Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken : energi och trafik

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

I MILJÖPDLITIKEN lhnengicuiitrqfåk

:84 Bilagedel

Statens offentliga utredningar 1989:84 och energidepartementet Miljö-

I i

Ekonomiska

styrmedel

I

milj öpolitiken

och trafik

Energi

I

i

i

e

“L x,

l

/áALâtájKZ/i/_gâtlkguárá/át/l/;,,::l,4*(?5/a34»!..a?

A- f 2

I Bilagedel

Stockholm 1989

INNEHÅLL

Bilagor

Internationell utblick Bilaga Minskade av kväveoxider och svavel Bilaga utsläpp från energisektorn

Mätfel vid bestämning av NOX-utsläpp från Bilaga energisektorn

Effekter på kommunala och regionala Bilaga energisystem av avgifter på svavel, kväveoxider och koldioxid

Effekter på energimarknaderna av avgifter Bilaga på svavel, kväveoxider och koldioxid

Bilaga Inhemska bränslens konkurrenskraft

Bilaga Konkurrenskraften för vissa förnybara energikällor

Industrins kostnader för miljöavgifter på Bilaga bränsle

Bilaga Effekter av miljöavgifter på transportsektorn

Bilaga Bensinskatt som styrmedel

10 Miljöklassning av fordon Bilaga

Bilaga ll Fördelningseffekter av miljöavgifter

12 Bedömningen av bränslen med avseende på Bilaga klimateffekter

MILJÖAVGIFTSUTREDNINGEN sekretariatet

INTERNATIONELL UTBLICK

Inledning

I denna bilaga lämnas vissa om existerande uppgifter kravnivåer och utvecklingstendenser inom och energi trafiksektorerna i ett antal länder. Därefter redovisas något om energi- och i 1 trafikbeskattningen viktigare export och importländer. Vidare relateras slutsatserna från en inom den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD gjord studie om ekonomiska styrmedel för att åstadkomma miljöförbättringar. Ekonomiska styrmedel har här givits en bred tolkning och innefattar t ex s k överförbara I utsläppsrätter. anslutning härtill görs vissa länderöversikter avseende existerande ekonomiska samt styrmedel tendenser och förslag i respektive länder. Studien bekräftar att ekonomiska styrmedel används i ökad utsträckning men endast som komplement till regleringar. Härefter beröres relationerna till EG i förevarande avseende. Bilagan avslutas med en översikt

över det internationella samarbetet vad luftgäller föroreningar.

I

Beskrivningen gör inte anspråk på att en total utgöra jämförelse av de miljöpolitiska i olika styrmedlen länder, varav slutsatser skulle kunna dras om t ex miljökravens stränghet, börda för industrin, verkningsgrad mm. Härtill skulle erfordras ett närmare studium av tillämpningen av bestämmelserna och vilka

Bilaga 1

konsekvenser de får i praktiken för olika ekonomiska aktörers Tyngdpunkten är lagd på att redoagerande. visa existerande administrativa kravregler, skatter och ekonomiska styrmedel samt tendenser och förslag i dessa avseenden i att i stort söka ge en bild av syfte den styrningen inom energi- och trafikmiljöpolitiska områdena i olika länder.

avser i huvudsak västländer. Skälen Länderuppgifterna härtill är dels tillgången till uppgifter från dessa länder att de ingår i t ex OECD och IEA samargenom betet, dels att det är i dessa länder som en jämförbar miljöpolitik med intressanta utvecklingstendenser framför allt torde finnas.

2 Miljökrav inom energi- och transportsektorerna

som framgår nedan under avsnitt 4.1 används ekonomiska inom miljöpolitiken endast som komplement styrmedel till 1 syfte att underlätta en jämförelse regleringar. av miljöbestämmelserna inom energi- och trafikområdena i skilda länder lämnas därför nedan uppgifter om administrativt satta kravnivåer i flertalet västländer. I sammanhanget lämnas också några uppgifter om den miljöpolitiska utvecklingen i Östeuropa.

2.1 Energisektorn

Det är mycket svårt att jämföra utsläppskrav i olika länder. En anledning är att olika länder har valt olika enheter för maximalt tillåtet utsläpp. Många länder anger, liksom Sverige, utsläppskraven i mängd förorening per energienhet tillfört bränsle, t ex gram per megajoule. En annan vanlig enhet är mängd förore-

Bilaga 1

ning per volymsenhet rökgas, exempelvis gram per normalkubikmeter. Ytterligare en variant är volymsandel förorening i rökgasen, exempelvis ppm (miljonandelar). Slutligen finns exempel på att myndigheterna reglerar utsläppen genom att föreskriva en speciell reningsteknik i stället för att fastställa maximalt tillåtet utsläpp.

omräkningen mellan olika typer av utsläppsgränser är behäftad med stora osäkerheter, eftersom antaganden måste göras bl a om driftförhållanden, vilka kan variera kraftigt mellan olika pannor. Vid jämförelsen mellan olika utsläppskrav måste vidare beaktas vilken typ av gränsvärde som avses. Exempelvis har ett värde som avser utsläppet vid besiktningstillfället i praktiken en helt annan betydelse än ett värde som avser medelvärdet av utsläppen över en viss tidsperiod.

Det internationella energiorganiet IEA har år 1988 gjort ett försök att sammanställa i utsläppskraven medlemsländerna för såväl nya anläggningar som för (IEA - Emission Controls befintliga pannor. and Energy Policy: A Study of Stricter Environmental Controls of Emissions in the Electricity and Industrial Sectors.)

Utsläppsreglerna för energianläggningar är antingen utformade som föreskrivande regler för en särskild kontrollteknik, som föreskrift om att bäst tillgänglig teknik måste användas, eller som maximalt tillåten utsläppsnivå. I de länder som anger utsläppsnivåer varierar nivåerna beroende på bränsle och anläggnings- 1 \ slag. De kvantitativa nivåerna beskrivs på olika vis i \ skilda länder. Vidare kan tillämpande i l myndigheter 4 vissa fall sätta andra värden. Sådana skillnader för- \ l svårar jämförelser av utsläppsnivåer mellan olika länder.

Bilaga 1

Tabell 1 nedan visar nivåer i skilda länder för olika av Siffrorna måste emellertid av typer anläggningar. ovan skäl användas med försiktighet och endast angivna som ett sätt att ge storleksordningar. Tauppfattas bellen avser för stora ( 300 MW utsläppsnivåer mycket tillfört bränsle) nya anläggningar för fasta eller

flytande bränslen eller gas.

Tabell 1 Luftutsläppsgränser för stora nya Siffrorna är förbränningsanläggningar. angivna i gram svavel eller kväveoxid per megajoule bränsle.

omräkning från mg/Nm3 till mg/MJ (tillfört bränsle) har skett enligt följande

- fasta bränslen 420 m3/GJ - 370 m3/GJ flytande - 300 m3/GJ gas

Land Bränsle S NOK

Sverige fasta (kol) 0,05 0,05 flytande 0,05-0,19 0,05-0,10

Australien fasta 0,8 0,21

Österrike fasta 0,171* 0,43 flytande 0,15 0,17 gas 0,11

Belgien flytande 0,172* 0,243)

Kanada4) fasta 0,26 0,26 flytande 0,26 0,13 gas 0,26 0,09

Danmark nationell kvot5

Väst-

5 Bilaga 1 Tabell 1 forts

Nederländerna° fasta 0,17 0,17 flytande 0,15 0,15 gas 0,06 0,06

N0rge9 gas 0,01 0,19

Spanien fasta 1,0 saknas flytande 1,1 saknas

Schweiz samtliga 0,15 0,09

Turkiet fasta 0,42 0,34- 0,75 flytande 0,30 0,34 gas 0,02

storbritannien1°* Best Practicable Means

USA fasta 0,5211 0,20- 0,26 flytande 0,3412* 0,21 gas 0,34 0,09

Anm .

1 Reglerna innebär också krav på en 90 procentig reduktion av samtliga svaveloxidutsläpp (SOX). 2) Gränsen sänks från 400 till 250 mg/Nm3 efter 1993.

3* Gränsen sänks från 650 till 200 mg/Nm3 efter 1995.

4? Avser Kanadas nationella riktlinjer.

Bilaga 1

av nationella kvoter för Utsläpp regleras primärt och det finns inga SO2-utenergianläggningar för individuella anläggningar. För släppsgränser är riktvärdet 0,3 g/MJ i energianläggningarna

årligt genomsnitt.

5) också en 85 reduktion av Reglerna kräver procentig

samtliga svaveldioxidutsläpp.

7 i varierar mellan olika SOX-reglerna Japan baserat en standardform, vilken inkluregioner på derar variabler för skorstenshöjd, utsläppsvolym

och region.

5* fr 0 m år 1988. Nya regler

9) Tillstånd fall till fall-basis. ges på

1°* Best Practicable Means-konceptet har nyligen innehålla en 90 minskning av definierats procentig liksom 330 ppm (parts of S02-utsläpp NOX-gränserna million) för kol och 275 ppm för pollutant per oljeeldade anläggningar.

1* avser över 73 MW som USA:s gräns nya anläggningar 1978. kräver också en 90 är i bruk sedan Reglerna reduktion av potentiella förbränningsprocentig av eller 70 % om utsläppen är koncentrationer SOX

lägre än 260 ng/J. n 12) reduktion av potentiella för- En 90 procentig krävs också utom vid bränningskoncentrationer som understiger 86 g/GJ. utsläpp

att de flesta länderna i Europa Av tabellen framgår

har infört strikta krav vad som har utsläppskrav

svavel eller mindre för nya stora ( 300 MW gäller

tillfört bränsle) anläggningar (Österrike, Belgien,

Italien, Nederländerna, Schweiz och Västtyskland,

Även Japan tillämpar hårda utsläppskrav. Sverige).

har å andra sidan mindre hårda krav vad Kanada och USA

gäller svavelutsläpp.

mindre antal länder har infört strikta ut- Ett något

för kväveoxider. En grupp av länder med

släppsregler

för nya anläggningar omfattar lägre NOX-gränser

Nederländerna, Sverige och Västtyskland, Japan,

Schweiz.

7 1 Bilaga

Frågan om huruvida striktare för utsläppsregler

existerande anläggningar skall införas diskuteras i

många länder. Den största potentialen att minska

utsläppen finns inom existerande förbränningsan-

läggningar. De höga kostnaderna har emellertid

motverkat att förbättringsåtgärder vidtages.

Effektiv utsläppskontroll har blivit en fråga när det

gäller överväganden om förlängning av anläggningars livstid i USA. Förlängningar uppfattas där som ett av

de mest kostnadseffektiva sätten att möta nya kapa-

citetskrav.

Utsläppskraven för existerande kraftanläggningar visas

i tabell 2.

Tabell 2 Utsläppsgränser för stora (300 MW) existerande Siffrorna kraftanläggningar. är angivna i gram svavel eller kväveoxid per megajoule bränsle

omräkning från mg/Nm3 till mg/MJ (tillfört bränsle) har skett enligt följande

- fasta bränslen 420 m3/GJ flytande 370 m3/GJ gas 300 m3/GJ

Land Bränsle S Nox

Sverige fasta (kol) 0,05-0,10 saknas flytande 0,05-0,19 saknas

Australien saknas saknas

Österrike fasta 0,30 0,70

Bilaga 1

Tabell 2 forts

NOx Land Bränsle

saknas saknas Kanada

Danmark nationell kvotll 3

Västfasta 0,17 0,09 tyskland 0,15 0,06 flytande 0,03 gas

fasta 0,50 0,50 Italien

fastal 0,24 0,09- Japan 0,173)

0,24 0,05flytande?) 0,07

0,24 0,02gaszl 0,04

saknas saknas Luxemburg

Neder- I länderna fasta 0,17 0,42 § 0,15 0,26 flytande 0,24 0,15 gas

Bäst tillgänglig teknik å Norge

L fasta 1,00 saknas Spanien 1,10 saknas flytande

saknas saknas Schweiz p

5 Turkiet fasta 0,40-

0,80 g 0,40 1 flytande

saknas saknas Storbritannien ä I saknas saknas ; USA

Anm.

1) av en nationell kvot för Utsläpp regleras primärt och det finns inga energianläggningar för individuella anläggningar.

S02-utsläppsgränser

2* Avser i de mest förorenade områdena (inkl utsläpp t ex Tokyo) och är den strängaste SOX-gränsen.

Bilaga 1

3* De olika gränserna är beroende på konstruktionstidpunkt.

Japan har tillämpat strikta regler sedan 70-talet och har därför mindre diskussioner om förbättringsprogram avseende existerande stora anläggningar. Användningen av S02 och NOX-reducerande tekniker är väl utvecklad i - 81 Japan omkring % av den koleldade är kapaciteten utrustad med FGD (flue gas desulphurisation avsvavling av rökgas) och 54 % med SCR (Selective catalytic reduction - reduktion av kväveoxider). I USA har S02 och NOX begränsningar krävts sedan år 1971 beträffande nya En anläggningar. femtedel av alla existerande koleldade pannor är försedda med FGD. Relativt strikta för regler existerande kraftanläggningar har också införts i Västtyskland och Neder-

länderna samt i (dock för Sverige närvarande endast S02. NOX krav införs från 1995).

I övrigt kan följande kompletterande uppgifter om mål och i olika regleringssystem länder vara av intresse i

sammanhanget.

Österrike har undertecknat ECE:s 30 %-klubbs protokoll (30 %-ig minskning av svavelutsläppen under perioden 1980-1993, se vidare avsnitt 6) men den federala regeringen har uttryckt som mål en 75-80 procentig reduktion år 1995 av S02 jämfört med år 1980. En 50 procentig reduktion har redan uppnåtts genom en ökad användning av naturgas i stället för olja. För att ytterligare minska utsläppen av och S02 NOX installeras FGD och SCR-utrustning (se ovan) i ett antal

anläggningar.

Också Belgien är medlem i 30 %-klubben. Man väntar sig emellertid att reduktionen av S02-utsläpp kommer att

10 Bilaga 1

till 40 % år 1995 jämfört med år 1980 på grund uppgå av att striktare infördes år 1986 utsläppsregler

I Danmark (medlem) innebär existerande regler att skall minskas med 50 % år 1995 och 60 % S02-utsläppen 2005 med 1980 års nivå. Under den senaste år jämfört har Danmark övergått alltmer från olja tioårsperioden 95 %, för kraftgenerering. Vidare till kol, idag introduceras FGD och SCR.

(medlem) har introducerat strikta Västtyskland vilket beräknas leda till en 70 procentig Ä S02-regler, av år 1995 jämfört med 1980 års minskning utsläppen nivå. Landet har också infört mycket stränga NOX-krav. FGD och SCR introduceras i stor utsträckning.

Finland räknar med att under 90-talet minska (medlem) med ca 50 %. I februari 1987 introdu- S02-utsläppen för nya anläggningar över cerade regeringen SO2-regler existerande över 200 MW, vilka 50 MW och anläggningar 70 - 80 kräver % utsläppsminskningar. NOK-regler

diskuteras.

Frankrike (medlem) saknar utsläppsregler för S02 och utom vad svavelutsläpp i vissa särskilt NOK gäller områden (Paris, Lyon och Marseille-områdena L skyddade beroende bränsletyp). Man räknar

1 1300-2000 mg/m3 på

med att minska med 65 % år 1995 jämfört S02-utsläppen med 1980 års nivå. skall minskas med NOX-utsläppen 20-30 % till sekelskiftet.

I har det s k sura regnet (acid rain) däremot Japan hittills inte varit större problem. Ett omfatnågot tande har introducerats. Landet har haft FGD-program sedan 70-talet. Nya, striktare regler NOX-gränser infördes år 1987. SCR används sedan år 1977.

ll 1 Bilaga

Nederländerna (medlem) tillämpar både utsläppsnormer för nya och existerande för anläggningar S02 och NOX. Målet för av

reduktionen S02-utsläpp är 70 % år 2000

jämfört med år 1980. FGD har introducerats i två

existerande koleldade anläggningar. NOK utsläppen skall minskas med 45 % under 1980 perioden 2000. SCR har introducerats i en koleldad anläggning som togs i bruk år 1987.

I Norge (medlem) skall S02-utsläppen reduceras med 50

% före år 1993 med 1980 som basår. NOX-utsläppen skall reduceras i 30 % senast år storleksordningen 1998 jämfört med 1986 års nivå.

Den grundläggande i principen Storbritannien vad gäller luftföroreningskontroll är best practicable means. Principen ålägger enligt lag anläggningsägaren att använda bästa möjliga kontrollsystem med beaktande av lokala förhållanden, ekonomi (lönsamhet), teknisk utvecklingsnivå mm. Miljödepartementet riktlinutger jer om best practicable means. Storbritannien är inte medlem i 30 %-klubben men har en politik som syftar till en 30 reduktion av procentig S02-utsläppen under perioden 1980-2000. FGD planeras komma att användas i två koleldade föreslagna kraftverk som tas i bruk 1994-95. skall NOX-utsläppen också minskas med 30 % till slutet av 90-talet med jämfört 1980 års nivå. Inga planer finns att introducera på SCR.

I ggg har både den federala regeringen och delstaterna ansvar för begränsningen av föroreningar. USA är inte medlem i 30 %-klubben. Kraven på kraftverken är en 70-90 procentig reduktion av potentiella S02-utsläpp. Före år 1979 uppfylldes kraven genom användning av lågsvavligt kol. Därefter använder nya anläggningar och vissa existerande FGD för att begränsa utsläppen. Nox-kraven kan uppnås genom modifikationer i förbrän-

12 Bilaga 1

I Kalifornien är kravnivåerna så låga ningsprocessen. att de endast kan med användning av SCR. uppfyllas Införandet av striktare krav i vissa delstater kommer

också att kräva SCR.

är en angelägenhet för I Australien miljölagstiftning delstaterna. Den federala regeringen rekommenderar i Australien avser

riktlinjer. S02-utsläppskontroll

endast lokala förhållanden. De negativa konsekvenserna och söker man klara genom att av S02 NOK-utsläpp till avlägsna platser och förlägga anläggningarna att använda höga skorstenar. genom

har kommit överens om regler för att §§ nyligen utsläppen från stora förbränningsanläggbegränsa vilka innefattar utsläppsnormer för S02 och ningar, Normerna kommer att tillämpas genom att de NOK. i de relevanta nationella reglerna och inkorporeras verkställs av vederbörande nationella myndigheter. sammanfattas i det följande. Utsläppsnormerna

Utsläppsnormer för S02. Nya anläggningar

Storlek Utsläppsgräns

- 99 bränsle) beslutas under 1990 50 MW (tillfört 100 MW 2 000 mg/m3 (n) - 2 000 - 400 (n) 101 499 MW mg/m3 SOOMW 400 mg/m3 (n)

Utsläppsnormer för Nox. Nya anläggningar

Storlek Utsläppsgräns

50 MW 650 mg/m3 (n)

EG-reglerna sätter också nationella mål för utsläppsminskningar av SO2 och medlemsländerna. NOX i Direktivet sätter upp procentuella till minskningskrav slutet av nittiotalet jämfört med 1980 års nivåer.

Direktivet kräver vidare att alla stora förbrännya ningsanläggningar (över 50 MW) skall godkännas enligt en licensieringsprocedur och att angivna utsläppsnivåer för och måste Vidare S02 Nox uppfyllas. får inte skorstenarna överstiga 200 m. I det följande anges nationella utsläppstak för svavel kväveoxider. resp

Nationella utsläppstak för existerande stora (5O Mwt)

förbränningsanläggningar

Bilaga 1 Nationella NO_ utsläppstak för existerande stora (50 Mwt) förbränningsanläggningar

Eftersom en betydande del av de långväga luftföro-

reningarna som drabbar Sverige kommer från Östeuropa

lämnas också några uppgifter om den miljöpolitiska utvecklingen i dessa länder.

Bulgarien, Tjeckoslovakien, Tyska Demokratiska Republiken (DDR), Ungern, Polen och Sovjetunionen (inkl. Vitryssland och Ukraina) har undertecknat Genêvekonventionen från år 1979 om långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Samtliga utom Polen har vidare undertecknat tilläggsprotokollet om en 30 procentig minskning av svavelutsläppen år 1993 jämfört med 1980 års nivå. Följande uppgifter om utsläpp och utsläppsförändringar har sammanställts från material från ECE (FNs Econimic Commission for Europe).

2-

15 S02 resp. NOK-utsläpp i tusen ton/år °

Land soz

Tjecko-

Sovjet(europeiska) 1985-93 11000-8900 1985-87 1930-2480

I de olika ländernas nationella politik att söka komma tillrätta med luftutsläppen kan följande noteras.

I Sovjet är miljörätten i långa stycken outvecklad. Ökad uppmärksamhet ges i regleringshänseende åt olika former av ekonomiska styrmedel. Påföljderna för miljöförstöring skärps. En miljöskyddsfond tillskapas vilken finansieras genom utsläppsavgifter och böter. Import av miljöutrustning och -teknik uppmuntras.

ggg har en övergripande strategi för att öka energieffektiviteten och att främja alternativa energikällor i syfte att minska användningen av lignit vid kraft- FGD (flue - avsvavproduktion. gas desulphurisation ling av rökgas) introduceras i kraftanläggningar.

Polen söker uppnå Helsingforsprotokollets mål (30%-ig minskning av svavelutsläppen 1980-93) år 2000 utan att några folkrättsliga förpliktelser om detta åvilar landet. Också i Polen skärps avgifts- och bötessystemet för miljöförstöring. Teknikpolitiken uppmuntrar polska företags samarbete med utländska företag för att möjliggöra användning av de senaste teknologierna för att förbättra miljöskyddet. Vidare främjas utbildnings- och informationsinsatser.

1.2.2 Trafiksektorn

Utvecklingen inom bilavgasområdet är ledd av USA där särskilt Kalifornien har haft stränga utsläppskrav.

I avsnitt 4.3 uppmärksammas presidentens förslag om nya krav vad gäller bilar i vissa större städer, vilket förutsätter användning av rena bränslen.

har tagit efter och med tiden utvecklat krav Europa som i stort motsvarar de amerikanska. Denna utveckling har kännetecknats av internationellt samarbete.

På svenskt initiativ tillkom år 1985 den s k stockholmsgruppen bestående av de nordiska länderna samt Österrike, Schweiz och Kanada. Genom detta samarbete har rambestämmelser utarbetats rörande bilavgasföreskrifter. Dessa rambestämmelser (Master Documents) tjänar som utgångspunkt för de nationella regler som länderna i gruppen utarbetar och inför. Hittills har man kommit överens om ramdokument för personbilar (MD-L1) och lätta lastbilar (MD-L2). Utgångspunkten för dessa rambestämmelser är att få bästa tillgängliga avgasrenande teknik. Härigenom har man kommit att orientera sig mot de krav som gäller i USA.

MD-Ll har överförts till svenska föreskrifter. Därutöver har regler motsvarande MD-Ll införts i Schweiz, Österrike, Finland, Danmark, Norge och Kanada.

I tabell 3 redovisas gränsvärden i några jämförbara länder avseende kolväten (HC), koloxid (CO) och kväveoxider (NOX).

Bilaga 1

Även inom EG har bestämmelser om högsta tillåtna avgasutsläpp överenskommits.

För privatbilar har ett antal nya direktiv godkänts. Direktiven fastställer utsläppstak och de tidpunkter då direktiven skall träda ikraft. Dessa tidpunkter kommer att variera beroende på om det rör sig om nya bilar av redan existerande modeller eller helt nya modeller och på motorvolymen. Ett rådsdirektiv beträffande utsläpp för bilar vars motorvolym understiger 1,4 liter antogs i juni 1989. Det nya direktivet föreskriver ännu striktare regler för smâbilar fr o m 1992 för nya modeller och för nya bilar av befintliga modeller. För bilar med en 1,4 - 2 liter är motorvolym på ikraftträdandeperioden 1991 för nya modeller och 1993 för nya bilar av existerande modeller. För större bilar träder de hårdare kraven i kraft under 1989. De nya reglerna uppges motsvara de krav som finns i USA och kan med användande av tillgänglig teknik endast uppfyllas med trevägskatalysatorer. Under mellantiden tillåts ekonomiska främjandemedel t 0 m den 31 december 1992 i form av skattelättnader för att stimulera till köp av bilar som i förväg uppfyller de striktare normerna. Sådana subventioner, som har redan införts eller aviserats i Nederländerna, Västtyskland och Grekland, skall gälla för alla fordon på en medlemstats marknad, såväl inhemskt producerade som importerade. Subventionerna skall upphöra att gälla då de nya normerna träder i kraft. De skall vidare ligga substantially below (substantiellt under) den kostnad som den mer avancerade avgasreningen medför. Enligt en tolkning från EG-kommissionens sida innebär substantially i detta fall 15 - 20 %.

18 Bilaga 1

Förslag om striktare regler för större personbilar fr 0 m 1993 förbereds av EG-kommissionen.

I direktiv 88/77/EEC regleras utsläpp från tyngre fordon. Utsläpp från bussar, lätta och tunga lastbilar som säljs efter den l april 1988 måste reduceras med 30 % för kolväten samt 20 % för koloxid och kväveoxider.

De regler som kommer att gälla inom EG redovisas i tabell 4.

Tabell 3 Gränsvärden

No_ stads- NO_ lands- Land körning väg

MD-L1 (årsmodell 1989) 0,62 MD-L2 (fr 0 m årsmodell 1992) Sverige (och Norge from 1989) Schweiz Österrike USA 49 stater (1989) Kalifornien (1989) Kalifornien (1994)

Anm . 1) President Bushs Clean Air Plan (se avsnitt 4.3) föreslår att gränsen sänks till 0,16 g/km.

Tabell 4 Inom EG beslutade utsläppsregler för bilar med olika motorvolym, årsmodell, nya modeller samt ikraftträdandedatum

Ikraftträdande Utsläppsnivå

Ny modell Nya bilar gram/test Motorstyrka

2 liter 1.10.88 1.10.89 C0 25 HC + NOX 6 , 5 NOx 3,5

1.10.91 1.10.93 CO 30 HC + Nox 8

1.7.92 C0 19 HC + NOX 5

31.12.92 C0 22 HC + N0x 5,8

En av EG-kraven försvåras av att mätmetojämförelse derna inom EG från de som tillämpas t ex skiljer sig inom Sverige och USA. EG-metoden saknar t ex snabba hastighetsförändringar. Vidare saknas separata regler för kväveoxider. Inom EG avser kravvärdena ett typfordon medan USA-kraven avser de fordon som säljs på marknaden. Därutöver saknas hållbarhetskrav.

I liksom i andra länder har man gradvis infört Sverige mer och mer krav om begränsningar av bly i långtgående bensinen. För att jämförelsen ovan visas i komplettera nedanstående tabell 5 gränser för blyinnehållet liksom för introduktion av blyfri bensin. tidpunkten

21 Bilaga 1

Tabell 5 Begränsning av bly i bensin och införande av blyfri bensin

Högsta blyinne- Införande av håll g Pb/1 blyfri bensin

Sverige 0,84 1.4.1981 0,70 0,40 0,15 (normal) 0,15 (super)

EG 1.10.1989

Västtyskland 1.7.1985

0,40 1.7.1985 0,15 (normal) 0,15 (super)

Österrike 0,70 1.4.1985 0,40 0,15 (normal) 0,15 (super)

USA 49 stater Kalifornien Kanada Japan

Energi- och trafikbeskattning

3.1 Allmänt

I det behandlas beskattningen i de länder i följande och Nordamerika, som utgör viktiga svenska Västeuropa och importländer. Genomgången baserar sig på exportmaterial som presenterats i statens energiverks (l988:8) Moms energi och i kommitténs för rapport på indirekta skatter (KIS) betänkande (SOU 1989:35). Förhållandena sammanfattas i tabell 7.6. Redovisade skattesatser är de som den 1 april 1987. Detta gällde datum har till grund för de överväganden om legat framtida m m som tagits fram inom procentsatser EG-kommissionen. Harmoniseringssträvandena inom EG behandlas likaså. I den internationella jämförelsen kan följande huvuddrag urskiljasz

- I är belagd med mervärdeskatt. regel energi

- I flertalet fall förekommer - vid sidan av mervärdeskatten - acciser (punktskatter) på eldningsoljor.

Samtliga länder i Västeuropa har höga acciser på bensin. I Nordamerika är drivmedelsbeskattningen lägre.

I de flesta europeiska länderna tas ut såväl fordonsskatt som bränsleskatter. I vissa länder, däribland Frankrike, Italien och Spanien, tas dessutom ut vägavgifter. Sverige och Norge är de enda europeiska länder som tar ut kilometerskatt. Inom EG-länderna tas - sett - ut en skatt genomsnittligt något högre på dieselolja än på bensin.

nmw mm

?Emin

MUUCHEu-MMECU

uouuuxn

mio:

azmmmmauunru

von:

umzdüuqxnønao

33 a n

w

22 v

cuawxuumm uoâammøauw:

xml

mcwønmmano

nun

än? uomwoua Amuucuønø §2.. ?goa Gao..

mot

:annan (ä.

35m.

uomwoui

.nu

om

...amd ma\ux

oo

m..

usmuuourm

.uumummuunån

v55..

GG

.Aamann

l :oo

3 å»

mwuuøuouølom.

ä..

mlol

mm

HOUGWA .män

N

313:..

:oo .a .a .Ho

_ünoco

.h

naumvou

nu a

m..

...Ricco

.n

:HE A»

:munen 932m

nu wa

32mm

8 dax m. om. 8

uomuummao:

mumuauu: umuocudm

.n a m n

E: 0a m3 3 m 3:3 2

EOUCMEUGKMBHUHOE

wa

mao: amuoøo . .

U

saouâiavøz

?EEE »väninna ...audi :minä

MHHOIJMI

.m

00V

MOMMUmêø-M

uwu :man H05...

anwa:

uuqmåuao

Hwuül

.oanumunuouoá

:Egna:

EOCH

vuumwnvøc

ucuovuuxw

.neon

uumcacxumaøu

:.33

...nu

ucmuucuva:

›ø

HOUNC pxa A00

mcunummuaoxaou

uomuumouuuxmouumnoa

umøøuamuoøo

mcqøuuuxøønawuoao

moøäü:

:m

mancuummvoa

»nam

møamuwulmloa umnaauumnvo: uowuoaøuøcwá

nanm:

unaonumam

Fu.

uvnwxnumm .cuuumøvøw

umu mao.: nu: »amd awñaouw m...? mwuuø

a

5.

8.

meon 3_ mad io .n

sin. a

a

OUEMOMUCOMOMWHU

:§84 .HH RK :§23: ñoumd måsar... 31:03.:

oo

HOMH

...än måna_

oo

:uomuømmaov:

m3

må nå:

håg

mauøwvi..

E

mm .no u

35 3 m

.oium›

.nanm WOUGOMMQ

:S u vi: m cum

32mm.

d. .u

.J A00 3

aouoaâå

.23 a EOGmH

.uoumxámüønø

m.: mm. 8 t

uuuøøuumuox mäuaumaøv

mmm

uomuunmao: MOHGHDMOCO

u a a w w u

HWUW

2 ma .nu 2 2 .du 3.2 3 om

ROM

mm

Eno: wmuono

sn Fn

HOWUGWUCOUOHQ

munou

.

»oval

:owsäuinäum

.u

vcuaxmñumwb

0D

:aaah vid 32.28 :Ensam 03.53 oxüuoåm

ä: .å

3.2 Beskattningsregler i vissa länder

Danmark

Danmark är det land inom EG som har den högsta beskattningen av energi. Mervärdeskatten är bland de högsta i Europa, 22 procent, och tas bl a ut på el, fasta och flytande bränslen, naturgas och annan gas samt drivmedel för motorfordon. Acciser tas ut på nästan all energi. Avdragsrätt medges inom mervärdeskattesystemet för de acciser som industrin och flertalet andra mervärdeskattskyldiga har betalat vid inköp av olja, el, gas och kol. De kumulativa verkningarna blir därför förhållandevis svaga. (1988-08-11 kostade blyad bensin 6,92 Dkr och oblyad 6,84 Dkr.)

Finland

I Finland omfattar den allmänna omsättningsskatten sedan 1986 även energi. Den tas ut med 16 vid procent försäljning av varor och vissa tjänster. Dessförinnan hade man en punktbeskattning. som varor behandlas tillhandahållandet av bränsle och energiprodukter i allmänhet, t ex eldningsolja. För att undvika kumulativa effekter medges avdrag för den skatt som belastat energivaror vid inköpet och som skall vidareförsäljas. Vid sidan av omsättningsskatten finns endast accis på bensin.

Frankrike

Den franska är energibeskattningen komplicerad på grund av att den innehåller många undantagsbestämmelser. Mervärdeskatt tas ut normalt med 18,6 procent. Även andra skattesatser finns (se tabell nr 6). Det

26 Bilaga 1

finns även speciella lokala skatter i kommuner och departement med reglerade maximigränser för bl a el med 8 resp 4 procent.

Kanada

I Kanada finns ingen mervärdeskatt, men planer finns att införa en federal mervärdeskatt av samma typ som finns i många västeuropeiska länder. Tanken är att mervärdeskatten skall omfatta även energiområdet. Både federala och delstatliga acciser finns på bensin och diesel.

Nederländerna

I Nederländerna tas mervärdeskatt ut på de olika efter en skattesats på 19 %. Vid sidan av energislagen mervärdeskatten finns acciser. Alla förbrukarkategorier behandlas lika.

Norge

I Norge är mervärdeskatten 20 procent. För elkraft gäller att mervärdeskatt tas ut på ett beräknat pris per kWh, i stället för på det verkliga priset. Skälet är att priserna på elkraft varierar starkt i olika delar av landet. syftet är att.utjämna skattebelastningen mellan olika landsändar. Mervärdeskatt tas inte ut på elförbrukning i Nordnorge.

På elområdet tas även särskilda elavgifter ut. Vissa energiintensiva industrier, t ex ferrolegeringsindustrin och aluminiumindustrin, åtnjuter nedsättning av den avgiften. Sammanlagt beräknas ca 20 procent av den totala industriförbrukningen av el vara berättigad till sådan nedsatt avgift.

27 Bilaga 1

Endast mervärdeskatt tas ut för andra bränslen än mineraloljor. Skatt på bensin tas ut efter en differentierad skattesats beroende på om bensinen är blyfri eller inte. Någon speciell accis på dieselolja tas inte ut, eftersom en kilometerbeskattning tillämpas.

Storbritannien

Mervärdeskatten är 15 procent i Storbritannien. Man använder sig emellertid av en s k 0-skattesats för bl a de viktigaste energivarorna, t ex el, gas och värme. Endast de vanligaste oljetyperna och drivmedel för motorfordon är belagda med acciser.

USA

I USA finns en statlig 3-6 omsättningsskatt på procent och statliga acciser på bl a olja, kol och bensin. Delstaterna har även möjlighet att införa allmän omsättningsskatt och specialskatter. sådana skatter har införts i många delstater på el och Det naturgas. kan konstateras att beskattningen av och oljeprodukter energivaror spelar en betydligt mindre roll i USA än i Europa.

Västtyskland

Mervärdeskatten på energivaror är 14 procent i Västtyskland. Vid sidan av mervärdeskatt tas även acciser ut på framför allt Viss mineraloljor. användning av mineraloljor är dock skattefri, t ex mineralolja som används för annat än motorbränsle, smörjolja eller uppvärmning.

För el tas ut - förutom mervärdeskatt två särskilda punktskatter med 7,25 procent resp 5,5-8,1 procent.

28 Bilaga 1

med dessa skatter är dels att stödja den tyska Syftet kolindustrin, dels att utjämna elpriserna inom olika regioner.

Harmoniseringssträvanden inom EG energiskatteområdet

EG:s sjätte mervärdeskattedirektiv skall energi Enligt ingå i mervärdeskattebasen.

ett av EG-kommissionen lämnat förslag till ett Enligt direktiv om mervärdeskattenivån skall den normala skattesatsen mellan 14 och 20 procent och en ligga reducerad skattesats mellan 4 och 9 procent. Den reducerade skattesatsen skall gälla för bl a energiför eller belysning. Vid tillprodukter uppvärmning handahållandet av varor i övrigt skall den normala skattesatsen gälla.

EG-kommissionens förslag till accisdirektiv Enligt skall acciser läggas på bensin, diesel- och eldningsfotogen och metanol. Det kan inte olja, gasol, uteslutas att även andra acciser skulle kunna vara tillåtna inom EG även efter ett genomförande av de accisdirektiven. Det förutsätter dock att föreslagna acciserna utformas så att de inte kräver gränsformaliteter. Avsikten är att man skall uppnå ett enhetligt i medlemsländerna. Mervärdeskatt skall skatteuttag däremot tillåtas att variera inom ganska breda intervall. som framgår av ovanstående tabell medför EG-kommissionens förslag betydande justeringar i flera länder, bl a i Danmark.

Ekonomiska styrmedel

I miljöavgiftsutredningens delbetänkande - Miljöavgifter på svavel och klor (SOU 1989:21) redovisades i avsnitt 2.2 och i 3 en bilaga rapport som upprättats inom det internationella samarbetsorganet OECD om erfarenheter av ekonomiska styrmedel från några OECD-länder. kommer att Rapporten publiceras inom kort. Materialet har sammanställts av två fristående konsulter på basis av Sex länderbidrag. länder har specialstuderats Frankrike, Västtyskland, Italien, Nederländerna, Sverige och USA. Därutöver redovisas en del erfarenheter från ett ytterligare antal OECD-länder.

I denna bilaga anges något om slutsatserna i OECDrapporten. I avsnitt 4.2 lämnas ländervisa uppgifter om ekonomiska styrmedel samt tendenser och förslag till sådana i de specialstuderade länderna.

I detta avsnitt berörs vidare den amerikanska presidentens förslag till nya åtgärder på miljöområdet, vilket innehåller påfallande av inslag ekonomiska styrmedel. vad Uppgifterna kompletterar som anges i OECD-rapporten om ekonomiska i styrmedel USA. Därefter beskrivs den finländska miljöekonomikommittêns rekommendationer, vilka redovisades den 24 maj 1989, och utvecklingstendenser i den norska miljöpolitiken.

4.1 OECD-rapportens slutsatser

OECD-rapporten bekräftar att förekomsten av ekonomiska styrmedel har ökat betydligt under de senaste femton åren. Totalt har 153 styrinstrument rapporterats, enligt följande.

subvenn Avgifter tioner Ovriga Totalt

De sex studerade länderna1* 44 85

Åtta övriga OECD-länder?) 37 14 68 81 41 15

Frankrike, Västtyskland, Italien, Nederländerna, Sverige och USA

Australien, Belgien, Kanada, Danmark, Finland, Norge, Schweiz och Storbritannien

konstaterar att utvecklingen torde bero OECD-rapporten pá ett antal faktorer, särskilt

Behovet att finna ekonomiskt effektiva angreppssätt i tider av låg ekonomisk tillväxt och budgetrestriktioner.

En mot avreglering, d v s enklare och utveckling flexiblare former av statliga ingripanden.

Ambitionen att uppnå bättre integration mellan miljöpolitik och andra politikområden.

Gradvis från kurativ till preventiv förskjutning politik.

Behovet att skapa medel för finanisieringspolitik.

Såsom har ekonomiska styrmedel i tidigare angivits sällan, eller aldrig, används i stället för praktiken direkt utan i kombination med, och som reglering till, detta styrmedel. Därför är det enligt komplement svårt att bedöma hur stor betydelse OECD-rapporten

J-SOU l989z84

31 Bilaga 1

ekonomiska styrmedel faktiskt har för att åstadkomma en given utsläppsbegränsning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad.

En slutsats är också att miljöavgifter, och andra ekonomiska styrinstrument, i praktiken ofta ges en finansierande snarare än en styrande funktion. Det framgår av att avgiftsnivån är för låg för att kunna ge några styrande effekter.

En förklaring till att många stater väljer att hålla avgifterna på en låg nivå är enligt OECD-rapporten sannolikt det starka motstånd mot höga avgifter som industrin inom resp land har gett uttryck för.

Det är viktigt att komma ihåg att alla de länder som har studerats här har en stark tradition av styrning genom direkt reglering. Industrins reaktioner mot höga avgifter skall ses mot bakgrund av att införandet av ekonomiska styrinstrument inte har medfört att regleringssystemet har avvecklats. Högre avgiftsnivåer är å andra sidan en nödvändig förutsättning för att ekonomiska styrmedel skall bli så effektiva miljöpolitiska styrinstrument att de faktiskt kan ersätta direkt reglering.

En annan förklaring till att de flesta stater tillämpar låga avgifter är enligt OECD-rapporten att höga avgifter ställer större krav på god precision när det gäller mätning och kontroll av utsläppen.

4.2 Ekonomiska styrmedel i vissa länder

Rapporten innehåller också en allmän beskrivning av existerande styrmedel och trender i de länder som djupstuderades.

32 Bilaga 1

Västtyskland

I Västtyskland utövas miljöpolitiken huvudsakligen genom tillståndsgivning. Generellt sett spelar de ekonomiska styrmedlen en mindre roll, men deras betydelse varierar bland de olika miljöpolitiska områdena.

Inom vattenföroreningsområdet, är tillämpningen av utsläppsavgifter nära knuten till tillståndsgivningen. Denna avgift anses ha bidragit till att en bättre Vattenkvalitet har uppnåtts.

Luftföroreningskontroll sköts nästan uteslutande genom källrelaterad tillståndsgivning. Avgifter anses opraktiska men kan komma att övervägas om målen inte nås med den nuvarande politiken. Avgiften på blyad bensin är temporär och är avsedd att främja konsumtionen av blyfri bensin, i avvaktan på ett totalt förbud för blyat bilbränsle.

Västtyskland har ett system när det gäller nya eller förnyade anläggningar i miljökänsliga områden som liknar det amerikanska systemet med överlåtbara utsläppsrätter. I sådana områden ges endast tillstånd till nya anläggningar om de ersätter en gammal anläggning av samma slag, varigenom substantiella reduktioner av utsläppsnivån uppnås. Arrangemanget gäller inte endast för anläggningar som ägs av samma företag, utan också anläggningar som ägs av andra, under förutsättning att de ligger i samma område. också förnyelse av anläggningar kan på samma sätt ge utsläppsrätter att användas från nya utsläppskällor. Reglerna påminner om det amerikanska (se nedan) men några överlåtbara eller lagringsbara utsläppsrätter

uppstår inte. Överföringen sker genom godkända

avvikelser från källrelaterade tekniska riktlinjer.

Finansiellt stöd anges vara vanligt förekommande i Västtyskland. Ett relativt stort antal subventionsprogram tillämpas på federal nivå såväl som på ländernivå. Den ekonomiska funktionen av finansiellt stöd är mer betydelsefull än styrfunktionen. Flera stödformer syftar till att ge finansiellt stöd för att skydda industrier mot oöverstigliga finansieringsbördor när det gäller att uppfylla regleringar, särskilt vid förnyelse av gamla anläggningar. Inga betydande förändringar i tillämpningen av subventionssystemen väntas.

Produktavgifter är av mindre betydelse. Industriavtal tillämpas i ett antal fall för att främja acceptansen av vissa process- eller produktförändringar. sådana arrangemang är emellertid alltid baserade på tillstånd när större miljöproblem berörs.

Sammanfattningsvis noteras i studien att avgifter inte förväntas bli något viktigt styrmedel i miljöpolitiken. Vattenutsläppsavgifterna avses bli mer integrerade i tillståndsgivningssystemet. Den typ av tillstånd som påminner om överföringsbara utsläppsrätter i USA kommer troligen att öka i betydelse. subventionssystemet kommer att bibehållas.

Frankrike

I Frankrike tillämpas de ekonomiska styrmedlen i olika utsträckning inom skilda policyområden. De ekonomiska instrumenten är ganska starka vad gäller vattenföroreningar. Betydelsen av och framgångarna för program för kontroll av vattenföroreningar beror huvudsakligen på att intäkter från avgifter har använts för att finansiera dessa program. De ekonomiska instrumenten är av mindre betydelse när det

34 Bilaga 1

gäller program för avfallshantering, buller och luftföroreningar.

Av de länder som studerats är Frankrike det enda landet som har infört en avgift för utsläpp av luftföroreningar. Avgiften beräknas på basis av utsläpp av svaveldioxid och dess syfte är att finansiera investeringar av kontroll- och mätutrustning i de anläggningar som gör utsläpp samt forskning rörande ny teknik. Erfarenheterna visar att avgiften (130 F per ton svavel) inte har haft någon betydelse för utsläppens storlek. Större delen av avgiftsinkomsterna (90%) återförs till industrin i form av investeringsstöd.

Decentralisering av hanteringen av naturresurser och därigenom av tillämpningen av de ekonomiska styrmedlen rörande såväl miljöområden såsom vatten och avfall som administrationsnivåer (lokala myndigheter) är ett viktigt inslag i det framtida systemet.

I förhållande till den dominerande finansiella funktionen hos de ekonomiska styrinstrumenten bedrivs miljöpolitiken huvudsakligen genom tillståndsgivning.

Vad gäller trender i utnyttjandet av ekonomiska instrument har två grundelement fortsatt betydelse; Polluter-Pays-Principle och principen om återföring av pengar d v s självfinansierande program inom vattenföroreningskontroll.

Flera sektoriella avgifter av olika slag övervägs, brukaravgifter (särskilda avfallsutgifter), produktavgifter (bilbatterier, förpackningar, PCB) och ickeuppfyllande avgifter. Eftersom industrin motsätter sig ytterligare finansiella bördor kan dock inte något snabbt genomförande av de nya utgifterna väntas.

Sammanfattningsvis kommer, anges det i OECD-rapporten, en ganska stark preferens för att genomföra miljöpolitiken genom tillståndsgivning, tillsammans med motståndet mot nya finansiella bördor, att avsevärt motverka nya initiativ rörande ekonomiska styrmedel.

Italien

I den italienska miljöpolitiken är styrning genom tillståndsgivning och kontroll det överlägset mest betydelsefulla instrumentet. Ekonomiska styrmedel kan betecknas som undantag. När de tillämpas är avsikten att de skall innebära ytterligare styrning, men oftast saknar de betydelse.

De avgifter som används bidrar huvudsakligen till att få in nödvändiga medel för att täcka kostnader för berörda tjänster (brukaravgifter). Vattenutsläppsavgiften skall enligt sitt syfte främja ett bättre uppfyllande av vattenföroreningsregler, men undlåter att göra det i praktiken. Avgiften kommer att slopas när vattenföroreningslagen träder i kraft helt och hållet.

Idag tillämpas inga finansiella bidragssystem, vilka är exklusivt avsedda för miljöändamål.

Nederländerna

I Nederländerna har majoriteten av de ekonomiska styrmedel som används som syfte att omfördela medel för att stödja de miljöpolitiska programmens genomförande. Följaktligen är de ekonomiska instrumenten komplementära till tillståndsgivning och har liten främjandeverkan. Ett undantag är utsläppsavgiften för

36 Bilaga 1

vattenföroreningar, som har anmärkningsvärda ehuru oavsedda effekter på föroreningen.

Det finns dock vissa förändringstendenser i den nederländska miljöpolitiken. Det finns för det första en tendens mot ett mer pragmatiskt tillvägagångssätt, vilket har lett till en omstrukturering av avgiftssystemet rörande luftföroreningar, buller och miljöfarligt avfall. Fem olika avgifter slogs under år 1988 ihop till en allmän bränsleavgift, vilken tas ut på mineralolja.

Den nya avgiftsstrukturen illustrerar också en andra tendens, d v s ett skifte från enstaka objekt till ett mer integrerat tillvägagångssätt. Detta understryks ytterligare av ett integrerat kompensationsarrangemang, vilket skall ersätta de olika åtgärder varigenom företag kan kompenseras om nya tillstándskrav blir alltför stora bördor.

En tredje tendens är mot ett mer decentraliserat angreppssätt. Provins- och kommunmyndigheters roll i miljöpolitiken vidgas genom att de får mer utrymme att finansiera. Det väntas att det kommer att ske genom en kanalisering av olika nationella finansieringsbidrag till en fond för varje provins.

Avreglering är en fjärde tendens vilken tar formen av strömlinjeformning av lagstiftning och reglering. Detta reflekteras av minskningen av antalet avgifter genom avveckling av dessa som ger låga intäker och visar sig vara relativt opraktiska.

Den femte tendensen är en övergång från kurativa till mer preventiva policyåtgärder, såsom reflekteras av en

37 Bilaga l

omdirigering av finansiellt stöd till utvecklingen och

introduktionen av rena, integrerade processteknolo-V

gier.

I linje med dessa tendenser, kommer existerande avgifter att behålla funktionen att finansiera direkta miljöprogramskostnader.

Nya avgifter med en styrande funktion är troliga, särskilt produktavgifter. Avgiften för bly i bensin är ett första exempel på detta.

Det finansiella stödet förväntas bli mindre och fokuseras pá att främja utvecklingen av nya teknologier.

vad gäller andra styrmedel är möjligheten att introducera pantsystem förutsedd i miljölagstiftningen. överlåtbara utsläppsrätter, vilka praktiseras i USA har diskuterats mycket i Nederländerna. En introduktion är dock inte trolig, huvudsakligen beroende på avsaknaden av överensstämmelse med det nederländska miljöpolitiska systemet. Nyligen har emellertid en anti-försurningsfond föreslagits, vilken skulle kunna innefatta vissa element av överlåtbara utsläppsrätter.

USA

USA:s miljöpolitik domineras av styrmedel av typen föreskrift och kontroll (command and control). Nyligen, genom avregleringssträvanden och framgången för vissa ekonomiska styrmedel (vissa luftutsläppstransaktioner) har ekonomiska styrmedel givits större utrymme, ehuru fokus kommer att ligga kvar på tillståndsgivning.

38 Bilaga 1

såsom i andra OECD-länder har de ekonomiska styrmedlen en större roll när det gäller vattenförorespelat än inom andra sektorer. Brukaravgifter och ningar substantiella finansiella bidragsformer har bidragit till att förbättra vattenkvalitên.

Tillståndskraven är så höga på luftföroreningsområdet att bestämmelserna hotade att bryta den ekonomiska Av det skälet utvecklades politiken med utvecklingen. överlåtbara vilken ger industrin mer utsläppsrätter, för att uppfylla miljökraven och därmed manöverutrymme bättre ekonomisk effektivitet. Erfarenheterna har varit blandade. Avsevärda kostnadsbesparingar och har uppstått, men också stora positiva miljöeffekter administrativa problem och många osäkerheter.

överlåtbara utsläppsrätter kommer enligt senare (se nedan) på det hela taget att spela en förslag större roll i USA:s miljöpolitik.

Sammanfattningsvis gäller följande för USA:s miljöpolitik:

- amerikanska miljömyndigheter är mindre skeptiska, men fortfarande avvaktande beträffande ekonomiska styrmedel,

- osäkerhet, höga transaktionskostnader och politisk institutionellt motstånd har allvarligt hindrat tillämpningen av överlåtbara luftutsläppsrätter,

- ekonomiska kan uppnå resultat under vissa styrmedel när tillståndsgivning har visat sig förutsättningar ineffektiv,

39 Bilaga 1

- är endast beredda att myndigheterna acceptera ekonomiska instrument som tillägg till tillståndsgivning. Ekonomiska styrmedel avses inte vara alternativ till konventionella tillstånds- och kontrollmetoder.

4.3 Nya amerikanska förslag till ekonomiska styrmedel

Den amerikanske presidenten föreslog den 12 juni 1989 ett omfattande program för att komma till rätta med luftföroreningsproblemen. Förslaget, vilket innebär ändringar av Clean Air Act från 1977, syftar till att undanröja de tre största hoten mot miljön: surt regn (acid rain), städernas luftföroreningar och giftiga luftutsläpp. Programmet innehåller förslag om ekonomiska styrmedel. Härvid avses marknadskrafterna komma att utnyttjas. Tanken är att säljbara tillstånd (marketable permits) skall användas för av minskningar det sura regnet och överlåtbara utsläppsrätter (emissions trading) skall uppnå minskningar av § ä föroreningar från bilar, vilket skulle innebära att man minimerar bördan för den amerikanska ekonomin. Förslaget är ännu inte detaljerat i alla delar. I grova drag innehåller det följande.

Surt regn

Förslaget syftar till minskade utsläpp av svaveldioxid med 10 miljoner ton (idag 20 milj ton/år) och kväveoxider med 2 miljoner ton, varav i en första fas fram till år 1995 en reduktion skall ske med 5 miljoner ton S02. Det konstateras att varje av det sura begränsning regnet kommer att öka elektricitetspriserna, men att förslag som innehåller större flexibilitet ger mindre prisökningar.

40 Bilaga 1

Planen därför valfrihet när det gäller sättet att ger reducera Reduktionerna kommer att avse alla utsläppen. över en viss storlek. Största reduktioanläggningar nerna kommer att krävas av de anläggningar som förorenat mest.

förslaget kommer anläggningsägarna att tillåtas Enligt att överföra minskningar så att de kommer att begärda det minst kostbara sättet. I den första uppnås på fasen kommer överlåtelse att tillåtas mellan

inom en stat eller inom ett

elektricitetsanläggningar Full överlátelserätt över delstatsgränserna system. kommer att tillåtas i fas 2.

Det framhålls att presidentens förslag reducerar, med till hälften, kostnaden jämfört med alternativet upp att kräva användning av specifika teknologier.

städernas luftkvalitet

Förslaget innebär en blandning av federala åtgärder och delstatliga initiativ för att kraftigt minska luftföroreningarna i städerna främst av ozonbildande ämnen (bl a VOC volatile organic compounds) och Nox. Det innehåller nya initiativ för att främja alternativa bränslen för att minska föroreningarna från bilar, bussar och tunga fordon. Härvid utnyttjas marknadskrafterna för att uppnå kostnadseffektiva reduktioner.

En rad regler införs. Härtill utsläppsbegränsande alternativa drivmedel - såsom kommer satsningar på och etanol - i särskilt utsatta metanol, naturgas städer. Det föreslås att en del av motorfordonsparken i vissa större städer ersätts med nya fordon som kan drivas med rena bränslen. Beslut har tagits i

41 Bilaga 1

delstaten Kalifornien att fr o m är 2007 tillåta endast bilar med rena drivmedel i södra Kalifornien. Beslutet förutsätter det nationella naturvårdsverkets (EPA) godkännande.

De nio större städer som omfattas kan emellertid, om de kan visa att de kan uppnå likvärdiga minskningar av VOCs och giftiga luftämnen genom andra avstå åtgärder, från att delta i programmet.

Presidenten har uppdragit åt EPA att utforma regler och tillståndskrav som ger industrin maximal flexibilitet när det gäller att uppnå de föroreningsminskningar som krävs i förslaget.

