E-plikt att säkra det elektroniska kulturarvet : betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

E-plikt

Att säkra det elektroniska kulturarvet

lAll

ÄIâitêfâifitittñlfIe.Ä,NS.LLET.

S Utbildningsdepartementet

Kei-F Oc.: 5

1:9

Statens offentliga utredningar

WW 1998:111

W Utbildningsdepartementet

, .

E-plikt

Att säkra det

elektroniska kulturarvet

Betänkande av E-pliktutredningen

Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www. fritzes se

.

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrádsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall på remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-21003-7 Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Till Statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Regeringen bemyndigade vid regeringssammanträde den 10 oktober 1996 chefen för Utbildningsdepartementet statsrådet Tham att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av lagen 1993:1392 om pliktexemplar av dokument. Fr.0.m. den 1 februari 1997 förordnades undertecknad att vara utredningsman. Utredningen har kallat sig E-pliktutredningen.

Till sakkunniga i utredningen förordnades avdelningsdirektören Eva Block och biblioteksrådet Gunilla Jonsson och till experter biblioteksrådet Margareta Bennet, överdirektören Claes Granström, förste bibliotekarien Mats G. Lindquist, kanslirådet Dag Mattsson samt hovrättsassessom Karin Moberg.

Den 5 maj 1997 förordnades nuvarande avdelningsdirektören Jakob Harnesk att vara sekreterare i utredningen. Jur.kand. Stig Hagelstam har bistått i juridiska frågor.

Den 2 februari 1998 entledigades Dag Mattsson och den 1 juli 1998 entledigades Karin Moberg.

Journalisten Karl-Erik Tallmo har utarbetat den studie över elektronisk publicering som finns i bilaga och civ.ing. Johan Palmkvist har gjort den tekniska analysen i bilaga

Utredningsarbetet slutfört, och jag får härmed överlämna be-

är nu tänkandet E-plikt att säkra det elektroniska kulturarvet.

-

Stockholm i augusti 1998

Sven Allerstrand Särskild utredare

Jakob Harnesk

Stig Hagelstam

ll

Förkortningar

ALB Arkivet för ljud och bild ALIS Administration av litterära rättigheter i Sverige Arpanet Advanced research projects agency network BBS Bulletin board systems bet. betänkande BICI Book item and component identifier cd-rom compact disc read only memory

- CERN Centre européen de recherche nucléaire CIS Common infonnation systems DC Dublin core DG Generaldirektorat DIFS Datainspektionens författningssamling dir. direktiv DOI Digital object identifier Ds departementsslcrivelse e-post elektronisk post, e-mail EG Europeiska gemenskapen EU Europeiska unionen FSI Forskningsgruppen för samhälls- och infonna-

tionsstudier

file transfer protocol HTML Hyper text markup language HTTP Hyper text transfer protocol IFLA International federation of library associations

and institutions ISBD International standard bibliographic description ISBN International standard book number ISSN International standard serial number ISO International organization for standardization

Kungl. biblioteket KLYS Konstnärliga och litterära yrkesutövares

samarbetsnämnd KrU Kulturutskottet Mbyte megabyte mkr miljoner kronor

NBR Nationalbiblioteksavdelningen i M0 i Rana NJA Nytt juridiskt arkiv NNTP Network news transfer protocol PII Publisher item identifier prop. proposition PURL Persistent uniform resource locator RA-FS Riksarkivets författningssamling rskr. riksdagsskrivelse SICI Serial item and contribution identifier SOU Statens offentliga utredningar Spar Samordnat person- och adressregister STIM Svenska tonsättares internationella musikbyrå Sunet Swedish university network Tbyte terabyte TCP/IP Transmission control protocol / Internet

protocol TEI Text encoding initiative TF tryckfrihetsförordningen TT Tidningarnas telegrambyrå TU Tidningsutgivama URL Uniform resource locator URN Uniform resource name VHS Verket för högskoleservice www World wide web, webben XML Extended markup language YGL yttrandefrihetsgrundlagen

SOU 1998:1 ll Kapitel 13

1 Sammanfattning

l l Uppdraget

.

Enligt direktiven har mitt uppdrag bestått i att

göra förutsättningslös översyn av lagen 1993:1392 om pliktex- 0 en

emplar dokument pliktexemplarslagen,

av

överväga huruvida sådan elektronisk information som inte omfattas 0

den nuvarande pliktexemplarslagen skall föremål för leve-

av vara

ransplikt i framtiden,

överväga och vid behov föreslå ändringar i pliktexemplarslagen i 0

syfte att säkra förutsättningarna för forskning och för bevarande och

tillhandahållande av kulturarvet,

utreda omfattningen eventuellt utökad leveransplikt, hur den 0 av en

skall utformas samt vem den skall fullgöras,

av utreda tekniska frågor om hur leveranserna skall ske samt

ta ställning till leveransplikten skall gälla för elektroniska doku-

om

ment utgör underlag för sådant tryckt material, som nu är leve-

som

ranspliktigt.

I direktiven konstateras att pliktexemplarslagen i dag omfattar endast sådana elektroniska dokument som finns i fixerad form, och som kan köpas, lånas, cd-rom, disketter, videogram och fonogram.

osv. Den information som görs tillgänglig via online-förbindelse faller därmed utanför pliktexemplarslagen i dess nuvarande utformning, vilket får till följd att möjligheterna minskar att tillgodose de syften som ligger bakom lagstiftningen om pliktleveranser.

Betänkandet är indelat i två avdelningar. Den första, kapitel 3-9, innehåller bakgrundsbeskrivning. Den andra, kapitel 10-20, innehåller

en mina överväganden och förslag. Som bilagor ingår två arbeten utförda av externa konsulter.

14 Kapitel

1.2 kapitel

Bakgrund 3-9

I kapitel 4 redogörs inledningsvis för några allmänna överväganden inför uppdraget. Min utgångspunkt har varit att översynen inte skall ompröva hela pliktexemplarslagen, utan förutsättningslöst utreda om allmänt tillgänglig elektronisk information som faller utanför gälnu lande pliktexemplarslag bör vara föremål för leverans i framtiden. I en förutsättningslös översyn har jag också inkluderat att pröva alternativ till pliktleverans, eftersom det nu finns nya möjligheter för insamlande av elektronisk online-information. I kapitel 5 lämnas en beskrivning gällande lag samt redogörelav en se för de två närmast föregående utredningarna inom pliktexemplarsområdet. Vidare redogörs för omfattningen pliktleveranser vid av Kungl. biblioteket KB, Lunds respektive Göteborgs universitetsbibliotek samt Arkivet för ljud och bild ALB. I kapitel 6 ges en översikt av den elektroniska publiceringen i av dag. Den enskilda faktor betytt mest för den snabba expansionen som inom detta område är framväxten av Internet. I dagligt tal är Internet synonymt med World Wide Web www eller webben och e-post, men det finns också en rad andra tillämpningar. Intemetutvecklingen har lett till att det aldrig varit så lätt att publicera sig Vem helst som nu. som med tillgång till persondator, modem och ett Intemetabonnemang kan publicera information på nätet. Vidare identifieras två för denna utredning särskilt viktiga utvecklingstendenser, nämligen konvergens, dvs. att olika medieformer växer samman, och individualisering, dvs. att allt mer av den information som erbjuds allmänheten kommer att få inen dividuell utformning. Därutöver beskrivning olika typer ges en av av publicering på www i Sverige i dag, i form av dagstidningar, tidskrifter, böcker, ljud och rörliga bilder, privat publicering, online-databaser samt ett urval publicerings- och kommunikationsfonner utanför www. Avslutningsvis redogörs i detta kapitel för utvecklingen inom området bibliografisk beskrivning, metadata och identifiering, kan komma som att bli av stor betydelse när det gäller insamlande och bevarande av elektronisk information. Kapitel 7 innehåller en internationell kartläggning. Den inleds med en redogörelse för den s.k. Mackenzie-rapportens analys området av pliktleverans av elektroniska publikationer. I rapporten, finansiesom rats av EU-kommissionen, slås fast att om en nations kulturarv skall kunna bevaras måste pliktexemplarslagstiftningen också inkludera elektroniska publikationer. Eftersom den tekniska utvecklingen är så snabb skall enligt rapportförfattama lagstiftningen så heltäckande vara som möjligt och utgå från vida definitioner, som är tillräckligt flexibla för att inkludera både existerande och framtida publikationsforrner.

SOU 1998:1ll Kapitel 15

Författarna vidare på lång sikt endast kan sträva efter att

menar att man bevara innehållet i de elektroniska publikationema. Mediet som informationen är lagrat på, den s.k. informationsbäraren eller artefakten, kommer att brytas ned med tiden. För långtidsbevarande rekommenderas s.k. migrering.

Den internationella kartläggningen visar vidare att det finns ett stort intresse i världen för att inte enbart inkludera elektroniska dokument i fixerad form i den nationella lagstiftningen om pliktexemplar, utan också för att samla in och bevara den elektroniska information som är tillgänglig via online-förbindelse. De nordiska länderna ligger långt framme i utvecklingen. I Norge medger redan lagen från 1990 insamling sådan information, i Danmark trädde lag i kraft 1998 som

av en ny

sikte på att samla in visst online-material och i Finland har en utredtar ning med ett uppdrag till stora delar överensstämt med mitt nyli-

som

lagt fram förslag revision den finska lagen i den här riktgen om av ningen.

I kapitel 8 lämnas redogörelse för relevanta svenska utvecklings-

en projekt, såsom det KB bedrivna Kulturarw3-projektet, vilket syftar

av till med hjälp automatiserad robotteknik samla in och bevara den

att av svenska delen det publiceras på Internet. Alla svenska webbsi-

av som dor insamlingsrobot påträffar hämtas till KB och lagras där på

som en magnetband. Tre insamlingar har hittills utförts. Den senaste, utförd under våren 1998, resulterade i att närmare 10 miljoner webbsidor samlades in från än 31 000 s.k. domäner. I kapitlet beskrivs dess-

mer utom projekten Svesök KB, Nordic Web Index Lunds universitetsbibliotek samt Safari Högskoleverket.

I kapitel 9 görs genomgång den lagstiftning som är av bety-

en av delse för möjligheterna att samla in, bevara och tillhandahålla elektronisk infonnation. Restriktioner inom detta område finns i dels upphovsrättslagen 1960:729, dels datalagen 1973:289, som den 24 oktober

med personuppgiftslagen 1998:204. Det för denna utred- 1998 ersätts ning relevanta innehållet i dessa lagar beskrivs. Dessutom ges en redogörelse för viss internationell utveckling inom det upphovsrättsliga området.

1.3 Överväganden och förslag kapitel

10-20

I kapitel 10 konstaterar jag inledningsvis att de mål och syften för pliktexemplar anförts tidigare utredningar fortfarande är giltiga.

som av Dessa mål är bl.a. att vi skall bevara och tillhandahålla det s.k. kultur-

16 Kapitel 1

arvet, dvs. yttringar av svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur för eftervärlden samt att det insamlade materialet så vitt möjligt skall kunna nyttjas av alla. Jag delar vidare tidigare utredningars bedömning att det inte är möjligt att uppställa kvalitetskriterier för vilket material som är mer värt att bevara än annat, eftersom det dåliga belyser vårt samhälle lika väl som det goda. Av bakgrundsbeslaivningen framgår klart att det finns stora mängder elektroniskt publicerat material väl uppfyller de kriterier som som anges i de allmänna förutsättningarna för leveransplikt. Det sprids omfattande mängder information i samhälleliga, vetenskapliga och kulturella frågor. Ofta saknar det publiceras online tryckt motsvarigsom en het. För att det inte skall uppstå besvärande luckor i vårt framtida kulturarv är det därför väsentligt att även det elektroniska material faller som utanför dagens pliktexemplarslag samlas in och bevaras på ett systematiskt sätt. I kapitel 11 prövas frågan om vilken online-infonnation bör som samlas in och bevaras. Insamlandet bör gälla sådan information är som allmänt tillgänglig här i landet och rör svenska förhållanden. Beträffande vad som ska räknas allmänt tillgängligt gör jag den bedömningsom en att även sådan infonnation där användaren måste ett lösenord uppge eller erlägga avgift för att tillgång till den måste allen anses vara mänt tillgänglig, under förutsättning att i princip helst har vem som möjlighet att få tillgång till informationen. Däremot bör t.ex. infonnation som enbart publiceras på företagsintema s.k. intranät i huvudsak inte räknas som allmänt tillgänglig. För det material som är avsett att spridas i en större krets bör strävan vara att det samlas in så fullständigt möjligt. Högsta prioritet bör som härvid ges de publikationer framställs professionella utgivare som av och producenter. Inforrnationsintresset för övriga kategorier onlineav information privatpersoners hemsidor, lokal föreningsinfonnation och liknande är lägre och av resursskäl kan inte ett fullständigt bevarande motiveras. Ett urval bör här tillräckligt och jag föreslår insamvara en ling fyra gånger år. Även inslagen ljud och rörliga bilder per av som publiceras online måste självfallet samlas in och bevaras för framtiden. Tanken på att inkludera online-databaser i pliktexemplarslagstiftningen har avvisats av tidigare utredningar. Enligt min mening är det dock önskvärt att samhället bevarar även den infonnation finns i som dessa databaser. Detta gäller i synnerhet informationen inte tillhanom dahålls i någon form. Jag finner det svårt att motivera varför annan en databas på cd-rom skall omfattas pliktexemplarslagen falla av men utanför lagen, producenten väljer att enbart tillhandahålla den via om online-förbindelse.

SOU 1998:1 ll Kapitel 1 17

Ett urval de online-databaser som inte levereras som pliktex-

av emplar i annan form bör därför enligt mitt förslag samlas in en gång per år i den form och med det innehåll de har just då. De databaser som faller inom 2 kap. tryckfrihetsförordningens och arkivlagens områden bör dock i huvudsak undantas från insamling.

finner vidare fler datorprogram och datorspel bör samlasi in

Jag att än vad är fallet i dag, eftersom utvecklingen har lett till att det i

som dag är svårt att upprätthålla klara gränser mellan å ena sidan sådana dokument innehåller respektive lek-

som programvara är att anse som saker och å andra sidan sådana som innehåller information i pliktexemplarslagens mening. Någon lagändring behövs dock inte.

Däremot finner jag inte att elektroniska förlagor till tryckta skrifter bör inkluderas i pliktexemplarslagen, eftersom dessa aldrig varit allmänt tillgängliga och därmed faller utanför de allmänna kriteriema för leveransplikt. KB bör dock enligt min mening verka för en insamling

vissa sådana förlagor frivilliga överenskommelser med proav genom ducentema.

I kapitel 12 prövas olika metoder för insamling av det material som här är aktuellt. Den elektroniska publiceringen befinner sig fortfarande i snabb utveckling. Både i Sverige och internationellt pågår arbete för att strukturera och systematisera elektronisk information och för att utveckla standarder. Tekniken för insamling, lagring och migrering är fortfarande i ett tidigt utvecklingsskede. Alltför preciserade förslag kommer sannolikt snabbt att behöva revideras. Min ambition har därför varit att få så öppen lösning möjligt, undvika detaljreglering och

en som i stället allmänna riktlinjer och rekommendationer för insamling

ge mer och bevarande enligt de grundläggande förutsättningar som gäller för leveransplikt.

Tre olika huvudsakliga metoder för insamling har kunnat identifie-

nämligen traditionell leverans, leverans efter rekvisition samt inras, samling institutionernas försorg med hjälp av robotteknik.

genom egen För- och nackdelar för dessa alternativ har granskats.

Min granskning de olika alternativen har lett fram till att jag före-

av slår att den allmänt tillgängliga online-informationen skall samlas in av KB och ALB med hjälp robotteknik. Den metoden är dock i allmän-

av het inte möjlig att använda för insamling av innehållet i onlinedatabaser, varför jag där föreslår att ett urval allmänt tillgängliga

av sådana skall levereras till KB eller ALB efter anmodan.

I kapitel 13 redovisas de ändringar i pliktexemplarslagen som följer

mina förslag. För att KB och ALB själva skall kunna samla in allav mänt tillgängligt online-material föreslår jag en ändring av pliktexemplarslagen så att dessa myndigheter ges rätt att kräva utlämnande av sådana lösenord i vissa fall förutsättning för åtkomst. Kravet

som är en

18 Kapitel

på att lämna ut lösenord skall myndigheterna rikta mot den som upprättat lösenordet eller den som tillhandahåller tjänst för elektronisk en förmedling av meddelanden. Jag föreslår vidare att en ny bestämmelse tas in i pliktexemplarslagen om att två exemplar sammanställningar databaser i digital av form som gjorts tillgängliga för allmänheten skall lämnas pliktexsom emplar på anmodan den myndighet regeringen bestämmer. Leav som veransskyldigheten bör åvila den låtit göra sammanställningen tillsom gänglig här i landet. Sammanställningarna måste levereras i ett format som är möjligt att konvertera vid den mottagande institutionen, eftersom erfarenheterna visar att det annars ofta uppstår problem vid mottagning och bevarande. De insamlande institutionerna rätt att föreges skriva format, men måste därvid ta hänsyn till producentens tekniska och ekonomiska förutsättningar. Dessutom skall bestämmelserna i 14 § pliktexemplarslagen ändras så att sådana dokument för elektronisk återgivning lagrar annat än som text eller fast bild skall lämnas i åtta exemplar i stället för tidigare som ett. Exempel på sådana dokument är s.k. multimedia, oftast utges i som form av cd-rom med ljud eller rörliga bilder. Jag delar den åsikt som framförts till utredningen att det är olyckligt att dessa dokument enbart skall levereras till ALB, eftersom det innebär att biblioteken därmed går miste om sådant material som av tradition är att hänföra dit. Av kapitel 14 framgår att bestämmelserna i 16 § upphovsrättslagen behöver kompletteras med bestämmelse KB, ALB och en som ger Lunds universitetsbibliotek rätt att framställa exemplar verk är av som tillgängliga via online-förbindelse. Bestämmelsen skall inte innehålla någon motsvarighet till förbudet i 16 § mot framställning exemplar av av datorprogram. Bestämmelsen i 21 § upphovsrättslagen rätt till om offentliga framföranden utan upphovsmannens tillstånd kompletteras dock med en bestämmelse om att detta inte gäller datorprogram. Jag är medveten om att det kan finnas behov hos arkivmyndigheter att omfattas av samma rätt till exemplarframställning. Det ligger dock utanför mitt uppdrag att lämna förslag rörande arkivmyndighetemas område. Jag har vidare prövat om den föreslagna insamlingen och bevarandet är förenlig med den kommande personuppgiftslagen, eftersom det i den elektroniska infonnation som samlas in kommer att finnas ett stort antal personuppgifter, vilka vissa är känslig natur. Min bedömav av ning är att den insamling och det bevarande och tillhandahållande som avses med den nu aktuella verksamheten är motiverat bl.a. forskav ningsändamål och måste allmänt intresse. Behandlingen anses vara av av informationen kan därför betraktas tillåten enligt 10 § som personuppgiftslagen. Enligt 13 § är det förbjudet att behandla känsliga person-

Kapitel 19

uppgifter. Det är oundvikligt att personuppgifter av detta slag kommer att finnas i det material som avses bli insamlat. I personuppgiftslagen

vissa undantag från förbudet mot behandling av känsliga persoanges nuppgifter. Enligt 19 § får känsliga personuppgifter behandlas för forsknings- och statistikändamål. Den behandling av personuppgifter som är aktuell i det här sammanhanget måste anses ske för forskningsändamål och därmed torde undantagsbestämmelsen bli tillämplig på verksamheten.

I kapitel 15 prövas möjligheterna att tillhandahålla det insamlade materialet med hänsyn till upphovsrättslagen och personuppgiftslagen. Jag konstaterar där att medborgarna har behov av en god tillgång till information för att de skall ha förutsättningar att delta i den demokratiska Det önskvärda vore därför fri tillgång till det insamlade

processen. materialet för och har ett seriöst behov av informationen.

var en som Samtidigt är det viktigt att tillse att samhällets intresse av yttrandefrihet och informationsfrihet inte tillgodoses på ett sätt som gör intrång i det normala utnyttjandet upphovsrättsligt skyddade verk eller oskäligt

av inkräktar på upphovsmannens legitima intressen. En rimlig balans mellan upphovsmännens krav och medborgarnas behov är enligt min bedömning att vid de institutioner som har ett nationellt bevaran-

man deansvar kan få tillgång till det insamlade materialet för forskning, men också för enskilt studium. Den prövning av de rättsliga förutsättningar-

för att tillhandahålla den elektroniska information som här är aktuell na visar dock sammanfattningsvis att det endast kommer att vara möjligt att låta forskare ta del materialet. För att kunna vidga kretsen av an-

av vändare skulle ytterligare förändringar av såväl upphovsrättslagen som personuppgiftslagen nödvändiga. Jag har inte sett detta som en

vara framkomlig väg.

I kapitel 16 behandlas frågan skall svara för insam-

om vem som lingen det aktuella materialet. Mitt förslag innebär att KB har ansva-

av ret för text och fasta bilder medan ALB har ansvar för det audiovisuella materialet. Fördelningen bör gälla såväl online-information som kan samlas in med hjälp robotteknik som online-databaser.

av

Av kapitel 17 framgår att bevarandet av elektronisk information är problematiskt. Lagringsmediet har kort livslängd och nödvändiga tekniska system och programvaror blir snabbt föråldrade. För att bevara informationen krävs därför kontinuerliga aktiva insatser med överföring till bärare och system, s.k. migrering. Mycket utvecklingsar-

nya bete återstår dock inom detta område och jag föreslår därför att ALB, KB och Riksarkivet snarast ges i uppdrag att gemensamt utarbeta en kartläggning över problemets art och omfattning.

I kapitel 18 föreslår jag, utifrån en bedömning av tänkbara utvecklingstendenser, att ansvariga myndigheter får i uppdrag att vart tredje år

20 Kapitel 1

göra en fördjupad utvärdering och kostnadsuppföljning pliktexemp-

av larssystemet samt lämna förslag till eventuellt ändrad inriktning.

I kapitel 19 behandlas kostnadsfrågan. Jag har utgått från den kostnadsberäkning som redovisas i bilaga För investeringar beräknas där närmare 10 mkr och för den årliga driften drygt 1,5 mkr. Eftersom de ansvariga institutionerna enligt mitt förslag själva kan styra hur mycket material de skall samla in bör frågan om kostnader och finansiering

av den löpande hanteringen av elektronisk information ingå i den årliga budgetdialogen. Därvid får på sedvanligt diskussion föras

sätt en om behov, prioriteringar och finansieringsaltemativ.

Beträffande kostnaderna för olika aktörer finner jag att förslagen för producentemas del torde innebära inga eller begränsade kostnader.

För Kungl. bibliotekets del bygger mina förslag till stor del på att de utvecklingsprojekt som KB redan bedriver, i första hand Kulturarw3, kan fortsätta. För dessa projekt finns medel avsatta i KB:s budget både vad gäller investeringar, utveckling och drift under 1998 och 1999. Under denna period behövs således ingen ytterligare finansiering. Med utgångspunkt från dagens utbud och tekniska lösningar kommer hanteringen av den elektroniska online-informationen därefter att medföra ökade årliga driftkostnader för KB på minst 1,5 mkr.

Lunds universitetsbibliotek ges ansvar för att bevara säkerhetsexemplar av det material samlats in KB och därmed uppstår vissa,

som av enligt min bedömning begränsade, kostnader för lagring och hantering.

Arkivet för ljud och bild bör ges möjlighet att bygga

upp en egen utvecklingsverksamhet på området. ALB har i sin fördjupade anslagsframställning för 1997-1999 redovisat behov medel för FoU-

av verksamhet och beräknat de årliga kostnaderna för denna till 1,2 mkr.

Kapitel 2 21

2 Författningsförslag

2.1 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1960:729 om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1960:729 om upphovsrätt

om till litterära och konstnärliga verk

dels att 16 och 21 skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 16 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §

De arkiv och bibliotek som De arkiv och bibliotek som

i tredje och fjärde styckena i tredje och fjärde styckena avses avses har rätt att framställa exemplar har rätt att framställa exemplar

verk, dock inte datorprogram, verk, dock inte andra daav av

j

torprogram än sådana som avses

i 16 a

för bevarande-, kompletterings- eller forskningsändamål,

för utlämning till lånesökande av enskilda artiklar eller korta avsnitt eller material säkerhetsskäl inte bör utlämnas i original

av som av eller

för användning i läsapparater.

I de fall i första stycket 2 och 3 fär exemplar framställas

som avses

reprografiskt förfarande. endast genom

Rätt till exemplarframställning enligt denna paragraf har de statliga och kommunala arkivmyndighetema, Arkivet för ljud och bild,

de vetenskapliga bibliotek och fackbibliotek som drivs av det allmänna samt

4. folkbiblioteken.

22 Kapitel 2 SOU 1998:1 11

Regeringen får i enskilda fall besluta att vissa andra arkiv och bibliotek än de som anges i tredje stycket skall ha rätt till exemplarframställning enligt denna paragraf.

16 a § Kungl. biblioteket, Lunds universitetsbibliotek och Arkivet för ljud och bild har rätt att framställa exemplar verk föav s0m rekommer i elektronisk form över datanät.

21 § Var och en får framföra utgivna verk offentligt vid tillfällen där framförandet sådana verk inte är det huvudav sakliga, tillträdet är avgiftsfritt och anordnandet sker utan förvärvssyfte samt 2. vid undervisning eller gudstjänst. Första stycket gäller inte Första stycket gäller inte sceniska verk och filmverk sceniska verk, filmverk och och ger inte rätt att sända ut verk datorprogram vilka exemplar av i ljudradio eller television. har framställts med stöd av 16 a § samt ger inte rätt att sända ut verk i ljudradio eller television. Första stycket 2 ger inte rätt att i förvärvssyfte framföra sammanställningar vid undervisning.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Kapitel 2 23

2.2 Förslag till

Lag ändring i lagen 1993:1392 om pliktexemplar

om

av dokument

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1993:1392 om pliktexemplar dokument

av

dels att 14, 25 och 34 skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall föras in tre paragrafer, 18 a 23 a och

nya

, 33 a §§, av följande lydelse,

dels att det i lagen skall föras in nya rubriker närmast före 18 a 33 § och 34 § av följande lydelse.

a

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14§

Av fonogram har framställts här i landet i minst 50 exemplar

som och har gjorts tillgängligt för allmänheten här skall ett pliktex-

som emplar lämnas.

Av fonogram har framställts utomlands och har gjorts tillgäng-

som ligt för allmänheten här i landet i minst 50 exemplar skall ett pliktexemplar lämnas, om fonogrammet rör svenska förhållanden.

Vad sägs fonogram i Vad som sägs om fonogram i

som om första och andra styckena skall första och andra styckena skall tillämpas även på dokument för tillämpas även på dokument för elektronisk återgivning som är av elektronisk återgivning som är av annat slag än som avses i 10§ annat slag än som avses i 10§ och inte är videogram eller och som inte är videogram eller

som fonogram. fonogram. I stället för ett skall

dock åtta pliktexemplar lämnas.

Föreskrifterna i denna paragraf gäller inte om annat följer av 15 § eller vad föreskrivs kombinerat material i 16 och 17 §§.

av som om

Sammanställning i digital

form

18 a §

Av sammanställning som fö-

religger i digital form och som

har gjorts tillgänglig för allmän-

heten här i landet över datanät

24 Kapitel 2

och rör svenska förhållanden skall på anmodan den av myndighet regeringen bestämsom

mer två pliktexemplar lämnas,

om det inte i anmodan medges att sammanställningen överförs på elektronisk väg. Föreskrifterna i första stycket gäller inte sammanställning varav pliktexemplar skall lämnas enligt någon av de föregående paragraferna. I en anmodan enligt första stycket att lämna pliktexemplar skall, under hänsynstagande till leverantörens tekniska och ekonomiska möjligheter, anges i vilket format sammanställningen skall lämnas.

23a§ Lämnande pliktexemplar av eller överföring på elektronisk väg av sammanställning i digital form åligger den som låtit göra sammanställningen tillgänglig för allmänheten här i landet.

25 § Pliktexemplar av ñlm, av an- Pliktexemplar av ñlm, videonat dokument för elektronisk fonogram eller upptaggram, av återgivning än sådant som avses ning av ljudradio- och televii 10 § eller av upptagning av sionsprogram skall lämnas till ljudradio- och televisionspro- Arkivet för ljud och bild. gram skall lämnas till Arkivet för ljud och bild.

Av pliktexemplar av dokument

för elektronisk återgivning som är av annat slag än som avses i 10 § och som inte är videogram eller fonogram skall ett exemplar lämnas till Arkivet för ljud och

Kapitel 2 25

bild samt ett exemplar till vart och ett av Kungl. biblioteket och Stockholms, Uppsala, Linköpings, Lunds, Göteborgs och Umeå universitetsbibliotek.

Utlämnande av lösenord

33 a §

Om tillgång till lösenord eller liknande utgör förutsättning för tillgång till elektronisk information som görs tillgänglig för allmänheten här i landet över datanät och som rör svenska förhållanden, skall lösenordet på anmodan av den myndighet som regeringen bestämmer lämnas ut

den upprättat lösenordet av som eller som tillhandahåller den tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden där informationen finns.

Ansvar, överklagande m.m.

34 § Den som åsidosätter skyldig- Den som åsidosätter skyldigheten att lämna pliktexemplar heten att lämna pliktexemplar enligt denna lag kan av den enligt denna lag eller att lämna myndighet som regeringen be- ut lösenord på anmodan kan

av stämmer vid vite föreläggas att den myndighet som regeringen fullgöra sin skyldighet. bestämmer vid vite föreläggas att fullgöra sin skyldighet.

Denna lag träder i kraft den 1juli 1999.

26 Kapitel 2 SOU 1998: l 1 1

2.3 till

Förslag

Förordning om ändring i förordningen 1993:1439 om

pliktexemplar av dokument

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen 1993: 1439 om pliktexemplar av dokument

dels att 5 och 8 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i förordningen skall föras in paragraf, 10

en ny a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Dokument som har lämnats till Kungl. biblioteket utgör nationalexemplar och dokument som har lämnats till Lunds universitetsbibliotek utgör nationella reservexemplar. De skall bevaras för framtiden.

Skyldigheten att bevara gäller inte sådana pliktexemplar som, efter respektive biblioteks prövning, befinns utgöra dubblett av ett redan lämnat dokument eller en oförändrad ny utgåva av ett tidigare lämnat dokument.

I fråga om de två exemplar av tryckta dagstidningar som lämnas till Kungl. biblioteket gäller skyldigheten att bevara bara det ena exemplaret.

Sammanställningar i digital

form som överförts till Kungl.

biblioteket på elektronisk väg

skall föras över till ett dokument

som skall bevaras för framtiden.

Vad som sägs om pliktexemplar i

andra stycket tillämpas även på

sådana sammanställningar.

4 §

Dokument har lämnats till Arkivet för ljud och bild skall beva-

som ras för framtiden.

Skyldigheten att bevara gäller inte sådana pliktexemplar som, efter arkivets prövning, befinnes utgöra dubblett av ett redan lämnat dokument eller oförändrad utgåva av ett tidigare lämnat dokument.

en ny

Upptagning ljudradio- eller televisionsprogram som har gjorts

av med stöd av 26 e § lagen 1960:729 om upphovsrätt till litterära och

Kapitel 2 27

konstnärliga verk får bevaras i arkivet endast de har dokumentariskt om värde eller rättighetshavama har medgett att upptagningama bevaras.

Sammanställningar i digital

form som överförts till Arkivet för ljud och bild på elektronisk väg skall föras över till ett dokument som skall bevaras för framtiden. Vad sägs som om

pliktexemplar i andra stycket

tillämpas även på sådana sam-

manställningar.

5§ De dokument som förvaras hos Kungl. biblioteket hålls tillgängliga i bibliotekets lokaler i den utsträckning biblioteket bestämmer. som De dokument som förvaras hos Stockholms, Uppsala. Linköpings. Lunds, Göteborgs och Umeå universitetsbibliotek hålls tillgängliga enligt föreskrifter meddelas respektive universitet och beträffande som av Lunds universitet efter samråd med Kungl. biblioteket. I fråga om kombinerat mate- I fråga kombinerat mateom rial som förvaras hos bibliotek rial, utom vad skrift, och avser gäller utom vad skrift be- dokument med sammanställningavser stämmelserna i 6 och 7 §§. i digital form förvaras ar som hos bibliotek gäller bestämmelserna i 6 och 7 §§.

3 § Föreläggande att vid vite full- Föreläggande att vid vite fullgöra skyldighet att lämna plik- göra skyldighet att lämna pliktexemplar meddelas av Arkivet texemplar eller lösenord medfor ljud och bild i fråga do- delas Arkivet för ljud och bild om av kument som skall lämnas till i fråga dokument eller lösenar- om kivet och Kungl. biblioteket i ord skall lämnas till arkivet av som fråga om övriga dokument. och Kungl. biblioteket i fråga av om övriga dokument och lösenord.

28 Kapitel 2

10 a §

Föreläggande att lämna ut lösenord meddelas av Kungl. biblioteket och Arkivet för ljud och bild.

Denna förordning träder i kraft den 1juli 1999.

:SOU 1998:1 11 Kapitel 3 29

3 Uppdraget

3.1 Tillkallande särskild utredare

av

Den 10 oktober 1996 fick statsrådet Carl Tham regeringens bemyndigande att tillkalla en särskild utredare för att göra en förutsättningslös översyn av lagen 1993:1392 pliktexemplar dokument

om av pliktexemplarslagen. Utredaren skulle, mot bakgrund av de snabba infonnationstekniska förändringarna avseende offentliggörande do-

av kument, överväga och vid behov föreslå ändringar i pliktexemplarslagen i syfte att säkra förutsättningarna för forskning och för bevarande och tillhandahållande av kulturarvet.

3.2 Direktiven

Mitt uppdrag framgår av utredningsdirektiven dir. 1996:92, som redovisas in extenso i bilaga

Pliktexemplarslagen omfattar idag bl.a. sådana elektroniska dokument som finns i fixerad form och som kan köpas, lånas, Det rör

osv. sig i huvudsak om cd-rom, disketter, videogram och fonogram. Däremot omfattar lagen inte information som görs tillgänglig via onlineförbindelse eller elektroniska dokument utgör underlag för tryckt

som material. Den snabba tekniska utvecklingen på inforrnationsområdet leder till att en allt större del av det framtida infomiationsflödet aldrig framställs som dokument i fixerad form. De kommer därmed att falla utanför pliktexemplarslagen i dess nuvarande utformning, vilket får till följd att möjligheterna minskar att tillgodose de syften ligger bak-

som om lagstiftningen om pliktleveranser. Kulturutskottet uppmärksammade detta problem i betänkandet Pliktexemplarslagen bet.

m.m. l995/96:KrU4, där man föreslog att riksdagen skulle ge regeringen till känna att en förutsättningslös översyn skulle göras av pliktexemplarslagen, vilket också blev riksdagens beslut rskr. l995/96:60.

Enligt direktiven skall jag "överväga, och om det behövs, föreslå ändringar i pliktexemplarslagen i syfte att säkra förutsättningarna för forskning och för bevarande och tillhandahållande av kulturarvet. Om jag kommer fram till att en leveransplikt för denna information bör in-

30 Kapitel 3

föras, skall jag även utreda omfattningen av leveransplikten, hur den skall utformas den skall fullgöras. Utredningen skall, med

samt av vem tanke på den stora mängden material, beakta att leveransplikten inte får bli så omfattande att den i praktiken blir svår att upprätthålla. Kostnadsaspekten såväl för staten som för leverantörerna av pliktmaterial skall därvidlag beaktas.

Jag skall vidare beakta de upphovsrättsliga aspekterna av en utvidgad pliktleverans samt utreda tekniska frågor hur leveranserna skall

om ske.

Därutöver skall jag ta ställning till leveransplikten skall gälla för

om elektroniska dokument utgör underlag för sådant tryckt material,

som som nu är leveranspliktigt.

Utredningsarbetet skall bedrivas förutsättningslöst och samråd skall ske med kommittéer och arbetsgrupper inom det inforrnationstekniska området. Pågående utredningar i andra länder bör följas och de pliktexemplarsregler redan finns i andra länder, främst inom Norden,

som Europarådet och EU, skall uppmärksammas.

Utredningen skall slutligen arbeta enligt de generella direktiv som utfärdats angående redovisning regionalpolitiska konsekvenser dir.

av 1992:50, att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, om att re-

om dovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 samt om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49. Jag har funnit att dessa direktiv inte är relevanta för föreliggande utredning.

.

Översynen skall resultera i förslag till ändring av pliktexemplarsla-

Om förslagen innebär utökade kostnader skall förslag till finansiegen. ring lämnas.

Utredningen skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 september 1998.

3.3 Utredningens arbetsformer

Under utredningen har jag tagit del de resultat framlagts av and-

av som

kommittér och utredningar inom framför allt de informationstekniska ra och upphovsrättsliga områdena. Jag har vidare tagit del av relevanta direktiv och förslag till direktiv utfärdade inom den Europeiska unionen.

Genom sakkunniga och experter har jag inhämtat synpunkter från berörda myndigheter, främst ALB, KB och vissa universitetsbibliotek. Jag har bl.a. haft kontakter med Datainspektionen, Tidningsutgivarna, Konvergensutredningen samt organisationer verksamma inom det upphovsrättsliga området Alis, CopySwede, Klys och Stim.

Kapitel 3 31

Tillsammans med sekreteraren har jag besökt Det kongelige Bibliotek i Köpenhamn och Lunds universitetsbibliotek. Jag har även haft överläggningar med den arbetsgrupp i Finland 1998 lagt fram för-

som slag reviderad lag s.k. friexemplar.

om en om

Jag har under utredningsarbetet haft 11 sammanträden med utredningens sekreterare, sakkunniga och experter.

Jag har anlitat tre konsulter. Journalisten och författaren Karl-Erik Tallmo har utfört studie över elektronisk publicering bilaga 2.

en Johan Palmkvist har utfört teknisk analys över området robotbaserad

en insamling bilaga 3. Jur. kand. Stig Hagelstam har analyserat de rättsliga förutsättningarna för och konsekvenserna utredningens förslag.

av

Vad beträffar betänkandets hänvisningar till information är

som publicerad på Internet, har samtliga s.k. länkar kontrollerats i slutet

av juni 1998.

:SOU 1998:111 Kapitel 4 33

4 Inledning

l Utgångspunkter

I sammanfattningen till direktiven att utredningen til1sättsför att anges göra förutsättningslös översyn lagen 1993:1392 om pliktexen av emplar dokument pliktexemplarslagen. En helt förutsättningslös av översyn pliktexemplarslagen skulle inrymma en rad problem och av frågeställningar beträffande de dokument som omfattas av pliktexemplarslagen i dag. Uppdraget är dock konkret formulerat så att jag skall överväga mer huruvida sådan elektronisk information inte omfattas av de nuvasom rande bestämmelserna i pliktexemplarslagen skall föremål för levara veransplikt i framtiden. Min utgångspunkt har därför varit att översyskall förutsättningslös endast vad sådan allmänt tillnen vara avser gänglig elektronisk information faller utanför nu gällande pliktexsom emplarslag. Enligt direktiven skall jag vidare utreda omfattningen av en eventuellt utvidgad leveransplikt samt lägga förslag vem som skall fullgöom ra leveransplikten. I förutsättningslös översyn pliktexemplarslagen bör även ingå en av pröva alternativa former för pliktleverans. Den snabba tekniska utatt vecklingen erbjuder möjligheter för insamlande av elektronisk innya formation automatisk robotinhämtning. Jag har därför valt t.ex. genom att begreppet leveransplikt vidare betydelse än vad som traditioge en nellt är fallet.

4.2 Definitioner och terminologi

Att finna heltäckande definition för den elektroniska information en är tillgänglig via online-förbindelse är svårt. I dagligt tal används som ofta ordet dokument benämning på de datafiler en användare som skapat på sin persondator. Dokument har på tid också kommit senare att användas på webbsidor. Men dokument är i pliktexempsom namn larslagen definierat ett föremål lagrar information för lässom som ning, avlyssning eller visning Som dokument för elektronisk återgiv-

2 18-5250

34 Kapitel

ning avses ett dokument som i fixerad form lagrar text, ljud eller bild och vars innehåll kan återges enbart med hjälp elektroniskt hjälpmeav del. I lagen används sålunda ordet dokument benämning på bäraren som av information. För informationen i sig är det svårare att finna adekvata begrepp. Man kan visserligen göra teoretisk åtskillnad mellan en verk och manifestationer verk, eftersom dessa begrepp änav men nu inte är förankrade i det allmänna språkbruket riskerar att åstadman komma förvirring och sammanblandning begrepp. av Trots att begreppet dokument kommit att vidgas de senaste åren i riktning mot att inte bara den fysiskt hanterbara informationsbäraavse ren, har jag valt att i föreliggande betänkande använda ordet i pliktexemplarslagens betydelse. Elektroniska dokument är alltså de föremål cd-rom, disketter som lagrar information på elektronisk väg. Vad skall man då kalla sådan elektroniskt lagrad information är som tillgänglig via online-förbindelse På internationell nivå har definitionsfrågan behandlats på bl.a. följande sätt: Inom ramarna för den internationella biblioteksföreningen IFLA International Federation of Library Associations and Institutions utarbetas sedan 1969 standardiserade regler för bibliografisk beskrivning, ISBD International Standard Bibliographic Description. Reglerna omfattar sedan 1977 också s.k. "non-book material", dvs. sådant material som framställs på annat sätt än via traditionellt tryckförfarande. ISBD-standarden är formellt sett inte någon internationell ISOstandard, har i praktiken ställning sådan. men samma som en År 1997 publicerades ISBDER där ER står för Electronic resources". ISBDER är en revision de tidigare utgivna ISBDCF av CF: Computer files. Att använda begreppet datafiler överordsom nat begrepp ansågs vålla alltför stora problem och har därför valt man termen elektronisk resurs. Begreppet definieras på följande sätt: Material data and/or programs encoded for manipulation by computer. Includes materials that require the use of peripheral e.g. a a

ISO International organization for standardization. 2 International standard bibliographic description for electronic resources : ISBDER ; revised from the ISBDCF: International standard bibliographic description for computer files / International Federation of Library Associations and Institutions, IFLA Universal Bibliographic Control and International MARC Programme, Deutsche Bibliothek, Frankfurt Main. Recommended by the am ISBDCF Review Group. München Saur, 1997 UBCIM publications N.S., - : ; Vol.17

Kapitel 4 35

CD-ROM player attached to a computer, and online services e.g. bulletin boards, discussion groups/lists, World Wide Web sites.3

ISBDER håller för närvarande på att översättas till svenska för att kunna infogas i de svenska katalogiseringsreglema. En översättning av vissa grundläggande delar publicerades i december 19974.

ISBD-definitionen är förhållandevis vid och omfattar all elektroniskt lagrad information utom föremål som är oupplösligt förenade med en viss programmed objects, exempelvis leksaker och

programvara miniräknare. Såväl enstaka datafiler samlingar av datafiler webb-

som platser, elektroniska tidskrifter fångas in under begreppet elektronisk

resurs.

Enligt min bedömning är dock begreppet elektronisk resurs för brett för att vara praktiskt användbart i detta sammanhang. Jag har i stället valt att genomgående använda begrepp som den elektroniska information är tillgänglig via online-förbindelse och liknande.

som

Begreppet databas är också svårt att entydigt definiera. EU publicerade 1996 ett direktiv upphovsrättsligt skydd för databaser I di-

om rektivet definieras databas i kapitel artikel på följande sätt:I detta direktiv med databas samling verk, data eller andra själv-

avses en av ständiga element sammanställts på ett systematiskt och metodiskt

som sätt och för sig är tillgänglig elektroniska medier eller

som var genom på något annat sätt. EU-definitionen omfattar alltså inte enbart databa-

i digital form. Genomförandet direktivet i svensk rätt har skett ser av

vissa ändringar i lagen 1960:729 om upphovsrätt till litterära genom och konstnärliga verk, vilka trädde i kraft den l januari 1998. Härvid har valt att i stället för ordet databas använda det vedertagna ordet

man sammanställning. I min framställning har jag valt att i den löpande texten använda begreppet databas. Jag har utgått från EU-direktivets defi-

3 Ibid., sid 94 4 KKS-meddelanden information katalogiserings- och klassiñkationsfrågor

: om från SAB:s kommitté för katalogisering och klassifikation 1997: 3-4 december ISSN 0283-4081 5 Europaparlamentets och rådets direktiv nr 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser

36 Kapitel 4 SOU 1998: l ll

nition men begränsat användningen till att gälla enbart för sådana databaser som innehåller elektronisk information. I förslaget till lagtext har jag valt att använda begreppet sammanställning i digital form.

Beträffande val av termer i övrigt, stavningsfonner har jag valt

m.m. att följa Svenska datatermgruppens rekommendationer

6 Rekommendationerna finns tillgängliga på: http://www.nada.kthse/dataterm /rekhtml

SOU 1998:1 ll Kapitel 5 37

BAKGRUND

5 Nuläge

1 Gällande lagstiftning

Bestämmelser pliktexemplar finns i lagen 1993:1392 om pliktexom emplar dokument prop. 1993/94:10 och i förordningen av 1993: 1439 pliktexemplar av dokument. om

1 Pliktexemplarslagen

I pliktexemplarslagen föreskrifter skyldighet att till bibliotek ges om och Arkivet för ljud och bild lämna exemplar dokument pliktav exemplar. De dokument skall lämnas är skrift 5-11 §§, film och som videogram 12 och 13 §§, fonogram och vissa andra dokument för elektronisk återgivning 14 och 15 §§, kombinerat material 16 och 17 §§ samt ljudradio- och televisionsprogram 18 §. Inledningsvis görs i lagen vissa begreppsbestämningar. Enligt 2 § förstås med dokument ett föremål lagrar information för läsning, avlyssning som eller visning, ett dokument lagrar text eller fast bild,

skrift som

dokument för elektronisk återgivning ett dokument i fixerad som form lagrar text, ljud eller bild och innehåll kan återges enbart med vars elektroniskt hjälpmedel. hjälp av Enligt 3 § görs ett dokument tillgängligt för allmänheten här i landet när exemplar bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller ansprids till allmänheten eller när infonnationen i dokumentet åternars offentligt eller i förvärvsverksamhet inför en större sluten krets. ges Förebilden för bestämmelsen är i huvudsak hämtad från 2§ tredje stycket lagen 1960:729 upphovsrätt till litterära och konstnärliga om verk. Ett dokument skall enligt 4 § röra svenska förhållanden, om anses informationen i dokumentet helt eller delvis är avfattad på svenska

38 Kapitel 5 SOU 1998:1 ll

språket eller dokumentet helt eller delvis innehåller verk svensk av upphovsman eller framförande svensk konstnär eller, inte någon av om av dessa förutsättningar föreligger, dokumentet ändå huvudsakligen är avsett att spridas inom landet.

Dokument som skall lämnas

I fråga om skrifter görs skillnad mellan skrift i 1 kap. 5 § som avses tryckfrihetsförordningen, TF, och annan skrift. Skrift i l kap som avses 5 § TF är skrift som framställts i tryckpress samt skrift, mångfaldisom gats genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande, om utgivningsbevis gäller för skriften eller skriften är försedd med beteckning, som utvisar att den är mångfaldigad, samt i anslutning därtill tydliga uppgifter om vem som har mångfaldigat skriften och ort om och år för mångfaldigandet. Av skrift som avses i l kap. 5 § TF och som har framställts och utgivits här i landet skall regel sju pliktexemplar lämnas 5 §. Även som av sådan skrift som har framställts utomlands skall sju pliktexemplar lämnas, om skriften är sådan periodisk skrift för vilken utgivningsbevis finns eller skall finnas, eller skriften inte är periodisk och har lämom nats ut för spridning här i landet inte bara i enstaka exemplar och rör svenska förhållanden 6 §. I 7-9 anges vissa undantag från de nämnda bestämmelserna. I 7 § stadgas således bl.a. att endast två pliktexemplar behöver lämnas av en skrift som har samma innehåll och utförande tidigare framsom en ställd skrift under vissa förhållanden. I 8 § vissa särbestämmelser ges för dagstidningar och i 9 § undantas enklare tryck visitkort, etisom ketter, blanketter och liknande, samt protokoll och liknande interna skrifter som framställts hos en myndighet. Av andra skrifter än sådana i 1 kap. 5 § TF behandlar lasom avses gen skrift som utgör dokument för elektronisk återgivning och skrift i mikroform. Enligt lO § skall normalt sju pliktexemplar lämnas, dels om skriften har framställts här i landet i minst 50 exemplar och har gjorts tillgänglig för allmänheten här, dels skriften har framställts utomom lands och gjorts tillgänglig för allmänheten här i landet i minst 50 exemplar och skriften rör svenska förhållanden. Även här gäller vissa undantag. Enligt 11 § behöver således under vissa förutsättningar bara två pliktexemplar lämnas, skrift har innehåll viss om en samma som annan skrift. Av film och videogram som har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet i fråga om videogram i minst fem exemplar skall med vissa undantag ett pliktexemplar lämnas 12 §. Ett pliktexemplar skall

SOU 1998:1 ll Kapitel 5 39

lämnas även film eller videogram har granskats av Statens bio-

av som grafbyrå och därvid inte godkänts för visning.

Av fonogram har framställts i minst 50 exemplar och har gjorts

som tillgängligt för allmänheten skall normalt ett pliktexemplar lämnas 14 §. I fråga fonogram har framställts utomlands förutsätts att

om som fonogrammet rör svenska förhållanden. Vad som sålunda gäller fono-

gäller också dokument för elektronisk återgivning som är av angram nat slag än sådan i 10 § angiven skrift utgör dokument för elektro-

som nisk återgivning och inte är videogram eller fonogram. Skillnaden

som i förhållande till de dokument i 10 § är att dessa bara lagrar

som avses text eller fast bild eller båda, medan det utmärkande för de här aktuella dokumenten är att de lagrar text, ljud, fasta och rörliga bilder i olika kombinationer utan att videogram eller fonogram. De kan alltså i

vara vissa fall att betrakta som multimedier prop. s. 42.

vara

I 16 och 17 regler kombinerat material. Härmed förstås

ges om material, innehåller dels eller flera skrifter, dels ett eller flera

som en dokument utgörs film, videogram, fonogram eller dokument för

som av elektronisk återgivning i 14 Av kombinerat material skall

som avses

regel sju pliktexemplar lämnas. som

Slutligen finns i 18 § bestämmelser om ljudradio- och televisions-

Enligt 5 kap. 3 § lagen 1991:1559 med föreskrifter på tryckprogram. frihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden skall den

sänder radioprogram ljudradio och televisionsprogram till allsom mänheten ombesörja att varje spelas in. Av sådana inspelning-

program

skall ett pliktexemplar lämnas. Vidare skall ett pliktexemplar lämnas ar

Varje sändning ljudradio- och televisionsprogram som svenskt av av programföretag får sända med stöd tillstånd enligt 2 kap. 2 § första

av stycket radio- och TV-lagen 1996:844. Av andra ljudradio- och televisionsprogram skall ett pliktexemplar lämnas varje sändning som

av ägt under högst fyra på förhand bestämda veckor om året.

rum

Vem skall lämna pliktexemplar

som

Pliktexemplar skrift i l kap. 5 § TF och av skrift i mikro-

av som avses fonn, framställda här i landet, skall lämnas framställaren 19 och

av 21 §§. För periodiska skrifter framställts utomlands är den svens-

som ke utgivaren leveransskyldig. För andra skrifter som framställts utomlands är i första hand den svenske förläggaren leveransskyldig, i andra hand den låtit lämna ut skriften för spridning 19 §.

som

För filmer och dokument för elektronisk återgivning är det den som har gjort filmerna och dokumenten tillgängliga för allmänheten som är leveranspliktig 20 §.

40 Kapitel 5

Pliktexemplar av kombinerat material har framställts här i lansom det skall lämnas av i första hand den har beställt framställningen som och i andra hand den som har låtit göra materialet tillgängligt för allmänheten 22 §. I fråga material helt eller delvis har framom som ställts utomlands åvilar leveransskyldigheten i första hand den svenske förläggaren och i andra hand den har låtit göra materialet tillgängsom ligt för allmänheten. När det slutligen gäller ljudradio- och televisionsprogram skall pliktexemplar lämnas av den som enligt lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden skall ombesörja att programmet spelas in 23 §.

Vem som pliktexemplar skall lämnas till

Av pliktexemplar av skrift eller kombinerat material skall lämnas i som två eller tre exemplar skall ett eller två exemplar lämnas till Kungl. biblioteket, KB, och ett exemplar till Lunds universitetsbibliotek. Av pliktexemplar av sådana dokument skall lämnas i sju exemplar som skall ett lämnas till vart och ett av KB och Stockholms, Uppsala, Linköpings, Lunds, Göteborgs och Umeå universitetsbibliotek 24 §. Pliktexemplar av film, videogram, fonogram samt annat dokuav ment för elektronisk återgivning än sådant i 10 § eller som avses av upptagning av ljudradio- och televisionsprogram skall lämnas till Arkivet för ljud och bild, ALB 25 §.

Övriga bestämmelser

I 27-30 ges bestämmelser om tid då pliktexemplar skall lämnas. Den som åsidosätter skyldigheten att lämna pliktexemplar kan enligt 34 § föreläggas att vid vite fullgöra skyldigheten. Enligt 36 § får regeringen eller den myndighet regeringen besom stämmer för visst fall medge undantag från skyldigheten att lämna pliktexemplar.

Pliktexemplarsförordningen

I förordningen 1993:1439 om pliktexemplar dokument återfinns av föreskrifter rörande bevarande och tillhandahållande material av som omfattas av pliktexemplarslagen. Av förordningen framgår att KB, Lunds universitetsbibliotek och ALB är skyldiga att bevara de dokument som lämnats som pliktexemplar. Skyldigheten gäller inte sådana

Kapitel 5 41

pliktexemplar bedöms dubblettexemplar eller oförändrade

som vara

utgåvor. Övriga universitetsbibliotek, mottagit pliktexemplar, nya som har inte någon skyldighet att bevara dessa för framtiden.

Det material inkommit med stöd pliktexemplarslagen får

som av tillhandahållas i den utsträckning som KB eller de berörda universiteten bestämmer. Lunds UB måste dock samråda med KB innan föreskrifter

tillhandahållandet meddelas. om

För ALB gäller att dokumenten får tillhandahållas i de egna lokaler-

i den utsträckning ALB bestämmer. Dokumenten får också na, som tillhandahållas vid institution efter särskild prövning. Varken

annan ALB eller någon institution får låna ut sådana dokument som

annan inkommit pliktexemplar till ALB. I stället sker tillhandahållandet i

som form utlåning kopior, framställs med stöd av 16 § lagen

av av som 1960:729 upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Dessa

om kopior är tillgängliga endast för forskare.

5.2 Tidigare utredningar

Lagstiftningen pliktexemplar har ändrats vid flera tillfällen de se-

om naste årtiondena. Reformerna har betingats av utvecklingen av nya medier, också i viss mån den högre utbildningens expansion i Sve-

men av rige. Tidigare utredningar har avlämnat följande betänkanden:

SOU 1974:94 Bevara ljud och bild 0

DsU 1975:4 Dagspress på mikrofilm 0

DsU 1977: 12 Pliktexemplar av skrift 0

SOU 1987:51 Ljud och bild till eftervärlden 0

SOU 1989:89 Översyn av lagen om pliktexemplar 0 0 SOU 1992:92 Pliktleverans

Pliktleveransutredningen, avlämnade det sistnämnda betänkan-

som det, gjorde samlad översyn reglerna för bevarande av skrifter och

en av ljud- och bildupptagningar Nuvarande lag är baserad på de för-

m.m. slag lades fram i utredningens betänkande Pliktleverans SOU

som 1992:92. Där lämnas också utförlig beskrivning tidigare utred-

en av ningars arbeten och förslag, varför detta inte repeteras här, med undantag för de förslag rör elektroniska dokument.

som

42 Kapitel 5 SOU 1998:1 l 1

5.2. l

Biblioteksexemplarsutredningen

Regeringen tillkallade 1988 en särskild utredare med uppgift att se över bestämmelserna om pliktleverans till bibliotek och anpassa dem till då gällande tekniska förutsättningar. Utredaren, som kallade utredningen Biblioteksexemplarsutredningen, konstaterade i betänkandet Översyn av lagen om pliktexemplar SOU 1989:89 att det var klart otillfredsställande att bevarandet av information i elektronisk form inte

var reglerat i lag. Han föreslog därför att leveransplikt skulle införas för sådan elektronisk infonnation som fixerats i någon form upptagning,

av avsedd för allmän spridning. Han avvisade däremot tanken på leveransplikt för databaser tillgängliga online, eftersom sådan ansågs

en såväl principiellt diskutabel som svår att lösa rent praktiskt. En leveransplikt av online-databaser skulle dessutom medföra krav på betydande resursinsatser.

De flesta remissinstanser tillstyrkte utredningens förslag beträffande elektroniska dokument. En par instanser menade dock att leveransplikt för online-databaser borde övervägas.

Utredningens förslag ledde inte till några lagstiftningsåtgärder.

Pliktleveransutredningen

Regeringen tillkallade 199 en särskild utredare med uppgift att göra en samlad översyn av reglerna för leverans, bevarande och tillhandahållande av skrifter och ljud- och bildupptagningar m.m. Utredningen antog namnet Pliktleveransutredningen. Utredningens förslag redovisas i betänkandet Pliktleverans SOU 1992:92, vilket avlämnades i september 1992.

I betänkandet konstaterade utredaren inledningsvis att det är väsentligt att vi för eftervärlden kan bevara och tillhandahålla yttringar av svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur. Ett sådant bevarande kan, menade utredaren, visa vår egenart och förstärka vår identitet i det nya Europa. Insamlandet och bevarandet motiveras alltså med starka humanistiska argument. Det är också väsentligt för medborgarna att kunna få tillgång till dessa dokument för att bl.a. kunna få insyn i hur samhället fungerar. Utredaren jämförde biblioteken och arkivinstitutionerna och menade att det finns stora likheter mellan dem, eftersom det i båda fallen handlar om institutioner med uppgift att bevara och tillhandahålla material medborgarna till deras och samhällets Ett ut-

gagn. vidgat samarbete mellan KB, ALB och Riksarkivet på bevarandeområdet föreslogs.

SOU 1998:11 l Kapitel 5 43

Utredaren ville inte göra någon åtskillnad mellan text-, ljud- eller bilddokument, eftersom ingen kategori kan anses mer värd att bevara än andra. Några kvalitetskriterier går heller inte att uppställa, eftersom det dåliga belyser vårt samhälle lika väl som det goda. Strävan måste i stället att behålla så mycket som möjligt av det material som inne-

vara håller mycken och unik information sid 85.

Beträffande tillhandahållandet ville utredaren inte dra några skarpa gränser mellan forskning, utredning och studier, utan framhöll medbor-

rätt till information och kunskap och betonade att det är förgarens en utsättning för fungerande demokrati att medborgaren har kunskap

en

sitt samhälle. För att uppnå detta mål har såväl forskning, utredom ningsverksamhet studier behov av ett omfattande material. Pliktle-

som

bidrar till att detta behov kan fyllas. Någon skillnad i tillveransema handahållandet detta material borde inte göras, oavsett om materialet

av används förberedelse för doktorsavhandling eller för en tid-

som en ningsartikel; det borde också anses som likgiltigt om materialet efterfrågas privatperson eller någon som är knuten till en institu-

av en av tion.

Utredaren prövade vidare frågan antalet pliktexemplar och fann

om att systemet med leverans till nationalinstitutionema KB och ALB och till universitetsbiblioteken borde behållas. Som främsta skäl för att låta de sistnämnda erhålla pliktexemplar framhåller utredaren att man därmed erhåller svåråtkomligt material, inte finns i handeln. Ett alter-

som nativt förvärvssätt skulle med säkerhet dra högre kostnader för universitetsbiblioteken.

Beträffande elektroniska dokument fastslog utredaren att det går en skiljelinje mellan å sidan fixerade sådana, alltså framställs i ett

ena som eller flera fysiska exemplar och därmed kan levereras som avgränsade föremål, och å andra sidan sådan elektronisk information som inte fixe-

utan i stället distribueras via direktkoppling till databaser eller via ras elektroniska nätverk. Som exempel på det nämnde utredaren

senare online-databaser, videotex och elektronisk post.

Pliktleveransutredningen avvisade, liksom sin föregångare Biblioteksexemplarsutredningen, tanken på leverans av online-databaser. Utredaren anförde att materialet visserligen är viktigt att omhänderta om

skall uppfylla målen för pliktleveranser, nämligen att bevara en man bild Sverige vid vilken tidpunkt som helst, men de praktiska pro-

av blemen, liksom kraven på betydande resursinsatser, ansågs tala emot ett införlivande dessa databaser i lagstiftningen.

av

Leverans online-databaser skulle kräva att producenten vid ett

av givet tillfälle fixerar informationen i databasen i någon form papper, cd-rom, magnetband. Utredaren menade att framställandet av ett sådant exemplar skulle strida de bärande idéerna bakom plikt-

mot en av

44 Kapitel 5 SOU 1998:1 l 1

exemplarslagen, nämligen att de dokument är föremål för leverans

som skall ha gjorts tillgängliga för allmänheten. Det exemplar databasen

av som skulle framställas enkom för att uppfylla leveransskyldigheten har

aldrig varit tillgängligt för allmänheten i denna form. Dessa konstlade dokument skulle sannolikt inte heller komma att efterfrågas all-

av mänheten i någon större utsträckning.

Utredaren medgav samtidigt att när det gäller radio- och tv-program gällde redan det omvända: där framställdes särskilda exemplar,

som aldrig varit avsedda för allmänheten, enbart för att uppfylla leveransplikten. Där fungerade systemet bra och utredaren såg ingen anledning att ändra på det, anförde att stor restriktivitet borde iakttas när

men det gällde att införa ytterligare krav på sådan exemplarframställning.

Utredaren ansåg att det inte heller var praktiskt möjligt att på ett

enkelt och hållbart sätt skilja mellan dynamiska databaser, dvs. sådana som uppdateras löpande, och statiska databaser, innehåll är tänkt

vars att vara fixerat. Gränserna mellan dessa två typer databaser ansågs

av vara alltför flytande.

Utredaren prövade också, i enlighet med den norska lagstiftningen, tanken på att utforma lagen på ett så allmänt sätt att den täcker såväl online-överföring som andra eventuella kommande former för informationsöverföring. Utredaren fann inte sådan modell tillfredsstäl-

en lande, eftersom leveransplikten i så fall skulle behöva förenas med antingen en rekvisitionsrätt eller vida dispensmöjligheter. Bestämmanderätten skulle i alltför stor utsträckning komma att överlåtas till bibliotek och arkiv. Leveransplikten skulle heller inte bli tillräckligt förutscbar och ett selektivt rekvisitions- eller dispensförfarande kunde komma att uppfattas som orättvist.

Ytterligare några slag av elektroniska dokument behandlades av utredningen. Dit hörde:

0 Programvaror operativsystem, ordbehandlingsprogram, m.m. Här

redovisas uppfattningen att dessa dokument inte innehåller infonna-

tion utan snarare är ett redskap för att behandla information. Något

konkret förslag lämnas utredningen.

inte av 0 Elektroniska dokument som utgjort underlag för framställning på

andra medier. Tanken på att införa pliktleverans sådana elektro-

av

niska förlagor avvisas, eftersom det skulle strida mot den grundlägg-

ande tanken att dokumenten skall levereras i den form de gjorts till-

gängliga för allmänheten. 0 Videotex, en vid denna tidpunkt förhållandevis vanlig teknik,

som

innebar att man via telenätet och vanliga tV-apparater kunde komma

textbaserad infonnation, exempelvis tidtabeller och börsnyheter. Systemet medgav också viss interaktivitet. Enskilda kunde exempel-

SOU 1998:1 ll Kapitel 5 45

vis beställa biljetter via videotex. Utredaren menar att videotex å ena sidan kan ett kommunikationssystem, och därför inte borde ses som levereras, samtidigt det å andra sidan kan hävdas att det är ett som sätt att tillhandahålla databaser och att videotex-materialet följaktliborde behandlas online-databaser. Utredaren intar dock inte gen som någon bestämd uppfattning i frågan och lägger heller inget förslag

angående videotex. Dataspel. Här lutar utredaren uppfattningen att dessa mer är att 0 ett slags tidsfördriv eller leksaker snarare än dokument anse som som lagrar information.

