Kommunal näringspolitik i Danmark : utredningsrapport till Lokaldemokratikommittén

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

F

Stefan erling

KOMMUNAL

NARINGSPOLIIIK

|

DANMARK

Utredningsrapporf

Lokaldemokratikommitfén

SMD

1993:112

KB 0a; SOU

WN

ut Statens

offentliga utredningar

WW 1993:112

w Civildepartementet

Kommunal

näringspolitik

i Danmark

Stefan

Ferling

Utredningsrapport till Lokaldemokratikomnlittén

Stockholm 1993

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13508-6 Stockholm 1993 ISSN 0375-250X

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

2. REGIONAL NÄRINGSPOLITIK 3

2.1 Ny grundsyn

2.2 Bakgrund till dansk ny regionalpolitik 4

2.2.1 Regional erhvervspolitik i Danmark, statlig utredning 10

2.2.2 Kommunernes Landsforenings syn på regionalpolitiken 13

3. KOMMUNAL MEDVERKAN I NÄRINGSPOLITIKEN 18

4. DANSKA KOMMUNERS OCH AMTS KOMPETENS INOM NÄRINGSLIVSOMRÅDET 26

4.1 Kommunalfuldmagten

4.1.1 Kommunalfuldmagtens

innebörd i näringslivsfrågor

4.2 Statlig utredning kommunernas om befogenheter 29

4.2.1 Kommitténs förslag 31

4.3 Ny lagstiftning i Danmark

4.3.1 Lov om kommuners amtskommuners og deltagelse i

erhvervsudviklingsaktiviteter

4.3.2 Lov om kommuners og amtskommuners samarbejde med aktieselskaber m.v.

4.3.3 Nya utredningar

4.3.4 Synpunkter de ökade befogenheterna för kommuner och amt

4.3.4.1 Kommunernes Landsforening

4.3.4.2 Dansk Industri

5. SAMARBETE MELLAN KOMMUNERAMT OCH PRlVATA FORETAG M FL

utvecklingsbolag enligt lov 383 59 5.1 nr

Näringsdrivande bolag enligt lov nr 384 62 5.2

Tarco-koncernen 62 5.2.1

Salling totalbau ApS 67 5.2.2 i Horsens utvecklingsbolag 67 5.2.3

5.3 Andra samarbetsformer mellan kommuner och privata 68 företag

5.4 Projekt kommunerna enligt tidigare lagstiftning som inte fick genomföra 69

Tekniskt informationscenter TlC 70

6. PROGRAMFORM FÖR REGIONAL NÄRINGSUTVECKLING 71

6.1 Programformen i Danmark 71

6.2 Planering och utformning av ett näringspolitiskt 75 program

HUR DANSKA KOMMUNER BEDRIVER NÄR|NGSPOL|TlK 78

7.1 Administration av kommunal näringspolitik 78

7.2 Åtgärder i kommunal näringspolitik

7.3 Exempel på kommunal näringspolitik i Danmark 87

7.3.1 Nordväkstjyllandprojektet 87

7.3.2 EVA-programmet 92

7.3.3 En liten kommun med framåtanda 109

7.3.4 En större kommun med framåtanda 120

8. SLUTSATSER 123

8.1 De viktigaste dragen i dansk kommunal näringspolitik 123

8.2 Det rättsliga läget i Sverige

8.3 EES-avtalet 131

8.4 Lokaldemokratikommitténs uppdrag 132

8.4.1 Enkätundersökningar

8.4.2 Sammanfattning enkätundersökningarna av 133

8.5 Förslag 134

BILAGOR: bilaga nr:

Lov om kommuners amtskommuners deltagelse og i erhvervsudviklingsaktiviteter

Lov kommuners amtskommuners samarbejde med om og aktieselskaber m.v.

Amtsrådforeningens handbok Erhvervsfremmeprogrammer en drejebog - Nordväkstjyllandprojektet

Kommunernes Landsforenings 20 punkter om nyföretagarpolitik

Näringslivsprogram för Horsens kommun

Enkäter i Sverige näringslivsfrågor, en om sammanställning över svaren

FÖRORD

Lokaldemokratikommittén, tillsattes våren

som 1992, har som en

övergripande uppgift att överväga olika åtgärder för att stärka den lokala demokratin. Kommittén har också till uppgift att följa den pågående utvecklingen på det kommunala området.

l direktiven till lokaldemokratikommittén också anges att kommittén bör kartlägga omfattningen och effekterna av det kommunala stödet till näringslivet, och vid behov föreslå åtgärder med anledning av detta.

Kommittén har därför i enkätundersökning en till kommuner och landsting tagit upp frågeställningar rörande stödet till näringslivet.

Kommittén har ansett det angeläget att undersöka vilka möjligheter den nya lagstiftningen i Danmark danska ger kommuner och amtllandsting att arbeta med näringslivsfrâgor, både ur lokal och regional synvinkel. Detta har särskilt stort intresse Danmarks genom medlemsskap i EG.

Utredningsarbetet har utförts ekonom Stefan av Ferling som också författat rapporten.

Författaren svarar själv för innehållet i rapporten.

Kommittén ställer sig dock bakom förslaget att utreda kommunal och regional näringspolitik i Sverige med den inriktning i som anges slutet av avsnitt 8.5 under rubriken Följande bör utredas, sid 139.

Kommittén vill också framföra ett tack till de personer i Danmark som genom att ställa upp på intervjuer eller på annat sätt varit Stefan Ferling behjälpliga i utredningsarbetet. Detta avser tjänstemän vid Indenrigsministeriet, lndustriministeriet, Kommunernes

Landsforening, Amtsrådsforenlngen, näringslivets intresseorganisa-

tioner och några statliga myndigheter samt politiker och tjänstemän vid ett flertal kommuner, amt och erhvervsråd.

Sven Lindgren Kai Kronvall Ordförande Huvudsekreterare

1. INLEDNING

l Danmark pågår i många kommuner och amt ett intensivt näringspolitiskt arbete. Näringspolitik ges hög prioritet. Kommunernes Landsforening, Danmarks motsvarighet till Kommunförbundet, har mycket aktivt drivit de näringspolitiska frågorna. Landsforeningen har arbetat för att utöka den kommunala kompetensen och stöder på olika sätt den näringspolitiska verksamheten i kommunerna.

Genom ny lagstiftning har de danska kommunerna och amten fått större befogenheter än tidigare. Bakom den lagstiftningen ligger ett nytt tänkande framförallt inom regionalpolitiken.

Staten har minskat sitt näringspolitiska engagemang a genom upphävande av egnsudviklingsloven 1991. Denna lag utgjorde det legala stödet för tidigare regionalpolitik med särskilda stödområden.

Förändringen i regionalpolitik kan sammanfattas med att man övergår från fördelningspolitik till tillväxtpolitik. Större vikt fästs vid varje regions företagsmiljö och potentiella egna utvecklingsmöjligheter. Den lokala näringslivsmiljön anses viktigare än subventioner.

Därför blir kommuner och amt betydelsefullare än förut. Fördelningspolitik mellan olika regioner kan skötas centralt av staten. En regionalpolitik som bygger på en utveckling av de lokala förutsättningarna i varje region måste ske i nära samarbete med lokala

myndigheter. Kommunerna och i viss mån amten har ett ansvar för många de faktorer skapar en god lokal näringslivsmiljö. av som

lagstiftningen har också kommuner och amt fått möjlighet l den nya att samordna regionala näringspolitiska satsningar genom programformen. Den innebär att en totalplanering görs tillsammans med alla näringslivsstödjande funktioner som har betydelse för utvecklingen i ett visst område. Programmet styrs gemensamt av berörda huvudmän.

Ytterligare ett viktigt inslag i dansk kommunal näringspolitik är samarbetet mellan kommuneramt och privata företag. Ett sådant

samarbete kan gälla företagsmiljö, t att tillhandahålla viss servi- i

ex åt företag. Det kommunala näringslivsstödet till företag ges ofta ce på affärsmässiga villkor vilket underlättar samarbete i bolagsform mellan kommuner och privata investerare.

Danska kommuner och amt har också fått möjlighet att vissa villkor medverka i bolag driver näringsverksamhet. som

2. REGIONAL NÄRINGSPOLITIK

2.1 Ny grundsyn

Dansk regionalpolitik har på sista tiden förändrats i sin grundsyn. Den utjämning mellan regionerna tidigare eftersträvades, som a genom egnsudviklingsloven, har ersatts av en strävan att satsa på regionerna och deras individuella utvecklingsmöjligheter.

Egnsudviklingsloven, som kom 1958, upphävdes 1991. Den innebar att vissa delar av landet skulle stödjas särskilt genom gynnsamma villkor för företagsetablering och andra sysselsättningsskapande investeringar. Från början omfattade de särskilda stödområdena en mycket stor del Danmark. Stödområdenas av omfattning minskade efterhand åtgärderna resultat. som gav Effekten av lagen var att industriarbetsplatser i stor utsträckning flyttades från östra till västra Danmark.

Denna regionalpolitik kan uppfattas fördelningspolitik. som en där industriarbetsplatser flyttas från utvecklade till mindre mer utvecklade områden. Därigenom fördelas också välståndet mera jämnt i landet. Dessa stödåtgärder och den ekonomiska utvecklingen under samma tid har bidragit till att Danmark i sin helhet industrialiserats.

Bakom det tidigare regionalpolitiska tänkandet ligger ett iikhetstänkande, nämligen att alla regioner skall kunna utvecklas efter sammodell. Den traditionella regionalpolitiken blir därmed ett utjämma ningssystem mellan olika landsdelar. En sådan regionalpolitik förutsätter högkonjunktur. För att arbetsplatser och investeringar en skall kunna fördelas ut från vissa områden, bör dessa ha ett överskott. l lågkonjunktur med arbetslöshet i hela landet behöver fler en arbetsplatser tillskapas överallt.

regionalpolitiken är inte i första hand fördel- Den nya danska en ningspolitik tillväxtpolitik. Denna tillväxt måste ske överallt, utan en enbart inom vissa stödområden. Varje region måste kämpa för inte utvecklas. Regionerna bör specialiseras och satsningar bör ske att inom de områden där regionen i fråga har konkurrensfördelar framför andra regioner.

Vissa regioner kan ha särskilt stora problem och behöver därför stödåtgärder. Men alla stödåtgärder skall syfta till att utveckla extra näringsgrenar där regionen ifråga har konkurrensfördelar.

2.2 Bakgnmd till ny dansk regionalpolitik

internationalisering och ökande konkurrens har medfört att även traditionella industriområden har drabbats av problem. Detta gäller exempelvis områden varit beroende textilindustri, stålindusom av och skeppsvarv. Generellt sett kan också iaktta en tenstri man

dens till minskad sysselsättning inom traditionell tillverkningsindustri och ökad sysselsättning inom servicenäringar inklusive offentlig service. Dessa förhållanden måste påverka regionalpolitikens mål och medel.

Andelen industrisysselsatta är större i de områden sist indusom strialiserats, tex Ringköbing amt på västra Jylland. I slutet 1987 av var 26 % av arbetsstyrkan sysselsatt i tillverkningsindustri i Ringköbing amt medan motsvarande siffra för Köpenhamnsområdet var 13 %.

En del områden med hög andel industrisysselsättning kan vara beroende av lågteknologisk och därmed konkurrensutsatt mera industri. Andra områden, s k monostrukturområden, kan berovara ende av en enda industrigren, vilket också kan medföra risker vid hård konkurrens.

Tjänstesektorn, både privat och offentlig, sysselsätter allt större en andel av arbetsstyrkan i Köpenhamnsområdet. Denna sektor ökar dock i hela Danmark. År 1987 74 % arbetsstyrkan i Köpenvar av hamns amt sysselsatt inom tjänstesektorn. Motsvarande siffra för Ringköbing amt var 51 %.

sysselsättningen inom tillverkningsindustrin har minskat i Köpenhamnsområdet och ökat på Jylland. De minskade industriarbetsplatserna i Köpenhamnsområdet har ersatts ökad sysselsättning av inom tjänstesektorn.

område ledde industrialiseringen, Köpenhamnsområdet, Det som kommit längst i postindustriell utveckling och leder i fråga har nu andel sysselsatta i tjänstesektorn. Egnsudviklingsloven fick om avsedd effekt på så vis att hela Danmark industrialiserades, men utvecklingsmässigt har den sneda profilen knappast ändrats. Kö-

penhamnsområdet är fortfarande mest utvecklat och västra Jylland

mindre utvecklat fastän från en ny utgångspunkt. nu

Köpenhamnsområdets tyngd i utvecklingen accentueras ytterligare

inkomstförhållandena. Genomsnittlig skattepliktig inkomst var för av

år 1988 i Köpenhamnsområdet cirka 122 000 kr, i Ringköbing amt

cirka 99 000 kr och lägst i Viborg amt och Nordjyllands amt, var båda med cirka 95 000 kr. Genomsnittet för hela Danmark var 106 565 kr.

Köpenhamnsområdet är den enda region som ligger över genomsnittet för landet. Skillnaden i levnadsvillkor mellan olika regioner i Danmark har trots detta minskats under de år egnsudviklingsloven varit i kraft.

De större industriföretagen är relativt få i Danmark och de torde inte öka antalet anställda. Nya arbetsplatser måste därför skapas i mindre och medelstora företag, särskilt inom den privata tjänstetorde ha de största expansionsmöjllgheterna. De små sektorn, som och medelstora företagen är därför av stor betydelse för den regionala utvecklingen.

l en lågkonjunkturarbetslöshetssituation finns behov av att öka det totala antalet arbetsplatser. Någon omfördelning mellan olika områden är inte lika aktuell när arbetslöshet råder över hela landet. Traditionell regionalpolitik kan alltså inte lösa nuvarande sysselsättningsproblem.

En statlig utredning Regional erhvervspolitik i Danmark, rapport afgivet af arbejdsgruppen vedrørende regionalpolitik, lndustriministeriet, december 1990 föreslog att regional näringspolitik bör inriktas på att skapa och vidareutveckla tillväxtgrunder framför mer traditionell utjämning. Detta motiveras med att de regionala a skillnaderna i Danmark minskats i fråga sysselsättningsgrad om och levnadsvillkor.

Man förutser i Danmark att den inre marknaden kommer att leda till en ökad konkurrens mellan de olika regionerna på den europeiska kontinenten. Regionerna kommer att konkurrera om att dra till sig investeringar för att skapa största möjliga tillväxt inom den egna regionen.

Det regionala och nationella näringslivsklimatet avgörande anses för att säkra ekonomisk utveckling och dra till sig privata investeringar. Direkta stödåtgärder bedöms inte lika väsentliga. Kommunernes Landsforening skriver i Kommunernes erhvervspolitik, Statusrapport for Kommunernes Landsforenings erhvervsundersøgelse,april 1992, följande, fritt översatt:

industrin utvecklas mot kunskapsintensiv produkmer tion, ökad användning externa tjänster, mer serviav ingående i produkterna, större teknologisk konkurce utbildningsbehov och ökande internationell rens, mer orientering ifråga såväl försäljning som inköp. om

Många produkter är mer komplexa än tidigare, tex säljs ofta totallösningar, systern och nyckelfärdiga enheter.

Företagens konkurrenskraft beror alltmer på möjligheten att få aktivt stöd från omgivningen. Den lokala och regionala näringslivsmiljön kan därför vara av avgörande betydelse för företagen i området. Med näringslivsmiljö exempelvis tillgång till lämpliga avses underleverantörer samt utbud av service och kunskap i offentlig regi.

Detta gäller särskilt små företag och vissa speciella branscher, t ex textil- och beklädnadsindustri samt möbelindustri. Dessa företag saknar ofta egna resurför många specialuppgifter. De får hjälp med detta ser från externa Närheten till och kontakten med resurser. sådana externa funktioner spelar en viktig roll för i företagen. l Men också större företag kalkylerar i ökad utsträckning med betydelsen av den lokala och regionala miljöfaktorn. Fler och fler multinationella företag aktiverar omgivningarna till stöd för sin produktutveckling. Detta sker att utvecklingsavdelningar och genom produktionsenheter lokaliseras till områden som kunskapsmässigt, i fråga underleverantörer eller på om annat sätt befinns särskilt viktigt för företagets verksamhet.

Även uppköp företag sker oftare med hänsyn till av de samarbetsrelationer företagen har till andra företag och institutioner. som koncernen vill knyta till sig som stöd för utvecklingen.

Kommunernes Landsforening lämnar följande exempel i

samma rapport:

Philips etablerede sitt center for udvikling af mobiltelefoner i København under hensyn 1 den høje brugerfrekvens i Skandinavien, 2 det udstrakte forsknings- og udviklingsmiljø 3 de udviklede og brugerstandarder.

Marabou tog vidtgående regionale hensyn, da man her i 1991 skulle va-:lge en egnet lokalitet et nyt fabriksanlaeg.

Marabous lokalisering af ny produktionsenhed.

I marts 1991 indledte Marabou sine feltmassige sonderinger af et egnet lokaliseringssted for et nyt fabriksanlaeg i EF. Der grundlag af indledenvar de sonderinger udvalgt 10 regioner. 2 af disse i

Danmark Kolding-området Århus.

og

Som grundlag for sonderingerne udvalgt 4 var nationale hovedindikatorer, som blev tildelt point for en lang rakke detailfaktorer i hver af de 4 hovedgrupper.

Danmark var top-scorer 2 af de 4 hovedindikatorer, Tyskland og Holland var det på hver

Belgien blev valgt, fordi regionsfondelene ved at vaelge Belgien var de bedste. Her lagde vasgt man på en raekke faktorer i området knyttet chokoladeproduktion og marked nerhed marked; rele- vante virksomheder og institutioner for fabrikkens virke; indstilling hos lokale myndigheder; områdets renommé ved fødevareproduktion; arbejdsmarked og infrastruktur. Grundprisen havde ikke betydning,

muligheder for egnsudviklingsstøtte blev betragtet flødeskum den kage man valgte under som alle omstaendigheder.

2.2.1 Regional erhvervspolitik i Danmark, statlig utredning

Som ytterligare bakgrund till förändrad regionalpolitik framför ovannämnd statlig utredning Regional erhvervspolitik i Danmark, rapport afgivet af arbejdsgruppen vedrørende regionalpolitik, lndustriministeriet, december 1990 ungefär följande tankegångar under rubriken Från likhet till tillväxt.

Först konstateras att den ekonomiska utvecklingen i Euro-

sker i ett område som löper i ett bälte från sydöstra pa England över Holland, Belgien och Tyskland via Rhen till Norditalien. Det är den del av Europa som från början var bäst utvecklad. Härtill kommer ett område som sträcker sig från Norditalien genom Sydfrankrike och till nordöstra Spanien.

Utredningen anser att EG:s omfattande investeringsprogram genom strukturfonderna kraftigt bör öka möjlighetertill ekonomisk tillväxt i Sydeuropa och att det i detta na läge kan befaras att Nordeuropa skall utvecklas till ett lågtillväxtom råde.

Utredningen menar emellertid att utvecklingen i Nordeuropa bör påverkas positivt följande faktorer: av

-förändringarna i de östeuropeiska länderna bör kunna ge de nordeuropeiska länderna, inklusive de nordiska, en starkare ställning som ett slags katalysator för utveck-

lingen i Östeuropa

ur politisk, industriell och finansiell synpunkt har uppstått ett brett erkännande av behovet att stärka utvecklingen i Nordeuropa

detta har i sin tur fört med sig rad initiativ med syfte - en att stärka Nordeuropas position och skapa konkurrensen stark region. Exempel på detta är utbyggandet den av nordeuropeiska infrastrukturen såsom broar över Öresund

och Östersjön, utbyggnad flygplatser

av m m. De andra nordiska ländernas närmande till EG torde också en positiv effekt på utvecklingen i hela Nordeuropa.

Denna utveckling anser utredningen kan betydelse stor för Danmark beroende på hur snabbt och hur offensivt - Danmark följer med i den europeiska ekonomiska utvecklingen och beroende på Danmarks förmåga dra att fördel

av de nya utvecklingsperspektiven för Östersjöregio-

a nerna.

Utredningen framhåller att de kommande årens konkurinvesteringar i ökande grad kan utvecklas till en rens om konkurrens mellan regioner.

Det regionala och nationella näringslivsklimatet bedöms avgörande för att säkra ekonomisk utveckling och dra mer till sig privata investeringar än direkta bidrag till näringslivet.

Utredningen anför vidare att Danmark har en betydelsfull näringspolitisk tillgång i form av en välutbyggd infrastruktur och ett vittförgrenat servicenät. l den internationella konkurrensen har Danmark dessutom en fördel i att den lokala och regionala administrationen är välutbyggd och välfungerande.

För att uppnå bästa möjliga resultat måste varje region undersöka inom vilka områden man har sin styrka och var svagheterna finns. Med ledning av detta bör utredas vilka områden man bör satsa för att maximalt utnyttja de befintliga resurserna. Den inre marknaden och andra former internationalisering kommer att leda till att regioav tvingas specialisera sig, anser utredningen. nerna

2.2.2 Kommunemes Landsforenings på regionalpolitisyn ken

Kommunernes Landsforening är inne på liknande tankegångar. Landsforeningen anför i Nye muiigheder i erhvervspolitikken et arbejdspapir att inte bara den politiska utvecklingen hemma utan också det danska samhällets utveckling mot ökad europeisk integration visar att det är nödvändigt att satsa på regionala krafter och skillnader.

Landsforeningen citerar EG-kommissionens ur rapport Europa år 2000:

..den inre marknaden kommer att öka EG:s BNP

med 4 5 % medellång sikt och skapa två miljoner

nya arbetsplatser. Den regionala effekten detta av beror på en regions generella konkurrenskraft och förmåga att utnyttja sina speciella fördelar. Citat från Europa år 2000, utgivet EG-kommissioav

nen

och ställer frågan vilka får del som av den förväntade tillväxten inom den inre marknaden

Landsforeningen menar vidare att landgränserna kommer att försvinna och att det blir de ekonomiska, sociala och näringslivsmässiga sammanhangen snarare än de administrativa som skapar den osynliga, avgörande gränsen men

mellan regionerna i Europa och i Danmark. Man liknar vid ett Iapptäcke små och stora områden europakartan av med olika möjligheter, styrka och svagheter.

Landsforeningen pekar på att tillväxten i Europa traditionellt varit koncentrerad till det nät av städer och industri går från Sydengland Benelux och området som genom Rhen i Tyskland till Norditalien samt från Norditalien längs Sydfrankrike till norra och östra Spanien. Detta genom i skulle kunna medföra att Nordtyskland och Skandinavien blir en blindtarm i EG.

Genom förändringarna i Östeuropa och med de andra skandinaviska ländernas närmande till EG anser emeller- Landsforeningen att det finns hopp om förnyad utvecktid ling i Nordeuropa.

Visserligen är eventuell tillväxt i Nordeuropa i hög grad beroende internationella förhållanden, men man kan av ändå lokal insats påverka möjligheterna till genom en ekonomisk tillväxt. Landsforeningen framhåller att produktionskostnaderna visserligen är viktiga men att företagen också behöver ha tillgång till

möjlighet att bygga upp nätverk -

tillgång till välutbildad arbetskraft - 14

- goda transport- och telekommunikationsförbindelser

målinriktad service och rådgivning -

välfungerande miljö med god social infrastruktur. - en

Företagen är därvid beroende av den lokala miljön. Detta

betyder att fördelningen den ekonomiska av tillväxten i

Europa i stor utsträckning också i framtiden kommer att

vara beroende av politiska beslut och aktiviteter på na-

tionell, regional och lokal nivå, Landsforeningen. anser

Beträffande Danmarks regioner anför Kommunernes

Landsforening vidare fritt översatt:

l ett EG-perspektiv kan benägen man vara att betrakta Danmark som del den en av nordeuropeiska regionen eller som en egen region. Vid närmare granskning finns emellertid stora regionala skillnader och därmed olika möjligheter inom Danmarks gränser.

Det bör man ta hänsyn till att utarbeta målingenom riktade lokala och regionala tillväxtstrategier. Strategier som tar hänsyn till olikhet i näringslivsstruktur, arbetskraftens utbildnings- och kvalifikationsnivå samt infrastruktur. Faktorer medför det som att i Danmark finns vitt skilda tillväxtmöjligheter.

Med de regionala skillnaderna är det givetvis meningslöst att alla regioner och städer oavsett storlek och nuvarande kraft satsar att konkurrera inom

alla branscher och näringar. Den ökade internationaliseringen och tendenserna i företagens konkurrensbetingelser kommer att medföra en ökad arbetsfördelning regionerna emellan. En arbetsfördelning som medför profilering regionerna beroende på en av deras styrka och svagheter.

Landsforeningen anför den framtida utvecklingen fritt om översatt:

Den framtida utvecklingen kommer att medföra betydande förändringar i det samhälle känner idag. Förändringar kommer att drabba enskilda komsom muner mycket olika.

l lantbruket och därmed särskilt i de mindre landskommunerna kommer man att se två tendenser. Dels koncentreras produktionen i allt färre, större och tekniskt avancerade enheter. Dels kommer små och mellanstora jordbruk även i fortsättningen att behöva utöka sin inkomst genom alternativ produktion, turism och andra näringar i kringliggande städer. EG:s lantbrukspolitik kommer att påskynda denna utveckling.

För städerna kan också betydande förändringar förväntas. Städernas roll kommer förmodligen generellt att stärkas och samtidigt kommer enskilda städer att olika uppgifter och möjligheter. Huvudstaden och del de stora provinsstäderna kommer att ha de en av bästa förutsättningarna för att utveckla internationella kontakter. Några städer utvecklas till servicecenter med ett stort uppland både i fråga om arbetskraften och näringslivet. Andra kommer att utvecklas till mer rena industristäder med en eller två dominerande branscher.

Det är tydligt att det regionalt existerar sammanhang mellan städerna, deras uppland och Iandskommuner-

na. Detta sammanhang gör defnödvändigt att inrikta

sig på regionalt samarbete.

De danska kommunerna har idag breda utvecklingsmöjligheter inom industri, service, forskning, kultur, turism, m m. Men de enskilda regionernas möjligheter är naturligtvis olika och därmed är utgångspunkten för valet av utvecklingsstrategier olika. Men överallt - gäller att genom ett stärkt regionalt samarbete kan resurser samlas och uppstå som kan medverka till klara att den svåra uppgiften att skapa ekonomisk tillväxt.

Det Danmark som känner idag kommer att ändra sig på många områden. Det kräver att man lokalt aktivt arbetar med de problemställningar som är förknippade med att skapa den rätta tillväxtpolitiken.

Den enskilda regionens framgång på 90-talet kommer sannolikt att bero dess förmåga att finna sin rätta profil. En profil som måste odlas och utvecklas ge-

nom samarbete och en sammanhängande långsiktig

strategi som säkrar att de lokala möjligheterna utnyttjas fullt ut.

Sammanfattningsvis kan sägas att många

skäl anförs i

Danmark för satsning på regional en utveckling baserad

på regionens grundresurser. egna Därvid menar att man alla regionerområden, även de redan har som en stark

ekonomisk ställning, måste utvecklas. En ökad utveckling

även i starka regioner kan ge draghjälp kringliggande

områden.

KOMMUNAL MEDVERKAN l NÄRINGSPOLITIKEN 3.

En ökad satsning regioner och deras näringslivsmiljö ställer större krav medverkan från de organ som svarar för den regionala och lokala infrastrukturen. Detta har lett Danmark valt att satsa på större medverkan till att man i från kommuner och amt. Bl a Kommunernes Landsforening och statliga utredningar har pekat på behovet av ökad kommunal medverkan i näringslivsfrågor. De motiv som framförts i debatten är att

kommunerna får ta hand om sociala effekter och skatte- effekter näringspolitiska problem, t ex arbetslöshet. av Kommunerna skatteinkomsterna minska och de sociaser utgifterna öka har inte befogenhet att göra så men mycket för att förbättra situationen,

kommunerna har detaljkunskap, kontakter, lättare att sköta lokal samordning och kan lättare säkra lokalt, folkligt engagemang,

den lokala miljön och lokal infrastruktur tenderar att bli allt viktigare i näringspolitiken. Detta hör till kommunernas ansvarsområden,

planläggning och genomförande av näringspolitiska åtgärder underlättas om kommunerna engageras. Dessa

har det grundläggande politiska och ekonomiska ansvaret för förhållandena i Iokalområdet,

kommunerna har inblick i skatteförhållanden i Danmark är skatteuppbörd en kommunal uppgift, arbetsmiljöförhål- Ianden, material- och teknologianvändning, byggnadsförhållanden, organisations- och ledningsförhållanden. Både i kommuner och amt har också erfarenhet man av tvärsektoriell planläggning.

De danska kommunerna och amten har också länge framfört önskemål större befogenheter fråga om i om

näringspolitik. Den danska staten

har minskat sina engagemang a genom upphävande av egnsudviklingsloven 1991. Danska kommuner eller amt har haft ganska begränsade befogenheter vad gäller näringsverksamhet, något mindre än svenska kommuner och landsting.

Kommunernes Landsforening har engagerat sig mycket i kampen för att öka kommunernas befogenheter på näringslivsområdet. Bl a kallade till debattmöte man mellan Kommunernes Landsforening och Folketingets Erhvervsudvalg och Kommunaludvalg i 1991. mars I programskriften inför debattmötet framhöll de ekoman nomiska problemen som bakgrund till de önskade förändringarna. Man framförde att det råder bred politisk enighet om att Danmarks ekonomiska problem först och främst

skall lösas genom tillväxt och utveckling i den privata sektorn.

Landsforeningen anförde att storleken på de ekonomiska problemen, utmaningarna från EG:s inre marknad och den generella internationaliseringen ställer krav på ökad kvalitet, effektivitet och förnyelse i den danska näringspolitiken. En utveckling av lokalaregionala näringslivsmiljöer framhölls som önskvärd inför 90-talet. Den danska kommunala sektorn är särskilt väl ägnad att spela en framträdande roll i detta p g a den politiska decentraliseringen och därtill knuten lokalregional administrativ expertis.

Kommunerna har ett medansvar för att säkra lokalsamhällets utvecklingsmöjligheter. Kommunerna får också genast känna av de negativa följderna av en stagnerande näringslivsutveckling. Därför har de ett direkt intresse av att stärka den ekonomiska utvecklingen lokalt och regionalt.

Förutsättningen för företagens internationella konkurrensförmåga är i ökande utsträckning beroende av goda lokalaregionala näringslivsmiljöer.

Statens näringspolitiska insats kan inte ensam säkra sådana miljöer. Kommuner och amt har mot bakgrund av de uppgifter kommunerna löser lokalt och regionalt ock- - 20

så en roll i tillväxtorienterad näringspolitik. en

De näringspolitiska krav, Danmark står inför, som ställer krav på ett mer samlat resursutnyttjande i näringspolitiken, anförde Landsforeningen vidare. Det således vore ändamålsenligt att kommuner, amt och staten utökade sitt samarbete om den regionala näringspolitiska utvecklingen.

Dessa regionala strategier, står i överenstämmelse som med den utvecklingsmodell EG arbetar med, kan bara realiseras, om de lokala myndigheterna medverkar med sitt speciellt kunnande. Detta kunnande har skapats genom täta kontakterna med företagen, lokal personkännedom och den kommunala ärendehandläggningen, anför Landsforeningen.

l de kommunala förvaltningarna finns expertis som kan utnyttjas i växelverkan med privata företag till utveckling och förbättring av såväl de privata företagens produkter och tjänster som offentlig service. Denna expertis har dessutom ett stort värde i fråga om systemexport till EG-

länder, Östeuropa och andra Världsdelar.

Landsforeningen framhöll dock att det inte bara finns behov av att förbättra kommunernas möjligheter till tjänste-systemexport. Den lokala näringspolitiken måste ses som en helhet.

Kommunernes Landsforening efterlyste generella ramar för den kommunala näringslivsfrämjande verksamheten, som kan ge kommunerna möjlighet att göra en insats, som kan anpassas till de lokala problemen och uppgifterna.

Det har i den danska debatten framförts, att ett kommunalt å leder till slöseri med skattemedel och att det engagemang snedvrider konkurrensen i förhållande till privata företag.

Kommunernes Landsforening anser att dessa risker har överdrivits och att det finns behov av ny uppmärksamhet och förståelse för det moderna lokalsamhällets utvecklingsbetingelser.

Kommunernas ökade näringspolitiska kompetens bör inte omfatta utvidgade möjligheter att starta kommunal produktion och tjänster för försäljning på den fria markav varor naden. De nuvarande mycket snäva reglerna om detta bör bibehållas framhölls av Landsforeningen.

Man bör vidare bibehålla principen om att kommunerna inte får ge bidrag till enskilda företag.

Beträffande systemexport bör kommunernas möjligheter utvidgas. Kommunerna bör också stimuleras till samarbete med privata företag. De bör ha möjlighet att arbeta med

systemexport på samma villkor statliga myndigheter. som

Ett kommunalt engagemang bör principiellt balansera ekonomiskt och det skall t ex vid drift av bolag för näringslivsutveckling göras en klar åtskillnad mellan bolagets ekonomi och kommunens ekonomi.

Ett kommunalt ekonomiskt i näringslivsfrämengagemang jande åtgärder ska i största möjliga utsträckning ske i samarbete med privata investerare. Kommunernas insats skall vara begränsad.

Landsforeningen föreslår att kommunerna får följande möjligheter att arbeta med näringspolitik:

Kommunalt deltagande i systemexport

2. Kommunal medfinansiering EG-program av

3. Möjlighet att starta bolag för utveckling näringslivet av tillsammans med privata intressenter

4. Bättre möjligheter till investering i lokal infrastruktur för näringslivet

5. Möjlighet till finansiering regionala utvecklingsproav gram

I programskriften framhålls vidare att det kommunala engagemanget inom näringspolitiken ökat mer och mer och exempel på stödåtgärder som kommunerna föreges tar för att utveckla det lokala näringslivet.

Beträffande systemexport föreslår Landsforeningen att kommuner och amt bör få delta i systemexport och samarbetsprojekt med privata företag inom ramen för det kommunala verksamhetsområdet. Därmed ökas möjligheterna att utnyttja den stora offentliga sektorns kunskaper aktivt för att skapa tillväxt och ökad export.

Landsforeningen föreslår att enskilda, kommuner och amt bör kunna starta bolag för näringslivsutveckling, där det offentligas andel inte bör överstiga 49 %.

l programskriften anges att ett sådant bolag skall kunna för uppgifter utanför den kommunala verksamheten svara på affärsmässiga villkor. Bl a skall bolaget mot ersättning kunna tillhandahålla nödvändig expertis företagen. Landsforeningen följande ytterligare exempel på anger arbetsuppgifter för ett utvecklingsbolag:

analyser af lokale erhvervsforhold gennemførelse af udviklingsprojekter etablering af naetverk mellem virksomheder -

deltagelse i generel markedsføring områdets - for produkter

rådgivning vedrørende erhvervsfremme-,

uddannelsesmaassige- arbejdsmaessige og ordninger

iverksatterfremme -

udførelse af visse kommunale planlagnings- - og driftsopgaver.

