Ett nytt turistråd

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Betänkande av turistrådsutredningen sou 199158 3 wav a. z

m.

Statens offentliga utredningar

Egg 199158

® Industridepartementet

Ett turistråd

nytt

, 0 .

xááttaøcxl C v r-Zzáaøoátzg 1'i,{7,.;

2,1 LL a; g

Betänkande av utredningen om Sveriges turistråd

Stockholm 1991

SOU och Ds kan köpasfrån Allmänna Förlaget, som ocksåpå uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjerremissutsändningar dessapublikationer. av

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 10647 Stockholm Tel 08fI39 96 30 Telefax 08739 95 48

Publikationema kan ocksåköpasi lnformationsbokhandeln.Malmtorgsgatan Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10820-8 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250x Stockholm 1991

Ti11 statsrådet och chefen för industridepartementet

Den 20 december 1990 bemyndigade regeringen chefen för industridepartementet, statsrådet Moiin, att ti11ka11a en utredare med uppdrag att utreda frågor rörande Sveriges turistråds verksamhet m m.

Med stöd av detta bemyndigande förordnades dag såsom samma särskiid utredare generaidirektören Jan Cariing.

Som expert att biträda utredaren förordnades kansiirådet Kjeii Nyman. Ti11 sekreterare förordnades avdeiningsdirektören Bengt Strömbiom.

Den 15 januari 1991 förordnades avdeiningsdirektören Eva Lehnda1 tiii sekreterare. Som expert förordnades 11 den februari 1991 departementssekreteraren Magnus Börjesson.

Vi har antagit namnet Turistrâdsutredningen.

Vi över1ämnar härmed betänkandet SOU 199158 Ett nytt turistråd.

Vårt uppdrag är härmed avsiutat.

Stockhoim den 13 juni 1991

Jan Cariing Bengt Strömbiom

Eva Lehndai

ETT NYTT TURISTRÅD

SAMMANFATTNING

INLEDNING 15 Utredningens direktiv 15 a Arbetets bedrivande 16 Betänkandets uppiäggning 17 c

De turist- och rekreationspoiitiska måien 23 Sveriges turistråds uppgifter 24 Departements- och utskottstiiihörighet- 25 Sveriges turistråd och de sociala

Fördeining me11an inhemsk och utiändsk turism i Sverige 35 Resandet i Sverige svenskars 35 - resor Resandet tiii Sverige utiänningars resor 37 Resevaiutastatistiken 38 Gästnätter eniigt inkvarteringsstatistiken 38

Taxåfree-försäijningen 39

3.4.4 Sveriges ande] av oiika iänders resevaiutautgifter 39 3.4.5 Turistrådets skattning av antaiet

. Loginäringen 50 . Transportnäringen 51 . . Distributionsnäringen 53 o

STATENS, KOMMUNERNASOCH LANDSTINGENS

INSATSER 61

Kommunerna och iandstingen 61 . Kommunerna 61 0 O Landstingen 63 o i De regionala turistorganen 64 o Organisation och finansiering 64 o I h l Verksamhet 73 o 0 h Utvecklingstendenser 74 0 I De statliga insatsernas omfattning 75 c

.

o

o

Resurs för besöksnäringen AB Resurs 117

VISSA INTERNATIONELLA FÖRHÅLLANDEN 124

Danmark 124

Förutsättningar 124 c . Turistsektorns aktörer 125 . . a Turistpoiitiska insatsområden 127 . Norge 129

tödet ti11 turistnäringen 129 . En natione11 turiststrategi 130

NORTRA 132 o NORTRAs finansiering 132

Samspei me11an centra] och regionai

nivå 133

N .2.6 Samordning av den internationeiia

marknadsföringen 136

N Ir1and 137 . N Bakgrund 137

N w Sektorsstrategi för turismen 139 . i N w Finansiering 141 . i N Bord Faiite Irlands turistråd 142 . 0 - N Regionaia turistorganisationer 143 . . N b Nordiska ministerrådet 144 . N Måi och medei 144 . O N N Det nordiska samarbetsprogrammet för . 0 turism 145

N EG 148 .

. . N Arbetets bedrivande 154 . . Turismen och dess organisationer 156 . Turismen i Sverige 156 . Turismens organisationer 157 . Turistnäringens marknadsföring utom- . 1ands 159

Turistrådets verksamhet 160 0

Mä] för turistpoiitiken samhäiis- ekonomiskt perspektiv 164

Vad motiverar ett statligt engagemang 166

Må] för den statiiga turist- och

rekreationspo1itiken 178

Genereiit 178 . . h Turistpoiitiska må1 181 o n Samhäiisorganisationen 186 0 Departementai nivå 187 0 a a R Statlig myndighetsnivå 188 c 0 a Idee11a organisationer 191 o o Kommuner och 1andsting 193 c 0 Regionait samarbete 194 o c b Må] för Sveriges turistrâd 197 o Turistrâdets inriktning och uppo gifter 203

Inriktning 203 o h Uppgifter 205 o n Turistrådets framtida struktur 209 u o Turistrådets organisation 211 u J Samverkan med Svenska institutet, o Sveriges exporträd m fi 216

O l Berörda organisationer 216 u 0 l h A11män Sverigeinformation 218 0 D I Exportfrämjande åtgärder 220 0 ® Turistrådets utiandsverksamhet 222 0

BILAGA 1 Direktiven

0. SAMMANFATTNING

Uppdraget

Utredarens uppgift eniigt direktiven är att förutsättningsiöst ompröva statens roii i Sveriges turistråds verksamhet med bi a utgångspunkt i att näringspoiitiken skaii inriktas på att främja effektivitet och strukturomvandiing samt att defensiva branschstöd skall avveckias. Detta innebär att möjiigheterna ti11 alternativ finansiering av de1ar av turisträdets verksamhet ska11 prövas. Utredaren bör vidare närmare precisera de måi Sveriges turistrâd bör ha i sin fortsatta verksamhet samt de eventueiia organisatoriska föijder detta kan medföra. Utredaren bör därvid beakta turismens regionalpoiitiska betydeise. Vidare bör utredaren överväga huvudmannaformerna i sina försiag ti11 organisation för uppgifterna att främja turismen.

Utredaren ges i uppdrag att uppta förhandlingar med företag inom turistbranschen i avsikt att att skapa bas för en en iångsiktig finansiering verksamheter av inom turistområdet.

Arbetets bedrivande

En stor mängd kontakter har tagits med företrädare för såvä1 branschorganisationer enskiida företag. Några konsom kreta förhandiingar om bidrag tiii den långsiktiga finansieringen av turistrådets verksamhet har dock inte kommit tiil stånd.

Ett skä1 ti11 det iåga intresset för Iångsiktig medfinansiering från företag och branschorganisationer är skattereformens genomsiag på turistnäringen. Utredningen har däremot mött ett intresse för medfinansiering aktiviteav

ter, kampanjer och projekt, dvs aktiviteter som reiativt kort sikt kan ge påvisbara företagsekonomiska effekter.

Finansieringsförsiaget har därför som utgångspunkt att insatserna från näringsiivet skaii ha formen av en större ande1 projektfinansiering Dessutom har organisationsför- . siaget utformats så att det skapar förutsättningar för förhandiingsiösningar i ett senare skede.

Turistnäringen i Sverige år splittrad och svagt organiserad. Det pågår emeiiertid strävanden inom näringen att stärka samverkan genom att skapa organisationer som representerar fiertaiet av de tunga intressena inom turistnäringen. När organisationer av denna typ funnit sina former och har mandat att biida en motpart tiil de statiiga intökar förutsättningarna för iångsiktiga, finansieiressena ia iösningar.

Utredningen har så iångt möjiigt byggt försiagen - omgivningens krav på Sveriges turistråd. Förutom branschorganisationer och företag inom turistbranschen har diskussioner förts om det statiiga engagemanget inom turismen med representanter för regionaia och iokaia intressen, ideeiia organisationer, statiiga myndigheter samt med Svenska institutet och Sveriges exportråd. Kontakter har tagits med andra länders turistorganisationer däribiand Iriand, som fungerar som en förebiid inom deiar av den svenska turistbranschen.

Motiv för statens engagemang i turismen

Utredningen menar att det utifrån ett samhäiisekonomiskt perspektiv finns föijande motiv för statiiga insatser på turismens område

a Genereiia motiv

Turismen är en exportnäring som i iikhet med andra nåringar har nytta av exportfråmjande åtgärder. Det kan finnas regionaipoiitiska skåi ti11 ett statiigt stöd ti11 turistbranschen. Turismen har betydeise inom såväi naturresursanvändningen som miijövården. Liksom inom andra områden finns det ett statiigt intresse av en iångsiktig kunskapsuppbyggnad på turistområdet.

b Specifika motiv

k Turismen bidrar både direkt och indirekt tili profien iering av Sverige som nation. Turismen innebar indirekta konsumentvärden. Dessa kan vara materieila, t.ex. ökad efterfrågan på svenska produkter, e11er immaterieiia, t.ex. ökad me11anfo1k1ig förstâeise. Som ett 1ed i väifärdspoiitiken kan staten stödja möjiigheterna ti11 rekreation. Turismen är i hög grad en nyttighet som gynnar många.

Försiagens förutsättningar

Med utgångspunkt från direktiven samt i de samhäiisekonomiska resonemangen vi1ar därför försiagen på föijande förutsättningar

k Det ska11 även framgent finnas ett turistråd med en samordnande ro11 på det nationeiia pianet. k Måien för turistrådet måste göras tydiigare. i Turistnäringen ska11 i så stor utsträckning möjligt som behand1as på samma sätt som andra näringar.

Ett mer omfattande och mer iângsiktigt ekonomiskt engagemang från näringens sida krävs i turisträdets verksamhet. Samordningen meiian Sveriges turistråd, Sveriges exportråd, Svenska institutet och utrikesförvaltningen måste förbättras. EGs påverkan måste beaktas. Mäien för Sveriges turistråd bör preciseras inom ramen för den statliga turist- och rekreationspoiitiken. Ansvarsfördeiningen meiian turisträdet och andra intressenter inom turistområdet måste göras kiarare. Förslagen skaii syfta tiii en ökad samverkan inom turistnäringen, deis regionait, deis inom branschen. Hänsyn måste tas tiil de förändringar som skett inom oiika politikområden sedan de grundiäggande besiuten inom turistpoiitiken fattades.

Mäiet för den statiiga turistpoiitiken

Det turistpoiitiska máiet skall eniigt direktiven falla inom ramen för den övergripande samhäilspoiitik som riksdag och regering iagt fast. Samtidigt formuieras i direktiven krav på att måiet skaii formuieras operationeiit. Med detta som grund kombinerat med ett samhäiisekonomiskt resonemang menar utredningen att det övergripande mâiet för den statiiga turistpoiitiken bör vara att främja och utveckla turismen till och i Sverige. Som nedan framgår föresiås måiet för turistrådets verksamhet bii mer begränsat.

Samhäiisorganisationen på turismens område

De samhäiieiiga insatserna måste utformas på sådant sätt att de kompietterar varandra. Detta gäiier deis ansvars-

fördelningen mellan stat, landsting och kommun samt ideella organisationer i den del de får statligt stöd för att utföra en bestämd uppgift, dels mellan olika statliga organ.

Grunden för ansvarsfördelningen inom turistpolitiken är enligt utredningen denna

Regeringskansliet svarar för samordning av insatser som har stor vikt för turismen. De generella målen skall fullgöras inom ramen för de myndigheter som har det generella ansvaret industriverketNUTEK, naturvårdsverket, länsstyrelserna, de regionala utvecklingsfonderna, högskolorna. Ansvaret för att främja resandet till Sverige åvilar Sveriges turisträd. Samarbetet i det exportfrämjande arbetet på turismens område kräver delvis nya samarbetsformer mellan Sveriges turisträd, Svenska institutet och Sveriges exportråd. Kommuner och landsting, i första hand genom sina regionala turistråd, svarar för att främja och utveckla turismen i Sverige. En samverkan i större regioner underlättar detta arbete. För att främja och utveckla turismen i Sverige spelar även ideella organisationer en viktig roll.

Utredningen menar att målen för det statliga engagemanget i turist- respektive rekreationspolitiken måste skiljas åt. Inom rekreationspolitiken tas de olika delarna hand om i annan ordning än vad som gäller för turismen. Så har kommuner och landsting ett primäransvar tillsammans med ideella organisationer. På central myndighetsnivå har naturvårdsverket ett ansvar inom ramen för den fysiska planeringen. Behovet av departemental samordning av rekreationsfrågor ökar.

Mål och inriktning för Sveriges turistråd

Utredningen föreslår att turistrådets mål skall formuleras

som ett främjandemål

Sveriges turistråd skall verka för ett ökat resande till Sverige.

Inriktningen av Sveriges turistråds verksamhet kan grovt karaktäriseras på följande sätt

Sveriges turistråd bör i första hand för informasvara tions- och marknadsföringsinsatser syftar till som att få utländska turister till Sverige.

En av förutsättningarna för att kunna sälja Sverige

utomlands är att det sker en utveckling turistprodukav ter. Turistrâdets uppgift i detta sammanhang är att genom kunskap öka medvetenheten hos aktörerna inom näringsliv, offentlig sektor och ideella organisationer behovet om av samverkan för att skapa och utveckla turistprodukter av god kvalitet. Det konkreta arbetet sker lokalt eller regionalt, vilket inte utesluter samverkan en på riksnivâ.

Sveriges turistråd bör verka för ökad samordning pâ en den regionala nivån i syfte att stärka de organisationer

som svarar för information och marknadsföring turism i av Sverige.

Sveriges turistråd bör förutom information och marknadsföring på utlandsmarknaden även ha ett för sådana ansvar frågor som kräver kontakter med myndigheter och organisationer som verkar på nationell nivå och där det finns uppenbara behov av lösningar som hela landet. I denna avser roll kan Sveriges turistråd fungera sektorsbevakare som gentemot andra myndigheter.

Organisationsform

Utredningen har haft att ta ställning till organisatoen risk lösning för Sveriges turistråd skapar förutsättsom ningar för att förmå turistnäringen att ta ett långsiktigt ansvar för verksamheten. Det alternativ utredningen har

valt är att ombilda turistrådet från stiftelse till ett

en aktiebolag. Bolaget kan inledningsvis vara helstatligt. Ambitionen bör dock vara att andra intressenter på sikt skall ingå i aktiebolaget. Det är näringen sina genom organisationer eller regionala turistorganisationer som ligger närmast till hands att utgöra delägare.

Vad beträffar turistrådets utlandsorganisation ställs krav på en långtgående samordning med i första hand exportrådets utlandsverksamhet.

Finansiering

Avsikten med det nya turisträdet är att såväl staten som näringen skall ta ansvar för de turistfrâmjande insatserna. Utredningen menar därför att det är rimligt att staten och övriga intressenter tar lika stort ekonomiskt ansvar för finansieringen av Sveriges turistråd. Det är rimligt att staten svarar för den helt övervägande delen finanav sieringen av de uppgifter som främst samhället har intresse för. För marknadsförings- och informationsinsatser ä andra sidan sägs det i direktiven att näringen skall ta det huvudsakliga ansvaret.

Utredningen presenterar en beräkning av anslagsnivån för statens stöd till turismen. Den statliga insatsen för turismen beräknas samlat till 115 milj kr, Sveriges varav turistråd föreslås fâ den huvudsakliga delen 100 milj om

kr. Stöd till de ideella respektive regionala organisationerna inberäknas i det samlade anslaget. Kraven på extern finansiering kopplas till turistrådets verksamheter, vilken bör vara lika stor som de statliga medlen till turistrâdet, dvs 100 milj kr.

Den beräknade anslagsnivän innebär att det statliga anslaget för Sveriges turistråd minskar från ca 120 milj kr till 100 milj kr. Verksamhetens inriktning skall också ändras. De delar av verksamheten som idag avser aktiviteter som vänder sig till svenskar som skall avvecklas eller nedprioriteras. Insatserna skall istället inriktas till att öka turismen från utlandet till Sverige. Det ökade medfinansieringskravet förutsätter därmed att den totala omslutningen ökar från i dag ca 165 milj kr till 200 milj kr.

1. INLEDNING

1.1 Utredningens direktiv

I december 1990 ti11ka11ade regeringen en särskiit utredningsman med uppgift att utreda Sveriges turistråds verksamhet m m. Bakgrunden ti11 uppdraget angavs i direktiven biiaga 1 vara dels de uttalanden som regeringen gjorde i sin skriveise 19909150 angående åtgärder för att stabi- 1isera ekonomin och begränsa tiiiväxten i de offentiiga

utgifterna, deis riksrevisionsverkets rapport dnr

19881502 Sveriges turisträd.

Utredarens uppgift är att förutsättningsiöst ompröva statens ro11 i Sveriges turistråds verksamhet med bi a utgångspunkt i att näringspoiitiken ska11 inriktas på att främja effektivitet, strukturomvandiing samt att defensiva branschstöd ska11 avveckias. Detta innebär att möjiigheterna ti11 aiternativ finansiering av delar av verksamheten skaii prövas. Utredaren bör vidare närmare precisera de måi Sveriges turistråd bör ha i sin fortsatta verksamhet samt de eventueiia organisatoriska följder detta kan medföra. Utredaren bör därvid beakta turismens regionalpoiitiska betydeise. Utredaren bör vidare i sina försiag överväga huvudmannaformerna för uppgiften att främja turismen.

Regering har genom besiut den 23 maj 1991 tili utredningen överiämna kopia av riksdagens skriveise 199091175 och kuiturutskottets betänkande 199091KrU16 för beaktande.

Uppdraget skal] avrapporteras ti11 regeringen före den 15 juni 1991.

1.2 Arbetets bedrivande

I direktiven påpekas att utredningens syfte är att i samverkan med berörda företag, organisationer och samhäiisorgan brett beiysa turistrádets verksamhet. Utredningen har också fört diskussioner med ett fiertai intressenter.

Biand branschorganistionerna har vi haft kontakt med bi a Resebranschens Riksförbund, Sveriges Hoteii- och Restaurangförbund, Föreningen Sverigeturism, Campingvardarnas riksförbund, Liftägarna SLAO och Köpmannaförbundet. Vi har också varit i kontakt med ett antai enskiida företag inom branschen. Kontakter har vidare tagits med bi a Stockhoim Convention Bureau och Svenska Turistföreningen.

Vi har intervjuat representanter för en rad statiiga myndigheter, bi a industriverket, en av turisthögskoiorna samt iänsstyreiser. Utiandsorganisationen har beiysts genom kontakter med bi a Svenska Institutet och Sveriges Exportråd.

För att få den regionaia nivån inom turismens omrâde beiyst har diskussioner förts med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Vi har dessutom varit i kontakt med ett fiertai regionaia turistråd samt representanter för enskiida kommuner och iandsting.

Inom Sveriges turistråd har vi diskuterat med deis iedamöter från såväi styreise som deiegation, deis iedningsgruppen och representanter för kansiiet i övrigt. Förutom kontakterna med huvudkontoret har intervjuer även gjorts med representanter för marknadskontoren i Osio, Köpenhamn och Hamburg samt med informationskontoren i Amsterdam och Paris. Kontakt har också tagits med turistrådets dotterföretag Resurs AB.

För att få ett jämförande underlag har förhållandena i tre länder studerats, nämligen Danmark, Norge och Irland. Det arbete som Nordiska ministerrådets ämbetsmannakommitté för turistfrågor gjort har belysts. Dessutom har vi orienterat oss om EGs politik på turistområdet.

1.3 Betänkandets uppläggning

Betänkandet tar sin utgångspunkt i en beskrivning av den statliga turist- och rekreationspolitiken med tyngdpunkten på de mål som gäller för politikområdet kap 2.

Beskrivningen av turismen och turistnäringen kap 3 och 4 har gjorts kortfattad med hänsyn till att det bl a i turistrådets strukturplan finns aktuella och utförliga redovisningar över turismen och näringen.

I kapitel som berör statens, kommunernas och landstingens insatser, har tyngdpunkt i beskrivningen dels lagts vid en genomgång av de olika regionala turistråden, dels på de statliga verksamheter som för utredningen är av särskilt intresse.

Beskrivningen av Sveriges turistråd i kapitel 6 har gjorts utförlig.

Vissa internationella förhållanden redovisas i kapitel 7. Det gäller dels enskilda länder Danmark, Norge och Irland, dels Nordiska ministerrådet och EG.

Enligt direktiven utgör såväl riksrevisionverkets revision som riksdagens revisorers betänkande 1990911 viktiga utgångspunkter för vår arbete. RRVs rapport liksom riksdagsrevisorernas betänkande refereras i anknytning till att innehållet i deras förslag behandlas, dvs huvudsakli-

gen i kapite1 2 om de turistpo1itiska målen och kapitel 6 som rör Sveriges turistrâd.

Rapporten avslutas med överväganden och förs1ag kap 8 och 9.

2. DEN STATLIGA TURISTPOLITIKEN M M

2.1 Begreppen turism och rekreation

Enligt OECD är en utländsk turist en person som besöker ett annat land än sitt eget i mer än 24 timmar men kortare tid än ett år. Anledningen till besöket får inte vara arbete som betalas av någon i det besökta landet. Undantagna från denna regel är utländska studenter som tar tillfälliga arbeten. Andra kategorier av besökare i ett land som inte skall räknas som turister är flyktingar, diplomater och deras familjer, tjänstefolk, militärer, nomader och transitresenärer. Till detta kommer tillfälliga besökare, med samma begränsningar som ovan, men som stannar i landet kortare tid än 24 timmar. Undantagna från denna regel är affärsresenärer som inte räknas som turister om de stannar kortare tid än 24 timmar.

När 1969 års turistkommitté SOU 197352 Turism och rekreation i Sverige skulle definiera begreppet turism menade kommittén att 0ECDs definition inte var tillämplig eftersom den enbart avsåg utländska turister. Kommittén gjorde då en koppling mellan begreppen turism och rekreation. Tidigare hade turism och rekreation räknats som skilda politikområden. Kommittén gjorde även en egen definition av begreppet turism. Med turism avsåg kommittén det resande som innebar minst en övernattning utanför hemorten och gjordes i rekreationssyfte. Resor i arbetet ingick inte. Därmed blev det väsentligt för kommittén att också definiera begreppet rekreation. Avgränsningen gjordes sâ att begreppet enbart avsåg fjärrekreation och utomhusaktiviteter.

Efter det att turistkommittén gjorde sin definition har en annan definition etablerats av FN-organet world Tourism

Organization WTO En turist friviiiigt är en person som är borta från bostaden under minst 24 timmar. Syftet med visteisen är egalt. Både privatresande och resor i tjänsten räknas in i begreppet. Ifråga om boendet utesiuts ofriviiiig frånvaro som miiitärtjånstgöring, sjukhusvisteise och anstaitsvård. Också viss friviilig frånvaro, t ex studier och samboende med annan på annan ort än hemorten utesiuts. Av resandet är det främst pendiingsresor som undantas.

När Sveriges turistråd beskriver turism och rekreation i sin strukturpian används de internatione11t vedertagna definitionerna, b1 a wT0s. Definitionen kompietteras dock med ett krav på att en dagsresa ska11 vara iangre än 10 mi] enkei resa. Turistrådet menar dock att det knappast ar möjiigt e11er önskvärt att försöka iägga fast en precis definition av begreppet turism som ska11 gäiia på a11a nivåer och i a11a sammanhang. Jämsides med turism och rekreation används därför också begreppen resenäring och besöksnäring som samiingsnamn på de verksamheter som är inriktade på att betjäna privat- och tjänsteresenärer.

2.2 Den statliga turistpoiitiken

2.2.1 Bakgrund

Information om Sverige i utiandet

Ett av de tidigaste statliga insatserna för att göra Sverige mer känt utomiands var år 1907 då Kungi. Majzt föreslog riksdagen att avsätta 15 000 kr ti11 ett svenskt deitagande i en internatione11 idrotts- och turistutstäiining i Beriin. Riksdagen godkände försiaget.

Före andra världskriget tilldelades Svenska turisttrafikförbundet statsanslag för utlandsinformation Sverige. om Efter kriget fick förbundet åter årliga statsanslag för detta ändamål. Dessa kom senare att ökas, framför allt för information riktad mot USA. Inför budgetåret 195152 gavs USA-kampanjen en särskild post i statsbudgeten. Anslagsposten behöllsfram till 1970-talet.

Den svenska informationen i utlandet delades efter andra världskriget på två organ, Svenska institutet för kulturellt utbyte och Svenska turisttrafikförbundet. Institutet omvandlades 1970 till Stiftelsen Svenska Institutet. Byggandet av Sverigehuset i Stockholm skedde i samarbete mellan organisationerna och huset blev inflyttningsklart vid slutet av 1960-talet.

Parallellt med denna utveckling växte en främjandeorganisation för svensk export fram, bl a inrättades 1966 Kollegiet för Sverigeinformation i utlandet. Sveriges exportråd bildades 1972.

Turism och rekreation

År 1938 stiftades Sveriges första semesterlag, innebar som två veckors semester. Semesterlivet blev därmed en angelägenhet även för breda folkgrupper.

Året därpå inrättades Statens fritidsnämnd vars huvuduppgift blev att granska och avge utlåtanden över ansökningar till Kungl. Majzt om anslag ur den samtidigt inrättade Fonden för friluftslivets främjande, som finansierades via tipsmedel.

År 1969 tillsattes utredning för att över planeringen se en av turistanläggningar och friluftsområden. År 1973 lade

kommittén fram sitt betänkande SOU 197352 Turism och rekreation i Sverige. Utredningens förslag resulterade i proposition 197546 om planering och samordning av samhällets insatser för rekreation och turism samt proposition 197547 om inrättande och finansiering av Sveriges turistråd.

De riktlinjer riksdagen angav 1975 innebar att allmänna medel för turism och rekreation skulle användas på ett sådant sätt att en bred allmänhet kunde utnyttja de anläggningar och områden som byggts ut med allmänt stöd. Vidare angavs att den framtida utbyggnaden för turism och rekreation borde ske genom samordnade åtgärder i ett tjugotal s k primära rekreationsområden. Riksdagen beslutade att inrätta en särskild beredning för planering och samordning av de statliga insatserna för turism och rekreation rekreationsberedningen. För att planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja marknadsföringen av turism i Sverige inrättades Sveriges turistråd.

År 1979 regeringen rekreationsberedningen gav i uppdrag

att ge råd och vägledning för arbetet med utvecklingspro-

gram i de primära rekreationsområdena. I uppdraget ingick också att utifrån ett riksperspektiv till regeringen - redovisa de bedömningar och förslag som arbetet kunde ge anledning till. Rekreationsberedningen avrapporterade sitt arbete i betänkande SOU 198343 Områden för turism och rekreation.

Regeringen utsåg 1978 även en särskild utredare för att utreda den statliga rekreations- och turistpolitiken. Är 1982 gavs utredningen, som antagit namnet TUREK, en parlamentarisk sammansättning och fick nya direktiv. I dessa direktiv angavs att TUREK i huvudsak skulle inrikta arbetet på den s k hinderproblematiken och därvid kartlägga hur människor använder sin fritid, vilka hinder som före-

ligger samt föresiå åtgärder för att undanröja dem. TUREK skuiie vidare beiysa rekreations- och turistsektorns samhäiisekonomiska betydeise. TUREK överiämnade 1983 betänkandet SOU 198345 Turism och friluftsiiv 2 om förut- sättningar och hinder.

2.2.2 De turist- och rekreationspoiitiska måien

I proposition 198384145 Om turist- och rekreationspoiitiken m m, som byggde deis på TUREKs utredningsarbete, deis på rekreationsberedningens betänkande, de tuangavs rist- och rekreationspoiitiska måien. Dessa skuiie vara att deis genom marknadsföringsåtgärder och utveckiing av turistnärringen åstadkomma förbättringar i svensk bytesbaians, nå regionaipoiitiska och sysseisättningsmässiga effekter m m, deis genom genereiia åtgärder förbättra möjiigheterna för breda folkgrupper tiii turism och rekreation.

Eniigt propositionen måste de statliga insatserna inriktas mot att stödja företagens egna ansträngningar att öka svenskars och utiänningars efterfrågan på turism och rekreation i Sverige. Det är enligt propositionen företagens förmåga och viija ti11 förnyeise och utveckling som utgör grunden för konkurrenskraften inom turistsektorn. Det statiiga ansvaret för turistpoiitiken bör i första hand vara att förbättra möjiigheterna för marknadsföringsinsatser inom turistnäringen. Sveriges turistråds ro11 som centrai marknadsföringsorganisation föresiogs bii mer markerad. Ett viktigt stöd från statens sida utgörs eniigt propositionen av de statiiga åtgärder som vidtas i syfte att bevara basresurserna för turism och rekreation, bi a genaturvård och miijöskydd. nom

Propositionen understryker särskiit att iönsamheten inom turistnäringen bäst förbättras genom genereiia ekonomiska åtgärder. Det är därför angeiäget att näringen inte biir beroende av oiika statliga stödformer.

Med aniedning av TUREKs redovisning av hur människor använder sin fritid och viika hinder som finns för att utnyttja fritiden, framhöiis i propositionen att det inte i första hand är genom fritidspoiitiska åtgärder som situationen kan förbättras utan genom genereiia poiitiska åtgärder på bi a arbetsmarknads-, famiije-, bostads-, sociai- och kuiturpoiitikens områden. Många av de redovisade problemen är enligt propositionen sådana som i första hand kommunerna har att iösa.

Riksdagen betonade i samband med behandiingen av propositionen att samhäiiets insatser turist- och rekreationsområdet måste utformas så att de kan komma a11a tiii godo och bidra ti11 att minska sociaia och ekonomiska hinder för att utnyttja de resurser för turism och rekreation som

finns i Sverige KrU 22, rskr. 340.

Genom 1984 års besiut iades rekreationsberedningen ner och verksamheten överfördes tili Sveriges turistrâd. Turistrådet fick i uppdrag att fortiöpande ta fram en strukturpian för turism och rekreation. Pianen skuiie syfta tili att samordna de närings- och regionaipoiitiska åtgärderna med åtgärder inom turist- och rekreationspoiitiken.

2.2.3 Sveriges turistråds uppgifter

Regeringen bes1utade i eniighet med riksdagens bes1ut om att från den 1 ju1i 1984 ändra stadgarna för stifteisen Sveriges turisträd. Dessa stadgar är fortfarande giitiga. Turistrådets uppgifter eniigt stadgarna är

att som centralt organ planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja turism och rekreation i Sverige i enlighet med de av riksdagen fastställda målen,

att utveckla turismen och genom marknadsföringsåtgärder förbättra svensk bytesbalans, sysselsättning och stödja regional utveckling,

att medverka till att förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation.

I det regleringsbrev som avser innevarande budgetår 199091 anges följande mål för Sveriges turistråd

Sveriges turistråd skall ägna särskild uppmärksamhet åt samordning av olika insatser för turism och rekreation. Turistrådet skall därvid också i kontakt med näringslivet och andra berörda myndigheter, organisationer fl söka m samordna insatserna för utveckling av turism i och till Sverige samt främja samordning och utveckling regionalt och lokalt. Turistrådet har också i enlighet med riksdagens beslut 198788 ett ansvar för att de sociala målen för turist- och rekreationspolitiken fullföljs.

2.2.4 Departements- och utskottstillhörighet

Under 1970- och 1980-talet har turist- och rekreationsfrågorna hört till flera olika departement och riksdagsutskott.

När rekreationsberedningen inrättades 1976 fördes den till jordbruksdepartementets ansvarsområde. Sveriges turisträd, som bildades för att marknadsföra svensk turism, fördes till handelsdepartementet.

Huvudansvaret för statens medverkan i exportfrämjande verksamhet iåg då hos handeisdepartementet, även som var huvudman för Koilegiet för Sverigeinformation i utlandet.

Då handeisdepartementet avveckiades 1982 fördes Sveriges turistrådet ti11 jordbruksdepartemenetet. Koiiegiets för Sverigeinformation verksamhet deiades meiian utrikesupp departementets informationsbyrä, Svenska institutet och exportrådet.

Kuiturutskottet fick samtidigt ett samiat i riksdaansvar gen för turism och rekreation sedan turismens marknadsföringsfrågor övertagits från näringsutskottet.

Industridepartementet övertog 1988 ansvaret för Sveriges turistråd från jordbruksdepartementet. Kuiturutskottet behö11 däremot turistfrågorna.

2.2.5 Sveriges turistrâd och de sociaia målen

År 1973 iade Turistkommittén fram betänkandet Turism och rekreation i Sverige. Kommittén avsåg med turism resande i rekreationssyfte. Rekreation begränsades ti11 att avse utomhusrekreation såsom motion, avkoppiing och friiuftsaktiviteter. Däremot berördes inte inomhusverksamheter som museer, teatrar och bibiiotek. Fjärrekreationen var den intressanta deien då det var denna som kunde koppias samman med turismen. Vid sidan om turistrådet skuiie sären skiid samarbetsdeiegation för turism- och rekreationsfrâgor inrättas. Kommittén tog avstånd från ett direkt näringsstöd ti11 turistbranschen. Likaså kunde inte sysseisättningsaspekten e11er vaiutainkomsterna avgörande vara för turist- och rekreationspoiitiska satsningar.

Det övergripande måiet för poiitikområdet menade kommittén borde vara, att offentliga mede1 skuiie satsas så att en bred aiimänhet kunde utnyttja aniäggningar och områden. Särskilt viktigt var, att skapa väsentiigt förbättrade möjiigheter för bi a handikappade, iåginkomsttagare och barnrika familjer att utnyttja rekreationsaniäggningarna. Utredningen föresiog att 23 primära rekreationsområden, som senare kom att bii 25, sku11e inrättas. I dessa primära rekreationsområden ingick inte närrekreationsområdena. I utredningens förslag iåg en fördeiningspoiitisk aspekt då pianering och samordning skuiie ieda ti11 rationaiiseringar som skuiie förbi11iga fjärrekreationen.

Rekreationsberedningen iade 1978 fram sin rapport Statiiga insatser för turism och rekreation. En satsning på de breda foikgruppernas turism sku11e eniigt beredningen vara det effektivaste sättet att stödja turistnäringen. Beredningen konstaterade att för dem som saknade egna ekonomiska resurser hade utveckiingen medfört försämrade möjiigheter att utnyttja semestern för fjärrekreation. Beredningen föresiog b1 a inrättandet av ett rekreationspoiitiskt investeringsstöd på 50 miij kr per år och en markförvärvsiånefond för turism och rekreation på 15 miij kr per år under en femársperiod.

Beredningen 1ade huvudansvaret hos kommuner, iandsting, turistnäring och foikröreiser. En aktivare medverkan från staten ansågs önskvärd i första hand i form av en förbättrad samordning me11an det dryga tiotai statliga myndigheter som handiade frågor med anknytning tiii turist- och rekreationspoiitiken.

TUREK-utredningen, som tiiisattes 1979, angav ett fiertai åtgärder för att nå måien i 1975 års rekreationspoiitiska besiut, exempeivis att sänka arbetstiden ti11 sex timmar per dag eiier att kommunerna underiättar för barnfamiijer

att hyra stugor. Utredningen fann det svårt i rådande ekonomiska läge att tänka sig semestersubventioner, men ett riktat konsumentstöd kunde längre sikt ge fördelar. Den offentliga sektorn borde vidare satsa på förbättring av infrastrukturen. Kommunerna borde i sin planering beakta olika gruppers behov av friluftsliv.

Enligt 1984 års turistpolitiska beslut skulle den statliga politiken på området genom generella åtgärder förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation. En viktig utgångspunkt var, enlig propositionen, att ge alla möjlighet att använda sin fritid för sådana former av rekreation och turism som var och en önskar. Särskilt framhölls att en väsentlig del av tillgängligt reformutrynnm har använts för att öka människors fritid. Regeringen underströk att en väl fungerande turistnäring också får positiva rekreationspolitiska effekter.

I samband med riksdagens behandling av propositionen underströk kulturutskottet vikten av att i princip alla medborgare bereds möjlighet att ta del av de värden som turismen i Sverige kan erbjuda. Vidare menade utskottet att det är särskilt angeläget att samhället olika sätt gör de svagast ställda grupperna och individerna delaktiga i de rekreationsmöjligheter som turismen inom Sverige erbjuder. Samhällets insatser på rekreations- och turistområdet måste utformas så att de kan komma alla till godo och bi-

dra till att minska existerande sociala och ekonomiska

hinder för att utnyttja de resurser för turism och rekreation som finns i Sverige.

Rekreationsberedningen inordnades 1984 med visst eget myndighetsansvar i form av en delegation i Sveriges turistråd. Propositionen förutsatte att en särskild avdelning inrättades vid turistrådet för planerings- och samordningsfrågorna. Delegationen fick i turistrådets budget

inget eget ansiag, utan skuiie utnyttja rådets resurser aiitefter behov.

Efter riksdagsmotioner under åren 1986-88 har kuiturutskottet upprepat sina uttalanden om de breda foikgruppernas möjiigheter tiil turism och rekreation. B] a efter- Iystes särskiida resurser i form av medei och personai inom turistrâdet för att infria deimáiet. Utskottet pekade på att turistrådet aiitför hårt prioriterar de kommersieiia verksamheterna.

Kuiturutskottet erinrade 1988 KrU 19878820 om att 1984

års måisättning fortfarande gaiide. Utskottet underströk att det är angeiäget att turistrådet i sin verksamhet med att utveckia Sverigeturismen även sätter in resurser så att samhäiiets insatser får en sådan inriktning att de kan komma a11a ti11 godo.

Med aniedning av kuiturutskottets uttaiande 1988 uppdrog regeringen i regieringsbrev åt turistrådet att senast i oktober 1989 redovisa en pian för hur turistrådets ansvar för de sociaia mâien ska11 fuiiföljas.

Turistrådets p1an för de sociaia måien

Turistrådet redovisade under hösten 1989 den av regeringen begärda pianen.

En av turistrådets utgångspunkter var att det rika friiufts-, rekreations- och kuituriiv med stark foikröreiseförankring som finns över heia iandet utgör en av grundförutsättningarna för den svenska turismen. Det är, eniigt turistrådet, endast genom att oiika former av turism och rekreation görs ti11gäng1iga för så många som möjligt i samhäiiet som det b1ir möjiigt att upprätthåiia en väiut-

veck1ad turistisk infrastruktur. Den svenska turistnäringen är således ti11 stor de] beroende av att mâisättningen om turism för a11a kan upprätthåiias.

Det finns, ansåg turistrâdet, en rad vaidokumenterade sociaia och samhäiisekonomiska ska] för att uppratthåiia verksamheter som inte kan e11er bör drivas i marknadsmässiga former. För att skapa ett ti11räck1igt utrymme för samhäiisekonomiskt och fördeiningspoiitiskt motiverade in satser inom turist- och rekreationsområdet fordras dock eniigt turistrådet att de företagsekonomiskt iönsamma deiarna av sektorn ges rimiiga förutsättningar att expandera.

Turistrådet redovisade såväi genere11a som seiektiva insatser man genomfört för att uppfy11a måisättningen turism för a11a.

De genere11a insatserna görs bi a inom informations- och kunskapsomrâdet. Genom kampanjen Sverige är fantastiskt anser sig turistrådet ha skapat ett intresse för och en medvetenhet om möjiigheterna att semestra i Sverige. Denna aktivitet har fortsatt med kampanjen Upptäck Sverige.

De seiektiva insatserna för turism för a11a riktas mot ett anta1 för rekreationen centraia områden såsom kuitur, idrott, natur, biiturism och handikapp.

I försöksverksamheten, som hanteras av deiegationen, fördelas medei i syfte att bättre samordna samhäiisresurser, förbättra utbiidning, öka tiiigängiigheten tiii utbudet för ski1da grupper samt att utveckia breda aktiviteter och arrangemang. Mottagare har främst varit intresseorganisationer, kommuner och regionaia turistorganisationer, men även privata företag har fått stöd.

Eniigt turistrådet syftar insatserna tili att garantera att svensk turism utveckias positivt sett såväi från sociaia som ekonomiska synpunkter. Båda sidorna är nära sammankoppiade.

Riksrevionsverketi

RRV skriver i en revisionsrapport 1989 om de sociaia måien att dessa syftar ti11 att förbättra breda foikgruppers möjiigheter ti11 turism och rekreation. Med breda foikgrupper avses oftast de svaga grupperna. Utgångspunkten är

därmed närmast fördeiningspoiitisk. Åtgärder inom området

är ofta av genereii karaktär, och omfattar även åtgärder utanför ramen för turist- och rekreationspoiitiken. Detta gä11er t ex o1ika resurssvaga gruppers möjiigheter ti11 fritidssysse1sättning.

RRV konstaterar att det inom turist- och rekreationssektorn finns många aktörer verksamhet syftar tiil att vars förbättra möjiigheterna för breda folkgrupper ti11 turism och rekreation. De aktörer RRV närmast avser är kommuner, iandsting och idee11a organisationer såsom Svenska Turistföreningen. Att ge breda foikgrupper möjlighet til] rekreation fritiden anser RRV primärt vara en fråga för dessa organisationer. RRV föreslår mot denna bakgrund att turistrådet inte ska11 uppgift förbättra breda ha som att foikgruppers möjiigheter tili turism och rekreation.

Riksdagens revisorer

År 1990 fick riksdagens revisorer riksdgens uppdrag att granska hur turistrådet uppfy11er det socia1a de1må1et Betänkande 1990911 Sveriges turistråd och de sociaia måien.

Riksdagens revisorer påpekar att de granskat turistrådets verksamhet utifrån samtiiga de måi riksdagen stäiit upp. Dock framhåiis att betänkandet har avgrärsats så att den kompietterar RRVs granskning. Man har därför enbart studerat hur turistrådet arbetat med de socia frågorna, hur detta arbete redovisats för riksdagen oct viika krav som framöver bör stäiias turistrådet i detta avseende.

Riksdagsrevisorerna pekar på att det inte kommit tiii klart uttryck i regeringens stadgar för turistrådet hur turistrådet skaii arbeta för de sociaia nåien. Turistrådets uppgifter har inte preciserats utöver att det skal] samordna, pianera och genomföra åtgärder för att främja turism och rekreation i Sverige i eniighet med de faststäiida måien.

Revisorerna finner att turistrådets verksamhet inte särskiit inriktats på att bidra tiii att uppfyiia de sociaia máien för turism och rekreation. Betänkardets siutsats biir att turistrådet inte arbetat särskiit för svaga grupper utan att turistrådet snarare arbetat för turism för aiia.

Kritik riktas mot att regeringen varken genomfört e11er redovisat någon utvärdering av turistrådets arbete med de sociaia frågorna for riksdagen.

Eniigt riksdagsrevisorerna bör resuitataraiysen i samband med den fördjupade ansiagsframstäiininger beiysa turistrådets arbete med de sociaia frågorna. Exenpei på frågor som behöver belysas är om det är bra eiier dåiigt med en ökad Sverigeturism, hindren för oiika grupper av människor och de sociaia konsekvenserna av markutnyttjande för turism och rekreation.

Kulturutskottets behandling

I kulturutskottets betänkande 199091KrU 16 Stöd till turism och rekreation, behandlas riksdagens revisorers förslag Sveriges turistråd. Angående målen för turistpoliom tiken utskottet att det inte finns anledning att ommenar pröva målen för turist- och rekreationspolitiken eller att göra någon komplettering av dem. Det behövs inte heller något särskilt uttalande om att angivna mål står fast. Utskottet vidhåller sin uppfattning att det även fortsättningsvis bör ingå ett socialt mål i turist- och rekreationspolitiken.

3. TURISMEN

3.1 Iniedning

Redovisningen bygger i detta kapitei i huvudsak på turistrådets material Strukturpian 90 och Marknadsbeskrivning och marknadsbearbetning 199192. För en mer detaijerad genomgång hänvisas tili dessa båda dokument. Syftet här är att ge några huvudiinjer i turismens omfattning och utveckiing.

Turismen i Sverige består av två delar, deis resandet i Sverige, dvs svenskars resor i det egna iandet, deis ut- Iänningars resor ti11 Sverige. I den första deien ger turistrådets Turistoch Resedatabas TDB en mycket god uppfattning om resandet och resvanor. TDB baseras på ett

stort anta1 teiefonintervjuer se även 6.4.1.

Det underlag som finns för att mäta resandet ti11 Sverige år mer osäkert. SCBs inkvarteringsstatistik, som ger en Tång tidsserie, komp1etteras med uppgifter i TDB, som ger uppiysningar om i viiken utsträckning utiändska turister övernattar hos svenska siäktingarvänner. Andra kompietterande kä11or är reseva1utastatistiken, tax-free-försä1jningens omsättning och Sveriges andel av o1ika iänders resevaiutautgifter.

