans mot förändrad är livsmiljö ett mycket högt pris.

obegränsad. Vi håller nu på att bli varse Det bör självklara tillvägagängssättet om att är ohållbara, i stället vara att de första länkarförutsättningarna angripa vilket är den till nai den yttersta bakgrunden kedja som utmynnari miljöprodenna blem. Vad innebär det? Att minimera utredning. Industrisamhällets mest utpräglade behovet av att mobilisera och maenergi livsform utgörs av storstaden. Storstaden teria. Detta i sin tur kan genomföras på är ett system men inget ekosystem. Den två sätt. Det ena är genom utveckling av

utgörs av den tärande delen inom ett vald teknik för effektivare utnoggrant mänskligt ekosystem där den närande nyttjande av faktiskt mobiliserad energi delen återfinns Denna och materia hos på landsbygden. (ökad verkningsgrad närande del kan vara över hela slutna återspridd processer, cykliska processer, jorden, något som bidrar till de trans- i hållbarare vinning övrigt, produkter som Den andra portbehov varje stadsbildning gene- etc). är genom en mindre rerar. Staden förutsätter en resurskrävande livsstil bil med fokusering (använda av material- och (bränsle, för återvinenergiflöden urskillning, separera sopor mat, vatten och mycket mer) mot staden, ning och mängder av andra enkla åtgär-

flöden som inom staden måste grenas ut der vilkas är omgemensamma drag och nå alla dess invånare. Flödena resul- En av och sorg). verklig lösning miljöterar i avfallsflöden ut ur staden. Allt torde inte vara resursproblem möjlig detta bidrar till en komplicerad och sår- utan av visst avkall accepterande på perbar teknisk apparat av transportleder, sonlig bekvämlighet. rörledningar, kablar etc. Koncentration Ska vi äter till medeltiden undrar nå-

innebär som all måste från tillkämpad ordning, något gon. Nej, förändring utgå alltid kräver sitt pris. Stora arbets-, ener- med dess särskilda tekniska nuläget möjgi- och materialinsatser krävs för brister: av kunupp- ligheter (och mängder drift och underhåll byggnad, av de sys- skap och färdighet har redan trängts untem som är den koncentrerade struktu- dan av vår tekniska livsform och förgått rens förutsättning. och material- Det råder därtill enkel kor- Energi- lorad). ingen

relation mellan eller systemändringar kan vi inte lösa miljöresursförbrukning ens materiell standard ä ena sidan och bara bedriva ett uppehållanproblemen, livskvalitet å den andra. Det finns utrym- de försvar mot deras symptom. me för sänkt materiell resursförbruk- Med denna korta överblick villjag ge och bibehållen eller kanske till och bakgrunden till det sätt på vilket Miljöning med livskvalitet väl valda Göteborg åtminstone till en del höjd genom projekt kräver dock värde- försökt angripa problemen. För en fylliåtgärder. Förändring och en argumentation bakom vad som här ringsförskjutningar attitydänd- gare En av motkrafterna finns i ett sys- framförts mycket kort hänvisas till min ring. temmotstånd, det etablerades konserva- bok Människoekologi (Gidlunds 1985, tism och motstånd mot förändring 3zdje upplagan 1988). (utom en: systemets egen tillväxt). Utan

Karlsson

jan

Miljöprojekt Göteborg skall enligt sitt området mil-

specifika problemen. Övrig

mandat initiera och samordna verksamhet åtgärder jöpåverkande kan inte sägas så att blir renare som är unika för Hisingen väsentligt skapa miljöproblem inom en tioårsperiod. I uppdraget anges Göteborgsområdet. också i vilka avseenden man från Trots insikten om detta valde utredregeringens sida ansett att sina resurser alla ytterligare åtgärder ningen sprida på varit samt att man skall ha olika tänkbara både sådaangelägna miljöproblem med bl a berörda na som överläggningar statliga var utpekade i mandatet och och kommunala sådana som utanför. organ. uppenbart låg Spe- Av mandatets formulering ”att göra ciellt villjag peka på utredningens arbete

Hisingen väsentligt renare inom en tio- inom kemikalieområdet. Förutom att

att arbetet mäste be- det utanför mandatet årsperiod” framgår legat är den typ av drivas skyndsamt och koncentrerat. arbete som utredningen genomfört jag anser det att flera olika kontroll av kemikalier - inte särskilt väl viktigt former Basen prövas i miljövårdsarbetet. låmpat att genomföras lokalt utan bör i för ett arbete måste dock första hand bedrivas insatser cenframgångsrikt genom präglas av långsiktighet och kontinuitet. tralt och internationellt. Det har också

Ett sådant arbete bedrivs bäst i organise- visat sig att de kemikalier som Miljöpro-

rade former och den typ av insatser som arbetat med har varit och jekt Göteborg Miljöprojekt Göteborg kan initiera är föremål för sådana centrala insatser.

och/eller genomföra kan endast ses som Ett brett skulle kunnat angreppssätt ett till de mera vara om man ett komplement långsiktiga verkningsfullt på tidigt av ”ordinarie” hanterade stadium -i med mandatet - sökt myndigheter enlighet åtgärderna. samarbete med och statliga myndigheter Detta innebär inte att de sina insatser till

åtgärder planerat med hänsyn

som vidtas av de etablerade redan arbete. Atminstone idag myndig- pågående när heterna - centralt, regionalt och lokalt det naturvärdsverkets ansvarsomgäller nödvändigtvis alltid är de lämpligaste råde har - med ett raffinadeundantag, och att de inte kan kritiseras. Det är rierna - sådant samarbete inte något emellertid tveksamt om Gö- sökts. I fall har arbetet bedrivits Miljöprojekt övriga haft mandat teborg att göra en bred kri- helt självständigt och många gånger på tisk av i sin en från tveksam granskning miljövårdsarbetet saklig synpunkt nivå. helhet, vilket man enligt min En i nära samarbete uppfatt- uppläggning i ät. med skulle ning hög grad ägnat sig miljömyndigheterna enligt Att projektet getts formen av offent- min mening ha resulterati att utredning-

lig utredning behöver inte heller betyda en koncentrerat sina insatser till ett fåtal att den inte skulle kunna använda sig av områden - främst trafiken. För Göte-

något okonventionella arbetsmetoder. finns relativt bra utredborgsregionen Tvärtom -jag tycker det är att inom trafik/ angeläget ningsmaterial miljöområsådana metoder används för att attacke- det som kan till för insatser ligga grund ra som synes svårlösta även kort sikt. problem genom på Miljöprojekt Göteborg traditionella och etablerade arbetsfor- borde min dessa som enligt mening tagit mer. Detta får dock inte innebära att för sitt arbete inom trafikutgångspunkt man helt från mandatet sektorn avlägsnar sig för att genom vissa kompletteeller att man gör sådana resurspriorite- ringar tillsett att åtgärder blev genomför-

ringar att det med utred- da i Nu har man istället huegentliga syftet praktiken. ningen försvåras. satsat att - vudsakligen på översiktligt Det stod på ett stadium klart att utreda insatser som sikt tidigt möjligen på lång trafiken var den dominerande källan till kan vara användbara.

problemen i området, även om också en Genom detta angreppssätt har - som del industriverksamhet - främst Volvo utredningen själv påpekar åtgärdsföroch raffinaderierna - bidrar till de för inom trafiksektorn ett slag givits längre

har mandatet skulle utföras. tidsperspektiv. Utredningen därigenom - min - missat Enligt min mening borde således Milenligt uppfattning det man mandatet skulle åstad- jöprojekt Göteborg enligt komma ett renare 0 ha koncentrerat sina insatser till verknämligen väsentligt inom en samheter som inte behandlas i annan Hisingen tioårsperiod. har pekat på ordning Miljöprojekt Göteborg en del att attackera 0 samordnat sin verksamhet med även möjligheter problem ett sätt som inte används idag. Flera statliga myndigheter på av dessa man skall ta o ett sätt satt sig in i förslag tycker jag på omsorgsfullare fasta i det fortsatta vad som pågår inom fältet genom andra på miljövårdsarbetet inom centrala, regionala och lokala myn- organs försorg Man har också ett bra sätt 0 åtgärder inom trafikområdigheter. på föreslagit listat som kommunen bör det som ger en påtaglig effekt inom den åtgärder själv - vilka till stor del tioårsperiod som berörs i utredningens genomföra givetvis varit kända och kunnat utan mandat åtgärdas medverkan. Det är dock Genom att inte göra detta har man utredningens att detta arbete missat att väbeklagligt positiva ge- möjligheten göra Hisingen nomförts bekostnad av vad som enligt sentligt renare inom en tioårsperiod. på

Lennart Olsson

- som 8a§ Miljöprojekt Göteborg föreslår i en av utifrån nuvarande lagstiftning dess rekommendationer att till - leder min meregeringen ger möjlighet enligt utpekar Göteborgs, Mölndals och Partil- inte till bättre ning någon förutsättning le kommuner som ett miljöskyddsområ- för det miljöarbete som bedrivs och skall de enligt 8a § bedrivas i miljöskyddslagen. Göteborgsområdet. Snarare är Det sägs också att i ett senare skede det fråga om en administrativ förenkling

kan det vara motiverat att områ- i led av utvidga något miljöarbetet. det till en större del av näm- Den här kan i stället Västsverige, åtgärden ge ett ligen triangeln Göteborg - Trestadsom- av och felaktigt intryck handlingskraft rådet - inklusive Lysekil Göta älv. därmed bidra till en av en fördröjning Samtidigt framförs i utredningen be- av de svenska angelägen samordning rättigade farhågor för att nuvarande mil- eller hellre en allmän övermiljölagarna jöskyddslag, inklusive 8a §, på ett effeksyn av hela miljölagstiftningen. tivt sätt kan utgöra legala utgångspunk- Därför år det angeläget att de åtgär-

ter för att effektivt nå en lösning på mil- der som föreslås inriktas mot snara och

jöproblemen som med av det sammanhänger kraftiga förbättringar praktiska trafiken, produkter, kemikalier och av- kontroll- och som uppföljningsarbete fall. utförs med alltför stora resursbrister idag Enligt min mening har arbetet i pro- vid t ex naturvårdsverket och länsstyreljektet visat att de svenska år sernas naturvårdsenheter. miljölagarna splittrade och svaga. Detta har ofta påpe- En viktig grundtanke i Miljöprojekt

kats bl a i och av Svenska Na- arbete har även varit riksdagen Göteborgs att utturskyddsföreningen. veckla modeller för hur miljöarbetet Genom att nu un- skall kunna bedrivas Göteborgsområdet effektivt över hela der en tid tilldelats kvalificerade utred- En av Sverige. särbehandling Göteborgsningsresurser på miljöfrågor, har man området som ett förordnande 8a § enligt kunnatvisa vilka resultat som kan nås om år, leder till att värdet av arbeprojektets miljöskyddet får ökade resurser. te blir mer lokalt.

Detta faktum tyder på att mycket kan Därför borde utredningen kraftigare

åstadkommas t o m med nuvarande det behovet påtalat angelägna av en ny

splittrade lagstiftning på miljöområdet miljölagstiftning som har sin utgångsom fältarbetet ett rik- i vad naturen faktiskt organiserades på punkt tål, och inte tigt sätt och ges rimliga personella och föreslagit ytterligare förordnande enligt

andra resurser och bättre villkor i en föråldrad övrigt. lagstiftning.

Någon ytterligare legal påbyggnad

Rune Persson

Under arbetet i har en del la synder att rätta till både då det gäller delegationen synpunkter jag haft inte beaktats i rap- avloppsanläggningar (dubbla lednings-

varför de framförs här. system) och stadsplanering (kollektivtraporten, Visionen, som inleder rapporten, har fiken). med att om el- En attraktiv kollektivtrafik är ett måsinget verkligheten göra, För att klara detta måste energi i Göteborgsområdet skall genere- te i framtiden. ras med fossila bränslen, vare det rör samhället ta en av sina primära uppgifter sig eller s k Koldi- större allvar. Våldet måste bort från sig om naturgas oljegas. på oxid- och kommer att och om medborgarna skall kvåveutsläppen gator torg öka avsevärt. Denna kan inte för- använda kollektivtrafiken under ökning ”våga” andra alla tider I våra talar vi svaras av minskningen på häll, t ex på dygnet. planer biltrafiken. Målet renare luft. Kom- ju om förarlösa vagnar. ärju munens borde vara att er- En bättre miljö år en viktig del av vår primärinsats sätta och kolbaserad ener- standard och om våra problem skall lösas befintlig oljemed Detta skulle måste kommunen prioritera. Går man gialstring naturgas. också medföra minskade på allvar in för en attraktiv och rationell tunga transporter av och kol. Det är brist i av kollektivtrafiken borde ju vi i olja givetvis lösning direktiven att inte från fossilelda- Sverige med hjälp av Volvo, Saab Scania, utsläpp de är med. ABB (Asea), Ericssons m fl kunna få fram energianläggningar Det har visat under arbetets ett bra alternativ med en kombination av sig gång, att de s k från industrin och utslåppssnåla bussar. punktutsläppen spårvagnar all erfarenhet kräver de flesta är lätta att kontrollera och genom samar- Enligt bete med industrin kommer dessa ökad användning av el som prob- miljöinsatser lem att lösas. Värre är med Detta är viktigt att påpeka. problemen energibärare. storstadens avfall. Här finns många gam-

110 SOL 1989:32

Sammanfattningar

av

rapporter

Under arbete har en rad

Miljöprojekt Göteborgs

Dessa har redovisats i

projektstudier genomförts.

särskild av är

en rapportserie. Många rapporterna

relativt omfattande och tar tid att läsa. För att un-

till och ge för läsare en en

derlätta våra möjlighet

av innehållet i

översiktlig orientering rapporterna,

redovisas här av de olika

sammanfattningar pro-

Det är att att det

jektstudierna. viktigt poängtera

varierande sidantalet mellan de olika sammanfatt-

för

ningarna inte innebär något ställningstagande respektive

av

betydelsen rapport.

Innehåll

Rapport 1 till Bensinutlastning fartyg

-0 återvinning av kolväten. 114

2 för - Rapport Atgårdsprogram rafñnaderier möjligheter och kostnader för reduktion av till luften utsläpp från Shells och BP:s raffinaderier i 117 Göteborg. Rapport 3 Alkener i bensinångor. 120 Rapport 4 Ett grönt avfall för ett grönare - för- Hisingen slag till en långsiktigt fungerande avfallshantering. 122 Rapport 5 Minskad - ett renare slam.

kemikalieanvändning

En att av tre möjlighet begränsa användningen kemikalier i Göteborgsområdet. 125 Rapport 6 av Uppskattning kolväteutsläpp från raffinaderierna på Hisingen. 130 Rapport 7 i Godstransporter Göteborg. 132 8 - Rapport Volvogods på miljövänligare sätt. 135 9 - Rapport Bohuspendeln regionaltåg - - Uddevalla. Göteborg Stenungsund 138 Rapport 10 av lakvatten. Rening 141 11 Att minska resbehovet - Rapport några möjligheter i en storstadsregion. 143 12 Olika trañkflödens Rapport belastning på luftmiljön. 147 Rapport 13 och avfall i Oljeförorenade avlopp Göteborg - till förslag förbättringar. 150 14 Tankbilstvätt - Rapport nuläge och förslag till förbättringar. 155 Rapport 15 Modern kollektivtrafik i 159 Göteborg. Rapport 16 Studieresa i USA - luftvårdsarbete

och avfallshantering. 162 Rapport 17 Göteborgs trañk- och miljöproblem - en fråga om samordnad stads- och 166 trañkplanering. Rapport 18 Miljöskyddsområde enligt 8a § miljöskyddslagen - kommentar och för inre förslag Göteborgsregionen. 169 Rapport 19 som fordonsbränsle i Naturgas Göteborg. 171 Rapport 20 Miljöfarliga ämnen i lakvatten, sediment och musslor - en studie av Göta älvs mynningsområde och av lakvatten från 174 Göteborgs avfallstippar. Rapport 24 Trafik och stadsmönster - om trafikutvecklingens betydelse för stadsstrukturen och Göteborgsregionens balans. 177 PM Studieresa i Holland - luftvårdsarbete i Rotter-

dam, besök hos Shell och Concawe. 180

Beträffande PM och se sista sidan. ytterligare rapporter,

till

Bensinutlastning fartyg

kolväten.

återvinning

av

-

l har undersökts möjligheterna för återvinning av projektstudien

kolväten vid av bensin i som

ur bensinångor Iastning tankfartyg

hamn. l bland annat att kolväte-

Iiggeri rapporten konstateras

är så omfattande att det är intressant att försöka

utsläppen

återvinna dem. Det finns etablerad teknik för att återvinna

kolväten ur Tekniken har under flera år använts för

bensinånga.

av kolväten vid av tankbilar. Det intressanta

återvinning Iastning är att tekniken även att använda vid tartygsutlastning. går

be- sat till gruppen återfinns huvudsakli-

tredningsuppdraget dimensionerna på slussar-

till en teknisk Ka- de na i çöta Alv och Trollhätte gen moderna fartyg. Genom

U

gränsades och ekonomisk studie, där nal. Aldern farty- internationella konventioner på de aktuella måletvar att undersöka och anvi- gen varierar rätt mycket, vilket som finns, är de här fartygen försa en genomförbar metod för att också medför att utrustningen sedda med ett s k inertgassystem. återvinna kolvätena. I förutsätt- för sluten hantering skiljer sig ät. Av den anledningen kommer (let För den här gruppen krävs att vara tekniskt mycket en kelt att ningarna ingick att de säkerhetskrav som kan en relativt omfattande komplet- ansluta fartygen till en återvinmyndigheterna är komma att ställa ska uppfyllas. tering av rör- och nivåstyrnings- ningsanläggning. Fartygen I Göteborg sker all utlastning system för att fartygen ska kunna byggda för sluten Iastning. av bensin till fartyg i Skarviks- anslutas till en återvinningsanoch Ryahamnarna. Av dessa är läggning. Vid utlastningett svarar det olje- Skarvikshamnen mest betydelse- 0 Kust- och Nordsjötonnage på bolag som ska lasta ut produkten full med hela 98 procent av den mindre än 20 000 dödviktslon. Här för pumpningen. Man utnyttjar därvid som antingutlastade mängden bensin. rör det sig om ganska moderna rörledningar produkt-, special- och kemikalie- en âgs gemensamt eller av oljetankers. Flera av fartygen är re- bolagen. Tre av dan utrustade för att anslutas till Pumpkapaciteten för respek-

typer fartyg

återvinningsanläggning. För tive kaj varierar relativt mycket. som lastar bensin i dem som saknar denna utrust- Variationerna beror dels på stor- Fartygen Skarxdkshamnen kan indelasi tre ning kommer dock anpassning- lek av tonnage hos fartygen, dels grupper: en att till övervägande del vara på begränsningar i rörlednings- 0 Vänertonnage på mer 4 000 mycket enkel. systemen. dödviktston. Fartygens längd, 0 Oceangående lonnage på mer än bredd och djupgående är avpas- 20 000 dödviktston. I den här

114 SOL 1989:32

HHVVUH| -

ton ben- som betjänar var sitt ut-

Bensinmängder ning på 1,3 miljoner ningar,

sin/ år. lastningsområde. Den totala utlastade bensin- Den teknik som förordas i O Alternativ 3 innebär att en hutill har under mängden fartyg projektstudien skulle ge en åter- vudanlåggning placeras centralt 1980-talet varierat mellan 0,7 inom området, men där det förvinningsgrad på 95-98 procent. miljoner ton/år till 1,3 miljoner Differensen beror på variationer sta processteget placeras i direkt ton/år. Under senare år har siffi sammansättningen av innehål- anslutning till respektive utlastran dock legat ganska stabil kring let av kolväten. ningsplats/kaj. 1,3 miljoner ton/år. I praktiken betyder detta att Av den utlastade bensinen så gott som alla kolväten tas om Rapportförfattarna förordar algår cirka 35 procent hand. De resterande pä export. procenten ternativ 3 som det mest lämpliga. 65 procent lastas till fartyg som är kan, om det anses nödvändigt, Utrymmesmässigt skulle detta indestinerade till svenska hamnar. reduceras installation av genom nebära att det första steget (den s Av de sistnämnda går hela 25 aktivt kolfilter. Då skulle en i k absorbern placeras pä en kaj procent till hamnar vid Vänern. redukprincip hundraprocentig där cirka 2 m tas i anspråk. Totion erhållas om systemet sluts. talt rör sig detta om fyra enheter. Den svaga länken i systemet De övriga delarna av processan-

Kolväteutsläpp utgörs av fartygen själva. Där kan läggningen tar upp cirka 200 m2.

både utrustningen och hante- Det intressanta är att återvin- AV det totala kolväteutsläppet i variera. Det finns huvuddelar ringsrtttinerna ningsanläggningens Göteborg, anger konsultstudien därför en risk för att utsläpp än- reabsorber, och (splitter, kylatt utsläppen i samband med då kan inträffa, om ingen kont- tryckluftsaggregat, värmeväxlare bensinutlastning till fartyg utgör roll sker. m m) ryms i en enda container. cirka tre procent. Man betonar Hela anläggningen styrs heldock attjämförelsen grundas på automatiskt av en processdator, mätningar, som ligger tillbaka i från vilken larm etc

Ãtervinningsanläggningen

driftdata, tiden, varför det kan finnas en förs över till ett kontrollrum och viss osäkerhet med i bilden. Att I projektarbetet har man också larmcentral. Om det uppstår fel, utsläppen ändå är väsentliga studerat olika alternativ var en omedelstängs anläggningen främst samman med uthänger återvinningsanläggning kan pla- bart. Det kommer dock att fordsläppens geografiska ceras. läge. ras tillsyn varje dag för löpande Om siffrorna rör 0 I alternativ stämmer, l placeras en an- kon troll och för att avhjälpa fel m det sig om cirka 600 ton kolväten läggning centralt mellan utlast- m. som ska omhändertas. Man har ningsplatserna. då utgått frän en årlig omsätt- 0 l alternativ 2 byggs två anlägg-

Säkerheten

PHOCESSEN I sammanhanget bör man också komma ihåg att det finns fler för- Den bensinånga som avgår från fartygets tankar vid bensinutlastningen samlas delar att vinna utöver de rena upp. Via konventionella rörsystem leds ångorna till en processenhet. miljöaspekterna. Ett väl fungl processens första steg tvättas (absorberas) bensinångan med avkyld fotogen erande ätervinningssystem för enligt motströmsprincipen. Fotogenens temperatur är cirka - 25 °C. Frigjord luft bensinångor bidrar till att mängsamlas i behällarens topp och släpps ut (här kan vid behov ett kolfilter sättas in). den explosions- och brandfarlig Fotogenen med sitt innehåll av absorberade kolväten pumpas till en lagertank gas kring ett förtöjt fartyg reduför flödesutjämning. ceras kraftigt. Från lagertanken pumpas ett konstant flöde till en s k splitter. Där separeras Om hela systemet utformas fotogenen från bensinen genom uppvärmning. Därefter överförs fotogenen till en på rätt sätt, kan man räkna med kyltank för att ånyo användas i processens första steg. att säkerhetsnivån totalt sett höjs Den bensin som återvinns i splittern, och som genom uppvärmningen övergått - även om man för in nya ”riski gasfas, leds till det tredje processsteget. Detta utgörs av en s k re-absorber. l komponenter i området. re-absorbern kan den återvunna produkten lösas upp i ett cirkulerande flöde av Den svenska arbetsmiljölag- “frisk” bensin. Alternativt kan man också kyla ned produkten för övergång till stiftningen kräver för ombordanvätskefas. ställda ett system som samlar upp Det första alternativet bedöms i projektstudien vara bäst både från ekonomisk och ventilerar ut bensinångor och teknisk synpunkt. Om anläggningen skulle överbelastas behöver inte detta dem över masttoppen. Reglerna betyda att processen avbryts. Däremot blir verkningsgraden sämre, vilket i sin tur gäller dock endast för svenskleder till att utsläppen till luft tillfälligt ökar. Där sådana registrerade fartyg. Processen går under beteckningen Cool Sorption. Man räknar med att system har byggts, kommer det kolväteutsläppen genom denna minskar med 95-98 procent. att röra sig om ganska enkla kompletteringar för att ansluta syste-

L ”OHT 1 -

i och varierar stämmelserna, kommer det sanmet till ett återvinningssystem kompletteras land. mycket. För välutrustade fartyg nolikt att ta ganska lång tid innan kan genomföras. Om Enligt projektstudien verkar (med mätutrustning och gasupp- systemet det inte heller finnas några for- samlingssystem) uppskattas kost- man istället utgår från att lokala mella hinder för att utarbeta och naderna till mellan 50 000 och regler kan skärpas relativt omgåanta nationella som 100 000 kronor under förutsätt- ende, skulle ett system kunna vaanvisningar gör det möjligt att återvinna så- ning att förändringarna görs i ra i operativ drift inom relativt dana kolväteutsläpp som uppstår samband med klassning. kort tid. Enligt projektrapporten vid utlastning till fartyg. För sämre utrustade fartyg finns det Å . . som alltid vid särtill betydligt bestâmmelser risk för marknadsuppgår kostnaderna påverkan varför en diskussion högre belopp. Ekonomi Driftkostnaderna beräknas bör föras med berörda parter om till cirka 220 000 kro- uppläggning, tid, avgifter m m uppgå Anlâggningskostnaderna för nor/ år. innan slutlig ställning tas. och rörsys- Som jämförelse kan man se processanläggningen bentemen i land uppskattas till cirka på värdet av den återvunna sinen. Vid ett inköpspris Källa 15 miljoner kronor. Om man vill på 80 utrusta anläggningen med ytter- öre/liter (oskattad bensin) blir Bensinutlastning till fartyg - återt ex i form av värdet cirka 580 000 kronor/ år. vinning av kolväten. PRIM Conligare reningssteg, aktivt kolñlter på de utgående sult AB C9” Rockstore Engineering luftströmmarna, tillkommer yt- AB. Rapport nr I. Miljöprojekt Göcirka fyra miljoner kro- teborg. Augusti 1988.

terligare Tidsaspekterna

nor som kostnad. Hur stora kostnaderna blir Om man vill avvakta en skärpav de internationella beför de fartyg som ska byggas om ning

- RAPPORT 2* -

Ãtgardsprogram

för

raffinaderier

I projektet har man studerat de tekniska och möjligheterna

kostnaderna för att minska till luften från SheIIs och

utsläppen

BPs raffinaderier Men

på Hisingen. Miljöprojekt Göteborg har

också med studien velat visa hur samhällets i

på miljöorgan egen regi kan utreda tekniska att minska möjligheter utsläpp

från

miljöstörande anläggningar.

ålen med

M

projektet har varitatt Raffinaderiproduktion vid BP och Shell 1987 (ton/år).

0 redovisarafñnaderiernas Háoüeinsats BP Shell

utsläpp Lågsvavlig Nordsjöolja 2.946.277 3.500.000 0 identifiera xdlka tekniska möj- 691.102 - Högsvavlig råolja ligheter som är tillgängliga för Totalt: 3.637.379 3.500.000 att minska tttsläppet)

0 föreslå sådana åtgärder som Produkter

bedöms vara kostnadseffektiva.

slag av föroreningar: svaveldi- Svavel och förluster 194 3.676 oxid (S02), kväveoxider (NOx), Raftbränsle - gas 89.912 120.668 kolväten (HC) samt stoft. Fiaftbränsle - olja 23.978 31 .450 För att uppskatta raffinaderi- Totalt: 3.637.379 3.500. 000 ernas nuvarande utsläpp har

man valt driftsförhällandena un- 1) : innefattar gasol, natta, bensin.

der 1987. 2) : innefattar fotogen, diesel, villaaüa.

Det är viktigt att påpeka att 3) : innefattar /ágsvavlig och högsvavl/g tjocka/ja, bunker C.

en förändrad resulproduktion terar i förändrade blir sannolikt den inbördes utsläpp. rang- ga räoljor. En viktig orsak till det- Främst beror detta på den satsa- ordningen densamma, så länge ta är den svenska marknadens de mängden råolja liksom kvali- det inte är frågan om mer omfat- stora efterfrågan på just lågsvavli-

teten pä den råolja som Lttnyttjas. tande ändringar. ga produkter.

Kostnadseffektiviteten för olika Det är troligt att raffinaderi- Om tillgången på lågsvavlig

möjliga åtgärder förändras ge- erna även i fortsättningen kom- olja minskar i framtiden, kom-

nom detta absolut sett. Däremot mer att bearbeta främst lågsvavli- mer det att bli nödvändigt att gå

-RAPPORVTZ -

facklan. Siffrorna i tabellen bred- Svavelutsläpp 1987, ton/år över till mer högsvavliga råoljor. Detta kommer att medföra ett vid baseras på företagens egen- BP Shell

behov av avsevärda investeringar kontroll 1987. Från bränngastill luft sker i avsvavlings- och svavelåtervin- Kväveoxidtttsläpp eldning 9 12 ningsanläggningar om raffma- med rökgaser från förbränning- 361 Från oljeeldning 420 derierna ska kunna svara en. Utsläppssiffrorna gäller för alltjämt Restgas från svavelmot den svenska efterfrå- 1987. 413 upp labrik 49 Med rökgaserna från förgan. Från svavelvätebränningen blir det också ut- fackla 8 släpp av stoft. Totalt sva vel: 478 794

Utsläppen idag När det gäller att uppskatta

från raffinaderi- Totalfsvaveldioxid: 956 1.588 kolväteutsläpp av svavel till luften sker er, har följande utsläppskällor re- Utsläpp dovisats i amerikanska undersökdels med rökgaser från förbrän-

ningen, dels med restgas från sva- ningar: - l velfabriken och från svavelväte- Diffusa läckage från process- Kväveoxidutsläpp 1987, ton/år

anläggningar BP Shell - Fyllnads- och andningsförlus- Enligt utredningens ter från tankar - beräkning Shell-ratfinaderiet Utsläpp vid uppstart och ned- 347 423 från gaseldning släckning 122 229 - från oljeeldning Shell-raffinaderiet är ett ganska kom- Lastningsstationer - Totalt: 469 652 plext raffinaderi med processer för att Vattenreningsbassänger. omvandla tjockolja till destillat. Kapaci- Enligt bolagens teten är fn cirka 5 miljoner ton .råolja I den tabellen på nästa sida redo- 450-934 536-1156 rapportering per år. Utnyttjandegraden var cirka 70 visas kolväteutsläppen dels som

procent år 1987. de räknats fram i projektstudien, ) mätt som ton kvävedicxid.

Raffinaderiet har tre råoljedestilla- dels som respektive raffinaderi

tionsanläggningar, en termisk krack- beräknat dem.

ning och nio andra processenheter. Förutom de som finns pá BP är det en Stoftutsläpp 1987, ton/år

isomeriseringsanläggning och tre av- Ytterligare minskning BP Shell

svavlingsanläggningar för tyngre de-

av svavelutsläppen? Enligt utredningens

stillat. beräkning Det togs ursprungligen i drift i slutet 7 9 från gaseldning av 1940-talet. Sedan dess har det ge- I projektrapporten presenteras 94 från oljeeldning 36 olika möjliga alternativ för att nomgått en rad om- och utbyggnader. Totalt: 43 103 Både kapaciteten och ratfinaderiets minska utsläppen:

komplexitet har därigenom successivt O Samtidig minskning av SUGUEI, Enligt bolagens ökat. kväveoxid- och sløftutsläpf) genom rapportering 23 28,7 att byta bränsle. Detta skulle exem-

pelvis kunna ske genom att gå

BP-raffinaderiet över till enbart gaseldning. O Rökgrrszrvsvavling. Svaveldi- Oo Srinkning av .svavelhalten i olja. oxidhalten i raifinaderiernas BP-raffinaderiet saknar krackningspro- Ar 1987 hade oljan som eldades i

cesser och är ett enkelt s k hydro-skim- raffmaderitlgnarna en svavelhalt rökgaser är mycke: låg. Orsaken år att svavelhalten i bränslena i ming-raffinaderi. Produktionskapaci- på cirka 1,75 procent vid BP och medeltal är mycket låg (genom teten är cirka 5 miljoner ton råolja per cirka 1,15 procent vid Shell. Gerelativt stor andel gas); 0,3 proår. Under 1987 låg utnyttjandegraden nom att en stor del av bränslet utför cent för BP och 0.2 procent för på cirka 73 procent. görs av gas blir medelvärdet Shell. Rattinaderiet består av två råoljede- svavelhalten i bränslet lågt (se ne-

stillationsanläggningar, två avsvav- dan). Det är möjligt att använda lingsanläggningar för lätta destillat, en olja med lägre svavelhalt som raf- I projektrapporten uppskattas

för rökkatalytisk reformeringsanläggning för fmaderibränsle. I projektrappor- investeringskostnaderna

framställning av högoktanig bensin, en ten uppges att man i praktiken gasavsvavling till rr.ellan 100 och ned till ni- 200 miljoner krortor, beräknat svavelátervinningsanlâggning, en LPG borde kunna komma (Liquefied Petroleum Gas)-anläggning vån 0,6-0,8 procent. Av mark- för två parallella enheter per raf-

är det fmaderi. och två aminanläggningarsamt en gas- nads- och kostnadsskäl Driftskostnaderna och de årturbin. dock osannolikt att rafftnaderi-

Raffinaderiet togs i drift 1967. erna kan komma att installera av- liga kapitalkostnaderna ligger mellan 35 och 60 miljoner krosvavlingsprocesser för tjockolja.

