Översyn av lagen om pliktexemplar

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

deátv?

% .biblif

teksexem ]1afS“?“’d ningâe

Statens offentliga utredningar 1989:89 Utbildningsdepartementet

Översyn

av

lagen

om

pliktexemplar

Betänkande av

l3_i_bliotekscxemp1arsutredningen

Stockholm 1989

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar aren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst. 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till xemissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet l03 33 STOCKHOLM Tel: 08fl63 23 20 Telefontid 81° - l2°° (extemt och internt) 08fI63 10 05 l2°° - 16° (endast intemt)

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10431-8 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1989

Till Statsrådet och Chefen för Utbildningsdepartementet

Regeringen bemyndigade vid regeringssammanträde den 28 juli I988 dåvarande chefen för utbildningsdepartementet statsrådet Bodström att tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över bestämmelserna om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar. Departementschefen förordnade samma dag undertecknad att vara utredningsman. Utredningen har antagit benämningen Biblioteksexemplarsutredningen.

Sekreterare åt utredaren har varit förste bibliotekarie Lillemor Lundström, Kungl biblioteket.

Jag har under utredningsarbetet haft överläggningar med företrädare för samtliga de bibliotek som nu mottar pliktleveranser samt ett antal andra av frågan berörda institutioner jämte vissa experter.

Utredningsarbetet är nu slutfört, och jag får härmed överlämna betänkandet Översyn av lagen om pliktexemplar.

Stockholm i september 1989

Lars Tynell Särskild utredare

Lillemor Lundström Sekreterare

INNEHÅLL

SAMMANFATTNING Uppdraget Bakgrundsbeskrivning överväganden och förslag

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG Förslag till ändring i lagen om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar Förslag till ändring i förordningen om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar

UPPDRAGET

TIDIGARE UTREDNINGAR, PROJEKT M M Utredningar tillsatta av regeringen Övriga utredningar, konferenser m m

BAKGRUND Nu gällande pliktexemplarslag Pliktexemplar av skrifter Pliktexemplar av kombinerat material Tillämpningsförordningen Överlämnande av pliktexemplar Bevarande och tillhandahållande av pliktexemplar Övriga föreskrifter Tryckta skrifter och därmed jämställt material Pliktleveransernas omfattning Printing on Demand Electronic Printing Desktop Publishing specialisering och internationalisering Dokument i mikroform Information i elektronisk form Datadisketter Optiska media

5.5.3 Databaser 5.5.4 Elektroniska tidskrifter 5.5.5 Videotex 5.5.6 Telefax 5.5.7 Telex - Teletex 5.6 Kombinerat material 5.7 Kassettböcker 5.8 Informationsbärare för läshandikappade 5.8.1 Talböcker E 5.8.2 Taltidningar och taltidskrifter 1 5.8.3 RATS/RAPS-tidningar E 5.8.4 Punktskrift , 5.8.5 Videogram på teckenspråk

6 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG 7 s.: Allmänt 6.2 Tryckta skrifter och därmed jämställt material 6.2.1 Inledning 6.2.2 Förslag till lagändringar 6.3 Dokument i mikroform 6.4 Information i elektronisk form 6.4.1 Allmänt 6.4.2 Den nya norska lagen 6.4.3 Diskussion och överväganden 6.4.4 Information i elektronisk form: sammanfattning 6.5 Kombinerat material 6.6 Informationsbärare för läshandikappade 6.6.1 Informationsbärare för synskadade 6.6.2 Videogram på teckenspråk 6.7 Avslutande synpunkter - FÖRKORTNINGAR

BILAGA Utredningens direktiv

l . SAMMANFATTN I NG

1.1 Uppdraget

har enligt direktiven haft till uppgift att se Utredningen över bestämmelserna om pliktleverans till bibliotek och nu gällande tekniska förutsättningar. Härvid anpassa dem till har framför allt två problemkomplex varit aktuella. Dels har utredningen haft att pröva behovet av förändringar i regelmot bakgrund av den grafiska teknikens snabba utsystemet Dels har uppdraget gällt att kartlägga den informaveckling. tion som tillhandahålls i mikroform respektive digital form med sikte på en eventuell utvidgning av lagen till att omfatta dessa områden. I direktiven har vidare ingått att belysa vissa problem som berör bevarandet av publikationer för speciella synskadade.

1.2 Bakgrundsbeskrivning

I avsnitt 4 tas de utredningar, projekt m m upp som haft särskild betydelse för dels utformningen av 1978 árs lag dels de diskussioner och förslag till om pliktexemplar, i lagen och andra åtgärder som föranlett den nu ändringar aktuella översynen.

detta arbete Viktiga underlag för är Ljud- och bildbevarandekommitténs betänkande från 1987 samt de aktiviteter i form av projektarbete, konferenser, möten och dylikt som pliktleveransbiblioteken bedrivit kring m m under de lagfrägor senaste åren.

I avsnitt 5 beskrivs nu gällande lagstiftning vad beträffar skrifter och s k kombinerat material (SFS 1978:487) samt leveransernas omfattning under de senaste tvâ decennierna.

i

Det inlevererade materialet har sedan 1970 ökat med ca en tredjedel till följd av utvecklingen inom den grafiska branschen och 1978 års lag som innebar en utvidgning av leveransskyldigheten till bibliotek. Vissa moderna produktionsförfaranden behandlas liksom en rad nya media som numera används för informationsspridning, men som inte omfattas av lagstiftningen.

Särskild vikt har lagts vid beskrivningen av de informationsbärare i elektronisk form som kan vara av intresse för eventuell leveransplikt, exempelvis databaser och optiska skivor. Vad databaser beträffar redovisas den aktuella situationen i ett antal andra länder. Norge uppmärksammas speciellt eftersom man där under 1989 fått en ny pliktleveranslag som även omfattar allmänt tillgänglig information som sprids i maskinläsbar form.

Avsnittet behandlar också litteratur för låshandikappade i form av bl a fonogram och punktskrift. Den sistnämnda publikationstypen är för närvarande inte leveranspliktig.

1.3 Overväganden och förslag

Vissa allmänna principer bör ligga till grund för en översyn och komplettering av pliktexemplarslagen:

- Lagen bör vara neutral i förhållande till olika informationsmedia.

- Leveransplikt bör gälla för skrifter, upptagningar o s v som fixerats i form av dokument av något slag och som är avsedda att i denna form spridas till en större krets av användare.

- Regelsystemet får inte belastas med tekniska detaljer. av det leveranspliktiga materialet bör ske Avgränsningen i breda men väl definierade kategorier.

- De förpliktelser som åläggs producenter/utgivare av skilda av informationsbärare bör göras så likformiga och så slag föga betungande som möjligt.

När det tryckta skrifter och därmed jämställt material gäller finns det ingen anledning att överväga principiella förändringar i nuvarande Den grafiska teknikens snabba utveckregelsystem. har visserligen medfört vissa problem när det gäller ling av det leveranspliktiga materialet. Dessa problem avgränsningen kan dock knappast lösas genom preciseringar i lagtexten, utan får prövas mot redan gällande regler med gränsfallen tryckfrihetsförordningen som utgångspunkt.

Däremot föreslås ett antal smärre tekniska justeringar i de föreskrifter som reglerar avlämnandet av pliktexemplar av

tryckta skrifter.

(mikrokort och mikrofiche) omfattas inte Dokument i mikroform av den nuvarande pliktexemplarslagen. Även om den svenska av sådana mikroformer som kan betraktas som allmänt utgivningen är relativt obetydlig, bör lagen tillgängliga publikationer med en föreskrift om leveransplikt för denna typ av kompletteras material.

Tillkomsten av information i elektronisk form har på ett sätt förändrat informationsspridningens villkor. genomgripande och det måste betecknas som klart otillfredsställande att materialets bevarande för framtiden inte är reglerat.

kan man uppställa önskemål I analogi med övrig lagstiftning för sådan elektronisk information som sammanom leveransplikt

ställts i syfte att spridas till en större krets och som är tillgänglig genom t ex prenumeration, köp eller hyra. Sådan information kan i princip göras tillgänglig på två sätt, antingen online eller i distribuerad form (hard format), t ex disketter, optiska skivor och CD-ROM.

Leveransplikt för databaser tillgängliga online synes principiellt diskutabel och skulle dessutom medföra en rad synnerligen svårlösta praktiska problem samt krav på betydande resursinsatser.

Däremot föreslås att leveransplikten utvidgas till att omfatta sådan elektronisk information som fixerats i någon form av upptagning, avsedd för allmän spridning. En sådan utvidgning är välmotiverad även med tanke på att övergången är flytande mellan de i detta sammanhang aktuella dokumentformerna och vissa redan av den nuvarande pliktexemplarslagen omfattade typer av fonogram och videogram.

Beträffande såväl dokument i mikroformat som elektroniska publikationer bör leveransplikt gälla för produkter framställda i Sverige eller avsedda för spridning i Sverige. Leveransplikten bör åligga utgivaren. Antalet exemplar bör sättas till sju, dvs ett till vartdera av Kungl biblioteket och de sex universitetsbiblioteken.

Informationsbårare för låshandikappade - bland vilka media för synskadade är den i särklass största gruppen - bör principiellt betraktas på samma sätt som t ex tryckta skrifter, vilket innebär krav på bevarande av sådana publikationer som är avsedda för allmän spridning till ifrågavarande kategori av läsare.

Talböcker och taltidningar/taltidskrifter samt videogram på teckenspråk för hörselskadade omfattas av pliktexemplarslagen.

Arkivet för ljud och bild (ALB), har Mottagarinstitutionen, dispens från leverans av talböcker. Av taltidningar medgett tar ALB emot ett urval. Litteratur i punktskrift omfattas

inte av lagen.

Man bör eftersträva en lösning som lägger ansvaret pâ en enda och som innebär att publikationer för läshandiinstitution med i princip samma fullständighet som t ex kappade bevaras skrifter. Naturligast är då att ge Talboks- och tryckta (TPB) ansvar för lángtidsbevarandet. punktskriftsbiblioteket TPB har den ojämförligt största samlingen av detta slags en stor samlad material och dess personal representerar kompetens på området.

Det synes inte nödvändigt att införa lagstadgad leveransplikt för de dokumenttyper som inte omfattas av den nuvarande lagen. TPB kan i stället åläggas att inte utmönstra sitt sista/enda av en publikation. Beträffande vissa materialgrupper exemplar som TPB inte förvärvar måste bevarandet säkerställas genom samverkan mellan TPB och andra institutioner.

2 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

2.1 Förslag till ändring i lagen om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar (SFS 1978:487)

Nedan föreslås

- att I-2 §5, 8-9 SS, I8-20 §§ och 23 S skall ha nedan angivna lydelse

- att 4-S §§ skall sammanslás till en paragraf,

- att 7 S andra och tredje stycket skall till förordflyttas ningen om pliktexemplar (se 2.2) samt

- att åtta nya paragrafer skall införas i lagen efter 10 S, här benåmnda 10 a - 10 h §5.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Inledande bestämmelser

I denna lag ges föreskrifter I denna lag ges föreskrifter om om skyldighet att till biblio- skyldighet att till bibliotek tek eller arkiv lämna exemplar eller arkiv lämna exemplar av av skrifter, ljud- och bild- skrifter, dokument i mikroform, upptagningar samt vissa kom- elektroniska dokument, ljudbinationer av sádant material och bildupptagningar samt vissa (pliktexemplar). kombinationer av sådant material (pliktexemplar).

Lagen avser dokument som genom utgivning eller spridning på annat sätt gjorts tillgängliga för allmänheten.

Pliktexemplar skall bevaras och tillhandahållas för forskningsändamål enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

I denna 1agförstâs med

dokument exemplar av medium, som lagrar information för senare läsning, avlyssning, visning eller överföring,

skrift skrift och annan skrift, som avses i I kap S § tryckt tryckfrihetsförordningen,

dagstidning skrift, som utgör allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär och som normalt kommer ut med minst ett nummer varje vecka, samt löpsedel och bilaga,

dokument i mikroform dokument i form av film med mikrobilder, som är avsett att läsas endast med hjälp av apparat,

dokument i elektronisk form dokument, som ej är fonogram eller videogram och som kan läsas endast med hjälp av elektroniskt hjälpmedel,

på vilken uteslutande upptagits ljud och fonogram anordning, vars innehåll kan avlyssnas endast med tekniskt hjälpmedel,

videogran anordning, på vilken finns upptagning avsedd att återges i form av rörliga bilder, med eller utan ljud, genom teknik, som i något skede utnyttjar elektriska signaler.

Pliktexemglar av skrifter

S 3

Av skrift, som har framställts här i riket och utgivits här, skall ett pliktexemplar lämnas till vart och ett av kungl biblioteket och biblioteken vid universiteten i Stockholm, Uppsala Linköping, Lund, Göteborg och Umeå, om ej annat följer av 6, 7 eller 8 S.

S 4

Av periodisk skrift, som har framställts utom riket och för vilken utgivningsbevis finns eller skall finnas, skall ett pliktexemplar lämnas till vart och ett av kungl biblioteket och biblioteken vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå, om ej annat följer av 6, V 7 eller 8 §.

S 5

Av skrift, som inte är perio- Av skrift, som har framställts disk och som har framställts utom riket, skall ett plikt-

skall ett exemplar lämnas till vart och utom riket, pliktexvart och ett av kungl biblioteket och emplar lämnas till ett biblioteket och biblioteken vid universiteten av kungl biblioteken vid universiteten- i Stockholm, Uppsala, Linköping, i Stockholm, Linkö- Lund, Göteborg och Umeå, om Uppsala, ping, Lund, Göteborg och Umeå, om

I. skriften har lämnats ut för spridning här i riket,

2. skriften helt eller delvis är avfattad på svenska språket om så inte är fallet, den huvudsakligen är avsedd att eller, spridas inom riket och

3. skriften har förts in till riket endast i enstaka ej exemplar.

i första stycket gäller dock ej om annat följer Föreskrifterna av 6 eller 8 §.

5 6

som avses och Om skrift i någon av 3-5 §§ har samma innehåll framställd skrift, föreligger endast utförande som tidigare att lämna ett pliktexemplar till kungl biblioteket skyldighet till biblioteket vid universitetet i Lund, och ett pliktexemplar att pliktexemplar av den tidigare framunder förutsättning ställda skriften har lämnats eller lämnas samtidigt.

§ 7

i stället för vad som I fråga om tryckt dagstidning gäller, följer av 3, 4, och 6 SS, följande.

Av tidningen skall lämnas två pliktexemplar till kungl biblioteket och ett pliktexemplar till biblioteket vid universitetet i Lund.

Om tidningen ges ut i flera olika editioner, skall pliktexemplar lämnas av den edition som har utgivits först och, om tidningen ges ut i minst tre olika editioner, också av den edition som har utgivits sist.

Har sida eller löpsedel ändrats, skall pliktexemplar lämnas av varje sålunda ändrad sida eller löpsedel. Detta gäller dock ej om den ändrade sidan eller den ändrade löpsedeln ingâr i pliktexemplar som lämnas enligt tredje stycket. .

§ 8

Skyldighet att lämna pliktexemplar enligt 3-7 SS föreligger inte i fråga om

1. visitkort, notifikation 1. visitkort, etikett, blankett, adresskort, etikett, blankett, reklam- och emballagetryck eller reklam- och emballagetryck el- därmed jämförlig skrift. :er därmed jämförlig skrift,

eller liknande skrift, som har 2. protokoll, arbetspromemoria framställts hos myndighet.

3. skrift som har framställts i punktskrift,

4. skrift, som skall lämnas såsom tillbehör till pliktexemplar enligt 24 S, eller

S. skrift som ingår eller är avsedd att ingå i kombinerat material enligt 18-23 §5.

§ 9

Pliktexemplar skall lämnas i fråga om

I. som har framställts här i riket, av framställaren, skrift,

som har 2. skrift, som har framställts 2. periodisk skrift, av ut- utom riket, av utgivaren eller framställts utom riket, här i riket, förläggaren här i riket eller, givaren om sådan utgivare eller förläggare inte finns, av den som har låtit 3. annan skrift än periodisk som har framställts lämna ut skriften för spridning skrift, utom riket, av förläggaren här här i riket. i riket eller, om sådan förläggare inte finns, av den som har låtit lämna ut skriften för spridning här i riket.

5 I0

Pliktexemplar skall lämnas i fråga om

1. dagstidning som avses i 7 S, inom en månad efter utgången av varje period om tvâ kalendermånader under vilken tidningen utgavs,

2, annan skrift, inom en månad efter utgången av det kalenderkvartal under vilket skriften utgavs.

Regeringen bestämmer om periodindelning som avses i första stycket 1.

Pliktexemplar av dokument i mikroform

S 10 a

Av dokument i mikroform, som har utgivits och lämnats ut för spridning här i riket och som inte utgör skyddsfilm, skall ett pliktexemplar lämnas till vart och ett av kungl biblioteket och biblioteken vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.

§ 10 b

Av dokument i mikroform, som har framställts utom riket, skall pliktexemplar lämnas enligt 10 a §, om

I. dokumentet har lämnats ut för spridning här i riket,

2. dokumentet helt eller delvis är avfattat på svenska språket eller, om så inte är fallet, det huvudsakligen är avsett att spridas inom riket och

3. dokumentet ej har förts in till riket endast i enstaka exexemplar.

S 10 c

Skyldighet att lämna pliktexemplar av dokument i mikroform enligt 10 a-b §§ föreligger inte i fråga om sådant dokument, som har samma innehåll och utförande som tidigare framställt dokument, av vilket pliktexemplar har lämnats.

Smd

Pliktexemplar av dokument i mikreform skall lämnas av utgivaren eller, om utgivare här i riket inte finns, av den som har låtit lämna ut dokumentet för spridning här i riket.

Pliktexemplar av dokument i elektronisk form

§ I0 e

Av dokument i elektronisk form, som har utgivits i minst 50 exemplar och som har lämnats ut för spridning här i riket, skall ett pliktexemplar lämnas till vart och ett av kungl biblioteket och biblioteken vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.

S106

Av dokument i elektronisk form, som har framställts utom riket, skall ett pliktexemplar lämnas till vart och ett av kungl biblioteket och biblioteken vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå, om

1. dokumentet har lämnats ut för spridning här i riket i minst 50 exemplar och

2. dokumentet innehåller framställning eller framförande på svenska språket eller huvudsakligen är avsett för spridning här i riket.

5 10 g

Skyldighet att lämna pliktexemplar av dokument i elektronisk form enligt 10 e-f §§ föreligger inte i fråga om sådant dokument, som har samma innehåll och utförande som tidigare mángfaldigat dokument, av vilket pliktexemplar har lämnats.

§ 10 h

Pliktexemplar av dokument i elektronisk form skall lämnas av utgivaren eller, om utgivare här i riket inte finns, av den som har låtit lämna ut dokumentet för spridning här i riket.

(11-17 §§ avser pliktexemplar av ljud- och bildupptagningar.)

Pliktexemplar av kombi nerat material

§ 18

Med kombinerat material förstås Med kombinerat material förstås i 19-23 §§, i fråga om material i 19-23 SS material, vari tillsom ej utgör läromedel, material sammans ingår en eller flera vari tillsammans ingå: skrifter samt endera av 1. skrift, Eonogram och video- 1. fonogram 2. videogram och/eller annat gram 2. skrift och fonogram, eller bildmaterial, som är avsett att 3. skrift och videogram. visas med tekniskt hjälpmedel, 3. dokument i mikroform,

Med kombinerat material förstås 4. elektroniskt dokument eller

i 19-23 SS, i fråga om lärome- en kombination av två eller flera del, material vari tillsammans av dessa dokumenttyper. ingår I. skrift och fonogram 2. skrift, fonogram och sådant bildmaterial, som är avsett att visas med tekniskt hjälpmedel. 3. skrift och sådant bildmaterial, som är avsett att visas med tekniskt hjälpmedel, eller 4. fonogram och sådant bildmaterial, som är avsett att visas med tekniskt hjälpmedel.

I fall som avses i första stycket och andra stycket 1-3 skall skriften utgöras av annan skrift än som anges i 8 § 1-4.

§ 19

Av kombinerat material, som Av kombinerat material, som har har mángfaldigats här i riket mångfaldigats här i riket i minst i minst 50 exemplar och som 50 exemplar och som har lämnats har lämnats ut för spridning ut för spridning här, skall ett här, skall ett pliktexemplar pliktexemplar lämnas till vart lämnas till kungl biblioteket. och ett av kungl biblioteket och ett pliktexemplar till och biblioteken vid universitebiblioteket vid universitetet ten i Stockholm, Uppsala, Lini Lund, om ej annat följer av köping, Lund, Göteborg och Umeå, 21 S andra stycket. om ej annat följer av 21 S andra stycket.

S 20

Av kombinerat material, som Av kombinerat material, som helt eller delvis har mång- helt eller delvis har mång-“ faldigats utom riket, skall faldiqats utom riket, skall lämnas lämnas Q ett pliktexemplar ett pliktexemplar till kungl biblioteket och till vart och ett av kungl ett pliktexemplar till bib- biblioteket och biblioteken lioteket vid universitetet vid universiteten i Stockholm, i Lund, om Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå, om

1. materialet har lämnats ut för spridning här i riket i minst 50 exemplar och

2. materialet innehåller framställning eller framförande på svenska språket eller huvudsakligen är avsett att spridas här i riket.

Föreskrifterna i första stycket gäller ej om annat följer av 21 § andra stycket.