Turistrådet har i anaiysdeien av sin strukturpian gjort en sammanvägning av ti11gäng1iga kä110r, förutom de ovan uppräknade även fiyg- och färjestatistik m m, i syfte att

spegia den utiändska turismen ti11 Sverige avsnitt

3.4.5.

3.2 Fördelning mellan inhemsk och utländsk turism i Sverige

Den inhemska turismen dominerar kraftigt turismen i Sverige. Enligt inkvarteringsstatistiken svarar svenskar för 80% av alla övernattningar i kommersiella boendeformer. Utländska turisters andel är 20%.

Fördelningen med 80% svensk turism och 20% utländsk återfinns också när man ser till omsättningen. Svenskar spenderar enligt TDB ca 80 miljarder kr på resande. Detta kan jämföras med resevalutaintäkterna 16,3 miljarder kronor

se vidare 3.4.6.

3.3 Resandet i Sverige svenskars resor -

Svenskarna gjorde 1989 drygt 120 miljoner resor i Sverige,

motsvarande ca 15 resor per person och år resor som är

längre än tio mil eller som medför övernattning. Av dessa resor gjordes 23% i arbetet, resterande 77% var fritidsresor.

De totala utläggen under resorna är i storleksordningen 80 miljarder kr eller 670 kr Även tjänsteresorna per resa. om utgör en mindre del av antalet resor svarar de för drygt hälften 54% av alla utlägg.

Av arbetsresorna innebar 40% övernattning. Motsvarande andel för fritidsresorna var 56%.

Fritidsresor med övernattning

Flertalet fritidsresor med övernattning är korta. En fjärdedel omfattar bara en natts bortavaro. En femtedel medför

mer än fyra övernattningar utanför hemmet. Genomsnitt är 3,3 övernattningar.

De fiesta övernattningarna sker hos siakt och vänner 41% medan 24% av övernattningarna sker i den egna fritidsbostaden, dvs sammaniagt nästan 23 av a11a övernattningar. Biand övriga boendeformer dominerar camping och hyrd fritidsbostad.

Tre fjardedeiar av fritidsresorna sker med bil. Måiet för resan är oftast storstadsiánen. Stockholms Ian är måiet för ca 15% av resorna, föijt av Göteborgs och Bohus ian 10%. Utanför storstadsiänen är Kopparbergs 1an det viktigaste resmâiet.

Fritidsresor utan övernattning

Det vanligaste skälet för en dagsresa är att man vill besöka siäktvänner 39%, föijt av motiv som att göra inköpshoppa 10%, nöjeunderhåiining 8% och de1ta i idrott 5%. Biien är det helt dominerande färdmed1et. Den svarar för 86% av a11a resor. Storstadsiänen dominerar, dock inte så kraftigt som för fritidsresa med övernattning.

Arbetsresor med övernattning

Hâiften av a11a arbetsresor med övernattning omfattar bara en natts bortavaro. Var tionde resa medför mer än fyra övernattningar utanför hennet. Mer än 60% av a11a övernattningar sker hotei1pensionatkursgård. I övrigt är hyrd fritidsbostad 14% och camping 10% förekommande övernattningsformer.

Ca 30% arbetsresorna avser konferenskongresskurs/seav minarium e11er besök på mässautstäiining. Ca 28% avser ordinarie arbete utanför hemorten. Det dominerande färdsättet är bi1, som svarar för över 60% av a11a resor. Fiyget är näst störst med 20%.

Målet för tjänsteresan är oftast storstadsiänen. Stock-

holms iän dominerar med ca 24% av resorna, följt av Göte-

borgs och Bohus 1än 11%. Utanför storstadsiänen är Jönköpings Iän det viktigaste resmåiet.

Arbetsresa utan övernattning

De viktigaste skäien för arbetsresa utan övernattning är vaniiga möten m m 43% och ordinarie arbete utanför hemorten 34%. Biien är det dominerande färdmediet. Den svarar för 81% av a11a resor. Storstadsian dominerar som resmåi, dock inte så kraftigt som för arbetsresa med över-

nattning. Östergötiands iän är i det närmaste ett 1ika

stor resmâi som Malmöhus 1än.

3.4 Resandet ti11 Sverige utiänningars resor -

Turist- och Resedatabasen ger en mycket god bi1d av svenskars turistande både i Sverige och utomiands. Däremot saknas underiag för att på samma fuiiständiga sätt beiysa utlänningars resande ti11 Sverige.

Turistrådet redovisar i sin strukturpian några kä11or, exempeivis resevaiutastatistiken, SCBs inkvarteringsstatistik, tax-free-försäijningen och Sveriges andei av olika iänders resevaiutautgifter, som underiag för en samiad bedömning. En sådan presenteras också i strukturpianen.

3.4.1 Resevalutastatistiken

Enligt riksbankens definition omfattar resevalutaposten alla svenska resenärers utgifter för personligt bruk under vistelse utomlands resevalutautgifter och alla utländska resenärers motsvarande utgifter i Sverige resevalutainkomster. Resevalutaposten omfattar fritidsresor, affärsresor, gränshandel etc. Själva transporten till och från Sverige ingå dock inte i resevalutastatistiken utan redovisas under posten transporter i betalningsstatistiken.

Resevalutautgifterna låg under 1980-talets första hälft

relativt stilla kring 17 miljarder kr i 1989 års penning-

värde för att därefter snabbt öka till drygt 39 miljarder kr. Resevalutaintäkterna har över en tioärsperiod utvecklats med årlig tillväxt i fast penningsvärde på ca 7%. År 1989 utgjorde resevalutainkomsterna 16,3 miljarder kr.

3.4.2 Gästnätter enligt inkvarteringsstatistiken

SCB med Sveriges turistråd

svarar tillsammans för en in-

kvarteringsstatistik, som omfattar kommersiella boendeforhotell, stugbyar, vandrarhem och campingplatser. mer -

Antalet utländska övernattningar i kommersiellt boende uppgick 1990 till 6,6 miljoner gästnätter, vilket är en ökning ned 1,6 miljoner sedan 1980. Efter en praktiskt taget kontinuerlig ökning frän 1980 till 1989, då antalet övernattningar var drygt 7,5 miljoner, innebar 1990 ett kraftigt trendbrott. Den utländska turistvolymen gick

tillbaka till 1983 års nivå. Antalet svenska gästnätter

var enligt inkvarteringsstatistiken 1990 27,1 miljoner.

Besökare från nordiska länder svarade för 40% gästca av nätterna, övriga Europa för 45% och de utomeuropeiska

marknaderna för resterande 15%. Medan Europamarknaden utanför Norden samt marknaderna utanför Europa endast noterade marginella förändringar mellan 1989 och 1990 har det skett en mycket kraftig minskning av resandet inom Norden, i synnerhet från Norge.

Länder som representerar flest gästnätter enligt inkvarteringsstatistiken är

Förändring Förändring Länder Gästnätter 1989-90 1980-90

-

Det viktigaste resmålet för de utländska besökarna är Stockholms län, som svarar för 23% av de utländska gästnätterna. Göteborgs och Bohus län svarar för 14%. Därnäst följer Värmlands län, Norrbottens län och Kopparbergs län

vardera 5-6%.

Resmâlen växlar dock för olika nationaliteter. Det viktigaste resmålet för norrmännen är Göteborgs och Bohus län 22% följt av Värmland 12%. För tyskarna är Stockholms län det viktigaste resmålet 12% följt av Göteborgs och Bohus län 9% och Värmland 7%. För danskarna är Göteborgs och Bohuslän, Stockholms län och Kopparbergs län de

viktigaste resmålen 10% vardera följt av Jönköpings län

8%. Dominerande resmål för finländare är Stockholms län med 27%, följt av Västerbottens län 17% och Norrbottens län 7%.

För övriga Europa liksom för marknaderna utanför Europa är Stockholms län det dominerande resmålet 33% 60%, i resp båda fallen följt av Göteborgs och Bohus län.

3.4.3 Tax-free-försäljningen

Shopping är ett viktigt inslag i de utländska besökarnas

vistelse i Sverige. Genom tax-free-systemet se även 4.4

får de utomnordiska besökarna tillbaka momsen på sina inköp. Varuhushandeln dominerar omsättningen inom tax-freehandeln. Populära varor är kläder, glas, guldsilver, radiostereo, klockor och pälsar.

Tax-free-försäljningen har ökat kraftigt under 1980-talet. År 1990 omsattes 547 milj vilket ca kr, kan jämföras med 120 milj kr 1982. USA svarade med 15% för den största ca delen av tax-free-försäljningen med Tyskland på andra plats 10%. Den stora ökning de senaste åren har främst berott på tax-free-försäljning till resanden från Östeuropa. Efter USA och Tyskland följer i statistiken för 1990 Sovjetunionen 10% och Polen 7%.

3.4.4 Sveriges andel av olika länders resevalutautgifter

Sveriges betydelse som turistmål speglas Sveriges andel av av olika länders resevalutautgifter. Det är enbart i förhållande till de nordiska grannländerna Sverige är ett som stort resmål. För Norge och Finland står Sverige för runt en fjärdedel av den utländska resevalutan. Utanför Norden är den svenska andelen under 1%, dock med undantag för i Tyskland. Uppgifterna avser 1985.

gästnätter

Utöver det boende som fångas upp via inkvarteringsstatistiken förekommer andra övernattningsformer, såsom ickekommersiell förmedling av fritidsbostäder, andelslägenheter m m. Dessutom förekonner olika former av privat inkvartering, exempelvis i fritidshus och hos släktvänner. Enligt TDB uppger svenskar att de under 1990 tagit emot utländska gäster i en omfattning som motsvarar 7,7 miljoner gästnätter, dvs fler än de gästnätter som registreras i inkvarteringsstatistiken.

Sveriges turistråd har för 1988 gjort en samlad skattning av det totala antalet gästnätter. Beräkningen pekar på att det totala antalet övernattningar uppgick till knappt 19 miljoner.

Medan arbetsresorna i inkvarteringsstatistiken svarar för 34% av det totala antalet gästnätter blir andelen arbetsresor enligt turistrådets sammanvägda beräkning endast 14%.

I förhållande till inkvarteringsstatistiken är det i första hand Danmark, Finland, Tyskland och USA som har den största andelen gästnätter som inte inryms i inkvarterringsstatistiken. Samma förhållande gäller för gruppen Övriga Europa.

De utländska gästnätterna fördelar sig enligt turistrådets

Enligt den sammanvägda statistiken blir övernattning hos släktvänner den vanligaste övernattningsformen och svarar för närmare 40% av de utländska gästnätterna. Därnäst följer camping och hotell med vardera drygt 16%. Andra viktiboendeformer är hyrt fritidshus och eget fritidshus. ga

De vanligaste boendeformerna växlar något för turister från olika länder. Så här ser mönstret ut för några av de länder som har flest gästnätter

Tyskland Släktvänner 24%

Danmark Eget fritidshus 28% Hyrt fritidshus 23% Släktvänner 17%

USA Siäktvänner 76% Hote11 17% Turisthoteii 5%

3.4.6 Vaiutainkomster

Utifrån b1 a boendeform har turistrådet gjort skatten ning av de utländska turisternas sammaniagda utiägg i samband med övernattningsresor ti11 Sverige.

De totaia utiäggen beräknas tili storieksordningen 10 miljarder kr. Detta kan jämföras med revalutastatistikens inkomstuppgift för samma år 1988 drygt 14 miijarder kr. I den senare ingår emeiiertid även gränshandein och utiändska turisters utiägg i samband med dagturism. Detta bör eniigt turistrådet indikera att feikäilorna i resevaiutastatistiken trots den gängse uppfattningen är - - reiativt måttliga.

Trots att arbetsresorna endast svarar för 14% av det tota1a antaiet utländska gästnätter härrör sig ca 55% de av totala inkomsterna från utiändska arbetsresor.

En fördeining efter nationalitet ger vid handen att Norge, Finland, Danmark och Tyskiand tiiisammans för svarar ungefär häiften av a11a valutaintäkter. Intäkterna från vart och ett av Iänderna är ungefär jämnstora.

4. TURISTNÄRINGEN M M

4.1 Begreppet turistnäring

Det saknas en entydig definition av begreppet turistnäring, viiket beror på att turism i egentiig mening inte är en egen näringsgren, än mindre en egen bransch. Turistnäringen står som ett samlingsbegrepp för ett flertai näringsgrenar och branscher med var för sig oiika karaktär.

Redovisningen här baseras främst på turistrådets strukturpian, som är det enda underiag som mer samiat redovisar näringsstrukturen.

Ofta används begreppen besöks- eller resenäringen när man taiar om turismen ur ett näringsperspektiv. När Sveriges turistråd beskriver turismen i Sverige med begreppet resenäringarna avses turismens producentied. Hit räknas före-

tag privata, konmunaia och ideeiia och verksamheter som

producerar och säijer tjänster ti11 resenärer och har dessa som sina huvudkunder. Detta innebär att ett fiertai branscher som genereiit sett endast ti11 en viss de] har betydeise för turismen inte inkiuderas i begreppet resenäringarna. Hit hör exempeivis detaijhandein.

Turistrådet de1ar in resenäringen i fem huvudgrupper 1. Restaurangnäringen äta - 2. Loginäringen bo -

3. Transportnäringen färdas

- 4. Distributionsnäringen säijapaketera - 5. Aktivitets- och arrangemangsnäringen göra -

Det är svårt att dra en k1ar gräns meiian vad som är turistreiaterad verksamhet och vad som härrör sig ti11 annat slag av friiuftsiiv e11er ku1ture11 verksamhet. När sta-

tens industriverk SIND beskriver resandenäringen tar man hänsyn ti11 detta avgränsningsprobiem och försöker beskriva den renodlade resandenäringen. SINDs definition av turism är de branscher som definieras ingå i resandenäringen

SINDs rapport aprii 1991, Skattereformen och turismen.

Branscher som eniigt SIND ingår i resandenäringen

Restaurang, gri11, konditori end m servering, kafé,

mjöikbar, pub, gatukök m stoiar;

Hote11 inki restaurangverksamhet, pensionat, vandrar-

hem, camping; Järnvägstrafik; Buss och spårväg i iinjetrafik; Sjöfart; Luftfart; Fiygpiatstjänster, stödtjänster, förvaitning; Resebyråer och researrangörer; Sport- och motionsinrättningar; Nöjesfäit, djurparker 0 dyi.

4.2 Turistnäringens omfattning

4.2.1 Turistrådets strukturpian

Sveriges turistrådet redovisar i Strukturpian 90 en studie över resenäringens struktur. Redovisningen sammanfattas i följande tabeii som visar anta] arbetsstäiien, omsättning och årsverken.

Näring Antai Omsättning Årsbransch arb.stä11en miij kr erken

Sportaniäggningar

- Mäss-, konferens-

0 nöjesan1äggningar 850 2 700 - Temaparker, djur-

parker m m 300 1 100 - Totalt 20 800 44 300 135 300

Resenäringarna omsatte enligt turistrådets beräkningar totalt 44 miljarder kr 1987. Sysselsättningen motsvarade sanna är ca 115 000 årsverken. Av de knappt 21 000 företagenarbetsstälena svarar mindre än 50 för mer än hälften av den totala turistproduktionen. Dessa 50 företag finns främst inom flyg-, järnvägs- och färjetrafiken samt hotell- och resebyrâbranscherna. Flertalet företag har dock endast ett arbetsställe. Större företag saknas inom aktivitetsnäringen liksom på logisidan med undantag för hotellen. Resenäringarna svarade för 3% av BNP. Förädlingsvardet uppskattas till drygt 20 miljarder kr.

Turistrådet framhåller att det statistiska underlaget för aktivitets- och arrangemangsnäringen är mycket bristfälligt. Även avgränsningsfrâgan är besvärlig. Den offentliga sektorns andel är stor i denna näring, bl a ingår anläggningarna inom den kommunala fritidssektorn. Verksamheten är ofta primärt uppbyggd för att betjäna den lokala befolkningen, men anläggningarna utnyttjas i reseverksamheten.

Även i andra avseende finns enligt turistrådet brister i underlaget. I statistiken över stugbyar ingår t ex bostadsrättsföreningar. I redovisningen av transportnäringen avses enbart persontransporter. Lokala transporter, dvs resor under 10 mil, godstransporter samt de transporter som svenska företag utför utomlands ingår inte. Under rubriken restaurang har samtliga restauranger inkluderats

med undantag av personalmatsalar, gatukök m m.

4.2.2 SINDs branschstudie

SIND har i sin branschstudie PM 19865 utgått från samma definitioner som i sin skatterapport från 1991. Antalet företag 1985 var enligt SIND ca 17 400 fördelade på 24 200

arbetsställen. Vid dessa var 173 300 personer sysselsatta. Produktionsvärdet i de berörda branscherna uppgick till ca 63 miljarder kr, 36 miljarder kr kunde hänföras till varav den mer renodlade turistverksamheten.

4.2.3 AMS beräkningar

AMS har studerat hur många personer som någon gäng under 1989 haft ett arbete som var knutet till resenäringen Turism och resenäringarna En näring i fokus, Rapport från - Utredningsenheten vid Arbetsmarknadsstyrelsen, 19909.

Enligt AMS undersökning var 235 000 personer någon gång under 1989 sysselsatta i resenäringen. Av dem arbetade 104 000 personer mindre än halva året och många var säsongsanställda. Flertalet av dessa, eller 60 000, arbetade inom näringen under en del av året för att arbeta inom någon annan näringsgren under övriga tider. En del av dem hade kombinationsanställningar, vilket innebär arbete hos en arbetsgivare inom resenäringen under högsäsong och arbete hos någon annan arbetsgivare under övriga delar av året. Feriearbete förekommer främst under sommaren och säsongsanställningar under vintern.

4.2.4 Samlad bedömning

Turistrådets uppgifter om 21 000 arbetsställen med 115 000 årsverken, en omsättning på 40 miljarder kr och en andel av BNP på 3% används i olika sammanhang för att beskriva turistnäringens struktur, volym och värde. Turistrådet påpeka att det mycket svårt att bestämma turistnäringens omslutning m m.

RRV förhåiier sig i sin revisionsrapport kritisk tiii turistrådets uppgifter och gär inte närmare in på att värdeturismens samhäilsekonomiska betydeise. RRV framháiler ra att inom de oiika branscherna i turistnäringen utgör den efterfrågan kan hänföras ti11 turism endast en dei av som den totaia efterfrågan. Turismen som näringsgren är därför diffus. Detta innebär eniigt RRV att det inte går att exakt turismens betydeise för samhäiisekonomin. ange

Med utgångspunkt i de tre studier som finns tiiigängiiga föijande värden för turistnäringens omfattkan man ange ning. Skiiinaderna förkiaras deivis av att uppgifterna hänför sig tili oiika år. Huvudsakiigen består dock skiiinaderna i olika definitioner och beräkningssätt

Antai arbetsstäilenz 20 800 ST 24 200 SIND Anta anstäiidaz 115.000 årsverken ST 130 000 sysseisatta större deien av året AMS 173.000 sysseisatta SIND Omsättning 36 miijarder kr SIND 44 miljarder kr ST

4.3 Resenäringarnas produktion och voiym

Uppgifterna resenäringarnas produktion och voiym bygger om på turistrådets strukturpian och avser 1987.

4.3.1 Restaurangnäringen

Restaurangnäringen med undantag för personaimatsaiar,

kiosker och gatukök utgör den största näringsgrenen inom turistbranschen, både mätt i omsättning och i anta års-

verken ca 30%.

Restaurangernas Iokaiisering föijer av naturiiga skäi befoikningsfördeiningen och resandeströmmarna. Fördeiningen me11an oiika regioner är föijandez

Några stora företag och kedjor finns. De tio största har 25% av a11a anstäiida. Insiaget av kedjebiidningar har ökat under senare år.

4.3.2 Loginäringen

Loginäringens sam1ade kapacitet i bäddar är 600 000. Privatresandet står för 34% av omsättningen.

Av det konnersieiia boendet svarar hote11en för he1a 86% av omsättningen. Tjänsteresandet är hoteiiföretagens ekonomiska ryggrad. Även många de traditi0ne11a turisthoav te11en får en a11t större dei av sin omsättning från tjänsteresande, främst konferenser. Ca 20% av hoteiigästerna kommer från ut1andet.

F1erta1et vandrarhem finns i Sydsverige. Merparten av vandrarhemmen ägs av kommuner även om det f.n. sker en ti11vâxt av privata vandrarhem. De kommunala subventioner-

na uppgår till totalt 10 milj kr. Motiven till det kommunala engagemanget är dels rekreationspolitiskt, dels kulturpolitiskt.

Av stugbyarna är ca 20% kommunalt ägda. Motivet till det kommunala ägandet är främst rekreationspolitiskt. Många av stugbyarna har ekonomiska problem, främst kommunala anläggningar i ensäsongsområden.

Det kommersiella fritidsboendet domineras helt av campingen, som bl a svarar för drygt 40% av alla utländska övernattningar i kommersiellt boende. Ca 60% av campinganläggningarna ägs eller drivs av kommuner. Många arrenderas ut till bolag, stiftelser eller privatpersoner. Husvagnsboendet svarar för drygt 70% av gästnätterna.

Omsättningen inom loginäringen

Av det totala antalet gästnätter svarar hotellen för 49%. Campingen, som har en liten andel av omsättningen men dominerar fritidsboendet, har 37% av antalet gästnätter.

4.3.3 Transportnäringen

Transportnäringens privatreseomsättning uppgår till 50% av persontransporterna. I tabellen ingår inte lokala transporter, dvs resor under 10 mil, samt de transporter som

svenska företag utför utomiands eiier tiil utlandet. Dock med undantag för färjetrafiken. Antaiet resenärer avser i princip enkeiresor.

Transportnäringen innefattar fiera stora företag och har den genereiit sett högsta produktiviteten inom resenäringen.

Tågtrafiken domineras heit av SJ. Sex huvudiinjer svarar för 75% av persontrafikens omsättning. Omkring 90% av nattresandet och ca 60% av dagresandet berör Stockhoim. SJ är också en stor hoteiikedja med ca 11 000 ruiiande bäddpiatser.

Fiyget domineras av SAS och Linjeflyg. Dessutom finns ett antai regionaia företag. Trafiken bedrivs på ett 30-tai

destinationer. Inrikes har passagerartiiiväxten varit

kraftig. Ca 60% av resenärerna reser i tjänsten.

Den busstrafik som här redovisas är bestäiiningstrafik. Det är en utprägiad småföretagarnäring.

Färjetrafiken domineras av några få företag. De sex största rederierna svarar för huvudparten av verksamheten. Totait 36 miijoner resenärer transporteras via färjetrafi-

ken. Tax-free-försäljningen är ett viktigt resemotiv samtidigt som det ger företagen gott ekonomiskt utbyte.

Den biiuthyrning som här redovisas avser enbart korttidsuthyrningen. Denna bransch består ti11 övervägande dei av småföretag. Fiertalet företag är dock genom avta] knutna ti11 större kedjor. Sex rikstäckande kedjor dominerar marknaden. Det finns en stark koppiing ti11 fiyget, 10% av hyrbiiarna i Sverige är stationerade på Arianda.

4.3.4 Distributionsnäringen

Distributionsnäringen inkiuderar resebyråer, researrangörer och turistorganisationer. Ca 70% av resebyräernas omsättning kommer från tjänsteresandet med bl a en växande marknad för konferens- och mässarrangemang.

4.3.5 Aktivitets- och arrangemangsnäringen

Uppgiften om hur stor dei av omsättningen inom aktivitetsoch arrangemangsnäringen som härrör från turism är som tidigare pâtaiats osäker. -

Totait finns det 6.400 företagenheter. Sportaniäggningar svarar för 75% av antaiet enheter, men bara 39% av omsättningen. Den offentiiga sektorns engagemang är stort, då bi a aniäggningarna i den kommunaia fritidssektorn medräknas.

Det finns 400 iiftaniäggningar med drygt 900 iiftar. Dessa omsätter ca 370 miij kr i iiftintäkter.

Mäss-, konferens- och kongressaniäggningar utnyttjas ofta för oiika ändamäi. Under begränsad dei av året används de

för mässor och större konferenser, under andra delar för tävlingsarrangemang m m.

Verksamheten med temaanläggningar har vuxit starkt under år. Många drivs i kommunal regi medan andra är prisenare vata. I gruppen ingår även djurparker och nöjesparker.

4.4 Tax-free Shopping

Sweden Tax-free Shopping ingår i företagsgruppen Europe Tax-free Shopping AB ETS. Huvudägare är I.M. Invent AB. Tax-free-företag finns förutom i Sverige även i Belgien, Österrike, Danmark, Finland, Norge, Tyskland, Frankrike, Holland, Italien, Luxemburg, Portugal samt, med en särskild lösning, i Storbritannien. Vidare finns ytterligare ett företag i ETS, Europe Tax-free Perfume AB.

Företaget vill spela en aktiv roll i att marknadsföra, administrera och finansiera momsåterbäring till utländska besökare. Detta är annars, menar ETS, både ett komplicerat och byråkratiskt hanterande i många länder.

Affärer, varuhus 0 dyl i tretton länder deltar i ETS, som stödjer ca 3 000 återbäringsställen, antingen med egen service eller genom agenter. Detta innebär att ETS finns representerad vid de flesta gränsövergångarna, flygplatser, hamn- och färjeterminaler.

ETS-systemet fungerar så att när en turist gör ett inköp betalar han det utsatta priset inklusive moms. Han får även en Tax-free-check för återbetalningen, som är momsen reducerad med ETS servicekostnad. Affären får, efter att turisten löst in sin check och checken blivit registerad, en handling från ETS som bevis för export. Försäljningen kan därmed bli bokförd som en skattefri export.

4.5 Turismens regionala betydelse

SIND, som haft regeringens uppdrag att följa skattereformens effekter på turismen, pekar på turismens regionala betydelse i sin rapport 1991.

SIND menar att betydande delar av resenäringen, bl a hotell, restauranger, camping och liftverksamhet, i flera av landets regioner har en säsongsvariation som gör att naringens verkliga betydelsen sällan kommer fram vid traditionella analyser.

I utpräglade rekreationsområden har semesterresenärerna stor betydelse för verksamheten. I regioner med starkt utvecklat näringsliv spelar däremot ofta affärsresenärerna störst roll. Genom sin starka position inom internationellt och nationellt resande inom såväl rekreations- som affärskonferensmarknaderna intar Stockholmsregionen en särställning inom logi- och restaurangnäringarna. Av den totala omsättningen inom dessa näringar svarade Stockholm för ca 13. De tre storstadslänen svarade tillsammans för över hälften av den totala omsättningen.

Resandenäringen hade en expansiv period under andra halvan av 1980-talet, vilket kan exemplifieras med den ökade sysselsättningen inom hotell- och restaurangbranschen. Ökningen var mellan 1985-89 ca 30%. Av de drygt 50 000 arbeten som tillkom utanför storstadsregionerna hänför sig ca 13 000 eller 25% till hotell och restaurang.

Beroendet av resandenäringen växlar mellan olika typer av områden. I fjâllkedjan finns orter och regioner där beroendet av tillresande har utvecklats till en sådan nivå att turismen i sig är den dominerande näringen. SIND bedömer delvis detta som en effekt av den stora betydelse vinter-

säsongen har, vilket staiit krav på stora fasta investeringar. Dessa investeringar har i sin tur gett upphov tiii ett direkt beroende av resenärer som gör att heia områden kan stå och faiia med utveckiingen inom näringen.

SIND konstaterar att det dessutom finns områden där turismen är en biand fiera basnäringar och i vissa fal] mycket starkt säsongsberoende. I södra Sverige sonmarturistor-

terna är det direkta beroendet mindre. På en de] orter

kan turismen ge extra inkomster ti11 den agrara sektorn i form av kombinations- och säsongssysseisättning.

Eniigt SINDs anaiys fördelar sig arbetsiösheten inom resandenäringen dock mer efter en väntad regionaipoiitisk kurva än efter någon typ av turismberoendekurva.

4.6 Turistnäringens organisation

Den svenska turistnäringen finns inte samiad i en enda organisation. Sedan tvâ år har en paraplyorganisation etabierats för branschorganisationer inom resor och turism, Svenska Resebranschens Riksförbund, RRF.

Mediennnr i RRF är Trafikföretagens förening; - Svenska Resebyråföreningen; - Researrangörsföreningen; - Bussresearrangörsföreningen BRA; - Föreningen Svenska Biiresearrangörer; - Föreningen IT-arrangörer; - Board of Airiines Representatives in Sweden BARIS; - Trave1 Management Group TMG; - ResoStockhoim-Saitsjön. -

Associerade medlennar är Sveriges turistråd; Svenska Hande1skammarförbundet; ANTOR Utländska turistråd i Sverige Svenska Busstrafikförbundet. l

Av uppräkningen framgår att de företag och organisationer som ingår i RRF verkar inom he1a rese- och turistbransch- Det finns t inte någon särskiid tyngdpunkt på föen. ex retag som arbetar för resande tiii Sverige. Mediemmarna har därför deivis ski1da intressen. Bi a detta anger vissa organisationer som förkiaring ti11 varför de vait att stå utanför organisationen.

Biand de organisationer som står utanför RRF kan nämnas Sveriges Hote11- och Restaurangförbund SHR Svenska Campingvärdars Riksförbund SCR Svenska iiftaniäggningars organisation SLAO; Bussägarna SBF Bi1uthyrarnaBURF; Föreningen Sverigeturism FÖRST.

Som ett 1ed i kontakterna med näringen har Sveriges turistråd en refensgrupp, bestående av representanter för företag och branschorganisationer. Förutom RRF ingår i referensgruppen några av de föreningar som är mediemmar i RRF BARIS, BRA och Svenska resbyråföreningen. Dessutom ingår i referensgruppen SHR och SCR. I gruppen ingår även

några enskiida företag STF i egenskap av researrangör

-

och konsumentorganisation, Liseberg AB som representant för aktivitetsaniäggningar, TMG och ResoStockho1m-Sa1t-

sjön

4.7 Ideella organisationer

De ideella organisationerna har haft stor betydelse för utvecklandet av svensk turism. Så har t ex Svenska Turistföreningen STF i över 100 år verkat för att stimulera svenskars turism och rekreation i det egna landet. Den billighetslogi i form av vandrarhem som STF står för har bidragit till att göra det ekonomiskt möjligt för breda grupper att turista i Sverige. Föreningen arbetar även med ledsystem och övernattningsmöjligheter i fjällvärlden. STF har också en särskild roll för svensk båtturism genom sin gästhamnsverksamhet.

I STFs målsättning ingår att få ungdomar intresserade av att turista i sitt eget land. Därför anordnar föreningen skolresor och lägerskolor. STF menar att resor av detta slag ofta är inkörsporten till ett fortsatt resande i det egna landet.

Vid sidan av kommunerna spelar de ideella organisationerna en viktig roll för den s k närrekreationen. Det gäller exempelvis organisationer som Svenska förbundet för koloniträdgârdar och fritidsbyar.

Sveriges turistråd anser att stödet till vissa organisationer är av avgörande betydelse för utvecklingen av turism och rekreation i landet. Turistrådet ser statens stöd till organisationerna som ett viktigt medel i strategin för att utveckla turismen. Turistrådet ser förutom samarbetsmöjligheterna kring turistservice även möjligheter att i vissa fall köpa tjänster av organisationer som en framkomlig väg att öka informationen till konsumenterna och bedriva utvecklingsverksamhet.

Under industridepartementets anslag B 6. Stöd till turism och rekreation lämnas bidrag till vissa organisationer.

Ansökningar om bidrag lämnas till turistrådet och bedöms av dess delegation. För budgetåret 199091 beviljades bidrag till följande organisationer

a. Svenska Turistföreningen Ändamål gästhamnar samt

fjällverksamhet; b. Svenska förbundet för kolonitradgårdar och fritidsbyar; c. Skidsäkerhetsrådet.

Dessutom inkom till turistrådet ansökningar från Svenska cykelsällskapet; - Friluftsfrämjandet; - Svenska båtunionen; - Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund. -

Sveriges turistråd har en referensgrupp för ideella organisationer. I gruppen ingår Riksidrottsförbundet; Friluftsfrämjandet; . Svenska turistföreningen; Svenska Båtunionen; Sportfiskarna; Svenska naturskyddsföreningen; Svenska Kyrkan kommittén för fritidskyrka och turism; Svenska Ungdomsringen för bygdekultur; Riksförbundet för hembygdsvård; Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisation; k Folkbildningsförbundet; k Motormännens Riksförbund; k Svenska Cykelsällskapet; Svenska Kommunförbundet.

Sveriges turistråd har också en referensgrupp bestående av intresseorganisationer av folkrörelsekaraktâr. I gruppen ingår representanter för LO, TCO, SACO, LRF, Handikapporganisationernas centralkommitté, Pensionärernas riksorga-

nisation PRO, Foikets Husföreningarnas Riksorganisation, Foikparkernas Riksorganisation och Bygdegårdarnas Riksförbund.

5. STATENS, KOMMUNERNASOCH LANDSTINGENS INSATSER

5.1 Kommunerna och landstingen

5.1.1 Kommunerna

I stort sett alla kommuner bedriver lokal turistinformation. Dessutom bidrar kommunerna till turismen genom att stödja arrangemang som i större eller mindre utsträckning har turistisk karaktär. Kommuner driver eller stödjer också hotell, campingplatser, vandrarhem, gästhamnar m m.

Kommunerna gör även insatser som huvudsakligen faller inom fritidsområdet, men som till viss del har turistisk betydelse. Det kan gälla att tillhandahålla motions- och idrottsanläggningar samt samlingslokaler. Dessutom organiserar kommunerna fritidsverksamhet, främst för ungdomar och pensionärer. Kommunerna driver också bibliotek och ger bidrag till föreningslivet.

Den kommunala verksamheten är till stor del reglerad genom förordningar eller styrd genom statsbidragsregler. Lokala förutsättningar och varierande ambitionsnivå ger dock utrymme för skillnader mellan olika kommuner. Den kommunala fritidsverksamheten är emellertid en av de få sektorer som i stort sett är oreglerad. Kommunerna finansierar sin fritidsverksamhet huvudsakligen via skattemedel. Några mer omfattande statsbidrag finns inte och avgifter m m spelar totalt sett en underordnad roll.

Kommunernas samlade utgifter uppgick 1989 till 223 miljarder kr eller 16% av BNP SCB, Kommunernas finanser 1989. För sektorn fritid och rekreation var driftskostnaderna totalt 11,1 miljarder kr eller 5% av den kommunala ekonomin, vilka fördelade sig enligt följande

Idrotts- och fritidsanläggningar, 4,3 miljarder kr; Parkverksamhet, 2,0 miljarder kr; Fritidsverksamhet, 1,8 miljarder kr; Stöd till fritidsverksamhet, 1,6 miljarder kr; Turistverksamhet, 0,7 miljarder kr; Fritidsadministration, 0,55 miljarder kr.

Kommunernas investeringar uppgick 1989 totalt till 22,5 miljarder kr. För sektorn fritid och rekreation var de 1,5 miljarder kr, vilket motsvarade knappt 7% av de kommunala investeringarna. Fördelning mellan olika verksamhetsgrenar var i huvudsak följande

Idrotts- och fritidsanläggningar, 850 milj kr; Parkverksamhet, 275 milj kr; Turistverksamhet, 200 milj kr.

Sveriges turistråds dotterbolag Resurs AB presenterade i december 1990 en beräkning av de olika offentliga organens insatser inom området turism och rekreation under 1989 198889. I studien inkluderas både driftskostnader och investeringar. Totalsumman beräknades till drygt 2,4 miljarder kr. Av detta svarade kommunerna för drygt 800 milj kr.

Enligt Resurs studie användes ca 125 milj kr av de kommunala medlen till olika boendeformer, exempelvis camping, hotell, stugbyar och vandrarhem. Störst satsning gjordes

på camping ca 60 milj kr. Därnäst kom hotellverksamhet

med runt 25 milj kr.

På verksamhet som rör aktiviteter lade kommunerna ner drygt 260 milj kr, varav bad och andra anläggningar ut-

gjorde den helt dominerande delen. Övriga kommunala insat-

ser gjordes i form av golfbanor, skidspår m m.

Arrangemang och fritidsverksamhet fick sammanlagt 140 milj kr och s k operativa medel omfattade knappt 275 milj kr.

Med operativa medel avses regionala och lokala turistor-

ganisationers verksamhet med marknadsföring, utveckling, lokaler m m.

Enligt Resurs studie gjordes de största insatserna totalt sett av kommunerna i Stockholms län 63 milj kr, Östergötlands län 69 milj kr, Göteborgs och Bohus län 66

milj kr och Älvsborgs län 62 milj kr.

Relativt sett satsade kommunerna i Jämtlands län mest på

turism och rekreation 23 000 krinv följt av Västerbot-

tens län 19 000 krinv. Insatser ungefär storav samma

leksordning 16 000-18 000 krinv gjordes även i Öster-

götlands län, Gotlands län, Kalmar län samt Gävleborgs län.

Insatsernas art växlade kraftig mellan länen. Älvsborgs län satsade 22 milj kr på camping, dvs ca 30% av kommunernas totala insatser inom området camping. Kopparbergs län och Norrbottens län svarade tillsammans för ca 70% av kommunernas totala hotellsatsningar. Kommunerna i Göteborgs och Bohuslän svarade ensamma för ca 45% av insatserna i anläggningar.

5.1.2 Landstingen

Landstingens totala utgifter enligt SCB Kommunernas fi-

nanser 1989 uppgick till ca 114 miljarder kr, vilket utgör 8% av BNP. Landstingens verksamhet domineras av hälsooch sjukvården, som svarar för 73% av landstingens driftskostnader 88 miljarder kr. I SCBs redogörelse särredovisas inte omfattningen av landstingens engagemang inom sektorn turism och rekreation.

Landstingens insatser området turism och rekreation var 1989 enligt Resurs rapport 94 milj kr. Stockholms läns - landsting svarade för den största insatsen drygt 13 milj

kr följt av Älvsborgs läns landsting drygt 8 milj kr

och Skaraborgs läns landsting 6 milj kr.

Landstingens insatser avser dels finansiering av regionala

turistråd se nedan, dels åtaganden i form av camping-

platser, vandrarhem, fritidsområden, föreningsstöd, bidrag till kanalverksamhet m m. Vidare anslår landstingen medel för enskilda arrangemang och för olika projekt.

Sedan 1976 har landstingen åtagit sig ett huvudansvaret för den regionala kulturverksamheten. Landstingens engagemang avser främst huvudmannaskap för länsteatrar, länsmuseer och länsbibliotek, oftast tillsammans med länets största kommun. Därtill kommer ansvaret för kulturverksamheten inom landstingets egna institutioner, stöd till folkbildning och folkrörelser samt olika former av organisationsbidrag.

5.2 De regionala turistorganen

5.2.1 Organisation och finansiering

I ungefär hälften av länen är landsting och kommuner gemensamt ansvariga för det regionala turistrådets verksamhet. Landstinget är självt ansvarig för verksamheten i en fjärdedel av länen.

Den vanligaste associationsformen för de regionala turisträden är stiftelse. Den förekommer i ungefär hälften av

länen. Övriga förekommande associationsformer är aktiebo-

lag, ideell förening eller förvaltning inom landstinget.

Det finns en tendens mot mindre offentligt ekonomiskt engagemang i de regionala turistråden. Krav på medfinansiering ställs liksom på att näringen tar ett långsiktigt ansvar för verksamheten. Utvecklingen går också mot friare organisationsformer som stiftelse eller aktiebolag.

Följande beskrivning avser läget under våren 1991. Det skall dock påpekas att förhållandena förändras snabbt

Stockholms län Organisatio Stockholm Information Service SIS. Stiftelse med Stockholms stad och Stockholms läns landsting som stiftelsebildare. Finansiering De båda huvudmännen bidrar med 5,2 milj kr vardera. Till detta kommer projektbidrag på 2,5 milj kr samt 4,3 milj kr i form av intäkter i verksamheten.

Övrigt Vid sidan av SIS finns i Stockholm ett flertal or-

ganisationer inom turistområdet. Destination Stockholm AB har SIS som majoritetsägare. Dessutom har Stockholm Convention Bureau bildats. Framtiden En ökad samordning av olika organisationers insatser diskuteras.

Uppsala län Organisation Uppresor är en stiftelse, bildad av landstinget. Finansiering Landstinget bidrar med ca 1,0 milj kr. Medfinansieringen uppgår till 1,2 milj kr.

Södermanlands län Organisation Destination Sörmland. Turistfrågorna handläggs av landstingets turist- och friluftsnämnd, som också har till uppgift att förvalta landstingets friluftsområden med tillhörande byggnader.

Finansiering Landstingets anslag var 1990 2,0 milj kr, varav 1,0 milj kr utgjordes av rörliga medel. Framtiden I utredning avgiven i mars 1990 föreslås att en turistfrågorna skall övergå till en av landstinget bildad stiftelse med parlamentarisk sammansatt styrelse. Landstinget föreslås även i fortsättningen finansiera verksamheten, inriktningen bör vara att samarbeta med näringmen och därmed få bidrag till bl a marknadsföringsinsaten Målet bör vara att näringen skall bidra med 23 av de ser. obundna medlen, Landstinget har i princip antagit utredningens förslag. Organisationsformen är dock ännu inte bestämd. Det blir antingen aktiebolag eller stiftelse. Den landstingsnämnd som har funnits sedan 1975, anses ha varit begränsande i samarbetet med näringslivet.

Östergötlands län

Organisation Östergötlands Länsturistnämnd är en politisk nämnd vars ledamöter utses av landstinget och kommunförbundets länsavdelning. Dessa delar huvudmannaskapet. Finansiering Finansieringen delas mellan landstinget och kommunförbundets länsavdelning. De tretton kommunerna och landstinget bidrar med 0,5 öre per skattekrona, vilket motsvarar sammanlagt 3,0 milj kr. Den externa finansieringen uppgår till ca 300 000 kr. Framtiden Inga förändringar av organisation eller anslag

har aviserats. Östgötakesan, länsturistnämndens boknings-

verksamhet, har från 1991 övertagits av en av de tidigare anställda och drivs nu i privat regi.

Jönköpings län Organisation Smålands Turistråd Jönköping är en delegation under kommunförbundets länsavdelnings styrelse. Finansiering Av omslutningen på ca 6,0 milj kr svarar kommunerna för knappt hälften. Medfinansieringen uppgår till 3,0 milj kr. Vissa intäkter finns även.

Framtiden Tydligare krav på medfinansiering från och samordning med näringen har ställts.

Kronobergs län Organisation Smålands Turistråd Kronoberg är en avdelning med egen styrelse som lyder under kommunförbundets länsavdelnings styrelse. Finansiering Det totala anslaget har motsvarat 1 öre per skattekrona. Hälften av detta försvinner från och med 1991, då landstinget drar bort sitt anslag. Budgeten för 1991 blir 1,3 milj kr. För att få rörliga medel har 30-40% av de tre befintliga tjänsterna sålts till Glasriket, Domänverket och ett projekt för landsbygdsutveckling som konsulttjänster.

Kalmar län Organisation Kalmar Läns Turistrâd AB. Såväl landstinget som länets kommuner tillhör föreningen Kalmar Lans Turistråd som äger Kalmar Läns Turistråd AB. Historik För tre år sedan aviserade landstinget att 1990 var det sista år som anslag skulle utgå. I september kom beslut att kommunerna inte skulle ge anslag för 1991. I oktober kom nedläggningsbeslutet, som avser nedläggning från och med februari 1991. Då bildades turistserviceföretag Kalmar Läns Turistråd AB. Finansiering Köpmannaförbundet är medlem i föreningen och bidrar med 300 000. Till detta kommer kommuner och övri-

ga bidrar till serviceföretagets basfinansiering med

som 100 000-200 000 kr vardera, sammanlagt 1,0 1,5 milj kr. - All operativ verksamhet avses bli helt projektfinansierad.

Gotlands län Organisation Gotlands Turistförening är en ideell förening med 600 medlemmar. Kommunen har majoritet i styrelsen, men representationen för näringen skall ökas.

Framtiden Strävan är att från och med 1993 skaii näringsinfiytandet ökas tiii en fördeiningen på 5050 me11an å ena sidan kommun och iänsstyreise, å andra sidan näringen. Eventueiit kommer associationsformen att ändras. Näringsiivet ska11 på sikt bidra genom en uttaxering på 0,1 - 0,3% av sin omsättning. Man räknar med att av de 850 företagen på ön skaii ca 70% stötta verksamheten.