Pliktleveransutredningen skulle också utreda förutsättningar för en sammanslagning KB och ALB. Utredaren föreslog dock att dessa av även i fortsättningen skall verka två från varandra oberoende insom stitutioner. Utredningens betänkande remissbehandlades. Förslagen väckte överlag bifall hos remissinstansema, även om invändningar och synpunkter framfördes beträffande enskilda detaljer. Beträffande de förframfördes angående elektroniska dokument kan påpekas att slag som flera instanser anslöt sig till tankarna på att ett fördjupat samarbete är nödvändigt mellan de institutioner har till uppgift att bevara kulsom Med något undantag instämde remissinstansema i utredningturarvet. förslag att KB och ALB även i fortsättningen bör fungera som ens om två från varandra fristående institutioner. De flesta remissinstansema delade också utredarens förslag om att avstå från att föreskriva leverans online-databaser. av Statens provningsanstalt sig sakna diskussion om det omuppgav en fattande konverteringsarbete skulle bli nödvändigt till följd av den som föreslagna lagen och uttalade farhågor för att nya material kan ornya saka beständighetsproblem i framtiden. I regeringens proposition 1993/94:10 pliktexemplar av dokuom bekräftades de övergripande mål och syften framfördes av ment som Pliktleveransutredningen. Enligt föredragande statsrådet skall således pliktleverans ske för att bevara och tillhandahålla yttringar svenskt av liv, svenskt samhälle och svensk kultur för forskning och studier. I fråga leverans online-databaser uttalade foredraganden om av 20: "Jag delar utredarens bedömning att information görs tillgängsom lig i direktkopplade databaser, s.k. on-lineförbindelse, undantas från leveransplikten. Inte heller datorprogram, såsom operativsystem, kompilatorer, textbehandlingsprogram och administrativa program omfattas leveransplikten. Sådana datorprogram kan inte definieras som ett av dokument innehåller information det slag är av intresse i som av som

46 Kapitel 5 SOU 1998:11 1

denna lag, nämligen för läsning, avlyssning eller visning. De senare måste i stället ses som redskap, med hjälp utnyttjar datorn vars man eller behandlar informationen. Ett datorprogram är egentligen logisk en följd av instruktioner som talar om för datorn hur den ska behandla inmatat material."

5.3 bevarande och

Insamling,

tillhandahållande av i

pliktexemplar dag

Samtliga uppgifter i detta avsnitt verksamhetsåret 1997. avser

5.3.1 Kungl. biblioteket och universitetsbiblioteken

Kungl. biblioteket

Kungl. biblioteket KB är Sveriges nationalbibliotek. Huvuduppgiften är att samla, beskriva, bevara och tillhandahålla allt svenskt tryck. KB svarar också exempelvis för drift och förvaltning av det nationella biblioteksdatasystemet Libris, samt för samordning och utveckling lanav dets forskningsbiblioteksväsen genom Bibsam. KB mottar årligen ca 1 100 hyllmeter svenskt tryck i form av pliktexemplar, varav ca 560 hyllmeter utgörs av dagstidningar. Av det mottagna materialet katalogiserades och/eller registrerades ca 57 000 enheter. Det rör sig om monografier, serier inklusive tidskriftshäften, vilka enbart registreras, årsböcker, musiktryck och kartor. Därutöver tillkom drygt 170 000 dokument som inte katalogiserats. Exempel på sådana dokumenttyper är affárstryck, affischer och vykort. Totalt mottogs sålunda ca 230 000 dokument7. När det gäller elektroniska dokument i fixerad form tog KB emot 106 cd-rom och 65 disketter. Dessutom mottogs 79 fonogram och 17 videogram. Det inströmmade materialet resulterade i närmare 22 000 poster i den bibliografiska databasen Libris. Av dessa utgjordes 19 590 av monografier, 1 340 seriella publikationer och 1 053 kartor och av av musiktryck. KB har utarbetat omfattande urvalsprinciper för att avgöra vilket material som skall katalogiseras respektive behandlas på annat sätt. I korthet innebär urvalsprincipema att förlagsutgivet material går till ka-

7 På grund av KB:s om- och tillbyggnad återstår ca 70 000 dokument att packa upp.

Kapitel 5 47

talogisering. Därutöver går institutions- eller organisationsutgivet tryck i huvudsak till katalogisering, det är rikstäckande eller allmänt till

om sin syftning. Detsamma gäller för behandlingen av tidskrifter, vilket exempelvis medför att lokala medlemsblad inte katalogiseras.

KB:s svenska material är tillgängligt för läsning endast i KB:s läsesalar.

Tillhandahållandet elektroniska dokument i fixerad form sker än-

av

så länge i obetydlig utsträckning. Under 1997 förekom endast något nu enstaka lokalt utlån av cd-rom.

Lunds universitetsbibliotek

Enligt pliktexemplarsförordningen utgör dokument, som inkommer till Lunds UB i form pliktexemplar, nationella reservexemplar. Lunds

av UB är därmed ålagt att bevara allt svenskt tryck som inströmmar och har således inte, till skillnad från övriga universitetsbibliotek, rätt att gallra ut dokument inte önskar införliva med sina samlingar.

som man Verksamheten finansieras från Lunds universitets ordinarie anslag, vilket enligt företrädare för Lunds UB är problematiskt. Kostnaderna för Lunds UB:s hantering pliktexemplar har beräknats till ca 8 mkr/år.

av

Till Lunds UB inströmmar årligen 1 100 hyllmeter svenskt tryck i

ca form pliktexemplar Antalet mottagna och katalogiserade monogra-

av fier uppgår till närmare 13 000. Därutöver mottas ca l1 000 rapporter och serier, 39 000 tidskriftshäften och ca 170 hyllmeter i form av okatalogiserat tryck.

De dokument inkommit med stöd pliktexemplarslagen till-

som av handahålls dels lokalt, med endast några smärre restriktioner, dels i form fjärrutlån till andra bibliotek i Sverige och i utlandet. De lokala

av restriktionema exempelvis att svensk skönlitteratur inte får lånas

avser hem. Inte heller tidskriftsbilagor i form cd-rom är tillgängliga för

av hemlån.

Till skillnad från KB tillhandahålls materialet också för fjärrutlån till andra bibliotek, i likhet med vad som gäller vid övriga universitetsbibliotek. Eftersom Lunds UB behåller allt svenskt tryck, innebär detta i princip att hela den svenska produktionen av böcker, tidskrifter, tidningar och annat tryck är tillgänglig för varje svensk medborgare via fjärrlånesystemet.

De elektroniska dokument i fixerad form inkommer med stöd

som

pliktexemplarslagen tillhandahålls enligt samma principer som av

8I statistiska sammanhang förekommer ett lägre tal, vilket kan förklaras av olika mätmetoder.

48 Kapitel 5 SOU 1998: l 1 l

tryckt material. För närvarande utlånas därför exempelvis det exemplar av en cd-rom som inkommit som pliktexemplar, vilket i sin tur innebär risk för såväl förslitning som svinn.

Göteborgs universitetsbibliotek

Göteborgs universitetsbibliotek tas här som exempel för att illustrera verksamheten vid de pliktleveransbibliotek som inte har lagstadgad skyldighet att bevara allt material som inkommer. Dessa är, förutom Göteborgs UB, universitetsbiblioteken i Linköping, Stockholm, Umeå och Uppsala. Det kan antas att de mängduppgifter som nedan lämnas för Göteborgs UB också ungefärligen gäller för dessa andra mottagare, med undantag för att gallringen vid Uppsala UB är mindre omfattande än vid de övriga biblioteken.

Göteborgs UB mottar årligen ca 490 hyllmeter svenskt tryck. Att mängden emottaget material är så pass liten i jämförelse med KB och Lunds UB förklaras av att Göteborgs UB inte erhåller pliktexemplar av dagstidningar. Av detta behölls under 1997 närmare 200 hyllmeter, vilket innebär att ca 60 % av det mottagna materialet gallras bort. Därutöver mottas årligen ca 40 hyllmeter svenska mikrofilmade dagstidningar, som levereras i stället för tryck. Samtliga dessa mikrofilmer införlivas med bibliotekets samlingar.

Huvuddelen av det material som Göteborgs UB behåller registreras i Libris. Den okatalogiserade samlingen växer med ca 30 hyllmeter per ar.

Antalet elektroniska dokument i fixerad form, som mottagits som pliktexemplar, uppgick under 1997 till ca 180 st. 120 cd-rom och 60 disketter.

De elektroniska dokumenten görs tillgängliga för användarna enligt samma principer som gäller för tryckt material. Dokumenten beställs fram och kan användas i särskilda datorer i bibliotekets läsesal. Något enstaka dokument, som den av Riksarkivet utgivna NAD Nationella arkivdatabasen, har monterats i nätverk när det framgått att utgivaren tillåter detta. I praktiken har dock efterfrågan på de elektroniska dokument i fixerad form som mottagits som pliktexemplar hittills varit mycket låg.

5.3.2 Arkivet för ljud och bild

Arkivet för ljud och bild ALB mottar årligen ca 63 000 enheter, vilka fyller ca 1 000 hyllmeter.

SOU 1998:1 ll Kapitel 5 49

Knappt hälften utgörs referensband från radio- resp. tvav sändningar. Total leveransplikt för radiosändningar gäller för Sveriges Radio, inkluderande bolagets lokala radiosändningar. Sändningama från Sveriges Television, TV4 och elva satellit-tv-kanaler levereras i sin helhet. För två satellitkanaler har medgetts undantag p.g.a. att sändningarna innehåller i stort sett återfinns i andra samma program som kanaler. Dessa sänder endast in fyra veckor per år, analogt med den leveransplikt gäller för lokala etersändningar, t.ex. lokal kabel-tv, som privat lokalradio och närradio. Enligt 4 § pliktexemplarsförordningen får ALB inte bevara andra radio- och tv-sändningar än sådana har dokumentariskt värde. som Då leveransplikten är kopplad till den s.k. referensbandning som programbolagen måste göra för andra juridiska ändamål, levereras i de allra flesta fall det totala utbudet. Vid migrering till system och en nya bärare kommer viss gallring att ske. Som nämnts ovan har ALB en också medgett undantag för vissa tv-kanaler. I övrigt sker ingen gall-

ring bland pliktexemplaren.

ALB:s katalogsystem är olika databaser utformade för olika media, I beroende på dessas egenskaper. För stor del av radio- och tven materialet sker enklare registrering med utgångspunkt i t.ex. proen gramtablåer, vilka i de flesta fall levereras i digital form från de sändande stationema. För vissa kategorier har ALB tillgång till externa kataloger via online-förbindelse. På ALB sker en utförlig katalogisering Sveriges Radios Pl och P2, filmer och videogram samt av fonoav av gram och multimedia. Årligen katalogiseras drygt 2 000 filmer och videogram, ca 3 000 fonogram och multimedia och lO 000 radioprogram. Således uppgår ca det totala antalet objekt katalogiseras på ALB till 15 000 per år. som ca inte ALB utrymme att tillhandahålla pliktex-

Upphovsrättslagen ger

emplaren annat än för forskningsändamål. Vid varje beställning görs en s.k. studiekopia forskaren får studera, antingen på plats i ALB:s som lokaler eller vid någon de 30 fjärrlåneinstitutioner som godkänts av ca ALB. Hemlån eller utlåning från ALB är inte tillåtet. Varje av annan forskningsändamål måste godkännas ALB efter ett ansökningsförfaav rande, och avgift tas ut för varje studiekopia. en Antalet nyanmälda forskare har ökat varje år sedan ALB:s start. Under 1997 anmäldes 730 forskningsändamål. Av forskarna stunya derade 40 % vid fjärrlåneinstitutioner. ALB har även utvecklat ett ca för fjärrlån med motsvarande nordiska institutioner, Statsbiblisystem oteket i Århus och Nationalbiblioteket i Mo i Rana. Efterfrågan på multimedier har hittills varit mycket begränsad. I dessa fall har forskaren fått tillgång till originalexemplaret. Studiekopi-

50 Kapitel 5 SOU 1998: l ll

ering är inte möjlig, då ALB inte har rätt att kopiera datorprogram,

ens för forskningsändamål.

ALB kom tidigt till insikt om svårigheterna med att långsiktigt bevara elektronisk information. Bäramas bristande beständighet och de tekniska systemens korta livslängd har gjort att ALB redan har tvingats

nu att börja föra över de äldsta videobanden till ett nytt digitalt system.

Kapitel 6 51

6 Elektroniskt publicerad information

En heltäckande beskrivning den elektroniska information som hittills

av publicerats är svår att göra. Någon tillförlitlig och samlad statistik, av det slag finns för böcker och andra papperspublikationer, finns

som inte. Dessutom tillkommer det faktum att den elektroniska publicering-

expanderar mycket snabbt. Expansionen gäller inte bara den rent en kvantitativa tillväxten, utan också den förändring som hela tiden

avser sker i och med producenter etablerar sig och därmed vidgar

att nya gränserna för vad publiceras på elektronisk väg.

som

I nedanstående avsnitt ges en översikt av situationen inom några utvalda sektorer. En fördjupad beskrivning av Karl-Erik Tallmo i bi-

ges laga Elektronisk publicering.

Inledningsvis kan konstateras att det aldrig varit så lätt att publicera sig Vem helst med tillgång till persondator, modem och

som nu. som ett Intemetabonnemang kan publicera information på nätet. Ordet publicera används här i betydelsen göra allmänt tillgängligt. En privatperson kan därför i princip vid ett och samma tillfälle ikläda sig rollen författare, förläggare, tryckare och distributör. Denna form

som

publicering ofta, inte alltid, är av rent privat karaktär beav som men höver således inte alls de kvalitetsmässiga och kommersiella

passera spärrar inom den traditionella förlagsbranschen. Men att

som ryms publicera något behöver heller inte längre innebära att någon, förutom upphovsmannen älv, någonsin kommer att ta del av informationen.

6.1 Hur mycket information finns det

Innan jag kommer in på en diskussion om vilken information som samhället skall samla in och bevara för framtiden samt på vilket sätt det skall ske, kan det intressant att fråga sig hur mycket information

vara det finns i dag och hur mycket infonnation det är möjligt att lagra.

Vid konferensen Time and Bits° hölls i USA i februari 1998,

som presenterade forskaren Michael Lesk ett räkneexempel med tankeväckande beräkningar angående dessa frågor. De siffror och uppskattningar

9 http://www.gii.getty.edu/timeandbits/ksg.html

52 Kapitel 6

han presenterar hänför sig till situationen i USA respektive hela världen. Den samlade mängden publicerad information på upptog vid www början av 1997 ett lagringsutrymme om 2 terabyte Tbyte°. Med nuvarande tillväxttakt skulle den samlade www-mängden under 1998 komma att uppgå till mer än 20 Tbyte, vilket innebär att den överstiger omfånget på boksamlingarna i världens största bibliotek, Library of Congress. Det kan nämligen enligt Lesk grovt uppskattas att samlingarna där skulle kräva 20 Tbyte digitalt lagringsutrymme, begränca om man sar sig enbart till böckerna och för enkelhetens skull utgår från att varje bok innehåller 1 megabyte Mbyte. Därtill kommer alla de andra dokumentslagen: bilder, kartor, fonogram etc., vilket gör att det totala lagringsutrymmet uppgår till ca 2 700 Tbyte. Av nedanstående tabell framgår den totala informationsmängden vid Library of Congress.

Tabell 1. Antal dokument och digitalt lagringsutrymme vid Library of Congress Lesk

Antal Lagringsutrymme Tbyte Böcker l bok ca 1 Mbyte 20 milj. 20 Fotografier 1 bild ca l Mbyte 13 milj. 13 Kartor 1 karta ca 50 Mbyte 4 milj. 200 Filmer 1 film ca 1 000 Mbyte milj. 500 Fonogram 1 fonogram ca 600 5 milj. 2 000 Mbyte Summa 41 milj. 2 700 ca

Lesk fortsätter sedan sitt räkneexempel med att försöka uppskatta hur mycket övrig information som produceras på ett år. Alla former av information har medtagits, utom video inspelad i hemmet, eftersom innehållet där nästan uteslutande består av redan utsända tv-program och filmer. Lesk utgår från amerikansk medie- och telekommunikationsstatistik och extrapolerar talen till att omfatta hela världen genom att utgå från USA:s andel av världens samlade bruttonationalprodukt BNP.

° Denna mängduppgift kan kompletteras med en undersökning som uppskattar att antalet unika webbsidor i mars 1998 uppgick till ca 275 miljoner. Ökningstakten uppskattas till ca 20 miljoner sidor i månaden, vilket innebär att antalet fördubblats på mindre än nio månader. Undersökningsresultaten finns publicerade http://www.research.digital.com/src/whatsnew/semhtml.

SOU 1998:1 ll Kapitel 6 53

Mängden professionellt utgiven information uppskattar Lesk till mindre än l %.

Tabell 2: Mängden årligen producerad information Lesk. Lagringsutrymme angivet i Tbyte.

Antal Lagrings-

utrymme

Tbyte Professionellt utgivna böcker 0 periodica 0,25 1 Övriga pappersdokument A4 80 320 Film 41,5 166 Bilder/fotografier inkl. privata bilder 130 000

520 000 TV/radio unikt material 20 000

80 000

15 F onogram Summa 150 000 600 000

Lesk har i sin ursprungliga tabell dessutom inkluderat det minnesut-

krävs för att lagra alla telefonsamtal. Detta har medtagits rymme som här.

Utifrån uppskattning av den totala mängden existerande dator-

en minne i världen, kommer Lesk fram till att det, för första gången i historien, är teoretiskt möjligt att digitalt lagra all producerad infomiation.

Naturligtvis kommer inte all denna information att publiceras på

Men det står samtidigt klart att de 20 Tbyte, som enligt Lesk www. kommer att utgöra den samlade infonnationsmängden på www vid utgången I998, snabbt kan komma att öka. Sannolikt blir ökningen

av dramatisk när nätets överföringskapacitet utvecklats så att det blir möjligt att på allvar distribuera rörliga bilder.

Jag inte att det är samhällets uppgift att samla in och beva-

menar nu

all denna infonnation, utan vill bara Visa att det som en rent teoretisk ra tankemodell skulle möjligt. Det är vidare ett faktum att gränsen

vara mellan professionell och privat publicering är flytande i dag och att den privata andelen är växande.

6.2 Internets framväxt

Användningen datornät innebär större revolution på infonna-

av en tionsbehandlingens område än någon uppfinning, inklusive bok-

annan tryckarkonsten."

54 Kapitel 6

Så skrev universitetskanslem Stig Hagström och dåvarande generaldirektören i VHS Verket för högskoleservice Anitra Steen i debaten tartikel i Svenska Dagbladet den 9 januari 1994. Utan här ställatt ta ning till huruvida detta påstående i alla avseenden är korrekt, är det ingen tvekan om att dagens avancerade nätverksteknologi och dess närmast obegränsade möjligheter till kommunikation och informationsspridning har fått och kommer att mycket stor betydelse för alla en samhällssektorer. I dagligt tal är Internet synonymt med World Wide Web eller

www

webben och e-post. Mer än tredjedel den svenska befolkningen en av har tillgång till Internet, antingen från arbetsplatsen eller från hemmet. Därutöver har många fler provat på att surfa på nätet för att exempelvis söka information. Den elektroniska handeln via Internet ökar snabbt. Allt fler människor gör bankaffärer, inköp och biljettbokningar via Internet. Som publiceringsform erbjuder Internet möjligheter jämfört nya med de traditionella kanalerna. Publiceringsprocessen kan kortas ned till några minuter, ändringar och uppdateringar kan utföras löpande och kraven på kvalitetskontroll minskar. I princip kan helst publivem som cera texter och bilder. I takt med att nätets kapacitet byggs ut kommer också radio och i tv ökad utsträckning att distribueras via Internet. Men Internet är inte enbart och e-post. Det finns och har funwww nits flera andra tillämpningar. I följande avsnitt kommer jag att rekapitulera några de grundläggande tankarna bakom Internets utveckling av och beskriva dess tillväxt och utveckling fram till i dag.

6.2.1 Visionärema

Den amerikanske forskningssamordnaren Vannevar Bush, presien av dent Roosevelts personliga rådgivare och chef för Office of Scientific Research and Development publicerade 1945 banbrytande och ofta en citerad artikel, As we may think, i tidskriften Atlantic Monthly. Bush hade varit ansvarig för samordningen den försvarsrelaterade av forskningen under kriget. I artikeln anförde Bush att det dags för nu var vetenskapen att ägna sig den stora uppgiften att tillgängligöra de omfattande kunskapsmassor vetenskapen hittills frambringat. Han som presenterade också visioner om den framtida inforrnationsförsörjningen, av vilka den om Memex i dag framstår särskilt epokgörande. som

" Bush, Vannevar, As we may think. Atlantic Monthly, l961 101-108. s.

Kapitel 6 55

Bush säg Memex ett verktyg för att organisera och ge tillgång

som till närmast obegränsade mängder av infonnation. Han beskrev Memex

ett slags skrivbord med flera bildskärmar och ett tangentbord, dit som dokument lagrade på mikrofilm kunde hämtas och presenteras. I Memex kunde mängd olika kategorier av informationsbärande do-

en kument lagras, exempelvis böcker, tidnings- och tidskriftsartiklar, privat korrespondens Materialet skulle indexeras och därmed vara

m.m. möjligt att återfinna med hjälp av vad Bush kallade Associative indexing. Det är de sistnämnda tankarna som gjort att Bush ofta nämns

den andlige fadern till vad skulle benämnas hypertext som som senare och hypermedia. The of tying two items together the im-

process portant thing", skriver Bush. Att utveckla den mekaniska tekniken för att lagra och presentera informationen på Memex-skärmama ser han inte särskilt märkvärdigt, utan bara som en naturlig teknisk ut-

som veckling.

Även Bushs tankar blev föremål för omfattande diskussion,

om en skulle det dröja till början 1960-talet innan någon mer omfattande

av tillämpning hans tankar korn till stånd. Douglas Engelbart var då

av ansvarig för NLS-proj ektet oN-Line System, i vilket man byggde upp

databas med över 100 000 olika texter. Dessa texter refererade till en varandra på ett sätt påminner hypertextutvecklingar.

som om senare

Tennema hypertext och hypermedia lanserades 1965 av amerikanen Theodore Ted H. Nelson. Hans vision Xanadu bär många likheter med dagens World Wide Web. I Xanadu skulle, enligt Nelson, världshistoriens samtliga texter finnas, alla förbundna med varandra genom s.k. länkar. Nelson använde tennen docuverse" för att beskriva sin vision.

Med hypertexten överges den traditionella sekventiella, linjära strukturen i text. Till skillnad från en bok, som har en början och ett

en slut, är det omöjligt att säga hypertext börjar och slutar. Ingen

var en läsning blir därmed den andra lik, eftersom varje läsare kan ta sig fram på olika vägar. Antalet kombinationsmöjligheter blir därmed oerhört stort. Det brukar ofta anföras att hypertekniken mer liknar den mänskliga hjärnans associativa sätt att arbeta.

6.2.2 Det tidiga Internet

Under 1960-talet började det amerikanska försvarsdepartementet att utveckla ett datornät, bl.a. skulle ha den egenskapen att det inte

som blev obrukbart efter eventuell kämvapenattack. För att åstadkomma

en detta valdes modell, innebar att datanätet gavs en decentralise-

en som rad och icke-hierarkisk struktur. Med avsikt byggdes nätet upp utan en

56 Kapitel 6 SOU 1998:1 ll

central mittpunkt, eftersom rädd för att sådan lätt skulle man var en kunna slås ut vid fientlig attack. Den information sändes en som mellan de anslutna datorerna eller nodema i nätet delades i block, upp s.k. paket. Dessa letade sig fram på olika vägar i nätet för sedan att sammanfogas till sin helhet vid den slutgiltiga destinationen. Om eller en flera nätverksnoder slogs ut skulle ändå informationen kunna leta sig fram i nätet genom att använda sig av andra noder.

Datomätet, som är en föregångare till Internet, Arpanet gavs namnet Advanced research projects network. Det första året, 1969, agency omfattade nätverket fyra datorer.

Efter hand anslöts fler och fler datorer till nätverket. Det försvars-

mässiga syftet bakom nätet avtog i takt med att det kalla krigets farhågor minskade. I stället blev datornätet i mångt och mycket redskap ett för kommunikation och informationsöverföring mellan universitetsforskare.

6.2.3 Protokoll och

tillämpningar

Användandet av standardiserade s.k. protokoll är förutsättning för en att datorer av olika fabrikat skall kunna anslutas till nätverket och kommunicera med varandra. Protokoll kan

sägas vara beskrivningar av

hur kommunikationen mellan anslutna datorer skall gå till. År 1973 utvecklades TCP/IP Transmission control protocol/Intemet protocol

som möjliggjorde kommunikation mellan och sammankoppling oliav ka nätverk. TCP/IP är fortfarande det grundläggande protokollet för

Intemetkommunikation. I samband med födelsen TCP/IP användes av också ordet Internet för första gången 1974.

I början 1970-talet utvecklades den första riktigt applikatioav stora nen, elektronisk post, snabbt kom att bli den allra vanligaste forsom men av Intemetanvändning. Det första e-brevet skickades 1971. Användningen av e-post växte snabbt och efter tid utvecklades en programvara för s.k. sändlistor eng. mailing lists°, dit enskild en användare kunde anmäla sig att skicka ett e-brev till värddator. genom en Därefter får användaren varje inlägg postas till listan. som Flera andra protokoll har spelat stor roll för utvecklingen av Internet, däribland telnet och ftp file transfer protocol för överföring av filer mellan datorer. Ett antal stora s.k. ftp-arkiv har med tiden byggts

upp runtom i världen, där olika kategorier datafiler lagrats av i stort antal. Dessa databaser innehåller i dag texter, bilder, programvara m.m. Speciellt möjligheten att lagra har varit betydelsefull för programvara många programutvecklare, eftersom det möjliggjort distribution s.k. av "shareware i stor skala. Med shareware att användare möjmenas ges

Kapitel 6 57

lighet att ladda ner ett datorprogram, installera det på sin dator och

egen prova det under en begränsad tid. Som exempel på en sådan databas kan nämnas den som är uppbyggd inom för det svenska univer-

ramen sitetsdatanätet Sunet Swedish university network.

Ett annat centralt protokoll är NNTP Network transfer

news protocol, som möjliggör uppbyggnad och distribution av Usenet News, s.k. nyhetsgrupper. Med hjälp särskild s.k.

av en programvara en nyhetsläsare kan enskilda användare ansluta sig till värddator och där

en abonnera på valfria nyhetsgrupper. Det finns i dag tusentals sådana grupper i världen. Varje nyhetsgrupp ägnar sig åt att diskutera ett särskilt ämne, ofta mycket aktivt.

Under 1980-talet växte Internet. Antalet anslutna datorer, nätverk och länder ökade i antal. Sverige anslöts 1987-88, i och med att de fyra nordiska universitetsdatomäten kopplades samman via NORDUNET. Sverige hade dock varit anslutet till EUnet sedan 1983.

Med lanseringen av Gopher i början av 1990-talet togs ett viktigt steg i Internets utveckling. I likhet med de protokoll och tillämpningar som beskrivits ovan, byggde Gopher på s.k. client-server-telcnik. Här innebar tekniken att information kunde organiseras på en server, dvs. en värddator. Användaren kunde sedan med hjälp av en särskild

programvara, en s.k. klient, få informationen presenterad för sig i hierarkiska menyer. Med hjälp av ett menysystem kunde användaren förflytta sig mellan olika Gopherservrar i världen. Dessa servrar innehöll så gott

enbart textfiler. som rena

Allt eftersom mängden tillgänglig information ökade på Internet, utvecklades olika hjälpmedel för att organisera och återfinna infonnationen. Archie och Veronica är tidiga exempel på sådana tillämpningar.

6.2.4 World Wide Web

Fram till 1980-talets slut var Internet fortfarande något som främst

användes på västvärldens universitet och högskolor. Vid den tidpunkten 1989 skapades World Wide Web www, vilket kommit att bli den applikation som betytt allra mest för de senaste årens dramatiska utveckling av nätet och dess tjänster. Detta oavsett hur man räknar: antalet anslutna datorer, antalet människor som har tillgång till nätet, eller, vilket är mest intressant för denna utredning, mängden information

som publiceras online.

2 http://ftp.sunet.se 3 Ett litet antal gopherservrar existerar fortfarande. För ett exempel

se: gopher://kth.se:70/1/

58 Kapitel 6 SOU 1998:1 ll

Upphovsman till World Wide Web är datateknikem Tim Bemers- Lee, då verksam vid CERN i Geneve. Lättheten att konfigurera en www-server och möjligheterna till grafisk presentation, där texter, bild och annan grafisk design kunde integreras, gjorde att fick ett www mycket snabbt genomslag. Länksystemet utvecklades från gopherteknikens hierarkiska menyer och webben blev hypertextmiljö. www en HTML Hyper text markup language, ett system för sidbeskrivning och -presentation, utvecklades hand i hand med webbläsare eng. browsers, som de första årens Cello och Mosaic och dagens Netscape och Internet Explorer. En närmare beskrivning HTML i bilaav ges ga Dokument vars innehåll är märkt i enlighet med HTML-standarden är plattformsoberoende, vilket innebär att de kan presenteras på olika datorer, olika operativsystem etc., under förutsättning att datorn har en webbläsare installerad. Vissa smärre avvikelser kan förekomma mellan olika datonniljöer, men i stort sett ser dokumenten likadana ut oberoende av vilken dator de presenteras på. Någon konvertering behövs inte. Den inkompatibilitet som präglat delar datorindustrins av programutveckling, och som till exempel inneburit att det varit problematiskt att förflytta en enkel ordbehandlingsfil mellan datorer olika fabav rikat, bröts därmed. På tid har dock tendenser kunnat skönjas i senare riktning mot mer leverantörsspecifika miljöer, vilket gör att dokument som skapats för viss läsare, exempelvis Internet Explorer, en ser annorlunda ut om de presenteras i Netscape. De stora tillverkarna försöker driva igenom egna tillägg till HTML-standarden riskerar men samtidigt en utveckling mot forna tiders inkompatibilitet. Flera bedömare anser att HTML:s dominerande position relativt snart kommer att intas XML Extended markup language, vilket av anses vara ett mer utvecklat och flexibelt språk. Med infördes också ett nytt protokoll för överföring, HTTP www Hyper text transfer protocol. Webbläsarna har utvecklats i riktning mot integration av de andra Internet-protokollen, exempelvis de för epost, ftp och gopher. Webbläsarna kan också, med hjälp numera av tilläggsprogram, s.k. plug-ins, spela ljudsekvenser och rörliga bilupp der. Dessa överförs ofta med hjälp s.k. streamade protokoll, av en överföringsform innebär att informationen presenteras spelas upp som allteftersom den anländer till användarens dator. Därigenom är det möjligt att kontinuerligt sända radio och tv via nätet. Integrationen har sedan fortsatt i riktning mot att webbläsarna tar över och utgör gränssnittet mot datorns eget operativsystem. Följden

14Se exempelvis Bemers-Lee, T., The World Wide Web past, present and future : http://www.w3c.org/People/Bemers-Lee/ l 996/ppf.html

Kapitel 6 59

kan bli att användaren inte upplever någon skillnad mellan att arbeta med information som finns lagrad lokalt på den datorn och sådan

egna information som finns tillgänglig på

www.

6.2.5 Utvecklingstendenser

Två utvecklingstendenser framstår särskilt tydliga när det gäller

som den närmaste framtidens Intemetpublicering, nämligen konvergens och individualisering. Naturligtvis finns andra faktorer som kommer att ha stor betydelse, exempelvis kommersialiering, dessa tas inte

men upp här.

Med konvergens menas här att allt fler medieforrner växer

samman och blir svåra att skilja åt. Radio, tv, tidningar, tidskrifter, bokförlag, telefoni etc. har tidigare verkat i sina respektive sektorer och konkurrerat med andra aktörer i samma sektor. Men i takt med att såväl medborgarnas tillgång till nätet som nätets överföringshastigheter bandbredd ökar, kommer vi sannolikt att få allt fler exempel på sådan

se konvergens.

Som exempel på konvergens av i dag kan nämnas Aftonbladets webbplats, som förutom text och stillbilder också innehåller länkar till rörliga bilder i form av digitalt lagrade videosekvenser. I stället för att bara läsa om en viss fotbollsmatch kan läsaren sålunda se vissa sekvenser från matchen spelas upp på datorskärrnen. Ett annat exempel är att man på Dagens Nyheters webbplats kan finna en musikrecension i textform, som försetts med länkar till digitala ljudfiler för uppspelning i webbläsaren. Ett exempel på konvergens i motsatt riktning utgörs av Sveriges Television, som också förmedlar nyheter i textform.

Konvergensen illustreras också av att andra än traditionella medieföretag nu visar intresse för att tillhandahålla information. Content king, dvs. att det är innehållet och inte tekniken som är det viktigaste, kan sägas vara slagordet för denna konvergerande rörelse. Framförallt är det företag från dator- och telekommunikationsbranscherna som utökat sina aktiviteter inom detta område.

Med individualisering menas att allt mer av den information

som erbjuds allmänheten kommer att få en individuell utformning. Till viss del kommer användaren, dvs. den vi i dag kallar läsare, lyssnare

person eller tittare, att kunna styra detta. Denna tendens innebär att vi avlägsnar oss från det traditionella begreppet "massmedium" ett ett-till-

som många-fenomen, där samma information förmedlas, i stort sett samtidigt, till en stor mängd människor läsare/tittare/lyssnare.

Den individualiserade informationen ser annorlunda ut. Dels kan den presenteras på olika sätt, dels kan innehållet helt olika. En del

vara

60 Kapitel 6 SOU 1998:1 ll

dessa avgöranden träffas alltså av användaren, en del av producenav ten/leverantören. I det sistnämnda fallet är detta ofta baserat på information användarens tidigare beteende.

om Som illustration till det ovanstående kan följande exempel nämnas:

Användaren avgör själv om han eller hon vill läsa nyheterna, dvs. 0 läsa text-fil, eller samma text-fil skall spelas upp av datorn

en om med hjälp syntetiskt tal.

av Ett tV-bolag monterar vid ett större sportevenemang upp ett antal 0 kameror, vardera sänder kontinuerligt. Tittaren avgör själv vilk-

som

kameravinkel skall visas i hans eller hennes egen tven som mottagare. Tekniken kommer i viss utsträckning att prövas av tvkanalen Canal+ under 1998. När användare besöker webbplats i USA, med internationellt 0 en en innehåll, möts han eller hon till sin förvåning av reklam på svenska. Det förklaras att den amerikanska känner att den be-

av servern av söks svensk användare. Det webbdokument visas är ska-

av en som pat on-the-fly, dvs. just i det ögonblicket, för just den användaren. För att åstadkomma detta används bl.a. tekniker som cookies, där information användaren och dennes tidigare beteende lagras.

om Med hjälp s.k. push-teknik väljer användaren ett antal infor- 0 av ur mationskällor ut sådant som intresserar honom eller henne. Mariebergs 25 timmar är ett svenskt exempel på en sådan tjänst. Man kan dels välja de källor önskar få information från, dels välja

man vissa kategorier nyheter och utesluta andra. Man kan vidare begä-

av

att nyheter innehåller vissa ord eller begrepp skall levereras ra som till skärmen. Push-tekniken har många branschbedömare förut-

av spåtts mycket stor tillväxt, den väntar fortfarande sitt sto-

en men ra genombrott i Sverige.

S.k. intelligenta agenter, butlers eller know-bots, går ytterligare ett steg längre. Agentema är program som letar information ute på nätet

enskild användare efter dennes önskemål. en

6.2.6 Tillgången till Internet i dag

Nya undersökningar över tillgången till och användningen av Internet i Sverige publiceras regelbundet. En av de få undersökningar som redovisar longitudinella data är den genomförs av Forskningsgruppen

som för samhälls- och informationsstudier FSI. Den har undersökt dator-

SOU 1998:1 ll Kapitel 6 61

vanor bland befolkningen sedan 1985 och Intemetanvändning sedan våren 1995. Två FSI-forskare, Torsten Östemian och Joachim Timander, publi-

cerade 1997 rapporten Internetanvändningen i Sveriges befolkning.

Av den framgår att andelen regelbundna Intemetanvändare i betydelsen surfar på www eller använder e-post befolkningen i åldrarna av 16-79 år uppgår till 14 % i april 1997. Siffran innebär ökning med en 500 % sedan april 1995, då den första mätningen genomfördes. Om även de som använder Internet sällan räknas in, uppgår andelen i mer april 1997 till ca 25-30 %. Ytterligare lO % att de planerar att ca uppger ansluta sig till Internet inom framtid. en snar Av FSI-undersökningen framgår också hur Intemetanvändningen fördelar sig i olika befolkningsgrupper. Resultaten redovisas nedan i punktfonn.

0 Storstadsbor använder Internet betydligt än de bor i mindre mer som orter/landsbygd. Andelen Intemetanvändare bland bosatta i personer orter med mer än 30 000 invånare är nästan två och halv gånger en större än bland personer bosatta på orter med mindre än 4 000 invå-

nare. 0 Högutbildade använder Internet betydligt än lågutbildade. Remer laterat till facklig tillhörighet använder, under första kvartalet 1997, 23 % av SACO-medlemmama Internet, mot 17 % medlemmarna av i TCO och 7 % av medlemmarna i LO. Siffrorna baserade på flytande medelvärden under tre kvartal. 0 Höginkomsttagare använder Internet betydligt än låginkomsttamer gare. Sambandet mellan inkomst och användning är dock inte lika tydligt som det mellan utbildning och användning, vilket kan förklaras av att en stor mängd studenter med låga inkomster använder Internet i hög utsträckning. 0 Män använder Internet mer än dubbelt så mycket kvinnor. som Skillnaderna varierar dock mellan olika åldersgrupper: Bland dem som är födda på 1960- och 1970-talet är "mansöverskottet flera gånger större än bland dem är födda på 1940-talet. som

En jämförelse mellan 1995 och 1997 undersökningens demograav fiska variabler tyder på att skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper ökar snarare än minskar. Beroende på svårigheterna att förutse till-

Osterman, T., Timander, Intemetanvändningen i Sveriges befolkning : utvecklingen av attityder och användningen beträffande vissa tekniska hjälpmedel Internet, dator, modem, CD-ROM och mobiltelefon. Stockholm, 1997 Teldok rapport 115

62 Kapitel 6 SOU 1998:1 l 1

växtförlopp avstår rapportförfattama från att uttala sig huruvida

om dagens stora klyftor kommer att öka eller minska.

De undersökningar av den svenska befolkningens tillgång till och användning av Internet som regelbundet utförs olika undersök-

av ningsinstitut visar så gott som samtliga att den andel av befolkningen som har tillgång till Internet hela tiden ökar. Siffrorna varierar mellan de olika institutens uppskattningar och kan ibland vara svåra att jämföra med varandra. En undersökning utförd av Sifo Interactive Media i maj 1998 visade exempelvis att 38 % av befolkningen mellan 12 och 79 år använder Internet minst en gång i månaden från hemmet, skolan eller arbetsplatsen. Hälften av dessa, ca 1,3 miljoner, använder Internet så gott som dagligen.

6.3 Publicering via www i Sverige i

dag

Statliga myndigheter, kommuner, landsting, stora och små företag, organisationer och föreningar använder sig i allt högre utsträckning

av www som kanal för att föra ut information eller för att marknadsföra sig. Den information som publiceras på organisationens webbplats kan variera stort i omfattning. Det lilla företaget kanske bara har eller ett

en par sidor med grundfakta om företaget och dess produkter. Detsamma kan gälla för en liten amatöiteaterförening eller liknande.

Men det finns också ett antal aktörer som publicerar stora mängder professionellt framställd information. Dit hör i första hand

de stora medieföretagen: dagstidningar, nyhetsbyråer, Sveriges radio fl. Flera

m. av dessa ger också avgiftsbelagd tillgång till sina databaser via Internet och www. Som exempel på sådana databaser kan nämnas Mediearkivet, som innehåller artiklar ur Aftonbladet, Svenska Dagbladet mfl. tidningar, samt PressText, som innehåller artiklar från Dagens Nyheter, Expressen m.fl. tidningar.

6.3.1 Dagstidningar

I mars 1998 fanns, enligt KB:s förteckning, 70 svenska dagstidningar tillgängliga på www. Därutöver fanns 5 finlandssvenska tidningar och en svensk-amerikansk. Det finns för närvarande en dagstidning

som helt saknar tryckt motsvarighet, nämligen 24 timmar, lokaltidning

en från Örebro.

6 http://www.kb.se/ts/tsonline.htrn 7 http://www.24timmar.se/

Kapitel 6 63

Omfånget av tidningarnas webbpublicering varierar starkt. Det finns å ena sidan tidningar Helsingborgs dagblad, lägger allt insom som ut nehåll i papperstidningen på och å andra sidan Hjo Tidning, www, vars webbplats förutom några utvalda temaartiklar endast innehåller information tidningen adress och telefonnummer, prenumerationsom priser etc. E-pliktutredningen riktade i februari 1998 enkät till 20 utvalda en dagstidningar med www-utgivning. Enkäten innehöll följande frågor:

När började ni publicera redaktionellt material på webben Om man jämför med den tryckta tidningen, finns det någon typ av material ni inte publicerar på webben Innehåller er webbutgåva material är unikt, dvs. inte publiceras som i den tryckta tidningen Om "ja, i så fall i vilken utsträckning Hur stor del av den tryckta tidningen kan läsas på webben Hur många gånger per dag uppdaterar ni webbutgåvan Hur länge lagrar ni normalt de artiklar ni publicerar på webben

Har ni planer på att inom det närmaste året inkludera annat än . text och stillbilder i webbutgåva tidningen, exempelvis rörliga biler av der och ljudfiler Om ni redan gör det, planerar ni att utöka det inslaget

Enkäten besvarades av 8 tidningar. Tidningamas framgår nedsvar an.

0 Arbetet började sin Intemetpublicering lite trevande i början på 1997. Man uppskattar att 10 % av innehållet i den tryckta tidningen publiceras på Något unikt material förekommer inte, dvs. www. endast sådant material som ingår i den tryckta tidningen publiceras på nätet. Webbplatsen uppdateras en gång dag. Materialet ligger per vanligtvis kvar mellan vecka och månad. en en 0 Nerikes Allehanda började publicera redaktionellt material på i www maj 1995. Endast enstaka artiklar 6-12 st publiceras. Det unika

ca

materialet består av interaktiva tjänster och senaste nytt. Den elektroniska utgåvan uppdateras gånger dagen, vilket ett par om man planerar att utöka till 6-10 gånger dag. Materialet publiceras per som på www lagras i vecka. NA:s artiklar lagras dessutom i databasen en Mediearkivet. Ljudinslag förekommer i dag och planer finns på att prova video. 0 Norra Västerbotten att uppskattningsvis 30-40 % den uppger av tryckta tidningens innehåll läggs ut på Samtidigt innehåller www.

64 Kapitel 6 SOU 1998: l ll

deras webbplats ca 40-45 % unikt material. Uppdateringsfrekvensen är 3-5 gånger per dag. 0 Nya Wermlandstidningen NWT skiljer sig från övriga tidningar, eftersom den har lagt ner sin Intemetsatsning. NWT att

uppger man slutade i november 1997 efter ca ett års försök, eftersom det inte

gav någonting mer än ett antal utlandsläsare. Man säger sig avvakta

nu utvecklingen och ligger nu enbart ute med en välkomstsida, lite hänvisningar och enstaka kåserier. 0 Sundsvalls Tidning ST-Online är den enda svenska dagstidning som tar betalt av läsarna för www-utgåvan. Tidningen kan delas

upp i en betaldel ST-Online och gratisdel. Nedanstående

en svar avser ST-Online. Man började publicera redaktionellt material på www i november 1996. Ca 70 % av innehållet i den tryckta tidningen publiceras på www. Som exempel på unikt material nämns

en egen debattsida, nyhetstelegram, lokalt, inrikes och utrikes, evenemangsguide, lunchguide, databaser med film- och skivrecensioner, länktips, bakgrundsmaterial till artiklar Webbplatsen uppdate-

m.m. ras 2-4 gånger/dag. Via ST Online planerar man att göra hela sitt textarkiv tillgängligt. Man planerar att införa ljud och video. Gratisdelen, dvs. den del av tidningen som är fritt tillgänglig på

www, omfattar jämfört med ST-Online uppskattningsvis 10 % av nyhetsmaterialet och 50 % av det totala materialet. 0 Sydsvenska Dagbladet Snällposten SDS började publicera redaktionellt material på www 1995. Endast enstaka artiklar publiceras. Det unika materialet består av interaktiva tävlingar, länksamlingar, vissa debatter, TT-telegram, vissa ljudinslag, väderleksinformation m.m. Materialet lagras olika länge, allt från några dagar till något år förekommer. 0 Värmlands Folkblad började publicera redaktionellt material på www i november 1997. Ca 60 % av den tryckta tidningen kan läsas på www. Något unikt material förekommer inte. Webbtidningen uppdateras en gång per dag. Man säger sig inte ha några planer på att inom det närmaste året inkludera annat än text och stillbilder i www-utgåvan. 0 ÖstgötaCorrespondenten började sin www-satsning våren 1995, då en nöjesbilaga lades ut. Man publicerar närmare 100 % den

av tryckta tidningen på www, med undantag för Kort och Gott-

en sida" med kåserier, korsord och liknande. Inte heller eftertextannonser eller alltför långa bildreportage läggs ut på nätet. Som exempel på unikt material nämns framförallt byråmaterial och nyheter

som händer under dagen tips från lokalradion, polisradion, reportrar på tidningen. Webbplatsen uppdateras kontinuerligt under

dagen, men

SOU 1998:1 ll Kapitel 6 65

sällan färre än 10 gånger dag. Artiklarna finns tillgängliga i ca en per månad. Man har i dagsläget inga planer på att komplettera wwwutgåvan med rörliga bilder eller ljudfiler.

Än så länge publicerar dagstidningama främst text och stillbilder i sina wvvw-utgåvor. Viss försöksverksamhet har inletts beträffande publicering ljud och rörliga bilder och flera av de tidningar som beav svarat enkäten att de inom det närmaste året planerar att antinguppger införa ljud och rörliga bilder eller att utöka redan existerande sådan en publicering.

6.3.2 Elektroniska tidskrifter

KB:s förteckning över svenska online-tidskrifter, Svensk Periodica Online, omfattade i juni 1998 260 tidskrifter. Någon uppgift om hur många dessa enbart existerar i www-form finns inte. Beträffanav som de de tidskrifter ut i såväl som pappersfonn varierar, som ges wwwprecis när det gäller dagstidningar, graden samstämmighet som av mellan utgåvoma. Vissa lägger ut allt material från pappersutgåvan, andra delar materialet. Vissa publicerar inte något material som inte av återfinns i pappersutgåvan, medan andra har en omfattande publicering sådant unikt material. av Det allra mesta det tidskriftsmaterial som publiceras på www är av gratis tillgängligt i dag. Ett fåtal tidskrifter, exempelvis ETC, tar på olika sätt betalt.

6.3.3 Elektroniska böcker

Bokförlagens online-publicering består vanligtvis att man publicerar av information utgivna böcker, recensioner samt kortare utdrag ur om böckerna. Däremot är det ovanligt med fulltextpublicering, även om enstaka undantag finns. Det finns dock webbplatser med en omfattande publicering elektroniska texter i fulltextformat, exempelvis det s.k. av Projekt Runeberg, tillhandahåller än 200 äldre svenska litteräsom mer texter romaner, diktsamlingar m.m..° Som exempel på en textkrira tisk edition kan nämnas Svenska vitterhetssamfundets Almqvistutgåva.

18http://www.kbse/nbp/el-penhtm 9 http://www.lysatorliuse/runeberg/ 20httpz//g3 .spraakdata.guse/vittsam/almqvisthtml

3 18-5250

66 Kapitel 6 SOU 1998: 1l 1

6.3.4 Den sektorn

offentliga

Den offentliga sektorn har sammantaget omfattande webbpubliceen ring. På SverigeDirektZL som är den offentliga sektorns gemensamma webbplats fanns i februari 1998 länkar till 272 kommuner, 21 landsting och 230 statliga myndigheter. Statliga myndigheter informerar om sin verksamhet och hur man kommer i kontakt med myndigheten och dess tjänstemän. Myndigheterna publicerar sina nyhetsblad och tidskrifter på sina webbplatser, de informerar om och publicerar relevanta författningar inom myndighetens område, de publicerar rapporter och annat material. En särskild kategori utgörs av de statliga universiteten och högskoloma, vars publicering är än mer omfattande än vad gäller för den som statliga sektorn i allmänhet. Forskningsrapporter, kursinfonnation, laboratorieresultat samt en stor mängd privata hemsidor är några exempel på vad som återfinns där. Så gott som samtliga svenska kommuner finns representerade på www. Information om kommunen och dess näringsliv utgör den grundläggande informationskategorin. Målgruppema är allt från den egna kommunens medborgare till presumtiva turister. Mängden information varierar bland kommunerna. I några fall publiceras kommunala protokoll på www.

6.3.5 Ljud och rörliga bilder

Utbudet av ljud och rörliga bilder har hitintills varit begränsat på www, framför allt på grund de begränsade överföringsmöjlighetema. Denav na typ av information är betydligt mer omfångsrik än text och stillbilder och tar därför lång tid att ladda ned. När teknik möjliggör bredny bandsöverföring kommer dock utbudet med största sannolikhet att öka mycket snabbt. Än så länge publicerar dagstidningama främst text och stillbilder i sina www-utgåvor. Viss försöksverksamhet har inletts beträffande publicering av ljud och rörliga bilder och flera de tidningar beav som svarat den ovan redovisade enkäten uppger att de inom det närmaste året planerar att antingen införa ljud och rörliga bilder eller att utöka redan existerande sådan publicering. I avsnitt 6.2.5 beskrevs hur Aftonbladet och Dagens Nyheter integrerar ljud och video i sina webbutgåvor.

2 http://www.sverigedirekt.riksdagen.se

Kapitel 6 67

Beträffande ljud återfinns i dag ett antal radiokanaler och -stationer på Internet. På Sveriges radios webbplats finns möjlighet att ta del av utsändningar från samtliga kanaler inklusive 25 lokalradiokanaler. Utbudet består i första hand nyheter, rad andra programkaav men en tegorier förekommer också. Det är dock inte fråga om särskilda utsändningar vid bestämd tidpunkt dessa program, utan varje program en av finns lagrat separat ljudfil och kan laddas ner av lyssnaren vid som en vilken tidpunkt helst. Dagens Ekos sändningar "kvartifemsom sändningen finns exempelvis lagrade från den 1 juli 1996. Det finns i dag radiostation i Sverige som sänder kontinuerligt en via Internet, nämligen den kommersiella stationen Radio Bandit". Sändningama görs med hjälp s.k. Streaming Audio-teknik. I det här av fallet är det fråga utsändning är identisk med den som sker om en som på stationens ordinarie frekvens på FM-bandet. I övrigt finns ljudfiler att hämta från olika webbplatser med någon form musikinriktning. Ofta rör det sig om begränsade avsnitt av ett av musikaliskt verk tillhandahålls smakbit. som som en Utbudet rörliga bilder är ännu begränsat. Nätets kapacitet av mer vad beträffar överföring är ännu så länge ett effektivt hinder för mer än begränsade insatser. En hel del försök görs dock. Dagens industri startade exempelvis tv-utsändningar via i juni 1998. Ett annat exemwww pel är via regeringens webbplats, Information Rosenbad, numeatt man direktsänder via Internet från större presskonferenser. I sammanra hanget kan påpekas att dessa utsändningar, till skillnad från Radio Bandits, i hög utsträckning är unika att de inte samtidigt eller vid ett genom annat tillfälle sänds ut via etern. En beskrivning innehållet på den svenska delen utifrån av av www fonnatmässig indelning text, ljud, bild etc. återfinns i avsnitt 8.1, en där jag redogör för KB:s s.k. Kulturarw3-projekt.

6.3.6 Privat publicering

I takt med att tillgången till Internet ökar, tenderar också gränsen mellan privat och professionell publicering att suddas ut. Det är i dag möjligt för helst att producera välgjorda webbplatser, naturligtvis vem som under förutsättning att han eller hon har tillgång till erforderlig utrustning samt besitter tillräckliga tekniska och ämnesmässiga kunskaper. Utredningen har utfört enklare innehållsmässig analys, baserad en på ett stickprov, de dokument återfinns på webben i dag och av som samlats in inom för KB:s Kulturarw3-projekt. Undersöksom ramen

22http://www.bandit.se

68 Kapitel 6 SOU 1998:1 ll

ningen visar att en stor del av webbsidorna avser material privat ka-

av raktär. Information som enbart har intresse för den närmaste vänkretsen, skolklassen eller som skapats i syfte att lära sig HTML-kodning svarar för en överraskande stor del av det insamlade materialet. Det som i "pappersvärlden" bestod av lappar på en anslagstavla, en inlämningsuppgift i skolan eller ett internt protokoll läggs ut på nätet i

nu digital form.

Det är i dag svårt, för att inte säga omöjligt, att skilja mellan det som är avsett för en liten krets av personer och det som är avsett att spridas i en större krets. Det finns inte några vare sig formella, tekniska eller i övrigt principiella skillnader mellan dessa kategorier.

Mediekommittén föreslog i sitt slutbetänkande Grundlagsskydd för nya medier SOU 1997:49 att yttrandefrihetsgrundlagen YGL skulle utvidgas. Förslaget innebar att även andra än traditionella medieföretag skulle kunna ansöka om utgivningsbevis för sådana yttranden

som publiceras på Internet. Därigenom skulle dessa yttranden ett

ges grundlagsmässigt skydd.

Kommitténs förslag skulle ha inneburit att ett formellt kriterium hade etablerats, som eventuellt kunde ha använts i en urvalsprocess. Förslaget avvisades dock av regeringen i prop. l997/98z43. I propositionen anförde regeringen att tiden ännu inte var mogen för en sådan åtgärd l l l.

6.4 Databaser

Traditionellt har man kunnat urskilja tre grundläggande typer av allmänt tillgängliga databaser: bibliografiska databaser, faktadatabaser och fulltextdatabaser. Sådana databaser har funnits i flera decennier och har ofta drivits på kommersiell basis. Som exempel kan nämnas nationella bibliografiska databaser som Libris och Artikel-sök, fulltextdatabaser som Rixlex och TT-Nyhetsbanken samt faktadatabaser med statistiska eller ekonomiska data. Gränserna mellan olika databasformer är numera flytande.

För att kunna söka i dessa baser behövde användaren tidigare ofta teckna ett avtal med producenten om villkoren. Genom att sedan med hjälp av modem ringa direkt till databasen eller till en s.k. databasvärd kunde användaren ansluta sig till basen med ett särskilt lösenord för att därefter söka i den. Allt fler databaser görs nu tillgängliga via Internet, men fortfarande behövs i många fall ett avtal och ett lösenord. Däremot behöver man inte ringa direkt till databasen eller databasvärden.

23Mediekommittén använder termen yttrande for det som publiceras på Internet.

1998:111 Kapitel 6 69 SOU

Att databaserna har ett www-gränssnitt innebär dock inte att de nu blivit gratis bara att själva anslutningen, inloggningen, förhar utan enklats och gränssnittet kan utformas grafiskt på ett sätt som inte att nu möjligt tidigare. Samtidigt har principerna för debitering förändrats. var ovanligt databaser i dag debiterar användarna efter ansluten Det är att tid. Det utmärker databas är att informationen är systematiskt som en ordnad, de enstaka posterna oftast är försedda med sökingångar som att indextermer eller nyckelord samt att det finns ett särskilt frågegränssnitt söka och hämta information basen. Traditionellt har en dataför att ur i svenskt språkbruk, också ansetts utmärkas att den bas, åtminstone av finns lagrad i maskinläsbar fonn se avsnitt 4.2. Databaser antingen statiska eller dynamiska. De statiska är avär och inte avsedda förändras. De kan jämföras med tryckta slutade att bibliografier och förhållandevis enkla att hantera. Dynamiska dataär sådana förändras att information tillförs, ändras baser är som genom eller tas bort. Den upplagan den nordiska databasförteckningen Nordsenaste av Guide innehåller 195 svenska offentligt tillgängliga databaser. I antamindre antal databaser på cd-rom och diskett. Flertalet förlet ingår ett tecknade baser nås via online-förbindelse, de flesta via Internet och Sannolikt kommer så gott samtliga att sökbara via www. som vara inom något eller några år. www Som exempel på svenska databaser ingår i förteckningen kan som SPAR och adressregister som innehåller nämnas Samordnat personden svenska befolkningen 8,6 miljoner poster,

personuppgifter om

innehåller alla artiklar Dagens Nyheter och Expres- PressText som ur från början 1990-talet 450 000 artiklar och GeoRegister som sen av innehåller referenser till dokument inom geovetenskapema 27 000

poster. Mängduppgifterna avser 1996. ovan Databaser skiljer sig från övrig www-information på det sättet att en automatiserad insamling med hjälp s.k. robotteknik är svår att geav nomföra för beskrivning tekniken, bilaga 3. En användare en av se vanligtvis fram information databas att skriva in söker ur en genom sökord i formulär. Utifrån dessa sökord hämtas sedan ett eller flera ett information databasen. Men för att robot skulle kunna relevant ur en all information databas skulle den, något förenklat, behöva hämta ur en söka på alla ord förekommer i det aktuella språket. som

24 Nordic databases nordiska databaser. Esbo: Nordinfo, Nordguide 1996 : : - 1997 Nordinfo-publikation ; 35

70 Kapitel 6 SOU 1998:1 l l

6.5 och

Publicerings-

kommunikationsfonner utanför www

6.5.1 Sändlistor

Det finns ett stort antal e-postbaserade s.k.sändlistor eng. mailing lists, inlägg distribueras via e-post till listans medlemmar. Sändvars listor benämns också distributionslistor eller e-postkonferenser. Listorna kan vara såväl öppna för vem som helst som slutna, dvs. enbart tillgängliga för vissa personer. De kan omfatta allt från tusentals medlemmar till bara några få. En lista fungerar på så sätt att en medlem skickar ett inlägg till en server, dvs. en viss datoradress, som sedan distribuerar inlägget till samtliga medlemmar via e-post. När någon vill besvara inlägget görs på motsvarande sätt. För att bli medlem skickar endast ett enkelt man ebrev till servern. Listor kan vara modererade, där s.k. moderator granskar inläggen en innan de går vidare till medlemmarna, eller öppna, där alla inlägg når medlemmarna omedelbart. Sändlistorna är ofta internationella till sin karaktär och har medlemmar från hela världen. De rent svenskspråkiga listomas medlemmar naturliga skäl, oftast svenskar. är, av Sändlistomas medlemmar är aktiva i varierande grad. Som exempel kan här nämnas två av de större allmänt tillgängliga svenskspråkiga listorna. Biblist, som behandlar biblioteksfrågor, och Media, besom handlar journalistik, distribuerade under en undersökningsvecka i mars 9 respektive 109 meddelanden. Biblist hade då l 300 prenumeranter ca och Media ca 1 000. Det blir allt vanligare att sändlistor publicerar inläggen på www. Samtliga inlägg till Biblist sedan november 1995 återfinns exempelvis under Sunets webbplats, i likhet med inläggen till många andra de av 326 listor som finns förtecknade där. Många till formen enkla nyhetsbrev sprids också via sändlistor, antingen genom att de postas som ett vanligt inlägg till listan eller genom att de utgör lista. Ett en egen exempel på det senare är Carl Bildts veckobrev, som på det sättet sprids till ca 16 000 mottagare.

6.5.2 Nyhetsgrupper

Usenet news

Nyhetsgrupper Usenet News, eller diskussionsgrupper, är en form av Intemetkommunikation som ligger utanför Det finns i dag tiotuwww.

25http://segate.sunet.se/archives/biblist.htrnl

Kapitel 6 71

sentals diskussionsgrupper i allehanda ämnen. I den internationella söktjänsten Deja News, lagrar och tillhandahåller inlägg från mer

som än 50 000 diskussionsgrupper, fanns 38 grupper inom den s.k. swnet.hierarkin i 1998. I dessa grupper förs diskussionerna till övervä-

mars gande delen på svenska. Totalt fanns vid denna tidpunkt ca 41 000 inlägg från dessa lagrade och sökbara.

grupper

Gemensamt för både e-postbaserade sändlistor och nyhetsgrupper är att de i huvudsak förmedlar endast text. Det lagringsutrymme som åtgår för att bevara dem blir därmed förhållandevis begränsat.

Som framgår avsnitt 7.3.3 har det norska nationalbiblioteket, med

av stöd den norska pliktexemplarslagen, sedan år hämtat in och

av ett par lagrat inläggen i de norska diskussionsgmppema på Usenet. Lagringsutrymmet krävs för detta är inte större än att cd-rom räcker för

som en att bevara samtliga norska inlägg under ett år.

Analogt med beskrivna sändlistor är gränserna något flytande

ovan mellan Usenet och eftersom stor mängd av den kommunika-

www, en tion förmedlas via Usenet också är tillgänglig via www.

som

6.5.3 BBS:er

Bulletin Board Systems BBS:er benämns ibland elektroniska anslagstavlor. Ansvarsfrågorna för de yttranden som sprids via sådana behandlades den s.k. IT-utredningen, förslag lades fram i be-

av vars tänkandet Elektronisk dokumenthantering SOU 1996:40. Lagen 1998:112 för elektroniska anslagstavlor trädde i kraft den

om ansvar l maj 1998. Lagen innebär att den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla, dvs. tjänst för förmedling av meddelanden, skall ha

en uppsikt över tjänsten. Tillhandahållaren skall vidare skyldig att

vara lämna användare tjänsten viss information och att ta bort vissa slag

av av straffbara meddelanden.

En BBS kan liten och endast användas av ett par personer, men

vara det finns också stora BBS:er nyttjas tusentals personer. Typiskt

som av för BBS är att de innehåller olika areor för olika funktioner. En sådan

är vanligtvis reserverad för överföring av filer från den egna daarea torn eng. up-l0ad, varifrån andra sedan kan hämta eng. download° dessa filer. I andra areor på en BBS pågår ofta ett antal s.k. möten, där olika ämnen diskuteras. Dessa möten liknar beskrivna

ovan nyhets grupper.

26http://www.dejanews.com

72 Kapitel 6

Det är sannolikt att antalet BBS:er minskar i och med att Internet blir allt mer tillgängligt. Fortfarande finns dock ett stort antal BBS:er i drift.

6.6 Särskilda hos elektronisk

egenskaper

information som är via

tillgänglig

online-förbindelse

Elektronisk information som är tillgänglig via online-förbindelse, t ex webbsidor, online-databaser och elektroniska anslagstavlor BBS:er skiljer sig på ett avgörande sätt från de elektroniska dokument som framställs i fixerad form, t.ex. cd-rom. Online-informationen behöver endast framställas i ett enda exemplar, från vilket infonnationen sedan kan överföras till användare. Elektroniska dokument i fixerad form framställs däremot vanligtvis i ett antal identiska exemplar, som sedan på olika sätt sprids till allmänheten eller annan målgrupp.

De sistnämnda dokumenten har därmed, åtminstone ur denna utrednings synvinkel, mer gemensamt med traditionella papperspublikatio-

än med den elektroniska information som tillhandahålls via onlinener förbindelse. Den bibliografiska beskrivning görs elektroniska

som av dokument i fixerad form liknar också till stor del den beskrivning som

böcker och tidskrifter. görs av

6.6.1 Länkning

Länkningsmöjlighetema är sannolikt den enskilda faktor som inneburit mest för webbens starka tillväxt. Från bevarandesynpunkt medför tekniken särskilda problem, eftersom det är svårt, for att inte säga omöjligt, att säga var informationen börjar och slutar. En webbsida kan vara helt sluten och självständig, det vill säga inte innehålla en enda länk. Den är då enkel att hantera. Men det vanligaste är att webbsidor innehåller ett antal länkar till andra sidor, vilka i sin tur ofta innehåller länkar till ytterligare sidor. Dessa sammanlänkade sidor kan antingen vara lagrade på server värddator eller på olika servrar, belägna i

samma Sverige eller utomlands. Det blir därmed svårt att geografiskt avgränsa den information är tillgänglig via online-förbindelse, i synnerhet

som när det är fråga om dynamisk och sammanlänkad information.

Bilder ingår på webbsidor är ofta lagrade som separata filer,

som vilka läses in webbläsaren samtidigt som sidan i sin helhet presente-

av

Även här kan bilden lagrad på helt ras. vara en annan server.

SOU 1998:1 l 1 Kapitel 6 73

Det är också vanligt att länkarna är dolda i bilder, s.k. klick-

numera bara bilder image maps. Det är dock ingen principiell skillnad mellan sådana och vanliga textlänkar.

6.6.2 Autenticitet

Förutom problematiken med det fysiska bevarandet av elektroniskt lagrad information kommer samhället inom en inte alltför avlägsen framtid därutöver att konfronteras med de svårigheter som s.k. intellektuellt bevarande medför.

Peter Graham vid Rutgers University i USA, framträdande expert på det s.k. autenticitetsproblemet, har formulerat tre grundläggande frågor som han spår kommer att få ökad aktualitet:

Hur vet jag att det här dokumentet är rätt dokument Hur vet jag att det här dokumentet är detsamma som det dokument du använde och hänvisade till

Hur vet jag att det här dokumentet inte har ändrats sedan förra gång-

jag använde det

en

Förändringar innehållet är antingen oavsiktliga eller avsiktliga.

av Till de förstnämnda hör förlust av hela informationen eller, oftare, delar

infonnationsmängden vid kopiering eller distribution via nätverk. En av avsiktlig förändring kan vara gjord i syfte att förbättra eller uppdatera

text, också i syfte att sprida falsk information eller ta bort inen men formation som bedöms vara skadlig.