Av dessa uppgifter har del brukat utföras en av privata

konsulter, bolag eller organisationer. Kommunerna har i

sin näringslivsfrämjande verksamhet brukat samarbeta

med sådana privata intressenter. De har också kunnat

komplettera med sådana uppgifter som privata intressen-

ter inte åtagit sig i den mån tidigare rättsregler gav ut-

rymme för det. Detta torde bidra till att förordar man bo-

lagsbildning i samarbete mellan enskilda och kommuner

amt för näringslivsutveckling.

Som framgår nedan har den lagstiftningen nya samma

syn på samarbete mellan privata och offentliga intressen i

näringslivsutveckling.

4. DANSKA KOMMUNERS OCH AMTS KOMPETENS INOM NÄRINGSLIVSOMRÅDET

4.1 Kommunalfuldmagtien

Danska kommuner och amt skall ägna sig åt de uppgifter har särskilt lagstöd, på danska Iovhjemmel. Desssom utom kan de liksom svenska kommuner och landsting även ta på sig vissa andra uppgifter, fakultativa uppgifter. l den svenska kommunallagen regleras fakultativa uppgifter i 2 kap 1 § där det sägs:

1 § Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte handhas enbart staten, kommun, ett annat landsting eller av en annan någon annan.

l Danmark finns inga sådana generella Iagbestämmelser. Fakultativa kommunala uppgifter regleras av sedvanerätt. Kommunernas och amtens rättsliga möjligheter att ombesörja fakultativa uppgifter brukar gå under benämningen kommunalfuldmagten, alltså är oskrivna rättsregler. som

De oskrivna kommunalfuldmagtsreglerna baseras tre källor:

sedvana, dvs de uppgifter kommuner brukat sköta sedan lång tid tillbaka utan att det finns lagstöd,

e contrario-tolkningar av gällande Iagbestämmelser - om uppgiftsfördelningar

tillsynsmyndigheternas praxis. -

Det finns däremot knappast några domstolsutslag beträffande tolkningen av kommunalfuldmagten.

4.1.1 Kommunalfuldmagtens innebörd i näringslivsfrågor

Tidigare, före 1992, fanns i Danmark inga särskilda lagbestämmelser om kommunernas befattning med näringslivsfrågor. Detta reglerades enbart genom kommunalfuldmagten.

Liksom i Sverige kan en kommun eller ett amt själv producera för eget bruk, dvs producera de varor och tjänster som behövs för den egna kärnverksamheten. Denna produktion får dock normalt inte gå utöver det egna behovet. l vissa fall kan det dock tillåtet att sälja biprovara dukter från egen verksamhet och likaså tillfällig överkapacitet. Detta är i stora drag samma regler i Sverige. som

l dansk kommunalrätt talas också om accessorisk verksamhet. Det är i princip icke-kommunal verksamhet en dock naturligen anknyter till en Iagenlig kommunal som verksamhet på sådant sätt att det skulle vara orimligt att kommunen inte fick bedriva den.

Vid bedömning accessorisk verksamhet har det också av betydelse behovet tillgodoses på annat sätt, av enskild om näringsidkare eller av annan myndighet. En accessorisk verksamhet skall för att Iagenlig också ha en omfattvara ning som står i proportion till huvudverksamheten.

lnom för kommunalfuldmagten kunde en kommun ramen eller ett amt vidta generella stödåtgärder i förhållande till näringslivet. Men det var inte tillåtet att ge ekonomiskt stöd eller på annat sätt gynna enskilda företag eller grupföretag. I övrigt fick en dansk kommun eller amt i per av princip inte driva eller medverka i näringsverksamhet.

I äldre praxis har inrikesministeriet godtagit att en kommun inom för kommunalfuldmagten fått ge direkt bidrag ramen till ett företag befann sig i en nödsituation och en som nedläggning skulle medföra ett hot mot kommunens ekonomiska existens. Även detta har sin motsvarighet i den svenska kommunallagen. Denna möjlighet torde inte stå öppen längre i Danmark.

l de danska kommunernas uppgifter ingår liksom i de svenska kommunernas att svara för viss infrastruktur som har betydelse för företagens produktions- och försäljningsmöjligheter. Det avser t ex gator och vägar, transportnät, fysisk planering och miljökontroll. Härtill kommer stor en del av utbildningsväsendet.

Liksom svenska kommuner kan även danska kommuner bedriva eller stödja verksamhet syftar till att förse som samhället med vatten, avlopp. elektricitet, fjärrvärme etc.

4.2 Statlig utredning om kommunernas befogenheter

Efter överenskommelse mellan regeringen i Danmark och Kommunernes Landsforening tillsatte inrikesministern den 24 mars 1988 en kommitté för att utreda kommunal näringspolitik. Kommittén bestod representanter för Komav

munernes Landsforening, Amtsrådsforeningen och centra-

statliga myndigheter.

Kommitténs kommissorium utredningsdirektiv löd:

Udvalget skall ved eksempler beskrive kommunernes nuvaerende indsats i erhvervspolitikken, herunder 1 den direkte erhvervsrelaterede virksomhed, 2 uddannelsevirksomheden og 3 arbejdsmarkedsforanstaltninger, der tager sigte på erhvervsfremme, samt 4

den almindelige kommunale service overfor erhverinfrastruktur forsyningsvirksomheder. verne, a og

Udvalget skal dernaest beskrive og, a med eksempler, belyse samarbejdet mellem statslige centrale og decentrale myndigheder og kommunerne vedrørende kommunal erhvervsfremme.

Udvalget skal desuden fremkomme med forslag hvorledes og på vilke områder, der kan etableres en bedre sammenhaeng mellem de statslige og de Iokale erhvervspolitiske indsatser.

I den forbindelse skal udvalget tillige fremkomme med forslag aendringer i den organisatoriske tilrettelaagudførelse af de erhvervspolitiske foranstaltgelse og ninger.

Udvalget skal endvidere fremkomme med forslag forenkling smidiggørelse af de administrative niog samarbejde i sager af erhvervsudvikveauers Iingsmaessig betydning.

Endelig skal udvalget overveje, om der er behov for revision af reglerne for kommunalt engagement i erhvervsvirksomhed, idet det herved er forudsat, at der fortsat ikke skal ydes kommunaløkonomisk støtte erhvervsvirksomheder.

Udvalget skal beskaeftige sig med indsatserne såvel i forbindelse med etablering af nye virksomheder som overfor eksisterende virksomheder.

Kommitténs betänkande avlämnades i december 1988, Betaenkning 1153: KOMMUNERNE OG ERHVERVS- s nr POLITlKKEN, betänkning fra det af indenrigsministeren nedsatte udvalg

om kommunerne og erhvervspolitikken.

Kommittén sammanfattar problemställningen på ungefär följande sätt:

Kommunernas och amtens näringspolitik präglas av ett dilemma. Å sidan finns stark önskan hos ena en kommuner och amt om att främja näringslivsutvecklingen för att stärka det lokala samhället. Å andra sidan sätter den rättsliga regleringen kommunalfuldmagtsreglerna gränser för vilka medel kommunerna och amten kan använda för detta ändamål.

4.2.1 Kommitténs förslag

Kommitténs överväganden och förslag lyder i sammanfattning ungefär på följande sätt:

Traditionellt har man l Danmark ansett att kommunerna först och främst kan främja utvecklingen av näringslivet genom att tillhandahålla hög servicenivå till låg skatt och genom en snabb och företagsvänlig administration.

Utöver detta har kommunerna på eget initiativ påtagit sig

generella rådgivningsuppgifter gentemot företagen. Hittills

har samhällets direkt näringslivsinriktade aktiviteter såsom främjande av teknologi och regionutveckling egnsudvikling administrerats av statliga myndigheter med mycket

liten kommunal medverkan.

ställer krav på ändring detta förhållan- Kommunerna nu av de.

Från kommunal sida har under kommittéarbetet framförts att de senaste årens utveckling av de lokala näringslivsinsatserna har höjt kompetensnivån hos kommunerna. De lokala myndigheterna har större möjligheter att mobilisera lokala samhället omkring näringslivsfrågor. hela det

Erfarenheterna visar att detta är väsentlig betydelse för av tillväxtmiljöer. Kommunerna har också större att skapa bra möjligheter att lokalt näringspolitiska åtgärder anpassa efter lokala förhållanden. Kommunerna anser därför att de bör större befogenheter på det näringspolitiska området.

Bättre samordning lokal och central näringspolitik av

Kommunerna gör aktiv näringslivsfrämjande insats en arbetet med den lokala infrastrukturen. De deltar genom dock i mycket ringa utsträckning i administrationen av den statliga näringspolitiken. Det är därför kommitténs uppfattning att kommunerna bör få bättre möjligheter att spela en mera aktiv roll i närings-

politiken. Detta bör ske både större medverkan i genom den statliga näringspolitiken och initiativ. genom egna

En sådan mera aktiv roll förutsätter dock bättre en samordning såväl mellan stat, kommun och amt som mellan myndigheter på samma nivå.

Samordningen är nödvändig för att undgå dubbleringar och för att möjliggöra samordnade program tvärs över administrativa gränser.

Kommittén föreslår därför att de kommuner eller amtskommuner som är engagerade i näringspolitiken skapar regionala samarbetsorgan med uppgift att

samordna näringslivspolitiska initiativ i kommunerna -

vara ett förmedlande organ mellan statlig och kommunal näringspolitik.

Ett sådant regionalt samarbetsorgan skulle kunna bestå av representanter för berörda kommuner, amt, statliga myndigheter och näringslivet.

Kommunal service

näringslivsfrämjande insatser består av Kommunernas planering, anpassning kommunens serviceproduktion, av snabb ärendehandläggning, och allmän informationsfören medling till näringslivet.

Mycket den service- och informationsmässiga verksamav genomföras inom för nuvarande rättsliga heten kan ramen reglering kommunalfuldmagten och är i övrigt inte bunden av statliga regler.

Regelstyrningen är framträdande vad gäller ärendemera handläggning. Vissa möjligheter finns dock till lokal aninterna ärendehandläggningen. Många passning av den ärenden betydelse för näringslivet skall emellertid av behandlas av flera myndigheter.

Enligt kommitténs uppfattning finns det skäl att anta att en billig serviceproduktion, överskådlig, snabb flexibel och en samordnad ärendehandläggning och en effektiv och väl information mycket stor betydelse för näringslivets är av konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter.

Kommittén rekommenderar därför myndigheterna att uppmärksamma näringslivets behov i den fysiska planeringen och inom administrationen.

Nyföretagarcenter

Kommittén konstaterar att det finns generella hinder mot nyföretagande. Kommittén anser att samhället kan medverka till att minska dessa hinder. Denna uppgift ligger bäst till för kommunerna eftersom den förutsätter både lokalkännedom och administrativ organisation.

Ett av problemen kan vara att finna lämpliga lokaler till rimlig hyra. Enligt nuvarande regler kan kommunala nä-

ringslivsfastigheter industrihus bara byggas i stödom-

råden egnsudviklingsområden. och bara lån erhålls om från industriministeriet eller det ingår i ett frikommunom försök.

Det finns ytterligare villkor för sådana kommunala industrihus. De får bara uthyras eller säljas till ett enda företag och avtal om hyra eller försäljning skall träffas innan kommunen förvärvar lokalerna.

Kommittén föreslår att kommunerna får ökade möjligheter att bygga industrihus för uthyrning till nyföretagare. Detta bör kunna ske utan krav på att lokalerna skall uthyras samlat eller att uthyrningen skall säkrad innan lokavara Ierna förvärvas. Lokalerna skall dock uthyras till marknadspris.

Kommunalt ägda nyföretagarcenterindustrihus kan dock innebära betydande risk för kommunala förluster. Därför pekar de kommunala representanterna i kommittén på möjligheten att lagstifta om att en kommuns engagemang högst får utgöra en viss procentdel av byggsumman. Resten måste då tillskjutas av privat kapital.

Teknologisk utveckling

Kommittén anser att kommunerna kan spela en viktig roll vid förmedling av ny teknologi.

Kommittén föreslår därför en utbyggnad av den offentliga teknologiska informations- och rådgivningsverksamhet som de teknologiska instituten och TlC Teknologiskt informationscenter idag tillhandahåller. Eventuellt kan det ske att det blir möjligt att på lokal nivå upprätta genom och driva kommunala teknologiska informationscenter.

Det förutsätts dock att sådana lokala teknologiska informationscenter blir av samma blygsamma storlek som de nuvarande TlC och att verksamheten samordnas med den statliga verksamheten.

Kommunala informationscentra bör kunna ha följande uppgifter: 36

Generell rådgivning och information särskilt till mindre företag i lokalområdet, som inte själva disponerar teknologisk sakkunskap,

Låta företagen få nytta den kunskap - av och erfarenhet som kommunen har på teknologiområdet. Exempelvis kan personal utbytas mellan kommunen och företagen, eller också kan en eller flera kommunanställda utses till kontaktperson som får till uppgift att fortlöpande förmedla tekniskt kunnande från kommunen till företagen.

Etablera samarbete mellan olika företag i kommunen - i syfte att anskaffa gemensamma anläggningar för forskning och utveckling eller andra samarbetsformer mellan lokala, små företag. Kommunen kan med sin kunskap om de lokala företagen föreslå projekt därefter utförs som av företagen själva.

Uppbygga tekniskt-vetenskapligt bibliotek. -

Förmedla uppgifter vilka krav den teknologin - om nya ställer på utbildning arbetskraften. av

Bolaq för utvecklinq av näringslivet

För att främja samordning och effektivitet och för att skapa för effektivt utnyttjande idéer och initiativ föreslår ramar av kommittén att det skapas möjligheter att bilda lokala utvecklingsbolag. l dessa bolag skall kommuner, amt, staten och privata kunna delta.

Kommittén föreslår att det görs möjligt att i Danmark bilda utvecklingsbolag efter nedanstående riktlinjer:

l:tt lokalt utvecklingsbolag är en sammanslutning av olika intressenter som har till uppgift att främja näringsliv- o sutvecklingen i ett område.

Intressenterna kan vara offentliga myndigheter, offentliga undervisnings- och serviceinstitutioner, privata företag, banker och sparbanker, andra privata och offentliga kapitalförmedlingsinstitutioner, organisationer med anknytning till näringsliv och arbetsmarknad samt enskilda personer. Det bör normalt vara fråga om flera kommuner.

Kommittén föreslår att de lokala utvecklingsbolagen skall kunna ha följande uppgifter:

Anskaffa företagslokaler för uthyrning

2. Utrednings- och planeringsuppgifter

3. Delta i generell marknadsföring för områdets produkter

4. Rådgivning i näringslivsfrågor

5. Rådgivning i frågor rörande offentligt näringslivsstöd, utbildning och arbetsmarknad.

6. Nyföretagarstöd.

7. Andra serviceuppgifter inklusive drift lokala av teknologiska informationscenter.

Bolagen får däremot inte stödja enskilda företag ekonomiskt.

Särskilt om EG

Det har i några fall varit möjligt för kommuner och amt att EG:s stöd till åtgärder för näringslivsutveckling som de efter danska regler inte har lagstöd för. EG-bidragen är ett led i gemenskapens allmänna politik stöds den som av danska regeringen. Därför föreslås att kommuner och amt får vidta och medfinansiera åtgärder stöttas med som bidrag från EG.

4.3 Ny lagstiftning i Danmark

Folketingeti Danmark antog under tiden 1990 till 1992 fyra lagar näringslivsfrämjande åtgärder. Den nya om första lagen, Lov om erhvervsfremme, nr 394 år 1990, antogs den 13 juni 1990. Den behandlar statliga närings- Iivsfrämjande åtgärder.

Lagen innebär att egnsudvikingsloven och andra lagar om näringslivsstödjande åtgärder upphävs. De ersätts av den lagen. Den möjlighet till förenklad och flexiblare nya ger hantering näringspolitiska frågor. Enligt lagen skall ett av

erhvervsudviklingsråd och ett eksportfremmeråd in-

rättas för att biträda med administration avstatens nä-

ringslivsstödjande åtgärder.

Den andra lagen, Lov om Dansk Erhvervsudviklingsfond, 937 år 1991, antogs den 27 december 1991. nr

Enligt denna lag inrättas fond för utvecklingsprojekt en inom näringslivet. Staten tillskjuter 2 miljarder kronor till fonden.

Lov kommuners amtskommuners deltagelse i om og erhvervsudviklingsaktiviteter, 383 år 1992 och Lov om nr kommuners amtskommuners samarbejde med aktieselog skaber m.v., 384 år 1992, antogs båda den 20 maj nr

1992. Dessa båda lagar behandlar kommunal näringspolitik. De skall uppfattas som ett utvidgat Iagstöd för kommunala näringspolitiska åtgärder, dels kodifierar som gällande rätt enligt kommunalfuldmagten men också utökar möjligheterna.

Den första lagen, nr 383, var ett förslag regeringen, av Lovforslag nr L 78. Regeringen utarbetade lagförslaget begäran av Folketinget den 18 april 1991 som uppmanat regeringen att framlägga förslag till utvidgade ramar för näringspolitiskt samarbete mellan privata företag, stat, | kommuner och amt beträffande

projekt för utveckling av näringslivet 4 -

systemexport -

regionala näringslivsprogram -

finansiering av EG-program. -

Det påpekades att förslaget inte skulle få medföra snedvridning av konkurrensen i förhållande till privat näringsliv.

Förslaget framlades den 30 oktober 1991 och det togs av Folketinget med den ändringen att § 3 Stk 5 ströks. Det löd:

Stk.5. Kommuner og amtskommuner må ikke økonomisk eller Iedelsesmassigt deltage i selskabsdannelser af privatretlig karakter, som afsaetter den i stk. 1 omhandlede viden.

Den andra lagen, nr 384, var ett förslag, Lovforslag nr L 85, som togs upp direkt i Folketinget av Radikale Venstre. Lagförslaget omarbetades i samband med utskottsbehandlingen. De viktigaste ändringsförslagen lades därvid gemensamt av Socialdemokratiet, Socialistisk Folkeparti och Radikale Venstre. Folketingets ovannämnda ändring av lagförslag nr L 78 hänger direkt samman med innehållet i lagförslag nr L 85.

4.3.1 l.ov om kommuners og amtskommuners deltagelse i erhvervsudviklingsaktivitetef

Lov om kommuners og amtskommuners deltagelse i erhvervsudviklingsaktiviteter, nr 383, lydelse, se bilaga 1 innebär att eventuella oklarheter i kommunalfuldmagtens regler i fråga kompetens på näringslivsområdet klaras om ut. Därtill kommer också att kompetensen utökas. Syftet med lagen är enligt 1 § att främja kommuners och amts medverkan i lokal näringslivsutveckling.

Enligt lagen kan kommuner och amt

ensamma eller tillsammans med andra bedriva närings- livsfrämjande verksamhet. Exempel på sådan verksamhet är enligt lagen information, rådgivning, utvecklingsprojekt och annan service till näringslivet.

medverka vid utveckling av den lokala eller regionala infrastrukturen för näringslivet samordnade insatgenom ser och genom att tillhandahålla service har till som uppgift att främja produktutveckling och etablering och utveckling av företag.

Som villkor uppställs att verksamheten skall vara öppen för alla företag eller företag grupper av inom kommunen eller amtet. Förbud finns mot att ge direkta bidrag till enskilda företag.

Insatser med syfte att främja produktutveckling, etablering och utveckling av företag kan innebära ett avsevärt stöd för företagen. Personal- och teknologiutveckling kan ligga inom för ramen sådana insatser.

lämna bidrag till verksamhet enligt - ovan och även medfinansiera EG-program.

bedriva verksamheten av ovannämnd typ i bolagsform. -

bedriva systemexport på något av följande sätt: -

som underleverantör till danskt företag -

genom utlåning av anställd till danska eller ut- ländska företag eller myndigheter

genom direkt export till offentliga eller privata köpare i utlandet.

samarbeta med andra offentliga och privata huvudmän om att utarbeta och genomföra regionala utvecklingsproför näringslivet. Dessa program skall ha till syfte att gram utveckla infrastruktur och att främja näringslivsutveckling i ett större geografiskt område.

Vidare att det statliga erhvervsudviklingsrådet kan anges medverka i dessa utvecklingsprogram och därvid ta initiativ till samordning av statliga näringslivsfrämjande åtgärder.

Regionala utvecklingsprogram och samordning av näringspolitiska insatser blir alltså en uppgift för kommuner och

amt. Någon ansvarsfördelning görs inte mellan kommuner och amt. Inte heller är utvecklingsprogrammen obligatoriska. Lagen pekar närmast på behovet och öppnar möjligheten.

l lagens förarbeten sägs, fritt översatt:

Ett ökat kommunalt och amtskommunalt engagemang inom det näringspolitiska området kan innebära risk för en oplanerad flora av serviceformer med olika huvudmän som varken motsvarar företagens behov eller utnyttjar de samlade resurserna effektivt. Därför behövs en samordning de regionala insatserna. av En sådan samordning gör insatsen effektiv måmer och linriktad.

Det är viktigt att de lokala och regionala insatserna kan samordnas med statens näringslivsstrategi och att dessa samordnade insatser kan utnyttja de möjligheter som ligger i vårt medlemskap i EG.

Regionala program för näringslivsutveckling utgör en ram kring näringslivsfrämjande aktiviteter. Sådana program är ett mycket smidigt och lämpligt instrument för samordning av de regionala insatserna mellan kommuner och amt och för samordning mellan regionala statliga och kommunala initiativ.

l den rapport om regional näringspolitik i Danmark som avgavs i december 1990 av arbetsgruppen för regionalpolitlk föreslås att programformen används i större utsträckning av amt och kommuner. Detta som en följd av erfarenheterna från EG:s regionalfondsprogram. l remissyttrandena över rapporten näringslivar vets organisationer och de kommunala organisa-

tionerna positiva till detta förslag.

Regionala aktiviteter för näringslivsutveckling bör därför i största möjliga utsträckning äga rum inom ramen för ett regionalt utvecklingsprogram. Kommuner och amt kan samarbeta med andra offentliga och privata huvudmän om att utarbeta och genomföra ett regionalt utvecklingsprogram, som har till syfte att utveckla infrastruktur och att främja näringslivsutveckling i ett större geografiskt område. Regionala utvecklingsprogram kan också bidra till att främja samordningen av statliga näringslivsinriktade initiativ av betydelse för den regionala näringslivsutvecklingen såsom framgår av ovannämnd rapport.

Bakgrunden för att utarbeta ett sådant utvecklingsprogram bör vara analyser som beskriver områdets näringslivsmässiga utvecklingsnivå, generella och specifika tillväxtpotentialer, konkurrensmässiga fördelar och svagheter m m.

Ett regionalt utvecklingsprogram bör som regel omfatta flera kommuner. Det kan i vissa fall täcka ett amt men behöver inte göra det. Det kan avse delar av ett amt eller kommuner tvärs över amtsgränserna.

Det regionala utvecklingsprogrammet bör för att kunna stöd från utvecklingsrådet- förutom relevanta analyser innehålla en bestämd handlingsplan med uppgift om budget och tidsåtgång. Vidare skall det finnas en koppling till andra initiativ i området eller delar av området, tex program som medfinansieras av EG.

Det är viktigt att programmet utarbetas på sådant sätt att den förutsatta samordningen mellan lokala och statliga initiativ kan äga rum. Därför bör programmet innehålla uppgift om de väsentligaste enskilda projekt som förutsätts bli genomförda under programperioden.

Erhvervsudviklingsrådet kan inom ramen för Lov om erhvervsfremme medverka vid utarbetande och genomförande av utvecklingsprogram för näringslivet. Lagen ger möjlighet för erhvervsudviklingsrådet att ge bidrag till vissa utgifter i samband med genomförandet av ett program. De enskilda projekten under programmet kan bidrag på samma sätt andra som projekt efter beslut av bevillnlngsutskottet. Kommuner och amt som söker erhvervsudviklingsrådets medfinansiering av utvecklingsåtgärder bör lämpligen anpassa dessa åtgärder till ett samordnat regionalt utvecklingsprogram.

Regionala utvecklingsprogram för näringslivet är önskvärda ur rationaliserings- och effektivitetssynpunkt. Det är därför viktigt att kommuner och amt stöter på minsta möjliga hinder för att utveckla och förverkliga sådana program.

Det är också viktigt att de regionala utvecklingsprogrammen får högsta möjliga kvalitet så att det skapas största möjliga säkerhet för att programmen kan medföra det väntade resultatet.

Detta talar för att en betydande insats bör göras i

programmens utvecklingsfas. De omkostnader är som förbundna med detta kan svårt få vara att fullt ut täckta genom lokala, privata och offentliga, bidrag. Särskilt omkostnader för undersökningar, mötesverksamhet, utarbetande programförslag av och organisationsutveckling kan befaras svårt vara att helt finanslera genom lokala bidrag.

Särskilt de första åren, när prggramarbetsformen skall inarbetas i den lokala och regionala näringspolitiska verksamheten, är det viktigt att det ställs statliga medel till förfogande för utveckling regionala av program.

4.3.2 I.ov kommuners og amtskommuners samarbejom de med aktieselskaber m.v.

Lov kommuners og amtskommuners samarbejde med om aktieselskaber m.v., nr 384, innebär lydelse, se bilaga 2 kommuner och amt finansiellt och Iedningsmässigt på att vissa villkor kan medverka i näringsdrivande bolag. Denna lag godkändes EG-kommissionen innan den trädde i av kraft.

Enligt tidigare dansk rätt kan kommuner och amt driva viss verksamhet i bolagsform men enbart om dessa bolag uteslutande arbetar med uppgifter som ligger inom ramen för den kommunala kompetensen.

Genom denna lag skapas en möjlighet att dessutom medverka i bolag utför uppgifter som normalt ligger utansom för den kommunala kompetensen, närmare bestämt produktion varor och tjänster på den fria marknaden. av Denna möjlighet är dock behäftad med inskränkningar. En enskild kommun eller amt får inte ha aktiemajoritet i bolaget. Ingenting hindrar dock att två eller flera kommuner eller amt tillsammans har aktiemajoritet.

Vidare får kommun eller ett amt totalt ha högst 10 Mkr en placerade i denna bolag. Denna beloppsgräns typ av gäller oavsett amtets eller kommunens storlek. Industri-

ministern kan dock medge ett högre belopp. Kommunen eller amtet får inte heller ta på sig något annat för ansvar bolaget såsom borgensåtagande eller dylikt. l beloppsgränsen skall inte räknas aktiekapital i traditionella kommunala bolag som enbart arbetar med kompetensenliga uppgifter.

Ett bolag enligt den nya lagen kan arbeta med följande uppgifter:

Bearbeta, vidareutveckla och sälja kunnande, - produkter och tjänster som bygger på kommunala kunskaper som uppkommit vid lösning kommunala eller amtskommunaav la uppgifter eller på därmed sammanhängande privat kunnande, eller

- i samband med att förse kommuner och amt med varor och tjänster även bedriva försäljning och tjänster av varor baserat på kommunalt kunnande till andra än kommuner och amt.

Vad gäller uppgifterna är lagen svârtolkad. Den är inte heller samstämd med den andra lagen, Lov kommuom ners og amtskommuners deltagelse i erhvervsudviklingsaktiviteter, nr 383.

Av förarbetena framgår att bestämmelserna i lagen kommer att göra kommunernas ägande i TARCO-koncernen lagligt. Lagen tycks tillkommen för att Iagliggöra kommunalt ägande av TARCO-koncernen. Som nämnts är det dessutom oklart vilka uppgifter ett bolag som regleras av lagen får ägna sig åt. Därför kan det finnas anledning att iaktta viss försiktighet vad gäller tillämpning av lagen andra bolag.

I Iagtexten finns dock ingen generell inskränkning till redan bildade bolag. En sådan inskränkning finns visserligen i 4 § men den riktar sig enbart till kommunala organisationer, inte till kommuner och amt. Syftet med denna paragraf tycks vara att möjliggöra kommunalt indirekt ägande av just TARCO AS genom Kommunernes Landsforening

men inte möjliggöra sådant ägande i nya bolagsbildningar.

Paragrafen lyder:

§ 4. De kommunale organisationer kan deltage finansielt og ledelsesmaessigt i de i §§ 1 og 2 omhandlede selskaber, der eksisterer ved lovens vedtagelse. såframt der icke herved påføres medlemskommunerne haeftelse for selskabernes forpligtelser.

Någon inskränkning motsvarande selskaber, der eksiste-

rer ved lovens vedtagelse finns inte i § 1 och 2 som behandlar kommuners och amts direkta deltagande i sådana bolag.

Inte heller ger lagförarbetena anledning till sådan en tolk-

ning. l Radikale Venstres första lagförslag före de gemen-

samma ändringsyrkandena från Socialdemokratiet, Socia-

listisk Folkeparti och Radikale Venstre

anges i Radikale

Venstres anmärkning Bemaerkninger lovforslaget:

Det er forslagsstillernes opfattelse, at de eksisterende faelleskommunale selskaber läs: TARCO AS lovliggøres med dette lovforslag. I det omfang udvalgsarbejdet viser, at dette icke tilfaldet, er vil foreslå, at der indsattes bestemmelse en herom.

Sedan lagförslaget ändrats på denna punkt anförs i Er-

hvervsudvalgets Betaenkning näringsutskottets be-

tänkande:

Kommuner og amtskommuner antages efter gaeldende ret at have en vis adgang til, direkte eller indirekte, at deltage i selskaber, foreninger eller andre privatretlige organisationsformer. Det dog betingeler a en se for Iovligheden af den kommunale deltagelse, at selskaberne m udlukkende varetager v opgaver, som kommunerne selv kunne udføre.

Med de forslåede endringer åbnes der adgang for, at kommuner og amtskommuner i et vist får omfang mulighed for at deltage i selskaber, der udfører opgaver, som kommuner og amtskommuner ikke selv kan løse.

Efter de foreslåede aendringer kan kommuner og amtskommuner inden for bestaemte beløbsmessige grenser dog § stk 5 deltage i selskaber, der saelger en naermere beskrevet viden, og i selskaber,

der ud over at varetage kommunale og amtskommunale opgaver vedrørende forsyning af kommuner og amtskommuner med varer og tjensteydelser baseret på kommunal viden andre end kommuner og amtskommuner.

Efter de foreslåede aendringer vil den direkte kommunale deltagelse i eksempelvis TARCO AS, der driver virksomhed med a fremstilling af vejmaterialer og udførelse af anlaegsarbejder på veje, vare Iovlig, den foreslåede affattelse af § 2.

Här finns knappast något som tyder på att lagen enbart skulle gälla TARCO AS även om önskan att Iagliggöra denna bolagsbildning varit avgörande för utformningen av lagen. Nya bolag TARCO:s typ bör alltså kunna inav rymmas inom lagen.

Sammanfattningsvis innebär denna lag således att kommuner och amti bolagsform tillsammans med andra intressenter, andra kommuneramt eller privata, kan driva verksamhet som annars inte är tillåten för kommun eller amt.

Denna verksamhet kan avse systemförsäljninglkonsultverksamhet inom landet utom landet är det kompetensenligt genom bestämmelserna i lag nr 383 om systemexport samt försäljning både inom och utom landet av vissa varor och tjänster, t ex uppdragsverksamhet.

lndustriministeriet kommer att utarbeta vägledning till tolkning av denna lag och även lag 383 nr om deltagande i näringslivsverksamhet. l praktiken kommer dessa vägledningar att bli avgörande för tolkningen av lagarna. Detta torde särskilt vara fallet beträffande lag nr 384 som är svårtolkad.

4.3.3 Nya utredningar

Industriministern har den 19 mars 1993 beslutat att tillsätta en kommitté som skall utreda samordning av lokal näringspolitik, Udvalg koordinering af lokal om erhvervsfremme.

Kommittén skall komma med förslag till klarare arbetsfördelning och bättre samordning av de lokala näringslivs-

främjande insatserna och rådgivningen

till företagen.

Kommittén skall a

Värdera utbudet offentlig av service i förhållande till det

samlade utbudet av företagsrådgivning.

2. Belysa samarbetet och samordningen mellan kommuner, amt, TlCer och andra aktörer i fråga

om rådgivning

och andra näringslivsfrämjande aktiviteter i förhållande till

företagen.

3. Överväga hur kan skapa en ändamålsenlig avman gränsning, arbetsdelning och samordning mellan statliga myndigheter. TICer, kommuner, amt och privata aktörer på det lokala näringslivspolitiska området.

Vid inrikesministeriet har ungefär samtidigt, den 7 april 1993, beslutats att tillsätta en underkommitté under udvalget om fornyelse og effektivisering af den kommunale sektor. Denna underkommitté har till uppgift att utreda kommuners och amts möjligheter att utöva näringslivsverksamhet.

Kommittén skall överväga om det finns behov av preciseringarutvidgningar av de rättsliga ramarna för kommunalt och amtskommunalt deltagande i näringsverksamhet. Kommittén skall a värdera gällande regler för kommuoch amts möjligheter att utföra uppgifter åt varandra ners och att ingå i samarbete med privata företag.

Den nya lagstiftningen om kommunal näringspolitik kan därför komma att genomgå förändringar när dessa kommittéer framlagt sina förslag.

4.3.4 Synpunkter pá de ökade befogenhetema för kommu-

ner och amt

4.3.4.1 Kommunemes Landsforening

l huvudsak överensstämmer de lagarna nya med Kommu-

nernes Landsforenings förslag. Den andra lagen, lov nr

384, går dock längre än vad Kommunemes Landsforening

begärt. Beträffande kommuners möjligheter att delta i

näringsverksamhet anförde nämligen Landsforeningen i

ovannämnd programskrift inför debattmötet med Folke-

tingets Erhvervsudvalg och Kommunaludvalg den 14 mars

1991:

En udvidelse af kommunernes erhvervspolitiske mu- Iigheder bør ikke omfatte bredere en adgang at ivasrksaette kommunal produktion af varer og tjenesteydelser m.h.p. afsaetning det frie marked. De nuvaerende meget snaevre regler herom bør fastholdes.