Blekinge Iän Organisation Biekinge Turistråd är en stifteise med Iandsting och kommuner som stiftelsebiidare. Finansiering Stifteisebiidarna finansierar en basadministration drygt 1,0 miij kr. Alit övrigt är projekte11er uppdragsfinansierat. Framtiden Under 1991 kommer turistrådet att ombiidas ti11 ett konsuitföretag, där 60% av aktierna ägs av näringsiivet och resten av iandstinget och kommunerna. Det nya företaget har bi a fått uppdrag från Kariskrona kommun, som Iägger ned sitt eget turistfrämjande. Uppdraget gäiier både turistinformation och aiimän kommunal information. Företaget kommer att baseras på uppdrag från ägarna, men därutöver också från utomstående, bi a iänsstyreisen och iänsarbetsnämnden.

Maimöhus län Kristianstads 1än Organisation Skånes Turistråd är en idee11 förening vars huvudman är de båda landstingen med rätt för kommunerna att de1ta via kommunförbundets iänsavdeiningar. Historik En omfattande förändringsprocess genomfördes under 198687. Den orsakades av att organisationen bi a råkat i ekonomiska svårigheter. I samband med återuppbyggnaden utarbetades en strukturpian som fick utgöra den strategiska basen för förändringsarbetet. Finansiering En utdebitering görs på 0,5 öre per skattekrona, viiket 1991 motsvarar drygt 7,0 miij kr. Medfinansiering och övriga intäkter utgörs av ca 2,0 miij kr.

Hallands 1än Organisation Haiiandsturist är en stifteise med iandstinget och kommunerna som stifteisebiidare. Finansiering Stifteisebiidarna svarar tiiisammans för en grundfinansiering 3,9 miij kr. Ti11 detta kommer medfinansiering ca 1,1 miij kr.

Göteborgs och Bohus 1än Göteborg - Organisatio Göteborgs Turistråd och west way. Turistrådet stifteise medan Hest way är ett aktieär en kommunai boiag där de tunga aktörerna inom näringen Liseberg, Svenska Mässan, U11evi, Scandinavium och Cityföreningen är majoritetsägare. Finansiering Den sammaniagda finansieiia basen är på ca 5,5 mi1j kr. Tiii detta kommer operativa medien på ca 12 miij kr. Framtiden Från den 1 juii 1991 biidas Träffpunkt Göteborg AB, som ska11 vara en parapiyorganisation där o1ika intressenter kan ingå som ägare, i styreisen e11er i projekt. Verksamheten avses invoivera ett f1erta1 intressenter i Göteborgsregionen. Förutom organisationer och företag med direkt anknytning ti11 besöksnäringen kan även företag såsom banker och byggföretag ingå.

Göteborgs och Bohus Iän Bohus1än - Organisation BohusTurist, vars verksamhet iandstinget svarar för i stifteiseform. Kommunerna medverkar i o1ika projekt. Dessutom finns ett aktieboiag BohusTurist Service AB som svarar för bokning, uthyrning m m. Finansiering Landstinget bidrar med 3,8 milj kr medan medfinansieringen uppgår ti11 1,5 miij kr. Framtiden Landstinget har uttryckt önskemåi om att näringen ska11 finansiera verksamheten i högre grad från och med 1993.

Älvsborgs län Dalsland - Organisatio Dalslands turistråd är en stiftelse med landstinget och kommunerna som stiftelsebildare. Finansiering Landstinget svarar för knappt hälften av omsättning på 5,0 milj kr personal och administration. Kommunerna bidrar till marknadsföringsinsatser efter skattekraft. Medfinansieringen från näringen, exempelvis i form av annonsförsäljning, uppgår till 1,2 milj kr. Till detta kommer en projektmedel från bl a länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och landstingets kulturförvaltning.

Älvsborgs län Skaraborgs län Västergötland

- Organisation Västergötlands Turistråd är en stiftelse med de båda landstingen och kommunförbundets länsavdelningar som bildare. Finansiering Tidigare svarade enbart landstingen för finansiering. Numera svarar de fyra parterna för 25% varde-

ra, motsvarande totalt 5 milj kr. Medfinansieringen uppgår

till 13 milj kr.

Värmlands län Organisation Värmlands Turistråd är en landstingsstiftelse. Finansiering Landstinget och länsstyrelsen bidrar till verksamheten med sammanlagt 4,5 milj kr. Medfinansieringen uppgår till ca 2,2 milj kr.

Örebro län Organisation Örebro Läns Turistråd. Landstinget och kommunerna genom Kommunförbundets länsavdelning delar på huvudmannaskapet. Finansiering Landstinget och kommunförbundets länsavdelning har svarat för 1,5 2,0 milj kr vardera. Till detta kommer medfinansiering ca 0,5 milj kr. Framtiden Såväl landstinget som länsavdelningen har tagit ett principbeslut om att upphöra med anslagen från och med

1 juli 1991. Diskussioner pågår dock om en fortsättning, bl a finns planer på någon form av samarbete, t ex med Värmlands turistråd.

Västmanlands län Organisation Västmannalurism är dels en stiftelse med landstinget och kommunerna som stiftelsebildare, dels ett aktiebolag där stiftelsen äger samtliga aktier. Finansiering Landstinget och kommunerna delar på finansieringen. Den del av Västmannalurism som arbetar med turistisk marknadsföring omsätter ca 4,6 milj kr, varav 300 000 är medfinansiering.

Kopparbergs län Organisation Dalalurism AB drivs av landstinget i aktiebolagsform. Finansiering Landstinget bidrar med 2,2 milj kr. Ungefär lika mycket tillkommer från andra, exempelvis kommuner, näring, branschorganisationer och myndigheter. Framtiden En utredning om eventuellt nytt ägarskap pågår.

Gävleborgs län Organisation Gästrike-Hälsinge Turistråd är en stiftelse med landstinget och kommunförbundets länsavdelning som stiftelsebildare. Finansiering Stiftarna svarar för ungefär lika stora de-

lar av finansieringen ca 4,5 milj kr sanmanlagt. Till

detta kommer 1,3 milj kr från näringen. Framtiden Utredning pågår. Syftet är bl a att de ekonomiska insatserna från kommuner och landsting skall bestämmas av graden medfinansiering från näringen.

Västernorrlands län Organisation Mittsverigelurism är en stiftelse med länsstyrelsen, landstinget och kommunerna som stiftelsebildare.

Finansiering De tre stiftarna svarar för en grundfinansiering på 0,5 miij kr vardera. Ti11 detta kommer iänsstyreisens projektansiag samt medfinansiering, sammaniagt ca 3,5 miij kr.

Jämtiands Iän Organisation Jämtiands-Härjedaiens Turistinformation har under våren ombiidats tili ett aktieboiag, ägt av iandstinget och kommunförbundets iansavdeining. Finansiering Landstinget svarar för 50% av finansieringen, kommunförbundet för 25% och näringen för 25%. Omslutningen beräknas totait ti11 ca 5,0 miij kr.

Västerbottens Iän Organisation Västerbottens Länsturistnämnd är ideeii en förening, vars huvudmän är iandstinget och kommunförbundets iänsavdeining. Finansiering Kommunerna bidrar med 0,4 öre skattekroper

na 0,8 miij kr medan iandstinget bidrar med 2,1 miij kr

1991. Medfinansieringen beräknas ti11 3,0 milj kr. Framtiden Eniigt ett försiag i iänsturistnämnden skaii kontoret fiyttas ti11 Storuman under 1991. Skäien är regionaipoiitiska. Inga neddragningar av personai e11er ansiag har aviserats.

Norrbottens 1än Organisation Norrbottens Turistrâd och Nordkaiottresor AB är aktieboiag som helt ägs av iandstinget. Finansiering Landstinget och iänsstyreisen vardera svarar

för 3,1 miij kr. Övrig medfinansiering uppgår ti11 3,0

ca

miij kr. Nordkaiottresor kommer att försäijas under 1991 i

syfte att renodia den regionaia turistorganisationens verksamhet.

Övrigt Norrbotten är det enda ián där anslagen för turism

ökar markant under 1991. Främst beror ökningen på medel från iänsansiaget.

5.2.2 Verksamhet

Följande beskrivning av de regionala turistrådens verksamhet bygger Sveriges turistråds strukturplan

a Produktprofiler och produktutveckling

De flesta regionala turistorgan har i sina planer betonat

behovet av produktmässig koncentration och profilering av regionen som turistmål. Med undantag för storstadsregionerna, där kultur och nöjen betyder mera, är det genomgående naturen som utgör den resurs man försöker exploatera turistiskt.

Trots att de flesta regionala turistorgan understryker behovet av att utveckla nya produkter är utbudet påfallande likartat i olika regioner. Så påverkas exempelvis insatserna i hög grad av de trender som för tillfället dominerar inom turistsektorn, för närvarande sportfiske och golf.

Insatser för att förbättra servicen är en viktig del i produktutvecklingen.

b Marknadsinriktning och marknadsbearbetning

De regionala turistorganen uppfattar vanligen övergripande marknadsföring av regionen som sin huvuduppgift. I marknadsplaner och andra dokument är också de marknader man satsar på i allmänhet väl beskrivna och olika marknadsföringsåtgärder detaljerat redovisade. Samtliga regioner har Sverige som huvudmarknad. Särskild vikt läggs ofta vid den egna regionen ocheller regionerna i den närmaste omgivningen. Av utlandsmarknaderna tillmäts genomgående de nordiska länderna störst betydelse, närmast följda av Tyskland, USA, Holland och Storbritannien.

A11a regioner håiier sig med en mer e11er mindre omfattande uppsättning broschyrer och andra trycksaker. Distributionen sker huvudsakiigen via rese- och turistbyråer, transportföretag oche11er direktutskick ti11 konsumenter.

Mässdeitagande är en mycket vaniig marknadsföringsåtgard bland de regionaia turistorganen. Fiertalet annonserar också i dagspress och fackpress. Många turistorgan arbetar även för en bra massmediabevakning genom presentationsresor, pressreleaser och personiiga kontakter. De regionaia organen bearbetar också researrangörer, främst arrangörer av gruppresor såsom skoiresor, pensionärsresor och föreningsresor.

c Prioriterade marknadssegment

Vaniigtvis görs ingen uttalad prioritering av måigrupp. Den förhåiiandevis stora satsningen på stugkataioger tyder på att man ser barnfamiljerna som en viktig måigrupp. Mycket materiai vänder sig ti11 naturintresserade och till dem som önskar utöva specieiia aktiviteter, såsom skidåkning, segiing, golf och sportfiske. Även äventyrsbetomer nade aktiviteter är vä1 representerade. Förutom storstäderna är det i första hand Daiarna och Gotiand som vänder sig ti11 de kuiturintresserade.

5.2.3 Utveckiingstendenser

Förändringarna i iandstingens ansiag ti11 de regionaia turistorganen har varit förhåiiandevis små under 1980-talet. I år minskar dock fiera iandsting sina ansiag kraftigt. Samtidigt upphör eiier minskar de kommunaia ansiagen i fiera 1än. De sätt som väijs för att förändra de regionaia turistorganen är dessa

a Minskning verksamheten, eventuellt kombinerat med

försäljning av konsulttjänster.

b Dmbildning till aktiebolag där näringen går in, i förs-

ta hand som deltagare i projekt eller aktiviteter. Avsikten är dock att näringen i förlängningen även skall ta ett ägaransvar.

c Samgående med annat turistorgan.

d Nedläggning.

Turistorganen själva anser att bolagisering har nackdelen att organisationerna inte längre kan vara fullt ut objektiva. Den kommersiella finansieringen begränsar marknadsföringen till att i första hand avse uppdragsgivarnas verksamhet.

Ett stort problem för turistorganen är ofta att anslagsgivarnas beslut om att dra in de förväntade medlen kommer med så kort varsel att det saknas tid att ombilda organisationen och söka andra finansiärer.

Det finns risk att landstingen omprövar sin roll, vilket kan innebära att de regionala turistorganen får minskade anslag eller läggs ned under de närmaste åren.

5.3 De statliga insatsernas omfattning

De statliga insatsernas omfattning är svår att beräkna. I den studie Resurs AB genomfört inkluderas följande tre kretsar

a De regionala statliga organens insatser omfattar drygt

500 milj kr. Då inkluderas dels de regionala insatserna

inom regionalpolitikens och sysselsättningspolitikens område länsstyrelse, länsarbetsnämnd, utvecklingsfond m m, dels utbildningsinsatser.

b En grupp statliga organisationer hör till kultursfa-

ren. Insatserna i denna del uppgår till mer än 700 milj kr och inkluderar bl a hela det statliga anslaget till Operan, Dramaten, Riksteatern, Rikskonserter och riksmuseerna.

c En tredje grupp statliga insatser avser natursfären.

Här avsätter staten drygt 250 milj kr till bl a natur-

vårdsverket mark för naturvårdfriluftsliv, skötsel av

naturreservat, kampanjen Nära till naturen, vägverket rastplatser 0 skyltning, Domänverket marknadsföring, vandringsleder, rastställen m m, Vattenfall och fiskeristyrelsen.

5.4 Statliga myndigheter

En rad myndigheter är i större eller mindre utsträckning involverade i turismen. En mycket brett sätt att avgränsa kretsen myndigheter och organisationer är den som Resurs använt sig av. Vi skall i det här avsnittet enbart behandla de myndigheter och organ som berörs av våra resonemang i övervägande- och förslagkapitlen. Sveriges turistråd beskrivs i kapitel 6.

5.4.1 Centrala myndigheter

Statens industriverk

Statens industriverk, SIND, inrättades 1973 som en central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör industri och

77.

hantverk. Sedan 1983 är SIND även centralmyndighet för det regionalpolitiska stödet.

SINDs huvuduppgifter är dels att främja industrins omvandling och tillväxt genom utredningsverksamhet, industripolitiskt finansiellt stöd och företagsutvecklande insatser, dels att bidra till en balanserad regional utveckling genom finansiellt företagsstöd.

Beslut regionalpolitiskt motiverade insatser fattas på om myndighetsnivä SIND och länsstyrelserna. Detta gäller av även turistområdet. Som ett led i sin beredning remitterar SIND ärenden för yttrande till sakkunniga myndigheter eller organisationer. I dag skall både SIND och länsstyrelserna remittera ärenden om investeringar inom turistnäringen till Sveriges turisträd.

En central näringspolitisk myndighet NUTEK inrättas ny den 1 juli 1991. Samtidigt läggs statens engergiverk, styrelsen för teknisk utveckling och SIND ner. Uppgifterna för bör enligt proposition 19909187 den nya myndigheten Näringspolitik för tillväxt, bl a vara att bidra till en miljöanpassad ekonomisk tillväxt, öka näringslivets konkurrenskraft och bidra till att skapa fungerande marknader. Myndigheten skall vidare främja utvecklingen av ett långsiktigt livskraftigt näringsliv och medverka till att balanserad regional utveckling uppnås. Insatserna för att främja näringslivets utveckling skall främst inriktas på de små och medelstora företagen.

Den nya myndigheten har vidare att svara för kunskapsutveckling, informations- och erfarenhetsutbyte m m inom för det näringspolitiska arbete som bedrivs av länsramen styrelser, utvecklingsfonder, kommuner m fl. En viktig uppgift för myndigheten blir att utveckla och bygga upp ett effektivt och aktivt regionalt och lokalt nätverk av

betydelse för såväl teknikpoiitiken som för frågor om småföretagsutveckiing och regionai utveckling. Ett sådant nätverk bör innehå11a såväi offentiiga som privata intressenter.

SIND har en ro11 som utredningsorgan åt regeringen, bi a på turismens område. Denna utredningsro11 konner även NUTEK att få.

Statens naturvårdsverk

Statens naturvårdsverk biidades 1967 genom en sammansiagning av fiera statliga verksamheter. Naturvårdsverket är centra1 förvaltningsmyndighet för ärenden om naturvård, Vattenvård, iuftvård, buiier m m, renhåiining och avfa11, röriigt fri1ufts1iv, faunavård och jakt.

Naturvårdsverket har eniigt naturresursiagen NRL ett primärt ansvar för det röriiga friiuftsiivet. Turismens intressen finns dock inte uttryckta som ett nationelit mål i denna Iag. Det kan ändå noteras att de områden som anges i NRL som intressanta för det röriiga friiuftsiivet i a11mänhet även har stor turistisk betydeise. Länsstyreiserna har en koordinerande ro11 en1igt p1an- och byggiagen PBL och NRL genom att den ska11 samordna de statiiga sektorsintressena i piansammanhang.

Utredningen om naturvårdsverket SOU 199132, Naturvårdsverkets uppgifter och organisation menar att verket bör ha ett huvudansvar för inriktningen och utformningen av den natione11a mijöövervakningen och för inriktningen av miijöforskningen. Beträffande naturvårdsverkets framtida ro11 och uppgifter inom arbetsområdet friiuftsiiv sägs i utredningen

Vi anser att verkets arbete med friiuftsiivsfrågor bör prioriteras ti11 att beakta och främja fri1ufts1ivets intressen i samband med verkets arbetsuppgifter eniigt iagstiftningen på miijöområdet, i första hand då naturvårdslagstiftningen. Friiuftsiivsaspekterna bör b1 a väga tungt i samband med biidandet och skötsein av nationaiparker och naturreservat iiksom när det gä11er information och andra åtgärder för att öka tiiigängligheten för a11mänheten tili sådana områden. Verket bör vidare även fortsättningsvis ha ett särskiit ansvar för urva1et och avgränsningen av områden som är av riksintresse för fri- 1ufts1ivet. När det gäiier fri1ufts1ivet i övrigt bör ansvaret för ett mera aiimänt främjande, kampanjverksamhet, närrekretationsfrågor m m i princip fa11a på andra huvudmän som idee11a organisationer, stifteiser och på kommunerna.

5.4.2 Regionaia organisationer

Lansstyreiserna

Länsstyre1serna har ett regionait ansvar för fiera sektorsfrågor av stor betydeise för turismen, främst pianfrågor PBLNRL och det regionaipoiitiska stödet. Länsstyrelserna bevakar även andra intressen som har betydeise ur turistisk synvinkei, exempeivis kuiturmiijöfrågor, bevarande av landsskapsbiid, byggnadsminnesmärken m m. Länsstyrelsen deitar i f1erta1et 1än i större eiier mindre omfattning i aktiviteter som syftar ti11 att utveckia turismen som näring. Som ett exempei redovisas iänsstyreisens arbete i Jämtiands 1än.

Regionalt arbete på turismens område exempel från Jämt- lands län

Turismen är i länet en lika stor näring som jord- och skogsbruket. Turistnäringen beräknas ge ca 5 000 arbetstillfällen. Kommuner Åre och Härjedalen är helt besom roende av turismen.

Turistnäringen består av ett stort antal mindre familjeföretag och ett fåtal större företag. Näringen samarbetar i branschföreningar. Landsting och kommuner bildar Jämtland- Härjedalens Turistinformation, som svarar för marknadsföringen av länets turism.

Östersund har landets tre turisthögskolor. AMU Tuen av rism ger också utbildning inom turistnäringen.

Frågor som rör turism tas upp i en särskild turistbered-

ningsgrupp i vilken landshövdingen är ordförande. I gruppen finns representanter för regionala statliga organ och myndigheter, det regionala turistrådet, högskolan, landstinget, kommunerna genom kommunförbundets länsavdelning samt näringslivet. Till stöd för arbetet finns ett handlingsprogram.

Motivet för länsstyrelsens engagemang är i första hand näringspolitiskt. Ur länets synvinkel är behovet av långsiktig sysselsättning det dominerande målet.

Medan länsstyrelsen, turistberedningen och handlingsprogrammet är inriktade på produktutveckling är det regionala turistorganet inriktad pä marknadsföring och information.

Genom samverkan mellan olika krafter i länet som högskolan med sin kunskap och tillgång till turistdatabas, länsstyrelsen med ansvar infrastrukturen och den regionalpoli-

tiska utvecklingen samt det regionala turistrådet med ansvar för marknadsföring vill länet få en särskild tyngd som centrum för turism.

Utvecklingsfonderna

Utvecklingsfonderna startade sin verksamhet den 1 juli 1978 och övertog då företagareföreningarnas uppgifter. Avsikten var att bredda och bygga ut de näringspolitiska insatserna på regional nivå. Utvecklingsfonderna byggdes upp i stiftelseform med staten och landstingen som huvudmän. Varje fond är en självständig regional stiftelse med en styrelse, i sin helhet utses av landstinget och som som har huvudansvaret för fondens verksamhetsidé, mål och utveckling.

5.4.3 Utbildningsväsendet

På lokal och regional nivå erbjuds utbildningar turismens område av samhället, organisationer och enskilda utbildningskonsulenter. Här presenteras det offentliga utbildningsutbudet på gymnasie- och högskolenivå. Materialet bygger i stort på Sveriges turistråds rapport 19905, Kompetensförsörjning inom turism- och resenäringarna.

Det finns turistutbildning inom gymnasieskolan på ett 30tal orter i landet. Inom den kommunala vuxenutbildningen finns ett utbud som liknar det i gymnasieskolan. Flera folkhögskolor har på senare år startat kurser med inriktning mot turism. Vidare förekommer en rad utbildningar för turism- och resenäringarna som anordnas av AMU.

Högskoleutbildning finns vid turismlinjen vid högskoleenheterna i Östersund, FalunBorlänge och Kalmar. Utbild-

ningen omfattar 80 poäng, dvs två års heitidsstudier. Det totala antaiet piatser uppgår tiii 180.

Ti11 turisthögskoiorna finns forskningsinstitut knutna. Som ett exempei på hur ett sådant institut arbetar presenteras här kortfattat Institutet för turism och reseforskning vid högskolan i FaiunBoriange.

Institutet för turism och reseforskning ITR i Borlänge är reiativt nybiidat. Forskningen är tiii stor dei iångsiktig och rör-bi a framtidstendenser, marknadsfrågor, infrastruktur och management inom turismen på såväi regionai som nationeii och internationeii nivå. Dessutom finns ett branschråd som fungerar som referensgrupp för såväi institutet som för turismiinjen. Rådet består av representanter för oiika deiar av näringen, b1.a SHR, RRF, Föreningen Sveriges Turistchefer, men också Sveriges turistråd och iänsstyreisen.

Även vid ett antai andra universitet och högskoior bedrivs forskning med anknytning tiii turismen.

5.4.4 Utiandsmyndigheterna

Utrikesdepartementet

Utrikesdepartementet är huvudman för den statiigt finansierade aiimänna informationsverksamheten med utiandet och svarar för dess finansiering. Informationsbyrån, som jämte pressbyrån och pressrummet, utgör UDs press- och informationsenhet, svarar för pianering och samordning med övriga genom UD finansierade aiimänna informationsorgan. Pressbyrån svarar för information ti11 svensk och utiändsk press och andra massmedier om utrikesfrâgor. Pressrummet ansvarar för inbjudningar och program för tiiiresande, utiänds-

ka journalister samt är serviceorganisation gentemot i Sverige verksamma representanter för utländska nyhetsmedier.

Informationsbyrån har till uppgift dels att fördela de medel som anslås för Sverigeinformation i utlandet, dels att själv besluta om vissa projekt. I det förra fallet avses bl a anslagen till Svenska institutet, Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet, Svensk-Internationella Pressbyrån och Ingenjörsvetenskapsakademien.

Utredningen om de statliga insatserna inom Sverigeinformationen och kulturutbytet med utlandet SOU 19889, Sverigeinformation och kultursamarbete, den s k IKU-utredning-

en föreslog bl-a förändringar i uppgiftsfördelningen

mellan UDs press- och informationsenhet och Svenska institutet. Departementets uppgift skulle genom förändringen renodlas till att enbart avse de ekonomiska ramarna för Sverigeinformationen samt att fastställa riktlinjer för denna. Myndighetsfunktionen föreslogs bli överflyttad till Svenska institutet. Vidare föreslog utredningen en förändrad organisation för press- och informationsenheten. Enheten bör enligt förslaget få ställning som avdelning inom UD med två enheter, pressenheten och informationsenheten.

Sveriges exportråd

Sveriges Exportråd bildades genom ett avtal mellan Sveriges Allmänna Exportförening och regeringen. Exportrådet leds av en styrelse där staten och det enskilda näringslivet är företrâdda. Exportrådet består av två delar, dels handelssekreterarna som är statliga utlandsmyndigheter, dels exportrådet i Sverige som är ett förvaltningsrättsligt subjekt.

Exportrådets uppgift är att arbeta med allmän exportfrämjande verksamhet som stimulerar till en ökning av svensk export samt att biträda företag som behöver hjälp med sin marknadsföring utlandsmarknaderna.

Finansieringen av exportrâdets verksamhet är delad mellan staten och näringslivet. Staten bidrar enligt det nu gällande avtalet om exportrådet med ett belopp motsvarande skillnaden mellan exportrådets kostnader för exportservice till företag med export av mindre omfattning och exportrådets abonnemangsintäkter från dessa företag. Vidare ställer staten enligt nämnda avtal medel till förfogande för exportrådets uppgift att planera och leda handelssekreterarnas verksamhet och den exportfrämjande verksamheten inom utrikesrepresentationen.

Rätt att anlita rådet och handelssekreterarna respektive utrikesrepresentationens exportfrämjande tillkommer de företag som tecknat abonnemang med exportrådet.

Ett antal ambassader och konsulat i länder med marknader som bedöms som intressanta för uppdragsverksamhet tar liksom handelssekreterarna betalt för vissa exportfräm- jande tjänster.

På många orter, framför allt i Västeuropa, finns vid sidan av ambassader ocheller handelskontor även svenska handelskamrar. I många fall har ett nära samarbete utvecklats.

Exportrådet finns representerat följande orter. Uppgifterna avser april 1991.

Exportrådet har följande handelskontor i Västeuropa

Land Handelskontor filial Belgien Bryssel Danmark Köpenhamn Finland Helsingfors Frankrike Paris Irland Dublin Italien Milano Nederländerna Haag Norge Oslo Portugal Linda-A-Velha Codex Schweiz Zürich

Spanien Madrid Barcelona

Storbritannien London Tyskland Düsseldorf Hamburg, Berlin, Stuttgart, München Österrike Wien

Exportrådet har följande handelskontor i Nordamerika

Land Handelskontor filial

Canada Toronto Montreal, Vancouver

USA Chicago BirminghamDetroit,

Atlanta, Los Angeles, New York

Exportrådet har följande handelskontor i Central- och

Östeuropa

Land Handelskontor filial

Bulgarien Sofia Polen Warszawa Sovjetunionen Leningrad Tallin

Tjeckoslovakien Prag Bratislava

Ungern Budapest Turkiet Istanbul

I övriga delar av världen finns exportrådet på följande platser

Land Handelskontor filial Australien Sydney Brasilien Sao Paulo Hongkong Hongkong Japan Tokyo Kina Peking Mexico Mexico Nya Zeeland Auckland Saudi-Arabien Jeddah Riyadh Taiwan Taipei

Svenska institutet

Svenska institutet SI är det centrala organet för den statsfinansierade allmänna Sverigeinformationen i utlandet. SI bildades 1945 av staten, näringslivet och andra intressenter. 1970 ombildades SI till en statlig stiftelse. Verksamheten leds av en styrelse som utses av regeringen.

Svenska institutet har till uppgift att genom informationsverksamhet sprida kännedom i utlandet om svenskt samhälls- och kulturliv, främja kultur- och erfarenhetsutbyte mellan Sverige och utlandet, främja utbyte inom studier, utbildning och forskning mellan Sverige och utlandet, främja undervisning i svenska som främmande språk i utlandet, svara för verksamheten vid Svenska kulturhuset i Paris

Centre culturel Suédois, CCS.

Verksamhet vid Svenska institutet är uppdelad i sju program, nämligen informationsverksamhet, allmän kulturverksamhet, stipendieverksamhet, forsknings- och studiebidrag, stöd till undervisning i svenska utomlands, svenska kulturhuset i Paris samt personal och administration.

Sverigeinformation i utlandet bedrivs huvudsakligen inom avdelningen för Sverigeinformation. Avdelningens huvuduppgift är att bedriva informationsverksamhet om det svenska samhället genom att tillhandahålla material i form av trycksaker, filmer och utställningar samt tjänster, framför allt dokumentationsservice för utlandet och studiebesöksservice i Sverige för utländska specialister. Dokumentationsservicen innebär bl a att besvara förfrågningar från utlandet. Institutet tillhandahåller också bilder för publicering i utländska massmedier. I Sverigehuset har institutet en informationsbokhandel och ett referensbibliotek. Institutet lagerhåller och distribuerar tryckt informationsmaterial till svenska utlandsmyndigheter, lärare i svenska utomlands samt organisationer och enskilda i utlandet och i Sverige.

Basen i institutets utgivning av informationsmaterial är en serie faktablad på engelska. Den består av mer än 60 titlar i olika ämnen, varav de flesta också finns pá franska, spanska och tyska. Vissa titlar finns utgivna på italienska, japanska och portugiska. Enstaka faktablad finns på ytterligare ett 20-tal språk. Som ett komplement till faktabladen ger institutet ut artikelserien Current Sweden på engelska, franska, spanska och tyska. Artiklarna vill för en utländsk publik presentera aktuella frågor som debatteras i Sverige. Vidare finns specialskrivet informationsmaterial, böcker m m.

Verksamhetens innehåll och inriktning bestäms både av utlandets efterfrågan på information om Sverige och svenska samhällsförhållanden ofta framförd via de svenska ut- landsmyndigheterna och av önskemål från myndigheter, in- stitutioner och organisationer i Sverige.

Samarbetet mellan Svenska institutet, Sveriges exporträd och Sveriges turistråd

Huvudansvaret för den allmänna Sverigeinformation i utlandet åvilar Svenska institutet framhålls av IKU-utredningen SOU 19889, Sverigeinformtion och kultursamarbete. Detta arbetet skall när det gäller den handelsfrämjande informationen kompletteras av Sveriges exportråd och när det gäller turistinformationen kompletteras av Sveriges turistråd.

IKU-utredningen konstaterar att statsmakterna vid ett flertal tillfällen understrukit de olika institutionernas självständighet, men också uppmanat dem att samarbeta.

Utredningen pekar på att faktorer som att Svenska institutets uppgift avser en allmän och objektiv information om Sverige och svenska förhållanden medan exportrådets och turistrådets inriktning på marknadsföring har medfört att institutionernas målsättning och arbetssätt blivit alltmer olika. IKU-utredningen menar att detta är objektiva hinder för det närmare samarbetet som statsmakterna har uttalat sig för. Utredningen konstaterar att samarbetet inte fungerat såsom statsmakterna önskat.

Utredningen föreslår att Svenska institutet bör få ansvaret för den allmänna informationsverksamheten samt allmän export- och turistfrämjande information. Utredningen menar att det är information som kan komma samtliga tre områden

ti11g0d0. Utiandsmyndigheterna, exportrâdet, turistrådet e11er andra institutioner ska11 kunna vända sig ti11 Svenska institutet och där erháiia denna aiimänna information.

6. SVERIGES TURISTRÅD

6.1 Bakgrund

Sveriges turistråd inrättades 1976 som central organisation för turistfrämjande verksamhet. Huvuduppgiften var att planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja marknadsföringen av turism i Sverige. Samtidigt inrättades en särskild beredning rekreationsberedningen för planering och samordning av de statliga insatserna för turism och rekreation. Rekreationsberedningen fick i uppgift att samordna de statliga insatserna inom områden med särskilda förutsättningar för rekreation och turism, s k primära rekreationsområden. Rekreationsberedningen skulle även bedöma frågor om statligt stöd till utbyggnad av anläggningar för rekreationslivet.

Sveriges turistråd fick 1976 en roll som marknadsföringsorgan. Turistrådet tog dels över sin föregångares Svens- ka Turisttrafikförbundets uppgifter och personal, dels gavs turistrådet utvidgade uppgifter inom marknadsföring och planering. Planeringsfunktionen skulle innefatta marknadsanalyser och rådgivning i anslutning till dessa.

Turistrådet fick formen av en stiftelse med staten, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet som stiftare. Det främsta motivet till att välja denna organisationsform var enligt propositionen att få till stånd ett väsentligt utvidgat samarbete inom turismen mellan staten och kommunerna. Erfarenheterna från Turisttrafikförbundet hade visat att samarbete med bl a företag och kommuner inte kommit till stånd i önskvärd omfattning. Turisttrafikförbundet var en medlemsorganisation med bl a regionala turistråd som medlemmar.

6.2 Sveriges turistråds ro11 och uppgift en1igt proposition 198384145

6.2.1 Turistrâdets ro11

Genom riksdagens beslut 1984 om turist- och rekreationspoiitiken fick Sveriges turistråd en ny ro11 som samiande organisation för den offentiiga turist- och rekreationspolitiken.

Vid sidan av sin marknadsföringsfunktion fick turistrådet även en myndighetsfunktion. Besiutanderätt i de myndighetsuppgifter som fördes ti11 turistrådet från rekreationsberedning Iades på en permanent deiegation, under-

stä11d turistrådets styrelse. Motivet för denna Iösning

var bi a att säkra att myndighetsfunktionen särski1des från marknadsföringen. Deiegationen övertog därmed det samordningsansvar för statiiga insatser som tidigare vilat på rekreationsberedningen. Deiegationens frågor sku11e handiäggas av en särski1d avdeining inom turistrådet. Utöver förändrad verksamhet fick turistrådet också ny organisation och nya stadgar.

Turistrådet fick i uppgift att reaiisera må1en för turistoch rekreationspoiitiken. Trots nya uppgifter sku11e den dominerande uppgiften dock även i fortsättningen vara att

marknadsföra Sverige som turistiand.

I turistrådets stadgar återgavs målen för den statliga turist- och rekreationspo1itiken. Det åligger så1edes turistrådet särskiit att utveckia turismen och att genom

marknadsföringsätgärder förbättra svensk bytesba1ans och

sysse1sâttning, att stödja regionai utveckiing samt att medverka ti11 att förbättra möjligheterna för breda fo1kgrupper ti11 turism och rekreation.

År 1986 inieddes förändringsprocess inom turistrådet. en Ny inriktning och ny strategi utarbetades för verksamheten och en översyn av organisationen företogs. Det nya turistrådet skuiie prioritera kunskap och utveckiing samt koncentrera sina insatser. Deiar av ledningen och personaien byttes ut. Turistrådet fick bi a en ny avdeining för affärs- och produktutveckiing.

Fr 0 m 1987 avskiides funktioner inom områdena kompetensutveckiing och serviceproduktion tiii en särskiid resuitatenhet inom turistrådet, Resurs. Sedan den 1 juli 1988 bedrivs denna verksamhet i aktieboiagsform.

6.2.2 Turistrådets uppgifter

a Marknadsföring

Enligt propositionen 1984 sku11e turistrådets dominerande arbetsuppgift vara att marknadsföra Sverige som turistiand såväi inom iandet som internationeiit. Marknadsföringsinsatserna sku11e ges en sådan inriktning att de biev ett stöd för turistnäringens och övrigt näringsiivs strävan att marknadsföra Sverige internationellt. Propositionen konstaterar att en ökad inhemsk turism också har stor betydeise för iandets turistinkomster. Därför var det viktigt att marknadsföringsinsatserna också inriktades mot den inhemska marknaden. Turistrådets styreise borde därför även fortsättningsvis tiiiförsäkras kompetens i marknadsföringsfrågor. Ti11 rådets styreise knöts därför en referensgrupp med bred kompetens i bi a turistnäringsfrågor. I gruppen skulle ingå företrädare för producentintressen.

I frågor som rör marknadsföringen av Sverige utomiands förutsattes turistrådet samarbeta med Sveriges exportråd.

b Pianerings- och utveckiingsfrågor

Ti11 den avdeining inom rådet som eniigt propositionen skuiie arbeta med pianerings- och utveckiingsfrågor hänskjöts frågor om b1.a bidragsärenden, yttranden över arbetsmarknads- och lokaiiseringsärenden, forsknings- och utbiidningsfrägor samt rekreationsfrågor. Avdelningen skuiie också följa utveckiingen av de primära rekreationsområdena och fortlöpande ansvara för utarbetandet av en strukturpian. Deiegationen gavs beslutanderätt i dessa frågor.

Propositionen betonade starkt att inordnandet av rekreationsberedningens uppgifter i turistrådet inte fick innebära att frågorna fortsättningsvis skulle ti11mätas mindre vikt.

c Kontakter med oiika intressenter

Turistrådet borde eniigt propositionen fortiöpande ha kontakt med foikröreiser, centraia och regionaia myndigheter samt med kommuner och näringsiiv. Rådet sku11e vidare samarbeta med berörda universitet och högskoior samt föija forskning och utbiidning och redovisa de behov som eniigt turistrådet finns på dessa områden.

d Marknadsstudier

Eniigt propositionen borde turistrådet svara för att beiäggningsstatistik upprättas och att anaiyser genomförs rörande utiändska och svenska marknader, fritidsvanor och fritidens användning.

6.3 Organisation i stort

Sveriges turistråd är, som tidigare nämnts, en stiftelse med staten, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet stiftelsebildare. Turistrådet sorterar under insom dustridepartementet och leds av en styrelse som utses av regeringen. Styrelsen består bl a av politiker och representanter för organisationer och näringsliv.

Den operativa verksamheten leds av en verkställande direktör och är huvudsakligen organiserad i fyra avdelningar forsknings- och utvecklingsavdelningen, marknadsavdelninginformations- och serviceavdelningen samt administraen, tiva avdelningen. Till marknadsavdelningen hör utlandskontor i drygt tiotalet länder. Vidare finns VDs kansli.

Turistrådet har 104 anställda, motsvarande ca 96 årsarbetskrafter âa. Verksamheten i Sverige omfattar ca 57 âa. Utlandskontorens verksamhet omfattar ca 39 åa. Utöver detta finns vid dotterbolaget Resurs 4,5 åa och för Sverigehusets förvaltning ca 10 åa.

Antal anställda och årsarbetskrafter Huvudkontoret 60 pers 57,45 âa Utlandskontoren 44 pers 38,8 âa Totalt 104 pers 96,25 âa

Turistrådets budget för 199091 omsluter totalt 169,7 milj kr, varav 123 milj kr är statliga medel. Medfinansieringen beräknas således till 46,7 milj kr. Turistrådet inkluderar i sin budget hela anslaget B dvs även de medel som avser bidrag till vissa organisationer. Medlen fördelar sig enligt följande

Budgetens fördelning för 199091 milj kr

Den redovisade medfinansieringen uppgår till drygt 27% av den totala omsättningen eller ca 40% av de operativa medlen. Turistrådet har utöver den redovisade medfinansieringen även andra typer av medfinansiering.

Inom turistrådet finns en permanent delegation ledavars möter förordnas av regeringen. I delegationen ingår representanter för riksdagen, Kommun- och Landstingsförbunden, arbetsmarknadsverket, statens industriverk och statens naturvårdsverk. I delegationen ingår vidare sakkunniga från arbetsmarknads-, industri- och kommunikationsdepartementen.

Delegationen skall enligt turistrådets stadgar leda arbetet med utvecklingen av strukturplanen medan beslut om den fattas av styrelsen. Arbetet med strukturplanen har under åren blivit en uppgift för hela turistrådet.

Delegationen är remissinstans i regionalpolitiska och sysselsâttningsskapande stödärenden enligt förordning om statsbidrag till turist- och rekreationsanlåggningar av riksintresse m m 1984702. Primärt avses yttrandena ge underlag för om stödens syfte är förenliga med en bedömd utveckling av turistmarknaden.

Med stöd av nämnda förordning kan bidrag lämnas till försöksverksamhet, varav en del insatser kan avse socialt inriktade verksamheter. Delegationen bedriver dessutom visst samordnings- och planeringsarbete, exempelvis av-

seende bilturism, fritidsbåtslivet samt natur- och kulturområdena.

När rekreationsberedningen lades ned och den nuvarande delegationen inrättades tillfördes turistrådet vissa medel från andra anslag. Sedan 1984 har därför i regleringsbrevet en anslagspost förts upp för att täcka kostnader för planering, försöksverksamhet, strukturplan samt delegationens kostnader. Budgetåren 199091 var anslagsposten på 9,2 milj kr. Till detta kommer statsbidrag till organisationer 2,7 milj kr 199091 samt personalkostnader.

Delegationens budget för 199091 är 6,7 milj kr, varav 3,5 milj kr utgör bidragsgivning enligt regleringsbrevet.

6.4 Sveriges turistråds verksamhet

6.4.1 Forskning och utveckling

Forsknings- och utvecklingsavdelningen FoU består av 9,5 åa, av vilka 7 åa avser kunskapsbanker. Avdelningen förser svensk turism med planerings- och beslutsunderlag samt stödjer och bidrar till fortsatt kunskapsutveckling på turistområdet. Avdelningen samlar in, bearbetar och analyserar information och kunskap om turism. Ett antal utvecklings- och resultatuppföljningsprojekt bedrivs, bl a strukturplan för svensk turism, inkvarteringsstatistik, turist- och resedatabasen och produktbanker. Avdelningen svarar också för turistrâdets kontakter med utbildningssektorn.

För att exemplifiera FoU-avdelningens verksamhet redogör

vi här kort dels för turist- och resedatabasen, dels för produktbanken och det s k Swedline-konceptet.

Turist- och resedatabasen

Arbetet med turist- och resedatabasen TDB påbörjades 1985. År 1988 utvidgades och förnyades TDB. Huvudman för databasen är Sveriges Turistråd. Det intervjuarbete som utgör grunden för databasen görs av Burke Marketing Information AB som även hanterar sjäiva databasen.

TDB står tiii förfogande för företag, organisationer och myndigheter m fi som viii använda databasen i forskningseiier utbiidningssyfte.

Databasen bygger på information från de 24 000 intervjuer som åriigen görs med ett urvai svenskar. Intervjuerna sker per teiefon och är fördeiade veckoomgångar om 500 intervjuer och görs heia året.

Intervjuerna ger förutom bakgrundsuppgifter om personer- na sjäiva uppgift om senaste månadens resande senaste årets resande kommande haivârs resande utiändska gäster i hushâiiet resande i arbetet -

Resorna beskrivs i tre variabierz resor i Sverige respektive resor tiii utiandet; fritidsresor respektive arbetsresor; resor med respektive utan övernattning.

Intervjupersonerna beskrivs i termer av bi a kön, âider, civiistånd, sysseisättning, hushåiisinkomst och tiiigång tiii fritidshus.

TDB ger därutöver utrymme för bestäiida frågor, vars svar kan stäiias mot ai] övrig information.

Produktbanken

Produktbanken är Sveriges turistråds databas för information om det svenska utbudet av turistprodukter.

Syftet med produktbanken är föijandez utbudet av turistprodukter görs tiiigängiigt för profes- sione11a användare, exempeivis turistbyräer och reseproducenter i och utanför iandet, utbudet görs ti11gäng1igt för konsumenter så att de självständigt kan väija resmåi m m, databasen ska11 kunna användas vid utbiidning av perso- na1 inom turistmottagandet.

Uppbyggnaden av produktbanken inieddes 1987 med hantering av information om evenemang och utvidgades 1988 ti11 att även omfatta information om sevärdheter. Externregistrering av uppgifter har startats, bi a för att öka tiliför- 1it1igheten i informationen.

Idag hanteras information inom områdena bo, äta, resa, göra och a11män turistinformation. Måisättningen är att ha 2 000 evenemang, 2 000 sevärdheter, 1 000 aktiviteter och ett ännu inte bestämt anta] aiimänna objekt i databasen.

Användning av produktbanken

Med hjäip av produktbanken tar turistrâdet snabbare fram text tili fiera årligen producerade trycksaker.

Det finns även en miniversion av produktbanken som bi a används av turistrådets utiandskontor, externregistrerarna och andra intressenter. Den svenska versionen distribueras

på disketter sex gånger per år och den engeiska tre gånger

per år. En tysk version är under utarbetande.

Evenemang kan sökas efter oiika variabier, exempeivis tidsperiod i kombination med geografiskt område eiier efter rubriker av typ speimansstämma eiier ishockey. Sevärdheter söks på iiknande sätt.

Sveriges turistråd menar att kiassificering av turistiska produkter innebär att man kan nivåindeia utbudet i syfte att skapa enkei information, som skaii hjäipa turisten att jämföra och hitta rätt i ett varierat utbud av boendeaiternativ, men också biand aktiviteter och attraktioner.

