Försäkringsföreningar

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

äkrings föreningar Förs

reformerat regelsystem - ett

Betänkande av Försäkringsföreningsutredningen

H3

Finansdepartementet

Försäkringsföreningar

- ett reformerat re gelsystem

Betänkande Försäkringsföreningsutredningen

av

Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzeskundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.0rder@liber.se Internet: www. fritzes. se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall på remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 913g20951_9 Stockholm 1993 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och chefen för Finans-

departementet

Regeringen beslutade den 29 augusti 1996 att tillkalla särskild utreen dare med uppdrag att göra översyn lagstiftningen om understödsen av föreningar. Till särskild utredare utsågs Håkan Wunderman. Som sakkunniga i utredningen har ingått vice verkställande direktö- Linnéa Perttu, verkställande direktören Ulf Lagerström och verkren ställande direktören Lars Ewers. Som experter i utredningen har ingått jur. kand. Gunilla Löfvendahl Briatte, hovrättsassessom Per Sundberg och hovrättsassessom Katarina Holmberg. Sekreterare har varit hovrättsassessorn Cecilia Back.

Utredningen, som har antagit namnet Försäkringsföreningsutred-

ningen, överlämnar härmed betänkandet Försäkringsföreningar ett reformerat regelsystem. Utredningsuppdraget är härmed slutfört.

Stockholm ijuni 1998

Håkan Wunderman

Cecilia Back

ifiâgâi:ä";øfiå“.

%

,Mgñ ;sagnêv v43

gyâtlkçálu ban: smb

.

z:rez䧧äiw

sf:g

Förkortningar

EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EFL Lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar EG Europeiska gemenskapen EU Europeiska unionen F AL Lagen 1927:77 om försäkringsavtal FFL Lagen 1989:1079 om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder FRL Försäkringsrörelselagen 1982:713 SIL Lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt ÅRFL Lagen 1995:1560 årsredovisning i försäkringsföretag om

Sammanfattning

Inledning

Utredningen har haft till uppgift att göra en översyn av lagstiftningen understödsföreningar. Den nuvarande regleringen understödsföom om reningarnas verksamhet grundas huvudsakligen på lagen om understödsföreningar UFL som är från år 1972. Till bakgrunden för utredningsuppdraget hör att stora förändringar skett i lagstiftningen både försäkringsområdet och på andra områden av betydelse för den verksamhet som bedrivs av understödsföreningar sedan UFL trädde i kraft. Detta gäller inte minst den genomgripande internationaliseringen, särskilt under det senaste decenniet, av försäkringsväsendet med en övergång från en i stora delar nationell svensk försäkringsmarknad till en integrerad europeisk försäkringsmarknad. Dessa förändringar har endast i mycket begränsad omfattning fått genomslag i UFL. Alltjämt innehåller exempelvis UFL ett flertal hänvisningar till 1951 års lag om ekonomiska föreningar, som redan år 1988 ersattes av den nu gällande lagen om ekonomiska föreningar. Regelsystemet i UFL har endast delvis anpassats till EG:s direktiv om försäkringsverksamhet. Många understödsföreningar leder sitt ursprung långt tillbaka i tiden då förhållandena i många avseenden var fullständigt annorlunda än i dagens svenska samhälle. Detta gäller inte minst den genomgripande utvecklingen inom det sociala området, där understödsföreningar ursprungligen kom att fylla en viktig funktion, genom utbyggnaden av de sociala trygghetssystemen. Förutom socialförsäkringen har även utvecklingen inom den affärsmässiga försäkringsrörelsen, dvs. bland försäkringsbolagen, inverkat på verksamhetsbetingelserna för understödsföreningar att tillhandahålla pensionsförsäkring, kapitalförsäkring eller sjukförsäkring. Understödsförsäkringsväsendet har under flera decennier haft en negativ utveckling. Bidragande orsaker härtill är förbudet för understödsföreningar att driva försäkringsrörelsen affärsmässigt och behovsprincip ligger till grund för prövningen vid registreringen att en av en ny förening. Gränserna mellan och andra siå ena sidan understödsföreningar å dan den affärsmässiga försäkringsrörelsen har successivt blivit svårare att dra. Detta sammanhänger främst med många understödsföreningars svårigheter att arbeta på det traditionella sättet till följd av utvecklingen inom den allmänna försäkringen och produktutbudet från försäkringsbolagen inom enskild försäkring.

l 2 Sammanfattning

Mot denna bakgrund har utredningen ställt sig frågan om inte utvecklingen gått så långt att understödsföreningarna spelat ut sin roll och därför inte bör utgöra en särskild associationsform i fortsättningen utan ombildas till ömsesidiga Försäkringsbolag eller likvideras. Utredningen har dock efter närmare överväganden funnit sådan radikal lösatt en ning inte bör väljas. En avveckling av understödsföreningar, som skulle ske mer eller mindre tvångsvis, ter sig allmänt sett mindre tilltalande och det kan knappast anses förenligt med principen om fri näringsutövning här i landet att inskränka etableringsmöjligheterna på försäkringsområdet genom att begränsa de associationsformer för bedrivande av verksamhet som f.n. står till buds. Dessutom har under de senaste åren visst intresse visats för etablering understödsföreningar. Således av registrerades under år 1992 tre nya understödsföreningar med inriktning att meddela kompletterande ålderspension och som har ett stort antal medlemmar. Nyetableringsintresset har främst sin grund i möjligheten att begränsa försäkringsverksamheten till vissa grupper av personer genom att en understödsförening skall vara sluten. I bl.a. detta avseende skiljer sig understödsföreningar från försäkringsbolagen är som öppna associationer och därför saknar möjlighet att motsvarande sätt som en understödsförening begränsa verksamheten. Det finns således fortfarande ett intresse att kunna använda av understödsföreningens form för att bedriva försäkringsrörelse. Härtill kommer att Sverige i samband med såväl ingåendet EES-avtalet av som anslutningen till EU anmälde associationsformen understödsförening, förutom försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag, som en tillåten form för drivande av försäkringsrörelse. De tre associationsformerna finns angivna ett tillägg till artikel 8 i första livförsäksom ringsdirektivet och till artikel 8 i första skadeförsäkringsdirektivet. En avveckling av understödsföreningen som associationsform förutsätter således en ändring av direktiven såvitt Sveriges förpliktelser när avser det gäller formerna för drivande försäkringsrörelse. av I utredningens förslag har av nu anförda skäl understödsföreningarna bibehållits som en särskild institutskategori för bedrivande förav säkringsverksamhet. Understödsföreningarna är mycket olika i storlek, karaktär och inriktning. Det finns understödsföreningar med endast ett fåtal medlemmar, låga eller obetydliga försäkringsbelopp och med mycket begrän-

sad kapitalförvaltning medan andra understödsföreningar, främst

tjänstepensionskassor, har medlemsantal överstiger 100 000 samt som stora och för den enskilde betydelsefulla försäkringsåtaganden och fonder som uppgår till flera miljarder kronor. Skyddsintressena, kraven verksamhetsregler och tillsynsbehovet varierar därför kraftigt beroende på vilket slag av förening det är fråga om.

Sammanfattning 13

De EG-direktiv som styr försäkringsverksamhet förutsätter inte att

regleringen understödsföreningar anpassas till direktiven med avseav ende samtliga föreningar. Anpassning förutsätts endast i fråga om understödsföreningar uppfyller vissa kriterier. Dessa kriterier tar som inte enbart sikte förenings storlek utan även andra aspekter måste en beaktas i sammanhanget, vilket medför att gränsdragningen mellan de föreningar behöver inte behöver harmoniseras med EG:s som resp. regler är intrikat En reglering understödsföreningar som i detalj beaktar nu nämnav da omständigheter skulle bli mycket omfattande och svåröverskådlig. I stället för detaljreglering har därför utredningen valt att lägga fram en för alla understödsföreningar lag delvis bygger på en gemensam som ett dispensförfarande där såväl de särförhållanden som kännetecknar understödsföreningar i förhållande till försäkringsbolagen som de speciella förhållanden finns i skilda föreningar kan beaktas. som Ett övergripande mål för utredningsarbetet har varit att harmonisera lagstiftningen understödsföreningar med EG:s regler. Vid utarbeom

tandet lagförslaget har utredningen haft att beakta andra pågående

av lagstiftningsarbeten inom försäkringsområdet. Således bereder Finans-

departementet f.n. rad ändringar av försäkringsrörelselagstiftningen.

en Inom Justitiedepartementet pågår översyn lagen om försäkringsen av avtal. Vidare har nyligen lagts fram ett förslag till reviderade regler om kollektivavtalsgrundad försäkring SOU 1998:7. Resultaten av nu nämnda lagstiftningsarbeten har relevans för understödsföreningar. Utredningen har mot denna bakgrund valt att inte revidera lagstiftningen understödsföreningar i de delar är föremål för översyn utan om som nuvarande reglering föreslås här gälla tills vidare i avvaktan resulpågående lagstiftningsarbeten. tatet av Många de idag registrerade understödsföreningarna har blygav en omsättning och meddelar i vissa fall närmast symboliska försäksam ringsförmåner. Det är inte sannolikt att dessa föreningar kommer att kunna uppfylla de krav enligt utredningen bör ställas föreningsom i framtiden. Emellertid har avsevärd övergångsperiod reservearna en för avveckling eller anpassning de små föreningarnas verksamrats av het till den lagstiftning utredningen föreslår på området. nya som Den nuvarande särbehandlingen i skattehänseende försäkringsföav reningama föreslås slopad konsekvens att i stor utsträckning som en av likartade verksamhetsbetingelser införs för försäkringsföreningar som för försäkringsbolagen enligt förslaget.

14 Sammanfattning

Lagförslagets huvudsakliga innehåll

Den lag som föreslås lagen försäkringsföreningar- är special-

- om en

författning som reglerar försäkringsföreningars verksamhet. Lagen skall ersätta UFL. Begreppet försäkringsförening har väsentligen

sam-

ma innebörd som termen understödsförening i gällande lag.

Förslagets lagtekniska lösning har lagts fast i direktiven för utredningen. Enligt direktiven bör lagteknik användas bygger en som

hänvisningar till andra relevanta näringsrättsliga, associationsrättsliga

och avtalsrättsliga lagar i kombination med sådana särbestämmelser

som kan krävas med hänsyn till understödsföreningars speciella karak-

tär. Som skäl för denna lagteknik i direktiven för utredningen anges vissa negativa effekter parallell reglering frågor i som en av samma olika lagar medför. Detta gäller enligt direktiven särskilt på rättsområ-

den som är underkastade snabba förändringar. Ändringar måste då i

varje fall ske i kanske ett flertal författningar i stället för att princip

kunna ske i en central grundförfattning. Vidare framhålls i direktiven att det finns en tendens att från början likalydande bestämmelser i olika lagar över tiden förändras justeringar och omarbetningar så genom att de inte längre stämmer överens. En sådan utveckling har skett i fråga

om regleringen av understödsföreningar. Till följd härav har omotive-

rade skillnader uppstått mellan UFL och dess referenslag, lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar, EFL. Mot den nu angivna bakgrunden har den föreslagna lagen förom

säkringsföreningar inte konstruerats helt självständig författ-

som en ning utan bygger i stora delar på hänvisningsmetodik. Försäkringsen

föreningar skall till följd av EG-harmoniseringen i princip uppfylla samma krav som ett försäkringsbolag bedriver motsvarande verk-

som samhet. När det gäller verksamhets- och solvensregler följer därför lag-

förslaget i tillämpliga delar motsvarande regelsystem för försäk-

som

ringsbolagen enligt försäkringsrörelsen 1982:713, FRL. När det gäller försäkringsföreningarnas organisation är den uppbyggd efter mönster

av ekonomiska föreningar och förslaget följer därför i den delen regler-

na i EFL om företagsledning, föreningsstämma och revision. Redovis-

ningsbestämmelserna bygger enligt förslaget helt och hållet lagen

1995:1560 om årsredovisning i försäkringsföretag, ÅRFL. Vidare gäller lagen 1989: 1079 livförsäkringar med anknytning till värde-

om

pappersfonder vid sidan av den föreslagna lagen försäkringsföre-

om

ningar för de föreningar att tillhandahålla fondförsäkring.

som avser

Som en följd denna koppling till lagstiftning innehåller lag-

av annan

förslaget flera hänvisningsbestämmelser till F RL, EFL och ÅRFL. Lagförslaget har utformats i huvudsak enligt systematik

samma som EFL. Förslaget innehåller ll kapitel. Varje kapitel har sin egen para-

Sammanfattning l 5

grafnumrering. l lagförslaget har rätt långt beaktats principerna i EFL och FRL. I förslagets 1 kap. har tagits bestämmelser grundläggande upp av betydelse för lagens tillämpning. Bestämmelserna avser koncessionskrav, definitioner, dispenser och vissa andra omständigheter som är av väsentlig betydelse för bedrivande av försäkringsverksamhet med stöd av den föreslagna lagen. Liksom UFL har den lagen försäkringsföreningar till huvudnya om syfte att skydda de försäkrades intressen. I detta syfte innehåller lagförslaget ett till EG:s försäkringsdirektiv anpassat säkerhetssystem som bl.a. innefattar koncessionskrav, vilket nyhet i jämförelse med är en gällande lag. I detta inledande kapitel fastslås att en grundförutsättning för etablering försäkringsverksamhet enligt denna lag är att koncesav sion beviljas. Det föreslås att Finansinspektionen skall vara koncessionsgivande myndighet för försäkringsföreningar. Liksom hittills skall Finansinspektionen också ha tillsynsansvaret för försäkringsföreningarnas verksamhet. Till kapitlet har också förts bestämmelser försäkringsföreningom juridiska struktur. Bestämmelserna innefattar inte en egentlig defiens

nition försäkringsförening vissa grundläggande krite-

av en men anger rier måste uppfyllda för att en förening skall klassificeras som som vara försäkringsförening och därmed ha möjlighet att bedriva försäken ringsverksamhet i enlighet med denna lag. Liksom enligt gällande lag skall med undantag för sådana före- ningar där arbetsgivaren för medlemsavgifterna verksamheten svarar avsedd för inbördes bistånd och ha till ändamål att meddela vissa vara slag försäkringar. De försäkringar försäkringsförening kan av som en tillhandahålla enligt förslaget är livförsäkringar samt sådan sjuk- och olycksfallsförsäkring enligt EG:s indelning av försäkringsklasser som är att hänföra till skadeförsäkring, dvs. s.k. korta sjuk- och olycksfallsförsäkringar. I jämförelse med UFL, där begreppet Verksamhetsgren används i stället för försäkringsklass, innebär förslaget en utvidgning inom livförsäkringsområdet att möjlighet öppnas för försäkgenom ringsföreningar att meddela fondförsäkring. Dessutom föreslås att den nuvarande beloppsbegränsningen i fråga kapitalförsäkring slopas. om Inom skadeförsäkringområdet innebär förslaget begränsning genom en

att möjligheten att tillhandahålla avgångsbidragsförsäkring slopas.

I förhållande till gällande lag har vidare verksamhetsbetingelsema ändrats att det nuvarande förbudet mot affärsmässighet avskafgenom fas enligt förslaget såsom föråldrat och onödigt begränsande för verksamheten särskilt när det gäller formerna för medlemsvärvning. Till kännetecknen för försäkringsförening hör också att föreen ningsmedlemmarna inte personligen svarar för föreningens förpliktelser

1 6 Sammanfattning

utan föreningen är ansvarig för de förpliktelser ingås i föreensam som ningens Liksom i gällande lag fastslås detta i lagförslaget. namn. Av central betydelse är definitionen i kapitlet små försäkringsföav

reningar, eftersom små försäkringsföreningar tillsammans med före-

ningar som administrerar avtalsbundna tilläggspensioner omfattas av det föreslagna dispenssystemet. Genom lagförslaget införs regler innebär att försäkringsföresom

ningar på olika sätt närmar sig försäkringsbolagens verksamhet. För försäkringsföreningar ges sålunda regler om koncernbildning och kon-

cernredovisning. I förslagets 2 kap. behandlas förutsättningarna för bildandet av en

försäkringsförening.

Jämfört med UFL har kravet på minsta medlemsantal skärpts. Enligt förslaget förutsätts minst 500 medlemmar för att bilda försäkringsföen rening medan gällande lag kräver 100 medlemmar för bildandet visav sa typer av föreningar och 500 medlemmar med dispensmöjligheter för bildandet av andra slag föreningar. Förslagets krav minsta medav

lemsantal har sin grund i att försäkringsbeståndet bör så stort att

vara en godtagbar försäkringsteknisk riskutjämning, skapar förutsättningar som för att bedriva sund försäkringsrörelse, blir möjlig. När verksamheen ten har inletts kan dock Finansinspektionen enligt förslaget medge att medlemsantalet tillfälligt får lägre än 500 medlemmar. vara I likhet med vad som gäller enligt UFL skall medlemmarna anta stadgar som skall gälla för föreningens verksamhet samt utse styrelse och revisorer. Stadgama skall till Finansinspektionen för stadges fästelse i samband med ansökan koncession. om Någon motsvarighet till den i gällande lag intagna bestämmelsen, som med utgångspunkt i soliditets- och skälighetsprincipema ställer allmänna krav på förenings stadgar, har inte tagits i förslaget. en upp Soliditetsprincipen kommer i den föreslagna lagen till uttryck genom särskilda solvensregler medan skälighetsprincipen föreslås upphävd. Enligt EG:s regler får förhandsgodkännande eller löpande anmälningar inte krävas av allmänna eller särskilda försäkringsvillkor, premietariffer, tekniska grunder särskilt används för beräkning som av premietariffer eller tekniska avsättningar eller formulär och andra

tryckta handlingar Försäkringsgivare att använda i sina mel-

som avser

lanhavanden med försäkringstagama. För att det föreslagna systemet

med stadfästelse stadgar inte skall stå i strid med dessa regler har av vissa av de nuvarande föreskrifterna obligatorisk reglering i föreom ningarnas stadgar utmönstrats. Detta gäller den nuvarande föreskriften

att stadgarna måste ange försäkringsförmånemas beskaffenhet och

storlek eller grunder för beräknande förmånema, tid och villkor för av

utbetalning av försäkringsbelopp. Annan obligatorisk reglering i stad-

Sammanfattning 17

föreslås utmönstrad nämnda skäl är föreskrifterna om garna som av fasta avgifter, rätten till fribrev eller återköp, villkoren för belåning av försäkringsbrev och grunderna för fondbildning.

Enligt EG:s regler får placeringsregler avseende fria fonder inte till-

lämpas. Av denna anledning har den nuvarande Föreskriften om att stadgarna skall hur medel, ingår i försäkringsfond, skall ange som användas slopats i förslaget. heller har obligatorisk föreskrift i som stadgarna tagits det nuvarande kravet om hur medel som inte beupp hövs för löpande uppgifter skall placeras och värdehandlingar skall förvaras. Gällande lags bestämmelser försäkringsteknisk utredning har om upphävts och ersatts särskilda solvensregler som införts i lagförslaav get. Någon motsvarighet till den nuvarande obligatoriska föreskriften att stadgarna skall tider för verkställande av försäkringsteknisk ange utredning innehåller därför inte förslaget. Den viktigaste reformen när det gäller bestämmelserna bildandet om försäkringsförening är att kapitalkrav ställs på en förening som av en skall bildas. Förslaget i denna del är föranlett EG:s regler och inneav bär att kapitalbasens storlek vid bildandet av föreningen skall uppgå minst till ett belopp motsvarande 300 000 ecu om rörelsen endast avser skadeförsäkring och 800 000 rörelsen innefattar livförsäkring. ecu om Begreppen skadeförsäkring och livförsäkring grundar sig på EG:s indelning i försäkringsklasser. Med skadeförsäkring avses i lagförslaget dock endast s.k. kort sjuk- och olycksfallsförsäkring. När försäkringsföreningen har inlett verksamheten dimensioneras kapitalbasens storlek enligt den försäkringsrörelse bedrivs, dock får kapitalbasen aldrig som understiga nyss nämnda belopp. För att uppfylla kapitalkraven kan utomstående finansiering behöva anlitas. I detta syfte har införts möjlighet till kapitaltillskott i försäkringsföreningar i form s.k. garantikapital. Som förebild vid utformav ningen regelsystemet i denna del har bestämmelserna om garantikaav pital i FRL när det gäller ömsesidiga försäkringsbolag tjänat. Till detta kapitel har även förts närmare bestämmelser om koncessionsförfarandet. Som regel torde initiativtagarna till bildandet av en försäkringsförening så snart möjligt kalla till ett konstituerande som sammanträde bl.a. skall välja styrelse. Det föreslås av praktiska som skäl att det skall ankomma på styrelsen att ansöka om koncession för föreningen. Obligatoriska handlingar i ett koncessionsärende är enligt

förslaget stadgarna för föreningen och en plan för den planerade verksamheten. I övrigt innehåller lagförslaget inte någon detaljerad förteck-

ning över de handlingar och utredningar som skall fogas till en koncessionsansökan utan regeringen eller Finansinspektionen ges rätt att meddela närmare föreskrifter härom.

18 Sammanfattning SOU

1998:82

Koncessionsvillkoren är enligt förslaget delvis desamma för försäk-

ringsföreningar som för försäkringsbolag. En grundförutsättning för koncession är att det kan sannolikt försäkringsföreningen i sin

anses att

verksamhet följer sunda affårsprinciper och att Föreningen uppfyller nämnda kapitalkrav. En förutsättning för beviljandet konces-

annan av

sion är att försäkringsföreningen faktiskt skall ledas

av personer med

lämpliga yrkesmässiga kvalifikationer och lämplig yrkesmässig erfarenhet. Vidare bör den ingår i ledningen för föreningen ha de

som personliga egenskaper i fråga omdömesgillhet uppgiften kräver. om som

Koncession skall inte beviljas för försäkringsrörelse i allmänhet i

utan

enlighet med den indelning i försäkringsklasser EG:s försäkrings-

som

direktiv förutsätter. Koncession kan enligt förslaget beviljas tills vidare eller tidsbegränsas. På basis av en beviljad koncession kan försäkringsförening be-

en

driva försäkringsverksamhet i ett annat land inom EES än Sverige i

enlighet med principen enda koncession enligt EG:s regler. om en För att få inleda verksamhet i ett främmande EES-land från etablering en eller genom gränsöverskridande verksamhet krävs särskilt att ett anmälningsförfarande iakttas. Detta förfarande anknyter till motsvarande

reglering i FRL. En grundförutsättning för såväl verksamhet från

en

etablering i ett främmande EES-land gränsöverskridande verk-

som

samhet från Sverige är att försäkringsföreningen inte har beviljats

en

dispens från regelsystemet i den föreslagna lagen inte förenlig

som är med EG:s rättsakter.

Att möjlighet öppnas för försäkringsföreningar att bedriva verksam-

het i andra EES-länder än Sverige har främst samband med anpass-

ningen till EG:s försäkringsdirektiv. Något större intresse kunna

av att bedriva sådan verksamhet torde f.n. inte finnas bland

föreningarna. Enligt tredje generationens försäkringsdirektiv gäller koncession be-

som

viljas en försäkringsgivare inom hela EES. Rätten på basis kon-

att av cessionen bedriva verksamhet inom något EES-land Sverige annat än

kan följaktligen inte begränsas under förutsättning det

att nyss nämnda anmälningsförfarandet har iakttagits.

En försäkringsförening skall anmälas för registrering må-

senast sex nader efter det att koncession har beviljats. Förslagets registreringsbe-

stämmelser bygger på samma principer registrering FRL och

om som

EFL. I och med registreringen blir försäkringsföreningen juridisk

en person.

I förslagets 3 kap. finns bl.a. bestämmelser medlemskap

om som ansluter sig till gällande ordning i avvaktan på resultatet det arbete av som

sker inom Justitiedepartementet med utarbetandet av en ny försäkringsavtalslag. Ett inträde i en understödsförening kan jämställas med

att

ingå ett försäkringsavtal med ett försäkringsbolag. Att den nuvarande

Sammanfattning 19

ordningen bibehålls tills vidare innebär bl.a. att försäkringsföreningen har fri prövningsrätt beträffande skall antas medlem i vem som som föreningen. Den vägrats inträde i en försäkringsförening kan sålesom des inte få detta prövat ett utomstående En medlem kan gå ur av organ. föreningen när helst medlemmen så önskar, om han inte grund av sin anställning är skyldig att tillhöra föreningen. Medlems skyldigheter och rättigheter vid avgång är väsentligen desamma som enligt gällande lag. Liksom enligt gällande lag ankommer det på styrelsen att föra en medlemsförteckning. Av central betydelse i regleringen försäkringsföreningarnas verkav samhet är solvensbestämmelserna ingår i förslagets 4 kap. Avsiksom ten med solvensbestämmelserna är att säkerställa försäkringsföreen nings förmåga att för de förbindelser som föranleds av försäksvara ringsförhållandena. Solvenskraven enligt förslaget är väsentligen av innehåll i FRL. Detta innebär således att en försäkringsfösamma som rening enligt förslaget har motsvarande risktäckningskapacitet i förhållande till sina försäkringsförbindelser som försäkringsbolagen. Som nämnts har Finansinspektionen enligt förslaget vissa möjligheter att lämna dispens från solvensbestämmelserna. De föreslagna solvensbestämmelserna, som står i samklang med EG:s regler, innebär bl.a. att det införs krav särskilt konsolideringskapital, dvs. utöver försäkringstekniska avsättningar, för förreserver säkringsföreningar. Vidare innebär bestämmelserna att krav ställs på täckning, värdering och lokalisering tillgångar motsvarande försäkav ringstekniska avsättningar. Till de föreslagna solvensbestämmelserna hör också krav på att upprätta grunder för bl.a. beräkningar försäkringspremier och premiereav rätt till återköp och fribrev, verkan underlåtenhet att betala avserv, av gift samt återbäring till medlemmar. I likhet med försäkringsbolagen åläggs enligt förslaget försäkringsföreningar att upprätta riktlinjer för placering av de tillgångar som används för skuldtäckning och att föra ett register som vid varje tidpunkt utvisar de tillgångar används för skuldtäckning och tillgångamas som värde. Efter mönster vad gäller för försäkringsbolag föreslås att en av som försäkringsförening inte får lämna penninglån till eller ställa säkerhet för styrelseledamötema, verkställande direktören eller aktuarien i föreningen eller i något annat företag i koncern. Förbudet omfattar samma även vissa är närstående till dessa med ansvarig personer som personer ställning. Den nuvarande begränsningen aktieförvärv, den s.k. femproav centsregeln, har bibehållits konkurrensskäl i avvaktan på resultatet av

20 Sammanfattning

av den översyn som denna begränsningsregel är föremål för när det

gäller försäkringsbolag mot bakgrund att EG:s regler inte medger

av medlemsstaterna att fastställa regler i den nationella lagstiftningen för valet av tillgångar som ingår i fria fonder. Femprocentsregeln har kompletterats med en koncernregel och regel avseende förvärv en av organisationsaktier i finansiella företag. En nyhet är att det föreslås att försäkringsföreningar i likhet med

försäkringsbolag får använda optioner, terminskontrakt och andra lik-

nande finansiella instrument bl.a. för att sänka den finansiella risken.

I förslagets 5 kap. ingår bestämmelser försäkringsföreningens

om organisation. Den föreslagna regleringen innehåller med EFL i stora delar överensstämmande stadganden ledningen för försäkringsom en förening, föreningsstämma och revision.

En nyhet när det gäller forsäkringsforeningens ledning är att verk-

ställande direktör enligt huvudregeln skall utses i vissa stora försäkringsföreningar. Dock får enligt förslaget undantag medges från kravet att utse verkställande direktör, särskilda skäl föreligger. om I fråga om styrelsens och verkställande direktörens uppgifter följer förslaget den allmänna associationsrättsliga principen att styrelsen är

ansvarig för försäkringsforeningens organisation och förvaltningen

av föreningens angelägenheter. Finns verkställande direktör utsedd har han hand den löpande förvaltningen. Till denna hör alla åtgärder om som inte med hänsyn till arten eller omfattningen föreningens verkav samhet är av osedvanlig beskaffenhet eller stor betydelse. Verkställan-

de direktören eller anställd i försäkringsföreningen får inte

annan vara styrelseordförande. Lagförslaget i fråga föreningsstämma i överensstämmelse om avser med EFL att trygga foreningsmedlemmarnas möjligheter att delta vid stämma och yttra sig på den. Liksom enligt gällande lag är det möjligt att överföra medlemmarnas beslutanderätt åt särskilt valda fullmäktige. Förslaget i denna del innehåller också regler befogenheter om som tillkommer garanter, dvs. tillskjuter garantikapital vid personer som

bildande av en försäkringsförening. Reglerna har förenhetligats med de

bestämmelser i FRL gäller garanter. som Förslaget till revision bygger i huvudsak på den nuvarande regle-

ringen i UFL. En försäkringsförening skall ha minst tvâ revisorer. Till

skillnad från gällande lag behöver ett revisionsuppdrag inte tidsvara begränsat utan kan gälla tills vidare. Som grundläggande krav i fråga

om en revisors kompetens gäller att revisorn i försäkringsföreningen

skall ha insikt i och erfarenhet redovisning och ekonomiska förhålav landen som fordras för uppdragets fullgörande. Detta krav är såtillvida

flexibelt att dess innebörd är beroende försäkringsföreningens

av storlek och arten av dess verksamhet.

1998:82 Sammanfattning 21 SOU

Bestämmelser likvidation och upplösning ingår i förslagets om 6 kap. En likvidation avslutas i allmänhet med upplösning föreningav den kan också avslutas så att föreningen försätts i konkurs eller en men fusionernas med försäkringsförening. I jämförelse med gälen annan lande lag har bestämmelserna likvidationsförfarandet och själva om upplösningen föreningen delvis reviderats med beaktande av motav svarande regelsystem i EFL och FRL. Till den föreslagna lagen försäkringsföreningar har i förslagets om 7 kap. fogats bestämmelser fusion mellan försäkringsföreningar. om nyhet i förhållande till gällande lagstiftning. Förslaget inne- Detta är en håller med övrig associationslagstiftning förebild två huvudformer som för fusion. Den dem fusion mellan två försäkringsföreena av avser

ningar där förening går i fusion absorption.

en upp en annan genom Den andra fusionsformen innebär att två eller flera överlåtande försäk-

ringsföreningar förenas i nybildad försäkringsförening fusion ge-

en kombination. Som ett komplement till fusionsförfandet har de nom nuvarande reglerna överlåtelse försäkringsbestånd bibehållits. om av Med stöd detta överlåtelseförfarande kan försäkringsförening av en gå med försäkringsförening helt eller delvis utan att samman en annan överlåta sitt försäkringsbestånd till föreningen. Möjlighet också att ges detta förfarande helt eller delvis överlåta beståndet till ett genom svenskt försäkringsbolag eller utländsk försäkringsgivare som har en koncession i Sverige eller är auktoriserad i ett land inom EES. som I förslagets 8 kap. finns särskilda skadeståndsbestämmelser rörande

försäkringsföreningar. De föreslagna bestämmelserna, som utgör ett komplement till den allmänna skadeståndslagstiftningen, bygger på

ansvarsprinciper övriga associationsrättsliga lagar. Reglesamma som ringen skadeståndsskyldighet för styrelseledamöter, verkställande avser

direktör, aktuarie, revisorer, föreningsmedlemmar och röstberättigade.

Dessutom innehåller kapitlet regler jämkning skadeståndsskylom av dighet, väckande skadeståndstalan och preskription av talerätt. Skaav deståndsreglerna grundas delvis på bestämmelserna i UFL.

De grundläggande bestämmelserna firma i firmalagen

om 1974:156 skall tillämpas på försäkringsförenings finna. I förslagets 9 kap. bl.a. de villkor vid sidan firmalagen skall gälla för anges som av rätten att erhålla registrering försäkringsforenings firma. En nyhet i av förhållande till gällande lag förening inte skall kunna välja är att en

mellan uttrycket understödsförening och försäkringsförening utan alltid använda uttrycket försäkringsförening i sin firma. Motivet till

förslaget i denna del är bl.a. att ordet understödsförening är föråldrat

och knappast leder tankarna till förening bedriver försäkringsen som verksamhet till allmännyttiga stiftelser och ideella föreutan snarare

22 Sammanfattning SOU

1998:82

ningar. Möjlighet dock för redan etablerade understödsföreningar

ges att bibehålla sitt firmanamn. Efter mönster vad gäller enligt EFL föreslås försäkav som att en

ringsförening skall kunna anta bifirma särskild benämning för

som en del av verksamheten.

I förslagets 10 kap. finns bestämmelser tillsynen över försäkom

ringsföreningar. Liksom hittills skall Finansinspektionen ha huvudansvaret för tillsynen. Inspektionens övervakningsuppgifter, rätten att få

uppgifter och granska verksamheten möjligheten ingripa med samt att tvångsmedel har närmare preciserats i förslaget. Ett väsentligt inslag i

denna tillsynsfunktion är kontrollen att försäkringsföreningarna

av uppfyller solvenskraven enligt denna lag. I skall

stort sett försäkringsföreningar granskas på motsvarande sätt försäkringsbolag bedri-

som som ver verksamhet enligt FRL. Förslagets 11 kap. innehåller bestämmelser registrering om som utgår från principer motsvarande föreskrifter samma som i FRL. Detta innebär vissa ändringar i jämförelse med UFL bl.a. krav ingenom att

förs kungörande uppgifter Finansinspektionen registrerar.

av som

Avsikten är att den lagen försäkringsföreningar skall träda i

nya om kraft den 1 januari 1999. Som framgått ingår i lagförslaget avsevärda

ändringar i förhållande till gällande lag. Övergången till den

nya lagen kräver därför detaljerade bestämmelser. Dessa bestämmelser finns

samlade i särskild promulgationslag.

en

Mindre understödsföreningar uppfyller vissa kriterier skall ha

som ansökt om koncession enligt den lagen före utgången år 2009. I nya av annat fall måste verksamheten avvecklas.

För försäkringsföreningar omfattas EG:s försäkringsdirektiv

som av föreslås inte någon längre övergångsperiod med hänsyn till att regleringen av sådana föreningar redan borde ha harmoniserats i enlighet

med EG:s försäkringsdirektiv. Av konkurrensskäl har heller vissa större föreningar som inte omfattas EG:s försäkringsdirektiv med-

av getts någon längre övergångstid. För att bl.a. uppfylla kapitalkraven,

anpassa stadgarna och ansöka koncession enligt den lagen har om nya dock övergångstid på ett år dvs. före utgången en reserverats, av år

1999 måste dessaföreningar ha ansökt koncession enligt den

om nya lagen. I annat fall måste verksamheten avvecklas.

Omprövningen verksamhetstillståndet för redan etablerade föreav

ningar syftar till modernisering understödsföreningsväsendet.

en av

Motsvarande ordning har Finansinspektionen tillämpat på försäkringsbolagen vid anpassningen av FRL till EG:s regler.

Författningsförslag

1.1 Förslag till

Lag om försäkringsföreningar

Härigenom föreskrivs följande.

1 Inledande bestämmelser

kap.

Försäkringsförenings rätt att driva försäkringsrörelse m.m.

1 § En försäkringsförening får efter koncession av Finansinspektionen bedriva försäkringsrörelse i enlighet med denna lag. Finansinspektionen skall efter ansökan lämna förhandsbesked om huruvida koncession enligt första stycket krävs för en planerad verksamhet. Försäkringsföreningarna skall stå under tillsyn av Finansinspektioregistrerade hos denna. nen och vara För varje försäkringsförening skall finnas ett huvudkontor i Sverige.

Skadeförsäkring och livförsäkring

2 § Med skadeförsäkring förstås i denna lag sådan försäkring som avi 2 kap. 3 § första stycket klasserna 1 och 2 försäkringsrörelselases a 1982:713. gen Med livförsäkring förstås i denna lag sådan försäkring som avses i 2 kap. 3 b § försäkringsrörelselagen. Bestämmelserna i denna lag livförsäkring, med undantag för om 2 kap. 4 § och 4 kap. 1 får tillämpas på skadeförsäkringar Bestämmelserna i denna lag livförsäkring, med undantag för 2 om kap. 4 § samt 4 kap. 1 § och 2 § andra stycket, behöver inte tillämpas på sådana livförsäkringar i 2 kap. 3b § första stycket klassom avses lb och 4 försäkringsrörelselagen premien är beräknad och serna om bestämd för längst fem år.

24 F Örfattningsförslag

Livränta och sjukränta

3 § Ersättning som betalas i form av livränta eller sjukränta tillhör livförsäkring, om ersättningen betalas från livförsäkring, och skadefören säkring, om ersättningen betalas från skadeförsäkring. en För sådan livränta eller sjukränta tillhör skadeförsäkring gäller som de särskilda bestämmelserna om livförsäkring i 4 kap. 2 § andra stycket, 5 kap. 3 § och 6 kap. 28

Försäkringsförening

4 § Med försäkringsförening förstås förening för inbördes bistånd

en som har till ändamål att meddela sådan försäkring i 2 § som avses första och andra styckena. Meddelas försäkringar huvudsakligen på grund av anställning, föreningen försäkringsförening, även anses som om medlemsavgifterna betalas av arbetsgivaren. Försäkringsforeningen skall sluten det sättet att den huvudvara sakligen är avsedd för anställda i ett visst eller vissa företag, personer som tillhör en viss yrkesgrupp, eller medlemmar i en sammanslutning med sådan intressegemenskap en att en samverkan även för försäkring är naturlig.

I 2 kap. 2 § första stycket 5 finns bestämmelser att försäkom en ringsförenings stadgar skall de villkor skall gälla för inträde i ange som föreningen.

Ansvar för försäkringsförenings förpliktelser

5 § För en försäkringsförenings förpliktelser endast föreningens

svarar tillgångar. I tillgångarna inräknas avgifter har förfallit till betalsom ning, även om de ännu inte har betalats.

Annan verksamhet än försäkringsrörelse m.m.

6 § En försäkringsförening får inte driva annan rörelse än försäkrings-

rörelse, om det inte finns särskilda skäl för det.

Livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse som bedrivs i samma försäkringsforening skall hållas åtskilda hos föreningen.

Definition av små försäkringsföreningar

7 § Med små försäkringsföreningar i denna lag

avses

F Örfattningsförslag 25

a försäkringsföreningar som endast meddelar skadeförsäkring, om

stadgarna medger uttag extra bidrag eller minskning av fönnåner, av de årliga medlemsavgiftema inte överstiger ett belopp motsvarande miljon och minst hälften av avgifterna kommer från meden ecu lemmarna,

b försäkringsföreningar som endast meddelar kapitalförsäkring för

dödsfall, storleken försäkringsförmånerna inte överstiger ett om av belopp motsvarande ett basbelopp enligt lagen 1962:831 om allmän Försäkring för medlem eller där förmånerna utgår i natura, en

c försäkringsföreningar som meddelar annan livförsäkring än som

i b, stadgarna medger uttag av extra bidrag eller minskavses om ning förmåner och de årliga medlemsavgiftema inte överstiger ett av belopp motsvarande 500 000 ecu.

Dispenser

8 § Finansinspektionen får, med de begränsningar som anges i andra och tredje styckena, medge undantag eller avvikelser från bestämmeli denna lag i fråga om, serna små försäkringsföreningar, andra försäkringsföreningar än avses i om föreningen huvudsom sakligen meddelar försäkring på grund av anställning.

Undantag eller avvikelser får medges från bestämmelserna, om koncernförhâllanden i 9 kapitalkrav vid bildandet av en försäkringsförening i 2 kap. 4 kapitalkrav vid utövande verksamheten i 4 kap. l av försäkringstekniska avsättningar i 4 kap 2 täckning, värdering och lokalisering tillgångar motsvarande förav

säkringstekniska avsättningar i 4 kap. 3

upprättande av grunder i 4 kap. 4 försäkringstekniska riktlinjer i 4 kap. 7 register för skuldtäckning i 4 kap. 8 reglerna om tillsyn i 10 kap.

Undantag eller avvikelse får endast medges om hinder inte föreligfrån allmän synpunkt och det är lämpligt med hänsyn till föreningger ens förhållanden.

26 F örfattningsförslag

Koncernförhållanden

9 § Bestämmelserna om koncerner i 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen 1982:713 skall tillämpas på försäkringsföreningar.

Nära förbindelser mellan en försäkringsförening och ett annat företag

10 § Bestämmelserna om nära förbindelser i l kap. 9 § första stycket c

försäkringsrörelselagen 1982:713 skall tillämpas på försäkringsföre-

ningar.

Bestämmelser om redovisning

11 § Bestämmelser om försäkringsföreningars redovisning finns i lagen

1995: 1560 om årsredovisning i försäkringsföretag. Vid tillämpningen lagen årsredovisning i försäkringsföretag

av om

skall försäkringsförening som uteslutande eller så gott uteslutande

som meddelar försäkring som avses i 2 § andra stycket livförsäkanses som ringsföretag. Andra föreningar skall.anses skadeförsäkringsföresom tag.

Bestämmelser om livförsäkring med anknytning till värdepappersfonder

12 § Försäkringsföreningar meddelar sådan försäkring i som som avses 2 kap. 3 b § första stycket 3 försäkringsrörelselagen 1982:713 skall tillämpa bestämmelserna i lagen 1989:1079 livförsäkringar med om anknytning till värdepappersfonder.

Hänvisningar till försäkringsrörelselagen och lagen om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder

13 § När det i denna lag hänvisas till bestämmelser i försäkringsrörelselagen 1982:713 eller till lagen 1989:1079 om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder skall vid tillämpningen bestämav melserna iakttas, att vad där sägs om

a försäkringsbolag i stället skall avse försäkringsförening,

b försäkringstagare i stället skall avse medlemmar i försäkringsföre-

ning,

c premie i stället skall medlemsavgift.

avse

F Örfattningsförslag 27

Om en bestämmelse i försäkringsrörelselagen eller lagen om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder hänvisar till en annan bestämmelse skall även hänvisningen tillämpas, om inte annat följer av denna lag.

Hänvisningar till lagen om ekonomiska föreningar

14 § När det i denna lag hänvisas till bestämmelser i lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar skall vid tillämpningen av bestämmelserna iakttas, att vad där sägs om ekonomiska föreningar i stället skall avse försäkringsföreningar. Om en bestämmelse i lagen om ekonomiska föreningar hänvisar till en annan bestämmelse skall även hänvisningen tillämpas, om inte annat följer av denna lag.

2 kap. Bildandet av en försäkringsförening m.m.

Förutsättningar för bildandet av en försäkringsförening

l § En försäkringsförening skall ha minst 500 medlemmar. Medlemmarna skall anta stadgar samt välja styrelse och revisorer. Bestämmelser om kapitalkrav vid bildandet av en försäkringsförening finns i 4 För den försäkringsförening som skall bildas skall ansökan om koncession göras hos Finansinspektionen enligt bestämmelserna i 5 Anmälan för registrering skall göras enligt bestämmelserna i 8

Stadgar

2 § En försäkringsförenings stadgar skall ange föreningens firma, den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte, ändamålet med föreningens verksamhet och de försäkringsklasser som verksamheten är avsedd att omfatta, om föreningen skall driva försäkringsrörelse utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES, de villkor som skall gälla för inträde i föreningen, antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter, revisorer och eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt om någon av dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det i så fall skall ske,

28 F örfattningsförslag

för det fall att fullmäktige skall finnas, hur de skall utses, samt deras befogenhet och mandattid, tid for ordinarie föreningsstämma, inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller fullmäktiges kännedom, 10. vilka ärenden som skall förekomma ordinarie stämma, l hur det skall förfaras med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses, 12. for det fall att garantikapital avses i 3 § skall förekomma, vad som som skall gälla därom och i vilken utsträckning rösträtt skall tillkomma garanterna, samt 13. ordningen för beslut om särskild uttaxering och grunderna för dess verkställande, om sådan uttaxering skall få förekomma.

Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen 1987:1245 om styrelserepresentation för de privatanställda.

Garantikapital

3 § En försäkringsförening kan i stadgarna föreskriva att kapital får tillskjutas vid bildandet föreningen garantikapital och att sådant av kapital får tillskjutas även av andra än medlemmar garanter. Garantikapitalet skall betalas med pengar senast inom två år från dagen för beslutet om föreningens bildande. Garantikapitalet skall återbetalas när det inte längre behövs för rörelsens ändamålsenliga bedrivande och en återbetalning är förenlig med bestämmelserna om kapitalkrav vid utövandet av verksamheten enligt 4 kap. l Beslut om återbetalning av garantikapitalet fattas föreningsstämav man och får inte verkställas utan Finansinspektionens tillstånd. Verkställd återbetalning skall av styrelsen eller verkställande direktören genast anmälas för registrering.

Kapitalkrav vid bildandet av en försäkringsförening

4 § När en försäkringsförening bildas skall föreningen ha en kapitalbas som inte får understiga ett minimibelopp garantibelopp. Garantibeloppet är 800 000 ecu, om rörelsen avser livförsäkring, och 300 000 ecu, om rörelsen endast avser skadeforsäkring.

Garantibeloppet skall motsvaras av eget kapital.

F örfattningsförslag 29

Koncessionsansökan

5 § Styrelsen för försäkringsföreningen skall ansöka om koncession samt underställa Finansinspektionen stadgarna för stadfästelse. Till ansökningen skall fogas en plan för den tilltänkta verksamheten

verksamhetsplan. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om vad verksam-

hetsplanen skall innehålla och vilka ytterligare handlingar skall som fogas till ansökningen.

Beviljande av koncession m.m.

6 § Finansinspektionen skall stadfästa stadgarna och bevilja koncession, om stadgarna uppfyller de krav som ställs i denna lag, den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven

en sund försäkringsverksamhet,

styrelseledamötema, verkställande direktören och dennes ställföreträdare har sådan allmän kännedom försäkringsverksamhet om som anses behövlig med beaktande av arten och omfattningen försäkav

ringsföreningens verksamhet samt även i övrigt är lämpliga för upp-

giften, försäkringsföreningen upprätthåller sådan kapitalbas i en som anges 4 § första stycket.

Koncession får inte vägras av det skälet att det inte behövs någon ytter-

ligare försäkringsgivare. Om forsäkringsföreningen kommer att ha nära förbindelser med nå-

got annat företag, får stadgarna stadfästas och koncession beviljas endast om förbindelserna inte hindrar effektiv tillsyn försäkringsföen av reningen. Koncession skall meddelas i enlighet med den indelning som anges i 2 kap. 3 a § första stycket klasserna 1 och 2 samt 3 b § första stycket

försäkringsrörelselagen 1982:713.

Koncession beviljas tills vidare eller, om särskilda omständigheter föranleder detta, för bestämd tid, högst tio år, och därutöver till det lö-

pande räkenskapsårets slut.

Ändring av koncession m.m.

7 § Om en försäkringsförening avser att ändra stadgarna eller att ansöka om förlängning tidsbegränsad koncession eller att utvidga

av en

30 Fözfattningsförslag

verksamheten till en försäkringsklass inte omfattas den gällande som av koncessionen, skall bestämmelserna i 5 och 6 tillämpas.

Registrering

8 § En försäkringsförening skall anmälas för registrering senast

sex månader efter det att koncession har beviljats. Om föreningen enligt stadgarna eller enligt beslut har fattats som vid sammanträde med medlemmarna inte skall börja sin verksamhet förrän visst villkor har uppfyllts, räknas tiden för anmälan för registrering i stället från den tidpunkt då villkoret är uppfyllt. Registrering får inte ske före denna tidpunkt.

För registrering av en försäkringsförening där garantikapital skall

finnas, krävs att minst hälften av garantikapitalet har betalats och att garanterna har lämnat till föreningen ställda skriftliga förbindelser de belopp som inte har betalats.

Frågan om föreningens bildande har fallit, om anmälan för registrering inte skett inom den tid som anges i första eller andra stycket eller om Finansinspektionen genom beslut som vunnit laga kraft har avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering. Styrelseledamöterna svarar solidariskt för återbetalningen de belopp tecknats garantiav som som kapital eller avgifter jämte uppkommen avkastning, med avdrag för kostnader på grund av åtgärder som avses i 9 § första stycket andra meningen.

Rättssubjektivitet och personlig ansvarighet

9 § Sedan en försäkringsförening har registrerats kan den förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstol och andra myndigheter. Styrelsen får dock före registreringen föra talan i mål rörande föreningens bildande och även i övrigt vidta åtgärder för att erhålla de belopp som tecknats garantikapital eller utfästa som avgifter samt ansöka koncession. om Om en förpliktelse uppkommer genom en åtgärd föreningens vägnar före registreringen, de har beslutat eller deltagit i svarar som åtgärden solidariskt för förpliktelsen. Vid registreringen övergår ansvaret på föreningen, om förpliktelsen följer stadgarna eller har tillav kommit efter det att föreningen bildats. Har före registreringen ett avtal för föreningen slutits med meden kontrahent visste att föreningen Oregistrerad kan denne, såvida som var inte annat följer av avtalet, frånträda detta endast frågan föreom om

Författningjörslag 31

ningens bildande har fallit enligt 8 § fjärde stycket. Om medkontra-

henten inte visste att föreningen Oregistrerad, kan han frånträda

var avtalet innan föreningen har registrerats.

Verksamhet från en etablering i ett främmande land inom Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet EES

10 § En försäkringsförening som avser att upprätta filial, agentur

en

eller annat liknande driftställe sekundäretablering i ett främmande land inom EES, skall underrätta Finansinspektionen det. För under-

om rättelsen gäller vad som föreskrivs i 2 kap. 1 § andra stycket försäka

ringsrörelselagen 1982:713. Finansinspektionen skall, om förutsättningarna enligt första stycket

andra meningen är uppfyllda, lämna meddelande underrättelsen till om

den behöriga myndigheten i det land där sekundäretableringen skall

upprättas. Därvid skall bestämmelserna i 2 kap. 2 § första tredje a -

styckena försäkringsrörelselagen tillämpas, dock med den avvikelsen att vad där sägs kapitalbas enligt försäkringsrörelselagen i stället

om skall avse kapitalbas enligt 4 § och 4 kap. 1 § denna lag. Om Finansin-

spektionen finner att förutsättningar att upprätta sekundäretablering

en

inte föreligger skall inspektionen meddela beslut det inom tre må-

om nader från det att inspektionen tagit emot underrättelsen enligt första stycket. Vid ändring något förhållande angivits i underrättelse av som en enligt första stycket skall bestämmelserna i 2 kap. 3 § försäkringsrörela selagen tillämpas.

Gränsöverskridande verksamhet inom Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet EES

11 § En försäkringsförening att från Sverige eller från

som avser en

sekundäretablering i ett annat land inom EES meddela försäkringar för risker belägna i eller för åtaganden skall fullgöras i ett annat land

som inom EES, och detta skall ske på annat sätt än sekundäretagenom en

blering i det landet gränsöverskridande verksamhet skall underrätta

Finansinspektionen om det. I underrättelsen skall det anges vilket eller vilka slag av risker eller åtaganden försäkringarna skall omfatta. Finansinspektionen skall lämna meddelande om underrättelsen till den behöriga myndigheten i det land där den gränsöverskridande verk-

samheten skall bedrivas. Därvid skall bestämmelserna i 2 kap. 5 § a

försäkringsrörelselagen 1982:713 tillämpas, dock med den avvikelsen att vad där sägs om kapitalbas enligt försäkringsrörelselagen i stället

skall avse kapitalbas enligt 4 § och 4 kap. 1 § denna lag.

32 F Ötfattningsförslag

Vid ändring av något förhållande som angivits i en underrättelse enligt första stycket, skall bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas.

3 kap. Medlemskap

m.m.

Inträde

1 § Fråga om antagande av medlem i en forsäkringsförening avgörs av styrelsen med iakttagande av vad som är föreskrivet i stadgarna.

Försäkringsbrevets innehåll m.m.

2 § Ett försäkringsbrev skall innehålla uppgifter både om de allmänna försäkringsvillkoren och om de särskilda villkoren för den försäkring som avses i brevet. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om vilken information som en försäkringsförening skall lämna till medlemmarna och till den som ansökt om medlemskap i föreningen.

Avgång

3 § Medlem får utträda ur en försäkringsförening, om medlemmen inte grund av sin anställning är skyldig tillhöra denna. Anmälan om utträde skall göras skriftligen. Medlem får inte uteslutas ur försäkringsföreningen av annan orsak än stadgarna anger. En fråga om uteslutning prövas av styrelsen om inte annat är bestämt i stadgarna.

Medlems skyldigheter och rättigheter vid avgång

4 § Även medlem avgått eller uteslutits försäkringsföreom en ur en ning eller avlidit, har föreningen, om inte annat framgår av försäkringsvillkoren, rätt till dels avgift för den tidsperiod, varunder avgången har ägt rum, dels vad som belöper på den avgångne enligt beslut särom skild uttaxering som fattats före avgången. Den avgångne eller hans rättsinnehavare har inte annan rätt till föreningens tillgångar än som framgår av försäkringsvillkoren.

Författningsförslag 33

Fribrev och återköp

5 § Avgår medlem försäkringsförening har han vid livförsäken ur en ring rätt till fribrev eller återköp, dock med de inskränkningar som följer av andra stycket. Rätten till fribrev eller återköp får inskränkas endast genom villkor i fråga om den minsta tid under vilken försäkringen skall ha gällt, det lägsta belopp skall ha erlagts i avgifter för försäkringen, som det lägsta belopp till vilket fribrevs- eller återköpsvärde skall uppgå.

Avgifter

6 § En försäkringsförening skall till verksamhetens bedrivande ta ut medlemsavgifter. Meddelar föreningen försäkring inom flera försäkringsklasser, skall särskild avgift uttagas för varje försäkringsklass. Uttagande avgifter får inte göras beroende att försäkringsfall av av inträffat inom föreningen. Om stadgarna medger särskild uttaxering, får sådan endast ske när föreningens tillgångar är otillräckliga för verksamhetens behöriga utövande.

Medlemsförteckning

7 § Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektiomeddelar närmare föreskrifter vilka uppgifter som skall föras nen, om i förteckningen och hur Förteckningen skall vara ordnad. om

4 kap. Rörelsen

Kapitalkrav vid utövande av verksamheten

1 § En försäkringsförening skall, utöver tillgångar motsvarande försäkringstekniska avsättningar enligt 2 vid varje tidpunkt ha tillräcklig en kapitalbas vid utövandet verksamheten. Kapitalbasen skall minst av uppgå till nivå beräknas med utgångspunkt i verksamhetens art en som och omfattning solvensmarginal, dock får kapitalbasen aldrig vara mindre än det garantibelopp i 2 kap. 4 § första stycket 1 för som anges livförsäkringsrörelse och i 2 kap. 4 § första stycket 2 för skadeförsäkringsrörelse. Solvensmarginalen skall beräknas för livförsäkring enligt

2 17-1169

34 F örfattningsförslag

7 kap. 23 § försäkringsrörelselagen 1982:713 och för skadeförsäkring enligt 7 kap. 25 § nämnda lag." Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen meddelar föreskrifter om vilka poster som får ingå i kapitalbasen. Dock skall i fråga om livförsäkring sjättedel solvensmarginalen en av eller garantibeloppet, det är större, motsvaras eget kapital. om av Om livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse drivs i samma

försäkringsförening skall kapitalbasen för livförsäkringsrörelsen

respektive skadeförsäkringsrörelsen redovisas separat. Om båda verksamhetsformerna uppfyller kraven kapitalbasens storlek enligt första stycket får dock poster hänförliga till den kapitalbasen, till den del ena den överstiger den föreskrivna storleken, räknas i den andra kapitalbasen. Finansinspektionen skall underrättas om ett sådant förfarande.

Försäkringstekniska avsättningar

2 § En försäkringsförenings försäkringstekniska avsättningar skall mot-

svara belopp som erfordras för att föreningen vid varje tidpunkt skall kunna uppfylla alla åtaganden skäligen kan förväntas uppkomma som med anledning av ingångna försäkringsavtal. De försäkringstekniska avsättningarna skall motsvara försäkringsföreningens ansvarighet för löpande försäkringar premiereserv, inträffade oreglerade försäkringsfall, kostnader beräknas som uppkomma för regleringen av dessa samt tilldelad återbäring försom fallit till betalning inte betalats ut avsättning för oreglerade men skador, sådan tilldelad återbäring inom livförsäkringsrörelsen inte har som förfallit till betalning, sådan tilldelad återbäring inom skadeförsäkringsrörelsen inte som har förfallit till betalning.

Vid beräkning av premiereserv skall bestämmelserna i 7 kap. 2 § försäkringsrörelselagen 1982:713 eller föreskrifter som meddelas med stöd av någon av dessa bestämmelser tillämpas. Avsättning för oreglerade skador skall beräknas särskilt för varje försäkringsfall. För skadeförsäkringsrörelse får statistiska metoder användas om de leder till tillräcklig avsättning med beaktande skaen av domas art. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om beräkning av försäkringstekniska avsättningar.

Författningsförslag 35

Täckning, värdering och lokalisering tillgångar motsvarande av försäkringstekniska avsättningar

3 § En försäkringsförenings försäkringstekniska avsättningar skall täckas med tillgångar på det sätt sägs om skuldtäckning enligt som 7 kap. 9 § forsta, tredje och fjärde styckena, 9 10 c §§, 10 e § och a - 10 f§ första stycket forsäkringsrörelselagen 1982:713 eller enligt föreskrifter meddelats med stöd någon dessa bestämmelser. som av av De tillgångar används för skuldtäckning enligt första stycket som skall värderas enligt 7 kap. 10 f § tredje sjätte styckena försäkringsrö- relselagen. Vid värderingen skall avdrag göras för skulder hänför som sig till förvärvet av tillgången. För de tillgångar används för skuldtäckning gäller bestämmelsom lokalisering tillgångar i 7 kap. 10 d § första stycket försäkserna om av ringsrörelselagen.

Upprättande av grunder

4 § För livförsäkringar skall, det inte med hänsyn till försäkringarom särskilda beskaffenhet finns anledning till undantag, grunder uppnas rättas för beräkning av avgifter, beräkning av premiereserv, medlems rätt till återköp och fribrev, belåning av försäkringsbrev hos försäkringsföreningen, verkan underlåtenhet att betala avgift, av medlems rätt när försäkringen i andra fall än som avses i 3 eller 5 upphör i förtid eller försäkringsforeningen i övrigt inte har ansvar för försäkringsfallet, återbäring till medlemmarna, skyldighet att teckna återförsäkring och förräntning av försäkringsbelopp som förfallit till betalning.

Grunderna skall att trygga försäkringsföreningens förmåga att avse fullgöra sina förpliktelser enligt ingångna försäkringsavtal. Om grunderna inte längre fyller det avsedda ändamålet skall styrelsen och verkställande direktören till grunderna ändras. genast se att För grunder avses i första stycket l och 2 skall bestämmelserna som grundernas innehåll i 7 kap. 5 § försäkringsrörelselagen 1982:713 om tillämpas. Grunder i första stycket 7 skall innehålla regler för besom avses räkning och fördelning återbäring samt användning av återbäringsav

36 F Öifatmingsförslag

fonden. Utfastelse om återbäring får inte göras på annat sätt än som följer av reglerna om tilldelning återbäring. av För sådan livränta eller sjukränta enligt 1 kap. 3 § första stycket som tillhör skadeförsäkring skall grunder upprättas för beräkning premieav reserv och rätt till återköp. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter hur grunderna redaktionellt om skall ställas upp och om vad redogörelsen enligt femte stycket skall innehålla.

Övergångsgrunder

5 § För livförsäkring eller för sådan livränta eller sjukränta som enligt 1 kap. 3 § första stycket tillhör skadeförsäkring får särskilda premiereservgrunder övergångsgrunder upprättas enligt vad som föreskrivs i

7 kap. 6 § försäkringsrörelselagen 1982:713.

Skyldighet att tillställa Finansinspektionen grunder m.m.

6 § Senast när grunder för livförsäkring börjar användas skall de tillställas Finansinspektionen. Till grunderna skall fogas redogörelse en för de konsekvenser grunderna får för medlemmarna och försäkringsföreningen. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om vad redogörelsen skall innehålla. Bestämmelserna i första stycket gäller också vid ändring av grunder.

Försäkringstekniska riktlinjer

7 § En försäkringsförening skall upprätta riktlinjer för placering av medel som används för skuldtäckning. Medlemmar och den som avser att ansöka om medlemskap i föreningen skall informeras det huvudsakliga innehållet i riktlinjerna, om

om det inte med hänsyn till försäkringens särskilda beskaffenhet saknas

anledning till sådan information. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen skall meddela föreskrifter om skyldigheten att lämna information och om vilka försäkringar som inte skall omfattas informationsskylav digheten.

F örfaztningsförslag 37

Register för skuldtäckning

8 § En försäkringsförening skall föra ett register som vid varje tidpunkt utvisar de tillgångar används för skuldtäckning och tillgångarnas som värde. Om tillgång, antecknats i registret har upplåtits med sådan en som rätt att dess fulla värde inte kan utnyttjas För skuldtäckning, skall detta antecknas i registret.

Förbud att ingå borgen m.m.

9 § En Försäkringsförening får inte ingå borgen eller ställa annan säkerhet, inte Finansinspektionen medger det för visst fall. om

Tillstånd att avvika från kravet på minsta medlemsantal

Försäkringsförening har inlett sin verksamhet kan Finansin- 10 § När en spektionen bestämma att minsta antalet medlemmar i föreningen tillfälligt får lägre än vad i 2 kap. l § första stycket, om det vara som anges finns särskilda skäl för det.

Kreditj äv

11 § Försäkringsföreningar skall tillämpa bestämmelserna om kreditjäv i 12 kap. 12 och 13 försäkringsrörelselagen 1982:713.

Begränsning försäkringsförenings rätt att äga aktier m.m. av 12 § En försäkringsförening får inte utan Finansinspektionens medgivande äga än tjugondel aktierna i svenskt eller utländskt akmer en av tiebolag eller, rösterna har olika röstvärde, större antal än att rösteom talet för aktierna utgör högst tjugondel röstetalet för samtliga aken av tier. Tillhör försäkringsföreningen koncern, skall bestämmelsen en gälla koncernen. Beträffande försäkringsförenings rätt att äga aktier eller andelar i företag driver någon form finansiell verksamhet gäller 7 kap. som av 17a§ försäkringsrörelselagen 1982:713. Vid tillämpningen av bestämmelserna skall iakttas, att vad där sägs om livförsäkringsbolag i stället skall avse försäkringsförening som uteslutande eller så gott som uteslutande meddelar försäkring som avses i 1 kap. 2 § andra stycket. Andra försäkringsföreningar skall vid tillämpningen av bestämmelserna anses som skadeförsäkringsbolag.

38 Författningsförslag

Användning av finansiella instrument

13 § Optioner och terminskontrakt eller andra liknande finansiella instrument får användas för att sänka den finansiella risken i försäken

ringsförening. Sådana instrument får dessutom användas för att effektivisera förvaltningen föreningens tillgångar detta kan ske

av om utan att föreningens risker överstiger risknivå är förenlig med kraven på en som

en sund försäkringsverksamhet.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela föreskrifter tillämpningen bestämmelserna i om av första stycket.

Intressegemenskap mellan försäkringsförening och aktiebolag eller

ekonomisk förening

14 § Om det föreligger intressegemenskap mellan å sidan för-

ena en

säkringsförening och å andra sidan ett aktiebolag eller ekonomisk

en förening, får Finansinspektionen förelägga aktiebolaget eller förening-

en att avge en särskild redovisning över intressegemenskapen. Sådant föreläggande får dock meddelas endast det behövs med hänsyn till

om

tillsynen över försäkringsverksamheten och regeringen lämnat sitt

om samtycke till det. Redovisningen skall enligt anvisningar Fiavges av nansinspektionen.

5 kap. F

örsäkringsföreningens organisation

Försäkringsföreningens ledning

1 § Följande bestämmelser förenings ledning i 6 kap. lagen om

1987:667 ekonomiska föreningar skall tillämpas försäkringsfö-

om reningar: 1 § om styrelseledamöternas antal, deras tillsättande, mandattiden,

suppleanter och arbetstagarrepresentanter, dock med den avvikel-

sen att minst hälften styrelsens ledamöter skall väljas på föreav ningsstämma eller utses organisation kan företräda av som anses medlemmarna,

2 § om styrelseuppdragets upphörande i förtid,

3 § om utseendet verkställande direktör och vice verkställande diav rektör, 4 § om behörighetsvillkor för verkställande direktör och styrelseledamöter,

F örfattningsförslag 39

5 § om anmälan av aktieinnehav, 7 § informationsskyldighet i koncemförhållanden, om styrelseordförande, styrelsesammanträden och styrelseproto- 8 § om koll, dock med den avvikelsen att förbudet att ordförande skall vara gälla för samtliga anställda i en försäkringsförening, 9 § styrelsens beslutförhet, styrelsebeslut och undertecknande av om handlingar, 10 §om jäv, 1 1 §om ställföreträdare och firmateckning, 12 §om verkställande direktörens rätt att företräda föreningen och teckna dess firma, 13 §om otillåtna åtgärder och lydnadsplikt, 14 §om överskridande ställföreträdares befogenhet, av 15 §om registreringsanmälan, dock skall vid tillämpningen av bestämmelserna iakttas att hänvisningen i andra stycket till 2 kap. 3 § i stället skall avse 2 kap. 8 § denna lag.

Styrelsens och verkställande direktörens uppgifter

2 § Styrelsen för försäkringsföreningens organisation och för svarar förvaltningen försäkringsföreningens angelägenheter. Verkställande av direktören skall sköta den löpande förvaltningen enligt de riktlinjer och anvisningar styrelsen meddelar. Verkställande direktören får desssom utom utan styrelsens bemyndigande vidta åtgärder som med hänsyn till omfattningen och försäkringsföreningens verksamhet är osedarten av vanliga eller stor betydelse, styrelsens beslut inte kan avvaktas av om utan väsentlig olägenhet för försäkringsföreningens verksamhet. I sådant fall skall styrelsen så snart möjligt underrättas om åtgärden. som Styrelsen skall till att organisationen i fråga om bokföringen och se medelsförvaltningen även innefattar en tillfredsställande kontroll. Verkställande direktören skall sörja för att försäkringsföreningens bokföring fullgörs i överensstämmelse med lagen 1995:1560 om årsredovisning i försäkringsföretag och andra författningar och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt. Styrelsen skall fastställa sådana riktlinjer anges i 4 kap. 7 § som första stycket och se till att de följs. Styrelsen skall fortlöpande pröva om riktlinjerna behöver ändras. Styrelsen för att uppgifter enligt 10 kap. 2 § tredje stycket ansvarar lämnas och att informationsskyldigheten enligt 4 kap. 7 § andra stycket fullgörs. Beslut antagande och ändring av grunder fattas av styrelsen. om

40 F Örfattningsförslag

Aktuarie

3 § l försäkringsföreningar meddelar livförsäkring skall de försäk-

som ringstekniska utredningarna och beräkningarna utföras under överinseende av en aktuarie. Finansinspektionen meddelar föreskrifter villkoren för behörigom het att tjänstgöra som aktuarie. Inspektionen kan i särskilt fall medge undantag från dessa villkor. Styrelsen eller verkställande direktören skall, när aktuarie antaen

gits eller frånträtt sin befattning, genast anmäla detta för registrering.

Sådan anmälan kan också aktuarien. göras av

Rätt att delta i föreningsstämman

4 § Föreningsmedlemmars och garanters rätt att besluta i försäkringsföreningens angelägenheter utövas vid föreningsstämman. Varje medlem har en röst, inte annat i stadgarna. om anges Av 5 § framgår att föreningsstämmans befogenheter kan helt eller delvis överlämnas åt särskilt valda fullmäktige.

Ombud och biträde för medlemmar och garanter

5 § Medlemmarnas och garanternas rätt vid föreningsstämman utövas av dessa personligen eller ombud med skriftlig fullmakt. Sådan genom fullmakt gäller högst ett år från utfärdandet. Om stadgarna innehåller bestämmelser att medlemmarnas rätt att besluta forsäkringsföreom ningens angelägenheter skall tillkomma särskilt valda fullmäktige, får medlemmarna inte utöva någon beslutanderätt vid föreningsstämma. Minst hälften fullmäktige skall utses föreningens medlemmar av av eller av organisation kan företräda medlemmarna. Fullmäksom anses tige får inte ombud. rösta genom Varje medlem, fullmäktige eller garant kan vid föreningsstämman medföra högst ett biträde.

Övriga bestämmelser om föreningsstämman

6 § Följande bestämmelser föreningsstämma i 7 kap. lagen om

1987:667 om ekonomiska föreningar skall tillämpas på försäkringsfö-

reningar: 3 § om jäv, dock skall vad där sägs medlem även om avse garant som

är röstberättigad, 4§ om tid för ordinarie föreningsstämma och obligatoriska ärenden

på stämman,

F örfattningsförslag 41

5 § om extra föreningsstämma, 6 § medlems rätt att få ärende behandlat vid en föreningsstämma, om 7§ skyldighet att kalla till föreningsstämma, dock skall vid tillom lämpningen bestämmelserna iakttas att vad som där sägs om av länsstyrelsen i stället Finansinspektionen, skall avse 8§ tid och sätt för kallelse till föreningsstämma, dock med den om avvikelsen att vad där sägs innehavarna förlagsandelar i om av stället skall garanter som är röstberätttigade samt att vid tillavse lämpningen bestämmelserna skall hänvisningen i andra stycket av

2 a till 15 § första eller andra stycket i stället avse 7 § första eller

andra stycket detta kapitel, 9 § verkan att bestämmelserna om kallelse till föreningsstämma om av och handlingars tillhandahållande inte iakttas, 10 § föreningsstämmans öppnande, röstlängd och stämmoprotokoll, om dock med den avvikelsen att vad där sägs innehavarna av förom lagsandelar i stället skall avse garanter som är röstberättigade, frågerätt på föreningsstämma, 1 l § om medlems beslutsfattande på föreningsstämma, dock skall vid tillämp- 13 § om ningen bestämmelserna iakttas att hänvisningen i andra stycket av till 14 och 15 §§ i stället skall avse 7 § detta kapitel,

16 § om otillåtna beslut, 17 § talan mot föreningsstämmobeslut, dock med den avvikelsen att om vad där sägs innehavare förlagsandelar i stället skall avse om av garanter är röstberättigade, som 18 § styrelsetalan mot föreningen och skiljeklausul i stadgarna, om dock att vad där sägs innehavare av förlagsandel i stället skall om garant som är röstberättigad. avse

Ändring av försäkringsfdrenings stadgar

7 § Beslut att ändra stadgarna fattas föreningsstämman. Beslutet är av giltigt samtliga röstberättigade i föreningen har förenat sig om det. om Beslutet är även giltigt, det har fattats på två på varandra följande om stämmor och på den stämman biträtts minst två tredjedelar av senare av de röstande. Innebär beslutet grund för medlemskaps upphörande att ny införs, och skall det gälla även dem är medlemmar i föreningen som när frågan avgörs, är beslutet dock giltigt endast beslutet den om stämman biträtts samtliga röstande. senare av Ett beslut sådan ändring stadgarna som innebär nya beom en av stämmelser fördelning tillgångarna vid en förenings upplösning om av skall fattas i samma ordning som beslut enligt 6 kap. 1

42 F örfattningsförslag

Har i stadgarna tagits ytterligare villkor för ändring stadgarna av gäller det villkoret. Ett beslut ändring stadgarna skall genast anmälas för registreom av ring sedan ändringen har stadfästs. Beslutet får inte verkställas förrän registrering har skett.

Allmänna bestämmelser om revision

8 § Följande bestämmelser revision i 8 kap. lagen 1987:667 om om

ekonomiska föreningar skall tillämpas på försäkringsforeningar:

1 § om revisorernas antal, deras tillsättande, mandattiden, underrättelse och revisorssuppleanter, dock med den avvikelsen försäkatt en

ringsförening skall ha minst två revisorer,

3 § om allmänna behörighetskrav och allmänna kvalifikationskrav for revisorer, om revisionsbolag samt revisor i koncern, om 5 § om auktoriserad och godkänd revisor, 7 § om revisorsjäv,

8 § om revisorsuppdragets upphörande, dock med den avvikelsen

att

styrelsen för en försäkringsförening får, när revisors uppdrag

en upphör i förtid eller revisorn anledning inte kan utöva sitt av annan uppdrag, i stället för att vidta åtgärder för tillsättande av en ny re-

visor, anmäla förhållandet för Finansinspektionen förslag

som av styrelsen skall utse revisor under tiden fram till nästa en ny 0rdinarie föreningsstämma, 10 §om revisorernas granskning och dess omfattning, 11 §om revisorernas rätt till upplysningar och biträde, 12 §om revisorernas påteckning på årsredovisningen och koncernredovisningen, 15 §om revisorernas rätt och skyldighet att närvara vid föreningsstäm-

ma, 16 §om revisorernas tystnadsplikt och upplysningsskyldighet, dock

med den avvikelsen att upplysningsskyldigheten enligt andra styck-

et 2 inte skall avse granskare.

Revisionsberättelse

9 § Revisorerna skall för varje räkenskapsår revisionsberättelse avge till föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande, huruvida årsredovisningen upprättats i överensstämmelse med lagen 1995:1560 om

årsredovisning i försäkringsföretag. Innehåller inte årsredovisningen

F örfattningsförslag 43

sådana upplysningar som skall lämnas enligt nämnda lag, skall revisodet kan ske, lämna behövliga upplysningar i rerna ange detta och, om sin berättelse. Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller försummelse, kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger en styrelsesom ledamot eller verkställande direktören till last eller styrelseledaatt en mot eller verkställande direktören på annat sätt handlat i strid med denlag, lagen årsredovisning i försäkringsföretag eller stadgarna, na om skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla ett uttalande i fråga ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och om verkställande direktören. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen anteckna de upplysningar de önskar meddela medlemmarna och som garanterna. Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande balansräkningen och resultaträkningen det i förav samt om valtningsberättelsen framställda förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust. I moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelbeträffande koncernen. Härvid skall första fjärde styckena tillämse pas.

Revisors erinringar

10 § De erinringar som revisor framställt till styrelsen eller verkställande direktören skall antecknas i ett protokoll eller någon annan handling som skall överlämnas till styrelsen och bevaras av denna på betryggande sätt.

Anmälan om att revisor eller revisorssuppleant utsetts

11 § När revisor eller revisorssuppleant utsetts skall anmälan om detta genast göras till Finansinspektionen. Om han valts föreningsstämskall anmälan göras styrelsens försorg. I annat fall skall man genom anmälan göras den utsett honom. Närmare föreskrifter om såav som dan anmälan meddelas av inspektionen.

Revisorer förordnade av Finansinspektionen

12 § Finansinspektionen får förordna en eller flera revisorer att med övriga revisorer delta i revisionen. Inspektionen kan när som helst återkalla förordnandet.

44 F örfattningsförslag

En revisor som förordnats Finansinspektionen skall iaktta de föav reskrifter som inspektionen meddelar. Arvode skall betalas försäkav ringsforeningen med belopp inspektionen bestämmer. som

Anmälan till Finansinspektionen när reglerna utseende om av revisor åsidosatts

13 § Styrelsen skall, inte rättelse utan dröjsmål sker den om genom som utser revisor, göra anmälan hos Finansinspektionen om auktoriserad eller godkänd revisor inte är utsedd enligt 8 om en revisor är obehörig enligt 8 om en bestämmelse i stadgarna om antalet revisorer eller revisoom rers behörighet ha åsidosatts.

Anmälan enligt första stycket kan göras av envar.

Revisors rapporteringsskyldighet till Finansinspektionen

14 § Om revisorn vid fullgörandet sitt uppdrag i försäkringsföreav ningen får kännedom förhållanden om som kan utgöra en väsentlig överträdelse de författningar reglerar av som

försäkringsföreningars verksamhet,

kan påverka försäkringsföreningens fortsatta drift negativt, eller kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen eller resultaträkningen fastställs eller till anmärkning enligt 9 § tredje stycket skall revisorn omgående rapportera detta till Finansinspektionen.

6 kap. Likvidation och

upplösning

Frivillig likvidation

l § Föreningsstämman kan besluta att försäkringsföreningen skall träda i likvidation. Ett beslut om likvidation är giltigt endast samtliga röstberättigaom de har förenat sig beslutet eller detta har fattats två på varandra om följande föreningsstämmor och på den stämman biträtts minst senare av två tredjedelar de röstande. av Längre gående villkor för att beslutet skall bli giltigt får föreskrivas i stadgarna. Likvidationen inträder omedelbart eller den dag senare som föreningsstämman beslutar.

F örfattningsförslag 45

beslut likvidation kan dock alltid fattas med enkel majoritet, Ett om det gäller beslut enligt 23 § andra stycket eller om det föreligger om ett grund för tvångslikvidation enligt 2 eller 4 Vid lika röstetal utgörs beslut den mening ordföranden biträder. Ett beslut stämmans av som likvidation enligt detta stycke har omedelbar verkan. om

Tvångslikvidation då medlemsantalet nedgår under minimum

antalet föreningsmedlemmar går ned under det lägsta antal som 2 § Om föreskrivs i 2 kap. l § första stycket eller Finansinspektionen besom enligt 4 kap. 10 skall styrelsen omedelbart anmäla detta till stämt inspektionen. Inspektionen skall pröva försäkringsföreningen skall om sin verksamhet. Om inspektionen lämnar medgivande till få fortsätta skall inspektionen föreskriva de villkor skall gälla och bedetta, som antal minsta medlemmar för föreningen. Om inspektionen stämma nytt medge föreningen fortsätta verksamheten, skall föbeslutar att inte att reningen träda i likvidation.

Personligt betalningsansvar

styrelseledamöterna underlåter att fullgöra vad åligger 3 § Om som de och andra med vetskap denna underdem enligt 2 § svarar som om

låtenhet handlar på föreningens vägnar solidariskt för de förpliktelser

för föreningen. En styrelseledamot undgår dock ansom uppkommer han visar underlåtenheten inte beror försummelse av svar, om att

Solidariskt för de förpliktelser uppkommer för fö-

honom. ansvar som inträder för sådana medlemmar när likvidationsreningen även som, föreligger enligt 2 med vetskap likvidationsplikten deltar i plikt om beslut att fortsätta föreningens verksamhet.

Övriga fall av tvångslikvidation

skall förordna att försäkringsföreningen skall träda i likvida- 4 § Rätten tion, om likvidationsskyldighet föreligger enligt 2 § eller stadgarna och nåuppgift föreningen trätt i likvidation inte införs i försäkgon om att inom veckor från det att denna skyldig-

ringsföreningsregistret sex

het inträtt, föreningen efter konkurs avslutats med överskott inte inom en som föreskriven tid har fattat beslut likvidation enligt 23 eller om Finansinspektionen återkallat koncessionen.

46 Författningsförslag

Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, det styrks att om likvidationsgrunden har upphört under ärendets handläggning i första instans. Frågor om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan Fiav nansinspektionen eller på ansökan styrelsen, styrelseledamot, verkav ställande direktören, Föreningsmedlem eller röstberättigad inte är som medlem. l de fall i första stycket 2 prövas frågan även som avses ansökan av borgenär eller rätt kan beroende av annan vars vara av att det finns någon som kan företräda föreningen.

Förfarandet hos rätten

5 § Görs ansökan eller anmälan i 4 § tredje stycket, skall som avses bestämmelserna om förfarandet hos rätten i ll kap. 5 § lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar tillämpas, dock skall även Finansinspektionen kallas till rätten, då frågan skyldighet för försäkom

ringsföreningen att träda i likvidation skall prövas.

Kostnader för delgivning m.m.

6 § Har sökanden haft kostnader för delgivning eller kungörelse samt för expeditioner i ett ärende enligt 2 eller 4 skall kostnaderna betalas

av försäkringsföreningens medel, föreningen förpliktas träda i lik-

om vidation eller rätten i annat fall finner det skäligt. När anmälan har

gjorts av Finansinspektionen, skall dessa kostnader betalas försäk-

av ringsföreningen eller, föreningen saknar tillgångar, om av staten.

Utseende av likvidatorer

7 § Föreningsstämman eller den domstol fattar beslut att försäksom ringsföreningen skall träda i likvidation enligt 4 § första stycket skall samtidigt utse eller flera likvidatorer. I fall i 4 § första en som avses

stycket 1 och 2 skall domstolen i stället förelägga föreningen inom

att viss tid, dock minst sex veckor, till domstolen inkomma med bevis om att föreningsstämman har utsett likvidator. Har något beslut detta om inte registrerats inom denna tid skall domstolen utse likvidator. I stadgarna kan föreskrivas att dessutom eller flera likvidatorer skall tillen sättas något annat sätt. Likvidatorerna träder i styrelsens och verkställande direktörens ställe och har i uppgift att genomföra likvidationen.

Saknar en försäkringsförening trätt i likvidation, till registret

som anmälda behöriga likvidatorer, skall rätten förordna eller flera likvien

F Örfattningsförslag 47

datorer efter anmälan Finansinspektionen eller på ansökan av medav lem eller röstberättigad inte är medlem eller borgenär eller annan som rätt kan beroende att det finns någon som kan företräda vars vara av föreningen. Likvidatorerna skall genast anmäla likvidationsbeslutet för registre-

ring.

Likvidator förordnad Finansinspektionen av

8 § Finansinspektionen skall det behövs förordna en likvidator att om tillsammans med de övriga likvidatorerna genomföra likvidationen. När försäkringsförening meddelar livförsäkring trätt i likvidation, en som skall sådan likvidator alltid förordnas. Föreningens firma tecknas av en den likvidator inspektionen förordnat i förening med annan som som äger teckna firman. Bestämmelserna i denna lag likvidator skall tillämpas den om likvidator har utsetts Finansinspektionen. Sådan likvidator får som av endast entledigas inspektionen. Ersättare får inte förordnas av rätten. av En likvidator har förordnats Finansinspektionen har rätt till som av arvode föreningen. Arvodet bestäms av inspektionen. av

Likvidatorerna m.m.

9 § Bestämmelserna styrelse och styrelseledamöter i denna lag och om lagen 1995:1560 årsredovisning i försäkringsföretag skall tillämom likvidatorerna, i den mån inte annat följer av detta kapitel. pas Ett uppdrag att revisor upphör inte genom att föreningen träder vara i likvidation. Bestämmelserna i 5 kap. 8 14 skall tillämpas under likvidationen. Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvidationen onödigt fördröjs.

Föreningsstämma under likvidationen

10 § I fråga föreningsstämma under likvidationen skall bestämmelom i denna lag föreningsstämma tillämpas, i den mån inte annat serna om följer av detta kapitel.

Föreningsledningens redovisningsskyldighet

11 § När försäkringsföreningen har trätt i likvidation skall styrelsen och verkställande direktören genast redovisning for sin förvaltning avge en föreningens angelägenheter under den tid for vilken redovisningsav

48 F örfattningsförslag

handlingar inte förut har lagts fram på föreningsstämma. Redovisningen skall läggas fram på föreningsstämma så det kan ske. Bestämsnart

melserna om årsredovisning och revisionsberättelse

skall tillämpas. Om tiden även omfattar det föregående räkenskapsåret, skall en särskild redovisning för detta år. l moderförening avges en skall denna

särskilda redovisning även omfatta koncernredovisning.

Kallelse på okända borgenärer

12 § Likvidatorerna skall genast söka kallelse försäkringsförening-

ens okända borgenärer.

Avyttring av egendom m.m.

13 § Vid förvaltningen under likvidationen skall bestämmelserna

i 11 kap. 11 § första stycket lagen 1987:667 ekonomiska

om föreningar

tillämpas.

Årsredovisning, revision och föreningsstämma under likvidationen

14 § Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår årsredovisavge en ning, som skall läggas fram pâ den ordinarie föreningsstämman för

godkännande. I fråga stämman och redovisningen skall

om bestämmelserna i 5 kap. 6 § fastställelse resultaträkningar och balansräkom av ningar samt dispositioner vinst eller förlust av inte tillämpas. Bestämmelserna i 5 kap. 17 23 och 6 kap. 2 §

- årsredovisningslagen

1995:1554 samt 5 kap. 2 § 7-8 och 6 kap. 2 och 3 §§ lagen

1995:1560 årsredovisning i försäkringsforetag behöver inte

om heller tillämpas.

I balansräkningen tas det kapitalet i

egna upp en post. Tillgångarna får inte tas till ett högre värde de beräknas upp än in-

bringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om tillgång

en kan

beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp det i än balansräkningen

upptagna värdet eller om för skuld och likvidationskostnad kan en en beräknas åtgå ett belopp väsentligt avviker från den redovisade som avsättningen eller skulden, skall vid tillgångs-, avsättnings- eller skuldposten det beräknade beloppet inom linjen. anges

Förbud att anta medlemmar nya m.m.

15 § Om försäkringsförening trätt i likvidation eller försatts

en i konkurs får inte nya medlemmar antas eller förskott på framtida förmåner

Författningsförslag 49

lämnas. En medlem har vid sin avgång ur föreningen rätt att få ut del av tillgångarna endast medlemmen avgått innan beslutet om likvidaom tion eller konkurs fattats av föreningen eller meddelats av rätten. Sedan beslutet likvidationen eller konkursen fattats av föreningom eller meddelats rätten får inte de avgifter samt de försäkringsforen av måner förfaller till betalning efter denna tidpunkt utkrävas eller som utges. Livräntebelopp förfallit till betalning efter beslutet om likvisom dation får dock utbetalas, försäkringsfallet inträffat innan likvidaom tionsbeslutet och utbetalning kan ske utan borgenärernas, de övriga medlemmarnas eller förmånsberättigades rätt försämras. Har beslutet likvidation fattats på flera foreningsstämmor gäller om vad sagts i första stycket andra meningen och andra stycket beslusom tet sista stämman.

Skifte försäkringsföreningens behållna tillgångar

av

16 § Vid skifte försäkringsforeningens behållna tillgångar skall beav stämmelserna skiftande tillgångar i 11 kap. 13 § första stycket om av lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar tillämpas.

Återbäringsskyldighet

17 § Om tillgångarna fördelats eller överlämnats till någon som enligt stadgarna är berättigad att överta dem utan att betalning för skuld erlagts eller innehållits, är den uppburit något till nackdel för en borsom genär skyldig att återbetala vad han därigenom fått föreningen inte om kan fullgöra sina förpliktelser. Detsamma gäller de innehållna om medlen inte räcker till för att betala skulderna. Livräntebelopp betalas ut med tillämpning av 15 § andra stycksom

et skall återbetalas, om utbetalningen är till nackdel för borgenär, med-

lem eller annan förmånsberättigad. För den brist kan uppkomma när belopp skall återbetalas är liksom vidatorerna ansvariga efter de grunder för skadeståndsskyldighet som anges i 8 kap. 1 och 4 §§.

Talan mot försäkringsföreningen samt förlorad rätt till skiftad

egendom

18 § De föreningsmedlemmar vill klandra skiftet skall väcka talan som mot försäkringsföreningen senast tre månader efter det att slutredovisning lades fram på föreningsstämman.

50 Författningsförslag

I fråga om återbetalningsskyldighet och likvidators ansvarighet om skall 17 § tillämpas. Om en medlem inte inom fem år efter det att slutredovisning lades fram föreningsstämman har anmält sig för att lyfta vad han erhållit vid skiftet, har han förlorat sin rätt till detta. Om medlen är ringa i förhållande till de skiftade tillgångarna, kan rätten anmälan likvidaav torema och efter hörande av Finansinspektionen förordna att medlen skall tillfalla allmänna arvsfonden. I annat fall skall 21 § tillämpas.

Likvidatorernas slutredovisning och revisionsberättelse m.m. 19 § Vid slutredovisningen av likvidatoremas förvaltning skall bestämmelserna i 11 kap. 14 § första stycket lagen 1987:667 ekoom nomiska föreningar tillämpas. Efter det att revisionsberättelsen har avlämnats till likvidatorema skall dessa genast kalla röstberättigade till föreningsstämma för en granskning av slutredovisningen. Slutredovisningen med bifogade re-

dovisningshandlingar och revisionsberättelsen skall hållas tillgängliga

och sändas till röstberättigade enligt bestämmelserna i 5 kap. 6 § samt läggas fram stämman. Föreskrifterna i 5 kap. 6 § beslut föreom ningsstämma om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören skall tillämpas på likvidatorema.

Upplösning av föreningen genom slutredovisning m.m. 20 § När likvidatorema har lagt fram slutredovisningen, är försäkringsföreningen upplöst. Detta förhållande skall genast anmälas för registrering. En tiondel av samtliga röstberättigade kan dock begära hos likvidatorerna att en föreningsstämma inkallas för att behandla frågan huruvida talan skall väckas enligt 8 kap 5 Om sådan stämma inte en sammankallas i föreskriven ordning, skall Finansinspektionen anmälan av en styrelseledamot, verkställande direktören, revisor eller någon en röstberättigad genast pâ föreningens bekostnad sammankalla stämman i den ordning som sägs i 5 kap. 6

Om likvidatorema finner att försäkringsföreningen är på obestånd

och inte kan betala likvidationskostnaderna skall de ansöka att föom reningen försätts i konkurs.

Författningsfärslag 51

Fortsatt likvidation

21 § Vid behov likvidationsåtgärd efter försäkringsföreningens av upplösning skall bestämmelserna i 11 kap. 16 § första tredje mening- lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar tillämpas. arna

Upphörande likvidationen och återupptagande av av försäkringsiöreningens verksamhet

22 § Om försäkringsförening har trätt i likvidation på grund av föreen ningsstämmans beslut, kan stämman sedan revisorerna har avgett yttrande besluta att likvidationen skall upphöra och föreningens verksamhet återupptas. Ett sådant beslut får dock inte fattas, om det finns anledning till likvidation på grund av denna lag eller stadgarna eller om utskiftning har ägt Beslut att återuppta verksamheten får inte rum. om fattas det inte finns full täckning för föreningens förpliktelser. om När beslut enligt första stycket fattas, skall en styrelse samtidigt väljas. Föreningsstämmans beslut om likvidationens upphörande och val av styrelse skall likvidatorerna genast anmäla för registrering. Beslutet får inte verkställas förrän registrering har skett. Om ett likvidationsbeslut som avses i 2 eller 4 § har blivit upphävt dom eller ett beslut domstol som har vunnit laga genom en av kraft, skall likvidatorerna genast anmäla detta för registrering samt kalla till föreningsstämma för val av styrelse. När likvidation har upphört enligt denna paragraf, skall 19 § tillämpas.

Konkurs

23 § Om försäkringsförening är försatt i konkurs och denna avslutas en utan överskott, är föreningen upplöst när konkursen avslutas. Om det finns överskott, skall föreningsstämman inom en månad från det att konkursen avslutades besluta att föreningen skall träda i likvidation. Om inte ett sådant beslut fattas gäller 4 Var föreningen i likvidation när den försattes i konkurs skall likvidationen fortsättas enligt 21 konkursen avslutas med överskott. om

Registrering av beslut om konkurs m.m.

24 § Om försäkringsförening försätts i konkurs skall rätten för reen gistrering underrätta Finansinspektionen beslutet, vem som har utom

52 F örfattningsförslag

setts till konkursförvaltare och vilken tillsynsmyndighet utövar som tillsyn över förvaltningen. Under konkursen företräds föreningen konkursgäldenär den som av styrelse och verkställande direktör eller de likvidatorer finns vid som konkursens början. Även under konkursen gäller dock bestämmelserna i denna lag rätt att avgå, entledigande och nytillsättning. om om om När en konkurs har avslutats skall rätten genast för registrering underrätta Finansinspektionen samt ange om något överskott finns eller inte. Rätten skall även för registrering underrätta Finansinspektionen när högre rätt har upphävt ett beslut att försätta föreningen i konkurs.

Allmänt ombud

25 § När en forsäkringsförening är i konkurs kan Finansinspektionen

förordna ett allmänt ombud. Det allmänna ombudet skall konkurssom förvaltare delta i konkursboets förvaltning tillsammans med den eller de förvaltare utses enligt konkurslagen 1987:672. som Det allmänna ombudet kan beträffande medförvaltare sådan göra en framställning i 7 kap. 5 § konkurslagen. som avses Även beslut delning boets förvaltning har fattats, får det om om av allmänna ombudet delta i förvaltningen i dess helhet. Om arvode till det allmänna ombudet gäller bestämmelserna i konkurslagen om arvode till konkursförvaltare.

Betalning till garanter i iörsäkringsföreningar

26 § Vid en försäkringsförenings likvidation eller konkurs får garant en inte erhålla betalning av föreningens tillgångar för fordran avseende inbetalt garantikapital förrän föreningens övriga skulder har blivit fullt

betalda eller erforderliga medel avsatts till detta.

Ombud för bevakning av panträtt

27 § Ett allmänt ombud skall till att medlemmarna i försäkringsse en förening kommer i åtnjutande den förmånsrätt följer med medav som

lemskapet.