§21

Skyldighet att lämna pliktexemplar av kombinerat material enligt 19 eller 20 S omfattar endast sådana beståndsdelar som särskilt anges i 18 §.

Skyldighet att lämna pliktexemplar enligt 19 eller 20 § föreligger inte i fråga om sådant kombinerat material som har samma innehåll och utförande som tidigare mângfaldigat kombinerat material, av vilket pliktexemplar har lämnats.

S 22

Pliktexemplar skall lämnas i fråga om

I. kombinerat material, som har mångfaldigats inom riket, av den som har beställt mångfaldigandet eller, om sådan beställare inte finns, av den som har låtit lämna ut materialet för spridning här i riket,

2. kombinerat material, som helt eller delvis har mångfaldigats utom riket, av förläggaren här i riket eller, om sådan förläggare inte finns, av den som har låtit lämna ut materialet för spridning här i riket.

S 23

Pliktexemplar skall lämnas i fråga om kombinerat material, som har lämnats ut i fullständigt skick för spridning här i riket, inom en månad efter utgången av det kalenderkvartal under vilket materialet lämnades ut.

I annat fall än som anges i första stycket skall pliktexemplar av material som utgör del av kombinerat material lämnas i fråga om

1. skrift eller annat bildmaterial än videogram, inom en månad efter utgången av det kalenderkvartal under vilket materialet lämnades ut för spridning.

2. fonogram eller videogram, 2. fonogram, videogram, dokument inom en månad från den dag i mikroform eller dokument i då fonogrammet eller video- elektronisk form, inom en månad grammet först gjordes till- från den dag då dokumentet först gängligt för allmänheten gjordes tillgängligt för allmänhär i riket. heten här i riket.

Gemensamma föreskrifter

S 24

Pliktexemplar, som skall lämnas enligt föreskrifterna i denna lag, skall även omfatta omslag, fordral, folder, broschyr och liknande mindre tillbehör som följer med varje exemplar när detta sprids. Pliktexemplar jämte tillbehör skall vara i samma skick som de exemplar som år avsedda att spridas.

§25

Den som åsidosätter skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt denna lag kan av myndighet som regeringen bestämmer föreläggas att vid vite fullgöra sin skyldighet. Vitesföreläggande skall delges.

Talan mot myndighets beslut enligt första stycket förs hos kammarrätten genom besvär.

§ 26

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får för visst fall medge undantag från skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt denna lag.

2.2 Förslag till ändring i förordningen om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildugptagningar (SFS 1978:779 med ändring 1979:481)

Till följd av de i utredningen föreslagna ändringarna i lagen om pliktexemplar (se 2.1) bör vissa justeringar göras i förordningen. Ändringarna rör 2 S, 4 S, 6 S, 13-15 SS, 17 S samt 21-22 SS. ,

(S S, 7 S, 9-12 §5, 16 § samt 19-20 §5 är uteslutna nedan då de avser pliktexemplar av ljud- och bildupptagningar.)

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Inledande föreskrifter

I denna förordning meddelas vissa föreskrifter om sådant material som omfattas av lagen ...

§ 2

I förordningen förstås med I förordningen förstås med pliktpliktexemplar, skrift, dags- exemplar, skrift. dagstidning, tidning, fonogram, videogram mikroform, elektroniskt dokument, och kombinerat material det- fonogram; videogram och kombinerat samma som i lagen (1978:487) material detsamma som i lagen ... om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar.

Med spelfilm förstås i förordningen sådan film av vilken enligt 12 S lagen om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar ett skall lämnas till arkivet för ljud pliktexemçlar och bild.

Överlämnande av pliktexemplar

§ 3

Pliktexemplar skall lämnas på ett betryggande sätt.

försändelse med pliktexemplar bör vara åtföljd av en Varje förteckning över det material som ingår i försändelsen. Förteckningen skall vara underskriven samt avges i två exemplar. skall återställas med anteckning om att ma- Det ena exemplaret terialet har mottagits.

Om kombinerat material ingår i en försändelse, skall detta särskilt anges i förteckningen.

§ 4

Pliktexemplar av tryckt dagstidning skall lämnas enligt följande.

Lämnas före utgången av Utgivningsmånad januari, februari mars mars, april maj maj, juni juli juli, augusti _ september september, oktober november november, december januari

1. För det exemplar som lämnas till bibliotket vid universitetet i Lund och det ena av dem som lämnas till kungl biblioteket gäller följande.

Pliktexemplar skall lämnas av samtliga editioner och löpsedlar.

2. För det andra av de två exemplar som lämnas till kungl biblioteket gäller följande.

Om tidningen ges ut i flera editioner, skall pliktexemplar lämnas av huvudeditionen och samtliga löpsedlar. Har sida ändrats, skall pliktexemplar lämnas av varje sådan ändrad sida, som ej ingår i huvudeditionen.

Bevarande av pliktexemplar

§ 6

Skrifter och kombinerat ma- Skrifter, mikroformer, elektroterial som har lämnats till niska dokument och kombinerat kungl biblioteket utgör na- material som har lämnats till tionalexemplar och skall be- kungl biblioteket utgör nationalvaras för framtiden. I fråga exemplar och skall bevaras för om tryckt dagstidning gäller framtiden. I fråga om tryckt vad nu sagts dock bara det dagstidning gäller vad nu sagts ena av de två exemplar som dock bara det ena av de två exemlämnas till biblioteket. plar som lämnas till biblioteket.

Skrifter och kombinerat ma- Pliktexemplar som har lämnats terial som har lämnats till till biblioteket vid universitetet biblioteket vid universitetet i Lund utgör nationella reservi Lund utgör nationella re- exemplar och skall bevaras för servexemplar och skall beva- framtiden. ras för framtiden. Pliktexemplar som har lämnats Skrifter som har lämnats till till biblioteken vid universitebiblioteket vid universiteten ten i Stockholm, Uppsala, Linköi Stockholm, Uppsala, Linkö- ping, Göteborg och Umeå bevaras

och Umeå be- enligt föreskrifter som meddelas ping, Göteborg varas föreskrifter av styrelsen för respektive enligt som meddelas av styrelsen universitet. för respektive universitet.

Förvaring av gliktexemglar

S 8

och nationella reservexemplar samt ljud- och Nationalexemplar som bevaras hos arkivet för ljud och bild skall bildupptagningar förvaras sätt att de inte är tillgängliga för obehöriga. på sådant

Tillhandahállande av pliktexemplar

som förvaras hos Skrift som förvaras hos kungl Pliktexemplar biblioteket hålls tillbiblioteket hålls tillgänglig kungl lokaler i den gängligt i bibliotekets lokaler i bibliotekets biblioteket be- i den utsträckning biblioteket utsträckning stämmer. Detsamma skall gälla bestämmer. kombinerat material, om inte biblioteket finner särskilda skäl föranleda annat.

§ 14

Pliktexemplar som förvaras hos Skrift och kombinerat material biblioteket vid universitetet i som förvaras hos biblioteket i Lund hålls Lund hålls tillgängligt enligt vid universitetet föreskrifter som meddelas av stytillgängligt enligt föreskrifrelsen för universitetet i samter som meddelas av styrelsen i samråd råd med kungl biblioteket. för universitetet med kungl biblioteket och

delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning.

Skrift som har lämnats till Pliktexemplar som har lämnats biblioteken vid universiteten till biblioteken vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lin- i Stockholm, Uppsala, Linköping, köping, Göteborg och Umeå Göteborg och Umeå hålls tillhålls tillgänglig enligt före- gängligt enligt föreskrifter som skrifter som meddelas av sty- meddelas av styrelsen för den relsen för den högskoleenhet högskoleenhet där skriften fördär skriften förvaras. Sty- varas. Styrelsen skall inhämta relsen skall inhämta förslag förslag till dessa föreskrifter till dessa föreskrifter eller eller ändring i dem från ledningen ändring i dem från ledningen för biblioteket. för biblioteket.

§17

Ljud- och bildupptagningar Elektroniska dokument samt ljudbör hållas tillgängliga i och bildupptagningar bör hållas kopia. tillgängliga i kopia.

§ I8

Arkiv och institution samt, i fråga om nationalexemplar och nationella reservexemplar, bibliotek skall på lämpligt sätt tillse att tillhandahållande sker för forskningsändamál.

S 21

övriga föreskrifter

att vid vite Föreläggande att vid vite full- Föreläggande att lämna göra skyldighet att lämna pliktfullgöra skyldighet meddelas av kungl exemplar meddelas av kungl pliktexemplar biblioteket i fråga om skrif- biblioteket i fråga om skrifter, material och mikroformer, elektroniska doter och kombinerat för och bild kument samt kombinerat material av arkivet ljudoch bild- och av arkivet för ljud och bild i fråga om ljudi fråga om ljud- och bilduppupptagningar. tagningar.

av kungl biblioteket kan även avse skyldighet att Föreläggande till de övriga bibliotek dit överlämnande lämna pliktexemplar i varje särskilt fall skall ske.

§ 22

Undantag från skyldighet Undantag från skyldighet får att lämna pliktexemplar får medges att lämna pliktexemplar biblioteket av kungl biblioteket i fråga om medges av kungl om skrifter och kom- skrifter, mikroformer, elektroi fråga binerat material och av ar- niska dokument samt kombinerat och bild i material och av arkivet för ljudkivet för ljud och bild i fråga om ljud- och fråga om ljud- och bildupptagningar. bildupptagningar.

§ 24

Talan mot beslut av bibliotek eller arkivet för ljud och bild om avlämnande av pliktexemplar eller tillhandahållande i fråga av bevarat material förs hos kammarrätten genom besvär.

3 UPPDRAGET

Utredningens uppdrag framgår av direktiven (dir 1988:46) som in extenso finns átergivna som bilaga.

Direktiven erinrar inledningsvis om de relativt genomgripande förändringar som den nuvarande lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar innebar i förhållande till tidigare lagstiftning. Det framhålls att ingen anledning finns att ifrågasätta huvuddragen i detta regelsystem; däremot bör en översyn nu genomföras.

Som motivering härför anförs i första hand den grafiska teknikens snabba utveckling i riktning mot allt större flexibilitet, en utveckling som inneburit vissa problem när det gäller avgränsningen av det leveranspliktiga materialet.

Direktiven konstaterar vidare att leveransplikt för fonogram och videogram till arkivet för ljud och bild infördes i och med 1978 års lag men att motsvarande föreskrifter saknas för flera andra grupper av informationsbärare, nämligen mikroformat, digitaliserad information och telefax- eller radioöverförda publikationer. I den män dessa sprids i liknande former som tryckt information är det enligt direktiven naturligt att samhället sörjer för en permanent dokumentation av materialet.

Direktiven anger också att utredaren bör ta ställning till behovet av åtgärder för arkivering av litteratur för synskadade.

Jag har under mitt arbete samrått med samtliga bibliotek som nu mottar pliktexemplar. Vidare har samråd förekommit med

Arkivet för ljud och bild samt Talboks- och punktskriftsbiblio-

teketx Härutöver har kontakter tagits med bl a Riksarkivet, FoU-projektet för papperskonservering, Kultur- og vitskapsdepartementet i Norge, riksbibliotekarieämbetena i Danmark

och Norge, nationalbiblioteken i Danmark, Finland och Norge samt ett antal experter på särskilda frågor.

I detta sammanhang bör särskilt nämnas att en i Norge 1984 framlagd utredning (Frå informasjon til kulturarv, NOU 1984:3) varit av stort värde för utredningsarbetet. Utredningen har 1989 lett till proposition och beslut av stortinget.

Frågor med anknytning till utredningen har behandlats vid en av Kungl biblioteket anordnad konferens “Svenskt tryck i datormiljö, vid vilken jag medverkade. Sekreteraren har deltagit i en av den internationella organisationen LIBER (Ligue des bibliothêques européennes de recherche) anordnad konferens i Madrid, varvid bl a bibliotekens förvärv av 5 k nya media behandlades.

Direktiven pekar på behovet av kartläggning av resursátgángen vid en eventuell utvidgning av omrâdet för pliktleveranserna. Det kan emellertid konstateras att ett genomförande av de här Eramlagda förslagen i nuläget endast skulle föranleda rent marginella förändringar i belastningen pá mottagarinstitutionerna, eftersom den svenska produktionen av de i sammanhanget aktuella dokumentkategorierna är obetydlig. Förslagen kan sägas innebära att man skapar instrument för att säkerställa bevarandet av mediatyper som på ett antal års sikt sannolikt kommer att öka starkt i betydelse. Jag har emellertid inte bedömt det som meningsfullt att nu försöka göra en prognos för den mera långsiktiga utvecklingen. I stället förordar jag att man, under förutsättning att förslagen genomförs, inom t ex en femársperiod gör en utvärdering av vunna erfarenheter.

Jag har inte heller gjort någon analys av de problem som sammanhänger med den praktiska organisationen av leveranserna. Direktiven pekar visserligen på behovet av att belysa för- och nackdelar med centraliserade leveranser av samtliga pliktexemplar till Kungl biblioteket i stället för - som nu -

direktleveranser från producenterna till de sju mottagande biblioteken.

Flertalet bibliotek hävdar med bestämdhet att en sådan omläggning skulle innebära en klar försämring. Härtill kommer att Kungl biblioteket, så länge dess byggnadsfrága inte är löst, inte skulle kunna organisera en centraliserad leveransmottagning i sina lokaler.

Lunds universitetsbibliotek har för mig redovisat de ekonomiska problem som sammanhänger med bibliotekets åliggande att svara för ett fullständigt bevarande av det svenska trycket (det nationella reservexemp1aret) samt för fjärrlån av svenskt tryck, framför allt till utlandet. Åliggandet år att uppfatta som ett komplement till de särskilda som gäller föreskrifter för Kungl bibliotekets förvarande och tillhandahållande av sin samling av svenskt tryck (nationa1exemplaret“) och som syftar till att minimera risken för förluster av material ur denna.

Universitetsbibliotekets särskilda áligganden i detta hänseende regleras genom den förordning om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar (1978:779) som tillkom i samband med den nuvarande lagens ikraftträdande.

Den nu gällande ordningen har i och för sig fungerat väl, och jag finner ingen anledning att ifrågasätta den. Däremot finner jag det principiellt oriktigt att Lunds universitet från sina anslag skall svara för sådana merkostnader, utöver kostnaderna för den normala biblioteksdriften, som universitetet kan visa att åliggandet medför. Merkostnaderna bör i stället täckas genom anvisande av medel från lämpligt centralt anslag.

4 TIDIGARE UTREDNINGAR, PROJEKT M M

4.1 Utredningar tillsatta av regeringen 4

Under 1970- och 80-talen har en omfattande utredningsverksamhet bedrivits inom tryckfrihets- och mediaomrádet. Några utredningar som är särskilt viktiga i detta sammanhang skall omnämnas här.

tillkallades 1970 och utkom 1975 med sitt Massmedieutredningen huvudbetänkande (SOU 1975:49). Enligt utred- Massmediegrundlag ningens förslag skulle denna lag ersätta tryckfrihetsförord- TP. Så blev det nu inte, men det förslag till utvidgning ningen, skrift som Massmedieutredningen förde av begreppet tryckt fram vann gehör. Fr o m 1978, då den nya tryckfrihetsförordträdde i kraft, kom därför TF att omfatta också skrifter ningen som mångfaldigats genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande i de fall då detta_material år utgivet, dvs då det lämnats till försäljning eller spritts sätt bland allmänheten. (Benämningen tryckt skrift pá annat kvarstår dock i TF som beteckning på det material som framställts på traditionellt sätt i tryckpress.)

fick konsekvenser för bestäm- Den nya tryckfrihetsförordningen melserna om biblioteksexemplar, eftersom dessa helt är baserade på TF och den terminologi som förekommer där. Ändringarna i grundlagen föranledde således en utredning om pliktexemplar till bibliotek. Den resulterade 1977 i betänkandet Pliktav skrift (Ds U 1977:12). På denna utredning jämte exemglar betänkande, som avgavs 1974 och Dataarkiveringskommitténs bär titeln Bevara ljud och bild (SOU 1974:94), grundades propositionen om pliktexemplar till bibliotek och arkiv (prop 1977/78:97) som ledde till den nya lagen om pliktexemplar av skrifter och bild- (SFS 1978:487). Som ett resultat och ljudupptagningar av dessa inrättades även en ny myndighet, Arkivet utredningar för och bild (ALB), som startade sin verksamhet 1979. ljud

De nya bestämmelserna innebar bl a att leveransplikten i normalfallet utökades från fem till sju exemplar i och med att samtliga universitetsbibliotek nu fick motta pliktleveranser. KB samt Lunds universitetsbibliotek ålades en principiell skyldighet att bevara det svenska trycket för all framtid. Dessutom infördes leveransplikt i tvâ exemplar för s k kombinerat material (huvudsakligen skrift jämte ljud- och/eller bildupptagning). För dagstidningar samt för omtryck och oförändrade upplagor av tidigare utgivna publikationer begränsades leveransplikten till tre respektive två exemplar. Samtidigt fattades beslut om en fortlöpande mikrofilmning av den svenska dagspressen.

Ar I986 tillsatte regeringen en utredning, benämnd Ljud- och bildbevarandekommittén, för översyn av pliktexemplarslagens bestämmelser om ljud- och bildupptagningar. Utredningen avslutade sitt arbete året därefter med betänkandet och bild för Ljud eftervärlden (SOU 1987:51). En lång rad media beskrivs här och diskuteras i detalj. Bl a behandlas kassettböcker, fonogram för läshandikappade, videotex (teledata) och kombinerat material, vilka också har aktualiserats i denna översyn.

Utöver vissa förslag till ändringar och tillägg i nuvarande bestämmelser angående ljud- och bildupptagningar gör utredaren nâgra viktiga allmänna uttalanden rörande lagstiftningen, nämligen - att reglerna om pliktexemplar av skrifter respektive ljudoch bildupptagningar även i fortsättningen bör omfattas av en gemensam lag, - att översyn av lagbestämmelserna bör ske från samma utgångspunkter för tryckt material och ljud- och bildupptagningar samt - att lagen med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen bör ges en så generell utformning som möjligt.

Taltidningar av olika typer har behandlats utförligt av Taltidningskommittén som också lade fram sitt slutbetänkande

1987, Radio- och kassettidningar - slutsatser och rekommendationer (Ds U 1987:6; delrapporter publicerades i Ds U 1984:8 och 19, 1986:7 samt 1987:4-5).

Utredningen tar dock ingen ställning i bevarandefrågor, utan hänskjuter dessa till Ljud- och bildbevarandekommittén.

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) fick I986 i uppdrag av regeringen att utreda frågan omfattade en analys av om arkivering av punktskrift. Uppdraget skälen för respektive emot arkivering och - om denna utföll positivt - förslag på arkivmyndighet eller annan institution som kunde tänkas ta ansvar för punktskriftsmaterialet; kostnaderna skulle anslag på biblioteks- och rymmas inom befintliga arkivområdet. Utredningen, som gjordes av en konsult, redovisades till DFI 1988 i form av en rapport. Där föreslås - att allt unikt punktskriftsmaterial samt ett urval av läroskall arkiveras på magnetband eller pá annat boksproduktionen datorbaserat medium samt - att i första hand KB får arkivansvaret för punktskriftsböckerna och i andra hand Synskadades Riksförbund jämte Rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel för synskadade, RPH-Hör.

Sedan utredningen remissbehandlats fann DFI ett visst stöd för förslaget att ge KB ansvaret för arkiveringen av materialet. Men eftersom regeringen då hunnit besluta om en översyn av pliktexemplarslagen hånsköts frågan om arkivering av punktskrift till denna utredning. Rapporten tas upp mer ingående i samband med behandlingen av punktskrift i avsnitten om informationsbärare för läshandikappade.

4.2 Övriga utredningar, konferenser m m

I november 1985 arrangerade KB och Uppsala universitetsbibliotek en två konferens kring pliktleveransfrågor med företrädare dagars för bl a universitetsbiblioteken, arkivväsendet och tryckeri-

branschen. Konferensen, som redovisas i rapporten I978 års lag om pliktexemplar av skrifter: erfarenheter och framtidsperspektiv (KB-rapport nr 9, 1986 samt Carolina-rapport nr 6, 1986), behandlade frågor om s k nya media, om teknikens och den grafiska branschens snabba utveckling och de problem som moderna publiceringsmetoder kan ge såväl biblioteken som producenterna när det gäller att bestämma vilka trycksaker som är leveranspliktiga enligt pliktexemplarslagen.

Vid KB bedrevs under tiden 1985-1987 ett av DFI finansierat projekt, Tryckgroduktionen i Sverige, som syftade till en kartläggning och analys av den produktion som blev leveranspliktig 1979. Hit hör tryckkategorier som rapporter, lokala tidskrifter, meddelandeblad m m som framställts genom kopiering eller annan enkel teknik vid reprocentraler och interna tryckerier. I övrigt behandlades vissa nya media som mikrokort och datadisketter, vilka för närvarande inte omfattas av leveransplikt. Projektet tog även upp frågor rörande tolkningen av pliktexemplarslagen, informationen om lagen till tryckproducenterna och samarbetsformer för leveransbiblioteken.

De resultat som projektet gav i form av förslag till åtgärder m m redovisas i rapporten Tryckproduktionen och lagen om pliktexemplar (KB-rapport nr 12, 1987). I anslutning till avrapporteringen diskuterades förslagen vid ett seminarium som anordnades av DFI i samarbete med KB.