Intressanta försök pågår runt om i världen för att utveckla s.k. elektroniska sigill, digitala vattenstämplar och liknande metoder, som kan göra det möjligt att avslöja förändringar.

Ett förslag till EU-direktiv om elektroniska signaturer presenterades imaj 1998.

6.7 Bibliograñsk beskrivning och identifiering

I detta avsnitt beskrivs olika utvecklingsprojekt beträffande metoder för att beskriva och identifiera elektroniskt lagrad information. Dessa me-

Proposal for European Parliament and Council Directive on a common frame-

a work for electronic signatures COM1998297f1nal. Dokumentet finns publice-

-

rat på: http://www.europa.eu.int/comm/dg15/en/media/infso/com297en.pdt

74 Kapitel 6 SOU 1998:1 ll

toder kan komma att bli stort värde när det gäller insamlande och

av bevarande av den elektroniska informationen, eftersom det därmed kan bli möjligt att mer effektivt söka fram viss typ information.

av

Ett utmärkande drag för Internet i dag är att den stora mängden allmänt tillgänglig information endast i mycket liten grad är bibliografiskt beskriven. Det innebär att det kan svårt och tidsödande att

vara söka fram just den information som önskas. Uttrycket som att leta efter en nål i en höstack är en stundtals alltför träffande beskrivning, eftersom en enkel sökning i någon av de stora söktjänsterna Altavista, Lycos, Excite etc. kan ge tusentals, ibland hundratusentals träffar.

6.7.1 Traditionell

katalogisering

Beskrivningen såväl katalogisering indexering traditionellt

som av utgivna böcker och tidskrifter karakteriseras av att den så gott all-

som tid utförts av någon annan än utgivaren. Nationalbibliotek och andra bibliotek har svarat för en stor del av arbetet tillsammans med kommersiella indexerings- och databasföretag. Ett i det närmaste heltäckande systern för s.k. bibliograñsk kontroll har utvecklats, vilket innebär att flertalet utgivna dokument beskrivs i nationella och/eller internationella databaser och bibliografier.

Pliktleveranser syftar inte enbart till att "bevara och tillhandahålla yttringar av svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur för forskning och studier" prop. 1993/94:10. Pliktexemplaren utgör också ett viktigt underlag för den nationalbibliografiska beskrivning som i första hand utförs vid KB och ALB och resulterar i utgivningen den

som av svenska nationalbibliografin Svensk bokförteclming m. fl. publikationer.

Det finns i dag internationella riktlinjer för hur s.k. elektroniska resurser skall katalogiseras se avsnitt 4.2. I Sverige katalogiserar KB sedan en tid vissa elektroniska resurser, som endast är tillgängliga via Internet, i databasen Libris. Verksamheten bedrivs än så länge i försöksforrn. I mars 1998 fanns 1 539 elektroniska resurser förtecknade i Libris-basen, varav 527 svenska. Därutöver fanns 210 nätpublicerade tidskrifter katalogiserade, 119 svenska.

varav

I Danmark har nyligen det s.k. lndoreg-projektet Internet Document Registration avrapporterats. Projektet har genomförts av Det

28Antalet unika webbsidor i mars 1998 uppskattades till ca 275 miljoner. Undersökningsresultaten finns publicerade på: http://www.research.digital.con1/src/ whatsnew/sem.htrnl.

Kapitel 6 75

kongelige Bibliotek KB och Dansk bibliotekscenter DBC. I slutrapporten föreslås särskilda kriterier för vilka dokument som skall registreras i nationalbibliografi.

en

Den allmänna uppfattningen i dag är dock att det inte på långa vägar finns resurser för bibliotek och andra aktörer att katalogisera annat än ett begränsat urval av det som publiceras på www.

6.7.2 Metadata

Metadata är ett begrepp som rönt stor uppmärksamhet i bibliotekskret-

de senaste åren. Ordet översätts oftast med data om data". En trasar ditionell bibliotekskatalog innehåller metadata. Som exempel på några grundläggande metadatakategorier kan nämnas uppgifter om författare, titel, utgivare, utgivningsår etc. Metadata har dock under senare tid oftast kommit att användas i samband med diskussioner om hur man kan förbättra beskrivning, registrering och återvinning av elektroniskt lagrad infomiation, däribland webbsidor.

Till skillnad från de bibliografiska uppgifter som återfinns på ett katalogkort eller i en separat databas, dvs. är skilda från själva publikationen, brukar de metadata som beskriver en webbsida vanligtvis infogas i själva sidan. De syns dock inte för den vanlige användaren i vars webbläsare sidan presenteras, eftersom de är placerade i dokumentens huvud och därmed inte visas på bildskärmen. Däremot är uppgifterna åtkomliga för insamlings- och indexeringsrobotar.

Syftet med utökad användning av metadata är detsamma som

en syftet med att katalogisera och klassificera traditionellt utgivet material, nämligen att förbättra möjligheterna till informationssökning och

återvinning. Det är därför sannolikt att utgivare som har ett starkt in- tresse att deras dokument skall återfinnas i en infonnationssök-

av ningsprocess kommer att vara mest aktiva när det gäller att förse sina dokument med metadata. Ett sådant intresse finns naturligtvis hos kommersiella aktörer, men också inom den offentliga sektorn.

Det viktigaste initiativet inom metadataområdet i dag är det s.k. Dublin Core DC. Det innehåller 15 s.k. element, dvs. kategorier av uppgifter. Som exempel på element som ingår i DC kan nämnas ämne, titel, författare eller annan primär upphovsman, utgivare, publiceringsdatum, format, språk etc. En av fördelarna med DC är att det är så pass enkelt att använda att upphovsmän och producenter själva kan förse sina webbsidor med metadata.

29 En utförlig beskrivning av Dublin Core återfinns på: http://pur1.oclc.org/ metadata/dublincore/

76 Kapitel 6 SOU 1998:11 l

De nordiska länderna har spelat en aktiv och framträdande roll i utvecklingen av DC, bl.a. genom The Nordic Metadata Project, ett samnordiskt projekt finansierat av Nordinfo. Från svensk sida har Netlab vid Lunds universitetsbibliotek och SICS Swedish institute of computer science deltagit i projektet.

Flera projekt som för närvarande bedrivs i Sverige Kulturarw3projektet, Svesök, Nordic web index, Safari och som beskrivs närmare i kapitel 8 stödjer DC och försöker på olika sätt uppmuntra till en utökad användning av metadata på www.

Det finns också andra format för metadata, exempelvis TEI Text Encoding Initiative, som främst används inom de humanistiska vetenskapema.

6.7.3 Identifiering av elektroniska publikationer

Flera internationella projekt pågår i syfte att bättre kunna identifiera elektroniskt lagrad information. Projekten bedrivs bl.a. för att förbättra förutsättningarna för en utökad kommersiell hantering och möjliggöra

bättre bevakning upphovsmännens intressen. Arbetet är också en av mycket viktigt för bibliotek, i synnerhet nationalbibliotek, i och med att den bibliografiska kontrollen underlättas.

Att effektivt kunna identifiera elektronisk information är av stort värde för de nationella minnesinstitutionemas möjligheter att samla in denna information. Om standardiserade metoder för sådan identifikation utvecklas och också börjar användas i tillräckligt stor omfattning, kan nationalbiblioteken sannolikt lättare utarbeta urvalsprinciper för det

publiceras på nätet. Hypotesen utgår från att professionellt framsom ställt material kommer att förses med koder för sådan identifikation i betydligt större utsträckning än de enklare webbsidor som exempelvis framställs privatpersoner eller lokala näringsidkare eller föreningar.

av

I nedanstående avsnitt redogörs för några olika typer av sådana s.k. identifierare eng. identifiers, såväl traditionella och etablerade som sådana som är under utveckling.

ISBN International Standard Book Number

- ISBN-systemet, som i dag tillämpas i hela världen, utvecklades 1967 och blev internationell ISO-standard 1970 ISO 2108. Det omfattar

en traditionellt böcker och andra monografiska publikationer, men inkluderar även videokassetter och vissa elektroniska dokument i

numera

;SOU 1998: l ll Kapitel 6 77

fixerad form. ISBN är uppbyggt på följande sätt: landskod-förlagskodtitelnr-kontrollsiffra. Ett ISBN-nr är globalt unikt, dvs. det kan användas endast för en viss bestämd publikation. Olika utgåvor verk, t en tryckt av samma ex utgåva och cd-rom-utgåva, skall ha olika ISBN. en

ISSN International Standard Serial Number -

ISSN används för att identifiera olika seriella publikationer: dagstidningar, tidskrifter, årsböcker, serier Dessa kan existera i olika m.m. format och spridas på olika sätt: på på mikrofilm, i elektronisk papper, offline-form diskett, cd-rom eller online-fonn Intemet/databaser. ISSN globalt unikt systern, varför två publikationer inte kan ha är ett ISSN. Enligt riktlinjerna skall tidskrift som ges ut på två olisamma en ka sätt t och Internet ha två olika ISSN. ex papper ISSN består två fyra siffror vardera, åtskilda med ett av grupper av bindestreck, exempelvis 0374-0536. Det bör påpekas att ISSN används endast för att identifiera publikationen i dess helhet, alltså inte for att särskilja enstaka volymer, häften eller enskilda bidrag/artiklar. ISSN är, liksom ISBN, internationell en ISO-standard ISO 3297.

SICI Serial Item and Contribution Identifier - SICI bygger på ISSN och används för att identifiera olika enstaka volymer, häften eller enskilda bidrag/artiklar. SICI är antaget som USAstandard Z39.56. SICI innehåller tre beskrivande huvudavdelningar:

Fysisk beskrivning: innehåller i sin tur uppgifter ISSN, tidpunkt 0 om för utgivning och häftets motsvarande numrering Bidrag: Plats för bidraget exempelvis den enskilda artikeln, van- 0 ligtvis i form pagina av Kontroll: Innehåller olika koder för att identifiera vilken typ av bi- 0

beskrivs, publikationsfonn, etc.

drag som

En SICI-kod är globalt unik. En artikel publiceras i två olika som tidskrifter får två olika SICI. En artikel publiceras i tidskrift som en dels på dels via Internet, får likaledes två olika SICI. som ges ut papper,

78 Kapitel 6 SOU 1998:1 ll

BICI Book Item and Component Identifier -

BICI har lanserats som en motsvarighet till SICI för bidrag i böcker och andra monografiska publikationer. BICI har ännu inte antagits som nationell eller internationell standard.

PII Publisher Item Identifier -

PII används för att identifiera tidskriftsartikel eller något annat verk i en sig, dvs. oberoende av dess utgivningsform. PII har utvecklats förlaav get Elzevier Science. Det används främst av utgivare vetenskaplig av infonnation. Det kan användas för att identifiera enskilda artiklar eller kapitel i seriella och monograñska publikationer. I princip kan PII användas på ännu lägre nivåer, exempelvis för enskilda figurer eller diagram i en artikel. Till skillnad från SICI används PII främst för att identifiera ett verk innan det är publicerat. Genom ett tillägg till SICI 1996 har dock de båda systemen gjorts kompatibla. PII utgör inte nationell eller internationell standard.

URL Uniform Resource Locator -

URL, som ofta kallas för Intemetadress, webbadress eller liknande, är egentligen inte avsett för identifikation. I stället används URL för att ange den exakta adressen till viss webbsida, dvs. på vilken Interneten dator server den är placerad. För att hitta en webbsida måste webbläsaren känna till den exakta URL:en. Man kan antingen skriva in den för hand eller klicka på en länk en webbsida. En nackdel är att sida en som flyttas till en annan server eller byter inte kommer att hittas namn av webbläsaren, eftersom sidan då har fått en ny URL.

PURL Persistent Uniform Resource Locator -

PURL-systemet har utvecklats av det amerikanska biblioteksdataföretaget OCLC Online Computer Library Center. En PURL utökad är en URL, som i stället för att peka direkt till viss pekar till sären server en skild PURL-databas. En användare som klickar på en länk innesom håller ett PURL-element hänvisas till databasen, varifrån den aktuella URL:en returneras. PURL anses vara en temporär lösning och kommer därför troligtvis att minska i betydelse och när URN nedan får

om se

ett bredare genomslag.

SOU 1998:1 ll Kapitel 6 79

URN Uniform Resource Name

-

URN har tillkommit ett på det problem som beskrivs ovan

som svar angående döda länkar. Syftet med URN är att det skall fungera som ett system tillhandahåller permanenta och globalt unika namn för

som de dokument publiceras på Internet. URN har utarbetats inom

som IETF Internet Engineering Task Force. För att URN skall fungera måste särskilda systern utvecklas registrerar olika dokument

som var befinner sig på Strävan är att det i varje land skall finnas en så-

www. dan central instans. Kungl. biblioteket samarbetar med Netlab vid Lunds universitetsbibliotek att etablera svensk URN-central.

om en

DOI Digital Object Identifier

-

Ett identifieringssystem tilldragit sig stort intresse det senaste året

som är DOI, utvecklats amerikansk forskningsstiftelse i samar-

som av en bete med flera de största förlagen och med aktivt stöd från den ame-

av rikanska förläggarföreningen. Den allmänna bedömningen är att DOI kommer att få ett snabbt genomslag när det gäller de kommersiella förlagens elektroniska publicering. DOI har tillkommit för att dels hantera de olika rättigheter är förbundna med olika delar av elek-

som troniska publikationer, dels utveckla kommersiell förmedling av

en dessa publikationer.

DOI kan användas för att identifiera elektronisk information på alla nivåer. Det är exempelvis möjligt att identifiera enstaka bilder i en tid-

skriftsartikel.

En DOI-kod består två delar. Den första delen identifierar utgiva-

av

Den andra delen identifierar själva objektet, eller de delar av ett ren. objekt utgivaren vill identifiera. Den andra delen av DOI-koden

som kan inkludera vissa existerande system, SICI och BICI, vilka i

som sin tur inkluderar ISSN och ISBN.

Förutom DOI-koden innehåller systemet också ett register med uppgifter ett visst objekt befinner sig samt en databas med uppgifter

om var

själva objektet, exempelvis rättighetsinnehavare, pris eller andra om villkor.

DOI-kodema är globalt unika. De är kompatibla med URN.

CIS Common Information Systems

-

CIS har utvecklats musikindustrin och internationella upphovs-

av rättsorganisationer. CIS inrymmer ett antal olika delar och databaser,

här beskrivs kortfattat. som

80 Kapitel 6 SOU 1998:1 ll

CAE Compositeur, Auteur, Editeur är ett nummer som används för att identifiera upphovsmän och utgivare av litterära och konstnärliga verk. Det kommer att utvidgas till att omfatta även andra konstarter och döps då till IP Interested Party NumberK.

om

ISMN International Standard Music Number motsvarar ISBN för musiktryck.

ISRC International Standard Recording Code identifierar individuella musikinspelningar, exempelvis de olika spåren på en cd-skiva.

SAN International Standard Audiovisual Number liknar ISRC, men används för att identifiera audiovisuella verk som filmer och tvprogram.

EAN/UPC Article Number, som också kan återges i streckkodsforrn, används för att identifiera olika bärare av inspelad musik.

IS WC International Standard Work Code identifierar det musikaliska verket i sig, snarare än en viss inspelning eller liknande.

IS WC-L International Standard Work Code-Literature är en mot-

svarighet till ISWC för litterära verk. ISWC-L beskriver sålunda endast verket i sig, oberoende av var och i vilken form det publiceras.

Kapitel 7 81

7 Internationell kartläggning

l Inledning

De flesta länder har i dag någon form lagstiftning rörande pliktleve-

av

tryckta skrifter och andra dokument eng. legal deposit°. I ranser av

fåtal länder baserar sig insamlande och bevarande på frivilliga överett enskommelser mellan partema. Många länder, däribland Sverige, inbegriper i lagstiftningen också elektroniska dokument i fixerad form, exempelvis disketter och cd-rom. Däremot finns det inget land som har uppnått heltäckande lösning vad gäller insamling, bevarande och

en tillhandahållande den del landets kulturarv som publiceras och är

av av tillgängligt online. Man är dock på många håll medveten om problemet och i länder utförs eller har nyligen utförts översyner av existe-

ett par rande lagstiftning. Likaledes bedrivs på flera håll intressanta utvecklingsprojekt i syfte att skapa tekniska och andra förutsättningar för denna verksamhet.

7.2 Europa

Inom EU-kommissionen hanteras FoU-frågor rörande bibliotek och angränsande institutioner inom generaldirektorat DG XIII. Ett särskilt biblioteksprogram har funnits sedan l980-talet.

DG XIII arrangerade i december 1995 en konferens om pliktexemplar elektroniska dokument där representanter för Europas natio-

av nalbibliotek och förlagsbransch närvarade. Konferensen utrnynnade

allmänt erkände behovet att utsträcka existerande lagbl.a. i att man av stiftning till att också inkludera elektroniska dokument. Såväl nationalbibliotek andra deltagare överens att mycket av dagens

som var om material i annat fall inte kommer att åtkomligt för framtidens bru-

vara

30 Workshop issues in the field of national deposit Collections of electronic

on publications / Working Group of the Conference of Directors of National Librari-

CDNL. Luxembourg, December 18, 1995 httpz//WWWZ.echo.1u/libraries/ es en/depo-rpt.htrnl

82 Kapitel 7

kare. Man var också enig i att biblioteken har ett för de använansvar dare som inte har tillgång till den tekniska utrustning krävs. egen som Det rådde även enighet att de lösningar tas fram måste om som erkänna producenternas legitima intressen krav på avkastning och av skydd mot ett orimligt utnyttjande dokumenten. För att uppnå denna av balans måste nationalbibliotek och förläggare arbeta tillsammans, exempelvis i olika utvecklingsprojekt. Ett sådant projekt är det av EU/DGXIII finansierade FoU-projektet COBRA Computerised Bibliographic Records Action, där åtta europeiska nationalbibliotek samarbetat angående vissa frågemensamma gor.

7.2. 1

Mackenzie-rapporten

På initiativ av COBRA-gruppen finansierade EU-kommissionen en brett anlagd studie angående pliktexemplar elektroniska publikatioav ner. Rapporten Deposit Collections of Electronic Publications publicerades i sin slutgiltiga form 1996. De förslag lämnas de två som av författarna J .S. Mackenzie Owen och v.d. Valle, är endast förslag till riktlinjer och har således ingen bindande kraft. I rapporten görs en strukturerad och systematisk genomgång alla aspekter probleav av mområdet. Rapporten utgör därför ett väsentligt underlag för ställningstaganden beträffande eventuell utvidgning den svenska en av pliktexemplarslagen. Att utförligt referera alla slutsatser och förslag skulle föra alldeles för långt, det är ändå ofrånkomligt att här relamen tivt ingående redovisa rapportens förslag angående hanteringen av online-publikationer. Det bör dock framhållas att vid den tidpunkt studien tillkom inte var den teknik utvecklad, med hjälp robotar möjliggör som av s. en automatiserad och rutinmässig insamling nätpublikationer. Det har av medfört att utgångspunkten är traditionell leverans och har således man inte beaktat möjligheten till alternativa former för insamling. Det bör också framhållas att perspektivet är allmänt europeiskt. Vissa av författarnas slutsatser kan därför te sig främmande för den är som väl insatt i hur det svenska pliktexemplarssystemet fungerar.

3 Mackenzie Owen, J.S., Valle, V.d., Deposit collections of Electronic Publications. Luxembourg : Office for official publications of the European Communities, 1996 EUR 16910 EN

Kapitel 7 83

Varför behövs pliktexemplar av elektroniska publikationer

Författarna konstaterar inledningsvis att de grundläggande skälen för att över huvud taget ha lagstiftning rörande pliktexemplar är fullt en giltiga även när det gäller elektroniska publikationer. Dessa skäl är:

Allmänt spridda publikationer ses som ett uttryck för ett lands natio- 0 nella kultur och utgör manifestation ett lands ekonomiska, soen av ciala, vetenskapliga och utbildningsmässiga aktiviteter och behöver därför bevaras till efterkommande generationer. Pliktexemplar anses vanligtvis det enda sättet att garantera detta. vara Utifrån de dokument och publikationer som inkommer som pliktex- 0 emplar, sammanställer nationalbiblioteken i respektive land en nationalbibliografi. Detta arbete skulle väsentligt försvåras om inte nationalbiblioteket hade rätt att erhålla samtliga publikationer som skall ingå i nationalbibliografin. Pliktexemplaren tjänar också garanti för en publikations äkt- 0 som en het eller autenticitet. Det är möjligt att kontrollera att en viss publikation inte har förändrats eller att den på något annat sätt inte är vad den utger sig för att vara.

Det finns vidare ett stort behov att någon institution åtar sig att av för det långsiktiga bevarandet av elektroniskt lagrad information. svara Annars riskerar samhället att drabbas kollektiv minnesforlust, av en med tanke på att sådan information sannolikt har betydligt kortare en livslängd jämfört med sådan som tryckts på papper.

Hur kan elektroniska publikationer systematiseras

I rapporten görs ett försök till systematik för elektroniska publikationer, med utgångspunkt i beskrivning femton egenskaper som utmären av ker dessa. I nedanstående tabell vissa exempel på sådana egenskages per.

84 Kapitel 7 SOU 1998:1 ll

Tabell 3 Systematisk beskrivning egenskaper hos elektroniska pubav likationer Mackenzie

Egenskap Exempel

Källa Traditionella utgivare; organisationer; andra utgivare eller privatpersoner. Format Olika ordbehandlingsformat; databasformat; utskriftsformat t ex postscript; portabla format ex Adobe Acr0bat; ljud- och bildformat; strukturerade format SGML, HTML. Typ av publikation Monografier; periodica; olika typer av nätverksdistribuerade publikationer; programvara; datorspel. Publikationsmedium Cd-rom; disketter; online-media; nätverk. Status Publicerad och tillgänglig via förlag eller andra försäljningskanaler; preprint. Upplaga Första officiella upplagan; påföljande upplaga; variantupplaga; snapshots av dynamiska publikationer. Juridisk status Material omfattas respektive inte som omfattas av upphovsrätten; licensierat material. Nationalitet Olika kombinationer nationelav la/utländska upphovsmän och förläggare. Parallellitet Endast tillgänglig i elektroniskt format; pappersmotsvarighet existerar. Teknisk miljö Operativsystem; databashanterare; distributionsfonn te1net/gopher/www; hårdvara. Nationella kriterier Denna kategori hålls öppen for olika nationella kriterier och behov av särskilda beskrivningar. Innehåll och kvalitet Här lämnas möjlighet for att nationellt exkludera material av ringa värde. Ämne Här lämnas möjlighet för nationellt att inkludera eller exkludera material inom vissa ämnesområden. Förväntad användning specificerat Övriga specifika kriterier lo- specificerat av kalt/nationellt intresse

Kapitel 7 85

Vilka publikationer skall samlas in

Författarna rekommenderar att urvalsprincipema i huvudsak bör ansluta sig till dem gäller för övriga publikationer. som Vidare bör nationaliteten hos elektronisk publikation avgöras utien från följande kriterier, i inbördes ordning: Utgivningsland angivet i publikationen; hemvist hos utgivaren; hemvist hos den först nämnde upphovsmannen, författarens nationalitet; publikationen är lagrad var det sistnämnda gäller enbart online-publikationer. Urvalet bör enligt författarna begränsas till att enbart avse sådana publikationer den nationella institutionen själv kan lagra och ha som kontroll över. Att enbart tillgång till nätpublikationer via länkar skall ge inte sammanblandas med pliktexemplar. Online-databaser och andra dynamiska publikationer bör i princip samlas in med sådan frekvens att all information som funnits i publikationen under dess livslängd kan bevaras. Om kostnaderna för detta visig alltför stora, bör ett urvalsförfarande användas, som möjliggör sar ett bevarande den första och sista versionen av publikationen. av Officiella utgivare skall prioriteras, liksom andra organisationer främsta aktivitet är att sammanställa olika inforrnationsprodukter. vars Enskilda publikationer bör samlas endast in på frivillig basis, personers eller undantas helt. Insamlingen bör göras oberoende fonnat. Det mottagande biblioav teket, eller motsvarande institution, bör nödvändigt konvertera pubom likationen till ett hanterbart format. Urvalet bör inkludera elektroniska monografier och tidskrifter samt andra nätpublikationer utgör avslutade och självständiga verk. som Distribuerade, dynamiska nätpublikationer bör undantas. Programvara bör tas med endast den har ett infonnationsinnehåll. Datorspel bör om medtas endast spel i övrigt är inkluderade. Allmän informationsom spridning med hjälp elektroniska nätverk e-post, Usenet, sändlistor av bör undantas. Informell kommunikation och pre-prints bör undantas. Om publikationen är parallellt utgiven i såväl en tryckt version som elektronisk version, bör båda tas in. Om publikationen existerar i flera parallella elektroniska versioner räcker det att bevara en av dessa. Avslutningsvis författarna att endast sådana publikationer menar biblioteket har förmåga att ta hand i sin tekniska miljö som om egen bör samlas in. Författarna för också ett intressant dynamiska pubresonemang om likationer och ställer bl.a. frågan gränsen går mellan olika på varvar andra följande editioner ett verk och ett dynamiskt verk, när båda av

86 Kapitel 7

mer eller mindre ständigt befinner sig i förändring, låt med olika vara grad av frekvens och uppdatering.

Hur sker mottagandet av elektroniska publikationer

Oavsett den elektroniska publikationen levereras online vilket förom fattarna rekommenderar för små eller normalstora publikationer eller på något fixerat medium som cd-rom eller magnetband bör lämpvara ligt för exempelvis stora databaser, är själva mottagandet produkten av något helt annat än att ta emot traditionella publikationer. För varje publikation måste omfattande kvalitetskontroll genomföras för att en säkerställa att det rör sig om rätt publikation, att den levererats i rätt format och på rätt bärare, att den är felfri, fullt funktionsduglig och inte kopieringsskyddad. Om publikationen hämtats hem via nedladdning från nätet bör man försäkra sig att fått med hela innehållet att ladda ned om man genom den två gånger och sedan jämföra de båda exemplaren. Därefter bör en omfattande funktionstest genomföras för att kontrollera att installationsprocedurer fungerar samt att nödvändig dokumentation existerar och kan bevaras tillsammans med publikationen.

Hur skall biblioteken ge tillgång till insamlade elektroniska publikationer

Utgångspunkten måste enligt författarna att elektroniska publikavara tioner, i likhet med tryckta, skall tillhandahållas för användare. Detta tillhandahållande kan dock inte vara förbehållslöst och obegränsat. Hänsyn måste tas till upphovsmännens och utgivarnas legitima intressen. Man pekar samtidigt på att det finns ett egenvärde i att de insamlade publikationema används, eftersom förutsättningarna för ett långsiktigt bevarande därmed förbättras. Om de används tillräckligt ofta kontrolleras deras funktionalitet. Eventuella insatser för att förlänga deras livslängd kan därmed sättas in medan fortfarande har tillgång till man sådan teknisk utrustning som krävs för att läsa publikationen. Författarna framhåller att tillhandahållandet måste ske i enlighet med gällande bestämmelser och avtal inom det upphovsrättsliga ornrådet. I rapporten beskrivs ett antal modeller kan användas för att som ge en begränsad och kontrollerad tillgång till insamlade elektroniska publikationer. Dessa är i huvudsak:

SOU 1998:1 ll Kapitel 7 87

Tillgång endast på plats i bibliotekets lokaler, en lösning som har 0

den nackdelen att den inte alls tar tillvara de möjligheter som finns i

och med de digitala nätverken.

Kontrollerad tillgång via online-förbindelse. Användare kan ges 0

online-tillgång till publikationerna, men tillgång ges endast till re-

gistrerade användare. Karenstid. Användare förhållandevis fri tillgång till insamla-

0 ges en

de publikationer, först när viss tid har gått sedan den ur-

men en

sprungliga publiceringen. Dessförinnan kan ett restriktivt tillhanda-

hållande diskuteras, exempelvis i form av att tillgång ges endast i

bibliotekets egna lokaler.

Man avråder uttryckligen från att användare skall ges möjlighet att framställa digitala kopior, exempelvis att kopiera elektroniska

genom publikationer till disketter eller att överföra dem via nät-

egna genom verken till andra datorer.

Det påpekas i rapporten att det material insamlats via legal de-

som posit i första hand sådan karaktär, att det långsiktiga bevarandet

är av sätts högre än det snabba tillhandahållandet. Såväl bibliotek som användare måste acceptera att det kan behövas särskilda skäl för att konsultera det material insamlats med stöd lagstiftningen, exempel-

som av vis att det inte går att nå på annat sätt. Eftersom användningen av elektroniska publikationer kan antas liten kan överväga att bevara

vara man dem i komprimerad form, för att därigenom uppnå kostnadsbesparing-

ar.

Utifrån de erfarenheter de nationella bevarandeinstitutionema

som gör kan de utveckla särskilda tjänster, exempelvis utveckling av specifika arkivfunktioner på uppdrag förlag etc., dokumentleverans till

av andra bibliotek samt erbjudande konsult- och Serviceuppdrag be-

om träffande migrering, konvertering och långtidsbevarande av elektroniska publikationer.

Hur skall publikationerna bevaras

Författarna delar den på de flesta håll allmänna uppfattningen att man på lång sikt endast kan sträva efter att bevara innehållet i de elektroniska publikationerna. Mediet informationen är lagrat på, den s.k.

som informationsbäraren eller artefakten, kommer att brytas ned med tiden. I kombination med att det inte längre går att använda vissa typer av datorer eller datorprogram blir därmed publikationerna obrukbara i sin originalversion. I rapporten säger sig ha konstaterat att denna upp-

man fattning är allmänt accepterad bland biblioteksrepresentanter, medan

88 Kapitel 7 SOU 1998:1 ll

däremot förläggare och producenter tenderar att inta den motsatta ståndpunkten. Anledningen för de sistnämnda gruppemas skepsis tros vara en rädsla för att publikationema kommer att bli svåra att identifiera och ändringar svåra att upptäcka. Man måste också medveten att vara om en strävan efter att enbart bevara själva informationen via kopiering, konvertering och migrering sannolikt kommer att påverka den visuella presentationen och övrig funktionalitet. Att exempelvis långtidsbevara interaktiviteten i en elektronisk publikation är mycket svårt. I rapporten konstateras därför att man måste koncentrera sig på att bevara det intellektuella innehållet och således acceptera att vissa originalens viav suella och interaktiva aspekter kommer att gå förlorade. Man rekommenderar dock att ett urval elektroniska dokument bevaras i sin originalforrn eftersom dessa artefakter, tillsammans med omgivande dokumentation som etiketter, omslag, handböcker etc., säger mycket om det ursprungliga verket. För långtidsbevarande rekommenderas migrering. Man ansluter sig till den definition av migrering presenterades amerikansk som av en arbetsgrupp, tillsatt av The Commission of Preservation and Access och Research Libraries Group:

Migration a set of organized tasks designed to achieve the periodic transfer of digital materials from hardware/software configuraone tion to another, or from generation of computer technology to one a subsequent generation. The purpose of migration to the preserve integrity of digital objects and to retain the ability for clients to retrieve, display, and otherwise use them in the face of constantly changing technology.

Allmänt sett kan en av följande strategier för migrering appliceras:

Kopiering till nytt medium slag. Exempelvis kan material av samma lagrat på disketter kopieras över till disketter slag när nya av samma orginalen hotas av nedbrytning. Kopiering till nytt medium annat slag. Utgångspunkten är att inav formationen kopieras till ett medium hållbart eller standardiav mer serat slag. Ett exempel kan vara kopiering information lagrad av äldre diskettyper till cd-rom eller magnetband.

32 Preserving digital information : report of the task force archiving digital on information / commissioned by the Commission on Preservation and Access and The Research Libraries Group. 1996 http://www.rlg.org/ArchTF/ -

SOU 1998:1 ll Kapitel 7 89

Formatkonvertering. En institution som skall lagra stora mängder digital information behöver begränsa antalet format. Viss information kommer därför att behöva konverteras till något standardiserat fonnat. Åtgärden är också nödvändig för att undvika att vissa format med tiden blir oläsliga.

Migrering av den tekniska miljön. Detta är en betydligt svårare och

kostsammare uppgift, eftersom det innebär att dokument skall

ges

samma funktionalitet i en helt annan hård- och mjukvarumässig miljö. För interaktiva publikationer skulle det sannolikt innebära omprogrammering av åtminstone delar av produkten.

Emulering. Det är möjligt att skriva program som gör att dagens

datorer efterliknar gårdagens. Emuleringama gör det möjligt att i

dag läsa och använda program skrivna för en föråldrad teknisk miljö. Metoden framhålls som kostnadseffektiv. Den är samtidigt osäker, eftersom ingen kan garantera att det kommer att framställas

emuleringsprogram för olika miljöer allteftersom den tekniska ut-

vecklingen fortskrider.

I rapporten skiljer man på kort- och långsiktig migrering. Den kortsiktiga görs inom ca fem år efter mottagandet av publikationen och innebär att någon de två ovanstående förstnämnda aktiviteterna ge-

av nomförs. Den långsiktiga görs inom en period av 10-25 år efter mottagandet.

För att kunna garantera att digital information är möjlig att ta del av i framtiden måste bevarandeinstitutionema planera omsorgsfullt för migrering redan i dag. Den bibliografiska registreringen bör komplette-

med formatuppgifter, systemkrav, historik över tidigare migrering, ras förväntad tidpunkt för kommande migrering etc.

Versioner och autenticitet

Elektroniska publikationer ofta ut i olika versioner eller editioner,

ges vilket vållar särskilda problem för bibliotek och andra bevarandeinstitutioner. I rapporten rekommenderas att om en publikation ges ut i olika versioner för olika hård- och mjukvarumässiga plattformar, räcker det att förvärva den version utgetts i det mest standardmässiga ut-

som förandet. Om den elektroniska utgivningen skett parallellt med utgivning på papper bör däremot båda dessa versioner bevaras.

En viktig uppgift för bevarandeinstitutioner har alltid varit att garantera autenticiteten, dvs. att innehållet i de mottagna publikationerna kan bevaras i sitt originalutförande. För traditionella tryckta skrifter är den uppgiften inte särskilt problematisk, eftersom det är relativt svårt

90 Kapitel 7

att förändra eller förfalska en skrift utan att det syns. Dessutom finns dessa skrifter oftast spridda i ett antal exemplar i sin tur kan

som användas som jämförelseobjekt.

Elektroniskt lagrad information är betydligt lättare att förändra och dessa förändringar kan vara i det närmaste omöjliga att upptäcka. Metoder för att garantera autenticitet finns utvecklade, men har ännu inte vunnit allmän genomslagskraft. Exempel på sådana metoder är kryptering, digitala signaturer, kontrollsummor och liknande.

Allmänna rekommendationer

Författarna lämnar avslutningsvis följande rekommendationer avseende pliktexemplar legal deposit av elektroniska publikationer:

0 För att en bevarandeinstitution skall kunna klara av uppgiften att

bevara nationens kulturarv måste pliktexemplarslagstiftningen också

inkludera elektroniska publikationer. 0 Bibliotek, förläggare och upphovsmän bör samarbeta i ansträng-

ningarna att bevara kulturarvet. Alla parter har något att vinna på ett

sådant samarbete. Exempelvis underlättas upphovsmännens bevak-

ning av upphovsrättsfrågor genom tillgång till en sådan nationell

samling. 0 Elektronisk publicering är ett område som förändras mycket snabbt.

Lagstiftningen skall därför vara så heltäckande som möjligt och utgå

från vida definitioner, som är tillräckligt flexibla för att inkludera

existerande och framtida publikationsforrner. 0 Särskild uppmärksamhet måste ägnas upphovsrätten, som inte får

förhindra bevarandet av det nationella kulturarvet. 0 Elektroniska publikationer i fixerad form kan hanteras enligt samma

principer som tryckta publikationer. 0 På sikt måste bevarandet av själv informationen prioriteras framför

bevarandet av artefakten informationsbäraren. 0 Bevarandeinstitutionema bör ägna sig mer förebyggande arbete. 0 Tillhandahållandet av elektroniska publikationer är problematiskt.

Diskussioner bör föras med förläggare. Tillhandahållandet bör vara

restriktivt.

Rekommendationer för vissa elektroniska publikationer

Beträffande vissa särskilda typer av elektroniska publikationer, görs följande rekommendationer och överväganden:

Kapitel 7 91

0 Elektroniska böcker, tidskrifter, multimediaprodukter etc. i fixerat format bör inkluderas i lagstiftningen. 0 Databaser, av såväl offline- online-karaktär, är problematiska

som att hantera. Hur skall göra med uppdateringar Behöver alla

man nya versioner av en databas bevaras för all framtid Problemen accelererar beträffande online-databaser. Om dessa skall föremål för in-

vara samling, måste någon form urval göras.

av 0 Nätverksdistribuerade publikationer bör inte inkluderas i lagstiftningen som en särskild kategori. De är egentligen inte distribuerade, utan snarare gjorda allmänt tillgängliga för direkt åtkomst enskil-

av da användare. Mängden av dessa publikationer är mycket stor. Deras kvalitet är ofta osäker. 0 Nätverksdistribuerade dynamiska publikationer utgör ännu svåra-

en re kategori. Med dynamiska att publikationen innehåller

avses länkar till andra publikationer, bilder, ljudfiler etc. Det är omöjligt att bestämma var en sådan publikation börjar och slutar. Den traditionella uppfattningen om vad som utgör en publikation måste här överges. Även publikationsforrnen i sig värd bevara, de

om är att är tekniska och juridiska svårigheterna så stora att det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt att infoga dem i pliktexemplarslagstiftningen. Det kan dock vara relevant att skilja mellan "öppna" och slutna nätverksdistribuerade dynamiska publikationer. De förstnämnda innehåller då endast länkar till publikationer

på den egna servern som är under utgivarens kontroll. De sistnämnda innehåller länkar till publikationer placerade på externa servrar. 0 Usenet News och e-postbaserade sändlistor anses inte publice-

vara ring, utan snarare en slags allmän kommunikation. Undantag kan göras för modererade listor som mer liknar elektroniska tidskrifter. 0 Programvara anses inte heller utgöra en publikation. Dessutom kan det faktum att dessa ofta inte säljs, utan licensieras till användaren, utgöra ett stort juridiskt problem. Expertsystem kan möjligtvis utgöra ett undantag som är fallet i Frankrike, avsnitt 7.4.1.

se 0 Datorspel är normalt heller inte publikationer, även det

om numera är svårt att dra gränsen mellan utbildningsprogram och spel.

7.2.2 ekt inom EU

FoU-proj

Ytterligare några projekt som bedrivs inom ramen för DG XIII:s biblioteksprogram bör nämnas.

92 Kapitel 7

BIBLINK

BIBLINK-projektet syftar till att utveckla metoder för att förbättra beskrivningen och registreringen av elektroniska dokument samt förbättra samarbetet mellan förläggare och nationalbibliografier i Europa.

Projektet inleddes i april 1996 och kommer att pågå till våren 1999. Deltagare är bl.a. nationalbiblioteken i Spanien, Frankrike, Holland och Norge. Man att konstruera en prototyp som gör det möjligt för

avser utgivare elektroniskt material att själva lägga in grundläggande bib-

av liografiska uppgifter, kan överföras för komplettering till respekti-

som

lands nationalbibliografi. Väl där kan uppgifterna kompletteras, exve empelvis med auktoritetsformer, och sedan återsändas till utgivaren.

Metadata, identifieringssystem, autenticitet och överföring av data mellan förlag och bibliotek är några de konkreta problemområden

av

utforskas inom ramen för projektet. som

NEDLIB

Networked European Deposit Library NEDLIB är ett projekt som startade i januari 1998. Deltagare är nationalbiblioteken i Holland, Norge, Finland, Frankrike, Tyskland, Italien och Schweiz, det holländska riksarkivet samt flera stora internationella förlag inom det vetenskapliga området.

NEDLIB-projektet arbetar med frågeställningar kring insamling, kvalitetssäkring, långsiktigt bevarande och tillhandahållande av elektroniska dokument. Autenticitet, tillgång och bibliografisk kontroll är några konkreta frågor som kommer att behandlas.

Man att inom projektet konstruera en gemensam infrastruktur,

avser på vilken ett nätverksbaserat europeiskt elektroniskt bibliotek kan base-

Bl.a. att inom projektets ram arbeta fram modeller för ras. avser man beräkning kostnader för att utveckla och driva ett sådant bibliotek.

av De upphovsrättsliga frågorna kommer att ägnas särskild uppmärksamhet. Vidare kommer migrering, det vill säga överföring av elektronisk information till standardiserade format, att testas i praktiken. Projektet pågår fram till december 2000.

7.2.3 konvention för bevarande det

Europarådets av

audiovisuella kulturarvet

Sedan flera år har inom Europarådet arbetat med en konvention

man

syftar till att garantera bevarandet av de europeiska staternas ausom

Kapitel 7 93

diovisuella kulturarv. Arbetet var i första skedet inriktat på pliktleverans av filmer. Under hand utvidgades konventionsförslaget till att omfatta samtliga former av rörliga bilder, inklusive televisionsprogram. Rena ljudinspelningar är dock undantagna. I oktober 1996 uttalade de europeiska kulturministrarna vid ett möte i Budapest att konventionen borde färdigställas för underskrift senast vid utgången av år 1997. Konventionen är ännu inte undertecknad. I de utkast som nu är tillgängliga finns det inga förslag som går utöver den nuvarande svenska pliktexemplarslagstiftningen. Det finns därför ingen anledning att tro att denna konvention kommer att få betydelse för utformningen

av en eventuell leveransplikt gällande elektronisk information som görs tillgänglig online.

7.3 De skandinaviska länderna

7.3. l Danmark

Av de nordiska länderna har Danmark den nyaste pliktexemplarslagen. Den lagen, Lov om pligtaflevering af udgivne vaerker, trädde i kraft

nya den 1 januari 1998.

Danmark har en i det närmaste lika lång tradition av pliktexemplar som Sverige. Skyldighet att leverera tryckt material har förelegat ända sedan 1679, vilket kan jämföras med det svenska begynnelseåret 1661. Till skillnad från Sverige har dock Danmark under de senaste decennierna inte moderniserat lagstiftningen i takt med utvecklingen av nya medier. Den närmast föregående lagen instiftades 1927 och innefattade endast pliktleverans av tryckta skrifter.

Med utgångspunkt i den informationstekniska utvecklingen tillsatte Kultumiinisteriet 1995 ett "Utvalg om bibliotekeme i informationssamfundet UBIS. Denna kommitté lade 1996 fram ett delbetänkande om en förändrad pliktexemplarslag. Den nya lagen är i stor utsträckning grundad på de tankar och förslag som återfinns i betänkandet.

Sammanfattningsvis kan sägas att alla utgivna verk, oavsett medieform, omfattas av den nya lagen. Både utgivningskriteriet och verkskriteriet måste vara uppfyllt.

Ett verk räknas som utgivet när exemplar av verket, med upphovsmannens tillstånd, finns tillgängligt i handeln eller på annat sätt spritts

33 Den danska lagen och anvisningarna till den finns publicerade på http:// wwwpligtafleveringdk 34 Pligtaflevering delbetaenkning nr l fra Udvalget om Bibliotekeme i Informa-

: tionssamfundet. 1996. stenc. ISBN 87-89147-62-6.

94 Kapitel 7

bland allmänheten. Definitionen är helt i överensstämmelse med den danska upphovsrättslagen. Man räknar med att detta generella kriteri-

införande alltså är den största förändringen jämfört med tidium, vars gare gällande lag, skall innebära att lagen inte måste ändras varje gång informationstekniken utvecklas mot nya framställnings- och kommunikationsfonner.

Enligt lagens definition skall en avgränsad informationsmängd anses som ett verk, under förutsättning att den utgör en avslutad och självständig enhet.

Utgivna verk kan offentliggöras och spridas i en fixerad fonn. I dessa fall framställs exemplar på utgivarens uppdrag. Dessa verk blir föremål för pliktleverans enligt traditionellt mönster. Men exemplar kan också framställas på uppdrag användaren, i form av nedladdning av

av digitala verk via elektroniska nätverk. I det fallet förvandlas leveransplikten till skyldighet att meddela att utgivningen ägt rum samt

en en rätt för den mottagande institutionen att själv framställa ett digitalt exemplar av verket genom att ladda ner det från nätet. I förekommande fall måste utgivaren dessutom översända lösenord eller liknande spärrar för åtkomst till Det kongelige Bibliotek.

En avgörande förändring i den nya danska lagen är således att leveransskyldigheten utgår från ett utgivningskriterium i stället för som tidigare ett framställningskriterium. Därigenom omfattar den nya lagen

rad verk och medieformer som tidigare legat utanför lagen: fotograen fiska reproduktioner, fonogram, videogram, digitala verk samt mikroformer mikrofilm och mikrofiche. Filmproduktionen är reglerad i den danska filmlagen. Beträffande radio- och tv-sändningar levereras dessa till Statens Mediesamlingar vid Statsbiblioteket i Århus, i enlighet med frivilliga överenskommelser. Man har övervägt att skapa en pliktexemplarslag som omfattar även dessa mediefonner, men har tills vidare avstått från detta. Man utgår från att det kommer att bli nödvändigt att revidera lagen inom ett par år, med hänsyn tagen till den snabba ITutvecklingen.

Endast två pliktexemplar behöver lämnas enligt den nya lagen. Båda exemplaren skall sändas till Det kongelige Bibliotek, som sedan ombesörjer vidare leverans till Statsbiblioteket i Århus.

Syftet med den danska lagen är att säkra insamling utgivna verk

av för bevarande av den nationella kulturen, att säkra den framtida tillgången till utgivna verk för forskning och för allmänheten samt att säkra underlaget för registrering av de utgivna verken i nationalbibliografin.

Kapitel 7 95

Kulturrninistem framhöll vid framläggandet lagförslaget inför av Folketinget i mars 1997 särskilt att syftet med pliktexemplar inte är att skaffa gratis exemplar till bibliotekens allmänna verksamhet. Det kan vidare noteras att den danska lagen enligt det ursprungliga förslaget också skulle omfatta operativsystem, programvara som programmeringsverktyg, ordbehandlings-, kalkyl- och databasprogram m.m. Efter protester från producentsidan undantogs dessa dokument från leveransskyldighet. En intressant avgränsning görs beträffande online-databaser. Man konstaterar att sådana databaser ofta är föremål för löpande uppdatering. Eftersom sådana dynamiska informationsmängder enligt det ovan redovisade verksbegreppet inte utgör avslutad informationsenhet en skall de inte heller vara föremål för pliktleverans. Som exempel på sådana databaser nämns olika slags adress- och produktregister, bibliotekens kataloger etc. I normalfallet kan alltså dessa typer databaser av sägas uppfylla utgivningskriteriet men inte verkskriteriet. Med andra 0rd utgör de inte en avslutad inforrnationsmängd. I vissa fall är också posterna i en databas så integrerade i helheten att de inte heller uppfyller kravet på att vara självständiga enheter. Däremot skall databaser som uppdateras vid vissa bestämda tidsintervaller omfattas lagen. av Man skiljer alltså på databaser uppdateras löpande och de som som uppdateras med regelbundna intervall. I den mån innehållet i online-databas uppfyller verkskriteriet blir en det däremot föremål för pliktleverans på samma sätt gäller för andsom ra verk som är tillgängliga på användarens initiativ. Således skall utgivaren upplysa om utgivningen och mottagande institution rätt att ges själv framställa en digital kopia. Databaser framställs i fixerad som form, exempelvis cd-rom, omfattas däremot i samtliga fall lagen. av Det konstateras samtidigt att allt material tillgängliggörs via mer online-databaser och att det därför finns risk att värdefullt historiskt en källmaterial kommer att försvinna. För framtiden bör därför sträva man efter att finna form möjliggör pliktleverans även sådana daen som av tabaser. Beträffande tillgängliggörandet av de verk insamlats med stöd som av pliktleveranslagen framhålls att detta skall ske innanför de ramar som anges av upphovsrättslagen. Kulturrninistem underströk särskilt vid framläggandet lagförslaget inför Folketinget, att den lagen av nya inte ger biblioteken några rättigheter utöver vad i upphovssom anges rättslagen eller i särskilda avtal med rättighetsinnehavama.

35 Forslag til Lov om pliktaflevering af udgivne vaerker. Fremsat den 12 marts 1997 af kulturministeren Ebbe Lundgaard. Lovforslag L 185 Folketingsåret nr 1996-97

96 Kapitel 7

Man har beräknat att den lagen kommer att medföra en årlig

nya merkostnad för staten om 4,5 miljoner DKR.

Beträffande de utgivna verk som tillhandahålls via onlineförbindelse skall utgivaren anmäla detta på en särskild webbplats. Därefter hämtas kopia verket Det kongelige Bibliotek. Utgiva-

en av av

måste hålla verket tillgängligt på den angivna Intemetadressen i ren minst tre månader.

7.3.2 Finland

Den nuvarande finska pliktexemplarslagen Lagen om friexemplar är från 1980 och omfattar förutom tryckta dokument vissa ljud- och bildupptagningar. Bestämmelser film och videogram återfinns i

om Filmarkiveringslagen från 1984.

I Finland pågår för närvarande en översyn av pliktexemplarslagstiftningen. En arbetsgrupp avlämnade i maj 1998 en rapport med förslag till förändringar.

Arbetsgruppens uppdrag beträffande elektronisk online-information har i mångt och mycket stämt överens med föreliggande utrednings uppdrag.

Enligt de förslag lagts fram i Finland att använda sig

som avser man

robotteknik för att samla in den fritt tillgängliga delen det finska av av

på ungefarligen det svenska Kulturarw3-

Internet ett sätt som motsvarar projektet. Utöver detta kommer att föreskriva leverans av större

man kommersiella utgivares material, skall levereras på ett i föreslqif-

som terna till lagen anvisat format.

För att det skall möjligt att tillhandahålla materialet föreslås en

vara förändring av den finska upphovsrättslagen.

7.3.3 Norge

När den gällande norska lagen beträffande pliktexemplar trädde i

nu kraft den 1 juli 1990 väckte den stor internationell uppmärksamhet för sin modernitet och förmåga att inkludera olika typer allmänt till-

av gängliga dokument. Exempelvis inkluderades inte bara elektroniska dokument i fixerad form, utan lagen möjliggjorde också leverans av

36httpz//wwwpligtafleveringdk 37Lov avleveringsplikt for alhnent tilgjengelege dokument av juni 1989 nr.

om 32

1998:111 Kapitel 7 97 SOU

online-databaser. Den norska lagen är kortfattad ramlag och kompen letteras särskilda föreskrifter och instruktioner. av I lagens 2 § föreskrivs att alla allmänt tillgängliga dokument omfat-

levereransplikten. Med allmänt tillgänglig menas att exemplar tas av dokumentet finns till försäljning, uthyrning eller utlån, eller att doav kumentet spridits utanför allmän krets på annat sätt. Om informatioen gjorts tillgänglig utanför privat krets framförande, ranen en genom dio/tv-utsändning, direktkoppling eller liknande, räknas den också som

allmänt tillgänglig. Beträffande den infonnation endast är tillgänglig i online-form som resonerade i förarbetena till lagen på följ ande sätt i Norge: man

Både dei distribuerte edb-dokumenta dei edb-dokumenta som og ved direktekopling, vil avleveringspliktige når

er tilgjengelege vera

dei tilgjengelege ein intern, privat krins. /.../ Hovudsaka er ut over ikkje kor brukar eit dokument, at alle kan vil vera mange som men få tilgjenge til det. /.../ Edb-dokument tilgjengelege ved disom er rektekopling, kan reknast allment tilgjengelege dersom det ikkje som kor har tilgjenge til dokumenta. finst oversyn over mange som NOU 1984:3, s. 94

information är tillgänglig via direktkoppling skall levereras Den som i två exemplar efter konkret anmodan från den mottagande institutio-

nen. Verksamheten bedrivs vid nationalbiblioteksavdelningen i Mo i Ra- OQBR, startade sin verksamhet samtidigt den nya lagen na som som kraft. Man har hittills koncentrerat sina insatser på sådana trädde i elektroniska dokument varit förhållandevis lätta att hantera, exemsom pelvis cd-rom och disketter. Beträffande online-material har man gjort

endast begränsade försök än så länge. Ett intressant område rör norska delen Usenet, där alla inlägg av gjorda under de åren på de norska nyhetsgmppema samlats in. senaste Antalet nyhetsgrupper uppgick i slutet 1995 till ca 75 st. Det insamav lade materialet indexeras och blir därmed tillgängligt för sökning. Att lagra och tillgängliggöra faller in under den norska lagen newsgnipper

38Forskrifter avleveringsplikt for allment tilgjengelege dokument, fastsette av om Kyrkje- kulturdepartementet 25. mai 1990. og 39 Instruks for institusjonar forvaltar dokument innkorrme etter lov om avsom leveringsplikt allment tilgjengelege dokument, fastsett Kyrkje- og kulturor av departementet 25. mai 1990. 4°Frå informasjon til kulturarv NOU 1984:3, s. 94

4 13-5250

98 Kapitel 7

om personregister, men nationalbiblioteket har erhållit särskilt tillstånd för att bedriva verksamheten. Längre fram räknar i Norge med att utöka den här typen inman av samling till att också omfatta BBS:er och e-postbaserade sändlistor, vilka man anser principiellt likna newsgrupper. Den försöksverksamhet som hittills bedrivits beträffande elektroniska tidskrifter avser dels enklare tidskrifter sprids via e-post och som som NBR prenumererar på, dels vissa utvalda tidskrifter publisom ceras på www. Ett projekt för den sistnämnda typen tidskrifter beav drevs under första halvåret 1997. Därvid valdes 20 tidskrifter ut. Deras webbsidor laddades med hjälp särskild gång i av en programvara ner en veckan, med undantag för dagstidning innehåll hämtades en vars en gång om dagen. Av olika tekniska skäl föll dock vissa bilder och annan grafik bort i samband med nedladdningen. Insamling av online-databaser är ett annat område där räknar man med att komma igång med försöksverksamhet inom den närmaste tiden. Man bedriver vidare projektverksamhet rörande insamling och bevarande av programvaror. De bör enligt nationalbibliotekets arbetsplan inrymmas under pliktexemplarslagen eftersom de informerar om sig själva, ger information de verktyg används i dagens om som samhälle samt ofta kan sägas inforrnationsbärande, utöver det rent vara programmässiga. Ett skatteprogram säger exempelvis något dagens om norska skattesystem. Man delar in programvaror i tre kategorier: systemprogramvara t ex operativsystem, verktygsprogramvara t ordbehandlingsprogram ex och övrig programvara, som innehåller information t utbildningsex program. Endast den sistnämnda kategorin samlas i dag in med automatik. Försöksprojekt pågår beträffande övriga kategorier. I den utvärdering av de första årens verksamhet enligt den lagen nya som publicerades i december 1995, konstaterades att den norska lagen är flexibel och framtidsinriktad. Man såg vid den tidpunkten inget behov av att förändra lagen. I rapporten förs också ett intressant urvalskriterier resonemang om för elektroniska dokument. Man konstaterar inledningsvis att det knappast finns någon anledning att bevara dokument inte kan tillgängsom liggöras för anvåndama. Om inte tror sig att kunna integrera man om ett visst dokument, eller en viss dokumentkategori i sina samlingar bör

41 Forslag til plan for Nasjonalbibliotekets arbeid med pliktavlevert elektronisk

materiale fram mot år 2000. Nasjonalbiblioteket, Desember 1995 - Z Ibid.

SOU 1998:1 11 Kapitel 7 99

avstå från insamlingen. Viktiga faktorer när det gäller att bestämman bibliotekets möjligheter därvidlag är exempelvis de ekonomiska ma tekniska lösningar, personalen och dess kompetens, resurserna, valet av den bibliografiska kontrollen samt möjligheterna att uppspåra elektro-

niska dokument. I rapporten fastslås vidare att nationalbiblioteket bör föra en dialog med arkiv- och museisektorema. Spel exempelvis generellt höra anses till ansvarsområde, med undantag för interaktiva spel med museernas berättande inslag. Beträffande bevarandet det insamlade elektroniska materialet av i målet är att det skall kunna läsas efter 1 000 år eller sägs rapporten att Man rekommenderar guldpläterade cd-rom primärt lagringsmer. som medium. Minst tre kopior bör framställas säkerhetsskäl. I övrigt reav kommenderas användandet standardiserade fonnat, metainformation av m.m.

7.4 Vissa EU-länder

7.4. 1 Frankrike

Frankrike stiftade 1537 världens första pliktexemplarslag. Den nuvarande lagen, i juni 1992 och tillämpad från och med januari antagen 1994, inkluderar förutom traditionella dokumentkategorier också elektroniska dokument i vid bemärkelse, så länge de utges i ett fixerat som format. Online-dokument omfattas inte. Intressant att notera är att man i Frankrike samlar in viss nämligen s.k. expertsystem, proprogramvara, för artificiell intelligens etc. Övrig programvara samlas inte in. gram

7.4.2 Storbritannien

brittiska lagstiftningen för pliktexemplar är, i likhet med USA och Den Australien, del The Copyright Act. Lagen, är från 1911, omen av som fattar endast tryckt material. Andra materialkategorier bevaras i relativt utsträckning, då ett resultat frivilliga överenskommelstor men som av British Library har bedrivit ett intensivt arbete de senaste åren för ser. få till stånd utvidgning lagen. I januari 1996 överlämnade Briatt en av tish Library till Department of National Heritage ett omfattande förslag

till ny lagstiftning.

43Proposal for the legal deposit of non-print publications to the Department of National Heritage / from the British Library. January, 1996 stenc.

100 Kapitel 7

Ett år senare replikerade nämnda departement, tillsammans med dess motsvarigheter i Skottland, Wales och Nordirland, med en rapport av vilken det framgick att från regeringshåll inte alls ställde sig man avvisande till en utvidgad lagstiftning, att ett antal frågor först men måste diskuteras grundligt Det mesta av den brittiska diskussionen har hittills rört olika former av dokument i fixerad form mikroformer, AV-medier och cd-rom och därför sägs förhållandevis litet i rapporten leverans olika former om av av online-publikationer. Under våren 1998 tillsatte regeringen särskild arbetsgrupp en som fått till uppgift att utreda hur pliktleveransema kan förbättras i Storbritannien. Beträffande elektroniska dokument skall arbetsgruppen ta fram riktlinjer för frivilliga överenskommelser leverans intill dess att om regeringen finner tiden mogen för att introducera lagstiftning på området.

7.5 Vissa länder utanför

Europa

7.5.1 Australien

Australien hör till de länder där man arbetat längst med dessa frågor. På samma sätt som i USA återfinns lagstiftningen rörande pliktexemplar i landets Copyright Act. Traditionellt tryck böcker, tidskrifter, kartor, planscher omfattas av lagen. Därutöver har de flesta delstater pliktleveransbestämmelser i sina Libraries Acts. Elektroniska dokument, vare sig i fixerad eller i online-format, omfattas inte dagens lag, National Library of Australia och Natioav men nal Film and Sound Archive har tagit rad initiativ för att dels föränden ra och utvidga den existerande lagstiftningen dels bedriva olika former av försöksproj ekt. Man strävar efter att inkludera elektroniska dokument alla slag i av den nya lagen, men menar samtidigt att inte kommer att kunna man spara på allt. När det gäller elektroniska nätverksdokument är detta helt enkelt inte möjligt och kanske inte önskvärt, sägs uttryckligen i ett ens policydokument utgivet nationalbiblioteket. I stället att av menar man

44 Legal deposit of publications : a Consultation paper / Department of National Heritage et. al. London, 1997 - 45http://www.bl.uk/services/ric/legal/ 46Se t ex submission to the Copyright Law review Committee Legal Deposit on National Library of Australia, National Film and Sound Archive. August, 1995. http://www.nla.gov.au/policy/clrcldhtml

Kapitel 7 101

för göra alla utgivna publikationer tillgängliga utgivaren ansvarar att för leverans, medan nationalbiblioteket har rätten att välja vad som

skall tas emot och vad kan väljas bort. som de projekt bedrivits syftar till att åstadkomma frivilliga Ett av som elektroniska dokument i fixerad form. En särskild policy, leveranser av bl.a. täcker frågor bibliografisk registrering och tillhandahålsom om lande, har utarbetats. Från nationalbibliotekets sida ser man detta som

tillfällig lösning i avvaktan på lag. en en ny PANDORA Preserving and accessing networked documentary reof Australia är ett annat projekt syftar till att insamla, tillsources som och långtidsbevara australiensiska elektroniska onlinegängliggöra Man har valt koncentrera sina insatser på vissa utvalpublikationer. att såsom elektroniska tidskrifter och elektro-

da publikationskategorier,

niska monografier. Man har börjat i förhållandevis liten skala. I no-

vember 1997 ingick 30 tidskrifter i Pandoras ask". ca PADI Preserving to digital information är ett tredje, överaccess projekt, syftar till att öka kompetensen och medvetenhe-

gripande som

i alla frågor rörande insamling, katalogisering, tillgängliggörande ten bevarande elektroniska publikationer. Inom projekoch, inte minst, av upprätthålls omfattande webbplats med internationell dokumentet en tation. Slutligen bör nämnas SCOAP Selection Committee on On-line Au- Publications, är kommitté med representanter för olika stralian som en avdelningar inom nationalbiblioteket. Man arbetar främst med berörda utveckla riktlinjer för urval och bevarande av online-publikationer. att

7.5.2 Kanada

kanadensiska lagstiftningen pliktexemplar skiljer sig på ett Den om från de flesta andra länders motsvarigheter, efter-

grundläggande sätt

lagen är teknikneutral. som Bestämmelserna rörande pliktexemplar finns inskrivna iThe Na-

tional Library Act. I lagen används det övergripande begreppet books beskrivning på det skall levereras till nationalbibliosom som teket. Books uttolkas i lagen "library matter of every kind, natusom description. Genom ett tillägg i lagen 1969 utökades definitiore, and omfatta document, record, tape other thing nen till att any paper, or by publisher, in which information written, recor-

published a on or

ded, stored, or reproduced."

47http://www.nla.gov.au/dnc/tf200l/padi/

102 Kapitel 7

Lagen stadgar vidare att dokumenten skall publicerade vara i Kanada, dvs. utgivna i Kanada för allmän distribution eller

försäljning.

Lagens utformning har medfört att det varit förhållandevis enkelt att inkorporera media, såsom AV-dokument, mikroformer nya och cd-rom, allteftersom de utvecklats och funnit sin plats på marknaden. Vid varje sådant tillfälle har definitionen begreppet "book av ansetts vara tillräckligt vid för att omfatta de dokumentkategorierna. Elektroniska nya publikationer i olika fixerade format magnetband, diskett, cd-rom etc. har samtliga kunnat inbegripas i ovanstående definition.

För närvarande pågår diskussion angående sådan elektronisk en infonnation är tillgänglig endast via nätverk, exempelvis som Internet. Diskussionen gäller inte i första hand huruvida informationen skall anses vara books eller inte, utan huruvida den är publicerad, dvs. utgiven i Kanada för allmän distribution eller försäljning.

Det kanadensiska nationalbiblioteket har också genomfört ett intressant utvecklingsprojekt, The Electronic Publications Pilot Program EPPP. Syftet med projektet att identifiera vilka problem var ett bibliotek ställs inför vid hanteringen online-publikationer, av att bidra till utformningen långsiktig policy för hanteringen elektroniska av en av publikationer vid nationalbiblioteket medverka till samt att en ökad kompetens bland nationalbibliotekets personal.

I pilotprojektet koncentrerade sig på elektroniska tidskrifter, man eftersom de förhållandevis lätta identifiera och hade var att såväl historia som kontinuitet. Ca 45 e-tidskrifter ingick i projektet. Samtliga utgivare kontaktades i förväg för att nationalbiblioteket skulle erhålla till-

stånd att samla in och "lägga tidskrifterna upp på sin egen server.

7.5.3 USA

Liksom i Storbritannien och Australien, återfinns i USA bestämmelser-

na om pliktexemplar i Copyright Act. Det bör påpekas att i ingetdera av dessa länder är deponering ett exemplar hos nationalbiblioteket av en förutsättning för att upphovsmannens verk skall skyddat. Ett verk vara är upphovsrättsligt skyddat vid den tidpunkt då det framställs. I USA är det följaktligen inte längre nödvändigt att sätta copyright-symbol ut en © för att erhålla skydd, även många gör det ändå. om I 1993 Code of Federal Regulation återfinns bestämmelser bl.a. om cd-rom, men däremot inte online-material. Copyright Office vid Lib-

rary of Congress har försökt inte lyckats hävda men att även sådant

48 Electronic Publications Pilot Project EPPP Final Report June 1996 finns : publicerad på: http://www.nlc-bnc.ca/e-coll-e/edown.htrn

Kapitel 7 103

material skulle föremål för obligatorisk leverans, på grund av att vara det varit oklart hur begrepp i lagtexten publication och som transmission skall uttolkas. I det här sammanhanget bör också rapporten Preserving digital information, sammanställts arbetsgrupp tillsatt av Commissom av en Preservation and Access och Research Libraries Group, nämsion on Rapporten har fått ett mycket stort internationellt genomslag, inte nas. minst för sin rekommendation angående migrering se vidare avsnitt 7.2.1. I konstateras att det finns ett stort behov av att bevara rapporten elektroniska dokument. En nationell samling bör dock inte byggas upp i analogi med nationalbibliotekens och -arkivens traditionella samlingar. förespråkas decentraliserad, distribuerad lösning, där utvalda I stället en och kvalitetsgranskade aktörer själva tar på sig ett bevarandeansvar.