1998:82 Författningsförslag 53 SOU

Avtal överlåtelse försäkringsbestånd vid likvidation eller

om av konkurs

28 § När försäkringsförening har trätt i likvidation eller försatts i en konkurs, skall beståndet livförsäkringar möjligt överlåtas till en av om eller flera andra Försäkringsgivare som antingen är svensk försäkringsförening, en ett svenskt försäkringsbolag, eller utländsk försäkringsgivare har koncession i Sverige eller en som är auktoriserad i ett land inom EES. som

avtal överlåtelse skall godkännas Finansinspektionen för att Ett om av bli giltigt.

Genomförandet beståndsöverlåtelsen av

29 § Vid överlåtelse försäkringsbestånd enligt 28 § skall Finansinav spektionen iaktta vad föreskrivs i 14 kap. 26a 26b §§ försäkringssom rörelselagen 1982:713.

Utebliven beståndsöverlåtelse

30 § Om inte försäkringsbeståndet i fall i 28 § har överlåtits som avses inom år från likvidations- eller konkursbeslutet, får tillgångarna ett säljas och medlen fördelas mellan medlemmarna. Över avvecklingen och fördelningen skall upprättas en plan, som skall godkännas av Finansinspektionen.

7 kap. Fusion, frivillig överlåtelse av försäkringsbestånd

och inlösen aktier i dotteraktiebolag

av

Fusion genom absorption

1 § Genom avtal fusion kan försäkringsförening den överlå-

ett om en

tande föreningen i annan försäkringsförening den överta-

upp en gande föreningen. En sådan fusion innebär att medlemmarna i den överlåtande föreningen blir medlemmar i den Övertagande föreningen, den överlåtande föreningen upplöses utan likvidation samt att dess att försäkringsrörelse med tillgångar och skulder övertas av den överta-

gande föreningen. Avtalet skall för att bli giltigt godkännas av före-

ningsstämman i den överlåtande föreningen.

54 F örfattningsförslag

Fusion kan ske, trots att den överlåtande föreningen har i likviträtt dation. I ett sådant fall skall likvidationen avslutas godkännande när av fusionen enligt 7 § har registrerats.

Handlingar som skall hållas tillgängliga för de röstberättigade

2 § Följande handlingar skall hållas tillgängliga för de röstberättigade i den överlåtande föreningen under minst vecka före den förenings-

en stämma vid vilken frågan godkännande fusionsavtalet skall beom av handlas samt läggas fram på stämman:

förslag till föreningsstämmans beslut,

fusionsavtalet, en redogörelse styrelsen i den överlåtande föreningen för de av om-

ständigheter kan vikt vid bedömningen förslagets

som vara av av

lämplighet för föreningen,

4. ett yttrande revisorerna över styrelsens redogörelse enligt av samt

avskrift av den Övertagande föreningens årsredovisning för det

se-

naste räkenskapsåret, försedd med anteckning föreningsstäm-

om

mans beslut rörande föreningens vinst eller förlust, avskrift

samt av revisionsberättelsen för räkenskapsår. samma

Skall den överlåtande föreningens årsredovisning inte behandlas

den

stämma som anges i första stycket eller har den Övertagande föreningens årsredovisning för det senaste räkenskapsåret inte behandlats

på en

stämma i den föreningen, skall i stället för de handlingar i

som anges

första stycket 5 följande handlingar hållas tillgängliga och läggas fram

på den förstnämnda stämman i enlighet med vad i första som anges stycket:

avskrift av föreningens senaste årsredovisning, försedd med anteckning om föreningsstämmans beslut rörande föreningens vinst eller

förlust, samt avskrift revisionsberättelsen för det år årsredovisav ningen avser,

en av föreningens styrelse undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig betydelse för föreningens ställning har inträffat

som

efter det att årsredovisningen har

avgetts, samt ett av revisorerna avgivet yttrande över styrelsens redogörelse enligt

Handlingar skall genast sändas till sådan röstberättigad begär det som och uppger sin postadress.

Författningsförslag 55

Fusion genom kombination

3 § Genom ett avtal fusion kan två eller flera försäkringsföreningar om

de överlåtande föreningarna förenas att bilda en ny förening

genom

den Övertagande föreningen. En sådan fusion innebär att medlemmar-

i de överlåtande föreningarna blir medlemmar i den nya föreningen, na de överlåtande föreningarna upplöses utan likvidation samt att deras att försäkringsrörelse jämte övriga tillgångar och skulder övertas av den föreningen. Avtalet skall för att bli giltigt godkännas föreningsnya av stämman i varje överlåtande förening. Bestämmelserna i 1 § andra stycket skall därvid tillämpas. De handlingar i 2 § första stycket 1-4 och andra stycket som anges 1-3 skall upprättas för varje överlåtande förening. De skall hållas tillgängliga för de röstberättigade i respektive överlåtande förening under minst vecka före den föreningsstämma vid vilken frågan om goden kännande fusionsavtalet skall behandlas. Handlingarna skall genast av sändas till sådan röstberättigad begär det och uppger sin possom tadress. Handlingarna skall läggas fram på stämmorna. Fusionsavtalet skall innehålla ett förslag till stadgar för den nya föreningen och hur styrelse och revisorer skall utses. Om de överange låtande föreningarna godkänner fusionsavtalet, skall de samtidigt i enlighet med fusionsavtalets bestämmelser utse styrelse och revisorer i föreningen. den nya

Föreningsstämmans godkännande av fusionsavtal

4 § Ett beslut godkännande fusionsavtalet är giltigt endast om om av det har biträtts nio tiondelar de röstberättigade eller har fattats av av två på varandra följande föreningsstämmor och den senare stämman har biträtts minst två tredjedelar de röstande. l stadgarna får föreav av skrivas villkor som går längre.

Registrering av fusionsavtal

5 § När fusionsavtalet har slutligt godkänts föreningsstämman skall av det anmälas för registrering hos Finansinspektionen. Vid fusion enligt

3 § skall även valet av styrelse och revisorer anmälas för registrering.

Om detta inte har skett inom fyra månader från stämmans beslut eller inspektionen lagakraftägande beslut har avskrivit en sådan om genom anmälan eller vägrat registrering avtalet, har frågan fusion fallit. av om Hinder mot registrering möter, fusionen har förbjudits enligt om konkurrenslagen 1993:20 eller prövning pågår enligt den lagen. om

56 Författningsförslag

Finansinspektionens tillstånd

6 § Senast två månader efter det att avtalet fusion har registrerats om skall såväl överlåtande Övertagande föreningar ansöka Finansom om sinspektionens tillstånd att verkställa avtalet. Vid fusion enligt 3 § skall föreningarna därjämte underställa inspektionen stadgarna för den nybildade föreningen för stadfästelse och koncession enligt 2 kap. S

Ansökan skall avslås de fusionerande försäkringsföreningarnas

om ekonomiska förhållanden är sådana att fusionen inte kan förenlig anses

med medlemmars eller andra fordringsägares intressen. Vid denna

prövning skall inspektionen tillse att dessa borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, ett sådant skydd behövs med hänsyn till de om

fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden och borgenärerna

inte redan har sådan säkerhet. en

Finansinspektionen kan förelägga försäkringsföreningarna att kom-

ma in med den utredning som är nödvändig för att inspektionen skall kunna fastställa att hinder mot fusion inte föreligger.

Ansvar för pensionsutfástelse vid fusion

7 § Om en pensionsstiftelse eller personalstiftelse hör till den överen låtande föreningen, gäller stiftelsens överförande till den övertaom

gande föreningen bestämmelserna i lagen 1967:531 tryggande

om av pensionsutfástelse

Registrering av tillstånd till verkställighet m.m.

8 § Sedan tillstånd att verkställa fusionsavtalet lämnats, skall Finansinspektionen genast registrera beslutet. När registrering har skett, anses fusionen genomförd och överlåtande förening upplöst. Överlåtande förenings medlemmar blir då medlemmar i den Övertagande föreningen. Samtidigt övergår överlåtande förenings tillgångar och skulder med

undantag för skadeståndsanspråk enligt 8 kap. l 4 till den överta-

gande föreningen.

Finansinspektionen skall förklara att frågan om fusion har fallit,

om någon ansökan enligt 6 § inte har gjorts inom föreskriven tid eller om en sådan ansökan har avslagits.

Även förening upplöst

om en anses enligt första stycket, kan en tiondel av samtliga röstberättigade hos styrelsen begära det hålls att

föreningsstämma för behandling av fråga talan enligt 8 kap. 5

om Om stämman beslutar att väcka talan, skall den samtidigt förordna att föreningen skall träda i likvidation. Beträffande genomförandet likav

F Örfattningsförslag 57

vidationen tillämpas 6 kap. Likvidatorerna behöver dock inte söka kallelse okända borgenärer.

Fusion mellan en forsäkringsförening och ett helägt dotteraktiebolag

9 § Om försäkringsförening äger samtliga aktier i ett dotteraktieboen lag, kan föreningens och bolagets styrelser träffa ett fusionsavtal som innebär att bolaget skall gå i föreningen. Styrelsema skall anmäla upp avtalet för registrering hos Finansinspektionen. Därvid gäller 5-7 i tillämpliga delar.

Dotteraktiebolaget är upplöst när Finansinspektionens beslut om

godkännande enligt 5 § har registrerats.

Inlösen aktier i ett dotteraktiebolag av

10 § Bestämmelserna inlösen aktier i ett dotteraktiebolag i om av 15 kap. 8-12 försäkringsrörelselagen 1982:713 skall tillämpas försäkringsföreningar.

Överlåtelse försäkringsbestånd

av

11 § En försäkringsförening den överlåtande föreningen får med Fi-

nansinspektionens tillstånd helt eller delvis överlåta sitt försäkringsbe-

stånd till Försäkringsgivare den Övertagande försäkringsgiva-

en annan ren. Överlåtelse får ske till svensk försäkringsförening, en ett svenskt försäkringsbolag, eller utländsk Försäkringsgivare har koncession i Sverige eller en som är auktoriserad i ett land inom EES. som

Vid överlåtelse försäkringsbestånd skall bestämmelserna i 15 kap. av 1§ andra fjärde styckena och 2 7 försäkringsrörelselagen - - 1982:713 tillämpas. Vid tillämpningen bestämmelserna skall iaktav tas, att vad där sägs bolagsstämman i stället skall avse föreningsom stämman.

58 Författningsförslag

8 kap. Skadeståndsskyldighet

m.m.

skadeståndsansvar för styrelseledamot m.fl.

l § Styrelseledamot, verkställande direktören och aktuarien är skyldiga att ersätta skada som han i sitt uppdrag uppsåtligen eller oaktsamhet av har förorsakat försäkringsföreningen. Detsamma gäller när skadan till-

fogas en Föreningsmedlem eller någon annan genom överträdelse av denna lag, lagen 1995:1560 årsredovisning i forsäkringsforetag,

om stadgarna eller grunderna.

skadeståndsansvar för revisor och revisionsbolag

2 § En revisor är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 Han ansvarar även for skada som uppsåtligen eller oaktsamhet av orsakas av hans medhjälpare. Om ett revisionsbolag är revisor, åligger ersättningsskyldigheten

detta bolag och den som är huvudansvarig for revisionen.

Medlems och annan röstberättigads skadeståndsansvar

3 § En Föreningsmedlem eller röstberättigad inte är medlem är en som skyldig att ersätta den skada han att medverka till överträsom genom delse av denna lag, lagen 1995:1560 om årsredovisning i försäkringsföretag, stadgarna eller grunderna uppsåtligen eller oaktsamhet av grov tillfogar försäkringsforeningen, medlem eller någon en annan.

Jämkning, solidariskt ansvar och regress

4 § Om någon är ersättningsskyldig enligt 1-3 §§, kan skadeståndet jämkas efter vad är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffensom het, skadans storlek och omständigheterna i övrigt. Skall flera skada, de solidariskt för skadestånersätta samma svarar det i den mån inte skadeståndsskyldigheten har jämkats för någon av dem enligt första stycket. Vad någon har utgett i skadestånd får krävas tillbaka från de andra efter vad är skäligt med hänsyn till omstänsom digheterna.

Skadeståndstalan

5 § Beslut om väckande talan skadestånd till försäkringsföreav om ningen med stöd av 1-3 fattas av föreningsstämman. Därvid skall

Författningsförslag 59

bestämmelserna i 13 kap. 5 § lagen 1987:667 ekonomiska föreom ningar iakttas.

Preskriptionstider

6 § Sådan talan för försäkringsföreningens räkning enligt 1-3 §§ som

inte grundas på brott kan inte väckas mot styrelseledamot, verkställande direktören eller aktuarien sedan tre år har förflutit från utgången det räkenskapsår då det beslut eller av den åtgärd, som ligger till grund för talan fattades eller vidtogs, revisor sedan tre år har förflutit från det att revisionsberättelsen lades fram på föreningsstämman eller yttrande som avses i denna lag avgavs,

föreningsmedlem eller röstberättigad, som inte är föreningsmedlem,

sedan två år har förflutit från det beslut eller den åtgärd ligger som till grund för talan.

Försätts föreningen i konkurs en ansökan som gjorts innan den tid som anges i första stycket har gått ut, kan konkursboet föra talan enligt 1-3 trots att frihet från skadeståndsansvar har inträtt enligt 5 Efter utgången av den nämnda tiden kan en sådan talan dock inte väckas senare än sex månader från edgångssammanträdet.

9 kap. Firma

Försäkringsföreningens firma

1 § En försäkringsförenings firma skall innehålla ordet försäkringsförening. Firma skall registreras i försäkringsföreningsregistret. Den

skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är införda i

försäkringsföreningsregistret. I övrigt finns bestämmelser om registre-

ringen i firmalagen 1974:156. Om försäkringsföreningens firma skall registreras på två eller flera språk, skall varje lydelse i stadgarna. anges

Biñrma

2 § Försäkringsföreningens styrelse kan anta bifirma. Vad som sägs om

firma i 1 § första stycket gäller även bifirma. Uttrycket försäkringsfö-

rening eller förkortning därav får dock inte tas in i en biñrma.

60 F örfattningsförslag

Firmateckning

3 § Vid firmateckning skall bestämmelserna i 14 kap. 2 § lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar tillämpas.

10 kap. Tillsyn

Allmänna tillsynsuppgifter

1 § Finansinspektionen skall verka för en sund utveckling av den verksamhet som försäkringsföreningar bedriver. Inspektionen skall i sin tillsynsverksamhet samarbeta med motsvarande utländska tillsynsmyndigheter i den utsträckning följer Sveriges medlemskap i Eurosom av peiska unionen.

F örsäkringsföreningarnas uppgiftsskyldighet

2 § Styrelsen och verkställande direktören försäkringsförening i en skall, när föreningen har börjat sin verksamhet, genast underrätta Finansinspektionen om det. Styrelsen, verkställande direktören och andra befattningshavare i ansvarig ställning i försäkringsföreningar skall lämna Finansinspektionen de upplysningar om verksamheten som inspektionen begär. Om försäkringsföreningen driver verksamhet i ett annat land inom EES, skall de, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, lämna de upplysningar till behörig myndighet i det landet som den myndigheten behöver för att fullgöra sina uppgifter. En försäkringsförening skall till Finansinspektionen lämna uppgift om de försäkringstekniska avsättningarnas storlek, hur dessa har beräknats samt avgiven återförsäkring och dess storlek. Finansinspektionen skall meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten.

Granskning av verksamheten

3 § Styrelsen och verkställande direktören skall på tid som Finansinspektionen bestämmer hålla försäkringsföreningens kassa, övriga tillgångar, räkenskapsmaterial och andra handlingar tillgängliga för granskning av befattningshavare hos inspektionen eller av någon annan som inspektionen har förordnat.

F örfattningsförslag 61

Uppgiftsskyldighet för likvidatorer

4 § Senast en månad efter sådan föreningsstämma som avses i 6 kap. ll, 14, 19 och 22 skall likvidatorerna till Finansinspektionen sända avskrifter av de vid stämman framlagda handlingar som nämns i dessa lagrum.

Finansinspektionens rätt att kalla till styrelsesammanträde och föreningsstämma

5 § Finansinspektionen kan kalla till extra föreningsstämma och till styrelsesammanträde.

Finansinspektionens rätt att närvara och delta vid föreningsstämma m.m.

6 § Företrädare för Finansinspektionen får närvara och delta i överläggningarna vid föreningsstämma eller vid sådant styrelsesammanträde som utlysts av inspektionen.

Insyn i sidoordnade organ

7 § Skyldigheten enligt 2 och 3 att lämna upplysningar och hålla tillgångar och handlingar tillgängliga för granskning gäller även för styrelsen och verkställande direktören eller motsvarande organ i företag vars verksamhet uteslutande skall vara att biträda försäkringsförening eller som försäkringsförening har ett bestämmande inflytande ordförande och verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare i skaderegleringsnämnd, villkorsnämnd eller i annat liknande biträder försäkringsförening, samt organ som en styrelsen och verkställande direktör i ett aktiebolag, om det med bolagets samtycke föreskrivits en sådan skyldighet villkor för som medgivande att inneha aktier i bolaget enligt 4 kap. 12

Tvångsmedel

8 § Finansinspektionen får meddela de erinringar i fråga om försäkringsföreningens verksamhet som inspektionen behövliga. anser Finansinspektionen skall förelägga föreningen eller styrelsen att vidta rättelse om inspektionen finner att

62 F örfattningsförslag

avvikelse skett från denna lag, lagen 1995:1560 årsredovisning om

i försäkringsföretag eller föreskrifter har meddelats med stöd

som av dessa lagar eller från föreningens stadgar eller grunder, om sådana finns, stadgarna eller grunderna inte längre är tillfredsställande med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten föreningens rörelse, av föreningens riktlinjer för placering tillgångar används för av som

skuldtäckning inte är tillfredsställande med hänsyn till innehållet i

4 kap. 3

de tillgångar används för skuldtäckning inte är tillräckliga eller

som inte är placerade enligt 4 kap. 3

försäkringsbeståndet inte är tillräckligt for erforderlig riskutjämning, någon av dem som ingår i försäkringsföreningens styrelse eller är

verkställande direktör inte uppfyller de krav i 2 kap. 6 § som anges första stycket eller

det i övrigt finns allvarliga anmärkningar mot försäkringsförening-

ens verksamhet.

Saneringsplan och finansieringsplan

9 § Finansinspektionen skall förelägga försäkringsföreningen eller dess

styrelse att upprätta och for godkännande överlämna plan för att en återställa sund finansiell ställning, föreningens kapitalbas en om understiger solvensmarginalen enligt 4 kap. 1 § första stycket, skyndsamt återställa kapitalbasen, kapitalbasen understiger om en tredjedel solvensmarginalen eller garantibeloppet enligt 2 kap. av 4 § första stycket andra meningen eller kapitalbasen inte har den om sammansättning i 4 kap. l § andra stycket. som anges

Verksamhet i ett främmande land inom EES

10 § Om en försäkringsförening driver verksamhet i ett främmande

land inom EES och föreningen inte rättar sig efter Finansinspektionens eller behörig utländsk myndighets anmodan rättelse, skall inspekom tionen vidta de åtgärder behövs for att förhindra fortsatta överträsom delser. Inspektionen skall underrätta den behöriga utländska myndigheten om vilka åtgärder vidtas. som

Förfatrningsförslag 63

Förbud eller begränsning i rätten att förfoga över tillgångar

ll § Finansinspektionen får begränsa försäkringsföreningens förfoganderätt eller förbjuda föreningen att förfoga över sina tillgångar i Sverige, om föreningen inte följer gällande bestämmelser om skuldtäckning enligt 4 kap 3 § första stycket, föreningens kapitalbas understiger en tredjedel av solvensmarginalen eller inte uppfyller gällande krav garantibelopp enligt 4 kap. l § första stycket, föreningens kapitalbas understiger solvensmarginalen enligt 4 kap. 1 § första stycket och det finns särskilda skäl att anta att föreningens finansiella ställning ytterligare kommer att försämras, eller det bedöms vara nödvändigt för att skydda de försäkrades intresse vid beslut om återkallelse föreningens koncession enligt 12 av

Finansinspektionen får besluta hur försäkringsverksamheten skall drivas efter ett sådant beslut som avses i första stycket. Om försäkringsföreningen enligt underrättelse bedriver försäkringsverksamhet enligt 2 kap. 10 eller 11 § eller har tillgångar placerade i ett annat EES-land än Sverige, skall Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i det landet om beslut som fattats i enlighet med första stycket och, om det behövs, begära att den behöriga myndigheten i samarbete med inspektionen, vidtar motsvarande åtgärder.

Återkallelse koncession av

12 § En koncession för en försäkringsförening skall återkallas av Finansinspektionen, om föreningen inte har anmälts för registrering inom den tid som anges i 2 kap. 8 § första stycket, föreningen inte har börjat sin verksamhet inom tre månader från det föreningen registrerades, anmälningen för föreningens registrering genom lagakraftägande beslut blivit avskriven eller avslagen, eller föreningen under längre tid månader inte drivit verksamhet. än sex

En koncession kan återkallas av Finansinspektionen, om föreningen inte längre uppfyller kraven för koncession, inte inom angiven tid har vidtagit åtgärder i en plan som har godkänts enligt 9 eller i annat fall allvarligt åsidosätter gällande bestämmelser för verksamheten.

64 F ärfattningsförslag

Anmälan av beslut om återkallelse av koncession

13 § Finansinspektionen skall anmäla beslut om återkallelse av koncession till de behöriga myndigheterna i de EES-länder där försäkringsföreningen enligt underrättelse bedriver försäkringsverksamhet enligt 2 kap. 10 eller 11 Inspektionen får i samband härmed begära att den utländska myndigheten i samarbete med inspektionen vidtar de åtgärder, som behövs för att skydda de försäkrades intressen.

Upplysningsskyldighet om viss rörelse

14 § Om det kan antas att någon driver en verksamhet som omfattas av denna lag, får Finansinspektionen förelägga denne att lämna de upplysningar om verksamheten som behövs till inspektionen för att den skall kunna bedöma om lagen är tillämplig. Om Finansinspektionen finner att någon driver verksamhet enligt denna lag utan föreskriven koncession, skall inspektionen förelägga denne att inom bestämd tid ändra verksamheten enligt inspektionens anvisningar eller upphöra med verksamheten.

Vite

15 § Om Finansinspektionen meddelar föreläggande eller förbud enligt denna lag, får inspektionen förelägga vite. Har inspektionen förelagt vite skall den mot vilken föreläggandet riktas genast skriftligen underrättas om detta.

Överklagande av beslut

16 § Finansinspektionens beslut enligt 2 kap. 10 eller 11 § får överklagas hos kammarrätten. Inspektionens beslut om att förelägga vite enligt 15 § får överklagas hos länsrätten. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av länsrättens avgörande. Inspektionens beslut i övrigt får överklagas hos regeringen. Inspektionen får bestämma att ett beslut om föreläggande eller om verksamhetens drivande enligt 11 § andra stycket skall gälla omedelbart.

Förklaring av kammarrätten

17 § Har Finansinspektionen inte fattat beslut i ett ärende om koncession sex månader efter det ansökan gavs in, i ett ärende enligt 2 kap. lO § andra stycket inom tre månader, -

F örfattningsförslag 65

i ett ärende enligt 2 kap. 10 § tredje stycket eller ll § andra stycket eller tredje stycket inom en månad, får sökanden begära förklaring av kammarrätten att ärendet onödigt uppehålls.

Efter det att kammarrätten avgett sådan förklaring skall ansökan anses ha avslagits av Finansinspektionen om beslut inte har meddelats inom sex månader i ett ärende om koncession, inom tre månader i ett ärende enligt 2 kap. 10 § andra stycket, eller inom en månad i ett ärende enligt 2 kap. 10 § tredje stycket eller ll § andra eller tredje stycket.

Finansinspektionens befogenhet i fråga om likvidatorer

18 § Finansinspektionen har under en försäkringsförenings likvidation i fråga om likvidatorerna samma befogenhet inspektionen enligt som denna lag har beträffande styrelsen.

Tillsynsbidrag

19 § Varje försäkringsförening skall med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt de närmare föreskrifter regeringsom en meddelar.

1 1 kap. Registrering

Försäkringsföreningsregistret

1 § Hos Finansinspektionen skall föras ett försäkringsföreningsregister för registrering enligt denna lag.

Kungörande av i försäkringsföreningsregistret införda uppgifter

2 § Finansinspektionen skall utan dröjsmål kungöra i Post- och Inrikes Tidningar vad som införs i försäkringsföreningsregistret med undantag för registrering av underrättelser enligt 6 kap. 24 En kungörelse som avser ändring i ett förhållande som tidigare har införts i registret skall endast ange ändringens art.

3 17-1169

66 F örfattningsförslag

Verkan av registrering och kungörande

3 § Det som enligt denna lag eller särskilda bestämmelser har införts i

försäkringsföreningsregistret skall anses ha kommit till tredje mans

kännedom, om införandet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar enligt 2 § och det inte av omständigheterna att han varken kände till eller borde ha känt till det som kungjorts.

Brister i anmälan för registrering

4 § Om en sökande vid anmälan för registrering inte har iakttagit vad som är föreskrivet om anmälan, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidta rättelse. Detsamma gäller, Finansinom spektionen finner att ett beslut anmäls för registrering eller som en handling som bifogas anmälningen inte har tillkommit i behörig ordning, till sitt innehåll strider mot denna lag eller annan författning eller stadgarna eller grunderna, eller i något viktigare hänseende har en otydlig eller vilseledande avfattning.

Om sökande inte rättar sig efter föreläggandet, skall anmälan avskrivas. En underrättelse om denna påföljd skall tas in i föreläggandet. Finns det även efter det att yttrandet har avgetts något hinder mot registrering och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall registrering vägras, om det inte finns anledning att sökanden ett nytt föreläggange de. Bestämmelserna i första stycket utgör inte hinder mot registrering av ett beslut av föreningsstämman, om rätten till talan mot beslutet har gått förlorad enligt 5 kap. 6 § om talan mot föreningsstämmobeslut. Finansinspektionen skall genast skriftligen underrätta föreningen när inspektionen har förklarat att frågan fusion har fallit enligt 7 kap. om 8 § andra stycket eller förelagt eller vite enligt 10 kap. 15

Hävande av ñrmaregistrering m.m. 5 § Bestämmelser om att avföra en firma registret sedan dom ur en om

hävande firmaregistreringen har vunnit laga kraft finns i firmalagen

av 1974: 156.

Författningsförslag 67

Överklagande av vissa beslut i registreringsärenden

6 § Ett beslut Finansinspektionen som innebär att en anmälan avav skrivits eller registrering vägrats enligt 4 § andra stycket får överen klagas hos allmän förvaltningsdomstol inom två månader från beslutets dag. Detsamma gäller beslut Finansinspektionen som avses i 4 § av tredje stycket med undantag av beslut enligt 10 kap. 15 Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Om ikraftträdandet denna lag finns bestämmelser i särskild av en lag.

68 Författningsförslag

1.2 till

Förslag Lag om införande av lagen om

försäkringsföreningar

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Lagen l9X:0OO om försäkringsföreningar och denna lag träder i

kraft den 1 januari 1999. Bestämmelserna i 10 § träder dock i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk for-

fattningssamling.

2 § Genom lagen l9X:0OO om försäkringsföreningar upphävs, med de

begränsningar som följer denna lag, lagen 1972:262 underav om

stödsföreningar.

3 § Om det i lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som

har ersatts genom en bestämmelse i lagen l9X:0OO försäkringsfö-

om reningar eller i denna lag tillämpas i stället de bestämmelserna. nya

4 § Lagen l9X:0OO om försäkringsföreningar skall tillämpas även på

understödsföreningar registrerats enligt lagen 1972:262 som om understödsföreningar. Därvid skall dock iakttas vad föreskrivs i 5som 12 §§.

5 § Styrelsen för en understödsförening som är registrerad enligt lagen 1972:262 om understödsföreningar vid ikraftträdandet lagen av

l9X:0OO om försäkringsföreningar, skall ansöka om koncession för

föreningen och stadfästelse föreningens stadgar enligt 2 kap. 5 § av lagen försäkringsföreningar. Finansinspektionen prövar ansökningom en enligt 2 kap. 6 § lagen försäkringsföreningar med de avvikelser om som följer av 6-9 denna lag. Ansökan enligt första stycket skall lämnas till inspektionen senast vid utgången av år 1999, dock kan ansökningar för små försäkringsföreningar enligt l kap. 7 § lagen försäkringsföreningar inlämnas till om utgången av år 2009. Innan frågan om koncession har avgjorts får föreningen fortsätta att bedriva verksamheten enligt lagen om understödsföreningar. Om det är nödvändigt får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen bestämma att verksamheten får bedrivas enligt lagen

om understödsföreningar även efter det att koncession har beviljats en-

F öifattningsförslag 69

ligt lagen försäkringsföreningar, dock högst ett år efter beslutet om om koncession. Om ansökan enligt första stycket inte sker inom den i andra stycket föreskrivna tiden eller avslås ansökningen, skall föreningen träda i likvidation. Likvidationen skall genomföras enligt lagen understödsföom reningar.

6 § En understödsförening som inte är sluten enligt bestämmelserna i 1 kap. 4§ lagen l9X:000 försäkringsföreningar kan beviljas konom cession enligt den lagen, föreningen vid utgången av år 1972 var om registrerad understödsförening och koncessionsvillkoren i övsom en rigt är uppfyllda.

7 § På understödsföreningar, som registrerats enligt lagen 1972:262 understödsföreningar och vid ikraftträdandet av lagen om som l9X:000 försäkringsföreningar har färre än 500 medlemmar, skall om 5 § lagen 1972:262 understödsföreningar tillämpas. om

8 § En understödsförenings firma, som registrerats innan lagen l9X:000 om försäkringsföreningar trätt i kraft, får godkännas även den inte överensstämmer med bestämmelserna i 9 kap. l § lagen om om försäkringsföreningar.

9 § Bestämmelserna om borgensförbindelser m.m i 4 kap. 9 § lagen l9X:000 försäkringsföreningar gäller inte sådana förbindelser om som ingåtts av understödsföreningar före ikraftträdandet av lagen om försäkringsföreningar.

10 § Redan före den l januari 1999 får föreningsstämman med tillämpning bestämmelserna om majoritetskrav i 5 kap. 6 § lagen l9X:000 av försäkringsföreningar och utan hinder av särskilda föreskrifter i om stadgarna besluta sådana ändringar som behövs för att stadgarna om skall stämma överens med lagen försäkringsföreningar. Beslutet om skall gälla från den tidpunkt då föreningen beviljas koncession enligt lagen om försäkringsföreningar.

11 § Likvidation skall genomföras enligt lagen 1972:262 om understödsföreningar, likvidatorema har utsetts före utgången av decemom ber 1998.

12 § Överlåtelse försäkringsförenings rörelse skall genomföras av en enligt lagen 1972:262 understödsföreningar om anbudet om överom låtelsen har godkänts före utgången december 1998. av

70 F örfattningsfärslag

1.3 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1995:1560 om årsredovisning i försäkringsforetag

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen 1995:1560 årsredovisning i om

forsäkringsföretag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§ Denna lag är tillämplig Denna lag är tillämplig

försäkringsföretag. Med försäk- försäkringsföretag. Med försäkringsföretag avses sådana för- ringsföretag avses sådana forsäkringsaktiebolag och ömsesi- säkringsbolag och ömsesidiga diga försäkringsbolag som försäkringsbolag omfattas

om- som

fattas av forsäkringsrörelselagen forsäkringsrörelselagen

av 1982:713. 1982:713 samt sådana försäk-

ringsföreningar som omfattas av

lagen 19X:000 om försäkringsfäreningar. Färsäkringsföreningar som uteslutande eller så gott som uteslutande meddelar sådan livförsäkring som avses i 1 kap. 2 § andra stycket

lagen om försäkringsfäreningar

skall vid tillämpningen denna av lag livförsäkringsföanses som retag. Andra försakringsföreningar skall vid tillämpningen av

denna lag anses skadeför-

som säkringsfäretag.

Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas

finansiella holdingföretag uteslutande eller huvudsakligen förvalsom tar andelar i dotterföretag är försäkringsföretag eller utländska fösom retag av motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag ett akavses tiebolag, ett handelsbolag eller ekonomisk förening verksamhet en vars uteslutande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva och förvalta andelar i dotterföretag. Regeringen eller, efter rege- Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finan- ringens bemyndigande, Finansinspektionen får medge undan- sinspektionen får medge undantag från denna lag får sådana tag från denna lag för sådana

F örfattningsförslag 71

försäkringsföretag får försäkringsföretag som får unsom undantas från försäkringsrörelsela- dantas från försäkringsrörelselaenligt l kap. 10 § enligt l kap. 10 § samma gen samma gen lag. lag. Undantag får också göras

för sådana försäkringsförening-

i 1 kap. 7 § lagen ar som avses försäkringsföreningar. om För sådana företag medgivits undantag från denna lag skall i som stället sådana föreskrifter meddelats med stöd av 4 § andra stycket som gälla.

Ikraftträdande- och Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången för räkenskapsår regeringen eller, efter regeringens som bemyndigande, Finansinspektionen bestämmer. Förekommer i lag eller författning hänvisning till föreskrift i annan 29 eller 30 § lagen 1972:262 om understödsföreningar som ersatts bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämgenom melsen. Bestämmelsen i 4 kap. 5 § tredje stycket ârsredovisningslagen 1995:1554 skall inte tillämpas på nedskrivning som gjorts av understödsförening före lagens ikraftträdande. 4. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektiofår för den första års-eller koncernredovisning som upprättas av nen försäkringsförening enligt denna lag föreskriva att 3 kap. 5 § en andra stycket årsredovisningslagen 1995:1554 och 6 kap. 2 § denlag inte skall tillämpas samt meddela närmare föreskrifter om na vilkajämförande upplysningar som i stället skall lämnas.

72 F örfattningsförslag

1.4 till

Förslag

Lag om ändring i lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1947:576 statlig inom om komstskatt dels att 7 § 10 mom skall upphöra att gälla dels att 2 § 6 skall ha följande lydelse. mom

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § 6 mom

Med livförsäkringsföretag Med livförsäkringsföretag

avses avses

livförsäkringsbolag enligt livförsäkringsbolag enligt

lkap. 4 § försäkringsrörel- lkap. 4 § försäkringsrörelselagen 1982:713, samt selagen 1982:713,

utländska försäkringsföretag utländska försäkringsföretag

. .

som driver livförsäkringsrö- driver livförsäkringsrö-

som relse här i landet med stöd av relse här i landet med stöd av lagen 1950:272 om rätt för lagen 1950:272 rätt för om

utländska försäkringsföretag utländska försäkringsföretag

att driva försäkringsrörelse i att driva försäkringsrörelse i Sverige eller lagen Sverige eller lagen 1993:1302 om EES- 1993: 1302 EESom

försäkringsgivares verksam- försäkringsgivares verksam-

het i Sverige. het i Sverige, samt

försäkringsföreningar som

uteslutande eller så gott som uteslutande meddelar sådan livförsäkring i 1 som avses kap. 2 § andra stycket lagen 19X.000 om försäkringsföreningar.

Med skadeförsäkringsföretag förstås annat försäkringsföretag än livförsäkringsföretag. Utländskt försäkringsföretag, drivit försäk-

som ringsrörelse i Sverige, bedöms med hänsyn endast till den rörelse som företaget drivit här från fast driftställe.

Livförsäkringsföretag frikallas från skattskyldighet enligt denna lag

för dels den del nettointäkten är hänförlig till tillgångar och av som

skulder förvaltas för försäkringstagarnas räkning, dels influtna

som premier. Undantaget från skattskyldighet gäller dock inte den del av

Författningsförslag 73

nettointäkten eller premierna är hänförlig till försäkringar som i som redovisningshänseende grupplivförsäkringar eller sjuktas upp som och olycksfallsförsäkringar avses i 2 kap. 3 a § första stycket l och som 2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4 försäkringsrörelselagen. Avdrag får inte göras för kostnader som är hänförliga till intäkter som är fria från skatt enligt detta moment. Att särskilda bestämmelser gäller vid beskattning av livförsäkringsföretag följer lagen 1990:661 om avkastningsskatt pensionsmeav del. Såsom nettointäkt försäkringsrörelse, som drivits av inländskt av skadeförsäkringsföretag, anses överskottet av försäkringsrörelsen. Detgäller för livförsäkringsföretag till den del nettointäkten är hänsamma förlig till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar eller sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4 försäkringsrörelselagen. Vid beräkning överskottet försäkringsrörelse, avses i föav av som regående stycke, får från bruttointäkten avdrag göras förutom för driftkostnader, i 23 § kommunalskattelagen, för avgifter och bisom avses drag, som utgivits till kommun, förening eller sammanslutning och som att understödja verksamhet med syfte att förebygga skador, vilka avser faller inom ramen för den av företaget bedrivna rörelsen, för ökning av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning, för ökning av säker-

hetsreserv samt för utbetald återbäring och verkställd premieåterbetal-

ning. Med försäkringstekniska avsättningar för egen räkning förstås sådaavsättningar enligt 7 kap. 1 § första stycket försäkringsrörelselagen na 1982:713 premiereserv, avsättning för oreglerade skador, tilldelad återbäring och utjämningsavsättning för kreditförsäkring minskade med värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet. Med säkerhetsreserv förstås skadeförsäkringsföretag får den reserv redovisa enligt regeringen eller efter regeringens bemyndigande en av Finansinspektionen fastställd normalplan. av Minskning försäkringstekniska avsättningar för egen räkning, av av säkerhetsreserv, av regleringsfond för trafikförsäkring och minskning utjämningsfond skall som intäkt. av anses Utöver vad stadgas får avdrag inte ske för avsättning till omeovan delbar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare. Bestämmelserna i detta moment inländskt livförsäkringsföretag om har motsvarande tillämpning försäkringsrörelse som utländskt livförsäkringsföretag drivit här i riket. Beträffande försäkringsrörelse, som här drivits av utländskt skadeförsäkringsföretag, här i riket skattepliktig nettointäkt ett anses som

74 Författningsförslag

belopp motsvarande två procent företagets premieinkomst här av av bedriven försäkringsrörelse. Med premieinkomst förstås bruttobeloppet

av årets försäkringspremien dvs. utan avdrag för återförsäkringspremi-

er. Blir det grund av bestämmelserna i detta moment nödvändigt att dela intäkt eller avdrag mellan olika delar ett försäkringsföreupp av tags verksamhet, skall fördelningen intäkten eller avdraget göras av skäligt sätt.

Denna lag träder i kraft den Äldre bestämmelser skall dock .

tillämpas på sådana försäkringsföreningar enligt 1 kap. 7 § lagen

som

l9X:00O om försäkringsföreningar skall anses som små.

F örfattningsförslag 75

1.5 Förslag till Lag om ändring i lagen 1990:661 om

avkastningsskatt på pensionsmedel

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen 1990:661 om avkastningsskatt på pensionsmedel skall ha nedan angiven lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§ Skattskyldiga till avkast- Skattskyldiga till avkastningsskatt är ningsskatt är svenska livförsäkringsföre- svenska livförsäkringsföretag, tag, utländska livförsäkringsföre- utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkrings- tag som bedriver försäkringsrörelse här i landet genom rörelse här i landet genom etablering, etablering, understödsföreningar som pensionsstiftelser enligt lagen . bedriver till livförsäkring 1967:531 om tryggande av hänförlig verksamhet, pensionsutfästelse m.m. .pensionsstiftelsen enligt la- arbetsgivare som i sin balans- . gen 1967:531 om tryggande räkning redovisar skuld unav pensionsutfästelse m.m., der rubriken Avsatt till penarbetsgivare som i sin balans- sioner enligt 5 § lagen om . räkning redovisar skuld un- tryggande av pensionsutfasder rubriken Avsatt till pen- telse m.m., sioner enligt 5 § lagen om i Sverige bosatt innehavare . tryggande av pensionsutfäs- av pensionssparkonto enligt l telse m.m., kap. 2 § lagen 1993:931 om i Sverige bosatt innehavare individuellt pensionssparan- . av pensionssparkonto enligt 1 de. kap. 2 § lagen 1993:931 om individuellt pensionssparande. I fråga om handelsbolag och europeiskt ekonomisk intressegruppering är dock delägarna respektive medlemmarna skattskyldiga.

Denna lag träder i kraft den Äldre bestämmelser skall . tillämpas på verksamhet hänför sig till tiden före ikraftträdandet. som

76 F örfattningsförslag

1.6 Förslag till

Lag om ändring i mervärdesskattelagen 1994:200

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 10 § mervärdesskattelagen 1994:200 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 10 § Från skatteplikt undantas omsättning forsäkringstjänster. av

Med försäkringstjänster för-

stås tjänster vars tillhandahållande tjänster tillhandahållande vars utgör försäkringsrörelse utgör försäkringsrörelse en- en-

ligt försäkringsrörelselagen ligt försäkringsrörelselagen

1982:713, enligt lagen 1982:713, enligt lagen 1989:1079 livförsäk- 1989:1079 livförsäkom om ringar med anknytning till ringar med anknytning till värdepappersfonder, enligt värdepappersfonder, enligt lagen 1950:272 rätt för lagen 1950:272 rätt för om om

utländska försäkringsföretag utländska försäkringsforetag att driva försäkringsrörelse i att driva försäkringsrörelse i

Sverige eller enligt lagen Sverige, enligt lagen 1993:1302 om utländska 1993:1302 utländska om

EES-försäkringsgivares verk- EES-försäkringsgivares verk-

samhet i Sverige, och samhet i Sverige eller enligt tjänster tillhandahålls lagen 19X000 försäksom av om .

försäkringsmäklare eller and- ringsföreningar, och ra förmedlare av försäkringar tjänster tillhandahålls

som av . och som avser försäkringar. försäkringsmäklare eller andra förmedlare försäkringar av och som avser försäkringar.

Denna lag träder i kraft den Äldre bestämmelser skall till- . lämpas verksamhet hänför sig till tiden före ikraftträdandet. som

l Inledning

En del det enskilda försäkringsväsendet här i landet utgörs av underav stödsföreningar leder sitt flera århundraden tillbaka i tisom ursprung den. Understödsföreningar är föreningar för inbördes bistånd med uppgift att lämna sjukhjälp, begravningshjälp, pension eller liknande understöd åt sina medlemmar eller deras anhöriga. En särskild lag gäller för understödsföreningar, UFL. Utredningsuppdraget har gällt att göra allmän översyn av UFL en

mot bakgrund de stora förändringar som skett i lagstiftningen

som både försäkringsområdet och andra områden betydelse för den av verksamhet bedrivs understödsföreningarna sedan UFL trädde i som av kraft år 1972 kommit att i olika avseenden bli föråldrad och inte äg- nad uppfylla de krav ett modernt försäkringsväsende ställer. att som Till bakgrunden för utredningsuppdraget hör också att försäkringsmarknaden sådan har till följd behovet försäkringslössom av av nya ningar och den internationalisering skett genomgått strukturella som förändringar. Denna utveckling har inte fått något genomslag i UFL. De utredningen framlagda förslagen innebär sålunda en allnu av män översyn lagstiftningen understödsföreningar därvid reglerna av om försäkringsverksamhet inom EG har beaktats. Den lag om försäkom ringsföreningar föreslås har i enlighet med utredningens direktiv, som bil. inte utformats helt självständig författning utan bygger se som en liksom gällande lag hänvisningar till lagstiftningen om ekonomiska föreningar och lagstiftningen försäkringsbolag i kombination med om sådana särbestämmelser krävs med hänsyn till försäkringsföresom ningarnas karaktär. Den följande framställningen innehåller recitdel jämte allmän en

motivering författningskommentarer avsnitt 19 och avsnitt 1 - 18,

bilagedel. I recitdelen har utredningen sökt teckna bakgrund till en en de framlagda författningsförslagen. Således ges bl.a. en översikt av understödsföreningsväsendets utveckling och reglering. Recitdelen har utformats med beaktande att Understödsföreningsutredningen år av 1990 i sitt betänkande SOU 1990:101 Försäkringsföreningar lämnat

ingående redogörelse för understödsföreningarnas bakgrund, ut-

en veckling och förhållanden i övrigt. Utredningen har med hänvisning till

Understödsföreningsutredningens betänkande avsevärt kunnat begränsa

innehållet i recitdelen.

78 Inledning

I bilagedelen har förutom utredningens direktiv och UFL tagits - en sammanställning med hänvisning mellan lagrummen i den före-

slagna nya lagen om försäkringsföreningar och UF L.

Utredningen har bedömt att förslagen inte för statsverket får några

nämnvärda kostnadskonsekvenser. Några jämställdhetspolitiska eller

regionalpolitiska konsekvenser förslagen finns inte heller. av

2 Allmänt om understödsföreningar

2.1 Inledning

Understödsföreningar är föreningar för inbördes bistånd med uppgift

lämna sjukhjälp, begravningshjälp, pension eller liknande understöd

att sina medlemmar eller deras anhöriga. Föreningarna bedriver försäkåt

ringsverksamhet och är i princip uppbyggda ekonomiska förening-

som Verksamheten regleras huvudsakligen lagen 1972:262 om unar. av derstödsföreningar UFL.

En understödsförening kan meddela pensionsförsäkring, kapitalförsäkring eller sjukförsäkring. Med utgångspunkt i vilken form av försäkring meddelas uppdelas understödsföreningarna i pensionskassor,

som

sjukkassor, begravningskassor samt sjuk- och begravningskassor. Pensionskassorna indelas i två huvudgrupper, tjänstepensionskassor och andra pensionskassor. Tjänstepensionskassorna indelas vidare i kategorierna ITP-kassör, fribrevskassor och övriga tjänstepensionskassor. Som ITP-kassa betecknas pensionskassa meddelar kompletterings-

som

försäkring till den allmänna tjänstepensionen ATP i enlighet med

pensionsavtal arbetsmarknadens parter träffat. ITP-kassorna anses som betydelsen från såväl allmän enskild synpunkt bland ha den största som understödsföreningarna. Fribrevskassa är sådan pensionskassa, i vilken avgiftsbetalningen har upphört och försäkringarna har nedsatts till fri-

brev.

2.2 Understödsföreningarnas bakgrund och

utveckling

del de svenska understödsföreningarna har sitt ursprung i En stor av gillen och skrån. Understödsverksamheten dock i allmänhet inte var den huvudsakliga uppgiften för gillena och skråna. I stället framstod

slags biverksamhet för välgörenhet mot nödlidande

den mer som ett medlemmar. Efter hand växte emellertid behovet omfattande av en mer

och säker hjälpverksamhet. I samband med industrialismens genombrott uppstod ett stort behov bistånd till människor råkat i nöd grund sjukdom eller

av som av anhörigs död. Mot slutet 1800-talet bildades därför ett stort antal av

80 Allmänt understödsföreningar om

sjukkassor och andra understödsföreningar för inbördes hjälp. Många

av dessa s.k. självhjälpsföreningar bildades inom olika organisationer

såsom fackföreningar, nykterhetsföreningar och religiösa sammanslut-

ningar. Även inom fabriker och bruk bildades understödsföreningar avsedda för de anställda inom det företaget. egna

De föreningar bildades fram till 1870-talet stod inte öppna för

som vem som helst. Medlemskapet normalt sett förbehållet var personer som tillhörde viss organisation eller anställda vid visst företag. Mot

slutet 1800-talet började emellertid s.k. hundramannaföreningar

av att bildas. Dessa var öppna i den bemärkelsen att det för medlemskap endast krävdes att bosatt i visst geografiskt område. Medpersonen var lemsantalet var ofta begränsat till 100 eller multipel 100, 50, en av t.ex. 200 eller 1 000. Föreningarnas ändamål i allmänhet lämna sjukvar att

hjälp eller begravningshjälp. Föreningarna tog inte ut periodiska avgif-

ter utan tillämpade i stället ett s.k. uttaxeringssystem. Detta innebar att vid dödsfall eller sjukdom bland medlemmarna togs de medel ut som behövdes för att föreningen skulle kunna fullgöra sina förpliktelser. Efter hand blev det angeläget att släppa begränsningen medlemsanav talet och i stadgarna ange att föreningen öppen och medlemsantalet var obegränsat. Detta ledde till uppkomsten helt öppna föreningar. av Mer än hälften de kassor fanns i början 1910-talet utgjorav som av

des av sjukkassor även meddelade begravningshjälp. Genom 1931

som

års förordning erkända sjukkassor infördes möjlighet för sjukkas-

om sorna att ansöka om att bli antagna erkända sjukkassor vilket som gav rätt till vissa begränsade statsbidrag. Erkända sjukkassor fick emellertid

inte meddela begravningshjälp. De sjuk- och begravningskassor

som blev erkända sjukkassor tvingades därför att avskilja begravningsverksamheten. På så sätt bildades mängd begravningskassor. Emelen nya lertid fick det endast finnas erkänd sjukkassa på varje Många en ort. sjukkassor kunde därför inte bli erkända. Dessa inte erkända sjukkassor kallades för fria sjukkassor. Sedan den obligatoriska sjukförsäkringen införts år 1955 övergick

de fria sjukkassorna till att meddela kompletteringsförsäkringar. Inled-

ningsvis fanns ett stort utrymme för kompletterande förmåner. Alltef-

tersom sjukpenningförmânerna i den allmänna sjukförsäkringen för-

bättrats minskade dock utrymmet för kompletterande förmåner. Detta bidrog i sin tur till att antalet sjukkassor sjönk mycket kraftigt under

efterkrigstiden.

Även antalet

begravningskassor samt sjuk- och begravningskassor minskade kraftigt i antal under tiden efter andra världskriget. Ett skäl var de stigande förvaltningskostnadema i kombination med låga avgifter och små försäkringsbelopp. Detta föranledde försäkringsinspektionen att verka för rad ändringar begravningshjälpsverksamheten

en av

Allmänt om understödsföreningar 81

att förmå mindre föreningar att i större. En annan orsak genom upp till att antalet sjuk- och begravningskassor sjönk att införanvar genom det UFL år 1972 blev skälighetsprincipen tillämplig understödsav föreningarna. Skälighetsprincipen innebär att en understödsförenings stadgar skall tillgodose medlemmarnas intresse av att kostnader och villkor för försäkringen är skäliga med hänsyn till förmånernas art och omfattning och föreningens förhållanden. Eftersom föreningarna hade svårigheter att uppfylla skälighetskravet likviderades ett stort antal föreningar efter påstötningar från försäkringsinspektionen. Under 1940-talet bildades ett antal större tjänstepensionskassor, vilka sedermera ombildats till de s.k. ITP-kassorna. Anledningen härtill ett ökat intresse för att skapa möjligheter till tjänstepension för var tjänstemän. En annan väsentlig anledning till att kassorna bildades var möjligheten till s.k. återlån. År 1960 träffades uppgörelse arbetsmarknaden plan för en om en

kompletterande pensionsförmåner, den s.k. ITP-planen industrins

tilläggspension för tjänstemän. De träffade avtalen berörde verksamheten i flertalet av tjänstepensionskassorna och föranledde ofta genomgripande stadgeändringar. I samband härmed beslöt ett mindre antal tjänstepensionskassor att lägga ned sin verksamhet antingen genom att överlåta verksamheten en annan försäkringsinrättning eller genom att fördela tillgångarna enligt upplösningsbestämmelserna i stadgarna. Många de största tjänstepensionskassorna blev dock bärare av penav sionsförsäkringar enligt ITP-planen, vilket innebar att de försäkrade kompletteringsförmånerna. Dessa pensionskassor fick benämningen ITP-kassor. 1 vissa andra fall lades de avtalade pensionsförmånerna helt utanför pensionskassan och intjänade pensioner nedsattes till fribrev. Dessa föreningar blev fribrevskassor. Även antalet pensionskassor har sjunkit under efterkrigstiden. Medlemsantalet har dock fortsatt att öka, vilket främst berott på att ITP-kassornas verksamhet ökat. En bidragande orsak till att understödsföreningarnas betydelannan minskat är utvecklingen inom den affärsmässiga försäkringsrörelsen. se Försäkringsbolagens verksamhet betraktades förr med viss skepsis med hänsyn till det egna vinstintresset. Understödsföreningarnas tillkomst och utveckling ha sammanhängt med en vilja att undvika inanses blandning företag ville tillgodose eget vinstintresse. Tillkomsav som ten 1948 års försäkringsrörelselag och de förändringar som denna av innebar i fråga förutsättningarna att bedriva försäkringsverksamhet om medförde dock att sådan skepsis i stort sett upphörde. Ett tidigare betydelsefullt motiv för att gå i understödsförening i stället för att ta en försäkring hos ett försäkringsbolag bortföll därför. en

82 Allmänt om understödsföreningar

Pensions- Sjukkassor Begravnings- Sjuk- och Samtliga kassor kassor begravnings- föreningar kassor Antal föreningar

Antal medlemmar

Fonder, tkr

Avgifter tkr

Av ovanstående tabell framgår understödsföreningsväsendets utveckling under tiden 1942 1996. Härvid bör påpekas att det i december - 1997 fanns 120 understödsföreningar registrerade hos Finansinspektionen. Fem av dessa har emellertid trätt i likvidation och har inte tagits med i statistiken trots att de ännu har upplösts.

2.3 Understödsföreningar som bildats under

senare år

Under år 1992 registrerades understödsföreningar hos Finansintre nya spektionen. Dessa var Apotekskoncernens Försäkringsförening Optimalia, Försäkringsföreningen för försäkringskasseområdet FFO samt F örsäkringsföreningen för det statliga området FSO. Företrädare för

föreningarna har uppgivit att syftet med bildandet föreningarna är att

av

kunna erbjuda kompletterande ålderspension. Samtliga föreningar korn

fram till att det förenat med avsevärt lägre kostnader att bilda var en

understödsförening jämfört med att ordna motsvarande försäkring i ett försäkringsbolag samt att de löpande administrationskostnadema

var

betydligt lägre i en understödsförening. Vidare har föreningarna beto-

nat att medlemmarna uppfattar att de har större inflytande i underen

stödsförening än i ett försäkringsbolag och till följd härav större kon-

Allmänt om understödsföreningar 83

troll över kapitalförvaltningen. Föreningarna har också påtalat att man föredrog understödsforeningsformen framför andra alternativ, såsom exempelvis att bilda stiftelse, det skälet att understödsforeningar en av står under tillsyn inte enbart är formell utan aktiv. som Vid utgången år 1995 hade Optimalia drygt 10 700 medlemmar, av FFO drygt 17 000 medlemmar och FSO drygt 363 000 medlemmar. Optimalias fonder uppgick vid samma tidpunkt till 127 miljoner kronor, FFO:s till 239 miljoner kronor och FSO:s till 4,3 miljarder kronor. Enligt uppgift från Finansinspektionen i december 1997 har inte någon understödsforening registrerats därefter. ny För översikt de understödsföreningar som bildats t.o.m. år en av 1990, SOU 1990:101 s 93 ff. se

ägg

W533i? ;Qkvtäv

Gällande

3 pågående

rätt samt

lagstiftningsarbete

3 Inledning

Lagen understödsföreningar UFL är till stor del utformad efter om mönster 1951 års lag ekonomiska föreningar och innehåller ett av om

antal hänvisningar till den lagen. Även försäkringsrörelselagen

stort FRL och försäkringsavtalslagen FAL har haft stort inflytande på UFL:s innehåll. 1951 års lag ekonomiska föreningar ersattes år om 1988 lag om ekonomiska föreningar EFL. av en ny Både FRL och FAL är för närvarande föremål för översyn. Vidare har nyligen statlig utredning lagt fram ett förslag till revien derade tillsyns- och rörelseregler för s.k. kollektiva försäkringar, dvs. kollektivavtalsgrundade försäkringar och gruppförsäkringar som berör understödsföreningar SOU 1998:7. Nedan följer beskrivning huvuddragen i UFL, EFL, FRL och en av FAL kortfattad redogörelse för pågående lagstiftningsarbete på samt en försäkringsområdet är intresse i detta sammanhang. som av

3.2 Understödsföreningslagen

UFL trädde i kraft den 1 juli 1972. Lagen omfattar föreningar som utan affärsmässigt drivande försäkringsrörelse meddelar kapitalförsäkav

ring, sjukförsäkring eller pensionsförsäkring. Förbudet mot affärsmäs-

sighet har ansetts utgöra skiljelinje mot de ömsesidiga försäkringsen bolagen. Lagen är inte tillämplig arbetslöshetskassor. Understödsföreningar skall registrerade hos Finansinspektionen vara och stå under tillsyn av denna. Enligt lagen kan förening registreras som understödsförening enen dast den är sluten. Härmed att föreningen skall vara avsedd om avses för på visst sätt begränsad persongrupp, t.ex. arbetstagare vid samma en

företag, yrkeskolleger eller medlemmar i ideell förening. Öppna un-

en derstödsföreningar registrerats före UFL:s ikraftträdande får dock som

enligt övergångsbestämmelserna fortsätta sin verksamhet.

I och med ikraftträdandet UFL blev den s.k. behovsprincipen tillav lämplig understödsföreningar. Denna princip innebär att ett villkor

86 Gällande rätt samt pågående lagstiftningsarbete

för att en förening skall registreras understödsförening den

som är att avsedda verksamheten bedöms behövlig. Motsvarande princip som

gällde tidigare för försäkringsbolag och banker, har

men numera avskaffats för dessa institut.

En understödsförening skall bestå minst 100 medlemmar. I vissa

av fall skall dock antalet medlemmar minst 500. Det gäller för det vara

första pensionskassor meddelar förtids- eller efterlevandepension

som

utan samband med ålderspension, för det andra sjukkassor med-

som

delar sjukpenning för 180 dagar för ett sammanhängande sjuklighets-

tillstånd och för det tredje begravningskassor samt sjuk- och begrav-

ningskassor meddelar kapitalförsäkring för dödsfall till högre

som ett

belopp än l 000 kr för en medlem. Enligt lagen skall understödsförenings stadgar ägnade

en vara att

trygga att föreningen kan fullgöra sina försäkringsutfästelser soliditetsprincipen. Härutöver krävs att medlemmarnas försäkrings-

avgifter är skäligt avvägda i förhållande till de förmåner försäksom

ringarna ger skälighetsprincipen. Skälighetsprincipen är dock modifi-

erad i så måtto att det finns möjlighet att beakta de särförhållanden som

kännetecknar understödsföreningama i förhållande till försäkringsbola-

gen, men också de speciella förhållanden kan finnas i skilda föresom ningar.

Lagens huvudregel är att föreningar meddelar pensions- eller

som

kapitalförsäkringar skall skyldiga att utfärda fribrev, eller för ka-

vara

pitalförsäkringarnas del, medge återköp. Befrielse från sådan skyldighet kan medges av tillsynsmyndigheten. Lagen innehåller även bestämmelser kapitalplacering. Huvudre-

om geln är att ett belopp täcker dels föreningens försäksom summan av ringsfonder, dvs i princip de försäkringstekniska skulderna, dels föreningens övriga skulder skall redovisas i vissa angivna tillgångar, i första hand obligationer och skuldförbindelser säkerhet i fast mot egendom. Finansinspektionen har därtill möjlighet efter ansökan att av en

understödsförening medge att de EG-harmoniserade placeringsregler

som finns i FRL i stället tillämpas. Dessa regler bygger på principerna

om att placering skall ske med beaktande försäkringsåtagandena

av

matchning och med spridning riskerna diversifiering. Reglerna

av innebär vidare att kapitalet, utöver att placeras i obligationer och fastig-

heter, får placeras i aktier, värdepappersfondsandelar och liknande. En av understödsförening meddelad kapitalförsäkring får högst

avse

ett belopp som motsvarar ett basbelopp enligt lagen 1962:381

om

allmän försäkring basbeloppet uppgick i januari 1998 till 36 400 kr. Försäkringsteknisk utredning skall verkställas minst vart femte år. Undantag gäller för förening meddelar sjukpenning för högst 180

som

dagar avseende ett sammanhängande sjuklighetstillstånd och/eller sjuk-

Gällande rätt samt pågående lagstiftningsarbete 87

vårdsersättning. Finansinspektionen har möjlighet att under vissa förutsättningar helt eller delvis befria förening från skyldigheten att uppen rätta försäkringsteknisk utredning.

l lagen finns vidare generell dispensbestämmelse ger Finan-

en som sinspektionen möjlighet att medge undantag från lagens krav.

3.3 Lagen om ekonomiska föreningar

Ekonomiska föreningars verksamhet regleras i EFL. En ekonomisk förening är förening har till ändamål att ekonomisk verken som genom samhet främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Föreningen har således inte något eget vinstsyfte. Verksamheten bedrivs utan personligt för medlemmarna. Medlemmarna skall delta i verksamheansvar konsumenter, leverantörer, arbetsinsats eller ten, t.ex. som genom egen annat liknande sätt. En ekonomisk förening skall registreras hos Patent- och registreringsverket och har därefter rättskapacitet. Vidare skall en förening ha minst medlemmar. Medlemmarna skall välja styrelse och anta stadtre gar. Ett karaktäristiskt drag hos de ekonomiska föreningarna är att de är öppna. Det innebär att förening inte får vägra någon inträde som en medlem, det inte finns särskilda skäl. om Styrelsen i ekonomisk förening skall bestå minst tre ledamöen av Styrelsen väljs föreningsstämman det inte i stadgarna företer. av om skrivs eller flera ledamöter skall utses annat sätt. Vissa större att en ekonomiska föreningar skall utse verkställande direktör. Lagen föreskriver att ekonomisk förening skall ha minst en revien Under vissa förutsättningar skall auktoriserad revisor utses. sor. Särskilda bestämmelser koncembildning har numera införts i laom gen. I lagen finns bestämmelser fusion. Fusion kan ske genom att en om förening går i s.k. absorption, eller genom att två eller upp en annan, flera föreningar går i förening de bildar, s.k. kombinaupp en ny som tion. Vidare har bakgrund lagens koncemreglering fusion melmot av

lan moderförening och helägt dotterbolag möjliggjorts.

88 Gällande rätt samt pågående lagstiftningsarbeze

3.4 Försäkringsrörelselagen

Försäkringsbolagens verksamhet regleras i FRL. Lagen gäller inte för understödsföreningar. FRL innehåller framför allt offentligrättsliga och associationsrättsliga regler försäkringsverksamhetens bedrivande.

om

Enligt lagen får försäkringsrörelse endast drivas av försäkringsbolag

som fått tillstånd härtill koncession regeringen. En

av förutsättning

för att koncession skall kunna meddelas är att den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven sund

en försäkringsverksamhet sundhetsprincipen. Tidigare gällde den även s.k. behovsprin-

cipen, innebar att ett villkor för koncession som var att den tilltänkta rörelsen skulle behövlig. Denna princip upphävdes vara emellertid år 1985.

En grundläggande princip i FRL är att försäkringsgivaren alltid

skall

kunna fullgöra sina förpliktelser mot försäkringstagaren soliditetsprincipen. I lagen har införts soliditetsregler

numera som bygger EG:s direktiv.

Ett annat uttryck för soliditetsprincipen i FRL lagens

är regler om

kapitalplacering. Dessa regler bygger, i enlighet med EG:s direktiv, på

principerna om att placeringarna skall ske med beaktande av försäk-

ringsåtagandena matchning och med spridning riskerna

av

diversifiering. Vidare görs uppräkning de tillåtna tillgångssla-

en av gen. Förutom obligationer och fastigheter aktier, nämns värdepappersfondsandelar och andra liknande värdepapper. Tillgångarna behöver inte lokaliserade i Sverige. vara Ytterligare princip grundläggande den s.k. en av natur är skälighetsprincipen. Denna princip innebär kostnaden for

att en försäkring skall

vara skälig i förhållande till de tjänster försäkringen innebär som för

försäkringstagaren premie- och kostnadsskälighet. Principen

anses också inrymma ett skälighetskrav på andra villkor än premien

villkorsskälighet och på skaderegleringen skaderegleringsskälighet. Ett försäkringsbolag får inte utan särskilda skäl bedriva

annan verk-

samhet än försäkringsrörelse. Utgångspunkten har därvid

varit att undantag medgetts verksamheten haft naturligt samband om ett med försäkringsverksamheten och det ansetts föreligga garantier för att rörel-

sen i fråga drivs i försäkringstagarnas intresse. Direkt livförsäkringsrörelse och direkt och

indirekt skadeförsäk-

ringsrörelse får huvudregel inte bedrivas i

som samma försäkringsbolag separationsprincipen. Sådan sjuk- och olycksfallsförsäkring

som är att

anse som skadeförsäkring får dock bedrivas tillsammans med direkt livförsäkringsrörelse. Försäkringsbolag står under tillsyn Finansinspektionen. Om in-

av

spektionen finner anledning till anmärkning

mot ett bolag, skall bolaget

Gällande rätt samt pågående lagstiftningsarbete 89

anmodas åstadkomma rättelse. Är det fråga lindrig anmärkatt om en ning kan inspektionen nöja sig med att skriftligen meddela sina erinringar. Är avvikelsen allvarlig, skall inspektionen förelägga bolamera get eller dess styrelse att inom viss tid vidta de åtgärder som inspektionen finner erforderliga. Om föreläggandet inte följs, skall inspektionen anmäla detta till regeringen, som efter bolagets hörande kan förklara koncessionen förverkad. Inspektionen kan också förelägga vite.

3.4.1 Pågående lagstiftningsarbete

År 1990 tillkallades kommitté med uppdrag att utreda vissa frågor en försäkringsområdet samt föreslå ändringar i FRL. Bakgrunden till uppdraget de nackdelar FRL:s reglering ansågs ha från konvar som kurrens- och effektivitetssynpunkt. Kommittén, som antog namnet Försäkringsutredningen, har i två delbetänkanden behandlat frågor som påkallats EG-direktiven. Dessa båda betänkanden har legat till grund av för den EG-harmonisering av FRL som berörts ovan. Försäkringsutredningen överlämnade i september 1995 ett slutbetänkande SOU 1995:87 Försäkringsrörelse i förändring. 1 betänkandet behandlas bl.a. frågor om överskott i livförsäkringsrörelse, behovet av ett lagfäst skälighetskrav, försäkringsbolagens möjlighet att ta upp lån, den offentliga tillsynens inriktning och skyddet i händelse av en försäkringsgivares obestånd. Försäkringsutredningen föreslår att skälighetsprincipen i FRL upphävs. Skälighetsaspekter på premier och kostnader skall enligt utredningen tillgodoses på andra sätt och förslaget innebär i denna del främst att den nuvarande pris- och produktregleringen i försäkringsverksamheten slopas. Frågor om skäliga avtalsvillkor och skälig skadereglering kommer i fortsättningen att regleras av särskild lagstiftning. Vidare föreslås att det generella förbudet mot vinstutdelning i livförsäkringsbolag slopas. Allmänna bolagsrättsliga regler föreslås gälla för förlusttäckning i livförsäkringsbolag. Nuvarande lagfästa krav om delägaransvar, uttaxering och nedsättning i ömsesidiga föräkringsbolag bör enligt utredningen upphävas och sådana frågor överlåtas till de enskilda bolagen att avgöra. Utredningen föreslår också att de begränsningar gäller för tillsom gångsslagen aktier och fastighetsrelaterade tillgångar ändras. När det gäller tillsynen över försäkringsbolagen anförs att huvudsyftet även i fortsättningen bör vara att bevaka att ingångna försäkringsavtal kan fullföljas. För att förbättra både den bolagsinterna och den offentliga kontrollen riskhanteringen bör varje försäkringsbolag av

90 Gällande rätt samt pågående lagstiftningsarbete

anta övergripande principer för de försäkringstekniska avsättningarna, s.k. försäkringstekniska riktlinjer. En precisering av gällande kapitalkrav i syfte att säkerställa att tillgångar som svarar mot kapitalbasen är tillräckligt likvida föreslås också. Kapitalbasen skall enligt lagförslaget beräknas med beaktande av att

bolagets betalningsberedskap är tillfredsställande. Den närmare regle-

ringen skall i myndighetsföreskrifter. ges Slutligen diskuterar utredningen frågan skydd i händelse förom av

säkringsgivares obestånd. Enligt utredningen kan det inte uteslutas att den ökade konkurrensen ökar risken för att försäkringsföretag kommer

på obestånd. Detta motiverar förändring skyddsordningen för en av

försäkringstagare. Regleringen av försäkringsverksamheten bör därför innefatta ett särskilt skyddssystem försäkringstagarna tillräck-

som ger lig trygghet. Systemet bör dock inte bygga att staten träder vid obestånd. Utredningen föreslår att den tekniska utformningen av ett nytt skyddssystem bör utarbetas särskild utredningsman. l av en november 1996 tillsattes utredning med uppdrag att utreda hur en ett svenskt system for en sådan garanti bör utformas. Såvitt gäller denna utrednings förslag, SOU 1998:22 Försäkringsgaranti. Försäkringsutse redningens betänkande behandlas för närvarande i Finansdepartementet.

3.5 Försäkringsavtalslagen

FAL gäller för alla avtal varigenom försäkring meddelas någon av som driver försäkringsrörelse, med undantag för vissa uppräknade typer av

offentlig försäkring, konsumentförsäkring och återförsäkring. Lagen är

således tillämplig på försäkringar meddelas understödsföresom av ningar. FAL innehåller civilrättsliga regler försäkringsavtal. Lagen om reglerar avtalets ingående och upphörande samt olika allmänna frågor om parternas förpliktelser mot varandra och är delvis tvingande. Lagen

skiljer mellan å ena sidan skadeforsäkring, försäkring mot

som avser ekonomisk förlust sakskada, ersättningsskyldighet eller genom genom genom ren förmögenhetsskada och å andra sidan personförsäkring, som

inbegriper liv-, sjuk- och olycksfallsförsäkring.

Lagen ställer inte upp något särskilt formkrav for ingående förav säkringsavtal, utan allmänna principer gäller. Ett bindande avtal foreligger således när antagande getts motpartens anbud och denne svar tagit del Även när det gäller avtalstiden råder avtalsfrihet. av accepten. Lagen innehåller ganska utförliga regler när det gäller försäkringstagarens skyldigheter, dvs. dels att betala premie, dels att uppfylla ett

Gällande rätt samt pågående lagstijiningsarbete 91

antal s.k. biförpliktelser. Tanken bakom denna reglering är att det ansågs väsentligt att försäkringsbolaget inte utnyttjade motpartens eventuella ekonomiska underläge eller bristande sakkunskap att fögenom reskriva strängare påföljd än vad rimligt. som var Försäkringstagaren har först och främst att lämna uppgifter om risken vid avtalets ingående, så att bolaget kan bedöma vilken premie och vilka villkor i övrigt skall gälla. Vid oaktsamt eller Lippsåtligt brott som

mot denna upplysningsplikt blir bolaget helt eller delvis fritt från ansvar

vid ett försäkringsfall. En praktiskt viktig påföljd vid oaktsamma upp-

gifter är den s.k. prorataregeln, som innebär att bolagets ansvar sätts

ned till vad skulle föreskrivits bolaget fått riktiga uppgifter om som om risken. Skulle bolaget i ett sådant läge ha vägrat försäkring utgår ingen ersättning till försäkringstagaren. Vidare innehåller FAL särskilda regler framkallande försäkom av ringsfallet från den försäkrades sida. Försäkringsbolaget är fritt från mot försäkrad uppsåtligen framkallat försäkringsfallet. När ansvar som det gäller försäkring än livförsäkring är försäkringsbolaget även annan fritt från försäkringsfallet framkallats grov vårdslöshet, ansvar om av varvid dock undantag föreskrivits den försäkrade var under 15 år om eller psykiskt störd eller handlat i nöd. För självmord gäller som huvudregel att försäkringsersättning utgår tre år förflutit sedan försäkom ringen tecknats. Vid dröjsmål med betalningen premien får försäkringsbolaget säav ga upp försäkringen efter tre dagar. När det gäller skaderegleringen stadgar FAL att försummelse från den försäkrades sida att medverka kan leda till skäligt avdrag i ersättningen. Förutsättningen är att försummelsen varit till men för bolaget. Försäkringstagaren kan ett förmånstagarförordnande förordgenom att någon än han själv skall erhålla försäkringsbeloppet sedan na annan försäkringsfallet inträtt. FAL innehåller ganska utförliga regler om sådana förordnanden. Förordnandet skall meddelas skriftligen och kan återkalleligt eller oåterkalleligt. Om förmånstagare är insatt skall vara ett försäkringsbelopp faller ut efter försäkringstagarens död inte som ingå i dennes kvarlåtenskap. Om förordnandet skulle vara oskäligt mot försäkringtagarens efterlämnade make eller bröstarvingar kan det dock

jämkas. En försäkring med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande

kan inte utmätas hos försäkringstagaren. Detsamma gäller vissa försäkringar bygger på regelbundet sparande under lång tid samt gruppsom försäkringar m.m.

92 Gällande rätt samt pågående lagstiftningsarbete

3.5.1 Pågående lagstiftningsarbete

Justitiedepartementet har utarbetat promemoria med förslag till en ny

försäkringsavtalslag Ds 1993:39. Promemorian bygger Försäk-

ringsrättskommitténs båda betänkanden Personförsäkringslag SOU 1986:56 och Skadeförsäkringslag SOU 1989:89. Enligt promemorian har den snabba utvecklingen försäkringsrättsområdet under de senaste åren medfört att kommittéförslagen inte utan vidare kan läggas till grund för en proposition till riksdagen. EG:s försäkringsdirektiv har berört flera försäkringsavtalsrättsliga frågor, bl.a. den strävan genom till avreglering av försäkringsverksamheten som präglar direktiven och vilken även föranlett den översyn av försäkringsrörelselagen som beskrivits ovan. Härtill anförs i promemorian att lagstiftningsarbetet bör anpassas till den allmänna europeiska utvecklingen. Enligt förslaget skall FAL och 1980 års konsumentförsäkringslag ersättas med en ny försäkringsavtalslag. Lagstiftningsarbetets syfte har bl.a. varit att öka konsumenternas skydd och modernisera regelsystemet, särskilt på personförsäkringens område. Å andra sidan har på man företagsförsäkringens område velat ge försäkringsbolagen större frihet att utforma försäkringarna än vad som medges i gällande rätt, för att på så sätt kunna underlätta möjligheterna för bolagen att hävda sig i en hårdnande konkurrens. Reglerna föreslås därför bli tvingande beträffande konsumentförsäkring, dvs dels all skadeförsäkring tecknad av konsumenter för enskilt ändamål, dels personförsäkring. På företagsförsäkringens område föreslås reglerna däremot bli helt dispositiva, förutom beträffande förhållandet till tredje man i vissa avseenden. För närvarande pågår en översyn av promemorian inom justitiedepanementet.

4 EG-rättsliga frågor

4.1 Inledning

EG har utvecklat ett omfattande regelverk för försäkringsverksamhet.

Det grundläggande syftet med regleringen har varit att genomföra en

inre marknad for försäkringstjänster. Denna målsättning har i huvudsak uppnåtts godkännandet och implementeringen i den nationella genom lagstiftningen i respektive medlemsland det tredje skadeförsäkringsav

direktivet och det tredje livförsäkringsdirektivet. Övergången från en

nationell försäkringsmarknad till integrerad europeisk marknad har en

skett med stöd två grundläggande principer inom EG-rätten, nämli-

av principen etableringsfrihet och principen om tjänstefrihet. Etagen om bleringsfriheten innebär försäkringsgivare med hemort i ett medatt en lemsland har rätt att etablera verksamhet i andra medlemsländer på villkor andra försäkringsgivare. Etableringen kan ske gesamma som dotterbolag, agentur eller filial. Etableringsförutsättningar skall nom desamma för inhemska försäkringsgivare och försäkringsgivare vara från andra medlemsländer. Tjänstefriheten innebär att tjänster fritt får tillhandahållas inom EU. Detta gäller oberoende om den som utför av tjänster och den mottager den hör hemma i olika medlemsländer. som EU:s försäkringsmarknad bygger lagtekniskt på fyra gemensamma grundläggande principer, nämligen principen en enda auktorisation, om principen hemlandstillsyn, principen minimiharmonisering och om om principen om ett ömsesidigt erkännande. Principen enda auktorisation innebär att en försäkringsgivare om en fått auktorisation i EU:s medlemsländer har rätt att med stöd som ett av den driva försäkringsrörelse överensstämmer med auktorisatioav som i alla de länder hör till EU, antingen genom att etablera sig där nen som eller att tillhandahålla försäkringstjänsterna från ett annat EUgenom land än där anskaffningsverksamheten skall bedrivas. Möjlighet finns att samtidigt bedriva båda formerna verksamhet. Etableringen kan av ske inrättande filialer, agenturer eller dotterbolag. genom av Principen hemlandstillsyn hänger samman med principen om en om enda auktorisation med hänsyn till att auktorisationssystemet utgör en del den offentliga tillsynen över försäkringsväsendet. Hemlandstillav innebär koncentration tillsynen till de behöriga myndighetersyn en av i försäkringsgivarens hemland har det primära ansvaret för na som

94 EG-rättsliga frågor

övervakningen av försäkringsgivarens verksamhet var den än bedrivs inom EU. Detta gäller oberoende av om försäkringsgivaren bedriver verksamheten i ett annat medlemsland etablering eller att genom genom där erbjuda försäkringar från sitt hemland eller från etablering i ett en annat medlemsland.

Principema om minimiharmonisering och om ett ömsesidigt erkän-

nande innebär att en samordning av de nationella reglerna har eftersträvats i fråga om de bestämmelser som utgör en grundförutsättning för att principerna om en enda auktorisation och hemlandstillsyn skall kunna tillämpas inom EU. EG:s försäkringsdirektiv anger därför vissa miniminivåer för harmonisering av grundläggande regler för försäkringsverksamhet. I övrigt har medlemsländerna ömsesidigt erkängenom nande godtagit det regelsystem som gäller för bedrivande försäkav ringsverksamhet i respektive hemland. Förutom regler som grundar sig de nämnda principerna har nu det antagits regler rutiner för administrativt samarbete mellan medom lemsländernas tillsynsmyndigheter. Dessa regler utgör grundföruten sättning för en väl fungerande hemlandstillsyn.

4.2 EG:s

försäkringsdirektiv

I det följande lämnas i korthet en redogörelse för det huvudsakliga innehållet i de direktiv måste beaktas vid harmonisering som en av UFL med EG:s regler. EG:s försäkringsdirektiv indelas i enlighet med sin karaktär i skadeförsäkrings- och livförsäkringsdirektiv samt i övriga direktiv förom säkringsverksamhet. De viktigaste direktiven när det gäller harmoniseringen av den svenska lagstiftningen om understödsföreningar är första skadeförsäkringsdirektivet 73/239/EEG, första livförsäkringsdirektivet 79/267/EEG, tredje skadeförsäkringsdirektivet 92/49/EEG,

tredje livförsäkringsdirektivet 92/96/EEG och bokslutsdirektivet för försäkringsföretag 91/674/EEG.

Första skadeförsäkringsdirektivet infördes i syfte att underlätta start och bedrivande direktförsäkringsrörelse än livförsäkring av annan genom att harmonisera lagstiftningen inom EU:s medlemsländer. Denna reglering i direktivet rätten att inleda och bedriva skadeförsäkringsav rörelse har i väsentliga delar ändrats genom tredje skadeförsäkringsdirektivet. Emellertid är första skadeförsäkringsdirektivet fortfarande av betydelse främst genom att det definierar de skadeförsäkringsgivare som skall omfattas av EG:s försäkringsdirektiv på skadeförsäkringsområdet och anger den indelning i skadeförsäkringsklasser skall tillsom lämpas av EES-försäkringsgivare. Enligt direktivets artikel 3 gäller inte

EG-rättsligafkågor 95

direktivet och därmed inte heller övriga EG-direktiv inom skadeför- säkringsområdet för ömsesidiga institut som uppfyller samtliga ned- anstående villkor: Bolagsordningen innehåller bestämmelser som medger uttag av ex- tra bidrag eller minskning av förmåner. Verksamheten får med undantag för viss underordnad försäkring inte omfatta ansvarsförsäkring eller kredit- och borgensförsäkring. Den årliga premieinkomsten från de verksamhetsgrenar omfat- - som tas av direktivet överstiger inte en miljon ecu. Minst hälften av premieinkomsten från de verksamhetsgrenar som omfattas direktivet kommer från personer som är medlemmar i av det ömsesidiga institutet.

När det gäller understödsföreningarna i Sverige omfattas sådana föreningar, uteslutande meddelar s.k. kort sjuk- och olycksfallsförsäksom ring utan anknytning till livförsäkring sjukkassor, av definitionen av begreppet forsäkringsgivare i första skadeförsäkringsdirektivet. F.n. är dock samtliga sjukkassor undantagna från direktivets tillämpningsområde på grund att de uppfyller samtliga de villkor som anges ovan. av Med utgångspunkt i nuvarande förhållanden är således någon anpassning till EG:s direktiv inom skadeförsäkringsomrâdet inte nödvändig för understödsföreningarnas del. Första livförsäkringsdirektivet infördes i syfte att harmonisera EUländernas bestämmelser övervakning försäkringsrörelse för att om av underlätta start och bedrivande livförsäkringsrörelse. Direktivet tillav lämpas förutom livförsäkring även på sjuk- och olycksfallsförsäkring till den del denna försäkringsform inte omfattas första skadeförav säkringsdirektivet. Livförsäkringsdirektivet har i övrigt till stor del likartade bestämmelser det första skadeförsäkringsdirektivet. som Den reglering rätten att inleda och bedriva livförsäkringsrörelse av som grundar sig direktivet har ändrats genom tredje livförsäkringsdirektivet. Liksom det första skadeförsäkringsdirektivet har det första livförsäkringsdirektivet dock fortfarande betydelse bl.a. genom att det definierar de livförsäkringsgivare omfattas EG:s forsäkringsdisom av rektiv och den indelning i livförsäkringsklasser som skall tillämpas inom EU. Vissa former livförsäkring omfattas inte av direktivet. Hit hör av bl.a. understöd meddelas andra försäkringsgivare än livförsäksom av ringsbolag, där den enskilda försäkringstagaren själv svarar för premiunder förutsättning att understöden utgår även om de inte täcks av erna premiereserven. Av denna anledning är, när det gäller svenska understödsföreningar, ITP-kassor och övriga tjänstepensionskassor där arbetsgivaren bidrar till verksamheten undantagna från bestämmelserna i

96 EG-äärtsliga frågor

lirektivet och därmed också från övriga EG-direktiv inom livförsäkin gsområdet. Försäkringsgivare som endast meddelar begravningshjälp är också undantagna från direktivet under förutsättning att antingen storleken av örmånerna inte överstiger den genomsnittliga begravningskostnaden ör ett enstaka dödsfall eller utgår i natura. När det gäller svenska unlerstödsföreningar är således sådana föreningar som endast meddelar

xagravningshjälp motsvarande den genomsnittliga kostnaden för be-

gravning undantagna EG:s direktiv inom livförsäkringsområdet. Ingen de nu verksamma begravningskassoma omfattas EG:s försäklV av ingsdirektiv. Däremot gäller direktiven för ett par sjuk- och begraviingskassor. Vidare är från direktivets tillämpningsområde undantagna sådana Smsesidiga institut, där stadgarna innehåller bestämmelser som medger uttag av extra bidrag eller minskning av förmåner eller uttag bidrag från andra av persosom förbundit sig härtill, och ner den årliga premieinkomsten för de verksamheter omfattas - som av detta direktiv inte överstiger 500 000 ecu under tre varandra följande år; om detta belopp överskrids under tre på varandra följande år skall bestämmelserna i direktivet gälla från och med det fjärde året.

Sammanfattningsvis kan konstateras att de understödsföreningar, av .om tillhandahåller försäkring som är att hänföra till livförsäkring, omattas f.n. endast sådana föreningar, som meddelar individuell livränteörsäkring och vars årsavgifter överstiger ett basbelopp motsvarande 300 000 ecu, av EG:s direktiv inom livförsäkringsområdet. F.n. är det "råga om fyra föreningar. Något absolut anpassningskrav till dessa diektiv föreligger således inte för övriga föreningar. Tredje skadeförsäkringsdirektivet har införts i syfte att genomföra len inre marknaden för direkt skadeförsäkring inom EU. Direktivet ;lutför samtidigt rättsutvecklingen i fråga om tillhandahållandet skaav

leförsäkringstjänster över de nationella gränserna. Övergången från en

nationell skadeförsäkringsmarknad till en integrerad europeisk marknad .ker med hjälp av de principer om en enda koncession och tillsyn om .om utövas av myndigheterna i försäkringsföretagets hemland. Den centralisering av tillsynen som genomförts det tredje genom .kadeförsäkringsdirektivet innebär att de behöriga myndigheterna i fö-

etagets hemland skall ansvara för tillsynen över ett försäkringsföretags

:k0non1i. Den centraliserade tillsynen omfattar också försäkringsrörelsom företaget bedriver i en annan medlemsstat genom filial eller ,e geatt där tillhandahålla försäkringar från sitt hemland eller filial i iom en

sou 1998:82 EG-rättsliga frågor 97

annan medlemsstat. Anmälningar som gäller sådan verksamhet som en här, t.ex. inledande eller utvidgande av försäkringsrörelse, skall avses riktas till tillsynsmyndigheten i försäkringsföretagets hemland. Enligt det tredje skadeförsäkringsdirektivet får medlemsländerna inte längre ha lagstadganden med krav förhandsgodkännande eller löpande anmälan försäkringspremier och försäkringsvillkor. av Det tredje skadeförsäkringsdirektivet innehåller vidare bestämmelöverlåtelse försäkringsbestånd som är föranledda av överser om av gången till systemet med en koncession. Också de bestämmelser om s.k. kvalitativ ägarkontroll tagits i direktivet innebär en ny reglesom ring inom EG:s lagstiftning. Enligt det tredje skadeförsäkringsdirektivet skall medlemsländerna

kräva att varje försäkringsföretag bildar en tillräcklig försäkringstek-

nisk ansvarsskuld täcker företagets hela affärsverksamhet. Enligt som allmän bestämmelse i direktivet skall de tillgångar som täcker den en försäkringstekniska ansvarsskulden uppbyggda med hänsyn till vara arten den verksamhet som försäkringsföretaget bedriver så att placeav

ringarna tryggar säkerhet, avkastning och likviditet. Dessutom förplik-

tar direktivet försäkringsföretaget att säkerställa att placeringarna är diversifierade och har tillräcklig spridning. Den allmänna bestämmelkompletteras i direktivet förteckning över de tillgångar med sen av en vilka den försäkringstekniska ansvarsskulden får täckas i enlighet med närmare bestämmelser hemlandet utfärdar. I direktivet finns också som bestämmelser de belopp, i relation till det totala bruttobeloppet om av

den försäkringstekniska ansvarsskulden, till vilka ett försäkringsföretag högst får placera tillgångar täcker ansvarsskulden i de tillgångsslag

som eller enskilda objekt särskilt nämns i direktivet. Ett medlemsland som har enligt direktivet inte rätt att kräva att ett försäkringsföretags placeringar görs i vissa kategorier av tillgångar. Medlemsländerna skulle senast den 31 december 1993 anta de för-

fattningar som är nödvändiga för att följa det tredje skadeförsäkringsdi-

rektivet och sätta dem i kraft senast den 1 juli 1994. Tredje livförsäkringsdirektivet har införts i syfte att i fråga om försäkringar och företag som hör till dess tillämpningsområde genomföra den inre marknaden för direkt livförsäkring inom EU. Direktivet slutför samtidigt rättsutvecklingen i fråga tillhandahållandet av livförsäkom ringstjänster över de nationella gränserna. Det tredje livforsäkringsdirektivet bygger liksom tredje skadeförsäkringsdirektivet på principerna om en koncession och hemlandstillsyn. Också den reglering gäller överlåtelse av försäkringsbestând, den som kvalitativa ägarkontrollen och täckandet ansvarsskulden har nästan av innehåll motsvarande skadeförsäkringsdirektiv. samma som

4 17-1169

98 EG-rättsligajiügor

Enligt det tredje livforsäkringsdirektivet får medlemsländerna inte längre anta bestämmelser med krav förhandsgodkännande eller löpande anmälan av försäkringsvillkoren eller grunderna för beräkning av försäkringspremierna och ansvarsskulden. I avvikelse från denna huvudregel får hemlandet dock, för kontroll av att försäkringsforetagets försäkringsmatematiska grunder överensstämmer med nationella regler, kräva regelbunden underrättelse om de tekniska grunder som använts vid beräkning av premietariffer och av den försäkringstekniska ansvarsskulden. Enligt det tredje livförsäkringsdirektivet skall ett försäkringsföretags hemland kräva att varje försäkringsföretag bildar en tillräcklig försäkringsteknisk ansvarsskuld som täcker företagets hela verksamhet. l direktivet har tagits detaljerade bestämmelser om de principer enligt vilka den försäkringstekniska ansvarsskuldens storlek bestäms inom livförsäkringen. Premierna inom livförsäkringsrörelse skall välgrundade forsäkringsmatematiska antaganden vara sådana att forsäkringsföretagen kan bilda en tillräcklig försäkringsteknisk ansvarsskuld. I en bilaga till det tredje livförsäkringsdirektivet har tagits s.k. matchningsregler enligt vilka den valuta, i vilken ett försäkringsforetags förpliktelser skall betalas, bestäms samt regler om den information som skall lämnas försäkringstagaren innan ett försäkringsavtal ingås och under avtalets löptid. Medlemsländerna skulle senast den 31 december 1993 anta de författningar som är nödvändiga för att följa det tredje livförsäkringsdirektivet och sätta dem i kraft senast den 1 juli 1994. Bokslutsdirektivet för försäkringsföretag skall följas i företag som omfattas av tillämpningsområdet för det första skadeförsäkringsdirektivet eller det första livförsäkringsdirektivet. Direktivet gäller dessutom företag som bedriver återförsäkringsrörelse samt, på vissa villkor, en del företag som lämnas utanför tillämpningsområdet för det första skadeförsäkringsdirektivet. Syftet med bokslutsdirektivet för försäkringsföretag är att beakta särdragen hos dessa företag när det gäller frågor som regleras i direktivet. I försäkringsforetagen skall, med de avvikelser och kompletteringar som denna reglering medför, i övrigt iakttas bestämmelserna i rådets fjärde direktiv grundat artikel i fördraget årsbokslut i vis- 54.3 g om

sa typer av bolag, fjärde bolagsrättsliga direktivet 78/660/EEG och

rådets sjunde direktiv grundat på artikel i fördraget 54.3 g om sammanställd redovisning, sjunde bolagsrättsliga direktivet 83/349/EEG. Av dessa direktiv, sådana de lyder efter ändringar direktiv år 1990 genom 90/604/EEG och 90/605/EEG, gäller det fjärde bolagsrättsliga direktivet uppgörandet av, innehållet i och offentliggörande av bokslut for

EG-rättsliga frågor 99

samt revision enskilda bolag. Det sjunde bolagsrättsliga direktivet av reglerar motsvarande frågor när det gäller koncernbokslut. En målsättning med bokslutsdirektivet for forsäkringsföretag är att öka jämförbarheten hos boksluten för forsäkringsföretag som verkar i de olika medlemsländerna och informationen det gängse värdet av om placeringar. För alla försäkringsföretag bestäms huvudgruppsvis likadan form en för resultaträkningens och balansräkningens uppställning. I fråga om vissa poster, i synnerhet sådana gäller den försäkringstekniska ansom svarsskulden, bestäms innehållet i detalj. Rörelsekostnaderna och avskrivningarna skall i resultaträkningen upprättas enligt funktion. Sambestämmelser gäller för de forsäkringsforetag som hör till direktima vets tillämpningsområde oberoende av företagets storlek. Den eftersträvade jämförbarheten hos boksluten har förutsatt att harmoniserade bestämmelser i direktivet utfärdas i synnerhet om hur placeringar skall värderas i balansräkningen och hur deras gängse värde skall fastställas. Sådana tillgångar hänförs till huvudgruppen som "placeringar" i det balansräkningsschema ingår i direktivet, kan i som balansräkningen värderas till ett belopp motsvarar antingen ansom skaffningsutgiften eller det gängse värdet. Värderingssättet skall väljas balanspostvis. Det värde till vilket placering alternativt kunde ha en antecknats i balansräkningen skall i bilaga till balansräkuppges en ningen. Med anskaffningsutgift anskaffningsutgiften nedsatt med avses värdeminskningar och med gängse värde, i regel marknadsvärdet. Som resultatpåverkande värdeminskningar behandlas alla slutliga värdeminskningar samt valfritt även tillfälliga värdeminskningar, i fråga om fastigheter dock endast slutliga värdeminskningar. I fall det gängse värdet stiger skall företagna värdeminskningar återforas till ansenare skaffningsutgiften resultatpåverkande. Byggnaders värde nedskrivs avskrivningar enligt plan antingen i balansräkningen eller i dess genom bilaga. Enligt direktivet får förändring i skillnad mellan det gängse vären det och anskaffningsutgiften helt eller delvis upptas i resultaträkningen, placeringen i balansräkningen har värderats till sitt gängse värde. om En eventuell återstod förändring skall upptas bland passiva i uppav skrivningsfonden. I fråga placeringar som täcker ansvarsskulden om för fondförsäkringar i livförsäkringsklass 3 finns det ingen som avses möjlighet att välja sättet att värdera placeringarna. Sådana placeringar skall enligt direktivet särskilt i balansräkningar till sitt gängse tas upp värde. En förändring i skillnaden mellan det gängse värdet och anskaffningsutgifter skall alltid upptas i resultaträkningen. Enligt direktivet får bland passiva i balansräkningen under en särskild medel, vilkas fördelning mellan forsäkringstagarna post tas upp

100 EG-rättsliga frågor

och aktieägarna inte har fastställts vid räkenskapsåret utgång. Ändring-

en av balansposten skall tas i resultaträkningen. upp För att boksluten skall jämförbara har varit tvungen att vara man utfärda bestämmelser också värderingen den försäkringstekniska om av ansvarsskulden. När det gäller ersättningsansvaret har bl.a. utfärdats bestämmelser diskontering. Harmoniseringen har drivits längre inom om skadeförsäkring än inom livförsäkring. EU:s medlemsländer skulle före den l januari 1994 anta de lagar

och andra Författningar som är nödvändiga för att följa direktivet om

försäkringsföretags bokslut och koncernbokslut.