Ett resultat av projektarbetet blev att KB samma år tillsatte en arbetsgrupp för pliktleveransfrågor med representanter för KB och universitetsbiblioteken. Gruppen har hittills avhandlat frågor om bl a pliktleverans av nya media och om lämplig utformning av informationsmaterial kring lagbestämmelserna. Det senare har lett till att KB startat en informationskampanj riktad till tryckproducenterna.

5 BAKGRUND

5.1 Nu gällande pliktexemplarslgg

Nu gällande lag om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar (SFS 1978:487) trädde i kraft den 1 januari I979. Lagen innehåller bestämmelser om pliktleverans av skrifter och s k kombinerat material till vissa bibliotek samt av ljudoch bildupptagningar till Arkivet för ljud och bild.

Den del av lagen som avser ljuda och bildupptagningar har nyligen varit föremål för översyn av Ljud- och bildbevarandekommittén, vilket resulterat i betänkandet Ljud och bild för eftervärlden (SOU 1987:51). Den följande redogörelsen för nuläget avser därför endast skrifter, kombinerat material samt de i direktiven angivna typer av dokument som inte omfattas av nuvarande lag men i detta sammanhang skall göras till föremål för överväganden.

5.1.1 Pliktexemplar av skrifter

Pliktexemplarslagen är vad avser skrifter utformad med utgångspunkt från tryckfrihetsförordningen och vilar helt på dess terminologi.

Villkoret för att en skrift skall falla under TF och omfattas av leveransplikt är 1) att den år tryckt eller mångfaldigad genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande (5 §) och 2) att den är utgiven (6 §). En skrift är utgiven, heter det i TF, då den blivit utlämnad till salu eller för spridning på annat sätt (underförstått bland allmänheten).

Begreppet skrift inkluderar i detta sammanhang också kartor, noter, affischer och bilder även om de ej átföljes av text. Därav följer att alla dessa kategorier av trycksaker är le-

veranspliktiga. Utanför TF - och därmed utanför pliktexemplarslagen - faller däremot det s k tillfällighetstrycketz visitkort, etiketter, blanketter och dylikt. Tillfällighetstrycket brukar beskrivas som ett material som saknar betydelse för åsiktsbildning och samhällsdebatt.

Periodiska skrifter, dvs tidningar och tidskrifter som är avsedda för allmän spridning, skall enligt TF ha utgivningsbevis utfärdat av Patent- och registreringsverket. Alla utgivna skrifter skall vara försedda med ursprungsbeteckning (impressum) som innefattar uppgift om tryckeriets namn, tryckort och tryckár. För dokument som uteslutande är avsedda för internt bruk inom t ex en myndighet eller ett företag gäller givetvis inte dessa formaliteter och de omfattas inte heller av TF och pliktexemplarslaqen.

Grundprincipen i pliktexemplarslagen är att alla skrifter som har utgivits i Sverige skall levereras till KB och universitetsbiblioteken i Stockholm, Uppsala, Linköping. Lund, och Göteborg Umeå. Detta gäller även om publikationen i fråga har framställts utomlands.

Böcker och broschyrer som har producerats utomlands men lämnats ut för spridning här i landet och är helt eller delvis författade på svenska språket eller huvudsakligen avsedda för en läsekrets i Sverige - det sistnämnda kan exempelvis gälla litteratur för invandrare och andra språkliga minoritetsgrupper - är likaså leveranspliktiga.

För omtryck och oförändrade upplagor av tidigare utgivna publikationer gäller inskränkt leveransskyldighet. De behöver endast levereras till KB och Lunds universitetsbibliotek.

Begränsad leveransplikt gäller också dagstidningar inklusive löpsedlar. De skall endast levereras i tre exemplar, två till KB (av vilka ett används för mikrofilmning) och ett till Lunds

universitetsbibliotek. Om en tidning ges ut i mer än tvâ editioner föreskriver lagen att pliktexemplar skall lämnas av den första och den sista editionen. Av mellanliggande editioner behöver endast ändrade sidor lämnas.

Följande kategorier av trycksaker är undantagna från leveransplikt:

- Tillfällighetstryck (se ovan) - Protokoll, arbetspromemoria eller liknande skrift, som har framställts hos myndighet, dvs handlingar avsedda för internt bruk - Punktskrift för synskadade

Som allmän regel gäller att pliktexemplaren skall lämnas av framställaren som i de allra flesta fall är ett tryckeri. När en publikation är framställd utomlands övergår dock leveranstill utgivaren i Sverige. I de fall då det är skyldigheten om en icke periodisk publikation (bok, broschyr) som är fråga framställd utomlands för spridning här, men saknar svensk utgivare, ávilar det distributören att lämna pliktexemplar.

Leveranserna skall enligt lagen ske kvartalsvis med en månads respit. För dagstidningar gäller dock särskilda regler. De skall levereras sex gånger om âret enligt ett visst schema som regleras i tillämpningsförordningen om pliktexemplar (se 2.2).

Med pliktexemplaren skall även omslag, fodral, folder, broschyr och liknande tillbehör levereras.

5.1.2 Pliktexemplar av kombinerat material

Kombinerat material består av en eller flera skrifter som utgivits tillsammans med AV-media. AV-delen definieras i lagen

som fonogram och/eller videogram eller - då det är fråga om läromedel - fonogram och/eller sådant bildmaterial som är avsett att visas med tekniskt hjälpmedel (kan vara videogram eller diabilder).

Allt kombinerat material som har framställts i minst 50 exemplar för spridning inom landet är leveranspliktigt. Har materialet helt eller delvis mångfaldigats utomlands gäller leveransplikt om det har lämnats ut för spridning här i minst 50 exemplar och innehåller framställning eller framförande på svenska sprá-. ket eller är avsett att huvudsakligen användas i Sverige.

Leveransskyldigheten_omfattar endast KB och Lunds universitetsbibliotek. Det föreligger enligt lagen ingen leveransplikt för “sådant kombinerat material som har samma innehåll och utförande som tidigare mångfaldigat kombinerat material, av vilket pliktexemplar har lämnats.

Skyldigheten att lämna pliktexemplar åvilar beställaren/utgivaren eller den som har distribuerat materialet här i landet. Leveranserna av fonogram och videogram skall lagenligt ske inom en månad från den tidpunkt då materialet gjordes tillgängligt för allmänheten. För övriga delar av det kombinerade materialet gäller sama regler som för tryckta skrifter.

Pliktexemplar av kombinerat material skall även omfatta tillbehör, exempelvis etui, förvaringsbox, folder, broschyr och dylikt.

5.2 Tillämpningsförordningen

I en särskild förordning om pliktexemplar av skrifter och ljudoch bildupptagningar (SFS 1978:779) meddelas närmare föreskrifter om överlämnande, bevarande och tillhandahållande av det material som omfattas av lagen.

5.2.1 Överlämnande av pliktexemplar

I förordningen anges att varje försändelse med pliktexemplar bör vara átföljd av en förteckning (trycklista“) i två exemplar över det material som ingår. Det ena exemplaret skall återsändas med en notering om att materialet har mottagits.

5.2.2 Bevarande och tillhandahållande av pliktexemplar

KB och Lunds universitetsbibliotek åläggs en principiell skyldighet att för all framtid bevara sitt material som en del av det nationella kulturarvet. I KB arkiveras nationalexemplaret och i Lund det s k nationella reservexemplaret. Övriga pliktexemplar kan gallras eller spridas inom respektive region. Universitetsstyrelserna beslutar om hur materialet skall hanteras.

KB äger rätt att själv bestämma i hur stor utsträckning det svenska trycket m m skall hållas tillgängligt för låntagare. Beträffande Lunds universitetsbibliotek föreskrivs att universitetets styrelse i samråd med KB beslutar i denna fråga. För övriga bibliotek gäller att universitetsstyrelsen beslutar efter förslag från biblioteksledningen.

Nationalexemplaren i KB och Lund skall enligt förordningen tillhandahållas för forskningsändamál.

5.2.3 Övriga föreskrifter

Förordningen ger KB möjlighet att vitesförelägga ansvariga tryckerier, utgivare och distributörer som försummat sin leveransskyldighet. KB kan även meddela vite för övriga biblioteks räkning. Dispens från leveransplikt får likaså medges av KB.

5.3 Tryckta skrifter och därmed jämställt material

5.3.1 Pliktleveransernas omfattning

Under de senaste tjugo åren har KB:s årstillväxt av leveranspliktigt tryck ökat med ca 80 000 exemplar, från ca 200 000 år 1967/68 till ca 280 000 år 1987/88. Utöver pliktexemplaren tar KB varje år emot ca 25 000 trycksaker som utgör gåvor från utgivare eller författare. Dessa ersätter i många fall pliktexemplar som inte levererats. Hela árstillväxten mätt i hyllmeter innan trycket bundits in eller lagts i kartong för placering i magasin uppgår för närvarande till ca 600 meter. På plats i magasinen mäter årstillväxten av svenskt tryck (inklusive dagstidningar på mikrofilm) mellan 1 000 och 1 100 hyllmeter.

En viss ansvällning av tryckmängden blev märkbar i mitten av I970-talet. Ökningen berodde troligen på att tekniken inom den grafiska branschen utvecklades snabbt under denna tid. Inom den offentliga sektorn skaffade sig myndigheter,-kommuner, universitet och högskolor m fl kontorsoffset och välutrustade kopiatorer lämpade för framställning av enklare tidskrifter, rapporter och dylikt. Reprocentralerna tycks i allmänhet ha tillkommit på 1970-talet.

En del av detta nya material, som tidigare hade producerats på ett enklare sätt med hjälp av skrivmaskin och eventuellt en stencilapparat, kunde nu lätt mángfaldigas för spridning inom en vidare krets och levererades till biblioteken i allt större omfattning. Särskilt markant är tillväxten under 1980-talets mitt. Vid den tidpunkten började även effekterna av den nya lagstiftningen göra sig gällande.

Nedan redovisas de senaste två decenniernas pliktleveranser.

På fig 1-2 illustreras tillväxten grafiskt.

(Källa: Riksbibliotekariens ämbetsberättelse 1970-77 och Kungl bibliotekets årsberättelse 1978-87 samt för 1988 otryckta uppgifter från KB.)

x) Uppgifterna avser omfånget innan trycket bundits in eller lagts i kartong för placering i bokmagasin.

xx) Löpsedlar ingår enligt uppgift inte i antalet pliktexemplar åren 1981 och 1982. Före 1981 har arkivering av iöpsedlar endast skett sporadiskt. Fr o m 1983 har antalet löpsedlar uppskattats och ingår i statistiken.

Figur 1: :årlig tillväxt av pliktleveranser i Kungl biblioteket 1970-1988

300000_qm‘31

250000: NV”

f

50000:

1970 1975 1980 1985

Figur 2: årlig tillväxt i hgllmeter 1970-1988

GOUHgIImeIer

500E

”Z

400g /\__,/

300E

,

200: 100:

U: I l I I i

19.70. 1975‘ 198U' 1985'

Sammanfattningsvis kan alltsá sägas att teknikens utveckling och den nya lagstiftningen, som trädde i kraft 1979, tillsamtill en kraftig ökning av pliktleveranserna unmans bidragit

der |970- och 1980-talen. Noteras bör i detta sammanhang att

samtliga sju leveransbibliotek i princip får samma material. Begränsad leveransplikt gäller endast dagstidningar, omtryck och oförändrade upplagor samt den mycket lilla gruppen kombinerat material. Detta material skall enligt lagen uteslutande lämnas till KB och universitetsbiblioteket i Lund.

5.3.2 Printing on Demand

- Som framgår av det föregående uppvisar trycksaksproduktionen sådan den kan avläsas i pliktleveranserna - en avsevärd ökning under 1980-talet. Samtidigt har nya tekniska förfaranden och produktionsmetoder tagits i bruk, vilka i vissa fall kan vara problematiska med tanke på den lagstadgade leveransplikten. Det kan sålunda ibland vara tveksamt om leveransskyldighet föreligger eller om det är meningsfullt att bevara det producerade materialet för framtiden. Aktuella i detta sammanhang är s k printing on demand, electronic printing och desktop publishing.

Det förekommer att företag och myndigheter producerar en skrift som trycks eller kopieras upp först när behovet uppstår. Intresserade erbjuds att beställa skriften eller abonnera pá den. En upplaga i traditionell mening saknas alltså. Detta framställningsförfarande kallas ofta printing on demand, dvs tryckning på begäran.

Det material som brukar mångfaldigas pá detta sätt är i många fall specialinriktat och vänder sig till en ganska begränsad intressegrupp, till företag eller personer som har ett branscheller yrkesmässigt behov av innehållet. Det kan t ex röra sig om information i ekonomiska eller juridiska frågor eller om ut-

bildningsmaterial. I vissa fall måste köparna förbinda sig att inte sprida informationen till utomstående. Materialet kan vidare äga en kortvarig aktualitet och betinga ett högt pris.

Printing on demand kan också kombineras med ett traditionellt framställningsförfarande, så att vissa versioner av en skrift skräddarsys för att spridas i ett på förhand bestämt antal exemplar inom en begränsad krets, t ex ett företag, medan en allmän version produceras för försäljning på den öppna marknaden.

Eftersom det här inte rör sig om samtidig framställning av en upplaga, ur vilken biblioteksexemplar kan tas, kan det ifrågasättas om skrifter av denna typ skall anses vara leveranspliktiga.

5.3.3 Electronic Printing

Ett antal civiltryckerier arbetar i dag med en framställningemetod som bygger på laserteknik och som brukar kallas electronic printing. De elektroniska enheter som ingår är bl a ordbehandlare, mikro- och minidatorer, bildscanner och laserskrivare.

Karaktäristiskt för denna teknik är att varje trycksak kan produceras individuellt. Metoden är lämplig vid framställning av mindre upplagor och i de fall då en trycksak behöver uppdateras ofta. Vanligt är att av kursdokumentation, kataloger olika slag, produktblad, prislistor, kvartals- och årsredovisningar och dylikt mángfaldigas på detta sätt. Upplagorna kan vara mycket begränsade - från fem exemplar - och trycket är ofta avsett för internt bruk, exempelvis inom ett företag..

På grund av de små upplagorna, som kan betinga ett högt produktionspris, levereras dessa trycksaker i regel inte till bib-

lioteken. Pliktleveranser skulle i många fall fordra en översom tryckerierna av ekonomiska skäl inte är villiga upplaga att framställa. De täta uppdateringarna skulle också försvåra

en traditionell leveransordning.

Det finns emellertid skrifter som produceras pá detta sätt men som måste anses vara leveranspliktiga därför att de är avsedda inom vidare kretsar. Att åstadkomma en lämplig leatt spridas för detta material har visat sig vara ett problem. veransordning Det borde dock kunna lösas genom särskilda överenskommelser med framställarna.

5.3.4 Desktop Publishing

produceras trycksaker i Sverige med Sedan ett par år tillbaka hjälp av en ny grafisk teknik som kallas desktop publishing Tekniken att man förvandlar sitt skriv- (DTP). kan sägas innebära bord till ett sätteri. Den utrustning som behövs för att producera ett original är en dator med bildskärm, tryckfärdigt hårddisk och tangentbord, en mus (pekdosa) och en laserskrivare samt eventuellt en scanner som kan läsa in bilder och lagra dessa i digitaliserad form. Därtill kommer lämplig pro- Den stora vinsten med DTP är tidsbesparingen fram gramvara. till produktionen av ett tryckoriginal.

är att många företag, föreningar etc, som har en Uppenbart större kommer att skaffa UTP-utrustning. Det tryckproduktion, finns inom den grafiska branschen som ari dag även företag betar med denna teknik. De typer av trycksaker som brukar produceras av DTP är bl a rapporter, enklare tidskrifter med hjälp kvarterstidningar), meddelandeblad, newslet- (personaltidningar, PM, personalmanualer, prislistor, bruksters, pressmeddelanden, Gemensamt för dessa trycksaker är att anvisningar och dylikt. de har enkel utformning och ganska begränsad spridning.

På nuvarande stadium är tekniken inte lämpad för mångfaldigande av en text i större upplaga, utan passar bäst för produktion av korrektur och tryckoriginal som sedan skickas vidare till ett traditionellt tryckeri eller ett för rekopieringsföretag produktion. Små upplagor av enklare trycksaker kan dock framställas med skrivarens hjälp, men kvaliteten på utskriften begränsar än så länge produktionen. I och med att tryckoriginal i fysisk form saknas, kan också i princip varje utskrift få en individuell utformning genom att den datorsatta texten ändras mellan uttagen. Inte heller vid denna framställningsmetod existerar begreppet upplaga i traditionell mening (jfr printing on demand). Huvudparten av de skrifter som hittills mångfaldigats pá detta sätt har troligen inte haft den karaktär-eller spridning att de får anses vara leveranspliktiga.

Man kan förutse en utveckling som innebär snabba laserskrivare till lägre pris och av bättre kvalitet, dvs med högre upplösning och därmed distinktare text. Resultatet kan förväntas bli att en stor mängd skrifter, avsedda för spridning i samhället, framställs internt hos myndigheter och företag, i organisationer och föreningar. Producentgruppen skulle därmed bli än mera svåröverskådlig och en eventuell leveransplikt för detta material ytterst besvärlig att informera om och kontrollera. Dock

kan man nog utgå från att DTP redan nu stimulerar till större

tryckproduktion. Mer information i form av tryck pá papper sprids troligen bland allmänheten till följd av DTP.

Enligt propositionen till den nuvarande tryckfrihetsförordningen (1975/76:204) faller upprepade utskrifter av en och samma text på en dators radskrivare utanför TF (s 90) och därmed utanför pliktexemplarslagen. Vid 1970-talets mitt var dock ännu inte laserskrivare i bruk. Det är därför oklart hur man bör se på skyldigheten att till biblioteken leverera de produkter som framställts med hjälp av laserskrivare som ingår i DTP-utrustning.

5.3.5 Specialisering och internationalisering

av den tekniska utvecklingen sker för närvarande en Vid sidan inom den grafiska branschen som innebär att flera specialisering involveras i produktionen av en publikation. Detta olika företag sker ofta så att det för produkten ansvariga företaget lägger ut legotjänster på andra företag.

Vanligt är t ex att det tryckeri som åtagit sig mángfaldigandet i sin tur anlitar ett företag som binder eller häftar publikationen. I vissa fall görs sättningen i Sverige, medan tryckning sker utomlands. Själva mángfaldigandet kan också och bindning exempelvis så att ett tryckeri framske pá olika tryckeriet, texten och ett annat bildmaterialet. Då produkten är ställer slutbehandlad levereras den direkt till kunden och distributionen av pliktexemplaren, som ju lagenligt åvilar framställaren eller inom landet, ris- (dvs tryckaren) utgivaren/distributören kerar att glömmas bort.

I de fall då ett bokförlag ansvarar för produktionen framställs numera ofta utomlands. Ca 25 procent av den publikationerna svenska trycks enligt uppgift i ett annat land, bokproduktionen till stor del i Finland, Danmark eller Norge, men också i Ita- Storbritannien med flera länder (jfr Utrikeshandel med lien, Grafiskt forum 1989:4, specialnummer). Förgrafiska produkter, som är leveransskyldiga i dessa fall, saknar ibland lagen, rutiner för biblioteksleveranser med påföljd att sändningarna

uteblir.

resebroschyrer och dylikt av- Även reklamtryck, varukataloger, sedda för den svenska marknaden framställs i stor utsträckning utomlands, särskilt då det är fråga om omfångsrika trycksaker i stora Material av detta slag trycks företrädesvis upplagor. i Västtyskland.

5|

Specialiseringen och internationaliseringen inom den grafiska industrin kommer sannolikt att öka i framtiden. Detta förhållande kan givetvis göra leveranserna till biblioteken problematiska - och gör så redan i dag. I dessa fall bör svårigheterna i första hand mötas med hjälp av förbättrad information till tryckerier, förlag och andra större utgivare.

5.4 Dokument i mikroform

Redan under 1920-talet började mikrofilmning användas i större omfattning i USA. Tekniken utvecklades för att tillfredsställa bankernas behov av arkiveringsmedium (man filmade bankchecker), men kom snart att brukas inom många vitt skilda områden affärsvärlden, förvaltning, undervisning etc. Mikrofilmning började även tidigt användas av bibliotek. Ar I927 startade Library of Congress i Washington ett gigantiskt program för filmning av utländskt material som saknades i biblioteket. Andra amerikanska bibliotek följde exemplet och mikrofilmning blev en ofta använd metod att förvärva litteratur.

Numera mikrofilmar bibliotek och arkiv sina originalpublikationer och arkivhandlingar för att undvika förslitning, s k skyddsfilmning (benämndes tidigare arkivfotografering). Fránsett skyddsfilmning sker produktion av mikroformer bl a för att spara utrymme, för att öka tillgängligheten, av hanteringstekniska eller distributionstekniska skäl.

Mikrofilmning ligger också till grund för produktion av mikropublikationer, som ofta ges ut av tredje man och är avsedda att säljas, företrädesvis till bibliotek (s k micropublishing). Publiceringen sker huvudsakligen i form av mikrokort (mikrofiche). Mikrokort är som medium en relativt sen uppfinning som togs i bruk omkring 1970. En ny tillämpning som fått stor betydelse är det förfarande som kallas COM (Computer Output on Microfilm). Denna teknik innebär att datorbaserad information kan tas

ut med hjälp av en skrivare som avbildar utdata pá mikrofilm genom att utnyttja exempelvis laserstrálar.