-RAPPORTZ -

Kolväteutsläpp 1987, ton/år tet uppskattade konsultföretaget

Atrax att kostnaderna för att gå BP BP Shell Shell över till gaseldning var högst Enl. urspr. Enl. raff. Enl. urspr. Enl. ratt. marginella. De kalkyler som oljerapport uppgifter rapport uppgifter bolagen själva redovisade gav Diffust läckage vid normal drift 794 356 1.687 818 dock en betydligt högre kost-

Att siffran hamnar kring 60 procent hänger samman med att Atrax där utgått från att reningsnor. Om man utgår från en 90- pen minskas med 40 till 70 pro- utrustningen installeras i befintprocentig avsvavlingseffektiwtet, cent. liga anläggningar. skulle detta innebära en kostnad 0 Katalytisk kväveoxidrming. Det- Kostnaderna för katalytisk repå 90 000 till 180 000 kronor per ta är en mycket komplicerad tek- ning blir också relativt höga, enton avlägsnat svavel. Beloppen år nik som år förenad med höga in- ligt konsultrapporten, då man två till fem gånger större än maxi- vesterings- och driftskostnader. utgått från att den katalytiska remikostnaderna per ton svavel Tekniken år dock mycket effekningen sätts in vid rökgasutlopräknat om man jämför med en tiv, och man kan minska kväve- pen från varje ugn. Det år nödövergång till enbart gaseldning. oxidutsläppen med mer ån 90 får en tillvändigt att rökgaserna 0 Om- och utbyggnad av svavelåter- procent. Det år dock sannolikt räckligt hög temperatur (300ziinning. Under 1987 var verk- att man får en betydligt sämre ef- 400 °C) för att de ska kunna reför svavelåtervin- fekt om tekniken installeras ningsgraden på nas katalytiskt. På de två aktuella ning 72 procent för BP och 88 äldre anläggningar. raffinaderierna finns ett tjugotal procent för Shell. Från BP släpp- ugnar på varje anläggning. I tes 49 ton ej återvunnet svavel ut praktiken betyder detta att enoch från Shell 413 ton. Om-

Minskning av kolväteutsläpp dast de största ugnarna år möjli-

räknat till svaveldioxid blir ga att åtgärda. mängderna dubbelt så stora. Det finns erfarenheter från bl a Västtyskland som indikerar att Det är möjligt att höja verknings- det är möjligt att minska diffusa Källa graden. Utsläppen kan reduce- kolväteutslåpp från raffmaderier

tgärrlsprogrøtm för rafjinadmer

ras genom att installera rökgasre- ända ner till nivån 0,01 procent - möjligheter orh kostnader för rening eller genom att installera av råoljesatsningen. Omräknat duktion av utsläpp till

luften från

nya svavelfabriker med till rafñnaderiertta högre på Hisingen Shells orh BPs rafjinrtdmieri Göteverkningsgrad som år anpassade innebär detta att de skulle kunna bmg. Atmx AB C9” Tritill de faktiska belastningarna. minska sina kolväteutsläpp med rhem Consultants Ltd. Rapport nr Alternativt kan båda metoderna 80 till 90 procent. Huvudsakli- 2, Miljöprojekt (Jäteborg. December installeras. detta kunna gen skulle ske ge- 1 988 nom tätnings- och låcksöknings-

program.

Möjligheter att minska Om kolväteutslåppen är av

den storleksordning som raffina-

kväveoxidutsläppen derierna

själva beräknat är möjligheterna till ytterligare minsk- I projektrapporten görs också en ning begränsade. genomgång av möjligheterna att få ned kväveoxidutsläppen ytter-

ligare. Sammanfattande slutsatser

O Installation av lågkväzzeoxidbrännare. Tekniken bygger bla Projektrapporten visar att det går på att flamtemperaturen begrän- att genomföra flera åtgärder resas. Därigenom minskar kväve- lativt snabbt, som avsevärt skulle i dessa brännare. oxidbildningen kunna minska dagens utsläppsni- 0 Icke-katalytisk kvävøoxidrenjng våer. Hur kostnadskalkylerna genom ammoniakinsprzttning. Ge- slutligt ser ut, beror på vilka förnom att spruta in ammoniak i utsättningar som sätts upp för eldstaden kan kväveoxidutsläp- kalkylerna. Under projektarbe-

rro n T 3 -

Alkener i

bensinångor

l har forskare Chalmers arbetat med att kartlägga

projektet på

förekomsten och av de kända alkenerna i

betydelsen dåligt

Man undersökte tio olika alkener.

bensinångor. sammanlagt Största delen av har varit av analysteknisk karakprojektarbetet tär. Man använde av två olika undersökningssystem, som sig närmare beskrivs i Huvuddelen av mätningarna gjor-

rapporten.

des pä prover från bensinstationer.

tt bensinhantering är ett vä- bensinångorna innehöll mer än kalt kunna höja halterna av ozon fram- tio procent alkener. och andra skogs- och växtskadan-

A

sentligt miljöproblem till de ämnen. På många håll bidrar går bl a av att utsläppen de därför sannolikt till ytterligaluft i Sverige ligger kring 20 000

ton/år. Bensinen är idag inte halter i inandningsluft re skador på en redan luftförore- Höga

- framreglerad med avseende på miljö- ningsstressad vegetation kriterier bortsett från bestäm- När man jämförde halterna av al- för allt inom ett par mil från utmelserna om ångtryck, bensen- kener i den luft (inandningsluf- släppen. bilist får i Från misshalt och bly (fosfor och svavel är ten) som en tankande hälsosynpunkt med avseende på kata- och hal- tänks flera alkener kunna bidra reglerade sig på bensinstationen terna i luften bredvid till uppkomsten av mutationer lysatorfunktionen). själva sta- Alkener är en grupp kolvä- tionen, fann man cirka 100 gång- och tumörsjukdomar. Den statligt tillsatta cancerten, som i dagligt tal också bru- er högre halter i inandningslufl0 och kommittén redovisade för några kar kallas för olefmer. De är yt- ten. Värdena låg mellan 20 är sedan uppgifter för alkenen

terst lättflyktiga och utgör därför mg/mg. Den totala mängden

en större andel av det totala kol- inandade alkener vid tankning eten, som bl a förekommer i bil-

väteinnehållet i bensinångor än i är mer än fem gånger så stor som avgaser. Enbart eten ansågs svara själva bensinen. mängden bensen - ett väldoku- för närmare tio procent av den Framför allt förekommer al- menterat skadligt ämne tillsatt totala cancerrisken från luftförkener i bensin som framställts ge- till bensin. oreningar i den yttre miljön. I nom s k katalytisk krackning. An- Alkener har både hålso- och det sammanhanget är det viktigt delen sådan bensin har ökat kraf- effekter. I atmosfä- att komma ihåg att de uppmätta miljömässiga senare år. Vid de un- ren de t ex mycket alkenerna från bensinångor är tigt under reagerar snabbt kemiskt och kan bl a bilda mindre väl kända än dersökningar som genomfördes betydligt inom fann man att Alkener misstänks lo- eten! projektet, aldehyder.

- RAPP0HT”

Åtgärder kan exempelvis ske genom nä- 0 Se till att muffen sluter till så

gon form av tätslutande muffar tätt som méijligt. I rapporten diskuteras olika möj- på själva tankmunstycket. I rap- O Kör inte mer än nödvändigt att bemästra siffror för ligheter problemet porten presenteras närmast efter en tankning. med alkener i bensinångorna. skillnaden mellan en bensinsta- 0 Tanka framför allt då bensin- Rapporten betonar två åtgärds- tion med och en utan muffar. En tanken är sval. möjligheter: bilist som tankade på rått sätt på 0 Tanka inte vid bensinstationer l. av bensinens in- en station med muffar, inanda- Förändring nära bebyggelse eller platser där nehåll genom alternativa till- des bara ungefär en hundradel vistas. många människor verkningsprocessen Så skulle av mängden alkener och andra man t ex genom hydrokrackning kolväten än som falletvar vid den och isomerisering av en bredare vanliga stationen utan muffar. Källa fraktion kunna minska alkenhal- Yllkeneri Kemisk bensinångor. terna. Miäävrtenskap CTH. Pia M. Berg- I rapporten diskuteras nöd- Råd till bilisten lund och Göran Petersson. Rapvändigheten av att reglera den port m 3. Miljöprojekt Göteborg tillåtna maximihalten av alkener I slutet av rapporten tas också Augusti 1988. - bilispå ungefär samma sätt som man upp en del råd till enskilda gjort för bensen. ter. Bland dessa kan nämnas: 2. Ett annat alternativ, som O Tanka alltid vid bensinstatiofinns ute på marknaden, är åter- ner som är utrustade med muffföring av bensinångor vid tank- system för återföring av bensinning pä bensinstationer. Detta angor

- RAPPORT74-

Ett ont avfall” för ett

”gr

grönare Hisingen

har till att ut en för hur en långsik-

Projektet syftat peka strategi avfallshantering kan se ut. Rapportigt fungerande på Hisingen ten består av två delar. Den törsta sammanfattar de viktigaste som måste till för att den långsiktiga åtgärderna genomföra

Där diskuteras också i vilket en

avfallsstrategin. tidsperspektiv

sådan kan ske. Den andra delen beskriver bl a Hi-

förändring

avfallssituation och till försöksverk-

singens presenterar förslag

samheter.

n grundförutsättning för ett de föreslagna försöken kommer Avfallshantering sikt

på lång

renare att orsaka en del merarbete både

E

väsentligt Hisingen är att för enskilda konsumenter och För att avfallshanteringen skall avfallsmångderna minskar. I framtiden måste avfal- för samhällsorganen. Men förde- kunna förändras till att bli ett väl lets olika delar hållas isär genom larna är uppenbara. I framtiden fungerande system på lång sikt är så att avfallet skulle till exempel inte så stora det framför allt två krav som måss k källsortering, vått hushållsavfall be- te uppfyllas: kan nyttjas som resurs igen. I da- mängder höva eldas i Sävenäs. De minska- 0 Avfallstransporternzi på och gens avfall finns dessutom en rad produkter som är direkt miljöfar- de avfallsmängderna och den från Hisingen måste minskas. liga och som kräver en separat förändrade sammansättningen 0 Sammansättningen på det avkräver inte lika korta hämtnings- fall som förs till förbränning måsbehandling. 40 till 50 procent av intervall. Transportarbetet för te ändras. Ungefär hushållsavfallet att frakta sopor minskar totalt utgörs idag av or- - det ”gröna avsett. För att förändra sophanteringen ganiskt material fallet”. Mängderna år så omfat- Genom att det organiska hus- i denna riktning krävs att återvintande och av sådan karaktär att hållsavfallet tas om hand lokalt, ningen ökar. Dessutom bör allt de ställer kan det också nyttjas lokalt. Idag avfall tas om hand och krav på att soporna biologiskt avsevärda mängder behandlas lokalt. Det sistnämnhämtas varje vecka. I flera städer i ”importeras” som t ex da skulle förändra avfallshante- Västeuropa prövas nu lokal bio- jordförbättringsmedel, logisk avfallsbehandling i stads- torvmull, till Hisingen. Genom ringen radikalt. bebyggelse. I rapporten föreslås att lokalt förädla hushållsavfall m I rapporten diskuteras framm till exempelvis för allt två sätt att ta hand om det att Hisingen skulle kunna bli ett kompostjord, svenskt försöksområde med den- kan detta bli ett värdefullt till- ”gröna avfallet; genom komposnainriktning. skott till de tunga lerjordarna på tering eller genomjäsning. konstateras att anser att I rapporten Hisingen. Rapportförfattarna

- RAPPORT 4”-

4. Flerbostadshus som lamell- minskar med cirka två procent i

Avfall på Hisingen idag hus, storgårdskvarter med hyres- vikt. o

rätt. S k AV-material (återvin- De samlade aviallsmängderna på Hi- 5. Flerbostadshus där det sak- ningsmaterial) hämtas av komsingen uppgår idag till cirka 76.900 ton nas friytor och där det förekom- munen själv eller av entreprenöper år. Av avfallet kommer cirka 35.200 mer både bostadsrätter och hy- rer som anlitas. Avfallet minskas ton från hushåll, butiker m m. 41.700 resrätter. sannolikt med 15 till 20 procent. ton kommer från industrier och liknan- Fram till år 1995 skulle det, med situajämfört dagens de verksamheter. vara tion minskar restavfallet som leenligt rapportförfattarna, Avfallshanteringen orsakar ett om- möjligt att genomföra en källsor- vereras till Sävenäs med 55 till 65 fattande transportarbete. Sopbilarna tering av sju olika fraktioner i typ- procent. på Hisingen kör varje år cirka 100 000 område l-3. I område 4 skulle 0 Typområde 2, d v s tät småhusmil - en sträcka som motsvarar 25 varv motsvarande insatser kunna gö- Här skulle avfallet bebyggelse. runt jorden och volymmässigt cirka ras för sex fraktioner. Skillnaden kunna reduceras med cirka 35- 5 000 fullastade långtradare. Nästan mellan de två grupperna består i 40 procent under förutsättning alla soptordon som kör från Hisingen att det förmodligen inte kommer att ungefär 90 procent av de bopasserar idag Tingstadstunneln. att vara möjligt att behandla det ende i dessa områden sorterar ut Atervinningen är relativt blygsam. ”gröna avfallet lokalt i flerbo- 85 till 90 procent av

det gröna

Omkring 2 700 ton papper, glas m m stadshus förrän under senare de- avfallet. När det gäller AV-mateåtervinns från hushållen. Från industri- len av 1990-talet. rial blir det ungefär samma förerna återvinns cirka 500 ton, medan hållande som i typområde l. byggaviall bidrar med 2 800 ton - hu- Avfallsfraktioner som bör till Så- Restavfallsmângderna vudsakligen som skrot och flis. källsorteras venäs reduceras med cirka 50-60 Av de totala avlallsmängderna - material - sk Organiskt procent relativt dagens mängder. bränns ungefär 2/3 i avtallsugnarna pá gröntavfall. 0 I typområde 3 - flerbostads- Sävenäs. Detta motsvarar 51 100 ton - Papper, tidningar. hus - skulle en källsortering mot- per år. I den här volymen ingår 95 pro- Glas - både färgat och ofär- svarande typområde 2 kunna förcent av allt hushållsavfall. Detta kräver dock en gat. verkligas. - Plåt, konserv- målmedveten exempelvis satsning, exempelburkar. vis inom bostadsrättsföreningar. - Textilier, som kläder och

Närødet gäller omhändertagande

båda metoderna biologiskt sett skor. av AV-avfall bör samma resultat fungerar lika bra. Men framför - avfall. Miljöfarligt som för typområde l kunna uppallt av ekonomiska skål förordas - Restavfall. Detta kommer att nås. Avfallet skulle de genom kompostering som behandlings- beh öva hämtas till Sävenäs. minskade ”gröna” avfallsmängmetod - åtminstone under den derna per hushåll kunna reducenärmaste Dessfemårsperioden. ras med 30 till 35 procent. Restavutom har metoden den fördelen

Möjliga resultat till 1995 fallet till Sävenäs skulle på mot-

att den år säkrare och mer beprö- svarande sätt kunna minskas vad. Under att hushålförutsättning med 45 till 55 procent av dagens I rapporten föreslås att man lens nuvarande totala avfalls- nivåer.

påbörjar komposteringsförsök i består och att sammanmängder ”några gynnsamma områden inte avsevärt förändpå sättningen En förändring av avfallshante- Hisingen. l rapportens andra ras, diskuteras följande möjliga ringen enligt dessa förslag skulle del diskuteras att detta skulle resultat för den kommande femockså ge resultat vad gäller transkunna ske i Aröd-Brunnsboårsperioden i rapporten: portsidan. Det totala transportarområdet samt i Kärraområdet. o I typområde l, dvs gles små- betet, och därmed också avgasut- Komposteringen bör ske på husbebyggelse, skulle det totala släppen, skulle kunna minska olika sätt beroende på bostads- hämtavfallet kunna reduceras med cirka 30 procent jämfört områdenas sociala och med mellan fysiska 40 och 45 procent med dagens soptransporter. delar under förutsättningar. Rapporten förutsättning att 95 proupp bostadsbebyggelsen i fem cent av de boende klarar att sor-

typområden: tera cirka 90 procent av det grö- industrier m m

1. Småhus av typen villor på sto- na avfallet”. ra tomter, gles bebyggelse. Hushållen tar också hand om Rapporten diskuterar också möj- 2. Småhus av typen rad- eller plåt och m m. Dessa läm- inom industrin.

textilier liga åtgärder

kedjehus, parhus på små tomter, nas till sk AV-gårdar (återvin- Här är avfallsproblemen mer kolonitrådgårdar etc. ningsgårdar). Viktmâssigt bety- komplicerade, inte minst genom 3. Flerbostadshus, der inte detta avfall så mycket, exempelvis att man använder så många olika lamellhus, bostorgårdskvarter, men det tar ofta upp stor volym. material. Mycket användbara stadsrätter. Man kan räkna med att avfallet restprodukter går helt i onödan

- FiAPPORKT

till förbränning i Sävenäs efter- viktigaste pedagogiska greppet Ifälla som det upplevs som krångligt är att åter göra kretslopp och

Ett grönt avfall for ett grönare

att ta hand om avfallet. processer tydliga. Detta kan ex- Hisingen -förslag till en långsik- I rapporten tas upp olika empelvis göras genom att karaktigt fungerande avfallshantering. möjligheter till en ökad återvin- teristiska anläggningar utformas Conny jerkbrant m jl /Melicaning av material. Bland annat så att de skiljer sig markant från EFPJM. Rapport nr 4. Miljöprojekt diskuteras en uppbyggnad av andra servicebyggnader. Alla Göteborg. januari 1989. speciella återvinningsgårdar där skall kunna se direkt att det nya industriavfall kan omhändertas. tänkandet har börjat tillämpas. Många småindustriområden Ett annat sätt är att locka människulle också ganska enkelt kunna skors nyfikenhet genom att öpp anslutas med spår - exempelvis na processer och verksamheter av typen gruvbana - till återvin- för inblick. ningsgården eller till S_]:s järn- I arbetet för en förändrad avfallshantering har skolan en sårvågsnåt. skiltviktig roll.

information och utbildning

En viktig del av rapporten behandlar utbildningsfrågorna. Så konstateras bland annat att det

-RAPPORTS-

Minskad

kemikalieanvändning

ett renare slam

-

l hanteras

Göteborgsregionen dagligen, precis som i övriga

delar av landet, en stor kemiska

mycket mängd ämnen och

produkter. De flesta kommer i torm eller

någon törr senare ut i naturmiljön. Problemet har uppmärksammats att det är

genom svårt att använda slammet som vid

uppstår Ryaverket, som jordförbättringsmedel. Slammet innehåller en rad eller lång mer

mindre kända och

miljö- hälsofarliga ämnen.

tt av Miljöprojekt Göteborgs

E

åtgärdsprogram berör ke-

mikaliehanteringen i stor- Om arbetet

ful/följs finns möjlighet att få ett an-

stadsområdet Göteborg. l pro-

har man bland annat tittat vändbart slam från i Göte-

jektet Ryaverket, renare /uft

närmare på flödet av hälso- och

borg och en för dem god arbetsmiljö som hante-

miljöfarliga ämnen till avlopps-

rar 0//ka kemikalier.

reningsverket vid Rya. Syftet har varit att utifrån detta flöde studera hur några oönskade ämnen kan åtgärdas. ville Projektet också särskilt studera vilka möj- punkter. Ämnena skulle: handla ämnena i någon större ligheter lokala och O hanteras i betydande regionala mäng- grad. myndigheter har när det gäller der i Göteborgsområdet 3. Hanteringsmångderna i Göatt aweckla den nuvarande an- 0 medföra klara miljö- eller häl- var stora. teborgsområdet Det var särskilt in- sorisker när de hanteras eller 4. vändningen. Det fanns kända miljö- eller tressant att undersöka hälsorisker lagen om släppsut. vid hantering eller utkemiska produkter (LKP) och släpp. dess möjligheter i sammanhanget. För att göra projektet överskåd- 5. De olika ämnena repreligt, valdes tre representativa ke- senterade olika riskbilder och mikalier/kemikaliegrupper ut. användningsområden, för att re- Hur urvalet Gemensamt för dessa var bland sultaten eventuellt skulle kunna

gjordes

annat att: göras mer allmängiltiga. När projektgruppen skulle välja 1. Amnena återfanns i Ryaver- Aven en sjätte punkt var geut vilka ämnen man ville studera kets avloppsvatten eller slam. mensam för de utvalda kemikalinärmare, hade man två utgångs- 2. Ryaverket klarade inte att be- erna:

6. Man fokuserade intresset till er som främst kommer ut i mil- användningen av kemikalier

ämnen som har en diffus sprid- jön via enstaka större punktut- och/eller går över till mindre släpp, finns det redan möjlighe- miljöskadliga alternativ. ning från många olika källor och me- ter att minska påverkan på män- Gruppen valde att studera alprodukter. Projektgruppen nade att just den diffusa sprid- niskor och miljö. Men de diffusa kylfenoletoxylater ( s k nonylfevar särskilt intressant att kan sannolikt bara be- noler”), paradikl›rbensen och ningen utsläppen studera. När det gäller kemikali- gränsas genom att man minskar l,l,l-trikloretan.

Alkylfenoletoxylater

Alkylfenoletoxylater (AFE) till- ,, hör gruppen tensider. De pro-

duceras och används i stor om- slam från i visar

stickprov på Ryaverket Göteborg

fattning i Sverige. Funktionen är

en halt nony/feno/ på 272 mg/kg TS att sänka ytspänningen i vätskor på (NFO) för att därigenom öka löslighe- av enbart en av nedbryrningspro- (torrsubstans)

ten och den vätande förmågan.

dukterna från NFE. Dessa halter är

Detta ger en tvättmedelsverkan. ej exceptionel- Den vanligaste AFE-tensiden på la för Rya verket. Liknande, eller klart högre halter,

den kommersiella marknaden

i slam från andra i Sverige. är nonylfenoletoxylat (NFE). Ar påvisas reningsverk

1982 var förbrukningen mellan

3 000 och 4 000 ton årligen, och användningen har sannolikt inte minskat sedan dess. nen i miljön, vet man att de kom- Finns det alternativ? NFE används som en be- mer från mänsklig verksamhet. ståndsdel i industriella rengö- De NFE som används mest bryts Det finns tillgängliga alternativ biltváttmedel och i ner i naturen. Under nedbryt- ute på marknaden redan idag. ringsmedel, av bildas emellertid Ett sådant är fettalkoholetoxylaviss mån i hushållsprodukter ningen protypen allrengöringsmedel och dukter, som till exempel nonyl- ter som, både i sig och i form av mer sta- är handdiskmedel. I kemikaliein- fenol, vilka är betydligt sina nedbrytningsprodukter, bila. Vi vet att nonylfenol kan la- betydligt skonsammare för milspektionens produktregister En nackdel med alternatifinns fn 220 produkter som in- gras upp av levande växter och jön. nehåller NFE. djur och att det är giftigt för orga- ven är att de fn är dyrare. De har att an- nismer som lever i vatten. Studier inte heller samma ”allround- Projektet uppskattar vid Kristinebergs Marinbiologiska effekt” som NFE. Det kan också vändningen i Göteborgsområdet âr ungefär 10% av den totala Station har t ex påvisat höga hal- förekomma vissa luktproblem svenska Auto- ter i musslor. vid användning. Enligt tillveranvändningen. matiska biltvättar i Göteborg an- I Ryaverkets slam har man karna har nu dessi problem bevänder mätt upp stora mängder nonylfe- mästrats tekniskt. i storleksordningen 200 i sina avfett- nol. Vid de halter av NFE som bekg tensider/dag ningsmedel. Volvo uppger att räknas förekomma i avloppsvatt-

Bedömning

deras användning 1987 av avfett- net till Rya, störs den mikrobiolotill cirka i verket. Alkylfenoletoxylater bör beteckningsmedel uppgick giska reningsprocessen nas som en icke önskvärd kemi- 170 kg/dag. Det mesta av detta En grundläggande egenskap hamnar i det kommunala av- hos tensider är att de är ytaktiva. kaliegrupp på grund av Därigenom påverkar de också 0 den stora användningen loppsledningsnätet. reaktionerna hos andra ämnen i 0 de riskfyllda egenskaperna - liksom dessas eventuel- särskilt hos AFEs nedbrytningsmiljön

Miljöeffekter la giftverkan. Det kan gälla tung- produkter - som svärnedbrytbar-

Forskare av het, upplagringsförmåga hos lehar påvisat NFE eller metaller, bekämpningsmedel av för- typen klorerade kolväten och ol- vande organismer och hög giftnedbrytningsprodukter förvärras sannolikt verkan på vattenlexande djur. eningen i alla slags vatten. NFE ja. Oljeutsläpp

är ett naturfrämmande ämne, genom närvaro av tensider i vattmenar att det som inte bildas naturligt. Det in- net. Oljan sönderdelas lättare, Projektgruppen nebär en risk för att naturen vilket underlättar spridning och därför är angeläget att användej förmår att ”ta hand om” ämnet. utlösning av de farliga bestånds- ningen upphör. När forskarna hittar sådana äm- delarna aromatiska kolväten.

HHFFUHT

Kan om keimiska 3. Riskabla kemiska den omvända

lagen produkter bevisbördan.

skall ersättas av produkter som Företagens, d v s tillverkares

produkter använidas?

kan hanteras säkrare. och importörers, ansvar är såle- 4. Hanteringen av kemiska pro- des klart formulerat. Men även Ett av lagens syften är att före- dukter skall ordnas så att skada andra i hanteringskedjan, t ex

bygga att skador på människors på hälsa och miljö undviks. användare, har ett ansvar. hälsa eller i miljön föirorsakas av Aven om det inte behöver inkemiska ämnens innelboende eg- I första hand ligger ansvaret för träffa någon skada innan ett in- Vi hanterar enskaper. idag i Sve- att lagens mål nås hos de företag gripande sker, måste det dock rige cirka 60 000 kemiska som tillverkar, överpro- importerar, finnas någon saklig anledning. I dukter, där flertalet inte är ac- låter eller använder kemiska pro- regeringens proposition sags ceptabelt undersökta varken dukter. främsta Myndigheternas dock att man så långt det är prakfrån miljö- eller hälsosjyn punkt. uppgift i kemikaliekontrollen är, tiskt möjligt bör tillämpa princi- Kemikommissionen formu- enligt regeringens proposition, pen att ämnet räknas som om det lerade huvudmålet förhindra att se till att företagen gör vad hade den misstänkta skadliga efskada på människor och miljö som behövs för att undanröja fekteii. utifrån fyra huvudsatser: och förebygga hälso- och miljöl. Alla ämnen och andra risker. produkter som hanteras skall vara

Det finns några viktiga princi- Tillsyn i väl utredda Göteborgsregionen

med avseende på si- per i detta arbete. Myndigheterna effekter på hälsa och miljö. na skall ingripa redan när det Regionalt är yrkesinspektionen 2. Alla som hanterar kemiska finns en på goda vetenskapliga tillsynsansvarig vad gäller arbetsprodukter skall vara tillräckligt grunder uppkommen misstanke miljön och länsstyrelsen i övrigt. informerade om skaderisker och om skaderisker. Myndigheterna På det lokala planet har miljöförebyggande åtgärder för att de behöver inte heller vänta med att och hälsoskyddsnämnderna anskall kunna hantera produkten gripa in till dess några skador in- svaret för den omedelbara tillsypå ett säkert sätt. träffat. Detta brukar kallas för nen inom kommunen.

Paradiklorbensen

Paradiklorbensen hör till en finns ett 40-tal riseringsmedel

grupp kemiska föreningar som Miljbfarlighet i Sveri-

produkter registrerade alla har mer eller mindre miljö- Paradiklorbensen misstänks va- 75% av dessa saknar ge. Ungefär och hälsostörande ra cancerframkallande hos mänegenskaper. paradiklorbensen, vilket bety- Det används i stora mängder i niskor. I laboratorieförsök har der att ämnet kan avvaras. Dess-

Sverige, men det finns ingen in- ämnet gett upphov till njurtu- utom handlar alternativen hemsk tillverkning. I USA tillver- mörer hos hanråttor och lever- ibland om något så enkelt som kades 1982 33 000 ton och iVäst- tumörer hos möss av båda kö- bättre och oftare förekomman-

europa 43 000 ton 1978. nen. de rengöring kombinerad med koncentreras Användningen I luft bryts ämnet ner ganska bättre ventilation. framför allt till luktdöljande me- snabbt. I syrefattiga år miljöer del i urinoarer och på toaletter. däremot svårnedföreningen Man den använda

uppskattar brytbar. Det löser sig lätt i fett, Bedömning

mängden till cirka 80 ton årligen. och kan därför lagras upp i le- Paradiklorbensen betraktas som Amnet används också i bekämp- en icke önskvärd

vande organismer. kemikalie ef-

ningsmedel och som syn tesråvara. Amnet är låttflyktigt, vilket tersom Projektgruppen medför att många människor uppskattar 0 exponeringen av människor att cirka 10% av den totala sven- sannolikt utsätts för det både är omfattande ska användningen nyttjas i Göte- hemma, på arbetsplatser och of- 0 ämnet misstänks kunna ge borgsområdet. I kemikaliein- Man har cancer fentliga inrättningar. spektionens funnit ämnet i avloppsvatten till produktregister 0 ämnet har en rad miljöskadlifanns hösten 1988 13 produkter och från Ryaverket, liksom i and- ga egenskaper. som innehöll paradiklorbensen ra reningsverk i landet.

registrerade. Projektgruppen anser därför att Aven paradiklorbensen till- det är mycket angeläget att an- Alternativ? hör gruppen naturfrämmande vändningen upphör.

ämnen, d v s det sker ingen bild- Om man tittar närmare på grup-

ning av ämnet i naturen. pen luftreningsmedel eller odo-

SOU 1989:52 127

- RAPPORT s -

som hindrar en miljö- och hälso- krävs helt andra insatser för att I lagen om kemiska produkter vid- att lämna råd och bemästra kemikalieflödet än de ges tillsynsmyndigheten skyddsnämnd sträckta befogenheter: Iin lill- anvisningar - t ex i broschyr- som görs idag. Over huvud taget

form. Det är dock viktigt att det krävs en förändrad inriktning på synsmyndighet får meddela de föreär ”all- i stort: lägganden och förbud som behövs i klart framgår att detjust miljöskyddsarbetet enskildafall att denna lag eller de männa råd. l. Det är nödvändigt att gran-

ska vilka produkter som tillverföreskrifter som har meddelats med ” kas. städ av lagen skall eflerlevas. kan 2. Man måste bedöma vilken

Tillsynsmyndigheten Sammanfattning

meddela förelägganden och för- miljöpåverkan dessa produkter

av projektstudien har när de används.

bud i enskilda fall. Kommunen kan inte lämna före- 3. Man måste ingripa för att generella skrifter. Däremot bedömer att det minska flödet av miljöstörande finns det inget Projektgruppen

1,1,1-trik|0retan

Det används mellan 5 000 och

10 000 ton l,l,l-trikloretan i

Sverige varje är. Den globala an- bedöms ha ca 1/10 av de vär-

1,1,1-trik/0retan

vändningen tenderar att öka

sta freonernas förmåga och ozonnedbrytande

med omkring 15% varje år och

ligger f n kring 500 000 ton/år. I den stora - och ökande - använd-

just mycket

Göteborgsområdet nyttjas san-

att 1, 1, 1-trik/oretan är ett mycket nolikt 10% av hela den ningen gör idag

ungefär

svenska användningen. stort hot mot ozonskiktet.