Det ger biltillverkarna möjlighet att delta i emissions trading (överlåtelse av utsläppsrätter) och raffinaderier möjlighet att delta i fuel pooling i största möjliga utsträckning om de kan visa för EPA att den kombination av åtgärder som de att väljer vidta tillåter dem att uppnå samma utsläppsreduktioner

som kontrollåtgärderna anger i presidentens program. 4 1

4.4 Finland

I Finland tillsattes en miljöekonomikommittê i juni 1986. Kommittén fick i uppgift att utveckla styrningen av miljövården genom att definiera de som principer skall tillämpas på företagens miljövårdskostnader och finansieringen av dem. Vidare skulle man utreda ekonomiska styrmedel som vid sidan av den juridiska styrningen bäst kan leda till uppfyllandet av miljövárdens mål och att utarbeta behövliga förslag för utveckling av den ekonomiska och styrningen ersättningssystemen inom miljövården.

42 Bilaga 1

redovisade den 24 maj 1989 sina Miljöekonomikommittên rekommendationer för en effektivisering av miljövården. Kommittén föreslår att utsläppsavgifter, produktavgifter och vissa tillverkmiljöskatter, skall tas i bruk inom miljövården. ningsskatter

Av de rekommendationerna kan följande vara övriga intressanta att uppmärksamma med tanke på miljöavarbete på energi- och trafikområdet. giftsutredningens

Det bör utredas vidare om en koldioxidskatt skall införas i syfte att styra energiproduktionen.

I vissa produktgrupper kan införandet av en bulleravgift bli aktuell. Detta gäller bullrande fordon och anläggningar. Det bör utredas i vilken mån en sådan avgift kan påverka tillverkningen av och handeln med samt användningen av sådana produkter.

Man skulle kunna överväga huruvida sökande, t ex i samband med besiktningar, i större utsträckning än för närvarande bör bära administrationskostnaderna.

Kommittén finner att de finansieringssystem som tillämpas på vissa miljövårdssektorer inte är ändamålsenliga såväl med tanke på miljövården som med tanke vad som finansieras. Kommittén föreslår på därför att existerande räntestödssystem skall ersättas med bidrag för att påskynda miljövárdsinvesteringar.

Miljöolägenheterna av vägtrafiken kan minskas genom av tyngdpunkten i beskattningen. Kommittén justeringar anser att beskattningen bör bidra till ny fordonsteknik som medför så lite miljöolägenheter som möjligt samt att beskattningen inriktas på att främja den rälsbundna trafiken och att skära ned vägtrafiken.

43 Bilaga 1

Avslutningsvis konstaterar kommittén att de metoder för styrning av miljövården som bygger på skatter och utsläppsavgifter har vissa fördelar och nackdelar. Avgiften sporrar företagen att minska residualutsläppen. Uttagandet av utsläppsavgifter och belönandet av utsläppsminskningar ökar den företagsekonomiska lönsamheten inom miljövården, om systemet kommer i allmänt bruk och fungerar. Utsläppsavgifterna bidrar också till teknikutveckling. Systemet kan á andra sidan visa sig svårt och komplicerat att administrera.

4.5 Norge

I den norska uppföljningen av Världskommissionens rapport (St. meld nr 46 88/89) redovisas utvecklingen i landets miljöpolitik.

I syfte att utveckla effektivare kommer det styrsystem inom miljöpolitiken att läggas större vikt vid fasthållande av mål och krav på resultat och utvärdering. Däremot nedtonas regel- och detaljstyrningen.

Ett mål är att priserna skall de kostnader återspegla som konsumtion och produktion har på miljön. Regeringen kommer i större utsträckning att använda ekonomiska styrmedel för att nå detta mål. Den norska regeringen ansluter sig till den i OECD överenskomna principen att förorenaren skall betala.

syftet med användningen av ekonomiska styrmedel anges i korthet vara att

- säkra att kostnaderna för föroreningar bäres av den som förorenar,

44 Bilaga 1

- bidra till att en acceptabel miljöstandard uppnås till lägsta samhällsekonomiska kostnad,

- stimulera till och användande av utveckling miljövänliga produkter och teknologier,

- som grunden för en mer skapa priser lägger samhällsekonomiskt riktig användning av resurserna,

- finansiera miljöåtgärder.

Varken Norge eller andra länder har några större erfarenheter av att använda avgifter som styrmedel i miljöpolitiken. Regeringen kommer att utvärdera effektiviteten av en ökad användning av avgifter och andra ekonomiska styrmedel. Miljöavgifter måste ses i sammanhang med skatter och andra avgifter när det att skapa intäkter. Avgifter och indirekta gäller skatter är generellt illa ägnade som medel för att uppnå fördelningspolitiska mål. Det konstateras att normalt är generella skatter som inkomstskatter och mervärdesskatter bättre ägnade att finansiera offentliga utgifter, såsom t ex miljöåtgärder.

Utsläppsavgifter tillämpas inte i Norge idag. utreder möjligheten att införa ett Miljödepartementet koncessionspantsystem. Företagen skulle få betala en för att få utsläppskoncession. Utsläpp utöver avgift koncessionsgränsen skulle resultera i straffavgift. Underutnyttjande skulle ge restitutioner.

på miljöfarliga insatsfaktorer är en form av Avgifter produktavgift som kan leda till att miljöfarliga insatsfaktorer ersätts. I Norge tillämpas en svavelrelaterad mineraloljeavgift där avgiften är efter koncentration av svavel. För övrigt graderad finns produktavgifter på smörjolja, engángsemballage,

45 Bilaga 1

konstgödsel, växtskyddsmedel. Beslut har dessutom fattats om införande av avgift på miljöfarliga batterier och CFC.

Ett exempel på avgiftsdifferentiering som är i bruk i Norge (och i flera OECD-länder), är avgiftsskillnaden på blyad och blyfri bensin.

Liksom Sverige har Norge ett pant- och för retursystem bilskrotning. Den norska regeringen avser att vidareutveckla pant- och retursystemet till andra områden.

Betalning för offentliga tjänster kommer att utnyttjas i större utsträckning, t ex kommunernas kloakavgifter.

Den norska regeringen kommer således att i högre grad använda sig av miljöavgifter. För att uppnå en acceptabel effekt av avgifterna, kan det bli nödvändigt att ta ut höga avgifter.

I sammanhanget konstateras att de som merutgifter uppstår för näringslivet och hushållen kan kompenseras genom sänkningar av andra skatter och avgifter.

5 Relationen till EG

5.1 EG:s miljöpolitik

Romfördraget om den Europeiska ekonomiska gemenskapen från 1957 innehåller inga bestämmelser om en gemensam miljöpolitik.

EG-rådet har dock allt sedan 1973 upprättat femåriga handlingsprogram för miljöområdet. Från att inledningsvis har varit inriktat på att komma till rätta med omedelbara föroreningsproblem har handlingspro-

46 Bilaga 1

grammet gradvis blivit mer övergripande och förebyggande åtgärder har givits ökad betydelse.

De områden där EG hittills antagit miljöbeslut är främst följande:

1. Vattenföroreningar. Ett antal direktiv har antagits på vattenområdet. Det gäller t ex för begränsningar av utsläpp av sådana ämnen som bly, kadmium och DDT och för skydd av salt och sötvatten.

Luftföroreninga . Till helt nyligen har framstegen varit begränsade vad gäller EG:s beslut om minskning av skadliga luftutsläpp. Beslut har exempelvis fattats om krav vad gäller utsläpp av bilavgaser, att avveckla produktion och användning av CFC:er och att minska utsläppen från stora förbränningsanläggningar.

Buller. Direktiv föreligger som reglerar de maximala bullernivåerna för olika former av transportmedel.

Kemiska produkter. Efter Seveso-olyckan har striktare regler införts i EG vad gäller hantering av kemiska produkter.

Avfallshantering. Sedan 1975 har EG regler för hantering av avfall.

Naturvård. EG deltar i en rad konventioner på naturvårdens område och har t ex antagit beslut om bevarande av vilda fåglar.

4-

Enhetsakten

Med den europeiska enhetsaktens ikraftträdande 1987 ändrades förutsättningarna för det fortsatta miljösamarbetet inom EG. Genom akten fördragfästes gemenskapens rätt att formulera en gemensam politik också på miljöområdet. Vid reformeringen av Romfördragets regler om harmonisering av lagstiftningen gavs också miljöhänsyn ökad tyngd.

I de genom enhetsakten i Romfördraget införda artiklarna 130 r-t fastläggs målen och medlen för den gemensamma miljöpolitiken. Art 130 r fastställer följande tre övergripande mål;

- bevara, och förbättra kvalitet skydda miljöns - bidra till att människors hälsa skydda - säkerställa ett och rationellt förståndigt utnyttjande av naturtillgángar.

Den gemensamma miljöpolitiken skall vidare bygga på principerna om förebyggande åtgärder, åtgärder vid källan samt att förorenaren betalar polluter pays principle. Kompetensen att förhandla i internationella fora eller sluta avtal med tredje land ligger i huvudsak kvar hos medlemsländerna. Artikeln framhåller att miljöpolitiken skall integreras i EG:s övriga verksamhetsområden.

Det finns en väsentlig inskränkning i EG:s kompetens på miljöområdet. Enligt art 130 r skall den gemensamma miljöpolitiken inskränkas till de områden där de miljöpolitiska målen därigenom kan uppnås bättre än nationellt.

48 Bilaga 1

Enhetsakten ger dock medlemsstaterna i EG rätt att införa strängare miljöregler än de som antagits av gemenskapen.

Ett exempel på den senaste utvecklingen inom EG är EG:s bilavgasregler. Kommissionen har i början av april 1989 fattat beslut om att utarbeta förslag om skärpning av reglerna, i princip till motsvarande de federala amerikanska normerna, med verkan från den 1 januari 1993. Dessa skall, efter beslut i juni 1989, också tillämpas på småbilar (se avsnitt 2.2). EGs regler avseende utsläpp av svaveldioxider och kväveoxider från energianläggningar återges under avsnitt 2.1

Det fjärde miljöhandlingsprogrammet (1987-1992)

De generella miljöpolitiska målsättningarna i det fjärde miljöhandlingsprogrammet (1987-1992) syftar till att prioritera hänsynen till miljön dels inom de traditionella miljöpolitiska ramarna, dels i politiken på andra samhällsområden. Miljöpolitiken skall fortsättningsvis behandlas som en integrerad del av den ekonomiska och sociala politiken. Handlingsprogrammet har antagits av EG-rådet och har status av en politisk avsiktsförklaring.

Följande fyra områden har enligt EG-kommissionen högst prioritet i miljöhandlingsprogrammet;

- Genomförandet av EG:s Kommissionen lagstiftning: kommer stegvis att öka strävandena till att medlemsstaterna följer EG-direktiven och att de kontrollerar både den nationella lagstiftningens formella överensstämmande och genomförandet i praktiken.

- Substans- källorienterad kontroll av resp föroreningar: I programmet understryks gemenskapens förpliktelse att föra en miljöpolitik som syftar till att förhindra att föroreningar uppkommer.

Information: Alla medborgare skall få information från medlemsländernas regeringar och kommissionen om miljöpolitik och miljöproblem.

- att Sysselsättning: Programmet understryker miljövård skapar arbetstillfällen. Kommissionen har föreslagit ett 5-årsprogram för demonstrationsprojekt i medlemsländerna för att undersöka miljöinvesteringarnas sysselsättningsskapande effekt.

Andra viktiga målsättningar för programmet är att stärka forskningen på miljöområdet och att öka samarbetet med utomstående länder.

Miljöavgifter

EG:s målsättning rörande förorenaren betalar-principen (PPP) har närmare utvecklats i det nu gällande miljöhandlingsprogrammet. Här omnämns ekonomiska styrmedel som får användas i miljöskyddsarbetet, som skatter, avgifter, subsidier och säljbara utsläppsrättigheter. Det framgår att EG-kommissionen har en viktig roll för att utveckla sådana instrument och ge riktlinjer för deras användning.

Redan i en rekommendation från 1975 (75/436/EEC) angavs riktlinjer för uttagande av kostnader i samband med skydd av miljön mot förorening. Avsikten är bl a att undvika handelshinder och snedvridande av konkurrens, vilka är oförenliga med gemenskapens syften. Syftet med miljöavgifter skall vara att uppmuntra förorenaren att vidta nödvändiga åtgärder

50 Bilaga 1

för att minska sin förorening så kostnadseffektivt som och/eller få honom att betala sin del av möjligt samhällets avseende t ex rening. Inkomsterna åtgärder skall kunna användas antingen för att finansiera eller installationer hos en myndighetsåtgärder individuell förorenare.

I EG:s arbete med att långsiktigt utveckla en inre marknad inriktas policyn på att eliminera avgifter som innebär krav på gränskontroll. I det förslag om av den inre marknaden, den s k förverkligande vitboken, pekas bl a på möjligheten att finna andra och medel än gränskontrollen för att tillvägagångssätt uppnå samma skyddsnivå.

- EG 5.2 Jämförelse Sverige

5.2.1 Allmänt

Det föreligger en bred politisk enighet om att Sverige skall alla samhällsområden försöka bredda och på samarbetet med EG så långt detta är förenligt fördjupa med den svenska neutralitetspolitiken.

Efter det västeuropeiska miljöministermötet i Nederländerna hösten 1987 har kontakterna mellan Sverige, EFTA och EG ökat på det miljöpolitiska området. Under hösten upprättas en miljökommittê i EFTA.

Då det ambitionerna och politiken beträffande gäller finns likheter mellan EG och miljövårdsarbetet Sverige. Det rör sig dock om två var för sig dynamiska med fortlöpande förändringar för att processer, förbättra och åtgärderna ligger inte miljöskyddet, alltid i fas med varandra. I många fall rör det sig om

51 Bilaga 1

skillnader där EG gått långsammare fram än sverige, även om huvudinriktningen mer eller mindre varit densamma. som redan framgått kan åtgärderna på EG-nivå inte förväntas bli heltäckande utan aktualiseras när miljövårdsmålen förutsätts nås bättre härigenom än genom åtgärder på nationell nivå.

I fråga om den viktiga principen att förorenaren betalar (polluter pays principle eller PPP) råder full samstämmighet mellan Sverige och EG.

De EG-regler, som ställer upp minimikrav på miljövárdsomrádet med möjlighet till nationella kompletterande åtgärder, borde i princip inte vara svåra att tillämpa i ett icke-EG-land, som med Sverige, hög miljöskyddsnivå. I den mån EG fastställer genomföranderegler som är väsentligt annorlunda än de nationella och som eventuellt fordrar stora omläggningar av administrativa eller andra rutiner, kan praktiska/ekonomiska komplikationer uppkomma. \ I Då det svenska strävanden till a gäller harmonisering med EG, kräver övriga EG-regler och särskilt de som rör den inre marknaden, speciell från uppmärksamhet miljöskyddssynpunkt, eftersom avvikelser här tolereras endast undantagsvis i EG-systemet. I kan sammanhanget noteras att artiklarna 30-36 i Romfördraget förbjuder varje åtgärd från medlemsländerna som direkt eller indirekt innebär ett hinder för den intrakommunitära handeln. Artiklarna lägger fast principen att varje vara som lagligen tillverkas och i ett säljes medlemsland skall fritt få importeras och i säljas andra medlemsländer, såvida inte mandatory requirements enligt artikel 36 berättigar till undantag från denna princip.

52 Bilaga 1

Detta innebär i princip att varor som är tillverkade i med tekniska eller andra krav som skiljer sig enlighet från de i måste accepteras av detta land. importlandet Handelshinder som uppstår på grund av olikheter i nationell lagstiftning är bara tillåtna om reglerna är d v s lämpliga och inte överdrivna, för nödvändiga, att tillgodose mandatory requirements (hälsa, konsumentskydd, miljöskydd, skydd för arbetsmiljö etc).

Att beaktas visade EG-domstolen i miljöskyddshänsyn 1988 i den s k flaskdomen. Kommissionen hade september ett mål mot det danska returglassystem anhängiggjort för öl och läskedrycker där endast vissa förpackningfår användas, vilket ansågs utgöra ett handelsstyper hinder. Domstolen fastslog dock att när EG-harmonisaknas för ett visst varuområde måste skillnasering der i nationell lagstiftning godtas så länge reglerna är ickediskriminerande och har tillkommit för att tillvarata sådana angelägna intressen som gemenskapsrätten erkänner. Domstolen slår därmed fast att är ett intresse av det slag som kan miljöskyddet begränsa tillämpningen av art. 30.

För varuflödet över gränserna är EG:s mål att alla s k inom gemenskapen skall avskaffas. I gränsformaliteter viss utsträckning används gränskontroll i det svenska som ett sätt att minska risken för miljövårdsarbetet t ex av här förbjudna produkter eller för användning att möjliggöra eller underlätta uttag av särskilda på vissa varor. Förutsättningarna för miljöavgifter att minska de svenska gränsformaliteterna i förhållande till EG-länderna behöver således studeras särskilt.

5.2.2 Transport- och energisystem

Motorfordon

Vi har i avsnitt 2.2 beskrivit de beslut1 inom EG som

tagits när det gäller bilavgaskrav. Därav att framgår i nuläget är de svenska och EG:s i avgasreningskraven

praktiken likartade beträffande större bensindrivna

bilar. De svenska utsläppsgränserna för lätta fordon

fr 0 m 1989 års modell är tills vidare än strängare EG:s krav, genom att alla nya bensindrivna bilar i 1 praktiken måste ha katalytisk redan nu. De avgasrening

svenska kraven för mindre fordon med dieselmotorer är

också strängare än EG:s krav. Kraven i gäller Sverige också för de minsta lätta lastbilarna, som har

personbilteknik i motsats till EG:s.

1* å Rådets direktiv 70/220/EEC med senare J ändringar, om emissioner från motorfordon (luftföroreningar).

Rådets direktiv 72/306/EEC med senare

om ändringar, i

emissioner från dieselmotorer. 1 1 Det förstnämnda direktivet anger EG-gränsvärden I för utsläpp av kolmonoxid (C0), kolväten (HC) och \ kväveoxider (NOK) från motorfordon samt vissa regler om partikelförorening från dieselfordon. Det andra direktivet från 1972 avser mot åtgärder sot från dieselmotorer i mindre fordon samt ger genom senaste tillägget från 1988 också gränsvärden för partikelförorening.

I Rådets direktiv 70/156/EEC med senare ändring finns regler om typgodkännande.

Andra väsentliga skillnader mellan och EG är Sverige krav på hållbarhet och Hállbarhetskontrollsystem.

kravet saknas helt i EG-reglerna och likaså kontroll-

systemet. Detta innebär i praktiken en kravnivå lägre inom EG.

54 Bilaga 1

EG-direktiven innebär i princip att medlemsländerna inte kan förbjuda marknadsföring eller användning av fordon som överensstämmer med gemenskapens föreskrifter.

Motorbränsle

Gränserna för bly i motorbensin har successivt sänkts i Sverige sedan början av 1970-talet och är nu 0,15 g bly/1.

Enligt EG-direktiven1 tillåts upp till 0,40 g bly/1, dock att medlemsländerna, uppmanas att så snart det anses ändamålsenligt gå ned till 0,15 g/1. Sverige har således strängare krav här.

Utrustning för katalytisk avgasrening förstörs om bilen körs på blyad bensin. Detta förhållande liksom allmänna hälso- och miljöskyddsskäl har gjort att tillgång till blyfri bensin skall säkerställas såväl inom Sverige som i EG-länderna, i Sverige från 1 juli 1987, i EG från den 1 oktober 1989. EG har också samma gräns för bly i blyfri bensin (i EG-direktivet benämnd oblyad) nämligen 0,013 g/1.

I Sverige gäller sedan länge att benseninnehållet i bensinen inte får överstiga 5 volymprocent. Samma begränsning införs i EG från l oktober 1989. I blyfri bensin regleras i Sverige dessutom fosfor (max 0,002 g/1) och svavel (max 0,1 mass-%) för skydd av katalysatorer. 1) Rådets direktiv med senare om 85/210/EEC ändringar, blyinnehåll i bensin.

Svavel i oljebränslen

På EG-nivå regleras svavelinnehállet i olja endast vad avser tunn eldningsolja och dieselbrännolja.

Dessa oljeprodukter får inom gemenskapen marknadsföras endast om innehållet av svavel, fr 0 m 1989, inte överstiger 0,3 viktprocent. Medlemsländerna kan fastställa gränsen till 0,2 procent där miljöskador förorsakade av svaveldioxidemissioner gör detta nödvändigt. Marknadsföring av tunna oljor med svavelinneháll under 0,2 procent får inte heller förbjudas i ett EG-land. Det kan nämnas att EG-landet Danmark har fastställt en generell gräns på 0,2 procent för hela landet. senast den 1 april 1990 skall EG-kommissionen lägga fram förslag om fastställande av ett enda gränsvärde.

5.2.3 Gränsformaliteter

Enligt den svenska lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor får regeringen göra detta bl a av hänsyn till hälsovården, miljövården och skyddet för utrotningshotade eller sällsynta arter av djur eller växter. Något liknande generellt bemyndigande att initiera förslag om importrestriktioner finns inte för EG-kommissionen eller någon annan i gemenskapen. I själva verket innebär genomförandet av den inre marknaden att målet för avlägsnande av bl a fysiska hinder är att helt ta bort kontrollen vid de inre gränserna. Detta kan ske antingen genom att orsakerna till kontrollen tas bort eller genom att man finner andra medel än gränskontroll för att uppnå t ex samma skyddsnivå.

56 Bilaga 1

5.2.4 Vägskatter

Sverige och Norge är de enda europeiska länder som tar ut kilometerskatt.

Vägskattesystem och nivåerna inom EG skiljer sig åt mellan medlemsstaterna. Kommissionen har emellertid lagt fram förslag i syfte att åstadkomma en harmonisering. Huvudtanken är att alla fordon skall betala en fast avgift (fordonsskatt) som är något så när lika stor i medlemsstaterna. Därutöver skall fordonen betala en sträckberoende avgift. Denna skall vara olika stor beroende på fordonets totalvikt. Bränsleskatt kan också tänkas, enligt kommissionens förslag, men bör då också vara av ungefär samma storlek i medlemsstaterna.

Kommissionens förslag har väckt protester och ingen enighet synes i sikte. Västtyskland har aviserat att man tänker införa en skatt som skall tas ut av de utländska fordonen då de passerar in över den västtyska gränsen.

5.2.5 Miljöavgifter

Det finns ännu inte några regler på EG-nivå om avgifter i samband med föroreningsutsläpp till luft eller vatten. Det tycks dock i framtiden kunna bli ett instrument som EG-kommissionen kommer att arbeta med. Avgörande för andvändningen blir att avgifter införs efter samma principer inom hela gemenskapen så att handelshinder eller snedvridning av konkurrensen inte uppkommer.

Internationellt samarbete

De föroreningar som behandlas i delbetänkandet är ofta gränsöverskridande och ger i vissa fall upphov till globala klimateffekter. Ett internationellt samarbete är därför nödvändigt. Behovet av internationell samordning behandlas i kapitel 10.8 i delbetänkandet. Här ger vi en överblick över det internationella samarbetet på miljöområdet som Sverige deltar i.

FN-konferensen om den mänskliga miljön, som hölls i Stockholm år 1972 inriktades i första hand på att utveckla institutionella instrument och normativa principer.

Under 1980-talet har det internationella förhandlingsarbetet alltmer kommit att inriktas mot att få till stånd bindande avtal om konkreta åtgärder. De avtal som har uppnåtts om minskande utsläpp inom konventionen för långväga gränsöverskridande luftföroreningar samt inom Wienkonventionen och Montrealprotokollet om frysning och successiv avveckling av produktion och användning av CFC är de viktigaste ramavtalen på detta område.

Huvuddelen av det internationella samarbetet om luftföroreningar sker inom ramen för FNs konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Konventionen undertecknades i november 1979 i Genêve och har nu ratificerats av 32 stater. Konventionen är av ramkaraktär och särskilda åtaganden överenskoms genom protokoll till konventionen.

Det första protokollet gällde finansiering av det internationella mätprogrammet EMEP, som överenskoms år 1984 och som har trätt i kraft i januari 1988.

58 Bilaga 1

I juli 1984 träffades en överenskommelse i Helsingfors om ett andra protokoll till konventionen. Genom detta protokoll har numera 21 stater (varav 19 har ratificerat) åtagit sig att minska sina svavelutsläpp med minst 30 % till år 1993, jämfört med 1980 års nivå. Detta protokoll trädde i kraft i september 1987. Vid mötet med styrelsen för konventionen i november 1986 beslutade man att uppdra åt en särskild expertgrupp att förhandla fram ett protokoll om begränsningar av kväveoxidutsläppen. Ett sådant protokoll undertecknades i november 1988 av 25 stater. Enligt protokollet förbinder sig staterna att senast år 1994 begränsa de årliga utsläppen av kväveoxider till 1987 års nivå. Sverige och elva andra länder utfäste sig samtidigt att minska sina utsläpp av kväveoxider med 30 procent senast år 1998, jämfört med utsläppen något av åren 1980 - 1986.

Oron för klimatförändringar som kan orsakas av koldioxid och andra växthusgaser har ökat starkt internationellt. Sverige verkar aktivt för att en internationell överenskommelse om en klimatkonvention ska kunna nås.

På svenskt initiativ antog UNEPs Governing Council vid sitt möte i slutet av maj 1989 en resolusion om att starta förberedelserna för förhandlingar om en internationell klimatkonvention för att begränsa klimatförändringar. Förberedelserna bedrivs inom Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). Avsikten är att realförhandlingar skall komma igång så snart IPCC avgett sin första utvärderingsrapport i augusti 1990. Sverige deltar i IPCCs arbete och kommer att vara värd för mötet i augusti 1990. Målet är att en

59 Bilaga 1

global klimatkonvention skall kunna undertecknas vid FNs andra världskonferens om miljö och utveckling 1992.

Frågan om åtaganden för att skydda ozonskiktet har varit föremål för ett intensivt internationellt arbete. Redan vid den internationella konferensen i Stockholm 1972 framfördes farhågor för att människors aktiviteter på olika sätt skulle skada det tunna skikt som minskar instrålningen till jorden av ultraviolett ljus från solen. Internationella förhandlingar inleddes år 1982 och resulterade i mars 1985 i Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet, en ramkonvention som ger förutsättningar för internationella åtgärder. Vid en diplomatkonferens som ägde rum i Montreal i september 1987 undertecknades ett tilläggsprotokoll till konventionen av 24 länder, däribland sverige. Det målet med kontrollbestämmelser J slutliga protokollets är att eliminera de globala utsläppen av de ämnen som bryter ner ozonskiktet. Ä I andra internationella organisationer som OECD, ECE och det nordiska ministerrådet finns också miljökommittêer, vilka fungerar som sektororgan i dessa organisationer. Inte minst genom svenska ansträngningar söker dessa kommittéer aktivt verka för att andra kommittéer inom organisationerna som kan ha ansvar för tunga sektorer (transport, industri, energi och jordbruk) tar hänsyn till miljön i sitt arbete.

Sverige har bl a tagit initiativ till en konferens i

; mellan de europeiska transportministrarna (CEMT) och 0ECDs miljökommittê på ministernivå.

Vid OECD:s senaste ministermöte i maj 1989 liksom för övrigt vid ekonomiska toppmötet i Paris i juli blev miljöfrågorna huvudpunkter. Det internationella energiorganet, IEA, hade ett ministermöte den 30 maj

60 Bilaga 1

1989. Vid detta möte underströk samtliga talare miljöhänsynens stora betydelse i energipolitiska sammanhang. Flertalet inlägg uppmärksammade växthusgaserna och klimatförändringarna. Flera energiministrar påpekade att vi står inför ett globalt problem som kräver medverkan från alla nationer. Många ministrar gav sitt stöd till det arbete som bedrivs inom IPCC.

De nordiska länderna har sedan början av 1970-talet samarbetat aktivt om miljöfrågor, dels bilateralt och dels genom ett formaliserat samarbete inom det Nordiska ministerrådet. Bindande avtal har ingåtts i form av det år 1974 ändrade Helsingforsavtalet och en miljöskyddskonvention som trädde i kraft år 1976. Prioriterade områden för samarbetet under senare år har varit luft- och havsföroreningar samt kemikalieområdet. En nordisk handlingsplan mot luftföroreningar håller på att utarbetas. De nordiska länderna arbetar i ökad utsträckning tillsammans på det internationella miljöområdet.

Det bilaterala samarbetet på miljöområdet är omfattande. Med Sovjetunionen, Polen, Tyska Demokratiska Republiken, Tjeckoslovakien och Ungern har Sverige etablerat bilateralt samarbete på miljövårdsområdet. Samarbetet äger rum inom ramen för de avtal om industriellt och tekniskt-vetenskapligt samarbete som Sverige har ingått med dessa länder. Det bilaterala samarbetet med länderna i västeuropa syftar ofta till att samordna likasinnade länder till gemensamma ståndpunkter och strategier i viktigare multilaterala förhandlingar.

Samarbetet med EG/EFTA har tidigare beskrivits i avsnitt 5.

Miljöministeriet (Helsingfors) informerar: Miljövårdskommittêns 40 rekommendationer för effektivisering av miljövården, 1989-05-24

Miljøverndepartementet (Oslo) St meld nr 46 (1988-89) Miljø og utvikling, Norges oppfølging av Verdenskommisjonens rapport. 4 1

1 Sverige och den västeuropeiska integrationen, av det svenska våren \ Redovisning integrationsarbetet 1988-mars 1989, Utrikesdepartementets Handelsavdelning.

Fakta Europa 1989:1 Svensk miljöpolitik i ett västeuropeiskt perspektiv.

Fakta Europa 1988:2 Europeisk transportpolitik

1 l United Economic Commission for Annual

Nations, Europe: 1

Review of Strategies and Policies for Air Pollution

Abatement, augusti 1988. 4

Pressmeddelande nr 80 (1989-07-07) från Miljö- och energidepartementet: Möte om klimatet hålls i Sverige

Statens naturvårdsverk (Jan Karlsson) PM 1989-04-27: * Synpunkter på situationen inom EG rörande bilavgaser

Statens naturvårdsverk (Larsolov Olsson) PM 1989-05-10: A 13 Regulation och konsekvenser

Rapporter och telefax från Sveriges ambassader eller delegationer i Bryssel (EG-delegationen), Haag, Paris (OECD-delegationen), Oslo, London, Washington, Bonn och Helsingfors.

Bilaga 2

Teknisk

Miljökonsulterna rapport

“°E›°§T83“'"°" “fâ 8 9 - 0 8 - 0 1 “Mät 8 9/6 7

Titel och författare MINSKADE UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER OCH svAvEL FRÅN ENERGISEKTORN

Miljöavgift, mätning och driftoptimering

är Miljökonsulternas underlag för Rapporten Miljöavgiftsutredningen. Den beskriver utsläppen av kväveoxider från pannorna idag och hur vi bedömer möjligheterna att med driftoptimering och mätning minska utsläppen. mätmetoder för NO och SO från pannorna

redovisas, liksom ätt systemxför auktoriserad

kontroll av mätresultaten.

4866 BL Miljökonsulterna Telefon Telex Telefax i Studsvik AB 0155-210 OO 64013 studs s 0155-630 64 611 82 NYKÖPING 5-SOU l989z84

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 i.1

1989-08-01

SAMMANFATTNING

Rapporten är sammanställd som underlag för miljöavgiftsutredningen. Den beskriver hur mätningar av kväveoxider och svavel kan ske och mätresultaten användas för att minska J utsläppen från inom 1 pannorna energisektorn. 4 I rapporten redovisas miljöavgifter på bränslen. Avgiftsnivån bör väljas så att den visar samhällets uppfattning av bränslenas miljöpåverkan. Avgiften skall vara differentierad för att medverka till att styra över förbrukningen till

de önskade bränsleslagen. Den bör vara separerad 1

från energiskatten och inte påverkas ifall energisektorn genom minskad bränsleförbrukning Ä minskar statens intäkt. För att miljöavgiften ; skall påskynda reduktionen av utsläppen från 1 pannorna snabbare än enbart med miljöskyddslagen som styrmedel presenteras system för restitution av avgift för innehållna utsläpp. Avgiftsreduktion kan också medverka till att utsläppen från den enskilda pannan kan bli lägre än annars.

I Sverige finns ungefär 10 800 pannor som förbrukar 70 % av bränsleenergin. De flesta av dessa har liten energiproduktion och därmed litet utsläpp av kväveoxider. Vi räknar med att ungefär 200 pannor har tillräcklig bränsleförbrukning och kan minska utsläppen så mycket att resitution på avgiften kan uppväga kostnaderna för mätning och driftoptimering. I den gruppen finns nästan inga pannor som eldar gas eller 1 olja.

Antalet pannor i storleksklasser och indelade efter bränsleslag redovisas i tabell A.

Tabell A

Pannor som kan minska i

utsläpp genom miljöavgifter \ \ Bränsleslag

NOX-utsläpp 27 700 ton per år. Det är 45 % av energisektorns

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 i.2

1989-08-Ol

utsläpp. Samma pannor beräknas ha ett svavelutsläpp på 15 000 ton/âr. Det är 25 % av energisektorns svavelutsläpp i nuläget.

Förses pannorna med mätsystem för att registrera utsläppen beräknas driftoptimering och övervakning kunna leda till att NO minskar med 7 000 ton/år och svavel med 4 000 ton per år. För att pannägaren skall finna motiv för åtgärderna i minskade avgifter behöver pannorna med bränsleförbrukning på 40 Gwh per år ge 400 000 i sänkt miljöavgift.

Den totala restitutionen på avgiften för energisektorn blir då 400 - 600 om året. miljoner

Mot den bakgrunden redovisas en föreskrift för mätning och kontroll som ger ett begränsat tillfälligt och systematiskt fel i de uppmätta utsläppen. Det förutsätter att samtliga mätningar genomförs med kvalitetskontrollerad utrustning och auktoriserade kontrollanter som övervakar hur mätningen sker i den enskilda pannan.

Systemet för mätning och kontroll av utsläppen beskrivs detaljerat i rapporten. Det utgörs av en kedja med åtgärder:

- Auktorisation och interkalibreårlig ring av kontrollanter och deras mätutrustning.

- Installation av kvalitetskontrollerad mätutrustning vid varje panna.

- och Kontinuerlig mätning registrering av nyttiggjord energi samt gjorda utsläpp. Automatiserad beräkning av förbrukad bränsleenergi och det specifika utsläppet.

- auktoriserad kontroll av mätut- Årlig rustning samt utvärdering av mätresultat (Revisionsrapport).

Investeringen i mätsystem för 200 pannor beräknas bli 110 Mkr och årskostnaderna för mätningen av utsläppen 80 Mkr. Av denna summa svarar den auktoriserade kontrollen för 20 Mkr.

I rapporten beskrivs två avgiftssystem som genom mätningar kan bidra till minskade utsläpp.

NO -avgifter kan införas oberoende av miljö-

skäddslagen. Då sätts ett pris på kväveoxider

L/LJ

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67

1989-08-Ol

från varje bränsle. Alla bränsleförbrukare inom energisektorn betalar avgiften. De som kan uppvisa ett mindre utsläpp av NO får avdrag på

sin avgift. Incitament för mätniäg och NO -

begränsning i de 200 pannor som svarar fö 45 % av NO -utsläppet uppnås sannolikt genom att sätta avgiften lägst till 40 kr per kg. Därmed skulle energisektorn gemensamt betala en NO avgift på 2 400 miljoner om året för 7 000 on minskat utsläpp. Kostnaden för att begränsa blir därmed så högt som 343 kr/kg.

NOX-utsläppet

Ett mer kostnadseffektivt sätt är att låta miljöavgift och styrmedel för minskade utsläpp vara åskilda. Miljöavgift fastställs för bränslena beroende på deras sammantagna miljöpåerkan genom utsläpp av koldioxid, svavel och kväveoxider.

Oberoende av miljöavgiften skapas incitament för att begränsa utsläppen. Det sker genom att pannägaren får bonus på den mängd svavel och kväveoxider som innehålls jämfört med den mängd som tillåts genom prövningen enligt miljöskyddslagen. Då berörs bara de pannor som genomför godtagbar mätning och bonusbelopp utgår för den mängd förorening som innehålls jämfört med den lovgivna mängden. Bonussystemet får därmed karaktär av temporär insats. Då pannorna får villkor för tillåtna utsläpp avpassade helt efter vad som är tekniskt möjlig utsläppsbegränsning finns inte längre något underlag för bonus. Miljöskyddslagen har då helt tagit över som samhällets styrmedel.

I dagsläget beräknas att bonusnivån 70 kr per kg NO och 30 kr per kg svavel för den mängd som pa nägaren kan visa inte släpps ut skapar incitament för åtgärder i 200 pannor.

Utsläppet från pannorna samt förväntad reduktion framgår av tabell B där också bonusbeloppen J anges. l

Bilaga 2 MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 i.4 1989-08-01

Tabell B Utsläpp av kväveoxider och svavel samt bonus Svavelutsläpp Bonus

NOX-utsläpp

Panneffekt Antal

miljoner per år. Under de första åren kommer vissa pannägare att få en extra bonus genom att särskilda villkor inte finns för deras pannor. överslagsmässigt kan det beloppet på årsbas uppgå till 200 miljoner. Hur länge denna extra bonus utgår beror på hur snabbt omprövning av befintliga villkor kommer till stånd.

Finner pannägarna ett bonussystem tillräckligt intressant för att satsa på redovisning av utsläppen tar det ändå flera år innan systemet får effekt. Riksdagsbeslut om att införa ett bonussystem sommaren 1990 gör det möjligt att 200 pannor kan vara försedda med fungerande utsläppsmätning i början av 1993.

L/LJ

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 1989-08-01

INNEHÅLL

SAMMANFATTNING

1 INLEDNING 1 1 Förutsättningar l Uppdraget 3 Rapporten 4

UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER 6 2.1 Förbränningstekniska åtgärder 2.2 Rökgasrening 11 § T 3 UTSLÄPP AV SVAVEL 12

1 4 ANTALET PANNOR 14

5 BRÄNSLEMÃNGD 18

6 BERÄKNAT UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER 20 6.1 Utsläpp per panna 21

MÄTNING AV UTSLÄPP 24 å 7.1 Mätsystem 25

7.2 Auktoriserad kontroll 31 § 7.3 Kontrollföretag 32

\ 7.4 Installation av 33 mätutrustning

7.5 Kostnader 33

KVÄVEOXIDAVGIFT 35 8.1 Avgiftsnivån 36

9 MILJÖAVGIFT PÅ BRÄNSLEN 40

10 BONUS FÖR MINSKADE UTSLÄPP 43

Bilagor

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 l 1989-08-Ol

1 INLEDNING Miljöavgiftsutredningen skall presentera förslag till miljöavgifter inom hela energiområdet så att regeringen under våren 1990 kan lägga ett samlat förslag om skatter och miljöavgifter på energi inom ramen för den planerade skatteomläggningen. Miljöavgiftens syfte är att bidra till en kostnadseffektiv reduktion av utsläppen. Den skall underlätta och tidigarelägga reduktion till de utsläppsnivåer som riksdagen antog i 1988 års miljöpolitiska beslut. Miljöavgifterna skall också ge incitament för ytterligare utsläppsreduktion. I oktober 1989 skall utredningen föreslå system för avgifter på utsläpp av svavel, kväveoxider och koldioxid. Avsikten är att regeringen därefter skall göra en samman- Vägning mellan förslagen till miljöavgifter och förslagen till energiskatter. Miljöavgifterna skall fungera som ett ekonomiskt styrmedel för att bidra till att uppnå miljöpolitiska mål.

Vi har på uppdrag av miljöavgiftsutredningen sammanställt denna underlagsrapport. Vi redovisar i första hand möjligheterna att mäta utsläppen av kväveoxider och svavel och hur mätningarna kan inverka på avgiftsmodellerna för energisektorn.

1.1 Förutsättningar Miljöskyddslagen (ML) och miljöskyddsförordningen i lydelse som gäller från den 1 juli 1989 förskriver tillståndsprövning av alla energianläggningar med en tillförd bränsleeffekt på mer än 10 MW. Vid prövningen skall den som utövar verksamheten (pannägaren) åläggas de villkor som skäligen kan fordras för att avhjälpa av verksamheten. Omfattningen av dessa olägenhet L/LJ

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 2 1989-08-Ol

åligganden skall bedömas med utgångspunkt från vad som är tekniskt möjligt och med beaktande av såväl allmänna som enskilda intressen. ML anger att ett skäl för att ändra eller upphäva gällande villkor är om ny teknik för mätning eller uppskattning av förorening skulle medföra väsentligt bättre förutsättningar att kontrollera verksamheten.

1 Naturvårdsverket (SNV) har fått bemyndigande att \ utfärda föreskrifter om kontroll av l miljöfarlig J l verksamhet. SNV har i juni 1989 presenterat ett förslag till, dels allmänna råd för mätning av svavel- och kväveoxider vid utsläppskontroll l dels föreskrifter om kontroll av utsläppen. 4 I Föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 juli 1990. De avser pannor större än 50 MW och med årlig drifttid över 500 timmar. Föreskrifterna omfattar inte avfallseldning.

Vi utgår från att eventuella miljöavgifter på utsläpp av kväveoxider och svavel skall utformas 1 så att de ger pannägaren ekonomiskt intresse att reducera utsläppen mer än vad som föreskrivs i tillstånden. Pannägaren bör också få incitament att mäta och reducera utsläppet även om tillståndet för verksamheten inte anger något särskilt villkor. För närvarande finns många pannor som inte har preciserade villkor för svavel och kväveoxidutsläpp, t ex alla avfallspannor.

Miljöavgifter utformade så att de ger pannägaren restitution för innehållna utsläpp kan snabbare leda till låga utsläppsnivåer än enbart tillståndsprövning och kontroll med ML som styrmedel.

Bilaga 2

M1LJÖKONSULTERNA MKS-89/67 3 1989-08-01

En viktig förutsättning för att nå den effekten är att miljöavgiften inte uppfattas som finansieringskälla för statens utgifter. Pannägaren kommer alltid att bedöma risken för att en investering och driftkostnad vid pannan inte blir lönsam. Minskar utsläppet och därmed miljöavgiftens storlek får det inte följas av höjd avgift så att den företagsekonomiska vinsten uteblir.

Den enskilde pannägaren ansvarar för sin verksamhet och söker uppfylla de åligganden som föreskrivs enligt ML. För att göra ytterligare åtagande behöver tydliga ekonomiska incitament föreligga. Den utsläppsminskning som kan åstadkommas vid varje panna är begränsad. också i nationell skala är utsläppen från energisektorn små. Utsläpp från pannor bidrog bara med en fjärdedel av det beräknade totala

NOX-utsläppet

1987. Pannägaren har även klart för sig att utsläppen från svenska källor endast bidrar med 15 % av svaveldepositionen och 10 % av kvävet i landets södra delar.

Skall man kunna nå snabba resultat måste också åtgärder kunna vidtas vid den enskilda pannan utan omprövning av villkoren enligt ML.

1.2 Uppdraget I maj 1989 gav miljöavgiftsutredningen oss uppdraget att till den 4 augusti redovisa en underlagsrapport som visar hur mätning av kväveoxider och svavel kan företas i rökgaserna från pannor. Mätningen skall ske med sådan precision att mätresultaten kan läggas till grund för en miljöavgift. Vidare skall rapporten redovisa våra synpunkter på hur miljöavgifterna kan bidra L/LJ

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 1989-08-01

till att minska utsläppen. Utgångspunkten är att pannägaren är beredd att ålägga sig kostnadskrävande insatser för att begränsa utsläppet I från den enskilda pannan till samma belopp som 1 utgör restitution på miljöavgiften. Vi skall inverkan av om avgiftsnivån sätts vid 10, i belysa 20 eller 40 kr per kg

N02.

Rapporten skall också belysa hur snabbt åtgärder å kan genomföras vid landets pannor. 1

1.3 Rapporten \ Föreliggande underlagsrapport inleds med en \ kortfattad beskrivning av och

NOX SOX-utsläppen

från de svenska pannorna. Rapporten behandlar de bränslen som används för att producera energi i

form av värme, ånga, hetolja eller varmluft.

Eldningsolja, naturgas och gasol behandlas i huvudsak som likvärdiga beträffande avgifter på uppmätta utsläpp. Miljöavgiftsutredningens delbetänkande föreslår miljöavgifter på svavel i \ eldningsolja med utgångspunkt från svavelhalten. å Därför berör vi inte den frågan. och

Naturgas

gasol är i princip svavelfria bränslen.

Kol redovisas separat eftersom kolet kringgärdas med strängare restriktioner än övriga bränslen.

Torv behandlas i rapporten tillsammans med inhemska bränslen men redovisas separat eftersom det utgör en möjlig ersättning för kol i många pannor.

Avfall behandlas likvärdigt med biobränslen som i rapporten betecknas trädbränslen. De mängder av halm, vass och dylikt som också används ingår

Bilaga 2 MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 5 1989-08-01

i trädbränslen. Avfall och trädbränslen används ofta som blandbränslen i avfallspannorna.

I landet finns 73 sodapannor för kemikalieåtervinning och ångproduktion med lut som bränsle. Rapportens beskrivningar av mätsystem och miljöavgift är tillämpbar också för dessa. Vi betraktar dock sodapannorna som industriprocess i första hand.

Med stöd av tillgänglig statistik bedömer vi utsläppet från landets pannor och uppskattar hur många som genom avgiftsreduktion kan bära kostnaden för mätning av utsläpp.

I avsnitt 7 behandlas mätsystem som gör det möjligt att med nöjaktig precision bestämma utsläppen. I samma avsnitt ges också vårt förslag till kontrollinsatser för att mätningarna av utsläppen från pannorna skall vara jämförbara.

Rapporten avslutas med förslag till avgifter och vi visar hur avgiften påverkar pannägarens incitament att vidta åtgärder som reducerar utsläppen mer än vad som åläggs enligt ML.

I rapporten används genomgående pannägaren för att beteckna det företag eller organisation som har det ekonomiska och miljömässiga ansvaret för energiproduktionen.

I bilaga 1 anges de omräkningsfaktorer som används i rapporten.

L/LJ

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67

l989-08-01

2 UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER

Kväveoxider bildas vid all förbränning. Kväveoxider - ofta som - är angivna benämningen NOX på summan av kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid Vanligen utgörs från

(N02). NOX-utsläppet

energisektorn till mer än 90 % av NO. I atmosfären oxideras NO snabbt till som är den hälso-

N02

mässigt besvärliga kväveoxiden. Därför beräknas alltid massflödet av som Vid förbrän-

NOX N02.

ningen bildas små mängder lustgas Det

(N20).

brukar inte inräknas i begreppet NOX.

Den som finns i rökgaserna från förbränningen NOX har två klart skilda orsaker:

- NO - som bildas att bränsle genom

kvävet i b§änslet lämnar förbrännings-

rummet i oxiderad form.

- NO - som bildas vid termisk hög temperatur genom oxidation av förbränningsluftens kväve med syre i förbränningsluften.

från pannorna beror därför dels på

NOX-utsläppet

bränslet dels på förbränningsutrustningen, ugnsutformningen och pannans driftsätt.

En allmän tendens är att utsläppet ökar med ökande pannstorlek, pannlast och luftöverskott. Kväverika bränslen ger mer än kvävefattiga. NOX Högtemperaturförbränning ger upphov till mer

NOX

än förbränning vid låg temperatur. Därför brukar fluidiserade bäddar (FB-pannor) ge lägre utsläpp av än samma bränsle eldat i brännare. NOX

För varje bränsle, panntyp och last finns stor variationsbredd för utsläppen av Det NOX. âskådliggörs i figur l.

Bilaga 2

MI TJLTÖKONSULTERNA MKS-89/67 7

1989-08-01

NOX som N02 0.10 0.20 0.30 0.40 0.50 g/MJ . , . . .

l

I Kraftverk ›50 MW

3 0D 1-4 3 [:::::::] Industri 1 - 50 MW å

Uppvärmning 0.01 - 1 MW

J I

l::l

[ Kraftverk

E» Värmeverk 5 - 50 MW O

:l

Uppvärmning 5 MW J

U d) Villapannor 0.2 MW L 2 V) n-l = ...

m: .D U l::l värmeverk ›1 »m

:KE O lv L: z-e

( 1:3 Pulvereldnins

Pulvereldning - cyklon [ I

å H [ J Rostpannor

I

Ä __ Fluidiserande bäddar

V _

Pulvereldnlng I

s [::.:l aoscpannor

z

l l

Fluidiserande bäddar

Figur 1

Variationsbredd för NO -utsläpp från pannor

beroende av förbränninästeknik och bränslen

Vi räknar erfarenhetsmässigt med att

NOX-utsläp-

pet från pannorna fördelar sig enligt tabell 1.

L/LJ

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 8

1989-08-Ol

Tabell 1 Emissionsfaktorer för kväveoxider fördelade på pannor och bränslen

Emissionsfaktor för NOX Panneffekt PM Olja/ gas Trädbrärxslen Kol Avfall Torv i1 \ Småpannor g/HJ 0.08 0. 10

som är i bruk 1989.

NOX-begränsning

Utsläppet av kan minskas dels genom för-

NOX

bränningstekniska åtgärder och dels genom rökgasrening. Alternativet till dessa tekniska åtgärder är att övergå till ett bränsle med lägre kväveinnehåll.

I följande avsnitt diskuteras de tekniska möjligheterna för reduktion av

NOX-utsläppen.

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 9 1989-08-01

2.1 Förbränningstekniska åtgärder Åtgärder som påverkar förbränningen kan vidtas i både befintliga och i nya pannor.

För bränslen som eldas i brännare kan NOXutsläppet begränsas genom låg De

NOX-brännare.

arbetar med stegvis förbränning och ger sänkt förbränningstemperatur och minskat luftöverskott. Därvid utnyttjas ofta återcirkulation av rökgaserna.

Samma principer för gäller också

NOX-begränsning

för förbränning på roster eller i fluidiserad bädd (FB-pannor). Utvecklingen sker dock inte efter lika väldefinierade riktlinjer för dessa och uppnås till stor del genom

NOX-begränsningen

individuellt avpassade insatser vid den enskilda pannan.

Exempel på detta är att för t ex större kolpannor gäller att minskad uppnås

NOX-bildning

genom att sänka ugnstemperaturen. Detta kan ske genom att inte utnyttja förvärmd förbränningsluft. Detta förfarande är inte önskvärt eftersom minskat vinns till priset av kraftigt

NOX-utsläpp

reducerad termisk verkningsgrad för pannan.

I direkt motsättning till förhållandena i kolpannan står förbränning av lågvärdigt fuktigt bränsle t ex trädbränsle eller avfall. I sådana pannor uppnås med luftförvärmning, dels förbättrad verkningsgrad, dels reducerat

NOX-utsläpp.

Exemplet visar att i fastbränsleeldade pannor kan kontrolleras och begränsas mer

NOX-utsläppet

efter individuella och erfarenhetsmässiga insatser än generella kunskapssamband om de reaktionsvägar som gäller för De

NOX-bildning.

L/LJ

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 l989-08-01

individuella insatserna kan bara företas med utgångspunkt från god driftkontroll och väl fungerade mätning av i rökgasen.

NOX-halterna

1 Återcirkulation av kylda rökgaser till för-

bränningsrummet ökar den gasvolym som upptar i

energin. Det sänker gastemperaturen och kan för många pannor minska med en fjärde-

NOX-utsläppet

del. Nackdelen för pannor som behöver köras på hög last är att rökgasåterföringen minskar \ möjligheten att ta ut topplasten. En befintlig panna kan få sin lastkapacitet begränsad till \ 85 % av nominell effekt och även få någon Å procentenhet lägre verkningsgrad.

med reducerat luftöverskott

i

Eldning ger generellt mindre Luftöverskottet är emeller-

NOX-bildning.

tid också den effektivaste styrparametern för att höja verkningsgraden. Därför körs i princip varje panna vid det lägsta luftöverskott som kan tillåtas utan att oförbränt uppstår i slagg, aska och i rökgasen. Ett lägre luftöverskott som praktiskt minskar fordrar därför

NOX-utsläppet

förbättrad mätning, reglering och kontroll av \ förbränningen och förbränningsluften. Vår ;

erfarenhet visar att stora vinster kan uppnås 1

genom detta speciellt för rosteldade pannor. i

I

i Den samlade effekten av de förbränningstekniska åtgärder som kan introduceras på befintliga och nya pannor torde leda till minskade utsläpp i intervallet 20 - 50 % för den enskilda pannan. Kostnaden för åtgärderna kan däremot inte preciseras i generella termer. Kostnaden är alltför individuellt styrd av från vilket utgångsläge som gäller i det enskilda fallet.

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 ll 1989-08-01

2.2 Rökgasrening Det är som framgått av avsnittet ovan inte helt lätt för pannägaren att vid en villkorsprövning ange vilken som förbränningstekniska

NOX-reduktion

insatser kan ge i den enskilda pannan. Sällan ger de heller den kraftiga reduktion som myndigheterna och allmänheten brukar förutsätta som nödvändig vid omprövning av villkor.

,Investering i ny ofta oprövad utrustning för

rökgasrening har därför diskuterats under lång tid. Testresultaten från sådan utrustning brukar ofta visa reduktion av 80 - 90 %. Kostpå

NOX

naderna är emellertid så avsevärda att konsekvensen istället blivit att ingen åtgärd vidtagits för tillfället.

Det finns flera tekniska metoder för rökgasrening av Endast ett fåtal är idag på väg att NOX. introduceras kommersiellt. Den metod som har kommit längst i utvecklingen är katalytisk rening av rökgaserna. Den bygger på att

NOX

omvandlas till och vatten via katalysatorer.

N2

Reaktionen sker genom att ett reduktionsmedel, oftast ammoniak, tillsätts rökgaserna i närvaro av en katalysator. speciellt i Japan och i Västtyskland finns ett större antal anläggningar i drift.

I Sverige finns för närvarande inga pannor med katalytisk destruktion av kväveoxider. Däremot finns ett antal pannor där målinriktade insatser gjorts för att reducera med förbrännings-

NOX

tekniska âtgärder och genom tillsatser av additiv.

L/LJ 6-

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 1989-08-01

3 UTSLÄPP AV svAvEL Utsläppet av svavel från pannorna utgörs till mer än 90 % av svaveldioxid Resterande

(S02).

gasformigt svavel emitteras som svaveltrioxid 1

(S03). svavelutsläppet är för pannor som inte 1

använder adsorbenter i ugnen eller rökgasav- J svavling direkt relaterat till bränslets svavelinnehåll.

Svavelutsläppet från Eol, naturgas, gasol och trädbränslen är obetydligt och torde inte kunna 4 påverkas genom mätning. Inga oljepannor i Sverige har rökgasavsvavling men däremot eldas eldningsolja delvis i pannor som har förutsätt- \ ningar att begränsa svavelutsläppet genom 1 rökgasrening eller adsorption i ugnen (FB-

i

pannor). I

En generell uppskattning av svavelutsläppet är svår att göra. Man får i stället studera de enskilda pannorna och bränsleslagen under viss period. Vi har inte genomfört denna beräkning för den aktuella bränslefördelningen. SNV beräknar emellertid utsläppet av svavel 1987 enligt tabell 2.

Tabell 2 Utsläpp av svavel under 1987

svavel tusental ton Förbränning av olja och gas 44 Förbränning av kol 12 Förbränning av övriga fasta bränslen _4 60

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 13 1989-08-01

Av tabellen framgår att en miljöavgift för svavel i oljan berör 73 % av utsläppen från energisektorn.