4.3.4.2 Dansk Industri

Dansk Industri, är organisation som en för större danska

företag, har gett uttryck för följande uppfattningar i sin

tidning Industrien 12, den 29 nr mars 1993, genom

administrativ direktör Svend-Aage Nielsen, formand for

Dansk Industri. Han skriver i ledaren:

l Matador spiller man med legetøjspenge. Hvis man taber, kan man traekke sig ud af spillet det er kun for sjov.

l virkelighedens verden koster det dyrt at komme kort i konkurrensen med andre virksomheder. Man risikerer at miste sin investering det er ikke sjovt. -

Til gengaeld har en effektiv privat sektor, der forsyner danske og udenlandske kunder med varer og tjenster, som de er villige at betale markedsprisen for.

I kommunernes verden giver loven om samarbejde med aktieselskaber fra sidste år mulighed for, at hvert eneste amt og hver eneste kommune kan investere op 10 mio. kr. i egentlige produktionsselskaber. Ydermere er der i loven lagt op til, at der kan dispenseres fra denne graense. Og derfor synes Industriministeren tilsyneladende, at Københavns Kommune skal have lov at investere endnu mere, og samtidig have aktiemajoriteten i nye selskaber.

Dette er ikke sjov det er en gammel socialdemokra- tisk drøm om at lade den offentlige sektor konkurrere med private virksomheder.

Problemet med drømmen er. at det er et spil på ulige vilkâr. Amter og kommuner kan i modsatning private investorer ikke gå i konkurs. De kan sende regningen for fejlslagne investeringer videre skatteyderne.

Det er Matador for rigtige skatteyderpenge. penge -

Dansk lndustri är sålunda negativ till lov om kommuners

og amtskommuners samarbejde med aktieselskaber m v n .

Det kan ifrågasättas Dansk Industri har rätt i sin beom dömning. Genom att lagen godkänts EG-kommissionen av har man i varje fall där bedömt att den kommunala medverkan i näringsdrivande bolag inte medför någon snedvridning av konkurrensen. Kommunerna får inte stödja bolagen på annat sätt än det insatta aktiekapitalet. genom Därför är det ett spel på lika villkor. Även bolag med kommunal medverkan tvingas i konkurs de inte klarar om marknadens villkor.

Den andra lagen, lov om kommuners amtskommuners og deltagelse i erhvervsudviklingsaktiviteter är man mera positiv till. Direktör Jørgen Hansen, Dansk Industri, säger i samma tidning:

l den utstraakning, der er tale om at forbedre vilkårene for erhvervslivet og kommerciel udnyttelse af en saerlig viden, som kommunerne måtte besidde, hilser kommunale initiativ velkomne.

Jørgen Hansen anför vidare:

Både kommuner og virksomheder har intresse i at udnytte denne lov bedst muligt.

Sammen med kommunerne kan Dls Dansk Industris regionalforeninger a virke for bedre udnyttelse en af de ressourcer, der allerede måtte findes i regionen i form af teknologiske videncentre uddannelseinstiog tutioner.

Däremot för att den goda viljan i kommunerna kan varnas leda till skattefinansierad rådgivning som redan nu tillhandahålls staten eller privata rådgivningsbyråer. av

Dansk Industri tycker det är naturligt att kommunerna får ta betalt för systemexport. Men man påpekar att det kan ske utan att kommunerna behöver ingå i bolag.

Slutligen ger Dansk Industri i ovannämnd tidning komtio goda råd hur man skapar en bra näringslivsmunerna miljö:

Udbygget infrastruktur mht. transport, energiforsyning og informationsteknologi.

Lave skatter. Daekningsafgiften bør vaere 0 promille, grundskylden saenkes minimumsvaerdien 6 og promille.

Effektiv administration og hurtig sagsbehandling kan med at fjaerne barrierer for industrin. va-:re Fleksibel udfomming af lokalplaner der tager hensyn støj, miljøvilkår og saerligt forurenende virksomheden

Modning af erhvervsarealer. Kloakering, veje osv. kan lette etableringen for mange mindre viksomheder.

Uddannet arbejdskraft der svarer virksomhedernes behov. Generelt en fordel med højt uddannet arbejdskraft.

Gunstige miljøforhold. Gode bortskaffelsesmuligheder for affald og mulighed forselvrensning af spildevand.

Infomation om erhvervsforhold, teknologi fra mv. diverse servicecentre kan lette starten for mindre a virksomheder.

øvrige virksomhederi kommunen eller regionen har indflytelse på virksomhedernes muligheder for at danne netvaerk.

God og effektiv kommunal service mht. børnepasning, skole og kultur er med at tiltraekke kvalificeret arbejdskraft.

5. SAMARBETE MELLAN KOMMUNERIAMT OCH PRI- VATA FÖRETAG M FL

5.1 utvecklingsbolag enligt lov 383 nr

l Danmark finns många utvecklingsbolag av den typ som omnämns i Lov om kommuners amtskommuners og deltagelse i erhvervsudviklingsaktiviteter. Flera är på väg att skapas. Här skall nämnas två exempel.

Viborg amt är involverat i ett företag och har på planer ytterligare ett. Det befintliga bolaget heter EVATEK AS. Bolaget har till uppgift att erbjuda lokala företag att köpa tjänster som teknologi- respektive marknadschef på deltid.

Det andra bolaget är också ett utvecklingsbolag men som aktivt tar del i näringslivet. Bolaget är under diskusmera sion och har alltså ännu inte bildats. Det är ett typexempel på den form av bolag som den nya lagstiftningen möjliggör. Förmodligen kommer många sådana bolag att dyka upp. Bolaget skall kallas EXPAN AS.

EXPAN AS bildas mot följande bakgrund:

En stor del av dansk industris underskov risikerer i de kommende år at bli udkonkurreret. De har ikke i dag de nødvendige økonomiske og Iedelsesmaessige at modstå stadig hårdere internatioressourcer en nal konkurrence.

På detta sätt sammanfattas läget i analysen Den mindre industris vaekstmuligheder i 90erne, som utarbetets av revisionsfirmorna KPMG C. Jespersen, K.G. Jensen Coopers Lybrand och Schöbel Marholt.

En undersökning företagits av Viborg amt pekade på som att företagen hade behov av stöd inom områdena marknadsföring och försäljning men även beträffande ledningen av företagen.

Företagen efterlyser ett alternativ till de många erbjudanden som finns på marknaden idag. De vill ha samarbetspartner inte bara är konsulter utan också aktivt deltar som

i företagens drift eller som direkt tar på sig uppgifter inom företagen gärna mot ett arvode beror på resultatet. som Kontinuitet är också positivt i detta sammanhang. Därmed får rådgivaren kunskap företagen. om

EXPAN AS får tre huvudarbetsområden:

1. Marknadsutveckling

Bolaget deltar aktivt i försäljning, bygger markupp nadskunskap, hittar agenter, hjälper till med anbudsgivning och försäljningsmaterial.

2. Planläggning och styrning

Bolaget tillhandahåller styrelseledamöter och sparringpartner, förmedlar finansiering.

3. Konsultuppdrag

Bolaget åtar sig också vanliga Konsultuppdrag avseende kapitalrationalisering och organisationsutveckling.

EXPAN AS bidrar inte med kapital till företagen låter men en del av sitt arvode vara beroende resultatet. På så av vis delar Expan AS företagets risker.

EXPAN AS skall enligt målsättningen:

efter tre år ha uppnått att löpande driftkostnader täcks av intäkterna

efter fem år visa ett resultat som innebär att startkost- naderna har tjänats

utvecklas genom ökad verksamhet men risken för inve- sterarna begränsas till ränteavkastningen på kapitalet

riskvilligheten att arvodet delvis är beroende av resulta- tet skall maximalt omfatta 40 % av ett års omsättning.

Med denna uppläggning får små och medelstora företag tillgång till ett kunnande som annars är förbehållen större företag men som är nödvändigt för att göra de små bolagen stora.

5.2 Näringsdrivande bolag enligt lov nr 384

5.2.1 Tarco-koncemen

Det ovan omtalade TARCO AS, Tarco-koncernen, är det mest kända exemplet bolag enligt Lov om kommuners og amtskommuners samarbejde med aktieselskaber m.v.. 62

Bolaget skapades 1919 och blev lagligt den genom nya

lagstiftningen 1992.

Tarco-koncernen är Danmarks ledande en av vägentrep-

renörer. Aktieägare är 85 kommuner och 3 amt. Dessutom

har Kommunernes Landsforening, Kommunernes gensidi-

ge Forsikringsselskab, Aktieselskabet Strandvejs-Gasvar-

ket och Lønmodtagernes Dyrtidsfond aktier i bolaget.

När bolaget bildades fanns även ett privat företag med

som ägare, firma K W Nielsen. Företaget grundades för

att tillvarata överskottstjära från de kommunala gasver-

ken. Bolagets syfte angavs 1919 till:

Selskabet er stiftet med det Formaal at udnytte Gasvaerkernes Biprodukter, handel med de fremstillede varer og iøvrigt drive Fabrikation Handel og efter Bestyrelsens Bestemmelse.

Under årens lopp har bolaget utvecklats till en storkon-

cern. 1988 ändrades paragrafen i bolagsordningen om bolagets syfte till:

Selskabets formål direkte eller er gennem datterselskaber at drive handel, fabrikation, projektering og entreprenørvirksomhed i Danmark udlandet. m.v. og Selskabet kan endvidere foretage investering i anden virksomhed efter bestyrelsens bestemmelse.

1988 öppnade TARCO ENERGI AS ett dotterbolag ett försäljningsbolag i England. Exportandelen av koncernens omsättning utgjorde 1989 44 % av omsättningen.

1990 var aktiekapitalet 73 Mkr. TARCO AS har följande dotterbolag:

TARCO VEJ AS är vägentreprenör och framställer vägmaterial såsom asfalt. TARCO har mer än 50 års erfaren- Även andra produkter framställs såsom het av vägbygge. stålfalt, ABS, makadam, gjutasfalt, Marin-masik till offshore-branschen, m m. Bolaget är landstäckande med avdelningar i Jylland, på Fyn och Själland och har en semi-mobil produktionsanläggning. Bolaget forskar fram nya material och arbetsmetoder.

TARCO ENTERPRlSE AS är specialist på anläggning av rörsystem för fjärrvärme, olja, gas och vatten. Bolaget har erfarenhet och kunnande vad gäller upprensning av oljeoch kemikalieförorenad mark, t ex tjärförorenad gasverksgrund. Bolaget åtar sig också alla former av jordarbeten. Avdelningar finns många ställen. Bolagets know-how efterfrågas såväl inom utom Danmark. A som

TARCO ENERGI AS hör till Europas ledande rörfabriker. Huvuddelen av tillverkningen är fjärrvärmerör. Bolaget marknadsför kompletta fjärrvärmerörsystem såväl inom

som utom Danmark. Bolaget producerar också plaströr till gas, olja och vatten. TARCO ENERGI har avdelningar i Tyskland och England samt försäljare i Norge, Sverige. Holland och Italien.

TARCONORD AS ägs till 50 % av TARCO AS och till 50 % av Koppers Industries Inc., USA. Bolaget producerar beckprodukter. tjäroljeprodukter och en rad specialprodukter. Bolaget har en avancerad destillationsanläggning för råtjära. Den är den enda i Nordeuropa. 40 olika produkter produceras på anläggningen, det mesta går till varav aluminiumindustrin. Andra produkter används till rostskydd, Impregnering m m. 99 % produktionen exporteav ras.

TARCONORD är meddelägare till tjärdestillationsanen läggning i Brasilien, Carboderivados S.A., och till bolaget TAR TECH INTERNATIONAL AS.

FLONlDlAN GAS DIVISION AS ägs till 50 % TARCO av AS och till 50 % av A.V.K. Holding AS. Bolaget säljer avancerad mät- och regleringsutrustning till och vatten gas samt små värmekraftverk till simhallar, industrin, m m. Företaget har ett dotterbolag i Sverige, FLONlDlAN ENERGI AB.

K.K. Miljöteknik AS åtar sig rensning av all slags förorenad jord m m. Bolaget ägs av TARCO AIS tillsammans med några ledande danska företag, däribland Kommunekemi AS och Monberg Thorsen AS.

WATERGROUP AS sysslar med utveckling och framställning av modulanläggningar för att ta bort kväve och fosfor från avloppsvatten samt projektering och försäljning av kompletta anläggningar för sådan behandling. TARCO AS äger detta bolag tillsammans med andra danska företag ovch investerare.

TARCO-koncernens försäljning 1988 fördelade sig enligt följande:

Export i övrigt

5.2.2 Salling totalbau ApS

Ett annat exempel pâ bolag enligt lag är Salling samma Totalbau ApS.

Kommunerna Spöttrup och Sundsöre har tillsammans med privata investerare bildat Salling Totalbau ApS. Det är en byggfirma som åtar sig husbyggnadsentreprenader i Tyskland. Kommunerna ingår i samarbetet för att trygga sysselsättningen för byggnadsarbetare och hantverkare i kommunerna.

På ett halvår har företaget utfört entreprenader i Tyskland för 4 miljoner DM cirka 19 Mkr. 15 20 lokala byggnad- sarbetare har beretts fast arbete i ett halvt år. Cirka 20 lokala företag med olika specialiteter är underleverantörer till Salling Totalbau. Företaget kan därmed åta sig totalentreprenader.

5.2.3 Horsens utvecklingsbolag

Horsens kommun har bildat ett utvecklingsbolag tillsammans med tre privata företag. Bolaget. heter Health som Environment Group Horsens AS, arbetar med samarbetsprojekt där offentligt och privat kunnande utnyttjas gemensamt med siktet inställt på systemexport. Företaget säljer

både utrustning och kunnande inom områdena hälsa, miljö och stadsbyggnad. Detta bolag ägnar sig åt systemexport, vilket är kompetensenligt för kommuner enligt lov nr 383, eftersom också säljer utrustning bör bolaget men man hänföras till lov nr 384.

5.3 Andra samarbetsformer mellan kommuner och privata i företag

l Danmark finns också andra samarbetsformer mellan privata företag och kommuner. l Århus används utvecklingskontrakt mellan kommunen och företag. Kommunen tecknar kontrakt med företaget om att detta skall utveckla en produkt, en process eller ett system som kommunen behöver. Genom kontraktet kan företaget vara säkert på att få avsättningen till kommunen för den produkt som utvecklas. Oftast kan man också sälja produkten till andra köpare. Kommunen har då bidragit till att säkra finansieringen av produktutvecklingen.

Hobro kommun har börjat utväxla personal med privata företag. Kommunalt anställda får arbeta i privata företag period och privatanställda får arbeta i kommuunder en nens förvaltningar. Syftet är att mer kontakt och utbyta kunnande mellan företag och kommun.

5.4 Projekt som kommunerna enligt tidigare lagstiftning inte fick genomföra

Exemplen delvis hämtade från Kommunernes Landsforenings publikation Kommunal erhvervspolitik, Fremme af den lokale udvikling gennem øget offentligt privat samarbejde:

Avfallsregion NORD var ett bolag ägdes som gemensamt av flera kommuner. Bolaget sorterade tyg till återbruk. Det tyg som inte kunde användas blev till putsdukar och såldes till export genom en privat firma i Danmark. Projektet sysselsatte 18 20 långtidsarbetslösa och 2,5 fast - anställda. Det konstaterades att det olagligt. var

Köpenhamns kommun ville delta i ett systemexportföretag som skulle sälja kunnande om avfallshantering. Privata delägare var Vølund och Amagerforbraendingen. Kommunen fick inte delta i bolaget.

Kommunerna och amten i Köpenhamnsområdet ville tillskjuta 10 Mkr i fonden stöder forskarparken som Symbion. Syftet med kommunernas insats var att stärka sam- 69

spelet mellan forskning och näringsliv. Det var då inte tillåtet.

5.5 Tekniskt informationscenter TIC

De s k TIC. Tekniskt informationscenter, är en statlig regional verksamhet som tillhandahåller teknisk service m m åt företag. De är ofta samarbetspartner till kommuner och amt i näringslivsfrågor. TlC sorterar under industrioch handelsstyrelsen, som i sin tur sorterar under industriministeriet. De finansieras till största delen av staten men amt och kommuner brukar också bidra. TlC uppstod som försök omkring 1970. Sedan 1982-83 finns TlC i varje amt.

TlC leds av en lokal styrelse som består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, politiker och centralstyrelsen för samtliga TIC.

Personalmässigt består TlC av en centerledare och ett antal konsulenter som är experter inom olika områden såsom verksamhetsledning, marknadsföring, produktion, finansiering.

TlC står för tekniskt informationscenter men lämnar service även inom ekonomi, marknadsföring, företagsledning

etc som inte är av direkt teknisk natur.

TIC tillhandahåller service gratis åt företag. Denna service innebär att man hjälper till att formulera problemställningar och hänvisar till någon kan hjälpa till som att lösa problemet. TlC:s personal kan också hjälpa till att lösa problem men tar då betalt.

TlC ordnar också möten, information och utbildning. Man arbetar även med iverksätterprogram.

TIC hjälper till vid låneansökningar med lämna

att synpunkter till banken. Man kan förmedla annonser och marknadsföring i utlandet. Exempelvis i Viborg amt har man också ett EG-rådgivningskontor. Detta kontor ger råd och upplysningar beträffande lagar, regler och hur man förfar vid EG-kontakter.

s. PROGRAMFORM FÖR REGIONAL NÄRINGS- UTVECKLING

6.1 Programformen i Danmark

Många samarbetsformer mellan näringspolitiska aktörer förekommer i Danmark. Det regionala programmet är en sådan samarbetsform. Den skall användas när man er-

håller bidrag ur EG:s utvecklingsfonder. l Danmark har funnit att den har många fördelar. Därför används man den numera även när det inte är aktuellt med EG-bidrag.

l loven om kommuners og amtskommuners deltagelse i erhvervsudviklingsaktiviteter anvisas programmodellen som en metod för samordning av regional näringspolitik. Ett regionalt näringslivsprogram skall omfatta mer än en kommun. Det finns i övrigt inga särskilda kriterier på vad som utgör en region. Lagtexten talar bara om ett större geografiskt område.

De kommuner som upplever att de har gemensamma problem och bäst kan utveckla sitt näringsliv genom samarbete bildar en region. Detta är kommunernas eget beslut. Enligt lagstiftningen kan en region omfatta ett amt, en del ett amt gå tvärs över amtsgränsen. Det finns

av eller

alltså inga formella restriktioner för regionindelningen.

Det förutsätts i lagens förarbeten att programmet styrs lokalt, att statlig representant kan ingå som förbinmen en delseled till det statliga erhvervsudviklingsrådet. Detta kan lämna ekonomiska bidrag till regionala program.

I utredningen Kommunerne og erhvervspolitikken,

betenkning nr 1153 fra det af indenrigsministeren ned-

satte udvalg om kommunerne og erhvervspolitikken

anförs sid 104 att lokal och central näringspolitik måste samordnas bättre.

l utredningen Regional erhvervspolitik i Danmark, rapport afgivet af arbejdsgruppen vedrørende regionalpolitik, lndustriministeriet, december 1990 föreslås att programformen skall användas i arbetet med regional näringspolitik.

l utredningen framhålls att en sammanhängande näringspolitik måste samordnas med samhällsplaneringen på många andra områden trafikplanering, utbildningsplane- ring, miljöplanering, energiplanering, arbetsmarknadsplanering osv. lnternationaliseringen och den vikt som fästs vid internationella aspekter ökar problematiken. De agerande på den näringspolitiska blir fler. Därför arenan finns behov av samordning och samarbete.

Utredningen menar vidare att bör satsa på befintliga man resurser och inte ytterligare öka antalet agerande. Man menar också att det knappast finns bruk för stationära samarbetsorgan i en region eftersom samarbetspartnerna växlar med uppgifterna.

Utredningen föreslår slutligen att programformen skall används för att uppnå den samordning ooh det samarbete mellan olika aktörer som utredningen finner nödvändigt.

Man förutsätter att initiativet till programmet tas lokalt.

Programformen anses också vara ett smidigt sätt att åstadkomma ett bra samarbete mellan olika myndigheter på central och lokalregional nivå.

De regionala näringslivsprogrammen i Danmark är både en samarbetsform och en planeringsform. Syftet är att samlad och målmedveten insats uppnå ett genom en bestämt resultat. Arbetsformen innebär också att all näringspolitisk verksamhet i en region samlas, samordnas och leds av en gemensam organisation. Frågor om ansvar, finansiering, ledning, samordning etc löses i förväg.

Genom samarbetet skall tillgängliga resurser användas optimalt för att uppnå ett gemensamt mål. Målsättningen skall konkretiseras och tiden för projektet bestämmas. Ofta omfattar ett program en tid av tre år. Efter denna tid skall programmet utvärderas.

De verksamheter som brukar delta i ett program och som kan ingå i ledningen för programmetprojekten är i Danmark kommuner, amt, lokala erhvervsråd, teknologiska servicecenter TlC, utbildnlngsanstalter, arbetsförmedling, fackliga organisationer, näringslivet och eventuellt staten genom erhvervsudviklingsrådet.

é z 74 ,i i i i

6.2 Planering och utformning av ett näringspolitiskt program

Här beskrivs kortfattat hur ett näringspoiitiskt program utformas. Amtsrådsforeningens handbok näringslivom sprogram, Erhvervsfremmeprogrammer drejebog - en finns med som bilaga

Planeringen av ett näringspolitiskt brukar bestå program av följande etapper:

Kartläggning av utgångsläget -

Befolknings- och inkomstförhållanden analyseras och tendenser i utvecklingen beskrivs. I detta ingår utbildningsoch sysselsättningsförhâllanden samt pendling respektive ut ur området.

infrastrukturen och befintlig näringsiivsfrämjande service beskrivs och analyseras.

Vidare analyseras näringsiivsstrukturen i regionen. Vilka slags företag finns Hur ser framtiden ut för dessa branscher Vilka framtidsutsikter finns för företagen i området

Kort sagt beskrivs regionens styrka och svagheter inom alla relevanta områden. I detta kan också ingå en beskriv-

ning de näringslivsfrämjande åtgärder som hittills geav nomförts och vilka resultat som åstadkommits.

Mål för programmet -

Programmets målsättning är mycket viktig. Den måste konkretiseras och vara så utformad att den kan utvärderas gentemot uppnått resultat. Mot bakgrund av utgångsläget fastställs generella mål och delmål för programmets arbete. Dessa målsättningar brukar konkretiseras. I målsättningsdelen beskrivs inom vilka områden åtgärder skall genomföras och vad man konkret förväntar sig att dessa åtgärder skall ge för resultat.

Åtgärder -

I programmet beskrivs också hur mål och delmål bryts ner till konkreta åtgärder. Här anges också vem som svarar för respektive verksamhet. Genom programmet har man kommit överens om en arbetsfördelning mellan inblandade parter.

Övrigt

-

Övrigt finns med i ett program är budget för åtgärdersom finansiering, hur programmets verksamheter skall na, styras, som sköter information om de olika verksamvem 76

heterna till målgrupperna samt hur utvärderingen skall göras.

En viktig del av programmet är ledningen verksamav heten. Ofta finns ett politiskt styrorgan, kan bestå som t ex av borgmästarna ungefär lika med svenska kommunalråd i de kommuner och eventuellt amt som ingår i regionen. Ibland kan också någon statlig representant finnas med.

Under det politiska organet finns ofta verkställande en grupp som svarar för ledning av programmet. Den verkställande gruppen består tjänstemän, ofta kommunaldiav rektörer från kommunerna samt representanter för andra parter.

För de olika verksamheterna under programmet finns ofta projektledningar.

Till ledningen kan vara knuten så kallad en tenketank. Det är ett slags hjärntrust består sakkunniga som av personer inom olika områden. De har till uppgift att ta fram förslag och idéer till programledningen.

Finansieringen sker olika sätt. För vissa verksamheter tar man betalt av de företag utnyttjar som tjänsterna. För annan verksamhet bidrar kommuner, amt, statliga myndig-

heter och privata med medel och resurser. Ibland kan också EG-fonderna bidra. l programformen ingår att finansieringen skall vara klarlagd innan verksamheten startar.

7. HUR DANSKA KOMMUNER BEDRIVER NÄRINGSPO- LITIK

7.1 Administration av kommunal näringspolitik

Några danska kommuner började engagera sig näringspo- Iitiskt 20- och 30-talen. På 50-talet ökade intresset. Detta skedde som en reaktion på att en statlig utredning föreslog omflyttningsfrämjande åtgärder för att överföra arbetslösa från problemområden till orter med ekonomi i uppgång.

l de flesta danska kommuner finns ett erhvervsråd som arbetar med näringslivsfrågor, stöd till företag, utarbetande och genomförande näringslivsplaner etc. Erhvervsrådet av är självständigt i förhållande till kommunen. Det består till övervägande delen av lokala företagare. l en del kommuner ingår även fackliga och kommunala representanter.

Arbete med utarbetande och genomförande av näringslivsplaner görs givetvis alltid i samarbete med kommunen. Denna har sista ordet vad gäller planerna. Erhvervsrådet anställer erhvervschef och eventuell övrig personal. Kom-

munerna svarar för huvuddelen erhvervsrådens kostav nader, men företagarna ingår får också som genom sina företag lämna ett, oftast mindre, bidrag till verksamheten.

149 kommuner har ett självständigt erhvervsråd som sköter näringslivsfrågor och 17 kommuner har en egen näringslivsförvaltning. Med alltmer komplicerade uppgifter och samarbetsbehov utanför kommunen torde tendensen bli att fler kommuner skaffar förvaltningar. egna I kommu-

ner med egen näringslivsförvaltning tjänstgör

ofta erhvervsrådet som kontaktforum mellan företagare och kom-

mun.

Det förekommer också att flera kommuner som bildar en region har ett gemensamt, självständigt erhvervsråd.

De argument som anförs för att låta ett självständigt erhvervsråd svara för näringslivsfrågor är a att företagarna själva kan dessa frågor bättre än kommunen. Förfaringssättet skapar också möjligheter till nära kontakt mellan företagare och kommun. Genom att företagarna själva svarar för företagsservice och arbete med näringslivsplanering är dessa verksamheter väl förankrade inom den

lokala företagarvärlden.

De kommuner som själva tagit över näringslivsfrågorna har haft som skäl dels att bättre koordinera näringslivsplanering med övrig kommunal planläggning, dels att få kunskap och erfarenhet av näringslivsfrågor i den kommunala förvaltningen.

Utvecklingstendensen pekar mot att de större kommunerna integrerar näringslivsstödjande verksamhet i kommunens administration, medan de mindre kommunerna samarbetar om näringslivsfrågor och bildar gemensamma organisationer för näringslivsstöd.

7.2 Åtgärder i kommunal näringspolitik

l ett tidigare skede försökte kommunerna i Danmark locka till sig företag från andra kommuner, regioner eller länder. Man upptäckte dock snart att det sällan gav önskad effekt. Att ett företag i närområdet flyttar över kommungränsen brukar inte till följd att de anställda flyttar. De pendlar hellre.

Mycket talar också mot att ett företag skall flytta, särskilt från land till land. Exempelvis ett företag i Tyskland flyttar inte till Danmark enbart p g a storslagen natur och väl 80

utbyggd barnomsorg och skolor. Det som talar emot är följande:

l Tyskland är i regel närmare - man marknaden, vilket innebär kortare transporter och enklare försäljningskontakter

Vid flyttning förlorar sitt lokala kontaktnät, - man som kan vara mycket viktigt för företaget

Språksvårigheter -

- De anställda är inte alltid benägna att flytta med. Exempelvis kan makesambo ha svårt att jobb i den nya kommunenlandet

Företaget kan ha behov högskole- - av och laboratoriekontakter som man under många år etablerat i hemorten

- Det kostar alltid att flytta

De företag som är mest benägna att flytta är ofta de som har problem. välfungerande företag har inte samma behov av ny lokalisering.

Undantag kan dock vara exempelvis företag utanför EG som har behov av etablering inom gemenskapen. Vid nyetablering kan det också vara värdefullt att hålla sig framme. Annars är danska kommuner inte så benägna att satsa pengar kampanjer för att locka till sig företag. Det ger för liten utdelning.

Det bedöms ge bättre utdelning att med hjälp av riktad information försöka utländska investerare att satsa riskvilligt kapital i expansiva danska företag. Danska staten driver kampanjer i några länder, i Japan, i syfte a att dra till sig företagsetableringar och intressera för investeringar i Danmark.

l de danska kommunerna anses ofta att en satsning på befintliga företag och branscher ger bättre utdelning än att försöka företag att omlokalisera sig till kommunen. De lokala företagen får hjälp att utnyttja sin tillväxtpotential och utöka sin verksamhet. Nyföretagande och särskilt avknoppningar anses också vara intressant att satsa på. l bilaga 5 finns Kommunernes Landsforenings 20 råd för kommunalt stöd till nyföretagare.

Danmarks näringsliv består i stor utsträckning av små och medelstora företag. Det finns inte så många stora företag. Detta förhållande påverkar näringspolitiken. De små och medelstora företagen har större behov av hjälp med tek- 82

niskt och annat kunnande utifrån än ett stort företag har. Kommunen kan bra samarbetspartner vara en för det lilla och medelstora företaget kan inte men vara till samma hjälp för det stora företaget.

Kommunerna har genom sin verksamhet egen ett kunnande inom områden ledning och som administration, ekonomi, viss teknisk verksamhet, byggnation, fastighetsförvaltning, elproduktion och elförsäljning, inköp m m. Att dei av detta kommunala kunnande kan vara till hjälp för mindre företag.

Inom områden där kommunerna saknar eget kunnande kan man på olika sätt till att företagen se får tillgång till erforderlig konsulthjälp. Genom kommunens förmedling kan kostnaderna för experthjälp fördelas mellan olika företag som drar nytta hjälpen. av

För att kunna växa och öka antalet anställda behöver småföretagen främst hjälp med företagsledning, ökning av medarbetarnas kompetens utbildning, genom tillgång till och förmåga att tillgodogöra sig ny teknologi marknadsföring och försäljningsåtgärder, anpassning efter EG-normer samt import- och exportkunnande.

Service till företag lämnas ofta på kommersiella villkor. Om företagen måste betala för servicen kan man utgå

från att endast nödvändig service efterfrågas. Detta minskar också behovet av subventioner från kommuner och amt. Samordning genom kommunen medför att kostnaden per företag kan hållas låg. Små företag kan därigenom tillföras specialistkompetens som annars enbart större företag har råd att hålla sig med.

De danska kommunerna får inte lämna direkt ekonomiskt stöd till enskilda företag. Man är ofta också medveten om att även indirekta stödformer inte är meningsfulla för ett företag som inte ens på sikt har möjlighet att hävda sig i konkurrensen. Kommunerna är varken villiga eller har möjlighet att satsa alltför stora belopp på näringslivet.

Därför torde inte den ökade kommunala kompetensen i nämnvärd utsträckning motverka nödvändiga strukturomvandlingar. Kommunernas regionala näringslivsstödjande satsningar brukar tvärtom syfta till förbättrad struktur.

Många danska kommuner arbetar mycket aktivt med näringspolitik. Den ekonomiska satsningen är dock inte så stor. Totalt satsar de danska kommunerna cirka 250 Mkr per år på näringspolitiken. Det motsvarar cirka 50 kr per invånare i genomsnitt. Tendensen är dock stigande. Härtill kommer satsningar från staten, amten och EG-fonderna.

De danska kommunerna och amten visar prov på stor uppfinningsrikedom när det gäller åtgärder för att hjälpa de lokala företagen att tillvarata sin tillväxtpotential.

Vanliga åtgärder är:

att lämna generell rådgivning och information

att ordna utbildning olika slag av

att inrätta laboratorier kan utnyttjas många som av småföretag

att ge service och rådgivning vid anskaffning

av ADButrustning och -program

att ordna informationsmöten och konferenser där lokala företagare får höra kolleger som har erfarenhet av nytta för det egna företaget

att tillhandahålla personer med adekvata kunskaper som styrelseledamöter till företagen eller rådgivare. som Det kan t ex vara en pensionerad företagsledare, en bankman eller en tekniker.

att förmedla kontakter mellan de lokala företagen och forskning

att skapa nätverk mellan kommuner inom landet för att låta företagare från olika delar av landet utbyta erfarenheter och stödja varandra

att skapa nätverkssamarbete och vänortsförbindelser med kommuner och regioner i andra EG-Iänder i syfte att hjälpa varandra med export

att upprätta företags- och produktregister data i syfte att öka användningen av lokala underleverantörer

att förmedla rådgivning beträffande produkt- och konceptutveckling samt finansiering och ekonomi

att ordna teknisk prövning av nya produkter

att förmedla konsulthjälp och skaffa export- och teknologichef kan hyras ut till flera småföretag som

att inrätta näringslivsutvecklingscentra där företagen får stöd med produktutveckling

att ordna information till företagen om nya tekniska produkter och hjälpa till att införa dem företagen

att hjälpa företagen med marknadsundersökningar

att skapa lokala nätverk och förmedla annat samarbete

mellan företag.

En del kommuner genomför eller flera en av ovannämnda åtgärder tillsammans med privata finansiärer i ett gemen-

samt utvecklingsbolag. Detta underlättas av att man tar

betalt för servicen.

De danska kommunerna anser detta näringslivsstödjande

arbete vara mycket viktigt för kommunens utveckling. l en

kommuns erhvervsudviklingsplan anges som målsättning

för detta arbete:

Ökat invånarantal, ökad sysselsättning och högre inkomster och därav följande högre skatteintäkter ger kommunen större möjligheter att utveckla samhället och skapar därmed förutsättningar för ytterligare tillväxt

7.3 Exempel pá kommunal näringspolitik i Danmark

7.3.1 Nordväkstjyllandprojektet

Nordväkstjyllandprojektet är ett exempel på

ett regionalt näringslivsprogram. Projektet drivs av kommunerna. Det

omfattar sju kommuner i västra Jylland: Holstebro, Struer.

Lemvig, Vinderup, Ulfborg-Vemb, Thyborön-Harboöre och Thyholm. Programmet innehåller fem huvudspår: Mobilisering, marknadsföring, näringslivsverksamhet, kommunal verksamhet och europaverksamhet. Under varje spår finns ett antal delprojekt.

Projektorganisationen framgår av programöversikten som finns som bilaga 4.

Nedan följer ett sammandrag av den preliminära planeringen för spåret för näringslivsverksamhet. Det innehåller bra exempel hur danska kommuner samarbetar med näringslivsfrågor i programform.

Nordväkstjyllandprojektet bygger på den uppfattningen att sysselsättningen har de bästa tillväxtmöjligheterna i till-

verkningsindustrin, åtminstone i Nordvästjylland. Det finns

ett betydande produktlons- och avsättningspotential som inte utnyttjas fullt ut, anser man, först och främst därför att försäljnings- och exportfunktionerna särskilt i små företag inte är tillräckligt kvalificerade. Det finns därför ett stort behov av att dels uppkvalificera företagens försäljningsfunktioner, dels motivera företagen till att genom samarbete optimera exportsträvandena.