I produktbanken anges tre nivåer för ett evenemangs eiier

en sevärdhets attraktionsvärde iokait intresse riksin-

tresse internationeiit intresse. Nivåindeiningen grun- das på uppgiftsiämnarens bedömning kompletterad med t ex besöksstatistik och kvaiiteteninnehåiiet i attraktionen. Så är t ex de sevärdheter som registrerats av Riksantik-

varieämbetet ca 500 utvalda i samarbete med landets

iänsantikvarier och är av riksintresse eiier internationeiit intresse.

Att få in tiiiföriitiig information i produktbanken är ett tidskrävande arbete. Regionaia turistorganisationer är den kä11a Sveriges turistråd mest anlitar för att inhämta information om vad som finns att se och göra i landet. Sex centraia kuiturorganisationer har dessutom knutits ti11 produktbanken som registrerare.

Sveriges turistråd samordnar datafångst och registrering i produktbanken så att aktueii information skaii finnas i banken ti11 pianerad trycksakproduktion. Turistrådet registrerar dessutom uppgifter från regionaia turistorganisationer som inte är uppkopplade tiil produktbanken samt

uppgifter om kongresser, mässor och större idrottsevenemang.

Swedline ett framtida informationssystem -

Produktbanken ingår i det koncept som turistrådet benämner Swedline. Turistrådet förbereder nu investeringar i detta informationssystem. Ett steg i utvecklingen har tagits tillsammans med styrelsen för teknisk utveckling STU inom ramen för ett program som syftar till att att höja tjänstesektorns produktivitet med hjälp av bättre och samordnad informationsteknik. Turistrådets och STUs satsning omfattar i första omgången 4,5 milj kr under perioden 1990-91.

Miniversionen av produktbanken är utgångspunkt för arbetet med att utveckla ett framtida system där olika uppgiftslämnare förser produktbanken med information och där uppgifter används av professionella användare, bl a inom resebyråledet.

Swedline är ett steg vägen mot ett informationssystem som syftar till att omfatta all Sverigeinformation. I detta sammanhang blir den turistiska informationen endast en mindre del. Avsikten med systemet är att förse ambassader, konsulat, handelssekreterare, utländska företag med Sverigeintressen, tidningsredaktioner m fl med aktuell Sverigeinformation.

För att möjliggöra en utbyggnad av en gemensam informationsstruktur som tillvaratar både producenters och användares intressen av Sverigeinformation, menar turistrådet, att det är viktigt att samverka med de informationssystem som finns eller är under uppbyggnad inom bl a UD, Svenska institutet, Sveriges exportråd, vägverket, lantmäteriver-

ket och SMHI. Kontakter med dessa organisationer har tagits och skall fortsätta att utvecklas.

6.4.2 Marknadsföring

Marknadsavdelningen planerar, samordnar och genomför marknadsåtgärder i Sverige och de utlandsmarknader där turistrådet har kontor. Inom avdelningen bedrivs också marknadsföringsprojekt, t ex Upptäck-Sverige-kampanjen, samt utvecklingsprojekt tillsammans med turistnäringen. I Sverige omfattar marknadsavdelningen ca 12 åa, 4 åa varav ca avser utvecklingsprojekt. Utlandsorganisationen omfattar 39 åa.

Som exempel på verksamhet inom marknadsområdet kan Upptäck-Sverige-kampanjen nämnas. Den har huvudsakligen finansierats av deltagande företag, vars omsättning till viss del kommer från turism, t ex Statoil. Förutom i Sverige har kampanjen även bedrivits i våra nordiska grannländerna. En motsvarighet till Upptäck-Sverige-kampanjen,

men för vintersäsongen, har genomförts Ski Sweden i Sverige samt i Danmark och Finland..Se även 6.7.2.

Ett exempel på ett utvecklingsprojekt är organisationsturism i samarbete med LO. Syftet är att via uppsökande verksamhet på arbetsplatserna nå LO-medlemmar med information som stimulerar dem till ett inhemskt resande. Som underlag för projektet har en undersökning av semestervanor bland Metallarbetarförbundets medlemmar legat.

Utvecklingsprojektet handikappturism syftar till att Sverige skall bli ett föregångsland handikappturismen område. Turistrådets Handikappguide med tips, information och upplysningar som handikappade har nytta av i sitt semester- och affärsresande distribueras framför allt via

olika handikapporganisationer. Under det Europeiska Turiståret 1990 lanserades Sverige som ett bra semesterland för handikappade.

Marknadsavdelningen producerar Sverigekatalogen som är av-

Asedd för konsumentbearbetning. Katalogen anpassas till de olika marknaderna och finns översatt till ett flertal språk;

Upptäcktsresan är en katalog som utgavs i september 1990 i samarbete mellan Folkbildningsförbundet, Riksantivkarieämbetet, Rikskonserter, Riksteatern, Riksutställningar,

Svensk form, Svenska Kyrkan och Sveriges turistråd med

faktainformati0n.ba§erad på uppgifter som registrerats i produktbankenav respektive organisation.

Rikskonserter och turistrådet ger ut broschyren Sommarmusik, som innehåller den information om festivaler, konserter och spelmansstännnr som Rikskonserter registrerat i produktbanken.

Riksutställningar har registrerat information om ca 400 museer och informationen har använts i skriften Museer i Sverige.

På den svenska marknaden finns även ett marknadskontor i Stockholm med 2 åa. Målet för verksamheten är att i sam- arbete med större partners från näringslivet direkt be- arbeta konsumenten, så att denne förlägger en större del av sin semester i Sverige. Marknadskontoret har a genomfört sommarkampanjen Upptäck Sverige och vinterkampanjen Ski Sweden.

6.4.3 Utlandsverksamheten

Sveriges turistråds marknadsföringsinsatser innefattar förutom åtgärder och utvecklingsarbete i Sverige även insatser på ett antal platser runt om i världen.

Turistrådet har marknads- eller informationskontor i Sverige, Danmark, Finland, Norge, Tyskland, Storbritannien, Belgien köpt tjänst, Frankrike, Italien, Nederländerna, Schweiz, USA New York, Chicago, Los Angeles samt Japan. I Los Angeles och Tokyo bedrivs verksamheten tillsammans med Danmarks och Norges turistråd.

Utlandsverksamheten beskrivs här utifrån turistrådets resultatanalys för perioden 198788-198889. De konkreta målbeskrivningarna för respektive land har för 199192

fått en mer generell målbeskrivning tillämpas på samt-

som liga marknader, nämligen att stärka och samordna marknadsföringen av Sverige som resmål och därigenom bidra till en positiv utveckling av resandet från xxx-land till Sverige. För ytterligare fördjupning om utlandsverksamheten hänvisas till nämnda resultatanalys samt turistrådets marknadsbeskrivningar.

Utlandsetableringen presenteras land för land. De konkreta aktiviteter som nämns skall exempel på vilken typ ses som av verksamhet som kan förekomma. Redovisningen avser inte att ge en heltäckande bild. Dessutom gäller den för ovan nämnda period.

Det finns vissa gemensamma drag i bearbetningen av olika marknader. Massmediabearbetning innebär bl a att journalister med stöd från turistnäringen bjuds in till Sverige. Effekten beräknas färn många spaltmillimeter redaktionell text besöket genererat. Konsumentinformation ingår i större eller mindre omfattning i utlandskontorets verksamhet

beroende på marknadens karaktär. Sverigekatalogen finns alltid tillgänglig. Att bearbeta producenter, arrangörer och säljled ingår också i uppgiften, bl a genom fackmässor, säljturnéer och studieresor.

Danmark Marknadskontoret i Köpenhamn har 5,3 åa. Under den angivna perioden har i målet ingått att få danskarnas fritids- och semesterresor till Sverige att öka med 5% årligen. Marknadskontoret har bl a genomfört annonskampanjer med de stora Sverigerederierna. Destinationskampanjer har genomförts tillsammans med regionala turistråd och Domänturist.

Finland Marknadskontoret i Helsingfors har 3,5 åa. Här var målet för perioden att öka resandet till Sverige med 7% årligen. I Finland sker samarbete med bl rederierna a i FinlandSverige, SAS och regionala turistråd i Sverige.

Norge Marknadskontoret i Oslo har 4 åa. Målet var under perioden att öka Sveriges marknadsandel som resmål bland

de norrmän som reser till utlandet från 20% till 25% samt

att prioritera marknadsföringen till konsumenterna. Samarbete med svenska campingintressen har ägt rum. Destinationskampanjer för Stockholm och Göteborg har särskilt marknadsförts. Massmediabearbetningen är viktig i Norge eftersom det finns positivt intresse för Sverige.

Tyskland Marknadskontoret i Hamburg har 6,3 åa. Ett mål för perioden var att hålla marknadsandelen på 1,26% av den utgående västtyska turismen och att påverka potentiellt intresserade resenärer. Sveriges turistråd har i samverkan med de övriga nordiska turistråden samt Nordiska Ministerrådet genomfört ett projekt som bl a omfattat en skandinavisk annonskampanj, Der skandinavische Sommer. Kampanjen har primärt riktats mot södra och mellersta Tyskland.

En resebyråkonsulent skandinavisk har bearbetat utvalda

resebyråer i de prioriterade områdena. I Hamburg finns även den s k Europakoodineringen med 2,5 åa.

Storbritannien Marknadskontoret i London har 3,6 åa. Ett av måien för marknadskontoret under perioden var att koncentrera turistverksamheten kring biiturism samt fiyg- och

affärsresandet. År1igen förekonner stora konsumentmässor

som man de1tagar i genom skandinavisk samverkan. På fackmässan Hor1d Trave1 Market fungerar marknadskontoret som Sverigekoordinator.

Frankrike Informationskontoret i Paris har 1,3 åa. I Frankrike vi11 man åstadkomma en ökning av antaiet Sverigeresor bi a genom att fokusera på biirundturer. Sverigeinformation ges också ti11 konsumenter i text-TV-systemet Minitei. I skandinavisk samverkan de1tar man i konsumentmässor.

Nederländerna Informationsskontoret i Amsterdam har 1,3 åa. Under den angivna perioden var det angeiâget att bryta den vikande besökstrenden från Nederiänderna. Under perioden 1978-89 minskade antalet gästnätter i kommersie11t boende med 5%. Under 1987-89 ökade antaiet med 6%.

Schweiz Informationskontoret i Zürich har 1 åa. Ett ökat resande ingår i måibeskrivningen. Turistrådet i Zürich hyrde tidigare 10ka1er hos Sveriges Exportråd.

Italien Informationskontoret i Miiano har 1 åa. Kontoret tiiikommit efter 198990. Sveriges turistråd har kontor i exportrådets 1oka1er.

Övriga Europa Med Marknad övriga Europa avses samtiiga

marknader i Västeuropa där turistrådet inte driver eget marknadskontor, s k oprioriterade marknader. Verksamheten i dessa länder koordineras från turistrådets Europakontor

i Hamburg. Bl a distribueras ett begränsat antal broschyrer till svenska ambassader och konsulat, men även till handelssekreterarkontor, handelskamrar samt SAS-kontor.

USA Marknadskontoret i USA har sanmanlagt 7 åa fördelat med 5 åa i New York och 2 åa i Chicago. Dessutom bedrivs verksamhet i Los Angeles, där personalen är anställd av Danmarks Turistråd. I Chicago och Los Angeles bedrivs kontoren i samarbete med Danmarks och Norges Turistråd under benämningen Scandinavian Tourist Board. I New York finns också distributionsföretaget Scan Serve som drivs gemensamt av de nordiska turistråden.

I USA vill turistrådet åstadkomma ett ökat och stabiliserat resande från USA till Sverige genom att koncentrera verksamheten mot de mest lönsamma målgrupperna och mot de geografiska områden som har störst potential. Massmedias intresse för Sverige tog sig bl a uttryck i sändningar från ABC Good Morning America, som nådde ut till 12 miljoner hushåll.

Sveriges turistråd i New York bevakar och följer även utvecklingen av den kanadensiska marknaden.

Japan På marknadskontoret i Tokyo är personalen anställd av Danmarks Turistråd, men kontoret drivs även tillsammans med Norges Turistrâd. Verksamheten är avsedd att få till stånd ett ökat resande till Sverige, bl a sprids Sverigebroschyren japanska.

Övriga marknader De övriga marknader som bevakas är fram-

för allt Australien, Gulfländerna, Sydost- och Ostasien. Här distribueras exempelvis en engelsk broschyr Sweden, bl a till svenska ambassader, SAS-kontor och andra flygbolag, svenska företag fjärrmarknaderna, resenáringen på vissa marknader samt under mässor.

6.4.4 Information och service

Informations- och serviceavdelningen bearbetar massmedier samt informerar om turisträdets verksamhet och policy. Verksamheten skall stödja turistrådets övriga arbete inom marknadsföring, utvecklingsarbete m m.

Avdelningen ger ut tidskriften Svensk Turism, turistrâdets verksamhetsberättelse, trycksaker om turistrådet och annat informationsmaterial. Avdelningen svarar för informationen kring statistik, turismens utveckling samt turistrådets verksamhet till svensk press m m.

Avdelningen anordnar reportageresor för utländska journalister, informationsresor för utländska säljledsrepresentanter och en årlig workshop. Avdelningen hanterar och utvecklar ett bild- och Videoarkiv som utgör en grundsten i arbetet med en Sverigeprofil. Vidare tillhandahålls bl a produktions- och distributionsservice.

Konsumentinformationen på den svenska marknaden samt turistrådets service till landets turistbyråer sköts också på avdelningen.

Informations- och serviceavdelningen består av 19 åa varav 2 åa avser information av organisationsövergripande karaktär, 3 åa utländsk press, 2 åa säljled och workshop, 1 åa bild och 10 åa konsumentinformation, produktion m m.

Avdelningen framställer följande trycksaker Scandinavian Agents Manual årligen producerad handbok för reseproducenter och säljare i USA och Kanada. Sweden Coming Events Dagbok Sverige Hotels in Sweden

Utöver detta produceras ett antal trycksaker såsom Sverigekartor, Marknadsfakta, Fakta om turism m m.

Avdelningen sammanställer faktablad ur produktbankens sevårdhets- och aktivitetsdatabaser. Exempel på sådana fak-

tablad är Djurparker, Museijårnvâgar, Sommarland, Fritids-

fiske, Båtuthyrning, Hemslöjdsbutiker, Konsthantverk.

6.4.5 VDs kansli

VDs kansli 6 åa har i uppgift att hålla kontakt med såväl svenska som internationella myndigheter och organisationer, bl a regionala och lokala turistråd. Dessutom samordnar kansliet kontakterna med turistnäringens, handelns och industrins organisationer. Inom VDs kansli samordnas också delegationens arbete.

Turistrådet deltar genom kansliet såväl i nordiskt samarbete som annat internationellt arbete inom turism och rekreation samt genomför särskilda förhandlingsuppdrag från regeringen. Kansliet anordnar också möten av typ turistchefskonvent samt initierar och genomför utredningar.

6.4.6 Administration

Den administrativa avdelningen omfattar ca 9 åa. Till detta konnnr förvaltningen av Sverigehuset som åligger turistrådet. Avdelningens uppgifter omfattar

ekonomifunktion, dvs turistrådets budget, driftsbudget,

bokslut, huvudkontorets resp utlandskontorens redovis-

ning, kund- och leverantörsreskontra, kontantkassa, bokföring;

controllerfunktion, dvs ekonomisk uppföljning av turistrådets projekt, intern ekonomiutbildning; personalfunktion, dvs bemanning, rekrytering, utveckling, löner, anställningsvillkor, avtal, uppföljning av förhandlingsverksamhet, stipendiefond; datafunktion, dvs drift av turistrådets datasystem.

6.5 Verksamhetens inriktning

Turistrådets kostnader kan fördelas mellan sådan verksamhet som avser Sverige och sådan som avser utlandet. Sveriges turistråd har gjort en sådan beräkning för budgetåret 199091. Av den framgår att turistrådets verksamhet till ca 48% riktar sig mot Sverige och till ca 52% mot utlandet.

Den del av verksamheten som fullt ut riktar sig mot Sverige är marknadskontor Sverige, försöksverksamheten, delegationens löpande verksamhet, organisationsbidrag samt driftskostnaderna för huvudkontoret. Marknads- och informationskontorens verksamhet avser motsvarande sätt helt

utlandsverksamheten. Övriga verksamheter riktar sig både

till Sverige och utlandet.

6.6 Personalresurser sammanfattning -

Sveriges turistråds personalresurser för budgetåret 199091 fördelar sig på följande sätt mellan enheterna. HK står för huvudkontor, MK för marknadskontor och IK för informationskontor.

Enhet Anta] Antai motsvarande personer tjänster

a Anstä11da av Danmarks Turistråd b Köpt tjänst

6.7 Finansiering

Turistrådets verksamhet finansieras deis genom ett stat- 1igt ansiag som för budgetåret 199091 uppgår tiii 120 mi1j kr, dels genom medfinansiering från intressenter samt övriga intäkter, som beräknas uppgå ti11 ca 46,5 miij kr. Dotterboiaget Resurs bedriver sin verksamhet utan resurstillskott från turistrådet.

6.7.1 Statliga medei

Turistrådets medei anvisas via ansiaget B 6. Stöd ti11 turism och rekreation under industridepartementets huvudtite1. Ansiaget uppgår för innevarande budgetår ti11 123 miij kr och består av följande ansiagsposterz

1. Turistfrämjande verksamhet, organisationskostnader m m 85,6 miij kr

Ansiagsposten får disponeras av turistrådet för kostnaderna för turist- och rekreationsfrämjande verksamhet, organisation och i övrigt för rådets iöpande verksamhet eniigt riksdagsbesiut 198384. Under ansiagsposten har beräknats kostnaderna för en avdeining med ansvar för turismens sektorsfrågor motsvarande iöner, lokaier, utrustning m m.

2. Särskiida insatser för turismens utveckiing 25 miij kr

Ansiagsposten får disponeras av turistrådet för kostnader för ett treårigt program för turismens utveckiing. Disposition av medei förutsätter medfinansiering i skäiig omfattning av intressenter för förstärkta marknadsföringsinsatser; medien ska11 betraktas som kompiement ti11 övriga intressenters finansiering. Turistrådet ska11 fortiöpande föija upp progrannmt samt redovisa och utvärdera dess ge-

nomförande och effekterna därav; en särskiid redovisning av utvärderingen ska11 ingå i rådets fördjupade ansiagsframstäiining för perioden 199192-199394.

3. Pianeringsinsatser, utveckiings- och försöksverksamhet m m 9,2 milj kr

Medien avser

a Kostnader för vissa myndighetsuppgifter m m som ryms

främst inom turisträdets deiegations verksamhetsområde för samordnings-, pianerings- och uppföijningsarbete samt för den fortiöpande strukturpianen m m enligt fastiagda rikt- Iinjer. Delegationen skaii disponera erforderliga medei inom ramen för turistrâdets budget.

b Bidrag tiii turist- och rekreationsaniäggningar av

riksintresse samt ti11 utveckiings- och försöksverksamhet inom turist- och rekreationssektorn eniigt särskiid förordning 1984702.

4. Bidrag ti11 vissa organisationer 2,7 miij kr

Ansiagsposten får disponeras för

a ersättning tili Svenska turistföreningen deis för ser-

vice ti11 gästhamnar, de1s avseende fjäiiverksamhet med ett sammaniagt be1opp av 2 300 000 kr,

b bidrag med 230 000 kr ti11 Svenska förbundet för koio-

niträdgárdar och fritidsbyar för dess verksamhet,

c bidrag ti11 Skidsäkerhetsrâdet med 180 000 kr för dess

verksamhet.

5. Ti11 regeringens disposition 0,5 miij kr.

För kommande budgetår 199192 är ansiaget oförändrat, dvs 123 miij krL

6.7.2 Medfinansiering

I nedanstående tabeT1 redovisas turistrådets samiade utgifter för budgetåret 199091 samt omfattningen av medfinansieringen. Uppgifterna är hämtade från den budget som

Ti11 totaikostnaden kommer en ej fördeiad pianeringsre-

serv på 3 300 tkr.

Medfinansieringsgraden för verksamheten i Sverige är 15% medan den är 43% för verksamheten utomiands. Undantas den stora kampanjen Focus on Scandinavia som bedrivs i USA biir medfinansieringsgraden utom1ands 21%.

I nedanstående tabe11er redovisas enbart de verksamheter som har medfinansiering. Uppgifterna bygger på turistrådets redovisning där man skiijer meiian fasta kostnader och operativa medei. I de fasta kostnaderna ingår perso-

na1, hyra Turistrådet sjäiv oftast medfinansie-

m m. anger ringsgraden som andel av de operativa medlen.

Verksamheter vid huvudkontoret 199091

Verksamhet vid Operativa varav medfinan- medfinanhuvudkontoret medel siering tkr siering %

FoU 16 940 4 460 26% varav

varav

varav Kultur 0 turism 2 200 000 45% Kiassif. camping 400 400 100%

Verksamheten vid marknads- och informationskontor 199091

Verksamhet vid Operativa varav medfinan- medfinanutlandskontoren medel siering tkr siering %

MKSverige 11 350 6 000 53%

Danmark 3 850 1 100 29% Norge 5 400 2 200 41% Finland 3 450 1 000 29%

Tyskland 9 280 3 780 41% Storbritannien 2 425 775 32% Frankrike 830 330 40% Nederländerna 700 200 29% Schweiz 225 0 0 Italien 550 50 11% A

varav Focus on Scandinavia 22 730 22 100 97% Japan 800 50 6% Övriga fjärrmarkn. 750 100 13%

Under budgetåren 198788-198990 har ett 60-tal intressenter finansierat delar turistrådets verksamhet, främst av

transportörer, arrangörer, resebyråer, offentliga organi-

sationer, myndigheter. hotell och restauranger. Av nedanstående tabell framgår vilka kategorier som har medverkat och omfattningen av deras engagemang uppgifterna avser tre år.

Det bör noteras att Nordiska ministerrådet är den största enskiida medfinansiären och att dess bidrag avsett kampanjen Focus on Scandinavia. Transportörerna som grupp främst SAS och SJ är dock den största kategorin finan siärer.

Finansieringen knyts så gott som utesiutande ti11 kampanjer, projekt eiier annonsering.

Hur samarbetet med o1ika intressenter och ti11ika finansiärer kan gå ti11 exempiifieras här med kampanjen Upptäck Sverige för 1989. Turistrådets samarbetspartner bidrar inte enbart med medel i en gemensam kampanjbudget utan genomför också egna aktiviteter. Sådana insatser är en form av medfinansiering som inte syns i turistrådets budget och resuitatredovisning.

Exempiet Upptäck Sverige

Den centrala kampanjen bestod av tidning, annonsering, affischer, presskonferens, semesterguide för handikappade m m.

De partners som deltog åtog sig föijande

Statoi1 Turistservice aiia bensinstationer, turistutbiidning för den egna personaien, distribution av materiai, affischer. Egna åtgärder Direkt rekiam, Premium Ciub, annonsering.

Posten Distribution, affischering. Egna åtgärder Sommarservice, rabattfrimärken, rekiam på SL-bussar, bankservice, sommarerbjudande.

Vattenfaiiz Distribution. Egna åtgärder Turistnyckei, annonsering.

SJ Distribution, affischering, information kampanjen i om tidningen Tur Retur. Egna åtgärder Annonsering, utomhusrekiam, sommarrabatter, video på stationerna.

Pripps Distribution. Egna åtgärder Direktrekiam, Sverigetäviing, butiksmateriai, annonsering, uppskyitning av distriktsbiiar, säijkår som ger information om kampanjen.

6.8 Resurs för besöksnäringen AB Resurs

Resurs för besöksnäringen AB Resurs är ett heiägt dot-

terbolag ti11 Sveriges Turistråd. Resurs biidades den 1 juli 1988 med syfte att handha viss konsuitverksamhet inom turism och rekreation. Fem personer 4,5 åa arbetar på Resurs.

Resurs affärsidé är att kommersieii basis öka besöksnäringens konkurrenskraft genom att höja dess kompetens ge-

nom specialdesignade tjänster. Affärsområdena är marknadsanalyser, marknadsbedömningar, marknadsundersökningar, affärs- och marknadsplanering, marknadsföring, kampanjplanering och utbildning.

Av Sveriges turistråd har Resurs bl a i uppdrag att utveckla klassificeringssystem för turistprodukter.

Resurs kunder är förutom Sveriges turistrâd i första - hand enskilda företag såsom destinationsföretag och hotell, regionala och kommunala turistorganisationer och turistbranschens organisationer. Den största kundgruppen utgörs av kommuner.

Resurs har tidigare svarat för den svenska workshopen när svenska resesäljare träffar utländska köpare och turistbyråservice men det gick inte, enligt Resurs bedömning, att ta betalt för den servicen. Sådana uppgifter har nu åter förts till Sveriges turistråd.

Exempel på Resurs arbete

Ett uppdrag avsåg affärsplanering kring Siljan, vilket resulterade i marknadsbolaget Siljan Turism AB. Kommunerna Rättvik, Leksand, Orsa och Mora samt de fyra företagarföreningarna ville samarbeta, men hade svårt att hitta formerna. Resurs kontaktades och gjorde en nulägesanalys som visade turismens betydelse i området. Med den analysen som grund utvecklades en affärsplan som bolaget kunde arbeta efter. Nu marknadsförs hela Siljanområdet gemensamt med bl a en gemensam symbol och annonser i tidningar.

6.9 Sverigehusets förvaltning

För Sverigehusets förvaltning åtgår ca 11 åa. Förvaltning-

en har en budget för 199091 på ca 7 milj kr inklusive

hyra för gemensamma lokaler. Förvaltningen finansieras fullt ut av de olika lokalutnyttjarna.

Sverigehuset vid Kungsträdgården i Stockholm invigdes 1969. Förutom Svenska Institutet och Sveriges turistråd inryms i dag även Stockholms stads turistverksamhet SIS

Stockholm Information Service och privat restaurangnä-

ring.

Enligt gällande regleringsbrev för Sveriges turistråd skall turistrådet i fråga om Sverigehuset förvalta de statsägda inventerierna, handha de gemensamma administrativa resurserna samt ansvara för den gemensamma verksamheten i konferensrum, filmsal och restaurang. Lokalutnyttjare i Sverigehuset skall ersätta turisträdet för kostnaderna för gemensam service.

Sveriges turistråd bör vidare enligt regleringsbrevet i frågor om såväl gemensam service som anskaffning invenav tarier till Sverigehuset avtala med övriga lokalnyttjare om full kostnadstäckning i relation till nyttjandet loav kalerna. Lokalnyttjarna bör även avtala om fördelning av kostnaderna för framtida återanskaffning inventarier. av

Var och en av lokalnyttjarna har ett eget hyreskontrakt med byggnadsstyrelsen och betalar hyra för de lokaler som exklusivt används för organisationens ändamål. För gemenutrymmen och kontorsservice, t telefonväxel, samma som ex regleras kostnaden genom avtal.

6.10 RRVs revision

RRV har i sin revision granskat hur turistrådet fuilgjort sin uppgift och därmed även om turistrådet har organiserat sin verksamhet och fördelat sina resurser pä ett ändamåiseniigt sätt. RRV har dessutom prövat huvudmannaskap och associationsform. Vi redogör här kortfattat för de huvuddrag i RRVs analys som avser organisationen.

6.10.1 Uppgifter och ro11

RRV anser att ett av de två hinder som finns för att turistrådet ska11 fungera fu11t ut är turistrådets organisa-

tion. Det andra hindret är ett aiitför brett och spiitt-

rat uppdrag. RRV anser att den nuvarande organisationen bi a har försvårat för turistrådet att utveckla sin r011 som sektorsansvarig organisation. Mångfaiden i uppgifterna och den organisatoriska konstruktionen med bi a en deiegation inom rådet har försvårat för rådet att följa en konsekvent iinje och arbeta effektivt.

RRV menar vidare att turistrådets r011 och uppgift bör renodias. Sveriges turistrâd har komparativa fördeiar i sitt omfattande nätverk inom den privata och offentiiga sektorn, både i Sverige och utomiands. Rådet är den enda organisation som har en överblick över och en samiad kunskap om turistsektorn. RRV menar också att rådet är unikt i sin egenskap av neutrai statiig organisation.

6.10.2 Arbetssätt

RRV menar att turistrådets arbetssätt bör vara sektorsorganets. Det innebär b1.a att inom sitt verksamhetsområde pianera och initiera insatser samt verka för samordning. I

kraft av sin kunskap och stäiining som centrai, oberoende aktör bör turistrådet generera idéer och initiera sådana aktiviteter som marknaden sjâiv inte kan åstadkomma. En viktig uppgift härvid är att sammanföra aktörer ti11 gemensamma satsningar, både inom marknadsföring och produktutveckling.

I sektorsroiien ingår också att verka för uppbyggnad, utveckiing och spridning av kunskap samt att fungera som expertorgan inom sektorn. RRV menar också att rådet har ett ansvar för att ur ett producentperspektiv bevaka och främja turistiska intressen i samhälispianeringen i stort.

Det viktigaste instrumentet för rådet som pianerande och samordnande organisation är eniigt RRV strukturpianen.

RRV anser att en given uppgift för rådet âr att stödja och samordna marknadsföringsinsatser. En annan viktig uppgift är att främja utveckiing av och investeringar i sådana turistprodukter som har goda marknadsförutsättningar. RRV föresiår att turistrådet ges infiytande över större investeringar inom turistområdet.

6.10.3 Organisation

RRV har inte funnit några fördelar med att huvudmannaskapet för turistrådet deias me11an staten, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. Eftersom turistrådet verkar statens uppdrag och finansieras av staten, anser RRV att staten ensam bör vara huvudman för turistrådet. RRV föresiår att den nuvarande stifteisekonstruktionen uppiöses. Aiternativ torde vara stifteise e11er myndighet.

Deiegationens uppgifter utgör en viktig dei av turistrådets verksamhet, men RRV anser att den inte har fått tiil-

räckiigt utrymme. Sektorsuppgifterna har därmed kommit i skymundan.

RRV anser att turistrádet bör inta en renodlad ro11 som sektorsorgan för planering, samordning och kunskapsuppbyggnad. En förutsättning för det är att deiegationens uppgifter övertas av turistrådet.

RRV har funnit att samspeiet meiian turisträdets huvudkontor och utiandsorganisationen försvåras av att organisationens oiika deiar tili viss dei har skiida uppgifter och måi. Samspeiet försvåras även av att det i vissa avseenden saknas en effektiv stödorganisation vid huvudkontoret för

marknadskontorens verksamhet.

RRV anser att turistrådets konsumentinformation utomiands kan betraktas som ett slags samhâiisservice och därmed bör finansieras med ansiagsmedei.

RRV föresiår att marknadskontorens verksamhet kiarare bör särskiijas från turistrådets övriga verksamhet. Detta kan ske genom att kontoren görs ti11 resuitatenheter inom tu-

ristrådet. Vidare bör marknadskontoren ges möjiighet att

utveckia konsuitverksamhet och ta betait för denna.

RRV anser att turistrådets vai att avskiija konsuitverksamheten ti11 ett boiag visat sig iyckat. RRV ifrågasätter inte den organisatoriska formen för konsuitverksamheten, men anser att det är viktigt att en kiar gräns finns me1- 1an turistrådet och dotterboiaget.

6.10.4 Interna prioriteringar

RRV menar att turistrådet satsar aiitför små resurser att verka för utveckling och förbättring av turistproduk-

ter jämfört med de resurser som iäggs på marknadsföring. RRV föresiår därför att turistrådet satsar större resurser på produktutveck1ing. För små resurser läggs också på de- 1egati0nens uppgifter. En viktig de1 av sektorsansvaret utgörs av kunskapsuppbyggande, viiket turistrådet satsar på.

RRV föresiår att turistrådet gör översyn såväl en av resursförde1ningen me11an o1ika uppgifter och verksamhetsområden som fördeiningen inom respektive verksamhetsområde. En avvägning bör göras me11an personairesurser och operativa mede1.

6.11 Riksdagens revisorer

Riksdagens revisorer iämnar i sitt betänkande med ut- gångspunkt i sina överväganden om turistrådets mä] för- slag ti11 förändrad organisation för Sveriges turistråd.

Riksdagsrevisorerna föres1år att turistrådet bör b1i en centra1 myndighet för turism och rekreation. Den nya myndigheten bör, förutom huvuduppgiften att pianera, samordna och genomföra åtgärder för att främja turism och rekreation i Sverige, också ges mer precisa arbetsuppgifter, bi a beträffande de sociaia aspekterna på turism och rekreation. De myndighetsuppgifter i dag utförs de1esom av gationen bör eniigt riksdagsrevisorerna föras över tiil den nya myndigheten.

7. VISSA INTERNATIONELLA FÖRHÅLLANDEN

För att ge ett perspektiv ti11 det sätt på viiket turistfrågorna hanteras i Sverige ska11 vi i detta kapitei kortfattat beskriva förhåiiandena i tre Tänder Danmark, Nor- ge och Iriand 7.1-7.3. Redovisningarna bygger deis på offentliga dokument, deis de besök vi gjort under våren 1991. Även vissa internationeiia organisationer som Nordiska ministerrådet och EG beskrivs kortfattat då dessa organisationers verksamhet åtminstone deivis berör den svenska turistpolitiken 7.4 och 7.5.

7.1 Danmark

7.1.1 Förutsättningar

Enligt danska industriministeriet är turistsektorn iandets tredje största exportnäring och spelar en väsentiig ro11 i de senaste årens förbättring av betainingsbaiansen.

Den danska turistnäringen är mycket splittrad och består av många små verksamheter som saknar tradition inom omräden som produktutveckiing och marknadsföring. Därtiii kommer bristande vana vid att samarbeta samt att stora deiar av näringen har ekonomiska probiem. Näringen har i dag dock en god och stabii tiiiväxt. De viktigaste orsakerna ti11 denna tiiiväxt, menar industriministeriet, är de fyra senaste årens turistpoiitiska satsning, som har haft ett brett poiitiskt stöd.

Insatsen har medfört kraftigt ökad marknadsföring prioriterade marknader, produktutveckiing, I nära samarbete med näringen och professionaiisering.

År 1987 avsattes 23 miij dkr tiil att genomföra det turistpoiitiska handlingsprogram, som besiutades året innan. Programmet var från början tänkt att gä11a under treårsperioden 1987-1989, men resuitaten var så goda att perioden

föriängdes.

År 1989 avsattes 40 miij dkr och 1990 65 miij dkr för turistfrämjande insatser. Ansiagen ti11 Danmarks Turistrád har under samma period ökat från 75 miij dkr tiii ca 100 miij dkr.

Det turistpoiitiska handiingsprogrannet syftar bi a ti11 att i nära samarbete med branschorganisationen Turismens - Faeiiesråd iösa branschens strukturprobiem. Faeiiesrå- det, som biidades 1987, medverkar i försöken att samia och stärka näringen.

Förbättrad miijö- och badvattenskvaiitet, iåg infiation och en ny tendens på kontinenten ti11 nordgående resor har också bidragit ti11 uppgången.

7.1.2 Turistsektorns aktörer

För att få grepp om utveckiingsmöjiigheterna betraktas turismen inte som en avgränsad verksamhet bestående tranav sport, övernattning, restaurang och attraktioner utan i stä11et som en integrerad dei av den totaia näringsstrukturen.

Industriministeriets ro11 inom turismen är att vara koordinator och att formuiera den överordnade turistpoiitiken. De turistfrämjande insatserna gör sedan industriminsteriet i nära samarbete med Danmarks Turistråd och Turismens Faeiiesråd.

Danmarks Turistråd har sedan 1986 genomgått en grundiäggande strukturförändring och arbetar i dag efter en marknads- och näringsorienterad strategi. Turistrådet står för den överordnade marknadsföringen av Danmark som turistdestination. Natione11a turistorganisationer finns även på Färöarna och Gröniand.

Danmarks Turistråd samordnar marknadsföringen av Danmark i utiandet och på hemmamarknaden samt utgör ett viktigt centrum för utveckiingen av turistprodukten som heihet. Avsikten är att det kunnande turistrådet besitter i ökande omfattning bör utnyttjas av såväi turistnäringen som av offentiiga aktörer.

Med det turistpoiitiska handlingsprogrammet har hjäipti11-självhjäip-principen introducerats i turistfrämjandet. Principen innebär krav på näringens ekonomiska medverkan, viiket syftar ti11 att garantera att insatserna är reievanta. Principen används för de flesta av turistrådets aktiviteter.

Näringens medfinansiering säkrar även att den omfattande marknadsföringen som koordineras och genomförs av turistrådet står i överenstämmeise med den ti11gäng1iga produkten. Finansieringsprincipen är att staten och näringen betaiar hälften var.-

Det turistpoiitiska handiingsprogrammet s1år också fast att den danska turismen inte kan utveckias utan att den tar hänsyn tiii miijöintressena. Turistnäringen ska11 i detta avseende vara en kvaiificerad samarbetspartner ti11 de miijöansvariga myndigheterna. Danmarks Turistråd, Turismens Faeiiesråd, Pianstyreisen och Skov og Naturstyreisen utarbetar ti11sammans ett p1aneringsunder1ag för miijöhänsyn inom turismen.

7.1.3 Turistpoiitiska insatsomräden

I det turistpoiitiska handiingsprogrammet redovisas ett anta] insatsområden. Några av dessa är

Marknadsföring. Den överordnade aktiviteten i turistframjandet är marknadsföringen. Den operationeiia marknadsföringsbudgeten har ökat frän ca 20 miij dkr 1987 ti11 knappt 120 mi1j dkr 1990. En marknadsföring av såväl produkter som image genomförs i samarbete me11an Turistrådet och näringen. Insatsen koordineras och verkstä11s Tuav risträdet.

Produktutveck1ing. En viktig måisättning i turistfrämjandet är en ökad produktutveck1ing. Insatsen har t inneex burit etabiering av vatteniand, byggande moderna hote11 av och konferenscenter, iyxsemesterhus, kasinon, byggande av nöjesparker och andra attraktioner samt utbud av individue11a paket- och kombinationsresor.

Inhemsk turism. Danmarks Turistråd fick 1986 ett särski1t ansvar för att främja den inhemska turismen. Under perioden 1987-1990 genomfördes marknadsföringsaktiviteter för mer än 100 mi1j dkr varav näringen svarade för hälften. Satsningen har inneburit att 150 000 fier danskar ca per år semesterar i Danmark.

Nätverk. Som ett 1ed i näringens strukturanpassning främjar danska staten biidandet nätverk. En förutsättning av för att nya destinationer ska11 biidas krävs att det etabieras ett-nära samarbete. Nätverken kan horisonteiia, vara t ex me11an hote11, e11er vertikait, t.ex me11an företag på en ort. Samarbetet ska11 ske på kommersie11a vi11kor.

Under en treårsperiod bidrar staten ti11 biidandet av nätverk med 20 miij dkr per âr. Ett blivande nätverk kan få stöd på oiika sätt Fas 1 Ett mindre stöd för att de deitagande reder ut basen för sitt samarbete; Fas 2 Ett något större stöd kan ges för att kiara ut de juridiska och praktiska ramarna för en samverkan; Fas 3 Stöd kan också ges för att driva nätverket under en in1edande tvåårsperiod.

En styrgrupp har ti11satts för att stimuiera biidandet av nätverk samt för att bedöma ansökningar. Gruppen är sammansatt av representanter från industriministeriet, Danmarks Turistråd, Turismens Faeliesråd, kommunförbundet och näringen.

Turistexportgrupper. Avsikten med de regionaia turistexportgrupperna är att de tiiivaratar och koordinerar ett större omrâdes intressen, särskiit inom marknadsföringen. Verksamheten grundfinansieras med bidrag från kommuner och iän. I siutet av 1991 förväntas ca 10 regionaia turistexportgrupper ha etabierats. Dessa grupper utgör viktiga samarbetsparter för Danmarks Turistrâd i de stora marknadsföringskampanjerna på prioriterade utlandsmarknader.

Utbildning. År 1989 etablerades inom för det turistramen poiitiska handiingsprogrammet Turismens Uddannelsesekretariat. I nära samarbete med utbiidningssektorn har sekretariatet 1yckats skapa ett brett utbiidningsutbud inom turismens område, som omfattar sâväi grund- som vidare- och högsko1eutbi1dning, t.ex en turistekonomiutbiidning.

Affärsturism. Kongressturism och incentive-resande be1öningsresor är starkt växande sektorer inom vi1ka det råder en hård internationeii konkurrens. Det âr en viktig måigrupp, eftersom denna typ av turister förbrukar fyra

gånger så mycket pengar som en genomsnittiig semesterturist.

Prioriteringen av kongress- och incentiveturism medverkar även ti11 att skapa säsongsspridning, öka stadsturismen och stärka iandets internationeiia relationer inom områden som forskning, handel och kuitur.

År 1990 Danmarks bästa kongressâr. var Landet var vard för 162 internationeiia kongresser som gav vaiutaintäkter på ca 700 mi1j dkr.

Danish Convention Bureau DCB samarbetar med turistnäringen och med danska mediemmar internationeiia organiav sationer i syfte att deis föriägga kongresser ti11 Danmark, deis att intensivt marknadsföra Danmark utomiands som resmåi för incentivresor. DCB är en icke-vinstdrivande stiftelse, biidad 1988. DCB är ett exempei på ett nätverk och består av föijande partnersstifteisebiidarez Danmarks Turistråd, Turismens Faeiiesråd, Danmarks hoteii-, resebyrå- och kongresscenterorganisationer, danska järnvägen och SAS. Medien kommer huvudsakiigen från Danmarks Turistråd och från industriministeriet, även från medstiftarna. men DCB arbetar enbart för sina ca 110 mediemsföretag, i huvudsak från turist-, rese- och hoteiibranschen.

7.2 Norge

7.2.1 Stödet ti11 turistnäringen

Näringsdepartementet har sedan 1988 ansvaret för turistfrågorna i regeringskansiiet. De styrmedei finns ti11 som regeringens förfogande är dock spridda på ett f1erta1 departement. Utrikesdepartementet är t ex huvudman för det norska turistrâdet NORTRA, som ansvarar för marknadsfö-

ringen. Samordningen sker genom en interdepartementai grupp med representanter för närings-, kommun-, kuitur-, miijö-, kommunikations-, utbiidnings- och utrikesdepartementen.

Ansvarsfördeiningen meiian departementen är denna

Utrikesdepartementet Norgeinformation; profiiering och marknadsföring; NORTRA; Näringsdepartementet Näringsturistpoiitik; Industrifon- den; Konnundepartementet Regionaipoiitik; Uppbyggnad av in- frastruktur; Jordbruksdepartementet Bygdeturism; - Kulturdepartementet Uppieveiseutbudz - Utbildningsdepartementet Utbiidning och forskning; - Miijödepartementet Miijö- och naturfrågor. -

7.2.2 En nationeii turiststrategi

Huvudmåiet för den nationeiia turiststrategin är en bättre samordning och större koncentration av de offentiiga insatserna så att investeringar ger ökad ekonomisk effekt. Den nationeiia strategin pekar ut tre områden

a Forskning och utveckling. Insatserna sker inom flera

departementsområden och omfattar bi a ett forskningspro-

gram för turismen, fier eievpiatser vid turisthögskoiorna, uppbyggnaden av kompetenscentra, deis för turism genere11t, deis för bygdeturism.

b Marknadsföring och försäljning. NORTRA har ett huvudan-

svar för den internationeiia marknadsföringen och försäljningen av Norge som turistmåi. Denna måste dock utveckias

vidare, varför man ser positivt turistnäringens initiativ att skapa sex regionaia organisationer aktiebolag för produktutveckiing, marknadsföring och försäljning. Detta kommer att stärka regionernas totala engagemang i turistnäringen och skapa en organisation som mer ser ti11 heiheten.

c Turistnäringens infrastruktur. Det finns ett behov av

att utveckia aktivitets- och uppieveiseutbudet, specieiit med anknytning tiil natur och kuitur. Dessa investeringar är i sig inte konnmrsieiia och är därför svåra att finansiera genom de medei som turistnäringen tjänar in. Inom ramen för de medei som oiika departement har tiii sitt förfogande skaii därför turistinvesteringar prioriteras. En särskiid fond med eget program upprättas av kommundepartementet för investeringar i turistisk infrastruktur.

Måien för den norska turism under de närmaste åren skaii vara att förbättra näringens iönsamhet och produktivitet, bi a genom att föriänga säsongerna, iägga särskiid vikt vid kvaiitet god miljö, ren natur, frisk iuft, säkerhet, kompetens, anpassning ti11 EGs inre marknad samt utnyttja de möjiigheter som vinter-OS i Liiiehammer ger.