Ett exempel pá skyddsfilmning i kombination med utrymmesbespa-

ring - för att möta förutsedd lokalbrist vid universitetsbiblioteken - är den fortlöpande mikrofilmningen av svensk dagspress. Tidningar i original arkiveras endast i KB och i Lunds universitetsbibliotek. Genom KB:s försorg distribueras mikrofilm till övriga leveransbibliotek utanför Stockholm.

Den produktion och försäljning av mikrokort, som Svensk Arkivinom Riksarkivet information, SVAR i Ramsele - organiserad står för och som utgår från mikrofilmer av kyrkoarkivalier (de s k mormonfilmerna), visar hur man ökar tillgängligheten till ett attraktivt arkivmaterial.

SVAR producerar även mikrokort av tidigare utgivna, numera sváråtkomliga tryckta skrifter med anknytning till arkivmaterialet. Dessa produkter, av vilka det för närvarande finns ett tiotal titlar att köpa, framställs på beställning.

Exempel på dokument i mikroform som produceras parallellt med en pappersutgåva är bl a distributionsföretaget Seeligs bokhandelskataloger (på vilka det finns abonnemang om tolv eller arton utskick per år) samt Bibliotekstjänsts nyförvärvskatalog över utländsk litteratur förvärvad till svenska folkbibliotek och samma företags index över svenska tidningsartiklar (som distribueras till prenumeranter varje kvartal respektive en gång per månad). Katalogen utges varannat år i form av en kumulerad publikation som omspänner en längre period. Både nyförvärvskatalogen och index är sökbara online i Bibliotekstjänsts databas BURK.

Som självständiga publikationer utkommer fortlöpande bl a Patent: förteckning över de patent som meddelats av Kungl pa-

tent- och registreringsverket, som utges en gång per år, samt Accessionskatalog över utländsk litteratur i svenska forskningsbibliotekz AKB-mikro som utges av KB tre gånger per år. Posterna i accessionskatalogen är dessutom allmänt tillgängliga via LIBRIS databas.

Mikrokort anses vara en bra produktform i sådana fall då täta uppdateringar är nödvändiga. De är billiga att framställa och lätta att distribuera. De kan dock knappast kallas användarvänliga och produceras ofta för yrkesmässigt bruk på företag, i bibliotek etc, där man disponerar den behövliga speciella apparaturen. I de fall allmänheten tar del av informationen sker detta ofta indirekt.

De dokument i mikroformat som är avsedda för rent internt bruk vid myndigheter och företag - för att spara utrymme eller för att öka tillgången till viss information - är ointressanta i detta samanhang. Exempel på mikroformer som inte kan jämställas med publikationer är all skyddsfilm samt SVARS stora produktion av filmade arkivalier på mikrokort. Vissa former kan däremot direkt jämföras med en utgiven skrift, t ex de ovan nämnda Patentverkets förteckning över meddelade patent samt KB:s accessionskatalog som för övrigt är försedd med ISSN. (Patentverkets publikation har hittills lämnats som gåva till KB.) SVARS mikrokort av äldre tryckta skrifter kan möjligen betraktas pá samma sätt som nya utgåvor av en text utgiven på förlag och i detta sammanhang behandlas som publikationer (jfr faksimiler, dvs fotografiska avbildningar av handskrifter, böcker och dylikt).

Vid bedömningen av vilket material som bör omfattas av en utvidgad pliktexemplarslag bör man också uppmärksamma de parallell- och sekundärutgåvor av exempelvis mikrokort som produceras i anslutning till en pappersutgåva.

5.5 Information i elektronisk form

Nedan behandlas olika slag av elektronisk informationsförmedinnehållet är eller.kan vara baserat på text, vilket ling där anknytning till tryckta skrifter. Då informager en naturlig tionen i fixerad form, t ex via ett fysiskt medium som sprids en datadiskett eller en optisk skiva, kan man också definiera som publikationer. Av annan karaktär är informationsbärarna som sprids i form av flöden via en exempelvis ADB-upptagningar terminal eller en dator som direktanslutits till den databas där informationen finns lagrad ( s k online-system). All inallmänt kan dock betraktas som formation som gjorts tillgänglig och därmed eventuellt vara värdefull i någon mening publicerad att bevara för framtiden.

5.5.1 Datadisketter

Datadisketter huvudsakligen tillsammans med tryckta böcker. utges En handbok för datoranvändare kan exempelvis átföljas av en promen vanligare är att läromedelspaket innehåller en gramdiskett, diskett. Publiceringsformen är helt jämförbar med s k kombinerat material som enligt definitionen i pliktexemplarslagen bl a kan omfatta en eller flera skrifter jämte ljud- och/eller och som är leveranspliktigt då det är mångfalbildupptagning digat i minst 50 exemplar.

De stora läromedelsförlagen har numera en reguljär utgivning av datadisketter för skolbruk. Flertalet är kombinerade med material i tryckt form, men även fristående disketter kan förekomma. ofta direkt av utgivaren eller via särskilda läro- De försäljs medelskonsulenter. Anledningen till detta är att materialet en kundservice långt utöver vad bokhandeln kan stå till fordrar med samt att till dokumenten gör det tjänst upphovsrätten intressant för utgivaren att bevaka försäljningen.

Fristående datadisketter produceras ännu i mycket begränsad omfattning i Sverige. Troligt är väl dock att detta lättdistribuerade medium i framtiden kommer att tas i bruk på olika sätt. Man kan t ex tänka sig att datorproducerade tidskrifter kommer att ges ut på diskett som parallellutgávor till - alternativt i stället för - tryckta publikationer. Denna distributionsform år internationellt sett inte ovanlig och ett visst utbud av utländska tidskrifter på diskett finns även här (t ex Current contents som omfattar en lång rad olika ämnen och utges av Institute for Scientific Information i Philadelphia).

Möjligt är vidare att databaser kommer att publiceras genom att innehållet kontinuerligt överförs för distribupå diskett tion till abonnenter. Försök med att sprida datorbaserad information på detta sätt förekommer för närvarande i Sverige.

I likhet med kompaktskivor och andra optiska media utgör disketter fixerade fysiska och bibliografiska enheter som i princip kan jämföras med tryckta publikationer. Dokument i digital form är dock inte leveranspliktiga nuvarande enligt bestämmelser, vare sig de är utgivna tillsammans med en tryckt skrift eller år fristående. En del disketter har emellertid under senare tid kunnat förvårvas till KB:s samlingar som gåva från utgivarna.

5.5.2 Optiska media

Med optiska media avses här en grupp informationsbärare som karaktäriseras av att de bygger på optisk och registrering

avläsning av informationen (till skillnad från magnetiska

media som exempelvis datadisketter). De har funnits som teknisk lösning i ett femtontal år men började marknadsföras först omkring 1980. Under 1980-talet har utvecklingen av denna typ av media gått mycket snabbt. För närvarande existerar ca hundra olika optiska system för lagring av faktainformation, utbild-

ning, spel och underhållning samt för arkivering av dokument.

Om man bortser från kompaktskivor för musik, Compact Disc- Audio (CD-DA), som inte är aktuella i detta sammanhang, finns det tre huvudtyper av optiska system: videoskivor. kompaktskivor (CD) och optiska digitala lagringsmedia på skiva, band eller kort. I alla system avsöks informationen med hjälp av laser, medan lagringsformatet kan vara antingen analogt eller digitalt. Analog lagring kräver mindre utrymme än digital, men digitaltekniken ger á andra sidan större möjligheter att arbeta med, manipulera, innehållet. Videoskivor har hittills huvudsakligen byggt på det analoga formatet och i stor utsträckning använts för uppspelning (jfr videoband). under det att kompaktskivor med digital lagring mera utnyttjats som ett interaktivt medium som tillåter användaren att ställa sökfrågor, göra redigeringar m m.

Användningsomrádena för dessa medier är alltså delvis olika och betingade av systemens art. Videoskivor passar bäst för t ex underhållning och utbildning och sådan information där man vill ta del av innehållet i dess helhet. Kompaktskivor är med sina överlägset goda sökmöjligheter särskilt lämpade för faktainformation. Men även videoskivor kan ha digital lagring och kompaktskivor kan användas för ren uppspelning. Gränserna är således flytande. Det finns också olika typer av hybridsystem.

Hållbarheten för optiska media anses vara längre än för magnetiska informationsbärare. Den brukar beräknas till tiotjugo âr.

Det optiska medium som för närvarande tycks vara av störst intresse för biblioteksomrádet är CD-ROM (Compact Disc-Read Only Memory) som började marknadsföras 1985. CD-ROM är ett digitalt medium för lagring av text, ljud och bilder. Det har hittills i huvudsak använts för att sprida bibliografisk infor-

mation, men också uppslagsböcker, lexikon och dylikt publiceras på CD-ROM, som närmast kan karaktäriseras som ett katalogmedium med ovanligt goda möjligheter till sökning i texten (Bowkers Books in Print och Groliers Academic American Enczclopgdia med titeln Grolier Electronic Encyclopedia finns t ex på CD-ROM). CD-ROM har ännu så länge sin största användning inom bibliotek och bokhandel och på arbetsplatser där man behöver söka information i sin yrkesutövning. För att kunna använda detta medium krävs dels utrustning bestående av en persondator och en uppspelningsapparat, dels ett sökprogram. Enbart kostnaderna gör att försäljning till allmänheten för närvarande kan betraktas som utesluten.

Det är uppenbart att CD-produkter i framtiden kommer att spela en stor roll för spridning av både information och underhållning. CD-tekniken kommer att utvecklas ytterligare. En utlöpare till dagens CD-ROM är CD-I (Compact Disc-Interactive) som finns i produktion men ännu inte existerar på marknaden. Detta medium omfattar text, ljud och bild och år lämpet för såväl uppslagsverk och annan faktainformation som spel och underhållning. CD-I är ett fristående system med inbyggd dator som kopplas till en TV-apparat. Man planerar att rikta marknadsföringen till bl a hushåll. Det är möjligt att CD-I - eller någon liknande produkt avsedd för spridning bland allmänheten - kommer att finnas i Sverige om fem - tio år.

En annan aktuell typ av optiskt “minne” är WORM(Write Once Read Many (Times)) som funnits på marknaden sedan 1983. På denna skiva kan användaren - men bara en gång - skriva in egen information som sedan kan låsas ett obegränsat antal gånger. Med WORMsom utgångspunkt väntar man nu på en utveckling av systemet som tillåter upprepade förändringar i innehållet. Denna typ av medium är lämpad för arkivering i stor omfattning vid banker. försäkringsbolag, sjukhus etc och är mindre intressant i detta sammanhang.

S8

I de fall - till då optiska media skillnad från databaser har fixerad fysisk form och produceras i en upplaga för försäljning, kan man hävda att deras funktion är analog med traditionella publikationers. Möjligen kommer också en del databaser i framtiden att distribueras i form av något optiskt medium och ges ut med vissa intervall (jfr böcker som fortlöpande kommer ut i nya upplagor).

I Sverige kom den första kommersiellt framställda optiska produkten, en CD-ROM, 1988 (Termdok, utgiven av Walters Lexikon) och ytterligare ett par CD-ROM väntas utkomma inom kort (en parallellutgáva till uppslagsboken Stora Focus och en sammanställning av ett antal ordböcker som båda utges av Esselte). Hos oss där marknaden år begränsad, får man räkna med att optiska media antingen kommer att framställas som en parallelleller biprodukt till en databas eller en utgåva i pappersformat eller också som resultat av ett internationellt samarbete mellan förlag i flera länder. På så sätt blir produktionskostnaden rimlig trots en liten upplaga.

Eftersom optiska media inte existerade på marknaden 1978 då den nya pliktexemplarslagen tillkom, omfattas de idag inte av leveransplikt. (Musikskivor utgör undantag eftersom de definieras som fonogram och alltså levereras till ALB.) KB har hittills inköpt det material som bedömts vara av nationellt intresse.

Liksom i fråga om datadisketter och mikroformer bör man också här överväga om optiska media skall omfattas av leveransplikt i sådana fall då de är utgivna som parallellpublikation till ett svenskproducerat bokverk.

5.5.3 Databaser

Med utgångspunkt i lagstiftningens definition av begreppet tryckt skrift kan man på basis av spridningsfaktorn dela in databaser i två huvudgrupper: allmänt tillgängliga databaser

och interna databaser. De senare, som till sin funktion när-

mast motsvarar arkivalier, tas inte upp till behandling här. Allmänt tillgängliga databaser sprids genom abonnemang, köp, lån eller dylikt. De kan täcka informationsbehov hos stora grupper, men är ofta avsedda för speciella kategorier av användare.

Informationen i allmänt tillgängliga databaser når brukaren via direktkoppling, dvs genom att en terminal knyts direkt till den dator som lagrar basen. Detta kan ske antingen över telefonnätet eller över ett särskilt datakommunikationsnät, eventuellt via en fast förbindelse. Man säger att databasen är tillgänglig online.

Organisatoriskt kan den person eller institution som producerat en databas antingen själv tillhandahålla den eller låta en databasvärd göra detta. I Sverige finns ett trettiotal värdar som svarar för hela databasbestándet. En och samma värd kan tillhandahålla ett antal baser. MIC vid Karolinska institutets bibliotek och informationscentral har exempelvis åtta databaser, DataArkiv har elva och DAFA DATA AB över trettio.

Allmänt tillgängliga databaser har producerats i Sverige under ca tjugo år. Från början dominerade de s k referensdatabaserna, men under senare år har även andra typer introducerats, nämligen faktadatabaser och fulltextdatabaser. Nedan redovisas en översikt av det nuvarande beståndet av allmänt tillgängliga databaser i Sverige. Av de 121 baserna är 110 av inhemsk produktion och återstående elva nordiska eller internationella baser som sprids i landet via svenska värdar. De senare är huvudsakligen referensdatabaser.

Referens- Fakta- Fulltext- Samtliga Startár databaser databaser databaser

1986- 7 8 8 23 ?

37 30 121 Samtliga 54

Ingrid, Databaser och videotex i Sverige, (Källa: Chambert, Databastjänst i samarbete med Tekniska utgiven av Televerkets

Litteratursällskapet 1989.)

information om litteratur, andra Referensdatabaserna lagrar innehåller mestadels affärsdatabaser och dylikt. Faktabaserna data. Fulltextbaserna tillhandahålinformation och ekonomiska tidskriftsartiklar m m. De ler hela dokument, t ex lagtexter, av databaser har som framgår ovan den snabbaste senare typerna

tillväxten.

intervall: från varav baserna sker med skiftande Uppdateringen De flesta uppdateras varje annan minut till en gång om året. kontinuerligt. Mest aktuella dag, en gång i veckan eller Uppdateringen sker väl hålls fakta- och fulltextdatabaserna. texten kan också ändoftast genom tillägg, men den befintliga möjlighet att registrera ras. I en del baser ges även användarna i inlagda poster samt arbeta ininformation och göra ändringar

teraktivt.

- eller delar av detta - tas i de flesta Innehållet i baserna Detta gäller framför fall ut i pappersformat och publiceras.

beträffande fulltextbaserna. Ur ett par referensdatabaser allt form av mikrokort. Vissa baser är sammantas publikationer ut i

6|

ställda av tidigare publicerat material eller kan sägas vara biprodukter till tryckta publikationer.

I dag räknar man med att databaser inom en snar framtid regelbundet kommer att tas ut och publiceras på diskett eller - så småningom - någon form av optiskt medium. Förberedelser i denna riktning har startat på vissa håll i landet. I jämförelse med databaser tillgängliga online kan disketter och optiska skivor sågas ha en större principiell likhet med traditionella publikationer. De utgör fysiska och bibliografiska enheter som producerats i en upplaga för försäljning.

Nuvarande pliktexemplarslag omfattar varken databaser eller elektroniska publikationer i någon form. På samma sätt förhåller det sig också i de allra flesta andra länder. I det följande redovisas en genomgång av förhållandena i några europeiska stater.

I Norge tycks man ha kommit längst vad gäller leveransplikt av nya media. I juni 1989 antog stortinget en proposition om en ny lag angáende avleveringsplikt for allment tilgjengelege dokument (1988/89:52). Den inkluderar även information i digital form, s k EDB-dokument (maskinläsbar information), som kan utgöras av såväl magnetband, disketter och dylikt som databaser tillgängliga online.

Såväl i utredningen Frâ informasjon til kulturarv (NOU 1984:3) som föregick det slutgiltiga lagförslaget som i propositionen _diskuteras problemen kring pliktleverans av databaser ganska ingående. Man konstaterar att leverans endast kan komma i fråga för baser som är allmänt (sökbara tillgängliga online) och producerade i Norge eller avsedda för den norska marknaden. De frågor som omedelbart inställer sig är: - I vilken form ska databaserna levereras? - Med vilka intervall ska leveranserna ske? - Och hur bör informationen lagras?

lämnar vissa besked om hur man har tänkt sig att Propositionen dessa frågor skulle kunna behandlas. Till att börja med fastslås att en databas måste konverteras till ett annat medium och’ ges en standardiserad form, innan leverans kan ske, och att

producenten förväntas göra detta. (Lagen ger producenterna

möjlighet att ansöka om ersättning för produktionskostnader.) Magnetband nämns som ett lämpligt leverans- och lagringsmedium. I propositionen betonas att informationen skall återfinnas i läslig form, dvs strukturerad, och att kvaliteten pá bandet levererade dokumentet skall var hög. Vikten av att på det nationalbiblioteket skaffar lämplig utrustning för att kunna tillhandahålla informationen poängteras särskilt.

Leveranserna förutsätts koma till stånd genom individuella avtal med producenterna. Att sträva efter fullständig täckning anses orealistiskt. Mer än ett pliktexemplar bedömer man heller inte vara rimligt att kräva. Beträffande leveransintervall sägs att de bör kunna variera beroende på basens karaktär, Om informationen finns tillgänglig i uppdatering och dylikt. annat format är också enligt propositionen en viktig faktor att vid av leveransskyldigheten. Man ta hänsyn till bedömningen föreslår - vilket även utredningen gjorde - en försöksverksamhet med leverans av databaser under en begränsad tid, innan föreskrifter och praktiska riktlinjer utfärdas.

Även i Finland föreligger just nu ett förslag till ny lag om s k friexemplar (Promemorior utgivna av undervisningsministeriets 1989:10). Allmänt sägs att lagen bör vara arbetsgrupper så generellt formulerad att den omfattar alla slag av mångsom innehåller text, ljud eller bild eller faldigade produkter av dessa komponenter. Hit hör exempelvis dataär sammansatta media. Databasers online-versioner anses disketter och optiska och ekonomiska skäl inte vara möjliga att dock av praktiska ta emot som pliktleverans för närvarande. Programvara tillhör inte heller det material som föreslås bli leveranspliktigt.

också i Danmark diskuterar Rigsbibliotekarembedet en ny pliktleveranslag som förutsätts komma att omfatta även “nye materialer og medier. Datorprogram och annat originalmaterial*i maskinläsbar form som falder ind under publiceringskriteriet“ samt maskinläsbar sats till tryckta publikationer hör till de kategorier av informationsbärare som omnämns i de redogörelser som bildar underlag för diskussionen.

I Västtyskland har resultatet av en genomgång av behovet av leverans av olika nya media nyligen redovisats (Picard, B G Walter, K, Bedeutung, Stand und Åusbau der nationalen Medienarchivierung..., Zeitschrift für Bibliothekswesen und Bibliographie, 1988:4). Beträffande arkivering av databaser anser författarna att det skulle vara värdefullt att bevara vissa typer, om de ekonomiska och praktiska problem som är förknippade med insamling, lagring och tillhandahållande kunde lösas. Hit räknas bibliografiska och statistiska databaser samt fulltextdatabaser med lagtexter, domstolsutslag, normer m m. Man menar dock att endast de delar av materialet som inte finns publicerade i annan form bör arkiveras.

Även datorprogram, som oftast förekommer i diskettformat, anses viktiga att bevara och insamlas för övrigt redan av det västtyska nationalbiblioteket Deutsche Bibliothek i Frankfurt am Main. Program till är däremot ett material som datorspel man inte anser har nationellt intresse.

I Storbritannien omfattas inga nya media av nuvarande lagstiftning om pliktexemplar, vilken gällt från 1911, men går tillbaka på en lag om copyright från 1842. Något samband mellan copyright och pliktleveranser existerar dock inte längre.

Insamling och arkivering av information i elektronisk form har under senare tid diskuterats mellan bl a nationalbiblioteket British Library och ett antal producenter i ett nu avslutat projekt som hade att ta ställning till om ett natio-

nellt arkiv för information lagrad i elektronisk form borde (Knowledge Warehouse-experimentet). Försöket omfattade upprättas

både material avsett att publiceras elektroniskt (t ex online)

och sådant som i någon fas i publiceringsprocessen förekom i elektronisk form. (Litteratur: Knowledge Warehouse: report on vol 1-2, utgiven av Publishers Dataphase I of the project, bases Ltd 1987; Williamson, Robin, Knowledge Warehouse, Library and information research report 65, 1987 samt The Knowledge Warehouse: legal and commercial issues, The electronic library 6(l988:1)L Man har emellertid kommit fram till att leverans av sådant material måste ske på frivillig basis på grund av de som sammanhänger med såväl själva leveransförfarandet problem som upphovsrätten till informationen.