Av detta skäl är en av de tre huvudmålsättningarna i Nordväkstjyllandprojektets näringslivsspår FÖRETAG-

SUTVECKLING, Mål Avsikten nr är att utveckla regionen med hjälp av ett flertal åtgärder i det enskilda företaget, primärt avseende försäljning inkl export. produktionsutveckling, produktutveckling,

produktanpassning, kvalitetsutveckling och utbildning.

lnsatsområdena i MÅL 1 är primärt försäljningexport och

språkundervisning. Vid sidan detta skall

av mera individuellt insättas för resurser att stärka produktutvecklingen,

produktanpassningen, kvalitetsutvecklingen

och utbildningen. Dessa områden ingår dock som en del av insatserna för försäljning.

Dessa insatser i MÅL 1 skall kombineras med systemexport. Man antar att det inom områdena miljö, utbildning och äldreomsorg finns möjligheter. Försäljningen skall

inriktas på Östeuropa

samt Grekland, Spanien och Portugal. Dessa senare länder erhåller betydande medel från EG:s fonder och har därför stora möjligheter att köpa tjänster.

l detta delmål genomförs följande åtgärder:

Exportklubb Möten ordnas mellan företagare och försäljare som har erfarenhet och de inte har som erfarenhet av export. Resor organiseras till lämpliga marknader.

Exportnätverk Nätverk skapas mellan lämpliga exportföretag.

Utställning Utställning av regionens exportprodukter i lämpliga utländska regioner.

Sprâklaboratorium språkundervisning ordnas för dem skall arbeta på som exportmarknaden.

Systemexportkonferens En konferens mellan borgmästare, kommundirektörer och näringslivschefer tillsammans med inbjudna från företag och kommuner som lyckats bra med systemexport.

Exportkontakhegioner Utreda möjligheterna att inleda ett handelssamarbete med utländska regioner av samma storleksordning som Nordväkstjylland. Syftet är att försöka åstadkomma ett handelsutbyte med andra regioner. Man utbyter varor som inte medför konkurrens sinsemellan och hjälper varandra att sälja produkterna i det egna landet.

MÅL LIVSMEDELSUTVECKLING

Största delen av livsmedlen säljs vidare obearbetade. Det bör finnas utrymme för vidareförädling lokalt. Tillsammans med representanter för befintlig livsmedelsindustri och experter från forskningsinstitutioner utreds vad som kan göras.

Tre tänketanker bildas, en för animaliska livsmedel, en för grönsaker och en för fisk- och skaldjur. Dessa tänketanker skall undersöka möjligheter till vidareförädling och ökning av produktionen.

MÅL KONVERTERING AV UNDERLEVERANTÖRER

Många företag har underleverantörer utanför Nordväkstjylland. Syftet med mål 3 är att övertala dessa att köpa från regionen under förutsättning att där finns konkurrenskraftiga leverantörer. Man räknar med att kunna flytta 300 - 500 arbetsplatser till regionen från övriga landet.

Arbetet börjar med analys. Analysen en består i en undersökning av vilka företag som anlitar externa underleverantörer och vilka potentiella underleverantörer kan som finnas inom regionen. Dessa registreras i en katalog. Köpare och potentiella säljare underleveranser av sammanförs individuellt.

7.3.2 EVA-programmet

EVA-programmet, Erhvervsudviklingsprogram for egnsudviklingsområderne i Viborg Amtskommune 1989-1992, är ett exempel på ett näringsutvecklingsprogram som drivs av amtet, Viborg amt, i samarbete med kommuner och andra. Programmet får bidrag ur EG-fonderna. Det är en av orsakerna till att det drivs av amtet. EG-kommissionen ser helst att den regionala administrationen svarar lokalt för projekt som erhåller bidrag ur EG-fonderna.

EVA-programmet omfattar en del av Viborg amt. närmare bestämt den nordvästra delen. Följande nio kommuner ingår: Hanstholm, Thisted, Sydthy, Morsö, Sundsöre,

Sallingsund, Spöttrup, Ålestrup och Möldrup. Dessa kom-

muner utgör en region som på grund av ekonomiska och näringslivsmässiga förhållanden är berättigad till utvecklingsstöd från EG. Nedan följer ett sammandrag av innehållet i programmet.

Projektorganisation

Styrkommittén består av representanter för EG-kommissionen, statliga och lokala myndigheter samt arbetsmarknadens organisationer. Härtill kommer personligt utsedda medlemmar som har ett särskilt kunnande. Under styr- 92

kommittén finns ett arbetsutskott som kallas EVA-arbetsgruppen. Den förbereder ärenden till styrkommittén.

Amtet svarar för administration, bokföring och sekreteraruppgifter.

För varje enskilt projekt inom programmet har utsetts en projektansvarig myndighet. Det kan vara amtet, kommuner, utbildningsanstalter eller fristående institutioner under offentlig kontroll.

Innehållet i programplanen är i förkortad version:

Regionen utgör del av en större region som i EG-kommissionens rapport kallas Väster om Stora Bält. Programområdet har väsentligt större strukturella problem än regionen som helhet. Områdets primära näringar är lantbruk, fiske och tillverkningsindustri, möbeltillverkning. a

Programregionen kännetecknas av

skev åldersfördelning

- med stor andel barn och äldre. Detta beror på att 27 30 % av varje årskull ungdomar utvandrar från regionen,

låg Iönenivå och genomsnittsinkomst 16 % under riks- genomsnittet.

låg utbildningsnivå i förhållande till riksgenomsnittet och framför allt liten andel välutbildade i de primära näringarna,

snabb minskning av sysselsättningen i de primära nä- ringarna och till följd härav behov av nya arbetsplatser inom andra områden,

nettoutpendling från regionen 4,5 5 %. Denna del av - arbetsstyrkan är särskilt utsatt vid konjunktursvängningar p g a låg utbildning.

små och mellanstora företag dominerar, -

en konjunkturkänslig näringslivsstruktur och tradition med enmansägda tillverkningsindustrier med rötter i lokal miljö.

Genom EVA-programmet vill Viborg Amt skapa en varierad näringslivsstruktur i regionen som kan motverka den minskade sysselsättningen i de primära näringarna. Amtet önskar också höja företagens teknologinivå och förbereda dem för den inre marknaden.

De generella näringspolitiska målsättningarna för regionen är:

att styrka regionens och de särskilda områdenas - ställning i fråga näringslivsutveckling om och servicenivå baserat på respektive områdes förhållanden och möjligheter,

att skapa grund för en varierad och - mer stabil näringslivsstruktur och differentierade mera arbetsplatser,

att förbättra utbildningsnivån utbyggnad - genom och samordning i syfte att tillgodose näringslivets framtida behov av kvalificerad arbetskraft,

att stödja bättre marknadsföring, exportinitiativ, - ökad användning av kunskap och teknologi, design och övrig förnyelse,

att stödja små och mellanstora företags - utveckling i fråga om produktutveckling och export och även stödja nödvändiga organisatoriska och ledningsmässiga förändringar, vilket skall ske genom bättre utnyttjande av befintliga stödsystem,

att nyföretagare uppmuntras - och stöttas,

att samordna näringslivsfrämjande åtgärder och initiativ mellan myndigheter, privata företag och organisationer, så att de understödjer och kompletterar varandra. För att uppnå dessa generella mål har amtet utarbetat fem strategier: Utbildning 2. Främjande av teknologianvändning Produktutveckling och -förädling 4. Nyföretagarstöd Företagsservice.

Utbildning Inom utbildningsområdet vill man åstadkomma följande: flexiblare efter- och vidareutbildningar större sammanhang mellan näringslivs- och efterutbild- ning

- fler läro- och praktikplatser

förbättrad information utbildnings- - om och sysselsättningsmöjligheter

vid planläggning av utbildning skall hänsyn - tas till lokala förhållanden, framtida sysselsättningsförhållanden och teknologisk utveckling

inom ramen för arbetsmarknadsutbildning

- starta kurser som kan utbygga och förbättra näringslivskvalifikationerna i överensstämmelse med den teknologiska utvecklingen och arbetsmarknadens behov i det lokala området.

Särskilt viktigt bedöms vara

att skapa fler och bättre utbildningsmöjligheter för vidareoch efterutbildning, samt

att utarbeta fler och bättre möjligheter till analys av utbildningsmöjligheter och utbildningsbehov.

Konkret genomförs följande två projekt:

Etablering av ett utbildningscenter för områdeen ett

region Ålestrupegnen. Projektet omfattar anskaffning

av lokaler och utrustning till praktisk vidareutbildning i Hurup,

Sydthy kommun. Lokaler och utrustning skall kunna användas vid vidare- och efterutbildning anpassad till näringslivets behov.

Etablering av fiskeassistentutbildning vid Thisted Tekniske skole.

2. Främjande av teknologianvändning

Företagens teknologiska förnyelse skall understödjas både

i fråga om investeringar och kunskapsnivå. Åtgärderna

kan avse såväl informationsteknologi som annan ny teknologi avseendet företagets produktion, innovationer i övrigt eller ledning och organisation.

Små och mellanstora företag har omställningsförmåga och tillräcklig flexibilitet för att kunna medverka till att dessa mål uppfylls. En förutsättning är dock att hinder i form av kunskapsnivåer, attityder och bristande resurser undanröjs. Detta avser såväl kunskapsinhämtning använsom

dande av ny teknologi. Åtgärderna bör därför inriktas på

att undanröja dessa hinder.

De åtgärder som föreslås riktar sig framför allt till små och mellanstora företag. Särskilt viktigt är att sådana företag genom effektiv användning av ny teknologi kan bevara 98

konkurrensförmågan och öka sysselsättningen.

Följande fem konkreta åtgärder genomförs:

Inrättande av teknologiskt demonstrationscenter för Iivsmedelsprocesser. Centrat skall verka under åren 1989 1991. -

l samarbete med maskinfabrikanter och forskningsinstitutioner genomförs här demonstrationer av nya teknologiska processer och utställningar av utrustning. Regionens företag inom livsmedelsbranschen hålls löpande orienterat om de senaste nyheterna inom modern teknologi.

Tillhandahålla rådgivning före och efter anskaffande av ADB-utrustning och -system under tiden 1990 92. -

Verksamheten blir självägande med offentlig dominans. Konsulenthjälp tillhandahålls. Den kan omfatta föranalys, kravspecifikation, inköpsråd, installations- och inkörningshjälp samt rådgivning beträffande utbildning och organisation.

lll. Tillhandahålla teknologichef mot ersättning under perioden 1989 91. -

Små och medelstora företag skall få tillgång till teknologisk expertis. Teknologichefen är verksam i flera företag samtidigt. Dessa får tillgång till expertis som de annars skulle haft svårt att skaffa sig. Företagen betalar 13 av kostnaden. TIC Teknologiskt informationscenter i Viborg Amt svarar för verksamheten.

IV. Förmedla hjälp och kunskap vid import av teknologilicenser.

Företagens intresse och möjligheter kombineras med experters kunnande om produkter och produktion. Möjligheter att importera teknologilicenser kan undersökas av expertis. TIC i Viborg Amt svarar för verksamheten.

V. Införa ett gemensamt boknings- och avräkningssystem inom turistverksamheten. Möjlighet att kombinera med

diverse övrig information undersöks. Åtgärd under 1989

- 91.

3. Produktutveckling och -förädling.

Regionen har två näringssektorer som har goda förutsättningar och därför Iönar sig att utveckla, nämligen Iivsmedelssektorn och turistsektorn.

Lantbruk, fiske och livsmedelssektorn för 26 % svarar av sysselsättningen i regionen jämfört med 11 % i hela Iandet. Dessa sysseisättningsgrenar är därför mycket viktiga för sysselsättningen i regionen och utgör betydelsfull en FSSUFS.

Inom lantbruket kommer utvecklingen att gå mot färre och större enheter och nytt produktionsmönster. För att utnyttde befintliga resurserna bör därför omställning och utveckling åstadkommas inom livsmedelsindustrin. Genom åtgärder i programmet skall erforderliga förändringar kommer till stånd så att sysselsättningen kan bibehållas. Programmet syftar också till en ökad industriell bearbetning av regionens råvaror, t produkter, så att ex genom nya en större andel av förädlingsvärdet tillfaller regionen.

inom regionen finns stora möjligheter att utöka turismen. l förhållande till liknande områden är nämligen antalet turister i området ytterst litet. De flesta turister kommer från Norden eller Nordtyskland.

Regionens turistsäsong ärf begränsad till perioden n mitten av maj till mitten september. En förlängning av av säsongen skulle kunna medföra bättre utnyttjande av kapaciteten och öka intäkter och sysselsättning betydligt.

Ökad information och marknadsföring bör kunna öka antalet turister från ställen där man har semester utanför den danska högsäsongen.

Nytt fritidsutbud som bygger på regionens storslagna natur bör kunna hjälpa till att förlänga säsongen. Även detta kräver förbättrad marknadsföring. Informationsteknologi i form av bokningssystem underlättar också turistnäringen, se punkt V.

Företag har ofta problem med produktutveckling. Det kräver utrustning, kunskap och tid att förbättra produkter och anpassa produktionsprocessen till nya eller ändrade produkter. Ny teknologi kan därvid spela en viktig roll. Det är svårt för särskilt små och mellanstora företag att avgöra vilka nya tekniska hjälpmedel som bäst kan underlätta vid förändrad produktion. Produktutvecklingscenter och tekno- Iogicenter kan vara en väg att modernisera och effektivisera produktlonsapparaten. Produktionsprocesser som är miljövänliga bör främjas.

Följande konkreta åtgärder genomförs:

Inrättande av ett center för kommersiella, företagsinriktade forsknings- och utvecklingsprojekt i Morsö Food Park. Privata företag och forsknings- och utbildningsinstitutioner skall mot ersättning kunna hyra sig för att 102

arbeta med forsknings- och utvecklingsprojekt.

Inrättande av produktutvecklingsinstitut för livsmedelsföretag i Morsö Food Park. Institutet skall mot ersättning kunna utföra marknadsorienterade produktutvecklingsuppgifter och avprovning produkter åt livsmedelsföretag av i hela amtet. Institutet har egen personal och utrustning. Man håller kontakt med externa experter och bygger upp kontaktnät med de officiella forskningsinstituten.

lll. För att främja turismen och utveckla konsthantverket i området inrättas i Spöttrup kommun en öppen arbets-, bostads- och utställningslokal för konstnärer och konsthantverkare.

lV. Genomföra föranalys möjligheten av att utnyttja avfallsprodukter från Kåstrup sorteringsanläggning. Dessa avfallsprodukter skall i så fall användas för utveckling av industri i området.

V. inrätta ett produktutvecklingscenter för att hjälpa de många små och mellanstora metallföretagen att öka konkurrenskraften.

VI. Undersöka hur fiskeindustrins avfall, a musselskal, kan användas till livsmedel och djurfoder. Utveckling av processer och anskaffning produktionsanläggning. av

VIl. Utveckla analyser, metoder och teknik för att använda avfallsmaterial i industriellt sammanhang.

VIII. Erbjuda små och medelstora lokala företag konsulthjälp och medfinansiering av designarvode. Industriell design kan förväntas öka exporten och minska importen.

IX. Utvecklingsprogram för Iivsmedelsförädling. Genom branschundersökning, teknologiutvärdering, efterfrågeundersökning och bedömning av exportmöjligheter analysera möjligheter och ämnen för produktutveckling.

X. utvecklingsprojekt för att förbättra försäljning och marknadsföring av regionens turistanläggningar.

Xl. Förbättra vattenmiljön i Limfjorden genom utsättning av organismer. Genom att förbättra vattenmiljön ökas turismens intresse för fjorden.

4. Nyföretagaistöd

Ett ökat antal nyföretagare utgör en grund för ökad sysselsättning och inkomst. Nya företag medför stimulering av den ekonomiska utvecklingen inom alla branscher. Många nystartade företag bidrar också till uppkomsten av en differentierad näringslivsstruktur. Inom projektet kommer 104

nyföretagande att stödjas på tre sätt:

introduktion till start - av nytt företag

Utveckling av nystartade företag -

Skapa nyföretagarmiljöer -

Följande konkreta åtgärder genomförs:

Utbildningscirklar

för ledar- och företagsutveckling.

Under ledning kunniga rådgivare av organiseras utbyte av

erfarenheter mellan företagsledare. Mellan mötena besöks

företagen av rådgivarna. Cirklarna håller i 18 24 månader. Vid behov anskaffas externa specialister. Cirk-

larna inriktas på nyföretagare med regionalt och expansivt

perspektiv, inte på hantverksföretag.

nya

Bidrag till studiecirklar som arbetar med undersökning

av möjligheter till produktmässig eller teknologisk förnyelse

i befintliga eller företag nya i regionen.

5. Företagsservice

Syftet med företagsservice är att se till att framför allt små

och medelstora företag får goda utvecklingsmöjligheter i

förhållande till motsvarande företag i andra områden. Små och medelstora företag har många fördelar men också många problem jämfört med större företag.

Små företag kan bättre överskådlighet och kortare p g a kommunikationsvägar omställa produktion och försäljning snabbare än stora företag. l stället har man a följande problem:

sämre möjligheter till självständig forskning och utveck- ling beträffande ny teknologi m m,

sämre möjligheter att uppsöka och vidmakthålla export- marknader,

sämre möjligheter till systematisk analys för att finna nischprodukter,

sämre möjligheter att använda professionella lednings- metoder vid styrning av företaget,

sämre möjligheter att använda ny teknologi i produktion och administration.

Följande konkreta åtgärder genomförs:

inrätta servicecenter för livsmedelsföretag i Morsö Food Park, se även tidigare nämnda projekt i Morsö Food Park, som även utnyttjas i detta delprojekt.

Knyta näringslivskonsulter till Sydthys utbildningscenter. Dessa skall stödja små och medelstora företag inom områdena

Export och marknadsföring -

Teknologiförmedling -

Ledning och organisation -

Ill. Skapa ett Local cooperation network för att a lämna information om EG:s inre marknad.

IV. Inrätta informations- och förmedlingskontor för att informera om de speciella stödåtgärder som EVA-projektet tillhandahåller.

V. Skapa samarbetsmodeller för små och medelstora företag inom områden export, produktion, som service, utbildning, finansiering och ledning.

Vl. Tillhandahålla exportservice och förmedla samarbeteexportstöd. Hjälp med språk, tull, försäkringar, spedition

OSV.

Vll. Ta hem information från centrala statliga databaser till TICs i Viborg ADB-anläggning. Information som är av intresse för de lokala företagen skall tas hem för att få bättre beslutsunderlag vid produkt- och marknadsutveckling i små och medelstora företag.

Vlll. Inrätta ett teknologicenter i Thisted kommun. Här skall samlas den kompetens som områdets institutioner har i fråga livsmedels- och metallindustri. Centrat skall om besitta kunskap inom områdena produkt- och produktionsteknologi, försäljning inklusive export, ekonomi och projektformulering.

lX. Upprätta ett ADB-register över korta, företagsinriktade utbildningar.

X. Inrätta ett sekretariat för information och utvärdering av projekt.

XI. Upprätta ett dataregister över regionens näringsliv.

I EVA-projektet beskrivs vidare vilka effekter som förväntas, hur projektet skall finansieras och hur projektet skall styras och genomföras. 108

Effekten förväntas bli 2 700 varaktiga nya arbetsplatser. Kostnaderna för de fyra år programmet avser beräknades till 106,1 miljoner danska kronor, dvs 39 000 kr per förväntad arbetsplats. Av de 106,1 miljoner kr bidrar privata företag med 16,1 miljoner kr, stat, kommuner och amt med 45 miljoner kr och EG-fonderna med 45 miljoner kr.

7.3.3 En liten kommun med framåtanda

Nedan lämnas exempel på hur en liten kommun arbetar med näringslivsfrågor. Kommunen Spöttrup i Viborg amt, nordvästra Jylland har bildat ett gemensamt erhvervsråd med en grannkommun. Erhvervsrâdet består från av 5 näringslivet och 2 från de ingående kommunerna. Spöttrup kommun bidrar med cirka 500 000 år kr per till erhvervsrådet. Enskilda företag som är representerade bidrar också till erhvervsrådets driftkostnader.

Erhvervsrådets har följande uppgifter:

stödja och hjälpa till att bevara befintliga företag -

hjälpa till med export och rådgivning -

hjälpa till vid kontakter med kreditrâdet -

hjälpa till att finna rätta kanaler -

tillhandahålla översättare vid export -

hjälpa nyföretagareiverksättere -

skaffa kontakter i utlandet för marknadsföring -

bilda Backing-group -

hjälpa till med kontakter med offentlig verksam- hetbyråkrati

hjälpa till med planering. -

Kommunen ingår i cirkelsamarbete inom Kommunernes Landsforenings försöksprojekt Kommunale udviklingscirkler. Syftet med cirkelsamarbetet är att de deltagande kommunerna bidrar med kunskap, erfarenheter, idéer och i ett organisatioriskt sammanhang så att summan resurser bidragen blir större än om varje kommun arbetar för sig av själv.

Cirkeln består av fem kommuner. De gränsar inte till varandra utan ligger i olika delar av landet för att kunna bidra med olika typer av erfarenheter.

Kommunerna skickar a företagare till varandra för att diskutera och ta del av varandras erfarenheter.

Man har bildat fyra arbetsgrupper:

näringslivsgrupp -

turismgrupp -

lantbruksgrupp -

grupp för detaljhandel -

Kommunen anordnar näringslivskonferenser för alla intresserade i kommunen. Vid konferenserna tas konkreta upp frågeställningar om hur kommunen bör för att främja agera näringslivet. Det som framkommer vid konferenserna nedtecknas och ligger till grund för handlingsprogram i näringslivsfrågor. Detta arbetssätt stämmer väl överens med hur kommunen allmänt arbetar med utvecklingsfrågor. Kommunen är liten och har ett flertal tätorter men ingen central ort. Utvecklingsfrâgor diskuteras lokalt vid stormöten och föreningsmöten i respektive tätort.

Exempel pâ frågeställningar diskuterats vid konsom en ferens:

Kommunens Vilka är kommunens starka och

- resursen vilka är kommunens svaga sidor

Nyetablering av företag: Vilka initiativ skall tas för att ge bästa möjliga stöd

Service: Vilka förbättringar behövs för att ge näringslivet

goda utvecklingsmöjligheter

Decentralisering: Hur kan man bäst utnyttja kommunens decentraliserade struktur för att skapa dynamik i närings- Iivsutvecklingen

Nätverk: Hur skapas nätverk och vilka nätverk behövs - Hur stärker existerande nätverk

Handel: Hur stärker detaljhandeln -

Profil: Hur får med kommunen på kartan -

Turism: utvecklingsmöjligheter för turismen -

Med ledning av vad som framkommit vid konferenserna har fyra arbetsgrupper tillsatts som skall arbeta vidare med följande frågor:

Erhvervsrådets uppgiften

praktiskt samarbete med kommunen hur arbetet offentliggörs - -samlad strategi

Detaljhandelns problem:

samarbete kontra stordrift nischer, specialisering inköp lokalt ändring av policy -

Lantbrukets utvecklingsmöjligheter:

internationella förhållanden stordriftrationalisering ekologiskt lantbruk specialprodukter -

råvarubearbetning

-

Turismens utvecklingsmöjligheter:

information om befintliga sevärdheter - - idéer till större projekt sammanhang i turistutbudet samarbete med andra näringslivsgrenar -

Arbetsgruppernas slutsatser rapporterades och tjänstgjorgrund för kommunens och erhvervsrådets arbete de som med näringslivsutveckling.

Utvecklingsstrategi för byggnadsarbete, hantverk och industri:

Erhvervsrådet bildar tillsammans med en utvidgad krets av näringslivsfolk erhvervsgruppen, som svarar för arbetet med utveckling av byggnadsarbete, hantverk och industri.

Utvecklingsstrategin uppdelas efter målgrupp på tre grenar:

Potentiella nyföretagare

2. Nya företag nyföretagare år 0 3 -

3. Etablerade, äldre företag

Nedan beskrivet serviceutbud tillhandahålls i en del fall av kommunen och det lokala erhvervsrådet i andra fall av andra huvudmän såsom staten och amtet. Även dessa senare serviceutbud ingår i den kommunala planeringen. 114

i z i

För nyföretagare, potentiella och reella, ordnas utbildning av olika slag och längd, från 5 kvällar till 1,5 års statlig grundutbildning för nyföretagare. För alla kurser gäller att nyföretagaren aktivt skall arbeta med en egen idé för företaget.

En produktutvecklingsverkstad skapas gemensamt för Viborg Amt där nyföretagare kan arbeta med utveckling av nya projekt. l en sådan verkstad kan nyföretagare, potentiella eller andra låna utrustning, t ex ADB och kan utbyta erfarenheter med andra nyföretagare. Konsulenter

från TlC teknisk informationscentral eller Dansk Tekno-

logisk institut kan vid behov bistå nyföretagaren.

Kommunens erhvervskontor har som stöd för nyföretagare utarbetat en mall för planläggning nyföretagande. av Denna s k affärsplan skall omfatta följande punkter:

Resumé

2. Verksamhetsidé

3. Målsättning

4. Strategi

Marknad

6. Teknik 7. Organisation 8. Ekonomi

Denna affärsplan måste normalt kompletteras med en detaljerad projektplan för produktion. Affärsplanen bör också besvara följande frågor: Finns det kritiska faser i den affärsmässiga planen eller i den tekniska utvecklingen 2. Finns det problemområden där det i förväg bör utarbetas nödplaner eller alternativ

Erhvervsrådet arbetar också gentemot redan etablerade företag. Rådgivning och hjälp skall ges särskilt inom följande områden: Bidrag och stöd 2. Försäljning och marknadsföring Export- och hemmamarknad 116

3. Kvalitetsstyrning, standardisering och cenificering ISO 9000

4. Ökat tekniskt innehåll i produkterna

Personlig utveckling företagsledare av och -ägare,

Näringslivsdatabas

Kommunen har näringslivsdatabas innehåller en som uppgifter av intresse för näringslivet. Avsikten är att den så småningom skall anslutas till D E Data Erhverv Danmark. Det är databas under en uppbyggnad som på sikt skall omfatta hela landet, f omfattar men som n enbart Ringköbing Amt och Nordjyllands Amt.

Kommunens erhvervskontordatabas innehåller följande fem kataloger:

Företagskatalog -

Innehåller alla offentligt tillgängliga data om företaget samt de uppgifter om produkter och produktionskapacitet som företaget önskar få med. Senare kommer också uppgifter om företagens ekonomi att tillföras.

Utbildningskatalog -

Innehåller översikt över kurser och utbildningar som ger respektive inte ger formell kompetens.

Fina nsieringskatalog -

Innehåller uppgifter om möjligheterna till näringslivsstöd och -bidrag med adresser, ansökningstider m m

Marknadsinformationskatalog -

innehåller praktiska upplysningar för små exportföretag vill på nya exportmarknader. som

Infrashukturkatalog -

Innehåller uppgifter om lokalplaner, överordnad planläggning. landsvägar, rekreationsområden och andra uppgifter om infrastrukturen som kan vara av betydelse för företagen a ur Iokaliseringssynpunkt.

I kommunens utvecklingsprogram för näringslivet ingår a följande utvecklingsprojekt:

sparringpartners för nyföretagare, eventuellt pensionera- de företagsledare 118

- permanenta utställningspaviljonger och handels- och exporthus för att underlätta marknadsföringen av ortens produkter

industri- och forskarpark för återanvändning

- inklusive

kunskapscentrum för återanvändning

Industri- och forskarparken är tänkt som en industrilokalisering för företag som producerar med återbruksmavaror terial som grund. l parken skall finnas gemensamma anläggningar avloppsrening, laboratorier som m m. Målgruppen företag måste definieras och idén vara noggrant formulerad innan startar marknadsföringen. man

Industriparken förläggs intill i kommunen en befintlig anläggning för avfallssortering. Genom denna anläggning har samlats erfarenhet och kunnande omkring insamling och sortering av avfall som kan komma till användning i parkens industrier.

Det finns många möjligheter att bidrag och stöd till

återanvändningsprojekt i Danmark. Utveckling

och start av projektet har ett sådant omfång att Erhvervsrådet inte har resurser till det. Därför bör en enskild firma för detta svara i samarbete med erhvervsrådet och kommunen. En privat i firma bör kunna vara delägare och så småningom överta hela verksamheten.

Kunskapscentrat för återanvändning förmedlar råd och kunskap om användning av återbruksmaterial i nya produkter. Ekonomiska bidrag till verksamheten påräknas från miljöministeriet, återanvändningsrådet, EVA-projektet, industri- och handelsstyrelsen m fl. Detta projekt ingår i det ovan beskrivna EVA-projektet.

Det tidigare beskrivna Salling Totalbau ApS i avsnitt 5.2.2 är ytterligare ett exempel på Spöttrups framåtanda och företagsamhet.

7.3.4 En större kommun med framåtanda

Horsens anses höra till Danmarks bästa kommuner vad gäller näringspolitik. Näringslivsstrategin finns samlad i en näringspolitisk plan för åren under 1992 - 1997 rubriken Fremtid med fremsyn. Planen är lättläst och inte så omfattande. Den utgör ett intressant exempel på en kommunal näringslivsplan. Den allmänna delen bifogas därför som bilaga 6 kompletterad med ett par exempel på konkreta handlingsplaner ur andra delar av planen.

Horsens ingår i ett regionalt samarbete med kringliggande kommuner tvärs över amtsgränserna. Detta samarbete avser all kommunal service men främst näringsfrämjande åtgärder. Samarbetet syftar till att ta bort de hinder för en 120

rationell kommunal verksamhet som de kommunala gränserna kan utgöra. Samarbetsområdet har gemensamma

problem och amtsgränsen

upplevs inte som naturlig.

Det praktiska samarbetet omfattar a

Gemensamt näringslivsregister -

Gemensam marknadsföring -

Gemensamma insatser - för turism

Varje ingående kommun har en egen plan, men man arbetar för att i framtiden en gemensam plan.

Horsens kommun vill gärna dra till sig industri inom områdena elektronik och grafisk industri. Man vill gärna ha investeringar inom starka områden.

Horsens kommun arbetar för nyföretagareiverksaattere på följande sätt:

rådgivning, kurser,

- hjälp med projektbeskrivningar

- hjälp med planering och anvisning rådgivare

av

anvisar specialister kan råd: - som ge advokater, reviso-

rer, produktionsfolk, försäljningsfolk etc.

En nyföretagare behöver rådgivning de första åren. Därför anvisas sparringpartners, ofta seniorföretagare. Dessa har utöver kunnande och erfarenhet också ett stort kontaktnät som är mycket värdefullt för en nybliven företagare.

Erhvervsrådet i Horsens är en självständig förening där företagen är med och betalar till driften. 25 % av kostnaderna svarar de lokala företagen för medan kommunen svarar för återstående 75 %.

I erhvervsrådets styrelse finns sju personer. Fem från det lokala näringslivet, en från kommunen och en från arbetstagarna.

Näringslivsplanen utarbetas av erhvervsrådet tillsammans med näringslivet och antas av kommunen. Kommunens allmänna planläggning tar hänsyn till näringslivsplanens innehåll och görs i samarbete med erhvervsrådet.

8. SLUTSATSER

8.1 De viktigaste dragen i dansk kommunal näringspolitik

Den kommunala näringspolitiken i Danmark är inne i ett nytt, aktivt skede. Statliga utredningar, lagstiftning ny och ett kraftfullt agerande från Kommunernes Landsforening har tillsammans med ett starkt intresse hos kommuner och amt lett fram till många initiativ och nya en intensiv verksamhet på många håll.

På såväl regional som kommunal nivå betonas vikten av lokal näringslivsmiljö och lokala resurser. Detta är kopplat till en ny syn på regionalpolitiken, också som har lett fram till en utökning kommuners och av amts befogenheter inom näringspolitiken.

Dessa har sedan tidigare ett för många ansvar av de yttre faktorer, lokal infrastruktur m m, som är av vikt för företagen. De har nu fått bättre möjligheter att skapa goda lokala företagsmiljöer som är stor betydelse av för företagens konkurrenskraft och för ett områdes möjligheter att dra till sig investeringar.

Många kommuner samarbetar i regioner, ibland tillsammans med amtetamten, ibland självständigt. mera Andra

kommuner arbetar ensamma med näringslivsfrâgorna.

Både kommuner och amt arbetar gärna tillsammans med privata företag vid utbyggnad av lokal näringslivsmiljö. Sådant samarbete har pågått sedan flera år men fått förnyad aktualitet sedan ny lagstiftning ökat möjligheterna.

Lokalt och regionalt tas många initiativ till utvecklingsprojekt. Detta sker ofta tillsammans med privata intressenter och statliga eller andra offentliga institutioner. Programformen används alltmer som ett instrument för samordning, planering och målsättning vad gäller näringsfrämjande åtgärder i ett område.

Kommuner och amt kan enligt lov om kommuners og amtskommuners deltagelse i erhvervsfremmeaktiviteter genomföra regionala utvecklingsprogram tillsammans med andra offentliga och enskilda parter. l praktiken läggs en samordningsuppgift för den lokala näringspolitiken på kommuner och amt. En svaghet är att arbetsfördelningen mellan amt och kommuner inte är löst i lagstiftningen.

Den kommunala näringspolitiken är inte färdigutformad. Båda de nya lagarna om kommunal näringspolitik är behäftade med vissa brister, särskilt den om samarbejde med aktieselskaber. Två utredningar, en vid indenrigsministeriet och en vid industriministeriet, arbetar vidare med 124

dessa frågor. Man kan dock redan många nu se intressanta drag i den danska näringspolitiken.

De områden väcker mest intresse som är

ny regionalpolitik -

den danska programformen för regional näringsliv- sutveckling

samordningsuppgifter för kommuner - och amt

samarbete mellan kommuneramt och enskilda intressen- ter i lokala utvecklingsbolag

ökade befogenheter - inom systemexporttjänsteexport för kommuner och amt

kommunal medverkan i näringsdrivande bolag -

ökad kompetens för kommuner och amt hjälpa - att grup-

per av företag branscher med produkt- och före-

a tagsutveckling.

8.2 Det rättsliga läget i Sverige

l Sverige har kommuner och landsting inte lika omfattande kompetens på näringslivsområdet som de danska kommuoch amten har fått. nerna nu

kommunallagen 1991:900 i Sverige innehåller Den nya särskilda bestämmelser om näringslivsfrâgor, 2 kap 7 och 8§:

7 § Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet. den drivs utan vinstsyfte och går ut på att om tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget.

8 § Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt inriktat stöd till enskild näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det.

Inom tjänstesystemexport kommer de svenska kommuoch landstingen att få ungefär samma kompetens nerna som i Danmark om lokaldemokratiutredningens förslag SOU 1993:77 till ny lagstiftning om kommunal tjänsteexport antas.