7.6 Sammanfattning av den internationella

kartläggningen

Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns vitt spridd uppfatten i världen även sådan elektronisk information som tillning runt om att handahålls via online-förbindelse skall utgöra ett viktigt bidrag anses till lands kulturarv och att den därför på något sätt bör samlas in och ett för framtiden. Det kan vidare konstateras att de nordiska länbevaras derna ligger långt framme i utvecklingen. Olika uppfattningar finns huruvida vid insamlandet skall sträva man efter få med så mycket möjligt det som publiceras online, att som av eller bör koncentrera sig på vissa utvalda dokument eller kateom man gorier dokument. l och med att robottekniken sprids och utvecklas av kan situationen komma att förändras.

49 digital information report of the task force archiving digital Preserving : on information / commissioned by the Commission Preservation and Access and on The Research Libraries Group. 1996 http://www.r1g.org/ArchTF/ -

104 Kapitel 7

Det är också tydligt att utvecklingen går i riktning mot att inkludera

såväl online-databaser olika former i de nationella

som av programvara

pliktexemplarslagama.

SOU 1998:1 ll Kapitel 8 105

8 utvecklingsprojekt i Pågående Sverige

1 Kulturarw3-proj ektet

År 1996 påbörjade KB det s.k. Kulturarw3-projektet, som syftar till att

med hjälp automatiserad robotteknik samla in och bevara den svensav ka delen Internet. Alla svenska webbsidor insamlingsrobot av som en påträffar hämtas till KB och lagras där på magnetband. Utöver själva insamlingen också stor uppmärksamhet åt bevarandeaspektema, ägnas liksom frågor registrering, metadata och tillgängliggörande. om artikel i tidskriften LIBRIS-meddelanden gör projektledaren I en Johan Mannerheim liknelse med KB:s årliga förvärv böcker och en av annat tryckt material:

Cirka 15.000 svenska böcker beskrivs KB i databasen LIBRIS av varje år. Dessutom sorteras och ordnas drygt 100.000 andra tryck,

affischer, årsberättelser, reklamfoldrar. Antalet CD-ROMt.ex. skivor kan räknas i hundratal. Under vår andra nertankning under

1997 den svenska delen Internet, snart är avslutad, har av av som Kulturarw3 hittat över 9 miljoner URL-er Visserligen ingår ett ännu

okänt antal dubletter. Räknar bort dem och bilderna hamnar man i storleksordningen 5 miljoner webbsidor. De ändras ofta, man många gånger år. Och antalet växer snabbt. per

Till skillnad från många de utvecklingsprojekt som bedrivs runtav i världen kapitel 7, där nationalbiblioteken oftast väljer ut sär-

om se

skilda dokumentkategorier för insamling, har KB valt att angripa problemet med den och heterogena elektroniska onlinestora massan av publikationer på annorlunda sätt. I stället för att göra ett urval vid ett insamlingen siktar KB på att samla in så mycket möjligt av det som svenska material publiceras på Internet. Däremot görs ett urval som beträffande vad skall registreras och katalogiseras. Den inforrnasom

5° Att fånga projekt Kulturarw3 / Johan Mannerheim LIBRIS-meddelnätet : anden 78 Maj 1998, sid. 22-24 nr

106 Kapitel 8 SOU 1998: l ll

tion som inte registreras kommer därmed att utgöra stor okatalogiseen rad samling. Till skillnad från KB:s traditionella okatalogiserade material i tryckt form kan den ändå göras sökbar. Att använda en robot för en automatiserad insamling av det här slaget tillämpas också vid The Internet Archive, privat amerikansk en stiftelse. Men KB är än så länge det enda nationalbibliotek i världen som samlat in den nationella webbpubliceringen. Finland ligger långt framme i planeringen se avsnitt 7.3.2 och intresse för KB:s modell finns hos en rad andra länder. Tilläggas kan att KB, i form ett SIDAav projekt, bistått Belize, Guatemala, Honduras, El Salvador, Nicaragua, Costa Rica och Panama med en robotinsamling, första avsluvars varv tats under våren 1998. Som främsta skäl för sitt val av metod, dvs. en i det närmaste total insamling i stället för ett noggrant urval, anger KB att man inte kan veta vilket material som i framtiden kommer att värdefullt och anses som efterfrågat. Att göra sofistikerade och manuella urval bland miljontals webbsidor skulle dessutom kräva stora personalinsatser. Eftersom kostnaderna för datalagring är låga finns det enligt KB inga resursmässiga hinder för att lagra de stora datamängder det blir fråga om. Det material som hittills samlats in är av följande slag: periodica både elektroniska tidskrifter och tidningar, statiska dokument exempelvis texter i elektroniska textarkiv och levande dokument med länkar, exempelvis HTML-sidor. Lägre prioritet har nyhetsgrupper och e-postbaserade sändlistor, ftparkiv och dynamiska dokument med bakomliggande databaser och tjänster. Den första nedladdningen genomfördes våren 1997. Efter det att roboten letat sig igenom den svenska delen av webben, vilket tog ett par månader, hade ca 5,5 miljoner webbsidor samlats in. Av dessa var uppskattningsvis hälften dubbletter. Dessa sidor fanns publicerade på ca 15 000 svenska servrar under Intemetdomänen se. Vid den andra nedladdningen som avslutades i februari 1998 genomsöktes, förutom ovan nämnda servrar och ytterligare 7 000 som tillkommit under det gångna halvåret, också ca 9 000 svenska webbplatser under domänema "org", com m.fl. Dessa har identifierats som svenska med hjälp av internationella databaser över domännamn. Den andra nedladdningen av KB:s robot resulterade i att drygt 9 miljoner webbsidor hämtades hem. Av dessa var uppskattningsvis ett par miljoner dubbletter. En tredje nedladdning utfördes under våren 1998. Den resulterade i att 9,7 miljoner sidor samlades in från 31 400 domäner. En preliminär bedömning visar att antalet insamlade dubbletter sannolikt lägre än var tidigare.

Kapitel 8 107

För närvarande tar det mer än en månad för roboten att söka igenom den svenska delen Internet. Detta skapar vissa problem vad beträffar

av möjligheterna att återskapa en viss sida som den såg ut" vid en viss given tidpunkt. KB arbetar därför med att utveckla robottekniken så att insamlingen kan ske snabbare. Målet är att komma ner till en vecka.

Det totala lagringsutrymmet för det material som samlades in vid den andra nedladdningen uppgår till ca 200 gigabyte Gbyte.

Det övervägande antalet insamlade sidor innehåller text, vanligtvis i HTML-format. Dämäst kommer olika bild-format. Sammantaget har roboten hämtat hem information lagrad i hundratals olika format. Fördelningen mellan olika format och dessas krav på lagringsutrymme framgår av nedanstående tabell.

Tabell 4 Innehållet på den svenska webben februari 1998 efter format

Format Antal doku- Andel Genom- Totalt lag- Andel i

ment i % av snittlig ringsut- % av

format t ex Postscript, pdf

bilder/video Övriga/okända 967 680 10,2 85 81,8 40,8 format Filtyper 10 546 förekomster Summa 9 468 470 100 47 200,6 100 %

Som framgår tabellen kräver lagring ljud och bild, i synnerhet

av av rörliga bilder, ett helt annat utrymme än text. Vanliga enkla textsidor i HTML-format utgör än hälften av antalet insamlade sidor, men

mer kräver inte än dryg tiondel av det totala lagringsutrymmet. Rör-

mer en liga bilder utgör blott 0,1 % det totala antalet, medan det lagringsut-

av

tas i anspråk är 25 ggr större 2,5 %. rymme som

De dokument som samlas in via Kulturarwsroboten ger sammantaget god bild hur den svenska webben såg ut vid en viss tidpunkt.

en av Samtidigt innebär metoden i sin nuvarande utformning med nödvändighet att visst material aldrig kommer att samlas in. Det rör sig fram-

108 Kapitel 8

för allt om material som uppdateras ofta, exempelvis dagstidningar, tidskrifter och andra nyhetsmedia. KB har därför för avsikt att utveckla roboten så att den besöker vissa i förväg utvalda webbplatser med tätare intervall. Enligt uppgift är det fullt möjligt att instruera roboten så att den kan besöka en dagstidnings webbplats varje dag.

Man avser också att förse roboten med viss egen intelligens. Därigenom kan den själv lära sig olika webbplatsers uppdateringsfrekvens. Därmed skulle roboten kunna besöka olika webbplatser med en frekvens som svarar mot deras föränderlighet.

I utvecklingsplanema ingår också en insamling av de kategorier som hittills varit lågprioriterade, såsom nyhetsgrupper på Usenet, sändlistor och dynamiska sidor med bakomliggande databaser.

Den robot som KB använder år ursprungligen utvecklad av Netlab vid Lunds universitet och har använts där för att bygga upp söktjänsten Nordic web index se avsnitt 8.3.

För det material som behöver samlas in i sin helhet prövas andra metoder, exempelvis frivillig anmälan och aktiv sökning för att identifiera elektronisk periodica. Här samarbetar Kulturarw3 med KB:s periodicaenhet, skapat förteckningen Svensk periodica online och

som även registrerat mer än 200 elektroniska online-tidskrifter i Libris.

De insamlade dokumenten lagras än sålänge på magnetband. De 9,5 miljoner filer som hämtades under den andra nedladdningen kräver som nämnts ovan ett totalt lagringsutrymme om ca 200 Gb. Ett magnetband av det slag som KB använt sig av hittills rymmer ca 20 Gb. Varje sådant magnetband kostar i dag ca 1 000 kr.

Eventuellt kommer lagring på s.k. DVD-skivor Digital Video Disc att prövas inom projektets ram. Dessa rymmer 16-17 Gb, varför hela det insamlade materialet skulle kunna rymmas på ett tiotal skivor.

För närvarande tillgängliggör KB inte det insamlade materialet.

8.2 Svesök

Inom ramen för projektet Nytt Libris, som KB i samband med budgetpropositionen hösten 1996 fått i uppdrag av regeringen att driva, har delprojektet Svesök initierats. Projektet, som startade 1997, har följande syften: 0 Att skapa ett användarvänligt gränssnitt för att söka och återvinna

den information, dvs. de webbsidor, som samlas in inom ramen för

Kulturarw3-projektet.

51http://www.kb.se/nbp/el-per.htrn

Kapitel 8 109

skapa och underhålla ett systematiskt index över svenska 0 Att webbplatser god kvalitet, vilka har utvalts enligt särskilda kriteriav utarbetats inom projektet. Tanken är att Svesök skall fungera er som nationalbibliografi för svenska webbresurser. Svenska bibsom en skall kunna bidra till arbetet med att spåra kvalitetskonliotek upp, trollera och registrera svenska inforrnationsresurser på Internet.

främja användandet metadata enligt Dublin Core se avsnitt 0 Att av

6.7.2.

består Svesök två databaser. Den innehåller kva- I dagsläget av ena litetsbedömda och ämnesindelade webbresurser. För att avgöra om en

webbsida skall med görs bedömning innehåll, webbplats eller tas en av funktion. Den andra databasen utgör ett index till de aktuella form och samlas in med hjälp Kulturarw3 -roboten. sidor kontinuerligt av som

8.3 Nordic web index

web index NWI är ett samnordiskt projekt initierat inom ra- Nordic s.k. Nord-Elib-programmet, finansieras det nordismen för det som av ka samordningsorganet NORDINFO. Nord-Elib har byggt upp tre nor-

inom området IT och bibliotek. Ett sådant komdiska kompetenscentra Nordic network centre NNC, för vilket Netlab vid petenscentrum är universitetsbibliotek och Danmarks tekniske videncenter bib- Lunds

liotek DTV ansvarar. NWI finansierat dels Nordinfo, dels nationella intressenter är av av samordnings- och utvecklingsavdelning Bibsam och Bibliosom KB:s

tekstj änst AB. ektet startade 1996. Syftet med projektet att med hjälp NWI-proj var teknik bygga ett index över nordiska webbsidor. distribuerad upp av åstadkomma detta har robot använts. Roboten har samlat in För att en följa länkar på webben. Innehållet i dessa sidor har sesidor genom att dan indexerats. De nordiska länder ingått i projektet har ansvarat som indexeringen respektive lands webbsidor. Vidare syftade proför av jektet till möjliggöra sökning på nordiska specialtecken som ö att de internationella söktjänsterna vid tiden för fl., något som ingen av m. projektets inledning klarade av.

utvecklats för arkiveringsändamål och

Den robot som har anpassats används KB i Kulturarw3-proj ektet. nu av har i praktiken fungerat de övriga robotbaserade sök- NWI som finns på Internet, tex Altavista, Excite eltjänster sökmotorer som med den snabba utvecklingen dessa kommersiella ler Lycos. I takt av har betydelsen särskild nordisk söktjänst minskat. Insöktjänster av en

110 Kapitel 8

om NWI vill man därför vidareutveckla vissa delar, b1.a. att ut-

genom veckla särskilda funktioner för sökning med hjälp metadata.

av

8.4 Safari

Högskoleverket har regeringen fått i uppdrag att utveckla och

av samordna ett system för forskningsinformation på Internet. Systemet,

som döpts till Safari, syftar till att förbättra högskolornas möjligheter

att fullfölja den s.k. tredje uppgiften, dvs. att informera allmänhet, nä-

ringsliv, myndigheter och utbildningsinstitutioner sin forskning.

om Även inom detta projekt målen förbättra

är ett av att användningen av metadata.

52http://www.hsv.se/verksamhet/utredningar/safari/index.html

SOU 1998: l ll Kapitel 9 lll

9 av för

Lagstiftning betydelse möjligheterna att samla in, bevara

och tillhandahålla databaserat

material

l Inledning

Enligt direktiven för utredningen skall övervägas huruvida sådan elektronisk information inte omfattas de nuvarande bestämmelserna

som av i pliktexemplarslagen skall föremål för leveransplikt i framtiden. I

vara samband med redovisningen för uppdraget avsnitt 4.1 har jag angett att övervägandena även bör innefatta alternativa former för insamling

sådant elektroniskt material som i dag faller utanför pliktexempav larslagens tillämpningsområde, i första hand insamling genom institutionernas egen försorg.

Restriktioner i fråga rätten att samla in, bevara och tillhandahålla

om det insamlade materialet finns i dels upphovsrättslagen 1960:729, dels datalagen 1973:289. I april 1998 har emellertid riksdagen antagit en

lag, personuppgiftslagen 1998:204, träder i kraft den 24 oktony som ber 1998, då datalagen skall upphöra att gälla prop. 1997/98:44, bet. 1997/98:KU18, rskr. 1997/98:l80.

Insamling databaserat material institutionemas egen för-

av genom

förutsätter att institutionerna har eller ges rätt att enligt upphovssorg rättslagen framställa exemplar de verk finns i elektronisk form.

av som Även insamling materialet genom pliktleverans torde förutsätta rätt

av till exemplarframställning för att det skall bli möjligt att ta del av materialet i framtiden. I det följande skall därför redovisning lämnas för

en reglerna i upphovsrättslagen upphovsmannens rätt till exemplar-

om framställning och inskränkningama i denna rätt till förmån för ar-

om kivmyndigheter och bibliotek.

Upphovsrättslagen innehåller vidare vissa restriktioner när det gäller möjligheterna att tillhandahålla det insamlade och bevarade materialet. Även dessa regler skall redovisas i det följande.

Inom EU behandlas för närvarande EU-parlamentets och rådets förslag till direktiv harmonisering vissa aspekter av upphovsrätt och

om av

112 Kapitel 9 SOU 1998: l ll

närstående rättigheter i inforrnationssamhället. Ett kommande direktiv har självfallet stor betydelse för den svenska upphovsrätten och en redovisning skall därför göras för huvuddragen de delar direktivet av av som är av intresse i det här sammanhanget. Den elektroniska information det kan finnas anledning att som samla in som ett komplement till det material levereras enligt som pliktexemplarslagen innehåller personuppgifter olika slag, vilka kan av läggas till grund för personregister. Grundläggande regler om personregister finns i datalagen. Denna kommer emellertid, nämnts, att som under hösten 1998 ersättas med personuppgiftslagen, kommer att som omfatta bl.a. all automatiserad behandling personuppgifter. I det av följande ges en redovisning för lagen i relevanta delar. Trots att datalagen inte får någon direkt betydelse för de förslag läggs fram här, som skall även den lagen redovisas i korthet som en bakgrund till den kommande personuppgiftslagen.

9.2

Upphovsrättslagen

De upphovsrättsliga rättigheterna

Enligt upphovsrättslagen 1960:729 har den skapat ett litterärt som eller konstnärligt verk upphovsrätt till verket l §. Som exempel på skyddade verk anges en skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal, datorprogram, musikaliskt eller sceniskt verk, ñlmverk, fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst, alster byggav nadskonst eller brukskonst. Förteckningen är inte uttömmande och den avslutas med verk som har kommit till uttryck på något annat sätt. Förutsättningen för att ett verk skall föreligga i upphovsrättslagens mening är att det är resultatet av en individuell andligt skapande verksamhet. Man använder i detta sammanhang ofta uttrycket verkshöjd. Verket måste ha höjt sig till viss grad självständighet och origien av nalitet. Upphovsrättslagen bygger på tanken att upphovsman till ett verk en skall inneha vissa ensamrättigheter med avseende på utnyttjandet av verket. Dessa rättigheter är två typer, vanligen kallade ekonomiska av rättigheter 2 § respektive ideella rättigheter 3 §. I 2 § ges bestämmelser om vilka ekonomiska rättigheter upphovsmannen har till sitt verk. Upphovsrätt innefattar enligt paragrafens första stycke, med de inskränkningar stadgas i det följande, utesom slutande rätt att förfoga över verket att framställa exemplar genom av detta och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt

SOU 1998:1 ll Kapitel 9 113

eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratureller konstart eller i teknik. annan Enligt huvudregeln upphovsrättens varaktighet i 43§ gäller om upphovsrätten intill utgången sjuttionde året efter det år då uppav hovsmannen avled.

Rätten att framställa exemplar av verket

Rätten att framställa exemplar verket innebär att upphovsmannen av har rätt att nedlägga eller fixera sitt verk i ett föremål som gör ensam det möjligt för andra att ta del det. Rätten gäller oberoende av om av framställningen omfattar ett eller flera exemplar. Det är likgiltigt i vilken fonn verket är nedlagt eller fixerat. Således kan ett litterärt eller musikaliskt verk föreligga i manuskript, tryck, ljudinspelning eller på eller lagrat i databas. Även lagring ett verk i en cd-rom vara en av en dator utgör alltså framställning av ett exemplar av verket. När ett en datorprogram används för dator innebär detta oftast att ett att styra en exemplar programmet framställs i maskinen. Användningen av ett av för att köra dator omfattas alltså av rätten att framställa exprogram en emplar av programmet. En omdiskuterad fråga har varit huruvida kortvarig lagring i en en dators minne, exempelvis för visning på en skärm, är att anse som ett exemplar eller inte. Frågan har behandlats i propositionen 1996/97: l ll Rättsligt skydd för databaser, 32 och 36. Regeringen konstam.m. där inledningsvis att med exemplar ett verk förstås varje företerar av mål i vilket arbetet är fixerat och att det för att ett exemplar av ett verk skall ha framställts krävs att fixeringen är så självständig att den i anses sig kan spridas bland allmänheten t.ex. försäljning. Av detta genom följer enligt regeringen att enbart det förhållandet att ett verk som är återgivet i digital form kommer på bildskärm inte medför att ett upp en exemplar har framställts verket, eftersom detta inte fixeras på bildav skännen. Om verk i digital form visserligen fixeras inne i en dator, ett på dess hårddisk, fixeringen är osjälvständig, t.ex. försvinner t.ex. men efter ögonblick eller när datorn stängs framställs inte heller ett ett av, exemplar verket. Om däremot gör självständig fixering av av man en verket, att lagra det på datorns hårddisk eller på en datadist.ex. genom kett, framställs enligt regeringen ett exemplar verket. I enlighet med av denna på rättsläget konstateras att den typ rent automatiska, syn av mycket kortvariga lagringar sker när ett verk överförs på Internet som inte omfattas av kopieringsrätten.

114 Kapitel 9 SOU 1998:1 ll

Dessa uttalanden från regeringen har kritiserats från upphovsmannaoch producenthåll och rättsläget i frågan kan ännu inte betraktas som avgjort.

Inskränkningar i rätten att framställa exemplar verket av

I 2 kap. finns vissa inskränkningar i upphovsrätten. B1.a. får exemplar framställas utan upphovsmannens tillstånd i vissa fall. I det här sammanhanget är det främst regeln i l6§ framställning exemplar om av inom vissa arkiv och bibliotek är intresse. Regeln har följande som av lydelse:

De arkiv och bibliotek i tredje och fjärde styckena har rätt som avses att framställa exemplar verk, dock inte datorprogram, for av bevarande-, kompletterings- eller forskningsändamål, för utlämning till lånesökande enskilda artiklar eller korta av avsnitt eller av material som av säkerhetsskäl inte bör utlämnas i original eller för användning i läsapparater. I de fall som avses i första stycket 2 och 3 får exemplar framställas endast genom reprografiskt förfarande. Rätt till exemplarframställning enligt denna paragraf har de statliga och kommunala arkivmyndighetema, Arkivet för ljud och bild, de vetenskapliga bibliotek och fackbibliotek drivs det som av allmänna samt 4. folkbiblioteken. Regeringen får i enskilda fall besluta att vissa andra arkiv och bibliotek än de i tredje stycket skall ha rätt till exemplarframsom anges ställning enligt denna paragraf.

I det här sammanhanget är det främst bestämmelsen i första stycket l som är aktuell. Den omfattar, med undantag för datorprogram, alla former av litterära eller konstnärliga verk i vilken form de än föreligger, dvs. både när de finns i skriftlig form eller tryck på som papper och när de föreligger i fonn inspelningar. Genom hänvisningarna i av 45, 46, 48 och 49 a till utövande konstnärers, framställares fonoav gram och av rörliga bilder, radio- och TV-företags, katalogframställares och fotografers rättigheter gäller reglerna också för exemplarframställning av dessa rättighetshavares prestationer.

Kapitel 9 115

Med bevarandeändamål sådan kopiering som måste ske för att

avses materialet i samlingarna skall kunna bevaras intakt, exempelvis då mikrofilmning eller fotokopiering sker tidningsmaterial.

av

Kompletteringsändamål att tillföra samlingarna sådant mate-

avser rial de inte innehåller tidigare, exempelvis svåråtkomligt utländskt

som material eller material inte finns i handeln. Enligt ett uttalande av

som riksdagens första lagutskott NJA 1961 126 bör fotokopiering för

s. kompletteringsändamål få ske bara synnerliga skäl föreligger.

om Dessutom bör fotokopiering hela böcker som regel inte tillåtas. Des-

av

regler kompletteras reglerna i 2 § upphovsrättsförordningen sa av 1993:1212. Enligt dessa med framställning av exemplar för

avses kompletteringsändamål två fall. För det första avses fall när ett exemplar ett verk är ofullständigt. Om verket har kommit ut i delar avses

av dock endast fallet att den del saknas inte kan köpas i handeln. För

som det andra fall när exemplar ett verk inte kan köpas i handeln

avses av och exemplarframställningen sker hos ett arkiv eller bibliotek som har rätt att få pliktexemplar den aktuella produkttypen.

av

Exemplarframställning får också ske för forskningsändamål. Det får antas att det härvid måste fråga om en någorlunda kvalificerad

vara forskning och inte kopiering för vanliga elevuppsatser eller liknan-

om de.

Undantaget för datorprogram, fördes in i lagen år 1994, grun-

som dar sig på rådets direktiv den 14 maj 1991 rättsligt skydd för

av om datorprogram 91/250/EG. Av detta direktiv följer att arkiv och bibliotek inte får rätt att kopiera datorprogram jfr prop. 1992/93:214 s.

ges 68 f..

Rätten att tillgängliggöra för allmänheten

Till upphovsmannens ekonomiska rättigheter hör, som nämnts, förutom rätten att framställa exemplar även rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten. Innebörden den sistnämnda rättigheten anges utförliga-

av

i 2 § tredje stycket. Där sägs att verket göres tillgängligt för allmänre heten då det framföres offentligt, så ock då exemplar därav utbjudes till försäljning, uthyrning eller utlåning eller eljest sprides till allmänheten

eller visas offentligt.

Rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten är således sammansatt tre olika rättigheter rätten till offentligt framförande,

av spridningsrätten och visningsrätten.

Begreppet framförande innebär att verket framförs, uppförs eller utförs, visas film eller sänds ut i radio eller TV. Några nya ex-

genom emplar verket framställs inte vid denna form utnyttjande. Upp-

av av

116 Kapitel 9

hovsmannens rätt till framförande gäller offentligt framförande. Härmed avses i princip alla framföranden inte äger inom helt som rum slutna kretsar. Liksom i fråga mångfaldiganderätten gäller om ensamrätten till offentligt framförande verket i såväl ursprunglig ändav som rad fonn. Rätten att sprida exemplar till allmänheten framstår i första hand som ett komplement till mångfaldiganderätten. Den tredje grundläggande rättigheten är visning exemplar av av ett verk för allmänheten. Rättigheten har sin största betydelse i fråga om bildkonst. Tillhandahållandet genom arkivmyndigheter och bibliotek det inav samlade elektroniska material är aktuellt här torde huvudsakligen som innefatta framförande av de verk finns i materialet. I 21 § som upphovsrättslagen finns bestämmelser om fall då offentliga framföranden får ske utan tillstånd och utan ersättning till upphovsmannen. Paragrafen har följande lydelse:

Var och en får framföra utgivna verk offentligt vid tillfällen där framförandet sådana verk inte är det huav vudsakliga, tillträdet är avgiftsfritt och anordnandet sker utan förvärvssyfte samt vid undervisning eller gudstjänst. Första stycket gäller inte sceniska verk och ñlmverk och inte ger rätt att sända ut verk i ljudradio eller television. Första stycket 2 inte rätt att i förvärvssyfte framföra ger sammanställningar vid undervisning.

Bestämmelserna är alltså tillämpliga på utgivna verk. Enligt 8 § andra stycket verket utgivet, då exemplar därav med upphovsmananses nens samtycke blivit spridda till allmänheten. I bestämmelsen talas alltså om exemplar i pluralis. I Bemkonventionen an. 3.3, bestämvars melser får anses vara avgörande för tolkningen den svenska lagens av bestämmelse, anges utgivning publicering föreligga när exemplaren har gjorts tillgängliga på sådant sätt att, med beaktande verkets art, av allmänhetens rimliga behov blir tillfredsställt".

53Se t.ex. Olsson H., Upphovsrättslagstiftningen: en kommentar. Stockholm, - 1996. 65

Kapitel 9 117 SOU 1998:1 ll

Upphovsrättens ideella innehåll

omfattar enligt 3 § även ett ideellt skydd för upphovs- Upphovsrätten nämligen rätt att få gälla upphovsman till verket och rätt männen, som till respekt för verket. Ett verk får således inte ändras så att upphovslitterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränks. mannens ideella rättigheterna ökar i betydelse att informations- De genom ny ökade möjligheter att utnyttja verk och att manipulera teknologi ger digitalt på sätt gör att de ideella rättigheterna riskerar att dessa ett som kränkas.

9.3 Internationella förhållanden

Allmänt

finns flera internationella överenskommelser som syftar till att ge Det skydd oberoende nationalitetsgränser. För svensk upphovsmännen av del finns reglerna det internationella skyddet i den internationella om

upphovsrättsförordningen 1994: 193.

Skydd för den egentliga upphovsrätten regleras på det intematiofrämst Bemkonventionen för skydd litterära och nella planet av av konstnärliga verk år 1886, senast reviderad i Paris år

tillkommen

1971 och Världskonventionen upphovsrätt tillkommen år 1952, om reviderad i Paris år 1971. Sverige är bundet båda dessa konsenast av och därför skyldigt att skydd verk från andra länder ventioner är ge tillträtt respektive konvention. Huvudprincipen är att skyddet som har det skydd de upphovsmännen har principen skall motsvara som egna behandling. Skyddet får emellertid inte underskrida de om nationell särskilt föreskrivna i respektive konvention. Den rättigheter som är uppfyller konventionemas krav på mini-

svenska upphovsrättslagen

mirättigheter. Inom den Europeiska Gemenskapen, EG, har på upphovsrättens område antal direktiv antagits Ministerrådet. Särskilt må nämnas ett av den 14 maj 1991 rättsligt skydd för datorprogram och direktivet om den 11 1996 rättsligt skydd för databaser. Direktidirektivet mars om har införlivats med svensk lag. ven Vid diplomatkonferens i Geneve i december 1996 tillkom två nya en internationella överenskommelser, WIPO-fördraget upphovsrätt om WIPO-fördraget framföranden och fonogram. Dessa föroch om om avsedda reglera del de problem uppkommer när drag är att en av som tillämpningen upphovsrätten och vissa de närstående det gäller av av på teknologi. Fördragen träder i kraft när 30 stater har rättigheterna ny

118 Kapitel 9 SOU 1998:1 ll

tillträtt dem. Till dess torde det dröja avsevärd tid. Avsikten en är att samtliga EU:s medlemsstater så småningom skall tillträda fördragen på samma gång. I sammanhanget bör också nämnas det s.k. TRIPS-avtalet Agreement Trade-Related Aspects of Intellectual Property on Rights, Including Trade in Counterfeit Goods, ingånget länderna av inom World Trade Organization, WTO, tidigare GATT. Den svenska lagen

uppfyller de krav som TRIPS-avtalet ställer och har alltså inte beupp hövt ändras av denna anledning.

E U-parlamentets och rådets förslag till direktiv harmonisering om av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället

I december 1997 publicerade EG-kommissionen utkast till direktiv ett om behandlingen inom Gemenskapens medlemsstater upphovsrätt av och närstående rättigheter i informationssamhället. Direktivet grundas på bl.a. de två nämnda WIPO-fördragen och att möjliggöra medavses lemsstatemas ratiñcering dessa fördrag. av I artiklarna 2-4 behandlas dels mångfaldiganderätten, dels till rätten överföring till allmänheten och rätten att tillhandahålla verk och annat material, dels spridningsrätten. Enligt artiklarna skall medlemsstaterna ge upphovsmännen ensamrätt i olika hänseenden.

I artikel 5 ges härefter undantag från de restriktioner i som avses artiklarna 2 och Enligt artikel 5.2 fár medlemsstaterna föreskriva inskränkningar i ensamrätten till mångfaldigande bl.a. för särskilda fall

av mångfaldigande, utförs inrättningar är tillgängliga för som av som allmänheten utan direkt eller indirekt ekonomisk eller kommersiell

nytta. Enligt artikel 5.4 skall de undantag och inskränkningar föresom skrivs i bl.a. punkten 2 endast tillämpas på vissa särskilda fall och inte tolkas på ett sådant sätt att deras tillämpning oskäligt inkräktar på rättighetshavamas legitima intressen eller gör intrång i det normala utnyttjandet av deras verk eller material. I förslaget finns inget undantag för bibliotekens framförande diav gitala dokument på bildskänn. Slutligen kan anmärkas att tillämpningen direktivet inte påverkar av befintliga gemenskapsbestämmelser om bl.a. skydd för datorprogram.

Kapitel 9 119

9.4 Datalagen

Grundläggande regler inrättande och förandet av personregister

om med hjälp automatisk databehandling finns i dag i datalagen

av 1973:289. Kompletterande bestämmelser bl.a. licensanmälan, till-

om ståndsansökan och handläggningen hos Datainspektionen finns i dataförordningen 1982:480.

Med personuppgift avses enligt datalagen upplysningar som avser

enskild Det kan vara upplysningar om namn, personnumen person.

födelsedatum, nationalitet, utbildning, familj och anställningsförmer, hållanden. Med personregister förstås register, förteckning eller andra anteckningar förs med hjälp automatisk databehandling ADB

som av och innehåller personuppgift som kan hänföras till den som avses

som med uppgiften.

Det är alltså bara register förs med hjälp av ADB som omfattas

som av datalagen.

Bara den har anmält sig till Datainspektionen och fått licens får

som inrätta och föra personregister 2 §. Datainspektionen granskar inte anmälan i sak utan bara den registeransvarige ett bevis licens om

ger att anmälan har gjorts samt ett särskilt licensnummer 10 § dataförordningen. En licens berättigar den registeransvarige att föra ett eller flera

personregister.

För vissa typer register med känsliga uppgifter krävs utöver li-

av

även ett särskilt tillstånd från Datainspektionen 2 § 2 st. datalacens gen. Känsliga uppgifter här är bl.a. uppgifter om brotts-

som avses misstanke, straff, tvångsingripanden m.m. 4 § samt personuppgifter

utgör omdöme eller värderande upplysning om den registresom annan rade 6 § 2 st.. För vissa personregister behövs dock inte tillstånd. Det gäller t.ex. register inrättande beslutats riksdagen eller rege-

vars av ringen s.k. statsmaktsregister eller för register som har tagits emot för förvaring arkivmyndighet 2 § 1 st.. För sådana personregister

av en a

ofta förekommer inom viss verksamhet för ett visst ändamål som en kan det meddelas särskilda föreskrifter 19 §. Följ er den registeransvarige sådana föreskrifter, behövs inte något tillstånd 2 a § l st. 2.

Föreskrifter enligt 19 § får meddelas regeringen eller, efter rege-

av ringens bemyndigande, Datainspektionen. Med stöd av denna bestämmelse har regeringen i 14 § dataförordningen bemyndigat Datainspektionen att för personregister det nämnda slaget meddela erforderliga

av föreskrifter. Datainspektionen har med stöd härav utfärdat vissa föreskrifter för personregister på webbsidor DIFS 1997-7.

120 Kapitel 9 SOU 1998:1 ll

9.5

Personuppgiftslagen

Regeringen har i proposition 1997/98244 Personuppgiftslag lagt fram förslag till en personuppgiftslag. Lagen skall ersätta den nuvarande datalagen och genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 94/46/EG av den 24 oktober 1995 skydd för enskilda med avseende om personer på behandling av personuppgifter och om det fria flödet sådana av uppgifter. Förslaget bygger på det Datalagskommittén den 2 april 1997 av avgivna betänkandet Integritet Offentlighet Informationsteknik - - SOU 1997:39. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 24 oktober 1998. Lagen, som i huvudsak följer EG-direktivets text och disposition, omfattar all automatiserad behandling personuppgifter och manuell av behandling av personregister. Syftet med lagen är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling personuppgifter l §. Om det i av en annan lag eller i en förordning finns bestämmelser avviker från som lagen skall de bestämmelserna gälla 2 §. Med personuppgifter avses enligt lagen all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till fysisk är i livet. en person som Med behandling av personuppgifter i lagen Varje åtgärd eller avses serie av åtgärder som vidtas i fråga personuppgifter, sig det om vare sker på automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockeav ring, utplåning eller förstöring. Med personuppgiftsansvarig den eller tillsammans avses som ensam med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter. Lagen innehåller inget krav på att de uppgifter behandlas på som automatisk väg skall vara strukturerade i ett register eller liknande. Datoriserad ord- och textbehandling eller liknande av löpande text som innehåller personuppgifter omfattas därför av lagen. I 10 § finns bestämmelser i vilka fall behandling om av personuppgifter över huvud taget är tillåten. Om känsliga personuppgifter, uppgifter om lagöverträdelser eller skall behandlas, m.m. personnummer måste behandlingen dessutom vara tillåten i enlighet med bestämmelsemai 13-22 §§.

SOU 1998:1 ll Kapitel 9 121

När behandling personuppgifter är tillåten

av Den grundläggande bestämmelsen i 10 § har följande lydelse.

Personuppgifter får behandlas bara om den registrerade har läm-

nat sitt samtycke till behandlingen eller om behandlingen är nödvän-

dig för att

ett avtal med den registrerade skall kunna fullgöras eller åtgär-

a

der som den registrerade begärt skall kunna vidtas innan ett avtal

träffas,

b den personuppgiftsansvarige skall kunna fullgöra en rättslig

skyldighet,

vitala intressen för den registrerade skall kunna skyddas,

c

d arbetsuppgift av allmänt intresse skall kunna utföras,

en

e den personuppgiftsansvarige eller en tredje man till vilken per-

sonuppgifter lämnas ut skall kunna utföra en arbetsuppgift i sam-

band med myndighetsutövning, eller

f ett ändamål rör ett berättigat intresse hos den personupp-

som

giftsansvarige eller hos sådan tredje man till vilken personupp-

en

gifterna lämnas ut skall kunna tillgodoses, om detta intresse väger

tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den

personliga integriteten.

Uppräkningen i paragrafen stämmer överens med den uppräkning

i detta hänseende finns i artikel 7 i EG-direktivet. Uppräkningen är som uttömmande.

Behandling av känsliga personuppgifter

Enligt 13§ är det förbjudet att behandla känsliga personuppgifter. Härmed avses dels personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ur-

politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, eller sprung, medlemskap i fackförening, dels personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv.

I 15-19 anges vissa undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter. Av intresse i det här sammanhanget är enbart det undantag regleras i 19 Enligt den bestämmelsen får känsliga

som personuppgifter behandlas för forsknings- och statistikändamäl, om behandlingen är nödvändig på sätt sägs i 10 § och samhällsin-

som om tresset det forsknings- eller statistikprojekt där behandlingen ingår

av klart Väger över den risk för otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet behandlingen kan innebära. Personuppgifter får lämnas

som

122 Kapitel 9 SOU 1998: l ll

ut för att användas i sådana projekt, om inte något annat följer av regler om sekretess och tystnadsplikt.

I 20 § bemyndigas regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att i fråga om automatiserad behandling av personuppgifter meddela föreskrifter om ytterligare undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter, om det behövs med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse. Enligt EG-direktivet, artikel 8.4, får undantag beslutas under förutsättning att lämpliga skyddsåtgärder vidtas, vilket också framhålls i förarbetena till lagen prop. s. 69. Denna förutsättning för beslut om undantag har dock inte kommit till uttryck i 20

Undantaget i l9§ saknar uttrycklig motsvarighet i EG-direktivet. Där faller forskning och statistik in under ett sådant viktigt allmänt intresse beträffande vilket medlemsstaterna kan fatta särskilda beslut om undantag. Regeringen anser emellertid i propositionen att forskning och statistik är ett så viktigt område att det bör regleras redan i den nya lagen prop. s. 69.

Uppgifter om lagöverträdelser m.m. och behandling av personnummer

Enligt 2l § är det förbjudet för andra än myndigheter att behandla personuppgifter om lagöverträdelser.

Slutligen får enligt 22 § uppgifter om personnummer utan samtycke behandlas bara när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av en säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl.

Vissa grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter

I 9 § anges vissa grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter. Den personuppgiftsansvarige skall således bl.a. se till att personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål l st. c, att personuppgifter inte behandlas för något ändamål är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in l

som st. d, att de personuppgifter som behandlas är riktiga och, om det är nödvändigt, aktuella 1 st. g, att alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som är felaktiga eller ofullständiga med hänsyn till ändamålen med behandlingen 1 st. h, och att personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen l st.

I överensstämmelse med EG-direktivet är lagring och annan behandling av personuppgifter för historiska, statistiska och vetenskapliga

SOU 1998: l ll Kapitel 9 123

ändamål särskilt gynnad. Senare behandling för sådana ändamål skall inte anses oförenlig med de ursprungliga ändamål för vilka uppgifterna samlades in 9 § 2 st. och det är också tillåtet att för sådana ändamål spara personuppgifter under längre tid, dock inte längre än vad

som behövs för de angivna ändamålen 9 § 3 st..

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får

som enligt 50 § meddela närmare föreskrifter vilka krav ställs på den

om som personuppgiftsansvarige vid behandling personuppgifter.

av

Kapitel 10 125

ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

10 Allmänna

utgångspunkter

Min bedömning: De mål och syften för pliktexemplar som anförts av tidigare utredningar är fortfarande giltiga. Det finns i dag stora mängder elektroniskt publicerat material som väl uppfyller de allmänna förutsättningarna för leveransplikt. För att det inte skall uppstå stora luckor i vårt framtida kulturarv är det därför motiverat med ett systematiskt insamlande och bevarande av dagens utbud av online-information.

10.1 Traditionella motiv för att samla in och

bevara

Pliktleveransutredningen redovisade i sitt betänkande Pliktleverans SOU 1992:92 följande övergripande mål för pliktexemplarslagstiftningen 85:

l Vi skall bevara och tillhandahålla yttringar av svenskt liv, svenskt

samhälle och svensk kultur för eftervärlden. 2 Materialet skall så vitt möjligt kunna nyttjas av alla. 3 Målen skall ges lagform under hänsynstagande till tidigare svensk

och internationell lagstiftning och erfarenhet. 4 Lösningama skall ta hänsyn till den senaste tekniska utvecklingen

och finna tillfredsställande organisatoriska former.

Utredaren fortsätter:

Med detta synsätt blir det självklart att den ena typen av doku-

ment, det må vara text-, ljud- eller bilddokument, inte i sig kan anses

värd att bevara än den andra. Kvalitetskriterier är omöjli-

vara mera

att uppställa, då det dåliga belyser vårt samhälle lika väl som det

ga goda. Strävan måste i stället vara att behålla så mycket som möjligt

det material som innehåller mycken och unik information. De re-

av

striktioner på bevarande och tillhandahållande som måste uppställas

är följaktligen ekonomisk natur.

av

Som konkreta mål för pliktleveransema anger utredaren att såväl myndigheter enskilda har behov att kunna bilda sig uppfatt-

som av en ning samhället. De har också behov av insyn, exempelvis för att

om kunna kontrollera att lagar efterlevs. Som exempel på det sistnämnda nämner utredaren att upphovsmän till litterära eller konstnärliga verk skall ha möjlighet att jämföra sina verk med eventuella plagiat. För att kunna arbeta för att förändra samhället, exempelvis i form av opinionsbildning, är det nödvändigt att "det i riket så långt det är praktiskt möjligt finns tillgång till de dokument är allmänt tillgängliga"s. 86.

som

Att materialet tillhandahålls på flera håll i landet är enligt utredaren ett rättvisekrav. Forskning och studier främjas genom att även universitetsbiblioteken erhåller pliktleveranser.

Därutöver framhåller utredaren den s.k. kulturarvsaspekten, nämli-

önskar bevara för eftervärlden och tillhandahålla allmänt gen att man tillgängliga dokument belyser svenskt liv, svenskt samhälle och

som svensk kultur. Kulturarvet skall tillhandahållas för att utnyttjas vid forskning, utredningsverksamhet och studier.

I regeringens proposition 1993/94:10 om pliktexemplar av dokument instämde det föredragande statsrådet i vad utredningen anfört beträffande det sistnämnda syftet. Föredraganden anför således s. 17 att "Pliktleverans skall ske för att bevara och tillhandahålla yttringar av svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur för forskning och studier.

Ovanstående övergripande mål och syften för leveransplikt sammanfattar väl den svenska traditionen på området och står i överensstämmelse med internationellt vedertagen praxis. De kommer därför att

utgångspunkt för mina överväganden och förslag. tjäna som

10.2 Skall vi bevara online-informationen

Dagens utbud, produktion, distribution och konsumtion av elektroniskt publicerad information beskrivs översiktligt i avsnitt 6 och mer utförligt i bilaga Där framgår klart att det finns stora mängder elektroniskt publicerat material väl uppfyller de kriterier som anges i de all-

som männa förutsättningarna för leveransplikt. Informationen är allmänt tillgänglig i landet och rör i många fall svenska förhållanden. Här finns också mycken och unik infonnation.

Uppfattningen att det publiceras på nätet enbart är skräp och

som meningslösheter framförs ibland i debatten. Nätet har liknats vid ett

Kapitel 10 127

klotterplank, vid tonåringars telefonpratande eller vid forum ett för spridande bombrecept och uppmaningar till illegal verksamhet. av Min kartläggning visar att sådan uppfattning felaktig. en är Mängden privat information, dvs sådan information i första som hand är avsedd för producentens familj och närmaste vänner, är visserligen långt mycket större på Internet än vad varit möjligt i den tryckerisom baserade utgivningen. Som konsekvens en av detta ökar också möjligheten att sprida sådan information exempelvis faller under brottssom balkens bestämmelser hets mot folkgrupp, uppvigling eller barnom pomografrbrott. Långt viktigare är dock att det i dag sprids mycket mängder instora formation i samhälleliga, vetenskapliga och kulturella frågor. Det som publiceras på nätet har i vissa fall tryckt motsvarighet, lika ofta en men är online-publikationema unika. I sammanhanget kan det värt att påminna det i alla tider vara om att utgivits ett stort antal tryck samtiden ansetts ringa eller som av vara av intet värde. Paradoxalt är det ofta just det materialet, nog det udda och svåråtkomliga, som är av särskilt intresse för forskningen. Det är därför

en stor tillgång hos nationella minnesinstitutioner KB, ALB, Lunds som universitetsbibliotek och övriga mottagare pliktexemplar de bevaav att rat de dokument som ingen brytt sig att bevara. annan om Mycket av det som tidigare publicerades i form fixerade dokuav ment, antingen det är fråga skrift, ljud eller rörliga bilder, distribueom ras i dag även i online-form. I vissa fall har online-versionen helt ersatt den tryckta utgåvan.

Tack vare att dessa tidigare dokument omfattats pliktexemplarsav systemet har de samlats in av KB, universitetsbibliotek och ALB. sex De har därmed gjorts tillgängliga för forskning och studier och kommer

även att bevaras för framtiden. För att det inte skall uppstå besvärande luckor i vårt framtida kulturarv är det därför väsentligt att även det elektroniska material ligger utanför dagens pliktexemplarslag som samlas in och bevaras.

Som exempel på sådan information riskerar att gå förlorad kan som här anföras den svenska nationaldiskografrn Svensk fonogramförteck-

ning. Denna publikation, förtecknar alla i Sverige utgivna fonosom gram, producerades tidigare årligen i tryckt version. Från och med år en 1997 finns den bara tillgänglig databas via Internet. Den tryckta som en versionen levererades till KB och universitetsbiblioteken, medan online-versionen med nuvarande system inte kommer samlas in och att bevaras för framtiden.

Ett annat exempel är dagstidningamas webbplatser, ofta som omfattar en mängd material inte publiceras i den tryckta tidningen. som Det finns också exempel på dagstidningar 24 enbart pub-

timmar som

128 Kapitel 10 SOU 1998:1 ll

liceras på Internet. När det gäller tidskrifter är utbudet av unika publikationer långt större.

Naturligtvis är den nätpublicering helt saknar en tryckt motsva-

som righet allra mest intressant att bevara. Men jag menar samtidigt att vid parallellpublicering, dvs. publikation utkommer såväl i tryckt

när en fonn i elektronisk, kan det vara önskvärt att samhället bevarar bå-

som da uttiycksformerna, eftersom de sannolikt skiljer sig i fråga om layout, spridningsfonn Man kan därför utgå från att framtidens fors-

m.m. kare kommer att ha behov att studera båda utgåvoma. De förslag jag

av

att lägga fram innebär således inte på något sätt att publicering avser eller utsändning via Internet skulle fungera som ersättning för pliktleverans av sådana dokument som omfattas av dagens pliktexemplarslag.

Exemplen anförts visar att kontinuiteten i de nationella

som ovan samlingarna kommer att brytas och att stora irreparabla luckor kommer att uppstå, inte den elektroniska information som är allmänt till-

om gänglig via online-förbindelse systematiskt samlas in och bevaras. Jag

att pliktexemplarssystemet är det bästa instrumentet för insammenar ling och bevarande av offentliggjord information, vilket också all svensk och internationell erfarenhet visar. Därför bör generellt sett även insamlande och bevarande av sådan elektronisk information som är allmänt tillgänglig via online-förbindelse omfattas av lagstadgade regler.

Kapitel 11 129

Vilken elektronisk information bör

ll

samlas in och bevaras

Mitt förslag: Beträffande den elektroniska online-informationen bör det material är tillgängligt här i landet och rör svenska förhållansom den samlas in. För det material är avsett att spridas i en större krets som bör strävan att det samlas in så fullständigt som möjligt. Inforrnavara tionsintresset för övriga kategorier online-information privatav hemsidor, lokal föreningsinforrnation och liknande är lägre personers och resursskäl kan inte ett fullständigt bevarande motiveras. Ett urav val bör här tillräckligt och jag föreslår en insamling fyra gånger vara år. Ett urval de online-databaser inte levereras som pliktexper av som emplar i form bör samlas in gång år i den form och med annan en per det innehåll de har just då. Fler datorprogram och datorspel bör samlas in vad är fallet i dag. Elektroniska förlagor till tryckta skrifter än som bör inte inkluderas i pliktexemplarslagen, KB bör här verka för men insamling frivilliga överenskommelser. genom

l 1.1 Allmänna utgångspunkter

I likhet med de allmänna förutsättningarna för leveransplikt, som är min utgångspunkt för vad skall samlas in att inangetts ovan, som formationen skall belysa svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kul- Nuvarande leveransplikt bygger på att dokumenten är framställda i tur. Sverige, är allmänt tillgängliga här i landet och rör svenska förhållan-

den. Frågan vad är framställt i Sverige är svår att besvara när det om som gäller elektronisk online-information. Den information som distribueras via Internet är till sin natur internationell. Det är för användaren likgil-

tigt informationen fysiskt är belägen. En webbsida som har sitt urvar i Sverige kan läggas på i vilket land som helst och sprung en server tillgänglig över hela världen. Det kan därför vara svårt att avgöra vara dokument är framställt i Sverige eller inte. En webbsidas adress, om ett den s.k. URL:en, kan viss vägledning. Den är oftast uppbyggd så ge en nationalitet framgår ett suffix, som anger en s.k. toppatt servems av

5 18-5250

130 Kapitel 11

domän. För Sveriges del är suffixet I Kulturarw3-projektet har .se. man utgått från URL:en och i första hand samlat in webbsidor med suffixet

.se. Många väljer dock att registrera sina webbplatser under andra domännamn. Det är därför inte möjligt att endast använda detta som urvalsinstrument. Inom Kulturarw3-projektet har med framgång spåman rat upp tusentals svenska webbplatser utanför Sannolikt kommer .se. metoder för bl.a. metadata och identifiering elektronisk information av att utvecklas under den närmaste tiden vilket gör det möjligt att bättre urskilja det svenska materialet. För en utförligare redovisning av ovanstående problem hänvisas till avsnitt 6.7 och bilaga I 3 § pliktexemplarslagen anges att ett dokument görs tillgängligt för allmänheten när exemplar bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller sprids till allmänheten eller när informationen i annars dokumentet återges offentligt eller i förvärvsverksamhet inför större en sluten krets. Om överför denna bestämmelse till elektroniskt lagman rad information, så torde det innebära att den information är åtsom komlig for i princip vem som helst via Internet är att betrakta allsom mänt tillgänglig. Därvidlag är det ointressant informationen tillhanom dahålls gratis eller mot avgift. För många inforrnationstjänster på Internet gäller att användaren måste uppge ett lösenord för att få tillgång till tjänsten. I vissa fall är tillgången förknippad med avgift. Det finns flera skäl för att upprätta en en spärr med lösenord. Ett kan vara att vill registrera dem tar man som del av informationen av statistiska skäl eller för att upprätta kunden kontakt. Ett annat skäl kan att faktiskt vill begränsa tillgången vara man till informationen till en sluten krets. I det förra fallet bör informationen betraktas som allmänt tillgänglig. I det andra fallet blir avvägningen svårare. Många företag bygger nu upp interna kommunikationsnät, s.k. intranät. Dessa innehåller en blandning intern och allmän inforav mer mation. Även här kommer till svåra gränsdragningar, emelman som lertid bör kunna avgöras av den insamlande institutionen efter kontakt med producenten. Elektroniska nätverk används i dag också rent privata kommusom nikationskanaler. Även det kan finnas forskningsintresse om ett stort för det material förmedlas via nätverken är det naturligtvis inte som rimligt att t.ex. e-postmeddelanden eller slutna diskussionslistor samlas

in. Då det slutligen gäller att bedöma informationen rör svenska om förhållanden måste utgångspunkten enligt min bedömning 4 § vara pliktexemplarslagen, som lyder: Ett dokument skall röra svenska anses

Kapitel 11 131

förhållanden, informationen i dokumentet helt eller delvis är avfatom tad på svenska språket eller dokumentet helt eller delvis innehåller verk svensk upphovsman eller framförande svensk konstnär eller, om av av inte någon dessa förutsättningar föreligger, dokumentet ändå huvudav sakligen är avsett att spridas inom landet. Enbart schablonmässig en automatiserad översättning till svenska språket medför dock inte att informationen skall anses röra svenska förhållanden. Som framgått är det svårt att avgöra i vilket land elektronisk ovan online-information skall framställd. Jag föreslår därför att anses vara insamlandet bör gälla sådan information som är allmänt tillgänglig här i landet och rör svenska förhållanden. som

11.2 Urval eller fullständighet

Det elektroniska online-materialet, framför allt det görs tillgängligt som via World Wide Web innehåller information av mycket varie-

www

rande slag. Det rör sig professionella medieföretags publikationer, om statlig och kommunal information, vetenskapliga rapporter men också sådant är privat eller lokal karaktär, såsom tonåringars som av mer hemsidor, amatörforskares skrifter, det lokala föreningslivets medlems-

blad m.m. Även pliktexemplarssystemet bygger på det faktum att något om kvalitetsmässigt urval inte skall göras det dåliga skall bevaras sida vid sida med det "goda har ändå, framgår av avsnitt 5.1.1, vissa som enklare kategorier tryck alltid varit exkluderade från pliktexempav larslagen. Om vid insamlingen den information som publiceras på Inman av strävar efter så hög täckningsgrad möjligt, kommer stora ternet en som mängder information typ nu faller utanför pliktexemplarsav en som systemet att samlas in och bevaras. Det professionellt framställda materialet, är avsett att spridas i större krets, bör enligt min åsikt som en självfallet samlas in och bevaras i så stor utsträckning som möjligt, men jag vill samtidigt framhålla att det tveklöst är intresse för framtida av forskning få tillgång även till det är privat eller lokal att som av mer karaktär. Däremot jag inte att inforrnationsintresset för var och en anser dessa sistnämnda kategorier motiverar ett totalt bevarande, med hänav till de i så fall skulle krävas. Här bör ett urval kunna syn resurser som Som framgår föregående avsnitt förekommer urval även accepteras. av i den nuvarande pliktexemplarslagen. ALB har rätt att kräva in fyra veckor de privata lokalmediema: närradio, privat reklamradio, per år av lokal kabel-tv och radiosända taltidningar.

132 Kapitel 1

Liksom tidigare utredningar finner jag övervägande skäl tala för ett urval baserat på tiden och bedömer att en total insamling allmänt av tillgänglig elektronisk information vid ett antal tillfällen år är tillper räckligt. Av kostnadsskäl är det i ett inledningsskede rimligt att tänka sig fyra gånger årligen. Det fördel urvalet samordnas med de är en om fyra veckor ALB väljer som urval för de privata lokalmediema. Härigenom blir det möjligt för framtida forskare att få en mer komplett bild av medieutbudet i landet vid vissa tillfällen varje år. Om tekniken utvecklas så att kostnaderna för insamlande, bevarande och migrering sjunker, finns det naturligtvis möjlighet att välja tätare intervall för urvalet. Dessa "notvarp måste kompletteras med fullständigt inett mer samlande av sådant material som är av särskilt intresse. Det kan t.ex. handla om elektroniska monografier och tidslcrifter, dagstidningarnas webbplatser, vetenskapliga rapporter, företags och organisationers informationsmaterial, radio- och tv-sändningar via Jag förutnätet m.m. sätter att uppbyggnaden av en nationell elektronisk kollektion måste ske successivt och stegvis. Högsta prioritet bör härvid de publikages tioner som framställs av professionella utgivare och producenter. Det är dock inte tillräckligt. Insamlandet måste utsträckas till att gälla även sådant som inte är utgivet av förlag, tidnings- eller andra medieföretag. Detta förutsätter ett aktivt urvalsarbete hos de insamlande institutionerna, som måste sträva efter att ta fram enkla och väl definierade kriterier för vad som skall samlas in i urval respektive fullständighet.

1 1.3 Länkar

Som beskrivs i avsnitt 6.6.1 utgör länkningsmöjlighetema de ett av mer specifika karaktärsdragen hos den information som publiceras på www, vilket skiljer den från traditionell publicering. Länkarna medför stora svårigheter då det gäller insamlande och bevarande. Utan hänsyn till länkar blir webbsidorna ofullständiga, samtidigt det är praktiskt som omöjligt att bevara samtliga länkade sidor. I mitt förslag skall all svensk, allmänt tillgänglig, elektronisk information som publicerats på www samlas in åtminstone fyra gånger per år. Jag föreslår också att vissa typer av www-publikationer bevaras mer fullständigt. För det material som bevaras mer fullständigt kommer länkarna att kunna peka på de svenska sidor i den fonn och med det innehåll som de finns bevarade i den insamling som jag föreslår skall ske fyra gånger per år. Här finns således tidsdifferens kan innebära en som att länkade sidor har bytt adress, har förändrats eller helt har tagits bort. I genomsnitt ändras en webbsida varannan månad. Det går således inte

Kapitel 11 133

att med säkerhet säga att den tillgängliga länkade sidan ser likadan ut

när länken gjordes. Detta har stor betydelse för frågan om autentisom citet.

Det finns i dag inte någon lösning på det här problemet om man inte kontinuerligt samlar in alla webbsidor eller åtminstone ändringar i des-

I detta skede måste vi därför acceptera att det i det material som sa. samlas in kommer att finnas länkar som inte leder någonstans.

För att nå länkar till utländska webbsidor, helt lämnas utanför

som mina förslag, förutsätts ett motsvarande bevarande i andra länder. Det idealiska att varje land för att bevara sina nationella

vore ansvarar elektroniska online-publikationer, i likhet med den ansvarsfördelning

gäller för tryckta skrifter. Dit är emellertid steget långt, även om som de andra nordiska länderna är på god väg.

Länkproblematiken är således ett viktigt område för det fortsatta utvecklingsarbetet, även på ett internationellt plan.

l 1.4 Ljud och rörliga bilder

Jag delar Pliktleveransutredningens uppfattning att typen av dokument inte skall ha betydelse då det gäller att bedöma värdet av information. Det är därför självklart att även inslagen ljud och rörliga bilder

av måste samlas in och bevaras för framtiden. Om man bortser från enkla-

ljudillustrationer och rörliga datoranimationer, är det unika onlinere utbudet ljud och rörliga bilder hittills relativt begränsat.

av

Det finns någon omfattning är parallelldistribution av sådant

som av AV-material även offentliggörs i annan form. Så distribuerar t.ex.

som den privata reklamradiostationen Radio Bandit sina sändningar både via etern och via Internet. Sveriges Radios nyhetssändningar finns tillgängliga på Internet med viss tidsförskjutning.

De kontinuerliga utsändningar via webben ljud och rörliga bilder

av

görs i dag levereras pliktexemplar på traditionellt sätt. De besom som höver enligt min mening inte samlas in fullständigt även från webben,

det är naturligtvis intresse för forskningen att även få ta del av men av hur sändningarna presenteras på i form omgivande texter m.m.

www av

Däremot är det stor vikt att samla in och bevara sådant unikt ma-

av terial beskrivs i avsnitt 6.3.5, exempelvis direktsända presskonfe-

som

och liknande material. renser

134 Kapitel 11

11.5 Särskilt om databaser

Pliktleveransutredningen avvisade, i likhet med Biblioteksexemplarsutredningen, tanken på pliktleverans av online-databaser. Skälen var att en sådan skulle medföra krav på framställning av en konstlad produkt enbart för att tillgodose lagens föreskrifter. Produkterna skulle

sannolikt inte komma att efterfrågas bibliotekens kunder. Formen för leve-

av rans skulle bli problematisk och kostnaderna för långtidsbevarande höga.

Den förstnämnda utredningen förutsåg vidare stora svårigheter med att precisera vilka databaser som skulle vara leveranspliktiga. En principiellt omfattande leveransplikt förenad med antingen en rekvisitionsrätt eller vida dispensmöjligheter fann utredaren inte tillfredsställande, eftersom bestämmanderätten i alltför stor utsträckning skulle komma att överlåtas till bibliotek och arkiv. Leveransplikten skulle inte bli tillräckligt förutsebar och rekvisitions- eller dispensförfarandet skulle kunna uppfattas som orättvist.

Jag har i kartläggningsdelen redogjort för de speciella problem som rör pliktleverans eller annan form av insamling av online-databaser. Där framgår att det finns få internationella exempel där leveransplikt har använts för en systematisk insamling av sådant material. Erfarenheterna är således begränsade. Min definition av databas framgår av avsnitt 4.2.

Jag gör den bedömningen att ett insamlande och inte minst ett långsiktigt bevarande av databaser kan komma att bli mer resurslcrävande än insamlandet och bevarandet av övri g elektronisk online-infonnation, eftersom de ofta innehåller mycket stora mängder information.

Informationen som hålls tillgänglig i databaser kan existera i tre grundläggande former: som en online-databas, som ett fixerat elektroniskt dokument företrädesvis cd-rom samt i pappersform. De två sistnämnda formerna omfattas av nuvarande pliktexemplarslag. Utvecklingen går mot att publicering i form av cd-rom i många fall ersätts av distribution via nät.

Enligt min mening är det önskvärt att samhället bevarar även den information som finns i dessa databaser. Detta gäller i synnerhet in-

om formationen inte tillhandahålls i någon form. Jag finner det helt

annan enkelt svårt att motivera varför en databas på cd-rom skall omfattas av pliktexemplarslagen, men falla utanför lagen om producenten väljer att enbart tillhandahålla den via online-förbindelse.

Om databaserna inte samlas in och bevaras, riskerar vi en utveckling där den framtida forskningen inte kommer att kunna få tillgång till värdefullt källmaterial.

Kapitel 11 135

Urval eller fullständighet

Insamling av samtliga i landet allmänt tillgängliga databaser torde dock medföra vissa hanteringsproblem vid den mottagande institutionen. Dessutom skulle sådan totalinsamling sannolikt kräva tillskott av

en omfattande ekonomiska Även här bör således ett urval komma

resurser. i fråga.

En gräns bör dras mot sådana databaser som faller inom arkivverkets område. Den information i form allmänna handlingar som till-

av handahålls via databaser som produceras av statliga och kommunala myndigheter omfattas 2 kap. tryckfrihetsförordningen TF och ar-

av kivlagen 1990:782. Exempel på sådana databaser är Rixlex, Libris, Spar och bilregistret. Ansvaret för att bevara informationen i dessa databaser bör även i fortsättningen åvila Riksarkivet med landsarkiven och de kommunala arkivmyndighetema. Vissa av de databaser som produceras statliga och kommunala myndigheter är dock av sådan

av karaktär att de bör insamlas inom för pliktexemplarssystemet.

ramen Jag här främst sådana databaser som med traditionell teknik hade

avser producerats som leveranspliktiga dokument.

Beträffande de databaser som faller utanför 2 kap. TF och arkivla-

område gör jag den bedömningen att de bör samlas in om de inte gens publiceras i sådan form att de i dag omfattas av pliktexemplarslagen,

en exempelvis cd-rom eller tryckt skrift.

som som

Det bör påpekas att jag här åsyftar själva den allmänt tillgängliga databasen, inte den utgivning i annan form som eventuellt gjorts av de enskilda posterna eller bidragen. Exempelvis bör databaser som Mediearkivet och PressText, vilka innehåller tidningsartiklar, kunna bli föremål för insamling eftersom dessa databaser inte tillhandahålls på något annat sätt. Att själva artiklarna varit publicerade i olika dagstidningar och därmed levererats som pliktexemplar saknar här betydelse.

När det gäller frågan vilka databaser som skall vara föremål för

om insamling har jag redogjort för min uppfattning att de databaser

ovan

faller inom Riksarkivets ansvarsområde i huvudsak bör exkludesom

liksom de baser redan är föremål för leverans dokument i ras, som som fixerad form, exempelvis cd-rom eller disketter.

Av de databaser återstår sedan dessa båda kategorier har exklu-

som derats bör den mottagande institutionen, i enlighet med de övergripande målen för pliktleverans, sträva efter att samla in sådana baser som kan

utgöra yttringar svenskt liv, svenskt samhälle och svensk anses av kultur.