Förbränningen av kol svarar för 20 % av nuvarande svavelutsläpp. De pannor som svarar för huvuddelen av kolförbrukningen är endera FBpannor med kalksten i bädden eller pannor med rökgasavsvavling. Dessa pannor har också som regel mätutrustning för och kontrollerar

S02

därmed sitt svavelutsläpp.

Resterande 7 % av svavelutsläppen fördelas på ett stort antal fastbränslepannor som var och en har låga specifika svavelutsläpp.

L/LJ

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 14 1989-08-01

4 ANTALET PANNOR Detaljerad statistik finns över installerade kolpannor och kommunala fastbränsleeldade pannor över 1 MW. Däremot är statistikuppgifterna över hur många pannor som finns i industrin och det totala antalet pannor mindre tillgängligt.

Vi har i tabell l (sida 8) gjort en uppdelning i småpannor och pannor mindre än 5 MW. Denna uppdelning är helt betingad av tillgänglig statistik. Med pannor mindre än 5 MW avser vi pannorna som är registrerade hos AB Statens Anläggningsprovning (SA) medan småpannor är samlingsbegreppet för de icke besiktningspliktiga. De är många hundra tusen pannor med öppna vattensystem eller för värmning av luft. De används för småhus, fastigheter och småindustrier: Ytterligt få torde vara större än 1 MW;

Uppgifter om antalet småpannor i drift varierar och i samtliga fall är det fråga om uppskattningar och beräkningar med relativt stor osäkerhet. I Kol-Hälsa-Miljö-utredningen redovisades en sammanställning av landets oljepannor med effekt lägre än 2 MW, tabell 3.

Tabell 3 Antalet små oljeeldade pannor i Sverige

Grupp Effektområde Antal pannor IOOO-tal 1 20 - 40 ku 625 - 700 i Villapannor 2 Fastighetspannor 60 - 600 kW 46 - 100 3 Pannor i värmecentraler 600 - 2000 W 10 - 20

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 15 1989-08-01

Dessa uppgifter avser situationen 1975. Därefter har en stor del av fjärrvärmeutbyggnaden i Sverige skett. Det torde inte påverka antalet villapannor särskilt mycket, men däremot har antalet fastighetspannor och pannor i värmecentraler minskat avsevärt. I varje fall producerar pannorna mycket mindre energi även om de finns kvar som reserv.

I tillägg till de småpannor som anges i tabell 3 finns mellan 25 000 och 50 000 små oljepannor inom effektområdet 60 - 600 kw. De används för uppvärmning av mindre industri- och företagsfastigheter.

Vi beräknar att ungefär 100 000 småpannor används enbart för Vedeldning. Ett stort antal är kombipannor, d v s de kan eldas med flera bränslen t ex olja och ved. Många är dessutom försedda med elpatron.

För befintliga småpannor, oberoende av bränsleslag, är det föga troligt att ekonomiska incitament kan användas för att få tekniska åtgärder för till stånd. Inte heller är

NOX-begränsning

mätning av rimlig insatsnivå. Vi

NOX-utsläppen

behandlar därför småpannorna översiktligt.

SA har totalt för landet 10 780 pannor registrerade då elpannor exkluderas, liksom de 73 sodapannorna. SAS registerutdrag redovisas i bilaga 2. SA-registret måste läsas med förbehåll genom att pannorna ofta är registrerade för flera bränslen och registret ger ingen uppgift om vilket bränsle som eldas eller hur mycket energi som produceras.

L/LJ

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 16 1989-08-Ol

Med utgångspunkt från SAs register, övrig statistik samt vår kännedom om hur pannorna i landet används har en fördelning av pannbeståndet på olika bränslen sammanställts i tabell 4.

Tabell 4 Pannor registrerade hos SA

Antal registrerade pannor för Panneffekt HH Gas Kol Avfall Inhesnskt Totalt bränsle 1 J J -5 8032 573 65 2 486 9158 1

anges i varje kolumn antas vara använda i första hand för angivet bränsle. Många pannor kan emellertid användas för flera bränslen. så kan t ex flertalet kolpannor eldas med inhemskt bränsle eller olja om prisbilden på bränslet

ändras. Likaså eldas en icke obetydlig del

biobränslen i avfallspannorna.

De flesta oljepannorna större än 10 MW används med stor sannolikhet endast som topplast eller som reservpannor. Drifttiden för dessa är under dagens förhållanden rimligen lägre än 500 timmar per år. Flertalet av dem får därmed inget ekonomiskt incitament för mätning och begränsning av utsläpp. De övriga pannorna större än 10 MW är endast 198 st. I storleksklassen 5 - 10 MW tillkommer 178 pannor exklusive de oljeeldade.

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 17 1989-08-01

Några gaseldade baslastpannor torde också finnas att ta hänsyn till. En första bedömning leder alltså till slutsatsen att det totala antalet pannor som på ekonomisk grund kan minska och mäta utsläpp inte är större än 200 - 300.

L/LJ

MI LJÖKONSULTERNA MKS- 8 9/ 67 1989-08-Ol

5 BRÃNSLEMÃNGD Tillgänglig energistatistik gör det möjligt att relativt säkert fördela kol och fasta bränslen till de olika anläggningarna. Däremot är det inte lätt att ur statistiken dra slutsatser om bränslet i de enskilda pannorna. Särskilt svårt är det att fördela oljan. De flesta panncentraler har flera oljepannor som reserv. Drifttiden för oljepannorna skiljer mycket beroende på hur de används, som baslastpannor, topplast- eller 1

reservpannor . I

1 ä Med stöd av bränslestatistiken och vår erfaren-

het fördelar vi totalt 135 Twh bränsle per år | enligt tabell 5.

Tabell 5 Energiförbrukning fördelat på pannor och bränsle

Bränsleslag GWh per år Panneffekt HU Olja/gas Trädbränslen Kol Avfall Torv Totalt % 1 49000 11700 - - - 60700 44 Småpannor - 5 24300 4300 350 50 200 29200 22 1 S - 10 S300 2400 100 800 300 8900 7 10 - 20 2200 2500 750 1000 700 7150 S 1 20 - 50 800 3600 2800 2150 800 10150 8 1 50 600 6000 12300 - - 18900 14

Totalt 82200 30500 16300 4000 2000 135000 100

Fördelningen av olja/gas och trädbränslen mellan de tvâ minsta panngrupperna är osäker men det har ingen större betydelse för den användning vi har av tabellen. Ved som förbrukas till småhus har vi angett till 12 Twh enligt STEVS statistik.

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 19 1989-08-01

Kolförbrukningen anges till 16.3 Twh kol. Vi utgår från STEVs statistik. Den visar att kolförbrukningen för energiändamål inklusive den för handelsträdgårdar är 2.200 tusen ton per år. Statistiken utgår antagligen från att Uppsala använder kol för sina stora kraftvärmepannor. I framtiden kommer därför närmare l Twh att ersättas med torv. Torven ökar därmed med åtminstone två pannor större än 50 MW.

Avfallseldningen ger ett bidrag till energiförsörjningen med 4 Twh. Även om några anläggningar tas ur drift t ex Trollhättan, Kinda och Borås, ersätts energin med andra bränslen i motsvarande mängd.

Den totala energimängden i bränslet som förbrukas årligen påverkas i någon mån av industrikonjunkturen och hur kall vinter som inträffar år från år. Detta påverkar inte bilden i stort. Bränslepriset inklusive skatter på bränsleslagen påverkar emellertid tydligt fördelningen av bränslena år från år.

Användningen av avkopplingsbara elpannor begränsar nu förbränningen jämfört med vad som kan förväntas med ökande elpriser.

L/LJ

MILJÖKONSULTERNA . MKS-89/67 20 l989-08-Ol

6 BERÄKNAT UTSLÄPP AV KVÃVEOXIDER SNV anger i sina sammanställningar det årliga utsläppet av kväveoxider från sveriges energisektor till 70000 ton. Med ledning av de uppskattade specifika utsläppet som anges i tabell 1 och bränsleförbrukningen i tabell 5 kan vi beräkna ett årlig utsläpp av kväveoxider fördelat på pannstorlekar och bränsle. Denna beräkning återges i tabell 6.

4 Tabell 6 J 1 Beräknat årligt utsläpp av kväveoxider fördelat på pannor och bränslen 1

Utsläpp av NOX Pannef f ekt Olj a/ gas Trädbränslen Kol Avfall Torv Totalt IM ton ?s ton ?s ton is ton 9a ton ä; ton 9a

Ssnâparmor 14200 23 4200 7 - - - - - - 18400 30

16900 27

I

Suurna 27700 44 15700 25 15200 24 2430 4 1400 2 62230 100 4:

Tabellen visar det summerade utsläppet på nivån 62000 ton per år vilket är elva procent

NOX

lägre än SNVs uppgift. För att avgöra om vår beräkning eller SNVs bäst motsvarar verkligheten torde en genomgång av samtliga periodiska besiktningar för ett antal år vara nödvändig. g Även med denna arbetsinsats blir statistikunderlaget för beräkningen begränsat för de mindre pannorna.

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 21 1989-08-01

Av tabellen framgår att pannorna mindre än 5 MW bidrar med 47 % av det totala utsläppet. Det är inte sannolikt att kan leda till

NOX-avgifter

mätning av utsläpp från dessa pannor. Vår slutsats är därför att i bästa fall kan NOXavgiften ge incitament för utsläppsbegränsning för de pannor som svarar för halva det nuvarande utsläppet. Det är mellan 30 och 40 tusen ton årligen. Gör vi antagandet att man med begränsade investeringar kan reducera utsläppet från dessa pannor med 25 % kan avgiften bidra till att sänka kväveoxidutsläppet med sju till åtta tusen ton per âr. Det är ungefär tolv procent av dagens utsläpp från energisektorn.

6.1 Utsläpp per panna Tillförlitliga uppgifter på bränslemängd i varje pannenhet saknas. Driftsstrategin är normalt att det billigaste bränslet utgör baslast. Följden är att en eller flera fastbränslepannor i varje anläggning körs många timmar varje år. Pannor för värmeproduktion får mycket skilda drifttider beroende på utetemperaturen. En typisk drifttidsfördelning för ett värmeverk med avfallseldning som grundlast och kol, trädbränsle och olja därefter visas i bilaga 3.

Industrins pannor körs med jämnare last och inom processindustrin ofta med långa årliga drifttider. Reserverna för driftstörningar är vanligen inte heller lika stora som inom fjärrvärmesektorn. Där har utbyggnaden för att uppnå valfrihet för olika bränslen, allt efter tillgång och pris, lett till att den installerade panneffekten ofta är betydligt större än behovet. Det leder till att särskilt äldre oljepannor ofta har kort drifttid. L/LJ

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS*89/67 22 1989-08-Ol

I brist på säkrare beräkningsunderlag utgår vi från att varje panna i respektive storleksklass har lika lång drifttid. Det ger en uppfattning om hur mycket kväveoxider som släpps ut per panna. Genom att kombinera uppgifter i tabell 4 och tabell 6 erhålls genomsnittsutsläppet enligt tabell 7. Beräkningen redovisas endast för pannor större än 5 MW.

Tabell 7 l Beräknat av kväveoxider för enskild l genomsnittsutsläpp panna i Kväveoxider ton/år panna @ Panneffekt MW Olja/Gas Inhemskt Kol Avfall å bränsle

20 - 50 1.8 115 \30 140 50 2.0 150 680 -

Kostnaden för att mäta utsläpp är i princip lika stor oavsett pannstorlek. Den årliga kostnaden för att mäta och redovisa utsläppet av kväveoxi- { der från en panna beräknas uppgå till 350 000 kr. { Det är därmed det belopp som behöver utgöra restitution på för att det alls

NOX-avgiften

skall ha intresse för pannägaren.

Vi har som förutsättning att räkna med 10, 20 och 40 kr per kg som avgiftsalternativ. Med

NOX

40 kr per kg blir avgiften för utsläppet av NOX enligt tabell 8.

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 23 1989-08-01

Tabell 8 Avgift för vid avgiften 40 kr/kg

NOX-utsläpp NOX

Utsläpp av NOX Ton/år Avgift kkr

10 400 40 1600 100 4000 400 16000

Utgår vi från att driftoptimering och mätning kan leda till en utsläppsreduktion på 25 % innebär restitution med 40 kr per kg att pannor med minst 40 ton årligt utsläpp har förutsättningar att mäta utsläpp utan extra kostnad. Med utgångspunkt från tabell 7 torde inte utsläppet från någon oljepanna ge ekonomiskt motiv för att mäta. Det är emellertid möjligt att pannägare som eldar inhemska bränslen, kol och avfall i pannor större än 10 MW kan finna det lönsamt att mäta.

L/LJ

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 24 l989-08-01

7 MÄTNING AV UTSLÄPP Naturvårdsverket har i förslaget till föreskrifter redovisat ett användbart regelsystem för kontroll av utsläpp till luft. Förslaget utgör ett avsevärt framsteg jämfört med nuläget då ingen officiell riktlinje finns. Remissbehandling pågår och vi kan inte förutse vad slutresultatet blir. Naturvårdsverkets reglersystem är användbart för mätning av utsläpp från alla källor, men med lägre precision och till högre kostnad än nödvändigt för pannor.

Vi anser att ett mer preciserat mätsystem bör föreskrivas för mätningar som skall avgöra fördelningen av många hundra miljoner årligen mellan staten och pannägarna. Införs en NOXavgift med restitution på 40 kr per kg minskat utsläpp innebär 7500 ton per år 300 miljoner

NOX

kronor. Gäller miljöavgiften också för svavel värderat till 30 kr per kg innebär minskat utsläpp av 4000 ton/år att ytterligare 120 miljoner omfördelas. Mätföreskrifterna bör även ta hänsyn till att det uppstår ett ekonomiskt intresse för pannägaren att mäta så låga utsläpp som möjligt. Med miljöavgift gäller inte enbart att Visa på att utsläppet är lägre än ett villkorsvärde utan låga mätvärden minskar avgiften.

Vi presenterar en mätanvisning som tillåter att utsläppet av både kväveoxider och svavel bestäms med ett mätfel som är godtagbart. Det tillfälliga felet i bestämningen av utsläppet som timmedelvärde inte t 10 överstiger %. Genom att mätningen upprepas 24 gånger per dygn krymper emellertid konfidensintervallet för det tillfelet i fälliga 1 dygnsmedelvärdet till 2 %.

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 25 1989-08-Ol

Lika viktigt som ett litet tillfälligt mätfel är att begränsa det systematiska mätfelet. Det kan bara uppnås genom regelbunden kalibrering och kontroll. Vi föreslår därför ett system med auktorisation av kontrollanter för mätsystemen i den enskilda pannan och åtgärder för att alla mätresultat registreras och bevaras. Därmed kan pannägarens revisorer vidimera mätresultaten eventuellt med tekniskt stöd av kontrollanten. Vi utgår från att mätningen också skall motsvara kraven enligt SNVs föreskrifter för kontroll av villkoren enligt miljöskyddslagen.

Systemet för mätning av utsläpp utgörs av en kedja åtgärder.

- Auktorisation och interkalibreårlig ring av kontrollanter och deras mätutrustning - Installation av kvalitetskontrollerad mätutrustning vid varje panna - och Kontinuerlig mätning registrering av nyttiggjord energi samt gjorda utsläpp. Automatiserad beräkning av förbrukad bränsleenergi och det specifika utsläppet. - auktoriserad kontroll av mätut- Årlig rustning samt utvärdering av årets mätresultat (Revisionsrapport)

7.1 Mätsystem Den detaljerade anvisningen redovisas i bilaga 4. Den är utformad med syftet att mäta enbart de nödvändiga parametrar som fordras för att beräkna utsläppet av och svavel från pannorna. NOX

Sverige är ett litet land med obetydliga resurser för standardisering av mätmetoder, analysförfaranden och mätutrustning. Vi har därför valt L/LJ

- MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 26 1989-08-01

att i stor utsträckning hänvisa till utländska normer och riktlinjer. Därmed är det möjligt att använda mätsystem för de svenska pannorna som också ger obetydliga systematiska mätfel.

Mätningarna utförs så att timmedelvärden dokumenteras, och mätsystemet beräknar utsläppen och bränsleförbrukningen som dygnsmedelvärden. Mätsystemet består av fem delar:

a. Mätning av nyttiggjord energi. Det är enbart vid pannor för gas- och oljeeldning som man kan mäta bränslemängden med godtagbar precision. Den måste därför beräknas och som beräkningsbas används direkt mätning av nyttiggjord energi. Energimätningen skall vara utförd enligt DIN 1952 eller motsvarande. DIN är beteckning för Deutsche Industri Normen.

b. Beräkning av förbrukad bränsleenergi. Pannor som eldas med gas eller olja kan utnyttja direkt mätning av bränsleflödet. För övriga bränslen beräknas specifika rökgasflöden enligt bilaga 4A. Som hjälpparametrar mäts halten

02 ä

och rökgastemperatur kontinuerligt efter den sista värmeöverförande panndelen som omfattas av energimätningen. För varje bränsle eller bränsleblandning som skall eldas i pannan beräknas aktuella värden för det specifika rökgasflödet. Genom att elementarsammansättningen och det effektiva värmevärdet för bränslet samvarierar leder t ex en varierande fukthalt i bränslet endast till obetydlig ändring av det specifika rökgasflödet.

c. Rökgasanalys. I Sverige finns mer än tio företag som levererar analysinstrument för bestämning av NO och i

S02

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 27 1989-08-01

rökgaser. Antalet leverantörer av analysutrustning för och är mindre och inga instrument

NOX N02

finns att köpa för bestämning av SO I Sverige 3. finns ingen central kvalitetskontroll av de instrument som används utan det är enbart pannägarens individuella omdöme som styr vilka instrument som nu används.

I USA finns ett system där den federala miljömyndigheten EPA har satt upp kvalitetsvillkor som skall gälla för de analysinstrument som används för utsläppsmätningar. Däremot finns inget system för typgodkännande.

I den tyska förbundsrepubliken har sedan ett tiotal år införts ett system för typgodkännande av de mätinstrument och mätvärdesdatorer som får användas för utsläppskontroll. Regler för typgodkännande av mätsystem och kraven på de institut som genomför kontrollen finns utgivna i TA-Luft (Technische Anleitung zur Reinhaltung der Luft, 28 februari 1986 och Bundes-Immissionsschutzgesetz (BLmSchG), 15 mars 1974).

För att ett mätsystem skall typgodkännas i Tyskland skall hela systemet från gasuttag till utvärderingsenhet testas under en sammanhängande driftperiod av minst tre månader. Vid typprovningen testas utrustningen enligt de tillämpliga riktlinjer som utgetts av VDI (Verein Deutsche Ingenieure) och DIN-normer. För närvarande finns ett tiotal mätsystem för och

NOX S02

typgodkända. Möjligheten att få ett mätsystem typgodkänt finns för alla tillverkare, men kostnaderna innebär naturligt nog att bara mätsystem för den tyska marknaden utsatts för typprovning. L/LJ 7-

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 1989-08-01

De TA-Luft godkända analysinstrumenten för NOX och SO bygger på mätprinciper enligt tabell 9. 2

Tabell 9 Mätprinciper för typgodkända instrument

Komponent Mätprincip

SO IR-absorption 2 UV-absorption

IR-absorption UV-absorption \ Kemiluminiscens å

l

NO UV-absorption

Huvuddelen av de typgodkända instrumenten har optiska mätprinciper. Alla fleratomiga, heterogena gaser såsom C0, NO, och Hcl absorberar

S02,

ljus inom det infraröda spektralområdet på ett karakteristiskt, individuellt sätt. Ä

Vid infraröd-absorptionsspektroskopi (IR) används ljus från en bredbandstrålande källa. De §

permanem

IR-aktiva föreningarna, dvs föreningar med dipolmoment, bringas i molekylär svängning. |

4 Ingen uppdelning i spektrallinjer sker. I * stället används den gaskomponent som skall mätas som detektor. I den med provgas fyllda mätcellen uppstår en tryckdifferens, som mäts. Tryckdifferensen är proportionell mot gaskoncentrationen. Denna grundprincip används i både enkel- och dubbelstråleinstrument. Utöver tryckmätning kan även gasens halt bestämmas med en fotocell som detektor.

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 29

1989-08-01

Vid ultraviolett-spektroskopi (UV) används till skillnad mot IR inte ett strålknippe utan en för den aktuella gasen karakteristisk våglängd. Denna stråle framkallas med hjälp av en urladdningslampa. Strålen passerar genom en mät« och en referenskyvett och når sedan fotoceller och omvandlas i en mätsignal. Liksom vid IR-spektroskopi gäller Lambert-Beers lag, som säger att l F absorptionen respektive intensitetsnedgången är Ö mot proportionell koncentrationen. a r I : : För bestämning av NO används också kemiluminiscens. Vid oxidation av NO till med ozon erhålls en

N02

del av den som bildas i exiterad form. Den

N02

emitterar ljus av en viss våglängd. Intensiteten av denna strålning mäts med en fotomultiplikator och intensiteten är vid konstanta reaktionsbetingelser proportionell mot halten NO. av Bestämning i gasen sker genom att denna före

N02 analysen

omvandlas till NO med hjälp av den termokatalytisk konverter.

De flesta analyssystem som erhållit typgodkännande är av extraktiv typ, d v s ett provgasflöde sugs av från rökgaskanalen och behandlas i ett gasbehandlingssystem innan provet leds genom analysatorn. För finns ett in situ-system

S02

typgodkänt. In situ-system innebär att mätningen företas direkt i rökgaskanalen. Orsaken till att så få in situ-system erhållit typgodkännande bedömer vi vara svårigheten att med dessa system åstadkomma kalibrering. Ofta måste mätsystemen demonteras för att meningsfull kalibrering skall kunna ske.

Mätsystemen som installeras bör med fördel vara typgodkända. Väljs andra mätsystem måste man

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67

1989-08-01

kunna dokumentera att det valda mätsystemet är

likvärdigt.

För närvarande finns inte heller i Tyskland krav för mätinstrument för och

på typgodkännande 02

trots att mätningen av hjälpparametrarna är

C02

lika viktig som mätningen av och Vi

S02 NOX.

föreslår därför att de mätsignaler som erhålls från och rimlighetskontrolleras

02- C02-mätningen

mot varandra i den automatiska utvärderingen. Avviker registrerade mätsignaler från gällande stökiometriska samband skall mätningen förkastas.

att installera gasanalys för Väljer pannägaren enbart NO skall ett tillägg göras för i

N02

storlek bestäms vid den rökgasen. Tilläggets årliga kontrollen.

Ett till uppmätt halt skall ske för

tillägg S02

storlek bestäms vid den årliga

S03. Tilläggets

kontrollen.

d Mätvärdesbehandling Insamling, bearbetning och lagring av mätdata skall ske med en mätvärdesdator typgodkänd enligt TA-Luft eller annan dator som pannägaren kan dokumentera vara likvärdig.

Normal integrationstid skall vara 60 min. Används samma mätsystem för mätning av flera eller för mätning växelvis i flera I parametrar skall timmedelvärdet baseras på minst gaskanaler fem jämnt fördelade under integrationsperioder timmen. för varje period får Integrationstiden inte understiga 5 min.

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 1989-080l

Mätvärdesdatorn skall registrera timmedelvärden efter rimlighetskontroll d v s enskilda mätsignaler och samvarierande mätsignaler skall ligga inom bestämda gränser för att godtas som mätvärde.

e. Redovisning Varje dygn sker utskrift av samtliga timmedelvärden som registrerats efter rimlighetskontroll. I Dessa dygnsprotokoll skall används som dokumen-

I

tation. Av dygnsprotokollet skall utöver timvärdena av mätresultaten framgå vilka konstanter ; t som utnyttjas i beräkningsgången enligt bilaga f 4A. Därmed behöver inte mätvärdesdatorn plomberas

i utan pannägaren kan själv ändra konstanterna för

beräkningarna då bränslebyte sker. Uppstâr behov

T kan i efterhand om fel

beräkningarna justeras

i » vid kontroll eller revision.

uppdagas

7.2 Auktoriserad kontroll Den pannägare som vill utnyttja mätning som underlag för miljöavgift registrerar detta hos ansvarig myndighet och får då instruktioner för hur mätningen och kontrollen skall ske. Bland annat en lista med auktoriserade företag som kan utföra kontrollen. Då installationen av mät-

{ skett anlitar ett av konsystemet pannägaren trollföretagen för godkännande. Kontrollanten genomför då jämförande mätningar med egna typgodkända mätsystem.

Därefter skall kontroll ske minst en gång per år. Planerar pannägaren att övergå till ett bränsle som inte redovisats vid den första kontrollen skall kontrollant tillkallas och godkänna beräkningsunderlaget. Detsamma gäller då ändringar vidtas i mätsystemet eller

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67

l989-08-Ol

omständigheter som påverkar dettas funktion uppstår.

Omfattningen av den auktoriserade kontrollen framgår av ramprogrammet i bilaga 5.

7.3 Kontrollföretag

Det finns nu i landet ett tiotal mätkonsulter som åtar sig mätningar och kontroller av det slag som kontrollen enligt 7.2 innebär. Bilaga 6. Alla företagen har inte mätsystem som är typgodkända enligt TA-Luft. Det är emellertid mycket sannolikt att ett sådant krav mycket snabbt skulle hörsammas av mätföretagen.

Auktorisation av mätföretag och kontrollanter för mätsystem som ger restitution på miljöavgift bör innehålla följande delar:

1. Ett oberoende laboratorium arrangerar årlig interkalibrering för de auktoriserade kontrollanterna. Vi antar att SNVs luftlab i studsvik kan åta sig det uppdraget.

2. Varje person som skall genomföra kontrollmätningarna deltar en gång om året i interkalibrering. syftet är att genom jämförelsemätningar minska de systematiska skillnader i mätresultat som kan uppstå genom val av komponenter i mätsystem och olika sätt att hantera dem. 1 l

3. Det företag som åtnjuter auktorisation 1

skall åta sig att för varje kontrolluppdrag använda auktoriserad person för hantverket och att denne skall ha tillgång till typgodkänd utrustning. Företaget skall också åta sig att kontrollanterna får tillräcklig utbildning så att de kan uppfylla sina åtaganden.

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 33 l989-08-Ol

7.4 Installation av mätutrustning I Sverige finns fyra företag som kan leverera typgodkända mätsystem enligt TA-Luft. Dessa företag kan enligt tillgängliga uppgifter leverera och installera ett hundratal mätsystem om året i sverige. Marknaden för närvarande gör emellertid att en anhopning av beställningar sannolikt skulle ge leveranstider längre än sex månader.

Ytterligare ett antal företag finns representerade på den svenska marknaden. De flesta av dessa har mätinstrument men begränsad erfarenhet av att leverera mätsystem. Det gäller också Opsis AB som enligt uppgift kan leverera 100 mätutrustningar för NO, och årligen. De

N02 S02

torde inte av egen kraft åstadkomma detta antal färdiga mätsystem. Opsis mätutrustning är inte ; kalibreringsbar på ett enkelt sätt och uppfyller

E inte för närvarande de krav vi föreslår.

* Vi bedömer att två år från beslut om att införa miljöavgifter kan 150 pannor vara försedda med mätsystem som motsvarar kraven. Efter ytterligare ett halvt år kan totalt 200 pannor ha mätsystem. Det kommer att uppstå ett flertal leveranser som inte motsvarar specifikationen. Därför är 7 kontrollen av mätsystemen avgörande.

7.5 Kostnader l De allra flesta pannor som kommer i fråga för mätningar har godtagbar energimätning och mätning av och rökgastemperatur sker efter

pannan. Nyinvesteringen är därmed ett mätsystem för och med mätvärdesdator. Det

NOX, S02 C02

tillkommer också kostnader för att ta fram beräkningsunderlag programmering m m. Vi bedömer

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 34 l989-08-01

att investeringen blir 550 000,-. Exkluderas S0 2 minskas för vissa mätsystem kostnaden till 500 000,- per panna.

Den pannägare som beslutar att installera ett mätsystem får räkna med att tillsynsmyndigheten kommer att komplettera kontrollprogrammet inom någon tid. Därmed permanentas behovet av mätutrustningen även om miljöavgifter inte motiverar fortsatt mätning efter nâgra år. Avskrivningstiden bör därför sättas till fem år och med 15 % internränta uppstår en årlig kapitalkostnad på 165 000,-. Underhåll och service för mätsystemet beräknar vi till 75 000,- medan tillsyn och kontroll beräknas kosta pannägaren 50 000,-. Den auktoriserade kontrollen för pannägare med en panna kan uppgå till 100 000,-. I tabell 10 har den beräknade årskostnaden sammanställts för enbart samt för +

NOX-mätning NOX SOX-mätning.

Tabell 10 Årskostnad för mätning av och

NOX SOX-utsläpp

Enbart + NOX NOX SOX kkr kkr Kapitalkostnad 150 l65 Underhåll och service 70 75 Tillsyn 50 50 Auktoriserad kontroll 80 100 Summa årskostnad 350 390

För mätning på 200 pannor fordras att pannägarna direkt investerar i storleksordningen 110 Mkr i mätsystem. Årskostnaden för mätningen blir i storleksordningen 80 miljoner. Därav omsätter den auktoriserade kontrollen 20 miljoner.

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67

1989-08-01

8 KVÄVEOXIDAVGIFT

Utformas miljöavgift för kväveoxider oberoende av ML kan avgiften utgöra ett tillägg till energiskatt och lämpligen betalas då bränslet förbrukats. Alla pannenheter av någon storlek kan separat redovisa bränsleförbrukningen. kan beräknas på en utsläppsschablon

NOX-avgiften

för varje bränsle. Den pannägare som väljer att å

1 mäta och då kan uppvisa ett lägre utsläpp än

NOX schablonen anger får restitution. Tabell 11 visar ett beräkningsexempel. Vi har antagit att en stor del av småpannornas förbrukning av trädbränslen inte skulle redovisas. Därför kan inte avgift på ett enkelt sätt utgå för denna förbrukning. Kväveoxidavgiften beräknas därför gälla för bränslemängd motsvarande 125 Twh per år.

Tabell ll Kväveoxidavgift enligt schablon

Träd- Gas 501 505 bränslen Kol Avfall Torv Totalt ; I Schablonvärde g/HJ 0.10 0.10 0.15 0.20 0.20 0.20 0.20 1 på 1/mun 350 350 540 720 1000 720 1000

1 NOK-utsläpp

1 Årlig Energimängd Tuh 2.5 50 30 20 15 4 3 125

§ Schablonmässigt beräknad t/år 900 18000 15000 14000 15000 3000 3000 70000

NOX-mängd

vid

HDX-avgift

10 kr/kg uo Mkr 9 150 150 14 150 30 30 700 20 kr/kg uo um: 15 350 320 2a 300 50 50 1400 40 kr/kg Hkr 35 720 540 se 500 120 120 2800

1 N02

\ \ Med de schablonvärden som används i exemplet blir avgiftsbaserat åtsutsläpp av 70 000 ton.

NOX

Beslutar utredningen att föreslå en schablonbaserad behöver frekvensen av pannor

NOX-avgift

som har större utsläpp än vad vi anger i tabellen närmare undersökas. schablonvärdena för NOX-

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 36 1989-08-Ol

utsläpp bör sättas så högt att endast ett mycket begränsat antal pannor har ett verkligt utsläpp som är större än schablonen för bränslet. Beräkningsexemplet visar att totalt skulle energisektorn betala med 700, 1400

NOX-avgift

eller 2800 miljoner om året beroende på vilken avgiftsnivå som beslutas.

8.1 Avgiftsnivån Beräkningsexemplet i tabell ll visar att halva belastar olja och gas. Vi har i

NOX-avgiften

tabell 7 uppskattat att från den

NOX-utsläppet

enskilda pannan som eldar olja eller gas med enstaka undantag är mindre än 10 ton om NOX året. Även med på 40 kr/kg blir den

NOX-avgift

totala avgiften inte större än 400 000 kr per år.

Det är möjligt att upp till 200 pannor som eldar inhemska bränslen, kol och avfall kan visa upp ett så lågt jämfört med schablon-

NOX-utsläpp

utsläppet att avgiftsminskningen täcker kostnaderna för mätning och driftoptimering. Tabell 12 upptar 200 pannor som vi beräknar har så lång drifttid att samtliga förbrukar 40 Gwh bränsle per âr. Tillsammans svarar de för ungefär 45 % av från energisektorn. Genom

NOX-utsläppet

mätning av i rökgaserna och den driftopti-

NOX

mering som kan uppnås med begränsade investeringar tror vi att kan reduceras med

NOX-utsläppet

7 000 ton per år.

L/LJ

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 1989-08-01

Tabell 12 Pannor som lönsamt kan utnyttja NO -avgift enligt schahlon x schablonutsläpp Beräknat utsläpp Restitution, vid Panneffekt Antal GWh bränsle av av 40 krhng i avgift

NOX NOX NOX-reåxktion

HH ton/år ton/år ton/år miljoner

K01(Torv

1 1 su_ 69 17000 11000 15210 4100 227.6 Trädbrärxslenlhvfall

›50 23 6000 4300 4300 1100 44.0

1 Sri 131 17100 IBM 114!) % 148.4 [

Totalt 200 34900 30100 27700 7000 376 .8

Beräkningen visar att totalt 376 miljoner om

Z året skulle blir restitutionen från totala

§ energisektorns avgift på 2 800 miljoner ifall samtliga 200 pannor försågs med mätsystem och lyckades reducera med 25 %. För de

NOX-utsläppet

pannor som förbrukar mycket bränsle blir avgiftsminskningen betydlig. För de pannor som förbrukar 1 enbart 40 Gwh bränsle blir avgiftsreduktionen i mellan 500 och 600 tusen kronor. För dessa fordras att nivån på restitution är 40 kr för att ett ekonomiskt incitament skall föreligga att reducera och mäta det.

NOX-utsläppet

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 38 1989-08-01

Den totala på 2 800 miljoner

NOX-avgiften

fördelad på 125 Twh bränsle innebär en ökad energikostnad med 2 öre per kwh. Det är en begränsad kostnad som inte höjer värmepriset generellt med mer än ungefär 7 %.

enligt denna schablonmodell innebär

NOX-avgiften

att energisektorn betalar 2 800 miljoner om året och får ekonomiskt incitament för att reducera utsläppet med 7 000 ton Avgiften reduceras NOX. för 200 pannor med totalt 376 miljoner. Nettokostnaden för energisektorn blir 2.4 miljarder om året. Samhällets vinst blir att

NOX-utsläppet

minskar, men till priset:

2 400 000 000 343 kr/kg

7 000 000 NOX

enligt denna schablonmodell blir i

NOX-avgiften

praktiken en energiskatt på några öre per kwh i de flesta anläggningarna. För upp till 200 pannor skapar den förutsättningar att påverka utsläppet och samtidigt reducera avgiften. För ett litet antal pannor med mycket stor bränsleförbrukning kan underlätta större

NOX-avgiften

investeringar i t ex katalytisk rökgasrening såvitt garantier finns för att restitutionen får räknas från en hög utgångsnivå på

NOX-utsläpp

under hela avskrivningstiden. Det skall då gälla även om villkorsnivån på tillåtet

NOX-utsläpp

sänks vid omprövning enligt ML.

En frikopplad från ML måste förses

NOX-avgift

med regler för samordning av restitutionen på med sanktionsåtgärderna om ut-

Nox-avgiften

släppet är större än vad tillståndet enligt ML anger. Annars uppstår sannolikt konsekvenser som kan störa respekten för gällande villkor. L/LJ

MI LJÖKONSULTERNA MKS-89/67

1989-08-01

Följande exempel beskriver den motsättning mellan ML och som kan uppstå:

NOX-avgift

En pannägare som förbrukar 100 Gwh torv i sin panna får schablonmässigt 4 miljoner

NOX-avgiften

enligt vårt beräkningsexempel med 40 kr per kg Pannan är prövad enligt ML och

NOX. NOX-villkoret

är satt till 0.15 g/MJ. Genomförs mätningarna och villkorsnivån redovisas blir

NOX-avgiften

reducerad med 1.8 miljoner. Visar mätningarna att är 35 % större än villkors-

NOX-utsläppet

värdet kan pannägaren ändå göra anspråk på en miljon i avgiftsreduktion.

Exemplet belyser tvâ problem som måste lösas om i denna form skall användas. Det är,

Noxavgifter

dels restitution vid villkorsöverskridande dels hur man skall motivera restitution för

NOX-utsläpp

som inte är tillåtna enligt ML.

Vi anser att enligt schablon av

NOX-avgifter

dessa skäl inte bör genomföras men främst därför att leder till mycket hög kostnad för systemet varje kg som hindras från utsläpp.

NOX

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 40 1989-08-01

9 MILJÖAVGIFT PÅ BRÃNSLEN Miljöavgifterna skall fungera som ett ekonomiskt styrmedel och bidra till att uppnå miljöpolitiska mål. Regeringen skall göra en sammanvägning mellan förslagen till miljöavgifter och förslagen till energiskatter. Miljöavgiftsutredningen skall föreslå avgifter på utsläpp av svavel, kväveoxider och koldioxid.

Vi anser mot den bakgrunden att miljöavgifterna bör samordnas. Ingen separat avgift med visst antal kr per kg svavel, kväveoxid och koldioxid anges. I stället bör miljöavgiften spegla samhällets uppfattning av de olika bränslenas sammantagna miljöpåverkan. Avgiften bör vara differentierad så att den medverkar till att styra över förbrukningen till önskade bränslen. Den skall vara separerad från energiskatten och inte påverkas ifall energisektorn genom att minska bränsleförbrukningen bidrar med mindre avgifter.

Incitament för att minska utsläpp kan skapas genom att pannägaren får bonus på de mängder av svavel och kväveoxider som innehålls jämfört med vad som tillåts vid prövningen enligt ML. Denna fråga behandlas separat i avsnitt 10.

Vi avstår från att beröra avgiftsnivån, men gör från miljömässiga utgångspunkter en bedömning av hur avgiften bör differentiera bränslena. Med hänsyn till inverkan på koldioxidbalansen, utsläppet av försurande ämnen och restprodukterna kommer vi fram till en gradering av bränslena enligt tabell 13.

L/LJ

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 1989-08-Ol

Tabell l3 Förslag till miljöavgift för bränslen

Bränsle Miljöavgift öre/kwh

Gas 1.0 M Eol 1.4 M E05 2.0 M Trädbränsle M Kol 3.0 M Torv M Avfall 1.4 M

Skatt plus avgift för t ex gas beräknas enligt formeln E + 1.0 M öre per kwh. omräkning kan därefter lätt ske till de vikt- eller volymsenheter som är ändamålsenligt för det enskilda bränslet.

Basvärdet för miljöavgift (M) bör vara lika för samtliga bränslen, medan energiskatten (E) antagligen sätts individuellt och ändras från tid till annan. Det är givetvis möjligt att ansätta ett negativt värde på E för att gynna utnyttjande av ett bränsle framför andra.

En kombination av energiskatt och miljöavgift som åstadkommer både önskad bränslebesparing och prioriterar användningen av bränslen med låg miljöavgift fordrar kraftig omläggning av dagens skattesatser inom energisektorn. Tabell 14 visar dagens energiskatt och bränslepris tillsammans med ett uppskattat värmepris i anläggningarna.

Bilaga 2 MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 42 1989-08-01 Tabell 14 Energiskatt, bränslepris och värmekostnad sommaren 1989

* osäker, stor prisvariation L/LJ

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 1989-08-Ol

10 BONUS FÖR MINSKADE UTSLÄPP En differentierad miljöavgift kan bli ett styrmedel för valet av bränsle och medverka till bättre energihushållning. Den bidrar däremot inte till att minska utsläppet från pannan där bränslet eldas.

Avgiftssystemet kan kompletteras med en bonus för pannägare som redovisar reduktion av kväveoxider och svavel jämfört med tillåtna utsläpp enligt ML. För pannor som ännu inte fått särskilda villkor för måste en schablon

NOX-utsläpp

tillämpas tills vidare. Svavellagens generella villkor kan tillämpas för För

SOX-utsläppet. NOX

utgår vi från schablonnivån 0.28 g/MJ.

, Ett bonussystem av denna typ berör bara de pannor som genomför mätning och bonus utgår för den mängd förorening som innehålls i förhållande till den lovgivna mängden. Bonussystemet får därför karaktär av temporär insats för att snabbare minska utsläppen än vad som blir fallet med enbart miljöskyddslagen som styrmedel.

Möjligheten att åstadkomma ett minskat utsläpp är specifikt för den enskilda pannan. Vi har konstaterat att begränsade investeringar och mätning kan åstadkomma en halvering av \ NOXi utsläppet i en del pannor. Hur stor bonus som behövs för att täcka kostnaderna för åtgärder och mätning beror av reduktionen och den årliga bränsleförbrukningen i pannan. Den mängd kväveoxider som kan undandras från utsläpp i en enskild panna framgår av tabell 15.

8-

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 44 1989-08-01

Tabell 15 Begränsningav från en pannanmedtvå skilda nivåer på tillåtet utsläpp

HDX-utsläpp

10 95reduktion 25 95reduktion 50 t reduktion Bränslemängd från utsläppsnivån från utsläppsnivån från utsläppsnivån GHh/år 0.28 g/HJ 0.1 g/HJ 0.28 g/HJ 0.1 g/HJ 0.28 g/HJ 0.1 g/HJ ku par år

lox-raduküm

Tabellen visar att den panna som förbrukar 50 Gwh bränsle och kan reducera

NOX-utsläppet

med 25 % minskar utsläppet med mellan 4000 och 12500 kg per år. Den stora skillnaden i

NOX

beror enbart på vilket villkors-

NOX-begränsning

värde som gäller för pannan. Med bonusnivån 40 kr per kg får pannan med villkoret

NOX

0.1 g/MJ ett bonusbelopp på 160 000 kr/år

NOX

medan pannan med villkoret 0.28 g/MJ får ett bonusbelopp på 500 000 kr/år. Det innebär att bonusnivån 40 kr/kg endast ger ekonomiskt NOX incitament för ett begränsat antal pannor med stor bränsleförbrukning.

I landet finns ungefär 200 pannor som förbrukar minst 40 GWh fastbränslen. Vi väljer att beräkna bonusnivân så att flertalet av dessa kan förses med mätsystem. Bonusbeloppet för skall ge

NOX

pannägaren kostnadstäckning för mätkostnaden. Det är idag endast ett fåtal pannor som har strängare än 0.15 g/MJ. Den nöd-

NOX-villkor

vändiga nivån för att ge bonusbeloppet 350 000 framgår av tabell 16.

L/LJ

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 45 1989-08-01

Tabell 16 Beräkning av nödvändig bonusnivå vid 40 GWh/år. Tillåtet 21600 kg/år

NOX-utsläpp

% 10 25 50

NOX-reduktion

Uppmätt kg/år 19440 16200 10800 NOXutsläpp Bonusbaserad kg/år 2160 5400 10800 mängd NO X Bonusnivå för kr/kg 162 65 32 att uppnå 350000 i årsersättning

Tabellen visar att det fordras 65 kr per kg

NOX

för att pannan med 40 Gwh bränsleförbrukning och 5400 kg/år i uppnådd skall ge

NOX-begränsning

bonusbelopp motsvarande mätkostnaderna. För de följande beräkningarna använder vi bonusnivån 70 kr per kg som exempel. Denna bonusnivå är

NOX

högre än den miljöavgift för svavel i olja som föreslagits. En större bonus för innehållen

NOX

än för svavel är emellertid rimlig. Marginalkostnaden för att reducera kväveoxider i dagens pannor är större än för att reducera svavelutsläppet.

För svavel bör bonusnivån 30 kr per kg vara möjlig att etablera ifall miljöavgiften för svavel i olja godtas av riksdagen.

Används i den panna som motsvarar exemplet i tabell 16 kol, torv eller avfall som bränsle är pannan sannolikt försedd med avancerad rökgasrening eller är en FB-panna. Den behöver därför uppnå endast en begränsad sänkning av svavelutsläppet för att bonusbeloppet skall överstiga

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 46 1989-08-01

tilläggskostnaden för Den till-

SOX-mätning.

kommande årskostnaden för mätningen har vi beräknat till 40 000 kr. Med bonusnivån 30 kr/kg svavel ger ett minskat utsläpp på 1333 kg svavel per år bonusbeloppet 40 000 kr. Är gränsvärdet för pannans svavelutsläpp satt till 0.1 g/MJ erhålls bonusbeloppet då utsläppet är 10 % lägre än lovgivet.

Vårt förslag är att bonus utgår med 70 kr per kg och 30 kr per kg svavel för den mängd som NOX pannägaren kan visa att utsläppet är lägre än villkorsvärdet för pannan.

Konsekvensen av detta bonussystem är att ett antal pannägare t ex alla som har avfallspannor kan erhålla en betydande bonusbelopp under någon tid. Den möjligheten minskar då koncessionsnämnd eller länsstyrelse skärper villkoren för tillåtna utsläpp från pannan.

Väljer utredningen att föreslå ett bonussystem enligt modellen kan denna börja verka tidigast 1991. Det förutsätter att regeringen tar förslaget till riksdagen under våren 1990 och att förslaget antas där före sommaren. Med riksdagsbeslut som grund kommer pannägarna att överväga bonussystemets möjligheter för deras olika pannor. Sannolikt kommer då beställningar på mätsystem att läggas så att leveranser sker från januari 1991. Till eldningssäsongen 1992/93 kan 150 pannor vara försedda med godkända mätsystem. Efter årsskiftet 1992/93 kan 200 pannor vara försedda med godkända mätsystem. Det förutsätter att ansvariga myndigheter under 1990 utfärdar föreskrifter för mätsystem och auktorisation. Det inledande arbetet med interkalibreringen behöver ske första kvartalet 1991.

L/LJ

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 1989-08-01

Tabell 17 visar en sammanställning av bränslemängd och pannor där bonussystemet kan utnyttjas.

Tabell 17 * Pannor för bonussystemet

Bränsleslag Panneffekt Kolltorv Trädbränslenzhvfall HW Antal GWh bränsle Antal GWh bränsle

i

- 10 10 400 45 1800 § 10 - 20 15 1500 29 3500

E

Ä 20 - 50 20 3600 34 5800 S0 24 12300 23 6000 å Smnna 69 17800 131 17100

Totalt omfattas 200 pannor med en sammanlagd bränslemängd på 35 Twh per år. Alla pannor beräknas förbruka minst 40 Gwh.

Utsläppet av kväveoxider och svavel från pannorna samt förväntad reduktion framgår av tabell 18 där också bonusbeloppen anges.

L Tabell 18 Utsläpp av kväveoxider och svavel samt bonus Svavelutsläpp Bonus

NOX-utsläpp

Panneffekt Antal HW pannor reduktion reduktion Hkr/år ton/år ton/år ton/år ton/år s L NOX 10 ä 1100 300 1000 100 21 3 Ä N 10 - 20 12 3200 800 2000 500 56 15 20 - 50 E 6800 1700 4000 1000 119 30 3 8000

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 48 1989-08-01

Beräkningen visar att utsläpp av 7000 ton kväveoxider och 4000 ton svavel kan undvikas med ett bonusbelopp till pannägarna på 610 miljoner. Under de första åren måste man räkna med att vissa pannägare kommer att få en extra bonus genom att särskilda villkor inte finns för deras pannor. Överslagsmässigt kan det beloppet uppgå till 200 miljoner det första året. Hur länge denna extra bonus utgår beror på hur snabbt omprövning av befintliga villkor kommer till stånd.

För pannor, som får nya villkor anpassade helt enligt den utsläppsbegränsning som är tekniskt möjlig, kommer ingen bonus att utgå. Vid den tidpunkten har bonussystemet inte längre någon verkan. Miljöskyddslagen har helt tagit över som samhällets styrmedel.

L/LJ

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 Bilaga 1.1 (2) 1989-08-01

BEGREPP OCH OMRÄKNINGSFAKTORER

Effekt och energi är begrepp som ofta används i För att begränsa siffrornas antal vid rapporten. större effekter eller energimägnder används förkortningarna:

=

k (kilo) 103, tusen

=

M (Mega) 106, miljon

=

G (Giga) 109, miljard

=

T (Tera) 1012, biljon

Effekt är energi per tidsenhet:

1 kilowatt (kw) 1 000 watt (W) 1 megawatt (MW) 1 000 kw 1 gigawatt (Gw) 1 000 000 kw

Energi är produkten av effekt och tid:

1 kw under 1 timme 1 kilowatttimme (kwh) 1 megawatttimme (MWh) 1 000 kwh 1 gigawatttimme (Gwh) 1 000 000 kwh

toe (ton oljeekvivalent)

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 Bilaga 1.2 (2) 1989-08-01

Energiinnehâll i bränslen (ungefärliga riktvärden)

Energiinnehâll:

E01 9880 kwh/m3

E05 10820 kwh/m3

Kol 7400 kwh/ton

N-gas 10800 kwh/ 1000 m3

Gasol 12790 kwh/ton

Bensin 8720 kWh/mg

Råolja 10070 kwh/m3

Densitet:

E01 0.835 ton/m3

E05 LS 0.94 ton/m3

3 N-gas 0.8 ton/1000 m

Gasol 0.53 ton/m3 Bensin 0.75 ton/m3 Råolja 0.85 ton/m3

L/LJ

Bilaga 2 MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 Bilaga 2 1989-08-01 UTDRAG FRÅN SA TRYCKKÄRLSREGISTER ABStatens Anlg ggmggovnigg UTSÖKNING PANNOR - UTOH OBJEKTKOD ÅEII, GE/, ORSAKSKOD 4 OCH 5 OCH ÖVRIGA PANNOR NED ENBART ENERGIKOD E (=EL) SAHMANSTÅLLNING HELA LANDET A N T A L P A N N O R SKOGS* EFFEKT*) OLJA KOL TORV BRÄNSLE GAS ANNAT TOTALT

ll 0,5 =5 HH Il )5 (=10 HH ll

UFJUGW

10 =20 HW H )20 (=50 HH H )50 HW Stockholm 8906-16

W

Pannorna är registrerade för flera bränslen. Det leder till att exempelvis i effektgruppen F anges totala antalet till 192 medan summeringen av pannorna för de skilda bränslen ger suman 239 pannor i gruppen.

Bilaga 2 MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 Bilaga 3 1989-08-01 VARAKTIGHET FÖR DRIFT AV PANNOR I ETT VÄRMEVERK Figuren visar att avfallseldningen bedrivs alla årets timmar endast med avbrott för revision av pannan. Den svarar för 20 % av energin. Panneffekt 5 MW. Kolpannan körs under 6 000 timmar och producerar 50 % av energin. Panneffekt 25 MW. Trädbränslepannan körs 3 000 timmar och producerar 20 % av energin. Panneffekt 20 MW. Oljepannorna används för topplast och som reservkapacitet. De körs maximalt 1 500 timmar och producerar 10 % av energin. De har tillsammans en effekt på 50 MW.

MH

166”

Olja 19 own

Trädbränslen 50 GWh

Kol 116 GWh Avfall 43 GWh Årets timmar

Bilaga 2 MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 Bilaga 4 1989-08-01 MÄTNING Av UTSLÄPP FRÅN PANNOR

Innehåll Beräkningar av utsläpp Anvisning för mätning

Bilaga 2 MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 Bilaga 4 A.1 1989-08-01

BERÄKNING AV UTSLÃPP FRÅN PANNOR

Beräkningarformler för rökgasflöde:

Våt rökgasvolym vid = 0 % nm3 våt rökgas per MJ bränsle.

0,

_ 22.7 4.77 5.77 E_ 3.77 4.77 g_ , 3 G1 ( C + * ° * S * (1) ov Hu 12 4 2a 32 32.1 18 ) v°t gas m /JB

Torr vid = 0 % nm3 torr MJ bränsle.

rökgasvolym rökgas per

22.7 4.77 3.77 E_ _ 3.77 4.77 _ 3 - C + H + 0 + S) torr gas nm ...(2)

Got Tu (T2 T 28 T2 72.1 /HJB

Stökiometrisk halt i torr vid = 0 % vol-%. rökgas

C02 02

L C0 = 12 -100

2(t) vol-?s ...(3)

(4%-c+_-H+--“_-0++-s)

I formel (1) - (3) betecknar:

Hu är bränslets effektiva värmevärde MJ/kg f) är andel kol i bränslet är andel väte i bränslet är andel kväve i bränslet

IZIIDOZEIS

är andel syre i bränslet är andel svavel i bränslet är andel fukt i bränslet

L/LJ

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 Bilaga 4 A.2

1989-08-01

Bränsleenergi som förbrukas beräknas som timmedelvärde enligt

formeln:

z + * .( Cp ([I] 25) HHh (4)

PB [Fn] Ps PB (Sov 20.940 1

ä

Det specifika utsläppet av beräknas enligt: NOX

= 2.05 - [NO ] :Li mzli 3.6 - G (5)

NOX x ot g/lfvmB

[C02]

Det specifika utsläppet av svavel beräkns enligt:

m s - 1.41 _ _ _län_ 3.6 _ ... (5)

[sox] Got g/Hüha

[C02]

Timmedelvärdet av utsläppet beräknas enligt:

= - g/h ... (7)

nox PB

u(“0x)

z s . g/h (a)

M(svave1) PE

I formel - (8) betecknar ] mätvärden och (4) [

[Pn] är timmedelvärdet av nyttiggjord energi, Mwh

är timmedelvärdet av halten 0 i rökgasen efter den sista

[02]

panndel som omfattas av energimätningen, vol % våt gas

[T] är timmedelvärdet av mätt på samma

rgkgastemperaturen

rökgas som halten C

02,

är timmedelvärdet av rimlighetskontrollerad korrigerad [NOX] halt av i emitterad rökgas, volyms ppm

NOX

är timmedelvärdet av rimlighetskontrollerad korrigerad [SOX] halt svaveloxider i emitterad rökgas, volyms ppm

är timmedelvärdet av rimlighetskontrollerad halt i

[C02] C02

emitterad rökgas, vol-%

För beräkningen används därutöver följande konstanter:

är tillägg för pannans strålningsförlust. Tillägget väljs

Ps

individuellt för varje panna, vanligen enligt DIN 1942, Mwh

Cp är rökgasens specifika Dess värde anges för varje

värge.

bränsle och panna, MJ/nm C

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 Bilaga 4 B.l 1989-08-01

ANVISNING FÖR MÄTNING AV OCH FRÅN PANNOR

NOX sox

1 Tillämpning Anvisningen anger krav för mätning och dokumentation av utsläpp av och från pannorna.

NOX SOX

Redovisade utsläpp erhållna med mätsystem och dokumenterade enligt anvisningen utgör underlag för restitution av miljöavgift.

2 Mätstrategi Utsläppen av och mäts och beräknas som

NOX SOX

timmedelvärden uttryckta som gram per Mwh bränsle. Beräkningarna företas enligt formel 1 - 6 i bilaga 4A. Utsläppsmätningen baseras på att nyttiggjord energi alltid mäts. (Det sker enligt separata föreskrifter.)