I propositionen till den nya kommunallagen 1990912117 anges: 126

Inom det egentliga näringslivet får kommuner och landsting i princip endast vidta åtgärder allmänt som främjar näringslivet i kommunen eller landstinget.

En allmänt näringsfrämjande åtgärd kan att vara tillhandahålla mark eller teknisk service till företagen.

Hantverkets och den mindre industrins behov av lokaler kan tillgodoses under förutsättning att verksamheten inriktas på företagarkollektivet i allmänhet.

Individuellt anpassad lokalhållning åt enstaka industriföretag faller dock utanför kompetensen.

Kommunala engagemang i utställningar, mässor och annan kollektiv marknadsföring kan tillåtas.

Tidigare åberopades ofta rådande eller befarad arbetslöshet som motiv för att tillåta kommunala ingripanden i det egentliga näringslivet. Regeringen har nyligen lagt fram en proposition näringspolitik för om tillväxt prop 199091:87. l denna framhålls den a fortsatta strukturomvandlingens betydelse för landets framtida ekonomiska resurser och att den typ av uppehållande företagsstöd tillämpades som under 1970-talet inte längre är lämpliga. Allmänt sett gäller alltså en restriktiv på kommunala syn stödinsatser gentemot enskilda företag.

I propositionen om ny kommunallag 1990912117 anförs

också:

Frågan om den kommunala kompetensen på näringslivsområdet har utretts av stat-kommunberedningen C 1983:02. Övervägandena har presenterats i betänkandet Ds C 1986:16 Kommunal näringslivspolitik, vilket i sin tur varit utgångspunkten för kommitténs överväganden i ämnet.

Som både stat-kommunberedningen och kommittén har slagit fast har staten det övergripande ansvaret för näringslivspolitiken. Det måste således väsentligen vara en statlig uppgift att medverka till en från samhällets synpunkt lämplig lokalisering av näringslivet.

l konsekvens med detta övergripande statliga ansvar bör man enligt regeringens mening inte frångå principen om att direkt eller indirekt ekonomiskt stöd till enskilda företag i syfte att påverka företagens lokalisering och utveckling inte ingår i kommunernas och landstingens befogenheter. Det finns flera skäl till detta.

Av propositionens mening: Det måste således väsentligen statlig uppgift att medverka till en från samhällets vara en synpunkt lämplig lokalisering av näringslivet torde kunna uttydas samma syn regional näringspolitik som man tidigare haft i Danmark, nämligen att den i huvudsak är fördelningspolitik. Man måste instämma i att fördelningspolitik bör vara en statlig uppgift.

Saken kommer emellertid i ett annat läge om regional näringspolitik blir tillväxtpolitik snarare än fördelningspolitik. De danska argumenten för detta återfinns ovan i ut-

redningen. l en sådan regionalpolitik kommuner

spelar och landsting en viktigare roll.

Många av de näringslivsstödjande åtgärder som kommuner och amt i Danmark vidtar kan i Sverige hindras av kommunalrättsliga regler.

Nedan nämns några exempel på detta:

Aktiv hjälp med produktutveckling - genom servicecentra m m och kvalificerat konsultbistånd som danska kommuner kan tillhandahålla grupper företag torde av kunna uppfattas som indirekt ekonomiskt stöd om det är subventionerat. Det strider i så fall mot citerat ovan uttalande i propositionen. Det är också tveksamt i vilken utsträckning näringslivsstöd i Sverige får rikta sig enbart mot en grupp företag, t ex en bransch.

Vissa gränsdragningsproblem mot privat verksamhet torde också kunna uppstå. T ex kan vissa konsulttjänster övergå gränsen för den kommunala kompetensen. Kommuner får som regel inte bedriva konsultverksamhet eller annan tjänsteförsäljning inom områden som normalt inte brukar skötas av kommuner och där det kan finnas ett privat tjänsteutbud.

Svenska kommuner och landsting kan bilda bolag för näringslivsutvecklande åtgärder, eller för annat ändamål tillsammans med privata intressenter. En förutsättning är dock att dessa bolag uteslutande arbetar med kompetensenlig kommunal verksamhet. Problem kan därför i många fall uppstå för svenska kommuner som önskar bilda bolag av samma typ som förekommer i Danmark.

Svenska kommuner och landsting får i princip inte medverka i näringsdrivande bolag såsom möjliggörs av den nya lagstiftningen i Danmark.

Rättsläget är i många fall oklart. l andra sammanhang, t ex samordning och planering av näringslivsstödjande åtgärder genom programformen, finns inga formella hinder, men många av de uppgifter som skulle behöva samordnas i ett program sköts av statliga myndigheter eller andra. Deras intresse av samverkan med kommuner och landsting enligt den danska programformen torde bli större om denna idé liksom i Danmark stöds av uttalanden i lag och i Iagförarbeten.

8.3 EES-avtalet

EES-avtalet innebär att regler, inom EG, nya samma som kommer att införlivas med svensk lagstiftning. Kapitel 2 artikel 61 i EES-avtalet säger att statligt stöd med statligt stöd avses också stöd från offentlig huvudman annan som kommun och landsting snedvrider eller hotar som att snedvrida konkurrensen genom att vissa företag gynna eller viss produktion, är oförenligt med avtalet i den utsträckning det påverkar handeln mellan de avtalsslutande parterna.

l artikeln anges följande undantag intresse i detta av sammanhang:

3. Som förenligt med detta avtal kan anses

a stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i

regioner där Ievnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning,

b stöd för att främja genomförandet viktiga projekt av av gemensamt europeiskt intresse eller för att avhjäl- pa en allvarlig störning i en EG-medlemsstats eller en EFTA-stats ekonomi,

c stöd för att underlätta utveckling av vissa närings-

verksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i omfattning en som strider mot det gemensamma intresset,

d stöd av annat slag i enlighet med vad Gemensam-

ma EES-kommittén kan komma att ange i enlighet med del VII.

Kommuner och landsting kommer att åläggas upplysningsskyldighet för planerade stödåtgärder enligt artikel 61. Om EFTA:s övervakningsmyndighet efter prövning finner att stödåtgärden står i strid med artikel 61 får regeringen upphäva det kommunala beslutet.

8.4 Lokaldemokratikommitténs uppdrag

l direktiven till lokaldemokratikommittén sägs att kommittén bör kartlägga omfattningen och effekterna av det kommunala stödet till näringslivet, och vid behov föreslå åtgärder med anledning av detta.

8.4.1 Enkätundersökningar

Lokaldemokratikommittén har därför i sin enkätundersökning till kommuner och landsting tagit med frågeställningar rörande stödet till näringslivet. En sammanställning över svaren på denna enkätundersökning bifogas. Dessutom bifogas också en sammanställning över en enkätundersökning gjord av statsvetaren Jon Pierre inom ramen för

ett kommunalforskningsprogram vid Göteborgs

universitet. Vidare bifogas också sammanställning en över resultatet av Kommunförbundets enkätundersökning Näringslivet i fokus. Bilaga 7.

8.4.2 Sammanfattning enkätundersökningama av

Av Iokaldemokratikommitténs enkätundersökning framgår att de flesta kommuner och landsting beslutat åtgärder om i syfte att allmänt främja näringslivet, och en fjärdedel av kommuner och landsting lämnar eller hade lämnat stöd till enskilda näringsidkare.

Det är möjligt att en del av dessa kommuner av sysselsättningsskäl givit ekonomiskt stöd till enskilda näringsidkare på ett sådant sätt det hindrat en nödvändig sanering och därmed försvårat önskvärd strukturomvandling. en

Ett intressant resultat från Jon Pierres undersökning är att näringslivssekreterarna ansåg att kommunallagen inte innebar några hinder för kommunernas näringspolitik, och mindre än hälften ville därmed ändra kommunallagens bestämmelser.

Ett av skälen som anfördes mot ändring kompetensreglerna var att kommunerna redan stöd till enskilda gav nä-

ringsidkare. Varför var då inte intresset större för att lätta på de restriktioner som ändå förelåg med den äldre kommunallagen Kanske var man inte alltid medveten om vilka regler som gällde.

Av Kommunförbundets undersökningar framgår att komatt deras ansvar på det näringspolitiska munerna anser området har ökat, något avspeglas i deras ökade som på området sedan början av 1980-talet. Ett engagemang allmänt intryck från kommunförbundet är dock att de kommunala subventionerna till näringslivet nu börjar minska.

8.5 Förslag

Lokal och regional näringspolitik i Sverige bör utredas.

Mycket talar för att de förändringar i lokal och regional närlngspolitik genomförts i Danmark även kan vara av som intresse för Sverige. Samtidigt finns skillnader mellan Danmark och Sverige i fråga geografiska förhållanden, om näringslivets struktur, traditioner inom näringspolitik, andra målsättningar som kan tala för en något annorlunda m m inriktning.

Skälen för att följa exemplen från Danmark är dock så starka att det finns anledning att utreda lokal och regional

näringspolitik mot bakgrund de danska idéerna. Dessa av idéer stämmer väl överens med uppfattningar inom övriga EG-länder. Nedan uppräknas några de skäl talar av som för förändringar i Sverige.

Den utveckling mot ökad konkurrens mellan regionerna som förväntas i Danmark och i hela EG kommer också att påverka Sverige. Vi har därför behov samma som i Danmark att värna om regionerna och regional utveckling.

En ökad satsning på regionerna och deras näringslivsmiljö medför större behov av lokal medverkan. Många de av skäl som anförts i Danmark för ökad kommunal medverkan är tillämpliga även i Sverige. Tidigare invändningar mot ökad kommunal kompetens på näringslivsområdet minskar i betydelse om regionalpolitik i större utsträckning blir ett medel för tillväxt.

En sådan regionalpolitik innebär inget hinder mot att vissa områden med speciella problem får särskilt stöd för sin utveckling. Däremot kan det medföra att metoder nya kommer till användning.

Det finns anledning anta att ökad sysselsättning även i Sverige måste sökas i mindre och medelstora företag. Dessa är mer flexibla och torde ha större expansionsmöjligheter än de stora företagen. De är därför viktiga för den

regionala utvecklingen.

BI a erfarenheterna från Danmark visar att denna typ av företag är starkt beroende av en lämplig företagsmiljö för sin utveckling och konkurrensförmåga. I Danmark utvecklas denna infrastruktur för företag i stor utsträckning gekommunala insatser. Utan lokalt stöd har många små nom och medelstora företag ett sämre konkurrensläge i kampen mellan regionerna.

De svenska kommunernas och landstingens näringspolitiska intresse har ökat. Av ovannämnda enkäter framgår att många kommuner och landsting lämnar stöd till näringslivet. Problem finns dock i form av oklara rättsregler och rättsliga hinder mot vissa stödåtgärder, även mot sådana som är tillåtna enligt EES-avtalet.

De stödåtgärder som i Sverige vidtas av statliga myndigheter, regionala organ m bör samordnas och kompletteras med kommunala resurser och kommunalt kunnande. Därigenom kan kommunerna i samarbete med övriga aktörer skapa en fullständig infrastruktur för företagen.

l ett läge med många självständiga aktörer torde en sådan samordning vara en förutsättning för en rationell uppbygggoda lokala företagsmiljöer. Utöver de argument nad av som anförts i Danmark talar även demokratiaspekter för 136

att kommuner och landsting får ett samordningsansvar.

Regeringen har i proposition 19939410 Småföretag-

sutveckling föreslagit regionala stödåtgärder för småföretag. Förslaget innebär att de regionala utvecklingsfonderna ersätts av regionala aktiebolag. Ett centralt moderbolag som ägs av staten och näringslivets organisationer skall vara majoritetsägare i de regionala aktiebolagen. Landsting och kommuner skall erbjudas att bli delägare.

De regionala utvecklingsbolagen förutsätts samarbeta med och upphandla tjänster av privata företag och organisationer. Deras verksamhet skall inriktas information, rådgivning och finansiering. De skall i samverkan med andra regionala och lokala främja nyföretagande. organ

Samverkan i bolagsform mellan privata företag och kommunerIandsting kan komplettera bilden. Dessa skulle liksom i Danmark aktivt kunna utveckla och stödja näringslivet, t ex genom uppbyggnad särskilda av infrastrukturer för små och medelstora företag. Sådana infrastrukturer kan avse servicemöjligheter som ovannämnda regionabolagen inte tillhandahåller.

Det kunnande som kommuner och landsting på har olika områden bör kunna komma till användning för att stärka ett områdes konkurrenskraft och öka sysselsättningen.

Detta gäller tjänsteexport där lokaldemokratikommittén lagt ett förslag till lagstiftning med ökade befogenheter för ny kommuner och landsting SOU 1993:77.

Många kommuner och landsting skulle emellertid också kunna sälja tjänster och kunnande inom landet. Lokaldemokratikommittén har föreslagit försöksverksamhet med uppdragsverksamhet SOU 1992:128.

Försäljning kunnande, tjänster och produkter genom av företag kan ibland vara en slagkraftig kombination samma i konkurrensen med andra. Detta kan avse såväl export försäljning inom landet. Om kommunerlandsting fick som medverka i näringsdrivande bolag tillsammans med privata företag på sätt som i Danmark skulle detta samma möjliggöras.

Utvecklingskontrakt den typ som ovan beskrivits beav träffande Århus bör även i Sverige kunna komma till användning för att förbättra företagens konkurrensförmåga.

I europeisk marknad kommer t ex danska en gemensam företag och kommuner att kunna samverka på detta sätt och konkurrera med svenska företag. Svenska företag måste möjligheter till kommunalt stöd som sina samma konkurrenter i EG-Iänderna.

FÖLJANDE BÖR UTREDAS:

Vilken roll bör kommunerna tillåtas att spela i arbetet för att genom näringspolitiska åtgärder trygga meningsfullt arbete åt alla arbetsföra

Hur bör Sveriges regionala näringspolitik utformas - mot bakgrund av EES-avtalet, eventuell EG-anslutning en och erfarenheterna i Danmark Bör den utveckling försom väntas inom EG med ökad konkurrens mellan regioner föranleda en omprövning den svenska regionala av näringspolitiken Bör problemen med ekonomi och sysselsättning föranleda omprövning näringspolitiken på av regional och lokal nivå

Bör näringslivsfrämjande insatser i ett område - samordnas bättre mellan olika huvudmän och myndigheter Ger samordning större effekt

- Är programformen lämplig för samordning och planläggning av svenska regionalpolitiska insatser

- Var skall samordningsansvaret ligga för regionala och lokala näringspolitiska insatser

Bör den kommunala och landstingskommunala kompe- tensen inom näringspolitik utökas På vad sätt Hur bör

den utformas i förhållande till andra aktörer såsom statliga institutioner och ställd i förhållande till reglonalpolitikens mål och medel

Är samarbete i bolagsform mellan kommunerlandsting och privata intressenter för utveckling av lokalregional infrastruktur, s k utvecklingsbolag, av intresse i Sverige Vilka formella hinder bör i så fall avlägsnas

Är samarbete i form utvecklingskontrakt mellan kom- - av munerlandsting och privata företag av intresse i Sverige

Bör svenska kommuner och landsting ha möjlighet att medverka i näringsdrivande bolag På vilket sätt Vilka restriktioner bör finnas

BILAGOR

BILAGA 1 20. maj l992. [S33 NLJSJ.

Lov kommuners amtskommuners deltagelse i

om og

erhvervsudviklingsaktiviteter

Vl MARGRETHEDEN ANDEN. al Guds NådeDanmarksDronning. gar virrerligt:

Folkeringethar vedtaget og Vi ved Vort samtykke stadfzstetfølgendelov:

§ Lovens formal er at fremme kommuner- § Kommuner og amtskommunerkan med amtskommunemes medvirken i den lo- henblik på eksport afhaendeviden, som er opnes og kale erhvervsudvikling, at styrke de olTentlige arbejdet i kommunen eller amtskommunen i myndigheders samarbejde erhvervsudvik- forbindelse med løsning af kommunale eller om ling udvikle samarbejdet mellem offentli- amtskommunale opgaver. Kommuner og og at myndigheder de private erhverv amtskommuner kan desuden forarbejde og vi. ge og om erhvervsudvikling. dereudvikle denne viden med henblik pá salg til eksport. Stk. Kommuners og amtskommunersekskan ale- . § Kommuner og amtskommuner port af viden kan ñnde sted ved: ne eller i samarbejde med andre ivzrksaette l Eksport på underleverandørvilkár gennem kollektive erhvervsudviklingsaktiviteter i form danske virksomheder. af information. rådgivning, erhvervsudvik- 2 Udlån af medarbejdere danske eller lingsprojekter og anden erhvervsmzssig servi- udenlandske virksomheder eller myndighece. som stilles til rádighed for alle erhvervs- der. virksomheder eller grupper af virksomheder i 3 Direkte eksport til olTentlige eller private kommunen eller amtskommunen. Kommuner købere i udlandet. amtskommuner kan herunder medvirke til 51k Salg al den i stk. l nzvnte viden ma og at udvikle den lokale og regionale erhvervs- ikke paføre private virksornheder urimelig mzssige infrastruktur gennem koordinerende konkurrence og ma ikke give enkelte virksomindsatser ved etablering af servicetilbud og heder en urimelig fonrinsstilling. og serviceinstitutioner. der har til formal at frem- Stk. Det er en betingelse for kommuners produktudvikling fremme etable- og amtskommuners salg al viden til eksport. at me samt at ring udvikling al virksomheder. aktiviteten over en vis periode som et miniog 51k. kan hviler i sig selv. lndustriministeren be- Kommuner og amtskommuner mum yde tilskud til de i stk. l omhandlede erhvervs- myndigestil at fastsatt: narmere regler heroru herunder medñnansiere samt om priskalkulation i forbindelse medsalg udviklingsaktiviteter. Det Europziske Faelles- al den i stk. I naevnte viden. programmer under skab. dog stk. 51k. De i stk. l omhandlede foranstaltnin- I §4. Kommuner amtskommunerkan og samger kan forega i selskabsform. arbejde med andre oiTentlige og private parter Stk. Gennem de i stk. l og 2 omhandlede om etablering og gennemførelse al regionale erhvervsudviklingsaktiviteter ma der ikke ydes erhvervsudviklingsprogrammet. der har til fordirekte ñnansiel til enkelte erhvervsvirk- mal at udvikle infrastruktur og at fremme erstøtte somheder. hvervsudviklirig i et større geografiskområde.

lndusrrimin. j.nr. 90-409-85 TLOV

linduåédio

Nr. 383. ISJA 20. maj 199:

Stlr. Erhvervsudviklingsrádet kan inden § Loven gaelder ikke for Farøerne for rammeme al lov erhvervsfremme og om med- Granland. virke ved etablering og gennemførelse af de i stk. l nzvnte programmen Erhvervsudvik- Iingsrádet kan herunder initiativer. §6. Loven tages op til revision i rakning :age der har til formal at frernme koordination áre 1996-97. at statslige erhvervsfremmendeforansraltninger afbe-

tydning for de regional: erhvervsudviklings- § Industriminisleren fastsamer tidspunkprogrammen for lovens tet ikrafurzden.

Givet pd Amalienborg, den 20. maj I 992

Under Vor KongeligeHand og Segl

MARGRETHER.

Anne Birgitte Lundh

A

Lovtidende

1992 Hafte 116

20.august 1992. 3093

ikrafttraden aflov kommuners

Bekendtgørelse om orn og amtskommuners deltagelse i erhvervsudviklingsaktiviteter

I medfør af§ 7 i lov 383 af20. maj 1992 om hvervsudviklingsaktivitezer bestemmes. at lonr. kommuners amtskommuners deltagelsei er- ven traeder i kraft den september 1992. og

Industriminisreriet. den 20, august 1992

ANNE BIRGITTE LUNDHOLT Holger Eriksen

lndustrimin.j.nr. 90-409-85 TBEK binduüno ISSN Wu Hehe 115 eftersende-s

20. maj l992. BILAGA 2 1535 Nr. 384.

Lov om kommuners

i og amtskommuners samarbejde med

aktieselskaber m.v.

Vl MARGRETHE DEN ANDEN. al GudsNådeDanmarksDronning. gar viuerligt:

Folketingelhar vedtaget og Vi ved Von samtykke sradfzstexfelgendelov:

§ Kommuner og amtskommuner kan efter Sik. En kommune eller amlskommune. bestemmelseme i § 3 deltage finansiell og le- ved lovens som ikramraden har ei samlet inddelsesmzssigt i selskaber. der med henblik på skud i de i l og 2 omhandlede salg forarbejder selskaber,der og videreudvikler viden samt over-stiger l0 mio. kr., stk. kan beprodukter og tjenesteydelser byggande uanset på stemmelsernei stk. l kommunal viden. og 3 opretholde de indsom er oparbejdel i kommu- skud. kommunen som eller amzskommunen nen eller amtskommunen i forbindelse med havde ved lovens ikramrzden. løsning af kommunale eller amrskommunale Slk. opgaver. lndustriministeren kan efter ansøg-

4 ning tillade. at en kommune eller amtskommu- 51k. De selskaber.hvori der foretagesindne uanset bestemmelsen i stk. l isarlige tilfaelskud efter stk. kan ud over kommunal og de foretager indskud. der overstiger IO mio. amtskommunal viden afsatte dermed sam- kr.. i selskaber som navnt i l og Tilsvamenhzngende privat viden samt produkter og rende kan industriministeren efter ansøgning tjenesteydelser byggendepå denne viden. men tillade. at en kommune eller amtskommune. må ikke derudover drive anden virksomhed. der omfaztet af szk. er forexager yderligere

indskud under forudszzning af, a: kommunen § Kommuner og amtskommuner kan efter eller amtskommunen ikke derved opnår bebestemmelseme i å 3 deltage ñnansielt og le- sternmendeindflydelse.

:delsesmaessigri selskaber. der ud over at vare- Sik. De i stk. l navnte beløb kan indskytage kommunale og amtskommunale des i akrieselskaber. opgaver vedrørende forsyning af kommuner anpansselskaber og anog amts- delsselskaber med begrznset Industrikommuner med ansvar. varer og tjenesteydelser driver ministeren kan tillade indskud i andre virkivirksomhed med henblik på salg al varer og somhedsformer. når hzñelsen over for virktjenesreydelserbaseret på kommunal viden til somhedens kredirorer er begranset til indandre end kommuner og amtskommuner. skuddet.

Srk. Der kan ikke indskydes midler i sel- § 3. En kommunes eller amtskommunes skaber m.v.. hvis vedtagter giver andre end samlede indskud i de i l 2 omhandlede 4 selskabsorganeme og ret til at udpege medlemselskaber må ikke overstige [0 mio. kr. til beszyrelsen. meme Ste. Beløbsbegransningeme i stk. l ved- Sik. Kommuner og amtskommuner afgirører vardien af indskuddet på det tidspunkt. årligt Ihdustrimiver en gang en redegørelse til hvor indskuddet foretages. nisteriet forderes deltagelseñnansielt eller le- 51k. indskud foretagexal kommune el- delsesmzssigt en i erhvervsdrivende selskaber. ler en amtskommune må ikke have sådan en herunder kommunale fzllesskaber. § 60 i istørrelse. at bestemmendeindflydelse derved lov om kommunemes styrelse. lndustriminimuliggøres steren faszsztxer nzrmere regler herom.

mi.:lndusxnmin.j.nr. 90-409-85 TLOV

I l pm 56499

Nr. 384. 1536 20. maj |992.

§ 4. De kommunal: organisationer kan del- § Loven galder ikke for Fzrøerne og tage finansiell Iedclsesmcssigl de i i I og Granland. og 2 omhandlede selskaber. der eksisterer ved lovens vedtagelse. sáfremt der ikke het-ved påfa- § lndustriministeren fastsatter lidspunkres medlemskommuneme hzfkelsc for selska- tet for lovens ikrañtrsden. bemes forpligtelser. 51k. Loven tages op til revision i folke- tingsáret 1994-95.

Givet pd Amalienborg. den 20. maj 1992

Under Vor KongeligeHAnd o; Seg

MARGRETHEP. Anne Birgitte Lundholt

20. august 1992.

Bekendtgørelse om ikrafttraden aflov kommuners

om og

amtskommuners samarbejde med aktieselskaber

m.v.

g I medfør af§ sak. i l lov nr. 384 af 20. maj arbejde med aktieselskaber m.v. bestemmes. a: K1992 om kommuners og amtskommuners loven traderi kraft sam- den september 1992.

lndustriminüreriet. den 20. august l 992

ANNEBmGrrrE LUNDHOLT Holger Eriksen

ndustrimin.j.m. 90-409- l 57 TBEK I azimumso

Hafte 116 Nr. 710-711 Udgivet den 21. august 1992 191: Du cum:u :ugn-un

BILAGA 3

Erhvervsfremme-

programmer

- en drejebog

ä

Amtsrådsforeningen marts 1993

Forord

Rammerne for regional lokal erhvervspolitik blev zendreti og 1992. Den ny lovgivning saetter bl.a. fokus på erhvervsfmmmeprogrammer. Erhvervs- Eremmepmgrammer skal sikte samordning af interesser og initiativet på erhvervsområdet regionalt og lokalt. Amteme har de geograñske og økonomiske fomdsaetninger for etablera at og gennemføre erhvervsfremmeprogrammer på et kvalitativt holdbart grundlag. Drejebogen blevet til i samarbejde med er amterne oger taenkt som inspiration for det videre arbejde med erhvervsfremmearbejde.

JWJAÃJ

Per Kaalund Amtsrádsforeningen mans 1993

1. Formål

Formálet er kort at presentera de elementet, som indgár ved opstilling og gennemførelseaf erhvervsfremmepmgmmmer. I presentationen indgár eksempler pá, hvorledes erhvervsfremmeprogz-ammeranvendes i amterne. Et erhvervsfremmepmgram er en arbejdsmetode, kan som benyttes, når der skal foretages en samlet, afstemt oggennemtzenkt indsats for at opná bestemte mål. Et erhvervsfremmeprogram er samtidig udtryk for en proces, som ñeks. kan forløbe således: o Hvor står vi Konlaegning og statusopgørelse. o Hvilke problemet ogeller muligheder Analyse, der afdeklcer svaghederstyzker og danner grundlag for handling. o Hvilke mål for bemtiden Opstilling af de måldelmål, der ønskesforfulgt fremover. 0 Hvordan indfris de opstillede mål Valg af strategi og køreplan for den indsats, der skal zendre udviklingen i retning af de opstillede mål. o Hvordan tilvejebringes finansieringen Añale om, hvem der bidraget ti] finansieringen af de aktiviteter, der er fastlagt i swategien. o Hvordan styras gennemførelsen af de aftalte aktiviteter Añale om. hvem der har ansvaret for genneutførelsenaf de enkelte aktiviteter. 0 Hvem står for informationen om de añalte aktiviteter Añale om, hvem der har ansvaret for at informera relevante målgrupper om de tiltag, der sattes ivaerk for at tilgodese málsetningerne. e Hvordan skal evalueringen tilrettelazgge Añale om, hvem der forestár evalueringen af indsatsen enten med vagt på effekten ogeller den pmces, som indsatsen har ivasrksat. Gennemførelsenaf et erhvervsfmmmeprograux vil typisk løbe over en periode på to til tre år. Under processen vil forudsetninger, alctørlcreds,mål og strategier my. andre sig og blive justerat. Erhvervsfremmeprogrammer derforen dynamisk stønelse, er der hele tiden skal afspejle aktuella og ñemtidige behov.

2. Den ny lovgivning

Loven kommuners amtskommuners deltagelse i erom og hvervsfremmeaktiviteter praaciserer en raekke allerede

kendte aktiviteter.

Loven legaliserer således raakke af de aktiviteter, der en tidligere i forhoid til kommunalfuldmagten har bevseget sig i

den grå zone-n

Loven omfattar i korthed følgende hovedpunkter:

A. Udvikling af infrastrukturen i bred forstand.

raeklce aktiviteter information, rådgivning, ser- Omfattar en vice etc., der kan foretages a.f amter og kommuner. Det kan ske direkte eller i selskabsform med eventuel deltagelse af

private.

B. Aihaende viden systemeksport.

kommuners mulighed for at forarbejde Omfattar amters og og videreudvikle viden med henblik pá eksport Aktiviteten skal ske med udgangspunkt i amters og kommuners traditionella

opgavevaretagelse.

C. Erhvezvsudviklingsprogxammer.

Omfattar muligheden for, at amter og kommuner sammen med andre offentlige private parter kan samarbejde om og gennemførelseaf negionale erhvervsfremmeproetablering og

grammer. Loven kommuners amtskommuneis samarbejde med 5 om og aktieselskaber afstikker retningslinierne for deltagelse m.v. i selskabsdannelser, hvis formal er at forarbejde og videreud- . den vilde viden, produkter og tjenesteydelser, der bygger pá v , kommunale sektors traditionella opgavevaretagelse.

Selskabsdannelser med amtskommunal deltagelse kan indled i gennemførelsen af et erhvervsñemmeprogram, gá som vil iøvrigt ikke blive omtalt nermere i det følgende. men

3.

Erhvervsfremmeprogrammer

Erhvexvsfremme handler i korthed om at tilvejebringe de bedste forudsaetningerfor virksomhedernes overlevelse gennem styrkelse af konkurrenceevnen. Regionalt og lokalt styrkes konkurrenceevnen ved etablering af traditionel infrastruktur, men også ved de sákaldte bløde infrastrukturtiltag, herunder information, rådgivning og service. Foruden amter og kommuner der rekke andre regionala er en og lokale myndigheder og institutioner, som hver iser bidra ger med erhvenrsfremmeforanstaltninger. Erhvervsñ-emmeprogrammer redskabet, der skal sikre den er størst mnlige sammenhaengmellem de enkelte tilbud. Erhvervsfremmeprogranmier skal sikte o at den størst mulige kreds af relevante aktører inddrages i arbejdet, o at der mellem de deltagende parter ñndes en falles forstaelsefor områdets problemer og muligheder, 0 at der gennem dialog fremkommer ideer skabes nye og interessefaellesskab, o at der samarbejdes om mål, strategier handlinger og - og o at. de samlade økonomiske og menneskelige ressourcer udnyttes optimalt. Et erhvervsfreuimeprogiam givet mulighed for at koordinere indsatsen, øge gennemslagsldañen derved styrke chancen og for at opná resultaten 3.1. Hvordan begynder man

Der kan ikke opstilles mogen enkel og entydig opslaiñ på, hvordan et erhvervsfremmeprogram skal etableres og gennemføres, men fremgangsmådenskal i alle tilfalde afklare f 1, hvilke problemer, der skal løses og 2, hvorledes der kan samarbejdes om at løsedisseproblemen Kredsen af aktører, samarbejdsrelationer, erfaringer og forventninger er forskellig fra region til region. Hvorledes laaefterne kan samles om en sammenhaangende erhvervsñemmeindsats vil derfor sig foiskelligt ud tage fra region til region Udgangspunktet vil dogaltid vaereen vurdering af den indsats, som allerede er gang. i Samtlige amterhari forskellig udstraekning ivaarksat initiativer og flere amter har samlat disse initiativet inden for rammerne af et erhvervsfremmeprogram.

lovgivnjng giver anledning til 1 at amtet fra bunden Den ny medvirker til etablera sanxmenhaengi erhvervspolitikken at af et erhvervsfremmeprogram 1. generainden for ranunerne eller 2 at amtet justerar og udvikler tionsprogrammer allerede igangsatte erhvervsfremmeprogrammer 2. genera-

tionsprogrammer.

tilfaelde deri amtet behov for en intern afklaring af I begge er ønskede ressourceindsats, herunder for at vurdere, hvilke den der kan levere bidrag til et sammenhzengende ersektorer hvervsfremmeprogram. kendetegnet ved at gå på tvaers af Erhvervsfremme er netop amternes opgaveområder reprzesenterer sektorgraanser og muligheder for at praktisera det tvaarsektorielle, jfr. en raekke Fig.

Fig. 1. Erhvervsfremme berøringsflader til amtemes opgave- omráder

ARBEJDS- UDDAN- MARKED NELSE

SOCIALE ERHVERVS- KULTUR FORHOLD FREMME

SUNDI-IED TRAFIIL, NATUR- OG MILJø

interne afklaring i amtet kan, som nsevnt, vaere grundla- Den for starta udviklingen af et nyt eller justeringen af et get at eksisterende erhvervsfremmeprogz-am.

Atldaring på embedsmandsplan kan danne grundlag for temadrøñelser i økonomiudvalg eller amtsrád.

Det kan anbefales,at der allerede før processen sattes i gang kontakter til relevante samarbejdspartnere. Det kan ske tages ufomiel arbejdsgruppe eller taenketanlu og skal sikre via en tilslutning til amtets overvejelseri regionen

med andre ord vigtigt, at regionen varmes opa. Der skal Det er faalles forstáelsesramme på tvaars af traditionella etablerasen mellem offentligprivat ogmellem myndigheder, orgagraenser nisationer og institutioner.

indledende overvejelser bør presenteras i et debatoplmg De eller igangsaemingspapirn hvor perspektiveme for et bredere erhvervsfremmeindsatsen indgár. samarbejde om

Samme sted bør det i skitseform praesenteres, hvordan idéerna

trinvis taenkes realiseret. .

Deenkeltetrinkan opstilles som vistiñg. Raekkefølgenkan selvsagt variera i forhold til figuren afhaengig af konkreta forhold.

Fig. 2. Etablering og gennemførelse af erhvervsfremmeproforskellige faser grammet - Intern afklaring Kontakt til nøgepersoner Mzaenketanka

Debatoplzeg og afholdelseaf konference

Kortlaegning og analyse af problemermuligheder

Fastleggelse af de organisatoriska rammer

Opstilling af mål og delmål

Velg af strategier og indsatsomráder

Fastlaeggelseaf tids- og ñnansieringsplan for gennemføreise ansvarsfordeling

Enkeltprojekter i drift

Eifekt ogeller procesevaluering -

Debaboplaaggetkan f.eks. przesenteres på en erhvervspolitisk konference med deltagelse af alle relevante og interesserede parter. Det er vigtigt, at sådanne begivenheder vindar betydelig opmaerksomhed gennem foromtale i initiativet skal pressen markeras. Debatoplagget skal sammen med konferencenmedvirke til, at alle igangvaarende og páta-:nkte initiativet fra starten kan forholde sig ti] igangsatnángen af et saznmenhaengende erhvervsfremmeprogram. Knopskydninger og overlappende foranstaltninger skal forebyggesallerede fra starten.

3.2. Analysen

Et erhvervsfmmmeprogzambyggerpå en grundig kortla-:gnixzg og analyse af de eksisterende forhold i regionen. Det vil typisk dreje sig om o Eksisterende infrastruktur Traditional infrastruktur samt eksisterende erhvervsfremmetiltag i regionen rådgivning, service, information etc, herunder beskrivelse af arbejdsdelingkoordinerende funktioner.