136 Kapitel 11

Frekvens för insamling

I Mackenzie-rapporten avsnitt 7.2.1 redovisas olika huvudsakliga ambitionsnivåer när det gäller bevarande informationen i databaser.

av

Författarna anser att online-databaser i princip bör samlas in med sådan frekvens att all information som funnits i publikationen under dess livslängd kan bevaras. Om kostnaderna för detta visar sig alltför stora, bör ett urvalsförfarande användas, som möjliggör ett bevarande av den första och sista versionen av publikationen.

Man kan skilja mellan databaser som förändras enbart genom att ny information läggs in och sådana databaser där den existerande informationen dessutom ändras eller raderas. Ett fullständigt bevarande

av de sistnämnda databasernas innehåll skulle innebära att den mottagande institutionen regelbundet erhöll all ändringsinforrnation. Jag bedömer att ett sådant bevarande skulle vara alltför resurskrävande, i synnerhet som de allra flesta databaser torde inrymmas i den kategorin, och föreslår därför att en insamling görs med glesare intervall.

Jag är inte beredd att förespråka att man nöjer sig med att bevara den första och sista versionen av en databas, eftersom ingendera av dessa förmodligen ger en representativ bild av databasens innehåll. Den första versionen kan vara alltför rudimentär för att ha något större värde. Beträffande den sista versionen kan det bli problematiskt att samla in den på grund av att databasens ägare kan ha gått i konkurs eller på annat sätt blir svår att nå. Dessutom är risken stor att databasens kvalitet försämrats under den sista delen av sin livstid.

I stället föreslår jag att de databaser som det är önskvärt att bevara samlas in i sin helhet en gång per år, i den form och med det innehåll de har just då.

11.6 online-information

Övrig

Beträffande övrig elektronisk information som den som nås via Usenet, BBS:er, e-postbaserade sändlistor m.m., dvs. sådan information som varken är tillgänglig via www eller är sådana databaser som åsyftas i avsnitt 11.5 gör jag följande bedömning.

Informationen är ofta framställd i Sverige, den är allmänt tillgänglig här i landet och den rör svenska förhållanden. I analogi med vad jag föreslår beträffande www-information i stort anser jag inte att informationsintresset för var och en av dessa kategorier motiverar ett fullständigt bevarande.

Enligt min bedömning är det tillräckligt att med hjälp av stickprov bevara ett begränsat urval av dessa kommunikationsformer.

Kapitel 11 137

11.7 Datorprogram och datorspel

I propositionen 1993/94: 10 pliktexemplar av dokument 20 före-

om slog regeringen att datorprogram såsom operativsystem, kompilatorer, textbehandlingsprogram och administrativa program inte skulle omfattas leveransplikt, eftersom de inte kan definieras som ett dokument

av

innehåller information det slag som är av intresse i denna lag, som av nämligen läsning, avlyssning eller visning. De måste i stället

för senare

redskap, med hjälp utnyttjar datorn eller behandlar ses som vars man informationen. Ett datorprogram är egentligen en logisk följd av instruktioner talar om för datorn hur den ska behandla inmatat mate-

som rial. Lagen utformades i enlighet med regeringens förslag.

Genom ändring i 32 § pliktexemplarslagen 1995 klargjordes att vis-

datorprogram i maskinläsbar form omfattas av leveransplikt, nämlisa

de kan fordras för att användaren skall kunna tillgodogöra sig gen som innehållet i ett dokument för elektronisk återgivning. I propositionen l995/96:71 låg till grund för lagändringen uttalade regeringen att

som det enligt dess mening inte fanns skäl att utvidga leveransplikten så att datorprogram skulle omfattas av sådan plikt så snart de behandlas i t.ex. manual som utgör en tryckt skrift.

en

Teknikutvecklingen har emellertid medfört att det är svårt att upprätthålla klara gränser mellan sådana dokument som innehåller pro-

och sådana innehåller information är avsedd för gramvara som som

avläsning, lyssning eller visning. senare

Beträffande video- eller dataspel hävdade Pliktleveransutredningen att dessa inte är att betrakta som dokument som innehåller information

är avsedd för senare läsning, avlyssning eller visning, utan snarare som som ett slags tidsfördriv, så vill som leksaker 82.

om man

Innehållet i och utformingen dessa spel har förändrats så att det

av

ofta är svårt att skilja mellan sådana spel som innehåller infornumera mation i lagens mening och spel som enbart kan anses vara leksaker.

Det finns därför enligt min bedömning anledning att samla in och bevara fler dokument dessa båda kategorier än vad som hittills varit

ur fallet. Någon lagändring behövs inte, eftersom dokumenten redan i dag torde rymmas under pliktexemplarslagen.

När det gäller datorprogram är detta helt i linje med den intemationella utvecklingen. Som framgår av redovisningen i avsnitt 7.2.1 rekommenderas i Mackenzie-rapporten att sådana datorprogram som innehåller information skall inkluderas i pliktexemplarssystemet, vilket också är vad föreslås i Finland. I Norge har nationalbiblioteket

som börjat samla in vissa datorprogram.

138 Kapitel 11

11.8 Elektroniska förlagor till skrifter

tryckta

Direktiven ger i uppdrag att utreda om elektroniska förlagor till tryckta skrifter bör vara leveranspliktiga. Avsikten skulle att möjliggöra vara för KB att bygga fulltextdatabaser för att därigenom väsentligt öka upp sökbarheten för visst material. De elektroniska forlagoma är i sig inte utgivna. De kan förses som beredande led till den färdiga tryckta produkten. En lagreglering skulle således strida mot de redovisade grundläggande utgångsen av ovan punkterna, nämligen att materialet skall ha gjorts allmänt tillgängligt här i landet. Jag föreslår därför inte att elektroniska förlagor skall omfattas lagstadgad leveransplikt. Även Pliktleveransutredningen av prövade frågan och kom till samma slutsats. Däremot anser jag att KB aktivt bör undersöka möjligheterna att in sådant material genom frivilliga överenskommelser med producentema. Särskilt gäller detta dagstidningar, där leveranser elektroniska av förlagor skulle kunna ersätta dagens omfattande och resurskrävande mikroñlmning, vilket på sikt kan medföra omfattande kostnadsbeen sparing. Vid samtal med företrädare för Tidningsutgivarna TU angående förutsättningarna för att generellt ersätta mikrofilmningen med sådana elektroniska förlagor har framförts att tiden ännu inte är mogen för en sådan reform, i första hand hand på grund bristande standarav disering av lagringsfonnat. KB bör dock redan i dag undersöka möjligheten att ingå överenskommelser på frivillig väg med några tidningar i syfte att inleda en försöksverksamhet.

Kapitel 12 139

12 Metoder för insamlande

Mitt förslag: Allmänt tillgänglig online-inforrnation skall samlas in av Kungl. biblioteket och Arkivet för ljud och bild med hjälp av robotteknik. Ett urval allmänt tillgängliga online-databaser skall efter anmo-

av dan levereras till KB eller ALB.

12.1 Allmänna

överväganden

Den elektroniska publiceringen befinner sig fortfarande i ett skede av snabb utveckling. Marknad och utbud förändras från dag till dag och det är mycket svårt att göra framtidsprognos ens för de närmaste

en åren.

Som framgår avsnitt 6.7 pågår arbete, både i Sverige och inter-

av nationellt, för att strukturera och systematisera elektronisk information framför allt på webben. Ett aktivt arbete bedrivs för att utveckla internationella standarder på området.

Förhållandena kommer därför med stor sannolikhet att utvecklas och förändras då det gäller systemen för adressering, identifikation och beskrivning elektronisk information, vilka kan komma att påverka

av förutsättningarna för insamlingsmetoder, urval och lagstiftning. Alltför preciserade förslag angående vilket material skall samlas in och

som bevaras kommer troligen snabbt att behöva revideras.

Även tekniken för insamling, lagring och migrering befinner sig än-

i ett tidigt skede. Olika format och standarder avlöser varandra i nu snabb takt. Metoder för avsökning, insamling, indexering, lagring och bevarande utvecklas och förfinas. Alla försök detaljerade tek-

att ange niska föreskrifter och anvisningar hur insamlingen skall till, eller

om på vilken bärare informationen bör lagras, är sannolikt dömda att

typ av inom kort bli föråldrade.

Ambitionen bör därför att få en så öppen lösning som möjligt.

vara Det är önskvärt att undvika detaljreglering och i stället ge mer allmänna riktlinjer för insamling och bevarande enligt de

ochrekommendationer

grundläggande förutsättningar gäller för leveransplikt.

som

Utrymme måste därefter lämnas åt ansvariga institutioner att i takt med utvecklingen ta fram väl definierade urvalskriterier, anpassa ruti-

140 Kapitel 12

ner och system för ett effektivt insamlande, bevarande och tillhandahållande samt att vid behov utfärda föreskrifter. KB driver sedan något år ett, även med internationella mått, avancerat utvecklingsarbete i projektet Kulturarw3 för samla in och bevara att den elektroniska information publiceras på Internet. I ett första som skede har man uteslutande ägnat sig åt att samla information från webben. I kommande faser av proj ektet att utveckla metoder avser man och rutiner för återvinning den insamlade informationen, tillhandaav hållande och det långsiktiga bevarandet. Erfarenheterna från detta projekt har varit vägledande för mina fortsatta överväganden.

12.2 Alternativa

lösningar

Beträffande insamling av de olika kategorier elektronisk information av som behandlats i föregående avsnitt kan tre huvudsakliga metoder identifieras, vilka beskrivs nedan. För enkelhetens skull har jag i detta sammanhang valt att använda ordet "leveranspliktig beteckning som på den som är rättsligt ansvarig på producentsidan, trots att det inte alltid är fråga om leveranser i de alternativ redovisas. som

l Leveransaltemativet, dvs. pliktleverans på traditionellt sätt. Det innebär när det gäller sådan information som enbart tillhandahålls via online-förbindelse att den leveranspliktige åläggs att fixera infonnationen på en bärare diskett, cd-rom, magnetband, skickas in som till den mottagande institutionen. En modifierad variant innebär att den leveranspliktige skickar in informationen via filöverföring. 2 Rekvisitionsalternativet, dvs. den leveranspliktige skickar in informationen efter rekvisition, antingen ett fixerat dokument eller som via fil-överföring. Den leveranspliktige är den ombesörjer levesom ransen på uppmaning från myndigheten. 3 Robotalternativet, dvs. den mottagande institutionen samlar själv in infonnationen, t.ex. genom sökrobotar. Den tillhandahåller insom formationen kan förhålla sig passiv. Ansvaret åvilar helt den insamlande institutionen.

l2.2.1 Alternativ l Leveransaltemativet

:

Leverans enligt alternativ l har den fördelen att man inlemmar det nya materialet i ett traditionellt och etablerat system. Av rättssäkerhetsskäl måste lagtexten klart ange vilka förpliktelser drabbar enskild. som en All information publiceras på kan i princip sägas likarsom www vara

Kapitel 12 141

teknisk och formell synvinkel. Jag har inte hittat några enkla tad ur kriterier särskiljer det privata materialet från det professionellt som framställda. Stora infonnationsdatabaser och tonåringars hemsidor kan uppbyggda på sätt och ha samma sorts nätadress osv. I vara samma ingendera fallet ställs heller krav på att ange utgivare eller liknande. Det skulle därför stöta på stora svårigheter att i lagtext definiera vad skall levereras fullständigt och för vilka kategorier som det som mer räcker med ett urval. Som framgår föregående avsnitt anser jag att av ett urval bör komma i fråga för den elektroniska information som är allmänt tillgänglig via Internet. Då måste det lagen klart och entydigt av framgå, vilken information ett sådant urval Eftersom det inte avser. finns klart avgränsande formella eller tekniska kriterier uppstår här

problem. En lösning skulle kunna att leveransplikten görs generell för vara allmänt tillgänglig information. Den skulle då behöva kombineras med omfattande dispensering från lagen, vilket inte är tilltalande från en principiella utgångspunkter. En lösning kan att i lagen specificera exakt vilken inannan vara formation skall levereras. Följden blir en detaljerad lagreglering, som med all sannolikhet snabbt kommer att bli föråldrad. som Den publicering sker på Internet skiljer sig på ett avgörande som sätt från den traditionella publicering sker i form tryckta skrifter som av i den meningen att antalet potentiella utgivare är många gånger större. Även teknik har medfört att många andra än etablerade tryckeriom ny kan framställa skrifter så krävs ändå sådan maskinell utrustning er en att privatpersoner endast i undantagsfall har möjlighet att själva ge ut tryckta skrifter. Med Intemetpubliceringen förhåller det sig annorlunda. I princip kan helst etablera sig på nätet, till en kostnad som redan i dag vem som är låg och kan förväntas sjunka. som Förändringen kan uttryckas genom att det i dag finns mellan 3 000 och 4 000 producenter tryckta skrifter enligt uppgift från KB. Antaav let kan tyckas stort och kräver också stora infonnationsinsatser om pliktexemplarssystemet från KB:s sida. Men antalet tryckerier är ändå blygsamt mot antalet producenter information på i dag. KB har av www vid den insamling webbsidor gjordes våren 1998 hittat ca av som 30 000 webbservrar rör svenska förhållanden. Enligt uppgifter från som några de större s.k. webbhotellen uppgår antalet svenska personliga av hemsidor i augusti 1998 till över 225 00054. Att kräva in leveranser från alla dessa producenter skulle kräva från de mottagande institutionernas sida. Även mycket stora insatser

54Pitkänen, S., Egen sida folkrörelse. Metro, 11 augusti 1998, s. 14 en ny -

142 Kapitel 12

om man begränsar sig till de professionella och "semiprofessionella publikationema, vilka dessutom blir svåra att identifiera, blir det här fråga om en mycket stor mängd presumtiva leverantörer. Det är heller inte sannolikt att täckningsgraden, dvs. mängden insamlad information i förhållande till den totala mängden allmänt tillgänglig information, skulle bli så hög som önskvärt.

Alternativet traditionell leverans skulle också innebära att den leveranspliktige, till skillnad från vad som gäller för övrigt leveranspliktigt material, tvingas framställa ett särskilt exemplar enbart för att uppfylla lagens föreskrifter. Detta kan medföra krav på särskild utrustning och särskilda rutiner, vilket kan innebära att den leveranspliktige drabbas

av extra kostnader. Leveranserna kommer vidare sannolikt att ske på en rad olika bärare och i olika format och system, som kan vara svåra att hantera för den mottagande institutionen. Det kommer därvid att uppstå speciella svårigheter när materialet måste migreras.

Särskilt om databaser

Av avsnitt 11.5 framgår vilka databaser som enligt min bedömning är önskvärda att bevara. Alternativ leveransaltemativet, innebär antingen att producenten måste framställa ett särskilt exemplar av databasen på en särskild bärare diskett, cd-rom, magnetband etc. eller låta överföra databasen på elektronisk väg s.k. filöverföring.

För att det skall vara möjligt för den mottagande institutionen att bevara informationen måste sannolikt antalet leveransformat begränsas. Det innebär att databasens innehåll måste levereras i ett format är

som möjligt att konvertera vid den mottagande institutionen. Sådana anvisningar som kan fordras för att materialet skall kunna konverteras måste följaktligen också levereras.

I de fall man väljer att framställa ett särskilt exemplar uppstår en kostnad för producenten i form av arbetstid för kopiering, eventuell konvertering samt för lagringsmedium.

Alternativ l innebär en generell leveransplikt för de berörda databaserna. Detta kan i ett inledningsskede medföra problem för den mottagande institutionen eftersom det är material av en helt ny karaktär som kommer att levereras.

12.2.2 Alternativ Rekvisitionsaltemativet

Beträffande den information som tillhandahålls på www kan liknande argument som ovan anfördes mot alternativ l också anföras mot alter-

Kapitel 12 143

nativ dvs. leverans efter rekvisition från den mottagande institutio-

Såväl inforrnationsmässiga tekniska och praktiska skäl talar nen. som

sådan lösning. Det gäller både det material där ett urval är tillemot en räckligt och det material där ett mer fullständigt bevarande bör eftersträvas.

Särskilt om databaser

Liksom alternativ 1 leveransaltemativet innebär alternativ 2 rekvisitionsaltemativet att producenten antingen måste framställa ett särskilt exemplar databasen på särskild bärare diskett, cd-rom, magnet-

av en band etc. eller överföra innehållet på elektronisk väg.

För att det skall vara möjligt för den mottagande institutionen att bevara informationen måste sannolikt antalet leveransforrnat begränsas. Det innebär att databasens innehåll måste levereras i ett format som är möjligt att konvertera vid den mottagande institutionen. De anvisningar

kan fordras for att materialet skall kunna konverteras måste följsom aktligen också levereras.

För producenten uppstår samma kostnader som enligt alternativ Den norska lagstiftningen anvisar detta alternativ som leveransforrn

för online-databaser.

Den avgörande skillnaden gentemot leveransaltemativet ligger givetvis i att den mottagande institutionen själv kan avgöra vilka databa-

skall levereras. Det innebär att den svåra inledningsfasen då ser som rutiner för mottagning, kvalitetskontroll, konvertering m.m. skall utformas kan bli avsevärt lättare att hantera.

l2.2.3 Alternativ Robotaltemativet

Den teknik använts KB i Kulturarw3-projektet visar att det går

som av att samla in den information publiceras på www på automatiserad

som väg med hjälp utvecklad sök- och insamlingsrobot. Projektet be-

av en skrivs i avsnitt 8.1. I bilaga 3 görs en teknisk beskrivning av hur roboten arbetar.

Projektets arbetssätt kan därför användas for att samla in den del av webbpubliceringen där ett urval bedömts tillräckligt. Urvalet kan

vara då baseras på ett insamlande all information finns tillgänglig på

av som

vid en given tidpunkt. www

Insamlingen tar i dag lång tid, ambitionen hos projektet är att

men insamlingstiden inte skall längre vecka. Med denna metod

vara än en kan den insamlande myndigheten i stor utsträckning själv styra val av

144 Kapitel 12 SOU 1998:1 ll

teknik, maskinutrustning och lagringsmedium. Detta bättre förutger sättningar för det långsiktiga bevarandet och underlättar i hög grad en kommande migrering. Metoden med robotinhämtning och är ännu ny tämligen oprövad i reguljär drift. Här finns naturligtvis viss osäkeren het hur tekniken i framtiden kommer att utvecklas. Min bedömning är dock att automatiserad metod även i fortsättningen kommer kunen att na användas för detta ändamål. Vad beträffar den information publiceras på som www där ett mer fullständigt bevarande bör eftersträvas kan roboten instrueras att besöka dessa webbplatser med betydligt tätare intervall. Det är svårt att föreslå något robotens besöksfrekvens eftersom den kommer om att vara beroende av hur ofta sidorna ändras på viss webbplats. Extremfallet en blir dagstidningar måste besökas dagligen för att inte alltför mycksom et material skall hinna försvinna. Jag är medveten att inte om man kommer att uppnå ett hundraprocentigt insamlande med denna metod. Täckningsgradcn skulle dock sannolikt bli tillfredsställande. För att inte belastningen på dessa sistnämnda webbplatser skall bli alltför besvärande kan roboten instrueras att förlägga sina besök vid tidpunkter då utnyttjandet är lågt, exempelvis nattetid. I de fall informationen är belagd med någon form spärr för åtav komst, exempelvis lösenord eller avgiftsbeläggning, kan systemet kompletteras med skyldighet för den leveranspliktige att till att den se insamlande institutionens robot tillträde till informationen. På likges nande sätt kan den leveranspliktige åläggas ett för att tekniska ansvar hinder inte sätts upp i avsikt att hindra roboten från att samla in informationen.

Särskilt om databaser

Som framgår av såväl avsnitt 6.4 som bilaga 3 är det i dagsläget oftast inte möjligt att samla in online-databaser med hjälp robotteknik. av Anledningen är att robot i så fall skulle behöva instrueras att i dataen basens sökformulär söka på alla ord förekommer i det aktuella som språket för att säker på att all information i basen hämtas. vara

12.3 Sammanfattande

bedömning

Av den lämnade redovisningen framgår måste skilja mellan att man databaser och övrig elektronisk publicering. När det gäller det sistnämnda materialet finner jag att det skulle helt omöjligt att införa vara ett krav på leverans i lagen, sig ett generellt krav eller ett krav förvare

Kapitel 12 145

enat med undantag eller dispensmöjligheter. Skälet härtill är framför allt det överväldigande antalet producenter av information på www. Leveransskyldighet skulle innebära orimlig belastning för både pro-

en ducenter och mottagande institutioner. En begränsning av leveransskyldigheten undantag eller dispensmöjligheter hjälper inte

genom nämnvärt. Systemet skulle krossas av sin egen tyngd.

Alternativet 2 rekvisitionsaltemativet kan synas vara något mer hanterbart, vid närmare betraktande torde även det vara ogenom-

men förbart. Rätten att kräva leverans måste rimligen avse material som redan har tillgängliggjorts på nätet. Den tid under vilken materialet tillhandahålls är emellertid ofta begränsad och de för verksamheten ansvariga institutionerna kan därmed få stora svårigheter att hinna kräva in materialet innan detta försvinner. Och även institutionerna handlar

om snabbt, kan producenten undgå leveransplikt genom att radera materialet.

Det enda alternativ återstår är således alternativ 3 robot-

som alternativet. Ett genomförande torde visserligen kräva en ändring i upphovsrättslagen enligt min bedömning i avsnitt 14.1, men alternativet måste ändå betraktas det enda praktiskt genomförbara. Jag föror-

som dar alltså att allt material kan samlas in genom den robotteknik

som

har utvecklats skall samlas in institutionemas egen försorg. som genom De institutioner är aktuella i sammanhanget är Kungl. biblioteket

som

och Arkivet för ljud och bild ALB. Även Lunds universitetsbib- KB liotek kan komma ifråga för framställning av säkerhetsexemplar. Dessa institutioner behöver medel för verksamheten, men något grundläggande lagstöd för denna behövs inte, bortsett från behovet av ändring i upphovsrättslagen.

Som nämnts i det föregående avsnitt 11.1 upprättas för många informationstjänster spärrar för tillgång till tjänsten. Det ställs således krav på lösenord eller liknande och i vissa fall erhålls ett sådant endast

avgift. Trots sådana hinder för tillgängligheten måste informamot en tionen ofta tillgänglig för allmänheten. Det är enligt min

anses vara mening inte rimligt att insamlandet betydelsefullt material skall

av hindras sådana spärrar och jag föreslår därför att KB och ALB skall

av

laglig rätt att begära att den förfogar över spärren lämnar ut ges en som lösenord eller liknande så att institutionerna möjlighet att komma åt

ges informationen. Jag skall utveckla ett förslag till ett sådant lagstöd i det följande avsnitt 13.

146 Kapitel 12

Särskilt om databaser

Det är inte möjligt att samla in merparten de databaser föreav som kommer i materialet att utnyttja robotaltemativet. För databagenom semas del måste alltså välja antingen alternativ l leveransaltemaman

tivet eller alternativ 2 rekvisitionsaltemativet.

Pliktleverans enligt alternativ l förutsätter tydlig precisering en av vilka databaser skall föremål för pliktleverans eftersom som vara de leveransskyldiga måste kunna läsa ut direkt från lagen huruvida leveransplikt föreligger eller inte. En generell leveransplikt skulle vidare behöva förenas med antingen omfattande undantagsbestämmelser eller ett omfattande dispenssystem, eftersom det enligt mina överväganden i det föregående är tillräckligt att ett visst urval förekommande dataav baser samlas in och bevaras. I dessa hänseenden har alternativ rekvisitionsaltemativet, vissa givna fördelar. Den omedelbara prövningen leveranspliktens av omfattning företas där myndigheter, vilket möjligheter till allav ger mer mänt hållna bestämmelser i lagtexten leveransplikt, särskilt om som leveransplikt bara skall komma i fråga i viss begränsad utsträckning inom de ramar i lagen. som anges Min bedömning är att de insamlande institutionerna, det vill säga KB och ALB, kommer att organisera sin verksamhet så så mycket att information möjligt insamlas på automatiserad Det torde inte som väg. föreligga någon risk för ett överdrivet utnyttjande rekvisitionsrätten, av eftersom robotinsamling blir mindre resurskrävande och effeken mer tiv. Tidigare utredningar har mot ett system med rekvisitionsrätt invänt att det skulle kunna uppfattas orättvist. Myndigheternas prövning som av leveranspliktens omfattning avses emellertid inte bli slumpmässig utan den bör vila på sådana principer som anges i lagstiftningsärendet. Urval enligt sådana principer bör inte behöva uppfattas som mer orättvist än en lagstiftning med detaljerade undantag. Mot ett system med leveransplikt i fråga online-material har om också invänts att det kan förutsätta att den leveranspliktige tvingas framställa ett särskilt exemplar enbart för att uppfylla leveransplikten. I och för sig instämmer jag i att bör undvika ett system har såman som dana konsekvenser. I det föregående avsnitt 12.2.1 har jag påpekat att en leveransplikt som innebär att den leveranspliktige tvingas framställa ett särskilt exemplar kan medföra behov särskild utrustning av m.m. och därmed leda till extra kostnader. De databaser är aktuella i det som här sammanhanget har emellertid framställare måste antas inneha som

erforderlig utrustning för exemplarframställning eller filöverföring,

varför de extra kostnaderna bedöms bli mycket begränsade. Jag anser

Kapitel 12 147

därför att den nämnda principen inte bör utgöra något hinder mot leveransplikt.

För de databaser inte kan samlas in robotalternativet fö-

som genom reslår jag således att insamlandet sker enligt alternativ 2 rekvisitionsalternativet. I det följande avsnitt 13 skall läggas fram förslag om den närmare utformningen leveransplikt.

av en

Kapitel 13 149

l 3 Ändringar i pliktexemplarslagen

Mitt förslag: För att Kungl. biblioteket och Arkivet för ljud och bild själva skall kunna samla in allmänt tillgängligt online-material krävs en ändring pliktexemplarslagen så att dessa myndigheter ges rätt att av kräva utlämnande sådana lösenord i vissa fall är en förutsättav som ning för åtkomst. Kravet på att lämna ut lösenord skall myndigheterna rikta den upprättat lösenordet eller den som tillhandahåller en mot som tjänst för elektronisk förmedling meddelanden. Vidare skall en ny av bestämmelse tas in i pliktexemplarslagen om att två exemplar av sammanställningar i digital form gjorts tillgängliga för

databaser som

allmänheten skall lämnas pliktexemplar på anmodan av den mynsom dighet regeringen bestämmer. Bestämmelserna i 14 § pliktexempsom larslagen skall ändras så att sådana dokument för elektronisk återgivning lagrar annat än text eller fast bild skall lämnas i åtta exemplar som i stället för som tidigare ett.

13.1 Inledning

Förslagen i det föregående avsnitt 12 innebär att Kungl. biblioteket KB och Arkivet för ljud och bild ALB med hjälp av robotteknik älva skall samla in ett urval merparten det material som finns på av av framför allt Internet. Det enda lagstöd för verksamheten som benya

hövs rätt till exemplarframställning enligt upphovsrättslagen. Den

är en frågan skall behandlas i det följande avsnitt 14.1. I Vissa fall kan emellertid möjligheterna att komma materialet begränsas genom krav på lösenord eller liknande, ibland kombinerat med ett krav på avgift. Enligt min bedömning i det föregående bör institutionerna ges rätt att kräva utlämnande sådana lösenord. En sådan rätt är av något annan av karaktär de frågor regleras i lagen 1993:1392 pliktexän som om emplar dokument, pliktexemplarslagen. Frågorna har dock sådana av beröringspunkter att det framstår mest ändamålsenligt att reglesom ringen sker i form komplettering i den lagen. av en Databaser är ofta inte åtkomliga med robotteknik och i fråga om dessa innebär mina förslag i det föregående avsnitt 12 att lagstiftningskall kompletteras med skyldighet att leverera sådana databaser en en

150 Kapitel 13

på begäran myndighet. Leveransplikten kunna fullgöras av avses antingen genom att ett magnetband eller annat lagringsmedium innehållande databasen levereras eller att databasens innehåll överförs på elektronisk väg. I de fall databasen levereras i fixerad form blir det alltså fråga om leverans i pliktexemplarslagens mening och reglerna före-

slås därför tas in i pliktexemplarslagen genom en komplettering av be-

stämmelserna om de leveranspliktiga dokumenten. Under utredningsarbetets gång har framförts önskemål ändom en ring i pliktexemplarslagens bestämmelser antalet exemplar om som skall levereras vissa dokument. Även den frågan skall till av tas upp behandling i det följande.

13.2 Lösenord

Enligt min här redovisade bedömning bör förekomsten krav på löav senord eller liknande, eventuellt kombinerat med krav på avgift, som förutsättning för tillgång till infonnationstjänstema inte få utgöra hinder för de insamlande institutionerna att komma åt materialet. Pliktexemplarslagen bör därför kompletteras med bestämmelse för en som ger rätt den myndighet som regeringen bestämmer att kräva utlämnande såav dana lösenord utan avgift. Verksamheten med robotinsamling att handhas KB och avses av ALB. Rätten att begära in lösenord bör därför i förordningen 1993: 1439 pliktexemplar dokument åt båda dessa myndigom av ges heter. Någon uppdelning i lag respektive myndighets behörighet av torde inte erfordras. Självfallet måste myndigheterna samråda i frågan och underrätta varandra förelägganden så att dubbla förelägganden om undviks. Utgångspunkten för verksamheten med att samla in elektronisk information är att denna är att betrakta allmänt tillgänglig som och rör svenska förhållanden. Krav på lösenord, eventuellt kombinerat med krav på avgift, innebär inte automatiskt att informationen upphör att vara att betrakta som allmänt tillgänglig. Det finns emellertid fall då kravet på lösenord är motiverat ett önskemål begränsa inforav om att mationen till en sluten krets. Det kan röra sig företags intranät eller om om elektroniska nätverk används rent privata kommunikasom som tionskanaler. I sådana fall kan det med fog göras gällande materialet att inte skall vara att betrakta allmänt tillgängligt. Visserligen kan det som

uppstå gränsdragningsproblem, det bör ändå tillräckligt

men vara att det i lagen anges som förutsättning för krav på utlämnande lösenord av att det skall röra sig allmänt tillgänglig elektronisk infonnation. om

SOU 1998:1 ll Kapitel 13 151

Den naturliga utgångspunkten att kravet på utlämnande synes vara lösenord skall riktas mot den har upprättat det. Det kan emelav som lertid svårt för KB och ALB att få fram uppgifter om dessa persovara fysiska eller juridiska, varför det finns anledning att undersöka om ner, det går att öppna möjlighet för myndigheterna att välja en alternativ en vag. I lagen 1998:112 för elektroniska anslagstavlor föreom ansvar skrivs att den tillhandahåller elektronisk anslagstavla, det vill som en säga tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden, skall ha uppen sikt över tjänsten. Tillhandahållaren skall också skyldig att lämna vara användare tjänsten viss information och att ta bort vissa slag av av meddelanden. Här har alltså tillhandahållaren tjänsten ålagts inte bara ett ansvar av i förhållande till användaren tjänsten utan också skyldighet att av en ingripa i förhållande till denne. I analogi med den lagstiftningen bör det i det här sammanhanget finnas möjlighet att ålägga tillhandahållaren av tjänsten att lämna ut lösenord upprättats användaren. som av En förutsättning för att motsvarande ordning skall kunna gälla här, således att ansvaret för utlämnande lösenord läggs på den som tillav handahåller formedlingstjänsten, är naturligtvis att denne disponerar lösenordet lämna det. Även detta kan antas över och har rätt att ut om förhållandet i ett flertal fall, finns det sannolikt exempel på det vara motsatta förhållandet, dvs. att den upprättat lösenordet ensam dissom över detta. ponerar Jag föreslår därför att myndigheterna som ett alternativ till att ställa krav på upprättaren lösenordet att lämna ut detta skall kunna vända av sig till den tillhandahåller den elektroniska anslagstavlan. som Den behandlade bestämmelsen krav på utlämnande av lösennu om ord bör tas in i pliktexemplarslagen i paragraf under en särskild en ny rubrik efter de bestämmelserna om pliktexemplar i 32 gemensamma och 33 §§. Om den åläggs att lämna ut ett lösenord inte följer åläggandet, som bör vitesföreläggande kunna tillgripas. Bestämmelsen i 34§ pliktexemplarslagen bör således kompletteras i det hänseendet.

13.3 Databaser

Som nämnts är ett stort antal databaser av det slag som är av intresse att samla in oåtkomliga med tillgänglig robotteknik och här föreslås därför att myndighet skall kunna kräva leverans av sådana databaser. Jag har hittills i min framställning använt begreppet databas och har därvid utgått från den definition begreppet finns i Europaparlaav som

152 Kapitel 13

mentets och rådets direktiv 96/9/EG om rättsligt skydd för databaser. I direktivet avses med databas samling verk, data eller andra själven av ständiga element som sammanställts på ett systematiskt och metodiskt sätt och som var för sig är tillgängliga elektroniska medier eller genom på något annat sätt. Vid genomförande direktivet i svensk lagstiftav ning genom ändringar i upphovsrättslagen har i stället valt man att använda det hos oss vedertagna ordet sammanställning. Jag bedömer det som lämpligast att detta ord används även i pliktexemplarslagen. I det här sammanhanget är det självfallet bara databaser eller sammanställningar i digital form är aktuella. Såsom begreppen är besom stämda är de mycket vida. I regeringens proposition 1996/97:1l1 Rättsligt skydd för databaser, 16 exempel på systematiska m.m. ges samlingar, dvs. sammanställningar verk, uppgifter eller av annat material. I sådana sammanställningar kan finnas uppgifter om t.ex. recept, telefonnummer, tågtider eller valuta- och börskurser. Det kan också röra sig om annat material, t.ex. noveller, dikter, musikstycken eller fotografier. Som exempel på sammanställningar med uppgifter nämns telefonkataloger, tidtabeller, tidningsbilagor med veckans TV-program och turistbroschyrer med stadens restauranger. Exempel på sammanställningar med annat material än uppgifter är kalendrar, läseböckrena er, diktsamlingar, multimediaprodukter i digital form, samlingsskivor, tidningar, uppslagsverk och vetenskapliga publikationer med bidrag från flera författare. Merparten av dessa sammanställningar kan finnas i digital form och uppenbarligen kommer ett mycket omfattande material det av som publiceras online att bli att hänföra till sammanställningar. Av min redovisning avsnitt 11.5 för vilka typer databaser eller av sammanställningar som kan kräva stora vid insamling och bevarande resurser framgår att det endast torde ett begränsat antal de vara av ovan exempliñerade sammanställningama det finns anledning kunna rekvisom att rera. Jag har som exempel nämnt Mediearkivet och PressText. Det är emellertid svårt att göra någon precisering begreppet sammanställav ning så att rekvisitionsrätten begränsas till de sammanställningar som avses. En formellt omfattande rekvisitionsrätt dock inte synes utgöra något allvarligt problem, eftersom det inte torde finnas någon risk för att den utnyttjas för att rekvirera andra sammanställningar än sådana som är av det exemplifierade slaget. Vissa preciseringar rekvisitionsrätten bör dock göras. Det bör av således förutsättas att sammanställningama har gjorts tillgängliga för allmänheten här i landet och att de rör svenska förhållanden. Vidare bör den begränsningen göras att rekvisition inte får avse sammanställningar av vilka pliktexemplar skall lämnas enligt någon av de övriga bestämmelserna i pliktexemplarslagen.

Kapitel 13 153

Enligt mina i avsnitt 11.5 redovisade överväganden anser jag att det är tillräckligt att databaser eller sammanställningar som det finns anledning att rekvirera samlas in i deras helhet en gång per år i den form och med det innehåll de har just då. Det är framför allt hänsynen till de för verksamheten ansvariga myndigheternas begränsade resurser som motiverar så glesa insamlingar och det saknas enligt min mening

pass anledning att i lagtexten ta in några restriktioner av detta slag i rekvisitionsrätten.

Verksamheten med insamlande och bevarande av det digitala materialet skötas KB och ALB. I och för sig skulle rekvisitionsrät-

avses av ten kunna anförtros endast endera myndigheten. I likhet med vad som föreslås i fråga inkrävande lösenord föreslås dock att båda myn-

om av digheterna skall rätt att begära in sammanställningar. Genom sam-

ges råd undviks dubbla rekvisitioner.

Leveransskyldigheten bör åvila den som låtit göra sammanställning-

tillgänglig här i landet. En bestämmelse detta bör föras in i aven om snittet skall lämna pliktexemplar i pliktexemparslagen.

om vem som Antalet pliktexemplar bör kunna begränsas till två.

Sammanställningarna måste levereras i ett format som är möjligt att konvertera vid den mottagande institutionen, eftersom erfarenheterna visar att det ofta uppstår problem vid mottagning och bevarande. En möjlighet skulle kunna att låta den mottagande institutionen utfär-

vara da särskilda föreskrifter för leverans i analogi med de föreskrifter och allmänna råd Riksarkivet utfärdat för överlämnande av ADB-

som upptagningar RA-FS 1997:7. För att inte binda utvecklingen bedömer jag dock att det är lämpligare att leverantör och mottagare ges möjlighet att på frivillig väg komma överens leveransfonnat. I sista hand

om bör dock den mottagande institutionen ha bestämmanderätten och i rekvisitionen bör alltid leveransfonnatet anges. För att minimera kostnaderna för databasproducenten är det väsentligt att de insamlande institutionerna tar hänsyn till producentens tekniska miljö och att de själ-

har kapacitet att konvertera det mottagna materialet från ett flertal av va de vanligast förekommande forrnaten.

Sådana anvisningar kan fordras för att materialet skall kunna

som konverteras måste också levereras. Bestämmelser om detta finns i 32 § pliktexemplarslagen och dessa bestämmelser avses även bli tillämpliga på de här aktuella sammanställningama.

154 Kapitel 13

13.4 Antalet vissa

pliktexemplar av

dokument för elektronisk

återgivning

Enligt 14 § pliktexemplarslagen skall sådana dokument för elektronisk återgivning som lagrar annat än text eller fast bild lämnas i ett exemplar till ALB. Exempel på sådana dokument är s.k. multimedia, oftast som utges i form av cd-rom med ljud eller rörliga bilder. Under utredningens arbete har från flera håll framförts att det är olyckligt att dessa dokument enbart skall levereras till ALB, eftersom det innebär att biblioteken därmed går miste sådant material om som av tradition är att hänföra dit. Som exempel kan nämnas uppslagsverk på cd-rom som Nationalencyclopedin och Focus. Även sådana om produkter innehåller obetydliga ljudillustrationer eller avsnitt med rörliga bilder, skall de sålunda endast levereras i ett exemplar till ALB. Jag delar åsikten att det är olyckligt att dessa dokument inte alls levereras till biblioteken som pliktexemplar. Jag finner det samtidigt svårt att dra någon bestämd gräns för vilka dokument som bör anses tillhöra bibliotekssfáren respektive ALB. Att exempelvis utforma lagstiftningen så att dokument "till överväsom gande delen består av text skall levereras i sju exemplar till biblioteken medan övriga dokument skall lämnas i endast ett exemplar till ALB skulle medföra att den leveransskyldige tvingas till komplicerade bedömningar. Jag finner det principiellt olyckligt den enskilde skulle om riskera att bryta mot lagen genom att göra felaktig bedömning. en Det skulle vara minst lika svårt att fastställa exakt procentuell en gräns för att skilja de båda kategorierna på grund att ljud och rörav liga bilder kräver ett betydligt större lagringsutrymme och fast än text bild. Fördelningen mellan dessa två kategorier framgår heller inte av förpackning eller annan dokumentation, varför den leveransskyldige skulle tvingas till en omfattande och tidskrävande teknisk inspektion av produkten. I stället föreslår jag att leveransplikten för dessa dokument i fortsättningen omfattar åtta exemplar. Av dessa bör ett liksom tidigare lämnas till ALB och de andra sju lämnas till KB och Stockholms, Uppsala, Linköpings, Lunds, Göteborgs och Umeå universitetsbibliotek.

Kapitel 14 155

14 att samla in och

Möjligheterna

bevara datorbaserat material med

hänsyn till upphovsrättslagen och personuppgiftslagen

Mitt förslag: För att göra det möjligt för KB, ALB och Lunds universitetsbibliotek att samla in och bevara datorbaserat material kompletteras bestämmelserna i 16 § upphovsrättslagen med en bestämmelse som ger dessa institutioner rätt att framställa exemplar av verk som är tillgängliga via online-förbindelse. Bestämmelsen skall inte innehålla någon motsvarighet till förbudet i 16 § mot framställning av exemplar av datorprogram. Bestämmelsen i 21 § upphovsrättslagen om rätt till offentliga framföranden utan upphovsmannens tillstånd kompletteras dock med en bestämmelse om att detta inte gäller datorprogram.

14. l Upphovsrättslagen

I enlighet med övervägandena i det föregående avsnitt 12.3 förordas att insamlingen det datorbaserade materialet med undantag för data-

av baser i huvudsak skall ske genom KB:s och ALB:s egen försorg. KB och ALB avses således kopiera och bevara urval av det material som finns på i första hand Internet. Lunds universitetsbibliotek föreslås bevara ett säkerhetsexemplar av det insamlade materialet.

Det material skall samlas in innehåller i stor utsträckning verk

som över vilka upphovsmännen enligt upphovsrättslagen 1960:729 har rätt att förfoga genom bl.a. att framställa exemplar av verket. När materialet uppträder på en institutions bildskärm anses något exemplar av verket inte ha framställts jfr redovisningen i avsnitt 9.2. Insamling och bevarande av materialet förutsätter således att institutionen framställer exemplar av förekommande verk. Enligt 16§ upphovsrättslagen har arkivmyndigheter och bibliotek rätt att framställa exemplar av verk för bl.a. bevarande-, kompletterings- eller forskningsändamål. Rätten omfattar dock inte datorprogram.

156 Kapitel 14 SOU 1998:1 ll

Till en början kan konstateras att det i det material som avses bli insamlat kommer att finnas ett stort antal datorprogram. Dessa kan intesållas bort och även om detta vore möjligt, skulle det omintetgöra möjligheterna att ta del av stora delar av det insamlade materialet. En grundläggande förutsättning för att kunna bevara det kulturarv

som finns online är således att exemplar av datorprogram kan framställas.

En upphovsman måste genom att göra ett verk tillgängligt för allmänheten ofta anses ha samtyckt till viss exemplarframställning. Så kan dock inte alltid anses vara fallet utan frågan får på vanligt sätt bedömas med beaktande av samtliga omständigheter jfr regeringens uttalande i prop. 1996/97:111 Rättsligt skydd för databaser, 36.

m.m., s. Det torde således inte vara möjligt att framställa exemplar av alla förekommande datorprogram under antagande av samtycke. Samtidigt bedöms det som praktiskt omöjligt att KB och ALB skulle företa pröv-

en ning av frågan om samtycke kan antas föreligga för varje enskilt datorprogram och i förekommande fall avstå från exemplarframställning eller inhämta upphovsmannens tillstånd. Jag finner det därför nödvändigt med en lagändring, som medger undantag från förbudet mot framställning av exemplar av datorprogram.

Innan jag lägger fram ett mera konkret förslag till lagändring finns det anledning att undersöka om en sådan lagändring är tillräcklig för att bibliotek och ALB med stöd av 16 § skall kunna framställa exemplar av det material som förekommer online.

Enligt 16 § första stycket 1 ges rätt att framställa exemplar av verk för bl.a. bevarandeändamål. Enligt förarbetena avses härmed sådan kopiering som måste ske för att materialet i samlingarna skall kunna bevaras intakt. Detta tyder på att tillämpningsområdet för bestämmelsen avses vara begränsat till internt material. För en sådan tolkning talar att det vid sidan av bevarandeändamål även nämns kompletterings- och forskningsändamål. Kompletteringsändamålet tar direkt sikte på externt material och den bestämmelsen skall enligt ett uttalande av riksdagens första lagutskott NJA 1961 s. 126 tolkas restriktivt. Om emellertid bevarandeändamålet skulle ge utrymme för exemplarframställning av både internt och externt material, skulle rätten till exemplarframställning för detta ändamål bli i princip obegränsad, varvid såväl kompletteringsändamålet som forskningsändamålet skulle sakna självständig betydelse. Övervägande skäl talar således för att exemplarframställning för bevarandeändamål bara får ske i fråga om material som redan finns i samlingarna och i sådana fall för att materialet i samlingarna skall kunna bevaras intakt.

Det material som är aktuellt i det här sammanhanget är av ett helt nytt slag, som det naturligtvis inte fanns möjlighet att beakta vid upphovsrättslagens tillkomst. Frågan om det kan anses tillåtet med fram-

SOU 1998:ll1 Kapitel 14 157

ställning av exemplar av verk som förekommer i sådan form för bevarandeändamål synes inte ha varit föremål för prövning i rättstillämpningen. Det är alltså svårt att med bestämdhet uttala sig i frågan om tillåtligheten av exemplarframställning för bevarandeändamål. Framställning av exemplar av i princip allt som finns på t.ex. Internet synes dock en helt annan karaktär och vila på andra motiv än den

vara av exemplarframställning som medges enligt 16§ upphovsrättslagen. Det finns alltså skäl som talar för att sådan exemplarframställning inte kan anses omfattas av den nämnda undantagsbestämmelsen. Det bör dock poängteras att det bland rättssakkunniga råder delade meningar i frågan.

Exemplarframställning för kompletteringsändamål avser visserligen att tillföra samlingarna sådant material som de inte innehåller tidigare, exempelvis svåråtkomligt utländskt material eller material som inte finns i handeln. Som nämnts skall bestämmelsen tolkas restriktivt. Således bör kopiering för kompletteringsändamål ske bara om synnerliga skäl föreligger. Kopiering av hela böcker bör t.ex. som regel inte tillåtas. Det synes uppenbart att bestämmelsen inte kan åberopas som grund för exemplarframställning av sådant datorbaserat material som är aktuellt här.

Slutligen har arkiv och bibliotek rätt att framställa exemplar av verk for forskningsändamål. I vilken omfattning exemplarframställning skall

tillåtlig för detta ändamål har inte utvecklats närmare i förarbeteanses na till upphovsrättslagen. Rätten till exemplarframställning för detta ändamål måste dock förutsättas ligga i linje med rätten i fråga om de två andra ändamålen. Det finns därför anledning att utgå från att kopieringsrätten har sin grund i behovet av att vårda originalexemplaren i samlingarna och att det därför är exemplar av sådana verk som får framställas för forskningsändamål. Det synes därför finnas skäl att anta att inte heller denna bestämmelse kan åberopas som grund för framställning av exemplar av verk som finns i det här aktuella datorbaserade materialet.

Sammantaget finner jag att det är tveksamt om det i dag finns rättslig grund för arkivs och biblioteks möjligheter att framställa exemplar av verk som förekommer i det datorbaserade material som här avses.

Rättslig grund för exemplarframställning kan naturligtvis åstadkommas avtalsvägen. Med hänsyn till det stora antal upphovsmän som publicerar sig på framför allt Internet, av vilka många är privatpersoner, går det naturligtvis inte att åstadkomma avtal med varje enskild upphovsman. Förutsättningen för att avtal skall vara en framkomlig väg är därför att det finns organisationer som kan företräda upphovsmännen. Det torde dock vara nödvändigt att ett avtal ger institutionen rätt att framställa exemplar av verk av även andra upphovsmän än de som fö-

158 Kapitel 14

reträds av organisationen. För att uppnå detta krävs lagstiftning det

av slag som gäller om avtalslicenser i upphovsrättslagen. En sådan lagstiftning går emellertid inte att genomföra innan den organisatoriska frågan på upphovsmännens sida har ordnats, vilket kan ta en avsevärd tid i anspråk. Det bör också uppmärksammas att ett systern med

avtalslicenser torde förutsätta att upphovsmännen ges rätt till ersättning för institutionemas exemplarframställning.

Med hänsyn till att det i dag saknas förutsättningar för en avtalsreglering och till behovet av att institutionemas verksamhet med insamling och bevarande av det datorbaserade materialet kommer i gång så snart som möjligt finner jag att den enda framkomliga vägen är att upphovsrättslagen ändras så att möjligheterna till exemplarframställning vidgas och den oklarhet som i dag råder i fråga om rättsläget undanröjs.

Jag är medveten om att det kan finnas anledning att vänta med reformer av upphovsrättslagen i avbidan på EU-parlamentets och rådets nya direktiv. Men eftersom mitt uppdrag inte kan fullgöras på annat sätt ser jag mig nödsakad att lägga fram förslag till lagändring med visst bortseende från det kommande direktivet.

Jag föreslår således att bestämmelserna i 16§ upphovsrättslagen kompletteras med en bestämmelse om att vissa institutioner ges rätt att framställa exemplar av verk som är tillgängliga via online-förbindelse. Det finns ingen anledning att låta rätten till exemplarframställning tillkomma alla de arkiv och bibliotek som anges i 16 § utan rätten bör begränsas till vissa institutioner med ett nationellt bevarandeansvar, nämligen KB, Lunds universitetsbibliotek och ALB. Jag är medveten om det kan finnas behov hos arkivmyndigheter att omfattas av samma rätt. Det ligger dock utanför mitt uppdrag att lämna förslag rörande arkivmyndighetemas område.

Den nya bestämmelsen bör utformas så att den inte innehåller någon motsvarighet till förbudet i 16 § mot framställning av exemplar av datorprogram. När institutionerna har framställt exemplar av verk som förekommer över datanät har de rätt att enligt 16 § i det följande framställa nya exemplar av verken för bevarande eller forskningsändamål. För att den rätten skall omfatta även datorprogram av vilka exemplar sålunda har framställts föreslås en erforderlig ändring i 16

De föreslagna lagändringama kompliceras av att undantaget för datorprogram i 16 § grundar sig på ett EG-direktiv, rådets direktiv av den 14 maj rättsligt skydd för datorprogram 91/250/EG, vil-

1991 om av ket följer att arkiv och bibliotek inte får ges rätt att kopiera datorprogram. En lagändring torde därför behöva föregås av en ändring av EGdirektivet. Det kan anmärkas att EU-parlamentets och rådets förslag till nytt upphovsrättsligt direktiv inte avses påverka befintliga gemenskapsbestämmelser om skydd för datorprogram.

Kapitel 14 159

Även i andra länder arbetar med de problem förknippa-

man som är de med bevarandet av det kulturarv som finns i form datorbaserat

av material. Förbudet mot kopiering av datorprogram är således inte ett problem som begränsas till Sverige. Det förordas därför att Sverige skall verka för en ändring av EG-direktivet.

Med hänsyn till de motiv som ligger bakom skyddet för datorprogram finner jag dock att andra stycket i 21 § upphovsrättslagen bör kompletteras med en bestämmelse om att rätten till offentligt framförande enligt paragrafens första stycke inte heller skall gälla datorprogram.

Eftersom det inte går att förutse hur lång tid det kan ta att till stånd en ändring av EG-direktivet föreslås att lagändringen skall träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

14.2

Personuppgiftslagen

Det datorbaserade material som avses bli insamlat KB och ALB in-

av nehåller ett stort antal personuppgifter. Den planerade verksamheten förutsätter därför en behandling av personuppgifter i den kommande personuppgiftslagens mening. Eftersom det i lagen inte ställs något krav på att de uppgifter som behandlas skall vara strukturerade i ett register eller liknande blir lagen tillämplig på det aktuella materialet.

Till en början finns det anledning att beröra möjligheterna till tolkning av lagen. Lagen bygger på rådets direktiv 94/46/EG. I fråga

om lagens förhållande till direktivet uttalas i propositionen 1997/98:44 bl.a. följande 38:

Enligt EG:s rättsordning är det EG-domstolen som är exklusivt

behörig att göra auktoritativa uttalanden om innebörden av EG:s

rättsregler. Sverige har genom anslutningen till Europeiska unionen också förbundit sig att verka för en enhetlig tolkning och tillämpning

av regler i EG-rätten. Genom det aktuella EG-direktivet har det

dessutom inrättats särskild arbetsgrupp med uppgifter syftar

en som

till att bidra till en enhetlig tillämpning av de nationella bestämmel-

ser som genomför direktivet. Av dessa skäl anser vi att regeringen i

sin proposition till riksdagen i princip bör avstå från att uttala sig

om

hur direktivet i olika delar bör tolkas.

Propositionen ger alltså föga ledning vid tolkning av lagen. I anslut-

ning till det citerade uttalandet sägs emellertid att de överväganden om tolkningen av EG-direktivet och av föreslagen lagtext som Datalags-

160 Kapitel 14

kommittén i betänkandet Integritet- Offentlighet Informationsteknik

- SOU 1997:39 hade redovisat dock kan utgöra en god grund för dem som har att tillämpa den nya lagen.

De grundläggande bestämmelserna om när behandling av personuppgifter är tillåten finns i 10 Enligt dessa bestämmelser får

personuppgifter behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen eller om behandlingen är nödvändig vissa skäl,

av angivna i punkterna a-f.

Inhämtande av samtycke kan självfallet inte komma i fråga i samband med den insamling av material som avses här. För att det skall vara möjligt att behandla personppgiftema måste behandlingen således kunna betraktas som nödvändig enligt någon av de angivna punkterna. Uppräkningen i paragrafen stämmer överens med den uppräkning som i detta hänseende finns i artikel 7 i EG-direktivet. Uppräkningen är uttömmande. Det är främst punkterna b och d som kan tänkas vara tilllämpliga i förevarande sammanhang.

Enligt punkten b får behandling utan samtycke ske, om behandlingen är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige skall kunna fullgöra en rättslig skyldighet. Tillämplighet av detta undantag förutsätter att det i författningsbestämmelser ställs krav på att KB och ALB samlar och bevarar datorbaserat material. Enligt Datalagskommittén är det dock osäkert huruvida författningsbestämmelser om myndigheters verksamhet kan anses grunda sådana rättsliga skyldigheter för myndigheten som avses i detta sammanhang bet. s. 360.

Närmare till hands torde ligga att pröva den här aktuella behandlingen av personuppgifter mot punkten d enligt vilken behandling av personuppgifter utan samtycke får ske, om behandlingen är nödvändig för att en arbetsuppgift av allmänt intresse skall kunna utföras. Av utformningen av l3 § jämfört med EG-direktivet framgår att forskning och statistik är arbetsuppgifter som kan vara av allmänt intresse. Den insamling och det bevarande och tillhandahållande som avses med den nu aktuella verksamheten är motiverat av bl.a. forskningsändamål och måste således anses vara av allmänt intresse. Enligt 10 § skall behandlingen av personuppgifter vara nödvändig för att arbetsuppgiften skall kunna utföras. Detta krav torde vara uppfyllt i fråga om den nu aktuella verksamheten. Denna kan över huvud taget inte utföras utan att personuppgifter behandlas jfr bet. s. 359. Den erforderliga behandlingen av personuppgifter måste därför betraktas som tillåten enligt 10

Enligt 13 § är det förbjudet att behandla känsliga personuppgifter. Härmed dels personuppgifter avslöjar eller etniskt

avses som ras ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, eller medlemskap i fackförening, dels personuppgifter som rör hälsa eller

Kapitel 14 161

sexualliv. Det är oundvikligt att personuppgifter av detta slag kommer att finnas i det material som avses bli insamlat.

I 15-19 §§ vissa undantag från förbudet mot behandling av

anges känsliga personuppgifter. Enligt 19 § får känsliga personuppgifter behandlas för forsknings- och statistikändamål. Med forskning avses i paragrafen i första hand den verksamhet som bedrivs vid etablerade institutioner, universitet och högskolor eller privata, väletablerade

som forskningsinstitut. Släktforskning faller utanför, liksom annan forskning eller utredningsverksamhet privat natur. Det måste finnas

av mera ett samhällsintresse att forskningen bedrivs, och den måste vara ve-

av tenskaplig i någon mening prop. 1997/98:44 127. Den behandling

s.

personuppgifter är aktuell i det här sammanhanget måste anses av som ske för forskningsändamål och därmed torde undantagsbestämmelsen bli tillämplig på verksamheten.

I l9§ första stycket finns avvägningsnorrn. Det krävs för det

en första att behandlingen personuppgifter för det aktuella forsknings-

av ändamålet är nödvändig enligt 10 I det föregående har konstaterats att så är fallet beträffande förevarande verksamhet. Vidare krävs att samhällsintresset det forskningsprojekt vari behandlingen ingår klart

av väger över den risk för otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet behandlingen kan innebära.

som

Det är i första hand den personuppgiftsansvarige som har att på eget

tillämpa avvägningsnormen. I 19 § andra stycket finns visserliansvar

möjlighet att behandlingen godkänd av en forskningsetisk gen en kommitté, varvid den personuppgiftsansvarige inte behöver göra någon

avvägning, ett sådant förfarande torde inte vara aktuellt i det egen men här sammanhanget.

Det kan på goda grunder antas att den avvägning som skall göras enligt den nämnda för förevarande verksamhet utrnynnar i att

normen förutsättningarna enligt skall anses uppfyllda. Förbudet mot

normen behandling känsliga personuppgifter bör således inte medföra något

av hinder mot den här planerade verksamheten.

I överensstämmelse med direktivet finns i 10 § skyddsregel om

en att personuppgifter behandlas för bl.a. vetenskapliga ändamål får

som användas för att vidta åtgärder beträffande den registrerade bara under vissa förutsättningar. l den verksamhet här torde det dock

som avses inte bli aktuellt att det vidtas åtgärder beträffande den registreradef

I personuppgiftslagen finns även restriktioner såvitt avser behandlingen personuppgifter lagöverträdelser m.m. 21 § och be-

av om handlingen 22 §. Förbudet enligt 21 § gäller för

av personnummer andra än myndigheter och berör alltså inte KB och ALB som är myndigheter. Uppgifter får utan samtycke behandlas

om personnummer bara när det är klart motiverat med hänsyn till bl.a. något beaktansvärt

6 18-5250

162 Kapitel 14

skäl. En insamling av material av här aktuellt slag bör kunna hänföras till ett sådant skäl. I personuppgiftslagen finns även vissa grundläggande krav behandlingen av personuppgifter är betydelse i det här som av sammanhanget. Bl.a. föreskrivs i 9§ första stycket punkten i den att personuppgiftsansvarige skall se till att personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med som behandlingen. Lagring och behandling personuppgifter för historisav ka, statistiska eller vetenskapliga ändamål är enligt tredje stycket särskilt gynnad, men inte heller i dessa fall får personuppgifterna bevaras under längre tid än vad behövs för dessa ändamål. som Syftet med den här aktuella verksamheten är att materialet skall bevaras för alltid. Det kan tveksamt uttrycket längre tid än vad synas om som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen ger utrymme för ett så långtgående bevarande. Det finns dock skäl som talar för att så är fallet. Ändamålet med behandlingen kräver ett långsiktigt bevarande. I 9 § första stycket och h föreskrivs att det skall tillses att de g personuppgifter som behandlas är riktiga och, det är nödvändigt, aktuom ella samt att alla rimliga åtgärder skall vidtas för att rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter är felaktiga eller ofullständiga med som hänsyn till ändamålen med behandlingen. Vidtagande av rättelse i det här aktuella materialet skulle strida mot principerna för bevarandet och det bör kunna underlåtas eftersom det knappast kan sägas att det kan komma att finnas några personuppgifter som är felaktiga med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Sammantaget finner jag att den kommande personuppgiftslagen inte lägger hinder i vägen för kopiering och bevarande det datorbaserade av material som nu är aktuellt, att den leder till viss begränsning i men möjligheterna till tillgängliggörande det insamlade materialet. av

Kapitel 15 163

15 att tillhandahålla

Möjligheterna

materialet med hänsyn till

och

upphovsrättslagen

personuppgiftslagen

Min bedömning: Regleringen i både upphovsrättslagen och den kommande personuppgiftslagen medför att tillhandahållandet av det datorbaserade material har kopierats måste begränsas till forskare. som

Yttrandefrihet och informationsfrihet är grundläggande värden i det svenska samhället. För att medborgarna skall kunna ha förutsättningar delta i den demokratiska i form inlägg i den allmänna att processen av debatten eller form opinionsbildning krävs god tillgång till annan av en infonnation. Från den utgångspunkten det därför önskvärt med fri tillgång vore till det insamlade materialet för och har ett seriöst behov av var en som informationen. Samtidigt är det viktigt att tillse att samhällets intresse yttrandefrihet och informationsfrihet inte tillgodoses på ett sätt som av gör intrång i det normala utnyttjandet upphovsrättsligt skyddade av verk eller oskäligt inkräktar på upphovsmännens legitima intressen. Ett väl fungerande skydd för upphovsrätten är en nödvändig förutsättning för samhällets konstnärliga, intellektuella och vetenskapliga utveckling. En rimlig balans mellan upphovsmännens legitima krav på ersättning för sina prestationer och medborgarnas behov av tillgång till information är enligt min bedömning att vid de institutioner som har man ett nationellt bevarandeansvar kan få tillgång till den elektroniska infonnationen för forskning, men också för enskilt studium. I de följande avsnitten l5.l och 15.2 kommer jag att granska de rättsliga förutsättningarna för ett sådant tillhandahållande. I likhet med vad gäller för insamlingen det här aktuella materialet är det som av även beträffande tillhandahållandet främst två lagar som är aktuella, upphovsrättslagen och personuppgiftslagen.

164 Kapitel 15

15. l

Upphovsrättslagen

Till upphovsmannens ekonomiska rättigheter hör, förutom rätten att framställa exemplar, även rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten. Den sistnämnda rätten består i rätten till offentligt framförande, spridningsrätten och visningsrätten. Tillgängliggörande av verk som är aktuella i det här sammanhanget torde i huvudsak ske genom framförande verket. Som nämnts tillav kommer rätten till offentligt framförande upphovsmannen. I 21 § upphovsrättslagen anges emellertid under två punkter fall då ett offentligt framförande får ske utan tillstånd. Enligt punkten är aktuell i det som här sammanhanget, får och framföra utgivna verk offentligt vid var en tillfällen där framförandet sådana verk inte är det huvudsakliga, tillav trädet är avgiftsfritt och anordnandet sker utan förvärvssyfte. Bestämmelsen gäller dock enligt paragrafens andra stycke inte sceniska verk och filmverk. Undantagsregeln gäller utgivna verk. Enligt 8 § andra stycket anses verket utgivet, då exemplar därav med upphovsmannens samtycket blivit spridda till allmänheten. I bestämmelsen talas alltså exemplar i om pluralis. I Bernkonventionen art. 3.3, bestämmelser får vars anses vara avgörande för tolkningen av den svenska lagens bestämmelse, anges utgivning publicering föreligga när exemplaren har gjorts tillgängliga på sådant sätt att, med beaktande verkets art, allmänhetens av rimliga behov blir tillfredsställt. Detta tycks kunna stöd för antage gandet att digitalt överförda verk skall utgivna. Frågan är anses som dock tveksam, vilket framgår följande uttalande Henry Olsson, av av Upphovsrättslagstiftningen En kommentar, 1:a uppl. 1996, 96: s.

Att utgivning förutsätter att exemplar har gjorts tillgängliga för allmänheten innebär att en utgivning- åtminstone enligt förhärskande uppfattning inte kan anses föreligga exempelvis när ett outgivet verk överförs digitalt till mottagare framställer exemplar som egna av detta. På denna punkt pågår emellertid en livlig internationell diskussion.

För att undantagsregeln skall vara tillämplig krävs också att verket framförs vid tillfällen där framförandet sådana verk inte är det huav vudsakliga. Härmed avses enligt förarbetena exempelvis framförande av marschmusik vid militära parader, processioner eller vid olika andra evenemang, såsom idrottsevenemang och officiella högtidligheter. Här är musiken visserligen viktig dock inte det huvudsakliga vid hänmen delsen i fråga. Det är svårt att från dessa exempel dra några paralleller

till de fall då verk framförs i ett arkivs eller biblioteks lokaler genom att de visas på bildskärm. Naturligtvis kan det sägas att framförande av en de här aktuella verken inte är det huvudsakliga, men själva verksamheten tillhandahålla verk olika slag måste dock betraktas som det att av huvudsakliga i institutionemas verksamhet. Enligt min bedömning är

därför undantagsregeln i 21 § inte tillämplig i förevarande fall. Även de nämnda förutsättningarna för regelns tillämplighet om skulle uppfyllda, leder det absoluta förbudet mot framförananses vara filmverk till problem. Begreppet filmverk är så vitt att det materide av är aktuellt i det här sammanhanget kommer att innehålla en stor som mängd sådana verk, är svåra att vid ett framförande från som separera övriga verk. Följ den torde i praktiken bli att institutionen måste begrän-

möjligheterna till framförande i mycket stor utsträckning. sa I det föregående har jag föreslagit att inskränkningen i upphovs-

rätt till offentligt framförande inte heller skall omfatta damannens Även denna begränsning undantagsbestämmelsen torde torprogram. av leda till denna, den skulle tillämplig, får en mycket beatt om anses gränsad praktisk betydelse. redovisade bedömningen innebär att institutionerna inte har Den nu rätt att framföra de här aktuella verken offentligt. Framförandet måste därför begränsas så att det inte är att betrakta offentligt. Upphovssom gäller nämligen enbart offentligt framförande. Andmannens ensamrätt fall framförandet omfattas över huvud taget inte av upphovsra av rättslagens bestämmelser. Frågan inställer sig då om en begränsning av framförandet till forskare kan medföra att framförandet inte är att be-

trakta offentligt. som Pliktleveransutredningen konstaterade i betänkandet Pliktleverans SOU 1992:92 de upphovsrättsli reglerna innebar att restriktivitet att ga måste iakttas vid tillhandahållande ljud- och bildmaterial hos ALB, av varför personkretsen vid uppspelning måste begränsas till forskare bet.