Vidare görs en prioritering i form av en pian för internatione11 marknadsföring av ferie- och fritidsiandet Norge som utgår från sex internationeiit kända företeeiserz Nordkap Fjordarna OS i Liiiehammer Hurtigrutten Lofoten Röros. -

Osio, Bergen och Tromsö ska11 dessutom marknadsföras på den internationelia kurs- och konferensmarknaden.

7.2.3 NORTRA

Nortravei Marketing NORTRA är turistnäringens marknadsföringsorgan. NORTRA inrättades 1984 och är en stifteise med staten och turistnäringen Norges Reiseiivsräd som stifteisebiidare. NORTRAS verksamhet omfattar marknadsföring, service tiii näringen, turistisk information inom och utom iandet, marknadsanaiyser, konsuitverksamhet samt produktutveckiing.

Norges Reiseiivsrâd är en branschorganisation som ska11 representera branschen samt i samarbete med sina med1emsorganisationer och NORTRA svara för produktutveckiing inom turistnäringen. Norges Reiseiivsråd hå11er att avveck- 1as.

NORTRAS Iångsiktiga må] är att öka sysseisättningen i branschen, bidra ti11 att skapa iönsamma företag och förbättra resevaiutabaiansen.

År 1988 fördes det departementaia ansvaret för NORTRA över från kommunikationsdepartementet ti11 utrikesdepartementet. Syftet var att uppnå en bättre koordinering med annan exportfrämjande verksamhet.

NORTRAS verksamhet bedrivs deis vid huvudkontoret i 0510 med 30 anstäiida, deis vid utiandskontoren, som sammaniagt har 28 anstäiida. Ti11 detta kommer projektanstäiida.

7.2.4 NORTRAS finansiering

De statiiga med1en för marknadsföring av norsk turism godkändes tidigare på projektbasis. Genom inrättandet av NORTRA önskade näringen en friare stä11ning. Som motpres-

tation ålades näringen att ytterligare bidra till verksamheten enligt matchningsprincipen, som innebär att de statliga medlen inte skall överstiga 50% av NORTRAs totala omsättning. Syftet bakom principen är att tillförsäkra att de statliga medlen används på sådant sätt att de kommer till nytta för näringen.

Av NORTRAs resurser på sammanlagt 128 milj nkr 1990 avser ca 10-15% verksamhet riktad mot Norge. Resten utavser landsverksamhet.

Statsmedlen tilldelas på årsbasis, vilket, NORTRA, menar försvårar mer långsiktig planering och strategiutveckling. En departementala arbetsgrupp har därför föreslagit en uppmjukning av kravet på full matchning. En viss andel av NORTRAS statsanslag, t ex 30%, föreslås gå matchningsfritt till generella profilieringsinsatser, generell turistinformation och marknadsrapportering. Resten statsav bidraget bör gå till konkreta marknadsföringsinsatser i samarbete med de sex regionerna och med en prioritering av projekt som stimulerar till samordning mellan NORTRA och de regionala organisationerna.

7.2.5 Samspel mellan central och regional nivå

I rapporten NORTRA och reiselivsnäringen från augusti 1990 som avgavs av en interdepartemental diskuteras grupp samspelet mellan den centrala och regionala nivån

Turistnäringens marknadsföring har regional nivå i betydande grad varit fragmentarisk och okoordinerad. Näringens struktur med små företag med dålig lönsamhet är en av förklaringarna, men problemen har också att göra med att det på regional och central nivå inte funnits en struktur som kunnat samla insatserna och som effektivt kunnat sam-

manbinda produktutveckling, marknadsföring och försälj-

ning.

Tillkomsten av sex regionala organisationer bidrar till att stärka regionernas totala engagemang i turistnäringen. Dessutom ger det en mer enhetlig organisation.

Gruppen ser det som viktigt att de regionala organisationerna inte domineras av offentliga intressen och på så sätt i första hand tillvaratar lokala politiska intressen. Därför bör det finnas ett starkt kommersiellt inslag i organisationerna. Med en majoritet av offentliga eller halvoffentliga tjänstemän i organisationernas styrande organ kommer de med rätta att kunna uppfattas som offentliga organ. Detta försvagar den konnersiella trovärdigheten och gör organisationerna mindre attraktiva som samarbetspartners.

Enligt gruppen får den regionala organisationen inte nya innebära att det i praktiken etableras sex mini-NORTRA utan att en samordning sker dels mellan de sex regionerna, dels mellan dessa och NORTRA. De regionala organisationerna bör ha ett ansvar för produktutveckling, marknadsplaner och försäljning såväl som för kompetensuppbyggnad pä regional nivå. Organisationerna bör också ha ett operativt ansvar. NORTRA bör samordna den internationella marknadsföringen. Genom att NORTRA agerar utifrån den överordnade nationella strategin påverkas landets totala profil vid marknadsföringutomlands.

NORTRA bör fortsätta att utveckla sin position som ett effektivt centralt organ för marknadsföring av turisttjänster i utlandet. Detta är viktigt för att stärka turistnäringens förståelse för att marknadsföring utomlands inte bara är nödvändigt, utan också måste ske på så rationellt och effektivt sätt som möjligt. De regionala organisatio-

nerna kommer dock att vilja ha egna, direkta kontakter med marknader i utiandet. Ingen kan hindra dem från detta, iika iite som en varuexportör måste anlita exportrådet i sin marknadsföring. Med ett effektivt fungerande centrait marknadsföringsorgan biir det dock mindre attraktivt att på egen hand marknadsföra sin turistprodukt utomiands.

De regionaia organisationerna bör vara kommersieiit baserade, gärna i form av aktieboiag. De bör regiera arbetsfördeining i form av samarbetsavtai, deis med NORTRA, deis med enskiida företag och iokaia organisationer. Det är också viktigt med ett kiart förhâiiande tiil reseoperatörer och resebyråer.

Genom de regionaia organisationerna stärks NORTRA som operativt organ. NORTRAs kunskap om marknadsutveckiing och marknadsstrategier bör överföras tiii de regionaia organisationerna så att dessa kan anpassa sina produkter efter marknadens behov.

De regionaia organisationerna bör kanaiisera information ti11 NORTRA för att på så sätt utveckia den nationeiia strategin. NORTRA bör lägga större vikt vid kompetensutveckiing och förbättrat samarbete med näringen. För speciaiiserade konsuittjänster bör NORTRA på sanna sätt som exportrádet i större utsträckning ta betait för sina tjänster. Bastjänster, såsom genereiia marknadsöversikter, bör NORTRA dock svara för utan kostnad för näring eiier myndigheter. Vid omfattande uppdrag ska11 uppdragsgivaren täcka kostnaderna i dess heihet.

Som operativt organ bör NORTRA bedriva en profiiering av turistnäringen genom genereii turistinformation och genere11 internationeii marknadsföring. Denna uppgift bör samordnas med exportrâdets och utrikesförvaitningens verksamhet.

7.2.6 Samordning av den internationella marknadsföringen

Den departementala gruppen hade även i uppgift att bedöma möjligheterna till en bättre koordinering av de totala marknadsföringsinsatserna för den norska exporten av varor och tjänster, i synnerhet frågan om en samordning av exportrådets och NORTRAs organisation hemma och utomlands.

De kontakter gruppen haft visar ett starkt generellt önskemål om en samordning av marknadsföringsinsatserna. Fördelar är bl a dessa

större genomslag för såväl marknadsföringen av varor och tjänster som för turistprodukter och för profileringen av Norge i utlandet,

såväl mänskliga resurser som offentliga och privata me- del används mer rationellt,

möjligheter att få en enklare organisation för export- stödjande verksamhet,

enklare att genomföra insatser som är gemensamma för tu- ristnäringen och övrigt näringsliv inom områdena marknadsbearbetning, marknadsföring och profilering.

En samordning kan dock ske på olika sätt. Mest långtgående är en sammanslagning av exportrådet och NORTRA. Skälen för en sammanslagning är en gemensam organisation hemma och utomlands för alla företagexportörer, möjlighet till bättre styrning, billigare administration, bred kompetens. -

Skälen mot en sammansiagning är i huvudsak oiika måigrupper, olika arbetsmetoder, olika finansieringssätt, de oiika fackmiijöerna bevaras inte, okiar arbets- och ansvarsfördeining. -

Den departementaia gruppen förordade ett samordningsaiternativ där NORTRA samiokaiiseras centrait med exportrådet och ett praktiskt samarbete etabieras. Denna åtgärd bör, eniigt gruppen, kompietteras med att krav stäiis som syftar ti11 en fastare praktiskt samarbete hemma och utom- 1ands. Ett samarbetsorgan bör inrättas för att koordinera de samiade marknadsföringsinsatserna. NORTRA och exportrâdet behåiier dock sin fuiia operativa frihet, medan den totaia marknadsföringsinsatsen a11t mer präglas av ett samiat uppträdande.

Gruppen menar vidare att det är viktigt att uppnå en samiing av resurser utomiands och att de norska institutionerna har ett samiat uppträdande utomlands. Där det är därför även iämpiigt att NORTRAs representant anmäias som turistattaché och deitar i ambassadens arbete.

7.3 Iriand

7.3.1 Bakgrund

Under decenniet framti11 1986 föriorade Iriand marknadsande1ar på a11a sina viktigare turistmarknader, t ex Storbritannien, USA, kontinentaia Europa, Kanada och den inhemska marknaden. Sedan 1986 har turismen ökat. De utiändska besökssiffror ökade med 30% över perioden 1987-1988 och skapade därmed 14 000 nya arbeten.

Den irländska regeringen lade 1986 fast Programme for National Recovery och Programme for Economic and Social Progress. Bl a föreslogs förändringar i beskattningen.

Flera momsändringar har gjorts inför eller inom för ramen programmet för ekonomisk och social tillväxt. År 1984 sänktes momsen på hotell från 23% till 10%, varefter momsen restauranger sänktes till samma nivå 1986. Momsen på sprit, vin och öl, både på restauranger och i butiker, ligger dock kvar på 23%. Fr mars 1991 sänktes den 0 m generella momsen från 23% till 21% ett led i EG-ansom en passning. Samtidigt höjdes restaurangmomsen till 12,5% medan hotellmomsen har behållits oförändrad på 10%.

Den strategi för ökad ekonomisk och social tillväxt, som den irländska regeringen är strategin enkel och går ut pä att hålla kvar inflationen på låg nivå med stabil valuen takurs som kan konkurrera internationellt och landet ge en högre levnadsstandard och därmed nå de sociala mål efman tersträvar.

I enlighet med Programme for National Recovery är turismen en av de sektorer som särskilt valts ut för att skapa nya arbetstillfällen.

Regeringens utvärdering de gjorda insatserna turisav

mens område visar på dramatiska förbättringar.

1989 var ett rekordår för sektorn. Antalet utländska besökare var 2,8 miljoner +16%, inkomsterna 989 milj irl pund var +18% och ytterligare 6 000 arbeten tillskapades.

Den irländska regeringen avser att fortsätta satsningen på turismen och ytterligare öka antalet sysselsättningstillfällen inom denna mycket arbetsintensiva sektor. Investeringarna är stora och regeringen har kommit överens med EG

om en ekonomiskt omfattande strategi för att utveckia den irländska turistsektorn under perioden 1989-1993. Regeringen departementet för turism, transporter och kommunikation har samlat strategin och det specifika programmet i Operationai Progranne for Tourism 1989-1993.

Programmet rör utveckling och marknadsföring av turistiska begivenheter på Iriand. Programmet avser möta efterfrågan från identifierade segment den internationeiia turistmarknaden.

I utveckiingsprogrammet pekas sex huvudsakiiga styrkefaktorer som karakteriserar den iriändska turismen, t ex vänligt foik, en ievande foikkuitur, en ren och oförstörd miijö, kuiturarv, bra övernattningar, en väridsomfattande etnisk marknad. De svagheter som kunde konstateras var en underutveckiad infrastruktur, otiiiräckiig kvaiitet och omfattning av den iriändska turistprodukten, pris- och marknadsprobiem samt svårigheter med tiiigängiigheten på grund av den perifera geografiska piaceringen.

Regeringen satte som måi att öka det âriiga besöksantaiet med över 90% ti11 1993, turistinkomsterna med 500 milj pund och att skapa 25 000 arbetstiiifäiien.

7.3.2 Sektorstrategi för turismen

Deistrategier

Strategin för att uppnå sektorsmåien för turismen innehåiier fyra huvudeiement.

a Produktstrategi mycket attraktivare och bredare pro-

duktomrâde;

b Konkurrensstrategi bättre värde i termer av kvalitet

och pris. I denna strategi ligger bl a att den irländska turistnäringen är överens om att där det är möjligt - stabilisera och sänka priserna under den nationella femåriga planperiod för att därmed behålla och förbättra konkurrenskraften;

c Marknadsföringsstrategi ökad marknadsbearbetning, in-

träde på nya marknader och större marknadsföring inom vissa nischer. I denna strategi har turistrådet huvudrollen för marknadsföring av irländsk turism utomlands. Primära utlandsmarknader är Storbritannien, Nordamerika, Frankrike och Tyskland. Viktiga andrahandsmarknader är Australien, Japan, Benelux, Italien, Schweiz och Skandinavien;

d Distributionsstrategi att tillförsäkra att irländsk turism är brett tillgänglig för potentiella kunder.

Turismcentra

En sätt att koppla produkt- och marknadsföringsstrategierna är genom att etablera vissa orter som turismcentra. Dessa skall uppfylla vissa kriterier, såsom ett minimum av 100 sovrum som tillfredsställer skillnader i besökarens budget och smak, bra matmöjligheter, aktivitetsmöjligheter och besöksattraktioner, nattunderhällning, transport till andra centra och runtomkring i distriktet samt information till besökare.

Produktteman

Investeringar, som är särskilt riktade till produktutveck-

ling inklusive utbildningsstöd och marknadsföring, kommer

enligt programmet att koncentreras till fem produkttemanz

a aktiv turism, t fiske, seéiing, goif och ridning;

ex

b passiv turism, t ex siäktforskning och engeisk språk-

utbiidning;

c kuitur, kuiturarv och underhåiining;

d nöjen, kondition och häisa;

e affärer, t ex konferenser och incentive-turism;

7.3.3 Finansiering

Det turistpoiitiska handlingsprogrammet kommer för perioden 1989-93 att kosta 300 miij iri pund av vilka drygt 118 milj pund konnmr från EGS strukturfond ERDF och 28,5 miij pund från EGs sociaia fond ESF

Tusen pund 1989 1990 1991 1992 1993 Totait

Av heia programmet står den iriändska staten för ca 10% medan de privata intressenterna svarar för ca 40% och EG för resterande 50%.

Progrannet indeias i tre underprogram 1 för turistutveckiing av offentiiga e11er iiknande or- 96; 2 för prioriterad produktutveckiing och marknadsföring av den privata sektorn; 3 för att möta utbiidningsbehov i den expanderande sektorn.

Av de tre underprogrannmn är program 2 stöd till den privata sektorn störst med 62%. Program 1 avsett för - den offentliga sektorn uppgick till 23% medan de reste- rande 15% avsåg utbildningsinsatser. De privata medlen satsades helt och hållet i program 2.

7.3.4 Bord Failte Irlands turistrâd -

Bord Failte är Irlands turistrád och har halvofficiell karaktär. Verksamheten drivs självständigt utifrån de mandat och mål som är uppsatta.

Bord Failte har 233 personer anställda centralt och utom-

lands samt 77 personer regionalt i sex regioner, dvs

sammanlagt 310 personer 1989-12-31.

Bord Failte är på de brittiska öarna representerat i Eng-

land London och Manchester, wales Bristol och Nordirland Belfast och Derry. I övriga Europa finns kontor i

Nederländerna Amsterdam, Belgien Bryssel, Danmark Kö-

penhamn, Tyskland Frankfurt am Main, Italien Milano

och Frankrike Paris. I Amerika finns kontor i USA At-

lanta, Chicago, New York och San Fransisco och i Kanada

Toronto. I övrigt har den irländska turistbyrån repre-

sentation i Australien Sydney, Nya Zeeland Auckland

och Japan Tokyo.

Turistrådets budget omfattade totalt drygt 22 milj pund. Av detta utgörs ca 8 milj pund av statsanslag. Procentuell fördelar sig budgeten enligt följande.

Verksamhet Marknadsföring 7 Utveckiing Administration Regionai turistorganisation Övrigt Totait 10

Bord Faiite äger en Convention Bureau som tiiisammans med Iedande hote11 och transportörer driver ett särskiit program, the Conference Ambassador Progranne.

Genom de bidragsmedei som Bord Faiite förfogar över har turistrådet en starkt styrande ro11 när det gäiier heihetssynen på turismen och produktutvecklingen. Bord Faiite har också rätt att utfärda föreskrifter för den yttre miljön.

7.3.5 Regionaia turistorganisationer

De sex regionaia turistorganisationerna biev 1989 definerade på två sätt, deis geografiskt för att kunna reiateras ti11 EGs regionaia pianeringsområden, deis administrativt i en stramare struktur för regionaia råd och marknadsfö-

ringskommittéer.

En övernattningsavgift iiksom försäljning av litteratur och turistprodukter genererar 44% av den åriiga operativa inkomsten för de regionaia turistorganisationerna. Avgifter från mediemsskap och bidrag från iokaia myndigheter medverkar ti11 att den iokaia nivån står för 65%, resten är bidrag från Bord Faiite.

7.4 Nordiska ministerrådet

Nordiska ministerrådets arbete med turism uppmärksammas här, deis därför att det speiar stor ro11 för Sveriges turistråds arbete den amerikanska marknaden, de1s därför att projekt och aktiviteter direkt berör den svenska turismen.

Samarbete i frågor som rör turism har sedan länge bedrivits me11an de nordiska länderna. År 1978 inrättades Nordiska ministerrådets turistutskott NMT, viiket fr o m 1990 är ombiidat ti11 en nordisk ämbetsmannakammitté AK-T.

7.4.1 Mål och medei

I det för nordiskt samarbete turismens område program som Nordiska ministerrådet antog 1978 anges det främsta måiet för nordiskt samarbete inom området vara att främja nordbors resandet inom Norden. Syftet är att ge den enskiide möjiighet ti11 en rikare fritid samt att skapa bättre kontakter och därigenom stärka samhörigheten me11an de nordiska iänderna. Dessutom inriktas samarbetet på åtgärder för att främja utiänningars turism i Norden. Därigenom kan ömsesidig förståelse meiian foiken främjas 1iksom ett ökat kuiturutbyte. Vidare medför en sådan turism ökade vaiutaintäkter, en för näringens iönsamhet väikommen säsongsutjämning samt bättre sysseisättningsförhåiianden och service på 1oka1 nivå.

Nordiska ministerrådets turistpoiitiska måi ska11 näs främst genom ett gemensamt utrednings- och utveckiingsarbete, deis i syfte att göra turisttjänster tiiigängiiga och bättre anpassade för människors behov, deis för att utröna viika typer inomnordiska efterfrågas av resor som

biand olika grupper av resande, t ex pensionärer och barnfamiijer, samt för att få fram krav boende, transporter, priser m m. Vidare förordas bi a motivationsskapande åtgärder, information, marknadsföring, planering och utveckiing av geografiska områden och aniäggningar samt utbiidningsinsatser.

Ämbetsmannakommittén fungerar som ett forum för erfarenhetsutbyte och information. Den har även ansvaret för genomförandet av det nordiska turistprogrammet. Vidare utgör arbetet i kommittén en bas för nordisk samverkan i oiika internationeiia sammanhang såsom 0ECDs turistkommitté.

Sedan iänge samarbetar också de nordiska iändernas turistråd genom Nordiska turistrådet. Samarbetet sker på många områden, såsom gemensamma turistkontor i vissa länder USA och Japan, marknadsföringssamarbete, marknadsundersökningar, forskningsutbyte m m. Nordiska turistrådet bildades på 1920-ta- 1et och finansieras de nationeiia tuav ristråden. Nordiska turistrådet utgör b1 remissorgan a ti11 Nordiska ministerrådet.

7.4.2 Det nordiska samarbetsprogrammet för turism

Det nordiska samarbetsprogrannet gäiier för tiden 1990-

1992 föijt av en utvärdering påbörjas 1992. Progrannet som kompietteras varje år med en aktivitetspian.

Programmet har tre huvudmålsättningar 1 att öka det inomnordiska resandet, 2 att förmå fier utomnordiska turister att göra Norden ti11 resmåi, 3 att utveckla turistnäringen.

I den nordiska budgeten har avsatts drygt 2 milj dkr för turistprojekt 1991. Därutöver tillkonner 11 milj dkr från den nordiska handlingsplanen Ett starkare Norden för finansiering av den samnordiska turistkampanjen i USA, Focus on Scandinavia.

Programmet identifierar följande åtgärdsområden

Ökad kunskap

a om turism

Utvecklingsarbete inom turiststatistikens område.

Ökad forskning och etablerandeintensifierande av forskningssamarbete.

Analys av den internationella utvecklingens konsekvenser för turismen samt fastläggande av gemensamt uppträdande i frågor av nordiskt intresse i internationella organisationer.

Identifiering av rättsliga restriktioner eller olika faktiska företeelser som försvårar för turismen och motverkar utvecklingen av turistnäringen.

b Stöd till utvecklingen av turistnäringen

Stöd till näringens arbete med produktutveckling, bl a genom kontaktförmedling mellan turistnäring och för dem

intressanta sektorer kultur, natur, idrott etc samt

- bidrag till konkreta utvecklingsprojekt.

Stöd till utbildning genom framtagande av läromedel, studieplaner m m.

Information till stöd för utvecklingen av turistnäringen.

Stöd ti11 åtgärder näringen kan vidta för att underiätta resandet och öka tiiigängiigheten för resor ti11 Norden.

Stöd til] marknadsundersökningar på marknader där de nordiska iänderna kan ha intresse att agera gemensamt.

Exempei på projekt är Kungsvägen0510-Heisingfors. Efter den inventering som ministerrådet svarat för kommer berörda kommuner att sjäiva bedriva gemensam marknadsföring m m.

I en fortsatt produktutveckiing ingår att mer konkret uppmärksamma de nordiska iändernas kuiturhistoria. Under 1991 startas ett förprojekt angående deis vikingar, deis Hansan med utgångspunkt i historiska vägar i Nordeuropa. Projekten är koppiade ti11 Europarådets satsning European Cuiturai Routes..

c Marknadsföring

Kriterier för gemensam nordisk marknadsföring på fjärrmarknader och närmarknader.

Former för fortsatta gemensamma marknadsföringskampanjer typ Focus on Scandinavia.

Den nuvarande handiingspianen 1989-92 b1ir förmodiigen den sista satsningen av denna typ. Det innebär att det ekonomiska utrymmet för aktiviteter av typ USA-kampanjen inte biir möjiigt inom ramen för kommitténs sektorsbudget.

d Samarbetet med Nordiska Turistrådet

Samarbetet med Nordiska Turistrådet måste intensifieras.

e Förbättrat sektorssamarbete med andra ämbetsmannakom-

mittéer

Intensifiera kontakterna med sektorer vars ämnesområde har anknytning ti11 turismen.

7.5 EG

Detta avsnitt bygger på redovisningen av det västeuropeis-

ka integrationsarbetet, Sverige-EFTA-EG 1990, från utri-

kesdepartementet 1991.

Grunden för EG-kommissionens arbete inom turistsektorn utgörs av en rådsresoiution från 1984 84C11501. EG har också inrättat en särskiid rådgivande kommitté för turistfrågor. Kommittén möts minst en gång om året för att bi a utbyta statistik och annan information av betydeise för turismen inom EG. För perioden 1989-1993 har man inom ramen för EGs turistpo1itik avsatt över två miijarder ecu

14 miijarder kr för turistprojekt. 1990 års verksamhet

på turistomrâdet har dock dominerats av aktiviteter inom ramen för det europeiska turiståret.

I december 1988 besiöt rådet att 1990 sku11e b1i ett europeiskt turistår. Ett uttaiat syfte med turiståret var att rikta uppmärksamheten på den ekonomiska och sociaia betyde1se som turismen har, liksom på dess betyde1se för regionaipoiitik och arbetsmarknad.

Vid rådsmötet i november 1990 med EGs turistministrar fattade man besiut om ett tvåårigt program för att harmonisera och utarbeta statistik turistområdet. Syftet är att skapa gemensamma bestännmiser inom EG för insamiing av turiststatistik.

Inom EG diskuteras även sådana turistfrâgor som rör landsbygdsturism, turism och miljö, treårigt forskningsprogram rörande turism samt regionalpolitik.

Enligt utrikesdepartementets redovisning bedöms förverkligandet av EGs inre marknad få stora återverkningar på turistnäringen och turistströmmarna i Europa. Därför måste den svenska turistnäringen i allt högre grad beakta den turistpolitiska utvecklingen i EG och bevaka de möjligheter för svensk turistnäring som den ökade västeuropeiska integrationen kan innebära.

Även EGs utvecklingsarbete inom andra områden än turismen kan medföra förändringar som påverkar den svenska harmoniseringen. Några ytterligare EG-frågor som är av stor vikt för den svenska turismens vidkommande tas här upp.

EGs arbete med att liberalisera luftfartspolitiken skapar ändrade förutsättningar. På infrastrukturområdet har EGs ministerråd fattat beslut om ett antal prioriterade projekt som stöds finansiellt. Bl a stöds den skandinaviska länken med 5 milj ecu. Denna länk omfattar alla förbindelser genom Danmark väg, järnväg, båt mot de övriga skandinaviska länderna.

Gränskontroller och EG

I riksdagens beslut om Sveriges deltagande i den västeuropeiska integrationen framhålls att det är angeläget att EGs successiva avveckling av de inre gränskontrollerna inte leder till inskränkningar i den nordiska passfriheten. Den nordiska passkontrollöverenskommelsen bör samordnas med det motsvarande system som planeras inom EG. Dm denna målsättning råder nordisk enhet.

Enligt utrikesdepartementets redovisning det att synes som gränskontrollfrågorna inte kommer att ingå i EES-förhandlingarna, eftersom EG-kommissionen saknar formell kompetens att föra förhandlingar på detta område.

Sverige har ett starkt intresse, enligt utrikesdepartementet, av att få del av de fördelar för resandet som skulle följa på en avveckling av personkontrollen vid inomeuropeiska gränser. För att Sverige skall kunna bli en del av ett med EG gemensamt område utan inre gränskontroller, måste man från svensk sida också ta ställning till frågan om en eventuell samordning med EG när det gäller riktlinjerna för det yttre gränsskyddet.

Regionalpolitik och EG

EG har på senare år dels beslutat att kraftigt intensifiera sin egen regionalpolitik via sina strukturfonder, dels att omarbeta reglerna för hur de enskilda medlemsländerna får bedriva sin nationella regionalpolitik. Den nya ordningen innebär också att kommissionen har direktkontakt med regionerna och att man ställer krav på aktiv medfinansiering i beslutade projekt.

En viktig nyordning är regionalpolitikens inordning under strukturpolitiken. Ett resultat av detta är att medlemsstaternas regeringar kan, efter förhandlingar med kommissionen, få regioner godkända som stödområden utan att några bidrag sedan utgår från Regionalfonden. I princip kan då nationell stödpolitik bedrivas inom dessa områden under förutsättning att åtgärderna är konkurrenspolitiskt godtagbara.

En viktig förändring är också att den strukturpoiitiska orienteringen av regionalpoiitiken ska11 samordnas med övrig ekonomisk poiitik inom EG.

I utrikesdepartementets redovisning bedöms förändringarna av stödregierna innebära att nuvarande kraftfuiia regionaipoiitiska insatser i Sverige bör kunna fortsätta även vid ett närmande tiii EG. Några särskiida behov av undantag för regionaipoiitiken bedöms för närvarande därför inte föreiigga i de pågående EES-förhandiingarna.

8. ÖVERVÄGANDEN

Vi ska11 i detta kapitei konnentera vissa av de frågor som beskrivits i de föregående kapitien. Det gäiier deis direktiven och arbetets bedrivande 8.1, deis turismen och dess organisationer med särskiid tyngdpunkt på Sveriges turisträd 8.2-8.3.

I den aiimänna debatten har särskiid uppmärksamhet riktats mot den s k Iriandsmodeiien. Vi finner det därför angeiäget att kortfattat konnentera denna modeii och den relevans vi menar att modeiien har för svenska förhäiianden 8.7. Avsnittet kompietteras med iakttageiser förhäiom iandena i Norge och Danmark 8.8.

Vi vi11 dessutom även kortfattat redovisa visst materiai är mer genereii karaktär, som har stor betydeise för försiagsdeien. Det gä11er i första hand Peter Bohms resonemang kring turistpoiitiska må] ur ett samhäiisekonomiskt perspektiv 8.4. Detta avsnitt följs av en redovisning av de skäi vi ser för ett statiigt engagemang i turismen 8.5. Den diskussion kring gränsorganisationer, dvs organisationer både har offentiiga uppgifter som och affärsverksamhet, som Peter winai redovisat har intresse för försiagen kring Sveriges turistråd 8.6.

8.1 Uppdraget

8.1.1 Direktiven

I våra direktiv ifrågasätts inte behovet av en centrai organisation på turismen område Sveriges turistråd. Utre- darens uppgift är i stäiiet att förutsättningsiöst pröva statens roii. Detta innebär b1 a att möjiigheterna ti11 aiternativ finansiering för delar av turistrådets verksam-

het ska11 prövas. Utredaren skaii även närmare precisera de mâi Sveriges turistråd bör ha i sin fortsatta verksamhet.

Utredaren bör i sina förslag bi a utgå från att näringspolitiken ska11 inriktas på att främja effektivitet och strukturomvandiing samt att defensiva branschstöd skaii avveckias. Utredaren bör vidare beakta turismens regionaipoiitiska betydeise.

I uppdraget ingår vidare att formulera operatione11a må1 för Sveriges turistråds verksamhet inom ramen för den övergripande samhäiispoiitik som riksdag och regering iagt fast. Utredaren bör beiysa olika aspekter turistrådets nuvarande måiformuiering som inbegriper måiet om breda foikgruppers möjiigheter ti11 turism och rekreation.

Några deiar av turistrådets nuvarande verksamhetområde

kommenteras sârskiit i direktiven

a. Utredaren skaii i samverkan med berörda företag, organisationer och samhäiisorgan kartiägga efterfrågan i turistnäringen av utrednings-, utveckiings- och samordningsinsatser. Det bör undersökas om inte deiar av den verksamhet som turistrådet i dag bedriver bör ske inom ramen för ett annat huvudmannaskap, viiket kan organiseras av branschens företag.

b. Förhandiingar bör upptas med företag som är direkt engagerade i branschen i syfte att företagen genom iângsiktiga avtai e11er andra förbindeiser engagerar sig i finansieringen av informations- och marknadsföringsinsatser. Branschens företag bör oavsett organisatorisk iösning ta det huvudsakiiga ansvaret för finansieringen av informa-

tions- och marknadsföringsinsatser.

c. Utredaren bör pröva resursbehov och organisation för fuiigörandet av-det sektorsansvar Sveriges turistråd i dag har samt redovisa för- och nackdeiar med oiika organisatoriska iösningar.

d. En utgångspunkt vid bedömningen av hur en ändamålseniig och effektiv utiandsorganisation ska11 utformas bör vara att kiargöra vilken prioritering som kan göras me11an o1ika utiandsmarknader och hur en sådan kan påverka omfattningen och inriktningen av insatserna. Särskiid uppmärksamhet bör ägnas branschens och branschorganisationernas bedömningar. Möjiigheter ti11 utökad samverkan med Sveriges exportråd, Svenska institutet och utrikesförvaitningen bör kiariäggas.

8.1.2 Arbetets bedrivande

I direktiven tas riksrevisionsverkets revision som en utgångspunkt för vårt uppdrag. Vidare omnämns det betänkande som riksdagens revisorer iämnat och som under våren behandiats i riksdagen. Kuiturutskottets betänkande 199091KrUl6 har sedermera överlämnats tili utredningen för beaktande.

Våra direktiv innebär att utredningen skaii ta ett brett grepp kring turistfrågorna. Det finns därför behov av att göra en bredare beskrivning området än vad som tidigare av gjorts. Beskrivningarna bygger ti11 stor dei turistrådets eget planeringsmateriai samt offentiiga utredningar. Då området redan finns väi beskrivet har vi vait att i de mer genere11a deiarna göra en mer översiktiig beskrivning.

Utredaren ges i uppdrag att uppta förhandlingar med företag inom turistbranschen i avsikt att skapa en bas för en iångsiktig finansiering av verksamheter inom turistområ-

det. Kontakter har tagits med företrädare för såväi branschorganisationer som enskilda företag. Några förhand- 1ingar konkret natur har dock inte kommit ti11 av mer stånd.

Som skâi för det iåga intresset för iångsiktig medfinansiering från företag och branschorganisationer uppges skattereformens genomsiag turistnäringen. Vi har daremot mött ett intresse för en medfinansiering av aktiviteter, kampanjer och projekt, dvs aktiviteter som på re1ativt kort sikt kan ge påvisbara företagsekonomiska effekter.

Vi utgår i våra försiag från dessa förutsättningar. Ett syfte med försiagen har emeiiertid varit att de i ett senare skede ska11 ge möjiighet för förhandiingsiösning- ar, som innebär iångsiktiga finansieiia åtaganden från branschens sida.

Turistnäringen är spiittrad och svagt organiserad. Det pågår emeilertid strävanden inom branschen att stärka samverkan genom att skapa organisationer som representerar f1erta1et av de tunga intressena inom turistnäringen. När organisationer av denna typ funnit sina former och har mandat att bi1da en motpart ti11 de statiiga intressena ökar förutsättningarna för iångsiktiga, finansie11a 1ösningar.

Vi har så Iångt nbjiigt byggt våra försiag omgiv- - ningens krav på Sveriges turistråd. Förutom branschorganisationer och företag inom turistbranschen har vi diskuterat det statliga engagemanget inom turismen med representanter för regiona1a och 1oka1a intressen, med statiiga myndigheter, idee11a organisationer samt med Svenska institutet och Sveriges exportråd. Kontakter har även tagits med andra iänders turistorganisationer. Förutom de övriga

skandinaviska iänderna har vi studerat den s k Iriandsmode11en, som fungerar som en förebild inom deiar av den svenska turistbranschen.

8.2 Turismen och dess organisationer

8.2.1 Turismen i Sverige

Turismen i Sverige domineras kraftigt av den inhemska turismen. Eniigt SCBs inkvarteringsstatistik svarar svenskar för 80% av a11a övernattningar i kommersie11a boendeformer.

Fördelningen med 80% svensk turism och 20% utiändsk återfinns också när man ser tili omsättningen. Svenskar spenderar eniigt turist- och resedatabasen TDB ca 80 miijarder kr âr1igen resande i Sverige. Detta kan jämföras med resevaiutaintäkterna som 1989 var drygt 16 miijarder kr.

Av turismens tota1a omsättning på ca 100 miijarder kr fai- Ier mindre än häiften pä den traditionelia turistnäringen hote11, restauranger, rederier, bussföretag, f1ygbo1ag, aktivitetsaniäggningar m m. Turistrådet uppskattar omsättningen i dessa branscher ti11 ca 44 mi1jarder kr. SIND uppskattar omsiutningen ti11 ca 36 miijarder kr.

Även svenskars resande i arbetet enbart står för om ca en fjärdedei av a11a resor svarar dessa för mer än häiften av omsättningen. Samma proportioner gä11er för utländska besökare. Den koppiing som görs meiian turism och rekreation är därför inte heit reievant.

Svenskars arbetsresor är av tre siag, ungefär 1ika stora, konferens, vanligt möte eller ordinarie arbete utanför

hemorten. Övernattning sker på hoteii och bi1en är det

vaniigaste färdmediet.

Svenskars fritidsresor i det egna Iandet är oftast korta, syftet är oftast att besöka siäktvänner e11er det egna fritidshuset, fårdmediet år bii.

Genom TDB går det att ett reiativt ti11för1it1igt sätt beskriva svenskars resvanor, både i det egna iandet och utomiands. För det resandet ti11 Sverige är dock svårigheterna att redovisa en heitäckande biid avsevärda. Turistrådet arbetar i denna dei med en metod som går ut på att kombinera ti11gâng1iga kä11or.

En samiad bedömning ger vid handen att de utiändska besökarna oftast kommer från Norge, Danmark, Finiand, Tyskiand och Storbritannien. Den vaniigaste boendeformen är övernattning hos siäktvänner, föijt av camping och hote11.

Under 1990 noterades tota1t sett en kraftig minskning - av resandet ti11 Sverige efter en stadig uppgång under mer än ett decennium. Minskningen i resandet från de nordiska grann1ånderna var mycket kraftigt medan resandet från övriga Iänder endast minskade margineiit.

Resmönstret får i stort sett betraktas som fast. Det är från de nordiska granniänderna och Tyskiand som de fiesta utiändska besökare kommer.

8.2.2 Turismens organisationer

Turismens organisationer kan deias in i tre kretsar offentiiga organ, ideeiia organisationer och turistnäringen. Det krävs ett nära samspel me11an dessa o1ika kretsar för att turismen ska11 kunna utveckias.

En rad offentiiga organ är oiika sätt invoiverade i turismen. Sveriges turistråd är det enda statliga organ som enbart har uppgifter inom turist- och rekreationsområdet. För andra offentiiga organ ingår turismen som en dei. Det gåiier exempeivis naturvårdsverket och dess ansvar för naturresurshushåiiningen, industriverkets ansvar deis för regionaipoiitiska frågor, deis för frågor som rör småföretagsamhet. Det gäiier även högskoiorna, som svarar för såväi forskning som utbiidning.

Länsstyreiserna utgör på regionai nivå det statiiga organ som samordnar fiera för turismen viktiga infrastrukturfrågor. I de faii turismen utgör en viktig regionaipoiitisk uppgift åiigger det iånsstyreisen att beakta detta.

På regionai nivå samordnar de regionaia turistråden en stor dei av marknadsföringsinsatserna. Huvudintressenter i de regionaia turistråden är iandsting och kommuner. Kommunerna bedriver dessutom en omfattande verksamhet inom turismen, deis genom direkta insatser typ iokaia turistbyråer, deis genom investeringar och drift av aniâggningar. Det kan röra sig om hoteii, campingpiaser, vandrarhem eiier gästhamnar men också om bad, idrottsaniâggningar och andra rekreationsaniäggningar. De kommunaia insatserna uppskattas tiii ca 800 miij kr och iandstingens tiii knappt 100 miij kr. Förutom Sveriges turistråds medei avser drygt 100 miij kr insatser inom området naturvård m m. Tiii statens utgifter kan även föras kostnaden för kuiturinstitutioner..

De ideeiia organisationerna har betydeise för turismen på två sätt. Deis rör det sig om organisationer som viii stimuiera sina mediemmar tiii aktivare fritid, exempeivis en L0, handikapporganisationerna eiier PRO, deis organisatiovars verksamhet syftar tiii att genereiit bereda möjner

ligheter till rikare fritid. Det kan gälla organisatioen STF, Sportfiskarna, Friluftsfrämjandet och Riksner som förbundet för hembygdsvârd.

Turistnäringen är som bransch svår att avgränsa. De totalsiffror turistrådet redovisar ger vid handen att turistnäringen omfattar 21 000 arbetsställen med 115 000 årsarbeten och har omsättning på drygt 44 miljarder kr. Uppen giften används ofta, men det finns fog för att påvisa den mycket stora osäkerheten i uppgifterna. Så är exempelvis

restaurangnäringen med undantag för personalmatsalar, ga-

tukök m i sin helhet inkluderad i turistnäringen. Res-

m taurang utgör den största branschen inom näringen och svaför drygt 9 000 arbetsställen, en omsättning 15 rar miljarder kr och 38 000 årsarbeten. Till turistnäringen räknas också gruppen aktiviteter där exempelvis det statliga stödet till teatrar och museer fullt ut anses tillhöra turistnäringen.

Företagen är branschvis organiserade. Däremot saknas en samlande branschorganisation för hela turistnäringen. Svenska resebranschens riksförbund RRF är en relativt nybildad organisation, inom organisationen saknas nâgmen de större branschorganisationerna, exempelvis Sverira av ges Hotell- och restaurangförbund.

8.2.3 Turistnäringens marknadsföring utomlands

Sveriges turistråd har i en rapport 19904 analyserat turistnäringens marknadsföringsinsatser utomlands. Under 1988 satsade den svenska turistnäringen drygt 296 milj kr på internationell marknadsföring som syftade till att förmå utländska turister att besöka Sverige. I summan inbegrips såväl privat offentlig turistnäring inklusive som Sverige turistråd.

Den privata sektorn svarade för närmare 77% av de totaia marknadsföringsinsatserna. Rederierna utgjorde den största gruppen med 145 miij kr. Största enskiida företag var SAS med 48 miij kr. Hoteiikedjorna svarade för drygt 18 mi1j kr.

Av de offentiiga organisationernas insats på 67 milj kr svarade kommunerna för 32 miij kr, Sveriges turistråd för 24,5 miij kr och de regionaia turistorganisationerna för 10,5 miij kr.

Den marknad som de största marknadsföringsinsatserna riktades mot var Finiand som erhöii 95 milj kr e11er ca 35%. I övrigt skedde marknadsföring mestadeis på Tyskiand med 38 mi1j kr och Danmark med 32 milj kr.

Det vanligaste sättet att marknadsföra Sverige var via annonser som svarade för 120 miij kr eiier ca 44% av insatserna.

8.3 Turistrådets verksamhet

År 1975 fattades besiut turist- och rekreationsom en ny poiitik. För att genomföra den nya poiitiken inrättades tvä organisationer. Sveriges turistråd fick i egenskap av centralt organ för den turistfrämjande verksamheten i uppgift att pianera, samordna och genomföra åtgärder för att främja marknadsföringen av turism i Sverige. Samtidigt inrättades en särskiid beredning för pianering och samordning av de statiiga insatserna för turism och rekreation. Rekreationsberedningen fick bi a i uppgift att samordna

de statiiga insatserna inom den fysiska pianeringen de

s k primära rekreationsomrädena.

De av rekreationsberedningens pianeringsuppgifter som avsåg den fysiska pianeringen har sedermera förts in i det pianeringssystem som trädde i kraft 1988 och som bygger på pian- och byggiagen, kompietterad med bestänneiser i naturresursiagen. I detta pianeringssystem, där tyngdpunkten iigger kommunerna, har iänsstyreiserna roiien som samordnare av de statiiga intressena.

Det främsta skälet för att Sveriges turistråd 1975 gjordes ti11 en stifteise var eniigt propositionen att få till stånd ett väsentiigt utvidgat samarbete inom turismens område meiian stat, iandsting och kommuner.

Genom riksdagens beslut 1984 fick turistrådet en ny roii som samiande organisation för den offentiiga turist- och rekreationspoiitiken. Rekreationsberedningen iades ner och dess verksamhet fördes ti11 turistrådet iiksom vissa av naturvårdsverkets uppgifter.

Besiutanderätten i de frågor som tiilfördes turistrådet iades på en permanent deiegation understäiid rådets styreise. Motivet var bi a att säkerstäila att myndighetsfunktionen hö11s ski1d från marknadsföringsfunktionen. Avsikten var att handiäggningen av de frågor i vilka deiegationen var besiutande sku11e ske inom en särskiid avdelning inom turistrådet.

Det betonades i 1984 års besiut även att det statiiga ansvaret i första hand skuiie vara att förbättra möjiigheterna för marknadsföring. Turistrådet skuiie därmed ha som huvudsakiig uppgift att samordna, stödja och kompiettera turistnäringens egna marknadsföringsinsatser.

Såväi RRV som riksdagens revisorer har riktat kritik mot den verksamhet turistrådet bedrivit. RRV sammanfattar sin kritik mot turistrådet så att det finns två grundiäggande

hinder för en effektiv verksamhet vid turistrådet, deis att rådets uppdrag är aiitför brett och splittrat genom att rådet fått i uppdrag att verka för att samtiiga måi inom turist- och rekreationspoiitiken uppfyiis, deis rådets organisation, där arrangemanget med en deiegation försvårat för rådet att föija en konsekvent iinje och arbeta effektivt.

Även riksdagens revisorer har granskat Sveriges turistråds verksamhet. Riksdagsrevisorernas granskning har begränsats ti11 hur turistrådet genom sin verksamhet bidrar tiii att uppfyiia de sociala måien för turism och rekreation, en aspekt som, eniigt revisorerna, i mycket ringa grad berörts av RRV.