Överväganden

4.3 Ett huvudsyfte med utredningsuppdraget är att harmonisera lagstift-

ningen om understödsföreningar med EG:s regler försäkringsverk-

om samhet. Som framgått den lämnade redogörelsen de försäkav avser ringsdirektiv, som styr EG:s regler, principer är grundläggande som av betydelse för etablering och bedrivande försäkringsverksamhet. De av krav ställs i direktiven är minimikrav. Endast i begränsad omfattsom ning tillgodoses minimikraven i gällande verksamhets-, solvens- och

redovisningsregler för understödsföreningar. En revidering regel-

av systemet i överensstämmelse med EG:s krav är således nödvändig för att Sverige skall uppfylla sina åtaganden gentemot EU.

För de föreningar som omfattas försäkringsdirektiven är av anpassningskravet till EG:s regler absolut medan någon anpassning inte behöver ske i fråga om övriga föreningar. Som framgått tar EG:s försäkringsdirektiv endast sikte ett fåtal de verksamma föreningarna. av nu Det överväldigande flertalet av föreningar omfattas inte direktiven. av Mot den bakgrunden har utredningen övervägt att basera lag en ny om

understödsdföreningar på en reglering, som inte till alla delar nödvän-

digtvis följer EG:s regler, med inriktning de föreningar inte som omfattas försäkringsdirektiven kompletterad med specialreglering av en som tar sikte på föreningar omfattas direktiven. som av Som framgår av avsnitt 2 utgör understödsföreningarna mycket en heterogen grupp av försäkringsgivare. Detta kommer bl.a. till uttryck i föreningarnas storlek och inriktning. Den uppdelning föreningarna av som följer av EG:s försäkringsdirektiv återspeglar endast delvis oenhetligheten bland föreningarna. Exempelvis är verksamhetsbetingelserna för större föreningar, inte omfattas EG:s direktiv, likarsom av mer tad med de betingelser som gäller för föreningar omfattas disom av rektiven än med övriga föreningar. Att strukturera lag underen ny om

stödsdföreningar genom en uppdelning av regelsystemet efter EG:s

EG-rättsligafågor 101

försäkringsdirektiv är därför inte lämplig ordning. l stället anser uten redningen att den reglering föranleds EG-direktiven bör innesom av fatta alla föreningar med möjlighet till dispens för de föreningarna som inte omfattas tillämpningsområdet för direktiven. Härigenom kan av föreningarna i normeringshänseende behållas som en homogen grupp samtidigt möjlighet att inom för dispensförfarandet besom ges ramen akta de speciella förhållanden finns i de olika föreningarna och de som särförhållanden kännetecknar föreningarna i förhållanden till försom säkringsbolagen.

5 Skall institutet

finnas även i

understödsföreningar

fortsättningen

5 Inledning

Av l § lagen 1972:262 understödsföreningar, UFL, framgår att en om understödsförenings verksamhet inte får affärsmässigt drivande av avse försäkringsrörelse. Syftet med detta förbud har varit att dra en gräns sådan försäkringsverksamhet bedrivs livförsäkringsbolag. l mot som av direktiven till denna utredning anförs att förbudet framstår som otidsenligt och onödigt begränsande och att det bör övervägas om inte förbudet affärsmässighet kan avskaffas. Ett avskaffande förbudet mot av skulle innebära att den historiskt sett viktigaste skiljelinjen mellan understödsföreningar och försäkringsbolag försvinner och att frågan om det finns behov associationen understödsförening ställs sin spets. av Även bortsett från frågan förbudet mot affärsmässighet kan ifrågaom understödsföreningarna har någon funktion att fylla en sättas om modern försäkringsmarknad. I detta avsnitt skall behovet av att kunna bedriva försäkringsrörelse i understödsföreningens form närmare be-

handlas.

5.2 Frågans tidigare behandling

Frågan det behövs särskild lag understödsföreningar har disom en om

kuterats vid flera tillfällen. 1958 års försäkringssakkunniga uppgav att

vid översyn den då gällande lagen understödsföreningar en av om 1938 års lag borde övervägas i vad mån behov särskild sådan av en lag fortfarande förelåg samt vilka möjligheter fanns att i större elsom ler mindre utsträckning inordna understödsföreningarna under försäkringsrörelselagen. Vidare anfördes att det beträffande sådana föreningar vilkas verksamhet mycket ringa betydelse kunde ifrågasättas om var av anledning fanns att över huvud taget ha någon tillsyn över föreningar- De sakkunniga erinrade härvid att ett stort antal s.k. sockenbona. om lag undantagna från försäkringsrörelselagen SOU 1960:11, s. 109. var

104 Skall institutet understödsföreningar finnas även i fortsättningen

I samband med översynen 1938 års lag understödsföreningar av om diskuterades frågan utvecklingen gått därhän att lagen underom om stödsföreningar spelat ut sin roll. Den sakkunnige anförde att man skulle kunna tänka sig att ett antal stora, rationellt arbetande föreningar, fr.a. en del begravningskassor, i enlighet med önskemål förvandegna

lades till försäkringsbolag. De bedrev ofta en verksamhet för medlem-

svärvning som beträffande affärsmässighet knappast skilde sig från

sådan verksamhet som hänfördes under försäkringsrörelselagen. Vidare

påtalade den sakkunnige att beträffande mindre begravningskassor och sjukkassor skulle man kunna tänka sig tvångsmässig avveckling. en Såvitt gäller pensionskassor skulle separat lösning kunna tänkas. en Efter närmare övervägande kom den sakkunnige dock fram till att detta var oantagbart. Som skäl härför anfördes omvandling att en av

vissa understödsföreningar till försäkringsbolag skulle stöta hinder

redan i den förhärskande negativa inställningen till utvidgning en av

kretsen försäkringsbolag. Vidare skulle snabb avveckling de

en av mindre föreningarnas verksamhet också medföra stora praktiska problem, alldeles bortsett från eller mindre tvångsvis avveckling att en mer skulle te sig mindre tilltalande. Den sakkunnige framhöll också att med hänsyn till de speciella for-

mer av försäkringsverksamhet av inte affärsmässigt slag många

som

understödsföreningar drev föreföll det mest ändamålsenligt att bestäm-

melserna denna verksamhet liksom hittills bibehölls i särskild om en lag. Reglerna kunde då alltjämt utformade med hänsyn till förevara ningarnas särprägel. Ett införande sådana regler i den redan så av om-

fattande försäkringsrörelselagen föreföll också tekniskt otympligt. Lag-

stiftningen skulle kompliceras utan att något betydande värde skulle kunna vinnas genom ett sammanförande lagstiftningen av om personförsäkring i ett enda lagverk. Slutsatsen blev således särskild lagatt en stiftning för understödsföreningar borde finnas även i fortsättningen SOU 1970:23 s. 74 75. Departementschefen instämde i vad den sak- kunnige anfört prop. 1972:69 58. s.

överväganden

5.3 För understödsföreningarna har gällt ett förbud mot affärsmässighet

alltsedan 1912 års lag understödsföreningar trädde i kraft. Förbudet om har ansetts den enskilda omständighet påtagligt sätt vara som ett

skiljer understödsföreningarnas verksamhet från försäkringsbolagens.

Ett avskaffande av denna princip därför oundvikligen frågan reser om

understödsföreningarnas existensberättigande och det behövs någon

om

särskild lagstiftning för understödsföreningar. Som anförts kan

ovan

Skall institutet understödsföreningar finnas även i fortsättningen 105

över huvud taget ifrågasättas om understödsföreningsinstitutet bör behållas i framtiden. Om institutet understödsförening behålls trots att förbudet mot affärsmässighet avskaffas kommer föreningarna att bedriva en verksamhet ligger mycket nära försäkringsbolagens verksamhet. Vidare som innebär EG-anpassning lagstiftningen understödsföreningar en av om att i princip krav ställs försäkringsbolagen beträffande samma som soliditet måste ställas i vart fall de föreningar som omfattas av m.m. EG:s försäkringsdirektiv. Ett argument som tidigare framförts för att berättiga understödsföreningarna är att de erbjuder ett smidigt sätt för anställda inom ett företag att kunna ordna en försäkring. Detta med tanke på att det ställs lägre formella krav i lagen om understödsföreningar än i försäkringsrörelselagen. För det fall att samma krav ställs på vissa understödsföreningarna på försäkringsbolagen kommer av som detta argument givetvis att förlora en del i bärighet. Vad också talar för att understödsföreningsväsendets fortsatta som existens kan ifrågasättas är det faktum att så få föreningar bildats nya under de senaste trettio åren. Under perioden 1967 1996 har det totala antalet understödsföreningar sjunkit från 481 till 120. Under samma period har tolv föreningar registrerats, varav fyra efter år 1990. I nya december 1997 hade inte någon förening registrerats sedan 1992. ny En orsak till denna utveckling är att utvecklingen på socialförsäkringsområdet inneburit att det allmänna i stor utsträckning övertagit ansvaret för att medborgarna har tillfredsställande ekonomisk tryggen het vid sjukdom, invaliditet och vid familjeförsörjarens frånfälle. Detta har i sin tur medfört att intresset för att utöva det för understödsföreningarna typiska inbördes biståndet minskat påtagligt. Ett ytterligare skäl till att understödsföreningarnas betydelse minskat är försäkringsbolagens produktutbud i kombination med behovsprövning vid nyetablering understödsföreningar. Enligt den s.k. beav hovsprincipen skall vid registrering förening en prövning göav en ny behov föreningen föreligger med hänsyn till det redan existeras om av rande utbudet på den svenska försäkringsmarknaden. Om redan verkförsäkringsgivare på ett tillfredsställande sätt kan anses täcka samma det försäkringsskydd understödsföreningen att tillhandahålla som avser skall registrering vägras. En bidragande orsak till den negativa utvecklingen är också förbudet för understödsföreningar att driva försäkringsrörelsen affärsmässigt. Bilden understödsföreningarnas utveckling är dock något splittav rad. Sjukförsäkring, meddelas av sjukkassor samt sjuk- och besom gravningskassor, är i dag den minsta försäkringsföreningarnas verkav samhetsgrenar såväl med avseende antal försäkrade medlemmar, avgifter, utbetalningar för försäkringsfall fondstorlekar. Verksamhesom

106 Skall institutet understödsföreningar finnas även i fortsättningen

ten inom denna försäkringsklass har oupphörligt minskat under de senaste decennierna, sannolikt kommer sjukkassornas betydelse inom

försäkringsområdet att vara liten även i framtiden.

Kapitalförsäkring meddelas i första hand som begravningshjälp vid dödsfall. Antalet försäkrade medlemmar är mycket stort. Utfästelserna är dock oftast relativt blygsamma, även om en viss förskjutning mot

högre försäkringsbelopp har skett under år, bl.a. på grund att

senare av högsta medgivna försäkringsbelopp har höjts till ett belopp motsvarande ett basbelopp enligt lagen allmän försäkring. Denna försäkringsom

form torde i sin nuvarande utformning- ha begränsad betydelse inom

försäkringsområdet i framtiden.

Den ojämförligt mest betydande av försäkringsföreningamas verk-

samhetsgrenar är pensionsförsäkring. De större pensionskassorna som administrativa avtalsbundna tilläggspensioner kan även i framtiden förväntas vara av betydelse inom försäkringsområdet. Att inom ramen för det egna företaget eller fackföreningen kunna erbjuda försäkringar torde också i framtiden vara ett intressant alternativ till traditionell fören

säkring i ett försäkringsbolag. En viss tillväxt i framtiden kan därför

inte uteslutas. Förr rådde en viss skepsis gentemot försäkringsbolagen grundad på bolagens vinstintresse, vilket anses ha bidragit till understödsföreningsväsendets uppkomst. Tillkomsten 1948 års försäkringsrörelselag av innebar dock sådana förändringar verksamhetsbetingelsema för förav säkringsbolag att sådan skepsis sedan lång tid tillbaka inte torde föreligga. De väsentligaste förändringarna regleringen försäkringsav av bolagens verksamhet införandet de s.k. behovs- och skälighetsvar av principema. Behovsprincipen innebär att ett nytt försäkringsbolag inte fick bildas inte rörelsen ansågs behövlig och även i övrigt ägnad att om främja en sund utveckling av försäkringsväsendet. Skälighetsprincipen innebär att premiesättningen skulle skäligt avvägd med hänsyn till vara den risk som försäkringen är avsedd att täcka och nödiga administrationskostnader. Ett tidigare betydelsefullt motiv för att gå i underen stödsförening i stället för att ta försäkring hos ett försäkringsbolag en bortföll därför införandet dessa principer. Det faktum att begenom av hovsprincipen upphävdes för försäkringsbolagen år 1985 torde inte ha förändrat inställningen i denna del. Alltjämt görs vid nyetableringar av

försäkringsbolag en prövning av om den planerade verksamheten kan

antas komma att uppfylla kravet på sund försäkringsverksamhet. en

Sammanfattningsvis kan sägas att flera omständigheter tyder på att

intresset av att kunna driva försäkringsrörelse i understödsföreningens form är begränsat. Det kan t.o.m. hävdas att intresset är så begränsat att associationsfomien understödsförening bör utmönstras lagstiftningur en. Ett tänkbart tillvägagångssätt att avveckla understödsföreningar

Skall institutet understödsföreningar finnas även i fortsättningen 107

skulle kunna att upphäva UFL och därvid hur det skall förfavara ange med befintliga föreningar. Föreningarna skulle kunna åläggas att ras ombilda sig till ömsesidiga försäkringsbolag. För det fall att ombildning inte genomförts inom viss tid skulle tvångslikvidation ytterst kunna bli påföljden. Någon särskild lagstiftning för understödsföreningar skulle därmed inte längre behövas. Mot det ovanstående resonemanget kan dock anföras att några allvarligare missförhållanden över huvud taget inte konstaterats bland understödsföreningarna under den långa tid de varit verksamma här i landet. Redan detta förhållande gör att det ter sig tveksamt om ett tvångsmässigt ombildningsförfarande är angeläget eller motiverat. Härtill kommer att mångfalden försäkringsområdet minskar i och med att understödsföreningarna åläggs ombildningskrav. Under senare år har förekommit några nyetableringar tyder på att ett visst intressom fortfarande finns att använda understödsföreningens form för drise vande försäkringsrörelse. Att inom för det egna företaget eller av ramen fackföreningen kunna erbjuda försäkringar kan visa sig vara ett intressant alternativ till traditionell försäkring i försäkringsbolag i framtiden. I detta sammanhang är det intressant att notera att bankverksamhet från och med den l januari 1996 får bedrivas i ekonomisk förening, något tidigare möjligt endast inom för föreningsbankrösom var ramen relsen. Vidare har regeringen föreslagit att ekonomiska föreningar bör få bedriva tillståndspliktig finansieringsverksamhet utan inslag av inlå-

ningsrörelse. Regeringen uttalade i de båda lagstiftningsärendena att det

bör förutsättningarna för det enskilda företaget och inte den assovara ciationsrättsliga formen skall avgöra oktroj kan beviljas för som om den tilltänkta verksamheten prop. 1996/97:114 51. Dessutom häns. visade regeringen till att näringsutskottet uttalat sin positiva syn den kooperativa företagsformen i samband med att riksdagen behandlade de kooperativa företagens ställning i förhållande till andra företagsforrner. Enligt utskottets mening det helt oacceptabelt statsmakterna vore om

utformning regelsystem missgynnar den kooperativa

genom av som företagsformen åstadkommer styrning bort från denna företagsform. en Utskottet hemställde därför att riksdagen ett uttalande till regegenom ringen skulle klarlägga att de kooperativa företagen skall behandlas likvärdigt med andra företag. Riksdagen biföll utskottets hemställan rskr. 1993/94:222. Riksdagen har sålunda uttalat att de kooperativa företagen skall be-

handlas likvärdigt med andra företag. Detta resonemang gäller givetvis

även försäkringsverksamhet. Utgångspunkten bör således att förvara

säkringsverksamhet liksom verksamhet skall vara neutral i fråga

annan formerna för rörelsens drivande och att största möjliga näringsfrihet om skall råda. Detta talar enligt utredningens uppfattning starkt för att

108 Skall institutet understödsföreningar finnas även i fortsättningen

föreningsformen även i fortsättningen bör tillåten för försäkringsvara verksamhet. Härtill kommer att det allmänt sett knappast kan föranses enligt med principen fri näringsutövning här i landet att tvångsvis om avveckla eller förbjuda en association som sedan lång tid tillbaka stått till buds för drivande av försäkringsrörelse. Slutligen bör i detta sammanhang också nämnas att Sverige i samband med såväl ingåendet av EES-avtalet anslutningen till EU som anmälde tre associationer skulle få användas för drivande försäksom av

ringsrörelse, nämligen försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkrings-

bolag och understödsföreningar. De tre associationsformema finns angivna som ett tillägg till artikel 8 i första livförsäkringsdirektivet och till artikel 8 i första skadeförsäkringsdirektivet. Det torde med hänsyn härtill vara tveksamt om ett -ombildningskrav under nuvarande omständigheter kan ställas understödsföreningama. Av nu anförda skäl Föreslår utredningen att associationsformen un-

derstödsförening skall stå öppen för bedrivande av försäkringsverk-

samhet även i framtiden. Enligt direktiven för utredningen skall reglerna understödsföreom ningar i den utsträckning som krävs harmoniseras med EG:s regler om

försäkringsverksamhet se avsnitt 4. Utredningen har mot denna bak-

grund övervägt att inarbeta regler om understödsföreningar i FRL som redan är anpassad till EG:s regler. Ett införande av sådana regler i FRL är dock tekniskt otympligt och skulle innebära att denna i nuläget ganska svåröverskådliga lag blir ännu mer omfattande och svår att tillämpa. Härtill kommer att FRL för närvarande är föremål för omarbetning i

Finansdepartementet och att det är oklart hur lagens slutliga utformning

kommer att se ut. Att införa regler försäkringsföreningar i FRL föom refaller därför mindre lämpligt. vara Utredningen anser därför att det är lämpligare att reglerna förom säkringsföreningar samlas i en separat lag EG-anpassas. En sådan som lösning innebär dock att det kommer att finnas två lagar med i stora delar parallella regelsystem, dvs. FRL och den nya lagen försäkom

ringsföreningar, vilket är mindre ändamålsenligt. Trots detta anser utredningen att fördelarna med att samla reglerna försäkringsföre-

om ningar i en särskild lag överväger framför lösning inom för en ramen FRL. Flertalet verksamma understödsföreningar leder sitt av nu ursprung

långt tillbaka i tiden då förhållandena på försäkringsomrâdet i grunden var helt annorlunda än i dag. För flera föreningarna utgör

av numera

förvaltningen av donationsfonder den huvudsakliga uppgiften medan den egentliga försäkringsverksamheten är av underordnad betydelse. De försäkringar som meddelas avser ofta måttliga belopp. Många föreningar synes närmast fungera som sällskapsföreningar.

Skall institutet understödsföreningar finnas även i fortsättningen 109

Det centrala målet med lag försäkringsföreningar bör enen ny om ligt utredningen att skapa förutsättningar för föreningarna att efvara

fektivt driva modern försäkringsrörelse. En lämplig utgångspunkt

en för reviderad lagstiftning försäkringsföreningar är EG:s regler en om

om försäkringsverksamhet.

Liksom gällande lag måste det huvudsakliga syftet med den 1anya att säkerställa att föreningsmedlemmarna och förmånstagarna gen vara får de ersättningar tillkommer dem. Detta tillgodoses väsentligen som

implementering EG:s solvensregler i lagen. Försäkringsföre-

genom av

ningar bör så stora att en sund försäkringsrörelse kan bedrivas.

vara Detta förutsätter att rörelsen är så omfattande att godtagbar försäken

ringsteknisk riksutjämning kan säkerställas. Vidare bör föreningarna i

framtiden utgöras bärkraftiga och funktionsdugliga enheter med bra av försäkringsservice medlemmarna. Detta förutsätter att det nuvarande

kravet minsta medlemsantal skärps och sannolikt också att möjlighet

öppnas använda främmande kapital i verksamheten. Vidare bör fuatt

sionsregler införas i den lagen i syfte att skapa förutsättningar för

nya mindre föreningar att gå med andra föreningar för att bilda samman större och funktionsdugliga föreningar. mer I de följande avsnitten behandlas vissa frågor är av central besom tydelse för utformningen lag understödsföreningar. Såleav en ny om des berörs vad skall gälla för de minsta föreningarna i ett reviderat som

regelsystem 6, minsta medlemsantal avsnitt 7, namnfrågan avsnitt avsnitt 8, förbudet mot affärsmässighet avsnitt 9, kravet att försäkringsföreningar skall slutna avsnitt 10, behovsprincipen avsnitt

vara

11 skälighetsprincipen avsnitt 12, kapitalförvaltning avsnitt 13, redovisning avsnitt 14, fusion avsnitt 15, skattefrågor avsnitt 16 och sanktioner avsnitt 17.

lll

6 Vad skall gälla för de minsta

föreningarna

6.1 Inledning

Lagen 1972:262 understödsföreningar, UFL, gäller idag för alla om understödsföreningar. I 2 § andra stycket UFL finns dock en dispensregel innebär att Finansinspektionen kan medge undantag från besom stämmelserna i lagen i den mån det inte föreligger något hinder från allmän synpunkt och det är lämpligt med hänsyn till föreningens förhållanden. Inspektionen har med stöd denna bestämmelse beslutat av att vissa föreningar skall stå under begränsad tillsyn. Föreningarna är mycket olika i storlek, karaktär och inriktning. Visföreningar har endast ett fåtal medlemmar och meddelar försäkring sa

till mycket låga belopp. De största tjänstepensionskassorna har å andra

medlemsantal överstigande 100 000 och meddelar försäkringsidan ett är stor betydelse för den enskilde. På grund härav kan disar som av kuteras regler skall gälla för samtliga föreningar. om samma I detta sammanhang kan erinras de regler gällde enligt 1948 om som års försäkringsrörelselag. Enligt lagens 349 § sådana s.k. sockenvar bolag inte bedrev brand- eller sjöförsäkring undantagna från lasom tillämpning. Bolagens styrelser dock bl.a. skyldiga att anmäla gens var bolaget till Försäkringsinspektionen och att skicka uppgifter om bolagets verksamhet till inspektionen. Styrelseledamot som inte följde föreskrifterna kunde straffas med dagsböter.

6.2 Överväganden

Som framgått utredningen att en ny lag om försäkringsföreningar

anser bör bl.a. syfta till att skapa förutsättningar för föreningarna att bedriva modern försäkringsrörelse effektivt. Som konsekvens av en anpassen ning till EG:s regler måste kraven skärpas i flera avseenden när det gäller den framtida regleringen föreningarnas verksamhet. Detta av gäller främst solvenskraven. Många verksamma små föreningarna torde, åtminstone av de nu f.n., sakna möjligheter att uppfylla de krav enligt utredningen bör som

l l2 Vad skall gälla för de minsta föreningarna

ställas på föreningarna i framtiden. Mot denna bakgrund har utredningen övervägt att inte medta mindre Föreningar i den lagen. En förenya nings storlek skulle kunna bedömas utifrån antingen antalet medlemmar, fondernas storlek eller årsavgifternas belopp. Att generellt undanta

små föreningar från lagens tillämpningsområde och därmed lämna

vis-

sa kategorier föreningsmedlemmar helt skydd

av utan anser utredningen dock inte godtagbar lösning. Den lagen skulle vara en nya härige-

nom kunna kringgås uppsplittring genom av större föreningar i mindre föreningar.

Ett alternativ till att helt undanta små

försäkringsföreningar från reglering är att låta sådana föreningar omfattas lagen 1987:667

av om

ekonomiska föreningar, EFL. Att tillämpa EFL på föreningar av viss

storlek har emellertid nackdelar. Bl.a. måste det anses vara mindre

lämpligt att försäkringsverksamhet bedrivs helt tillsyn bortsett från

utan legalitetskontrollen enligt EFL, även de aktuella

om försäkringsbelop-

pen i många fall är blygsamma. Över huvud taget kan lämpligheten i att

bedriva försäkringsverksamhet enligt EFL ifrågasättas,

då denna lag inte är anpassad för sådan verksamhet.

En annan nackdel med att tillämpa EFL mindre

föreningar är att

en sådan regel knappast kan avse andra föreningar än sådana finns som

vid den nya försäkringsföreningslagens ikraftträdande.

För det fall att

nybildning av försäkringsföreningar skulle tillåtas med

tillämpning av EFL skulle omfattande förändringar behöva i den lagen.

göras Som exempel kan nämnas att EFL tillåter bildandet

av öppna föreningar och

att minimiantalet medlemmar uppgår endast till tre. Att göra så ingående ändringar i EFL i syfte att regelsystemet till

anpassa försäkringsfö-

reningar är knappast motiverat med tanke på bestämmelserna att sannolikt skulle komma att tillämpas endast undantagsvis

på försäkringsfö-

reningar.

Utredningen har stannat för lösning innebär en som att små försäk-

ringsföreningar som är verksamma vid ikraftträdandet den lagen

av nya skall ha möjlighet att fortsätta bedriva verksamheten att med stöd av UFL t.0.m. utgången år 2009. Vid denna tidpunkt upphör av UFL att

gälla och samtliga försäkringsföreningar måste ha

anpassat sin verksamhet till den lagen eller upphöra med verksamheten. nya Med små

försäkringsföreningar avses i detta sammanhang sjukkassor med årliga

medlemsavgifter inte överstigande ett belopp motsvarande miljon

en

ecu och som inte omfattas EG:s försäkringsdirektiv. För andra

av före-

ningar än sjukkassor går dock inte gränslinjen vid miljon

en ecu utan vid ett belopp motsvarande 500 00 i

ecu medlemsavgifter under tre på varandra följande år. Uppdelningen i små föreningar har delvis

gräns-

dragningen i första generationens försäkringsdirektiv,

när det gäller

tillämpningsområdet för direktiven, förebild.

som

Vad skall gälla för de minsta föreningarna l 13

När det gäller verksamhet enligt den nya lagen föreslås i överensstämmelse med gällande lag dispensordning som innebär att Finansen inspektionen får avgöra huruvida enskild förening bör omfattas av en begränsad övervakning eller helt undantas från tillsyn. Härigenom kan tillsynsresurserna koncentreras till de verksamheter där skyddsintresset är starkast.

7 Minsta medlemsantal

7.1 Inledning

1 5 § lagen 1972:262 understödsföreningar, UFL stadgas att en om understödsförening skall ha minst 100 medlemmar. Regeln är försedd med två undantag. Dels kan Finansinspektionen medge enskilda föreningar att ha ett lägre medlemsantal, dels skall föreningar meddesom lar försäkringar visst slag ha minst 500 medlemmar. Det sistnämnda av gäller föreningar meddelar förtids- eller efterlevandepension utan som samband med ålderspension eller sjukpenning för längre tid än 180 da-

för ett sammanhängande sjuklighetstillstånd eller kapitalförsäkring

gar för dödsfall till högre belopp 1 000 kr medlem. Även föreningar än per sålunda skall ha minst 500 medlemmar kan få dispens av inspeksom tionen särskilda skäl föreligger. om Syftet med kravet lägsta medlemsantal har varit att skapa säkerhet för föreningarnas förmåga att fullgöra sina utfästelser gentemot medlemmar och förmånstagare. En försäkringsverksamhet kan med hänsyn till riskerna inte baserad alltför liten försäkringsvara en stock.

7.2 Bakgrund

I förarbetena till den nuvarande bestämmelsen om minsta medlemsantal

i UFL anfördes meningsfull samverkan på personförsäkringsom-

att en rådet knappast möjlig antalet försäkrade alltför lågt. Redan var om var minimigräns vid 100 medlemmar torde i allmänhet inte utgöra någon en garanti för att underlaget för verksamheten blir sådant att de krav som normalt innefattas i soliditets- och skälighetsprinciperna skulle kunna bli tillgodosedda. Av hänsyn särskilt till redan bestående föreningarvilka i allmänhet ansågs väl konsoliderade korn utredningen vara dock fram till att inte borde ställa något generellt hinder mot man upp att medlemsantalet i förening skulle kunna få så lågt som 100. en vara Såvitt gäller dispensregeln uttalades i förarbetena att denna var avsedd för undantagsfall, t.ex. när förenings ekonomi trots ett litet en medlemsantal ändå kunde säkerställd SOU 1970:23, s. 138. anses

116 Minsta medlemsantal

Många av de nu existerande föreningarna har ett lågt medlemsantal. Av de 120 föreningar registrerade hos Finansinspektionen i som var december 1997 det 24 hade högst 100 och 62 hade högst var som som 500 medlemmar.

överväganden

7.3 Som nämnts kan en understödsförening i vissa fall bestå endast 100

av

medlemmar. Det kan ifrågasättas kravet riskutjämning tillgodo-

om

ses tillräckligt väl i en förening med ett så lågt medlemsantal. Ett sätt att åstadkomma att understödsföreningarna i framtiden kommer

att utgöras av bärkraftiga enheter är att höja det lägsta tillåtna antalet medlemmar. Enligt direktiven skall utredningen lägga fram förslag syftar till som att tillsynen effektiviseras och koncentreras till de områden och verksamheter där skyddsintresset är starkast. Ett tillgodose dessa sätt att syften är att i framtiden förhindra att det bildas alltför små föreningar. Detta talar också för att det lägsta tillåtna medlemsantalet bör höjas. När det gäller att bestämma vilket lägsta medlemsantal skall som godtas bör detta å ena sidan inte bestämmas så högt att det i praktiken

hämmar tillskapandet understödsföreningar på arbetsplats. Å

av t.ex. en andra sidan skall de försäkrades krav trygghet och behovet av att koncentrera tillsynsresursema beaktas. Efter avvägning dessa en av omständigheter har utredningen kommit fram till att ett lägsta medlemsantal om 500 personer är lämpligt. Som framgått motsvarar det den gräns som redan idag gäller för viss verksamhet. Påföljden för förening inte uppfyller kravet lägsta meden som om lemsantal bör likvidationsplikt. För det fall medlemsantalet vara att sjunker under minimigränsen bör Finansinspektionen dock kunna meddela dispens från regeln om minsta medlemsantal. Förutsättningen för dispens bör vara att det endast rör sig tillfällig nedgång och att om en medlemsantalet inte väsentligt understiger det lägsta tillåtna. En riktlinje kan vara att kravet lägsta antal medlemmar inte bör underskridas med än 100. Vidare bör den tid kravet underskrids inte mer som vara längre än ett år. Dispens skall dock inte kunna meddelas i sam-

band med att en understödsförening bildas utan endast när verksamhe-

ten har inletts. Som närmare redogörs för i avsnitt 15 föreslås att regler fusion om

införs för föreningarna. En förening inte kan uppfylla kravet på

som minsta medlemsantal kan därför välja fusion i att genom upp en an-

nan förening.

Minsta medlemsantal 117

För många föreningar är verksamma vid den lagens ikraftsom nya

trädande skulle ett krav höjning lägsta medlemsantal i grunden

av förändra verksamhetsbetingelserna. Starka skäl talar därför för att inte

ändra gällande bestämmelser lägsta medlemsantal för föreningar om etablerade vid ikraftträdandet lagstiftning. Bestämmelsom är av en ny

härom har tagits i ett förslag till promulgationslag se 7 §.

ser upp

8 Namnfrågan

lagen 1972:262 understödsföreningar, UFL, infördes Genom om möjlighet välja understödsförenings firma skulle innehålla att om en

ordet understödsförening eller försäkringsförening. Av de föreningar

bildats sedan lagen trädde i kraft har alla utom använt betecksom en ningen försäkringsförening. Ordet förening kunde förr användas i ett ömsesidigt försäkringsbofirma. Såvitt gäller bolag bildats med stöd 1948 års försäklags som av har dessa inte fick innehålla ordet förening

ringsrörelselag ansetts att

Appeltofft, Den lagen försäkringsrörelse, 278. FRL har

se nya om s.

inte inneburit någon ändring i denna del se Appeltofft m.fl. Kommen-

tar till Försäkringsrörelselagen, andra upplagan, s. 289.

Enligt uppgift från Finansinspektionen används termen försäkringsförening försäkringsbolag. Däremot finns det fyra bolag inte av något har beteckningen assuransförening eller assuransförsäkringsföresom ning i sin firma. Ett dessa bolag är ett mindre riksskadebolag, ytterav

ligare rikscaptivebolag och de två återstående meddelar krea-

ett är ett tursförsäkring. Ordet understödsförening måste idag föråldrat och leder anses vara

knappast tankarna till förening som bedriver försäkringsverksamhet.

en Tvärtom föreligger viss risk för sammanblandning med allmännyttien stiftelser och ideella föreningar. Termen understödsförening bör därga

för enligt utredningen ersättas med benämningen försäkringsförening.

Den lagens blir sålunda lag om försäkringsföreningar. nya namn

Utredningen föreslår att Övergångsbestämmelser införs som medger

de föreningar registrerade vid lagens ikraftträdande får beatt som är

hålla sin nuvarande firma, 8 § förslag till promulgationslag.

se

9 Förbudet

mot affärsmässighet

9.1 Inledning

l denna utrednings direktiv anförs att förbudet mot affärsmässighet framstår som föråldrat och onödigt begränsande samt att det bör övervägas om inte förbudet mot affärsmässighet kan avskaffas. Av l § UFL framgår att understödsförenings verksamhet inte fâr innebära affärsmässigt drivande försäkringsrörelse. Vidare framgår av av 6 § UFL att kapitalförsäkring får avse högst ett belopp motsvarande ett

basbelopp enligt lagen 1962:381 allmän försäkring i december

om 1997 uppgick basbeloppet till 36 400 kr. Finansinspektionen kan dock medge att sådan försäkring meddelas till ett högre belopp.

9.2 Bakgrund

Alltsedan den första lagen understödsföreningar har gällt ett förbud om mot affärsmässighet. Syftet med kravet har varit att dra en gräns mot

livförsäkringsbolagens verksamhet. Se bl.a. Wenner/Gabrielsson, Den

nya lagen om understödsföreningar, s 13. Av förarbetena till 1912 års lag framgår bl.a. följande. Förening skall driva affärsmässig försäkringsrörelse då föreningen för ananses skaffande försäkringar eller för inkassering försäkringsavgifter av av använder agenter erhåller provision eller då föreningen utfäst sig som att ränta eller andel i vinst eller gottgörelse till någon som tillge annan skjutit garantikapital. Vidare påtalades att även andra omständigheter kunde vara av betydelse när det gällde att bedöma vad som var affärsmässigt bedrivande försäkringsrörelse. Som exempel nämndes en av affärsmässig propaganda bedrevs annonsering, utan anlisom genom tande agenter. Å andra sidan kunde understödsförening under av en vissa omständigheter lämna ersättning till agenter och betala ränta kapital utan att rörelsen ansågs som affärsmässig. Vidare ansågs rörelomfattning ha stor betydelse för frågan om en rörelses affärsmässens sighet. Det betonades också att affärsmetoderna växlar under tidernas lopp och därmed även kännetecknen affärsmässig rörelse. På en grund härav preciserades inte begreppet affärsmässig rörelse närmare. De olägenheter detta kunde medföra ansågs undanröjda dels gesom

122 F Örbudet mot afärsmälssighet

nom bestämmelsen maximibelopp för kapitalunderstöd, dels om genom det elastiska sätt varpå kontrollen understödsföreningarna ordav var nad. Betänkande 1910 s. 62.

Mazimibeloppet för kapitalförsäkring bestämdes i 1912 års lag till

2 000 lar. Någon motsvarande begränsning gjordes inte när det gällde meddelande av pensioner. l förarbetena till den nu gällande UFL uttalade departementschefen

att det skulle ankomma försäkringsinspektionen att med ledning av

de faktska förhållandena i varje särskilt fall avgöra understödsom en

förenings verksamhet är att anse som affärsmässig. Prop. 1972:69,

s. 61.

Understödsföreningsutredningen föreslog att förbudet mot affärs-

mässighet skulle upphävas. Vidare föreslog utredningen att högsta belopp fö kapitalförsäkring skulle vara maximerat till ett basbelopp. Utredningen motiverade sitt ställningstagande med att understödsföreningarna borde släppas fria så långt möjligt utan att deras verksom samhet blev alltför lik livförsäkringsbolagens. Skulle föreningarna få driva aldeles rörelse försäkringsbolagen kunde med samma som man fog hävda, menade utredningen, att detta borde ske på lika villkor och att föreningarna då borde underkastas legala krav bolagen. samma som Utredningen kom fram till att värvningen medlemmar skulle av vara fri och inga särskilda regler gälla för fick syssla med värvvem som ning. Paceringsreglerna borde desamma för försäkringsbolavara som gen. Den enda begränsning som skulle behöva bestå skulle alltså gälla

försäkrngsbeloppens storlek SOU 1990: 101, s. 162 ff.

Vid remissbehandlingen Understödsföreningens betänkande inav stämde den övervägande delen av remissinstanserna med förslaget att förbudet mot affärsmässighet skulle avskaffas. Såvitt gällde förslaget att höja högsta tillåtna belopp för kapitalförsäkring påtalade dock några instanssr, bl.a. Pressens Pensionskassa, Arkitekternas pensionskassa, Sverige; Köpmannaförbunds Pensionskassa, att högsta tillåtna belopp borde testämmas till sex basbelopp. Detta med anledning att det av

förmånstagarbelopp som är fritt från arvs- och gåvoskatt är begränsat

till just basbelopp. Näringsfrihetsombudsmannen ansåg att högsta sex tillåtna belopp borde bestämmas till två eller tre basbelopp för att ge understödsföreningarna ett större utrymme för ökad konkurrens en

med livörsäkringsbolagen. Av Finansinspektionens allmänna råd om avgränsning under-

av stödsföienings verksamhet gentemot affärsmässigt driven försäkringsrörelse FFFS 1993:6 framgår följande: Ersättning för medlemsvärv-

ning får vid kapitalförsäkring inte uppgå till än 1,5 % försäk-

mer av

ringsbebppet. Understödsförening får inte begagna sig heltidsans-

av tällda agenter för att förvärva medlemmar. Anställd hos föreningen nya

Förbudet mot affärsmässighet 123

får i begränsad omfattning delta i eller själv bedriva anskaffningsarbete. Slutligen uttalas att uppdrag att arbeta för förvärvande av nya medlemmar endast bör lämnas till den som har den kunskap och erfarenhet som krävs för att uppdraget skall kunna utföras på ett lämpligt sätt.

Överväganden

9.3 Som påtalats vid flera tillfällen är syftet med förbudet mot affärsmässighet att dra en gräns mellan föreningarnas och livförsäkringsbolagens respektive verksamhet. Att föreningarna allmänt sett skall bedriva en sund verksamhet ur affärsmässig synvinkel är självklart. Vad som i stället åsyftats har varit främst möjligheterna att vidta åtgärder för att värva nya medlemmar. Det förefaller som om en understödsförenings ideella inriktning inte ansetts förenlig med t.ex. aktiv värvning av vara nya medlemmar. Ett sådant synsätt måste dock uppfattas som tämligen föråldrat och inte förenligt med ett modernt marknadstänkande. En understödsförening bör kunna vända sig till den krets av personer den avser att försäkra med marknadsföringsaktiviteter och på så sätt kunna konkurrera med försäkringsbolagen på lika villkor. Denna del av förbudet mot affärsmässighet bör därför upphävas. En annan sida av förbudet mot affärsmässighet är att en understödsförening som huvudregel inte får meddela kapitalförsäkring till högre belopp än ett basbelopp. Finansinspektionen kan dock meddela dispens från denna bestämmelse om det föreligger särskilda skäl. Enligt uppgift från Finansinspektionen i december 1997 är kapitalförsäkringsbeloppen i allmänhet låga. Beträffande de större begravningskassorna kan nämnas att Försäkringskassan Funebris och lgnis försäkringsförening meddelar kapitalförsäkring till ett värde av ett basbelopp. Inte någon försäkringsförening har enligt uppgift från Finansinspektionen begärt dispens för att få meddela kapitalförsäkring till ett belopp överstigande ett basbelopp. Utredningen föreslår att det i stort sett införs motsvarande rörelseoch solvensregler för försäkringsföreningarna som för försäkringsbolagen med möjlighet till dispens för vissa mindre föreningar. Mot denna bakgrund är det inte motiverat att upprätthålla den lagstadgade gränsen för högsta tillåtna belopp för kapitalförsäkring utan försäkringsföreningar bör även i dett avseende få konkurrera med försäkringsbolagen på lika villkor genom att tillhandahålla kapitalförsäkringar som inte är beloppsbegränsade. Beloppet för kapitalförsäkring utgör dock en av de omständigheter som måste beaktas av Finansinspektionen vid ställningstagande till om försäkringsförening som avser att tillhandahålla en sådan försäkring kan dipenseras från de föreslagna rörelse- eller sol-

124 Förbudet mot afärsmässighet

vensreglerna. Dispens bör inte kunna medges föreningen om avser att

meddela kapitalförsäkring till högre belopp än ett basbelopp, dvs. det

nu gällande gränsbeloppet. Det kan dessutom ifrågasättas ett högsta belopp för kapitalförom säkring är förenligt med grundtankarna i EG:s försäkringsdirektiv. En-

ligt tredje generationens forsäkringsdirektiv skall princip

en om pro-

duktfrihet råda som innebär att försäkringsföretagen skall fria i

vara att

största möjliga utsträckning utforma försäkringsprodukter och bestäm-

ma premier. Utredningen föreslår mot denna bakgrund att den gällande belopps-

begränsningen i fråga om kapitalförsäkring upphävs.

10 Kravet att försäkringsföreningar

skall vara slutna

10.1 Inledning

Genom lagen 1972:262 understödsföreningar, UFL, upphörde om möjligheten att bilda öppna understödsföreningar. I förarbetena anfördes att de öppna understödsföreningarna i tämligen stor omfattning frigjort sig från den tidigare regionala begränsningen sin verksamhet av samt att detta från principiell synpunkt inte haft uteslutande positiva verkningar eftersom det blivit ännu svårare att dra gränsen mot den affärsmässiga försäkringsrörelsen. Tillsynsmyndigheten hade som ett led i bedömningen huruvida verksamhet affärsmässigt bedriven en var ställt särskilda villkor när det gällde understödsforeningarnas rätt upp att utge provision. Den sakkunnige ansåg att dessa begränsningar borde bibehållas, påtalade att provisionerna i verkligheten visat sig otillmen räckliga grund för effektiv och målmedveten medlemsanskaffsom en ning och att öppna understödsföreningar sikt måste räkna med ett allt lägre medlemsantal. Med hänsyn till problemet med gränsdragning mot den affärsmässirörelsen ansåg den sakkunnige att det fanns tillräckliga skäl för uppga fattningen att det inte längre fanns något egentligt utrymme för nybildning öppna föreningar. Härtill kom att det saknades anledning att av anta att de blivande medlemmarnas intressen skulle bli bättre tillgodosedda nybildad öppen förening än någon annan redan existeav en av rande försäkringsorganisation. Av hänsyn till de redan registrerade föreningarna och med tanke på hela understödsverksamhetens fortsatta sunda utveckling ansågs det angeläget att förhindra nybildningar av öppna föreningar. Beträffande slutna föreningar ansågs vid UFL:s tillkomst att förhållandena delvis annorlunda. Om fråga uppkom att ordna en försäkvar ringsverksamhet för särskild av personer, exempelvis arbetsen grupp vid företag, yrkeskolleger eller medlemmar i en ideell tagare samma förening, utgjorde enligt den sakkunnige en samhörighetskänsla och vilja till inbördes bistånd fortfarande väsentliga motiv till föreningens uppkomst. Gränsdragningen mot den affärsmässiga försäkringsrörelsen utgjorde inte problem beträffande öppna föreningar. De samma som

126 Kravet att försäkringsföreningar skall vara slutna

samlade förvaltningskostnaderna kunde hållas förhållandevis låg på en nivå. Den sakkunnige uttalade att det var av vikt att det inte fanns ett så vidsträckt utrymme för nybildning av slutna föreningar att förbudet mot nybildning av öppna föreningar kunde kringgås genom att medlemskap i en förening anknöts till eller mindre fiktiv eller en mer vaga grunder organiserad intressesammanslutning. Den sakkunnige föreslog därför att om medlemskapet enbart var avsett för medlemmar i viss ideell förening borde för registrering uppställas krav att det förelåg sådan intressegemenskap inom den ursprungliga organisationen att även en samverkan mellan dess medlemmar för personförsäkring framstod som naturlig SOU 1970: 23, s. 82 Lagtexten utformades i enlighet med den sakkunniges förslag.

överväganden

10.2 I avsnitt 9 Förbudet mot affärsmässighet har föreslagits att förbudet mot affärsmässighet upphävs. Vidare har i avsnitt 5 Skall institutet understödsföreningar finnas även i framtiden föreslagits att det i fortsättningen bör finnas möjlighet att bilda nya understödsföreningar. Det kan dock ifrågasättas det är nybildning endast slutna föreningar om av som bör tillåtas. Det torde kunna antas att nybildning av försäkringsföreningar framför allt kan bli aktuellt i samband med att anställda, är knutna till som samma företag eller fackförening, gemensamt går samman för att anordna sitt försäkringsskydd. Understödsföreningsinstitutet erbjuder härvid ett smidigt sätt att ordna detta. Detta talar för att även i man framtiden borde kunna ställa kravet att föreningarna skall vara slutna. Mot detta kan anföras att anledningen till att det infördes ett förbud mot nybildning av öppna föreningar var att förbudet mot affärsmässighet föranledde att dessa föreningar inte kunde bedriva anskaffningsverksamhet i den utsträckning som behövdes för att undvika att medlemsantalet blev oproportionerligt lågt i förhållande till förvaltniiigskostnaderna. Eftersom utredningen föreslår att förbudet mot affärsmässignu het upphävs kan man hävda att det borde finnas möjlighet att återigen bilda öppna föreningar. Något behov av att bilda öppna understödsföreningar har emellertid inte framkommit under utredningens arbete. Vidare blir gränsen mot försäkringsbolagens verksamhet närmast omöjlig att dra om nybildande tillåts även av öppna föreningar. Med hänsyn till att den typiska försäkringsföreningen också i framtiden kan antas vara sluten föreslår utredningen därför att ett krav på slutenhet ställs även fortsättningsvis.

Kravet att försäkringsföreningar skall vara slutna 127

De kriterier enligt UF L gäller för vilka grupper som kan erhålla som medlemskap i en försäkringsförening bör enligt utredningens uppfattning gälla även i en ny lag om försäkringsföreningar. En försäkringsförening skall således huvudsakligen anställda i visst eller vissa föavse retag, personer tillhörande viss yrkesgrupp eller medlemmar i sammanslutning med sådan intressegemenskap att en samverkan även för försäkrings ter sig naturlig. När det gäller frågan om vilka grupper som bör få bilda en försäkringsförening kan den praxis som utbildats grupplivförsäkringsområdet ge vägledning. Finansinspektionen har i cirkulär 1991:1 ansett att följande gruppbildningar kan godtas:

Personalgrupp: personalgrupp som grund av anställning eller stu-

dier ett naturligt sätt kan ses som en grupp. Föreningsgrupp: medlemmar i en förening eller annan organisation som har till ändamål att tillvarata medlemmarnas intressen som yrkesutövare, bostadsägare eller i annat avseende som gör att det kan rimligt att föreningsgemenskapen utgör bas för grupplivföranses säkring. Ekonomigrupp: eller låntagare i bank eller i ett kreditin- - sparare en stitut samt pensionssparare i ett försäkringsbolag. Annan sådan grupp av personer som efter prövning av - grupp: annan inspektionen kan jämförlig med någon de ovan angivna anses av grupperna.

Som personalgrupper har ansetts grupper som består av personer anställda hos en arbetsgivare eller hos flera arbetsgivare och där arbetsgivarna utvalts enligt generella regler inom en och samma branschorganisation. Med anställda har jämställts studerande vid utbildningsanstalter samt personer som erhåller ålderspension på grund av anställning hos en arbetsgivare och som var anställda hos denne när pensionsåldern uppnåddes Appeltofft m.f1., Kommentar till Försäkringsrörelselagen s. 34. Såvitt gäller försäkringsföreningarna är de kategorier som består av anställda i visst företag samt personer tillhörande viss yrkesgrupp att anse som personalgrupper. Vad härefter gäller föreningsgrupper avses härmed medlemmar i föreningar som har till ändamål att tillvarata medlemmarnas intresse som yrkesutövare, såsom fackförbund och fackföreningar. Med yrkesutövare har jämställts studier vid en utbildningsanstalt. Vidare har medlemi bostadsrättsföreningar och villaägarföreningar räknats som föremar ningsgrupper. Även medlemskap i nykterhets- och pensionärsorganisation har godtagits grund för bildande av föreningsgrupper som Appeltofft m.fl., ib.. För försäkringsföreningamas del motsvaras begreppet föreningsgrupp den kategori som beskrivs som medlemmar i av

128 Kravet att försäkringsföreningar skall vara slutna

en sammanslutning med en sådan intressegemenskap att samverkan en även för försäkring är naturlig. De gränser som dragits när det gäller personal- och foreningsgrupper bör kunna gälla också när det gäller bildande försäkringsforeav ningar. Ekonomigrupper torde däremot inte uppfylla kravet på att en samverkan även för försäkring skall vara naturlig och kan därför inte utgöra grund för bildande av en försäkringsförening.

SOUl998:82 129

l l Behovsprincipen

l 1.1 Inledning

Enligt våra direktiv skall utredningen överväga om behovsprincipen skall behållas för understödsföreningar Enligt 4 § UFL får understödsförening registreras endast om den en avsedda verksamheten är behövlig och även i övrigt ägnad att främja en sund utveckling försäkringsväsendet. av

Enligt EG:s försäkringsdirektiv artikel 8.4 i såväl första skadeför-

säkringsdirektivet första livförsäkringsdirektivet gäller att tillstånd som bedriva försäkringsverksamhet inte får vägras den grunden att det att inte kan föreligga något behov den tilltänkta verksamheten. anses av

l 1.2 Bakgrund

Av förarbetena till nuvarande UFL framgår att den sakkunnige föreslog behovsprövning kunde undvaras när det gällde nybildning av att en slutna understödsföreningar. Nybildning öppna understödsföreningav skulle enligt förslaget över huvud taget inte få förekomma SOU ar 1970:23, 82 ff. Detta accepterades i allmänhet vid remissbehands. lingen. Landsorganisationen LO dock kritisk och ifrågasatte om var det med undantag pensionskassor meddelade pensionsförmåav som enligt anställningsavtal- kunde anses önskvärt att ytterligare unner derstödsföreningar bildades. LO anförde därvid bl.a. att utvecklingen på socialförsäkringsområdet medfört att föreningarna inte kunde anses ha den sociala betydelse de tidigare haft. Med hänsyn till att de kunde komma ifråga att också i framtiden bilda understödsföreningar, främst

tjänstepensionskassor, ansåg LO dock att ett nyetableringsstopp inte

kunde införas. I stället förordade organisationen behovsprövning att en uppställdes vid nybildande. Departementschefen instämde i den sakkunniges förslag att det inte längre skulle möjligt att bilda öppna understödsföreningar. Emelvara lertid ansåg han att det inte kunde uteslutas att slutna understödsfönya reningar bildades, trots att dessas berättigande sakliga grunder starkt kunde ifrågasättas. Nybildning borde därför tillåtas endast om den pla-

nerade verksamheten kunde anses behövlig. Enligt departementschefen skulle förutsättning för registrering sluten understödsförening

en av en

5 17-1169

130 Behovsprincipen SOU l 998:82

vara att rörelsen fyllde ett påtagligt försäkringsbehov för den bestämda grupp av människor som föreningen var avsedd för och också i övrigt vara ägnad att främja en sund utveckling försäkringsväsendet. prop. av 1972:69, s. 61.

Understödsföreningsutredningen föreslog att behovsprincipen skulle

avskaffas. Utredningen motiverade detta bl.a. med att intresset för grupplösningar personförsäkringsområdet tilltagit och att det därför inte kunde uteslutas att antalet ansökningar att registrera föreom nya ningar skulle komma att öka SOU 1990: 101, 177 ff. s.

1 1.3

Försäkringsrörelselagen

För försäkringsbolagens del infördes behovsprincipen 1948 års

genom

försäkringsrörelselag. Bakgrunden var den överetablering ansågs

som råda inom försäkringsväsendet vid denna tid. Behovsprincipen skulle

innefatta en koncessionsprövning från både kvantitativ och kvalitativ

synpunkt. Kvantitetsbedömningen skulle att fastställa det kunavse om

de anses föreligga ett behov ett nytt försäkringsbolag. Kvalitetsbe-

av dömningen skulle ta sikte sättet att realisera det mål uppställts som för den tilltänkta verksamheten prop. 1948:50 158-159. s. År 1985 avskaffades behovsprincipen för

försäkringsbolag. Depar-

tementschefen anförde att behovsprincipen bidragit till att den svenska försäkringsmarknaden uppvisade stark koncentration till ett fåtal en företag eller koncerner. Det ansågs också till fördel för försäkvara ringstagarna konkurrensen stimulerades något och valfriheten ökaom de. Koncession för försäkringsrörelse skulle därför beviljas den om planerade rörelsen inte bedömdes oförenlig med sund utveckvara en ling av försäkringsväsendet. Härvid borde hänsyn tas både till försäkringstagarna i sökandebolaget och till utvecklingen försäkringsväav sendet i allmänhet. Vidare ansågs att ett naturligt led i konces-

sionsprövningen borde vara om den planerade verksamheten kunde

antas komma att allvarligt motverka strävanden på andra väsentliga samhällsområden, t.ex. konsument- kredit-, valuta; skatte- och han-

delspolitikens område prop 1984/85:77, 49.

s. Försäkringsutredningen föreslog i sitt delbetänkande Försäkringsrö-

relse i förändring 1 SOU 1991:89 att sundhetskravet vid konces-

sionsprövningen skulle slopas och ersättas med föreskrift att en om verksamheten skulle förenlig med FRL. Skälet härtill enligt vara var utredningen att prövning huruvida planerad verksamhet är fören av en enlig med en sund utveckling försäkringsväsendet inte utesluter av en

viss behovsprövning.

SOU l 998182 Behovsprincwen 13 l

I den efterföljande propositionen prop. 1992/93:257 omformulerades sundhetskravet så att det endast tog sikte det enskilda försäkringsbolaget och inte forsäkringsväsendet i allmänhet. Det betonades

att begreppet sund försäkringsverksamhet inte är statiskt utan kan for-

ändras beroende hur forsäkringsmarknaden utvecklas. Utformningen sundhetskravet för försäkringsbolagen gjordes efter förebild av vad av gällde för bankerna, där behovsprincipen avskaffats år 1990. som Sundhetskravets närmare innebörd utvecklades i proposition l989/90:ll6 ägande i banker och andra kreditinstitut. Kravet inneom bär att ett bolags organisation, verksamhet enligt bolagsordningen samt inre kontroll- och säkerhetsuppbyggnad skall prövas. Bolagets verk-

ställande ledning och större ägare skall uppfylla de kunskapsmässiga

krav och så omdömesgilla fordras för att på ett långsiktigt och vara som stabilt driva sund försäkringsverksamhet. Även organisatoriska sätt förhållanden skall bedömas liksom den verksamhet som en ägare bedriver vid sidan den tillståndspliktiga rörelsen. För att undvika missav förstånd innebörden i sundhetskravet ansågs det lämpligt att i FRL, om liksom i banklagstiftningen, uttryckligen att behovsprövning inte ange är tillåten. Numera stadgas därför i FRL att koncession skall beviljas den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven om sund försäkringsverksamhet samt att koncession inte får vägras en det skälet att det inte behövs något ytterligare försäkringsbolag. av

1 1.4 Överväganden

Som framgått tillåter inte EG:s direktiv att en behovsprövning ovan görs. Vidare är de argument åberopas vid behovsprincipens avsom skaffande för försäkringsbolag giltiga även för understödsföreningar, nämligen att det är fördel for försäkringstagarna om konkurrensen en stimuleras och valfriheten ökar. Möjligheterna för att skapa alternativ till det utbud tillhandahålls försäkringsbolagen kommer att unsom av derlättas behovsprincipen avskaffas. Utvecklingen och debatten när om det framför allt gäller pensionssystemet gör att det kan finnas anledning att anta att intresset för sådana alternativ kommer att öka i framtiden. Dessutom den behovsprövning görs idag vara mycket sumsynes som marisk och det kan även grund härav ifrågasättas den fyller nåom gon egentlig funktion. Utredningen föreslår därför att behovsprövningen slopas. Liksom för försäkringsbolag bör koncessionsvillkor föreskrivas att verksom samheten skall uppfylla kraven på sund försäkringsverksamhet. Efen tersom det finns ett uttryckligt förbud mot behovsprövning i FRL och i

132 Behovsprinczpen

banklagstiftningen bör ett sådant uppställas även för försäkringsföre-

ningarna.

12 Skälighetsprincipen

12.1 Inledning

l denna utrednings direktiv har angetts att det, mot bakgrund av Försäkringsutredningens överväganden beträffande skälighetsprincipen och den frågans fortsatta beredning, bör undersökas det finns skäl att om bibehålla krav på kostnads- och villkorsskälighet för försäkringsföreningarna. En försäkringsförenings stadgar skall enligt l l § UFL bl.a. tillgodomedlemmarnas intresse att kostnader och villkor för försäkringen se av är skäliga med hänsyn till förmånernas art och omfattning och föreningens förhållanden.

12.2 Bakgrund

12.2.1 Försäkringsrörelselagen

Skälighetsprincipen infördes för livförsäkringsbolagen år 1948. Bakgrunden den utveckling ägt inom den affärsmässiga förvar som rum säkringsrörelsen, med hårt uppdriven konkurrens, vilket i sin tur lett till kraftigt ökade anskaffningskostnader. I den då gällande försäkringsrörelselagen infördes därför bestämmelse stadgade att de försäken som ringstekniska grunderna skulle avse att trygga bolagets förmåga dels att fullgöra sina förpliktelser enligt ingångna försäkringsavtal, dels att bereda försäkring till med hänsyn till försäkringens art skälig kostnad. en

Införandet skälighetsprincipen i försäkringsrörelselagstiftningen

av har även satts i samband med införandet behovsprincipen. Den prinav cipen syftade till att komma till rätta med de allvarliga verkningar för försäkringstagarna överetablering av försäkringsbolag ansågs som en kunna få. En ökad koncentration och begränsade möjligheter att tillträda marknaden befarades emellertid kunna inverka negativt konkur- På grund härav ansågs det nödvändigt att på andra sätt trygga rensen. att försäkringar kunde meddelas till ett rimligt pris Prop. 1948:50 s.

134 Skäl ighetsprinczpen

158 Skälighetsprincipen kunde således uppfattas ersättning för

som den effektivitets- och därmed prisreglerande uppgift konkurrensen som annars svarade för SOU 1995:87 l 10. s.

När skälighetsprincipen infördes för försäkringsbolagen innebar den alltså ett krav att kostnaden för försäkring skall skälig i för-

en vara

hållande till de tjänster försäkringen innebär för som försäkringstagaren premie- och kostnadsskälighet. Principen har sedermera utsträckts till

att inrymma ett skälighetskrav också andra villkor än premien

villkorsskälighet. I dag stadgas i 7 kap. 4 § FRL för livförsäkrings-

verksamhetens del att grunderna for verksamheten skall avse att trygga

bolagets förmåga att meddela försäkringar till kostnad skälig

en som är

med hänsyn till försäkringens art. Vidare föreskrivs i 19 kap. 6 § FRL

att villkoren skall skäliga med hänsyn till det skydd

vara försäkringen

är avsedd att ge och till omständigheterna i övrigt.

Kravet på premie- och kostnadsskälighet ha flera sidor.

anses Det är for det första bolagets kostnadseffektivitet, för det andra förhållandet

mellan å ena sidan försäkringstagarna helhet och å andra sidan

som

bolaget, för det tredje relationen försäkringstagargrupper emellan.

När det gäller ett bolags omkostnadsnivå innebär skäligheten ett krav sparsamhet och ett medel att hålla bolagets kostnader för nere försäkringen. Driftskostnaderna måste sakligt motiverade vara och skäligt avvägda.

Den del skälighetsprincipen åsyftar skäligheten mellan för-

av som

säkringsbolaget och dess försäkringstagare innebär premierna skall

att

vara skäliga och att den enskildes kostnad för försäkringen

således är rimlig i förhållande till det skydd En konsekvens denna som ges. av

sida av skälighetskravet är att alla överskott i livförsäkringsrörelse skall återgå till försäkringstagarna i form återbäring.

av Skälighetskravet alltså också relationen mellan olika försäkavser

ringstagargrupper inom ett kollektiv. Detta innebär att enskilda försäkringstagare eller försäkringstagare skall behandlas

grupper av ett rättvist sätt i förhållande till sin prestation. Bolagen skall bl.a. tillämpa

riskdelning efter skäliga grunder och åtföljande premiedifferentiering. Varje försäkringsgren skall självbärande.

vara

Vad härefter gäller villkorsskäligheten tar den i första hand sikte villkor i ämnen behandlas i konsumentförsäkringslagen. Även

som ämnen som inte berörs i den lagen omfattas dock, t.ex. villkor försäkom

ringens objekt och de händelser vid vilka försäkringsersättning

om skall utgå. Också villkor hänför sig till andra

som försäkringar som

tecknas av enskilda konsumenter än de regleras i konsumentförsom

säkringslagen täcks av skälighetskravet. I fråga livförsäkringar har

om en granskning av villkor inte gäller premierna mindre som ansetts angelägen.

Skälighetsprincipen 135

Försäkringsvillkoren får inte strida mot de tvingande reglerna i konsumentförsäkringslagen och de får inte heller göra ett otillåtet kringgående dessa regler. Bolagen förbjuds att ett sätt som inte är godav tagbart utnyttja den avtalsfrihet och det utrymme för skälighetsprövning de tvingande bestämmelserna medger. Försäkringsvillkoren som får inte oskäliga i den bemärkelse som avses i lagstiftningen om vara avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Skälighetskravet i FRL sträcker sig dock något längre och riktar sig även mot villkor som i sitt sammanhang framstår mindre lämpliga, även de inte kan betraktas som om direkt oskäliga SOU 1995:87, s. 109 ff. som

l 2.2.2 Understödsföreningslagen

För understödsföreningarnas del infördes skälighetsprincipen genom

UFL. Den sakkunnige uttalade bl.a. följande se SOU 1970:23 s. 91 ff.

Med hänsyn till föreningarnas bakgrund, där de ideella inslagen och

viljan bereda ömsesidigt bistånd varit de avgörande drivkrafterna,

att hade behovet regleringar och lagföreskrifter till skydd för av yttre medlemmarnas intressen tidigare inte framträtt med samma styrka som ifråga den affärsmässiga försäkringsrörelsen. Utvecklingen mot om

större enheter hade dock väsentligt ändrat dessa grundförutsättningar.

Samtidigt det ideella inslaget i föreningarnas verksamhet tunnats som hade förvaltningsarbetet ofta blivit omfattande och komplicerat ut, mer tidigare. Frivillig arbetskraft hade i stor utsträckning ersatts med än avlönad personal. Även på andra sätt hade skillnaden mellan vissa understödsforeningars verksamhet och den affärsmässiga försäkringsrörelsen blivit allt mindre påtaglig. En reform lagen understödsföav om reningar borde därför syfta till att medlemsintresset inom understödsföreningarna tillgodosågs på liknande sätt försäkringsrörelselagen som skyddar försäkringstagarna inom försäkringsbolagen. Den sakkunnige övervägde att i UFL ta bestämmelser som motsvarade dem i försäkringsrörelselagen. Om ett stadgande i UFL gav

uttryck åt skälighetsprincipen i försäkringsrörelselagen,

samma som fanns det dock risk för detta skulle få mindre tillfredsställande konatt sekvenser för vissa understödsforeningar. Det kunde således befaras att

strikt tillämpning skälighetsprincipen skulle kunna medföra såda-

en av krav både administrativ och ekonomisk art att många föreningars na av fortsatta verksamhet allvarligt och i onödan skulle äventyras. Den sakkunnige kom därför fram till lagteknisk lösning som inen

nebar alltför nära koppling med skälighetsprincipen i försäkrings-

att en rörelselagen inte lämplig. I stället eftersträvade den sakkunnige en var reglering främst garanterade att medlemmarnas ekonomiska insom

136 Skälighetsprinczpen

tressen inte otillbörligt eftersattes i förhållande till andra omständigheter som borde beaktas i sammanhanget. Hit hörde, förutom avvägning-

en mellan skilda medlemsgrupper, även ett hänsynstagande till före-

ningens traditioner och allmänna syfte, medlemmarnas inbördes samhörighet och relationer liksom föreningens storlek, utveckling och ekonomiska ställning. Den sakkunnige förordade alltså modifierad skäen lighetsprincip, så avpassad att den för som var gav utrymme en mer

nyanserad tillämpning än motsvarande bestämmelser i försäkringsrörel-

selagen.

Vidare påpekade den sakkunnige att skälighetssynpunkter

var av

betydelse för understödsföreningarnas medlemmar främst när det gäll-

de medlemsavgifternas storlek och relation till de föreningen utfästa av

försäkringsförrnånerna. Vid bedömningen avgiftemas storlek, dvs.

av

om priset för en försäkring är skäligt, hade också de villkor under vilka

föreningen åtagit sig att fullgöra sina utbetalningar central betydelse. Av intresse ansågs också hur överskott skulle disponeras och hur vara bestämmelser om återbäring sådant överskott utformade. Likaså av var ansågs medlems rätt vid avgång förening samt de närmare villkoren ur för rätt till fribrev eller återköp andra viktiga faktorer i varje vara som fall indirekt hade ett klart samband med priset för försäkringen. Över huvud taget syntes, enligt den sakkunnige, avgifterna och därmed -

skälighetsprincipen alltid kunna sättas i någon relation till

- vad som genom stadgarnas föreskrifter, sammanträdesbeslut eller tillämpad praxis gällde beträffande det mesta medlems mellanhavanden av en med sin förening. Den sakkunnige hade vidare den uppfattningen att skälighetssynpunkter i vissa fall med fog även borde kunna läggas på frågor, som inte hade ett direkt samband med storleken på avgifterna och förmånerna som svarade mot dessa. Härmed avsågs bl.a. regler när medlemom skap upphör, föreningens tillgångar vid dess upplösning andra om samt bestämmelser rörde medlemmarnas befogenheter och möjligheter som till insyn och delaktighet i föreningens verksamhet. Andra stadgebestämmelser, t.ex. beträffande villkoren för stadgeändringar, kunde ibland utformade ett sätt i onödan försvårade från medvara som en lemmarnas synpunkt önskvärd ändring föreningens verksamhet. av Mot bakgrund vad anförts kom den sakkunnige fram av som ovan

till att både soliditets- och skälighetsprincipen hade sådan vital betydel-

se att det fanns skäl att i lagen dem sådan framskjuten placering ge en att det inte kunde råda någon tvekan att de skulle utgöra de om yttre

riktlinjerna för föreningarnas hela verksamhet och organisation. Skälighets- och soliditetsprinciperna skulle därför, ansåg den sakkunnige,

tas i en allmän inledning till bestämmelserna stadgarnas innehåll. om

Vid en jämförelse med försäkringsrörelselagen innebar detta den

även

Skälighetsprincipen 137

skillnaden att skälighetsprincipen för understödsföreningarnas del fick en vidare innebörd än motsvarande princip hade vid annan försäkringsverksamhet. Departementschefen instämde i den sakkunniges förslag till en modifierad skälighetsprincip men betonade att på grund av skälighetskravets stora betydelse för försäkringstagarna borde hänsyn till en förenings särskilda förhållanden tas endast när det fanns särskilda skäl härför. Vidare påtalades att tillämpningen av skälighetsregeln skulle stor betydelse för utformningen av stadgebestämmelserna, särskilt när det gällde avgifternas storlek, rätt till fribrev och återköp samt återbäring Prop 1972:69, s. 63. . När det gällde avgifterna ansåg departementschefen att det inte fanns behov av att i den särskilda bestämmelsen härom ta några direkta regler om hur denna skulle beräknas. I stället borde det ankomma på försäkringsinspektionen att med beaktande av soliditets- och skälighetsprinciperna överväga i vad mån de normalgrunder som tillsynsmyndigheten utfärdat för beräkningen av avgifter för olika typer av Försäkringar behövde kompletteras eller ändras A.a. s. 82. Redan införandet skälighetsprincip för understödsföreningav av en arna ansågs följa att en Föreningsmedlem skulle ha rätt att få tillgodogöra sig det sparande som härrörde från hans avgiftsbetalningar, om han avbröt försäkringsförhållandet i förtid. Av modifieringen av skälighetskravet ansågs emellertid också följa att rätten till fribrev eller återköp kunde inskränkas om särskilda omständigheter föranledde det. Med hänsyn till den stora betydelse frågan ansågs ha för medlemmarna infördes särskilda bestämmelser i lagen om rätt till fribrev och återköp, se 19 § UFL A.a. s. 88 Departementschefen uttalade när det gällde frågan om återbäring att det skälighetsprincipen följde att stadgarna normalt skulle innehålla av regler om återbäring. Endast i fall då särskilda omständigheter motiverade det borde det finnas möjlighet för förening att inte ha återbäringsregler. Vad åsyftades att det kunde finnas vissa mindre, slutna som var föreningar, vars verksamhet fortfarande hade en så starkt social karaktär att kravet på återbäring borde kunna efterges. Det sades vidare ankomma på försäkringsinspektionen att se till att lämpliga återbäringsregler infördes i stadgarna i de fall den modifierade skälighetsprincipen kunde anses kräva det A.a. s. 87.

138 Skälighetsprinczpen

12.3 F örsäkrin

gsutrednin gen

Utredningens förslag

Försäkringsutredningen föreslår i sitt slutbetänkande SOU 1995:87

Försäkringsrörelse i förändring att skälighetskravet i FRL upphävs. Av betydelse vid diskussion skälighetskravet är enligt utreden av ningen hänsynen till EU:s ordning. Enligt den tredje generationens försäkringsdirektiv gäller princip produktfrihet, innebär att en om som

försäkringsföretagare i största möjliga mån skall vara fria att utforma försäkringsprodukter och bestämma premier. En vidgad frihet skall

medföra ökad konkurrens, som tillsammans med skärpta informations-

krav skall leda till förbättrad situation för försäkringstagarna. Verk-

en samhetsreglema skall vara inriktade främst på bolagens soliditet. Redan EU:s inställning utgör enligt utredningen ett vägande skäl att utmönstra eller ändra skälighetskravet. Vidare påtalar utredningen att så omfattande krav premier gäller i Sverige inte är vanliga i Europa. som Sådana krav kan utgöra konkurrensnackdel för de svenska bolagen. en När det gäller premie- och kostnadsskäligheten uttalar utredningen att det är i högsta grad önskvärt att försäkringstagarna kan erhålla försäkringsskydd till rimliga priser och att försäkringsrörelsen drivs kostnadseffektivt. Utredningen anser dock att dessa krav bättre kan tillgodoses andra sätt än skälighetsprincip, i flera genom en som avseenden anses ha nackdelar. Enligt utredningen visar erfarenheten att skälighetskravet knappast haft den verkan avsågs när regleringen insom fördes. Konkurrensen har betytt än regleringen för de initiativ till mer

kostnadsbesparingar som har vidtagits. I stället, utredningen, har

menar kravet skälig kostnadsnivå förmodligen bidragit till att kostnaderna drivits i stället för hållits tillbaka. upp Större frihet i fråga produktutformning och prissättning samt om ökade krav information liksom andra konkreta skyddsregler är enligt utredningen omständigheter är bättre ägnade att tillgodose försäksom ringstagarnas krav. För det fall att ett bolag missbrukar dominerande en

ställning eller flera bolag kartellbildning eller andra samarbets-

genom former skadar konkurrensen kan åtgärder vidtas med stöd konkurav renslagstiftningen. Beträffande kravet på skäliga avtalsvillkor uttalar utredningen att

detta i första hand tar sikte på konsumentförsäkringsområdet

samt ur-

sprungligen motiverats med att en bedömning kostnaden inte varit

av möjlig att göra utan att uppmärksamma villkoren i övrigt. Under lång tid har ytterligare ett skäl till en bestämmelse villkorsskälighet varit om

SOU l 998:82 Skälighetsprincipen 139

lagen avtalsvillkor i konsumentförhållanden inte varit tillämplig att om på försäkringsverksamhet. Försäkringsrörelse har inte heller omfattats näringsidkare. av lagen om avtalsvillkor mellan Utredningen anför att det självfallet är väsentligt att andra försäkringsvillkor än premien är skäliga, att det är svårt att finna något men motiv för att ha långtgående krav på försäkringssidan än andra mer områden. Bestämmelsen i 19 kap. 6 § FRL föreslås därför bli upphävd. I stället bör den lagstiftning gäller för andra avtal vara tillämplig som också försäkringsavtalet. Tillämpningsområdet för den gällande nu konsumentförhållanden har dessutom utsträckts lagen om avtalsvillkor i till gälla även avtal finansiella tjänster. En särreglering i försäkatt om ringsrörelselagen syftar till att villkoren är skäliga för konsumentsom försäkringar är då inte längre behövlig eller ändamålsenlig.

12.3.2 Särskilt Bertil

yttrande av Bengtsson

F.d. jusititierådet Bertil Bengtsson, sakkunnig i utredningen, har avgett ett särskilt yttrande och därvid uttalat sig beträffande bl.a. skälighetsregeln. Enligt Bengtsson är det ett onödigt långtgående steg att helt upphäva skälighetsprincipen och han ifrågasätter den inte skulle kunna om behållas i modifierad form på de punkter där den verkligen kan bli till

nytta. Såvitt gäller skälighetsregelns kostnadsminskande funktion instäm- Bengtsson med utredningens uppfattning att den förefaller överflömer dig. Däremot kan, han, bestämmelse av denna typ behövas menar en yttersta spärr mot mindre rimliga premier och försäkringsvillsom en kor. Att lita till försäkringstagarnas urskillningsförmåga när avtalet ingås Bengtsson bygga övertro möjligheten till effektiv anser en information. För försäkringstagare i allmänhet lär det vara naturligt att premier och andra villkor skall rättvisa på så sätt att premien åtvara minstone i princip efter den försäkrade risken och att försäkavpassas ringen år utformad efter sådana riktlinjer utan att man särskilt behöver undersöka dess tekniska utformning. Bl.a. konsumentförsäkringen byg-

ger ett sådant resonemang. Bengtsson påtalar vidare att det inte är tillfyllest att hänvisa till konkurrenslagstiftningen eftersom missförhållanden kan uppkomma också utan att missbruk i konkurrenslagstiftningens mening eller olovlig konkurrensbegränsning ligger bakom. Vad enligt Bengtsson borde som komma i fråga är möjlighet att mot vissa klara avvikelser en reagera från god försäkringssed. Enligt Bengtsson är möjligheterna att komma åt diskriminerande eller orättvisa villkor avtalsrättsliga regler mycket beannars genom

140 Skälighetsprinczpen

gränsade således bygger 36 § avtalslagen på ett annat skälighetsbe- -

grepp än forsäkringsrörelselagen. Härtill kommer att ett sådant förfa-

rande är opraktiskt. Bengtsson anför att förslaget visserligen innebär att försäkringsvillkoren konsumentområdet kommer att underkastas marknadsen rättslig granskning på sätt och enligt principer andsamma samma som ra konsumentvillkor. Bengtsson dock att sådan ordning, även anser en om den kan lätta Finansinspektionens arbetsbelastning, inte tar hänsyn till särdragen hos försäkringsavtalet och stämmer mindre väl med den mera ingående kontroll utgått från i arbetet försäksom man en ny ringsavtalslag. Oavsett vem som sköter tillsynen bör det värde vara av att kraven på rimliga premier och villkor framgår försäkringsrörelav selagen. Vidare understryker Bengtsson att även tillsynsmyndigheom ten har begränsade att eget initiativ ta premiers och resurser upp villkors skälighet till granskning bör en enskild försäkringstagare ha möjlighet att efter anmälan få prövning sakkunnig instans en av en om de håller måttet i detta avseende. För att detta skall möjligt lär det vara enligt Bengtsson krävas att lagstiftningen vissa riktlinjer för bolager gens handlande. Bengtsson föreslår sammanfattningsvis i 19 kap. FRL skulle att man kunna ha en regel som föreskriver att styrelsen och verkställande di-

rektören i ett försäkringsbolag skall för den verksamhet bedrivs i

som Sverige övervaka att premien och övriga villkor bestäms och inträffade skador behandlas i enlighet med god försäkringssed och vedertagna försäkringstekniska principer. Eventuellt skulle det kunna tilläggas att, om inte särskilda förhållanden påkallar annat, premien skall anpassas till det skydd som försäkringen är avsedd att täcka. Detta skulle enligt Bengtsson innebära att Finansinspektionens tillsyn inriktades också på

andra frågor än försäkringsbolagets Soliditet, även detta blir den

om viktigaste frågan.

12.4 överväganden

Syftet med att införa skälighetskravet även för understödsföreningarna

var att medlemsintresset inom föreningarna skulle tillgodoses

sam-

ma sätt som försäkringsrörelselagen skyddade försäkringstagarna.

I likhet med vad Försäkringsutredningen uttalar kan det inledningsvis ifrågasättas om inte skälighetsprincipen bör utmönstras eller ändras redan den grunden att den inte står i överensstämmelse med EU:s ordning. Som utredningen anför gäller enligt tredje generationens försäkringsdirektiv princip produktfrihet innebär att försäken om som ringsföretagen i största möjliga mån skall fria att utforma försäkvara

SOU 1998: 82 Skälighetsprincipen 141

ringsprodukter och bestämma premier. Även för försäkringsföreningardel bör utgångspunkten att det inte utan starka skäl ställs upp nas vara bestämmelser verkar inskränkande i föreningarnas verksamhet. som Även inte alla föreningar formellt faller under direktivens tillämpom ningsområde bör det synsätt präglar EG:s regler gälla generellt för som försäkringsföreningama. Vad gäller avgifternas storlek torde det som Försäkresonemang

ringsutredningen anfört beträffande premiesättningen ha giltighet även

för försäkringsföreningama. Även det givetvis är önskvärt att förom säkringstagarna kan få försäkringsskydd till ett rimligt pris lär det även på försäkringsföreningarnas område förenat med mycket stora vara svårigheter fastställa vad är skälig avgift. Som exempel kan att som en nämnas svårigheterna att fastställa vad är riktig och rättvis risksom en klassindelning och fördelning driftskostnader mellan olika riskgrupav och generationer. Likaså får det mycket svårt att avgöra per anses vara vad är skäliga förvaltningskostnader för en förening och det är som tveksamt skälighetsprincipen bidrar till att hålla nere föreningarnas om kostnader. Som anförts påtalades i förarbetena till UFL att det redan av ovan skälighetsprincipen följde att medlem, för det fall att han avbröt försäkringsförhållandet i förtid, hade rätt att tillgodogöra sig det sparande som härrörde från hans besparingar. Med hänsyn till frågans stora betydelse för medlemmarna lagfästes trots detta rätten till fribrev och återköp särskilt i 19 § UFL. Rätten till fribrev eller återköp är dock inte ovillkorlig, utan möjlighet finns att under vissa förutsättningar begränsa sådan rätt. För livförsäkringsbolagens del framgår av 7 kap. 3 § 3 FRL att grunder skall upprättas för försäkringstagamas rätt till fribrev och återköp. 1994/95:184 föreslås emellertid att denna bestämmelse I prop. upphävs. Anledningen härtill är att i förslaget till Ny försäkringsav-

talslag Ds 1993:39 har lagregler föreslagits för sådana villkor som det

idag skall upprättas grunder för. Sålunda föreslås i 12 kap. 3 § förslaget till försäkringsavtalslag att försäkringstagaren under vissa villkor ny skall ha rätt till fribrev eller återköp. Förslaget bearbetas för närvarande

i Justitiedepartementet. I den förslagna lagen försäkringsföreningar stadgas i 3 kap. 5 § om bestämmelse motsvarar dagens 19 § angående rätten till fribrev en som och återköp. Denna bestämmelse är dock endast avsedd som en övergångslösning till dess lag försäkringsavtal trätt i kraft. Den en ny om lagen försäkringsavtal skall enligt uppgift från Justitiedepartenya om mentet göras tillämplig även försäkringsföreningama. För det fall att lag försäkringsavtal kommer att innehålla bestämmelser om en ny om fribrev och återköp kan det därför antas att de reglerna även kommer

142 Skälighetsprinczpen

SOU l 998:82

gälla försäkringsföreningarna. Frågorna rätt till fribrev och återköp

om

utgör alltså inte något skäl att behålla skälighetsprincipen.

Som ovan anförts uttalades i samband med införandet skälighetsav

principen för försäkringsföreningarnas del principen innebar

att att en

försäkringsförenings stadgar normalt skulle innehålla regler återbä-

om

ring. Till en början kan invändas att skälighetsprincipen

är vag och svårtolkad och att det därför i praktiken är svårt att avgöra vilka föreningar som är av sådan art att stadgarna skall innehålla regler återom

bäring. Ett krav återbäring borde åtminstone klarare

vara utformat. Härtill kommer att det kan ifrågasättas det inte lämpligare om är att

rätten till och förutsättningarna för delaktighet i överskott

helt regleras i

försäkringsvillkoren. Även i detta sammanhang torde

det resonemang

som fors Försäkringsutredningen s. 150 av ff ha relevans. Utredningen använder begreppet "bonus" benämning på överskottsmedel,

som

vilka tillgodoförts försäkringstagare eller andra ersättningsberättigade grund av försäkringsavtal. Enligt Försäkringsutredningen bör i den

nya försäkringsavtalslagen slås fast att det villkoren skall framgå

av

huruvida försäkringen innebär rätt till bonus eller inte

en samt, om för-

säkringen är berättigad till bonus, principerna för försäkringstagarnas delaktighet i överskotten. Eftersom den försäkringsavtalslagen

nya en-

ligt vad som anförts kommer att göras tillämplig också på försäk-

ovan

ringsföreningar utgör således inte heller frågan återbäring något

om

argument för att behålla skälighetsprincipen för försäkringsföreningar-

na.

När det gäller den del skälighetsprincipen innebär villko-

av som att

ren för försäkringarna skall skäliga, bör

vara man även när det gäller

försäkringsföreningarna ställa sig frågan det finns skäl ha

om att mer långtgående regler villkors skälighet inom denna del försäkom av ringsområdet än när det gäller andra områden. Såvitt kan bedömas nu finns det knappast sakliga skäl för sådan ordning en och regelns vaga

utformning gör den svårtillämpad även i denna del. Detta innebär

att

mycket talar for att regeln villkorsskälighet kan upphävas.

om

Avslutningsvis kan tilläggas att i samband med skälighetsprinci-

att

pen infördes för försäkringsföreningarna uttalades att skälighetsprinci-

pen för föreningarnas del hade vidare innebörd än vad motsvarande en

princip hade vid försäkringsverksamhet. Det får dock

annan betraktas

som tveksamt den till understödsföreningar anpassade skälighets-

om principen i realiteten fått det genomslag förutsattes som vid principens införande.

Mot bakgrund av det anförda har utredningen stannat för föreslå att

att skälighetsprincipen i sin helhet upphävs för försäkringsföreningar.

l 3 Kapitalförvaltning

13.1 Inledning

En understödsförening är enligt 23 § UFL skyldig att till försäken ringsfond avsätta vad intäkterna inte gått åt för kostnader under som av räkenskapsåret. Vidare stadgas i 24 § UFL att ett belopp som täcker dels de försäkringstekniska skulderna, dels föreningens summan av övriga skulder skall redovisas i vissa slag tillgångar. Det är i första av hand fråga obligationer, fordringar hos riksbanken eller annan om svensk bank samt fordringar mot säkerhet panträtt i fast egendom. av Panträtten skall ifråga jordbruks-, bostads-, kontors- eller affärom segendom ligga inom 4/5 taxeringsvärdet och beträffande annan fast av egendom inom 2/3. Om Finansinspektionen har medgett det kan gränför jordbruks-, bostads-, kontors- eller affärsegendom sättas vid 70 sen och för fast egendom vid 60 procent egendomens procent annan av uppskattade värde. Vidare finns alternativregel för statsbelånade en

fastigheter vid 75 procent det pantvärde skall fastställas enligt

av som gällande bestämmelser lån statsmedel till främjande bostadsom av av byggandet. Med uppskattat värde det värde understödsföreavses som ningen har bestämt grundval särskild värdering. Föreningarna har av vidare möjlighet att fritt placera medel motsvarande 1/5 försäkringsav

fonden den s.k. fria sektorn. Placeringen får dock inte göras i aktier

eller värdepappersfonder.

Bestämmelserna i 24 § UFL gäller alltså endast för de medel som försäkringsfonder och de egentliga skulderna. Beträffande svarar mot

övriga medel de fria fonderna har föreningarna frihet att själva välja

sätten för placeringarna. Enligt 11 § andra stycket 13 skall dock i stadalltid hur dessa medel skall placeras. Den s.k. femprocentsgarna anges regeln i 25 § UFL begränsar understödsföreningarnas rätt att placera sina fria fonder i aktier. Enligt 24 § i UFL får understödsförening efter tillstånd Fia en av

nansinspektionen tillämpa de EG-harmoniserade placeringsregler som

införts för försäkringsbolag i FRL. I förarbetena till bestämmelsen

prop. 1994/952184 146 f anfördes att det olyckligt om under-

s. vore

stödsföreningarna till följd ändringarna i försäkringsrörelselagen

av skulle komma att verka under sämre konkurrensförhållanden än försäk-

144 Kapitalförvaltning SOU 1998:82

ringsbolagen. Det framhölls dock att detta provisorisk lösning. var en

Försäkringsrörelselagens regler beskrivs närmare nedan.

13.2 Försäkringsrörelselagens regler

Den l juli 1995 infördes placeringsregler i FRL. Reglerna nya är en

konsekvens EGzs placeringsregler, vilka huvudsakligen finns i tredje

av

generationens försäkringsdirektiv. Sammanfattningsvis innebär direkti-

vens regler att vid valet de tillgångar de försäkav som svarar mot ringstekniska avsättningarna skall hänsyn tas till vilken försäktyp av ringsrörelse företaget bedriver matchning. Vidare skall försäksom

ringsföretaget se till att riskerna är spridda ett lämpligt sätt diversifiering. Dessa övergripande regler kompletteras med bestäm-

melser av detalj- och riktlinjekaraktär. l FRL har i 7 kap. 9 § i enlighet med direktivens bestämmelser ina

förts en övergripande placeringsregel de tillgångar

som anger att som

används vid skuldtäckning skall placeras på sådant lämplig

ett sätt att

riskspridning uppnås. Vidare anges att tillgångarna skall, med beaktande av bolagets försäkringsåtaganden och förändringar i tillgångarnas

framtida värde och avkastning, placeras så bolagets betalningsbeatt redskap är tillfredsställande och den förväntade avkastningen tillräcklig. l 7 kap. 10 § stadgas att följande tillgångsslag får användas för skuldtäckning: obligationer eller andra skuldförbindelser vissa angivna som rättssubjekt för, t.ex. stater, kommuner, internationella organisasvarar tioner, kreditinstitut och publika aktiebolag, skuldförbindelser med betryggande säkerhet, t.ex. fastighetspant, aktier och andrajämförbara värdepapper, andelar i värdepappersfonder fastigheter och tomträtter,

reservdeposition hos återförsäkringstagare, premiefordringar som vissa rättssubjekt för,

svarar livlån, fordran på överskjutande skatt samt 10.bankmedel och kassa

Finansinspektionen får medge att även andra tillgångsslag tillfälligt får användas för skuldtäckning. Fondpapper måste som huvudregel likvida för att få användas

vara

för skuldtäckning. Aktier i dotterföretag får användas för skuldtäckning endast det företaget är ett försäkringsaktiebolag, finansiellt fö-

om ett

1998:82 Kapitalförvaltning 145 SOU

eller förvaltningsbolag med uppgift att äga tillgångar som får retag ett användas för skuldtäckning. 7 kap. 10 b § framgår hur stor placering får göras i varje Av som

tillgångsslag. Reglerna är indelade i olika huvudgrupper kassa un-

sex

dantagen med varierande riskegenskaper och därmed olika placerings-

strategier. Reglerna innebär i huvudsak följande. Den första huvudgruppen kännetecknas att den i princip är riskfri av med avseende kreditrisk och därför inte bör omfattas av några placeringsrestriktioner. Hit hör obligationer och andra skuldförbindelser fordringar har samband med försäkringsavtal för vilka stater, samt som

kommuner och liknande samfäIligheter, Europeiska gemenskaperna eller internationella organisationer Vidare räknas till denna

svarar. bl.a. livforsäkringslån, beslutad överskjutande skatt samt reservgrupp deposition hos återförsäkringstagare. I den andra huvudgruppen ingår obligationer, skuldförbindelser och

garantier för vilka AP-fonden, kreditinstitut och vissa värdepappersbo-

lag Vidare ingår bankmedel i denna Tillgångarna i denna svarar. grupp. huvudgrupp får uppgå till totalt 75 procent skuldtäckningsbeloppet. av Ett undantag utgörs dock obligationer for vilka publika aktieav m.m. bolag for. Sådana tillgångar får uppgå till högst 50 procent av svarar skuldtäckningsbeloppet. Den tredje huvudgruppen innehåller aktier har getts ut av pubsom

lika aktiebolag och motsvarande utländska bolag. Begränsningen har

till skuldtäckningsbeloppet och motiveras med att satts 25 procent av aktier allmänt betraktas riskfyllt än obligationer för skuldtäcksom mer ning. fjärde huvudgruppen tillgångar med anknytning till fast Den avser egendom. Tillgångarna i denna får uppgå till högst 25 procent av grupp

skuldtäckningsbeloppet. Orsaken härtill är att diversifieringsmöjlighe-

terna inom är mindre goda än för de grupper som nämnts gruppen ovan. I den femte huvudgruppen, får motsvara tio procent av skuldsom täckningsbeloppet, ingår skuldförbindelser avseende utlåning till fysiska och andra än dem nämnts i grupperna 1 4 ovan. personer som - Den sjätte huvudgruppen innehåller fondpapper som inte omsätts

någon reglerad marknad. Andelar i värdepappersfonder och aktier i dotterbolag med uppgift att förvalta tillgångar får användas for

som

skuldtäckning bör inte omfattas begränsningsregeln. Begränsningen

av är även här satt till tio procent skuldtäckningsbeloppet. av Såvitt gäller kassa är begränsningen satt till tre procent.

Vid tillämpningen begränsningsreglema skall andelar i värde-

av behandlas de tillgångar fonderna förvaltar ägdes

pappersfonder som om direkt försäkringsbolaget s.k. genomlysning. Denna princip skall

av

l46 Kapitalförvaltning

också gälla om ett försäkringsbolag för skuldtäckning använder aktier

eller andelar i ett dotterföretag har till uppgift äga tillgångar som att som får användas för skuldtäckning. Dotterföretagets tillgångar skall med andra 0rd behandlas tillgångarna ägts direkt försäksom om av

ringsbolaget. Detta skall gälla också tillgången ägs via ett eller flera

om

holdingbolag. Finansinspektionen får medge att ett försäkringsbolag tillfälligt

av-

viker från begränsningsreglerna.

l 7 kap. l0 § FRL finns bestämmelser begränsar möjligheterc som

na till s.k. enhandscngagemang. Värdet enskild placering får så-

av en lunda motsvara högst följande andelar det belopp skall skuldav som täckas: Fem procent får motsvaras fastighet, tomträtt eller byggnad. - av en Fem procent får motsvaras i huvudsak aktier, obligationer och - av skuldförbindelser från emittent eller lån till låntagasamma samma re. Regeln gäller dock inte särskilt kreditvärdiga subjekt, som t.ex. en stat eller kommun. Vidare får tillgångarna motsvara till tio upp procent av det belopp som skall skuldtäckas det sammanlagda om innehavet placeringar 5 10 procent inte överstiger 40 - procent av

skuldtäckningsbeloppet. Andelen aktier från emittent får

samma dock aldrig överstiga fem procent. Tio procent får motsvaras andelar i värdepappersfonder för- - av som

valtas av samma fondbolag, inte annat medges Finansinspek-

om av tionen.