Kemikalieinspektionen har

registerat 520 olika produkter

med hela 36 olika användningsområden. Detta är ett belysande turligt i det ekologiska kretslop- net är så stor, måste man beakta

att flera olika alternativ behövs. exempel på att l,l,l-trikl0retan pet. Genom att ämnet är så lätt- För en del produkter är vatten är ett mycket vanligt förekom- flyktigt, sprids det främst till lufmande ämne i industrivårlden. ten. Det är mycket stabilt och eller vattenbaserade miljövänli-

ett bra alternativ. Det förekommer i både konsu- stora mängder når upp till stra- gare ämnen kan framställas i ment- och industriprodukter. tosfären och ozonskiktet. Vissa produkter en annan form. Därigenom blir Exempel på produkter där Amnet har en lång uppehållstid i atmosfären - hela 133 år. I det klorerade lösningsmedlet amnetmgår: - Avfettningsmedel ozonlagret sker en reaktion mel- onödigt. En del produkter på

- lan ämnets klor och ozonet. Ozo- marknaden kan betraktas som Rengöringsmedel - Lösningsmedel net omvandlas till vanligt syre, och helt onödiga.

- Lim förlorar därigenom den livsviktiga

- skyddande funktionen mot solens Impregneringsmedel

- Bedömning

Släppmedel UV-strålning. - 1,l,l-trikloretan är en icke önsk- Skeppsbottenfärger Många handelsprodukter - som innehåller l,l,1-trikloretan värd kemikalie genom att Smörjmedel - Polermedel innehåller också olika stabilisa- 0 ämnet är stabilt i atmosfären

- torer som tillsatser. Flera av des- och skadar ozonskiktet Rostskyddsmedel - sa tillsatser kan vara hälsoskadli- 0 ämnet innehåller tillsatser Rostborttagningsmedel - - de misstänks vara cancer- som kan skada arvsmassan och Fårgborttagningsmedel ga - Friktionsmedel framkallande eller ha påverkan bl a ge upphov till cancer.

- Fläckborttagningsmedel på arvsmassan. 0 det kan orsaka miljöproblem

- Fixermedel Däremot tror forskarna inte i avfallsupplag.

- att l,l,l-trikloretan 0 klorerade organiska ämnen Lokalrengöringsmedel lagras upp i för - Fogningsmedel levande organismer i någon som grupp år problematiska

- större utsträckning. miljön. Metallytbehandlingsmedel - Färger och lacker Gruppen föreslår därför i sin Alternativen att användningen

Miljbfarlighet rapport upp-

bildas inte na- Eftersom av äm- hör. l,l,1-trikl0retan användningen

-HAPPORT

och miljöfarliga kemikalier och ,, produkter uti miljön. Projektgruppen drar slutsat-

Myndigheternas ambitionsnivá med bevissen att detta även kräver en för- hög föring om för att kunna mot ändrad lagstiftning. skadlighet ingripa en

De förslag som läggs fram i kemikalie måste idetta arbete sänkas till ett mer

projektstudien skall bara betrak-

tas som ett första steg mot en utpräglat riskresonemang.

minskad miljö- och hälsobelastning av kemikalier. Det krävs mer aktiva insatser både centralt och för att snabbt kunna besluta om generella hanregionalt/lokalt till att gå över till miljövänligare gallra ut de värsta riskkemikali- teringsbegränsningar. Konse- alternativ - inte minst eftersom erna och se till att användningen kvensen av detta är att nämnden marknaden efterfrågar sådana minskar eller starkt måste fatta ett individuellt beslut begränsas. produkter. Det är också viktigt att Gruppen föreslår att man tar de för varje enskild hanterare. Ar- använda konsumentinformation prioriteringslistor som redan betsinsatsen blir som ett sätt att förändra den nudärigenom finns framtagna utomlands till stor - kanske varande utomordentligt produktsammansättsin hjälp. t 0 m ogörlig. ningen. Utöver de tre riskkemikalier föreslår Projektgruppen som studerats i projektet finns ett dock att myndigheterna påbörstort antal andra ämnen, där Källa jar arbetet att med råd och föreman snarast bör påbörja ett åt- läggande enligt LKP aweckla an- Minskad kemikalieanvändning - Dit hör t ex klorera- av hälso- och miljögärdsarbete. vändningen ett renare slam. En möjlighet att bede lösningsmedel av typen mety- farliga kemikalier. Gruppen kon- gränsa användningen av tre kemilenklorid, vissa tillsatsmedel i olstaterar också att det både är möj- kalier i Göteborgsområdet.

jor som klorparafñner, vissa bak- ligt och rimligt för en tillsyns- Ulf Malmqvist och Duus. Mil- Ulf

teriedödande medel som kvartä- myndighet i ett särskilt förore- 1988. jöprojekt Göteborg. januari ra ammoniumföreningar och en ningsbelastat område att begära del impregneringsmedel, t ex bemyndigande hos regeringen kreosot. för att få fatta beslut om generel- Ett särskilt i samproblem la hanteringsbegränsningar. manhanget är att det krävs till- I arbetet får man inte glömstånd från regeringen för att mil- ma att det idag finns en positiv jö- och hälsoskyddsnämnden ska inställning hos många tillverkare

Unt u_

av

Uppskattning

från

kolvateutsläpp

raffinaderierna

har varit att de totala kolväteutsläp- Projektets syfte uppskatta

från raffinaderierna Ett annat var att visa

pen på Hisingen. syfte

hur samhällets i kan mäta utsläpp från

på miljöorgan egen regi

Dessutom skulle konsulterna läm-

miljöstörande anläggningar.

na till hur en kan

förslag operativ övervakningsverksamhet

l studien användes tre metoder för datoriserad

byggas upp. av Dessa bygger på uppmätta koncentraberäkning utsläppen.

tioner av olika ämnen i luft i området runt raffinaderierna.

Parallellt också meteorologiska mätningar. gjordes

un- är proportionell mot koncentra- Metod genomfördes

Projektet

der sju veckor från mitten tionen av det undersökta ämnet över mätsträckan. Med hjälp av med en underav maj till början av juli Själva grundidén 1988. Studien är den första som olika dataprogram kan man se- sökning av det här slaget är rätt gjorts i Sverige för att kontrollera dan översätta mätvärdena till enkel. I rapporten skriver förfatde totala kolväteutsläppen från medelkoncentration av ämnet. tarna om en av de tre beräkningsett rafñnaderi. metoderna: ”Om koncentratiol projektet använde man sig nen av ett ämne ökar när luften både av särskilt utplacerade passerar från en mätsträcka till DOAS-utrustningar och av Göte- en annan, så antar vi att ökning-

Mätningarna

borgs regionala luftvårdspro- en beror pä utsläpp frän en källa mellan mätsträckorna. Om vi I projektet användes en teknik grams ordinarie mätutrustning. som förkortas DOAS (Differen- mera exakt känner var källan ligtial Optical Absorption Spectros- Med DOAS-utrustningen ger och dessutom känner de memättes kvävedioxid, svaveldi- teorologiska förhållandena kan copy). DOAS-tekniken bygger pä av absorberat oxid, ozon, toluen, bensen, sty- vi beräkna emissionen.” mätning ljus inom den del, eller de delar, av spek- ren och formaldehyd. Det totala trat där det ämne man är intresr antalet mätvärden uppgick med serad av har unika absorberande DOAS-utrustningen till 95 000 Slutsatser och resultat medan antalet mätvärden med egenskaper. masterna var I rapporten slås fast att En ljusstråle sänds mellan två de meteorologiska Absorbtionen O det med en kombination av punkter. av ljuset 25 000.

HAFFUHI *

mät- och beräkningsteknik är väderlek, naderierna är att man kan använogynnsam störningar möjligt att genomföra en identi- från Volvos utsläpp etc. da sig av mätutrustningar som reav emissionsområden lik- s k tenaxrörmätfiering Samtidiga dan finns på plats. Dit hör bl a som att göra skattningar av emis- ningar med manuell provtag- befintlig DOAS-utrustning och sionens storlek. en del ning och analys av en lång rad meteorologiska givare 0 det är möjligt att konstruera kolväten gjordes. Miljöprojekt som används i det regionala luftett automatiskt system som byg- Göteborg kunde därför uppskat- vårdsprogrammet. ger på projektets metoder. Ett så- ta andelen toluen till mellan fem Kostnaden för att bygga upp dant system kan ge en diagnos och tio procent av de totala kol- ett nytt mätsystem för ett raffinaöver både och Detta skulle, enutsläpp sprid- väteutsläppen. deri bedöms till cirka tre miljoningskonsekvenser nästan sam- ligt konsultens ner kronor. bedömning, betytidigt med att utsläppet sker. da ett årsutsläpp på mellan 2 000 De mätdata som kommer och 6 000 ton enbart från Shell. fram på det här sättet samman- Nivån 2000 ton motsvarar det förs till en central dator. Till dendubbla teoretiska värde som fö- na kan sedan berörda intressen-

Ett operationellt fram

retaget självt hade räknat ter vara uppkopplade med enkla och som redovisats till konces- dataterminaler.

övervakningssystem Uppbyggnads-

sionsnämnden för miljöskydd. är kort. Man skulle få perioden I efterhand har ytterligare be- till aktuella mätvärden Ett system som det som redovisas i tillgång räkningar av utsläppens storlek som direkt kan nyttjas i arbetet. rapporten skall bl a kunna ge svar pá: gjorts, utifrån de mätningar som Efter en tid kan sedan fler beräko hur stora utsläppen är genomfördes. Med stöd av upp- ningsfunktioner o varifrån den uppenbara ökningen av läggas in. Gefrån kemisk halten av ett visst ämne kommer. gifter miljöveten- nom att kampanjvis utföra s k te- 0 vilka konsekvenserna blir av en för- skap vid Chalmers om utsläp- naxmätningar eller motsvarande pens sammansättning, har Miljö- kan en allt säkrare bild fås av de ändring i processen och/eller emissionssättet. projekt Göteborg uppskattat ut- totala kolväteutsläppen. släppen till storleksordningen 5 000 ton / år. Det finns främst två kategori- Källa er användare till ett sådant här av kolväteutslápp Uppskattning I undersökningen uppskattade system. Industrin skulle kunna från rofjinaderierna på Hisingman att av toluen utsläppen nyttja det i sin egen processöver- en . IndiC System AB och OPSIS (som bl a finns i bensin) uppgår vakning. Kontrollmyndigheter- AB. Rapport nr 6. Miljöprojekt Götill cirka 30 ton/månad. Omräk- na kan använda det för övervak- teborg. Augusti 1988. nat till årsvärden ger detta siffror ning av miljöstörande verksam- Skrivelse 1989-02-2 7från IndiC

på mellan 300 och 400 ton/år. het och utsläpp. System AB till Miljöprojekt Göte- Vid Nynäsrafñnaderiet slopa- borg. des mätningarna p g a tids- och kostnadsskäl. De resultat som

övervakningssystem

i

praktiken

kom fram från mätningarna vid BP kunde ej utvärderas bl a ge- Utgångsläget för att bygga upp nom mâttekniska - som problem ett övervakningssystem för raffl-

-RAPPORTW7 -

i

Godstransporter Göteborg

Storstadstrafikens kommer inte att kunna förbätt-

miljöproblem ras i större om inte den lokala och regionala någon utsträckning lastbilstrafiken kan bemästras. Omkring 2/3 av den tunga väg-

trafiken i av lokala l

Göteborg utgörs transporter. rapporten

konstateras att en av från

överföring fjärrtransporterat gods väg

till bara kommer att den tunga

trafi-

järnväg marginellt påverka

ken i och storstaden

kring Göteborg.

den trafik- och miljöpolitiska ökar I rapporten konstateras att kring-

Vägtransporter

debatten diskuteras huvudsak- fartsleder inte innebär att den to-

I

är snarast att det tala trafikbelastningen minskar. ligen två vägar att angripa mil- Utvecklingen jöproblemen som orsakas av sker en fortsatt Överföring av Likaså kommer inte avgasrening

godstransporter. Dels föresprå- gods från järnväg till väg. Rent på lastbilar att ge :någon påtaglig

kas en rationalisering och en allmänt ser man också en ökning förändring av dagens luftförore-

av lastbil- totalt av den tunga vägtrafiken ningsutsläpp inom en överblickmiljöteknisk utveckling strafiken, dels en överföring av som en följd av bl a just-in-time”- bar framtid.

järnvägsalternativet Rapportförfattaren skriver vigods från väg till järnväg. systemet. finns i praktiken inte med bland dare: ”Undersökningar visar att Rapportförfattaren skriver de alternativ som diskuteras när man med avsevärt mindre antal dock: ”Oavsett hur det ibland det gäller att få ner dieselavgaser- bilar och kortare körsträckor kan kan låta i debatten så måste det na i storstadsregionerna. utföra samma transportarbete konstateras att någon överföring På lastbilssidan diskuteras som sker idag. Detta om företaav gods från väg tilljärnväg inte främst fyra utvecklingsmöjlighe- gen samordnade sina transporäger rum i Sverige idag--- så fortter: ter inom ramen för ett bättre plasätter den inriktning som präglat O Teknisk av fordoutveckling nerat terminalsystem. Samtidigt de sista 30-40 åren - godstrans- konstateras nen- fr a avgasrening. att företagen själva portsystemet som helhet baseras 0 Okning av framkomligheten idag saknar en drivkraft för att -- på lastbilstransporter initiera genom exempelvis kringfartsle- den här processen. Den

har mer kommit der, bättre trafikövervakning m m. ekonomiska vinsten är liten och järnvägen som är bät- osäker. Dessutom minskar föreatt få en kompletterande roll, 0 Ett terminalsystem

särskilt när det gäller långväga tre planerat. tagens självbestämmanderätt”

transporter av tyngre, mer lågvär- O Samordning av företagens över sina transporter. Samord-

transporter. ningen måste därför komma digtgods.

- RAPPORT7-

från det politiska Men

planet. Järnvägens handikapp tat industrispårsystem.

idag saknas ett politiskt organ, 0 Det sker en teknisk förnyelse typ ett slags ”kommunalt trans- När det gäller lokala och regio- på vagnsidan. portråd” som kunde utgöra den nala transporter har dagensjärn- O Terminalhanteringssystemet samordnande kraften på gods- väg klara handikapp. Det gäller anpassas till järnvägsdrift. transportområdet. exempelvis följande: 0 Uppbyggnadsperioden backas Inom ramen för 0 järnvägen har en begränsad projektet upp av olika ekonomiska och polihar en intervjuundersökning av flexibilitet. tiska styrmedel. 3000 chaufförer i Skandiaham- 0 Terminalhanteringen är inefnen gjorts. Det visade sig att mel- fektiv. För attjärnvägen skall bli ett orlan 60 och 70 procent av trans- 0 Infrastrukturen är omodern. dentligt alternativ på den lokala porterna passerar centrala Göte- 0 Den nuvarande företagsstrate- och regionala godsmarknaden i borg. Omkring 25 procent av gin och koncernorganisationen Göteborg krävs en utveckling av transporterna körs dessutom är inte uppbyggd på ett från mil- Detta kräsystemtransporterna. tomma. sätt. Förjösynpunkt acceptabelt ver att godsflödet är tillräckligt Ingen av de möjliga åtgärder fattaren påpekar att Sj idag inga- stort och koncentrerat i ett regelför lastbilssidan som behandlas i lunda enbart är ett järnvägstrans- bundet Hela hanteomlopp. rapporten bedöms ensam eller portföretag. Genom hel- och del- måste kunna ringssystemet tillsammans kunna ge önskade ägda dotterbolag - som Svelast skräddarsys efter kundens behov. miljöförbättringar. Att överföra och ASG - är också en av de På den tekniska sidan krävs framstår därför största lastbilsspeditörerna i langods till järnväg en utveckling t ex vad gäller lastsom ett nödvändigt komplement det. Denna del av verksamheten och lossningsteknik och vagnars till andra satsningar. är förhållandevis lönsam. utformning. En grundförutsättning för en bättre fungerande Idag vilar järnvägens godstrans- järnväg är att jârnvägarna mot porter på ett ben - långväga Göteborg och hela industrispår-

infrastrukturen transporter av tungt, lågvärdigt systemet rustas upp.

gods”. I rapporten föreslås att Samtliga Göteborgshamnar på norra järnvägen måste få en ökad betyälvstranden ärjärnvägsanslutna. Detta delse också när det gäller lokala Terminaler gäller däremot inte för den södra älv- och regionala transporter. stranden. Järnvägens ljärrspårnät är i ”Den avgörande frågan då I rapporten beskrivs också vad en stort oförändrat sedan 1940-talet. Till det gäller att avgöra järnvägens ökad satsning på kombitrafik kan fjärrtågnätet är ett system av bangárdar möjligheter blir då inte som nu komma att innebära. Samtidigt anknutet. Sävenäs rangerbangárd är enbart avståndet (över 30 eller som antalet kombiterminaler knutpunkt i detta nät. Bangårdarna tör- över 40 mil), utan huruvida det kan komma att minska kommer binds i sin tur med Iokalspårnät med handlar om tillräckligt koncen- trafiken i terminalorterna att förtillhörande industri- och hamnspár. En trerade strömmar av gods i ett re- värras. Orsaken är att matartrañrad nedläggningar har gjorts av ban- gelbundet, inte alltför frekvent ken på väg ökar. gårdar under senare år. omlopp. Det är förekomsten av Problemet är inte bara att fö- Vid Skansen Lejonet finns en stor sådana koncentrationer, inte avra över gods från väg till järnväg. terminal tör kombi- och containerlast- ståndet i och för sig, såsom all- Det är också nödvändigt att påning. Borás- och Bohusbanan har idag mänt påstås i den trafikpolitiska verka lastbilstrafiken i sig. Framden lägsta andelen godstraiik av samtdebatten, som avgör järnvägstek- för allt gäller detta det geografisliga järnvägslinjer kring Göteborg. Bä- nikens potential på transport- ka spridningsmönstret. Lastbilsda dessa banor har en mycket dålig marknaden.” trafikens terminalsystem är idag teknisk standard. Sträckorna mot Bo- över tämligen planlöst spritt huslän respektive mot Borås och Små- stan . Detta resulterar i en omfatland betraktas som korta och olönsam-

Utveckling av järnvägen tande, ofta onödig, tung trafik -

ma för järnvägstransporter. Under efen trafik som ofta går genom de

i Göteborg

terkrigstiden har järnvägen successivt hårdast delarna miljöbelastade rustats ned. Det finns dock en stor po- av Göteborg. tential på järnvägssidan lör nya sats- För attjärnvägen skall kunna bli konstate- Rapportförfattaren ningar, medan däremot vägnätet är konkurrenskraftig inom den lo- rar att det finns tre strategiska maximalt utnyttjat. kala och regionala godstrans- att terminalhanteringsområden För vägtransporter utnyttjas i stort portmarknaden kan några hu- koncentrera uppmärksamheten det ringleds- och huvudvägssystem vudförutsättningar ställas upp. på: som byggdes upp under 1960- och av dessa måste skapas Samtliga 0 Sjzs kombihantering -idag 10- 1970-talen. Vägtralikens terminalsys- genom politiska beslut: kaliserad mitt i stadskärnan. tem är till stor del decentraliserat. 0 Dubbelspårsystem med ett väl 0 Hanteringen av hamngodset. utbyggt, underhållet och utrus- Idag är hanteringen spridd över

- HAPPoHi 7 -

portförfattaren den påfallande ,, låga andelen järnvâgstranspor-

Det alternativet beträffan- ter i nordliga och sydostliga rela-

miljömässigt riktigaste

tioner - dvs mot Bohuslän och

de av SJ:s kombitermina/ bör vara att

lokalisering mot Borås och vidare mot Små-

land. Hår ärjärnvägsbanorna ef-

terminalstrukturen decentraliseras genom att en

tersatta och en upprustning nöd-

central kombitermina/ med ett

kompletteras par vândig för att få en bra konkur-

renssituation landsvä-

sate//iteri Den omfattande tunga matartrafiken gentemot

garna.

kan så vis minskas att till

på genom om/astning

kan ske närmare källan, där s k konver-

järnväg

Slutsatser tibe/t finns.

gods

Rapporten mynnar ut i ett antal slutsatser om godshanteringen i Göteborgsområdet. staden, även om en viss koncen- utom har vármeverket en be- l. De miljöproblem som orsatration till Ringön finns. gränsad lagringskapacitet. kas av lastbilstrafiken i Göteborg 0 De stora speditionsñrmornas I rapporten föreslås att Göte- idag kommer inte att kunna beterminaler - ASG, Bilspedition, borgs kommun initierar ett pilot- mästras om man in te lyckas att re- Autotransit. Flera av dessa över- projekt för kortväga järnvägs- ducera den lokala och regionala transporter. I samarbete med S] lastbilstrafiken. väger idag en omlokalisering. skulle koltransporterna kunna 2. för att utveckla järnvä- Viktigt l rapporten föreslås att ingen an- ge många erfarenheter för andra gen är att intensifiera vagnslastnan tung trafik ska behöva köra kommande projekt. transporterna på industrispårsysin i centrum än den som ska lasta Rapporten behandlar också temet. eller lossa gods som förbrukas el- oljetransporterna. Där har lands- 3. Att utveckla järnvägen och ler produceras där. Av den anled- vägstransporterna ökat mycket en småskalig, kortväga vagnslastningen bör terminalerna lokali- kraftigt under senare år. Orsaken trañk i Göteborgsområdet kräver seras till kringfartslederna där är bl a att inlandsdepåema har en politisk styrning. Det måste det också skall finnas järnvâgsan- lagts ner, och att tankbilar nume- finnas en huvudman som samslutning. Terminalhantering bör ra ofta kör direkt till exempelvis ordnar transporter inom regioske i hamnen. bensinstationerna. Både den to- nen, mellan företag etc. Det ligtala volymen som transporteras ger i kommunernas intresse att och volymen per transport har ändra den nuvarande godshan- Lokala minskat påtagligt. Allt detta miss- termgen.

transporter

gynnar järnvägen. Under vinterperioden går det Eftersom miljöproblemen är cirka 25 lastbilar med stora - inte minst genom olycks- Källa dagligen kol genom Göteborgs centrala riskerna - borde järnvägen kun- Godstransporler i Göteborg . Ördelar till och från Marieholm na vara ett attraktivt alternativ ge- jan Nyström. Rapport nr 7. Miljöoch Sävenäs. Det kolupplag som nom sin goda möjlighet att kont- projekt Göteborg. januari 1989. finns i Marieholm år redan idag rollera ”farligt-gods-klassade vaganslutet till ett industrispår och nar”. skulle mycket väl kunna ta emot koltransporter på järnväg. Men eftersom mottagningsanlägg-

Regionala transporter

ningen i Sävenäs är byggd för lastbilstrafik blir jårnvågsalterna- Når det gäller godstransporter tivet idag problematiskt. Dess- över regiongränsen påtalar rap-

- RAPPorFtT e -

Volvogods

-

sätt.

på miljövä ligare

För att det huvud taget skall över vara att få ned

möjligt utsläp-

av måste

pen luftföroreningar, utsläppen från tunga fordon

minskas. På är till och

Hisingen godstransporterna från AB

Volvo intressanta. lnom tio år kan från Volvos

utsläppen gods-

trafik minska med 50 med

procent jämfört dagens situation.

serna hade utvisat. Man räknar Att den tunga fordonstrafiken tudiens

S

kan nu med att den tunga fordonstramålsättningar ökar beror bl a på ett påtagligt sammanfattas i tre punkter; fiken kommer att öka med två till ökat transportbehov. Företagen 0 Föreslå åtgärder som leder till fyra procent per år fram till år anlägger numera en logistisk radikalt minskade utsläpp från 2000. valet av transsyn som påverkar Volvos transporter. Volvos tunga trafik släpper år- portmedel. I rapporten konstate- 0 Föreslå en modell för hur stoligen ut bland annat 12 ton parti- ras att ”fokuseringen på räntabira transportintensiva verksamhe- klar och 105 ton kväveoxider på litet som lönsamhetsmâtt, en ter kan få miljövänligare trans- Hisingen. Det motsvarar nio pro- ökad kostnadspress samt ett konporter. cent respektive fyra procent av tinuerligt Ökande varuvärde år 0 Visa på vilket underlagsmate- de totala utsläppen från trafiken viktiga orsaker. rial som skulle kunna användas på Hisingen. Den tunga fordons- järnvägens defensiva roll bevid prövning av transportintensi- trafiken på Hisingen som alstras av tyder mycket. Det år rent föreva företag enligt miljöskyddsla- Volvo motsvarar cirka tio procent tagsekonomiska intressen som gen. För detta krävs dock en änd- av all tung trafik på Hisingen. styr valet av transportmedel. Det ring av lagen. Hälften av Volvos tunga trafik har inte heller funnits någon är regionala transporter medan ekonomisk styrning från samhälden andra hälften räknas som lets sida när det gäller de tunga

Fordonstrafiken i Göteborg idag fjärrtransporter. transporterna.

Av Volvos totala godsvolymer Mindre leveranskvantiteter, Den tunga fordonstrafiken utgör (mått i vikt) som ankommer Gö- kortare ledtider och ökad levesju procent av trafiken i Göte- ransfrekvens leder till att antalet teborgsregionen transporteras är motsvaranborg. På Hisingen 55 procent på lastbil, 25 procent lastbilstransporter ökar. En ökad de siffra 8,5 procent. I dessa siff- påjärnväg och 20 procent på båt. godsvolym hanteras numera via ror inkluderas ej busstrafiken. För utgående gods är siffrorna terminal. Kombitrafik betraktas Under 1987 ökade trafiken med istället 35 procent på lastbil, 15 ur företagsekonomisk synvinkel fem procent, vilket var en betyd- procent på järnväg och 50 pro- som ett intressant alternativ. I ligt större ökning än vad progno- cent på båt. storstadsregionerna kan denna

-HÃPPÖRT

dock få en direkt negativ konse- hamnat på efterkälken och valet Volvo som företag har en del spekvens. Stora, centralt har blivit pre- ciella den tekplacerade av transportmedel drag vad gäller terminaler med omfattande kor- cis så ensidigt som vi idag ser re- niska utvecklingen. Man satsar i

till och frän, resul- sultatet av. stor utsträckning ta transporter på kombitrafik. terar i ett ökat antal lastbilstrans- Sjs investeringar och trafik- Man utvecklar kvalificerade sysunder 1970-talet och tem för administration av transporter i känsliga områden. satsningar av 1980-talet har främst och söker hela tiden ef- AB Volvos strategi har varit att början porterna lokalisera nya fabriker och lager inriktats på fjärrtransporter av ter integrerade transportlösutanför Göteborgsre- gods på det befintliga bannätet. ningar. utspridda gionen. Från miljösynpunkt re- Däremot har den regionala och sulterar detta i ett ökat transport- lokala godstrafiken fört en minst behov med Ökade utsläpp som sagt tynande tillvaro. Men sats-

Miljövänliga transporter

ningen på fjärrtrafik har inte följd. Men AB Volvos s k just-intime-filosofi (JIT) , motiverad på hjälpt. järnvägens transportande- När det gäller att transportera företagsekonomiska grunder, le- lar har ändå totalt sett minskat. Volvos gods på ett miljövänligare der till att lastbilstransporter väljs sätti framtiden kan man i princip reduceide flesta fall. I rapporten konsta- välja två vägar. Antingen teras: ”I den ekonomiska Tendenser rar man de enskilda fordonens verklighet som de flesta företag lever i, specifika utsläpp eller så minskar hård konkurrens- Den allmänna tekniska utveck- man fordonens trafikarbete (utkostnadspress, situation och avsaknad av myn- lingen för godstransportsystem tryckt i antalet fordonskilome-

dighetskrav är det naturligt att kan sägas karaktäriseras av följan- ter). I de förslag som förs fram i företagen inte beaktar samhälls- de: konsultrapporten ligger tyngdekonomiska . O Lastbilen är en relativt mo- punkten på att använda alternamiljöintressen

”]ust-in-time”-filosofin an- gen produkt. Man kan dock för- tiva miljövänligare transportme-

vänds vid materialförsörjning till vänta sig vissa transportekono- del. miska framsteg. Dit hör bl a en Målet för AB Volvo föreslås produktionsanläggningar. Syftet bättre anpassning av lastbilen till vara att minska de dieseldrivna är att skapa en nytta beträffande konkreta fordonens trafikarbete med 50 såväl mängd som tid och plats. transportuppgifter. Detta innebär 0 järnvägstekniken har en be- inom tio är att rätt mängd ma- procent på Hisingen terial skall finnas på rätt plats vid jämfört med dagens situation. tydligt större utvecklingspotentibåde al än lastbilstekniken. Särskilt in- Detta skall bland annat ske på fölrätt tidpunkt. jIT omfattar externa och interna transport- tressant i många trafik- och gods- jande sätt: funktioner, vilka leder material- är kombitek- l. Fjärrtransporterna skall ske flödessammanhang niken. ökad användflödet till produktionsenheten. genom ytterligare Under 0 Transportplanering och ut- av kombiteknik. Ankomden senaste tioårspe- ning rioden har Volvo minskat sin ka- veckling av denna är speciellt vik- mande och avgående järnvägsvagi företaget med tigt. Data- och informationste- nar med kombilastbärare körs via pitalbindning närmare kommer att resultera i för lasttio miljarder kronor ge- knologin Hisingens industrispårnät nom att utveckla och förbättra stora vinster i form av bättre ef- ning och lossning vid Volvos spårtransportsystemen. fektivitet och kostnadsbesparing- bundna anläggningar. ar. 2. Miljövänliga fordon skall svara för transporterna mellan hamför nar och Volvos anläggningar, t ex Den logistiska utvecklingen

Kraven på med mellan hamnområdet,

sig många förändringar yttre som kommer att återverka på Arendalsterminalen, Tors-

transportsystemen ökar:

godstransportsystemen. Kraven landaverken och Tuveområdet. 0 Snabbare transporter på snabbare transporter ökar. I konsultrapporten tas också 0 Högre tidsprecision Man kommer att kräva en högre upp en del förslag och idéer om 0 Högre flexibilitet Det blir sannolikt där tidsprecision. speciella Volvotransporter o Större anpassningsbarhet ökade krav på en bättre informa- man kan se tydliga positiva miljöo Högre pålitlighet Krav kommer också effekter. tionsservice. 0 Bättre informationsservice att ställas på mindre och färre la- Det finns en rad problem för 0 Mindre och färre lager en ökad ger, på mindre sändningsstorle- godstrafik på järnväg o Mindre sändningsstorlekar kar i godsflödet och på flexibla som situationen ter sig för närvaigodsflödet medtransporter. Sammantaget rande. järnvägen är idag sämre för detta att efterfrågan kommer än lastbilstransporterna vad gäl-

att gälla högpresterande och ler tid, precision och frekvens. Mot den här bakgrunden har flexibla transportsystem med tä- För Volvos vidkommande är järn-

lastbilen bättre svarat mot de ta förbindelser och garanterad vägen ett olämpligt transportalkrav som ställts. Järnvägen har tidsprecision. ternativ för vissa godsflöden p g a

- RAPPORT (

långsamhet, hög skadefrekvens Regionala transporter:

Miljövänliga åtgärder

och problem att veta var speciella Tratikarbete med dieselfordon befinner för

vagnar sig vid en be- speciella Volvotransporter

stämd Volvo anser Idag: 7 800 iordonskm / dygn tidpunkt. Om tio år: 2 800 tordonskm /dygn också att situationen med indu- Det finns, utöver de förslag som

strispår på__Hisingen är mycket nämnts ovan, ett antal åtgärder besvärlig. Agandeförhållandena som snabbt skulle resultera i en är oklara. Spärunderhållet år med bättre

Transporter miljömässigt transportsi-

klart eftersatt. Det har dessutom tuation på Hisingen:

varit svårt att få spårförbâttrin biliransportfordon

gar 0 Styrning av Vägvalet för den tillstånd. tunga trafiken. I rapporten föreslås att utskepp- O Minskning av trafikarbetet för

ningen av färdiga personvagnar, tungafordon.