Tillförd bränslemängd kan mätas direkt vid oljeoch gaseldade pannor.

Med utgångspunkt från nyttiggjord energi och det specifika rökgasflödet för bränslet beräknas förbrukad bränsleenergi med hjälp av och

rökgastemperatur. Dessa hjälpparametrar mäts efter de värmeytor som omfattas av energimätningen.

Halterna av NO, och mäts i rökgasen som

S02 C02

emitteras.

O och rimlighetskontrolleras mot varandra.

2 C02

Övriga mätsignaler rimlighetstestas också innan de godtas i datorn som timmedelvärden. Tillägg sker för andel NO och S0 . NO kan också mätas 2 3 x direkt.

L/LJ

Bilaga 2

l MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 Bilaga 4 3.2 1989-08-01

Uppfyller något mätvärde som används för beräkningen av utsläppet inte rimlighetskriterierna kan beräkningen inte ske. Då redovisas inget utsläpp för denna timme p g a fel i mätsystemet.

Mätresultaten för enskilda timmar och dygnsmedelvärdet redovisas i en dygnsrapport som bevaras. I denna skall samtliga konstanter i beräkningarna enligt bilaga 4A anges i klartext. Separat skall journaler över kalibrering och kontroll av mätsystemet bevaras i anläggningen.

Mätsystemet redovisas schematiskt i figur 1.

HÄTSYSTEH Aska Rökgaser : Bränsle Eko Rökgasä). FV-eko rening

Mätvärdesdator

3 Provtagning

3.1 Val av mätplan Prov på rökgasen tas i två mätplan:

- O och bestäms efter rökgastemperatur p nnan. - SO och CO bestäms den NO, på rökgas

som ef er reniåg emitteras genom

skorstenen.

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 Bilaga 4 B.3 1989-08-Ol

Mätplanen väljs så att provgasen representerar hela rökgasflödet.

- Antalet i provpunkter mätplanet anpassas så att provgasen motsvarar genomsnittet av rökgasen. - skall vara försett med Mätplanet provtagningsstudsar för kontrollmätning.

3.2 Gasberedning Vid provtagning med extraktivt mätsystem skall representativt gasflöde uttas från mätplanet. Provgasen befrias från stoft vid temperatur över daggpunkten. Provgasen leds till kondensering i glaskylare genom en provgasledning uppvärmd över daggpunkten. Kylningen av provgasen skall ske till kontrollerad temperatur nära OOC. Provgasen uppvärms åter och transporteras till en delningspunkt från vilken varje gasanalysinstrument tillförs det gasflöde som behövs för analysen. överskottet avleds mot konstant tryckfall. Testgaser för nollpunktskontroll och kontroll av ändpunkt tillförs provgasledningen direkt vid rökgaskanalen.

Vid in situ-mätning elimineras behovet av provgasberedning. Mätinstrumenten skall då vara placerade i ett mätplan med god åtkomlighet. Kontroll av nollpunkt och ändpunkt med hjälp av testgaser skall kunna ske utan demontering av instrumenten.

4 Mätsystemet Mätsystemet utgörs av gasberedning, analysinstrument och mätvärdesdator. Används analysinstrument för insitu-bestämning utgår gasberedningssystemet. Mätsystemet måste vara kalibreringsbart med testgas.

T./T..T

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 Bilaga 4 B.4

1989-08-01

Mätsystemet skall vara typgodkänt enligt TA-Luft eller i annan ordning kunna dokumenteras ha samma prestanda. Det innebär att följande skall gälla för mätsystemet:

- o Tillgängligheten måste vara minst 90 s. Med tillgänglighet avses störningsfri drift.

- får inte till Tvärkänsligheten uppgå mer än 14 % av det känsligaste mätområdet. Tvärkänslighet är störpåverkan från andra gaskomponenter i rökgasen.

- med som innehåller Kalibrering testgaser kända halter av gaskomponenten skall lätt kunna ske. Kalibreringen skall innefatta gasberedningen.

- svarstiden för hela får mätsystemet inte överstiga 200 sekunder. Med svarstid avses den tid som åtgår från det rökgasens sammansättning ändras tills mätsignalen svarar mot-90 %av koncentrationsändringen.

- mellan kontrolltill- Nollpunkten får, fälllena, inte driva mer än :Z % av det känsligaste mätområdet.

- får mellan kontrolltill-

Ändgunkten

fällena inte driva mer än 14 % av det känsligaste mätområdet.

- Mätvärdesdatorn bör ha till möjlighet val av integrationstid, men normalt används 60 minuter. Används samma mätsystem för mätning av flera parametrar eller för växelvis mätning i flera gaskanaler skall timmedelvärdet baseras på minst fem integrationsperioder under en timmen. Integrationstiden för varje period får inte understiga 5 minuter.

4.1 Ånalysinstrument

För bestämning av (NO + och bör i

NOX N02) S02

första hand typgodkända analysinstrument väljas. I tabell 1 upptas de typgodkända instrumenten

9-

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 Bilaga 4 B.5

1989-08-01

vid tidpunkten april 1988. Ytterligare instrument beräknas tillkomma.

Tabell 2 Typgodkända och

S02- NOX-instrument

Gas- Modell Tillverkare komponent

1 Vösthoff

S02 Mikrogas-MSK-S02-E

Ultramat 2 Siemens UNOR 6 N-R Maihak GM 21 sick URAS 3 G Hartmann & Braun URAS 3 E Hartmann & Braun Modell 2225 Measurex Ultramat 32 Siemens Ultramat 3 siemens S0 -UV Binos Leybold UN R 6 N-F Maihak S0 -UV Berlina Leybold

URÃS 3 K Hartmann & Braun

Ultramat 21P/22P Siemens Vösthoff

Mikrogas-S02

NO Modell 951 Beckman RADAS 1 G Hartmann & Braun RADAS 1 E Hartmann & Braun Modell 2225 Measurex Ultramat 32 Siemens UNOR 4 N-NO Maihak UNOR 6 N-NO Maihak UNOR 6 N-F Maihak NO-IR Binos Leybold Ultramat 21P/22P siemens Binos Leybold

N02 N02-UV

Av dessa typgodkända instrument är enbart SICK GM21 in situ-instrument.

System för typgodkännande av instrument som mäter hjälpparametrarna och är inte

02 C02

etablerat.

Analysinstrument för byggda på IR-teknik och

C02

med samma tillverkare och prestanda som de typgodkända bör utnyttjas. L/LJ

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89 / 67 Bilaga 4 B. 6 1989-O8w0l

För används företrädesvis kalibreringsbart

in situ-instrument med zirkoniumoxidcell. Dessa instrumentmodeller mäter direkt i våt rökgas.

02 Det förenklar mätvärdesbehandlingen.

Används instrument för med paramagnetisk mät-

princip skall utrustning för kontroll av gasflödet genom mätcellen finnas. Gasflödet skall registreras i mätvärdesdatorn för rimlighetskontroll av O -signalen. 2

4.2 Mätvärdesdatorn Insamling av mätsignaler, bearbetning och lagring av mätdata bör i första hand ske med typgodkända mätvärdesdatorer. Ett flertal TA-Luft-godkända modeller finns att tillgå.

Mätvärdesdatorn ska ha kapacitet för att registrera mätvärden enligt bilaga 4A, beräkna och redovisa timmedelvärden och dygnsmedelvärden. Registrering av mätdata som timmedelvärden skall › ske efter rimlighetskontroll av mätsignalerna. Det innebär att enskilda mätsignaler och samvarierande mätsignaler skall ligga inom bestämda gränser för att godtas som timmedelvärde (mätvärde). Gränserna för rimlighet måste fastställas individuellt för varje panna och varje mätplan. saknas för enskild timme något mätvärde för beräkning av utsläpp anges detta som bortfall av mätsystemet. Datorn skall rullande lagra mätvärden av beräknade och enskilda mätsignaler under minst 48 timmar så att de kan skrivas ut om man vid granskningen av dygnsprotokollet finner behov att spara mer detaljerad dokumentation.

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 Bilaga 4 B.7 1989-08-Ol

5 Databearbetning och redovisning Direkt i mätvärdesdatorn eller i ansluten beräkningsdator bearbetas mätvärdena enligt beräkningsgången (bilaga 4A). För varje bränsle som eldas i pannan införs aktuellt värde för:

ov ot

°°2(t)

_

Ps

cp

och tillägg för och NO i förekommande fall.

S03 2

som beräknade mätvärden lagras i mätvärdesdatorn:

[Pn] uppmätt nyttig energi Mwh beräknad bränsleenergi Mwh

PB

mätvärde av vol ppm torr gas

[NOX] NOX

mätvärde av vol ppm torr gas

[SOX] SOX

mätvärde av vol-% torr gas

[C02] C02

beräknat utsläpp av

NOX NOX g/MwhB

S beräknat utsläpp av svavel

g/MWhB

Till datorn skall vara kopplad en skrivenhet som producerar dygnsprotokoll med timmedelvärden och dygnsmedelvärden. Detta dokument skall arkiveras och sparas i fem âr. Utöver tim- och dygnsmätvärden enligt ovan skall på dygnsprotokollen av de använda värdena på beräkningskonstanterna för bränslet anges i klartext.

Varje förändring av datorns mjukvara inmatade konstanter o dyl skall automatiskt skrivas ut och journalföras.

L/LJ

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 Bilaga 4 B.8

1989-08-01

Kontroll 6 kontroll av mätsystemet är mycket Regelbunden för att upprätthålla presicionen i väsentligt mätresultaten. Kontrollen består av pannägarens och årlig kontroll av auktoriserad egenkontroll kontrollant.

6.1 Egenkontroll kontrolleras regelbundet med hjälp Mätsystemet av testgaser för nollpunktsdrift och ändpunktsdrift. Testgaserna för ändpunkten skall hålla en halt av och som utgör 80 - 90 s

02, C02, NOX S02

av respektive mätområde.

Tidsintervallen mellan kontrollerna väljs så att nollpunkts- och ändpunktsdrift inte överstiger % respektive i4 % av mätområdet. :2

I samband med kontrollerna bestäms också svarstiden för mätsystemet.

Resultaten av egenkontrollen samt service och underhåll av mätsystemet dokumenteras i separat Nollpunkts- och ändpunktsavvikelse samt journal. svarstid för varje kontrolltillfälle. Till anges skall fogas analyscertifikat över de journalen testgaser som används.

6.2 Auktoriserad kontroll Den auktoriserade kontrollen genomförs första då mätsystemet skall tas i bruk för att gången redovisa utsläpp för restitution av miljöavgift. Därefter kontrollerna en gång varje år upprepas eller då väsentliga ändringar av mätsystemet företas.

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 4 B.9 Bilaga 1989-08-01

Skall i pannan eldas bränslen som inte redovisats vid kontrollen skall auktoriserad kontrollant tillkallas för att avgöra vilka konstanter som skall programmeras i mätvärdesbehandlingen. Den auktoriserade kontrollen genomförs enligt separat ramprogram.

Pannägaren avsvarar för att den auktoriserade kontrollen blir genomförd.

Bilaga 2 MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 Bilaga 5 1989-08-01

KONTROLL AV UTSLÃPP FRÅN PANNOR

Innehåll Ramprogram för kontroll av mätsystem Metod för bestämning av i rökgasen

S03

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 5 A.l Bilaga

1989-08-Ol

Ramprogram AUKTORISERD KONTROLL AV MÄTSYSTEM FÖR REGISTRERING AV OCH

NOX- SOX-UTSLÄPP

Ramprogrammet beskriver kortfattat den kontroll som skall ske då en pannägare registrerat mätsystemet vid sin panna hos riksskatteverket. Mätsystemets resultat skall läggas till grund för restitution av miljöavgifter för utsläppen.

Den auktoriserade kontrollanten genomför och dokumenterar följande:

Kontroll av att mätningen av nyttiggjord energi [P ] vid pannan sker enligt riktlinj r. Flödesmätningen skall ske enligt DIN 1952.

Kontroll av mätdata som ingår i beräkningen av rökgasförlusten.

Kontroll av att beräkningen av rökgasförlusten sker korrekt för de bränslen som pannan används för.

Kontroll av att specifika rökgasflödet är korrekt beräknat och programerat i datorn.

Kontroll av att korrektionsvärdet för strålningsförlust är godtagbar för pannan. Jämförelse sker med DIN 1942.

Kontrollmätning av mätsystemet mot kontrollantens egen TA-Luft-godkända utrustning som appliceras i samma mätplan som mätsystemet.

Kontroll av SO -halten i rökgasen. Detta företas enom kontrollerad kondensering, bilaga 5A, och minst fem prov skall tas. Tillägget för SO programmeras i mätvärdesdatorn.

Har pannägaren valt mätsystem för

enbart NO kontrolleras och dokumenteras I

vilket tillägg som skall göras för 1 N02.

Tillägget programmeras i datorn.

3 L/LJ i

Bilaga Z

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 Bilaga 5 A.2

1989-08-01

Den jämförande mätningen av mätsystemet och kontrollmätutrustningen skall företas vid minst tre haltnivåer på NO X och SO . Kontrollmätningen omfattar

minst êio timmars drift fördelat på två

dagar.

Kontroll av de gränser som lagts in i mätvärdesdatorn för rimlighetskontroll av mätsignaler.

Kontroll av beräkningsgången i datorn då timmedelvärden räknas fram och summeringen av dygnsmedelvärden.

Kontrollföretaget samanställer på basis av sin kontrollants undersökning en rapport som tillställs skattemyndigheten och pannägaren. Av rapporten skall framgå för vilka bränslen kontrollen utförts och från vilken tidpunkt mätsystemet kan läggas till grund för restitution av miljöavgiften.

Planerar pannägaren att övergå till bränsle som inte avsetts vid kontrollen skall han kalla på kontrollanten för komplettering av beräkningarna i mätvärdesdatorn.

vidtar pannägaren ändringar i mätsystemet eller åtgärder som påverkar mätsystemets funktion skall kontrollanten tillkallas för att vidimera att åtgärderna inte fördärvar mätresultaten.

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 Bilaga 5 B.l 1989-08-Ol

METOD FÖR BESTÄMING AV I RÖKGASEN

S03

1 Orientering och användningsområde

Denna metod överensstämmer med brittisk standard BS 1756.

Metoden kan användas för rökgaser när man vill erhålla halten i som stickprov.

S03

2 Princip Metoden bygger på att man suger rökgaserna genom en uppsamlare (se figur 1) med kontrollerad temperatur, och kondenserar ut ur rökgaserna.

S03

Temperaturen på uppsamlaren måste vara mellan vattendaggpunkten och syradaggpunkten, i praktiken blir mellan 60 - 90°C. Håller man temperaturen detta intervall kommer endast 0.01 ppm av svavelsyran att passera uppsamlaren utan att kondensera.

Efter provtagning tvättas uppsamlaren med 5 %-ig isopropanol. Tvättlösningen titreras med 0.02 N NaOH.

SO absorberas i en tvättflaska, kopplad i serie 2 med uppsamlare fylld med 3 %-ig väteperoxid. Denna tvättlösning titreras med 0.3 N NaOH.

3 Störningar Vid provtagning på rökgaser med hög stoftkoncentration, får man ett stoftlager framför glasullsproppen. Detta stoftlager kan reagera med i

S03

rökgserna och man får en för låg halt. Om stoftet är alkaliskt blir risken större att det adsorberas För att minimera störningen av

S03.

L/LJ

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 Bilaga 5 B.2 1989-08-01

stoftet bör man ej provta under längre tid än 15 - 20 minuter.

4 Kemikalier och lösningar

4.1 Tvättlösning 5 %-ig isopropanol försatt med 2 ddr bromfenolblått per 50 ml lösning. Lösningens pH justeras till 4.6 med utspädd och tillbaka titreras

HZSO4

med 0.02 N Na0H.

4.2 Natriumhydroxid 0.3 N och 0.02 N ställd mot redan ställd 0.1 N med bromfenolblått som indikator.

HZSO4

4.3 Bromfenolblått Lös 0.5 g av fast bromfenolblått 1.0 liter 20 %-ig etanol.

4.4 Väteperioxid 3 %-ig väteperioxid med 2 ddr bromfenolblått per 50 ml lösning. Lösningens pH justeras till 4.6 som vid pkt 4.1.

4.5 svavelsyra Normalitet 0.1 exakt känd.

4.6 Aceton

5 Utrustning Sond med kulslipning Uppsamlardel, termostaterad, se figur 1 Tvättflaska, ÅF3 (pump, gasur, rotameter och gelflaska 6 st E-kolvar 250 ml och 100 ml med slipad propp

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 Bilaga 5 B.3 l989-08-01

Temperaturindikator, vakuumpump 2 st sprutflaskor, slang 1 st 10 ml mikrobyrett, 50 ml byrett Värmeband, asbestgarn Aluminiumfolie, glasull Silokonfett, 10 st pastörpipetter

6 Provtagning

6.1 Förberedelser se till att SO -uppsamlaren är ren och torr. 3

Fyll tvättflaskan till 1/3 med den 3 %-iga väteperioxiden Fyll vatten i uppsamlaren

(H202).

och värmepatronen. Vattnet skall stå någon cm över inloppet i uppsamlaren (se till att alla luftblåsor komit ut ur värmepatronen).

Värm vattnet genom att koppla ström till värmepatronen. Koppla uppsamlarens termoelement till en temperaturindikator. Under tiden vattnet värms upp lindas hela glassonden med ett värmeband. Värmebandet isoleras genom att man lindar asbetsgarn över bandet, eventuellt kan man överst linda aluminiumfolie. I sondens bakre ände sätter man som stoftfilter in en glasullspropp ca 3 - 5 cm lång, se figur 2. Proppen fixeras genom att göra en gemliknande spärr av najtråd. (OBS! Ny propp för varje prov.)

Alla slipningar smörjs med siliconfett. Kopplat upp apparaten enligt figur 1 och se till att den är tät, genom att starta pumpen och håll filtret för sondöppningen. Det skall då inte gå _ tvättflaskan. Om man har flöde ä någon gas genom genom tvättflaskan kontrollera alla kopplingar. Anslut värmebandet till ström. L/LJ

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 Bilaga 5 B.4 1989-08-01

Låt sond och filter nå en av 200 temperatur 250OC. Har temperaturen på vattnet i uppsamlaren

stigit till ca 90°C är apparaten färdig för

provtagning.

6.2 Provtagning Avläs gasuret och starta pumpen och sug så mycket det går utan att väteperioxiden skummar över.

Anm: (Vid en halt av 20 ppm ger 50 liter

S03

gas en âtgång av ca 4 ml 0.02 N Na0H.)

Efter det att tillräckligt mycket gas passerat stäng av pumpen och avläs utsugen volym.

Ta ut sonden ur kanalen och starta pumpen och sug lokalluft genom sonden för att lufta l (ca 10 därefter glasullsproppen liter). Koppla bort sonden coh tvättflaskan. Koppla vakuumpumpen direkt tlil E-kolven. Starta pumpen och spruta tvättlösning genom uppsamlaren (se figur 3) 40 ml, byt därefter E-kolv och spruta ytterligare 10 ml tvättlösning genom uppsamlaren, om denna inte avfärgas är uppsamlaren fri från

S03.

Avfärgas lösningen får man slå de senaste 10 ml till den första tvättomgången och därefter spruta 10 ml ytterligare och upprepa detta tills lösningen inte avfärgas.

6.3 Torkning av uppsamlare För att torka uppsamlaren efter provtagning sköljer man den med aceton. Det sker på samma sätt som när man tar tillvara utkondenserad

S03.

Därefter suger man lokalluft genom uppsamlaren för att fâ bort acetonångorna.

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 Bilaga 5 B.5 1989-08-01

7 Analys

S03-bestämning

Hela provet titreras till en blå slutpunkt (samma färg som tvättlösningen hade från början) med 0.02 N Na0H från en 10 ml mikrobyrett.

S02-bestämning

hälls över i E-kolv och tvätt-

HZOZ-lösningen

flaskan skakas med ytterligare något absorptionslösning som därefter hälls till E-kolven. Tvättningen upprepas tills absorptionslösningen inte avfärgas. Absorptionsvätskan försätts med 2 - 3 droppar bromfenolblått och titreras med 0.3 N NaOH från 50 ml byrett till blå slutpunkt.

8 Resultatberäkning eller torr = (ppm, volym gas)

S03 S02

3 T - N - 11.35 - 10 = V

där T = Titrand ml N = Normalitet NaOH ll Volym på provet uttryckt i liter beräknat som torr gas vid NTP

L/LJ

Bilaga 2

MI LJÖKONSULTERNÅ MKS-89/67 Bilaga 5 B.6

1989-08-01

agila h _ leehoeLcMn-VT 75e. xoumou. - ;w uneørrømsâmaisua bmøaoat

aLøCouo Luang:) H60 VAQMEBAOD

vixnspn carl

I I J l i l

-wÃnFLasnA

F62 So l I I l I l

»LT II EFTEK sToFT FILTEK

annu-unna...,

V10 s-roFTPepUT/xcauauc. ?DF?Fp4.75 I år: l I Nar MH l i I l 1 l á o UGISYCÃLU* NI minsta btw/own

Bilaga 2 MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 Bilaga 5 B.7 1989-08-01

,CDPPLAD DIEEICI .v PA muP n N73

Figur 3

10 Referenser 1. Brittisk Standard, BS 1756. Part 4:l985 Section Two: Teh Determination of Sulphur Dioxide and Sulphur Trioxide. 2. The Determination of Sulphur Trioxid in Flue Gases by H Goksoyr and K Ross. J Inst. Fuel: 1962:252.

L/LJ

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67 Bilaga 6

1989-08-01

MÄTKONSULTER SOM UTFÖR UPPDRAG SOM INNEFATTAR KONTROLL AV OCH FRÅN PANNOR

NOX- SOX-UTSLÃPP

Energi Miljö Konsult AB EMK Kronetorpsgatan 70 212 27 MALMÖ

Industriell Miljökontroll i Enköping AB IMKAB Ekebygatan 2 199 33 ENKÖPING

Industrins Miljöanalys AB IMAB Box 1083 581 10 LINKÖPING

Kjellgren Miljöteknik AB KMT Box 35 577 00 HULTSFRED

METLAB Miljö AB Box 2 199 21 ENKÖPING

Miljökonsulterna i Studsvik AB 611 82 NYKÖPING

statens Provningsanstalt Energiteknik Box 857 501 15 BORÅS

VBBkonsu1t AB Gullbergs Strandgata 3 411 04 GÖTEBORG

VIAK AB Miljöteknik Box 519 162 15 VÄLLINGBY

ÅF-IPK AB BOX 47086 402 86 GÖTEBORG

L/LJ

IO--

Bilaga 2 A

«..as§2a-s*sz.;2 Teknisk

sâaâiijáéâøaçasz rapport

Uppdrag/Identifikation . Damm Rappon n, P51OA 1989-10-02 MKS-89/67-1

Tue!ochförfattare MÄTFEL VID BESTÄMNING AV FRÅN

NOx-UTSLÄPP

ENERGISEKTORN

I vår rapport till Miljöavgiftsutredningen, MKS-89/67, frán augusti 1989 beskriver vi ett system för mätning av utsläppen och kvalitetskontroll av mätresultaten.

Vi ger där ingen närmare redovisning av storleken på mätfelen som uppstår med kvalitetssäkrade mätsystem.

Vi har nu tagit del av det förslag till utformning av NO -avgifter som utredningen bearbetar. Mot den bakgrunden kompletterar vi här rapporten med beskrivning av mätfelens inverkan på redovisade utsläpp av kväveoxider från pannor.

St sv i ktober 1989 r

n

Ja B gst öm

SL066

Miüökonsulterna Telefon Telex Telefax i StudsvikAB 0155-21000 64013studss 0155-63064 61182 NYKÖPING

Bilaga 2 A MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67-1 1 1989-10-02

INNEHÅLL

NOK-AVGIFT

2 MÄTSYSTEM FÖR 3

NOX-UTSLÄPP

3 MÄTNING AV 4

NOX-UTSLÄPP

4 TILLFÄLLIGA MÄTFEL 11 5 SLUTSATSER 19

Bilagor a Felkalkyl avseende metod A b Felkalkyl avseende metod B c Känlighetsfaktorer vid beräkning enligt metod A d Känlighetsfaktorer vid beräkning enligt metod B

Bilaga 2 A MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67-1 2 1989-10-02

1 NOK-AVGIFT Det förslag till som utredningen

NOK-avgift

bearbetar innebär enligt den text vi tagit del av följande punkter som berör mätning och mätsystem. Mätningarna beräknas ske av kväveoxider från samtliga pannor som har installerat effekt på 10 Mw och producerar minst 50 Gwh på ett kalenderår. Pannägaren skall avge en deklaration med uppgift om hur många kg kväveoxider som släppts ut från pannan under året samt hur stor mängd energi som producerats.

Utöver årets totala energiproduktion i pannan fordras information om tillförd bränsleenergi under de timmar mätsystemet inte givit tillförlitliga mätvärden. Avsikten är att beräkna ett schablonmässigt utsläpp av för den bränsle-

NOK

mängd som eldas utan mätning vid de avgiftsskyldiga pannorna.

Förslaget är utformat så att mätningen av inte behöver vara kopplat till den

NOK-utsläppet

bränsleenergi som utnyttjas. Det är därmed fristående från villkoren, som formuleras vid prövningen enligt miljöskyddslagen.

L/LJ

Bilaga 2 A

MI LJÖKONSULTERNA MKS-89 / 67- 1 3 1989-10-02

2 MÄTSYSTEM FÖR

NOX-UTSLÄPP

De mätsystem och den mätanvisning som redovisas i vår rapport MKS-89/67 är fullt ut tillämpbar för mätning av enligt utredningens

NOX-utsläpp

förslag.

Med ett sådant mätsystem erhålls mätvärden på utsläppet som också direkt kan användas för redovisning till miljöskyddslagens tillsynsmyndigheter. För den panna där mätningen enbart syftar till underlag för kan i vissa fall

NOK-avgift

direkt mätning av rökgasflödet ersätta en del av mätsystemet.

Mätfelet som alltid uppstår vid praktiska mätningar utgörs av ett tillfälligt fel som kan beräknas och med förutseende insatser begränsas till den nivå som kan godtas. Åtgärderna för att begränsa de systematiska felen i mätresultaten är lika betydelsefulla för att redovisningen av från närmare 200 pannor skall vara

Nox-utsläpp

jämförbara och rättvisande. De systematiska felen kan endast begränsas genom regelbunden kalibrering och kontroll av kvalitetssäkrade mätsystem. Vi utgår från att mätningar som underlag för förknippas med ett

NOX-avgifter

kontrollsystem i princip enligt vårt förslag i rapporten.

Bilaga 2 A MI LJÖKONSULTERNA MKS-89/67-1 4 1989-10-02

3 MÄTNING AV

NOX-UTSLÄPP

I bilaga 4 i vår tidigare rapport en återges beräkningsgáng för bestämning av

NOK-utsläpp.

Den förutsätter mätning av fem parametrar med kvalitetssäkrade mätinstrument och en relativt kraftfull beräkningskapacitet i den dator som rimlighetskontrollerar mätsignaler och beräknar kväveoxiderna som emissionsfaktor (g/Mwh bränsle) och utsläpp kg/timme.

Beräkningsgángen fram till slutformeln anges i bilaga 4 och upprepas inte här. Utsläppet av kväveoxider beräknas enligt metod A som:

= ° kg/h ...A

M(NOx) NOX PB

där är det specifika utsläppet enligt:

NOK

00 NO I 2.05 [NO] 2(t) 3.6 G g/HUh ...Ål x x ot B [C02]

och förbrukad bränsleenergi som timmedelvärde beräknas enligt:

[Fn] 4 P s B 20.9 1 - (G ° ( CP (KT) - 25)) ov )

De mätparametrar som erfordras för att bestämma enligt metod A är [Pn], [T],

M(N0x) [O2], [C02]

och

[N0X].

Med miljöavgiftsutredningens föreliggande förslag kan mätparametrarna begränsas till fyra. Det innebär att producerad energi inte ingår i beräkningssystemet utan redovisas separat. L/LJ

Bilaga 2 A

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67-1 5

1989-10-02

Utsläppet av kväveoxider beräknas enligt metod B:

[01 v 273 p Zvg _ i nmo)-2ms(m1 X X (27307) 1 [O ] Ztg

I formeln betecknar [ ] mätvärden där:

är timmedelvärdet av rimlighetskontrol- [NOK] lerad korrigerad halt av i emitterad

Nox

rökgas, volyms ppm.

] är timmedelvärdet av rimlighetskontrol-

[OZV g

lerad halt 0 1 rökgas som emitteras,

vol-% våt gaå

] är timmedelvärdet av rimlighetskontrol-

[ozt g

lerad halt 0 i den rökgas som emitteras,

vol-% torr gås.

[T] är timmedelvärdet av på

tempegaturen

den rökgas som emitteras, C

P är trycket på den rökgas som emitteras, bar.

A är arean av rökgaskanal där rökgas-

de?

flödet mäts, m

v är rökgashastigheten 1 rökröret med arean A, m/s

Rökgashastigheten är uppmätt genom beräkning

enligt:

(zQJåE)ä

S)

därAp är uppmätt tryckdifferens Pa.

?är rökgasens densitet som beräknas separat men kontinuerligt korrigeras i mätsystemet.

Den direkta mätningen fordrar att mätsystemet innehåller mätning av rökgashastighet. Vidare behöver -mätningen vara dubblerad. Ett

02 02-

instrument ersätter

C02.

Bilaga 2 A

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67-1 6

.,._ 1989-10-02 ..-i

En jämförelse av hur stora mätfel som uppstår vid beräkning efter endera av dessa beräkningsvägar kan endast företas med utgångspunkt från faktiska mätdata och en preciserad felkalkyl. Vi har valt att redovisa mätfelen för en anläggning med två pannor, båda med en installerad effekt på 40 MW. Den ena pannan eldas med flis och körs som baslast medan den andra är lastreglerande oljepanna som delar av dygnet är avställd. Båda pannorna antas vara försedda med den mätutrustning som vi då vi 1 förutsåg rapporten upprättade bilaga 4.

Pannorna är försedda med mätventuri för rökgasflödet enligt DIN-standard. Vi bedömer att denna fodras för att direkt mätning av enligt

M(N0x)

metod B skall ge mätfel jämförbara med beräkning enligt metod A. Mätning av med rökgasflödet enklare hjälpmedel än venturi är men möjliga, medför påtagligt större osäkerhet.

För att begränsa antalet parametrar i beräkningsgången för exemplen förutsätter vi att ingen ändring sker av rökgasens sammansättning mellan

sista värmeytan i pannan och rökrörets I

utlopp. beräkningarna har vi också negligerat felet i varierande lufttryck i pannhus och rökrör.

De nödvändiga mätsignalernas värden registrerade för den fliseldade pannan redovisas i tabell 1 och motsvarande mätvärden för i oljepannan tabell 2. I tabellerna har mätvärdena i kolumn 2, 3, 4 och 5 ansatts för att åskådliggöra normala driftvariationer. Övriga mätvärden är beräknade som en följd av de ansatta. För oljepannan har rökrörets area beräknats med utgångspunkt från att 8 m/s är lägsta accepterade rökgashastighet. Under antas dygnet L/LJ

Bilaga 2 A

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67-1 7 1989-10-02

oljekvaliteten ändras från ett lägsta effektivt värmevärde på 40 MJ/kg till det maximala 42 MJ/kg. På motsvarande sätt ändras under dygnet fukthalten 1 flisen inom den maximalt pá förekommande gränserna 1 anläggningen. Det innebär 1 exemplet från 40 % till 60 % fukthalt.

Tabell 1 Hätdatn från fliieldud panna

Bilaga 2 A

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67-1 8

1989-10-02

Tabell 2

Hätdata från oljeeldad panna

Z 3 4 5 6 7 B Pannelfekt syra Temperatur kväveoxider Koldioxid syre Rökgashas- [Ph] [0 V91 IT] (NOl tg] lighet lvl o x [C02] (02 Mil/h vol-x vit gas C ppmtorr gas vol-x torr gas vol-x torr gas n/s

sOQNIOUIÖKJND-l

4 4 4 3 3

uuuuununmnuuuunuuaan

första steg i beräkning av P Med den elemen- B. taranalys vi använt i exemplet blir maximala skillnaden för fliseldningen enligt tabell 3.

Tabell 3 Maximal skillnad i beräkningskonstanter för fliseldning

Bilaga 2 A

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67-1 9 1989-10-02

På motsvarande sätt räknas beräkningskonstanterna fram från oljeeldningen. De redovisas i tabell 4.

Tabell 4 Maximal skillnad i beräkningskonstanter för oljeeldning

Effektivt värmevärde 40 MJ/kg 42 MJ/kg

G 0.2838 0.2814 ov O.2507 O.2479

Got

15.9 15.6

C02(t)

Beräkningen av som timmedelvärde

NOX-utsläppet

för drifttiden ger med de båda beräkningsmetoderna inte identiskt samma värde. Skillnaden är främst resultatet av hur många siffror som används i beräkningen av de många delfaktorer som ingår. Tabell 5 redovisar kväveoxidutsläppet för pannorna med de två beräkningsvägarna.

Tabell 5 Beräknat utlllpp M(No) under dygnet x Drifttid Producerad M(NO) H(NO) x x timmer energi. Pn Beräknat enl Beräknat enl metodA metod B

M(N0x)

av tabellen är inte uttryck för mätfel. Det är enbart en effekt av den valda beräkningsgángen.

Bilaga 2 A

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67-1 10 1989-10-02

Samma mätdata ger med beräkning enligt metod B 1 - 2 % lägre utsläpp än beräknade enligt metod A. Endast en mycket långt driven standardisering av beräkningsförfarandet kan hindra att beräkningsmässiga skillnader av denna art uppstår.

Bilaga 2 A

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67-1 11 1989-10-02

4 TILLFÄLLIGA MÄTFEL För att visa mätfelet i timmedelvärdet som g beräknas av kväveoxidutsläppet har vi valt den 1 etablerade metod som bl a naturvårdsverket beskrivit för motsvarande felkalkyler.

Felberäkningen bygger på summering av delfelen som erhålls genom att lösa de partiella differentialekvationerna som sammanställts i bilagorna a och b.

Den avgörande frågan för att beräkna storleken på mätfelet är hur det relativa felet skall ansättas för varje mätparameter. Gasanalysinstrumenten förutsätts enligt bilaga 4 i vår rapport ha dokumenterad kvalitet minst motsvarande TA-Luft typgodkända. Det innebär att: översyn, kontroll och kalibrering sker med sådan frekvens att nollpunkten inte driver mer än 12 % av mätområdet. Ändpunkten driver inte mer än 34 % av mätområdet. Vi utgår vidare från att testgaser används med s k S-kvalitet. Det innebär att halten av testgaskomponenterna inte avviker mer än 12 % från angivet värde. I tabell 6 anges mätomráden för de gasanalyser som fordras.

Tabell 6 Gasanalysinstrument Komponent Mätområde Testgas

0-300 ppm 200 och 100 ppm

NOX

0-10 vol-% 4 vol-%

02 CO 0-20 vol-% 16 vol-% 2

Bilaga 2 A

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67-1 12 1989-10-02

Med utgångspunkt från tabell 6 kan det relativa mätfelet

§5

beräknas för respektive mätvärde.

De relativa mätfelen för gasanalyserna är sammanställda i tabell 7.

Tabell 7 Uppskattat relativt mätfel för gasanalyser beroende av mätvärde

[NOX] [02] [C02] öC02

EEEE E92

ppm Nox vol-% 02 vol-% C02

i

70 0.041 2 0.050 12.0 0.040 i 80 0.039 3 0.040 i i 100 0.036 4 0.035 13.0 0.038

i

110 0.035 5 0.034 120 0.034 6 0.033 14.0 0.038 130 0.034 7 0.037 150 0.033 8 0.041 16.0 0.036

Det relativa fel som anges är giltigt för ett enstaka mätvärde. Det * rimlighetskontrollerade timmedelvärdet som används i felkalkylen utgörs emellertid av mätsignaler från ett stort antal enstaka mätningar. Det relativa mätfelet är därmed en överskattning av det verkliga slumpmässiga felet.

Mätvärdet för rökgashastighet är som timmedelvärde pá samma sätt uppbyggt av många mätsignaler som vars i slumpmässiga relativa fel överskattas. M Det relativa felet är emellertid starkt beroende av mätvärdets storlek. För felkalkylen har

3!

enligt tabell 8 använts.

Bilaga 2 A MI LJÖKONSULTERNA MKS-89 / 67- 1 13 1989-10-02

Tabell 8

I medan ansatts med 0.02 för

ägg

l genomgående samtliga nivåer på mätvärden.

I tabell 3 och 4 anges den maximala slumpmässiga variation som kan förekomma i beräkningsfaktorerna G och . Det medför relativa fel enligt

ov Go t

tabell 9. j i I Tabell 9 \ Relativa fel i beräkningsfaktorerna Ä \ \ Fliseldning Oljeeldning

Å nm3/MJB §5 nm3/MJB §5

* 0.411 0.144 0.283 0.004

sov

0.284 0.063 0.249 0.006

Got

Det relativa felet i för flisen är visser-

Gov

ligen stort, men det återverkar obetydligt i det slutliga relativa felet då beräknas.

M(N0x) Got

i har större inverkan på det relativa felet. Det

i bör därför pátalas att för pannor där man kan

kontrollera variationsbredden i flisfukt,

Bilaga 2 A

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67-1 14 1989-10-02

krymper relativa betydelsen av felet i

Got

betydligt. varierar fukthalten endast mellan 40 % och 50 % halveras relativa felet i

Got.

Beräkningsresultaten av det relativa felet:

öM(NOx) M(NOx)

för samtliga timmedelvärden redovisas för flispannan i tabell 10 och på motsvarande sätt för oljepannan i tabell 11. Känslighetsfaktorn hos de olika förekommande felen redovisas för metod A i bilaga c och för metod B i bilaga d.

L/LJ

Bilaga 2 A

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67-1 15

1989-10-02

Tlblll 10 Icrlknlng av tillfllligt mtttel 1 utlllppet av kväveoxider. Plisnldad panna

METOD B METOD A Bcrlknlng genomritning Berlkntgg medhjllp av tillförd brlnlleenergl av röggnntlödc

NO-faktor NO-utnllpp NO-utullpp Brlnuleeqgggå x x 1

linne P ap NO om H(NO) auuøo ) HUD ) anwa ) B __5 x x x x x 1 nun rn g/nun no kg/h n(uo ) R9/h n(uo ) B x x x

1 39.7 0.022 511 0.079 20.3 0.052 20.2 0.065 2 39.7 0.022 511 0.079 20.3 0.082 20.2 0.065 3 39.7 0.022 511 0.079 20.3 0.082 20.2 0.065

i

4 39.7 0.022 S11 0.079 20.3 0.082 20.2 0.065 5 39.2 0.022 432 0.079 16.9 0.062 16.7 0.065 i 5 39.2 0.022 432 0.079 16.9 0.081 15.7 0.065

I

7 39.2 0.022 432 0.079 16.9 0.082 16.7 0.065 B 39.2 0.022 432 0.079 16.9 0.082 16.7 0.065

F , 9 33.9 0.022 433 0.079 14.7 0.063 14.6 0.066

10 33.9 0.022 433 0.079 14.7 0.063 14.6 0.066 11 22.5 0.022 433 0.079 9.75 0.063 9.66 0.072 12 22.5 0.022 433 0.079 9.75 0.083 9.66 0.072 13 21.7 0.022 300 0.086 6.50 0.088 6.42 0.094 { 1 14 21.7 0.022 300 0.066 6.50 0.088 6.42 0.094 15 21.7 0.022 300 0.086 6.50 0.068 6.42 0.094 E 16 32.3 0.021 275 0.085 8.90 0.068 8.89 0.069 : x 17 32.3 0.022 275 0.085 8.90 0.085 8.89 0.069 16 32.3 0.022 275 0.085 8.90 0.086 5.89 0.069 Ä 19 32.3 0.022 275 0.085 8.90 0.088 8.69 0.069 20 37.0 0.022 275 0.085 10.4 0.088 10.4 0.065 21 43.2 0.022 205 0.085 6.86 0.050 8.78 0.065 22 43.2 0.022 205 0.055 8.86 0.086 6.76 0.065 23 43.2 0.022 205 0.085 8.86 0.085 8.78 0.065 24 43.2 0.022 205 0.085 5.66 0.086 0.78 0.065

Konfidensintervallet vid 5 % risknivá ger timmedelvärdet för dygnet,

M(NOx)

° 1.96 EÖM

MN0 _ (Nox)

x

7§4° 8M(NOx)

Timmedelvärdet för dygnet blir för metod A

12.4i0.4 kg och för metod B 12.3:0.3 kg/h.

L/LJ nu-s0u1%9x4

Bilaga 2

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67-1 16

1989-10-02

?chill 11

Icrlknlng av ttllrllugt :Idol i utallppct av kvlvnaxider oljuldød pmm

METOD Å METOD B narlknlng genomIltning urlknlng ud hjllg av tillförd hrlnsluncggi av rökguflödn

Brunn”. 1 N0;-lnktor uox-utlllpp Nol-utsllpp ?han P GP NO GNO HUIO) 6H(NO) HUD ) GHUCO ) I _! x j: x x x x nun PI g/Hih NO kg/h H(NO) kg/h H(NO) B x x x 1 - 2 0 3 - 4 - 5 10.0 0.019 165 0.059 1.78 0.063 1.71 0.12 6 10.8 0.019 165 0.059 1.75 0.063 1.71 0.12 7 10.8 0.019 165 0.059 1.78 0.063 1.71 0.12 8 32.0 0.020 219 0.054 7.02 0.057 6.92 0.066 9 32.0 0.020 219 0.054 7.02 0.057 6.92 0.068 10 42.6 0.020 248 0.052 10.6 0.055 10.3 0.077 11 42.6 0.020 248 0.052 10.6 0.055 10.3 0.077 12 42.6 0.020 246 0.052 10.6 0.055 10.3 0.077 13 42.6 0.020 246 0.052 10.6 0.055 10.3 0.077 14 42.6 0.020 246 0.052 10.6 0.055 10.3 0.077 15 45.6 0.019 320 0.050 13.6 0.054 13.5 0.076 16 45.6 0.019 320 0.050 13.6 0.054 13.5 0.076 17 45.6 0.019 320 0.050 13.6 0.054 13.5 0.076 18 45.6 0.019 320 0.050 13.6 0.054 13.5 0.076 19 45.6 0.019 320 0.050 13.6 0.054 13.5 0.076 20 32.0 0.020 272 0.053 8.69 0.056 8.59 0.066 21 32.0 0.020 272 0.053 6.69 0.056 8.59 0.066 22 21.3 0.020 226 0.054 4.53 0.057 4.80 0.074 23 21.3 0.020 226 0.054 4.83 0.057 4.80 0.074 24 21.3 0.020 226 0.054 4.63 0.057 4.80 0.074

Konfidensintervallet vid 5 % risknivá ger timmedelvärdet för dygnet,

M(NOx)

1.96 XÖM M (NOK)

N°x °

720 zmuox)

Timmedelvärdet för dygnet blir för metod A 8.6:O.2 kg/h och för metod B 8.5:O.3 kg/h.

L/LJ

Bilaga 2 A

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67-1 17 1989-10-02

För fliseldningen leder beräkning enligt metod A till större relativt fel i timmedelvärdet pá än beräkning enligt metod B. Så blir inte

M(NOx)

fallet med oljeeldningen. För denna bör man särskilt märke till det kraftiga inlägga flytande som mätningen av gashastighet, v, får Vid låga laster ger felet i (v) ett

på M(N0x).

dominerande bidrag till det totala tillfälliga mätfelet. För den flispanna som kan begränsa den slumpmässiga variationen i flisfukt så att intervallet inte överstiger ungefär 15 %-enheter medför direkt mätning av rökgasflöde ingen fördel ur mätfelsynpunkt. Den oljeeldade pannan kan redovisas med ett än mer begränsat relativt fel för genom att direkt mäta oljeflödet.

M(N0x)

Det slumpmässiga (tillfälliga) mätfelet i timmedelvärdena är emellertid av underordnat intresse. De upprepade mätningar av

NOK-utsläppet

som företas är varje gång behäftat med ett relativt fel av ungefär samma storlek. Det i gäller i varje fall med beräkningsgáng enligt metod A. Förutsätter vi att de relativa felen för de enskilda timmedelvärdena är normalfördelade minskar konfidensintervallet betydligt för timmedelvärdet för dygnet och kalenderåret. Konfidensintervallet för det enskilda timmedelvärdet uppgår vid risknivån 5 % till:

öM(NOX) 1.96

ñzñögj-

Med upprepade mätningar och samma relativa fel krymper osäkerheten i det beräknade timmedel-

värdet med nä. De medelutsläpp som redovisades i

tabell 5 får därmed anses beskriva utsläppet inom ett konfidensintervall enligt tabell 12.

Bilaga 2 A MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67-1 18 1989-10-02

Tabell 12 Beräknat konfidennintervall

Halo ) H(No ) x Berälinat Konfidenn- Beräknat Konfidens- Drifttid enligt intervall enligt intervall metod A metod B

innebär att upprepas mätningen från pannorna under 100 dygn och utsläppet är detsamma kommer 95 av dygnen att ge ett beräknat medelutsläpp som ligger inom det angivna intervallet. Samtidigt innebär mätningar under 100 dygn att antalet mätningar vid flispannan uppgår till 2 400. Det slumpmässiga felet uttryck som konfidensintervall för timutsläppet är därmed mindre än 10.05 kg/h.

Det slumpmässiga felet i bestämningen blir i huvudsak utan inverkan då utsläppet under ett kalenderår bestäms som timmedelvärden och mäts kontinuerligt med kvalitetskontrollerade mätsystem.

L/LJ

Bilaga 2 A

v MKS-89 1 19 MI LJÖKONSULTERNA / 67- 1989-09-26

SLUTSATSER

Mätfelen vid bestämning av från

NOK-utsläpp

pannor består av systematiska fel och tillfälliga fel. De systematiska felen kan (slumpmässiga) endast hållas under kontroll genom kvalitetskontroll av använda mätsystem och återkommande liksom detaljerade anvisningar för kalibrering, och redovisning av de uppmätta utberäkning De exempel som presenterats visar att släppen. valet av beräkningsväg för att redovisa utsläppet under ett kan upp till 2 % skillnad i dygn ge redovisat medelutsläpp uttryckt som kg per timme. Denna skillnad utgör ett systematiskt mätfel och uppkommer enbart som en följd av vilken beräkningsformel som anbefalls. Likaså får den beräkningskapacitet som föreskrivs för datorn inverkan på slutresultatet.

De tillfälliga mätfelen uttryckta som relativ standardavvikelse i timmedelvärdet av

l NOX-

kan genom beräkning enligt förslaget i i utsläppet vår rapport MKS-89/67 göras relativt oberoende Å av enskilda mätparametrar och pannans last. Eldas pannan med mycket varierande bränslesammansättning uppgår mätfelet i timmedelvärdet till nära 9 % enligt redovisat beräkningsexempel.

Bakom denna felkalkyl finns en mycket konservativ av mätfelets storlek i det enskilda bedömning mätvärdet. Den tar inte hänsyn till att varje mätvärde som används i beräkningen av utsläppet under en timme utgör medelvärde av mätsignaler från många enskilda mätningar.

Det tillfälliga felet i medelvärdet av utslänpet per timme under ett dygn reduceras emellertid

Bilaga 2 A

MI LJÖKONSULTERNA MKS-89/67-1 20

1989-09-26

genom de upprepade mätningarna. Under förutsättning att mätfelet är normalfördelat uppgår osäkerheten, för det exempel som redovisas, i dygnsmedelvärdet till 12.4:O.4 kg/h kväveoxider beräknat som Fortsatta

N02. kontinuerliga

mätningar av utsläppet varje timme innebär att konfidensintervallet krymper och blir negligerbart. Det tillfälliga felet blir betydelselöst vid beskrivningen av osäkerheten i ársutsläppet av kväveoxider. Det gäller för alla där pannor man utövar god kvalitetskontroll av mätsystemet.

väljs metod A som erhålls dels beräkningsgáng det totala årliga utsläppet av kväveoxider (kg/år) och dels det specifika utsläppet av kväveoxider räknat som

g/MWhB. Därigenom

uppfyller mätningarna de krav som miljöavgiftsutredningen ställer och anger om samtidigt utsläppskraven enligt milöjskyddslagen uppfylls.

Bilaga 2 A

MKS-89/67-1 Bilaga a.1 (3) MILJÖKONSULTERNA

1989-10-02

FELKALKYL AVSEENDE METOD A

Timmedelvärdet av beräknas enligt:

NOK-utsläppet

= ° p (g/h) NOK B

M(NOx)

Felet i , beräknas enligt nedan:

M(Nox öM(Nox›

) tot

° öM = NO ap K

(N°x) Btot

= ° am P sno B

(Nox) xtot

° °

= )2 + )2)* ((N0x apa (PB anox öM(No x ) tot tot tot

Bränsleenergin beräknas enligt: PB

=

PB LB§%%B§ (Mwha)

= - °

§ö%§§%5-T

k Cp

sov

2([T]-25)

Felet i P 6 beräknas enligt följande:

B PBtot

_l_ ÖP °[P“] B 1-k

sp Il ([Pn] + Ps) (1-k)-2

ökt ot

L/LJ

Bilaga 2 A

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67-1 a.2 Bilaga (3)

1989-10-02

2 =

5[P“]) +

öptot [(I§E (([Pn]+Ps) (1-k)-2

aktot)2]*

Felet hos faktorn k, beräknas enligt nedan:

öktot,

_ , 20.9 . k _

Gov CP “T1 25)

ñrxrz]

_ - 20.9 . . Ök _ Cp 25) ...l

ÖGOV

ök = 2°9 Cp ([T]-25)

G05 2 502 ...2 (20.9-[02])

_ - 20.9 . . 5k ÖT

Gov Cp ...3

=

öktot ( (ekv 1)2 + (ekv 2)2 + (ekv 3)2 )*

Det specifika utsläppet av beräknas

NOX enligt:

= °°2t

2.05 3.6

NOK [NOK]

_ Got (g/MwhB)

[C02]

Felet 1 NO , öN0 beräknas nedan: X X enligt tot

sno - 2 ° os - -E335- 3 6 ° ° G °

x ö[NO 1 4 ot x

[C02]

= [Nox]

2.05 3.6 Ö

ÖNOX Got ...5

TEÖET CO2t

L/LJ

Bilaga 2 A MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67-l Bilaga a . 3 (3) 1989-10-02

-2 0 0 0 0 o 0 = - 2.05 3.6 Ö

ÖNOX [C02] [NOK] CO2t Got [CO2]...6

sno - 2 05 - [NO 1 - E233 ° 3 6 - se 7

x x [CO ] ot

ä

ÖNO ( (ekv 4)2 + (ekv 5)2 + (ekv s)2 + (ekv 7)2)

tot

L/LJ

Bilaga 2 A

MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67-1 Bilaga b

1989-10-02

FELKALKYL AVSEENDE METOD B

Timmedelvärdet av beräknas enligt

NOK-utsläppet

(O l 273 2

H(NO) I 2.05 [NO]EEL'A'S.G g/h ...B

x x (273*T)1 [0 I Ztg

Felet H(NO), 6H(N0) beräknas enligt nedan: x x tot

(O 1 273 2 GH(N0) - 2.O5vE' “_!jA3.6'6[N0] ...1 x (2730T) [o ] x Ztg

273 [OZVS] GHUIO) IINO] 2.05E A3.6'av ...2 x x (27341) [O 1 Ztg

273 23.6 6H(llo)-[No]2.05v_" 6[0] 3 x x (27341) ] Zvg

[On 9

[O 273 Zvg GH(NO)=-[NOJZ.OSV'E a3.6'c[o ] .4 z x 2 Ztg (27347) [0 ] 21:9

273 [ozvg]

aH(No)--[No]2.05v'* A3.6'6T 5 x x 2 [0 (27341) Ztg

2 2 2 2 25 GMNO) I ((evk 1) + (evk 2) 0 (ekv 3) 0 (ekv 4) 0 (evk 5) ) x tot:

Bilaga 2 A MILJÖKONSULTERNA MKS-89/67-1 Bilaga c

1989-10-02

KÄNSLIGHETSFAKTORER VID BERÄKNING ENLIGT METOD A

variabel Olja % Flis %

öM(NOx)

13 10 ÖPB tot

87 90

ö(NOx)tot

ÖP

Btot

öPn 100 80

0.1 20

öktot

ÖNOX tot

44 16

ö(N0x)

3 0.004

öCO2(t)

52 27

ö[C02]

1 57

öGot

vid beräkning av felet i vid oljeeldning

M(N0x)

är felen i och dominerande.

C02- NOK-mätningarna

vid fliseldningen där fukthalten har en variationsbredd mellan 40 - 60 % kommer felet 1 på att vara dominerande.

Got

Bilaga 2 A MI LJÖKONSULTERNA MKS-89/67-1 Bilaga d 1989-10-02

KÄNSLIGHETSFAKTORER VID BERÃKNING ENLIGT METOD B

variabel Olja % Flis %

öM(N0x)

24 27

6[N0x]

ö[v] 22 27 30 24

ö[O2vg]

24 22

6[O2tg]

6[T] 0.1 0.1

Feltillskottet från temperaturmätningen av rökgasen är försumbar, medan felen i de övriga variablerna ligger i samma storleksordning.

Bilaga 3

Effekter kommunala och

på

regionala energisystem

P

på svavel,

av

avgifter

:

kväveoxider och koldioxid.

$

i

I i

september

AA A vA AA A vv vv vvvv vv PV A AA AAA AAA AAAAAAA A AA A A AA v vv A A A p v v

I O u

Adress * Telelon Ä . . . Nordost as n61 B 031-42 8220

Erojektznnktad 413 11 åöte

8 utveckling

forskning

Bilaga 3

1989-09-12

Effekter på kommunala och regionala energisystem av avgifter på svavel, kväveoxider och koldioxid

Sammanfattning

Med hjälp av den s k MARKAL-modellen har vi studerat vilken effekt olika energiskatter och miljöavgifter kommer att få på kommunala och regionala energisystem. Vårt arbete har inriktats på tre typomráden; Göteborgs kommun, Uppsala kommun och Sydkrafts distributionsomrâde.

Med utgångspunkt från de scenarier som vi studerat kan man dra följande slutsatser:

- Även utan får man en miljöavgifter minskning av svaveloch kväveoxid-emissionerna jämfört med 1987 års nivå.

- Utöver detta ger miljöavgifterna (svave1=30 kr/kg, kväveoxider=40 kr/kg & koldioxid=25-35 öre/kg) ytterligare förbättringar. Pâ kort sikt, 1990-talet, ger miljöavgifter märkbart mindre emissioner:

svavel: - 10-20 % kväveoxider: - 15-20 % koldioxid: - 0-15 %

Dessa emissionsminskningar beror t ex på ökad värmepumpanvändning, ökat energisparande, att kol ersätts med flis och att ytterligare reningsåtgärder införs på vissa pannor.