I riksdagsrevisorernas betänkande konstateras att turistrådets verksamhet inte varit särskilt inriktad på att bidra ti11 de sociaia måien. Turistrådet har främst inriktat verksamheten att främja Sverigeturismen i största alimänhet. Från att från början ha haft en stark inriktning mot marknadsföring och genomförande av enskiida åtgärder har produktutveckiing, uppbyggnad och spridning av kunskaper, turism för a11a samt infrastrukturåtgärder betonats starkare, eniigt revisorerna.

I den stifteiseurkund som bildar basen för turistrådets verksamhet finns en måiformuiering där de sociaia måien särskiit markeras. Riksdagen har därefter påpekat att turistrådet bör iyfta fram dessa frågor och andra sektorfrågor, dvs frågor av myndighetskaraktär.

Turistrådets verksamhet som den tar sig uttryck i piane- ringsdokument och utfa11 har dominerats av marknadsfö- ringsperspektivet. Forsknings- och utveckiingsinsatserna har sedan turistrådet ändrade sin inriktning 1986 kraftigt ökat.

Riksdagens revisorer påpekar att turistrådet inte utvärderat sin verksamhet i förhållande till de sociala målen. Vi menar att denna kritik kan utvidgas dithän att turistrådet i strukturplaner, verksamhetsplaner m m inte utvärderat sin verksamhet mot något av de av riksdagen fastställda målen. Den planering och utvärdering som görs sker mot de mål turistrådet självt formulerat. Turistrådets utvärdering sker företrädesvis på projektnivå och i produktivitetstermer. n

Riksdagens revisorer kritiserar turistrådet för att de sociala aspekterna på turism och rekreation inte avspeglas i turistrådets organisation. Turistrådet menar i sin redovisning av hur de sociala målen skall tillgodoses att det inte är meningsfullt att vidta några särskilda organisatoriska åtgärder, som skall leda till att de sociala målen för turism och rekreation uppfylls. Turistrådet inriktar sig på turism för alla och inte särskilt på svaga grupper.

Vi har inget att invända mot det resonemang som turistrådet för. Däremot borde turistrådets åtgärder, menar vi, tydligare relateras till de mål riksdag och regering fastlagt, inte till de mål man själv formulerar.

Det har inte varit vår uppgift att göra en djupare genomgång av turistrådets interna förhållandena. Som utgångspunkt för våra förslag ligger dock vissa iakttagelser av turistrådets arbetssätt. I långa stycken är våra iakttagelser samstämmiga med det som tidigare påpekats

a Ledningsfunktionen måste bli tydligare. Detta gäller

bl a den dubbla ledningsfunktion som styrelsen resrespektive delegationen utgör. Ledningen av utlandsorganisationen är otydlig.

b Sveriges turistråd måste i högre grad arbeta ti11sam-

mans med andra intressenter. Vi menar att organisationen i aiitför hög grad prägias av att turistrådet vidtar åtgärder sjäiv, snarare än att stimuiera andra.

c Verksamheten måste drivas mer iångsiktigt. Trots struk-

turpianer och andra iångsiktiga pianer prägias arbetet av snabba insatser.

d Kommunförbundet och iandstingsförbundet har på senare år varit passiva i sin r011 som medstiftare.

e Dotterboiaget Resurs AB har inte utveckiats på det sätt

som varit önskvärt.

8.4 Mål för turistpoiitiken samhäiisekonomiskt perspektiv

Eniigt direktiven ska11 utredningen formuiera operationel- 1a må] inom ramen för den övergripande samhäiispoiitik som riksdag och regering iagt fast. Utredningen skaii vidare beiysa oiika aspekter på turistrådets måiformtiering. Vi vi11 se måidiskussionen ur ett samhäiisekonomiskt perspektiv. Ett sådant perspektiv redovisar nati0na1ekonomen Peter Bohm i artikein Turismens betydeise för Sverige det samhäiisekonomiska perspektivet, som ingår i den av turistrådet utgivna boken Längtan ti11 iandet Annoriunda. Resonemanget redovisas här strukturerat efter några för oss intressanta aspekter

a Värdet av turismens sysselsâttningseffekter. I områden

med en iångsiktig arbetsiöshet finns det ekonomiska och sociaia skäl för att samhäiiet bidrar med sysseisättningsskapande åtgärder. Även produktion turisttjänster om av

kan vara särskilt aktuell i en viss region, t ex i fjälltrakter, kan även andra alternativ komma ifråga. Det är därför viktigt att om statsmakterna ställer medel till förfogande för sysselsättningsskapande åtgärder pör dessa kunna sökasutnyttjas av alla verksamheter som uppfyller generella kriterier om varaktighet, små säsongsvariationer m m.

Detta innebär att stödvillkor skall vara generellt formulerade och inte gynna någon särskild verksamhet. Turistnäringen får med andra ord konkurrera om stödet med andra näringar på lika villkor.

b Värdet turismens valutaintäkter. Väljer statsmakter-

av na att vidta åtgärder för att anpassa importen till exportens nivå bör dessa åtgärder inte riktas mot någon specifik typ av export, exempelvis turistexporten, utan avse att stimulera export i allmänhet och motverka import i allmänhet. Det finns alltså inga skäl att stimulera eller räkna upp värdet för just tjänster till utländska turister. Att föra en kostnadskrävande kampanj för att åstadkomma en långsiktig ökning av just turismen kan inte motiveras.

Detta innebär att de exportansträngningar som görs på turistområdet måste vägas mot samhällets generella exportansträngningar liksom insatser inom andra branscher.

c Värdet av turismens skatteeffekter. Det hävdas att tu-

rismen automatiskt ger upphov till betydande skatteintäkter för staten. Detta är riktigt i den del som kan sägas härröra från den moms och annan indirekt skatt som utländska turister betalar i Sverige eftersom annan export är befriad från sådana skatter. Däremot utgör inte skatt på arbetsinsatser i turistnäringen någon statlig nettointäkt under förutsättning att arbetskraften alternativt skulle

haft annan sysseisättning. Uppgifter om att nwr än häiften av turismens omsättning går ti11baka tili staten i form av skatt är därför irreievanta.

d Turistinformation utomiands. Turistinformazion är ti11

stor dei en koiiektiv nyttighet, dvs en nyttighet som gynnar många och vars produktion därför kräver koiiektiva bes1ut, i praktiken offentiiga resursinsatser. Reklam- och informationsâtgärder för att öka utiänningars viija att besöka Sverige bör ske så länge vinstökningen överstiger kostnaden för åtgärder. Eftersom det är svårt att identifiera exakt viika som berörs av sådana åtgärder och hur mycket deras vinster påverkas är det svårt at fördela kostnaderna. Utgifterna för sådana åtgärder kan därför i praktiken finansieras med aiimänna skattemedel.

e Turistinformation i Sverige. Det saknas ski] att genom

påverkan förmå svenskar att turista i Sverige. Däremot kan information om utbudet ske.

f Indirekta konsumentvärden. Utiandsturismen har ett vär-

de genom att den producerar information av ge1ere11t värde. Detta gä11er både för svenskar som reser Jt och för svenskar som får fördeiar av att utiänningar eser hit och får information om Sverige. Dessa effekter är deis ökad me11anfo1k1ig förståeise och ökad förståeise ör invandrare, deis ökad efterfrågan svenska produkte.

8.5 Vad motiverar ett statiigt engagenang

Motiven för ett statiigt engagemang i turistnäringen styr måien för den statiiga turistpoiitiken iiksom den organisation som väijs. De motiv som anförs är huvuisakiigen av två s1ag, deis sådana som är genere11a för stitiig verksamhet, deis sådana som är specifika för just området tu-

rism och rekreation. Vi menar att föijande motiv motiverar statiiga insatser turismens område

a. Genereiia motiv

1. Turismen är exportnäring i iikhet med andra näen som ringar har nytta av exportfrämjande åtgärder. 2. Det kan finnas regionaipoiitiska skäi till ett statiigt stöd til] turistbranschen. 3. Turismen har betydeise inom såväi naturresursanvändningen som miijövården. 4. Liksom inom andra områden finns det ett statiigt intresse av iångsiktig kunskapsuppbyggnad på turistområdet.

b. Specifika motiv

1. Turismen bidrar både direkt och indirekt tiii en profiiering av Sverige som nation. 2. Turismen innebär indirekta konsumentvärden. Dessa kan vara materie11a, t ex ökad efterfrågan på svenska produkter, e11er innmterieiia, t ex ökad me11anfo1k1ig förståeise. 3. Som ett 1ed i väifärdspoiitiken kan staten stödja möj- Tigheterna ti11 rekreation. 4. Turismen är i hög grad en nyttighet som gynnar många.

8.6 Den goda gränsorganisationen

Peter Ninai har i sin avhandiing Gränsorganisationer - Egenskaper, probiem och utveckiingsmöjiigheter i gränsiandet me11an privat och offentlig sektor beskrivit ett tiota1 organisationer som organisatoriskt och verksamhetsmässigt har insiag både av offentiig förvaitning och affärsverksamhet. Biand winais exempei finns både Sveriges tu-

ristråd och exportrådet. Sá här kan de grundläggande tankarna om den goda gränsorganisationen sammanfattas.

1. Verksamhetens ändamålet är tydligt för alla i organisationen. Organisationen har en samhällsuppgift och denna är utgångspunkten för samspelet med marknaden.

2. Samspelet med marknaden är tydligt. Organisationens Spelregler kan växla. Det kan röra sig om stöd eller konkurrens, att förvalta eller aktivt påverka. Oavsett vilket mandatet är skall det vara tydligt. När organisationen deltar i en marknadsaktivitet måste det vara klargjort varför.

3. Organisationen måste ha en trovärdighet.

4. Organisationen måste utveckla pedagogiska instrument för att hantera relationerna till omvärlden. Organisatiomåste ägna uppmärksamhet åt att återkommande förklara nen sitt uppdrag.

5. När organisationen ställs inför avvägningar mellan samhällsuppgifter och marknadsaktiviteter måste det finnas en utbredd medvetenhet om hur detta hanteras. Reella konflikter måste därför föras upp på den nivå där de kan hantet styrelsenivå. Dessa konflikter måste alltid ras, ex hanteras.

6. Ledningen förfogar över och ansvarar för sin orga- - nisation. Organisationen har sådana villkor för sin verksamhet att den kan stå emot tillfälliga och godtyckliga underhandsinflytelser. Det mandat organisationen fått innebär att inhopp inte sker i den löpande verksamheten.

7. Styrelsen skall stödja organisationen genom sin kompetens, både professionellt och genom sitt kontaktnät. Det

kan gälla frågor som verksamhetsidé, strategier och marknadsaktiviteter.

8. Organisationens styrsystem bör vara så utformat, att samhällsekonomiska och företagekonomiska sannnnvägningar kan göras. Verksamheten får inte utformas så att de båda perspektiven sammanblandas eller att det ena får selektiv eller sporadisk uppmärksamhet.

9. Belöningssystemet kompenserar obalanser. Medarbetare som arbetar närmare marknaden har lättare att få snabb och tydlig feedback på sina insatser än andra. Denna obalans kan motverkas genom att även personer arbetar langre som in i organisationen i den utåtriktade verksamheengageras ten. Pedagogiken i denna typ av åtgärder är flerfaldig; Medarbetaren blir synlig utåt, får tydlig äterföring och ökad medvetenhet om organisationens yttre relationer och arbetsbetingelser.

10. Ledarskapet i en gränsorganisation ställer stora krav, vilket i den goda gränsorganisationen tar sig uttryck i insikten om att särskilda insatser för ledarutveckling krävs.

8.7 Irlandsmodellen

Utvecklingen av turismen Irland har väckt stort intresse. I Sverige har i huvudsak två aspekter den k Irs landsmodellen uppmärksammats. Irlands sänkning av momsen på turisttjänster har rönt stor uppmärksamheten, särskilt sedan momsen på hotell- och restaurangtjänster i Sverige höjdes den 1 januari 1990. Den andra aspekten Irlandsmodellen är de stora resurser som satsas tillsammans med . den tydliga strategin att utnyttja turismen motor i som en samhällsutvecklingen.

Oavsett vad som läggs i begreppet Irlandsmodellen har den inspirerat och samlat svensk turist- och resenäring för att kräva åtgärder i modellens riktning.

Turistsektorn utgör en viktig hävstång för Irlands strukturomvandling. Utgångspunkten är ett samhälle med hög arbetslöshet och ett starkt beroende av lantbruket samtidigt som det uppvisar en svag struktur inom tillverkningsindustrin. Målet har varit att få så många som möjligt sysselsatta med en begränsad tillgång till kapital. Turismen är en sådan arbetsintensiv sektor.

Irlands satsning på turism överensstämmer med EGs strukturpolitik. Irlands omvandling stöds av EG genom avsevärda belopp från i första hand strukturfonden, men även från den sociala fonden. Medan den irländska staten för svarar ca 10% av de samlade insatserna som uppgår till ca 3,0 miljarder kr på fem år, bidrar EG-fonderna med ca 50%. Näringslivet satsar den resterande andelen på 40%. Den irländska statens insatser uppgår 1991 till ca 81 milj kr, dvs mindre än den statliga insatsen för Sveriges turistråd.

Den irländska turistnäringen har bildat en gemensam organisation. Från regeringshåll betonas att satsningen görs gemensamt med alla parter inom turismen och att det är den enda möjliga vägen till framgång. Som ett led i det gemensamma ansvarstagandet åtar sig näringen bl a att hålla nere priserna under den femårsperiod satsningen pågår 1989- 1993.

Det organ som har till uppgift att verkställa turistsatsningen är det irländska turistrådet Bord Failte. Organi- sationen har totalt ca 300 personer anställda, såväl regionalt som centralt och utomlands. Bord Failte har vissa

lagreglerade uppgifter samt bidragsgivning vilket gör att rådet närmast liknar en svensk myndighet. Det irländska turistrådet karaktäriseras dock som halvofficiellt semiofficial.

Målet för Bord Failte är tydligt att få så många besöka-

re som möjligt från utlandet till Irland för att därigenom skapa valutaintäkter och arbetstillfällen. Turistrådet har inte i uppgift att ägna sig åt den inhemska turismen. Den positiva syn på landet, som marknadsföringen utrikes och produktutvecklingen lett till, konner dock även den inhemska marknaden till del. Den inhemska turismen har också ökat.

Diskussionen i Sverige om momsnivån på hotell- och restaurangtjänster tar ofta sin utgångspunkt i de momsförändringar som gjorts på Irland. Det hävdas i debatten att åtgärden haft en avgörande betydelse för de irländska framgångarna på turistmarknaden. Från departementshåll på Irland hävdar man inte detta utan i stället att de enskilda åtgärderna hänger samman i en total satsning turismen där EGs fonder spelar en avgörande roll.

De inslag som är av särskilt intresse för Sverige är, enligt vår bedömning, det strategiska, långsiktiga och systematiska förhållningssättet i arbetet med att utveckla turismen. Den klart avgränsade uppgiften för turistrådet gör att Bord Failte har uppföljningsbara, kvantitativa mål. I den uttalade ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan olika intressenter ingår bl a att näringen tar ett stort finansiellt ansvar.

8.8 Internationeiia iakttagelser

8.8.1 Danmark

Med utgångspunkt från en bred poiitisk uppslutning kring betydeisen av turismen genomförs i Danmark en satsning på turistnäringen. Synsätt och nödvändiga åtgärder för att stärka och utveckia turismen har iagts fast i ett särskiit poiitiskt handlingsprogram.

Den danska näringsstrukturen med många små näringsidkare och ett fåtai stora företag iiknar den svenska. Däremot har den danska turistnäringen samiat sig som en organisation Turismens Faeiiesråd. -

Ansvars- och uppgiftsfördeiningen meiian olika intressenter är tydlig. Industriministeriet har ett överordnat poiitiskt ansvar. Danmarks Turistråd har en expertro11 på turistutveckling och marknadsföring. Turismens Faeiiesråd fungerar mer som samarbetspartner än motpart.

Kompiexiteten i turismen har bi a bidragit ti11 att skapa två specieiia organisationsmodeiier. Den ena är nätverksmodeiien som syftar ti11 att stimuiera samverkan i oiika konsteiiationer för att på så sätt iägga grund ti11 mer samiade och varaktiga strukturer. Danish Convention Bureau är ett sådant exempei. Den andra modeiien är regionaia turistexportgrupper som särskiit tiiivaratar och koordinerar större geografiska områdens intressen, främst genom marknadsföring.

De samiade marknadsföringsinsatserna har ökat från 1988 med 57 miij dkr ti11 för att under 1991 omsiuta 113 miij dkr. Staten svarar för huvudparten av marknadsföringsinsatserna, men kraven medfinansiering har ökats. Under 1991 är de eftersträvade proportionerna staten 54% och

medfinansiering 46%. Medfinansieringen knyts till konkreta projekt och aktiviteter.

Den danska turistpolitiken påverkas till viss del av de ramar som EGs beslut om miljö, skatter, transport 0 dyl ger. Besluten bedöms dock inte ha någon större betydelse för utformningen av den nationella politiken. EGs konkreta former av turistsatsningar bedöms som mindre intressanta, därför att de inte är kommersiellt gångbara.

Sverige saknar på nationell nivå en motsvarighet till Danish Convention Bureau, som har ett klart avgränsat mål, nämligen att få så många internationella kongresser och konferenser samt incentive-resor som möjligt till landet. Det danska exemplet visar att affärsturism med fördel kan särskiljas från den traditionella turism som ingår i ett turistråds verksamhet.

8.8.2 Norge

Grundprincipen är att turistnäringen skall behandlas som alla andra branscher. Eftersom turistpolitiken ingår som en del av näringspolitiken är det övergripande målet att få en lönsam näring. Det finns inga särskilda sociala mål knutna till turistpolitiken. Frågan har heller inte varit aktuell. Det regionalpolitiska inslaget i turistpolitiken formuleras så att sex områden i landet pekas ut som från turistisk synpunkt prioriterade områden.

I Norge har näringsdepartementet det övergripande ansvaret för turistpolitiken. Ansvaret för genomförandet är dock fördelat på flera departement. Det norska turistrådet NORTRA har ett nationellt ansvar för marknadsföring av Norge utomlands. Det bedöms så angeläget att få till stånd en samplanering av NORTRAs verksamhet med exportråd och

ambassader att även NORTRA hör tili utrikesdepartementet Hande1savde1ningen. Ytteriigare departement är berör-

da, bi a kommundepartementet som svarar för infrastruktur-

frågor och utbiidningsdepartementet som svarar för utbiidning och forskning.

Innebörden av samordningen av de norska marknadsföringsinsatserna utomiands är att exportråd, NORTRA och ambassader i största möjiiga utsträckning samiokaiiseras.

Ambassaderna är uttaiat deiaktiga i att sprida turistinformation. Vikten av turistfrämjande framgår också av att man i Köpenhamn har inrättat en reise1ivsattaché vid ambassaden och önskar göra motsvarande 1ösning i fler Iander. Vidare ingår i det i UDs aspirantutbiidning ett utbiidningsmoment om turism och resenäring.

Staten har uttaiat starka krav medfinansiering från näringen. Den s k matchningsprincipen tiiiämpas, vi1ket innebär att NORTRA på årsbasis skaii ha en finansiering med statiiga ansiag och extern finansiering fördeiade 5050. I NORTRAs ansiagsframstäilning redovisas de verksamheter man vi11 genomföra. Efter verksamhetsårets s1ut sker återrapportering om bedriven verksamhet och om extern finansiering.

I Norge används aktieboiag som organisationsform för de regionaia turistrád som hâ11er att biidas och som ska11 ha stark förankring i det regionaia näringsiivet. Samarbetet me11an de regionala organisationerna och NORTRA regieras genom avtaT.

a Några drag 8.8.3 gemensamma

I detta avsnitt sammanfattar vi några gemensamma drag i de tre iänder vi särskiit studerat Danmark, Norge och Ir- iand. Vi har dock försökt bortse från den mycket säregna stäiining Iriand intar genom de stora ekonomiska bidragen från EGs fonder;

a Strategisk syn. De satsningar som görs har föregåtts av

omfattande anaiysarbete. Den strategiska synen på de statiiga insatserna turismens område finns samiad i poiitiskt styrande dokument som ger underlag för kiara prioriteringar.

b Näringspoiitisk inriktning. Det näringspoiitiska synsättet dominerar. Dessutom betonas behovet av aktiv och omfattande medverkan från näringen iiksom från andra aktörer. De viktigaste syftena för staten att främja turismen anses vara att främja sysseisättningen, skapa bättre re-

gionai baians och förbättra betainingsbaiansen.

c Sociaia måi saknas i turistpoiitiken. Det näringsinrik-

tade synsättet turismen gör att det saknas ett uttaiat sociait måi.

d Nationeiit turistråd. Det finns ett nationeiit turist-

rád, vars huvudsakiiga uppgift är att marknadsföra det egna landet utomiands.

e Regionai turistorganisation finns. Sättet att knyta

samman centrai och regionai nivå väx1ar dock. I Danmark och Norge betonas behovet av sjäivständiga och regionait förankrade turistråd; på Iriand utgör de en organisatorisk dei av det nationeiia turistrådet.

f Splittrad turistnäring. Turistnäringen är spiittrad,

vilket innebär många små enheter tiiisammans med enstaka större företag. En stor dei av utveckiingsarbetet iigger i att få ti11 stånd bättre samarbete inom näringen.

g Medfinansiering av aktiviteter. Medfinansiering sker

ti11 heit övervägande dei i form av projekt och aktiviteter, som framför a11t rör marknadsföring. Från staten sida formuieras genomgående önskemåi om e11er krav på högre medfinansiering. En fördelning 5050 kan sägas vara den nivån man strävar efter.

h Svag koppling me11an marknadsföring och utveckiingsin-

satser. De statliga turistråden har en utprägiad marknadsföringsroli medan utveckiingsinsatser i huvudsak styrs och utförs utanför turistrådet.

9. FÖRSLAG 9.1 Försiagens förutsättningar Förutsättningarna för våra försiag framgår av direktiven. Vi vi11 dock särskiit iyfta fram följande 1. Det ska11 även framgent finnas ett turistråd med en samordnande r011 på det nationeiia pianet. Måien för turistrådet måste göras tydiigare. Turistnäringen ska11 i så stor utsträckning som möjiigt behandias samma sätt som andra näringar. Ett mer omfattande och mer iängsiktigt ekonomiskt engagemang från näringens sida krävs i turistrådets verk samhet. Samordningen meilan Sveriges turistrâd, Sveriges exportråd, Svenska institutet och utrikesförvaitningen mäste förbättras. EGs påverkan mäste beaktas. vi11 kompiettera dessa förutsättningar med föijande Måien för Sveriges turistrád preciseras inom ramen för den statiiga turist- och rekreationspoiitiken. Ansvarsfördeiningen meiian turistrådet och andra intressenter inom turistomrädet måste göras kiarare. Förslagen skali syfta ti11 en ökad samverkan inom turistnäringen, deis regionait, deis inom näringen.

10. Hänsyn mäste tas till de förändringar som skett inom olika politikområden sedan de grundläggande besluten inom turistpolitiken fattades.

9.2 Mål för den statliga turist- och rekreationspolitiken

9.2.1 Generellt

Målen för turist- och rekreationspolitiken lades fast i proposition 198384145. Målen skulle vara att dels genom marknadsföringsåtgärder och utveckling av turistnäringen åstadkomma förbättringar i svensk bytesbalans, regionalpolitiska och sysselsättningsmässiga effekter m n, dels genom generella åtgärder förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation på fritiden.

Målet för turistrådet formulerades i stiftelselrkunden så att dess uppgift skulle vara att som centralt organ planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja turism och rekreation i Sverige i enlighet med de av riksdagen fastställda målen.

I vårt uppdrag sägs att en utgångspunkt för bedömningarna av målen för turistrådet bör vara att de skall formuleras operationellt inom ramen för den övergripande samhällspolitik som riksdag och regering lagt fast.

En utgångspunkt för att kunna formulera operationella mål för Sveriges turistråd är att turistrådets mål preciseras inom ramen för målen för den statliga turist- och rekreationspolitiken.

Med utgångspunkt i att den övergripande samhällspolitiken skall ligga fast vill vi dock allmänt belysa hur den övergripande mälformuleringen kan utformas. I avsnitt 9.4 återkommer vi till de mål som bör gälla för Sveriges turisträd.

Målen för turist- och rekreationspolitiken, som de formulerats i besluten 1975 och 1984, består av två moment. Att utveckla svensk turism och genom marknadsföringsåtgärder förbättra svensk bytesbalans och sysselsättning

samt stödja regional utveckling var frän början en upp-

gift för Sveriges turistrád. Uppgiften avser enbart turismen. Det andra momentet att medverka till att förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation var en uppgift för rekreationsberedningen och

avsåg politikomrädet i dess helhet turism och rekrea-

tion.

Den koppling som finns mellan turism och rekreation går tillbaks till den definition som lades fast av Turistkommittén 1973. Då avsågs med turism det resande som innebar minst en övernattning utanför hemorten och gjordes i rekreationssyfte. Dvs arbetsresor ingick inte. Utredningen gjorde däremot den begränsningen att med rekreation avsågs enbart fjärrekreation och utomhusaktiviteter.

Enligt internationella statistiska rekommendationer antagna av FN âr en turist en person som frivilligt är borta från bostaden minst 24 timmar. Syftet med vistelsen är egalt. Både privatresande och resor i arbetet räknas in i begreppet. Turistrådet kompletterar 24-timmarsre- geln med att turistresa även kan göras över dagen om den innebär en förflyttning som är längre än tio mil.

Turistkommitténs definition att rekreation endast sker utomhus och fjärran överensstämmer inte med vad man i -

dag vet om svenskars resande och nyttjande av sin fritid. Så är t ex det aiira vanligaste motivet til] fritidsresa i Sverige att träffa släkt och vänner.

Vidare utgör arbetsresor numera ett mycket viktigt inslag i det svenska rese1ivet. Samtidigt biir det a11t vanligare med arbetsresor som är en kombination av konferens- e11er be1öningsresor med insiag av rekreation.

Begreppet rekreation har en inriktning mot fritid, vi1a,

avkoppiing osv; varför konstgjord uppde1ning meiian

en fjärrekreation respektive närrekreation måste ti11 för att rekreationsbegreppet ska11 kunna fungera ihop med turistbegreppet. Turism är neutrait så ti11vida att motiven till resandet är underordnat medan själva förfiyttningen e11er bortovaron i tid är det centra1a. Det finns därför an1edning att ski1ja begreppen turism och rekreation i stä11et för att tvinga ihop dem i ett gemensamt po1itikområde.

Även det faktum att turismen a11tmer betraktas näsom en ring gör att ski11naderna meiian rekreations- och turistpoiitik blir större.

Vi menar därför att må1en för det stat1iga engagemanget i turist- respektive rekreationspoiitiken måste ski1jas. Vi avstår dock från att närmare diskutera målen för rekreationspoiitiken. Vi kan eme11ertid notera att rekreationspoiitik i betydeise ti11gång ti11 naturen nu hanteras inom ramen för den fysiska p1aneringen. Rekreationspoiitiken måste också primärt ses som en kommunai uppgift, viiket även tidigare utredningar, bi a TUREK, framhá11it. Behovet av sådana genereila insatser som görs inom ramen för förde1ningspo1itiken och den a11männa väifärdspoiitiken är även det ett viktigt insiag i rekreationspo1itiken.

På central statlig nivå finns inget samlat ansvar för rekreationspolitiken. Eftersom politikområdet till sin karaktär är tvärgående innebär det att de olika delarna av rekreationspolitiken tas omhand i annan ordning. På departemental nivå har socialdepartement ett generellt ansvar för frågor med anknytning till välfärdspolitiken, civildepartementet har ansvar för folkrörelsefrågor, bostadsdepartement för idrottsfrågor och utbildningsdepartementet för kulturfrågor. Till behovet av departemental samordning återkommer vi i avsnitt 9.3.1.

9.2.2 Turistpolitiska mål

De turistpolitiska målen skall enligt våra direktiv falla inom ramen för den övergripande samhällspolitik som riksdag och regering lagt fast. Samtidigt formuleras i direktiven krav på att målen skall formuleras operationellt. Med detta som grund kombinerat med det samhällsekonomiska resonemang vi fört i avsnitt 8.4 menar vi att målet för den statliga turistpolitiken bör vara att främja och utveckla turismen till och i Sverige.

Denna formulering gör det onödigt att, som i dagens turistpolitiska mål, hänvisa till valutabalans och sysselsättning. Det finns i första hand ett nationellt intresse av att öka resandet till Sverige, varför resevalutaintäkterna kan vara ett relevant mått utfallet av de statliga insatserna. Det är inte heller givet att en ökad sysselsättning inom turistnäringen är ett mål i sig. Ur samhället synvinkel skall snarare den verksamhet bedrivas som ger den största avkastningen. Enbart i den mån turistsektorn är den mest lämpade sysselsättning bör den bedrivas. Det är inget självändamål att ha hög sysselsättning inom en specifik näringsgren.

Måien för regionaipoiitiken och miijöpoiitiken har sedan det senaste beslutet om må] för turistpo1itiken tydiigare definieras som tvärsektorieiia.

Grundiäggande för regionaipoiitiken är att den i sina huvuddrag ska11 integreras med a11 annan statiig verksamhet medan statens industriverk ska11 ha en roii som samordnare av de statiiga regionaipoiitiska insatserna. Denna ansvarsfördeining görs ännu tydligare i samband med att industriverket ombiidas tili ett näringspoiitiskt verk.

Liksom inom regionaipoiitiken har varje samhäiissektor ålagts att ta miijöhänsyn i sin verksamhet. Fiera iänder har sådana må] inskrivna i sin turistpoiitik. Det är rim- Iigt att lägga denna restriktion på turistpoiitiken. Frågan har fått ökad aktuaiitet i samband med ett svenskt nârmande tiil EG.

Något uttaiat, specifikt regionaipoiitiskt måi elier mi1jömåi inom turistpoiitiken, krävs därmed eniigt vår mening inte.

De sociaia måien har särskiit uppmärksammats. I samband med riksdagens behandiing av propositionen 198384145 underströk kuiturutskottet vikten av att i princip a11a medborgare bereds möjiighet att ta de] av de värden som turismen i Sverige kan erbjuda och att de kan utnyttja sin fritid i sådana former och en önskar. Det är särsom var skiit angeiäget att samhä11et oiika sätt gör de svagast stä11da grupperna och individerna deiaktiga i de rekreationsmöjiigheter som turismen inom Sverige har. Samhäiiets insatser på rekreations- och turistområdet måste utformas så att de kan komma alia ti11 godo och bidra ti11 att minska existerande sociaia och ekonomiska hinder för att utnyttja de resurser för turism och rekreation som finns i Sverige.

Sveriges turistråd formuierar det sociala måiet så att de statiiga insatserna ska11 förbättra breda folkgruppers möjiigheter ti11 turism och rekreation.

De åtgärder turistrådet vidtagit omfattar områdena kunskapsutveckiing, produktutveckiing, information, vägiedning, distribution, resuitatuppföijning och försöksverksamhet.

I försöksverksamheten, som hanteras av deiegationen, avsätts medei b1 a för att bättre samordna samhäiisresurser, förbättra utbiidning, öka tiiigängiigheten ti11 utbudet för ski1da grupper samt att utveckia breda aktiviteter och arrangemang. Mottagare har främst varit intresseorganisationer, kommuner och regionaia turistorganisationer, men även privata företag har fått stöd.

RRV framhåiier beträffande de sociaia måien att dessa må] syftar ti11 att förbättra breda foikgruppers möjligheter ti11 turism och rekreation. Med breda foikgrupper avses oftast de svaga grupperna. Utgångspunkten är därmed när-

mast fördeiningspoiitiskt. Åtgärder inom området är ofta

av genere11 karaktär, och omfattar även åtgärder utanför ramen för turist- och rekreationspoiitiken. Detta gäiier t ex o1ika resurssvaga gruppers möjiigheter ti11 fritidssysseisättning.

RRV konstaterar vidare att inom turist- och rekreationsom-

rådet finns många aktörer vars verksamhet syftar ti11 att

förbättra möjiigheterna för breda foikgrupper til] turism och rekreation. De aktörer RRV närmast avser är kommuner, iandsting och ideeiia organisationer såsom Svenska Turistföreningen. Att ge breda foikgrupper möjlighet ti11 rekreation på fritiden anser RRV primärt vara en fråga för dessa organisationer. RRV föresiår mot den bakgrunden att

turistrådet inte skaii ha som uppgift att förbättra breda foikgruppers möjiigheter ti11 turism och rekreation.

När riksdagens revisorer granskar hur turistrâdets verksamhet bidrar ti11 de sociaia mâien för turism och rekreation accepteras inte turistrådets insatser. I revisorernas betänkande konstateras att turisträdets verksamhet inte varit särskiit inriktad på att bidra til] de sociaia måien för turism och rekreation. Rådet har främst inriktat verksamheten på att främja Sverigeturism i största allmänhet.

Siutsatsen en1igt riksdagens revisorer är att turistrådet inte arbetar särskiit för svaga grupper utan snarare turism för a11a. Som exempei på detta nämns bi a kampanjen Sverige är fantastisktUpptäck Sverige.

Riksdagens revisorer anser att såväi resuitatanaiysen som budgetprocessen i sin heihet beträffande turistrådets arbete med de sociaia frågorna bör utvecklas så, att det för riksdagen b1ir möjiigt att ta stä11ning ti11 frågor rörande de sociaia mâien. Exempel på frågor som behöver be1ysas är om det är bra e11er dåiigt med en ökad Sverigeturism, hindren för o1ika grupper av människor och de socia- 1a konsekvenserna av markutnyttjande för turism och rekreation.

Vi deiar RRVs uppfattning att de insatser som bör göras för att förbättra breda foikgruppers möjigheter tili turism och rekreation oftast är åtgärder av genere11 karaktär och som därmed fa11er utanför turistpo1itiken.

RRV påpekar vidare att breda folkgrupper oftast definieras som svaga folkgrupper. Så gör exempeivis riksdagens revisorer. Turistrådet tolkar de sociaia målen som turism åt a11a. A11a toikningarna ryms inom det uttaiande som riksdagen gjorde 1984.

Det skall dock påpekas att riksdagens uttalande avser samhällets insatser i stort. Så har t ex inte turistrådet några egna möjligheter att bidra till att minska existerande sociala och ekonomiska hinder.

Den s k hinderproblematiken återkommer i debatten om turismen. Flera utredningar under 1970- och 80-talet pekar på de generella åtgärderna som viktiga för att kunna undanröja hinder för turism. Det har rört sig om allt från sänkt arbetstid till semestersubventioner eller fonder för markförvärv. Kraven har i hög grad riktats mot Sveriges turistråd som inte haft möjlighet att vidta åtgärder av den typen.

Vi menar däremot att turistrådet kan ta fram kunskap som belyser hinderproblematiken. Statsmakterna skulle t ex i syfte att få frågan belyst kunna lägga uppdrag på turistrådet att kontinuerligt följa och redovisa resandet i Sverige, vilka grupper som inte reser och varför. På så sätt skulle regering och riksdag kunna få ett early-warningsystem att reagera på. Möjligheten till åtgärder för att hantera ekonomiska och institutionella hinder ligger också inom statsmakternas ram.

I det övergripande mål vi föreslår att främja och ut- veckla turismen till och i Sverige inryms åtgärder som syftar till att.de sociala målen uppfylls, både i bemärkelsen turism åt alla och insatser för särskilt utsatta Därför behövs inte något särskilt socialt mål 1 grupper. anges i målen för turistpolitiken. Bl a de sociala målen bör kunna bevakas inom ramen för ett utvecklat departemen-

talt samarbete avsnitt 9.3.1.

9.3 Samhällsorganisationen

De samhälleliga insatserna måste utformas på sådant sätt att de kompletterar varandra. Detta gäller dels ansvarsfördelningen mellan stat, landsting och kommun samt ideella organisationer i den del de får statligt stöd för att utföra en bestämd uppgift, dels mellan olika statliga organ. Grunden för den redovisade ansvarsfördelningen inom turistpolitiken är sammanfattningsvis denna

a Regeringskansliet svarar för samordning av insatser som

har stor vikt för turismen avsnitt 9.3.1.

b De generella målen skall fullgöras inom ramen för de

myndigheter som har det generella ansvaret industriver- ketNUTEK, naturvårdsverket, länsstyrelserna, de regiona-

la utvecklingsfonderna, högskolorna avsnitt 9.3.2.

c Ansvaret för att främja resandet till Sverige âvilar

Sveriges turistråd. Turistrådet behandlas utförligt i avsnitten 9.4-9,6 och 9.8.

d Samarbetet inom exportfrämjandet kräver delvis nya sam-

arbetsformer mellan Sveriges turistråd, Svenska institutet

och Sveriges exportråd avsnitt 9.7.

e Kommuner och landsting, i första hand genom sina regio-

nala turistråd, svarar för att främja och utveckla turismen i Sverige. En samverkan i större regioner underlättar

detta arbete avsnitt 9.3.4-9.3.5.

f För att främja och utveckla turismen i Sverige spelar

de ideella organisationerna en viktig roll avsnitt

9.3.3.

Inom rekreationspoiitiken har kommuner och landsting ett primäransvar tiiisammans med idee11a organisationer. På centrai myndighetsnivå har naturvårdsverket ett inansvar

om ramen för den fysiska pianeringen avsnitt 9.3.2. Behovet av departementai samordning ökar avsnitt 9.3.1.

9.3.1 Departementai nivå

En viss samordning av oiika insatser inom både turist- och rekreationspoiitken sker i dag inom ramen för turistrâdets delegation. Som tidigare påpekats bidrar förekomsten av deiegationen tili att spiittra turistrådets verksamhet, b1 a beroende på de skilda besiutsstrukturerna. Samordningen bör därför i högre grad ske på departementai nivå.

Ett f1erta1 departement svarar för insatser som syftar ti11 att genomföra den statliga turistpoiitiken. I direktiven påtalas den bristande samordningen me11an Sveriges turistrâd, som sorterar under industridepartementet, och exportrådet och Svenska institutet, som hör hemma under utrikesdepartementet. En samordning med miijödepartementet biir viktig i den mån miijöfrågor tydiigare markeras i turistpo1itiken samt med utbiidningsdepartementet i frågor som rör utbiidning och forskning inom turistomrâdet.

En motsvarande samordning kan komma att krävas inom rekreationspoiitikens område. De departement som berörs är delvis andra än för turistpo1itiken. Närmast berörda är sociaidepartementet, civiidepartementet foikröreisefrâgor och kommunaia frågor, industridepartementet turistfrâgor, bostadsdepartementet idrottfrågor och utbiidnings-

Vi avstår från att mer i detaij behandia frågan om hur re-

geringen och dess kansli bör organisera sig i dessa sam-

ordningsfrågor.

9.3.2 Statiig myndighetsnivå

En utgångspunkt är att turistnäringen så iångt möjiigt ska11 behandias på samma sätt som andra näringar. Det innebär att bi a myndigheter som industriverketNUTEK, naturvårdsverket, arbetsmarknadsstyrelsen, konsumentverket och statens pris- och konkurrensverk iiksom högskoior, länsstyreiser och utveckiingsfonder, handhar frågor som rör turismen ur sina respektive perspektiv. Det är i dessa fa11 viktigt att visa på deis oiika myndigheters uppgifter, deis samarbetsformer och ansvarsfördeining.

Statens industriverk har i dag det centraia ansvaret på myndighetsnivå för näringspoiitiken och regionaipoiitiken. Från den 1 juii i år konner SINDs uppgifter att ingå i den

nya näringspoiitiska myndighetens NUTEKs uppgifter. Inom

föijande områden har den nya myndigheten uppgifter som rör turismen.

a Regionaipoiitiska beslut. Besiut om regionaipoiitiskt

motiverade insatser fattas på myndighetsnivå av SIND e11er iänsstyrelserna. Som ett ied i sin beredning remitterar SIND ärenden för yttrande ti11 sakkunniga myndigheter ei- 1er organisationer inom oiika sektorer. I dag ska11 både SIND och iänsstyreiserna remittera ärenden om investeringar inom turistnäringen ti11 turistrådet. Detta gör SIND. Länsstyreiserna remitterar dock sä11an några ärenden. Detta är 01yck1igt då även iänsstyreiseärenden kan ha stor betydelse för den turistiska infrastrukturen.

Den framtida samarbetsformen bör vara att NUTEK, vid sina beslut, iiksom iänsstyreiserna, remitterar ärenden tiii turistrådet som då har i uppgift att iämna sina synpunkter mot bakgrund av sin uppgift att främja och utveckia turismen.

b Utredningsinsatser. SIND har i dag ro11en som utred-

ningsorgan åt regeringen, bl på turismens område. Även a NUTEK kommer att ha utredningsresurser. Det är därför en fråga för regeringen att avgöra vilken utredningsorganisation den vi11 aniita den naringspo1itiska myndigheten, turistrådet e1Ter en stabsmyndighet.

c Forsknings- och utveckiingsfrågor. NUTEK får tiil upp-

gift att göra vissa genereiia studier Tiksom näringsiivsprojekt, som kan beröra turismen. Någon FoU- verksamhet som direkt rör turismens område finns i dag inte på SIND. Detta gör att det i dagsiäget finns ett behov av att Sveriges turistråd samordnar och initierar utveckiingsprojekt, som sedan drivs av andra.

d Stödet ti11 småföretagare år en uppgift för NUTEK. I

dessa frågor samverkar man med utveck1ingsfonderna. Vissa utvecklingsfonder har särskiit utveckiade program som riktar sig tiT1 småföretagare inom turistbranschen. NUTEK kommer att få regeringens uppdrag att utarbeta ett utbiidningsprogram för fort- och vidareutbiTdningsinsatser riktade ti1T små och medeistora företag inom turistsektorn samt att stödja utveckiingsfonderna i genomförandet av sådana utbiidningar.

Naturvårdsverket har ett primärt ansvar för det rörliga friiuftâiivet enligt naturresursiagen NRL. Turismens intressen finns dock inte uttryckt som ett nationeiit må1. Det kan dock noteras att de i NRL angivna områdena av intresse för det rörTiga friluftsiivet i aiimänhet aven har stor turistisk betydeise. Länsstyreiserna har en koordinerande ro11 eniigt p1an- och byggiagen samt NRL genom att den skaT1 samordna de statiiga sektorsintressena i piansammanhang.

Beträffande naturvårdsverket framtida uppgifter sägs i en särskild utredning SOU 199132 Naturvårdsverkets uppgifter och organisation Vi anser att verkets arbete med friluftslivsfrägor bör prioriteras till att beakta och främja friluftslivets intressen i samband med verkets arbetsuppgifter enligt lagstiftningen på miljöområdet, i första hand då naturvårdslagstiftningen. Friluftslivsaspekterna bör bl a väga tungt i samband med bildandet och skötseln av nationalparker och naturreservat liksom när det gäller information och andra åtgärder för att öka tillgängligheten för allmänheten till sådana områden. Verket bör vidare även fortsättningsvis ha ett särskilt ansvar för urvalet och avgränsningen av områden som är av riksintresse för friluftslivet. När det gäller friluftslivet i övrigt bör ansvaret för ett mera allmänt främjande, kampanjverksamhet, närrekreationsfrågor m m i princip falla andra huvudmän som ideella organisationer, stiftelser och på kommunerna.

Vi instämmer i detta resonemang och menar att naturvårdsverket därmed får ett mer uttalat ansvar som instans på central nivå för rekreationsfrâgorna.

Högskolorna. Förutom den utbildning som ges vid de tre turisthögskolorna bedrivs viss forskning. Till turisthögskolorna finns särskilda institut knutna. Även inom för ramen forskningen vid andra universitet och högskolor bedrivs forskning med anknytning till turismen. Sá har exempelvis en professur i nationalekonomi med inriktning mot turism och rekreation innrättats vid universitetet i Umeå. Avvägningar mellan olika samhällsområdens forskningsinsatser

görs i forskningspolitiska propositioner.

Turistrådet bör kunna fungera som en förmedlare av forskningsidéer och formulera forskningsbehov med utgångspunkt i sin speciella funktion. Ett särskilt råd för utveck-

iingsfrågor med uppgifter både inom områdena kompetensförsörjning och forskning bör kunna finnas vid turistrâdet. Utveckiingsinsatser som görs på e11er i anknytning ti11 högskoior kan därigenom stämmas av med de utveckiingsprojekt som turistrådet sjäivt genomför eiier låter genomföra i annans regi. Som kravstäiiare på forskningen kan turistrâdet speia en viktig ro11 genom den specifika kunskap man besitter.