Fjärrtransporter som idag sker via Lindholms- 0 En påskyndad aweckling avlast-

hamnen, flyttas till det yttre vagnsproduktionen vid Lundby Ungefär var tredje fjärrtransport hamnområdet. Detta skulle re- och överflyttning till Tuve. med lastbil kan överföras till ducera trafikarbete 0 Fortsatt arbete med samlastdagens på järnväg genom s k kombiteknik. cirka l 300 fordonskilometer per ning och samordning av trans- Förslaget innebär att ankom- dygn ned till cirka 300 fordonskiporter. mande och avgående järnvägs- lometer per dygn. O Användning av eltruckar istälvagnar med kombilastbårare kör let för dieseltruckar vid lastning via Hisingens industrispårnât till och lossning. Volvos anläggningar för att där

Sammanfattning

lastas och lossas. Förslaget inne- I rapporten konstateras att för-

i ett antal punkter

bår också att industrispärnâtet slagets genomförande mer eller

på Hisingen kompletteras något mindre står och faller med framoch elektriñeras. O Fjárrtransporter förs över från för allt Sjs möjligheter att uppfyllandsväg till järnväg. la de krav Volvo ställer på pålitlig- Fjärrtransporter: 0 Godset transporteras på järn- het, regularitet och flexibilitet. Trafikarbete med dieselfordon Eller med andra väg m h a kombiteknik. ord; S] måste 0 Olika lastbârare - kunna Volvo samma trailers, garantera Idag: 8 400 tordonskm / dygn Om tio ár: containers, olika våxelflak - an- villkor med avseende på logistik 5 600 iordonskm / dygn vänds. som lastbilstrafiken gör idag. 0 järnvägsvagnar transporteras hela vägen till och från Volvos an-

Regionala transporter läggningar. Källa

O Man utnyttjar hela Hisingens Vølvogods på miyövänligare Idag år den lokala trafiken mel- och Volvos beindustrispârnät sätt . VIAK genom Berny Marklan hamnen och Volvos olika an-

ñntliga industrispår. ung och jan-Olof Sundin. Rapport

omfattande. 0 All lastning och lossning skall läggningar mycket nr 8. Miljöprojekt Göteborg. Decem- Framför allt bedrivs den med die- ske i anslutning till Volvos an- ber 1988. seldrivna lastbilar. läggningar på Hisingen. För trafiken mellan dessa 0 Man skall undvika rangering; platser kan en flexibel förbindel- hela tågsâtt skall komma till och se - antingen intern eller via all- gå ifrån Volvo. män väg - ordnas. Där kan trans- 0 järnvägsvagnar som direkt är

porterna ske med miljövänliga avsedda för Torslandaverken fordon. Ungefär 2/3 av trafikarbe- körs direkt dit. Andra körs till tet kan ske längs denna förbin- Arendalsterminalen. Motsvaran-

delse. de gäller för avgående gods.

Bohuspendeln

Biltrafiken i ökar drastiskt. Pendeltrafiken

Göteborgsområdet från till centralt arbetsplatser ökar kraftigast. regionen belägna

För att nå en situation luftsidan krävs omfattande

acceptabel på i kollektivtrafik. Ett sådant exempel investeringar miljövänligare är att Bohusbanan ut för pendeltåg. byggs

har ten på Hisingen och i Göteborgs- lometer per medelvardagsdygn yftet med utredningen varit att undersöka om Bo- området skall bli renare. med bil. Fördelningen mellan re-

S

husbanan I närheten av Bohusbanan och själva Göteborg är kan nyttjas för gionen modern pendeltågstrafik. Där- bor idag i runda tal 50 000 mån- jämn - cirka sex miljoner forskulle bl a E6:an avlastas niskor. Om man betraktar Bo- donskilometer inom vardera omigenom från biltrafik - och i viss mån husbanan från marknadssyn- rådet. även busstrafik. Målet är att luf- punkt bör målsättningen vara att Om man enbart ser till Göteöverföra så stor del som möjligt borgs stad är 42 procent av trafikav de resenärer som idag väljer arbetet resor där boende i andra att resa med buss eller privatbil kommuner år inblandade. Där

Bohusbanan till att istället resa med Bohusba- spelar idag Eözan på Hisingen en

nan. Framför allt är det naturlig- särskilt stor roll. 60-100 procent Bohusbanan byggdes 1903-1909 och tvis de som bor i närheten av sta- av trafiken på Eözan härrör från elektrifierades 1939. Banans nuvaran- tioner eller arbetar i Göteborgs boende i andra kommuner. Bara de standard tillåter 100-110 km/tim centrala delar - och alltså slipper sedan 1985 har Eö-infarten mot som högsta hastighet för de 7,5 dubbel- byten - som primärt bör vara Göteborg tillförts cirka 20 proturer per dag som idag sker med per- lockade av en förbättrad Bohus- cent fler fordon. sontralik. bana. I rapporten uppskattas an- Cirka 120 000 förortsbilar utförekom- kunder för B0- i Hastighetsnedsättningar talet ”potentiella för 60 procent av trafikarbetet mer på flera ställen genom att banan är husbanan till drygt 25 000 män- Göteborg. I rapporten konstaterik på kurvor, broar och bangårdar. niskor - dvs de som idag har be- ras: Detta har sin naturliga för- Idag är restiden mellan Göteborg hov av förflyttning på något sätt klaring i de längre resavstånden. och Uddevalla cirka 70 minuter. Söder till och från arbetet. Enkelt uttryckt betyder detta att om Stenungsund har banan cirka 1400 två göteborgare behöver övergå dagliga enkelresor. Det motsvarar cirka till kollektivâkande för att få samfem procent av det sammanlagda re- Trafikarbetet ma miljömässiga totala effekt

idag

sandet med bil-buss-tág iden s k E6- som när en regionboende byter korridoren. körs färdmedel”. I hela Göteborgsregionen idag cirka 12 miljoner fordonski- Det år viktigt att komma ihåg

- RAPPNORT 9 -

,, Dessutom måste fler hållplatser öppnas. Exempel på sådana är

Målet är renare luft. Förutsättningarna blir mins- Brunnsbo, Skogome och Säve på

Hisingen. Bohusbanan föreslås

kat antal resor med bussar och bilar för att mins-

bli trafikerad av två tåg i timmen

ka samt i ett till Stenungsund och ett tågi tim-

avgasutsläppen minimia/ternativ

men till Uddevalla.

åtminstone bibehållen standard med

jämfört nu- För att Bohusbanan skall bli

varande kollektivtrafikstandard. Vid önskemål ett attraktivt alternativ krävs att

det finns god tillgänglighet till

om fler ko/Iektivtrafikanter än är ökad rese-

idag och från banan. I rapporten före-

standard en variant för att förmå biltrafikanter att slås att busslinjer till och från

Orust och Tjörn ansluts till tågen

välja kollektivt färdmedel.

i Stenungsund samt att busstrafiken från Marstrand ansluts i Yt-

terby. Totalt sett räknar utredarna att den snabba tillväxten av bil- stationer ombyggda där plattfor- med att förslaget innebär att trafiken inte motsvaras av någon mar m m rustas upp. För att öka busstrafiken parallellt med Bolika snabb ökning av kollektivtra- kapaciteten totalt, föreslås i rap- husbanan kommer att minska fiken. För att luftföroreningssi- porten också en fjårrblockering, med cirka 50 procent. Ett undantuationen skall bli påtagligt båt- fler och två busstrafiken under tågmötesstationer tag år dock tre, råcker det dock inte med att avsnitt. då flertalet busstudubbelspåriga rusningstid, enbart diskutera av Om allt detta införs, och man förändring rer behålls för att komplettera tåen bana. Utredningen om Bohus sätter in liknande tåg som på gen. banan bör därför betraktas som en skulle man För att dessutom Alingsåspendeln, öka tillgångmodellstudie för andra banor. en restid bör uppnå på 38 minuter ligheten bilparkeringar an- För att nå en större effekt till Stenungsund. Till Uddevalla och hållläggas vid alla stationer måste det kollektiva nätet kunna skulle restiden förkortas till 62 för att stimulera platser infartkonkurrera med den egna bilen. minuter. sparkering. För cyklister bör det Att åka kollektivt måste uppfattas som ett minst likvärdigt alternativ till egen bil. Förstörd natur, förstörda och ohälsa Sammanfattning av målen fören utbyggd Bohuspendel byggnader

är inga motiv, man äger inte na- Etappmål År Åtgärder Personenkelresor som

turen eller byggnaderna. övergår till tåg från bil Så länge de egna fördelarna l 1990 Avtal med SJ Cirka1 000 är större än de egna nackdelarna

använder man bilen. För att \_liss renovering av vagnparken

locka fler resenärer till kollektiv- Okning från 7,5 till 11 dubbelturer/dygn

trafiken måste man sannolikt bå- Il 1995 Allmän upprustning Cirka 5 000 de öka standarden på resandet Inköp av 11 nya tåg och införa restriktioner i form av 30 minuters trafik Göteborg-Stenungsund

t ex avgifter. En sådan kombina- t-timmestratik Göteborg-Uddevalla

tionseffekt tillsammans med ett Totalt 32 dubbelturer från Göteborg ökat ekonomiskt stöd till kollek- III 2000 Trafik enligt etappmål II Cirka 7 000 tivtrafiken skulle, enligt rapporförbättra 5 nya tågset ten, kunna kollektivtrafikens situation Ev. fler hållplatser väsentligt.

,,

Bohusbanan

Erfarenheter från iSkåne visar att det

som Pägatågen

kollektivtransportmedel

går att få även god regularitet på enke/spår-

För Bohusbanans del måste en sträckor med tät

pendeltågstrafik om mötesplat-

upprustning ske om modern

skall ser utformas för flygande möte eller helst som

pendeltågstrafik kunna

nyttja banan. Det gäller både nya kortare

dubbelspårssträckor.

spår, makadamballast, förstärkningar av kontaktledningar och

_Ãn-Ãffoüa-T 9 _

nytto-/kostnadskvot än många ,, andra diskuterade järnvägspro-

sikt jekti landet”.

För att en Bohuspendel skall fungera på

De stora vinsterna ligger på

mäste den bli i ett där övriga ryggraden system miljösidan. En utbyggd Bohus-

innebär

och enheter kan vara pendel enligt förslaget

kompletterande linjer

att kväveoxidutsläppen från väg-

flexibla i takt med marknadens förändring. Flexi- trafiken i Eö-stråket minskar med

bilitet är till turtät- ll procent år 1995. På Hisingen

på Bohuspendeln begränsad

som helhet blir minskningen cir-

het, antal stationer och avgifter. platsutbud, ka fyra procent.

För att projektet skall kunna

En etablerad fär pä sikt strukturerande inom pendel genomföras föreslagna

tidsramar, gäller att staten måste

effekt banan. Bo-

på markanvändningen längs

åta sig ett ansvar för investeringar

som kommer därigenom på kan ske huspendeln ryggrad i infrastrukturen. Detta

marknaden - kunderna kommer. genom ett ökat anslag till länstrasikt att förändra

fiken med ett belopp på cirka 340 miljoner kronor under en

femårsperiod. I rapporten skrivs: Staten kan därvid förväntas fatmed beslut - om komfinnas vâderskyddade cykelpar- tâkter/mindrekostnader ta ett positivt keringar. Rent allmänt bör trafik- cirka 30 miljoner kronor per år. munerna / landstinget /GLAB/ antinformationen förbättras. Nettoökningen blir således 20 Bohustrafiken deklarerar att de å miljoner kronor per år (enligt sin sida accepterar de högre års- 1988 års prisnivå). kostnaderna _för järnvägen som Kostnader i stort Detta är den företagsekono- blir följden. Ar trafikhuvudmän- Om nen inte att åta sig den miska aspekten av förslaget. villiga beräknar in- man ser till de samhällsekono- högre årskostnaden kan inte pro- Rapportförfattarna vesteringskostnaderna i infra- miska kostnaderna, dvs av typen jektet genomföras.” struktur till cirka 340 miljoner ökade drifts- och kapitalkostna- Om trafiken skall kunna påkronor. Kostnaden för de elva der, räknar utredarna med en år- börjas i full skala under 1995, är som behöver an- på cirka 47 miljoner det ett krav att GLAB och Bohusnya tågenheter lig kostnad skaffas ligger på i runda tal 260 kronor. Men den samhällsekono- trafiken fattar ett principbeslut kronor. Den totala in- miska nyttan, dit tidsvinster, ökad om projektets genomförande miljoner hamnar så- trafiksäkerhet, bättre miljö och under 1989. vesteringskostnaden ledes kring 600 miljoner kronor. minskad energiförbrukning hör, Den årliga driftskostnaden uppskattas också till 47 miljoner beräknas till cirka 28 miljoner kronor per år. Källa kronor Till detta kommer alla per år. Hit hör exempel- nyt- Bohuspendeln regionlåg Götesom idag är svåra att .

vis personal- och rullkostnader, toaspekter borg- Stenungsund-Uddevalla

till Banverket etc. Kapi- kvantifiera i kronor, som exem- VIAK genom Hemy Markung. Rapavgifter talkostnaden för tågen ligger på pelvis de regionalekonomiska port nr 9. Miljöprojekt Göteborg. kronor. Vid en utbyggd Bo- December 1988. 22 miljoner aspekterna. Totalt sett kan man räkna huspendel kan man tex förvänta med att kostnaderna för Bohus- sig en rad gynnsamma lokaliseför GLABs del ökar med ringar utefter banan. pendeln cirka 50 miljoner kronor Enligt förslaget är dock årligen. räknar utredarna med Bohuspendeln samhällsekono- Samtidigt att den ökade trafiken miskt lönsam och har en bättre ger merin-

-RAPPOHT1 0 _

lakvatten

av

Rening

från

avfallstippar

Den här studiens har varit att

syfte ange hur lakvatten från tre deponeringsanläggningar i kommun kan Göteborgs behandlas. I utredningen har dels laboratorietester utförts, dels har man

lämnat tekniska

förslag på lösningar.

eningseffekterna med avse- Kalkfållning följd av sedimente- nativet år att det direkt avvattnas ende på bl a tungmetaller,

R

ring är en vanlig behandlingsme- mekaniskt. slamproduktionen i suspenderade ämnen, ke- tod. Fördelen är att tungmetaller de aktuella fallen är stor och detmisk minera- binds stabilt i slammet. Nackde- ta borde syreförbrukning, egentligen motivera lolja och adsorberbara organiska len år dels att slamproduktionen mekanisk awattning. Eftersom klorföreningar (AOX) har be- är stor, dels att halten suspende- både investeringskostnaden och dömts. Utredningen har också rade ämnen i det utgående vatt- skötselbehovet ökar påtagligt, studerat beräknade anläggnings- net är hög. har konsulterna stannat vid att och driftskostnader. anser att tills vidare Rapportförfattarna slambchandlingen Lakvatten från Torsvi ken, Bru- järnklorid är bäst lämpad som endast omfattar förtjockning. daremossen, Tagene (avlopps fällningskemikalie. Man föreslår av de olika lak- Analyserna slam) och Tagene (aska, slagg) bl a av kostnadsskål att kontinu- vattnen visar emellertid på så låtogs den 15 september 1988 och erliga DynaSandñlter installeras. att de inlega tungmetallhalter skickades för testning till PURACs Dessa gör det möjligt att samla dande fällningsstegen kan ifrålaboratorium i Lund. flera funktioner i ett enda steg. gasättas om värdena är repre- Som ett komplement och som en sentativa för hela året. Det inneextra säkerhet installeras också bär att dessa reningssteg kan

Processteknik en möjlighet till polymerdose- undvaras vid Tagene och Bruda-

ring. remossen. Slamproduktionen I undersökningen valdes samma Flotation fungerade oväntat minskar då drastiskt. Aven kostprocess för varje enskilt lakvat- dåligt. Konsulterna har därför naderna minskar De väsentligt. ten. Processen består av tre steg: inte ansett sig kunna föreslå flo- reningssteg som behövs är sedi- O En pH-höjning. Denna sker tation som en rakt igenom lämp- mentering, sandfilter och aktivt genom tillsats av kalk för utfäll- för lakvatt- kolfilter. För Torsviken är det lig separationsmetod ning av tungmetaller samt en se- nen. dock motiverat med fällningsparation. Aktivkolñltreringen utförs steg för att fälla ut organiskt ma- 0 En fällning med metallsalt med konventionella, automat- terial. och en separation. spolande tryckñlter. I rapporten presenteras en O En aktivkolñltrering för re- Det slam som produceras anläggning är dimensione-

duktion sçjm

av bla olja och organiska måste lagras för att därefter bort- rad för 50 m*/timme. Kapaciteklorföreningar. transporteras oavvattnat. Alter- ten bör därvid räcka väl även för

LH_ 1 Q _

perioder med stor nederbörd. I Förväntade reningsresultat (enligt Iaboratorieförsök)

det förslag som utarbetats förut- % reduktion: sätter man att lakvattnet samlas COD AOX Extraherbart Mineralolja upp, utjåmnas och pumpas i en 89 99 99 99 tryckledning till reningsverket. Torsviken Tagene (avsloppsslam) 94 68 Tagene (slagg, aska) 58 46 Brudaremossen 97 96

Kostnader

Investeringskostnaderna omfatme ökar kostnaderna till 200 000 kronor tar projektering, mark- och bygg- spektive per år

nadsarbeten, processutrustning, 4 955 000 kronor. För alternati- (50 mfl/timme).

el, automatik, VVS och ventila- ven utan fâllningssteg (Tagene tion. Dessutom och Brudaremossen) blir invesingår igångköroch 2 510 000 kronor re- Källa ning intrimning. Anlägg- teringarna standard och utförande Rening av lakvatten PURA C. ningens spektive 3 190 000 kronor. är i nivå med moderna kommu- Driftskostnaderna för fäll- Rapport nr 10. Miljöprojekt Göte-

Vid en mellan nala avloppsreningsverk. ningsalternativet ligger borg. Mars I 989. dimensionerad 378 000 och 594 000 kronor per anläggning på 25 m“/timme blir år. För det billigare alternativet investeringskostnaderna 4 055 000 kronor. blir driftskostnaderna 150 000

mg/tirn- kronor re-

För en anläggning på 50 per år (25 m” /timme)

Princip för reningsprocessen

Jämlklorid

» -› -› -› Ka|k+Järnk|orid -› Fiockning Sedimentering Sandfilter Aktivt kol

HHVVLIH

Att minska resbehovet

För att komma till rätta med de

miljöproblem som trafiken på Hisingen orsakar krävs en rad olika l denna lång åtgärder.

rapport har man tittat närmare en

på typ av åtgärder, nämligen

att minska behovet av i

persontransporter Göteborgsregionen. Knappast någon utredning tidigare har ägnat sig åt det. Bland

dessa finns

åtgärder en gemensam nämnare; att stärka möjlig-

heterna till lokal och lokala

anknytning samband. Rapportens syfte är att vara ett idé- och

diskussionsunderlag

i det fortsatta och

miljö- trafikpolitiska arbetet.

Göteborg har trafiken ökat

Ökande transporter höga föroreningsnivåer att bidra

med fem procent per år under

I

till att avstånden som upplevs 1980-talet. Om ökningen fort- Transportsystemet blev tvunget mer påtagliga. Samtidigt finns sätter är det troligt att regering- att följa efter i utvecklingen. Nya risken för att sådana här förändens mål för minskade utsläpp in- trafikleder, parkeringar, buller- ringar drabbar människor olika.

te kommer att uppnås. Det finns zoner och serviceinrättningar De svagare grupperna i samhälen mängd orsaker till att person- för trafiken byggdes. Rapportför- let kanske får försämrade livsvill-

ökar. Sambandet transporterna fattarna skriver: ”På så sätt bidrog kor. De nödvändiga förändringmellan ökande materiella resurtransportapparaten i sig själv till arna kan dock på sikt komma att ser och de tilltagande trafik- att öka avstånden och därmed leda till ett bättre vardagsliv. strömmarna är påtagligt. Från behovet av transporter. I den gle- I miljö- och trafikdebatten 1950-talet och framöver då en snande bebyggelsen uttunnades har de flesta förslagen hittills gått allt större del av befolkningen också underlaget för de kollekti- ut på att försöka omfördela bilblev bilägande förändrades också va transportmedlen, vilket resul- trafik till andra transantingen snabbt. storstadsregionerna terade i sämre service och ytterli- portslag eller geografiskt genom Bostäder spreds till nya områ- gare minskning av antalet rese- nya ringleder etc. I rapporten den. Arbetsplatser etablerades närer”. konstateras att påfallande få har ofta långt frän störda grannar Den ökade rörligheten har diskuterat nödvändigheten av att och höga markpriser. Avståndet dock sina avigsidor - inte minst minska mängden transporter. bostäder - arbetsplatser betydde miljömässigt. Kanske kommer Om miljön på Hisingen och i inte längre lika mycket. Nya ser- nya åtgärder av typen områdesav- Göteborgsregionen skall bli ”vä-

viceverksamheter byggdes på förändrad renare” gifter, beskattning sentligt inom överskådden billiga marken. och förbud mot bilkörning vid mot lig tid, måste utvecklingen

-RAPPORTll -

allt större trafikströmmar brytas.

Detta kräver, enligt rapportens

författare, ”en mobilisering av al- Volvofilial till Hästebäck klargör såle- Exemplet

la förändringskrafter mot ett ge-

des en som kan bli aktuell i den

mensamt mål- att hushålla med motsättning

våra transportresurser. Om var- framtida

samhällsplaneringen:

je delbeslut på politisk och admi-

Ä sidan en som syftar nistrativ ena samhällsbyggnad

niva genomsyras av en

ambition att dämpa trafikström- mot starkare lokalt sammanhang och identitet,

mama kan mycket hända snabbt.

närhet för individerna till arbete, bostad, skolor,

I rapporten görs ett antal

nedslag bland dagens trafik- service och kultur.

äldreomsorg,

problem för att med hjälp av des-

andra sidan en som strä-

Å samhällsbyggnad

sa exempel försöka initiera åtgår-

der som minskar transportbeho- var efter en så att individerna kan

god rörlighet

ven. Resorna har delats upp i fyra

sina önskemål om arbete och bostad över

kategorier: uppnå

O Resor till och från arbetet. hela

regionen.

O Resor i arbetet.

0 Resor för service.

0 Resor på fritiden. i ett annat och de åt- flyttningar mellan olika delar av lågutbildade vad staden, där alla stadsdelar inte år följande kvalitetsfrågorna etc. lika attraktiva för alla människor. Riktad av lokalkontor gäller arbetsinnehåll

etablering

Utifrån Volvoexemplet före- I rapporten föreslås att Bo-

Volvo är den största trafikalstra- slås i rapporten att Näringslivsse- stadsbolaget under en försökspe-

kretariatet inventerar riod modifierar reglerna för byren på Hisingen. Anställda reser företagens intresse av att förlägga delar av el- tesservicen, så att bostadsbyten till företaget från hela regionen. Ett sätt att förändra den nuvaran- ler hela verksamheten till eller i underlättas för dem som vill bo

närheten av bostadsområden. närmare sin arbetsplats. Om erde situationen skulle vara att eta- Dessutom bör initiativ som syftar farenheterna blir positiva bör blera en Volvofilial söder om staden. till mindre resor uppmuntras. försöket spridas vidare.

I rapporten diskuteras en lo- De genomförda omlokalisering-

kalisering till Håstebäck öster arna bör efter ett tag utvärderas.

om Skintebo. Idén är att Volvoan- Miljö- och hälsoskydds-

ställda som bor i den här delen av

törvaltningens tjänsteresor

regionen skulle kunna utföra he- Arbetsresor

la eller delar av sitt arbete på ett

och bostadstörmedling

lokalkontor. Valet av kontorsen- I Göteborgs ”Miljövårdsprogram

Luft” från februari l987,föreslog het bör göras så att så många som Ett annat sätt att minska arbetsre- och hâlsoskyddsförvaltmöjligt av de berörda bor i den miljösorna är att underlätta en inventering av behosydvästra sektorn. En utgångs- omllyll- ningen som vill bo vet av tjänstebilar i kommunen. punkt för förslaget år att en stor ningar för människor andel- närmare sin arbetsplats. Avsikten var att försöka få persomellan 80 och 90 procent Enligt Stads nalen att använda kommunens - av de anställda på lokalkonto- förslaget skulle Göteborgs kunna eller andra transret inte behöver ha daglig per- Bostadsaktiebolag lägga tjånstebilar med huvudkonto- in önskemål om omflyttning i sitt portmedel i arbetet och åka kolsonlig kontakt lektivt till och från arbetet. ret. Det är alltså inte frågan om datasystem med en viss prioritet. För att övervinna en eventuett typiskt distansarbete, utan här Några nya praktiska svårigheter borde inte detta innebära. ell tveksamhet mot förslaget måsrör det sig om en självständig av- Bostadsförmedlingen i Gö- te man finna en väl fungerande delning på ett par hundra persooch attraktiv för ner. I rapporten kallas förslaget teborg strävar numera efter att få organisation

för en riktad lokalisering. För- bort så många prioriteringsgrun- förvaltningens tjänsteresor. föreslår slaget väckte en del väsentliga der som möjligt ur bostadskön. Rapportförfattarna

- förutom de re- En anledning år att förturerna att miljö- och hålsoskyddsförvaltfrågeställningar att att utveckla dan angivna - i kommittén för gör det svårt för oprioriterade ningen får i uppdrag omrä- för tjänsteresor och Miljöprojekt Göteborg. Man av- få lägenhet i attraktiva nya former

den. Den förändring av bytes- att erfarenheterna sprids till de stod från att påbörja ett fullskaleolika förvaltningarna. Dessutom försök. Framför allt diskuterades reglerna som föreslås i rappor-

risken ten medför inte samma nackde- föreslås att man bör utreda förutför en ökad segregation i ett område, lar. Syftet år ju att underlätta om- sättningarna för att bygga upp en med högutbildade

- RAPPORT 1k

kommunal bilpool för de centra- cial synvinkel. Om en sådan ut- de 1988 cirka 23 000 matcher. la förvaltnin garnas behov. skall kunna förhindras Om veckling man antar att varje spelare i mäste den lokala servicens kon- genomsnitt färdades mellan 10 kurrenskraft stärkas - en utmaoch 20 km i samband med varje

Distribution av dagligvaror ning som kräver ett aktivt samar- match, innebar seriespelet en

bete mellan många parter. transportlängd motsvarande Handeln har fört över en stor del Som ett exempel på hur un- mellan 100 och 200 varv kring av distributionskedjan på hushål- derlaget för den lokala servicen jorden varje år”, skriver man i len. Idag använder hushållen kan förstärkas har författarna rapporten. mer tid för inköp än för 30 år se- valt distributionen av dagligva- Det finns en rad möjligheter dan. Det finns en läng rad fakto- ror. Idag finns ett antal större att förändra transportbehovet i rer som bidragit till förändring- och mindre försök med nya dis- samband med seriefotbollen: arna av inköpen till hushållen. I tributionsformer runt om i Sveri- 0 Man kan uppmuntra klubbarrapporten konstateras: Köpkraf- ge. Så är även fallet i Göteborgs- na att rekrytera sina spelare loten i många äldre stadsdelar har området. Vanligen år det hem- kalt. Storleken på upptagningsminskat till följd av färre invåna- som föranlett området tjänstens problem är den mest avgörande re, många ensamhushåll och få försöken med nya distributions- faktorn för klubbens totala transbarnfamiljer. Invånarnas köptro- former. Många av försöken stöds och den portbehov, samtidigt het har avtagit i takt med att bilin- dessutom med pengar från boen- mest svåråtkomliga. nehavet ökat, de dubbelarbetan- deservicedelegationen. Om den 0 Man kan underlätta samåkde hushållen har blivit fler och lokala distributionen skall kunna - helst i ett fordon. Ett sätt ning till fritidshus har ökat. tillgången bidra till ett minskat transportbe- skulle kunna vara en beställ- För att bibehålla dagligvaruhan- hov måste fler än hemtjänstens för idrottsklubbar. ningstrañk delns lönsamhet har det behövts den. Ett full- 0 Serierna skulle kunna hållas vårdtagare utnyttja en allt större omsättning samt ra- skaleförsök bör primärt rikta sig sam man geografiskt. tionaliseringar av butikerna, in- till alla hushåll inom ett avgrän- O Det bör finnas tillräckligt köpen, varuhanteringen och de sat område, avse distribution av många bra belägna fotbollsplaolika distributionsleden. de lokala butikernas varor och ner i stadsdelarna. Under 1990-talet förväntas 0 Ändra byggas upp kring en lokal distri- ungdomsserierna till s en fortsatt utglesning med tillhö- butionskedja - helst med miljö- k poolspel. Det finns idag en tydrande koncentration av det komvänliga fordon. lig tendens att allt fler ungdomar mersiella serviceutbudet. Allt I rapporten föreslås bl a att kommer till matcher och träfler stadsdelar löper risk att utarnågot av de pågående försöken ningar i bil, skjutsade av sina förmas både ur kommersiell och so- med förbättrad boendeservice äldrar. På så sätt bidrar även

och lokal distribution av daglig- ungdomsfotbollen till att trafikvaror till att gälla alla utvidgas problemen i Göteborg successivt hushåll i ett avgränsat område. förvärras.

Tjänsteresor och beskattning

l rapporten lämnas förslag på att

En förändring av beskattningen är en Inlämning av deklarationer trafikpolitiska ledningsgruppen

viktig förutsättning för att nya former för i Göteborg i samarbete med Götjänsteresorna skall kunna utvecklas. Omkring 150 000 deklarationer teborgs fotbollsförbund och nå- Göteborgs kommun bör därför verka lämnas årligen in direkt hos loka- got transportföretag prövar samför: la Skattemyndigheten i Göte- åkning inom en fotbollsserie. - att avdrag som grundas pá att bilen borg. Cirka 40 000 av dessa kom- Fotbollsförbundet bör också tillanvänds i tjänsten inte medges i lönta- mer under den sista dagen. I rap- sammans med Göteborg Fritid porten tas inlämnandet av dekla- pröva att lägga om en serie inom garnas deklarationer och att hela kostrationer till poolspel. naden för tjänsteresan överförs till ar- upp för att visa att även ungdomsfotbollen vardagliga enkla handlingar betsgivaren. - att det verkliga värdet av förmånen sammantaget kan orsaka påtagli- Bland de för-

fri bil eller leasingbil beskattas (inkl vär- ga miljöstörningar. Rapportförfattarna konstaterar

förändra det av den verkliga körsträckan). Alter- slag som skulle kunna

detta är: gratis inlämning i post- sammanfattningsvis:

nativt bör schablonvärdet höjas så att det blir billigare att använda sin egen bil lådor, sen inlämning även i postlådor, lokala fögderier etc. En förändring än att låta arbetsgivaren betala de pri- av synen på storvata resorna. stadens transporter uppstår dock - att de ekonomiska resurser som fri- ännu knappast av sig själv. För att

görs genom en sådan skatteomlägg- Seriefotboll och transporter en förändring skall kunna kom-

ma till stånd måste ambitionen ning överförs till satsningar pá kollektivtrafiken i storstadsregionerna. Det lokala seriespelet - d v s från att dämpa resbehovet vara polidivision IV och nedåt - omfatta- tiskt förankrad j och genomsyra

alla beslut som fattas på olika ni- Källa

våer inom förvaltningar, företag Att minska resbehovet - Några möj-

och organisationenDen enskilda

ligheter i en storstadsregion. EFEM människans vilja att minska sina arkitektkontor genom Helena Westvardagliga resor måste uppmunholm och Kjell Jonasson. Rapport tras genom positiva förebilder nr 11. Miljöprojekt Göteborg. som inspiration och uppmaning 1989. januari till egna intiativ.