Regeringen eller Finansinspektionen har vidare möjlighet att inom ramen för de enhandsrestriktioner som lagts fast i lag meddela ytterligare

föreskrifter om lämplig riskspridning. På så sätt har myndigheterna

möjlighet att utforma förfinad gruppering efter tillgångarnas en mer riskegenskaper. När det gäller var tillgångar skall lokaliseras stadgas i 7 kap. 10 d § att de tillgångar används för skuldtäckning skall, ifråga skadesom om

försäkring, finnas inom EES risken är belägen inom EES och, i frå-

om

ga om livförsäkring, finnas inom EES försäkringsbolagets verk-

om samhet utövas inom EES. För risker och verksamhet utanför EES skall

de tillgångar som används för skuldtäckning finnas i Sverige. I 7 kap. 10 e § har allmän valutamatchningsregel införts in-

en som

nebär att de tillgångar används för skuldtäckning skall place-

som vara rade så att risken för valutakursförluster begränsas.

Beträffande värderingen placeringstillgångarna framgår 7 kap.

av av

10 f § att merparten placeringstillgångarna skall vid av skuldtäckningen

värderas till verkligt värde. Obligationer eller andra skuldförbindelser

får dock under vissa förutsättningar värderas med utgångspunkt

i an-

Kapitalförvaltning 147

skaffningsvärdet. Detsamma gäller för aktier och andelar i koncernoch intresseföretag. Vad gäller fastigheter, tomträtter och byggnader skall dessa värderas enligt bestämmelser meddelas av regeringen som eller Finansinspektionen. kap. 10 § stadgas försäkringsbolag skall upprätta riktlin- I 7 g att ett jer för placering medel används for skuldtäckning. Vidare föreav som livförsäkringstagare och den att teckna livförskrivs att som avser en säkring i bolaget skall informeras det huvudsakliga innehållet i om riktlinjerna, det inte med hänsyn till försäkringens särskilda beskafom fenhet saknas anledning till sådan information. försäkringsbolag är enligt 7 kap. 11 § skyldigt att föra ett register Ett vid varje tidpunkt utvisar de tillgångar används för skuldtäcksom som ning och tillgångarnas värde. Enligt 7 kap. 17 § får ett försäkringsbolag huvudregel inte äga som andel aktierna i aktiebolag än mot ett röstetal större av ett som svarar högst fem röstetalet för samtliga aktier, den s.k. femproom procent av centsregeln.

13 Försäkringsutredningens förslag

Enligt utredningen bör samtliga medel förvaltas för försäkringstasom

räkning föremål för vissa placeringsrestriktioner. Endast

garnas vara medel klart kan sägas tillhöra aktieägare, eventuella garanter eller som andra fordringsägare än försäkringstagarna bör undantas från sådana krav. Såvitt gäller ömsesidiga försäkringsbolag innebär detta att alla förutom sådana mot finansiella skulder och tillgångar som svarar

eventuellt garantikapital omfattas placeringsbestämmelser. I ett för-

av säkringsaktiebolag kan däremot tillgångar motsvarande finansiella

skulder och eget kapital regel undantas från placeringskrav. För

som det fall aktieägarna har avsatt vinstmedel till förmån för försäkatt

ringstagarna bör särskilda placeringskrav dock gälla också tillgångar

motsvarande den del det kapitalet är avsett för framtida av egna som utbetalning till försäkringstagama.

När det gäller placeringskravens närmare utformning anför Försäk-

ringsutredningen att tillgångar motsvaras försäkringstekniska som av skulder bör omfattas såväl riskspridnings- matchningskrav. För av som

andra tillgångar bör omfattas placeringsbestämmelser är endast

som av befogade. Utredningen påtalar i detta sammanhang att

spridningskrav enligt EG:s regler får särskilda placeringsregler bara gälla tillgångar

motsvarande försäkringstekniska skulder och att det därför kan framstå tveksamt låta även andra tillgångar omfattas särskilda placesom att av ringskrav. Emellertid utredningen att det är angeläget att alla meanser

148 Kapitalförvaltning

del som förvaltas för försäkringstagamas räkning omfattas vissa

av spridningskrav samt anför att den föreslagna regeln är så formulerad att den knappast kan strida mot EG:s direktiv. Man föreslår regel anses en som innebär att tillgångar motsvarar eget kapital i ömsesidiga försom

säkringsbolag skall placeras ett sådant sätt att lämplig riskspridning uppnås. Principen om diversifiering skall iakttas beträffande såväl tillgångsslag som enhandsengagemang. Vidare uttalar utredningen de

att nuvarande reglerna i FRL riskspridning gällande tillgångar om som

motsvarar försäkringstekniska skulder visserligen inte är direkt till-

lämpliga, att de bestämmelserna ändå får vägledande men anses vara

för bolagets placeringspolitik berört avseende. Försäkringsutred-

nu

ningen föreslår också att försäkringsbolagen skall skyldiga i

vara att,

likhet med vad som gäller tillgångar motsvarande försäkringstekniska

skulder, upprätta riktlinjer för placeringama.

De nuvarande begränsningarna beträffande tillgångsslagen aktier

och fastighetsrelaterade tillgångar föreslås höjda från 25 till 50 procent respektive 30 procent. Som skäl härför anförs att gällande restriktioner

i vissa fall är till nackdel för försäkringstagarna. Nuvarande nivåer kan

således enligt utredningen begränsa möjligheterna för att få god en av-

kastning på inbetalda premier. Detta gäller framför allt livförsäkrings-

bolag, åtaganden huvudsakligen kan förväntas utfalla efter flera vars decennier.

Den nuvarande begränsningen gällande försäkringsbolags ägande i andra företag den s.k. femprocentsregeln föreslås upphävd. Som

- skäl härför anförs att bestämmelsen är långtgående vad mer än som kan

motiveras utifrån konsumentskyddssynpunkt motsvarande be-

samt att gränsningar inte är vanliga i övriga EU-länder.

överväganden

13.4 Det är enligt utredningens mening önskvärt med likformighet i placeringsreglerna mellan försäkringsbolag och försäkringsföreningar

för att

försäkringsgivarna skall ha möjlighet att verka under likartade konkurrensförutsättningar. De många små föreningarnas ringa utlâningskapa-

citet och administrativa resurser har tidigare ansetts motivera att större

krav ställts föreningarna avseende placering i säkra objekt vad

än

som är fallet för försäkringsbolagen. Med den lagen försäk-

nya om

ringsföreningar införs enligt förslaget solvenskrav för föreningarna

som

väsentligen överensstämmer med dem gäller för försäkringsbola-

som

gen. Det är därför inte motiverat att upprätta någon olikformighet i placeringsreglema mellan försäkringsbolag och försäkringsföreningar.

Kapitalförvaltning 149

Av EG:s direktiv följer att de Försäkringsgivare som faller under direktiven har följa vissa regler kapitalplacering. Reglerna har i att om enlighet med vad beskrivits införlivats i FRL. På samma sätt som ovan när det gäller de solvenskrav EG-direktiven uppställer föreslås att som försäkringsföreningarna huvudregel skall ha att följa de krav som som direktiven ställer beträffande kapitalplacering. l konsekvens härmed

skall föreningarna bl.a. åläggas att upprätta riktlinjer för kapitalplaceringen lämna information till medlemmarna det huvudsakliga samt om

innehållet i riktlinjerna. De mindre försäkringsföreningarna bör dock

kunna få dispens från reglerna. För mindre föreningar, är verksamma vid ikraftträdandet av som den lagen och väljer att tills vidare fortsätta att bedriva verknya som

samheten enligt UFL, föreslås nuvarande placeringsregler gälla t.o.m.

utgången av år 2009. Vad härefter gäller de förslag Försäkringsutredningen presentesom kan utredningen ansluta sig till de förslag har relevans förrat som säkringsföreningarnas verksamhet och att motsvarande regler bör anser införas för försäkringsföreningarna för att föreningarna skall få samma

möjligheter att verka inom kapitalplaceringsområdet som försäkrings-

bolag. Utredningen dock att det lämpligaste är att de nya reglerna anser införs vid tidpunkt för försäkringsbolagen och försäkringsföresamma ningarna. På grund härav avstår utredningen från att nu lägga fram för-

slag i denna del, förutsätter att i den mån försäkringsutredningens

men

förslag till placeringsregler införs i FRL motsvarande ändringar görs i

placeringsreglerna för försäkringsföreningarna.

14 Redovisning

14.1 Inledning

Riksdagen beslutade under hösten 1995 EG-harmoniserade årsom nya koncernredovisningsregler för aktiebolag, vissa handelsbolag, kreoch

ditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsbolag. Reglerna för för-

säkringsföretag har tagits in i särskild lag, lagen 1995:1560 om en årsredovisning i försäkringsföretag ÅRFL. 1 samband med detta lagstiftningsarbete diskuterades inte de reglerna borde göras tillom nya

lämpliga understödsföreningama. I den proposition som före-

även gick lagen anfördes dock att frågan krävde ytterligare beredning prop. 1995/96:10, del 183f. och att understödsföreningarna inom kort s. skulle bli föremål för utredning.

14.2 Gällande rätt

Understödsföreningars omfattas idag bestämmelser om räkenskaper av och årsredovisning enligt 29, 30 och 67 UFL. Dessa bestämmelser hänvisar i sin till regler i 1951 års lag ekonomiska föreningar. tur om löpande bokföringen lämnas inga särskilda regler i UFL, vilket För den innebär bestämmelserna i bokföringslagen 1976:125 gäller i det att avseendet. Bokföringslagen innehåller utförliga bestämmelser om både löpande bokföringen och årsbokslutet. Årsbokslutet, är en del den som föreningens icke offentliga redovisning, skall bestå resultaträkav av ning och balansräkning. årsbokslutet och årsredovisningen innebär reglerna i UFL och För bokföringslagen sammanfattningsvis följande. Styrelsen skall för varje räkenskapsår en årsredovisning. Denavge

består resultaträkning, balansräkning och Förvaltningsberättelse.

na av

Årsredovisningen skall skrivas under samtliga styrelseledamöter.

av

Om avvikande mening antecknats till styrelsens protokoll, skall yttran-

det fogas till handlingarna. Minst månad före ordinarie föreningsen

skall årsredovisningshandlingama för det förflutna räken-

stämma skapsåret avlämnas till revisorerna.

152 Redovisning

Senast en månad efter att resultaträkningen och balansräkningen

blivit fastställda, skall avskrift årsredovisningen och revisionsberät-

av

telsen hållas tillgängliga hos föreningen för alla är intresserade.

som

Understödsföreningar skall vidare för varje räkenskapsår till Finansin-

spektionen sända dels förvaltningsberättelsen jämte resultaträkning och

balansräkning, dels revisionsberättelsen med tillhörande handlingar,

dels protokoll fört vid föreningsstämma över beslut i fråga dessa om

delar, dels redogörelse för föreningen och dess verksamhet.

en

Bokföringslagen gäller beträffande resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och årsbokslut. Emellertid gäller dessutom

att

regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen, i

30 § UFL har möjlighet att utfärda närmare föreskrifter understödsom

föreningarnas löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning. Finansinspektionen har således med stöd bemyndigandet

från rege-

ringen meddelat föreskrifter understödsföreningarnas räkenskaper

om

och årsredovisning skall gälla jämte bokföringslagens regler. Av

som föreskrifterna framgår att samtliga tillgångar i princip skall tas upp enligt lägsta värdets princip. Någon uppdelning i omsättningsoch an-

läggningstillgångar på det sätt görs i bokföringslagen föreskrivs

som

inte. Värdehandlingar är fondgilla och kan förväntas kvarstanna

som i föreningens ägo tills de skall inlösas eller i fall under avsevärd tid, vart

i regel tio år, kan dock tas till ett högre värde. Understödsförening-

upp

ar får inte använda sig värdeminskningskonto värdereglerings-

av

konto eller kollektivt skriva upp eller ned tillgångar.

Om en förening har flera verksamhetsgrenar skall intäkter och kostnader redovisas för varje Verksamhetsgren för sig. UFL innehåller inte några koncernregler och således inte heller några regler om koncernredovisning.

14.3 EG:s direktiv

på redovisningsrättens

område

Inom EG har utfärdats nio bolagsrättsliga direktiv. Bland dessa

be-

handlar tre direktiv redovisningsfrâgor för olika slag företag

av och

filialer. I EG-rätten finns också ett bankredovisningsdirektiv och

ett

försäkringsredovisningsdirektiv.

De tre direktiv på bolagsrättens område behandlar

som redovisning-

frågor har till syfte att skapa minsta skyddsnivå för delen gemensam ägare, borgenärer och andra träder i förbindelse med företag. som ett

Vad härefter gäller det fjärde bolagsrättsliga direktivet behandlar

det

skyldigheten att upprätta årsbokslut och förvaltningsberättelse i bolag

Redovisning 153

med begränsat delägaransvar. Det sjunde bolagsrättsliga direktivet behandlar skyldigheten att upprätta sammanställd redovisning och en en sammanställd förvaltningsberättelse, dvs. i stort sett vad som enligt svensk rätt utgör koncernredovisning. Syftet med direktivet är att uppställa krav på likvärdig information koncerner så att intressenter om lättare kan bedöma dels koncernens ställning och resultat, dels de ekonomiska banden mellan koncernbolagen. Även EG:s elfte bolagsrättsliga direktiv innehåller bestämmelser om redovisning. Det ställer krav att bolag lyder under en medlemssom stats lagstiftning och öppnar filial i medlemstat skall offenten annan liggöra bl.a. vissa räkenskapshandlingar i den andra staten. Syftet med detta är att tredje samma skydd oavsett om ett bolag väljer att ge man etablera sig i medlemsstat ett dotterföretag eller genom en en genom filial. År 1991 antogs ett direktiv redovisning för försäkringsbolag om rådets direktiv den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanav ställd redovisning för försäkringsbolag, 91/674/EEG; i fortsättningen

benämnt "försäkringsredovisningsdirektivet". Direktivet syftar till att

göra informationen lättillgänglig och internationellt mer jämförbar. mer Direktivet hänvisar till de fjärde och sjunde direktiven och innehåller endast sådana avvikelser från dessa direktiv som har bedömts vara motiverade de särdrag utmärker dessa försäkringsföretags verkav som samhet.

Enligt artikel 2 i försäkringsredovisningsdirektivet skall direktivet

tillämpas på företag i det första skadeförsäkringsdirektivet som avses 73/239/EEG. De institut i artikel 3 i första skadeförsäksom anges ringsdirektivet är dock undantagna. Dessa institut, som även är undantagna från skadeförsäkringsdirektivens tillämpningsområde, skall uppfylla följande villkor. Bolagsordningen skall innehålla bestämmelser medger uttag extra bidrag eller minskning av förmånerna. som av Verksamheten får inte omfatta viss ansvarsförsäkring eller kredit- och borgensförsäkring. Den årliga premieinkomsten från de verksamhetsomfattas får inte överstiga miljon ECU. Minst hälften av grenar som en premieinkomsten måste komma från personer som är medlemmar i det ömsesidiga institutet. Vidare undantas från såväl försäkringsredovisningsdirektivet skadeförsäkringsdirektivet vissa namngivna utsom ländska institut såvida inte deras verksamhet helt eller delvis utgörs av försäkringsrörelse.

Försäkringsredovisningsdirektivet skall också tillämpas företag

i första livförsäkringsdirektivet 79/267/EEG. Undantag som avses gäller dock för verksamhet utövas ömsesidiga institut där forsom av månerna varierar med tillgången på medel, medan bidragen från medlemmarna utgörs ett fastställt belopp. Vidare undantas försäkringsav

154 Redovisning

givare som meddelar dödsfallsförsäkring, livsfallsförsäkring eller för-

säkring mot förlust helt eller delvis arbete, endast till anställda

av men i vissa företag eller grupper företag eller till tillhöriga av personer en eller flera yrkessektorer. Undantagna är också organisationer tillsom handahåller försäkringsformåner endast vid dödsfall och där storleken av förmånerna inte överstiger den genomsnittliga begravningskostnaden för en avliden eller där förmånerna utgår i natura. Slutligen undantas ömsesidiga institut då stadgarna innehåller bestämmelser medsom ger uttag av extra bidrag från andra förbundit sig härtill personer som och den årliga premieinkomsten inte överstiger 500 000 ECU under tre varandra följande år.

14.4 Lagen

1995:1560 om årsredovisning i försäkringsföretag ÅRFL

Genom ÅRF L har EG-harmoniserade redovisningsregler införts för nya

försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag. Lagen reglerar

hur balans- och resultaträkningar skall ställas och hur tillgångar upp och skulder skall värderas. Vidare regleras vilka ytterligare upplys-

ningar skall lämnas i årsredovisningen och koncernredovisningen.

som Lagen ger också riktlinjer för hur forvaltningsberättelse och fien en nansieringsanalys skall utformade och hur delårsrapporter skall vara upprättas. Slutligen innehåller lagen bestämmelser offentliggörande om

av redovisninghandlingar och revisionsberättelser. Lagen bygger i stor

utsträckning hänvisningar till Årsredovisningslagen 1995:1554.

I ÅRFL har bibehållits normgivningsbemyndigandena för regeringen eller Finansinspektionen att meddela redovisningsföreskrifter. Dock medges inte längre möjlighet att meddela föreskrifter avviker från som lag. Av 1 kap. tredje stycket ÅRFL framgår regeringen eller, efter att regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får medge undantag från lagen för sådana försäkringsforetag får undantas från försäksom

ringsrörelselagen enligt 1 kap. 10 § samma lag. Bestämmelsen gör det

möjligt att helt eller delvis undanta mindre ömsesidiga försäkringsforetag från lagens tillämpning. Vidare finns i 1 kap. 4 § andra stycket en bestämmelse som ger möjlighet att meddela föreskrifter for sådana försäkringsbolag som undantagits från lagens tillämpning.

Redovisning 155

överväganden

14.5 I avsnitt 4 har närmare utvecklats vilka försäkringsföreningar som faller under EG:s försäkringsdirektiv. Vidare framgår av avsnittet att utredningen anser att försäkringsföreningama som huvudregel skall underkasta sig de regler som EG:s försäkringsdirektiv uppställer. Möjlighet till dispens från vissa av lagens regler ges dock i lagförslagets l kap. 8 § såvitt gäller dels små försäkringsföreningar, dels andra föreningar om de huvudsakligen meddelar försäkring grund av anställning. Som framgår av redogörelsen ovan är de föreningar som faller under EG:s försäkringsdirektiv också skyldiga att tillämpa försäkringsredovisningsdirektivet. Utgångspunkten bör vara att samtliga försäkringsföreningar skall tillämpa regler som anpassats till EG:s direktiv. Ett skäl härför är att det är viktigt att olika föreningars redovisningar kan jämföras i så stor utsträckning som möjligt. Försäkringsföreningama bör därför huvudregel åläggas att följa reglerna i ÅRFL. som När det härefter gäller de föreningar som enligt utredningens uppfattning bör kunna få dispens från de krav som EG:s försäkringsdirektiv uppställer föreslår utredningen att dessa föreningar även undantas från reglerna redovisning i ÅRFL. I likhet med vad gäller för om som de försäkringsbolag kan undantas från ÅRFL skall regeringen eller som Finansinspektionen kunna meddela föreskrifter beträffande dessa föreningar.

15 Fusion

15.1 Inledning

Lagen 1972:262 om understödsföreningar, UFL, innehåller inte några regler om fusion. Den möjlighet som står till buds är att förening en överlåter sin rörelse till förening eller ett försäkringsbolag. en annan Överlåtelsen kan ske föregående likvidation eller under likvidautan tion. Av 63 och 64 framgår att rörelse överlåts utan föregåenom en de likvidation måste den överlåtande föreningen träda i likvidation när överlåtandebeslutet registrerats. Om en förening försatts i likvidation före Överlåtelsen sker Överlåtelsen enligt 56 Vidare framgår av 55 § att överlåtelse vid likvidation inte får ske förrän den i kallelsen på föreningens okända borgenärer utsatta händelsedagen har löpt ut och alla kända skulder har betalats.

15.2 i

Fusionsregler annan lagstiftning

12 kap. EFL innehåller regler om fusion mellan ekonomiska föreningar. Vidare återfinns här regler om fusion mellan en ekonomisk förening och ett helägt dotteraktiebolag samt regler om en ekonomisk förenings inlösen av aktierna i ett dotteraktiebolag. Fusion kan enligt EFL ske genom antingen absorption, vilket innebär att en förening går upp i en annan, eller genom kombination, vilket innebär att två eller flera föreningar uppgår i en ny förening som de bildar. Fusioner enligt EFL är omgärdade av ett omfattande registreringsförfarande. F usionsavtalet skall registreras av Patent- och registreringsverket PRV. Vidare skall tillstånd sökas hos vederbörande tingsrätt om att verkställa fusionsavtalet. Tingsrätten utfärdar i detta sammanhang kallelse på överlåtande förenings borgenärer. Fusionen är genomförd då rättens tillstånd registrerats PRV. av När det gäller möjligheterna för försäkringsbolag att samman var bolagen tidigare hänvisade till bestämmelserna i 15 kap. FRL friom villig överlåtelse försäkringsbestånd. I och med införlivandet det av av tredje bolagsrättsliga EG-direktivet i svensk rätt infördes dock regler om fusion mellan försäkringsaktiebolag. I likhet med vad som gäller för ekonomiska föreningar kan fusion ske genom absorption eller kombi-

158 Fusion

nation. En fusion skall föregås fusionsplan. Planen skall granskas av en av bolagens revisorer samt registreras, kungöras och under viss tid hållas tillgänglig för aktieägarna. Den skall därefter underställas bolagsstämman i det överlåtande bolaget och, i vissa fall, bolagsstämman i det Övertagande bolaget. När planen har godkänts skall bolagen hos regeringen ansöka om tillstånd att verkställa den. Regeringen prövar om de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden är sådana att

fusionen kan anses förenlig med borgenärernas intressen. Om tillstånd

till verkställande fusionsplanen skall det Övertagande bolaget av ges,

anmäla fusionen till Finansinspektionen för registrering. Fusionen fullbordas i och med registreringen. Även FRL innehåller regler ab-

om

sorption av helägt dotterbolag samt inlösen aktier i dotterbolag.

av

Såvitt gäller banker finns regler fusion i bankaktiebolagslagen,

om

sparbankslagen samt lagen om medlemsbanker. Reglerna i bankaktie-

bolagslagen är utformade efter mönster reglerna i FRL. samma som

Överväganden

1 5.3

Ett av utredningens huvudsyften är att göra det möjligt för mindre un-

derstödsföreningar att ombildas till större och bärkraftiga enheter.

mer Det tillvägagångssätt idag erbjuds måste betraktas tämligen som som omständligt och kan inte något praktiskt användbart alternaanses vara tiv. Regler fusion bör därför införas i lag försäkringsföreom en ny om ningar. Reglerna bör utformas efter mönster fusionsreglerna i EFL av och FRL, med de förenklingar är möjliga. som UFL innehåller idag i 63 § bestämmelser möjliggör att som en un-

derstödsförenings rörelse överlåts till ett försäkringsbolag. Ett sådant

förfarande har dock visat sig mycket sällsynt. l stället har då vara man låtit likvidera föreningen och överfört de behållna tillgångarna och

skulderna till försäkringsbolaget. Med hänsyn till EG-anpassningen har

denna regel dock fått kvarstå i förslaget och utvidgats till att avse överlåtelse till utländsk försäkringsgivare. För att ett införande av regler fusion skall ett incitament för om vara mindre föreningar att gå till större enheter bör reglerna så samman vara enkla och lättillämpade möjligt utan att rättssäkerheten för den som skull sätts åt sidan. Som framgått innehåller EFL regler kallelse om att skall utfärdas föreningens borgenärer. Även aktiebolagslagen innehåller regler kallelse borgenärer. Att föreskriva liknande regler om av

för banker och försäkringsbolag har inte ansetts praktiskt

vara genom-

förbart. I stället har föreskrivits att regeringen vid den tillståndspröv-

ning som görs när det gäller dessa institut skall beakta fusionens

följdverkningar för borgenärerna. Regeringen fungerar således

som

Fusion 159

något av ställföreträdare för borgenärerna och bevakar att deras intressen inte äventyras genom fusionen. Detta förfarande innebär ett avsteg från de allmänna civilrättsliga reglerna skuldövertagande. På grund om av de speciella förhållanden som anses råda vid fusion i vilken bankaktiebolag eller försäkringsaktiebolag deltar har ett sådant avsteg godtagits Prop. l994/95:70, s. 133 En försäkringsförenings borgenärer utgörs i princip av de egna medlemmarna och den egna personalen. När det gäller försäkringsföreningar bör Finansinspektionen kunna ha hand tillståndsprövningen om och får i detta sammanhang anses fylla samma ställföreträdande roll som regeringen har vid bank- och försäkringsfusioner. På grund härav behövs det inte några bestämmelser om kallelse av föreningens borgenärer. Fusion föreslås även kunna ske mellan en försäkringsförening och ett helägt dotteraktiebolag. Dessutom blir det möjligt för förening att en lösa minoritetsaktieposter i dotteraktiebolag. Minoritetsaktieägarna får å sin sida rätt att kräva att föreningen löser deras aktier.

16 skattefrågor

16.1 Inledning

Försäkringsföreningarna är befriade från inkomstskatt för all inkomst

utom för inkomst fastighet inte förvaltas i livförsäkringsverk-

av som samhet. Bedrivs verksamhet hänförlig till livförsäkring är föreningarna skattskyldiga till s.k. avkastningsskatt.

16.2 Gällande rätt

Av 2 § 6 lagen 1947:576 statlig inkomstskatt, SIL, frammom. om med livförsäkringsföretag dels livförsäkringsbolag enligt 1 går att avses kap. 4 § FRL, dels utländska försäkringsföretag driver livförsäksom ringsrörelse här i landet med stöd lagen 1950:272 rätt för utav om ländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige LUF eller lagen 1993:1302 EES- försäkringsgivares verksamhet i Sveom rige LEF. Understödsföreningar faller således inte under denna definition och är inte skattskyldiga för inkomst från livförsäkringsrörel- Av 7 § 10 SIL framgår att understödsföreningarna däremot är se. mom. skattskyldiga för inkomst fastighet inte förvaltas i livförsäkav som ringsverksamhet. Vidare är understödsföreningar bedriver verksom samhet hänförlig till livförsäkring skattskyldiga till s.k. avkastnings-

skatt enligt lagen 1990:661 avkastningsskatt pensionsmedel, se

om lagens 2 § första stycket Till föreningar inte driver livförsäksom

ringsverksamhet har hänförts sjukkassor som meddelar sjuk- och

olycksfallsförsäkringar däremot inte kombinerade sjuk- och bemen gravningskassor prop. 1993/94185 s. 57. Vad beträffar försäkringsbolagen gäller följande regler. Försäkringsföretags rörelser beskattas enligt olika metoder beroende på om företaget räknas livförsäkringsföretag eller skadeförsäkringsföresom tag. Detta bestäms i sin tur företagets huvudsakliga inriktning. Som av anförts med livförsäkringsföretag dels livförsäkringsbolag ovan avses enligt 1 kap. 4 § FRL, dels utländska bolag driver livförsäkringsrösom relse här i landet med stöd LUF eller LEF. Med skadeförsäkringsföav förstås annat försäkringsföretag än ett livförsäkringsföretag. retag ett

6 17-1169

162 Skattefågor SOU 1998: 82

Livförsäkringsföretag beskattas för schabloniserad avkastning en enligt lagen om avkastningsskatt pensionsmedel. I det kapitalunderlag som utgör grunden för beräkningen avkastningsskatten skall av enligt 3§ inte ingå tillgångar hänförliga till avgångsbidragsförsäkringar, de rena riskförsäkringarna sjuk-, olycksfalls- och grupplivförsäkring samt tillgångar och skulder inte förvaltas för försäkringstagarnas som räkning. Överskottet försäkringsrörelse till den del det de av avser angivna sjuk-, olycksfalls- och grupplivförsäkringarna skall enligt 2 § 6 mom. 5 st SIL i stället inkomstbeskattas. Eftersom avkastningsskatten skall ersätta den inkomstskatt livförsäkringsföretagen tidigare erlagt enligt SIL, har i 2 § 6 3 st SIL mom. intagits bestämmelser om att sådana företag bortsett från de - nyss nämnda är sjuk-, olycksfalls- och grupplivförsäkringarna är frikallade från skattskyldighet enligt SIL för dels sådan del av nettointäkten som är hänförlig till tillgångar och skulder förvaltas för försäkringstasom garnas räkning, dels influtna premier. Vidare föreskrivs att avdrag inte får göras för kostnader är hänförliga till intäkter är fria från som som skatt enligt detta moment.

När det gäller verksamhet inte är hänförlig till förvaltning

som av kapital för försäkringstagarnas räkning har det ansetts att denna verksamhet i stor utsträckning liknar den verksamhet drivs i många som andra företag inom den finansiella sektorn och att ett försäkringsföretags egen rörelse därför skall beskattas enligt de vanliga rörelsereglema vid beräkning av inkomst näringsverksamhet prop. 1992/932187 av s. 210.

Skadeförsäkringsbolag beskattas i huvudsak enligt samma regler

som gäller för andra rörelsedrivande bolag. Som nettointäkt överanses skottet av försäkringsrörelsen inklusive kapitalförvaltningen.

överväganden

16.3 När det gäller särbehandlingen försäkringsföreningar i skattehänseav ende har två skäl ursprungligen åberopats härför; sociala skäl och praktiska skäl. Det sociala inslaget i föreningarnas verksamhet är inte längre lika framträdande utan har under år tunnats ut. Utredsenare ningen har i sin revidering av lagstiftningen understödsföreningar om så långt möjligt eftersträvat likartade verksamhetsbetingelser för föreningarna som för försäkringsbolagen. Med den utformning lagsom

stiftningen om försäkringsföreningar fått enligt förslaget kan det därför

inte föreligga tillräckliga skäl för att föreningarna skall behandlas anses

annorlunda i skattehänseende än försäkringsbolagen. SIL bör därför ändras på så sätt att försäkringsföreningar uteslutande eller så gott

som

Skattejfågor 163

uteslutande meddelar sådan försäkring är att hänföra till livsom som försäkring enligt lagförslaget skall livförsäkringsföretag i anses som

beskattningshänseende. Övriga försäkringsföreningar kommer i enlig-

het med stadgandet i 2 § 6 andra stycket SIL därmed att anses mom. skadeförsäkringsföretag och beskattas sådana. Stadgandet i som som enligt vilket understödsföreningar frikallas från skatt- 7 § 10 mom. SIL, skyldighet för all inkomst utom för inkomst fastighet, som förav

valtas i livförsäkringsverksamhet, bör i enlighet med det sagda upphäv-

as.

Det ovanstående innebär att de försäkringsföreningar som räknas livförsäkringsföretag kommer frikallade från skattskyldig-

som att vara het för inkomst såvitt gäller dels den del av nettointäkten som är hänförlig till tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagamas räkning, dels influtna avgifter. Undantaget gäller dock inte den del av nettointäkten eller avgifterna är hänförlig till de sjuk- och olyckssom fallsförsäkringar i 2 kap. 3 a § första stycket l och 2 samt som avses 3 b § första stycket 1 b och 4 FRL. Beträffande verksamhet som inte är hänförlig till förvaltning kapital för medlemmarnas räkning skall den av beskattas enligt vanliga rörelseregler vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Föreningarna skall liksom idag erlägga avkast- - -

ningsskatt enligt lagen avkastningsskatt på pensionsmedel. Övriga

om föreningar alltså kommer att räknas skadeförsäkringsföretag - som som skall erlägga inkomstskatt enligt SIL. -

Övergångsbestämmelser bör införas som innebär att de föreningar

enligt lagförslaget kommer små försäkringsföreningsom att anses som även i fortsättningen skall beskattas enligt de regler som gäller för ar närvarande.

1 7 Sanktioner

17.1 Inledning

Lagen 1972:262 om understödsforeningar, UFL, innehåller straffbestämmelser i 77 80 §§. 1 77 § finns straff för drivande av Oregistrerad understödsforening. 78 som hänvisar till bestämmelser i EFL, innehåller regler om överträdelse av vissa associationsrättsliga bestämmelser. Vidare stadgas i 79 § ansvar för den som lämnar oriktig uppgift i forsäkringsteknisk utredning. I 80 § påtalas att om gärning, som avses 77 79 §§, är belagd med straff enligt brottsbalken, skall ansvar ådömas enligt UFL.

17.2 Sanktionsbestämmelser i

annan

lagstiftning

21 kap. 1 § FRL innehåller de förseelser som är straffbelagda i FRL. Således kan den som uppsåtligen bryter mot förbudet för privata försäkringsaktiebolag att sprida aktier till allmänheten dömas till ansvar detta. Det gäller också den som under vissa omständigheter lämnar oriktiga eller vilseledande bestämmelser till Finansinspektionen eller underlåter att iaktta regler om aktiebok m.m. Vidare är utlämnande av vissa uppgifter straffbelagt liksom åsidosättande av vissa ordningsregler beträffande styrelsesammanträden. Även brott kreditjävsreglermot na i 12 kap. 12 § samt underlåtenhet att anmäla aktieförvärv i vissa fall är straffbelagt. Bestämmelserna i FRL motsvarar nära 19 kap. 1 § ABL. Bankrörelselagen BRL innehöll tidigare bestämmelser var utsom formade efter samma mönster som de nuvarande reglerna i FRL. I samband med de ändringar som gjordes med anledning av EES-avtalet upphävdes dock straffbestämmelserna i BRL. I stället infördes regler som överensstämmer med reglerna på värdepappersområdet. Reglerna, som återfinns i lagens tillsynskapitel, innebär i huvudsak följande. Finansinspektionen kan förbjuda verkställighet av ett beslut som strider mot någon författning eller bolagsordningen. Om beslutet redan verkställts får inspektionen förelägga banken att vidta rättelse om det är möjligt. Har banken visat sig olämplig att driva verksamhet får Finansinspektionen återkalla bankens oktroj. Om det bedöms tillräckligt får

166 Sanktioner

inspektionen i stället meddela varning. Vidare får inspektionens förelägganden och förbud förenas med vite. Vad gällde frågan återkalom lande av oktroj anförde departementschefen att den frågan dittills varit förbehållen regeringen. Eftersom strävan skapa så enhetliga var att regler som möjligt ansåg departementschefen dock denna borde att rätt

delegeras till Finansinspektionen, trots att beslutet att bevilja oktroj tills

vidare låg kvar hos regeringen Prop.l992/93:89, 146 s.

överväganden

17.3 I samband med att bankrörelselagens straffbestämmelser upphävdes

anförde departemenschefen att det kunde ifrågasättas straffrättsom en lig reglering var den mest effektiva för att till att bestämmelserna se bankområdet efterlevs med hänsyn bl.a. till polisutredning och att eventuellt åtal kunde befaras ta lång tid. En effektiv ordning torde mer enligt departementschefen att förena föreläggande med vite vara ett Prop.1992/93:89, ibid. Straffbestämmelserna upphävdes därför och en generell möjlighet att förelägga vite när inspektionen meddelar föett reläggande eller ett förbud infördes.

Utredningen anser att det även beträffande försäkringsföreningarna

får anses tveksamt straffrättslig reglering är det effektiva om en mest sättet att upprätthålla efterlevanden lagens bestämmelser. Borttaganav det straffbestämmelser bankområdet har inte medfört några av negativa konsekvenser utan vitesförfarandet effektivt medel synes vara ett att trygga efterlevanden av regelsystemet bankområdet. Utredningen anser därför att det inte är erforderligt med straffrättsliga bestämmelser

i den nya lagen om försäkringsföreningar. Straffbestämmelserna i UFL

har således utmönstrats i lagförslaget bygger på vitessystem. som ett

18 Övergångs- och

ikraftträdandebestämmelser

Avsikten är att den nya lagen om försäkringsföreningar skall träda i kraft den 1 januari 1999. Lagen om försäkringsföreningar skall tillämpas både nya försäkringsföreningar som etableras efter att lagen trätt i kraft och sådana föreningar som är verksamma då lagen träder i kraft. Genom den nya lagen upphävs, med undantag för föreningar som är verksamma vid nya lagens ikraftträdande, UFL. Försäkringsföreningar, som vid den nya lagens ikraftträdande driver försäkringsrörelse med stöd registrering enligt UFL skall, trots registreringen, ansöka av om koncession enligt den nya lagen. Den föreslagna omprövningen av verksamhetstillståndet skall ses mot bakgrund av att många föreningar inte längre bedriver egentlig försäkringsrörelse utan ägnar sig åt förvaltningen av donationsfonder eller fungerar som sällskapsföreningar. En bedömning huruvida redan etablerade föreningar uppfyller kraav ven på en sund försäkringsverksamhet synes därför erforderlig. Detta kan ske inom ramen för ett koncessionsförfarande. Lagen försäkringsföreningar avviker i många avseenden från om UF L. För övergången till den lagen behöver föreningarna viss tid nya bl.a. för att uppfylla kapitalkrav, ändra stadgar och ansöka om koncession i överensstämmelse med den nya lagen. När det gäller föreningar omfattas EG:s försäkringsdirektiv kan dock någon längre översom av gångsperiod inte medges med hänsyn till Sveriges åtaganden gentemot EU. Enligt åtagandena borde nämligen lagstiftningen beträffande sådaföreningar redan ha harmoniserats i enlighet med EG:s försäkringsna direktiv. En övergångsperiod på ett år kan dock anses rimlig för dessa föreningar. Således föreslås att försäkringsföreningar som omfattas av EG:s försäkringsdirektiv och konkurrensskäl vissa andra stora förav säkringsföreningar skall ansöka om koncession enligt den nya lagen senast vid utgången år 1999. Till dess koncessionsfrågan avgjorts av skall föreningarna ha rätt att fortsätta att bedriva verksamheten enligt UFL. När det gäller föreningar är att små försäkringsföresom anse som ningar enligt 1 kap. 7 § i den föreslagna lagen om försäkringsföreningoch är verksamma när den lagenträder i kraft föreslås att ansöar som kan om koncession senast skall lämnas vid utgången av år 2009. Även dessa föreningar skall ha rätt att fortsätta verksamheten enligt UFL till dess koncessionsärendet avgjorts.

168 Övergångs- och ikrafzträdandebestämmelser

Genom att en lång övergångstid för de mindre föreningreserveras arna lämnas ett skäligt rådrum för Föreningarna att ta ställning till den fortsatta verksamheten. Olika alternativ står här till buds. Exempelvis

kan en förening, koncession inte söks enligt den lagen, överlåta

om nya sin rörelse till en annan förening i syfte att skapa större och bären mer

kraftig förening eller avveckla verksamheten t.ex. överlåta

genom att

rörelsen till ett försäkringsbolag. Om koncession inte söks inom de föreslagna tidsfristerna föreslås

att tvångslikvidation inträder. Vidare föreslås vissa övergångsregler beträffande minsta medlem-

santal. Enligt den lagen skall försäkringsforening ha minst 500

nya en

medlemmar. Övergångsvis föreslås dock förening

att en som registrerats fore den 1 januari 1999 och vid lagens ikraftträdande har färre som än 500 medlemmar skall få fortsätta att tillämpa UFL:s bestämmelser om minsta medlemsantal.

19 Författningskommentar

19.1 Förslag till

Lag om försäkringsföreningar

19.1.1 Utformning och uppbyggnad

Huvuddragen i den lagtekniska utformningen lag om försäkav en ny ringsföreningar har lagts fast i utredningens direktiv. Enligt dessa bör utredningen välja lagteknik som bygger på hänvisningar till andra en relevanta lagar i kombination med sådana särbestämmelser som kan krävas och således undvika ordning där alla regler om försäkringsföen reningar samlas i en gemensam lag. Med denna utgångspunkt för utredningsuppdraget har den föreslaglagen försäkringsföreningar inte konstruerats som en helt självna om ständig författning utan hänvisar till lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar när det gäller bestämmelser. som är av allmän föreningsrättslig natur, till försäkringsrörelselagen 1982:713 när det gäller bestämmelser om försäkringsverksamhetens bedrivande och. till lagen 1995:1560 om årsredovisning i försäkringsföretag när det gäller redovisningsregler. Hänvisningsmetoden har dock inte tillämpas till alla delar utan avvikelser från denna metod förekommer i syfte att skapa ett överskådligt regelsystem. Till skillnad från gällande lag om understödsföreningar innehåller lagförslaget med ett par undantag inte någon avtalsrättslig reglering. Avsikten är att avtalsrättsliga frågor som har anknytning till försäkringsföreningens verksamhet skall regleras i en ny försäkringsavtalslag. I avvaktan på ikraftträdandet av den lagen gäller lagen 1927:77 om försäkringsavtal i rättsförhållanden mellan försäkringsföreningar och dess medlemmar. Den lag föreslås är specialförfattning för försäkringsföresom en ningar. Lagen skall ersätta lagen 1972:262 om understödsföreningar. Begreppet försäkringsförening har i stort sett samma innebörd som termen understödsförening i gällande lagstiftning. Skälet till att benämningen försäkringsförening används i lagförslaget har närmare utvecklats-i avsnitt

170 Författningskommentar

Lagförslaget har delvis uppbyggnad lagen ekonosamma som om

miska föreningar. Vid utformningen lagförslaget har också

av syste-

matiken i försäkringsrörelselagen beaktats. Förslaget till lag om försäkringsföreningar föreningar har

avser som

minst 500 medlemmar. Försäkringsföreningar med medlemsantal

ett understigande 500 medlemmar saknar möjlighet etablera verksamatt

het enligt lagförslaget. Motivet till denna begränsningsregel har närmare redovisats i avsnitt För redan etablerade försäkringsföreningar

som vid tidpunkten för den föreslagna lagens ikraftträdande inte uppfyller kravet minsta medlemsantal föreslås särskilda Övergångsbe-

stämmelser som medger fortsatt verksamhet för sådana föreningar

se

avsnitt 18.

I den föreslagna lagen försäkringsföreningar regleras försäk-

om

ringsföreningars bildande, verksamhet och upphörande med verksamhet. Lagen innehåller också bestämmelser försäkringsförenings led-

om ning, revision och bokslut, den solvens krävs

som av en försäkringsförening, likvidation, upplösning, fusion och överlåtelse försäkrings-

av

bestånd samt tillsynen över försäkringsföreningar. Det centrala

om

målet med regleringen är att säkerställa att medlemmarna i försäkringsföreningarna får de ersättningar tillkommer dem. Denna s.k.

som

trygghetsprincip kommer till uttryck i lagförslaget främst kon-

genom cessionskrav, solvenskrav samt bestämmelser tillsyn fögenom om av reningarna.

Genom lagförslaget anpassas lagstiftningen försäkringsföre-

om ningar till de av Europeiska gemenskapernas EG, nuvarande Europeiska unionens EU räds direktiv försäkringsverksamhet vilka redoom visats i avsnitt Avsikten med dessa direktiv är att erbjuda medlemsländernas medborgare och företag jämbördiga möjligheter bedriva att

försäkringsverksamhet i medlemsländerna. Det största ändringsbehovet i nuvarande lagstiftning gäller således sådana lagbestämmelser

som hindrar genomförandet denna princip. Det måste ändras i gälav som

lande lagstiftning är framför allt förutsättningar för försäkringsföreningar att etablera försäkringsverksamhet och kapitalkraven på försäkringsföreningar.

För att fritt tillhandahållande tjänster och fri etableringsrätt inom av

EES skall förverkligas, också för försäkringsföreningar, omfattas

som

av EG:s försäkringsdirektiv, har i förslaget införts bestämmelser

om rätt för sådana föreningar att etablera sig i främmande EES-länder och

att tillhandahålla försäkringar över gränserna. Möjlighet har vidare öppnats för försäkringsföreningar i EG:s direktiv överlåta

som avses att

försäkringsbestånd till utländska försäkringsgivare inom EES. EG:s direktiv om försäkringsföretags årsredovisning och koncernbokslut har

F örfattningskommenlar l 7 l

också föranlett ändringar i den gällande regleringen av försäkringsföreningar. De direktiv styr EG:s lagstiftning inom försäkringsområdet försom utsätter inte hannonisering med avseende på samtliga svenska försäkringsföreningar. Anpassningskravet till EG:s lagstiftning gäller endast i fråga Föreningar som uppfyller vissa kriterier som anges i första om generationens försäkringsdirektiv. Trots detta utsträcks enligt förslaget de krav föranleds EG:s försäkringsdirektiv till försäkringsföresom av ningar inte omfattas direktiven i syfte att skapa likartade verksom av samhetsförutsättningar för försäkringsföreningar och försäkringsföretag samt att i normeringshänseende bibehålla försäkringsföreningar som en så homogen som möjligt. Dispensmöjligheter ges dock för s.k. grupp små försäkringsföreningar och föreningar som huvudsakligen meddelar försäkring grund av anställning. Förutom det harmoniseringskrav lagstiftningen som föranleds av av EG:s försäkringsdirektiv föreslås också andra ändringar i gällande lagstiftning beror på den interna utvecklingen av den försäkringssom marknad på vilken försäkringsföreningar verkar. Bl.a. föreslås att tre grundläggande principer i gällande lagstiftning, nämligen behovsprincipen, skälighetsprincipen och förbudet mot affärsmässig försäkringsrörelse, slopas. Skälet till förslaget i dessa delar har redovisats i avsnitt 9 och 11-12. Vidare föreslås att särskilda fusionsregler införs för försäkringsföreningar i syfte att skapa förutsättningar för bildandet av större och funktionsdugliga föreningar, vilket närmare har utveckmer lats i avsnitt 15.

19.1 Specialmotivering

1 Inledande bestämmelser

Kap.

Kapitlet innehåller bestämmelser koncessionskrav, definitioner, om dispensmöjligheter och vissa andra omständigheter som är av grundläggande betydelse för drivande försäkringsrörelse med stöd av denav na lag. Som konsekvens att den föreslagna lagen skall vara harmonien av

serad med EG:s direktiv om försäkringsverksamhet har koncessions-

krav införts 1 § första stycket. I överensstämmelse med tredje generationens försäkringsdirektiv gäller beviljad koncession i princip en inom hela EES. Efter mönster av FRL har möjlighet införts att få bindande förhandsbesked planerad verksamhet är koncessionsplikom en

tig enligt denna lag l § andra stycket. Liksom enligt gällande lag skall

172 Författningskommentar

försäkringsföreningarna stå under tillsyn av Finansinspektionen 1 §

tredje stycket. l kapitlet har tagits definitioner termerna skadeförsäkring och av livförsäkring 2 § första och andra styckena överensstämmer med som de definitioner dessa begrepp har i FRL. Enligt lagförslaget gäller del-

vis olika regler för skadeförsäkring livförsäkring. Vidare har be-

resp. greppen Iivränta och sjukränta definierats 3 §.

Av central betydelse är bestämningen begreppen försäkringsfö-

av

reningar 4 § och s.k. små försäkringsföreningar 7 §. Genom bestämningen av försäkringsföreningar den yttre för den

anges ramen

föreslagna lagens tillämpningsområde. En förening inte uppfyller

som

de angivna kriterierna på försäkringsförening kan inte etablera verk-

en samhet med stöd av denna lag. Genom definitionen små försäkringsav

föreningar de försäkringsföreningar har möjlighet få dis-

anges som att

pens från vissa av de föreslagna lagbestämmelserna 8 §. Dispensmöjligheter ges också andra föreningar huvudsakligen meddelar för-

som säkring på grund av anställning. Kapitlet innehåller vidare bestämmelser för försäkom ansvar en

ringsförenings förpliktelser 5 § koncemförhållanden 9 §

och om

nära förbindelser mellan försäkringsförening och ett annat företag

en 10 §- Till detta inledande kapitel har också förts för försäkringsverksamhet sedan lång tid tillbaka grundläggande principer, nämligen det principiella förbudet för Försäkringsgivare att bedriva verksamhet en annan

än försäkringsrörelse 6 § första stycket och separationsprincipen 6 §

andra stycket. Förbudet mot främmande rörelse återfinns i UFL. Separationsprin-

cipen är dock för försäkringsföreningars del. Principen har förts i

ny lagförslaget som en konsekvens att s.k. kort sjuk- och olycksfallsav

försäkring klassificeras skadeförsäkring enligt EG:s försäkringsdi-

som

rektiv. Enligt separationsprincipen måste skadeförsäkringsrörelse och livförsäkringsrörelse hållas åtskilda. I ll och 12 ingår hänvisningsbestämmelser till lagen årsre-

om

dovisning i försäkringsföretag respektive lagen livförsäkringar med

om anknytning till värdepappersfonder. Enligt den allmänna principen om att speciallag tar över allmän lag gäller bestämmelserna i dessa lagar i

tillämpliga delar framför bestämmelserna i lagförslaget. Med hänsyn till att den föreslagna lagen försäkringsföreningar

om

inte har konstruerats helt självständig författning bygger i

som en utan stor utsträckning på hänvisningar till FRL och EFL har i 13 och 14

av framställningstekniska skäl vissa termer förtydligats.

Författningskommentar 173

Försäkringsförenings rätt att driva försäkringsrörelse m.m.

1 § En försäkringsförening får efter koncession Finansinspektionen

av bedriva försäkringsrörelse i enlighet med denna lag.

Finansinspektionen skall efter ansökan lämna förhandsbesked om

huruvida koncession enligt första stycket krävs för en planerad verk-

samhet. F örsäkringsföreningarna skall stå under tillsyn av Finansinspektionen och vara registrerade hos denna.

För varje försäkringsförening skall finnas ett huvudkontor i Sverige.

I första stycket, som saknar direkt motsvarighet i UFL, har införts ett koncessionskrav villkor för etablering av försäkringsverksamhet som med stöd denna lag. Det föreslagna koncessionssystemet för försäkav ringsföreningama är, när det gäller föreningar som omfattas av EG:s försäkringsdirektiv, föranlett artikel 4 i tredje skadeförsäkringsdiav

rektivet och artikel 3 i tredje livförsäkringsdirektivet som förutsätter

koncession av den behöriga myndigheten i hemlandet för drivande av försäkringsrörelse. När det gäller föreningar som inte omfattas av EG:s försäkringsdirektiv är motivet till koncessionskravet att det får anses ändamålsenligt att i normeringshänseende behandla föreningarna som så enhetlig möjligt. Fortsättningsvis bör därför koncesen grupp som sion krävas alla försäkringsföreningar avser att etablera försäkav som ringsverksamhet. Begreppet försäkringsförening behandlas i 4 Koncessionsvillkoren för försäkringsföreningama anges i förslagets 2 kap. 6 § första stycket. Möjlighet finns enligt 8 § andra stycket 2 att efter dispens tillämpa lindrigare koncessionsvillkor på små försäkringsföreningar än övriga föreningar när det gäller kapitalkrav. Begreppet små försäkringsföreningar definieras i 7 Även föreningar huvudsakligen meddelar som försäkring på grund anställning kan dispenseras från koncessionsav villkoren. För försäkringsföreningar bedriver verksamhet vid ikraftträsom

dandet den lagen har särskilda Övergångsbestämmelser införts.

av nya

Artikel 5 i tredje skadeförsäkringsdirektivet och artikel 4 i tredje liv-

försäkringsdirektivet förutsätter att den koncession beviljas av den som behöriga myndigheten i hemstaten skall enligt principen om en enda

officiell auktorisation ge rätt att bedriva försäkringsrörelse med stöd av etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster inom hela

EES. I överensstämmelse med FRL jfr. prop 1994/95:184, s. 2171 har

i förslagets 2 kap. 10 och 11 införts bestämmelser om att prövningen

förutsättningar föreligger för försäkringsförening att bedriva av om en verksamhet i ett annat EES-land skall göras när försäkringsföreningen

174 Föifattningskommentar

faktiskt avser att starta sådan verksamhet och gör anmälan detta en om till Finansinspektionen. Koncessionssystemet ersätter den nuvarande prövningen för regist-

rering som gäller för understödsföreningar enligt 4 § UFL och ut-

som gör en form av verksamhetstillstånd för att få driva försäkringsrörelse enligt UFL. Det finns inte någon grund för att behandla koncessioner

för försäkringsföreningar på högre nivå än den tillståndsgivning

en som f.n. sker inom för registreringsförfarandet. Av denna anledning ramen föreslås att inspektionen i stället för regeringen, beviljar koncessom sion enligt FRL, skall koncessionsgivande myndighet för försäkvara ringsföreningar, se 2 kap. 6 I andra stycket, som saknar motsvarighet i UFL, möjlighet att få ges förhandsbesked av Finansinspektionen i frågan planerad verkom en samhet är att koncessionspliktig försäkringsrörelse enligt anse som denna lag. Föreskriften är utformad efter mönster l kap. l § andra av stycket FRL. Någon skillnad i förhållande till den tolkning begreppet försäkringsrörelse fått i hittillsvarande praxis är inte avsedd.

Liksom hittills se 3 § första stycket UFL skall försäkringsföre-

ningar enligt tredje stycket stå under tillsyn Finansinspektionen. Den av löpande tillsynen över föreningarna skall ske enligt bestämmelserna i förslagets 10 kap. Försäkringsföreningar skall registrerade hos vara

Finansinspektionen.

Föreskriften i fjärde stycket har överförts från 12 § UFL. a

Skadeförsäkring och livförsäkring

2 § Med skadeförsäkring förstås i denna lag sådan försäkring

som avses i 2 kap. 3 § första stycket klasserna 1 och 2 försäkringsrörelselaa gen 1982:713.

Med livförsäkring förstås i denna lag sådan försäkring i

som avses

2 kap. 3 b §försäkringsrörelselagen. Bestämmelserna i denna lag om livförsäkring, med undantag för 2

kap. 4 § och 4 kap. 1 får tillämpas på skadeförsäkringar.

Bestämmelserna i denna lag om livförsäkring, med undantag för 2

kap. 4 § samt 4 kap. 1 § och 2 § andra stycket, behöver inte tillämpas

på sådana livförsäkringar i 2 kap. 3b § första stycket klas-

som avses

serna 1 b och 4 försäkringsrörelselagen premien är beräknad och

om

bestämd för längst fem år.

EG:s försäkringsdirektiv förutsätter att de försäkrade riskerna indelas i försäkringsklasser. Enligt direktiven är det nödvändigt att klassificera

riskerna bl.a. för att det skall möjligt att bestämma omfattningen vara av den verksamhet koncession och kapitalkrav för respektive som avser

F Örfattningskommentar l 75

försäkringsklass. Klassificeringen är också betydelse för preciseav ringen det slag försäkringsverksamhet försäkringsföreav av som en

ning får bedriva enligt denna lag se 4 § första stycket. Vidare är dis-

tinktionen skadeförsäkring och livförsäkring bl.a. förutsättning av en för tillämpningen solvensreglerna i förslagets 4 kap. delvis av som bygger olika regelsystem beroende på vilket slag av försäkring som

meddelas. Begreppen skadeförsäkring och livförsäkring i första och andra styckena, saknar motsvarighet i UFL, definieras hänvissom genom en ning till FRLzs indelning i försäkringsklasser. Denna inledning grundar försäkringsklasser i bilaga till första sig i sin tur uppräkningen av skadeförsäkringsdirektivet, med den ändring gjorts genom artikel som 14 i assistansdirektivet, respektive artikel 7.2 i första livförsäkringsdirektivet jämte bilaga till det direktivet. Som konsekvens att försäkringsföreningar enligt förslaget enen av dast får meddela s.k. kort sjuk- och olycksfallsförsäkring inom skadeförsäkringsområdet skadeförsäkring snävare innebörd i har termen en denna lag än i FRL. De försäkringar i 2 kap. 3a § första stycket klasserna 1 som avses och 2 FRL är olycksfalls- och sjukförsäkring, dock inte sådan försäkring i 2 kap. 3 b § första stycket klass 4 FRL. De försäkringsom avses i 2 kap. 3 b § är följande försäkringsklasser: ar som avses 1a försäkring där utbetalning försäkringsbelopp engångsbelopp av eller periodiska utbetalningar är beroende persons eller flera av en liv, dock inte försäkringar enligt klass personers 1b försäkring meddelas tillägg till försäkring enligt 1 a, som som 2a försäkring utfaller vid giftermål, som 2b försäkring som utfaller vid födelse, 3 försäkring i klasserna 1 och 2 är anknuten till som avses a som värdepappersfonder,

4 sjukförsäkring och olycksfallsförsäkring gäller för längre tid

som än fem år, under obestämd tid eller till dess den försäkrade uppnått viss ålder och inte får sägas upp av försäkringsgivaren eller en som får sägas endast under särskilda förhållanden som anges i som upp försäkringsavtalet.

I tredje stycket, saknar motsvarighet i UFL, har efter mönster av som 1 kap. 5 § första stycket FRL införts möjlighet för försäkringsföreen

ningar i fråga sjuk- och olycksfallsförsäkringar samt tilläggsför-

att, om säkringar, välja mellan att tillämpa reglerna i denna lag livförsäkom ring eller skadeförsäkring. Första stycket s.k. korta sjuk- och avser

olycksfallsförsäkringar jfr. första stycket medan andra stycket tar

176 F öifattningskommentar

sikte dels tilläggsförsäkringar till konventionell livförsäkring, dels

sjuk- och olycksfallsförsäkringar,

om försäkringen meddelas för längre tid än fem år eller obestämd tid eller till dess den försäkrade uppnått viss ålder,

försäkringen inte får sägas försäkringsföreningen eller får

- upp av sägas upp endast under särskilda förhållanden i försäksom anges ringsavtalet, och premien är beräknad och bestämd för längst fem år. -

Möjligheten att välja mellan att tillämpa livförsäkringsreglerna eller skadeförsäkringsreglema gäller inte reglerna kapitalbas, solvens-

om marginal och garantibelopp. För livförsäkringar gäller valmöjligheten heller bestämmelserna beräkning premiereserv. Begränsningom av arna av valmöjlighetema är föranledda bestämmelserna i första skaav

deförsäkringsdirektivet och första livförsäkringsdirektivet.

Livränta och sjukränta

3 § Ersättning som betalas i form livränta eller sjukränta tillhör

av

livförsäkring, om ersättningen betalas från livförsäkring, och ska-

en

deförsäkring, ersättningen betalas från skadeförsäkring.

om en

För sådan livränta eller sjukränta tillhör skadeförsäkring gäl-

som

ler de särskilda bestämmelserna om livförsäkring i 4 kap. 2 § andra

stycket, 5 kap. 3 § och 6 kap. 28

Klassificeringen av livränta och sjukränta i första stycket, saknar som motsvarighet i UFL, överensstämmer i sak med den tillämpas i som FRL 1 kap. 5 § tredje stycket första meningen. Det är i redovisningssammanhang som denna klassificering främst har betydelse.

Oavsett om en livränta eller sjukränta tillhör livförsäkring eller skadeförsäkring gäller det särskilda säkerhetssystem för livförsäkring i denna lag. Detta följer av andra stycket. Således skall livförsäkringsbestämmelserna om beräkning premiereserv 4 kap. 2 § andra stycket

av

aktuarie 5 kap. 3 § och överlåtelse försäkringsbestånd vid likvida-

av tion eller konkurs 6 kap. 28 § alltid tillämpas på liv- och sjukränta.

Försäkringsförening

4 § Med försäkringsförening förstås förening för inbördes bistånd

en

som har till ändamål att meddela sådan försäkring i 2 §

som avses

första och andra styckena. Meddelas försäkringar huvudsakligen på grund anställning, föreningen försäkringsförening,

av anses som även om medlemsavgifterna betalas arbetsgivaren. av

F örfattningskommentar 177

F Örsäkringsföreningen skall sluten på det sättet att den huvudvara sakligen är avsedd för l anställda i ett visst eller vissa företag, . personer som tillhör en viss yrkesgrupp, eller medlemmar i sammanslutning med en sådan intressegemenskap en samverkan även för försäkring är naturlig. att en

I 2 kap. 2 § första stycket 5 finns bestämmelser att en försäkringsfö-

om renings stadgar skall de villkor som skall gälla för inträde i föreange ningen.

Paragrafen, till sitt innehåll i huvudsak motsvaras av 1 § UFL, insom nehåller bestämmelser som inte innefattar en egentlig definition av en försäkringsförening vissa grundläggande kriterier som måste men anger uppfyllda för att förening skall klassificeras som en försäkvara en ringsförening och därmed ha möjlighet att bedriva försäkringsverksamhet i enlighet med denna lag. Av skäl som närmare redovisats i avsnitt 8 har termen försäkringsförening valts i stället för beteckningen understödsförening som används i gällande reglering. Liksom enligt UFL skall med undantag för sådana föreningar där arbetsgivaren för medlemsavgifterna verksamheten vara avsvarar sedd för inbördes bistånd och ha till ändamål att meddela vissa slag av försäkringar. Detta följer av första stycket. De försäkringar som en försäkringsförening kan tillhandahålla är livförsäkringar samt s.k. korta sjuk- och olycksfallsförsäkringar som är att hänföra till skadeforsäkring enligt den terminologi som numera används till följd av EGanpassningen. I jämförelse med UFL innebär förslaget livförsäkringsområdet en utvidgning att fondförsäkring kan meddelas. Samtidigt innebär genom förslaget i förhållande till UFL begränsning inom skadeförsäkringsen området att möjlighet saknas för försäkringsföreningar att i fortgenom sättningen tillhandahålla avgångsbidragsförsäkringar. Detta som en konsekvens att avgångsbidragsförsäkring enligt EG:s försäkringsdiav rektiv klassificeras skadeförsäkring inte får förenas med livsom som försäkring. F.n. meddelar ingen förening avgångsbidragsförsäkring. Enligt vad upplysts är föreningarnas behov att kunna tillhandasom av hålla denna försäkringsform mycket begränsat. Liksom enligt gällande lag får en försäkringsförening inte driva återförsäkringsrörelse, dvs. motta affärer i återförsäkring från andra försäkringsgivare. Av skäl närmare utvecklats i avsnitt 9 har det nuvarande kravet som i UFL att försäkringsrörelsen inte får bedrivas affärsmässigt slopats. Vidare innehåller förslaget inte någon motsvarighet till den nuvarande

178 Författningskommentar

beloppsbegränsningen i fråga kapitalförsäkring, jfr. 6 § UFL. Moti-

om

vet till att denna begränsning har tagits bort redovisas också i avsnitt I andra stycket fastslås att försäkringsförening skall slu-

en vara en

ten förening. Den nuvarande bestämmelsen i 1 § andra stycket UFL som medger öppna understödsföreningar, de är bildade före UFL:s

om tillkomst, föreslås överflyttad till övergångsbestämmelserna

se 6 § för-

slag till promulgationslag. I avsnitt l0 behandlas motivet till för-

att en

säkringsförening bör vara en sluten förening. Kriterierna i fråga de

om

grupper som bör få bilda en försäkringsförening har överförts från l §

första stycket UFL vidare

se avsnitt 10.

I tredje stycket erinras om bestämmelsen i 2 kap. 2 § första stycket 5

att föreningens stadgar skall ange villkoren för inträde i föreningen.

Bestämmelser minsta medlemsantal i

om en försäkringsförening

finns i 2 kap. l § första stycket och bestämmelser kapitalkrav vid om

bildandet försäkringsförening i 2 kap. 4

av en

Ansvar för försäkringsförenings förpliktelser

5 § För en försäkringsförenings förpliktelser endast föreningens

svarar

tillgångar. I tillgångarna inräknas avgifter har förfallit till betal-

som ning, även om de ännu inte har betalats.

Enligt denna paragraf, i sak överensstämmer med 8 § UFL, som är en

försäkringsförening, liksom ett ömsesidigt försäkringsbolag med-

som

delar livförsäkring och s.k. kort sjuk- och olycksfallsförsäkring, ensam ansvarig för de förpliktelser ingås i föreningens jfr.

som namn l kap. 7 § första stycket tredje meningen FRL. Den nuvarande möjlig-

heten att göra uttaxering hos föreningsmedlemmama har bibehållits

i

förslaget. Särskild uttaxering får endast ske föreningen efter beslut i

om frågan har tagit bestämmelser uttaxeringen i sina stadgar jfr. om

2 kap. 2 § första stycket 13. En medlem i försäkringsförening kan

en

således ådra sig visst personligt ansvar för föreningens skulder. Om ansvar för förpliktelser ingångna på försäkringsföreningens vägnar före dess registrering finns bestämmelser i 2 kap. 9 § andra och

tredje styckena.

Annan verksamhet än försäkringsrörelse m.m.

6 § En försäkringsförening får inte driva rörelse annan än försäkrings-

rörelse, om det inte finns särskilda skäl för det.

Livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse bedrivs i

som

samma försäkringsförening skall hållas åtskilda hos föreningen.

F örfattningskommentar l 79

l första stycket, i huvudsak överensstämmer med 7 § första stycket som UFL, har principiellt förbud för försäkringsföreningar att bedriva ett verksamhet än försäkringsrörelse tagits Föreskriften motannan upp. artikel 6 i tredje skadeförsäkringsdirektivet och artikel 5 i svaras av tredje livförsäkringsdirektivet förutsätter att försäkringsgivare besom sin verksamhet till försäkringsrörelse och sådan verksamhet gränsar är direkt ansluten till denna rörelse med uteslutande av all annan som rörelse. Förbudet är utformat efter mönster 1 kap. 3 § första stycket FRL. av Avsikten med den ändrade ordalydelsen den nu gällande lagbeav stämmelsen bestämmelsen till motsvarande regel i FRL är att anpassa konsekvens att försäkringsföreningar liksom försäkringsbosom en av lag skall bedriva affärsmässig försäkringsrörelse enligt förslaget. Möjligheten för försäkringsföreningar att få tillstånd att driva främmande

verksamhet inte är ideell natur utökas härigenom. En förutsättsom av ning för dispens bör även i fortsättningen att den främmande verkvara samheten inte får ha för stor omfattning utan den måste stå i rimligt förhållande till försäkringsrörelsen. En förutsättning för dispens annan bör verksamheten har ett naturligt samband med försäkringsrövara att relsen och det föreligga garantier för att verksamheten drivs i att anses medlemmarnas intressen. I andra stycket har i överensstämmelse med l kap. 3 § fjärde stycket

FRL införts separationsprincip för de försäkringsföreningar som

en

meddelar såväl skadeförsäkring, dvs. kort sjuk- eller olycksfallsförsäk-

ring, livförsäkring. Föreskriften att förvaltningen skall organisom om

så att liv- och skadeförsäkringsverksamheten hålls avskilda från

seras varandra är föranledd artikel 14.1 i första livförsäkringsdirektivet. av

Definition av små försäkringsföreningar

7 § Med små försäkringsföreningar i denna lag

avses

försäkringsföreningar endast meddelar skadeförsäkring,

a som om

stadgarna medger uttag extra bidrag eller minskning av förmåav de årliga medlemsavgifterna inte överstiger ett belopp motsvaner, rande miljon och minst hälften avgifterna kommer från en ecu av medlemmarna,

försäkringsföreningar endast meddelar kapitalförsäkring för b som dödsfall, storleken av försäkringsförmånerna inte överstiger ett

om belopp motsvarande basbelopp enligt lagen 1962:831 allett om män försäkring för medlem eller där förmånerna utgår i natura, en

försäkringsföreningar meddelar livförsäkring än

c som annan som

i b, stadgarna medger uttag extra bidrag eller minskavses om av

l 80 F örfattningskommentar

ning av förmåner och de årliga medlemsavgifterna

inte överstiger

ett belopp motsvarande

500 000 ecu.

I paragrafen, saknar motsvarighet

som i gällande lagstiftning, har in-

förts definition vad

en av som avses med små forsäkringsföreningar.

Definitionen ansluter nära till undantagsbestämmelserna i artikel 3 i

både första skadeförsäkringsdirektivet och första livförsäkringsdirekti-

vet. Små försäkringsforeningar, enligt definitionen i denna

paragraf,

omfattas därför inte EG:s försäkringsdirektiv.

av Definitionen används bl.a. i 8

Punkt a i paragrafen avser försäkringsföreningar som enbart med-

delar s.k. kort sjuk- eller

olycksfallsförsäkring. Bl.a. sjukkassor

som uppfyller de i denna punkt angivna kriterierna hör till denna kategori av

forsäkringsföreningar. Kriterierna är utformade

efter mönster av artikel

3.1 i första skadeforsäkringsdirektivet. Punkt b i paragrafen i huvudsak

som motsvarar artikel 3.1 i första

livförsäkringsdirektivet, tar sikte på begravningskassor

som meddelar

kapitalförsäkring för dödsfall under de villkor i denna punkt.

som anges

Punkt c i paragrafen grundar sig väsentligen på artikel

3.2 i första

livförsäkringsdirektivet och försäkringsföreningar

avser som tillhanda-

håller andra former livförsäkring sådan

av än i b. Denna som avses

punkt innefattar bl.a. tjänstepensionskassor årliga vars medlemsavgifter

inte överstiger ett belopp motsvarande 500 000

ecu. Sådana föreningar

är således att små

anse som försäkringsforeningar.

Dispenser

8 § Finansinspektionen får, med de begränsningar

som anges i andra

och tredje styckena, medge undantag eller

avvikelser från bestämmelserna i denna lag ifråga om

smâförsäkringsföreningar, andra försäkringsföreningar

än som avses i om föreningen huvudsakligen meddelar försäkring på grund av anställning.

Undantag eller avvikelser får medges från bestämmelserna,

om

koncernförhållanden i 9

kapitalkrav vid bildandet

av en försäkringsförening i 2 kap. 4

kapitalkrav vid utövande verksamheten av i 4 kap. 1

försäkringstekniska avsättningar i 4 kap 2 täckning, värdering och lokalisering tillgångar

av motsvarande

försäkringstekniska avsättningar i 4 kap. 3

upprättande av grunder i 4 kap. 4

försäkringstekniska riktlinjer i 4 kap. 7

F örfattningskommentar 1 81

register för skuldtäckning i 4 kap. 8 reglerna tillsyn i 10 kap. om

Undantag eller avvikelse får endast medges hinder inte föreligger om från allmän synpunkt och det är lämpligt med hänsyn till föreningens förhållanden.

Försäkringsföreningarna är idag mycket olika i storlek, karaktär och inriktning. Även i framtiden kan det antas att föreningar med olika inriktning kommer att bildas. För att i framtiden underlätta bildandet av försäkringsföreningar bör de Föreningar inte omfattas av EG:s disom rektiv därför kunna få dispens från vissa av lagens regler. En förutsättning för dispens är dock att det inte föreligger hinder från allmän synpunkt och att det är lämpligt med hänsyn till föreningens förhållanden. l första stycket de föreningar har möjlighet att få dispens. anges som Vad med små försäkringsföreningar framgår 7 Andra som avses av försäkringsföreningar än små försåkringsföreningar som kan få dispens är främst sådana föreningar meddelar kollektivavtalsgrundad försom säkring. För dessa föreningar är förslaget till dispens en provisorisk lösning i avvaktan resultat de förslag kollektivförsäkringsutav som redningen har lagt fram SOU 1998:7. Av andra stycket framgår att dispens kan medges från vissa centrala

regler i denna lag. Syftet med dispensmöjligheten är främst att under-

lätta för små försäkringsföreningar att etablera och bedriva verksamhet samtidigt Finansinspektionen möjlighet att undanta verksamsom ges heten från tillsyn för att tillsynsresurserna skall kunna koncentreras till de områden där tillsynsbehovet är störst. De grundläggande förutsättningarna för dispens anges itredje styck- Kraven att det inte får föreligga något hinder från allmän synpunkt et. att bevilja dispens och att dispensen skall vara lämplig med hänsyn en till föreningens förhållanden har överförts från 2 § andra stycket UFL. Det allmänna kravet i dispensgivningen innebär bl.a. att avsteget från lagen måste förenligt med EG:s rättssaker. Detta måste beaktas vara bl.a. när det gäller försäkringsföreningar som meddelar både kollektivavtalsgrundad försäkring och individuell försäkring och därför kan omfattas EG:s direktiv. av Undantaget enligt andra stycket 9 kan innebära att en förenings verksamhet helt undantas från tillsyn.

Koncerniörhållanden

9 § Bestämmelserna koncerner i 1 kap. 9 §försäkringsrörelselagen

om

1982: 713 skall tillämpas på försäkringsföreningar.

182 F örfattningskommentar

I paragrafen, som saknar motsvarighet i UFL, har införts koncernregler genom en hänvisning till FRL. Hänvisningen innebär koncern

att en

innefattande försäkringsförening skall

en föreligga i följande fall.

En försäkringsförening innehar än hälften för

mer av rösterna samtliga aktier eller andelar i juridisk en annan person.

En försäkringsförening äger aktier eller andelar i juridisk

en annan

person och förfogar grund avtal med andra delägare i denna

av över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar.

En försäkringsförening äger aktier eller andelar i juridisk

en annan person och har rätt att utse eller avsätta än hälften ledamömer av

terna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan. En försäkringsförening äger aktier eller andelar i juridisk

en annan person och har rätt att utöva ett bestämmande inflytande över denna

grund av avtal med den juridiska eller på grund förepersonen av

skrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara

stadgar.

I dessa situationer är försäkringsföreningen moderförening och den

andra juridiska dotterföretag.

personen

Om ett dotterföretag, eller moderförening och eller flera dot-

en ett

terföretag tillsammans, eller flera dotterföretag tillsammans har sådana

rättigheter i 1-3 över juridisk som avses en annan person, är även denna

juridiska dotterföretag i koncernen.

person

Om ett dotterföretag har sådana rättigheter

som avses i 4 över en annan juridisk i vilket det äger aktier eller andelar, skall person, även

denna juridiska dotterföretag i koncernen.

person anses som

Koncemdefinitionen har bl.a. betydelse för tillämpning bestäm-

av melserna om

skuldtäckning i 4 kap. 3

-

kreditjäv i 4 kap. 11

styrelsens och verkställande direktörens

- informationsskyldighet i 5

kap. 1 och

revisorsjäv i 5 kap. 8

-

Med stöd 8 § kan dispens från koncembestämmelsema. av ges

Nära förbindelser mellan försäkringsförening och

en ett annat företag

10 § Bestämmelserna nära förbindelser i 1

om kap. 9 c § första stycket

försäkringsrörelselagen 1982:713 skall tillämpas på försäkringsföre-

ningar.

Författningskommentar 183

I paragrafen, saknar motsvarighet i UFL, har begreppet nära försom bindelser införts hänvisning till motsvarande begrepp i genom en F RL. Med begreppet förstås situation där försäkringsförening är en en förenad med företag ägarintresse, innebär ett innehav, direkt eller genom - genom som kontroll, 20 % eller rösterna eller kapitalet i ett företag elav mer av ler, kontroll, innebär förbindelse mellan ett moderföretag - genom som och ett dotterföretag eller likartad förbindelse mellan företagen. en

Definitionen nära förbindelse ligger till grund för de föreslagna av koncessionsbestämmelserna för försäkringsföreningama. Om en försäkringsförening kommer att ha sådana nära förbindelser med något annat företag får koncession beviljas och stadgarna stadfästas för försäkringsforeningen endast förbindelsema inte hindrar en effektiv om

tillsyn föreningen se 2 kap. 6 § tredje stycket.

av

Bestämmelser om redovisning

1 I § Bestämmelser förs äkringsföreningars redovisning finns i lagen

om 1995:1560 om årsredovisning i försäkringsföretag. Vid tillämpningen lagen årsredovisning i försäkringsföretag av om skall försäkringsförening uteslutande eller så gott som uteslutande som meddelar försäkring i 2 § andra stycket anses som livförsäksom avses

ringsföretag. Andra föreningar skall anses som skadeförsäkringsföre-

tag.

I paragrafen i första stycket erinran att ÅRFL skall tillämpas ges en om när det gäller försäkringsföreningarnas redovisning. ÅRFL skiljer mellan livförsäkringsföretag och å andra å ena sidan sidan skadeförsäkringsföretag. l andra stycket definieras därför vad i redovisningssammanhang är att livförsäkringsföresom anse som en ning respektive skadeförsäkringsförening. Bestämmelsen har utformats efter mönster av 1 kap. 4 § FRL.

Bestämmelser livförsäkring med anknytning till om värdepappersfonder

12 § Försäkringsföreningar meddelar sådan försäkring som avses som

i 2 kap. 3 b § första stycket 3 försäkringsrörelselagen 1982: 713 skall

tillämpa bestämmelserna i lagen 1989:1079 om livförsäkringar med

anknytning till värdepappersfonder.

184 Författningskommentar

Genom bestämmelserna i denna paragraf lagen

görs om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder FFL

tillämpliga på försäk-

ringsföreningar som avser att tillhandahålla fondförsäkringar. I enlighet

med den allmänna principen att speciallag allmän lag tar över gäller bestämmelserna i FFL framför bestämmelserna i denna lag. Av 2 § FFL framgår att rörelse enligt den lagen inte får förenas med

annan försäkringsrörelse än sådan försäkring för premiebe-

som avser

frielse vid arbetsoförmåga. Detta innebär i praktiken

att särskilda för-

säkringsföreningar måste bildas för bedrivande fondförsäkringsrö-

av relse.

Hänvisningar till försäkringsrörelselagen och lagen

om

livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder

13 § När det i denna lag hänvisas till bestämmelser i

försäkringsrörel-

selagen 1982: 713 eller till lagen l 989: 079

om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder skall vid tillämpningen bestäm-

av melserna iakttas, att vad där sägs om

a försäkringsbolag istället skall försäkringsförening,

avse

b försäkringstagare i stället skall medlemmar avse i försäkringsföre-

ning,

c premie istället skall avse medlemsavgift.

Om bestämmelse i

en försäkringsrörelselagen eller lagen om livförsäk-

ringar med anknytning till värdepappersfonder hänvisar till

en annan

bestämmelse skall även hänvisningen tillämpas,

om inte annat följer av denna lag.

Av framställningstekniska skäl har bestämmelserna

i denna paragraf införts.

Hänvisningar till lagen ekonomiska föreningar

om

14 § När det i denna lag hänvisas till bestämmelser lagen i 1987:667

om ekonomiska föreningar skall vid tillämpningen bestämmelserna

av iakttas, att vad där sägs ekonomiska

om föreningar i stället skall

avse

försäkringsföreningar.

Om en bestämmelse i lagen ekonomiska

om föreningar hänvisar till en annan bestämmelse skall även hänvisningen tillämpas,

om inte annat följer denna lag. av

Av framställningstekniska skäl har bestämmelserna

i denna paragraf införts.

Författningskommentar l85

2 kap. Bildandet försäkringsförening m.m.

av en

l detta kapitel har tagits bestämmelser om bildandet av en försäk-

ringsförening l §. Jämfört med gällande lag är dessa bestämmelser

bl.a. i fråga om antalet medlemmar i en förening. Den viktigaste nya reformen är dock att kapitalkrav har införts som förutsättning för bildandet av en förening. I 2 § uppräknas de bestämmelser alltid skall upptas i stadgarna som för varje försäkringsförening. De obligatoriska stadgebestämmelserna har delvis motsvarighet i gällande lag. På grund av att lagförslaget uppställer kapitalkrav på försäkringsföreningarna kan föreningarna för att uppfylla kraven behöva anlita utomstående finansiering. Ett sätt att anskaffa utomstående finansiering är att bilda ett garantikapital. I 3 § upptas bestämmelser om garantikapital. Utgångspunkten för lagförslagets kapitalkrav då det gäller försäkringsförening under bildande har varit de EG-direktiv som styr försäkringsverksamhet. I 4 § har kapitalkraven preciserats. l kapitalet ingår också bestämmelser om koncession 5-7 §§ som är nyhet i förhållande till gällande lag. I 5 § anges de formella kraven en på koncessionsansökan medan 6 § de närmare förutsättningar en anger för att koncession skall beviljas. Bestämmelserna i 7 § ändring av avser beviljad koncession. Enligt förslaget skall koncession beviljas en försäkringsföresom ning enligt principen enda koncession i tredje generationens förom en säkringsdirektiv gälla inom hela EES. I 10 och 1 1 har tagits regler försäkringsförening, att meddela försäkring inom som en som avser EES i ett annat land än Sverige, skall iaktta. Kapitlet innehåller också bestämmelser om registrering 8 § samt rättssubjektivitet och personlig ansvarighet 9 §.

Förutsättningar för bildandet av en försäkringsförening

I § En försäkringsförening skall ha minst 500 medlemmar. Medlemmarna skall anta stadgar samt välja styrelse och revisorer. Bestämmelser kapitalkrav vid bildandet av en försäkringsföreom ningfinns i 4 För den försäkringsförening skall bildas skall ansökan om konsom cession göras hos Finansinspektionen enligt bestämmelserna i 5 Anmälan för registrering skall göras enligt bestämmelserna i 8

I paragrafen anges de grundläggande förutsättningar som måste vara uppfyllda för att försäkringsförening skall kunna bildas. Enligt en

186 F örfattningskommentar

första stycket förutsätts minst 500 medlemmar vid bildandet föreav

ningen. I jämförelse med gällande lagstiftning 5 § UFL innebär detta en skärpning av kravet minsta medlemsantal för vissa föreningar

som f.n. endast behöver ha 100 medlemmar. Detta gäller föreningar som inte meddelar

förtids- eller efterlevandepension utan samband med ålderspension, sjukpenning för längre tid än 180 dagar för ett sammanhängande

sjuklighetstillstånd, eller

kapitalförsäkring för dödsfall till högre belopp än l 000 kronor för

en medlem.

Dessutom finns enligt den nuvarande regleringen möjlighet till

dispens för alla föreningar från de lagstadgade kraven minsta medlemsantal vid bildandet av föreningen, särskilda skäl föreligger 5 § tredje

om stycket UFL.

Utgångspunktema för förslagets krav på minsta medlemsantal då det gäller försäkringsförening under bildande har varit föreningens för-

att säkringsbestånd skall så stort att det gör det möjligt bedriva vara att en

sund försäkringsrörelse. Försäkringsbeståndet måste så

vara numerärt

stort att en försäkringsteknisk riskutjämning blir möjlig. Den föreslagna höjningen minsta medlemsantal för vissa före-

av ningar innebär att den yttre för den lagens

ramen nya tillämpningsområde begränsas i förhållande till UFL att ingen förening kan

genom etablera försäkringsverksamhet enligt förslaget med mindre 500 än medlemmar. När verksamheten har inletts kan dock Finansinspektionen

medge att medlemsantalet tillfälligt får lägre än 500 medlemmar,

vara

se förslagets 4 kap. 10

I likhet med vad gäller enligt 10 § UFL skall enligt andra som stycket medlemmarna anta stadgar skall gälla för föreningens som verksamhet samt utse styrelse och revisorer. Hänvisningsbestämmelsernai tredje stycket, saknar motsvarigsom

het i UF innebär att försäkringsförening inte får bildas erfor-

en utan

derligt konsolideringskapital kapitalbas. Kapitalbasen skall minst

uppgå till ett belopp motsvarande 800 000 rörelsen innefattar ecu om

livförsäkring och 300 000 rörelsen är begränsad till skadeför-

ecu om

säkring, d.v.s. kort sjuk- eller olycksfallsförsäkring. Från dessa kapital-

krav kan dispens lämnas enligt l kap. 8

Koncessionsplikten enligt jjärde stycket är i förhållande till gäl-

ny

lande lagstiftning.

Registreringsplikten enligt femte stycket är till sitt innehåll i jäm-

ny

förelse med gällande lag till följd att ett koncessionssystem införs

av

enligt förslaget.

Fötfattningskommentar 187

Stadgar

2 § En försäkringsförenings stadgar skall ange föreningens firma, den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte, ändamålet med föreningens verksamhet och de försäkringsklasser som verksamheten är avsedd att omfatta, om föreningen skall driva försäkringsrörelse utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES, de villkor som skall gälla för inträde i föreningen, antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter, revisorer och eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt om någon av dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det i såfall skall ske,

för det fall att fullmäktige skall finnas, hur de skall utses, samt de-

ras befogenhet och mandattial, tid för ordinarieföreningsstämma, inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller fullmäktiges kännedom, 10. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma, 1 hur det skall förfaras med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses,

12. för det fall att garantikapital som avses i 3 § skall förekomma, vad

som skall gälla därom och i vilken utsträckning rösträtt skall tillkomma garanterna, samt 13. ordningen för beslut om särskild uttaxering och grunderna för dess verkställande, om sådan uttaxering skall få förekomma.

Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen 1987:1245 styrelserepresentation för om de privatanställda.

I första stycket, som motsvarar ll § andra stycket UF de frågor anges som alltid måste regleras i stadgarna för försäkringsförening. Been stämmelser i andra frågor kan föras i stadgarna under förutsättning att de inte strider mot den föreslagna lagen försäkringsföreningar om eller andra författningar.

Någon motsvarighet till ll § första stycket UFL, med utgångs-

som punkt i soliditets- och skälighetsprinciperna innehåller allmänna krav på en förenings stadgar, har inte tagits upp i förslaget. Soliditetsprincipen kommer i den föreslagna lagen till uttryck i solvensreglerna i 4 kap.

1 88 F örfattningskommentar

medan den gällande skälighetsprincipen i UFL upphävs enligt förslaget

se avsnitt 12.

Stadgama skall ges till Finansinspektionen för stadfästelse i samband med ansökan koncession 5 §. Även ändring

om se en av stadgarna skall stadfästas av inspektionen se 7 §.

Enligt EG:s försäkringsdirektiv får förhandsgodkännande eller lö-

pande anmälningar inte krävas allmänna eller särskilda försäkringsav villkor, premietariffer, tekniska grunder särskilt används för besom räkning av premietariffer eller tekniska avsättningar eller formulär och

andra tryckta handlingar försäkringsgivaren att använda i

som avser

sina mellanhavanden med försäkringstagarna. Detta framgår be-

av stämmelserna i artikel 8 i både första skadeförsäkringsdirektivet och

första livförsäkringsdirektivet i deras lydelse enligt artikel 6 i tredje skadeförsäkringsdirektivet respektive artikel 5 i tredje livförsäkringsdi-

rektivet.

För att det föreslagna systemet med stadfästelse stadgar inte skall

av stå i strid med EG:s regler har vissa de nuvarande föreskrifterna i av ll § andra stycket UFL obligatorisk reglering i föreningarnas stadom gar utmönstrats. Detta gäller föreskriften i nuvarande punkt 5 att stadgarna måste ange försäkringsförmånernas beskaffenhet och storlek eller grunder för beräknande förrnånerna, tid och villkor för utbetalav

ning av försäkringsbelopp. Det får tillfyllest förenings-

anses vara att medlemmarna underrättas försäkringsvillkoren försäkringsom genom breven. Härigenom förhindras också sådana tolkningssvårigheter som kan uppkomma försäkringsavtalet och stadgarna inte överensstämom mer med varandra. En sådan situation kan åtminstone tillfälligt uppstå t.ex. då försäkringsvillkoren ändras. Enligt gällande lag skall i stadgarna högsta tillåtna försäkanges ringsbelopp för medlem när det gäller kapitalförsäkring. Denna been

gränsningsregel föreslås slopad i förslaget se avsnitt 9 och har därför

utmönstrats som obligatorisk bestämmelse i stadgarna. Andra föreskrifter i gällande lag obligatorisk reglering i stadgarom na som föreslås utmönstrade nämnda skäl är bestämmelserna av om

fasta avgifter nuvarande punkt 6 och 8, rätten till fribrev eller återköp nuvarande punkt 9, villkoren för belåning försäkringsbrev

av

nuvarande punkt 10 och grunderna för fondbildning nuvarande punkt 12. I stället får föreningens styrelse besluta dessa angelägenheter.

om De nuvarande obligatoriska bestämmelserna i stadgarna grunderna om

för fondbildning motsvaras solvensbestämmelserna i förslagets

av 4 kap. För rätten till fribrev eller återköp skall grunder upprättas 4 kap.

4 § första stycket 3. Detsamma gäller villkoren för belåning försäkav ringsbrev 4 kap. 4 § första stycket 4.

SOU l998:82 Författningskommentar 189

Gällande lags bestämmelser försäkringsteknisk utredning har om upphävts genom förslaget och ersatts solvensregler i 4 kap. Någon av motsvarighet till föreskriften i 11 § andra stycket ll UFL tider för om verkställande av försäkringsteknisk utredning innehåller därför inte förslaget. Enligt EG:s regler får placeringsregler avseende fria fonder inte tilllämpas. Av denna anledning har föreskriften i nuvarande punkt 14 om

att stadgarna skall hur medel ingår i försäkringsfond skall

ange som användas slopats i förslaget. heller har obligatorisk föreskrift i som stadgarna tagits det nuvarande kravet i punkt 13 hur medel upp om som

behövs för löpande utgifter skall placeras och värdehandlingar skall förvaras. Försäkringsföreningens styrelse får besluta i dessa frågor med

beaktande av solvensbestämmelserna i 4 kap. Det får också höra anses till styrelsens uppgifter att besluta återbäring. Kravet i punkt 14, om om att stadgarna skall ange om återbäring skall förekomma och bestäm-

melserna därom, har därför utgått. Återbäringen till medlemmarna skall

regleras i grunderna 4 kap. 4 § första stycket 7. I paragrafens första stycke punkt 1 ingår, liksom i l l § andra stycket

l UFL, en föreskrift om föreningens firma. Närmare bestämmelser

om firma finns i 9 kap. Föreskriften i punkt 2 överensstämmer i sak med 1 l § andra stycket 3 UFL. Orten för styrelsens säte är avgörande för frågan försäkom

ringsföreningens forum. Eftersom en försäkringsförenings koncession enligt förslagets 6 §

fjärde stycket skall gälla bestämda försäkringsklasser föreslås ordlyatt delsen i ll § andra stycket 2 UFL ändras i överensstämmelse med punkt En nyhet jämfört med gällande lag är föreskriften i punkt 4 att om stadgarna skall föreningen skall driva försäkringsrörelse ange om utanför EES. Föreskriften är föranledd av tredje generationens försäkringsdirektiv. Prövningen viss verksamhet får utsträckas till av om en ett EES-land görs enligt förslagets 2 kap. 10 eller l l Liksom enligt l l § andra stycket 4 UFL skall enligt punkt 5 de villkor som gäller för inträde i föreningen i stadgarna. Närmare beanges stämmelser om medlemskap finns i förslagets 3 kap. Punkterna 6 9 och 11 överensstämmer i sak med gällande rätt -

l l § andra stycket 15 19 UFL.

- Bestämmelsen i punkt 10 är i förhållande till UFL och har utforny mats efter förebild av 2 kap. 2 § 9 EFL. Bestämmelsen i punkt 12 är och innebär att i stadgarna skall ny anges om garantikapital skall förekomma och i vilken utsträckning rösträtt i så fall skall tillkomma garanterna. Angående garantikapital, se 3§.

190 F örfattningskommentar

Föreskriften i punkt 13 har överförts från 11 § andra stycket 7 UFL. Ang. begränsning av möjligheten att göra särskild uttaxering, 3 kap. se 6 § tredje stycket. Bestämmelserna i andra stycket överensstämmer med ll § tredje stycket UFL.

Garantikapital

3 § En försäkringsförening kan i stadgarna föreskriva kapital får

att tillskjutas vid bildandet föreningen garantikapital och sådant av att kapital får tillskjutas även andra än medlemmar garanter. Garanav tikapitalet skall betalas med senast inom två år från dagen för pengar

beslutet föreningens bildande. Garantikapitalet skall återbetalas

om

när det inte längre behövs för rörelsens ändamålsenliga bedrivande och en återbetalning är förenlig med bestämmelserna kapitalkrav

om vid utövandet av verksamheten enligt 4 kap. 1

Beslut återbetalning garantikapitalet

om av fattas av förenings-

stämman och får inte verkställas utan Finansinspektionens tillstånd. Verkställd återbetalning skall styrelsen eller verkställande direktöav ren genast anmälas för registrering.

I denna paragraf, saknar motsvarighet i UFL, har efter mönster som av

vad som föreskrivs i fråga ömsesidiga försäkringsbclag i 1 kap. 8 §

om

FRL införts möjlighet till kapitaltillskott i försäkringsföreningar

genom s.k. garantikapital. Garantikapitalet har till funktion att tillföra fören

säkringsförening erforderligt start- och rörelsekapital.

Avsikten med bestämmelsen är att underlätta för förening en att uppfylla de kapitalkrav gäller vid bildandet försäkringsföresom av en ning enligt 4 § och vid rörelsens bedrivande enligt 4 kap. 1 Till skill-

nad från vad gäller för ömsesidiga försäkringsbolag enligt l kap. 8

som

§ FRL kan en försäkringsförening bildas utan garantikapital,

oavsett om det föreligger särskilda skäl eller

Garantikapital är i redovisningssammanhang att hänföra till eget ka-

pital.