Länsstyreiserna har ett regionalt ansvar för fiera sektorsfrågor av stor betydeise för turismen, främst pianfrågor och regionaipoiitiskt stöd. Länsstyreiserna bevakar även andra intressen som har betydelse ur turistisk synvinkei, exempe1vis kuiturmiijöfrågor, bevarande av iandsskapsbiid, byggnadsminnesmärken m m. I några iän bidrar iänsstyreisen ti11 det regionaia turistrâdets finansiering.

Länsstyreiserna utgör därmed en viktig part för de regionaia turistråden. På regionai nivå kan därför skapas en fungerande arbetsfördeining meiian myndighetsuppgifter och främjandeuppgifter.

9.3.3 Idee11a organisationer

Bidrag ti11 idee11a organisationer kan antingen syfta tiii att stödja en organisation i dess heihet eiier tili någon dei, exempel på detta är det stöd som i dag utgår ti11 Svenska Turistföreningen och som b1 a avser gästhamnar.

Det är väsentiigt att engagera de organisationer som bygger på ett friviiiigt och idee11t engagemang inom såväi turismen som rekreationen. Inom turistområdet speiar sedan ett sekei Svenska Turistföreningen en viktig ro11. En vik-

tig ro11 speiar även andra organisationer såsom Svenska

förbundet för koloniträdgárdar och fritidsbyar och Skidsäkerhetsrådet. Dessa organisationer åtnjuter i dag ett statligt stöd inom ramen för anslaget till turismen. I andra fall samverkar turistrådet med organisationer inom ramen för olika projekt. Av störst omfattning är det s k Loprojektet. Samarbete förekonnmr även med bl a Cykelfrâmjandet och Sportfiskarna.

Till turistrådet finns knutet två referensgrupper, en för intresseorganisationer av folkrörelsekaraktär samt en för ideella organisationer.

Det är naturligt och självklart att folkrörelserna och de ideella organisationerna spelar en väsentlig roll inom turism- och rekreationssektorn. Den verksamhet som organisationerna bedriver avser huvudsakligen verksamhet som syftar till turism i Sverige, antingen genom att stimulera medlemmarna till aktiv fritid, exempelvis LD, handien kapporganisationerna och PRO, eller att generellt bereda möjligheter till en rikare fritid. Det gäller exempelvis organisationer som STF, Sportfiskarna, Friluftsfrämjandet och Riksförbundet för hembygdsvârd.

De organisationer som vill stimulera sina medlemmar till aktivare fritid måste ha friheten att själva välja på en vilket sätt den vill verka liksom att prioritera insatser inom turism och rekreation mot andra insatser.

De organisationer som generellt vill bereda möjligheter till en rikare fritid har i flera fall ett bredare perspektiv pâ sin verksamhet än enbart turism. Det är även i dessa fall viktigt att organisationen själv väljer sitt arbetssätt. I den mån staten finner att organisationen svarar för en från samhällets synpunkt viktig uppgift kan organisationen stödjas genom bidrag.

De ideella organisationernas roll bör enligt vår mening stärkas. Eftersom organisationerna bedriver många typer av verksamhet bör bidrag avse vissa insatser som bedöms som särskilt viktiga ur samhällets synvinkel för att utveckla turismen liksom för att stimulera till förbättrade möjligheter för breda folkgrupper till turism och rekreation.

9.3.4 Kommuner och landsting

Kommunerna svarar för en stor del av de samlade offentliga utgifterna för turism och rekreation. Av de drygt 800 milj kr som kommunerna satsar på turism och rekreation går ungefär hälften till turismen medan resterande insatser avser huvudsakligen anläggningar och arrangemang.

Landstingens satsning på turism och rekreation uppgår totalt till knappt 100 milj kr. Av detta avser ungefär hälften bidrag till regionala turistråd.

På central nivå är Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet stiftelsebildare i Sveriges turistråd, dock utan att skjuta till några medel. I sin egenskap av medstiftare har de båda förbunden inte varit särskilt aktiva under senare år. Sveriges turistråds kontakter med den regionala och lokala nivån sker huvudsakligen via de regionala turistråden.

Inom turismens område verkar kommunerna i lokal turistinformation. I stort sett alla kommuner har en egen turistbyrå. Genom att skapa en god infrastruktur och miljö vill man locka besökare till kommunen. Såväl kulturinstitutioner som fritidsanläggning drivs ofta i kommunal regi och har värde ur turistsynpunkt. Kommuner driver eller finansierar även campingplatser, hotell och vandrarhem.

De nämnda uppgifterna är huvudsakligen av lokal karaktär. Av mer generellt intresse är dock att information om det utbud och de möjligheter som finns i en kommun sprids så effektivt som möjligt. Det kan också finnas ett behov av en samordning av turistinsatser mellan kommunerna. Som forum för samordning och informationsutbyte fungerar i de flesta fall de regionala turistråden.

I stort sett alla landsting, och i de flesta län även kommunerna, är involverade i de regionala turisträden. Turistråd finns i varje län, i vissa fall samarbetar man dock i mer eller mindre fasta former landskapsvis. Däremot växlar arbetssättet kraftigt liksom ambitionsnivân.

De regionala turistråden drivs vanligen i stiftelse- eller aktiebolagsform. En utveckling pågår mot friare organisationsformer från nämndförvaltning eller ideell före- ning till stiftelse, från stiftelse till bolag. Landstingens anslag har det senaste året varit i stort oförändrat, men ökade krav medfinansiering från näringen ställs helst i fastare former.

9.3.5 Regionalt samarbete

De regionala turistråden svarar i dag i första hand för marknadsföring av regionen.

Värdet av att bilda turistregioner som verkar över ett större område än ett län eller ett landskap har påtalats från ett flertal håll. Dessa regioner skulle som sin huvudsakliga uppgift ha att samordna regionens marknadsföring i Sverige och på andra närmarknader. För kommuner och landsting innebär regionerna att man på ett rationellare sätt kan marknadsföra sig. För Sveriges turistråd innebär det att man skulle få ett fåtal och starka samarbetspart-

i sitt arbete med att utveckla Sverige som turistners land. För Sveriges turistrâd innebär det vidare att man får regionala samarbetspartners för marknadsföringen av Sverige utomlands. För turistrådets utlandskontor innebär det att kan arbeta direkt med de regioner man finner man mest intressanta.

En organisation har bildats av de regionala tugemensam ristråden i de fyra nordligaste länen. Vi har erfarit att även i Västsverige och Sydöstra Sverige pågår diskussioner kring bildandet motsvarande regionala organisation. Vi av har vidare erfarit att de organisatoriska lösningar som väljs med all sannolikhet kommer att växla mellan olika landsändar. Detta måste ses som en styrka eftersom förutsättningarna för turistisk verksamhet i hög grad växlar.

Bildandet turistregioner har drag gemensamt med den av pågår i Norge och som syftar till att bilda process som regioner. Någon närmare styrning av deras organisation sex sker inte. Dock har de båda regioner som hittills bildats

haft formen aktiebolag, där regionens näringsliv åtmin-

av stone är hälftenägare. Samverkan med den centrala nivån NORTRA sker avtal om arbets- och ansvarsfördelgenom ning.

Ett delvis annat angreppssätt praktiseras i Danmark. Den danska organisationen är betydligt mer flexibel och bygger dels på bildande turistexportgrupper, dels på etableav ring nätverk. Turistexportgrupperna har till uppgift av att tillvarata och koordinera ett större geografiskt områdes marknadsföingsintresse. Verksamheten grundfinansieras kommuner och län. Grupperna har sinsemellan inte någon av strikt geografisk indelning, utan karaktäriseras av att verksamheten utgår från en viss ort. Dessa grupper är Danmarks Turistråds viktigaste samarbetspartners vid genomförandet marknadsföringskampanjer på utlandet. av

Vid sidan av turistexportgrupper ger danska staten bidrag till bildandet av nätverk. Detta samarbete är avsett att fungera på kommersiell, långsiktig basis. Nätverken kan vara horisontella bildande av hotellkedjor eller - vertikala utveckla en ort som turistdestination. De kan också syfta till att skapa nya kombinationer t ex transportör-hotell. Nätverken syftar primärt till att stärka strukturen inom turistbranschen.

Vi menar att det är väsentligt att den regionala organisationen för marknadsföring av Sverige hemmamarknaden samt på närmarknaderna stärks. Denna marknadsföring är dock primärt en regional uppgift, som i dag i huvudsak ávilar de regionala turistråden. Samarbete över större geografiska områden än län sker då de regionala intressenterna finner detta motiverat. De regionala behoven skall också styra i vilka former samarbete sker. Eftersom det år viktigt även för den centrala nivån att den regionala strukturen stärks bör bildandet av regionala nätverk eller fastare former av regionalt samarbete över länsgränserna inledningsvis stödjas.

Inom ramen för ett anslag till turismen bör staten reservera medel för att stärka den regionala samverkan. Bidragen skall syfta till att stärka den turistiska produktutvecklingen och främja den regionala marknadsföringen i Sverige och andra närmarknader.

En samverkan mellan turistrådet och regionala turistorganisationer, bl a om marknadsföring, samordning och produktutveckling, är viktig. Ett mer uttalat samarbete bör ske i de fall där turistrådet finner det angeläget.

9.4 Mai för Sveriges turistråd

I 1975 års proposition sades bi a att rekreationspoiitiken måste bedrivas från såväi sociaia som ekonomiska utgångspunkter. Rekreationsberedningen inrättades för att bi a samordna rekreationspoiitiken. Sveriges turistråd fick bi a i uppgift att stimuiera och rationalisera försäijningen av semester- och rekreationsresor. För att åstadkomma en bättre samordning, deis meiian kommunerna, deis meiian staten och kommunerna skuiie turistrâdet utveckia och tiiihandahåiia kunskap om produktutveckiing, marknadspianering m m. Medan rekreationsberedningen säg rekreationen ur ett fritidspoiitiskt perspektiv såg turistrådet turism och rekreation ur ett näringspoiitiskt perspektiv.

Dessa båda perspektiv sammanfördes 1984 när rekreationsbe-

redningen fördes samman med Sveriges turistråd.

När de nya stadgarna för turistrâdet faststäiides 1984 gavs det i uppgift att som centrait organ pianera, samordna och genomföra åtgärder för att främja turism och rekreation i Sverige i eniighet med de av riksdagen faststäiida måien. Det ska11 särskilt åiigga turistrådet

att utveckia turismen och att genom marknadsföringsåt- gärder förbättra svensk bytesbaians, sysseisättning och stödja regionai utveckiing samt

att medverka-ti11 att förbättra möjiigheterna för breda foikgrupper tiii turism och rekreation.

Detta mandat innebär att turistrådet är verksamt över heia det turist- och rekreationspoiitiska arbetsfäitet. Det

ska]1 observeras att den första strecksatsen turistrådets

ursprungiiga uppgift enbart avser området turism medan

den andra strecksatsen från början rekreationsberedningens uppgift avser såväi turism som rekreation.

Både RRV och riksdagens revisorer har pekat de svårigheter detta spiittrade uppdrag innebär.

Utgångspunkten för RRVs försiag är att Sveriges turistråd ska11 bedriva verksamhet som ingen annan bedriver eiier i vilken rådet kan utnyttja sina komparativa fördeiar. Rådets huvuduppgift bör vara att, med producenternas intressen som utgångspunkt och utifrån ett nationeiit perspektiv, såsom sektorsorgan främja ökning turismen i en av Sverige. Turistrådet bör verka för samordning vad gåiier såväi produktutveckiing och marknadsföring uppbyggnad, som utveckling och spridning kunskap. Som sektorsorgan bör av rådet dessutom i ett producentperspektiv bevaka och främja turistiska intressen i samhäiispianeringen i stort. Genom att verka för ökad turism i Sverige främjas en strävan att förbättra svensk bytesbaians varför denna deiuppgift kan utgå. Vidare anser RRV att rådets uppgift att förbättra sysseisättningen, stödja regionai utveckiing och verka för att förbättra breda foikgruppers möjiigheter ti11 turism och rekreation skapar probiem i rådets verksamhet och primärt bör vara frågor för andra organisationer.

Riksdagens revisorer menar att turistrådets verksamhet är dåiigt definierad i stadgarna. De aiimänna måien för turism och rekreation biandas samman med turistrådets särskiida uppgifter. Samtidigt framstår det, eniigt riksdagens revisorer, som att turistrådet ska11 stå för aiia samhä11e1iga insatser beträffande turism och rekreation.

Turistrådet har åtski11iga gånger pekat de svårigheter

som den spiittrade måibiiden medför för verksamheten. Sjåiv har turistrådet omformat målen ti11 ett främjandemåi. Det ska11 observeras att turistrådet i strukturpia-

verksamhetsplaner inte gjort någon samlad utvärner, m m dering den bedrivna verksamheten mot de av riksdagen av fastställda målen. Planering sker mot de mål rådet självt

formulerat.

I regleringsbrevet budgetåret 199091 anges följande som form mål för turistrådet Sveriges turistråd skall en av ägna särskild uppmärksamhet åt samordning av olika insatför turism och rekreation. Turistrådet skall därvid ser också i kontakt med näringslivet och andra berörda myndigheter, organisationer fl söka samordna insatserna för m utveckling turism i och till Sverige samt främja samav ordning och utveckling regionalt och lokalt. Turistrådet har också i enlighet med riksdagens beslut 198788 ett för att de sociala målen för turist- och rekreaansvar tionspolitiken fullföljs.

RRV att turistrådet skall bevaka turismens intressen menar ett producentperspektiv. Mot detta ställer riksdagens ur revisorer ett konsumentperspektiv. Vi menar att det är ofruktbart att föra ett resonemang kring turistrâdets uppgifter i dessa termer. En grundläggande skillnad mellan RRVs och riksdagens revisorers resonemang är bredden i turistrådets uppdrag, där riksdagens revisorer vill ge turistrådet viktig roll även inom rekreationspolitiken. en

Vi däremot att det finns stora fördelar med att i menar stället begränsa turistrådet uppgifter.

De övergripande samhällsmålen diskuterades i kapitel 9.2, där det konstaterades att målet för turistpolitiken bör att främja och utveckla turismen till och i Sverige. vara I kapitel 9.3 har vi visat att viktiga uppgifter för att uppfylla detta mål primärt faller andra organ än Sveriges turistråd. Så faller exempelvis uppgiften att främja turismen inom Sverige i första hand den lokala

och regionala nivån, dvs i den mån främjandet är en uppgift för den offentliga sektorn är det en fråga för kommuner, landsting och regionala turistråd.

Vi föreslår att turistrådets mål skall formuleras som ett främjandemål

Sveriges turistråd skall verka för ett ökat resande till Sverige.

Turistrådets verksamhet begränsas till turistområdet. Må-

let är att öka resandet till Sverige, vilket innebär att uppgiften att främja turismen inom landet bortfaller. Dock

skall turistrådet stimulera framtagande av turistprodukter i landet, vilket konner såväl svenskar som utländska besökare till godo. Verksamheten breddas också såtillvida att ansvaret avser såväl fritidsresor som resor i samband med arbetet, t ex konferenser och incentive-resor.

Genom formulering verka för betonas att turistrådet har som huvudsaklig uppgift att se till att andra åstadkommer insatser för att främja ett ökat resande till Sverige. Rollen som idé- och kunskapsförmedlare betonas därmed.

Av samma skäl som vi i kapitel 9.2 konstaterade att såväl målen som avser sysselsättning och regionalpolitik som det sociala målet bör utgå ur målbeskrivningen för den svenska turistpolitiken, bör de även utgå ur den direkta målbeskrivningen för Sveriges turistråd. För statliga myndigheter finns i verksförordningen 19871100 angivet att myndigheten i sin verksamhet skall beakta de krav som ställs av hänsyn till totalförsvaret, regionalpolitik och miljöpolitik. Åtminstone de båda aspekterna har stor besenare tydelse för turismen. Det bör därför skrivas in i det styrande dokumentet för turistrådet att det liksom statliga myndigheter skall ta dessa hänsyn i sin verksamhet. -

Eniigt våra direktiv ska11 operationeiia verksamhetsmái för turistrådet formuieras. Vi har dock valt att göra det i form exempei för att visa i viika termer ett må] kan av Den konkreta inriktningen iiksom viiken ambitionsanges. nivå bör eftersträvas och hur iångsiktigt organisatiosom bör arbeta är sådan frågor som får utformas i samband nen med budgetbehandiingen. Inriktningen bör gäiia över en iängre period. I processen att formuiera konkreta mäi är det viktigt att det förkommer utveckiad diaiog meiian en regeringenansvarigt departement och turistrådet.

Sveriges turistråds må1 Ökat resande tiii Sverige kan operationaiiseras genom att ange vilken ökning som är önskvärd. Ett övergripande operationeiit må] kan exempeivis formuieras;

Exempei 1 Sveriges turistråd skaii under den kommande treårsperioden verka för ett ökat resande tiii Sverige. Måiet är att resandet under perioden skaii ökas med 25% mätt i resevaiutainkomster ait. antai gästnätter i kommersieiit b0ende.

Exempei 2 Sveriges turistråd ska11 under den kommande treårsperioden i första hand verka för att iångsiktigt etabiera Sverige som resmåi. Måiet skali vara att de svenska turistinkomsterna under en tioârsperiod ska11 fördubbias.

Även så här genereiit formulerade må] ger tydiiga riktiinjer för turistrådets verksamhet. Exempei 1 innebär t ex att åtgärderna ska11 ha ett snabbt genomsiag. Används gästnätter i kommersieiit boende som mått innebär det att insatserna ska11 inriktas de grupperiänder som har stor ande] boende i dessa boendeformer. Används måttet resevaiutainkomster finns ett vai meiian många som spende-

rar lite eller få som spenderar mycket. Alternativ 2 betonar lângsiktigheten i turistrådets arbete och innebär att eventuellt andra, men kanske inte lika snabbt verkande åtgärder bör vidtas.

De övergripande målet som bör fastställas av riksdagen bör sedan brytas ner av regeringen och ges till turistrådet i form av resultatkrav i regleringsbrevet inför en treârsperiod. Här lämnas fyra exempel operationella mål på den nivå som kan vara rimlig för regeringens styrning av turistrådet

Exempel 1 Mot bakgrund av den kraftiga minskningen av resandet till Sverige från de nordiska grannländerna, i synnerhet Norge, skall Sveriges turistråd under treârsperioden prioritera insatser som syftar till att återställa resandet till 1989 års nivå.

Exempel 2 Ett viktigt skal för att stimulera resandet till Sverige är att det skapar en bättre kännedom om vårt land, vilket erfarenhetsmässigt leder till ökad efterfrågan på svenska produkter. Sveriges turistråd skall därför under den kommande treårsperioden särskilt prioritera insatser de länder med vilka Sverige har ett stort handelsutbyte eller där handelsutbytet är kraftig ökande. Sveriges turistråd skall planera sina insatser tillsammans med Sveriges Exportråd.

Exempel 3 Turistresor över nationsgränser har under mer än ett decennium visat en stadig ökningen. Detta gälgäller även till Sverige. År 1990 innebar dock resor ett trendbrott. Då förhållanden i omvärlden kraftigt påverkar turismens omfattning och utvecklingen bör målet för Sveriges turistråd vara att under treârsperioden verka för att utvecklingen av resandet till

skaii positivt än utveckiingen tiii Sverige vara mer iänder, i första hand Danmark och Norge. jämförbara

Det är stor regionaipoiitisk betydeise att Exempei 4 av stärka näringsstrukturen i xxx-iän. Sveriges turistråd skaii därför i sina insatser särskiit prioritera insatser syftar ti11 att stärka den utiandska tusom rismen tiii regionen. Sveriges turistråd skaii i sitt arbete nära samarbeta med berörda regionaia turistorganisationer samt näringen i regionen.

Utifrån må1 på ungefär den här angivna generaiiseringsnisedan turistrådet att utforma sin egen pianering vån har måien i praktiska åtgärder. Efter treårsperiooch omsätta den ska11 turistrådet ti11 regeringen redovisa vad som gjorts för att åstadkomma åsyftad effekt samt vilket resuitat nått. Därpå föijer ny budgetdiaiog om den man en kommande inriktningen. Turistrådets egna utvärderingar av insatser, externa bedömningar samt turistrådets gjorda försiag tiil inriktning utgör sedan en grund för regeny ringens bedömning.

9.5 Turistrådets inriktning och uppgifter

9.5.1 Inriktning

Vi har i avsnitt 9.3 visat samhäiisorganisationen i och det statliga organ, kommuner och stort ansvar som ideeiia organisation har inom turistområiandsting samt det.

Det saknas i dag branschorganisation som representerar en turistbranschen i dess heihet. Däremot är oiika delbranorganiserade. Det bör fuiit ut ankomma på dessa scher vä1 branschorganisationer att för opinionsbiidningen insvara

om turistområdet. Denna uppgift måste skiljas från uppgiften att genom utredningar ge ett objektivt underlag för beslutsfattare, vilket kan vara en uppgift för Sveriges turistråd och ingå som ett led i ett allmänt bevakningsansvar för turistområdet.

Inriktningen av Sveriges turistråds verksamhet kan ut- ifrån målet att verka för ett ökat resande till Sverige grovt karaktäriseras på följande sätt

a Sveriges turistråd bör i första hand svara for informa-

tions- och marknadsföringsinsatser som syftar till att få utländska turister till Sverige.

b En av förutsättningarna för att kunna sälja Sverige

utomlands är att det sker en utvecklingen av turistprodukter. Turistrådets uppgift i detta sammanhang är att genom kunskap öka medvetenheten hos aktörerna inom näringsliv, offentlig sektor och ideella organisationer om behovet av samverkan för att skapa och utveckla turistprodukter av god kvalitet. Det konkreta arbetet sker lokalt eller regionalt, vilket dock inte utesluter samverkan på riksen nivå.

c Turistrådet bör verka för en ökad samordning på den re-

gionala nivån i syfte att stärka de organisationer som

svarar för information och marknadsföring av turism i Sve-

rige.

d Sveriges Turistråd bör förutom information och mark-

nadsföring på utlandsmarknaden även ha ett ansvar för sådana frågor som kräver kontakter med myndigheter och organisationer som verkar på nationell nivå och där det finns uppenbara behov av lösningar som avser hela landet. I denna roll kan Sveriges turistråd fungera som sektorsbevakare gentemot andra myndigheter.

9.5.2 Uppgifter

Sveriges turistråds nuvarande uppgift kan grovt sett deias upp i sektorsuppgifter, uppgifter av myndighetskaraktär, kunskapsuppgift, informationsuppgift, marknadsföringsuppgift samt utiandsverksamhet. Här beskrivs dess uppgifter kortfattat. Även de synpunkter RRV och riksdagens resom visorer iämnat redovisas.

Det måste vara det nya turistrådets uppgift att sjäiv utforma sina arbetsuppgifter mer konkret. De kommentarer vi här gör får därför närmast ses som ett sätt att konkretisera vår uppfattning om de nya uppgifterna.

Sektorsuppgift Uppgiften består i dag i att bevaka turistsektorn samt i oiika sammanhang främja turistintresse- I uppgiften ingår vidare att medverka i andras utveckna. iingsarbete samt att stimuiera näring, kommuner och andra aktörer att systematiskt samarbeta kring turistfrågor.

Eniigt RRV bör turistrådets arbetssätt i grunden prägias av dessa sektorsuppgifter. Detta innebär eniigt RRV att rådet inom turistområde skaii planera och initiera andra aktörers insatser samt verka för samordning. I kraft av sin kunskap och stäiining bör turistrådet generera idéer och initiera sådana aktiviteter som marknaden sjäiv inte kan åstadkomma. I sektorsroiien bör eniigt RRV vidare ingå att verka för uppbyggnad, utveckiing och spridning av kunskap samt att fungera som expertorgan inom sektorn.

Vi menar att turistrådets verksamhet ändrar karaktär genom att uppgiften primärt biir att verka för ett ökat resande

till Sverige. Uppgiften förändras också däri att tyngd-

punkten i marknadsföringen av turism 1 Sverige biir en uppgift för andra aktörer, främst regionaia och 1oka1a tu-

ristorgan. Förändringen innebar att turistrådets huvudsak- Tiga kontakter kommer att avse organ som verkar på nationeTT basis regering och riksdag, centraia myndigheter, - Kommun- och Landstingsförbund, branschorganisationer m m.

Sveriges turistråd har en roT1 som koordinator av insatser som sker regionait. I roiien Tigger bi a att medverka tiTT kunskapsspridning meiian oiika regioner och att utföra marknadsanaTyser som grund för gemensamt agerande.

I sektorsroiien ingår även att utvärdera den statiiga turistpoiitiken. Turistrådet har även i uppgift att förse beslutsfattare med besiutsunderiag och konsekvensbeskrivningar.

Uppgifter av myndighetskaraktär Dessa uppgifter Tigger nära sektorsuppgifterna. Uppgifter av myndighetskaraktär är yttranden ti1T industriverket, Tansstyreiser eiier Tänsarbetsnämnder i regionaipoiitiska eTTer sysseisättningspoiitiska ärenden. Turistrådet avger även yttrande tiTT regeringen, exempeivis i form av remissvar eTTer yttrande över organisationers ansiagsframstäiiningar.

Eniigt RRV bör turistrådet framgent ha ett ansvar för att ur näringens perspektiv bevaka och främja turistiska in-

tressen i samhäiispianeringen i stort, t ex när det gai-

Ter utbiidning, kommunikationer och naturvård. Turistrådet bör även ges infiytande över större investeringar inom turistområdet.

Vi menar däremot att turistrådet bör, ur ett mer näringspoiitiskt perspektiv än i dag, i oiika sammanhang tiT1varata det turistiska intresset. Detta innebär att roT1en får en så annorlunda karaktär att det inte Tangre går att taia om uppgifter av myndighetskaraktär. Turistrådets uppgift biir i stäTTet att i egenskap av expertorgan tiTThan-

dahåiia besiutande myndigheter SINDNUTEK, iänsstyreiser, naturvårdsverk m fi ett underiag som ger ett bestämt perspektiv på den fråga som skaii behandias. Det är sedan den besiutande myndighetens uppgift att väga oiika synpunkter mot varandra. Samma är förhåiiningssättet gentemot regeringen när turistrâdet avger remissvar e11er annat underiag för stäiiningstaganden.

Kunskapsuppgift Uppgiften innebär i dag att turistrådet fungerar som bestäilare av forsknings- och utveckiingsinsatser inom turismens område. Uppgiften innebär vidare att turistrádet i egen regi kan utveckia system av typ Turistoch Resedatabasen och produktbanken. Turistrådet har även att sammanstäiia och förmedia kunskap om turism, särskiit resestatistik samt genomföra kunskapsbaserade utredningar och utveckia marknadsföringsmetoder.

Vi menar att turistrådets kunskapsroii är viktig. Kunskakan iigga ti11 grund för besiut av såväl turistrâdet pen sjäivt som andra, exempeivis regionaia organisationer eiier regeringen. I turistrådets kunskapsroii ingår att stimuiera forskning och annat utveckiingsarbete i den mån det âr av icke-kommersieii karaktär. Det kan dock vara mer ändamåiseniigt för turistrådet att gå in i utveckiingsprojekt av större omfattning när det uppenbarligen inte finns någon annan iämpiig organisation som kan driva projektet. Denna typ av projekt bör samfinansieras med och utveckias tiiisanmans med användarna. I dessa faii bör strävan vara att insatserna på sikt ska11 vara kommersieiit gångbara. Detta gä11er exempeivis turistdatabasen och produktbanken.

Informationsuppgift I informationsuppgiften ingår i dag att ta fram informationsmateriai om turismen i Sverige samt att samordna genere11 Sverigeinformation inom turismens område.

Som framgått av måibeskrivning och Verksamhetsinriktning bör turistrådet få en kraftigt begränsad roTT när det gai- Ter turistinformation riktad tiTT svenskar. För denna information måste andra aktörer svara, i första hand regionaia och Tokaia organisationer. Vi menar att turistrådets uppgift är att informera om Sverige utomiands. Detta måste göras i nära samarbete med Svenska Institutet och Sveriges

exportråd se vidare 9.7.2.

Marknadsföringsuppgift Turistrådet svarar i dag för produktutveckiing och marknadsföring i Sverige.

EnTigt RRV är det en given uppgift för turistrådet att

stödja och samordna marknadsföringsinsatser. Turistrådet bör eniigt RRV i första hand satsa sin kunskap och sina personeiia resurser, men bör även kunna ge finansieiit stöd. Turistrådet bör vidare främja utveckiing av och investeringar i sådana turistprodukter som har turistiska marknadsförutsättningar.

Vi menar att turistrådet genereTTt sett skaTT koncentrera sina insatser tiT1 utiandsmarknaden, viiket innebär att marknadsföring inom Tandet i första hand bör vara en uppgift för regionaia och Tokaia intressenter samt för ideei- Ta organisationer typ STF. Inom produktutveckTingen innebär den nya roTTen att turistrådet skaTT ha ett mycket nära samarbete med såväi regionaia och Tokaia organisationer som ideeTTa organisationer. De frågor inom området som är av nationeii karaktär kan genomföras av turistrådet i den mån företag e11er organisationer betalar för uppgiften.

UtTandsverksamhet Turistrådet svarar i dag för marknadsföring och marknadsbearbetning som riktar sig mot utTan-

det. Verksamhet bedrivs både i Sverige anordna workshops,

journaiistresor m m och utomiands marknadskontor och in-

formationskontor.

Denna del av turistrådets verksamhet kommer med den in- riktning vi föreslår att utgöra en tyngre del framgent. - Vi återkommer i avsnitt 9.7 till frågan om samverkan utom-

lands med andra intressenter Svenska institutet och Sve-

riges exportråd. I avsnitt 9.8 redovisar vi vår syn på turistrådets prioriteringar inom utlandsverksamheten.

9.5.3 Turistrádets framtida struktur

Med utgångspunkt i de uppgifter som framgent faller på Sveriges turistrâd kan följande Verksamhetsbeskrivning göras

a Uppgifter som huvudsakligen är av icke-kommersiell art

Uppgift De uppgifter som hänförs till denna punkt är de sektorsuppgifter som redovisats ovan samt de uppgifter som benämts myndighetsuppgifter. Det förändrade synsättet på dessa frågor gör att det knappast är relevant att kalla dem myndighetsuppgifter. Tyngdpunkten kommer att ligga på att tillvarata turistsektorns intressen.

Verksamhetens omfattning Knappt en femtedel av det framtida turistrådets uppgifterna bör vara av denna typ. Det betyder att de får en relativt sett något större andel än i dagens turistråd.

Extern styrning Den externa styrningen sker huvudsakligen genom politiska beslut och genom den statliga budgetstyrningen.

Finansiering Anslagsfinansiering.

b Uppgifter av huvudsakiigen kommersieii art

Uppgift Ti11 denna typ av uppgifter hänförs produktutveckiing och marknadsföring, samt utiandsverksamheten.

Verksamhetens omfattning Denna verksamhet bör omfatta drygt häiften av turistrâdets samiade resurser. Det är en något mindre ande1 än i dag. Detta förkiaras genom att det i huvudsak är den dei av turistrådets marknadsföring som riktar sig mot svenskar som framgent ska11 kraftigt begränsas. Dessutom sker en omfördeining av resurser från marknadsföring och produktutveckling i Sverige till insatser utomiands.

Styrning Uppgiften ska11 betraktas som turistrådets huvuduppgift och styrs därför huvudsakiigen genom interna beslut utifrån de riktlinjer som ges av riksdag och regering. Ett marknadsråd kan bidra tili styrningen av verksamheten.

Finansiering Denna verksamhet ska11 huvudsakiigen finansieras externt.

c Verksamhet av både kommersieiit och icke-kommersieiit

s1ag.

Uppgift Ti11 den grupp av uppgifter som både är av kommersie11 och icke-kommersieii natur hör deis kunskapsuppgiften, deis informationsuppgiften.

Verksamhetens omfattning Uppgiften bör svara för ungefär samma andei av turistrådets framtida verksamhet som den gör i dag, dvs runt en fjärdedei.

Styrning Till viss del sker styrningen genom politiska beslut, huvudsakligen utifrån behov i näringen och i men regionerna.

Finansiering Uppgifter är delvis anslagsfinansierad, men även finansiering krävs, exempelvis genom försäljannan ning systemutvecklingsprodukter, av annonser i kataloav ger och av rapporter.

9.6 Turistrådets organisation

Sveriges turistråd är sedan dess bildande 1976 en stiftelse med staten, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet som stiftelsebildare. Staten har dock ensam svarat för finansieringen. Motivet till att stiftelseformen valdes var att den skulle stärka samverkan mellan stat, landsting och kommuner. Denna samverkan är väl så väsentlig i dag som när turistrådet bildades. Det har dock visat sig att den valda formen inte gett den avsedda samordningen av de offentliga insatserna.

Den form för samordning som i dag förefaller mest naturlig är dels en renodling av vars och ens uppgifter, dels att de gemensamma intressena möts på den regionala nivån där landsting och kommuner aktivt stödjer en turistverksamhet. Staten tar det ekonomiska ansvaret för den centrala nivån medan landsting och kommuner tar det ekonomiska ansvaret för den regionala nivån. Detta bör inte hindra att staten kan lämna bidrag för att stimulera utvecklandet av livskraftiga regionala organisationer.

RRV finner det naturligt att turistrådets associationsform omprövas. Med utgångspunkt i att turistrådet bör inta en renodlad roll som sektorsorgan för planering, samordning och kunskapsuppbyggnad menar RRV att de båda alternativ

som finns torde vara stiftelse eller myndighet. Riksdagens revisorer, som också betonar sektorsrollen, föreslår att turistrådet ombildas till en myndighet.

Förutsättningarna för vårt arbete är delvis andra. Den näringspolitiska aspekten betonas i våra direktiv liksom möjligheterna till ett mer långsiktigt engagemang från näringens sida i turistrådet. Detta innebär att rådet vid sidan av sin roll som sektorsorgan även måste vara ett organ som i samverkan med företag och branschorganisationer verkar för att marknadsföra Sverige utomlands. Detta påverkar diskussionen om lämplig organisationsform.

Några organisatoriska varianter syftar till att förmå som näringen att ta ett långsiktigt ansvar kan här nämnas som exempel.

Exportrådet bildades ett avtal mellan staten och nä-

genom ringen i form av Sveriges Allmänna Exportförening. Genom

ett abonnemangssystem som dock endast motsvarar ca 5% av

exportrådets omsättning blir enskilda företag nmdlennmr och kan sedan utnyttja exportrådets tjänster, för vilka de betalar. Företag kan även vara medlemmar i särskilda sam-

verkansgrupper{

Det norska turistrådet NORTRA är en stiftelse med staten och näringen i form av Norskt Reiselivsrâd som stiftelsebildare. Danish Convention Bureau är en stiftelse med ett flertal branschorganisationer samt Danmarks turistråd som stiftelsebildare. Dessutom är ett hundratal företag enskilda medlemmar och de är endast dessa som kommer ifråga för de aktiviteter som byrån bedriver.

Såväl de regionala norska organisationerna som några regionala svenska turistråd drivs i aktiebolagsform där näringslivsorganisationer eller enskilda företag ingår som

aktieägare. De svenska regionaia turisträden är dock oftast stifteiser. I samtiiga fal] rör det sig antingen om he1t iandstingsägda stifteiser eiier stifteiser med iandsting och kommunerkommunförbundets iänsavdeining som stifteisebiidare. De regionaia turistråd som vi11 ha med näringsiivet i den permanenta organisationen har valt aktieboiagsformen.

Ti11 de grundläggande förutsättningarna för ett iångsiktigt engagemang från näringens sida hör att turistnäringen är organiserad så att den kan utgöra en samiad motpart ti11 staten. Turistnäringen i Sverige karaktäriseras dock av att den är reiativt svagt organiserad. Resebranschens riksförbund RRF är relativt nybiidat och kan i sig bära ett embryo ti11 en samiad organisation för näringen. Ett anta] viktiga intressenter ingår emeiiertid inte i RRF, såsom Hote11- och Restaurangförbundet SHR och Campingvärdarnas riksförbund. RRFs mediemmar är företag i resebranschen som har intresse av turism såväi ti11 som frän Sverige. RRFs konstruktion innebär att organisationen har bredare och deivis andra intressen än Sveriges turistråd.

Av våra kontakter framgår att det i dag saknas intresse i branschen att iångsiktigt engagera sig i en grundfinansiering av Sveriges turistråd. Dock medverkar enskilda företag gärna i konkreta projekt e11er kampanjer där de kan få en reiativt k1ar biid av kostnader och troiiga intäkter.

Om man överväger att biida en stifteise med staten och näringen som huvudintressenter kräver detta deis att det finns motpart, deis att näringen genom sin organisation en är beredd att gå in med en iångsiktig finansiering av verksamheten. Även organisationsform ekonomisk föen som rening fordrar på motsvarande sätt att kiara parter finns. Dessa förutsättningar bedömer vi saknas i dagsiäget.

En helstatlig stiftelse skulle kunna vara ett alternativ om man inte, som i våra direktiv, avser att få till stånd en långsiktig medfinansiering från näringens sida. RRV

framhåller i sin rapport dnr 1989422 Stiftelser för

statlig verksamhet att en stiftelse inte, som en myndighet, kan läggas ner när dess verksamhet inte behövs längre, utan endast när styrelsen uttömt alla möjligheter att uppfylla stiftelsens ändamål. RRV menar att stiftelseformen är mindre lämplig för verksamhet som till stora delar finansieras av staten, är av betydande allmänt inresse och ingår i en samlad politik. Här tillgodoser enligt RRV myndighetsformen, aktiebolagsformen eller avtalsformen ofta ett bättre sätt behovet av styrning och insyn.

Myndighetsformen bedömer vi som det minst lämpliga alternativet. De sektorsuppgifter vi turistrådet som menar bör ha är av sådan karaktär och så ringa omfattning att de av inte motiverar myndighetsformen.

Det alternativ vi här valt är att ombilda turistrâdet från en stiftelse till ett aktiebolag. Bolaget kan inledningsvis vara helstatligt. Ambitionen bör dock vara att andra intressenter på sikt skall ingå i aktiebolaget. Det är främst näringen genom sina organisationer eller regionala turistorganisationer som vi menar ligger närmast till hands att utgöra delägare.

Staten bör även i ett längre perspektiv ha majoritet i aktiebolaget liksom i dess styrelse eftersom staten även framgent kommer att svara för en stor del av de medel som bolaget har att arbeta med. Det är också viktigt att värna om turistrådet som en neutral organisation med officiell prägel. Det är dock viktigt att någon form av avtal sluts mellan staten och andra delägare i bolaget för att klargöra olika ägares ansvar och åtaganden.

I aktieboiaget Sveriges turistrâds styreise bör ingå repför staten i egenskap ägare. Ägaren kan resentanter av dock representeras iedamöter från oiika av turismen genom berörda samhäiissektorer. I övrigt bör sådan kompetens finnas representerad är stor nytta för turistrådet som av i dess arbete.

För att starka sin kompetens och bättre kunna fu11göra siuppgifter bör turistrådet ha möjiighet att tiii sig na knyta referrensgrupper. En bred sådan grupp ett mark- nadsråd bör finnas med representanter för näringen, re- gionerna, statiiga myndigheter samt idee11a organisationer främst STF.

Även andra rådgivande bör kunna biidas. Exempelvis grupper kan det finnas behov av ett forskningsråd med representanter för de högskoiorinstitutioner som bedriver forskning med anknytning ti11 turismen.

Bedömer turistrådet att det finns ett behov av en rådgivande grupp som består av de parter som finns representerade i dagens deiegation kan en sådan grupp biidas.

Det bör ankomma på turistrådet att självt utforma sin detaijorganisation. För att få en organisation som Sveriges turistråd som även framgent kommer att befinna sig i gränslandet me11an offentiig och privat sektor att fungera krävs ett omfattande arbete med att utforma organisation och intern styrning. De aspekter som refererats i avsnitt 8.6 vi bör 1igga ti11 grund för ett sådant menar arbete.

Utgångspunkten för turistrådets organisation bör dock vara att det förutom huvudkontoret finns utiandsetabieringar. Dock bör krav stä11as på en iångtgâende samordning med i första hand exportrådets utiandsverksamhet.

Huvudkontorets organisation med indeining i avdelningar bör inte närmare regieras utan är en uppgift för turistrådet och i första hand dess styreise.

Turistrådet äger i dag ett dotterboiag Resurs AB. Syftet med att bilda dotterboiaget var att ti11 det föra sådana verksamheter som på konsuitbasis helt kan finansieras av köparna. Verksamheten har dock inte fått den förväntade omfattning och intresset av att aniita boiaget är biand de potentieiia kunderna mâttiigt. Det förefaiier därför mer ändamåiseniigt att i ett turistråd som drivs i aktiebo- Iagsform så iângt möjligt samia de verksamheter hör som tili dess uppgift.

9.7 Samverkan med Svenska institutet, Sveriges Exportråd m fi

Eniigt direktiven skaii utredningen kiariägga möjiigheterna tiii en utökad samverkan meiian Sveriges turistråd, Svenska institutet, Sveriges exportråd och utrikesförvaitningen.

Dessa organisationer har som gemensam måisättning att utomlands informera om Sverige. Däremot är syftet med informationen ti11 stor dei olika.

9.7.1 Berörda organisationer

Utrikesdepartementet är huvudman för den statiigt finansierade ailmänna informationsverksamheten med utiandet och svarar för dess finansiering. Informationsbyrån för svarar pianering och samordning med övriga genom UD finansierade aiimänna informationsorgan. Pressrunnet ansvarar för in-

bjudningar och program för tillresande, utländska journalister samt är serviceorganisation gentemot i Sverige verksamma representanter för utländska nyhetsmedier.

Sveriges Exportråd bildades genom ett avtal mellan Sveriges Allmänna Exportförening och regeringen. Exportrådet leds av en styrelse där staten och det enskilda näringslivet år företrådda. Exportrådets uppgift år att arbeta med allmän exportfrämjande verksamhet som stimulerar till en ökning svensk export samt att biträda företag som behöav ver hjälp med sin marknadsföring på utlandsmarknaderna. Finansieringen av exportrådets verksamhet är delad mellan staten och näringslivet.

Rätt att anlita rådet och handelssekreterarna respektive utrikesrepresentationens exportfrämjande tillkommer den som tecknat abonnemang med rådet. Exportrådet har egen representation i ett trettiotal länder. Dessutom tar ett antal ambassader och konsulat i länder med marknader som bedöms som intressanta för uppdragsverksamhet liksom handelssekreterarna betalt för vissa exportfråmjande tjänster.

På många orter, framför allt i Västeuropa, finns vid sidan av ambassader ocheller handelskontor även svenska handelskammare. I många fall har ett nära samarbete utvecklats.

Svenska institutet SI är det centrala organet för den statsfinansierade allmänna Sverigeinformationen i utlandet. 1970 ombildades SI till en statlig stiftelse. Verksamheten leds av en styrelse som utses av regeringen. Svenska institutet består av fem avdelningar varav en ligi Paris och utgörs av Centre Culturel Suedois CCS. ger SIs verksamhet är uppdelad i sju program informations- verksamhet, allmän kulturverksamhet, stipendieverksamhet,

forsknings- och studiebidrag stöd till undervisning i m m, svenska utomiands, svenska kuiturhuset i Paris samt personai och administration.

9.7.2 Aiiman Sverigeinformation

Svenska institutet har ett genereiit för den a11ansvar männa Sverigeinformationen. Denna information kompietteras av andra organisationer. Så producerar exempeivis Sveriges turistråd information Sverige i det uttaiade syftet om att öka resandet ti11 Sverige. Sveriges exportråd har på motsvarande satt i uppgift att iämna information stimuiesom rar tiil ökat handeisutbyte med Sverige.

IKU-utredningen menade 1988 att huvudansvaret för den a11männa Sverigeinformationen i utlandet bör äviia Svenska institutet. Denna information kan sedan kompietteras av exportrâdet och turistrådet.

Utredningen konstaterade vidare att statsmakterna vid ett f1erta1 tiilfäiien understrukit de oiika institutionernas sjäivständighet, men också uppmanat dem att samarbeta. Utredningen menade dock att det faktum att informationen har oiika syften utgör objektiva hinder för det närmare samar-

betet som statsmakterna har uttaiat sig för.

IKU-utredningen föresiog att Svenska institutet skuiie få ansvaret för den aiimänna informationsverksamheten samt allmän export- och turistfrämjande information. Utredningen menade att detta är information kan komma samtiiga som tre områden ti11godo. Utiandsmyndigheterna, exportrådet, turistrådet iiksom andra institutioner sku11e kunna vända sig tili Svenska institutet och där erhå11a denna aiimänna information.