HAPPOHT12-

Olika trafikflödens

ön

belastning på luftmilj

l rapporten presenteras en modell för att beräkna vilken lor-

donstrafik som är i ett område vissa skall

möjlig om miljömål uppfyllas. Rapporten beskriver hur kan beräknlngsmodellen

i dels

tillämpas Göteborgsområdet, för dagens situation, dels

för en framtida situation år 2000. De

uppställda miljömålen

baseras de beslut fattats

på politiska som om utsläppsminskningar och på acceptabla luftföroreningshalter från hälsosynpunkt

erparten av de förore- räckligt med katalysatorer och

Miljömål

M

ningar som befolkningen kringfartsleder? Det finns många och miljön utsätts för i frågetecken och behovet år stort De miljömål som definieras i rapoch kommer att utveckla kring Göteborg ett verktyg för att porten utgår från sådana beslut från biltrafiken. En rad tidigare bedöma vilka åtgärder som be- som redan fattats politiskt anmätningar, beräkningar och ut- hövs - och vad dessa åtgärder kan i Göteborgs kommun eltingen redningar pekar entydigt på att ge för effekt. ler av Sveriges riksdag. Det finns förhållandena har dock ett undantag. idag år otillfreds- Syftet med utredningen Detta gäller ställande. Till över- varit exempel att skapa just ett sådant miljömålet för mutagena ämskrids riktvärdena för kolmon- Arbetet har hjälpmedel. lagts nen, där målet baseras på Canoxid och kväveoxider i ett flertal upp i tre steg: cerkommitténs och Internatioområden. Det finns indikationer l. En definition av miljömål, nella strålskyddskommissionens på en förhöjd cancerfrekvens dvs vilka halter, exponeringar el- (ICRP) bedömningar. Miljömåmed avseende luftförore- ler utslâppsmångder av förorepå len omfattar en tioårsperiod. ningshalterna. Korrosionshastig- ningar som är ”acceptabla” från Bland miljömålen förekommer heten för olika material år för- biltrafiken. en del ovanligare begrepp vad höjd och man vet att försurnings- 2. Hur ser dagens förorenings- gäller rikt- och gränsvärden. Så och vegetationsskador finns i re- situation ut i Göteborgsområdet? använder exempelvis rapportförgionen. Hur kommer situationen att för- fattarna begreppet populationsändras fram till år 2000? dos, vilket anger de förorenings- 3. Vilka trafikbegränsningar mängder som befolkningen i Gö-

Nya verktyg krävs för att man skall uppnå mil- teborgsområdet utsätts för un-

jömålen? der en viss tid. Hur mycket behöver utsläppen från trafiken minskas? Ar det till-

-RAPPORVT 1 2 -

som punkt 1 med tillägg av kväve- med de personer som bor direkti

oxid- och kolvätekrav anslutning till trafiklederna. på tunga

Miljömål som diskuteras fordon. Om man ser till alla männi-

i Alt 3. Samma utveckling som i skor som exponeras under en be-

rapporten:

punkt 2 plus Kalifornienkrav på stämd tid, dvs till den s k populao Kvävedioxid - här beräknad som

SNO2):

tionsdosen personbilar. Halten 190 ug/m som timmedelvärde riktvärdet Alt 4. Motsvarande punkt 3 antalet persontimmar

bör ej överskridas i omgivningsluft överskrids - fann man att 170 000 men med tillägg av partikelkrav o Kolmonoxid (CO): människor utsattes för NO2-hal-

Halten 10 som åttatimmarsme- på tunga fordon.

mg/m3 Alt 5. Samma ter över riktvärdet år 1985 under

förutsättningar

delvärde och 30 mg/m3 som entimmes-

som i punkt 2 men med 50 re- sammanlagt 2 miljoner personmedelvärde bör ej överskridas i omgiv- timmar. Områknat till år 2000 spektive 40 procents ökning av

ningsluft. blir motsvarande siffror 75 000den tunga och lätta trafiken. o Mutagena ämnen: 120 000 människor som expone-

En minskning av nuvarande popularas för populationsdoser på mel-

tionsdos med 90 procent. lan 440 000 och 800 000 person-

Osäkerhetsmoment vid bedömning o Kväveoxider(NOx): timmar per ar. av nuvarande och framtida utsläpp: De totala utsläppen från fordonstrafi-

ken skall minska med 50 procent utifrån Vilka förändringar av trafikarbetet kom-

mer att ske? 1980 års utsläppsnivå. Kolmonoxid

o Koldioxid (C02): o Hur förhåller sig verklighetens bil-

De totala utsläppen från fordonstrafi- park till de få som typtestats? Kolmonoxidutslåppen beräknas ken skall vara oförändrade jämfört med o Hur hållbara är katalysatorerna? o Hur kommer framtidens drivmedel minska med 65 procent fram till

1988 ärs nivå. år 2000. Under sådana förutsättatt påverka utsläppen? ningar kommer inte längre rikt-

värdena för kolmonoxid att över-

Föroreningssituationen idag skridas vid någon av Göteborgs

- gator.

och år 2000 Kvävedioxid

Beräkningarna för kvävedioxid I rapporten beskrivs dagens förhar gjorts utifrån förhållandena

oreningssituation med avseende Mutagena ämnen

år 1985. Dessa har sedan räknats

på de ämnen som angivits i miljöom till är 2000 enligt en trafikmålen. Dessutom görs motsva- Vilka ämnen i luft är mutagena? prognos som utförts av Göterande för ett antal Cancerkommittén (SOU 1984:67) redovisning Förorter. I denna trafikborgs olika framtidsalternativ. Fram- gjorde en förteckning över ämnen i luft prognos innefattas emellertid tidsalternativen har valts ut mot som utgör en väsentlig riskfaktor för en

inga skärpta avgaskrav för tunga bakgrund av ett antal tänkbara förhöjd cancerfrekvens. fordon. I studien har man därför utvecklingsmöjligheter: Polyaromatiska kolväten (PAH) där Alt l. av gjort en alternativ beräkning - Substituerade PAH 25 procents ökning en trolig utveckling med skärpta den tunga trafiken och 15 pro- - Eten, propen

avgaskrav för tunga fordon vägts - Bensen cents av den lätta. De åtgärder in (alternativ2 ovan). som beslutats på personbilssidan Resultatet visar att riktvärdet Formaldehyd

genomförs. på högst ett överskridande per Alt 2. Samma förutsättningar månad under vinterhalvåret inte

kommer att klaras vid flera av de

i Göteborgs- Populationsdosen för PAH kan tunga trafikstråken Populationsdos bestäms som en området - hamnlederna, Dag för år 1985 beräknas till 19 gram

summa av ett antal delexponeringar: E6, E3 Hammarskjöldsleden, per år om man adderar trafikant- 1. Bakgrundsdos m me. dos, stadsdelsdos och bakgrunds- 2. Stadsdelsdos dosen år Ar 1985 beräknades cirka dos. Den sannolika 3. Trafikantdos. 20 000 människor bo vid gator 2000 kommer att ligga på 18

En populationsdos kan uttryckas pä där riktvårdet överskreds. Om gram per år - dvs i praktiken en

olika sätt: motsvarande siffra räknas fram mycket marginell förbättring. o Antalet mantimmar som personer i för år 2000 kommer 15 000 re- Detta motsvarar en utveckling

ett område utsätts för halter över gäl- att bo 2 ovan. spektive 5 000 människor enligt alternativ lande riktvärden för luftkvalitet. bevid sådana Differensen För eten har motsvarande gator. 0 Totala mängden föroreningar som mellan siffrorna beror utförts. på hur räkningar Populationsbefolkningen är utsatt för under en viss man bedömer utvecklingen. Det dosen för 1985 låg på 5,8 kg per

tid. år där motsvarande värde år 2000 bör clock påpekas i samman-

hanget att man endast räknat hade sjunkit till 2,3 kg per år.

- RAPPORTHH12 -

av kväveoxider den

Utsläpp strângaste avgasreningsut-

Koldioxid vecklingen. De ytterligare minsk-

från trafiken

ningar i fordonsflödet som krävs Utsläppen måste i både alternaför att miljömålen skall uppnås, tiv 2 och 4 minska med ytterliga- Utsläppen från redovisas nedan för dessa två utvågtrañk upp- re 15 procent år 2000 för att måskattades ligga på 12 000 ton per vecklingsalternativ. let skall uppnås för koldioxid. år i Göteborgsområdet år 1985. En sannolik skulle utveckling Kvávedioxid

mot bakgrund av de beslut som Enskilda

planeringsátgärder

fattats hittills och med åtgärder Utifrån alternativ 2 krävs en ytmot den tunga trafiken enligt al- terligare utslâppsminskning på Beråkningsmodellen kan även ternativ 2 ovan resultera i en 32 procent av utsläppen år 2000 användas för att se effekten av enminskning med cirka 25 procent för att miljömålet skall uppnås. skilda trañkplaneringsåtgårder. till år 2000. Värdet är baserat på populations- Rapportförfattarna menar att till

dosberäkningarna. exempel kringfartsleder, pendel- Om utvecklingen sker enligt tåg, omlokalisering av termina-

Koldioxid alternativ 4, krävs en ytterligare ler för tung trafik m m och dessas

utsläppsminskning på 25 pro- betydelse för föroreningssitua- Det finns ytterst få prognoser för cent för att miljömålet skall upp- tionen kan läggas in i modellen. koldioxid. Koldioxidutsläppen nas. kan med de beslut som fattats komma att öka med 15 procent Källa fram ämnen

till år 2000. Detta gäller Mutagena ”Olika trajikjlödens belastning på

samtliga utvecklingsalternativ l alternativ 2 krävs ytterligare 89 luftmiljän Bengt Steen och Gunmed undantag av alternativ 5 av procents utsläppsminskning nar Omstedt. Institutet för Vattenovan. år 2000. Alterna- PAH-utslåppen och Lujtvårdtvforskning. Rapport tiv 4 - med partikelkrav på tunga nr 12. Miljöprojekt Göteborg. Defordon - sänker dessa krav till 70 cember I 988.

Behov av ytterligare procent.

I både alternativ 2 och 4 lig-

minskningar kraven ut-

ger på ytterligare slåppsminskning av eten år 2000 Det beräknade behovet av ytterli- 70 procent.

på omkring

gare minskningar varierar givetvis utifrån vilket framtidsscena- Kväveoxider rio man väljer att diskutera kring. Alternativ 2 enligt ovan kan be- Om målet för kvävedioxidhalterdömas som en ”sannolik” utveck- na år 2000 uppfylls, klaras autoling utifrån stundens perspektiv. matiskt målet för kvâveoxidut- Alternativ 4 kan representera släppen.

- RAPPORT 13 -

Oljeförorenade avlopp

och avfall i

Göteborg

I har Graab-Kemi studerat hur flödet av miljöfarprojektstudien

avfall ser ut i har varit att belysa

ligt Göteborgsområdet. Syftet

hur de stora strömmarna av avfall och utifrån detta föreslå

går

som minskar risken för att avfallet i form förore-

åtgärder någon

nar

miljön.

raab-Kemi AB är ett inter- m m från rengö- Av de emulsioner och sludge olja, bensinslam kommunalt från fartyg som tas emot trans-

G

bolag som se- ring av lagertankar från huvuddelen direkt till dan 1970 har till uppgift att 0 Eldningsolja rengöring porteras ta hand om det miljöfarliga avfal- av brännoljetankar hos industri- Cicleans behandlingsanlägglet i Göteborgsregionen. Företa- er samtvillaoljetankar ning. Spolgropsavfall deponeras att sanera i från underhåll och dock på Torsviken, liksom vissa get har även uppdrag 0 Oljeavfall samband med olje- eller kemika- reparation av maskinutrustning, oljehaltiga massor. Av det övriga I Graab-Kemis lyftanordningar, motorfordon oljemfallet går mindre mängder lieolyckor. anläggtas idag m m till Ciclean medan merparten tas ning i Skarvikshamnen avfall om hand innan och oljeförore- om hand av Graab-Kemis miljöfarligt 0 Oljeprodukter oljedet skickas vidare till externa nat material från bearbetning av mottagning. Cicleans och Graabåtervinnings- och behandlings- stål, metaller mm Kemis anläggningar ligger nägra I emulsioner hundratal meter från varandra. anlåggningar. anläggningen 0 Oljehaltiga finns för att förbe- 0 Oljor som används för isole- Det finns idag en potential utrustning handla oljeavfall. Dessutom finns ring etc för att öka omhändertagandet av

en våtkemisk slutbehandling av 0 Annat miljöfarligt oljeavfall, oljor. När det gäller motorspillolavfall (främst från yt- som olja från oljeavskiljare, ja av typen smörj- och hydrauloloorganiskt från fartyg etc. jor anser Graab-Kemi att den behandlingsindustrin). sludgeoljor oreglerade hämtningen av motorspilloljor påtagligt har minskat under den senaste femårspe-

Avfallsoljor Omhändertagna mängder

rioden. Flera faktorer har bidra- Graab-Kemi behandlar en lång Under 1988 redovisade Graab- git till detta. Idag har avfallsoljorrad olika oljeavfall. Bland dessa Kemi och dess dotterbolag Ci- na praktiskt taget helt förlorat kan följande nämnas: clean AB de mottagna och om- sitt ekonomiska värde på marknaden. Men fortfarande försvin- 0 Olja och slam från rengöring händertagna avfallsmängderna av cisterner för var för sig. Framdeles kommer ner säkert en mängd motorspiloch utrustning denna redovisning att göras ge- lolja till olämplig användning, lagring och transport diesel- mensamt. t ex genom att förbrännas i o Råolja, eldningsoljor,

-HAPPORTl S _

Oljeavtall som togs om hand av Graab-KEMI 1988 i Göteborgs kommun: cirka ett ton PCB-haltigt avfall. I hela upptagningsområdet var Oljeavfall från tankrengöring 580 m3 motsvarande siffra 65 ton. Den Smörj- och hydrauloljor 2 240 m3 dominerande avfallslämnaren är Emulsioner 4 440 m3 8 370 m3 Vattenfall, som successivt byter ut Oljehaitigt spolgropsaviall sina kondensatorer som innehål- Siudge från fartyg 11 590 m3 ler PCB. Oljeavfail från övriga källor, fra industrier 7.600 m3 Graab-Kemi väntar att mäng- Summa oijeaviall 34 820 m3 den PCB-haltigt avfall kommer

att öka under de närmaste åren, inte minst eftersom det införs ett mindre oljepannor eller genom längas. Detta bör leda till en viss förbud för användning av PCB i att användas som rostskyddsme- av motsvarande avfall minskning den här typen av anläggningar del. Via oljeavskiljare läcker san- under kommande år. 1994. nolikt ocksä en del ut till avloppsnätet.

Uppskattningsvis slutar

Slutligt omhändertagande Lösningsmedel

hälften av den totala mängden

som används till for- Fr o m hösten 1987 har all åter- Cirka 1700 ny smörjolja ton lösningsmedel don som spillolja. Resten för- vinning av smörjolja upphört i av Graab-Kemi togs om hand bränns i motorerna eller läcker landet. Numera destrueras 1988. Av detta var 110 ton kloreoljan ut vid motorernas drift. Den teo- En sådan rade sker genom förbränning. lösningsmedel. Idag retiska från metod är att bränna mängden spillolja oljan i ce- omhändertagande av lösningsmotorfordon i Göteborg upp- mentugnar. Sådan förbränning medelsavfall på i huvudsak fyra skattas till cirka 2 400 ton per år. sker bl a vid Cementas anlägg- sätt; Det mesta förbränns hos Den motorspillolja som Gra- ningar. SAKAB medan övriga mängder ab-Kemi f n omhändertar kom- Också SAKAB omhändertar återvinns, används vid antingen mer från fler källor än person- avfallsoljor för destruktion. And- av bränslefrakticr framställning och lastbilar. Det finns därför en ra företag är BIT-OIL i Halmstad ner till cementugnar eller exporpotential för att ytterligare som tar emot avfallsoljor för re- teras. mängder skall kunna samlas in. raffmering eller export och Trots att oljeförbrukningen Skandinaviska Oljecentralen har minskat från cirka 30 miljo- som behandlar motorspillolja Framtida arbete ner m per år under 1970-talet och bl a framställer bränslefraktill cirka 15 miljoner m per år tioner för cementugnar. Omhändertagande av avfall måsf n, fortsätter Graab-Kemi att re- Graab-Kemi levererar idag te ses i ett helhetsperspektiv. Alla dovisa ökningar av den omhän- avfallsolja till samtliga av dessa fö- delarna i avfallskedjan - insam-

dertagna mängden avfallsolja. retag. ling, transport, mottagning, be- En betydande del av ökning- handling och återvinning - måsen kommer från fartygs maskin- te fungera. rum - s k sludgeolja. En stor del PCB I Graab-Kemis rappo. påpeav de fartyg som löper in i Göte- kas att det idag råder en oklar-

borgs hamn lämnar sin oljehalti- Under 1988 omhändertog Gra- het om ansvars- och rollfördelga sl udge där. atrKemi i Göteborgs kommun ningen mellan industrin, kom- När det gäller avfallsoljor som kommer från andra källor, ,, räknar Graab- Kemi att de ligger ”nära den teoretiska mängden i

i är över huvud

omhändertagen olja”. När det Utvecklingen mi/jöfrågorna taget

gäller emulsioner kommer Gra- så att alla former

dynamisk av prognoser är osäk-

ab-Kemi att förbättra behand-

ra. Som kan nämnas att inom

lingen av främst syntetiska emul- exempel man ett

sioner (egentligen skärvätskor) rederi nu att lämna allt

överväger oljeha/tigt vat-

med en anläggning för indunst-

ten til/ destruktion, även de med så små

ning, kolfiltrering m rn (se ne- 0/jehalter

dan). Man kan också räkna med att de får tömmas i havet. Det sku/le innebära

att övergången från mineralolje-

baserade emulsioner ytterligare flera tusen ton omhändertaget avfall

till syntetiska motsvarigheter fortsätter - in- år.

per

te minst av arbetsmiljöskäl. Livs-

längden på emulsioner kan för-

-RAPPORT13-

I rapporten skririksperspektiv. ver man: ”Detta var också bakgrunden när staten beslöt att in-

l karaktär att vara lättflyk- Iösningsmed/ens ligger verksamhet

rätta SAKAB, vars

vilket medför att betydande mängder avgår har tiga, tyngdpunkten på förbrän-

och viss deponering.

till luft innan, eller efter, de insamlats hos avfalls- ning

SAKAB omhändertar mindre än

för leverans som avfall. l existeran-

producenten 10 procent av allt mfa som produ-

ceras i landet. Redan med den

de mer lösningsmedel till industriprocesser avgår

blygsamma andelen är resurser-

luften än vad som insamlas i form av flytande na för förbränning ytterst an-

avfall. strängda, och en ny ugn kommer

att behöva byggas.” Graab-Kemi föreslår i rappor-

ten att kommuner, t ex i regional munerna och staten för de olika re resurser måste skapas. samverkan, får möjlighet att

delarna i denna kedja. I rappor- O Samhället måste ställa ytterli- ”bygga upp anläggningar för beatt införa av sådant mfa som inte ten pekas på några problematis- gare krav på industrin handling slutna system samt på intern åter- med måste förka punkter: nödvändighet 0 Oklarheten i ansvar leder till vinning och behandling av miljö- brännas”.

resursbrist, fr a på behandlings- farligt avfall. 0 Frågorna måste betraktas i ett och återvinningssidaxi. Ytterliga-

vid Cicleans

Utbyggd rening mottagnings-

för vatten.

anläggning oljeförorenat

från cisterner och

Sverige och övriga Östersjösta- längre garantera att gränsvärdet utlastnings-

in te överskreds. till slutna brunnar som ter har förbundit sig att upprätta plattor och l Graab-Kemis rapport anser suges vid behov. mottagnings- behandlingsstationer för oljehaltigt vatten man att detta beror på att OFA- I Väst- tidvis innehöll ämnen från fartyg och industrier. avloppet som störde reningsprocessen. Försöksverksamhet sverige har (Ziclean AB en sådan anläggning. Dessutom klarade inte reningsi Skar- av att eliminera Under sommaren och hösten Anläggningen ligger utrustningen vikshamnen och är i första hand dessa ämnen. 1988 har Ciclean utfört ett pilot- Graal)-Kemi konstaterar att skaleförsök med aktivt kolfiltreavsedd för att avskilja mineraloll ett att inte ke- vatten från rcja från oljehaltigt vatten. det är ett grundkrav ring av utgående koncessionsnämndsbeslut från mikalier och lösningsmedel får ningsanlâggningen. Av försöken 1986 fick tillstånd dråneras till OFA-systemet. Det fann man att vattnets aromatinjuni bolaget att öka den och be- förekommer dock dränering nehåll eliminerades fullständigt mottagna handlade av olika från cisterner. I rapporten före- till dess kolfiltret mättats. Revolymen slags till totalt 700 000 slås att bensintillförseln till OFA- duktionen av organiska kemikaavloppsvatten skulle kunna minskas lier mätt som kemiskt m* per år. systemet syreföratt leda all dränering brukande ämnen (COD) varie- Mottagnings- och reningsan- genom togs i bruk vid årsläggningen skiftet 1981/82. Under det för- ], sta driftsåret inom låg utsläppen

gränsvärdet 5 mg mineralolja/l Dessa ämnen av typ bensin, aromater, emulge-

Men i och med avloppsvatten.

ringsmedel, organiska lösningsmedel, smörj-

att det oljeförorenade avloppet

från Skarvik- eller andra kemikalier vilka helt eller

(OFA-avloppet) oljeadditiv

Ryas oljehamnar med sina kajer

delvis är /östa i vatten, medför även att löslig-

och depåer kopplades in till Cic-

leans reningsanläggning 1983, heten av kolväten mineralolja ökar.

tyngre typ

försämrades reningsresultatet markant. Bolaget kunde inte

PfÖfil 13-

rade mellan 60 och 70 procent i med aktiverat kol. Hela anlägg- En utökad rening enligt detbörjan och cirka 30 och 40 pro- ningen kommer att rymmas i en ta förslag skulle medföra en trecent mot slutet. tillbyggnad av en befintlig se a- faldig av de nuvarande ökning ratorbyggnad på cirka 160 m . behandlingskostnaderna. Om Investeringskostnaden har man väljer alternativet med reberäknats till 6,2 miljoner kro- av kolet stannar dock

Förslag aktivering

nor. Den totala årskostnaden för kostnaden på det dubbla. Testförsöket visar att det ”är tek- att behandla 400 000 m3 vatten En egen reaktiveringstlgn niskt möjligt att avsevärt höja re- med aktiverat kol, uppges i rap- uppskattas av Graab-KEMI till en ningseffekten i Cicleans re- porten till 4,2 miljoner kronor investeringskostnad på cirka 12 ningsanlággning i första hand om inte kolet reaktivcras och 2,5 kronor. Graab-KEMI miljoner med avseende på vattnets inne- miljoner kronor om man har re- sammanfattar dock i rapporten: håll av aromater och lösta orga- aktivering (motsvarande 10,60 Kostnadsbilden att en antyder niska föreningar. 6,30 kro-

kronorámg

respektive reaktiveringsanläggning synes I rapporten presenteras ett nor/m* ). Dessa kostnader är fördelaktig även om anläggning-

förslag där anläggningen kom- tilläggskostnader till Cicleans en enbart utnyttjas för Cicleans pletteras med åtta stycken filter nuvarande. behov.”

Avancerad metod för destruktion

av emulsioner och skärvätskor

Ciclean AB har sedan 1986 stu- logiskt svårnedbrytbara. Biolo- tyngre kolväten. Något motsvaderat olika metoder för att be- gisk rening bedöms därför inte rande resultat för lättare kolvähandla emulsioner och skärvät- som lámpligi detta fall. ten uppnåddes emellertid inte. skor. Bland sådana metoder Resultaten från undersök- av kemiskt syreför- Minskningen finns ultrafiltrering, filtrering ningen visar att en ”reningsteknik brukande ämnen var normalt 95 genom olika filtermedia, biolo- baserad på indunstning (destilla- procent eller mer. Efterbehand-

gisk rening samt indunstning. tion) och efterföljande filtrering lingen i Epconfilter och aktivt I försöken har man studerat genom adsorberande media (ak- kol kan minska COD-halten till både mineraloljebaserade och tivt kol och polyrnert material - s k 200-400 mg/ l. syntetiska emulsioner och skär- Epconfilter) har givit tillfredsstäl- Det kan vara intressant att vätskor. lande reningsresultat. konstatera att klororganiska äm- Ultrafiltrering ger en god re- I försöken med destillation nen nästan eliminerades helt reduktion av mineraloljehalten. fick man en god reduktion av dan i destillationssteget. Reningen av totalt extraherbara ämnen och kemisk syreförbruk- ,, ning var dock mindre god. Genom en efterföljande fil-

Den nya med och

trering genom aktiverat kol kan reningstekniken indunstning dock reningseffekten förbättras aktiv kolfiltrering, som enbart arbetar efter fysi-

även vad gäller extraherbara äm-

kaliska därför väl för

nen och kemisk syreförbruk- principer, synes lämpad

ning. Graab-Kemi bedömer av toxiska och

behandling svårnedbrytbara för-

dock att driftkostnaderna blir

eningar. Tekniken kan, om den motsvarar för-

”orimligt höga”.

Genom behandling med s k bli ett intressant alternativ

väntningarna, även

ultrafilter och biologisk rening

för rening av andra med (biorotor) kunde man uppnå processav/oppsvatten 80-90-procentig reningseffekt högt organiskt innehåll. kan nämnas Exempelvis

för biokemiskt syreförbrukande

spillvatten från och kemiskt/teämnen (BOD7). När det gäller smörjoljefabriker

kemiskt syreförbrukande äm- kniska

industrier, avdragsvatten från smörjolje-

nen (COD) blev minskningen

tankar och kemika/ietankar, tvättvatten från

bara 35-40 procent. Anledningen till detta år att merparten av m m.

tankrengöringar

de lösta organiska föreningarna som ingåri emulsionerna år bio-

FlAPPORT13-

Försöksanläggning nen. Företaget räknar med att Källa

anläggningen är i drift i april

Graab-Kemi har tecknat ett sam- 1989. ”Oljzförorenade avlopp och avfall

i Göteborg - förslag till firbáltringarbetsavtal med Epcon AB om Anläggningen är kostnads- ax AB Graab-Kemi. Rapport nr att bygga en pilotanlággning beräknad till 4,5 miljoner kro- 13. Miljöprojekt Göteborg. Mars (enligt principen ovan med in- nor. En beräkning av driftkost- 1989. dunstning och filtrering) för be- nader och totala årskosmader handling av skârvåtskor och ol- för behandling av 2 000-3 000 jeemulsioner. Anläggningen m* emulsioner/skärvâtskor tyhåller på att uppföras på Graab- der på en behandlingskostnad

Kemis område i Skarviksham- på 600-800 kr/m?

- RAPPORT 14 -

Tankbilstvätt

Dagligen transporteras ett mycket stor kemikalier i tankmängd

bilar eller i containers. När Iossats, och innan

ursprungslasten

nya kemikalier kan lastas, måste tankbilen oftast göras rent

noggrant invändigt. Det intressanta i är vad sammanhanget som

sker med tvättvattnet och kemikalieresterna från tanken. l rap-

porten presenteras en studie av tvätt av tankbilar och

invändig

vilka som är

förbättringar nödvändiga.

yftet med undersökningen Antal tvättar som behöver utföras per år. har varit att studera hur da- Drivmedel eller eldningsoljor har ej räknats med.

S gens tankbilstvätt ser ut, vil- Antal transporter, c:a

Anmärkning ka utsläpp tvättningen orsakar och vilka förbättringar som kan Vätskor 30 000 import, export (därav c:a 6 000 tomma tankar) göras. För att få en jämförelse Pulver 6 000 import, export (c:a 1 000 tomma tankar av dessa)

med situationen i Göteborgsom- Vätskor 35 000 inrikes (varav 8 700 tomma tankar)

rådet har även andra anläggning- Lösningsmedel 5-10 000 Oppna luckor under áterresa för avdunstning ar i landet studerats.

Idag vet man inte hur många är tvättning tillfredsställande Kända

av dessa tankar och lastfordon tvättanläggningar

endast i den mån tvättvâtskan som måste tvättas. Ett av de största åkeriemai branschen hävdar kan tillföras den lossade produk- Enligt de uppgifter som finns tillten. Rapportförfattaren antar gängliga existerar fem företag i att fordonen och tankarna måste att detta sker vid cirka 7 000 fall hela landet som har anläggningtvättas efter varje resa. per år. ar för invändig tvätt av tankbilar I rapporten antas att av cirka eller containrar - s k legotvättar. 70 000 transporter, kräver 30 000 rengöring. Vid kända eller eta- ,, blerade anläggningar för tankbilstvätt tar man hand om cirka

Kvar blir då ett mörkertal ca 12 000 tvättar

11 000 tvättar. på

per år som kan ske var som helst utan

De återstående 19000 tvät- någon

tarna tas om hand vid ej kända kontroll. tvättplatser eller i samband med lossning. I det sistnämnda fallet

-FlAPPORT14Z-

Här kan och nas genom oljeavskiljare, ut- skedde i december 1988. transportföretag andra få sina bilar rengjorda mot jâmningsmagasin, kemisk fäll- I rapporten konstateras att avgift. ning, sedimentering och sandñl- utsläppen från anläggningarna Förutom i Göteborg finns an- trering. Därefter går vattnet till måste betraktas som ”anmärkläggningari Helsingborg (Sylvan det kommunala reningsverket. ningsvärda från miljösynpunkt”. AB), Sollentuna Undantaget är Paktanks, där re-

och_ Qvibelius

(HA-Trans AB), ningen förefaller ha en god ef- Stenungsund (TCC Tank och Container Clean fekt.

Föroreningsutsläpp AB) samt oi Söderhamn (Josef Avloppsvattnet är biologiskt

Lindbergs Akeri AB). Det år endast Paktank AB som mycket svårnedbrytbart vid samt- I Göteborg har Paktank AB gör regelbundna analyser av in- liga anläggningar. Innehållet av Hår sker cirka nehållet i sitt avlopp. Inom ra- ämnen och kemikalier en anläggning. organiska 3 200 tvättar per år. Företaget av- men för den här studien gjordes är mycket stort. Med undantag av skiljer varje år 130-140 ton kemi- en provtagning och analys vid de Paktank är också halterna av olja kalier Un- från en och oljespill, som sedan fyra största anläggningarna. mycket höga. I avloppet sänds till SAKAB för destruktion. som utfördes i av anläggningarna - TCCs i Stedersökningen, Tvåttvattnet vid Paktank re- form av en stickprovsstudie, nungsund - är halten av organis-

i

Exempel på analysresultat på avloppsvatten (halter mg/l)

Utgående Paktank Renings-

Förorening Sylvan HÅ-Trans TCC Paklank Före rening effekt %

BOD (7 dygn) mg 02/1 4610 1 890 44e 412 1 200 66 COD (Cr)-- 21 300 3 300 16 200 2 430 10 200 76 TOC 4 010 4 010 4 010 730 2 030 65 Totalkväve, N 197 44 84 28 56 50 Tot extr ämnen 5 570 532 5 230 522 1 550 67

GC-MS analys av flyktiga organiska ämnen, halt i tig/I

Alifatiska kolväten 1 250 420 138 000 7 390 98 - - - - 40 1 00 Terpenkolväten Aromatiska kolväten 1 730 230 7 300 920 7 700 88 - - - - 460 100 Naftalener 60 20 490 - - - Alkoholer 10 - - - - - Aldehyder Fenoler 5 - - - 20 100 95 13 - - - - Estrar Ftalater 3 518 20 120 5 373 98

-

Flöde m3/d 21 2a 30 24 24

RAPPoRT“14 -

ka klorföreningar (AOX) alar-

merande hög”, liksom i Sylvans.

Detsamma gäller halten ftalater i Det bör att

påpekas problemet med tvättvatten

Sylvans avlopp i Helsingborg,

och halterna av kolväten gäller även om tankar och fat fraktats med i både flyg, Sylvans och TCC:s avlopp. fartyg eller annat på sätt. Lagtexten bör därför

Ett speciellt problem i sam-

tolkas så att all tvätt av tankar och fat är till-

manhanget är att det idag bara är

möjligt att identifiera en mycket Det finns ett antal

ståndspliktig. mindre fattvätt-

liten del av de olika kemikalier

som kan förekomma anläggningar som då behöver tas med i komman-

i avloppen.

Det rör sig om mindre än en pro- de åtgärdsprogram.

cent. I undersökningen har listor

tagits fram över vilka typer av kemikalier och produkter som tvät-

tats. Det ger en bättre bild av vad Kostnadsuppskattning för rening av 1 000 m°lâr avloppen kan tänkas innehålla.