Inga elektroniska informationsbärare av de slag som omtalas ovan (inklusive CD-ROM och dylikt) arkiveras systematiskt i Storbritannien i dag. ändring av lagstiftningen är heller Ingen aktuell.

i Frankrike är från 1943, men har sedan dess Lagstiftningen i flera omgångar, den senaste 1977. Elektroniska utvidgats media som databaser, disketter, optiska skivor och dylikt omfattas dock inte av leveransplikt.

I USA förhåller det sig på det sättet att den amerikanska copy: som ligger till grund för pliktleveranserna till rightlagen, nationalbiblioteket Library of Congress i Washington, är så utformad att den kan tillämpas på såväl trycksaker som elektroniska informationsbärare med upphovsrättsligt skydd av typ databaser. kongressbiblioteket möjlighet att samla Lagen ger alltså din information som förmedlas via datorer, men så har enligt uppgift ännu inte skett.

I UNESCOsrekommendationer, Guidelines for legal deposit legislation (Paris 1981), ges anvisningar om vilka materialkate-

gorier som en lagstiftning om pliktleveranser bör kunna omfatta. Inledningsvis fastslås att allt som blivit offentliggjort i princip kan ingå i leveransplikten, vare sig det rör sig om en skrift som spritts bland allmänheten, ett radio- eller TV-program som sänts eller en teaterpjäs som spelats inför publik. Hit räknas även machine-readable data when it has been conveyed in any form to the public, be it by punched cards Ihálkortl, tapes, discs, printout, display on a screen [via en bildskärml. Datorbaserad information - vare sig den är spridd i fysisk form eller uteslutande tillgänglig online - tillhör således det material som enligt riktlinjerna bör kunna omfattas av leveransplikt.

I samband härmed kan noteras att det sedan 1978 finns internationella regler för katalogisering av datafiler, nämligen i den andra upplagan av Anglo-American cataloguing rules, (AACR2), utgiven av American Library Association, Chicago.

Sammanfattningsvis kan man alltså konstatera att frågan om bevarande av digitalt lagrad information har aktualiserats i flera europeiska länder och även tagits upp i UNESCOSanvisningar rörande pliktleveranser. De problem som i första hand inställer sig - och som måste lösas om man överväger införande av leveransplikt för databaser - tycks huvudsakligen vara knutna till följande frågekomplex:

- Vilka databaser eller vilken information bör omfattas av leveransplikt? Alla allmänt tillgängliga databaser eller endast de baser eller de delar av en bas som inte publiceras på annat sätt (t ex i pappers- eller mikroformat)? Bör olika tvper av databaser behandlas på samma sätt? - När skall leveranserna ske? Fortlöpande, en gång per år, när databasen är avslutad? I enlighet med individuella avtal? - Till vilket leveransmedium bör informationen överföras? Vem - producenten eller mottagande bibliotek - skall utföra och bekosta konverteringen?

- I vilket medium bör informationen bevaras? Hur skall kostnaderdokumentationen och fortlöpande fysisk värd av den na för informationen täckas? (Man får också räkna med konlagrade till annat lagringsmedium i samband med att ny vertering apparatur införs.) för forskare och - Hur skall informationen göras tillgänglig

andra intressenter?

och ekonomisk art. Problemen är många och av både praktisk man heller ha löst dessa frågor, trots att Ingenstans tycks de ägnats avsevärt intresse, t ex i Norge och Storbritannien.

5.5.4 Elektroniska tidskrifter

tidskrift kan definieras som en periodiskt ut- En elektronisk där hela produktionskedjan sker i elekkommande publikation form - från författarens inmatning av texten i en dator tronisk online. Texten kan läsas direkt skär-

till dokumentleveransen pa

tas ut i form av en papperskopia eller föras men, alternativt en diskett som är lättare och billigare att hantera över till ger ofta möjlighet till ett inän online-versionen. Systemen teraktivt arbetssätt genom att konferens- och meddelandefaci-

liteter kan anslutas.

Det finns två huvudtyper av elektroniska tidskrifter. En typ till tryckta och redan etablerade består av parallellutgâvor är internationellt sett publikationer. Denna publiceringsform och företeelsen tycks vara på frammarsch. Ämnesinte ovanlig lämpliga för distribution online är områden som har ansetts biomedicin och annan naturvetenskap där kravet kemi, medicin, är högt ställt och resulterar i tät utgivpå snabb information och korta artiklar. Att överföra illustrationer och dylikt ning eftersom abonnenternas tekniska utkan dock innebära problem, har sådan kvalitet att bildátergivning är rustning ofta inte

möjlig.

Elsevier Science Publishers i Holland är ett förlag som tidigt satsade på elektronisk distribution av vetenskapliga periodiska publikationer parallellt med den traditionella utgivningen i pappersformat. Publiceringen startade redan omkring 1970 med Excerpta Medica och har sedan fortsatt med bl a biomedicinska tidskrifter.

I Sverige förekommer ingen parallellpublicering av detta slag. Frågan är om vår utgivning har den omfattning som krävs för att parallellpublikationer i elektronisk form ska löna sig att producera. Eventuellt skulle ett samarbete med andra länder kunna skapa förutsättningar för elektronisk utgivning av svensk vetenskaplig litteratur.

Den andra typen av elektroniska tidskrifter utgörs av publikationer som endast ges ut i denna form och som därför vad innehåll m m beträffar direkt kan anpassas till digital utgivning. för systemen är att de har en utbyggd meddelande- Karaktäristiskt funktion (mail-system) och erbjuder möjlighet till s k computer conferencing.

Ämnesmässigt är dessa publikationer än så länge begränsade och företrädesvis inriktade på information kring och diskussion av datorer som publiceringsmedium (t ex TeXMaG för användare av Tex Computer Typesetting System med ca 1600 prenumeranter, Info-Kermit Digest, Risks-Forum Digest m fl). De fungerar närmast som ett internationellt kommunikationsnät för intressenter inom ett visst omrâde. Titel, volym- och nummerbeteckning liksom en förefintlig redaktör ger dock dokumenten en omisskännlig karaktär av tidskrift, om än i en annorlunda, kommunicerande form som kan sägas ligga mellan traditionell publikation och samtal.

Publiceringsformen har utvecklats ur de konferenssystem som förekom i USA under 1970-talet och de allra flesta nu existerande titlar emanerar också därifrån. Publikationstypen kan knappast

i Europa, även om vissa projekt bedrivs sägas vara etablerad eller har bedrivits - t ex DOCDEL-projekten inom EG-kommissionen - med syfte att finna en fungerande modell för utgivning av elektroniska tidskrifter. Ingen nu existerande publikation av detta slag har sitt upphov i Sverige, men försöksverksamhet har förekommit också här (Extemplo, en teletidning som distribuerades via SCANNET, var ett organ för meddelanden och notii Norden som utgavs på prov mellan I979 ser inom IoD-sektorn vid Karolinska institutets och 1983 och hade sin huvudredaktion bibliotek och informationscentral).

som kan sägas ha viss anknytning till den typ Ett datorsystem av elektronisk publicering som det här är fråga om är KOM- QZ-KOM som finns vid QZ Universitetsbata AB, Kommun— systemet: §95 vid Kommun-Data AB m fl. Det utgör en bas för diskussioner och erfarenhetsutbyte inom en rad vitt skilda ämnesområden. ansvar för material som publiceras i Ett visst redaktionellt samband med öppna, allmänna möten finns, men presentationen av inläggen sker inte i vad som i bibliografisk mening kan kallas tidskriftsformat. KOM brukar snarast karaktäriseras som ett elektroniskt konferens- och brevsystem.

Liksom vid all elektronisk publicering gäller även för tidfördelarna med distributionsformen är snabbskrifter att att förändra informationen och ständigt heten, möjligheten hålla den aktuell (genom exempelvis gallring) samt de goda sökmöjligheter som systemen ger. Att kunna koppla publikationen till ett konferenssystem anses också vara mycket fördelaktigt eftersom det befrämjar informella kontakter.

5.5.5 Videotex

Videotex (teledata, datavision) har funnits sedan 1970-talets och introducerades som kommersiell tjänst i Sverige början medium kan databaser anslutna till telenätet 1982. Genom detta

med hjälp av speciell utrustning göras tillgängliga på en TV-

skärm eller via en persondator. Tjänsterna tillhandahålls av Televerket.

Videotex är lämpat för snabb informationsspridning som ofta riktas till speciella grupper. För bilbranschen finns exempelvis Autotel, för börsmäklare bl a Aktievisionen osv. Information om banker, försäkringsbolag, postorderfirmor, resebyråer och deras tjänster och varor tillhör de områden som är representerade inom videotex. Exempel på mer generell information år SCB-Visionen, som omfattar ekonomisk snabbstatistik och produceras av Statistiska centralbyrån, samt Televerkets egen ggg: mervisionen. I videotextjänsten ingår även meddelandehantering, den s k Brevládan.

Abonnenterna utgörs huvudsakligen av företag. Eftersom systemet även tillåter interaktiv användning kan ett låta företag sina kunder göra beställningar via videotex, s k teleköp. Också företagsintern information kan spridas via videotex. De flesta videotextjänster är dock öppna, dvs tillgängliga för envar som önskar abonnera på informationen. Televerket har för närvarande ett hundratal sådana tjänster att erbjuda.

Utmärkande för videotex som medium är dels informationens korta livslängd, dels möjligheten till interaktivitet. Videotex bör därför snarast betraktas som ett kommunikationssystem.

5.5.6 Telefax

Telefax (telefaximil) är ett system för att sända och motta text och bild via telefonnätet. Informationen levereras genom mottagarens apparat i form av ett pappersdokument. Alla som är anslutna till telenätet kan utan vidare formaliteter låta installera och använda telefax. Systemet infördes i Sverige 1982 och har snabbt vunnit en mycket stor spridning. Antalet apparater uppgår för närvarande till ca 70 000.

används för distribution av meddelanden, antingen till Telefax en enskild person eller till en hel grupp av mottagare. Vanligt sätt skickar exempelvis utkast till skrivelär att man på detta ser, korrektur för bearbetning och dylikt. I egenskap av elekbrevlåda får telefaxapparaterna också ta emot reklam tronisk och information som inte alltid är önskvärd ur mottagarens synvinkel. Denna informella kommunikationsform har i många sammanersätta telefonsamtal och traditionell posthang kommit att Däremot används telefax knappast för textdistribution gáng. att TF och pliktexemplarslagen är tillämpliga av sådan karaktär dock Sverigeidag, ett nyhetsblad som utges av Sverige-Nytt (jfr och faxas till prenumererande företag, huvudsakligen Förlag svenska dotterföretag i utlandet).

5.5.7 Telex - teletex

består av en fjärrskrivmaskin som Telex (telegraph exchange) till telefonnätet och har möjlighet att sända och är ansluten ta emot meddelanden från andra telexapparater. Telextjänsten i bruk 1950 och har huvudsakligen kommit att antogs omkring vändas för kommunikation inom det privata näringslivet.

av telex. SkrivmaskinenT Teletex kan sägas vara en modern variant har ersatts med en ordbehandlingsutrustning eller en terminal. Denna teknik väntas dock inte få någon större spridning på grund av konkurrensen från telefax.

Varken telex eller teletex är avsett för eller används veterligen: av sådana meddelanden som kan liknas vid för distribution publikationer.

5.6 Kombinerat material

material leveranspliktigt till KB Sedan 1979 är s k kombinerat i Lund. Kombinerat material defioch universitetsbiblioteket

nieras som en eller flera skrifter som givits ut tillsammans med ljud- och/eller bildupptagning, dvs grammofonskiva, ljudkassett, film eller dylikt. Detta material utgörs huvudsakligen av ”läromedelspaket.

Nedan redovisas statistiska uppgifter om tillväxten av kombinerat material i KB.

Antal titlar Antal AV-delar 1979/81 346 ? 1982 86 ? 1983 181 2

(Källa: Kungl bibliotekets ársberättelse 1984-87 samt interna uppgifter.)

Det är utgivaren eller beställaren som enligt lagen skall leverera det kombinerade materialet. I praktiken lämnas alltid böckerna från tryckaren och AV-delarna från utgivaren. Leverans av AV-media sker i de flesta fall först sedan utgivaren fått

en påminnelse. Under 1988 fick sålunda inte mindre än 95%.

av detta material krävas in.

Numera förekommer det även att böcker ges ut tillsammans med en diskett. Det är framför allt de stora läromedelsförlagen som kompletterar sina skolböcker på detta sätt. Men också datorföretag som ger ut manualer till registerhanteringsprogram kan kombinera boken med en diskett (jfr 5.5.1).

Dessa disketter, som således enligt nu gällande lagstiftning inte är leveranspliktiga, har i viss utsträckning införskaffats

till KB på annat sätt för att publikationen eller paketet skall kunna arkiveras och tillhandahållas i fullständigt skick. Hittills har ett 30-tal sådana kompletterande disketter förvärvats.

5.7 Kassettböcker

Den typ av Eonogram som utgörs av text inläst på band förekommer numera i två olika former: talböcker och kassettböcker. Talböckerna, som är avsedda som läsmedium för handikappade, har använts under lång tid med utnyttjande av olika tekniska lös- De är offentligt finansierade och utges av ett fåtal ningar. specialiserade institutioner och företag (se 5.8.1).

Kassettbok har blivit den vedertagna termen för den typ av inpå band som - till skillnad från talböckerna - utges läsningar av förlag eller motsvarande och säljs i bokhandeln. De flesta kassettböcker innehåller skönlitterära verk. De är producerade med kommersiella och konstnärliga ambitioner och har en bokliknande förpackning. På omslaget finns uppgifter om utgivningen och en baksidestext. Kassettböckerna är i regel också försedda med ISBN.

Kassettböcker är alltså inte primärt ett handikapphjälpmedel men förekommer i begränsad omfattning i utlåningsverksamheten Produktionen är än så länge relativt liten. till läshandikappade. Ca 150 titlar finns enligt uppgift för närvarande att låna på innebär en möjlighet för synbibliotek. Denna typ av fonogram skadade att köpa och äga böcker.

hör kassettböcker till det material som ALB Definitionsmässigt skall ansvara för och den hittillsenligt pliktexemplarslagen varande produktionen har ocksálevererats dit. Kassetterna finns i Svensk bokförteckning för 1987 och 1988, registrerade men kommer fr o m 1989 att ingå i en förteckning över fonogram som Arkivet för ljud och bild planerar att ge ut.

5.8 Informationsbärare för läshandikappade

5.8.1 Talböcker

Talböcker är en typ av fonogram som till skillnad från kassettböcker (se 5.7) uteslutande är avsedda för synskadade och andra läshandikappade. De är subventionerade av staten och får endast inköpas av bibliotek.

Talböcker kan framställas utan upphovsmannens tillstånd. Produkterna håller acceptabel teknisk kvalitet, men inläsningarna görs i allmänhet utan konstnärliga ambitioner. I enstaka fall är det författaren som läser in sin text.

Produktionen sker genom Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB), Bibliotekstjänst AB, SRF Tal och Punkt AB/Lyss AB och länsbiblioteken. Varje framställs mellan 2 500 och 3 000 .år talböcker. TPB som svarar för merparten låter göra ca 2 250 nya titlar per år. En talbok får dock inte produceras om en kassettbok finns utgiven.

TPB har ett stort bestånd av talböcker för utlåning, ca 30 000 titlar (över 200 000 kassetter). En viss utgallring av masterbanden sker fortlöpande.

Numera lånar TPB endast ut böcker till andra bibliotek, till sjukhus och till enskilda personer bosatta utomlands. All direktutlåning till individuella läsare i Sverige står folkbiblioteken för. Under senare år har förhållandevis betydande belopp satsats från statsmakternas sida på uppbyggnad respektive upprustning av talboksbestånden vid länsbiblioteken.

Arkivet för ljud och bild (ALB) bevarar för närvarande inga talböcker (däremot kassettböcker). ALB har gett producenterna dispens från leverans därför att materialet inte anses vara unikt. Arkivet har dock förbehâllit sig rätten att få rekvirera

som bedöms vara av intresse, men detta har sådana talböcker enligt uppgift hittills inte skett.

I betänkandet Ljud och bild för eftervärlden (SOU 1987:51) föreslås att ett begränsat urval av talböcker skall levereras till ALB som prov på hur inläsningarna låter.

5.8.2 Taltidningar och taltidskrifter

är benämningen på all intalad aktuell infcrmation Taltidning till och andra läshandikappade. üermen som sprids synskadade användes om såväl dagstidningar som tidskrifter. taltidning

finns det tekniskt sett två typer av När det gäller dagspress taltidningar: radiotidningar och kassettidningar.

består av inläsningar ur dagstidningar som En radiotidning sänds över FM-nätet. Enligt lagen om radiotidningar (SPS 1981:508) definieras en sådan som ett radioprogram avsett för synskadade. måste vara försedd med speciell apparatur för Den synskadade att kunna ta emot informationen.

är antingen en (förkortad) version av en allmän Radiotidningen eller en sammanställning av material ur :vå eller nyhetstidning flera som själva distribueras som radiotidningar. nyhetstidningar Redigering och inläsning sker på tidningsredaktionen.

är i lagens mening (SFS 1982:521 om ansvarig- En kassettidning en för synskadade avsedd version av en het för taltidningar) skrift som produceras och sprids genom ägaren av pubperiodisk likationen i fråga.

framställs ett tjugotal dagstidningar också som För närvarande taltidning och under 1989 väntas produktionen av ytterligare ett antal taltidningar kunna starta. Alla allmänna nyhetstid-

ningar av dagspresskaraktär som vill göra en taltidning har möjlighet att genom Taltidningsnämnden beviljas statligt ekonomiskt stöd för detta ändamål. Å

Speciellt för synskadade produceras därutöver ca 120 lokala och regionala taltidningar på kassett, s k läns- och kommunaltidningar. De framställs av kommunala eller landstingskommunala myndigheter. Innehållet i dessa tidningar utgörs av klipp ur tryckta publikationer, av egna inslag och av specialinformation. Tidningarna utkommer vanligen två gånger i veckan och har i många fall flera editioner, En tendens till ökad utgivningsfrekvens har på senare tid kunnat noteras beträffande dessa tidningar.

Pâ kassett produceras även ca I20 rikstäckande tidskrifter. Cirka 90 är direktöverförda från tryckta publikationer genom redaktionernas försorg, medan ett trettiotal är gjorda speciellt för synskadade. De senare består av klipp ur tryckta tidskrifter och/eller nytt material av särskilt intresse för denna mälgrupp. Några av tidskrifterna utkommer också i andra format, med storstil eller i punktskrift.

En förteckning över rikstäckande tidskrifter och dagstidningar som pâ olika media är tillgängliga för synskadade och andra läshandikappade, publiceras fortlöpande genom Synskadades Riksförbund (SRF).

Taltidningar och taltidskrifter är i rättslig mening att uppfatta som fonogram och skall därför enligt pliktexemplarslagen lämnas till ALB om de har producerats i minst 50 exemplar. ALB tar dock endast emot ett urval av taltidningar/-tidskrifter på kassett, för närvarande ett trettiotal. Övrigt material anser sig ALB inte ha möjlighet att ta hand om. Radiotidningar omfattas inte av leveransplikt och sådant material har heller inte levererats till ALB. I betänkandet Ljud och bild för eftervärlden (SOU 1987:51) föreslås att ALB även i fortsätt-

endast bevarar ett urval av taltidningar och taltidningen skrifter.

5.8.3 RAPS/RATS-tidningar

En helt ny metod att försörja synskadade läsare med periodiska

har lanserats i form av det s k RAPS/RATS-propublikationer Detta innebär ett försök att i digital form direkt jektet. sätteridator via FM-nätet överföra inforfrán en dagstidnings till kräver att mottagaren är utmation synskadade. Systemet som kan omvandla informationen till rustad med en apparatur (RAPS = radioöverförd punktskrift) eller syntetiskt punktskrift tal (RATS = radioöverförd talsyntes). Detta distributionssätt all text i tidningen tillgänglig för den gör i princip

synskadade.

betänkande Radio- och kassettid- Enligt Taltidningskommitténs - slutsatser och rekommendationer (Ds U 1987:6) har ningar - och då särskilt RATS-metoden - stora för- RAPS/RATS-systemet och kan i framtiden tänkas användas för distribution av delar som annan information. Tekniken anses dock såväl dagstidningar svår att använda och i försöksverksamheten ingår just nu vara som sprids med RATSendast en dagstidning, Göteborgs-Posten,

metoden.

5.8.4 Punktskrift

Mellan ca 650 och 750 punktskriftsböcker för synskadade produâr i Sverige. TPB låter i samarbete med SRF Tal ceras varje och Punkt AB och Samhall WMP (i Fagersta) framställa 400/500 Rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel för titlar per âr. - delvis i egen regi - ca 250 synskadade (RPH-syn) producerar om året. Därtill kommer ett femtontal tidskolbokstitlar framställs 100skrifter som fortlöpande genom SRF (upplaga:

700 exemplar).

Över hälften av TPBs produktion utgörs av barn- och ungdomslitteratur. I övrigt består materialet huvudsakligen av skönlitteratur och kurslitteratur för högskolestuderande. Av den senare kategorin görs mellan 60 och 80 titlar per âr. Kursböckerna kan vara skräddarsydda för en individuell användare. I vissa fall framställs de som ett multimedium, delvis i punktskrift och delvis som talbok.

Ca tio tidskrifter utgivna i punktskrift kan betecknas som unika i den meningen att direkta motsvarigheter på annat medium saknas. De består dels av klipp ur tryckta publikationer, dels av nytt material. Den begränsade produktion av punktskriftsböcker som framställs som studiematerial för undervisning i punktskriftsläsning är även unik. Kurslitteratur och skolböcker kan vara hårt redigerade. Övrigt material finns antingen utgivet i tryck eller på kassett.