Ang. villkor för registrering försäkringsförening där garanti-

av en kapital skall finnas, 8 § tredje stycket. se

Författningskommentar 191

Kapitalkrav vid bildandet av en försäkringsförening

4 § När försäkringsförening bildas skall föreningen ha en kapitalbas en inte får understiga ett minimibelopp garantibelopp. Garantibesom loppet är 800 000 rörelsen livfärsäkring, och ecu, om avser 300 000 rörelsen endast avser skadeförsäkring. ecu, om

Garantibeloppet skall motsvaras av eget kapital.

l denna paragraf har införts kapitalkrav vid bildandet av en försäkringsförening. Kapitalkraven grundar sig artikel 17 i första skadeförsäkringsdirektivet och artikel 20 i första livförsäkringsdirektivet. Bestämmelser att försäkringsföreningar måste ha ett särskilt om konsolideringskapital, s.k. kapitalbas, saknas i gällande lag. Avsikten med kravet kapitalbas vid bildandet av en förening är att trygga föreningsmedlemmarnas intressen under den första verksamhetstiden, när etablerings- och startåtgärderna kan ta stora belopp i anspråk. Den initiala kapitalbasens storlek föreslås uppgå till ett minimibelopp garantibelopp som varierar beroende om den planerade verksamheten livförsäkring eller enbart skadeförsäkring. Detta framavser går av första stycket 1 och Vad med livförsäkring resp. skadeförsäkring i denna lag som avses har närmare preciserats i 1 kap. 2 § första och andra styckena. Det garantibelopp krävs enligt första stycket 1 motsvarar det som garantibelopp som förutsätts i samband med bildandet av ett livförsäkringsbolag jfr. 1 kap. 8a § tredje stycket och 7 kap. 26 § andra stycket FRL medan garantibeloppet enligt första stycket 2 motsvarar det garantibelopp som förutsätts när ett försäkringsbolag som enbart avser att meddela s.k. kort sjuk- och olycksfallsförsäkring inleder sin verksam-

het jfr. 1 kap. 8a § tredje stycket och 7 kap. 27 § första stycket c

F RL. När försäkringsföreningen har inlett verksamheten dimensioneras kapitalbasen enligt den försäkringsrörelse bedrivs. Kapitalbasen som skall minst uppgå till en nivå som beräknas med utgångspunkt i verksamhetens art och omfattning solvensmarginal, dock får kapitalbasen aldrig understiga garantibeloppet. l 4 kap. 1 § finns närmare bestämmelser kapitalkrav vid utövande av verksamheten. om Enligt andra stycket skall garantibeloppet motsvaras av eget kapital. Till eget kapital hänförs bl.a. garantikapital jfr. 3 §. Att undantag kan medges från bestämmelserna om kapitalkrav vid bildandet av en försäkringsförening framgår av l kap. 8

192 F örfattningskommentar

Koncessionsansökan

5 § Styrelsen för försäkringsföreningen skall ansöka om koncession samt underställa Finansinspektionen stadgarna för stadfästelse. Till ansökningen skall fogas en plan för den tilltänkta verksamheten

verksamhetsplan. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om vad verksamhetsplanen skall innehålla och vilka ytterligare handlingar skall som

fogas till ansökningen.

Enligt denna paragraf, som saknar motsvarighet i UFL, skall av prak-

tiska skäl styrelsen för en försäkringsförening som är under bildande ansöka om koncession. Som regel torde initiativtagarna till bildandet av

en försäkringsförening så snart som möjligt kalla till ett konstituerande

sammanträde som bl.a. skall välja styrelse. Ang. styrelsens möjlighet att agera föreningens vägnar före registreringen, se 9 § första stycket. Att Finansinspektionen är koncessionsgivande myndighet följer av 1 kap. 1 § första stycket. Obligatoriska handlingar i ett koncessionsärende är stadgarna för föreningen och en plan för den planerade verksamheten verksamhetsplan. Kravet på verksamhetsplan är föranlett artikel av 8.1 c första skade- resp. första livförsäkringsdirektivet som förutsätter att en sådan plan fogas till koncessionsansökan. I övrigt innehåller lagförslaget inte någon detaljerad förteckning över de handlingar och utredningar som skall fogas till en koncessionsansökan utan regeringen eller Finansinspektionen ges rätt att meddela närmare föreskrifter härom. Har inte Finansinspektionen fattat beslut i ett koncessionsärende sex månader efter det att ansökan gavs har sökanden möjlighet att begära

förklaring av kammarrätten, se 10 kap. 17

Beviljande av koncession m.m.

6 § Finansinspektionen skall stadfästa stadgarna och bevilja koncession, om stadgarna uppjñzller de krav som ställs i denna lag, den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven på en sund försäkringsverksamhet, styrelseledamöterna, verkställande direktören och dennes ställföre-

trädare har sådan allmän kännedom om försäkringsverksamhet som

anses behövlig med beaktande av arten och omfattningen av försäk-

F örfattningskommentar 193

ringsföreningens verksamhet samt även i övrigt är lämpliga för uppgiften försäkringsföreningen upprätthåller sådan kapitalbas som anges en i 4 § första stycket.

Koncession får inte vägras det skälet att det inte behövs någon ytav terligareförsäkringsgivare.

Om försäkringsföreningen kommer att ha nära förbindelser med

något företag, får stadgarna stadfästas och koncession beviljas annat

endast förbindelserna inte hindrar efektiv tillsyn av försäk-

om en ringsföreningen. Koncession skall meddelas i enlighet med den indelning som anges i 2 kap. 3 § första stycket klasserna 1 och 2 samt 3 b § första stycket a försäkringsrörelselagen 1 982. 713. Koncession beviljas tills vidare eller, särskilda omständigheter om föranleder detta, för bestämd tid, högst tio år, och därutöver till det löpande räkenskapsårets slut.

I första stycket, saknar direkt motsvarighet i UFL, anges koncessom sionsvillkoren för försäkringsföreningar. Delvis är koncessionsvillkodesamma för försäkringsbolag jfr. 2 kap. 3 § fjärde stycket ren som FRL. En grundförutsättning för att koncession skall beviljas är enligt punkt 2 att det kan sannolikt att försäkringsföreningen i sin verkanses samhet följer sunda affärsprinciper. Motsvarande koncessionsvillkor gäller för försäkringsbolag enligt FRL. I artikel 6 i tredje skadeförsäkringsdirektivet och artikel 5 i tredje livförsäkringsdirektivet stadgas de minimikrav en försäkringsom som givare skall uppfylla För att koncession skall beviljas. Ett dessa krav av är att Försäkringsföretaget faktiskt skall ledas personer med lämpliga av yrkesmässiga kvalifikationer och lämplig yrkesmässig erfarenhet. Detta krav har tagits upp i punkt I detta sammanhang kan erinras att enligt 5 kap. 1 § skall hälften om styrelsens ledamöter väljas på föreningsstämma eller utses av orgaav nisation kan företräda medlemmarna. Även dessa styrelselesom anses damöter skall givetvis uppfylla lämplighetskraven. Vad som torde kunkrävas är ett tillräckligt kunnande området eller i vart fall förmåna att skaffa sig sådan kunskap. Viss erfarenhet från näringsverksamhet ga eller något annat område betydelse för uppgiften bör också förutsätav tas. Vidare bör den ingår i ledningen ha de personliga egenskaper i som fråga omdömesgillhet som uppgiften kräver. om Enligt artikel 6 i tredje skadeförsäkringsdirektivet och artikel 5 i tredje livförsäkringsdirektivet får stadganden gäller koncession som

7 7-1169

194 F örfattningskommentar

inte innehålla krav på att ansökan koncession skall behandlas om med hänsyn till marknadens ekonomiska behov. En föreskrift härom har införts i andra stycket. Koncessionsvillkoret i tredje stycket syftar till att skapa förutsätt-

ningar för en effektiv tillsyn försäkringsföreningens verksamhet.

av Begreppet nära förbindelser har definierats i l kap. 10 § hängenom en visning till motsvarande begrepp i FRL.

Koncession skall enligt fjärde stycket inte beviljas för försäkringsrörelse i allmänhet utan i enlighet med den indelning i försäkringsklasser

som anges i stycket. I överensstämmelse med vad som gäller enligt FRL kan koncession

enligt femte stycket beviljas tills vidare eller tidsbegränsas.

Att undantag kan medges från bestämmelserna kapitalkrav vid

om

bildandet försäkringsförening framgår 1 kap. 8

av en av Ang. överklagande inspektionens beslut i koncessionsärende, av ett se 10 kap. 16

Ändring av koncession

m.m.

7 § Om en försäkringsförening att ändra stadgarna eller

avser att an-

söka om förlängning tidsbegränsad koncession eller utvidga

av en att

verksamheten till försäkringsklass inte

en som omfattas av den gällande

koncessionen, skall bestämmelserna i 5 och 6 §§ tillämpas.

Enligt paragrafen, saknar motsvarighet i UFL, skall prövningen som

om ändring av stadgarna eller koncessionen i princip ske på

samma grunder som vid fastställelse stadgar eller koncession. av nya en ny

Även ansökningsförfarandet i sådant fall

ett skall i princip ske på samma sätt som vid en ny ansökan.

Bestämmelser om att föreningsstämman fattar beslut stadgeänd-

om ring finns i 5 kap. 7

Registrering

8 § En försäkringsförening skall anmälas för registrering

senast sex

månader efter det att koncession har beviljats.

Om föreningen enligt stadgarna eller enligt beslut har

som fattats

vid sammanträde med medlemmarna inte skall börja sin verksamhet förrän visst villkor har uppjzllts, räknas tiden för anmälan för registrering i stället fån den tidpunkt då villkoret är uppjjøllt.

Registrering får

inte ske före denna tidpunkt.

För registrering försäkringsförening där garantikapital skall

av en finnas, krävs

Författningskommentar 195

minst hälften garantikapitalet har betalats och

att av har lämnat till föreningen ställda skriftliga förbindelatt garanterna på de belopp som inte har betalats ser

Frågan föreningens bildande har fallit, om anmälan för registreom ring inte skett inom den tid i första eller andra stycket eller som anges

Finansinspektionen beslut vunnit laga kraft har avskri-

om genom som

vit sådan anmälan eller vägrat registrering. Styrelseledamöterna sva-

solidariskt för återbetalningen de belopp som tecknats som garar av rantikapital eller avgifter jämte uppkommen avkastning, med avdrag för kostnader på grund åtgärder i 9 § första stycket andra av som avses meningen.

Paragrafen, saknar direkt motsvarighet i UFL, bygger samma som principer registrering FRL och EFL. Närmare bestämmelser om som om registrering finns i ll kap. Liksom för försäkringsbolag är enligt första stycket tidpunkten för registreringsskyldigheten knuten till koncessionen jfr. 2 kap. 13 § första stycket FRL. Ett syfte med sexmånadersfristen är att registreringsfrågan inte bör uppskjutas under alltför lång tid med hänsyn till en de inträtt i föreningen medlemmar och betalat medlemsavgifsom som Det är också allmänt sett angeläget att verksamheten kan inledas så ter. snart möjligt efter koncessionen vilket förutsätter registrering. som Koncessionen skall förverkas inte föreningen anmälts för registreom

ring inom sexmånadersfristen se 10 kap.l2 § första stycket 1

. Efter mönster 2 kap. 3 § andra stycket EFL har i andra stycket inav förts möjlighet i försäkringsföreningens stadgar eller beslut att genom vid sammanträde med medlemmarna bestämma att föreningen inte får börja sin verksamhet förrän visst villkor uppfyllts. l ett sådant fall räksexmånadersfristen för registreringen från den dag villkoret uppnas fyllts. Avsikten med reglerna i tredje stycket är att skapa garantier för att

försäkringsföreningen verkligen tillförs det uppgivna garantikapitalet.

Bestämmelserna i fjärde stycket att frågan om en försäkringsföom renings bildande har fallit, då anmälan inte sker i rätt tid eller då Finansinspektionen lagakraftvunnet beslut antingen avskrivit anmälan genom eller vägrat registrering, har 2 kap. 3 § tredje stycket EFL som förebild. Detsamma gäller föreskriften styrelseledamöternas solidariska återom betalningsskyldighet.

Ang. registreringsanmälan avseende styrelseledamot, verkställande

direktör, styrelsesuppleant, vice verkställande direktör och firmateckna-

re, se 5 kap. 1

196 F örfattningskommentar

Rättssubjektivitet och personlig ansvarighet

9 § Sedan en försäkringsförening har registrerats kan den förvärva

rättigheter och ikläda sig skyldigheter föra talan inför domstol samt och andra myndigheter. Styrelsen får dock före registreringen föra ta-

lan i mål rörande föreningens bildande och även i övrigt vidta åtgärder för att erhålla de belopp tecknats garantikapital eller utfästa

som som avgifter samt ansöka koncession. om Om förpliktelse uppkommer åtgärd på

en genom en föreningens

vägnar före registreringen, de har beslutat eller deltagit svarar som i åtgärden solidariskt för förpliktelsen. Vid registreringen övergår ansvaret på föreningen, förpliktelsen följer stadgarna eller har tillom av

kommit efter det att föreningen bildats. Har före registreringen ett avtal för föreningen slutits med med-

en kontrahent visste att föreningen Oregistrerad kan denne, såvisom var da inte annat följer avtalet, frånträda detta endast frågan av om om

föreningens bildande har fallit enligt 8 § fjärde stycket. Om medkon-

trahenten inte visste att föreningen Oregistrerad, kan han frånträda var avtalet innan föreningen har registrerats.

Första stycket, i huvudsak överensstämmer med 9 § första stycket som

UFL, innebär att försäkringsförening

en blir person först i och

med registreringen. Avtal och andra rättshandlingar dessförinnan som

ingåtts för föreningens räkning är inte bindande för föreningen. Sedan styrelse blivit utsedd i föreningen kan den dock vidta vissa åtgärder redan före registreringen såsom att föra talan i mål föreningens bil-

om dande, driva garantikapital eller medlemsavgifter och ansöka om koncession.

Genom bestämmelsen i andra stycket första meningen, i sak som överensstämmer med 9 § andra stycket UFL, blir den handlar som

försäkringsföreningens vägnar före registreringen, personligt ansvarig för föreningens förpliktelser. Vid försäkringsföreningens registrering övergår enligt styckets and-

ra mening ansvaret för förpliktelsen föreningen, förutsatt för-

att pliktelsen följer stadgarna eller uppkommit efter det föreningen av att bildats. Härigenom upphör det personliga Bestämmelsen ansvaret. är ny i förhållande till gällande lag och motsvaras väsentligen 2 kap. 4 av § andra stycket andra meningen EFL

Bestämmelserna i tredje stycket rätt för frånträda om motpart att

avtal är en nyhet i förhållande till nuvarande lagstiftning och har sin

förebild i 2 kap. 4 § tredje stycket EF L.

F örfattningskommentar 197

Verksamhet från en etablering i ett främmande land inom Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet EES

10 § En försäkringsförening som avser att upprätta en filial, agentur

eller annat liknande driftställe sekundäretablering i ett främmande

land inom EES skall underrätta Finansinspektionen det. För underom rättelsen gäller vad som föreskrivs i 2 a kap. l § andra stycket försäk-

ringsrörelselagen l 982. 713.

Finansinspektionen skall, om förutsättningarna enligt första stycket andra meningen är uppfyllda, lämna meddelande om underrättelsen till den behöriga myndigheten i det land där sekundäretableringen skall upprättas. Därvid skall bestämmelserna i 2 kap. 2 § första tredje a -

styckena försäkringsrörelselagen tillämpas, dock med den avvikelsen att vad där sägs om kapitalbas enligt försäkringsrörelselagen i stället

skall kapitalbas enligt 4 § och 4 kap. 1 § denna lag. Om Finansinavse

spektionen finner att förutsättningar att upprätta en sekundäretablering

inte föreligger, skall inspektionen meddela beslut om det inom tre månader från det att inspektionen tagit emot underrättelsen enligt första stycket. Vid ändring något förhållande angivits underrättelse av som i en enligt första stycket skall bestämmelserna i 2 a kap. 3 §försäkringsrörelselagen tillämpas.

Genom denna paragraf, saknar motsvarighet i UFL, öppnas möjsom lighet för försäkringsföreningar att bedriva försäkringsverksamhet i ett annat land inom EES än Sverige på basis etableringsfriheten i enligav het med tredje generationens försäkringsdirektiv. Enligt dessa direktiv medför principen enda koncession att en försäkringsförening om en

att bedriva försäkringsverksamhet i någon utländsk stat som

som avser hör till EES i fortsättningen inte behöver särskild koncession av myndigheterna i detta land utan kan driva verksamheten med stöd av koncession enligt 6 Bedrivande försäkringsverksamhet i ett annat av land inom EES med stöd etableringsrätten förutsätter dock enligt av artikel 32 i tredje skadeförsäkringsdirektivet och tredje livförsäkringsdirektivet att de behöriga myndigheterna utövar tillsyn över försom säkringsverksamheten i försäkringsgivarens hemland underrättas. På grund detta har i första stycket införts en skyldighet för försäkringsav föreningarna att underrätta Finansinspektionen sin avsikt att etableom representation i ett land inom EES. Med representation avses i ra en detta sammanhang filial, agentur eller annat liknande driftställe sekundäretablering. i stycket till innebär Hänvisningen 2 a kap. 1 § andra stycket FRL att försäkringsföreningen till underrättelsen skall foga

198 F örfattningskommentar

uppgift om i vilket land sekundäretableringen skall upprättas, en plan för den tilltänkta verksamheten, med angivande sekunav däretableringens organisation och vilket slags försäkringsverksamhet som skall drivas där,

uppgift om sekundäretableringens adress, och

uppgift om vem som är företrädare för sekundäretableringen.

Genom hänvisningen i andra stycket till 2 kap. 2 § första tredje

a styckena F RL fastställs för Finansinspektionen tid tre månader en om inom vilken inspektionen skall lämna meddelande till tillsynsmyndig-

heten i det land där försäkringsföreningen att etablera

avser en representation. Tidsfristen tre månader skall räknas från det att inspektionen av föreningen fått den nyssnämnda underrättelsen och alla uppgifter som skall fogas till underrättelsen. Inspektionen skall dessutom un-

derrätta vederbörande försäkringsförening när uppgifterna har sänts

om till den utländska tillsynsmyndigheten. Inspektionen skall till meddelandet till den utländska tillsynsmyndigheten också foga ett intyg att om

försäkringsföreningen har en tillräcklig kapitalbas enligt 4 § och 4 kap.

1 Inspektionen skall lämna meddelande till den utländska myndighe-

ten om att försäkringsföreningen avser att från en sekundäretablering i

landet i fråga inleda försäkringsverksamhet, om

försäkringsföreningens organisation är ändamålsenlig, försäkringsföreningens finansiella situation är tillfredsställande med

hänsyn till den planerade verksamhetens art och omfattning, och företrädaren för sekundäretableringen har tillräcklig kompetens och erfarenhet och i övrigt är väl lämpad att leda verksamheten vid sekundäretableringen.

Verksamheten från sekundäretablering får enligt FRL:s lydelse inleen das två månader efter det att inspektionen har lämnat meddelande till den utländska myndigheten den planerade verksamheten från om se-

kundäretableringen. I detta sammanhang bör påpekas att enligt direktivens lydelse artikel 10.3 i första skadeförsäkringsdirektivet och 10.5 i första livförsäkringsdirektivet i deras lydelse enligt artikel 32 i både tredje skadeförsäkringsdirektivet och tredje livförsäkringsdirektivet får

filialen inleda sin verksamhet efter underrättelse från de behöriga myndighetema i filialstaten eller sedan frist på två månader löpt ut utan en att någon underrättelse mottagits. Det kan därför ifrågasättas FRL om på ett korrekt sätt återger direktivens innehåll. Om myndigheterna i filialstaten låtit höra sig verksamheten omedelbart kunna inleav synes das trots att tvåmånadersfristen inte löpt ut. Eftersom lagförslaget byg-

ger hänvisning till F RL får dock försäkringsföreningama, i avvaktan

SOU 1998: 82 F örfattningskommentar 199

på en eventuell ändring av FRL, i likhet med försäkringsbolagen invänta att tvåmånadersfristen löpt ut innan verksamheten inleds. Hänvisningen i tredje stycket till 2 a kap. 3 § FRL innebär att försäkringsföreningen skall iaktta ett särskilt förfarande vid ändringar i den information som lämnats om sekundäretableringen sedan etableringen upprättats. Om möjlighet att begära förklaring av kammarrätten om ärendet fördröjs, se 10 kap. 17

Gränsöverskridande verksamhet inom Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet EES

11 § En försäkringsförening som avser att från Sverige eller från en sekundäretablering i ett annat land inom EES meddela försäkringar för risker belägna i eller för åtaganden som skall fiillgöras i ett annat land inom EES, och detta skall ske på annat sätt än genom en sekundäreta-

blering i det landet gränsöverskridande verksamhet skall underrätta

Finansinspektionen om det. I underrättelsen skall det anges vilket eller vilka slag av risker eller åtaganden försäkringarna skall omfatta. Finansinspektionen skall lämna meddelande underrättelsen till om den behöriga myndigheten i det land där den gränsöverskridande verksamheten skall bedrivas. Därvid skall bestämmelserna i 2 a kap. 5 § försäkringsrörelselagen 1982:713 tillämpas, dock med den avvikelsen att vad där sägs om kapitalbas enligt försäkringsrörelselagen i stället skall avse kapitalbas enligt 4 § och 4 kap. 1 § denna lag. Vid ändring något förhållande angivits i underrättelse av som en enligt första stycket, skall bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas.

I paragrafen anges hur en forsäkringsförening skall handla om den avser att bedriva gränsöverskridande verksamhet inom EES. Hänvisningen till FRL:s regler innebär att inom en månad från det att Finansinspektionen har tagit emot en underrättelse om gränsöverskridande verksamhet skall inspektionen meddela tillsynsmyndigheten i det land där försäkringsföreningen skall tillhandahålla försäkringstjänster om den planerade verksamheten. Till inspektionens meddelande skall fogas ett intyg om att försäkringsföreningen har en tillräcklig kapitalbas enligt 4 § och 4 kap. 1 § upplysning vilka försäkringsklasser samt en om som föreningens koncession omfattar. Försäkringsföreningen skall underrättas om när meddelandet lämnas till den utländska tillsynsmyndigheten. I samband därmed får den gränsöverskridande verksamheten inledas. Finansinspektionen skall vägra att lämna ett sådant meddelande till utländsk tillsynsmyndighet, som är en förutsättning för inledande av

200 F örfattningskømmentar

gränsöverskridande verksamhet, inspektionen finner att förutsättom ningar saknas for att bedriva gränsöverskridande verksamhet. Beslut härom skall fattas inom månad från det att inspektionen en tog emot underrättelsen om den tilltänkta gränsöverskridande verksamheten. Om möjlighet att begära förklaring kammarrätten ärendet av om fördröjs, l0 kap. 17 se

3 kap.

Medlemskap m.m.

Kapitlet innehåller bestämmelser medlemskap i utsträckom som stor ning ansluter sig till gällande ordning i avvaktan resultatet påav en

gående översyn försäkringsavtalslagstiftningen. Bestämmelserna

av avser medlems inträde 1 §, medlems avgång 3 §, medlems skyldigheter och rättigheter vid avgång 4 §, rätt till fribrev och återköp vid avgång 5 §, medlemsavgifter 6 § samt styrelsens skyldighet föra att

en medlemsförteckning 7 §. Kapitlet innehåller vidare regler försäkringsbrevets innehåll

om 2 § och om förbud mot att lämna ut personuppgift 8 §.

Inträde

1 § Fråga om antagande medlem i försäkringsförening

av en avgörs av styrelsen med iakttagande vad är föreskrivet i stadgarna. av som

Paragrafen motsvarar 16 § UF L.

Försäkringsföreningar har enligt denna paragraf fri prövningsrätt

beträffande skall antas medlem i föreningen. Den vem som som som

vägrats inträde i forsäkringsförening

en kan således inte få detta prövat av utomstående organ. Enligt 2 kap. 2 § första stycket 5 skall villkoren för inträde i föreningen framgå stadgarna. av Av det förhållandet att beviljats inträde i försäken person som en

ringsförening i själva verket träffar ett försäkringsavtal med föreningen följer att FAL är tillämplig på rättsförhållandet mellan föreningen och

medlemmen.

F örsäkringsbrevets innehåll m.m.

2 § Ett färsäkringsbrev skall innehålla uppgifter både de allmänna

om

färsäkringsvillkoren och om de särskilda villkoren för den försäkring

som avses i brevet.

F ötfattningskommentar 201

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspek-

tionen får meddela närmare föreskrifter om vilken information som en

försäkringsförening skall lämna till medlemmarna och till den som ansökt om medlemskap i föreningen.

Paragrafen, saknar motsvarighet i UFL, har 7 kap. 19 § FRL som som förebild. De försäkringsvillkor omtalas i första stycket gäller bl.a. försom säkringarnas giltighetstid, medlemsavgifterna och den tidpunkt då försäkringsföreningens ansvar inträder. I andra stycket har öppnats möjlighet för regeringen eller inspektioatt utfärda föreskrifter informationsplikt gentemot försäkringsnen om föreningens medlemmar. Föreskriften kan övergångslösning ses som en i avvaktan på resultatet pågående översyn av näringsrättsliga regler av inom försäkringsområdet innefattande information om försäkring.

Avgång

3 § Medlem får utträda försäkringsförening, om medlemmen inte ur en på grund sin anställning är skyldig tillhöra denna. Anmälan om utav träde skall göras skriftligen.

Medlem får inte uteslutas försäkringsföreningen orsak

ur av annan än stadgarna En fråga uteslutning prövas av styrelsen om anger. om inte annat är bestämt i stadgarna.

Paragrafen motsvarar delvis 17 § UFL. Den nuvarande föreskriften att det i stadgarna kan föreskrivas att namnunderskriften anmälan om utträde skall bevittnad har dock inte särskilt angivits i den nya lavara Reglerna innebär att medlem kan gå föreningen när helst han gen. en ur så önskar. Medlemmen kan dock på grund sin anställning vara skylav dig tillhöra föreningen. Detta skall i så fall framgå stadgarna, se 2 att av kap. 2 § första stycket Den nuvarande möjligheten att i stadgarna föreskriva medlem är skyldig att kvarstå i föreningen under högst att en ett år kommer inte att finnas i fortsättningen.

Medlems skyldigheter och rättigheter vid avgång

4 § Även medlem avgått eller uteslutits en försäkringsförening

om en ur

eller avlidit, har föreningen, om inte annat framgår av försäkringsvillkoren, rätt till dels avgift för den tidsperiod, varunder avgången har

ägt dels vad beloper på den avgångne enligt beslut om särrum, som

skild uttaxering fattats före avgången.

som

202 F örfattningskommentar

Den avgångne eller hans rättsinnehavare har inte rätt till foannan reningens tillgångar framgår försäkringsvillkoren. än som av

Paragrafen överensstämmer i sak med 18 § UFL.

Fribrev och återköp

5 § Avgår en medlem försäkringsförening har han vid livförsäk-

ur en

ring rätt till fribrev eller återköp, dock med de inskränkningar föl-

som jer av andra stycket.

Rätten till fribrev eller återköp får inskränkas endast villkor i

genom fråga om

den minsta tid under vilken försäkringen skall ha gällt, det lägsta belopp som skall ha erlagts i avgifter för försäkringen,

det lägsta belopp till vilket jribrevs- eller återköpsvärde skall uppga.

Första stycket motsvarar i huvudsak 19 § första stycket UFL. Hittills

har gällt att vid pensionsförsäkring har endast rätt till fribrev,

men återköp, funnits. Någon sådan begränsning föreslås dock utan rätten

till fribrev eller återköp skall gälla alla typer livförsäkringar

av som

försäkringsföreningen meddelar. Som konsekvens att EG:s tredje

en av livförsäkringsdirektiv föreskriver att medlemsstaterna inte får kräva

förhandsgodkännande beträffande villkor, har den nuvarande bestämmelsen om att Finansinspektionen kan föreskriva att rätt till fribrev eller

återköp inte skall föreligga i förening eller vissa slag försäkringar en av utmönstrats. Andra stycket motsvarar helt gällande reglering. I de föreningar där rätt till fribrev eller återköp skall föreligga får rätten härtill inte inskränkas av andra skäl än i detta stycke. De närmare villkosom anges ren till sådan rätt skall framgå grunderna, 4 kap. 4 § första stycket av se

Avgifter

6 § En försäkringsfärening skall till verksamhetens bedrivande

ta ut

medlemsavgifter. Meddelar föreningen försäkring inom flera försäk-

ringsklasser, skall särskild avgift uttagas för varje färsäkringsklass. Uttagande av avgifter får inte göras beroende att försäkringsfall

av

intrajfat inom föreningen.

Författningskommentar 203

Om stadgarna medger särskild uttaxering, får sådan endast ske när föreningens tillgångar är otillräckliga för verksamhetens behöriga utövande.

Paragrafen motsvarar delvis 20 § UFL. Begreppet Verksamhetsgren har dock ersatts med försäkringsklass i enlighet med EG:s terminologi. l överensstämmelse med gällande lag stadgas att uttagande av avgifter inte får göras beroende att försäkringsfall inträffat inom föreav ningen. Grunder skall upprättas för beräkning avgifter, se 4 kap. 4 § av första stycket

Medlemsförteckning

7 § Styrelsen skall föra medlemsförzeckning. en

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspek-

tionen meddelar närmare föreskrifter vilka uppgifter skall föom som in i förteckningen och hur förteckningen skall vara ordnad. ras om

Skyldigheten att föra medlemsförteckning har överförts från 15 § UFL. Det får onödigt att tynga lagtexten med detaljerade föreskrifter anses registret. Föreskrifter härom bör i stället regeringen eller om ges av Finansinspektionen.

4 kap. Rörelsen

Kapitlet innehåller i huvudsak solvensregler. I l § har tagits bestämmelser kapitalkrav ställs försäkringsföreningar vid beom som drivande verksamheten. Bestämmelserna är väsentligen av samma av innehåll motsvarande reglering för försäkringsbolag enligt FRL. som I kapitlet ingår också bestämmelser om försäkringstekniska avsättningar 2 §, täckning, värdering och lokalisering av tillgångar motsvarande försäkringstekniska avsättningar 3 §, grunder 4-6 §§, försäkringstekniska riktlinjer 7 § och register för skuldtäckning 8 §. Bestämmelserna följer i tillämpliga delar motsvarande regelsystem i FRL. Kapitlet innehåller också bestämmelser om förbud att ingå borgen 9 §, möjlighet att få dispens från kravet på minsta medlemsantal m.m. försäkringsförening sedan verksamheten inletts 10 §, kreditjäv i en 11 § begränsning försäkringsförenings rätt att äga aktier m.m. av 12 §, användning finansiella instrument 13 § och intressegemenav

204 F örfattningskommentar

skap mellan försäkringsförening och aktiebolag eller ekonomisk före-

ning 14 §.

Kapitalkrav vid utövande verksamheten av

1 § En försäkringsförening skall, utöver tillgångar motsvarande försäk-

ringstekniska avsättningar enligt 2 vid varje tidpunkt ha tillräcken lig kapitalbas vid utövandet verksamheten. Kapitalbasen skall minst av uppgå till en nivå som beräknas med utgångspunkt i verksamhetens art

och omfattning solvensmarginal, dock får kapitalbasen aldrig

vara mindre än det garantibelopp i 2 kap. 4 § första stycket 1 för som anges

livförsäkringsrörelse och i 2 kap. 4 § första stycket 2 för skadeförsäkringsrörelse. Solvensmarginalen skall beräknas för livförsäkring enligt

7 kap. 23 § försäkringsrörelselagen 1982: 713 och för skadeförsäk-

ring enligt 7 kap. 25 § nämnda lag.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspek-

tionen meddelar föreskrifter vilka poster får ingå i kapitalba-

om som

sen. Dock skall i fråga livförsäkring sjättedel solvensmargi-

om en av nalen eller garantibeloppet, det är större, motsvaras kapiom av eget tal.

Om livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse drivs

i sam-

ma försäkringsförening skall kapitalbasen för livförsäkringsrörelsen respektive skadeförsäkringsrörelsen redovisas Om båda verk-

separat.

samhetsformerna uppfyller kraven på kapitalbasens storlek enligt

första stycket får dock poster hänförliga till den kapitalbasen, till

ena den del den överstiger den föreskrivna storleken, räknas in i den andra kapitalbasen. Finansinspektionen skall underrättas sådant förfaom ett rande.

Genom bestämmelserna i denna paragraf, saknar motsvarighet i som

UFL, införs krav på särskilt konsolideringskapital, dvs. utöver

reserver

försäkringstekniska avsättningar, för försäkringsföreningar. I den gällande lagen finns inga bestämmelser kapitalkrav på föreningarna

om

utöver kraven på den försäkringstekniska risktäckningskapaciteten. Paragrafen grundar sig på solvensreglema i FRL. I första stycket fastslås ett krav ett minsta konsolideringskapital

-

kapitalbas i en försäkringsförening vid bedrivandet verksamheten.

- av

Bestämmelser att Försäkringsförening skall ha tillräckligt

om en ett

startkapital finns i 2 kap. 4 Konsolideringsreglema i detta stycke är baserade på artikel 16.1 i första skadeförsäkringsdirektivet i dess lydelse enligt artikel 24 i tredje skadeförsäkringsdirektivet respektive artikel

Författningskommentar 205

18 i första livförsäkringsdirektivet med den ändring som gjorts i artikel 25 i tredje livförsäkringsdirektivet. Kapitalbasens storlek skall fastställas på grundval av verksamhetens art och omfattning solvensmarginalen i enlighet med de beräkningsregler gäller för försäkringsbolag enligt FRL. Emellertid får kapisom talbasen aldrig underskrida ett belopp motsvarande 800 000 ecu, om föreningens verksamhet innefattar livförsäkring, och 300 000 ecu, om föreningens verksamhet är begränsad till enbart skadeförsäkring, även verksamheten blygsam omfattning. om är av I andra stycket föreslås att särskilda föreskrifter utfärdas om vilka poster skall hänföras till kapitalbasen. Inom för vad som som ramen föreskrivs i artikel 24 i tredje skadeförsäkringsdirektivet respektive artikel 25 i tredje livförsäkringsdirektivet möjligheter att beakta ges eventuellt lånekapital vid utformningen av föreskrifterna. När det gäller livförsäkring har dock i överensstämmelse med 7 kap. 26 § tredje stycket FRL införts begränsningsregel i fråga om möjligheten att en räkna främmande kapital till kapitalbasen.

Till eget kapital är bl.a. att hänföra garantikapital se 2 kap. 3 §.

Tredje stycket överensstämmer i sak med 7 kap. 28 § FRL. Att undantag kan medges från bestämmelserna kapitalkrav vid om utövandet verksamheten framgår av 1 kap. 8 av

Försäkringstekniska avsättningar

2 § En försäkringsförenings försäkringstekniska avsättningar skall

motsvara belopp erfordras för att föreningen vid varje tidpunkt

som skall kunna uppjølla alla åtaganden som skäligen kan förväntas uppkomma med anledning ingångna försäkringsavtal. De försäkringsav tekniska avsättningarna skall motsvara försäkringsföreningens ansvarighet för löpande försäkringar premiereserv,

intraffande oreglerade försäkringsfall, kostnader som beräknas

uppkomma för regleringen dessa samt tilldelad återbäring som av förfallit till betalning men inte betalats ut avsättning för oreglerade skador, sådan tilldelad återbäring inom livförsäkringsrörelsen som inte har förfallit till betalning,

sådan tilldelad återbäring inom skadeförsäkringsrörelsen som inte

har förfallit till betalning.

Vid beräkning premiereserv skall bestämmelserna i 7 kap. 2 § förav säkringsrörelselagen 1982:713 eller föreskrifter som meddelas med stöd bestämmelser tillämpas. av någon av dessa

206 F öifattningskommentar SOU 1998: 82

Avsättning för oreglerade skador skall beräknas särskilt för varje

försäkringsfall. För skadeförsäkringsrärelse får statistiska metoder

användas de leder till tillräcklig avsättning med beaktande om en av skadornas art.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspek-

tionen får meddela närmare föreskrifter beräkning försäkringsom av tekniska avsättningar.

Paragrafen, som delvis har sin motsvarighet i bestämmelserna förom

säkringsteknisk utredning och fondbildning i 21 23 UFL, innehål-

ler bestämmelser om försäkringstekniska avsättningar.

I första stycket fastslås försäkringsförening skall för sin för-

att en säkringsrörelse beräkna försäkringstekniska avsättningar. De försäkringstekniska avsättningarna indelas i olika poster i huvudsak som överensstämmer med motsvarande indelning i 7 kap. l § första stycket andra meningen 1 4 FRL. -

Premiereserven utgör värdet försäkringsföreningens samlade

av ansvarighet för löpande försäkringar. I andra stycket regler för beanges räkning av premiereserven. Avsättning för oreglerade skador inträffade oreglerade försäkavser ringsfall, kostnader beräknas uppkomma för regleringen dessa som av samt tilldelad återbäring som förfallit till betalning inte betalats ut. men I tredje stycket anges regler för beräkning oreglerade skador. av Med tilldelad återbäring som inte har förfallit till betalning åsyftas överskottsmedel som tilldelats en enskild föreningsmedlem för senare utbetalning och som därmed är att betrakta utfäst förmån. som en Hänvisningen i andra stycket till reglerna beräkning premieom av reserv i FRL innebär att premiereserven i regel skall beräknas individuellt för varje försäkring och inkludera ett för försäkringsföreningen beräknat tillägg som anses behövligt för att möta förluster inom skadeförsäkringsrörelse på grund kvardröjande risker eller att försäkringar av inom livförsäkringsrörelse upphör i förtid. En kollektiv beräkning av premiereserven medges som en alternativ metod förutsatt att den ett ger

resultat som motsvarar det som erhålls vid individuell beräkning.

en Premiereservens beräkning skall bygga på antaganden dödlighet om och andra riksmått, räntefot samt driftkostnader kan som anses vara betryggande. Bestämmelserna om grundläggande krav beräkningen avsättav ningar för oreglerade skador har tagits i tredje stycket överupp som ensstämmer med 7 kap. 1 § tredje stycket FRL. Fjärde stycket innehåller ett bemyndigande för regeringen eller Fi-

nansinspektionen att meddela närmare föreskrifter beräkning

om av

försäkringstekniska avsättningar.

F örfattningskommentar 207

Att undantag kan medges från bestämmelserna om försäkringstekniska avsättningar framgår av l kap. 8

Täckning, värdering och lokalisering av tillgångar motsvarande

lörsäkringstekniska avsättningar

3 § En försäkringsförenings försäkringstekniska avsättningar skall

täckas med tillgångar på det sätt sägs skuldtäckning enligt som om

7kap. 9 § första, tredje och fjärde styckena, 9 10 §§, 10 § och

a - c e

10f§ första stycket försäkringsrörelselagen 1982:713 eller enligt

föreskrifter meddelats med stöd någon av dessa bestämmelser. som av De tillgångar används för skuldtäckning enligt första stycket som

skall värderas enligt 7 kap. 10 f § tredje sjätte styckena försäkrings-

rörelselagen. Vid värderingen skall avdrag göras för skulder som hänför sig till förvärvet av tillgången. För de tillgångar används för skuldtäckning gäller bestämmelsom lokalisering tillgångar i 7 kap. 10 d § första stycket förserna om av

säkringsrörelselagen.

Hänvisningen i första stycket till FRL innebär att en försäkringsförening skall ha tillgångar till ett värde motsvarande försäkringstekniska avsättningar placerade på visst sätt. Placeringsreglema gäller medel där försäkringsföreningar bär risken för egen räkning. Skuldtäckningsbeloppet är således ett nettobelopp. Avdrag skall göras för avgiven återförsäkring ökat med värdet reservdeposition ställts återförav som av säkringsgivare hos försäkringsföreningen. Finansinspektionen får för visst fall besluta att avdrag för avgiven återförsäkring inte skall få gö- Inspektionen kan vägra godta nedsättning det belopp som skall ras. av skuldtäckas återförsäkringen konstruerats på ett sådant sätt att den i om realiteten inte bidrar till minskning av försäkringsföreningens expoen nering. Syftet med placeringsreglema är att säkerställa att försäkringsföreningarna kan infria sina försäkringsåtaganden på såväl kort som lång sikt. Som grundläggande regel gäller att tillgångarna skall placeras en på ett sådant sätt att lämplig riskspridning uppnås. Tillgångama skall, med beaktande föreningens försäkringsåtaganden och förändringar i av tillgångamas framtida värde och avkastning, placeras så att föreningens betalningsberedskap är tillfredsställande och den förväntade avkast-

ningen tillräcklig. Dessa matchnings- och diversifieringsprinciper är föranledda av artikel 20 i tredje generationens försäkringsdirektiv.

De tillgångsslag får användas för skuldtäckning är obligationer som och andra skuldförbindelser för vilka svarar svenska staten, vissa utländska stater och centralbanker.

208 F Örfattningskommentar

När det gäller utländska tillgångar får användas för skuldtäcksom ning har Finansinspektionen meddelat föreskrifter vilka utländska om stater, centralbanker och internationella organisationer kan godtas. som

Tillgångar får användas för skuldtäckning endast till den del de inte

belastas med panträtt eller annan säkerhetsrätt. Förlagsbevis och förlagsandelsbevis får användas för skuldtäckning med samma begränsningar gäller för aktier. som Även andra tillgångar de får än som nämnts tillfälligt användas för skuldtäckning efter medgivande Finansinspektionen. av

l de fall försäkringsföreningen är moderförening i koncern-

en ett förhållande får föreningen använda aktier eller andelar i

dotterföretag inom koncernen dotterföretaget har till uppgift äga sådana till-

om att

gångar som försäkringsföreningen, föreningen hade föredragit

om att hålla tillgångarna i portfölj, hade kunnat använda för skuldtäckegen

ning eller är ett publikt försäkringsaktiebolag eller finansiellt fö-

är ett

retag, vari försäkringsföreningen äger organisationsaktier. Skuldtäckningsreglerna innehåller för vissa tillgångsslag

som an-

vänds för skuldtäckning begränsningar för hur del får

stor som utgöras

av det totala skuldtäckningsbeloppet.

Begränsning 75 procent gäller för medel konto i bank, obligationer och andra skuldförbindelser för vilka AP-fonder, - svarar

svenska kreditinstitut och värdepappersbolag,

obligationer och andra skuldförbindelser ett utländskt kreditin- - som stitut svarar för, och obligationer och andra skuldförbindelser ett publikt aktiebolag - som eller ett motsvarande utländskt bolag för. svarar

Begränsning på 25 procent gäller för aktier och andra värdepapper kan jämställas med aktier har - som som

getts ut av ett publikt aktiebolag, ett publikt bankaktiebolag,

ett

publikt försäkringsaktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag,

fastigheter, tomträtter och byggnader samt andelar i sådan egendom, och skuldförbindelser med säkerhet i fast egendom. -

Begränsning på 10 procent gäller för skuldförbindelser med betryggande säkerhet än säkerhet i fast - annan egendom, och

fondpapper som inte är föremål för omsättning reglerad mark-

- en nad.

Författningskommentar 209

Finansinspektionen får medge undantag från begränsningsbestämmel-

det finns särskilda skäl for det. serna om De tillgångar används för skuldtäckning skall placeras så att som riskerna för valutakursförluster begränsas. Fordringar än medlem skall beaktas endast till den del de annan överstiger belopp gäldenären har att fordra försäkringsföresom av ningen. Hänvisningen till FRL innebär vidare begränsningar den tillåtna av storleken enskilda investeringar respektive storleken av en inav vestering hänförlig till ett och rättssubjekt. En placering i en samma enskild fastighet, tomträtt eller byggnad får uppgå högst till fem proskuldtäckningsbeloppet. Detsamma gäller för aktier, med aktier cent av jämställda värdepapper, obligationer eller skuldförbindelser från samemittent eller låntagare. Under vissa förutsättningar får dock sådana ma handlingar motsvara tio procent skuldtäckningsbeloppet. För andelar av i värdepappersfonder förvaltas fondbolag eller fondfösom av samma gäller högst 10 procent skuldtäckningsbeloppet, dock med retag av möjlighet för Finansinspektionen att medge dispens från denna be-

gränsning. - Några begränsningar gäller inte för enskilda engagemang i värdeoch fordringar för vilka stat, centralbank, kommun elpapper en en en

ler därmed jämställd samfällighet eller internationell organisation

en en

svarar. Andra stycket behandlar värderingen de tillgångar används av som för skuldtäckning hänvisning till FRL:s värderingsregler som genom en delvis knyter till lagen 1995:1560 årsredovisning i föri sin tur an om säkringsföretag. Hänvisningen i tredje stycket till lokaliseringsbestämmelserna i FRL innebär de tillgångar används för skuldtäckning skall, i fråga att som skadeförsäkring, finnas inom EES risken är belägen inom EES om om och, i fråga livförsäkring, finnas inom EES försäkringsföreom om ningens verksamhet utövas inom EES. För risker och verksamhet utanför EES skall de tillgångar används för skuldtäckning finnas i Svesom

rige. Att försäkringsföreningar kan medges undantag från bestämmelser-

i denna paragraf täckning, värdering och lokalisering till-

na om av gångar motsvarar försäkringstekniska avsättningar framgår av som 1 kap. 8

210 Författningskommentar

Upprättande av grunder

4 § För livförsäkringar skall, det inte med hänsyn till försäkringar-

om

nas särskilda beskajfenhet finns anledning till undantag, grunder

upprättas för

beräkning av avgifter, beräkning av premiereserv, rätt till återköp och fribrev, belåning av försäkringsbrev hos försäkringsföreningen,

verkan av underlåtenhet att betala avgift,

medlems rätt när försäkringen i andra

fall än som avses i 3 eller 5

upphör i förtid eller försäkringsföreningen i övrigt inte har

ansvar

för försäkringsfallet, återbäring till medlemmarna, skyldighet att teckna återförsäkring och förräntning av försäkringsbelopp förfallit till betalning.

som

Grunderna skall att trygga försäkringsföreningens förmåga

avse att

fullgöra sina förpliktelsenenligt ingångna försäkringsavtal.

Om grun-

derna inte längre fyller det avsedda ändamålet skall styrelsen och verk-

ställande direktören genast till att grunderna ändras. se För grunder som avses i första stycket 1 och 2 skall bestämmelserna

om grundernas innehåll i 7 kap. 5 § försäkringsrörelselagen

1982: 713 tillämpas. Grunder i första stycket 7 skall innehålla regler för besom avses

räkning och fördelning återbäring användning återbä-

av samt av

ringsfonden. Utfästelse återbäring får inte göras på

om annat sätt än

som följer reglerna tilldelning återbäring.

av om av För sådan livränta eller sjukränta enligt 1 kap. 3 § första stycksom

et tillhör skadeförsäkring skall grunder upprättas för beräkning

av premiereserv och rätt till återköp.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspek-

tionen får meddela närmare föreskrifter hur grunderna redaktioom nellt skall ställas och vad redogörelsen enligt

upp om femte stycket

skall innehålla.

Skyldigheten enligt första stycket att upprätta grunder innebär

att mot-

svarande krav ställs på försäkringsföreningar på försäkringsbolag,

som

dock kan en enskild försäkringsförening helt eller delvis medges

un-

dantag från detta krav enligt 1 kap. 8 Beslut antagande och änd-

om ring av grunder fattas styrelsen, 5 kap. 2 § femte stycket. av se Bestämmelserna i andra stycket överensstämmer i sak med 7 kap. 4 § FRL, dock med den avvikelsen att någon uttrycklig föreskrift om att

F örfattningskommentar 21 l

grunderna skall syfta till att försäkringar meddelas till en kostnad som är skälig med hänsyn till försäkringens art innehåller inte förslaget.

Motivet till att skälighetsprincipen har slopats har närmare redovisats i

avsnitt 12. Hänvisningen i tredje stycket till FRL innebär försäkringsföatt en renings grunder för beräkning avgifter och premiereserv för livförav säkringsrörelsen skall innehålla de antaganden dödlighet och andra om riskmått, räntesats samt driftskostnader krävs för beräkningen. som Grunderna får också innehålla föreskrifter om särskilda säkerhetstillägg. Antaganden dödlighet och andra riskmått, räntesats samt driftsom kostnader skall väljas så att de kan vart för sig betryggande för anses det slag försäkringsrörelse det är fråga Avvikelse från kraav som om. varje antagande för sig skall betryggande får dock ske om vet att vara det i grunderna finns föreskrifter särskilda säkerhetstillägg som förom anleder detta. Fjärde stycket överensstämmer i sak med 7 kap. 8 § FRL. Av stycket följer för sådan livränta eller sjukränta

femte att som en-

ligt 1 kap. 3 § första stycket tillhör skadeförsäkring skall grunder upprättas för beräkning premiereserv och rätt till återköp. av I sjätte stycket föreskrivs i överensstämmelse med 7 kap. 3 § fjärde stycket FRL möjlighet för regeringen eller Finansinspektionen att meddela närmare föreskrifter grundernas redaktionella utformning. om Om skyldighet för försäkringsföreningar att tillställa Finansinspektionen grunder, se 6

Övergångsgrunder

5 § För livförsäkring eller för sådan livränta eller sjukränta som enligt 1 kap. 3 § första stycket tillhör skadeförsäkring får särskilda premiere-

servgrunder övergångsgrunder upprättas enligt vad som föreskrivs i

7 kap. 6 §försäkringsrörelselagen 1982:713.

Paragrafen saknar motsvarighet i UFL. Om det grund ändrade förhållanden krävs väsentlig ökning av en premiereserven för redan tecknade livförsäkringar eller för livränta av eller sjukränta tillhör skadeförsäkring får särskilda premiereservsom grunder övergångsgrunder upprättas för en bestämd tid. Om försäkringsförening tillfälligt har lidit avsevärd förlust till en en följd tillgångarna sjunkit i värde eller dödligheten överstigit vad av att har antagits i grunderna eller andra liknande omständighesom genom får övergångsgrunder upprättas, det inte finns anledning att anta ter om

2 l 2 F örfattningskommentar

att föreningen skall råka på obestånd och grunderna kan

om anses

främja föreningsmedlemmarnas intressen.

l övergångsgrunderna får

föreskrivas att vid beräkning premiereserven

av det förväntade kapital-

värdet av föreningens framtida utgifter skall minskas

med kapitalvärdet av den vinst väntas uppkomma i rörelsen under som den tid övergångsgrunderna gäller. Utan synnerliga skäl får övergångsgrunder inte gälla under längre sammanhängande tid än tio år.

Skyldighet att tillställa Finansinspektionen grunder

m.m.

6 § Senast när grunder för livförsäkring börjar användas

skall de till-

ställas Finansinspektionen. Till grunderna

skall fogas en redogörelse för de konsekvenser grunderna får för medlemmarna

och försäkrings-

föreningen. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om vad redogörelsen skall innehålla.

Bestämmelserna i första stycket gäller också vid ändring av grunder.

Paragrafen, som saknar motsvarighet i UFL, överensstämmer i sak med 7 kap. 8 a § F RL.

Försäkringstekniska riktlinjer

7 § En försäkringsförening skall riktlinjer

upprätta för placering

av

medel som används för skuldtäckning.

Medlemmar och den ansöka

som avser att om medlemskap i före-

ningen skall informeras det huvudsakliga innehållet

om i riktlinjerna,

om det inte med hänsyn till försäkringens särskilda

beskaffenhet saknas

anledning till sådan information.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,

Finansinspek-

tionen skall meddela föreskrifter skyldigheten lämna

om att information

och om vilka försäkringar inte skall

som omfattas av informationsskyl-

digheten.

Av första stycket framgår

att försäkringsföreningarna åläggs

att upp-

rätta riktlinjer för placeringen de tillgångar används för skuld-

av som

täckning. Bestämmelsen motsvarar 7 kap. 10 § första

g stycket FRL.

Vid utformningen riktlinjer skall bl.a. matchningsav diversifiering-

sprinciperna i FRL beaktas se vidare 1994/952184

prop. s. 159 ff. Det

Författningskommentar 213

ankommer Föreningens styrelse att fastställa riktlinjerna, se 5 kap. 2 § tredje stycket. Enligt andra stycket skall medlemmarna och de som avser att förvärva medlemskap i föreningen informeras om det huvudsakliga innehållet i riktlinjerna. Styrelsen för att informationsskyldigheten ansvarar fullgörs, se 5 kap. 2 § fjärde stycket. Efter mönster av 7 kap. 10 g § andra stycket andra meningen FRL har i tredje stycket införts föreskriftsrätt för regeringen eller Finanen sinspektionen beträffande utformningen av informationen. Att undantag kan medges från bestämmelserna om försäkringstekniska riktlinjer framgår av 1 kap. 8

Register för skuldtäckning

8 § Enförsäkringsförening skall föra ett register som vid varje tidpunkt utvisar de tillgångar som används för skuldtäckning och tillgångarnas värde. Om tillgång, antecknats i registret har upplåtits med sådan en som

rätt att dess fulla värde inte kan utnyttjas för skuldtäckning, skall detta

antecknas i registret.

Genom denna paragraf införs en skyldighet för försäkringsföreningar att i likhet med försäkringsbolag föra ett register som vid varje tidpunkt utvisar de tillgångar som används för skuldtäckning och tillgångarnas värde. Bestämmelsen motsvarar 7 kap. 11 § FRL. Om försäkringsföreningen överlåter tillgång finns införd i registret, måste en annan en som tillgång införas, så att registret vid varje tidpunkt innehålla tillgångar till ett värde minst motsvarar skuldtäckningsbeloppet. En antecksom ning skall göras i registret för det fall en tillgång som upptagits i registret har upplåtits så att dess fulla värde inte kan utnyttjas för skuldtäckning. Att undantag kan medges från bestämmelserna om register för skuldtäckning framgår av 1 kap. 8

Förbud att ingå borgen m.m.

9 § En försäkringsförening får inte ingå borgen eller ställa annan sä-

kerhet, inte Finansinspektionen medger det för visst fall. om

Bestämmelsen, saknar motsvarighet i UFL, överensstämmer i husom vudsak med 7 kap. 12 § FRL. En försäkringsförening får som huvudregel inte ingå borgen eller ställa säkerhet. Finansinspektionen kan i en-

214 Fötfattningskommentar

skilda fall medge undantag, exempelvis föreningen

om kan visa att en garanti är till medlemmarnas bästa. Enligt ordalydelsen i paragrafen gäller förbudet även garantier för

egna förpliktelser. Det kan dock sättas i fråga detta varit lagstifta-

om

rens avsikt. I promemorian Placeringsregler för försäkringsbolag Ds 1993:57 föreslogs att förbudet skulle gälla skuld. I

annans prop.

1994/95:l84 201 anfördes att promemorians förslag

s. överensstämde med regeringens, trots att ordalydelsen således ändrats.

Tillstånd att avvika från kravet på minsta medlemsantal

10 § När en försäkringsförening har inlett sin verksamhet kan Finan-

sinspektionen bestämma att minsta antalet medlemmar i

föreningen tillfälligt får vara lägre än vad i 2 kap. 1 § första stycket,

som anges om

det finns särskilda skäl för det.

Paragrafen motsvaras delvis 5 § tredje stycket UFL. av

Till skillnad från gällande lag saknas enligt förslaget möjlighet för

en försäkringsförening att få dispens från kravet på minsta medlem-

santal vid bildandet föreningen. För att försäkringsförening skall

av en kunna bildas krävs enligt 2 kap. 1 § första stycket minst 500 medlem-

mar. Enligt förevarande paragraf kan dock Finansinspektionen, fö-

när

reningen har inlett sin verksamhet, tillfälligt medge ett lägre medlemsantal. Dispensregeln förutsätter särskilda skäl avsedd för

som är rena

undantagsfall när nedgång i medlemsantalet kan förmodas

en vara helt

tillfällig. Dispensgivningen skall således restriktiv.

vara Ang. skyldighet att träda i likvidation på grund för lågt medlemav santal, se 6 kap. 2

Kreditj äv

11 § Försäkringsföreningar skall tillämpa bestämmelserna kre-

om

ditjäv i 12 kap. 12 och 13 §§försäkringsrörelselagen 1982:

713.

Enligt denna paragraf, motsvarar 26 § UFL, bestämmelserna som görs i FRL om förbud mot penninglån till eller ställande säkerhet för viss av

krets av personer och företag tillämpliga försäkringsföreningar.

Så-

ledes får försäkringsförening inte lämna penninglån till eller

en ställa säkerhet för styrelseledamötema, verkställande direktören eller aktuari-

en i föreningen eller i något annat företag i koncern.

samma Förbudet omfattar även är närstående till dessa med personer som personer an-

svarig ställning, nämligen

Författningskommentar 215

den är gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller - som nedstigande led till styrelseledamot, verkställande direktören elen ler aktuarien, den är besvågrad med sådan i rätt eller nedsti- - som en person uppgande led eller så att den är gift med den andres syskon, eller ene juridisk över verksamhet med ansvarig ställ- - person vars en person ning har ett bestämmande inflytande. Låneförbud gäller inte, om gäldenären är företag i koncern i vilken den långivande försäkrings- föreningen ingår, gäldenären driver rörelse och lånet betingas affärsmässiga skäl - av samt är uteslutande avsett för gäldenärens rörelse.

En försäkringsförening får inte lämna penninglån eller ställa säkerhet i syfte att gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person skall förvärva aktier i bolag ingår i koncern föreningsom samma som Förbudet gäller dock inte under vissa förutsättningar om gäldenären en. är anställd i föreningen eller i ett annat bolag i samma koncern. Låneförbudet hindrar inte försäkringsförening i enlighet med att en bestämmelser i försäkringsavtalen lämnar lån mot säkerhet i försäkringsbrev. Finansinspektionen har, under vissa förutsättningar, möjlighet att medge dispens från bestämmelserna om låneförbud. Detta följer hänvisningen till 12 kap 13 § FRL i dess lydelse enligt lag 1995:779. av

Begränsning försäkringsförenings rätt att äga aktier m.m. av

12 § En försäkringsförening får inte utan Finansinspektionens medgivande äga än tjugonde aktierna i svenskt eller utländskt akmer en av tiebolag eller, rösterna har olika röstvärde, större antal än att rösom tetalet för aktierna utgör högst tjugondel röstetalet för samtliga en av aktier. Tillhör försäkringsföreningen koncern, skall bestämmelsen en gälla koncernen. Beträffande försäkringsförenings rätt att äga aktier eller andelar i

företag driver någon form finansiell verksamhet gäller 7 kap.

som av 17 § försäkringsrörelselagen 1982:713. Vid tillämpningen av bea

stämmelserna skall iakttas, att vad där sägs om livförsäkringsbolag i

stället skall försäkringsförening som uteslutande eller så gott som avse uteslutande meddelar försäkring i 1 kap. 2 § andra stycket. som avses

Andra försäkringsföreningar skall vid tillämpningen bestämmelser-

av anses som skadeförsäkringsbolag. na

216 F örfattningskommentar .

I avvaktan på resultatet den pågående översynen

av av försäkringsrörelselagen innefattande bl.a. den s.k. femprocentsregeln har i första stycket den nuvarande begränsningsregeln i fråga aktieinnehav i

om

25 § UFL tagits upp i justerad form på grund de föreslagna koncern-

av

reglerna för försäkringsföreningar jfr. l kap. 9 §.

Hänvisningen i andra stycket till FRL innebär att det inges en ram

om vilken försäkringsföreningar får förvärva organisationsaktier i ban-

ker och andra finansiella företag. Frågan ett förvärv ligger inom om ramen skall bedömas vid tidpunkten för förvärvet.

Användning av finansiella instrument

13 § Optioner och terminskontrakt eller andra liknande

finansiella in-

strument får användas för sänka den

att finansiella risken i en försäk-

ringsförening. Sådana instrument får dessutom användas för ejfekti-

att

visera förvaltningen föreningens tillgångar detta kan ske

av om utan att

föreningens risker överstiger risknivå är förenlig med kraven

en som

på en sund försäkringsverksamhet.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspek-

tionen får meddela föreskrifter tillämpningen bestämmelserna

om av i första stycket.

Paragrafen, saknar motsvarighet i UFL, överensstämmer i sak som med 7 kap. 17 b § FRL.

Intressegemenskap mellan iörsäkringsförening och aktiebolag eller

ekonomisk förening

14 § Om det föreligger intressegemenskap mellan å sidan för-

ena en

säkringsförening och å andra sidan ett aktiebolag eller ekonomisk

en

förening, får Finansinspektionen förelägga aktiebolaget eller förening-

en att avge en särskild redovisning över intressegemenskapen. Sådant föreläggande får dock meddelas endast det behövs med hänsyn till

om

tillsynen över försäkringsverksamheten och regeringen lämnat

om sitt

samtycke till det. Redovisningen skall enligt anvisningar Fi-

avges av nansinspektionen.

Paragrafen, saknar motsvarighet i UFL, överensstämmer i sak med som

7 kap. 21 § F RL.

Författningskommentar 217

5 kap. Försäkringsföreningens organisation

I detta kapitel har sammanförts bestämmelser om försäkringsföreningledning l-3 §§, föreningsstämma 4-7 §§ och revision 8-15 §§. ens Bestämmelserna bygger i huvudsak samma principer som i EF L. Till avvikelserna från EFL hör, när det gäller försäkringsföreningens ledning, att minst hälften av styrelsens ledamöter skall väljas föreningsstämma eller utses organisation som kan anses företräda medav lemmarna och att förbudet att vara styrelseordförande i en försäkringsförening gäller för samtliga anställda i föreningen. Bestämmelserna föreningsstämma skiljer sig från motsvarande om regler i EFL främst de särskilda bestämmelserna om föreningsgenom medlemmars och garanters rätt att besluta i försäkringsföreningens angelägenheter vid föreningsstämman. Bestämmelserna revision skiljer sig från EFL däri att en försäkom ringsförening skall ha minst två revisorer och att styrelsen vid revisionsuppdragets upphörande, i stället för att vidta åtgärder för tillsättande revisor, skall anmäla förhållandet för Finansinspektionen som av en ny på förslag styrelsen skall utse revisor under tiden fram till av en ny nästa ordinarie föreningsstämma. Vidare finns vissa skillnader i förhållande till EFL när det gäller kraven revisionsberättelsen och kvalificerade revisorer. En särskild regel möjlighet för Finansinspekom tionen att förordna eller flera revisorer att med övriga revisorer delta en i revisionen innehåller också kapitlet. I övrigt är avvikelserna från bestämmelserna revision i EFL ganska små och i huvudsak betingade om att Finansinspektionen har tillsynsansvaret för försäkringsföreningav arnas verksamhet.

Försäkringsföreningens ledning

1 § Följande bestämmelser förenings ledning i 6 kap. lagen om 1987:667 ekonomiska föreningar skall tillämpas påförsäkringsföom reningar: 1 § styrelseledamöternas antal, deras tillsättande, mandattiden, om suppleanter och arbetstagarrepresentanter, dock med den avvikelatt minst hälften styrelsens ledamöter skall väljas på föresen av ningsstämma eller utses organisation som kan anses företräda av medlemmarna, 2 § styrelseuppdragets upphörande i förtia, om 3 § utseendet verkställande direktör och vice verkställande diom av rektör,

2 l 8 F örfattningskommentar

4 § om behörighetsvillkor för verkställande direktör och styrelseleda-

möter, 5 § om anmälan aktieinnehav, av

7 § informationsskyldighet i koncernförhållanden,

om 8 § om styrelseordförande, styrelsesammanträden och styrelseproto-

koll, dock med den avvikelsen att förbudet ordförande att vara

skall gälla för samtliga anställda i en försäkringsförening,

9 § om styrelsens beslutförhet, styrelsebeslut och undertecknande av

handlingar,

10 §om jäv,

11 §om ställföreträdare och firmateckning,

12 §om verkställande direktörens rätt företräda

att föreningen och

teckna dess jfzrma, 13 §om otillåtna åtgärder och lydnadsplikt,

14 §om överskridande ställföreträdares befogenhet, av

15 §om registreringsanmälan, dock skall vid tillämpningen bestäm-

av

melserna iakttas att hänvisningen i andra stycket till 2 kap. 3 §

i stället skall 2 kap. 8 § denna lag. avse

Enligt denna paragraf görs med vissa undantag bestämmelserna om

styrelse, verkställande direktör och firmateckning i 6 kap. lagen

1987:667 om ekonomiska föreningar tillämpliga på försäkringsföreningar. Bestämmelserna motsvaras delvis den nuvarande regleringen av i 27 § UFL som i sin tur hänvisar till bestämmelserna i 21-23 §§, 25-30

och 32-37 lagen 1951:308 ekonomiska föreningar. om

6 kap. 1 § EFL

Hänvisningen till 6 kap. 1 § EFL innebär i huvudsak följande. Det i

gällande lag ingående kravet att försäkringsförening skall ha minst

en tre ledamöter bibehålls. Detta gäller föreningens storlek. Likoavsett som hittills skall, med avvikelse för vad gäller för ekonomiska som föreningar, minst hälften styrelsens ledamöter i

av en försäkringsförening utses föreningsstämma eller organisation kan företräda

av som anses medlemmarna såsom exempelvis medlemmarnas fackliga organisatio-

ner. Syftet med Föreskriften är att förhindra att än medlemmarna annan själva, exempelvis medlemmarnas arbetsgivare får

huvudinflytande i föreningen.

En styrelseledamots uppdrag gäller enligt förslaget för den tid som

anges i försäkringsföreningens stadgar. Mandattidens maximilängd

är

fyra räkenskapsår och skall upphöra vid utgången ordinarie före-

av ningsstämma på vilken styrelseval sker. Regeln

att styrelseuppdraget

Författningskommentar 219

får omfatta högst fyra räkenskapsår är delvis Enligt nuvarande lag ny. gäller att längsta tid för styrelseuppdrag skall vara tre år, dock med möjlighet för Finansinspektionen att medge en uppdragstid fyra år 27 § första stycket 2 UFL. Den nya regeln innebär anpassning till en vad gäller för försäkringsbolag jfr. 8 kap. l § fjärde stycket FRL. som Styrelseledamöterna behöver inte alla väljas för tid utan kan samma väljas för olika tider så att styrelsen successivt förnyas. Liksom enligt gällande lag är det enligt förslaget inte nödvändigt att en försäkringsförening har styrelsesuppleanter. Om suppleanter utses gäller för dem, när de trätt i stället för ordinarie styrelseledamot, samma bestämmelser som for ordinarie ledamöter.

6 kap. 2 § EFL

Hänvisningen till 6 kap. 2 § EFL innebär i huvudsak följande. En styrelseledamot i en försäkringsförening kan frivilligt frånträda sitt uppdrag sedan ledamoten underrättat föreningens styrelse om avgången och, om ledamoten inte är vald på föreningsstämma, även hos dem som har tillsatt ledamoten. Styrelseledamoten kan skiljas från uppdraget av den som utsett honom. Medlemskapet i styrelsen är ett förtroendeuppdrag som vederbörande när som helst kan frånträda utan att uppge skäl. Inte heller skiljande från uppdraget behöver motiveras. De föreslagna bestämmelserna om hur styrelsemedlem frånträder och skiljs från uppdraget har motsvarighet i 27 § UFL. Om plats i styrelsen blir ledig under mandattiden, dvs. om en styen relsemedlem dör, avgår eller skiljs från uppdraget eller om en styrelsemedlem inte längre uppfyller de i lagen uppställda behörighetskraven tillträder i stället för honom en suppleant. Om någon suppleant inte finns skall enligt paragrafen övriga styrelseledamöter vidta åtgärder för att en ny styrelseledamot tillsätts för den nya mandattiden. I det fall att föreningsstämman väljer styrelse kan kompletteringen av styrelsen framskjutas till nästa ordinarie stämma vilken styrelseval förrättas såvida styrelsen med återstående ledamöter och suppleanter är beslutför. Om styrelseledamot, enligt stadgarna skall tillsättas i annan en som ordning än genom val av föreningsstämma, inte har utsetts skall rätten förordna ersättare efter ansökan. En sådan ansökning kan göras av en en styrelseledamot, medlem, borgenär eller någon annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda föreningen. De föreslagna bestämmelserna åtgärder då vakans uppstått eller om antalet styrelseledamöter är för litet har delvis motsvarighet i gällande regelsystem för försäkringsföreningar enligt 27 § UFL.

220 F örfattningskommentar SOU l 998:82

6 kap. 3 § EFL

Hänvisningen till 6 kap. 3 § EFL innebär att regler verkställande om

direktör och vice verkställande direktör införs för försäkringsföreningar

med ett stort antal anställda. VD-kravet enbart försäkringsföreavser ningar där anställda i föreningen under de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200. Motivet till den föreslagna föreskriften om VD-krav är detsamma för ekonomiska föreningar, dvs. att verksom ställande direktör bör finnas i föreningar särskilt stor betydelse från av ekonomisk och social synpunkt. Minskas antalet anställda till 200 eller därunder är föreningen inte längre skyldig att ha verkställande direktör, dock utgör det inte något hinder att verkställande direktören ändå kvar-

står i sin befattning. I en forsäkringsförenings stadgar kan föreskrivas att styrelsen även i

andra fall skall utse verkställande direktör. Någon skyldighet att utse en en vice verkställande direktör föreligger inte. Utses vice verkställande direktör gäller bestämmelser för verkställande direktören. samma som Undantag från kravet att utse verkställande direktör kan medges, om det finns särskilda skäl.

6 kap. 4 § EFL

Hänvisningen till 6 kap. 4 § EFL innebär, i överensstämmelse med den övriga associationslagstiftningen, att det nuvarande kravet i UFL att en styrelseledamot skall vara svensk medborgare slopas. Kravet i UFL att styrelseledamöterna skall bosatta i Sverige ändras också vara genom hänvisningen så att minst hälften styrelseledamöterna jämte verkav ställande direktören skall vara bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES, om inte för särskilt fall tillåts annat. Ändringsförslaget är föranlett att de krav ställs i UFL beträffande av som medborgarskap och boningsort inte är förenliga med artikel 52 i Romfördraget gäller etableringsfrihet och de därpå baserade EGsom direktiven som förpliktar EU:s medlemsländer att avskaffa sådana författningar och administrativa bestämmelser hindrar andra medsom lemsländers medborgare och företag med hemort i andra medlemsländer att etablera sig på villkor och med rättigheter samma samma som

gäller för det mottagande landets medborgare och företag. Av den

anledningen är det nödvändigt att upphäva de bestämmelser i UFL som ställer medborgare i andra EES-länder i position än svenska en annan medborgare. Såsom allmänna kvaliñkationskrav gäller vidare att den är som underårig eller i konkurs eller har förvaltare enligt 1 1 kap. 7 § föräldsom

F örfattningskommentar 221

rabalken eller är underkastad näringsförbud inte kan styrelseledavara mot eller verkställande direktör i en försäkringsförening. I överensstämmelse med UFL innehåller Förslaget det principiella kravet att styrelseledamöterna skall medlemmar i försäkringsförevara ningen. Undantag från kravet medlemskap gäller om stadgarna i särskilt angivna fall tillåter annat. Detsamma gäller, utan att stadgeföreskrift härom behövs, den enligt lag är ställföreträdare för medlem, som av rätten förordnad förvaltare för medlem eller boutredningsman i dödsbo. Arbetstagarepresentant har utsetts enligt lagen som 1987:1245 om styrelserepresentation för de privatanställda behöver inte uppfylla kravet medlemskap.

6 kap. 5 § EFL

Hänvisningen till 6 kap. 5 § EFL innebär att styrelseledamöterna och

verkställande direktören i försäkringsföreningen skall när de tillträder

sina uppdrag anmäla aktier i bolag inom koncern där försäkringsföreningar ingår för införande i berört bolags aktiebok. Senare förändringar skall anmälas inom en månad. Syftet med bestämmelsen anmälan aktieinnehav, är om av som en nyhet i förhållande till UFL, är att förhindra att medlemmarna av försäkringsföreningens ledning skall kunna köpa eller sälja aktier i koncernbolag utan att detta blir känt för föreningen. Bestämmelserna gäller inte anmälningsskyldighet föreligger enligt insiderlagen om 1990:1342. Ang. styrelsens och verkställande direktörens allmänna skyldigheter och befogenheter, 2 se

6 kap. 7 § EFL

Hänvisningen till 6 kap. 7 § EFL innebär att informationsskyldighet i koncernförhållanden införs för försäkringsföreningar. Informationsskyldigheten, som avser det fall där en försäkringsförening har blivit moderförening, innebär att försäkringsföreningens styrelse skall informera dotterföretagets ledning om det uppkomna koncernförhållandet jfr. l kap. 9 §. Dotterföretagets ledning skall å sin sida lämna styrelsen för försäkringsföreningen de upplysningar som behövs för beräkningen av koncernens ställning och resultatet koncernens verksamav het.

222 Författningskommentar

6 kap. s § EFL

Hänvisningen till 6 kap. 8 § EFL innebär i överensstämmelse med gällande lag att inom styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande.

Val av ordförande ankommer i regel på styrelsen själv men i stadgarna

kan bestämmas om en annan ordning. Utan att det särskilt i stadanges garna kan ordförande också utses av föreningsstämma. Verkställande direktören får inte vara styrelseordförande. Detta har ansetts motiverat med beaktande av den snäva personkrets som deltar i föreningarnas

förvaltning. Inte heller någon anställd får vara styrelseordförande. Mot-

svarande reglering finns i gällande lag 27 § första stycket 3 UFL. På styrelsens ordförande ankommer att sammankalla styrelsen när det behövs. Styrelsen skall också sammankallas begäran av en styrelseledamot eller verkställande direktören. Verkställande direktören ges i paragrafen även om han inte är styrelseledamot, uttryckligen rätt , att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden. Styrelsen kan dock i enskilda fall vägra honom närvarorätt. Detta får inte ske så ofta att närvarorätten blir endast skenbar. Vid styrelsens sammanträden skall det föras protokoll som undertecknas eller justeras av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser till det. Styrelseledamöterna och verkställande direktören har rätt att få avvikande mening antecknad till protokollet. Protokollet skall föras i nummerföljd och förvaras betryggande sätt.

6kap. 9§EFL

Hänvisningen till 6 kap. 9 § avser bestämmelser om styrelsens beslutförhet. Bestämmelserna har delvis sin motsvarighet i UFL. För styrelsens beslutförhet uppställs det minimikravet att flera än hälften av styrelsens ledamöter är närvarande. Detta krav kan skärpas i stadgarna. Beslutförheten räknas på grundval av antalet ordinarie medlemmar i styrelsen. För beslutsfattandet uppställs dessutom kravet att samtliga styrelsemedlemmar skall beredas tillfälle att delta i sammanträdet om detta i praktiken är möjligt. Styrelsesuppleant skall ges tillfälle att komma till sammanträdet och få underlag, ordinarie styrelom seledamot har förhinder. Detsamma gäller suppleant för arbetstagarledamot. Styrelsens beslut uppkommer i regel med enkel majoritet. I stadgarkan dock krav särskild röstmajoritet föreskrivas. Är styrelsen inte na fulltalig, skall de röstar för beslutet dock utgöra än tredjesom mer en del av hela antalet styrelseledamöter, om inte annat föreskrivs i stadgarna. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder.

F örfattningskommentar 223

Om en lagstadgad skyldighet föreligger för styrelsen att underteckna en handling, skall den underskrivas minst hälften hela antalet styrelav av seledamöter.

6 kap. 10 § EFL

Hänvisningen till 6 kap. 10 § EFL avser bestämmelser jäv för styom relseledamot i sak delvis överensstämmer med gällande jävsbesom

stämmelser för försäkringsföreningar. Bestämmelserna innebär

att en styrelseledamot eller verkställande direktören får inte handlägga frågor

rörande avtal mellan honom och föreningen. Han får inte heller handlägga frågor om avtal mellan föreningen och tredje han i frå-

man om

gan har ett väsentligt intresse som kan strida mot försäkringsförening-

ens. Med avtal jämställs rättegång eller talan mot här annan person som avses.

6 kap. 11 §EFL

Hänvisningen till 6 kap. 11 § EFL gäller bestämmelser firmateckom

ning som i huvudsak överensstämmer med gällande firmateckningsregler för forsäkringsföreningar. Styrelsen är det i försäkringsfo-

organ reningen som har allmän behörighet att företräda föreningen utan särskilt bemyndigande. Denna allmänna behörighet begränsas lagens av

tvingande bestämmelser om arbetsfördelningen mellan styrelsen och föreningsstämman och av eventuella föreskrifter i försäkringsföreningens stadgar. Om inga bestämmelser firmateckning ingår i stadgarna

om har endast styrelsen rätt att teckna firman.

Genom bestämmelser i stadgarna kan firmateckningsrätt beviljas

personer i viss ställning. En sådan ställningsfullmakt att teckna firman kan ges styrelsens ordförande, styrelsemedlem samt verkställande direktören. I stadgarna kan vidare bestämmas att styrelsen kan viss ge

person firmateckningsrätt. Minst en av dem som bemyndigas att företräda försäkringsforeningen och teckna dess firma skall bosatt in-

vara om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, inte i särskilda fall om tillåts något annat. I fråga firmatecknare gäller vad föreskrivs om som om verkställande direktörens behörighet samt jäv för honom.

F irmateckningsrätten kan begränsas endast så att två eller fiera

per-

soner har rätt att teckna firman tillsammans. Annan begränsning får inte

registreras. Styrelsen kan helst

när som återkalla firmateckningsfull-

makt som den beviljat.

224 Författningskommentar

Om försäkringsföreningen inte har någon här i landet bosatt behörig ställföreträdare, skall styrelsen bemyndiga i Sverige bosatt att en person föreningens vägnar ta emot delgivning. Ett sådant bemyndigande får inte lämnas till någon är underårig eller har Förvaltare enligt som som 11 kap. 7 § föräldrabalken.

6 kap. 12 § EFL

Hänvisningen till 6 kap. l2 § EFL innebär verkställande direktör att en

i en försäkringsförening alltid har rätt att inom sitt ansvarsområde, dvs.

den löpande förvaltningen, företräda föreningen och teckna dess firma.

6 kap. 13 § EFL

Hänvisningen till 6 kap. 13 § EFL avser bestämmelser begränsom ningar av behörigheten för styrelsen och andra företrädare för föreningen som har viss motsvarighet i den gällande regleringen för försäkringsföreningar. Bestämmelserna innefattar s.k. generalklausul en som innebär att styrelsen, verkställande direktören samt ñrmatecknarna förbjuds att vidta rättshandlingar som kan bereda medlem eller annan person otillbörlig fördel på försäkringsföreningens eller medlemmens bekostnad. Bestämmelserna gäller också andra åtgärder än rättshandlingar, t.ex. beslut som ansluter sig till försäkringsföreningens interna angelägenheter. En ställföreträdare för försäkringsföreningen är skyldig att undersöka om beslut och föreskrifter som meddelats av högre organ är lagliga. Härvid skall beaktas de krav som denna lag eller föreningens stadgar uppställer. Om ett beslut är ogiltigt på grund av att det är lagstridigt får det inte verkställas.

6 kap. 14 § EFL

Hänvisningen till 6 kap. 14 § EFL det fall där företrädare för avser en försäkringsföreningen överskrider sin befogenhet. En rättshandlings bindande verkan gentemot försäkringsföreningen är beroende av om den person som rättshandlingen gällde, insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds. Enligt den princip framgår ll § som av avtalslagen kan en rättshandling som företagits av laglig företrädare för föreningen vara bindande för försäkringsföreningen också i det fall att företrädare överskridit sin befogenhet, tredje handlat i god tro. om man Om företrädaren enligt lag inte haft befogenhet att sluta avtal är avtalet

SOU l 998:82 F örfattningskommentar 225

i princip inte bindande för försäkringsföreningen, oberoende av om tredje varit i god tro, då han förutsätts känna till bestämmelser i man lag. Likaså förutsätts han känna till det registrerats. Däremot kan som tredje inte antas känna till bestämmelserna i stadgarna. Så är också man fallet i fråga de anvisningar och Föreskrifter som försäkringsföreom ningens styrelse utfärdar.

6 kap. 15 § EFL

Hänvisningen till 6 kap. 15 § EFL bestämmelser om registrering avser styrelseledamot, verkställande direktör, styrelsesuppleant, vice verkav ställande direktör och firmatecknare. I huvudsak överensstämmer bestämmelserna med den gällande regleringen enligt UFL. Vid registreringen skall försäkringsföreningen för nämnda personer postadress och eller sådant saknas, födelseange personnummer, om datum. Om ledamot eller suppleant har utsetts enligt lagen en 1987: 1245 styrelserepresentation för de privatanställda, skall detta om anges. Anmälan för registrering skall göras när föreningen enligt 2 kap. 8 § anmäls för registrering och därefter genast efter det att ändring har inträffat i ett förhållande har anmälts eller skall anmälas för registresom ring. Rätt att göra anmälan har även den anmälningen gäller. som

Styrelsens och verkställande direktörens uppgifter

2 § Styrelsen för försäkringsföreningens organisation och för svarar

förvaltningen försäkringsföreningens angelägenheter. Verkställande

av direktören skall sköta den löpande förvaltningen enligt de riktlinjer och anvisningar styrelsen meddelar. Verkställande direktören får som dessutom utan styrelsens bemyndigande vidta åtgärder som med häntill omfattningen och arten försäkringsföreningens verksamhet syn av är osedvanliga eller stor betydelse, styrelsens beslut inte kan av om avvaktas utan väsentlig olägenhet för försäkringsföreningens verksam-

het. I sådant fall skall styrelsen så snart som möjligt underrättas om

åtgärden. Styrelsen skall till att organisationen ifråga bokföringen och se om

medelsförvaltningen även innefattar en tillfredsställande kontroll.

Verkställande direktören skall sörja för att försäkringsföreningens

bokföring fullgörs i överensstämmelse med lagen 1995:1560 om årsredovisning i försäkringsföretag och andra författningar och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt.

8 17-1169

226 F örfattningskommentar

Styrelsen skall fastställa sådana riktlinjer i 4 kap. 7 § som anges första stycket och till att de följs. Styrelsen skall fortlöpande pröva se om riktlinjerna behöver ändras. Styrelsen ansvarar för att uppgifter enligt 10 kap. 2 § tredje stycket

lämnas och att informationsskyldigheten enligt 4 kap. 7 § andra stycket

fullgörs.

Beslut om antagande och ändring grunder fattas styrelsen.

av av

Ansvarsfördelningen mellan försäkringsföreningens organ enligt första

stycket regleras samma sätt i den övriga associationsrättsliga som

lagstiftningen. Styrelsen är försäkringsföreningens högsta Sty-

organ.

relsen är ansvarig för försäkringsföreningens organisation och förvalt-

ningen av föreningens angelägenheter. Förutom denna övergripande

uppgift ingår i styrelsens uppdrag i princip alla de uppgifter vilka i

om lagen eller stadgarna inte bestäms annat. Dessutom ingår i lagen flera

specialstadganden enligt vilka uppgifter ankommer uttryckligen sty-

relsen. Finns verkställande direktör utsedd skall han ta hand den löpanom

de förvaltningen enligt de riktlinjer och anvisningar styrelsen

som meddelar. Verkställande direktören får dessutom utan styrelsens bemyndigande vidta sådana åtgärder med hänsyn till omfattningen som och arten av föreningens verksamhet är osedvanlig beskaffenhet av eller stor betydelse, styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentom

lig olägenhet för föreningens verksamhet. I sådana fall skall styrelsen

så möjligt underrättas åtgärderna. snart som om

En arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören finns också i fråga om föreningens bokföring och medelsförvaltning

som innebär att styrelsen skall till att organisationen i detta avseende se innefattar en tillfredsställande kontroll medan verkställande direktören

är huvudansvarig för att bokföringen är laglig och att medelsförvalt-

ningen sköts. Har verkställande direktör inte utsetts styrelsen även för svarar uppgifter som ankommer på verkställande direktören. Andra fjärde styckena motsvaras 8 kap. 7 § andra fjärde - av styckena FRL.

Bestämmelserna i femte stycket motsvaras 8 kap. 8 § FRL.

av

Aktuarie

3 § I försäkringsföreningar meddelar livförsäkring skall de försäk-

som

ringstekniska utredningarna och beräkningarna utföras under överin-

seende av en aktuarie.

Författningskommentar 227

Finansinspektionen meddelar föreskrifter om villkoren för behörig-

het att tjänstgöra aktuarie. Inspektionen kan i särskilt fall medge

som undantag från dessa villkor. Styrelsen eller verkställande direktören skall, när en aktuarie antagits eller frånträtt sin befattning, genast anmäla detta för registrering. Sådan anmälan kan också göras av aktuarien.

Paragrafen överensstämmer delvis i sak med 21 § fjärde stycket UFL och har utformats efter mönster 8 kap. 18 § FRL. Finansinspektioav nen kan i särskilt fall medge undantag från villkoren att tjänstgöra som aktuarie. Aktuarie kan åläggas skadeståndsskyldighet enligt 8 kap. l

Rätt att delta i föreningsstämman

4 § F öreningsmedlemmars och garanters rätt att besluta i försäkringsföreningens angelägenheter utövas vid föreningsstämman. Varje medlem har röst, inte annat i stadgarna. en om anges Av 5 § framgår att föreningsstämmans befogenheter kan helt eller delvis överlämnas åt särskilt valda fullmäktige.

Första stycket, som delvis har motsvarighet i 33 § UFL, innehåller en grundläggande bestämmelse om rätten för medlemmar och garanter att delta i en föreningsstämma. Liksom enligt UFL har varje medlem enligt andra stycket en röst, om inte annat anges i stadgarna. När det gäller garanter skall det i stadgarna anges om och i vilken utsträckning rösträtt skall tillkomma dem, se 2 kap 2 § första stycket l2. I tredje stycket ges en erinran om att särskilt valda fullmäktige kan utses.

Ombud och biträde för medlemmar och garanter

5 § Medlemmarnas och garanternas rätt vid föreningsstämman utövas av dessa personligen eller genom ombud med skriftlig fullmakt. Sådan

fullmakt gäller högst ett år från utfärdandet. Om stadgarna innehåller

bestämmelser att medlemmarnas rätt att besluta försäkringsföreom ningens angelägenheter skall tillkomma särskilt valda fullmäktige, får medlemmarna inte utöva någon beslutanderätt vid föreningsstämma. Minst hälften av fullmäktige skall utses av föreningens medlemmar eller organisation kan företräda medlemmarna. Fullmäktige av som anses får inte rösta genom ombud.

228 F örfattningskommentar

Varje medlem, fullmäktige eller garant kan vid föreningsstämman medföra högst ett biträde.

I denna paragraf, som delvis har motsvarighet i UFL, har införts bestämmelser om medlems och garants rätt att anlita ombud eller biträde

vid föreningsstämman. Förslaget innebär i huvudsak ett förenhetligande

med den reglering som gäller för ömsesidiga försäkringsbolag enligt 9 kap. 2 § första och andra styckena F RL.

En förutsättning för garanternas rätt att anlita ombud eller biträde vid stämman enligt första stycket är att föreningens stadgar innehåller

bestämmelser om att garanterna har rösträtt, 2 kap. 2 § första stycket se 12. Om så är fallet kan de liksom föreningsmedlemmarna delta i föreningsstämman och rösta personligen, legal ställföreträdare eller genom

genom ombud. Någon begränsning i denna rätt att delta i stämman får

inte göras. Till ombud får helst. Den nuvarande lagens utses vem som möjlighet att i stadgarna föreskriva att endast medlem i föreningannan en får användas som ombud har slopats. Fullmakt utfärdad av medlem eller garant gäller i överensstämmelse med motsvarande föreskrift i FRL högst ett år från utfärdandet. Försäkringsförening har möjlighet att införa ett system med fullmäktige. För det fall det framgår kap. att man gör av 2 2 § första stycket 7 att närmare bestämmelser härom skall intas i stadgarna. Om försäk-

ringsföreningens stadgar föreskriver att rösträtt skall utövas

genom fullmäktige gäller att dessa inte får rösta ombud. Denna förgenom budsregel är tvingande. I andra stycket har efter mönster F RL införts tvingande regel en om att varje medlem, fullmäktige eller garant till föreningsstämman får medföra högst ett biträde.

Övriga bestämmelser om föreningsstämman

6 § Följande bestämmelser föreningsstämma i 7 kap. lagen om 1987:667 om ekonomiska föreningar skall tillämpas på försäkringsföreningar: 3 § om jäv, dock skall vad där sägs medlem även garant om avse som är röstberättigad, 4 § om tid för ordinarie föreningsstämma och obligatoriska ärenden på stämman, 5 § om extra föreningsstämma, 6 § om medlems rätt att få ärende behandlat vid föreningsstämma, en

Författningskommentar 229

7 § skyldighet att kalla till föreningsstämma, dock skall vid tillom Iämpningen bestämmelserna iakttas att vad som där sägs om av länsstyrelsen istället skall avse Finansinspektionen,

8 § om tid och sättför kallelse till föreningsstämma, dock med den av-

vikelsen att vad där sägs innehavarna förlagsandelar i stälom av let skall garanter är röstberätttigade samt att vid tillavse som lämpningen bestämmelserna skall hänvisningen i andra stycket av 2 till 15 § första eller andra stycket i stället skall 7 § första

a avse

eller andra stycket i detta kapitel, 9 § verkan att bestämmelserna om kallelse till föreningsstämma om av och handlingars tillhandahållande inte iakttas, 10 §om föreningsstämmans öppnande, röstlängd och stämmoprotokoll, dock med den avvikelsen att vad där sägs om innehavarna av förlagsandelar i stället skall garanter är röstberättigade, avse som 11 §om medlems frågerätt på föreningsstämma,

13 §om beslutsfattande på föreningsstämma, dock skall vid tillämp-

ningen bestämmelserna iakttas att hänvisningen i andra stycket av till 14 och 15 §§ i stället skall avse 7 § detta kapitel, 16 § otillåtna beslut, om 17 § talan mot föreningsstämmobeslut, dock med den avvikelsen att om

vad där sägs om innehavare av förlagsandelar i stället skall avse

garanter är röstberättigade, som 18 §om styrelsetalan mot föreningen och skiljeklausul i stadgarna, dock med den avvikelsen att vad där sägs innehavare av förom lagsandel i stället skall garant är röstberättigad. avse som

Enligt denna paragraf görs med vissa undantag bestämmelserna om föreningsstämma i 7 kap. EFL tillämpliga försäkringsföreningar. Bestämmelserna motsvaras delvis den nuvarande regleringen i 33 § av UFL i sin tur hänvisar till bestämmelserna i 54 och 55 §§ samt 57som 61 § första och andra styckena lagen 1951:308 om ekonomiska fore-

ningar.

7 kap.3§EFL

Hänvisningen till 7 kap. 3 § EFL jävsbestämmelser for medlemavser och garanter vid föreningsstämma delvis har motsvarighet i mar som UF L. Jävsreglema tar enbart sikte på själva omröstningen föreningsstämman och inte såsom enligt gällande lag även överläggningen. Detta innebär att den är jävig har möjlighet att delta i diskussionen som som föregår omröstningen.

230 F örfattningskommentar

Jäv gäller i fråga dels att väcka talan mot medlemmen eller om garanten, dels medlemmens eller garantens befrielse från förpliktelse

gentemot försäkringsföreningen dels motsvarande beträffande tredje

man, om medlemmen eller garanten i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot föreningens. Jävsreglerna gäller även ombud för medlem eller garant.

7 kap. 4 § EFL

Hänvisningen till 7 kap. 4 § EFL bestämmelser ordinarie avser om

föreningsstämma och obligatoriska ärenden sådan stämma. l sakligt

hänseende överensstämmer bestämmelserna i huvudsak med den gäl-

lande regleringen för försäkringsföreningar. Ordinarie försäkringsstämma i en försäkringsförening skall hållas

inom sex månader efter utgången varje räkenskapsår. Denna tidsfrist av kan genom föreskrifter i stadgarna förkortas inte förlängas. Den men föreslagna lagen innehåller inga krav på att ett visst minsta antal röstberättigade skall närvarande eller representerade föreningsvara en

stämma för att sådan skall kunna hållas. I försäkringsförenings stad-

en gar får dock sådana minimikrav föreskrivas. Vidare saknar den föreslagna lagen bestämmelser om den ort, där föreningsstämma skall hål-

las. En försäkringsförenings stadgar kan dock innehålla bestämmelser

härom. Vid den ordinarie föreningsstämman skall beslut fattas om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i -

moderförening, koncernresultaträkningen och koncernbalansräk-

ningen, om dispositioner beträffande vinst, eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, om ansvarsfrihet styrelseledamöterna och verkställande direktö- ren, samt i andra ärenden som ankommer stämman enligt denna lag eller stadgarna.