- På lång sikt, 2000-talet, påverkar miljöavgifterna endast emissionerna marginellt.

- Moms på energi (enligt förslaget från kommittén för indirekta skatter) påverkar inte emissionerna nämnvärt.

- De stora som sker i förändringar energisystemen (och de förändringar av emissionerna som hänger samman med dessa) beror i stor utsträckning på andra faktorer än miljöavgifterna, b1.a.:

* som leder till ökad kärnkraftavvecklingen, elproduktion i kraftvärmeverk och kondenskraftverk, ökar emissionerna av svavel, kväveoxider och koldioxid.

* för skärpta miljökrav förbränningsanläggningar (av typen 50 mg/MJ,br för svavel och kväveoxider) minskar emissionerna.

* i stor skala minskar naturgasintroduktion emissionerna, främst av svavel.

- från kommittén för indirekta skatter om Förslaget förändrad beskattning av kondens-el (minskad avdragsrätt för bränsleskatt) leder till mycket kraftiga prishöjningar på råkraft. På grund av miljöavgifterna stiger priserna ytterligare.

Om man istället behåller dagens beskattning av kondens-el stiger råkraftpriset långsammare, vilket leder till att kraftvärmeutbyggnaden och konverteringen från elvärme i kommunerna går långsammare. Detta medför alltså att det behövs större elproduktion i kondenskraftverk.

- av det till moms Fjärrvärmen missgynnas förslag på fjärrvärme som kommit från kommittén för indirekta skatter (och som ingår i samtliga scenarier). I stora fjärrvärmenät där man har möjlighet att producera mycket kraftvärme-el med god ekonomi uppväger detta dock nackdelarna med moms.

I mindre nät, framför allt sådana som baserar värmeproduktionen på inhemska bränslen, blir den möjliga vinsten I I från liten och för dessa kan energimomselproduktionen förslaget bli mycket kännbart. I - är ett effektivt sätt att minska emissioner- ; Energisparande na av t ex svavel och kväveoxider. (En sparad kwh är en

l

g ren kWh.) I de flesta typer av bebyggelse finns det L utrymme för ytterligare ca 15-20 % samhällsekonomiskt lönsamt energisparande.

E

I de hus som värms av fjärrvärme är dock inte sparandet lika nyttigt i de fall då dessa används som värmesänka

E för kraftvärmeproduktion. Här kan dagens sparnivå vara

f tillräcklig.

? - I scenarier blir ett dominerande samtliga naturgasen bränsle från mitten av 1990-talet eller något senare. Här finns dock en märkbar priskänslighet. Vid ett högre natur- \ gaspris än de 80 kr/MWh (1989) som vi antagit, ersätts gasen delvis av lätt eldningsolja. Det blir alltså inte kol eller biobränslen som kommer in i stället för gasen.

- En till att blir ett så viktig anledning naturgasen dominerande bränsle, särskilt i fjärrvärmesystemen, är möjligheten att producera mycket el i naturgaseldade kraftvärmeverk. Detta blir mycket värdefullt då elpriserna stiger. Flera typer av kraftvärmeverk med höga a-värden (dvs stor elproduktion från ett givet värmeunderlag) kräver naturgas, gasol eller lätt eldningsolja som bränsle.

- Det är svårt att svar om kraftvärme ge något generellt på gynnas eller missgynnas av miljöavgifter. Det avgörande ur emissionssynpunkt är vilket elproduktionsslag som ligger på marginalen nationellt samt hur effektiv signalen om marginalkostnader (inkl. miljö) är mellan kraftbolag och kommun.

Bilaga 3

1. Inledning

Den planerade skatteomläggningen påverkar även energiområdet, t ex genom moms på energi. För närvarande utreds dessutom avgifter på utsläpp av olika skadliga ämnen. Om dessa avgifter införs kommer de även att påverka energisektorn.

Inom ramen för miljöavgiftsutredningen har vi fått i uppdrag att studera vilken effekt olika skatter och miljöavgiftskombinationer kommer att få på kommunala och regionala energisystem. Vårt arbete har inriktats på tre typomráden; Göteborgs kommun, Uppsala kommun och Sydkrafts distributionsområde. För dessa områden har vi redan tidigare genomfört studier och det finns därför väl genomarbetade och realistiska databaser som beskriver energisektorn i dessa områden.

Som hjälpmedel vid dessa beräkningar har vi använt den s k MARKAL-modellen, som tagits fram i ett internationellt samarbete inom International Energy Agency, IEA. Resultaten från modellen är ej prognoser utan talar om vad som bör göras för att nå ett uppställt mål (exempelvis lägsta kostnad) under förutsättning av en viss utveckling i omvärlden (energiprisutvecklingar, miljökrav etc). Utmärkande för MARKAL är förutom kopplingen energi/miljö, möjligheterna att samtidigt beskriva tillgång på energiråvaror, distribution av energi, storskalig och småskalig energiomvandling samt energibesparingar. Detta gör det möjligt att ur teknisk och ekonomisk synvinkel samtidigt studera samverkan och konkurrens mellan alla delar av energisystemet.

Efterfrågan på energi för uppvärmning samt energibehovet för driftel, hushållsel etc beräknas utanför MARKAL och anges därför som en beräkningsförutsättning i modellen. MARKAL kan hantera tekniska energibesparingar, vilka alltså i modellberäkningarna kan minska energibehovet. Detta görs i detalj för uppvärmning i bostads- och servicesektorn, men inte för industrin eftersom indataunderlaget är för dåligt där. Elsparåtgärder, förutom för elvärme, finns inte heller med.

Uppvármningsbehov, grundat på totalt uppvärmd yta, har för dessa studier tagits fram i samarbete med de kommuner, energiverk och kraftbolag som vi genomfört projekten tillsammans med.

MARKAL är alltså inte en ekonometrisk modell som gör beräkningar av energiefterfrågan utifrån en uppskattad ekonomisk utveckling i samhället, via priselasticiteter. ENMARK är ett exempel på en sådan modell.

Vi har studerat ett antal scenarier med olika kombinationer av skatter och miljöavgifter. Förutsättningarna för de olika scenarierna framgår av kapitel 3 scenarier.

Resultaten presenteras både i form av figurer och kortfattade figurtexter.

Bilaga 3

2. Förutsättningar 2.1. Förutsättningar, generella Råkraftpriserna kommer att stiga även med dagens energibeskattning. Det finns flera orsaker till detta, bl a kärnkraftavvecklingen, utbyggnadsbehov på grund av ökad efterfrågan samt Vattenfalls höjda avkastningskrav. I våra kommunala studier har vi på senare tid använt en rákraftpris-prognos som kan sammanfattas i följande tabell: Rákraftpris, exkl skatt, (kr/MWh) År 1989 År 1998 År 2010

skall alltså ses mot bakgrund av detta. En stor del av prishöjningen är alltså helt oberoende av nya energiskatter och miljöavgifter.

I En viktig fråga är hur råkraften skall betraktas ur I I utsläppssynpunkt. Det finns flera möjliga modeller: E [ 1) Râkraften betraktas som ren. Detta stämmer ju ur ett snävt kommunperspektiv men man inser ju problemen om alla kommuner i Sverige tillämpar denna princip, eftersom man i då kan köpa sig fri genom att byta bränslen mot el inom l kommunen.

2) Râkraften betraktas som om den producerats i fossileldade Å kondenskraftverk och dess utsläpp belastar kommunens l r utsläppsbudget. Detta gör kraftvärme mer attraktiv i och med att den ger lägre utsläpp. I verkligheten är det * dock så att det finns till ren rákraft från ju tillgång vattenkraft och kärnkraft.

3) Kommunen får tillgång till sin andel av ren rákraft och belastas för utsläpp från övrig rákraft i förhållande till sin andel i denna. (Tillgången på ren rákraft minskar i takt med kärnkraft-avvecklingen, figur 3.7.)

Här har vi valt att följa den sista modellen. (Detta sätt att 3 resonera missgynnar i viss utsträckning kraftvärme. Eftersom i kraftvärmen förmodligen alltid kommer att konkurrera med fossileldad kondenskraft är det ju gynnsamt för Sverige ju mer kraftvärme-el som produceras i kommunen eftersom kraftvärmen är effektivare.)

l2-

Bilaga 3

Figur 2 . l GÖTEBORGSANDEL AV REN RÅKRAFT

Elanvändning \(nme)

* ø _ _ _ - “ ” ” 4 ; _ - °kraft från fossileldade kondenskraftverk och/eller 3 --Vattenkraft kraftvaxne 8. kärnkraft

2 .- Vattenkraft & vindkraft 1 ...

1986 1992 1998 2004 2010

Bränslepriser: [kr/MWh] (1988 års priser, exklusive skatter)

År 1989 År 2010

Detta har gjorts för att simulera ett normalt leveransavtal för naturgas.

För de fullständiga förutsättningarna hänvisas till MARKALdatabasen. Nedan föl jer dock ett urval av de viktigaste indata som använts v id beräkningarna:

Bilaga 3

Fjärrvärmeproduktionsanläggningar: Invest. Fast omk. Rörl omk. Elkvot Verkn.grd [kr/kW] [kr/kW] [kr/MWh]

Emissionsfaktorer: Energiteknik Svavel Kväveoxider Koldioxid & bränsleslag [mg/MJ] [mg/MJ] [g/MJ] Fjärrvärmeanläggningarz

gaseldade

Blockcentraler:

gaseldade - koleldade 240 280 93 - fliseldade 10 150

Mindre pannor: - 50 70 74 oljeeldade (Eo 1) - 1 100 55 gaseldade - vedeldade 10 50

Kondensproducerad råkraft: (g/MJe1, mg/MJe1) 50 120 193

Kostnader och prestanda för reningsåtgärder presenteras i tabell 1, bilaga 1.

2.2. Förutsättningar, Göteborg

De förutsättningar som är specifika för Göteborg är huvudsakligen:

* finns från 1989. Naturgas tillgänglig

Bilaga 3

På grund av planerings- och byggtider är det inte realistiskt att tro att nya kraftvärmeverk kan komma i drift förrän år 1995.

Från och med 1995 gäller emissionsrestriktioner med 50 mg/MJ för både svavel och NOX som ett bubbelkrav för fjärrvärmesystemet och 100 mg/MJ respektive 150 mg/MJ för blockcentraler. Restriktionerna införs från 1989. gradvis

Avfallsförbränningen betraktas som en verksamhet som inte styrs av energihänsyn, varför värmen frán ses förbränningen som spillvärme utan kostad.

Spillvärmen är i de aktuella beräkningarna fria från utsläpp (dvs utsläppen uppkommer oberoende av om spillvärmen utnyttjas eller ej).

2.3. Förutsättningar, Uppsala

Utöver de antaganden som gäller är generellt följande specifikt för Uppsala:

k kommun har förbundit Uppsala sig att ta hand om grannkommunernas avfall t.o.m. 1995, varför sopförbränningen fram till denna tidpunkt är bunden vid 715 Dessutom GWh/år. ingår Uppsalas sopförbränning i energisystemet varför förbränningen är förknippad med kostnader och emissioner. (Svavel: 53 mg/MJ, Nox: 170 mg/MJ samt C02: 57 g/MJ)

Torven från Sveg är p.g.a ett villkorslán bunden fram till 2003 inom intervallet 850 - 1000 GWh/år. Därefter kan kommunen fritt fortsätta eventuell användning. Priset är under hela perioden 31 kr/MWh.

Naturgasledningen har antagits utbyggd till Uppsala 1995. Inga begränsningar har antagits om leveransmängder.

Tillgången på biomassa är begränsad till vad som kan tänkas finnas tillgängligt inom Uppsala kommun.

Teknikdata för energiomvandlingsanläggningarna överens-

stämmer i stort, med ett undantag, med de generella antagandena. Undantaget är att Uppsala har möjlighet att bygga ett gas/torv-kombinat vilket är till att det anpassat finns ledig kapacitet i den och att befintliga ángturbinen man har ett fastbränsleeldat kraftvärmeverk. Investeringskostnaden blir därför låg.

Invest. Fast omk. Rörl omk. Elkvot Verkn.grd [kr/kW] [kr/kw] [kr/MWh]

Gas/torvkombinat 2500 200 35

(Elkvoten är säsongsberoende)

Bilaga 3

* Från 1995 antas emissionsrestriktioner för FVföljande området:

Svavel - 400 ton/år Nox - 80 mg/MJ,br

2.4. Förutsättningar, Sydkraft

I huvudsak kan de Sydkraftspecifika förhållanderna samman-

fattas i tre punkter:

* finns tillgängligt redan från 1987. Naturgas

* All av råkraft sker inom sydkrafts produktion distributionsomráde, dvs man importerar ingen råkraft och därav orsakade emissioner som i fallen med Göteborg

och Uppsala.

i * Miljörestriktionerna som gäller från 1995 är uppdelade

tre grupper:

- Svavel 30 mg/MJ,br Elproducerande system: KVV) Nox 50 mg/MJ,br (inkl

- i Malmö: Svavel 50 mg/MJ,br Fjärrvärmesystemet Nox - 80 mg/MJ,br

- Svavel - 100 övriga fjärrvärmesystem: mg/MJ,br Nox - 120 mg/MJ,br

Bilaga 3

3. scenarier

I denna utredning har vi studerat hur kommunala och

regionala energisystem påverkas av olika typer av skatter och

avgifter på utsläpp av olika ämnen. scenario A och B

(förklaras nedan) har beräknats för samtliga områden som ingår i utredningen; Göteborgs kommun och kommun, Uppsala Sydkrafts distributionsomráde.

scenario C, C1 och D har endast beräknats för Göteborgs kommun.

3.1. scenario A

I detta scenario ingår redan till lagda förslag förändringar av skatter och avgifter.

* Nuvarande punktskatter på bränslen:

- E0 1 99 kr/MWh - E0 5 90 kr/Mwh - Kol 55 kr/MWh - Naturgas 30 kr/MWh

* 30 Svavelavgift på kr/m3 per 0,1 % i olja. (Den första tiondels procenten är avgiftsfri) - E0 1 3 kr/MWh - E0 5 20 kr/MWh 0,8% (14 kr/MWh 0,6%)

* skatt Höjd på importerade bränslen: - E0 1 10 kr/MWh - E0 5 9 kr/MWh - Kol 7 kr/MWh - 4 Naturgas kr/MWh

* Moms på energi kombinerat med 30 % reduktion av

punktskatter med undantag för kol:

E0 1 78 kr/MWh - E0 5 85 kr/MWh - Kol 62 kr/MWh - Naturgas 24 kr/MWh - E1 62 kr/MWh (inkl höjning 20 kr/MWh)

3.2. Scenario B

försvinner alla på bränslen. I I detta scenario punktskatter införs svavel, kväveoxider och stället miljöavgifter på koldioxid får dock dras av på samma koldioxid. Avgiften på sätt som i scenario A vid elproduktion. punktskatten Punktskatten el finns kvar, 62 kr/MWh. Moms på energi på samma sätt som i scenario B. gäller på

* Miljöavgifter: - Svavel 30 kr/kg i › - Kväveoxider 40 kr/kg E - I›y Koldioxid 35 öre/kg y . x I (Torv har undantagits från koldioxidbeskattning) Il

x råkraftpriser (exkl skatt) har antagits: [kr/MWh] Följande ix

År 1989 År 1998 År 2010

230 383 533 vinter högbelastningstid + vinter 151 296 438 höst/vår láglast 87 119 175 sommar

3.3. scenario C

i scenario B medförde att oljans Miljöavgifternas utformning konkurrenskraft ökade med både dagens beskattning och jämfört scenario A lagda förslag till förändringar). (redan

av lätt eldningsolja i Under 2000-talet steg användningen 2 TWh år i scenario B. En annan modell av Göteborg till per som inte får denna effekt, innebär att man energibeskattning, med en avgift på koldioxid. kombinerar dagens punktskatter

scenario C bibehålls 50 % av dagens punktskatter. Detta I med svavel, kväveoxider och kombineras miljöavgifter på koldioxid är här sänkt till 25 öre/kg koldioxid. Avgiften på och den får i scenario B) dras av vid elproduktion. (liksom samma elskatt och momsbeskattning som i Även här behålls

scenario B.

* Miljöavgifter: - svavel 30 kr/kg

- Kväveoxider 40 kr/kg

- Koldioxid 25 öre/kg

här har torven undantagits från koldioxidbeskattning.) (Även

har använt samma som i scenario B (eftersom Vi råkraftpriser kol och i stort sett är oförändrade och priserna på naturgas vi antar att råkraftpriset bestäms av dessa bränslen).

Bilaga 3

3.4. Scenario C1

Förslaget frán kommittén för indirekta skatter beträffande förändrad beskattning av kondens-el leder till mycket kraftiga höjningar av särskilt elpriserna, om marginalkostnad används som

prissättningsprincip.

Eftersom dessa dramatiska kan få höjningar mycket kraftiga effekter inom vissa t ex samhällssektorer, den elintensiva industrin, är det intressant att studera ett fall med dagens beskattning av kondens-el.

Om det är så att de effekter man gynnsamma eftersträvar med ett högt elpris, t ex ökad kraftvärmeutbyggnad, snabbare konvertering från elvärme, ökat elsparande m m, inträffar även med den lägre som prisökning dagens beskattning medför kan ju denna behållas.

Scenario C1 är identiskt med scenario C i alla avseenden utom rákraftpriset. Här har vi använt samma som rákraftspriser vi använt i våra kommunala studier med dagens beskattning men adderat miljöavgifterna svavel- och på kväveoxidemissioner som kan antas uppkomma vid produktionen. (Miljöavgiften på koldioxid, liksom den reducerade punktskatten får i detta scenario dras av på samma sätt som dagens punktskatter).

3.5. scenario D

Resultaten från de första A och scenarierna, B, visade att naturgasen kommer in och blir det helt dominerande bränslet. I Göteborg och tillsammans Uppsala används i scenario B år 2010 10 drygt TWh naturgas !

Naturgasens attraktivitet stiger (i hela i takt med Europa) att miljökraven Detta kommer skärps. sannolikt att innebära att naturgasen blir För att dyrare. studera detta har vi i scenario D använt som och Göteborg exempel höjt gaspriset med 20 kr/MWh. Priset blir därmed 100 kr/MWh år 1989 och 141 kr/MWh år 2010 (priser exkl I skatt). övrigt är

förutsättningarna identiska med de som gäller för scenario B.

ll

4. Resultat

Resultaten presenteras i form av figurer som visar förändringarna inom energisystemet, från dagens situation till år 2010. Det finns också kortfattade kommentarer till figurerna.

4.1. Resultat, Scenarierna A och B

l Scenariernas innebörd förklaras ovan. Resultaten från beräkningarna visas i form av figurer i tre bilagor:

i

- kommun 2 Göteborgs Bilaga - kommun 3

i Uppsala Bilaga

I - distributionsomráde 4 Sydkrafts Bilaga l Nedan följer dessutom kortfattade kommentarer till figurerna.

i | › 4.1.1. Göteborg

TOTAL ENERGITILLFÖRSEL, bilaga 2 sida 1

I båda scenarierna kommer naturgas in som ett dominerande bränsle i slutet av 1990-talet. Råkraftinköpen minskar i samband med att kraftvärmen byggs ut. Användningen av tung eldningsolja minskar snabbt i båda fallen och i scenario A minskar även den lätta eldningsoljan.

I scenario B blir den lätta eldningsoljan relativt sett billigare. Detta gör att användningen ökar kraftigt. Framför allt används oljan inom fjärrvärmesystemet där den delvis ersätter naturgas i kombikraftvärmeverk.

FJÅRRVÄRMEPRODUKTION, bilaga 2 sida 2

Fjärrvärmeproduktionen ökar med ca 35 % under den studerade perioden. Detta sker genom anslutning av både nya och befintliga byggnader. Bakgrunden är de höjda råkraftpriserna vilka gör kraftvärmeproduktion lönsam (och fjärrvärmen billig). Spillvärmeanvändningen (sopförbränning och raffinaderier) förblir i princip konstant under hela perioden. Avloppsvärmepumpen försvinner i mitten av 1990talet då elpriserna stiger.

1995 introduceras kraftvärme i stor skala. I scenario A utgörs dessa av gaseldade kombikraftvärmeverk och gasturbiner med avgaspanna. I scenario B, med högre rákraftpriser, används nästan uteslutande kombi kvv. Dessa är visserligen dyrare men de har högre elkvot och kan alltså producera mer el vid ett givet värmeunderlag.

Bilaga 3

ELPRODUKTION, bilaga 2 sida 3

Elanvändningen ökar endast mycket långsamt. Detta beror på att elförbrukningen för uppvärmning i princip upphör när elpriserna stiger. Vi har dessutom förutsatt en låg ökningstakt för övrig elförbrukning, 1.5 % per år.

I scenario A byggs kraftvärmen ut kraftigt år 1995 så att andelen egenproducerad el uppgår till ca 50 %. I scenario B, med miljöavgifter, går utbyggnaden långsammare men den slutar å andra sidan på en högre nivå (eftersom differensen mellan bränsle- och elpris är större mot slutet av perioden i detta fall och lönsamheten blir därmed högre för egen elproduktion).

FLERFAMILJSHUS OCH LOKALER, POTENTIELL FV - UPPVÄRMNING, bilaga 2 sida 4

Dessa figurer visar hur uppvärmningen av flerfamiljshus och lokaler (FFH och LOK) förändras. Här gäller det byggnader som idag inte är fjärrvärmevärmda men som på sikt kan anslutas.

Dessa hus värms idag i mycket stor utsträckning med hjälp av olja. Spar-åtgärder visar hur mycket energi som sparats i dessa hus sedan år 1978. I båda scenarierna minskar oljeanvändningen snabbt. I scenario A ersätts oljan med fjärrvärme i de områden som har den tätaste bebyggelsen och med fliseldade blockcentraler och naturgaseldade pannor i övriga områden.

I scenario B är naturgasen på grund av miljöavgifterna dyrare och gasen ersätts med värmepumpar och ökad fliseldning.

Energisparandet ökar i båda scenarierna i detta område.

SMÅHUS, POTENTIELL FV - UPPVÅRMNING, bilaga 2 sida 5

Även i detta område gäller det hus som på sikt kan tänkas fjärrvärmeanslutas men här är det småhus i stället för FFH och LOK. Här ersätts olja och Vattenburen elvärme med frânluftvärmepump och naturgaspanna. I scenario B är naturgasanvändningen mindre och här sker en viss fjärrvärmeanslutning. Energisparandet ökar.

SMÅHUS DIREKT EL - 2 sida 6 UPPVÄRMNING, bilaga

I denna grupp återfinns de småhus som idag värms med direktverkande elvärme. För att kunna byta uppvärmningssystem måste dessa hus först utrustas med ett centralvärmesystem, vilket har antagits kosta ca 50000 kr. Husen utrustas först med frånluftvärmepumpar och år 2000 har elpriset stigit till en sådan nivå att det blir lönsamt att byta till gaspanna.

I scenario B är gasanvändningen mindre och vissa hus installerar i stället grundvattenvärmepump.

Energisparandet ökar.

VÅRMESPARANDE, bilaga 2 sida 7

I de områden som har fjärrvärme ligger den optimala sparnivån ungefär på dagens nivå. Det är alltså inte lönsamt att spara mer eftersom detta är värmeunderlag som kommer att utnyttjas för kraftvärmeproduktion.

I övriga områden är det dock lönsamt att spara ytterligare. Utanför fjärrvärmeområdet är sparniváerna genomgående något högre i scenario B på grund av generellt högre energipriser (miljöavgifter).

SVAVEL-EMISSIONER, bilaga 2 sida 8

I dessa figurer visas de totala emissionerna från energisektorn i Göteborg (uppvärmning och elproduktion). Kurvorna är lagda ovanpå varandra, dvs summan av svavelutsläppen från fjärrvärme, övrigt och rákraft blir år 1986 1700 ton. Utsläppen från rákraft är utsläpp som kommer från fossileldade kondenskraftverk utanför kommunen men som orsakas av Göteborgs förbrukning. Vi har här förutsatt att Göteborg får tillgång till sin andel av den rena rákraft som produceras i vatten- och kärnkraftverk.

i Svavelemissionerna minskar kraftigt i båda scenarierna, från 1700 ton/år till ca 400 ton/år. Detta hänger framför allt ihop med den omfattande naturgasintroduktionen. I scenario B är svavelutsläppen något mindre under 1990talet, totalt ca 600 ton mindre under 10 år (- 10 %). Under 2000-talet ökar dock utsläppen i samband med den ökade användningen av lätt eldningsolja i kraftvärmeverken.

KVÄVEOXID-EMISSIONER, bilaga 2 sida 9

Kväveoxidutsläppen från fjärrvärmeområdet miskar tillfälligt under 1990-talet för att en bit in på 2000talet nå samma nivå som idag (trots att man då dessutom producerar ca 2 TWh el). Utsläppen från övrig uppvärmning minskar i samband med att oljan i stor utsträckning ersätts med naturgas och att vissa områden övergår till fjärrvärme. Under 1990-talet är utsläppen i scenario B mindre, totalt ca 3000 ton mindre under 10 år (-20 %).

KOLDIOXID-EMISSIONER, bilaga 2 sida 10

Koldioxidutsläppen minskar först i samband med att oljan ersätts med naturgas och flis. När kraftvärmeproduktionen kommer igång på allvar ökar dock utsläppen på grund av den ökade bränsleanvändningen.

Miljöavgiften på koldioxid var i scenario B inte tillräckligt stor för att naturgasen skulle bytas mot biobränslen i någon större utsträckning. Avgiften gjorde dock att utsläppen under de 10 åren mellan 1990 och 2000 totalt blev 1,5 miljoner ton mindre än i scenario A (- 15 %).

4.1.2. Uppsala

TOTAL ENERGITILLFÖRSEL, bilaga 3 sida 1

På energitillförselsidan kommer skillnaden mellan de båda scenarierna vara att kolet i scenario B fasas ut till 1991 istället för 1995 och att uppgången i naturgasanvändningen sker tidigare eftersom det högre elpriserna medför större kraftvärmeproduktion. Bytet från kol till torv, som sker i båda scenarierna, är en redan beslutad åtgärd.

Energiprisantagandena gör förhållandet mellan naturgas-och elpris sådant att gasen blir ett mycket konkurrenskraftigt bränsle för elproduktion. I Uppsalas fall eldas gasen i ett gas/torv-kombinat som genom en hög elkvot och låg investeringskostnad (se förutsättningarna) blir så lönsamt att det under vår och höst t.o.m. delvis körs i kondensdrift. Det höga elpriset medför att värme från kraftvärmeverket blir så billig att sopförbränningen med sina förhållandevis höga driftskostnader tvingas ut, trots att soporna som bränsle är gratis.

Den kraftiga ökningen av tillförd energi är till största delen ett resultat av att kommunen förbrukar stora mängder gas för elproduktion, både för användning inom och utom kommunen. (Man producerar efter år 2000 mer el än vad som förbrukas inom kommunen.)

FJÃRRVÄRMEPRODUKTION, bilaga 3 sida 2-3

Dagens situation med sopförbränning, fastbränsleeldad kraftvärme och avloppsvattenvärmepump förändras successivt till sekelskiftet då gas/torv-kombinatet står för hela produktionen av fjärrvärme. Det område som markerats med dumpad värme är den värmeenergi som kyls bort vid de tillfällen då kraftvärmeverket även körs med kondensdrift (alltså både fjärrvärme och kondens). Detta inträffar både i scenario A och B.

ELPRODUKTION, bilaga 3 sida 4

I dagsläget producerar Uppsala drygt 15 % av sin egen elförbrukning eller 250 GWh/år. Med de prisantaganden på gas och råkraft som använts kan kommunen i framtiden komma att producera mer el än vad som förbrukas inom kommunen.

Bilaga 3

Fjärrvärmesystemet som värmesänka ger med gas/t0rvkombinatet möjlighet att täcka kommunens elbehov plus en elproduktion av 200-300 GWh för export.Övrig elproduktion år kondensproduktion.

FLERFAMILJSHUS OCH POTENTIELL FV - LOKALER, UPPVÅRMNING, ingen figur

I Uppsala är 95% av bostadsbeståndet i centralorten anslutet till fjärrvärmesystemet, vilket gör att ytterligare anslutningar endast har marginell inverkan på den totala fjärrvärmeproduktionen.

POTENTIELL FV - 3 sida 5 SMÅHUS, UPPVÄRMNING, bilaga

De småhus som ej är fjärrvärmeanslutna idag kommer i framtiden även de att bli intressanta att ansluta. Skillnaden mellan de båda scenarierna är att elpannan och direktelen i scenario B fasas ur fortare på grund av det högre elpriset. I Uppsala har individuell gaspanna ej antagits tillgänglig.

SMÅHUS, GLESBYGD, bilaga 3 sida 6

I småhus som ligger utanför fjärrvärmeområdet ersattes eloch vedpannor, i båda scenarierna, med oljepannor. I scenario A blir det åter intressant med vedpanna i slutet av perioden eftersom vedpriset antagits öka långsammare är oljepriset. Orsaken till att det inte blir samma utveckling i scenario B är miljöavgiften på Nox, som medför att man istället behåller oljepannorna som har lägre Noxemissioner.

VÅRMESPARANDE, ingen figur

I de områden som idag har fjärrvärme ligger den ekonomiskt optimala sparnivån kvar i stort sett på dagens nivå under hela perioden 1987-2015. Däremot ökar sparandet i områden utanför fjårrvärmeområdet till nivåer kring 10 % över nivån för motsvarande hus i fjärrvärmeområdet. Detta gäller för både scenario A och B.

SVAVEL-EMISSIONER, bilaga 3 sida 7

Även i Uppsala kommer svavelemissionerna att minska kraftigt, från dagens nivå kring 850 ton till ungefär 400 ton. Orsaken är att torv ersätter kol, att man slutar importera el (som i modellberäkningarna delvis belastas med emissioner) samt att vissa fastbränslepannor utrustas med kalkinsprutning för avsvavling. Den snabbare nedgången i scenario B beror på miljöavgiften på svavel.

I Uppsala medför B-scenariot att svavelutsläppen, under 1990-talet, minskar med ca 600 ton eller 10 %. Däremot är effekten under perioden 2000-2010 endast marginell.

KVÄVEOXID-EMISSIONER, bilaga 3 sida 8

Emissionerna av kväveoxider beskriver en annan utveckling. Från dagens nivå kring 1500 ton minskar de fram till 1995, då en mer omfattande kraftvärmeproduktion kommer igång. Den stora elproduktionen innebär att emissionerna åter stiger till dagens nivåer. I scenario A används bl.a. förbrännings-tekniska åtgärder för att klara emissionskraven. Dock används de bara så mycket att fjärrvärmesystemet precis uppfyller kravet på 80 mg/MJ,br. I scenario B ger miljö-avgiften en drivkraft för att använda dessa åtgäder fullt ut. Den lägre emissionsnivån (och tidigare nedgången) är ett resultat av detta. Minskningen av kväveoxid-utsläpp under 1990-talet blir för Nox 1600 ton eller 15 %.

KOLDIOXID-EMISSIONER, bilaga 3 sida 9

Trots att elproduktionen inom kommunen ökar med drygt 2000 Gwh/år kommer svavel-emissionerna att minska till hälften och kväveoxid-emissionerna att ligga kvar kring dagens nivå.

Emissionerna av koldioxid kommer däremot, i bägge scenarierna, att fördubblas till år 2010. Orsaken är framför allt att bränsleförbrukningen ökar kraftigt på grund av den omfattande kraftvärmeproduktionen men också att man går över från kol till torv. Man exporterar dessutom el utan att bli krediterad för de emissioner denna elexport har orsakat. (Det vore inte orimligt med en sådan kreditering eftersom man undviker utsläpp på annat håll.)

Koldioxid-utsläppen kommer under 1990-talet att vara lika i de båda scenarierna.

4.1.3. Sydkraft

Sydkrafts distributionsområde utgör en stor del av södra Sverige. I de beräkningar vi gjort för detta område ingår all elproduktion i optimeringen. (Inga rákraftinköp utifrån som i de kommunala studierna.)

Vi har i detta kapitel utelämnat analysen av enskilda sektorer (t ex småhus, direkt el). Dessa har analyserats med stor detaljnoggrannhet i de kommunala studierna. (Den noggranna sektor-indelningen finns dock naturligtvis fortfarande med i själva beräkningen.)

Bilaga 3

TOTAL ENERGITILLFÖRSEL, bilaga 4 sida 1

Naturgas kommer in som ett mycket dominerande bränsle i båda scenarierna. Oljeanvändningen minskar men den lätta eldningsoljan finns kvar för bostadsuppvärmning, framför allt i scenario B.

Energianvändningen minskar i båda scenarierna något under 1990-talet tack vare energibesparingar och värmepumpar samtidigt som elvärmen minskar. (Elenergin från kärnkraft, vattenkraft och vindkraft har räknats som producerad el, alltså inte omräknat till någon fossilekvivalent.) Omkring år 2005 stiger energitillförseln till en nivå högre än dagens i och med att kärnkraft ersätts med annan elproduktion.

Den nya elkraften produceras framför allt i kraftvärmeverk (*) men efter år 2007 tillkommer i scenario A kondenskraftverk, vilket ligger bakom den snabba ökningen av bränsleanvändningen. I scenario B ersätts kondensproduktionen i stor utsträckning av vindkraft.

Minskningen av energitillförseln under 1990-talet beror både på energibesparingar och en ökad användning av värmepumpar.

Kol är under 1990-talet ett viktigt bränsle i scenario A medan det försvinner snabbt i scenario B på grund av miljöavgifterna. Här ökar i stället användningen av biomassa.

FJÄRRVÅRMPRODUKTION, bilaga 4 sida 2

I båda scenarierna fördubblas fjärrvärmeanvändningen fram till år 2010. Den största delen av produktionen täcks av kraftvärmeverk (*), till övervägande delen naturgas-eldade. Kraftvärmeproduktionen ökar från 1250 GWh,el per år till 8750 GWh,el per år!

Kraftvärmeutbyggnaden går något långsammare i scenario B. I detta fall blir det av miljöskäl i stället en stor användning av värmepumpar i fjárrvärmesystemet, framför allt under 1990-talet.

I båda scenarierna verkar sopförbränningen försvinna. Det är dock inte så. Eldningen av sopor upphör dock i hetvattencentraler och sopförbränningen sker i stället i kraftvärmeverk (och redovisas under denna rubrik i figuren).

(*) 3315122 Ingen detaljerad analys av kraftvärmepotentialen har hunnits med inom ramen för detta projekt. Möjligen är kraftvärmepotentialen något överdriven, genom att skalfaktorn för mindre verk ej beaktats fullt ut.

ELPRODUKTION, bilaga 4 sida 3

I början av perioden står kärnkraften för 75 % av elenergin, vattenkraften för 20 % och resten kommer från kraftvärme och fossileldad kondens. När kärnkraften sedan börjar avvecklas ersätts den under 1990-talet med kraftvarme.

Man får en minskning av elproduktionen under 1990-talet i samband med att elvärmen minskar av kostnadsskäl. Elförbrukningen stiger sedan något till följd av ökad elanvändning till annat än uppvärmning. (Vi har här antagit en mycket långsam ökningstakt, + 0,7 % per år.)

En bit in pá 2000-talet är kraftvärmen maximalt utbyggd (*) samtidigt som kärnkraften försvinner. Det krävs då ytterligare elproduktion. I scenario A blir det då naturgaseldade kombikraftverk. Miljöavgifterna i scenario B medför dock att det i stället i stor utsträckning blir vindkraft. Även här blir det dock en liten del kondenskraftverk.

I Sydkraft-fallet ingår hela produktionsapparaten för el i optimeringen. Det blir alltså ingen import av râkraft utifrân. De marginalpriser på el som vi får här är i stort sett desamma som de råkraftpriser som vi förutsatt i de kommunala studierna, även om fördelningen över året inte är helt identisk.

SVAVEL-EMISSIONER, bilaga 4 sida 4

Svavel-emissionerna minskar kraftigt i båda scenarierna och 1995 har de minskat med drygt 50 % jämfört med 1987. Utsläppen från fjärrvärmesystemet minskar snabbare, och stannar på en lägre nivå, i scenario B. Detta kan förklaras med att oljeeldade anläggningar utrustas med scrubber och att kol ersätts med biobränslen.

Inom sektorn övrigt ser man att utsläppen ökar i scenario B. Detta visar en risk med de miljöavgifter som ingår i detta scenario; oljans konkurrenskraft ökar. Detta leder till att lätt eldningsolja ersätter naturgas för uppvärmning.

Elvärmen minskar snabbare i scenario B, vilket syns på de minskade utsläppen från rákraftproduktionen.

Totalt sett blir utsläppen lägre i scenario B under 1990talet, 9500 ton, eller 25 %, lägre än i scenario A.

Bilaga 3

KVÄVEOXID-EMISSIONER, bilaga 4 sida 5

Kväveoxid-emissionerna minskar under 1990-talet, framför allt i scenario B. Det finns flera anledningar till att utsläppen inom sjunker så mycket i fjärrvärmesystemet scenario B. Miljöavgifterna medför att investeringar i vissa reningstekniker tidigareläggs, till 1991; alltså innan de nya miljökraven helt slår igenom. Det är dessutom en betydligt större värmepumpanvändning i detta fall. Under 2000-talet beror den lägre nivån på att fler och effektivare reningstekniker används tack vare miljöavgifterna.

Inom minskar utsläppen något tack vare ökad övrig-sektorn värmepumpanvändning och energisparande. De är högre i scenario B än i scenario A på grund av oljeeldning i stället för naturgaseldning.

Mot slutet av perioden stiger utsläppen från elproduktionen i scenario A. Detta beror på att delar av kärnkraftavvecklingen täcks med kondenskraftverk. I scenario B kommer denna el från vindkraftverk.

Kväveoxid-utsläppen är 12000 ton, eller 20 %, lägre i scenario B än i scenario A under 1990-talet.

KOLDIOXID-EMISSIONER, bilaga 4 sida 6

Koldioxid-emissionerna minskar något under 1990-talet. I scenario A beror på att naturgas ersätter olja minskningen och i scenario B beror minskningen på att biomassa ersätter kol samtidigt som vârmepumpanvändningen ökar.

Koldioxid-utsläppen är i scenario B 3 miljoner ton, eller 10 %, lägre än i scenario A under 1990-talet.

På sikt, 2000-talet, stiger utsläppen i takt med att längre kärnkraften avvecklas. Ökningstakten minskas något i scenario B tack vare vindkraftanvändningen.

4.2. Resultat, scenario C

scenario C innehåller en alternativ miljöavgiftsmodell. 50 % av dagens energiskatter kombineras här med miljöavgifter svavel, kväveoxider och koldioxid. Avgiften på koldioxid på är här 25 öre/kg medan avgifterna på svavel och kväveoxider är samma som i scenario B.

Detta scenario har endast beräknats för Göteborgs kommun. Resultaten presenteras i form av figurer i bilaga 5. Nedan följer dessutom kortfattade kommentarer till figurerna.

l3-SOU l989z84

TOTAL ENERGITILLFÖRSEL, bilaga 5 sida 1

Den stora skillnaden mellan scenario B och C är att den lätta eldningsoljan nästan helt ersatts av under naturgas 2000-talet. I övrigt är resultaten från scenarierna nästan helt identiska. Anledningen till att oljan minskar i betydelse är att kombinationen av dagens punktskatter och miljöavgift på koldioxid gör oljan dyrare relativt naturgasen.

Naturgas blir i detta fall det helt dominerande bränslet. Förbrukningen i Göteborg år 2000 uppgår i detta scenario till nära 6 TWh.

Fjärrvärmeutbyggnaden är nästan helt identisk med den som sker i scenario B, dvs mycket kraftig. Kraftvärmeverken, som även här är kombi-anläggningar, är helt naturgaseldade och år 2000 står de för en dominerande del av fjärrvärmeproduktionen, 55 %, medan spillvärmen täcker 35 %.

År 2000 uppgår den egna elproduktionen till 2 Twhe, ca 50 % av Göteborgs förbrukning.

Skillnaden mellan scenario B och C vad beträffar uppvärmningsformerna i de olika sektorerna av bebyggelsen är försummbara.

SVAVEL-EMISSIONER, bilaga 5 sida 1

Svavel-emissionerna minskar liksom i scenario B mycket kraftigt. Här minskar utsläppen till en mycket låg nivå eftersom naturgas ersätter även den lätta som eldningsolja användes i kraftvärmeverken i scenario B. Under 1990-talet är 15 % lägre än i scenario B (och 25 utsläppen % lägre än i scenario A).

KVÄVEOXID-EMISSIONER, bilaga 5 sida 2

När det gäller kväveoxid-emissioner är scenarierna B och C i princip identiska, dvs man får en av halvering utsläppen fram till 1995. Därefter stiger de i samband med kraftvärmeutbyggnaden.

KOLDIOXID-EMISSIONER, bilaga 5 sida 2

Även beträffande koldioxid-emissionerna är likheterna stora mellan scenario B och C. Utsläppen sjunker något i början av 1990-talet för att sedan stiga i och med kraftvärmeutbyggnaden. Under 2000-talet blir emissionerna något mindre i scenario C, eftersom lätt har eldningsolja (som större utsläpp av C02) ersätts med naturgas.

Bilaga 3

4.3 Resultat, scenario C1

Scenario C1 är identiskt med scenario C i alla avseenden utom ett; rákraftpriset har beräknats utifrån dagens beskattning av råkraft, dvs punktskatter på bränslen får dras av. Detta leder till betydligt lägre råkraftpriser.

Detta scenario har endast beräknats för Göteborgs kommun. Resultaten presenteras i form av figurer i bilaga 6. Nedan följer dessutom kortfattade kommentarer till figurerna.

TOTAL ENERGITILLFÖRSEL, bilaga 6 sida 1

Det lägre rákraftpriset medför att kraftvärmeproduktionen minskar, vilket i sin tur medför att användningen av naturgas minskar medan rákraftinköpen och spillvärmeanvändningen ökar.

På samma sätt som i scenario C minskar användningen av olja och kol snabbt.

FJÄRRVÄRMEPRODUKTION, bilaga 6 sida 1

Fjärrvärmens konkurrenskraft minskar här på grund av att kraftvärme blir mindre attraktivt. Det låga elpriset gör att avloppsvärmepumpen i detta scenario körs för fullt under hela 1990-talet. Kraftvärmeproduktionen kommer inte igång på allvar förrän på 2000-talet.

En konsekvens av den minskade kraftvärmeproduktionen blir att det blir utrymme för ett maximalt spillvärmeutnyttjande.

Liksom i scenario C baseras kraftvärmeproduktionen nästan uteslutande på naturgaseldade kraftvärmeverk.

ELPRODUKTION, bilaga 6 sida 2

Dagens kondenselbeskattning, som leder till långsammare prisökning på råkraft jämfört med scenario C, leder till betydligt mindre egen elproduktion, framför allt under 1990-talet. (Elproduktionen i kraftvärmeverk under 1990talet är 35 % mindre än i scenario C.)

Elanvändningen blir också högre i detta scenario eftersom energin är billigare och konverteringen från elvärme därmed går långsammare samtidigt som värmepumpanvändningen ökar.

FLERFAMILJSHUS OCH LOKALER, POTENTIELL FV - UPPVÅRMNING, bilaga 6 sida 2

I detta scenario medför de lägre elpriserna att värmepumparnas konkurrenskraft ökar. I detta fall kommer luft/vatten-värmepumpar in i stor skala, delvis på bekostnad av fjärrvärme.

Likheterna med scenario C är dock stora i och med att oljan snabbt ersätts och att energisparandet ökar.

POTENTIELL FJÄRRVÅRME - 6 sida 3 SMÅHUS, UPPVÅRMNING, bilaga

Även för denna delsektor blir tendensen att värmepumparna ökar på bekostnad av fjärrvärmen. I detta scenario blir det ingen nyanslutning av småhus överhuvudtaget. I övrigt är scenarierna likartade.

SMÅHUS DIREKT EL - 6 sida 3 UPPVÅRMNING, bilaga

Eftersom elpriset är lägre kommer konverteringen från elvärme att ske senare i detta scenario. I scenario C byttes elvärmen mot gaspannor, medan det i detta scenario blir en kombination av värmepumpar och gaspannor.

Energisparandet blir ungefär av samma storleksordning som i scenario C. Niváerna är dock något lägre på grund av de lägre elpriserna. Detta gäller samtliga typer av bebyggelse.

SVAVEL-EMISSIONER, bilaga 6 sida 4

Svavel-emissionerna minskar liksom i scenario C mycket kraftigt. Detta beror på att naturgas ersätter olja och kol. Under 1990-talet är dock utsläppen 5 % högre än i scenario C beroende på högre utsläpp från råkraftproduktionen.

KVÅVEOXID-EMISSIONER, bilaga 6 sida 4

I och med att kraftvärmeproduktionen blir betydligt lägre under 1990-talet i detta scenario, kan utsläppen hållas på en något lägre nivå, 10 % lägre än i scenario C.

Detta förutsätter dock att en del av råkraften som används kan betraktas som emissionsfri (se diskussion i kapitlet förutsättningar). Om man istället använder ett marginalel-resonemang där all rákraft förutsätts vara tillverkad i fossileldade kondenskraftverk blir resultatet i stället en ökning av utsläppen.

Bilaga 3

KOLDIOXID-EMISSIONER, bilaga 6 sida 5

På samma sätt som beträffande kväveoxiderna blir utsläppen av koldioxid i detta scenario, -15% jämfört med något lägre scenario C. Observera resonemanget om emissioner i samband

med rákraft.

4.3. Resultat, Scenario D

Scenario D är identiskt med scenario B sånär som på skillnaden att generellt höjts med 20 kr/Mwh. gaspriset Detta scenario har endast beräknats för Göteborgs kommun. Resultaten i form av figurer i bilaga 6. Nedan presenteras dessutom kortfattade kommentarer till figurerna. följer

TOTAL ENERGITILLFÖRSEL, bilaga 7 sida 1

i detta scenario minskar råkraftinköpen i takt med att Även kraftvärmeproduktionen kommer igång. Kraftvärmeutbyggnaden dock här än i scenarierna A och B, men mot går långsammare av 1990-talet så når man samma produktion som i slutet scenario B.

En stor skillnad är att den lätta eldningsoljan i detta fall blir huvudbränslet i kraftvärmeverken (kombi kvv). kvarstår dock som ett viktigt bränsle, både i Naturgasen kraftvärmeverken och i pannor ute i husen.

I detta scenario används ca 4 TWh lätt eldningsolja och ca 3 TWh naturgas år 2005.

ut på samma sätt som i Fjärrvärmeproduktionen byggs scenario B och den elproduktionen i kraftvärmeverken egna blir även här ca 2,5 Twhe.

POTENTIELL FV - UPPVÄRMNING, bilaga 7 sida 1 SMÅHUS,

I stor värms dessa hus idag med olja eller utsträckning Vattenburen elvärme. I detta scenario ersätts dessa värmekällor med grundvattenvärmepumpar och fjärrvärme, som energisparandet ökar. frånluftvärmepumpar, samtidigt

Skillnaden mot scenario B är att gaspannor endast blir intressanta under 1990-talet och att dessa sedan ersätts med fjärrvärme och värmepumpar.

I de områdena som beskrevs i scenario B; övriga och lokaler, potentiell FV samt småhus, flerfamiljshus direkt el, var resultaten i princip oförändrade.

påverkades endast marginellt av Sparnivåerna gasprishöjningen.

SVAVEL-EMISSIONER, bilaga 7 sida 2

Även i scenario D minskar svavelemissionerna med jämfört dagens nivå, framför allt i övrig-sektorn. från Utsläppen fjärrvärmesektorn minskar även de men på grund av den ökade oljeanvändningen i kraftvärmeverken blir större utsläppen än i scenario B. medför att svavel- Oljeanvändningen emissionerna ökar med ca 45 % under 1990-talet.

KVÄVEOXID-EMISSIONER, ingen figur

När det gäller kväveoxider blir med förändringarna jämfört scenario B små. Detta beror på att man i båda fallen mäste rena ner till den gräns på 50 som vi i mg/MJbr antagit förutsättningarna. Miljöavgiften på kväveoxider är inte tillräckligt hög för att motivera ytterligare rening.

KOLDIOXID-EMISSIONER, bilaga 7 sida 2

Koldioxidutsläppen ökar, både jämfört med dagens nivå och jämfört med scenario B. (Olja har större specifika koldioxidutsläpp än naturgas.) Under 1990-talet är dock skillnaden mellan scenario D och B mindre än 5 %.

Bilaga 3

Bilaga 1.

Hmcwmñaaa

3.

oon ooa ooa 03 00A oc. oo” ooa oou oou con ooa 03 ooa 00a ooa OOH ooa oou oou oou

uaum=nñMxm

3.

now om om mm om om on on mm mm mm om m» mh m» mh Om om en

mn om m» o» o›

oaom

.zxzbå

umvcacuuwmunuowwmcwcxmuwn

om vn n.on nu an nu mn

:oo

wmma

umxa:xmumEuwuuwmu

:§55:

m.øa m.w«

ca oa nu nu nu md 2 ma m. ma m m m m m u n u 2 3 ma

soc

vm:mHm›«g

en ou om

C3

om om om om om om om om om om om om om ON om om n

on.

m now

uxauuo\=H

Såå:

Oo

omm own oov oov omm omn ohN ons 02.. oo. omn omm own omn

mo 4 u mo E. v oø oo oc

mcacaamuwcmsemw uwnumvummmcacmu

»Såxooåñ uouaxoaåâ. uuvmxoosâå uouaxooåa. uouqxoo›wx uuøüöozwa. uuuaxooâwå

uouwxoøw>x uouwxoo›w2 uouøxoow>x

ocew

ri§ir

ao›nm Hon>m aoa>m aaø>u Aon>u aoa>m Han>m ao›a›m aoa>m aou>m Aua>u Ao›øm ao›ø›m

H

anao unge ande ma.: uDo nnao 2C aox anno

mmnu

you man

omge 2C and...

Hex ao: Aox Hex H8. A3.

aox mo: ao:

Hamnma

åuxoaom 38.33 sâuxoauw

m:uau>m>m

+ + +

uouuwmuw uuuuwmua uouuwmua m:«a›ø›na

mcaauøkmmnaxacx

...øvummuw coauxsuøu

uu0uuw

øuwmuwmmcacum

u›

noquxsuou coauxavou

+ + +

coauxøuwu

xnüåøuøx 822x223

uxmacxoummnqncwunumm

oamzwun unnnwun onucwun

uxuaåoummcacnwunuo. øxuacxoummaaccwunum.. øxmaüxauuvcancwuâumh

ønmzwun

UCdH6>M>d

mcanuøuaucaxaax

XWM

xaauaaøuax xmaumaøuøx

Uäd

uuacoz ouncoz ouucom ouunom åuxoaom uuåu?

du

MX Has»

Bilaga 2. Sida 1,

TOTAL

ENERGITILLFÖRSEL, ENERGISEKTORN

SCENARIE A - GÖTEBORG

Ei]

OUG E01

\

ör

/

GWh x, \\\\\

\ \\\ \ / x xx› X) Y =\ ,\\\\\\\\\ T I I I I I l 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004

TOTAL ENERGITILLFÖRSEL, ENERGISEKTORN

SCENARIE B - GÖTEBORG

/ /á//

///5%

ör

/ §

Q

GWh

/

7??

x/ / //

\ /%%%%/

åââá2?â

\.\§\ \.\\\§

I

6 1989 1992 1 0... (OUI N g_ ä/ NJ

Bilaga 3

Bilaga 2. Sida 2_

FJÄRRVÄRMEPRODUKTION

SCENARE A - GÖTEBORG 5000

[:] OUG/Km/Gus HVC

Gosturbun KW

F_ ___ E

40001 i

gKombu

._. 7* KW __i ; 7_

a

7- Befintlig KW __ _ 7_

3000- VF, RW

.ö å

g

Spillvörme

: å 2000 o

i g

\ å

\\\ \\\

O I \ l I I \ ,\I Ni \I

1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010

FJÄRRVÄRMEPRODUKTION

SCENARE B - GÖTEBORG 5000

Oüo/Km/Gas HVC

[:]

m

Gosturbnn KW J 4000-

I

?§9

_- - 3000- J

Ammmwymu

ör

§“////Å1OO><>OOH

////l5åH>Ö<><IU

/

GWh

N 000 -

//Eâåöâålxü

§-/////,1ê§ê§N å-V///AEXXXRW

1000-

/ &

§7

â- §- ä_ å

Bil aga 3 Bilaga 2. S ida 3.

ELPRODUKWON [GÖTEBORG

SCENARE A - GÖTEBORG

\

/// 1000-

//// ////// ////// \\ /// \

1 q l I I l I \.

1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010

ELPRODUKWON IGÖTEBORG

SCENARE 0 - GÖTEBORG 5000

4000 -

3000 - I_ v0 \ .C ä 2000

///////////A

x \ \\ \\“ /////// //////////, //////// ///////// | I l T -//////, | I I I 1986 1989 1992 1995 1398 2001 2004 2007 201 O

Bilaga 3

Bilaga 2. Sida 4.

*

FFH 8C LOK POTENTHZLL UPPVÃRMNING

ÅTV

1000 *° _ * : 1 -

El

SPAR-ÅTGÄRDER

Elva:

FRÅNLUFT

i

åxmw

/ z

50° F:

/ GASPANNA

Q

7 7 7

§;=; / ac GAS

GWh/ör

å á A á / 4o0« / / ao FASTBRÄNSLE

%

é á á é

\\:â;§§§§$T

M

\ /

o.\\\O§4ê

-

FFH 8C LOK UPPVÄRMNING

65V

POTFNTELL

1000 _ 1 é *-* * SPAR-ÅTGÄRDER

D T_

Ewa

FRÅNLUFF

80° VP LUFT/VATTEN

x E

FJÄRRVÄRNE :ä

:ä :i 60°

Y i GASPANNA

Q

\ \“ \ / \

7 7 ao FASTBRÄNSLE E

GWh/ör

\ å

400- %

ä ä QOLJEPANNA

ä \ % ä

\\%%ø%%%%§sc0uxx

m\\á%á%%??

\\\/%77// \

\. \\ å 4 ./

_. 0- (17 O! ... (D ü (D .a(O(D N E 9 CB 3 0 G V0 Ö 0 .. N 8-4 45 N QONI N O ...J O

Bilaga 3

Bilaga 2. sida 5_

-

SMÄHUS POTENTIELL FV UPPVÄRMNING

SCENARiE A - GÖTEBORG 600 SPAR-ÅTGÄRDER

E]

I VP FRÅNLUFF

E]

500- 1 VP LUFT/VATTEN 1

400- Å

//i

GWh/or

v/

\

w

////i\\\\\\{7/

00- OLJEPANNA

\ E

% /

/ 100 / / / x/ ////// j

l/

”/J\\ O I l 1 I l I 1 I 1985 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010

-

SMÅHUS POTENTIELL FV UPPVÄRMNING

SCENARiE a - GÖTEBORG

600 SPAR-ÅTGÄRDER

E

__- é

F. 1_ VP FRÅNLUFT I_

E]

500-

VP GRUNDVATTEN

FJÄRRVÄRME 400 ä

/I

ä

g

ELPANNA

Eig

?///////// GASPANNA /

/

W

\\

\

/////i\\\

êr///l///i/

/l\\\

\

å“\\Y%\\

\\\\\ ”/)\\\ \\\\ * I I 1989 1992 1995 g

Bilaga 3

Bilag 2. Sida 6.