154. Enligt den gällande förordningen 1993:1439 om pliktexemps. lar dokument förutsätts ALB hålla det förvarade materialet tillgängav ligt 6 §. I överensstämmelse med Pliktleveransutredningens stånd-

punkt torde därvid förutsättas att tillhandahållandet begränsas till fors-

kare, vilket måste innebära att framförandet därigenom inte anses vara offentligt. Jag har ingen anledning att inta någon annan ståndpunkt. Det bör avslutningsvis påpekas att när den upphovsrättsliga skydds-

tiden har gått ut, 70 år efter upphovsmannens död, föreligger inga restriktioner för tillhandahållandet. Med upphovsmannens tillstånd finns

naturligtvis också möjlighet till ett utvidgat tillhandahållande.

166 Kapitel 15

15.2 Personuppgiftslagen

Jag har vid bedömningen i det föregående avsnitt 14.2 frågan av om den här aktuella verksamhetens förenlighet med den kommande personuppgiftslagen utgått från att den behandling känsliga av personuppgifter som är nödvändig måste ske för forskningsändamål. Tillåtanses ligheten av behandling av känsliga personuppgifter måste därvid förutsätta att personuppgifterna inte lämnas ut till andra än forskare. För tillhandahållandet av material inte innehåller känsliga som personuppgifter gäller dock de något mindre restriktiva reglerna i 10 § personuppgiftslagen. Jag vill slutligen konstatera att för sådant material där uppgifterna hänför sig till avlidna personer innebär personuppgiftslagen inga restriktioner för tillhandahållandet.

15.3 till det insamlade materialet

Tillgång

Jag har i det ovanstående redovisat att jag finner det rimligt att den insamlade elektroniska informationen inte enbart blir tillgänglig för forskning, utan också för enskilda studier. Det kan synas paradoxalt att det insamlade materialet skulle behöva omgärdas med särskilda restriktioner, eftersom det ofta tillhandahållits helt fritt på Internet. Min prövning av de rättsliga förutsättningarna för att tillhandahålla den elektroniska information samlats in visar som dock att det endast kommer att vara möjligt att låta forskare ta del av materialet. Som framgått av avsnitt 14.1 jag inte avtal möjser som en lighet för detta material. För att kunna vidga kretsen användare utav över forskare skulle därför ytterligare förändringar såväl upphovsav rättslagen som personuppgiftslagen nödvändiga. Jag har inte sett vara detta som en framkomlig väg. För forskning finns dock inga geografiska restriktioner, utan forskare i hela landet kan få tillgång till informationen genom fjärrlån eller överföring. annan För tryckta skrifter gäller att de fritt kan tillhandahållas vid KB och universitetsbiblioteken. De elektroniska medierna blir däremot endast tillgängliga för forskare. Det är enligt min mening otillfredsställande att medborgarnas möjligheter att ta del publicerad information skall av vara beroende medium och publiceringsforrn. 1 kommande överav en syn av lagstiftningen på området bör strävan att sådana skillnader vara undanröj s. Inom den Europeiska unionen pågår diskussioner ändraom de regler med anledning av den informationstekniken. Här bör Svenya rige arbeta för att sådana förändringar inte vidtas, leder till att som medborgarnas tillgång till information försämras.

Kapitel 16 167

1 6 Organisation

16.1 Vem skall samla in

För insamling och bevarande den elektroniska online-informationen av förutsätter jag att nuvarande myndighetsstruktur och ansvarsgränser kvarstår. KB har ansvaret för text och fasta bilder medan ALB har anför det audiovisuella materialet. Enklare ljudillustrationer eller svar datoranimerade rörliga bilder bör inte medföra att informationen faller under ALB:s ansvarsområde. Det måste gälla sådan information där ljudet och/eller de rörliga bilderna är det huvudsakliga innehållet. Den insamling jag föreslår skall ske fyra gånger per år utförs av KB. som AV-materialet skickas sedan vidare till ALB. För det fullständiga mer urvalet bör båda myndigheterna ha att själva svara för insamresurser ling. En förutsättning för att insamlingen skall kunna ske centraliserat det sker samarbete i pågående och framtida utveckär att ett närmare lingsprojekt. Samma fördelning bör gälla för databaser. KB ansvar för att ges rekvirera, och bevara databaser innehåller text och/eller ta emot som fast bild. För databaser där det huvudsakliga innehållet utgörs av ljud och/eller rörliga bilder motsvarande till ALB. ges ansvar Kriterier för fastställa hur fördelningen skall ske bör utarbetas i att samråd mellan KB och ALB.

16.2 Fördelningen av exemplar

Jag föreslår framgår avsnitt 12.3 att vissa databaser antingen som av skall levereras pliktexemplar i två exemplar, eller överföras på som elektronisk till de mottagande institutionerna. I det fallet bör ett väg exemplar överlämnas till Lunds universitetsbibliotek. följande behandlar jag den online-information KB och I det som ALB enligt mina förslag skall samla in på automatiserad väg. Anledningen till att tryckta skrifter levereras i sju exemplar är att lagstiftaren velat försäkra sig geografisk rättvisa för medborgarom en främja forskning och studier. Tack fjärrlånesystemet och na samt vare

168 Kapitel 16

det s.k. sambiblioteket kan i princip varje medborgare, oberoende av bostadsort, ta del av varje skrift som ges ut här i landet. Det nu framlagda förslaget innebär en principiell förändring och ett trendbrott. Pliktleverans har tradition varit det sätt på vilket de av sex universitetsbiblioteken förvärvat svenskt tryck. Detta material har också gjorts tillgängligt för folkbiblioteken över hela landet fjärrlån. genom Nu undantas en kategori därför att den publiceras i form och been ny rörs av andra rättsregler. Material publicerat på detta sätt kommer sannolikt att visa sig bli allt viktigare för studier och allmän information. De dokument som innehåller ljud- och rörliga bilder levereras i ett exemplar till ALB. Anledningen till skillnaden i antalet exemplar mellan de olika dokumenttypema är ekonomisk och praktisk natur, inte av principiell. När det gäller den elektroniska online-inforrnation samlats in som av KB och ALB är det inte antalet exemplar är avgörande för tillsom gängligheten. Om informationen finns bevarad på ett ställe i landet kan den tillhandahållas via nätverksförbindelse. I betänkandet Pliktleverans behandlas frågan säkerhetsexemplar om s. 91. Med säkerhetsexemplar avsåg utredaren ett exemplar försom varas skyddat under mycket goda förhållanden och endast används som förlaga till en kopia om alla exemplar publikationen försvunnit. Utav redaren menade att det visserligen bra att ha säkerhetsexemplar, vore men att det skulle bli för dyrt. Den elektroniska information som görs tillgänlig via onlineförbindelse är till sin natur flyktig. Det kommer i många fall att så att vara den kopia som finns vid KB eller ALB är den enda finns kvar. Besom hovet av säkerhetsexemplar blir då naturligtvis extra angeläget. För information huvudsakligen innehåller text och fasta bilder blir som kostnaden för att framställa säkerhetsexemplar relativt låg. För ljudoch bildinforrnation däremot kan sådan hantering bli förknippad en med betydande kostnader, både för hantering och för själva lagringsmediet. För sådant material samlas in KB bör säkerhetsexempsom av lar därför framställas. För sådant material samlas in ALB bör, i som av likhet med vad som gäller för ljud- och bildupptagningar i övrigt, av ekonomiska skäl tills vidare endast ett exemplar bevaras. Jag föreslår att KB svarar för framställningen säkerhetskopior, av vilka sedan överlämnas till Lunds universitetsbibliotek. I likhet med vad som gäller för övriga dokument biblioteken mottar som genom pliktleverans bör detta exemplar tillhöra Lunds universitetsbibliotek.

SOU 1998:1 ll Kapitel 17 169

1 7 Bevarandefrågor

Bevarandet elektroniskt lagrad information ställer helt andra krav än

av bevarandet tryckta sldifter. Dels är lagringsmediet mindre bestän-

av digt, dels blir de tekniska systemen och programvarorna som är en förutsättning för att informationen skall bli tillgänglig snabbt föråldrade. För att bevara informationen krävs kontinuerliga aktiva insatser med överföring till bärare och system, s.k. migrering se avsnitt 7.2.1..

nya

Migrering elektroniskt lagrad information har visserligen disku-

av terats inom arkiv- och biblioteksvärlden under de senaste åren, men mycket arbete återstår. Det kommer att krävas högt specialiserad kompetens för att utveckla automatiserade migreringsfunktioner för de varierande format den elektroniska informationen lagras För att ta

som hand mängder det blir tal krävs väl utvecklad

om de stora som om, en driftorganisation. I betänkandet SOU 1992:92 Pliktleverans s.l80 föreslogs utredning där KB, ALB och Riksarkivet skulle samarbeta

en för att ta reda på vilka behov insatser finns, vilken finansiering

av som

behövs samt och hur arbetet skall utföras. I propositionen som var 1992/93:117O Forskning för kunskap och framsteg föreslogs att medel skulle anslås till KB för ett projekt med syfte att undersöka metoder att bevara främst elektroniska dokument. Projektet bedrevs av KB i nära samarbete med ALB och Riksarkivet, och i oktober 1995 presenterades rapporten Långsiktigt bevarande elektroniska dokument. Där gavs

av bl.a. rekommendationer val teknik, val av form, val av åtkomst-

om av mekanism och val mekanism för tillgängliggörande.

av

Bevarandet den elektroniska informationen är ett stort och väx-

av ande problem, påverkar många sektorer i samhället. Metoder och

som teknik för bevarandet kan sägas vara teoretiskt relativt väl underbyggda. När det gäller bevarande den här typen av material finns dock i

av praktiken begränsade erfarenheter att bygga på.

Enligt min uppfattning kvarstår behovet av ett utredningsarbete på det här området. ALB, KB och Riksarkivet bör därför snarast ges i uppdrag att gemensamt utarbeta kartläggning över problemets art

en

55Lindquist, M., Långsiktigt bevarande elektroniska dokument : metoder och

av överväganden. Stockholm Kungl. biblioteket, 1995 Rapport / Kungl. biblioteket

: ; 22

170 Kapitel 17

och omfattning. Om det visar sig nödvändigt bör ett nästa steg

som en

särskild utredning tillsättas för att gå vidare med fördjupad studie.

en

Kapitel 18 171

18 Framtida utveckling

Om på några års sikt är det sannolikt att former för att man ser nya sprida elektronisk infonnation har uppstått. Jag har i avsnitt 6.2.5 identifierat individualiseringen information samt konvergens av olika av slag två de viktigaste utvecklingstendensema. Individualisesom av ringen tar sig uttryck i att mer och mer av den information som görs allmänt tillgänglig kan och skräddarsys för lokala eller peranpassas sonliga behov. Exempelvis utges de rikstäckande dagstidningama för närvarande i till ett 15-tal olika editioner. Antalet editioner kan ha upp mångdubblats inom inte alltför avlägsen framtid. Vidare kan videoen uthyming ha ersatts filmdatabasen vilka kunderna själva överför av ur önskade filmer för uppspelning i hemmet. Radio- och TV-sändningar vi känner i dag kan åtminstone delvis ha ersatts ett interaktivt som av sökande i lagrade programdatabaser. Var och en kan komponera sin

egen TV-kväll. Konvergensen mellan olika tjänster och publiceringsfonner medför att gränserna mellan tidningar, radio, TV och andra aktörer kommer att bli otydliga. När överföringshastighetema till hemmen så medger kommer rörliga bilder och ljud att användas i allt ökad utsträckning av

t.ex. tidningsföretagen. Allt detta kommer troligen att innebära att förutsättningarna för den nuvarande leveransplikten kommer att ändras. För att âterknyta till det anförda exemplet med dagstidningar så är det relativt okompliceovan rat att samla in och bevara alla 13 editioner av Aftonbladet som utkommer varje dag uppgiften augusti 1998. Men situationen kan avser komma att radikalt förändras den dag Aftonbladet, eller någon annan tidning, ut i 500 lokalt framställda editioner eller då varje läsare ges sätter sin egen, personliga tidning. samman Införandet digital marksänd TV kommer vidare att utvidga möjav lighetema att sända television, vilket med stor sannolikhet medför en kraftig volymökning hos ALB. Utvecklingen på radio- och TV-området kan föranleda ändringar i de lagar styr leveransplikt radio och som av TV. Konvergensutredningen dir. 1997:95 utreder för närvarande behovet samordning mellan lagstiftningen för radio-, TV- och teleav en verksamhet. Den skall också bedöma det behövs ytterligare lagom stiftning för säkerställa yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald att

172 Kapitel 18 SOU 1998:1 ll

och för att motverka skadliga konkurrensbegränsningar. De förslag

som blir följden konvergensutredningens arbete kan här komma att ha

av stor betydelse.

Även mina förslag är avsedda så och teknik-

om att vara öppna neutrala som möjligt kan nätet, eller näten, dessutom komma att struktureras och formaliseras så att det blir möjligt och önskvärt att applicera traditionellt pliktleveranstänkande på vissa elektroniska materialkategoner.

Det finns skäl att under den närmaste framtiden följa utveck-

noga lingen. Jag föreslår därför att de ansvariga myndigheterna får i uppdrag att vart tredje år göra en fördjupad utvärdering och kostnadsuppföljning av pliktexemplarssystemet och lämna förslag till eventuellt ändrad inriktning.

SOU 1998:11l Kapitel 19 173

19 Kostnader och finansiering

I den tekniska rapporten bilaga 3 finns beräkningar över vilka kostnader uppstår till följd mina förslag. Det är fråga om dels investesom av rings- och utvecklingskostnader, dels driftkostnader for insamling, lagåtkomst och migrering. För investeringar beräknas närmare 10 ring, mkr och för den årliga driften drygt 1,5 mkr. Beräkningarna grundar sig på dagens utbud och tekniska lösningar. Beloppen innehåller inte kostnader för indexering, beskrivning etc det insamlade materialet. av Det sannolikt att den ökade utgivningen elektroniska dokuär av inte kommer att medföra motsvarande minskning av traditioment en nella Det blir i stället total ökning mängden infor-

publikationer. en av

mation. Det går därför inte att peka på besparingar inom ansvariga institutioner det gäller den nuvarande hanteringen. De kostnader som när uppstår konsekvens utökad insamlingsverksamhet måste som en av en därför finansieras på annat sätt. Eftersom de ansvariga institutionerna enligt mitt förslag själva kan styra hur mycket material de skall samla bör frågan kostnader och finansiering den löpande hanteringin om av elektronisk information ingå i den årliga budgetdialogen. Därvid en av får på sedvanligt diskussion föras behov, prioriteringar och sätt en om

fmansieringsalternativ.

19.1 Producenter

För insamlandet merparten den elektroniska online-infonnationen av av kommer producentema inte att drabbas några ökade kostnader, efav de enbart behöver tillse att KB och ALB:s robotar tillträde tersom ges till informationen. I jämförelse med traditionella pliktleveranser innebär förslag kostnaden för lagringsmediet överflyttas från produmina att centen till den insamlande institutionen. Eftersom tillhandahållandet enligt mitt förslag skall begränsas till forskningsändamål torde verksamheten inte heller innebära något

nämnvärt försäljningsbortfall.

Beträffande de databaser antingen skall levereras i form av som pliktexemplar eller överföras på elektronisk väg kommer, i de fall man väljer framställa särskilt exemplar, kostnad att uppstå för proatt ett en

174 Kapitel 19 SOU 1998:1 ll

ducenten i form arbetstid för kopiering, eventuell konvertering av samt för lagringsmedium. De databaser är aktuella i det här som sammanhanget har emellertid framställare måste antas inneha erforderlig som utrustning för exemplarframställning eller filöverföring, varför kostnaderna enligt min bedömning blir begränsade. De insamlande myndigheterna skall dock sträva efter att minimera producentens kostnader genom att ta erforderlig hänsyn till dennes tekniska miljö och själva ha kapacitet att ta emot materialet i flera vanligen förekommande format. När det gäller sådana dokument för elektronisk återgivning lagsom rar annat än text eller fast bild företrädesvis multimediaprodukter på cd-rom föreslår jag avsnitt 13.4 att dessa skall levereras i åtta exemplar i stället för ett. Kostnaden för att framställa ytterligare sju exemplar av en cd-rom är relativt låg. Utbudet är i dag den storleken av att ett mindre antal titlar kommer att bli föremål för levererans. Jag gör därför den bedömningen att den totala kostnaden for producentsidan blir förhållandevis låg.

19.2 biblioteket

Kungl.

Som framgår av tidigare avsnitt bygger mina förslag till största delen på att de utvecklingsprojekt KB bedriver, i första hand Kulturarw3, som kan fortsätta. För dessa projekt finns medel avsatta i KB:s budget både vad gäller kostnader för investeringar, utveckling och drift under 1998 och 1999. Under denna period behövs således ingen ytterligare finansiering. Många av de faktorer som behövs för att göra detaljerad en mer kostnadsanalys för tiden därefter är fortfarande okända, t.ex. som omfattningen det material skall tas hand, vilken åtkomst av som om som lcrävs och vilken teknisk standard kommer att utvecklas. Det står som dock klart att med utgångspunkt från dagens utbud och tekniska lösningar kommer hanteringen den elektroniska online-infonnationen av att medföra ökade årliga driftkostnader för KB på minst 1,5 mkr. Jag har då räknat med att KB bär kostnaden för att framställa det säkerhetsexemplar som skall överlämnas till Lunds universitetsbibliotek. En förändring av rutinerna beträffande hanteringen dagstidningar av så att den kostnadskrävande mikrofilmningen kan minska och till vis del ersättas leveranser digitalt lagrade tidningssidor avsnitt av av se 11.8 kommer sannolikt att på sikt frigöra åtminstone delresurser som vis kan täcka dessa tillkommande kostnader.

Kapitel 19 175

19.3 Lunds universitetsbibliotek

Enligt min modell skall KB och ALB för insamling och lagsvara ring och tillhandahållande materialet, medan Lunds universitetsbibav liotek får för att bevara säkerhetsexemplar det material som ansvar av samlats in av KB. För Lunds universitetsbibliotek kommer vissa kostnader för lagring och hantering att uppstå. Dessa är emellertid svåra att i dagsläget beräkna, jag gör den bedömningen att de, åtminstone i ett inledande men skede, kommer relativt begränsade. Dessa kostnader bör beakatt vara tas i den utvärdering jag föreslår skall ske vart tredje år. Framställningsäkerhetsexemplaret kan ske centralt vid KB och det blir då enen av dast fråga att vid Lunds universitetsbibliotek bereda utrymme för om mindre än hundra magnetband per år. Jag har inte räknat med något behov bandrobot eller liknande i av Lund, eftersom det exemplar förvaras där utgör ett säkerhetsexsom emplar endast skall användas i undantagsfall. som Det är först då säkerhetskopioma skall migreras större kostnasom der kommer att uppstå. Det rimliga bör dock vara att även migreringsarbetet sköts centralt. Jag föreslår i avsnitt 17 att ALB, KB och Riksarkivet gemensamt skall utreda frågor rör det långsiktiga bevaransom elektronisk information. I detta uppdrag bör även ingå att belysa det av frågan migrering de nationella säkerhetsexemplaren. om av

19.4 Arkivet för och bild

ljud

I mitt förslag skall ALB få för urval och insamling av den auansvar diovisuella delen den elektroniska online-informationen. Eftersom av utbudet ljud och rörliga bilder hittills Varit relativt begränsat har av ALB inte haft anledning att på hand utveckla rutiner och metoder egen för automatisk insamling webbmaterial. Det finns dock skäl att anta av större andel den elektroniska online-informationen i framtiden att en av kommer att bestå ljud och rörliga bilder. För att kunna utföra sitt av uppdrag bör ALB därför snarast ges möjlighet att bygga upp en egen utvecklingsverksamhet på det här området. Det är angeläget att arbetet samordnas med de utvecklingsprojekt bedrivs inom KB. ALB har i som sin fördjupade anslagsframställning för 1997-1999 redovisat behov av medel för FoU-verksamhet och beräknat de årliga kostnaderna för den-

na till 1,2 mkr. Beträffande de framtida kostnaderna för insamling, lagring, tillhandahållande och migrering den ljud- och bildinformation som är tillav gänglig online kan det bara bli fråga om spekulationer. Det finns inga

176 Kapitel 19

tillförlitliga prognoser om hur omfattningen ljud- och bildupptag-

av ningar på webben kommer att förändras. Det kan dock konstateras att elektronisk lagring ljud och framför allt rörliga bilder är mycket ut-

av rymmeskrävande och därmed betydligt dyrare än lagring textinfor-

av mation.

Kapitel 20 177

20 Författningskommentar

20.1 Förslaget till lag om ändring i lagen

om till litterära

1960:729 upphovsrätt och konstnärliga verk

Förslaget såvitt denna lag har behandlats i den allmänna motiveavser ringen, avsnitt 14.

16 § De arkiv och bibliotek i tredje och fjärde styckena som avses har rätt att framställa exemplar verk, dock inte andra datorprogram av än sådana som avses i 16 a för bevarande-, kompletterings- eller forskningsändamål, för utlämning till lânesökande enskilda artiklar eller korta avav snitt eller material säkerhetsskäl inte bör utlämnas i original av som av eller för användning i läsapparater. I de i första stycket 2 och 3 får exemplar framställas fall som avses

reprografiskt förfarande.

endast genom

Rätt till exemplarframställning enligt denna paragraf har

de statliga och kommunala arkivmyndigheterna, Arkivet för ljud och bild, de vetenskapliga bibliotek och fackbibliotek som drivs av det allmänna samt

folkbiblioteken.

Regeringen får i enskilda fall besluta att vissa andra arkiv och bibliotek än de i tredje stycket skall ha rätt till exemplarframsom anges ställning enligt denna paragraf

Ändringen innebär att undantaget för datorprogram i rätten till exemplarframställning enligt paragrafen inte gäller datorprogram vilka av Kungl.bibli0teket, Lunds universitetsbibliotek och Arkivet för ljud och bild har framställt exemplar enligt den nya 16 a

178 Kapitel 20 SOU 1998:1 ll

16 a§ Kungl. biblioteket, Lunds universitetsbibliotek och Arkivet för ljud och bild har rätt att framställa exemplar verk förekommer i av som elektronisk form över datanät.

Paragrafen är ny. Enligt 16 § upphovsrättslagen har vissa arkiv och bibliotek rätt att framställa exemplar verk, dock inte datorprogram, av för bl.a. bevarande-, kompletterings- eller forskningsändamål. I förevarande paragraf Kungl. biblioteket, Lunds universitetsbibliotek och ges Arkivet för ljud och bild även rätt att framställa exemplar verk en av som förekommer i elektronisk form över datanät. Något undantag för datorprogram görs inte. Även exemplar av sådana får alltså framställas.

21 § Var och en får framföra utgivna verk offentligt vid tillfällen där framförandet sådana verk inte är det huvudav sakliga, tillträdet är avgiftsfritt och anordnandet sker förvärvsutan syfte samt vid undervisning eller gudstjänst. Första stycket gäller inte sceniska verk, filmverk och datorprogram av vilka exemplar har framställts med stöd 16 § inte rätt av a samt ger att sända ut verk i ljudradio eller television. Första stycket 2 ger inte rätt att i förvärvssyfte framföra samman-

ställningar vid undervisning.

I paragrafens andra stycket har undantagen från framföranderätten enligt första stycket kompletterats med datorprogram vilka exemplar av har framställts med stöd den 16 av nya a

20.2 till i

Förslaget ändring lagen 1993: 1392 om pliktexemplar av

dokument

Förslaget såvitt denna lag har behandlats i den allmänna motiveavser ringen, avsnitt 13.

14 § Av fonogram har framställts här i landet i minst 50 exemplar som och har gjorts tillgängligt för allmänheten här skall pliktexsom ett emplar lämnas. Av fonogram som har framställts utomlands och har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet i minst 50 exemplar skall pliktexett emplar lämnas, om fonogrammet rör svenska förhållanden.

1998:1 ll Kapitel 20 179 SOU

Vad fonogram i första och andra styckena skall tillämsom sägs om på dokument för elektronisk återgivning är annat slag pas även som av i 10 § och inte är videogram eller fonogram. I stället än som avses som skall dock åtta pliktexemplar lämnas. för ett Föreskrifterna i denna paragraf gäller inte annat följer av 15 § om eller vad föreskrivs kombinerat material i 16 och 17 §§. av som om

Ändringen i paragrafen består i att det i tredje stycket föreskrivs att

de dokument för elektronisk återgivning anges där skall det av som lämnas åtta pliktexemplar i stället för, tidigare, ett. Föreskrifter om som pliktexemplaren skall lämnas finns i 25 till vem

§ Av sammanställning föreligger i digital form och som har 18 a som för allmänheten här i landet över datanät och rör

gjorts tillgänglig

svenska förhållanden skall på anmodan av den myndighet som regetvå pliktexemplar lämnas, det inte i anmodan ringen bestämmer om sammanställningen överförs på elektronisk väg. medges att Föreskrifterna i första stycket gäller inte sammanställning varav skall lämnas enligt någon de föregående paragrafer-

pliktexemplar av

na. anmodan enligt första stycket att lämna pliktexemplar skall, un- I en hänsynstagande till leverantörens tekniska och ekonomiska möjligder heter, i vilket sammanställningen skall lämnas.

anges format

Paragrafen Med sammanställning detsamma som i laär ny. avses upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

gen 1960:729 om

12 och 21 §§. Begreppet där har i huvudsak samma inne-

exempelvis

begreppet databas i Europaparlamentets och rådets direktiv börd som 96/9/EG rättsligt skydd för databaser. Med sammanställning avses om således samling verk, data eller andra självständiga element som en av sammanställts på ett systematiskt och metodiskt sätt.

Enligt paragrafens första stycke skall två pliktexemplar av samman-

ställning föreligger i digital form lämnas på anmodan av den mynsom dighet regeringen bestämmer. Förutsättning för leveransplikt är att som sammanställningen har gjorts tillgänglig här i landet över datanät och

rör svenska förhållanden. anmodan lämna pliktexemplar skall kunna efterkom- För att en att krävs särskilda dokument framställs. Ofta kan det både för den mas att skall lämna sammanställningen och den mottagande myndigheten som enklare överlämnandet sker överföring på elektronisk vara att genom anmodan pliktleverans kan medges att överlämnandet i väg. I en om stället sker på ett sådant sätt.

180 Kapitel 20 SOU 1998: 1ll

Om innehållet i den sammanställning har gjorts tillgänglig över som datanät överensstämmer med innehållet i sammanställning skall en som överlämnas pliktexemplar enligt bestämmelserna i de föregående som paragrafema i lagen, får pliktleverans inte åläggas enligt förevarande paragraf. För den mottagande myndigheten är det angeläget att sammanställningen levereras i ett format är möjligt att konvertera. I första hand som bör myndigheten samråda med den leveranspliktige i frågan format. om Om parterna inte kan komma överens, är det myndigheten har besom stämmanderätten. Vid prövningen frågan format skall dock av om myndigheten beakta leverantörens tekniska och ekonomiska möjligheter. Det måste tillses att leveransplikten inte blir alltför betungande. Regler om till vem anmodan skall riktas finns i 23 a I en anmodan enligt paragrafen att överlämna sammanställning en som pliktexemplar eller på elektronisk väg skall självfallet till anges vilken myndighet leveransen skall ske.

23 a § Lämnande pliktexemplar eller överföring på elektronisk väg av av sammanställning i digital form åligger den låtit göra som sammanställningen tillgänglig för allmänheten här i landet.

I paragrafen, som är föreskrifter för ny, ges om vem som ansvarar överlämnande pliktexemplar eller överföring på elektronisk väg av av sammanställning i digital form.

25 § Pliktexemplar av film, videogram, fonogram eller upptagning av av ljudradio- och televisionsprogram skall lämnas till Arkivet för ljud och bild. Av pliktexemplar dokument för elektronisk återgivning är av som av annat slag än i 10 § och inte är videogram eller fonosom avses som gram skall ett exemplar lämnas till Arkivet för ljud och bild samt ett exemplar till vart och ett Kungl. biblioteket och Stockholms, Uppav sala, Linköpings, Lunds, Göteborgs och Umeå universitetsbibliotek.

Enligt ändringen i l4 § tredje stycket skall åtta pliktexemplar doav kument som avses där lämnas i stället för tidigare ett. F örevarande som paragraf har ändrats så att det i ett nytt andra stycke till anges vem exemplaren av de nämnda dokumenten skall lämnas.

33 a § Om tillgång till lösenord eller liknande utgör förutsättning för tillgång till elektronisk information görs tillgänglig för allmänhesom ten här i landet över datanät och rör svenska förhållanden, skall som lösenordet på anmodan den myndighet regeringen bestämmer av som

Kapitel 20 181

lämnas ut den upprättat lösenordet eller som tillhandahåller

av som den tjänst för elektronisk förmedling meddelanden där informatio-

av nen finns.

Paragrafen Bestämmelsen har sin bakgrund i att Kungl. bibli-

är ny. oteket KB och Arkivet för ljud och bild ALB avses samla in och bevara elektronisk information görs tillgänglig för allmänheten här

som i landet över datanät. I vissa fall behövs tillgång till lösenord för att den eftersökta informationen skall kunna nås. Enligt förevarande paragraf

den myndighet regeringen bestämmer rätt att kräva utlämnanges som de av ett sådant lösenord.

Kravet på utlämnande lösenordet skall riktas till den som har

av upprättat det. Det kan emellertid ofta vara svårt för myndigheten att inhämta uppgift denne är. Enligt paragrafen kan därför kravet

om vem alternativt riktas till den tillhandahåller den tjänst för elektronisk

som förmedling meddelanden där informationen finns. En sådan tjänst

av benämns i lagen 1998:112 för elektroniska anslagstavlor

om ansvar för elektronisk anslagstavla.

Om kravet inte följs, kan vitesföreläggande utfärdas enligt 34 Vid handläggningen vitesföreläggande är lagen 1985:206 om viten till-

av lämplig. Enligt 2 § andra stycket den lagen får vite inte föreläggas, om adressaten kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet. Innan krav på utlämnande lösenord enligt förevarande

av paragraf ställs mot den tillhandahåller en elektronisk anslagstavla

som måste således tillses att adressaten verkligen har möjlighet att lämna ut lösenordet.

34 § Den åsidosätter skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt

som denna lag eller att lämna ut lösenord på anmodan kan av den myndighet regeringen bestämmer vid vite föreläggas att fullgöra sin skyl-

som dighet.

Ändringen innebär att vitesföreläggande kan tillgripas även mot den

åsidosätter skyldigheten att på anmodan enligt 33 a § lämna ut lösom senord.

Kommittédirektiv

Översyn av pliktexemplarslagen Dir 1998:92

Beslut vid regeringssammanträde den 10 oktober 1996

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att göra en förutsättningslös översyn lagen 1993:1392 pliktexemplar dokument pliktexemplarsav om av lagen. Mot bakgrund de snabba informationstekniska förändringarna av avseende offentliggörande dokument, skall utredaren överväga och, av det behövs, föreslå ändringar i pliktexemplarslagen i syfte att säkra om förutsättningarna för forskning och för bevarande och tillhandahållande

av kulturarvet.

Bakgrund

Enligt pliktexemplarslagen skall exemplar dokument lämnas till visav bibliotek och arkiv för att där bevaras och tillhandahållas för forsksa ning och studier. Med dokument avses här ett föremål som lagrar information för läsning, avlyssning eller visning. senare Den lagstadgade leveransplikten omfattar bl.a. vissa typer av elektroniska dokument, nämligen sådana finns i fixerad form och i utsom gåvor kan köpas, lånas, såsom cd-rom, disketter, videogram som osv. och fonogram. Däremot omfattas inte information görs tillgänglig via s.k. on som line-förbindelse och inte heller elektroniska dokument som utgör underlag för tryckt material. Syftet med pliktexemplarslagen är att bevara och tillhandahålla yttringar svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur för eftervärlav den och att kunskap och insyn i vårt samhälle. Detta främjar ett ge om fritt meningsutbyte, fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnären ligt skapande, visar vår egenart och vår identitet i Europa och ger oss världen prop. 1993/94210 s. 17.

184 Bilaga 1

Som en följd av den snabba utvecklingen inom såväl tryckeri-

som informationstekniken kommer allt större del det framtida infor-

en av mationsflödet inte att omfattas av pliktexemplarslagen i dess nuvarande utformning.

Detta problem uppmärksammades av kulturutskottet i betänkandet Pliktexemplarslagen, m.m. bet. l995/96:KrU4.

Utskottet konstaterade att information allt oftare lagras enbart digitalt. Det är inte ovanligt att material såsom vetenskapliga uppsatser, tidskrifter m.m. endast finns tillgängligt via datanät. Elektroniska dokument, som inte lagrar information i fixerad form utan är tillgängliga endast genom direktkoppling, är inte leveranspliktiga enligt pliktexemplarslagen. Samtidigt blir datanäten, främst via Internet, tillgängliga för allt fler medborgare.

Utvecklingen av tryckeri- och informationstekniken innebär bl.a. att allt fler dokument aldrig får fixerad form i pliktexemplarslagens

mening. Som en följd härav minskar möjligheterna att tillgodose det syfte som ligger bakom reglerna i pliktexemplarslagen. Med gällande lagstiftning kommer en allt större del av informationsflödet i framtiden inte att omfattas av reglerna om leveransplikt. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle ge regeringen till känna att en förutsättningslös översyn skulle göras av pliktexemplarslagen. Riksdagen beslöt i december 1995 i enlighet härmed rskr. l995/96:60.

Pliktexemplarslagen har under de senaste decennierna utretts flera gånger, vilket resulterat i betänkandena SOU 1974:94 Bevara ljud och bild, DsU 1975:4 Dagspress på mikrofilm, DsU 1977: 12 Pliktexemplar av skrift, SOU 1987:51 Ljud och bild till eftervärlden, SOU 1989:89 Översyn av lagen om pliktexemplar samt SOU 1992:92 Pliktleverans.

Den senaste utredningen, Pliktleveransutredningen, redovisade alltså sina förslag i betänkandet SOU 1992:92 Pliktleverans. Detta låg till grund för den nu gällande pliktexemplarslagen prop. 1993/94:10, bet. l993/94:KrU8, rskr. 1993/94:25. Med anledning av den snabba utveckling av tryckeri- och informationstekniken, skett sedan dess,

som och för att i möjlig mån förhindra att material i allt högre utsträckning undanhålls forskningen liksom att delar av kulturarvet förloras, bör, som riksdagen uttalat, hithörande frågor åter utredas.

Inom flera länder arbetar man med likartade legala frågeställningar. Utredningar pågår i bl.a. England och Danmark.

Uppdraget

Utredaren skall överväga huruvida sådan elektronisk information

som inte omfattas av de nuvarande bestämmelserna i pliktexemplarslagen

Bilaga 1 185

skall vara föremål för leveransplikt i framtiden. Tekniska frågor om hur leveranserna skall ske skall även utredas.

Om utredaren bedömer att sådan leveransplikt bör införas, skall omfattningen av denna, hur den skall utformas samt vem som skall fullgö-

leveransplikten, utredas. Förslag till ändring av pliktexemplarslagen ra skall lämnas. Med hänvisning till den stora mängden material finns det skäl att under utredningsarbetet beakta att leveransplikten inte får bli så omfattande att den i praktiken blir svår att utträtthålla. Härvidlag skall även kostnadsaspekten såväl för staten som för leverantörerna av pliktmaterial beaktas. Förslag till finansiering skall lämnas till eventuellt utökade kostnader. Utredaren skall även beakta de upphovsrättsliga aspekterna utvidgad pliktleverans.

av en

Utredaren skall ta ställning till om leveransplikten skall gälla för elektroniska dokument som utgör underlag för sådant tryckt material, som nu är leveransplikti gt.

Arbetet skall bedrivas förutsättningslöst. Samråd skall ske med kommittéer och arbetsgrupper inom det inforrnationstekniska området.

Utredaren bör följa pågående utredningar i andra länder. De pliktexemplarsregler som redan finns i andra länder, främst inom Norden, Europarådet och EU, skall uppmärksammas.

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994: 124 att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det

samt om brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 september 1998.

Utbildningsdepartementet

Elektronisk

publicering

Karl-Erik Tallmo

Mars 1998

188 Bilaga 2 SOU 1998: l ll

l Kort historik om elektroniska publikationer

1.1 Begreppet elektronisk publikation

Redan frågan vad elektronisk publicering innebär är inte helt oproblematisk. Åsyftar man exempelvis att överföra 0rd eller text med elektroniska medel, så skulle radio passa in här. Begränsar man det till digital överföring, kan man börja tala om datanätverk som videotex eller Minitel, och kan det vara analog överföring av text med elektroniska medel, så skulle kanske kunna inkludera telex och text-TV. Även

man om man inte räknar radio som elektronisk publicering, så kanske man räknar distribution radioprogram i form av ljudfiler på Internet som

av

sorts publicering. Gränserna är alltså något diffusa och beror från en vilket håll och med vilket synsätt nalkas företeelsen.

man

Meddelandena bör till att börja med inte vara bilaterala förbindelser från person till person eller företag till företag, utan ord, bild eller text

görs tillgängligt för flera elektroniska anslag, nyhetsbrev, översom sikter, handböcker, scheman etc.

Nationalencyklopedin definierar elektronisk publicering som utgivning eller offentliggörande material i elektronisk form, dvs. i en

av form som kräver elektronisk apparatur för att läsaren/användaren skall kunna tillgodogöra sig materialet. Och det kanske inte är en så dum definition, för då får man med även print-on-demand, trots att sista ledet i den publikationsformen inte innebär läsning på skärm eller med hjälp någon apparatur, utan på en pappersutskrift. Det är rim-

av annan ligt att räknar med print-on-demand, eftersom det är en distribu-

man tionsfonn som bygger på den nya informationstekniken och samtidigt ändrar på många den traditionella publiceringens villkor när det

av gäller upplagor och lagerhållning, tillgänglighet, uppdateringsmöjligheter osv.

Men då kan man fråga sig: om elektronisk publicering alltså kan förekomma med tryck på papper som slutprodukt, kan vilken bok eller tidskrift helst gjord med desktop publishing-metoder eller elektro-

som nisk räknas som elektronisk För några år sedan användes ut-

prepress trycket elektronisk publicering just för denna typ av trycksaksframställning exv. fanns en tidskrift om desktop publishing vid slutet av 80-talet med just namnet Elektronisk publicering, utgiven av Populär Kommunikation i Göteborg.

Personligen gissar jag att mer all publicering i alla stadier genom-

de nya teknikernas alla möjligheter, desto mer självklart blir syras av

Bilaga 2 189

det att hela processen kommer att räknas till elektronisk publiceringäven sådant idag bara kallas Även de framtidens

som prepress. av böcker som binds in och trycks på papper kommer säkerligen att räknas till annan än Gutenbergs, därför att så många bokens andra

en era av förutsättningar radikalt ändrats.

1.2 Utveckling

Den tidigaste formen av e-publicering förekom troligen på olika företags interna e-postsystem, liksom förstås på det tidiga Internet, under 70-talet. Meddelanden som spreds centralt till alla medarbetare i en organisation eller brev med flera adressater, skickades mellan de

som olika medarbetarna inbördes, kan betraktas som en form av publicering, ibland jämförbar med personaltidningar. Digital Equipment hade t.ex. i början av 80-talet ett e-postsystem för de anställda, som omfattade 120 000 i olika länderf I Sverige hade under 70-talet utveck-

personer lats datorstödd meddelandeväxling med systemet FORUM, senare konferenssystemet KOM, som utvecklades vid Stockholms Datacentral QZ. Systemet utvecklades först för FOA:s räkning och spreds sedan det i hela högskolevärlden. Ett annat var MEMO, skapades vid

som Volvo Data.

KOM-systemet blev förresten skådeplatsen för det första och hit-

tills enda svenska rättsfallet gällande förtal, där brottet skett i ett di-

gitalt medium. 1985 förde FOA-forskaren Eskil Block diskussion

en om filmaren och debattören Maj Wechselmann och utpekade henne som sovjetisk spion. En KOM-användare skickade texten i fråga till Wechselmann som stämde Block. Han dömdes till 15 000 kronor i böter plus de egna och motpartens rättegångskostnader. Block ålades också att publicera domen på KOM-systemet.

På 70- och 80-talen fanns del föregångare till de online-

även en tjänster vi har i dag. Text-TV teletext startade i England 1976 med systemet Ceefax seefacts. Ungefär samtidigt uppstod Minitel i Frankrike. Videotex startades i Sverige 1982. Via videotexterminalema eller med ett speciellt kommunikationsprogram på en persondator kunde man beställa t.ex. biljetter och taxi, annars bestod den rena publiceringen främst av olika katalogtjänster.

Vid den här tiden uppstod också de amerikanska onlinetj änstema för persondatorägare, Compuserve, America Online etc., en sorts gigantis-

Enligt Mary Jensen, tidigare på Digital Equipment, numera i Postens affärsutvecklingsgrupp, intervjuad i Pawlos prudentliga 9708 http://www.algonet. se/wmpawlo/pp9708html

190 Bilaga 2

ka BBS:er med diskussionsgrupper, onlineshopping, referenser i form

uppslagsverk och databaser, nyhetsfönnedling, e-postfunktioner av m.m. Compuserve existerade redan på 70-talet som ett tiddelningssystem timesharing större dator delar sin tid mellan flera användare,

- en men inspirerad av Europas videotex började man vid mitten av 80-talet att satsa mer på en onlinetjänst för den växande skaran PC-ägare. 1985 startades America Online och 1988 Prodigy. Även del företags in-

en terna nätverk byggdes ut för att kunna betjäna t.ex. kunder och återförsäljare. Så hade t.ex. Apple sitt forum AppleLink under första halvan

90-talet. Alla de här tjänsterna utom Apples, som är helt nedlagd av tenderar att knytas alltmer till Internet. Här förekommer publicering i flera former: nyhetsutskick, nyhetsbrev, produktkataloger och anslag samt databaser, ofta exv. fulltextdatabaser med tidningsartiklar eller särskilda gateways till stora databasvärdar som Dialog/Knowledge Index. Här precis som på Internet officiella och inofficiella

samsas - publikationer, upphovsrättsligt skyddade och sådana som får användas fritt.

På t.ex. Compuserve och America Online, liksom på mängder av BBS:er, spreds enkla elektroniska fanzines e-zines och nyhetsbrev i rent ASCII-format. Det oftast fritt att sprida dem vidare, vem som

var helst kunde ladda upp dem på sin egen server och därifrån tillhandahålla dem. Här fanns e-zines för hackers som exv. CDC Cult of the Dead Cow, startad 1984, Phrack, och andra datororienterade publikationer som CUD Computer Underground Digest, den mer rumsrena TidBIts för Macanvändare samt många andra mer generella som MOOSE och MiLK. Oftast fick man själv hämta ladda ned dem från en server eller en diskussionsgrupp.

För dem som inte hade tillgång till något datanätverk eller modernuppkoppling gjordes också många sådana här publikationer tillgängliga på diskett. Och på Internet kunde de erhållas genom ett prenumerationsförfarande, då man skickade in sin e-postadress till en mailrobot som sedan automatiskt skötte utskicken.

Någon gång runt 1983-84 kom de första cd-rom-skivoma. Under de tidiga åren gavs det mest ut börsinformation, vetenskapliga databaser, exv. kemisk-tekniska eller medicinska; varumärkesregister, bibliografier etc., av förlag som Silverplatter, McGraw-Hill, Compton, Bowker mil. Den stora katalogen The Cd-rom Directory TFPL Publishing innehöll 1986 48 titlar, 1995 var de 9 500 och 1997 19 000.

Inom företagen förekom tidigt dokumentation av arbetsprocesser, liksom handböcker i elektronisk form, ofta i helt egna format som utvecklats av företagets egen dataavdelning. Ericsson hade t.ex. tidigt hela sin dokumentation av AXE-växlama på cd-rom.

Bilaga 191

En tidig humanistisk utgåva var Theasurus Linguae Graecae med 700 klassiska grekiska texter kom ut 1985. Året därpå korn "Books

som in Print på cd, liksom Grolier Encyclopedia" innehöll Academic

som

American Encyclopedias samtliga 21 volymer i en till början huvud-

en sakligen textbaserad version. Franska ordboken "Grand Robert kom på cd 1989 och Oxford English Dictionary" korn 1992.

Men går man till Libriskatalogen visar det sig att cd-skivor och disketter inte var de tidigast registrerade digitala publikationema, de

som kategoriserats som elektronisk resurs. I Libris är den första elektroniska posten från 1962, American national election study i utgåva

en från University of Michigan i OSIRIS-format. De tidiga filema är ofta olika statistiska undersökningar. Den första svenskspråkiga posten är Jörgen Westerståhls Gruvstrejkens behandling i radio och TV från 1970, utgiven av Göteborgs universitet också OSIRIS. 1987 kom flexskivan floppy disk Förteckning över författningar rörande Gotland 1276-1900 av Ingvar Engeström, utgivare Argus i Visby.

Den första svenska cd-rom-skivan, Terrndok, utgavs 1987 Wal-

av ters Lexikon i samarbete med Tekniska nomenklaturcentralen. Den första upplagan av Termdok på cd-rom innehöll 25 000 tekniska tenner och definitioner samt 100 000 översättningar till engelska, franska, tyska, danska, norska, finska och spanska.

Uttrycket elektronisk bok är inte så nytt. Redan för 25 år sedan

använde Andries van Dam vid amerikanska Brown University termen för alla dokument som spreds och var avsedda att läsas på datorskärm. Vid slutet av 80-talet florerade mängd projekt för elektronisk läsning och

en dokumentproduktion, både läsapparater och olika format. Ofta försökte tillverkarna låsa användarna till det företagsegna formatet.

En viktig händelse i den elektroniska publiceringens historia

var förstås när Charles Goldfarb skapade textmärkningsspråket SGML Standard Generalized Markup Language. Avsikten var att kunna beskriva en texts struktur, med hjälp av olika märkkoder för rubrik,

underrubrik, bildtext, citat, litteraturhänvisning etc. Tanken bl.a. att

var göra informationen oberoende av program och datorplattform och

samtidigt möjlig att återanvända, texten skulle kunna presenteras på bildskärm, som syntetiskt tal, blindskrift eller fogas in i ett desktop publishing-programs redan färdiga typografimallar för vidare befordran till konventionellt tryck. SGML blev ISO-standard 1986.2

Inom den humanistiska sektorn började inom för

man ramen projektet Text Encoding Initative TEI tidigt använda SGML,

och ett av de mera iögonenfallande resultaten detta Chadwyck-Healeys cd-

av var

2 SGML kan läsa i tidskriften TAG The SGML Newsletter på

man om httpz//tagsgmlcom/

192 Bilaga 2

utgåva 1992 all engelsk poesi på The English Poetry Full-Text Da-

av tabase med motsvarande 4 500 tryckta volymer på två skivor paketet prissattes till 25 000 pund.

1990 kom del cd-rom skivor ut i Sverige med uppslagsverk, exv.

en Esseltes Engelsk-svensk, svensk-engelsk ordbok och Stora Focus version Verbum gav 1991 ut Nya testamentet på diskett, och 1992 kom min elektroniska originalroman Iakttagarens förmåga att

egen ingripa tre disketter i en tryckt omslagskassett.

Ett milstolpar i den svenska utgivningen var Sveriges Rikes lag

par på cd-rom"CD-Lag som Fritzes gav ut 1993 och Libris på cd, som utkom 1992. Numera söker i Libris främst via Internet. Vid 80-

man talets slut sökte ofta i sådana här databaser online via en företags-

man specifik, kostsam, uppringd telnetförbindelse- i databaser som Dialog, Knowledge Index, Prophile, British Newspaper Index etc. Sedan kom

mellantid, när skulle ha dem på cd, och nu finns mycket av en man detta på Internet. Vad hänt under denna förflyttning från en fjärr-

som förbindelse, till cd och till fjärrförbindelse, nämligen Internet,

en annan är främst att priserna sjunkit kraftigt.

1992-93 det också vanligt med konferensdokumentation på cd.

var Förutom när det förekommer mycket digitaliserad video, så är sådan dokumentation i dag vanligare på Internets World Wide Web. Det gäller då både förhandsinformation och information i efterhand till alla dem inte kunnat närvara. Ibland förekommer även direktsänd-

som ning, nära omedelbar uppladdning på nätet av texter och bilder

nog från konferenser, något förstås inte var möjligt med cd.

som

Vid 90-talets början skapades också hel del verktyg för tillverk-

en ning hyperböcker. Amerikanska Voyager hade sitt Toolkit, Rune

av Körnefors och Lennart Lundberg vid Växjö högskola utvecklade 1990- 1994 tillsammans med Apple Computer sitt Hyperbook Toolsf och jag själv också ut ett enkelt verktyg under namnet Low Budget Hy-

gav perbook Tool 1993. Alla dessa byggde på Macintosh Hypercard och utnyttjade sorts bokmetafor i så måtto att texten visades mot bak-

en grund bild boksida. Bläddring och sökning gjordes oftast

av en av en med hjälp s.k. flytande palett med knappar på sorts fjärr-

av en - en kontroll för boken.

Samtliga dessa verktyg inspirerade Bookbuilder, en Hy-

var nog av percardmall för e-boktillverkning utvecklad av Chris Pelkies vid Cornell University 19883 En del böcker och tidskrifter ut på dis-

gavs nu kett, gjorda med verktyg den här typen, exv. tidskriften Macintoshed

av Libraries 1990-96 och Hyperbole Magazine 1990-93, där Greg Ro-

3 Se http://www.masda.hv.se/Multimedia/rapporter/HBTartike1.html 4 Nibble Mac, volym nummer 1988.

Bilaga 2 193

achs elektroniska "The Madness of Roland gick följetong roman som och work tills den slutligen publicerades i färdigt skick på in progress cd-rom 1993. Ett intressant verktyg är Storyspace, säljs av Eastgate Systems. som Det system för Macintosh, där texter till 30 000 tecken kan är ett upp skrivas in i fönster representerar hyperlänknod, sedan kan ett som en skapa namngivna länkar mellan alla dokumenten i systemet och de man kan också visas i olika grafiska Översikter, trädstrukturer Ett tidigt osv. skönlitterärt verk skapades med Storyspace var "Aftemoon, a stosom ry Michael Joyce, som kom 1989. av Ofta försöker företagen tjäna royalty på verktygen. Voyagers Tool-

kit fick inte använda gratis, och Sony tänkte sig nog att tjäna en man slant på alla använde sig Sony Electronic Book Authoring Syssom av tem SEBAS för deras Bookman. En rad format för elektroniska böcker skapades, Bellcore kallade sitt

Superbook, Electronic Book Technologies kom med Dynatext, IBM lanserade Bookmaster och Interleaf WorldView. Mest kända blev dock NoHands Common Ground och Adobes Acrobat, eftersom de mera

vände sig till PC-ägare och därmed till privatkunder och småföretag. Electronic Book Viewer ett fonnat någorlunda populärt var som var i i Tyskand och Japan vid 90-talets början. Franklin Digital Book Sys-

är s.k. personal digital assistant, används en del inom bl.a. tem, en som medicinen. 1991 Franklin också elektronisk Bibel med thegav ut en och möjlighet till fonetisk sökning. saurus Det flesta dessa verktyg plattforrnsberoende och ofta inte ens av var särskilt flexibla inom den plattformen. Därför slog de aldrig på egna allvar. SGML slog i så fall bättre, lite i skymundan för den men mer publiken. När HTML började breda ut sig på Internets World stora Wide Web uppstod med sorts de facto-standard som kunde vinens en mycket bred acceptans, och i förlängningen kommer troligen na HTML-intresset att göra att bredare också får ögonen för grupper upp SGML. Den vägen går säkerligen via den standard nu lanseras som förbättring HTML, kallad XML Extensible Markup som en av Language.5 XML är DTD document type definition, alltså en en delmägd i SGML, medan HTML kan betraktas som ett degenesnarare rerat derivat, ostyrig kusin till SGML. en På PC-sidan använde sig del mindre utgivare och privatpersoner en hjälpfunktionen i Windows för att ut tidskrifter och böcker med av ge hypertext. Filerna sparades alltså i Windows speciella hjälpfilen sorts format och kunde sedan öppnas alla hade Windows. Och snart av som

5 XML finns på http://www.gca.org/conf/xml/xmlwhat.htrn Fakta om

7 18-5250

194 Bilaga 2

började en del pdf-filer cirkulera med egenpublicerat material. Michael

Björn gav t.ex. ut sin bok Flaskpost i detta format 1994.

Redan tidigare hade olika konverteringstillägg till desktop-program

kunnat användas för att skapa programoberoende representationer av textsidor, på ungefär sätt Acrobat och Common Ground samma som fungerar, fast oftast utan möjlighet att redigera eller kopiera textinnehållet- textsidoma representerades bara bild. Apples DocViewer av en är ett sådant exempel. Apples nätverk för återförsäljare, utvecklare och

användare, Apple Link, hade också funktion för att konvertera doen kument till en sådan här minsta nämnare. Systemet fanns gemensam inbyggt i kommunikationsprogramvaran speciell skrivardrivrusom en tin kallad LinkSaver. De här dokumentforrnaten användes för t.ex. prislistor och tekniska manualer och ofta ett sätt att dubblera inforvar mationen; sådant som medföljde ett dataprogram i form tjock av en handbok förekom också rent elektronisk läsning i form såsom av en dan fil på den medföljande cd-rom-skivan. Den här dubbleringen var och är en avspegling producentens tvehågsenhet inför mediet, av man måste erbjuda kunden något konkret och påtagligt och då är en tung handbok konkurrenskraftig. Samtidigt ligger det förstås viss poäng en just i att en datorhandbok bör läsbar även när datorn krånglar. vara Men dessa fonnat viktiga föregångare för de filtyper idag var som som florerar för nätdistribution elektroniska dokument. av Idag kan man nog konstatera att World Wide Web står i för centrum den elektroniska publiceringen, i varje fall i termer antalet aktörer av och dokument, kanske inte alltid i termer antalet läsare. men av Att så mycket är och har varit gratis på Internet gör att utrymmet för dyra företagsspecifika lösningar utanför Internet har minskat, nog om man inte hittar någon mycket speciell tillämpning med avancerade funktioner, som helst ändå t.ex. i reklamsyfte bör möjlig vara att överföra till www, åtminstone i begränsad form med mindre finesser. en Typiskt är också kombinationsprodukter, uppslagsverk på cd-rom som anropar kompletterande fakta på Internet med hjälp länkar till någon av URL.

Encyclopedia Britannicas redaktionschef Paul Hoffman säger i en intervju med BBC:

We want to rely on other people and point to their content when theyre doing a good job. And we dont want to reinvent the wheel. I think the encyclopaedia of the future going to be combination of a our own original content in our tradition; other peoples content that we work with; and then our ability as encyclopaedists to organise whats out there.

SOU 1998:1 ll Bilaga 2 195

Thats what weve always done in print and we can do that on the Web

t0o.°

I förlängningen väcker detta förstås ändå frågan om varför man över huvud taget skall skaffa sig ett uppslagsverk informationen ändå

om finns certifierad ute på nätet.

Cd-rom-tillverlming till början oerhört kostsam, men under

var en 1995-96 började s.k. cd-brännare att sjunka kraftigt i pris, så små publicister kan lättare sköta hela framställningsprocessen själva, åtrnins-

nu tone när det gäller mindre upplagor.

1.3 Bevarandeproblematik och autenticitet

En kombinerad skepsis och entusiasm inför de mediernas risker

nya respektive möjligheter utkristalliserade sig så småningom, och blev märkbar inom arkiv- och biblioteksvärlden redan på 70-talet, men mera utbrett blev detta under 80-talets del. På problemsidan diskute-

senare rade förutom databands, disketters och cd-skivors hållbarhet

man nu även hur snabbt datautrustningen åldras, vilket är ett mera intrikat problem när det gäller möjligheterna att i framtiden kunna läsa dagens digitalt lagrade information.

1989 skrev Janet Vratny-Watts och Edward Valauskas en artikel

migrationsproblem: Prospective Conversion: Data Transfer betweom

Technologies in Libraries.7 Mi-

Fossil and New Microcomputer en chael Day vid The UK Office for Library and Information Networking skrev 1989-90 avhandlingen "Preservation problems of electronic text and data."8 Library of Congress arrangerade 1992

sommaren en Workshop Electronic Texts, där många problemen med beva-

on av rande och även autenticitets-, identitets- och upphovsrättsproblem vädrades.

Stora användargrupper alltså redan oroade. Men hur var det med

var databranschen När jag skrev mitt upprop Thoughts on the Electronic Revolution, i Apple Library Users Group Newsletter nr 4/ 19939 visade

6 Se BBC News 17 dec. 1997 på http://news.bbc.co.uk/hi/english/business/newsid %5F4000O/40033.st1n sic 7 Se Information Technology and Libraries, March 1989, American Library Association, 1989. 8 East Midlands Branch of the Library Association, Occasional papers, no. Loughborough: EMBLA Publications, 1990 9 Se htrpz//home5.swipnet.se/ww-50996/930800htm1

196 Bilaga 2

det sig hur yrvaken man i de flesta fall i tillverkarledetlo Farhågor

var betraktades ofta som teknikfientlighet. För bredare började

grupper nog den här problematiken att uppmärksammas via Jeff Rothenbergs artikel Ensuring the Longevity of Digital Documents i januarinumret 1995 av Scientific American. Mer om vad som skrivits sedan dess och olika kommittéer kan man hitta på Peter Grahams sida på Rutgers University och Michael Days sida Preservation of electronic information: A bibliography.2

Organisationen Council on Library and Information Resources skriver på sin webbsidaz If William Shakespeare had written Hamlet

on a word processor, would his great achievement still be available to

us today En relevant fråga förstås, för i den analoga världen försvinner texter in i den stora glömskan antingen p.g.a. att eller pergament

papper förstörs, eller också hamnar de i inkompatibilitetens mörker därför att vi inte förstår språket. Shakespeare går hyfsat, bortåt Chaucer

men börjar det bli knepigt. 500 år är ändå ett fantastiskt långt tidsmässigt panorama, jämfört med livslängden hos många digitala dokument

som kan bli oläsliga efter ett par år.

Trots det kan nog den enorma utvecklingen World Wide Web

av och lagringen av mängder av kopior av dokument på olika värl-

servrar den runt ha förändrat det dystra läget för digitalt lagrad information

en aning de senaste åren. Rena texter har rätt goda chanser att överle-

nog va länge. Frågan är dock fortfarande hur det ska med kompli-

mera cerade multimediadokument. Kommer de att kunna spelas så

upp som upphovsmannen tänkt sig om 30 år Om 100 Eller kommer det att krävas månader av efterforskningar för att finna rätt konfiguration

av gamla datorer, cd-spelare och operativsystem

Samtidigt som mängden av identiska eller nästan identiska elektroniska kopior ökar säkerheten om några skulle förstöras, ökar därmed också autenticitets- och identitetsproblemet. Vilken kopia skall räknas som original Vilken version av nästan identiska dokument är korrekt Angående boten för detta, t.ex. checksummor och auktoriserade kopior, se avsnitt 6.3.

Tilläggas kan att förekomsten av identiska kopior är ett problem inom journalistik och förstås även annan research, där söker efter

man oberoende källor för att bekräfta något innan publicerar. En

man ame-

° Uppropet resulterade sedan i serie tre artiklar den elektroniska

en om om bevarandepropblematiken publicerade i Svenska Dagbladet, Politiken och The Art Bin httpz//art-bincom/art/imemoryl .html.

Se http://aultnis.rutgers.edu/texts/ElectLibBib.html Z Se http://homes.ukoln.ac.uk/Nlismd/preservationhtrnl 3 Se http://www.clir.org/

1998:111 Bilaga 2 197 SOU

rikansk undersökning från Middleburg + Associates visar att en majoritet journalister först söker efter levande person för bekräftelse, när en de inte får på någon, går majoriten ut på nätet. 50 procent av de tag 2 500 intervjuade journalisterna sade att de är online varje dag mot 33 när liknande undersökning gjordes året före. 93 procent av procent en joumalistma sade de åtminstone använde onlinetjänster då och då. att Under Lewinsky-affären 1998 användes Internet flitigt av journalister källa, ofta alltför okritiskt enligt många. som

1.4 Upphovsrättsfrågor

Ett vanligt problem på Internet är att webbpublicister använder sig av material de inte har laglig rätt att publicera- det kan gälla såväl som bild musik. Fenomenet är naturligtvis inte nytt, men det har text, som blivit vanligare i och med att kopiering i kombination med publicering, inte bara för eget bruk alltså är så enkelt att utföra på Internet. Desshar mängder tidigare aldrig behövt fundera utom av personer som vilka lagar gäller i samband med offentliggörande, nu äntrat över som

den publicistiska scenen.

Upphovsrättsfrågoma började diskuteras ungefär samtidigt med autenticitetsproblemen, vilket inte är så konstigt, eftersom dokument som förvanskats eller presenteras i sammanhang upphovsmannen inte som tänkt sig, direkt hänger med den ideella delen upphovssamman av rätten. Särskild fart upphovsrättsdebatten under 1996 i samband med tog WIPO-konferensen i Geneve och uppmärksammade rättsliga ett par tvister. En sådan uppstod mellan Shetland Times och Shetland News rätten enbart länka på till ett dokument som man inte har om att www rättigheterna till. Andra fall striden TotalNews se även avsnitt var om delen och i Sverige diskussionerna kring tidningarnas rätt att senare återpublicera redan tryckta artiklar i elektronisk form i databaser och på

webbsidor. De upphovsrättsliga organisationerna har också drivit kraftfulla kampanjer för att öka medvetenheten inte minst bland amatörpubli- cister kring upphovsrättsliga frågor vid publicering på Internet. ALIS litterära rättigheter i Sverige sammanställde 1997

Administration av

4 Se http://www.mediasourcecom/introhtm

5 Parterna gjorde i godo. Se http://www.shetland-news.co.uk/head1ine/ upp 97nov/settled/settledhtml

198 Bilaga 2 SOU 1998:1 ll

rapporten Litterära verk upphovsrätt på Internet" upphovsrättsom ligt skyddade texters förekomst i digitala medier.

Personligen tror jag dock inte skall överdriva problemet. Det är man min erfarenhet att webbplatsredaktörer blir upplysta de har som om att olagligt material på sina sidor oftast tar bort detta frivilligt, eller åt-

minstone om man förklarar att tänker ta kontakt med deras man annars tjänsteleverantör med risk för att deras abonnemang dras in. Dess- utom verkar det som om medvetenheten de här frågorna ökar. Jag om skulle vilja likna det vid medvetenheten grafisk formgivning i börom jan av DTP-revolutonen, då mängder människor aldrig framav som ställt en trycksak glatt kastade sig in i sådan verksamhet. Bredare nu grupper än man någonsin kunnat förreställa sig vet vad Times numera och Garamond är och att inte bör blanda alltför mänga typsnitt på man en sida. På samma sätt tror jag breda inom elektronisk publicegrupper ring kommer att lära sig och design och läsbarhet, mer mer om men juridik. även om -

I september 1997 berättade Johnny Cash vid hearing i Represenen tanthuset att han upptäckt att hans sång Ring of Fire spreds via Internet från i Slovenien. 17 Han flera en server var en av som vittnade till förmån för den amerikanska ratificeringen WIPO-traktaten av om upphovsrätt från december 1996. En ofta bortglömd sidopoäng med alla de

rapporter om upphovsrättsliga brott på Internet kommer, är som nu dock att motsvarande försyndelser i den fysiska världen knappast skulle ha upptäckts. Men i nätvärlden underlättar de kraftfulla sökverktygen

detektivarbetet.