Erhvervsstruktur Sammensaetning af industri, service,turisme, landbrug etc.

o Virksomhedsstruktur Branchesanunensaetningsamt fordelingen af små og store virksomheder. o Arbejdslcraft Fordeling på beskafügedeledige, A-kassetilhørsforhold, uddannelsesproñl etc. 0 Uddannelsesmuligheder Grund- og videreuddannelser samt efteruddannelsesmuligheder sável almen som fagrettet eñzeruddannelse. o Generel karakteristik Befolkningsforhold, indkomstudvikling, pendling staetc. tus og perspektiv. o Nationale udredninger Analysen kan eventuelt forholde sig til indholdet i forskellige nationale udredninger, jfr. regionalisering af landsdaekkende materiale. Det kunne ñeks. vaare rapporten Faalles fodslaw-w om turisme, miljø og planlaegning eller Erhvervsudviklingsrådets un- dersøgelseaf 8 ressourceområder i Danmark, hvor resultaterne vil foreligge løbet i af 1993. Gennemførelseaf analyser er kendt fm raekken afEF-støttede erhvervsudviklingsprogranuner, som flere amter har arbejdet med i de senaste år, herunder BORN-TEK Bornholm, START-LOLLAND, SEP-programmet Søndezjylland, EVAprogrammet Viborg og NORD-TEK Nordjylland. En raekke oplysninger til den socioøkonomiskeanalyse ñndes ofte tidligere i udarbejdet materiale hos de forskelhge aktører i regionen. Det er imidlertid vigtigt, at oplysningeme opdateres og praesenteres i sammenhaeng. Analysen skal o skabe overblik og fungera som regionens faelles videnbank, o vaare redskabet, der kan afdaakke regionens svagheder og styrker. o danne grundlag for opstilljng af mål og strategier for erhvervsfremmetiltag i regionen. Resultaterne kan presenteras i en rapport ogeller en pjece, der tilgár alle relevante parteri regionen. Hovedresultaterne samlasi pressemeddelelse og nøglepersonerudtaler sigi lokalpressen.

3.3. Organisering af samarbejdet

Samarbejdet om etablering og gennennførelseaf et erhvervsfremmeprogxambøromfatta representanter for alle relevante og interesseredeparter. Det gaalderbåde for målgruppen, dvs. bmgersiden i form af erhvewslivet og leverandønemei form af offentlige myndig- heder og institutioner. Aktøremes mlleri arbejdet med programmet vil vete forskellig. Aktivitetsniveauet vil skiñe takt i med arbejdets udførelse alt efter behov, ansvar, interesser, finansiering, styring, udførelseaf opgaver etc. Hovedaktøreme i regionen vil bl.a. omfatta erhvervslivet brancheorganisationer arbejdsmarkedets parter lokaldregionale erhverysxád teknologiske servicecentreIIC'erATV-institutter og uddannelsesinstitutioner arbejdsmarkedsnzevnAF kommuner amter. Uden for regionen er der grundlag for kontakt og samarbejde med forskellige statslige direktoraber og styrelser. Det gaelder ñeks. til Industri- og Handelsstyrelsen. Ved opbygningaf en samarbejdsstrul-ctur er det vigtigt at sikte en optimal inddragelse af regionens ressourcer, her-under viden, arbejdslcrañ ogpenga. Udgangspunktet kan ñeks. vare 1 at arbejdet foregár inden for en allerede etableret samarbejdsstxuktur, 2 at der sker en reetablering af den eksisterende samarbejdsstmktur, ñeks. i forbindelse med bortfald af hidtidige støttemuligheder via EFs strukturfonde, 3 at der sker en egentlig nyetablering af samarbejdsen struktur i regionen Endelig bør amteme forholde sig aktivt til erhvervsfremmeprogrammet etablerat af kommunegrupper inden for eller på tvaers af amtsgraenseme. Hvis der eksempelvis på amtsligt initiativ startas fra bundem, vil nedsaattelseaf en styringskommité vare én mulighed.

fremgangsmáde ñeks. anvendti flere af de amter, der Den er involveret i EFS regionalfondsprogrammer. har varat

medlemmer kan vare politikers fra Styringskommitéens andre regionale alctører kan også amt er og kommuner, men Brugezinteresser og ñnansielle tilskud vaere repraesenteret. indgå kriterier for den konkrete udvaelgelse. kan her som

Styringskommitéen eller et tilsvarende organ kan supplere sig arbejdsgrupper. Dertil kommer opbygning af med projekt- og informationsnetvaerk

aktørerne i regionen sikres Sammenfattende er det vigtigt. at kontakter til de har ansvaret for etablering og organer, som gennenüørelse af erhvervsfremmeprogrammer.

3.4. Eksempler på organisering af

erhvervsfremmearbej det i amterne

Storstrøms amt

Storstxøms amt har arbejdet med erhvervsudviklingsprosiden sluttningen af 1980erne. Programmerne har grammet medñnansieret af EF-midler START-LOLLAND, dels vaeret dels ñnansieret af amtet selv START-STORSTRøM.

Som led i amtets erhvervspolitiske indsats og som et et vaesentligt led i gennemførelsen af de enkelte programmet blev der etablerat erhvervscentersmiktur bestående af tre en regionala amtsdaekkende centre og fire områdecentre.

modtog tilskud til driften fra amtet og fun- Samtlige centre gerede praksis entreprenører i forhold til gennerrxføreli som af konkreta aktiviteter. sen I 1991 blev centerstrulcturen forenklet for at skabe overskue-

lighed sikte bedre koordinat-ing. Antallet af centre blev og en således reduceret fra 7 til 5 samtidig blev alle centre ort - og amtsdaekkende.

De baarende enhederi amtets erhvervscenterstmktur består

dag af:

TIC Teknologisk InformatmnsCenter. o

0 TURISTKREDS Storstrøms amt.

0 SYD-TEK,

o GRøNT CENTER og

STORSTRøMS ERHVERVSCENTER. 0 forhold til det amtets opgave at formulere den I centrene er overordnede politik udforme strategier. herunder at opstüle og rammeprogrammer for hele eller dele af amtet.

Rmkken af centre har med opstillingen at programsammen medvirket til, at andre aktører på erhvervsfremmeommer

rådet er inddraget i et bredere samarbejde. I de seneste år er samarbejdet mellem kommunerna og amtet samtidig blevet udbygget betydeligt. Rammeme for en ny amtslig erhvervspolitik daekkendehele regionen vil således blive diskuterat med kommuner, erhvervsskoler, organisationer og andre parter. Storstrøms amts udspil til diskussion fremlagt i et debatoper 118g,hvor der laegges til op o at der fortsat ydes støtte til de fem erhvervscentre naevnt ovenfor, o at der udarbejdes et regionalt erhvervsudvildingsprogram, 08 0 at der tilstrebes en koordinering samordning af de og erhvervsrelaterede aktiviteter, der ligger indenfor amtets normala drifcsomráder. Iden samlede indsafs vil der bLa. blive lagt vaegt på følgende området: Ivaerksaettere,produktudvilding, etablering af netvaerk,eksport, teknologi etc. Der er endnu ikke taget stilling til Organisationsform finanog siering for det samladeprogram. Århus amt Århus amt vedtog i 1989 sit første samlade erhvervs- og beskzeñigelsespolitiskehandlingsprogram. Programmet er senest ajourføn i 1992 og vagten er i stigande grad lagt på erhvervsfremmeaktiviteter. der kan skabe nye arbejdspladser. Samtidig ex- der lagt øgetvagt på samarbejde med den private sektor. Arbejdet med handlingsprogrammet har skabt stadig større sammenhgengmellem og midler, de enkelte faser i processen og de enkelte initiativer. Indsatsen omfatteri hgvedtraak: o generella initiativer. der er amtsdekkende og omfattar erhvervsservice ti.l alle brancher på tvaers af sektorer, 0 sektorinitiativer, der Zeke.omfattar aktiviteter rettet mod turist- og transporterhvervet. o egnsvise initiativep, der retter sig mod en kommune eller flere kommuner i amtet kommune-omrádeprojekterx o analyser, der sigter pa at udarbejde undersøgelser og gennemføre evalueringer mhp. at tilvejebringe et bedre grundlag for kommunalg og regionala erhvervs- og arbejdsmarkedspolitáskeinitiativer.

I tilknytning til handlingsprogrammet der nedsat et Regier onalt Erhvervsudviklingsrâd, hvis opgave er at støtte, inspivurdere den uddannelses- beskañigelsespolitiske rere og og indsats i amtet. Derudover der nedsat Koordinations- og iniüativgiuppe, er en hvis er at koordinera beskaefcigelsesindsatseni amtet opgave på tvaers af kommunegraenseme. Endelig der i tilknytning til to af handlingsprogrammets er initiativomráder Eksp0rt samarbejde med virksomheog den nedsat saerlige følge-bevülingsgxuppen Sammenseetrüngen af de i alt ñre organen fremgår af oversigten i ñg.

erhvervs- beskaañigelseso mrådet i Århus amt Fig. 3. Sammensaetningen af organer på og

485531 M:

:iiKÖOTÖñlRÖiOHS-jf

iâiogvihitiatiygrnnp lst:

;neseeggoáaxé-Å. i

5Eksporürems- U i

mmácizazzmeapjs

Prudukwd

media x: ..x. 1,9

gruppen v .

n Udover de viste reprw sentanter deltager Forskerparken og de private virksomheder.

Dansk Teknologisk Institut DTI, Industri- og Handelsstyrelsen IH.

Erhvervs- arbejdsmarkedsafdelixigen i amtet er sekretariat og for de forskellige rådgrupper. En gang årligt udarbej der sekretariatet beretning til økonomiudvalgamtsrád om forløbet af en programgennemførelsen.

Norddyllands amt Amtets erhvervsfremmeindsats har siden midten af 1980eme vseret kadet med midler fra EFS Regionalfond. Amsammen tet har på det grundlag betydelig erfaring i udarbejdelse og gennemførelse af egentlige erhvervsfremmeprogrammer, det såkaldte NordTek-program. Håndteringen af programmet er sket i natt samarbejde med Industri- Handelsstyrelsen i Silkeborg og der er specielt og -

udviklet ekspertisei styring og overvágning af enkeltprojekter og tilskudssager. Med udløbet af perioden, hvor EFs Regionalfond var inde i billedet, er der sket reorganisering af den made, de en som regionala programmer hándteres på. Amtet har etableret Nordjyllands Udvilclingsfond, der ledesaf en bestyrelsepå 15medlemmer, hvorafamtet har 3 pladser. de nordjyske kommuner 3, de lokale erhvervsrád 2, arbejdsmarkedets parter 2. Dertil kommer i alt 5 personligt udpegedemedlemmer. Amtsborgznesteren formand for bestyrel- er sen. I Udviklingsfondens regi udarbejdes en udviklingsstrategi for Nordjyllands amt Pá baggnmd af strategien udvikles en raekke operationelle programmet, der f.eks. kan omfatte kvalitetsstyring, turismefremme, EF-programmer etc. Implementeringen af disse operationelle programmer vil i en vis udstraekning ske på entreprenørbasis,dvs. ved udlaegning til andre. Fonden råder årligt over ca. 20 mio. kr. bestyrelsen skal og fungera som politikfonnulerende der sekretariatsmzesorgan, sigt betjenesaf Nordjyllands amL Fondens midler kan fmansieremedñnansiere konkrete erhvervsfremmeprojekter på baggrund af ansøgninger fra raakken af aktøreri området,herunder amtet selv, kommunegmpper, de lokale erhvervsrád, private virksomheder, uddannelsesinstitutioner etc. Administrationen af de enkelte projekter under de operationelle programmet vil. allerede naevnt. i vid udstraakning som ikke ske centralt. Initiativtageme bag de enkelte delprogrammer traeffer såledesafgørelse om, hvilke enkeltprojekter, der skal have støtte.

3.5. Mål, delmål udpegnjng

og af strategier

Fastleggelsen af mal og delmål tager udgangspunkt i regionens styrker og svagheder. De overordnede mål vil typisk vare at fremme erhvervsudvildingen ved forbedring af virksomhedemes konkurrenceevne. Eller med andre ord en forøgelse af vaekst beskzeñi- - og gelse,der bl.a. medvirker til at: styrke skattegrundlaget. Delmálene kan f.eks. vare styrkelse af udvalgte brancher eller sektorer, ñ-emmeaf ny teknologi, opkvaliñcering af arbejdskraften etc. I processen fra ideer til resultater det afgørende, er at de opstillede mål og delmål udmyntes i konkreta handlingspla-

ned-strategier, der beskriver indsatsomráder ogpronaennere jekteralctiviteter. Handlingsplanen redskabet, som danner grundlag for realier sering af de opstillede mål. Et eller flere af følgende indsatsomráder kan ñeks. indgá i handlingsplanen grund- og eñeruddannelser fremme kendskab til og indførelsen af ny teknologi styrkelse af turismen gennem destinations- og produktudvikling etablering og styrkelse af netvzerk mellem små og mellemstore virksomheder 0 añijzelpebarrierer for mindre virksomheders udvikling framme vilkárene for underleverandører til støne virk- 0 somheder eller i uden for regionen o foraedlingpå fødevareomrádet stytkelse af landbrugserhvervet gennem fremme af altero native afgrøder satsning på øget anvendelseaf miljøtelmologi i forurenende virksomheder etablering af samarbejdsprojekter mellem industri ogsygehuse o projekter om kvalitetssiluing og Standardisering etablering af samarbejde mellem offentliga indkøbere med sigte pá opstilling af ltravspeciñkationer på udvalgte områder 0 eksportüemme og systemeksport 0 internationaliseringsprojekter o ivzerksaetterordningersamt fremme af knobskydninger fra eksisterende virksomheder chef til lejeaordningen Listen bør på idéstadiet omfatta måske 20-30 indsatsområder. der danner grundlag for den endelige udvelgelse. Det er her vigtigt at valge Era og dermed sikte. at indsatsen ikke bliver altfavnendem De udvalgte indsatsomráder vil igen omfatta konkreta projekter, som nmrmere beskrivas i handlingsplanen. Aktiviteterne vili forskellig grad krseveet medspil fra virksomhedeme, jfr. fra traditionel inñ-astmktxir til selskabsdannelser ñg. 4.

Fig. 4. Erhvervsfremmeaktiviteter forskellige grader af samspil mellem det otfentlige og virksoznhederne

Virksomhed o Traditional infrastruktur -- -- 0 Informationrådgivning

o Iilskudsozüninger

o Konsulentordninger

0 Chef til leje--ordning

o Selskabsdannelser

Sammanfattande er det vigtigt, at der skabes klar en og overskuelig sammenhøengmellem over-ordnedemål, delmål, indsatsomráder og projektet inden for af det samlede rammen erhvervsfremmeprogram. Sammenhaengenmellem de enkelte begreber kan skitseres såledesmed tuñsmerádet som eksempel:

ERHVERVSFRENIMEPROGRAM Overordnede mål Delmål Indsatsområde Projekter

Etablering af turismenetvzerk Destinationsudvikling Etablera Styrka destinations- . øget vaakst og turist- bureau beskañigelse erhvervet Fortsat ud- Sammanhang bygning af i grøn in- cykelstinet frasmxktur Samle oversigt over fiskemuligheder

3.6. Styring og finansiering af erhvervsñ-emmeproçammer

Stynng Det samlade erhvervsfremmeprogram prsesenteres en rap- i port. I rapporten er det vigtig-t at fasflagge en strategi eller handlingsplan for, hvorledes erhvezvsfremmeprogrammet gennemføres i selve driftsfasen. Handlingsplanen bør indeholde 0 en tidsplan for gennemførelsenaf de enkelte aktiviteter o en ñnansiexingsplan for de enkelte aktiviteter 0 en oversigt over, hvem der er ansvarlig for den konkrete udførelse af de enkelte aktiviteter, ieks. gennem añaler indgået på entreprenørvilkár 0 en strategi for den informationsvirksomhed, der løbende skal ñnde sted om erhvervsfremmeprogrammets status o en stillingtagen til, hvorledes den samlede indsats skal evalueres. Handlingsplanen udgør referencerammen for de parter, der deltager i programmets gennemførelse og for dem, der som brugere har vaeret med til at deñnere indsatser og aktiviteter. Handlingsplanen bør derudover vaere ileksibel den for-stand, i at nye aktører og aktiviteter løbendekan kobles på forløbet. Handlingsplanen udgør endelig styringsredskabet for det or gan, der har ansvaret for gennemførelsen af det samlade erhvewsfremmeprogram. Den mere detaljerade styring af aktiviteter-ne under deenkelte indsatsomráder vil typisk blive henlagt til arbejds- eller projektgrupper, der handler på beslutninger truffet af det overordnede styringsorgan styringskommitéen. I den samlade styringsstmlctur er det vigtigt at fastlzagge praeciseprocedurer og kompetencer, som er kendt for den samlede kreds af interessenter. Endelig er det vigtigt, at mødetidspunkter tilrettelsegges under hensyn til eventuelle godkendelserbevillingeri forskellige kompetenta organer, Eeks. amtsrád, kommunalbestyrelser etc. Finansiering ex-ing På finansieringssiden kan der f.eks. opereres med program- og projektmidler. Programmidleme udgør en faellespulje eventuelti form af en fond hvorfra der kan søgesog ydes støtte til gennemførel- sen af konkrete projekten Projektmidlerne er de penge, der

forlods afsat til gexmemførelsen Aafaktiviteter på de enkelte er indsatsomráder. Program- og pmjektmidler Iran eksempelvis søges fra EFs stmkturfonde EFs forsknings-, teknologi- og udviklingsprogrammer Verdensbanken Den europeiska investeringsbank Demokratifonden østeuropapuljen Industriministeriet i medfør af loven om erhvewsudviklingsaktiviteter Danmarks Erhvexvsudviklingsfond VekstFonden sarlige programmet under de respektive ministeriet forsøgspuljerunder de respektive ministerier forskningsmidler, f.eks. Momsfondet eller delvis medfinansiering ha forskningsinstitutioner amtet kommuneme institutionelle investorer traditionella ñnansieringsinstitutioner private midler o etc. Bidrag til gennemførelsen af erhvervsfremmeprogrammer kan også ske ved, at der stilles arbejdskraft eller konsulentbistand til rádighed.

3.7. Administration, information evaluering

og Som tidligere navnt, kan den løbende administration af et erhvervsfremmeprogramsamles i et sekretariat, der formidler kontakten mellem det styrande organ styringskommité og aktiviterne pá de enkelte indsatsomráder. sekretariatet har samtidig til opgave at udarbejde standarder for ansøgninger, laeggebudgetter og udarbejde regnskaber, registrere den løbendeaktivitet pá de enkelte projektet etc. Konkret indgás añaler mellem sekretariat og nedsatte arbejds- og projektgrupper om arbejdsdelingen i forhold til aktiviteter, der er afgrenset emnemsessigt, branchevis eller geograñsk.

På informationssiden bør sekretariatet for det samlade prostå for informationsindsamling og -spredning Paste gram udg-ivelser kan fastlagges, Eeks. form i af pjecer procedurer og flere amter allerede anvander. eller nyhedsbreve, som

Fra den samlade deltagerkreds vil der vare interesse i at følge

programmets resultaten

Resultaterne kan måles på flere måder Eeks som flere arbejdspladser på eksisterende eller nye virksomhe- 0 der va-:ksti indkomst- dermed skattegrundlaget 0 og o mere effektiv udnyttelse af eksisterende ressourcer

sammenhang mellem mange enkeltstáende tilbud 0 større set ñ-a virksomhedsside

bedre samarbejdsklima i regionen som grundlag for nye o initiativer.

En evaluering skal indfange resultaterne i bred fel-stand og er grundlaget for at kunne justera eksisterende aktiviteter eller at. ivaerksaette nye.

Det vigtigt, at der på et tidligt tidspunkt i arbejdet med er erhvervsprogrammer tages stilling til, hvad der skal indgâ i evalueringen. Samtidig skal der valges en evaluator.

Af hensyn til gennemførelsen af evalueñngen er det endelig vigtigt, at deltageme i erhvervsñ-emmeprogrammet gøres bekendt med planer forløb. Det medvirker til en gnidningsløs og gennemførelse.

BILAGA 4

NORDVÃEKSTJYLLAND

Et regionalt erhvervsudviklingsprogram

NORDVBKSTJYLLANDSPROGRAMMET

De 7 vestjyske kommuner: Holstebro, Struer, Lemvig

Vinderup, Ulfberg-Vemb, Thyhorøn-Harboøre Thyog holm er gået sammen om at gennemføre et falles erhvervsudviklingsprogram i de naste 3 år.

-Det er bestemt ikke fordi kommunerne går i samenlagningstanker. Tvartimod de 7 kommuner udvikser lingsprogrammet som et vigtigt bidrag til sikring

af deres selvstandighed.

Det kommunerne vil, at etablere rakke inden satser, der skal hjalpe til at styrke udviklingen

i området.

Projektets navn er NORDVEKSTJYLLAND for at understrege, at selvom udfordringerne så er store, er målet klart: økonomisk vakst i 90 erne.

Udviklingen har veret god i de 7 kommuner i del en år, og der er meget at bygge på. Men der også er trusler, som kommunerne med dette initiativ i ser øjnene og vil gøre en indsats mod.

Sammenlignet med Danmark som helhed har landsde-

len haft en fremgang i beskaftigelsen, der var over gennemsnittet. Iser i første halvdel af 80

erne var der vakst i antallet af arbejdspladser og en gunstig udvikling i fremstillingserhvervene.

VEKSTEN I INDUSTRIBESKEFTIGELSEN 1980 1989 -

Men nu er billedet ved at vende. I de seneste år har der varet tale om en stigende ledighed også set i forhold til landsgennemsnittet.

Det tyder altså på, det at er vanskeligt fastholde ellers at

en lovendeudviklingstendens

skaftigelsen for bei området.

DenpcLviseledighed.Nordvznkstiyllarud

Ringkøbingamt og hele landet

Lnnmw

l

a I -.;. .Náiuvauslyyuanu:

Den hidtil gunstige industriudvikling lingserhvervene i fremstiler ikke fulgt op af udvikling i servicesektoren. en

Det er problematisk, da meget taler for, at vicesektoren serer nødt til at følge med, hvis veksten i fremstillingssektoren skal fastholdes fortsattes. og Det kan den kun gennem et teknologisk

løft.

Erhvervslivet i Nordvakstjyllandsregionen

er også preget af landbrug og fiskeri, brancheområder der er inde i vanskelige omstillingsprocesser,

sikkert vil koste som arbejdspladser. Her må bejdes på der arat skabe nye perspektiver og udvikling.

Også den planlagte udvikling i det overordnede vej og brosystem kan udviklingen true i området.

Hvis Nordvekstjyllandsregionen bliver skåret af fra resten af Danmark forringes udviklingsmulighederne yderligere.

Det er disse hovedprcblemer, som de 7 kommuner vil satte ind over for - og gennem et tat samarbejde modvirke nogle af de negative tendenser, der ellers vil kunne prage omrâdet.

Det vi ønsker blive er at kendt på Danmarkskortet som en region med muligheder for både der, virksomhearbejdskraft turister og kendt for naturverdier, - vores med et landskab med kilometervis af

fjord og hav, med skov og hede, et rent og uspole ret miljø og en miljøpolitik, der bakker op om både beboere og turister kendt for aktivitet, et højt kvalitetsniveau, kultur og miljø.

Det er erhvervsvirksomhedernes trivsel og vakst, der er grundlaget for den lokaløkonomiske robusthed. Virksomhederne har naturligvis både den største egeninteresse og hovedansvaret for deres egen udvikling.

Men de lokale og regionale myndigheder har ansvaret for at skabe de uddannelsesmuligheder, de produktionsbetingelser og det erhvervsmiljø, som virksomhederne skal udvikle sig og arbejde i. Det handler både om en effektiv forvaltning og om at stille relevant service og udviklingsinitiativer til rådighed for virksomhederne.

Det handler også om at lagge rigtige, trovardige og holdbare planer, der understøtter områdets dynamiske krafter og som skaber rammer for, at nye initiativer kan få fodfaste og udviklingsmuligheder.

PROGRAMFORMEN

Ideen bag etableringen af et regionalt program er at udarbejde falles mâlsatninger og strategier for erhvervsudviklingen i regionen.

Gennemførelsen af et program involverer en lang rakke parter f.eks. kommuner, amtskommuner, lokale institutioner og det lokale erhvervsliv, staten og i nogle tilfalde EF.

Der er altså tale om et falles handlingsgrundlag, en falles ramme for aktiviteter, som parterne i programmet ønsker igangsat dels i fallesskab, dels hver for sig men i koordineret form. -

Nordvakstjyllandsprogrammet består grundlaggende af samarbejde de 7 kommuner imellem, men programmet skal også ses i forlangelse af og som supplement til andre udviklingsstrategier for området, som bl.a. Ringkjøbing Amts erhvervspolitiske handlingsplan og et samarbejde her vil vare op- lagt.

Den falles indsats skal tage sit udgangspunkt i de sarlige vakstmuligheder, der findes i regionen, og indsatsen skal skraddersyes i forhold til regionens sarlige problemer og sarlige forudsatninger for at skabe vakst.

EF har i en årrakke baseret sin udviklingspolitik på programformen, og det er også disse tanker og processer, der ligger bag nytankningeni Danmark omkring en mere effektiv regional erhvervspolitisk indsats.

NORDVEKSTJYLLANDS PROGRAMETS INDHOLD

Kommunerne fremlegger med Nordvakstjyllandspro-

grammet en bred ramme for emner aktiviteter og under programmet. Denne skal så ramme udfyldes af politikere, erhvervslivet af alle og de øvrige fra - lokalområdet, forhåbentlig som vil gå aktivt ind i arbejdet.

Programmet er bygget op i 5 hovedspor:

.m

§POR 1: MOBILISERING

I dette spor er samlet alle de aktiviteter, der har med information, motivation og inddragelse af de, der ønsker det i lokalsamfundet - samarbejde med eksterne parter dokumentation og og forskmassig vurdering.

Der er her foreslået 4 projekter:

- En økonomiudvalgakonference.

- Et signalprojekt, der i opstartfasen skal vzkke interesse for at medvirke hos personer, foreninger, institutioner, organisationer digheder og mynog synliggøre kvaliteterne for borgere, vore egne som derved bliver markedsførere,

ambassadører og udviklere.

- Et informationaprojekt der skal sørge for at der foregår løbende information en om projektet og regionen.

- Og endelig et forskningsprojekt der følger projektet og evaluerer det.

SPOR 2: MARKEDSFQRING

Her samles de aktiviteter, der skal henlede national og international opmerksomhed på området, dets problemer og muligheder. Markedsføringssporet vil knytte an til alle de aktiviteter resultater, og der fremkommer i de øvrige projektgrupper. Under dette spor er der foreslået 2 specifikke projekter

- Et markedsføringsprojekt, hvis overordnede mål bliver:

a at sikre kvalificerede ansøgere til ledige stillinger i områdets virksomheder

b at sikre generel kendskab til området med henblik på tiltrekning af produktion ny

c og at sikre etablering af

nye virksomheder gennem ivarksettelse

- Desuden et tilgangelighedaprojekt, hvor der vil blive foretaget analyser af de planlagte store nationale trafikinvesteringer: Storebaltsbroen, øresundsbroen, Femernsund-broen, udbygningen af motorvejssystemet etc. Vil disse investeringer true positiv vakst en i området ved at afskare regionen fra resten af landet

Projektet vil invitere til et bredt politisk samarbejde i regionen udvikling af alternative om og afbødende foranstaltninger, herunder bl.a. oprettelse af en fergeforbindelse til Norge.

SPOR 3: ERHVERVS-PERSPEKTIVER

Her samles de aktiviteter, der isar rettede er mod virksomhederne. Der er foreslået 7 projektgrupper:

- Udvikling af erhvervsservice

- Turisme

- Styrkelse af ivarkaatteraktiviteter

Virksomheds-knopskydning -

- Opbygning af virksomhedsnetvark

- Kvalitetaudvikling

- Initiativer der kan fremme teknologiindførsel og teknologiudnyttelse

SPOR 4: KOMUNALE PER§PBKTIVER

I dette hovedspor samles de aktiviteter, der vil udvikle kommunernes samarbejde kommunale om serviceopgaver og politikker på områder af falles in-

teresse.

Der er her foreløbig foreslâet 5 projektgrupper på områderne:

- Uddannelse og beskaftigelse

- Etablering af kommunala driftasamarbejder

- Offentligprivat aerviceudvikling

- Strategier der skal udnytte landomrâdernes sarlige udviklingammligheder

- Kultur-samarbejde

SPOR 5: EUROPA PERSPEKTIVER

Her er samlet de aktiviteter, der har relation til konsekvenserne af Det indre Marked og eksportudviklingen til EF-lande de aktiviteter, - der tilsammen skal udgøre internationaliseringsen strategi for området.

Der er her foreslået 4 projektgrupper:

- En undersøgelse af Det indre Harkeda Virkning for kommunerna

- Udvikling af et fallea EF-beredskab

Med dette projekt vil vi nyttiggøre de resultater, der er fremkommet det gennem ovenfor navnte projekt.

Desuden skal der i denne sammanhang etableres beredskab, der kan levere viden EFs om specialprogrammer med henblik på medfinansiering

af lokale projekter.

- En undersøgelae af Nordvakstjyllandscmrådets

europeiska kontaktatruktur

- Og endelig eksportatratagier, udviklet på baggrund af den opnåede viden

pnoenmumrs ORGANISATION

Ide- og høringsforum

Lokalsamfundskonference Ydre organisation

Tmmeuum 3

å i

Borgmeuterforun -- økonomiudvalg

Styringakomitá §

: Indra organisation

Programdirektion

ad hoc arbejdsgrupper

Organisationen består dels af Borgmeaterforum, et forum af de 7 borgmestre, der fastlegger det konkrete programindhold, den kommunale koordinering, politiske styring programøkonomien. og

Borgmesterforaet udgør sammen med de parter, der finansierer programmet derfor og ønsker representation i programmets styring, Styringskomitéen.

Programdirektionen består af de 7 kommunaldirektører og har ansvaret for den daglige ledelse af programmet, den konkrete igangsattelse styring og af projektet samt programmets økonomiske administration.

Derudover er der i programmet dannet en Tanketank. Tanketanken består af den til enhver tid siddende formand for borgmestrene dennes samt kommunaldirektør. Desuden 14 ca. representanter for de 7 i kommuner tilsammen. Disse i representanter udpeges x personligt og inviteres af borgmestrene. x Kommunernes Landsforening deltager f i Tanketankens arbejde. i

De øvrige borgmestre kan deltage i Tanketankens

arbejde efter ønske.

Tenketanken samles efter behov, dvs. oftere i programmets opstartsfase og sjaldnere efterhånden, dog med mulighed for indkaldelse, når det måtte

vare hensigtsmassigt.

Lokalaamfundskonferencen idéer et og høringsforum, hvor hver kommune inviterer ca. 20 udpegede representanter for erhvervslivet, arbejdsmarkedets parter, institutioner organisationer og samt andre mulige deltagere fra lokalområdet til en bred debat om muligheder, problemer løsninger. og

Der bliver til lokalsamfundskonferencen desuden udbudt et antal ekstra pladser, så også yderligere interesserede beboere i lokalområdet kan deltage, hvis de ønsker det.

Endelig er der de konkrete projekt-arbejdagrupper,

der nedsattes til gennemførelse af programmets enkelte aktiviteter.

BILAGA 5

20 SYNPUNKTER PÅ NYFÖRETAGARPOLlTIK

Kommunernes Landsforening har 20 kommunala synpunkter och idéer avseende dansk iva-:rksaetterpolitiknyföretagarpolitik. Citatet är hämtat ur publikationen Kommunal erhvervspolitik, Kommunerne og iverksaetterne. Det ger en god bild av hur danska kommuner kan arbeta med stöd till nyföretagare:

Der skal vare stone sammenheng i indsatsen for ivaarksetterfremme, og der skal tankes både kort- och Iangsigtet. Den offentlige sektor kan ikke skabe nye private virksomheder, men gøde jorden og fjeme hindrlnger. Ved at gennemføre følgende 20 forslag, vil vi komme et godt skridt på vejen.

1 Ved at udvikle erhvervspolitiske programmer, kan regionerne bedre vurdere, hvordan de Iokale initiativer stimulerer tilvaeksten af virksomheder og reducerer barriererne for deres udvikling.

2 Bistanden iveerksaetterne skal prioriteres og specificeras i kommunens erhvervsrådgivning, og en systematisk information skal sikre, at ivaerksaetterne kender sine muligheder.

3 Den generelle service og undervisning skal gennem kommunens samarbejde med amtskommuner og stat tilpasses behovene hos nystartede virksomheder.

4 Der skal vare et dakkende udbud af rådgivning i både offentligt og privat regi. Ved at skabe konkurrence i rådgivningssystemet sikrer man både konkurrencedygtighed og kundetilpasning.

Med Ioven om kommunal erhvervsudvikling har kommuneme fáet hand- Iefrihed til at støtte bestemte grupper af virksomheder, herunder ivarksaettere. som eksempel kan naavnes:

5 Kommunen kan stille edb-udstyr og andre administrative servicefaciliteter rådighed for ivaerksettere i en tidsbegrenset periode.

6 Kommunen kan skabe hensigtsmaessige vaekstmiljøer ved hjaelp af ivaerksaetterhuse, erhvervsinfrastruktur og udlejemuligheder.

7 Et kommunalt serviceiilbud, der kan reducere de administrative krav, som det offentlige system har iverksaattere.

8 De kommunale virksomheder kan stille faciliteter rádighed for iverksettere, der er ved at udvikle eller afprøve deres produkter.

9 Kommunen kan afsaette midler produktudviktingskontrakter, der vil

vare gåvan for både kommunen og iverksattere.

10 Der skal løbende vare forskellige former for efteruddannelse målrettet mod ivaerksaettere.

11 Ved at deltage i et eller flere nätverk får virksomhederne større slagkraft i konkurrencen. Kommunen kan skabe kontakt mellem eksisterende og nyetablerade virksomheder ved hja-z-ipaf erfaringsgrupper, arrangementer, erhvervsdatabaser og orienteringsmøder.

Beskattlgelsespolitikken kan med forskellige lnitiativer til et aktivt gøres led I tvarksatterptejen. Mulighedeme er mange:

12 Kommunerne kan placere ledige i jobtraening hos iverksaettervirksomheder som en støtte både virksomheden og den Iedige.