-

SMÄHUS DIREKT EL UPPVÄRMNING

SCENAR|E A - GÖTEBORG 500

D SPAR-ÅTGÄRDER

VP FRÅNLUFT

E]

rev-á- r?? 1 VP LUFT/VATTEN

200 _ FJÄRRVÃRME ä

§§ J Å /

GWh/ör

ÅA

\/

100- \

«s§w74«

//// / \\

////// /

\\ // / \\

I I I I X I I I

1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010

-

SMÅHUS D|REKT EL UPPVÃRMNING

SCENÅRIE B - GÖTEBORG 30° SPAR-ÅTGÄRDER

D

VP FRÅNLUFT

Q

i J I I ,J VP GRUNDVATTEN

FJÄRRVÃRME 200 * @

EI direktverkande

/1

GASPANNA

GWh/ör

@

z%zøc7zz/»L

áøzzzøaøøøøø

100-

-çsskY/9

\\\\V///%//J

zzøzøøa

-§\\\////A// «§x\om®/

//////////%

////////// / 0 I | 1 | | 1989 å 9 1998 2 å ä ä 1

Bilaga 3 .hilagga 3. Sida i

VÄRMESPARANDE,jöwñön

med 1978

SCENARIE A - GÖTEBORG 50 -+- FFH+LOK FV -G- FFH+LOK pot n; 41 SMH pot FV -e- SMH dfreki el

I T T I I I |

19861989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010

VÄRMESPARANDE,jöwñöm

med 1978

SCENARIE B - GÖTEBORG 50 --+- FFH+LOK FV _e- FFH-s-LOK pot rv 5+ SMH pot FV -9- SMH direkt e! J

10-

I I I T l I I 19861989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010

Bilaga 3 Bilaga 2. Sida 8.

SVAVELEMISSIONER, ENERGISEKTORN

SCENARIE A - GÖTEBORG 2000 -+- Rökraft -B- Övrigt -*- Fjärrvärme

1500*

1000-

ton/ör

0198619139 1992 1995 19198 20101 2004 20x07 2010

SVAVELEMISSIONER, ENERGISEKTORN

SCENARIE B - GÖTEBORG 2000 -X- Rökroft -B- Övrigt -4- Fjörwörme

1500-

ton/ör

I I I I I I 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010

Bilaga 3 Bilaga 2. Sida 9.

NOx-EMISSIONER, ENERGISEKTORN

SCENARIE A - GÖTEBORG 3000 -w- Råkraft -B- Övrigt -4- Fjärrvärme 2500 _

I 1 I I n I I 19861989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010

NOx-EMISSIONER, ENERGISEKTORN

-

SCENAR|E a GÖTEBORG

-x- Rökrcft 3000 -éi- Övñgt -4- Fjärrvärme 2500-

3 L 00 _

\\1500

C O 4-/ 1000-

500-

I I I I 1 I 1 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010

19861989_

Bilaga 3

Bilaga 2. Sida 10.

COZ-EMISSIONER, ENERGISEKTORN

SCENARE A - GÖTEBORG .-*- Röwuü 2000 -Ei- Övrigt -4- Fjärrvärme

J

kton

500*

l I I I I I 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 1986 1989

COZ-EMISSIONER, ENERGlSEKTORN

SCENARIE B - GÖTEBORG -X- Rökmft 2000 -E- Övrigt

Fjärrvärme

3-4-

1500-

a L_

511000-

c 0 -0- _\

l I 1 l I I O I 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 1986 1959

let-

Bilaga 3 Bilaga 3.

TOTRL“ENERGITILLFÖRSEL, ENERGISEKTORN Scenario Q - Uppsala

7000-

BIONQSSD.

0 1987 1991 1995 1999 8003 2007 2011 8015 Profu/JJ 89 .07 .19

TOTQL ENERGITILLFÖRSEL, ENERGISEKTORN Scenario B - Uppsala

7000-

6000- .310U9§§Em

1 1 J ------------ J 3000- RnKRnn

0 1987 1991 1995 1999 8003 2007 2011 2015 ProFu/JJ 8907.19

Bilaga 3

Bilaga 3. Sida 2.

FJÖRRVÖRMEPRODUKTION

Scenario R - Uppsala

DUHPQD vñRnE

2000 /\ OLJEELDNING Mm L »FU \ -c ..

ä värm

A lö x . . - x O 1987 1991 1995 1999 8003 8007 2011 8015 Ppctu/_IJ §O_ñ71G

FJÖRRVÖRHEPRODUKTION -

Scenario B Uppsala

DUNPQD vñRnE

Z ofU *x .c ZZ E2

.s (a: måna... ...a ., 0 1987 199 1995 1999 2003 2007 8011 8015 Profu/JJ 89.07.19

Bilaga 3

Bilaga 3. Sida 3_

FJÄRRVÖRMEPRODUKTION

Scenario Q - Uppsala

0LJEELDN1N§

(GNh/år)

l-* CD O C)

. O 1987 1991 1995 1999 2003 8007 8011 8015 Drofq/_II QQ,(|7_1_9

FJÄRRVÖRHEPRODUKTION -

Scenario B Uppsala

J OLJEELDQANG

2 4

i

(sub/år›

P4 O O0 i i 4

« -. , O t 1987 1991 1995 1999 8003 8007 2011 8015 ProFu/JJ 89 .07 .19

Bilaga 3 › Bilaga 3. Sida 4.

ELPRODUKTION

Scenario D - Uppsala

?Z »FO \ J: å »«1000

0 1987 1991 1995 1999 2003 8007 8011 8015 ProFu/JJ 99.07.19 _

ELPRODUKTION -

Scenarlo B Uppsala

Z .m \ J: åå 0 »»1000

0 1987 1991 1995 2011 Profu/JJ 89.07.19

Bilaga 3 åilaga 3. Sida 5.

SMQHUS, POTENTIELL FV-UPPVÖRNNING Scenario R - Uppsala

(Guh/år)

, O 1987 1991 1995 1999 8003 8007 8011 2015 PrOFH/.JJ 9907.19

1 I

SNOHUS, POTENTIELL FV-UPPVÖRHNING

Scenario B - Uppsala ä

BESPQRINGQR

(sub/år)

.O 1987 1991 1995 1999 8003 8007 2011 8015 ProFu/JJ 89 .07 .19

Bilaga 3 Bilaga 3. Sida 6.

SMQHUS, GLESBYGD

Scenario R - Uppsala

P-* (J7 C3

(GNh/år)

a. . 0 1987 1991 1995 1999 8003 2007 8011 8015 Profu/JJ 89.07.19

SMQHUS, GLESBYGD

Scenario B - Uppsala

800 BESPQRINGQR 150

(GUH/år)

x . 4.4 0 r 1987 1995 1999 2003 800? 2011 2015

1991_

ProFu/JJ 89.07.19

Bilaga 3

Bilaga 3. Sida7.

SVRVEL-EMISSIONER -

Scenario Q Uppsala

(Ton/år)

a 0 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011 2015

”røcu/ J 99 07.19

i J

SVQVEL-EMISSIONER -

Scenario B Uppsala

(Toñ/år)

,. 1 9_ 0 1987 1991 1995 1999 8003 8007 2011 8015

ProFu/JJ 89 .07 .19

Bilaga 3 Bilaga 3. Sida 8.

N0x-EMISSIONER

Scenario H - Uppsala

(Ton/år)

87 1991. 1995 1999 8003 8007 8011 2015

0r00J 89.07,1G

N0x-EHISSIONER -

Scenario B Uppsala

. 1500

(Toñ/år)

P4 CD (D C)

1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011 2015 Profu/JJ 89.07.19

Bilaga 3 Bilaga 3. Sida 9.

C08-ENISSIONER

Scenario Q - Uppsala

(kT0n/år)

* 0 1987 1991 1995 2007 2011 2015 Prof-v/.Ll 89.07.l9 L

C02-ENISSIONER

Scenario B - Uppsala

(kT0h/år)

F4 O(D O 1 J i 4

1987 1991 1995 1999 3003 3007 2011 2015 ProFu/JJ 89 .07 .19

Bilaga 3 Bilaga 4. Sida 1.

TOTRL ENERGITILLFÖRSEL, ENERGISEKTORN

Scenario -

Q Sydkraft

50000-

40000*

KñRNkRQFT“

VRTTENKRQFT;

(Gwh/år)

FI.) (D 3 CD G

x 0Lâ1

O

1987 1991 1995 1999 2003 8007 2011

Profu/NS BWO” 14 I

TOTQL ENERGITILLFÖRSEL, ENERGISEKTORN

Scenarxo B - SydkraFt

50000*

40000-

30000;;ÅWMWm1..

KÖRNKRQFT

(euñ/år)

VQTTENKRQFT VINDKRQFT

80000-A

10000- V

? LÄTT 0LJn”

; 9

1991 1995 1999 2003 §00? 8011

ProFu/HS 99.0G.l4

_ au 3

Bilaga 4.lsfäia2.

FJÖRRVÖRHEPRODUKTION

Scenario Q - SydkraFt

(Guh/år)

RRFTVRRHE

O J 1987 1991 1995 1999 8003 2007 8011 4 PrafuHS 89.08.14

FJÖRRVÖRHEPRODUKTION

1 Scenarlo B - SydkraFt

12500i

10000-

“U 01 o §3

HETVQTTENPQNNOR

(GNH/år)

O

1987 1991 1995 1999 2003 9007 8011

Prafu/HS 89.08.l4

Bilaga 3 Bilaga 4. Sida 3.

ELPRODUKTION

Scenario Q - SydkraFt

0LOEKONDENS

(GUh/år)

NHIIENKEHEl

O 1987 1991 1995 1999 2003 8007 2011 Prcfu/HS 8908.14

ELPRODUKTION

Scenario B - SydkraFt

w

OLQEKONDENS 80000

(6Hh/år)

. O

1987 1991 019950 1999 2003 2007 2011

Profu/NS 9909.14

Bilaga 3 Bilaga 4. Sida 4.

SVQVEL-ENISSIONER -

Scenarie Q SydkraFt

Rhkgnrr

(ton/år)

1991 1995 1999 2003 2007 2011 ProFu/HS 8958.14 SVQVEL-ENISSIONER

Scenarie B - Sydkraft

(toñ/år)

1995 1999 8007 8011 From/HS 89.09.!!

Bilaga 3 Bilaga 4. Sida 5.

NOX-EMISSIONER -

Scenarie Q SydkraFt

(ton/år)

0 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011 Frcfu/HS E9.03.14 l

J N0x«EMISSIONER

Scenarie B - SydkraFt

(ton/år)

0 1987 1991 1995 1999 2003 2007 8011 Profu/HS 3936.14

_ Bilaga 3 Bllaga 4. Sida 6.

C08-EMISSIONER

SydkraFt

10000-

SCENRRIO n 6000-

(kton/år)

4000- scENnRm B

2000-

. . . . . . 0 1987 1991 1995 1999 2003 8007 2011 Pro-u/HS 39.59 .I

Bilaga 3 Isjlaga 5. Sida 1_

TOTAL ENERGlTlLLl-ÖRSEL, ENERGISEKTORN

SCENARIE c - GÖTEBORG

E

Rdkroft

Q

Olja E01

:6100O0-

3 G *\///

ø9%2”?5

ämø

“

Máâáá/

//øááá

& I _. (D on CD ?å ä(D T5 0 N _Å co co m _. co 0 co N 0 Ö ... å Å N o Öu 2010

SVAVELEMISSIONER, ENERGISEKTORN

SCENARlE C - GÖTEBORG 2000 -›- Rökroft -B- Övrigt -4- Fjärrvärme i E 1500

00 1000 _ \ _ C to

500-

I I I I I I I 19861989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010

IS-

Bilaga 3 Bilaga 5. Sida 2.

NOx-EMISSIONER, ENERGISEKTORN

SCENARIE C - GÖTEBORG 3000 -X- Rökraft -B- Övrigt -1- Fjärrvärme 2500-

0 I I I I I l I 1986 1959 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010

J

COZ-EMISSIONER, ENERGISEKTORN

SCENARlE -

c

i

GÖTEBORG 2000 -+6- Rökroü -B- Övrigt a -F- Fjärrvärme J 1500*

GF 1000

kton/

500-

I I I I I I I 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010

Bilaga 3

Bilaga 6. Sida 1.

TOTAL ENERGITILLFÖRSEL, ENERGISEKTORN

- GÖTEBORG SCENAR|E 01

15000 Rdkroft

E

Ez]

Oüo E01

Oüo E03-5

E;]

Naturgas 10000_

// Hb.Ved ///

gå

5 /// \\ \

\\ \ / 7 Kd 7 //›

ii:

///

636 E:3

Smwmnne

gå

/// \

;§57

5000-

22?”

;§55

« éááá

\////5/

/ / \ W x

7 \\

\ . \ O

19%s 1589 1952 1595 1958 2501 2604 2507 2510

FJÄRRVÄRMEPRODUKTION

C1 - GÖTEBORG SCENARIE 5000

01 jo /Kol/Gos HVC

D

4000 J I J

I J

S

I l

3000 J

Q

or

/////F><><><><N

/ (4

////Åå2§å§üÖ<l|

000-

(än/h

ä-W///AOOOOOM

//////Eêê§â§âil\\W

-7////

å-V///AHBÖÖÖÃW å-V///ÅHÃÅÃÅÃH

å?-///////F2S2§2§L\\i

1000-

â-V///áâêâåâi

å å” å”

aga

Bilaga 6. Sida 2_

ELPRODUKTION I GÖTEBORG

- SCENARIE 01 GÖTEBORG 5000

E

Råkroft

Kroftvörme 4000 -

I I I x I T I \\\\ I I I

1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010

-

FFI-i 8a LOK POTENTIELL FV UPPVÃRMNING

SCENARIE 01 - GÖTEBORG 1000 F_ é *

r- [_-

SPAR-ÅTGÃRDER y

80° .At VP LUFT VATTEN

E]

FJÅRRvÄéME

i

:f J 50°

å Y T GASPANNA

t_ / \ ?

BCFASTBRÄNSLE

å OLJEPANNA

Emmy:

§\\\

m§á%áááá%

o§s§//%zøz

I I I I I I I I 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 201 O

_ Bilaga 3 Bilaga 6. Sida 3.

-

SMÅHUS POTENTIELL FV UPpVÄRMNlNG

SCENARIE 01 - GÖTEBORG

SPAR-ÅTGÄRDER

E]

_ f T VP FRÅNLUFT

E]

500_

VP GRUNDVATTEN

400_ Y 7 ä ruzxaavmmz

i ELPANNA

T

% Y

\

a

GASPANNA

E300

%

7 VEDPANNA

7 Q

0200_

§ / / / \

%/SMN

§;â/

%

á 0

SMÄHUS DlREKT UPPVÃRMNING

El: -Ö

30° SPAR-ÅTGÄRDER

E]

VP FRÅNLUFT

g

__ __ __

VP GRUNDVATTEN

Z

200_

FJÄRRVÃRME

\ \\\\

Eldktkd

.s

GASPANNA ”Y \\ \ å \ x \

dmw§§§§§§§7

§§*§§§§zz

§§§§\§§zá

.. (D GCD 23 (D (O _. §2 k) _. 0 (D U1 E- (D 03 NJ 8 .J N/ 8 -P N 8 N å_ c,\

Bilaga 3 Bilaga 6. Sida 4.

SVAVELEMISSIONER, ENERGISEKTORN

- SCENARIE C1 GÖTEBORG 2000 -x- Råkraft -B- Övrigt _4- Fjärrvärme

I I I I I l I 19861989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010

NOx-EMISSIONER, ENERGISEKTORN

- SCENARIE C1 GÖTEBORG 3000 -x- Rökroft Ä . -G- Övrigt -+- Fjärrvärme 1 2500-

2000-

J _ 0D _

\\1500

c 0 . -I-f 1000-

0 u I l I I I I . 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010

Bilaga 3 Bilaya 6. Sida 5.

COfZ-EM lSSlONER, ENERGISEKTORN

- GÖTEBORG vSCENARlE C1 2000 **- Röhwñ -B- Övrigt -+- Fjärrvärme

1500-

500*

I l I I 1986 1989 I9s2 1995 1998 2001 2004 2007 2010

Bilaga 3

Bilaga 7. Sida 1.

TOTAL ENERGITILLFÖRSEL, ENERGISEKTORN

SCENARE D - GÖTEBORG 15000

a

Ré kraft

E:] Oüc E01

/

T I I TI I I I l 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010

-

SMÅHUS POTENTIELL FV UPPVÃRMNING

SCENARIE D - GÖTEBORG 600 SPAR-ÅTGÄRDER

D

I T VP FRÅNLUFT

E]

500 - VP GRUNDVATTEN

FJÄRRVÄRME 400 - ä

ELPANNA

a

GASPANNA /| /,

-//////it\

WAN/Ä

g

VEDPANNA

W//

-//////////ÄV///////A

b\\\\\\\V//

\\N//

g

OLJ EPAN NA

\\\\

& 100 \\\\\\§//

C I

-// j I

19 ü O) ...n (D O) C0 .a §2 70 .4 (O- CD U1 -a C0 1 2004- 2007 2010

Bilaga 3 Bilaga 7. Sida 2.

SVAVELEMISSIONER, ENERGISEKTORN

SCENARlE D - GÖTEBORG 2000 -x- Rökmft -Ei- Övrigt -*- Fjärrvärme

1500-

1000-

ton/ör

500 -

I I l l I I I 19861989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010

COZ-EMISSIONER, ENERGISEKTORN

SCENARIE D - GÖTEBORG -›(›- Rökroft 2000 -B- Övrigt J -4- Fjärrvärme

1500-

or

\1000-

kton

500 -

0 I I | I 1 I u 1986 1989 1992 1998 2001 2004 2007 2010 1995

EFFEKTER PÃ ENERGIMARKNADERNA AV AVGIFTER PÅ SVAVEL, KVÃVEOXIDER OCH KOLDIOXID

Anders Carlsson i Stockholm

Handelshögskolan

September 1989

Bilaga 4

|!^ INLEDNING LN EN BESKRIVNING AV ELMARKNADEN OCH FJÃRRVÃRMEMARKNADEN IF* ENMARK-MODELLEN It* SIMULERINGAR FÖR ÅR 1997 4.1 Utan mil jöavgifter 4.2 Med mil jöavgifter 4.3 Med övre gränser på. utsläppen till fastställda reduktionsmål 4.4 De statsñnansiella konsekvenserna och de samhällsekonomiska kostnaderna för att uppnå fastställda reduktionsmâl IP SAMMANFATTNING

Bilaga 4

INLEDNING

Syftet med denna bilaga är att analysera frågan hur miljöavgifter kan tänkas påverka

energimarknaderna och utsläppen från dessa i framtiden. Analysen görs utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv med hjälp av ENMARK-modellen. Denna modell har utvecklats vid Handelshögskolan i Stockholm och den täcker in de svenska energimarknaderna.

Modellen ger oss möjlighet till kontrollerade experiment utifrån givna antaganden på centrala parametrar. Resultaten visar en tänkbar utveckling men är inte nödvändigtvis den mest sannolika förutsägelsen av det som faktiskt kommer att hända.

Modellen beskriver nivå. Detta energimarknaderna på nationell får till följd att man ger

avkall på detaljeringsgraden. Detta skall inte ses som en brist utan snarare som en

förenkling som måste göras för att få en överblick över de stora sambanden.

För att inte tynga framställningen alltför mycket redovisas resultaten i den löpande

texten som vore de absoluta De reservationer

sanningar. och förutsättningar som ingår

presenteras innan resultatredovisningen. Där det har ansetts lämpligt förs en diskussion

om modellförutsättningarnas påverkan på resultaten.

För att läsaren skall få en förståelse för modellen 2 en beskrivning av det ges i avsnitt faktiska utfallet år 1985 på el- och fjärrvärmemarknaderna. Detta är av de

några

marknader som är inkluderade i modellen. En diskussion förs om nâgra av de faktorer

som kännetecknar det svenska produktionssystemet. Användarsidan kommer också att

beröras samt en redovisning lämnas av de totala utsläppen av svavel och kväveoxider för

år 1985. Hela avsnitt 2 bildar bakgrund till beräkningarna med ENMARK-modellen. Modellen i avsnitt 3. I avsnitt 4 redovisas de simuleringar presenteras som gjorts.

Bilaga 4

L EN BESKRIVNING AV ELMARKNADEN OCH FJ Ä RRVÃRMEMARKNADEN

Det basår som används i modellen är 1985 och i Tabell 1 redovisas hur produktionen och

användningen av elektricitet såg ut under detta år.

Tabell 1. Produktion 9_c_l_1 användning :_11 elektricitet under 1985. Produktion QTWhI Användning 1TWh Q Vattenkraft 70,1 Industri 46,1 Kärnkraft 55,9 Bostäder, Service 63,7 Ind. mottryck 2,5 varav för uppvärm 26,0 Kraftvärme 3,2 Transporter 2,5 Oljekondens 0,9 Fjärrvärme 6,0 Gasturbin, annat 0,1 varav Elpannor 4,9 Värmepumpar 1,1

Källa: Statens Energiverk [1988], Avveckling av två, reaktorer.

Den övervägande delen eller 95 procent av elkraftproduktionen kom från tvâ kraftslag,

nämligen vattenkraften, 70,1 TWh och kärnkraften, 55,9 TWh. 1985 var dock ett år då.

produktionen av el från dessa kraftslag avvek något från det normala. För det första

eftersom 1985 var ett extremt våtår. En var vattentillrinningen mycket över det normala normalårssiffra för vattenkraften under 1980-talet var 62-63 TWh. Mot slutet av 1990-talet beräknas ett normalår ge 63-64 TWh.

För det andra fasades de två sista av kärnkraftsverken in på nätet under slutet av 1985 och endast en mindre del av den produktion som dessa två kärnkraftverk kan generera på helårsbasis erhölls. När samtliga tolv reaktorer är i drift och producerar elkraft under hela året kommer den totala produktionen av elektricitet att vara 57,8 TWh vid en tillgänglighet av 70 procent.

Bilaga 4

De svenska kärnkraftverken har emellertid en högre tillgänglighet än 70 procent. Den ligger närmare 80 procent och vid en verkningsgrad i intervallet 75-80 procent blir produktionen mellan 62-66 TWh. I de flesta utredningar räknar man med en framtida produktion på mellan 65-66 TWh och det innebär att elproduktionen med tolv kärnkraftverk i framtiden kommer att vara ungefär lika stor som produktionen i vattenkraftsverk under normalâr.

Den resterande produktionen av elkraft under 1985 kom från industriellt mottryck, 2,5 TWh, från kraftvärmeverken i fjärrvärmenätet, 3,2 TWh samt från oljekondens, 0,9

TWh och från gasturbiner, 0,1 TWh. De två sista kraftslagen producerade elkraft på

marginalen och utnyttjades under spetslastperioder. l 1

Sverige har ett kraftproduktionssystem där det är de två kraftslagen vattenkraft och

kärnkraft som dominerar. Utöver detta finns kapacitet i andra kraftslag som år 1985 inte kom att användas så. mycket. Med en fortsatt framtida ökning i elanvändningen måste

dessa kraftslag bli mer betydelsefulla. Alternativt kommer andra. typer av kraftslag att

tillkomma via

nyinvesteringar.

De stora användargrupperna var industrin med 46,1 TWh och bostäder och service med

63,7 TWh. Utav de 63,7 TWh som användes inom bostäder gick omkring 26 TWh till \ uppvärmning, d.v.s direktverkande el och vattenburen el. 1 Utöver detta gick 2,6 TWh till transporter, 6,0 TWh till fjärrvärmeverken och 1,5 TWh till annat. Vidare exporterades 3 1,6 TWh. Distributionsförlusternai elsystemet var 11,2 TWh.

1 Den temperaturkorrigerade elvärmen år 1985 beräknas till 24,2 TWh.

Bilaga 4

Tabell 1 ger oss också en bild av de två slag av interdependenser mellan elmarknaden och fjärrvärmemarknaden som existerar. Dels finns kraftvärmeverken som producerar både elkraft och värme och dels finns värmepumpar och elpannor i fjärrvärmenäten som drivs med el och producerar värme.

Situationen på fjärrvärmemarknaden år 1985 framgår av Tabell 2.

Produktion i anläggningar som använde inhemska bränslen 6,7 Produktion i oljeanläggningar gg TOTALT 45,5 TOTALT Källa: Statens Energiverk [1988], Avveckling av två. reaktorer.

Utöver värmeproduktionen i elpannor och värmepumpar på 3,6 TWh respektive 3,1 TWh kom 2,8 TWh från spillvärme, 11,9 TWh från kolanläggningar, 6,7 TWh från _ anläggningar som använde inhemska bränslen samt 17,4 TWh från 01jeanläggningar. Den totala. värmeproduktionen är 1985 var 45,5 TWh och ca 65 procent av detta. producerades i anläggningar som använde importerade bränslen.

På användarsidan gick 4,1 TWh till industrin och 32,7 TWh till bostäder och service)

Distributions- och omvandlingsförlusterna. uppgick till 8,7 TWh.

7 Den temperaturkorrigerade fjärrvärmeanvändningen år 1985 beräkna.: till 34 TWh.

I Tabell 3 redovisas hur stora utsläppen av svavel och kväveoxider var frän el- och värmeproduktion samt totalt för hela Sverige år 1985. Tabell 3. Utalåggn g svavel g kväveoxider å_r 1985 (Ton) KÃLLA Svavel NO ä å FÖRBRÃNNING El-och värmeproduktion (*) 31 500 28 000

(*) = Modellen täcker in dessa. sektorer Källa: SCB: Utsläpp till luft i Sverige av svaveldioxid och kväveoxider 1985 Na 18 SM 8701

De totala utsläppen av svavel var 135 900 ton år 1985. Den största delen av utsläppen

korn frän förbränning, 80 400 ton och från industriprocesser, 45 000 ton. Utsläppen från 1

i

transportsektorn var 10 500 ton. Från el- och värmeproduktionen var svavelutsläppen 31 500 ton. l l i Bilden är en annan om vi studerar kväveoxidutsläppen. Här kom den största delen från transporter, 209 000 ton, medan utsläppen från förbränning var 77 000 ton och industriprocesser 19 000 ton. Totalt var utsläppen 305 000 ton och 65 procent utav utsläppen av kväveoxider kom således från transportsektorn. Utsläppen från el- och värmeproduktionen var 28 000 ton.

I detta avsnitt har el- och fjärrvärmemarknaderna presenterats. De centrala delarna av dessa täcks in av ENMARK-modellen som presenteras i nästa avsnitt.

Bilaga 4

å ENMARK-MODELLEN.

ENMARK - modellen är en partiell jämviktsmodell över den svenska energimarknaden och i Figur 1 finns ett schema över modellen: P Q-tt eldn. oli

-b-

[Elprøduktion U

Värmepu nor A, B ggg eldmolg

i

Kr-aftvårmeverk Wl marknader

wa:

_ ?i å å_ | _›__ Vårmeverk Figur 1

Följande sex marknader är explicit representerade:

Marknaden för lätt eldningsolja, F, vilken används för uppvärmning i

i)

hushållssektorn. En nationell där H står för vattenburen elvärme, V står för

ii) elmarknad,

direktverkande el, Z står för elanvändningen inom transportsektorn och hushållssektorn exklusive uppvärmning, U1 står för elanvändningen inom elintensiv industri och U2 står för den övriga elanvändningen inom industrin.

iii) En marknad för tung eldningsol ja., B, vilken används inom industrin.

iv) Tre fjärrvärmemarknaden, Wl-Ws.

|6-

Modellen täcker in elmarknaden och samt

fjärrvärmeanvändrungen oljeanvändningen

inom hushållssektorn och inom industrin. Den el som till har

går slutlig användning

delats upp på el för uppvärmning H och annan inom

(= V), elanvändning

hushållssektorn och transporter industriel

(Z), elintensiv (U1) samt övrig industriel (=

U2). Utöver detta används elektricitet som intermediär vara. i och

elpannor värmepumpar i fjärrvärmenäten.

Fjärrvärmen har delats Denna upp på tre marknader. uppdelning har sin grund i de

produktions- och avsattningsförutsättningar som existerar. Den första

fjärrvärmemarknaden inkluderar de orter där

(Wl) värmeunderlaget per kvadratmeter

är stort och där stora kan användas. Det finns systern då möjlighet att investera i kraftvärmeverk som producerar både värme och elektricitet.3 Den andra fjärrvärmemarknaden inkluderar de orter där bränslen kan

(Wz) tillgången på inhemska

anses vara god. Slutligen ñnns de återstående fjärrvärmeorterna samlade på den tredje

fjärrvärmemarknaden

(Wa).

I produktionsdelen av modellen ñnns två slag av interdependenser mellan elmarknaden och fjärrvärmemarknaderna. För det första eidsterar möjligheten att producera värme i kraftvärmeverk på. den första Vidare

fjärrvärmemarknaden (Wl). ñnns det på alla tre

värmemarknaderna avkopplingsbara elpannor och värmepumpar som används för att

producera värme.

Oljemarknaderna finns med eftersom det är önskvärt att kunna spegla

substitutionmöjligheter mellan el och olja för vissa användargrupper samt för att

någorlunda väl täcka in utsläppen av svavel och kväveoxider. Dessa marknader

3 l modellen används endast kraftvärmeverk som är på. 100 MWel eller större. I verkligheten torde mindre anläggningar också. komma i fråga men för att inkludera dessa krävs fler värmemarknader. Detta leder i sin tur till en större modell.

Bilaga 4

presenterades inte i avsnitt 2. Den totala användningen under basåxet var 32,9 TWh för tung eldningsolja och 53,8 TWh för lätt eldningsolja.

Som ett resultat av modellformuleringen täcks i stort sett utsläppen av svavel och kväveoxider från förbränning i Tabell 3 in av modellen. Det innebär att utsläppskällor som producerade ca 60 procent av svavelutsläppen och ca 25 procent av kväveoxidutsläppen under 1985 finns med.

Modellen arbetar efter principen om marginalkostnadsprissättning. Vid varje tillfälle väljs det produktionssätt som ger den lägsta totala kostnaden att producera en kvantitet. En ökning av denna kvantitet med 1 kWh tillfredsställs antingen

efterfrågad

via utökad produktion i existerande anläggningar eller via nyinvesteringar. Det

avgörande är kostnaden. Ett tredje fall kan även uppkomma där en ökning i efterfrågad

kvantitet endast leder till en höjning av priset. Det är fallet då kapacitetstaket har nåtts och då den marginella betalningsviljan för ny kapacitet är lägre än kostnaden. För att

uppnå jämvikt mellan utbud och efterfrågan uppstår en knapphetsprissättning.

Modellen är statisk sker omedelbart. Det och anpassningen till förändrade relativpriser

ñnns inga anpassningskostnader i form av ledtider inkluderade.

Fokuseringen i de simuleringar som presenteras i avsnitt 4 är bland annat på de utsläpp

som följer av en viss energipolitik. Vill man reducera utsläppen kan följande åtgärder

vidtas i ENMARK-modellen:

Direkta mil jöregleringar Mil jöavgifter på insatsvaran

c. Mil jöavgifter på. utsläppen

d. Totala utsläppsrestrikti0ner.(Kan tolkas som

att marknader för överlåtelsebara utsläppsrätter

skapas)

De direkta regleringarna innebär att man tvingar producenterna att vid nyinvesteringar i

produktionsanläggningar även investera i reningstekniker.

En distinktion görs mellan miljöavgifter på. insatsvaran och miljöavgifter på utsläppen

då de hanteras helt olika i modellen. Miljöavgiiter på insatsvaran påläggs bränslena

innan anläggningen och baseras på, innehållet av ex.vis svavel i bränslet, medan

miljöavgifter på utsläppen påläggs efter anläggningen och baseras på. hur mycket som

släpps ut från anläggningen.

l 4

De totala utsläppsrestriktionerna påläggs även de efter anläggningen. Det är fullt möjligt

i

att kombinera nägra av åtgärderna ovan och i den faktiska hanteringen i avsnitt 4 är det

l en kombination som används. i

Bilaga 4 _11_

i SIMULERINGAR FÖR ÅR 1997

Ett antal simuleringar kommer att presenteras för år 1997 och de bygger på en rad antaganden.

Gemensamma förutsättningarna:

Vattenkraften normalårsproduktion sätts till 64,7 TWh. Två kärnkraftsreaktorer avvecklas till 1997 och storleken på dessa är 500 MW vardera. Tillgängligheten i de återstående reaktorerna sätts till 81%. üi tillåts i existerande oljekondensanläggningar. Dessa Ingen produktion

anläggningar kan anses ingåi reservkapaciteten i kraftsystemet. Däremot

tillåts nyinvesteringar i oljekondens i vissa simuleringar.

N. Inga investeringar tillåts i värmepumpar på fjärrvårmemarknaderna.

Fjårrvårmeutbyggnaden och den totala totala fjärrvärmeanvändningen för år 1997 given och sätts till 40 300 GWh. W. Mottrycksproduktionen och spillvärmen från industrin är givna och sätts till 2 565 GWh respektive 2 840 GWh. WL En övre gräns på de totala värmeleveranserna från kraftvärmeverk sätts till 16 220 GWh. Vissa förenklingar i modellen leder till att kraftvärmeverken För att motverka en orealistiskt stor år mycket konkurrenskraftiga. kraftvärmeutbyggnad sätts en övre gräns. En övre gräns på den totala produktionen av värme från avfallspannor sätts till 4 400 GWh. På den tredje värmemarknaden tillåts inga investeringar i hetvattencentraler eldade med inhemska bränslen. De orter som ñnns samlade på denna marknad antas vara så placerade att transportkostnaderna för inhemska bränslen år höga.

Utbyggnaden av distributionsnäten för naturgas antas ha skett fram till 1997.

xi. De skärpta utsläppskraven från 1995 gäller vid nyinvesteringar. Alla

nyinvesteringar i reningstekniker sker i samband med nyinvesteringar i

produktionsanläggningar. Inga reningsteknikinvesteringar sker i existerande

anläggningar.

xii.

Elasticitetsantaganden:

Egenpriselasticitet för direktverkande el (V) -0.3 Egenpriselasticitet för Vattenburen el -0.3 Egenpriselasticitet för hushållsel och transporter (Z) -0.3 Egenpriselasticitet för eltung industriel (U1) -0.3 Egenpriselasticitet fÖr Övrig industriel (U2) -0.3 Egenpriselasticitet för lätt eldningsolja (B) -0.3 Egenpriselasticitet för tung eldningsolja -0.3 \ Inkomstelasticitet för direktverkande el (V) 1,0 l Inkomstelasticitet för Vattenburen el 1,0 lnkomstelasticitet för hushållsel och transporter (Z) 1,5 Inkornstelasticitet för eltung industrial (U1) 1,5 Inkomstelasticitet för Övrig industrial (U2) 1,5 lnkomatelasticitet för lätt eldningsolja (B) 1,0 Inkomstelasticitet fÖr tung eldningsolja (F) 1,0

xiii. mellan åren 1985-1997

BNP-utvecklingen 1,9% per år

l xiv. år 1997 i 1988 års

Prisantaganden: (Situationen priser) I

i

Bränsle gi. 1 E0 1 891

0,2% s kr/ms (9 öre/kWh)

E0 5 i

0,3% s 589 kr/ma (5,5 öre/kWh)

Kol 0,8% S 368 kr/ton (4,9 öre/kWh)

Naturgas 893 kr/1000 m3 (9,4 öre/kWh)

Torv 290 kr/ton

(11,s öre/kWh) l

Flis 240 kr/msf

(12,0 öre/kWh) l

Avfall 156 kr/ton (5,6 Öre/kWh) 1

Observera att naturgaspriset är exogent givet i modellen. I verkligheten

torde en s.k paritetsprissättning gälla där naturgaspriset anpassas till

köparens kostnad för det förmånligaste alternativa, energislaget. Det är

svårt att i den nuvarande modellformuleringen ta hänsyn till denna, aspekt.

Bilaga 4 __13_

;l Utan milg vgifter

Under denna rubrik presenteras simuleringar med två olika skatteförutsättningar,

referensaltemativet med dagens skatter och lagda förslag till förändringar av skatterna.

Skatteförutsättningarna är:

Bränsle Rgferensaltemativ Redan lagda med dgggnn skatter förelåg. (skatt juli 1989 + S i olja) (KIS + S i olja)

E0 1 0,2% S 1078 + 30 1108 kr/m3 755 + 30 = 785 kr/ms E0 1 Hushåll 1078 + 30 = 1108 lst/ms 755 + 30 + 393 = 1178 lir/ms E0 5 0,8% S 1078 + 210 = 1288 kr/m3 755 + 210 = 965 kr/ma

Kol 0,8% S 460 kr/ton 460 kr/ton 3

Naturgas 350 kr/1000 m 245 kr/1000 m3

Torv Flis Avfall Direktverkande el 9,2 Öre/kWh 13,3 Öre/kWh Vattenburen el 9,2 öre/kWh 13,3 öre/kWh Hushållsel 9,2 öre/kWh 13,3 Öre/kWh Industriel, eltung 3,0 öre/kWh 3,0 öre/kWh Industriel, Övrig 7,0 öre/kWh 6,2 öre/kWh

Alternativet med lagda förslag inkluderar det förslag som presenterats av kommitten för

indirekta skatter (KIS) och miljöavgiftsutredningens förslag till avgift på svavel i olja.

KIS förslag innebär att dagens punktskatter sänks med 30 procent för alla bränslen utom

kol och gasol. Kolskatten bibehålls oförändrad och gasolskatten jämställs med

naturgasskatten. KIS förslag innebär också en förändrad beskattning av kondenskraft.

Det bränsle som motsvarar spillvärmedelen i produktionen beskattas på samma sätt som

vid kraftvärmeproduktion. Slutligen innebär KIS förslag att energibeskattningen

inordnas i mervärdeskattesystemet. Moms tillkommer alltså för vissa användargrupper.

Situationen på de olika marknaderna och de samlade utsläppen från källorna i modellen

redovisas i tabeller. För att belysa hur känslig en analys av det här slaget är görs en

kånslighetsanalys med tre olika investeringsantaganden.

Referensaltemativ med dagens beskattning

Situationen på elmarknaden i referensalternativet med dagens skatter framgår av Tabell

4- Tabell 4 ELMARKNADEN Referensaltemativ med dggens skatter. Ia. Utan begränsningar på. investeringar Ib. Med investeringsfÖrbud på. oljekondens Ic. Med investeringsförbud på. oljekondens och naturgasanläggningar

å (*) = Investeringar görs i dessa tekniker (**) = Denna elproduktion är exogent given i modellen* Elpriset som skapar jämvikt på elmarknaden: Ia 27,9 Öre/kWh

Ib 30,2 Öre/kWh Ic 31,1 Öre/kWh

4 Det exogena värdet på. mottryck och på spillvärmen från industrin har hämtats från underlag till Statens Energiverk, [1987], Mindre kväveoxider från förbränning. Allmänna Förlaget, Stockholm.

Bilaga 4 _15_

I tabellen för olika och vilket pris de kan man se elanvändningen konsumentgrupper definieras som: betalar. Konsumentpriset för respektive konsumentgrupp

konsumentpris = producentpris + eventuell knapphetsrånta + skatt

räknat vid användaren. I tabellen är elpriset som där producentpriset är råkraftpriset elmarknaden med producentprisetå plus eventuell skapar jämvikt på liktydigt knapphetsränta.

I Ia tillåts i såväl som naturgasanlåggningar och

fall investeringar oljekondens kolkondens. Dessa måste dock vara försedda med avancerad reningsteknjk. Den totala blir 141 670 GWh, fördelat på de användargrupper som redovisas slutliga förbrukningen

i tabellen. Distributionsförlusterna 12 320 GWh. På. produktionssidan sker

uppgår till samt i kraftvärme.5

investeringar i oljekondens med avancerad rening naturgaseldade

Oljekondens ligger på marginalen och dess långsiktiga marginalkostnad år 27,9 öre/ kWh,

vid användarna. Utöver sker produktion i vattenkraft, kärnkraft mätt nyinvesteringar samt i kraftvärmeverk! Detta år produktion i existerande anläggningar. Elproduktion kommer även från mottryck inom industrin. Denna kommer att vara exogent given i samtliga simuleringar.

5 är att dessa kraftvärmeverk har en Orsaken till att det investeras i naturgaseldade kraftvärmeverk I modellen är elkvoten fÖr KVV, naturgas 0,98, medan högre elkvot än andra kraftvärmeverk. elkvoten för andra KVV är satt till 0,53. 5 Den totala elproduktionen i kraftvärmeverk uppgår till 11 820 GWh i fall Ia. På. lite längre sikt är detta ingen orealistisk siffra men fram till år 1997 kan den vara något hög.

Bilaga 4

Om vi jämför användningen av el år 1997 i förhållande till basåret 19857 ser vi att den elektricitet

som går till uppvärmningsändamål (= direktverkande el och Vattenburen el)

är av samma

storleksordning, 27 310 GWh, som för basåret. Hushållsel och transporter

ökar från 40 300 GWh till 50 630 GWh, elintensiv industriel ökar från 32 300 GWh till 43 380 GWh medan övrig industriel ökar från 13 800 GWh till 18 140 GWh. Att de tre sista anvåndargrupperna ökar har att göra med att inkomstelasticiteten för dessa är satt till 1,5. Slutligen ökar

elanvändningen i värmepumpar från 1 100 GWh till 2 210 GWh

medan de

avkopplingsbara elpannorna i fjårrvärmeverken inte alls används. Elpriset är

helt enkelt för

högt.

Fall Ib beskriver en politik vars mål är att inte öka oljeberoendet på elmarknaden. Investeringar i tillåts

oljekondensanläggningar inte i denna simulering. I övrigt är förut-

sättningarna i fall Ib samma som i fall Ia. Den slutliga förbrukningen minskar med 2 640

GWh i förhållande till fall Ia och det har sin grund i att jämviktspriset på elmarknaden

har höjts från 27,9 öre/kWh till 30,2 öre/kWh. På elproduktionssidan

görs investeringar

i naturgaskombikraftverk och naturgaseldade kraftvärmeverk. Gaskombikraftverkets

långsiktiga marginalkostnad är 30,2 öre/kWh. Utöver substitutionen av oljekondens med

naturgaskombi sker i stort ingen förändring på produktionssidan.

7Basårets elanvändning fördelades enligt: Uppvärmning, Bostäder 26 000 GWh Hushåll, transporter 40 300 GWh Elintensiv industriel 32 300 GWh Övrig industriel 13 800 GWh Värmepumpar 1 100 GWh Elpannor 4 900 GWh Export 1 600 GWh Annat 1 500 GWh TOTALT 121 500 GWh

Bilaga 4 _17_

I ENMARK-modellen finns inga kostnader för utbyggnaden av naturgasnätet

inkluderade. Fall Ic visar elproduktionen i ett scenario utan naturgas. Den slutliga

förbrukningen fortsätter att sjunka i förhållande till de föregående fallen. Förbrukningen

är nu 138 010 GWh. Det investeras i kolkondens med avancerad reningsteknik och den

långsiktiga marginalkostnaden för denna typ av anläggning är 31,1 öre/kWh!

I de tre presenterade simuleringarna investeras det i olika kraftslag. På användarsidan till de olika marginalkostnader med en

anpassas efterfrågan kraftslagens långsiktiga

minskning i efterfrågad kvantitet som följd.

3 Den totala elproduktionen i kraftvärmeverk uppgå: till 8 630 GWh i fall Ic. Produktionen sker i existerande anläggningar och elkvoten i dessa år i modellen satt till 0,53. Detta förklarar skillnaden i kraftvärmeproduktionen mellan fall Ia. och Ic.

Bilaga 4

Situationen på. värme- och 01jemarknaderna ges i Tabell 5:

Tabell 5 VÄRME - OCH OLJEMARJCNADERNA Referensaltemativ med äggen: :katten Ia. Utan begränsningar på investeringar Ib. Med investeringsförbud på. oljekondens Ic. Med investeringsfÖrbud på. oljekondens och naturgasanläggningar

VÃRMEMARKNADERNA

VÃRMEKONSUMTION Slutlig förbrukning 40300 GWh.9

l

(**)

Distributionsförluster 4480 GWh l

RESTRIKTIONEN PÅ VÄRMELEVERANSER FRÅN KVV (16220 GWH) BINDER (*) = Investeringar görs i dessa tekniker (**) = Exogent given i modellen *

OLJEMARKNADERNA

9 Det är fullt möjligt att endogenisera fjärrvärmeanvändningen i modellen men då inga kostnader fÖr utbyggnad av distributionsnåten av värme är inkluderade väljer jag här att sätta fjärrvärmeanvändningen exogen. Siffran har hämtats från Statens Energiverk [1988].

Bilaga 4 __19_

Värmeleveranserna från kraftvärmeverken når i samtliga fall 16 220 GWh, vilket är den övre som är satt i modellen. I fall Ia investeras det i naturgaseldade gräns kraftvärmeverk samt i avfallspannor. Utöver detta kommer och hetvattenanläggningar

produktionen att ske i existerande anläggningar. I fall Ib påläggs ett investeringsförbud

men detta effekt I fall Ic på. oljekondens får endast en marginell på värmemarknaderna. och då. investeras det i kolförbjuds investeringar även i naturgaseldade anläggningar och torveldade hetvattencentraler samt i avfallspannor. Vidare sker en ökning av produktionen i existerande olje- och flisanläggningar.

ökar användningen av tung eldningsolja inom industrin från 32 900 Pâ oljemarknaderna GWh till 41 480 GWh av lätt eldningsolja inom hushållssektorn frän och användningen 53 800 GWh till 70 110 GWh.”

De utsläpp som genereras enligt de tre simuleringarna redovisas i Tabell 6a, 6b och 6a. I tabellerna har även inkluderats information om de faktiska utsläppen av svavel och kväveoxider år 1980 och koldioxid år 1987 från de sektorer som modellen täcker in. I tabellerna redovisas även vilka nivåer utsläppen bör reduceras till om de av riksdagen beslutade totalmålen appliceras pä energisektorn.

10 . Modellen föreskriver en Ökning av oljeanvändningen på. oljemarknadema. Fram till 1985 var det faktiska utfallet en minskning i användningen. En bokstavlig tolkning av modelresultaten skulle implicera ett trendbrott.

Tabell 6a DE SAMLADE UTSLAPPEN AV SVAVEL. Referensaltemativ med dagens skatter. Ia. Utan begränsningar på. investeringar lb. Med investeringsförbud på. oljekondens Ic. Med investeringsförbud på. oljekondens och naturgasanläggningar

SVAVELUTSLÃPP L; Q I_c 198011 Med fastslggga (Wi) å” El o värme produktion 23050 19050 35160 50000 17500 Olja i indus. 28420 28420 28420 53500 22225

Olja i hush. 12620 12620 12620 30500 10675

TOTALT 64100 60090 76200 144000 50400

I fall Ia utan i kommer de totala från i

begränsningar investeringarna utsläppen källorna

modellen att bli 64 100 ton medan målet är satt till 50 400 ton.13 I fall Ib då. investeringar

i oljekondensanläggningar förbjuds, ersätts dessa med och de naturgaskombikraftverk

totala utsläppen av svavel sjunker till 60 090 ton. I fall Ic med förbud på. naturgasinvesteringar ökar utsläppen till 76 200 ton. All av utsläppen i fallen

förändring

Ia-Ic sker inom el- och värmesektorn.

Att döma av utsläppssiffrorna i Tabell 6a tycks vara små att

möjligheterna uppnå.

svavelreduktionsmålen. Man skall dock komma ihåg de förenklingar som är gjorda i

11 Uppgifter om svavel och kväveoxidutsläppen år 1980 är hämtade ur Statistiska Meddelanden, Na 18 SM 8701. 12 Utslåppsmålen för svavel år 65 % av 1980 års utsläpp till år 1995. 13 Det är det totala reduktionsmålet som är det intressanta. Det är dock god information att se hur mycket varje sektor skjuter Över ett mål innebärande en procentuell minskning på sektornivå som motsvarar den procentuellt: minskningen på total nivå..

Bilaga 4 _21_

modellen. Inom el- och vårmesektorn sker investeringar i svavelreningstekniker i samband med investeringar i nya anläggningar. Med nuvarande modellformulering kan inga reningsteknikinvesteringar ske i existerande anläggningar.

Beträffande oljemarknaderna innehåller modellen också en del förenklingar. Det kan

ifrågasättas om oljeanvändningen år 1997 blir så stor som modellen föreskriver. En lägre

användning ger mindre utsläpp. Vidare finns det i modellen inga möjligheter att investera i reningstekniker. För den lätta oljan år detta kanske inte så orealistiskt p.g.a att svavelinnehållet redan från början år lågt, 0,2 procent, medan det för den tunga

eldningsoljan med ett svavelinnehåll på 0,8 procent torde finnas en ganska så stor

potential för reningstekniker. Dessa tekniker skulle då reducera utsläppen på. två. olika sätt. Dels skulle man via få ner utsläppen och dels skulle

reningsteknikerna

investeringarna i reningsteknikerna också slå igenom på oljepriserna med en minskning i efterfrågad kvantitet som följd. 14

Ett alternativt sätt att hantera denna frågeställning i modellen vore att sänka svavelinnehållet i den tunga eldningsoljan till ex.vis 0,4 procent samtidigt som man höjer priset pa oljan.

Bilaga 4

Utsläppen av kväveoxider blir enligt Tabell 6b:

Tabell 5b DE SAMLADE UTSLÃPPEN AV Referenaalternativ med dggen: skatter.

NOX

Ia. Utan begränsningar på. investeringar Ib. Med investeringsförbud på. oljekondens

l

Ic. Med investeringsförbud på. oljekondens och naturgasanlåggningar

I.: n I.: M15 Med fast-I a &

i

(ton) mi!”

i

El o värme produktion 35640 33500 41960 27000 18900 l l

De totala utsläppen av kväveoxider från källorna i modellen ligger mellan 84 040 ton och

92 500 ton. I samtliga fall år det långt från kvåveoxidmålet på 61 600 ton. Dock skall

man också här komma ihåg de förenklingar som tidigare beskrevs. Här är antagandet om

i reningstekniker för kväveoxider endast kan göras i samband med att investeringar nyinvesteringar orealistiskt. Statens Energiverk har i sin utredning Mindre kväveoxider visat att potentialen för investeringar i reningstekniker i existerande från förbränning anläggningar år stor.

15 Uppgifter om svavel och kväveoxidutsläppen år 1980 är hämtade ur Statistiska Meddelanden, Na 18 SM 8701. 16 Utsläppsmålen fÖr fram till år 1995 är en reduktion med 30 % av 1980 års utsläpp.

NOx

Bilaga 4

__23_

Slutligen ges koldioxidutsläppen i Tabell 6c:

Tabell 6c DE SAMLADE UTSLÃPPEN AV Rieferensalternativ med dggenl skatter.

C02

Ia. Utan begränsningar på investeringar Ib. Med investeringsförbud på oljekondens Ic. Med investeringsförbud på. oljekondens och naturgasanläggningar 1_. Q 1_c 193717 Med fastslggga

QQE-UTSLÃPP

(miljoner ton) å”

El o värme

koldioxidutsläppen på elmarknaden. Koldioxidutsläppen ligger i samtliga fall över det av riksdagen målet vilket innebär

beslutade om en frysning av utsläppsnivån till dagens nivå (1987)

34,2 miljoner ton för dei modellen inkluderade källorna.

Det existerar reningstekniker för att reducera koldioxidutsläpp och inga kommersiella det enda sättet att erhålla en reduktion är att minska den slutliga användningen eller att byta till bränslen med lägre kolinnehåll.

17 Uppgifter om utsläppen år 1987 hämtas från Naturvårdsverket rapport Växthuseffekten.

C02

13 Utsläppsmålen för fram till år 1995 år en frysning av utsläppen till 1988 års nivå. (Jag tar

C02

1987 års nivå). l7-

Med lagda förslag till _förändringar av skatterna

KIS förslag innebär bland annat en förändrad av kondenskraften. Den del av beskattning

bränslet som går till spillvärme beskattas pâ samma sätt som vid kraftvärmeproduktion.

Detta får effekter på, elmarknaden vilket av Tabell 7.

framgår

Tabell 7 ELMARKNADEN Redan lggda fönlgg. IIa. Utan begränsningar på. investeringar I IIb. Med inveateringsförbud på. oljekondens IIc. Med investeringsförbud på. oljekondens och naturgasanläggningar

ELKONSUMTION II_a PriaJIa lb PrisJIb ge PriaJIc lGwhl Kirclkwh] jGWhI jÖrelkwhl [Gwhl re Wh Direktverkande el 9510 46,5 9510 46,5 8810 53,3 Vattenburen el 15730 46,5 15730 46,5 14920 53,3 Hushâllsel, transport 46410 46,5 46410 46,5 43350 53,3 Eltung industriel 41210 36,2 41210 36,2 38410 43,0

industriel l,

Ovrig 17750 39,4 17750 39,4 17140 46,2 J Värmepump 2210 39,4 2210 39,4 2210 46,2

FÖRBRUKNING 132820 132820 124840

Förluster 11550 11550 10870

TOTALT 144370 144370 135700

ELPRODUKTION Q5 lb ;g

4 (*) = l Investeringar görs i dessa. tekniker = N (**) Denna elproduktion år exogent given i modellen

Elpriset som skapar jämvikt på. elmarknaden: IIa 33,2 öre/kWh

IIb 33,2 öre/kWh

IIc 40,0 Öre/kWh

I fall IIa. kommer den totala att till 132 820 GWh. Motsvarande

elanvändnjngen uppgå

siffra för fall Ia med dagens är 141 670 GWh. På sker

beskattning produktionssidan

investeringar i naturgaseldade kraftvärmeverk och naturgaskombikraftverk. Den

Bilaga 4 __25_

långsiktiga marginalkostnaden för naturgaskombin är nu 33,2 öre/kWh. Trots att det är

tillåtet att investera i oljekondens görs inga investeringar på grund av att investeringar i

naturgaskombianläggningar kan ske till lägre kostnad. Ett investeringsförbud i

oljekondens får därför ingen effekt. Detta ses i fall IIb som ger exakt samma resultat som fall IIa.

I fall IIc där även investeringar i naturgasanläggningar förbjuds kommer de slag av kondenskraft som det fortfarande är tillåtet att investera i, kol och flis, att vara för dyra.

J ämviktspriset på el höjs till 40 öre/kWh och på marginalen ligger kraftvärmeverk. Inga

investeringar görs. Det högre jämviktspriset på el reducerar den totala elanvändningen till 124 840 GWh.