Beslut i ärenden om fastställelse resultat- och balansräkningar, disav position av vinst eller förlust och ansvarsfrihet får uppskjutas till fortsatt stämma förutsatt att majoriteten eller minoritet bestående en av minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det. Fortsatt stämma skall hållas inom minst och högst två månader efter ordinarie föreen ningsstämma.

Författningskommentar 231

7 kap. 5 § EFL

Hänvisningen till 7 kap. 5 § EFL avser extra föreningsstämma som skall hållas när styrelsen finner skäl till det. Sådan stämma skall även hållas när det för uppgivet ändamål skriftligen begärs av en revisor eller minst tiondel samtliga röstberättigade eller det mindre antal av en av som kan vara bestämt i stadgarna. Kallelse skall utfärdas inom fjorton dagar från den dag då sådan begäran kom till föreningen. Bestämmelserna om extra föreningsstämma motsvaras till sitt innehåll av gällande reglering.

7 kap. 6 § EFL

Hänvisningen till 7 kap. 6 § EFL avser bestämmelser om medlems rätt att få stämmobehandling ett ärende. Bestämmelserna saknar motsvaav righet i UFL. En medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma, om han begär det i den ordning och inom den tid som kan vara bestämd i stadgarna. Saknar stadgarna sådana bestämmelser, skall medlemmen skriftligen framställa sin begäran hos styrelsen i så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman. Rätten att få ärende behandlat gäller både ordinarie och extra föreningsstämma. En medlem som har uteslutits ur en försäkringsförening saknar rätt att få ärenden behandlade vid stämman även om han ännu inte har avgått ur föreningen.

7 kap. 7 § EFL

Hänvisningen till 7 kap. 7 § EFL gäller kallelse till föreningsstämma. Liksom enligt UFL ankommer det på styrelsen att kalla till föreningsstämma. Skyldighet att kalla till stämma föreligger då sådan skall hållas enligt denna lag, stadgarna eller stämmobeslut. Sker inte detta skall Finansinspektionen på anmälan en styrelseledamot, verkställande av direktör, revisor eller någon röstberättigad genast sammankalla en stämman på försäkringsföreningens bekostnad.

7 kap. s § EFL

Hänvisningen till 7 kap. 8 § EFL avser bestämmelser om kallelse till föreningsstämma vilka har viss motsvarighet i UFL.

232 F Örfattningskommentar

Kallelse till föreningsstämma skall utfärdas tidigast fyra veckor

samt senast två veckor före ordinarie och vecka före extra stämma. l en stadgarna kan den för kallelsen föreskrivna minimitiden förlängas. Särskild kallelse skall utfärdas till fortsatt stämma den hålls om mer än fyra veckor efter föregående stämma. I annat fall behöver kallelse ny inte utfärdas, så inte bestämts vid stämman. Om det föreskrivs i om stadgarna att behandlingen ett visst ärende förutsätter beslut vid två av

föreningsstämmor, får kallelse till den stämman inte utfärdas

senare innan den första stämman hållits. En nyhet jämfört med gällande lag är att i kallelsen till den stämman skall det beslut saken senare anges om som fattats vid den föregående stämman.

I stadgarna skall bestämmas hur kallelse till föreningsstämma skall

utfärdas. Försäkringsföreningen får i princip fritt välja kallelsesätt. Skriftlig kallelse skall dock alltid avsändas till varje medlem

vars postadress är känd för föreningen, ordinarie föreningsstämma skall om

hållas annan tid än föreskrivs i stadgarna eller föreningsstämma

som

skall behandla vissa stadgeändringar, föreningens försättande i likvidation eller föreningens uppgående i förening fusion.

en annan genom

Kallelsen vid stadgeändringar skall stadgeändringsförslagets

ange

huvudsakliga innehåll. Ett fullständigt förslag till stadgeändringen skall

efter det att kallelse har utfärdats hållas tillgängligt för medlemmarna

hos föreningen och genast sändas till medlemmar begär det och

som uppger sin postadress. Kallelse vid fusion eller likvidation skall förslaget och grunder ange

för detta. För redovisningshandlingar och revisionsberättelse gäller

att handlingarna eller avskrifter därav skall hållas tillgängliga för medlemmama och garanterna minst vecka före ordinarie föreningsen stämma.

7 kap. 9 § EFL

Hänvisningen till 7 kap. 9 § EFL bestämmelser verkan avser om av brister i kallelsen till föreningsstämman och tillhandahållandet av er-

forderliga handlingar. Bestämmelserna har viss motsvarighet i UF L. Om föreningsstämman har fattat beslut i ett ärende där reglerna

om kallelse eller handlingars tillhandahållande inte har följts, beslutet är

ogiltigt och kan klandras. Ett undantag från denna ogiltighetsregel

är att samtycke att fatta beslut i ärendet har inhämtats alla medlemmar av som berörs av felet. Samtycket kan antingen före, under eller efter ges stämman. Emellertid får stämman även utan sådant samtycke avgöra ett ärende som inte har tagits i kallelsen, ärendet enligt stadgarna upp om skall förekomma stämman eller omedelbart föranleds av ett annat

Författningskommentar 233

ärende skall avgöras. Den får också besluta att extra föreningssom stämma skall sammankallas för behandling av ärendet.

7 kap. 10 § EFL

Hänvisningen till 7 kap. 10 § EFL regler förfarandet vid föreavser om ningsstämma som i stort sett överensstämmer med UFL. En försäkringsförening kan reglera förfarandet genom stadgebestämmelser. Föreningsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller den styreldärtill har utsett. Stämman utser sedan ordföranden vid stämman. I sen försäkringsföreningens stadgar kan dock bestämmas vem som skall öppna stämman och skall ordförande för stämman. Ordvem som vara föranden skall, om det behövs, tillse att röstlängd upprättas samt att protokoll förs. I fråga protokollets innehåll gäller om att röstlängden skall tas i eller fogas som bilaga till protokollet, att stämmans beslut skall föras in i protokollet, samt om röstning har skett, att resultatet skall anges i protokollet. -

Protokollet skall undertecknas ordföranden och minst en justeringsav som utses av stämman. Senast tre veckor efter stämman skall det man justerade protokollet hållas tillgängligt hos föreningen för medlemmarna och garantema. Protokollen skall förvaras på betryggande sätt.

7 kap. 11 § EFL

Hänvisningen till 7 kap. 11 § EFL bestämmelser om medlemmaravser frågerätt delvis överensstämmer med motsvarande regler i nas som UFL. Styrelsen och verkställande direktören i en försäkringsförening skall, medlem begär det och styrelsen finner att det kan ske utan om en väsentlig nackdel för föreningen, stämma lämna upplysningar om förhållanden kan inverka på bedömningen av föreningens årsredosom visning och dess ställning i övrigt eller av ett ärende på stämman. Upplysningsplikten även föreningens förhållande till koncemföavser retag i de fall föreningen ingår i en koncern. Frågerätten är således begränsad på det sättet, att upplysning skall meddelas endast där det kan ske utan väsentlig nackdel för föreningen. Om styrelsen anser att besvärande av en fråga kan åsamka föreningen väsentlig nackdel, har styrelsen rätt att lämna frågan obesvarad. Sådan nackdel här kan föreningen åsamkas genom att affärshemsom avses ligheter eller från konkurrenssynpunkt väsentliga omständigheter av-

234 F örfattningskommentar

slöjas. Medlems fråga kan inte avvisas på den grunden att de uppgifter som behövs för att besvara frågan inte finns att tillgå vid föreningsstämman. I sådana fall skall den begärda upplysningen inom två veckor hållas skriftligen tillgänglig hos föreningen för medlemmarna samt översändas till varje medlem som har begärt upplysningen. Om styrelsen finner att en begärd upplysning inte kan lämnas till medlemmarna utan väsentlig nackdel för föreningen, skall upplysningen i stället medlemmens begäran lämnas till föreningens revisor inom två veckor därefter. Revisorerna skall inom en månad efter stämman avge skriftligt yttrande till styrelsen. Yttrandet skall reviange om sorerna fått del av den begärda upplysningen och om denna bort föranleda ändring i revisions- eller koncernrevisionsberättelsen eller om den i övrigt ger anledning till erinran. Sådan ändring eller erinring skall då anges i yttrandet. Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande tillgängligt hos föreningen för medlemmarna samt översända yttrandet i avskrift till varje medlem som har begärt upplysningen.

7 kap. 13 § EFL

Hänvisningen till 7 kap. 13 § EFL bestämmelser vilken majoavser om ritet som krävs för föreningsstämmans beslut. Bestämmelserna motsvaras delvis av UFL. Huvudregeln är, liksom i gällande lag, att för beslut förutsätts enkel majoritet. Om stämman inte är enig vinner således den mening som biträtts av mera än hälften av de avgivna rösterna. Ett undantag från denna regel utgörs av val där relativ majoritet räcker, dvs. den blir vald som får de flesta rösterna i förhållande till de övriga kandidaterna. Föreningsstämman kan dock innan val förrättas besluta att enkel majoritet behövs för att bli vald. Om rösterna vid föreningsstämman faller lika avgörs val genom lottning, medan stämmans ställningstaganden i övriga ärenden avgörs enligt den mening ordföranden biträder. som Lagförslaget innehåller flera bestämmelser enligt vilka kvalificerad majoritet förutsätts för beslut vid föreningsstämma. Sådana bestämmelser är bl.a. bestämmelserna om upplösning och fusion av försäkringsförening. Också i stadgarna kan undantag göras från regeln om enkel majoritet. När det gäller beslut om stadgeändringar enligt 7 § kan dock i stadgarna endast föreskrivas villkor som går längre än vad som anges i den paragrafen.

F örfattningskommentar 235

7 kap. 16 § EFL

Hänvisningen till 7 kap. 16 § EFL innebär att stämman i en försäkringsförening inte får fatta beslut som är ägnade att bereda otillbörlig fördel en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem. Motsvarande stadgande ingår inte i UFL. Syftet med denna s.k. generalklausul är att skydda enskilda medlemmar och minoritetsgrupper mot missbruk från majoritetens sida. För att klausulen skall kunna åberopas förutsätts inte att majoriteten uppsåtligen försökt bereda sig eller någon annan otillbörlig fördel utan klausulen kan åberopas också om sådan avsikt inte funnits.

7 kap. 17 § EFL

Hänvisningen till 7 kap. 17 § EFL gäller stämmobesluts ogiltighet samt klander av sådant beslut. Bestämmelserna har delvis sin motsvarighet i UFL. Om föreningsstämmas beslut är felaktigt kan det i regel klandras. Talan mot ett föreningsstämmobeslut går ut på att beslutet på grund av att det inte tillkommit i behörig ordning eller i övrigt strider mot denna lag eller stadgarna skall upphävas eller ändras. Liksom enligt UFL dras en gräns mellan de fall då klandertalan mot föreningsstämmans beslut grund av något fel i fråga om beslutets tillkomst eller innehåll måste väckas inom viss tid för att klanderrätten inte skall upphöra, och beslutet därigenom blir giltigt, och de fall då lagen inte fastställer någon tid för talan mot beslutet. De sistnämnda fallen brukar betecknas som nullitetsfall. Nulliteter är beslut som strider mot absoluta lagstadganden och därför inte kan fattas ens med alla medlemmars samtycke. Ogiltiga är vidare andra beslut som kränker medlemmarnas minoritetsrättigheter, dvs. beslut som förutsätter samtycke av alla eller vissa medlemmar och sådant samtycke inte har getts. Nulliteter är också beslut som fattats på stämma som inte alls sammankallats eller om bestämmelserna om kallelse väsentligen eftersatts. Det saknar dock betydelse att kallelsen uteblivit om samtliga medlemmar samtycker till att hålla stämman trots att den inte sammankallats. Med väsentlig överträdelse av bestämmelserna om kallelse avses de fall då kallelsen varit bristfällig i väsentliga avseenden, t.ex. så att de ärenden som skall behandlas vid stämman inte individualiserats i kallelsen. I nullitetsfallen kan ogiltigheten inte alltid göras gällande hur länge som helst. Längre tidspassivitet från föreningsmedlemmars, garanters, styrelsens, styrelseledamöters eller verkställande direktörens sida kan enligt allmänna rättsregler ha den verkan att de förlorar sin rätt att föra talan mot beslutet.

236 F ötfattningskommentar

Domstol kan ändra vid föreningsstämma fattat beslut klandrats som förutsatt att det kan konstateras vilket innehåll beslutet rätteligen borde haft. I annat fall skall domstolen i sitt utslag ogiltigförklara föreningsstämmans beslut. Domstolens avgörande är i vartdera fallet bindande också för medlemmar och garanter inte har fört talan. Är föresom ningsstämmans beslut sådant enligt denna lag skall anmälas för som registrering och har det upphävts eller ändrats genom dom en som vunnit laga kraft eller har det beslut under rättegången förordnats genom att föreningsstämmans beslut inte får verkställas, skall rätten underrätta Finansinspektionen för registrering.

7 kap. 18 § EFL

Hänvisningen till 7 kap. 18 § EFL bestämmelser styrelsetalan avser om

mot föreningen och om skiljeklausul i stadgar. Bestämmelserna över-

ensstämmer väsentligen med motsvarande reglering i UF L.

Ändring av försäkringsförenings stadgar

7 § Beslut att ändra stadgarna fattas föreningsstämman. Beslutet är

av giltigt om samtliga röstberättigade i föreningen har förenat sig det. om

Beslutet är även giltigt, det har fattats på två på varandra följande

om stämmor och på den stämman biträtts minst två tredjedelar senare av av de röstande. Innebär beslutet att ny grund för medlemskaps upphörande införs, och skall det gälla även dem är medlemmar i föresom ningen när frågan avgörs, är beslutet dock giltigt endast beslutet på om den senare stämman biträtts samtliga röstande. av Ett beslut sådan ändring stadgarna innebär beom en av som nya stämmelser fördelning tillgångarna vid förenings upplösning om av en

skall fattas i ordning beslut enligt 6 kap. 1

samma som Har i stadgarna tagits in ytterligare villkor för ändring stadgarav na gäller det villkoret. Ett beslut om ändring av stadgarna skall genast anmälas för registrering sedan ändringen har stadfästs. Beslutet får inte verkställas förrän registrering har skett.

Bestämmelser om ändring av stadgar finns i 37 § UFL. Den förenu slagna bestämmelsen har dock utformats efter mönster 7 kap. 14 och av 15 EFL.

Till skillnad från vad som gällt enligt UFL skall, framgår

som av första stycket, ändring stadgar alltid beslutas föreningsstämman. av av

Författningskommentar 237

Enligt UFL har hittills funnits möjlighet att, om samtliga röstberättigade överens, ett skriftligt förfarande ändra stadgarna. Ett sådant var genom förfarande förekom främst i små föreningar och i Föreningar med full-

mäktigesystem Se Gabrielsson/Wenner, Den lagen understöds-

nya om föreningar, 108. Det föreslås att det system gäller enligt EFL, s. som nämligen att stadgarna ändras vid föreningsstämma, införs. När det gäller majoritetskrav bör krav som enligt EFL gälla, samma dvs. att samtliga röstberättigade vid en föreningsstämma förenat sig om beslutet eller att beslutet fattats på två varandra följande stämmor och på den stämman biträtts två tredjedelar de röstande. senare av av I vissa fall bör, liksom enligt UFL och EFL, högre majoritetskrav uppställas. Ett beslut innebär grund för medlemskaps upphösom att ny rande införs, och skall gälla även dem som är medlemmar i föresom ningen när frågan avgörs, skall således biträdas samtliga röstberättiav gade eller, vid beslut på två stämmor, samtliga röstande den senaav re stämman. Beslut innebär att bestämmelser om fördelning av tillgångsom nya vid förenings upplösning införs, skall fattas i samma ordning arna en beslut likvidation. Detta framgår av andra stycket. Anledningsom om härtill är att dessa båda beslut oftast torde fattas vid samma tillfälle. en I tredje stycket stadgas, i likhet med vad som gäller enligt UFL, att ytterligare villkor för stadgeändring tagits i stadgarna gäller det om villkoret. Vanligen är det fråga att stadgeändring visst slag kräom av större majoritet än vad lagen föreskriver eller att beslutet skall fattas ver en eller två ordinarie stämmor. De ändrade stadgarna skall underställas Finansinspektionen för stadfästelse, 2 kap. 7 Vidare framgår fjärde stycket att beslutet därse av efter skall anmälas för registrering och att beslutet inte får verkställas förrän registrering skett.

Allmänna bestämmelser om revision

8 § Följande bestämmelser revision i 8 kap. lagen 1987:667 om om ekonomiska föreningar skall tillämpas på försäkringsföreningar: 1 § revisorernas antal, deras tillsättande, mandattiden, underrätom telse och revisorssuppleanter, dock med den avvikelsen att en försäkringsförening skall ha minst två revisorer,

3 § allmänna behörighetskrav och allmänna kvalifikationskrav för

om revisorer, revisionsbolag revisor i koncern, om samt om 5 § auktoriserad och godkänd revisor, om 7 § om revisorsjäv,

238 Författningskommentar

8 § om revisorsuppdragets upphörande, dock med den avvikelsen att

styrelsen för en försäkringsförening får, när revisors uppdrag

en upphör i förtid eller revisorn anledning inte kan utöva av annan sitt uppdrag, i stället för att vidta åtgärder för tillsättande av en ny revisor, anmäla förhållandet för Finansinspektionen på försom slag styrelsen skall revisor under tiden

av utse en ny fram till nästa

ordinarie föreningsstämma, 10 § om revisorernas granskning och dess omfattning, 11 § om revisorernas rätt till upplysningar och biträde, 12 §0m revisorernas påteckning på årsredovisningen och koncernredovisningen, 15 §0m revisorernas rätt och skyldighet att närvara vid föreningsstämma,

16 § om revisorernas tystnadsplikt och upplysningsskyldighet, dock med den avvikelsen att upplysningsskyldigheten enligt andra stycket 2

inte skall granskare. avse

Enligt denna paragraf görs med vissa undantag bestämmelserna om revision och särskild granskning i 8 kap. EFL tillämpliga på försäkringsföreningar. Bestämmelserna motsvaras i huvudsak den av nuvarande regleringen i 31 § UFL som delvis är baserad på 45 46 § 1 och 2 mom samt 49-51 lagen 1951:308 ekonomiska föreningar. om

8 kap. l § EFL

Hänvisningen till 8 kap. 1 § EFL bestämmelser bl.a. tillsätavser om tande av revisorer. Liksom enligt gällande lag skall försäkringsföreen ning ha minst två revisorer. Det är i allmänhet föreningsstämman som

utser revisorer. I försäkringsföreningens stadgar kan dock föreskrivas

att revisorerna skall utses på annat sätt. En revisors uppdrag gäller för den tid i stadgarna. Till som anges skillnad från gällande lag och i överensstämmelse med vad gäller som

för försäkringsbolag se 10 kap. 1 § andra stycket FRL behöver

ett

revisionsuppdrag inte vara tidsbegränsat utan kan gälla tills vidare. Om

uppdraget inte skall gälla tills vidare, skall uppdragstiden bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet den ordinarie föreningsstämma på av vilken revisorsval förrättas. Den har utsetts till revisor skall som omedelbart underrättas det. Har revisorn valts på föreningsstämma är om styrelsen skyldig att sörja för underrättelsen. I annat fall ligger skyldigheten på den som har tillsatt revisorn. Den föreslagna lagen kräver inte att suppleant för revisor utses. Stadgama kan dock föreskriva att så skall ske. Anges inget i stadgarna

Författningskommentar 239

beslutar föreningsstämman revisorssuppleanter. Har suppleant för om revisor utsetts gäller lagens bestämmelser revision for suppleanter i om tillämpliga delar. Om möjlighet för Finansinspektionen att förordna revisor, se 12

8 kap. 3 § EFL

Hänvisningen till 8 kap. 3 § EFL bl.a. bestämmelser om allmänna avser behörighetskrav för revisorer. Bestämmelserna överensstämmer delvis med gällande lag. Varje revisor, inte är auktoriserad eller godkänd, skall vara bosom inom EES, inte i det särskilda fallet tillåts annat. Detta gäller satt om dock inte, auktoriserad eller godkänd revisor deltar i reviom även en sionen. Den är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförsom bud eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte som vara revisor.

Som grundläggande krav i fråga om en revisors kompetens gäller att

revisorn i försäkringsföreningen skall ha insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden fordras för uppdragets som fullgörande. Detta krav är såtillvida flexibelt att dess innebörd är bero-

ende försäkringsföreningens storlek och dess verksamhet.

av arten av Till revisor kan utses också ett auktoriserat eller ett godkänt revisionsbolag. Då ett revisionsbolag utsetts till revisor skall en huvudansvarig för revisionen bolaget. I ett auktoriserat revisionsbolag utses av skall den huvudansvarige alltid auktoriserad revisor och i ett godvara känt revisionsbolag alltid auktoriserad eller godkänd revisor. Ett revisionsbolag utsetts till revisor skall till föreningens styrelse anmäla som är huvudansvarig. På den huvudansvarige skall tillämpas revem som visionsreglerna jäv och revisors rätt att och skyldighet att närvara om vid föreningsstämma. Den huvudansvarige skall ha rätt att ensam eller i förening med teckna revisionsbolagets firma. Revisionsberättelse annan skall undertecknas med revisionsbolagets firma av den huvudansvarige.

s kap. 5 § EFL

Hänvisningen till 8 kap. 5 § EFL bestämmelser som anger i vilka avser föreningar auktoriserad revisor skall utses. Skyldigheten att anlita en auktoriserad revisor är knuten till de redovisade tillgångarnas nettovärden och antalet anställda hos föreningen. Regeringen eller den myndig-

het regeringen bestämmer kan förordna viss godkänd revisor får

att en utses i stället för auktoriserad revisor. en

240 Författningskommenzar

Skyldigheten att utse kvalificerad revisor och möjligheten att få dispens från denna skyldighet gäller även koncernförhållanden. Om en koncern i sin helhet uppfyller något de nämnda kriterierna är moderav föreningen skyldig att ha kvalificerad revision.

8 kap. 7 § EFL

Hänvisningen till 8 kap. 7 § EFL bestämmelser jäv för revisor avser om som delvis i sak överensstämmer med motsvarande bestämmelser i UFL. .

Jäviga att vara revisorer är medlemmarna försäkringsföreningens

av styrelse och verkställande direktören. Detsamma gäller motsvarande

personer i dotterföretag till föreningen. Jäviga är dessutom de har

som

till uppgift att sköta föreningens bokföring eller medelsförvaltning eller

att övervaka dessa. Jäviga är också nära släktingar till styrelseledamöter eller verkställande direktör. Revisor får inte heller den utövar vara som

vad som normalt sammanhänger med medlemskap i försäkringsföreningen, står i låneskuld till denna eller annat företag i koncern

samma eller har förpliktelser för vilka föreningen eller sådant företag har ställt säkerhet. Den som skall utses till revisor i ett dotterföretag måste också vara behörig att revisor i moderföretaget. En revisor får vid revisionen vara inte anlita någon omfattas revisorsjäv. Anställda med uppgifter som av uteslutande eller huvudsakligen för intemrevision i föreningen får dock biträda revisorn i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed.

8 kap. 8 § EFL

Hänvisningen till 8 kap. 8 § EFL bestämmelser revisors avser om uppdragstid har viss motsvarighet i gällande lag. som En revisor utses för viss tid eller tills vidare obestämd tid. Ett uppdrag att tills vidare revisor upphör först när revisor vara ny utsetts. Ett uppdrag som revisor upphör i förtid, revisorn eller den har om som utsett honom begär det. Anmälan detta skall göras hos styrelsen om och, om en revisor inte är vald på föreningsstämma vill avgå, hos som dem har tillsatt honom. En revisor uppdrag upphör i förtid som vars skall genast anmäla detta till Finansinspektionen. Det gäller både vid

entledigande och frivillig avgång. En revisor avgår i förtid bör

som meddela detta skriftligt. Avgång i förtid bör också framgå revisionsav

berättelsen. Gäller revisorns uppdrag tills vidare föreligger ingen

an-

Författningskommentar 241

mälningsskyldighet till Finansinspektionen. Anmälan behöver inte helskulle bli omvald på den ordinarie stämma, där ler ske, om revisorn revisorsval skall ske eller revisorn stämma frivilligt lämnar sitt om uppdrag. Styrelsen måste ordna med fyllnadsval revisorn, om en revisors av uppdrag upphör i förtid och revisorn blir obehörig och det saknas om suppleant. Styrelsen kan då bli skyldig att utlysa extra föreningsstämma för val revisor. I stället för att ordna med fyllnadsval eller utlysa av ny extra föreningsstämma kan styrelsen anmäla förhållandet för Finansinspektionen förslag av styrelsen skall utse en ny revisor under som tiden fram till nästa ordinarie föreningsstämma.

8 kap. 10 § EFL

Hänvisningen till 8 kap. 10 § EFL avser innehållet i revisionsuppdraget. Stadgandet överensstämmer delvis i sak med motsvarande reglering i UFL. Revisorerna skall granska försäkringsföreningens årsredovisning jämte räkenskapema samt dess förvaltning. Omfattningen av revisionen bestäms enligt god revisionssed. Innebörden av begreppet god revisionssed utformas närmast förmedling revisorsorganisatiogenom av främst FAR. Revisorerna skall i första hand övervaka att förenema ningen i sin verksamhet iakttar lag och sina stadgar. Revisorerna kan i allmänhet inte ingripa i rena ändamålsenlighetsfrågor. Om försäkringsföreningen moderförening, skall revisorerna är en även granska koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt. Föreningsstämman kan revisorerna föreskrifter inte får strige som da mot lag, stadgarna eller god revisionssed. Revisorerna är i allmänhet skyldiga att iaktta dessa föreskrifter. Föreskrifterna kan t.ex. ålägga revisor att verkställa ett visst minimiantal revisioner under räkenskapsperioden.

s kap. 11 § EFL

Hänvisningen till 8 kap. 11 § EFL avser styrelsens och verkställande direktörens skyldighet att biträda revisor. Stadgandet överensstämmer delvis med motsvarande reglering i UF L. Försäkringsföreningens ledning skall ge revisorerna tillfälle att verkställa granskningen i den omfattning som dessa finner behövligt samt lämna de upplysningar och det biträde som de begär. Samma

242 F örfattningskommentar

skyldighet föreligger för företagsledningen och revisorerna i lotter-

ett

företag gentemot revisorerna i moderförening.

en

s kap. 12 § EFL

Hänvisningen till 8 kap. 12 § EFL innebär att revisorerna i försäken

ringsförening skall årsredovisningen och i förekommande fall koncernredovisningen skriva en hänvisning till revisionsberättelsen. Av anteckningen skall framgå att revisionen slutförts och att berättelse över

den avgivits. Syftet med anteckningen är närmast fastslå vilken årsatt

redovisning eller koncernredovisning revisionen gällt. Om revisorerna inte kan godkänna försäkringsföreningens balansräkning eller resul-

taträkning, skall de anteckna även detta.

s kap. 15 § EFL

Hänvisningen till 8 kap. 15 § EFL innebär att revisorerna har rätt att

närvara vid föreningsstämmorna. De är skyldiga att närvara vid

en stämma, om det med hänsyn till ärendena kan påkallat. Bestämanses melserna har motsvarighet i UF L.

8 kap. 16 § EFL

Hänvisningen till 8 kap. 16 § EFL bestämmelser revisorernas avser om

tystnadsplikt och deras upplysningsskyldighet.

om

1 gällande reglering för försäkringsföreningar kommer revisorernas

tystnadsplikt till uttryck straffbestämmelse stadgar straff genom en som för revisorn eller dennes medhjälpare, trots att han insett eller bort som inse att skada kunde följa därav något det vid verkställd yppar om som granskning kommit till hans kännedom utan att det med nödvändighet fordras för fullgörande hans uppdrag. Motsvarande bestämmelse av

gällde tidigare även för ekonomiska föreningar

men genom 8 kap. 15 § EFL borttogs denna och positiv sekretessbestämmelse infördes. en

Revisorerna får inte lämna upplysningar försäkringsföreningen

om som de har fått kännedom om vid fullgörandet sitt uppdrag, det av om kan vara till nackdel för föreningen. Tystnadsplikten gäller i förhållande till såväl enskilda medlemmar utomstående. som

Uppgiftsskyldigheten innebär att revisorerna är skyldiga att till föreningsstämman lämna alla upplysningar stämman begär, det

som om

inte skulle till väsentlig nackdel för föreningen. Vidare

vara är reviso-

rerna skyldiga att lämna medrevisor, revisor och, försäkringsfö-

ny om

Författningskommentar 243

reningen har försatts i konkurs, konkursförvaltare erforderliga upplysningar föreningens angelägenheter. Revisorerna är också skyldiga om att begäran lämna upplysningar föreningens angelägenheter till om undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.

Revisionsberättelse

9 § Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse senast två veckor före den ordinarieföreningsstämman. Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande, huruvida årsredovisningen upprättats i överensstämmelse med lagen 1 995: 560 om

årsredovisning i försäkringsföretag. Innehåller inte årsredovisningen

sådana upplysningar skall lämnas enligt nämnda lag, skall revisosom detta och, det kan ske, lämna behövliga upplysningar i rerna ange om sin berättelse.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller

försummelse, kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger styrel-

som en seledamot eller verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt handlat i strid med denna lag, lagen årsredovisning i försäkringsföretag eller stadgarom skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även na,

innehålla uttalande ifråga ansvarsfrihet för styrelseledamöterna

ett om och verkställande direktören. Revisorerna kan även i övrigt i berättelanteckna de upplysningar de önskar meddela medlemmarna sen som och garanterna. Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden fastom ställande balansräkningen och resultaträkningen samt om det i förav valtningsberättelsen framställda förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust. I moderförening skall revisorerna en särskild revisionsberätavge

telse betrafande koncernen. Härvid skall första -fjärde styckena till-

lämpas.

Bestämmelserna, delvis motsvaras 31 § UFL, har utformats som av efter mönster av 10 kap. 11 § FRL.

Ang. revisors rapporteringsskyldighet till Finansinspektionen av vis-

iakttagelser vid revisionen, se 14 sa

244 Författningskommentar

Revisors erinringar

10 § De erinringar som revisor framställt till styrelsen eller verkställande direktören skall antecknas i protokoll eller ett någon annan

handling som skall överlämnas till styrelsen och bevaras denna

av på

betryggande sätt.

Paragrafen, saknar motsvarighet i UFL, har utformats efter som mönster av 10 kap. 12 § FRL.

Anmälan om att revisor eller revisorssuppleant utsetts

11 § När revisor eller revisorssuppleant skall anmälan utsetts om detta genast göras till Finansinspektionen. Om han valts på

föreningsstäm-

man skall anmälan göras styrelsens försorg.

genom I annat fall skall

anmälan göras den utsett honom. Närmare föreskrifter av som om sådan anmälan meddelas inspektionen. av

Paragrafen överensstämmer i sak med 32 § andra stycket UFL.

Revisorer forordnade Finansinspektionen av

12 § Finansinspektionen får förordna eller

en flera revisorer att med

övriga revisorer delta i revisionen. Inspektionen kan helst när som återkalla förordnandet. En revisor som förordnats av Finansinspektionen skall iaktta de fö-

reskrifter som inspektionen meddelar. Arvode skall betalas försäk-

av

ringsföreningen med belopp som inspektionen bestämmer.

Paragrafen överensstämmer i sak med 69 § UF L.

Anmälan till Finansinspektionen när reglerna utseende

om av revisor åsidosatts

13 § Styrelsen skall, inte rättelse dröjsmål sker om utan genom den som utser revisor, göra anmälan hos Finansinspektionen om auktoriserad eller godkänd revisor inte är utsedd enligt 8

om en revisor är obehörig enligt 8

om en bestämmelse i stadgarna antalet revisorer eller om om revi-

sorers behörighet ha åsidosatts.

Anmälan enligt första stycket kan göras av envar.

Författningskommentar 245

Paragrafen, saknar motsvarighet i UF har utformats efter mönssom ter av 10 kap. 7 § FRL.

Revisors rapporteringsskyldighet till Finansinspektionen

14 § Om revisorn vid fullgörandet sitt uppdrag i försäkringsföre-

av ningen får kännedom om förhållanden som

kan utgöra väsentlig överträdelse de författningar som regle-

en av

försäkringsföreningars verksamhet,

rar

kan påverka försäkringsföreningens fortsatta drift negativt, eller

kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen eller resul-

taträkningen fastställs eller till anmärkning enligt 9 § tredje stycket

skall revisorn omgående rapportera detta till Finansinspektionen.

Paragrafen överensstämmer i sak med 32 a § UFL.

6 kap. Likvidation och upplösning

Kapitlet innehåller bestämmelser om likvidation och upplösning. Bestämmelserna anknyter till motsvarande regelsystem i såväl FRL som EFL och har i stor utsträckning sin motsvarighet i UFL. Således bibehålls väsentligen de nuvarande förutsättningarna för frivillig likvidation

och regleringen av tvångslikvidation.

Bestämmelserna frivillig likvidation återfinns i 1 Regleringen om

tvångslikvidation innefattar bestämmelser om tvångslikvidation då

av medlemsantalet nedgår under minimum 2 §, personligt betalnings- 3 §, övriga fall tvångslikvidation 4 §, förfarandet hos rätansvar av ten 5 §, kostnader för delgivning 6 §, utseende av likvidatorer m.m. 7 § och likvidator förordnad Finansinspektionen 8 §. av Kapitlet innehåller också bestämmelser om likvidatoremas och reviställning vid likvidation 9 §, samt föreningsstämmans ställsorernas ning när försäkringsföreningen är försatt i likvidation 10 §. I 11 § stadgas styrelsens och verkställande direktörens skyldighet att avge om redovisning för sin förvaltning försäkringsföreningens angelägenav heter då likvidationen inträtt. I kapitlet finns vidare bestämmelser kallelse på okända borgenäom 12 §, avyttring egendom 13 §, årsredovisning, revision och rer av föreningsstämma under likvidationen 14 § samt förbud mot att anta nya medlemmar m.m. 15 §.

I kapitlet stadgas om skifte av försäkringsföreningens behållna tillgångar i 16 återbäringsskyldighet i 17 § och om talan mot försäk-

om

ringsföreningen samt förlorad rätt till skiftad egendom i 18

246 Föifattningskommentar

Då likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag skall de upprätta en slutre-

dovisning över likvidationsförfarandet. Bestämmelser härom finns

i 19

Försäkringsforening trätt i likvidation skall upplöst

som anses då

slutredovisningen har lagts fram föreningsstämma. Regler

om detta finns i 20 I 21 § stadgas fortsatt likvidation. om I vissa fall kan en likvidation avbrytas och verksamheten återupptas. Bestämmelser härom finns i 22

I kapitlet ingår också specialstadganden konkurs

om 23-25 §§. På

försäkringsförenings konkurs tillämpas i övrigt konkursrättens allmän-

na stadganden.

Kapitlet reglerar vidare betalning till i

garanter försäkringsförening-

ar 26 § samt överlåtelse försäkringsbestånd vid

av likvidation eller konkurs 27-30 §§.

Frivillig likvidation

I § Föreningsstämman kan besluta att försäkringsföreningen skall

träda i likvidation.

Ett beslut likvidation är giltigt endast samtliga om om röstberättigade har förenat sig beslutet eller detta har

om fattats på tvâ på varandra

följande föreningsstämmor, och på den

senare stämman biträtts av minst två tredjedelar de röstande. av Längre gående villkor för beslutet skall att bli giltigt får föreskrivas i stadgarna. Likvidationen inträder omedelbart eller den senare dag

som föreningsstämman beslutar.

Ett beslut likvidation kan dock alltid

om fattas med enkel majoritet,

om det gäller ett beslut enligt 23 § andra stycket eller om det föreligger grund för tvångslikvidation enligt 2 eller 4 Vid lika röstetal utgörs stämmans beslut den mening ordföranden biträder. av som Ett beslut om likvidation enligt detta stycke har omedelbar verkan.

Paragrafen motsvarar delvis 40 § UFL 1 I kap. samt 1 § EFL.

Av första stycket framgår att föreningsstämma kan fatta

beslut om

likvidation. Det är då alltid fråga frivillig likvidation

om även om grund

för tvångslikvidation i och för sig föreligger. Föreningsstämman

kan alltså besluta likvidation dels när medlemmarna om så önskar, dels när

föreningen av andra skäl i lagen eller i stadgarna kan

som anges sättas i likvidation rätten. I det sistnämnda fallet kan

av föreningsstämman sä-

gas ta konsekvenserna läget och förekomma

av rättens ingripande. Se Mallmén, Lagen ekonomiska föreningar, andra

om upplagan, s. 395. Regler om beslutförhet återfinns i andra stycket.

Författningskommentar 247

I tredje stycket att längre gående villkor kan föreskrivas. Det anges kan t.ex. frågan krav ännu större stämmomajoritet. Däremot vara om

får inte lindrigare krav uppställas se Mallmén, a.a. s. 396. I stycket

regleras även den tidpunkt när likvidationen inträder. Som huvudregel inträder likvidationen omedelbart. Föreningsstämman kan dock, i de fall här dvs. då föreningen inte är skyldig att träda i likvidasom avses, tion, skjuta förfarandet och besluta att likvidationen skall inträda viss senare dag. Att enkel majoritet alltid är tillräcklig vid frivillig likvidation i de fall då grund för tvångslikvidation Föreligger framgår av förde stycket. Detta gäller oavsett stadgarna skulle föreskriva större majoritet. om Även vid beslut likvidation med anledning av att föreningens konom kurs avslutas med överskott, 23 gäller framgår av lagtexten, se som kravet på enkel majoritet. Vidare framgår att beslut om likvidation enligt detta stycke alltid får omedelbar verkan och att föreningsstämman inte kan besluta att likvidationen skall inträda först en viss senare dag.

Tvångslikvidation då medlemsantalet nedgår under minimum

2 § Om antalet föreningsmedlemmar går ned under det lägsta antal föreskrivs i 2 kap. 1 § första stycket eller som Finansinspektionen som bestämt enligt 4 kap. 10 skall styrelsen omedelbart anmäla detta till inspektionen. Inspektionen skall pröva försäkringsföreningen skall om få fortsätta sin verksamhet. Om inspektionen lämnar medgivande till detta, skall inspektionen föreskriva de villkor som skall gälla och bestämma nytt antal minsta medlemmar för föreningen. Om inspektionen beslutar att inte medge föreningen att fortsätta verksamheten, skall föreningen träda i likvidation.

Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 41 § andra stycket UFL.

Personligt betalningsansvar

3 § Om styrelseledamöterna underlåter att fullgöra vad åligger som dem enligt 2 § de och andra med vetskap om denna undersvarar som låtenhet handlar på föreningens vägnar solidariskt för de förpliktelser uppkommer för föreningen. En styrelseledamot undgår dock ansom

han visar att underlåtenheten inte beror på försummelse av

svar, om

honom. Solidariskt ansvar för de förpliktelser som uppkommer för fö-

reningen inträder även för sådana medlemmar när likvidationssom,

248 F örfattningskommentar

plikt föreligger enligt 2 med vetskap likvidationsplikten deltar

om i beslut att fortsätta föreningens verksamhet.

Paragrafen motsvarar delvis 46 § UFL 11 kap. 3 § tredje samt stycket första tredje meningarna EFL. Bestämmelsen innebär - att styrelseledamöter underlåter att fullgöra sina skyldigheter som enligt 2 och andra, t.ex. verkställande direktör, med vetskap styrelsens som om un-

derlåtenhet handlar på föreningens vägnar, solidariskt for före-

svarar

ningens därefter uppkommande förpliktelser. Som framgår

av paragrafen undgår dock styrelseledamot han visar underlåtenen ansvar om att

heten inte beror försummelse hos honom. Se 401. Detta

a.a. s. är en nyhet i förhållande till UFL.

Med försummelse underlåtenhet på grund uppsåt eller avses av oaktsamhet. För krävs inte något samband mellan försummelsen ansvar och skadan för att skall inträda. Självvald passivitet ansvar utgör inte i och för sig grund för ansvarsbefrielse. Om styrelseledamoten fått fel-

aktig, missvisande eller bristande information kan han undgå ansvar om

han kan visa att det inte funnits anledning att misstänka medlem-

att

santalet var för lågt Se 1987/88: 10 71 f..

prop. s.

Av paragrafen framgår slutligen att även medlemmar kan bli

personligt, solidariskt ansvariga.

Övriga fall av tvångslikvidation

4 § Rätten skall förordna att försäkringsföreningen skall träda likvi-

i dation, om

likvidationsskyldighet föreligger enligt 2 § eller stadgarna och någon uppgift om att föreningen trätt i likvidation inte införs försäk-

i

ringsföreningsregistret inom veckor från det denna skyldig-

sex att het inträtt,

föreningen efter konkurs avslutats

en som med överskott inte inom

föreskriven tid har fattat beslut likvidation enligt

om 23 eller Finansinspektionen återkallat koncessionen.

Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, det styrks likviom att

dationsgrunden har upphört under ärendets handläggning i första

instans. i

Frågor likvidation enligt första stycket på anmälan om prövas av Finansinspektionen eller på ansökan styrelsen, styrelseledamot, av

verkställande direktören, föreningsmedlem eller röstberättigad som

inte är medlem. 1 de fall i första stycket 2 frågan

som avses prövas även

Författningskommentar 249

på ansökan borgenär eller av annan vars rätt kan vara beroende av av

att det finns någon som kan företräda föreningen.

I paragrafens första stycke har upptagits de fall där rätten skall förordna att en förening skall träda i likvidation. Första punkten, delvis motsvarar 41 § UFL, upptar för det som första det fallet att antalet medlemmar nedgått under det lägsta tillåtna. För det andra behandlas det fallet att det finns likvidationsgrund anen given i stadgama. Det kan att föreningen skall träda i likvit.ex. anges dation om förutsättningarna för verksamheten ändras på visst sätt. Andra punkten motsvarar 61 § andra stycket UF L. Föreningen skall träda i likvidation den är i försatt i konkurs och konkursen avslutas om med överskott. Enligt 23 § förutsätts att föreningsstämman då beslutar frivillig likvidation. Sker inte detta inom månad från det konkurom en avslutats skall rätten förordna att föreningen skall träda i likvidasen tion. Tredje punkten har utformats efter mönster av 14 kap. 3 § första stycket 4 FRL och innebär att rätten skall förordna att föreningen skall träda i likvidation föreningens koncession har âterkallats. Om återom kallelse av koncession, se 10 kap. 12 Andra stycket motsvarar 71 § fjärde stycket UFL.

Enligt tredje stycket prövar rätten inte frågan om tvångslikvidation

officio utan endast på anmälan Finansinspektionen eller på ansöex. av kan behörig sökande. Behörig sökande är styrelsen, styrelseledaav en mötema, verkställande direktören, föreningsmedlem eller röstberättigad inte är medlem. När det gäller den situationen att en konkurs avsom slutats med överskott får ansökan också göras borgenär eller annan av rätt kan beroende att det finns någon kan företräda vars vara av som föreningen. Slutligen kan noteras att i 45 § första stycket UFL anges som särskild grund för tvångslikvidation att understödsförening saknar en en till understödsföreningsregistret anmäld behörig styrelse. Bestämmelser motsvarande innebörd finns i 11 kap. 4 § första stycket 3 EFL och i av 14 kap. 3 § 6 FRL. I banklagstiftningen har någon sådan likvidationsgrund inte tagits I förarbetena till den lagstiftningen angavs att upp. Bankinspektionen hade till uppgift att kontrollera att ett sådant förhållande inte uppstår och det likväl inträffade ingripa mot banken i om fråga prop. 1986/87:12 Föreningsbankslag s.100. Om en försäkringsförening inte utsett behörig styrelse och trots föreläggande underlåter att göra det kan Finansinspektionen ingripa mot föreningen med stöd av 10 kap. 8 § andra stycket En särskild likvidationsgrund är därför onödig. Av denna anledning saknar lagförslaget motsvarighet till 45 § första stycket UFL.

250 F örfattningskommentar

Förfarandet hos rätten

5 § Görs ansökan eller anmälan i 4 § tredje stycket, skall som avses bestämmelserna om förfarandet hos rätten i 11 kap. 5 § lagen

1987:667 om ekonomiska föreningar tillämpas, dock skall även Fi-

nansinspektionen kallas till rätten, då frågan skyldighet för försäkom ringsföreningen att träda i likvidation skall prövas.

Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 45 § andra stycket UF L.

Kostnader för delgivning m.m.

6 § Har sökanden haft kostnader för delgivning eller kungörelse samt

för expeditioner i ett ärende enligt 2 eller 4 skall kostnaderna betalas

av försäkringsföreningens medel, om föreningen förpliktas träda i lik-

vidation eller rätten i annat fall finner det skäligt. När anmälan har

gjorts av Finansinspektionen, skall dessa kostnader betalas försäkav

ringsföreningen eller, om föreningen saknar tillgångar, staten.

av

Paragrafen, som saknar motsvarighet i UFL, överensstämmer med 11 kap. 6 § EFL. Det får anses lämpligt att i likhet med vad gäller som för ekonomiska föreningar uttryckligen vad skall gälla beträfange som fande delgivningskostnader. Sökanden och Finansinspektionen har så-

lunda rätt till ersättning forsäkringsforeningens medel för i lagtexten

av angivna kostnader i samband med ett tvângslikvidationsförfarande. Staten betalar kostnaderna för Finansinspektionen föreningen sakom nar tillgångar.

Utseende av likvidatorer

7 § F öreningsstämman eller den domstol som fattar beslut att försäk-

ringsföreningen skall träda i likvidation enligt 4 § första stycket skall

samtidigt utse eller flera likvidatorer. Ifall i 4 § första

en som avses stycket 1 och 2 skall domstolen i stället förelägga föreningen att inom viss tid, dock minst veckor, till domstolen inkomma med bevis sex om

att föreningsstämman har utsett likvidator. Har något beslut detta

om inte registrerats inom denna tid skall domstolen utse likvidator. I stad-

garna kan föreskrivas att dessutom eller flera likvidatorer skall till-

en sättas på något annat sätt. Likvidatorerna träder i styrelsens och verkställande direktörens ställe och har i uppgift att genomföra likvidationen.

F örfattningskommentar 251

Saknar en försäkringsförening som trätt i likvidation, till registret

anmälda behöriga likvidatorer, skall rätten förordna en eller flera likvidatorer efter anmälan av Finansinspektionen eller på ansökan av

medlem eller röstberättigad som inte är medlem eller borgenär eller

annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan fö-

reträda föreningen. Likvidatorerna skall genast anmäla likvidationsbeslutet för registrering.

Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 43 44 §§, 47 och 49 och 71 § tredje stycket UFL och har utformats efter förebild av 14 kap. 6 § FRL. Till skillnad från vad som gäller enligt UFL skall dock den domstol som fattar beslut om likvidation utse likvidator.

Likvidator förordnad av Finansinspektionen

8 § Finansinspektionen skall det behövs förordna likvidator att om en tillsammans med de övriga likvidatorerna genomföra likvidationen. När en försäkringsförening som meddelar livförsäkring trätt i likvida-

tion, skall en sådan likvidator alltid förordnas. Föreningens firma teck-

nas av den likvidator som inspektionen förordnat i förening med annan som äger teckna firman. Bestämmelserna i denna lag om likvidator skall tillämpas på den likvidator som har utsetts av Finansinspektionen. Sådan likvidator får endast entledigas av inspektionen. Ersättare får inte förordnas av rätten. En likvidator som har förordnats av Finansinspektionen har rätt till arvode av föreningen. Arvodet bestäms av inspektionen.

Paragrafen har utformats efter mönster av 14 kap. 7 § FRL och motsvarar i huvudsak 72 § första stycket UFL.

Likvidatorerna m.m.

9 § Bestämmelserna om styrelse och styrelseledamöter i denna lag och

lagen 1995:1560 om årsredovisning i försäkringsföretag skall tilläm-

pas på likvidatorerna, i den mån inte annat följer av detta kapitel. Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att föreningen träder i likvidation. Bestämmelserna i 5 kap. 8 14 §§ skall tillämpas un- der likvidationen. Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvidationen onödigt fördröjs.

252 Författningskommentar

Paragrafen överensstämmer delvis med 53 § UFL. Enligt första stycket likställs likvidatorerna med styrelseledamöter, om något annat inte följer av bestämmelserna i detta kapitel. Av denna bestämmelse jämfört med 5 kap. 1 § följer bl.a. att likvidatorerna är underkastade samma behörighetsvillkor och jävsregler som gäller för styrelseledamöter samt att de kan entledigas och avgå enligt samma regler som för styrelseledamöter. Det senare gäller emellertid inte den av Finansinspektionen utsedda likvidatorn, vilken endast kan entledigas inspektionen. Är likvidatorerna flera blir reglerna sammanträden av om m.m. tillämpliga. Vidare har likvidatorerna rätt att gemensamt företräda föreningen och förordna firmatecknare. Den Finansinspektionen av förordnade likvidatorn skall dock enligt 8 § alltid teckna firman i förening med övriga firmatecknare. Av andra stycket, som saknar motsvarighet i UFL, framgår att ett uppdrag att revisor inte upphör att föreningen träder i likvara genom vidation. Vidare framgår att reglerna om revision i 5 kap. 8 14 skall tillämpas. De kvalifikationskrav för revisorer enligt 5 kap. som 8 § gällde före likvidationen bör tillämpas även under denna. Särskilda uppgifter tillkommer för revisorerna under likvidationen att de genom skall granska styrelsens och verkställande direktörens redovisning enligt 11 § och likvidatoremas slutredovisning enligt 14 § samt i förekommande fall avge yttrande likvidationens upphörande vid återom upptagande av försäkringsföreningens verksamhet enligt 22 För närvarande stadgas i 72 § tredje stycket UF L att Finansinspektionen kan förordna likvidationsrevisor. Enligt 5 kap. 12 § får dock Finansinspektionen förordna revisor. Detta förordnande kvarstår även om föreningen träder i likvidation. Bestämmelsen i 72 § tredje stycket UFL är därför överflödig och någon motsvarighet har således inte föreslagits.

Föreningsstämma under likvidationen

10 § I fråga om föreningsstämma under likvidationen skall bestämmelserna i denna lag om föreningsstämma tillämpas, i den mån inte annat följer av detta kapitel.

Paragrafen motsvarar i sak 52 § UFL och har utformats efter mönster av 11 kap. 8 § EFL och innebär att reglerna i 5 kap. 4 6 före- - om ningsstämma skall tillämpas.

Författningskommentar 253

Föreningsledningens redovisningsskyldighet

11 § När försäkringsföreningen har trätt i likvidation skall styrelsen och verkställande direktören genast avge en redovisning för sin förvaltning av föreningens angelägenheter under den tid för vilken redo-

visningshandlingar inte förut har lagts fram på föreningsstämma. Redovisningen skall läggas fram på föreningsstämma så snart det kan ske.

Bestämmelserna om årsredovisning och revisionsberättelse skall tilllämpas.

Om tiden även omfattar det föregående räkenskapsåret, skall en

särskild redovisning för detta år. I moderförening skall denna avges en

särskilda redovisning även omfatta koncernredovisning.

Paragrafen motsvarar 51 § UFL och överensstämmer i sak med 1 1 kap. 9 § EFL.

Kallelse på okända borgenärer

12 § Likvidatorerna skall genast söka kallelse på försäkringsföreningens okända borgenärer.

Bestämmelsen motsvarar 53 § UFL och överensstämmer i sak med 11 kap. 10 § EFL. Så snart likvidatorerna tillsatts skall de igenom föreningens ställning och skaffa sig uppgifter om föreningens tillgångar och skulder. De skall omedelbart efter likvidationsbeslutet söka kallelse föreningens okända borgenärer. Kallelsen skall sökas utan hinder av att likvidationsbeslutet inte vunnit laga kraft Mallmén, a.a. s.412. Innebörden av reglerna är att den borgenär som inte är känd och inte heller anmäler sig inom kallelsetiden sex månader förlorar sin rätt, se 6 § lagen 1981:131 om kallelse av okända borgenärer.

Avyttring av egendom m.m.

13 § Vid förvaltningen under likvidationen skall bestämmelserna i 11 kap. 11 § första stycket lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar tillämpas.

Paragrafen motsvarar delvis 53 § UFL och innebär att likvidatorerna så snart det kan ske genom försäljning offentlig auktion eller på något annat lämpligt sätt skall förvandla föreningens egendom till pengar, i den mån det behövs för likvidationen, samt betala föreningens skulder.

254 F örfattningskommentar SOU 1998: 82

Föreningens rörelse får fortsättas, om det behövs för en ändamålsenlig avveckling eller för att de anställda skall få ett skäligt rådrum för att skaffa sig nya anställningar. Någon motsvarighet till andra stycket i ll kap. ll § EFL föreslås inte. Anledningen härtill är att det i paragrafens första stycke markeras

en skyldighet för likvidatorema att överväga Försäljning under

om en

hand är förmånligare för Föreningen Försäljning på offentlig auk-

än en tion jfr 1986/87:12, 105. prop. s.

Årsredovisning, revision och föreningsstämma under likvidationen

14 § Likvidatorerna skall for varje räkenskapsår årsredovis-

avge en

ning, som skall läggas fam på den ordinarie föreningsstämman för

godkännande. 1 fråga stämman och redovisningen skall bestämmelom serna i 5 kap. 6 § om fastställelse av resultaträkningar och balansräkningar samt dispositioner vinst eller förlust inte tillämpas. Bestämav

melserna i 5 kap. 17 23 §§ och 6 kap. 2 § årsredovisningslagen

- 1995:1554 samt 5 kap. 2 § 7-8 och 6 kap. 2 och 3 §§ lagen 1995:1560 om årsredovisning i försäkringsfäretag behöver inte heller tillämpas. I balansräkningen tas det kapitalet i post. egna upp en T illgångarna får inte tas upp till ett högre värde än de beräknas in-

bringa efter avdrag för färsäljningskostnaderna. Om tillgång kan

en

beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det i balansräkningen

upptagna värdet eller för skuld och likvidationskostnad kan om en en beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade avsättningen eller skulden, skall vid tillgångs-, avsättnings- eller skuldposten det beräknade beloppet inom linjen. anges

Paragrafen motsvarar delvis 53 § UFL och har utformats i överensstämmelse med ll kap. 12 § EFL. Enligt 9 § skall bestämmelserna styrelse och styrelseledamöter om tillämpas på likvidatorema, i den mån inte annat följer detta kapitel. av Av första stycket framgår att likvidatorema skall lägga fram årsredovisningen vid ordinarie föreningsstämma för godkännande. Resultaträkningen och balansräkningen skall däremot inte fastställas enligt 5 kap. 5 § lagförslaget jämfört med 7 kap. 4 § 1 EFL. Inte heller skall beslut disposition vinst och förlust fattas enligt 5 kap. 5 § lagförom av slaget jämfört med 7 kap. 4 § 2 EFL.

Från huvudregeln att årsredovisningen skall upprättas enligt

samma regler som före likvidationen görs i första stycket vissa undantag. Såle-

des behöver inte tilläggsupplysningar medeltalet anställda eller

om om

Författningskommentar 255

vissa löner och ersättningar göras. Inte heller behöver upplysningar lämnas om det tekniska resultatet eller försäkringsföreningens konsolidering med avseende på kapitalstyrka. Resultatanalys behöver inte upprättas. Enligt andra stycket skall det egna kapitalet tas i post i baupp en lansräkningen. Vid likvidation skall tillgångarna i regel avyttras och det behövs

därför särskilda balansvärderingsregler. Tillgångarna får således enligt

tredje stycket första meningen inte tas till högre värde än det beupp

räknade försäljningsvärdet efter avdrag för försäljningskostnadema.

Nedskrivning skall alltså i förekommande fall ske till detta maximivärde. Nedskrivningen liksom justeringar av de bokförda skuldernas värde framkommer i resultaträkningen för det första likvidationsåret. Den ovan nämnda värderingsregeln kan få till följd att vissa tillgångar kan komma till värden understiger vad de kan att tas upp som försäljas till enligt lividatorernas bedömning tredje stycket andra meningen föreskrivs att större övervärden detta slag skall av anges genom att det beräknade värdet uppges inom linjen. Skälet härför är att medlemmarna har intresse att så snart möjligt åtminstone ungefärliav som gen kunna bedöma slutresultatet av likvidationen. De skattekostnader som kan bli aktuella om tillgångarna realiseras bör beaktas. Antingen kan värdena efter avdrag för skatt eller så kan motsvarande skatt anges tas upp inom linjen på skuldsidan. För skuldernas del upptas moten svarande informationsregel, även likvidationskostnaderna. som avser Återstående sådana kostnader bör uppskattas och bland skultas upp derna i balansräkningen. Uppgift om dessa kostnader kan lämnas inom linjen eftersom beräkningen av kostnaderna ibland kan möta svårighe-

ter. Beloppet kan då anges ungefärligt Se l986/87:7

mera prop. s. 220.

Förbud att anta nya medlemmar m.m.

15 § Om en försäkringsförening trätt i likvidation eller försatts i kon-

kurs får inte nya medlemmar antas eller förskott på framtida förmåner

lämnas. En medlem har vid sin avgång föreningen rätt att få ut del ur av tillgångarna endast om medlemmen avgått innan beslutet likviom

dation eller konkurs fattats föreningen eller meddelats rätten.

av av

Sedan beslutet likvidationen eller konkursen fattats förening-

om av en eller meddelats av rätten får inte de avgifter samt de försäkrings-

förmåner förfaller till betalning efter denna tidpunkt utkrävas eller

som

utges. Livräntebelopp som förfallit till betalning efter beslutet likvi-

om

dation får dock utbetalas, försäkringsfallet intrafat innan likvida-

om

256 F örfattningskommentar

tionsbeslutet och utbetalning kan ske utan borgenärernas, de övriga medlemmarnas eller förmånsberättigades rätt försämras.

Har beslutet om likvidation fattats på flera föreningsstämmor gäller

vad som sagts i första stycket andra meningen och andra stycket beslutet på den sista stämman.

Paragrafen motsvarar 54 § och 61 § första stycket UFL.

Skifte av försäkringsföreningens behållna tillgångar

16 § Vid skifte av försäkringsföreningens behållna tillgångar skall be-

stämmelserna i 11 kap. 13 § första stycket lagen 1987:667 ekoom nomiska föreningar tillämpas.

Paragrafen överensstämmer i sak med 55 § UFL och innebär att när den i kallelsen okända borgenärer bestämda anmälningstiden har gått ut och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorerna skifta föreningens behållna tillgångar. Om något skuldbelopp är tvistigt eller inte förfallet till betalning eller av annan orsak inte kan betalas, skall så mycket av föreningens medel som kan behövas för denna betalning behållas och återstoden skiftas. Enligt 2 kap. 2 § första stycket ll skall det i stadgarna anges hur man skall förfara med föreningens behållna tillgångar när den upplöses. Den aktuella bestämmelsen reglerar nu alltså själva skiftet av de behållna tillgångarna.

Återbäringsskyldighet

I 7 § Om tillgångarna fördelats eller överlämnats till någon som enligt stadgarna är berättigad att överta dem utan att betalning för skuld erlagts eller innehållits, är den som uppburit något till nackdel för en borgenär skyldig att återbetala vad han därigenom fått föreningen om inte kan fullgöra sina förpliktelser. Detsamma gäller om de innehållna medlen inte räcker tillför att betala skulderna. Livräntebelopp som betalas ut med tillämpning av 15 § andra stycket skall återbetalas, om utbetalningen är till nackdel för borgenär,

medlem eller annan förmånsberättigad.

För den brist som kan uppkomma när belopp skall återbetalas är

likvidatorerna ansvariga efter de grunder för skadeståndsskyldighet

som anges i 8 kap. 1 och 4 §§.

Paragrafen överensstämmer i sak med 57 § första stycket UFL.

Författningskommentar 257

Talan mot försäkringsforeningen samt förlorad rätt till skiftad egendom

18 § De föreningsmedlemmar vill klandra skiftet skall väcka talan

som

försäkringsföreningen senast tre månader efter det att slutredovis-

mot

ning lades fram på föreningsstämman.

1 fråga återbetalningsskyldighet och likvidators ansvarighet om om skall 1 7 § tillämpas.

medlem inom år efter det slutredovisning lades Om en inte fem att

på föreningsstämman har anmält sig för att lyfta vad han erhållit

fram

vid skiftet, har han förlorat sin rätt till detta. Om medlen är ringa iför-

hållande till de skiftade tillgångarna, kan rätten på anmälan av likvi-

och hörande Finansinspektionen förordna med-

datorerna efter av att len skall allmänna arvsfonden. I fall skall 21 § tillämpas. tillfalla annat

Första och andra styckena samt första meningen i tredje stycket överensstämmer i sak med 57 § andra och tredje styckena UFL och har utformats efter förebild 11 kap. 13 § andra stycket och tredje stycket av första meningen EFL. Andra och tredje meningarna i tredje stycket har utformats efter förebild tredje stycket andra och tredje meningarna i 11 kap. 13 § EFL av och innebär rätten under vissa förutsättningar kan förordna att medatt len skall tillfalla allmänna arvsfonden. Någon motsvarighet till 59 § UFL angående förenklat likvidationsförfarande föreslås inte. I stället skall föreningen försättas i konkurs för det fall att tillgångarna inte räcker till for att betala likvidationskostnaderna.

Likvidatorernas slutredovisning och revisionsberättelse m.m.

19 § Vid slutredovisningen likvidatorernas förvaltning skall beav stämmelserna i 11 kap. 14 § första stycket lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar tillämpas. det revisionsberättelsen har avlämnats till likvidatorerna

Efter att

skall dessa kalla röstberättigade till föreningsstämma för genast en granskning slutredovisningen. Slutredovisningen med bifogade reav dovisningshandlingar och revisionsberättelsen skall hållas tillgängliga och sändas till röstberättigade enligt bestämmelserna i 5 kap. 6 § samt läggas på Föreskrifterna i 5 kap. 6 § beslut på före-

fram stämman. om ningsstämma ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkstäl-

om lande direktören skall tillämpas på likvidatorerna.

9 17-1169

258 Författningskommentar

Paragrafen överensstämmer delvis med 53 § UFL. Hänvisningen i första stycket till EF L innebär att när likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det kan ske slutredovisavge en

ning for sin förvaltning genom en Förvaltningsberättelse som avser lik-

vidationen i dess helhet. Berättelsen skall även innehålla redogörelse en

för skiftet. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela

likvidationstiden. Berättelsen och redovisninghandlingarna skall avlämnas till revisorerna. Dessa skall inom månad därefter en avge en

revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen under lik-

vidationen. Regleringen i första stycket innebär att likvidationens gång från början till slutet skall redovisas. Även avvecklingsåtgärder särskild av

betydelse skall redovisas, t.ex. försäljning på gång någon

en av avsevärd del av föreningens tillgångar. Vidare skall andra förhållanden som varit av särskild betydelse för likvidationen, t.ex. orsaker till dröjsmål med avvecklingen och uppgörelser med borgenärer, redovisas

se

Mallmén, a.a. s. 421. När likvidatorerna fått revisionsberättelsen skall de enligt andra stycket första och andra meningarna genast kalla medlemmarna och garanter som är röstberättigade till föreningsstämma for granskning av slutredovisningen. Slutredovisningen och de övriga handlingar som anges i lagtexten skall hållas tillgängliga före stämman, läggas fram på denna och sändas till röstberättigad begär det. Detta följer som av 5 kap. 6 §jämfort med 7 kap. 8 § EFL. Av sista meningen i andra stycket framgår att stämman skall behandla frågan ansvarsfrihet för likvidatorerna efter föregående räom kenskapsårs slut. En minoritet minst tiondel samtliga röstbeom en av rättigade kan begära uppskov till fortsatt stämma med beslut i ärende om sådan ansvarsfrihet, se 5 kap 5 § jämfört med 7 kap 4 § andra stycket 3 EFL.

Upplösning av föreningen genom slutredovisning m.m.

20 § När likvidatorerna har lagt fam slutredovisningen, är försäk-

ringsföreningen upplöst. Detta förhållande skall genast anmälas för registrering. En tiondel av samtliga röstberättigade kan dock begära hos likvidatorerna att föreningsstämma inkallas för att behandla frågan huen ruvida talan skall väckas enligt 8 kap. 5 Om sådan stämma inte en sammankallas i föreskriven ordning, skall Finansinspektionen på anmälan av en styrelseledamot, verkställande direktören, revisor eller en

SOU 1998282 Författningskommentar 259

någon röstberättigad genast på föreningens bekostnad sammankalla stämman i den ordning som sägs i 5 kap. 6

Om likvidatorerna finner att försäkringsföreningen är på obestånd

och inte kan betala likvidationskostnaderna skall de ansöka att föom reningen försätts i konkurs.

Bestämmelserna i första stycket överensstämmer delvis med 53 § UFL och har utformats efter mönster 1 1 kap. 15 § EFL. Bestämmelserna i av andra och tredje styckena saknar motsvarighet i UFL. Av första stycket följer att Föreningen är upplöst när likvidatorerna föreningsstämma framlagt sin slutredovisning. Minoritets rätt att påkalla föreningsstämma rörande skadeståndstalan, trots att slutredovisning framlagts, regleras iandra stycket. Av hänvisningen till 5 kap. 6 § följer att om likvidatorerna inte sammankallar föreningsstämma skall Finansinspektionen kalla stämman föreningens bekostnad. Föreningens rätt att föra skadeståndstalan mot likvidatorerna regle- 9 §jämfört med 8 kap. 5 Samma regler gäller för en minoritets ras av rätt att föreningens vägnar föra sådan talan. Den talefrist som följer 8 kap. 5 §jämfört med 13 kap. 5 § tredje stycket EFL ett år från av det årsredovisning och revisionsberättelse lades fram på föreningsstämma skall tillämpas också på minoritetens talerätt. Fristen börjar löpa när slutredovisningen läggs fram. Med hänsyn till talerätten måste den eventuella föreningsstämman hållas inom sådan tid att tillräckligt rådrum återstår för att väcka talan. Föreningen anses inte upplöst om föreningsstämma, när slutredovisningen läggs fram, beslutar att väcka talan för föreningen mot likvidatorerna. Bestämmelserna i andra stycket är vidare tillämpliga då det gäller talan mot medlem. Situationen kan den att likvidatorerna fått en vara ansvarsfrihet vid den föreningsstämma där granskningen av slutredovisningen har skett att tiondel de röstberättigade därefter men en av finner att skadeståndstalan bör väckas mot någon medlem som har missbrukat sin ställning. Sådan minoritetstalan förutsätter bl.a. att frådess väckande behandlats vid föreningsstämma. gan om Av bestämmelserna i 8 kap. 5 §jämfört med 13 kap. 5 § fjärde stycket EFL följer att det finns möjlighet att väcka skadeståndstalan även det erforderliga stödet för en sådan åtgärd inte fanns när fråom ansvarsfrihet eller skadestånd behandlades på stämman. Talan gan om kan således ändå väckas om föreningsstämman vilseletts. Frågan om talan i ett sådant fall skall väckas behöver inte behandlas en ny

stämma se prop. 1986/87:7 s. 224.

Tredje stycket reglerar den situationen att likvidatorerna finner att föreningen är obestånd och att tillgångarna inte täcker likvidations-

260 F örfattningskommentar

kostnaderna. Likvidatorerna skall då ansöka att föreningen försätts i om konkurs. Som anförts i motiveringen till 18 § föreslås inte någon motsvarighet till de nuvarande reglerna förenklat likvidationsförfaranom de.

Fortsatt likvidation

21 § Vid behov av likvidationsåtgärd efter försäkringsföreningens

upplösning skall bestämmelserna i 11 kap. 16 § första- tredje mening-

arna lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar tillämpas.

Paragrafen motsvarar 59 § UFL.

Efter en förenings upplösning kan det visa sig att föreningen har tillgångar eller att talan väcks mot föreningen eller det

att av annan or-

sak uppkommer behov likvidationsåtgärd. Likvidationen skall i

av en sådant fall fortsätta och föreningen är då inte längre att anse som upplöst. Om likvidationen fortsätter skall detta genast anmälas likvidatoav rerna för registrering. Kallelse till första föreningsstämman efter återupptagandet skall utfärdas enligt stadgarna. Om likvidationen fortsätter anknyter den till den föregående där denna avslutades. Ny kallelse på okända borgenärer behöver inte utfärdas. Vidare inträder likvidatorerna i sina uppdrag utan särskild åtgärd. Även revisorerna återinträder utan särskild åtgärd i uppdraget.

Upphörande av likvidationen och återupptagande

av

försäkringsföreningens verksamhet

22 § Om försäkringsförening har trätt i likvidation på grund

en av föreningsstämmans beslut, kan stämman sedan revisorerna har avgett yttrande besluta att likvidationen skall upphöra och föreningens verksamhet återupptas. Ett sådant beslut får dock inte fattas, det

om finns

anledning till likvidation på grund denna lag eller stadgarna eller

av om utskiftning har ägt Beslut att återuppta verksamheten får rum. om

inte fattas om det inte finns full täckning för föreningens förpliktelser.

När beslut enligt första stycket fattas, skall styrelse samtidigt en väljas. F öreningsstämmans beslut likvidationens upphörande och val om av styrelse skall likvidatorerna genast anmäla för registrering. Beslutet får inte verkställas förrän registrering har skett. Om ett likvidationsbeslut i 2 eller 4 § har blivit upphävt som avses genom en dom eller ett beslut domstol har vunnit laga kraft, av som

F Örfattningskommentar 261

skall likvidatorerna genast anmäla detta för registrering samt kalla till föreningsstämma för val av styrelse. När likvidation har upphört enligt denna paragraf skall 19 § tilllämpas.

Paragrafen, som saknar motsvarighet i UFL, har förebild i l 1 kap. 17 § EFL och 14 kap. 18 § FRL. Motivet till att bestämmelsen införs är att det i vissa fall kan vara lämpligt att avbryta likvidation och återuppta verksamheten. De omen ständigheter låg till grund för föreningsstämmans beslut likvisom om dation kan ha ändrats. Det är då praktiskt att verksamheten får återupptas utan att en ny förening behöver bildas. I första stycket har därför fastslagits att föreningsstämman kan besluta att likvidationen skall upphöra och föreningens verksamhet återupptas. Dock krävs att revisorerna avgett yttrande. Beslut får dock inte fattas om likvidationen hunnit så långt att utskiftning skett. Inte heller det finns anledning till likviom dation grund av denna lag eller föreningens stadgar får ett sådant beslut fattas. I enlighet med vad som stadgas för ömsesidiga försäkringsbolag får föreningens verksamhet inte återupptas om det inte finns full täckning för föreningens förpliktelser. Revisorernas yttrande skall det enligt deras uppfattning avse om finns hinder som avses i andra meningen i första stycket mot att verksamheten återupptas och full täckning för föreningens förbindelser om finns. För beslut att föreningens verksamhet skall återupptas krävs om

enligt lagen endast enkel majoritet se Mallmén, a.a., s. 426. Av 5 kap.

7 § följer att villkor kvalificerad majoritet kan föreskrivas i stadgarom na. Den föreningsstämma beslutar att verksamheten skall återuppsom tas skall enligt andra stycket välja styrelse. Stämmans beslut att likvidationen skall upphöra och verksamheten återupptas samt valet av styrelse skall enligt tredje stycket genast anmälas för registrering av likvidatorerna. Beslutet får inte verkställas förrän registrering skett. Om domstol upphäver ett likvidationsbeslut enligt 2 eller 4 § en skall likvidatorerna sedan domen eller beslutet vunnit laga kraft enligt fjärde stycket genast anmäla detta för registrering. De skall också genast kalla till föreningsstämma för val styrelse. Detta gäller både det av fallet att ett stämmobeslut om likvidation efter klander upphävts genom dom och det fallet att rätten meddelat likvidationsbeslutet men detta upphävts genom beslut av högre instans.

Av femte stycket följer att när likvidation upphört enligt paragrafen

skall likvidatorerna avge slutredovisning enligt 19

262 Föifattningskommentar

Konkurs

23 § Om en försäkringsförening är försatt i konkurs och denna avslutas utan överskott, är föreningen upplöst när konkursen avslutas.

Om det finns överskott, skall föreningsstämman inom månad från

en det att konkursen avslutades besluta att föreningen skall träda i likvi-

dation. Om inte ett sådant beslut fattas gäller 4

Var föreningen i likvidation när den försattes i konkurs skall likvi-

dationenfortsättas enligt 21 konkursen avslutas med överskott.

om

Paragrafen, som delvis motsvarar 60 och 61 UFL, överensstämmer i huvudsak med 11 kap. 19 § EFL.

Enligt första stycket är försäkringsförening har försatts i

en som konkurs upplöst, konkursen avslutas utan överskott. om En konkurs har ansetts medföra ett sådant avbrott i föreningens verksamhet att det regelmässigt är lämpligast både för medlemmar och andra intressenter att föreningen upphör, även konkursen lämnar om

överskott se prop. 1986/87:7 229. I andra stycket föreskrivs därför

s. att föreningsstämma skall inom månad från konkursens avslutande en besluta att föreningen skall träda i likvidation. Föreningsstämmans beslut kan fattas med enkel majoritet, se l § fjärde stycket. Om inte beslut fattas inom den angivna tiden uppkommer grund för tvångslikvidation, se 4 § första stycket Tredje stycket innebär att likvidationen skall fortsättas enligt 21

om föreningen var i likvidation när den försattes i konkurs och konkur-

sen avslutades med överskott.

Registrering av beslut konkurs om m.m.

24 § Om försäkringsförening försätts i konkurs skall för

en rätten registrering underrätta Finansinspektionen beslutet, har om vem som

utsetts till konkursförvaltare och vilken tillsynsmyndighet

som utövar

tillsyn över förvaltningen.

Under konkursen företräds föreningen konkursgäldenär den som av styrelse och verkställande direktör eller de likvidatorer

som finns vid

konkursens början. Även under konkursen gäller dock bestämmelserna i denna lag om rätt att avgå, entledigande och nytillsättning. om om När en konkurs har avslutats skall rätten för registrering genast underrätta Finansinspektionen samt något överskott

ange om finns eller

inte. Rätten skall även för registrering underrätta Finansinspektionen när högre rätt har upphävt ett beslut försätta föreningen konkurs. att i

Författningskommentar 263

Paragrafen motsvarar delvis 60 § UFL och har förebild i 11 kap 20 § EFL, dock med den skillnaden att vad där sägs företagsrekonstrukom tion inte är tillämpligt på försäkringsföreningarna, se 1 kap 3 § lagen

1996:764 om företagsrekonstruktion.

Rätten skall enligt första stycket underrätta Finansinspektionen om försäkringsförening försätts i konkurs. Att föreningsorganen fortfaen rande existerar trots konkursen framgår andra stycket. Styrelsen och av verkställande direktören, eller likvidatorerna, företräder föreningen såkonkursgäldenär under konkursen, och föreningsstämman har besom fogenhet att entlediga och tillsätta styrelseledamöter eller likvidatorer. Vidare skall föreningsstämman, konkursen har avslutats med överom skott enligt 23 ha normal funktion och utse likvidatorer. När det gäller frågan vilka skall företräda föreningen under om som konkursen utgår lagen från att detta ankommer på de vid konkursens början utsedda styrelsen och verkställande direktören eller personerna, likvidatorerna, sådana då är utsedda. Styrelseledamöterna förutsätts om således stå kvar den tid för vilken de valts skulle ut innan även om konkursen avslutas. Men de har liksom verkställande direktören och likvidatorerna rätt att avgå. Lagens bestämmelser om entledigande och skyldighet att utse efterträdare till den som entledigas eller av annan

orsak avgår gäller också se prop. 1986/87:7 s. 230.

I tredje stycket föreskrivs att den domstol handlägger konkursom skall underrätta Finansinspektionen när en konkurs har avslutats. sen Domstolen skall därvid konkursen avslutats med överskott ange om eller inte. Domstolen skall även underrätta inspektionen om beslut om upphävande konkursbeslut som fattats av överrätt. av

Allmänt ombud

25 § När försäkringsförening är i konkurs kan Finansinspektionen

en förordna allmänt ombud. Det allmänna ombudet skall konett som kursförvaltare delta i konkursboets förvaltning tillsammans med den eller de förvaltare utses enligt konkurslagen 1 98 7:6 72. som Det allmänna ombudet kan beträffande medförvaltare göra en sådan framställning i 7 kap. 5 § konkurslagen. som avses Även beslut delning boets förvaltning har fattats, får det om om av allmänna ombudet delta i förvaltningen i dess helhet. Om arvode till det allmänna ombudet gäller bestämmelserna i konkurslagen arvode till konkursförvaltare. om

I denna paragraf, saknar motsvarighet i UFL, har med 14 kap. 21 §

som förebild, införts möjlighet för Finansinspektionen att förordna FRL som

264 Författningskommentar

ett allmänt ombud när försäkringsförening försatts i konkurs. Någon

en skyldighet att utse sådant ombud, vilket är fallet i fråga livforsäkom

ringsbolag enligt FRL, föreligger således inte.

Betalning till garanter i törsäkringsföreningar

26 § Vid enförsäkringsförenings likvidation eller konkurs får

en garant

inte erhålla betalning av föreningens tillgångar för fordran avseende

inbetalt garantikapital förrän föreningens Övriga skulder har blivit

fullt

betalda eller erforderliga medel avsatts till detta.

Paragrafen, som saknar motsvarighet i UFL, har utformats efter möns-

ter av 14 kap. 22 § FRL. Vid en försäkringsförenings upplösning har

garanterna således sämre rätt än föreningens övriga borgenärer.

Ombud för bevakning panträtt av

27 § Ett allmänt ombud skall till att medlemmarna i försäkringsse en förening kommer i åtnjutande den förmånsrätt följer med medav som lemskapet.

Paragrafen överensstämmer i sak med 14 kap. 24 § FRL.

Avtal om överlåtelse av försäkringsbestånd vid likvidation eller konkurs

28 § När en försäkringsförening har trätt i likvidation eller försatts i konkurs, skall beståndet livförsäkringar möjligt överlåtas till

av om en

eller flera andra försäkringsgivare antingen är

som

en svensk försäkringsförening, ett svenskt försäkringsbolag, eller en utländsk försäkringsgivare har koncession i Sverige eller

som som är auktoriserad i ett land inom EES.

Ett avtal om överlåtelse skall godkännas Finansinspektionen för av att bli giltigt.

I 56 § UFL stadgas vad skall gälla under likvidation vid överlåtelsom

se av försäkringsförenings rörelse försäkringsforening eller

annan

försäkringsbolag. Det har ansetts lämplig lösning för före-

vara en

Författningskommentar 265

ningsmedlemmarna att försäkringsföreningens verksamhet avvecklas rörelsen överlåts försäkringsförening eller försäkgenom att annan ringsbolag Wenner-Gabrielsson, Den lagen understödsföre-

se nya om

ningar, s. 136. l den föreslagna bestämmelsen har uttryckligen angetts att benu ståndet livförsäkringar möjligt skall överlåtas till annan försäkav om ringsgivare. Bestämmelsen, utformats i enlighet med de krav EGzs som försäkringsdirektiv uppställer, överensstämmer med vad som enligt 7 kap. ll § stadgas beträffande frivillig överlåtelse av försäkringsbetill den bestämmelsen. stånd, se författningskommentar

Genomförandet beståndsöverlåtelsen av

29 § Vid överlåtelse försäkringsbestånd enligt 28 § skall Finansin-

av spektionen iaktta vad föreskrivs i 14 kap. 26a 26b §§ försäksom -

ringsrörelselagen 1982: 713.

Bestämmelserna i denna paragraf saknar motsvarighet i UFL och innetill regler. bär en anpassning EG:s Av 14 kap. 26 § FRL följer att om Finansinspektionen anser att ett a avtal skall godkännas, skall inspektionen i Post- och Inrikes Tidningar och i övrigt på ett ändamålsenligt sätt kungöra avtalets innehåll. Kungörelsen skall innehålla föreläggande för medlemmarna att inom en bestämd tid, minst månad efter kungörelsens utfärdande, hos inen spektionen anmäla de har något invända mot avtalet. Även den om att inte är medlem, har förvärvat rätt på grund av en försäksom men som ring, skall få möjlighet att framföra invändningar. Vidare följer bestämmelsen att det i beståndet skall av om som överlåtas ingår åtaganden skall fullgöras utomlands, skall Finansom sinspektionen innan godkännande lämnas de behöriga myndigheterge i det land där åtagandena skall fullgöras tillfälle att yttra sig. Om na överlåtelsen försäkringsavtal tecknats genom en sekundäreavser som tablering i ett annat land, skall även de behöriga myndigheterna i det landet tillfälle att yttra sig. ges Slutligen i 14 kap. 26 § FRL att Finansinspektionen får pröanges a frågan godkännande avtalet när myndigheterna som avses va om av yttrat sig eller, de inte yttrat sig, tre månader från det att den ovan om utländska myndigheten mottog meddelandet avses i andra stycket. som 14 kap. 26 b § reglerar under vilka förutsättningar Finansinspektioskall godkänna ett avtal överlåtelse. Godkännande skall sålunda nen om lämnas om

266 F öifattningskommentar

den Övertagande försäkringsgivaren har den kapitalbas krävs som sedan överlåtelsen beaktats, varvid hänsyn tagits till sådan förmån som kan ha medgivits i enlighet med 23 a § första stycket lagen 1950:272 om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige, och behörig myndighet i det land där åtaganden skall fullgöras, samtycker till överlåtelsen eller inte har yttrat sig.

Saknar den Övertagande försäkringsgivaren koncession att driva försäkringsverksamhet i Sverige, skall kapitalbasen intygas behörig av myndighet. Med behörig myndighet för EES-försäkringsgivare, den avses, behöriga myndigheten i dess hemland och, för försäkringsgivare hemmahörande i ett land utanför EES, den behöriga myndigheten i ett EESland som övervakar försäkringsgivarens soliditet. Ett beslut godkännande ett avtal skall inspektionen genast om av registrera. När registrering sker, övergår ansvaret för det överlåtna försäkringsbestândet den Övertagande försäkringsgivaren. Är den Övertagande försäkringsgivaren ett försäkringsbolag eller försäkannan ringsgivare med koncession i Sverige, skall den Övertagande försäkringsgivaren underrätta försäkringstagarna och dem förvärvat rätt som på grund av en försäkring om överlåtelsen och de eventuella ändringar i villkoren som överlåtelsen medför. Finansinspektionen bestämmer på vilket sätt underrättelsen skall lämnas.

Utebliven beståndsöverlåtelse

30 § Om inte försäkringsbeståndet ifall i 28 § har överlåtits

som avses inom ett år från likvidations- eller konkursbeslutet, får tillgångarna säljas och medlen fördelas mellan medlemmarna. Över avvecklingen och fördelningen skall plan, upprättas en som skall godkännas av Finansinspektionen.

Hittills har i 56 § sjätte stycket UFL stadgats överlåtelse att om av förenings rörelse sker vid likvidation skall stadgamas bestämmelser om förfarandet med föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning tillämpas. Den nu föreslagna regleringen överensstämmer med 14 kap. 27 § FRL. Tillgångarna får sålunda säljas och medlen fördelas mellan medlemmarna, om inte försäkringsbeståndet överlåtits inom ett år från likvidations- eller konkursbeslutet.

F örfattningskommentar 267

7 överlåtelse

kap. Fusion, frivillig av försäkringsbestånd

och inlösen av aktier i dotteraktiebolag

Kapitlet innehåller med övrig associationslagstiftning som förebild bestämmelser om fusion mellan försäkringsföreningar. Bestämmelserna avser fusion mellan två försäkringsföreningar där en förening går upp i förening l-2 §§ och fusion att två eller flera försäken annan genom ringsföreningar förenas i en nybildad försäkringsförening 3 §. I 4 § finns för de båda formerna av fusion gemensamma regler om godkännande av fusionsavtal. I 5 § finns bestämmelser om handläggningen hos Finansinspektionen av fusionsärenden. Kapitlet innehåller också bestämmelser om den rätt som tillkommer pensionsfordran vid fusion 6 §, registrering av fusionsavtal 7 §, bestämmelser om underrättelse till medlemmar och förmånstagare i sam-

band med fusion 8 §, fusion mellan försäkringsförening och ett helägt

dotteraktiebolag 9 §, inlösen av aktier i ett dotterbolag 10 § och överlåtelse av försäkringsbestånd 11 §.

Fusion genom absorption

1 § Genom ett avtal fusion kan försäkringsförening den överlå-

om en

tande föreningen gå upp i en annan försäkringsförening den övertagande föreningen. En sådan fusion innebär att medlemmarna i den

överlåtande föreningen blir medlemmar i den Övertagande föreningen, att den överlåtande föreningen upplöses utan likvidation samt att dess försäkringsrörelse med tillgångar och skulder övertas av den övertagande föreningen. Avtalet skall för att bli giltigt godkännas föreav ningsstämman iden överlåtande föreningen. Fusion kan ske, trots att den överlåtande föreningen har trätt i lik-

vidation. 1 ett sådant fall skall likvidationen avslutas när godkännande av fusionen enligt 7 § har registrerats.

Genom paragrafen, saknar motsvarighet i UFL, införs bestämmelsom ser om fusion genom absorption för försäkringsföreningar. Innebörden av en sådan fusion, som är baserad på fusionsbestämmelsema i EFL, är att försäkringsförening träffar avtal fusion med försäken om en annan

ringsförening, varigenom den överlåtande föreningens försäkringsbe-

stånd samt övriga tillgångar och skulder utan likvidationsförfarande övergår till den Övertagande föreningen. Fusionsavtalet skall för att bli giltigt godkännas av föreningsstämman i den överlåtande försäkrings-

föreningen. För den Övertagande försäkringsföreningen är det tillräck-

ligt med ett styrelsebeslut.

268 F örfattningskommentar

En förutsättning för fusionen är att den Övertagande försäkringsföreningen har koncession i försäkringsklasser den överlåsamma som

tande försäkringsföreningen för att inte koncessionskraven skall kunna

kringgås. Den omständigheten överlåtande försäkringsförening att en har trätt i likvidation utgör inte hinder mot fusionsbeslut. Likvidatorerna fungerar då i stället för styrelsen. Ang. föreningsstämmans godkännande fusionsavtal, 4 § av se . I 5 kap. 6 § finns bestämmelser hur kallelse skall utformas till om

den föreningsstämma skall besluta hur fusionen skall

som om genomföras.

Handlingar som skall hållas tillgängliga för de röstberättigade

2 § Följande handlingar skall hållas tillgängliga för de röstberättigade i den överlåtande föreningen under minst vecka före den föreningsen

stämma vid vilken frågan om godkännande fusionsavtalet skall be-

av

handlas samt läggas fram på stämman."

förslag till föreningsstämmans beslut, fusionsavtalet, en redogörelse styrelsen i den överlåtande föreningen för de av om-

ständigheter kan vikt vid bedömningen förslagets

som vara av av lämplighet för föreningen, ett yttrande revisorerna över styrelsens redogörelse enligt av samt

avskrift av den Övertagande föreningens årsredovisning för det se-

naste räkenskapsåret, försedd med anteckning föreningsstämom

mans beslut rörande föreningens vinst eller förlust, samt avskrift

av revisionsberättelsen för samma räkenskapsår.

Skall den överlåtande föreningens årsredovisning inte behandlas på den stämma i första stycket eller har den Övertagande föresom anges ningens årsredovisning för det senaste räkenskapsåret inte behandlats på en stämma i den föreningen, skall i stället för de handlingar som

anges i första stycket 5 följande handlingar hållas tillgängliga och läg-

gas fram på den förstnämnda stämman i enlighet med vad som anges i

första stycket:

avskrift av föreningens senaste årsredovisning, försedd med anteck-

ning om föreningsstämmans beslut rörande föreningens vinst eller

förlust, samt avskrift revisionsberättelsen för det år årsredovis-

av ningen avser, en av föreningens styrelse undertecknad redogörelse för händelser

av väsentlig betydelse för föreningens ställning har inträffat

som

efter det att årsredovisningen har avgetts, samt

Föifattningskommentar 269

revisorerna avgivet yttrande över styrelsens redogörelse enett av ligt

Handlingar skall genast sändas till sådan röstberättigad som begär det

och uppger sin postadress.

Paragrafen, i huvudsak överensstämmer med 12 kap. 2 § EFL, som reglerar de röstberättigades rätt att ta del av fusionsmaterialet. Med röstberättigad föreningsmedlemmar och sådana garanter som enavses ligt stadgarna har rösträtt, 2 kap. 2 § första stycket 12. se

Fusion genom kombination

3 § Genom ett avtal fusion kan två eller flera försäkringsföreningar

om

de överlåtande föreningarna förenas att bilda en ny förening

genom

den Övertagande föreningen. En sådan fusion innebär att medlem-

i de överlåtande föreningarna blir medlemmar i den nya föremarna ningen, de överlåtande föreningarna upplöses utan likvidation samt att

att deras försäkringsrörelse jämte övriga tillgångar och skulder över-

den föreningen. Avtalet skall för att bli giltigt godkännas av tas av nya föreningsstämman i varje överlåtande förening. Bestämmelserna i 1 § andra stycket skall därvid tillämpas. De handlingar i 2 § första stycket 1-4 och andra stycket som anges 1-3 skall upprättas för varje överlåtande förening. De skall hållas tillgängliga för de röstberättigade i respektive överlåtande förening under minst vecka före den föreningsstämma vid vilken frågan om godkänen

nande fusionsavtalet skall behandlas. Handlingarna skall genast

av sändas till sådan röstberättigad begär det och uppger sin possom

tadress. Handlingarna skall läggas fram på stämmorna.

F usionsavtalet skall innehålla ett förslag till stadgar för den nya föreningen och hur styrelse och revisorer skall utses. Om de överange

låtande föreningarna godkänner fusionsavtalet, skall de samtidigt i en-

lighet med fusionsavtalets bestämmelser utse styrelse och revisorer i

föreningen. den nya

Paragrafen, saknar motsvarighet i UFL, innehåller bestämmelser

som s.k. kombinationsfusion, vilket innebär att fusionen sker så att de om

överlåtande försäkringsföreningama bildar en ny försäkringsförening.

Bestämmelserna har utformats med 12 kap. 3 § EFL förebild. som

270 Författningskommentar

F öreningsstämmans godkännande fusionsavtal av

4 § Ett beslut om godkännande fusionsavtalet är giltigt endast

av om det har biträtts nio tiondelar de röstberättigade eller har

av av fattats

på två på varandra följande föreningsstämmor och på den

senare stämman har biträtts minst två tredjedelar de röstande. I stadav av garna får föreskrivas villkor går längre. som

Paragrafen innehåller bestämmelser den röstövervikt krävs för om som

att ett giltigt beslut om fusion skall föreligga. Bestämmelserna har före-

bild i 12 kap. 4 § första stycket EFL. Någon motsvarighet till 12 kap. 4 § andra stycket EFL har inte tagits

upp i förslaget. Att medlem i princip när helst kan lämna före-

en som ningen följer av 3 kap. 3 § första stycket.

Registrering fusionsavtal av

5 § När fusionsavtalet har slutligt godkänts föreningsstämman skall

av

det anmälas för registrering hos Finansinspektionen. Vid fusion enligt

3§ skall även valet styrelse och revisorer anmälas för registrering. av

Om detta inte har skett inom fvra månader från stämmans beslut eller

om inspektionen lagakraftägande beslut har avskrivit sådan

genom en anmälan eller vägrat registrering avtalet, har fågan

av om fusion fal-

lit.

Hinder mot registrering möter, fusionen har förbjudits enligt

om

konkurrenslagen 1 993 :20 eller om prövning pågår enligt den lagen.

Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 12 kap. 5 § EFL.

Finansinspektionens tillstånd

6 § Senast två månader efter det att avtalet fusion har registrerats

om

skall såväl överlåtande Övertagande föreningar ansöka Finan-

som om

sinspektionens tillstånd att verkställa avtalet. Vid fusion enligt 3 § skall

föreningarna därjämte underställa inspektionen stadgarna för

den ny-

bildade föreningen för stadfästelse och koncession enligt 2 kap. 5

Ansökan skall avslås de fusionerande försäkringsföreningarnas

om ekonomiska förhållanden är sådana

att fusionen inte kan anses förenlig

med medlemmars eller andra fordringsägares intressen. Vid denna

prövning skall inspektionen tillse att dessa borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, ett sådant skydd behövs med hänsyn till de om

F örfattningskommentar 271

fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden och borgenärer-

inte redan har sådan säkerhet. na en

Finansinspektionen kan förelägga försäkringsföreningarna att

komma in med den utredning är nödvändig för att inspektionen som

skall kunna fastställa att hinder mot fusion inte föreligger.