1.5 Reklam och

betalsystem

För utgivare som inte redan har stark organisation eller ett stort föen retag bakom sig t.ex. dagstidningar med tryckta förlagor som ger sig ut på nätet eller kundtidningar blev det främsta finansieranätutsättet att givning att låta sig eller ta emot annonsering i form s.k. sponsras av banners. Detta tog fart under 1995-96 och även Intemetkulturen om sedan gammalt haft ett icke-kommersiellt drag, inställningen hos var breda grupper ändå ganska positiv till annonsfinansiering, som trots allt är möjlighet att fortfarande få tillgång till genomarbetade en mera professionella publikationer gratis. Men under 1997 började märka man en viss iritation, annonserna blev påträngande, ofta visas de i mera särsilda fönster som lägger sig över det just läser. Frågor man som va-

6 Se http://www.alis.org/lupp0.htm 7 Se http://www.news.com/News/Item/OA,14364,00.html

Bilaga 2 199

rit självklara länge inom t.ex. TV-världen, styrning och redaktioom nellt beroende annonsörer, började ställas. Den kände debattören av och gränssnittsexperten Jakob Nielsen på Sun skrev kolumn i januari en 1998 om just detta:

I predict that most sites that not financed through traditional product are sales will to micropayments in less than two years. Users should be move willing to cent Web page in return for getting quality pay, say, one per content and optimal experience with less intrusive ads. Once an user for the then they get to be the sites customers, and the users pay pages, satisfy the users needs and the advertisers needs. site will design to not

En reklampublikationer utgörs den ökande mängden av s.k. sorts av spamming obeställda massutskick kommer via e-post. Mest som handlar de hur kan tjäna snabba eller är reklam for om man pengar, olika sexställen på även för sådant som man kan se säljas på www men TV-shop och liknande kantgräsklippare eller fläckborttagare till sen- sationspris etc. Sådana här massutskick har ökat märkbart senaste året. De görs av lycksökare inte bryr sig att de får dåligt rykte. Man räknar kallt som om med skickar ut t.ex. 50 000 meddelanden, så kanske åtatt om man minstone 500 blir allvarligt intresserade och då är vreden från de andra

värd att utsätta sig för. Ofta skickas dessa meddelanden ut anonymt, så det är svårt att spåra avsändaren. Ofta står det i meddelandena att skickar bara ett svar man och talar inte vill ha sådana erbjudanden i fortsättningren, om att man så blir struken från listorna. Detta är dock ofta bluff, för svarar man så visar spam-utskickama att adressen är korrekt och så kan man, man de fortsätta skicka reklam eller sälja adressen till andra. S.k. e-mail extraction används ofta i de här sammanhangprograms robot går ut på nätet och samlar e-postadresser, främst en, en sorts som bland Usenets nyhetsgrupper. Här ligger dessutom användarna

snyggt sorterade efter intresse. Allt detta bidrar till ökad skepticism mot reklam hos breda anen vändargrupper. Kanske blir det Jakob Nielsen förutspår att detta som öppnar vägen för flera betaltjänster. Mycket tyder på att många utgivaunder 1998 ligger i startgroparna för att börja ta betalt med hjälp av re olika En svensk tidning tar ut avgift är Sundsvalls tidning system. som avsnitt 5.2.6. Svenska Dagbladet har också aviserat att man snart

se

1x Se Jakob Nielsens Alertbox, January 25, 1998, på http://www.useit.

com/alertbox/980125.html

200 Bilaga 2

ska sjösätta en mera renodlad webbupplaga med material inte finns som i den tryckta versionen, och då ska man också ta betalt.

2 Internets framväxt

2.1 Internationellt

Som är tämligen välbekant har Internet sitt i det amerikansursprung ka militära kommunikationsnätet ARPAN ET, vilket kom till 1969, efter cirka sju års förberedelser och forskning. Än i dag sker mycket beav slutsfattandet inom Internet med hjälp av s. Requests for Comments RFC, och i den allra första av dessa från den 7 april 1969 skrev Steve Crocker vid UCLA om det planerade nätet:

As with any new facility, there will be period of light until a very usage the community of users experiments with the network and begins to depend upon it. One of our goals must be to stimulate the immediate and by wide class of users. easy use a

Med den smått otroliga tillväxt Internet fått, särskilt de allra som senaste åren, kan man bara konstatera att Crocker fick han ville. som 1971 hade ARPANET 23 värddatorer hosts anslutna, 1981 de 213 var en ny tillkom vid den här tiden tjugonde dag. 1987 värddato- - var var rema över 10 000 och 1988 60 000. 1996 var de 10 miljoner och 1998

29,7 miljoner.

Några viktiga hållpunkter i framväxten Internet 1979, då av var exv. Usenet skapades, och 1982 då Internet i den form vi känner till det idag skapades i och med att TCP/IP-protokollet började användas. Det är det som gör att så många olika typer av datorer kan samverka. I och med persondatorns framväxt ökade också antalet anslutna mycket kraftigt vid mitten av 80-talet, ökning vi knappast sett slutet på än. en 1991 var året då Tim Bemers-Lee vid CERN i Geneve postade koden till sin nya idé om ett världsomspännade nät länkar på - av - en liten obskyr nyhetsgmpp på Usenet, alt.hypertext". Redan 1989 hade han dock dragit riktlinjerna för vad ett sådant nät skulle kunna upp åstadkomma. I det förslaget från 1989 står det bl.a.: mars

In providing a systern for manipulating this sort of information, the hope would be to allow a pool of information to develop which could grow

9 RFC 1 finns på http://www.cis.ohio-stateedu/htbin/rfc/rfc1.html 2° Enligt Network Wizards, se http://www.nw.con1/zone/NWW/report.ht1nl

Bilaga 2 201

and evolve with the organisation and the projects describes. For this to be possible, the method of storage must not place its own restraints on the information. This why "web" of notes with links like referena between them far useful than fixed hierarchical system. ces more a

Berners-Lee tog naturligtivs inte de här tankarna från ingenstans, många hade i åratal haft idéer om stora länkade textmassor Vannevar Bush eller hela rymder dokument Ted Nelsons docuverse. av Det dröjde dock till 1993 innan Marc Andreessen vid NCSA National Center for Supercomputing Applications vid University of Illinois i Urbana Champaign skapade den första grafiska webbläsaren, Mosaic version 1.0 kom i november detta år, den som också var början till Netscape kom i första betaversion i oktober 1994.

som en

Microsoft lanserade sin konkurrentprodukt Cello 1994 och i augusti 1995 Internet Explorer. Sedan uppstod på nätet närmast ett kallt krig mellan plattformar och standarder i förlängningen gällde hela Insom eller mindre underförstådda ideologi, med frågor om yttternets mer randefrihet, monopol dyl. Sensationellt nog avblåste Netscape ensio. digt striden i viss mån i januari 1998 att offentliggöra källkoden genom till programmet, med hänvisning till bl.a. Internets stolta traditioner av fritt utbyte idéer och det utvecklarvänliga klimat Varit rådande. av som 1996 tog Tim Berners-Lee till orda mot okynnet att så många Webbdesigner gjorde sina sidor för endast en viss webbläsare:

Anyone who slaps this best Viewed with Browser X label on a a page Web to be yeaming for the bad old days, before the Web, page appears when had little chance of reading a document written on anotyou very another word another network. her computer, processor, or

Som reaktion mot just detta startades kampanjen Best Viewed en With Any Browser, verkar för en återgång till grundidén, att som

ska ett plattforrnsoberoende och programoberoende medium.

www vara

2 Tim Bemers-Lees förslag finns på http://www.w3.org/History/l989/ proposal.html 22 I pressmeddelandet hänvisade Netscape direkt till Eric S. Raymonds tal The Cathedral and the Bazaar", hölls vid flera konferenser under 1997, som den som utlösande faktorn för detta radikala steg. Talet finns http://sagan.earthspace. net/wesr/writings/cathedral-bazaar/. 23 Technology Review, juli, 1996.

202 Bilaga 2

2.2 Internets framväxt i Sverige

1980 installerades Swedish University Network SUNET som ett försök på initiativ av STU Styrelsen för teknisk utveckling och FRN Forskningsrådsnämnden. Då fanns knappast alls dagens trafik mellan enskilda datorer, utan mest mellan terminaler och X.25-anslutna datorer.

Runt 1983-84 beslutades att projektet skulle fortsätta och FRN tog ansvaret för fortsatt utbyggnad. Man modemiserade beståndet av X.25växlar och utrustning anskaffades för att underlätta kommunikationen med Digitals DEC-datorer, som var vanliga i universitetsvärlden.

1987-88 skaffade man fasta linjer från Televerket och bättre utrustning som medgav kommunikation med även andra datorer än Digitals. Antalet anslutna datorer var nu 2 000.

SUNET knutpunkt för både den akademiska och den pri-

är numera vata användningen av Internet. Central för denna verksamhet, liksom även för det nordiska forskningsnätsamarbetet NORDUNET är Tekniska Högskolan i Stockholm KTH.

1990-91 anslöts även de flesta mindre högskolor till SUNET via 64 kbps linjer, och SUNET skapade också en regional driftsorganisation. Vid den här tiden lät man också SWIPNET ta över den mesta trafiken med användare utanför universitetsvärlden.

1994 höjdes hastigheten i SUNETS nät. Det s.k. ryggradsnätet fick

kapacitet på 34 Mbit/s, och även de mindre högskolornas förbinnu en delse blev snabbare, från 64 kbit/s till 2 Mbit/s.

Under 1998 kommer de mindre högskolorna att få förbindelser på 34 Mbit/s och de stora 155 Mbit/s. Dessutom är dessa förbindelser tänkta att dubbleras av säkerhetsskäl.

Antal anslutna datorer vid Sunet var 1989 ca 2 900 1993 ca

, 28T000, och per den 12 januari 1998 var de 137 946. Största enskilda domänen är Lunds universitet med 16 694 anslutna datorer.

Antalet värddatorer och domäner kan räknas, men antalet anslutna datorer utanför SUNET blir ofta en uppskattning, så siffrorna växlar starkt. Computer Industry Almanac angav för Sveriges del 1,311 miljo-

användare i januari i år, medan Expressen och Infratest Burke utiner från en undersökning gjord i april 1997 korn fram till 2,9 miljoner användare. Enligt den undersöningen skulle nära hälften av alla svenskar mellan 15 och 74 år 2000 personer i det åldersintrvallet hade då intervjuats ha tillgång till Internet.

24 Se http://www.expressen.se/artiklar/burke97/

Bilaga 2 203

Enligt Nikos Markovits nyhetsbrev Inetmedia fanns det i januari 1997 36 500 domännamn i Sverige, vilket innebar att 22 600 domäner hade tillkommmit eller förändrats under 1996. Under 1997 var det 23 582 namn som ändrades eller tillkom. Summan i januari 1998 var totalt 59 170 domäner.

Enligt Computer Industry Almanacs siffor från januari 199826, där man jämfört de 15 Intemettätaste länderna ligger Sverige på åttonde plats med sina 1,311 miljoner användare. USA leder förstås med 54,6 miljoner användare. Glappet är stort till tvåan Japan, som har 7,9 miljoner och trean England som har 5,8.

När diskuterar det genomslag som Internet har fått de

man enorma senaste åren och jämför detta med andra medier, är det viktigt att komma ihåg att mycken Intemetstatistik tar fasta på tillgången till nätet, vare sig man kommer det hemifrån eller på arbetet eller i skolan och oavsett hur mycket denna möjlighet utnyttjas. När man läser statistik

telefonens, radions, TV:ns eller videons segertåg över världen, om handlar det ofta om när dessa apparater kom in i hemmen. Utnyttjandegraden var kanske högre i sådana fall där man satsade egna pengar på en ny och relativt oprövad produkt.

3 Hur Internet styrs

Internet är mycket löslig, för att inte säga nebulös organism. Ändå

en finns förstås människor som bestämmer, och de återfinns i en mängd olika organisationer som ofta vuxit fram ad hoc.

Internet Society ISOC samordnar mycket av aktiviteterna på Internet. Det är medlemsorganisation som bygger på frivillighet, det me-

en ra idella målet är att verka för globalt informationsutbyte. För att samordna utarbetandet av tekniska standarder har man en sorts utskott som heter Internet Architecture Board IAB.

Internet Engineering Task Force IETF är en stor internationell sammanslutning av nätkonstruktörer, operatörer, tillverkare och forskare, intresserade av att utveckla Intemetarkitekturen. Vem som helst som är intresserad får bli medlem.

För det praktiska arbetet använder sig IETF av olika arbetsgrupper, för saker som routing, portning, säkerhetsfrågor m.m. Regionalt finns area directors som i sin tur ingår i Internet Engineering Steering Group IESG.

25 Se httpz//wwwmarkovits.com/inetmedia/ 26 Computer Industry Almanac, http://www.c-i-a.corn/199801pr.htm

se

204 Bilaga 2

Det finns också en Internet Research Task Force IRTF, dock som är experimentell mera på lång sikt och aldrig bedriver sin forskning i full skala. Här är det individer som är medlemmar, inte organisationer. Ett annat viktigt institut på Internet är RFC Requests for Comments, en serie dokument som inleddes med Steve Crockers tidigare citerade förslag från 1969." De här utkasten handlar oftast nätom verksprotokoll och kan ibland röra allmänna åsikter program, men mera om Internets utveckling. För www finns World Wide Web Consortium W3C startades som 1994 för att utveckla gemensamma protokoll för webbens vidare utbyggnad. W3C har nära samröre med MIT och CERN. Ledande inom W3C är bl.a. pionjären Tim Bemers-Lee och Jean-François Abramatic. W3C står öppet för varje organisation som vill bli medlem och är man noga med att verksamheten skall vara helt leverantörsoberoende det är mycket det som är en bärande idé inte bara med utan med www Internet i sin helhet. InterNIC Internet Network Information Center kom till i januari 1993 och är ett samarbetsorgan for hanteringen av Internets alla domännamn, databasen över dessa samt registreringsrutinema. Numera finns också svensk avdelning InterNIC, NIC-SE Network Inen av formation Centre Sweden AB, som ägs av Stiftelsen Intemetinfrastruktur. NIC-SE ska koordinera och för driften registret ansvara av över .se-domäner på Intemet. ISOC har numera också ett k "chapter" i Sverige, där enskilda och s företag kan bli medlemmar. Vad Övrigt är, är älvreglering. Trots att Internet sammanlänkar både många kulturer i den verkliga världen och många specifika nätkulturer, så finns ändå någon sorts allmänt accepterad norm för hur man bör uppträda på nätet, den s.k. netiketten. Brott mot denna bestraffas ofta med ilskna e-postmeddelanden flaming. Gäller det tjänsteleveranen tör serverinnehavare som t.ex. tillhandahåller stötande material, kan följden bli mail bombing, dvs det att arga Internetanvändare skickar tusentals brev till syndaren ifråga för att slå ut hans eller hennes server. Sådan brevstorm behöver inte härröra från lika många avsändare som antalet brev. Ibland kan ett fåtal eller bara iscensätta sådana en person aktioner där tiotusentals meddelanden skickas iväg automatiskt. Många menar dock att den här typen av hämndaktioner i sig själva är ett brott mot netiketten.

27 Se avsnitt 2.1. 28 NIC-SE finns på http://www.nic-se.se/ 29 ISOC Swedish Chapter finns http://www.isoc-se.a.se/

Bilaga 2 205

Ett relativt nytt fenomen i detta sammanhang, dessutom kan

som betraktas form av publicering, vill skada en person

som en är när man

att sätta ut personens namn, bild och/eller olika uppgifter om genom vad han eller hon ha gjort sig skyldig till. Detta kan förekomma

anses

rent privata Vendettor och som mera politiskt färgade kampanjer. som Exempelvis kan våldtäktsmän eller förmodade pedofiler på detta sätt hängas ut till beskådande vid den elektroniska skampålen. I kampen mellan rasister och anti-rasister förekommer också publicering av namnlistor över förhatliga personer från det motsatta lägret.

Även det finns hel del anstötligt bland nyhetsgruppema på

om en Usenet, så hejdas del faktiskt i sin linda. Nynazister försökte under

en 1996 skapa nyhetsgupp under namnet "rec.musiowhite-power,

en

förslaget röstades ned efter en kampanj, med siffrorna 592 för och men 33 033 emot. Svårare är det att stoppa nyhetsgrupper inom den friare alt-kategorin.

Tecken finns också på att del organisationer för sanering av olika

en mindre önskvärda företeelser på nätet håller på att uppstå, en tid fanns t.ex. sorts rådgivande skiljedomstol" på www med frivilliga insat-

en

Intemetintresserade jurister sysslade med upphovsrättsliga ser av som saker, liksom förtals- och yttrandefrihetsaspekter.

4 Olika av elektroniska publikationer typer

idag

Den elektroniska publiceringen åstadkommer mer väsen i tryckta och eterberoende medier än i de egna digitala kanalerna. Uppskattningarna

andelen elektroniska publikationer av den totala mängden växlar av förstås, och beror som alltid på vad man räknar som publikation, men såväl bedömningar inom EU som från olika branschorgan brukar ligga runt ett procent, sällan dock över fem.

par

Detta skall man naturligtivis inte låta sig luras av. Som redan antytts används digitala hjälpmedel sedan länge inom den mesta massmedieproduktion före det sista presentationsstadiet. Det är rätt naturligt.

- Datorn är sorts raffmaderi, som hjälper till att bereda och omforma

en råvaran information, sig det är bild, ljud eller text, men den har

vare hittills inte varit inriktad på konsumtion på samma sätt som en besläk-

3° Läs kampanjen mot white power-gruppen

mera om http://www.jcn1Scom/news/cfv-failhtm 3 Riitta Alkula anför några siffror i NORDINFO-Nytt 1-2/97 i artikeln Elektronisk publicering http://www.n0rdinfo.helsinkifi/nordnytdnnytt1- 297/alkula.htm

206 Bilaga 2

tad bildskännsförsedd apparat har varit- TV:n. Så det enkelt vore att hävda att mycket egentligen i någon form är elektroniskt redan i dag. Låt mig ändå göra en liten uppställning några huvudtyper av av mera renodlade elektroniska publiceringsforrner:

Man tar del av materialet på datorskärrn:

Materialet tillhandahålls ett fast fysiskt medium:

a Cd-rom. Intresset för dessa har dämpats något i takt med wwwboomen, men mediet är starkt inom spelbranschen och även för olika sorters referensverk, även om många förlag överväger migration till Internet så snart problemet med säker överföring betalningar har lösts. av Dessutom används cd-rom ofta som databasservrar Internet.

b Andra besläktade format som CD-I, Electronic Book Format, Photo- Disc, Laserdisc, MiniDisc, DVD Några de här formaten tycks osv. av hålla att försvinna, andra håller att finna sin plats.

c Disketter. Dessa blir allt ovanligare som distributionsmedium, även om enskilda designer, konstnärer m. fl. ofta sprider arbetsprover i enkel katalogform diskett. Det förekommer också diskettvisitkort Disosv. kettdistribuerad egenpublicering litteratur i pdf-format är rätt av exv. ovanligt, sådant sprids oftast över Internet. numera

2 Materialet tillhandahålls för nedladdning och/eller läsning på Internet eller BBS

a Nedladdning för senare läsning i ett annat program. Det tidigare var vanligt att man laddade ned saker i komprimerat skick från BBS:er eller FTP-servrar och sedan iordningställde filema för läsning utan att behöva vara uppkopplad. Sådana filer kunde innehålla

0 rena ASCII-publikationer zines och nyhetsblad eller o Postscript-filer för utskrift av typograferade sidor egentligen sorts en primitiv print-on-demandy Ett fåtal datorer kan visa Postcript på skärmen, annars måste formatet skrivas ut. o Hypercardbuntar Macintosh o Pdf-filer för läsning i programmet Adobe Acrobat o SGML-text för läsning i en speciell browser

32 En tidskrift Intertext, ett forum för s.k. creative writing, har sedan som starten 1991 genomgått alla dessa faser och finns också direkt läsbar på webben på nu http://www.intertext.com/Zines/InterTexU. Den tillhandahåll också i formaten pdf, Postscript och ASCII, samt för handdatorerna Newton och Pilot.

SOU 1998:1 ll Bilaga 2 207

b Nedladdning for direkt läsning. Numera är det vanligare att dekomprimering och tolkning olika filer sker direkt i en browser, så att man av kan ta del innehållet i det ögonblick filema nått datorn. Filema kan då av vara

o HTML-text Bilder i främst JPEG- eller GIF-fonnat 0 Digital video i Quicktime- eller MPEG-fonnat egentligen ett gränsfall, o for ñlema behöver laddas ned helt visas sedan oftast med en s. men plug-in direkt i browserprogrammet Olika former s.k. streaming audio ljudfiler och streaming video 0 av visas kontinuerligt medan de laddas ned till den egna datorn som

II. Man tar del materialet annat medium än datorn av

a På Print-on-demand, antingen fullt utvecklad med tillhörande papper. bokbindningsmöjligheter eller enklare form där pdf- eller Postscripten ñler kan skrivas ut en vanlig laserskrivare.

I dag förefaller det kanske inte relevant att räkna spel som publikationer, med största sannolikhet kommer deras verkningsmedel att men användas i framtidens publikationer. Redan nu finns tidskrifter som

utnyttjar simuleringar. I framtiden kommer man säkert att vara intresserad hur detta började, så därför är spel och andra företeelser som till av befinner sig i publicismens periferi i teknikens frontlinje synes men värda att bevaras vad kallar dem just är mindre viktigt. - man nu Det talas mycket pushteknik. Sådan slqäddarydd information, om t.ex. när skapar personifierad tidning "The Daily Me etc., är man en praktisk egentligen inte så uppseendeväckande, mer att likna vid men personligt val prenumerationer på tidningar som levereras i vår ett av fysiska brevlåda eller vad sig fram till vid TV:n. Att man zappar pushtekniken blivit så omskriven och höjd till skyarna kan nog hänga

med att dess verkningsmedel är lätt igenkännliga för traditiosamman nella publicister och massmediemänniskor. Det verkligt nya blir när

kan skräddarsy varje publikation för sig; språk, svårighetsgrad, man utförlighet från abstract, steglöst över till vidareläsning i all oändlighet

via exempelvis successiva länkar på www. Om vi bortser från vilken form utgåvoma har på datorn och ser nu till anknytningen till traditionella publikationsforrner, kan man konsta-

tera att det finns:

208 Bilaga 2 SOU 1998:11 l

Enstaka publikationer

a Fasta utgåvor. De uppdateras inte, de finns nätet eller cd-rom eller

något annat medium och förändras inte, utan är att likna vid traditio-

en

nell bok eller en affisch.

b Flexibla enstaka publikationer. Hit kan man räkna många webbplatser

som uppdateras då och då eller olika referensverk uppslagsböcker

som

cd, som utkommer i flera versioner etc.

Periodica

a Dagstidningar. Dessa finns nästan enbart www, om det inte gäller

fulltextdatabaser med artiklar, då dessa ofta också överförs till cd-rom.

Nästan uteslutande är det fråga om webbversioner av tidningar som re-

dan frnns i tryckt form.

b Annan periodicitet. Här finns mängder av tidskrifter både sådana som

också finns i tryck, t.ex. Newsweek, Die Zeit, och sådana som bara finns

på nätet, exv. Slate, The Art Bin.

Anmärkas bör att även när det gäller periodica kan den vara högst flexibel. Pushtekniken har redan nämnts. Och många redaktörer utnyttjar naturligtvis det faktum att en elektronisk text kan korrigeras även efter publikationstillfället. Det här är förstås viktigt dis-

när man kuterar pliktleveranser, för även om man förlitar sig på utgivarens egen sändning i stället för på automatiskt insamlande från nätet, så behöver den sändning man fått direkt från utgivaren inte alls den slutgilti-

vara ga. Det här är ett problem som påminner om dagstidningarnas

numera digitala textarkiv. Frågan är där i vilket stadium av prepressproceduren man väljer att tanka ned texter till det egna arkivet. Redigerare och journalister kan göra enstaka slutkorrigeringar bara sekunder innan sidan sänds från datorn till fotosättaren. Alltså kan även där den arkiverade versionen skilja sig från den som nått läsarna.

När det gäller arkiv, kan man också konstatera att många tidningar och tidskrifter www utnyttjar det faktum att gamla utgåvor ligger kvar på servern. Med några länköversikter eller sökfunktion kan

en man således enkelt skapa ett arkiv över utgivningen. Elektronisk periodica tenderar på detta sätt att få ett slags palimpsestartat förhållande till sina tidigare nummer. Det senaste har så att säga under sig hela skikt av tidigare utgivna nummer. Det finns ett talesätt i joumalistkretsar att inget är så gammalt som gårdagens tidning. Så blir det nog inte längre i den digitala världen. Ingen lär komma att rulla in fisk eller blommor i gamla elektroniska tidningar.

Bilaga 2 209

Ytterligare uppdelning kunde göra av olika typer av publien man kationer, är efter vilka kostar och vilka som tillhandahålls som pengar gratis. På andra medier än Internet kostar det oftast, även om man ser vissa cd-rom-utgåvor delas ut gratis reklam. Här finns också som som sektor ökat kraftigt under de senaste åren, cd-rom-bilagan, det en som tryckta tidskrifter lockbete bifogar gratis cd-rom-skiva, ofatt som en med gratisprogram och demoversioner spel. På Internet är det tast av mesta ännu gratis, främst högprestigetidningama tar betalt- New York Times och Wall Street Journal t.ex. Annars är metoden den att man gratis tillhandahåller del materialet, i hopp om att läsarna ska en av lockas att köpa fulltextversionen i tryck. Enklare, förlagsoberoende zines klarar sig i allmänhet att de antingen är rena hobbyproj ekt, genom eller också tar emot ofta från mindre annonsörer. Medan man annonser, New York Times kanske har för Kodak eller Levis jeans, har annonser det lilla magasinet för systerpublikation, en bekant som annonser en frilansar Webbdesigner eller för en lokal restaurang. som Många statiska webbplatser har också sorts periodisk utgivning, en art än vanlig uppdatering, oftast sker p.g.a. att något av annan som nytt hänt i organisationen, när företaget lanserar en ny produkt eller liknande. Här är det istället frågan om en liten särpublikation inom raför tämligen statisk sida. Webbplatser kan ha dagens men en annars skämt ändras hela tiden, konstnärer kan ladda bild på sin som upp en ny webbplats med jämna mellanrum. Edvard Derkert laddar t.ex. upp a picture day på sin webbplats, och fotografen Brad Brace har sedan a januari 1995 hållit liv i sitt 24-hour-jpeg-project, ett nytt svartvitt foto varje dag. laddas upp I detta sammanhang bör kanske nämnas en annan typ av partiell publicering, när webbplatser använder sig av ramtekniken för att presentera andras texter eller bilder. Några uppmärksammade tvister förekom under 1997 kring detta, t.ex, striden kring TotalNews, en nyhetstjänst sålde annonsutrymme på sin och inne i ramen lockade som ram, besökare med innehåll från andra man egentligen inte hade rätten som till, exv från CNN. Det typiska för den elektroniska publiceringen är att den oftast är motsvarande pappersbundna utgivning. Även cdbetydligt billigare än rom-produktion har nämnts blivit billigare, ändå är det främst på som Internet den verkliga revolutionen. Om har utrustsom man ser man ningen behövs för att läsa på Internet, så har man också utrustsom ningen för att kunna publicera sig där. Principiellt raderas skillnaden mellan producent och konsument ut alltmer, även om kategorierna tro-

Se http://www.dad.a.se/ 34 Se ftp.rdrop.com/pub/users/bbrace/1Zhrjpeg

210 Bilaga2

ligen aldrig kommer att sammanfalla helt. På Internet också samsas traditionella förlag och tidningsföretag med små egenpublicister, officiell och inofficiell information ligger vägg i vägg". Att jämföra proportionerna mellan det professionella och det privata låter sig knappast göras. Ska räkna antalet personliga hemsidor, så leder man dessa förmodligen i antal över de etablerade publikationema. Men hur många läser dem Www är förstås inte allt på Internet. Ännu finns publikationer som sänds per e-post eller laddas upp på någon nyhetsgrupp på Usenet eller en BBS. De e-postbaserade tidningarna lever och frodas, det finns t.o.m. en särskild webbplats om sådan publicering. Och även Gopherservrama finns kvar, även deras betydelse minskar hela tiden till om förmån för www. Det kan vara värt att påminna om att det finns del hybridforrner. en Webbpublicerade tidskrifter som t.ex. Web-Vantage skickar ut sina nya nummer per e-post med bara rubrikerna och tre-fyra raders ingress samt en http-länk till själva artikeln, som man således läser på www. Webbplatser kan ha nyhetsgrupper på Usenet knutna till sig, antingen sådana som alla kan se eller som är slutna. På Online-newspapers finns en helt webbaserad nyhetsgrupp är sluten, skapad med särskild som en programvara från Lyris. Det finns också vanliga mailinglistor distributionslistor kan som vara antingen öppna för alla eller slutna. Det har diskuterats hur man skall betrakta sådana, bl.a. Mediekommittén. Man bl.a. av resonerar om huruvida utsändningen av t.ex. e-post är riktad till allmänheten eller inte, om utsändningen kan sättas igång mottagaren eller inteav allt detta för att försöka inordna de publikationsformerna i gamla nya lagskrivningar som gäller radioutsändning eller tidningsutgivning etc. De här formerna går redan idag in i varandra på ett sätt svårligen som låter sig sorteras under de gamla begreppen. Jag tror att det enda rimliga är att tills vidare betrakta allt distrisom bueras till många, i ungefärligen gestalt, publikation. samma som en Detta för att skilja den från enkel bilateral e-post, tillägget ungefärligen samma gestalt åsyftar den typ personligt skräddarsydda doav kument man redan idag kan på från databaser. Man prenumerera exv. får också räkna med att allt inte går att samla in, slutna publikationog

35 Jfr avsnitt 6.4 om "flaskposteffekten". 36 Se The e-mail publishing Inc. Home Page http://www.emailpub.com. Man ger förstås ut en e-posttidning också, The Emailian Newsletter. 37Se httpz//wwwweb-vantagecom/ 38Se news://clio.lyris.net/online-newspapers 39 SOU 1997:49

Bilaga2 211

har redan tidigare fallit de nationalbibliotekariska fángstnäner genom maskor och mycket sägs i diskussionslistor är kanske mera tens som jämförbart med gruppsamtal telefon, inte är föremål för beper som varande. Det är vanligt att många diskussionslistor, vars medlemmar själva betraktar innehållet värdefullt, väljer att inläggen på en som spara Därmed är de publicerade på ett uttalat sätt och www-server. mera kommer dessutom att hamna i de automatiska nedladdningar som görs.

5 Hur ser det ut på svenska www idag

5.1 Kulturarw3zs statistik över filer

På den svenska delen finns cirka 4,84 miljoner HTMLav www dokument fördelade 26 000 webbplatser, enligt den räkning som

Kulturarw3-projektet färdigställde i januari 1998. Dessa HTML-

dokument upptar sammanlagt 24,2 Gb diskutrymme. Totalt den svenska delen 200 Gb, fördelade på 9,5 upptar av www miljoner dokument. Antalet stillbilder, de flesta lagrade iJPEG- eller GIF-fonnat 3,45 miljoner och övriga filer är 1,18 miljoner, dvs andra är textfonnat, ljud, videosekvenser, laddats upp i något program som komprimerat format Bilddelen kan aningen missvisande, efexv. vara bilder används kompromissmetod att lägga in grafistersom nu som en formelement HTML-språket inte tillåter. Alla bilder är alltså ka som inte vad skulle kalla illustrationer i dagligt tal, utan rubriker i ett man typsnitt eller navigeringsknappar. Ofta utnyttjas också helt osynlivisst genomskinliga bilder enbart för att skapa mellanrum mellan textga stycken. Det kan ändå intressant att jämföra textrnängden på den svensvara ka delen med textmängden i Kungl. biblioteket. En oerhört av www uppskattning, någorlunda kvalificerad gissning, vid grov närmast en ger handen att de 24,2 Gb text finns på den svenska delen av www som ungefär 38 100 normalstora böcker, om vi för räkneexpemotsvarar rimentet antar att nonnalbok är 635 K 275 sidor med 33 rader om en 70 nedslag. Nu innehåller böcker ofta bilder också, och om vi antar bildfilema är verkliga bilder och att de i genomsnitt att 75 procent av halvsidesbild i bok, skulle vi få ytterligare4 700 böckmotsvarar en en

er. Svenska skulle alltså motsvara ungefär 42 800 sådana här www tänkta norrnalböcker, vilket kan jämföras med Kungl. bibliotekets samlingar, där det finns ungefär 3 miljoner volymer, eller med de svenska

212 Bilaga2

förlagens årliga utgivning, de senaste två åren 1996-1997 uppgått som till ca 13 500 titlar.

5.2 Några typiska svenska

kategorier av webbplatser

5.2.1 Det offentliga Sverige

SverigeDirekt är den offentliga sektorns gemensamma webbplats. I mars 1998 fanns där länkar till 255 kommuner av tiotalt 288, 21 landsting och 215 myndigheter. Cirka tre fjärdedelar kommunernas sidorna uppfyller Toppledarav forums krav viss uppdatering och kontroll bör ställas på om som webbplatser inom den offentliga sektorn. De flesta kommunsidor har information om näringsliv, kultur och fritid, turism, aktuellt i kommunen osv. Många har information kommunikationer, några har om kommunala protokoll utlagda och information på främmande språk. Vissa har också lediga platser förtecknade. Utbildning, bibliotek och boende har också avdelningar på många kommunhemsidor. egna De 21 landstingssidoma består förstås rätt mycket information av om vård och trafik, ofta också kultur och speciella ungdommen om sproblem, och många går också ut lite offensivt med kontakta din politiker, "tyck till" och liknande. De större statliga myndigheterna har oftast hemsidor, flera egna mindre har det inte som Bokföringsnämnden eller Stadsmiljöråexv det. Här finns aktuellt om verksamheten, ofta kan blanketter laddas ned i pdf-format, ibland för på ett lite journalistiskt sätt fram man omdebatterade frågor Luftfartsverket har t.ex. rubriker fram som matas tecken för tecken som på gammal teleprinter, ibland förekommer en särskild pressinformation och författningar gäller myndighetens som område. Gemensamt för den offentliga informationen är att det nog man senaste året har satsat på design och kanske tack Toppledarfomera vare rum ett bättre gränssnittstänkande.

5.2.2 Organisationer

När det gäller organisationer kan naturligtvis inte finna någon man gemensam nämnare, eftersom verksamheterna kan hur olika vara som helst. Internationellt verksamma Röda korset och Rädda barnen som har båda en lite journalistisk framtoning med nyheter och rubriker. Från

4° Se vidare http://www.sverigedirekt.riksdagense/

Bilaga2 213

många organisationer kan förstås beställa mer material i broschyrman fonn. Webbsidoma skiljer sig också mycket i sin utformning, beroende på det är fråga intresseorganisation som försöker bilda opiom om en nion för den saken hos utomstående eller det är en organisaegna om vill använda sin sida resurssamling för de medtion som som en egna lemmama. Fackförbundem har ofta fakta pågående förhandlingar och arom betslöshetsstatistik inom den sektorn. Oftast har man information egna för både medlemmar och utomstående, inklusive pressen. I mars 1998 hade precis hälften LO-förbunden hemsidor. Många har också av egna avdelningar Vad går avgiften till och tävlingar med priser. av typen tidigare Statsanställdas förbund har Månadens fråga", en di- SEKO rektomröstning där besökare kan eller nej. I mars 1998 var fråsvara Ska LO och TCO slås ihop. gan

5.2.3 Museer, bibliotek

Sveriges har ofta rätt väldesignade webbplatser, men de är ofta museeer snåriga hitta i och tycks lite rädd att ställa samlingarna i att man vara strålkastarlj Ofta besökare att det bara finns fakta om uset. tror man som öppettider, museishopen och vilka utställningar som hållits senaste året, längre ned i hierarkin kanske det finns intressant bildmaterial från men samlingarna. Kanske finns här liknande farhågor som inom pressen, att webbplatsen ska konkurrera med museet eller tidningen i verkliga livet. Ibland tycks känsla för systematik eller den organisationsen egna strukturens avspegling på webbsidan ta överhanden över ambitionen att

väcka allmänhetens intresse. flesta folkbibliotek har inte webbplatser utan återfinns på De egna kommunens sidor. Här finner oftast öppettider, vad man kan låna man och hur, tidskriftslistor, kan ställa frågor till bibliotekarien, en man infomationsdisk online, flera har extra information om släktforsksorts ning och många erbjuder sökning i Bibliotekstjänsts databas BTJZOOO. på biblioteket anslås förstås också. Oftast är det hela gans- Evenemang ka administrativt, direkt information litteratur är inte så vanligt. Inte om heller det så vanligt att vänder sig ut mot Internet, många har är man länkar till tidskrifter, rätt få har länkar till de stora reservoarer av men digitaliserad litteratur finns på Internet, både i Sverige och utomsom lands. Skillnaderna i ambitionsnivå kan vara slående, några skriver om lokala boksamlingar och lite lokal kulturhistoria, medan andra knappt

har än öppettidema. mer

214 Bilaga 2

5.2.4 Marknadstorgen

Torget, Postens elektroniska marknadstorg, har 79 000 medlemmar, hur många av dessa utnyttjar möjligheten att ha hemsida som egen vet man inte. Det finns 13 tidningar och tidskrifter på Torget, fem dessa av finns på deras resten är länkade från Dessutom har server, egen server. man något som heter Sveriges Tidskrifter med information och länom kar till del de 328 tidskrifter förtecknas. en av som Under Torgets paraply finns också 73 företag. Knappt hälften av dessa ligger rent fysiskt på Torgets En stor del Torget servrar. av upptas också det redaktionella materialet, under avdelningar av egna som Verktyg Hobby, Hälsa, Familj etc. Passagen, Telias motsvarighet till Torget, har cirka 100 000 medlemmar av vilka 35 000 har hemsidor. Passagens material egna eget består av ett 10-tal olika webbplatser innehållande cirka 2 000 sidor pageviews, bl.a. Passagens förstasida, länkguide, Expertis, Cafe, Svenska CNN, IT-nyheter, Sportbase med ett tjugotal underavdelningar. Tidskrifter är Then Swänska Argus, Bella och Direkt. Passagen nya deltar ibland också i specialevenemang Internetworld, Sime, Vatsom tenfestivalen etc. Passagen att deras Galleria innehåller 40uppger ett tal butiker. Bland de tusentals privata hemsidoma finns ett svårberäknat antal amatörpublikationer, eller mindre långlivade skoltidningar, fanzimer nes etc. En mera ambitiös variant, som återfinns bland Tele2:s hemsidor, är t.ex. Otto Olsson Newsletter. Till saken hör också att vi bland de renodlat privata hemsidoma och deras enkla presentationer inneav havaren, hans eller hennes familj, vänner och intressen troligen etc, också ser ett embryo till publikationstyp. Se vidare avsnitt 6.4. en ny

5.2.5 Företag

Multinationella företag Volvo eller Apple har internationella som webbplatser med förgreningar till de lokala. Produktinformation är förstås en självklarhet. Volvo har avdelningar för personbilar, lastbilar osv., och dessutom en historisk del med och tidslinje. Saab har museum en likartad uppdelning på bilsidan när väl hittat dit, ska inte man man slå på www.saab.se, vilket leder till flygsektionen, utan på www.saab.com. Vissa, som Ericsson t.ex., publicerar sin årsrapport på nätet. ABB har, förutom infonnation alla underbolag, produkter och om länkar till lokala sidor, även information hur söker arbete på om man

4 Se http://home3.swipnet.se/w-3895l/o0nl9701.htn1

Bilaga2 215

företaget. Trygg-Hansa har del simuleringar på sin sida, man kan

en beräkna hur mycket får i pension, vad bilen kostar per år etc.

man

Mindre företag kan ha små webbplatser med kanske bara en sida,

då fungerar närmast i Gula sidorna. Andra, särskilt som som en annons

säljer reservdelar eller är underleverantörer till större föresådana som tag, kan ofta ha lagerlistoma utlagda på nätet.

5.2.6 Tidningar och tidskrifter samt etermedia

Kungl. Biblioteket har förteckning på över Svensk periodica

en www onlinej 1998 fanns 225 tidskrifter, 16 storstadsdagstid-

där det i mars ningar, 54 landsortsdagstidningar, 5 finlandssvenska och en svenskamerikansk tidning.

Tidskriftema är för att generalisera aning oftast mer speci-

- nu en aliserade och håller sig inom sitt fackområde. Här finns artiklar, ibland ljudfiler sällan direkta tjänster. Både tidskriftema och tidningarna

men har i rätt hög grad tryckmetaforen kvar de försöker designmässigt

likna sina tryckta förebilder. Många nätpublikationer har dock påfallande lite redaktionellt material och är då elektronisk reklam-

snarast en folder för den tryckta förlagan.

Råd Rön har intressant blandtjänst. Man kan söka i deras arti-

en

första stycket i de artiklar får träff på. Är kelarkiv och läsa man man prenumerant och har registrerat sig, kan läsa hela artiklarna. An-

man

beställa tidningarna från tidskriftens kundtjänst. nars får man

Svenska Dagbladet bjuder på några dagsfárska nyheter, samt ledarsidans huvudartikel, från kultursidan några recensioner samt understreckaren, kalendarium över Stockholmshändelser samt tabeller över aktuella sportresultat. Man bjuder också på dessa kategorier av artiklar fyra veckor bakåt. SvD har även service, där man kan skräddarsy

en sina tablåer över TV-programmen.

Dagens Nyheters webbupplaga bjuder också på en del utvalda nyheter, dagens huvudledare och artikeln på DN Debatt. Från kultur- och nöjessidorna kan läsa ett hyfsat urval, de är uppblandade med

man men de senaste dagarnas artiklar, så det är svårt att omedelbart se vilka som hör till just dagens DN laddar upp artiklar för kommande dags

nummer.

redan på kvällen och kan också den kommande förstanummer man se sidan i pdf-format.

Aftonbladet profrlerar sig med kontinuerlig uppladdning av

en mera senaste nytt har också vissa kultur- och ledarartiklar. En del ny-

men hetsartiklar, artiklar Aftonbladet Kvinna m.m. kan man läsa i ett

ur

42 Se http://www.kb.se/nbp/el-perhtrn

216 Bilaga 2

korttidsarkiv, längre tillbaka är hänvisad till betaltjänsten Medieman arkivet, som även omfattar artiklar Göteborgs-Posten, Nerikes Alleur handa, Dagens Eko, TT och Svenska Dagbladet. Expressen för nästan uteslutande fram sport- och nöjesmaterial på bekostnad av politisk kommentar och kulturdebatt. Detta är den minst påkostade webbplatsen de fyra Stockholmstidningamas. av De flesta stora dagstidningama har då och då specialevenemang för att locka läsare, typen QuickTime VR-filer med över av panoraman redaktionen eller någon aktuell lokal Nya Moderna museet t.ex. eller interaktiva spel. Landsortstidningama är ofta ungefär lika professionellt gjorda som storstadstidningama. En påtaglig uppryckning har skett bland samtliga dagstidningar det senaste året. Falukuriren är rätt typisk för landsortstidningama, med sidor för de olika orterna i spridningsområdet. Dessutom har ovanligt genomförd tidningsmetafor med man en en papperssida med nedvikt hörn och tidningens logotyp följer med, som oavsett vilken avdelning befinner sig på. man Östersundsposten, som var en av de första landsortstidningarna på nätet har dragit konsekvensen URL-adressemas avsaknad av av svenska tecken och kallar sig OP.se, utan prickar alltsåf Sundsvalls Tidning har mycket genomarbetad webbplats och tar en också ut en avgift för vissa anklar. Prenumererar på papperstidman ningen, kostar det 25 kronor månad, 80 kr månad. I per annars per en programförklaring säger webbredaktören Tommy Klaarz

Vi är mycket snabbare än andra medier. - Tommy Klaar har ett exempel från socialdemokraternas kongress där det var klar i förväg att Mona Sahlin skulle väljas. Medierna tvingades givetvis vänta på det officiella beslutet innan en publicering möjlig. var Jag var uppkopplad med en bärbar dator och hade skrivit hela arti- keln, säger Tommy Klaar. När beslutet korn räckte det med ett tryck på retum-knappen. Samtidigt var jag ute på nätet. Vi var före DN, TT och Aftonbladet, säger han. En annan fördel med den elektroniska tidningen är möjligheterna till fördjupning. Genom att länka till hemsidor med information kan lämer saren välja om han eller hon vill läsa ett visst ämne. mer om

Av radiokanalema har Sveriges Radios samtliga kanaler ljudande material på Internet. Det mest regelbundna är Ekosändningama, som

43Se http://www.falukuriren.se/ 44 Se http://www.op.se/ 45 Se http://www.stonline.se/online/IT/IT/STO/STO.htm

Bilaga2 217

finns Real Audio-filer. Många andra program i Pl och P3 finns

som också utlagda på nätet. P2 har dock bara månadens P 2-fågel att erbjuda. Även lokalkanalema inom SR-koncemen har ljudfiler utlagda, t.ex. Radio Sjuhäradf

De kommersiella musikradiostationema har också sidor. Radio Bandit presenterar olika listor och sina diskjockeys samt sänder pro-

live på nätet, med hjälp s.k. streaming audio-teknik. Man grammen av kan då välja mellan tre olika ljudkvaliteten" Radio City har främst en 30 i topp-lista och presentation kanalen i de olika städer där man

av sänder, Stockholm, Göteborg och Malmö. Radio Rix är ett nätverk av flera kommersiella stationer med sidor i t.ex. Karlstad, Sundsvall

egna och Umeå. t.ex. En central rikssida finns också.

Sveriges Television har del nyhetsmaterial utlagt, det mesta som

en text. Vissa Rapportinslag kan förekomma digital video. TV 4 har

som skaffat sig betydligt överskådligare webbplats än vad man hade

en nu för något år sedan. Man för också fram nyhetsrubriker på ett sätt som liknar tidningarnas eller de renodlade nyhetstjänstemas layoutidé. För övrigt har information de s.k. tvåloperoma och andra populära

man om

på sin förstasida. TV 4 har också chatverksamhet, dit kända program en och aktuella personer bjuds in.

Gemensamt för eterrnediema nätet är förstås att de publicerar sina programtablåer.

Ovanlig är nyhetstjänsten 24 timmar, liten annonsfinansierad ny-

en hetstjänst i Örebro utan tryckt motsvarighet. En men förstås

annan, med helt andra är Svenska CNN. 25 timmar heter ytterliga-

resurser,

annonsfinansierad nyhetstjänst, arbetar via skärmsläckare re en som en

laddas med kontinuerliga nyheter med hjälp pushteknik. Flera som av sådana här tjänster är att vänta, för på nätet är säkert tidningsmetaforen

övergångsform bara finns kvar tills läsarna har vant sig vid en en som

flexibel databaspresentation av nyhetsstoff. mera

Den genomsnittliga europeiska nyhetstjänsten har 5 anställda, vilket beräknas öka till 9 under det kommande året, enligt en undersökning gjord Interactive Publishing Surveys i januari 1998. Om man jämför

av med USA kan konstatera att den genomsnittliga onlineredaktio-

man

Se http://www.sr.se/sjuharad/ 47 Se http://bandit.se 48Se http://www.rix.se/ ° Se http://www.svt.se/svt24/ 5°Se http://www.24timmar.se/ 5 Se httpz//cnnpassagense/ 52 Se http://www.25timmar.se/

218 Bilaga2

för nyhetstjänst där består av 8 personer, och den beräknas växa nen en till 11 det kommande året.

En undersökning, gjord av Middleburg + Associates visar

annan att andelen originalmaterial framställt enbart för onlinetj änster ökar. 1997 7 procent av de tillfrågade amerikanska tidningarna att de

uppgav hade än hälften unikt material inätupplagan, 1998 var det 20 pro-

mer

hade än hälften originalmaterial. cent som mer

6 Ett försök att se in i framtiden

Alla aktörer på mediemarknaden famlar sig fram i dag och försöker finna något fotfäste. För bara ett år sedan var förlag, tidningar och

par även vanliga företag, organisationer, rent kommuner, rädda att missa

av IT-tåget. Det gällde alltså att hoppa på medan tid var. Många felaktiga investeringar gjordes, långsiktigt tänkande anbefalldes på många håll,

de traditionella aktörerna på mediemarknaden har haft den men få av uthållighet som krävts.

Runt 1991-92 förutspåddes diskettboken bli en storsäljare. Affärsresenärema skulle förhoppningsvis ligga och läsa klassisk litteratur på sin laptop på hotellrummet i stället för att tömma minibaren. Voyager gav ut ett antal sådana här böcker och Norstedts skulle 1993 ge ut några titlar Jonas Gardell och Jan Guillou, men man fick kalla fötter när

av broschyrer och omslag redan var gjorda och böckerna kom aldrig ut.

-

Idag sådana böcker alltmera sällan. Nu konkurrerar man

ser man

med multimediala effekter. Min gissning renodlade mera är att mera textböcker ändå kommer så småningom, framför allt när skärmstandarden blivit bättre, när vi kan vika ihop skärmen och stoppa den i fickan som en tidning och när kontrast och upplösning nännar sig papperets. Dessutom lcrävs kanske en fokusering på innehåll, till skillnad från form, som tenderar att dominera när nya medier kommer. Minns nå-

stereoradions första stapplande steg med spatialt utspridda hörspel, gon där folk stod och ropade från var sitt hörn Eller den tidiga färgtelevisionens demonstrativa blomstersymfonier

En möjlighet är kanske talboken i nya former. Nyligen lanserades t.ex. Audible MobilePlayerfs liten Walkman som man ansluter till

en Internet för att ladda ned ljudfiler med tal böcker eller radioprogram

-

53 Undersökningen omfattar 140 onlinetjänster och finns http://www. interactivepublishing.ch/survey 54 Se http://www.mediasourcecom/intro.htm 55 Se httpz//wwwaudiblecom/

Bilaga2 219

upp till två timmars längd för avlyssning i bilen eller under - senare promenaden.

6.1 Kontroll och

personalisering

Datoreran, eller snarare persondatoreran, har fört med sig två delvis motstridiga tendenser. Man vill helst kontrollera alltmer ensam av arbetsprocesser tidigare varit uppdelade på flera som personer. Tydligast blev det kanske inom desktop publishing, där plötsligt en person kunde skriva, fotografera, designa, bildbehandla, fárgkorrigera och skriva ut tryckoriginal på någon 600-punkters laserskrivare. Samtidigt vill man gärna sätta sin personliga prägel på både innehållet och verktyget. Aldrig har väl en skrivmaskin utsmyckats så datorskänn med alla som en specialvarianter kan installera bakgrundsbilder, ikoner, olikfärman av

gade menyer och specialpapperskorgar.

Samtidigt finns inom nätvärlden också visst experimenterande ett med identiteter, inte minst i s.k. MUDs och chatkanaler, olika typer av kollektivt skrivande, tillfälliga roller i såväl lek allvar som som möjligen pekar i en annan riktning. Båda fenomenen skulle dock kunna tas till intäkt för att det ligger något i vad bl.a. teoretiker Marshall som McLuhan hävdat, att datorn är sorts förlängning vårt en av nervsystem, till skillnad från mekaniska maskiner är förstärkning eller förfisom en ning av våra muskler och deras arbete.

6.2 Läsaren medförfattare

som

När nu publiceringen flyttar in i denna mentalitet, kan nya man nog förutse just ökad personalisering böcker, och en av texter annan information. Det talas i dessa dagar mycket mining, om text när man ser texter som en sorts råvara ur vilken man kan utvinna olika typer av kunskaper och samband med hjälp med någon form artiav program av ficiell intelligens logiskt kan tolka samband utifrån lingvistiska som strukturer. Det diskuteras mest i samband med organisationers stora informationslogistik, men jag tror detta kommer att bli mycket betydel-

sefullt även på det individuella planet. Böcker kanske kommer att levereras i neutralt råformat. ett Som läsare väljer man sedan sitt favoritverktyg för läsningen. Man kan då utnyttja någon enkel bläddrare eller något läsverktyg, mera avancerat som kanske medger översättning texten, sammanfattningar vissa av av avsnitt, eller man kanske vill att all argumentation skall analyseras och underförstådda respektive explicita presumtioner pekas Det ut. som

220 Bilaga 2 SOU 1998:1 ll

tidigare varit rent mental akt, den s.k. personliga läsarten, kan kanen ske bli något lagras i läsinstrumentet, så att sedan kan låna en som man läsart och så att säga läsa texten genom hans eller henannan persons nes glasögon. Tänker sig nätverksversion detta, ligger inte Ted Nelsons man en av vision docuverse så långt borta. Han tänkte sig att ett nätverk om ett med mängder sammanlänkad information ungefär som www av - också skulle kunna utökas med läsarnas marginalanteclcningar, tankar och kommentarer, så att skulle kunna dra nytta varandras idéer man av på ett helt nytt, oerhört effektivt sätt. Det ska i så fall givetvis finnas filter gör att kan grundtexten oförändrad och sedan alla som man se nivåer auktoriserade såväl icke-auktoriserade kommentarer. av som Det där ligger bra bit in in framtiden, det alls blir så. Vad en om nu däremot kan inträffa tidigare är att ett mera standardiserat råformat som för uppslagsverk och läromedel uppstår. Man skulle då slippa vara be-

roende vissa bra uppslagsverks dåliga gränssnitt. Har man köpt inav nehållet i detta flexibla format, kan läsa det med det verktyg och man det gränssnitt föredrar. Författarna och förlaget kan då exv konman kurrera med inte bara högkvalitativ text, utan även med en meen tamärkning texten medger intressanta sökmöjligheter. av som Och redan finns automatiserad översättning. Alta Vista har en nu sådan tjänst sedan i december 1997.56 Förmodligen är detta början till verklig globalisering Internet. Språkfilter kommer snart att bli en av oerhört vanliga, för e-post, för ögonblicklig dubbning eller textning av

filmer, radioprogram etc. Förhoppningsvis kommer språkfilter inte att avhålla människor från att lära sig språk utan istället stimulera språkintresset, på detta sätt får inblickar i kulturer kanske inte när man man skulle kunnat få någon kontakt med alls. annars Gränsen mellan tal och skrift kommer nog inte att upplösas i framtiden, gränslinjen mellan dem kommer att mycket annorlunda ut, men se när vi också får taligenkänning speech recognition, och vi mera av kan runt med små handdatorer eller fickminnen, som direkt omvandlar det vi talar in till redigerbara datafiler, alltså inte sekventiellt på

ett band, utan så att direkt med rösten kan styra in varje röstanman teckning i sin fil. Text kommer att bli något som också ljuder, lika självklart ett ljudband gör i dag, och omvänt kommer tal självklart som potentiella tecken eller annat tal, på andra språk t.ex. Man att vara kan här både former för publicering och konstformer; ana nya nya

56 Alta Vistas översättningstjänst bygger teknik från Systran och finns adressen http://babelñsh.altavistadigitalcomh Det finns också moduler till edirekt översätter elektroniska korrespondens, t.ex. Eapostprogram som ens syTranslator för programmet Eudora och svenska TFS Gateway.

Bilaga 2 221

När det gäller de här möjliga utvecklingsvägama, förefaller det, oavsett utfall, som om två krafter står mot varandra. Får den råda, ena kommer vi alltmer att utnyttja de elektroniska mediernas flexibilitet oformlighet och obeständighet skulle säga vill accentuera man om man den negativa sidan till att skapa något i stil med Nelsons docuverse. Får den andra råda, uppstår alltmer en infonnationsprotektionism som svartsjukt bevakar alla idéer så att de inte sprids innan de skyddats för andras exploatering. Kanske går vi mot tid när inte bara idés en en praktiska uttryck i form av en viss bok eller text blir föremål för upphovsrättsligt skydd. Kanske sprider sig sorts patenttänkande även till en saker som tidigare betraktats konstnärliga eller vetenskapliga verk. som Jag tror det är en i högsta grad öppen fråga vilken de här krafterna av som kommer att dominera. Man kan t.ex. fråga sig frisläppandet om av Netscapes källkod se avsnitt 2.1 är ett uttryck för skiftning i den en här konflikten eller om det är ett rent affárstrick.

6.3 Förlagen

Vad kan förlagen egentligen för mervärde i den situation ge nya som håller på att uppstå Vid ett möte med Society for Scholarly Publishing sade hydrologen James Wallis vid IBM Watson Labs:

The problem with you publishers think add value. Well, you you you dont. You force me to reduce the information in scientific my papers so that they will fit on a flat printed page.

Som svar på sådan kritik startades tidskriften Earth Interactions i januari 1997. Man ville från början utanför den vanliga sidans begränsningar och använda sig avancerad grafik, simuleringar, exekav verbar programkod m.m. Inom just den vetenskapliga publiceringen kommer mycket att nog hända. Redan finns ett missnöje, där många att i synnerhet nu anser statligt finansierad forskning tvingas betala sin litteratur två gånger. Därför förhållandevis mycket ut elektroniskt, andelen är större här ges än inom generell publicering. Peer-review systemet kommer kanske att sprida sig till andra områden än rent akademiska och omfatta inte bara review kanske utan

57 Se Journal of Electronic Publishing http://www.press.umich.edu/jep/03- OI/ELhtmI 58 Se http://earthinteractionsorg/

222 Bilaga 2 SOU 1998:1 ll

rent peer-authoring, skrivandet kan komma att bli en mycket mer

av kollektiv affär än det varit på hundratals år.

diskuteras ofta något egentligen blir offentligt. Är ett med-

Det när delande skickats till nyhetsgrupp publikation som man kan

som en en referera till t.ex. i ett akademiskt arbete Förutom problemet med när

pågående framställning ska genomtänkt och mogen, kan man en anses rimligen inte hänvisa till något är så obeständigt som nätet är, i

som varje fall i sig självt, ute i det vardagliga bruket. Samtidigt är det svårt

något alternativ till hänvisningar till material på nätet, vilket inte att se minst denna text är ett belägg för. Om däremot de olika arkiveringsinitiativ är i gång Kulturarw3, Brewster Kahles Internet Archive

som etc. blir framgångsrika, har ett institut kan borga för en kon-

man som tinuitet i själva referensinstrumentariet. Ett steg på vägen är förstås också att dels tas fram som kan säkra texter på en server,

programvara

dokumentets identitet och revisionshistoria kan kartläggas med dels att id-nummer och någon form versionsnummer, ungefär som datapro-

av

har haft länge. garn

Dessutom bör utgivare ta för sin utgivning det som lig-

en ansvar -

på hans eller hennes skulle skyddat, ett auktoriserat ger server vara exemplar skulle således uppstå bland alla de kopior som kan vara i omlopp på nätet. Detta är möjlighet, kanske mindre trolig, men i så

en fall tillfällig lösning för de allra närmaste åren. På längre sikt, sär-

en skilt möjligheterna till läsarkommentarer byggs in i systemet, måste

om

lösningen på denna auktoritetsproblematik byggas in i själva donog kumentarkitekturen, kanske rent i framtida versioner av ASCII eller

av motsvarande teckenuppsättningar, för kanske ger olika former av metamärkning, checksummor inte tillräckligt skydd mot intrång.

osv.

Linköping University Press tillämpar dock ett intressant systern med

checksummor presenterade PGP-strängar kombinerat med att

som originaldokumentet lagras i flera exemplar i pappersform tillsammans med PGP-strängen.

One of the key requirements the E-Press that shall not be

on possible for to modify article after has been published. In

anyone an particular, of shall not be possible for the author to modify his

course,

her work in order to improve the results retroactively, skriver man or på Linköping University Press hemsida apropå dessa säkerhetsrutiner.°° Men detta att kunna förbättra är samtidigt en av de stora fördelarna med elektroniskt publicerad text, absolut borde utnyttjas om det

en som

59 PGP Pretty Good Privacy, krypteringsprogram skapat av amerikanen Phil Zimmerman. °° Se http://www.ida.liu.se/ext/cgi-bin/epa/protecthtml

Bilaga 2 223

kan göras på ett överskådligt så sätt, att man vet vem som ändrat vad

och vad är ursprungstext. som

Bra bibliografier och nyttig information annan om elektronisk pub-

licering av akademiska skrifter finns hos University of Houston, på

webbsidan Scholarly Electronic Publishing Översikt

Bibliography.61

över publikationer på just finns på sidan www Scholarly Journals

Distributed Via the World Wide Web Ett annat vanskligt företag när

det gäller elektroniska publikationer är, redan som antytts, att referera

till andra elektroniska källor. På sidan Citing Electronic Information

http://libweb.sdsu.edu/cite.html finns upplysningar olika försöka

om att bringa reda i detta.

Självpublicering i nya former

När det gäller självpublicering, så finns det redan i flera former, de

egna dikterna och romanförsöken läggs på ut nätet utan att någon för-

lagsredaktör lagt sig Men även alla dessa hemsidor där människor

berättar sig själva, familjen, sitt arbete, sina om vänner och intressen är

en sorts självpublicering. Ofta laddar även dagböcker här. man upp Detta är otvivelaktigt form publicering och definitivt en av något nytt.

Här uppstår ett sätt att synliggöra sig i världen skiljer sig från som traditionell publicering, att inte alltid förväntar genom man sig läsare;

det liknar flaskposten kastas i havet mera som ut i hopp om att någon

ska finna den. Dock har här chansen man att träffa rätt läsekrets på nå-

gon avlägsen strand, för sökverktygen gör att vissa ord och ämnen

genererar sökträffar. Detta förebådar säkerligen något nytt, där inte längre utgåvor publikationer kommer av att vara lika påtagliga, där man snarare gör sig själv till kontinuerlig publikation, en ständigt utställd

och tillgänglig i ett eller mindre offentligt

mer rum.

I en sådan värld skulle publicering och

offentliggörande inte de

vara aktiva processerna. Publicering skulle helt enkelt vara normaltillståndet, en självklar biprodukt all normal produktion, av fritid och liv, en sorts fjärmärvaro i olika ständigt disponibla

infonnationsmängder. Den

aktiva handlingen skulle bli

snarare tillbakahållandet, skapandet

av hemliga, privata Om detta skall rum. anses vara en utopi eller en dysto-

beror säkert på hur stor valfriheten blir mellan dessa poler av till-

gänglighet.

6 Se http://info.lib.uh.edu/sepb/sepb.html

62 Se http://info.lib.uhedu/wj/webjounhtml

224 Bilaga 2

Hybridforrner mellan den personliga hemsidan, chatlinjer där man skapar sig fiktiv identitet och ICQ-nätver 63av vänner och bekanta,

en

ständigt är i förbindelse med via portabla miniatyrdatorer, blir som man kanske första steget mot sådan utveckling. Det finns redan starka

en tendenser i medierna till upplösning gränsen mellan fakta och

en av ñktion, liksom mellan privat och offentligt. En sådan här hybrid utgör kanske aspekt av detta.

en annan

Servrar kan komma att bli framtidens bankfack, där vi förvarar våra digitaliserade värdesaker, elektroniska pengar, familjealbumet som släktingar runt hela världen kan titta i Allt snyggt Säkerhetskopie-

osv. rat på ett ställen i världen, skyddat för såväl brand som inbördes-

par krig. I sådan miljö kommer ett begrepp kopiering för enskilt

en som bruk att närma sig publiceringen. Man kan ha ett litet intranät för när-

vännerna, där i lugn och helt lagligt enligt dagens definimaste man ro tioner skulle kunna sprida annars skyddat material.

6.5 Ny mentalitet

Upphovsrätten kommer säkert att förändras drastiskt, i varje fall på längre sikt. Med copyrightens uppkomst centrerades publikationerna på 1700-talet på ett tidigare inte skådat sätt kring personen, författaren. Kanske håller vi på att skapa en ny typ av inriktning mot ett mera

nu upplöst personbegrepp, där inte längre kan räknas som upphovs-

man

på det gamla sättet utan deltagare i kollektivt självpubliceman som en rad rymd information. Den tidigare skisserade läsarten som man till-

av godogör sig med hjälp olika ställer förstås också frågan om

av program,

blir författare i sådan situation och vad verkshöjd är. vem som en - Gamla verk skrivits traditionellt och återutges på det här nya

som som sättet kan förstås inte anta vilka former helst. Men vad händer när

som författare börjar skriva speciellt med tanke på de här möjligheterna

Det rent mentala koncipierandet texter, de gestalter idéer och

av nya fakta kan få när de passerat eller flera människohjämor och några

en konstgjorda, tror jag är mycket viktig infallsvinkel när det gäller att

en analysera vad framtiden innebär för publicering, distribution, upphovsrätt, hela kunskapsbegreppet, kanske rent av medvetandebegreppet. Den är minst lika viktig att försöka räkna ut hur apparaterna kom-

som

att vi kommer att ha datorn inbyggd i glasögonen eller mer se ut, om

vår sänglektyr kommer att projiceras i taket osv. om

63 ICQ uutalas I Seek You: programsom visar vilka av ens vänner som är

uppkopplade mot nätet.

SOU 1998: l ll Bilaga 2 225

Nya möjligheter kommer givetvis att förändra tänkesättet och

tvärtom. Sambandet är oskiljaktigt. De nya möjligheterna kommer säkerligen också att lösa den medieidentitet som förlag, TV-bolag,

upp radiostationer etc av tradition har haft. Istället kommer man antagligen att förmedla information möjligen begränsad till vissa ämnen man

specialiserat sig på och efter förhållandena välja om innehållet bäst

presenteras som text då blir man temporärt förlag eller tidning eller rörliga bilder då blir man TV-bolag eller med ljudfiler

som radiostation eller med en kombination. Dagens multimediala imperativ kommer förhoppningsvis att adlas till friheten att välja uttrycksmedel.