Effekterna av KIS forslag på elmarknaden

I Tabell 7 konstateras att det blir en dramatisk förändring på elmarknaden av KIS Jämförs fall IIa med fall Ia minskar den slutliga förbrukningen med 8 850 GWh.

förslag.

Denna minskning orsakas dels av ökade produktionskostnader och dels av höjda elskatter för vissa konsumentgrupper.

Då spillvärmedelen av kondenskraften beskattas kommer produktionen av elektricitet i

olika kraftslag att bli dyrare. Sammanställningen nedan redovisar det elpris som krävs

för att investeringar skall ske i olika kraftslag, dels med dagens beskattning och dels med KIS förslag.

Dggens beskattning KIS ñrslgg

mage (öre/kWh)

Oljekondens Naturgaskombikraftvcrk Kolkondens 31,1 41,1 Fliskondens 64,1 64,1

Med dagens beskattning är oljekondens med avancerad rening den billigaste av de fyra i l

sammanställningen presenterade kraftslagen. Den långsiktiga marginalkostnaden är 27,9 öre/kWh. Detta avspeglades också i fall Ia där investeringar gjordes i oljekondens. Rangordningen blir sedan naturgaskombi med en långsiktig marginalkostnad på 30,2

öre/kWh, kolkondens med en långsiktig marginalkostnad på 31,1 öre/kWh och l

fliskondens. Detta I

kraftslags långsiktiga marginalkostnad är 64,1 öre/kWh. J Med KIS förslag på förändring kommer det att bli dyrare att producera i anläggningarna. Rangordningen mellan kraftslagen kommer också att förändras. Naturgaskombin år nu det billigaste kraftslaget med en långsiktig marginalkostnad på

:l

33,2 öre/kwh. Därefter kommer kolkondensen med den långsiktiga marginalkostnaden på

41,1 öre/kWh och först på tredje plats kommer oljekondensen. Dess långsiktiga å

marginalkostnad år nu 42,0 öre/kWh. Den långsiktiga marginalkostnaden för fliskondens

l

förändrats inte då bränsleüis inte beskattas i något av fallen.

Förändringen i rangordningen beror dels på skatten som påläggs de olika brånslena och dels på olika verkningsgrader i olika kondensanläggningar. Naturgas påläggs 2,6

öre/kWh bränsle, tung eldningsolja pålåggs 9 öre/kWh medan kol påläggs 6,1 öre/ kWh.

Verkningsgraden år satt till 48 procent i gaskombianlåggningar, 41 procent i oljekondensanlåggningar och 40 procent i kolkondensanlåggningar. KIS förslag leder till

Bilaga 4

_27_

att den marginalkostnaden i naturgaskombikraftverk ökar med 3 öre/kWh, långsiktiga

samt med i

den ökar med 14,1 öre/kWh i oljekondensanläggningar 10,0 öre/kWh

kolkondensanläggningar.

Förslaget leder även till effekter på konsumtionssidan. De konsumentgrupper som framförallt drabbas är de som måste betala moms på elekticiteten. Konsumenter med hus drabbas liksom konsumenter med stor konsumtion av hushållsel. Dessa eluppvärmda.

får en skatt som i modellen är satt till 13,3 öre/kWh. Denna skatt inkluderar moms och

är 4,1 öre/kWh högre än dagens beskattning.

Sammantaget får KIS förslag på. förändrad beskattning effekten att det blir dyrare att

investera och producera i kondens- och gaskombianläggningar. Detta resulterar i ett krav skall komma till stånd. Vidare måste vissa på högre elpris för att investeringar konsumentgrupper betala moms på el med följden att de får betala en högre skatt i förhållande till dagens situation.

Bilaga 4

Situationen på värme- och oljemarknaderna blir enligt Tabell 8. Tabell 8 VARMW OCH OLJEMARKNADERNA Redan lggda Önlgg. Ila.. Utan begränsningar på investeringar IIb. Med investeringsförbud på. oljekondens IIc. Med investeringaförbud på oljekondens och naturgasanläggningar VÃRMEMARKNADERNA

RESTRIKTIONEN PÅ VÄRMELEVERANSER FRÅN KVV (16220 GWH) BINDER (*) = Investeringar görs i dessa tekniker (**) = Exogent given i modellen OLJEMARKNADER Q PrisJIa II_b PrisJIb Ik: Pris,1Ic [GWh] lörelgwh) [GWh] (Örelkwh) [GWh] Öre Wh Industri (B) 42640 14,5 42640 14,5 42640 14,5 Hushåll (F) 69700 20,9 69700 20,9 69700 20,9

Värmeleveranserna från kraftvärmeverken når även i dessa fall 16 220 GWh, den övre gräns som är satt i modellen. Fallen IIa och IIb är exakt desamma och investeringar sker i naturgaseldade kraftvärmeverk och hetvattencentraler. Utöver detta sker produktion i existerande I fall IIc sker

anläggningar. inga investeringar och produktionen ökar i

existerande 01je-, üis- och koleldade hetvattencentraler och ersätter den naturgas som tidigare användes.

Bilaga 4

_29_

De samlade utsläppen av svavel-, kväveoxid- och koldioxid framgår av Tabell 9.

Tabell 9 DE SAMLADE UTSLÃPPEN AV S, NOK, Rødan Lagda

C02

IIa. Utan begränsningar på. investeringar IIb. Med investeringsförbud på. oljekondens IIc. Med investeringsförbud på oljekondens och naturgasanlåggningar SVAVELUTSLÃPP IA: g; _115 Med mmm, (WH) E_ El o värme

19%

(ton) .tail El o värme

QQZ-UTSLÃPP (miljoner ton) gå! El 0 värme

De totala svavelutsläppen blir i fallen IIa och IIb 57 880 ton och i fall IIc 75 890 ton vilket innebär att utsläppen ligger 15 respektive 50 procent över det uppsatta målet.

De totala kväveoxidutsläppen blir 79 210 ton i fallen IIa. och IIb medan motsvarande siffra för fall IIc är 86 560 ton. Kväveoxidmålet missas med ca. 30 procent respektive 40 procent.

Slutligen har vi koldioxidutsläppen. I fallen IIa och IIb är de 45,5 miljoner ton och i fall IIc 44,8 miljoner ton vilket är ca 35 procent högre än vad koldioxidmålet medger.

Bilaga 4 _31_

J Med milav fter

I avsnitt av svavel, kväveoxider samt koldioxid från de i

föregående låg utsläppen

modellen inkluderade källorna i de flesta fall betydligt över de fastställda

reduktionsmålen. I detta avsnitt skall intresset fokuseras på möjligheterna att uppnå

och vi adderar nu till vår arsenal av miljöredskap för miljömålen miljöavgifter utsläppsreduktion. Miljöavgifter ersätter i vissa simuleringar helt dagens punktskatter KIS om mervärdesskatt och beskattning av bränslen för på. bränslen. förslag spillvärmedelen vid kondenskraftproduktion förutsätts gälla även i dessa simuleringar. läggs på bränslena medan svavel- och Miljöavgiften på koldioxidutsläpp

kväveoxidavgifterna belastar utsläppen direkt.

där investeringar i naturgastekniker tilläts. Simuleringar

I detta avsnitt presenteras tre simuleringar med olika koldioxidavgifter. I samtliga dessa

belastas svavelutsläppen med 30 kr per kg och kväveoxidutsläppen med 40 kr per kg.

Koldioxidavgifterna på, bränslena är 25, 35 respektive 45 öre per kg. Dessa benämns A, B

C nedan. Vid koldioxidavgiften 25 öre per kg, fall A, adderas även en respektive 50 procent av dagens punktskatter. Bränslena belastas punktskatt på. bränslen utgörande enligt följande: avgift baserat på

C02

Naturgas Elskatterna är samma som tidigare

Situationen på. elmarknaden enligt de olika simuleringarna framgår av Tabell 10. Tabell 10 ELMARKNADEN. A 30 kr/kg S, 40 kr/kg 25 Öre/kg och punktskatt. Med naturgas

NOx, C02

i

l TOTALT 142840 142380 141730

i

l Ik = l Investeringar görs i dessa tekniker (**) = Denna elproduktion är exogent given i modellen li

Elpriset som skapar jämvikt på. elmarknaden: 34,4 Öre/kWh

ow

34,7 Öre/kWh

35,3 Öre/kWh l

l

I fall A kommer den totala slutliga. av el att vara 131 400 GWh.

förbrukningen

Investeringar sker i naturgaseldade kraftvärmeverk. Utöver detta sker i produktion

vattenkraft- och samt i existerande och fliseldade

kärnkraftanläggningar olje-

kraftvärmeverk. J ämviktspriset på el blir 34,4

öre/kWh.

Bilaga 4 _33_

I fall B sjunker den slutliga förbrukningen något i förhållande till fall A. Jämviktspriset har ökat till 34,7 öre/kWh. Investeringar sker i naturgaseldede kraftvärmeverk och produktionen i existerande oljeeldade kraftvärmeverk ökar något.

I fall C minskar den slutliga användningen ytterligare, till 130 390 GWh. Jämviktspriset höjs till 35,3 öre/kWh. Investeringar sker även här i naturgaseldade kraftvärmeverk, dock i något mindre omfattning samtidigt som produktionen i existerande oljeeldade kraftvärmeverk ökar.

De beräknade resultaten för värme- och 01jemarknaderna visas i Tabell 11.

Tabell II VÄRME- OCH OLJEMARKNADERNA.

A 30 kr/kg S, 40 kr/kg 25 öre/kg och punktskatt. Med naturgas

NOx, C02

B 30 kr/kg S, 40 kr/kg och 35 Öre/kg Med naturgas

NOx C02.

C 30 kr/kg S, 40 kr/kg och 45 Öre/kg Med naturgas

NOx C02.

VÃRMEMARKNADERNA

Slutlig förbrukningen (H) 40300 GWh l DistributionsfÖrluster 4470 GWh

TOTALT 44770 GWh l VÃRMEPRODUKTION x A g g 1

RESTRIKTIONEN PÅ VÄRMELEVERANSER FRÅN KVV (16220 GWH) BINDER (*) = Investeringar görs i dessa tekniker (**) = Exogent given i modellen OLJEMARKNADER

l

Värmeleveranserna från kraftvärmeverken når den övre gränsen på. 16 220 GWh. Den generella tendensen i de tre simuleringarna är att det investeras i naturgas- och

fliseldade hetvattencentraler. De fliseldade anläggningarna blir mer konkurrenskraftiga

med en högre avgift på. koldioxidutsläppen.

Bilaga 4 _35_

Pâ oljemarknaderna kommer en att ske till de pålagda skatterna. efterfrågeanpassning

De samlade utsläppen från källorna i modellen framgår av Tabell 12. För jämförelse

redovisas även utsläppen i simuleringama Ib och IIb. Tabell 12 DE SAMLADE UTSLÃPPEN AV s. NOx.

C02

Ib Med investeringaförbud på. oljekondena men med naturgas IIb Med investeringsförbud på. oljekondens men med naturgas A 30 kr/kg S, 40 kr/kg 25 öre/kg och punktskatt. Med naturgas

NOx, C02

B 30 kr/kg S, 40 kr/kg och 35 öre/kg Med naturgas

NOx C02.

C 30 kr/kg S, 40 kr/kg och 45 öre/kg Med naturgas

NOx C02.

SVAVELUTSLÃPP g Q g g g Med fastslggga (ton) ä! El o värme produktion 19050 16120 1160 2540 4280 17500 Olja. i indus. 28420 29210 27000 27850 27120 22225 Olja. i hush. 12620 12550 12270 12100 11740 10675 TOTALT 60090 57880 40430 42490 43140 50400

gg -UTSLÃPP Q Q A g g Med fastslggga (ton) grå-l El o värme

Med fastslgga

_Qgz-UTSLÃPP

g ;u A g _

(miljoner ton) il

El o värme

Simuleringarna med miljöavgifter genererar utsläpp som är lägre än utan miljöavgifter.

Svavelreduktionsmålet uppnås i miljöavgiftssimuleringarna medan utsläppen av de tvâ

andra ämnena ligger över vad som medges av reduktionsmålen. Fall A producerar de l lägsta utsläppen av både svavel och kväveoxider medan utsläppen av koldioxid är högst l 4

för denna simulering. Fall B genererar svavel- och kväveoxidutsläpp som i förhållande i

l

till fall a A är högre medan koldioxidutsläppen ligger något under. Slutligen ger fall C l

l l totala utsläppsnivåer på svavel- och kväveoxider som är högre än både fall A och fall B 2 l medan denna simulering ger de lägsta koldioxidutsläppen. i

Det gå.r inte att på basis av de totala utsläppsnivålerna i Tabell 12 få information om

vilket av alternativen som är att föredra. Inget fall dominerar över annat och det

något

som ytterst får avgöra är hur allvarligt myndigheterna bedömer skadeverkningarna av de

olika utsläppen.

simuleringar med investeringsförbud i naturgastekniker.

För att ge en bild av hur situationen förändras då inga naturgasinvesteringar tillåts

presenteras ytterligare tre simuleringar. Förutsättningarna för dessa simuleringar är

exakt desamma som för de tre förutom i

föregående, investeringsförbudet

naturgasanläggningar.

Bilaga 4 _37_

Situationen på, elmarknaden blir enligt Tabell 1.9. Tabell 13 ELMARKNADEN. A* 30 kr/kg S, 40 kr/kg 25 Öre/kg och punktskatt. Utan naturgas

NOx, C02

B* 30 kr/kg S, 40 kr/kg och 35 Öre/kg Utan naturgas

NOx C02.

(*) = Investeringar görs i dessa tekniker (**) = Denna elproduktion är exogent given i modellen s Elpriset som skapar jämvikt på elmarknaden: A 40,0 Öre/kWh B* 40,0 Öre/kWh 4 c 40,0 öre/kWh

På användarsidan är den slutliga. förbrukningen exakt densamma., 124 850 GWh, i de tre

simuleringarna. Produktionssidan skiljer sig åt. I fall A* och fall c* investeras det i

fliseldade kraftvärmeverk medan inga investeringar sker i fall B*. Där sker kraftvärmeproduktionen till stor del i 01jeeldade kraftvärmeverk. För samtliga fall blir jämviktspriset 40 öre/ kWh.

På värme- och 01jemarknaderna händer följande:

Tabell 14 VäRME- ocn OLJEMARKNADERNA.

A* 30 kr/kg S, 40 kr/kg 25 öre/kg och punktskatt. Utan naturgas

NOX, C02

B* 30 kr/kg S, 40 kr/kg och 35 öre/kg Utan naturgas

NOx C02. 1

i

C* 30 kr/kg S, 40 kr/kg och 45 öre/kg Utan naturgas

NOX C02.

1 VÃRMEMARKNADERNA

i

VÃRMEKONSUMTION Slutlig förbrukningen (**) 40300 GWh \ 4 Distributionsförluster 4470 GWh

TOTALT 44770 GWh

.. 4= 4x x

RESTRIKTIONEN PÅ VÃRMELEVERANSER FRÅN KVV (16220 GWH) BINDER (*) = Investeringar görs i dessa tekniker (**) = Exogent given i modellen OLJEMARKNADER i t :o: n: nu n:

Värmeleveranser från kraftvärmeverken nåt den övre gränsen på 16 220 GWh. I samtliga

fall investeras det i iliseldade hetvattencentraler. I fall A* investeras det även i

avfallspannor och i fallen B* och C* investeras det i oljeeldade hetvattencentraler medan ,

produktionen i koleldade pannor helt försvinner.

Bilaga 4 __39_

De samlade utsläppen framgår av Tabell 15.

Tabell 15 nu SAMLADE UTSLÃPPEN AV s. NOx.

C02

Ic Med investeringsförbud på. oljekondena och naturgaaanläggningar IIc Med investeringaförbud på oljekondens och naturgasanlåggningar A 30 kr/kg s, 40 kr/kg NO 25 öre/kg och punktskatter. Utan naturgas

x) C02

B 30 kr/kg S, 40 kr/kg och 35 Öre/kg Utan naturgas

NOX C02.

c 30 kr/kg s, 40 kr/kg och 45 öre/kg Utan naturgas

NOx C02.

i t i SVAVELUTSLÃPP .Is .Ik A g g Med fastalggga (ton) 25.1 El o värme produktion 7890 22280 19820 17500 Olja i indus. 27000 27850 27120 22225 Olja i bush. 12270 12100 11740 10675 TOTALT 47160 62230 58680 50400

* i i gg -UTSLÃPP lä A _B_ Q Med fasgiggga 2._ (ton) så El o värme produktion 41960 35470 17640 28500 26710 18900 Olja i indus. 25300 26000 24040 24800 24150 24500 Olja i hush. 25090 24540 24210 23490 18200 TOTALT 92500 86560 66220 77510 74350 61600

W * i I? A g g Med fastslgga

QQZ-UTSLÃPP

(miljoner ton) mi! El o värme produktion 3,1 10,2 9,0 9,6 Olja i indus. 10,9 11,2 11,0 12,6 Olja. i hush. ip ›- ut» Eâ äâ låLl. 1_2.Q TOTALT 32,8 40,0 38,1 34,2

18-

Utan naturgasinvesteringar blir de totala utsläppsnivåerna av svavel och kväveoxider

högre medan koldioxidutsläppen blir ungefär desamma. Fall A* har nu de lägsta

utsläppsnivâerna. Svavel- och koldioxodmälen uppnås i denna simulering medan * utsläppen av kväveoxider ligger ca 5 procent över det fastställda målet. Simulering B genererar de högsta totala utsläppsnivåerna för samtliga ämnena. Dessa nivåer ligger 10! över de som reduktionsmålen föreskriver. Slutligen producerar simulering C utsläpp som också ligger över de fastställda målen. Dock är utsläppen i denna simulering lägre 1k änifallB

Tabell 15 visar entydigt att fall A* leder till lägre utsläpp än de två andra. En

kombination av punktskatter och miljöavgifter är det alternativ som ger de lägsta utsläppen.

Bilaga A _41_

Q Med övre gränser på utsläpxn gl fastställda reduktionsmål

I avsnitt 4.2 användes miljöavgifter för att reducera utsläppen. Vi studerade hur

miljöavgifterna påverkade de olika marknaderna samt vad de resulterande utsläppen

blev. I vissa fall erhölls resultat som kom nära de uppsatta miljömålen.

I detta avsnitt skall ENMARK-modellen ge svar på vilka mil jöavgifter som krävs för att

miljömålen skall uppnås. Tillvägagångssättet att belysa denna frågeställning är att sätta

en övre gräns på utsläppen av svavel, kväveoxider och koldioxid till de fastställda nivåerna enligt målen. Dessa är 50 400 ton för svavel, 61 600 ton För kväveoxider och

34,2 miljoner ton för koldioxid. Genom att totala restriktioner påläggs kommer

marginalkostnaden per ton renat ämne att vara densamma för alla utsläppskällor i modellen.

De skatteförutsåttningar som gäller är att alla miljöavgifter enligt avsnitt 4.2 tas bort.

Elskatterna låter vi vara som tidigare.

Även i detta avsnitt görs en känslighetsanalys. I fall D tillåts naturgasinvesteringar a: medan fall D beskriver en situation där sådana investeringar inte är möjliga. I

presentationen kastar vi om något i ordningen och vi börjar med de totala utsläppen i

Tabell 16.

Bilaga 4

Tabell 16 DE SAMLADE UTSLÄPPEN AV s, NO och

C02

D Restriktioner på. total nivå.. Med naturgas 4= D Restriktioner på. total nivå.. Utan naturgas

svAvELIrrsLÃPp g g Med malm.

(ton) mål

El o värme

y

i

E -UTSLÃPP g Q Med Inlägg;

(ton) §1 El o värme

Q

milÄton ;nä El o värme produktion 4,6 4,5 9,6

Olja i indus. 10,8 10,8 12,6 Olja i hush. 18,8 18,3 gg TOTALT 34,2 34,2 34,2 N

- N

.12 Q - - Skuggpris på. svavelrestriktion kr/kg å Skuggpris på kväveoxidrestriktion 157 180 kr/kg 1 Skuggpris på koldioxidrestriktion 33,5 28,5 öre/kg

I båda fallen kommer kväveoxid- och koldioxidrestriktionerna att vara bindande.

Skuggpriserna är 157 kr per kg för kväveoxider och 33,5 öre per kg för koldioxid

Bilaga 4 _43_

180 kr per kg och 28,5 öre per kg. Svavelrestriktionen inte är bindande i något

respektive av fallen. Vi ligger således under det fastställda svavelmålet på. 50 400 ton.

Situationen på elmarknaden ges i Tabell 17. Tabell 17 ELMARKNADEN D Restriktioner på. total nivå. Med naturgas i D Restriktioner på total nivå.. Utan naturgas

(*) Investeringar görs i dessa tekniker (**) = Denna elproduktion hålls exogen Elpriset som skapar jämvikt på elmarknaden: D 39,3 öre/kWh å! D 40,0 öre/kWh

På användarsidan finns det en skillnad i den totala förbrukningen. I fall D är marginell

den slutliga användningen 125 620 GWh medan motsvarande siffra för fall D* är 124 850

GWh. På produktionssidan sker investeringar i naturgas- och fliseldade kraftvärmeverk

i fall D medan investeringar i 01 jeeldade kraftvärmeverk ersätter naturgasen i fall D*.

Bilaga 4 _44_

Situationen på värme- och oljemarknaderna framgår av Tabell 18.

Tabell 18 VÄRME - OCH OLJEMARJWADERNA D Restriktioner på, total nivå. Med naturgas t D Restriktioner på. total nivå.. Utan naturgas

VÃRMEMARJCNADERNA VÃRMEKONSUMTION Slutlig förbrukningen (**) 40300 GWh

Distributionsförluster 4470 GWh

TOTALT 44770 GWh

VÃRMEPRODUKTION g f

]GWm] jGWm[ Kraftvärme, naturgas (*) 1900 0 Kraftvärmeflis (*) 14320 (*) 15190 Kraftvärmc, olja 0 (*) 1030 Värmeverk, kol 530 (*) 7620 Värmeverk, olja 410 3490

D *) :Investeringar görs i dessa tekniker (**) = Denna hålls exogen i modellen (HJEMÅRKNADERNA _ t t

Återigen nås den övre gränsen på värmeleveranser från kraftvärmeverken. I fall D sker

investeringar i ñis- och naturgaseldade hetvattencentraler medan det i fall D* sker investeringar i ñis- och koleldade pannor. Här ersätts naturgasen till viss del med en utökad produktion i existerande oljeeldade pannor. Pâ oljemarknaderna har priserna, tack vare skuggpriserna på kväveoxid- och koldioxidrestriktionerna, gått upp. Priset på tung olja inom industrin ligger nu över priset på lätt eldningsolja. De höjda priserna leder till en efterfrågeanpassning i förhållande till tidigare simuleringar.

Bilaga 4 _45_

A De statsñnansiella konsekvenserna och de samhällsekonomiska kostnaderna. för att uppnå. fastställda reduktionsmål

Hittills har redovisats utan att information har getts om de simuleringarna samhällsekonomiska konsekvenserna av olika energipolitiker. Detta avslutande avsnitt skall diskutera dessa konsekvenser. Ett samlat grepp tas och i sammanställningarna redovisas de samlade producent- och konsumentöverskotten samt skatteintäkterna. Dessa två poster summeras och förändringen i den erhållna summan kan sägas vara ett mått på de samhällsekonomiska kostnaderna. I det sista stycket beräknas de samhällsekonomiska kostnaderna för att uppnå fastlagda reduktionsmål.

ENMARK-modellen år en partiell jämviktsmodell. Den bygger på antagandet att de som sätts för att reducera inte de åtgärder in på energimarknaderna utsläppen påverkar sektorerna i ekonomin. 19 en version av

övriga I Lundgren [1985] byggdes tidigare

ENMARK-modellen in i en allmän jämviktsmodell. Lundgren studerade effekterna på energimarknaderna och på övriga sektorer i ekonomin av en avveckling av det svenska Resultaten från studien visar att relativpriset på el ökar men att

kärnkraftprogrammet.

övriga priser i stort sett är opåverkade. De nedan presenterade kostnadsberäkningarna

kan därför antas vara relevanta beräkningar på de samhållsekonomiska kostnaderna för

olika åtgärder.

De tre första simuleringarna gav följande värden på konsument- och producentöverskotten samt skatter.

19 Lundgren, S., [1985] Model Integration and the Economics of Nuclear Power, EFI, Stockholm.

L! Q 19 (miljarder kr) Summa producent och konsumentÖverskott 174,6 174,3 173,8

Intäkter från energiskatter ggg 14,3 §3

TOTALT l 199,2 198,7 198,8 l l Ia. Utan

begränsningar på investeringar i

Ib. Med investeringsfÖrbud på oljekondens i

IC. Med investeringsförbud på. oljekondens och naturgasanläggnigar l

l l Jämförs fall Ia med antingen fall Ib eller Ic erhålls den samhällsekonomiska kostnaden l för en politik som syftar att minska oljeberoendet inom elsektorn. Fall Ia ger summan l 1 1 199,2 miljarder kronor medan fall Ib ger summan 198,7 miljarder. Skillnaden är 500 i miljoner kronor och den kan tolkas som den samhällsekonomiska kostnaden för ett å

minskat oljeberoende inom elsektorn.

I de tre följande simuleringarna erhölls följande värden på konsument- och

producentöverskotten samt skatteintäkter:

Q lb E (miljarder kr) Summa producent och konsumentÖverskott 172,3 172,3 171,7

skatteintäkter äå §35 ?_63

TOTALT 198,1 198,1 197,9

IIa. Utan begränsningar på. investeringar IIb. Med investeringsfÖrbud på, oljekondens IIC. Med investeringsfÖi-bud på oljekondens och naturgasanläggningar

Genom att jämföra fallen I med II erhålls ett mått på de samhällsekonomiska

kostnaderna att genomföra KIS förslag. Skillnaden mellan Ia och IIa är 1,1 miljarder och

ger kostnaden att införa skatt på spillvärmedelen i kondenskraftproduktion.

Bilaga 4 _.47_

De tre simuleringarna med miljöavgifter och tillåtelse till naturgasinvesteringar

resulterade i värden på. konsument- och producentöverskotten samt

följande skatteintäkter:

A å .Q (miljarder kr) Summa producent och konsumentöverskott 164,5 164,7 160,7 Intäkter från energiskatter, och miljöavgifter 31,5 ;_14 3$§ TOTALT 196,0 196,1 195,5 A: S 30 kr/kg, 40 kr/kg, 25 öre/kg och punktskatter Med naturgas

N0x C02

B: S 30 kr/kg, 40 kr/kg, 35 öre/kg Med naturgas

NOX C02

45 öre/kg Med naturgas

C: S 30 kr/kg, NOX 40 kr/kg, C02

Jämförs fall A med fall B är kostnaden att genomföra fall A 100 miljoner kronor per år.

Utsläppen av svavel är 2 060 ton lägre i fall A, kväveoxidutsläppen är 1 390 ton lägre

medan koldioxidutsläppen är 0,1 miljoner ton högre. Jämförs fall B med fall C är kostnaden att fall C 600 miljoner kronor per år. Svavelutsläppen är 650 ton

genomföra

större i fall C, kväveoxidutsläppen är 530 ton lägre och koldioxidutsläppen är 1,1 miljoner ton lägre.

Simuleringama med miljöavgifter och förbud mot naturgasinvesteringar gav följande

result at:

Bilaga 4

_48_

Simulering t t t A B. Q (miljarder kr) Summa producent och konsumcntöverskott 163,1 164,1 160,0

Intäkter från energiskatter, och miljÖavgifter ...+300 EA äá

TOTALT 193,1 196,5 195,5

A. S 30 kr/kg, 40 kr/kg, 25 Öre/kg och punktskatter Utan

NOX C02 naturgas

Bt S 30 kr/kg, 40 kr/kg, 35 öre/kg Utan NOx C02 naturgas

t C S 30 kr/kg, 40 kr/kg, 45 öre/kg Utan

NOx C02 naturgas

Tidigare konstaterade vi att fall A* var det alternativ som kom närmast de uppställda

reduktionsmålen. Det sker dock inte kostnadsfritt. J ämförs fall A* och fall C* A*

ger fall

totala. men det är

lägre utsläpp samtidigt 2,4 miljarder kronor dyrare per år. J ämförs fall

A* med fall B* är fall A* kronor

3,4 miljarder dyrare per år.

Bilaga 4 _49_

De samhälLsekonomiska kostnaderna att uppnå fastställda reduktionsmål

I detta sista avsnitt skall de samhällsekonomiska kostnaderna för att uppnå fastställda reduktionsmål beräknas. Även här görs känslighetsanalyser, dels med och utan naturgas om BNP-utvecklingen. Den tidigare redovisningen har men också med olika antaganden

av 1,9 % per år. Nu adderas även antaganden om en låg

byggt på en BNP-utveckling

respektive hög årlig BNP-tillväxt. Den låga BNP-tillväxten sätts till 1 % per å: och

den höga BNP-tillväxten till 2,7 % per år.

De skatteförutsättningar som gäller är desamma som i avsnitt 4.3. Inga miljöavgifter påläggs medan elskatterna är samma som tidigare. I förhållande till tidigare simuleringar tillåts i detta avsnitt i anläggningar utan I och med även investeringar reningsteknik. detta är siffrorna i de nedan presenterade sammanställningarna ej jämförbara med

tidigare siffror. Tillvägagångssättet vid genereringen är följande:

1. Först görs en referenssimulering utan restriktioner på utsläppen.

2. En andra simulering påläggs utsläppen till fastställda

görs där restriktioner reduktionsmål.

Genom att resultaten från de två simuleringarna kan man studera de jämföra som krävs för att uppnå fastställda reduktionsmål. Måttet på de anpassningar samhällsekonomiska kostnaderna skall tolkas som kostnaderna att reducera utsläppen till fastställda mål.

Bilaga 4

_504

BNP 1,0 ä Med natggu Utan naturgg

Utan Till fastställda Utan Till fastställda restriktion mål restriktion mål (miljarder kr) (miljarder kr) Summa producent konmöverskott 153,2 149,1 153,2 148,8

Skatter EA & LLQ Qâ TOTALT 164,6 160,0 164,6 159,8

Genom att jämföra summan utan restriktion på utsläppen med summan då. de fastställda

målen uppnås erhålls de samhâllsekonomiska kostnaderna att uppnå reduktionsmålen. I

fallet med en BNP - tillväxt av 1 procent per år och med blir

naturgasinvesteringar

kostnaderna 4,6 miljarder kronor per å.r. Utan blir motsvarande naturgasinvesteringar kostnader 4,8 miljarder kronor per år.

BNP 19 3b Med naturgas Utan natugg

Utan Till fastställda Utan Till fastställda restriktion må] reatriktion mål (miljarder kr) (miljarder kr) Summa. producent konsöverskott 189,5 182,2 189,5 181,9

en högre BNP tillväxt blir de samhällsekonomiska kostnaderna att uppnå

reduktionsmålen större. De totala utsläppen utan restriktion

ligger på en högre nivå.. Vid

en ekonomisk tillväxt på 1,9 procent blir kostnaderna per är och med naturgas 8,9 miljarder kronor per år och utan naturgas 9,2 miljarder kronor per år.

Bilaga 4

_ _

BNP 27 % Med lustgas Utan inlägg

Utan Till fastställda Utan Till fastställda restriktion mål restriktion mål (miljarder kr) (miljarder kr) Summa producent

Slutligen ger en BNP-utvecklingen på 2,7 % årliga samhällsekonomiska kostnaderna på 17,6 miljarder då naturgasinvesteringar tillåts och 17,9 nüljarder kronor per å.: när sådana investeringar förbjuds.

Bilaga 4 _52_

i SAMMANFATTNING

I denna bilaga har frågan hur olika energi- och miljöpolitiska kan tänkas

åtgärder

påverka de svenska energimarknaderna analyserats. Med hjälp av ENMARK-modellen har olika simuleringar gjorts och från resultaten kan följande slutsatser dras:

För det första kommer kommitten för indirekta skatter förslag om av

(KIS) beskattning

spillvärmedelen av kondenskraft att leda till att produktionen i dessa kraftslag blir dyrare. Fördyrningen blir olika för olika kraftslag och beror på den skatt som

påläggs

bränslet. För oljekondens ökar produktionskostnaderna med 50 procent, för kolkondens ökar kostnaderna med 30 procent och för blir naturgaskombianläggningar

kostnadsökningarna 10 procent.

KIS leder även till effekter

förslag på konsumtionssidan då vissa konsumentgrupper

måste betala moms på elektricitet. Detta leder till en ökning i skatten på el i förhållande

till dagens situation. Sammantaget leder förslaget till att man kan förvänta sig ett högt

framtida elpris i framtiden.

Genom att införa miljöavgifter kan man reducera de totala

utsläppen av svavel, kväveoxider samt koldioxid. En jämförelse mellan simuleringar med miljöavgifter och simuleringar utan sådana avgifter pekar på. att svavelutsläppen minskar med 25-30 procent då det är möjligt att investera i naturgasanläggningar, kväveoxidutsläppen minskar med 17-24 procent och koldioxidutsläppen minskar med 13-21 procent, beroende på vilka miljöavgifter som antas gälla. Motsvarande siffror för en situation då naturgasinvesteringar inte är möjliga är 18-38 procent för svavelutsläppen, 10-28 procent för kväveoxidutsläppen samt mellan 11-42 procent för koldioxid. Vissa av

simuleringarna ger nivåer på de totala utsläppen som inte ligger långt från uppställda

reduktionsmâl.

Bilaga h _53_

Vid en reduktion av svavel-, kväveoxid- och koldioxidutsläppen erhålls en rad olika samhällsekonomiska intäkter. Några av dessa är minskad miljöförstöring, mindre hälsoproblem och lägre sjukvårdskostnader. Mot dessa intäkter skall de samhällsekonomiska kostnaderna för utsläppsreduktionen ställas.

De samhällsekonomiska kostnaderna att införa miljöavgifter varierar beroende på vilka

miljöavgifter som antas gälla. simuleringar med miljöavgifter är mellan 2 och 3,2

miljarder kronor dyrare per år i förhållande till simuleringar utan nriljöavgifter. Detta då. möjligheter ñnns att investera i naturgasanläggningar. Utan sådana möjligheter ligger de samhällsekonomiska kostnaderna att införa miljöavgifter mellan 1,4 och 5,7 miljarder kronor per år.

Bilaga 4 _54_

REFERENSER

Lundgren, S., [1985], Model Integration and the Economics of Nuclear Power. EFI,

Stockholm.

Naturvårdsverket, [l989], Växthuseffekten. Orsak. effekter och möiliga åtgärder.

Stockholm.

Statistiska Centralbyrån,[1987], Utsläpp till luft i Sverige av svaveldioxid och

kväveoxider 1935. Na 18 SM 8701, Örebro

Statens Energiverk, [1987a], El- och värmeproduktion med Allmänna

naturgas. Förlaget, Stockholm.

Statens Energiverk, [1987b], Mindre kväveoxider från Allmänna förbränning.

Förlaget, Stockholm.

Statens Energiverk, (1988), Avveckling av två reaktorer. Allmänna Stockholm.

Förlaget,

INHEMSKA BRÄNSLENS KONKURRENSKRAFT

av Lars Andersson och Jan Levin

UPPDRAGET

1.1 Direktiven

I uppdraget ingår att utreda inhemska bränslens konkurrenskraft. Utredningen skall dels behandla nuvarande konkurrenssituation, dels effekterna av en skatteomläggning i enlighet med det förslag som lagts fram av kommittén för indirekta skatter (KIS). Slutligen skall förslag lämnas på ekonomiska styrmedel och andra åtgärder så att konkurrenssituationen för inhemska bränslen blir sådan att riksdagens miljö- och energipolitiska mål kan nås.

1.2 Avgränsning

Vi har avgränsat utredningen så att den främst avser storskalig användning av inhemska bränslen. De potentiella stora användarna av inhemska bränslen är värmeverken.

Småskalig användning av trädbränslen och förädlade trädbränslen har inte studerats. Under punkt 5 berör vi dock pulverträdbränsle i småskalig användning.

Med inhemska bränslen avser vi trädbränslen och torv. Andra inhemska bränslen som halm, sopor, biogas m.m. har vi inte studerat.

I9-

2 Bilaga 5

1.3 Förutsättningar

Använda ingångsdata baserar sig på erfarenhetsvärden i värmeverksbranschen och aktuella utredningar. Bl.a. har följande utredningar använts:

Småskalig Kraftvärme. Utredning genomförd av Tekniska Verken i Eskilstuna, vattenfall, Generator AB och ABB. Utredningen är under tryckning.

Värmeverksföreningens utredning Sammanställning av kostnader för kraftvärmeanläggningar. Peter Margen

januari 1988.

sven Strindbergs rapport. Drift och underhállskostnader vid eldning av torv och träbränslen, januari 1987.

Kraftvärme i Eskilstuna. Utredning genomförd av ÅF Energikonsult. Oktober 1988.

Dessutom har underlagsmaterial inhämtats från Svenska Bioenergiföreningen, Kommunförbundet, Värmeverksföreningen och bränsleleverantörer.

Underlagsmaterialet uppvisar god samstämmighet vad gäller investeringskostnader. Däremot varierar drift och underhållskostnaderna.

Vi har valt att genomföra beräkningarna för hetvatten-

produktion på en 50 MW enhet. Drift- och underhållskostnaderna i denna storleksklass är väl kända. Dessa kostnader påverkar emellertid resultaten marginellt jämfört med de skatter och miljöavgifter som diskuteras. Vi anser därför att resultaten, använda

Bilaga 5

för att redovisa inhemska bränslens konkurrenskraft, är giltiga för både något större och något mindre anläggningar.

För kraftvärme har vi genomfört beräkningarna för anläggningar som ger 90 MW värme. Även här anser vi att resultaten är giltiga för såväl något större som något mindre anläggningar.

Det är viktigt att påpeka att vårt arbete belyser konkurrensen mellan bränslen och inte värmeverkens möjlighet att konkurrera med värmekundens alternativ. Under punkt 7 berör vi ändå den situation värmeverken hamnar i om moms på energi enligt liggande förslag införs.

i

i

i Slutlig moms har inte lagts på i beräkningarna efter-

som den, vid samma momssats, inte påverkar valet av

I

bränsle.

.F

Vår målsättning har varit att hitta ett så enkelt Å * system som möjligt. Eftersom det med stor sannolikhet

E

kommer att införas moms och miljöavgifter har vi inom \ denna ram försökt visa hur inhemska bränslen kan bli konkurrenskraftiga. Vår målsättning har också varit att försöka nå konkurrenskraft med så låga miljöavgifter som möjligt.

4 Bilaga 5

2 DAGSLÃGET

2.1 Allmänt

Totalt används ca 31-32 TWh träbränslen per år.

Dessa fördelar sig på

- 12 Twh/år som används integrerat i lantbruksföretag som eldas småskaligt i villor och fritidshus.

- 14 som används internt inom industrin. TWh/år

- 5 marknaden främst till värmeverk. TWh/år på öppna

Bioenergiföreningen gör bedömningen att industrin och jordbruket kommer att öka sin användning endast marginellt även med subventioner. Ökningen kommer att ske vid värmeverken om de rätta marknadsförutsättningarna infinner sig.

Värmeverken använde 1,6 TWh torv under 1987. Därutöver kommer Uppsala Energi AB att använda 1-1,5 Twh torv. Den högre siffran inkluderar försäljning utanför Uppsala.

2.2 Bränslepriser

Bränslepriserna är beräknade utgående från vår egen erfarenhet och Statens energiverks prisstatistik. De avser pris vid stor användares grind maj 1989. Kalkylerna baserar sig på nuvarande prisrelationer. Vår bedömning är dock att priset på inhemska bränslen pá sikt kommer att sjunka gentemot importbränslena kol och olja.

Bilaga 5

Förutom allmän osäkerhet om bränslepriserna och deras framtida utveckling vill vi särskilt peka på svårigheten att ansätta ett för analysen korrekt gaspris. För närvarande prissättes gasen efter gaskundens alternativkostnad. För att få en uppfattning om in-

hemska bränslens möjligheter att konkurrera med gas

har vi i vår jämförelse antagit ett gaspris på 100 kr/Mwh .

2.3 Nuvarande styrmedel

2.3.1 Punktskatter

Punktskatterna är det viktigaste styrmedlet för att öka användningen av inhemska bränslen. Under de senaste åren, med bl.a. mycket låga oljepriset, har punktskatterna på importerade bränslen varit för låga för att stimulera till ökad användning av inhemska bränslen.

Med punktskatterna som gäller från och med den 1 juli 1989, har situationen förbättrats.

Tabell 1: Gällande punktskatter från 1/7 1989

Inhemska Olja Gas Gasol Kol bränslen E05

0 1078 kr/m3 350 kr/1000m3 210 kr/ton 460 kr/ton 10,00 öre/kWh 3,20 öre/kWh 1,60 öre/kWh 6,20 öre/kWh

2.3.2 Träfiberlagen

Den 1 juli 1987 trädde träfiberlagen i kraft. Den har tillkommit för att skydda skogsindustrins försörjning med träfiberråvara. Lagen ersätter den tidigare prövningen enligt byggnadslagen paragraf 136 a. Ändringen innebär en uppmjukning mot tidigare eftersom endast ett begränsat sortiment nu behöver prövas.

Enligt den information vi har föreligger för närvarande ingen konkurrens om träfiberråvara mellan skogsindustrin och skogsbränsleeldare. Snarare är det så att ett integrerat system för träfiberråvara och skogsbränslen skulle öka tillgången på råvara för skogsindustrin.

Ett annat exempel är spån där sågverken hamnat i en svår avsättningskris på grund av att skivindustrin successivt krymper. Träfiberlagen hindrar, genom lämnade tillstånd, trädbränsleeldarna att öka andelen spån.

Om träfiberlagen slopas är det troligt att skogsindustrin på ett betydligt aktivare sätt än för närvarande kommer att intressera sig för skogsbränslen och

de metoder för framtagning av råvara som bl.a. profes-

sor Göran Lönner vid Lantbruksuniversitetet argumenterar för. Med dessa metoder bedöms också priset på skogsbränslen kunna reduceras.

2.3.3 Fastbränslelagen

Genom åren har vi fått intrycket att fastbränslelagen tillämpas/tolkas olika i kommunerna. Dispenser med-

Bilaga 5

gives alltför ofta för oljeeldning. Vi har, av tidsskäl, inte tagit fram något material som verifierar detta påstående.

Naturgasens introduktion tillsammans med ovan redovisade intryck gör att vi anser att fastbränslelagen och dess tillämpning måste ses över. Osäkerheter om lagens tillämpning är till nackdel för inhemska bränslen.

2.4 Leverantörer av inhemska bränslen

Leverantörer av inhemska bränslen synes för dagen ha en pressad ekonomisk situation. Detta gäller både för skogsbränslenäringen och torvnäringen. Orsaken är bränsleöverskott på en stagnerande marknad. Bränsleöverskottet beror på att teknikutveckling och effektivisering tillför marknaden större kvantiteter, men också på två milda vintrar, elrea och låga oljepriser.

Att marknaden stagnerat beror utöver ovanstående också på osäkerheter om framtida styrmedel såsom skatter, miljöavgifter m.m.

Leverantörernas situation bedöms förändras snabbt om marknaden åter blir expansiv.

2.5 Värmeverken

Enligt Värmeverkesföreningens Statistik 1987 fanns vid utgången av året, i stationära centraler, 578 MW installerad panneffekt för träbränsleeldning och 405

8 Bilaga 5

MW för torv. Dessa levererade ca 5 000 Gwh uppdelade på 1 600 GWh från torv och 3 400 GWh från träbränslen.

Förutom pannorna i Uppsala, örebro, Nässjö och Falköping planeras, såvitt vi vet, ingen ytterligare eldning med inhemska bränslen.

Företagsekonomiska överväganden har i första hand legat till grund för bränslevalet. I vissa fall har politiska överväganden om arbetstillfällen underlättat besluten. Miljöfrågor har till detta varit ett självklart argument för trädbränslen.

Främsta anledningen till den kraftiga expansionen för inhemska bränslen under första hälften av 1980-talet var de höga oljepriserna. Detta, tillsammans med en tro på ytterligare stigande eller åtminstone oförändrade oljepriset, utgjorde grunden för många beslut om investeringar i anläggningar för inhemska bränslen och fjärrvärme.

variationer i förutsättningarna gör att prisspridningen är stor mellan värmeverken. De lägre priserna återfinns i större anläggningar som baserar produktionen på kol. De högre priserna finns oftast i mindre anläggningar där basen i många fall utgörs av inhemska bränslen.

Anslutning till fjärrvärme sker i flesta fall på strikt affärsmässiga grunder. Värmekundens alternativkostnad avgör om anslutning skall ske eller ej. De låga oljepriserna under senare delen av 1980-talet har försatt ett stort antal värmeverk, som investerat i fastbränsle, i en svår ekonomisk situation. Dels är det svårt att få nyanslutning och dels har, i ett antal kommuner, fastighetsägare aviserat att lämna

Bilaga 5

fjärrvärmen och gå över till egen oljeeldning. Detta är en utveckling som går stick i stäv med de energipolitiska målsättningarna.

2.6 Konkurrenssituationen

2.6.1 Befintlig värmeproduktion I

i

För att beskriva dagens konkurrenssituation har vi räknat på befintlig hetvattenproduktion respektive ny | hetvattenproduktion och användning av olika bränslen.

N

För den befintliga produktionen redovisar vi den totala rörliga kostnaden, som uppträder i produktionen, för respektive bränsle.

Av tabellen i bilaga 1 punkt 1 och av diagram 1 framgår att inhemska bränslen hävdar sig mot olja men ej mot övriga bränslen.

2.6.2 Ny värmeproduktion

För att bedöma möjligheterna för inhemska bränslen att i dagsläget konkurrera i ny värmeproduktion har vi för fullständighetens skull genomfört en kostnadsberäkning enligt bilaga 2. Här framgår under punkt 1.2 rad 10 att inhemska bränslen ej kan konkurrera med övriga bränslen. Resultatet framgår också av nedanstående diagram 2.

Att notera är att redovisade resultat inte uttrycker värmeverkens konkurrenssituation gentemot individuell uppvärmning.

10 Bilaga 5

3 FRAMTIDA SKATTER OCH HILJÖAVGIFTER

3.1 Förslag från kommittén för indirekta skatter

Kommittén för indirekta skatter avlämnade i juni 1989 förslag till ny energibeskattning.

Kommittén har i korthet föreslagit att mervärdeskatt införes på energi och att dagens punktskatter behålls men att skattesatsen sänks med 30% utom på bensin och kol. Gasolskatten höjs till samma nivå som naturgas. Se tabell 2.

Dessutom föreslås att bränsle för elproduktion även fortsättningsvis skattebefrias samt att spillvärme från produktion i kondensverk beskattas på samma sätt som värme från kraftvärmeproduktion.

Kommittén bedömer att förslaget påverkar användningen av inhemska bränslen genom att konkurrenskraften försämras i förhållande till olja men blir oförändrad i förhållande till kol.

Tabell 2: Förslag till punktskatter enligt kommittén för indirekta skatter

3.2 Hiljöavgifter

Miljöavgiftsutredningen (MIA) arbetar b1.a. medförslag till utsläppsavgifter vid energiproduktion.

Miljöavgift för svavel i olja föreslås införas den 1 december 1989. Föreslagen avgift är 30 kr/kg utsläppt svavel. Restitution föreslås om reningsátgärder vidtages.

Miljöavgifter diskuteras också för koldioxid och kväveoxider.

Tabell 3 nedan visar de typvärden vi använt för beräkning av C02-avgift.

Tabell 3: Typvärden för C02. Nettotillskott av CO, till atmosfären. Gram C02 /kWh bränsle

t BRÄNSLE TYPVÃRDE A Kol 330 Olja 290 Naturgas 210 Torv 370 Träbränslen 0 Gasol 230

4 INHEMSKA BRÄNSLENS FRAMTIDA KONKURRENSKRAFT

4.1 Allmänt

Inhemska bränslens möjligheter att konkurrera bestäms av råvarukostnaderna, produktionskostnaderna och av framtida skatter och avgifter.

12 Bilaga 5

Biobränslebranschen bedömer att tillgången på inhemska bränslen räcker för en kraftigt expanderad marknad. Statens energiverk skriver också i rapporten Träbränslen-88 att tillgången på råvara för produktion av träbränslen klart överstiger nuvarande uttag.

Den pågående teknikutvecklingen och effektiviseringen bedöms medföra att bränslepriset sjunker. Om dessutom de metoder som professor Göran Lönner vid Lantbruksuniversitetet förespråkar kommer till full användning kan priset på skogsbränsle sjunka ytterligare.

4.2 Beräknade miljöavgifter

Vi har utgått från att kommande miljöavgifter ersätter dagens punktskatter.

I tabell 4 har vi beräknat den avgiftsnivå som behövs för att öka användningen av inhemska bränslen.

För svavel har vi använt 30 kr/kg utsläppt svavel. I tabell 4 är avgiften för olja baserad på max 0,8% svavel och förbränning i konventionell hetvattenpanna utan särskilda reningsåtgärder. För kol och torv sker förbränningen i en CFB-panna med kalkdosering så att i bilagan redovisade miljökrav innehålles.

För koldioxid har vi använt i tabell 3 redovisade typvärden. Efter ett antal beräkningar har vi funnit att 20 öre/kg C02 tillsammans med nedanstående förslag om negativ moms ger en lämplig nivå. För att inhemska bränslen skall kunna konkurrera gentemot olja är dock nivån otillräcklig varför vi föreslår en punktskatt på olja på 3 öre/kWh.

13 Bilaga 5

I tabell 4 nedan är miljöavgifterna för våra beräkningsexempel framräknade i öre/kWh.

Vi anser, som framgår av tabellen 4, att torv och trädbränslen skall befrias från koldioxidavgift.

Vi föreslår att ingen avgift uttages för kväveoxider. Motiven härför är att kväveavgifter ger ett svårt kontrollproblem samt att det krävs avancerade och dyra mätinstrument för alla typer av anläggningar. En kväveoxidavgift där mindre enskilda anläggningar undantages försämrar dessutom värmeverkens konkurrenskraft. med riktvärden/gränsvärden synes för när- Lagstiftning varande vara ett bättre alternativ.

Vi kan tänka oss att kväveoxidavgifter införes i storstadsomrádena där miljön är hårt belastad av trafik. Restitution skall givetvis utgå om reningsåtgärder vidtages.

14 Bilaga 5

4.3 Befintlig värmeproduktion

4.3.1 Hed skattekommittêns förslag

För att klarlägga de inhemska bränslenas framtida konkurrenskraft har vi först belyst konsekvenserna av KIS skatteförslag. Beräkningar har för att genomförts jämföra den totala rörliga kostnaden i befintlig värmeproduktion.

Av bilaga 1 punkt 2 framgår att med skatteförslaget reducerade punktskatter försämrar konkurrenskraften för inhemska bränslen gentemot olja och Eftersom gas. kol har oförändrad punktskatt förändras inte konkurrensförhållandet här. Resultatet framgår också av diagram 1.

4.3.2 Hed miljöavgifter och negativ moms

Av bilaga 1 punkt 3 framgår att den rörliga kostnaden, med föreslagna miljöavgifter, förändras så att det ger inhemska bränslen bättre förutsättningar.

Vår bedömning är dock att detta inte är tillräckligt för att uppnå en utökad användning av inhemska bränslen. Istället för att belasta bränslen övriga med högre miljöavgifter förbättrar vi situationen genom att införa negativ moms. Det innebär att inhemska bränslen momsbefrias och att den skattskyldige, värmeproducenten, får föra upp en fiktiv moms. Fakturan från bränsleleverantören är inte momsbelagd eftersom inhemska bränslen föreslås momsbefrias. Den skattskyldige betraktar fakturan som om det i fakturabeloppet ingår moms som får lyftas

15 Bilaga 5

av. Den ingående bränslekostnaden blir då ett belopp motsvarande fakturabeloppet minus den fiktiva momsen.

Nu förändras situationen så att inhemska bränslen kan konkurrera med övriga bränslen. Vi gör även den bedömningen att naturgasen inte kommer att konkurrera ut inhemska bränslen i befintliga anläggningar.

Resultatet framgår också av nedanstående diagram 1.

F* OO

Ch

J:

P*F*P*P*

m J.-

(31112/lcllli

. L...

Säääääáâäääâåäåäääs

s:

§§%E§§ää@§ä§§§§§§§. :sâéätsâxásäâxmmw

oo m

&

.nu .Ip

L

m

e: .r

m

o-I 3 RU §5 §3 s moi.

213-23:

gg :Z §3 på

Diagram 1: Befintlig värmeproduktion. Total rörlig kostnad jämförelse med A Punktskatter 1/7 -89 B Punktskatten för kol oförändrad reducerad med 30% för gas och olja. C Med föreslagna miljöavgifter Med miljöavgifter och negativ moms

16 Bilaga 5

4.4 Ng värmegroduktion

4.4.1 Med skattekommittêns förslag

För ny värmeproduktion har vi i en driftkostnadskalkyl lagt in de punktskatter KIS föreslagit.

Resultatet, vilket framgår av bilaga 2 punkt 1.2 rad 13, visar att de inhemska bränslenas konkurrenskraft försämras mot olja, gas och gasol men inte mot kol. Resultatet framgår också av nedantående diagram 2.

4.4.2 Hed miljöavgifter och negativ moms

Vi har därefter i kalkylen ersatt punktskatterna med i tabell 4 framräknade miljöavgifter.

Resultatet framgår i bilagan 2 punkt 1.2 rad 16. Förutsättningarna för inhemska bränslen förbättras, men vi gör bedömningen att ytterligare stimulans behövs för att få en utökad användning.

Genom införandet av negativ moms, bilaga 2 punkt 1.2 rad 19 uppnår vi en situation där inhemska bränslen, i ny värmeproduktion, även kan konkurrera med naturgas. I vår bedömning ingår då att priset på inhemska bränslen på sikt kommer att sjunka samt att fastbränslelagen tillämpas strikt.

Resultatet framgår också av diagram 2.

UH°UwB°U

I-*i-*l-*i-i-*hâlrü

mmpmmmmpmoømm

ä§IIIEz]l4l1

. ...J L...

[i

?ORU own cs KOL

m:

BRäNSLE

Diagram 2: Ny värmeproduktion. Total kostnad inklusive kapitalkostnad. Jämförelse med: A,B,C och D som diagram 1.

20-SOU l989z84

18 Bilaga 5

4.5 Ny kraftvärmeproduktion

4.5.1 Hed föreslagna miljöavgifter på värmeproduktionen

har i detta exempel behandlats som Miljöavgifterna vilket innebär att bränsle för dagens punktskatter, elproduktion avgiftsbefriats.

I 3 punkt 1 har vi lagt in miljöavgifter bilaga tabell 4 och därefter beräknat värmepriset vid enligt ny kraftvärmeproduktion.

har genomförts så att ett fixt elpris Beräkningarna bestämt kostnaderna för producerad el. Vi har därefter jämfört kostnaderna för värmeproduktionen för olika bränslen.

Elpriset har antagits till 300 kr/MWh.