Första stycket, motsvarar 12 kap. 6 § första stycket EFL, innehålsom ler bestämmelser att Finansinspektionens tillstånd måste utverkas om för fusionsavtalet skall få verkställas. Inspektionen skall ge tillstånd att inte hinder föreligger enligt andra stycket som i sak överensstämom med kap. 13 § fjärde stycket FRL. Det ankommer inspekmer 15 a tionen att bevaka samtliga borgenärers intressen, dvs. medlemmarnas och andra fordringsägares intressen. För att kunna fullgöra denna uppgift har inspektionen enligt tredje stycket möjlighet att för bedömningen inhämta erforderliga uppgifter. De föreningar att träffa avtal fusion bör lämpligen i som avser om tidigt stadium förhandlingar ta kontakt med Finansinspektionen ett av för få inspektionen synpunkter på vad krävs för att en fusion att som skall kunna genomföras.

Ansvar för pensionsutfástelse vid fusion

7 § Om pensionsstiftelse eller personalstiftelse hör till den över-

en en

låtande föreningen, gäller stiftelsens överförande till den överta-

om gande föreningen bestämmelserna i lagen 1967:531 om tryggande av

pensionsutfästelse.

Paragrafen saknar motsvarighet i UFL. Av 23 § andra stycket lagen om

tryggande pensionsutfastelse tryggandelagen följer att de föreslag-

av bestämmelserna tillvaratagande fordringsägares rätt enligt 6 § na om av

gäller vid överflyttning for penisonsutfastelse till Övertagande

av ansvar försäkringsförening. I denna paragraf fastslås att tryggandelagens reg-

ler i övrigt överföring ansvaret för pensionsutfästelse är tillämp-

om av liga i samband med fusion enligt detta kapitel.

Registrering tillstånd till verkställighet m.m. av

8 § Sedan tillstånd att verkställa fusionsavtalet lämnats, skall Finansin-

spektionen genast registrera beslutet. När registrering har skett, anses

Överlåtande förening upplöst. Överlåtande

fusionen genomförd och

förenings medlemmar blir då medlemmar i den Övertagande förening- Samtidigt övergår Överlåtande förenings tillgångar och skulder med en.

272 F ötfattningskommentar SOU l998z82

undantag för skadeståndsanspråk enligt 8 kap. 1 4 §§ till den överta-

gande föreningen.

Finansinspektionen skall förklara att frågan fusion har fallit,

om om någon ansökan enligt 6 § inte har gjorts inom föreskriven tid eller om en sådan ansökan har avslagits. Även förening upplöst enligt första stycket, kan om en anses en tiondel av samtliga röstberättigade hos styrelsen begära att det hålls föreningsstämma för behandling fråga talan enligt 8 kap. 5 Om av om stämman beslutar att väcka talan, skall den samtidigt förordna att föreningen skall träda i likvidation. Beträffande genomförandet likviav dationen tillämpas 6 kap. Likvidatorerna behöver dock inte söka kallelse på okända borgenärer.

Paragrafen, innehåller bestämmelser fusionsförfarandets som om avslutande, motsvarar 64 § UFL. Finansinspektionen skall enligt första stycket självmant registrera sitt beslut tillstånd att verkställa ett fuom sionsavtal. Fusionen skall genomförd och överlåtande försäkringsföreanses ning upplöst när tillståndsbeslutet registrerats. Som ytterligare förutsättning för att fusionen skall fullbordad förutsätts att erforderliga anses stadgeändringar eller, vid fusion enligt 3 den nybildade försäkringsföreningens stadgar registrerats.

Många försäkringsföreningar förvaltar donationsfonder, till vilka

har knutits särskilda gåvoföreskrifter. Liksom vid likvidation kan i

samband med fusion erfordras tillstånd kammarkollegiet för att

av genom permutation ändra i dessa föreskrifter. Regleringen i andra stycket de fall då inspektionen skall förklara av att frågan fusion är förfallen har förebild i 12 kap. 7 § tredje stycket om EFL. Bestämmelserna skadeståndstalan efter fusions genomföranom en de i tredje stycket har utformats efter mönster 12 kap. 7 § fjärde av stycket EFL.

Fusion mellan försäkringsförening och ett helägt

en

dotteraktiebolag

9 § Om en försäkringsförening äger samtliga aktier i ett dotteraktiebo-

lag, kan föreningens och bolagets styrelser träffa ett fiisionsavtal

som

innebär att bolaget skall gå i föreningen. Styrelserna skall anmäla

upp avtalet för registrering hos Finansinspektionen. Därvid gäller 5-7 §§ i

tillämpliga delar. Dotteraktiebolaget är upplöst när Finansinspektionens beslut

om godkännande enligt 5 § har registrerats.

F örfattningskommentar 273

Paragrafen saknar motsvarighet i UFL innehåller regler om fusion som mellan försäkringsförening och ett helägt dotteraktiebolag som delen vis ansluter till motsvarande förfarande i EFL. Styrelserna i försäkringsföreningen och dotteraktiebolaget träffar enligt första stycket fusionsavtalet. Fusionsavtalet skall styrelserna i försäkringsföreningen av och dotterbolaget anmälas för registrering hos Finansinspektionen. Dotterbolaget upplöses enligt andra stycket i och med registrering-

en.

Inlösen av aktier i ett dotteraktiebolag

10 § Bestämmelserna inlösen aktier i ett dotteraktiebolag i 15 om av kap. 8-12 §§ försäkringsrörelselagen 1982:713 skall tillämpas på försäkringsföreningar.

Av paragrafen följer att vid inlösen aktier i dotteraktiebolag skall av förfarande tillämpas som beträffande försäkringsbolagen. Besamma stämmelserna innebär i huvudsak följande. Om försäkringsförening själv eller tillsammans med ett dotterföen retag äger än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar av mer röstetalet för samtliga aktier i ett dotterföretag, har försäkringsföreningen de övriga aktieägarna i det sistnämnda företaget lösa rätt att av de återstående aktierna. Den som har aktier som kan lösas har också rätt att få dessa inlösta försäkringsföreningen. av En tvist huruvida rätt eller skyldighet till inlösen föreligger eller om

om lösenbeloppet skall prövas av tre skiljemän. Part som är missnöjd

med skiljedomen har rätt att väcka talan vid domstol inom sextio dagar från det han fick del skiljedomen. Aktieägarna är under vissa förutav sättningar skyldiga att till försäkringsföreningen överlämna sina aktiebrev eller, när fråga är aktier i avstämningsbolag, låta försäkringsom föreningen registreras ägare till aktierna. Detta gäller endast om som föreningen ställer säkerhet för det kommande beloppet med ränta. Om ett fastställt lösenbelopp har erbjudits aktieägare utan att dessa har överlämnat sina aktiebrev eller låtit försäkringsföreningen registreägare skall föreningen sätta ned lösenbeloppet enligt bestämras som melsema om nedsättning av pengar hos myndighet. När säkerhet ställts eller när nedsättning skett är försäkringsföreningen ägare till aktierna.

274 Författningskommentar

Överlåtelse försäkringsbestånd av

11 § En försäkringsförening den överlåtande föreningen får med Finansinspektionens tillstånd helt eller delvis överlåta sitt forsäkringsbestånd till en annan försäkringsgivare den Övertagande försäkringsgi-

varen. Överlåtelse får ske till

en svensk forsäkringsförening, ett svenskt försäkringsbolag, eller en utländsk försäkringsgivare har koncession i Sverige eller

som som är auktoriserad i ett land inom EES.

Vid överlåtelse forsäkringsbestånd skall bestämmelserna i 15 kap. 1

av

§ andra fjärde styckena och 2 7 §§ forsäkringsrörelselagen

- - 1982:713 tillämpas. Vid tillämpningen bestämmelserna skall iaktav

tas, att vad där sägs bolagsstämman i stället skall förenings-

om avse stämman.

l paragrafen, motsvarar 63 § UFL, ingår bestämmelser överlåsom om telse försäkringsbestånd utgör ett komplement till fusion främst av som

genom att endast en del av en försäkringsförenings bestånd försäk-

av ringar behöver överlåtas beståndsöverlåtelse. I artiklarna 12 och genom

53 i tredje skadeförsäkringsdirektivet samt artiklarna 11 och 49 i tredje livförsäkringsdirektivet finns regler i vilka situationer medlemslän-

om derna skall tillåta överlåtelse försäkringsbestånd från försäkav en ringsgivare till en annan försäkringsgivare och förfarandet vid denom na överlåtelse. Artikel 12 i tredje skadeförsäkringsdirektivet och artikel 11 i tredje

livförsäkringsdirektivet gäller överlåtelse bestånd när överlåtaren är

av en försäkringsgivare vars hemland är ett medlemsland. Artiklarna gäller också situationer i vilka såväl den överlåtande för-

säkringsgivaren den mottagande försäkringsgivaren är svensk

som en

försäkringsgivare, om det försäkringsbestånd som skall överlåtas inne-

håller försäkringsavtal ingåtts med stöd etableringsrätten eller som av friheten att tillhandahålla tjänster.

Artikel 53 i tredje skadeförsäkringsdirektivet och artikel 49 i tredje livförsäkringsdirektivet gäller överlåtelse bestånd när överlåtaren är

av

en försäkringsgivare vars hemland är ett land utanför Europeiska eko-

nomiska samarbetsområdet EES har representation inom men som en EES. I denna paragraf föreslås anpassning de gällande överlåtelen av nu

sereglerna i UFL till dessa artiklar i tredje generationens försäkringsdi-

rektiv. Reglerna bygger vad föreskrivs överlåtelse försom om av säkringsbestånd i 15 kap FRL har anpassats till EG:s regler. som

Författningskommentar 275

Första stycket, delvis överensstämmer med 15 kap. l § första som stycket FRL, innebär nyhet i förhållande till gällande reglering geen att försäkringsförening kan med Finansinspektionens samtycke nom en överlåta sitt försäkringsbestånd inte bara till svenska Försäkringsgivare försäkringsföreningar och försäkringsbolag utan även till utländska Försäkringsgivare har koncession i Sverige eller är auktorisesom som rade i ett land inom EES. En förutsättning för ett internationellt överlåtande försäkringsbestånd är att den överlåtande föreningen uppfyller av de krav ställs i EG:s försäkringsdirektiv. En försäkringsförening som beviljats dispens från bestämmelse i denna lag, som är tvingansom en de enligt EG:s försäkringsdirektiv, kan exempelvis inte medges att helt eller delvis överlåta sitt försäkringsbestånd till utländsk försäkringsen givare är auktoriserad i ett land inom EES. som Hänvisningen i andra stycket till FRL innebär i huvudsak att följande förfarande skall iakttas vid överlåtelse av försäkringsbestånd. Ett avtal överlåtelse skall för att bli giltigt godkännas av föreom ningsstämman i den överlåtande försäkringsföreningen. Överlåtelse av försäkringsbeståndet kan ske utan hinder att den överlåtande föreav ningen har trätt i likvidation. Följande handlingar skall hållas tillgängliga för de röstberättigade under minst vecka före den föreningsstämma vid vilken frågan om en godkännande överlåtelseavtalet skall behandlas samt läggas fram av stämman, nämligen ett förslag till föreningsstämmans beslut, avtalet om överlåtelse, redogörelse stadgarna för de omständigheter som kan vara av - en av vikt vid bedömningen förslagets lämplighet för försäkringsföreav ningen och medlemmarna jämte yttrande av revisorerna över redogörelsen.

Handlingarna skall genast sändas till de röstberättigade begär det som och uppger sin postadress. När överlåtelseavtalet godkänts föreningsstämman, skall föreav ningsstämmans beslut anmälas av försäkringsföreningen för registrering. Om detta inte har skett inom fyra månader från beslutet eller om Finansinspektionen lagakraftägande beslut har avskrivit en sågenom dan anmälan eller vägrat registrering av beslutet, har frågan om överlåtelse försäkringsbestånd fallit. Har mot föreningsstämmans beav en slut förd klandertalan ogillats skall tiden dock räknas från det domen laga kraft. vann Ansökan tillstånd till överlåtelsen skall göras av såväl den överom låtande försäkringsföreningen den Övertagande försäkringsgivaren som

senast fyra månader efter det att föreningsstämmobeslutet i den över-

276 F örfattningskommentar SOU 998282 l

låtande försäkringsföreningen godkännande överlåtelseavtalet

om av registrerats. Om ansökan inte har gjorts inom föreskriven tid eller om ansökan har avslagits, skall Finansinspektionen förklara frågan att om överlåtelse har fallit. Tillstånd att verkställa överlåtelseavtalet skall ges om

försäkringsmedlemmamas rätt inte försämras, den Övertagande försäkringsgivaren har den kapitalbas, krävs

som sedan överlåtelsen beaktats, varvid hänsyn tagits till sådan förmån som kan ha medgivits i enlighet med 23a § första stycket lagen

1950:272 om rätt för utländska försäkringsföretag driva försäk-

att ringsrörelse i Sverige, och

behörig myndighet i det land där risker är belägna eller där åtaganden skall fullgöras samtycker till överlåtelsen eller inte har yttrat sig.

Saknar den Övertagande försäkringsgivaren koncession att driva försäk-

ringsverksamhet i Sverige, skall kapitalbasen intygas behörig av myn-

dighet. Med behörig myndighet för EES-försäkringsgivare, den

avses,

behöriga myndigheten i dess hemland och, för försäkringsgivare hem-

mahörande i ett land utanför EES, den behöriga myndigheten i det

EES-land övervakar försäkringsgivarens soliditet.

som

Finansinspektionen kan förelägga försäkringsgivarna att komma in

med den ytterligare utredning är nödvändig för att inspektionen som

skall kunna fastställa att föreningsmedlemmarnas rätt inte försämras. Skall ansökningen inte genast avslås skall Finansinspektionen i

Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar Finansom sinspektionen finner lämpliga kungöra ansökningens innehåll med upp-

gift om att ett avtal överlåtelse försäkringsbestånd har träffats

om av och var avtalet och utredning hålls tillgängliga. Kungörelsen annan skall vidare innehålla föreläggande för de föreningsmedlemmar, vilkas

försäkringar är avsedda att överlåtas, att på bestämd tid minst må-

- en nad efter kungörelsens utfärdande hos Finansinspektionen anmäla - om de har något att erinra mot ansökningen. Omfattar avtalet livränta, som utgår till personer inte är medlemmar i den överlåtande försäksom

ringsföreningen, skall även dessa möjlighet anmäla

personer ges att om de har något att erinra mot ansökningen.

Finansinspektionen skall innan tillstånd lämnas den behöriga ge myndigheten i det land där risker är belägna eller där åtaganden skall

fullgöras tillfälle att yttra sig. Om överlåtelsen försäkringsavtal

avser

som tecknats genom en sekundäretablering i ett annat land, skall även den behöriga myndigheten i det landet tillfälle sig.

ges att yttra

Finansinspektionen får pröva ansökan tillstånd att verkställa

om

överlåtelseavtalet när de behöriga myndigheterna utomlands sig

yttrat eller, de inte yttrat sig, tre månader från det den utländska om att myn-

Författningskommentar 277

digheten mottog meddelandet från Finansinspektionen om den tilltänkta beståndsöverlåtelsen. Sedan tillstånd att verkställa avtalet lämnats, skall Finansinspektiogenast registrera beslutet. När registrering skett övergår ansvaret nen för det överlåtna försäkringsbeståndet den Övertagande försäkringsgivaren. Sker överlåtelsen till Försäkringsgivare med koncession i Sverige en skall, sedan överlåtelsen verkställts, den Övertagande försäkringsgivalämna underrättelse överlåtelsen till varje föreningsmedlem ren en om eller livräntetagare berörs av den. Finansinspektionen bestämmer som vilket sätt underrättelsen skall lämnas. Försätts den överlåtande försäkringsföreningen i konkurs sedan tillstånd till överlåtelsen har givits, skall, vid tillämpning av vad som föreskrivs i konkurslagen 1987:672 rätt till talan återgång av avtal, om om ett avtal överlåtelse försäkringsbestånd anses ingånget den dag om om tillstånd att verkstället avtalet gavs.

8 kap. Skadeståndsskyldighet m.m.

I detta kapitel har sammanställts särskilda skadeståndsbestämmelser

rörande försäkringsföreningar. De föreslagna ersättningsbestämmelser-

omfattar i stort sett ansvarsprinciper FRL och EFL. I na samma som kapitlet ingår bestämmelser materiellrättslig skadeståndsskyldighet om 1-3 §§, jämkning skadeståndsskyldighet, solidariskt ansvar om av och 4 §, skadeståndstalan 5 § samt preskription av talerätt regress 6 §-

Skadeståndsansvar för styrelseledamot m.fl.

1 § Styrelseledamot, verkställande direktören och aktuarien är skyldiga att ersätta skada han i sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamsom

het har förorsakar försäkringsföreningen. Detsamma gäller när skadan

tillfogas föreningsmedlem eller någon överträdelse av en annan genom

denna lag, lagen 1995:1560 om årsredovisning i försäkringsföretag,

stadgarna eller grunderna.

Paragrafen, har motsvarighet i 76 § UFL, innehåller bestämmelser som förvaltningsorganens skadeståndsskyldighet å sidan mot försäkom ena ringsföreningen samt å andra sidan mot foreningsmedlemmar och tredje dvs. närmast föreningens fordringsägare. Bestämmelserna man, överensstämmer delvis till sitt innehåll med 13 kap. 1 § EFL och 16 kap. 1 § FRL.

278 Författningskommentar

En förutsättning för att skadeståndsskyldighet skall uppkomma är att en i paragrafens första mening nämnd förorsakar skada i sitt person uppdrag. Gränserna för uppdraget bestäms på basis lag, stadgarna av samt föreningsstämmans beslut. Personerna i ledningen är skyldiga att

ersätta försäkringsföreningen all skada som de åsamkar föreningen

uppsåtligen eller av oaktsamhet. Ersättningsansvaret i förhållande till föreningsmedlemmar och tredje man är enligt andra meningen snävare än i förhållande till för-

säkringsföreningen så tillvida att ersättningsskyldigheten uppkommer

uteslutande till följd av överträdelse denna lag, lagen årsredovisav om

ning i försäkringsföretag, stadgarna eller grunderna.

skadeståndsansvar för revisor och revisionsbolag

2 § En revisor är ersättningsskyldig enligt de grunder i 1

som anges Han ansvarar även för skada uppsåtligen eller oaktsamhet som av orsakas av hans medhjälpare.

Om ett revisionsbolag är revisor, åligger ersättningsskyldigheten detta bolag och den som är huvudansvarig för revisionen.

I paragrafen, som har motsvarighet i 76 § UFL, stadgas revisors om ersättningsansvar. Stadgandet överensstämmer med 16 kap. 2 § FRL och i huvudsak med 13 kap. 2 § EFL.

Revisors skadeståndsskyldighet är enligt denna paragraf i princip li-

ka omfattande de i 1 § första meningen nämnda Om som personemas.

en revisor anlitar medhjälpare han också för skada denne

svarar som

förorsakat. Om ett revisionsbolag är revisor i försäkringsföreningen är den som är huvudansvarig för bolagets revision ersättningsskyldig i

samma utsträckning som en enskild revisor. Därutöver reviansvarar

sionsbolaget solidariskt för uppkommen skada.

Medlems och röstberättigads skadeståndsansvar annan

3 § En föreningsmedlem eller röstberättigad inte är medlem är

en som

skyldig att ersätta den skada han att medverka till överträ-

som genom

delse av denna lag, lagen 1995:1560 årsredovisning i försäk-

om

ringsföretag, stadgarna eller grunderna uppsåtligen eller oakt-

av grov

samhet tillfogarförsäkringsföreningen, medlem eller någon

en annan.

Enligt paragrafen, har motsvarighet i 76 § UF L och i huvudsom som sak överensstämmer med 13 kap. 3 § EFL och 16 kap. 3 § första styck-

et FRL, är föreningsmedlemmar eller andra röstberättigade, dvs.

ga-

ranter med rösträtt i föreningen, skadeståndsskyldiga gentemot före-

SOU 1998: 82 F örfattningskommentar 279

ningen, andra medlemmar i föreningen eller tredje man, om de förfar i strid med denna lag, lagen årsredovisning i försäkringsföretag, om stadgarna eller de för föreningen antagna grunderna. En medlems eller garants är emellertid såtillvida lindrigare än förvaltningsorgaansvar nens ansvar att det förutsätter att medlemmen eller garanten handlat antingen uppsåtligen eller av grovt vållande. Sådant handlande från medlems eller garants sida som leder till ersättningsskyldighet kan äga antingen vid föreningsstämma eller i annat sammanhang. rum

Jämkning, solidariskt ansvar och regress

4 § Om någon är ersättningsskyldig enligt 1-3 §§, kan skadeståndet

jämkas efter vad är skäligt med hänsyn till handlingens beskajfen-

som het, skadans storlek och omständigheterna i övrigt.

Skall flera ersätta skada, de solidariskt för skade-

samma svarar ståndet i den mån inte skadeståndsskyldigheten har jämkats för någon dem enligt första stycket. Vad någon har utgett i skadestånd får kräav

tillbaka från de andra efter vad är skäligt med hänsyn till om-

vas som ständigheterna.

Paragrafen har delvis motsvarighet i 76 § UFL. Motsvarande principer jämkning skadeståndsskyldighet, om fördelning av skadeståndsom av ansvaret mellan flera skadeståndsskyldiga och regress återfinns i 13 kap. 4 § EFL och 16 kap. 4 § FRL.

Skadeståndstalan

5 § Beslut om väckande av talan om skadestånd till försäkringsföre-

ningen med stöd 1-3 §§ fattas av föreningsstämman. Därvid skall

av bestämmelserna i 13 kap. 5 § lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar iakttas.

I denna paragraf, har viss motsvarighet i 76 § UF föreskrivs hur som det i 1-3 stadgade skadeståndsansvaret förverkligas för föreningens del. I paragrafen stadgas vidare om vilka verkningar ett beslut om ansvarsfrihet har. Lagförslaget innehåller inga bestämmelser hur skadeståndsom

ansvaret skall förverkligas i det fall att skada tillfogats föreningsmed-

lem eller tredje I dessa fall får i första hand försöka avtala man. man skadestånd. Om överenskommelse inte nås kan den skadelidande om väcka talan, om parterna inte kommit överens om att frågan skall handläggas genom skiljemannaförfarande.

280 F örfattningskommentar

Enligt denna paragraf ankommer det på föreningsstämman beatt sluta om talan skadestånd till föreningen skall väckas. Skadeom ståndstalan kan således inte väckas utan att frågan dessförinnan behandlats vid föreningsstämman. Emellertid har styrelsen alltid rätt att väcka talan grund brott. Detta följer hänvisningen till EFL. av av Vidare innebär hänvisningen till EFL att följande i huvudsak gäller vid väckande skadeståndstalan. Enligt huvudregeln beslutar föreav ningsstämman vanligt majoritetsbeslut skadeståndstalan. För genom om att skydda minoriteten mot eventuellt maktmissbruk från majoritetens sida, har dock även minoriteten fått möjlighet att väcka talan. Talerätt tillkommer en minoritet bestående minst tiondel samtliga av en av röstberättigade har biträtt ett förslag väcka skadeståndstalan som om att eller, såvitt gäller styrelseledamot eller verkställande direktören, har en röstat mot ett förslag om att bevilja ansvarsfrihet. Minoritetskravet enligt UFL är en fjärdedel av samtliga röstberättigade. En uppgörelse om

skadeståndsskyldigheten kan träffas endast föreningsstämman och

av

bara under förutsättning att inte tiondel samtliga röstberättigade

en av röstar mot förslaget till uppgörelse. Om föreningsmedlem för skadeen ståndstalan för föreningens räkning, kan någon uppgörelse inte träffas utan hans samtycke. Talan om skadestånd till föreningen får föras röstberättigade av som utgör minst en tiondel samtliga röstberättigade. Om röstberättigad av en sedan talan väckts avstår från talan, kan de övriga alltid fullfölja denna. Den som har väckt talan för rättegångskostnaderna. Om rättesvarar

gången resulterar i att föreningen vinner ekonomiskt har den fört

som talan dock rätt att dessa medel få ersättning för sina kostnader. av Skadeståndstalan mot styrelseledamöter och verkställande direktören skall väckas inom ett år från det att årsredovisningen och revisionsberättelsen för räkenskapsåret lades fram på föreningsstämman.

Att föreningsstämman beviljar ansvarsfrihet och beslutar att inte

väcka skadeståndstalan innebär enligt huvudregeln Skadeståndstalan att inte kan väckas senare. Så är emellertid inte fallet föreningsstämom man i väsentliga hänseenden fått felaktiga eller bristfälliga uppgifter i

ärendet. I sådana fall kan föreningsstämman besluta att väcka

senare skadeståndstalan.

Preskriptionstider

6 § Sådan talan för försäkringsföreningens räkning enligt

1-3 §§ som inte grundas på brott kan inte väckas mot styrelseledamot, verkställande direktören eller aktuarien sedan tre

år har förflutit från utgången det räkenskapsår då det beslut eller

av

den åtgärd, som ligger till grund för talan fattades eller vidtogs,

Författningskommentar 281

revisor sedan tre år har förflutit från det att revisionsberättelsen

lades fam på föreningsstämman eller yttrande som avses i denna

lag avgavs, föreningsmedlem eller röstberättigad, som inte är föreningsmedlem, sedan två år har förflutit från det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för talan.

F örsätts föreningen i konkurs på ansökan gjorts innan den tid en som

anges i första stycket har gått ut, kan konkursboet föra talan enligt

som

1-3 §§ trots att frihet från skadeståndsansvar har inträtt enligt 5 Ef-

ter utgången den nämnda tiden kan en sådan talan dock inte väckas av senare än sex månader från edgångssammanträdet.

Paragrafen motsvarar delvis 36 § UFL. Första stycket överensstämmer i huvudsak med 13 kap. 6 § EFL och innehåller bestämmelser om särskilda preskriptionstider för skadeståndstalan på försäkringsföreningens vägnar. Dessa preskriptionstider,

är kortare än den allmänna preskriptionstiden på 10 år, gäller inte

som skadestândstalan som baserar sig på brott. I sådana fall preskriberas talerätten tidigast samtidigt som åtalsrätten. En forsäkringsförenings konkursbo har enligt andra stycket samma möjligheter som annars föreningen haft att väcka skadestândstalan enligt 1-3 §§. Skadeståndstalan kan dessutom väckas av konkursboet, trots att frihet från skadeståndsansvar inträtt enligt 5 § under förutsättning att ansökan om konkurs gjorts före utgången av preskriptionstiden i första stycket. Skulle dessa ha löpt ut då talan väcks krävs dessutom att talan har väckts månader från edgångssammanträdet. senast sex

9 kap. Firma

I detta kapitel ingår bestämmelser försäkringsförenings firma. Bl.a. om anges de villkor som vid sidan av de grundläggande reglerna i firmalagen 1974:156 skall gälla för rätten till registrering av försäkringsföreningens firma Nytt i jämförelse med gällande lagstiftning m.m. är att en förening som avses i denna lag alltid skall använda uttrycket

försäkringsförening i sin firma l § och att möjlighet finns för för-

säkringsförening att anta bifirma 2 §. I övrigt innehåller kapitlet bestämmelser om ñrmateckning 3 §.

282 Författningskommentar

Försäkringsföreningens firma

1 § En försäkringsförenings firma skall innehålla ordet försäkrings-

förening". Firma skall registreras i försäkringsföreningsregistret. Den

skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor är införda

som

i försäkringsföreningsregistret. I övrigt finns bestämmelser om regist-

reringen i firmalagen 1 9 741x156.

Om försäkringsföreningens firma skall registreras på två eller flera

språk, skall varje lydelse i stadgarna. anges

Första stycket motsvarar huvudsakligen 12 § UFL. En nyhet i förhållande till gällande lag är att en förening inte skall kunna välja mellan uttrycken understödsförening och försäkringsförening utan alltid använda uttrycket försäkringsförening i sin firma. Av promulgationsbestämmelserna framgår att föreningar har etablerats enligt UFL som kan få behålla sitt inregistrerade firmanamn. Motivet till det föreslagna begreppet försäkringsförening har redovisats i avsnitt Andra stycket överensstämmer i sak med 14 kap. l § andra stycket EFL.

Biñrma

2 § Försäkringsföreningens styrelse kan anta bifirma. Vad som sägs

om firma i 1 § första stycket gäller även bifirma. Uttrycket försäk-

ringsförening eller förkortning därav får dock inte tas in i en bifirma.

Efter mönster av vad som gäller enligt 14 kap. l § tredje stycket EFL föreslås i denna paragraf att en försäkringsförening skall kunna anta bifirma som särskild benämning för en del av verksamheten. Bifirma antas av försäkringsföreningens styrelse. En bifirma får inte verka vilseledande och ge intryck av att biñrman är firma för en självständig förening. Av denna anledning får en bifirma inte innehålla uttrycket försäkringsförening eller förkortning därav.

Firmateckning

3 § Vid firmateckning skall bestämmelserna i 14 kap. 2 § lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar tillämpas.

Hänvisningen i paragrafen, som har motsvarighet i 27 § UFL, till EFL innebär att skriftliga handlingar som utfärdas för en försäkringsförening bör undertecknas med föreningens firma. Har styrelsen eller nå-

Författningskommentar 283

gon annan ställföreträdare för föreningen utfärdat handling utan firen mateckning och framgår det inte handlingens innehåll att den har av utfärdats på föreningens vägnar, de har undertecknat handsvarar som lingen solidariskt för förpliktelsen enligt handlingen. Detta gäller dock inte, om det framgick av omständigheterna vid handlingens tillkomst att handlingen utfärdades för föreningen, samt medkontrahenten har fått ett av föreningen behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det att antingen en begäran om sådant godkännande har framställts eller personlig ansvarighet har gjorts gällande mot undertecknarna.

10 kap. Tillsyn

Finansinspektionen skall även i fortsättningen ha tillsynsansvaret för

forsäkringsföreningar. Ett väsentligt inslag i tillsynsuppgiften är att kontrollera att försäkringsforeningarna uppfyller de solvenskrav som

ställs dem enligt 4 kap. Ett annat betydelsefullt led i tillsynen är att verka för sund utveckling den forsäkringsverksamhet foren av som en

säkringsförening bedriver l §.

Finansinspektionen skall kontinuerligt övervaka försäkringsföreningarnas verksamhet utgående från de uppgifter om verksamheten som styrelsen, verkställande direktören och andra befattningshavare i ansvarig ställning i en försäkringsförening skall utan särskild uppmaning eller på begäran tillställa inspektionen 2 §. Dessutom har inspektionen rätt att när som helst göra platsundersökningar hos föreningarna 3 §. När en försäkringsförening har trätt i likvidation har likvidatorerna Lippgiftsskyldighet i förhållande till inspektionen i vissa frågor 4 §. l kapitlet stadgas också om Finansinspektionen rätt att kalla till styrelsesammanträde och föreningsstämma 5 § samt rätt att närvara och delta i föreningsstämma m.m. 6 §. Dessutom har inspektionen möjlighet till insyn i företag och andra organ som här i landet uteslutande har till uppgift att biträda försäkringsföreningar eller försäkringsföresom ningen har ett bestämmande inflytande i 7 §. I detta kapitel ingår också bestämmelser de tvångsmedel om som Finansinspektionen kan använda försäkringsförening, föremot en om ningen inte skulle iaktta denna lag, lagen årsredovisning i försäkom ringsföretag, lagen livförsäkringar med anknytning till värdepapom persfonder, stadgarna, grunderna eller om det i övrigt skulle framkomma allvarliga anmärkningar mot försäkringsföreningens verksamhet 8 §-

284 F örfattningskommentar

Som en följd av anpassningen till EG:s försäkringsdirektiv har i kapitlet införts tillsynsbestämmelser om saneringsplan och finansieringsplan 9 §, verksamhet i ett främmande land inom EES 10 §, förbud

eller begränsning i rätten att förfoga över tillgångar l 1 § och anmälan

av beslut om återkallelse av koncession till myndigheterna i de EESländer där försäkringsföreningen bedriver verksamhet 13 §. Kapitlet innehåller vidare bestämmelser om återkallelse av koncession 12 §, möjlighet att få del av alla de upplysningar som behövs för att bedöma om en viss verksamhet är koncessionspliktig 14 §, vite 15 § överklagande av inspektionens beslut 16 §, förklaring av kammarrätten 17 §, Finansinspektionens befogenhet i fråga om likvidatorer 18 § och tillsynsbidrag 19 §.

Allmänna tillsynsuppgifter

1 § Finansinspektionen skall verka för en sund utveckling av den verksamhet som försäkringsföreningar bedriver. Inspektionen skall i sin tillsynsverksamhet samarbeta med motsvarande utländska tillsynsmyndigheter i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

Efter mönster av 19 kap.1 § första stycket FRL har i första meningen, som saknar direkt motsvarighet i UFL, införts ett allmänt stadgande om Finansinspektionens tillsyn över försäkringsföreningamas verksamhet. Detta innebär emellertid inte någon ändring i sak jämfört med nuvarande tillsynspraxis enligt vilken denna befogenhet har ansetts ingå i inspektionens allmänna tillsyn. Uppgiften att bevaka sundheten, som knyter an till koncessionsvillkoret i 2 kap. 6 § första stycket avser förhållandena i den enskilda försäkringsföreningen. Innebörden av sundhetsbevakningen har inte närmare preciserats i lagförslaget. Avsikten är att principen om en sund verksamhet skall uttrycka samma krav som i fråga om den verksamhet som bedrivs enligt FRL och att försäkringsföreningar i stort sett skall granskas på motsvarande sätt som försäkringsbolag. En grundförutsättning för att sundhetskravet skall vara uppfyllt är att försäkringsföreningarna bedriver verksamheten enligt lag, sina stadgar och grunder. Föreskriften i andra meningen är föranledd principen om hemlandstillsyn i tredje generationens EG-direktiv.

Författningskommentar 285

Försäkringsföreningarnas uppgiftsskyldighet

2 § Styrelsen och verkställande direktören i en försäkringsförening skall, när föreningen har börjat sin verksamhet, genast underrätta Finansinspektionen om det. Styrelsen, verkställande direktören och andra befattningshavare i ansvarig ställning i försäkringsföreningar skall lämna F inansinspektionen de upplysningar om verksamheten inspektionen begär. Om som försäkringsföreningen driver verksamhet i ett annat land inom EES, skall de, i den utsträckning följer Sveriges medlemskap i Eurosom av peiska unionen, lämna de upplysningar till behörig myndighet i det landet som den myndigheten behöver för att fullgöra sina uppgifter. En försäkringsförening skall till Finansinspektionen lämna uppgift om de försäkringstekniska avsättningarnas storlek, hur dessa har beräknats samt avgiven återförsäkring och dess storlek. Finansinspektionen skall meddela närmare föreskrifter uppgiftsom skyldigheten.

Syftet med Föreskriften i första stycket, saknar motsvarighet i gäl-

som lande lag, är möjligheten till kontroll av att beviljade koncessioner utnyttjas. Liksom i fråga om försäkringsbolag kan det inte anses förenligt med sundhetskravet på forsäkringsverksamheten att föreningar innehar koncessioner utan att driva försäkringsrörelse. Finansinspektionen har befogenhet enligt andra stycket, delvis som motsvarar 67 § 3 UFL, att inhämta alla upplysningar som behövs för granskning av den verksamhet som bedrivs av försäkringsföreningar. Det kan gälla såväl uppgifter vid något enstaka tillfälle som fortlöpande uppgifter i ett visst hänseende. Tredje stycket motsvarar 7 kap. 9 § fjärde stycket FRL. Styrelsen ansvarar för uppgiftsskyldighetens fullgörande, se 5 kap. 2 § fjärde stycket Ang. försäkringstekniska avsättningar, se 4 kap. 2 3 §§. - Med stöd av bemyndigandet i fjärde stycket, som motsvarar 19 kap. 3 § andra stycket FRL, kan de uppgifter som behövs för tillsynen närmare preciseras.

Granskning av verksamheten

3 § Styrelsen och verkställande direktören skall på tid som Finansinspektionen bestämmer hålla försäkringsföreningens kassa, övriga tillgångar, räkenskapsmaterial och andra handlingar tillgängliga för granskning av befattningshavare hos inspektionen eller någon av annan som inspektionen har förordnat.

286 F örfattningskommentar

Paragrafen motsvarar 67 § l UFL.

Uppgiftsskyldighet för likvidatorer

4 § Senast en månad efter sådan föreningsstämma som avses i 6 kap.

11, 14, 19 och 22 §§ skall likvidatorerna till Finansinspektionen sända

in avskrifter av de vid stämman framlagda handlingar som nämns i

dessa lagrum.

Paragrafen motsvarar delvis 53 § UF L. Enligt 6 kap. ll § skall styrelsen och verkställande direktören på föreningsstämma lägga fram redovisning för försäkringsföreningens förvaltning. Detta skall ske genast efter det att föreningen trätt i likvidation. Redovisningen skall omfatta tiden mellan senast avgivna årsredovisning och tidpunkten för föreningens trädande i likvidation. Enligt 6 kap. 14 § skall likvidatorerna för varje räkenskapsår lägga fram årsredovisning på den ordinarie föreningsstämman för godkännande. Enligt 6 kap. 19 § skall likvidatorerna på föreningsstämman lägga fram slutredovisningen med bifogade redovisningshandlingar och revisionsberättelsen för granskning. Enligt 6 kap. 22 § kan föreningsstämman fatta beslut om likvidationens upphörande. Samtidigt skall styrelse väljas. Sådana beslut skall genast anmälas för registrering. Om nu nämnda handlingar inte kommer till Finansinspektionen inom den i paragrafen angivna tiden kan inspektionen utfärda vitesföreläggande enligt 15

Finansinspektionens rätt att kalla till styrelsesammanträde och föreningsstämma

5 § Finansinspektionen kan kalla till extra föreningsstämma och till styrelsesammanträde.

Paragrafen överensstämmer med 70 § första meningen UFL.

Författningskommentar 287

Finansinspektionens rätt att närvara och delta vid föreningsstämma m.m.

6 § Företrädare för Finansinspektionen får närvara och delta i överläggningarna vid föreningsstämma eller vid sådant styrelsesammanträde utlysts inspektionen. som av

Paragrafen överensstämmer med 70 § andra meningen UFL.

Insyn i sidoordnade organ

7 § Skyldigheten enligt 2 och 3 §§ att lämna upplysningar och hålla tillgångar och handlingar tillgängliga för granskning gäller även för styrelsen och verkställande direktören eller motsvarande i organ företag vars verksamhet uteslutande skall att biträda försäkvara

ringsförening eller försäkringsförening har ett bestämmande

som inflytande ordförande och verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare i skaderegleringsnämnd, villkorsnämnd eller i annat liknande organ som biträder en försäkringsförening samt styrelsen och verkställande direktör i ett aktiebolag, det med om bolagets samtycke föreskrivits sådan skyldighet villkor för en som medgivande att inneha aktier i bolaget enligt 4 kap. 12

Genom bestämmelserna i denna paragraf, som delvis överensstämmer med 68 § UFL, har Finansinspektionen möjlighet till insyn bl.a. i vissa företag, nämnder och olika organ som samverkar med försäkringsföreningar. Ledningen För dessa företag, nämnder och är skyldiga att organ i samma utsträckning som ledningen för en försäkringsforening lämna upplysningar till inspektionen samt hålla tillgångar och handlingar tillgängliga för granskning.

Tvångsmedel

8 § Finansinspektionen får meddela de erinringar i fråga försäkom ringsföreningens verksamhet som inspektionen behövliga. anser Finansinspektionen skall förelägga föreningen eller styrelsen att

vidta rättelse om inspektionen finner att

avvikelse skett från denna lag, lagen 1995:1560 årsredovisom ning i försäkringsföretag eller föreskrifter som har meddelats med

288 F örfattningskommentar

stöd av dessa lagar eller från föreningens stadgar eller grunder, om sådana finns, stadgarna eller grunderna inte längre är tillfredsställande med hänsyn till omfattningen och beskayfenheten av föreningens rörelse, föreningens riktlinjer för placering av tillgångar som används för skuldtäckning inte är tillfredsställande med hänsyn till innehållet i 4 kap. 3 de tillgångar som används för skuldtäckning inte är tillräckliga eller inte är placerade enligt 4 kap. 3

försäkringsbeståndet inte är tillräckligt för erforderlig riskutjäm-

ning, någon av dem som ingår i försäkringsföreningens styrelse eller är verkställande direktör inte uppjjøller de krav som anges i 2 kap. 6 § första stycket eller

det i övrigt finns allvarliga anmärkningar mot försäkringsförening-

verksamhet. ens

I denna paragraf, som motsvarar 71 § UFL, anges de sanktioner som Finansinspektionen kan eller skall vidta om en försäkringsförening förfar i strid med lag, stadgarna, föreskrifter eller om andra oriktigheter förekommer i en förenings verksamhet. Sanktionsbestämmelsema är utformade efter mönster av 19 kap. 11 § första och andra styckena FRL. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet kan försäkringsföreningar enligt första stycket meddelas en erinran eller enligt andra stycket föreläggas att inom en viss tid rätta till ett sakförhållande eller upphöra med ett förfarande som anses felaktigt.

Saneringsplan och finansieringsplan

9 § Finansinspektionen skall förelägga försäkringsföreningen eller dess styrelse att upprätta och för godkännande överlämna plan för att en

återställa en sund finansiell ställning, om föreningens kapitalbas

understiger solvensmarginalen enligt 4 kap. 1 § första stycket, skyndsamt återställa kapitalbasen, om kapitalbasen understiger en tredjedel av solvensmarginalen eller garantibeloppet enligt 2 kap. 4 § första stycket andra meningen eller om kapitalbasen inte har den sammansättning som anges i 4 kap. 1 § andra stycket.

I paragrafen föreslås, efter mönster av 19 kap. 11 § tredje stycket FRL,

att ett sådant system för tillsyn av försäkringsföreningarnas solvens, som förutsätts i artikel 20.2 och 20.3 i det första skadeförsäkringsdi-

Författningskommentar 289

rektivet samt i artiklarna 24.2 och 24.3 i det första livförsäkringsdirektivet, införs. Eftersom försäkringsföreningen i den situation som anges i punkt 1 inte längre uppfyller lagens krav solvensmarginal, skall inspektionen förelägga föreningen eller dess styrelse att upprätta saneringsplan en för att de krav ställs Soliditeten skall kunna uppfyllas. Sanesom ringsplanen skall godkännas av inspektionen. Om försäkringsföreningekonomiska ställning är sådan som anges i punkt dvs. att kapitalens basen inte uppgår till tredjedel solvensmarginalen, skall inens en av spektionen förelägga föreningen eller dess styrelse att upprätta en finansieringsplan för hur kapitalbasen skyndsamt skall återställas. Även finansieringsplanen skall godkännas inspektionen. av

Verksamhet i ett främmande land inom EES

10 § Om försäkringsförening driver verksamhet i ett främmande en

land inom EES och föreningen inte rättar sig efter Finansinspektionens

eller behörig utländsk myndighets anmodan rättelse, skall inspekom

tionen vidta de åtgärder behövs för att förhindra fortsatta överträ-

som delser. Inspektionen skall underrätta den behöriga utländska myndigheten om vilka åtgärder som vidtas.

Paragrafen, i sak överensstämmer med 19 kap. ll § fjärde stycket som FRL, är föranledd artikel 40 i både tredje skadeförsäkringsdirektivet av och tredje livförsäkringsdirektivet. Bestämmelserna saknar motsvarighet i UFL. Angående de närmare förutsättningarna för att bedriva försäkringsverksamhet inom EES, se 2 kap. 10 och 11 §§.

Förbud eller begränsning i rätten att förfoga över tillgångar

11 § Finansinspektionen får begränsa försäkringsföreningens förfoganderätt eller förbjuda föreningen att förfoga över sina tillgångar z Sverige, om föreningen inte följer gällande bestämmelser om skuldtäckning enligt 4 kap 3 § första stycket, föreningens kapitalbas understiger tredjedel solvensmarginaen av len eller inte uppfyller gällande krav på garantibelopp enligt 4 kap. 1 § första stycket, föreningens kapitalbas understiger solvensmarginalen enligt 4 kap.

1 § första stycket och det finns särskilda skäl att anta att föreningfinansiella ställning ytterligare kommer att försämras, eller

ens

10 17-1169

290 F örfattningskommentar

det bedöms vara nödvändigt för att skydda de försäkrades intressen vid beslut om återkallelse av föreningens koncession enligt 12

Finansinspektionen får besluta hur försäkringsverksamheten skall dri-

vas efter ett sådant beslut som avses i första stycket.

Om försäkringsföreningen enligt underrättelse bedriver försäkringsverksamhet enligt 2 kap. 10 eller 11 § eller har tillgångar placerade i ett annat EES-land än Sverige, skall Finansinspektionen under-

rätta den behöriga myndigheten i det landet beslut fattats i

om som enlighet med första stycket och, om det behövs, begära att den behöriga myndigheten i samarbete med inspektionen, vidtar motsvarande åtgärder.

Paragrafen saknar motsvarighet i UFL. Bestämmelserna i första stycket de situationer där Finansinanger spektionen kan begränsa den rätt Forsäkringsföreningar har att fritt Förfoga över sin egendom. Bestämmelserna motsvarar till sitt innehåll 19 kap. 11 § sjätte stycket FRL. Andra stycket överensstämmer i sak med 19 kap. 1 1 § sjunde stycket FRL. Enligt tredje stycket, som motsvarar 19 kap. 11 a § forsta stycket första och andra meningarna FRL, har Finansinspektionen underen rättelseskyldighet i förhållande till utländska tillsynsmyndigheter i de länder där försäkringsforeningen bedriver verksamhet eller har tillgångar, om inspektionen vidtagit åtgärder enligt första stycket. På begäran av inspektionen kan de åtgärder nämns i första stycket som genomföras också i andra EES-länder där Forsäkringsforeningen bedriver forsäkringsrörelse eller har tillgångar. I sådana fall verkställs åtgärderna av den behöriga tillsynsmyndigheten i landet i fråga. Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar artikel 13 i tredje skadeförsäkringsdirektivet och artikel 12 i tredje livförsäkringsdirektivet.

Återkallelse koncession av

12 § En koncession för en försäkringsförening skall återkallas Fiav nansinspektionen, om föreningen inte har anmälts för registrering inom den tid som anges i 2 kap. 8 § första stycket, föreningen inte har börjat sin verksamhet inom tre månader från det föreningen registrerades, anmälningen för föreningens registrering genom lagakraftägande beslut blivit avskriven eller avslagen, eller

Författningskommentar 291

föreningen under längre tid månader inte drivit verksamhet. än sex

En koncession kan återkallas Finansinspektionen, om föreningen av f inte längre uppfyller kraven för koncession, inte inom angiven tid har vidtagit åtgärder i plan har goden som känts enligt 9 § eller,

i annat fall allvarligt åsidosätter gällande bestämmelser för verk-

samheten.

l paragrafen, saknar motsvarighet i UFL, stadgas om de fall då som Finansinspektionen skall eller kan återkalla koncession för en försäkringsforening. Det stadgandet motsvarar artikel 14 i tredje skadenya forsäkringsdirektivet och artikel 13 itredje livforsäkringsdirektivet. Skyldigheten att återkalla koncession enligt första stycket överensstämmer i sak med 19 kap. 2 § första stycket FRL. Möjligheten till ingripande i koncessionen enligt andra stycket överensstämmer i sak med 19 kap. 1 1 § åttonde stycket FRL.

Anmälan av beslut om återkallelse av koncession

13 § Finansinspektionen skall anmäla beslut om återkallelse av koncession till de behöriga myndigheterna i de EES-länder där försäkringsfö-

reningen enligt underrättelse bedriver försäkringsverksamhet enligt

2 kap. 10 eller 11 Inspektionen får i samband härmed begära att den utländska myndigheten i samarbete med inspektionen vidtar de åtgärder, behövs för att skydda de försäkrades intressen. som

1 denna paragraf, utformats efter mönster av 19 kap. ll a § första som stycket tredje meningen FRL saknar motsvarighet i UFL, har men som i enlighet med artikel 14 i tredje skadeförsäkringsdirektivet och artikel 13 i tredje livförsäkringsdirektivet införts en anmälningsskyldighet för Finansinspektionen i förhållande till utländska myndigheter som utövar tillsyn över försäkringsverksamhet i de EES-länder där forsäkringsföreningen bedriver försäkringsrörelse. l samband härmed får Finansinspektionen begära att den utländska myndigheten tillsammans med inspektionen säkerställer de försäkrades intressen i de fall som här avses.

Upplysningsskyldighet om viss rörelse

14 § Om det kan antas att någon driver en verksamhet som omfattas av

denna lag, får Finansinspektionen förelägga denne att lämna de upp-

292 Författningskommentar

lysningar verksamheten behövs till inspektionen för att den om som skall kunna bedöma lagen är tillämplig. om

Om Finansinspektionen finner att någon driver verksamhet enligt

denna lag utan föreskriven koncession, skall inspektionen förelägga denne att inom bestämd tid ändra verksamheten enligt inspektionens anvisningar eller upphöra med verksamheten.

Paragrafen, som ersätter den nuvarande straffbestämmelsen i 77 § UF är uppbyggd efter mönster av 19 kap. 12 § FRL. Första stycket ger Finansinspektionen möjlighet att få del av alla de upplysningar som behövs för att bedöma om en viss verksamhet är koncessionspliktig. Av 15 § framgår att Finansinspektionen kan förena ett föreläggande om att lämna upplysningar med vite. I andra stycket anges hur Finansinspektionen skall förfara då det konstateras att någon driver försäkringsforening utan erforderlig en koncession. Föreläggandet skall ut på att den för verksamheten ansvarige skall vidta någon av de två alternativa åtgärder som anges i stycket.

Vite

15 § Om Finansinspektionen meddelar föreläggande eller förbud enligt denna lag, får inspektionen förelägga vite. Har inspektionen förelagt vite skall den mot vilken föreläggandet riktas genast skriftligen underrättas detta. om

Paragrafen motsvaras delvis av 74 § UFL. Ang. överklagande av vitesföreläggande, se 16 Fråga om utdömande av vite prövas allmän domstol. av

Överklagande beslut

av 16 § Finansinspektionens beslut enligt 2 kap. 10 eller 11 § får överklagas hos kammarrätten. Inspektionens beslut om att förelägga vite enligt 15 § får överklagas hos länsrätten. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten länsrättens avgörande. Inspektionens av beslut i övrigt får överklagas hos regeringen. Inspektionen får bestämma att ett beslut om föreläggande eller om verksamhetens drivande enligt 11 § andra stycket skall gälla omedelbart.

Författningskommentar 293

Paragrafen, som innehåller bestämmelser om hur Finansinspektionens beslut enligt denna lag överklagas, motsvarar delvis 75 § UFL. Bestämmelserna gäller endast talan mot faktiskt meddelade beslut. Möjlighet att begära domstolsprövning i fall där beslut inte fattats eller åtgärd inte vidtagits inom föreskriven tid behandlas i 17 Om överklaganden vissa beslut i registreringsärenden finns bestämmelser i 20 av kap. 6 Finansinspektionen kan i fråga beslut i andra stycket om som avses meddela interimistiskt beslut i brådskande fall. I beslutet måste då särskilt anges att det skall gälla omedelbart.

Förklaring av kammarrätten

1 7 § Har Finansinspektionen inte fattat beslut i ett ärende koncession månader efter det ansökan gavs in,

- om sex i ett ärende enligt 2 kap. 10 § andra stycket inom tre månader, i ett ärende enligt 2 kap. 10 § tredje stycket eller 11 § andra stycket eller tredje stycket inom en månad, får sökanden begära förklaring kammarrätten att ärendet onödigt uppehålls. av

Efter det att kammarrätten avgett sådan förklaring skall ansökan anses

ha avslagits Finansinspektionen beslut inte har meddelats av om inom månader i ett ärende om koncession, - sex inom tre månader i ett ärende enligt 2 kap. 10 § andra stycket, eller inom månad i ett ärende enligt 2 kap. 10 § tredje stycket eller - en 11 § andra eller tredje stycket.

Paragrafen, är innehåller bestämmelser om rätt att hos domstol som ny, begära förklaring att Finansinspektionens avgörande av vissa slag av ärenden onödigt uppehålls. Bestämmelserna, som är föranledda av EG:s regler, motsvaras av 19 kap. 13a § FRL.

Finansinspektionens befogenhet i fråga om likvidatorer

18 § Finansinspektionen har under en försäkringsförenings likvidation i fråga likvidatorerna befogenhet inspektionen enligt om samma som denna lag har beträffande styrelsen.

Paragrafen överensstämmer med 72 § andra stycket UF L.

294 Författningskommentar

Tillsynsbidrag

19 § Varje försäkringsförening skall med årliga avgifter bekosta Fi-

nansinspektionens verksamhet enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.

Paragrafen motsvarar 73 § UF L.

Liksom i fråga Finansinspektionen övriga tillsynsverksamhet är

om det regeringen som skall fastställa de närmare principerna skall som gälla för avgifternas storlek.

l 1 kap. Registrering

Kapitel innehåller registreringsbestämmelser utgår från som samma principer motsvarande Föreskrifter i F RL. Finansinspektionen skall som

föra ett försäkringsföreningsregister l §. Det förs i registret

som skall med något enstaka undantag kungöras i Post- och Inrikes Tidningar 2 §. Bestämmelser verkan registrering och kungörande om av finns i 3 § och om brister i anmälan för registrering i 4 Vidare inne-

håller kapitlet bestämmelser hävande firmaregistrering 5 § och

om av överklagande av vissa beslut i registreringsärenden 6 §.

Försäkringsföreningsregister

1 § Hos Finansinspektionen skall föras ett försakringsföreningsregister

för registrering enligt denna lag.

Paragrafen överensstämmer i sak med 3 § andra stycket första meningen UFL.

Kungörande av i försäkringsföreningsregistret införda uppgifter

2 § Finansinspektionen skall utan dröjsmål kungöra i Post- och Inrikes

Tidningar vad införs i försäkringsföreningsregistret med undantag

som för registrering underrättelser enligt 6 kap. 24 En kungörelse av som avser ändring i ett förhållande tidigare har införts i registret skall som endast ange ändringens art.

Enligt paragrafen, är skall det införs i försäkringsföresom ny, som ningsregistret genom Finansinspektionens försorg utan dröjsmål kungö-

ras i Post- och Inrikes Tidningar. Undantag från kungörelseskyldighe-

ten har dock gjorts i vissa fall. Det gäller meddelande från rätten att

Författningskommentar 295

försäkringsföreningen har försatts i konkurs eller att konkurs avslutats. I dessa fall sker nämligen kungörelsen av den domstol som handlägger konkursen.

Verkan registrering och kungörande av

3 § enligt denna lag eller särskilda bestämmelser har införts i Det som försäkringsföreningsregistret skall ha kommit till tredje mans anses

kännedom, införandet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar

om

enligt 2 § och det inte av omständigheterna framgår att han varken

kände till eller borde ha känt till det som kungjorts.

Paragrafen, saknar motsvarighet i gällande lag, har utformats vä-

som

sentligen efter mönster 15 kap. 3 § EFL. Enligt paragrafen har re-

av gistreringen och kungörandet den verkan att tredje man skall anses ha kännedom infört i registret. Undantag från detta om det som blivit görs dock för det fallet att det omständigheterna framgår att tredje man av varken ägde eller bort äga vetskap om vad som förts in i registret. Be-

stämmelsen är en konsekvens av att ett kungörelseförfarande föreslås i

2§.

Brister i anmälan för registrering

4 § Om sökande vid anmälan för registrering inte har iakttagit vad en är föreskrivet anmälan, skall sökanden föreläggas att inom viss som om tid yttrande eller vidta rättelse. Detsamma gäller, om Finansinavge

spektionen finner att ett beslut anmäls för registrering eller en

som handling som bifogas anmälningen inte har tillkommit i behörig ordning, till sitt innehåll strider mot denna lag eller författning eller annan

stadgarna eller grunderna, eller

i något viktigare hänseende har otydlig eller vilseledande avfatten ning.

Om sökande inte rättar sig efter föreläggandet, skall anmälan avskri-

En underrättelse denna påföljd skall tas in i föreläggandet.

vas. om

Finns det även efter det att yttrandet har avgetts något hinder mot registrering och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall registrering vägras, det inte finns anledning att ge sökanden ett nytt

om

föreläggande.

Bestämmelserna i första stycket utgör inte hinder mot registrering ett beslut föreningsstämman, rätten till talan mot beslutet har av av om

gått förlorad enligt 5 kap 6 § talan mot föreningsstämmobeslut.

om

296 F örfattningskommentar

Finansinspektionen skall genast skriftligen underrätta föreningen

när inspektionen har förklarat att frågan fusion har fallit enligt

om 7 kap. 8 § andra stycket eller förelagt vite enligt 10 kap. 15

Paragrafen överensstämmer delvis med 65 § UFL och har utformats med 15 kap. 4 § BFL förebild. som

Hävande av firmaregistrering m.m.

5 § Bestämmelser att avföra firma registret sedan dom

om en ur en om

havande firmaregistreringen har vunnit laga kraft finns i jirmalagen

av 1974:156.

Paragrafen motsvarar delvis 65 § UFL.

Överklagande av vissa beslut i registreringsärenden

6 § Ett beslut av Finansinspektionen som innebär att anmälan en avskrivits eller en registrering vägrats enligt 4 § andra stycket får overklagas hos allmän forvaltningsdomstol inom två månader från beslutets dag. Detsamma gäller beslut av Finansinspektionen i 4 § som avses tredje stycket med undantag beslut enligt 10 kap. 15 av Prövningstillstånd krävs vid Överklagande till kammarrätten.

Paragrafen, som delvis motsvarar 75 § UFL, överensstämmer i huvudsak med 20 kap. 7 § FRL och innehåller bestämmelser överklaganom de av Finansinspektionens beslut i vissa registreringsärenden. Bestämmelserna om överklagande av inspektionens beslut i övriga frågor finns i 10 kap. 16

Författningskommentar 297

19.2 Förslag till införande lagen Lag om av om

försäkringsföreningar

Övergångs- och ikraftträdandebestämmelser till den nya lagen om för-

säkringsföreningar FFL har samlats i en särskild promulgationslag FFLP. Behovet av särskilda Övergångsbestämmelser har närmare behandlats i avsnitt 18. Eftersom den nya lagen förutsätts tillämpas en försäkringsförening först sedan koncession beviljats och erforderliga stadgeändringar stadfästs i enlighet med den nya lagen, torde under övergångstiden anpassning utan svårighet kunna ske till den nya lagen när det gäller redan registrerade föreningar. Av denna anledning har behovet av Övergångsbestämmelser kunnat begränsas.

l § Lagen 19X000 försäkringsföreningar och denna lag träder i om

kraft den 1 januari 1999. Bestämmelserna i 10 § träder dock i kraft två veckor efter den dag

då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

FFL och FFLP föreslås träda i kraft den 1 januari 1999. Bestämmelseri 10 § stadgeändringar skall dock av praktiska skäl få tillämpas na om före den l januari 1999.

2 § Genom lagen 19X000 försäkringsföreningar upphävs, med de om begränsningar följer denna lag, lagen 1972:262 om undersom av stödsföreningar.

Genom ikraftträdandet F FL upphävs UFL. Detta gäller dock inte av utan undantag; framgår nedan skall föreningar, är registrerade som som enligt UFL, under en övergångstid få fortsätta att tillämpa UF L.

3 § Om det i lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts bestämmelse i lagen 19X000 om försäkringsfögenom en reningar eller idenna lag, tillämpas istället de nya bestämmelserna.

När det i lag eller författning hänvisas till en föreskrift som en annan har ersatts bestämmelse i FFL eller denna lag skall i stället genom en den bestämmelsen tillämpas. Regeln ger uttryck för en vanlig prinnya cip då en författning ersätts av en ny.

298 F örfattningskommentar SOU l 998: 82

4 § Lagen 19X000 om försäkringsföreningar skall tillämpas även på understödsföreningar som registrerats enligt lagen 1972:262 om understödsföreningar. Därvid skall dock iakttas vad föreskrivs i 5som 12 §§.

Den nya lagen om försäkringsföreningar förutsätts även bli tillämplig föreningar som registrerats enligt UFL. För dessa föreningar gäller dock särskilda Övergångsbestämmelser.

5 § Styrelsen för en understödsförening är registrerad enligt lagen som

1972:262 om understödsföreningar vid ikraftträdandet lagen

av

19X:000 om försäkringsföreningar, skall ansöka koncession för

om föreningen och stadfästelse av föreningens stadgar enligt 2 kap. 5 §

lagen om försäkringsföreningar. Finansinspektionen prövar ansök-

ningen enligt 2 kap. 6 § lagen om försäkringsföreningar med de avvikelser som följer av 6-9 §§ denna lag. Ansökan enligt första stycket skall lämnas in till inspektionen senast vid utgången av år 1999, dock kan ansökningar för små försäkringsfö-. reningar enligt 1 kap. 7 § lagen försäkringsföreningar inlämnas till om utgången av år 2009. Innan frågan koncession har avgjorts får föreningen fortsätta att om bedriva verksamheten enligt lagen understödsföreningar. Om det är om

nödvändigt får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Fi-

nansinspektionen bestämma att verksamheten får bedrivas enligt lagen

om understödsföreningar även efter det att koncession har beviljats enligt lagen om försäkringsföreningar, dock högst ett är efter beslutet

om koncession. Om ansökan enligt första stycket inte sker inom den i andra stycket föreskrivna tiden eller avslås ansökningen, skall föreningen träda i likvidation. Likvidationen skall genomföras enligt lagen om understödsföreningar.

Flertalet av de idag registrerade understödsforeningarna kommer att räknas som små föreningar enligt den definition som ges i 1 kap. 7 § FFL. De har vanligen en blygsam omsättning och meddelar i vissa fall närmast symboliska försäkringsförmåner. Många av dessa föreningar kommer sannolikt inte att kunna uppfylla de solvenskrav är som en förutsättning för koncession enligt FFL. Det får dock anses skäligt att dessa föreningar, som i vissa fall existerat under mycket lång tid, får fortsätta verka under övergångsperiod tio år. Under denna tid har en om föreningarna möjlighet att överlåta sin rörelse till bärkraftig föen mer rening. En kortare övergångstid skulle inte bara kunna skapa svårigheter för vissa enskilda föreningar, t.ex. sådana kommer att avvecksom

F örfattningskommentar 299

las, utan även för inspektionen, vars arbetsinsats i samband med koncessionsärendena inte torde bli obetydlig.

När det gäller föreningar som inte är att hänföra till små föreningar

enligt den nya lagen har övergångsperioden begränsats till ett år. Anledningen härtill är främst att i denna grupp av föreningar ingår före-

ningar som omfattas av EG:s försäkringsdirektiv och därför enligt Sve-

riges åtaganden gentemot EU snarast måste anpassas till ett regelsystem som uppfyller EU:s krav. Av konkurrensskäl har Övergångstiden även

för andra stora föreningar, som inte omfattas av EG:s försäkringsdirek-

tiv, fastställts till ett år. Enligt huvudregeln skall verksamheten bedrivas enligt UFL fram till

dess koncessionsärendet avgjorts. I syfte att åstadkomma en smidig

övergång till den nya lagen har dock införts en dispensregel enligt vil-

ken regeringen eller inspektionen kan medgiva att tiden för verksamhet

enligt UFL utsträcks högst ett år efter koncessionsbeslutet. Lämpligen bör i koncessionsbeslutet anges från vilken tidpunkt bestämmelserna i FFL skall tillämpas.

Av bestämmelsen att föreningarna får fortsätta att bedriva verksam-

heten enligt UFL till dess koncessionsfrågan avgjorts följer att Finansinspektionen enligt 2 § andra stycket UFL till dess koncessionsfrågan avgjorts kan även fortsättningsvis medge undantag från UFL:s bestämmelser. Likvidationsplikt inträder föreningen underlåter att om inom de föreskrivna tiderna ansöka om koncession. Detsamma gäller om koncessionen avslås.

6§ En understödsförening som inte är sluten enligt bestämmelserna i 1 kap. 4 § lagen 19X000 om försäkringsföreningar kan beviljas konces-

sion enligt den lagen, föreningen vid utgången år 1972 om av var registrerad som en understödsförening och koncessionsvillkoren i övrigt är uppJj/Ilda.

Paragrafen överensstämmer isak med l § andra stycket UFL.

7 § På understödsföreningar, som registrerats enligt lagen 1972:262 om understödsföreningar och som vid ikraftträdandet av lagen 19X000 om försäkringsföreningar har färre än 500 medlemmar, skall 5 § lagen 1972:262 understödsföreningar tillämpas.

om

Enligt denna paragraf omfattas inte en förening, som registrerats enligt UFL och som vid FFL:s ikraftträdande har färre än 500 medlemmar, av reglerna om minsta medlemsantal i 4 kap. FFL. För sådana föreningar skall i stället 5 § UFL gälla även i fortsättningen och således

även den mer liberala dispensregeln i den paragrafen. En förening som

300 Författningskommentar

visserligen bildats före den l januari 1999 medlemsantal efter men vars ikraftträdandet FF L sjunkit under 500 kommer däremot att omfattas av av regeln i 4 kap. 9§ FFL.

8 § En understödsförenings frma, registrerats innan lagen

som 19X000 om försäkringsföreningar trätt i kraft, får godkännas även om den inte överensstämmer med bestämmelserna i 9 kap. 1 § lagen om

försäkringsföreningar.

Många av understödsföreningama har ordet understödsförening i sin

firma. Dessa Föreningar får även i fortsättningen behålla sin firma.

9 § Bestämmelserna om borgensförbindelser i 4 kap. 9 § lagen m.m

19X°000 om försäkringsföreningar gäller inte sådana förbindelser som ingåtts understödsföreningar före ikraftträdandet lagen

av av om

försäkringsföreningar.

En försäkringsförening får enligt 4 kap. 9 § FFL inte ingå borgen eller

ställa annan säkerhet inte Finansinspektionen för visst fall gett tillom stånd härtill. För att undvika komplikationer beträffande tidigare ingångna förbindelser stadgas i denna paragraf att bestämmelserna inte gäller förbindelser som ingåtts före lagens ikraftträdande föreningar av som registrerats enligt UFL.

10 § Redan före den 1 januari 1999 får föreningsstämman med tilllämpning bestämmelserna majoritetskrav i 5 kap. 6§ lagen av om

19X 000 om försäkringsföreningar och utan hinder av särskilda före-

skrifter i stadgarna besluta om sådana ändringar som behövs för att

stadgarna skall stämma överens med lagen försäkringsföreningar.

om Beslutet skall gälla från den tidpunkt då föreningen beviljas koncession

enligt lagen om försäkringsföreningar.

I paragrafen möjlighet att redan före FFL:s ikraftträdande besluta ges om sådana ändringar i stadgarna som behövs för att dessa skall stå i överensstämmelse med den lagen. nya

11 § Likvidation skall genomföras enligt lagen 1972:262 underom

stödsföreningar, om likvidatorerna har utsetts före utgången decem-

av ber 1998.

Av paragrafen framgår att likvidation skall genomföras enligt UFL om likvidator utsetts före FFL:s ikraftträdande. Härvid kan noteras att det i UFL inte finns någon bestämmelse möjlighet att upphöra med likom

F örfattningskommentar 301

vidationen och återuppta verksamheten. Skall likvidationen enligt paragrafen handläggas enligt UFL finns alltså inte möjlighet att avbryta likvidationen, vilket däremot är möjligt enligt FFL.

12 § Överlåtelse försäkringsförenings rörelse skall genomföras

av en enligt lagen 1972:262 understödsföreningar anbudet om om om Överlåtelsen har godkänts före utgången december 1998. av

Om överlåtelse har godkänts före FFLzs ikraftträdande skall UFL en tillämpas även för det fortsatta förfarandet.

302 F örfattningskommentar

19.3 till

Förslag

Lag om ändring i lagen 1995:1560 om årsredovisning i försäkringsföretag

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag är tillämplig på försäkringsföretag. Med försäkringsföretag avses sådana försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkrings-

bolag som omfattas av försäkringsrörelselagen 1982:713 samt såda-

na försäkringsföreningar omfattas lagen 19O:000 för-

som av om säkringsföreningar. Färsäkringsjöreningar som uteslutande eller så gott som uteslutande meddelar sådan livförsäkring i I kap. som avses 2 § andra stycket lagen om försäkringsfäreningar skall vid tillämpningen av denna lag anses som livförsiikringsföretag. Andra försäkringsföreningar skall vid tillämpningen av denna lag anses som skadeförsäkringsföretag.

Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas på

finansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förval-

tar andelar i dotterföretag som är försäkringsföretag eller utländska

företag av motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag ett

avses aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk förening vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva och förvalta andelar i dotterföretag.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspek-

tionen får medge undantag från denna lag för sådana försäkringsföretag som får undantas från försäkringsrörelselagen enligt 1 kap. 10 § samma lag. Undantag får också göras för sådana jörsäkringsföreningar som avses i 1 kap. 7 § lagen om försäkringsföreningar. För sådana företag som medgivits undantag från denna lag skall i stället sådana föreskrifter meddelats med stöd 4 § andra stycket som av gälla.

Av ändringen i första stycket framgår att begreppet försäkringsföretag

utvidgas så att det även omfattar försäkringsföreningar. Härigenom blir ÅRFL tillämplig även på försäkringsföreningar. Eftersom ÅRFL i viss

mån har skilda stadganden för å ena sidan livförsäkringsföretag och å andra sidan skadeförsäkringsföretag har i lagen angetts vilka föreningar

som är att hänföra till liv- respektive skadeförsäkringsföretag.

F örfattningskommentar 303

Avgränsningen sammanhänger med den definition av begreppen skadeförsäkring respektive livförsäkring som framgår av 1 kap. 2 § lagen 19X:000 försäkringsföreningar och har utformats efter om mönster av l kap. 4 § FRL. En förening som uteslutande eller så gott uteslutande meddelar sådan livförsäkring som avses i 1 kap. 2 § som andra stycket FFL skall vid tillämpningen denna lag anses som livav försäkringsföretag. Andra försäkringsföreningar skall vid tillämpningen av denna lag anses som skadeförsäkringsföretag. Nedan följer sammanfattning ÅRFL:s huvudsakliga principer. en av För detaljerad redogörelse hänvisas till prop. 1995/96:10, Del en Försäkringsföretag.

Årsredovisningen skall enligt ÅRFL bestå balansräkning, resul-

av taträkning, noter och förvaltningsberättelse. Den skall upprättas ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed. Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall tillsammans rättvige en sande bild företagets ställning. Om det behövs för att en rättvisande av bild skall skall tilläggsupplysningar lämnas. Om avvikelser görs ges, från allmänna råd eller rekommendationer av normgivande organ, skall detta anmärkas i not. Skälen för avvikelsen skall anges. en Sex grundläggande redovisningsprinciper har tagits i lagen: Försäkringsföretaget skall förutsättas fortsätta sin verksamhet. - Samma principer för värderingen skall tillämpas från ett räken- skapsår till ett annat. Värderingen skall göras med rimlig försiktighet, vilket bl.a. innebär att endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter skall få tas med och att hänsyn skall tas till alla förutsebara förluster. Intäkter och kostnader är hänförliga till räkenskapsåret skall tas - som med oavsett tidpunkten för betalningen. De olika beståndsdelarna i posterna skall värderas var för sig. - Den ingående balansen för ett räkenskapsår skall stämma överens med utgående balans för föregående räkenskapsår.

Avvikelser från principerna får göras, det finns särskilda skäl och om avsteget är förenligt med god redovisningssed och kravet att redovisningen skall rättvisande bild. Om avvikelse görs skall vissa ge en tilläggsupplysningar lämnas i en not. Om rörelsen omfattar flera försäkringsgrenar skall även en resultatanalys ingå i årsredovisningen. Termen försäkringsgren ersätter begreppet Verksamhetsgren och skall användas grund för uppdelsom ningen informationen i resultatanalysen. Begreppet kan därvid utgöav ra basen för information fördelad såväl försäkringsklasser, grupp av försäkringsklasser eller en Verksamhetsgren av liknande slag som idag.

304 F örfattningskommentar

Balansräkningen skall ställas i kontoform och resultaträkningen upp i rapportform. Både balansräkningen och resultaträkningen får delen vis ny utformning och ett nytt innehåll i väsentlig överensstämmelse

med de uppställningsformer som anges i försäkringsredovisningsdirek-

tivet. I balansräkningen har införts rubrik med benämningen avsätten ningar, dels som beteckning försäkringstekniska avsättningar, dels som beteckning andra slag avsättningar. Avsättning skall göras av för samtliga förpliktelser är säkra eller sannolika till sin existens som men ovissa till belopp eller tidpunkt för infriande. Avskrivningar och nedskrivningar får inte redovisas avsättning. som Ställda panter och därmed jämförliga säkerheter samt ansvarsförbindelser skall redovisas i balansräkningen inom linjen. Nuvarande krav på upplysning ledande befattningshavares om anställningsvillkor m.m. har i lagen kompletterats med krav viss ytterligare information lämnande lån och ställda säkerhetsföreskrifter om av samt ansvarsförbindelser. Skyldigheten att lämna uppgifter lön, om ersättningar och pensioner till styrelsen och verkställande direktören utvidgas till att gälla även tidigare styrelse och verkställande direktör. Dessutom innehåller lagen ett krav på upplysning avtal om om avgångsvederlag. ÅRFL innehåller koncerndefinition regler koncernredoen samt om visningens utformning och innehåll. Vidare har begreppet intresseföre-

tag definierats i lag och metoderna för konsolidering dotterföretag

av

och intresseföretag har lagreglerats.

Samtliga företag omfattas ÅRFL skall skyldiga som av vara att upprätta förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen skall innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen företagets verksamhet, ställav ning och resultat. Förvaltningsberättelsen skall även innehålla upplysningar om vissa viktigare förhållanden, bl.a. förhållanden är viktisom

ga för bedömningen av försäkringsföretagets ställning och resultat,

händelser som är av väsentlig betydelse för företaget samt upplysningar om företagets förväntade framtida utveckling. Dessutom skall i förvaltingsberättelsen lämnas upplysningar skade- respektive livförsäkom ringsrörelsens tekniska resultat för vart och ett de senaste fem räkenav skapsåren samt företagets konsolidering vid utgången vart och ett av av dessa räkenskapsår. ÅRFL innehåller vissa regler offentliggörande års- och konom av

cemredovisningar. Försäkringsföretag skall således in årsredovis-

ge ning och revisionsberättelse, samt i förekommande fall, koncernredo-

visning och koncemrevisionsberättelse till Finansinspektionen. Finan-

sinspektionen skall kungöra att handlingarna har kommit till inspektionen. Kungörande skall ske i tidning. en

F örfattningskommentar 305

ÅRFL skall tillämpas även när det gäller upprättande av årsbokslut. ÅRFL:s regler jämförelsetal för föregående räkenskapsår skall dock om inte tillämpas. Av tredje stycket andra meningen framgår att undantag från ÅRFL kan medges för sådana försäkringsföreningar undantagits från den som föreslagna lagen försäkringsföreningar, se I kap. 7 § lagförslaget. om Vidare framgår l kap 4§ första stycket ÅRFL att regeringen eller av

Finansinspektionen får meddela nämnare föreskrifter om bl.a. löpande

bokföring, årsbokslut, årsredovisning och koncemredovisning. Regeringen eller Finansinspektionen får enligt andra stycket i samma paragraf vidare meddela föreskrifter i vilken utsträckning ÅRFL och om föreskrifter meddelats med stöd det i 1 kap. nämnda bemynsom av digandet, skall tillämpas i sådana företag som helt eller delvis undantagits från lagens tillämpning enligt tredje stycket.

Ikraftträdande- och Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången för räkenskapsår regeringen eller, efter regeringens

som

bemyndigande, Finansinspektionen bestämmer.

När det gäller ikraftträdandet av de nya redovisningsreglema för för-

säkringsföreningama är vad anfördes i samband med ikraftträdansom det ÅRFL intresse, 1995/96:10, del II, 170 Således av av se prop. s

påtalades att på det finansiella tjänsteområdet har inom EG den inre

marknaden, bygger på principerna enda auktorisation och som om en hemlandstillsyn, genomförts. Vidare framhölls att dessa principer förutsätter att varje medlemsland godtar övriga medlemsländers regler för att driva finansiell verksamhet och offentlig tillsyn av sådan verksamhet samt att det inom EG antagits direktiv som anger vissa minimiregler för verksamhet bedrivs i finansiella företag, bl.a. vad gäller redosom

visning, kapitaltäckning och tillsyn. I propositionen drogs därför slut-

satsen att det för företag inom det finansiella området kreditinstitut, -

värdepappersbolag och försäkringsföretag var av särskild vikt att de

krav EG-rätten ställer uppfylls. Vidare ansågs att det var särskilt som viktigt att Sverige kunde uppfylla sina åtaganden i fråga om sådana företag bedriver verksamhet är föremål för särskild reglesom en som ring och tillsyn inom Gemenskapen. De anförda skälen gör sig gällande med än större styrka när ovan

det gäller försäkringsföreningarna eftersom EG-anpassningen av lag-

stiftningen är kraftigt försenad. Det föreslås att det skall ankomma på

regeringen eller Finansinspektionen att, i samband med att koncession beviljas enligt den lagen försäkringsföreningar, bestämma för

nya om

306 F örfattningskommentar

vilket räkenskapsår försäkringsförening första gången skall tillämpa

en ÅRFL.

Förekommer i lag eller författning hänvisning till föreskrift i annan 29 eller 30 § lagen 1972:262 om understödsföreningar ersatts som genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den bestämnya melsen.

Försäkringsföreningarnas redovisning har hittills reglerats i 29 och

30 §§ UFL.

I fortsättningen kommer motsvarande reglering i ÅRFL. I

att ges denna punkt har därför upptagits en bestämmelse innebär att hänsom visningar i lag eller författning till 29 eller 30 § UFL skall läsas som om de avser de nya bestämmelser träder i stället för bestämmelserna i som 29 eller 30 § UFL.

Bestämmelsen i 4 kap. 5 § tredje stycket årsredovisningslagen

1995:1554 skall inte tillämpas på nedskrivning gjorts som av un-

derstödsförening före lagens ikraftträdande.

De nya bestämmelserna reversering skulle, de måste tillämpas om om även äldre nedskrivningar, göra det nödvändigt att i samband med lagens ikraftträdande göra omfattande omvärdering ett stort antal en av

anläggningstillgångar. Detta har inte ansetts lämpligt. I förevarande

punkt har därför föreskrivits att bestämmelsen reversering inte skall om tillämpas på nedskrivningar har skett före lagens ikraftträdande. som

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får för den första års-eller koncernredovisning upprättas

som

av en försäkringsförening enligt denna lag föreskriva att 3 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen 1995:1554 och 6 kap. 2 §

denna lag inte skall tillämpas samt meddela närmare föreskrifter om vilka jämförande upplysningar i stället skall lämnas. som

Bestämmelsen har kommit till för att underlätta anpassning till den en

nya redovisningslagstiftningen. Genom bestämmelsen möjliggörs

undantag från bestämmelserna lämnande jämförelsetal för föregåom av ende räkenskapsår och s.k. femårsöversikter. I likhet med vad om som anfördes vid införandet ÅRFL får det lämpligt överlämna av anses att till regeringen eller, efter vidare delegation, Finansinspektionen att meddela föreskrifter vilka närmare undantag skall göras för om som samt vilka upplysningar i stället skall lämnas för att säkerställa som en tillfredsställande jämförbarhet i företag undantas. På så sätt som ges en

Författningskommentar 307

bättre möjlighet övergångsregleringen med hänsyn till olika att anpassa företagstyper och företagsstorlek. Slutligen kan anmärkas i övergångsreglerna till ÅRFL stadgades att

belopp avsatts till uppskrivningsfond före ÅRFL:s ikraftträdan-

att som de under vissa förutsättningar fick användas for erforderlig nedskrivandra anläggningstillgångar. Eftersom det inte tidiganing av värdet på

förekommit uppskrivningsfond hos försäkringsföreningarna saknar

re regeln relevans for föreningarna.

308 Författningskommentar

19.4 Förslag till Lag om ändring i lagen 1947:576 om

statlig inkomstskatt

2 § 6 mom Med livförsäkringsföretag

avses

livförsäkringsbolag enligt 1 kap. 4 § försákringsrörelselagen

1982:713,

utländska försäkringsföretag driver livförsäkringsrörelse här i

som landet med stöd av lagen 1950:272 rätt för utländska försäkom

ringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige eller lagen 1993:1302 om EES-försäkringsgivares verksamhet i Sverige, samt 3. försäkringsföreningar uteslutande eller så gott uteslu-

som som tande meddelar sådan livförsäkring i 1 kap. 2 § andra som avses

stycket lagen 19X: 000 om försäkringsfáreningar.

2 § 6 mom. I paragrafens första stycke förs in punkt innebär en ny som

att vissa försäkringsföreningar skall livförsäkringsföretag.

anses som Definitionen överensstämmer med vad föreslås gälla i redovissom

ningshänseende. Således skall försäkringsförening uteslutande

som

eller så gott uteslutande meddelar sådan livförsäkring i

som som avses 1 kap. 2 § andra stycket FFL vid tillämpningen livförsäkanses som ringsföretag. Av det oförändrade andra stycket följer försäkatt annan

ringsförening än sådan klassificerats livförsäkringsföretag är

som som

att hänföra till skadeförsäkringsföretag. Vid tillämpningen detta stadgande skall iakttas att begreppen för-

av säkringstagare och försäkringspremie motsvaras termerna medlem av och avgift i FFL.

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den Äldre bestämmelser skall dock

.

tillämpas på sådana försäkringsföreningar enligt 1 kap. 7 § lagen

som

19X.000 om försäkringsföreningar skall små.

anses som

De föreslagna reglerna försäkringsföreningar bör träda i kraft den

om

dag som regeringen bestämmer. När det gäller de försäkringsföreningar som enligt FFL kommer att klassificeras små försäkringsförening-

som

ar kommer de att ha möjlighet att tillämpa UFL under tioårsperiod.

en Dessa föreningar bör därför beskattas enligt äldre regler.

F örfattningskommentar 309

19.5 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1990:661 om avkastningsskatt på pensionsmedel

2 § Skattskyldiga till avkastningsskatt är

svenska livförsäkringsföretag, utländska livfärsäkringsföretag bedriver försäkringsrörelse här

som i landet etablering, genom

pensionsstiftelser enligt lagen 1967:531 tryggande av pen-

3. om

sionsutfästelse m. m.

arbetsgivare i sin balansräkning redovisar skuld under rubri- 4. som

ken Avsatt till pensioner enligt 5 § lagen om tryggande av pensions-

utfästelse m. m.,

bosatt innehavare pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 §

5. i Sverige av

lagen 1993:931 individuellt pensionssparande.

om

1 jråga handelsbolag och europeiskt ekonomisk intressegruppering om dock delägarna respektive medlemmarna skattskyldiga. är

träder den Äldre bestämmelser skall tilläm-

Denna lag i kraft

.

på verksamhet hänför sig till tiden före ikraftträdandet

pas som

forsäkringsforeningar föreslås bli omfattade den defi-

2 § Eftersom av nition livforsäkringsföretag finns i 2 § 6 mom. SIL kan punkten av som första stycket strykas såsom överflödig. De föreningar som kommer 3 i definieras livförsäkringsföretag skall således betala avkastatt som ningsskatt.

3 10 F örfattningskommentar

19.6 Förslag till Lag om ändring i mervärdesskattelagen 1994:200

3 kap. Skatteplikt för omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import.

10 § Från skatteplikt undantas omsättning försäkringstjänster. av Med försäkringstjänster förstås tjänster vars tillhandahållande utgör försäkringsrörelse enligt försäkringsrörelselagen 1982:713, enligt lagen 1989:1079 livom försäkringar med anknytning till värdepappersfonder, enligt lagen 1950:272 rätt för utländska försäkringsföretag driva färom att säkringsrörelse i Sverige, enligt lagen 1993:1302 utländska om EES-färsäkringsgivares verksamhet i Sverige, eller enligt lagen 19X:000 om försäkringwreningar, och tjänster som tillhandahålls av försäkringsmäklare eller andra förmedlare försäkringar och försäkringar. av som avser

Som en följd av att försäkringsföreningar liksom försäkringsbolag enligt förslaget skall bedriva affärsmässig försäkringsrörelse föreslås i punkt l ett tillägg klargör att undantaget från skatteplikt för som omsättning av försäkringstjänster även innefattar försäkringstjänster som försäkringsföreningar tillhandahåller.

Bilaga 1 311

Kommittédirektiv

Översyn av lagstiftningen om understödsföreningar

Dir. 1996:66

Beslut vid regeringssammanträde den 29 augusti1996

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall göra översyn lagstiftningen om underen av

stödsföreningar. Som allmänna utgångspunkter för utredningsarbetet

skall gälla att reglerna understödsföreningar i den utsträckning som om

krävs harmoniseras med EG:s regler om försäkringsverksamhet och att

verksamhets- och tillsynsregler utformas ett sådant sätt att tillsynen kan effektiviseras och koncentreras till de områden där skyddsintressena är starkast.

Utredaren skall

överväga större understödsföreningar bör inordnas i försäkrings- - om rörelselagens regelsystem och det, för övriga understödsföreom ningar, behövs särskilda verksamhets- och tillsynsregler utöver vad gäller för ekonomiska föreningar, som göra övergripande översyn de associationsrättsliga reglerna - en av för understödsföreningarna och så långt möjligt anpassa dem till reglerna för försäkringsbolag respektive ekonomiska föreningar, överväga den fortsatta giltigheten de s.k. behovs- och skälighets- - av principerna, överväga förbudet mot s.k. affärsmässigt bedrivande av rörelse - om kan avskaffas, lämna förslag till placeringsregler för understödsföreningarnas - nya kapitalförvaltning, överväga och föreslå årsboksluts- samt ârs- och koncemredo- - nya visningsregler för understödsföreningama, göra översyn tillsyns- och sanktionsreglerna, - en av överväga och föreslå regler underlättar strukturförändringar, - som främst sammanslagningar mindre föreningars verksamgenom av heter, och undersöka i vad mån följdändringar behöver göras i skattereglema. -

312 Bilaga 1

Utredarens arbete skall slutfört före utgången september månad vara av 1997.

Bakgrund

Understödsföreningar är föreningar för inbördes bistånd med uppgift att lämna sjukhjälp, begravningshjälp, pension eller liknande understöd

sina medlemmar eller deras anhöriga. Föreningarna bedriver försäkringsverksamhet och är i princip uppbyggda ekonomiska föreningsom

ar. Verksamheten regleras huvudsakligen lagen 1972:262

av om un-

derstödsföreningar UFL. Understödsföreningama har vuxit fram under flera århundraden och

avspeglar sociala förhållanden under olika historiska skeenden. Föreningarna är därför ofta sinsemellan mycket olika i storlek, karaktär och inriktning.

En understödsförening kan meddela pensionsförsäkring, kapitalför-

säkring eller sjukförsäkring. Allt efter verksamhetens indelas underart stödsföreningarna i pensionskassor, sjukkassor, begravningskassor samt sjuk- och begravningskassor. I pensionskassor ingår gruppen tjänstepensionskassor, meddelar försäkringar enligt arbetssom marknaden träffade pensionsuppgörelser och betecknas ITPsom

kassor. Trots att dessa utgör minoritet bland understödsföreningarna

en intar de en särställning och är den föreningar har den grupp av som största betydelsen från såväl allmän enskild synpunkt. som

En understödsförening skall sluten, dvs. i princip stå öppen

vara endast för en för varje förening visst sätt avgränsad persongrupp, t.ex. anställning i samma företag. Kravet på slutenhet gäller dock inte föreningar som registrerats enligt äldre lag.

En understödsförening skall registrerad hos Finansinspektionen

vara

och stå under dess tillsyn. En förutsättning för registrering är att den

avsedda verksamheten är behövlig och även i övrigt ägnad främja att en

sund utveckling försäkringsväsendet. För understödsföreningarna

av

gäller således alltjämt den s.k. behovsprincip tidigare gällde

som även

för försäkringsbolag. En understödsförening skall huvudregel ha minst 100 med-

som lemmar. I tre fall krävs att medlemsantalet uppgår till minst 500. Det

gäller föreningar meddelar förtids- eller efterlevandepension

som utan

samband med ålderspension, sjukpenning för längre tid än 180 dagar för ett sammanhängande sjukdomstillstånd eller kapitalförsäkring för

dödsfall till högre belopp än l 000 kronor för medlem. en

Bilaga 1 313

Kapitalförsäkring får, om inte Finansinspektionen medger annat, avse högst ett belopp motsvarande ett basbelopp enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring. En understödsförening får huvudregel inte driva verksamhet som som är främmande för ändamålet med föreningens försäkringsverksamhet. Den försäkringsrörelse som en understödsförening bedriver får inte affärsmässig. Detta innebär t.ex. att föreningen inte aktivt får värvara va medlemmar. En understödsförening skall fylla krav på soliditet och skälighet. Detta innebär att stadgarna skall dels trygga att föreningen kan fullgöra sina försäkringsutfästelser, dels tillgodose medlemmarnas intresse av att kostnader och villkor för försäkringarna är skäliga med hänsyn till förmånernas art och omfattning och föreningens förhållanden. År 1987 tillkallades särskild utredare för att göra allmän överen en lagstiftningen försäkringsföreningar. Utredningen, som ansyn av om tog namnet Understödsföreningsutredningen, avgav år 1990 betänkandet Försäkringsföreningar SOU 1990:101. Utredningens förslag innebar att alla bestämmelser med anknytning till den verksamhet som föreningarna bedriver samlades i en lag. Lagen förutsattes träda i kraft samtidigt Försäkringsrättskommitténs förslag till ny lagstiftning som personförsäkring Personförsäkringslag, SOU 1986:56. Någon såom dan lagstiftning har emellertid ännu inte kommit till stånd. Detta, ny och den snabba utveckling som därefter skett inom den finansiella sektorn och i första hand försäkringsområdet, främst som en följd av närmandet till EU, har medfört att understödsföreningsutredningens förslag aldrig kommit att läggas till grund för ny lagstiftning.

Behovet av en översyn av lagstiftningen

Den nu gällande lagen om understödsföreningar, UFL, trädde i kraft 1972, dvs. för 24 år sedan. Sedan dess har i huvudsak endast mindre justeringar av lagens regler gjorts. Under den tid UFL varit i kraft har emellertid stora förändringar skett i lagstiftningen både försäkringsområdet och andra områden av betydelse för den verksamhet som bedrivs av understödsföreningarna. Dessa förändringar har endast i begränsad omfattning fått genomslag i UFL. Som exempel kan nämnas att UFL alltjämt innehåller ett flertal hänvisningar till 1951 års lag om ekonomiska föreningar, redan 1988 ersattes av den nu gällande som lagen 1987:667 ekonomiska föreningar. UFL innehåller inte heller om regler som ställer de krav för försäkringsverksamhet som krävs enligt EG:s regler. Försäkringsmarknaden sådan har också till följd av som

3 14 Bilaga 1

behovet försäkringslösningar och den internationalisering av nya som skett genomgått betydande strukturella förändringar. Denna utveckling kan förväntas fortsätta även i framtiden. Den nuvarande lagstiftningen om understödsföreningar framstår mot denna bakgrund som föråldrad och inte ägnad att uppfylla de krav som

ett modernt försäkringsväsende ställer. Sedan understödsföreningsutredningen avlämnade sitt betänkande har försäkringsrörelselagstift-

ningen genomgått omfattande förändringar, bl.a. grundade förslag

av Försäkringsutredningen. Understödsföreningsutredningen valde att

inte lämna några förslag inom områden där regler bör gälla för samma

försäkringsbolag och understödsföreningar och där Försäkringsutredningen kunde förväntas föreslå förändringar i försäkringsrörelselagen

1982:713. Dessa omständigheter och de övriga förändringar besom

rörts ovan medför att understödsföreningsutredningens förslag inte utan

vidare kan läggas till grund för en proposition till riksdagen. Det är därför befogat att tillkalla särskild utredare med uppdrag att göra en en förnyad och genomgripande översyn lagstiftningen understödsav om föreningar.

Utredningsuppdraget

En särskild utredare skall tillkallas för över lagstiftningen att se om un-

derstödsföreningar.