13 Ledige kan komme i jobtraning hos virksomheder, der har ansat orlov for at etablere sin egen virksomhed. i den forbindelse kunne der etableres et stipendium knopskydere, finansierat af staten.

14 Ledige kan skabe administrations- og servicefaciliteter for ivaerksaettere.

Ydelsen til iverksattere er et sertigt led l beskaeftigelsespolitikken.

15 Det er meningsløst og skade for virksomheds etableringsfase, en at en person skal have vaeret arbejdsløs i vis periode en for at få ivaerksaetterydelse.

De fleste Inltialiver for tvaerksaattere rettes mod virksomheder, som enten allerede er skabt eller er på vej. Nutidens bam er naste generation af vlrksomhedsbyggere og skal derfor allerede i skoleforløbet inforemeres om det at starte egen virksomhed.

16 Kommunen kan inddrage ivaerksaettertanken i undervisningen og på den måde bringe muligheden for at starte egen virksomhed ind i erhvervsvalget et tidligt tidspunkt. Det kan gøres ved hjaelp af forsøgsundervisning, temaemner kurser for Iaerere. Undervisningen og kan samtidig skabe kontakt mellem virksomheder og unge.

amanglge af kommunens aktiviteter. Men for at lvarksaettere er meget få helhed I indsatsen må kommunen også opfordre andre med ansvar for erhvervsudvikiingen til at tage Initiativer. Som eksempler kan navnes:

17 Unge under uddanneise bør i saerlig grad have mulighed for at

afprøve sig selv som ivaerksattere, da alt for at nye virksomheder

bliver etablert af folk med videregående uddannelser. Ivaerksaettertanken kan indgå i undervisningen, iigesom kommunen kan tilbyde kurser for faerdiguddannede Iedige.

18 Et statsligt ñnansieret tilskud virksomheder, der giver en ansat orlov for at starte egen virksomhed.

19 En statsligt finansierat klippekort, der for et vist beløb giver ivaerksaettere adgang rådgivning og service.

20 Et statsligt finansieret garantiordning i forbindelse med kreditter ivaerksaettere. Garantiens omfang kan varieres efter projektets karakter.

BI L AGA 6

. R

v 0 I. I K

.

f

S B C m...ny.m.

. L I . . .,

3 a 7. . .

2 ka.

d. r a e r . ..

1. Forord side 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2. Visioner - 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. :Lxarrmmensstmkeogsvage sider 5 . . . . . . . . . . . . .. - 3.1. Starke sider - 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2. Svage sider - 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4. Den erhvervspolitiske målsättning - 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.1. Tilflyttexe 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. - 4.2. Levevilkár 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... - 4.3. Virksaralmedsetablerirzgnnuu.. 10 . . . . . . . . . . . . .. . - 4.3.1. Vigtige forudewüüxrger ll . . . . . . . . . . . . . . . .. - 4.4. Besløftigelse 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - 4.4.1. Iimstriudvüuirxg 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - 4.4.2. Eksport og internationalisering 14 . . . . . . .. - 4.4.3. Forreüüngsservice 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. - 4.4.4. Turisme 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . - 4.4.5. Ivafkättere 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. - 4.4.6. Byggeeksport 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. - 4.4.7. Beskaaftigelsesfrermmerade foranstaltninger 18 - 4.4.8. Produktudviklixug og beskaftigelse 20 . . . . .. - 5. Sarlige erhvervspolitiske indsatsaxmáder 20 . . . . . . . . . .. - 5.1. Horsens Havn 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. - 5.2. Uddannelsessektoren 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. - 5.3. Regionalt samarbejde 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. - 5.4. Detailhandel 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - 5.5. Offentliga arbejdspladser 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . - 5.5.1. Horsens Sygermus 24 . . . . . . . . . . . . . . - 5.6. Organisationsforhold 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . - 6. Hardlirmgsprograrmaer 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - 7. stavdiagraámneru - 93

8. Nøgletal 104 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. -

side 2

1. Forord.

Horsens Erhvervsráds bestyrelse besluttede i efteráret 1990 at lade udarbejde et forslag til konkret erhvervspolitik en ny og for Horsens.

Beslutningen skyldes ønsket at skabe falles om holdning til, samarbejde om og synliggørelse af det erhvervspolitiske arbejde.

Efter samråd med Horsens kommunes Erhvervsudvalg blev arbejdet igangsat i november 1990.

For at sikre den bredest mulige foreningsmassige deltagelse og accept blev Koordinationsrádet for de erhvervsrelaterede foreninger i Horsens udpeget som rádgivninsog styregruppe for projektet.

Til formálet blev nedsat arbejdsgruppe bestående en af: t

Erhvervschef Torben Busk, Horsens Erhvervsrád Udviklingschef Nils H. Møller, Horsens Erhvervsrád Erhvervskonsulent Knud Andersen, Horsens Erhvervsrád

Byplanlagger Bjarne Gregersen, Horsens kommune

som udgangspunkt for arbejdet anvendt Et opleg er rapporten: til erhvervspolitik for Horsens komune, udarbejdet af den erhvervs politiske temagruppe februar 1990.

Hensigten med erhvervspolitikken at pápege omráder, er hvor en ny og målrettet indsats skønnes skabe at sarlig erhvervsmassig udvikling og fremgang.

En rekke omráder og funktioner vil ikke blive berørt. Dette skyldes, at det her ikke skønnes formálstjenligt med en ekstraordinar erhvervspolitisk indsats, enten fordi området ikke indeholder udviklingsmuligheder eller fordi der i forvejen ydes en god og fornuftig indsats eller fordi de lokale pávirkningsmuligheder er meget begransede f.eks. landbruget.

Horsens, august 1991.

side 3

2. Visioner om fremtidens Horsens..

l990erne bliver et omskifteligt árti, ikke blot for Horsens kommune, men for landet som helhed, som en del af et Europa i forandring. Her tankas ikke kun pá den fremadskridende internationalisering, Det indre Marked etc., men isar pá det store historiske skift, der er pá vej ind over os.

For første gang i flere huxmdrede år stagnerer den danske europeiska og befolkning, og demograferne videnskaben befolknings forhold har om beregnet, at befolkningeme i Europa vil begynde at falde kraftigt i antal omkring år 2005.

Denne historisk set helt nye situation stiller for en rakke proos over blemer, vi ikke tidligere har mødt. Vi bevager os mod et samfund med mange gamle og kun få unge.

Byggeriet er i krise, og man ved nu, at det ikke blot konjunkturbeer stemt, men snarere har sine ársager i de demografiska forhold, hvor den stagnerende befolkning betyder, at boligmarkedet er ved at vare mattet.

Befolkningsstagnationen og pá lamgere sigt befolkningstilbagegangen kan kun andres ved en voldsom stigning i fødselstallet eller ved en kraftig indvandring til DanmarkEuropa. Det første tror demograf erne ikke er muligt af kulturelle grunda, det andet tør ingen p.t. udtale sig om, endsige belyse konsekvenseme af.

Vi kan derfor sige, at vi pá mange omráder kvanti tative naanner os vore mál - boliger til alle, god veludviklet infrastruktur etc. Framtidens problem bliver af mere kvalitativ art. Dvs. i lyset af den ovenfor skitserede demografiska udvikling, má vi nu intensivare vore bestrabelser på at gøre Horsens-omrádet. til et godt sted at bo og leve.

Dette indeberer tillige, at Horsens-omrádet også skal vare et godt sted at arbejde. I løbet af 90erne kan der blive mangel pá arbejdskraft, specielt de unge kan blive en mangelvare. Er Horsens et godt sted at arbejde, kan vi måske holde pá en del af den nye arbejdsstyrke samt den mrrige kvalificerade arbejdskraft.

Betingelsen for, at Horsens et godt sted at arbejde, selvfølgelig, er er at kommunen skal vare et godt sted at drive virksomhed fra.

En vision for framtidens Horsens kan derfor stilles således: op

Den erhvervspolitiske málsatning og det hertil knyttede handlingsprogram tager udgangspunkt i følgend :

Horsens skal vare et godt sted at bo og leve

Horsens skal vare et godt sted at arbejde

Horsens skal vare et godt sted at drive virksoznhed

Formálet med erhvezvspolitikken er derfor:

at fremne bosaetning levevilkár og

at frenme beskaftigelsen

at frenme udvikling etablering og af virksomheder

De i rapporten beskrevne erhvervspolitiske málsaatninger og handlingsprogranmer tager derfor sigte pá enkeltvis og i at opfylde disse hovedformál.

3. Kommunens starke og svage sider som de opleves idag.

Formálet med erhvervspolitikken er at skabe konkreta forbedringer málrettet og udvikling.

Det er derfor nødverzdigt forinden at vurde kommunens re starke og svage sider

3.1. Starke sider.

God infrastruktur med jernbane, havn og nord-syd gående motorvej. Acceptabel narhed til international lufthavn sillund

Bred erhvervsstruktur med internationalt mange orienterade virksomheder

Stort og relativt pris-attraktivt boligudbud

God og central beliggenhed nationalt set. Narhed til storby og universitet Århus

Smukke og rekreative omgivelser fjorden sundet og - Bygholm-Park, Sø og skov Nørrestrand Lunden - - - Boller skov m.v.

Midtbyen rummer historisk kvalitet og atmosfare

Pris-billig handelsby med stort og bredt udbud af både dagligvarer og udvalgsvarer

Veludbyggede lokale erhvervsfremmetilbud til ivarksattere og mindre virksomheder

Gode uddannelsesmulighder: Ingeniørhøjskole, Teknisk skole, Byggeteknisk Højskole, AMU-Center, Handelsskole, Landbrugsskole, Gymnasier, V.U.C. m.v.

Rigt kunst-, kultur- og teaterliv

Veludbyggede faciliteter for fritidsaktiviteter

Veludbyggede faciliteter for elite- og breddeidrat

politisk vilje til fornyelse og eksperimenter WHO, Torsted Vest, Internationale Kontaktbyer, Horsens kcnmmmes Udviklingsselskab As m.v.

stort udbud af byggemodnede erhvervsarealer

.2. Svage sider.

k Manglende sammenhang i bybilledet gør byen rodet

Manglende tillid mellem det kommunale system og erhvervslivet og heraf manglende engagement og deltagelse i lokalsamfundets udvikling fra erhvervs- livets side

Byen mangler evne til koordineret at satte mál og ná dem

Manglende sammenhang mellan havne- og bymiljø

Byen mangler et sammenhangende eksklusivt gágademiljø

Byen mangler et positivt vartegn samt en sportslig kulturel og profil

Indfaldsvejene mangler skønhed og markeringar

Byfornyelsesarbejdet mangler kontinuitet og dermed helhed

Der mangler attraktive og velplacerede ejerlejlig heder byggegrunde og

Mangel pá erhvervsgrunde i direkte og visuel tilknytning til motorvejen

Manglende ressourcer, plan og sammenhzng i den

overordnede profilering og markedsføring af kommunen

Byen mangler turistmassige attraktioner og profil

Byen magler et attraktivt og samlande kultur-, musikhus møde- og

Parkeringsmulighederne omkring bykernen bor forbedres

Erhvervsstrukturen indeholder for få af de virksomhedstyper, der forventes at fá den største fremtidige vakst forretningsservice, højteknologi, transport m.v.

Trods vasentlige forbedringer de senere ár, kades byens image stadig sammen med Statsfangslet og pástáet høj kriminalitet

Højt skatteniveau i forhold til omkringliggande kommuner

side 7

De mest betydningsfulde af de starke sider er: Den gode infrastruktur, den brede erhvervsstruktur samt det pris-attraktive boligudbud.

Af svage sider er de mest pátramgende problemer manglende samma hang i bybilledet, manglende engagement fra erhvervslivets side samt manglende evne til koorüineret at satte mál nå dem. - og

4. Den erhvervspolitiske málsaatning.

4.1. Tilflyttere.

Det er velkendt, at desto flere indbyggere der bor i en kolumune, og jo mere disse tjener, desto større bliver skatteprovenuet, og hermed konmunens mulighed for at udvikle sig.

Befolkningsprogrxosen som den foreligger idag indikerar, at Horsens kommune frem til midten af 1990erne vil have et stabilt indbyggertal omkring 55.000 personer. itEREFrI-:R FORVENTESINDBYGGERTALLETAT vann svam STIGBNDE mm TIL AR 2000.

Gennem erhvervspolitikken skal denne statistisk beregnede befolk ningsprognose andres, således at:

Horsens i perioden 1992 1997 skaber netto - en befolkningstilvaakst pá 1000 personer

Dette mál søges realiseret ved:

l. at der etableres et saarligt markedsføringsprogram over for udvalgte målgrupper blandt de nuvarande højem lønnede indpendlere

2. at der etableres et tat samarbejde med byens private og offentlige arbejdsgivere, der ved ansattelse af udefra kanmende nøglemedarbejdere samtidig markeds fører Horsens som bosatningsområde

3. at der udarbejdes en bosatningsprofil, der skal anvendes i forbindelse med generel markedsføring af Horsens som framtidens bosted

4. at det offentlige garanterar et bømepasningstilbud privat eller kommunalt til tilflyttere og andre med bømepasnixxgsbehov san følge af erhvervsarbejde

side 8

SUNDHEDS- 0G SOCIALUDVALGEI ANBEFALER:

ÅT DER GIVä GARANTI FOR BøRNEPASNING TIL BESKIFTIGEDE PÅ BAR- SELSORLOV,

mm PA SMABømJSPASNINGS-ománm anamnes non, AT EN rasa ANDEL u z-:N Ancauc KAN timmes PLADS ras-r: naauncspnocmu-m.

4. 2 Levevilkár. .

En forøget bosaatning Stiller lang raakke krav til en byen generelt. Det er ikke nok med en god bolig et godt boligornráde. og Byen som sådan skal i også opleves san spandende og vare i stand til at opfylde en lang rakke forskelligartede behov såsom: bømepasnings ordninger, skoler, kulturelle aktiviteter, indkøbsmuligheder, offentlig transport, gymnasier, EF, erhvervsskoler samt rekreative udfoldelsesmuligheder.

I perioden 1992 1997 skal følgende mål realiseres: -

1. forskønne byfront- indfaldsveje, og herunder specielt Vestergade, BgebjergvejNørrebmgade, Nørretorv, VejlevejSørlderbrogade, Vestvejen fra E 45 til Vejlevej surr BANEGARDEN smnoumm nu non OST. EVT. GWOPSTILLING AF TRITON-SPRINGIRNDEP PÅ ANDREASSTEEN- BERGS PLBDS .

2. etablera attraktivt beliggende ejerlejligheder i midtbyen, ved havnen samt ved Bygholm So

3. udlagge attraktivt beliggende parcelhusgrunde ved Bygholm Sø, Flintebakken, Sundbakken Fjorden og

4. at etablere flere attraktive lejeboliger i og omkring bymidterx samt i de enkelte bydele

5. skabe et positivt og markant vartegn for byen

6. fardiggøre etablera og kontinuitet og helhed i byfomyelsesarbejdet i midtbyen. I sardeleshed inden for området Niels Gyldingsgade - Havneallé Kattesund Nørregade Smedegade - - - - Smedetorvet - Allégade vitus Berings Plads - til krydset Niels Gyldingsgadesøncierbrogade

7. i forbindelse med evt. etablering af nye centre syd for Rådhuset skal der AF BYGIERREN skabes sammanhang og en attraktiv fysisk

forbindelse til bykernen

8. etablere p-pladser evt. underjordiske beliggende i max nye 150 meters gáafstand fra bykarrxens forremingsstrøg. SPECIELT ER DIZR BEHOV GGCRING TURKIET.

9. gøre byka-nen i saerdeleshed Søndergade til byens absolutte midtog punkt for handel, kulturelle sociale aktiviteter samt byopleog velse

10. gøre byen g-røn, ved at etablera granne området i midtbyen med udi spring i 10 torvepladser Vitus Berings Plads, Rádhustonret, Q Åboulevarden, Tozvet, Nørretorv, Søndergade, Malketoxvet, Hestedamsgades parkeringsplads, Tobaksgárden, Havneallés parkerings plads

ll. videreudvikle virkeliggøre idéer og visioner fra Sund-By og og Torsted Vest projekterne kanalisere disse over i den fysiska og og økonomiske planlagning

12. INDREINING AF E1 STøRRE ImÅDE TIL BAD$TRAND VED ELBMCBRAKGRE, HVOR BADEVRNDEI OG OMGIVELSERNE I øVRIGl ER IDEELLE.

En vigtig forudsaatning for at realiseringen af overznzvnte mål får den ønskede effekt at der etableras en ovemrdnet helhedsplanlaagning. er, der binder projekterne naturligt sammen om en faalles profil.

4 3 Virksonmedsetablerig . . I modsaetning til tidligere skal Horsens fremover have en konkret politik i forbindelse med tiltraakxming af virksauheder og nye erhvezvsaktiviteter til området.

Udgangspunktet at udnytte de erhvewsomráder, hvor byen i fonrejen er står starkt ogeller hvor der forventes at ligge et frantidigt vaakstpotentiale .

side 10

I perioden frem til 1997 skal der specielt arbejdas på at tiltrakke erhvezvsaktivitetar inden for følgenda området:

Elektronik mballaga Miljø og sundhed

Transport Detailhandel Bio- og genteknologisk produktion

Dette mál søges realisaret ved:

1. at udarbejde brancheprofiler dokumentationsanateriale pá hver af disse indsatsanrádar.

2. at foretage en málrattet selektiv og markedsføring over for udvalgte virksounheder ogeller geografiska området i ind- og udlaxxd.

3. at etablera at hartil nødvendigt samarbejde med de lokala virksomheder inden for de ankelte brancheomráder.

4. at etablera an nnarkedsføringsgzuppe til opsamling og formidling af positiv lokalstof med PR-nuaessig gennamslags kraft på nationalinternationalt plan.

4 3 1 gtige forudsaminger . . . .

De senare års arfaringar med salg af arhvewsjord har tydeligt afdácket tre centrala forhold i forbindelse med erhvervslivats lokalisaringsovarvejalser:

l Motorvej sbal iggenhed .

En beliggenhed synlig fra det overordnede vejnet og i serdelashad fra motorvej 45 ar at stort ønska. Hoz-sens har i modsatning til nabokorlmuner ingen lediga industriarealer, der er synliga fra motorvejen. Derfor bor jordaraalarne ved motorvajsafkørslen Horsens Nord inddrages til fremtidigt erhvarvsomráda, ligescm andra muligheder bør undarsøges.

2. Den kommunale organisation

En effektiv fungerande offentlig administration et sardeles er väsentligt element i forbindelse med virksom heds lokaliseringen sovezvejelser. Erhvervslivet ønsker at mode en beslutningsdygtig administration, der arbejder efter faalles koordinerede mål.

I denne forbindelse bør beslumingsstrukturen for specielt teknisk forvaltning tages op til vurdering, bl.a. med henblik pá endnu en hurtigere og smidigere sagsbehandlende. herefter kan udnyttes som i markedsføringszrvassig henseende.

3 Boggngstereffekten .

Bevidst eller ubevidst laggar erhvervslivet i forbindelse med lokalisering vagt pá en stor og synlig politisk interesse, samt en g hurtig og kompetent sagsbehandling.

Borgmester og teknisk udvalgsformand bør derfor medvirke strategisk allerede i salgsarbejdets første faser.

4 4 Beskaftigelse . . .

Udviklingen i beskaeftigelsen er disse ártiers store problem. Industribeskaaftigelsen har helt klart varvet det område, der givet den storer ste opnmrksomhed. Imidlertid er det også et område, hvor der sker store strukturella og teknologiska forandringer til ugunst for beskaftigelsen.

En analyse fra Industrirádet viser, at Danmark det eneste europeiska er land, der siden 1975 har evnet at formge antallet af arbejdspladser i industrien, men forøgelsen er kun beskedne 2% i løbet af 15 år.

Pil sanmenligning har industrilokomotivet Vesttyskland haft tilbageen gang på 9% og Sverige tilbagegang på 14%. I bund England en rangerer 09 Belgien med hver en tilbagegang på over 30%. Uden for Europa har Japan haft en fremgang, der svarer til den danske, medans USA topscorer er med 7% fremgang i industribeskmftigelsen siden 1975.

Den erhvezvspolitiske beskaaftigelsesindsats i Horsens skal derfor tilrettelagges bredt for at opná den størst mulige Virkning. Desuden skal den udelukkende rette sig mod den private sektor.

Målet er at skabe 2000 arbejdspladser i den private nye sektor i perioden fran til 1997.

side 12

Dette mál søges realiseret ved en sarlig indsats pá følgende

områder:

Industriudvikling

Eksportinternationalisering

Forretningsservice

Turisme

Iverksattere

Byggeeksport

Beskaftigelsesfremmende foranstaltninger

Produktudvikling

SUNDHEDS- OG SOCIALUDVALGET ANBEFALER:

§2 HOVEDINDSBTSENREITE MODAT SKABE BESKEFTIGELSE,

§2 DER I BKTIVERINGSINDSATSEN OGSÅTAGES HENSYNTIL DE MINDREMOBILE

MENNESKER,

4.4.1. Industriudvikli ______________________EQ_ .

Med etableringen af Horsens Teknologirád primo 1987 viste byen vilje til en salig indsats pá teknologiomrádet.

Imidlertid har udviklingen pá landsplan siden ultimo 1988 medført så store amlagninger hhv. bortfald af programmet til erhvervs frenme, at en nyvurdering af den lokale indsats er nødvendig.

Teknologifrenme som hidtil i form af et generelt servicetilbud i bred

forstand til alle lokale virksomheder må bortfalde.

Princippet fremover má indsatsformer, vare som er projekt pragede mere og direkte rettet mod enkeltvirksomheder eller af disse. grupper

Aktiviteterne bliver herefter mere problemspecifikke og skal derfor primert betales af virksomheden selv. Samtidig betyder det drejning en vek fra information bredt om ny teknologi hen imod hjelp til klientbase-

ret teknologiudvikling.

Målet med investeringar i ny teknologi ikke merbeskaftigelse. er Det drejer sig primart bevare om at konkurrencekraft og dermed skabe basis for overlevelse.

Lykkes det at opná afbalanceret en udviklig af virksomhedens forskellige nøglefunktioner gennem investeringar i moderne tekno logi, øges ogsá mulighederne for større nettoindtjening, som er basis for investe-

side 13

ringer i en fortsat udvikling.

Pa lang sigt skabes dened basis for en merbeskzeftigelse.

I perioden 1992 1997 skal den nuvarande beskaftigelse fastholdes via industriudviklingsaktiviteter

Dette :nal søges realiseret ved:

l. at etablere et saarligt servicetilbud vedrørende industriel design. Dette fagomráde er idag bredt og spander lige fra optimering af produktets gnmcifurüctioner til den endelige udformning under hensyn til materialet, produktion, emballering, brugersikkerhed, service og re- 3 paration m.m.

2. at etablere et designoenter i Horsens, som skal vare mødested for designere fra ind- og udland, designorien terede virksomheder og uddannelsesfolk på området.

Ved at tilbyde faciliteter for skiftande udstillinger tilknyttede og temamøder kan flere lokale virksomheder blive ognarksmmne pá gevinstmulighederne ved systematisk sats ning pá industriel design.

3. at igangsaatte et udredningsprojekt, som skal finde praktisk mulige modeller for virksomhedsbaseret teknologi frenme, herunder også vurdering af:

a. etablering af en lokal teknologichef-til-leje-ordning

b. servioetilbud i forbindelse med samarbejde i netvaark

c. rnulige indsatsonu-áder som f.eks.: - kvalitetsstyringevt. oertificering efter ISO 9000 serien - udnyttelse af ny og renere teknologi

4. at igangsaatte en undersøgelse af mulighederne for at udvaalge en eller to brancher, som krafterna kan samles om i en lamgere periode.

4.4.2. Eksport og internationalisering.

Med etableringen af Det indre Marked og udviklingen i østeuropa indtager eksportfremne og internationaliseringsbestrzbelser en stadig mere central plads i lokal erhvezvspolitisk sanmenrmxg.

side 14

Horsens skal i perioden 1992 - 1997 skabe 500 nye arbejdspladser inden for eksporterhvervene.

Dette mål søges realiseret ved:

1. at Horsens komuune pátager sig rollen dørábner som på de østeuropaiske markeder, hvor en officialpolitisk indgang er en afgørende forudsatning for etablering af handelsfor bindelsen, HB Dm En VIGTIGT, AT ERHVERVSLIVEI TILKBiDwIVI-ZR, HVOR DER ER KONICREISE BBIOV.

at der fonetages en erhvervsmassig vurdering af eksisterende . internationale forbindelser, der bl.a. etable via er ret WHO-projektet. Egnede forbindelser søges het-efter tilbudt relevante virksotnheder til konmerciel udnyttelse.

3. at der etableras forbindelse til mindst en kontaktby i hvert EF-land. Udvalgelsen sker således, at de págaldende byers erhvervsstruktur egner sig til erhvervsznaassigt samarbejde med Horsens-virksanheder. UDARBEJDES I El TBIPO, HVOR OKONOHIEN KAN FøI-GE MED.

4. at Erhvervsrádets EF- eksportservice og udvides i takt med de stigende honorarirxdtzagter.

5. at der etableras en eksportchef-til-leje-fur1ktion hos Erhvervsrádet. Målgruppen er de mindre virksomheder og disse betaler selv de fulde omkostninger.

6. at der etableras en lokal pick-a-bag-ordning, hvor etablerade eksportører medtager relevante produkter fra ikke-eksporterfame virksornheder.

7. at offentligprivat systemeksportmuligheder undersøges og realiseres i størst muligt ounfang.

4 4 3 Forretrxingsservice . . . .

Forretnirzgssezvioe, defineret salg af tjenesteydelser som fra virksomhed til virksotnhed, spås at blive et af 90ernes højvakst erhvetv.

sanmenlignet med f .eks. København, Århus og Trekant-cmrádet har Horsens, mált som andel af byerhvexvene, kun halvt sá mange beskzftiget med forretrxingssenrice.

I perioden 1992 1997 skal forretnirxgsservioe - gøres til et lokalt dynamoerhvezv gennem tiltraluxing udvikling og af disse virksounhedstyper. Målet er 200 nye arbejdspladser.

Dette mål søges realiseret ved:

1. at støtte udvikling af forretningsservioe specielt inden for områderne teknisk rådgivning og markedsføring.

2. at udarbejde en brancheprofil til brug ved markedsføring af Horsens som etableringssted midt i den østjyske Udvik lingskorridor . 4.4.4. Turisme.

Turistindustrien spås en voldsom vakst i Europa i 90erne. Det forventes at turistindustrien bliver det største valutaskabende erhverv i år 2000.

Det er derfor nødvendigt at udbygge og forbedre de mange bestående faciliteter samt udnytte de naturvardier, der er i og omkring Horsens. Herudover er det vigtigt at udvikle markante nye turist attraktioner.

Horsens skal i perioden 1992 1997 skabe 200 nye arbejdspladser i turisterhvervet. Samtidig skal turist omsaatningexx i 1996 vare øget med kr. 200 mio årligt.

Dette mål søges nealiseret ved:

1. at udbygge og forbedre de bestående faciliteter for detved at kunne udnytte områdets negionale placering optimalt

2. at udvikle området som jysk center for aktiv turisme. Ferie med stort indhold af aktivitet er kraftigt voksende, hvilket giver Horsens énestáende muligheder for at udvikle former for bl.a. mange vandbaseret naturturisme

3. at udvide det turistmmsige samarbejde på tvaars af kom amtsmune- og kommunegrmseme.

4. at sikre at udbygningen af Kunsünuséet i Lunden får høj prioritet 1

i

5. at der etableres aktiviteter med saarlig focus på livsstil, herunder muligheden for at etablere et egentligt livsstil center indeholdende såvel udstillingsntoduler eksperimentarium som

6. at målrette markedsføring af bl.a. aktiv turisme til de af Danmarks mristråd udvalgte naarmarkeder

7. at etablere et årligt tilbagevendende kunststavzme, hvor byen i en

side 16

periode i bogstavelig forstand f yldes med kunst kunstrelaterede aktiviteter. og

9. at udvikle forbedre og de lokale sportsog fritidsaktiviteter med saarlig vagt lagt på livsstil. Herunder smidighed ábningstider. med hensyn til At udbygge og kortlagge de naturskabte vardier

4.4.5. Ivarksattere.

Der etableres ca. 20.000 nye virksomheder i Danmark året. tet om En málretsatsning pá ivazrksattere har i flere år vaaret et centralt elanent i den lokale erhvexvsfrermmeindsats.

Horsens skal i perioden 1992 - 1997 skabe netto 700 nye arbejdspladser, ved at sikte en ärlig til af gang min. 100 nye levedygtige ivarksaattexvirksomheder.

Dette mål søges realiseret ved:

l at etablere et formaliseret samarbe med byens virksormeder henblik pá med at identificere ikke-udnyttede nicheproduktionsnnuligheder egnet for iverksattere.

l i at fortsatte Erhvervsrádets I nuvarande generella ivarksaatterservice.

3. at udvikle nye rádgivningsog servicetilbud specielt rettet mod:

ä - eksportvirksomheder

- virksomheder med innovativt potentiale

- virksomheder med stort beskaftigelsesmaassig i potentiale

4. at der udarbejdes en iverksatterprofil med saarlig henblik pá at profilera Horsens som Danmarks Ivaarksaatte rby

P

nr. l og derved tiltmkke ivarksattere af ovennavnte kategorier.

5. at tage initiativ til fornruleri ng af en egentlig national ivarksatterpolitik, med sarlig henbl ik pá at lette ivarksattererzs pitalfreanskaffelsesproblenner. ka-

at indstifte og uddele en ärlig ivarksaatterpris.

at intensivare samarbejdet med private bygmestre, med henblik pá at sikre tilstedevarelsen af indflytnings klare, velbeliggende og prisbillige ivaarksaatterhuse.

at etablera en egentlig ivaarksaatteruddarmelse i samarbejde med lokale uddannelsesinstitutioner.

at etablera et samarbejde med gymnasier og uddannelses institutioner med henblik pá at bringe ivarksatterbegrebet ind i den studerendes bevidsthed i forbindelse med er hvervsvalg.

4.4.6. yggeeksgrt.

Bygge- og anlaagsvirksomheden har i de seneste år varat stagnerende. En stagnation der forventes at fortsatte.

Da Horsens har Vej le Amts største koncentration af entreprenørvirksomheder kravet området stor opnuzrksomhed i erhvervspolitikken.

Horsens skal i perioden 1991 1996 vende stagnation til fremgang i sável omsatning beskaaftigelse. som

Dette mál søges realiseret ved:

1. at frernne eksporünarkedsmuligheder i specielt østeuropa og det nye Tyskland.

2. at fremne implementeringen til EI-s Indre Marked, hvor man má imødese aandrede kvalitetsnormer, og dermed amdrede krav til arbejdskraftens kvalifikationer.

3. at opfange aktuelle udviklingstexwdenser inden for branchen.

4. at opfange aktuelle fremtidige arbejdskraftsog uddannelsesbehov.

4 4 7 Beskaftigelsesfrenunerude foranstaltninger . . . Vaksten i 9oerne bør komne i den private sektor.

Dette betyder, at den korrmunale beskaaftigelsesindsats skal løses et

side 18

tat samarbejde med virksomhedeme. Kun hermed skabes de varige arbejdspladser Horsens har så hárdt brug for.

Inden 1996 er målet at reducera antallet af personer, der modtager overførselsindkomst med 300.

Dette mál søges realiseret ved:

at udarbejde nye for beskaftigelsesfrenmende ramner løntilskudsordninger i et tat samarbejde mellem komnune, erhvervsliv og organisationer.

2. at analysera umlighedeme for udlicitering af kommunala driftsopgaver, med beskaftigelsesnessige forpligtelser.

øKONGIIUDVÅLGEI FINDER, AT HAN POLITISK MÅ DRøl-PE, Gl DE SGI FOR- SW; SKÄL UDLICITERES OPGAVER.

3. at offentliga beskaftigelsesarbejder i størst muligt anfang overlades til privat udførelse gennem kompensationsaftaler indgáet lokalt mellan arbejdsmarkedets parter.

4. at etablera erhvervslivets beskzftigelsesudvalg som pendant til kammnens erhvervsudvalg. Fox-målet er overordnet i samarbejde de to udvalg i mellem at: udarbejde forslag til aktivering af arbejdsledige og unge pá kontakthjaalp, bl.a. ved at lade passiva overførselsindkomster erstatte af aktivitetsløn.

side 19

4.4.8. Produktudvikling og beskaftigelsesfreme.

Horsens var en af de første byer, der indsá verdien af hjalp til produktudvikling over for specielt ivarksattere, opfindere og mindre virksomheder.

Med denne málgruppe skal produktudviklingsfunktionen fremover andres, således at den ogsá kommer til at indgá et samlende element i besom skaftigelsesindsatsen over for arbejdsledige, bistandklienter og de unge ledige.

Inden 1997 er målet gennem produktudviklingsaktiviteter at reducere antallet af personer, der modtager overførselsindkomst med 100.

Dette mal søges realiseret ved:

1. at genetablere Produktudviklingsvarkstedets PUV aktivi teter for hjalp til ivarksettere, opfindere og mindre virkscmheder med projekter, der skønnes at have sável et salgsmmssigt som et beskeftigelsesmassigt potentiale.

2. at der etableres et formaliseret samarbejde mellem Er hvervsrádets ivarksatterservice pá den ene side og beskaftigelsessekretariatetproduktudviklingsvarkstedet på den anden for herigennem at opkvalificere beskaftigelseskli enter til ansattelse med tilskud i de nye iverksettervirk somheder.

3. at der etableres et formaliseret samarbejde med byens virksomheder med henblik på at identificere og udnytte nicheproduktionsmuligheder i beskaftigelsesmassig sammenhang

5. Sarlige erhvervspolitiske indsatsomráder.

5.1. Horsens Havn.

Fremtiden for Horsens Havn skal planlagges i sammenhang med den samlade erhvervspolitiske planlasgnixxg, så havnexl bliver en integrerat del af byens liv.

Planlagningen má skabe mulighed for, at der ábnes for alle former for udvikling og andring af havnearealernes brug for bl.a. rekreation, fritid, erhverv og boliger, her tankes specielt på Nord havnen. Havnens og omgivelsernes infrastruktur, som ifølge havnens virksomheder giver store trafikale problemer, má have stor bevágenhed i prio-

ritet og planlagning, ligesom der bor ske en opprioritering af havnens grønne og rekreative sider med sarligt henblik pá framme af turisme og bosaztning. Havnens udvikling står idag ved en afgørende skillevej. På den siene de vil en udvidet ooaster-trafik i kraft af et eventuelt kanmende EFdirektiv betyda en erhvezvsnuassig udvikling. På den anden side vil en tilbagegang i skibstrafikken vanskeliggøre en rentabel videreførelse af havnen i den nuvarande form. Derfor er det allerede nu nødvendigt at vurdere og eventuelt tilpasse havnens organisationsstruktur.