8 18-5250

Bilaga 3 227

Teknisk rapport

angående för robotbaserad och

förutsättningarna insamling

leverans av Intemetdokument

Johan Palmkvist

j0han@pa1mkvist.com

Maj

228 Bilaga 3

1 Inledning

Denna rapport beskriver ur teknisk synvinkel uppdraget att samla in och arkivera svenskt material från Internet. Rapporten består av fyra delar, där den första beskriver olika aspekter av själva problemet- vad innebär uppdraget egentligen Del två och tre beskriver lösning av problemet, vilket naturligt sönderfaller i de två delarna insamling och arkivering. Slutligen diskuteras kostnader i rapportens sista del.

2 Problembeskrivning

Detta kapitel försöker ge en beskrivning av problembilden vad inne-

bär det egentligen att arkivera den svenska delen av webben Vad är egentligen en sida, och vad är svenskt i en värld som går tvärs över nationsgränser Vad är webbrobot Vilka typer av material stöter den

en på på sin vandring över webben Vilka är svårigheterna, och vad kan man veta eller gissa om framtiden

2.1 Vad är en sida

Man talar om begreppet webbsida som om det vore något mycket väldefinierat, det visar sig snabbt att det inte finns någon självklar

men definition. Till att börja med kan vi säga att det man når om man följer en viss länk, en viss URL, är en sida. Men denna sida innehåller normalt en mängd länkar till andra resurser, som t ex html-dokument eller bilder. Ingår dessa i den första sidan Kanske inte html-dokument, men bilder måste nog anses göra det, eftersom man inte kan se sidan som den tänkt att se ut utan dess bilder. Så långt inga större problem.

var Men arkiveringsprojektet måste också ta hänsyn till när sidor ändras, eftersom det bara är ändrade sidor man behöver arkivera på nytt. En sida som i sig inte har ändrats, men som pekar ut en bild som är ändrad, ska den anses vara ändrad Detta är inte så stort problem för själva insamlandet, eftersom man kommer att arkivera en ny version av bilden men inte av sidan som länkar till den, men det ställer krav på strukturen hos själva arkivet. En och samma sida måste kunna visas tillsammans med olika versioner av en bild.

Bilaga 3 229

2.2 Vad är svenskt material

För projektet Kulturarw3 har en viktig del i arbetet varit att definiera vad ska svenskt material på webben, och som därmed

som anses vara ska arkiveras. Relativt självklart är att alla domäner inom toppdomänen Åse kan betraktas svenska och följaktligen allt material de-

som

svenskt. Network Information Centre Sweden NIC-SE, samma som

administrerar alla underdomäner till °.se°-domänen, ställer dock som relativt hårda formella krav för att få registrera en domän under se. Detta gör att många söker sig till andra toppdomäner som tex de icke nationsspecifika toppdomänema °org, Äcom och inet vilka har betydligt mildare krav för registrering underdomäner. Oftast är det

av först till kvam gäller, och kan registrera vilket namn som

som man helst.

Här kan noteras att anledning för företag och organisatio-

en annan

att välja toppdomänema är att dessa på sätt och vis fungerar ner ovan

internationell telefonkatalog över webben eftersom de inte är som nationsbundna. Den till exempel känner till namnet på ett företag,

som eller företagets huvudprodukt, men inte vilket land företaget ligger kan ofta hitta den sökta webbplatsen genom att i sin webbläsare pröva http://www.företagsnamn eller produktnamn.com. Med en fungerande telefonkatalog för webben skulle denna landsflykt därför kanske minska.

Det förekommer också att svenskar väljer andra nationers toppdomäner eller mindre fyndiga URL:er på svenska, exempelvis

som ger mer Ktm och Ãnu t ex http://www.kxylbo.nu. Man kan därför tänka sig flera definitioner vad som är svenskt på

av webben:

Allt material nås via URL:er under toppdomänen Åse.

som Allt material på webbservrar som rent fysiskt befinner sig i Sverige.

Allt material inom domäner registrerade med svensk postadress eller 0

svenskt telefonnummer. Allt material riktar sig till, eller är intressant för, svenskar.

0 som

Att kriterierna i viss mån är överlappande är uppenbart. I vissa

ovan fall är de till och med motsägande, exempelvis kan domäner under toppdomänen Åse mycket väl ligga på webbservrar placerade utanför Sverige, bör nog ändå anses svenska. Början till en rimlig defini-

men tion fås i listan använder kriterierna i den ordning de står,

om man ovan dvs svenskt material är alla URL:er under toppdomänen Åse, dessutom

httpz//wwwnic-sese

9 186250

230 Bilaga 3 SOU 1998: 1ll

allt material utanför Äseüdomänen ligger på webbservrar i Sverisom ge, osv. Tyvärr slutar inte svårigheterna där. En sida inom Åse har ansetts som svensk enligt ovan. Men sådan sida kan mycket väl innehålla en länkar till sidor utanför denna toppdomän. Ska då även dessa länkade sidor arkiveras Man har inom Kulturarw3 valt att generellt sett inte följa dessa länkar, då de uppenbart ligger utanför Sverige, och den hämtade sidan kan anses fullständig i sig själv, även utan möjlighet att klicka sig vidare från den. I vissa fall innehåller dock svenska sidor bilder som inte ligger inom svensk domän. En sådan sida kan knappast anses komplett i arkivet om man inte kan se bilden, så i dessa fall har även den inlänkade bilden hämtats.

2.3 Hur webbrobot

fungerar en

En webbrobot är programvara som arbetar sig igenom webben genom att ta sig från webbplats till webbplats, från webbsida till webbsida, och bearbeta den information den finner på sidorna på något sätt. De flesta webbrobotar är så kallade indexeringsrobotar knutna till någon söktjänst på nätet. En sådan robot samlar information vad finns om som på webbsidorna i syfte att presentera länkar till sidor innehåller de som sökord en användare har angivit. Ett exempel på sådan robot är en Scooter från Digital, som samlar sidor till söktjänsten AltaVista. En arkiveringsrobot hämtar istället hem hela innehållet på varje sida den finner, även bilder och ljud, och skickar det vidare till ett arkiv. Oavsett syftet med vandringen över nätet arbetar olika robotar efter ungefär samma principer. Från en webbsida kan i allmänhet ta sig till många andra man webbsidor via klickbara länkar. Det betyder robot har hittat att när en en viss sida, har den på samma gång också hittat länkar till mängd en andra sidor. På så sätt bygger roboten parallellt med insamlandet av själva sidorna också upp en lista med URL:er att arbeta sig igenom. För varje länk den hittar söker den i denna lista för att redan se om URL:en finns där, och om inte adderas den till listan. Roboten kan även spara en lista med URL:er till varje webbplats startsida inför nästa stickprov. När roboten ska börja det stickprovet över webben finns då lista nya en med URL:er att starta med. En viktig fråga är i vilken ordning webbsidorna ska besökas av roboten. När viss URL hämtats från listan och motsvarande en av URL:er, sida hämtats från nätet, finns mängd länkar på denna sida. Ska en roboten då följa dessa länkar direkt, och så arbeta sig vidare "på djupet innan den går vidare till nästa URL i listan, eller ska den bara lagra

Bilaga 3 231

de URL:ema i listan och återkomma till dem när den har kommit så

nya långt i listan I det första fallet får sidor som är sammankopplade

man med länkar någorlunda samtidigt, det vill säga risken att informationen på sidorna inte hänger ihop är liten. Nackdelen är dock att servern des-

sidor ligger på blir hårt belastad medan man "dammsuger den på all sa information. Den metoden ger en jämnare last på webbservrar,

senare

samtidigt en sämre ögonblicksbild av infonnationen. men

En robot bör så flexibelt konfigurerbar som möjligt för att un-

vara derlätta ändrade förutsättningar. Exempelvis bör definitionen av var gränsen för robotens vandring ska dvs i vårt fall definitionen av vad

ska vara svenskt, enligt ovan vara parameterstyrd i robotens som anses konfiguration.

2.4 Olika typer av webbprotokoll

Kommunikationen mellan webbläsare och webbservrar sker enligt väldefinierade protokoll, lämpliga för olika typer av material och ändamål.

0 HyperText Transfer Protocol HTTP är det protokoll som oftast

används för publicering av information på webben, varför detta doku-

ment huvudsakligen fokuserar på HTTP

File Transfer Protocol FTP används mest så kallade filarkiv för 0 av

distribution av programvara och har därför inte ansetts ha högsta prio-

bevarandesynpunkt

ritet ur

Network News Transfer Protocol NNTP används för överföring av 0

Usenet News där oftast publika diskussioner förs. Protokollet kan

därför intressant att samla inf

vara Simple Mail Transfer Protocol SMTP används för att distribuera

elektronisk post, e-post, över Internet. Även ambitionen inte är att

om

bevara all vanlig e-post, kan det ändå vara intressant att bevara e-

postlistor alias/listserv, där diskussioner liknande dem på Usenet

News förs. Exempelvis publicerar många av våra riksdagspartier re-

gelbundet nyhetsbrev på detta sätt

2 Hypertext Transfer Protocol HTTP/ 1.0 ftp://ftp.intemic.net/rfc/rfc1945.txt

-och Hypertext Transfer Protocol HTTP/1.1 ftp://ftp.intemic.net/rfc/rfc2068.txt

-- 3 File Transfer Protocol ftpz//ftp.intemic.net/rfc/rfc959.txt och FTP Security Extensions ftp://ftp.intemic.net/rfc/rfc2228.txt 4Network News Transfer Protocol ftp://ftp.intemic.net/rfc/rfc977.txt 5Simple Mail Transfer Protocol ftp://ftp.intemic.net/rfc/rfc821.txt

232 Bilaga 3

0 Gopher kan i viss mån ses som HTTP/HTML:s föregångare och det finns inte alls så mycket publicerat på gopher. Dock kan det material som finns kvar intressant att bevara vara 0 Så kallade streamade protokoll, som används till exempel för radioeller TV-sändning, är på stark frammarsch. Utmärkande for streamade protokoll är att inte all information behöver ha skickats färdigt innan den kan börja konsumeras. De flesta av dem är dock leverantörsspecifika standarder som inte är offentligt dokumenterade och därför svåra att samla in och bevara.

2.5 Olika material typer av

Beroende på bl a typ av information är webbsidor definierade på olika sätt, med hjälp av olika språk som webbläsare kan tolka. En arkiveringsrobot måste också kunna hantera dessa olika typer av material.

HTML

HyperText Markup Language HTML är egentligen ett språk för att definiera strukturen hos dokument, det används i praktiken mest men for att definiera utseendet hos dokument. Idag är de flesta sidorna på webben definierade m h a HTML. För närvarande används oftast följande två versioner av HTML på webben:

o HTML 2.07 o HTML 3.23 O Vidare har nästa version, HTML 4.0, just tagits fram.

Här följer ett exempel på hur ett HTML-dokument är uppbyggt, tillsammans med hur det ser ut när en sökrobot arbetar sig igenom den:

6 The Internet Gopher Protocol ftpz//ftpintemionet/rfc/rfc1436.txt 7 http://www.w3 .org/MarkUp/htrnl-spec/ 8 http://www.w3.org/TR/REC-html32html 9 http://www.w3.org/TR/REC-html40/

Bilaga 3 233

Ett HTML-dokument skall enligt speciñkationen för HTML 3.2 ha följande struktur:

EDOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 3.2 Final//EN" HTML HEAD TITLENisses Vulk/TITLE other head elements . /HEAD BODY document body ... /BODY /HTML

I HTML-dokumentets BODY finns en del element som är av speciellt intresse för en webbrobot. Det är de element som pekar ut andra länkade resurser såsom tex HTML-dokument eller bilder:

A Anchor elements, används för att definiera länkar: 0 - A href"http://www.nisses-vulk.se/prislista.html" 0 IMG -Inline images, används för att inkludera bilder:

IMG SRC"turb0falg gif" ALT"Turbo fälg" . APPLET inkludera Java Applets i HTML 4.0 ersatt av OBJECT: 0 applet code"falgar.class" width500 height500 Java applet som visar rullande Turbo fälgar. /applet 0 MAP Client-side maps: img src"navbar.gif" b0rder0 usemap"#mapl" map name"map1" area hrefprislista.html alt"Prislistan" shaperect c0ords"O,O,10O,2O" area hreffalgar.html alt"Fälgar" shaperect coords"100,0,200,20" area hrefinf0.html alt"Information" shaperect coords"200,0,300,20" /map

Nu vet vi lite om HTML-dokumentets uppbyggnad och kan följa webbroboten i några steg. I steg l hämtar roboten sidan http://www.kb.se. Då hittar den bland annat dessa länkade resurser i dokumentet:

A HREF"eng/kbstart.htm" A HREF"eng/preserV.htm" A HREF"fl700/start.htm" IMG SRC"98mini.JPG" BORDERO HEIGHT45 WIDTH45 ALIGNTEXTTOP IMG SRC"england.gif" BORDERO HEIGHT2O WIDTH32 Roboten indexerar sedan sidan om den är en indexeringsrobot, och är den arkiveringsrobot arkiverar den sidan. en

234 Bilaga 3

Om roboten sedan hämtar den länkade resursen httpz//wwwkbse/eng/kbstarthtm kommer den i steg 2 bland annat att hitta:

A HREF"/kbstart htm" . A HREF"eng/baltprog htm" . A HREF"eng/kbinfo htm" . IMG SRC"/BILDER/new.gif" BORDERO HEIGHT18 WIDTH30 IMG SRC"eng/Sweden.gif" BORDERO HEIGHT15 WIDTH25

Roboten upprepar detta förfarande för varje länkad tills den resurs hämtat hem alla länkade inom den domän eller domäner resurser som skall arkiveras, exempelvis den svenska toppdomänen Åse.

Style Sheets

Utseendet på webbsidor kan definieras med hjälp k style sheets, av s vilket är dokument med formatmallar kan ligga separat från själva som webbsidorna. Idag finns några olika standarder för hur style sheets kan skrivas:

0 CSSl, Cascading Style Sheets level 11° CSS2, Cascading Style Sheets level 2" 0 XSL, eXtensible Style Language

Skript, programvaror och plug-ins

Somliga webbsidor är delvis definierade m h programkod, eller dataa format som använder så kallade plug-ins insticksprogram, exeksom veras när sidan visas upp. Det finns ett antal skript- och programspråk att använda för detta, exempelvis:

EcmaScript, en standardiserad variant språket JavaScript av Java Applet, ett sätt att paketera småprogram skrivna i Java ShockWave, används för multimedia på webbsidor RealPlayer, för streamad överföring av ljud och bild

° http://www.w3.org/TR/REC-CCS1 " http://www.w3.org/TR/REC-CCS2/

Z httpz//wwwwlorg/Style/XSL

3 http://developer.netscape.com/docs/manuals/javascript.htrnl

4 httpz//javasuncom 5 httpz//wwwmacromediacom 16httpz//wwwrealcom

SOU 1998:1 ll Bilaga 3 235

Denna sidor ställer speciella krav på ett webbarkiv, eftersom

typ av programkoden måste kunna exekveras även om skript- eller programspråket den är skriven i inte längre används.

2.6 Svårigheter

Uppgiften att arkivera svenska webbsidor kan verka rättfram när man väl definierat vad som ska anses vara svenskt. Man stöter dock på en mängd problem, del beror på att Internet fortfarande är ett re-

varav en lativt nytt medium som användarna ännu inte helt behärskar, samt att allt ännu inte är enhetligt standardiserat.

Svenskt material utanför sä-domänen

Som nämnts ovan finns ofta domäner med svenskt material registrerade under andra toppdomäner än Åse. Hur hittar man dessa svenska domäner

Ett sätt är att söka i olika sökmotorer såsom AltaVista och HotBot efter svenska ord. Detta är dock ganska tidsödande och kräver en hel del manuellt arbete för att igenom de kandidater till svenska domäner som vaskats fram. En annan nackdel med metoden är att den utesluter svenska domäner med andra språk än svenska.

Ett annat sätt är att försöka få tillgång till registren över toppdomänema och söka efter domänägare med svensk postadress postnummer med SE- eller S-prefix, eller land SWEDEN eller svenskt telefonnummer +46. Inom ramen för Kulturarw3 hittade jag på detta sätt ca 9000 svenska domäner med totalt ca 5000 webbplatser i toppdomänerna Korg, Ãcom och Änet.

Det finns också webbsidor som kan betraktas som svenska eller är intressanta ur svenskt perspektiv, som inte ligger på svenska webbservrar eller i svenska domäner. Enda sättet att på ett någorlunda automatiserat sätt hitta sådana sidor är att söka i sökmotorer efter svenska ord enligt ovan, med samma för- och nackdelar.

Slutligen ska nämnas att mycket material utanför Åseüdomänen troligen kommer att hittas ryktesvägen.

Sannolikt bör man föra ett manuellt register över svenska domäner, svenska webbservrar och svenska webbsidor som roboten kan använda för att avgöra vad den skall samla in.

236 Bilaga 3 SOU 1998:1 ll

Databaser

När roboten stöter på en databas kan den ibland få svårigheter beroende på hur databasens gränssnitt ser ut. Har databasen URL-gränsnitt, dvs parametrarna till databasfrågan ingår i URL:en, kommer roboten att uppfatta sidan som en vanlig webbsida och kan arkivera den på vanligt sätt utan problem. Om databasen istället har ett frågegränssnitt, där parametrarna inte ingår i URL:en utan anges av användaren, uppstår däremot problem eftersom det är omöjligt för roboten att gissa frågor för att komma åt innehållet i databasen. Här tangerar man frågan om vad som egentligen ska anses vara publicerat på webben. En definition vad gäller databaser kan att vara om databasen har URL-gränssnitt kan den publicerad, och anses vara kan samlas in med ordinarie robotteknik, medan databaser med frågegränsnitt inte är publicerade i egentlig mening, utan bara "tillgängliggjorda. Frågegränssnittet kan då ses som webbens kikhål in i databasen, vilken i sig inte ligger på webben. Dessa databaser torde dock trots detta vara lika intressanta att bevara de med URL-gränssnitt. Ett som sätt att lösa problemet är att ålägga den som publicerar sådan dataen bas att regelbundet tillhandahålla databasen i form dokumenterade av flata binärfiler enligt specifikation från KB.

Spärrade sidor

Vissa webbsidor är svåra eller omöjliga för robot att komma åt, been roende på att de är spärrade för läsning på något sätt. Några varianter är vanliga: En webbsida kan skyddad för obehörig på flera sätt. Exvara access empelvis kan sidan vara lösenordsskyddad. Roboten måste med andra ord känna till användarnamn och lösenord för att komma åt sidan och alla de sidor som ligger under densamma. Det går också att konfigurera webbserver så att den inte släpper en in robotar till vissa sidor. Detta trots att den kanske lämnar ut sidan till alla andra på webben. Vidare har många webbplatser en fil robotstxt innehållande de Förhållningsregler besökande robotar förväntas följa för att anses väluppfostrade well-behaved. En typisk sådan förhållningsregel är att robotar inte får titta på vissa sidor på webbplatsen. Notera dock att detta är ett mjukare sätt att neka robotar tillträde; roboten kan välja att ignorera denna fil, och på så sätt ändå komma åt alla sidor på webbservern i fråga.

I samtliga dessa fall kan en lösning vara att uppmana till specialbehandling just KB:s arkiveringsrobot, genom att i första fallet lämna

av ut användarnamn och lösenord och i de följande fallen tillåta just arkiveringsroboten att komma åt samtliga sidor genom omkonfigurering av servern respektive ändring i °robots.txt-ñlen.

Olika versioner för olika webbläsare

Olika webbläsare har egna implementationer av de standarder som finns på webben. De har ofta inte heller implementerat hela standarden. Nya versioner av standarder finns av förklarliga skäl inte i äldre versioner av webbläsama. Detta sammantaget gör att samma sida ibland kan ha olika utseende och beteende i olika webbläsare. För att uppnå samma utseende och beteende görs ibland samma sida i olika versioner för olika webbläsare och deras olika versioner.

Vilken version skall roboten arkivera En lösning är att konfigurera roboten så att den arkiverar den eller de versioner av sidan som motsvarar de webbläsare och de versioner av dessa webbläsare som är vanligast ibland de svenska användarna.

Imagemaps

Klickbara bilder på webben brukas kallas imagemaps. De finns i två skepnader: client side maps och server side maps.

Client side maps beskrevs ovan i avsnittet om HTML i kapitel 2.5 Olika typer av material. Där kan man se att länken, dvs URL:en, står med på sidan. Med andra 0rd bereder det inga problem för roboten att arkivera sidan och att följa länkarna för att sedan arkivera dessa också.

Server side maps däremot är svårare för roboten att få ut något vettigt av. Den klickbara bilden har i detta fall inte information om URL:en/URL:arna, utan koordinaterna för musklicket skickas till webbservern som utifrån dessa koordinater avgör vilken sida den skall skicka tillbaka till webbläsaren/roboten. Detta är dock relativt resurskrävande för webbservern, varför server side maps torde bli mer och mer ovanligt. En möjlighet för roboten vore den tidsödande metoden att "klicka sig igenom sådana bilder, låt säga var 5:e pixel, och se vad den får tillbaka för varje klickning. Lyckligtvis återfinner dock oftast

man länkar till de sidor som döljer sig bakom den klickbara bilden på annan plats på sidan.

238 Bilaga 3

Dubletter

Ett problem är att samma material kan råka samlas in flera gånger på grund av att en och samma webbserver kan uppträda under flera namn. Detta problem kan inte lösas helt automatiskt, men roboten kan fås att göra intelligenta gissningar om i vilka fall flera servemamn gäller samma server och presentera dessa förslag för driftspersonalen.

Dubletter kan också uppstå orsakat att vissa webbservrar inte

av skiljer mellan versaler och gemena i pathen iURL:en, medan andra gör det. Roboten utgår från att exempelvis °nisse, Nisse och °NISSE°, som den hittat i pathen i olika URL:er pekande på samma fil, är namn på olika filer och således samlar in samma fil tre gånger. En möjlig lösning på detta problem vore att beräkna md5-checksumma på innehållet på sidor vars namn skiljer sig endast i fråga om versaler/gemena md5

algoritm för beräkning av checksummor inforrnationsmängder, är en av där risken att två olika inforrnationsmängder skulle få samma checksumma är så gott som obefintlig.

Notera att problem med dubletter inte uppstår för indexeringsrobotar på samma sätt som för arkiveringsrobotar. I det förra fallet är det primära att kunna förse användare med länkar till viss information, varvid roboten kan nöja sig när den hittat en viss sida en gång. Ur arkiveringssynpunkt kan det däremot vara av intresse att veta om exakt samma information finns på flera webbplatser eller i flera filer på

samma webbplats, varför den kan råka arkivera samma webbsida flera gånger.

Övriga problem

Utöver ovan nämnda större problem stöter arkiveringsroboten på ett otal andra problem. Som exempel är webbservrar ibland felkonñgurerade så att de lämnar felaktiga statuskoder etc. Ett annat stort problem är när URL:er innehåller tecken som inte är tillåtna enligt specifikationen, t.ex. i pathdelen.

2.7 Framtid

Troligen kommer i stort sett alla svenska företag, myndigheter och

organisationer att skaffa egen domän och webbserver på samma sätt som de idag har telefon och fax. Volymen, antalet sidor, på varje webbserver kommer troligen också att öka med tiden då det är ett effektivt sätt att sköta sin marknadskommunikation. Broschyrer, kataloger, prislistor

Bilaga 3 239

och manualer är exempel på företeelser som lämpar sig för webben även om inte företagets verksamhet i sig har med Internet att göra.

Idag, 1998-05-03, finns det hos svenska NIC-SE 10 557 registrerade domäner under den svenska toppdomänen Åse. Sannolikt finns det eller flera webbservrar per registrerad domän.

en

Nya toppdomäner

Det finns idag ett antal icke-nationsbundna toppdomäner, exempelvis Kcom för företag och Korg för organisationer. Skälet till att dessa finns är historiskt; det fanns tidigare ingen toppdomän för USA. Nume-

är det inte bara amerikanska företag som är registrerade under dessa ra domäner; av flera skäl väljer även andra att registrera underdomän till dessa se ovan. Dessa icke-nationsbundna toppdomäner börjar bli

nu väldigt stora. Ett skäl är att det hittills har ställts mycket små krav på den som önskat registrera en underdomän till dessa toppdomäner. Ett annat skäl är att de är mycket generella; inom °.com° ryms naturligt alla företag, helt oberoende av typ. För att råda bot på detta kommer man att definiera ett antal nya toppdomäner, med specifik inrikt-

mer ning. Dessa nya toppdomäner beskrivs av Generic Top Level Domain Memorandum of Understanding gTLD-MOUY såsom följer:

.ñrm for businesses, or firms .shop for businesses offering goods to purchase .web for entities emphasizing activities related to the World Wide Web .arts for entities emphasizing cultural and entertainment activities .rec for entities emphasizing recreation/entertainment activities .info for entities providing information services

.nom for those wishing individual or personal nomenclature, i.e., a

personal nom de plume

För det svenska arkiveringsprojektet innebär detta att man får fler toppdomäner att söka svenska underdomäner/webbsidor under, enligt ovan.

17ftp://sunic.suneLse/dbase/domregtxt 13httpz//wwwgtld-mouorg

240 Bilaga 3 SOU 1998:1 ll

Nya och kommande standarder

Det sker en hel del utveckling av de tekniska grunderna för webben. En av de organisationer som är mest aktiva är World Wide Web Consorti-

W3C°.Bland W3C:s aktiviteter kan nämnas definition av: um

0 Resource Description Framework RDF utvecklas för att tillhanda-

hålla infrastruktur stödjer metadata.

en som 0 Document Object Model DOM är ett plattforrns- och språkneutralt

gränssnitt som tillåter program och skript att dynamiskt komma åt och

uppdatera innehåll, struktur och utseende på dokument. 0 Mathematical Markup Language MathML används för strukturering

matematiska uttryck och ekvationer.

av 0 Platfonn for Internet Content Selection PICS, möjliggör att knyta

s.k. labels eller metadata till innehåll på webben. Designades från

början till att hjälpa lärare och föräldrar att kontrollera barnens åt-

komst till webbsidor på Internet. 0 The eXtensible Markup Lanugage XML är ett datafonnat för utbyte

av strukturerade dokument på webben.

3 Insamling

När det gäller insamlande av data för arkivering finns ett antal olika modeller för hur man ska kunna arkivera en rättvisande bild det

av material som finns publicerat på webben. Nedan finns några sådana beskrivna. De val som gjordes inom projektet Kulturarw3 är presenterade liksom en diskussion kring lämpliga val inför framtiden. Generellt gäller här att välja flexibla lösningar, eftersom det enda man med säkerhet kan veta om webbens framtid är att den kommer att förändras och, inte minst, växa, så att förutsättningarna för arkivering ändras. Det gäller såväl mjuk- som hårdvarulösningar.

3.1 Modeller för lösning

9 http://www.w3.org/ 2°http://www.w3.org/RDF/ 2 http://www.w3.org/MarkUp/DOM/ 22http://www.w3.org/MarkUp/Matli/ 23http://www.w3.org/PICS/ 24http://www.w3.org/XML/

SOU 1998:ll1 Bilaga 3 241

Det finns flera olika metoder för insamling av material från webben, lämpliga för olika typer av material. Viktiga särskiljande lriteria här är, bland annat, ändringsfrekvens hos webbsidorna och vem det är som publicerar dem.

Stickprov

En metod är att med lämplig periodicitet ta snapshots av den svenska delen av webben, på liknande sätt som ALB Arkivet för Ljud och Bild, som sparar alla närradiosändningar under en vecka fyra gånger per år. Insamlingstillfállena kan förläggas till tillfällen som man bedö-

med stor sannolikhet är historiskt intressanta, såsom exempelvis mer inför/efter ett riksdagsval eller folkomröstning. På så sätt skulle man

en kunna göra exempelvis fyra stickprov av webben under ett år. När det gäller ALBs sparande av närradio har det ingen betydelse hur dessa insamlingstillfallen ligger i tiden i förhållande till varandra. Två stickprovtagningar webben bör dock inte göras för tätt inpå varandra;

av detta för att att man skall kunna fånga upp så många ändringar på webben som möjligt.

För att ett stickprov verkligen ska bli en sammanhängande ögonblicksbild är det viktigt att insamlandet inte tar för lång tid. Inom projektet Kulturarw3 har man haft som mål att ett stickprov får ta maximalt en vecka.

Stickprovsmetoden är bra för att samla in data med låg ändringsfrekvens från webben.

Sidor med hög ändringsfrekvens

Data som har hög ändringsfrekvens, till exempel dagstidningar och annan periodica, kommer till största delen att missas med Stickprovsmetoden, då dessa ändras kontinuerligt under varje dygn. Om man tex samlar in webben fyra gånger per år kommer man bara att få cirka l % 4/365 0,01 av informationen från dessa webbplatser. Riktigt så illa är det dock inte, då många tidningar låter gamla dagars nyheter/sidor ligga kvar "vid sidan om de aktuella nyhetema/sidorna, men klart är att en mycket stor del av materialet ändå missas med stickprovsmetoden.

En lösning för att komma data med hög ändringsfrekvens är att identifiera de webbplatser eller sidor som har hög ändringsfrekvens och låta roboten besöka dem med samma eller högre frekvens än ändrings-

242 Bilaga 3 SOU 1998:1 ll

frekvensen. Tex skulle man kunna låta roboten besöka/samla in från Dagens Nyheter en eller flera gånger per dygn.

En stor nackdel med denna metod är att det sannolikt är en mycket liten del av det totala antalet sidor som har ändrats medan roboten inte har någon möjlighet a priori att veta vilka. Roboten måste hämta alla sidor för att kunna kontrollera vilka sidor som ändrats, vilket tar resurser av roboten liksom av webbservern i fråga, och bandbredd på Internet.

Ett sätt att minska denna nackdel är ha en distribuerad robot

som sitter ute vid eller på webbservern. På detta sätt förbrukar man mindre bandbredd på Internet eftersom den distribuerade roboten då kan avgöra vad som ändrats, och skicka bara dessa ändrade sidor bakåt till den centrala roboten.

Ytterligare en variant vore att låta roboten känna av ändringsfrekvensen hos en hämtad sida genom att utgå från tidsintervallen mellan de senaste hämtningama, och huruvida sidan ifråga hade ändrats sedan föregående gång. Denna beräkning görs varje gång sidan hämtats, och ligger till grund för hur lång tid roboten ska vänta till nästa besök. Här slipper man identitetskontrollen, men nackdelen är att man inte kan

garantera att samtliga versioner av sidan kommer med i arkivet. Roboten måste också förses med en databas för lagring av tidsintervall och

resultat av hämtningar.

Leverans av information/data

En tredje modell för att samla sidor, lämplig framför allt för sidor med hög ändringsfrekvens, är leverans av ändringsinformation, dvs att KB notifieras om nya och ändrade sidor. Med periodicitet som bestäms av ändringsfrekvensen hos publicisten skickas då en lista med de URL:er som tillkommit eller ändrats. Varje post i listan kan exempelvis innehålla URL, md5-checksumma på innehållet och datum+klockslag för skapande/ändring av sidan. Datum och klockslag bör kunna anges ofullständigt. KB kan med ledning av denna information hämta de sidor som ändrats.

Detta är ett exempel på hur det skulle kunna se ut när tex Svenska Dagbladet skickar en lista med de URL:er som tillkommit eller ändrats:

http://www.svd.se/svd/ettan/dagens/index.html 8168be35b6a6005c8a4b975977869l

1998-05-10 http://www-b.svd.se/svd/naringsliv/index.html 9b2a9c2ed3f35108410840b6d6225d5

1998-05 http://www-b.svd.se/Svd/sport/index.html d4fl849ee30ed89a75605b4a63ad64c5

1998-05-10:12

25 http://www.dn.se

SOU 1998:1 ll Bilaga 3 243

En variant på leveransmodellen är att nya och ändrade sidor skickas direkt till KB av publicisten. Så snart man tillåter leverans av sidor som ska arkiveras bör man dock införa identitetskontroll av den som levere-

sidorna, så att man verkligen arkiverar rätt material. Detta kan man rar klara sig utan då endast information om vad som ska hämtas levereras till KB.

Leveransmodellen är kanske inte lämplig för gemene man som publicerar sig på nätet, oavsett ändringsfrekvens; leverans kan troligen inte begäras andra än professionella publicister. Leverans av information

av och/eller data på detta sätt kan kombineras med stickprovsmodellen.

3.2 Kulturarw3zs val

Projektet Kulturarw3 syftade till att undersöka möjligheterna och förutsättningarna för arkivering av svenska webbsidor. De första arkiveringsvarven runt webben ska därför ses som pilotverksamhet ämnad att

viktig kunskap om webbens struktur och ändringsfrekvens etc. ge

Modell

Den modell som Kulturarw3 valde initialt var stickprovsmetoden, dels för att den ansågs viktigast och dels för att personalresursema var

vara begränsade. Ytterligare en faktor i valet av modell var att Kulturarw3 hade tillgång till den robotprogramvara som användes i NWI-projektet Nordic Web Index2° och hade utvecklats av NetLab i Lund. Den roboten skriven för att samla sidor till Nwlzs indexeringstjänst. Ge-

var nom att sprida ut hämtningen över alla de sidor som roboten för tillfället kände till, försökte roboten belasta de inblandade webbplatserna så lite som möjligt.

NWI-roboten skrevs om en del för att bättre passa för Kulturarw3s arkiveringssyften. Exempel på saker som gjordes var: spara fulltext, hämta och bilder och ljud, göra konñgurerbart vilka domäner

spara som skall avsökas och sparas och inte som ursprungligen bara en enda domän.

För dagen, under det att det tredje stickprovet håller på att samlas in, testas några idéer kring hur en robot som samlar sidor med hög ändringsfrekvens skulle kunna vara konstruerad.

26http://nwi.ub2.lu.se

244 Bilaga 3

Implementering

Den av Kulturarw3 modifierade roboten kördes igång för en försiktig test på Kulturarw3:s utvecklings- och testmaskin. Testen gick bra och övergick i det första stickprovet svenska webben. Under insamlingav en flyttades roboten över till en nyanskaffad driftsmaskin med snabbare cpuzer, mer intemminne och snabbare, flera och större diskar. De insamlade sidorna sparades temporärt på disk för att sedan arkiveras på band i två kopior. Även denna kopia på band är temporär tills det riktiga webbarkivet kommer på plats.

Utvärdering

En stor nackdel med hur NWI-roboten fungerade var att den försökte sprida belastningen över alla webbplatser som den skulle hämta sidor ifrån genom att maximera tiden mellan hämtningen två sidor ifrån av samma webbplats. Målet var med andra 0rd att tiden från att den hämtade första sidan från webbplatsen till att den hämtade den allra sista sidan från samma webbplats skulle bli maximalt lång. Den ögonblicksbild av webbplatsen som man är intressad av i bevarandesyfte blir då väldigt utsträckt i tiden och risken för att den då insamlade kopian inte överensstämmer med webbplatsen närmar sig raskt 100%. Att samla alla sidor från en viss webbplats så koncentrerat i tiden möjligt är som en viktig förutsättning för att få en så korrekt avbild webbplatsen av som möjligt. Ett stickprov taget med NWI-roboten tog mer än en månad effektiv tid något kortare; roboten måste ibland stå stilla i väntan på att disken tömdes genom att det insamlade materialet fördes över på band. Det torde dock vara möjligt att komma ned till målet på veckas insamen lingstid med bättre och effektivare robot, specialdesignad för arkiveen ring, och färdig arkiveringslösning.

3.3 Framtida val

möjliga

En mycket stor del av de svenskar som idag surfar på webben har möjlighet eller kan lätt skaffa sig möjlighet att publicera sina sidor för föra ut sina åsikter eller vad han/hon vill göra offentligt åt större publik. en Denna lätthet att publicera sig bör störas så lite möjligt. Dessa sisom dor ändras förmodligen inte heller med så stor frekvens. Stickprovsmetoden möjliggör att dessa sidor utan publicisternas medspara verkan.

SOU 1998:11 l Bilaga 3 245

De publicister som publicerar mera professionellt har i allmänhet högre ändringfrekvens på sina sidor och där kommer stickprovsmetoden till korta på grund av framför allt just denna höga ändringsfrekvens. Ett alternativ skulle kunna vara att införa en slags leveransplikt för detta material. Den bör i så fall utformas så att publicistema skall informera KB alla uppdaterade eller sidor. Då är det även vik-

om nya tigt att sidorna finns tillgängliga oförändrade under en viss given tid, tex timme, så att KB ges möjlighet att hinna samla dessa sidor innan

en de förändras, flyttas eller tas bort. Man kan också tänka sig att filerna levereras över Internet i stället för att hämtas.

Idag kan således webbmaterialet indelas i två stora grupper beroende på ändringsfrekvens och om det är en professionell publicist som står bakom eller inte. Eftersom insamlingsmetodiken enligt ovan skiljer sig avsevärt mellan de båda typerna material, är det lämpligt att ar-

av kiveringstekniskt skilja dem åt såtillvida att man har såväl olika robotar

olika hårdvara att köra dem på, där samlar material stickprovsom en svis och den andra tar hand om leveranser. Detta underlättar framtida ändringar, inte minst kan räkna med att man i framtiden

som man kommer att ännu fler typer av material på webben, vilket i sin tur

se kan medföra behov av ytterligare insamlingsmetoder. Robotarna kom-

naturligtvis ändå att i viss mån samarbeta, exempelvis genom att mer utbyta URL:er.

4 Arkivering

Det insamlade materialet lagras i ett arkiv, som ska kunna tillhandahålla data till användare. När det gäller lagring och framtida åtkomst av det arkiverade materialet är det viktigt även här att välja lösningar som lätt kan ändras eller bytas ut, med tanke på hur fort tekniken utvecklas.

4.1 och åtkomst

Lagring

På grund den stora datavolym som dessa samlade sidor med största

av sannolikhet kommer att utgöra är det idag för dyrt att lagra dem pennanent på hårddisk. Ett billigare lagringssätt är magnetband, där magnetband typen DLT7000 för närvande är föredra på grund bland

av av annat hög läs- och skrivhastighet, litet mekaniskt slitage på det fysiska bandet och självkorrigerande skrivsätt på bandet. Dessutom ingår ickeförstörande komprimering av data i bandspelaren.

För att få rationell och automatisk hantering av den stora mängd

en DLT-band det totalt kommer att bli, stoppas dessa band i ett band-

som

246 Bilaga 3 SOU 1998:1 ll

bibliotek med en bandrobot som hanterar läsning och skrivning på banden. Bandbibliotek brukar vanligen kunna förses med en eller flera DLT-bandstationer. Flera bandstationer ökar driftsäkerheten om en bandstation fallerar och ökar samtidigt prestanda om man låter bandroboten läsa och skriva samtidigt på flera bandstationer.

En viktig fördel av att tekniken kring lagringsmedia utvecklas så snabbt kan bortse från frågeställningar kring åldersbestän-

är att man dighet hos dessa media. Arkivet betraktas således inte som en samling band, utan bitar och bytes som kan flyttas vidare till bandty-

som nya per, nya mer kostnadseffektiva lagringsmedia eller media med snabbare åtkomsttider.

Hierarchical Storage Management HSM är en programvara som erbjuder möjlighet att kunna betrakta hela eller delar av bandbiblioteket tillsammans med lokala diskar som ett enda gigantiskt filsystem på många TB. Det är oftast antalet band eller bandbibliotekets storlek i termer av antal bandslots som sätter begränsningen på filsystemets storlek.

Dock brukar det oftast finnas några praktiska begränsningar på HSM-filsystemet. Exempel på en sådan är antalet filer i HSMfrlsystemet. Ett sätt att lösa detta problem och samtidigt korta åtkomsttiderna se nedan är att lagra en grupp av sidor tillsammans i en så kallad tar-fil. tar° är ett UNIX-kommando som lagrar flera filer och filkataloger och fil, med bibehållen struktur och inforrna-

i en samma tion om ursprungsfilema. En sådan tar-fil skulle t ex kunna bestå

av alla sidor från en webbplats under ett stickprov. Eftersom man kan anta att den som söker i arkivet tittar på flera sidor från samma webbplats vid samma tillfälle kortas söktidema genom att dessa sidor finns i samma fil.

Åtkomsttidema i arkiv uppbyggt med HSM, bandbibliotek och

ett cachedisk kan bli ett problem om det är många samtidiga användare, då de filer som en enskild användare efterfrågar kan ligga fördelade på flera olika band. Den totala åtkomstiden for en fil på band är laddtiden, dvs tiden att ladda ett band ifrån slot till en bandstation i bandbiblioteket, 5 sekunder, plus medelsöktiden på bandet, 60 sekunder, således 65 sekunder inalles. I de fall flera filer finns på samma band bortfaller laddtiden utom för första filen. Om det är flera band som efterfrågas är den totala åtkomsttiden lika med åtkomstiden för varje band multiplicerat med antalet efterfrågade band. Flera bandstationer i bandbiblioteket liksom lagrandet av hela webbplatser tillsammans i tar-filer minskar visserligen problemet med åtkomsttidema se ovan, förhopp-

men ningsvis går det i framtiden att lagra hela eller stora delar av arkivet på framtida lagringsmedia som är mer online, på motsvarande sätt

som disk fungerar idag.

Bilaga 3 247

En viktig fråga kring åtkomst av arkivets innehåll rör säkerhetsaspektema. För att säkerställa att innehållet inte ändras obehörigt skulle

kunna införa kryptering. Tyvärr är inget krypto helt säkert, utan man garanterar bara med hög sannolikhet att ingen kan knäcka det under en viss given tid. Dessutom utvecklas tekniken att knäcka krypton hela tiden. Sammantaget blir slutsatsen att man måste kryptera om allt krypterat material i arkivet med jämna mellanrum. Operationer på hela det arkiverade materialet är dock oerhört tidsödande med tanke på den enorma datamängden, varför man i det längsta bör undvika detta. Ett smidigare alternativ för att behålla säkerheten kan därför vara att ha mycket hårda behörighetskontroller för tillgång till arkivet.

4.2 Presentation och migrering

Den arkiverade datamängden måste kunna kommas på flera olika sätt, via olika nycklar, Sökvägar och sökmetoder. Det är lämpligt att skjuta upp lösningen av presentationen till dess att det ska göras tillgängligt, eftersom kan räkna med att det då finns mer effektiva

man metoder för detta än idag.

Byte datafonnat kräver presentation gamla format på nytt sätt.

av av Detta kan lösas genom migrering av allt arkiverat material till det nya fonnatet. Materialet måste dock ändå sparas i det gamla formatet också p g a risken för fel vid migreringen. Eftersom formatstandarder kan förväntas skifta relativt ofta får man många upplagor av all data. Dessutom är, som redan konstaterats, denna typ av bearbetning av allt det samlade materialet enormt tidsödande. Ett bättre alternativ är därför att låta migreringen ligga i gränssnittet till databasen, dvs allt material lagras alltid i sitt ursprungliga format och migreras först när det ska visas. På så sätt minimeras också problemen med mindre lyckade migreringsalgoritmer, eftersom de kan ändras utan att det påverkar det arkiverade materialet.

5 Kostnader

Detta kapitel redogör för de kostnader som uppstår vid insamlande och arkivering av svenskt material publicerat på webben, uppdelat i kostnader för inköp av färdiga produkter såsom hårdvara, kostnader för utveckling och underhåll av robotar etc, samt kostnader för drift.

När det gäller hårdvara har jag angivit tänkbara lösningar som täcker dagens, och förhoppningsvis morgondagens, behov, men kanske inte överrnorgondagens behov då dessa är svåra att överblicka.

248 Bilaga 3

De föreslagna lösningarna täcker åtminstone behoven för insamling av material publicerat med HTTP, vilket utgör den absoluta lejonparten av materialet.

För att underlätta drift, utveckling och framtida uppgradering har jag designat systemlösningar med ett robotprogram per dator och disklösning. Det är då enklare att byta ut en programvara eller dator utan att störa de övrigas robotarnas funktioner och drift.

Vidare tror jag att man bör försöka ha flera små robotprogram istället för ett stort, således exempelvis en robot per typ av data eller protokoll. Skälet till detta är att svårigheterna och därmed lösningarna i stor utsträckning kommer att vara olika för olika typer av material. Det är då bättre att få små enheter som kan ha olika utvecklingscykler, men där naturligtvis ändå kan dra nytta av de likheter som finns, än att

man ha en stor koloss som aldrig når ett stabilt utvecklingsläge.

Notera att alla kostnader för utveckling, underhåll och drift för enhetlighets skull är räknade i form månadslöner. Det kan kanske vara

av lämpligt att anlita konsult när det gäller utveckling, och möjligen underhåll, men knappast drift, som bör hanteras av anställd personal. Beroende på hur man väljer att lösa personalfrågan kommer således kostnaderna angivna nedan att variera. Vidare kan man anta att månadslö-

i praktiken varierar beroende på uppgift; exempelvis torde drift ner kosta mindre än underhåll. De angivna tiderna för utveckling och underhåll, och i viss mån även drift, ska betraktas som mycket grova uppskattningar.

Nedan följer specifikation av de olika delarna i detalj.

5.1 Nuvarande

lösning

Här har antagits att lösning tas fram så snart som möjligt, med-

en ny räknat är endast underhåll och drift fram till dess att den nya lösningen kan ersätta den gamla.

Underhåll:

Tid: l halvt manår per år 6 månader per år

Månadslön: 32000 SEK

LKP- 44%

Kostnad: 6 32000 1,44 280 kSEK år

X per

Bilaga 3 249

Drift: Drift: l manår per år 12 månader per år Månadslön: 32000 SEK LKP: 44% Kostnad: 12 32000 1,44 560 kSEK per år

5.2 Framtida lösning

Notera att kostnader för underhåll och drift uppstår först när respektive del tagits i drift. Prisuppgiftema är angivna exklusive och i föremoms kommande fall med gällande rabatt enligt Statskontorsavtalet.

Hårdvara för insamling

Dator och disk för insamling enligt stickprovsmetoden: Dator: Sun Enterprise 3500 med 4 X 336 MHz cpuzer och 4 GB minne. Disk: Sun StorEdge innehållande 2 A5000 monterat i rack. Totalt 2 14 9.1 GB 254.8 GB disk. Kostnad: 1,6 MSEK

Dator och disk för insamling efter leverans infonnation om ändrade av sidor: Dator: Sun Enterprise 3500 med 4 336 MHz cpuzer och 4 GB minne. Disk: Sun StorEdge innehållande 2 X A5000 monterat i rack. Totalt 2 14 9.1 GB 254.8 GB disk. Kostnad: 1,6 MSEK

Dator och disk för test och utveckling av robotprogramvara: Dator: Sun Enterprise 450 med 2 300 MHz och 2 GB minne. cpuzer Disk: Interna diskar. Totalt 20 9.1 GB 182 GB disk. Kostnad: 550 kSEK

250 Bilaga 3

Hårdvara för arkiv

Dator och disk: Dator: Sun Enterprise E4500 med 4 336 MHz cpuzer och 4 GB minne. Disk: Sun StorEdge innehållande 2 A5000 monterat i rack. Totalt 2 14 9.1 GB 254.8 GB disk. Kostnad: 1,8 MSEK

Program för HSM och backup: NetBackup: 300 kSEK

Bandbibliotek: Bandrobot: StorTek 9740 innehållande 2 DLT7000 Band: 300 st DLT-band. Kostnad: 1,2 MSEK

Robotprogram

Sticksprovsrobot: Utvecklingstid: 2 manår 2 12 24 månader Månadslön: 32000 SEK LKP: 44% Kostnad: 24 32000 1,44 1,12 MSEK Underhåll: 1 halvt manår år 6 månader år per per Månadslön: 32000 SEK LKP: 44% Kostnad: 6 32000 1,44 280 kSEK år per

Leveransrobot: Utvecklingstid: l manår 12 månader Månadslön: 32000 SEK LKP: 44% Kostnad: 12 32000 1,44 560 kSEK Underhåll: l halvt manår år 6 månader år per per Månadslön: 32000 SEK LKP: 44% Kostnad: 6 32000 1,44 280 kSEK år per

Bilaga 3 251

Program för arkiv och migrering Arkiv: Utvecklingstid: 1 manår 12 månader Månadslön: 32000 SEK LKP: 44% Kostnad: 12 32000 1,44 560 kSEK Underhåll: 1 halvt manår per år 6 månader per år Månadslön: 32000 SEK LKP: 44% Kostnad: 6 32000 1,44 280 kSEK per år Migrering ingår i presentation: Utvecklingstid: 1 halvt manår 6 månader Månadslön: 32000 SEK LKP: 44% Kostnad: 6 32000 1,44 280 kSEK Underhåll: 1 halvt manår per år 6 månader år

per Månadslön: 32000 SEK LKP: 44% Kostnad: 6 32000 1,44 280 kSEK per år

Drift

Drift: 1 manår per år 12 månader per år Månadslön: 32000 SEK LKP: 44% Kostnad: 12 32000 1,44 560 kSEK

5.3 Totala kostnader

Nuvarande lösning Underhåll: 0,28 MSEK per år Drift: 0,56 MSEK per år

252 Bilaga 3

Framtida lösning Notera att kostnader för underhåll och drift uppstår först när de olika delarna tagits i drift. Totalsumma inköpta

produkter: 7,05 MSEK

Totalsumma utveckling: 2,52 MSEK Totalsumma underhåll: 1,12 MSEK per år Totalsumma drift: 0,56 MSEK år

per Totalt: 9,57 MSEK investering, därefter 1,68

MSEK per år.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29. 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissa . 2 Tänderhelalivet fall- enöversyn.UD. . nytt ersättningssystemfor vuxentandvård. 30.Utlandsstyrkan.Fö. - 3 Välfärdensgenusansikte.A. 31.Detgällerlivet. Stödochvårdtill barnoch . 4 Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.+ . processermedexempelñån handeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid

5 Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård. . maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning.

Ty makten dinär Mytenomdetrationella Femrapporteromidrott.ln.

arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetsformåga.

I Översynavrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva 35.Förordningartillmiljöbalken. Bilagor.M.+ . försäkringar.Fi 36.Identifieringochidentiteti digitalamiljöer

%Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerav Referatfrånenhearingden 12november1997. . ochSystembolagetsprodukturval. IT-kommissionensrapport K.

Integritet- Effektivitet Skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadetörsälçringen.S.

10.Campusför konst.U. 38. Vad får för pengarna Resultatstyrningav ll. Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala

inomolikaområden.U. området.S.

Självdeklarationochkontrolluppgiñer 39.Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.M. . - förenkladeförfaranden.Fi. BROTTSOFFER

13.Säkrarekemikaliehantering.Fö Vad hargjorts Vad bör göras Ju.

14.E-pengar näringsrättsligafrågor.Fi. 41.Läkemedelsinformationforalla. - 15.Grönanyckeltal Indikatorerforettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensamutbildningfor hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö.

Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom 43.HurskallSverigemåbättre . bemötandeavpersonermedfunktionshinder. förstastegetmotnationellafolkhälsomål. - 17.Samordning digitalmarksändTV. Ku.av Ensamladvapenlagstiñning.Ju.

18.Engräns enmyndighet Fi. 45.Sotningi framtiden.Fö. - 19.IT ochregionalutveckling. Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju.

120exempelfrånSverigeslän.K. 4 Bulvanerl ochannat.Ju. . 20.lT-kommisionenshearingominfrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt

for digitalamedier.Andrakammarsalen, intervjuermedpersonermedñmktionshinder. - Riksdagen1997-l0-24.K. 49.Konsekvenseravatttaxfreeforsäljningenavvecklas

2 ProblemmedinbäddadesysteminförZOOO-skiftet. inomEU.K. . HearinganordnadavIT kommissioneni 50.De39stegen.Läkemedelsutredningarunder

samverkanmedIndustriförbundetoch Statskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill

1997-1l-14.K. Läkemedelvård ochhandel,SOU1998:28.

22.Försäkringsgaranti. 5 Vuxenutbildningochlivslångtlärande. . Ett garantisystemfor försäkringsersättningar.Fi. Situationeninför ochunderforstaåretmed

23.Statenochexportfinansieringen.N. kunskapslyñet.U.

24.FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. 52.Utstationeringavarbetstagare.A. Översyn fiskeriadministrationen Jo. 53.Ta möjligheternaiÖstersjöregionen.N. av m.m. vara 25.Tre städer.Enstorstadspolitikför helalandet. HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt

+ st4 bilagor. for mindreföretag.Ettrådslag anordnatav 26.Frånhembränttill Mariakliniken. IT-kommissionen uppdrag Kommunikationsav faktaomungdomarochsvartsprit.S. departementet,Närings-ochhandelsdepartementet - 27. Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch och Industriforbundet.

försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad1997-11-18.K.

28.Läkemedeli vårdochhandel.Omensäker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett

ochsamordnadläkemedelsförsörjning.S. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.SB.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa 83.DUKOMDistansutbildningskommittén. ochtillfälligt arbete.Fi Pådistansutbildning,undervisningochlärande. 57.DUKOM Distansutbildningskommittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U.

distansutbildningsprojektmed 84.DUKOMDistansutbildningskommittén. Utvärderingav lT-stöd. U. Flexibelutbildningpådistans.U. 58.IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. 85.Att röstamedhänderna.Omstormöten, IT-kommissionensrapport6/98.K. folkomröstningarochdirektdemokratiiSchweiz.SB. 59.Räddningstjänsteni Sverige 86.Utvecklingssamarbetepårättsområdet.

RäddaochSkydda.Fö. Östeuropa.Ju. - 60.Kring Hallandsåsen.M. 87.Premiepensionsmyndigheten.Fi. 61.Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. 88.DomarenochBerednmgsorganisationen 62.Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om utbildningocharbetsfördelning.Ju.

kämavfallsornröstningeni Malåkommun1997.M. 89.Greppet attvändaenregionsutveckling.

- 63.Engod affär i MotalaJoumalistemasavslöjanden RapportfrånSöderhamnskommittén.N. ochläsarnasetik.Demokratiutredningensskriftse- 90.Stegetföre.Nedslagi detlokala rie.SB. brottsförebyggandearbetet.Ju. 64.Bättreochmertillgänglig information. 91.Nyagrepp kommunalförnyelseochkompetens-

- Småföretagsdelegationensrapport N. utveckling.In. 65.Nyatider, nyaförutsättningar... 9Q.Godaidéeromsmåföretagochsamverkan. IT-kommissionensrapport8/98.K. Småföretagsdelegationensrapport N.

funktionshindradeeleveri skolan.U. 93.Kapitalförsörjningtill småföretag. 66.FUNKIS - 67.Socialavgiñslagen.S. Småföretagsdelegationensrapport N. 68.Kunskapslägetpåkämavfallsorrtrådet1998.M. 94.Förslagskatalog. 69.Lämplighetsprövning personalinomav Småföretagsdelegationensrapport N. förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.U. 95.Förstärktskyddavskogsmarkför naturvård.M. 70.Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. 96.NaziguldetochRiksbanken.Interirnrapport.UD. Hearinganordnad Utbildningsdepartementetoch 97. Görbarntill medborgareOmbarnochdemokrati

av IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, underl900-talet.SB. IT-kornrnmissionensrapport7/98.K. 98.Konkurrenslagensregleromföretags- 71. Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt koncentration. Bilaga.N.+

kontrollinstrument.In. 99. accepteraBetänkandefrån dennationellasam- 72.Kommunalafinansförbund.Fi. ordningskommitténför Europaåretmotrasism.ln. 73.OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida 100.Harrasismentagit slut nu Bilagatill betänkande

systemför statsbidragtill invandrarnas från dennationellasamordningskommitténför riksorganisationerm.fl.In. Europaåretmotrasism.In. 74.Styrningen polisen.Ju. 10 Detungamedborgarskapet.Dokumentationfrån

av . 75.Djurförsök.Jo. ettseminarium.SB. 76.Idrott ochmotionfor livet. Statensstödtill idrotts- 102.Lekmannastyrei experternastid. Dokumentation rörelsenochfriluftslivets organisationer.ln. från ettseminarium.SB. 77. Kompetensi småföretag.Småföretagsdelegationens 103.Bemäktigaindividerna.Omdomstolarna,lagenoch rapport N. deindividuellarättigheternai Sverige.SB. 78.Regelförenklingförframtiden.Småföretags- 104.Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar.S. delegationensrapport4. N. 105.Minskaregleringenavkommunerochlandsting. 79.IT ochregionalutveckling. In. erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. 106.Ungai ohälsoförsäkringen. IT-kommmissionensrapport9/98.K. Tid för aktivitet ochutveckling. 80.BostadsrättsregisterJu. 107.Främjandelagenenöversyn.A.

- 81.Användningen vissastatsflygplan,m.m.SB. 108.Analyseramera.Jo.

av 82.Försäkringsföreningar-ettrefonneratregelsystem 109.Rättsinformationoch IT. Rapportfråntvå semi- Fi. narier 1996och 1998.IT-kommissionensrapport

10/98.K.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

110.Makesarvsrätt,dödsboförvaltareoch dödförkla-

ring. Ju. l l E-plikt. Att säkradetelektroniskakulturarvet.U.

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Socialdepartementet

Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett Tänderhelalivet seminarium.Demokratiutredningensskriñserie.55 nytt ersättningssystemför vuxentandvård.2 - Engodaffär i Motala.Joumalistemasavslöjandenoch Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdryckeroch läsarnasetik.Demokratiutredningensskriftserie.63 Systembolagetsprodukturval.8 Användningen vissastatstlygplan,m.m.81 Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom av Att röstamedhändema.Omstormöten, bemötandeavpersonermedfunktionshinder.16 folkomröstningarochdirektdemokratiiSchweiz.SB.85 Trestäder.Enstorstadspolitikfor helalandet. Görbarntill medborgareOmbarnochdemokratiunder + st4 bilagor.25 1900-talet.97 Frånhembränttill Mariakliniken. Det medborgarskapet.Dokumentationfrånett faktaomungdomarochsvartsprit.26 unga w seminarium.101 Läkemedelivårdochhandel.Omensäker,flexibel Lekemannastyreexperternasi tid.Dokumentationfrån ochsamordnadläkemedelsforsörjning.28 ettseminarium.102 Detgällerlivet.Stödochvårdtill barnoch Bemäktigaindividerna.Omdomstolarna,lagenoch ungdomarmedpsykiskaproblem.+Bilaga.31 deindividuellarättigheternai Sverige.103 Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid

psykiatrisktvångsvård.32 Justitiedepartementet medrestarbetsfonnåga.34 Företagare BROTISOFFER. Denframtidaarbetsskadeförsäkringen.3 7 Vad hargjorts Vad börgöras 40 Vad får for pengarna Resultatstyrningav A vapenlagstiñning.44 statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala Ensamlad Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 området.3 8 47 Läkemedelsinfomiationföralla.41 Bulvanerochannat. polisen.74 HurskallSverigemåbättre Styrningenav B0stadsrättsregister.80 förstastegetmotnationellafolkhälsomål.43 - Utvecklingssamarbete rättsormådet. Kontrolleradochifrågasatt Östeuropa.86 intervjuermedpersonermedfunktionshinder.48 w DOMARENOCHBEREDNINGSORGANISATIONEN De39stegen.Läkemedelsutredningarunder utbildningocharbetsfördelning.88 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill före.Nedslagi det lokalabrottsförebyggande Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28.50 Steget arbetet.90 Socialavgiñslagen.67 Makesarvsrätt,dödsboförvaltareochdödforklaring. Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar.104 1 10 Ungaiohälsoforsäkringen. Tid föraktivitetochutveckling.106 Utrikesdepartementet Kommunikationsdepartementet 1976årslagomimmunitetochprivilegier ivissafall översyn.29 T ochregionalutveckling. r en NaziguldetochRiksbanken.lnterimrapport.96 120exempelfrånSverigeslän.19 IT-kommisionenshearingominfrastrukturen Försvarsdepartementet fördigitalamedier.Andrakammarsalen, kemikaliehantering.13 Riksdagen1997-10-24.20 Säkrare Problemmedinbäddadesysteminför2000-skiftet. Utlandsstyrkan.30 utbildningfor Hearinganordnad lTav kommissioneni Försvarsmaktsgemensam samverkanmedlndustriförbundetochStatskontoret framtidakrav.42 Sotningiframtiden.45 1997-11-14.21 Identifieringochidentitetidigitalamiljöer. Räddningstjänsteni Sverige Skydda.59 Referatfrånenhearingden 12november1997. Räddaoch - - 4/98.36 IT-kommissionensrapport

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Konsekvenseravatttaxñeeförsäljningenavvecklas FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.66 inom EU. 49 Lamplighetsprövning personalinom av Hur offensivIT-användningkanskapatillväxt förskoleverksamhet,skolaoch skolbamomsorg.69

for mindreföretag.Ett rådslaganordnatav DUKOM Distansutbildningskommittén.

IT-kommissionen uppdragavKommunikations- Pådistansutbildning,undervisningochlärande.

departementet,Närings-ochhandelsdepartementet Kostnadseffektivdistansutbildning.83

ochIndustriforbundet.Rotundan,Rosenbad1997-11- DUKOM Distansutbildningskommittén.

l8. 54 Flexibel utbildningpå distans.84

IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. E-plikt.Att säkradet elektroniskakuturarvet.111

IT-kommissionensrapport6/98.58 Nyatider, nyaförutsättningar... Jordbruksdepartementet

IT-kommissionensrapport8/98.65 Fiskeriadministrationen iettEU-perspektiv. Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. Översyn ñskeriadministrationen 24 av m.m. HearinganordnadavUtbildningsdepartementetoch Livsmedelstillsyni Sverige.6 l IT-kommissionen,Rosenbad1997-l2-04, urförsök.75

lT-kommmissionensrapport7/98.K. 70 Analysera 108 mera. ITochregionalutveckling.

erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. Arbetsmarknadsdepartementet

lT-kommmissionensrapport9/98. 80 Välfärdensgenusansikte.3 RättsinformationochIT. Rapportfråntvå seminarier Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspecifika 1996och 1998.IT-kommissionensrapport10/98.109 processermedexempelfrånhandeln.4

Finansdepartementet Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch

maktdiskurser.5 Omstruktureringarochbeskattning.1 Ty makten dinär Myten detrationella om Översynavrörelse-ochtillsynsreglerfor kollektiva arbetslivetochdetjämställdaSverige.6 försäkringar.7 Utstationering arbetstagare.52 av Integritet Effektivitet- skattebrott.9 Främjandelagen översyn.107 - - en Självdeklarationochkontrolluppgifter

förenkladeförfaranden.12 Kultu rdepartementet - E-pen näringsrättsligafrågor.14 gar- Samordning digitalmarksändav TV. 17 Engräns enmyndighet 18 - Försäkringsgaranti. N ärings- och handelsdepartementet

Ettgarantisystemfor försäkringsersättningar.22 Statenochexportñnansieringen.23 Nyaledningsreglerfor bankaktiebolagoch TavarapåmöjligheternaiÖstersjöregionen.53 försäkringsbolag.27 Bättreochmertillgänglig information. Avdrag for ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa Småforetagsdelegationensrapport2. 64 ochtillfalligtarbete.56 Kompetensi småföretag. Kommunalañnansförbund.72 Småföretagsdelegatlonensrapport 77 Försäkringsforeningar-ettreformeratregelsystem82 Regelforenklingfor framtiden. Premiepensionsmyndigheten.87 Småföretagsdelegationensrapport4.78

Greppet attvändaenregionsutveckling.

Utbildningsdepartementet -

RapportfrånSöderhamnskommittén.89 Campusforkonst10 Godaidéeromsmåföretagochsamverkan. Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn Småforetagsdelegationensrapport 92 inomolikaområden.l l Kapitalforsörjningtill småföretag. Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Småforetagsdelegationens rapport 93 Situationeninfor ochunderförstaåretmed Förslagskatalog.

kunskapslyftet.51 Småföretagsdelegationens 94 rapport DUKOM Distansutbildningskommittén. Konkurrenslagensregler företagskoncentration. om Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed + Bilaga.98 lT-stöd. 57

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Inrikesdepartementet Historia,ekonomiochforskning. Femrapporteromidrott.33 Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt

kontrollinstrument.71 OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida

systemför statsbidragtill invandrarnas riksorganisationer 73 Idrott ochmotion för livet.Statensstödtill idrottsrörelsenochfriluñslivetsorganisationer.76

kommunalförnyelseochkompetens- Nya grepputveckling.9 l accepteraBetänkandefrån dennationellasamordningskommitténförEuropaåretmotrasism.99 Harrasismentagitslutnu Bilagatill betänkandefrån dennationellasamordningskommitténförEuropaåret motrasism.100 Minskaregleringenavkommunerochlandsting.105

Miljödepartementet Grönanyckeltal- Indikatorerförettekologiskthållbart samhälle.15 Förordningartill miljöbalken.+Bilagor.35 Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 KringHallandsåsen.60 Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om kämavfallsomröstningeniMalå 1997.62 Kunskapsläget kämavfallsområdet1998.68 Förstärktskyddavskogsmarkfor naturvård.95

FRITZES

|1A|..1|,1;,lLv||.1k.-||0.1'.|

Psr.|RI-.ss: 106 4 S|0:Kn0|..| FAX08-690 a: 91. Tr-:1L-FN:oX-69091 90 E-Poxr: fritzes.nrçicr@lihcrsu FRrrzEsINTERNFIBKlhNlEI.: xvxvuufritzcxsc-