En samordning Sverigeinformationen har ett värde i den av mån viii skapa enhetiig Sverigebiid. Någon geman en uppfattning hur en sådan Sverigebiid skaii se mensam om ut finns dock inte.

Ett visst informationsutbyte meiian de berörda organistionerna har hittiiis skett inom ramen för utrikesdepartmentets verksamhet. Detta informationsutbyte har emeiiertid visat sig vara otiiiräckiig. En samordning som har en styrande effekt Sverigeinformationen kan ske inom ramen för den interdepartementaia grupp för turistfrågor som tidigare föresiagits.

När det gäiier produktion av informationsmateriai om Sverige ansluter vi oss ti11 uppfattningen att ett närmare samarbete bör ske, men att formerna för detta samarbete i första fråga för de berörda organisationerna. hand är en

Ett samarbete av följande siag menar vi dock kan vara en reaiistiskt som utgångspunkt för de vidare diskussionerna meiian organisationerna. Svenska institutet kan få i uppdrag de turistrådet och exportrådet att ieverera sådant av grundiäggande informationsmateriai om Sverige som organisationerna sjâiva kan bygga vidare på. Detta informationsmateriai bör finnas i form av faktabiad eiier enkiare broschyrer. påkostat materiai såsom böcker och vi- För mer deofiimer bör sådan samverkan komma tiii stånd att oren ganisationerna kan uppträda som en gemensam beståiiare av dylikt informationsmateriai. Produktionen av materiaiet kan sedan ske hos föriag e11er produktionsboiag.

För Sverigeinformationens distribution är utgångspunkten den att informationen måste spridas genom aiia de kanaier som står ti11 buds. Det kan ske genom ambassader, handeiskontor eiier turistrådets utiandskontors försorg. Även här är det diskussioner meiian berörda organisationer som mås-

te ligga till grund för att finna de smidigaste och effektivaste formerna för samarbete.

Turistrådet utvecklar Swedline-konceptet, som syftar att samla en stor mängd uppgifter om Sverige i en databank, bl a med både Svenska institutet och exportrådet som uppgiftslamnare. Ett sådant system kan förenkla distributionen av information liksom att systemet kan öka möjligheterna att hålla informationen aktuell. Systemet kräver dock delvis nya kunskaper av anvanderna för att effektivt kunna utnyttjas. Ett viktigt led i utvecklingsarbetet måste därför vara att göra informationen lätt tillgänglig för de framtida användarna och att deras synpunkter väger tungt vid utvecklandet av systemet.

9.7.3 Exportfråmjande åtgärder

Vi har pekat att den del av turistfråmjandet som avser marknadsföring av Sverige utomlands bör ses som en del av exportfrämjandet.

Den utgångspunkt direktiven ger är att våra förslag skall avse ökad samverkan mellan självständiga organisationer. En sådan samverkan kan dock ske på på olika sätt.

Ett sätt att skapa ett närmare samarbete mellan turistrådet och Sveriges exportråd är att låta de båda organisationerna tillhöra sanna departement.

I Norge har en departementsförändring genomförts. Dar har även ett ännu mer utvecklat samarbete mellan det norska turistrådet NORTRA och det norska exportrådet diskuterats inom ramen för en departemental grupp.

De fördelar med en stark samordning som den departementala gruppen redovisar är bl a dessa

större genomslag för såväl marknadsföringen av varor och tjänster som för turistprodukter och för profileringen av Norge i utlandet,

såväl mänskliga resurser som offentliga och privata me- del används mer rationellt,

möjligheter att få en enklare organisation för export- stödjande verksamhet,

enklare att genomföra insatser som är gemensamma för tu- ristnäringen och övrigt näringsliv inom områdena marknadsbearbetning, marknadsföring och profilering.

Av de former för ökad samverkan som gruppen diskuterade förordades det alternativ där NORTRA samlokaliseras centralt med exportrådet och ett praktiskt samarbete etableras. Denna åtgärd bör, enligt gruppen, kompletteras med att krav ställs som syftar till en fastare praktisk samordning både hemma och utomlands. Ett samarbetsorgan bör inrättas för att koordinera de samlade marknadsföringsinsatserna. NORTRA och exportrådet behåller dock sin fulla operativa frihet, medan den totala marknadsföringsinsatsen allt mer präglas av ett samlat uppträdande.

Gruppen menar vidare att det är viktigt att uppnå en samling av resurser utomlands och att de norska institutionerna har ett samlat uppträdande utomlands.

Sveriges exportråd har i länder, som är viktiga handelspartners, handelssekretare jämsides med beskickningk0nsulat. Exportrådets representation är dels i form av huvudkontor, dels filialer. I länder med mer begränsad efter-

frågan på statliga exportfrämjande åtgärder besvarar skickningkonsulat för det exportfrämjande arbetet. I andra länder, främst utvecklingsländer, utförs i regel det handelsfråmjande arbetet inom beskickningen.

Exportrådet och turistrådet har lokalmässig samordning i Milano. På ytterligare ett tiotal orter finns både exportrådet och turistrådet representerade. Det år lämpligt att en genomgång görs land för land för att utröna i vilka former ett närmare samarbete skall komma till stånd.

Exportrådet finns representerat i långt fler länder än turistrådet. Av dessa länder är flera turistiskt intresav se, särskilt på längre sikt. Dock har förutsättningar saknats för turistrådet att själv etablera sig i landet. Exempel på sådana länder eller regioner är Spanien, Östeuropa, Canada, Fjärran Östern och Australien. Det är angeläget att samverkan utvidgas dessa marknader så att exportrådets kontor även kan för viss turistservice svara gentemot det land man verkar i.

Vi föreslår att en genomgång görs Sveriges representaav tion i olika länder för att finna de effektivaste samarbetsformerna. Det kan exempelvis ske i form av en försöksverksamhet i några länder. Även central nivå bör ett utvidgat samarbete kunna ge goda effekter. Så kan exempelvis en lokalmässig samordning prövas.

9,8 Turistrådets utlandsverksamhet

I direktiven sägs att en utgångspunkt för skapandet av en ändamålsenlig och effektiv utlandsorganisation för Sverituristråd bör ges vara att klargöra vilka prioriteringar som kan göras mellan olika utlandsmarknader och hur dessa prioriteringar kan påverka omfattningen och inriktningen

turistrådets insatser. Ti11 grund för bedömningen av av hur turistrådet skaii utforma sin utiandsverksamhet bör iigga den i föregående avsnitt skisserade genomgången av Sveriges representation i oiika iånder.

RRV fann i sin revision att samspelet meiian turistrådets huvudkontor och utiandsorganisation försvåras av att dessa deivis har oiika uppgifter och måi för verksamheten. Samspeiet försvåras även av att det i vissa avseenden saknas en effektiv stödorganisation vid huvudkontoret. RRV föresiog vidare att marknadskontorens verksamhet kiarare särskiijs från turistrådets övriga verksamhet genom att kontoren görs tiii resuitatenheter. RRV menar även att marknadskontoren bör ges möjiighet att utveckia konsuitverksamhet och ta betait för denna.

I våra försiag får turistrådets utiandsverksamhet en mer centrai roii. Arbetssättet kommer dessutom att förändras så att samma inriktning kommer att gäiia för såväi huvudkontor som utiandskontor. Utiandskontorens viktigare ro11 måste också organisatoriskt markeras. Genom att större krav på externfinansiering stäiis menar vi att det biir en sjäivkiarhet för den nya organisationen att ta tiil vara de finansieringsmöjiigheter som finns, viiket även bör inkiudera konsuittjänster.

Konsumentbearbetning, säijiedsbearbetning, workshops, journaiistbearbetning, mässdeitagande är de metoder turistrådet vaniigen använder sig av. Turistrådet har att föija utvecklingen inom marknadsföringen och att använda de mest effektiva metoderna i reiation tiii resursinsatsen. Användandet av modern teknoiogi och nya media bör prövas utifrån detta.

Genom val av arbetssätt avgörs också i vilken mån resurser för marknadsföring skall avse Sverigebaserad verksamhet eller verksamhet utomlands.

Genom kraven på en hög grad av medfinansiering kommer de insatser som görs att i stor utsträckning till anpassas den inriktning som svensk turistnäring önskar. Det kan gälla både sätt att marknadsföra Sverige, de målgrupper man vänder sig till och i vilket land insatsen görs.

Det är en viktig uppgift för turistrådet att vidarebefordra sin kunskap om olika utländska marknader till andra svenska aktörer, som verkar för att få utländska besökare till Sverige, exempelvis företag eller regionala turistorganisationer. Turistrådet har även i uppgift att skaffa mer djupgående kunskap om vilka länder eller målgrupper som generellt kan vara intressanta att bearbeta.

Resemönstret till Sverige är relativt stabilt, vilket ger en grund för prioriteringarna av utlandsbearbetningen.

De nordiska länderna, som hittills varit en mycket expansiv marknad, minskade kraftigt under 1990 ner till den nivå som gällde under 1980-talets första hälft. Inköpsresor liksom affärsresor svarar för en stor andel av resandet inom Norden. Det förefaller vara självklart att Norge, Danmark och Finland har den högsta prioriteten för bearbetning av marknader utomlands.

Europamarknaden utanför Norden är också omfattande. Resandet från Tyskland dominerar och svarar för nästan hälften av de europeiska gästnätterna om Norden undantas. I övrigt visar Nederländerna och Storbritannien flest gästnätupp ter. Vi att Tyskland har särställning vid sidan menar en om de nordiska länderna, varför en prioritering av insatserna på denna marknad ligger nära till hands.

Det är dock viktigt att fortsätta turistbearbetningen av Europamarknaden i stort. En avvägning måste göras om fast etablering av turistrâdet är angeläget eller om andra lösningar är mer relevanta. Eftersom variationerna är stora i resandets villkor i olika europeiska länder mäste en genomgång av det mest ändamålsenliga arbetssättet göras marknad för marknad. I det sammanhanget ar det av särskild vikt att överväga i vad man ett samutnyttjande av olika svenska utlandsmyndigheters resurser kan ske.

Av marknaderna utanför Europa dominerar USA. Ett stort resande finns även från Japan. Bearbetningen av dessa tvä fjärrmarknader sker i dag genom skandinaviskt samarbete. På fjärrmarknaderna spelar också samarbetet med svenska ambassader och övrig svenska utlandsorganisation en betydande roll. Vi menar att såväl det nordiska samarbete som samarbete med andra svenska intressenter är av särskilt stor vikt vid marknadsföringen på fjärrmarknaderna.

Då preferenser när det gäller resmål förändras är det viktigt att turistrådet parallellt med de stabila marknaderna även undersöker nya. Den ökade internationella konkurrensen om marknadsandelar på turismens område är ytterligare skäl för detta. Vid sidan av nya länder kan det vara intressant att bearbeta nya målgrupper. Exempel sådana målgrupper kan ta sin utgångspunkt i bl a intresset för att göra affärer med svenska företag; att Sverige utmärks för att vara ett säkert land att åka ren miljö; kultur; möjligheter till aktiviteter såsom fiske osv. Det är en uppgift för Sveriges turistråd att utveckla en strategi för nya marknader och målgrupper.

Som en grund för turistrådets marknadsanalyser och marknadsbearbetning finns turistrådets kunskapsroll. Det är därför viktigt att turistrådet i denna roll i högre grad betonar utlandsverksamhetens behov. Den långa erfarenheten

av och kunskapen om utiandsmarknaderna erhåiis via som turistrådets utiandsorganisation bör få större genomsiag.

9.9 Turistrådets finansiering

9.9.1 Ansiagskonstruktion

I direktiven sägs att det är rimligt att organisationer som är direkt engagerade i turistbranschen främst före- tag tar det huvudsakiiga ansvaret för finansiering - av informations- och marknadsföringsinsatser. I övrigt behandiar direktiven inte frågan om ansiagskonstruktion eiier ansiagsnivå.

Direktivens uttaiande betyder att, medan branschen det tar huvudsakliga ansvaret för finansieringen informationsav och marknadsföringsinsatser, bör staten ha ett finansieiit ansvar för övriga insatser på centra] nivå. Det finns dock en grupp uppgifter som har stort värde både för staten och branschen. Hit hör främst långsiktig kunskapsuppbyggmer nad. Det är därför rimiigt att det finns ett krav på medfinansiering i denna dei, att kraven sätts lägre än men för den informations- och marknadsföringsverksamhet som anges i direktiven. Pâ iiknande sätt finns det deiar av informationsverksamheten är sådan karaktär att det som av inte är rimiigt att näringen fuiit ut medfinansierar den.

Grundiäggande för turistrådets heia verksamhet bör sjäivfaiiet vara att turistrådet inte ska11 utföra uppgifter som skuiie kommit tiii stånd utan dess medverkan. Detta gä11er även på informations- och marknadsföringssidan. De ökade kraven på medfinansiering får inte innebära att turistrådet tar över uppgifter i dag utförs och finansom sieras av näringen. Detta är viktig förutsättning när en medfinansieringsgraden faststäiis.

Avsikten med det nya turistrådet är att såväl staten som näringen skall ta ansvar för de turistfrämjande insatser-

na. Vi menar|därföratt det är rimligt att staten och öv-

riga intressenter tar lika stort ekonomiskt ansvar för fi-

nansieringen av Sveriges turistråd. Det är rimligt att staten svarar för den helt övervägande delen av finansieringen av de verksamheter som staten har det största intresset av att få utförda. För marknadsförings- och informationsinsatser sägs det i direktiven att näringen skall ta det huvudsakliga finansiella ansvaret.

För att undvikaatt turistrádet gör insatser ändå som skulle kommit till stånd bör turisträdet i sina anslagsäskanden tydligt ange medlens ändamål. Detta ger regeringen möjlighet att endast bidra till sådan verksamhet som bedöms vara av allmänt intresse. En bedömning av de konkreta insatserna i form av projekt eller kampanjer görs även av turistrådets styrelse där ägarenstaten kan styra medlens användning.

Regeringen kan även formulera mer generella krav för hur medlen skall användas, exempelvis att en insats inte får avse ett enda företag, att det skall finnas en viss långsiktighet i insatsen eller att insatsen skall innebära ett visst mått av allmän turistinformation om Sverige.

De medfinansieringskrav som ställs på turistrådet bör huvudsakligen ses som beräkningsunderlag vid fastställande av turistrådets anslag. I praktiken måste det ankomma på turistrádet att försöka få så stor medfinansiering som möjligt, såväl från privata som offentliga intressenter. I det enskilda projektet eller aktiviteten kan medfinansieringsgraden växla från allt mellan 5% och 95%.

Som grund för beräkningen av medfinansieringsgraden måste ligga verksamheten i dess helhet, dvs såväl fasta kostnader som operativa medel. Detta beräkningssätt skiljer sig från det som i dag tillämpas inom turistrådet då medfinansieringsgraden oftast beräknas andel de operativa som av medlen.

Det är viktigt att turistrådet har möjligheter till

en långsiktighet i sin planering. Om det visar sig omöjligt att låta turistrådet ingå i systemet med treåriga budgetramar bör långsiktighet och stadga för turistrådets verksamhet säkerställas på annat sätt, exempelvis genom avsiktsförklaringar i budgetpropositionen.

Utöver den fasta budgeten kan turistrådet utföra uppdrag som staten finansierar genom särskilda medel. Dessutom förutsätts att turistrådet köper och säljer tjänster mellan sig och de regionala turistorganisationerna för på att så sätt nå största möjliga effektivitet.

9.9.2 Anslagsnivå

Under innevarande budgetår 199091 omsluter industridepartementets anslaget B 6. Stöd till turism och rekreation 123 milj kr. Anslaget fördelar sig enligt regleringsbrevet på följande anslagsposter

Sv turistråd Turistfrämjande verksamhet 85,6 milj kr 2. Sv turistråd Särskilda insatser 25,0 milj kr 3. Sv turistråd Planeringsinsatser 9,2 milj kr

4. Bidrag till vissa organisationer 2,7 milj kr 5. Till regeringens disposition 0,5 milj kr

Även för budgetåret 199192 uppgår anslaget totalt till 123 milj kr, det har med andra ord inte skett någon justering för ökade pris- och lönekostnader.

Av de knappt 120 milj kr som turistrådet disponerar post 1-3 avser enligt uppgift från turistrådet ungefär - hälften insatser som riktar sig mot Sverigemarknaden medan den andra hälften riktar sig mot utlandsmarknaden.

Turistrådets medel fördelar sig så att knappt två tredjedelar av resurserna, motsvarande ca 80 milj kr avser huvudkontoret plus marknadskontoret för Sverige, medan resterande 40 milj kr avser utlandskontoren.

Medfinansieringsgraden för de verksamheter turistrådet bedriver i Sverige är 15%, för utlandsverksamheten 43%. Exkluderas kampanjen Focus on Scandianvia är medfinansieringen på utlandsmarknaden 21%.

Vi menar att det även framgent finns starka skål för statliga insatser på turismens område. Några uttryckliga besparingskrav ställs dock inte i våra direktiv. Vi menar emellertid att finns det skäl att inom turismens omrâde liksom för flertalet andra statligt finansierade verksamheter minska statens kostnader. Vi har valt att här räkna med en neddragning i storleksordningen 10%.

Dagens B 6-anslag är 123 milj kr, varav turistrådets andel är knappt 120 milj kr. Det år rimligt att utgå från att de särskilda insatser som nu gjorts under en period upphör. Anslaget skulle därmed uppgå till 95 milj kr, eller ca 100 milj kr efter pris- och lönejustering. Till detta bör komma stöd till ideella organisationer som vi föreslår bör ökas till 5 milj kr samt stöd till regionala organisationer med 10 milj kr. Detta ger ett anslag på sammanlagt 115 milj kr.

B 6-anslaget efter pris- och lönejusteringar skulle uppgå till ca 130 milj kr. Våra beräkningar innebär minskning en med 15 milj kr eller drygt 10%.

Den statliga insatsen bör således omfatta 115 milj kr. Till detta kommer den externa finansieringen, bör som vara lika stor som de statliga medel Sveriges turistsom avser råd, dvs 100 milj kr.

Vårt förslag innebär att det inom den totala ramen görs omfördelningar mellan olika ändamål. Vi föreslår följande anslagsstruktur för statens stöd till turismen

Staten Extern milj kr finan- Sa siering milj kr 1. Sv turistrâd Marknadsföring av Sverige 50 100 150 m m 2. Sv turisträd Samhällsuppgifter. 50 50 -- 3. Sv turistråd Särskilda insatser xx -- xx 4. Stöd till ideella organisationer 5 5 -- 5. Stöd till regionala organisationer 10 m m 10 --

Totalt 115 100 215

Konnmntarer

Post 1-3 Turistrådets verksamhet. Turistrådets verksamhet fördeias på tre ansiagsposter. Den första avser marknadsföring av Sverige m m, dvs den verksamhet inom viiken det finns aniedning att stäiia krav på en medfinansiering. Den andra posten avser den verksamhet som är av sådan karaktär att det inte år rimiigt att stäiia krav på organisationen att den skaii kunna generera en medfinansiering. I praktiken kommer dock gränsen meiian dessa båda poster, såsom tidigare påpekats, att vara fiytande och får huvudsakiigen ses som ett underiag för beräkning av ansiag. I motsats ti11 post 2, som ti11 sin karaktär är av mer iångsiktig karaktär, avser punkt 3 ti11fä11iga och preciserade insatser.

Konstruktionen innebär att för de medei som turistrâdet disponerar under ansiagsposterna 1 och 2 100 miij kr av statsmedei stä11s krav på en iika stor medfinansiering genom externa medei.

Koppias ansiagsberäkningen ti11 den uppdeining vi gjorde i avsnitt 9.5.3 och där det konstaterades att drygt 50% av verksamheten uppskattningsvis avsåg konnmrsieii verksamhet, ca 25% verksamheter som både var kommersieiia och icke-kommersieiia, samt knappt 20% icke-kommersieii verksamhet, fås föijande medeisfinansiering och extern finansieringsgrad

Det är inte rimligt att ställa krav på turistrådet att direkt ha medfinansiering i stipulerad omfattning. Detta faktum bör dock inte föranleda att staten skjuter till ytterligare medel.

Post 4 Stöd till ideella organisationer. Eftersom de ideella organisationerna spelar stor roll för att stöden ja turismen i Sverige föreslår vi att stödet till dessa organisationer ökas. Detta ger dels möjlighet till en breddning den krets organisationer i dag får av som stöd, dels att öka det stöd organisationer i dag åtnjuter.

Post 5 Stöd till regionala organisationer och nätverk. Vi har tidigare påpekat vikten av att den inhemska strukturen stärks på regional och lokal nivå och föreslår därför att ett särskilt statligt bidrag inledningsvis utgår dels för att stimulera uppbyggnaden av slagkraftiga och länslandskapsövergripande regionala organisationer, dels bidra till en ökad integrering mellan offentliga och näorgan ringen. Beslut bör kunna fattas turistrådet i samverkan av med regionala intressenter och näringen. Krav måste ställas på att de mottagande organisationerna själva bidrar med huvuddelen.av de medel som krävs för att driva och utveckla verksamheten.

9.9.3 Resurser och prioriteringar

Den här beräknade anslagsnivån innebär att det statliga anslaget till turistrâdet minskar från ca 120 milj kr till 100 milj kr. Dock ökas medfinansieringskravet så att den totala omslutning förutsätts öka från i dag ca 165 milj kr till 200 milj kr.

Samtidigt som de ekonomiska villkoren förändras skall också verksamhetens inriktning förändras. Det innebär att det är de delar som i dag avser aktiviteter som vänder sig till svenskar som skall avvecklas eller nedprioriteras. Ambitionsnivån i den verksamhet som avser att få utländska turister till Sverige skall öka.

Kommittédirektiv

EH

Dir. 199078

turistråds verksamhet m.m.

Sveriges

Dir. 199078

Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-20

Chefen för industridepartementet. statsrådet Molin. anför.

Mitt förslag bakgrund de förslag regeringen lagt fram regeringens skri- Mot av som

velse 19909150 angående åtgärder för att stabilisera ekonomin och be-

tillväxten de offentliga utgifterna samt förslag av riksrevisicfzsvergränsa av ket i 1988 1502 Sveriges turistråds verksamhet. mål och 0ren rapport om ganisation. föreslår jag särskild utredare tillkallas. Utredarens uppgift att en bör förutsättningslöst ompröva statens roll i Sveriges turistråds verkvara att samhet med bl.a. utgångspunkt i att näringspolitiken skall inriktas att främja effektivitet. strukturomvandling samt att defensiva branschstöd skall avvecklas. Detta innebär att möjligheterna till alternativ finansiering av deverksamheten skall prövas. Utredaren bör vidare närmare precisera lar av de mål Sveriges turistråd bör ha i sin fortsatta verksamhet samt de eventuella organisatoriska följder detta kan medföra. Utredaren bör därvid beakta turismensregionalpolitiska betydelse. Utredaren bör vidare överväga huvudmannaformerna i sina förslag till organisation för uppgifterna att främja tunsm.

Bakgrund Sveriges lurisrrritls uppgifter och mål

Stiftelsen Sveriges turistråd bildades år 1976 av staten. Svenska knmmuttförbundet och Landstingsförbundet. Stiftelsens huvuduppgift skulle vrâraatt marknadsföra svensk turism. Samma år inrättades en beredning för samordning statens insatser för turism och rekreation. den s.k. rekreattinnsbcretlav ningen. Verksamheterna samordnades år 1984 inom Sveriges turistriid prop. l983l84zl45. KrU22. rskr. 353.

En väsentlig del av beredningens uppgifter skulle i första hand behandlas av en permanent delegation inom turistrádet. Enligt turistrâdets stadgar skall delegationen bl.a. avgöra frågor bidrag, enligt om som regeringens föreskrifter skall prövas denna, och av avge yttranden över arbetsmarknadsoch regionalpolitiska stödärenden. Vidare skall delegationen följa arbetet med utformningen av en strukturplan för utvecklingen turism av och rekreation. Planen skall dock fastställas av turistrådets styrelse. Av stiftarna är det endast staten som finansierar turistrådets verksamhet. Det statliga anslaget uppgår för budgetåret 199091 till 123 milj.kr. Utöver statens finansiering redovisar rådet en beräknad medfinansiering av ca 45 milj.kr. främst i anledning av gemensamma marknadsföringsinsatser med näringslivet. Riksdagen lade år 1984 också fast de allmänna riktlinjerna för turist- och rekreationspolitikens inriktning och mål. Politiken skall syfta till att förbättra svensk bytesbalans. uppnå regionala och sysselsättningsmässiga effekter samt förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation fritiden. Arbetet inom politikområdet inbegriper således åtgärder inom flera sektorer i samhället. Turistrådet gavs ett att verka för den ansvar av riksdagen beslutade inriktningen av politiken.

Ändrade förutsättningar för lurislrâdets verksamhet

Regeringen har i en skrivelse nr 19909150 till riksdagen berett denna tillfälle att ta del av ett utdrag regeringsprotokollet den 26 oktober ur 1990avseende sitt åtgärdsprogram för att stabilisera den svenska ekonomin. förbättra ekonomins funktionssätt och begränsa tillväxten av de offentliga utgifterna. Förslag som regeringen avser att ta kommer föreläggas upp senare att riksdagen i ett antal särpropositioner och i 1991 års budgetproposition. 1 skrivelsen har regeringen anmält att turistrådets verksamhet kommer att ses över med inriktning att näringens skall öka. l detta eget engagemang sammanhang skall också klargöras hur de sociala målen i turistpolitiken skall tillgodoses.

Riksrevixitmsilerkel Imr analyserat lurllvlrådcLs rcrksunzhel

Riksrevisionsvcrket RRV har till regeringen i januari 1990 överlämnat en rapport över sin förvaltningsrevision av Sveriges turistråd. l sin analys av turistrådets verksamhet har RRV iakttagit två slags konflikter. Dels orsakar de miil som statsmakterna formulerat för rådet att det uppkommer oklarhet om vilka intressen rådet skall företräda, dels orsakar delegationens uppgifter en intressekonflikt mellan delegationen och turistrådet i övrigt. Delegatio-

b

nen. utgör en viktig del av rådets verksamhet. har enligt RRV inte fatt som tillräckligt utrymme. De uppgifter som i dag vilar delegationen hör iverföras till rådet och den permanenta delegationen bör avskaffas. Turistrådets huvuduppgift bör enligt RRV vara att. med producenternais intressen som utgångspunkt och utifrån ett nationellt perspektiv. såisom sektorsorgan främja en ökning av turismen i Sverige. Turistrådet bör verka för samordning vad gäller såväl produktutveckling och marknadsföring som uppbyggnad. utveckling och spridning av kunskap. Som sektorsorgain hör rädet dessutom i ett producentperspektiv bevaka och främja turistintrcssen i samhällsplaneringen i stort. Genom att verka för ökad turism i Sverige främjas en strävan att förbättra svensk bytesbalans. varför detta delmål kan utgä ur målstrukturen. Vidare anser RRV att rfidets uppgift att förbättra sysselsättningen. stödja regional utveckling och verka för att förbättra breda folkgruppers möjligheter till turism och rekreation skapar problem i rädets verksamhet och primärt bör vara frågor för andra urgan. RRV har vidare inte funnit några fördelar med att huvudmannaskapet för turistrådet delas mellan staten och Kommun- och Landstingsförbunden. Eftersom turistrâdet verkar statens uppdrag och finansieras av staten. anser RRV att staten ensam bör vara huvudman. RRV har funnit att stiftelseformen som associationsform inte utgör något problem för turisträdet. Däremot orsakar den vissa insyns- och kontrollproblem från bl.a. statsmakternas sida. RRV anser att det är lämpligt att i samband med överväganden ont huvudmannaskapet för turistrådet även pröva rådets zissociationsform. För att åstadkomma ytterligare renodling av turisträdet föreslår RRV att marknadskontorens uppgifter klarare särskiljs från rådets övriga verksamhet, t.ex. genom att marknadskontoren görs om till resultatenheter inom rådet. RRV föreslår också att marknadskontoren ges möjlighet att utveckla egen konsultverksamhet. RRVs rapport har remissbehandlats tillsammans med ett förslag från Sveriges turistråd i oktober 1989 om rådets framtida utlandsorganisation. Elva yttranden har avgetts. Remissinstanserna delar i huvudsak RRVs bedömning om en renodling av målen för turistrådets verksamhet. men har olika bedömningar avseende uppgiften att möjliggöra breda folkgruppers turism och rekreation. Beträffande delegationens ställning delar huvuddelen av remissinstanserna RRVs uppfattning. Turistrådet instämmer i RRVs förslag att delegationen omvandlas till ett styrelsens beredningsorgan och att dess särskilda beslutskompetens övertas av styrelsen. Det föreligger dock en reservation av styrelsens vice ordförande, tillika delegationens ordförande, som anser att turistrådet bör ge de frågor som i nuläget handläggs av delegationen dels en organisatorisk plattform inom organisationen. dels personell förstärkning och ökade ekonomiska resurser.

Riksdagens revisorer har i en skrivelse till riksdagen i lecember 1990redogjort för en granskning hur Sveriges turisträd fullföljer av det av statsmakterna beslutade delntålet att förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation fritiden. Revisorerna har hemställt att riksdagen ger regeringen till känna vad som framkomntit i granskningen.

klarmmlsjörirqøii m turism

Det är naturligt att de mänga aktörerna i turistnäringen kan ha svårt att organisera en samlad information utbudet tjänster om av till såväl inhemska som utländska kunder. l de flesta andra med Sverige jämförbara länder är turistpolitikcn sä upplagd att staten har för produktionen ansvaret av information och har en samordnande roll i den aktiva marknadsföringen av landet i fraga. Det har dock visat sig viktigt att detta arbete i många fall genomförs i nära samverkan med branschfiiretzigert och låter dessa att man i största möjliga utsträckning finansiera verksamheten. eftersom det de är som drar största nytta av insatserna. Frågan om finansiering och organisation av marknadsföringsinsatser för turism i och till Sverige har väckts i olika sammanhang. Jämförelser har gjorts med lvl.a. finansieringen Sveriges exporträd. av som har uppgifter som är delvis närbcsliiktatle de Sveriges turisträd har utföra. Finansieringen att av Exporträtlcts verksamhet sker och näringslivet. gemensamt av staten Atagandena är avtalsbuntlnzt. Detta naturligt eftersom ntarknzitlsföringsinsynes satser primärt är ett intresse för företagen. Information om Sverige av allmän art erbjuds Svenska institutet av och finansieras med statliga medel. Allmän turistinformation Sverige om prioriterade marknader . i utlandet erbjuds av Sveriges turisträd. även men av kommuner och landsting och finansieras huvudsakligen med allmänna nxcdel. Traditionell marknadsföring turism sker. nämnts. i viss av som utsträckning i samfinansieriiig med näringslivet. De organisationerna tre Sveriges exporträd. Sveriges turisträtl och Svenska institutet till svarar en väsentlig del för den Sverigebild som förmedlas utomlands. Mellan organisationernas ;unsvarsornrfideri har genom åren konstaterats s.k. gråzon i inen formationsinsatsernzt samt bristande samordning. En ökad en samverkan mellan de olika organisationerna informzitionsområdet synes därför böra iverviigas.

Uppdraget

Regeringens föreslagna åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin innehåller även riktlinjer avseende översyn statsfinansierade verksamheav ter. Därvid skall prövas vilket och kan engagemang ansvar som anses moti-

på sig. Näringspolitikens generella inriktning verat och rimligt att staten tar effektivitet och konkurrens samt skapa incitament för skall att främja vara strukturoittvzitttllingi näringslivet. Ett led i en såidztn politik iir en nödvändig avveckla de statliga bransehstöd som motverkar en sädan att begränsa eller inriktning av politiken. samhälleliga insatser för turistnäringen inom bLa. nnrädenzt Staten gör grundutbildning. forskning och kompetensutveckling. Staten har också enturistnäringen eftersom dess många aktörer inte har kunnat orgagerat sig i samlad information utbudet tjänster till säväl inhemska ganisera en om av utländska kunder. Turistrådets roll har därför hittills inriktats pä att som till dels effektiv informationsspridning om detta utbud. dels medverka en samordning mellan de olika producenternzt av turisttjänsternzt. Det har även statligt regionalpolitiskt intresse genom turismens betydelse utvecklats ett för sysselsättning och bosättning i särskilt norra Sveriges inland. lnformations- och marknadsföringsinsatscr kan behöva göras sävâil inom de utlandsmarknader där det finns en betydande faktisk eller landet som potentiell efterfrågan. Ansvaret för finansieringen av dessa insatser bör utre- Det rimligt är direkt engagerade i branschen främst das. är att organ som företag huvudsakligt för finansieringen, vilket inte alltid är fal- - tar ansvar för närvarande. Utredaren bör därför ta upp förhandlingar med företrälet dare för berörda delar näringslivet i syfte att genom långsiktiga avtal eller av förbindelse sig i finansiering eller Övertagande av sådan annan engagera verksamhet. En allmän utgångspunkt för utredarens omprövning av statens roll i turistrådet bör kartläggning efterfrågan i turistnäringen av utrednings-, vara en av utvecklings- och samordningsinsatser. Arbetet bör genomföras i samverkan med berörda företag. organisationer och samhällsorgztn. Därvid bör undersökas inte delar den verksamhet bedrivs i turistrådet i dag bör om av som ske inom för annat huvudmannaskap, vilket kan organiseras av ramen ett branschens företag. Utredaren bör lägga fram förslag till lösningar av båda dessa fragor som grundas förhandlingar med berörda organisationer och företag. Även frågan ändamålsenlig och effektiv utlandsverksamhet bör unom en dersökas. En utgångspunkt bör därvid vara att klargöra vilken prioritering kan göras mellan olika utlandsmarknader och hur en sådan kan påverka som omfattningen och inriktningen insatser. Särskild uppmärksamhet bör härav vid ägnas branschens och branschorganisationernas bedömningar av utlandsorganisationens omfattning. Om utredaren finner skäl till att det är motiverat med utlandsorganisation helt eller delvis finansieras av staten en som bör möjligheterna till utökad samverkan med Sveriges exportråd, en utrikesförvaltningen klarläggas. Även oavsett hur frå- Svenska institutet och finansiering löses är en sådan samverkan ytterst angelägen. gan om

Beträffande verksamhctsmål bör en utgångspunkt för bedömningarna att målen skall formuleras operationell inom ramen för den övergrivara pande samhiillspolitik riksdag och regering lagt fast. Detta stöds av såväl som de synpunkter riksdagens revisorer redovisat som de förslag RRV lämnat. En angelägen fråga belyst lir olika aspekter den nuvarande målatt nu formuleringcn för Sveriges turistråds verksamhet som inbegriper målet om breda folkgruppers möjligheter till turism och rekreation. En konsekvens utredarens bedömningar av verksamhetsmålen bör bli av prövning resursbehov och organisation för att fullfölja det sektorsanen av turisträdet har i dag. RRV har som sin uppfattning redovisat behosvar som vet att stärka rådets roll som sektorsorgzm för turism. Utredaren bör redoav visa för- och nackdelar med olika organisatoriska lösningar och därvid lämnat förslag till resursbehov och ändrade organisationsformer. Utredaren bör vid sina överväganden om en annan ordning inte vara bunden av hittillsvarande organisation eller uppgiftsfördelning mellan delegationen inom turistrådet och andra huvudmän. Utredningsarbetet bör vara avslutat senast den 15 juni 1991. Med hänsyn till vad riksdagen senare beslutar angående riksdagens revisoutredning turistrådets befattning med de sociala frågorna kan direktirers av för utredningsarbete senare komma att kompletteras. ven Utredaren skall beakta vad som sägs i direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning dir. l984z5 direktiven angående beaktande av EG-aspekter i utredningssamt verksamheten dir. l98843.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen benu myndigar chefen för industridepartementet tillkalla utredare omfattad av kommittéförordningen - att en med uppdrag utreda frågor rörande Sveriges turistråds 1976119 att verksamhet m.m. samt besluta sakkunniga. experter. sekreterare och annat biträde - att om utredaren. Vidare hemställer jag regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta att tolfte huvudtitelns inslag Utredningar m.m.

Seslut sig till föredragandens överväganden och bifaller Regeringen ansluter lans hemställunm. Industridepartemcntet

Råå

1991 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Flykting- och immigrationspolitiken. A. 33.Branden SallyAlbatross. Den 9-12januari1990. . Fö. Finansiell tillsyn. Fi. . 34. HIV-smittade ersättning för ideellskada.Ju. Statens roll vid främjande av export. UD. - . M. 35. Någrafragori anslutning till arbetsgivarperiod Miljölagstiftrtingen i en . . Miljölagstiftningen i framtiden. Bilagedel. inom sjukpenningförsähingen. S. . 36. kunskap och förnyelse. C. Sekretariatets kartläggning ochanalys.M. Ny O Utvärdering SBU.Statens Beredning för Ut- 37.Räkna med miljön Förslag till natur- och . av värdering av medicinsk metodik. miljöräkenskaper. Fi. 7. sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- 38.Räkna med miljön Förslagtill natur- och

och galoppsporten. Fi. miljöräkenskaper. Bilagedel. Fi.

Beskattning av kraftföretag. Fi 39.Säkrare förare.K. Lokala sjuklörsäloingsregister. 40.Marknadsanpassade serviceoch stabsfunktioner ny l0. Affärstidenta. C. organisation stödet av till myndigheter och rege-

lLAffärstidema. Bilagedel. C. ringskansli. C. 12. Ungdomarna ochmakten. C. 41. Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner ny - 13. Spelreglema arbetsmarknaden. A. organisation av stödet till myndigheter och rege-

14.Den regionala bil- och xurkuusadministrationem K. ringskansli. Bilagedel. C.

15. Infonnationens roll som handlingsunderlag 42.Aborterade foster, m.m. S. styrningoch ekonomi.S. 43.Den framtida länsbostadsnämnden. Bo. 16.Gemensamma regler lagstiftning. klassiñkationer 44. Examination som kvalitetskontroll i högskolan. U. och informationsteknologi. 45. Pâföljdsfrâgor. Frigivning från anstalt. m.m. Ju.

17. Forskning ochutvecklingepidemiologi, kvalitets- 46. Handikapp, Välfärd, Rättvisa. säkring ochSpris utvecklingsprojekt. 47. Pâ väg exempel på förändringsarbeten inom - 18. Informationsstruktur förhälso-ochsjukvården en verksamheter för psykisktstörda. utvecklingsprocess. 48.Bistånd genom internationella organisationer. UD.

19. Storstadens trañksystem. överenskommelser om 49.Bistånd genom internationella organisationer. trafikochmiljöi Stockholms- Göteborgs- och Annex Det multilaterala bistandets organisationer.

Malmöregionerna. K. UD. 20. Kapitalkostnader inom försvaret. Nya formerför 50.Bistånd genom internationella organisationer. finansiellstyrning.Fö. Annex Sverigeoch u-ländernaFN i en återblick. - 21.Personregistrering inomarbetslivs-, forsknings- och UD. massmedieomrädena, Ju. m.m. 51. Bistånd genom internationella organisationer.

22.Översyn av lagstiftningen träfrberråvara. om Annex Särstudier. UD.

23.Ettnytt BFR Byggforskningen 90-talet. Bo. 52. Alkoholbeskattningen. Fi. - 24. Visst gardetan Del 2 och C. S3.Forskning ochteknik förflyget.Fö.

25.Frikommunförsöket. Erfarenheter försöken av med 54.Skola skolbarnsomsorg - en helhet.U. en friarenämndorganisation. C. 55. Sveriges nationalrapport till FNs konferens miljö om

26.Kommunala entreprenader. Vad är möjligt En och utvecklingUNCED 1992.M. analys av rättsläget ochdet statligaregelverkets 56. Kompetensutveckling en utmaning. A. roll. C. 57. Arbetslöshetsförsäkringen finansierings- - 27. Kapitalavkastnirtgen i bytesbalansen. Tre systemet. A.

expertrapporter. Fi. 58.Ett nytt turistrad.

28.Konkurrensen i Sverige - en kartläggning konkur- av rensförhallandena i 61branscher. Del och l C.

29.Periodiska hälsoundersökningar i vissa statliga,

kommunala och landstingskommunala anställningar.

C. 30.Särskolan -en primärkommunal skola.U.

31.Statens arkivdepáer. En utvecklingsplan till år 2000.

U Naturvårdsverkets 32. uppgifteroch organisation. M.

Statens 1991

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Finansdepartementet

Personregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och Finansielltillsyn.[2] massmedieomrâdena, m.m. [21] sportsligochekonomisk utvecklinginom trav- och HlV-smittadeersättning förideellskada.[34] zaloppsponen. [71 - Påföljdsfrâgor. Frigivningfrån anstalt, m.m. [45] Beskattning av kraftföretag. [8] Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Treexpertrapponer. [27] Utrikesdepartementet Räknamed miljön Förslagtill natur- och miljö- Statens roll vid främjande av expon. [3] räkenskaper. [37] Bistånd genom internationella organisationer. [48] Räkna med miljön Förslagtill natur- och miljö- Bistånd genom internationella organisationer. Annex räkenskaper. Bilagedel.[38] Det multilaterala bistándets organisationer. [49] Alkoholbeskattningen. [52] Biståndgenom internationella organisationer. Annex Sverigeochu-ländema i FN en återblick.[50] Utbildningsdepartementet - Biståndgenom internationella organisationer. Annex Särskolan primärkommunal -en skola. [30] Särstudier. [51] Statens arkivdepáer. En utvecklingsplan till år2000. [31] Försvarsdepartementet Examination som kvalitetskontroll i högskolan. [44] inomförsvaret. Nya formerför Skola skolbarnsomsorg en helhet [54] Kapitalkostnader - finansiellstyrning. [20] Branden påSallyAlbatross. Den 9-12januari1990.[33] Arbetsmarknadsdepartementet

Forskning ochteknik förflyget.[53] Flykting-och immigrationspolitiken. [1] Spelreglema arbetsmarknaden. [13] Kompetensutveckling utmaning. en [56] - Socialdepartementet Arbetslöshetsförsäkringen finansierings- - Utvärdering SBU.Statens av Beredning förUt-värde- systemet. [57]

ringav medicinsk metodik. [6] Lokala sjukförsäkringsregister [9] Informationens roll som handlingsunderlag styrning Bostadsdepartemntet och ekonomi.[15]. Ett BFR Byggforskningen 90-talet. [23] nytt - Gemensamma regler lagstiftning, klassifikationer och Den framtida lansbostadsnämnden. [43] informationsteknologi. [l6]. Forskning och utveckling epidemiologi, kvalitetssä- - Industridepartementet kring ochSpris utvecklingsprojekt. [l7J. Informationsstmktur förhälso-och sjukvården en Översyn av lagstiftningen om träñberrâvara. [22] utvecklingsprocess. 18. Ettnytt turistrâd. [58] Någrafrågori anslutning till en arbetsgivarperiod inom sjukpenningförsäkringen. [35] Civildepartementet Aborterade foster,m.m. [42] Affarstidenra. [10] Handikapp, Välfärd, Rättvisa.[46] AfPárstidema. Bilagedel.[11] PA exempel påförändringsarbeten inom väg- Ungdomarna och makten.[l2] verksamheter för psykisktstörda. [47] Visstgardet an Del 2 och [24] Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöken med Kommunikationsdepartementet en friare nämndorganisation. [25] Den regionala bil- och körkortsadministrationen. [14] Kommunala entreprenader. Vad är möjligt Enanalys Storstadens tmñksystem. överenskommelser om rättsläget ochdet statliga regelverkets roll. [26] av trafikochmiljöi Stockholms- Göteborgs- och Malmöregionema. [19] Säkrare föran då

Statens

offentliga utredningar 1991

Systematisk förteckning

Konkurrensen i Sverige en kartläggning konkur- av rensförhållandena i 61branscher. Del l och [28] Periodiska hälsoundersökningar i vissastatliga.kommunalaoch landstingskommunala anställningar. [29] Ny kunskap ochfömyelse. [36] Marknadsanpassade service- ochstabsfunktionerny organisation stödettill myndigheter av och regeringskansli. [40] Marknadsanpassade service-ochstabsfunktionerny organisation stödet myndigheter av till och regeringskansli. Bilagedel.[41]

Miljödepartementet Miljölagstiftningen i framtiden.[4] Miljölagstifmingen i framtiden. Bilagedel. Sekretariatets kartläggning ochanalys.[5] Naturvårdsverkets uppgifter ochorganisation. [32] Sveriges nationalrapport till FNskonferens miljö om och utvecklingUNCED1992. - [SS]