Allmänna utgångspunkter

Ett övergripande mål för utredningsarbetet bör att reglerna vara om

understödsföreningar i de delar där så krävs harmoniseras med reglerna

inom EG. En utgångspunkt bör därvid att reglerna för de föreningvara ar vars verksamhet är av sådan omfattning att EG:s försäkringsdirektiv är tillämpliga, så långt det är lämpligt och möjligt med hänsyn till understödsföreningarnas verksamhet och särskilda förhållanden, utformas i överensstämmelse med de regler som gäller för andra slag av försäkringsföretag. Det kan sättas i fråga om sådana föreningar bör vara en

särskild institutskategori. En lösning bör övervägas innebär att de

som

inordnas i försäkringsrörelselagens regelssystem och att särregler

som

kan behövas för understödsföreningars fortsatta verksamhet inarbetas i

den lagen. Som redovisats bakgrundsvis är understödsföreningama mycket olika i storlek, karaktär och inriktning. Det finns således understödsföreningar med endast ett fåtal medlemmar, låga eller obetydliga försäk-

Bilaga I 315

ringsbelopp och mycket begränsad kapitalförvaltning. Å andra sidan finns det också understödsföreningar, i första hand tjänstepensionskassor, med ett medlemsantal överstigande 100 000, stora och för den enskilde betydelsefulla försäkringsåtaganden och fonder som uppgår till flera miljarder kronor. Det säger sig självt att skyddsintressena, kraven verksamhetsreglema och tillsynsbehovet varierar kraftigt beroende vilket slag av förening det är fråga om. Utredaren bör i sitt arbete utgå från att särskilda verksamhets- och tillsynsregler bör gälla endast om och i den utsträckning det är befogat ur allmän synpunkt eller det annars finns ett väsentligt intresse av sådana regler. Genom en sådan inriktning kan tillsynsarbetet effektiviseras och koncentreras till de områden och verksamheter där skyddsintresset är starkast. I det följande anges ett antal områden som utredaren skall ägna särskild uppmärksamhet.

Associationsrättsliga regler

UFL innehåller vissa självständiga associationsrättsliga regler. Främst gäller detta bestämmelser om stadgar och firma, medlemskap, avgifter, överlåtelse av understödsförenings rörelse samt vissa frågor rörande likvidation. I flertalet andra associationsrättsliga frågor hänvisas i stället till regler i lagen 1951:308 om ekonomiska föreningar, i förekommande fall i förening med särskilda bestämmelser i UFL. År 1988 ersattes 1951 års lag av den nu gällande lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar. Den nya lagen har i sin tur ändrats ett flertal gånger efter ikraftträdandet. Det är mot denna bakgrund angeläget att de föreningsrättsliga reglerna ses över. Utredaren bör i detta sammanhang göra en övergripande översyn av de associationsrättsliga reglerna för understödsföreningarna. Utgångspunkten vid detta arbete bör vara att reglerna för understödsföreningar inte i större utsträckning än vad som motiveras av deras särskilda verksamhet skall avvika från de regler som gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet. Frågan om anknytning till reglerna för ekonomiska föreningar kommer naturligen i ett annat läge i den utsträckning som försäkringsrörelselagens regelsystem görs tillämpligt för vissa understödsföreningar. Det kan dock inte uteslutas att frågan får viss aktualitet även för sådana föreningar.

316 Bilaga 1

Behovsprincipen

Ett villkor för registrering av en understödsförening och därmed också en förutsättning för att den skall få bedriva försäkringsverksamhet är enligt 4 § UF L att den avsedda verksamheten är behövlig. Motsvarande regler gällde tidigare också i fråga om banker och försäkringsbolag. Denna s.k. behovsprincip har för dessa institut emellertid avskaffats. Enligt EG:s försäkringsdirektiv gäller vidare att tillstånd att bedriva försäkringsverksamhet inte får vägras den grunden att det inte anses föreligga något behov av den tilltänkta verksamheten. För sådana understödsföreningar som faller under direktivens tillämpningsområde torde därför behovsprincipen inte kunna upprätthållas. Utredaren bör överväga om det mot denna bakgrund finns skäl att för övriga understödsföreningar behålla ett sådant krav.

Skäl ghetsprincipen i

En understödsförenings stadgar skall enligt ll § UFL vara utformade så att de uppfyller medlemmarnas intresse av att kostnader och villkor för försäkringarna är skäliga i förhållande till förmånernas art och omfattning och föreningens förhållanden. Motsvarande regler för kostnader resp. villkor finns i fråga försäkringsbolag i 7 kap. 4 § och 19 om kap. 6 § försäkringsrörelselagen. Försäkringsutredningen har i enlighet med sina direktiv prövat om denna s.k. skälighetsprincip även fortsätt-

ningsvis bör behållas i försäkringsrörelselagstiftningen. Övervägandena

i denna del har redovisats i utredningens slutbetänkande SOU 1995:87 s. 109-135. Utredningen föreslår efter en noggrann genomgång fråav gan att den gällande skälighetsprincipen i försäkringsrörelselagen i sin helhet upphävs. Skälighetsaspekter på premier och kostnader anges därvid kunna tillgodoses på andra sätt. När det gäller skäligheten av villkor och skadebehandling sägs att utredningens förslag inte innebär några sakliga ändringar, utan att sådana frågor fortsättningsvis helt kommer att regleras av annan lagstiftning. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Finansdepartementet. Utredaren bör mot bakgrund Försäkringsutredningens överväav ganden och resultatet av frågans fortsatta beredning undersöka det om finns skäl att för understödsföreningarnas del helt eller delvis behålla ett krav kostnads- och villkorsskälighet.

Bilaga 1 317

Förbudet mot affärsmässighet

En understödsförenings verksamhet får enligt 1 § UFL inte innefatta affärsmässigt drivande av försäkringsrörelse. Förbudet mot affärsmässighet innebär begränsningar bl.a. i en understödsförenings möjligheter att marknadsföra sina tjänster och värva medlemmar. Med förbudet nya följer också andra inskränkningar för verksamheten. Avsikten bakom bestämmelsen torde åtminstone delvis ha varit att dra en gräns mot sådan försäkringsrörelse som bedrivs av försäkringsbolag, för vilka andra regler ställts upp. Det kan dock ifrågasättas om behovet av en sådan

avgränsning motiverar en förbudsregel av detta slag. För sådana före-

ningar faller under EG:s försäkringsdirektiv följer för övrigt av som direktivens bestämmelser att dessa föreningar i grundläggande avseenden måste underkastas en reglering som väsentligen överensstämmer med den som nu gäller för försäkringsbolag enligt försäkringsrörelselagen. Förbudet framstår också i övrigt som otidsenligt och onödigt begränsande. Utredaren bör därför överväga om inte förbudet mot affärsmässig verksamhet kan avskaffas.

Kapitalförvaltning

De grundläggande reglerna om understödsföreningarnas kapitalförvaltning finns i 24 § UF L. Bestämmelserna innebär att ett belopp som täcker dels summan av föreningens försäkringsfonder, dvs. i princip de försäkringstekniska skulderna, dels föreningens övriga skulder skall redovisas i vissa angivna slag av tillgångar, i första hand obligationer och skuldförbindelser mot säkerhet i fast egendom. Placeringar i aktier eller värdepappersfondsandelar är enligt paragrafen inte i något fall tillåtna. Enligt bestämmelse, 24 som trädde i kraft den 1 juli 1995 en ny a prop.1994/95:l84, bet. 1994/95:NU24, rskr.1994/95:392, får dock en understödsförening med Finansinspektionens tillstånd i stället för bestämmelserna i 24 § tillämpa de EG-harmoniserade placeringsregler som samtidigt infördes för försäkringsbolag i försäkringsrörelselagen. Dessa bygger principerna om att placeringarna skall ske med beaktande försäkringsåtagandena matchning och med spridning av risav kerna diversiñering. Bestämmelserna i försäkringsrörelselagen innehåller vidare uppräkning tillåtna tillgångsslag. Häri inräknas uten av över tidigare tillåtna tillgångar, som obligationer och fastigheter, även bl.a. aktier, värdepappersfondsandelar och andra liknade värdepapper. Placeringarna är i princip inte heller begränsade till Sverige eller

svenska tillgångar. I förarbetena till 24 a § a prop. s.146 angavs

skäl för bestämmelsen att det olyckligt understödsföresom vore om

318 Bilaga 1

ningama till följd ändringarna i försäkringsrörelselagen skulle komma

att verka under sämre konkurrensförhållanden än försäkringsbolagen.

Det framhölls dock att detta var en provisorisk lösning i avvaktan på en reformering av lagstiftningen för understödsföreningarna. Utredaren bör mot denna bakgrund överväga och lämna förslag till placenya ringsregler för understödsföreningarna. Utredaren bör därvid beakta dels de krav följer EG:s direktiv, dels intresset att Lindersom av av stödsföreningar och försäkringsbolag i detta avseende så långt möjligt ges likartade konkurrensförutsättningar.

Redovisning

Understödsföreningars räkenskaper och årsredovisning regleras 29 av och 30 UFL. För den löpande bokföringen lämnas inga särskilda regler. l detta avseende gäller således bestämmelserna i bokföringslagen l976:125. I 29 § föreskrivs genom hänvisning till 1951 års lag om ekonomiska föreningar att styrelsen varje år skall årsredovisavge ning bestående resultaträkning, balansräkning och förvaltningsbeav rättelse. Resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen skall i princip upprättas i enlighet med bokföringslagens bestämmelser. l 30 § finns vissa särskilda bestämmelser för det fall en understödsförening har flera verksamhetsgrenar. I paragrafen anges vidare att regeringen eller, med regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får utfärda närmare föreskrifter om en understödsförenings löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning. Riksdagen beslutade under hösten 1995 EG-harmoniserade om nya års- och koncernredovisningsregler för aktiebolag, vissa handelsbolag, kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsbolag. För de tre sistnämnda kategorierna av företag skall de nya reglerna börja att tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den l januari 1996 eller Detsenare. samma gäller vissa andra bestämmelser. Lagstiftningen i övrigt skall tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den l januari 1997 eller senare. Reglerna för försäkringsföretag har tagits i särskild lag, lagen en 1995:1560 årsredovisning i försäkringsföretag ÅFRL. Redovisom ningskommittén, på vilkens arbete den lagstiftningen grundats, nya ifrågasatte om inte de nya reglerna borde göras tillämpliga även på understödsföreningarna, lämnade dessa utanför lagförslaget. I förarmen betena till den nya lagstiftningen prop. 1995/96:10, del 183 s. angavs att frågan kräver ytterligare beredning och att regeringen inom en snar framtid kommer att tillsätta särskild utredning underen om stödsföreningar. I detta sammanhang erinrades vidare om den ovan re-

Bilaga 1 3 19

dovisade möjligheten för regeringen eller Finansinspektionen att utfärda föreskrifter i ämnet. Utredaren bör överväga och lämna förslag till nya årsboksluts- samt års- och koncernredovisningsregler för understödsföreningar. För sådana föreningar omfattas EG:s försäkringsdirektiv måste dessa som av uppfylla de krav som i fråga om redovisning gäller för försäkringsföretag inom EU. Det är eftersträvansvärt att reglerna för sådana Linderstödsföreningar så långt möjligt utformas så att de överensstämmer med de regler enligt ÅFRL gäller för övriga svenska försäkringsföresom tag. I princip bör detsamma gälla även för andra understödsföreningar. l fråga om dessa bör utredaren emellertid undersöka om och i så fall i vilken utsträckning justeringar och förenklingar i förhållande till ÅFRL kan motiverade med hänsyn till föreningarnas storlek och verkanses samhet.

Tillsyn

UFL gäller i dag för samtliga understödsföreningar. I princip innebär detta att samma regler gäller för alla föreningar, oavsett storlek och verksamhet och att alla föreningar också står under Finansinspektionens tillsyn. De svårigheter som kan uppstå till följd av gemensamma regler för föreningar med så olika storlek och verksamhet har beaktats genom en dispensregel i 2 § UFL. Enligt denna bestämmelse får Finansinspektionen i fråga om understödsföreningar vars verksamhet har endast ringa omfattning eller huvudsakligen avser pensionsförsäkring grund av anställning medge undantag från lagens bestämmelser. En förutsättning för sådan dispens är att det inte föreligger hinder från allmän synpunkt och att det är lämpligt med hänsyn till föreningens förhållanden. Dispensmöjligheten är däremot inte begränsad till vissa bestämmelser eller slag av bestämmelser. Avsikten bakom dispensregeln torde att regelverket och tillsynens omfattning för dessa föreningar vara skall kunna läggas på en nivå som framstår som rimlig i förhållande till verksamhetens art och omfattning. Som tidigare berörts torde det med hänsyn till deras skilda förhållanden krävas olika verksamhetsregler för olika slag av understödsföreningar. Utformningen dessa regler påverkar också tillsynens inav riktning och omfattning. Naturligen finns det ett mycket större tillsynsbehov när det gäller en förening med stor verksamhet och omfattande reglering än i fråga om en liten förening med obetydlig verksamhet och enkelt regelverk. Detta förhållande har tidigare kunnat beaktas genom möjligheten till dispens. Det kan emellertid ifrågasättas det för de om minsta understödsföreningarnas del finns skäl att överhuvudtaget be-

320 Bilaga 1

hålla särskild reglering och om inte allmänna regler för ekonomiska en föreningar skulle kunna tillämpas för dessa föreningar. Det bör vidare prövas det inte är befogat att direkt i lag undanta mindre föreningar om från tillståndsplikt och tillsyn. Härigenom skulle Finansinspektionen befrias både från tillsynsuppgiften sådan och arbetet med att i som varje enskilt fall pröva och i vilken utsträckning dispens bör medom Resurserna kan då i stället inriktas sådana föreningar där ges. skydds- och tillsynsintresset uttalat. En sådan ordning behöver är mer

dock inte innebära hinder mot att en dispensmöjlighet behålls för såda-

föreningar inte undantas från tillsyn. Utredaren bör mot denna na som bakgrund överväga och i vilken utsträckning mindre understödsföom reningar behöver särskild reglering kan undantas från regler en resp. tillstånd/registrering och tillsyn. om Enligt 6 § andra stycket kungörelsen 1972:291 understödsföom reningsregister skall Finansinspektionen vid utövandet av sin tillsyn eller på särskild begäran i skälig omfattning lämna understödsföreningråd och upplysningar för att underlätta för dem att driva sin rörelse arna på ett med hänsyn till deras art och omfattning lämpligt sätt. Detta är ett åläggande sträcker sig betydligt längre än den serviceskyldighet som Finansinspektionen och andra myndigheter har enligt förvaltningslagen 1986:223. Som allmän utgångspunkt bör gälla att den som bedriver en tillståndspliktig finansiell verksamhet också skall ha de administrativa och andra krävs för detta. Det framstår vidare som resurser som olämpligt tillsynssynpunkt att Finansinspektionen tar del i verksamur het den är satt att övervaka. Utredaren bör överväga inte den nu behandlade bestämmelsen om kan avskaffas och ersättas av förenklade verksamhets- och tillsynsregler för mindre föreningar samt förbättrade möjligheter till ombildning och sammanslagning av sådana föreningar.

Sanktioner

UFL innehåller straffbestämmelser i flera avseenden. I 77 § finns bestämmelser straff för drivande Oregistrerad understödsföreom av en ning. Överträdelser vissa associationsrättsliga regler straffbeläggs i av 78 § hänvisning till bestämmelser i 1951 års lag om ekonomiska genom föreningar. I 79 § föreskrivs straff för den till Finansinspektionen som lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter i angivna avseenden resp. underlåter att lämna vissa föreskrivna uppgifter. Försäkringsrörelselagen innehåller inte någon bestämmelse som motsvarar 77 Det kan därför ifrågasättas en sådan straffsanktion om är motiverad i fråga understödsföreningar. Utredaren bör även i om

1998:82 Bilaga 1 321 sou

övrigt överväga vilka sanktionsbestämmelser som kan anses erforderlioch lämpliga. Sanktioner för överträdelser associationsrättsliga ga av bestämmelser bör övervägas i den allmänna översyn den associaav tionsrättsliga reglering har behandlats I näringsrättsligt avsesom ovan. ende bör utredaren eftersträva lösningar så nära det är möjligt som överensstämmer med de lösningar som valts inom närliggande områ-

den, i första hand bank- och försäkringsrörelselagstiftningen.

Strukturförändringar

Det finns stora skillnader mellan olika understödsföreningars inriktning, verksamhet och storlek. Det ingår också i utredningsuppdraget att överväga vilka skillnader i regleringen för olika föreningar som kan motiverade framför allt med hänsyn till verksamhetens omfattanses ning. Även regelverket för mindre föreningar görs enklare och om mindre betungande än för föreningar bedriver omfattande som en mer verksamhet kan det i många fall vara förenat med svårigheter för små föreningar att tillägna sig och korrekt tillämpa gällande regelverk. Ett uttryck för detta torde Finansinspektionens skyldighet att lämna en vara understödsförening råd och upplysningar. För många mindre föreningar kan det också antas svårt att klara allmänna ekonomiska krav vara rationell hantering och kostnadseffektivitet. Det framstår därför som önskvärt med ordning möjliggör att mindre understödsföreen som ningar ett smidigt sätt kan ombildas till större och mer bärkraftiga enheter. Enligt de nuvarande reglerna i UFL kan detta i princip ske endast förening i samband med likvidation överlåter hela sitt genom att en bestånd försäkringar till understödsförening eller till ett av en annan försäkringsbolag. För et. sådant förfarande gäller sammantaget relativt komplicerade regler. Utredaren bör mot denna bakgrund överväga och lämna förslag till regler underlättar önskvärda strukturförändringsom t.ex. införande möjlighet till fusion understödsförear, genom av en av ningar.

Lagtekniska frågor

Understödsföreningsutredningens förslag innebar att i princip samtliga bestämmelser understödsföreningar, vilka enligt förslaget skulle om betecknas försäkringsföreningar, samlades i en enda lag utan hänvisningar till näringsrättslig, associationsrättslig eller avtalsrättslig annan lagstiftning. Detta gällde även i fråga om bestämmelser som hade sin motsvarighet i andra lagar och där några skillnader i materiellt avseen-

11 17-1169

322 Bilaga 1 sou 1998:82

de inte var avsedda. En sådan lagstiftningsteknik har flera fördelar. Framför allt blir reglerna inom ett bestämt område härigenom lättare att hitta, överblicka och tillgodogöra sig. En lagstiftning är utformad som på ett sådant sätt medför emellertid även nackdelar. Om varje lag i detalj skulle reglera samtliga rättsfrågor inom lagens tillämpningsområde skulle detta leda till en helt ohanterlig mängd författningstext. En parallell reglering av samma frågor i olika lagar har också andra negativa effekter. Detta gäller särskilt rättsområden är underkastade som

snabba förändringar. Ändringar måste då i varje fall ske i kanske ett

flertal författningar i stället för att i princip kunna ske i central en grundförfattning. Det finns vidare en tendens att från början likalydande bestämmelser i olika lagar över tiden förändras justeringar genom och omarbetningar så att de inte längre stämmer överens. Detta kan medföra omotiverade skillnader, t.ex. mellan olika slag företag verkav samma inom samma fält, och försvåra överblicken över regleringen ett visst område. Utredaren bör mot denna bakgrund i första hand försöka åstadkomma lagteknik bygger på hänvisningar till andra en som relevanta lagar i kombination med sådana särbestämmelser kan som krävas och således undvika ordning där alla regler understödsföen om reningar samlas i lag. en gemensam

Skattefiågor

Understödsföreningar faller inte under det skattemässiga begreppet

livförsäkringsföretag i 2 § 6 mom. lagen 1974:576 om statlig in-

komstskatt. Understödsföreningar är befriade från inkomstskatt för all inkomst utom för inkomst fastighet inte förvaltas i livförsäkav som ringsverksamhet 7 § 10 mom. samma lag. Bedrivs verksamhet hänförlig till livförsäkring är försäkrade skatteskyldiga till s.k. avkastningsskatt. Till föreningar som driver annat än livförsäkringsverksam-

het har tidigare hänförts sjukkassor som meddelar sjuk- och olycks-

fallsförsäkringar men däremot inte kombinerade sjuk- och begravningskassor. Utredningen bör undersöka i vad mån skattereglerna behöver justeras till följd av de ändringsförslag den lägger fram, t.ex. ett slosom pande av förbudet mot affärsmässighet.

Bilaga 1 323

Utred ningsarbetet

Utredaren bör vara oförhindrad att ta upp även andra frågor rörande understödsföreningar än de som särskilt har angetts i det föregående. Utredaren skall beakta direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare att beakta regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, och att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994: 124. Utredaren bör hålla sig underrättad om Justitiedepartementets arbete med utarbetandet av en ny försäkringsavtalslag och om den fortsatta beredningen av Försäkringsutredningens slutbetänkande SOU 1995:87 som sker inom Finansdepartementet. Samråd bör ske med Finansinspektionen, Sveriges Försäkringsförbund och Svenska Livförsäkringsföreningars Riksförbund samt i frågor rörande redovisning med Redovisningskommittén och Bokföringsnämnden. Utredarens uppdrag bör vara slutfört före utgången av september månad 1997.

Finansdepartementet

Bilaga2 325

Lagen 1972:262 om understödsforeningar

Allmänna bestämmelser

1 § Med understödsförening förstås enligt denna lag sådan förening för inbördes bistånd har till ändamål att, utan affärsmässigt drivande som försäkringsrörelse, meddela personförsäkring än arbetslösav annan hetsforsäkring och är på sådant sätt sluten att den huvudsakligen är som avsedd för anställda i visst eller vissa företag, tillhörande viss personer yrkesgrupp eller medlemmar i sammanslutning med sådan intressegemenskap samverkan även för personförsäkring är naturlig. att en Också förening är sluten på sätt anges i första stycke ansom som understödsförening, den är registrerad såsom understödsföses som om rening enligt äldre lag. Avser verksamheten huvudsakligen pensionsförsäkring grund av anställning, anses föreningen som understödsförening, även om medlemsavgifterna erlägges av arbetsgivaren.

2 § Denna lag äger tillämpning på anstalt, för vars försäkringsutfästelser staten eller kommun är ansvarig eller verksamhet regleras i vars särskild författning, eller på sådan pensionskassa för personer i offentlig tjänst regeringen förklarats undantagen från lagens tillämpsom av ning. Har understödsförenings verksamhet endast ringa omfattning eller den huvudsakligen pensionsforsäkring grund av anställning, avser kan Finansinspektionen medge undantag från bestämmelserna i denna lag i den mån hinder föreligger från allmän synpunkt och det är lämpligt med hänsyn till föreningens förhållanden. Lag 1992:1624.

3 § Understödsförening skall registrerad hos Finansinspektionen vara ochstå under tillsyn av denna. Hos Finansinspektionen föres understödsforeningsregister. I detta inskrives de uppgifter enligt denna lag skall anmälas för registresom ring eller i övrigt skall tas i registret. Lag 1992:1624.

4 § Understödsförening får registreras enligt denna lag endast om den avsedda verksamheten är behövlig och även i övrigt ägnad att främja en sund utveckling av försäkringsväsendet.

326 Bilaga2

5 § Understödsförening skall bestå minst 500 medlemmar, föreav om ningen meddelar

förtids- eller efterlevandepension utan samband med ålderspension,

sjukpenning för längre tid än 180 dagar för ett sammanhängande sjuklighetstillstånd, eller

kapitalförsäkring för dödsfall till högre belopp än l 000 kronor för

en medlem.

Annan förening än i första stycket skall bestå minst 100

som avses av medlemmar.

Om särskilda skäl föreliger, kan Finansinspektionen bestämma

att förenings minsta antal medlemmar skall lägre än i vara som anges första eller andra stycket. Lag 1992: 1624.

6 § Kapitalförsäkring får högst ett belopp motsvarande ett basbe-

avse

lopp enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring för medlem. Om

en

det finns särskilda skäl, kan Finansinspektionen medge understödsförening att meddela sådan försäkring till högre belopp. Lag 1993: l 78.

7 § Understödsförening får utan medgivande Finansinspektionen

av driva verksamhet är främmande för ändamålet med föreningens som

försäkringsverksamhet. Omfattningen den främmande verksamheten

av skall stå i rimligt förhållande till försäkringsverksamheten.

Understödsförening får heller utan medgivande Finansinspek-

av tionen ändra sin försäkringsverksamhet så att den får väsentligt en ny

inriktning eller kommer att omfatta ny verksamhetsgren. Vid prövningen äger 4 § motsvarande tillämpning. Lag 1992:1624.

8 § För understödsförenings förbindelser svarar endast föreningens till-

gångar inbegripet förfallna med erlagda medlemsavgifter.

9 § Innan underståndsförening registrerats, kan den förvärva rättig-

heter eller ikläda sig skyldigheter eller part inför domstol eller vara annan myndighet. Sedan styrelse utsetts, kan dock denna föra talan i mål rörande föreningens bildande. Handlar föreningsmedlemmar eller styrelseledamöter eller andra på

föreningens vägnar, innan den registrerats, de deltagit i

svarar som åtgärden eller beslut därom solidariskt för uppkomna förbindelser.

Bilaga2 327

Stadgar och firma m.m.

10 § För att vinna registrering skall understödsförening ha i enlighet med denna lag antagit stadgar samt utsett styrelse och revisorer.

11 § Understödsförenings stadgar skall ägnade att trygga att förevara ningen kan fullgöra sina försäkringsutfästelser och skall samtidigt tillgodose medlemmarnas intresse att kostnader och villkor för försäkav ringarna är skäliga med hänsyn till förmånernas art och omfattning och föreningens förhållanden. Även i övrigt skall stadgarna ha ett för verksamheten lämpligt innehåll. Stadgama skall ange

föreningens firma, ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art, den ort inom riket, där föreningens styrelse skall ha sitt säte, de villkor som skall gälla för inträde i föreningen, försäkringsförmånernas beskaffenhet och storlek eller grunderna för beräknande formånerna, tid och villkor för utbetalning försäkav av ringsbelopp samt i fråga om kapitalförsäkring högsta tillåtna försäkringsbelopp för en medlem, de fasta avgifter, som skall erläggas till föreningen, eller grunderna för deras beräknande, ordningen för beslut särskild uttaxering och grunderna för dess om verkställande, om sådan uttaxering skall få förekomma, påföljden för försummelse att till föreningen erlägga fast avgift eller uttaxerat belopp, rätt till fribrev eller återköp skall föreligga samt, för sådant fall, om villkoren för rätten och reglerna för beräkning av fribrevs- eller återköpsvärdena, l0.villkoren för belåning försäkringsbrev hos föreningen, om sådan av belåning skall få förekomma, ll.tider för verkställande av försäkringsteknisk utredning, om skyldighet föreligger att verkställa sådan utredning, 12. grunderna för fondbildning, 13.hur medel behövs för löpande utgifter skall placeras och värsom dehandlingar skall förvaras, l4.hur medel ingår i försäkringsfond skall användas samt, om som återbäring skall förekomma, bestämmelser därom, l5.antalet styrelseledamöter och revisorer eller det högsta och lägsta antal till vilket de skall uppgå och, för styrelseledamöter och reom visorer skall finnas suppleanter, motsvarande uppgifter om dem, tiden för styrelseledamots, revisors och suppleants uppdrag samt, om

328 Bilaga 2

styrelseledamot, revisor eller suppleant skall utses på annat än i denna lag angivet sätt, hur tillsättning skall ske, l6.i fall där fullmäktige skall finnas, hur de skall utses samt deras befogenhet och mandattid, 17.tid för ordinarie föreningsstämma, 18.det sätt vilket kallelse till föreningsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom samt den tid före stämman då föreskrivna kallelseåtgärder senast skall vidtagvara na,

19.hur vid föreningens upplösning skall förfaras med föreningens be-

hållna tillgångar.

Bestämmelserna i andra stycket 15 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen 1987:1245 styrelserepresentation för om de privatanställda. Lag 1987:1254.

12 § Understödsförenings firma skall innehålla ettdera orden

av

"understödsförening" eller "försäkringsförening". Meddelar förening

uteslutande eller huvudsakligen sjukhjälp får firman dock i stället innehålla ordet "sjukkassa". I firman får inte ordet "bolag" eller annat uttryck, betecknar ett som bolagsfcârhållande, tas på sådant sätt att därav kan föranledas det misstaget att firman innehas av ett bolag. Finnan får inte heller innehålla ordet "erkänd" eller såväl ordet "ömsesidig" ordet som "försäkring". Firman skall tydligt skilja sig från annan förut registrerad, ännu bestående understödsförenings finna. För registrering understödsföreav nings firma gäller i övrigt vad föreskrives i firmalagen 1974:156. som Lag 1987:625 12 a § För varje understödsförening skall finnas ett huvudkontor i Sverige. Lag 1996:754.

13 § Ansökan om registrering göres av styrelsen. Vid ansökningshandlingen skall fogas två avskrifter föreningens stadgar, av avskrift av protokoll som förts vid sammanträde med föreningens medlemmar och som utvisar att stadgarna antagits, avskrift av protokoll eller annan handling varav framgår att styrelse och revisorer utsetts,

försäkringsteknisk utredning om beräkningen av de i stadgarna an-

givna avgifterna eller, om föreningen endat skall meddela sjukpenning för högst 180 dagar för ett sammanhängande sjuklighetstill-

Bilaga2 329

stånd eller sjukvårdsersättning eller båda förmånerna i förening, de uppgifter behövs för bedömning avgifternas storlek. som en av

14 § Ansökningshandlingen skall innehålla uppgift om antalet medlemmar, understödsföreningens postadress, styrelseledamöters, revisorers och suppleanters fullständiga namn, medborgarskap och hemvist jämte förklaring att dessa personer inte är 4. den eller dem får teckna föreningens firma och hur firman skall som tecknas, denna skall tecknas endast av styrelsen, om beträffande firmatecknare är styrelseledamot eller styrelsom sesuppleant, motsvarande förhållanden anges under som

Om styrelseledamot eller suppleant har utsetts enligt lagen en

1987:1245 styrelserepresentation för de privatanställda, skall detta

om anges i ansökningshandlingen. Har den eller gemensamt med får teckna föresom ensam annan ningens firma egenhändigt skrivit sin namnteckning ansökningshandlingen, skall vid denna fogas särskild bilaga, på vilken namnteckningen finns. Namnteckningen skall vara styrkt av vittnen. Lag 1988:1325.

Medlemsförteckning

15 § Över understödsforenings medlemmar skall föras förteckning gestyrelsens försorg. Förteckningen skall för varje medlem innehålla nom uppgift fullständigt senast kända hemvist om namn, personnummer, och tiden för inträdet i föreningen. För förening som meddelar pension skall i fråga pensionstagare, är medlem, i förteckningen anom som tecknas motsvarande uppgifter utom beträffande tid för inträde i föreningen. Under särskild rubrik skall i förteckningen vidare upptagas tillgängliga uppgifter fribrevsinnehavare, som är medlem i föreningen. om Förteckningen skall förvaras på betryggande sätt.

Medlemskap

16 § Fråga antagande medlem i understödsforening avgöres av om av styrelsen med iakttagande vad därom kan vara föreskrivet i stadgarav na.

12 17-1169

330 Bilaga 2

17 § Medlem får utträda ur understödsförening, om han icke grund av sin anställning är skyldig tillhöra denna. Anmälan utträde skall om göras skriftligen. l stadgarna får föreskrivas, att namnunderskriften anmälningshandlingen skall vara styrkt av vittnen och att medlem under viss tid efter anmälan, högst ett år, skall kvarstå i föreningen.

18 § Även medlem utträtt eller uteslutits understödsförening eller om ur avlidit, har föreningen, om annat är föreskrivet i stadgarna, rätt till dels stadgeenlig avgift för den tidsperiod, varunder avgången ägt rum, dels vad som belöper den avgångne enligt beslut särskild uttaxom ering som fattats före avgången.

Fribrev och återköp

19 § Avgår medlem ur understödsförening, har han vid pensionsförsäkring rätt till fribrev och vid kapitalförsäkring rätt till fribrev eller återköp, om Finansinspektionen med hänsyn till särskilda omständigheter föreskrivit, för föreningen eller visst slag försäkring denna av som meddelar, att sådan rätt skall föreligga. Rätten till fribrev eller återköp får inskränkas endast villkor i genom fråga om den minsta tid under vilken försäkringen skall ha gällt, det lägsta belopp som skall ha erlagts i avgifter för försäkringen, de lägsta belopp till vilket fribrevs- eller återköpsvärde skall uppgå. Lag 1992: 1624.

Avgifter

20 § Understödsförening skall till verksamhetens bedrivande uttaga fasta medlemsavgifter. Har föreningen flera verksamhetsgrenar, skall särskild avgift uttagas för varje Verksamhetsgren. Uttagande av avgifter får göras beroende att försäkringsfall av inträffat inom föreningen. Om stadgarna medger särskild uttaxering, får sådan ske endast när föreningens tillgångar är otillräckliga för verksamhetens behöriga utövande.

Bilaga 2 33 1

Försäkringsteknisk utredning

21 § Styrelse för understödsförening skall minst vart femte år låta verkställa försäkringsteknisk utredning föreningens ställning vid närmast av föregående års slut och inge utredningen till Finansinspektionen inom

tid som inspektionen bestämmer. Beträffande sjukhjälpsverksamhet

Föreligger dock sådan skyldighet endast sjukpenning meddelas för om längre tid än 180 dagar för ett sammanhängande sjuklighetstillstånd. Har föreningen flera verksamhetsgrenar, skall varje Verksamhetsgren behandlas särskilt i utredningen. Finansinspektionen kan helt eller delvis befria förening från skyldigheten att i visst fall låta verkställa försäkringsteknisk utredning, om föreningens rörelse är av mindre omfattning eller annat skäl till befrielse föreligger. Finansinspektionen kan ålägga förenings styrelse att också annan tid eller i annat fall än följer av vad förut i denna paragraf sagts som låta verkställa försäkringsteknisk utredning. Försäkringsteknisk utredning skall enligt av Finansinspektionen fastställda grunder och meddelade föreskrifter verkställas av person, som är behörig att utöva befattning som aktuarie vid livförsäkringsbolag eller inspektionen förklarats behörig att verkställa utredsom av ningen. Lag 1992: 1624.

22 § Vid försäkringsteknisk utredning skall premiereserv beräknas för varje Verksamhetsgren. Premiereserven utgör skillnaden mellan kapitalvärdet av föreningens framtida utgifter för löpande försäkringar och kapitalvärdet de avgifter föreningen kan ha att ytterligare uppav som bära för dessa försäkringar.

Fondbildning

23 § Vid bokslutet skall för varje Verksamhetsgren till en försäkringsfond för denna avsättas vad som av intäkterna åtgått för kostnader under räkenskapsåret. Framgår försäkringsteknisk utredning att försäkringsfond överav stiger vad som behövs för att täcka premiereserven jämte en tjugondel därav, får överskjutande belopp helt eller delvis undantagas från försäkringsfonden, om stadgarna innehåller bestämmelse enligt vilken det får ske. I annat fall än i andra stycket får medel undantagas från som avses försäkringsfond endast efter Finansinspektionens medgivande. Sådant

332 Bilaga2

medgivande får lämnas, åtgärden kan äventyra föreningens förom måga att fullgöra sina förpliktelser. Lag 1992:1624.

Kapitalplacering

24 § Vid varje tidpunkt skall ett belopp, som täcker summan av dels försäkringsfonder, dels understödsföreningens övriga skulder, annan fond än försäkringsfond medräknad, vara redovisat i följande slag av tillgångar, nämligen obligationer eller andra skuldförbindelser som utfärdats eller garanterats av staten, obligationer som utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan, Svenska skeppshypotekskassan, Skeppsfartens sekundärlåneeller andra skuldförbinkassa eller av Nordiska investeringsbanken, delser utfärdats sådan kreditinrättning, dock sådana för som av den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar, som medför rätt till betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare förlagsbevis, obligationer utfärdats eller garanterats bankaktiebolag, sparsom av bank eller medlemsbank eller andra fordringsbevis som utfärdats av sådant bankinstitut eller Riksbanken, dock förlagsbevis, obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade av kommun, obligationer utfärdats av svenskt näringsföretag och som ofsom fentligen utbjudits bankaktiebolag, sparbank, medlemsbank, eller av Nordiska investeringsbanken, skuldförbindelser, för vilka föreningen har säkerhet i form av panträtt på grundval inteckning i jordbruks-, bostads-, kontors- eller av affärsfastighet inom fyra femtedelar eller i fastighet inom två annan tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, eller inteckning i tomträtt, till vilken hör byggnad som är avsedd för bostads-, kontors-, eller affärsändamål, inom fyra femtedelar eller i annan tomträtt inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, med den ytterligare begränsning som Finansinspektionen kan komma att föreskriva med hänsyn till tomträttsavtalets innehåll eller annan omständighet, dock att, utom i fråga om sådant lån till kommun för vilket inspektionen medgett undantag, byggnad skall, för att säkerheten skall få godtas, vara brandförsäkrad i svenskt försäkringsbolag eller i utländskt försäkringsforetag har rätt att driva försäkringsrörelsom se här i riket,

Bilaga2 333

andra svenska eller utländska värdehandlingar utom sådana som skall infrias i främmande valuta, om de till art och säkerhet kan anjämförliga med värdehandlingar som avses i någon av punkterna ses lån mot säkerhet i föreningens försäkringsbrev inom återköpsvärdet, föreningen tillhörig fastighet eller tomträtt intill de gränser och med de brandförsäkringsvillkor enligt 6 gäller beträffande intecksom ning, eller 10.värdet svenskt försäkringsbolags ansvarighet grund av försäkav ringar, som övertagits i återförsäkring.

Förening, enligt sina stadgar huvudsakligen är avsedd för anställda som i visst eller vissa företag, får även fullgöra i första stycket förskriven redovisning i sådana ett eller flera företagen utfärdade skuldförav av bindelser, för vilka föreningen äger säkerhet i värdehandlingar som avses i samma stycke 1--5 och Vid tillämpning av första stycket 6 ersätts, om Finansinspektionen har medgett det fyra femtedelar av taxeringsvärdet med sjuttio procent det uppskattade värdet av fastigheten respektive av byggnad eller av egendom hör till tomträtten eller, om pantvärde fastställts annan som för egendomen enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel till

främjande bostadsbyggandet, med sjuttiofem procent av pantvärdet,

av samt två tredjedelar taxeringsvärdet med sextio procent av egendoav mens uppskattade värde. Med uppskattat värde det värde som understöds föreningen avses har bestämt på grundval särskild värdering. Har medgivande enligt av tredje stycket lämnats får belopp dittills har redovisats enligt första som stycket 6 dock redovisas samma sätt även i fortsättningen. Utan hinder första och andra styckena får ett belopp, som svarar av mot högst femtedel föreningens försäkringsfonder, redovisas i en av andra värdehandlingar än förut sagts, dock i aktier eller i andelar som i värdepappersfond, och i tillgångar nämns i första stycket 9 utöver som där angiven gräns. Lag 1995: 1582.

24 § Finansinspektionen kan efter ansökan av en understödsförening a besluta att föreningen i stället för 24 § första stycket 1--10 och andrafemte styckena, skall tillämpa 7 kap. 9 a-10 g §§ försäkringsrörelselal982:713 och föreskrifter meddelats med stöd av de begen som

stämmelserna samt punkt 4 i övergångsbestämmelsema till lagen

1995:779 ändring i försäkringsrörelselagen 1982:713. Lag om 1995:784.

25 § Understödsförening får inte utan Finansinspektionens medgivande äga än tjugondel aktierna i svenskt eller utländskt aktiebolag mer en av

334 Bilaga 2 . l

eller, rösterna har olika röstvärde, större antal än röstetalet för om att aktierna utgör högst tjugondel röstetalet för samtliga aktier. Lag en av 1995:784.

26 § Understödsförening får inte lämna kredit till styrelseledamot, styrelsesuppleant, revisor, revisorssuppleant, innehavare av befattning i ledande ställning i föreningen eller

person

som verkställer försäkringsteknisk utredning åt föreningen,

den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp-eller nedstigande led till under eller besvågrad personer som avses är med en sådan i rätt eller nedstigande led eller så den person upp- att ene är gift med den andres syskon,

bolag, förening eller sammanslutning, vari

annan person som avses under 1 eller 2 i egenskap delägare eller medlem har väsentav ett ligt ekonomiskt intresse.

Förening får heller lämna kredit mot säkerhet borgen någon av av som avses i första stycket.

Vid tillämpningen denna paragraf likställs äktenskapsliknande

av samlevnad med äktenskap, de sammanlevande tidigare har varit om gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt. Bestämmelserna i första stycket utgör inte något hinder för en un-

derstödsförening att i enlighet med stadgarna lämna kredit säkerhet

mot av försäkringsbrev har utfärdats föreningen. som av Finansinspektionen kan medge undantag från bestämmelserna i

första--tredje styckena, om det finns synnerliga skäl till detta. Lag

1992:1624.

Styrelse och firmateckning

27 § Bestämmelserna i 21--23 §§, 25--30 och 32--37 lagen 1951:308 ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om

om understödsförening med följande avvikelser, nämligen att minst hälften styrelsens ledamöter skall väljas förenings-

av stämma eller av organisation kan företräda medlemmarsom anses na, att styrelseledamot får utses för tid till och med den ordinarieföreningsstämma som skall äga under fjärde räkenskapsåret efter rum

det han utsetts, Finansinspektionen medgett det,

om

att anställd hos föreningen får styrelseordförande.

vara

Bilaga2 335

Vid tillämpingen av 37 § skall iakttagas att hänvisningen till 9 § skall avse 14 § denna lag. Bestämmelser arbetstagarrepresentanter finns i lagen om 1987:1245 om styrelserepresentation för de privatanställda. Lag 1992:1624.

28 § Styrelsen skall särskilt tillse att föreningens verksamhet organiseoch drives bäst tillgodoser medlemmarnas och övriga ras sätt som förmånsberättigades intressen, att föreningens bokföring fullgöres i överensstämmelse med lag och givna föreskrifter, att medelsförvaltningen är ordnad ett betryggande sätt. Styrelsen skall hålla sig fortlöpande underrättad om de förhållanden kan ha betydelse för föreningens verksamhet och ekonomiska som ställning. Finns anledning till antagande att föreningen kan fullgöra sina utfästelser eller att föreningens ställning kommer att fortgående försämras eller kan stadgarna av annan orsak längre anses svara mot de allmänna kraven enligt 11 § första stycket, åligger det styrelsen att till föreningsstämmans avgörande så snart det kan ske föreslå stadgeändring eller annan lämplig åtgärd.

Räkenskaper och årsredovisning

29 § Bestämmelserna i 38 § första och fjärde-sjätte styckena lagen 1951:308 ekonomiska föreningar tillämpas också på understödsom föreningar. Vad sägs där skyldighet att sända handlingar till som om länsstyrelse gäller dock Resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen 1976:125 skall upprättas enligt bestämmelserna i sistnämnda lag, om annat inte följer av 30 § denna lag eller av föreskrift som har meddelats med stöd av nämnda paragraf. Lag l980:1 108.

30 § Räkenskapsavslutning skall ske för kalenderår. Har förening flera verksamhetsgrenar, skall intäkter och kostnader redovisas särskilt för varje verksamhetsgren. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektiofår utfärda närmare föreskrifter understödsförenings löpande nen om bokföring, årsbokslut och årsredovisning samt därvid, om särskilda skäl föreligger, meddela regler avviker från bokföringslagen som 1976: 125. Lag 1992:1624.

336 Bilaga2

Revision

31 § Bestämmelserna i 45 46 § 1 och 2 samt 49-51 §§ lagen mom. 1951:308 om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga

om understödsförening med följande avvikelser; nämligen

att styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skall granskas av minst två revisorer, att revisor får utses för tid till och med den ordinarie stämma som skall äga rum under tredje eller, om Finansinspektionen medgett det,

fjärde räkenskapsåret efter det han utsetts. Lag 1992:1624.

32 § Är understödsförenings verksamhet omfattning eller föreav stor ligger annars särskilda skäl till det, kan Finansinspektionen föreskriva att minst en av revisorerna skall auktoriserad revisor eller godkänd vara revisor.

När revisor eller revisorssuppleant utsetts skall anmälan därom

ofördröjligen göras till Finansinspektionen genom styrelsens försorg, om han valts föreningsstämma, och den tillsatt ho-

annars av som nom. Närmare föreskrifter i fråga om sådan anmälan meddelas inav spektionen. Lag 1992: 1624.

32 a § Om revisorn vid fullgörandet av sitt uppdrag i understödsföreningen får kännedom om förhållanden som kan utgöra en väsentlig överträdelse de författningar reglerar av som

understödsföreningars verksamhet,

kan påverka understödsföreningens fortsatta drift negativt, eller kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen eller resultaträkningen fastställs eller till anmärkning enligt 51 § andra stycket lagen 1951:308 om ekonomiska föreningar, skall revisorn omgående rapportera detta till Finansinspektionen. Lag 1996:754.

Föreningsstämma

33 § Bestämmelserna i 52-60 och 61 § första och andra styckena

lagen 1951:308 om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om understödsföreningar. Vid tillämpningen bestämmelserna

av

skalliakttagas, att vad där sägs om länsstyrelsen i ställt skall avse Finansinspektionen och att hänvisningen i 58 § andra stycket till 48 §

skall avse 69 § denna lag.

Finansinspektionen kan medge att förening håller ordinarie före-

ningsstämma endast vartannat eller vart tredje år och meddelar i sådant fall de föreskrifter behövs med anledning därav. Lag 1992:1624. som

Bilaga2 337

34 § Ärende, som angetts i kallelse till stämma och som särskilt

meddelats medlemmarna enligt föreskrift i stadgarna, få avgöras stämman endast ärendet enligt denna lag eller stadgarna skall föreom komma på stämman eller omedelbart föranledes av ärende som skall avgöras där. Annat ärende än avses i 37, 40, 56 eller 63 § får dock som avgöras på ordinarie stämma, tre fjärdelelar av de närvarande samom tycker till det.

35 § I stadgarna får bestämmas, att föreningsstämmas befogenhet skall helt eller delvis utövas särskilt utsedda fullmäktige. Minst hälften av av fullmäktige skall utses föreningens medlemmar eller av organisaion av som kan anses företräda medlemmarna. Fullmäktig skall medlem i föreningen och får utses för längvara tid än tre år. Finansinspektionen kan, särskilda skäl Föreligger, re om medge att även än medlem får fullmäktig och att fullmäktig annan vara får utses för en tid av fyra år. Fullmäktigsammanträde skall anses som föreningsstämma. Bestämmelserna i 52, 55-59 och 61 § första och andra styckena lagen 195 l 2308 ekonomiska föreningar samt 34 § denna lag om medlem om äger motsvarande tillämpning fullmäktig. Fullmäktig får dock ombud. Lag 1992:1624. rösta genom Talan mot styrelseledamot, revisor, föreningsmedlem eller röstberättigad

36 § Bestämmelserna i 63-66 lagen 1951:308 om ekonomiska föreningaräger motsvarande tillämpning på understödsförening.

Ändring av förenings stadgar

37 § Beslut ändring understödsförenings stadgar är giltigt endast om av samtliga röstberättigade förenat sig om beslutet eller detta fattats på om två på varandra följande föreningsstämmor obh biträtts av minst två tredjedelar de röstande på den sist hållna stämman. Innebär beslutet, av grund för medlemskaps upphörande införes, och skall de gälla att ny även dem är medlemmar i föreningen när frågan avgöres, är besom slutet dock giltigt endast samtliga medlemmar biträtt det eller beom slutet fattats på två på varandra följande ordinarie stämmor och biträtts minst tre fjärdedelar av de röstande på den sist hållna stämman. av Om förening meddelar försäkringar enligt sådan allmän pensionsplan i 4 § lagen 1967:531 tryggande pensionsutfässom avses om av telse får styrelsen besluta sådana ändringar av stadgarna som m.m., om påkallas ändringar i den för medlemmarna gällande pensionsplanen. av

338 Bilaga2

Sådant beslut skall anmälas den föreningsstämma hålles närsom mast efter det att beslutet fattades. Är för giltighet beslut stadgeändring ytterligare villkor beav om stämt i stadgarna, gäller även det. Beslut om stadgeändring skall genom styrelsens försorg ofördröjligen underställas Finansinspektionen för godkännande genom anmälan för registrering och får verkställas innan registrering skett. Lag 1992:1624.

38 § Stadgeändring som innebär inskränkning rätt till pension eller av sjukhjälp får tillämpas pensions- eller sjukdomsfall inträffat, som innan slutgiltigt föreningsbeslut om ändringen fattades.

Talan mot föreningsstämmas beslut

39 § Bestämmelserna i 69 § l mom. första-tredje styckena och 2 mom. lagen195 l 2308 om ekonomiska föreningar äger motsvarande tillämpning på understödsförening.

Likvidation och upplösning

Inledande av likvikationsförfarande

40 § Föreningsstämma kan besluta att föreningen skall träda i likvidation. I andra fall i 41, 61 och 64 §§ är beslutet giltigt om som avses endast om samtliga röstberättigade förenat sig om det eller beslutet fattats två på varandra följande stämmor, minst ordinarie, och bivarav en trätts av minst två tredjedelar de röstande på den sist hållna stämav man. Är för giltighet av sådant beslut ytterligare villkor bestämt i stadgarna, gäller även det. Beslut om likvidation i andra fall än i 41, 61 och 64 §§ som avses skall underställas Finansinspektionen för godkännande anmälan genom för registrering sätt som följer av 49 Lag 1992: 1624.

41 § Understödsförening skall träda i likvidation, när förhållande inträffar, på grund varav föreningen enligt bestämmelse i stadgarna skall upphöra med sin verksamhet.

Nedgår understödsförenings medlemsantal under det minsta antal,

som skall gälla för föreningen, skall styrelsen omedelbart anmäla det till Finansinspektionen. Inspektionen prövar föreningen skall få om fortsätta sin verksamhet. Lämnas medgivande härtill föreskriver in-

Bilaga2 339

spektionen de villkor skall gälla och bestämmer nytt minsta antal som medlemmer för föreningen. Beslutar inspektionen att medge föreningen att fortsätta verksamheten, skall föreningen träda i likvidation. Lag 1992:1624.

42 § Om understödsförenings skyldighet att träda i likvikation, när förenings konkurs avslutas med överskott och när hela rörelsen överlåtes, finns bestämmelser i 61 § och 64

43 § har understödsförening beslutat träda i likvidation eller skall likvidation ske anledning i 41, 61 eller 64 § skall en eller flera av som anges likvidatorer väljas på föreningsstämma för att verkställa likvidationen. I stadgarna kan vara bestämt att dörutöver en eller flera likvidatorer skall tillsättas i annan ordning.

44 § Har sådant förhållande inträffat som påkallar likvidation enligt 41, 61 eller 64 § och har inom vexkor därefter i registret införts uppsex gift om att föreningen trätt i likvidation, skall rätten på ansökan av styrelseledamot eller medlem eller anmälan Finansinspektionen och av efter föreningens hörande förklara att föreningen skall träda i likvidation. Rätten skall därvid förelägga föreningen att inom viss tid, understigande veckor, till rätten inge bevis om registrering att föresex ningen utsett en eller flera likvidatorer vid påföljd att annars en eller flera likvidatorer förordnas rätten. Lag 1992:1624. av

45 § Saknar understödsförening till registret anmäld behörig styrelse, kan styrelseledamot, Föreningsmedlem och borgenär samt annan, vars rätt kan beroende att det finns någon som kan företräda förevara av ningen, ansöka hos rätten att föreningen skall förklaras skyldig att träda i likvidation. Finansinspektionen kan hos rätten göra anmälan om sådant förhållande som nu sagts. Bestämmelserna i 72 § tredje och fjärde styckena lagen 1951:308 ekonomiska föreningar äger motsvarande tillämpning på ansökan om eller anmälan enligt första stycket. Lag 1992:1624.

46 § Utser understödsförening likvidatorer, fastän sådant förhållande inträffat enligt 41 eller 61 § påkallar likvidation, är de som med som vetskap förhållandet deltar i beslut att fortsätta föreningens om om verksamhet eller handlar dess vägnar solidariskt ansvariga för uppkommande förbindelser.

340 Bilaga2

Likvidator

47 § Bestämmelserna i 76 och 77 lagen 1951:308 om ekonomiska föreningar äger motsvarande tillämpning understödsförening. Vid tillämpningen av 77 § skall iakttagas att vad där sägs länsstyrelsen i om stället skall avse Finansinspektionen. Lag 1992:1624.

48 § Visar likvidator uppenbar motvilja eller försummelse vid fullgörandet av sitt uppdrag, kan rätten anmälan av Finansinspektionen och efter likvidatorns hörande entlediga honom och förordna annan i hans ställe. Underrättelse om sådant beslut skall ofördröjligen genom rättens försorg avsändas for registrering. Lag 1992:1624.

Registrering

49 § Bestämmelserna i 78 och 79 lagen 1951:308 ekonomiskaom

föreningar äger motsvarande tillämpning understödsforening. Vid

tillämpningen av bestämmelserna skall dock iakttagas att vad i 78 som § sägs om länsstyrelsen i stället skall avse Finansinspektionen och att hänvisningen i 79 § till 9 § skall avse 14 § i denna lag. Lag 1992:1624.

Likvidationsrevisor

50 § Bestämmelserna i 80 § lagen 1951:308 om ekonomiska föreningar äger motsvarande tillämpning understödsförening med undantag av hänvisningen till 47 Bestämmelserna i 32 § denna lag om revisor äger motsvarande tilllämpning på likvidationsrevisor.

Styrelsens slutredovisning

51 § Bestämmelserna i 81 § lagen 1951:308 ekonomiska föreom ningar tillämpas också på understödsforening med undantag hänvisav ningen till 38 § andra, tredje och sjunde styckena samt till 39-43 §§. Bestämmelserna i 30 § denna lag om årsredovisning tillämpas också på slutredovisning. Lag 1980:1108.

Bilaga 341

Föreningsstämma

52 § Bestämmelserna i 82 § lagen 1951:308 ekonomiska föreom ningar äger motsvarande tillämpning understödsförening.

Likvidatorernas förvaltning och redovisning

53 § Bestämmelserna i 83 84 § första stycket första och andra punkterna, andra och tredje styckena samt 85-87, 89 och 90 lagen 1951:308 ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om understödsförening. Vid tillämpningen bestämmelserna skall om av dock iakttagas att hänvisningen i 84 § andra stycket till 73 § skall avse 71 § i denna lag och att, i samband med anmälan enligt 90 till Finansinspektionen skall lämnas avskrifter förvaltningsberättelsen jämte av redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen. Lag 1992: 1624.

54 § Under tid då understödsförening är i likvidation får ny medlem eller förskott framtida förmåner lämnas. Rätt för medlem att antagas vid avgång Föreningen få ut del dess tillgångar gäller endast om ur av medlemmen avgått innan likvidationsbeslut fattats föreningen eller av meddelats av domstol. Under likvidationen får de fasta avgifter och uttaxerade belopp utkrävas eller de försäkringsförmåner utges, förfallit till betalning som sedan beslutet likvidationen fattades föreningen eller meddelaom av des domstol. Pensionsbelopp förfallit till betalning efter denna av som tidpunkt får dock utbetalas, pensionsfallet inträffat dessförinnan om och utbetalning kan ske utan förfång för borgenär, medlem eller förmånsberättigad. Har likvidationsbeslut fattats på flera föreningsstämmor gäller vad i första stycket andra punkten och andra stycket sagts beslutet på den sista stämman. Finansinspektionen kan medge att förenings verksamhet får fortsättas under likvidationen, det kan antagas främja en ändamålsenlig om avveckling föreningen. Sådant medgivande får förenas med föreav skrifter. Lag 1992:1624.

55 § Vid understödsförenings likvidation får överlåtelse av föreningens rörelse eller fördelning föreningens tillgångar ske, förrän den i av kallelsen föreningens okända borgenärer utsatta inställelsedagen är förbi och alla kända skulder betalats. Till sådana skulder räknas försäkringsförmån, förfallit till betalning innan likvidationsbeslutet fatsom tats föreningen eller meddelats domstol, samt sådan obetald andel av av

342 Bilaga 2

i föreningens tillgångar enligt stadgarna tillkommer

som medlem, som avgått före beslutet, eller dennes rättsinnehavare. Är skuld till någon

del tvistig eller förfallen och kan betalning därför eller

av annan or-

sak ske, skall medel fordras för betalningen hållas inne.

som

Har likvidationsbeslut fattats flera föreningsstämmor gäller vad i

första stycket andra punkten beslutet den sista sagts stämman.

56 § Om förslag till överlåtelse föreningens rörelse under-

av annan

stödsförening eller försäkringsbolag kan åstadkommas, skall likvi-

datorerna utlysa föreningsstämma för behandling av förslaget och stämman lägga fram anbud lämnats på rörelsens Övertagande. Be-

som

slut överlåtelse är giltigt endast om om samtliga röstberättigade förenat

sig om beslutet eller detta fattats på två varandra följande

förenings-

stämmor och biträtts minst två tredjedelar de röstande på den sist av av hållna stämman. Är för giltighet beslut av om överlåtelse ytterligar villkor bestämt i stadgarna, gäller även det. Är bestämt annat i stadgarna, gäller vid överlåtelse rörelsen att av rätt till pension har företräde framför andra rättigheter till framtida för-

säkringsfönnåner, om pensionsfallet inträffat innan beslutet likvi-

om

dation fattades föreningen eller meddelades domstol.

av av Har sådant

beslut fattats på flera föreningsstämmor gäller vad beslutet

nu sagts på den sista stämman. Beslut överlåtelse skall likvidatorerna

om av ofördröjligen anmälas till Finansinspektionen för godkännande. Avskrift protokoll

av som

förts i ärendet och av de handlingar lagts fram på föreningsstämma

som

skall fogas vid anmälningshandlingen. Inspektionen

skall vid prövningen av beslutet tillse att vissa medlemmar eller andra förmånsberättigade otillbörligt gynnas genom beslutet på övriga medlemmars eller

förmånsberättigades bekostnad. Finansinspektionen skall ofördröjligen registrera beslut, varigenom inspektionen godkänner beslut överlåtelse förenings rörelse.

om av När

registrering skett, skall förening eller bolag övertager rörelsen

som an-

ses ha inträtt i den likviderande föreningens rättigheter

och skyldighe-

ter. Sistnämnda förenings återstående tillgångar och handlingar skall överlämnas till Övertagande förening eller bolag. Styrelsen i förening eller bolag övertagit understödsförenings

som

rörelse skall i den ordning Finansinspektionen finner ändamålsen-

som

lig underrätta dem, försäkringar eller förmåner omfattas

vars av överlåtelsen.

Sker överlåtelse föreningens rörelse, skall stadgamas

av bestäm-

melser om förfarandet med föreningens behållna tillgångar vid

dess

upplösning tillämpas. Lag 1992: 1624.

Bilaga 2 343

57 § Har vid understödsförenings likvidation tillgångarna fördelats eller överlämnats till någon enligt stadgarna är berättigad att övertaga som för skuld erlagts eller innehållits, eller förslår dem, utan att betalning innehållna medel till att betala skuld, är den uppburit något till försom fång för borgenär skyldig att återbära vad han sålunda fått, om föreningen kan fullgöra sina förpliktelser. Pensionsbelopp som utbetalats med tillämpning 54 eller 61 § skall återbäras, utbetalningen är av om till förfång för borgenär, medlem eller annan förmånsberättigad. För brist kan uppkomma när belopp skall återbäras är likvidatorerna som anvariga efter de grunder för skade tåndsskyldighet som anges i 106, 108 och 109 lagen 1951:308 om ekonomiska föreningar. Anser medlem eller förmånsberättigad att han vid fördelning annan föreningens tillgångar fått vad belöper på honom, skall han av som väcka talan föreningen inom tre månader efter det slutredovisning mot framlades föreningsstämma vid påföljd att han förlorar sin annars

talan. I fråga återbäringsskyldighet och likvidators ansvarighet

om om äger första stycket motsvarande tillämpning. Har medlem eller fönnånsberättigad inom fem år efter det annan slutredovisning framlades föreningsstämma anmält sig för att lyfta vad han fått vid fördelningen, har han förlorat sin rätt.

Förenklat förfarande

58 § Kan det att understödsförening trätt i likvidation sakantagas som tillgångar eller att dessa förslår till betalning av likvidationskostnar naderna, kan rätten anmälan likvidatorerna och efter Finansinav spektionens hörande förklara att likvidationen skall läggas ned och föreningen upplöst. När sådan förklaring meddelats, gäller 50-57 anses §§. Tillgång enligt vad sagts skall ingå i likvidation skall efsom nu rättens förordnande tillfalla allmännyttigt eller därmed jämförligt ter ändamål. Meddelande förklaring enligt första stycket skall ofördröjligen om

rättens försorg avsändas för registrering. Lag 1992:1624.

genom

Fortsatt likvidationsförfarande

59 § Bestämmelserna i 92 § första, tredje och fjärde styckena lagen 1951:308 ekonomiska föreningar äger motsvarande tillämpning om på understödsförening. Vid tillämpningen bestämmelserna skall av dock iakttagas att hänvisningen till 91 § skall avse 58 § denna lag.

344 Bilaga2

Konkurs m.m.

60 § Bestämmelserna i 93 § och 94 § första stycket lagen 1951:308 om ekonomiska föreningar äger motsvarande tillämpning på understödsförening.

61 § Är understödsförening i likvidation dess egendom när avträdes till konkurs, äger 54 § motsvarande tillämpning tills konkursen avslutats eller föreningen trätt i likvidation enligt andra stycket. Vad där sägs om likvidationsbeslut skall i stället gälla beslutet egendomsavträde. om Vidare skall iakttagas att utbetalning pension får ske innan konav kursen avslutats. Finns överskott när förenings konkurs avslutas och föreningen var i likvidation då dess egendom avträddes till konkurs, skall föreningen träda i likvidation. Vad i 54-56 likvidationsbeslut sägs om skall därvid i stället avse beslutet egendomsavträde. om

Talan mot likvidator eller likvidationsrevisor

62 § Bestämmelserna i 95 § lagen 1951:308 ekonomiska föreom ningar äger motsvarande tillämpning på understödsförening. Överlåtelse understödsförenings rörelse föregående likvidaav utan tion

63 § Föreslås i annat fall än i 56 § att understödsförenings som avses rörelse eller del därav skall överlåtas på sådan förening eller annan försäkringsbolag, skall anbud som lämnats övertagandet läggas fram på föreningsstämma. Beslut överlåtelse är giltigt endast samtliom om ga röstberättigade förenat sig om beslutet elle beslutet fattats på två varandra följande stämmor, varav minst ordinarie, och biträtts en av minst två tredjedelar de röstande å den sist hållna stämman. År för av giltighet av beslut överlåtelse ytterligare villkor bestämt i stadgarna, om gäller även det. Är annat bestämt i stadgarna, skall rätt till pension, pensionsom fallet inträffat före beslutet överlåtelsen, ha företräde framför andra om rättigheter till framtida försäkringsförmåner. Ha beslutet fattats på flera

föreningstämmor, gäller vad nu sagts beslutet på den sista stämman. Beslut om överlåtelse skall styrelsens försorg ofördröjligen

genom anmälas till Finansinspektionen för godkännande. Avskrift protokoll av som förts i ärendet och de handlingar lagts fram på föreningsav som

stämma skall fogas vid anmälningshandlingen. Inspektionen skall vid

prövningen av beslutet tillse att vissa medlemmar eller andra för-

Bilaga 2 345

månsberättigade otillbörligt beslutet på övriga medegynnas genom lemmars eller förmånsberättigades bekostnad. Lag 1992:1624.

64 § Finansinspektionen skall ofördröjligen registrera beslut, varigeinspektionen godkänner beslut om överlåtelse av förenings rörelnom När registrering skett, skall den förening eller det bolag som övertase. rörelsen ha inträtt i den överlåtande föreningens rättigheter ger anses och skyldigheter mot medlemmarna och andra förmånsberättigade. Avöverlåtelsen förenings hela rörelse skall föreningen träda i likvidaser tion. Styrelsen i förening eller bolag övertagit understödsförenings som rörelse skall i den ordning Finansinspektionen finner ändamålsensom lig underrätta dem, försäkringar eller förmåner omfattas av övervars låtelsen. Försättes förening i konkurs sedan beslut överlåtelse godkänts om Finansinspektionen skall, vid tillämpning av bestämmelserna i konav kurslagen 1987:672 återgång avtal, överlåtelsen anses ha: skett om av dagen för godkännandet. Lag 1992:1624.

Registrering

65 § Bestämmelserna i 100 § första-fjärde och sjätte styckena, 101 och 102 samt 103 § 1 lagen 1951:308 ekonomiska Föreningmom. om äger motsvarande tillämpning på understöds förening. Vid tillämpar ningen bestämmelserna skall iakttagas att vad där sägs om länsstyav relsen i stället skall försäkrings inspektionen. Vidare gäller att avse registrering skall vägras, förutom i fall som anges i 100 § tredje stycket, även när förutsättningarna enligt 4 § denna lag för registrering är uppfyllda och när medgivande eller godkännande som krävs enligt denna lag lämnas. Lag 1974:171.

66 § Mot den imhämtat kännedom vad registret beträffande som om. visst förhållande innehåller vid den tidpunkt varom är fråga, kan ändring i förhållande med laga verkan åberopas endast om han visamma ha ägt vetskap om ändringen. sas

Tillsyn

67 § Det åligger understödsförenings styrelse att tid och sätt som

Finansinspektionen bestämmer

346 Bilaga2

hålla föreningens kassa och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning inspekav tionen,

för varje räkenskapsår till inspektionen insända avskrift av dels för-

valtningsberättelsen jämte resultaträkning och balansräkning, dels

revisionsberättelsen med tillhörande handlingar, dels protokoll fört vid föreningsstämma över beslut i fråga dessa berättelser, dels om

en redogörelse för föreningen och dess verksamhet, meddela de upplysningar och uppgifter i övrigt rörande föreningen

som inspektionen begär. Lag 1992:1624.

68 § Bestämmelserna i 67 § l och 3 äger motsvarande tillämpning i fråga om styrelse, ordförande och verkställande direktör eller motsva-

rande befattningshavare i aktiebolag, förening eller liknande

annan sammanslutning, vars verksamhet uteslutande har till syfte att biträda

en eller flera understödsföreningar vid veksamhetens bedrivande. Föreligger intressegemenskap mellan understödsförening,

å ena,

samt aktiebolag, förening eller annan liknande sammanslutning, å andra

sidan, kan Finansinspektionen, det är nödvändigt med hänsyn till om tillsynsverksamheten, efter regeringens medgivande förelägga styrelse, ordförande och verkställande direktör eller motsvarande befattninshavare i sådan sammanslutning att avge särskild redovisning över intressegemenskap enligt föreskrifter som meddelas av inspektionen. Lag 1992:1624.

69 § Finansinspektionen kan förordna revisor att jämte övriga revisorer

för viss understödsförening granska styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper. Inspektionen kan helst återkalla när som uppdraget. Revisor som förordnats av Finansinspektionen skall iakttaga de föreskrifter, som inspektionen meddelar. Arvode till revisorn skall betalas

av föreningen med belopp som inspektionen bestämmer. Lag

1992: 1624.

70 § Finansinspektionen kan kalla till extra föreningsstämma och till

styrelsesammanträde. Företrädare för inspektionen får närvara och

deltaga i överläggningarna vid föreningsstämma eller vid sådantstyrel-

sesammanträde som utlysts av inspektionen. Lag 1992:1624.

71 § Finansinspektionen kan meddela de erinringar i fråga under-

om

stödsföreningens verksamhet som inspektionen finner påkallade.

Bilaga 347

Finansinspektionen skall förelägga understödsförening att inom viss tid vidtaga de åtgärder behövs för rättelse, om som avvikelse skett från denna lag eller de för föreningen gällande stadeller de författningar eller föreskrifter i övrigt som gäller för garna verksamheten, stadgarna längre uppfyller de i ll § första stycket angivna allmänna kraven, de tillgångar, vari försäkringsfond redovisas, är tillräckliga för att trygga försäkringsutfástelserna eller 4. allvarlig anmärkning kan riktas mot föreningens verksamhet. annan

Har föreläggande enligt andra stycket efterkommits inom bestämd tid och har de anmärkta förhållandet heller annat sätt undanröjts, kan Finansinspektionen hos rätten ansökan om att föreningen skall förklaras skyldig att träda i likvidation. Har sådan ansökan skett, äger bestämmelserna i 72 § tredje stycket lagen 1951:308 om ekonomiska föreningar motsvarande tillämpning. Styrkes innan rätten avgör ärendet att meddelat föreläggande efterkommits, skall rätten förklara, att föreningen skall träda i likvidation, och förordna eller flera likvidatorer. Lag 1992:1624. en

72 § Har understödsförening trätt i likvidation, kan Finansinspektionen förordna likvidator att tillsammans med övriga likvidatorer verkställa likvidationen. Föreningens firma tecknas därvid av denna likvidator i förening med den eller dem är berättigade att teckna firsom annars man. Under förenings likvidation har Finansinspektionen samma befogenheter beträffande likvidatorema som i fråga om styrelsen. Finansinspektionen kan förordna likvidationsrevisor att jämte övriga likvidationsrevisorer granska likvidatorernas förvaltning och föreningens räkenskaper under likvidation. Likvidator och likvidationsrevisor som förordnats enligt denna paragraf kan utlysa föreningsstämma. Bestämmelserna i 69 § äger motsvarande tillämpning på sådan likvidator och likvidationsrevisor. Lag 1992:1624.

73 § Understödsförening skall med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. Lag 1992: 1624.

74 § Finansinspektionen kan vid vite förelägga styrelsen att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar att

348 Bilaga2

till Finansinspektionen sända behöriga redovisningshandlingar, revisionsberättelser eller andra handlingar enligt 67 § 2 eller försäkringsteknisk utredning enligt 21 § första stycket, hos inspektionen göra behöriga anmälningar för registrering.

Förelägganden enligt första stycket 2 får inte meddelas, om underlåtenhet att göra anmälan medför att föreningsstämmans eller styrelsens beslut förfaller eller föreningen blir skyldig att träda i likvidation.

Finansinspektionen kan förena annat föreläggande enligt denna lag

än som avses i första stycket med vite. Har Finansinspektionen förelagt vite skall den mot vilken föreläggandet riktas genast skriftligen underrättas om detta. Följs inte ett sådant vitesföreläggande som avses i första stycket kan Finansinspektionen döma ut vitet. Lag 1992:1624.

74 a § upphör att gälla genom lag 1982:1 153.

Besvär

75 § Beslut i sådant tillståndsärende, på vilket enligt bestämmelser i denna lag 22, 29, 46 eller 76 § lagen 1951:308 om ekonomiska föreningar skall tillämpas, och sådant beslut av Finansinspektionen som inte meddelats i särskilt fall får överklagas hos regeringen. Beslut om vägrad registrering enligt 65 § och om åtgärd enligt 71 § får överklagas hos kammarrätten. Annat beslut av Finansinspektionen enligt denna lag får överklagas hos länsrätten. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av länsrättens avgörande. Lag l995:25.

Skadestånd

76 § Bestämmelserna i 106--109 lagen 1951:308 om ekonomiska föreningar äger motsvarande tillämpning på understödsförening. Dessa bestämmelser gäller även för den verkställer försäkringsperson som teknisk utredning föreningen. Lag 1982:1082.

Straffbestämmelser

77 § Driver understödsförening utan att vara registrerad försäkringsverksamhet som avses i denna lag, dömes den som på föreningens väg-

1998:82 Bilaga2 349 SOU

deltar i åtgärd eller beslut rör verksamheten till böter eller nar som fängelse i högst sex månader.

78 § Bestämmelserna i 110 § 4 och 6 samt 111 och 112 lagen 1951:308 ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om understödsförening. Vid tillämpningen bestämmelserna skall om av dock iakttagas, hänvisningarna i 110 och 111 §§ till 10 § skall avse att § denna lag och hänvisningen i 111 § 2-til1 68 § skall avse 37 § 15 att denna lag. Vidare skall iakttagas att vad sägs länsstyrelsen i som om stället skall Finansinspektionen. Lag 1992:1624. avse

79 § Till böter dömes den som uppsåtligen eller oaktsamhet meddelar oriktig eller vilseleav grov

dande uppgift i försäkringsteknisk utredning ingivits till Finan-

som

sinspektionen, eller i redogörelse eller upplysning, lämnats till

som inspektionen enligt 67 § eller 68 § första stycket, underlåter fullgöra skyldighet i 21 § första stycket, 32 att som avses § andra stycket, 41 § andra stycket, 56 § tredje stycket eller 63 § tredje stycket. Lag 1992: 1624.

80 § Är gärning i 77-79 belagd med straff i brottsbalken, som avses dömes till enligt denna lag. ansvar

Särskilda bestämmelser

Bestämmelserna i 114-116 lagen 1951:308 ekonomiska 81 § om föreningar äger motsvarande tillämpning understödsförening.

82 § Fordran på grund moderskapsförsäkring innestår hos un-

som av derstödsförening får utmätas.

Om utmätningsfrihet för kapitalförsäkring, sjukhjälp och pension

finns bestämmelser i lagen 1927:77 försäkringsavtal och i 5 kap. om utsökningsbalken. Lag 1981:836.

Övergångsbestämmelser

1987:625

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

Understödsförening får använda ordet bank i sin firma om föreningvid utgången juni 1987 använde ordet bank i firman. en av

350 Bilaga2

1992:1624

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. I kraft den 1 januari 1994, 1993:1646. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga obligationer och andom ra skuldförbindelser som utfärdats kreditaktiebolag fore lagens av ikraftträdande. De äldre föreskrifterna gäller även i fråga obliom

gationer och andra skuldförbindelser som efter ikraftträdandet utfär-

das av kreditaktiebolag driver verksamhet enligt punkt 4 i som

övergångsbestämmelsema till lagen 1992:1610 finansierings-

om

verksamhet eller av sådana kreditmarknadsbolag vid lagens

som ikraftträdande hade rätt att driva verksamhet enligt lagen 1963:76

om kreditaktiebolag. Lag 1997:467.

1992:1 639

Regeringen föreskriver att lagen 1992:1624 ändring i lagen om

1972:262 om understödsföreningar skall träda i kraft den l januari

1993 såvitt avser 5--7, 19, 21, 23, 25--27, 30--33, 35, 37, 40, 41, 44, 45, 47--49, 53, 54, 56, 58, 63--65, 67--75, 78 och 79 §§.

1995:25

Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut har meddelats före som ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.

Bilaga3 351

Sammanställning med hänvisning mellan

lagrummen i F örsäkringsföreningslagen och UFL

Försäkringsföreningsl UFL

agen 1 kap. l § 1 st. - 1 kap. l §2 st. - 1kap.l§3st. 3§1st. lkap.l§4st. l2a§

1 kap. 2 § - 1 kap. 3 § lkap.4§l-2st 1§

l kap. 4 § 3 st. - 1 kap. 5 § 8 § 1 kap. 6§ 1 st. 7§ 1 st. 1 kap. 6 § 2 st. - 1 kap. 7 § - 1kap.8§ 2§2st. 1 kap. 9 § - 1 kap. 10 § - 1 kap. 11 § l kap. 12 § - 1 kap. 13 § - 1 kap. 14 § - 2kap.1§1st. 5§1-2st.

2kap.l§2st. 10§ 2 kap. 1 §3 st. - 2 kap. 1 §4 st. - 2kap.2§lst 11§2st. 2kap.2§2st. l1§3st. 2 kap. 3 § - 2 kap. 4 § - 2 kap. 5 § -

2 kap. 6 § 4 § delvis

2 kap. 7 § 37 §4 st. delvis

2 kap. 8 § - 2kap.9§lst. 9§1st

2 kap. 9 § 2 st. 9 § 2 st. delvis

2 kap. 9 § 3 st -

352 Bilaga 3

2 kap. 10§ 2 kap. 11§ 3 kap. 1§ 16§ 3kap2§ 3 kap. 3§ 17§ 3 kap. 4§ 18§ 3 kap. 5§ 19§ 3 kap. 6§ 20§ 3 kap. 7§ 15§ 4 kap. 1§

4 kap. 2§ 23 § delvis

4 kap. 3§ 24 24 delvis

- a 4 kap. 4§ 11 § punkt 5 och punkt 12delvis 4 kap. 5§ 4 kap. 6§ 4 kap. 7§ 4 kap. 8§ 4 kap. 9§

4 kap. 10§ 5 §

3 st. delvis

4 kap. 11§ 26 § 4 kap. 12§ 25 § 4 kap. 13§ 4 kap. 14§ 5 kap. 1§ 27 §

5 kap. 28 § delvis

5 kap. 21 §4 st. 5 kap.

5 kap. 33 § delvis

5 kap. 35 § delvis

5 kap. 33 §

5 kap. 37 § delvis

5 kap. 31 § delvis

5 kap. 31 § delvis

5 kap. 5 kap. 32§2st. 5 kap. 69§ 5 kap. 5 kap. 32 § a

6 kap. 40 § delvis

6 kap. 41 § 2 st.

6 kap. 46 § delvis

6 kap. 41 § 6 kap. 61 § 2 st.

Bilaga 3 353

6 kap. 4§lst3p. 6 kap. 71 § 4 st.

6 kap. 44 § delvis och 45 § 1 st. delvis

6 kap. 45 § 2 st. 6 kap. 6 kap. 43 -44 §§, 47 § och 71 §3 st. 6 kap. 72 § l st.

6 kap. 53 § delvis

6 kap. 6 kap. 52 § 6 kap. 5l § 6 kap. 53 §

6 kap. 53 § delvis

6 kap. 53 § delvis

6 kap. 54 § och 61 § 1 st.

6 kap. 55 § delvis

6 kap. 57§ 1 st.

6 kap. 57 § delvis och 58 §

6 kap. 53 § delvis

6 kap. 53 § delvis

6 kap. 59 § 6 kap.

6 kap. § delvis

6 kap. 60 § delvis

6 kap. 6 kap. 6 kap.

6 kap. § delvis

6 kap. 6 kap. 56§6st. 7 kap. 7 kap. 7 kap. 7 kap. 7 kap. 7 kap. 7 kap. 7 kap. 7 kap. 7 kap. 7 kap. och 64

8 kap. 76 § delvis

8 kap. 76 § delvis

354 Bilaga 3

8 kap. 3§ 76 § delvis

8 kap. 4§ 76 § delvis

8 kap. 5§ 76 § delvis

8 kap. 6§ 36 § delvis

9 kap. 1§1m 12 § delvis

9 kap. 1§2u 9 kap. 2§ 9 kap. 3§ N§ 10 kap .1§ 10 kap .2§lst. 10 kap .2§2st. 67§p3 10 kap .2§3st. 10 kap .2§4st. 10 kap. 3§ 67 § 1 p

10 kap. 4§ 53 § delvis

10 kap. 5§ 70 § första meningen 10 kap. 6§ 70 § andra meningen

10 kap. 7§ 68 § delvis

10 kap. 3§ 71 § 10 kap. 9§ 10 kap. m§ 10 kap. n§ 10 kap. n§ 10 kap. B§ 10 kap. M§ 77 §

10 kap. w§ 74 § delvis

10 kap. m§ 75 § delvis

10 kap. n§ 10 kap. m§ 72 § 2 st. 10 kap. w§ 73 § 11 kap m§ 3 § 2 st. första meningen ll kap .2§ 11 kap 3§

ll kap .4§ § delvis

ll kap 5§ 65 § delvis

11 kap .6§ 75 § delvis

Referenser

Litteratur F rostell, Hans och Gabrielsson, Edmund, Kommentar till försäkringsrörelselagen m.m., Stockholm 1996 Mallmén, Anders, Lagen om ekonomiska föreningar, 2 uppl. Stockholm 1995 Wenner, Brita och Gabrielsson, Edmund, Den nya lagen om understödsföreningar, Stockholm 1974

Offentligt tryck

Utredningsbetänkanden SOU 1970:23 Förslag till ny lag om understödsföreningar SOU 1990:101 Försäkringsforeningar SOU 1995:87 Försäkringsrörelse i förändring Propositioner Prop. 1972:69 om understödsföreningar Prop.1992/93:257 ändrad lagstiftning för forsäkringsverkom samhet med anledning av EES-avtalet Prop. 1994/95: 184 Genomförande av EG:s tredje skade- respekti ve livförsäkringsdirektiv Prop. 1995/96: 10 Års- och koncernredovisning

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringaroch beskattning.Fi. 29. 1976 årslag om immunitetoch privilegier i vissa . Tänderhela livet fall en översyn. UD. nytt ersättningssystem för vuxentandvård. 30.Utlandsstyrkan.Fö. - Välfärdensgenusansikte. A. 3l.Det gällerlivet. Stödoch vårdtill bamoch Män passar alltid Nivå- och organisationsspeciñka ungdomarmedpsykiskaproblem. + Bilaga.S. processer med exempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet, vårdbehovoch samhällsskyddvid Vårt liv som kön. Kärlek,ekonomiska resurser och psykiatrisk tvångsvård. maktdiskurser.A. 33.Historia, ekonomiochforskning. Ty makten din är Myten om detrationella Fem rapporter om idrott.In. arbetslivetochdet jämställdaSverige. A. 34.Företagare med restarbetsförmåga. S. Översyn av rörelse-och tillsynsreglerför kollektiva 35.FörordningartilImiljöbalken. Bilagor.M. + försäkringar.Fi 36.Identiñeringoch identiteti digitalamiljöer A lkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker Referat från en hearingden 12 november1997. och Systembolagets produkturval. IT-kommissionens rapport 4/98.K. Fi. 37.Den framtidaarbetsskadeförsälcringen. S. Integritet- Effektivitet- skattebrott. l0.Campus för konst. U. 38.Vad får vi för pengarna Resultatstyming av l LFriståendeutbildningar medstatligtillsyn statsbidragtill vissa organisationerinom det sociala inomolikaområden.U. omrâdet. 12. Självdeklarationoch kontrolluppgifter 39.Det fmsk-svenska gränsälvssamarbetet. M. förenkladeförfaranden. Fi. 40.BROTTSOFFER. - 13 Säkrare kemikaliehantering. Fö Vad hargjorts Vad bör göras Ju. . frågor. 4l .Läkemedelsinformation föralla.S. l4.E-pengarnäringsrättsliga Fi. l5.Grönanyckeltal Indikatorer för ett ekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensam utbildningför hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö. l6.När åsikterblir handling. En kunskapsöversikt om 43.Hur skallSverigemåbättre bemötande av personer medfunktionshinder.S. första stegetmot nationella folkhälsomål. l7.Sam0rdning av digitalmarksänd TV. Ku. 44.En samlad vapenlagstiñning. Ju. l8.Engräns en myndighet Fi. 45.Sotningiframtiden.Fö. l9.IT ochregionalutveckling. 46.0m buggningochandra hemliga tvångsmedel. Ju. 120exempel frånSverigeslän. K. 47.Bulvaneroch annat. Ju. 20.lT-kommisionenshearingom infrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt fördigitalamedier. Andrakammarsalen, intervjuermed personer medfunktionshinder. - Riksdagen 1997-l0-24.K. 49. Konsekvenser av att taxfreeförsåljningen avvecklas 2 .Problemmed l inbäddade system inför ZOOO-skiñet. inom EU.K. Hearing anordnad av IT kommissioneni 50.De39 stegen. Låkemedelsutredningar under samverkan med Industriförbundetoch Statskontoret 1900-taletoch annat underlagsmaterial till 1997-1l-l4.K. Läkemedelivårdochhandel,SOU 1998:28.S. ZZFÖrSäkringsgaranti. 51 .Vuxenutbildningoch livslångtlärande. Ett garantisystemför försäkringsersättningar. Fi. Situationeninför och underförstaåret med 23.Staten och exportñnansieringen. N. kunskapslyñet. U. 24. Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. 52.Utstationering arbetstagare. av A. Översyn fiskeriadministrationen Jo. påmöjligheterna i Östersjöregionen. N. av m.m. 53.Tavara 25.Tre städer.En storstadspolitikför helalandet. 54.Hur offensiv IT-användning kan skapatillväxt + 4 st bilagor. for mindreföretag.Ett rådslaganordnat av 26. Frånhembränt till Mariakliniken. IT-kommissionen uppdrag Kommunikationsav fakta om ungdomar ochsvartsprit.S. departementet, Närings-ochhandelsdepartementet - 27.Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch och Industriforbundet. försäkringsbolag. Fi. Rotundan, Rosenbad 1997-1 l-l8.K. 28. Läkemedeli vårdoch handel.Om en säker, flexibel 55. Demokratinsräckvidd. Dokumentation från ett och samordnad läkemedelsförsörjning. seminarium.Demokratiutredningens skriftserie.SB.

Statens offentliga utredningar

1998 Kronologisk förteckning

56.Avdragför ökadelevnadskostnader vid tjänsteresa ochtillfälligt arbete.Fi 57.DUKOMDistansutbildningskommittén. Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT-stöd.U. 58.ITochnationalstaten. Fyra framtidsscenarier. IT-kommissionens rapport 6/98.K. Sâkäddningstjänsten i Sverige - RäddaochSkydda.Fö. 60.KringHallandsåsen. M. 61.LivsmedelstillsyniSverige.Jo. 62.Kampa.nj medkunskaperochkänslor.Om kämavfallsomröstningen i Malåkommun1997.M. 63. Engod affär i Motala.Joumalistemas avslöjanden ochläsarnasetik.Demokratiutredningens skriftserie.SB. Bättreochmertillgängliginformation. . Småföretagsdelegationens rapport 2.N. Nya tider, nya förutsättningar... IT-kommissionens 8/98.K. FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U. - Socialavgiñslagen. Kunskapsläget påkämavfallsområdet1998.M. Lämplighetsprövning personalinom av förskoleverksamhet, skolaochskolbamomsorg.U. Skolan, ochdetlivslånga IT lärandet. Hearinganordnad Utbildningsdepartementet av och IT-kommissionen, Rosenbad l 997-l 2-04, IT-kommmissionens rapport 7/98.K. i Denkommunalarevisionen ett demokratiskt . kontrollinstrument.In. Kommunala ñnansförbund. Fi. . OrganisationerMångfaldIntegration Ett framtida . system för statsbidragtill invandrarnas riksorganisationermfl.In. Styrningen av polisen.Ju. Djurförsök.Jo. . Idrott ochmotionfor livet. Statensstödtill idrottsrörelsen och friluftslivets organisationer.In. Kompetensi småföretag.Småföretagsdelegationens rapport N. Regelforenklingförframtiden.Småföretags- . delegationens rapport N. IT ochregional utveckling. . erfarenheterfrån tre hearingarunder mars 1998. IT-kommmissionens rapport 9/98.K. BostadsrättsregisterJu. . Användningen vissastatsflygplan, av m.m. SB. . Försäkringsföreningar-ett reformeratregelsystem . Fi. Pådistansutbildning,undervisningoch lärande. . Kostnadseffektivdistansutbildning.U. Flexibelutbildning distans.U. .

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Läkemedelsinformation föralla.4 1

Hur skall Sverige måbättre Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett första stegetmot nationellafolkhälsomål.43 seminarium.Demokratiutredningens 55 - Kontrolleradochifrågasatt Engod affär i Motala.Joumalistemasavslöjandenoch intervjuermed personer medfunktionshinder.48 läsarnas etik.Demokratiutredningens skriftserie.63 - De39 stegen. Läkemedelsutredningar under Användningen vissastatsflygplan, av m.m. 81 1900-taletoch annat underlagsmaterial till

Justitiedepartementet Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28.50

Socialavgiñslagen. 67 BROTISOFFER.

Vadhar gjorts Vad börgöras 40 Kommunikationsdepartementet En samlad vapenlagstiñning.44 lT ochregionalutveckling. Om buggningoch andrahemligatvångsmedel.46 Bulvaneroch 120 exempel frånSveriges län.19 annat. 47 IT-kommisionenshearing om infrastrukturen Styrningen polisen.74 av fördigitala medier. Andrakamm arsalen, Bostadsrättsregister.80 Riksdagen 1997-10-24. 20

Utrikesdepartementet Problemmedinbäddade system infor2000-skiftet.

Hearinganordnad IT kommissioneni av 1976 årslag om immunitetochprivilegieri vissafall samverkan med Industriförbundet ochStatskontoret en översyn. 29 - 1997-1 1-14. 21

Försvarsde Identifiering och identitet i digitala artementet Säkrare Referatfrån en hearingden12november1997. kemikalie antering.13 - Utlandsstyrkan.3 0 IT-kommissionens rapport 4/98.36

Försvarsmaktsgemensarn Konsekvenser av att taxfreeförsäljningenavvecklas utbildningfor inom EU. 49 framtidakrav.42 Sotningi framtiden.45 HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt

Räddningstjänsten i Sverige för mindreföretag.Ett rådslaganordnatav

IT-kommissionenpåuppdrag Kommunikations- av RäddaochSkydda.59 - departementet, Närings-ochhandelsdepartementet

Socialdepartementet ochlndustriförbundet.Rotimdan,Rosenbad 1997-11-l

54 Tänderhelalivet IT ochnationalstaten. Fyra framtidsscenarier. - nytt ersättningssystem för vuxentandvård.2 IT-kommissionens rapport 6/98.58 Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckeroch av Nyatider, nya förutsättningar... Systembolagets produkturval.8 IT-kommissionens rapport 8/98.65 När åsikterblir handling. En kunskapsöversikt om Skolan, ochdetlivslångalärandet. IT bemötande avpersoner medfunktionshinder.16 Hearinganordnad Utbildningsdepartementet av och Tre städer.En storstadspolitikför helalandet. IT-kommissionen, Rosenbad1997-12-04, + st 4 bilagor.25 ITkommmissionens rapport 7/98.K. 70 Frånhembränt Mariakliniken. IT ochregionalutveckling. fakta om ungdomarochsvartsprit.26 - erfarenheter från hearingar under 1998. tre mars Läkemedelivårdochhandel.Om en säker,flexibel lT-kommmissionens rapport 9/98.80 ochsamordnad läkemedelsförsörjning. 28

Det gällerlivet. Stödochvårdtill barnoch

ungdomarmedpsykiskaproblem.+Bilaga.31

Rättssäkerhet, vårdbehovoch samhällsskyddvid

psykiatrisktvångsvård.32

Företagare medrestarbetsfönnåga. 34

Denframtidaarbetsskadetörsälcingen. 37

Vad får vi för pengarna Resultatstymingav -

statsbidragtill vissaorganisationerinomdet sociala

området.38

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Finansdepartementet Utstationering arbetstagare. av 52

Omstruktureringaroch beskattning.1

Översyn rörelse-och tillsynsreglerfor kollektiva av försäkringar.7 Kulturdepartementet

Integritet- Effektivitet- Skattebrott.9 Samordning av digitalmarksänd TV. l 7 Självdeklarationoch kontrolluppgiñer

förenkladeförfaranden.12 Närings- och handelsdepartementet - E-pengar näringsrättsli ga frågor. 14 - Statenoch exportfinansieringen.23 Engräns en - myndighet 18 Östersjöregionen. Ta vara möjligheternai 53 Försäkringsgaranti. Bättre och mer tillgänglig information. Ett garantisystemfor forsäkringsersättningar. 22 Småföretagsdelegationens rapport 64 Nya ledningsreglerfor bankaktiebolagoch Kompetens i småföretag. försäkringsbolag. 27 Småforetagsdelegationens rapport 77 Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa Regelförenklingför framtiden. ochtillfälligt arbete.56 Småforetagsdelegationens rapport 4. 78 Kommunala finansförbund.72

Försäkringsforeningar-ett refonneratregelsystem82 Inrikesdepartementet

Utbildningsdepartementet Historia,ekonomi ochforskning.

Femrapporterom idrott. 33 Campus for konst10 Den kommunalarevisionen ett demokratiskt Fristående utbildningarmedstatligtillsyn kontrollinstrument. 71 inomolikaområden.l l OrganisationerMångfaldIntegration Ett framtida Vuxenutbildningochlivslångt lärande. system for statsbidragtill invandrarnas Situationeninfor ochunderförstaåretmed riksorganisationermfl.73 kunskapslyñet.51 Idrott och motion för livet. Statensstödtill idrotts- DUKOM Distansutbildningskommittén. rörelsenochfriluñslivets organisationer.76 Utvärderingav distansutbildningsprojekt med

IT-stöd.57 Miljödepartementet

66 FUNKISfunktionshindradeeleveri skolan. Gröna nyckeltal Indikatorerfor ett ekologiskt hållbart Lämplighetsprövningav personalinom samhälle.15 förskoleverksamhet, skolaochskolbamomsorg.69 Förordningartill miljöbalken.+ Bilagor.35 Pådistans utbildning,undervisningoch lärande. Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. 39 Kostnadseffektivdistansutbildning.83 Kring Hallandsåsen. 60 Flexibelutbildning distans. 84 Kampanjmed kunskaperochkänslor.Om

Jordbruksdepartementet kämavfallsomröstningen i Malåkommun1997. 62

Kunskapsläget påkämavfallsområdet 1998168 Fiskeriadministrationen iett EU-perspektiv.

Översyn fiskeriadministrationen av m.m. 24

LivsmedelstillsyniSverige.61

Djurforsök.75

Arbetsmarknadsdepartementet

välfärdensgenusansikte. 3

Män passar alltid Nivå- och organisationsspecifika

processer medexempelfrånhandeln.4

Vårt liv som kön.Kärlek, ekonomiska resurser och

maktdiskurser.5

Ty makten är din Myten om detrationella

arbetslivetochdetjämställda Sverige.6

FRITZES

1r1aNT1.1;A PUBLIKATIONER

POSTADRESS: 106 47 STOCKHOLM FAX 08-690 91 91. TELEFONZOS-69O 9x 90 E-POST: fritzes.0rder@liber.se FRITzEsINTERNETBOKHANDEL: www.fritzes.se