Sedan slutet av 1970-talet sker produktion av punktskrift med hjälp av datateknik. Texten kodas in i en dator och tas ut via en punktskriftsprinter, antingen direkt på papper eller på en tryckplát som sedan kan användas för framställning av en upplaga. Informationen lagras på magnetband eller disketter.

I stort sett hela den datorbaserade produktionen finns bevarad på någon form av lagringsmedium, antingen hos SRF eller RPHsyn. Vid manuell produktion, som i viss utsträckning ännu förekommer, lagras plåtoriginalen.

Efter inbindning kan en normaltjock roman omfatta fem volymer. Mätt i hyllmeter upptar den mellan ca fyra och tio gånger så stor plats som en vanlig bok, beroende på vilken framställningsmetod som använts. Stereotypering ger en mindre voluminös slutprodukt än handskriven punktskrift.

De allra flesta punktskriftsböcker produceras i endast ett exemplar. Kostnaden för det första exemplaret är i genomsnitt ca 17.000 kronor. För följande exemplar varierar kostnaden starkt beroende på upplagans storlek.

TPB:s bestånd av punktskriftsböcker omfattar för närvarande ca 6 500 titlar. De kan lånas direkt frán TPB eller via ett folkbibliotek. Ett litet antal titlar framställs varje år för försäljning.

TPB svarar för informationen om nyproducerade punktskriftsböcker ge ut månadsförteckningar och kataloger. Magenom att terialet också i Bibliotekstjänsts databas BURK. registreras Det periodiska materialet ingår i de förteckningar över tidningar för läshandikappade som SRF fortlöpande publicerar.

för vetenskaplig och teknisk in- År 1988 gjorde Delegationen formationsförsörjning (DFI) på regeringens uppdrag en utred- I utredningsrapporten förening om arkivering av punktskrift. slås att allt unikt material samt ett urval av läromedelsskall bevaras för framtiden och att KB skall få produktionen arkiveringsansvaret. Texten bör enligt utredningen lagras eller annat datorbaserat medium; äldre punktpå magnetband skrift bör konverteras till magnetband för arkivering.

Flera remissinstanser, däribland TPB, ansåg också att arkibör falla på KB. Några ansåg det vara veringsskyldigheten naturligt att koppla arkiveringsansvaret till leveransplikt.

av utredningen och remissvaren ansåg sig DFI kunna På grundval slå fast att punktskriftsproduktionen i någon form bör bevaras för framtiden samt att produkterna bör omfattas av leverans- I detta läge hänsköt DFI frågan till den förestående plikt. översynen av pliktexemplarslagen.

Varken i den nya norska lagen eller i propositionen till lagen (1988/89:52) nämns punktskrift särskilt. Av utredningen grå informasjon til kulturarv (NOU 1988:3) framgår dock att man i Norge tänker sig leveransplikt av punktskrift når dei berre finst i denne skriftforma. Om samma information finns publicerad i vanlig skrift skall dokumentet således inte levereras.

Sammanfattningsvis är de problem som närmast berör en eventuell arkivering av punktskrift knutna till följande frågor:

- Vilket material skall bevaras? Allt som produceras? Eller endast det som bedöms vara unikt? Hur bör man i så fall definiera begreppet unik i detta sammanhang?

- I vilken form skall materialet bevaras? I originalform eller på ett lagringsmedium?

- Var skall materialet arkiveras?

- Bör punktskriftspublikationer som är producerade för att lånas ut eller försäljas och således är avsedda för “spridning bland allmänheten - om än i begränsad omfattning - omfattas av leveransplikt? Pliktleverans av punktskrift i originalform förutsätter eventuellt att ett extra exemplar framställs för arkivering.

5.8.5 Videogram på teckenspråk

videogram på teckenspråk för döva produceras av Sveriges dövas riksförbund (SDR). Riksförbundet för pedagogiska hjälpmedel för hörselskadade (RPH-Hör) samt Utbildningsradion. För närvarande uppgår antalet framställda videogram till ca 200. Varje videogram görs i mellan 50 och 100 exemplar. Till SDR, som har den

största produktionen, administreras statliga medel för verksam-

heten via TPB.

Videogrammen katalogiseras av TPB. Länsbiblioteken och vissa folkbibliotek lånar ut materialet som även distribueras till alla dövföreningar i landet. För arkiverinqen ansvarar ALB 1 enlighet med pliktexemplarslagen.

_

6 ÖVERVÃGANDEN OCH FÖRSLAG

6 . I Al lmänt

Uppdraget för denna utredning är att företa en översyn av nu gällande bestämmelser om pliktexemplar av skrifter och ljudoch bildupptagningar - dock ej i de delar som berördes av_Ejugoch bildbevarandekommitténs uppdrag - samt utreda förutsättningarna för eventuella kompletteringar. I direktiven konstateras också uttryckligen, att det inte finns någon anledning att ifrågasätta huvuddragen i det nuvarande regelsystemet.

Mot bakgrund av denna begränsning av mandatet är det knappast behövligt att här gå in på någon utförligare diskussion av de allmänna motiven för den lagstiftning som utredningen avser. Följande synpunkter är närmast tänkta att tjäna som utgångspunkt för de förslag som sedan framläggs om utvidgning av leveransplikten till ett antal grupper av informationsbärare som nu inte omfattas av pliktexemplarslagen.

Syftet med de lagar om leveransplikt som finns i de flesta stater har växlat under tidernas lopp, men numera är det kulturella och vetenskapliga motivet det helt dominerande. Naturligtvis har dock även t éx administration, rättsväsen och näringsliv ett starkt intresse av att det finns så heltäckande samlingar som möjligt av i respektive land offentliggjorda dokument av skilda slag.

Lagstiftningen var länge - och är i många länder fortfarande uteslutande inriktad på en enda dokumentkategori: tryckta skrifter. Även om detta har sin naturliga historiska förklaring i det tryckta ordets länge helt dominerande ställning, kan det ändå förvåna att man har varit så långsam att dra konsekvenserna av nya offentliga medias framvâxt under 1900-talet. Ett exempel kan visa hur denna tvekande har resulterat attityd i egendomliga

när det dokumenterandet av samtidens - och ojämnheter gäller således så småningom det förflutnas - kulturyttringar.

KB och de äldre universitetsbiblioteken innehåller stora av s k skillingtryck, visor mycket samlingar i år och jämförligt material, som har stort tryckta intresse som vittnesbörd om den folkliga kulturen i Sverige alltifrån 1700-talet. I samband med att grammofonen slog igenom åren kring första världskriget upphörde denna stora tryckproduktion praktiskt taget helt. Men de grammofonskivor, som på många sätt kan skillingtryckens funktion, omfatsägas ha övertagit tades inte av leveransplikt och har därför endast ofullständigt bevarats.

I Sverige innebar 1978 års lag stora framsteg i riktning mot ett bevarande av kulturyttringar och opinionsbildning, oavsett i vilket medium de dokumenterats. Den ordning som då infördes för bevarande av radio- och TV-program, fonogram och videogram representerar, internationellt sett, en hög ambitionsnivå.

Pliktexemplarslagen 1978 med tillhörande tillämpningsföreinnebar förbättringar även när det gäller bevarandet skrifter skrifter. Antalet exemplar utökades till sju, avsedda av tryckta för KB och de sex universitetsbiblioteken. KB:s exemplar definierades som nationalexemplar och omgavs med särskilda Lunds universitetsbibliotek álades att skyddsföreskrifter. samma fullständighet som KB bevara trycket med i princip (nationellt reservexemplar). Vidare tillkom en ny ordning och bevarande av dagspressen, samtidigt som medel för leverans tillfördes för löpande mikrofilmning av samtliga tidningar.

har den tekniska utvecklingen varit snabb, Under 1980-talet informationsmedia har fått ökad betydelse. och en rad elektroniska att försöka finna lämpliga former Det måste anses angeläget för att inkludera även dessa media i pliktleveranssystemet. Även den grafiska tekniken har förändrats genom tillkomsten och en del av dess produkter kan vara av nya förfaranden,

svåra att inordna i det existerande regelsystemets begreppsvärld.

Den beskrivande delen av denna utredning försöker ge en någorlunda fyllig bild av denna utveckling. I föreliggande avsnitt

kommer de olika grupperna av informationsbärare att behandlas

var för sig. Vissa allmänna riktlinjer bör emellertid gälla gemensamt för alla typer av informationsbärare, som föreslås omfattas av lagstiftningen.

Till grund för en översyn och komplettering av pliktexemplarslagen bör sålunda ligga följande principer:

- Lagen bör vara neutral i förhållande till olika informationsmedia.

- Leveransplikt bör gälla för sådana skrifter, upptagningar osv som fixerats i form av ett dokument av något slag och är avsedda att i denna form spridas till en större krets av användare i samhället.

- Regelsystemet får inte belastas med tekniska detaljer. Avgrånsningen av det leveranspliktiga materialet bör ske i breda men väl definierade kategorier.

- De förpliktelser som åläggs producenter/utgivare av skilda slag av informationsbärare bör göras så likformiga och så föga betungande som möjligt. En naturlig utgångspunkt är den väl etablerade princip som sedan länge ligger till grund för leveranserna av tryckta skrifter, dvs att respektive dokument skall levereras i befintligt skick. Om t ex konvertering till annat medium anses erforderlig för ett långsiktigt bevarande, bör detta alltså i princip vara en angelägenhet för mottagaren.

6.2 Tryckta skrifter och därmed jämställt material

6.2.1 Inledning

Som ovan framhållits har den grafiska teknikens utveckling i kombination med effekterna av den från 1979 gällande lagen medfört en avsevärd ökning av pliktleveranserna till biblioteken under 1970- och 1980-talen. Detta innebär dock knappast att leveranserna blivit fullständigare. Tvärtom finns det anledning att anta, att en större andel än tidigare av de skrifter, på vilka TF 1 kap S S är tillämplig och som följfaller under leveransplikten, inte blir levererade aktligen till biblioteken. Den främsta anledningen härtill är produktionens spridning till ett mycket stort antal nya reprocentraler, interntryckerier osv - en utveckling som biblioteken inte haft möjlighet att följa upp med en motsvarande förstärkning av sina informations- och kontrollinsatser.

har en rad nya trycktekniska förfaranden, baserade Samtidigt i bruk, vilkas produkter ibland är svåra pá datateknik, tagits att förena med den vedertagna synen på begrepp som upplaga, spridning osv.

mot denna bakgrund fråga sig, om det finns Man kan naturligtvis att ompröva kriterierna för leverans anledning på något sätt av skrifter till biblioteken. - Får biblioteken med nuvarande ta emot rätt skrifter eller är det intressanta regelsystem som saknas, medan andra som nu levereras skulle kategorier kunna undvaras? - Måste preciseringar göras i lagtexten beträfoch produkterna av dessa? fande nya grafiska produktionsmetoder - Kan man på det hela taget finna mera ändamålsenliga kriterier för definierandet av leveransplikten i fråga om skrifter än de som nu gäller?

måste vara att kriterierna för En grundläggande utgångspunkt leverans skall vara enkla att uppfatta och tillämpa för såväl

de leveransskyldiga producenterna som de mottagande biblioteken. Undantagen bör vara få och måste kunna definieras väl. Lagtexten bör så litet som möjligt belastas med detaljer - ofta snabbt föráldrade - om t ex olika tekniska förfaranden. Det är vidare väsentligt att det finns en väldefinierad principiell grundval för vad som är leveranspliktigt och vad som inte är det.

En central tanke i det nuvarande regelsystemet är den anknytning som skett av föreskrifterna om pliktleverans av skrifter till TF:s definition av tryckt skrift och annan skrift, som avses i I kap 5 S tryckfrihetsförordningen. Med andra ord: Skrifter, på vilka TF är tillämplig, med det skydd den ger och de ansvarsregler den innehåller, är därmed också automatiskt underkastade leveransplikt till biblioteken.

Anknytningen till TF med dess höga status innebär en stor fördel, och det finns enligt min bedömning ingen anledning att ompröva denna grundläggande utgångspunkt.

Frågan om leveransernas faktiska omfattning och inriktning inom de ramar, som uppställts av lagstiftningen var tidigare föga uppmärksammad. Från bibliotekens sida utgick man mer eller mindre medvetet från att det var möjligt att uppnå en praktiskt taget hundraprocentig täckning. I den mån medvetna avsteg härifrån förekom, hade de oftast karaktären av punktvis insatta nödåtgärder i ett pressat personal- eller utrymmesläge.

Under de förutsättningar som nu råder, med en ökande trycksaksproduktion fördelad pá ett växande antal ofta ganska små producenter, är det viktigt att prioriteringen är medveten och styrs av långsiktiga överväganden.

Ett centralt problem är informationen till de leveransskyldiga producenterna. Medan de reguljära tryckerierna har en lång tradition på området och generellt sett väl efterlever de

regler som gäller, finns det bland de nya producentgrupperna en betydande osäkerhet. Under de senaste åren har KB i samarbete med övriga berörda bibliotek tagit en rad initiativ, som syftar till en effektivisering av informationsinsatserna. Bl a sker en viss omprioritering från punktvis insatta kontrollátgärder till mera generell information, riktad till viktiga grupper av producenter.

Sammanfattningsvis kan konstateras, att leveransernas inriktinom det gällande regelsystemets ramar väsentligen är ett ning och en policyfrága. Principiella förändringar av resursproblem själva regelsystemet och dess inriktning synes när det gäller gruppen skrifter inte påkallade.

som sammanhänger med användningen av De gränsdragningsproblem produktionsmetoder har ovan belysts relativt utnya grafiska förligt (se 5.3.2-5.3.5). En gemensam nämnare är att någon upplaga i vedertagen mening av identiskt lika exemplar i många fall inte existerar. upplagan kan vara så att säga potentiell, sá att exemplar framställs endast på beställning. I andra fall kan det vara så, att de exemplar som distribueras till olika avnämare inte är identiskt lika utan skräddarsys för att motsvara mottagarens speciella behov.

som här exemplifierats bör Den typ av gränsdragningsproblem man inte försöka lösa genom preciseringar i lagtexten. Gränsfallen bör prövas mot huvudregeln med TF som normgivande ut- Man bör sålunda försöka klarlägga om den aktuella gångspunkt. produkten är att anse som i någon mening utgiven, dvs tillgängför en vidare krets. Så snart detta kan anses vara fallet, lig vara av mindre vikt om publikationen finns direkt synes det tillgänglig, t ex pá hyllan i en bokhandel eller potentiellt i en dator. I den mån det inte finns rättsfall tillgänglig eller praxis som kan ge vägledning bör man försöka nå praktiska överenskommelser med producenterna. I sista hand återstår alltid att få lämpligt valda pilotfall prövade av domstol. möjligheten

Samanfattningsvis anser jag sålunda inte att de gränsdragningsproblem, som kan aktualiseras av vissa nya grafiska produktionsmetoder, bör föranleda ändringar i lagen om pliktexemplar.

Däremot finns det anledning att i samband med den allmänna översynen vidta ett antal smärre justeringar av annan typ, flertalet med karaktär av finputsning. De upptas här till behandling med angivande av respektive paragraf i den nu gällande lagtexten.

6.2.2 Förslag till lagändringar

4-5 SS

Paragraferna behandlar den tämligen stora grupp skrifter, som har framställts i utlandet för spridning i Sverige.

Lagen gör, i anslutning till TF, skillnad mellan periodisk skrift, som har framställts utom riket (4 §) och skrift, som inte är periodisk och som har framställts utom riket (S S).

Distinktionen saknar i detta sammanhang relevans för den praktiska hanteringen och föreslås utgå. I stället föreslås formuleringen skrift, som har framställts utom riket. (Jfr 9 §.)

7 §

Paragrafen ger detaljerade föreskrifter om leveransen av dagstidningar.

Första stycket föreslås kvarstå oförändrat. Aterstoden av paragrafens innehåll synes närmast ha karaktär av tillämpningsföreskrifter och föreslás därför överföras till förordningen om pliktexemplar. I samband därmed föreslås också vissa detaljändringar.

8 §

ett antal undantag från huvudregeln om Paragrafen behandlar leverans av pliktexemplar.

1 använda termen notifikation“ avser tryckt Den under punkt dödsfall, avsett att spridas till privata meddelande om t ex ett m mottagare.

är sedan länge ur bruk, och termen föreslås utgå Företeelsen ur uppräkningen av från leveransplikt undantagna trycksaks-

kategorier.

Den obestämda termen adresskort kan också utgå. De i punkt 4-5 upptagna undantagen har visat sig sakna praktisk betydelse

och bör utgå.

9 S

föreskriver vem som i olika angivna fall har att Paragrafen lämna pliktexemplar.

när det utom riket framställda Liksom i 4-S §§ görs, gäller avsedda att här, i anslutning till TF skillnad skrifter spridas mellan skrift och annan skrift. Även i föreliggande periodisk att distinktionen utgår, eftersom den saknar fall föreslås betydelse för den praktiska hanteringen.

6.3 Dokument i mikroform

Den övervägande delen av den svenska produktionen av mikrofilm och mikrokort (mikrofiche) kan karakteriseras som s k skyddsfilmning, dvs den har tillkommit i syfte att minska slitage och andra risker som följer med användningen av originaldokument av olika slag. En bidragande orsak till användningen av mikroformer är i många fall önskemålet att spara utrymme.

Däremot har Sverige ingen direkt motsvarighet till den stora utgivning av mikropublikationer som förekommer i flera andra länder och som omfattar t ex standardurval av äldre litteratur inom olika ämnesområden. Denna typ av utgivning riktar sig framför allt till universitetsoch högskolebibliotek, men i Sverige är denna målgrupp liten. Dessutom äger i varje fall de äldre universitetsbiblioteken i princip det svenska materialet komplett i original.

Frågan om leveransplikt för mikroformer har därför beganska gränsad räckvidd. Det synes dock önskvärt att komplettera pliktexemplarslagen med en föreskrift om att mikroformer, som kan betraktas som allmänt tillgängliga och som publikationer utgivits här i landet, alternativt framställts utomlands för spridning här, skall levereras i samma omfattning som tryckta skrifter. Dock bör leveransplikten åläggas utgivaren, analogt med vad som nu gäller för fonogram och videogram.

Det finns beträffande denna materialgrupp anledning att sär-

skilt beröra s k sekundärutgáva (dvs när mikroformen är en

återgivning av en tidigare utgiven tryckt publikation) respektive s k parallellutgáva (dvs när mikroformen återger en samtidigt utgiven tryckt publikation). Den nya norska lagen medger i dessa fall ett reducerat antal pliktexemplar.

I enlighet med den allmänna grundsynen i denna utredning föreslås dock att det normala exemplarantalet - således sju exemplar

och parallellutgávor. Den obetyd- — tillämpas även för sekundärsom en reduktion av exemplarantalet i dessa fall liga vinst för det allmänna önskemålet att beskulle kunna ge, bör vika med så få undantag som möjligt. Detta lasta regelsystemet torde sett förenkla administrationen av pliktleverangenerellt serna för både leverantörer och mottagare och därmed också verka kostnadssänkande för båda parter.

huvudregeln i något fall Om leverans av sju exemplar enligt för utgivaren, förutsätts att skulle bli verkligt betungande - liksom nu är fallet beträffande samtliga berörda lagen dokumentkategorier - ger möjlighet för den myndighet, som

regeringen bestämmer, att medge undantag.

6.4 Information i elektronisk form

6.4.1 Allmänt

De förändringar i mediasituationen som föranlett tillsättandet av denna utredning är av mycket olika valör i fråga om olika

slag av dokument.

som sammanhänger med introducerandet av nya grafiska De problem förfaranden kan sägas vara av marginell karaktär. Förslaget mikroformer i lagstiftningen innebär endast att att inkludera en sedan länge väletablerad men i detta sammanhang förbisedd behandlas analogt med vad som gäller för tryckta dokumentgrupp skrifter.

av information i elektronisk form innebär däremot Spridningen förändring av informationsspridningens villkor. en genomgripande har på detta område knappast gått så Visserligen utvecklingen för tio år sedan. Men olika

snabbt som många föreställde sig

former av elektroniska media har redan nu så stor betydelse som mycket otillfredsställande att att det måste betecknas

deras bevarande för framtiden inte på något sätt är reglerat, samtidigt som t ex oförändrade omtryck av till svenska översatta romaner - i och för sig på goda grunder - ingår i det av lagstiftningen skyddade kulturarvet.

Det är alltså av principiella skäl viktigt att snarast utsträcka pliktexemplarslagen till att omfatta även elektroniska publikationer. Det finns också rent praktiska skäl till att inte uppskjuta detta.

Antalet dokument som skulle komma att omfattas av föreskrifter utformade på det sätt, som här kommer att föreslås, är än så länge obetydligt men kan förutses komma att växa snabbt på nâgra års sikt. Det är en stor fördel om berörda parter får möjlighet att pröva sig fram till lämpliga rutiner för leverans, förvaring och tillhandahållande, medan materialflödet ännu är lätt att överblicka.

Eftersom den tekniska utvecklingen är snabb, kan man inte vänta sig att en lösning av frågan, som man nu åstadkommer, skall ha giltighet för en längre tidsperiod. Det måste alltså förutsättas, att en översyn av lagstiftningen även i framtiden aktualiseras med inte alltför långa mellanrum.