Listorna visar klart att dessa typer Ultrafiltrering Kemisk lällning

av avlopp ”är angelägna att rena uppskattad kostnad faktisk kostnad

med avancerade metoder”. Investering i reningsutrustning 1,5-2,0 MKr 1,0-1,5 MKr Driftskostnad cza 20 kr/ m3 cza 40 kr/m3

Produkter som tvättats ur tankeller sådana metoder som inte a bilnummer, senaste last där

biIar1988. Utdrag ur listor från de

prövats i Sverige som oxidation också kemisk beteckning skall stå fyra största tvättanläggningarna. med syregivande medel, för- samt volymer, lastrester och tvätt- - Oljeadditiv stärkt med ultraviolett metod. - strålning. Epoxy - 0 Det bör införas ett systern med Fotogen av en liknande modell - tvättintyg Spindelolja som idag finns för stora kemika-

- Aminer Åtgärder

lietillverkare i Västtyskland och - Mjukgörare I rapporten föreslås att en tvätt- Holland. - Akrylat eller utrustas - plats bör utformas lntygen bör utfärdas av en av Impregneringsfärg så att det ”är lätt att ta hand om tvättan- - myndigheterna godkänd Ftalater(mjukgörare) eller tappa ur koncentrerade ke- med läggning fullgod rening. - Fenol mikalierester ur tanken före själ- Tullen bör kontrollera efterlev- - Aldehyd va tvâttningen”. Dessa rester skall naden. - Smörjoljeadditiv behandlas som miljöfarligt avfall. - Kiorerade lösningsmedel (triklor- 0 Allt avloppsvatten från tank- 0 Speciella containrar - ”dedi-

etylen, metylenklorid) - bör införas i - tvâtt skall ledas till behandlings- cated containers

Hydraulolja anläggning. Följande renings- större utsträckning för speciellt - Toluen steg skall vara normala krav: miljöfarliga laster. Systemet till- - Xylen 1. Oljeavskiljare och - utjämn- lämpas idag i Sverige för tetra- Sirap samt för vissa ingsmagasin etyl/tetrametylbly - Rödvin 2. Kemisk fällning, sedimente- bekämpningsmedel. - Fotokemikalier ring och filtrering. l rapporten föreslås att natur- - Socker - 3. Filtrering genom aktivt kol. vårdsverket och räddningsverket Druvjuice 0 Det skall finnas en kontinuer- driver och frågan om tvättintyg lig flödesproportionell provtag- dedicated containers”.

ning på utloppet. Prov skall ana-

lyseras minst varannan vecka. 0 Naturvårdsverket bör också,

Reningsteknik 0 Det bör införas ett system med enligt rapporten, i samråd med

tvättjournaler med uppgift om bl Svenska vatten- och avlopps- Hittills har man endast prövat ke-

misk fällning med efterföljande ,,

sedimentation och filtrering i

full skala i Sverige. Inget av avloppen är lämpligt att behandla i ett

Andra tänkbara reningsme-

kommunalt reningsverk.

toder är ultrañltrering och/eller

omvänd osmos. Ytterligare re-

ningssteg kan vara aktivt kolfilter,

*1”4 -

verksföreningen (VAV) se till att Från den ljuli 1989 blir anlägg- Källa samtliga befintliga reningsan- ningar för tvättning av tankar el- - Tänkbilstvätt nuläge och färläggningar installerar nödvändig ler fat använda för transport av slag till förbättringar. Bo reningsutrustning. Detta gäller kemiska produkter på väg eller Åhrman. Miljöprojekt Göteborg. både på industrisidan (främst då järnväg tillståndspliktiga enligt Rapport nr I 4. Mars I 989. kemisk industri) och hos Sj. miljöskyddslagen. Rapporten på- 0 De flesta anläggningar är idag pekar vikten av att naturvårdsveranslutna till kommunala renings- ket, länsstyrelsen och andra milverk. Kommunen bör genom att jömyndigheter i kommande utnyttja VA-lagen och de allmän- prövningar och vid tillsyn använna bestämmelserna för brukan- der de förslag som presenterats i de av kommunens allmänna vat- rapporten som en slags modell. ten- och avloppsanläggningar (ABVA) föreskriva vad som får släppas ut från tanktvättanläggningarna.

nnrrunl

Modern kollektivtrafik i

Göteborg

Göteborg är en bildominerad stad. Det är bara 25 ungefär

procent som åker kollektivt. I ett

rapporten presenteras förslag

till hur kan

Göteborgs kollektivtrafikproblem lösas genom att

använda ny med

teknologi automatstyrda förarlösa små enhe-

ter. innebär ett försök att allvar

Förslaget på konkurrera med

bilen.

nder hela 1960- och 1970- är väl Föroreningsproblemen Det krävs också att de som idag

Utalen

gick man ifrån pla- dokumenterade. Men det finns åker bil har ett alternativ. Kolleknerna på att ersätta bilen. en rad andra problem med bilis- tivtrafiken måste vara så bra att Istället kom bilen i alla planpro- men. Buller plågar många män- det inte innebär en stor standgram att framstå som huvud- niskor. På många håll skulle det att använda den ardsänkning där kollektivtratransportmedlet behövas upp emot 70-procentiga istället för att köra bil”. fiken snarast utgjorde ett komminskningar för att nå en acceptplement. abel nivå. Resultatet är att kollektivtrafi- Biltrafikens är också

ytkrav Kollektivtrafiken

ken i Göteborg successivt har tap- mycket stora. En tiofilig motorpat mark. Idag är andelen kollek- väg tar till exempel inte fler re- Kollektivtrafiken måste tillgodotivtrafikan ter lägre än någonsin sande än ett spår. Dessutom är bi- se bilisternas behov. Först då 25 procent. Når beslut fattades len dyr för de enskilda hushål- blir det möjligt att minska biltraom att förbättra kollektivtrafiken len. Den traditionella stadskultufiken kraftigt, uppnå miljömålen i början av 1970-talet var andelen ren bryts ner av de biltäta gator- och använda stadens utrymmen 28 procent. 1962 var andelen na, som blir en slags barriärer till annat än trafik”, skriver rapnästan 50 procent! Under sam- istället för att fungera som mötes- portförfattarna. ma period har antalet bilresor platser. Avstånden förlängs. Ett Några av de krav som bör stälper dygn ökat från 540 000 till bilberoende trafiksystem år des- las på kollektivtrafiken är: 793 000. sutom ojämlikt, eftersom perso- 0 Mâttligt avstånd till hållplats. ner som saknar bil hamnar i en 0 Korta väntetider, helst ingen svårare situation. väntetid alls.

Bilens För att få bukt med biltrafi-

miljöbelastningar 0 Resan skall ske med hög me-

ken krävs en rad åtgärder, där oli- delhastighet och med få stopp på Biltrafiken innebär svåra belast- ka restriktioner, m m säavgifter vågen. ningar på miljön. Idag börjar till kert kommer att spela en roll. 0 Det skall vara få byten - utan och med kapaciteten i trafikleds- Men, som rapportens författare väntetid och helst över samma nätet att överskridas i vissa delar. konstaterar, ”detta inte. hjälper perrong.

-HÃPPÖRT15-

O Det skall vara lika bra komfort ,, som i en bil.

0 Platsen skall kännas som ens Om man ska få en kollektivtrafik som ersätter

egen.

bilismen får turtätheten inte under någon tid på

Redan idag har kollektivtrafiken underskrida fem minuter, alltså även

trafikdygnet

en rad fördelar, där bilen inte

kvällar och har visat att då

kan konkurrera: inga parke- söndagar. Forskning

ringsbekymmer, restiden kan an- slutar tidtabellen att Oberoende av fasta

gällai

vändas till annat, resorna är billi-

tider är bilens viktigaste fördel.

gare och dessutom säkrare.

I rapporten slås fast att det inkl ska vara

Heshastigheten stationsuppehåll

viktigaste ur trafikantens synvin-

som bilens, dvs 30-50 km/t i stadstrafik, mer än

kel är att aldrig behöva vänta vid

ett byte. Väntetider vid byten är två ska inte förekomma. Byten ska ske byten

bortkastad tid”. Däremot gör det

över eller via kort rulltrappa, utan vänte-

mindre om man kan använda ti- perrong

den till någotmeningsfullt-hem- tid. ma eller på arbetet. Av den anledningen skall endast sådana delar av trafiksystemet ha låg turtvå delar - ett med hög turtäthet för förbindeltäthet som ligger längst ut i syste- Utgångspunkten met vid bostaden eller arbetsplat- och ett för låg turtäthet. En in- serna år dagens spårvägsnät. Hesen. delning görs också efter vad kol- la nätet trafikeras av vagnar med lektivtrafiken försörjer; s k en- max fem minuters intervall unfunktionssystem försörjer rena der hela dygnet. Förslagsvis kan bostads- eller arbetsområden, Göteborgssystemet utformas

Kollektivtrafiksystemet

medan flerfunktionssystem sva- som VAL eller TAU där två fast körs. VAL Rapporten delar upp det före- rar för många olika slags verk- hopkopplade vagnar i samheter. De sistnämnda måste är världens första helautomatiska slagna kollektivtrafiksystemet där av nödvändighet ha en hög tur- spårväg i Lille i Frankrike, täthet. den första linjen var färdig 1983. En hög turtâthet kräver TAU är under byggnad. Banan,

Automatisering många tåg - och många förare belägen i Liêge, nyttjar vanlig

om de körs på traditionellt sätt. I räls varför man slipper värma har flera fördelar: rapporten föreslås att trafiksyste- upp banan vintertid. o Alla tåg körs på exakt samma sätt. met automatiseras. ”Det blir lön- Ett automatiskt system kräver Tagen kan därför köras tätare. samt att låta en dator ta över för- att spåren är avskilda. Detta inneo Tldtabellen hålls exakt. Vissa Det gör inte så bär att det finns dörrar mellan arnas uppgifter. sträckor kan därför ha enkelspár med om automatiken kostar perrong och spår. Säkerheten är mycket mötesstationer. att köpa, eftersom det finns så god, då ingen kan kliva eller trilla 0 Säkerheten blir högre. Den mänsk- många turer att skriva av kostna- ned på spåren. liga laktorn försvinner. derna på. Den totala längden hos nätet 0 Systemet blir bekvämare för passa- l rapporten presenteras nå- blir 130 km. Enligt rapporten gerarna; vagnarna accelereras t ex automatiska bör systemet omfatta 150-200 gra idag existerande mjukare. system: VAL i Lille, TAU i Liege, stationer. Av dessa är åtta stycken o Ett tu nätt system drar med sig efter- M-Bahn i Berlin, Airtrans vid s k knutpunktsstationer, dvs stafrågan även pá anslutande linjer. Detta Fort Worth-flygplatsen i Dallas tioner med en maximal kontakt skapar i sin tur underlag för ökad turtät- och PRTi Morgantown i USA. med andra linjer och komplethet. terande busstrafik. Förslagsvis 0 Lediga förare kan sättas in på andra kan Gamlestaden, Brunnsbo, linjer och höja deras turiäthet - utan l Hjalmar Brantingsplatsen, Eke-

Göteborg extra kostnad. trägatan, Kungsten, Änggårds-

o Kapaciteten blir högtrots många och att stom- och Central rapporten förespråkas platsen, Korsvägen små enheter. men i ett framtida kollektivtrafik- len fungera som sådana statio- 0 Banan och stationerna kan byggas i nät bör vara helt automatiskt. ner. mindre enheter. Av den anledningen Stomnätet är tänkt att täcka alla Systemet bygger på att från passar de bättre in i befintlig bebyggel- flerbostadsområden och viktiga varje ytterområde ska en linje gå se. i Göteborg. Alla in mot centrala staden. Dessarbetsplatser o Vagnarna kan vända omedelbart. områden skall ha samma åtkom- utom skall det finnas en halvcenlighet. tral ringlinje.

- RAPPOWRT 15 -

och norra och södra skärgården in

Bebyggelse planering Förslag till genomförande

till staden. Ett av de viktigaste resultaten av Steg I innebär att en automatbadet automatiska är att systemet na byggs till de områden som

åtkomligheten blir mycket hög i Efterfrágestyrda idag inte har spårvagn. Därefter

system

många punkter i regionen. Det byggs en ringlinje. Successivt erkommer därför att bli lika attrak- Det finns redan idag s k efterfråsätts spårvägslinjerna av det nya tivt att lägga arbetsplatser i halv- gestyrda system på flera håll i systemet. Ett första steg är att den centrala Göteborg som i city. världen. Systemet kan t ex utfor- beslutade Backalinjen blir automas som en blandning mellan ta- matisk. xi och vanlig buss. Stundtals bru- I steg II byggs den halvcentram m kar det kallas för taxibuss. Fordo- la linjen. Eftersom

Regionala linjer åtkomlighe-

nen är vanliga minibussar utan ten där blir stor, kan linjen erbju- Det helautomatiska systemet står fasta rutter eller tidtabeller. da attraktiv konkurrens till bilen. i kontakt med olika regionala lin- Taxibussarna har låg kapaci- I steg III konverteras spärjer. Bytet mellan systemet och lin- tet. De är dessutom till automatisk trapersonalin- vagnslinjerna jerna skall vara smidigt; helst tensiva och av den anledningen fik. Undantaget är Långedragsskall det gå direkt över samma dyra i drift. Därför lämpar de sig linjen. eller med en kort rull- bäst för glest befolkade områden perrong I kostnadsberäkningen av systrappa. - t ex för resor tvärs inom regio- temet har författarna utgått från De regionala linjerna trafike- nen eller för trafik på natten. VAL-systemet. Totalsumman ras med pendeltåg, snabba spår- Även i fortsättningen kom- hamnar kring 14-17 miljarder De re- mer bilen att behövas, främst då kronor vagnar eller expressbussar. med ett ytterligare tillägg gionala linjerna är typiska lågtur- av personer som bor på landsbyg- på 1,5 miljarder kronor för en täthetssystem. Turtätheten är den långt från Göteborg. Men pendeltågstunnel genom centradock förbättrad relativt idag. istället för att som idag köra in i la staden. Från områden som inte dicentrala Göteborg, är det rimligt rekt kan nås av spårburen trafik, att man i framtiden byter fordon. skall det finnas bussar som kom- Det bör vara enkelt att göra det- Källa plement. Dessa bör enligt rap- ta, exempelvis genom att bilen Modernt kollektivtrajiksystem i portens förslag vara elektriska. gratis kan parkeras vid spårsyste- Göteborg. Einar Herlitz, jan Wik- I rapporten diskuteras även mets yttre stationer. I rapporten lund, Alternativ Stad/Miljöförbunmöjligheten att nyttja Göteborgs föreslås också ett hyrbilssystem det Stockholm. Rapport nr 15. Milför båttrafik. En möjvattenvägar för att de flesta göteborgare i jöprojekt Göteborg. Februari 1989. lighet skulle vara att t ex använda framtiden inte ska behöva att äga katamaraner för trafiken mellan egen bil.

7|-7$[] H j 1 b _

Studieresa i USA

ordförande och huvudsekreterare i

Delegationens gjorde maj och 1988 en studieresa i USA. l denna sammanfattning av juni från studiebesöket, helt kort något

reserapporten presenteras

av det som kom fram.

har man, bland annat arbete bedrivs - till

of Health Service sökningar exempel

Departement

genom provtryckning, funnit att GouyernorsAssociation.

(DHS) i Sacramento Ar 1984 beslöt man om både cirka 50 procent av tankarna läcker. Enligt de kaliforniska be- delstatliga och federala (gällan- På DHS finns cirka 900 anställda. stämmelserna måste varje stad el- de för hela USA) lagar för miljö- Man arbetar främst med att mins- ler kommun i delstaten kontrol- farligt avfall. Lagarna reglerar vilka produktionen av miljöfarligt lera underjordstankarna. Dessu- ka åtgärder som måste vidtas vad avfall samt letar efter teknik för tom är man skyldig att regelbun- gäller avfallet. Målsättningen hos att hantera och behandla det mil- det tajordprovi närheten. LGC år att det år bättre att minsavfallet. Dessutom över- Under en tvåårig undersök- ka själva produktionen av avfall, jöfarliga vakar DHS att de kaliforniska ningsperiod har ungefär 30 000 än att enbart se till avfallshanteefterlevs. läckande tankar upptäckts. För ringen som sådan. LGC har arbereglerna Ett speciellt problem i Kali- närvarande pågår ett tvåårigt ak- tat med avfallsfrågorna under ett fornien är oljeavfall. Det är inte tionsprogram med syfte att lösa drygt år. ovanligt att man blandar avfalls- de här problemen. Enligt vad LGC själva säger olja i bunkeroljor för fartyg eller i får de starkt stöd genom att ingen i Kalifornien eldningsoljor för små oljebrån- idag vill ha en

nare. Local Government Commission soptipp eller en avfallsanlågg-

Man räknar med att cirka ning som granne.

(LGC) i Sacramento

50 000 anläggningar ”produce- I maj juni 1988 diskuterades rar” avfallsolja enbart i Kaliforni- flera lagförslag om avfall i konen. Cirka 100 transportföretag le- LGC är en frivillig ideell organi- gressen dels ett som betecknades vererar oljan till 13 spilloljeraffi- sation för kommunalpolitiker som mjukt, dels två hårdare. naderier. och andra politiker i Kalifornien. kan samman- Dessa i sin tur produce- Grundprinciperna rar gas, brånnolja, smörjolja och För närvarande är antalet med- fattas enligt följande: asfalt. Av den avfallsolja som upp- lemmar cirka 200. LGC arbetar (l) Varje företag skall lägga står kommer cirka med en rad olika frågor. Under fram planer för en minskning av 60 procent avfallet. Vartannat år kontrollefram till spilloljerafñnaderierna. tidigare år lade man ner mycket Ett annat stort år ras vissa branscher av särskilda problem arbete på energifrågor. underjordstankarna för bensin Det finns också andra liknan- miljörevisorer. hos bensinstationer. Vid under- där ett likartat Man kommer att ställa dede organisationer (2)

RAPPOH

taljerade krav på processer, ut- andra enheter som kan läcka kol- funnit ett intresse hos lastbils-

rustning m m. väten anslutna för att man skall chaufförer att undvika trafik-

(3) Man kommer också att stål- kunna som I arbetet utnyttja gaserna stockningar. finns pla-

la krav på en viss procentminsk- bränsle och för att utsläppen ner på att reglera tiderna för last-

ning av avfallet inom en viss tid. skall kunna elimineras. bilstrafik.

Ungefär en meter från pipeli- Om trafiken minskar flyter nens ände tillförs gas- huvudsak- är att utsläppen. Målsättningen

Tosco raffinaderiet ligen propan -från raffinaderiet. komma

upp till 1,4 personer per Detta medför att bensinångorna

i San Fransisco bil i Los Angeles-området mot

får en så förhöjd halt av kolväten nuvarande 1,3. Om målsättningatt explosionsgrânsen överen uppfylls skulle ozonhalterna Tosco har konstruerat den första skrids. Det blir en Övermättnad komma att minska med 12 pro-

återvinningsanläggningen för av kolväten där det helt enkelt

cent. För industrier som har mer bensinängor från fartyg i USA. finns för lite syre närvarande för än 100 anställda finns det förslag För sex år sedan fanns det önske- att en explosion skall kunna ske. att man skall kräva att företagen mål inom Tosco att modernisera Bensinängor och gas sugs tar fram planer för hur samåkraffmaderiet. Samtidigt konsta- därefter i pipelinen en sträcka på ning skall organiseras. Man räkterade miljömyndigheterna att cirka 3,2 km till raffmaderiet. nar med att cirka 8 000 företag ozonhalterna var alldeles för hö- Där förs gaserna in i raffinaderihar sådana planer nästa år. ga i San Fransiscoområdet. ets bränslesystem och förbränns i Om man ser till de gränsvär- Tosco ville öka sin produk- ugnar. den som det amerikanska naturtion av bensin, eftersom efterfrå- Vid varje enskilt lastningstillvårdsverket (EPA) satt upp ( f n gan ökade. Det gränsvärde för fälle återvinns cirka sex ton kolsom var fastställt väten. Under sex stycken som gäller - bly, svakolväteutsläpp ett år uppgår siffveldioxid, ozon, kolmonoxid, för anläggningen låg på 500 ton ran till cirka 300 ton. Lastning partiklar, kvävedioxid) räknar per år (exklusive diffusa läcka- sker till anläggningens egen tan- med att det kommer ker om 20 000 ton. SCAQMD ge). Grånsvärdet gäller f ö fortfaatt ta cirka 20 år för att klara alla rande. Eftersom gränsvärdet in te Driftkostnaderna är små. Nå-

fick överskridas, blev det nödvän- har hittills in- gränsvärden. gra driftstörningar te inträffat. Det finns flera säker- Myndigheten arbetar också digt för Tosco att finna en teknisk med kontroll lösning för att ta hand om de hetsanordningar inbyggda i sys- av återvinning av

kolväten. Med efterbrânökade utsläppen av bensinångor. temet, som flamfållor, säkerhets- flyktiga

Företaget valde då att bygga en utlopp, automatiska stopp avlast- nare är utsläppsminskningen vid

för ut- från tankbilar 96 pro-

återvinningsanläggning ningen om fel uppstår (t ex för utlastning

cent. Andra system som är i ansläpp från fartyg. hög syrehalt i gasen). har nu varit i vändning år kolfilter och kon- Anläggningen

drift sedan maj 1987. Investe- densering (nedkylning).

ringskostnaden var cirka 800 000 South Coast Air Vid raffinaderier är numera

Quality

dollar (motsvarande cirka 4,8- ofta anslutna kolväteutsläppen

Management District

5,0 miljoner kronor). till bränngassystemet. Vid alla

Anläggningen hos Tosco i Los bensinstationer förs uttryckta

(SCAQMD) Angeles.

fungerar på följande sätt; När ett bensinångor tillbaka till tankbi-

fartyg skall lasta bensin, kopplas len då underjordscisternerna SCAQMD är en sammanslagen en tio tums gummiledning fast fyllspå. med bultar och luftvårdsmyndighet för fyra s k tâtningspack- Från 1975 har muffsystem Counties” i Los Angeles-områning till ventilationsröret på far- successivt införts. är det. Sammanslagningen skedde i tyget. Till detta ventilationsrör

mitten av 1970-talet för att effek- SCAQMDs för ut-

avdelning varje lasttank på fartyget anslutet tivisera arbetet. mäter och utvärsläppskontroll så att den undanträngda luften Arbetet består av övervak- derar nya mätmetoder. Man har vid lastningen skall kunna komning, kontroll och tillståndsgiv- 28 anställda och en ma ut. idag totalt ning för stationära utslâppskäl- dollar. Till Andra änden budget på 2 miljoner av gummiledlor som industrier och andra sitt förfogande har man två mätningen är ansluten till en pipe-

punktkällor. vagnar. Utsläppsmätningarna line på kajen. I denna pipeline år Däremot kontrollerar man det undertryck. Tankarna görs framför allt på: på farinte rörliga källor som bilismen. O Raffinaderier tyget kan då tömmas snabbare på Under- Detta görs direkt av delstaten Ka- 0 Gas- eller oljeeldade kraftverk bensinångor (gas). liforniens miljömyndigheter. 0 Metallverk trycket skapas genom vakuum- Cirka 2/3 av kolväteutslâppen 0 Måleri- och pumpar inne i raffinaderiet. lackeringsindukommer från bilismen. Delstats- strier Till detta vakuumsystem är myndigheten arbetar mycket 0 Anläggningar för förbränning sedan tidigare vissa cisterner och med attitydpåverkan. Man har av avfall.

- R A P P O FTT1 6 -

CARB (California Air Resources pen. De låg-kväveoxidbrännare Myndighetens tillsynsavdelning arbetar med 49 olika områden. Board) överväger att sänka som finns på andra ställen inom finns en in- för kolväten från raffinaderiet, För varje område gränsvärdena ger en 30-50-prorenade bilar från nu- centig minskning av kväveoxidspektör och man har ungefär 175 katalytiskt personer arbetande ute i fält. varande 39 g/miles till 25 (exklu- utsläppen. Om ny utrustning in- Om man ser till hela Los Angeles- sive metan). Enligt både stalleras, skulle det vara möjligt området finns det cirka 50 000 och CARB fungerar att komma upp till 60-70 pro- SCAQMD tillståndspliktiga objekt. Avdel- den katalytiska reningen mycket cents rening. bra! Man har markant kunnat Gaskombinatet har kostat ningen gör årligen runt 50 000 inspektioner. hejda ökningen av utsläppen. 385 miljoner dollar. tar år Den kontinuerliga kontroll- Avdelningen varje Idag saknar endast 5,8 procent av emot mellan 8000 och 10 000 bilparken katalytisk rening. Det utrustningen på anläggningen Man är mycket omfattande. Den beklagomål från allmänheten. rör sig om gamla bilar. Man undersöker nu också möjligheten står av två enheter som vardera har bemanning dygnet runt för att utveckla kontrollerar två block. att det alltid skall finnas personal speciella katalysato- Varje som kan ta emot klagomälen. rer för bensen och formaldehyd. kontrollenhet har kostat cirka När någon överskrider ett På myndighetens laboratori- 700 000 dollar i investering. Utvillkor en hel del har hittills eller sätter igång en verk- um har man utfört rustningen fungerat samhet utan att ha tillstånd utde- av luft ovanför soptip- på ett effektivt sätt. Man mäter mätningar hö- bl a kolmonoxid, las något som kallas för ticket. par. Därvid har man uppmätt syrehalt, kvävetou- dioxid och svaveldioxid med En sådan innebär ett föreläggan- ga halter av t ex vinylklorid, len m m. miss- kontinuerligt registrerande inde, böter eller en rättelse. Varje Vinylkloriden är utdelas mellan 6 000 och 7 000 tänks bildas då bla PVC-plast strument.

”tickets”. bryts ner. I Los Angeles-regionen är raf-

finaderiverksamheten omfattan- Air Board, Louisiana

Quality

de. Den totala kapaciteten är cir- Arcos raffinaderi i Los

Angeles

I Louisiana finns en stor del av ka 1,4 miljoner barrels råolja per dy n (motsvarande 82 miljoner Arco är ett av de större raffinade- USAs rafñnaderier och petrokerierna i regionen. Genomström- miska industri. Här finns t ex 35 m råolja per år). Chevron är det med en ka- av den amerikanska kastörsta rafñnaderiet ningen av råolja är för närvaran- procent de cirka 230 000 barrels per paciteten för att framställa vinylpacitet på 400 000 barrels per motsvarar cirka ll klorid. Ett av världens största rafdygn, vilket är lika med 23 miljo- dygn, vilket ñnaderier - Exxons i Baton ner m råolja per år. Sammanlagt miljoner årston. Som en jämföfinns det åtta raffinaderier. relse kan nämnas Scanraff vid - finns i området med en Rouge rå- Rafñnaderiindustrin i Kali- Brofjorden där genomsättning- kapacitet på 550 000 barrels fornien har idag de hårdaste reg- en under 1987 var cirka 7 miljo- 0la per dygn (cirka 32 miljoner lerna att följa vad gäller luftut- ner årston. m* per år). i USA. På Arco finns en gasturbinan- Flera områden i Louisiana är släpp från oljeindustrin benäm- Man räknar med att det finns läggning. Den producerar ånga idag vad myndigheterna och 385 MW el. Elproduktionen ner non attainment areas. Detrunt 400 olika regler för verksamheten. motsvarar en elförbrukning för ta innebär att något eller några Mätverksamheten i Los An- cirka 400 000 människor. av det amerikanska naturvårdsgeles-området är också omfattan- Av de totala kväveoxidutsläp- verkets (EPA) sex gränsvärden sva- för luftkvalitet överskrids. Det de. Regionen är indelad i 30 mät- pen i Los Angeles-regionen områden med sammanlagt 34 rar bilarna för 70 procent, kraft- största problemet utgörs av höga mätstationer. verken för tio procent och raffl- ozonhalter.

För att förbättra SCAQMDs naderierna för tre procent. För att mäta kolväten runt pe-

över- trokemiska industrier och rafflmöjligheter att upptäcka Tillsynsmyndigheten skridande av tillåtna SCAQMD inspekterar raffmade- naderier används gaskromatoutsläpp inmät- riet två gånger per vecka. De krä- grafer. Då mäts bl a butan, aroköptes 1982 en datoriserad buss. Kostnaden då var 250 000 ver kontinuerliga mätningar, mater och dikloretan. Det sker kontroll och dollar. Utrustningen används läckagesökningar och reparatio- också en noggrann också för att kalibrera industrins från rafñnaderierna ner. Varje år betalar Arco cirka läcksökning och andra källors egen mätut- 2,5 miljoner dollar i miljöavgift. och petrokemiindustrierna. Alla har nu varit i - även rustning. I första hand kontrolle- Gaskombinatet läckage som upptäcks rar man kraftverk, raffmaderier drift med katalytisk rening under större - måste tätas inom 15

och kemisk industri. Normalt sex år utan att det uppstått några dygn. En gång per kvartal gör Med katalytisk man läckagemâtningar med gör man mätningar fyra dagar problem. rening per vecka och ägnar en dag åt un- klarar man 80-90 procents hjälp av s k ”sniffers” - enkla, di-

derhäll. av kväveoxidutsläp- rektvisande instrument. minskning

,, - RAPPORT1 6 -m

Exxon har vid raffmaderiet täta de diffusa Man alla belastade områden. läckagen. utanför Baton Rouge minskat si- i detta sammanhang prioriterar Enligt Clean Air Act kan EPA na mätbara kolväteutsläpp från av bensen. utsläppen delegera ansvaret till delstaterna 10 000 ton till 2500 ton per år. att lämna tillstånd för utsläpp till Genom att under 1988 installera luften. De tillståndskrav som lämutrustning för att återvinna kol- nats skrivs om vart femte år. Alla

EPAs huvudkontor

väten (bensinångor) från utlast- utsläppskällor är skyldiga att rap-

i Washington D.C.

ning av bensin till fartyg kommer portera till delstaten, som i sin utsläppen att minskas ytterligare. tur rapporterar till EPA centralt. EPAs huvuduppgift är att förhindra utsläpp. Numera krävs en

EPA, Emission Standards, större säkerhet i beslutsunderla-

Greenpeace, Washington D.C.

get än vad som var fallet för några

Durham i North Carolina

är sedan. EPA har sedan 1982 I USAs miljölagar finns ingen börjar granska särskilt belastade, omvänd bevisbörda. Den som vill EPAs företrädare presenterade avgränsade områden (genom s k släppa ut något i miljön behöver en aktuell studie som den ameri- area studies). Bland områden alltså inte först visa att miljön klakanska låtit som studerats särskilt oljeindustrin (API) noga är rar av att ta emot utsläppet. utföra. Den visar att oblyad ben- Santa Clara i Kalifornien, Love finner Greenpeace ingen sin innehåller förhållandevis hö- Kanawa och Canal, Philadelphia, större mening att sätta miljökvaga halter av tunga kolväten. Baltimore. litetsnormer för (standards) Många av dessa är cancerogena. På 1970-talet började de olika olika föroreningar i miljön. För EPA räknar med att cirka 50 delstaterna att arbeta med s k många ämnen är det knappast procent av utsläppen från ben- ”standards” för olika utsläpp, hal- möjligt att ens definiera vad som sinhantering i USA är åtgärdade ter i omgivningen m m. EPA vill är acceptabelt för miljön. Gepå något sätt. Ett av de viktiga nu med de nya områdesstudier- nom utspädning kan många moment som återstår är påfyll- na undersöka delstaternas underskridas. De leprio- gränsvärden ning av bensin till enskilda bilar. riteringar och bistå dem med att gitimerar föroreningar upp till Detta gäller dock inte alla delsta- analysera vad som är värst, vad den nivå som gränsvärdet anger. ter. Kalifornien har exempelvis som i första hand kräver åtgär- Radikala gränsvärden är mycket åtgärdat detta genom införandet der. svåra att få fastställda. Det är lätav muffar. Däremot har flertalet bedrivs Områdesprojekten tare att visa på att det inte märks - runt 90 av EPAs experter i nära samarbedepåer och terminaler några särskilda effekter i miljön procent-vidtagit åtgärder. För 4- te med en referensgrupp. I den- på grund av ett enskilt ämne / för- 5 år sedan infördes eller na finns lokala rening och delstatliga orening än motsatsen. Många föåtervinning av från lokala re- EPA inför dom-

bensinångor tjänstemän, politiker, retag stämmer

av tankbilar. Atervin- från industri, lastning presentanter hög- stol då de ñnner att gränsvärdeår cir- skolor och miljöorganisationer. nings- eller reningsgraden na är stränga. Vanliga medborgaka 95 procent. En stor del av arbetet görs av sår- re kan också vända sig till domhar man skilt projektanstâllda. Nyligen föreslagit Vissa pro- stol för att få prövat om EPA/reen sänkning av ångtrycket i ben- _jekt genomförs på delstatsnivå, geringen handlat i enlighet med sin med tio procent. Det skulle andra på regionnivå. lagen. innebära en sommarbensin med De studier som genomförts lägre flyktighet då ozonproble- hittills visar att det är större skillmen är som störst, och en vinter- nader mellan konventionella för- Källa bensin där ungefär nuvarande mellan olika områden oreningar Studieresa i USA - luftvårdsarbeflyktighet bibehålls. än vad som är fallet om man järn- te och avfallshantering. Rapport De mest kostnadseffektiva åt- för halterna av toxiska ämnen. nr 16. Miljöprojekt Göteborg. Sepgärderna för att minska kolväte- De toxiska ämnena tember 1 988. tycks föreutsläpp från rafñnaderier är att komma i ungefär samma halter i