5 2 Uddannelsessektoren . . .

Horsens har i forhold til sin størrelse meget betydelige ressourcer pá uddannelsesourzrádet. En maksimal udnyttelse af disse har positive effekter for både bosaztning, virksomheders tilflytning den generelle og erhvervs- og turisunassige udvikling.

Der foregár store omlaegninger på undezvisningsomrádet i disse år, hvorfor det er nødvendigt i tide at vare opmarksom pá mulige konsekvenser for byens mange uddannelsesinstitutioner.

Der bør derfor etableres et formaliseret samarbejde mellan kommunen og byens uddannelsesinstitutioner for at sikre de bedste muligheder for uddannelse, omskoling og videreudvikling.

Dette mål søges realiseret ved:

l. at etablere et lokalt samarbejdsorgan, som løbende arbejder med at opná en god balance mellan udbuddet af mulig heder efterog spørgslen fra bade virksomheder, unge og andre borgare, som sager efteruddaxmelseocnskoling .

2. at etablere et lokalt forum, som saarligt beskaftiger sig med at opfange signaler om erhvezvslivets behov for uddannelsekurser og som afdácker spirande behov for nye typer uddannelser.

3. at etablere et velorganiseret samarbejde med andre uddannelsesinstitutioner i regionen, så der kan ske en optimal gensidig udnyttelse af elcsisterermde ressouncer i tilknytning til de ventede omlagninger.

Hezved er der også større sandsynlighed for at kunne tilgodese konstaterade behov for nye lokale uddannelses tilbud.

side 21

5 3 Regionalt samarbejde . . .

Et stor-re regionalt samarbejde er nødvendigt for at styrke den lokale erhvervsudvikling. For at kunne indgá i et sådant samarbejde på en konstruktiv og frugtbar made for lokalomrádet må fomd definenes hvad Horsens kommune står for og vil.

I modsaetning til tidligere er det modvendigt i hvert enkelt til fazlde at definere regionens geografiske udstraI-ming i forhold til den konkre opgave. En ensidig focusering pá f .eks. Vejle amt vil derfor ikke vare hensigtsmassig.

l. etablere Udviklingsrád til framme af erhvervsudvik-E; at: et østjysk ling, netwarkssamarbejde og erhvervsservioe i den østjyske udviklingskorridors centrum, defineret som Horsens, Hedensted, Juelsminde, Tørring-Uldum, Nørre snede, Braadstrup, Gedved, Odder og Skanderborg kommuner

2. at styrke den internationale markedsføring via samarbejdet i Vejle amts Udviklingsrád

3. at søge et starkare konmnunal-politisk samarbejde med Juelsminde, Hedensted, Braadstrup, Gedved, Tørring-Uldum, Nr. snede, Skanderborg og Odder kommuner.

4. at etablere et formelt Vestvejs samarbejde med berwørte kommmer vest for Horsens

5 4 Detailhandel . . .

I de senere år har en raakke store detailhandelsprojekter set dagens lys i Horsens. Flere er nu ved at blive realiseret. Detailhandels projekterne er et led i den anstrulctureringsproces inden for detailhandelen, som har stáet pá i en árrzakke.

Hvis projekterne bliver realiseret eller blot en del af dem, vil det betyda en vasentlig omfordeling af handelen i byen. Det vil derfor vare nødvendigt med en ekstraordinar kraftig indsats for at fastholde Sandergade og bykemen som det oentrale, historiske og oplevelsesrige handelsoentrum, det har varet til idag. Kun ved at skabe et meget attraktivt gágademiljø tilført kulturella og sociale aktiviteter, eksklusive specialbutikker samt unikke, astetiske kvaliteter kan vi gone os háb om at bevare bykernen som byens centrale krumtap og oplevelsesrige centrum.

side 22

5.5. Offentliga arbejdspladser.

De offentliga arbejdspladser kan deles i tre kategorier:

Kommunalt ansatte Ansatte ved amtet Offentlige ansatte i statens tjeneste

I det følgende behandles kun de erhvervspolitiske aspekter i relation g til ansatte ved statslige amtslige instanser. og

At offentlig beskaaftigelse inden for stat og amt har stor erhvezvspolitisk betydning skyldes, at disse representerar en omfattande og helt nødvendig erhvervs- og samfundsnassig service samt at området i forve- Jen har mange arbejdspladser.

Horsens skal i perioden 1992-97 bevidst arbejde på at fastholde og udbygge den lokale statslige og amtslige service med henblik på at tiltraakke nye

Dette mål søges realiseret ved:

1. at analysere samtlige nuvarande lokale statslige og amtslige arbejdspladser med henblik pá at afdakke lokaleregionale udviklingspotentialer

2. at afdakke omráder, hvor Horsens har sax-lige forudsatninger for at tiltraakke offentlige nye arbejdspladser

3. at araalysere og afdakke framtidens offentlige serviceomráder, hvor Horsens, i samarbejde med

stat og amt, pátager sig pionérrollen

Da de offentliga arbejdspladser også fremover vil vare genstand for politiske ønsker om nedskaringer, effektivisering og privatisering, skal der sideløbende foretages konsekvensog beredskabsanalyser i relation til større beskaftigelsesreducerende aandringer i lokale statslige og amtslige arbejdspladser.

side 23

5. 5. 1 Horsens Sxgehus.

Med sine ca. 850 fuldtidsbeskaaftigede indtager Horsens Sygehus en oentral plads i debatten om de offentlige arbejdspladser.

Samtidig har beregninger foretaget af sável Vejle Amts Sundhedsfozvaltning san Horsens Erhvervsrád klart vist, at amtets nordzoner, hvortil Horsens hører, er klart forfordelt hvad angår ekonomiska ressourcer til sygehussektoren.

Horsens skal i perioden 1992-97 bevidst arbejde pá at andre amtets ressouroeallokering således, at der i forhold til patientunderlaget opnás en rimelig og retfardig ressourcefordeling pá sável grundplan- som specialplanomráderrue.

Dette mål søges realiseret ved:

l. at ajourføre og udbygge dokumentationen i de af erhvervsrádet tidligere foretagne analyser.

2. at etablera sygehusets markedsføringsudvalg til brug ved erhvexvskontakt, aktivitetsudvikling og markedsføring samt forhandlinger med bemrte myndigheder.

5 6 Organisations forhold. . . Erhvexvspolitikken spander over et bredt felt. Det er derfor et vigtigt mál at opná engagement og fuld accept af udviklingsaktivi teterne pá de højest prioriterade indsatsomráder fra byens er hvervsorgaxmisationer, herunder:

Horsens Erhvervsrád Faellesorgarxisationen Lo Horsens Handelsstandsforening Horsens Turistforening DA i Horsens-området Horsens Industri- Hándvarkerforening

Samarbejdet i det nuvarande Koordinationsrád må fastholdes ligescxn forholdet til byrádet og konmunens erhvezvsudvalg má udbygges.

side 24

HANDLINGSPROGRAM

Ad. 4.4.2 Eksport internationalisering og

Projekt 442-1

Projektnavn

Kommunen som dørábner til markeder. nye

5 Mål

At medvirke ved åbning af handelsforbindelser nye til østeuropaiske markeder, hvor en officielpolitisk indgang er en fordel.

Aktiviteter

Ivarksatte en analyse til vurdering af det lokale erhvervslivs ønsker med hensyn til indsats på en udvalgte østeuropaiske markeder.

Opstille et konkret handlingsprogram for hvert enkelt marked.

Forestå den indledende kontaktskabelse i tet samarbejde med lokale virksomheder.

Informere om opnåede kontakter og resultater med speciel henblik på at skabe yderligere virksomhedsinteresse projektet. om

Projektledelse

Horsens kommune i samarbejde med Horsens Erhvervsråd.

RGSSOUICGI .

Ansláet tidsforbrug: 4 mand-uger kun planlagning og forberedelse.

Budget:

Ogstart: November 1992 Afslutning: November 1994

Bemarkninger:

Til vurdering af, om projektet skal gentages foreslás ivarksat interesseanalyse hvert 3. år. en

Projektet skal koordineres med projekt 442-2 og 442-3.

HANDLINGSPROGRAM Ad. 4.4.5 Ivarksattere Projekt 445-1 Projektnavn Identifikation af nicheproduktionsmuligheder. Mål At etablere et formaliseret samarbejde med kommunens virksomheder med henblik 3 på at identificere ikke-udnyttede nicheproduktionsmuligheder egnet for ivarksattere. Aktiviteter Udarbejdelse af grundlag for kontakt til lokale virksomheder med henblik på accept og samarbejde. Registrering og analyse af nicheproduktionsmuligheder. Kontakt til registrerede og potentielle ivarksattere. Nedsattelse af senior-konsulent projektgruppe til støtte og vejledning ved forberedelse og opstart af nicheproduktion. Projektledelse Horsens Erhvervsråd.

Ressourcer . Anslået tidsforbrug: 16 mand-uger kun planlagning forberedog else. Budget: Ogstart: Marts 1993 Afslutningz September 1993 Bemerkninger: Projektet gentages 1 gang hvert andet år.

BILAGA 7

Lokaldemoln-aälcommitténs .

.1. Allmänt stöd

Lokaldemokratikommittén har genomfört en enkätundersökning riktat som sig till samtliga kommuner och landsting och bl.a. försökt att kartlägga stödet till näringslivet. Av kommuner och landsting besvarade 238 respektive 20 enkäten, d.v.s. drygt 80 %. Nedan visas i vilken utsträckning kommunernalandstingen som beslutat åtgärder i syfte allmänt om att främja näringslivet i enlighet med bestämmelserna i kommunallagen.

Tabell 1

Har kommunenlandstinget beslutat om åtgärder i syfte att allmänt främja näringslivet i enlighet med bestämmelserna i kommunallagen

Kommuner Landsting Totalt

% % %

Ja 88 75 87

N 238 Z E

Här kan vi alltså att både kommuner se och landsting i stor utsträckning beslutat om åtgärder i syfte allmänt att främja näringslivet. Av kommunerna det nästan 90 var % som beslutat sådana åtgärder och 75 % om av landstingen hade också fattat sådana beslut. Det är med andra ord vanligt att kommuner och landsting allmänt främjar näringslivet. Därmed det egna kan det vara intressant att i vilka former detta stöd se som ges. Andelarna beräknas på de kommuner och landsting beslutat åtgärder i syfte som om att allmänt främja näringslivet och summeras till över 100 % eftersom flera av kommunerna och landstingen har givit olika former av stöd.

Tabell 2

Kommuner Landsting Totalt Stödform % % % Lokaler - Mark

Marknadsföring, info

Mässor, utställningar

Rådgivning, service

Finansiellt stöd

Övrigt

N

Från tabell 2 framgår skillnader mellan kommuner landsting vad gäller

olika stödformer till näringslivet generellt. Ungefär hälften av kommunerna som gav ett allmänt stöd åt näringslivet upplät lokaler och

mark till näringslivet, inget landstingen orde detta. Det men av var ca. 70 % av de landsting som överhuvudtaget ett allmänt stöd till gav näringslivet som gav ett finansiellt stöd. Ca. tredjedel de kommuner en av och landsting som gav ett allmänt stöd till näringslivet försökte detta göra genom marknadsföring och utställningar. Kommunerna alltså ger främst sitt allmänna stöd till näringslivet i form lokaler och mark, av landstingen å sin sida främst ett finansiellt stöd. ger

2. Individuellt stöd

Ovan har redogjorts för hur stor andel kommuner och landsting av som allmänt främjat näringslivet och vilka stödformerna varit. Men enligt

kommunallagen finns också möjlighet att stödja enskilda näringsidkare

om syimerliga skäl föreligger. Det kan därmed intressant i vara att se vilken utsträckning kommunerna och landstingen som har lämnat ett sådant stöd.

Tabell 3

Lämnar kommunenlandstinget eller har kommunenlandstinget

tidigare lämnat stöd till enskilda näringsidkare

Ungefär en fjärdedel kommunerna och 15 % landstingen av ca. av lämnar eller har lämnat stöd till enskilda näringsidkare. Det har med andra ord funnits särskilda eller synnerliga skäl i nästan 60 kommuner och landsting for att stöd åt enskilda näringsidkare. Det

ge kan därmed

vara intressant att se vilket eller vilka typer stöd det gäller. Aterigen av summeras andelama till än hundra eftersom det finns flera mer kommuner som använt sig än stödform. Landstingen av mer en redovisas inte separat eñbersom de är för få till antalet.

Tabell 4

Kommuner

Stödform %

Ekonomiskt bidrag 70

Rådgivn., konferenser 18

Lokaler 11

Övrigt, svar 27

N 56

Av tabell 4 framgår att ekonomiska bidrag är den vanligaste formen av stöd till enskilda näringsidkare. Nedan visas till vilken typ av företag som stödet gavs.

Tabell 5

Kommuner

restaurang

Övrigt 38

N 56

Kommunerna gav i ungefär lika stor utsträckning stöd till enskilda näringsidkare inom tillverkningsindustrin, butiker och servicesektorn. Skälen som angavs för att stödja enskilda näringsidkare framgår i tabellen nedan.

Tabell 6

Kommuner

Skäl %

Ökad sysselsättning 39

Lands-glesbygdsstöd ii

Stärkt konkurrenskraft 23

nyetablering

Övrigt 24

N 56

Det främsta skälet för kommunerna att stöd till enskilda ge näringsidkare synes att främja vara sysselsättningen. Om vad regeringen man ser angav i propositionen exempel på de som synnerliga kunde motivera skäl som stöd till enskilda näringsidkare så framstår kategorin Lands-lglesbygdsstöd delvis förenlig som med regeringens uppfattning. Däremot verkar det stöd som givits Okad pga. sysselsättning och delvis även stärka konkurrenskraft, nyetablering mer tveksamt förenlig med regeringens ståndpunkt. Regeringen ville inte att individuellt riktat stöd skulle få lämnas för att motverka större arbetslöshet, och att stärka konkurrenskraften för kommun en kan också tolkas som ett hinder för strukturomvandlingen. Å andra sidan kan även del av de möjligheter en

till allmänt stöd till näringslivet som regeringen anförde i propositionen, t.ex. mässor och annan kollektiv marknadsföring, också innebära att strukturomvandlingen försvåras.

3. Slutsatser av lokaldemolcratikommitténs enkätundersökning Resultatet av enkätundersökningen kan sammanfattas i följande punkter. De flesta kommuner 90 % och landsting 75 % har beslutat om åtgärder i syfte att allmänt främja näringslivet. 2. Ca. 25 % av kommunerna och landstingen lämnar eller har lämnat stöd till enskilda näringsidkare. 3. Den vanligaste stödformen för att allmänt främja näringslivet från kommunerna är att ställa lokaler och mark till förfogande, och för landstingen att ge finansiellt stöd. 4. Den vanligaste stödformen till enskilda näringsidkare från kommunerna är eller har varit att ge finansiellt stöd. 5. Det främsta skälet för kommunerna att lämna eller ha lämnat stöd till enskilda näringsidkare är att öka sysselsättningen,

Kommuner och näringsliv i samverkan Jon Pierre Statsvetaren Jon Pierre har, inom för ett stort ramen kommunalforsluiingsprogram vid Göteborgs universitet, undersökt hur kommuner och lokalt näringsliv samarbetat for att utveckla den lokala företagssektorn. En enkätundersökning genomfördes under våren 1989 till kommunernas samtliga kommunstyrelseordförande, kanslichefer, ekonomjchefer och näringslivssekreterare. Näringslivssekreterarna besvarade enkäten under hösten 1989. För lokaldemokratikommittén är framförallt enkäten till näringslivssekreterarna intresse. Ungefär av 90 70 av näringslivssekreterarna besvarade enkäten. De vanligaste näringslivskraven på kommunal service att öka var bostadsproduktionen 90 %, bygga ut barnomsorgen, bygga ut infrastrukturen och mark för industriell verksamhet 70 %. reservera Dessa krav tillgodosågs fullständigt. nära nog Av näringslivssekreterarna angav 83 % att ett viktigt mål för kommunens nänngspolitik var att vidareutveckla och konsolidera det lokala näringslivet, och 60 % ansåg motsvarande vad gäller att skapa fler arbetstillfällen. Samtidigt var det endast 17 % av näringslivsseln-eterarna som ansåg att den gällande kompetensregeln försvårade genomförandet av kommunens näringspolitiska mål. Det ändå ungefär 35-40 % var av näringslivssekreterarna som ansåg att kommunerna borde formell ges kompetens att i större utsträckning stödja enskilda företag. I viss utsträckning 12 % av näringslivssekreterarna därför att kommunen - redan gav selektivt stöd till företagen. Jon Pierre visar också på motiv för kommunerna att bedriva sin näringspolitik. Tillverkningsindustrin har minskat sin andel den avsvenska näringsverksamheten och varu- och tjänsteproduktion som är

oberoende av naturresurser för sin lokalisering har ökat betydelse. i Samtidigt visar erfarenheter från Sverige och Storbritannien att andra ekonomiska verksamheter inte har tagit den nedlagda

tillverkningsindustzins plats. Tjänstesektorföretag, som i princip skulle kunna lokaliseras helst i landet var som och utnyttja moderna kommunikationsmedel har till stor del visat sig samlas i tillväxtregionema.

Intressant i detta sammanhang är också kommunstyrelseordforandenas

syn på om kommunerna bör få bedriva näringspolitik helt utan statliga restriktioner.

Tabell 7

Kommunerna bör få bedriva näringspoliük helt utan statliga restriktioner.

Kommentar: Bra förslag är en summering av svarsalternativen mycket bra förslag och ganska bra ñrslag. Dåligt förslag är en summering av

svarsalternativen ganska dåligt förslag och mycket dåligt förslag. För V och KDS

var N-talen för små för att beräkningar skall kunna genomföras.

Här kan man alltså att detta verkar se vara en fråga där det råder oenighet inom partierna.

Näringslivet i fokus Kommunförbundet

Kommunförbundet har sedan 1982 genomfört enkätundersökningar för att kartlägga kommunernas näringspolitiska engagemang. Undersökningarna har genomförts tredje vart år. Enligt dessa undersökningar har samtliga kommuner under 1980-talet alltmer börjat engagera sig i näringspolitiken. Mellan åren 1982 och 1988 mer än fördubblades antalet tjänstemän och förtroendevalda som ägnade sig åt den kommunala näringspolitiken och till 1991 skedde ytterligare en fördubbling. Det är idag 900 tjänstemän ca. och 230 ársarbeten för förtroendevalda ägnar sig åt näringspolitik. som

De viktigaste skälen för kommunerna att engagera sigi näringspolitiken är att det stärker kommunen infor framtiden, sysselsättningsläget fordrar det respektive att näringspolitik är grundläggande för ekonomin. När kommunerna i 1991 års enkät summerar 1980-talets

Pierre, Jon: Kommunernas näringspolitilc redf: ur Pierre, Jon Själustyrelse och omvärldsberoende, 162. s

utveckling ifråga om kommunalt ansvar på det näringspolitiska området. anger 76 % att deras ansvar har ökat. Närmare 20 % anser att det inte har förändrats och cirka 5 % att det minskat. Kommunerna i Stockholms och Göteborgsregionen anser dock att deras ansvar minskat. Traditionellt har kommuner i norr satsat mer på näringspolitik än kommunerna i söder. Kommunförbundet pekar i sin senaste enkätundersökning 1991 på att dessa skillnader har utjämnats i takt - med det allt kärvare sysselsättningsläget. Den verkställande ledningen av näringspolitiken handhas normalt av kommunstyrelsen ensam 60 %, kommunalt bolagstiñelse 24 % och mer sällan 13 % av en särskilt inrättad nämnd. Den genomsnittliga totala årskostnaden för kommunernas näringspolitiska verksamhet uppskattas till 2 miljoner kronor per kommun och år. Stödet är större i norrlandskommunerna och bergslagen. Siffran bör självfallet betraktas med skepsis, och ett allmänt intryck från kommunförbundet är att stödet har minskat under 1992.

KUNGL. BIBL.

1994 -01- 1 1

STOCKHOLM

Statens offentliga utredningar 1993

Kronologisk förteckning

Styrnings- ochsamarbetsformer i biståndet. UD 35.Reaktion ungdomsbrott. DelA och . mot B, Ju. Kursplaner förgrundskolan. U. 36.Lag totalförsvarsplikt. Fö. . om Ersättning för kvalitetocheffektivitet. 37.Justitiekanslern. Enöversyn JK:sarbetsuppgifter . av Utformning av ettnytt resurstilldelningssystem m.m. Ju. i för grundläggande högskoleutbildning. U, 38.Hälso-ochsjukvården i framtiden modeller. - tre Statligtstödtill rehabilitering tortyrskadade av S. . flyktingar m. fl. S. 39.En gräns för filmcensuren. Ku.

Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofar- 40.Fri- ochrättighetsfrágor. DelA ochB.Ju. . maka.S. 41.Folk-ochbostadsräkning år 1990ochi framtiden.

O Livsmedelshygien och småskalig livsmedelsproduk- Fi. , tion.Jo. 42.Försvarets högskolor.Fö,

I löneskillnader ochlönediskriminering. 43,Politik mot arbetslöshet. A. . Omkvinnoroch män arbetsmarknaden. Ku, 44. Översyn tjänsteinkomstbeskattningen, Fi, av Löneskillnader ochlönediskriminering. Om 45.Trosabrytersigloss.Bytankande ellerdemokratins . kvinnoroch män arbetsmarknaden. Bilagedel, räddning. C.

Ku. 46.Vissakyrkofrágor.C.

Postlag.K. 47.Konsekvenservalmöjligheter inomskola, . av 10, En ny datalag. Ju. barnomsorg, äldreomsorg ochprimärvård.C.

Socialförsäkringsregister. 48.Kommunala verksamheter i . egen förvaltningochi 12. Várdhögskolor kommunala aktiebolag. Enjämförande studie.C. - kvalitet utveckling huvudmannaskap. i A U. 49.Ettår medbetalningsansvar. S.

13. Ökadkonkurrens järnvägen.K, Scrveringsbestämmelser. S.

14,EG ochvåra grundlagar. Ju. 5l. Naturupplevelser buller kvalitet utan - en att värna. l5. Svenska reglerför internationell omfördelning av M.

olja vid en oljekris.N. 52.Ersättning vid arbetslöshet, A.

Nya villkor förekonomiochpolitik ekonomi- 53.Kostnadsutjämning mellankommuner. . - Fi. kommissionens förslag,Fi. 5Å Utvisning grund brott.Ku. . av ,Nya villkor förekonomiochpolitik ekonomi 55,Detallmännas skadeståndsansvar, Ju. i kommissionens förslag.Bilagor.Fi. 56.Kontrollenöver strategiskt känsliga exportav Ãgandet radioochtelevisioniallmänhetens av varor. UD, . tjänst,Ku. 57.Beskattning fastigheter, dell av 18.Acceptans ToleransDelaktighet. M. Schablonintäkt ellerfastighetsskatt Fi. i 19.Kommunerna ochmiljöarbetet. M. 58.Effektivareledningi statligamyndigheter. Fi.

20.Riksbanken ochprisstabiliteten. Fi. Nymarknadsföringslag. C. 21. Ökat personval. Ju. . 60.Polisens rättsligabefogenheter. Ju. 22.Vadär ett statsråds arbetevärt Fi. 6l Överföring HlVasmitta läkemedlet , av genom Kunskapens krona.U. Preconativ. S, . 24.Utlänningslagen partiellöversyn.Ku. - en 62. Rättssäkerheten vidbeskattningen. Fi,

25. Sociala åtgärder förjordbrukare.Jo. 63.Personochparti Studieri anslutning till - 26.Handläggningenvissasäkerhetsfrâgor. av Ju. Personvalskommitténs betänkande

2l .Miljöbalk. Del och l M. Ökatpersonval SOU 1993:21.Ju.

Bankstödsnämnden. Fi. Frågorför folkbildningen. U. . 29. Fortsatt reformering av företagsbeskattningen, 6 Handlingsplan buller. . mot Del Fi. Handlingsplan buller.Bilagedel.M. mot 30. Rätten biståndinomsocialtjänsten, till S. 66.Lag införande miljöbalken. om av M, 31.Kommunernas roll alkoholomrádet ochinom 6x Slutförvaring använtkärnbränsleKASAMS . av missbrukarvárden. S. yttrande över SKBs FUD-program 92.M.

32. Ny anställningsskyddslag. A. 68.Elkonkurrens mednâtmonopol. N. 33. Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och 69,Revisorerna ochEGAN. livsmedelsindustri för EG,Jo. 70.Strategiför smáföretagsutveckling. N.

34.Förarprövare. K, 71 Organisationernas bidrag.C. .

Statens 1993

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Att inhämtasynpunkter frånmedborgarnaDet Läkemedel ochkompetens. S. . kommunala omröstningsinstitutet i tillämpning.C 107. Statistik över finansiella marknader. Fi. . 73.Radikala organisationsförändringar i kommuner lO8.Försäkringsrörelse i förändring Fi. 2. och landsting. C. 109. Förtroendevaldas ansvar vid domstolstrots och 74. Kvalitetsmätning i kommunal verksamhet. C. lagtrots. C. 75.Vissa mervärdeskattefrágor ll, offentlig 110.Integritetoch effektivitet kreditupplysnings- verksamhet m.m. Fi. området.Ju, 76.Verkställighet av fängelsestraff. Ju. lll. Borta bra men hemmabäst Fakta om äldre i 77.Kommunal tjänsteexport ochinternationellt Europa.S. bistándC. 112.Kommunal näringspolitik i Danmark. C. 78. Miljöskadeförsäkringen i framtiden.M. 79.Handel ochmiljö moten hållbarspelplan.M. - 80. statsförvaltningen och EG.Ju. 81. Översyn arbetsmiljölagen. av A. 82. Frivilligtsocialtarbete. Kartläggning och g l kunskapsöversikt. S. 83.Statistikoch integritet,del l Skyddför uppgifter i till denstatliga statistiken m.m. Fi. 84.Innovationer för Sverige.N. s 85.Ursprung ochutbildning social snedrekrytering till högre studier.U. 86.Arrmingsvänliga sjukhus för att skydda, stödja och främjaanming.S. 87. Beredskapslagringolja.N. av 88.Produktsäkerhetslagen ochEG. C. 89.Massflykttill Sverigeav asyl och hjälpsökande. Fö. 90.Lokaldemokratii utveckling.C. 91. Socialtjänstens roll i samhällsplanering och samhällsarbete.En kunskapsöversikt och ett diskussionsunderlag. S. 92. Den centrala polisorganisationen. Ju. 93.Vårdens svåraval.S. 94.Anpassad kontroll byggandet. av M. 95.Ansvars- ochuppgiftsfördelning inomdet civila försvaret.Fö. 96. Förändringar i löncgarantisystcmct. A. 97. Västsverige ochSkåne regioneri förändring. C. - 98.Partnerskap. Ju. 99.Karta ochfastighetsverksamhet i myndighet och bolag.M. 100. Free andFairelections and beyond.UD. l0l. Lagom totalförsvarsplikt. Följdändringarna. Fö. 102.Kvalitet ochdynamik.Förslag frånResursberedningen rörandestatsmakternas resurstilldelningtill grundläggande högskoleutbildning samt forskningochforskarutbildning. U. 103Svenskt fiske.Jo. 104.Stabilisering av bostadskreditmarknaden. Fi. Monopolkontroll en avreglerad elmarknad. N.

Statens offentliga utredningar 1993

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Amningsvânliga sjukhus för att skydda, stödjaoch - En datalag.[10] främjaamning.[86] ny EGoch våra grundlagar. [14] Socialtjänstens roll i samhällsplanering ochsamhälls-

Ökatpersonval.[21] arbete. Enkimskapsöversikt - och ett diskussions- Handläggningcnvissasäkerhetsfrágor. underlag. [91] av [26] Reaktion ungdomsbrott. DelA ochB. [35] Várdens svåraval.[93] mot Justitiekanslern. En .IK:sarbetsuppgifter Läkemedel ochkompetens. [106] översynav [37] Bortabra men hemmabäst Fakta om äldrei m.m. Fri- och rättighetsfrägor. Del och A B. [40] Europa.[lll]

Detallmännas skadeståndsansvar. [55] Kommunikationsdepartementet Polisens rättsligabefogenheter. [60] Person och parti Studieri anslutning till Postlag.[9] - Personvalskommitténs betänkande Ökadkonkurrens järnvägen.[13]

Ökatpersonvalsou 1993:21.[63] Förarprövare. [34]

Verkställighet fängelsestraff. av [76] Finansdepartementet statsförvaltningen ochEG.[80] Den centrala polisorganisationen. [92] Nyavillkorför ekonomiochpolitik ekonomi- - Partnerskap. [98] kommisionens forslag.[16]

Integritet och effektivitet kreditupplysnings- Nyavillkor förekonomiochpolitik ekonomi- omrâdet. [110] kommisionens förslag.Bilagor.[16]

Riksbanken ochprisstabiliteten. [20] Utrikesdepartementet Vad är ett statsrâds arbetevärt [22]

Stymings-ochsamarbetsformer i biståndet. [l] Bankstödsnämndeu. [28]

Kontrollenöver exportav strategiskt känsliga varor. [56] Fortsattreformering företagsbeskattningen. av

Freeand Fair elections andbeyond.[100] Del [29] - Folk-ochbostadsräkning år 1990ochi framtiden.[41] Försvarsdepartementet Översyn tjänsteinkomstbeskattningen. [44] av Lag totalforsvarsplikt. [36] Kostnadsutjämning mellankommuner. [53] om Försvarets högskolor. [42] Beskattning fastigheterdell av

Massflykt Sverige asyl-ochhjälpsökande. till [89] - Schablonintäkt ellerfastighetsskatt [57] av Ansvars- och uppgiftsfordelning inomdetcivila Effektivareledningi statligamyndigheter. [58] försvaret.[95] Rättssäkerheten vidbeskattningen. [62]

Lag totalforsvarsplikt. Följdändringarna. [101] Vissamervärdeskattefrägor offentlig ll, verksamhet om m.m. [75] Socialdepartementet Statistikochintegritetdel l Skyddför uppgiftertill - Statligtstödtill rehabilitering tortyrskadade denstatligastatistiken m.m. [83] av flyktingar fl. [4] Stabilisering bostadskreditmarknaden. av [104] m. Bensodiazepiner beroendeframkallande Statistik över finansiella marknader. [107] - psykofarmaka. [51 Försäkringsrörelse i förändring 2. [108]

Socialförsäkringsregister. Utbildningsdepartementet Rätten till bistånd inomsocialtjänsten. [30] Kommunernas roll påalkoholomrádet ochinom Kursplaner för grundskolan. [2]

missbmkarvården. [31] Ersättning för kvalitetocheffektivitet.

l-lälso-och sjukvården i framtiden modeller.[38] - Utformning av ettnytt resurstilldelningssystem för - tre Ettår medbetalningsansvar. [49] grundläggande högskoleutbildning. [3] Serveringsbestämmelser. [50] Várdhögskolor

Överföring HIV-smitta läkemedlet kvalitet utveckling huvudmannaskap. [12] av genom - - - Preconativ. [61] Kunskapens krona.[23]

Frivilligtsocialtarbete,Kartläggning ochkunskaps- Frågorför folkbildningen. [64]

översikt.[82]

Statens offentliga utredningar 1993

Systematisk förteckning

Ursprungochutbildning socialsnedrekrytering - till Kommunala verksamheter i egen förvaltningochi högrestudier.[85] kommunala aktiebolag. jämförande En studie. [48] Kvalitetochdynamik.FörslagfrånResursberedningenNymarknadsföringslag. [59] rörandestatsmakternas resurstilldelning till gmnd- Organisationernas bidrag.[71] läggande högskoleutbildning forskningoch samt Att inhämta synpunkter frånmedborgarnaDet forskarutbildning. [102] kommunala omröstningsinstitutet i tillämpning.[72] Radikala organisationsförändringar i kommuner och Jordbruksdepartementet landsting. [73] Livsmedelshygien ochsmåskalig livsmedelsproduktion. Kvalitetsmätning i kommunal verksamhet. [74] [61 Kommunal tjänsteexport ochinternationellt bistánd.[77] Socialaåtgärder förjordbrukare.[25] Produktsäkerhetslagen ochEG.[88] Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbrukoch Lokaldemokratii utveckling.[90] livsmedelsindustri för EG.[33] Västsverige Skåne och regioneriförändring.[97] - Svenskt fiske.[103] Förtroendevaldas ansvar vid domstolstrots och lagtrots.[109] Arbetsmarknadsdepartementet Kommunal näringspolitik i Danmark. [112] Nyanställningsskyddslag. [32] Miljö- och naturresursdepartementet Politik mot arbetslöshet. [43] Ersättning vid arbetslöshet. [53] Acceptans ToleransDelaktighet. [18] Översyn av arbetsmiljölagen. [81] Kommunerna ochmiljöarbetet. [19] Förändringar i lönegarantisystemet. [96] Miljöbalk.Del och 1 2. [27] Naturupplevelser buller utan - en kvalitet värna. att Kulturdepartementet Löneskillnader ochlönediskriminering. Handlingsplan buller. mot Omkvinnoroch män arbetsmarknaden. [7] Handlingsplan buller.Bilagedel. mot [65] Löneskillnader ochlönediskriminering. Om kvinnor Lag om införande miljöbalken.[66] av och män arbetsmarknaden. Bilagedel. [8] Slutförvaring av använt kämbränsleKASAMs - Ägandet av radioochtelevisioniallmänhetens tjänst. yttrande över SKBsFUD-program 92.[67] [17] Miljöskadeförsäkringen i framtiden.[78] Utlänningslagen partiell översyn.[24] Handelochmiljö mot en hållbarspelplan.[79] - en - En gräns för ñlmcensuren. [39] Anpassad kontroll byggandet. av [94] Utvisning grund brott.[54] av Kart-ochfastighetsverksamhet i myndighet och bolag.[99] Näringsdepartementet Svenska reglerför internationell omfördelning olja av vid en oljekris.[15] Elkonkurrens mednätmonopol. [68] Revisorerna ochEG.[69] Strategiför smáföretagsutveckling. [70] Innovationer för Sverige.[84] Beredskapslagringolja.[87] av Monopolkontroll en avreglerad elmarknad. [105]

Civildepartementet Trosabrytersigloss.Bytänkande ellerdemokratins räddning.[45] Vissakyrkofrågor.[46] Konsekvenservalmöjligheter av inomskola, barnomsorg, äldreomsorg ochprimärvård.[47]