Som utgångspunkt för en diskussion om införande av leveransplikt för vissa typer av elektroniska media bör först och främst hänvisas till de allmänna överväganden som ovan redovisats (jfr 6.1). Inte minst viktigt är att eftersträva en avgränsning av en sådan leveransplikt, som så nära som möjligt ansluter till de kriterier för spridning och tillgänglighet, som gäller beträffande andra mediatyper.

Många former av elektronisk information fyller i princip samma funktion som pappersdokument av olika slag (böcker, tidningar och tidskrifter; arkivalier). överväger man att införa leveransplikt för vissa elektroniska informationsbärare, kan det därför

vara att en jämförelse med tryckta skrifter och lämpligt lägga andra traditionella dokument till grund för resonemanget. En nära parallell utgör också den av nuvarande lagstiftning omfattade av grammofonskivor, musikkassetter och utgivningen kassettböcker.

stort antal databaser och datafiler har en intern funktion Ett inom företag, organisationer, myndigheter osv som hjälpmedel för och ekonomifunktioner och andra liknande förvaltnings- En rent intern karaktär har naturligtvis också flerändamål. talet av de filer som uppläggs som hjälpmedel vid t ex arbetet med ett forskningsprojekt eller som ett led i produktionen De kan närmast sägas ersätta kartotek, av en tryckt publikation. korrektur osv, som fyller liknande excerptsamlingar, manuskript, när datateknik inte kommer till användning. I sådana funktioner finns det överhuvudtaget ingen anledning att fall som dessa överväga leveransplikt.

av olika slag av En annan typ av databaser representeras hos myndigheter. Dessa är normalt offentregister och dylikt vilket bl a innebär rätt att få ut uppgifter ur dem. liga, innebär också skyldighet att bevara informaoffentligheten tionen. Bevarandefunktionen - innefattande även t ex beslut om gallring - åligger arkivväsendet, oavsett om presentationsformen är ett konventionellt register, ett hålkortsregister eller en databas. Denna typ av information faller således

utanför utredningens uppdrag.

till bibliotek bör däremot övervägas när det Leveransplikt sådan elektronisk information som primärt sammanställts gäller till en större krets och som är allmänt i syfte att spridas köp, hyra, lån eller gåva. tillgänglig genom prenumeration,

kan i princip hållas tillgänglig på två sätt: Sådan information online eller i distribuerad form. antingen

I förra fallet har användarna direkt till en databas tillgång via telefonnätet eller särskilt eventuellt datakommunikationsnät, med en fast uppkopplad linje. I många fall kan användarna, eller vissa användare, också arbeta interaktivt med informationen, komplettera och ändra befintliga dataposter, lägga in helt nya osv.

I senare fallet distribueras informationen till användarna antingen i form av magnetband - i så fall vanligen till ett mycket begränsat antal mottagare - eller också med utnyttjande av något medium som möjliggör bekväm framställning av en större upplaga av produkten, t ex disketter eller CD-ROM-skivor.

Det är uppenbart att den sist nämnda formen av informationsspridning är den som närmast motsvarar konventionell produktion och publicering av böcker, tidningar, tidskrifter, grammofonskivor osv och som därför också lättast kan definieras utifrån analoga kriterier när det gäller en eventuell leveransplikt. Information lagrad på kassetter, skivor optiska som C9-ROM och dylikt föreligger också den i form av väldefinierade, avslutade helheter, som i normalfallet i ett antal sprids identiska exemplar. För media av denna typ - pá engelska sammanfattade under benämningen hard format - kan man således utan större komplikationer tillämpa föreskrifter, som är parallella med dem som redan nu gäller för skrifter, fonogram och videogram.

Det bör vara en naturlig konsekvens av den tekniska utvecklingen att man nu utvidgar pliktexemplarslagen med en föreskrift om leveransplikt för dokument av detta slag.

Tänker man sig leveransplikt tillämpad för databaser, som hålls tillgängliga online och eventuellt också kan distribueras i form av magnetband, uppstår däremot en rad principiellt nya problem.

6.4.2 Den nya norska lagen

För att dessa kan det vara lämpligt att utgå från den belysa norska utredningen Frå informasjon til kulturarv (NOU 1984:3). - Utredningen - som föreslog leveransplikt även för databaser tänkte ett byggt på avtal mellan det norska nationalsig system biblioteket och de leveransskyldiga producenterna. Som en allmän regel föreslog utredningen, att denna typ av material skall levereras först när det upphört att vara allmänt tilli vissa fall tänkte man sig dock att det kan vara gängligt; att avtala om leverans t ex en gång om året. När lämpligare det sådant material som uppdateras kontinuerligt - som gäller och börsnoteringar exempel nämnde utredningen valutakurser förordade man leverans av alla ändringar, alternativt daglig leverans, koncentrerad till vissa stickprovsperioder.

Det norska utredningsarbetet resulterade i mars 1989 i en till stortinget (1988/89:52) med förslag till lag proposition om leveransplikt för allmänt tillgängliga dokument, och har nyligen beslutat i enlighet med förslagen i stortinget propositionen.

skiljer, liksom denna framställning, på två huvud- Propositionen typer av EDB-dokument, nämligen dels sådana som utnyttjas via tele- respektive TV-nätet, dels genom direktkoppling distribuerade dokument som kan köpas eller lånas. Båda typerna avses bli leveranspliktiga.

Man konstaterar att nationalbiblioteket inte kan utnyttja ADBdokument i den form som använts vid spridningen, eftersom biblioteket inte för framtiden kan bevara maskinutrustning i ursprunglig form. Databaser bör därför och programvara levereras i ett standardiserat format, som är oberoende av maskintyp och särskild programvara. Med dagens teknologi rekommenderas lagring på magnetband med standardkod.

Propositionen framhåller också, att definitionerna i lagen bör vara så allmänna att de täcker olika existerande och eventuella kommande övergångsformer mellan analog och digital informationslagring.

I övrigt går den norska propositionen 1989 inte närmare in på de många praktiska problem i samband med leverans av databaser, som diskuterades i den tidigare utredningen. I stället hänvisas till möjligheten att genomföra en försöksverksamhet innan man utformar tillämpningsföreskrifter och praktiska riktlinjer. I konsekvens med denna uppläggning är själva förslaget till lagtext ytterst allmänt hållet.

6.4.3 Diskussion och överväganden

Den diskussion som fördes i den norska utredningen 1984 gav en fingervisning om de svårigheter som måste lösas, om man inför leveransplikt för databaser och liknande material. Det finns emellertid anledning till försiktighet även av rent principiella skäl.

Det är viktigt att göra en distinktion mellan ä ena sidan det kontinuerliga flöde av information, som med användande av olika hjälpmedel äger rum i ett samhälle, och å andra sidan de dokument - likaledes av mycket skiftande karaktär - som i någon mening

fixerar olika kronologiska stadier och olika ståndpunkter i

opinionsbildning, forskning, kulturskapande osv.

En rimlig utgångspunkt synes vara att det är dokumentet - det må sedan ha fixerats i form av en tryckt skrift eller något slag av upptagning (grammofonskiva, videokassett, CD-ROM-skiva osv) som kan göras till föremål för lagstiftning om pliktleverans i syfte att säkerställa dess bevarande för framtiden.

Information som är lagrad i t ex en tryckt skrift eller en musikkassett föreligger alltid i en fixerad form. Detta gäller även i sådana fall då uppdatering sker dagligen eller t 0 m flera gånger per dag såsom beträffande olika nummer och editioner av en daglig tidning.

Den informationsspridning som sker från en databas kan däremot, med tillämpning av den nyss gjorda distinktionen, snarare beskrivas som ett kontinuerligt flöde. Pöreskriver man leverans till bibliotek med vissa tidsintervall, blir det fråga om en konstlad fixering av informationsmassans status vid de givna tidpunkterna. Med ett sådant förfaringssätt skapar man i själva verket en helt ny produkt, en sorts dokument, som till sin karaktär i väsentliga avseenden skiljer sig från originalprodukten. Det innebär också, att man av databasproducenterna måste kräva att de skall framställa och i någon form inleverera en vara som tillkommit uteslutande för att tillgodose pliktföreskrifter. Detta är svårt att förena med exemplarslagens den hittillsvarande lagstiftningens grundidé, som innebär leverans i befintligt skick av ett antal exemplar ur en upplaga av en produkt av något slag, t ex ett tidskriftshäfte eller en grammofonskiva.

I detta sammanhang finns också anledning att försöka bilda sig en uppfattning om det förväntade utnyttjandet av eventuella pliktlevererade databaser.

Pågående forskning, utvecklingsarbete, utredningsverksamhet osv använder sig fortlöpande av databaser, förmedlade genom led i sina arbetsrutiner. normala kanaler, som ett självklart Framtida forskning med behov av den information, som ingår i baserna, kommer troligen i allmänhet att ha tillgång till erforderliga data i mera lättillgänglig form.

Det kan alltså starkt ifrågasättas om bibliotekens kunder verkligen skulle efterfråga frusna kopior av ett antal data-

basers status vid vissa givna tidpunkter i en omfattning som skulle kunna anses motivera upprätthållandet av ett system med pliktleverans av databaser och i princip obegränsat bevarande av materialet.

Man kan sålunda från mera principiella och generella synpunkter ifrågasätta införande av leveransplikt för databaser. Samtidigt kan konstateras, att leveransplikt för denna typ av material skulle ställa mottagarinstitutionerna inför stora praktiska problem, vilkas lösning skulle kräva betydande resursinsatser.

Själva formen för leverans och bevarande av databaser erbjuder en rad problem. Det är närmast uteslutet att ett bevarande för framtiden av informationen i databaserna skall kunna ske med utnyttjande av originaltekniken med dess varierande och snart föráldrade programvaror, maskinutrustning och standards. Konvertering av materialet till ett eller annat standardformat blir nödvändig. Eftersom det knappast vore möjligt att föreskriva att de leveransansvariga skall svara för en sådan konvertering, måste man räkna med att mottagarinstitutionen antingen själv kan hantera och konvertera material med mycket olikartade tekniska specifikationer eller också har resurser att köpa denna typ av tjänster.

Ett synnerligen viktigt problem beträffande all information i digital form gäller materialets lagringsbeständighet. Det senaste decenniet har medfört en ökad insikt om att den hittills och alltjämt viktigaste informationsbäraren, papperet, är föremål för en nedbrytning som hotar biblioteks- och arkivbeståndens existens. Nedbrytningens hastighet är dock beroende av en rad variabler i fråga om råvara, tillverkningsprocess, förvaringsklimat, regler för användningen osv.

Hittills aktuella lagringsmedier för digital information har alla en förväntad varaktighet som är en bråkdel av kvalitetspapperets. Detta innebär att långtidsförvaring av dessa medier

relativt sett är långt mera resurskrävande än vad som gäller för i papper. Magnetband, således det med nu publikationer aktuell teknik normala lagringsmediet för databaser, är särskilt krävande i detta avseende. Kraven på lokaler är höga och gäller inte bara förvaringsutrymmen utan även läsesalar (temperatur, frihet från damm). Vidare kräver banden en omfattande aktiv vård. De måste kontinuerligt vändas, spolas om och fysisk samt dessutom konverteras i den mån ny utrustning för kopieras utvecklas. Deras användning förutsätter tillgång till läsningen en omfattande dokumentation, som måste säkerställas vid leveranstillfället.

Sådana media som CD-ROM-skivor och disketter är mindre känsliga, men en rullande kopieringsplan som omfattar allt material som skall arkiveras är ett nödvändigt inslag i allt långtidsbevarande av information i elektronisk form.

6.4.4 Elektronisk information: sammanfattning och förslag

Sammanfattningsvis synes både principiella och praktiska skäl tala för att en leveransplikt för elektroniska dokument i första hand bör omfatta sådana elektroniska publikationer som är avsedda för i Sverige i fixerad form och i en spridning lånas osv. En sådan leveransplikt är upplaga som kan köpas, dessutom och välmotiverad utvidgning av det nuen naturlig även med tanke på att övergången är varande regelsystemet, till somliga redan nu leveranspliktiga typer av flytande fonogram och videogram.

Däremot talar övervägande skäl för att inte i leveransplikten

inkludera den information som görs tillgänglig i direktkopplade databaser.

Det är viktigt att såväl KB som samtliga universitetsbibliotek får tillgång till den svenska utgivningen av här definierade

typer av elektroniska dokument. Antalet pliktexemplar bör därför fastställas till sju, och leveransplikten bör även beträffande denna dokumentgrupp åläggas utgivaren.

6.5 Kombinerat material

Den nuvarande lagen ger särskild föreskrift om skyldigheten att lämna pliktexemplar av olika kombinationer av skrifter med fonogram och/eller videogram.

De här framförda förslagen om leveransplikt för dokument i mik-

roform och elektroniska dokument får - om de genomförs - som konsekvens att de i lagen angivna kombinationsmöjligheterna måste utökas i motsvarande mån.

Samtidigt bör föreskriften ges en mera generell formulering. De i den nuvarande lagen (18 S andra och tredje styckena) angivna preciseringarna har visat sig sakna praktisk relevans och bör utgå.

Antalet pliktexemplar bör i enlighet med den i denna utredning redovisade grundsynen fastställas till sju även för detta material.

6.6 Informationsbärare för läshandikappade

De media som används i litteraturförsörjningen till läshandikappade år tekniskt sett av mycket olika karaktär. Den kvantitativt helt dominerande gruppen, läshjälpmedel för synskadade, omfattar sålunda utom punktskrift och talböcker/ taltidningar också helt nya hjälpmedel som utnyttjar datateknik. I denna utredning tas de olika grupperna av hjälpmedel upp till samlad behandling.

I00

som framställs för att användas av De informationsbärare av läsare med olika funktionella handikapp bör rent kategorier betraktas som t ex tryckta skrifter. principiellt på samma sätt bör alltså ha möjlighet att utnyttja en sam- Läshandikappade av publikationer avpassade för ling av den äldre utgivningen deras behov.

6.6.1 Informationsbärare för synskadade

Den här ovan angivna principen har hittills inte accepterats för har ofta betraktats med fullt ut. Publikationer synskadade den seende läsarens informationsbehov. som utgångspunkt från kan nämnas, att utredningen och bild för efterexempel Ljud världen (SOU 1987:51 s 226) anser, att man kan nöja sig med av talböcker och taltidningar. När det gäller såett urval inlästa från vanliga tryckta böcker bör dana talböcker som är vara med ett förhållandevis begränsat urval. det tillräckligt är att texten återfinns i den Motiveringen den kompletta versionen varför bevarandet mer har syftet att ge prov tryckta inläsningarna låter. Utifrån ett liknande resonemang pá hur den norska Frâ informasjon til kulturarv anser utredningen (NOU 1984:3 s 44) att det är tvilsamt om det er noka meining som alt føre i vanleg skrift. i å pliktavlevera dokument ligg

som här i stället hävdas har starkt stöd hos de Den princip SRF har sålunda i olika sanmanhang synskadades organisationer. informationsbärare för synskadade ur betonat betydelsen av att betraktas som likvärdiga med tryckta skrifter. bevarandesynpunkt

av den tidigare redogörelsen (se 5.8) är bevarandet Som framgått för i nuläget endast till en del av publikationer synskadade och ansvaret är delat mellan olika reglerat genom lagstiftning institutioner.

största litteratur i punktskrzft finns Den i särklass samlingen

IO1

hos TPB. Bestämmelser om pliktleverans och bevarande saknas. En utredning som DFI lät göra 1988 föreslog att ett urval skulle bevaras och KB ges ansvaret för detta.

Talböcker och taltidningar är spridda till ett stort antal bibliotek - främst folkbibliotek. Den största samlingen talböcker, som används för fjärrlån till andra bibliotek, har TPB, som däremot inte har något bestånd av taltidningar. Talböcker och taltidningar är i egenskap av fonogram leveranspliktiga till ALB, som dock beviljat dispens från leverans av böckerna. Av tidningarna tar ALB emot ett urval.

Det som bör eftersträvas är en lösning som lägger ansvaret pá en enda institution och som innebär att publikationer avsedda för spridning till synskadade läsare bevaras med i princip samma anspråk på fullständighet som gäller för tryckta skrifter. Den lösning man väljer bör också i största möjliga utsträckning utnyttja den existerande organisationen och kräva sá små resurstillskott som möjligt.

TPB har efter hand byggts upp till en väl fungerande central institution inom sitt specialområde. I samlingarna finns exemplar av huvuddelen av de publikationer i bokform för synskadade som utgivits i landet, och nyproduktionen förvärvas praktiskt taget komplett. TPB:s personal representerar en samlad kompetens inom området utan motstycke i landet. Det är därför naturligt att söka en lösning som innebär att TPB:s uppgifter utökas med ansvaret för längtidsbevarandet av samtliga media för synskadade.

I det följande diskuteras de olika typerna av informationsbärare var för sig och en värdering görs av deras relevans i utredningens sammanhang. Vidare anges vilka åtgärder som i vissa Eall mäste vidtas för att nå den uppställda målsättningen. Slutligen görs en samlad bedömning av konsekvenserna vad gäller TPB:s uppgifter och resurser.

När det gäller punktskriftslitteraturen får man göra skillnad mellan den produktion som sker för att tillgodose en enskild individs behov av studiematerial, kurslitteratur eller dylikt och framställningen av publikationer för spridning till synskadade läsare i allmänhet. Den förra gruppen kan jämställas med sådant internt material för vilket det inte är motiverat att ställa upp några krav på pliktleverans och bevarande. Den senare gruppen bör ses som publikationer som bör bevaras.

Detta förutsätter dock knappast införande av leveransplikt för materialet. TPB har redan nu en mycket hög täckningsgrad när det gäller denna litteratur och dessutom en central ställning I praktiken borde det därför räcka med i själva produktionen. ett åläggande för TPB att inte utmönstra sitt sista/enda exemplar av en punktskriftspublikation.

DFI-utredningen om punktskriftsarkivering (se 5.8.4) ansåg att äldre borde konverteras till magnetband för arkivepunktskrift Det förefaller dock tills vidare säkrare att behålla oriring. som är mera oproblematiska ur hállbarhetssynpunkt. Anginalen svaret för denna typ av tekniska ställningstaganden bör överlämnas till TPB, om biblioteket som här föreslås få ansvaret för bevarandet.

hör också till det material som bör bevaras Gruppen talböcker i sin helhet, dock med samma restriktion som för punktskriftslitteraturen vad beträffar skräddarsytt material för studier, kurser och dylikt. Det innebär att den dispens från leveranssom ALB har medgett i fortsättningen inte bör gälla. plikt

som här förordas innebär också att ansvaret för Den lösning

bevarandet av talböckerna övergår från ALB till TPB. Rent

praktiskt finns två alternativa möjligheter. Man kan göra en så att pliktleverans sker direkt till TPB. Men om lagändring, man anser det önskvärt att alla fonogram, oavsett slutligt användningsområde, levereras till samma myndighet, kan man i

stället álägga ALB att överlämna talböckerna till TPB och TPB att ansvara för deras bevarande och tillhandahållande. Eftersom TPB redan nu förvärvar praktiskt taget alla svenska tal-

böcker blir de faktiska förändringarna små och inskränker sig

egentligen till att TPB inte får utrangera sista exemplaret av en talbok.

För taltidningar och -tidskrifter gäller delvis andra förutsättningar. Någon tillnärmelsevis komplett central samling existerar inte, även om ALB, som nämnts, bevarar ett urval (ca 30 stycken) av nu utkommande taltidningar.

TPB bör ges ett centralt ansvar även för denna materialgrupp. Eftersom publikationerna är splittrade på ett stort antal bibliotek förutsätter detta att TPB på olika sätt samarbetar med dessa och t ex åtar sig att överta material som andra institutioner överväger att utgallra.

En helt annan karaktär har den distribution av dagstidningar till synskadade som försöksvis sker med den s k RAPSIRATSmetoden. Den innebär att hela textinnehållet kan överföras i digital form direkt från tidningens sätteridator utan bearbetning eller redigering (jfr 5.8.3).

Metoden kan sägas innebära att den synskadade läsaren tar del av texten när den befinner sig i ett tidigare produktionsled än den färdiga tidningen. En analogi vore, om man t ex använde tidningens korrektur för något speciellt ändamål. Det finns ingen anledning att betrakta denna verksamhet som en separat utgivning och följaktligen inte heller att vidta åtgärder för att säkerställa någon form av pliktleverans. Detta hindrar naturligtvis inte att det kan vara av intresse att bevara enstaka exemplar av på detta sätt överförda tidningar som exempel.

Sammanfattningsvis kan konstateras att TPB förefaller väl lämpat att centralt ansvara för bevarandet av publikationer för

medium som använts för deras framsynskadade, oavsett vilket innehåller en så stor del av ställning. Bibliotekets samlingar att ett krav på i princip fullständigt den svenska utgivningen marginella förändringar i bevarande skulle innebära tämligen

förhållande till nuläget.

6.6.2 Videogram på teckenspråk

för döva faller nu under leveransplikt Videogram på teckenspråk för administration och katatill ALB. Eftersom TPB har ansvar förefaller det naturligt att TPB också ges ansvaret logisering med vad som här föreslagits för talför bevarandet, i analogi

böcker och taltidningar.