- FtAPPOFtTm17 -

Samordnad stads-

och

trafikplanering

För att ett minskat och en ökad kollektiv-

uppnå transportarbete

trafikstandard diskuteras i olika och

rapporten stadsbyggnadstrafiktekniska Dessa leder tiII genomgripande förändåtgärder.

nngan

rapporten analyseras vad som väl fungerande och god stadsmil- na kan nämnas att man i allt högorsakar olika av resor re grad strävar mot ett ökat föräd-

I

typer jö. Slutsatsen år att vi måste söka med bil. Dess- strukturella som radi- av och transporter lösningar, lingsvärde, rationaliseringar utom diskuteras vilka utveck- kalt minskar bilberoendet i stor- lager, högre kunskaps- och serviceberoende etc. Behovet inom lingstendenser som kan urskiljas stadsregionerna”. Om man aktivt vill reducera av en lokal distribuom inga åtgärder vidtas samt vil- näringslivet biltrafiken och de olägenheter tionstrañk och tjänsteresor har ka slags åtgärder som kan vara effektiva och lämpliga. denna medför, är det mest effekti- också ökat på ett påtagligt sätt. Författarna diskuterar också va att påverka stadens och regio- I botten på denna utveckling vilka en stads främsta funktio- nens struktur och utformning. har legat att samhället hela tiden har stimulerat till ett ökat bilbener är. Syftet med detta är att visom mås- roende. Fram till och med 1970 sa på vilka restriktioner fanns en medveten för

te tillgripas. I rapporten presen- Orsaker tiII transporter med bil planering

teras vidare ett plankoncept som bilismen. Från samma år har det att effektivi- I och med att hushållen fick öka- förekommit en spontan utglesbygger på principen sera och befästa den befintliga de realinkomster har en allt stör- ning och en bristande Översiktlig stadsstrukturen. re del av hushållsbudgeten lagts planering. Den statliga bostads- Det moderna samhällets åren och skattepolitiken under efterpå resor med bil. Mellan i funktioner och en 1930 och 1985 fördubblades krigstiden har dessutom stimuleuppdelning för resor i hus- rat bilismen. allt högre grad av specialisering budgetandelen förutsätter ett omfattande trans- hållen. Man kan således konsta- För att ändra på detta krävs portarbete. Detta gäller både för tera att fler idag har bil. Däremot lösningar som på ett radikalt sätt och för de enskilda är den tid man ägnar åt resor förändrar miljön i staden. Samnäringslivet hushållen. konstant. Det är resornas mängd tidigt mäste det dock finnas en Det ökande och längd som ökar. Under pe- hög tillgänglighet för stadens transportarbetet rioden har det också successivt kontaktberoende verksamheter skapar både trafik- och miljöproblem. Sedan 1950-talet har bilen skett en förskjutning från kollek- och för dess invånare. utvecklats till det dominerande tiva till individuella resor. För att minska bilberoendet transportsystemet i Göteborg. Behovet av snabba och fre- inom ramen för det transportarkonstate- kventa godstransporter har ökat i bete som bedöms som nödvän- Rapportförfattarna rar att ”bilen är oförenlig med en näringslivet. Bland anledningar- digt, måste man utgå från ”skilda

- RAPPORT 17 -

villkor och förutsättningar för pelvis fritidsresorna minskar. För att minimera biltransporterolika typer av transporter. För- O Smide! tillväxt minimerar den na handlar det därför bland anfattarna att det mel- nat om att finna poängterar genomsnittliga reslängden en organisaknappast finns några generella lan bostad och arbetsplatser. ln- tionsprincip, som fördelar trafikpatentlösningar. Det handlar vänarna har däremot betydligt trycket på ett sätt där fördelarna mer om att finna en grupp av lös- svårare att kunna nyttja stadens av en koncentration till centrum

ningar, som kan samverka för ett utbud av arbete och service. ju finns kvar samtidigt som man får minskat transportarbete. mer utspridd bebyggelsen är, de- en hög tillgänglighet med kolleksto svårare blir det också att byg- tivtrafiken.

ga upp en kollektivtrafik. Trafik i staden 0 Linjär tillväxt. En sådan struktur kännetecknas av hög flexibili-

Förslag

Trañksystemen har avgörande tet och effektiva transporter. Det inflytande på städers struktur. är också den mest lämpade struk- Enda sättet att klara av att kombi- Stadens struktur och trafiksyste- turen när man vill åstadkomma nera detta är, enligt rapportens mets kapacitet bestämmer till- maximal kollektiv trafikförsörj- författare, att förbättra kommuoch attraktivitet hos Men det finns en viktig nikationerna i form gänglighet ning. av kapacistadens olika delområden. Detta brist- det saknas ett centrum! tetsstarka kollektiva trafikmeavgör var olika verksamheter och del. innehåller nio Förslaget aktiviteter kommer att lokalise- Det är således den koncentrerapunkter: ras. När tillgängligheten och at- de stadsstrukturen som ger invå- l. Pendellinjer med infartspartraktiviteten hos ett område höjs, narna maximal valmöjlighet. Ett keringar. ökar trafikströmmarna i takt stort problem är emellertid att 2. Omstigningsterminaler i ytmed att verksamheter lokaliseras transportsystemet sammanstrå- terstaden. Där skall också finnas dit. Så småningom uppstår köer lar i centrum, vilket ofta resulte- vissa servicefunktioner. på vägen och trängsel på platsen. rari en överbelastning. 3. Ringlinjer för kollektivtrafi- Då ställs krav på förbättringar i ken i såväl stadskärnan som intrafiksystemet och ökad exploa- ner- och ytterstaden. teringsgrad, vilket ökar tillgäng- 4. Huvudstationer i innersta- - attraktiviteten -lokaliligheten den. Dessa skall integrera fjärr,

samverkande åtgärder för att

seringarna. Ekorrhjulet stannar pendel- och lokal trafiken. inte förrän de ekonomiska, te- åstadkomma omedelbara 5. Särskilt personkontaktinkniska eller politiska möjlighe- tensiva verksamheter lokaliseras

förbättringar av trafikmiljön.

terna att upprätthålla tillgänglig- till ett inre ringband. heten är uttömda”. 6. Transportintensiva verksam- För att hantera trafikpro- o Planering och bygglov heter lokaliseras till ett yttre ringblem kan man således använda - Samordning av programmen lör bo- band. sig av tillgänglighet och attrakti- stadslörsörjning och arbetsområdes- 7. Bostäder skall lokaliseras till vitet som två huvudkomponen- planering i den strategiska översikts- lägen där kollektivtrañkförsörjter i en strategisk planering. planen. ningen år god. - Medveten lokalisering av bostäder 8. En förbättrad tillgänglighet

och arbetsplatser. och en utbyggd service förstär-

Koncentraiion eller o Kollektivtrafik ker vissa stadsdels- och förort-

spridning?

- En högellektiv ringlinje i innerstaden scentra. - I rapporten definieras fyra hu- Pendeltåg mot Kungsbacka 9. Biltrañken regleras. vudstrategier: Snabbspárväg mot Särö - 0 Centraliserad tillväxt. Här mins- Omstigningsterminaleri Mölndal och Frölunda och vid huvudstationen i Ols-

kar behovet av fordonstranspor- Rekommendationer

ter genom den täta och koncen- kroken. trerade stadsstrukturen. En kom- lnfartsparkeringar I rapporten förespråkas en strao Biltrafiken pakt stad gör det lättare att plane- tegisk planering ”som arbetar ra för en kollektiv trafikförsörj- Avgränsa ett bilfritt cenrumomráde med önskvärda framtidsbilder ning. Men samtidigt är utveck- - Minska parkeringsmöjligheterna i utifrån politiska ställningstagan-

centrum den och visioner”. Planen skall lingsmöjligheterna begränsade. - 0 Flerkämig tillväxt. Här har man Avgifter för rörlig personbilstrafik i vara ett kommunalpolitiskt proi snitt en högre arbetspendling. innerstaden gram som skapar ramen för ge- liksom Slopa avdragsrätten för resor till och nomförande Godstransporterna tjäns- av bebyggelse och teresorna är omfattande. Omlan- från arbetet med bil i storsladsregioandra anläggningar av strukturdet får vissa fördelar med avseen- nen. ell betydelse”. de på social och kommersiell ser- Men författarna konstaterar vice m m. Det betyder att exem- att omedelbara åtgärder också år

-HÄPFUHI1I-

nödvändiga. Bland flera möjlig- gängliga bandet och (C) Om- Källa heter nämns översiktsplanerna stigningsterminaler. Göteborgs trajik- och miääproblem enligt PBL. Enligt författarna Rapportförfattarna diskute- - en fråga om samordnad stadsfinns det ett behov att utveckla rar slutligen också vilka organisade anser va- och trajikplarming. CTH Stadsden översiktliga planeringens 0r- toriska förândringar byggnadstekniska forskningsgrupp ganisation, metoder och kun- ra nödvändiga. De föreslår utgenom Anders Hagson och Iijörn skapsunderlag för den integrera- vecklandet av flexibla organisa- Malbert. Rapport nr 1 7. Miljöprode trañk- och stadsbyggnadspla- tionsformer, tex i form av en projekt Göteborg. Februari 1989. nering vi efterlyser”. jektorganisation vid sidan av den I rapporten skisseras några etablerade förvaltningsapparamöjliga projekt närmare: (A) Ett ten.

”bilfritt” centrum, (B) Det till-

Miljöskyddsområde

8a

enligt

§

miljoskyddslagen

Våren 1988 beslöt om en 8a i

riksdagen ändring av § miljö-

Det nya

år att numera omfat-

skyddslagen. tillämpningsområdet

tar mark- eller vattenområde som är utsatt för verk-

miljöfarlig

samhet. Ett sådant område och dess närmaste kan

omgivning förklaras som miljöskyddsområde av l regeringen. rapporten

föreslås Mölndals och Partilles kommuner mil-

Göteborgs, som jöskyddsområde.

ittills har föreskrifter enligt tillståndspliktiga verksamheter- mått för företag och verksamhe- 8a § utnyttjats för känsliga na kan beröras när det är frågan

H

ter i omrâdet. Under förutsätteller förorenade vattenom- om omprövning eller ny pröv- ning att föreskrifterna år klart utråden som Ringsjön i Skåne och ning av verksamheten. formade bör därför 8a § vara ett Laholmsbukten. Nu gäller till- Det finns inga särskilda be- sätt att nå lokala och regionala lâmpningsområdet även områ- gränsningar i paragrafen. Men miljömål. den som år tungt belastade av föreskrifterna måste avse sådana I rapporten konstateras: Geluftföroreningar, särskilt stora in- verksamheter som ryms inom de- nom generella åtgârdskrav nås ett dustriområden eller storstads- finitionen i l § miljöskyddslagen stort antal förorenande verksamområden med mycket trafik. (ML) och hållas inom skälighets- heter samtidigt som föreskrifterna Av regeringens proposition bedömningarnai 4-7 §§ ML. ger myndigheterna en konkret bas framgår tydligt att paragrafen Vissa moment i awägningar- för sin myndighetsutövning. De har inriktats på sådana områden na, som skall göras enligt tillåtlig- generella bestämmelserna bör som utsätts för störningar från hetsreglerna, får en större tyngd också kunna bidra till att spara remånga olika källor. I 8a § ges där- i och med förordnandet av ett surser och effektivisera arbetet hos för möjlighet att meddela gene- miljöskyddsområde. Särskilt gäl- myndigheterna. rella föreskrifter inom området. ler detta för 5 §3 stycket. Dock poängteras att ”sådana föreskrifter innebâr inte åndringi tidi- Område gare meddelade tillståndsbeslut”. Föreskrifter Föreskrifter kommer därför I rapporten föreslås att centrala främst att gälla för verksamheter När ett område förklarats som Göteborgsområdet bestående av som år upptagna på den s k an- miljöskyddsområde skall rege- Göteborg, Mölndal och Partille mâlningslistan i miljöskyddsför- ringen utfärda närmare före- utses som miljöskyddsområde. ordningen och för annan icke skrifter om skyddsåtgärder, be- På sikt bör hela området inom prövningspliktig verksamhet. De grånsningar och försiktighets- triangeln Lysekil-Trestadsområ-

- RÄZPPVORT 1a -

det-Göteborg omfattas av samma kemiska produkter (LKP) och i borg med omgivningar (Partille, regler. miljöpropositionen. Mölndal) för miljöskyddsområde”. Det förefaller inte möjligt att 0 regeringen lämnar närmare Aktuella idag på ett effektivt sätt angripa föreskrifter om skyddsåtgärder

problem

kemikalieproblemet enbart med enligt följande: Det finns tre strategiskt viktiga stöd av 8a §. Ett skäl är att kemika- (A) Trafiken. Kommunen problemområden där möjlighe- lieanvándningen i sig är så kom- åläggs att ta fram en trafikplan terna att tillämpa 8a§ är något plex. Enligt rapportförfattarna för att uppfylla fattade beslut om olika. är det sannolikt mer effektivt att miljömål. 0 Trafiken. Att trafiksektorn arbeta med stöd av LKP. Ett alter- (B) Kommunerna bemyndigas kan bli föremål för föreskrifter nativ skulle också kunna vara att enligt LKP och i samråd med keframgår klart av bl a regeringens harmonisera miljöskyddslagen mikalieinspektionen att utfärda Föreskrifterna med LKP så att högre effektivitet generella bestämmelser om krav miljöproposition. bör lämpligen riktas mot väghål- nås. och förbud inom området för laren som är ansvarig för den mil- I rapporten sägs vidare: Det hantering av kemiska produkter. jöfarliga verksamheten - dvs väg, är inom kommunen som den Framför allt skall man inrikta sig gata eller anläggning. Kommu- största kunskapen finns om loka- mot hantering av produkter som nen är den huvudsakliga adressa- la problem. Det är därför viktigt innehåller halogenerade orgaten i det här sammanhanget. att den lokala tillsynsmyndighe- niska ämnen. Kommunen, som I rapporten poängteras sär- ten kan bemyndigas att vidta åt- huvudman för Ryaverket, bör skilt att de övergripande miljö- gärder av generell karaktär för också åläggas att upprätta en avmål som lagts fast både i rege- att minska kemikalieanvänd- vecklingsplan för produkter enringens trañkpolitiska proposi- ningen. Detta år idag möjligt en- ligt en lista som miljö- och hälsotion och i miljöpropositionen ligt LKP genom regeringsbeslut skyddsn ämnden upprättar. måste gälla i ett miljöskyddsom- medan arbete enligt ML kräver (C) Föreskrifter med syfte att råde. Detta bör framgå av före- en lagändring”. minska utsläppsmängder och avskrifterna särskilt ”beträffande 0 Utsläpp från fasta källor. Det- fall från industrier och andra fasgenomförandetider”. ta område måste angripas på två ta källor. Många miljöstörande 0 Kemikalieanvändningen. Må- sätt. När det gäller verksamheter mindre verksamheter som verklen har lagts fasti 1 § i Lagen om som har tillstånd, kan sådana in- städer, bensinstationer, tryckerite åläggas skyddsåtgärder som in- er m f] åläggs generella bestämnebär att tillståndet ändras. Men melser. det finns inget som hindrar att I rapporten lämnas mer deföretag med tillstånd utreds för taljerade förslag till vad föreskrif- 8a § som i

hjälp miljöarbetet.

att man därigenom skall se om terna bör innehålla. Man beto-

Exempel på problemområden en omprövning kan leda till att nar också vikten av att föreskrif-

utsläppen minskas. terna är så tydliga till sin karaktär

som valts ut av Miljöprojekt

För att förbättra möjligheter- att målet nås med förordnandet. na till omprövning föreslås i rap- Texten i föreskrifterna måste

Göteborg.

porten en_ ändring av 24 och 26 därför ”ha en mycket hög detalj- 0 Trafik. En administrativ styrning moi §§ ML. Aven länsstyrelse skall eringsgrad och utesluta feltolkminskade utsläpp är nödvändig. kunna begära omprövning hos ningar. o Trafikalstrande verksamheter som koncessionsnämnden - och inte Kommunerna bör vara lämpliterminaler är inte utsatta för miljöpröv- enbart naturvårdsverket som fal- ga adressater för åtgärder av mer ning idag. let är idag. Kommunen skall generell karaktär. Föreskrifterna o Användningen av hälso- och miljö- också kunna begära omprövning bör återspeglas i den kommunala farliga kemikalier måste förändras. De hos länsstyrelsen av företag med markplaneringen i översiktsplanestora diffusa utsläppen måste minskas. tillstånd från länsstyrelsen. ringen. Det är också viktigt att in- Slammet från Ryaverket måste bli an- För miljöfarliga verksamhe- formation kommer ut till alla som vändbart. ter utan tillstånd bör de generel- är berörda - tex i samband med o Mer generella resurssparande ar- la föreskrifterna innebära sträng- ansökan om bygglov. betsmetoder och regler behövs för mil- are krav än hittills. jöstörande mindre anläggningar. 0 För miljöstörande större anläggning- Källa ar måste myndigheternas arbete un- ”Miljöskyddsområde enligt 8a §

Förslag

derlättas. miljöskyddslagen - kommentarer 0 Mängderna från avfallshanteringen I rapporten föreslås som exem- och förslag för Göteborgsregionen.

måste minskas. av föreskrifter Ulf Malmqvist och Göran Vdrmby.

pel på utformande att: Rapport nr 18. Miljöprojekt Göte- O regeringen förklarar Göte- borg. Mars 1989.

-RAPPORT19-

som fordons-

Naturgas

bränsle i

Göteborg

Genom att naturgas introduceras som bränsle i

Göteborgsregionen, finns möjligheten att också använda gasen som for-

donsbränsle. Genom de förhållandevis år

låga avgasutsläppen

naturgasen ett intressant

miljöalternativ.

et som gör naturgasen så ningen, Styrelsen för Teknisk Ut- tioner på stadsbussar för gasdrift. intressant från och Svenska Lokaltra- I studien behandlades vidare in-

D

miljösyn- veckling punkt är dess enkla kemis- fikföreningen hur naturgas skul- frastrukturens inverkan och vilka sammansättning. Den viktigasr le fungera som drivmedel för ken potential från miljösynpunkt te beståndsdelen är metan (C114). bussar. Man undersökte då bl a har. gasen egentligen I den gas som levereras till Sverige principer, teknologi och applika- För närvarande finns ett anär metanhalten förhållandevis hög - 93 procent eller högre. Den en-

kla sammansättningen har förde- Nordiska Gas Buss projektet

len att man lättare kan optimera förbränningen jämfört med mera Projektet har bl a som mål att nå följande avgasvärden: komplexa bränslen. Naturgas kan Koloxid Kolväten Kväveoxider Partiklar jämställas med biogas som också

don är inget nytt. Redan på 1920talet började naturgas att nyttjas i ECE H49 13 mode - Italien och Australien. Idag rä- modifierad (g/kWh) 11,2 2,5 14,4 knar man med att det finns när- Enligt svenskt förslag mare 750 000 naturgasdrivna for- till år 1994 (g/kWh) 4,9 1,2 9,0 don runt om i världen. Vanligast förekommande är dessa fordon i Målsättning 1 1 0,05 Italien, Sovjet, USA, Kanada, Argentina och Nya Zeeland. Den amerikanska s k transienV-meto- emot en enklare metod, där man provar den mäter avgasutsläppen från en mo- motorns avgaser vid 13 olika belasttor enligt ett visst körschema. Denna ningar och vid fastställda hastigheter l s k testcykel skall efterlikna ett verkligt enligt ett visst mönster. Den amerikan-

Sverige

körmönster så långt det är möjligt. Den ska mätmetoden ger korrektare upplys- Under 1987 studerade Vatten- europeiska 13-mode-metoden är där- ningar för vanlig fordonsdrift. fall, Transportforskningsbered-

* r “e i -

tal pilotprojekt i gång runt om i Beräkningsunderlag för naturgasdrift landet där gasdrift för tunga for- Antal fordon 8 500 stycken don prövas. Syftet är bl a att visa 30 000 km/ár Genomsnittlig körsträcka vilken inverkan på närmiljön Genomsnittlig bränsleförbrukning 3 liter diesel/mil drift med naturgas kan få. 29 kWh/mil Genomsnittlig energiförbrukning Genomsnittlig gasförbrukning 34 kWh/mil . . . . . . vilket motsvarar 3,15 Nm3 gas

Utsläpp

8500 x 3000 x 34 = 867 miljoner: 867 GWh Från miljösynpunkt finns det fle- Med dessa förutsättningar blir marknadspotentialen: ra fördelar med naturgas. Utsläp- 0,8-1,0 TWh = 75 - 95 miljoner Nm° gas. pen från naturgasdrivna fordon blir i jämförelse med utsläpp från fordon med traditionell drift be- te att belysa hur ett demonstra- I rapporten konstateras dock: tydligt mindre. I rapporten kon- tionsprojekt med ett mindre an- ”Fordons- och tankutrustning stateras vidare: Partikelutslâp- tal fordon skall kunna genomfö- samt infrastruktur är dyrare för pen från ett naturgasdrivet for- ras. naturgasdrivna fordon än för don år av annan karaktär än från På liknande sätt undersöker dieseldrivna fordon. Under en ett dieselfordon. De mutagena Göteborgs Spårvägar hur man introduktionsfas kan man också värdena år mellan 1/10 och på kort sikt kan överföra 16 bus- förvänta sig högre underhålll/100 per uppmätt viktenhet sar till naturgasdrift. Det finns skostnader till följd av s k barnjämfört med dieselavgasernas”. planer på att därefter ändra hela sjukdomar som ny teknik för Det är framför allt för diesel- Gårdagaragets - sam- med sig. Erfarenheter med gasbusspark drivna fordon i tätorter som na- manlagt cirka 70 bussar - till na- drift, bl a från Wien, visar att unsom ett alter- turgasdrift. Omställningen skul- derhållskostnaderna efter inkörturgasen diskuteras nativ. Anledningen till detta år le ge Sveriges första helt natur- ning motsvarar kostnaderna för dels att tätorterna är utsatta för gasförsörjda fordonsdepå och ut- dieselbussarnas underhåll”. en hård miljöbelastning, dels att göra det första storskaliga fortillgängliga tekniska fordonslös- donsprojektet” skriver man i rap-

ningar och omfattningen på pi- porten. Miljöeffekter

pelinenátet gör tätortsfordonen speciellt lämpliga för gasdrift. En jämförelse mellan utsläppen

Driftekonomi från dagens befintliga dieslar

med dagens bästa dieselmiljömoi Man kan räkna med att den för- torer och målsättningen i det

Naturgas Göteborg

sta generationens gasmotorer Nordiska Gas Buss Projektet ger Det finns ett växande intresse för kommer att ha cirka 15 procents påtagliga fördelar för gasdriften naturgas som drivmedel för for- reducerad verkningsgrad jäm- (se tabellen nedan). don i Göteborg. Framför allt är fört med dieselmotorernas. Om Under förutsättning att dessa det dieseldrivna bussar och last- man utgår från tabellen ovan, värdena också uppnås vid verklig bilar som är intressanta. De bör förbrukar en dieselmotor 29,7 drift i trafiken skulle gasdrift av dock rymmas inom följande för- kWh per mil. Gaskonsumtionen 8 500 tunga fordon i Göteborg ge utsättningar: blir då 34,1 kWh per mil. I rap- följande förändringar jämfört 0 Det huvudsakliga arbetsområ- porten uppskattas gaspriset en- med om bästa dieselmotorer indet skall vara inom Storgöteborg. ligt dessa förutsättningar till stalleras. Koloxidutsläppen skul- 0 Fordonen skall ha en definie- 14,55 öre/kWh. le minska med mellan 31 och 40 rad aktionsradie. 0 De skall kunna få tag i gas an- Jämförelse gasdritt - diesel tingen på egna eller på allmänna stationer. Koloxid Kolväten Kväveoxider Partiklar

Snittvärde för I rapporten uppskattas det möjli-

dagens dieslar(ECE H49) 11,2 2,5 14,4

ga antalet fordon i Göteborg för Svenskt förslag 1994 4,9 1,2 9,0 naturgasdrift till cirka 8 500. Dagens bästa dieselmiljömotor 1,8 0,9 8,5 0,7 I Göteborgsområdet finns ett antal aktuella som initie- Gasmotor - Mål: 1 1 2 0,05 projekt rats av Miljöprojekt Göteborg Skillnad i % mellan och Energiverken i Göteborg. I bästa dieselmiljömotor samarbete mellan Energiverken och gasmotor - 44% +10% - 76% - 93% och Pripps samt KF Västs lagercentral görs en snabbstudie i syf- (Värden enligt europeiska 13 mode-cykeln)

-RAPPORT1

procent. Kvâveoxidutslâppen metan i det här fallet ingen di- bör därför få miljömotiv och skulle reduceras med mellan 53 rekt inverkan efterpå miljön, andra parametrar presenterade och 68 procent. Också minsk- som det redan finns som en na- för sig. ningen av partiklar blir ansenlig: turlig beståndsdel i luften. 65 till 81 procents minskning. Om en jämförelse görs mel- Däremot sker en viss liten ökning lan gasdrift och utsläpp från da- Källa av kolvâteutslápp. I rapporten gens befmtliga dieselfordon i Naturgas som fordonsbränslei Göräknar man med mellan 7 och 9 Göteborg får man en ännu större teborg. Mats Ekelund. Rapport nr procents ökning. förbättring än vad som redovisats 19. Miljöprojekt Göteborg. Mars Det är dock viktigt att komma ovan. 1 989. ihåg att mellan 70 och 90 pro- I rapporten konstateras slutlicent av kolvâteutsläppen utgörs gen: Tankar, kompressorer, gas av oförbränd metan. Metanen och gasledning finns på marknaingåri den totalmätning av kolvä- den och i Göteborg. Fattas gör teutsläpp som görs. Däremot har fordon. Aktuella leverantörer

- RT 20 -

ämnen i

Miljö farliga

sediment och

lakvatten,

musslor

Under år har flödet av ämnen till

många miljöfarliga organiska luft, vatten och mark varit bristfälligt studerat. Det är angeläget

att få en bättre bild av dessa ämnens till I den

spridning miljön.

här rapporten har förekomsten av

prioriterade miljöstörande ämnen i lakvatten, sediment och musslor i Göteborgsområdet

studerats. Studien också till behovet av olika

kopplas operativa åtgärdsprogram.

ruppen organiska kemika- undersöka förekomsten av vissa lor vid Asp- och Knippelholmar-

Glier

är oerhört stor. Detta prioriterade miljöstörande äm- na, lakvatten från Brudaremosmedför att alla studier av nen i lakvatten, sediment och sen, Tagenetippen och Torsviförekomsten i miljön bara kan ge musslor i Göteborgsområdet. ken. I en bilaga finns analysresulen fragmentarisk bild av verklig- Studien har vidare syftat till att taten i helhet. heten. Genom att studera några lyfta fram behovet av denna typ utvalda s k priority pollutants av omgivningskontroll och att

kan man komma lite längre. Det driva på arbetet med att identifie- Göta älvs mynning

rör sig om ämnen som är ra och åtgärda källorna till evenmycket vanligt förekommande, tuella missförhållanden. De ämnen som återfanns i musssom används i stor mängd och I undersökningen togs pro- lor och sediment i Göta älvs mynsom har hög miljöfarlighetspo- ver på sediment och blåmusslor ning kan definieras som prioritetential. från Göta älvs mynningsområde rade miljöstörande ämnen. Även Det finns numera listor på så- samt på lakvatten från tre avfalls- om det idag är svårt att få fram dana ämnen i flera länder. I stort tippar inom Göteborgsområdet. referensvärden från helt obelassett sammanfaller dessa listor Man noterade utseendet på sedi- tade områden, konstateras ändå också med varandra. Av de lista- ment och musslor samt analys- att samtliga ämnen är av en typ de ämnena är hela 40 procent s k erade prioriterade föroreningar som inte är önskvärda i miljön. klororganiska föreningar, varav och sk extraherbart organiskt Det är viktigt att kunna ringa många är stabila och kan uppla- bundet klor (EOCl). in och åtgärda källan till utsläpgras i biologiskt material. I rapporten presenteras en pen av dessa ämnen. Ett sådant sammanfattning av analysresul- arbete är dock komplicerat. Antaten för sediment vid Skarvik, ledningarna är flera. Amnena Prioriterade ämnen sediment och musslor vid sprids ofta diffust och förekom- Skeppstadsholmen, sediment mer i ett otal sammanhang i vårt Miljöprojekt Göteborg har låtit och musslor vid Dalsarna, muss- samhälle. Mätningarna i Göta

HHFFUHI

älvs mynning ger dessutom inte ,, bara en bild av vad det släpps uti Göteborgsområdet. Som exem-

Den sk priority är pollutants-analysen en scree-

pel kan nämnas att i Göta älv av ett

transporteras ca 600 ton klore- ninganalys sjuttiotal vanligt förekomman-

rad organisk substans varje år, vil- de ämnen. Denna lista

miljöfarliga är framtagen

ket är den högsta siffran för Sve-

(IVL-88). av Senter for /ndustriforskning i Oslo med ut-

riges vattendrag

Ett bra angreppssätt är att från det amerikanska

gångspunkt naturvårdsver-

börja granska i vilka verksamhe-

kets

ter och i vilka produkter dessa (EPA) prioriterings/ista. Screeningana/ysen

ämnen används i någon omfatt-

kan ses som en indikation

på föroreningsbelast-

ning:

0 För nonylfenoler har Miljö- ningen.

projekt Göteborg genomfört en

EOCI är ett sam/ingsmått den på mängd orga-

specialstudie. Se vidare rapport

nr 5 Minskad kemikalieanvänd- niska klorföreningar som kan extraheras ur sedi-

ning - ett renare slam Miljöpro- ment eller Endast

biologiskt material. några få

jekt Göteborg har föreslagit ett

förbud procent av klorföreningarna som i sammot användning av no- ingår

nylfenoletoxylater. Likaså har

/ingsmåttet kan identifieras. Eftersom idag grup-

Kemikontoret och Kemisk-Te-

kniska Leverantörsförbundet pen organiska klorföreningar inrymmer extremt

uppmanat sina medlemmar att

hälso-och ämnen viss

miljöfarliga föreligger oro

upphöra med användningen av

frän forskare över vilka

nonylfenoletoxylater. En av Sve- många föreningar som

riges största kommersiella tillver-

döljer sig bakom mörkerta/eti

kare - Berol Kemi AB - har tagit fram ett miljövänligare alternativ baserat på fettalkoholer (för bl a biltvättmedel). minska för att utsläppen skall 0 Fenoler förekommer i och vid 0 Ftalater är den grupp syntet- kunna minska. Industrin skulle tillverkning av ett stort antal prokemikalier som i kunna tillverka dukter: filmframkallare, produceras miljövänligare färgpigstörst mängd i världen (2,7 miljo- mjukgörare. Dessutom år det in- ment, antioxidationsmedel, desner ton år 1984). Ftalater an- te säkert att mjukgörare behövs i infektionsmedel, konserveringsvänds bl a som mjukgörare i plas- alla plastprodukter - eller att alla medel, bekämpningsmedel m m.

ter men också i en rad andra pro- plastprodukter över huvud taget För att peka ut de största utdukter. Produktionen måste behövs! släppskällorna bör en material-

strömanalys göras. ,, O Aven för dioxan behövs en

materialströmanalys för att få

l denna studie förekommer vissa ämnen i bättre kunskap om viktiga ut-

högre

släppskällor. Dioxan är fettlösligt

halter eller i fler prov än andra. Vid i

prioritering och misstänks kunna orsaka can-

samband med ett är dessa cer. Det används som lösnings-

ätgärdsarbete viktiga

medel och som stabilisator för

att fram. Resultaten denna studie

lyfta av pekar

vissa lösningsmedel. ut 0 Organiska in-

några ämnen/ämnesgrupper som bör åtgär- klorföreningar

nehåller en stor grupp ämnen das: med bred användning inom in- - dustri

Nony/fenoler och i konsumentproduk-

- ter. I rapporten konstateras: Det

Polyaromatiska kolväten

är en angelägen uppgift att spåra - källorna till dessa okända Fta/ater klor- - föreningar, bedöma miljörisker

Fenolderivat

och vidta åtgärder för att elimi- -

Dioxan nera de riskabla föreningarna”.