Av i bilaga 3 punkt 1.3 framgår att beräkningen kraftvärme baserat på inhemska bränslen, och med på värmeproduktionen, inte kan miljöavgifter konkurrera med gas och kol.

4.5.2 Hed föreslagna miljöavgifter och på negativ moms värmeproduktionen

I 2 har vi in moms för bilaga 3 punkt lagt negativ hela bränslemängden. Detta innebär att för såväl el som värme sjunker. produktionskostnaden I vår beräkning har vi dock behållit elpriset på 300 kr/MWh och jämfört värmeproduktionskostnaderna.

19 Bilaga 5

I kalkylen drar vi av momsen sist, vilket samma ger resultat som det under punkt 4.3.2 beskrivna förfaringssättet.

Resultatet i bilaga 3 punkt 2.3 rad 14 visar att med negativ moms kan inhemska bränslen, i kraftvärmeproduktion, konkurrera med kol men inte med naturgas. Kombiteknikens höga elutbyte ger gasen betydande konkurrensfördelar gentemot fastbränsle.

Fastbränslelagen strikt tillämpad kan dock styra mot en rad tekniska lösningar som kombinationer bygger på av inhemska bränslen och gas.

På sikt kan också alternativet biobränsleförgasning vara en möjlighet.

4.5.3 ned föreslagna miljöavgifter el- och på värmeproduktionen samt negativ moms

En annan möjlighet att förbättra inhemska bränslens konkurrensförmåga i kraftvärmeproduktion är att även bränslet för elproduktion belastas med miljöavgifter. Resultatet av ett sådant förfarande framgår av bilaga 3 punkt 2.3 rad 22.

Att notera är att om elpriset ökar förbättras konkurrenssituationen för gas eftersom kombitekniken har ett bättre elutbyte.

I nedanstående diagram 3 redovisas resultatet med enbart föreslagna miljöavgifter, med miljöavgifter och negativ moms samt med hela miljöavgifter på energiproduktionen.

20 Bilaga 5

ÖiiWE-:Pül

._J .L .

I-i-*i-*l-*I-“DJDJDJ

.__L-_._1_._1

G300JhGñOOEDhJJhONODGDhJJå

äfliIEzlLll1

J.

-..LM

-J

__...l d A

trä tow qasüonhi) kol

BRRÄNSLEN

Diagram 3: Jämförelse mellan totala kostnaden för värmen i ny kraftvärmeproduktion med enbart miljöavgifter och med miljöavgifter och negativ moms.

A Miljöavgifter på värmeprod. B Miljöavgifter på värmeprod. och negativ moms C Miljöavgifter på el och värmeprod. samt negativ moms.

FÖRÄDLADE BIOBRÄNSLEN

Allmänt 5.1

Förädlade trädbränslen är briketter, pelletar och träpulver. Priset för förädlade trädbränslen varierade enligt Statens energiverks rapport träbränslen-88 mellan 130-170 kr/MWh, där träpulver har de högre priserna.

För att i småskalig användning översiktligt klargöra I de förädlade skogsbränslenas konkurrenskraft, främst

g

mot olja och gas, använder vi oss av träpulverbränslets ekonomi.

Gaspriset är hämtat från Statens Energiverks Prisnytt maj 1989 och leverans till småanvändare.

Värmeproduktionskostnaden utöver den rörliga bränslekostnaden är ungefär 1 öre/kWh högre än vid oljeeldning.

Träpulverbränslets totala produktionskostnad enligt Pulverbränsle i Sverige AB framgår av tabell 5.

Av nedanstående tabell 6 framgår att föreslagen nivå på miljöavgifter gör att förädlade biobränslen hävdar sig väl. Vår bedömning är att detta gäller även under beaktande av eventuella skillnader kapitalkostnader.

22 Bilaga 5

Tabell 5: Produktionskostnad för träpulverbränsle

Råvarukostnad vid bränslefabrik 6 10 öre/kWh Förädlingskostnad 5- 8 öre/kWh Bränsletransport till kund 1 -2 öre/kwh Försäljningskostnader 0 1 öre/kWh Summa 12-21 öre/kWh

Tabell 6: Pulverbränslens konkurrenskraft gentemot eldningsolja 1 och gas. Jämförbar produktionskostnad

Träpulver Olja Gas

Bränslepris öre/kWh 17,0 12,0 16,0 Prodkost. (särkostnad) öre/kr 1,0 0 0

årsmedel TOTAL KOSTNAD INKL. VERKGRAD öre/kwh 19,7 28,0 25,0

ma.

SAMMANFATTNING

Av studien att med miljöavgifter enligt ovan framgår samt med negativ moms kommer inhemska bränslen att hävda sig i såväl befintlig som ny värmeproduktion. vår är också att mindre värmeverk som idag bedömning eldar kol får incitament att gå över till inhemska bränslen.

Kraftvärmen har genom KIS förslag om att i kondensproduktion fått en skattebelägga spillvärmen situation. Däremot kan inhemska betydligt gynnsammare bränslen inte konkurrera mot gas även om negativ moms införes. En möjlighet är dock att även bränsle för belastas med miljöavgifter. Vi har ej elproduktion bedömt de totala skattekonsekvenserna av ett sådant förslag.

Resultaten i bilagorna sammanfattas i nedanstående tabell 7.

För att stimulera skogsindustrin att engagera sig i bränslebranschen bör träfiberlagen ses ytterligare över i syfte att klarlägga om den är behövlig.

Fastbränslelagens tillämpning bör ses över.

Hur användningen av inhemska bränslen kommer mycket att öka med ovanstående förslag har vi inte kunnat bedöma.

Bilaga 5

Tabell 7: Resultatsammanställning med miljöavgifter och negativ moms

Olja Gas

Befintlig värme prod. total rörlig kostnad öre/kwh värme

Ny värmeprod. total kostnad öre/kWh värme

Ny kraftvärme total kostnad med miljöavg. på värmeprod. öre/kWh värme

Ny kraftvärme total kostnad med miljöavg. på el och värmeprod. öre/kWh värme

VÄRHEVERKENS KONKURRENSSITUATION

Om användningen av inhemska bränslen skall öka är det avgörande att värmeverken kan konkurrera med kundens alternativ för enskild uppvärmning.

Kommitténs för indirekta skatter med moms förslag, samt sänkta punktskatter, försämrar fjärrvärmens konkurrenskraft. Detta har Värmeverksföreningen på ett tydligt sätt beskrivit för Kommittén.

25 Bilaga 5

Kommittén skriver i sitt betänkande, under 9.3, punkt att det är svårt att bedöma de ekonomiska effekterna för värmeverksbransen i sin helhet.

Vi delar Värmeverksföreningens att uppfattning värmeverken över lag får en betydligt försämrad konkurrenskraft.

Några tänkbara sätt att lösa problemet är:

1. Fastighetsägare, i sin egenskap av värmeleverantörer, blir momsredovisningsskyldiga oberoende av om det handlar om värme köpt från värmeverk, andra värmeleverantörer eller värme producerad i enskilda anläggningar. (Statens Energiverks i förslag Åtgärder i samband med en övergång till moms på energi)

2. Enbart bränslet i värmeproduktionen med belägges moms.

3. Kraftig höjning av oljepriset. Värmeverkens olje- ; andel ligger oftast mellan 20-50%, medan kundens alternativ oftast är 100% olja. En oljeprishöjning stimulerar också värmeverken att öka sin fastbränsleanvändning.

Eskilstuna i augusti 1989

Lars Andersson Jan Levin

BEFINTLIG VÄRHEPRODUKTION

1 RÖRLIG KOSTNAD, vÄxnxmonux-rxou I DAGSLÃGBT Förutsättningar Jämförelsen i tabellen nedan avser läget i juli 1989. Det innebär att punktskattehöjningen från den 1/7 89 är medräknad. Jämförelsen visar den slutliga rörliga kostnaden. Det innebär att vi till bränslekostnaden (användarens pris vid grind) lagt till punktskatten samt de kostnader som uppstår i produktionen för respektive bränsle. För de fasta bränslena har använts CFB-teknik med miljökraven 0.1 gram S och 0.1 gram NOK/HJ bränsle. Panneffekten är 50 HV räknat på 5000 fullasttimmar. Drift och underhållskostnaderna och personalkostnaderna avser endast de kostnader som hänför sig till respektive produktionsenhet. Tabell: Total rörlig kostnad för befintlig värmeproduktion med punktskatter 1/7 89

Bränsle öre/kWh Punktskatt 1/7 89 öre/kWh Bränsle inkl punktskatt öre/kwh 4 Verkningsgrad Z 5 Bränsle med verkgrad öre/kWh Driftkostnader: 4 Personal öre/kWh prod 5 D o U öre/kWh prod TOTAL RÖRLIG KOSTNAD öre/kvh

Bilaga 5

Bilaga 1

2 RÖRLIG KOSTNAD, VÃRHEPRODUKTION HED HOHSFÖRSLAGET

Förutsättningar Jämförelsen i tabellen nedan avser läget i juli 1989. Det innebär att punktskattehöjningen från den 1/7 89 är medräknad. Därtill år punktskatterna justerade enligt förslaget från Kommittén för Indirekta Skatter, momsförslaget.

Jämförelsen visar den slutliga rörliga kostnaden. Det innebär att vi till bränslekostnaden (användarens pris vid grind) lagt till punktskatten samt de kostnader som uppstår i produktionen förr respektive bränsle.

För de fasta bränslena har använts CFB-teknik med miljökraven 0.1 gram S och 0.1 gram NOX/HJ bränsle.

i

Panneffekten är 50 nu räknat på 5000 fullasttimmar.

Drift och underhållskostnaderna och personalkostnaderna endast de avser kostnader som hänför sig till respektive produktionsenhet.

Tabell: Total rörlig kostnad med oförändrad punktskatt på kol och -30 X på olja och gas

Tra Torv Olja Gas Gasol Kol

1 Bränsle öre/kWh 12 12 7,0 10 11,6 5,4 2 Punktskatt 1/7 89 -30% öre/kWh 0 0 7,0 2,2 2,2 6,2 3 Bränsle inkl punktskatt öre/kWh 12 12 14 12,2 13,8 11,6

4 Verkningsgrad Z 85 85 89 90 90 86

5 Bränsle med verkgrad öre/kWh 14,1 14,1 15,7 13,6 15,3 13,5 Driftkostnader:

4 Personal öre/kWh prod 1,2 1,2 0,4 0,4 0,4 1,2 5 D 0 U öre/kWh prod 1,4 1,4 0,3 0,3 0,3 1,6 TOTAL RÖRLIG KOSTNAD öre/knh 16,7 16,7 16,4 14,3 16,0 16,3

Bilaga 5

Bilaga 1

RÖRLIG KOSTNAD, VÃRHPRODUKTION HD HILJÖAVGIFTRR ocn NEGATIV nous Förutsättningar Jämförelsen visar den slutliga rörliga kostnaden. Det innebär att vi till bränslekostnaden (användarens pris vid grind) lagt till miljöavgifter samt de kostnader som uppstår i produktionen för bränsle. Därefter har vi reducerat priset för inhemska respektive bränslen med negativ moms. För de fasta bränslena har använts CFB-teknik med miljökraven 0.1 S och 0.1 gram N0x/MJ bränsle.

Tabell: Total rörlig kostnad med föreslagna niljöavgifter och negativ moms

Bränsle öre/kWh Miljöavgifter öre/kvh Bränsle inkl miljöavgifter öre/kVh 4 Verkningsgrad Z 5 Bränsle med verkgrad öre/kWh Driftkostnader: 4 Personal öre/kWh prod 5 D 0 U öre/kWh prod nu ToTAg RÖRLIG KOSTNAD nxuoavcmxx öre/kWh 8 Avgår negativ moms öre/kWh

man TOTAl. RÖRLIG KOSTNAD HILJOAVGIFTER ocu NEGATIV HOHS öre/kWh

Bilaga 5

Bilaga 2

NY VÄRMEPRODUKTION

JÃHPÖRELSEKALKYL rön NY HD NUVARANDE PUNKTSKATTER;

yännmpxoouxrxou

PUNRTSKATTER -30 z; HILJOAVGIFTER ocu “NEGATIV nous.

Basdata för investeringskalgxl

Trä Torv

Investering kr/kv 2500 2500

2 D 0 U inkl personal 0,6 0,6 0,6 2,4

E öre/kvh 2,2 2,2

i 5000 5000 5000 5000 5000 5000 3 Drifttid

i

4 Bränsle öre/kWh 12 12 7 10 11,6 5,4

5 Punktskatt 1/7 89 öre/kWh 0 0 10,0 3,2 1,6 6,2

7 Bränsle (inkl skatt) öre/kWh 12 12 17 13,2 13,2 11,6

25 25 25 25 25 425 8 Avskrivningstid

12 Verkningsgrad X

Nya skattetörslagetz

13 Punktskatt 1/7 89 -30 Z öre/kWh 0 0 7 2,2 2,2 6,2

Föreslagna miljöavgifter: 14 Miljöavgifter öre/kWh 0,0 1,0 10,8 4,2 4,6 7,6

Negativ moms 15 Negativ moms öre/kWh , , 0 0 0 0

Bilaga 5

2 2 Bilaga 1.2 Jånförelseberåknigg

Trä Torv Olja Gas Gasol Kol

1 Investering kr 125000000 125000000 35000000 35000000 35000000 125000000 2 Värmeproduktion Mvh 250000 250000 250000 250000 250000 250000 3 Kapitalkostnad kr 9775000 9775000 2737000 2737000 2737000 9775000 4 D o U kr 6470588 6470588 1685393 1666482 1666482 6976744 5 Bränslekostnad kr 35294118 35294118 19662921 27774692 32218642 15697674 6 Prodkost utan skatt kr 51539706 51539706 24085315 32178173 36622124 32449419 7 VÄRME UTAN surr KR/Hvh 206 206 96 129 146 130 8 Punktskatt 1/7 89 kr 0 0 28089888 8887901 4443951 18023256 9 Total kostnad 1/7 89 kr 51539706 51539706 52175202 41066075 41066075 50472674 10 KR/Hvh VÄRME 206 206 209 164 164 202 11 Punktskatt 1/7 89 -30% 0 0 19662921 6221531 6110432 18023256 12 Total kostnad kr 51539706 51539706 43748236 38399704 42732556 50472674 13 KR/Hvh VÃRH 206 206 175 154 171 202 14 Miljöavgifter kr 0 2941176 30337079 11665371 12776358 22093023 15 Total kostnad kr 51539706 54480882 54422393 43843544 49398482 54542442 16 KR/Hvh VÃRHB 206 218 218 175 198 218 _- 17 Negativ moms avgår 6705882 6705882 0 0 0 0 18 Total kostnad 44833824 47775000 54422393 43843544 49398482 54542442 19 KR/Hvh VÃRH 179 191 218 175 198 218

mummna_.___.___.

NY KRAFTVÄRME

1 NY KRAFTVÃRHB amp HILJÖAVGIPTBR; JÃHFÖRELSEKALKYL 1.1 Förutsättningar Jämförelsen i nedanstående kalkyl avser läget där miljöavgifter enligt tabell 4 helt ersätter nuvarande punktskatter. Kostnaden för producerad el har fastställts till 300 kr/Mvh. För de fasta bränslena har använts CFB-teknik med miljökraven 0.1 gram s och 0.1 bränsle.

i gram No,/MJ

E För gas har kombiteknik använts.

Beräkningarna är baserade på 90 HV värme och 4500 fullasttimmar. Drift och underhållskostnaderna och personalkostnaderna avser endast de kostnader som hänför sig till respektive produktionsenhet.

1.2 Basdata för kraftvårneproduktion

Trä Torv Gaskombi Kol

1 kr/kw el 10800 10800 6200 11000 Investering 3 D 0 U inkl personal öre/kvh bränsle 3,20 3,20 2,20 3,40 5 Fullasttimmar 4500 4500 4500 4500 6 Bränsle öre/kWh 12,0 12,0 10,0 5,4

Verkningsgrad Z

Jåmförelseberåkning

HD

Ng KgArTvÄnHm HILJÖAVGIFTER oca NEGATIV HOHS;

JAHFORBLSEKALKYL

2.1 Förutsättningar

I nedanstående kalkyl har miljöavgifter, enligt tabell 4, ersatt nuvarande punktskatter. För inhemska bränslen har moms negativ införts.

Jämförelsen har utförts med miljöavgifter på enbart värmeproduktionen, rad 14, samt med miljöavgifter på såväl värme som elproduktion, rad 22.

Kostnaden för producerad el har fastställts till 300 kr/MWh.

För de fasta bränslena har använts CFB-teknik med miljökraven 0.1 gram S och 0.1 gram NOX/MJ bränsle.

För gas har kombiteknik använts.

Beräkningarna är baserade på 90 MV värme och 4500 fullasttimmar.

Drift och underhållskostnaderna och personalkostnaderna avser endast de kostnader som hänför sig till respektive produktionsenhet.

Basdata för kraftvârmeproduktion

Gaskombi

Investering kr/kV el 6200 D 0 U inkl personal öre/kWh bränsle 3,2 3,2 2,2 3,4 Drifttid timmar

g

6 Bränslepris öre/kVh 12,0 12,0 10,0 5,4 7

E

Miljöavgifter 0,0 1,0 4,2 7,6 10 Avsktivningstid år 25 25 25 25

E

ZI-SOU [989284

Bilaga 5 4 Bilaga 3 2.3 Jånförelseberåknigg

Trä Torv Gaskoubi Kol 1 Total investering kr 518400000 518400000 558000000 518400000 2 Elproduktion Mvh 216000 216000 405000 216000 3 Värmeproduktion Mvh 405000 405000 405000 405000 4 Kapitalkostnad totalt kr 40538880 40538880 43635600 40538880 5 Drift 0 underhåll kr 23378824 23378824 20022472 24551163 6 Bränslekostnad totalt kr 87670588 87670588 91011236 38993023

7 TOTAL KOSTNAD kr 151588292 151588292 154669308 104083066 8 Avgår kostnad för el kr 64800000 64800000 121500000 64800000 9 Återstår för värme kr 86788292 86788292 33169308 39283066

MILJÖ§VGIFTER

EL- SOM VARMEPRODUKTIONEN

15 TOTAL KOSTNAD (RAD 7) 151588292 151588292 154669308 104083066 16 Avgår kostnad för el kr 64800000 64800000 121500000 64800000 17 Återstår för värme kr 86788292 86788292 33169308 39283066

ANDERGIA AB 1989:1

KONKURRENSKRAPTEN FÖR VISSA FÖRNYBARA ENERGIKÃLLOR (vindkraft, vâgkraf t, solvärme och solceller) Anders Söderholm

1989-10-0 l

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Uppdraget

Vindkraftens konkurrenskraft Bakgrund Teknisk utveckling Utvecklingen i Sverige Aktörer Potential Vindkraftens kostnader Vindkraftens konkurrenskraft Förslag till åtgärder

Vågkraftens konkurrenskraft

Solvärmens konkurrenskraft Bakgrund Teknisk utveckling Gruppstation Industriella tilläm pningar Mervárdeskattens betydelse

Solcellers konkurrenskraft

l . Uppdraget

Miljöavgiftskommittén utreder behov och omfattning av miljöavgifter på olika bränslen. Införande av avgifter innebär att de förnybara energikållornas konkurrenskraft ökar. Man kan då fråga sig vid vilken nivå avgifterna skulle behöva sättas för att de förnybara energikållorna vind, sol och våg skall bli konkurrenskraftiga mot fossila energislag.

Intresset för de förnybara energikållorna ökade kraftigt under i 1970-talet. Det var framför allt oljeprishöjningarna som initi- I? erade en intensiv utveckling av dessa energislag.

Forskning, teknisk utveckling och uppförande av demonstrationsanlaggningar i full skala har lett till att tekniska lösningar E ; har tagits fram. I de flesta fall år de inte ekonomiskt konkurrenskraftiga. Detta beror främst på att anläggningarna i stor utsträckning varit prototyp- och demonstrationsanlåggningar. Det beror även på att tekniken inte hunnit med att utvecklas och mogna som konventionell teknik.

Problemet med att få de förnybara energikällor-na konkurrenskraftiga är att få tillräckligt många aktörer att tro att man i framtiden kan få ner kostnaderna så att tekniken blir konkurrenskraftig. Dagens kostnadsnivå år i många fall inte representativ.

Frågan om miljöavgifternas storlek blir lika mycket en fråga om att finna incitament för en utvecklingsprocess som att skapa konkurrenskraft med en miljöavgift som gör att dagens tekniska lösningar år i nivå med konkurrerande.

Inom ramen för utredningen diskuteras därför även miljöavgifternas betydelse för den fortsatta utvecklingsprocessen.

Bilaga 6

Vindkraftens konkurrenskraft

Bakgrund

Vindkraften har under de senaste decennierna fått förnyad akualitet. Det har funnits en stark politisk önskan att utveckla en miljövänlig kraftkälla - vinden - att bli ekonomiskt konkurrenskraftig. Oljekrisen under 1970-talet satte stark press på utvecklingen. En forcerad utveckling av tekniken har skett i ett antal länder under drygt femton år. Den tekniska kunskapen har väsentligt höjts under denna tid. En kompetens har byggts upp i alla led dvs forskar: utvecklings-, tillverkar- och användarleden. Något kommersiellt genombrott för stora vindkraftverk har ännu inte skett däremot är små vindkraftverk under gynnsamma omständigheter konkurrenskraftiga. Ett av många skål till bristande konkurrenskraft är bristen på en ekonomisk värdering av kraftslagets miljöegenskaper.

Avgörande för utvecklingen av stora vindkraftverk är marknadens utveckling och den tekniska utvecklingen. Det är samspelet mellan dessa som kommer att avgöra kraftslagets framtid.

2-2 Teknisk utveckling

De mest framträdande länderna i utvecklingen av vindkraften har varit USA, Danmark, Nederländerna, Storbritannien, Västtyskland, Kanada och Sverige. I de olika länderna har man valt något olika strategier för forskning och teknisk utveckling. l de flesta länderna valde man att gå fram med varierande storlekar. För de små där de tekniska problemen var väsentligt mindre gavs bidrag och skattesubventioner medan de större främst finansierades över statliga forsknings- och utvecklingsprogram.

introduktionen av de små medförde att tekniska problem kom att mångfaldigas. Dessa löstes emellertid i den kommande generationen av vindkraftverk. Den stora mängden bladhaverier i ett tidigt skede var ett uttryck för detta. I det stora hela var satsningen ganska riktig om man snabbt ville uppnå målet att få fram en kommersiell produkt. Teknikinnehållet var lagom komplicerat och det är naturligt i utvecklingen av en produkt att börja i mindre skala för att få tillräckliga erfarenheter och kunskaper som grund för utveckling av det stora fullskaleverket.

De stora verken har en helt annan teknisk komplexitet än de små. Påfrestningarna på stora verk medför att man måste Välja helt andra tekniska lösningar än för de små.

Utvecklingen av stora vindkraftverk har skett bl.a. genom uppförande av demonstrationsanläggningar i full skala. Flera länder har valt storlekar mellan 1 MW och 3 MW. Projekten har haft varierande framgång. Inget av dem har uppnått ekonomisk framgång. Svårigheten att skapa en marknad för stora vindkraftverk har varit att dessa kräver investeringar av en helt annan storlek än de små och deras tekniska komplikationsgrad. Detta har gjort att antalet aktörer på tillverkar- och bestallarsidan har varit mycket få. Medan de små aggregaten utvecklats genom att ha genomgått flera tekniska generationer är de stora inne i den andra vindteknikgenerationens kraftverk. Det är därför svårt att idag bedöma hur konkurrenskraftiga de stora vindkraftverken kan bli.

Man kan idag urskilja två utvecklingslinjer hos tillverkarna som pekar åt samma håll.

Den ena är att befintliga tillverkare av små vindkraftverk utvecklar allt större och större aggregat. Utvecklingen har gått från 15 kW-aggregat och är nu uppe i storleksklassen 200 kW till 400 kW-aggregat.

Den andra utvecklingslinjen består i att en ny generation av stora aggregat håller på att uppföras. Nar beställaren låter uppföra en grupp av stora vindkraftverk kan konkurrenskraften på allvar prövas.

Parentetiskt bör nämnas att samtliga länder utom Kanada har satsat på den horisontalaxlade lösningen. I USA och Kanada har försök gjorts med vertikalaxlade vindkraftverk. Dessa har ej visat sig vara bättre än de horisontalaxlade.

2-3 Utvecklingen i Sverige

Det statliga forsknings- och utvecklingsprogrammet inriktades tidigt mot att koncentrera insatserna på utveckling av stora vindkraftverk. Valet av utvecklingsstrategi utgick från att om vindkraften skall en sammanlagd effekt uppnå av betydelse för elsystemet måste den baseras på stora verk. Kraftindustrins bedömningar var vägledande för val av utvecklingsstrategi.

Bilaga 6

Den svenska utvecklingsstrategin har lett till en god kunskap om stora vindkraftverk. På grund av framför allt bristande ekonomiska förutsättningar går utvecklingen långsamt framåt. Den ökade aktiviteten inom kraftindustrin främst, Vattenfall, har lett till att tillverkarkompetensen kunnat bibehållas och håller dessutom långsamt på att utvecklas. Staten bidrar fortfarande med stora insatser inom området.

Kompetensen för utveckling av små vindkraftverk är i Sverige mycket begränsad. Den situation som råder i t.ex. Danmark med en industriell bas kring små verk som kan spela en roll för utvecklingen av vindkraften finns ej i Sverige. Utvecksom startar i små aggregat och där storleken ökar lingslinjen för generation är sålunda knappast möjlig. Den svenska varje tillverkarkompetensen är koncentrerad till de stora verken.

2-4 Aktörer

Kraftindustrin har starkt fått påverka valet av utvecklings- Det var staten i samarbete med kraftindustrin som strategi. de första större vindkraftverken. Vattenfall har uppförde förvaltat Näsudden-aggregatet (2 MW) och Sydkraft Maglarpaggregatet (3 MW).

I riksdagsbeslutet 1985 om energipolitiken förutsattes att kraftindustrin skulle påta sig ett ansvar för utveckstörre lingen av vindkraften. En andra teknikgeneration av stora vindkraftverk kom därigenom att förberedas. Kraftindustrin bildade, för att genomföra vissa utvecklingsinsatser, Kraftindustrins Vindkraft AB (KVAB). På detta sätt kunde kraftindustrin fördela kostnaderna och gemensamt inrikta utvecklingsverksamheten. Kraftindustrin diskuterar att utveckla samarbetet inom KVAB.

Genom insatser från enskilda kraftföretag och från KVAB har följande utvecklingsinsatser genomförts fr.o.m. 1985:

- ett medelstort (750 kW) kommersiellt vindkraftverk (Risholmen) har uppförts och tagits i drift

- en konceptstudie har genomförts och lett till att ett vindkraftverk har beställts för att bli uppfört vid nytt Näsudden.

- en vindfarm med små vindkraftverk har uppförts på Gotland

- ett försöksaggregat långtgående planer på att uppföra till havs föreligger

- en 300 MW projekteringsstudie pågår

Kraftindustrin har därutöver redovisat planer på fortsatta utvecklingsaktiviteter. Detta har lett till en förstärkning av den industriella tillverkarkompetensen.

Den industriella kompetensen är emellertid smal. Kvaerner Turbin AB är det enda företag som i Sverige utvecklar turbiner till vindkraften. För att utveckla den havsbaserade tekniken håller ett konsortium på att bildas. Kvaerner Turbin AB ingår i detta samarbete. Kvaerner Turbin AB var ansvarig för uppförandet av det befintliga Näsudden-aggregatet. Erfarenheterna från detta aggregat ligger till grund för det nya aggregatet som Vattenfall avser att bygga på Nasudden.

Erfarenheterna från Maglarp-aggregatet finns samlade och

utvecklade vid ett konsulterande ingenjörsföretag (3K E).

Möjligheter att uppföra en andra generation av denna tekniklinje verkar för tillfället inte vara möjligt. Någon inhemsk konkurrens kommer knappast att uppstå under lång tid.

Den inhemska kompetensen är av god internationell klass. Internationell konkurrens kan på sikt komma att uppstå då det finns utländska grupperingar som arbetar med att utveckla stora vindkraftverk.

Den inhemska tillverkarkompetensen begränsas idag i sin utveckling genom bristen på reella marknadsförutsättningar i en rimlig tidshorisont.

Beställare av små vindkraftverk har främst varit enskilda personer eller kommunala energiverk. Någon efterfrågan har inte funnits förrän under de senaste åren. Detta har lett till att någon inhemsk tillverkarkompetens av betydelse inte har utvecklats. Några få ekonomiskt svaga företag har skapats.

I vår omvärld (tex. Danmark, Storbritannien, USA och japan)

har den industriella kompetensen utvecklats väsentligt längre. Denna konkurrens som därmed har uppstått har medfört att det finns tekniskt utvecklade produkter. Marknadsförutsättningarna är till stor del beroende av den ersättning som de ovan nämnda aktörerna kan få för levererad el.

Bilaga 6

2-5 Potential

Omfattande studier har genomförts över områden där det är möjligt att lokalisera vindkraft. Potentialen är beroende av energiinnehållet i vinden som delvis bestämmer de ekonomiska förutsättningarna. Hittills genomförda studier har begränsats till områden med ett genomsnittligt energiinnehåll som är lägst 4 MWh/kvadratmeter. Kostnaderna för vindkraft har sedan beräknats för klasserna 4 MWh-, 5 MWh-, 6 MWhoch 7 MWh/kvadratmeter.

Man kan konstatera att vindens energiinnehåll avtar ganska snabbt när man kommer in över land så att lokaliseringarna är i allmänhet koncentrerade till kustnära områden. Energiinnehållet i vinden till havs är något högre och jämnare än på land. Potentialen till havs är därför större än till land.

En statlig utredning har kartlagt möjliga områden för utbyggnad av stora vindkraftverk. Utredningen betänkandet avgav Läge för vindkraft (SOU 1988:32) hösten 1988 och konstaterar att med dagens teknik så kan ca 500 vindkraftverk lokaliseras på land och 2500-3000 till havs. Energiproduktionen till land blir ca 3 TWh/år och till havs 20-25 TWh/år. Utgångspunkten har därvid varit stora aggregat (3 MW) med ett skyddsavstånd på 500 m till närmaste Med bebyggelse. morgondagens teknik är det möjligt att skyddsavståndet kan reduceras till 300 m. Potentialen på land ökar då till ca 7 TWh/år eller ca 1150 vindkraftverk. Dimensionerade för skyddsavståndet är främst vindkraftverkets bullernivâ.

Någon lokaliseringsstudie för små vindkraftverk har ej genomförts. Man kan emellertid konstatera att det är lättare att finna möjliga lokaliseringar för dessa Verk. Skyddsavstånden till bebyggelse kan vara mindre. Genom den mindre storleken skuggar verken varandra mindre. En konflikt kan råda i lokaliseringen av stora och små verk. En snabb och omfattande utbyggnad av små verk kan komma att ta i anspråk områden med goda vindförhållanden som borde reserveras för stora vindkraftverk.

I lokaliseringsutvecklingen har hänsyn tagits till motstâende intressen. Vid ett förverkligande av en utbyggnad kan dessa intressen medföra att potentialen ytterligare begränsas.

2.6 Vindkraftens kostnader

Små vindkraftverk

Marknadslaget för småskalig vindkraft är det att ett drygt 40tal vindkraftverk i storleksordningen 100-200 kW är i drift. Data för investeringskostnader m.m. kan tas till underlag för en beräkning av kostnaderna per kWh. jämför man dessa kostnader med vad Danske Elvaerkers Forenings Udredningsafdelning (DEFU) räknar med att den vindkraft som nu uppförs i samma storleksklass får en energikostnad enligt tabell 2.6.1.

2.6- I Tabell

Energikostnad för vindkraft vid 6% realránta och 25 års avskrivningstid.

Agregatstorlek ca 200 kW

Investering 6900 kr/kW

l Arskostnad inkl. 642 kr /kW,ár i underhåll

Energikostnad i vindklass:

Källa: Statens energiverk; Vindens ekonomi

Osákerhet råder framför allt kring verkens livslängd. Tekniskt är de dimensionerade för minst 25 års livslängd. Tekniken är av den komplexitetsgraden att detta bedöms ganska troligt.

Stora vindkraftverk

Möjligheten att med säkerhet ange en energiproduktionskostnad år begränsad. Ett antal studier har genomförts för att prognostisera vad en serieproduktion av stora vindkraftverk skulle innebära. Dessa studier har genomförts av statens energiverk, tillverkande industri och kraftindustrin. I de flesta studierna har man kommit fram till att investeringskostnaderna kan reduceras mellan 40-6076. Den mest seriösa studien i detta avseende håller på att avslutas inom det s.k. Blekingeproiektet där en produktionsteknisk studie av havsbaserade vindkraftverk genomförs. Det preliminära resultatet från den studien är att investeringskostnaderna kan reduceras med 50% vid serieproduktion.

En faktor som är av avgörande betydelse kostnadsmassigt år den att tekniken inte alls år färdigutvecklad. Möjligheterna att genom teknisk utveckling och konkurrens reducera kostnaderna bedöms som stora. Något tekniska skål till att de stora verken inte skall komma under kostnaderna för små verk föreligger inte. Detta år i mångt och mycket en fråga om efterfrågan. Nedan angivna exempel år hämtat från den konceptstudie som Kraftföretagens Vindkraft AB har låtit genomföra.

2.6.2 Tabell

Aggregatstorlek 3MW

Investering ll 170 kr/kW

Arskostnad inkl. l 039 kr/kWår

underhåll

Energikostnad i vindklass:

59 öre/kWh 49 42 -- 38

Källa: Statens energiverk; Vindens ekonomi.

Bilaga 6

ll

Beräkningar från Blekingeprojektet bekräftar i stort denna kostnadsbild och dessutom en havsbasering medför en högre energikostnad inom intervallet 0-10 öre/kWh än den landbaserade. Möjligheterna att på sikt reducera kostnaderna är höga.

Det bör noteras att någon hänsyn till vindkraftens låga effektvärde har ej tagits. Med det svenska elsystemets regleringska- , pacitet har detta ingen betydelse vid en energiproduktion av ett fåtal TWh. Vid en produktion av mer än 5 TWh bör

i

energig produktionskostnaden ökas med en intergrationskostnad på ca 5 öre/kWh.

I I 2,7 Vindkraftens konkurrenskraft

2. 7.1 Dagsläge-

Konkurrenskraften är beroende av tidsperspektivet. Dagens konkurrenskraft kan sättas mot den ersättning som kraftindustin är villig att ge en producent av el. Detta är främst aktuellt för de som investerar i små vindkraftverk. Tekniken år utvecklad och aktörerna är främst kommunala energiverk och enskilda personer. De, som investerar i lokala vindkraftverk, kan i allmänhet räkna med en ersättning enligt Svenska Elverksföreningens rekommendationer (EKOVISAM).

Det är svårt att beräkna konkurrenskraften i dessa fall då denna är beroende av hur mycket man själv nyttiggör sig av den producerade energin. Ersättningen år även beroende av när under året produktionen sker.

Statens energiverk har i rapporten räknat på några exempel och funnit att ersättning kan erhållas i intervallet 18-23 öre/kW. Vid en effekt under 100 kW erhålles 9,2 öre skattekreditering varvid ersättning kan ökas med detta.

Man kan konstatera att konkurrenskraft skulle kunna uppnås i goda vindlägen om skattebefrielse för mindre vindkraftanläggningar kan erhållas.

Den framtida konkurrenskraften för små vindkraftverk är främst beroende av den ersättning en leverantör kan få för levererad kraft. Tillämpas en medelproduktionskostnadsersättning förändras den endast marginellt när dyrare elproduktionsanläggningar tas i drift. Den påverkas sålunda ganska marginellt av miljöavgifter. Det säkraste medlet för att

bibehålla konkurrenskraften är därför en reduktion av avgifterna som Lex. skattebefrielse. En ersättning som står i paritet med en lägre användning av fossileldade kraftverk och att man på så sätt skulle få tillgodoräkna sig effekten av miljöavgifter skulle vara ett sätt att mer direkt koppla miljöfördelarna med den småskaliga vindkraften.

De större vindkraftverken kommer framför allt att beställas av kraftindustrin. Energiproduktionskostnaderna skall därför jämföras med kraftindustrins andra alternativ för ny elproduktion. Det är rimligt att en sådan jämförelse görs med ny kolkondens. Det finns andra alternativ som kan komma att vara mer ekonomiskt fördelaktiga som t.ex. kraftvärme. Det finns emellertid skäl som talar för att man tvingas till att investera i ny elproduktionsteknik som har en kostnadsnivå som är i nivå med den för kolkondens.

De större vindkraftverken är idag inte konkurrenskraftiga med kolkondens. Det beror främst på, enligt ovan, att tekniken inte är tillräckligt utvecklad och att miljöegenskaperna inte är tillräckligt värderade. Detta har medfört att en serieproduktion inte har kommit igång och därmed ingen väsentlig kostnadsreduktion.

Det starkaste incitamentet för en utveckling av tekniken mot en kommersiell produkt är att industrin kan förutse en kommande marknad. Detta skulle bredda intresset för tekniken och skapa möjligheter till konkurrens.

Så länge det inte finns tillräckliga incitament är en utveckling inte möjlig utan att staten biträder med utvecklingsinsatser. För att en marknad skall uppstå bör man försöka få till stånd en situation där den tillverkande industrin är säker på en avsättning av kraftverk vid ett kostnadsläge som motsvarar en långsiktig marginalkostnad.

En omläggning av skatten enligt kommittén för indirekta skatter skulle starkt bidra till att öka konkurrenskraften. En punktskatt på kol på 6,2 öre/kWh belastande kondens- Värmen innebär att kondenskraften kommer att kosta före elskatt ca 40 öre/kWh.

Vindkraften är inte konkurrenskraftig på nivån 40 öre/kW. En höjning av punktskatten med ytterligare 3 öre/kWh skulle förmodligen behövas för att få igång en självgenererande utveckling.

Betydande för den storskaliga vindkraftens utveckling är främst att kondensvärmen beskattas på det sätt som föreslås av kommittén för indirekta skatter. att nå kon- Möjligheten kurrenskraft mot kondensproduktion kan väljas utifrân tre olika perspektiv:

a) höj miljöavgiften för kol (och ev. naturgas) med ytterligare 3 öre/kWh

b) sänk elskatten för vindkraften

c) öka de statliga insatserna på teknisk utveckling av I vindkraften | | En ytterligare ökning av avgiften på kol bör vägas mot andra skäl att bestämma nivån. Denna ökning bör ha fördelen att den ger större incitament för den tillverkande industrin. Man skulle då kunna bredda den industriella basen som är idag smal. Man kan då reducera statens roll i sammanstyrande hanget.

Alternativet att sänka elskatten är inte praktiskt dâ ett särskilt kraftslag kommer att sätt särbehandlas. Det på detta kan finnas ett värde i att upprätthålla värdeneutralitet av energislaget genom miljöavgifter. Fördelen med förslaget kan vara att man funnit en lämplig nivå som har på miljöavgiften fördelar inom andra områden och på detta sätt till en bidraga introduktion av ett nytt kraftslag. Skattesubventionen kan vara tidsbegränsad.

Det tredje alternativet är att försöka koncentrera resurserna och forcera fram en teknisk som lösning är konkurrenskraftig. Fördelen med detta förslag är att nuvarande finansierings-

problem för demonstrationsanläggningar m.m. kan lösas.

Nackdelen är att man bibehåller en för smal industriell bas.

En optimal lösning kan vara en kombination av höjda miljöavgifter med en viss ökning av de statliga bidragen till teknisk utveckling. Med en sådan lösning kan man kanske åstadkomma dubbla effekter.

Bilaga 6 14

3_ Vågkraftens konkurrenskraft

De fysiska förutsattningarn för vågkraft har utretts av Efn i samarbete med bl.a Vattenfall. Man kan konstatera att energin i svenska vågor år väsentligt lågre ån t.ex. utanför norska kusten och att energiproduktionskostnaderna var så höga att det var ointressant att fortsatta en utveckling av tekniken för svenska vatten. Kraftindustrins intresse för tekniken har varit mycket begränsad.

En internationell utvärdering av tekniken har gjorts och man har funnit att det svenska boj-konceptet var ett av de basta i jämförelse med andra tekniker. Götaverkens boj-koncept har prövats i en försöksanlåggning och fungerat tillfredställande.

För att utveckla tekniken mot en kommersiell produkt behöver boj-konceptet prövas i pilotskala och sedermera i full skala.

Något pilotprojekt har ånnu inte kommit igång trots samarbetsförsök med Spanien (spanska kraftindustrin). Det aktuella pilotförsöket var tänkt att bli genomfört i Biscayabukten.

Den internationella utvärderingen bedömde det som möjligt att nå energiproduktionskostnad på ca 0,1 ll cent/kW vid Atlantkusten.

Tekniken ar i ett utvecklingsstadium dar miljöavgifter endast marginellt kan påverka utvecklingen.

Bilaga 6

Solvärmens konkurrenskraft

Bakgrund

Solvärmen har under de senaste 10 åren på allvar utvecklats i Sverige. Drivkraften har främst varit att få fram en miljövänlig energi som kan ersätta fossila bränslen, särskilt olja.

Utvecklingen i Sverige liksom internationellt har baserats på statliga forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram. Sverige har en ledande position internationellt när det gäller kompetens inom och utveckling av solvärmetekniken.

Kompetens har byggts upp i alla led av utvecklingsprocessen. Det finns kvalificerade forskargrupper för att utveckla den grundläggande kunskapen, konsulter och tillverkande företag för att ge bidrag till den tekniska utvecklingen och marknadsföra produkterna. God erfarenhet från olika typer av anläggningar finns idag. Detta har medfört att den tekniska osäkerheten är förhållandevis låg.

Den första generationens experimentanlåggningar syftade till en teknikprövning. Den nuvarande inriktningen är att reducera kostnaderna. Utvecklingen har haft problem på grund av de låga oljepriserna.

Karaktäristiskt för solvär metekniken är att kostnaderna kan reduceras vid serieproduktion. Detta har ej skett, även om ett omfattande investeringsstöd fanns för några år sedan. Några tillämpningar har på senare år visat sig komma nära konkurrenskraft, nämligen uppvärmning av badanläggningar och torkning av spannmål och hö.

Solvärmetekniken får idag en viss kredit för teknikens goda miljöegenskaper. Det är emellertid otillräckligt för att nå konkurrenskraft med dagen teknik.

4-2 Teknisk utveckling

Utvecklingen av solvärmetekniken har anpassats till de olika tillämpningar som är aktuella. Experimentanläggningar för gruppsystem, husegna system och industriella tillämpningar har uppförts.

Gruppvärmda flerbostads- och småhusområden är ett mycket

22-

Bilaga 6

intressant tillämpningsområde. Storleken på anläggningarna skulle ev. kunna medföra serieproduktionseffekter och en relativt sett lägre investeringskostnad. En stor del av intresset för utvecklingen av solvärmesystem har därför fokuserats på att ta fram gruppsystem. Förutsättningen för en användning av solvärmetekniken är att den kombineras med säsongslagring av värme på grund av effektbehovet under vintern.

Den första större anläggningen byggdes i Ingelstad 1979. Ett antal anläggningar har därefter tagits i drift som alla bidragit till att skapa en förhållandevis god erfarenhetsbank om olika tekniska lösningar. Systemen är markplacerade.

Husegna system har utvecklats för såväl flerbostadshus som småhus. Dessa system är ofta takplacerade solfångare med ett dygnsvärmelager i form av en vattenfylld, värmeisolerad ståltank samt en värmepanna för tillsatsvärme. De husegna systemen kan utformas för enbart tappvarmvatten eller också för tappvarmvatten i kombination med byggnadsuppvärmning. Ett antal olika experimentanlåggningar har uppförts med start från 1980. Erfarenheterna från de tidigaste anläggningarna har kunnat tas tillvara i de senaste. Olika tekniska lösningar har prövats.

Solvärmeanläggningar för småhus marknadsfördes redan på 1970-talet. Systemen var komplicerade, dyrbara och med låg verkningsgrad. Betydande tekniska framsteg har gjorts och fr.o.m. 1986 marknadsförs solvärmesystem i kombination med elvärme. Fortfarande saknas mer systematisk forskning

och utveckling för att ytterligare kunna förbättra småhussy-

stemen. Internationellt (särskilt EG) pågår en intensifierad utveckling inom området.

En tillämpning där solvärmens konkurrenskraft är förhållandevis god är uppvärmning av utomhusbassänger och duschvatten. Det finns idag ett tiotal anläggningar som utnyttjar solvärme. Solvarmen täcker ungefär 20-3096 av det totala värmebehovet. Konkurrenskraften baseras främst på att anläggningar endast används under sommaren.

En enkel tillämpning av solvärmetekniken har tagits fram för torkning inom jordbruket. Systemet ar luftburet och ersätter den oljebaserade torkningstekniken. Ett stort antal anläggningar uppfördes då det fanns statligt investeringsstöd. Tekniken har vissa svårigheter att konkurrera utan bidrag. Tekniken är dock ganska långt utvecklad.

Gr up psyste m

Gruppsystemen utformas främst för gruppcentraler och fjärrvärmesystem. Solvärmetekniken har utvecklats över ett par teknikgenerationer. Olika tekniska lösningar har prövats. Det gemensamma för systemen är att de är kombinerade med värmelager för säsongslagring.

Vär melasten för hela anläggningen har i flertalet anläggningar varit ca 1000 MWh/år. Solvärmens täckningsgrad har i de flesta varit mellan 50-7594. Någon anläggning har varit Väsentligt mindre och någon väsentligt större.

De bästa av de redovisade resultaten i bilaga 2 ligger omkring drygt 60 öre/kWh. Det innebär att systemen inte är konkurrenskraftiga. Dessa system har varit experimentanläggningar och kan endast utgöra en utgångspunkt för en diskussion kring solvärmeteknikens kostnader.

En större fjärrvärmeanläggning för Kungälv har studerats. Ett antal alternativ har kostnadsberäknats och man har kommit fram till en kostnad omkring 50 öre/kWh för solvärmen. Andra studerade alternativ är väsentligt billigare.

Någon systematisk genomgång av kostnader för befintliga anläggningar har ej genomförts. Det finns emellertid skäl att antaga att kostnader för dessa anläggningar är något lägre. I bilagan redovisade kostnader utgår från 6% realränta. Kostnadsberäkningarna är sålunda baserade på de kalkylförutsättningar som görs vid beräkning av de samhällsekonomiska kostnaderna. Genom räntesubventioner inom byggnadssektorn ökar konkurrenskraften för solvärmeanläggningar. En systematisk genomgång av hur detta påverkar konkurrenskraften av solvärmetekniken har ej varit möjligt att genomföra inom ramen för denna utredning. Det är emellertid möjligt att solvärmetekniken kan vara konkurrenskraftig inom vissa marknadsnischer.

Det är med tillämpning inom dessa områden som solvärmetekniken nått längst. Möjligheterna att uppnå förbättrad ekonomi består framför allt i längre serier av standardiserade moduler och bättre tekniska prestanda. En serieproduktion kan ge betydande kostnadsreduktioner som reducerar investeringskostnaden av solvärmeanläggningen med storleksordningen 25 %. En reduktion av investeringskostnaden för

Bilaga 6

plana solfångare från 1000 kr/kvm till 700-800 kr/kvm torde vara inom räckhåll. Vidare finns vissa möjligheter att reducera kostnaden för groplagren. En kostnadsnivá på ca 30-40 öre/kWh skulle med dessa förutsättningar kunna vara möjlig att uppnå. Detta skulle dock innebära en differens pä ca 0- 10 öre mot nuvarande alternativ.

För gruppsystem för såväl flerfamiljsbostader som fjärrvärmesystem gäller att väga miljöfördelarna med solvärme mot att motsvarande kraftvärmeunderlag reduceras. Om solvärmen undanrycker kraftvärmeunderlaget och medför ett ökat behov av kondensproduktion kan solvärmens miljöfördelar enbart bli marginella. Ytterligare systemanalyser behöver genomföras för att belysa detta problem. En optimal styrning inom detta omrâde kan bli svår.

Miljöavgifter och punktskatter pá sammanlagt ca 20 öre/kWh skulle behöva tillgripas för att uppnå konkurrenskraft med dagens teknik och tillverkande industri. En begränsad miljöavgift tillsammans med ett tekniskt utvecklingsprogram skulle kunna ge samma effekt.

Gruppsystem för badanläggningar utomhus har utvecklats. Konkurrenskraften blir här större genom att behovet av säsongslagring försvinner. Dagens anläggningar ger en solvär mekostnad på ca 45 öre/kWh. Marknaden är inte stor och något bra underlag för konkurrenskraften är svär att finna. Marknadsnischen är viktig för att få erfarenhet av tekniken.

Husegna system

Husegna system har ofta takplacerad solfångare med ett dygnsvarmelager. Husegna system kan utformas för enbart tappvarmvattenberedning och/eller för byggnadsuppvärmning.

För båda systemtyperna finns det i dagsläget tekniska lösningar för både småhus och flerbostadshus. För småhus var svenska system kommersiellt tillgängliga redan vid 1970talets mitt. För flerbostadshus byggdes de första systemen i början av 1980-talet. Dessa var rena tappvarmvattensystem medan under senare âr alltfler kombinerade system har byggts.

Marknadspotentialen för kombinerade system uppskattades

att motsvara omkring 4 TWh/år varvid byggnader som dels har lämplig takyta för solfångare och dels ej är anslutna till fjärrvärme- eller gruppcentralsystem medtogs. Den senare förutsättningen gjorde att merparten av flerbostadshusen bortföll och att således den angivna potentialen praktiskt taget helt kan hänföras till småhus av vilka 60% bedömdes vara lämpliga för solvärmesystem.

För hittills byggda solvärmeanläggningar med dygnsvärmelagring i flerbostadshus redovisas tekniska och ekonomiska huvuduppgifter i bilaga 3.

Resultaten av de husegna systemen är att även här pågår en utveckling dar kostnaderna starkt reducerats under senare generationer. De senare experimentanlåggningarna indikerar att samhållsekonomiska kostnaderna för flerfamiljshus kommer ner mot ca SO/öre/kwh.

Det avgörande problemet är liksom i fallet med gruppsystem att det finns ett behov att utveckla den industriella basen och erhålla incitamet så att en serieproduktion kan komma igång. I övrigt gäller samma argument som för gruppsystem.

Det finns ingen konflikt med kraftvärmeunderlag för detta tillämpningsområde.

Solvärmesystem för småhus är idag inte konkurrenskraftiga med andra alternativ. En teknisk utveckling pågår för att reducera kostnaderna. Betydande satsningar görs inom EG. Det är inte omöjligt att med miljöavgifter skapa konkurrenskraft med dagens tekniklösningar.

4.4 Industriella tillämpningar

Teknik finns utvecklad för att med solvärme torka hö och spannmål. Med föreslagna avgifter på olja behövs marginella miljöavgifter för att konkurrenkraft skall uppnås.

4.5 Mervärdeskzttens betydelse-

Problem skulle kunna uppstå vid en omläggning av nuvarande punktskatter till moms på energi på grund av olika aktörers möjligheter att göra avlyft av momsen. Denna utredning har inte haft möjlighet att granska denna fråga närmare.

Bilaga 6 20

Solcellens konkurrenskraft

Solcellstekniken har under ca 20 âr utvecklats mot allt effektivare Forskningsanlaggningar har uppförts och teksystem. niken utvárderats i internationellt samarbete dar Sverige deltagit. Resultaten av hittills genomförd forskning är att någon konkurrenskraftig lösning för svenska förhållanden ej har påvisats.

En snabb utveckling págár i USA och i japan. För Sunshineprojektet i japan är målet att reducera kostnaderna frán nuvarande 32 cent/kWh till 7 cent/kWh år 2000. I USA ar målet inom Solar Energy Resarch Institute 6 cent/kWh omkring år 2000.

Den svenska forskarkompetensen är av god kvalitet. Någon tillverkarkompetens finns inte. Visst intresse för tekniken finns inom kraftindustrin framför allt inom Vattenfall.

Utvecklingslaget är sådant att miljöavgifter knappast ar av betydelse för den fortsatta utvecklingen.

Bilaga l .

Anlággningskostnader

Enligt uppgifter som erhållits från Danske Elvaerkers Forenings Udredningsafdelning (DEFU) räknar man med att den Vindkraft som nu uppförs har följande kostnadslage. Kostnader i danska kronor har räknats om till svenska enligt kursen 0,89. (DEFU har motsvarande ställning som Svenska Kraftverksföreningens forskningsstiftelse VAST har i Sverige).

- Aggregatleveransen (komplett, provkört aggregat placerat pá köparens fundament) kostar 4900-5300 kr/kW.

- Inklusive byggherrekostnader, elanslutning m.m. kostar vindkraft f.n. 6700-7100 kr/kW.

- På typiskt förekommande placeringar i Danmark får man en produktion som motsvarar en utnyttjningstid (ârsproduktion/märkeffekt) av 2000-2300 timmar/år.

- Drift- och underhállskostnaden bedöms ligga vid 1,5% av investeringen/ år.

Under 1988 lat Statens energiverk inhämta uppgifter om kostnadslaget för leveranser av vindkraftaggregat. Resultatet framgår av tabell l, vilket bekräftar de uppgifter som erhållits från DEFU. Observera även den tydliga tendensen mot sjunkande kostnader vid ökad aggregatstorlek.

Bilaga 6

Tabell 1-1 Kostnader för medelstora vindkraftverk

Anläggning Idrift Effekt Års- Anl. kr/kW kr/kWh/ár prod. kostn. konmkunan kW kWh

Brösarp nov 87 150 300 920 6133 3.07 Bertil Alvetorp

Skånska elverk mars 88 150 250 966 6440 3.86 L-E Dahlström

Tomelilla mars 88 150 300* 788 5253 2.62 Elis Fritson

Tomelilla kn juli 88 150 300* 950 6333 3.17 Wieslander

Helsingborgs aug 88 180 325 1123 6238 3.46 energiverk Olle Bengtsson

Södra Hallands sep 88 100 205 735 7350 3.58 Kraft Arne Hammar

Alsvik dec 88 4x180 1400 7800 10833 5.57 Vattenfall Göran Svensson

Bjäre kraft jan 89 200 550 1300 6500 2.36 ” Sven Thulin

medelvärde 6887 3.01 medelvärde utnyttjningstid 2017 timmar

* Vår bedömning ** Preliminär uppgift

Källa: Statens energiverk; Vindens ekonomi.

Tabell 1 -2

Möjlig elproduktion och utnyttjningstid i olika vindklasser för 200 kW och 3 MW vindkraftverk. Tillgänglighet/skuggverkan 85%.

Vindklass 200 kW Utnyttjn 3 MW Utnyttjn elprod. tid elprod tid MWh/In MWh/år h MWh/âr h

Bilaga 6

Tabell l -3 Möjlig månadsvis produktion i ett 3 MW vindkraftverk vid Maglarp, grundat på mätningar på 75 m höjd under 1980-87