6.7 Avslutande synpunkter

tillkom 1978 och ersatte då Den nuvarande pliktexemplarslagen en tidigare lag som gällt ända sedan 1950. Redan 1986 respekbehovet av en relativt omfattande tive 1988 aktualiserades olika delar. Att 1978 års lag efter så pass översyn av lagens som föråldrad är en följd av den kort tid kommit att uppfattas snabba tekniska utvecklingen inom mediaområdet.

att från att de tekniska förändringarna Det finns anledning utgå och att det kommer att vara minst lika snabba även i framtiden visa sig behövligt att se över pliktföljaktligen kommer att mellanrum. Allt under förexemplarslagen med inte alltför långa samma målsättning som utsättning att man bibehåller i princip av de olika av publicerade dokuhittills för bevarandet typer och opinionsbildning i viment som belyser samhällsutveckling

daste mening.

att mellan olika former Man kan också våga antagandet gränserna kommer att bli mera flytande. Det är en av informationsbärare länge och som resulterat i publiutveckling som redan pågått

ceringsformer som är svåra att inrymma i pliktexemplarslagens begreppsbestämningar. I 1978 års lag - och även i detta förslag - har problemet lösts genom att använda begreppet kombinerat material för t ex kombination av tryckt skrift och ljudkassett eller CD-ROM-skiva. Detta måste emellertid betraktas som en provisorisk lösning. I framtiden kommer s k multimedia att uppträda i ökad omfattning. Sannolikt kommer både ljud och rörliga bilder att utgöra viktiga delar av den faktainformation i form av handböcker, uppslagsverk, utbildningsmaterial m m som förmedlas via olika typer av optiska media.

Utvecklingen på mediasidan kan efterhand knappast få undgå att mera genomgripande följder för utformningen av pliktexemplarslagen och omhändertagandet av de levererade dokumenten. Förändringar i den nuvarande organisationen kan också komma att visa sig önskvärda, eftersom gränsen för vad KB respektive ALB förväntas ta emot och tillhandahålla blir svårare att dra än idag. Det har emellertid inte ingått i uppdraget för denna översyn att behovet analysera av sådana mera omfattande förändringar.

I06

FÖRKORTNINGAR ALB Arkivet för ljud och bild Bibliotekens universiella register för katalogdata BURK CD-ROM Compact Disc-Read Only Memory för vetenskaplig och teknisk infor- DFI Delegationen mationsförsörjning DOCDEL Electronic Document Delivery and Electronic Publishing Ds U Departementsserien/Utbildningsdepartementet IoD Information och dokumentation International Standard Serial Number ISSN KB Kungliga biblioteket LIBRIS Library Information System NOU Noregs offentlege utgreiinger datanät för bibliografiska databaser SCANNET NORDFORSKS i Norden Å SFS Svensk författningssamling SOU Statens offentliga utredningar SRF Synskadades Riksförbund TF Tryckfrihetsförordningen TPB Talboks- och punktskriftsbiblioteket Nations Educational Scientific and UNESCO United Cultural Organization

Kommittédirektiv

@

EE

W

Dir. I988:46

Bilaga Översyn av bestämmelserna om pliktexemplar av

skrifter och ljud- och

bildupptagningar.

Dir. 1988:46

Beslut vid regcringssammzmtråide 1988-07-28.-

Chefen för utbildningsdepartementet. statsrådet Bodström. anför

Mitt förslag

att en särskild utredare tillkallas Jag föreslår med uppdrag att se över bestämmelserna om pliktexemplar av skrifter och ljud- och

bildupptagningar.

Bakgrund

Lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptag-

i förhållande ningar innebar till tidigare lagstiftning ett antal ändringar. föranledda av ändringar i

tryckfrihetsförordningen (1982:491). Vidare genom-

fördes en anpassning till högskoleorganisationen. så att samtliga högskoleregioner fick en likformig försörjning med leveranspliktiga skrifter. Slutligen infördes leveransplikt för ljud- och

bildupptagningar. samtidigt som uppgif-

ten att bevara och tillhandahålla detta material anförtroddes åt en ny myndighet. arkivet för ljud och bild. Det finns ingen anledning att nu ifrågasätta

huvuddragen i det gällande

Däremot regelsystemet. finns det. mot bakgrund av den gångna tioårsperiodens erfarenheter. skäl att genomföra en översyn och utreda

förutsättning-

arna för att på vissa punkter komplettera bestämmelserna. Utgångspunkten för lagstiftningen på detta område är det vetenskapliga. kulturella och administrativa behovet av att dokumentera information. opi-

nionsbildning och kulturyttringar. Detta bör gälla oavsett vilket medium som upphovsmannen valt för sin framställning.

-Fram till år 1978 avsåg föreskrifterna om pliktleveranser uteslutande skrifter. tryckta I 1978 års lag ersattes begreppet tryckt skrift med skrift

leverans åiven av annat ntatcriztl. som tryckfrihetsföri syfte att säkerställa

ordningen blivit tillämplig på. i riktning mot Den grafiska tekniken har på senare är snabbt utvecklats

flexibilitet. Datatekniken medger t. ex. framstâillning av uppdateallt större av en skrift i ett mycket begränsat antal exemplar. l princip rade upplagor behov unikt kan t. o. m. varje kund erhålla ett för sina speciella avpassat.

av texter och utveckling in-

exemplar. Digitaliseringen kopicringsteknikens

av den nuvarande iir lagen. Ett annat problem nebär problem vid tolkningen mellan olika specialistföretag. som ofta den långt drivna arbetsfördelningen vilken producent som har ansvaret för en pliktlcvegör det svårt att fastställa

rans.

Uppdraget

för att se över bestämmelserna om En särskild utredare bör nu tillkallas

förutsättpliktleverans av skrifter och anpassa dem till nu rådande tekniska

ningar. infördes leveransplikt - till arkivet för ljud Med I978 års lag på området och videogram. Denna del av regelsystemet har nylioch bild - för fonogram särskild Däremot sakför översyn genom utredningsman. gen varit föremål helt för flera andra grupper av informationsbärare. nas föreskrifter Mikroformat omfattar dokument (bild. text osv.) lagrade i olika former

mikrofiche osv. Även om större delen av detta material reproav mikrofilm. finns en grupp av som endast utges i

ducerar pappersoriginal. publikationer mångfaldigande av arkivhand-

form av t. ex. mikrofiche. Det gäller t. ex.

av ha ett stort egenvärde

lingar. Vidare kan mikroutgåvor pappersoriginal

som ligger bakom respektive utgåvas tillbl. a. genom den redigeringsinsats

komstà Även information har under den tid som gått sedan nuva-

digitaliserad

fått en ökad användning som ersättning för vissa typer av rande lag tillkom och tidskrifter som distri-

publikationer. Exempel finns på tidningar

tryckta och böcker ex. bueras diskett. Även dokument lagrade på optisk skiva (t.

på

Nyhetsbrev och tidningar CD-ROM) har börjat introduceras på marknaden. eller radio och är avsedda för utskrift på papper som överförs med telefax

hos mottagarna kan också väntas få en viss omfattning.

information och telefax- eller radio-

l den mån mikroformer. digitaliserad

former som överförda tillhandahålles för spridning i liknande

publikationer

information är det naturligt att samhället också sörjer för en permatryckt av materialet. Utredaren bör kartlägga dessa områden nent dokumentation

med sikte på eventuell komplettering av lagen.

av talböcker är en form av fonogram och Litteratur för i form

synskadade

således Ieveranspliktig till arkivet för ljud och bild. som dock gett talboksproducenterna dispens frän leverans av detta material. Inga föreskrifter finns om arkivering av den litteratur som producerats i form av punktskrift. Utredaren bör ta ställning till behovet av ätgärder pä detta omräde liksom till frågan om arkivering av dagstidningar överförda enligt den s.k. RAPS/ RATS-metoden. Utredaren bör göra en avvägning mellan de behov som kan finnas att vidga området för pliktleveranserna till biblioteken och de resurser som kan erfordras. Det kan finnas skäl att överväga om en utvidgning till andra medier än skrifter skall gälla samtliga de sju bibliotek som nu omfattas av leveranserna. \ Utredaren bör också behandla den praktiska av leveranorganisationen serna. Hittills har leveranserna skett direkt från produeenterna till vart och ett av de leveransberättigade biblioteken. Utredaren bör belysa för- och nackdelar med centraliserade leveranser av samtliga exemplar till en enda mottagande institution. lämpligen kungl. biblioteket. som då skulle svara för distributionen till övriga bibliotek. Utvecklingen på området i de nordiska grannländernzz bör uppmärksammas. l Norge har regeringen nyligen lagt fram förslag till en ny lag. som utvidgar leveransplikten till att omfatta en rad nya informationsbärare. och i Danmark arbetar en kommitté med frågan. Vidare bör särskilt uppmärksammas de upphovsrättsliga som utaspekter redarens förslag kan föranleda. Utredaren skall samråda med berörda myndigheter. och organisationer statliga kommittér. För utredarens arbete gäller direktiven (dir. l984:5) till statliga kommittér och särskilda utredare ;ingående och konsekvenser. utredningens förslag Utredaren skall redovisa sina förslag senast den 30 juni 1989. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Göransson.

Hemställan

På grund av vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare - omfattad av

kommittéförordningen (1976:119) - med uppdrag att se över bestämmelserna om pliktexemplar av

skrifter och ljud- och

bildupptagningar samt att besluta om sakkunniga. sek-

reterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer

jag

att kostnaderna skall

bglgtüåtttálüdmwütitelns anslag Utredningar

mm

em

l

:za-gg

:.:.,2:::+«:.x:v._3ra g

hund te-w-_.._,..*:-

Beslut Regeringen! ansluter sig till företlrugunclens (övervâigzuulenl och bifaller hams hcmstiillun. (Uthildningsclcpartcnicntct)

KUNGL. BIBL. -

89 1 1 -0 2

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

1. Rapportav densärskildeutredarenför granskning 34. Reformeradföretagsbeskattrting av hotbildenmot ochsäkerhetsskyddetkring stats- - Motiv och lagförslag.Del l. ministerOlof Palme.C. - Expertrapporter.Del 2. Fi. . Beskattningav famansföretag.Fi. 35. Reformeradmervttrdeskattm.m. integritetenvid slatistikproduktion.C. - Motiv. Del l. FastaÖresundsförbindelser. K. - Lagtextochbilagor. Del 2. Fi.

‘°P°.°‘$-.“.*"°

Samordnadlansforvaltning.Del I: Förslag.C. 36. Inflationskorrigeradinkomstbeskatming.Fi. Samordnadlttnsforvaluiing.Del 2: Bilagor. C. 37, Utländskaförvärv av Svenskaföretag- enstudieav . Vidgadetableringsfrihetför nya medier.U. utvecklingen.l. UD:s presstjanst.UD. 38. Det nyaskatteförslaget-sammanfattningav skatta . Särskildinkomstskatt för utländskaartisterm.fl. Fi. i utredningarnasbetänkanden.Fi. 10.Två nya treårigalinjer. U. 39. l-ljälpmedelsverksamhetens utveckling - kartläggll. Hushâllssparandet - Huvudrapportfrån Spardelega- ning och bedömning.S. tionenssparundcrsokning.Fi. 40. Datoriseringav tullrutinema - slutrapport.Fi. l2. Denregionalaproblembilden.A. 41. Samerättoch sameting.Ju. 13.Mångfaldmot enfald.Del l. A. 42. Det civila försvaret.Del l. 14.Mångfaldmot enfald.Del 2. lagstiftning och Det civila försvaret.Del 2. Forfattningslext.Fo. rättsfrågor. A. 43.Storstadstrafrk3 - Bilavgifter. K. 15.Storstadstrafrk2 - Bakgnrrldsmaterial.K. 44.Översynav vapenlagstiftnirtgeu.Ju. 16.Kostnadsutvecklingoch konkurrensi banksekiom. 45.Standardiseringensroll i EFTA/EG - samarbetet.I. Fi. 46.Arménsutvecklingoch försvaretsplaneringssystem. 17.Riskeroch skyddför befolkningen.Fo. Fo. 18.SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder.C. 47.Hjalpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. S. 19.Regionalpolitikensförutsätmingar.A. 48.Energiforskningför framtiden.ME. 20.Tullregisterlag m.m.Fi. 49.Energiforskningför framtiden. Bilagor. ME. 21.Sättvärdepå miljön - miljoavgifter på svaveloch 50.Stiftelserför samverkan.U. klor. ME. 51.Dengravidakvinnanoch fostret - tvâ individer. Om 22.Censurlagen- en moderniseringav biografförord- fosterdiagnostik.Om senaaborter. Ju. ningen.U. 52.Det statligaenergiforskningspmgrammet-aktorcr 23.Parkeringsköp.Bo. inom energisektorn.ME 24.Statligt finansiellt stöd?I. 53.Arbetstid och välfärd. 25.Rapportertill finansieringsulredningen.I. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. 26.Kustbevakningensroll i denframtida sjööver- Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. A. vakningen.Fi. 54.Rätt till gymnasieutbildningfor svartrörelsehindrade 27.Forskningvid demindre och medelstorahögskolor- ungdomar.S. na. U. 55.Fungeranderegioneri samspel.A. 28.Utbildningar för framtidenstandvård.U. 56.Fiskprisregleringenoch ñskeriadministratiorten.JO. 29.Samarbetekring klinisk utbildning och forskning 57.DO och Nämndenmot etnisk diskriminering inför 90-talet. U. -—de tre förstaaren. 30.Professorstillsättning.En översynav procedurenvid 58.Undantagandepensionäremas ekonomi.S. tillsättning av professorstjänster.U. 59.Nomineringav redovisningskonsulter.C. 31. Statensmät- och provstyrelse.I. 60.Huvudbetllnkandefrån 32.Miljöprojekt Göteborg- för ett renareHisingen.ME. altemativmedicinkomntittén.S. 33. Reformeradinkomstbeskattning 61.Hälsohem.S. - Skatterefonnenshuvudlinjer. Del l. 62.Alternativa terapieri Sverige.S. - Inkomst av kapital. Del 2. 63.Värderingav alternativmedicinskatelmologier.S. - Inkomst av tjänst.lagtext ochkommentarer.Del 3. 64.Kommunalbot.C. - Bilagor, expertrapporter.Del4. Fi. , . . .. 65. A.

851g:

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

66.Begreppetkrigsmateriel.UD. éllevnadsvillkor i slomadsregionet.SB. 68.Storstadenspanier och valdeltagande1948-1988. SB. 69.Storstadsregionetiförändring.SB. 70.Storstädemasarbetsmarknad.SB. 71.Ny bostadsfinansiering.Bo. 72.Värdepappetsmarknaden i framtiden.Fi. 73.1v - politiken. u. 74.Forskningsetiskprövning.Organisation. infonnaüonoch utbildning. U. 75.Etisk granskningav medicinskforskning. De forskningseliskakomminéemasverksamhet.U. 76.Att förebyggaALLERGI / överkänslighet.S. 77.Expertbilaga.Beskrivningarav ALLERGI / överkänslighet.S. 78.Statistikbilaga.Omfattning av AILEIGI / överkänslighet.S. 79.Storstadstrañk4 - YtterligarebakgrundsmateriaL K. 80.Förmklad handläggninghosHSAN m.m.S. 81.Ny generalklausulmot skatteflykt. Fi. 82.Nedsättningav encrgiskatter.ME. 83.Ekonomiskastyrmedeli miljopolitiken. Energi och trafik. ME. 84.Bconomiskastyrmedeli miljöpolitikut. Energi och trafik. Bilagedel.ME 85.Civil personali försvaret.Uppgifter och Rompetensi freds-och krigsorganisationen.F6. 86.Samhälletsåtgärdermot allvarliga olyckor. F6. 87.Skbrdeskadcskyddför uädgårdsnäringcn.JO. 88.Skadeiörsäkringslag.Ju. 89.Översynav lagenom pliktexemplar. U.

Statens

offentliga utredningar 1989

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Kommunikationsdepartementet

levnadsvillkor i storstadsregioner. [67] Fasta Öresundsförbindelser. [4] Storstadens partier och valdeltagande 1948-1988. [68] Storstadstmflk 2 - Bakgrundsmaterial. [15] Storstadsregioner i förändring. [69] Storstadsttaflk 3 - Bilavgifler. [43] Slorsllideflm 8lb6L9m8Ik||3d- I70] Storstadstmflk 4 - Ytterligare bakgrundsmaterial. [79]

Justitiedepartementet Finansdepartementet

â:2.ir::::tr.;“::.i:;ii:::rrr (441 *’°S”!‘."W”1 .

Den gravida kvinnan och fostret - två individer. Om särskild inkomstskatt m utländska ams” ma [9]

fosterdiagnostik. Om sena aborter. [51] P-{ushmspamndct Hqvudmppon m Spardckga . tionens Skadan] sak m sparundersöknmg. [ll] was [88] . Kostnadsutveckllng och konkurrens l banksektorn. [16] Tullregisterlag m.m. [20] Utrikesdepartementet Kustbevakningens roll i den framtida sjoövervahiingen. . - UDs [8] [25]

Presstjänst _ Reformerad inkomstbeskattning

Begreppet Icrngsmawnel I661 - Skauerefonnens huvudlinjer. Del 1. (331 - Inkomst av kapital. Del 2. [33] Försvarsdepartementet . lnkomst av tjanst, lagtext och kommentarer. Del 3.

Risker och skydd för befolkningen. (171 I331 Det civila försvaret. Del 1. (421 - Bilason °XP°mPP°er- De 4- I331 Det civila försvaret. Del 2. Fdrfattningstext. (421 Reformerad föwwssbcskatmins Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. ‘ Mm” °°h 38m’S1aE- De L [34] [46] - Expertrapporter. Del 2.

Civil personal i försvaret.. Uppgifter och kompetens i Rebrmerad mefvfifdeskw m-mfrcds- och krigsorganisationen. [85] MWV- Del 1- [35] Samhällets åtgärder mot allvarliga olyckor. [86] 138W” Och 5513807- De] 2- [35] Inñationskorrigerad inkomstbeskattning. [36] Socialdepartementet “V *m*

3‘;e(;:i‘I“:k““°"“”3|°‘ ds;[';‘;']“““"9

Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartläggning Dawnsenng av mllmunerm; _ Shannon_ [40] °°f b°““’‘““8- [391

_ _ värdepappersmarknaden i framtiden. (721 Hjalpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. [47] Ny genmmansn] mo] sknmnykt_ [8]] Rätt till gymnasieutbildning fdr svårt rörelsehindrade ungdomar. [54] Undantagande nsionärernas W ekonomi. [58] Utbildnin sde artementet v ø I h Huvudbetankande från altematlvmedlctnkommlttén. vjdgad ¢mb]¢1-jngsffihel fo; nya media_ [7] [60] Två nya treåriga linjer. [10] Hålsohem- [51] Censurlagen - en modernisering av biografförordningerl. Alternativa terapicr i S vel-ige. [62] [22] Värdering av altemativmedicinska teknologier. [63] Forskning vid de mindre och mamma hoggkdonm_ Att förebygga ALLERGI / överkänslighet. [76] [27] Expertbilaga. Beskrivningar av ALUERGI /överkänslig- Umndnmgu m, hmmm; tandvård_ [23] het- l77l 4 Samarbete kring klinisk utbildning och forskning infor Statistikbilaga. Omfattning av ALLERGI / dverkånslig- 90mm. [29] het. [78] Förenklad handläggning hos HSAN m.

48:8 .ieanñ

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Professorstillsäuning. En översyn av proceduren vid Bostadsdepartementet tillsättning av professorslj£lnsL [30] . Park 23 l . 1.

mi*

Stiftelser m: samverkan. [so] N V ‘““““°““3- [1 TV - politiken. [73] Forskningsedsk prövning. Organisation. information och och energidepartementet umüdning_ [74] Etisk granskning av medicinsk forskning. Sätt värde på miljön - miljöavgiftet på svavel och De forskningsetiska kommittéemas verksamhet. [75] klor.[21] Översyn av lagen om pliktexemplar. [89] Miljöprojekt Göteborg › för ett renare Hisingen. [32] Energiforskning för framtiden. [48] En orskn forframde.B .49

Jordbruksdepartementet Dfffmsa c:;ifmh; ; _ lbw

Fiskprisregleringen och fiskeriadminisuatimen. [56] inom eneggisekmm_ [52] Skördeskadeskydd för tradgardsnaringen. [87] Nedsaming av eneggiskaw_ [32] Ekonomiska styrmedel i miljöpolitikert. Energi och trafik. [83] Arbetsmarknadsdepartementet Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Energi och Den regionala problembilden. [12] nal-ik_ Bilagedel_ [84] Mångfald mot enfald. Del 1. [13] Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning ochrättsfrágor. [14] Regionalpolitikens förutsättningar. [19] Arbetstid och välfärd. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. Arbetstid och varma. Bilagedel B. [53] Fungerande regioner i samspel. [55] D0 och Nanmden mot etnisk diskriminering - de tre första åren. [57] Staten i geograñn. [65]

Industridepartementet Statligt finansiellt stöd. [24] Rapporter till ñnansieringsutredningen. [25] Statens mät- och provstyrelse. [31] Utländska förvärv av svenska företag - en studie av utvecklingen. [37] Standardiseringens roll i EFPA/EG - samarbetet. [45]

Civildepartementet Rapport av den sltrskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och sakerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. [1] Integriteten vid statistikproduktion. [3] Samordnad mnsfdrvaltning. Del 1: Förslag. [5] Samordnad lansförvalming. Del 2: Bilagor. [6] SÄPO - Säkerhetspolisen arbetsmetoder. [18] Nominering av redovisningskonsulter. [59] Kommunalbol. [64]

KUNG LtmBL