-

Klorerade organiska ämnen.

l rapporten föreslås att provtag-

ning och analys av sediment och musslor bör ske med något eller

- RÃPZPÖRT 20 -

några års intervall. Undersök- finns upplagrade i avfallstippar- Källa bör ingå i en kustvatten- na -inte minst eftersom ämnena ningen ämnen i lakvatten, Miljofarliga kontroll. Man bör också intensi- använts under en lång följd av år. sediment och musslor. En studie av fiera arbetet med att ringa in och Man kan misstänka att dessa svår- Göta älvs mynningsområde och åtgärda källorna till utsläppen. nedbrytbara och ofta fettlösliga men säkert lakvatten från Göteborgs avfallstip- Det uppdrag som miljö- och häl- ämnen långsamt par. Ett samarbetsprojekt mellan soskyddsförvaltningen i Göte- sprids till omgivningen via lakvatsker under Göteborgs miljö och hälsoskyddsförborg har vad gäller miljöfarliga ten. Spridningen - även efter det valtning och Miljöprojekt Göteutsläpp i Göta älv, skulle kunna mycket lång tid borg. Rapport nr 20. Miljöprojekt kompletteras med en kartlägg- att tippning avslutats - och det år från Göteborg. Mars 1989. ning och ett åtgärdsprogram för därför viktigt att lakvattnet

de prioriterade miljöfarliga äm- dessa tippar renas. Avloppen

nen som redovisas i rapporten. från Brudaremossen och Torsvi-

ken innehåller en lång rad miljö-

farliga ämnen och reningen bör

Avfallstipparna därför prioriteras där.

Det finns starka skäl för att

många av de här ämnena också

-RAPPORTZ 4 _

Trafik och stadsmönster

Rapporten behandlar till bakgrunden dagens trafikproblem. Där

presenteras bland annat hur trafiken kom att bli en

avgörande

faktor i under åren till

planeringen 1949 1963.

rapporten talas om en ”över- planerade”, konstaterar författa- etc. För att ordna alla sjukhus -

I

gångsperiod åren 1949 ren. dessa nya element krävdes plane- 1963 då det pågick en tydlig ring och ändamålsenliga organi-

kamp mellan förortskommuner- sationer. En av de stora uppgif-

na och Göteborg om regionens Koncentrerad utspridning terna under denna period var att

framtida grunddrag. Rapportens en balanserad stadsreskapa första del behandlar olika aspek- Trafiksamhâllets rötter sträcker gion.” ter under denna period. Iden av- sig tillbaka till 1800-talets senare

slutande delen förs ett resone- hälft. Då skapade privata och

mang kring resultaten. statliga järnvägar nya samband

Regionplan

Att förändra en stads eller en inom landet. Från planeringssyn-

regions trafikstruktur är ett om- trapunkt kom den spårbundna 1963 presenterades den första fattande och långsiktigt projekt. fiken att skapa vad rapportförfat- riktiga regionplanen för Göte-

konstaterar taren kallar en ”koncentrerad ut- Rapportförfattaren borg. De strukturförändringar att det för att skapa den uthållig- spridning”. som ägt rum tiden före detta

het som arbetet med att utveckla Under 1920-talet blev busskom att ge Göteborg allt bestämen bättre stadsmiljö kommer att och lastbilstrafiken allmän, för dare villkor för den regionala ut-

kräva, behövs tydliga ledbilder, att efter andra världskrigets slut vecklingen. Framför allt innebar

väl förankrade visioner och en med bilismen. Då att trafiken kompletteras perioden gradvis ändamålsenlig organisation”. 1 tog ett or- ”fick ett dominerande trafikutvecklingen inflytande rapporten beskrivs hur den sven- dentligt ”språng”. I stort sett ågpå samhällsplaneringen. ska välfärdsvisionen kom att för- de denna utveckling rum under innebar Overgångsepoken med trafiken som ett 1950-talet. verkligas också att göteborgsregionens seviktigt medel. Så småningom ska- Utvecklingen var år kraftig kelgamla kommunindelning pades det synsätt och den plane- inom alla samhällssektorer un- 1952 omvandlades till betydligt till både der denna tid. ”En ny och mycket ring ”som lade grunden färre enheter. Några år senare revåra framsteg och våra miljöpro- omfattande infrastruktur påbör- ducerades antalet kommuner i

blem”. 1950-talet och full- området Trenden jades under ytterligare. ”Studierna av hur trafikpla- följdes i huvudsak mot större enheter och storskalipå 1960-talet: nering och Stadsutveckling före- ett nytt vägsystem, vattenverk, av- ga projekt var uppenbar.

nades under 1950-talet visar att broloppsreningsanläggningar, En viktig faktor bakom fördagens miljöproblem faktiskt är ar, tunnlar, tunnelbanor, skolor, var ändringen befolkningsut-

-*HAPP'UHI 24 -

vecklingen. Ãr 1945 hade Göte- ,,

borg en befolkning på 320 000

Femton år senare hade Vad främst kan irritera är trafikens

personer. som självklar-

befolkningsantalet vuxit till

het! Man bör vara misstänksam mot

400 000 i Göteborg och 130 000 i självklara

förorterna. Drivkraften bakom - när de alldeles

företeelser speciellt uppenbart

denna förändring var struktur-

är En besvärande omständighet omvandlingen i det svenska nâ- problematiska.

ringslivet, som resulterade i en är den i Trafiken

egna delaktigheten problemet.

ökad omflyttning av människor

har vår i blodet, den har varit en

från landsbygd till städerna. gått generation

Det fanns också faktorer del av vår livsform och levnadsvillkoren,

påverkat

inom Göteborg som drev på för-

vilket våra till en

givetvis begränsar möjligheter

ändringen. Trångboddheten

skulle awecklas. Social- och bo- kritisk Det är svårt att distans och

hållning. skapa

mål ledde till ett stadspolitiska

få på något natur/igti omfattande nybyggnadspro- perspektiv

gram, som i sin tur ledde till en ökad utglesning av boendet. Mot

den bakgrunden är det knappast förvånande Ett syfte med lokaliseringarna var na där man till exempel gick samatt Göteborg ”slog in “att reducera den dagliga trafi- man för att ta hand om kommupå expansionens våg”. Bland anken. naltekniska Vid 1950-tanat förbereddes detta genom in- Trafikplanen byggde på ett frågor. korporeringar. differentiera vägsystem med fjärr- lets början fanns två organ som

trañkleder samt första och andra arbetade med den regionala ut-

klass trafikleder. Rapportförfatta- vecklingen; regionplaneförbun-

Förorterna ren konstaterar att regionplane- det (tillkommet på staligt initia-

författarna i grunden var positivt tiv) och förortsförbunéet (en

I rapporten sammanfattas detta inställda till trafiken. Man hade ideell regional organisation).

skede: För att förstå den växan- “fått ”Förortssamarbetet gav uppvittring på möjligheterna de förortsrörelsens är men ännu inte konstaterat några hov till ett organiserat motstånd utveckling och ett formulerat alternativ: Utdet nödvändigt att hålla dessa tre avgörande avigsidor. i minnet: Det förekom dock en viss de- skulle ske i hela reförändringsprocesser byggnaden batt kring trafiken. “Samhällspla- gionen, utan att de administratistrukturomvandlingen (befolkningstillväxt) , expansionen nerarna stod inför ett val: Anting- va gränserna ändrades! Förorts-

och in- en skulle staden (regionen) ges förbundet föreslog staden ett fast (minskad boendetäthet) korporeringarna (markbehov) en struktur där trafiken ej var ett samarbete och presenterade en

1910 hade Göte- villkor, eller så släppte man de plan för hur bostadsbyggande Omkring borgs stadsingenjörskontor bör- stadsupplösande krafterna fria i om 2000 till 2 500 lägenheter

i förorjat bedriva översiktlig planering. den takt transportutvecklingen per år skulle genomföras

var att ska- därtill. I efterhand terna. Den första uppgiften gav möjlighet för trafiken. kan vi konstatera att det senare I mitten av 1950-talet koncenpa en generalplan Men stadens första blev fallet. trerades utvecklingsproblemen region- Det fanns flera faktorer som till Hisingen, med nya industrier, plan kom i egentlig mening först Människor och 1943. Då hade levnadsstandar- drev på utvecklingen. utbyggnad bostadsbygganden förbättrats och de flesta ut- fick större svårigheter att byta de.

Mot slutet av 1960-talet fick vecklingskurvor sköt i höjden; bostad genom bostadsrättssystemets införande. Städerna svällde två tyngdpunkten Då byggande, industriproduktion regionen i snabb takt och den spridda be- tillkom Angered-Bergum till det och trafik. Förslaget behandlade ökade. Men de flesta bland annat bebyggelseomrâden byggelsen gamla centrat Göteborgs City. och under den här tiden När lokaliseringar utanför samt väg, kommunikations- planerare ledningsnät. Man konstaterade såg knappast trafiken som ett av- den egentliga stadskärnan tidiga-

också att industrierna hot utan mer en svårty- re diskuterats hade det rört sig själva hade görande ef- Hotet låg i sam- om vad rapportförfattaren beskapat tre tydliga korridorer glad tillgång. och Sä- tecknar som en “koncentrerad ter Göta älv, Mölndalsån hällsutvecklingen”. Koncentrationen veån. Ett av syftena med region- utglesning. hade bestämts av de domineranplanen var att bygga en ny infrastruktur. Man ville också korn- Förortssamarbete de kollektiva transporterna som

med en motsvarande ut- styrdes i ett begränsat antal riktplettera Under 1950-talet märktes ett ningar. Längre fram kom utglesbyggnad på västra sidan av Göta älv. ökat samarbete mellan förorter- ningen snarare att anta formen

178 SOL 1989:32

HAPFUHI 24-

av en ren “utspridning”, där väg- ge vika för mer renodlade och Källa transporternas dominerande in- kvantitativa lösningar.

Trafik och sladsrnönster Om tra-

flytande kom att spela en stor Nu förenades också trafiken roll. jikulvecklingens betydelse/ör stadshelt med samhâllsplaneringen. slår fast att slrukturen och Göteborgsregionens Rapportförfattaren obalans. Hans Bjur Chalmers det fanns två iögonfallande idéer 1963: ?Tekniska Högskola/ Stadsbygg-

Koncentration till Hisingen iregionplan

0 traflkens nadstekniskaforskningsgruppen. ökning och självkla- Rapport nr 24. Miljöprojekt Göte- I rapporten konstateras att “åren ra behandling som “trañkmaski- 1960 innebar en definitiv neri borg. Mars 1989. kring vändpunkt”. Det nyanserade och 0 den tydliga koncentrationen

allsidiga planeringssâttet, som av bebyggelse, verksamheter och

man försökt att utveckla för att infrastruktur till Hisingen.

skapa en region i balans, fick nu

Studieresa i Holland

huvudsekreterare i 1988 en

Miljöprojekt Göteborgs gjorde aprii

studieresa i Holland tillsammans med en företrädare för statens naturvårdsverk. Här en kortfattad överblick av den PM som ges fram efter

tagits

resan.

Miijöministeriets de alltför höga ozonhalterna. Centrala miljömyndigheten

Ambitionerna sträcker sig

luftvårdsavdelning längre vad gäller sådana kolväten (DCMR) i Rijnmond, Rotterdam-

som bedöms som speciellt hälso- området. På ministeriet diskuterades farliga. Där har målet formulebland annat tillståndsgivning för rats som nollutsläpp. verksamheter. Stör- För biltrafiken räknar man DCMR lämnar licenser för miljöfarliga re sådana får tillstånd av respekti- med att en 50-procentig minsk- miljöfarliga verksamheters luftve provins. Det finns idag 12 pro- ning skall uppnås genom infö- utslåpp. Dessutom arbetar man vinser. randet av katalytisk avgasrening. med mätningar och tillsyn. I Rot- Mindre anläggningar kan ges Rotterdamområdet berörs terdam finns f n 22 måtstationer. tillstånd direkt av kommunerna. särskilt av åtgärderna. I planen Dessa har samtliga ett fastställt Enskilda medborgare, inspek- ingår bland annat införandet av Varningssystem med fem larmnitionsmyndighet eller miljöminis- slutna system för vissa cisternom- våer. Så snart som vissa nivåer av teriet har möjlighet att överklaga råden med miljöfarliga kolväten. luftföroreningshalter överskrids, direkt till en särskild domstol. Detta kan exempelvis ske genom måste åtgärder sättas in. Nivå tre Tillsyn och övervakning sköts kolfilter. innebär exempelvis att vissa in-

återyinningi

av en särskild inspektionsmyn- Aven för bensinutlastning i dustrier helt måste stoppa sin dighet. Denna har fn nio regio- tankbilar och fartyg planeras produktion. nala kontor. Eftersom både luft- slutna återvinningssystem - sk Det finns också en grupp som och vattenutslåpp idag regleras closed loading systems”. Detta specifikt arbetar med att ta emot av olika och dessutom innebär att utsläppen av bensin- klagomål och att lokalisera störlagar handläggs av olika myndigheter ångor helt kan omhändertas. För ningskällor. Dessa tar emot runt är en samordning av lagstiftning- bensinstationer år införande av 9 000 klagomål på lukt eller sot en på våg. muffsystem i första hand aktu- årligen. Miljöministeriet har tagit ellt. Oljeindustrin förespråkar Det finns numera slutna sysfram en plan för att minska kolvä- däremot s k kolkanistrar. tem - med exempelvis kondenseteutslâppen från industrier, fasta ring eller förbränning av överanläggningar och trafiken med skottsgaser - för hantering av till 50 procent fram till år 2000. Ett exempel bensen, acrylonitril, av huvudskälen till åtgärden är akrylat och propylenoxid. I ett

_ pM _

hamnområde kommer hälften som vill frakta bensen, måste ha

Boy-Clean (BC)

av de 288 cisternerna att under fartyg som kan anslutas till förejanuari 1989 vara försedda med BC är ett sanerings- och behand- tagets återföringsledningar. slutna återförings- och återvin- lingsföretag. Man arbetar framningssystem för överskottsgaser. för allt inom olje- och kemiindu-

Detta gäller speciellt för hante- strin i Holland och Belgien. Dess- Sheiis huvudkontor i Haag

ringen av 15 särskilt miljöfarliga utom genomför man tillfälliga eller luktande kemikalier och uppdrag i andra länder. BC arbe- består idag bland Shellgruppen kolväten. tade till exempel med sanering- annat av 57 raffinaderier i olika Aven företagen i området en efter Sandozolyckan i länder. På huvudkontoret framagerar i miljövårdande riktning. Schweiz. Företaget arbetar även hölls att det år viktigt att miljöin- Så har exempelvis kemi- och olje- med kärnkraftverk. satser börjar med de största utföretagen i Rotterdam på frivillig Anläggningen skall kunna ta släppskällorna. väg gått med på att minska kolvä- emot olje- och kemiavfall av ty- Från Västeuropas raffmaderiteutsläppen för att därigenom bli pen rengöringsrester, förorenat er har svavelutsläppen minskat av med den negativa stämpeln vatten etc. Oljehaltigt avfall och med cirka 40 procent mellan clean-up-area. vatten kan renas med gravime- åren 1980 och 1985. De mest Myndigheterna kräver nume- trisk avskiljning, flockulering, kostnadseffektiva metoderna för ra en långtgående rening av rest- neutralisation och luftflotation. I att minska svavelutsläpp är att gaserna från raffmaderierna inkommande avfallsströmmar spara energi, nyttja svavelfattigasom bildas vid svavelåtervinning- mäts halterna av organiskt klor re bränslen och att införa en resten genom ett s k tail-gas-sys- och PCB. gasrening i svavelåtervinningen. tem. Shell bygger till exempel Kemikaliehaltiga Dessutom påpekade man att ett avlopp skall nu s k Scotanlåggningar. ha samma rening som oljehaltiga elkraftverk som drivs samman med tillägg av ett ytterligare re- med raffmaderier är en mycket ningssteg i form av biologisk re- bra satsning. Man får cirka 80 i Rotterdam med aktivt kol.

Hamniörvaltningen ning och rening procents verkningsgrad på den

Man installerar dessutom ett biofil- tillförda energin. Rotterdam är idag världens stör- ter för att rena luftutsläpp som luk- Ijapan finns två raffmaderier sta oljehamn. Under 1987 hante- tande ämnen från bioreningen. för att katalytiskt rena kväveoxirades 250 miljoner ton gods, 80 der i rökgaser. I Köln i Västtyskmiljoner ton råolja och runt 30 land prövar Shell f n en egen kamiljoner ton kemikalier. Exxon talysator vid sitt egna raffmaderi. Inom hamnområdet finns När det gäller att på ett kostfem raffinaderier och 30 petro- Exxons raffmaderi har en ge- nadseffektivt sätt minska kolvätekemiska industrier. De olika av- nomströmning på cirka nio mil- utsläppen från raffmaderier och loppsvattnen behandlas med oli- joner årston råolja. I en petroke- bensinhantering är, enligt Shell, ka metoder. Ett minimikrav är s k misk fabrik intill rafñnaderiet kolkanistrar i bilar, tätning av difgravimetrisk avskiljning och bio- tillverkas till exempel bensen, cy- fusa läckage, övertäckning av avlogisk rening. Avlopp som inne- klohexan, toluen och xylen - var- loppsdammar/oljeavskiljare håller vissa kemikalier som ben- dera några hundratusentals ton samt dubbla tätningar i cisterner sen, anilin m m, behandlas med per år. med flytande tak det bästa. aktivt kol eller bränns. Sådana av- Det finns sedan tre till fyra år Däremot påpekar man att lopp som inte är möjliga att bryta tillbaka ett särskilt återföringssys- man skulle satsa på cisterner ner biologiskt, får inte ledas till tem för bensenångor när det gäl- med fasta tak och återvinningsden biologiska reningen. ler utlastningen av bensen till system för bensin och lätta pro- Inom området finns flera oli- pråmar och oceangående fartyg. dukter om man idag skulle bygga ka förbränningsanläggningar för Bensenängorna trycks ut genom ett nytt raffinaderi. hushållsavfall, miljöfarligt avfall, fartygens och pråmarnas ventilaslam och kemikalierester. Over tionsrör i takt som last-

samma huvud taget är förbränning en rummen fylls. Angorna återförs Concawe i

Haag

vanligt förekommande behand- genom särskilda kopplingar till lingsmetod. landbaserade rörsystem med Concawe är en samordnande or- Hamnförvaltningen arbetar f självtryck. Slutligen hamnar ång- ganisation för oljeindustrin i n med att datorisera all informaorna i en speciell återvinnings- Västeuropa med särskild inrikttion om fartygsrörelser och inne- enhet som består av två parallella ning på miljöfrågor. I den mån håll av farligt gods för att få en celler som körs växelvis. Bensen- man behöver speciell sakkunförbättrad sökerhets- och miljö- ångorna kyls ner till vätskai en s k skap eller expertis hämtas dessa kontroll. Syftet är att få en total- Edwardsanläggning. från de olika oljebolagen. bild av flödet av oljor och kemis- Numera ställer Exxon som Idag har flertalet raffmaderika produkter. krav att alla rederier med fartyg er biologisk rening av avloppen.

Mellan åren 1969 och 1984 mins- verksamheten finansieras av sta- Som ett exempel på resultat kan kade oljeutsläppen till vatten ten medan resterande 70 pro- nämnas en mätning som under från västeuropeiska rafñnaderier cent täcks av uppdragsintåkter. en längre tid gjordes på flera mils med cirka 85 procent. Utsläppen Utsläpp av kolväten har fram- avstånd norr respektive söder om av aromater och andra s k priori- för allt mätts vid industrier. Ge- Rotterdam. Man mätte halterna terade kemikalier är, enligt Con- nom s k väggmâtning med upp- av kolvâtet butan. De dagar då cawe, små. Denna bedömning samling i teflonpåsar och analys vinden låg på från Rotterdam nogäller utsläpp till vatten. med GC-MS har diffusa läckage terades klart förhöjda halter. Enligt Concawe visar både kunnat uppmâtas. TNO kommer Västtyskland och Sverige en ten- också att mäta de diffusa läckadens att vilja gå längre än vad gen från den petrokemiska indu- Källa Man Studieresa z Holland som är tekniskt möjligt och utan strin med vägg-metoden. luftvårdsatt ha tillräckligt underlag från anser också att laser är en intres- arbete i Rotterdam, besök hos Shell miljösynpunkt. sant teknik som år under utveck- och Concawe. PM från Miljöproling. DOASmätningar har fram- jekt Göteborg. Ajnil 1988. för allt använts av TNO för mät-

TNO i Apeldoorn ningar i den inre miljön. Utom-

hus menar man att damm, ljus TNO är en forsknings- och upp- och fukt kan störa tekniken. dragsorganisation med cirka 5 500 anställda. 30 procent av

Bilagor

@

Kommittédirektiv

E§%

W

Dir 1987:59

Miljöprojekt Göteborg

Dir. 1987:59 Beslut vid regeringssammanträde 1987-12-17 Chefen för miljö- och energidepartementet, statsrådet Dahl, anför:

Mitt förslag

Jag föreslår att en delegation tillkallas för att initiera och samordna åtgärder för att göra Hisingen i Göteborgs kommun väsentligt renare inom en tioårsperiod.

Bakgrund

Hisingen i Göteborg är ett av landets värst utsatta områden när det gäller luftföroreningsutsläpp. Tung industri och trafikleder med en kraftig genomfartstrafik ligger tätt intill bostäder. Raffinaderier, personbils- och lastvagnsfabriker, oljehamnar, upplag för miljöfarligt och annat avfall samt en omfattande tillverkningsindustri släpper varje år ut stora mängder av bl.a. kolväten, svaveldioxid och kväveoxider. Både den lokala och den regionala miljöbelastningen är hög. Vägtrafiken är ett stort problem. Den omfattande industrin på Hisingen medför många tunga och ofta även miljöfarliga transporter. Pendlingen till och från arbetsplatserna på Hisingen är omfattande.

Åtgärder bör genomföras för att på tio år göra Hisingen väsentligt renare.

Jag avser att i början av år 1988 förorda att regeringen i den planerade miljöpolitiska propositionen föreslå en ändring i den bestämmelse i miljöskyddslagen som reglerar frågan om särskilt föroreningskänsliga områden. Ändringen avses medföra att generella föreskrifter skall kunna meddelas även för områden som är särskilt belastade av t.ex. luftföroreningsutslåpp. Tillstånd och meddelande villkor för enskilda anläggningar bör även ses över och omprövning enligt miljöskyddslagen aktualiseras. Regionala och lokala myndigheter bör lämna underlag för detta arbete.

Inom kommunikationsdepartementet förbereds en trafikpolitisk proposition med bl.a. förslag om att förbättra kollektivtrafiken och trafiklederna från miljösynpunkt. Chefen för kommunikationsdepartementet avser återkomma till regeringen med förslag om att tillsätta en utredning som skall se över storstädernas trafik- och miljöfrågor och bl.a. även studera olika ekonomiska styrmedel.

Uppdraget

Jag föreslår att en särskild delegation tillkallas med uppgift att initiera och samordna åtgärder för att göra Hisingen väsentligt renare inom en tioårsperiod. Delegationen bör bl.a. ha överläggningar med berörda och statliga kommunala organ samt företag i syfte att få till stånd miljöförbättrande åt-

gärder. Åtgärderna bör i första hand avse utsläppen av luftföroreningar från

främst trafiken, industrin och hamnarna samt avfallshanteringen på Hisingen. Denna delegation bör samråda med den planerade utredningen om storstädernas trafik- och miljöfrågor beträffande trafikfrågorna. Delegationen bör göra en första avrapportering till regeringen före 1988 års utgång.

Hemställan

Med hänvisning till vad till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för miljö- och energidepartementet att tillkalla en delegation, som skall omfattas av kommittéförordningen (1976:119), med uppdrag att initiera och samordna åtgärder för att göra Hisingen väsentligt renare på tio år, att utse en av ledamöterna att vara ordförande samt att besluta om sakkunniga. experter, sekreterare och annat biträde åt delegationen. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns utredningsanslag.

Beslut

Regeringen ansluter sig till förredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.

REGERINGSKANSLIWS (Miljö- och energidepartementet) OFFSETCENTRAL Stockholm 1988

utförda

Delprojekt på

av

uppdrag Miljöprojekt

Göteborg.

kan beställas till från

Projektrapporterna självkostnadspris Miljö- och Energidepartementet / Miljöskydd I,

103 33 Stockholm (tel. 08-763 20 39).

nr 1 till - av kolväten. (Prim Consult AB Rapport Bensinutlastning fartyg återvinning genom Leif Lund och Rockstore Engineering AB genom Lars Andréasson).

nr 2 för rafñnaderier - och kostnader för

Rapport Åtgärdsprogram möjligheter

reduktion av till luften från Shells och BPs rafñnaderier i Göteborg. utsläpp (Atrax Energi AB, Trichem Consultants Ltd).

nr 3 Alkener i bensinängor. (Kemisk Miljövetenskap, Chalmers Tekniska Rapport Pia M. och Göran Petersson). Högskola genom Berglund nr 4 Ett avfall - till en fun- Rapport ”grönt för ett grönare Hisingen förslag långsiktigt jerkbrant, Birgitta jerkbrant, Einar gerande avfallshantering. (Conny Hansson, Tore Magnusson, Peter Arnes, Kurt Lindman). nr 5 Minskad - ett renare slam. En att Rapport kemikaliehantering möjlighet begränsa av tre kemikalier i Göteborgsområdet. (Ulf Malmqvist, användningen Ulf Duus) .

nr 6 av kolväteutslåpp från rafñnaderierna på Hisingen. Rapport Uppskattning (IndiC System AB).

Rapport nr 7 Godstransporter i Göteborg. (Örjan Nyström).

nr 8 - Rapport Volvogods på miljövänligare sätt. (VIAK genom Berny Markung

ochjan-Olof Sundin).

nr 9 - Rapport Bohuspendeln regionaltäg Göteborg-Stenungsund-Uddevalla. (VIAK genom Berny Markung).

Rapport nr 10 Rening av lakvatten. (Purac genom Matsjohansson).

nr 11 Att minska resbehovet - i en Rapport några möjligheter storstadsregion. (Efem arkitektkontor genom Helena Westholm och Kjelljonasson) .

Rapport nr 12 Olika trafikflödens Steen belastning på luftmiljön. (IVL genom Bengt och Gunnar Omstedt).

nr 13 och avfall i - till Rapport Oljeförorenade avlopp Göteborg förslag förbättringar. (GRAAB-Kemi genom Matti Hell).

nr 14 Tankbilstvått- och till

Rapport nulåge förslag förbättringar. (Bo Ãhrman) .

Rapport nr 15 Modern kollektivtrafik i (Einar Göteborg. Herlitz,jan Wiklund).

Rapport nr 16 Studieresa i USA- luftvårdsarbete och (Göran avfallshantering. Vármby). Rapport nr 17 Göteborgs trafik- och miljöproblem - en om samordna stads- och fråga trafikplanering. (Chalmers Tekniska Högskola, Stadsbyggnadstekniska forskningsgruppen genom Anders och Hagson Björn Malbert). Rapport nr 18 Miljöskyddsområde enligt 8a § miljöskyddslagen - kommentar och förslag för inre Göteborgsregionen. (Ulf Malmqvist, Ulf Duus).

Rapport nr 19 Naturgas som fordonsbränsle i (Mats Göteborg. Ekelund). Rapport nr 20 Miljöfarliga ämnen i lakvatten, sediment och musslor - en studie av Göta älvs mynningsområde och av lakvatten från (Ett samar- Göteborgs avfallstippar. betsprojekt mellan Göteborgs och och miljö- hälsoskyddsförvaltning Miljöprojekt Göteborg). nr 21 av - sätt / nr 8. Rapport Sammanfattning Volvogods på miljövänligare Rapport

(VIAK genom Berny Markung ochjan-Olof Sundin).

nr 22 av - Rapport Sammanfattning Bohuspendeln regionaltâg Göteborg-Stenungsund- Uddevalla / nr 9. (VIAK genom Rapport Berny Markung).

Rapport nr 23 Sammanfattning av av från raffinaderierna uppskattning kolväteutsläpp på Hisingen / nr 6. (IndiC System AB). Rapport Rapport nr 24 Trafik- och stadsmönster - om för stadsstruktrafikutvecklingens betydelse turen och Göteborgsregionens balans. (Chalmers Tekniska Stads- Högskola, byggnadstekniska forskningsgruppen genom Hans Bjur) .

PM Studieresa i Holland - luftvårdsarbete i Rotterdam. Besök hos Shell och Concawe. (Göran Värmby).

PM Studieresa i och Frankrike -trafik och Västtyskland avfallsfrågor. (Tore Magnusson).

PM - en av Tagenetippen geohydrologisk utredning. Utvärdering tidigare undersökning. (Terragon AB genomjörgen Mosesson).

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet Civildepartementet

UD:s presstjänst. [8] Rapport av den särskildt: utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsninister Olof Palme. [l]

Försvarsdepartementet

Integriteten vid statistikproduktion. [3] Risker och skydd för befolkningen. [17] Samordnad länsförvaltning. Del 1: Förslag. [5] Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. [6] SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. [18]

Kommunikationsdepartementet

Fasta Öresundsförbindelser. [4]

Bostadsdepartementet

Storstadstrafrk 2 - Bakgrundsmaterial. [15] Parkeringsköp. [23]

Miljö- och energidepartementet

Finansdepartementet

Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och klor. Beskattning av fåmansföretag. [2] [21] Särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. [9] Miljöprojekt Göteborg -för ett renare Hisingen. [32] Hushållsparandet - Huvudrapport från Spardelegationens sparundersökning. [11] Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. [16] Tullregisterlag m.m. [20] Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervalcningen. [26]

Utbildningsdepartementet

Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7] Två nya treåriga linjer. [10] Censurlagen - en modernisering av biografförordningen. [22] Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. [27] Utbildningar för framtidens tandvård. [28] Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför 90-talet. [29] Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid tillsättning av professorstjänst. [30]

Arbetsmarknadsdepartementet

Den regionala problembilden. [12] Mångfald mot enfald. Del 1. [13] Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och rättsfrågor. [14] Regionalpolitikens förutsättningar. [19]

Industridepartementet

Statligt finansiellt stöd. [24] Rapporter till ñnansieringsutredningen. [25] Statens mät- och provstyrelse. [31]

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l. Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. C. . Beskatmin g av fåmansföretag. Fi. . integriteten vid statistikproduktion. C. . Fasta Öresundsförbindelser. K. . Samordnad länsförvaltning. Del 1: Förslag. C.

\O®\IO\LIIJÄL›)I*J

. Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. C. . Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. . UD:s presstjänst. UD. . Särskild inkomstskatt för utländska artister mil. Fi. 10. Två nya treåriga linjer. U. 11. Hushallssparandet - Huvudrapport från Spardelegationens sparundersökning. Fi. 12. Den regionala problembilden. A. 13. Mångfald mot enfald. Del 1. A. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och rättsfrâgor. A. 15. Storstadstrañk 2 - Bakgrundsmaterial. K. 16. Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. Fi. 17. Risker och skydd för befolkningen. Fö. 18. SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. C. 19.Regionalpolitikens förutsättningar. A. 20. Tullregisterlag m.m. Fi. 21.Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och klor. ME. 22. Censurlagen - en modernisering av biografförordningen. U. 23. Parkeringsköp. Bo. 24. Statligt finansiellt stöd? I. 25.Rapporter till ñnansieringsutredningen. I. 26. Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen. Fi. 27.Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. U. 28. Utbildningar för framtidens tandvård. U. 29. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför 90-talet. U. 30. Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid tillsättning av professorstjänster. U. 31. Statens mät- och provstyrelse. I. 32. Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. ME.

GÖTEBORG

MILJÖRROJEKT

-

FOR ETT RENARE

HISINGEN

I december 1987 tillsatte re 8 erin g en en särskild dele ation med u dra g att ”initiera och samordg PP na för att renare

åtgärder göra Hisingen väsentligt

på tio år”.

I denna rapport presenteras slutresultatet av delearbete med till konkreta

gationens Förslag åtgärder

inom olika områden. är dessutom ett idé- och diskussions-

Rapporten

som kan till en

underlag Förhoppningsvis inspirera

fortsatt debatt och ett brett for

engagemang miljö-

i och i landet.

politiken Göteborgsområdet övriga

ISBN: 91-138-10322-2. ISSN: 0375-250X.

ALLMÄNNA FÖRLAGET BESTÄLLNINGARZ ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST, 10647 STOCKHOLM, TEL: 08-739 96 30, FAX: 08-739 95 48. INFORMATIONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN 5 (vu) BRUNKEBERGSTORG), STOCKHOLM.